Kungl. Uaj:ts proposition nr 3 (Proposition 1932:3)

Kungl. Uaj:ts proposition nr 3.

Nr 3.

Kungl. Marits proposition till riksdagen angående godkännande
av konventioner om gemensam checklag med mera och
antagande av förslag till ny checklag med mera; given
Stockholms slott den 11 december 1931.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill
Kungl. Majit härmed

dels äska riksdagens godkännande av bifogade den 19 mars 1931 undertecknade
konventioner jämte bilagor, protokoll och slutakt, nämligen konvention
örn gemensam checklag, konvention för lösande av vissa lagkonflikter på checkrättens
område och konvention rörande stämpel å checkar, förstnämnda konvention
med de i statsrådsprotokollet den 11 december 1931 angivna förbehåll,

dels ock, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen att antaga härvid
fogade förslag till checklag, lag örn ändrad lydelse av 22 kap. 13 § strafflagen,
lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 20 juni 1905 örn särskild sammansättning
av vissa rådstuvurätter vid behandling av handelsmål och lag angående
ändrad lydelse av 1 § lagen den 7 maj 1918 om särskilda tingssammanträden
för handläggning av vissa mål och ärenden.

GUSTAF.

N. Gärde.

Bihang till riksdagens protokoll 193%. 1 sami. S haft. (Nr 8.)

Kungl. Martts proposition nr 3.

Oonvention

Portant Loi Uniforme sm* les
Chéques

(avec Protocole et Annexes).

Oonvention

Pro viding a Uniform Law for
Cheques

(with Protocol and Annexes).

Désireux de prévenir les difficultés
auxquelles donne Keil la diversité
des législations des pays ou les
chéques sont appelés å circuler, et de
donner ainsi plus de sécurité et de
rapidité aux relations du commerce
international,

Ont désigné pour leurs plénipotentiaires: -

Being desirous of avoiding the difficulties
caused by differences in the
laws of countries in which cheques circulate,
and of thus giving more security
and stimulus to international
trade relations,

Havé appointed as their plenipotentiaries: -

lesquels, apres avoir communiqué leurs
pleins pouvoirs, trouvés en bonne et
due forme, sont convenus des dispositions
suivantes:

Article I.

Les Hautes Parties contractantes
s’engagent å introduire dans leurs
territoires respectifs, soit dans un des
textes originaux, soit dans leurs
langues nationales, la Loi uniforme
formant l’annexe I de la présente
Oonvention.

Cet engagement sera éventuellement
subordonné aux réserves que chaque
Haute Partie contractante devra, dans
ce cas, signaler au moment de sa ratification
ou de son adhésion. Ces
réserves devront étre choisies panni
celles que mentionne 1’annexe II de la
présente Oonvention.

Cependant, pour ce qui est des réserves
visées aux artides 9, 22, 27
et 30 de ladite annexe II, elles pour -

Who, having communicated their full
powers, found in good and due form,
havé agreed upon the following provisions
:

Artide I.

The High Contracting Parties undertake
to introduce in their respective
territories, either in one of the original
texts or in their own languages, the
Uniform Law forming Annex I of the
present Oonvention.

Tins undertaking shall, if necessary,
be subject to such reservations as eacK
High Contracting Party shall notify
at the time of its ratification or accession.
These reservations shall be chosen
from among those mentioned in Annex
II of the present Oonvention.

The reservations referred to in Artides
9, 22, 27 and 30 of the said Annex
II may, however, be made after ra -

Kungl. May.ts proposition nr 8.

Konvention

om gemensam checklag

(med protokoll ock bilagor).

som finna önskvärt att förebygga de svårigheter, som följa av skiljaktigbeter
i lagstiftningen mellan de länder, i vilka checkar äro i omlopp, och att därigenom
åstadkomma ökad säkerhet och snabbhet i de internationella handelsförbindelserna,
hava till sina befullmäktigade ombud utsett:

vilka, efter att hava meddelat varandra sina behörigen avfattade fullmakter,
överenskommit örn följande bestämmelser:

Artikel I.

De höga kontraherande parterna förbinda sig att envar på sitt område införa,
antingen i endera av originaltexterna eller på sitt eller sina egna språk, den
gemensamma lag, som innefattas i bilaga I till denna konvention.

Denna förpliktelse kan förknippas med de förbehåll, som en part kan komma
att tillkännagiva vid tidpunkten för sin ratifikation eller anslutning. Sådana
förbehåll måste väljas bland dem, som omnämnas i bilaga II till denna konvention.

De förbehåll, som avses i art. 9, 22, 27 och 30 av bilagan II, kunna dock
göras även efter ratifikation eller anslutning, under förutsättning att de tillkännagivas
för Nationernas förbunds generalsekreterare, vilken har att oför -

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

Tont étre faites postérieurement ä la
ratifikation ou å l’adhésion, pourvu
qu’elles fassent l’objet d’une notification
au Secrétaire general de la Société
des Nations qui en communiquera
immédiatement le texte aux
Membres de la Société des Nations
et aux Etats non membres au nom
desquels la présente Convention aura
été ratifiée ou au nom desquels il y
aura été adhéré. De telles réserves ne
sortiront pas leurs effets avant le
quatre-vingt-dixiéme jour qui suivra
la reception par le Secrétaire général
de la notification susdite.

Cbacune des Hautes Parties contractantes
pourra, en cas d’urgence,
faire usage des réserves prévues par
les artides 17 et 28 de ladite annexe
II, apres la ratification ou 1’adhésion.
Dans ees cas, elle devra en donner
direetement et immédiatement communication
å toutes autres Parties
contractantes et au Secrétaire général
de la Société des Nations. La notification
de ees réserves produira ses
effets deux jours apres la reception
de ladite communication par les Hautes
Parties contractantes.

Article II.

Dans le territoire de chacune des
Hautes Parties contractantes, la Loi
uniforme ne sera pas applicable aux
chéques déjå créés au moment de la
mise en vigueur de la présente Convention.

Article III.

La présente Convention, dont les
textes fran gais et anglais feront également
foi, portera la date de ce jour.

Elle pourra étre signée ultérieurement
jusqu’au 15 juillet 1931 au nom

tification or accession, provided that
they are notified to tile SecretaryGeneral
of the League of Nations, who
shall forthwith communicate the text
thereof to the Members of the League
of Nations and to the non-member
States on whose behalf the present
Convention has been ratified or acceded
to. Such reservations shall not take effeet
until the ninetieth day following
the receipt by the Secretary-G-eneral of
the above-mentioned notification.

Each of the High Contracting
Parties may, in urgent cases, make
use of the reservations contained in
Artides 17 and 28 of the said Annex
II, even after ratification or accession.
In such cases, they must immediately
notify direct all other High Contracting
Parties and the Secretary-General
of the League of Nations. The notification
of these reservations shall take
effeet two days following its receipt
by the High Contracting Parties.

Article II.

In the territories of each of the High
Contracting Parties, the Uniform Law
ishall not apply to cheques already
issued at the time of the coming into
force of the present Convention.

Article lil.

The present Convention, the Frenell
and English texts of winch shall be
equally authentic, shall bear this day’s
date.

It may be signed thereafter until
July löth, 1931, on behalf of any

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

dröjligen meddela förbehållen i deras ordagranna lydelse åt de förbundsmedlemmar
eller utom förbundet stående stater, som ratificerat förevarande konvention
eller anslutit sig till denna. Sålunda tillkomna förbehåll medföra ej
verkan förr än på nittionde dagen efter den, då generalsekreteraren mottagit
förenämnda tillkännagivande.

I trängande fall kan envar av de höga kontraherande parterna efter ratifikation
eller anslutning göra bruk av förbehåll, som avses i art. 17 eller 28 av
Bilagan II. I sådant fall bör denna part utan dröjsmål avlåta tillkännagivande
örn förbehållet direkt till envar annan av de kontraherande parterna och till
Nationernas förbunds generalsekreterare. Verkan av dylikt tillkännagivande
inträder två dagar efter dess mottagande av de höga kontraherande parterna.

Artikel II.

Ben gemensamma lagen skall icke inom området för någon av de höga kontraherande
parterna äga tillämpning å checkar, som tillkommit, innan förevarande
konvention trätt i kraft.

Artikel III.

Förevarande konvention, vars franska och engelska text äga samma vitsord,
skall betecknas såsom tillkommen denna dag.

Ben må även senare, intill den 15 juli 1931, undertecknas för varje medlem
av Nationernas förbund och varje annan stat.

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

de tout Membro de la Société des
Nations et de tout Etat non membre.

Article IV.

La présente Convention sera ratifiée.

Les instruments de ratification seront
déposés avant le l€r septembre
1933 auprés du Secrétaire général de
la Société des Nations, qui en notifiera
immédiatement la reception å
tous les Membres de la Société des
Nations et aux Etats non membres
au nom desquels la présente Convention
a été signée ou au nom desquels
il y a été adhéré.

Artide V.

A partir du 15 juillet 1931, tout
Membre de la Société des Nations et
tout Etat non membre pourra y
adhérer.

Cette adhesion s’effectuera par une
notification au Secrétaire général de
la Société des Nations pour étre déposée
dans les archives du Secrétariat.

Le Secrétaire général notifiera ce
dépot immédiatement å tous les Membres
de la Société des Nations et aux
Etats non membres au nom desquels
la présente Convention aura été signée
ou au nom desquels il y aura été
adhéré.

Artide VI.

La présente Convention Centrera
en vigueur que lorsqu’elle aura été ratifiée
ou qu’il y aura été adhéré au
nom de sept Membres de la Société
des Nations ou Etats non membres,
parmi lesquels devront figurer trois
des Membres de la Société des Nations
representés d’une maniére permanente
au Conseil.

Member of the League of Nations or
non-member State.

Artide IV.

The present Convention shall be ratified.

The instruments of ratification shall
be deposited before September 1st,
1933, with the Secretary-General of
the League of Nations, who shall forthwith
notify receipt thereof to ali the
Members of the League of Nations and
to the non-member States on whose behalf
the present Convention has been
signed or acceded to.

Artide V.

As from July löth, 1931, any Member
of the League of Nations and any
non-member State may accede thereto.

Such accession shall be effected by
a notification to the Secretary-General
of the League of Nations, such notification
to be deposited in the archives
of the Secretariat.

The Secretary-General shall notify
such deposit forthwith to all the Members
of the League of Nations and to
the non-member States on whose behalf
the present Convention has been signed
or acceded to.

Artide VI.

The present Convention shall not
come into force until it has been ratified
or acceded to on behalf of seven
Members of the League of Nations or
non-member States, inöluding therein
three of the Members of the League
permanently represented on the Council.

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

Artikel IV.

Förevarande konvention skall ratificeras.

Ratifikationsinstrumenten skola före den 1 september 1933 deponeras hos
Nationernas förbunds generalsekreterare, vilken har att örn mottagandet ^ofördröjligen
underrätta alla förbundsmedlemmar och alla utom förbundet stående
stater, som undertecknat konventionen eller anslutit sig till densamma.

Artikel V.

Från och med den 15 juli 1931 kan varje medlem av Nationernas förbund
och varje annan stat ansluta sig till konventionen.

Anslutning kommer till stånd genom en till förbundets generalsekreterare
avlåten förklaring, som deponeras i sekretariatets arkiv.

Generalsekreteraren har att örn depositionen ofördröjligen underrätta alla
dem, som undertecknat denna konvention eller anslutit sig till densamma.

Artikel VI.

Denna konvention träder icke i kraft förr än den vunnit ratifikation eller
anslutning av sju medlemmar av Nationernas förbund eller andra stater; och
böra bland dessa sju förekomma tre förbundsmedlemmar, som äro ständigt företrädda
i förbundets råd.

Kungl. Maj:ts proposition nr S.

La date de 1’entrée en vigueur sera
le quatre-vingt-dixiéme jour qui suivra
la réception par le Secrétaire général
de la Société des Nations de la septerna
ratification ou adhésion, conformément
å 1’alinéa premier du present
article.

Le Secrétaire général de la Société
des Nations, en faisant les notifications
prévues aux artides IV et V,
signalera spécialement que les ratifications
ou adhésions visées ä 1’alinéa
premier du présent article ont été recueillies.

Article VII.

Chaque ratification ou adhésion qui
interviendra apres l’entrée en vigueur
de la Convention conformément ä l’article
VI sortira ses effets des le
quatre-vingt-dixiéme jour qui suivra la
date de sa réception par le Secrétaire
général de la Société des Nations.

Article VIII.

Sauf les cas d’urgence, la présente
Convention ne pourra étre dénoncée
avant 1’expiration d’un délai de deux
ans å partir de la date å laquelle elle
sera entrée en vigueur pour le Membre
de la Société des Nations ou pour
l’Etat non membre qui la dénonce;
cette dénonciation produira ses effets
des le quatre-vingt-dixiéme jour suivant
la réception par le Secrétaire
général de la notification å lui adressée.

Toute dénonciation sera communiquée
immédiatement par le Secrétaire
général de la Société des Nations
å toutes les autres Hautes Parties contractantes.

Dans les cas durgence, la Haute
Partie contractante qui effectuera la
dénonciation en donnera directement

The date of entry into force sball be
tbe ninetietb day folio wing the receipt
by the Secretary-General of the League
of Nations of the seventh ratification or
accession in accordance with the first
paragraph of the present Article.

The Secretary-General of the League
of Nations, when making the notifications
provided for in Artides TV and
V, shall state in particular that the ratifications
or accessions referred to in
the first paragraph of the present
Article havé been received.

Article VII.

Every ratification or accession effected
after the entry into force of the
Convention in accordance with Article
VI shall take effect on the ninetieth
day following the date of receipt thereof
by the Secretary-General of the
League of Nations.

Article VIII.

Except in urgent cases the present
Convention may not be denounced before
the expiry of Iwo years from the
date on which it has entered into force
in respect of the Member of the League
or non-member State denouncing it;
such denunciation shall take effect as
from the ninetieth day following the
receipt by the Secretary-General of
the notification addressed to him.

Every denunciation shall be immediately
communicated by the Secretary-General
of the League of Nations
to all the other High Contracting
Parties.

In urgent cases a High Contracting
Party which denounces the Convention
shall immediately notify direct all

Kungl. Majlis proposition nr 8.

Tidpunkten för ikraftträdandet är nittionde dagen efter den, då Nationernas
förbunds generalsekreterare mottagit den sjunde ratifikationen eller förklaringen
örn anslutning, som avses i första stycket av denna artikel.

Vid meddelande av sådan underrättelse, som avses i art. IV. och V, skall
generalsekreteraren särskilt konstatera, att det antal ratifikationer och förklaringar
örn anslutning, som avses i första stycket av förevarande artikel, uppnåtts.

Artikel VII.

Varje ratifikation eller förklaring örn anslutning, som kommit till stånd efter
det konventionen, på sätt i art. VI avses, trätt i kraft, medför verkan från och
med nittionde dagen från den dag den mottagits av Nationernas förbunds generalsekreterare.

Artikel VIII.

Bortsett från trängande fall kan denna konvention ej uppsägas före utgången
av två år, räknat från den dag, då konventionen trätt i kraft för den medlem
av Nationernas förbund eller den utom förbundet stående stat, som vill uppsäga.
Verkan av uppsägningen inträder från och med nittionde dagen efter den, då
generalsekreteraren mottagit det till honom ställda meddelandet.

Varje uppsägning skall av generalsekreteraren ofördröjligen meddelas alla
övriga höga kontraherande parter.

I trängande fall har den höga kontraherande part, som företager uppsägning,
att utan dröjsmål avlåta tillkännagivande därom omedelbart till envar annan
av de höga kontraherande parterna. iVerkan av sådan uppsägning inträder två

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

et immédiatement communication å
toutes autres Hautes Parties contractantes,
et la dénonciation produira ses
effets deux jours aprés la reception
de ladite communication par lesdites
Hautes Parties contractantes. La Haute
Partie contractante qui dénoncera
dans ees condition avisera également
de sa décision le Secrétaire général
de la Société des Nations.

Chaque dénonciation n’aura d’effet
qu''en ce qui concerne la Haute Partie
contractante au nom de laquelle elle
aura été faite.

Article IX.

Tout Hembre de la Société des Nations
et tout Etat non membre ä Ilgard
duquel la présente Convention
est en vigueur pourra adresser au Secrétaire
général de la Société des Nations,
dés 1’expiration de la quatriéme
année suivant 1’entrée en vigueur de la
Convention, une demande tendant ä la
revision de certaines ou de toutes les
dispositions de cette Convention,

Si une telle demande, communiquée
aux autres Membres ou Etats non
membres entre lesquels la Convention
est alors en vigueur, est appuyée, dans
un délai d’un an, par au moins six
d’entre eux, le Conseil de la Société
des Nations décidera s’il y a lieu de
convoquer une Conférence å cet effet.

Artide X.

Les Hautes Parties contractantes
peuvent déclarer au moment de la signature,
de la ratification ou de l’adhésion
que, par leur acceptation de la
présente Convention, elles n’entendent
assumer aucune obligation en ce qui
concerne l’ensemble ou toute partie de
kurs colonies, protectorats ou territoires
placés sous leur suzeraineté ou

other High Contracting Parties, and
tbe denunciation sball lake effeet two
days after the receipt of suell notification
by the said High Contracting
Parties. A High Contracting Party
denouncing the Convention in these
circumstances shall also inform the Secretary-G-eneral
of the League of Nations
of its decision.

Each denunciation shall take effeet
only as regards the High Contracting
Party on whose behalf it has been
made.

Artide IX.

Every Member of the League of Nations
and every non-member State in
respect of which the present Convention
is in force may forward to the Secretary-General
of the League of Nations,
after the expiry of the fourth year
following the entry into force of the
Convention, a request for the revision
of some or all of the provisions of this
Convention.

If such request, after being communicated
to the other Members or non-member
States between which the Convention
is at that time in force, is supported
within one year by at kast six of
them, the Council of the League of Nations
shall decide whether a Conference
shall be convened for the purpose.

Artide X.

The High Contracting Parties may
declare at the time of signature, ratification
or accession, that it is not their
intention in accepting the present Convention
to assume any liability in respect
of all or any of their colonies,
protectorates or territories under suzerainty
or mandate, in which case the
present Convention shall not be appli -

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

dagar efter det dessa höga kontraherande parter mottagit tillkännagivandet. Den
höga kontraherande part, som uppsäger under dylika omständigheter, skall
ävenledes underrätta Nationernas förbunds generalsekreterare örn sitt beslut.

Uppsägning äger verkan allenast såvitt angar den höga kontraherande part,
å vars vägnar den kommit till stånd.

Artikel IX.

[Varje medlem av Nationernas förbund och varje utom förbundet stående
stat, i fråga örn vilken denna konvention äger giltighet, kan, när fyra år förflutit
från konventionens ikraftträdande, hänvända sig till Nationernas förbunds
generalsekreterare med yrkande örn revision av konventionens bestämmelser
eller vissa av dem.

Skulle ett sådant yrkande, efter att hava delgivits de övriga förbundsmedlemmar
eller utom förbundet stående stater, mellan vilka konventionen då gäller,
inom utgången av ett år vinna stöd av minst sex bland dem, skall Nationernas
förbunds råd avgöra, örn anledning föreligger att för ändamalet sammankalla
en konferens.

Artikel X.

De höga kontraherande parterna star öppet att vid undertecknande eller ratifikation
av förevarande konvention eller anslutning till densamma förklara,
att de genom att godkänna konventionen icke avse att ataga sig någon förpliktelse
i vad angår alla eller vissa till dem hörande kolonier, protektorat eller
under deras överhöghet eller mandat ställda områden. Örn sa sker, skall konventionen
icke äga tillämpning å områden, som angivas i en dylik förklaring.

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

mandat; dans ce cas, la présente Convention
ne sera pas applicable aux
territoires faisant 1’objet de pareille
déclaration.

Les Hautes Parties contractantes
pourront å tomt moment dans la surte
notifier au Secrétaire général de la
Société des Nations qu’elles entendent
rendre la présente Convention applicable
å 1’ensemble ou ä toute partie
de leurs territoires ayant fait l’objet
de la déclaration prévue å 1’alinéa
précédent. Dans ce cas, la Convention
s’appliquera aux territoires visés
dans la notification quatre-vingt-dix
jours apres la reception de cette derniére
par le Secrétaire général de la
Société des Nations.

De méme, les Hautes Parties contractantes
peuvent, conformément ä
1’article VIII, dénoncer la présente
Convention pour 1’ensemble ou toute
partie de leurs colonies, protectorats
ou territoires placés sous leur suzeraineté
ou mandat.

Article XI.

La présente Convention sera enregistrée
par le Secrétaire général de
la Société des Nations des son entrée
en vigueur.

En foi de quoi les Plénipotentiaires
susnommés ont signé la présente Convention.

Fait å Genéve, le dix-neuf mars mil
neuf cent trente et un, en simple expédition,
qui sera déposée dans les archives
du Secrétariat de la Société des
Nations; copie conforme en sera transmise
ä tous les Membres de la Société
des Nations et å tous les Etats non
membres représentés å la Conférence.

cable to tbe territories mentioned in
such déclaration.

The High Contracting Parties may
at any time subsequently inform the
Secretary-General of the League of Nations
that they intend to apply the present
Convention to all or any of their
territories referred to in the déclaration
provided för in the preceding paragraph.
In this case, the Convention
shall apply to the territories, referred
to in the notification, ninety
days after its receipt by the SecretaryGeneral
of the League of Nations.

They further reserve the right to denounce
it, in accordance -with the conditions
of Article VIII, on behalf of all
or any of their colonies, protectorates
or territories under suzerainty or mandate.

Artide XI.

The present Convention shall be registered
by the Secretary-General of
the League of Nations as soon as it
comes into force.

In faith whereof the above-mentioned
Plenipotentiaries havé signed the present
Convention.

Done at Geneva, the nineteenth day
of March, one thousand nine hundred
and thirty-one, in a single copy, winch
shall be deposited in the archives of the
Secretariat of the League of Nations,
and of winch authenticated copies shall
be delivered to all Members of the
League of Nations and non-member
States represented at the Conference.

Kungl. Maj:ts proposition nr S.

De höga kontraherande parterna äga framdeles när som helst meddela Nationernas
förbunds generalsekreterare, att de hava för avsikt att låta förevarande
konvention träda i tillämpning beträffande de områden, som angivits i
förklaring, varom förmäles i nästföregående stycke, eller vissa av dessa områden.
Örn så sker, skall beträffande områden, som avses i meddelandet, konventionen
träda i tillämpning nittio dagar efter det meddelandet mottagits av
Nationernas förbunds generalsekreterare.

Likaledes äga de höga kontraherande parterna, i enlighet med vad i art. VIII
stadgas, uppsäga konventionen i vad angår alla eller vissa till dem hörande
kolonier, protektorat eller under deras överhöghet eller mandat ställda områden.

Artikel XI.

Förevarande konvention skall genom Nationernas förbunds generalsekreterares
försorg inregistreras vid ikraftträdandet.

Till bekräftande härav hava förenämnda befullmäktigade ombud undertecknat
denna konvention.

Utfärdat i Genéve den nittonde mars nittonhundratrettioett i ett enda exemplar,
som skall deponeras i Nationernas förbunds sekretariats arkiv; riktig avskrift
därav skall tillställas samtliga medlemmar av förbundet ävensom alla
utom förbundet stående stater, som varit företrädda å konferensen.

Kungl. Majlis proposition nr 3.

Annexe I.

Annex I.

Loi uniforme concernant le
chéque.

Chapitre I. — De la création et de
la forme du chéque.

Article premier.

Le chéque contient:

1. la (^nomination de chéque, insérée
dans le texte méme du titre et
exprimée dans la lannie employée
pour la rédaction de ce titre;

2. le mandat pur et simple de
payer une somme déterminée;

3. le nom de celui qui doit payer
(tiré);

4. 1’indication du lieu ou le paiement
doit s’effectuer;

5. 1’indication de la date et du
lieu ou le chéque est créé;

6. la signature de celui qui émet
le chéque (tireur).

Article 2.

Le titre dans lequel une des énonciations
indiquées ä 1’article précédent
fait défaut ne vaut pas comme chéque,
sauf dans les cas déterminés par les
alinéas suivants.

A défaut d’indication spéciale, le
lieu désigné å cöté du nom du tiré est
réputé étre le lieu de paiement. Si
plusieurs lieux sont indiqués å coté
du nom du tiré, le chéque est payable
au premier lieu indiqué.

A défaut de ees indications ou de
toute autre indication, le chéque est
payable au lieu ou le tiré a son établissement
principal.

Uniform Law on Cheques.

Chapter I. — The Drawing and
Form of a Cheque.

Article I.

A cheque contains:

1. the term “cheque” inserted in
the body of the instrument and expressed
in the language employed
in drawing up the instrument;

2. an linconditional order to pay
a determinate sum of money;

3. the name of the person who
is to pay (drawee);

4. a statement of the place where
payment is to be made;

5. a statement of the date when
aud the place where the cheque ifl
drawn ;

6. the signature of the person
who draws the cheque (drawer).

Article 2.

An instrument in which any of the
requirements mentioned in the preceding
article is wanting is invalid as a
cheque, except in the cases specified
in the following paragraphs:

In the absence of special mention,
the place specified beside the name of
the drawee is deemed to be the place of
payment. If several places are named
beside the name of the drawee, the
cheque is payable at the first place
named.

In the absence of these statements,
and of any other indication, the cheque
is payable at the place where the
drawee has his principal establishment.

Kungl. Maj:ts proposition nr S.

Bil. I.

Gemensam checklag.

Kap. I. — Örn utställande av check och om checkens form.

!Artikel 1.

Check skall innehålla:

1) benämningen check, införd i själva texten och uttryckt å det sprak, varå
handlingen är avfattad;

2) ovillkorlig anmodan att betala visst penningbelopp;

3) namnet å den, som skall infria checken (trassat) ;

4) uppgift å den ort, där betalningen skall erläggas;

5) uppgift å dag och ort för checkens utställande;

6) underskrift av den, som utställer checken (trassent).

Artikel 2.

Handling, vari saknas något av vad check skall enligt art. 1 innehålla, gälle
ej såsom check, där ej annat följer av vad nedan i denna artikel sägs.

Såsom checks betalningsort skall, där ej annan ort särskilt angivits, gälla
den, som är utsatt vid trassatens namn. Äro flera orter utsatta vid trassatens
namn, vare checken betalbar å den ort, som är först utsatt.

Saknas ortsuppgift, som nu är sagd, och är betalningsorten ej heller angiven
på annat sätt, vare checken betalbar å den ort, där trassaten har sitt huvudkontor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

Le chéque sans indication du lieu
de sa création est considéré comme
souscrit dans le lieu désigné å cöté
du nom du tireur.

Article 3.

Le chéque est tiré sur un banquier
ayant des fonds ä la disposition du
tireur et conformément ä une convention,
expresse ou tacite, d’aprés laquelle
le tireur a le droit de disposer de
ees fonds par chéque. Néanmoins, en
oas d’inobservation de ees prescriptions,
la validité du titre comme
chéque n’est pas atteinte.

Artide 4.

Le chéque ne peut pas étre accepté.
Une mention d’acceptation portée sur
le chéque est réputée non écrite.

Artide 5.

Le chéque peut étre stipulé payable:
å une personne dénommée, avec

ou sans clause expresse «ä ordre»;
a une personne dénommée, avec la

clause «non ä ordre» ou une clause

équi valen te;
au porteur.

Le chéque au profit d’une personne
dénommée, avec la mention «ou au
porteur», ou un terme équivalent, vaut
comme chéque au porteur.

Le chéque sans indication du bénéficiaire
vaut comme chéque au porteur.

Artide 6.

Le chéque peut étre å l’ordre du
tireur lui-méme.

Le chéque peut étre tiré pour le
oompte d’un tiers.

Le chéque ne peut étre tiré sur le
tireur lui-méme, snuf dans le cas ou

A cheque winch does not specify the
place at winch it was drawn is deemed
to havé been drawn in the place specified
beside the name of the drawer.

Artide 3.

A cheque must be drawn on a banker
holding funds at the disposal of the
drawer and in conformity with an
agreement, express or implied, whereby
the drawer is entitled to dispose of
those funds by cheque. Nevertheless,
if these provisions are not complied
with, the instrument is still valid as
a cheque.

Article 4.

A cheque cannot be accepted. A
statement of acceptance on a cheque
shall be disregarded.

Artide 5.

A cheque may be made payable:
to a specified person with or with out

the express clause “to order”, or
to a specified person, with the

words “not to order” or equivalent

words, or
to bearer.

A cheque made payable to a specified
person with the words “or to bearer”,
or any equivalent words, is deemed to
be a cheque to bearer.

A cheque winch does not specify the
payee is deemed to be a cheque to
bearer.

Artide 6.

A cheque may be drawn to the
drawer’s own order.

A cheque may be drawn for account
of a third person.

A cheque may not be drawn on the
drawer himself unless it is drawn by

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

Check, vari orten för utställandet ej är nämnd, anses undertecknad å den
vid utställarens namn utsatta ort.

Artikel 3.

Check skall dragas på en bank, där utställaren har ett tillgodohavande, varöver
han, enligt uttrycklig eller tyst överenskommelse, äger förfoga medelst
check. Åsidosättande av dessa bestämmelser medför likväl icke handlingens
ogiltighet såsom check.

Artikel 4.

Check må icke accepteras. Tecknas accept å check, vare sådan anteckning
ogill.

Artikel 5.

Check må lyda på betalning:

till viss man, med eller utan uttryckligt angivande av att den är »till order»;

till viss man, med tillägg av orden »icke till order» eller motsvarande uttryck; till

innehavaren.

Är check ställd till viss man med tillägg av orden »eller till innehavaren»
eller motsvarande uttryck, gälle den såsom betalbar till innehavaren.

Check, som icke angiver, till vem betalningen skall ske, vare betalbar till
innehavaren.

Artikel 6.

Check må lyda å utställarens egen order.

Check må dragas för tredje mans räkning.

Check må ej dragas på utställaren själv, med mindre fråga är örn en check,
som dragés mellan skilda kontor, tillhörande samma utställare.

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 1 sami. 3 haft. (Nr 3.)

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

il s’agit (Tuli chéque tiré entre différents
établissements d’nn méme tireur.

Article 7.

Toute stipulation d’intéréts insérée
dans le chéque est réputée non écrite.

Artide 8.

Le chéque peut étre payable au domicile
d’un tiers, soit dans la localité
ou le tiré a son domicile, soit dans
une autre localité, å condition toutefois
que le tiers soit banquier.

Artide 9.

Le chéque dont le montant est écrit
å la fois en toutes lettres et en eilif fres
vaut, en cas de différence, pour la
somme écrite en toutes lettres.

Le chéque dont le montant est écrit
plusieurs fois, soit en toutes lettres,
soit en chiffres, ne vaut, en cas de
différence, que pour la moindre somme.

Artide 10.

Si le chéque pörte des signatures
de personnes incapable de s’obliger
par chéque, des signatures fausses ou
des signatures de personnes imaginaires,
ou des signatures qui, pour toute
autre raison, ne sauraient obliger les
personnes qui ont signé le chéque, ou
au nom desquelles il a été signé, les
obligations des autres signataires n’en
sont pas moms valables.

Artide 11.

Quiconque appose sa signature sur
un chéque, comme représentant d’une
personne pour laquelle il n’avait pas

one establishment on another establishment
belonging to the same drawer.

Article 7.

Any stipulation concerning interest
winch may be embodied in the cheque
shall be disregarded.

Artide 8.

A cheque may be payable at the
domicile of a third person elther in the
locality where the drawee has his domicile
or in another locality provided always
that such third person is a banker.

Artide 9.

Where the sum payable by a cheque
is expressed in words and also in figures,
aud there is any discrepancy, the
sum denoted by the words is the
amount payable.

Where the sum payable by a cheque
is expressed more thån once in words
or more thån once in figures, and there
is any discrepancy, the smaller sum is
the sum payable.

Artide 10.

If a cheque bears signatures of persons
incapable of binding themselves
by a cheque, or forged signatures, or
signatures of fictitious persons, or signatures
which for any other reason
cannot bind the persons who signed the
cheque or on whose behalf it was
signed, the obligations of the other
persons who havé signed it are none the
less valid.

Artide 11.

Whosoever puts his signature on a
cheque as representing a person för
whom he had no power to act is bound

Kungl. Majlis proposition nr 8.

, Artikel 7.

Innehåller check bestämmelse örn ränta, vare den bestämmelse o gill.

Artikel 8.

Check kan lyda på betalning hos tredje man, vare sig a den ort, där trassaten
driver sin rörelse, eller å annan ort, förutsatt att denne tredje man är en
bank.

Artikel 9.

Är checksumma utsatt såväl i bokstäver som i siffror, men till olika belopp,
gälle den i bokstäver utsatta summan.

Är checksumma utsatt flera gånger i bokstäver eller flera gånger i siffror,
gälle, örn beloppen äro olika, checken endast för den minsta summan.

Artikel 10.

Finnes underskrift å check vara tecknad av person, som icke kan med laga
verkan ingå checkförbindelse, eller är underskrift falsk eller tecknad i diktad
persons namn eller av annan grund utan verkan emot undertecknaren eller
den, å vars vägnar den tecknats, svare övriga checkgäldenärer likväl för sina
förbindelser.

Artikel 11.

Har någon tecknat sitt namn å check såsom ställföreträdare för annan, och
ägde han ej behörighet att handla å dennes vägnar, svare själv för chcckförbindelsen
men njute, där han infriar checken, samma rätt, som skulle tillkom -

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

le pouvoir d’agir, est obligé lui-méme
en vertu du chéque et, s’il a payé, a
les memes droits qu’aurait eu le prétendu
représenté. Il en est de méme
dr. représentant qui a dépassé ses pouvoirs.

Article 12.

Le tireur est garant du paiement.
Toute clause par laquelle le tireur
s’exonére de cette garantie est réputée
non écrite.

Artide 13.

Si un chéque incomplet å 1’émission,
a été complété contrairement aux accords
intervenus, 1’inobservation de ees
accords ne peut pas étre opposée au
porteur, å moms qu’il n’ait acquis le
chéque de mauvaise foi ou que, en
1 acquérant, il n’ait commis une taute
lourde.

Chapitre II. — De la transmission

Artide 14.

Le chéque stipulé payable au profit
d’une persone dénommée avec ou sans
clause expresse «ä ordre» est transmissible
par la voie de l’endossement.

Le chéque stipulé payable au profit
d’une personne dénommée avec la
clause «non ä ordre» ou une clause
équivalente n’est transmissible que
dans la forme et avec les effets d’une
cession ordinaire.

L’endossement peut étre fait méme
au profit du tireur ou de tout autre
obligé. Ces personnes peuvent endosser
le chéque å nouveau.

Artide 15.

L’endossement doit étre pur et
simple. Toute condition ä laquelle il
est subordonné est réputée non écrite.

himself as a party to the cheque and, if
he pays, has the same rights as the
person for wilom he purported to act.
The same rule applies to a representative
who has exceeded his powers.

Artide 12.

The drawer guarantees payment.
Any stipulation by which the drawer
releases himself from this guarantee
shall be disregarded.

Artide 13.

If a cheque which was incomplete
vvhen issued has been completed otherwise
thån in accordance with the agreements
entered into, the non-observance
of such agreements may not be set up
against the holder unless he has acquired
the cheque in bad faith or, in acquiring
it, has been guilty of gross
negligence.

Chapter II. — Negociation.

Artide 14.

A cheque made payable to a specified
person, with or without the express
clause “to order”, may be transferred
by means of endorsement.

A cheque made payable to a specified
person, in which the words “not to
order” or any equivalent expression
havé been inserted, can only be transferred
according to the form and with
the effeets of an ordinary assignment.

A cheque may be endorsed even to
the drawer or to any other party to the
cheque. These persons may re-endorse
the cheque.

Artide 15.

An endorsement must be unconditional.
Any condition to which it is made
subject shall be disregarded.

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

mit, den andre. Vad nu sagts galle ock om den, som äger företräda annan men
överskridit sin behörighet.

Artikel 12.

Utställare svare för checkens betalning. Har han gjort förbehåll örn att
vara fri från dylik ansvarighet, vare det förbehåll utan verkan.

Artikel 13.

Har check, som utgivits i ofullständigt skick, blivit utfylld på ett sätt, som
strider mot träffad överenskommelse, må denna omständighet ej åberopas emot
checkinnehavaren, med mindre han vid checkens förvärvande var i ond tro eller
förfor med grov vårdslöshet.

Kap. II. — Om överlåtelse av check.

Artikel 14.

Check, som är ställd till viss man, med eller utan uttryckligt angivande av
att den gäller »till order», må överlåtas genom indossament.

