Kungl. Muj.ts proposition nr 150 år 1961 (Proposition 1961:150)

Kungl. Muj.ts proposition nr 150 år 1961

Nr 150

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående komplettering
av riksstatsförslaget för budgetåret 1961/62, m. m.;
given Stockholms slott den 28 april 1961.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

WILHELM

G. E. Sträng

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Södermanland,
i statsrådet å Stockholms slott den 28 april 1961.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström,

Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson, af Geijerstam,

Hermansson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter.

Jag anhåller nu att få underställa Kungl. Maj :ts prövning frågan om
komplettering av riksstatsförslaget för budgetåret
1961/62 och vissa därmed sammanhängande spörsmål.

Härvid har jag att anmäla, att riksräkenskapsverket i två särskilda skrivelser
den 30 mars 1961 framlagt dels redogörelse för approximativ beräkning
rörande utfallet av statsregleringen för budgetåret 1960/61 (bihaag
A), dels ock förslag till förnyad inkomstberäkning för budgetåret 1961/
62 (bihang B).

! liihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 150

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

Den internationella ekonomiska utvecklingen

Det ekonomiska läget i utlandet kännetecknades under senare delen av
1960 och början av 1961 av å ena sidan fortsatt markerad högkonjunktur i
Västeuropa samt å den andra allmän konjunkturnedgång i Förenta staterna
och — delvis som en följd härav — sjunkande exportintäkter och stigande
betalningssvårigheter för de transoceana råvaruländerna. Även om
ökningstakten dämpades under ifjolåret, när produktionsresurserna tenderade
att bli fullt utnyttjade, fortsatte OEEC-ländernas industriproduktion
att stiga, så att den vid slutet av året låg 6 procent högre än ett år tidigare;
under de första månaderna i år har flertalet OEEC-länder registrerat fortsatta
produktionsförbättringar. Den amerikanska industriproduktionen
sjönk med 8 procent under loppet av 1960 i första hand i samband med en
omfattande lageravveckling; en viss stabilisering av produktionsnivån synes
sedan dess ha inträtt, och den senaste utvecklingen tyder på att en omsvängning
uppåt numera är på väg.

Även om den västeuropeiska konjunkturbilden inte helt saknar inslag
av efterfrågeavmattning, företer den totalt sett inga tecken på en mera påtaglig
dämpning av högkonjunkturen. Företagsinvesteringarna, som när exportexpansionen
hejdades i början av 1960 övertog rollen som den viktigaste
faktorn i efterfrågeuppsvinget, synes i år fortsätta att öka i snabb takt.
Som ett allt väsentligare element i efterfrågestegringen framträder vidare
den privata konsumtionen, kraftigt stimulerad av inkomstförbättringarna.
Lönestegringarna bär i allmänhet varit av en liknande storlek som i Sverige.
Övriga huvudsektorers bidrag till den totala efterfrågan torde däremot
inte komma att förändras mera påtagligt. Den allmänna ekonomisk-politiska
restrilctiviteten har inneburit att de offentliga utgifternas och bostadsbyggandets
expansion hållits tillbaka. I det senare fallet synes också en
mycket påtaglig arbetskraftsbrist hindra en fortsatt ökning. Lagren, som i
flertalet västeuropeiska stater steg kraftigt i fjol, synes i år knappast lämna
något större bidrag till eftenfrågeökningen utan snarast representera en
avmattningsfaktor. Den ömsesidiga exportstimulans som den väntade fortsatta
aktivitetsuppgången i Västeuropa kan antas innebära kan emellertid
till stor del även fortsättningsvis motverkas av stagnerad efterfrågan från
de transoceana länderna. Det är dock inte uteslutet att nedgången i den
västeuropeiska utförseln till Förenta staterna, som utgjorde den väsentligaste
faktorn i exportstagnationen under 1960, kan komma att följas av en
viss återhämtning mot slutet av detta år.

Trots den höga efterfrågenivån och de stegrade produktionskostnaderna
har det allmänna prisläget undergått endast mycket måttliga höjningar, i
regel mindre än en procent under det senaste halvåret. Tecken på att löneoch
produktionskostnadsstegringen kommit att utöva en allt starkare press
på prisnivån har dock inte saknats. Med tanke på efterfrågetryckets styrka,
förefintliga lönestegringstendenser samt sannolikheten av en stabilisering

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1961

av eller t. o. m. uppgång i råvarupriserna, vilkas fall under 1960 verksamt
bidrog till att hålla tillbaka stegringen i industriländernas produktionskostnader,
förefaller det troligt att en viss uppjustering av den allmänna prisnivån
i Västeuropa kommer att äga rum under 1961.

För Förenta staternas del pekar konjunkturprognoserna allmänt på en
uppgång i den ekonomiska aktiviteten under senare delen av 1961. En omsvängning
uppåt synes på sista tiden ha ägt rum i industrins orderingång
och produktionsvolym. Den lagernedskärning som ägt rum under vinterhalvåret
väntas inte kunna fortsätta mycket längre. Enligt föreliggande investeringsenkäter
kan näringslivets investeringar i fasta anläggningar efter
en fortsatt nedgång under första delen av innevarade år åter väntas stiga.
Bostadsbyggandet, som under 1960 understeg nivån för 1959 med 5 procent,
har enligt de säsongrensade siffrorna för igångsättningen visat en
mindre återhämtning under de första månaderna i år. Man räknar med
att denna skall förstärkas inte oväsentligt under årets lopp bl. a. som följd
av kreditlättnader och andra ekonomisk-politiska åtgärder. Medan den privata
konsumtionen, som under de senaste månaderna stått under intryck
av svagt fallande personliga inkomster, knappast väntas visa någon autonom
uppgång, kan stark efterfrågestimulans väntas utgå från den offentliga
sektorn. Förutom den mera strukturellt betingade uppgången i delstaternas
och kommunernas utgifter har den federala utgiftspolitiken aktiviserats
avsevärt med bl. a. väsentligt ökade försvarsbeställningar. Denna utveckling
väntas för innevarande budgetår medföra att det ursprungligen beräknade
budgetöverskottet vänts i ett underskott på drygt 2 miljarder dollar;
för 1961/62 anger budgetförslaget ett underskott av ungefär samma
storleksordning.

Råvarulåndernas läge, som försämrades under loppet av 1960 när Förenta
staternas och Västeuropas råvaruefterfrågan föll respektive stagnerade
samtidigt som importen från dessa industriländer förblev hög, synes
knappast komma att undergå någon snabb förbättring under innevarande
år. Även om den genomsnittliga råvaruprisnivån skulle stabiliseras eller
något höjas, vilket utvecklingen under de första månaderna 1961 tyder på,
är utbudssituationen för flertalet viktigare råvaror sådan att en måttlig ökning
av efterfrågan från Västeuropa och Förenta staterna inte kan antas
medföra någon mera påtaglig uppgång i råvarulåndernas exportinkomster.
Detta i sin tur innebär att man -— även om hänsyn tas till de krediter och
hjälp i andra former, som nu i vidgad omfattning ställs till dessa länders
förfogande — inte torde kunna påräkna någon allmän förbättring i industriländernas
export till dessa områden.

Sammanfattningsvis synes följande kunna sägas om den internationella
bakgrunden. Flertalet europeiska länder kan under 1961 se fram emot en
fortsatt ekonomisk expansion. Ökningstakten torde visserligen bli något lägre
än under fjolåret, vilket följer av att den hittillsvarande expansionen i
allt högre grad tagit den tidigare överskottskapaciteten i anspråk. I Förenta
staterna synes en återhämtning nu vara på väg, även om dess omfatt -

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

ning och styrka alltjämt är svår att bedöma. En viss utjämning mellan de
olika industriländernas utveckling äger därmed rum, en tendens som bör
förstärkas av den tyska apprecieringen. Jämfört med bedömningarna vid
riksstatsförslagets framläggande i januari ger den nuvarande konjunkturbilden
anledning till en viss uppjustering. Innebörden av denna uppjustering
är framför allt att riskerna för en avmattning i den internationella konjunkturen
under vintern 1961—62 nu framstår som klart mindre än för ett
halvt år sedan.

De senaste månadernas utveckling har även medfört en viss lättnad i den
internationella betalningssituationen såtillvida som utflödet av guld och
dollar från Förenta staterna markant minskat. Å andra sidan utlöste uppskrivningarna
av de tyska och holländska valutorna en spekulation i ytterligare
växelkursförändringar, som medförde omfattande korta kapitalrörelser.
överföringar av denna typ synes visserligen numera i stort sett ha
upphört, varigenom åtminstone på kort sikt trycket minskat på det brittiska
pundet, den valuta som utsattes för de största påfrestningarna i samband
med den tyska och holländska apprecieringen. Emellertid synes Storbritanniens
betalningsbalansställning genom upphörandet av fjolårets betydande
kapitalöverföringar från främst Förenta staterna och den alltjämt otillfredsställande
utvecklingen av bytesbalansen åter ha undergått en påtaglig försvagning.

Oron på den internationella valutamarknaden under 1960 och nu senast
i samband med vårens apprecieringar aktualiserar — såsom jag närmare
utvecklade i statsverkspropositionen — behovet av ökad samverkan länderna
emellan för att förebygga störningar av olika slag. Inte minst viktigt är
att detta samarbete även kommer att omfatta de olika ländernas centralbanker.
Glädjande nog finns också tecken på ett växande intresse för en sådan
utveckling. Jag kan i detta sammanhang också peka på den intensiva diskussion
och de undersökningar som inom Internationella valutafonden pågår
om olika medel att förbättra det internationella betalningssystemets
funktionssätt.

Med den ökade omfattningen av de internationella kapitalrörelserna har
räntepolitiken i de stora länderna alltmera kommit att påverkas av växlingarna
i det internationella likviditetsläget. Detta medför en begränsning
av rörelsefriheten, när det gäller att bruka penningpolitiken som ett medel
att bevara den interna balansen. Utformningen av den ekonomiska politiken
i flera av de för konjunkturutvecklingen bestämmande länderna — Förenta
staterna, Storbritannien, Västtyskland — har också under det senaste
året burit vittne om räntevapnets begränsade användbarhet för att styra
konjunkturen på grund av dess mindre önskvärda internationella återverkningar
och svårigheterna att förebygga dessa. I detta senaste syfte har man
vidtagit olika åtgärder, bl. a. i Västtyskland, genom att differentiera mellan
den avkastning som åtnjutes av inhemska placerare av kortfristigt kapital
och den som kommer utlänningar till del, men någon påtaglig effekt synes
inte ha erhållits därmed. Parallellt härmed har rörelsefriheten alltmera

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1961

minskat även när det gäller åtgärder som direkt påverkar betalningsbalansens
olika poster. Sålunda har nu flertalet mera betydande västeuropeiska
industri- och handelsnationer, däribland Sverige, genom övergång från artikel
XIV till artikel VIII i Internationella valutafondens stadga även formellt
avstått från möjligheten att begränsa löpande betalningar för varor och
tjänster. Importliberaliseringen vidgas alltmer och i praktiken är ett återinförande
av importrestriktioner utesluten; likaså har tullpolitiken i stort sett
satts ur spel som konjunkturpolitiskt instrument såväl för medlemmarna
i de europeiska handelsblocken som för de utanförstående länder, vilka innevarande
år räknar med att delta i de omfattande tullförhandlingarna
inom GATT:s ram.

Den antydda utvecklingen understryker den växande betydelse som övriga
konjunkturpolitiska instrument, framför allt finanspolitiken och en
aktiv arbetsmarknadspolitik, måste få för de interna stabiliseringssträvandena
i alla mera betydande länder. Så mycket allvarligare är det därför att
viljan och förmågan att bedriva en differentierad och effektiv politik på
dessa områden framstår som ganska begränsad på vissa håll. Det måste mot
bakgrunden härav vara en angelägen uppgift att som ett led i det internationella
konjunkturpolitiska samarbetet söka skapa förståelse för finanspolitikens
vikt, bl. a. den typ av åtgärder som i vårt land representeras av
investeringsfonderna, liksom beträffande de resultat som kan uppnås genom
eitfrationellt utformad och målmedvetet genomförd selektiv sysselsättningspolitik.

Den ekonomiska politiken

Det inhemska konjunkturläget. Också beträffande utvecklingen i Sverige
finns skäl att nu något uppjustera de preliminära kalkyler som framlades
vid årsskiftet, även om huvuddragen i den bedömning som utgjorde bakgrunden
till utformningen av riksstatsförslaget för 1961/62 alltjämt är
giltiga. Nu tillgänglig statistik visar sålunda — såsom framgått av den tidigare
lämnade redogörelsen -— att konjunkturförbättringen under 1960
varit ännu starkare än vad som vid årsskiftet var känt. Konjunkturkrafternas
styrka avspeglar sig bl. a. i en ökning av industriproduktion på inte
mindre än 7 procent. Importökningen översteg inte oväsentligt de preliminära
beräkningarna och uppgick till 17 procent. Löneglidningen under andra
halvåret 1960 var osedvanligt stor och sysselsättningen låg på en högre
nivå än någon gång under 50-talet. Den totala bruttonationalprodukten synes
ha stigit med ca 4 procent.

Den höga och stigande aktiviteten i vårt land under 1960 var i betydande
grad betingad av den allmänna europeiska investeringsexpansionen. Utlandets
ökande efterfrågan medförde en stegring av den svenska exporten med
13 procent och inom landet steg industrins investeringar med över 10 procent
samtidigt som lageruppbyggnaden under året uppgick till nära 1 400

6 Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1961

miljoner kronor, vilket torde vara den största lagerökning som förekommit
under ett år.

De privata bruttoinvesteringarna synes 1960 ha stigit med ca 7 procent.
De offentliga investeringarna minskade däremot något, särskilt de statliga
(—2 1/2 procent); detta innebär en markerad omsvängning från de föregående
årens expansion. Investeringsutvecklingen under 1960 är ett resultat
av å ena sidan den starka expansionstendens som det internationella konjunkturuppsvinget
medfört även i vårt land, å andra sidan de begränsningsåtgärder
som särskilt för statens del men även mera generellt vidtogs för
att motverka risken för inflatoriska överslag. Bland de privata investeringarna
var det särskilt industrins som bereddes tillfälle att ytterligare öka.

Till den höga konjunkturintensiteten och starka importuppgången under
fjolåret bidrog starkt den lagerökning som ägde rum framför allt inom industrin.
Den efterfrågestegring som omsvängningen från lagerminskning 1959
till lageruppbyggnad 1960 innebar beräknas sålunda totalt sett ha motsvarat
drygt 2 procent av bruttonationalprodukten. På vissa områden torde
dock lagerökningen endast ha inneburit återställelse av den lagerminskning
som hade ägt rum under de två föregående åren.

Hushållens realinkomster efter skatt steg mellan 1959 och 1960 med 5
procent. Mindre än hälften av denna ökning användes för inköp av varor
och tjänster; den privata konsumtionens ökning understeg därmed 2 procent.
Att ökningen blev så begränsad, var — liksom omsvängningen-i lagerökningen
— till väsentlig del en efterverkan av den tillfälliga ökningen av
konsumenternas inköp före den allmänna varuskattens ikraftträdande vid
1960 års början. Under senare delen av 1960 steg konsumtionen åter till en
nivå som låg närmare vad normalt var att vänta med hänsyn till de disponibla
inkomsterna. En kvarstående ökning av sparandet kan emellertid
också förmärkas. — Ifråga om den offentliga konsumtionen 1960 konstateras
en något lägre ökningstakt än tidigare, nämligen 3 procent.

Den bedömning av konjunkturutvecklingen och den samhällsekonomiska
balansen 1961, som utförligare redovisas i bihang C, Reviderad nationalbudget
för år 1961, pekar på fortsatt högkonjunktur med full sysselsättning
och kvarstående risker för överspänning på vissa områden.

Redan vid årsskiftet kunde en betydande fortsatt expansion förutses för
innevarande år. Den då verkställda uppskattningen av industrins investeringsverksamhet,
som pekade på en uppgång av storleksordningen 10 procent,
framstod vid denna tidpunkt som anmärkningsvärd med beaktande
av den kraftiga likviditetsindragning som ägt rum under fjolåret och
vars fulla effekt då ännu inte hade hunnit göra sig gällande. Förnyade
undersökningar tyder emellertid på att det åtstramade likviditetsläget inte
hejdar de planerade investeringarna; även de numera kända investeringsplanerna
inom industrin innebär ökning i ungefär samma omfattning som
beräknades före årsskiftet, detta trots de nedskärningar som otvivelaktigt ägt
rum på några håll med anledning av Sveriges Industriförbunds rekommendationer
härom till sina medlemmar.

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1961

Den bestående högkonjunkturen i Västeuropa och en begynnande om än
begränsad återhämtning i Förenta staterna i förening med den tyska apprecieringen
har vidare ökat sannolikheten för den mer optimistiska av de
båda exportprognoser som framlades vid årsskiftet och som innebär en exportuppgång
på 6 procent. Inte heller föreligger någon anledning att nu
ändra antagandet om en från fjolåret starkt höjd konsumtionsnivå. Efterfrågan
från den offentliga sektorn synes bli ungefär densamma som tidigare
beräknats både i fråga om investeringar och konsumtion, d. v. s. stark
återhållsamhet och praktiskt taget oförändrad volym för de statliga investeringarna
men ungefär normal expansion, ca 5 procent, i övrigt.

En dämpande effekt på utvecklingen under 1961 kommer å andra sidan
att uppstå såsom en rekyl av den tidigare omnämnda, oväntat stora lagerökningen
under fjolåret. Den lugnare importutvecklingen under den hittills
gångna delen av innevarande år är sannolikt ett uttryck härför och importprognosen
för 1961 har i enlighet härmed något nedjusterats. Bytesbalansen
skulle härmed uppvisa en förbättring jämfört med fjolåret med några
hundra miljoner kronor. Det bör emellertid observeras att till den del som
avsaktningen i lageruppbyggnaden reducerar ökningen av importen medför
den ingen minskning av påfrestningen på den interna balansen.

De åtgärder som redan vidtagits för att hålla efterfrågan på varor och arbetskraft
i jämvikt med de föreliggande resurserna har visserligen en stigande
effekt, men samtidigt har både konsumenternas inkomster och företagens
»investeringsvilja stigit så starkt att man alltjämt måste räkna med
ett visst efterfrågeöverskott, såvida inte ytterligare ågärder genomföres. Eftersom
den tillgängliga arbetskraften redan är praktiskt taget fullt utnyttjad,
är möjligheterna att genom ökad produktion möta den stegrade efterfrågan
väsentligen betingade av den produktivitetsökning som kan uppnås genom
den fortgående rationaliseringen och ytterligare koncentration av arbetskraften
till de mest produktiva användningsområdena. De nominella inkomstocli
kostnadsökningar som redan uppkommit, främst genom avtalsmässiga
lönestegringar och löneglidning, är inte oväsentligt större än den produktivitetsökning
som i anslutning till tidigare års erfarenheter kan påräknas. En
viss prisstegring utöver föregående års nivå får därför betraktas som oundviklig.
Delvis har denna redan kommit till stånd.

Siffermäsigt skulle den reviderade nationalbudgeten för 1961 kunna sägas
tyda på ett mindre inflationstryck än som kunde förutses vid årsskiftet,
något som delvis är ett resultat av de under mellantiden vidtagna antiinflationsåtgärderna.
Av flera skäl kan detta dock inte föranleda någon ändring
i de grundläggande bedömningarna. Visserligen är det nu frainräknade
inflationsgapet i och för sig begränsat; det faller helt inom felmarginaleina
för ungefärliga överslagsberäkningar av detta slag. De mera direkta indikatorer
och undersökningar av läget på särskilda områden av det ekonomiska
livet som man i övrigt har att rätta sig efter, framförallt de på direkta kontakter
med företagen baserade bedömningarna av arbetsmarknadsutsiklerna,
bestyrker emellertid intrycket av att utvecklingen under återstoden av

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

detta år tenderar mot en starkare anspänning än som är förenlig med god
balans och ostörd produktivitet shöj ning. Dessutom måste sannolikheten för
att den svenska ekonomin skall utsättas för depressiva impulser utifrån under
vintern 1961—62 anses vara påtagligt mindre nu än för ett halvår sedan.

Den alltmer markerade högkonjunkturen avspeglar sig i en ytterligare
stegring av statsinkomsterna. Fysiska personers inkomster av tjänst kan
nu beräknas ha ökat med över 10 procent under 1960 mot 5,2 och 4,8 under
1958 respektive 1959. Även bolagens inkomster beräknas för 1960 visa
en mycket stark höjning eller omkring 20 procent mot minskningar med 9,8
och 3,5 för 1958 respektive 1959. Utvecklingen får ses inte bara som en följd
av konjunkturuppgången utan torde också sammanhänga med att sänkningen
av skattesatsen från och med 1960 påverkade bolagens vinstdispositioner.
För 1961 utgår riksräkenskapsverket från stegringar av i stort sett
samma omfattning som under fjolåret. Denna ökning i skatteunderlaget
under 1960 och 1961, som avsevärt överstiger den normala, har i förening
med den allmänna varuskattens fulla genomslag under budgetåret 1960/61
medfört en höjning av statens inkomster under innevarande budgetår med
ca 2,7 miljarder kronor jämfört med föregående budgetår. På utgiftssidan
är samtidigt — av skäl som närmare redovisas i det följande — uppgången
mindre än vad tidigare beräknats och stannar vid ca 1,2 miljarder. Det statliga
lånebehovet skulle enligt dessa beräkningar begränsas till omkyng 200
miljoner kronor.

Den nu förutsedda ökningen av statsinkomsterna 1960/61 medför en
motsvarande uppräkning av inkomsterna för budgetåret 1961/62. Detta
förklarar huvuddelen av uppgången på ca 600 miljoner kronor i förhållande
till beräkningen i statsverkspropositionen. De reviderade beräkningarna
innehåller också en viss uppjustering av ökningen mellan de båda budgetåren,
vilken nu synes komma att uppgå till 700 mot tidigare 500 miljoner
kronor. Med en samtidig total utgiftsökning på ca 900 miljoner kronor
skulle upplåningsbehovet under nästkommande budgetår bli ca 200 miljoner
kronor högre än innevarande år.

Självfallet måste denna kalkyl förses med vederbörliga reservationer,
även om osäkerheten i uppskattningen av förändringen i upplåningsbehovet
torde vara något mindre än vad som gäller uppskattningen av dess totala
storlek. Bland de viktigaste osäkerhetsmomenten vill jag peka på följande.
Beträffande skatteunderlagets ökning har denna för vårhalvåret 1962 på
sedvanligt sätt — eftersom resultaten av nästa års avtalsförhandlingar inte
meningsfullt kan prognosticeras vid nuvarande tidpunkt — uppskattats
rent schablonmässigt till 3 å 4 procent. Eftersom endast två av detta inkomstårs
sex uppbördsterminer infaller under budgetåret 1961/62, spelar
här emellertid en avvikelse från beräkningarna en begränsad roll. Ur lånebehovets
synpunkt motverkas förändringar på denna punkt dessutom av
att en snabbare stegring av inkomstsumman i samhället även torde vara

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1961

förenad med en motsvarande större ökning i de statsanställdas löner. 1962
års löneutveckling kommer att belasta 1961/62 års budgets utgiftssida med
ett halvt års ökning av de statsanställdas löner, medan inkomstsidan däremot
endast tillgodogör sig en tredjedel av årseffekten på skatteintäkterna av
nästa års lönestegringar. Den angivna utgiftsstegringen på ca 900 miljoner
kronor under nästkommande budgetår inkluderar icke någon ökning av de
statsanställdas löner och ej heller övriga, erfarenhetsmässigt tillkommande
utgifter å tilläggsstat.

I detta sammanhang bör också erinras om att av den förbättring på 1,3
miljarder kronor som nu kan förutses för budgetutfallet innevarande budgetår
i förhållande till riksstaten beror inte mindre än 1/2 miljard kronor
på att anvisade reservations- och investeringsanslag inte kommer att utnyttjas
i den utsträckning som man tidigare hade anledning förvänta. Det
är här i allmänhet inte fråga om egentliga besparingar. Reservations- och
investeringsanslagen är nämligen i betydande utsträckning anvisade för anskaffning
av vissa bestämda objekt. I den mån medelsförbrukningen under
dessa anslag inte blir den väntade, är detta endast tecken på att anskaffningen
eller utbetalningen försenats. Vid successivt stigande medelsanvisning
är det visserligen i och för sig naturligt, att stocken anslagsbehållningar
också stiger. Den kraftiga ökning av behållningarna som inträffade under
budgetåret 1959/60 och som väntas bli ännu större under innevarande
budgetår, bör emellertid i inte oväsentlig grad ha förstärkts av de åtgärder
som vidtagits för att skjuta statliga investeringar framåt i tiden. Om inte
motsvarande åtgärder vidtages under de framförliggande budgetåren, bör
följaktligen anslagsförbrukningen under dessa anslag öka och medföra en
motsvarande försämring av budgetutfallen. För nästkommande budgetår
har emellertid antagits att de ökningar som tidigare inträtt i fråga om dessa
behållningar icke helt skall föranleda motsvarande utgiftsökningar eller
annorlunda uttryckt: i den mån en förbrukning sker som går utöver vad
som förutsatts i tidigare kalkyler, har antagits att motverkande nya förskjutningar
kan komma att uppstå.