Check, som är ställd till viss man med tillägg av orden »icke till order» eller
motsvarande uttryck, må ej överlåtas i annan form eller med annan verkan än
som i allmänhet gäller i fråga örn överlåtelse av fordran.

Check må överlåtas även till utställaren eller annan checkgäldenär. Dessa
personer äga ånyo överlåta checken.

Artikel 15.

överlåtelse skall vara ovillkorlig. Villkor, varav dess giltighet gjorts beroende,
vare utan verkan.

Kungl. Majlis proposition nr 3.

^endossement partiel est nul.

Est également nul 1’endossement du
tiré.

L’endossement au porteur vaut eduine
endossement en blanc.

^endossement au tiré ne vaut que
comme quittance, sauf dans le cas ou
le tiré a plusieurs établissements et
ou 1’endossement est falt au bénéfice
d’un établissement autre que celui sur
lequel le chéque a été tiré.

Artide 16.

L’endossement doit étre inscrit sur
le chéque ou sur une feuille qui y est
attachée (allonge). Il doit étre signé
par 1’endosseur.

^endossement peut ne pas désigner
le bénéficiaire ou consister simplement
dans la signature de 1’endosseur (endossement
en blanc). Dans ce dernier
cas, 1’endossement, pour étre valable,
doit étre inscrit au dos du chéque ou
sur 1’allonge.

Artide 17.

^endossement transmet teus les
droits résultant du chéque.

Si 1’endossement est en blanc, le
porteur peut:

1° remplir le blanc, soit de son
nom, soit du nom d’une autre personne; 2°

endosser le chéque de nouveau
en blanc ou ä une autre personne;

3° remettre le chéque ä un tiers,
sans remplir le blanc et sans l’endosser.

Artide 18.

L’endosseur est, sauf clause contraire,
garant du paiement.

A partial endorsement is null and
void.

An endorsement by the drawee is
also null and void.

An endorsement “to bearer” is equivalent
to an endorsement in blank.

An endorsement to the drawee has
the effeet only of a receipt, except in
the case where the drawee has severa!
establishments and the endorsement is
made in favour of an establishment
other thån that on which the cheque
has been drawn.

Artide 16.

An endorsement must be written on
the cheque or on a slip affixed thereto
(allonge). It must be signed by the
endorser.

The endorsement may leave the beneficiary
unspecified or may consist
simply of the signature of the endorser
(endorsement in blank). In the latter
case the endorsement, to be valid, must
be written on the back of the cheque or
on the slip attached thereto (allonge).

Article 17.

An endorsement transfers all the
rights allsing out of a cheque.

If the endorsement is in blank, the
holder may:

(1) till up the blank elther with
his own name or with the name of
some other person;

(2) re-endorse the cheque in
blank or to some other person;

(3) transfer the cheque to a third
person without filling up the blank
aud without endorsing it.

Artide 18.

In the absence of any contrary stipulation,
the endorser guarantees payment.

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

överlåtelse, som avser en del av checksumman, vare ogin.

överlåtelse, som tecknas av trassaten, vare jämväl ogill.

överlåtelse till innehavaren gälle såsom överlåtelse in blanco.

överlåtelse till trassaten gälle blott såsom kvitto, utan så är att trassaten bär
flera kontor och överlåtelsen skett till annat kontor än det, å vilket checken
dragits.

Artikel 16.

Överlåtelse skall tecknas å själva checken eller å ett därvid häftat blad
(allonge). Den skall undertecknas av överlåtaren.

Överlåtelse vare giltig, även örn däri ej är nämnt, till vem checken överlates,
eller överlåtaren allenast tecknat sitt namn (indossament in blanco). I sistnämnda
fall skall överlåtelsen, för att gälla, vara tecknad å checkens baksida
eller på vidhäftat blad.

Artikel 17.

Genom överlåtelse varda alla av checken härflytande rättigheter överflyttade.
örn överlåtelse tecknats in blanco, åge checkinnehavaren:

1) ifylla den med sitt eller annans namn;

2) teckna ny överlåtelse, in blanco eller till annan person;

3) överlåta checken till annan person utan att ifylla överlåtelsen eller teckna
ny överlåtelse.

Artikel 18.

Den, som å check tecknat överlåtelse, vare, såvitt han ej gjort särskilt förbehåll,
ansvarig för checkens betalning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

Il petit interdire un nouvel endossement;
dans ce cas, il n’est pas tenu
å la garantie envers les personnes auxquelles
le chéque est ultérieurement
endossé.

Article 19.

Le détenteur d’un chéque endossable
est considéré comme porteur légitime
s’il justitie de son droit par une suite
ininterrompue d’endossements, méme
si le dernier endossement est en blanc.
Les endossements biffes sont, ä cet
egard, réputés non écrits. Quand un
endossement en blanc est suivi d’un
autre endossement, le signataire de
celui-ci est réputé avoir acquis le
chéque par 1’endossement en blanc.

Artide 20.

Un endossement figurant sur un
chéque au porteur rend l’endosseur
responsable aux termes des dispositions
qui régissent le recours; il ne
convertit, d’ailleurs, pas le titre en un
chéque å ordre.

Artide 21.

Lorsqu’une personne a été dépossédée
d’un chéque par quelque événement
que ce soit, le porteur entre les
mains duquel le chéque est parvenu
— soit qu’il s’agisse d’un chéque au
porteur, soit qu’il s’agisse d’un chéque
endossable pour lequel le porteur
justitie de son droit de la maniére
indiquée å 1’article 19 — nest tenu
de se dessaisir du chéque que s’il l’a
acquis de mauvaise foi ou si, en l’acquérant,
il a commis un taute lourde.

Artide 22.

Les personnes actionnées en vertu
du chéque ne peuvent pas opposer au

He may prohibit any further endorsement;
in this case he gives no guarantee
to the persons to whom the cheque
is subsequently endorsed.

Artide 19.

The possessor of an endorsable cheque
is deemed to be the lawful holder
if he establishes his title to the cheque
through an uninterrupted series of endorsements,
even if the last endorsement
is in blank. In this connection
cancelled endorsements shall be disregarded.
When an endorsement in blank
is followed by another endorsement, the
person who signed this last endorsement
is deemed to havé acquired the
cheque by the endorsement in blank.

Artide 20.

An endorsement on a cheque to
bearer renders the endorser liable in
accordance with the provisions governing
the right of recourse; but it does
not convert the instrument inte a
cheque to order.

Artide 21.

Where a person has, in any manner
whatsoever, been dispossessed of a
cheque (whether it is a cheque to bearer
or an endorsable cheque to which the
holder establishes his right in the
manner mentioned in Article 19), the
holder into whose possession the cheque
has come is not bound to give up the
cheque unless he has acquired it in bad
faith or unless in acquiring it he has
been guilty of gross negligence.

Artide 22.

Persons sued on a cheque cannot set
up against the holder defences founded

Kungl. May.ts proposition nr 3.

Han åge förbjuda, att checken ånyo överlåtes; gör han det, vare han fri från
ansvarigheten emot dem, till vilka överlåtelse därefter sker.

Artikel 19.

Har någon i händer en check, som är avsedd att överlåtas genom indossament,
skall han anses som rätt innehavare av checken, så framt han styrker sin
rätt till denna genom en oavbruten följd av överlåtelser, även örn den sista är
in blanco. Utstrukna överlåtelser varde härvid betraktade såsom ej förefintliga.
Följer å en överlåtelse in blanco annan överlåtelse, skall den, som undertecknat
den senare, anses hava förvärvat checken genom överlåtelsen in blanco.

Artikel 20.

Har indossament tecknats å check, som lyder på betalning till innehavaren,
svare den, som tecknat indossamentet, enligt reglerna örn återgångstalan, men
överlåtelsen förvandlar icke checken till en check betalbar till viss man eller
order.

Artikel 21.

Har check för någon förkommit, på vad sätt det vara må, vare den, som fått
checken i händer — evad handlingen är ställd till innehavaren eller den är
avsedd att överlåtas genom indossament och innehavaren styrker sin rätt på
sätt i art. 19 sägs — ej pliktig att lämna checken ifrån sig, med mindre han
vid dess förvärvande var i ond tro eller förfor med grov vårdslöshet.

Artikel 22.

Den, mot vilken talan på grund av check göres gällande, äge ej mot innehavaren
framställa invändningar, som grundas på den förres särskilda för -

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

porteur les exception fondées sur
leurs rapports personnels avec le tireur
ou avec les porteurs antérieurs,
å moins que le porteur, en acquérant
le chéque, nait agi sciemment au détriment
du débiteur.

Article 23.

Lorsque 1’endossement contient la
mention «valeur en recouvrement»,
«pour encaissement», «par procuration»
ou taute autre mention impliquant
un simple mandat, le porteur peut
exercer tous les droits découlant du
chéque, mais il ne peut endosser celuici
qu’ä titre de procuration.

Les obligés ne peuvent, dans ce cas,
invoquer contre le porteur que les
exception qui seraient opposables ä
1’endosseur.

Le mandat renfermé dans un endossement
de procuration ne prend pas
fin par le décés du mandant ou la survenance
de son incapacité.

Artide 24.

L’endossement fait apres le protét
ou une constatation équivalente, ou
aprés 1’expiration du délai de presentation,
ne produit que les effets d’une
cession ordinaire.

Sauf preuve contraire, l’endossement
sans data est présumé avoir été
fait avant le protét ou las constatations
équivalentes ou avant 1’expiration
du délai visé å l’alinéa précédent.

Chapitre III. — De 1’aval.

Artide 25.

Le paiement d’un chéque peut étre
garanti pour tout ou partie de son
montant par un aval.

on their personal relations with the
drawer or with previos holders, unless
the holder in acquiring the cheque has
knowingly acted to the detriment of
the debtor.

Artide 23.

Wilen an endorsement contains the
statement “value in collection” (“valeur
en recouvrement”), “for collection”
(“pour encaissement”), “by procuration”
(“par procuration”), or any
other phrase implying a simple mandate,
the holder may exercise ali rights
arising out of the cheque, but he can
endorse it only in his capacity as agent.

In this case the parties liable can
only set up against the holder defences
which could be set up against the
endorser.

The mandate contained in an endorsement
by procuration does not terminate
by reason of the death of the party
giving the mandate or by reason of his
becoming legally incapable.

Article 24.

An endorsement after protest or after
an equivalent declaration or after the
expiration of the limit of time för
presentment operates only as an ordinat
assignment.

Falling proof to the contrary, an
undated endorsement is deemed to havé
been placed on the cheque prior to the
protest or equivalent declaration or
prior to the expiration of the limit of
time referred to in the preceding paragraph.

Chapter III. — “Avals”.

Article 25.

Payment of a cheque may be guaranteed
by an “aval” as to the whole or
part of its amount.

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

hållande till utställaren eller till föregående checkinnehavare, med mindre innehavaren
vid checkens förvärvande uppsåtligen handlat till gäldenärens förfång.

Artikel 23.

Innehåller överlåtelse orden »valuta till indrivning», »till inkasso», »till procura»
eller annat uttryck, som angiver, att överlåtelsen endast innefattar ett
uppdrag, åge innehavaren av checken att göra gällande alla av denna härflytande
rättigheter men icke att överlåta den annorledes än medelst ny prokuraöverlå
telse.

Checkgäldenär äge, i fall som nu sagts, ej mot checkinnehavaren framställa
andra invändningar än dem han kunnat göra gällande mot överlataren.

Uppdrag, som innefattas i prokuraöverlåtelse, vare ej förfallet, örn överlåtaren
dör eller förlorar förmågan att med laga verkan företaga rättshandling.

Artikel 24.

Överlåtelse, som tecknas efter det protest eller därmed likställt bestyrkande
ägt rum eller efter utgången av den för checkens uppvisande till betalning bestämda
tid, äge ej annan verkan än som i allmänhet följer av fordrans överlåtande.

Finnes å checken överlåtelse, som ej är dagtecknad, skall den, så framt ej
annat styrkes, anses hava tillkommit, innan protest eller därmed likställt bestyrkande
ägt rum eller tiden för checkens uppvisande gått till ända.

Kap. III. — Om checkborgen.

Artikel 25.

För betalning av checksumman eller en del därav må säkerhet ställas medelst
checkborgen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

Cette garanti^ est fomine pär un Tilis guarantee may be given by a
tiers, sauf le tiré, ou méme par un third person other thån the drawee, or
signataire du chéque. even by a person who has signed the

cheque.

Article 26.

L aval est donne sur le chéque ou
sur une allonge.

Il est exprimé pär les mots «bon
pour aval» ou par toute autre formule
équivalente; il est signé par le
donneur d’aval.

Il est considéré comme résultant de
la seule signature du donneur d’aval,
apposée au recto du chéque, sauf quand
il s’agit de la signature du tireur.

L’aval doit indiquer pour le compte
de qui il est donné. A défaut de
cette indication, il est réputé donné
pour le tireur.

Article 27.

Le donneur d’aval est tenu de la
méme maniére que celui dont il s’est
porté garant.

Son engagement est valable, alors
méme que 1’obligation qu’il a garantie
serait nulle pour toute cause
autre qu’un vice de forne.

Quand il paie le chéque, le donneur
d’aval acquiert les droits résultant du
chéque contra le garanti et contra ceus
qui sont tenus envers ce dernier en
vertu du chéque.

Article 26.

An “aval” is given either on the
cheque itself or on an “allonge”.

It is expressed by the words “good
as aval”, or by any other equivalent
formula. It is signed by the giver of
the “aval”.

It is deemed to be constituted by the
mere signature of the giver of the
“aval”, placed on the face of the
cheque, except in the case of the signature
of the drawer.

An “aval” must specify for whose
account it is given. In default of tilis,
it is deemed to be given for the drawer.

Article 27.

The giver of an “aval” is bound in
the same manner as the person for
wilom he has become guarantor.

His undertaking is valid even when
the liability which he has guaranteed
is inoperative for any reason other thån
defect of form.

He has, when he pays the cheque,
the rights arising out of the cheque
against the person guaranteed and
against those who are liable to the
latter on the cheque.

Cliapitre IV. — De la presentation
et du parment.

Article 28.

Le chéque est payable å vue. Toute
mention contraire est réputée non
écrite.

Chapter IV. — Presentment and
Payment.

Article 28.

A cheque is payable at sight. Any
contrary stipulation shall be disregarded.

Kungl. Maj:ts proposition nr 3. 29

Sådan borgen må lämnas såväl av checkgäldenär som av tredje man, dock
icke av trassaten.

Artikel 26.

Checkborgen skall tecknas å checken eller ett därvid häftat blad.

Sådan borgen uttryckes genom orden »såsom aval» eller annat motsvarande
uttryck; den skall undertecknas av borgesmannen.

Checkborgen må även lämnas medelst borgesmannens blotta namnteckning
å checkens framsida, dock icke av utställaren.

Checkborgen skall utvisa, för vem den ingåtts. I brist på uppgift härom
skall den anses ingången för utställaren.

Artikel 27.

Den, som tecknat checkborgen, svare lika med den, för vilken borgen ingåtts.

Hans utfästelse gälle, ändå att den förbindelse, för vilken han gått i borgen,
är ogiltig, dock ej där ogiltigheten härrör av brist i formen.

Har checkborgesman infriat check, inträde han i den rätt checken medför
mot den, för vilken borgen ingåtts, ävensom mot dem, som på grund av checken
äro ansvariga i förhållande till denne.

Kap. IV. — Om uppvisande och betalning av check.

Artikel 28.

Check vare betalbar vid uppvisandet. Varje häremot stridande bestämmelse
är ogin.

Kungl. Majlis proposition nr 3.

Le chéque présenté au paiement A cheque presented for payment beavant
le jour indiqué comme date före the date stated as the date of issue
d emission est payable le jour de la is payable on tile day of presentment.
presentation.

Article 29.

Le chéque émis et payable dans le
méme pays doit étre présenté au paiement
dans le délai de huit jours.

Le chéque émis dans un autre pays
que celui ou il est payable doit étre
présenté dans un délai, soit de vingt
jours, soit de soixante-dix jours, selon
que le lieu dimission et le lieu de
paiement se trouvent situés dans la
méme ou dans une autre Partie du
monde.

A cet égard, les chéques émis dans
un pays de 1’Europe et payables dans
un pays riverain de la Méditerranée
ou vice versa sont considérés comme
émis et payables dans la méme Partie
du monde.

Le point de départ des délais susindiqués
est le jour porté sur le chéque
comme date dimission.

Article 30.

Lorsqu’un chéque est tiré entre deus
places ayant des calendriers différents,
le jour de Immission sera ramené
au jour correspondant du calendrier
du lieu du paiement.

Article 31.

La présentation ä une Chambre de
compensation équivaut å la présentation
au paiement.

Article 32.

La révocation du chéque n’a d’effet
quaprés respiration du délai de présentation.

Article 29.

A cheque payable in the country in
winch it was issued must be presented
för payment within eight days.

A cheque issued in a country other
thån that in which it is payable must
be presented within a period of twenty
days or of seventy days, according as
to whether the place of issue and the
place of payment are situated respectively
in the same continent or in
different continents.

Por the purposes of this article
cheques issued in a European country
and payable in a country bordering on
the Mediterranean or vice versa are
regarded as issued and payable in the
same continent.

The date from which the above-mentioned
periods of time shall begin to
run shall be the date stated on the
cheque as the date of issue.

Article 30.

Where a cheque is drawn in one
place aud is payable in another having
a different calendar, the day of issue
shall be construed as being the corresponding
day of the calendar of the
place of payment.

Article 31.

Presentment of a cheque at a clearing
house is equivalent to presentment
for payment.

Article 32.

The countermand of a cheque only
tates effect after the expiration of the
limit of time för presentment.

Kungl. May.ts proposition nr S.

Check, som uppvisas till betalning före den dag, då den angives vara utställd,
vare betalbar å uppvisningsdagen.

Artikel 29.

Check, som är utställd och betalbar i samma land, skall uppvisas till betalning
inom åtta dagar.

Check, som är utställd i annat land än det, där den är betalbar, skall uppvisas
till betalning inom tjugu dagar eller inom sjuttio dagar, allteftersom
orten för utställandet och betalningsorten äro belägna i samma världsdel eller
icke.

Check, som är utställd i Europa och betalbar i ett land, som gränsar till
Medelhavet, eller omvänt, anses i detta sammanhang utställd och betalbar i
samma världsdel.

Tid, som i denna artikel sägs, skall räknas från den dag, som i checken är
angiven såsom utställningsdag.

Artikel 30.

Har check dragits mellan två orter med olika tidräkning, skall vid uppvi
anin gg ti ripris bestämmande checken anses utställd den dag, som enligt betalningsortens
tidräkning motsvarar utställningsdagen.

Artikel 31.

Inlämnas check å avräkningskontor, galle det såsom uppvisande till betalning.

Artikel 32.

Återkallelse av check medför verkan först efter uppvisningstidens utgång.

Kungl. May.ts proposition nr 3.

S’il n’y a pas de revelation, le tiré
pent payer méme apres l’expiration du
délai.

Article 33.

Ni le décés du tireur ni son incapacité
survenant apres 1’émission ne touchent
aux effets du chéque.

Article 34.

Le tiré peut exiger, en payant le
chéque, qu’il lui soit remis acquitté par
le porteur.

Le porteur ne peut pas refuser un
paiement partiel.

En cas de paiement partiel, le tiré
peut exiger que mention de ce paiement
soit faite sur le chéque et qu’une
quittance lui en soit donnée.

Article 35.

Le tiré qui paie un chéque endossable
est obligé le vérifier la régularité
de la suite des endossements mais
non la signature des endosseurs.

Article 36.

Lorsqu’un chéque est stipulé payable
en une monnaie fayant pas cours
au lieu du paiement, le montant peut
en étre payé, dans le délai de presentation
du chéque, en la monnaie du
pays d’aprés sa valeur au jour du
paiement. Si le paiement n’a pas été
effeetué ä la présentation, le porteur
peut, å son choix, demander que le
montant du chéque soit payé dans la
monnaie du pays d’aprés le cours, soit
du jour de la présentation, soit du jour
du paiement.

Les usages du lieu du paiement servet
ä déterminer la valeur de la
monnaie étrangére. Toutefois, le ti -

lt a cheque has not been countermanded,
the drawee may pay it even
after the expiration of the time limit.

Article 33.

Neither the death of the drewer nor
his incapacity taking place after the
issue of the cheque shall havé any
effeet as regards the cheque.

Article 34.

The drawee who pays a cheque may
require that it shall be given up to him
receipted by the holder.

The holder may not refuse partial
payment.

In case of partial payment the
drawee may require that the partial
payment shall be mentioned on the
cheque and that a receipt shall be given
to him.

Article 35.

The drawee who pays an endorsable
cheque is bound to verify the regularity
of the series of endorsements, but not
the signature of the endorsers.

Article 36.

When a cheque is drawn payable in
a currency winch is not that of the
place of payment, the sum payable
may, within the limit of time for the
presentment of the cheque, be paid in
the currency of the country according
to its value on the date of payment. If
payment has not been made on presentment,
the holder may at his option
demand that payment of the amount
of the cheque in the currency of the
country shall be made according to the
rate on the day of presentment or on
the day of payment.

The usages of the place of payment
shall be applied in determining the
value of foreign currency. Neverthe -

Kungl. Maj:ts proposition nr 8. • 33

Varder check ej återkallad, må den av trassaten infrias även efter uppvisningstidens
utgång.

Artikel 33.

Dör utställaren, eller förlorar han förmågan att med laga verkan företaga
rättshandling, inverkar detta ej å checkens giltighet.

Artikel 34.

Då check infrias, varde, där trassaten det äskar, checken utlämnad till trassaten
med därå av innehavaren tecknat kvitto.

Checkinnehavare må ej vägra att mottaga betalning, som täcker allenast
en del av checksumman.

Sker sådan betalning, skall, om trassaten det begär, anteckning därom göras
å checken och särskilt kvitto honom lämnas.

Artikel 35.

Vid infriande av check, som är avsedd att överlåtas genom indossament, vare
trassaten pliktig att förvissa sig örn att överlåtelserna utgöra en behörigen
sammanhängande följd, men ej att pröva äktheten av överlatarnas underskrifter.

Artikel 36.

Är check ställd att betalas i myntslag, som icke är gångbart å betalningsorten,
må, intill uppvisningstidens utgång, betalning i stället erläggas i landets
mynt efter värdet å betalningsdagen. Erlägges ej betalning vid checkens uppvisande,
äge innehavaren kräva, att den erlägges i landets mynt, så ock bestämma,
huruvida värdet därvid skall beräknas efter uppvisningsdagens eller
efter betalningsdagens kurs.

Vid beräkning av främmande myntslags värde skola de å betalningsorten
gällande handelsbruk iakttagas, med mindre utställaren föreskrivit, att checksumman
skall beräknas efter en i checken angiven kurs.

Bihang till riksdagens protokoll 1982. 1 sami. 3 käft. (Nr 3.)

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

reur peut stipuler que la somme ä
payer sera calculée d’aprés un cours
déterminé dans le cliéque.

Les régles ci-énoncées ne s’appliquent
pas au cas ou le tireur a stipulé
que le paiement devra étre falt
dans une certaine monnaie indiquée
(clause de paiement effectif en une
monnaie étrangére).

Si le montant du cliéque est indiqué
dans une monnaie ayant la méme dénomination,
mais une valeur différente,
dans le pays dimission et dans
celui du paiement, on est présumé
s’étre référé å la monnaie du lieu du
paiement.

Chapitre V. — Du cliéque barrö
et du cliéque å porter en compte.

Article 37.

Le tireur ou le porteur d’un cliéque
peut le barrer avec les effets indiqués
dans 1’article suivant.

Le barrement s’effectue au moyen
de deux barres paralléles apposées au
recto. Il peut étre général ou special.

Le barrement est général s’il ne
pörte entre les deux barres aucune désignation
ou la mention «banquier» ou
un terme équivalent; il est spécial si
le nom d’un banquier est inscrit entre
les deux barres.

Le barrement général peut étre
transformé en barrement spécial, mais
le barrement spécial ne peut étre
transformé en barrement général.

Le biffage du barrement ou du nom
du banquier désigné est réputé non
avenu.

Article 38.

Un cbéque å barrement général ne
peut étre payé par le tiré qu’å un
banquier ou å un client du tiré.

less, the drawer may stipulate that the
sum payable sball be calculated according
to a rate expressed in the cheque.

The foregoing rules shall not apply
to the case in winch the drawer has
stipulated that payment must be made
in a certain specified curreney (stipulation
for effective payment in a foreign
curreney).

If the amount of the cheque is specified
in a curreney having the same
denomination but a different value in
the country of issue and the country of
payment, reference is deemed to be
made to the curreney of the place of
payment.

Chapter V. — Crossed Cheques
and Cheques payable in Account.

Article 37.

The drawer or holder of a cheque
may cross it with the effeets stated in
the next article hereof.

A Crossing takes the form of two
parallel lines drawn on the face of the
cheque. The Crossing may be general
or special.

The Crossing is general if it consists
of the two lines only or if between the
lines the term “banker” or some equivalent
is inserted; it is special if the
name of a banker is written between
the lines.

A general Crossing may be converted
inte a special Crossing, but a special
Crossing may not be converted into a
general Crossing.

The obliteration either of a Crossing
or of the name of the banker shall be
regarded as not having taken place.

Article 38.

A cheque which is crossed generally
can be paid by the drawee only to a
banker or to a customer of the drawee.

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

Förestående regler åge ej tillämpning, där utställaren föreskrivit betalning i
visst främmande myntslag (förbehåll örn effektiv betalning i främmande mynt).

Är checksumman angiven i myntslag, som bar enahanda benämning men
olika värde i det land, där checken utställts, och det, där den skall betalas,
skall det å betalningsorten gällande myntslag antagas vara avsett.

Kap. V. — Om korsad check och check till avräkning.

Artikel 37.

Utställare eller innehavare av check må korsa densamma med den verkan,
som sägs i nästföljande artikel.

Korsning verkställes genom anbringande av två jämnlöpande streck å checkens
framsida. Korsningen kan vara allmän eller särskild.

Korsningen är allmän, då den består av allenast de två strecken, eller då
mellan dessa ordet »bank» eller motsvarande uttryck anbragts; den är särskild,
då namnet å en bank utsatts mellan strecken.

Allmän korsning må ändras till särskild korsning men särskild korsning icke
till allmän.

Utstrykes korsningen eller namnet å banken, vare det ogillt.

Artikel 38.

Check med allmän korsning må trassaten betala allenast till bank eller till
kund hos trassaten.

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

Un chéque ä barrement spécial ne
peut étre payé par le tiré qu’au
banquier désigné ou, si celui-ci est le
tiré, qu’ä son client. Toutefois, le
banquier désigné peut recourir pour
Tencaissement ä un autre banquier.

Un banquier ne peut acquérir un
chéque barré que d’un de ses clients
ou d’un autre banquier. Il ne peut
1’encaisser pour le compte d’autres
personnes que celles-ci.

Un chéque portant plusieurs barrements
spéciaux ne peut étre payé par le
tiré que dans le cas ou il s’agit de
deux barrements dont l’un pour encaissement
par une Chambre de compensation.

Le tiré ou le banquier qui n’observe
pas les dispositions ci-dessus est responsable
du préjudice jusqu’ä concurrence
du montant du chéque.

Article 39.

Le tireur ainsi que le porteur d’un
chéque peut défendre qu’on le paye en
espéces, en insérant au recto la mention
transversale «ä porter en compte»
ou une expression équivalente.

Dans ce cas, le chéque ne peut donner
lieu, de la part du tiré, qu’ä un
réglement par écritures (credit en
compte, virement ou compensation).
Le réglement par écritures, vaut payement.

Le biffage de la mention «ä porter
en compte» est réputé non avenu.

Le tiré qui n’observe pas les dispositions
ci-dessus est responsable du préjudice
jusqu’å concurrence du montant
du chéque.

A cheque which is crossed specially
can be paid by the drawee only to the
named banker, or if the latter is the
drawee, to his customer. Nevertheless
the named banker may procure the
cheque to be collected by another
banker.

A banker may not acquire a crossed
cheque except from one of his customers
or from another banker. He may
not collect it for the account of other
persons thån the foregoing.

A cheque hearing several special
crossings may not be paid by the
drawee except in a case where there are
two crossings, one of which is för collection
through a clearing-house.

The drawee or banker who fails to
observe the abo ve provisions is liable
for resulting damage up to the amount
of the cheque.

Article 39.

The drawer or the holder of a cheque
may forbid its payment in cash by
writing transversally across the face
of the cheque the words “payable in
account” (“å porter en compte”) or a
similar expression.

In such a case the cheque can only
be settled by the drawee by means of
book-entry (credit in account, transfer
from one account to another, set off or
clearing-house settlement). Settlement
by book-entry is equivalent to payment.

Any obliteration of the words “payable
in account” shall be deemed not to
havé taken place.

The drawee who does not observe the
foregoing provisions is liable for resulting
damage up to the amount of the
cheque.

Kungl. Martts proposition nr S.

Check med särskild korsning må trassaten betala allenast till den namngivna
banken eller, örn denna är trassaten själv, till en av sina kunder. Den namngivna
banken må dock inkassera checken genom en annan bank.

Bank må endast av kund eller av annan bank förvärva korsad check och må
ej för andra än de nu nämnda inkassera sådan check.

Check med flera särskilda korsningar må ej av trassaten infrias, med mindre
fråga är örn två korsningar och den ena avser inkassering genom ett avräkningskontor.

Trassat eller annan bank, som åsidosätter vad i denna artikel är stadgat,
svare för skadan, dock icke utöver checksumman.

Artikel 39.

Utställare eller innehavare av check må förbjuda, att checken betalas kontant,
genom att tvärs över checkens framsida teckna orden »till avräkning»
eller motsvarande uttryck.

Där så skett, må checken icke av trassaten inlösas i annan form än genom
gottskrivning (avräkning, överföring eller kvittning). Gottskrivning gälle såsom
betalning.

Utstrykes anteckningen »till avräkning», vare det ogillt.

Trassat, som åsidosätter vad i denna artikel är stadgat, svare för skadan,
dock icke utöver checksumman.

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

Chapitre VI. — Du recours faute
de paiement.

Article 40.

Le porteur peut exercer ses recours
contre les endosseurs, le tireur et les
autres obligés, si le chéque, présenté
en temps utile, n’est pas payé et si
le refus de paiement est constaté:

1° soit par un aete authentique
(protét);

2° soit par une déclaration du
tiré, datée et écrite sur le chéque
avec l’indication du jour de la presentation; 3°

soit par une déclaration datée
d’une Chambre de compensation constatant
que le chéque a été remis
en temps utile et qu’il n’a pas été
payé.

Artide 41.

Le protét ou la constatation équivalente
doit étre fait avant l’expiration
du délai de présentation.

Si la présentation a lieu le dernier
jour du délai, le protét ou la constatation
équivalente peut étre établi le
premier jour ouvrable suivant.

Artide 42.

Le porteur doit donner avis du défaut
de paiement ä son endosseur et
au tireur dans les quatre jours
ouvrables qui suivent le jour du protét
ou de la constatation équivalente, et,
en cas de clause de retour sans frais,
le jour de la présentation. Chaque
endosseur doit, dans les deux jours
ouvrables qui suivent le jour ou il a
regu l’avis, faire connaitre å son endosseur
l’avis qu’il a Tegu, en indiquant
les norns et les adresses de ceux qui ont

Chapter VI. — Recourse for NonPayment.

Artide 40.

The holder may exercise his Lght of
recourse against the endorsers, the
drawer and the other parties Kahle if
the cheque on presentment in due thue
is not paid, aud if the refusal to pay is
evidenced:

(1) by a formal instrument
(protest), or

(2) by a déclaration dated and
written by the drawee on the cheque
and specifying the day of presentment,
or

(3) by a dated déclaration made
by a clearing-house, stating that the
cheque has been delivered in due time
and has not been paid.

Artide 41.

The protest or equivalent déclaration
must be made before the expiration of
the limit of time for presentment.

If the cheque is presented on the last
day of the limit of time, the protest
may be drawn up or the equivalent declaration
made on the first business
day following.

Artide 42.

The holder must give notice of nonpayment
to his endorser and to the
drawer within the four business days
winch follow the day on which the protest
is drawn up or the equivalent declaration
is made or, in ense of a stipulation
retour sans frais, the day of presentment.
Every endorser must, within
the two business days following the
day on which he receives notice, inform
his endorser of the notice which he has
received, mentioning the names and

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

Kap. VI. — Om återgångstalan för bristande betalning.

Artikel 40.

Varder check, som i rätt tid uppvisats, ej infriad, åge innehavaren väcka
återgångskrav mot överlåtare, utställaren och andra checkgäldenärer, sedan
betalningens uteblivande styrkts:

1) genom en av offentlig myndighet upprättad handling (protest);

2) genom en av trassaten å checken tecknad, daterad förklaring, vari dagen
för uppvisandet angives;

3) genom en av ett avräkningskontor avgiven, daterad förklaring, som utvisar,
att checken dit inlämnats i rätt tid men icke infriats.

Artikel 41.

Protest eller därmed likställt bestyrkande skall verkställas före uppvisningstidens
utgång.

Örn uppvisandet ägt rum å uppvisningstidens sista dag, må protest eller
därmed likställt bestyrkande äga rum påföljande söckendag.

Artikel 42.

Har betalning uteblivit, åligger det checkinnehavaren att härom giva den,
som senast tecknat överlåtelse å checken, så ock utställaren, underrättelse senast
fjärde söckendagen från det protest eller därmed likställt bestyrkande
ägde rum eller, där förbehåll gjorts örn återgång utan kostnad, från uppvisningsdagen.
Varje överlåtare, som mottagit sådan underrättelse, skall sist
andra söckendagen därefter om förhållandet lämna meddelande till den, som
näst före honom tecknat överlåtelse å checken, med uppgift å namn och adresser
å dem, som lämnat föregående underrättelser, och så vidare, till dess meddelandet
nått utställaren. Tiden av två söckendagar räknas från mottagandet
av den föregående underrättelsen.

40 Kungl. Maj:ts

(lönné les avis précédents, et ainsi de
suite, en remontant jusqu’au tireur.
Les délais ci-dessus indiqués courent
de la reception de l’avis précédent.

Lorsqu’en conformité de 1’alinéa préeédent,
un avis est donne ä un signataire
du chéque, le méme avis doit étre
donne dans le méme délai ä son avaliseur.

Dans le cas ou un endosseur n’a pas
indiqué son adresse ou l’a indiquée
d’une fagon illisible, il suffit que
l’avis soit donné ä 1’endosseur qui le
précéde.

Celui qui a un avis ä donner peut
le faire sous une forme quelconque,
méme par un simple renvoi du
chéque.

Il doit prouver qu’il a donné l’avis
dans le délai imparti. Ce délai sera
considéré comme observé si une lettremissive
donnant Taxås a été mise ä la
poste dans ledit délai.

Celui qui ne donne pas Tavis dans
le délai ci-dessus indiqué, n’encourt pas
de déchéance; il est responsable, s’il y
a lieu, du préjudice causé par sa
négligence, sans que les dommagesintéréts
puissent dépasser le montant
du chéque.

proposition nr 3.

addresses of those who havé given the
previous notices and so on through the
series until the drawer is reached. The
periods mentioned above run from the
receipt of the preceding notice.

When, in conformity with the preceding
paragraph, notice is given to
a person who has signed a cheque, the
same notice must be given within the
same limit of time to his avaliseur.

Where an endorser either has not
specified his address or has specified it
in an illegible manner, it is sufficient
if notice is given to the endorser preceding
him.

The person who must give notice
may give it in any form whatever, even
by simply returning the cheque.

He must prove that he has given notice
within the limit of time prescribed.
This time-limit shall be regarded as
haxäng been observed if a letter giving
the notice has been posted within the
said time.

A person who does not give notice
xvithin the limit of time prescribed
above does not forfeit his rights. He
is Table for the damage, if any, caused
by his negligence, but the amount of
his liability shall not exceed the amount
of the cheque.

Article 43.

Le tireur, un endosseur ou un avaliseur
peut, par la clause «retour sans
freis», «sans protét», ou toute autre
clause équivalente, inscrite sur le titre
et signée, dispenser le porteur, pour
exercer ses recours, de faire établir
un protét ou une constatation équivalente.

Cette clause ne dispense pas le porteur
de la presentation du chéque dans

Artide 43.

The drawer, an endorser, or an avaliseur
may, by the stipulation “retour
sans frais”, “sans protét”, or any other
equivalent expression written on the
instrument and signed, release the
holder from having a protest drawn up
or an equivalent declaration made in
order to exercise his right of recourse.

This stipulation does not release the
holder from presenting the cheque

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

Då, på sätt i nästföregående stycke stadgas, underrättelse givits checkgäldenär,
skall inom samma tid underrättelse lämnas den, som må hava för honom
ingått checkborgen.