Slutsatsen av de föreliggande kalkylerna pekar alltså på att den betydande
nedgången i det statliga upplåningsbehovet under innevarande budgetår
visserligen kommer att medföra en minskning också av det tidigare beräknade
upplåningsbehovet för 1961/62, men att detta budgetår ändå kommer
att uppvisa en viss ökning av totalunderskottet i förhållande till innevarande
budgetår.

Den ekonomiska politiken. Nedbringandet av det statliga upplåningsbehovet
under innevarande och nästkommande budgetår med ca 11/4 miljarder
kronor från den rekordhöga nivån under 1959/60 har inneburit en
kraftig åtstramning av finanspolitiken. Denna åtstramning har åstadkommits
i första hand genom den allmänna varuskatten — utan denna skatt
skulle upplåningsbehovet 1959/60 och 1960/61 ha varit 1 900 respektive
1 300 miljoner kronor. Självfallet har även skattesystemets utformning en

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

automatiskt åtstramande effekt under en uppgångsperiod. Till en del är
detta följden av att inkomstskatten är progressiv. Den viktigaste orsaken
ligger i själva uppbördssystemet, närmare bestämt reglerna för uppbörd och
slutreglering av kommunalskatten, vilka jag i detta sammanhang har anledning
att något uppehålla mig vid, därför att de är av betydelse för bedömningen
av des kassamässiga statsinkomsternas utveckling under de närmast
framförliggande budgetåren. Förskotten åt kommunerna bestämmes
som bekant på grundval av senast kända taxeringsutfall, d. v. s. på ett skatteunderlag
som är två år äldre än det skatteunderlag på vilket den preliminära
skatten inbetalas. Skillnaden mellan den uppburna kommunalskatten
och den därur till kommunerna utbetalade och på det lägre skatteunderlaget
beräknade skatten slutregleras när taxeringsutfallet blir känt. Bokföringsmässigt
— men icke kassamässigt — tas hänsyn härtill i budgetredovisningen
genom avsättning till budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel.
Denna avsättning är en beräkning av förändringen under budgetåret
av statens nettoskuld till komunerna. Under innevarande budgetår
beräknas denna »skuld» till kommunerna öka med 300 och nästkommande
budgetår med 350 miljoner kronor. Vid förändringar i stegringstakten i
skatteunderlaget medför detta system att staten vissa år, såsom 1960/61
och 1961/62, uppbär mer skatt (och kommunerna motsvarande mindre
skatt) än vad som motsvarar det under dessa år aktuella skatteunderlaget.
Den återbetalning som detta aktualiserar under 1962/63 och 1963/64 kommer
att mycket markant påverka det kassamässiga utfallet av inkomstskattetiteln,
såsom jag i det följande får anledning att närmare illustrera.

Innan jag går in på en bedömning av kraven på den ekonomiska politiken
under nästkommande budgetår, kan det vara skäl att något dröja vid frågan
huruvida den budgetpolitiska åtstramningen under 1960/61 nu kan bedömas
ha varit lämpligt avvägd. Åtstramningen bär i första hand dämpat
den privata konsumtionsökningen och i viss grad sänilct de statliga investeringarnas
nivå. Härigenom har balansen i ekonomin bevarats samtidigt
som utrymme berett s för eu mycket betydande uppgång i industrins investeringar,
en uppgång som nu pågått i fyra år i följd och bringat upp investeringarna
på en nivå som ligger inte mindre än 40 procent högre än
1957.

Trots åtstramningens styrka har trycket i ekonomin successivt stigit.
Detta stegrade tryck avspeglar sig i så gott som samtliga konjunkturindikatorer:
bristen på arbetskraft, den intill årsskiftet snabba importökningen
och den höga löneglidningstakten. Prisnivåns stegring har å andra sidan under
den senaste högkonjunkturen åtminstone hittills varit relativt begränsad.
Efter den av varuskatten betingade höjningen i januari 1960 var konsumentprisindex
oförändrat fram till november men har därefter stigit med
11/2 procent. Höjningen gäller framför allt hyror och andra tjänster. Den
redan inträdda lönekostnadsstegringen kan väntas medföra en ytterligare,
kostnadsbestämd uppgång i konsumentpriserna. Enligt nationalbudgetens

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

beräkningar skulle konsumentprisnivån under innevarande år därmed
komma att i genomsnitt ligga 2 1/2 procent över fjolårsnivån. Eftersom
det framför allt är på tjänster (inkl. handelsmarginaler) som kostnadsstegringen
slår igenom, är det naturligt att det är i konsumentledet som
prisstegringstendenser gör sig gällande. Varuproduktionen däremot med
dess snabbare produktivitetsstegring uppvisar alltjämt en betydande prisstabilitet.
Med hänsyn härtill och till att utvecklingen utomlands präglas
av en likartad prisrörelse, inger situationen knappast farhågor för en omedelbar
försämring av vår internationella konkurrenskraft. Icke desto
mindre är den ett tecken på att spänningen i vår ekonomi varit och är
större än önskvärt.

Styrkan i den inhemska konjunkturen framgår också därav att budgetåtstramningen
icke ensam varit ett tillräckligt verksamt medel för att bevara
balansen. Därför genomfördes under 1960 en betydande skärpning
även av penningpolitiken och en ny typ av investeringsfonder introducerades.
För att nå snabbt verkande effekt på de lokalt och tidsmässigt strategiska
punkterna kompletterades den ekonomiska politiken därutöver med speciella
åtgärder för säsongutjämning. Ett första experiment i denna riktning
gjordes våren 1960 med de goda resultat som kunde redovisas i årets statsverksproposition.
Som jag därvid meddelade, hade regeringen för avsikt att
upprepa försöken till intensifierad säsongutjämning även detta år.

Denna intensifierade säsongutjämning, som även har ett konjunkturutjämnande
syfte, hade förberetts redan under hösten. I samband med
överläggningar i socialdepartementets regi rörande erfarenheterna av 1960
års åtgärder hade de berörda statliga myndigheterna uppmanats att oberoende
av särskilda direktiv själva gå vidare på den väg som man här är inne
på; det kan i detta sammanhang påpekas, att de flesta statliga affärsverk
och andra myndigheter som beröres av problemet under efterkrigstiden
successivt genomfört en mycket betydande reduktion av tidigare avsevärda
säsongvariationer i sysselsättningen. Det är uppenbart att de omedelbara
kostnadsökningar, som kan uppstå om vissa arbeten utföres under en olämplig
årstid, i regel är betydligt mindre än den förlust för folkhushållet som
det innebär, att en betydande del av arbetskraften blir outnyttjad eller sysselsätts
i relativt sett kostsamma beredskapsarbeten under en del av året.

< Denna samhällsekonomiska avvägning håller på att mer och mer prägla
myndigheternas behandling av denna fråga. — Mot slutet av året hade också,
såsom jag nämnde i statsverkspropositionen, överläggningar tagits upp
med Sveriges Industriförbund rörande frivilliga åtgärder mot den befarade
överkonjunkturen under den period då en väntad konjunkturkulmination
skulle komma att sammanfalla med säsonguppsvinget under 1961. Jag
framhöll då även, att säsongproblemet kräver ökad uppmärksamhet vid utformningen
av en politik, som syftar till full sysselsättning utan inflatoriska
överslag. Om man lyckas genomföra den fulla sysselsättningen så långt
att arbetslösheten blir obetydlig även under vintern, kommer redan ett nor -

Kungl. Maj:ts proposition nr r50 år 1961

malt säsongmässigt uppsving på de områden där sysselsättningen under
alla förhållanden är beroende av årstidernas växlingar att medföra en överansträngning
av resurserna, om motåtgärder inte vidtages. Även om en sådan
säsongbetingad överansträngning endast varar en kort period, kan den
dock ha verkningar, som inte på samma sätt blir övergående; en inträffad
glidning uppåt av pris- och kostnadsnivån är i regel inte lätt att upphäva,
när den en gång har kommit till stånd.

I början av mars månad detta år utfärdades sålunda två cirkulär till
statsmyndigheterna, det ena angående den statliga byggnads- och anläggningsverksamheten
under sommarhalvåret 1961, och det andra angående
uppskov med leveranser i vissa fall.

I det förra cirkuläret förordnades att statlig myndighet under tiden 1 april—30
september 1961 finge bedriva byggnads- och anläggningsverksamhet
i högst den omfattning som angåves i särskild av Kungl. Maj :t, efter
förslag av myndigheten fastställd sysselsättningsplan. Högsäsongens sysselsättning
skulle härvid begränsas så långt ske kunde utan entledigande eller
permittering av befintlig personal. Arbetena borde i största möjliga omfattning
förläggas till vinterhalvåret, även om detta medförde viss kostnadsökning.
Dispenser från en gång fastställd plan skulle i särskilda fall kunna
meddelas av Kungl. Maj :t.

Tack vare en redan tidigare under året hos de olika verken genomförd
beredskapsplanering, som i stort sett överensstämde med dessa direktiv
och som granskats av vederbörande departement i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen,
kunde ifrågavarande sysselsättningsplaner snabbt fastställas.
Sammantagna innebär de att någon ökning av arbetsstyrkan för ifrågavarade
arbeten inte inträffar under sommarhalvåret utan tvärtom en
minskning och att antalet sysselsatta kommer att bli ungefär detsamma
som fastställdes för september 1960. Hur stor begränsning detta kommer
att innebära i förhållande till den efterfrågan på arbetskraft, som skulle ha
uppkommit på ifrågavarande område om de begränsande åtgärderna inte
företagits, kan inte exakt anges. En överslagsberäkning tyder emellertid på
att den motsvarar omkring 3 000 man under den i detta sammanhang viktigaste
perioden, tredje kvartalet, alltså ungefär samma resultat som uppnåddes
förra året, eller något mera.

I det senare cirkuläret anvisades de statliga myndigheter som är beställare
hos i dagens läge ansträngda industriföretag, att då så vore möjligt på
eget initiativ framflytta tidpunkten för kontrakterade leveranser, ifall detta
kunde leda till att arbetet komme att utföras under en ur sysselsättningssynpunkt
lämpligare tidsperiod än som ursprungligen avsetts. Även vid utläggandet
av nya beställningar borde tiden för arbetets utförande på motsvarande
sätt beaktas.

Ej heller på denna punkt kan omfattningen av utlösta åtgärder kvantitativt
fastställas. Det gäller en intensifiering av ett samarbete mellan leverantörer
och beställare, som redan i stor utsträckning tillämpas och som väsentligen
måste baseras på personligt omdöme. Enligt cirkuläret avgivna

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1961

rapporter om vidtagna åtgärder tyder emellertid på att avsedda effekter
uppnåtts på olika punkter, där besvärliga produktions- och arbetskraftsproblem
hotar att uppkomma.

Samtidigt med nämnda cirkulär till statsmyndigheterna utfärdade Sveriges
Industriförbund — enligt med regeringen träffad överenskommelse och
under direkt hänvisning till åtgärderna på det statliga området — en rekommendation
till sina medlemmar att till en senare tidpunkt skjuta på investeringsprojekt
avseende såväl byggnader dch maskiner som reparationsoch
underhållsarbeten, vilka planerats komma till utförande under vår- och
sommarmånaderna men som inte oundgängligen måste utföras under denna
period.

Enligt de uppgifter härom som avlämnats i vårens investeringsenkät
skulle denna rekommendation, som även föregåtts av direkta kontakter under
hand med ett antal större industriföretag, ha medfört att eljest planerade
arbeten till ett belopp av storleksordningen 100 miljoner kronor framflyttas
till påföljande år. Effekten på själva högsäsongen bör således bli
ännu något starkare. Å andra sidan är det naturligtvis svårt att uttala sig
om i vad mån det här gäller nedskärningar i förhållande till en alltför optimistisk
planering, vilka även spontant skulle ha kommit till stånd, så som
erfarenhetsmässigt brukar ske.

Rekommendationer av motsvarande innebörd som Industriförbundets har
även utfärdats av Svenska Byggnadsindustriförbundet och av de tre kommunförbunden.
Inom vissa kommuner har detta utlöst en icke oväsentlig
omplanering av investeringsverksamheten för det närmaste året.

Jämsides med nämnda åtgärder har genom riksbanken den allmänt
likviditetsbegränsande penningpolitiken fullföljts. Kreditmarknadsläget har
också successivt åtstramats.

Trots denna konjunktur- och säsongdämpande politik synes emellertid
risken för inflatoriska överslag inte vara helt avvärjd, vilket beror på den
ökade optimism som under de senaste månaderna synes ha utbrett sig i
näringslivet efter en period av farhågor för ett omslag i depressiv riktning.
De senaste konjunkturbarometrarna, investeringsenkäter hos kommuner
och industriföretag, den arbetsmarknadsprognos som nyligen sammanställts
på grundval av länsarbetsnämndernas kontakter med näringslivet samt
uppgifter om redan verkställd och förväntad igångsättning av byggnadsoch
anläggningsarbeten pekar alla på att arbetsmarknadsläget kommer att
fortsätta alt vara i hög grad ansträngt. Ytterligare åtgärder är därför enligt
min mening erforderliga som skulle förebygga en icke önskvärd utveckling,
innebärande produktionsstörningar genom förlängda byggnadsoch
leveranstider, kostnads- och prisstegringar och försämrad internationell
konkurrensförmåga för det svenska näringslivet.

I stor utsträckning ankommer erforderliga åtgärder på arbetsmarknadsstyrelsen
och dennas lokalorgan. I dagarna har styrelsen också beslutat
åtgärder för att säsongmässigt begränsa efterfrågan på arbetskraft och
för att aktivera de reserver som ännu kan finnas inom landet. Länsarbets -

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

nämnderna har sålunda instruerats att under andra kvartalet endast i särskilt
motiverade undantagsfall lämna igångsättningstillstånd till byggnadsprojekt,
som kan väntas ha sitt väsentligaste arbetskraftsbehov under en
relativt snar framtid. Vidare kommer arbetsförmedlingen inom vissa delar
av landet att förstärkas för att främja överföringen av arbetskraft till bristområdena.
Åtgärderna för prioritering av inflyttande arbetskraft vid tilldelning
av bostäder på särskilt expansiva orter skall effektiviseras; ifrågavarande
orter erhåller samtidigt genom ökade låneramar extra utrymme för
bostadsbyggande. Slutligen kommer verksamheten med snabbutbildning
av arbetare i vissa yrken att ytterligare utvidgas. Liksom förra året kommer
de lokala samarbetsorganen för frivillig lokal anpassning av byggnadsverksamheten
efter de föreliggande möjligheterna att aktiviseras inför sommarsäsongen.

För att från den penning- och finanspolitiska sidan ytterligare säkra
upprätthållandet av samhällsekonomisk balans synes emellertid även i år
möjlighet böra skapas för avsättning till investeringsfonder av en särskild
typ med högre inbetalning i riksbanken. Om genom lämpligt avvägda villkor
avsättningarna får en tillfredsställande omfattning, uppnås dels uppskov
med investeringsutgifter hos de berörda företagen och dels — vilket
är minst lika angeläget — en likviditetsindragning som verkar allmänt åtstramande.
Jag kommer därför att senare denna dag anmäla förslag i ämnet.

En framgång i dessa strävanden att mildra de förestående säsongpåfrestningarna
innebär samtidigt en ökad aktivitet under vintern. Denna föreskjutning
av aktiviteten i förening med de — i jämförelse med tidigare bedömningar
— förbättrade internationella konjunktur utsikterna medför att uppmärksamheten
nu måste inriktas även på konjunkturutjämningen på litet
längre sikt. De föreslagna investeringsfonderna har effekt även i detta avseende.
Det är möjligt att det kommer att visa sig påkallat att även försöka
stimulera företagen till en förlängning av de under 1960 verkställda avsättningarna
till särskilda investeringsfonder, som eljest skulle utbetalas den
1 januari 1962. Det synes dock lämpligt att avvakta med framläggandet av
förslag härom till en senare tidpunkt, när behovet av en förlängning liksom
villkoren för denna säkrare kan bedömas.

Den redovisade konjunkturbedömningen och de ytterligare åtgärder som
denna påkallar i konjunkturstabiliserande syfte visar, att den inträffade
nedgången i statens upplåningsbehov inte kan tagas till intäkt för en uppmjukning
av finanspolitiken. Jag kan i detta sammanhang också nämna
att vid de konsultationer om konjunkturpolitiken och den ekonomiska utvecklingen
som nyligen ägt rum inom OEEC, har vårt land — i likhet med
bl. a. Västtyskland och Nederländerna — uppmanats att även i fortsättningen
upprätthålla en restriktiv politik.

Föreställningen att en samhällsekonomiskt icke försvarbar lättnad i finanspolitiken,
åstadkommen t. ex. genom generella skattesänkningar, skulle
kunna legitimeras med hänvisning till ett »statsfinansiellt utrymme»,

Kungi. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

innebär ett avsteg från ifundamentala finanspolitiska grundsatser. Realt
skulle det nämligen betyda, att uppfyllandet av en på visst sätt bestämd
statsfinansiell balans tillmättes större betydelse än målet om den fulla sysselsättningens
bestånd i en balanserad ekonomi. Det är först när en viss
budgetbalans direkt sättes i samband med uppnåendet av denna primära
samhällsekonomiska målsättning, som den kan tillmätas betydelsen av
riktpunkt för finanspolitiken. Det är självklart att den beloppsmässiga fixeringen
av en sådan riktpunkt alltid måste innehålla ett större eller mindre
element av osäkerhet, beroende på den ofrånkomliga ovissheten om styrkan
hos de aktuella konjunkturkrafterna. Denna ovisshet kan dock inte utgöra
motiv för en förändring av finanspolitiken, som strider mot det aktuella
konjunkturlägets krav. Ett exempel på en sådan förändring vore att nu
—- utan kompenserande jämkningar i skattesystemet i övrigt — genomföra
framlagda förslag om höjning av ortsavdragen. Även om det i och för sig
är obestridligt att en total visshet om konjunkturutvecklingen under ett
framförliggande budgetår aldrig kan nås, skulle en skattesänkning av denna
omfattning innebära, att den ekonomiska politiken bundes vid det alternativ
för den framtida utvecklingen som i dag framstår som minst sannolikt.

Det är emellertid inte bara det aktuella konjunkturläget som klart understryker
nödvändigheten att bevara restriktiviteten i budgetpolitiken.
Även utan någon minskning av beskattningen kommer, såsom jag framhöll
redan i statsverkspropositionen, en försvagning av budgeten att inträffa
budgetåret 1962/63 till följd av redan fattade utgiftsbeslut. För att
kunna taga en rationell ställning till budgetpolitiken liksom till den ekonomiska
politiken i övrigt för 1961/62 är det därför nödvändigt att beakta även
utvecklingen budgetåret därefter, så långt denna nu kan överblickas. Innan
jag redovisar mitt slutliga ställningstagande till budgeten 1961/62, vill jag
därför behandla det statsfinansiella perspektivet på något längre sikt.

Budgetperspektivet på längre sikt. Som bekant har under senare år ett flertal
försök gjorts att uppskatta den framtida utvecklingen av statsutgifterna.
Senast skedde detta i fjolårets kompletteringsproposition. Detta försök avsåg
att följa upp besparingsutredningens kalkyler och därmed också tillgodose
de av utredningen uttalade önskemålen om en långsiktig budgetplanering.
Jag hade då tillfälle att närmare redovisa min ståndpunkt till de utomordentligt
svåra metodproblem som en dylik planering reser. Vad först gällde själva
innebörden av långsiktiga prognoser för statsutgifterna, erinrade jag om att
sådana varken kunde eller borde uppfattas som fixerade program för de faktiska
framlida utgifterna. Detta följer omedelbart av de speciella krav som
åvilar staten i det moderna samhället och som medför alt staten måste ha en
beredskap för snabba förändringar i sina utgiftsdispositioner. Att t. ex. växlingar
i konjunkturen och i den utrikespolitiska situationen medför förändringar
i de statliga utgifterna är en både normal och önskvärd företeelse.
Eu långsiktskalkyl måste emellertid utgå från vissa med nödvändighet

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

schablonmässiga antaganden om en »normal» utveckling av samhällsekonomin.
Dessa antaganden är så tillvida medvetet orealistiska som verkligheten
aldrig utvecklar sig helt »normalt». Att en långsiktskalkyl av denna anledning
kommer att »slå fel» för varje enskilt år, är därför en självklarhet som
jag här icke behöver närmare uppehålla mig vid. Vad jag i stället vill peka
på är den orsak till avvikelse mellan prognos och utfall som ligger i själva
prognosmaterialets natur.

Underlaget för beräkningar av de framtida utgifterna är de av myndigheterna
— jämte pågående kommittéutredningar -— redovisade utgiftsbehoven
framöver. Beträffande de av myndigheterna anmälda utgiftsbehoven torde
som en allmän erfarenhet kunna sägas, att de utmärkes av en kombination
av systematisk överskattning och systematisk underskattning. Kraven för
det närmast framförliggande året är sålunda alltid avsevärt större än vad
som efter budgetgranskning blir förverkligat; för perioder, som ligger längre
fram, sker däremot i stället en underskattning inte bara av vad myndigheterna
själva sedermera kommer att äska utan också av de utgifter som
faktiskt kommer att realiseras. Denna systematiska underskattning av framtida
utgiftskrav respektive faktiska utgifter utgör det kanske svåraste hindret
för en rationell, långsiktig budgetavvägning. Ett exempel på hur snabbt
myndigheterna reviderar sina äskanden uppåt, när ett visst budgetår rycker
närmare, erhålles vid en jämförelse mellan långsiktskalkylen från våren
1960 och petitaäskandena för samma budgetår. Äskanden som anmäldes i
långsiktskalkylen var ett par hundra miljoner kronor lägre än de definitiva
äskandena ett halvt år senare. Detta betyder att en ur myndigheternas synpunkt
fullständig och realistisk inventering av utgiftsönskemål sker först
vid den tidpunkt, när definitiva petita avlämnas. Det är för övrigt samma
fenomen som återkommer i industriföretagens redovisningar av sina investeringsplaner
till kommerskollegium. Även utan någon mellankommande
uppgång i konjunkturen sker nämligen systematiskt en uppjustering av investeringsuppskattningen
för det aktuella året vid uppgiftstillfället i mars
i jämförelse med de uppgifter som lämnats i slutet av det föregående året.
I detta sammanhang bör också framhållas att myndigheternas anslagskrav
för varje budgetår självfallet måst göras från den utgångspunkten att kraven
för de tidigare åren under prognosperioden tillgodosetts.

Ett accepterande av myndigheternas utgiftsönskemål för mer avlägsna
budgetår, i synnerhet efter avdrag för en beräknad effekt av budgetgranskning,
leder erfarenhetsmässigt till en mycket betydande underskattning av
de framtida utgifterna. Med ett visst beaktande av denna felkälla har vissa
beräkningar verkställts inom finansdepartementet till belysning av statsutgifternas
sannolika ökning under de närmast framförliggande åren. En mer
detaljerad, teknisk redovisning av dessa kalkyler lämna i bihang E. I detta
sammanhang vill jag endast kommentera de med nödvändighet starkt schematiska
metoder som därvid kommit till användning. Först har uppskattningar
gjorts av vissa större anslag, som styrs av befolkningsutveckling och
redan fixerade beslut eller där av andra skäl beräkningarna kan ges en klar

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1901

innebörd. Exempel på anslag av denna typ utgör barnbidrag, ålderspensioner
och försvarskostnader. Här finns inga reformkostnader inkalkylerade,
som inte redan är beslutade. Därnäst har de av myndigheterna redovisade behoven
av övriga anslagsökningar upptagits efter en schematisk budgetgranskning
med beaktande bl. a. av fattade principbeslut. För att motverka
tendensen till underskattningar av framtida utgifter och för att erhålla en
realistisk norm för jämförelse med den på grundval av myndigheternas
uppgifter beräknade utgiftsökningen har summan av alla de anslag, som
icke särredovisats, framskrivits i takt med den utveckling som gällt för
dessa anslag under senare hälften av 50-talet. På detta sätt har — utan att
kalkylens utgiftsutveckling i och för sig representerar någon preciserad målsättning
för utgiftspolitiken — inlagts en nödvändig reservmarginal för vissa
utgifter som inte nu kan förutses. Eftersom de olika anslagen beräknats under
förutsättning av oförändrade priser och löner har — i analogi med täclcningsanslaget
på tolfte huvudtiteln -- ett generellt tillägg gjorts för höjda
statstjänarlöner motsvarande 3 1/2 procents löneökning per år.