I händelse överlåtare icke utsatt sin adress eller denna är oläslig, skall skyldigheten
att lämna underrättelse anses fullgjord, örn den lämnas den överlåtare,
som närmast föregår honom.

Den, som är pliktig att meddela underrättelse, varom nu- sagts, äge lämna
den på vad sätt som helst, jämväl medelst blotta översändandet av checken.

Det åligger honom att styrka, att underrättelsen lämnats inom den föreskrivna
tiden. Denna skall anses iakttagen, örn före dess utgång brev innehållande
underrättelsen avlämnats till posten.

Försummelse att giva underrättelse inom ovan nämnd tid medföre ej förlust
av återgångskrav, men väl ansvarighet för den skada, som kan hava förorsakats
av försummelsen. Ej må dock i ty fall skadestånd sättas högre än till
checksumman.

Artikel 43.

Utställare, överlåtare eller checkborgesman äge, genom att å checken insätta
orden »retur utan kostnad», »utan protest» eller annat motsvarande uttryck
och förse påteckningen med sin underskrift, fritaga checkinnehavaren från skyldigheten
att för bevarande av sin rätt till återgångstalan upptaga protest eller
ombesörja därmed likställt bestyrkande.

Sådant förbehåll fritage icke innehavaren från skyldighet vare sig att uppvisa
checken inom föreskriven tid eller att giva underrättelse såsom i art. 42

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

le délai present ni des avis å donner.
La preuve de 1’inobservation du délai
incombe å celui qui s’en prévaut contre
le pörtem-.

Si la clause est inscrite par le tireur,
elle produit ses effets ä 1’égard
de tous les signataires; si elle est
inscrite par un endosseur ou un avatjern,
elle produit ses effets seulement
å 1’égard de celui-ci. Si, malgré
la clause inscrite par le tireur, le pörtem
falt établir le protét ou la constatation
équivalente, les frais en restent
å sa charge. Quand la clause émane
d’un endosseur ou d’un avaliseur, les
frais du protét ou de la constatation
équivalente, s’il est dressé un aete de
Gette nature, peuvent étre recouvrés
contre tous les signataires.

Article 44.

Toutes les personnes obligées en
verta d’un chéque sont tenues solidairement
envers le pörtem.

Le porteur a le droit d’agir contre
toutes ees personnes, individuellement
ou collectivement, sans étre astreint å
observer l’ordre dans lequel elles se
sont obligées.

Le méme droit appartient ä tout
signataire d’un chéque qui a remboursé
celui-ci.

L’action intentée contre un des obligés
n’empéche pas d’agir contre les
autres, méme postérieurs å celui qui a
été d’abord poursuivi.

Article 45.

Le porteur peut réclamer å celui
contre lequel il exerce son recours:

within the prescribed limit of time, or
from giving the requisite notices. The
burden of proving the non-observance
of the limit of time lies on the person
who seeks to set it up against the
holder.

If the stipulation is written by the
drawer, it is operative in respect of all
persons who havé signed the cheque; if
it is written by an endorser or an
avaliseur, it is operative only in respect
of such endorser or avaliseur. If, in
spite of the stipulation written by the
drawer, the holder has the protest
drawn up or the equivalent declaration
made, he must bear the expenses thereof.
When the stipulation emanates
from an endorser or avaliseur, the costs
of the protest or equivalent declaration,
if drawn up or made, may be recovered
from all the persons who havé signed
the cheque.

Article 44.

All the persons Mable on a cheque
are jointly and severally bound to the
holder.

The holder has the läght to proceed
against all these persons individually
or collectively without being compelled
to observe the order in which they havé
become bound.

The same läght is possessed by any
person signing the cheque who has taken
it up and paid it.

Proceedings against one of the partus
Mable do not prevent proceedings
against the others, even though such
other parties may be subsequent to the
party first proceeded against.

Article 45.

The holder may claim from the party
against whom he exercises his right of
recourse;

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

sägs. Den, som mot checkinnehavaren påstår, att föreskriven tid icke iakttagits,
har att därom föra bevis.

Har förbehåll, som nu sagts, gjorts av utställaren, åge det verkan i avseende
å alla checkgäldenärerna; är förbehållet gjort av överlåtare eller av checkborgesman,
åge det ej verkan i fråga örn annan än denne. Har, oaktat förbehåll
från utställarens sida, innehavaren låtit verkställa protest eller därmed
likställt bestyrkande, stånde han själv kostnaden. Är förbehåll gjort av överlåtare
eller cheekborgesman, må, där protest eller därmed likställt bestyrkande
ändock ägt rum, talan örn återgäldande av kostnaden härför göras gällande
mot varje checkgäldenär.

Artikel 44.

Checkgäldenärer vare i förhållande till innehavaren ansvariga, en för alla och
alla för en.

Checkinnehavaren äge anställa talan mot vilken som helst av dem, antingen
mot envar för sig eller mot flera gemensamt, utan att vara bunden vid den ordning,
i vilken deras förpliktelser ingåtts.

Samma rätt tillkomme varje checkgäldenär, som infriat checken.

Har talan anhängiggjorts mot en av checkgäldenärerna, utgöre den omständighet
ej hinder för talans anställande mot annan checkgäldenär, ändå att han
i ordningen följer efter den, mot vilken talan först gjordes gällande.

Artikel 45.

Checkinnehavare äge rätt att av den, mot vilken han väcker atergangskrav,
bekomma:

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

1° le montant du chéque non payé;

2° les intéréts au taux de six pour
cent å partir du jour de la presentation; 3°

les freis du protét ou de la constatation
équivalente, ceux des avis
donnés, amsi que les autres freis.

Article 46.

Celui qui a remboursé le chéque
peut réclamer ä ses garants:

1° la somme intégrale qu’il a
payée;

2° les intéréts de ladite somme,
calculés au taux de six pour cent,
å partir du jour ou il l’a débour sée; 3°

les freis qu’il a faits.

Artide 47.

Tout obligé contre lequel un recours
est exercé ou qui est exposé å un recours
peut exiger, contre remboursement,
la remise du cbéque avec le
protét ou la constatation équivalente et
un compte acquitté.

Tout endosseur qui a remboursé le
chéque peut biffer son endossement et
ceux des endosseurs subséquents.

(1) the unpaid amount of the
cbeque;

(2) in terest at tbe rate of six
per cent as from the date of presentment; (3)

tbe expenses of the protest
or equivalent declaration, and of the
notices given as well as other expenses.

Artide 46.

A party who takes up and pays a
cheque can recover from the parties
liable to him;

(1) the entire sum which he has
paid ;

(2) interest on the said sum calculated
at the rate of six per cent,
as from the day on which he made
payment;

(3) any expenses which he has
incurred.

Artide 47.

Every party kahle against whom a
right of recourse is, or may he, exercised,
can require against payment,
that the cheque shall be given up to him
with the protest or equivalent declaretion
and a receipted account.

Every endorser who has taken up
aud paid a cheque may cancel his owe
endorsement and those of subsequent
endorsers.

Artide 48.

Quand la presentation du chéque,
la confection du protét ou la constatation
équivalente dans les délais
prescrits est empéchée par un obstacle
insurmontable (prescription légale
d’un Etat quelconque ou autre cas de
force majeure), ees délais sont prolongés.

Artide 48.

Should the presentment of the cheque
or the dra wing up of the protest or the
making of the equivalent declaration
within the prescribed limits of time
be prevented by an insurmountable
obstacle (legal prohibition (prescription
légale) by any State or other case
of vis major), these limits of time skall
be extended.

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

1) den ej erlanda checksumman;

2) ränta efter sex för hundra om året från uppvisningsdagen;

3) ersättning för kostnader för protest eller därmed likställt bestyrkande,
utgifter för lämnade underrättelser ävensom andra kostnader.

Artikel 46.

Den, som inlöst check, äge rätt att av dem, som i förhållande till honom svara
för checken, bekomma:

1) hela det belopp han själv betalt;

2) ränta å detta belopp efter sex för hundra örn året från den dag han erlagt
betalningen;

3) ersättning för egna. utgifter.

Artikel 47.

Varje checkgäldenär, mot vilken återgångskrav är väckt eller kan göras gällande,
äge, mot gäldande av återgångsfordringen, rätt att utbekomma checken
jämte protesten eller det därmed likställda bestyrkandet och kvitterad räkning.

Överlåtare, som inlöst checken, äge utstryka sin egen och efterföljande överlåtelser.

Artikel 48.

Kan uppvisande av check eller ock protest eller därmed likställt bestyrkande
ej inom behörig tid äga rum på grund av oöverstigligt hinder (lagbud, som utfärdats
i en stat, vilken som helst, eller annan händelse av högre hand), varde
tiden för sådan åtgärds företagande förlängd.

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

Le pörtem est terra de donner, sans
retard, avis du cas de force majeure
å son endosseur et de mentionner cet
avis, daté et signé de lui, sur le
chéque ou sur une allonge; pour le
surplus, les dispositions de 1’article 42
sont applicables.

Apres la cessation de la force majeure,
le porteur doit, sans retard, presenter
le chéque au paiement et, s’il
y a lieu, faire établir le protét ou une
constatation équivalente.

Si la force majeure persiste au dela
de quinze jours ä partir de la date
ä laquelle le porteur a, méme avant
1’expiration du délai de presentation,
donné avis de la force majeure å son
endosseur, les recours peuvent étre
exercés, sans que ni la presentation ni
le protét ou une constatation équivalente
soit nécessaire.

Ne sont pas considérés comme constituant
des cas de force majeure les
faits purement personnels au porteur
ou å celui qu’il a chargé de la presentation
du chéque ou de 1’établissement
du protét ou d’une constatation
équivalente.

Chapitre VII. — De la pluralité
d’exemplaires.

Article 49.

Sauf les chéques au porteur, tout
chéque émis dans un pays et payable
dans un autre pays ou dans une partie
d’outre-mer du méme pays et vice
versa, ou bien émis et payable dans
la méme partie ou dans diverses parties
d’outre-mer du méme pays, peut
étre tiré en plusieurs exemplaires identiques.
Lorsqu’un chéque est établi
en plusieurs exemplaires, ees exemplaires
doivent étre numérotés dans le

The holder is bound to give notice
without delay of the case of vis major
to his endorser and to make a dated and
signed declaration of this notice, on the
cheque or on an allonge; in other
respeets, the provisions of Article 42
shall apply.

When vis major has terminated, the
holder must without delay present the
cheque for payment and, if noed be,
procure a protest to be drawn up or an
equivalent declaration made.

If vis major continue» to operate
beyond 15 days after the date on whieh
the holder, even before the expiration
of the time limit for presentment, has
given notice of vis major to his
endorser, recourse may be exercised and
neither presentment nor a protest nor
an equivalent declaration shall be
necessary.

Lacts which are purely personal to
the holder or to the person whom he
has entrusted with the presentment of
the cheque or the drawing up of the
protest or the malling of the equivalent
declaration are not deemed to constitute
cases of vis major.

Chapter VII. — Parts of a Set.

Article 49.

With the exception of bearer cheques,
any cheque issued in one country and
payable in another or payable in a
separate part overseas of the same
country or vice versa, or issued and
payable in the same or in different
parts overseas of the same country,
may be drawn in a set of identical
parts. When a cheque is in a set of
parts, each part must be numbered in
the body of the instrument, falling

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

Innehavaren av checken vare pliktig att om sådant hinders förekomst utan
dröjsmål lämna underrättelse till den, som senast tecknat överlåtelse å checken,
samt att örn denna underrättelse göra anteckning å checken eller därvid häftat
blad; och skall denna anteckning vara dagtecknad och av innehavaren underskriven.
I övrigt åge bestämmelserna i art. 42 tillämpning.

Efter hindrets upphörande åligger innehavaren att ofördröjligen uppvisa
checken till betalning samt, örn så erfordras, upptaga protest eller ombesörja
därmed likställt bestyrkande.

Fortfar hindret längre än femton dagar efter den dag, före eller efter uppvisningstidens
utgång, då innehavaren örn hindret underrättat den, som senast
tecknat överlåtelse å checken, må återgångskrav göras gällande utan att uppvisande
eller protest eller därmed likställt bestyrkande föregått.

Händelse, som berör allenast checkinnehavaren eller den, åt vilken han uppdragit
checkens uppvisande eller föranstaltande av protest eller därmed likställt
bestyrkande, skall ej anses såsom hinder, varom i denna artikel sägs.

Kap. VII. — Om duplett av check.

Artikel 49.

Check, som icke är ställd till innehavaren, och vilken är betalbar i annat
land än det, där den är utställd, eller i en transocean del av utställningslandet,
eller omvänt, eller ock utställd och betalbar i samma eller olika transoceana delar
av samma land, må utfärdas i flera lika lydande exemplar. Utfärdas check
i flera exemplar, skall varje exemplar innehålla nummerbeteckning i själva
texten; äro ej exemplaren sålunda betecknade, gälle vart och ett såsom självständig
check.

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

texte méme du titre, faute de quoi
chacun d’eux est considéré comme un
chéque distinct.

Article 50.

Le paiement falt sur un des exemplaires
est libératoire, alors méme qu’il
n’est pas stipulé que ce paiement annule
l’e£fet des autres exemplaires.

L’endosseur qui a transmis les
exemplaires ä différentes personnes,
ainsi que les endosseurs subséquents,
sont tenus ä raison de tous les exemplaires
portant leur signature qui
n’ont pas été restitués.

Chapitre VIII. — Des altérations.

Article 51.

En cas d’altération du texte d’un
chéque, les signataires postérieurs ä
cette altération sont tenus dans les
termes du texte altéré; les signataires
antérieurs le sont dans les termes du
texte originaire.

Chapitre IX. — De la presumption.

Article 52.

Les actions en recours du porteur
contre les endosseurs, le tireur et les
autres obligés se prescrivent par six
mois å partir de l’expiration du délai
de presentation.

Les actions en recours des divers
obligés au paiement d’un chéque les
uns contre les autres se prescrivent par
six mois å partir du jour ou 1’obligé
a remboursé le chéque ou du jour ou
il a été lui-méme actionné.

which each part is deemed to be a separate
cheque.

Article 50.

Payment made on one part operates
as a discharge, even though there is no
stipulation that such payment shall
render the other parts of no effect.

An endorser who has negotiated
parts to different persons and also the
endorsers subsequent to him are Pahle
on all the parts hearing their signatures,
which havé not been given up.

Chapter VIII. — Aiterations.

Article 51.

In case of alteration of the text of a
cheque, parties who havé signed subsequent
to the alteration are bound according
to the terms of the altered text;
parties who havé signed before the alteration
are bound according to the
terms of the original text.

Chapter IX. — Limitation of
Actions.

Article 52.

Actions of recourse by the holder
against the endorsers, the drawer and
the other parties Halle are barred after
six months as from the expiration of
the limit of time fixed for presentment.

Actions of recourse by the different
parties Kahle for the payment of a
cheque against other such parties are
barred after six months as from the
day on which the party Kahle has paid
the cheque or the day on which he was
sued thereon.

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

Artikel 50.

Infriande av ett checkexemplar medföre frihet från vidare betalningsskyldighet
för checken, ändå att förbehåll ej träffats, att genom sådant infriande
övriga exemplar bliva kraftlösa.

överlåtare, som till olika personer överlåtit exemplar av checken, så ock
annan, som senare överlåtit checkexemplar, svare för varje utelöpande exemplar,
som är försett med hans namnteckning.

Kap. VIII. — Om ändringar i check.

Artikel 51.

Har check undergått ändring i texten, svare de, som efter ändringen tecknat
sitt namn å checken, jämlikt den ändrade texten. De, som förut tecknat sitt
namn å checken, vare ansvariga jämlikt den ursprungliga texten.

Kap. IX. — Om checks preskription.

Artikel 52.

Återgångsfordran, som tillkommer checkinnehavare mot överlåtare, utställaren
och övriga checkgäldenärer, preskriberas sex månader från utgången av
uppvisningstiden.

Återgångsfordran, som tillkommer en checkgäldenär mot en annan, preskriberas
sex månader från den dag, da den förstnämnde själv inlöste checken eller
talan mot honom anhängiggjordes.

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 1 sami. S haft. (Nr 3.)

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

Article 53.

L’interruption de la prescription n’a
d’effet que contre celui å 1’égard duquel
l’acte interruptif a été falt.

Chapitre X. — Dispositions générales.

Artide 54.

Dans la présente loi, le mot, «banquier»
comprend aussi les personnes
ou institutions assimilées pär la loi
aux banquiers.

Artide 55.

La presentation et le protét d’un
chéque ne peuvent etne faits qn’un
jour ouvrable.

Lorsque le dernier jour du délai
accordé par la loi pour Faccomplissement
des actes relatifs au chéque et
notamment pour la présentation ou
pour 1’établissement du protét ou d’un
aete équivalent, est un jour férié légal,
ce délai est prorogé jusqu’au premier
jour ouvrable qui en suit l’expiration.
Les jours fériés intermédiaires sont
compris dans la computation du délai.

Artide 56.

Les délais prévus par la présente
loi ne comprennent pas le jour qui leur
sert de point de départ.

Artide 57.

Aucun jour de grace, ni légal ni
judiciaire, n’est admis.

Artide 53.

Interruption of tbe period of Imitation
is only effeetive against the person
in respect of wilom the period has
been interrupted.

Chapter X. — General Provisions.

Artide 54.

In the present law the word “banker”
ineludes the persons or institutions
assimilated by the law to bankers.

Artide 55.

The presentment or protest of a
cheque may only take place on a
business day.

When the last day of the limit of
time prescribed by the law for performing
any act relating to a cheque, aud
particularly for presentment or for the
drawing up of a protest or the making
of an equivalent declaration, is a legal
holiday, the limit of time is extended
until the first business day which
follows the expiration of that time.
Intermediate holidays are ineluded in
computing limits of time.

Artide 56.

The limits of time stipulated in the
present law shall not inelude the day
on which the period commences.

Artide 57.

No days of grace, whether legal or
judicial, are permitted.

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

Artikel 53.

Preskription avbrytes icke i förhållande till annan än den, mot vilken åtgärd
för preskriptionens avbrytande vidtagits.

Kap. X. — Allmänna bestämmelser.

Artikel 54.

Med »bank» förstås i denna lag jämväl de personer och inrättningar, som
genom lag likställts med bank.

Artikel 55.

Check må uppvisas till betalning och protesteras allenast å söckendag.

Då den sista dagen av stadgad tid för vidtagande av åtgärd beträffande
check, särskilt dennas uppvisande till betalning eller verkställande av protest
eller därmed likställt bestyrkande, är allmän helgdag, varde tiden utsträckt
att omfatta jämväl påföljande söckendag. Vid tids beräknande skola mellanliggande
helgdagar medräknas.

Artikel 56.

Vid beräknande av tid, inom vilken enligt denna lag åtgärd skall vidtagas,
varde den dag, från vilken tiden skall löpa, ej medräknad.

Artikel 57.

Uppskovsdagar äge ej rum enligt denna lag och må ej heller av domstol medgivas.

Kungl. Maj:ts proposition nr S.

Annexe II.

Annex II.

Article premier.

Chacune des Hautes Parties contractantes
peut prescrire que l’obligation
d’insérer dans les chéques créés
sur son territoire la dénomination de
«chéque» prévne par 1’article premier,
N° 1, de la loi uniforme, et l’obligation
prévue au N° 5 dudit article, d’indiquer
le lieu de création du chéque
ne s’appliqueront que six mois apres
1’entrée en vigueur de la présente Convention.

Article 2.

Chacune des Hautes Parties contractantes
a, pour les engagements
pris en matiére de chéques sur son territoire,
la faculté de déterminer de
quelle maniére il peut étre suppléé å
la signature elle-méme, pourvu q.u’une
déclaration authentique inscrite sur le
chéque constate la volonté de celui qui
aurait du signer.

Article 3.

Par dérogation å 1’article 2, aiméa
3, de la loi uniforme, chacune des
Hautes Parties contractantes a la faculté
de prescrire que le chéque sans
indication du lieu de paiement est considéré
comme payable au lieu de sa
création.

Article 4.

Chacune des Hautes Parties contractantes
se réserve la faculté, quant
alix chéques émis et payables sur son
territoire, de décider que les chéques
tirés sur d’autres personnes que des
banquiers ou des personnes ou insti -

Article 1.

Eaoh of the High Contracting Parties
may prescribe that the obligation
to insert in cheques drawn in his territory
the term “cheque”, as laid down
in Article 1, 1 of the Uniform Law,
and the obligation stipulated in No. 5
of the said article to state the place
where the cheque was drawn, shall not
apply until six months after the entry
into force of the present Convention.

Article 2.

Each of the High Contracting Parties
may, as regards undertakings
entered into in respect of cheques in his
own territory, determine in what
manner an actual signature may be replaced
by an authentic déclaration wiatten
on the cheque winch evidences the
consent of the party who should havé
signed.

Article 3.

By way of dérogation from Article
2, paragraph 3, of the Uniform Law,
each of the High Contracting Parties
may prescribe that a cheque winch does
not specify the place of payment shall
be regarded as payable at the place
where it was drawn.

Article 4.

Each of the High Contracting Parties
reserves the right, with regard to
cheques issued and payable in his
territory, to decide that instruments
drawn on persons other thån bankers
or persons or institutions assimiliated

Kungl. May.ts proposition nr 8.

Bil. II.

Artikel 1.

Envar av de Höga kontraherande parterna äger föreskriva, att den i art. 1
n:o 1 av den gemensamma checklagen omförmälda skyldigheten att i checkar,
som utställas å dess område, intaga benämningen »check» och den i n:o 5 av
samma artikel föreskrivna skyldigheten att angiva orten för checkens utställande
icke skola inträda förr än sex månader förflutit efter ikraftträdandet av
denna konvention.

Artikel 2.

Envar av de Höga kontraherande parterna äger, så vitt angår checkförbindelser,
som ingås på dess område, bestämma, på vad sätt gäldenärens underskrift
må kunna ersättas av annat förfarande, varvid emellertid gäldenärens avsikt
bör av offentlig myndighet vitsordas genom intyg å checken.

Artikel 3.

Envar av de Höga kontraherande parterna äger att, med avvikelse från art.
2 tredje stycket i den gemensamma checklagen, föreskriva, att check, som icke
angiver betalningsorten, skall anses betalbar å den ort, där den utställts.

Artikel 4.

Envar av de Höga kontraherande parterna äger i fråga örn checkar, som äro
utställda och betalbara å dess område, föreskriva, att check, som är dragen å
annan än bank eller person eller inrättning, som i lag likställes med bank, icke
skall gälla som check.

Kungl. Maj:ts proposition nr S.

tutions assimilées pär la loi aux banquiers,
ne sont pas valables comme
chéques.

Chacune des Hautes Parties contractantes
se réserve également la faculté
d’introduire dans sa loi nationale
1’article 3 de la loi uniforme, dans la
forare et dans les tennes les mieux
adaptés ä l’usage quille fera des dispositions
de 1’alinéa précédent.

Article 5.

Chacune des Hautes Parties contractantes
a la faculté de déterminer le
moment ou le tireur doit avoir des
fonds disponibles cbez le tiré.

Article 6.

Chacune des Hautes Parties contractantes
a la faculté d’admettre que
le tiré inscrive sur le chéque une mention
de certification, confirmaticn, visa
ou autre déclaration équivalente, pourvu
que cette déclaration n’ait pas
1’effet d’une acceptation, et d’en régler
les effets juridiques.

Article 7.

Par dérogation aux artides 5 et 14
de la loi uniforme, chacune des Hautes
Parties contractantes se réserve la faculté
de prescrire, en ce qui concerne les
chéques payables sur son territoire et
revétus de la clause «non transmissible»,
qu’un tel chéque ne peut étre
payé qu’au porteur qui l’a Tegu avec
cette clause.

Article 8.

Chacune des Hautes Parties contractantes
se réserve la faculté de
régler la question de savoir si en dehors
des cas visés å 1’article 6 de la
loi uniforme, le chéque peut étre tiré
sur le tireur lui-méme.

by the law to bankers, shall not be
valid as cheques.

Each of the High Contracting Parties
also reserves the läght to embody
Article 3 of the Uniform Law in his
national law in the form and in the
terms best suited to the use he may
make of the provisions of the preceding
paragraph.

Article 5.

Each of the High Contracting Parties
may determine the moment at
which the drawer must havé funds
available with the drawee.

Article 6.

Each of the High Contracting Parties
may provide that a drawee may
write on the cheque a statement of certification,
confirmation, visa, or other
equivalent déclaration, provided that
such déclaration shall not operate as an
acceptance, and may also determine the
legal effects thereof.

Article 7.

By way of dérogation from Artides
5 and 14 of the Uniform Law, each of
the High Contracting Parties reserves
the läght to prescribe, as regards
cheques payable in his territory, and
marked “not transferable”, that a
cheque of this description may be paid
only to the holder who has received it
thus marked.

Article 8.

Each of the High Contracting Parties
reserves the läght to determine
whether, apart from the cases referred
to in Article 6 of the Uniform Law, a
cheque may be drawn on the drawer
himself.

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

Envar av de Höga kontraherande parterna förbehåller sig likaledes rätt att
i sin inre lagstiftning införa den gemensamma checklagens art. 3 i den form och
avfattning, som bäst överensstämmer med det bruk, sorn1 göres av bestämmelserna
i första stycket av förevarande artikel.

Artikel 5.

Envar av de Höga kontraherande parterna äger bestämma, vid vilken tidpunkt
utställaren bör hava medel tillgängliga hos trassaten.

Artikel 6.

Envar av de Höga kontraherande parterna äger medgiva, att trassat förser
checken med påteckning örn certifikation, konfirmation, visering eller annan förklaring
av motsvarande innebörd, förutsatt att påteckningen icke erhåller verkan
såsom accept, samt att bestämma de rättsverkningar, som skola tillkomma
en sådan förklaring.

Artikel 7.

Envar av de Höga kontraherande parterna förbehåller sig rätt att, med avvikelse
från art. 5 och 14 i den gemensamma checklagen, föreskriva, att check,
som är betalbar å dess område och försedd med påteckningen »icke överlåtbar»,
ej må betalas till annan än innehavare, vilken mottagit den med detta förbehåll.

Artikel 8.

Envar av de Höga kontraherande parterna förbehåller sig rätt att bestämma,
huruvida i andra fall än dem, som avses i art. 6 i den gemensamma checklagen,
check må dragas på utställaren själv.

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

Article 9.

Pär dérogation ä 1’article 6 de la
loi uniforme, chacune des Hautes Partus
contractantes sort quille adriette
d’une fason générale le chéque tiri
sur le tireur lui-méme (article 8 de
la présente annexe), soit quille ne
1’admette qu’en cas d’établissements
multiples (article 6 de la loi uniforme),
se réserve le droit d’interdire
1’émission d’un chéque de ce genre au
porteur.

Artide 10.

Chacune des Hautes Parties contractantes,
par dérogation ä 1’article 8
de la loi uniforme, se réserve d’admettre
qu’un chéque soit stipulé payable
au domicile d’un tiers autre qu’un
banquier.

Artide 11.

Chacune des Hautes Parties contractantes
se réserve la faculté de ne
pas insérer 1’article 13 de la loi uniforme
dans sa loi nationale.

Artide 12.

Chacune des Hautes Parties contractantes
se réserve la faculté de ne
pas appliquer 1’article 21 de la loi
uniforme en ce qui conceme le chéque
au porteur.

Artide 13.

Par dérogation a 1’article 26 de la
loi uniforme, chacune des Hautes Parties
contractantes a la faculté d’admettre
qu’un aval pourra étre donné
sur son territoire par un aete séparé,
indiquant le lieu ou il est intervenu.

Artide 9.

By way of dérogation from Article
6 of the Uniform Law, each of the
High Contracting Parties, whether as
a general rule he allows cheques to be
drawn on the drawer himself (Article
8 of the present Annex), or whether
he allows such cheques to be drawn
only in the case of businesses with
several establishments (Article 6 of the
Uniform Law), reserves the right to
prohibit the issue of cheques of this
kind to bearer.

Artide 10.

By way of dérogation from Article 8
of the Uniform Law, each of the High
Contracting Parties reserves the right
to allow a cheque to be made payable
at the domicile of a third person other
thån a banker.

Artide 11.

Each of the High Contracting Parties
reserves the right not to embody
Article 13 of the Uniform Law in his
national Lw.

Artide 12.

Each of the High Contracting Parties
reserves the right not to apply
Article 21 of the Uniform Law so far
as bearer cheques are concemed.

Article 13.

By way of dérogation from Article
26 of the Uniform Law, each of the
High Contracting Parties has the right
to decide that an “aval” may be given
in his territory by a sepärate instrument
specifying the place in which the
instrument has been executed.

Kungl. Maj:ts proposition nr S.

Artikel 9.

Envar av de Höga kontraherande parterna skall — vare sig den, enligt art. 8
i denna bilaga, utan förbehåll medgiver, att check må dragas på utställaren
själv, eller den, enligt art. 6 i den gemensamma checklagen, begränsar dylikt
medgivande till checkar, som dragas mellan skilda kontor tillhörande samma
utställare — äga att, med avvikelse från nämnda art. 6, förbjuda, att check,
som lyder å innehavaren, dragés på utställaren själv.

Artikel 10.

Envar av de Höga kontraherande parterna förbehåller sig rätt att, med avvikelse
från art. 8 i den gemensamma checklagen, medgiva, att check må lyda
på betalning hos tredje man, som ej driver bankrörelse.

Artikel 11.

Envar av de Höga kontraherande parterna förbehåller sig rätt att i sin inre
lagstiftning icke upptaga art. 13 i den gemensamma checklagen.

Artikel 12.

Envar av de Höga kontraherande parterna förbehåller sig rätt att icke tilllämpa
art. 21 i den gemensamma checklagen å checkar ställda till innehavaren.

Artikel 13.

Envar av de Höga kontraherande parterna äger att, med avvikelse från art.
26 i den gemensamma checklagen, medgiva, att å dess område checkborgen må
ingås genom en särskild handling, som angiver orten för dess utfärdande.

Kungl. Majlis proposition nr S.

Article 14.

Chacune des Hardes Parties contractantes
se réserve la faculté de prolonger
de délai prévu ä 1’alinéa premier
de 1’article 29 de la loi uniforme
et de fixer les délais de presentation
pour ce qui conceme les territoires
soumis ä sa souveraineté ou autorité.

Chacune des Hautes Parties contractantes,
par dérogation ä 1’alinéa 2
de l’article 29 de la loi uniforme, se
réserve la faculté de prolonger les
délais prévus dans ladite disposition
pour les chéques émis et payables
dans différentes Parties du monde ou
dans les pays différents d’une Partie
du monde autre que 1’Europe.

Deux ou plusieurs des Hautes Parties
contractantes ont la faculté, en
ce qui concerne les chéques émis et
payables sur leurs territoires respectifs,
de se mettre d’accord pour
modifier les délais prévus ä 1’alinéa
2 de 1’article 29 de la loi uniforme.

Article 15.

Chacune des Hautes Parties contractantes
a la faculté de déterminer,
pour 1’application de 1’article 31 de la
loi uniforme, les institutions qui, selon
la loi national, doivent étre considérées
comme Chambres de compensation.

Article 16.

Chacune des Hautes Parties contractantes
se réserve, par dérogation å
1’article 32 de la loi uniforme, la faculté,
pour les chéques payables sur
son territoire:

a) d’admettre la révocation du
chéque méme avant 1’expiration du
délai de presentation;

b) d’interdire la révocation du
chéque, méme aprés 1’expiration du
délai de presentation.

Article 14.

Each of the High Contracting Parties
reserves the right to prolong the
time-limit provided for in the first paragraph
of Article 29 of the Uniform
Law and to fix the limits of time for
presentment as regards the territories
under his sovereignty or authority.

Each of the High Contracting Parties,
by way of derogation from Article
29, paragraph 2, of the Uniform Law,
reserves the right to prolong the timelimits
provided for in the said paragraph
for cheques issued and payable
in different continents or in different
countries in a continent other thån
Europé.

Two or more of the High Contracting
Parties may agrée, as regards cheques
issued and payable in their respective
territories, to modify the time-limits
provided for in Article 29, paragraph
2, of the Uniform Law.

Article 15.

For the purpose of giving effect to
Article 31 of the Uniform Law, each
of the High Contracting Parties may
determine the institutions winch according
to his national law are to be
regarded as clearing-houses.

Article 16.

By way of derogation from Article
32 of the Uniform Law, each of the
High Contracting Parties reserves the
right in regard to cheques payable in
his territory:

(a) to allow the countermand of a
cheque even before the expiration of
the limit of the time för presentment;

(b) to prohibit the countermand
of a cheque even after the expiration
of the limit of time for presentment.

Kungl. Maj:ts proposition nr S.

Artikel 14.

Ellvar av de Höga kontraherande parterna förbehåller sig rätt att förlänga den
tid, som avses i art. 29 första stycket i den gemensamma checklagen, och att bestämma
uppvisningstidema i vad avser områden, som sta under deras överhöghet
eller myndighet.

Envar av de Höga kontraherande parterna förbehåller sig rätt att, med avvikelse
från art. 29 andra stycket i den gemensamma checklagen, förlänga de
tider, som i berörda lagrum föreskrivits för checkar, som äro utställda och betalbara
inom olika världsdelar eller inom olika utomeuropeiska länder.

Två eller flera av de Höga kontraherande parterna äga att i fråga örn
checkar, som äro utställda och betalbara å deras områden, överenskomma örn
ändring i de tider, som avses i art. 29 andra stycket i den gemensamma checklagen.

Artikel 15.

Envar av de Höga kontraherande parterna äger att, med hänsyn till stadgandet
i art. 31 i den gemensamma checklagen, angiva, vilka inrättningar enligt
den inre lagstiftningen skola anses som avräkningskontor.

Artikel 16.

Med avvikelse från art. 32 i den gemensamma checklagen förbehåller sig envar
av de Höga kontraherande partenia rätt att i fråga örn checkar, som äro
betalbara å dess område:

a) medgiva återkallelse även före uppvisningstidens utgång;

b) förbjuda återkallelse även efter uppvisningstidens utgång.

Kungl. Majlis proposition nr 8.

En outre, chacune des Hautes Partus
contractantes ä la facnlté de
régler les mesures ä prendre en cas
de perte ou de vol du chéque et d’en
déterminer les effets juridiques.

Artide 17.

Chacune des Hautes Parties contractantes
a la faculté de déroger, si
elle le juge nécessaire en des circonstances
exceptionnelles ayant trait au
cours du changé de la monnaie de son
pays, aux effets de la clause prévue
ä l’article 36 de la loi uniforme et
relative au paiement effectif en une
monnaie étrangére en ce qui concerne
les chéques payables sur son territoire.
La méme régle peut etre appliquée
pour ce qui concerne la création
des chéques en monnaies étrangéres
sur le territoire national.

Artide 18.

Chacune des Hautes Parties contractantes
se réserve la faculté, par
dérogation aux artides 37, 38 et 39
de la loi uniforme, de n’admettre dans
sa loi national que les chéques barrés
ou les chéques å porter en compte.
Néanmoins, les chéques barrés et les
chéques ä porter en compte émis å
1’étranger et payables sur son territoire
seront traités, respectivement,
comme chéques å porter en compte et
comme chéques barrés.

Chacune des Hautes Parties contractantes
a également la faculté de
déterminer la mention qui, d’aprés la
loi nationale, indiquera que le chéque
est un chéque å porter en compte.

Artide 19.

La question de savoir si le porteur
a des droits spéciaux sur la provision
et quelles sont les conséquences de ees

Eurthermore, each of the High Contraeting
Parties may determine the
measures to be taken in case of the loss
or theft of a cheque, and may regulate
the legal consequences thereof.

Artide 17.

Each of the High Contracting Parties
may, if he deems it necessary, in
exceptional circumstances connected
with the rate of exchange of the currency
of his country, derogate from the
stipulation contained in Artide 36 of
the Uniform Law for effeetive payment
in foreign currency as regards
cheques passable in his territory. The
above rule may also be applied as regards
the issue in the national territory
of cheques payable in foreign currency.

Artide 18.

Each of the High Contracting Parties
reserves the right, by way of derogation
from Artides 37, 38, and 39 of
the Uniform Law, to recognise in his
national law only crossed cheques or
only cheques payable in account. Nevertheless,
crossed cheques and cheques
payable in account issued abroad
and payable in the territory of each
of the High Contracting Parties shall
be treated as cheques payable in account
and as crossed cheques respectively.

Each of the High Contracting Parties
may also determine the wording
which, under its national law, shall indicate
that the cheque is a cheque payable
in account.

Article 19.