Enligt kalkylerna skulle summan av större anslag, för vilka en mera preciserad
prognos kan göras och som omfattar ca två tredjedelar av de egentliga
statsutgifterna, med den använda beräkningsmetoden i genomsnitt stiga
något långsammare under de närmast framförliggande budgetåren än
samma anslag gjorde under senare hälften av 50-talet. Denna anslagsgrupp
omfattar utgifterna för folkpensioner, barnbidrag, skatteersättning till kommunerna,
bostadssubventioner, bidrag till sjukkassorna, driftbidraget till
SJ, försvaret, vägbyggandet, driftbidraget till folkskolor och statens ATPavgifter.
Att summan av dessa anslag i kalkylen uppvisar en långsammare
stegring än den som faktiskt ägde rum i nominella värden under senare
hälften av 50-talet, betingas framför allt av två faktorer. Den ena är att
prognoskalkylen utgår från oförändrade priser. Därför ingår inga indextillägg
till folkpensioner eller priskompensationer till försvaret. Frånvaron
av prisstegringar kan också sägas vara den huvudsakliga orsaken till skiljaktigheten
i utvecklingen av kostnaderna för de allmänna barnbidragen. 1
det historiska jämförelsematerialet ingår 1958 års höjning av barnbidragen,
medan i prognoskalkylen kostnaderna för barnbidragen i stället är sjunkande
på grund av det minskade antalet bidragsberättigade barn. Den andra
faktorn är den i samband med ortsavdragshöjningen 1957 införda skatteersättningen
till kommunerna som hade en starkt höjande verkan under
den gångna perioden, medan detta anslag i prognoskalkylen automatiskt
minskar med ett 70-tal miljoner kronor per år.

Den avsalctning i stegringstakten som redovisas i prognosmaterialet för
här berörda anslag, sammanhänger vidare med att kalkylen är eu frainskrivning
av anslagen på grundval av de normer som nu tillämpas eller av
beslut som hittills preciserats. Detta betyder att standardhöjningen för ålderspensionärerna
åren 1902 och 1904 är den enda reform som upptagits
i detta avsnitt av kalkylen. Det är emellertid välbekant all ytterligare utgiftsökningar
under här förevarande anslag är sannolika. Bland annat är
2 Bihang till riksdagens protokoll 1961. lsumt.Xr IM

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

eu betydande förbättring av invalidpensioneringen i princip redan godtagen.
Även inom sjukförsäkringen är reformförslag att vänta från socialförsäkringskommittén.
I detta sammanhang kan också hänvisas till socialpolitiska
kommittén. Ej heller kan den i kalkylen införda minskningen i skatteersättningen
till kommunerna betraktas som typisk för den framtida utvecklingen
på detta avsnitt. Tvärtom talar starka skäl för alt ett av 1960-talets
fördelningsproblem just kommer att gälla metoderna att åtminstone minska
takten i den eljest förutsebara uppgången i de kommunala utdebiteringarna.
Vidare kan erinras om de önskemål som framförts om en ännu snabbare
ökning av vägbyggandet. Redan de nu anförda skälen visar, att den lägre
genomsnittliga stegringstakl som på tekniska grunder här framkommer i
kalkylen endast i mindre del om ens alls bör betraktas som en realistisk
förändring.

Utvecklingen av övriga, icke specificerade anslag är självfallet svåröverskådligare.
Under senare delen av 50-talet steg de i summa med ca 300
miljoner kronor per budgetår (räknat i dagens priser och löner). De av
myndigheterna framförda ökningskraven under dessa anslag uppgår t. ex.
för 1962/63 till inemot 550 miljoner kronor. En schematisk budgetgranskning
har i kalkylen nedbringat ökningen detta år till 285 miljoner kronor.
Det innebär att de icke specificerade anslagens »normala» ökning för detta
budgetår redan skulle vara intecknad av de nu framförda kraven, om vilka
vi erfarenhetsmässigt vet att de torde komma att ganska väsentligt överskridas
vid de definitiva petita. För åren längre framöver däremot sjunker
- av grunder som jag tidigare berört — det som realistiskt betecknade utfallet
av myndigheternas nu anmälda utgiftsönskemål.

Även bland de icke specificerade anslagen kommer en rad reformer atl
aktualiseras, vilka till sin art redan är kända men ännu icke kostnadsmässigt
preciserade. I viss grad bär hänsyn tagits härtill genom framskrivning
av den historiska trenden för dessa anslag. Huruvida den reservmargina!
för de kommande budgetåren som härigenom införts i kalkylen även kan
betecknas som realistisk, är delvis en fråga om politisk bedömning. För
budgetåret 1962/63 är den som jag redan påpekat fullt intecknad. Jag vill
i detta sammanhang särskilt framhålla att anslaget för internationell hjälpverksamhet
i den schematiska budgetgranskningen införts med oförändrat
belopp. Anledningen härtill är att hållpunkter för en mer preciserad uppskattning
ännu icke föreligger. Andra kostnadsökningar som till sin art
men icke till sina belopp är kända torde komma att föranledas av skolberedningens
liksom av studiesociala kommitténs förslag. En fjärde viktig
post, som här bör nämnas, är kostnaderna för ett eventuellt förstatligande
av polisväsendet. Det kanske är skäl att understryka att utelämnandet av
de nu nämnda reformerna självfallet inte beror på att de bedömes vård
mindre angelägna än de utgiftsökningar som direkt beaktats i kalkylen. Anledningen
är endast att det nu •-— bl. a. av det rent tekniska skälet att flertalet
förslag ännu ej är preciserade — icke är möjligt att konkret taga stälF
ning till när och i vilken omfattning berörda utgiftsökningar kan komina
att realiseras.

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1961

Sammanfattas beräkningarna för budgetåret 1962/63 skulle på grundval
av redan preciserade beslut och under iakttagande av en restriktiv budgetprövning
de totala statsutgifterna stiga med i runt tal 1 miljard, vilket är
det belopp som redovisas i prognoskalkylen för detta år. Härtill skall emellertid
läggas kostnaderna bl. a. för förbättrad invalidpensionering, för ökade
insatser i den internationella hjälpverksamheten, för väntade förslag
från skolberedningen och från socialpolitiska kommittén. Dessutom tillkommer
utgifter för nu oförutsedda behov. På dessa grunder finner jag
det realistiskt att i dag ange utgiftsökningen 1962/63 till storleksordningen
1—1 1/4 miljard kronor räknat i oförändrade priser.

Långsiktiga budgetkalkyler brukar — och det finns goda grunder för
detta — utföras i oförändrade priser och med ett antagande om skatteunderlagets
ökning som i enlighet härmed följer den totala produktionens (bruttonationalproduktens)
volymmässiga ökning. Om man med denna utgångspunkt
beräknar statsinkomsternas ökning vid en stegring av skatteunderlaget
fr. o. m. år 1962 till 3 1/2 procent per år, blir för budgetåret 1962/63
ökningen endast 140 miljoner kronor. Anledningen härtill är, som jag tidigare
berört, den återbetalning av kommunalskatt som aktualiseras dessa
år och som medför att inkomstskattetiteln skulle ge t. o. m. en minskad
nettointäkt 1962/63. Även om antagandet för skatteunderlagets ökning sättes
till 7 procent per år, vilket motsvarar genomsnittet för 50-talets sista
hälft, blir ökningen av de totala statsinkomsterna inte större än 565 miljoner
kronor bundetåret 1962/63. Vid ett sådant antagande skulle självfallet
på flera punkter förutsättningarna för utgiftsprognoserna också ändras. Det
är sålunda inte realistiskt att då längre räkna med oförändrade priser och
ej heller med en ökning i de statsanställdas löner på 3 1/2 procent.

Jag har vid flerfaldiga tillfällen understrukit den osäkerhet som med
nödvändighet måste omge alla kalkyler över budgetutvecklingen och alldeles
speciellt över beräkningar av upplåningsbehovet, som ju utgör en
relativt sett liten skillnad mellan en stor inkomst- och en stor utgiftssumma.
Jag behöver därför inte här upprepa alla de reservationer som måste
hållas i minnet. I stället har jag uppehållit mig relativt utförligt vid de
använda beräkningsmetoderna för att belysa, att det inte är möjligt att
avge kvantitativt bestämda omdömen om den framtida utgiftsstegringen.
Den slutsats jag drar av det föreliggande materialet är att den förnyade
stegring av utgiftsökningen som är att vänta 1962/63, inte är begränsad
till detta år utan kommer att fortsätta, och att denna utgiftsstegring på ett
avgörande sätt förändrar den relativt starka budgetställning som gällt för
1960/61 och antages komma att gälla för 1961/62.

En sammanställning av de uppgifter som jag lämnat i det föregående
om budgetutsikterna, visar tydligt påfrestningarna under 1962/63. Jag har
utförligt angivit skälen varför en utgiftsökning av storleksordningen 1-—
1 1/4 miljard kronor framstår som realistisk. Både på utgifts- och inkomstsidan
gör sig speciella faktorer gällande, som verkar i budgetförsva Ilihang

till riksdagens protokoll 1061. 1 samt. Nr ISO

Kungl. Maj:ts proposition nr i 50 år 1961

gande riktning: på utgiftssidan förbättringen av ålders- och invalidpensioneringen,
på inkomstsidan återbetalningen av kommimalskattemedel.
Med det inkomstantagande som riksräkenskapsverket använder i långsiktiga
budgetkalkyler skulle därmed en ökning av budgetunderskottet från 1961/
62 med ca 1 miljard kronor inträda. Jag är fullt medveten om att den nominella
inkomstökningen sannolikt kommer att bli större och budgetunderskottet
således mindre. Bortsett från att långsiktiga budgetbedömningar bör
göras utifrån förutsättningen om stabila priser, ändrar emellertid icke
ens ganska betydande uppjusteringar av inkomstantagandet tendensen till
en påtaglig försämring av budgetläget under 1962/63. Utgår man t. ex. från
en 7-procentig ökning av skatteunderlaget blir ändå, eftersom samtidigt
statstjänarnas löner rimligen måste uppräknas i motsvarande grad, ökningen
av lånebehovet så pass stor som ca 3/4 miljard kronor.

Det är inte minst mot denna bakgrund som ställning till budgetpolitikens
utformning under nästkommande budgetår skall tagas. Den förbättring av
budgetläget som inträtt 1960/61 och som nu beräknas för 1961/62 visar på
möjligheten av att finansiera nu förutsedda utgiftsanspråk utan skattehöjningar
och ändå uppnå en balanserad driftbudget för 1962/63. Självfallet
kan ingen i dag avgöra vad som i ett framtida läge kommer att vara en samhällsekonomiskt
riktigt avvägd budget. Såväl det aktuella konjunkturläget
som det statsfinansiella långsiktsperspektivet understryker emellertid behovet
att bevara restriktiviteten i budgetpolitiken. Den enda skatteförändring
jag i dagens läge är beredd att förorda, är en höjning av det skattefria
bottenbeloppet för kapitalinkomst och avdraget för försäkringsavgifter vid
inkomsttaxeringen. Jag betraktar emellertid dessa åtgärder icke i första
hand som en skattelättnad utan som ett medel att främja de mindre och
medelstora inkomsttagarnas sparande. Jag kommer att senare denna dag
anmäla förslag om detta samt om vissa andra sparstimulerande åtgärder.