The question whether the holder has
special rights to the cover and the consequences
of these rights remain

Kungl. Maj:ts proposition nr S.

Därjämte äger envar av de Höga kontraherande parterna bestämma de åtgärder,
som böra vidtagas, då check stulits eller förkommit, och de rättsverkningar
åtgärderna skola medföra.

Artikel 17.

Under utomordentliga omständigheter, som hava avseende å kursen på myntet
i en av de Höga kontraherande staterna, må denna stat, örn den så finner nödvändigt,
i fråga örn checkar, som äro ställda att betalas inom dess område,
stadga avvikelse från den i art. 36 i den gemensamma checklagen givna bestämmelsen
örn verkan av förbehåll örn effektiv betalning i främmande myntslag.
Detsamma gäller i fråga örn utställande inom statens område av checkar i främmande
myntslag.

Artikel 18.

Envar av de Höga kontraherande parterna förbehåller sig rätt att, med
avvikelse från art. 37, 38 och 39 i den gemensamma checklagen, i sin inre lagstiftning
upptaga allenast korsade checkar eller allenast checkar till avräkning,
dock skola i sådant fall i utlandet utställda korsade checkar och checkar till
avräkning, vilka äro ställda att betalas inom den ifrågavarande statens område,
där behandlas såsom checkar till avräkning respektive såsom korsade
checkar.

Envar av de Höga kontraherande parterna äger därjämte bestämma, vilken
beteckning enligt den inre lagstiftningen skall angiva, att en check äi att betrakta
såsom check till avräkning.

Artikel 19.

Frågan, huruvida checkinnehavare äger särskild rätt till lämnad täckning
och vilka verkningar i sådant fall denna rätt medför, faller utanför den gemensamma
checklagens område.

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

droits, reste en dehors de la loi uniforme.

Il en est de méme pour toute autre
question concemant le rapport sur la
base duquel a été émis le chéque.

Article 20.

Chacune des Hautes Parties contractantes
se réserve la faculté de ne
pas subordonner ä la presentation du
chéque et ä l’établissement du protet
ou d’une constatation équivalente en
temps utile la conservation du reeours
contre le tireur et de régler les effets
de ce reeours.

Artide 21.

Chacune des Hautes Parties contraetantes
se réserve la faculté de prescrire,
pour ce qui concerne les chéques
payables sur son territoire, que la constatation
du refus de paiement prévue
aux artides 40 et 41 de la loi uniforme,
pour la conservation des recours
devra obligatoirement étre faite
par un protet å 1’exclusion de tout
aete équivalent.

Chacune des Hautes Parties contraetantes
a également la faculté de
prescrire que les déclarations prévues
aux Nos 2 et 3 de 1’article 40 de la
loi uniforme, soient transcrites sur un
registre public dans le délai fixé pour
le protet.

Artide 22.

Par dérogation ä 1’article 42 de la
loi uniforme, chacune des Hautes Parties
contractantes a la faculté de maintenir
ou d’introduire le systéme d’avis
ä donner par l’officier public, savoir
qu’en effeetuant le protet, le notaire
ou le fonetionnaire qui, d’aprés la loi
nationale, est autorisé ä dresser le pro -

outside the seope of the Uniform
Law.

The same applies to any other question
concerning the legal relations on
the basis of which the cheque is issued.

Artide 20.

Each of the High Contracting Parties
reserves the right not to make it
a condition for the exercise of the
right of recourse against the drawer
that the cheque must be presented and
the protest drawn up or an equivalent
declaration made within due time, and
to determine the effeets of this recourse.

Artide 21.

Each of the High Contracting Parties
reserves the right to prescribe, as
regards cheques payable in his territory,
that the declaration of the refusal
of payment stipulated in Articles
40 and 41 of the Uniform Law as
a condition of the preservation of the
right of recourse must in each and
every case take the form of a protest
to the exelusion of any equivalent declaration.

Each of the High Contracting Parties
may also prescribe that the declarations
provided for in Nos. 2 and 3
of Article 40 of the Uniform Law!
must be entered in a public register
within the limit of time fixed for the
protest.

Artide 22.

By way of dérogation from Article
42 of the Uniform Law, each of the
High Contracting Parties may maintain
or introduce the following system
of notification by the public official—
viz., that when drawing up the protest
the notary or official who under
the national law is authorised to draw

Kungl. Maj:ts proposition nr S.

Detsamma gäller örn alla andra frågor rörande förhållanden, som ligga till
grund för checkens utställande.

Artikel 20.

Envar av de Höga kontraherande parterna förbehåller sig rätt att icke låta
checkrättens bevarande mot utställaren bero av att inom föreskriven tid checken
uppvisas till betalning och protest eller därmed likställt bestyrkande äger rum,
ävensom att bestämma rättsverkningarna av sådan återgångstalan.

Artikel 21.

Envar av de Höga kontraherande parterna förbehåller sig rätt att i fråga örn
checkar, som äro ställda att betalas å dess område, föreskriva, att det fastställande
av att betalning vägrats, som enligt art. 40 och 41 i den gemensamma
checklagen erfordras för bevarande av återgångstalan, må ske allenast genom
protest och icke genom åtgärd, som i den gemensamma checklagen därmed likställts.

Envar av de Höga kontraherande parterna äger därjämte föreskriva, att de
förklaringar, som avses i art. 40 n:o 2 och 3 i den gemensamma checklagen,
skola införas i ett offentligt register inom den för protest stadgade tid.

Artikel 22.

Envar av de Höga kontraherande parterna äger att, med avvikelse från art.
42 i den gemensamma checklagen, bibehålla eller införa ett officiellt underrättelseförfarande,
bestående däri, att vid verkställande av protest notarie eller annan
befattningshavare, som efter landets lag har att upptaga protesten, skall örn
denna skriftligen underrätta de checkgäldenärer, vilkas adresser äro antingen
upptagna på checken eller kända för protestförrättaren eller uppgivna av den,
som påkallat protesten. Kostnaderna för sådan underrättelse skola läggas till
protestkostnadema.

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

tét est terra (Ten donner avie par écrit å
celles des personnes obligées dans le
chéque dont les adresses sont, soit indiquées
sur le chéque, soit connues par
1’officier public dressant le protét, soit
indiquées par les personnes ayant
exigé le protét. Les dépenses résultant
d’un tel avis sont ä ajouter aux
frais du protét.

Article 23.

Chacune des Hautes Parties contractantes
a la faculté de prescrire en
ce qui concerne les cbéques qui sont ä
la fois émis et payables sur son territoire,
que le tarix d’intérét, dont il
est question ä 1’article 45, N° 2, et ä
1’article 46, N° 2, de la loi uniforme,
pourra étre remplacé pär le tarix légal
en vigueur dans le territoire de cette
Haute Partie contractante.

Artide 24.

Par dérogation å 1’article 45 de la
loi uniforme, chacune des Hautes Parties
contractantes se réserve la faculté
d’insérer dans sa loi nationale une
disposition prescrivant que le porteur
peut réclamer å celui contre lequel il
exerce son recours un droit de commission
dont le montant sera déterminé
par cette loi nationale.

Il en est de méme, par dérogation
ä 1’article 46 de la loi uniforme, en
ce qui concerne la personne qui, ayant
remboursé le chéque, en réclame le
montant å ses garants.

Artide 25.

Chacune des Hautes Parties contractantes
est libre de décider que,
dans le cas de déchéance ou de prescription,
il subsistera sur son territoire
une action contre le tireur qui

up the protest is required to give notice
in writing to the persons liable on
the cheque whose addresses are specified
in the cheque or are known to the
public officia! drawing up the protest,
or are specified by the persons demandus
the protest. The expenses of such
notice shall be added to the expenses of
the protest.

Artide 23.

Each of the High Contracting Parties
may prescribe, as regards cheques
winch are both issued and payable in
his territory, that the rate of interest
mentioned in Article 45, No. 2 and in
Article 46, No. 2 of the Uniform Law
may be replaced by the legal rate in
force in his territory.

Artide 24.

By way of dérogation from Article

45 of the Uniform Law, each of the
High Contracting Parties reserves the
right to insert in his national law a
rule prescribing that the holder may
elarn from the party against whom he
is exercising his right of recourse a
commission the amount of which shall
be determined by that law.

By way of dérogation from Article

46 of the Uniform Law, the same
applies to a person who, having taken
up aud paid the cheque, claims the
amount from the parties liable to him.

Artide 25.

Each of the High Contracting Parties
is free to decide that, in the event
of forfeiture of rights or limitation of
actions, proceedings may be taken in
his territory against a drawer who has

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

Artikel 23.

Envar av de Höga kontraherande parterna äger, i avseende å växlar, som äro
såväl utställda som betalbara å dess område, föreskriva, att den ränta, som
avses i art. 45 n:o 2 och art. 46 n:o 2 i den gemensamma checklagen, skall
utbytas mot vad som inom denna Höga kontraherande parts område utgör laga
ränta.

Artikel 24.

Envar av de Höga kontraherande parterna förbehåller sig rätt att, med avvikelse
från art. 45 i den gemensamma checklagen, i sin inre lagstiftning upptaga
bestämmelse av innehåll, att checkinnehavare, som gör gällande återgångskrav,
kan fordra checkprovision till belopp, som fastställes i sagda lagstiftning.

Enahanda bestämmelse må, med avvikelse från art. 46 i den gemensamma
checklagen, givas i fråga örn den, som, efter att hava inlöst check, återkräver
dess belopp hos någon, som i förhållande till honom har att svara för checken.

Artikel 25.

Envar av de Höga kontraherande parterna äger bestämma att, när checkfordran
preskriberats eller checkrätt gått förlorad genom försummelse i checkförfarandet,
på denna Höga kontraherande parts område skall kvarstå krav
mot utställare, som ej lämnat täckning, eller mot utställare eller överlåtare, som
gjort obehörig vinst.

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 1 sami. 3 haft. (Nr 3.) 5

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

n’a pas fait provision ou contre un
tireur ou un endosseur qui se serait
enrichi injustement.

Article 26.

C’est ä la législation de chacune
les Hautes Parties contractantes qu’il
appartient de déterminer les causes
d’interruption et de suspension de la
prescription des actions résultant d’un
chéque dont ses tribunaux ont å connaitre.

Les autres Hautes Parties contractantes
ont la faculté de déterminer les
conditions auxquelles elles reconnaitront
de pareilles causes. Il en est de
méme de 1’effet d’une action comme
moyen de faire courir le délai de prescription
prévu ä 1’article 52, aiméa
2, de la loi uniforme.

Article 27.

Chacune des Hautes Parties contractantes
a la faculté de prescrire que
certains jours ouvrables seront assimilés
aux jours fériés levaux en ce qui
conceme le délai de presentation et
tous actes relatifs aux chéques.

Article 28.

Chacune des Hautes Parties contractantes
a la faculté d’édicter des
dispositions exceptionnelles d’ordre général
relatives å la prorogation du
paiement ainsi qu’aux délais concernant
les actes conservatoires des recours.

Article 29.

Il appartient a chacune des Hautes
Parties contractantes, en vue de
1’application de la loi uniforme, de déterminer
quels sont les banquiers et
quelles sont les personnes ou institu -

not provided cover or against a drawer
or endorser who has made an inequitable
gain (condictiones).

Article 26.

It is for the législation of each of
the High Contracting Parties to determine
the causes of interruption or
suspension of Imitation in the case of
actions on cheques which are brought
before his Courts.

The other High Contracting Parties
may determine the conditions under
which they will recognise such causes.
The same applies to the effect of an
action as a means of indicating the
commencement of the period of Imitation
laid down in Article 52, paragraph
2 of the Uniform Law.

Article 27.

Each of the High Contracting Parties
may prescribe that certain business
days shall be assimilated to legal
holidays as regards the limit of lime
for presentment and all acts relating to
cheques.

Article 28.

Each of the High Contracting Parties
may enact exceptional measures of
a general nature relating to the postponement
of payment and to the limits
of time for conservatory measures in
relation to recourse (actes conservatoires
des recours).

Article 29.

For the purpose of giving effect to
the Uniform Law, it is within the competence
of each of the High Contracting
Parties to determine what persons
are to be regarded as bankers and what

Kungl. Majlis proposition nr S.

Artikel 26.

Det tillkommer envar av de Höga kontraherande parterna att i sin lagstiftning
fastställa de omständigheter, som medföra, att preskription av checkfordran,
som dess domstolar hava att pröva, avbrytes eller under viss tid icke
löper.

Det står de övriga Höga kontraherande parterna fritt att bestämma, under
vilka förutsättningar de vilja tillerkänna sådana omständigheter verkan. Detsamma
gäller frågan örn vad slags anhängiggörande av anspråk skall anses
bilda utgångspunkt för sådan preskription, som avses i art. 52 andra stycket i
den gemensamma checklagen.

Artikel 27.

Envar av de Höga kontrahrande parterna äger föreskriva, att, i fråga om
checks uppvisande till betalning och andra åtgärder med avseende å check, vissa
söckendagar skola likställas med helgdagar.

Artikel 28.

Envar av de Höga kontraherande parterna har rätt att i undantagsfall meddela
bestämmelser av allmän art, innebärande förlängning av såväl betalningstiden
som tiden för åtgärder till bevarande av återgångskrav.

Artikel 29.

Det tillkommer envar av de Höga kontraherande parterna att, för tillämpning
av den gemensamma checklagen, bestämma, vad med bank skall förstås
och vilka personer och inrättningar, som, med hänsyn till arten av deras verksamhet,
skola likställas med banker.

Kungl. Maj:ts proposition nr S.

tions qui, en raison de la nature de
leur activité, sont assimilées aux banquiers.

Article 30.

Chacune des Hautes Parties contractantes
se réserve la faculté d’exelure,
en tout ou en partie, 1’application
de la loi uniforine en ce qui concerne
les chéques postaux et les
chéques spéciaux, soit des Instituts
dimission, soit des Caisses publiques,
soit des Institutions publiques de credit,
en tant que les titres ci-dessus
visés font 1’objet d’une réglementation
spéciale.

Artide 31.

Chacune des Hautes Parties contractantes
s’en ga ge å reconnaitre les
dispositions adoptées par toute Haute
Partie contractante en vertu des artides
1 å 13, 14, alinéas 1 et 2, 15
et 16, 18 ä 25, 27, 29 et 30 de la présente
annexe.

Protocole de la Convention portant
loi uniforme sur les chéques.

Au moment de procéder å la signature
de la Convention, en date de ce
jour, portant Loi uniforme sur les
chéques, les soussignés, dument autorisés,
sont convenus des dispositions
suivantes:

Les Membres de la Société des Nations
et les Etats non membres qui
n’auraient pas été en mesure d’effectuer
avant le ler septembra 1933 le
depot de leur ratification sur ladite

persons or institutions are, in view of
the nature of their activities, to be assimilated
to bankers.

Artide 30.

Each of the High Contracting Parties
reserves the right to exclude the
application of the Uniform Law in
whole or in part in regard to postal
cheques, and in regard to the special
cheques of banks of issue or of public
revenue offices or of public credit institutions,
in so far as the instruments
mentioned above are subject to special
regulations.

Artide 31.

Each of the High Contracting Parties
undertakes to recognise the provisions
adopted by every other High
Contracting Party in virtue of Articles
1 to 13, 14, paragraphs 1 and 2,
15 aud 16, 18 to 25, 27, 29 and 30
of the present Annex.

Protocol to the Convention providing
a Uniform Law för Cheques.

At the time of signing the Convention
of this day’s date providing a
Uniform Law for cheques, the undersigned,
duly authorised, havé agreed
upon the following provisions:

The Members of the League of Nations
and the non-member States which
may not havé been ahle to deposit their
ratifications of the said Convention
beföra September 1st, 1933, undertake

Kungl. Majlis proposition nr 8.

Artikel 30.

Envar av de Höga kontraherande parterna förbehåller sig rätt att från tilllämpningen
av den gemensamma checklagen helt eller delvis undantaga postcheckar
och sådana särskilda checkar, som utfärdas av sedelbanker, offentliga
kassor eller offentliga kreditanstalter, i den mån dylika checkar utgöra föremål
för särskilda bestämmelser.

Artikel 31.

Envar av de Höga kontraherande parterna utfäster sig att erkänna de bestämmelser,
som av någon annan bland dem meddelas på grund av art. 1—13, 14
första och andra styckena, 15 och 16, 18—25, 27, 29 och 30 i denna bilaga.

Protokoll till konventionen om gemensam checklag.

I samband med undertecknande av den i dag ingångna konventionen örn gemensam
checklag hava undertecknade, vederbörligen bemyndigade ombud, enat
sig örn följande bestämmelser:

De medlemmar av Nationernas förbund och utom förbundet stående stater,
som icke varit i stånd att före den 1 september 1933 deponera ratifikation av
konventionen, skola, inom de femton dagar, som följa efter nämnda dag, till förbundets
generalsekreterare avlåta meddelande örn sin ställning i fråga örn ratifikation.

Kungl. Maj:ts proposition nr S.

Convention s’en gagen t å adresser,
dans les quinze jours suivant cette date,
une communication au Secrétaire général
de la Société des Nations, pour
lui faire connaitre la situation dans
laquelle ils se trouvent en ce qui concerne
la ratification.

Si, å la date du ler novembre 1933,
les conditions prévues å 1’article VI,
alinda 1, pour 1’entrée en vigueur de
la Convention, ne sont, pas remplies,
le Secrétaire général de la Société des
Nations convoquera une réunion des
Membres de la Société des Nations et
des Etats non membres qui auraient
signé la Convention ou y auraient
adhéré.

Gette réunion aura pour objet lexano
n de la situation et des mesures å
prendre, le cas échéant, pour y faire
fane.

Les Hautes Parties contractantes
se communiqueront réciproquement
des leur mise en vigueur, les dispositions
législatives qu’elles établiront
sur leurs territoires respectifs en exécution
de la Convention.

En foi de quoi les Plénipotentiaires
ont signé le présent Protocole.

Eait å Genéve, le dix-neuf mars
mil neuf cent trente et un, en simple
expédition, qui sera déposée dans les
archives du Secrétariat de la Société
des Nations; copie conforine en sera
transmise å tous les Membres de la
Société des Nations et å tous les Etats
non membres représentés å la Conférence.

to forward within fifteen days from
that date a communication to the Secretary-General
of the League of Nations
informing hirn of their situation
as regards ratification.

If on November 1st, 1933, the conditions
laid down in Article 5, paragraph
1, for the entry into force of
the Convention are not fulfilled, the
Secretary-General of the League of
Nations shall convene a meeting of the
Members of the League and the nonmember
States on whose behalf the
Convention has been signed or acceded
to.

The purpose of this meeting shall be
to examine the situation and any measures
to be taken to meet it.

The high Contracting Parties shall
communicate to each other, immediately
upon their coming into force, the
legislative measures taken by them in
execution of the Convention in their
respective territories.

In faith whereof the Plenipotentiaries
havé signed the present Protocol.

Done at Geneva the nineteenth day
of March, one thousand nine hundred
and thirty-one, in a single copy, whxch
shall be deposited in the archives of
the Secretariat of the League of Nations,
and of winch authenticated copies
shall be delivered to all Members
of the League of Nations and nonmember
States represented at the Conference.

Kungl. Majlis proposition nr 8.

Skulle den 1 november 1933 de förutsättningar för konventionens ikraftträdande,
som angivas i art. Yl första stycket, icke vara uppfyllda, har Nationernas
förbunds generalsekreterare att föranstalta örn ett sammanträde av de förbundsmedlemmar
och utom förbundet stående stater, som undertecknat eller
biträtt konventionen.

Detta sammanträde skall hava till uppgift att undersöka ställningen och
spörsmålet örn de åtgärder, vilka den tilläventyrs kan föranleda.

De Höga kontraherande parterna skola meddela varandra de lagbestämmelser,
som de, envar på sitt område, utfärda till fullgörande av konventionen, så
snart dessa lagbestämelser träda i kraft.

Till bekräftande härav hava förenämnda befullmäktigade ombud undertecknat
detta protokoll.

Utfärdat i Genéve den nittonde mars nittonhundratrettioett i ett enda exemplar,
som skall deponeras i Nationernas förbunds sekretariats arkiv; riktig
avskrift därav skall tillställas samtliga medlemmar av förbundet ävensom alla
utom förbundet stående stater, som varit företrädda å konferensen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

Convention destinée a régler
certains conflits de lois en
matiére de chéques

(avec Protocole).

Convention för the Settlement
of certain Conflicts of Laws in
Connection with Cheques

(with Protocol).

Désireux d’adopter des régles pour
résoudre certains conflits de lois en
matiére de chéques, ont désigné pour
leurs plénipotentiaires, savoir:

Being desirous of adopting niles to
settin certain conflicts of laws in connection
with cheques, havé appointed
as their Plenipotentiaries the ^Howing: -

lesquels, aprés avoir communiqué leurs
pleins pouvoirs, trouvés en bonne et
due forne, sont convenus des dispositions
suivantes.

Who, häving communicated their
full powers, found in good and due
form, havé agreed upon the following
provisions:

Article premier.

Les Hautes Parties contractantes
s’engagent, les unés vis-å-vis des
autres, å appliquer pour la solution
des conflits de lois ci-dessous énumérés,
en matiére de chéques, les régles
indiquées dans les artides suivants:

Article 2.

La capacité d’une personne pour
s’engager par chéque est déterminée
par sa loi nationale. Si cette loi national
déclare compétente la loi d’un
autre pays, cette demiére loi est appliquée.

La personne qui serait incapable,
d’aprés la loi indiqué par 1’alinéa précédent,
est néanmoins valablement tenue,
si la signature a été donnée sur
le territoire d’un pays d’aprés la lé -

Article 1.

The High Contracting Parties mutually
undertake to apply, for the settlement
of the conflicts of laws hereinafter
mentioned, in connection with
cheques, the rules set out in the following
Artides.

Article 2.

The capacity of a person to bind
himself by a cheque shall be determined
by his national law. If this national
law provides that the law of another
country is competent in the matter,
this latter law shall be applied.

A person who lacks capacity, according
to the law specified in the
preceding paragraph, is nevertheless
bound if his signature has been given
in any territory in which, according

Kungl. Maj:ts proposition nr S.

Konvention

för lösande av vissa lagkonflikter på checkrättens område

(med protokoll).

som finna önskvärt att genomföra regler för lösande av vissa lagkonflikter
på checkrättens område, hava till sina befullmäktigade ombud utsett:

vilka, efter att hava delgivit varandra sina behörigen avfattade fullmakter,
överenskommit örn följande bestämmelser:

Art. 1.

De Höga kontraherande parterna förbinda sig att, för lösande av här nedan
omförmälda lagkonflikter rörande checkar, tillämpa de regler, som angivas i
här följande artiklar.

Art 2.

En persons behörighet att ingå checkförbindelse varde prövad efter lagen i
det land han tillhör. Skulle i nämnda lag ett annat lands lag förklaras skola
äga tillämpning, lände denna senare lag till efterrättelse.

Är någon, enligt lag, som sålunda skall gälla, obehörig att ingå checkförbindelse,
varde han ändock för dylik förbindelse ansvarig, där han åtagit sig
den inom ett land, enligt vars lag han därtill ägde behörighet.

Kungl. Maj:ts proposition nr S.

gislation duquel la personne aurait été
capable.

Chaeune des Hautes Parties contractantes
a la faculté de ne pas reconnaitre
la validité de 1’engagement
pris en matiére de chéque par l’un de
ses ressortissants et qui ne serait tenu
pour valable dans le territoire des
antres Hautes Parties contraetantes
que par application de 1’alinéa précédent
du présent article.

Article 3.

La loi du pays ou le chéque
est payable détermine les personnes
sur lesquelles un chéque peut
étre tiré.

Si, d’aprés cette loi, le titre est nul
nömme chéque en raison de la personne
sur laquelle il a été tiré, les
obligations résultant des signatures y
apposées dans d’autres pays dont les
lois ne contiennent pas ladite disposition
sont néanmoins valables.

Article 4.

La tönne des engagements pris en
matiére de chéques est réglée par la löi
du pays sur le territoire duquel ees
engagements on été souscrits. Toutefois,
1’observation des formes preserites
par la loi du lieu du paiement
suffit.

Cependant, si les engagements souscrit
sur un chéque ne sont pas valable
d’aprés les dispositions de lelinda
précédent, mais qu’ils soient conformes
å la législation du pays ou
un engagement ultérieur a été souscrit,
la circonstance que les premiers engagements
sont irregulier en la forme
n’infirme pas la validité de l’engagement
ultérieur.

Chaeune des Hautes Parties contraetantes
a la faculté de prescrire que

to tile law in force there, he would havé
the requisite capacity.

Each of the High Contracting Parties
may refuse to recognise the validity
of a contract by means of a cheque
entered into by one of his nationals
which would not be deemed valid in
the territory of the other High Contracting
Parties otherwise thån by
means of the application of the preceding
paragraph of the present Article.

Article 3.

The law of the country in which the
cheque is payable determines the persons
on whom a cheque may be drawn.

If, under this law, the instrument is
not valid as a cheque by reason of the
person on whom it is drawn, the obligations
arising out of the signatures
affixed thereto in other countries whose
laws provide otherwise shall neverthpless
be valid.

Article 4.

The form of any contract arising out
of a cheque is regulated by the laws
of the territory in which the contract
has been signed. Nevertheless, it shall
be sufficient if the forms prescribed
by the law of the place of payment are
observed.

If, however, the obligations entered
into by means of a cheque are not valid
according to the provisions of the
preceding paragraph, but are in conformity
with the laws of the territory
in which a subsequent contract has been
entered into, the circumstance that the
previous contracts are irregular in form
shall not invalidate the subsequent
contract.

Each of the High Contracting Parties
may prescribe that contracts by

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

Ellvar av de Höga kontraherande parterna står öppet att vägra erkänna en
checkförbindelse, som ingåtts av någon dess medborgare under sådana omständigheter,
att den endast på grund av nästföregående stycke skulle anses giltig
inom de övriga Höga kontraherande parternas område.

Art. 3.

Lagen i det land, där checken är betalbar, avgör, å vilka personer check må
dragas.

Saknar enligt förenämnda lag handlingen giltighet såsom check pa den grund
att den utställts på person, på vilken check icke må dragas, vare checkförbindelser,
som å checken tecknas i land, vars lagstiftning icke uppställer dylikt
förbud, det oaktat giltiga.

Art 4.

I fråga örn checkförbindelses form skall lagen i det land, där förbindelsen
undertecknats, lända till efterrättelse; dock vare tillfyllest att lagen å den ort,
där checken skall betalas, iakttagits.

Lär, på grund av vad sålunda är sagt, checkförbindelse saknar giltighet, men
den skulle varit gällande, örn den tillkommit i visst annat land, där förbindelse
senare åtecknats checken, må den tidigare förbindelsens felaktiga form ej medföra,
att den senare förbindelsen anses ogiltig.

Envar av de Höga kontraherande parterna äger föreskriva, att checkförbindelse,
som någon dess medborgare utomlands åtager sig, och som i fråga örn

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

les engagement pris en matiére de
chéque å 1’étranger par un de ses
ressortissants seront valables å 1 egard
d’un autre de ses ressortissants sur
son territoire, pourvu qu’ils arent été
pris dans la forare prévue par la loi
nationale.

means of a cheque entered into abroad
by one of his nationals shall be valid
in respect of another of his nationals in
his territory, provided that they are in
the form laid down by the national
law.

Article 5.

La loi du pays sur le territoire
duquel les obligations résultant du
chéque ont été souscrites rögle les effets
de ees obligations.

Artide 6.

Les délais de 1’exercice de Faction
en recours sont déterminés pour tous
les signataires par la loi du lieu de la
création du titre.

Artide 7.

La loi du pays ou le chéque est
payable détermine:

1° si le chéque est nécessairement
å vue ou s’il peut étre tiré å un certain
délai de vue et également quels sont
les ef fets d’une postdate;

2° le délai de presentation;

3° si le chéque peut étre accepté,
certifié, confirmé ou visé et quels
sont les effets de ees mentions;

4° si le porteur peut exiger et s’il
est tenu de recevoir un paiement
partiel;

5° si le chéque peut étre barré ou
étre revétu de la clause «ä porter en
compte» ou d’une expression équivalente
et quels sont les effets de

Artide 5.

The law of the country in whose
territory the obligations arising out of
a cheque havé been assumed shall determine
the effeets of sach obligations.

Artide 6.

The limits of time for the exercise
of rights of recourse shall be determined
for all signatories by the law
of the place where the instrument was
ereated.

Artide 7.

The law of the country in winch the
cheque is payable shall determine:

(1) whether a cheque must necessarily
be payable at sight or
whether it can be drawn payable at
a fixed period after sight, and also
what the effeets are of the postdating
of a cheque;

(2) the limit of time for presentment; (3)

whether a cheque can be accepted,
certified, confirmed or visaed,
and what the effeets are respectively
of such acceptance, certification, confirmation
or visa;

(4) whether the holder may demand,
and whether he is bound to
accept, partial payment;

(5) whether a cheque can be crossed
or marked elther with the
words “payable in account” or with
some equivalent expression, and,

Kungl. Majlis proposition nr 3.

formen uppfyller fordringarna i dess egen lagstiftning, skall inom dess område
vara gällande emot annan dess medborgare.

Art 5.

Verkan av checkförbindelse bedömes enligt lagen i det land, där förbindelsen
undertecknats.

Art. 6.

Tid för framställande av återgångskrav skall i fråga om samtliga checkgäldenärer
beräknas efter lagen å den ort, där checken utställdes.

Art. 7.

Enligt lagen i det land, där check är betalbar, skall bedömas:

1) örn checken måste vara betalbar vid uppvisandet eller örn den må utställas
att betalas viss tid efter uppvisandet, samt verkan därav att checken daterats
för senare dag än den verkliga dagen för utställandet;

2) uppvisningstiden;

3) örn checken må godkännas, certifieras, bekräftas eller viseras samt verkan
av påskrift härom;

4) huruvida checkinnehavare må fordra betalning, som täcker allenast en
del av checksumman, och örn han är pliktig att mottaga sådan betalning;

5) örn checken må korsas eller förses med påteckningen »till avräkning» eller
motsvarande uttryck samt verkningarna av att den korsas eller förses med
dylik påteckning;

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

ce barrement ou de cette clause ou
de cette expression équivalente;

6° si le porteur av des droits spéciaux
sur la provision et quelle est
la nature de ceux-ci;

7° si le tireur peut révoquer le
chéque ou faire opposition au parment
de celui-ci;

8° les mesures å prendre en cas
de perto ou de vol du chéque;

9° si un profet ou une constatation
équivalente est nécessaire pour conserver
le droit de recours contre les
endosseurs, le tireur et les autres
obligés.

Article 8.

La forare et les délais du profet,
ainsi que la forme des autres actes
nécessaires ä 1’exercice ou ä la conservation
des droits en matiére de
chéques, sont réglés par la loi du pays
sur le territoire duquel doit étre dressé
le profet ou passé l’acte en question.

Artide 9.

Chacune des Hautes Parties contractantes
se réserve la faculté de ne
pas appliquer les principes de droit
international privé consacrés par la
présente Convention en tant qu’il
s’agit:

1° d’un engagement pris hors du
territoire d’une des Hautes Parties
contractantes;

2° d’une loi qui serait applicable
d’aprés ees principes et qui ne serait
pas celle d’une des Hautes Parties
contractantes.

what the effeets are of such Crossing
or of the words “payable in account”
or any equivalent expression;

(6) whether the holder has special
rights to the cover and what
the nature is of these rights;

(7) whether the drawer may
countermand payment of a cheque
or take proceedings to stop its payment
(opposition) ;

(8) the measures to be taken in
esse of loss or theft of a cheque;

(9) whether a protest or any
equivalent declaration is necessary in
order to preserve the right of recourse
against the endorsers, the
drawer and the other parties Table.

Artide 8.

The form of and the limits of time
for protest, as well as the form of the
other measures necessary for the exercise
or preservation of rights concerning
cheques, shall be regulated by
the law of the country in whose territory
the protest must be drawn up or
the measures in question taken.

Artide 9.

Each of the High Contracting Parties
reserves the right not to apply the
principles of private international law
contained in the present Convention so
far as concerns:

(1) an obligation undertaken outside
the territory of one of the High
Contracting Parties;

(2) any law winch may be applicable
in accordance with these
principles and which is not a law in
force in the territory of any High
Contracting Party.

Kungl. May.ts proposition nr 3.

6) om innehavaren äger särskild rätt till täckningen och beskaffenheten av
sådan rätt;

7) örn utställaren må återkalla checken eller eljest vidtaga åtgärd till förhindrande
av dess betalning;

8) vilka åtgärder må vidtagas i händelse checken förkommer eller stjäles,

9) örn protest eller därmed likställt bestyrkande erfordras för bevarande av
rätt till återgångstalan mot överlåtare, utställaren och andra checkgäldenärer.

Art. 8.

Beträffande sättet för upptagande av protest och tiden, inom vilken den bör
upptagas, så ock beträffande sättet för verkställande av andra åtgärder, som
äro av nöden för utövande eller bevarande av rätt pa gund av check, lände till
efterrättelse lagen i det land, där protest eller annan åtgärd, varom fråga är,
bör verkställas.

Art. 9.

Envar av de Höga kontraherande parterna förbehåller sig rätt att icke tilllämpa
de i förevarande konvention givna regler i vad angår:

1) checkförbindelse, som ingåtts utanför de Höga kontraherande parternas
områden;

2) lagstiftning i stat, som ej anslutit sig till konventionen, när enligt de i
konventionen antagna regler sådan lagstiftning skulle vara tillämplig.

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

Article 10.

Dans le territoire de cliacune des
Hautes Parties contractantes, les dispositions
de la présente Convention ne
seront pas applicables aux chéques
déjä créés au moment de la mise en
viguenr de la présente Convention.

Artide 11.

La présente Convention, dont les
textes frangais et anglais feront également
foi, portera la date de ce jour.

Elle pourra étre signée ultérieurement
jusqu’au 15 juillet 1931 au nom
de tout Membre de la Société des Nations
et de tout Etat non membre.

Artide 12.

La présente Convention sera ratifiée.

Les instruments de ratification seront
déposés avant le ler septembre
1933 auprés du Secrétaire général de
la Société des Nations, qui en notifiera
immédiatement la réception å tous les
Membres de la Société des Nations et
aux Etats non membres au nom desquels
la présente Convention a été signée ou
au nom desquels il y a été adhéré.

Artide 13.

A partir du 15 juillet 1931, tout
Membre de la Société des Nations et
tout Etat non membre pourront y
adhérer.

Cette adbésion s’effectuera par une
notification au Secrétaire général de
la Société des Nations pour étre déposée
dans les archives du Secrétariat.

Le Secrétaire général notifiera ce depot
immédiatement å tous les Membres
de la Société des Nations et aux Etats

Artide 10.

In the territory of each of tile High
Contracting Parties the provisions of
the present Convention shall not apply
to cheques already issued at the time
of the coming into force of the present
Convention.

Artide 11.

The present Convention, the French
and English texts of which shall be
equally authentic, shall bear this day’s
date.

It may be signed thereafter unlil
July löth, 1931, on behalf of any Mernber
of the League of Nations or nonmember
State.

Artide 12.

The present Convention shall be
ratified.

The instruments of ratification shall
be deposited before September 1st,
1933, with the Secretary-General of
the League of Nations, who shall
forthwith notify receipt thereof to all
the Members of the League of Nations
and to the non-member States on whose
behalf the present Convention has been
signed or acceded to.

Artide 13.

As from July löth, 1931, any Member
of the League of Nations and any
non-member State may accede thereto.

Such accession shall be effected by
a notification to the Secretary-General
of the League of Nations, such notification
to be deposited in the archives of
the Secretariat.

The Secretary-General shall notify
such deposit forthwith to all the Members
of the League of Nations and to

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

Art 10.

Bestämmelserna i denna konvention skola ej äga tillämpning a checkar, som
utgivits före konventionens ikraftträdande.

Art 11.

Förevarande konvention, vars franska och engelska text äga samma vitsord,
skall anses tillkommen denna dag.

Den må även senare, intill den 15 juli 1931, undertecknas för varje medlem av
Nationernas förbund och varje annan stat.

Art. 12.

Förevarande konvention skall ratificeras.

Ratifikationsinstrumenten skola före den 1 september 1933 deponeras hos
Nationernas förbunds generalsekreterare, vilken har att örn mottagandet ofördröjligen
underrätta alla förbundsmedlemmar och alla utom förbundet stående
stater, som undertecknat denna konvention eller anslutit sig till densamma.

Art. 13.

Från och med den 15 juli 1931 kan varje medlem av Nationernas förbund
och varje annan stat ansluta sig till konventionen.