Det förhållandet att vi i dag och — med hänsyn till de samhälleliga uppgifternas
växande betydelse — även för överblickbar tid saknar utrymme
för sänkningar av det totala skatteuttaget i vid mening, gör icke frågan om
vårt skattesystems utformning mindre angelägen. Tvärtom utgör en rationell
och rättvis utformning av beskattningen en nödvändig förutsättning för
att det allmänna på ett tillfredsställande sätt skall kunna fullgöra sina uppgifter.
Jag har tidigare hänvisat till framlagda krav på höjning av ortsavdragen
och därvid förklarat, att en sådan höjning utan kompenserande
åtgärder i skattesystemet i övrigt saknar samhällsekonomisk täckning. Denna
konjunkturpolitiska bedömning innebär emellertid ingalunda att jag avvisar
tanken på en höjning av ortsavdragen. En sådan höjning framstår
enligt min mening som en av de mest angelägna skattereformerna. En höjning
av ortsavdragen kommer emellertid att medföra en sådan påfrestning
på statsbudgeten att den synes kunna genomföras endast i samband med en
omläggning av beskattningen. Jag har av allmänna skatteberedningens ordförande
inhämtat, att beredningen för närvarande arbetar med dessa problem,
och jag har i samband därmed uttalat önskvärdheten av att arbetet

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

i denna del bedrives med skyndsamhet. Det är min förhoppning, att det
skall visa sig möjligt för skatteberedningen att redan under loppet av nästa
år redovisa sina överväganden i de antydda hänseendena.

Budgetläget

Jag torde inledningsvis få lämna en redogörelse för de förnyade beräkningar
som nu verkställts rörande utfallet av riksstaten för budgetåret 1960/
61. Enligt de uppgifter som redovisades i den i januari i år framlagda statsverkspropositionen
skulle totalbudgeten för innevarande budgetår komma att
ge ett underskott på 1 187 miljoner kronor. De beräkningar som nu utförts
ger ett ca 1 000 miljoner kronor lägre underskott.

Riksräkenskapsverket har i sin beräkning rörande budgetutfallet för 1960/
61 (bihang A) upptagit inkomsterna på driftbudgeten till 16 388 miljoner
kronor. Detta belopp är 378 miljoner kronor högre än det som upptogs i
1961 års statsverksproposition. Bakom denna nettoförändring ligger dels en
uppräkning av inkomstskattetiteln med 300 miljoner kronor och dels en
höjning på 85 miljoner kronor av de beräknade inkomsterna av den allmänna
varuskatten. Övriga förändringar av inkomsterna i förhållande till
närmast föregående beräkningstillfälle är av mindre betydelse.

Beträffande driftbudgetens utgifter har, utöver de i proposition nr 2 till
årets riksdag upptagna anslagen, genom äskanden å tilläggsstat tillkommit
106 miljoner kronor, varav 55 miljoner kronor avser kostnader för beredskapsarbeten
på vägar och gator, 17 miljoner kronor kostnader för arbetslöshetens
bekämpande och 18 miljoner kronor kostnader för svenska FNstyrkor.
Utöver vissa justeringar av de överskridanden och besparingar som
förutsågs i statsverkspropositionen och som då beräknades gå jämnt ut kan
bl. a. väntas eu besparing å anslaget till bidrag till driften av lokala yrkesskolor
på 16 miljoner kronor och en besparing på 50 miljoner kronor å anslaget
till täckning av underskott å statens järnvägars fond. Vidare kommer
de sammanlagda överskridandena av avlöningsanslagen inte att motsvara
de anslag som anvisats för att täcka merkostnaderna till följd av 1960 och
1961 års lönehöjningar för de statsanställda. Härigenom uppkommer eu
inte oväsentlig besparing. Netto beräknas förslagsanslag och obetecknade anslag
uppvisa besparingar på sammanlagt 206 miljoner kronor. Behållningarna
på reservationsanslagen antogs tidigare komma att minska med 100 miljoner
kronor. I riksräkenskapsverkels beräkningar förutses nu en reservationsmedelsökning
för budgetåret 1960/61 om 160 miljoner kronor. Enligt
inom finansdepartementet senare gjorda undersökningar synes emellertid
denna ökning böra uppskattas till ca 300 miljoner kronor.

I vad avser kapitalbudgeten bar sedan i januari äskats ytterligare 68
miljoner kronor å tilläggsstat II, varav 9 miljoner kronor för ombyggnad och
reparation av operahuset i Stockholm och sammanlagt 56 miljoner kronor
för teckning av aktier i samt lån till Aktiebolaget Aerotransport. Anslagsbehållningarna
under kapitalbudgeten, som tidigare antogs förbli oför -

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1961

ändrade, förutses nu komma att öka med 150 miljoner kronor. Det totala medelsbehovet
på kapitalbudgeten för 1960/61 beräknas nu till 1 627 miljoner
kronor, vilket är 79 miljoner kronor mindre än enligt de uppskattningar som
senast redovisats.

Förändringarna i det nu beräknade utfallet av totalbudgeten för 1960/61 i
förhållande till beräkningarna vid fastställandet av den ursprungliga riksstaten
kan sammanfattas på följande sätt:

Totalbudgeiens kassamässiga underskott enligt riksstaten —1557

Inkomstförändringar

Merinkomsten av skatt å inkomst och förmögenhet in. m. + 600

Merinkomst av arvsskatt och gåvoskatt................ + 25

Merinkomst av tullmedel............................ -j- 50

Merinkomst av allmän varuskatt...................... -j- 85

Merinkomst av regleringsavgift och accis å fettvaror m. m. + 13

Merinkomst av omsättnings- och utskänkningsskatt å

spritdrycker ..................................... -f- 25

Minskad inkomst av tipsmedel........................ — 11

Merinkomst av statens affärsverksfonder.............. -)- 98

Övriga inkomstförändringar (netto) .................. -|- 3 -j- 888

Tilläggsstatsanslag å driftbudgeten (exkl. avskrivningsanslag) Kostnader

för svenska FN-styrkor m. m............... — 48

Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m.......— 17

Beredskapsarbeten på vägar och gator................ — 55

Övriga anslag...................................... — 14 134

Minskad förbrukning av reservationsanslag å driftbudgeten

(exkl. avskrivningsanslag) .......................... -j_ 354

Anslagsöverskridanden och besparingar

Merutgift å anslaget till studiebidrag och stipendier .... -— 11
Besparing å anslaget till bidrag till erkända arbetslöshetskassor
.......................................... _j_ 25

Besparing å anslaget till bidrag till folkpensioner m. m. .. + 15

Besparing å anslaget till bidrag till driften av lokala yrkesskolor
........................................... _|_ ig

Besparing å anslaget till täckning av underskott å statens

järnvägars fond.................................. _}_ 50

Besparingar i övrigt (netto).......................... +111 +206

Tilläggsstatsanslag å kapitalbudgeten

Anslag till Karlskrona-varvet........................ 27

Teckning av aktier i Aktiebolaget Aerotransport........ — 34

Lån till Aktiebolaget Aerotransport .................. . 22

Ombyggnad och reparation av operahuset i Stockholm .. — 9

Övriga anslag.................... _ 5 _ 97

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1961 23

Minskad förbrukning av investeringsanslag på kapitalbudgeten
............................................... + 150

ökad disposition av rörliga krediter.................... — 100

Ökad tillgång på avskrivningsmedel inom fonderna och övriga
likvida medel.................................. + 60

Totalbudgetens nu beräknade kassamässiga underskott . . . —230

Sammanställningen visar, att totalbudgetsaldot kan väntas bli drygt 1 300
miljoner kronor mindre än enligt de på riksstaten byggda beräkningarna. Inkomstökningarna
uppgår härvid till netto 888 miljoner kronor, varav 600
miljoner kronor hänför sig till inkomstskattetiteln. Tilläggsstaterna har medfört
utgiftsökningar på drift- och kapitalbudgeten med sammanlagt 231 miljoner
kronor. Förbrukningen av reservations- och investeringsanslag (exkl.
avskrivningsanslag) beräknas däremot tillsammans bli 504 miljoner kronor
mindre än vad som antogs vid fastställandet av riksstaten. Beträffande inkomsterna
kan erinras om att siffrorna i riksstaten bl. a. byggde på antaganden
om att den totala lönesumman skulle komma att stiga med 7 procent
såväl under år 1960 som under 1961. Nu föreliggande uppgifter grundas på
antaganden om en stegring av lönesumman med 10 respektive 9 procent under
de angivna åren.

Jag övergår härefter till att behandla det kompletterade riksstatsförslaget
för budgetåret 1961/62. I statsverkspropositionen beräknades driftbudgetens
inkomster till 16 498 miljoner kronor. Utgifterna upptogs till 16 006 miljoner
kronor, i vilket belopp hade inkalkylerats en minskning av reservationsmedelsbehållningarna
med 100 miljoner kronor. Vidare räknades med
en avsättning till budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel med
(netto) 250 miljoner kronor. Jag redovisade följaktligen ett överskott på
driftbudgeten om (16 498—16 006—250) 242 miljoner kronor.

Enligt de beräkningar som nu presenteras kommer statsinkomsterna för
nästa budgetår att uppgå till 17 086 miljoner kronor, vilket belopp är 588
miljoner kronor högre än det som redovisades i statsverkspropositionen.
Denna inkomstsiffra bygger på riksräkenskapsverkets förnyade beräkning
(bihang B), för vilken jag i det följande lämnar en särskild redogörelse.
Som likaledes kommer att närmare redovisas bar jag gjort ett par smärre
justeringar i ämbetsverkets beräkningar.

Inkomstskattetiteln har i de nya kalkylerna i förhållande till statsverkspropositionen
höjts med 500 miljoner kronor till 7 900 miljoner kronor.
Beträffande den statliga inkomstskatten har då räknats med oförändrad
uttagningsprocent. Beräkningen utgår vidare från att den totala lönesumman
kommer att sliga med 9 procent under 1961 och med 3 å 4 procent under
1962. Beträffande bolagen har antagits att deras till statlig inkomstskatt
taxerade inkomster kommer att öka med sammanlagt 18 procent
mellan 1960 och 1961 och att ökningen kommer att bli betydande även
mellan 1961 och 1962.

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1961

Drift Miljoner -

	1954/55	1955/56	1956/57
Inkomster ................................. Utgifter...................................	8 907 8 619	10 072 9 691	10 691 10 978
överskott eller underskott	288	381	- 287
Avsättning till (-) resp. återföring från (+) budgetutjämningsfonden av kommunalskatte-medel (netto) ............................		- 250	- 100
Överskott eller underskott	288	•131	«- 387

1 Därav riksstat 15 250 mkr och beräknad reservationsmedelsförbrukning 100 mkr.

2 Därav riksstat 15 250 mkr, tilläggsstat I och II 41 mkr samt beräknad reservationsmedelsförbrukning
100 mkr.

3 Därav riksstat 15 250 mkr, tilläggsstat I och II 147 mkr, beräknad reservationsmedelsökning
300 mkr samt beräknad nettobesparing å vissa anslag 206 mkr.

Jag vill i likhet med riksräkenskapsverket i detta sammanhang starkt
understryka den osäkerhet som inkomstberäkningen, framför allt i vad
avser inkomstskattetiteln, även vid denna tidpunkt är behäftad med.

Nettoavsättningen till budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel
upptages nu till 350 miljoner kronor mot i statsverkspropositionen 250
miljoner kronor. Ökningen sammanhänger med att vid stigande källskatteinkomster
ökar eftersläpningen i utbetalningen av kommunalskattemedel,
varvid större avsättningar till budgetutjämningsfonden erfordras.

Även beträffande utgifterna lämnas i det följande en särskild redogörelse.
Sammanlagt innebär de gjorda förändringarna en ökning med 2 mil -

Kapital Miijoner -

	1954/55	1955/56	1956/57
Investeringsanslag..........................	2102	2 272	2 046
Avgår: Avskrivningsmedel och övriga likvida medel..............................	- 1025	- 1244	- 1403
Återstående medelsbehov	1077	1028	643

1 Anslagsbehållningarna beräknades till oförändrat belopp.

* Därav riksstat 2 765 mkr samt tilläggsstat I och II 29 mkr. Anslagsbehållningarna beräknades
till oförändrat belopp.

3 Därav riksstat 2 765 mkr, tilläggsstat I och II 97 mkr samt beräknad ökning av anslagsbehållningar
150 mkr.

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1961 25

budgeten

kronor

1957/58	1958/59	1959/60	1960/61	1961/62
			enl. riks-staten	enl. stv. prop. 1961	ny be-räkning	enl. stv. prop. 1961	ny be-räkning
12019 12120	12 604 12 743	13 657 13 698	15 500 115 350	16010 215 391	16 388 3 14 891	16 498 ‘16 006	17 086 4 16 008
- 101	- 139	- 41	150	619	1497	492	1 078
- 250	- 200	_	+ 25	— 150	- 300	- 250	- 350
4 - 351	- 339	- 41	175	469	1197	242	728

4 Därav riksstatsförslag 15 906 mkr och beräknad reservationsmedelsförbrukning 100 mkr.

5 Därav kompl. riksstatsförslag 15 908 mkr samt beräknad reservationsmedelsminskning 100
mkr.

4 Under dessa år gjordes dessutom avdrag för vissa medel som insatts på särskilt konto i
riksbanken med 356, 184 respektive 100 mkr (se motsvarande tabell i finansplanen för budgetåret
1958/59).

joner kronor av de i statsverkspropositionen framlagda utgiftsförslagen
på sammanlagt 15 906 miljoner kronor. Kostnaderna för statsskuldräntorna
minskar med 50 miljoner kronor i förhållande till tidigare beräkning på
grund av den väntade kraftiga minskningen av upplåningen. Häremot står
emellertid vissa utgiftsstegringar, bland vilka den största posten, 30 miljoner
kronor, utgörs av merkostnaden till följd av nyligen träffade uppgörelser
om höjning av lönerna för vissa statsanställda m. fl. Totalt beräknas
kostnaderna för dessa lönehöjningar till 40 miljoner kronor, varav 10
miljoner kronor kommer att motsvaras av en reduktion av affärsverkens

budgeten

kronor

1957/58	1958/59	1959/60	1960/61	1961/62
			enl. riks-staten	enl. stv. prop. 1961	ny be-räkning	enl. stv. prop. 1961	ny be-räkning
2 510	2 441	2 675	1 2 765	2 2 794	>2 712	42 675	•2 680
- 1306	- 869	- 998	-1 058	-1 088	1 085	- 1 133	— 1 140
1 204	1 572	1677	1 707	1 706	1 627	1542	1540

4 Därav riksstatsförslag 2 575 mkr samt beräknad förbrukning av anslagsbehållningar 100 mkr.
4 Därav kompl. riksstatsförslag 2 580 mkr samt beräknad förbrukning av anslagsbehållningar
100 mkr.

Kungi Maj. ts proposition nr 150 år 1961

rörelseresultat. Detta bör emellertid enligt min mening icke föranleda någon
ändring i riksräkenskapsverkets beräkning av avkastningen från affärsverkens
fonder.

Enligt uppgifter från vederbörande anslagsförvaltande myndigheter skulle
behållningarna under driftbudgetens reservationsanslag komma att minska
med totalt sett ca 300 miljoner kronor under det framförliggande budgetåret.
Med hänsyn till att man tidigare kunnat konstatera en benägenhet
hos myndigheterna att överskatta möjligheterna att förbruka anslagsbehållningarna,
finner jag det dock för egen del mera realistiskt att räkna
med att ifrågavarande förbrukning kommer att stanna vid 100 miljoner
kronor eller samma belopp som upptagits i statsverkspropositionen.

De i det föregående redovisade uppgifterna om driftbudgetens inkomster
och utgifter har sammanställts i särskild tabell. Enligt denna överstiger inkomsterna
utgifterna med 1 078 miljoner kronor. Efter en bokföringsmässig
korrigering med 350 miljoner kronor motsvarande det nettobelopp av kommunalskattemedel
som, enligt vad jag tidigare anfört, beräknas skola avsättas
till budgetutjämningsfonden, uppgår överskottet till 728 miljoner
kronor. I statsverkspropositionen redovisades, som tidigare nämnts, ett motsvarande
överskott på 242 miljoner kronor.

Jag vill framhålla att det sålunda kvarstående överskottet på 728 miljoner
kronor kan komma att reduceras på grund av tillkommande utgifter
i form av anslagsöverskridanden och tilläggsstater. Det bör erinras om att
under budgetåren 1955/56—1960/61 har tilläggsstater på driftbudgeten förekommit
i följande utsträckning av andra skäl än lönehöjningar, nämligen
370, 175, 512, 319, 104 respektive 147 miljoner kronor eller med i genomsnitt
ca 270 miljoner kronor per år.

I fråga om kapitalbudgeten har, sedan statsverkspropositionen avlämnades,
framlagts förslag innebärande en ökning av investeringsanslagens
summa med sammanlagt 5 miljoner kronor.

De avskrivningsmedel och övriga likvida medel som står till förfogande
för investeringarnas finansiering dels i form av anslag å driftbudgeten, dels
såsom avskrivningsmedel m. m. inom de olika kapitalfonderna kan nu beräknas
uppgå till 1 140 miljoner kronor. Investeringsanslagens summa upptages,
efter den förändring som redovisats i det föregående, till 2 580 miljoner
kronor. Det samlade beloppet av kvarstående anslagsbehållningar har
av myndigheterna beräknats minska med ca 200 miljoner kronor under
det framförliggande budgetåret. Jag finner mig dock, med hänvisning till
vad som anförts vid behandlingen av motsvarande behållningar under driftbudgeten,
böra uppta ifrågavarande förbrukning till 100 miljoner kronor
eller samma belopp som i statsverkspropositionen. Det totala medelsbehovet
för kapitalbudgeten kan sålunda uppskattas till (2 580 -j- 100 —
1 140) 1 540 miljoner kronor. Till denna beräkning får givetvis fogas en
reservation för eventuella tilläggsstatsanslag.

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1961

Totalbudgeten
Miljoner kronor

	1959/60	1960/61	1961/62
		enl. riks-staten	enl. stv. prop.1961	ny be-räkning	enl. stv. prop.1961	ny be-räkning
överskott (+) eller under skott ( —) på driftbudgeten Fondering hos riksgäldskon-toret av sjukkassorna till-kommande arbetsgivarbi-drag ..................	- 41 f 47	+ 175	+ 469	+ 1 197	+ 242	+ 728
Avsättning ( + ) resp. återfö-ring ( —) av kommunalskat-temedel ................		- 25	+ 150	+ 300	+ 250	+ 350
Medelsbehov på kapitalbudge-ten efter avdrag för avskriv-ningar o. dvl.............	-1 677	-1 707	-1706	-1 627	-1 542	-1 540
ökad (-) resp. minskad ( + ) disposition av rörliga kre-diter....................	t 39		- 100	- 100
Totalbudgetens underskott	-1632	- 1557	-1 187	- 280	-1 050	l- 462

1 Utan hänsynstagande till ev. tilläggsstater och överskridanden.

Myndigheternas disposition av rörlig kredit i riksgäldskontoret förutses
bli oförändrad under 1961/62.

För att ge en samlad bild av statens totala, faktiska inkomster och utgifter
under innevarande och nästkommande budgetår har drift- och kapilalbudgeten
på vanligt sätt sammanställts till en totalbudget. Resultatet
redovisas i särskild tabell.

I denna har beaktats, att avsättningar respektive återföringar från budgetutjämningsfonden
av kommunalskattemedel icke utgör någon kassamässig
utgift eller inkomst för staten.

Av tabellen framgår att de nu kända transaktionerna för budgetåret
1961/62 skulle medföra ett underskott på totalbudgeten av 462 miljoner
kronor, vilket är ca 600 miljoner kronor mindre än det belopp som framräknades
i statsverkspropositionen exklusive lönehöjningar och andra tillkommande
utgifter. Underskottet är vidare drygt 200 miljoner kronor högre
än det för innevarande budgetår beräknade och ca 1 200 miljoner kronor
lägre än det som redovisades för 1959/60.

Det nu beräknade underskottet på totalbudgeten för nästa budgetår kan
ses mot bakgrunden av följande uppgifter rörande totalbudgetens saldon
under budgetåren 1950/51—1959/60 och det nu beräknade saldot för budgetåret
1960/61.

28 Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1961

Budgetår	Totalbud- getsaldo
1950/51 ...............	... — 324
1951/52 ...............	... + 434
1952/53 ...............	... — 746
1953/54 ...............	. .. — 1 098
1954/55 ...............	. .. — 1 085
1955/56 ...............	... — 598
1 Utan hänsynstagande til]	ev. tilläggsstater

Budgetår	Totalbud- getsaldo
1956/57 ............	......— 762
1957/58 ............	...... — 1 135
1958/59 ............	......— 1 428
1959/60 ............	......— 1 632
1960/61 ............	...... — 230
1961/62 ............ och överskridanden.	. 1 _ 462

Förnyad beräkning av statsinkomsterna

Riksräkenskapsverkets såsom bihang B redovisade förnyade beräkning
har avsett större samt vissa särskilt konjunkturkänsliga inkomsttitlar. Beräkningarna
bygger på uppgifter infordrade från vederbörande myndigheter
och under hand inhämtade kompletterande upplysningar.

Inledningsvis konstaterar riksräkenskapsverket, att man, mot bakgrund
av den snabbare ekonomiska expansion som kunnat förmärkas, som utgångspunkt
för de nya kalkylerna räknat med en högre ekonomisk aktivitet
än i decemberberäkningen.

För inkomstskattetiteln förutser ämbetsverket betydligt större belopp för
inflytande preliminärskatter samt en åtföljande stegring av den behållna
inkomsten å titeln. Denna förändring motiveras främst av de nu tillgängliga
uppgifterna om den preliminära A-skattens storlek under uppbördsterminerna
i november 1960 och januari 1961 vilka, liksom de preliminära
uppgifterna för terminen i mars 1961, visar väsentligt högre preliminärskatteintäkter
än som tidigare räknats med. Mot denna bakgrund och med
hänsyn till de höjda grundantagandena om den ekonomiska utvecklingen
uppskattar ämbetsverket stegringen av lönesumman under 1960 och 1961
till 10 respektive 9 procent. För de första månaderna under 1962 saknas
andra utgångspunkter än vissa allmänna antaganden om den samhällsekonomiska
utvecklingen och riksräkenskapsverket har i anslutning härtill
räknat med en ökning av lönesumman med 3 å 4 procent under 1962.
Som följd av dessa nya antaganden räknas med betydligt högre uppbörd av
preliminär A-skatt under uppbördsåret 1961—62 än i decemberberäkningen.
För fysiska personers inkomster av andra förvärvskällor än tjänst har ämbetsverket
bibehållit de antaganden som redovisades i statsverkspropositionen.
Vad beträffar aktiebolagen tyder en enkät under mars 1961 avseende
vissa större bolag på att deras till statlig inkomstskatt taxerade inkomster
kommer att öka med 18 procent mellan taxeringarna 1960 och 1961 jämfört
med en förutsedd ökning av 10 procent i decemberberäkningen. Med
hänsyn till antagandena om konjunkturutvecklingen har riksräkenskapsverket
även räknat med en betydande uppgång av bolagens taxerade inkomster
1962. Med starkt understrykande av de osäkerhetsmoment som

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1961

ligger i beräkningarna sammanfattar riksräkenskapsverket sina uppskattningar
av den behållna inkomsten på titeln skatt å inkomst och förmögenhet
m. m. till 7 500 miljoner kronor för budgetåret 1960/61 och till 7 900
miljoner kronor för budgetåret 1961/62. Detta innebär stegringar med 300
respektive 500 miljoner kronor jämfört med de i statsverkspropositionen
angivna beräkningarna.

Avsättningarna av kommunalskattemedel till budgetutjämningsfonden
beräknas nu av riksräkenskapsverket för budgetåren 1960/61 och 1961/62
uppgå till 800 respektive 850 miljoner kronor mot tidigare 650 respektive
700 miljoner kronor. Motsvarande återföringar för samma budgetår uppskattas
nu till 500 miljoner kronor vartdera budgetåret mot tidigare 500
respektive 450 miljoner kronor. Härav följer att ifrågavarande nettoavsättningar
till fonden för budgetåren 1960/61 och 1961/62 mellan de bägge beräkningstillfällena
ökar från 150 respektive 250 miljoner kronor till 300
respektive 350 miljoner kronor.