Anslutning kommer till stand genom en till förbundets generalsekreterare
avlåten förklaring, som deponeras i sekretariatets arkiv.

Generalsekreteraren har att örn depositionen ofördröjligen underrätta alla
förbundsmedlemmar och alla utom förbundet stående stater, som undertecknat
denna konvention eller anslutit sig till densamma.

Bihang till riksdagens protokoll 198%. 1 sami. 3 haft. (Nr 3.) b

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

non membres au nom desquels la présente
Convention aura été signée ou
au nom desquels il y aura été adhéré.

Article 14.

La présente Convention Centrera en
vigueur que lorsqu’elle aura été ratdfiée
ou qu’il y aura été adbéré au
nom de sept Membres de la Société
des Nations ou Etats non membres,
parmi lesquels devront figurer trois
des Membres de la Société des Nations
représentés d’une maniére permanente
au Conseil.

La date de l’entrée en vigueur sera
le quatre-vingt-dhdéme jour qui
suivra la réception pär le Secrétaire
général de la Société des Nations, de
la septiéme ratification ou adhésion,
conformément å 1’alinéa premier du
présent article.

Le Secrétaire général de la Société
des Nations, en faisant les notifications
prévues aux artides 12 et 13,
signalera spécialement que les ratifieations
ou adhésions visées ä 1’alinéa
premier du présent article ont été recueillies.

Artide 15.

Chaque ratification ou adhésion qui
interviendra apres l’entrée en vigueur
de la Convention conformément å l’article
14 sortira ses effets des le quatrevingt-dixiéme
jour qui suivra la date
de sa réception par le Secrétaire général
de la Société des Nations.

Artide 16.

La présente Convention ne pourra
étre dénoncée avant 1’expiration d’un
délai de deus ans å partir de la date
å laquelle elle sera entrée en vigueur
pour ce Membre de la Société des Nations
ou pour cet Etat non membre;

the non-member States on whose behalf
the present Convention has been signed
or acceded to.

Artide 14.

The present Convention shall not
come into force until it has been ratified
or acceded to on behalf of seven
Members of the League of Nations or
non-member States, which shall inelude
three of the Members of the League
permanently represented on the Council.

The date of entry into force shall
be the ninetieth day following the receipt
by the Secretary-General of the
League of Nations of the seventh ratification
or accession in accordance
with the first paragraph of the present
Article.

The Secretary-General of the League
of Nations, when making the notification
provided for in Artides 12 aud
13, shall state in partieular that the
ratifications or accessions referred to
in the first paragraph of the present
Article havé been received.

Artide 15.

Every ratification or accession effeeted
after the entry into force of the
Convention in accordance with Article
14 shall take effeet on the ninetieth day
following the date of receipt thereof by
the Secretary-General of the League
of Nations.

Artide 16.

The present Convention may not be
denounced before the expiry of two
years from the date on which it has
entered into force in respect of that
Member of the League or non-member
State; suck denunciation shall take

Kungl. May.ts proposition nr S.

Alt 14.

Denna konvention träder icke i kraft förr än den vunnit ratifikation eller anslutning
av sju medlemmar av Nationernas förbund eller andra stater; och böra
bland dessa sju förekomma tre förbundsmedlemmar, som äro ständigt företrädda
i förbundets råd.

Vid meddelande av sådan underrättelse, som avses i art. 12 och 13, skall
generalsekreteraren särskilt konstatera, att det antal ratifikationer och förklaringar
örn anslutning, som avses i första stycket av förevarande artikel, uppnåtts.

Art. 15.

Varje ratifikation eller förklaring örn anslutning, som kommit till stånd efter
det konventionen, på sätt i art. 14 avses, trätt i kraft, medför verkan från
och med nittionde dagen från den dag den mottagits av Nationernas förbunds
generalsekreterare.

Ar. 16.

Denna konvention kan ej uppsägas före utgången av två år, räknat från den
dag då konventionen trätt i kraft för den medlem av Nationernas förbund eller
den utom förbundet stående stat, som vill uppsäga. Verkan av uppsägningen
inträder från och med nittionde dagen efter den, då, generalsekreteraren mottagit
det till honom ställda meddelandet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

cette dénonciation produira ses effets
des le quatre-vingt-dixiéme jour sidvall
la reception par le Secrétaire
général de la notification å lui
adressée.

Toute dénonciation sera communiquée
immédiatement par le Secrétaire
général de la Société des Nations
å tous les Membres de la Société des
Nations et aux Etats non membres au
nom desquels la présente Convention
a été signée, ou au nom desquels il y
a été adhéré.

Chaque dénonciation n’aura d’effet
qu’en ce qui concerne le Membre de
la Société des Nations ou l’Etat non
membre au nom duquel elle aura été
faite.

Article 17.

Tout Membre de la Société des Nations
et tout Etat non membre ä Ilgard
duquel la présente Convention
est en vigueur pourra adresser au
Secrétaire général de la Société des
Nations, dés 1’expiration de la quatriéme
année suivant 1’entrée en vigueur
de la Convention, une demande
tendant å la revision de certaines ou
de toutes les dispositions de cette Convention.

Si une telle demande, communiquée
aux autres Membres ou Etats non
membres entre lesquels la Convention
est alors en vigueur, est appuyée dans
un délai d’un an par au moms six
d’entre eux, le Conseil de la Société
des Nations décidera s’il y a lieu de
convoquer une Conférence ä cet effet.

Article 18.

Les Hautes Parties contractantes
peuvent déclarer, au moment de la
signature, de la ratification ou de
1’adhésion, que, par leur acceptation

effect as from the ninetieth day following
tbe receipt by the Secretary-General
of the notification addressed to him.

Every denunciation sball be immediately
communicated by the Secretary-General
of the League of Nations
to all the Members of the League cf
Nations and to the non-member States
on whose behalf the present Convention
has been signed or acceded to.

Each denunciation shall tahe effect
only as regards the Member of the
League of Nations or the non-member
State, on whose behalf it has been
made.

Article 17.

Every Member of the League of
Nations and every non-member State
in respect of which the present Convention
is in forne, may forward to
the Secretary-General of the League
of Nations, after the expiry of the
fourth year following the entry into
force of the Convention, a request for
the revision of some or all of the provisions
of that Convention.

If such request, after being communicated
to the other Members or nonmember
States between whom the Convention
is at that time in force, is
supported within one year by at least
six of them, the Council of the League
of Nations shall decide whether a
Conference shall be convened for the
purpose.

Article 18.

Any High Contracting Party may,
at the time of signature, ratification
or accession, declare that, in aecepting
the present Convention, he does not as -

Kungl. May.ts proposition nr S.

Varje uppsägning skall av generalsekreteraren ofördröjligen meddelas alla
förbundsmedlemmar och alla utom förbundet stående stater, som undertecknat
denna konvention eller anslutit sig till densamma.

Uppsägning äger verkan allenast såvitt angår den förbundsmedlem eller
utom förbundet stående stat, å vars vägnar den kommit till stånd.

Art. 17.

Varje medlem av Nationernas förbund och varje utom förbundet stående stat,
i fråga örn vilken denna konvention äger giltighet, kan, när fyra år förflutit
från konventionens ikraftträdande, hänvända sig till Nationernas förbunds generalsekreterare
med yrkande örn revision av konventionens bestämmelser eller
vissa av dem.

Skulle ett sådant yrkande, efter att hava delgivits de övriga förbundsmedlemmar
eller utom förbundet stående stater, emellan vilka konventionen då
gäller, inom utgången av ett år vinna stöd av minst sex bland dem, skall Nationernas
förbunds råd avgöra, om anledning föreligger att för ändamålet sammankalla
en konferens.

Art. 18.

De Höga kontraherande parterna star öppet att vid undertecknande eller ratifikation
av förevarande konvention eller anslutning till densamma förklara,
att de genom att godkänna konventionen icke avse att åtaga sig någon förpliktelse
i vad angår alla eller vissa till dem hörande kolonier, protektorat eller

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

de la présente Convention, elles n’entendent
assumer aucune obligation en
ce qui conceme 1’ensemble ou toute
partie de leurs colonies, protectorats
ou territoires placés sous leur suzeraineté
ou mandat; dans ce cas, la
présente Convention ne sera pas applicable
aux territoires faisant l’objet
de pareille déclaration.

Les Hautes Parties contractantes
pourront, dans la suite, notifier au
Secrétaire général de la Société des
Nations qu’elles entendent rendre la
présente Convention applicable å l’ensemble
ou ä toute partie de leurs territoires
ayant fait l’objet de la déclaration
prévue ä 1’alinéa précédent.
Dans ce cas, la Convention s’appliquera
aux territoires visés dans la
notification quatre-vingt-dix jours
aprés la réception de cette demiére
par le Secrétaire général de la Société
des Nations.

De méme, les Hautes Parties contractantes
peuvent ä tout moment
déclarer qu’elles entendent que la présente
Convention cesse de s’appliquer
å 1’ensemble ou å toute partie de leurs
colonies, protectorats ou territoires
placés sous leur suzeraineté ou mandat;
dans ce cas, la Convention cessera
d’étre applicable aux territoires
faisant l’objet de pareille déclaration
un an aprés la réception de cette derniére
par le Secrétaire général de la
Société des Nations.

Article 19.

P<a présente Convention sera enregistrée
par le Secrétaire général de
la Société de Nations dés son entrée en
vigueur.

En foi de quoi les Plénipotentiaires
susnommés ont signé la présente Convention.

sume any obligations in respect of all
or any of his colonies, protectorates or
territories under suzerainty or mandate;
and the present Convention shall
not apply to any territories named in
such déclaration.

Any High Contracting Party may
give notice to the Secretary-General
of the League of Nations at any time
subsequently that he desires that the
Convention shall apply to all or any
of his territories which havé been
made the subject of a déclaration under
the preceding paragraph, and the
Convention shall apply to all the territories
named in such notice ninety
days after its receipt by the SecretaryGeneral
of the League of Nations.

Any High Contracting Party may
at any time declare that he desires
that the present Convention shall cease
to apply to all or any of his colonies,
protectorates or territories under suzerainty
or mandate and the Convention
shall cease to apply to the territories
named in such déclaration one yea.r
after its receipt by the Secretary-General
of the League of Nations.

Artide 19.

The present Convention shall be
registered by the Secretary-General of
the League of Nations as soon as it
comes into force.

In faith whereof the above-mentioned
Plenipotentiaries havé signed
the present Convention.

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

under deras överhöghet eller mandat ställda områden. Örn sa sker, skall konventionen
icke äga tillämpning a områden, som angivas i en dylik förklaring.

De Höga kontraherande parterna äga framdeles när som helst meddela Nationernas
förbunds generalsekreterare, att de hava för avsikt att lata förevarande
konvention träda i tillämpning beträffande de områden, som angivits i
förklaring, varom förmäles i nästföregående stycke, eller vissa av dessa områden.
Örn så sker, skall beträffande områden, som avses i meddelandet, konventionen
träda i tillämpning nittio dagar efter det meddelandet mottagits av Nationernas
förbunds generalsekreterare.

De Höga kontraherande parterna står likaledes öppet att när som helst förklara,
att förevarande konvention icke längre skall äga tillämpning beträffande
alla eller vissa till dem hörande kolonier, protektorat eller under deras överhöghet
eller mandat ställda områden; örn så sker, skall beträffande områden,
som avses i meddelandet, konventionen upphöra att äga tillämpning ett ar efter
det meddelandet mottagits av Nationernas förbunds generalsekreterare.

Art. 19.

Förevarande konvention skall genom Nationernas förbunds generalsekreterares
försorg inregistreras vid ikraftträdandet.

Till bekräftande härav hava förenämnda befullmäktigade ombud undertecknat
denna konvention.

Kungl. Maj:ts proposition nr S.

Falt ä Genéve, le dix-neuf mars mil
neuf cent trente et un, en simple expédition
qui sera déposée dans les
archives du Secrétariat de la Société
des Nations; copie conforme en sera
transmise ä tous les Membres de la
Société des Nations et ä tous les
Etats non membres représentés å la
Conférence.

Done at Geneva, the nineteentb day
of March one thousand nine hundred
and thirty-one, in a single copy, winch
shall be deposited in the archives of
the Secretariat of the League of Nations,
and of which authén ticated
copies shall be delivered to all Members
of the League of Nations and nonmember
States represented at the Conference.

Protocole.

Au moment de procéder a la signature
de la Convention en date de ce
jour, destinée å regler certains conflits
de lois en matiére de chéques, les soussignés,
dument autorisés, sont convenus
des dispositions suivantes:

Les Membres de la Société des Nations
et les Etats non membres qui
n’auraient pas été en mesure d’effectuer
avant le ler septembre 1933 le
depot de leur ratification sur ladite
Convention, s’engagent å adresser,
dans les quinze jours suivant cette
date, une communication au Secrétaire
général de la Société des Nations,
pour lui faire connaitre la situation
dans laquelle ils se trouvent en ce qui
conceme la ratification.

Si, å la date du l€r novembre 1933,
les conditions prévues ä 1’article 15,
aiméa 1, pour 1’entrée en vigueur de
la Convention, ne sont pas remplies,
le Secrétaire général de la Société des

Protocol.

At the time of signing the Convention
of this day’s date for the settlement
of certain conflicts of laws in
connection with cheques, the undersigned,
duly authorised, havé agreed
upon the following provisions:

The members of the League of Nations
and the non-member States who
may not havé been ahle to deposit their
ratifications of the said Convention
before September 1st, 1933, undertake
to forward within fifteen days
from that date a communication to
the Secretary-General of the League
of Nations informing him of their
situation as regards ratification.

If on November 1st, 1933, the conditions
laid down in Artide 15, paragraph
1, for the entry inte forne of
the Convention are not fulfilled, the
Secretary-General of the League of

Kungl. May.ts proposition nr 8.

Protokoll.

I samband med undertecknande av den i dag ingångna konventionen för lösande
av vissa lagkonflikter på checkrättens område bava undertecknade, vederbörligen
bemyndigade ombud, enat sig örn följande bestämmelser:

De medlemmar av Nationernas förbund och utom förbundet stående stater,
som icke varit i stånd att före den 1 september 1938 deponera ratifikation av
konventionen, skola inom de femton dagar, som följa efter nämnda dag, till
förbundets generalsekreterare avlåta meddelande örn sin ställning i fråga örn
ratifikation.

Skulle den 1 november 1933 de förutsättningar för konventionens ikraftträdande,
som angivas i art. 15 första stycket, icke vara uppfyllda, har Nationernas
förbunds generalsekreterare att föranstalta om ett sammanträde av de förbundsmedlemmer
och utom förbundet stående stater, som undertecknat eller
biträtt konventionen.

Kungl. Maj. ts proposition nr 8.

Nations convoquera une reunion des
Membres de la Société des Nations et
des Etats non membres au nom desquels
la Convention aura été signée
ou au nom desquels il y aura été
adhéré.

Cette reunion aura pour objet l’examen
de la situation et des mesures å
prendre, le cas échéant, pour y faire
face.

Les Hautes Parties contractantes se
communiqueront réciproquement, des
leur mise en vigueur, les dispositions
législatives qu’elles établiront sur
leurs territoires respectifs en exécution
de la Convention.

En foi de quoi les Plénipotentiaires
ont signé le présent Protocole.

Eait å Genéve, le dix-neuf mars mil
neuf cent trente et un, en simple expédition,
qui sera déposée dans les
archives du Secrétariat de la Société
des Nations; copie conforme en sera
transmise å tous les Membres de la
Société des Nations et å tous les
Etats non membres représentés ä la
Conférence.

Nations shall convene a meeting of the
Members of the League and the nonmember
States on whose behalf the
Convention has been signed or acceded
to.

The purpose of this meeting shalT
be to examine the situation aud any
measures to be taken to remedy it.

The High Contracting Parties shall
communicate to each other, immediately
upon their coming into force,
the legislative measures taken by them
in execution of the Convention in their
respective territories.

In faith whereof the Plenipotentiaries
havé signed the present Protocol.

Done at Geneva the nineteenth day
of March, one thousand nine hundred
and thirty-one, in a single copy, winch
shall be deposited in the archives of
the Secretariat of the League of Nations,
and of winch authenticated
copies shall be delivered to all Members
of the League of Nations and
non-member States represented at the
Conference.

Kungl. Majlis proposition nr 3.

Detta sammanträde skall hava till uppgift att undersöka ställningen och
spörsmålet örn de åtgärder, vilka den tilläventyrs kan föranleda.

De Höga kontraherande parterna skola meddela varandra de lagbestämmelser,
som de, envar på sitt område, utfärda till fullgörande av konventionen, så
snart dessa lagbestämmelser träda i kraft.

Till bekräftande härav hava förenämnda befullmäktigade ombud undertecknat
detta protokoll.

Kungl. Majlis proposition nr 3.

Convention relative au droit Convention on the Stamp
de timbre en matiére de ché- Laws in Connection with Cheques
ques

(avec Protocole). (with Protocol).

Désireux de regler certains problé- Being desirous of settling certain
mes du droit de timbre dans leurs problems concerning the stamp laws
rapports avec le chéque ont désigné in their relations with cheques, havé
pour leurs plénipotentiaires, savoir: appointed as their plenipotentiaries the

folio wing:

Lesquels, apres avoir communiqué
leurs pleins pouvoirs, trouvés en bonne
et due forare, sont convenus des dispositions
suivantes:

Article premier.

Dans le cas ou telle ne serait pas
déjå leur législation, les Hautes Parties
contractantes s’engagent å modifier
leurs lois dans teus les territoires
placés sous leur souveraineté ou
autorité et auxquels la présente Convention
est applicable, de telle sorte
que la validité des engagements pris
en matiére de cheques, ou 1’exercice
des droits qui en découlent, ne pressent
étre subordonnés ä 1’observation
des dispositions sur le timbre.

Elles peuvent toutefois suspendre
1’exercice de ees droits jusqu’å 1’acquittement
des droits de timbre qu’elles
ont prescrits ainsi que des amendes
encourues. Elles peuvent également
decider que la qualité et les effets de
titre immédiatement exécutoire qui,
d’aprés leur législation, seraient attribués
au chéque, seront subordonnés å

Who, having communicated their
full powers, found in good and due
form, havé agreed upon the following
provisions:

Article 1.

If their laws do not already make
provision to this effeet, the Higli Contraeting
Parties undertake to alter
their laws in all the territories placed
under their sovereignty or authority
to which the present Convention is applicable,
so that the validity of obligations
arising out of a cheque or
the exercise of the rights thut flow
therefrom shall not be subordinated to
the observance of the provisions concerning
the stamp.

Nevertheless, the High Contracting
Parties may suspend the exercise of
these rights until payment of the
stamp duties they prescribe or of any
penalties ineurred. They may also doddé
that the quality and effeets of
an instrument “immediately executory”
which, according to their legislation
may be attributed to a cheque,

Kungl. Maj.ts proposition nr S.

Konvention

rörande stämpel å checkar

(med protokoll).

som finna önskvärt, att vissa till stämpellagstiftningen hörande spörsmål, som
beröra checkar, bliva reglerade, hava till sina befullmäktigade ombud utsett:

vilka, efter att hava avlämnat sina behörigen avfattade fullmakter, överenskommit
örn följande bestämmelser:

Artikel 1.

De Höga kontraherande parterna förbinda sig att, så framt ej deras nuvarande
lagstiftning sådant innehåller, ändra denna därhän, att å alla områden, som
äro ställda under deras överhöghet eller myndighet och å vilka denna konvention
äger tillämpning, giltigheten av checkförbindelse eller utövandet av rätt,
som grundas å sådan förbindelse, icke skall göras beroende av att bestämmelserna
örn stämpel å check iakttagas.

De äga dock stadga, att med sådan rätts utövande skall anstå, till dess stämpelbelopp
och böter, som må vara stadgade för försummelse» att åsätta stämpel,
blivit erlagda. De äga ock bestämma, att den egenskap av omedelbart
exekutorisk handling, som enligt deras lagar tillkommer check, skall vara underkastad
det villkor, att stämpelskatt redan vid checkens tillkomst blivit behörigen
erlagd i enlighet med gällande lagstiftning.

Kungl. Maj. ts proposition nr 3.

la condition que le droit de timbre ait
été, dés la création du titre, dument
acquitté conformément aux dispositions
de leurs lois.

Artide 2.

La présente (konvention, dont les
textes fran gais et anglais feront également
foi, portera la date de ce jour.

Elle pourra étre signée ultérieurement
jusqu’au 15 juillet 1931 au nom
de tout Membro de la Société des Nations
et de tout Etat non membro.

Artide 3.

La présente Convention sera ratifiée.

Les instruments de ratification seront
déposés avant le ler septembra
1933 auprés du Secrétaire général de
la Société des Nations, qui en notifiera
immédiatement la réception å
tous les Membres de la Société des
Nations et aux Etats non membres
au nom desquels la présente Convention
a été signée ou au nom desquels
il y a été adhéré.

Artide 4.

A partir du 15 juillet 1931, tout
Membro de la Société des Nations et
tout Etat non membro pourront y
adbérer.

Cette adhésion s’effectuera pär line
notification au Secrétaire général de
la Société des Nations pour étre déposée
dans les archives du Secrétariat.

Le Secrétaire général notifiera ce
dépot immédiatement ä tous les Membres
de la Société des Nations et aux
Etats non membres au nom desquels

shall be subject to tile condition that
the stamp law has, from the issue of
the instrument, been duly complied
with in accordance with their laws.

Artide 2.

The present Convention, the French
and English texts of which shall be
equally authentic, shall bear this day''s
date.

It may be signed thereafter until
July löth, 1931, on behalf of any
Member of the League of Nations or
non-member State.

Artide 3.

The present Convention shall be
ratified.

The instruments of ratification shall
be deposited before September 1st,
1933, with the Secretary-General cf
the League of Nations, who shall
forthwith notify receipt thereof to all
the Members of the League of Nations
and to the non-member States on whose
behalf the present Convention has been
signed or acceded to.

Artide 4.

As from July löth, 1931, any Member
of the League of Nations and any
non-member State may accede thereto.

Such accession shall be effected by
a notification to the Secretary-General
of the League of Nations, such notification
to be deposited in the archives
of the Secretariat.

The Secretary-General shall notify
such deposit forthwith to all the Members
of the League of Nations and to
the non-member States on whose be -

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

Artikel 2.

Förevarande konvention, vars franska och engelska text äga samma vitsord,
skall betecknas såsom tillkommen denna dag.

Den må även senare, intill den 15 juli 1931, undertecknas för varje medlem
av Nationernas förbund och varje annan stat.

Artikel 3.

Förevarande konvention skall ratificeras.

Artikel 4.

Från och med den 15 juli 1931 kan varje medlem av Nationernas förbund
och varje annan stat ansluta sig till konventionen.

Anslutning kommer till stånd genom en till förbundets generalsekreterare
avlåten förklaring, som deponeras i sekretariatets arkiv.

Generalsekreteraren har att örn depositionen underrätta alla förbundsmedlemmar
och alla utom förbundet stående stater, som undertecknat denna konvention
eller anslutit sig till densamma.

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

la présente Convention aura été signée
ou au nom desquels il y aura été
adhéré.

Article 5.

La présente Convention Centrera en
vigueur que lorsqu’elle aura été ratifiée
ou qu’il y aura été adhéré au
nom de sept Membres de la Société
des Nations ou Etats non membres,
parmi lesquels devront figurer trois
des Membres de la Société des Nations
représentés d’une maniére permanenta
au Conseil.

La date de 1’entrée en vigueur sera
le quatre-vingt-dixiéme jour qui suivra
le réception par le Secrétaire général
de la Société des Nations, de la septiéme
ratification ou adhésion, eonformément
ä 1’alinéa premier du présent
article.

Le Secrétaire général de la Société
des Nations, en faisant les notifications
prévues aux artides 3 et 4, signalera
spécialement que les ratifications
ou adhésions visées ä 1’aKnéa
premier du présent article ont été recueillies.

Artide 6.

Chaque ratification ou adhésion qui
interviendra apres l’entrée en vigueur
de la Convention conformément ä l’article
5 sortira ses effets des le quatrevingt-dixiéme
jour qui suivra la date
de sa réception par le Secrétaire général
de la Société des Nations.

Artide 7.

La présente Convention ne pourra
étre dénoncée avant 1’expiration d’un
délai de deux ans a partir de la date
ä laquelle elle sera entrée en vigueur
pour ce Membre de la Société des
Nations ou pour cet Etat non membre;

half tbe present Convention bas been
signed or acceded to.

Artide 5.

Tbe present Convention sball not
come into force until it has been ratified
or acceded to on behalf of seven
Members of tbe League of Nations or
non-member States, which shall include
three of the Members of tbe
League permanently represented on the
Council.

The date of entry into force sball
be tbe ninetietb day following tbe receipt
by the Secretary-General of tbe
League of Nations of tbe seventh ratification
or accession in accordance
with the first paragrapb of the present
Article.

Tbe Secretary-General of tbe
League of Nations, when måläng the
notification provided for in Artides
3 and 4, shall state in particular tbat
tbe ratifications or accessions referred
to in tbe first paragrapb of tbe present
Article havé been received.

Artide 6.

Every ratification or accession effected
after the entry into force of the
Convention in accordance with Article
5 shall tahe effect on tbe ninetietb day
following tbe date of receipt thereof
by the Secretary-General of the
League of Nations.

Artide 7.

The present Convention may not be
denounced before the expiry of two
years from the date on which it has
entered into force in respect of that
Member of tbe League or non-member
State; such denunciation sball tahe ef -

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

Artikel 5.

Denna konvention träder icke i kraft förr än den vunnit ratifikation eller anslutning
av sju medlemmar av Nationernas förbund eller andra stater; ock
böra bland dessa sju förekomma tre förbundsmedlemmar, som äro ständigt företrädda
i förbundets råd.

Vid meddelande av sådan underrättelse, som avses i art. 3 och 4, skall generalsekreteraren
särskilt konstatera, att det antal ratifikationer och förklaringar
örn anslutning, som avses i första stycket av förevarande artikel, uppnåtts.

Artikel 6.

Varje ratifikation eller förklaring örn anslutning, som kommit till stånd efter
det konventionen, på sätt i art. 5 avses, trätt i kraft, medför verkan från och
med nittionde dagen från den dag den mottagits av Nationernas förbunds generalsekreterare.

Artikel 7.

Denna konvention kan ej uppsägas före utgången av två år, räknat från den
dag, då konventionen trätt i kraft för den medlem av Nationernas förbund eller
utom förbundet stående stat, som vill uppsäga. Verkan av uppsägningen inträder
från och med nittionde dagen efter den, då generalsekreteraren mottagit
det till honom ställda meddelandet.

Bihang till riksdagens protokoll 1988. 1 sami. 8 käft. (Nr 3.)

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

cette dénonciation produira ses effets
dés le quatre-vingt-dixiéme jour suivant
la réception pär le Secrétaire général
de la notification k lui adressée.

Toute dénonciation sera communiqué
immédiatement par le Secrétaire
général de la Société des Nations ä
tous les Membres de la Société des
Nations et aux Etats non membres au
nom desquels la présente Convention
a été signée, ou au nom desquels il y
a été adbéré.

Chaque dénonciation n’aura d’effet
qu’en ce qui concerne le Membre de la
Société des Nations ou l’Etat non
membre au nom duquel elle aura été
faite.

Article 8.

Tout Membre de la Société des Nations
et tout Etat non membre å Ilgard
duquel la présente Convention
est en vigueur pourra adresser au
Secrétaire général de la Société des
Nations, dés l’expiration de la quatriéme
année suivant 1’entrée en vigueur
de la Convention, une demande
tendant k la revision de certaines ou
de toutes les dispositions de cette Convention.

Si une telle demande, communiquée
aux autres Membres ou Etats non
membres entre lesquels la Convention
est alors en vigueur, est appuyée dans
un délai d’un an par au moins six
d’entre eux, le Conseil de la Société
des Nations décidera s’il y a lieu de
convoquer une Conférence å cet effet.

Article 9.

Les Hautes Parties contractantes
peuvent déclarer, au moment de la
signature, de la ratification ou de
1’adhésion, que, par leur acceptation

fect as from tbe ninetieth day following
the receipt by the Secretary-General
of the notification addressed to
him.

Every denunciation shall be immediately
communicated by the Secretary-General
of the League of Nations
to all the Members of the League of
Nations and to the non-memher States
on whose behalf the present Convention
has been signed or acceded to.

Each denunciation shall tahe effect
only as regards the Member of the
League of Nations or the non-member
State, on whose behalf it has been
made.

Article 8.

Every Member of the League of
Nations and every non-member State
in respect of which the present Convention
is in force may forward to the
Secretary-General of the League of
Nations, after the expiry of the fourth
year following the entry into force of
the Convention, a request for the revision
of some or all of the provisions
of that Convention.

If such request, after being communicated
to the other Members or
non-member States between whom the
Convention is at that time in force,
is supported within one year by at
least six of them, the Council of the
League of Nations shall decide winther
a Conference shall be convened för
the purpose.

Article 9.

Any High Contracting Party may,
at the time of signature, ratification
or accession, declare that, in accepting
the present Convention, he does not as -

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

Uppsägning äger verkan allenast såvitt angår den Höga kontraherande part,
å vars vägnar den kommit till stånd.

Artikel 8.

Varje medlem av Nationernas förbund och varje utom förbundet stående stat,
i fråga om vilken denna konvention äger giltighet, kan, när fyra år förflutit
från konventionens ikraftträdande, hänvända sig till Nationernas förbunds generalsekreterare
med yrkande örn revision av konventionens bestämmelser eller
vissa av dem.

Skulle ett sådant yrkande, efter att hava delgivits de övriga förbundsmedlemmar
eller utom förbundet stående stater, emellan vilka konventionen då gäller,
inom utgången av ett år vinna stöd av minst sex bland dem, skall Nationernas
förbunds råd avgöra, örn anledning föreligger att för ändamålet sammankalla
en konferens.

Artikel 9.

De Höga kontraherande parterna står öppet att vid undertecknande eller ratifikation
av förevarande konvention eller anslutning till densamma förklara,
att de genom att godkänna konventionen icke avse att åtaga sig någon förpliktelse
i vad angår alla eller vissa till dem hörande kolonier, protektorat eller un -

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

de la presence Convention, elles n’entendent
assumer aucune obligation en
ce qui eoncerne 1’ensemble ou toute
partie de leurs colonies, protectorats
ou territoires placés sous leur suzeraineté
ou mandat; dans ce eas, la
présente Convention ne sera pas applicable
aux territoires faisant l-objet
de pareille déclaration.

Les Hautes Parties contractantes
pourront, dans la suite, notifier au
Secrétaire général de la Société des
Nations qu’elles entendent rendre la
présente Convention applicable å l’ensemble
ou å toute partie de leurs territoires
ayant fait l’objet de la déclaration
prévue ä l’alinéa précédent.
Dans ce cas, la Convention s’appliquera
aux territoires visés dans la
notification quatre-vingt-dix jours
apres la réception de cette demiére
par le Secrétaire général de la Société
des Nations.

De méme, les Hautes Parties contractantes
peuvent a tout moment déclarer
qu’elles entendent que la présente
Convention cesse de s’appliquer
å 1’ensemble ou ä toute partie de leurs
colonies, protectorats ou territoires
placés sous leur suzeraineté ou mandat;
dans ce cas, la Convention cessera
d’étre applicable aux territoires
faisant l’objet de pareille déclaration
un an aprés la réception de cette derniére
par le Secrétaire général de la
Société des Nations.

Article 10.

La présente Convention sera enregistrée
par le Secrétaire général de
la Société des Nations des son entrée
en vigueur.

sume any obligations in respect of all
or any of his colonies, protectorates or
territories under suzerainty or mandate;
and tbe present Convention shall
not apply to any territories named in
such déclaration.

Any High Contracting Party may
give notice to the Secretary-General
of the League of Nations at any time
subsequently that he desires that the
Convention shall apply to all or any
of his territories which havé been made
the subject of a déclaration under the
preceding paragraph, and the Convention
shall apply to all the territories
named in such notice ninety da.ys after
its receipt by the Secretary-General of
the League of Nations.

Any High Contracting Party may
at any time declare that he desires that
the present Convention shall cease to
apply to all or any of his colonies,
protectorates or territories under suzerainty
or mandate and the Convention
shall cease to apply to the territories
named in such déclaration one year
after its receipt by the Secretary-General
of the League of Nations.

Artide 10.

The present Convention shall be registered
by the Secretary-General of
the League of Nations as soon as it
comes into force.

En foi de quoi les Plénipotentiaires In faith whereof the above-mensusnommés
ont signé la présente Con- tioned Plenipotentiaries havé signed
vention. the present Convention.

Kungl. May.ts proposition nr 3.

101

der deras överhöghet eller mandat ställda områden. Örn sa sker, skall konventionen
icke äga tillämpning å områden, som angivas i en dylik förklaring.

De Höga kontraherande parterna äga framdeles när som helst meddela Nationernas
förbunds generalsekreterare, att de hava för avsikt att lata förevarande
konvention träda i tillämpning beträffande de områden, som angivits .1
förklaring, varom förmäles i nästföregående stycke, eller vissa av dessa områden.
Örn så sker, skall beträffande områden, som avses i meddelandet, konventionen
träda i tillämpning nittio dagar efter det meddelandet mottagits av
Nationernas förbunds generalsekreterare.

Artikel 10.

Förevarande konvention skall genom Nationernas förbunds generalsekreterares
försorg inregistreras vid ikraftträdandet.

Till bekräftande härav hava förenämnda befullmäktigade ombud undertecknat
denna konvention.

102

Kungl. Maj :ts proposition nr 8.

Fait å Genéve, le dix-neuf mars mil
neuf cent trente et un, en simple expedition
qui sera déposée dans les archives
du Secrétariat de la Société des
Nations; copie conforine en sera transmise
ä teus les Membres de la Société
des Nations et å tous les Etats non
membres représentés ä la Conférence.

Protocole.

Au moment de procéder ä la signatur
de la Convention en date de ce
jour, relative au droit de timbre en
matiére de cbéque, les soussignés,
dument autorisés, sont convenus des
dispositions suivantes:

Les Membres de la Société des Nations
et les Etats non membres qui
n’auraient pas été en mesure d’effectuer
avant le ler septembre 1933 le
depot de leur ratification sur ladite
Convention, s’engagent å adresser,
dans les quinze jours suivant cette
date, une communication au Secrétaire
général de la Société des Nations, pour
lui faire connaitre la situation dans
laquelle ils se trouvent en ce qui concerne
la ratification.

Si, ä la date du ler novembre 1933,
les conditions prévues ä 1’article 5,
alinéa premier, pour l’entrée en vigeur
de la Convention ne sont pas remplies,
le Secrétaire général de la Société des
Nations convoquera une réunion des

Done at Geneva, the nineteenth day
of March one thousand nine hundred
and thirty-one, in a single copy, winch
shall be deposited in the archives of
the Secretariat of the League of Nations,
and of which authenticated
copies shall be delivered to all Members
of the League of Nations and
non-member States represented at the
Conference.

Protocol.

At the time of signing the Convention
of this day’s date on the stamp
laws in connection with cheques, the
undersigned, duly authorised, havé
agreed upon the following provisions:

The Members of the League of Nations
and the non-member States which
may not havé been ahle to deposit
their ratifications of the said Convention
before September 1st, 1933, undertake
to forward within fifteen days
from that date a communication to the
Secretary-General of the League of
Nations införning him of their situation
as regards ratification.

If, on November 1st, 1933, the conditions
laid down in Article 5, paragraph
1, for the entry into force of the
Convention are not fulfilled, the Secretary-General
of the League of Nations
shall convene a meeting of the

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

103

Protokoll.

I samband med undertecknande av den i dag ingångna konventionen rörande
stämpel å checkar hava undertecknade, vederbörligen bemyndigade ombud,
enat sig örn följande bestämmelser:

De medlemmar av Nationernas förbund och utom förbundet stående stater,
som icke varit i stånd att före den 1 september 1933 deponera ratifikation av
konventionen, skola, inom de femton dagar, som följa efter nämnda dag, till
förbundets generalsekreterare avlåta meddelande örn sin ställning i fråga om
ratifikation.

Skulle den 1 november 1933 de förutsättningar för konventionens ikraftträdande,
som angivas i art. 5 första stycket, icke vara uppfyllda, har Nationernas
förbunds generalsekreterare att föranstalta örn ett sammanträde av de
förbundsmedlemmar och utom förbundet stående stater, som undertecknat eller
biträtt konventionen.

104

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

Membres de la Société des Nations et
des Etats non membres au nom desquels
la Convention aura été signée
ou au nom desquels il y aura été adhéré.

Cette réunion aura pour objet regarn
en de la situation et des mesures å
prendre, le cas échéant, pour y faire
face.

Les Hautes Parties contractantes se
communiqueront réciproquement, dés
leur mise en vigueur, les dispositions
législatives qu’elles établiront sur leurs
territoires respectifs en exécution de la
Convention.

En foi de quoi les Plénipotentiaires
ont signée le présent Protocole.

Eait å Genéve le dix-neuf mars mil
neuf cent trente et un, en simple expedition
qui sera déposée dans les archives
du Secrétariat de la Société des
Nations; copie conforme en sera transmise
å tous les Membres de la Société
des Nations et å tous les Etats non
membres représentés å la Conférence.

Members of tbe League and the nonmember
States on whose behalf tbe
Convention has been signed or acceded
to.

The purpose of this meeting shall
be to examine the situation and any
measures to be taken to meet it.

In faith whereof the Plenipotentiaries
havé signed the present Protocol.

Done at Geneva the nineteenth day
of March one thousand nine hundred
and thirty-one, in a single copy, which
shall be deposited in the archives of
the Secretariat of the League of Nations,
and of which authenticated
copies shall be delivered to all Members
of the League of Nations and
non-member States represented at the
Conference.

Kungl. May.ts proposition nr 3.

105

Detta sammanträde skall hava till uppgift att undersöka ställningen och
spörsmålet örn de åtgärder, vilka den tilläventyrs kan föranleda.

Till bekräftande härav hava förenämnda befullmäktigade ombud undertecknat
detta protokoll.

Utfärdat i Genéve den nittonde mars nittonhundratrettioett i ett enda exemplar,
som skall deponeras i Nationernas förbunds sekretariats arkiv; riktig
avskrift därav skall tillställas samtliga medlemmar av förbundet ävensom
alla utom förbundet stående stater, som varit företrädda å konferensen.

106

Kungl. Majlis proposition nr 3.

Aete final de la Conférence
(deuxiéme session).

Final Act of the Conference
(Second Session).

Les Gouvernements de —--— The Governments of — •— --- —

Ayant accepté 1’invitation qui leur
a été adressée en vertu d’une décision
du Conseil de la Société des Nations
en date du 14 juin 1929, pour prendre
part ä line Conférence international
pour 1’unification du droit en matiére
de lettres de changé, hillets ä ordre
et chéques (deuxiéme session),

Ont, en conséquense, désigné comme
délégués, conseillers techniques et secrétaires: -

qui se sont reunis å Genéve, le 23

février 1931---------—-

A la suite des délibérations consignées
aux procés-verbaux des séances,
la Conférence a élaboré, avec les protocoles
y relatifs, les trois conventions
suivantes:

1. Convention portant loi uni forme

sur les chéques;

2. Convention destinée å régler

certains conflits de lois en matiére
de chéques;

3. Convention relative au droit

de timbre en matiére de chéques.

La Conférence a également émis les

voeux ci-aprés:

Having accepted the invitation extended
to them in virtue of a decision
by the Council of the League of Nations,
dated June 14th, 1929, to tahe
part in an International Conference
for the unification of laws on bills
of exchange, promissory notes aud
cheques (second session),

Havé in consequence appointed as
delegates, technical advisers and secretaries: -

Who assembled at Geneva on Febru ary

23rd, 1931, ----—---

In the course of diseussions, which
are recorded in the Minutes of the
Meetings, the Conference framed, together
with the protocols relating
thereto, the three following conventions
:

1. Convention pro vi ding uniform
law on cheques;

2. Convention for the settlement
of certain conflicts of laws in connection
with cheques;

3. Convention on stamp laws in
connection with cheques.

The Conference also made the following
recommendations:

Kungl. Maj:ts proposition nr S.

107

Slutakt

till konferensens andra session.

Regeringarna i — —--------- hava,

efter antagande av den inbjudan, som på grund av Nationernas förbunds
råds beslut av den 14 juni 1929 riktats till dem att deltaga i en internationell
konferens för åstadkommande av enhetlighet på växel- och checkrättens område
(andra sessionen),

till delegerade, tekniska rådgivare och sekreterare utsett:

vilka sammanträtt i Genéve den 23 februari 1931 -

På grundval av överläggningar, som återgivas i sammanträdesprotokollen,
har konferensen utarbetat följande tre konventioner jämte till desamma hörande
protokoll:

1. Konvention örn gemensam checklag.

2. Konvention för lösande av vissa lagkonflikter på checkrättens område.

3. Konvention rörande stämpel å checkar.

Konferensen har tillika framlagt följande önskemål:

108

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

La Conférence, dans le but d’éviter
que soient adoptés des textes de la loi
uniforme dans la méme langlie, qui
présentent des divergences de traduction,
émet le voeu que les Etats qui
ont la méme langue officielle veuillent
établir d’un commun accord la
traduction officielle de la loi uniforme.

II.

La Conférence émet la vceu que les
Hautes Parties contractantes se notifient
entre elles les listes des jours
fériés légaux et des autres jours ou. le
paiement ne peut étre exigé dans kurs
pays respectifs.

III.

La Conférence émet également le
vceu que les parties å la Convention
portant loi uniforme sur les chéques
se communiquent entre elles le texte
des plus importantes décisions judiciaires
intervenues sur kurs territoires
respectifs et tombant sous 1’application
de ladite Convention.

IV.

La Conférence exprime k vceu que
les Hautes Parties contractantes étudient
la possibilité d’introduire dans
kurs législations respectives une disposition
interdisant l’usage du mot
«chéque» ou son équivalent dans la
langue nationale, dans les titres auxquels
ne s’appliquent pas entiérement
les dispositions de la Convention
portant loi uniforme sur les chéques.

La Conférence signale également
1’importance de cette question å l’attention
de 1’Institut international de

In order to avoid the adoption of
texts of the Uniform Law translated
in different ways in the same language,
the Conference recommends that couutries
whose official language is the
same should agrée to establish an official
translation of the Uniform Law.

II.

The Conference recommends that
the High Contracting Parties should
communicate to one another a list of
the legal holidays and other days on
which payment cannot be demanded in
their respective countries.

III.

The Conference further recommends
that the Parties to the Convention provning
a Uniform Law for Cheques
should communicate to one another
the text of the möst important judgments
given in their respective territories
coming under the application of
the said Convention.

IV.

The Conference recommends that the
High Contracting Parties should consider
the possibility of introducing inte
their respective laws a provision
prohibiting the use of the word
“cheque”, or its equivalent in the language
of the country, in instruments
to which the provisions of the Convention
providing a Uniform Law for
Cheques do not apply in their entirety.

The Conference also draws the attention
of the International Institute
for the Unification of Private Law

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

109

Till förebyggande av att den gemensamma checklagen varder antagen i texter,
som innebära olika översättning till ett och samma sprak, uttalar konferensen
den önskan, att stater, som äga samma officiella språk, måtte i samförstånd
åvägabringa officiell översättning av lagen.

II.

Konferensen uttalar den önskan, att de Höga kontraherande parterna ömsesidigt
meddela varandra förteckning å officiella helgdagar och andra dagar,
då betalning icke kan krävas i de särskilda länderna.

III.

Konferensen uttalar likaledes det önskemål, att de stater, som biträtt konventionen
örn gemensam checklag, måtte ömsesidigt meddela varandra lydelsen
av de viktigaste rättsliga avgöranden, som på konventionens grundval träffats
inom de särskilda länderna.

IV.

Konferensen uttalar den önskan, att de Höga kontraherande parterna måtte
undersöka möjligheten att i sina lagar införa förbud mot användande av ordet
»check» eller det ord, som enligt landets språk däremot svarar, å handlingar,
å vilka bestämmelserna i konventionen örn gemensam checklag icke i allo äga
tillämpning.

Konferensen gör likaledes det i Rom verkande internationella institutet för
enhetlig lagstiftning på privaträttens område uppmärksamt på betydelsen av
denna fråga.

Ilo

Kungl. Majlis proposition nr 3.

Rome pour 1’unification du Droit
privé.

La Conférence signale au Conseil
de la Société des Nations le grand intérét
que présenterait la publication
périodique par le Secrétariat de la
Société des Nations d’un recueil des
lois d’application ainsi que de toute
documentation officielle, notamment
des décisions rendues par les Cours
surprémes des Hautes Parties contractantes
en matiére de lettres de changé,
billets ä ordre et chéques.

En foi de quoi, les délégués susmentionnés
ont signé lé présent Aete final.

Falt ä Genéve le dix-neuf mars mil
neuf cent trente et un, en un seul
exemplaire, qui sera déposé dans les
archives du Secrétariat de la Société
des Nations. line copie certifiée conforme
sera transmise par les soms du
Secrétaire général de la Société ä tous
les Membres de la Société des Nations
et a tous les Etats non membres invités
å la Conférence.

at Rome to the importance of tilis
question.

The Conference draws the attention
of the Council of the League of Nations
to the great importance of a
periodical publication by the League
of Nations Secrétariat of the laws
giving effeet to the obligations assumed
in regard to bills of exchange,
promissory notes and cheques and also
of any official materials concerning
such instruments, particularly decisions
given by the Supreme Courts of
the High Contracting Parties.

In faith whereof, the above-mentioned
delegates havé signed the present
Final Act.

Eone at Geneva the nineteenth day
of March, one thousand nine hundred
and thirty-one, in a single copy, which
shall be deposited in the archives cf
the Secrétariat of the League of Nations.
Authénticated copies shall be
delivered by the Secretary-General of
the League to ali Members of the
League of Nations and to all nonmember
States invited to the Conference.

Kungl. May.ts proposition nr 8.

lil

Konferensen fäster Nationernas förbunds råds uppmärksamhet på det stora
intresse det skulle erbjuda, om förbundets sekretariat periodiskt utgåve en
samling omfattande de lagar, som utfärdas i anledning av de på växel- och
eheckrättens område slutna konventionerna, ävensom annat officiellt material
rörande växlar och checkar, särskilt domar meddelade av de särskilda ländernas
högsta domstolar.

Till bekräftande härav hava förenämnda befullmäktigade ombud undertecknat
denna slutakt.

Utfärdat i Genéve den nittonde mars nittonhundratrettioett i ett enda exemplar,
som skall deponeras i Nationernas förbunds sekretariats arkiv; riktig
avskrift därav skall genom förbundets generalsekreterare tillställas samtliga
medlemmar av förbundet och alla utom förbundet stående stater, som varit inbjudna
till konferensen.

112

Kungl. Maj :ts proposition nr 3.

Förslag

till

checklag.

Härigenom förordnas som följer:

1 kap.

Om utställande av check och om checkens form.

1 §•

Check skall innehålla:

1) benämningen check, införd i själva texten och uttryckt å det språk, varå
handlingen är avfattad;

2) ovillkorlig anmodan att betala visst penningbelopp (checksumma);

3) namnet å den, som skall infria checken (trassat, här nedan benämnd
trassatbanken);

4) uppgift å den ort, där betalningen skall erläggas;

5) uppgift å dag och ort för checkens utställande; samt

6) underskrift av den, som utställer checken (utställare, trassent).

2 §•

Handling, vari saknas något av vad check skall enligt 1 § innehålla, vare
ogiltig såsom check, där ej annat följer av vad nedan i denna paragraf sägs.

Är ej ort, där betalningen skall erläggas, särskilt angiven, men har vid
trassatbankens namn viss ort blivit utsatt, gälle den såsom betalningsort. Äro
flera orter utsatta vid bankens namn, vare checken betalbar å den ort, som
är först utsatt.

Saknas ortsuppgift, som nu är sagd, och är betalningsorten ej heller på annat
sätt angiven i checken, vare denna betalbar å den ort, där trassatbanken
har sitt huvudkontor.

Check, vari orten för utställandet ej är nämnd men ort är vid utställarens
namn utsatt, skall anses vara där utställd.

3 §•

Check må ej dragas på annan än bank. Sker det, gälle handlingen ej såsom
check.

4 §•

Utställare av check skall hos trassatbanken äga ett mot checksumman svarande
tillgodohavande, varöver han, på grund av uttrycklig överenskommelse el -

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

113

ler eljest föreliggande omständigheter, äger förfoga medelst check. Om straff
för den, som till annans förfång utan sådan täckning utställer check, stadgas
i strafflagen.

5 §•

Check må lyda på betalning:

till viss man, med eller utan uttryckligt angivande av att den är »till order»
;

till viss man, med tillägg av orden »icke till order» eller motsvarande uttryck;
eller

till innehavaren.

Är check ställd till viss man med tillägg av orden »eller till innehavaren»
eller motsvarande uttryck, gälle den såsom betalbar till innehavaren.

Check, som icke angiver, till vem betalningen skall ske, vare ock betalbar
till innehavaren.

6 §•

Check må lyda å utställarens egen order.

Den må dragas för tredje mans räkning.

Den må ej dragas på utställaren själv; dock må check, som ej är betalbar
till innehavaren, dragas mellan skilda kontor av samma bank.

7 §•

Innehåller check bestämmelse om ränta, vare den bestämmelse ogill.

8 §•

Check må lyda på betalning hos annan bank än trassatbanken, antingen å
ort, där trassatbanken driver sin rörelse, eller å annan ort.

9 §.

Är checksumma utsatt såväl i bokstäver som i siffror, men till olika belopp,
gälle den i bokstäver utsatta summan.

Är checksumma utsatt flera gånger i bokstäver eller flera gånger i siffror,
gälle, örn beloppen äro olika, checken endast för den minsta summan.

10 §.

11 §•

Har någon tecknat sitt namn å check såsom ställföreträdare för annan, och
ägde han ej behörighet att handla å dennes vägnar, svare själv för checkförbindelsen
men njute, där han infriar checken, samma rätt, som skulle tillkom Bihang

till riksdagens protokoll 1982. 1 sami. 8 käft. (Nr 3.) 8

114

Kungl. Maj:ts proposition nr S.

mit den andre. Yad nu sagts galle ock örn den, som äger företräda annan men
överskridit sin behörighet.

12 §.

Utställare svare för checkens betalning. Har han gjort förbehåll om att
vara fri från dylik ansvarighet, vare det förbehåll utan verkan.

13 §.

2 kap.

Om överlåtelse av check (indossament).

14 §.

Check, som är ställd till viss man, med eller utan uttryckligt angivande av
att den gäller »till order», må medelst påskrift överlåtas till annan (indossatarie).

Check, som är ställd till viss man med tillägg av orden »icke till order»
eller motsvarande uttryck, må ej överlåtas i annan form eller med annan verkan
än som i allmänhet gäller i fråga om överlåtelse av fordran.

Check må överlåtas även till utställaren eller till tidigare överlåtare eller
till någon, som å checken tecknat borgen. Sådan innehavare åge ånyo överlåta
checken.

15 §.

överlåtelse skall vara ovillkorlig. Villkor, varav dess giltighet gjorts beroende,
vare utan verkan.

överlåtelse, som avser en del av checksumman, vare ogill.

Överlåtelse, som tecknas av trassatbanken, vare jämväl ogill.

Överlåtelse till innehavaren gälle såsom överlåtelse in blanco.

Överlåtelse till trassatbanken gälle blott såsom kvitto, utan så är att banken
har flera kontor och överlåtelsen skett till annat kontor än det, å vilket
checken dragits.

16 §.

Överlåtelse skall tecknas å själva checken eller å ett därvid häftat blad
(allonge). Den skall undertecknas av överlåtaren.

Överlåtelse vare giltig, även örn däri ej är nämnt, till vem checken överlåtes,
eller överlåtaren allenast tecknat sitt namn (indossament in blanco). I sistnämnda
fall skall överlåtelsen, för att gälla, vara tecknad å checkens baksida
eller på vidhäftat blad.

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

115

17 §.

Genom överlåtelse varda alla av checken härflytande rättigheter överflyttade.

Om överlåtelse tecknats in blanco, åge checkinnehavaren:

1) ifylla den med sitt eller annans namn;

2) teckna ny överlåtelse, in blanco eller till annan person; eller

3) överlåta checken till annan person utan att ifylla överlåtelsen eller teckna
ny överlåtelse.

18 §.

Den, som å check tecknat överlåtelse, vare, såvitt han ej gjort särskilt förbehåll,
ansvarig för checkens betalning.

Han åge förbjuda, att checken ånyo överlåtes; gör han det, vare fri från
ansvarigheten emot dem, till vilka överlåtelse därefter sker.

19 §.

Har någon i händer en check, som enligt 14 § första stycket gäller till order,
skall han anses som rätt innehavare av checken, så framt han styrker sin rätt
till denna genom en oavbruten följd av överlåtelser, även om den sista är in
blanco. Utstrukna överlåtelser varde härvid betraktade såsom ej förefintliga.
Följer å en överlåtelse in blanco annan överlåtelse, skall den, som undertecknat
den senare, anses hava förvärvat checken genom överlåtelsen in blanco.

20 §.

Har överlåtelse tecknats å check, som lyder på betalning till innehavaren,
svare den, som tecknat överlåtelsen, enligt vad nedan stadgas angående återgångstalan,
men checken gälle, oavsett överlåtelsen, såsom betalbar till innehavaren.

21 §.

Har check för någon förkommit, på vad sätt det vara må; är checken ställd
till innehavaren eller styrker den, som fått checken i händer, sin rätt på sätt
i 19 § sägs, vare han ej pliktig att lämna checken ifrån sig, med mindre
han vid dess förvärvande var i ond tro eller förfor med grov vårdslöshet.

22 §.

Den, mot vilken talan på grund av check göres gällande, äge ej mot innehavaren
framställa invändningar, som grundas på den förres särskilda förhållande
till utställaren eller till föregående checkinnehavare, med mindre innehavaren
vid checkens förvärvande uppsåtligen handlat till gäldenärens förfång.

23 §.

Innehåller överlåtelse orden »valuta till indrivning», »till inkasso» eller
annat uttryck, som angiver, att överlåtelsen endast innefattar ett uppdrag (prokuraindossament),
äge innehavaren av checken att göra gällande alla av denna

116

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

härflytande rättigheter men icke att överlåta den annorledes än medelst ny prokuraöverlå
telse.

Checkgäldenär äge, i fall som nu sagts, ej mot checkinnehavaren framställa
andra invändningar än dem han kunnat göra gällande mot överlåtaren.

Uppdrag, som innefattas i prokuraöverlåtelse, vare ej förfallet, örn överlåtaren
dör eller förlorar förmågan att med laga verkan företaga rättshandling.

24 §.

överlåtelse, som tecknas efter det protest eller därmed likställt bestyrkande
ägt rum eller efter utgången av den för checkens uppvisande till betalning bestämda
tid, äge ej annan verkan än som i allmänhet följer av fordrans överlåtande.

Finnes å checken överlåtelse, som ej är dagtecknad, skall den, såframt ej
annat styrkes, anses hava tillkommit, innan protest eller därmed likställt bestyrkande
ägt rum eller tiden för checkens uppvisande gått till ända.

3 kap.

Om bekräftande av check.

25 §.

Har trassatbank försett check med undertecknad påskrift, som giver anledning
till antagande, att checken kommer att av banken betalas (»bekräftas»,
»certifieras», »noteras», »viseras» eller dylikt), eller har banken anbragt sin
blotta firmateckning å checkens framsida, och varder checken uppvisad till
betalning inom tid, som är stadgad i 29 §, vare banken pliktig att infria
checken.

Tecknas av trassatbanken påskrift, som innefattar förpliktelse att även efter
utgången av den i 29 § stadgade tid infria checken, vare verkan av påskriften
dock ej annan än i första stycket sägs.

Infrias ej checken, äge innehavaren, jämväl där han är utställare, att på
grund av checken omedelbart av trassatbanken kräva att utbekomma allt, som
skall gäldas jämlikt 45 och 46 §§.

4 kap.

Om checkborgen Caval).

26 §.

För betalning av checksumman eller en del därav må säkerhet ställas medelst
checkborgen (aval). Sådan borgen må lämnas såväl av checkgäldenär som av
tredje man, dock icke av trassatbanken.

Checkborgen skall tecknas å checken eller ett därvid häftat blad. Sådan borgen
uttryckes genom orden »såsom aval» eller annat motsvarande uttryck;
den skall undertecknas av borgesmannen. Checkborgen må även lämnas medelst

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

117

borgesmannens blotta namnteckning å checkens framsida, dock icke av utställaren.
Oheckborgen skall utvisa, för vem den ingåtts. I brist på uppgift härom
skall den anses ingången för utställaren.

27 §.

Den, som tecknat checkborgen, svare lika med den, för vilken borgen ingåtts.

Hans utfästelse gälle, ändå att den förbindelse, för vilken han gått i borgen,
är ogiltig, dock ej där ogiltigheten härrör av brist i formen.

Har checkborgesman infriat check, inträde han i den rätt checken medför
mot den, för vilken borgen ingåtts, ävensom mot dem, som på grund av checken
äro ansvariga i förhållande till denne.

5 kap.

Om uppvisande och betalning av check.

28 §.

Check vare betalbar vid uppvisandet. Varje häremot stridande bestämmelse
är ogill.

Check, som uppvisas till betalning före den dag, då den angives vara utställd,
vare betalbar å uppvisningsdagen.

29 §.

Check skall uppvisas till betalning inom tjugu dagar eller, örn checken är utställd
i något utom Europa beläget land, som ej gränsar till Medelhavet, inom
sjuttio dagar.

Tid, som i första stycket sägs, skall räknas från den dag, som i checken är
angiven såsom utställningsdag.

30 §.

Har check dragits mellan två orter med olika tidräkning, skall vid uppvisningstidens
bestämmande checken anses utställd den dag, som enligt betalningsortens
tidräkning motsvarar utställningsdagen.

31 §.

Inlämnas check å avrakningskontor (clearing house), gälle det såsom uppvisande
till betalning.

32 §.

Har utställaren meddelat trassatbanken, att han återkallar checken, är banken
icke, med mindre annat följer av 25 §, berättigad att erlägga betalning.

Trassatbanken äge även efter uppvisningstidens utgång infria checken, så
länge den ej blivit återkallad.

Örn straff för den, som före uppvisningstidens utgång utan skälig anledning
till checkinnehavarens förfång återkallar check eller förfogar över täckningen,
stadgas i strafflagen.

118

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

33 §.

Dör utställare av check, eller förlorar han förmågan att med laga verkan företaga
rättshandling, inverkar detta ej å checkens giltighet.

34 §. ,

Då check infrias, varde, där trassathanken det äskar, checken utlämnad till
banken med därå av innehavaren tecknat kvitto.

Checkinnehavare må ej vägra att mottaga betalning, som täcker allenast en
del av checksumman.

Sker sådan betalning, skall, örn trassathanken det begär, anteckning därom
göras å checken och särskilt kvitto lämnas.

35 §.

Vid infriande av check, som enligt 14 § första stycket gäller till order, vare
trassathanken pliktig att förvissa sig örn att överlåtelserna utgöra en behörigen
sammanhängande följd, men ej att pröva äktheten av överlåtarnas underskrifter.

36 §.

Ar check ställd att betalas i myntslag, som icke är gångbart å betalningsorten,
må, intill uppvisningstidens utgång, betalning i stället erläggas i landets
mynt efter värdet å betalningsdagen. Erlägges ej betalning vid checkens
uppvisande, äge innehavaren kräva, att den erlägges i landets mynt, så ock bestämma,
huruvida värdet därvid skall beräknas efter uppvisningsdagens eller
betalningsdagens kurs.

Vid beräkning av främmande myntslags värde skola de å betalningsorten gällande
handelsbruk iakttagas, med mindre utställaren föreskrivit, att checksumman
skall beräknas efter en i checken angiven kurs.

Förestående regler äge ej tillämpning, där utställaren föreskrivit betalning i
visst främmande myntslag (förbehåll örn effektiv betalning i främmande mynt).

Är checksumman angiven i myntslag, som har enahanda benämning men olika
värde i det land, där checken utställts, och det, där den skall betalas, skall
det å betalningsorten gällande myntslag antagas vara avsett.

6 kap.

Om korsad check.

37 §.

Utställare eller innehavare av check må korsa densamma med den verkan,
som nedan i 38 § sägs.

Korsning verkställes genom anbringande av två jämnlöpande streck å checkens
framsida.

Korsning kan vara allmän eller'' särskild. Korsningen är allmän, då den
består av allenast de två strecken, eller då mellan dessa ordet »bank» eller

Kungl. Maj:ts proposition nr S. 1J-9

motsvarande uttryck anbragts; den är särskild, då namnet å en bank utsatts

mellan strecken. _ . m

Allmän korsning må ändras till särskild korsning men särskild korsning

icke till allmän.

Utstrykes korsningen eller namnet å banken, vare det ogillt.

88 §.

Check med allmän korsning må trassatbanken betala allenast till bank eller
till kund hos trassatbanken.

Check med särskild korsning må trassatbanken betala allenast till den namngivna
banken eller, örn denna är trassatbanken själv, till en av sina kunder.
Den namngivna banken må dock inkassera checken genom en annan bank.

Bank må endast av kund eller av annan bank förvärva korsad check och må
ej för andra än de nu nämnda inkassera sadan check.

Check med flera särskilda korsningar må ej av trassatbanken infrias, med
mindre fråga är örn två dylika korsningar och den ena avser inkassering genom
avräkningskontor.

Bank, som åsidosätter vad i denna paragraf är stadgat, svare för skadan,
dock icke utöver checksumman.

39 §.

Där check, som är utställd utom riket, är tvärs över framsidan försedd med
påteckningen »blott till avräkning» eller motsvarande uttryck, skall vad örn
korsad check är stadgat äga tillämpning.

7 kap.

Om återgångstalan (regress) för bristande betalning.

40 §.

Varder check, som i rätt tid uppvisats, ej infriad, åge innehavaren väcka
återgångskrav mot överlåtare, utställaren och andra checkgäldenärer, sedan
betalningens uteblivande styrkts:

1) genom en av offentlig myndighet upprättad handling (protest);

2) genom en av trassatbanken å checken tecknad, daterad förklaring, vari
dagen för uppvisandet angives; eller

3) genom en av ett avräkningskontor avgiven, daterad förklaring, som utvisar,
att checken dit inlämnats i rätt tid men icke infriats.

41 §.

Protest eller därmed likställt bestyrkande skall verkställas före uppvisningstidens
utgång.

Olli uppvisandet ägt runi å uppvisningstidens sista dag, ma protest eller därmed
likställt bestyrkande äga rum påföljande söckendag.

120

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

42 §.

Har betalning uteblivit, åligger det checkinnehavaren att härom giva den,
som senast tecknat överlåtelse a checken, så ock utställaren, underrättelse senast
fjärde söckendagen från det protest eller därmed likställt bestyrkande
ägde rum eller, där förbehåll gjorts örn återgång utan kostnad, från uppvisningsdagen.
Varje överlåtare, som mottagit sådan underrättelse, skall sist
andra söckendagen därefter örn förhållandet lämna meddelande till den, som
näst före honom tecknat överlåtelse a checken, med uppgift å namn och adresser
å dem, som lämnat föregående underrättelser, och så vidare, till dess meddelandet
natt utställaren. Tiden av tva söckendagar räknas från mottagandet
av den föregående underrättelsen.

Då, på sätt i nästföregående stycke stadgas, underrättelse givits checkgäldenär,
skall inom samma tid enahanda underrättelse meddelas den, som må
hava för honom ingått checkborgen.

Den, som är pliktig att meddela underrättelse, varom nu sagts, äge lämna den
pa vad sätt som helst, jämväl medelst blotta översändandet av checken.

Det aligger honom att styrka, att underrättelsen lämnats inom den föreskrivna
tiden. Denna skall anses iakttagen, örn före dess utgång brev innehållande
underrättelsen avlämnats till posten.

Försummelse att giva underrättelse inom ovan nämnd tid medföre ej förlust
av atergangskrav, men väl ansvarighet för den skada, som kan hava förorsakats
av försummelsen. Ej må dock i ty fall skadestånd sättas högre än till checksumman.

43 §.

Utställare, överlåtare eller checkborgesman äge, genom att å checken insätta
orden »retur utan kostnad», »utan protest» eller annat motsvarande uttryck
och förse påteckningen med sin underskrift, fritaga checkinnehavaren från
skyldigheten att för bevarande av sin rätt till återgångstalan upptaga protest
eller ombesörja därmed likställt bestyrkande.

_ Sådant förbehåll fritage icke innehavaren från skyldighet vare sig att uppvisa
checken inom föreskriven tid eller att giva underrättelse såsom i 42 § sägs.
Den, som mot checkinnehavaren påstår, att föreskriven tid icke iakttagits, har
att därom föra bevis.

Har förbehåll, som nu sagts, gjorts av utställaren, äge det verkan i avseende
å alla checkgäldenärema; är förbehållet gjort av överlåtare eller av checkborgesman,
äge det ej verkan i fråga örn annan än denne. Har, oaktat förbehåll
fran utställarens sida, innehavaren latit verkställa protest eller därmed
likställt bestyrkande, stande han själv kostnaden. Är förbehåll gjort av överlåtare
eller checkborgesman, må, där protest eller därmed likställt bestyrkande
ändock ägt rum, talan örn återgäldande av kostnaden härför göras gällande mot
varje checkgäldenär.

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

121

44 §.

Checkgäldenärer vare i förhållande till innehavaren ansvariga, en för alla
och alla för en.

Checkinnehavaren åge anställa talan mot vilken som helst av dem, antingen
mot envar för sig eller mot flera gemensamt, utan att vara bunden vid
den ordning, i vilken deras förpliktelser ingåtts.

Samma rätt tillkomme varje checkgäldenär, som infriat checken.

Har talan anhängiggjorts mot en av checkgäldenärema, utgöre den omständighet
ej hinder för talans anställande mot annan checkgäldenär, ända att han
i ordningen följer efter den, mot vilken talan först gjordes gällande.

45 §.

Checkinnehavare åge rätt att av den, mot vilken han väcker återgångskrav,
bekomma:

1) den ej erlagda checksumman;

2) ränta efter sex för hundra örn året från uppvisningsdagen; samt

3) ersättning för kostnader för protest eller därmed likställt bestyrkande,
utgifter för underrättelser, som avses i 42 §, ävensom andra kostnader.

46 §.

Den, som inlöst check, åge rätt att av dem, som i förhållande till honom
svara för checken, bekomma:

1) hela det belopp han själv betalt;

2) ränta å detta belopp efter sex för hundra om året från den dag han erlagt
betalningen; samt

3) ersättning för egna utgifter.

47 §.

Varje checkgäldenär, mot vilken återgångskrav är väckt eller kan göras
gällande, åge, mot gäldande av återgångsfordringen, rätt att utbekomma checken
jämte protesten eller det därmed likställda bestyrkandet och kvitterad
räkning.

Överlåtare, som inlöst checken, äge utstryka sin egen och efterföljande överlåtelser.

48 §.

Kan uppvisande av check eller ock protest eller därmed likställt bestyrkande
ej inom behörig tid äga rum på grund av lagbud, som utfärdats inom eller
utom riket, eller annat oöverstigligt hinder (force majeure), varde tiden för
sådan åtgärds företagande förlängd.

Innehavaren av checken vare pliktig att om sadant hinders förekomst utan
dröjsmål lämna underrättelse till den, som senast tecknat överlåtelse a checken,
samt att örn denna underrättelse göra anteckning å checken eller därvid
häftat blad; och skall denna anteckning vara dagtecknad och av innehavaren
underskriven. I övrigt äge bestämmelserna i 42 § tillämpning.

122

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

Efter hindrets upphörande åligger innehavaren att ofördröjligen uppvisa
checken till betalning samt, om så erfordras, upptaga protest eller ombesörja
därmed likställt bestyrkande.

8 kap.

Om duplett av check.

49 §.

Den, som vill draga check gällande till order eller till viss man och betalbar
utom riket, må utställa checken i flera lika lydande exemplar. Varje exemplar
skall innehålla nummerbeteckning i själva texten; äro exemplaren ej sålunda
betecknade, gälle vart och ett såsom självständig check.

50 §.

Infriande av ett checkexemplar medföre frihet från vidare betalningsskyldighet
för checken, ändå att förbehåll ej träffats att genom sådant infriande
övriga exemplar bliva kraftlösa; dock svere trassatbanken efter ty i 25 § sägs
för varje exemplar, som är försett med bankens bekräftelse och icke till banken
återställts.

9 kap.

Om ändringar i check.

51 §.

Har check undergått ändring i texten, svare de, som efter ändringen tecknat
sitt namn å checken, jämlikt den ändrade texten. De, som förut tecknat
sitt namn å checken, vare ansvariga jämlikt den ursprungliga texten.

10 kap.

Örn checks preskription.

52 §.

Fordran, som tillkommer checkinnehavare mot överlåtare, utställaren och
övriga checkgäldenärer, vare preskriberad sex månader från utgången av uppvisningstiden.

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

123

Har checkgäldenär inlöst checken, preskriberas hans fordran mot övriga
checkgäldenärer sex månader från den dag, da han själv inlöste checken eller
mot honom vidtogs åtgärd, som i 53 § sägs.

53 §.

Checkpreskription avbrytes genom:
delgivning av stämning till svensk domstol;
checkfordringens åberopande för kvittning vid sådan domstol;
fordringens bevakning i gäldenärens här i riket anhängiga konkurs, eller
dess anmälande under här i riket pågående ackordsförhandling utan konkurs.

Genom checkfordrans anhängiggörande vid domstol i främmande stat avbrytes
preskription, där gäldenären har hemvist i den staten eller, utan invändning
mot domstolens behörighet, inställer sig i malet eller personligen
erhållit del av stämningen. Lika med checkfordrans anhängiggörande vid utländsk
domstol anses underrättelse, som i rättegång vid sådan domstol
enligt där gällande lag gives örn rättegången (litis denuntiatio). Har
i främmande stat fordringen bevakats i checkgäldenärs konkurs eller
anmälts under ackordsförhandling utan konkurs, vare preskription därigenom
avbruten, där checkgäldenären vid konkursens eller ackordsförhandlingens
början hade hemvist i den främmande staten. Checkfordrans åberopande
för kvittning vid utländsk domstol medföre ock avbrott i preskription.

Preskription avbrytes icke i förhållande till annan än den, mot vilken åtgärd
för preskriptionens avbrytande vidtagits, men avbrottet gälle till fördel
för alla checkgäldenärer, vilka föregå den, som vidtagit åtgärden.

Har preskription avbrutits, men varder det mål eller ärende, vari checkkravet
gjorts gällande, ej fört till slut, skall ny preskriptionstid begynna att löpa
från den dag, då målet eller ärendet sist av rätten handlades.

Möter för vidtagande av åtgärd för preskriptionens avbrytande hindersson!
i 48 § sägs, vare checkrätten bevarad, därest åtgärden företages inom en månad
efter hindrets upphörande.

11 kap.

Allmänna bestämmelser.

54 §.

Såsom bank anses i denna lag, förutom envar som äger driva bankrörelse,
jämväl bolag eller annan inrättning, som enligt Konungens särskilda medgivande
må tillhandagå med hållande av checkräkning.

55 §.

Checks uppvisande till betalning samt upptagande av protest må äga rum
allenast å söckendag.

124

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

Då den sista dagen av stadgad tid för vidtagande av åtgärd beträffande
check, särskilt dennas uppvisande till betalning eller verkställande av protest
eller därmed likställt bestyrkande, är söndag eller annan allmän helgdag, varde
tiden utsträckt att omfatta jämväl påföljande söckendag. Vid tids beräknande
skola mellanliggande helgdagar medräknas.

56 §.

Vid beräkning av tid, inom vilken enligt denna lag åtgärd skall vidtagas,
varde den dag, fran vilken tiden skall löpa, ej medräknad.

Uppskovsdagar äge enligt denna lag ej rum.

57 §.

Är checkfordran preskriberad, eller bar checkrätten gått förlorad genom försummelse
att företaga någon för dess bevarande föreskriven handling, stånde
dock checkinnehavaren öppet att, såsom i vanligt skuldfordringsmål, hos checkgäldenär
utsöka vad denne till fordringsägarens skada skulle vinna, där fordringen
förfölle; och skall, i saknad av utredning örn annat förhållande, utställaren
anses till fordringsägarens skada göra vinst, motsvarande checksumman,
där fordringen förfaller.

12 kap.

Om förhållandet till främmande lag.

58 §.

Svensk medborgares behörighet att ingå checkförbindelse varde, ändå att
han ej här i riket hade hemvist eller att förbindelsen är ingången utom riket,
bedömd efter svensk lag.

Utländsk medborgares behörighet att ingå checkförbindelse varde bedömd
efter lagen i den stat han tillhör. Innehåller nämnda lag, att en annan stats
lag skall tillämpas, lände det till efterrättelse.

Är enligt lag, som salunda skall gälla, utländsk medborgare obehörig att
ingå checkförbindelse, vare han ändock här i riket för dylik förbindelse ansvarig,
där han atagit sig den inom en stat, enligt vars lag han var därtill
behörig.

59 §.

Fragan a vem check ma dragas varde bedömd enligt lagen i den stat, där
checken skall ^betalas; dock vare check, som utställts i annan stat, ej i något
fall ogiltig pa den grund att den dragits a någon, som enligt nämnda lag ej
kan vara trassat.

Är enligt vad i första stycket sägs handling ogiltig såsom check, inverkar
detta ej på giltigheten av förbindelse, som å handlingen tecknas i stat, enligt
vars lagstiftning den, å vilken checken dragits, skulle kunnat vara trassat.

Kungl. Majlis proposition nr S.

125

60 §.

I fråga om checkförbindelses form skall lagen i den stat, där förbindelsen
undertecknats, lända till efterrättelse; dock vare i varje händelse tillfyllest,
att lagen å betalningsorten blivit iakttagen.

Där, på grund av vad nu är sagt, checkförbindelse saknar giltighet, men den
skulle varit gällande, om den tillkommit i viss annan stat, där förbindelse senare
åtecknats checken, må den tidigare förbindelsens ogiltighet ej medföra,
att även den senare anses ogiltig.

61 §.

Rättsverkningarna av checkförbindelse skola, där ej här nedan annorledes
stadgas, bedömas enligt lagen i den stat, där förbindelsen undertecknades.

62 §:

Tid för framställande av återgångskrav skall i fråga örn samtliga checkgäldenärer
beräknas enligt lagen i den stat, där checken utställdes.

63 §.

Enligt lagen i den stat, där check är betalbar, skall bedömas:

1) örn checken måste vara betalbar vid uppvisandet eller örn den må utställas
att betalas viss tid efter uppvisandet samt verkan därav, att checken
daterats för senare dag än den verkliga dagen för utställandet;

2) uppvisningstiden;

3) örn checken må godkännas, bekräftas eller viseras samt verkan av påskrift
härom;

4) örn innehavaren må fordra betalning, som täcker allenast en del av
checksumman, och örn han är pliktig att mottaga sådan betalning;

5) örn checken må korsas eller förses med påteckningen »blott till avräkning»
eller motsvarande uttryck samt örn verkan av sådan åtgärd;

6) örn innehavaren äger särskild rätt till täckningen och beskaffenheten av
sådan rätt;

7) om utställaren må återkalla checken eller eljest vidtaga åtgärd till förhindrande
av dess betalning;

8) vilka åtgärder må vidtagas, när checken obehörigen frånhänts innehavaren
eller förkommit; samt

9) om protest eller därmed likställt bestyrkande erfordras för bevarande
av rätt till återgångstalan mot överlåtare, utställaren eller annan check gäl -denär.

64 §.

Beträffande tiden och sättet för verkställande av protest eller därmed likställt
bestyrkande, så ook beträffande sättet för verkställande av andra åtgärder,
som äro av nöden för utövande eller bevarande av rätt på grund av check,
galle lagen i den stat, där protest eller annan åtgärd, varom fråga är, skall
verkställas.

126

Kungl. Majlis proposition nr S.

65 ■§.

Skall, efter ty här förut är sagt, i visst mål främmande lag lända till efterrättelse,
och är ej innehållet i den främmande lagen för rätten känt, åge rätten
förelägga part att i sådant hänseende förebringa utredning.

13 kap.

Om protest och om rättegång i checkmål.

66 §.

Protest skall upptagas i stad av där anställd notarius publicus eller magistratsperson,
och å landet av landsfiskalen i orten eller av notarius publicus eller
magistratsperson från närmaste stad eller av särskild förrättningsman, som
må hava av Konungens befallningshqvande förordnats. I stad, där magistrat
ej finnes, skall särskild förrättningsman vara av Konungens befallningshavande
förordnad; och må i sådan stad protest upptagas jämväl av landsfiskalen
i orten.

67 §.

Protest skall, där ej annat överenskommits, upptagas å tid, då banken
plägar hållas öppen för allmänheten, eller, å dag då banken ej hålles öppen,
mellan klockan 9 förmiddagen och 7 eftermiddagen. Är ej någon, som äger att
företräda banken, att träffa, må protesten upptagas vid bankens lokal. Beträffande
protest av utländsk check, som dragits å annan än bank, gälle vad
örn växel är stadgat.

I fråga örn checks uppvisande till betalning skall vad nu är sagt örn protest
äga tillämpning.

68 §.

Vid protest skall checken medföras av förrättningsmannen eller någon, som
honom åtföljer; och skall anteckning örn protesten av förrättningsmannen göras
å checken.

69 §.

över protest skall föras protokoll. I detta skall införas: checken med allt
vad därå finnes tecknat; den sökandes påstående; det svar, som gives av den,
som protesten gäller, eller anmärkning att svar ej kunnat erhållas eller att
han ej kunnat träffas; uppgift på platsen varest och tiden när protesten sker;
samt underskrift av förrättningsmannen.

70 §.

Förrättningsman, som vid upptagande av protest medför checken, skall anses
bemyndigad att uppbära betalning, med mindre checkinnehavaren meddelat
banken, att sådant ej är åsyftat.

71 §.

Checkmål instämmes till domstol, där den, som skall stämmas, har att svara
i mål, som angå gäld i allmänhet; dock att, där häradsrätt sålunda är behörig

Kungl. Maj:ts proposition nr S. 127

domstol, käranden äger att i stället instämma malet till närmaste rådstufvurätt.

72 §.

Stämning i checkmål skall, där sökanden det äskar, meddelas till samma
dag den sökes, örn rätten då sitter och svaranden är så till hands, att han kan
infinna sig före rättegångstimmens slut.

73 §.

Dom i checkmål må, utan hinder av att den ej äger laga kraft, verkställas
genom utmätning och det utmätta godsets försäljning. Ej må verkställigheten
uppehållas därav, att den tappande bjuder säkerhet för vad dömt är.

Den som vunnit må dock ej, innan domen äger laga kraft, lyfta vad honom
tilldömt blivit, med mindre han ställer pant eller borgen för återbäring, örn
domen ändras.

Denna lag skall lända till efterrättelse från den dag Konungen bestämmer.
Med avseende å checkar, som därefter utgivas, skall från den dag checklagen
den 24 mars 1898 upphöra att gälla. I fråga örn checkar, som därförut utgivits,
skall gälla vad i sistnämnda lag varit stadgat; dock skola de i den nya lagen
givna bestämmelserna örn protest och därmed likställt bestyrkande äga tilllämpning
även å sådana checkar, och varde de i äldre lag meddelade, a checkmål
tillämpade föreskrifter örn rättegång tillämpliga allenast i mål, som anhängiggjorts
före den nya lagens ikraftträdande.

128

Kungl. Maj:ts proposition nr S.

Förslag

till

Lag om ändrad lydelse av 22 kap. 13 § strafflagen.

Härigenom förordnas, att 22 kap. 13 § strafflagen skall hava följande ändrade
lydelse:

13 §.

Fordrar man betalning för gäld, den man vet gulden vara, eller nekar man
emot bättre vetande sin hand och förskrivning eller till pantsatt, lant, legt eller
inlagt gods, eller vad eljest det är, som hörer annan till och man i besittning
haver; eller återfordrar man det gods, som blivit till annan utlegt eller förtrott
eller lämnat såsom pant eller lån, ändå att man det veterligen återbekomma;
eller täger man svikligen åter det gods, man i pant till annan lämnat eller denne
eljest under panträtt innehaver; straffes med böter eller fängelse.

Lag samma vare, där man säljer eller annorledes emot vedergällning föryttrar
ont för gott, mängt för omängt eller det, varuti man vet fel vara, utan att
sådant uppenbara; eller säljer, städjer eller leger tvem ett.

Har någon, med uppsåt eller av vårdslöshet, till annans förfång antingen
utställt check utan täckning, varom stadgas i checklagen, eller ock, före utgången
av den tid, inom vilken av honom utställd check skall uppvisas till betalning,
utan skälig anledning återkallat checken eller förfogat över täckningen,
straffes efter ty här förut i denna paragraf är sagt, där ej brottet är straffbart
enligt 1 §.

Denna lag skall lända till efterrättelse från den dag Konungen bestämmer.

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

129

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 20 juni 1905 (nr 38 s. 17)
om särskild sammansättning av vissa rådstnvnrätter vid behandling av

handelsmål.

Härigenom förordnas, att 1 § lagen den 20 juni 1905 örn särskild sammansättning
av vissa rådstuvurätter vid behandling av handelsmål skall i nedan
angivna del erhålla följande ändrade lydelse:

1 §•

Vid — — •—- män.

Med handelsmål förstås i denna lag tvist örn anspråk, som grundar sig på
köp av lös egendom eller på avtal örn inköp eller försäljning i kommission av
sådan egendom, dock endast där fråga är örn avtal mellan köpmän i och för
deras rörelse. Mål, som skall handläggas i den för växelmål eller checkmål
eller för tvister i konkurs stadgade ordning, vare ej hänfört till handelsmål.

Såsom--- -— handelsböcker.

Denna lag skall lända till efterrättelse från den dag Konungen bestämmer.

Bihang till riksdagens protokoll 1932.

1 sami. 3 haft

(Nr 3.)

130

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 7 maj 1918 (nr 294) om särskilda
tingsSammanträden för handläggning av vissa mål och ärenden.

Härigenom förordnas, att 1 § första stycket punkt 2 lagen den 7 maj 1918
örn särskilda tingssammanträden för handläggning av vissa mål och ärenden
skall erhålla följande ändrade lydelse:

2. växel- och checkmål;

Denna lag skall lända till efterrättelse från den dag Konungen bestämmer.

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

131

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsår enden, hållet inför
Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 9 oktober 1931.

N ärvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Kamel, statsråden
Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd, Larsson,
Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Gärde, anmäler ett av särskilda
sakkunniga utarbetat betänkande, innehållande, bland annat, av motiv åtföljda
förslag till checklag och till lag om ändrad lydelse av 22 kap. 13 § strafflagen,
samt hemställer, att lagrådets yttrande över nämnda lagförslag måtte
för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamål inhämtas genom utdrag
av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
bifaller Hans Majit Konungen.

Ur protokollet:
Olof Söderström.

132

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 27 oktober
1931.

Närvarande:

justitieråden Christiansson,

Edelstam,

Stenbeck,
regeringsrådet Afzelius.

Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden,
fallet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 9 oktober
1931, hade Kungl. Maj :t förordna!, att lagrådets yttrande skulle för det i § 87
regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över upprättade förslag till
checklag och lag om ändrad lydelse av 22 kap. 13 § strafflagen.

Förslagen, som finnas bilagda detta protokoll, hade inför lagrådet föredragits
av hovrättsrådet Fredrik Julius Christian Sterzel.

Förslagen föranledde följande yttranden.

Lagrådet:

Det förslag till växellag, som lagrådet uti ett den 19 juni 1931 avgivet yttrande
funnit böra antagas att träda i stället för nu gällande växellag, har upprättats
med föranledande av en internationell konvention örn gemensam växellag
och i överensstämmelse med ett därvid fogat förslag till sådan lag. I enahanda
ordning har det föreliggande förslaget till ny checklag tillkommit. Det
är avfattat i enlighet med ett under internationellt samarbete uppgjort förslag
till checklag, som avses skola bliva gällande i de länder, vilka äro villiga att
ansluta sig till en internationell konvention i ämnet.

De skäl, lagrådet tidigare funnit tala för att genom antagande av växellagsförslaget
för Sveriges del söka vinna likformighet å detta rättsområde, synas
lagrådet kunna åberopas jämväl till förmån för antagande av en checklag, som
till sitt innehåll skulle komma att överensstämma med ett flertal andra länders,
med vilka vårt land står i livliga kommersiella förbindelser. Skulle den
avsedda internationella anslutningen till checklagsförslaget utebliva, torde i
allt fall goda utsikter föreligga för förslagets antagande i övriga nordiska länder;
och då vår nuvarande för de skandinaviska länderna gemensamma checklagstiftning
är byggd på den för dessa länder gemensamma växellagstiftningen,
är det naturligen av hänsyn till önskvärdheten av rättslikhet, mellan de

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

133

nordiska länderna av vikt, att samtidigt som växellagsförslaget ett — såsom
det förevarande — på samma grunder byggt checklagsförslag blir föremål för
behandling.

Även örn främst dessa grunder tala för antagandet av förevarande checklagsförslag,
måste det medgivas, att detta erbjuder väsentliga fördelar framför den
nu gällande checklagen, byggd — såsom den senare i formen är till stor
del på hänvisningar till gällande växellag. Det nu framlagda förslaget innefattar
ett fullständigt utarbetat, självständigt förslag till checklag. Härigenom
torde olikheten mellan växeln såsom ett kreditmedel och checken såsom
allenast ett betalningsmedel komma att bättre beaktas, en olikhet som stundom •
torde hos oss hava blivit i viss mån förbisedd, med de ogynnsamma verkningar
som därav följt i avseende å checkens användning i det praktiska livet. Genom
de föreslagna stadgandena att check får dragas allenast på bank och att täckning
för dess belopp måste förefinnas i form av disponibelt tillgodohavande
hos banken, det senare vid äventyr av straffansvar, har berörda principiella
åtskillnad erhållit ett betydelsefullt uttryck.

Vad lagrådet i vissa punkter har att erinra berör allenast sådana ämnen, i
vilka utrymme finnes för de särskilda staterna att fritt taga ståndpunkt, och
är i allt fall ej av beskaffenhet att inverka på det huvudsakliga bedömande!
av de remitterade förslagen.

Förslaget till checklag.

8 §.

Lagrådet:

Då en check lyder på betalning hos annan bank än trassatbanken (''domiciliera
d check) och således skall infrias av förstnämnda bank (domiciliatbanken),
är det uppenbart, att vad beträffande uppvisande av check till betalning och
betalning av check i förslaget till checklag stadgas örn trassatbank skall gälla
i avseende å domiciliatbanken. Det är vidare tydligt, att återkallelse av en
domicilierad check icke kan tillerkännas verkan utan att återkallelsen meddelats
domiciliatbanken. I 32 § har därför föreslagits den bestämmelsen, att om
utställaren meddelat »banken» att han återkallar checken, banken icke är berättigad
att erlägga betalning. Med »banken» avses trassatbanken eller i fråga
örn domicilierad check domiciliatbanken. I stadgandena örn uppvisande av
check och örn betalning av check talas örn »trassatbanken», ehuru i fråga om
domicilierad check stadgandena måste avse domiciliatbanken. Ett påpekande
härav har skett i motiven till 40 §. Vid avfattningen av 32 § första stycket
har man ej såsom eljest varit bunden av hänsyn till uttryckssättet i den gemensamma
texten. Det synes emellertid mindre .följdriktigt och måhända ägnat
att föranleda missförstånd att sålunda i lagtexten använda dels ordet banken
dels ordet trassatbanken i fall, då stadgandet måste beträffande domicilierade
checkar tillämpas ej å trassatbanken utan å domiciliatbanken. Och det kan
ifrågasättas, huruvida ej lagtexten skulle vinna i klarhet, örn jämväl i 32 §
användes ordet trassatbanken och till 8 § fogades ett andra stycke av innehåll,

134

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

att vad i checklagen är stadgat om trassatbank skall i fall, som avses i första
stycket, i tillämpliga delar gälla i avseende å den bank, hos vilken betalningen
skall ske. Att upptaga en sådan till sin innebörd från den gemensamma lagtexten
ej avvikande tolkningsregel synes icke böra möta hinder av hänsyn till
nämnda text.

32 §.

Lagrådet:

Här erinras örn vad som anföres dels vid 8 § rörande det i förevarande para''
graf använda ordet »banken» dels ock vid förslaget till lag örn ändrad lydelse
av 22 kap. 13 § strafflagen beträffande det jämväl här förekommande uttrycket
»utan giltigt skäl».

33 §.

Lagrådet:

Enligt förevarande paragraf medför den omständigheten, att efter utställandet
av en check utställaren förlorar förmågan att med laga verkan företaga
rättshandling, exempelvis på grund av omyndighetsförklaring, icke någon inverkan
å checkens giltighet. Det är ej avsett, att av detta stadgande någon
slutsats skall dragas rörande verkan därav, att utställaren efter checkens utställande
försättes i konkurs. Denna fråga har i checklagen lämnats olöst.
Härav synes bliva följden, att det i checken meddelade betalningsuppdraget
måste anses vara förfallet från och med det beslutet örn egendomsavträde meddelades.
En därefter skedd utbetalning kan trassatbanken ej åberopa gentemot
utställarens konkursbo vid redovisning för de på checkräkningen insatta medlen.
Banken äger allenast kräva återbäring av checkinnehavaren och har, i den
män återbäring ej sker, bevakningsrätt i utställarens konkurs. Då vid tiden
för konkursutbrott medel i allmänhet ej längre torde innestå å checkräkning
Samt dessutom bankerna i stor omfattning lära i god tid erhålla kännedom örn
räkningshavares betalningssvårigheter, synes någon större praktisk olägenhet
härav ej vara att befara för bankerna, och lagrådet har därför ej ansett sig
äga anledning påkalla upptagande av särskilda bestämmelser i ämnet.

54 §.

Lagrådet:

Check må enligt 3 § ej dragas på annan än bank. Och i förevarande paragraf
stadgas, att såsom bank anses i den föreslagna checklagen, förutom envar
som äger driva bankrörelse, jämväl bolag eller annan inrättning, som enligt
Konungens särskilda medgivande må tillhandagå med hållande av checkräkning.
Jämlikt lagen den 22 juni 1911 örn bankrörelse, 1 § andra stycket, förstås
med bankrörelse sådan verksamhet, i vilken ingår inlåning från allmänheten
på räkning, som av bank allmänneligen begagnas. Bankrörelse må här
i riket bedrivas dels av Sveriges riksbank, bankaktiebolag och solidariskt bankbolag,
dels ock av personer samt bolag eller andra inrättningar, som enligt särskilda
föreskrifter (jfr 1 § tredje stycket lagen örn bankrörelse) eller enligt de

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

135

i fråga om nu gällande stadganden i lagen om bankrörelse givna övergångsbestämmelser
(jfr 260 § lagen om bankrörelse och övergångsbestämmelserna
till lagen den 26 juni 1918 örn ändring i vissa delar av lagen örn bankrörelse)
äga inlåna medel från allmänheten på räkning, som av bank allmänneligen
begagnas. Vissa av dessa inrättningar äga bedriva bankrörelse allenast i begränsad
omfattning såsom inlåning på viss bankräkning, exempelvis motboksräkning.
Då emellertid i den rörelse dylik inrättning äger driva ingår inlåning
från allmänheten på sådan räkning, som av bank allmänneligen begagnas,
måste inrättningen nied hänsyn till ovanberörda stadgande i 1 § andra stycket
lagen örn bankrörelse anses äga driva bankrörelse och alitsa vara sådan bank,
som avses i förslaget till checklag. Skulle inrättningen öppna checkräkning,
ehuru dylik räkning ej må hållas av inrättningen enligt de för densamma givna
föreskrifter, bliva således därå dragna checkar gällande med checkrätt.
Checkinnehavarens rätt bero res ej under några förhållanden därav, att checkräkning
öppnats av bankinrättning i strid mot de för dess rörelse gällande
stadganden.

Vad angår bestämmelsen örn rätt för annan inrättning än bank att med Konungens
särskilda medgivande tillhandagå med hällande av checkräkning, torde
därmed avses främst befogenhet för Kungl. Maj :t att medgiva vissa föreningar
rätt att på sådant sätt tillhandagå sina medlemmar. Att medgivandet ej må
avse tillhandagående av allmänheten med hållande av checkräkning, följer av
lagen örn bankrörelse. Då det vidare torde kunna förväntas, att medgivande
av ifrågavarande slag ej lämnas i andra fall än da nöjaktig säkerhet finnes
för fullgörande av förbindelser betalbara vid anfordran, har lagrådet — som
i förevarande ärende ej har att taga ståndpunkt till frågan örn och under vilka
villkor i övrigt föreningar böra åtnjuta rätt att inlåna medel pa räkning
ej ansett sig äga skäl till erinran mot den föreslagna bestämmelsen.

74 §.

Lagrådet:

Då särskilda bestämmelser örn rättegången i checkmål och örn verkställigheten
av domar i sådana mål meddelats dels i 71—73 §§ av förslaget till checklag
dels ock i annan lag, exempelvis 1 § 2. lagen den 7 maj 1918 örn särskilda
tingssammanträden för handläggning av vissa mai och ärenden, synes någon
jämkning i förevarande stadgandes lydelse böra äga rum, därest detsamma ej
anses kunna utan olägenhet utgå. För sådant fall kan emellertid ifragasättas
ändring i 1 § andra stycket lagen den 20 juni 1905 om särskild sammansättning
av vissa rådstuvurätter vid behandling av handelsmål.

Vidare erinras, att den i lagen om särskilda tingssammanträden upptagna
bestämmelsen avser allenast mål angående återgangsfordran på grund av check.

Förslaget till lag om ändrad lydelse av 22 kap. 13 § strafflagen.

Regeringsrådet Afzelius:

Enligt gällande rätt kan sådant förfarande, varigenom någon medelst utställande
av check, för vilken saknas täckning, tillskyndar checkinnehavaren för -

136

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

fång, icke straffrättsligt beivras i annan händelse än då handlingen kail anses
hemfalla under bestämmelserna örn bedrägeri i 22 kap. 1 § strafflagen. En mer
genomförd kriminalisering av dylikt missbruk har knappast varit förenlig med
1898 års checklag; denna icke blott saknar uttryckligt stadgande örn att utställande
av check skall motsvaras av täckning, utan den har ock, såsom framgår
av förarbetena, velat — väsentligen av praktiska hänsyn — endast med stor
varsamhet såsom obehörigt behandla ett åsidosättande av denna skyldighet. Då
numera i vårt land checken erhållit en långt vidsträcktare betydelse för det
ekonomiska livet än den hade vid lagens tillkomst och även en större allmänhet
blivit på ett helt annat sätt förtrogen med dess uppgift och handhavande
såsom betalningsmedel, är det naturligt, att en ny lagstiftning anses böra i detta
hänseende uppställa strängare krav. Det föreliggande förslaget, som är
grundat pa uppfattningen att påbudet örn täckning i själva verket utgör kärnpunkten
i en checklag, har icke stannat vid att i civilrättslig form lagfästa
denna huvudregel utan har jämväl till densamma anslutit särskilt stadgande örn
straff för dess överträdande även i andra fall än sådana, som äro att inordna
under det allmänna bedrägeribegreppet.

Det stadgande, vilket enligt förslaget skall infogas i 22 kap. 13 § strafflagen,
är, till skillnad från de i detta lagrum förut upptagna straffbestämmelserna,
riktat icke endast mot uppsåtligt brottslig handling utan även mot överträdelse,
som är att hänföra till vållande. I ena som i andra fallet förutsättes
för straffbarhet, att förfarandet länt annan till förfång. När denna förutsättning
skall betraktas såsom uppfylld, kan måhända vara i någon män tveksamt.
En verklig förlust för checkens innehavare kan i allmänhet icke sägas vara
konstaterad, förrän denne, efter det trassatbanken vägrat utbetala checksumman,
vänt sig med regresskrav mot utställaren och även hos honom gått miste
örn betalning. Att stadgandets tillämplighet skulle vara beroende härav lärer
emellertid icke böra antagas. Dess praktiska betydelse skulle därigenom i hög
grad förringas och det med straffbestämmelsen främst avsedda syftet att skapa
en garanti för checkens riktiga användning såsom betalningsmedel i väsentlig
mån förfelas. Den närmast liggande tolkningen synes i stället vara den,
att »förfång» anses vara förhanden, när den rättsföljd uteblir, vilken enligt
checklagen är förbunden med checkens utställande, eller att innehavaren äger
att vid checkens uppvisande hos trassatbanken utfå checksumman. Att uppsåt
till brottets begående icke bör antagas i och för sig inbegripa avsikt att tillskynda
checkinnehavaren en förmögenhetsförlust, lärer vara tydligt; i annat
fall skulle, fransett spörsmålet huruvida även vållande bör beläggas med straff,
den speciella checkförbrytelsen, vilken genom det föreslagna stadgandet erhåller
sin konstruktion, näppeligen i något väsentligt avseende kunna särskiljas
från det allmänna bedrägeribrottet.

Inlägges i »förfång» ej mer än nyss angivits, kan denna förutsättning knappast
förbindas med uppsåtet i annan bemärkelse än såsom vetskap örn saknaden
av täckning. Om för straffbarhet därjämte kräves, att förfång skall hava inträffat,
torde, praktiskt sett, ett sådant stadgande icke innebära fara för ett
obefogat ingripande emot personer, vilka vid sitt begagnande av checkar iakt -

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

137

tagit gränsen för vad som under särskilda omständigheter är att anse såsom
tillåtligt. Obestridligen kan även inom den nu avsedda gruppen tänkas ett
eller annat fall, då utställaren mera till följd av ogynnsamma tillfälligheter
än egentligen på grund av egen skuld kommit att överskrida nämnda gräns. Dylika
fall torde dock icke äga större betydelse än att, om åtal verkligen skulle
ifrågakomma, deras säregna karaktär kan behörigen beaktas vid straffmätningen.
Med hänsyn till denna straffbestämmelses väsentliga uppgift lärer en klar
och fast brottsbestämning vara av stor vikt, och en sådan synes kunna ernås
genom ett stadgande av innebörd, att den, som utställer check med vetskap örn att
täckning saknas, är, där checksumman icke blir utbetalad vid checkens uppvisande,
förfallen till ansvar. Ett sådant stadgande skulle erbjuda nära överensstämmelse
med motsvarande norska förslag.

Med den nu uttalade uppfattningen örn den uppsåtliga förbrytelsens räckvidd
blir tydligen området för vad som kan anses hänförligt till överträdelse
av vållande tämligen begränsat. Mest typiskt synes i detta hänseende det fall,
att någon på grund av bristfälliga anteckningar örn ställningen av sitt checkkonto
kommit att utställa en check, för vilken honom ovetande täckning saknas.
På enahanda sätt torde vara att bedöma, om någon utställt check ubain
täckning och därvid ansett sig — örn ock utan tillräckliga skäl kunna på
grund av särskilda omständigheter påräkna, att det oaktat banken skulle komma
att utbetala checksumman. Erån de synpunkter, som bliva avgörande i
fråga örn lämpligheten av att införa straffpåföljd av de checkrättsliga bestämmelsernas
åsidosättande, kunna dessa fall näppeligen vara av någon större betydelse.
Sannolikt komme påstående örn ansvar sällan att framställas i anledning
av sådan vårdslöshet, som här avses, och, där så bleve fallet, är det ingalunda
uteslutet, att en dylik talan komme att framstå såsom skäligen obillig.
Även med hänsyn till den reaktion, som ligger däri, att varje grad av vållande
medför skadeståndsskyldighet, torde det kunna ifrågasättas, huruvida det kan
vara nödigt att låta straffansvaret omfatta jämväl vållande. I betraktande av
de gränsfall, som måste antagas stundom förekomma, kan det dock icke anses
tillrådligt att härutinnan frångå förslaget. De särskilda omständigheterna vid
det brott, som består i vårdslöshet av här avsett slag, skulle måhända kunna
föranleda, att brottets beivran ansåges icke böra ligga under allmänt åtal utan
att allmän åklagares talerätt bleve beroende av målsägandes angivelse.

Örn den speciella checkförbrytelsen får den innebörd, som här angivits, och
således utbildas i nära samband med rent checkrättsliga bestämmelser, kan det
synas tvivelaktigt, om stadgandet lämpligen bör införas i strafflagen eller örn
det icke hellre borde ha-va sin plats i checklagen. Då emellertid inom ramen
för detta brott rymmas även förfaranden, som komma bedrägeriet nära, torde
avgörande hinder ej möta för att brottet, på sätt som föreslagits, sammanställes
med de oredlighetsbrott, vilka behandlas i 22 kap. 13 § strafflagen.

Beträffande nu ifrågavarande brott, som otvivelaktigt kan förete fall av synnerligen
skiljaktig svårhetsgrad, är behovet av en vid straffskala visserligen
uppenbart, men det synes likväl icke antagligt, att något dylikt fall skall finnas
förskylla så strängt straff som fängelse ända upp till två år. I all syn -

138

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

nerhet gäller detta om straffet för vållande, vilket straff icke äger motsvarighet
i fråga om övriga i lagrummet avsedda brott. ''Även örn det föreslagna
straffmaximum icke skulle erhålla någon omedelbar tillämpning, kommer det
dock att hava den betydelsen, att efter vanliga straffmätningsgrunder fastställandet
av straff inom latituden därav påverkas i skärpande riktning. Med avseende
härå synas straffen lämpligen kunna bestämmas, för uppsåtlig förbrytelse
till böter eller fängelse i högst ett år och för överträdelse, som är att hänföra
till vårdslöshet, till böter.

Justitierådet Stenbeck, med vilken justitierådet Christiansson instämde:

I åtskilliga främmande länder saknas liksom i Sverige särskilda bestämmelser
om straff för den, som utställer check utan att hos trassatbanken hava
täckning för checksumman. Sådant förfarande kan bestraffas, allenast om det
innefattar bedrägeri. I vissa andra länder åter hava av fiskala hänsyn särskilda
straffbestämmelser meddelats. Sålunda skall den, som utställer check utan
täckning, straffas med böter motsvarande, enligt belgisk, brasiliansk, italiensk
och rumänsk lagstiftning, 10 % och, enligt fransk lagstiftning, 10.80 % av checksumman.
överträdelsen torde betraktas såsom en ren polisförseelse och straff
ådömas, oavsett örn i det särskilda fallet uppsåt eller ens vårdslöshet visats föreligga.
Dessutom finnes i fransk lagstiftning ett särskilt straffstadgande rörande
oredlighet i avseende å check, av innehåll att den, som i ond tro utställer en
check utan förefintlig och disponibel täckning eller med otillräcklig täckning
eller ock efter utställandet av en check helt eller delvis uttager täckningen eller
meddelar trassaten förbud att betala checken, skall straffas med fängelse från ett
till fem år och med normerade böter. Till lägre straff kan dock dömas vid
förmildrande omständigheter.

Såsom de sakkunniga framhållit utgör påbudet örn täckning för utställd
check kärnpunkten i en checklag och bör kraftigt upprätthållas. I detta hänseende
är straffet för bedrägeri ett endast i ringa omfattning användbart medel.
Som utställandet av en check utan täckning enligt 22 kap. 1 § strafflagen kan
bestraffas allenast örn förmögenhetsförlust tillskyndas checkinnehavaren och
sådan förlust måste anses ingå i utställarens uppsåt, blir följden, att även lättsinniga
antaganden örn möjligheten att skaffa täckning för checken ej sällan
hindra ådömandet av straff.

Då i det nya stycke, som enligt förevarande förslag skall fogas till 22 kap.
13 § strafflagen, stadgas straff för den, som till annans förfång utan täckning
utställer check, avses uppenbarligen med uttrycket »till annans förfång» ej
att förmögenhetsförlust skall tillskyndas checkinnehavaren, örn en person,
som hos en annan har en redan uppkommen fordran, av denne mottager en check
å fordringens belopp och det sedan visar sig att täckning för checken saknas,
är han i allmänhet i samma ställning som örn checken aldrig utställts till honom.
Men då han mottog checken, hade han rätt att utgå från att täckning skulle
finnas för densamma, och örn han ej erhåller betalning för checken, har därför
förfång tillskyndats honom. Att en check, som utställts utan täckning, ej blir
infriad, måste i regel utan hänsyn till det tidigare rättsförhållandet mellan

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

139

utställaren och checkinnehavaren anses lända denne till sådant förfång, som
avses i den föreslagna bestämmelsen.

Straffbart är enligt förslaget såväl uppsåtlig! som kulpöst utställande till
annans förfång av check utan täckning. Straff för kulpöst förfarande är inom
området för oredlighetsbrotten sällsynt. Men att här helt avstå från kriminalisering
av det kulpösa förfarandet synes icke möjligt, ej blott av hänsyn till den
ofta betydande svårigheten att åstadkomma bevisning örn uppsåt hos den felande.
Det nyss påpekade fallet, att utställaren hängivit sig åt ogrundade och
lättsinniga antaganden örn möjligheten att skaffa täckning, är så vanligt och
för det förtroende, som utgör förutsättningen för ett allmännare bruk av checken,
vådligt, att det ej bör lämnas utan straffreaktion. Å andra sidan bör det enligt
min mening krävas, att — såsom i förslaget är avsett -— uppsåt eller vållande
föreligger i förhållande till såväl den bristande täckningen som rekvisitet
»till annans förfång». Detta gäller även för det fall, att en person utställt
en check med kännedom örn att för ögonblicket täckning saknas. Har han på
goda grunder antagit, exempelvis att han före checkens uppvisande skulle medhinna
en insättning, vilken emellertid hindrats genom omständigheter, som ej
bort av honom förutses, eller att å checkkontot skulle före checkens uppvisande
inflyta en utfäst inbetalning, som sedermera på grund av sådana omständigheter
icke fullgjorts, bör han enligt min uppfattning vara strafflös. Straffbarhet
kan vidare enligt det föreslagna stadgandet föreligga, jämväl då någon vid
checkens utställande ej ägde vetskap örn att han överskred sitt checktillgodohavande
men vårdslöshet i berörda hänseende dock lag honom till last. Örn en
person på ett sätt, som med hänsyn till omständigheterna i det särskilda fallet
framstår såsom klandervärt, underlåter att hålla reda på sina uttag eller insättningar
å checkkontot, måste sådan vårdslöshet anses ligga honom till last, att
straffansvar ej framstår såsom obilligt. I dylika fall innefattar den föreliggande
vårdslösheten jämväl culpa i avseende å förfånget för checkinnehavaren.

Emellertid kan, såsom i motiven till förevarande stadgande påpekats, även en
personligen oförvitlig utställare råka att av förbiseende draga en check utan
att täckning föreligger. Och det torde vara bland annat av hänsyn härtill en
särskild straffbestämmelse ej upptagits i det danska förslaget. Enligt min
mening lärer emellertid — på sätt jämväl framhållits i motiven — genom förbehållet
att åtgärden för att kunna straffas skall hava lett till annans förfång
vara förebyggt, att i sådant fall det föreslagna stadgandet skall kunna användas
i rent chikanöst syfte. Att ansvar ej äger runi, örn banken trots den bristande
täckningen utan anmärkning inlöser checken, är uppenbart. Men även
örn i tämligen omedelbar anslutning till förklaringen att täckning för checken
saknas banken efter förhandling med utställaren eller också denne själv inlöst
checken, torde straffansvar ej kunna göras gällande. Och örn det måste framstå
såsom uppenbart för checkinnehavaren, att ett misstag föreligger och att han
vid en omedelbar hänvändelse till utställaren skulle erhålla täckning, synes
han mig — då sådant fall ej är förhanden att betalning vid uppvisandet i trassatbanken
är av avsevärt intresse för honom — icke skäligen kunna undandraga
sig att giva utställaren tillfälle att lämna betalning för checken. En olä -

140

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

genhet av alldeles oväsentlig betydelse — såsom ett ringa dröjsmål, då fall ej
föreligger, varom nyss erinrats — innefattar näppeligen enligt vanligt skäligt
bedömande ett verkligt förfång för checkinnehavaren och bör därför enligt min
mening ej anses utgöra ett sådant förfång, som avses i förevarande stadgande.
Betydelsen av detta förbehåll för straffbarhet skulle eljest förringas på ett sätt
som icke torde vara avsett. Emellertid synes det böra övervägas, huruvida till
förekommande av den enligt min mening icke avsedda tolkningen -— att förfång
under alla förhållanden skall anses föreligga så snart betalning ej erlagts vid
uppvisandet — någon jämkning i den föreslagna lydelsen måhända kan
äga rum.

Justitierådet Edelstam:

Med det nya stycke, som enligt förevarande förslag skulle fogas till 22 kap.
13 § strafflagen, avses att — för stärkande av tilliten till checken såsom betalningsmedel
— med vissa förbehåll straffbelägga de i nämnda stycke närmare
angivna förfarandena, där de icke äro att bedöma såsom innefattande bedrägeri.
De förbehåll, som i sådant hänseende gjorts, äro, att den handling, varom
i det särskilda fallet är fråga, ägt rum uppsåtligen eller av vårdslöshet
ävensom att det länt till annans förfång.

Vid de förfaranden, som enligt förslaget skola bliva föremål för straff, kunna
omständigheterna vara av synnerligen skiftande beskaffenhet. Då en check
utställes utan förefintlig täckning, kan exempelvis trassenten vara medveten
örn att täckning varken finnes eller vid checkens uppvisande kommer att finnas
men ändock utlämna checken i uppgiven avsikt att gälda ett tidigare handlån;
eller han kan äga kännedom örn den förhandenvarande bristen på täckning men
hava en mer eller mindre väl grundad förhoppning att täckning skall föreligga,
när checken uppvisas; eller han kan vara övertygad örn att täckning finnes
men emellertid hava gjort sig skyldig till felräkning eller glömt att anteckna
en eller flera checkar. I det första fallet föreligger då uppsåt, i det andra ofta
nog grov vårdslöshet, i det tredje måhända i regel endast en lindrig sådan. Att
vid uppsåt eller grov vårdslöshet förfarandet blir belagt med straff synes vara
både rimligt och nödvändigt. Men vid en blott lindrig vårdslöshet torde saken
ställa sig annorlunda, och ett straff hot lärer då näppeligen vara på sin plats.
Det skulle alltför lätt kunna användas till att chikanera oförvitliga medborgare,
och det synes icke uteslutet, att benägenheten att vid fullgörandet av betalning
anlita check skulle kunna minskas inför utsikten att bliva bötfälld för
ett ganska ursäktligt misstag beträffande förefintligheten av täckning vid
checkens presentation. Väl kräves för ådömande av straff jämväl, att förfalandet
skall hava länt till annans förfång, men detta i och för sig tämligen
oklara förbehåll lärer närmast vara att tolka på det sätt, att förfång uppstår
redan i och med det att checken till följd av brist på täckning icke inlöses, då
innehavaren uppvisar den antingen hos trassatbanken eller ock hos annan bank,
där han ej är kund, samt denna bank på omedelbar förfrågan hos trassatbanken
får meddelande örn saknaden av täckning; presenteras däremot checken hos
annan bank av en dess kund, lärer checken i regel bliva av den banken infriad

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

141

och därpå gå i clearing, med påföljd att checken först följande dags morgon
inkommer till trassatbanken samt trassenten därigenom blir i tillfälle att under
banktiden denna dag anskaffa täckning, varigenom förfång för checkmnehavaren
uteblir.

Då det svårligen lärer låta sig göra att på ett tillfredsställande sätt modifiera
den innebörd av uttrycket »till annans förfång», som enligt vad ovan angivits
synes vara den riktiga, eller att pa annat sätt än förut antytts undanröja
den fara för chikan, som torde föreligga, finner jag mig föranlåten hemställa,
att de i förslaget avsedda förfarandena beläggas med straff, allenast där
de skett med uppsåt eller av grov vårdslöshet samt därjämte till annans förfång.

Lagrådet:

I fråga örn den föreslagna bestämmelsen örn straff för person, som före
utgången av den tid, inom vilken en av honom utställd check skall uppvisas
till betalning, utan giltigt skäl återkallar checken eller förfogar över täckningen,
vill lagrådet erinra, att uttrycket »utan giltigt skäl» i högre grad pekar på
det rent rättsliga bedömandet av de omständigheter, som föranlett återkallandet
av checken eller förfogandet över täckningen, än det norska uttrycket »uten
skjellig grunn». Då straffbarhet icke bör föreligga, när åtgärden för utställaren
skäligen framstod såsom befogad, torde ett uttryck närmare motsvarande
det norska vara att föredraga.

Ur protokollet:
Ragnar Kihlgren.

142

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

Utdrag av protokollet över justitiedepartement sär enden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 11 december 1931.

N ärvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden
Gärde, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd, Larsson, Holmbäck,
Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena och tillförordnade
chefen för finansdepartementet, statsrådet Gyllenswärd, anmäler chefen
för justitiedepartementet, statsrådet Gärde, dels tre den 19 mars 1931
undertecknade konventioner jämte bilagor, protokoll och slutakt, nämligen konvention
örn gemensam checklag, konvention för lösande av vissa lagkonflikter
pa checkrättens område och konvention rörande stämpel å checkar, dels ock
lagrådets den 27 oktober 1931 avgivna utlåtande över de den 9 oktober 1931
till lagrådet remitterade förslagen till checklag och lag örn ändrad lydelse av
22 kap. 13 § strafflagen.

Föredraganden anför:

Geneve- »Strävandena att åstadkomma en enhetlig checkrätt hava i huvudsak förhonfevensen.
lupit jämsides med motsvarande strävanden på växelrättens område.

Vid de åren 1910 och 1912 i Haag hållna växelrättskonferensema berördes
även frågan örn en gemensam checklagstiftning. När sedermera efter världskrigets
slut det internationella arbetet på växelrättens område återupptogs
under Nationernas förbunds ledning, utsträcktes det jämväl till checkrätten.
En av förbundets ekonomiska kommitté år 1927 tillsatt kommitté av juridiska
experter avgav påföljande år en rapport, i vilken förordades inkallandet av en
internationell konferens för dryftande av frågorna om enhetlig växel- och
checklagstiftning. Vid rapporten voro fogade utkast till checklag och till
konvention angående stämpel å checkar och angående lagkonflikter på checkrättens
område. Expertkommitténs rapport blev jämlikt beslut av Nationernas
förbunds råd delgiven regeringarna i såväl de till förbundet anslutna länderna
som vissa andra stater, med anmodan örn uttalanden rörande rapporten och särskilt
örn de framlagda utkastens lämplighet att tjäna till underlag för överläggningar
vid en internationell konferens.

I anledning härav anmodade under hösten 1928 dåvarande chefen för justitiedepartementet
tre sakkunniga, dåvarande presidenten friherre E. Marks
von Wurtemberg, lagberedningens dåvarande ordförande, numera presidenten
B. Ekeberg och direktören i Svenska Bankföreningen f. d. häradshövdingen
K. Dahlberg, att rörande innehållet av ett blivande uttalande från de nordiska
regeringarnas sida överlägga med utsedda sakkunniga från Danmark, Finland

Kungl. Maj:ts proposition nr S.

143

och Norge. Det åsyftade nordiska samarbetet förbereddes av de svenska sakkunniga
i samråd med representanter för svenskt näringsliv, varefter de
sakkunniga från de fyra länderna i december 1928 i Stockholm sammanträdde
till gemensamma överläggningar. På grundvalen av dessa avgåvos
yttranden till de särskilda regeringarna. Med anslutning till de sakkunnigas
yttranden avlätos vid årsskiftet 1928—1929 av de fyra regeringarna till
Nationernas förbunds generalsekreterare utlåtanden, vilka, i sa gott som fullständig
inbördes överensstämmelse, inneburo åtskilliga anmärkningar mot expertkommitténs
utkast men tillika ett tillstyrkande av det ifrågasätta sammankallandet
av en konferens för dryftande av kommitténs rapport och utkast.

Konferensen sammanträdde i Genéve den 13 maj 1930, och dess sammanträde
pågick till och med den 7 juni samma år. Under denna tid medhanns
emellertid endast frågan om gemensam växellagstiftning. Spörsmålet örn gemensam
checklagstiftning uppsköts till en ny session i början av år 1931. Tilllika
uttalade konferensen önskemålet att regeringarna, med ledning av de erfarenheter,
som vunnits vid denna första session, matte underkasta förslagen
rörande checkrätten förnyad prövning, särskilt i vad anginge ett antal angivna
punkter, samt, efter hörande av intresserade kretsar, i den mån detta befunnes
nödigt, meddela Nationernas förbunds generalsekreterare resultatet av denna
prövning.

De nordiska regeringarnas yttranden förbereddes genom överläggningar mellan
särskilda av regeringarna utsedda delegerade, för Sveriges vidkommande
presidenterna Marks von Wurtemberg och Ekeberg samt häradshövdingen Dahlberg.
Före dessa överläggningar hade av svenska regeringen inhämtats utlåtande
av Stockholms handelskammare, Sveriges Industriförbund, Sveriges
Allmänna Exportförening och Svenska Bankföreningen.

Genéve-konferensen sammanträdde till sin andra session den 23 februari 1931.
Denna session pågick till den 19 mars samma år. I konferensen deltogo ombud
för 30 stater, varjämte för regeringen i Nordamerikas förenta stater tillstädeskom
en observatör. Sverige företräddes av sina förenämnda delegerade. De
nordiska staternas ombud stodo under konferensens gång i oavbrutet samarbete
och funno sig så gott som undantagslöst kunna i föreliggande frågor intaga
en gemensam ståndpunkt. I den vid konferensen utsedda redaktionskommittén
insattes presidenten Ekeberg, som ock utsågs till en av kommitténs rapportörer.

Konferensens arbeten utmynnade i undertecknandet av tre konventioner, nämligen
konvention örn gemensam checklag, konvention för lösande av vissa lagkonflikter
på checkrättens område och konvention rörande stämpel å checkar.
Till envar av dessa konventioner hör ett av ombuden flir signatärstaterna undertecknat
protokoll, varjämte å konferensen undertecknades en slutakt.

Konventionerna undertecknades av följande 26 stater, nämligen Tyskland.
Österrike, Belgien, Danmark, Danzig, Ecuador, Spanien, Finland, Frankrike.
Grekland, Ungern, Italien, Japan, Luxemburg, Mexico, Monaco, Norge, Nederländerna,
Polen, Portugal, Rumänien. Sverige, Schweiz, Tjeckoslovakien, Turkiet
och Jugoslavien. Konventionen rörande stämpel å checkar undertecknades
dessutom av Storbritannien.

144

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

Konventio nerna.

Konventionerna överensstämma till uppställning och innehåll nära med de
å 1930 års Genéve-konferens undertecknade växelrättsliga konventionerna.

Vad särskilt beträffar konventionen om gemensam checklag, innebär denna
förpliktelse för signatärstaterna att var för sig införa — antingen i någondera
av de ursprungliga konventionstexterna. (fransk eller engelsk) eller på det eller
de egna språken — den å konferensen antagna gemensamma checklagen, vilken
utgör bilaga I till konventionen. I åtskilliga fall skola emellertid de särskilda
staterna äga frångå den gemensamma lagen. Dessa undantagsfall — till antalet
väsentligen överstigande de häremot svarande fall, som åsyftas i växellagskonventionen
— hava upptagits i en vid konventionen fogad bilaga II.

I allmänhet skola avvikelserna angivas redan vid ratifikationen. I några
fall äga emellertid signatärstaterna även efter ratifikationen frångå lagen, dock
först sedan viss angiven tid förflutit efter det den tillämnade avvikelsen anmälts
hos Nationernas förbund. I ett par fall -—- nämligen när det gäller lagens bestämmelser
örn effektiv betalning i främmande mynt och tid för checks betalning
eller för väckande av återgångskrav — har det till och med medgivits signatärstat
att i trängande fall omedelbart, efter anmälan, vidtaga avvikelse
från lagen.

Bortsett från förenämnda avvikelser från den gemensamma texten omnämnas
i konventionens bilaga II olikheter, som äro att motse i följd därav, att åtskilliga
spörsmål avsiktligt förbigåtts i den gemensamma checklagen och alltså,
utan hinder av konventionen, kunna av varje signatärstat regleras efter gottfinnande.
Viktigast bland hithörande spörsmål äro de, som gälla det bakom
checken liggande rättsförhållandet (checkinnehavarens rätt till ''täckningen’
eller till utbekommande av obehörig vinst, som kan för checkgäldenär uppstå
vid checkrättens upphörande).

Utanför den gemensamma lagstiftningens område falla även vissa till checkrätten
hörande frågor, som ej uttryckligen blivit i bilaga II undantagna, framför
allt frågorna örn förfarandet vid protest och örn rättegång i checkmål.

Katifikation av konventionen skall äga rum före den 1 september 1933. Konventionens
ikraftträdande är beroende av att den ratificeras av minst sju
stater och bland dem tre, som äro ständiga medlemmar av Nationernas förbunds
råd.

Först när två år förflutit från det konventionen trätt i kraft beträffande en
viss signatärstat, kan i allmänhet uppsägning från denna stats sida ifrågakomma.
I trängande fall kan dock uppsägning äga rum även tidigare.

Konventionen för lösande av vissa lagkonflikter på checkrättens område
meddelar, såsom dess rubrik ger vid handen, vissa regler för bestämmande av
vilken lag i internationella förhållanden skall äga tillämpning å checkar.

Vad slutligen angår konventionen rörande stämpel å checkar, åsyftar den avskaffande
av den i England och åtskilliga andra länder gällande regeln örn
ogiltighet av check, som ej är belagd med stadgad stämpel.

I fråga örn ratifikation, ikraftträdande och uppsägning innehålla de båda
sist nämnda konventionerna enahanda bestämmelser som konventionen örn gemensam
checklag; dock sakna de motsvarighet till huvudkonventionens bestäm -

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

145

melse om rätt att i trängande fall verkställa uppsägning utan iakttagande av
den vanliga uppsägningstiden.

Sedan dessa konventioner blivit å Sveriges vägnar undertecknade, bär jag Förslagen
anmodat Sveriges ombud vid Genéve-konferensens senare sammanträde att i Ciag^om
egenskap av sakkunniga avgiva utlåtande rörande konventionernas ratificeran- ändrad lyne
och utarbeta förslag till de lagbestämmelser, som kunde erfordras för möj- ^
liggörande av ratifikation. S. L.

I ett den 7 oktober 1931 avgivet betänkande hava de sakkunniga dels förordat
ratifikation av konventionerna, dels framlagt ett på grundval av konventionerna
utarbetat förslag till ny checklag ävensom förslag till lag örn ändrad
lydelse av 22 kap. 13 § strafflagen.

Förslagens utarbetande har föregåtts av överläggningar mellan de sakkunniga
saint representanter för näringslivet och ombud för de nordiska grannländerna.
Det nordiska samarbetet har lett till vittgående överensstämmelse mellan
de nordiska checklagsförslagen. Sålunda har full enighet uppnåtts i fråga
om de nordiska staternas ställning till de punkter, i vilka enligt checklagskonventionens
bilaga II avvikelse från den i Genéve antagna texten kan äga rum,
och så gott som fullständig enighet även beträffande de spörsmål inom den materiella
checkrättens område, som sagda text lämnar öppna. Beträffande de
internationellt-privaträttsliga reglerna har man enats örn att inarbeta dem i själva
checklagen, därvid de funnits böra gälla i förhållande till främmande rätt
över huvud och icke allenast i förhållande till rätten i de stater, som ansluta
sig till konventionen om lagkonflikter. Även i fråga örn förfarandet vid checkprotest
och rättegång i checkmål har ett visst närmande mellan de fyra ländernas
lagstiftning ägt rum.

I språkligt hänseende står det svenska förslaget så nära de tre övriga, som
omständigheterna medgivit.

Börande checklagsförslagets innehåll tillåter jag mig framhålla följande huvudpunkter.

Förslagets elva första kapitel utgöra en översättning av den i checklagskonventionens
bilaga I upptagna gemensamma checklagen med de sakliga avvikelser,
som betingas därav, att vissa av de i konventionens bilaga II medgivna
förbehållen begagnats.

Bland mera betydande avvikelser från den gemensamma texten märkas följande: Med

stöd av checklagskonventionens bilaga II art. 4 har i checklagsförslagets
3 § förklarats, att check, som dragits på annan än bank, ej skall gälla såsom
check. I samband härmed har Genéve-textens art. 3 uppdelats i två paragrafer,
3 och 4 §§, samt art. 4 inarbetats i 25 §, andra stycket.

I förslagets 25 § hava, med tillämpning av bilaga II art. 6, införts bestämmelser
rörande bekräftande av check. I syfte att i fortsättningen vinna överensstämmelse
med Genéve-textens artikelnumrering hava i förslagets 26 § sammanförts
den gemensamma lagens art. 25 och 26.

Med stöd av bilaga II art. 9 har vidare i förslagets 6 § rätten att draga checkar

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 1 sami. 3 Käft. (Nr 3.) 10

146

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

mellan olika kontor tillhörande samma bank begränsats därhän, att den skall
gälla endast checkar, som ej äro betalbara till innehavaren.

Vid bestämmande av tiden för checks uppvisande till betalning har man begagnat
sig av den rätt till avvikelse från den gemensamma texten, som följer
av bilaga II art. 14, genom att i 29 § uppställa allenast Iva uppvisningstider, en
å tjugu dagar för alla checkar med undantag av dem, som äro utställda i lett
utom Europa beläget land, som ej gränsar till Medelhavet, och en å sjuttio dagar
för övriga checkar.

Med stöd av bilaga II art. 16 har i 32 § medgivits rätt att återkalla check ej
blott efter utan även före uppvisningstidens utgång.

De i den gemensamma lagens art. 39 upptagna bestämmelserna om checkar
till avräkning hava, jämlikt bilaga II art. 18, utbytts mot en föreskrift, enligt
vilken bestämmelserna om korsade checkar skola äga tillämpning å utrikes
utställda avräkningscheckar.

I 57 § har, med stöd av bilaga II art. 25, upptagits bestämmelsen i gällande
checklags 12 § om utgivande av obehörig vinst. I samband härmed hava den
gemensamma lagens art. 56 och 57 sammanslagits till en paragraf, 56 §.

På sätt i bilaga II art. 26 förutsatts, hava i 53 § angivits de omständigheter,
som enligt svensk rätt skola medföra, att preskription av checkfordran avbrytes
eller under viss tid icke löper. Denna paragraf överensstämmer med växellagsförslagets
71 §, sådan den sistnämnda lyder efter verkställd omarbetning.

I 54 § hava slutligen, med tillämpning av bilaga II art. 29, meddelats bestämmelser
angående vad sorn, för tillämpning av den nya checklagen, skall
förstås med bank och angående bolag eller andra inrättningar, som skola likställas
med bank.

I förslagets tolvte kapitel hava upptagits bestämmelserna i konventionen ont
lagkonflikter art. 2—8, varjämte från gällande växellags promulgationsförordning
§ 5 mom. 8 upptagits bestämmelsen i 65 §.

Förslagets slutkapitel innehåller bestämmelser om protest och örn rättegång
i checkmål.

Vid en jämförelse med vår gällande checklag framträder till en början den
olikheten, att den föreslagna checklagen erhållit formen av en fullständig lag,
medan den gällande lagen till stor del är byggd på hänvisningar till växellagen.

De talrika beröringspunkterna mellan checkrätt och växelrätt hava beaktats
på det sätt, att växellagsförslagets tillämpliga bestämmelser direkt inarbetats
i checklagsförslaget. Å andra sidan har motsättningen mellan checken
såsom betalningsmedel och växeln såsom kreditmedel skarpare framhävts.

Stärkandet av förtroendet för checken såsom betalningsmedel har varit en
av förslagets huvuduppgifter.

Av grundläggande betydelse är i detta hänseende föreskriften i checklagsförslagets
4 §, enligt vilken utställare av check skall hos trassaten äga ett mot
checksumman svarande tillgodohavande, varöver han äger förfoga medelst
check. Utställande av check utan sådan täckning skall enligt förslaget till

Kungl. Maj:ts proposition nr 8. 147

lag örn ändrad lydelse av 22 kap. 13 § strafflagen under vissa förutsättningar
kunna bestraffas.

Till skydd mot obehörig återkallelse av check och obehörigt förfogande över
täckningen hava likaledes straffbestämmelser upptagits i sistnämnda lagförslag.

I syfte att förhindra att check utställes å annan än den, som äger likvida
medel i sådan utsträckning, att han kan omedelbart vid uppvisandet infria å
honom dragna checkar, har i checklagsförslagets 3 § upptagits bestämmelse
av innehåll att check ej må dragas å annan än bank. Med bank förstås enligt
54 §, förutom envar, som äger driva bankrörelse, jämväl bolag eller annan
inrättning, som enligt Kungl. Maj :ts särskilda medgivande ma tillhandagå
med hållande av checkräkning.

För att öka checkens användbarhet har man vidare i så måtto frångått principen
att check icke må accepteras, som enligt checklagsförslagets 25 § trassatbanken
äger åtaga sig en till uppvisningstiden begränsad ansvarighet för
checkens infriande. Såsom ett sådant betalningsåtagande skall anses varje å
checken tecknad och av trassatbanken underskriven påskrift, som giver anledning
till antagande, att checken kommer att av banken infrias, så ock bankens
blotta firmateckning, därest den anbragts å checkens framsida.

Bland viktigare nyheter må i övrigt framhållas, att gällande bestämmelser
örn korsning av check omarbetats i syfte att göra korsningsmetoden mera begriplig
för allmänheten och bättre än nu ägnad att förhindra checks utnyttjande
av obehörig person.

Lagrådet har funnit de skäl, som tidigare synts lagrådet tala för att genom
antagande av växellagsförslaget för Sveriges del söka vinna likformighet
å detta rättsområde, kunna åberopas jämväl till förmån för antagande av
en checklag, som till sitt innehåll skulle komma att överensstämma med ett
flertal andra länders, med vilka vårt land stöde i livliga kommersiella förbindelser.
Lagrådet har därjämte framhållit, att förslaget måste anses erbjuda
väsentliga fördelar framför den nu gällande checklagen, byggd - såsom
den senare i formen vore — till stor del på hänvisningar till gällande
växellag.

Inom den internationella handeln har checken under senare tid kommit till
allt större användning. Liksom på växelrättens område har därför även här
behovet av enhetliga bestämmelser gjort sig kännbart. I fråga om checkrätten
är detta behov i själva verket än mera framträdande. Checken är, som bekant,
av vida senare datum än växeln. I vissa länder har den ej ens i närvarande
stund gjorts till föremål för särskilda bestämmelser, och i andra länder,
såsom i Sverige, äro checklagarna avsevärt yngre än växellagarna. På checkrättens
område hava därför enhetliga sedvänjor ännu icke hunnit utveckla sig i
samma utsträckning som på växelrättens. Det framstår följaktligen här såsom
särskilt önskvärt, att en internationell reglering kommer till stånd och att denna
genomföres, innan förefintliga motsättningar på detta rättsområde hunnit
att under utvecklingens gång ytterligare skärpas.

Lagrådet.

Departe ments chefen.

148

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

Såsom grundval för den åsyftade rättsenheten har checklagskonventionen
uppställt en lagtext, vilken, med de avvikelser, som inom konventionens ram
föreslagits av de sakkunniga, synes vara förtjänt av avgjort företräde framför
den gällande checklagen. Genom att, utan hänvisningar till växellagen,
meddela fullständiga regler rörande checkar vinnes den dubbla fördelen, att
dels checklagen blir mera överskådlig och lättfattlig än gällande lag och dels
olikheterna mellan check och växel skarpare framhävas. I viktiga avseenden
hava vidare luckor i gällande lag utfyllts eller ock de nuvarande bestämmelserna
fullständigats och förbättrats. Jag tillåter mig härutinnan särskilt
erinra örn de föreslagna bestämmelserna i fråga örn checkens täckning, rätten
att återkalla check, bekräftande av check och korsning av check. I sin
helhet synes checklagsförslaget, i förbindelse med de föreslagna straffbestämmelserna,
ägnat att bereda checkrörelsen ett. väsentligen förstärkt skydd.

De bestämmelser av internationellt-privaträttsligt innehåll, som innefattas
i konventionen för lösande av vissa lagkonfhkter på checkrättens område, synas
mig likaledes vara av beskaffenhet att böra införlivas med svensk rätt.

Vad slutligen angår konventionen rörande stämpel å checkar, har denna enahanda
innebörd som motsvarande växelrättsliga konvention. Den torde därför
av de skäl, som av mig anförts vid föredragningen av den växelrättsliga
stämpelkonventionen, böra för Sveriges vidkommande antagas.

I fråga örn förslaget till checklag finner jag lika med lagrådet det vara
av beskaffenhet att böra läggas till grund för lagstiftning i ämnet. Beträffande
vissa bestämmelser har emellertid lagrådet framställt anmärkningar.

Angående domiciliering av checkar innehåller förslaget, i anslutning till
Genéve-texten, ej annan bestämmelse än att, enligt 8 §, check må lyda på betalning
hos annan bank än trassatbanken. Där i förslaget talas örn trassatbanken,
blir det därför en tolkningsfråga, huruvida vad som gäller örn trassatbanken
vid domiciliering skall äga tillämpning å domiciliatbanken. I 32 §,
vid vars avfattning man enligt checklagskonventionen haft friare händer, har
man begagnat det mera omfattande uttrycket banken i syfte att antyda, att
återkallelse av check, allteftersom checken är domicilierad eller ej, skall riktas
till domiciliatbanken eller trassatbanken. Lagrådet har anfört, att det syntes
mindre följdriktigt och måhända ägnat att föranleda missförstånd att sålunda
i lagtexten använda dels ordet banken, dels ordet trassatbanken i fall, då stadgandet
måste beträffande domicilierade checkar tillämpas ej å trassatbanken
utan å domiciliatbanken. Lagrådet har därför ifrågasatt, huruvida ej lagtexten
skulle vinna i klarhet, örn jämväl i 32 § användes ordet trassatbanken och
till 8 § fogades ett andra stycke av innehåll att vad i checklagen är stadgat örn
trassatbanken skall, i fall, som avses i första stycket, i tillämpliga delar gälla
i avseende å den bank, hos vilken betalningen skall ske.

Det av lagrådet ifrågasatta tillägget till 8 § åsyftar icke att giva en lösning
av frågan, i vilken-utsträckning förslagets regler angående trassatbanken
skola äga tillämpning å domiciliatbanken, utan innebär allenast en erinran att
denna fråga bör i rättstillämpningen prövas beträffande varje särskilt hithörande
lagrum. I betraktande härav och då, enligt vad jag inhämtat, domi -

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

149

ciliering av check ytterst sällan förekommer här i landet, torde det ifrågasatta
tillägget icke medföra sådana praktiska fördelar, att ett frångående av den
gemensamma texten lämpligen bör ske. Enligt vad upplysts torde ett motsvarande
tillägg till de övriga nordiska förslagen icke vara att förvänta. Däremot
torde vad lagrådet anfört böra föranleda, att i 32 § ordet ''banken’ utbytes
mot ordet ''trassatbanken'', varigenom jämväl överensstämmelse vinnes med de
danska och norska texterna. Till paragrafens avfattning i övrigt torde jag få
återkomma vid redogörelsen för förslaget till lag om ändrad lydelse av 22 kap.
13 § strafflagen.

I anledning av vad lagrådet anfört vid checklagsförslagets 74 § har jag ansett,
att denna paragraf bör utgå ur förslaget. I dess ställe har jag låtit i förtydligande
syfte omarbeta 1 § andra stycket lagen den 20 juni 1905 örn särskild
sammansättning av vissa rådstuvurätter vid behandling av handelsmål
och 1 § första stycket punkt 2 lagen den 7 maj 1918 om särskilda tingssammanträden
för handläggning av vissa mål och ärenden. I 1 § andra stycket
av 1905 års lag hava sålunda checkmål uttryckligen likställts med växelmål,
och i 1 § av 1918 års lag har uttrycket mål angående återgångsfordran på
grund av check’ utbytts mot ’checkmål’ i syfte att utmärka, att även den checkrättsliga
talan, som vid bekräftade checkar riktas mot trassatbanken, omfattas
av lagrummet.

I anslutning till checklagsförslagets 4 § — enligt vilken paragraf .utställare
av check hos trassatbanken skall äga ett mot checksumman svarande tillgodohavande,
varöver han äger förfoga medelst check — hava de sakkunniga föreslagit,
att till 22 kap. 13 § strafflagen skall fogas ett nytt stycke av innehåll
att den, sorn, med uppsåt eller av vårdslöshet, till annans förfång utställer
check utan täckning, skall straffas med böter eller fängelse i högst två år, där
ej brottet är straffbart enligt 1 §. Samma straff skall enligt förslaget drabba
den, som under enahanda förhållanden utan giltigt skäl återkallar en av honom
utställd check eller förfogar över täckningen före utgången av den tid, inom
vilken checken skall uppvisas till betalning. Vid granskningen inom lagrådet
av detta förslag har en ledamot hemställt, att den föreslagna straffbestämmelsen
angående utställande av check utan täckning måtte utbytas motett
stadgande av innebörd att den, som uppsåtligen utställer check med vetskap
örn att täckning saknas, skall, där checksumman icke blir utbetalad vid
checkens uppvisande, straffas med böter eller fängelse i högst ett år, och att den,
som av vårdslöshet förfar på liknande sätt, skall straffas med böter. En annan
av lagrådets ledamöter har hemställt, att de i förslaget avsedda förfarandena
måtte beläggas med straff, allenast där de skett med uppsåt eller av grov vårdslöshet
samt därjämte till annans förfång. Två ledamöter hava i det hela icke
haft något att erinra mot den föreslagna bestämmelsen men i fråga örn tolkningen
av den uppställda förutsättningen ''förfång’ uttalat, att en olägenhet av alldeles
oväsentlig betydelse — såsom ett ringa dröjsmål, då sådant fall ej vore för
handen, att betalning vid uppvisandet i trassatbanken vore av avsevärt intresse
för checkinnehavaren — näppeligen enligt vanligt skäligt bedömande innefattade
ett verkligt förfång för checkinnehavaren och därför ej borde anses utgöra ett

150

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

förfång i förslagets mening. Det syntes dessa ledamöter böra övervägas,
huruvida till förekommande av den enligt deras mening icke avsedda tolkningen
— att förfång under alla förhållanden skulle anses föreligga, så snart betalning
ej erlagts vid uppvisandet — någon jämkning i den föreslagna lydelsen
måhända kunde äga rum.

I fråga örn den föreslagna bestämmelsen örn straff för utställare, som utan
giltigt skäl återkallar check eller förfogar över täckningen, har lagrådet hemställt,
att uttrycket ''utan giltigt skäl’ måtte utbytas mot ett uttryck, som klarare
utmärkte, att straffbarhet icke föreligger, när åtgärden för utställaren skäligen
framstod såsom befogad.

Då utställandet av checkar utan täckning innebär icke blott en fara för den
enskilde checkmottagaren utan är ägnat att undergräva det allmänna förtroendet
för checken såsom betalningsmedel, är det enligt min mening av synnerlig
vikt, att kravet på täckning för utställd check strängt upprätthålles. Det
skydd, som straffbestämmelsen mot bedrägeri erbjuder, är i detta avseende
icke tillfyllest. Detta visar sig framför allt i sådana fall, då svikligt uppsåt
icke bevisligen förelegat, men utställaren lättsinnigt antagit, att han skulle
kunna anskaffa täckning, eller ock av vårdslöshet underlåtit att förvissa sig
örn att täckning förefunnes. Även om utställaren varit fullt medveten örn ari
han icke skulle bliva i stånd att sörja för checkens infriande, kan för övrigt
bedrägeribestämmelsen vägra tjänst, såsom då vederlag icke lämnats för checken
eller vederlaget gjorts beroende av checkens infriande.

Behovet av en kompletterande straffbestämmelse angående utställande av
check utan täckning torde därför ligga i öppen dag. Det synes mig ock tydligt,
att densamma icke kan begränsas till sådana fall, i vilka utställaren varit medveten
örn att checken icke komme ari infrias och sålunda uppsåtligen kränkt
mottagarens rätt att erhålla betalning å checken. Att åstadkomma bindande
bevisning örn sådant uppsåt kan uppenbarligen erbjuda betydande svårigheter,
och en straffbestämmelse, som avsåge endast det uppsåtliga brottet, skulle därför
säkerligen bliva av ringa praktisk betydelse. Även bortsett härifrån tala
starka skäl för att låta straffbestämmelsen omfatta jämväl vårdslöst förfarande.
De lättsinniga checktransaktionerna innebära nämligen en sådan fara för
checkrörelsens sunda utveckling, att en straffpåföljd måste anses väl motiverad.
Detta har även vitsordats av lagrådets samtliga ledamöter, därvid
dock viss meningsskiljaktighet rått, huruvida straffbestämmelsen borde gälla
vårdslöshet i allmänhet eller endast grov vårdslöshet.

Straffbestämmelsens uppgift att allvarligt understryka nödvändigheten att
sörja för täckning låter det framstå såsom mindre tilltalande ari giva bestämmelsen
sådan innebörd, att endast de svåraste formerna av vårdslöst förfarande
drabbas av straff. Å andra sidan är det emellertid påtagligt, att straffbestämmelsen
ej bör erhålla så vidsträckt avfattning, att den kan användas i chikanöst
syfte. Den nödvändiga begränsningen synes mig lämpligen böra sökas, icke
i själva vårdslöshetens grad utan i den kränkning av annans rätt, vari förfarandet
utmynnar.

Straffpåföljden har i de sakkunnigas förslag icke direkt anknutits till den

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

151

rent formella rättskränkning, som består i att checkinnehavaren icke erhåller
betalning omedelbart vid uppvisandet, utan gjorts beroende av att han genom
utställarens förfarande lidit förfång. Huruvida ett verkligt förfång föreligger,
måste avgöras efter vanligt skäligt bedömande. Såsom inom lagrådet
framhållits, bör straffansvar icke kunna göras gällande, örn i tämligen nära
anslutning till förklaringen att täckning för checken saknas banken efter förhandling
med utställaren eller också denne själv inlöst checken. Och örn det
måste framstå såsom uppenbart för checkinnehavaren, att ett misstag föreligger
och att han vid en omedelbar hänvändelse till utställaren skulle erhålla
täckning, synes han — då sådant fall ej är för handen, att betalning vid uppvisandet
i trassatbanken är av avsevärt intresse för honom —- icke skäligen
kunna undandraga sig att giva utställaren tillfälle att lämna betalning för
checken. En olägenhet av alldeles oväsentlig betydelse, såsom ett ringa dröjsmål,
då fall ej föreligger, varom nyss erinrats, innefattar näppeligen enligt vanligt
skäligt bedömande ett verkligt förfång för checkinnehavaren och bör därför ej
uppfattas såsom ett förfång i lagens mening. Att genom en omformulering av
de sakkunnigas förslag ytterligare understryka detta synes mig svårligen låta
sig göra. Då genom den prövningsfrihet domstolarna enligt förslaget erhålla
torde vara på ett betryggande sätt förebyggt, att bestämmelsen användes i
chikanöst syfte, anser jag mig sålunda böra biträda de sakkunnigas förslag
i denna del.

I fråga örn straffsatserna synes mig den av de sakkunniga föreslagna, strafflatituden,
böter eller fängelse i högst två år, lämna utrymme åt behörigt beaktande
av de väsentligt olika förhållanden, under vilka tillämpning av straffbudet
kan ifrågakomma.

Vad slutligen angår det föreslagna stadgandet örn straff för obehörig återkallelse
av check och vad därmed likställes, finner jag, i anledning av vad lagrådet
därutinnan anfört, den obehöriga återkallelsen lämpligen böra kännetecknas
såsom en återkallelse, som sker ''utan skälig anledning’, varigenom starkare
framhäves skälighetssynpunktemas betydelse i förevarande sammanhang. Härigenom
vinnes även närmare överensstämmelse med motsvarande norska förslag.
Samma ändring torde böra vidtagas i 32 § tredje stycket av checklagsförslaget.

Beträffande förhållandet mellan lagförslagen och konventionerna anhåller
jag slutligen att få tillägga följande:

Lagförslagen hava, såsom av det föregående framgår, i första hand utarbetats
i syfte att möjliggöra ratifikation av konventionerna örn gemensam checklag
och örn lagkonflikter. Men förslagen torde — under förutsättning att den tillämnade
nya växellagstiftningen kommer till stånd •— böra upphöjas till lag, oavsett
huruvida konventionerna vinna ratifikation av det antal stater, som erfordras
för konventionernas ikraftträdande. Till förmån härför tala de avsevärda
förbättringar, som förslagen innebära i förhållande till gällande rätt. Såsom ett
ytterligare skäl kan anföras det nära sambandet med den föreslagna växellagstiftningen.
Då gällande checklag är byggd på 1880 års växellag, synes, när
den sistnämnda ersättes med den nya växellagen, den föreslagna checklagen

152

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

samtidigt böra träda i kraft, oaktat ratifikations tiden för checklagskonventionen
utgår ett år senare än ratifikationstiden för växellagskonventionen. Även
härutinnan har enighet uppnåtts vid överläggningarna med delegerade för de
nordiska grannländerna.»

Föredraganden hemställer, att Kungl. Majit måtte genom proposition dels
äska riksdagens godkännande av ifrågavarande konventioner jämte bilagor,
protokoll och slutakt, konventionen om gemensam checklag med de förbehåll,
som angivas i förevarande protokoll, dels, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå
riksdagen att antaga de jämkade förslagen till checklag och lag orri ändrad
lydelse av 22 kap. 13 § strafflagen så ock upprättade förslag till lag angående
ändrad lydelse av 1 § lagen den 20 juni 1905 om särskild sammansättning av,
vissa rådstuvurätter vid behandling av handelsmål och lag angående ändrad
lydelse av 1 § lagen den 7 maj 1918 om särskilda ting ssammanträden för handläggning
av vissa mål och ärenden.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att till
nästkommande riksdag skall avlåtas proposition av den lydelse,
bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet!
Erik H.-son Malm.

Stockholm 1932. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

312696