De förnyade beräkningarna har i övrigt föranlett riksräkenskapsverket att
förorda, att följande inkomsttitlar i riksstaten för budgetåret 1961/62 upptages
till dessa i förhållande till statsverkspropositionen ändrade belopp
(miljoner kronor):

	Enligt stats-	Enligt riksrä-	ökning ( + )
	verksproposi-	kenskapsverkets	Minskning
	tionen	ändringsförslag	(-)
Arvsskatt och gåvoskatt ..............	105	no	+ 5
Lotteiivinstskatt......................	85	80	— 5
Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m.	98	105	+ 7
Fordonsskatt ........................	435	440	+ 5
Tullmedel............................	825	850	+ 25
Allmän varuskatt ....................	1 450	1 550	+ 100
Tobaksskatt ..........................	940	930	— 10
Skatt å malt- och läskedrycker ........	183	180	— 3
Statlig nöjesskatt ....................	30	25	— 5
Inkomst av myntning och justering ....	5	6	+ 1
Postverket ..........................	22	20	— 2
Fonden för statens aktier..............	95	70	— 25

För inkomsttiteln tullmedel har generaltullstyrelsen i sina till riksräkenskapsverket
redovisade beräkningar utgått från att EFTA-konventionens
andra tullsänkningsetapp genomföres redan den 1 juli 1961 — i stället för
den 1 januari 1962 — vilket kan beräknas medföra ett inkomstbortfall under
budgetåret 1961/62 av tillhopa 25 miljoner kronor. Trots detta uppskattas
nettoinkomsten å titeln för budgetåret 1961/62 nu till 850 miljoner kronor,
vilket är 25 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen. Med hänsyn
till att titeln allmän varuskatt nu beräknas ge 1 485 miljoner kronor för
innevarande budgetår mot i statsverkspropositionen antagna 1 400 miljoner
kronor anser riksräkenskapsverket att titeln för nästa budgetår bör upptagas
med 1 550 miljoner kronor. Beräkningen av postverkets överskott

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

har, liksom i statsverkspropositionen, skett under beaktande av de i propositionen
nr 90 till årets riksdag framlagda förslagen till postavgiftshöjningar.
För postverket har liksom för övriga affärsverk därjämte antagits
oförändrad lönenivå. Inkomsterna från fonden för statens aktier nedräknas
med 25 miljoner kronor till 70 miljoner kronor i anledning av propositionen
nr 77 till årets riksdag angående viss avsättning av statens vinst
från LKAB.

Innebörden av riksräkenskapsverkets nu gjorda beräkningar beträffande
statsinkomsterna under budgetåren 1960/61 och 1961/62 jämfört med utfallet
för budgetåret 1959/60 framgår av följande sammanställning (beloppen
i miljoner kronor).

	Redovisat	Beräknat utfall	ökning från föregående
	utfall 1959/60	1960/61	1961/62	budgetår 1960/61	1961/62
Skatt å inkomst och
förmögenhet m. m.	6 157	7 500	7 900	+ 1 343	+ 400
Övriga skatter ....	6 122	7 457	7 684	+ 1335	+ 227
Uppbörd i statens
verksamhet......	214	222	235	+ 8	+ 13
Diverse inkomster ..	321	305	299	— 16	— 6
Statens affärsverks-
fonder ..........	352	392	400	+ 40	+ 8
Inkomster av övriga statens kapitalfon-
der ............	491	512	573	+ 21	+ 61
Summa	13 657	16 388	17 091	+ 2 731	+ 703

Utgiftsförändringar i riksstatsförslaget för budgetåret 1961/62

I det i statsverkspropositionen framlagda riksstatsförslaget för budgetåret
1961/62 upptogs utgifter å driftbudgeten om sammanlagt 15 906 miljoner
kronor, varav 14 608 miljoner kronor avsåg egentliga statsutgifter och 1 298
miljoner kronor utgifter för statens kapitalfonder. Investeringsanslagen upptogs
med 2 575 miljoner kronor.

I särskilda propositioner har sedermera framlagts eller kommer att framläggas
förslag till vissa ändringar beträffande utgifterna å riksstaten. Vidare
har riksdagen i fråga om Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen framlagda
anslagsäskanden i flertalet fall redan fattat beslut. Anslagsgranskningen
har därvid på vissa punkter medfört ändringar i beloppen.

I avseende å driftbudgeten har bl. a. följande förändringar skett.

Under tredje huvudtiteln ökar anslagen med 2,0 miljoner kronor väsentligen
till följd av en höjning av anslaget till Förenta Nationerna.

Anslagen under fjärde huvudtiteln ökar med netto 5,5 miljoner kronor för
täckning av beräknade merkostnader för löner (prop. nr 142). I övrigt har
vissa omfördelningar skett mellan anslagen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

Utgifterna under femte huvudtiteln visar en nettoökning av 1,4 miljoner
kronor. Det i propositionen nr 104 framlagda förslaget om upplysningsverksamhet
i ungdomsfrågor föranleder en höjning av huvudtiteln med 0,6 miljon
kronor medan resterande utgiftsstegring, 0,8 miljon kronor, faller på de
i proposition nr 45 redovisade förslagen om inrättandet av en försäkringsdomstol
in. m.

För åttonde huvudtiteln noteras en nettoökning med drygt 1,1 miljoner
kronor, i huvudsak avseende den i proposition nr 83 förordade utbyggnaden
av handelshögskolorna i Stockholm och Göteborg.

Nionde huvudtiteln uppvisar en nettoökning med nära 9,5 miljoner kronor,
varav 9,0 miljoner kronor avser anslaget till prisreglerande åtgärder
på jordbrukets område (prop. nr 49 och 76). Vidare märks, jämfört med det
i statsverkspropositionen redovisade riksstatsförslaget, bl. a. en uppräkning
i proposition nr 54 av anslagen till rikets allmänna kartverk med 0,3 miljon
kronor.

Under tionde huvudtiteln har anslagen ökat med netto 1,4 miljoner kronor.
Härav avser 0,7 miljon kronor de i proposition nr 86 framlagda förslagen
om effektivare prisövervakning m. m. och 0,3 miljon kronor bidrag till Törefors
aktiebolag (prop. nr 81).

Elfte huvudtiteln uppvisar en nettoökning med drygt 6,0 miljoner kronor,
varav 4,5 miljoner kronor för täckning av beräknade merkostnader för
polispersonalens löner. Vidare ökar kostnaderna bl. a. för provinsialläkarstaten
och för den förbättrade taxeringskontrollen med 1,8 respektive 1,3
miljoner kronor. Samtidigt minskar bidragen till den lokala polisorganisationen
med 1,7 miljoner kronor.

Tolfte huvudtiteln har ökat med närmare 19,8 miljoner kronor, varav 19,5
miljoner kronor för täckning av beräknade merkostnader för löner.

För fjortonde huvudtiteln har riksgäldskontoret räknat med en ökning
av den i statsverkspropositionen redovisade anslagssumman med 1,7 miljoner
kronor.

Under utgifterna för statens kapitalfonder beräknas underskottet för riksgäldsfonden
minska med 50 miljoner kronor till följd av nedgången i upplåningsbehovet.
Vidare föreslår jag i det följande en ökning av huvudtiteln
avskrivning av nya kapitalinvesteringar med 3,0 miljoner kronor.

De här redovisade förändringarna medför en nettoökning av driftbudgetens
anslag i förhållande till statsverkspropositionen på totalt 1,4 miljoner
kronor.

I fråga om kapital hudgetens investeringsanslag redovisas följande
förändringar.

Statens allmänna fastighetsfond ökar med i det närmaste 1,0 miljon kronor,
främst till följd av riksdagens beslut angående investeringsanslag Lill
Statens maskinprovningar: Byggnadsarbeten. Under försvarets fastighetsfond
ökar anslagssumman med 0,7 miljon kronor. Vidare ökar fonden för
låneunderstöd och fonden för statens aktier med 2,5 respektive 0,9 miljon
kronor som följd av de i proposition nr 81 framförda förslagen om Törefors

Kungl. Maj.ls proposition nr 150 år 1961

aktiebolag. Anslagen under diverse kapitalfonder ökar med 0,2 miljon
kronor avseende utrustning m. m. vid statens reproduktionsanstalt.

Den totala nettoökningen av kapitalbudgetens investeringsanslag i förhållande
till statsverkspropositionen blir således 5,3 miljoner kronor.

Avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1961/62

Avskrivningsanslagen i årets statsverksproposition var i viss omfattning
upptagna med endast beräknade belopp, beroende på att motsvarande investeringsanslag
inte äskats definitivt. Jag får nu anmäla de förändringar,
som betingas av de definitiva anslagsäskandena samt av förslag om ytterligare
investeringar utöver de i statsverkspropositionen beräknade.

Under statens allmänna fastighetsfond har anslagen till nybyggnader för
Chalmers tekniska högskola, byggnadsarbeten vid tekniska högskolan i
Lund, vissa byggnadsåtgärder för strålskyddsverksamhet m. m. samt utbyggande
av akademiska sjukhuset i Uppsala, definitivt äskats med samma
belopp som de i statsverkspropositionen för motsvarande ändamål beräknade.
Däremot svarande avskrivningsanslag upptages alltså med de tidigare,
preliminärt beräknade beloppen. Till vissa byggnadsarbeten vid statens
mentalsjukhus m. m. beräknades i statsverkspropositionen preliminärt
45 000 000 kronor. Sedermera har i proposition nr 66 ett belopp av 45 033 000
kronor äskats för ifrågavarande ändamål. Motsvarande avskrivningsanslag,
som i statsverkspropositionen preliminärt uppförts med 22 500 000 kronor,
höjes nu till 22 517 000 kronor. I proposition nr 79 har äskats 200 000 kronor
till anslutning av viss elkabel till karolinska sjukhusets elnät. Detta anslag
bör avskrivas med 100 000 kronor. Riksdagen har anvisat 750 000 kronor
till Statens maskinprovningar: Byggnadsarbeten. För ändamålet bör ett
avskrivningsanslag å 375 000 kronor beräknas.

Under fonden för låneunderstöd har i proposition nr 81 äskats 2 500 000
kronor för lån till Törefors aktiebolag. Då lån från detta anslag tillsvidare
förutsättes vara ränte- och amorteringsfria, bör avskrivning ske med 100
procent. Anslaget till lån till sällskapet Eugeniahemmet har i proposition
nr 79 definitivt äskats med samma belopp som i statsverkspropositionen
och motsvarande avskrivningsanslag upptages därför med det tidigare beräknade
beloppet.

Samtliga nu erforderliga jämkningar och tillägg i förhållande till statsverkspropositionen
förslag till anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar
framgår av följande översikt.

ökning

Kronor

Statens allmänna fastighetsfond:

Statens maskinprovningar: Byggnadsarbeten (JoU nr 15) .. -f- 375 000

Vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus m. m. (prop.

nr 66)

+ 17 000

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1961

ökning

kronor

Anslutning av viss elkabel till karolinska sjukhusets elnät

(prop. nr 79) ........................................ + 100 000

Fonden för låneunderstöd:

Lån till Törefors aktiebolag (prop. nr 81) ................ + 2 500 000

Summa + 2 992 000

Det torde få ankomma på riksdagen att vidtaga de justeringar av de under
förevarande huvudtitel äskade anslagen, som med anledning av riksdagens
beslut rörande investeringsanslag eller eljest kan påkallas.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen

att till avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret
1961/62 i härefter angivna fonder anvisa följande
reservationsanslag, nämligen

Statens allmänna fastighetsfond
Ecklesiastikdepartementet

Ngbgggnader för Chalmers tekniska högskola .. 4 224 000

Bgggnadsarbeten vid tekniska högskolan i Lund 2 000 000

Jordbruksdepartementet

Statens maskinprovningar: Bgggnadsarbeten . . 375 000

Inrikesdepartementet

Vissa byggnadsåtgärder för strålskyddsverksam het

m. m................................. 700 000

Vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus

m. m..................................... 22 517 000

Anslutning av viss elkabel till karolinska sjukhusets
elnät .............................. 100 000

Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala 2 733 000

Fonden för låneunderstöd

Handelsdepartementet

Lån till Törefors aktiebolag.................. 2 500 000

Inrikesdepartementet

Lån till sällskapet Eugeniahemmet........... 125 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

Kapitalbudgeten för budgetåret 1961/62

I avvaktan på särskild proposition i ämnet framlades i årets statsverksproposition
en beräknad investeringsplan för budgetåret 1961/62 jämte därvid
fogade investeringsstater. Definitivt förslag i ämnet bör nu underställas
riksdagen.

Vid framläggandet av de nya siffrorna har beaktats de slutliga medelsäskandena
i de fall, där anslagen i statsverkspropositionen endast beräknats,
samt därjämte de nya investeringsanslag som äskats i särskilda propositioner.
En omräkning av hittills äskade respektive i förekommande fall
av riksdagen anvisade investeringsanslag ger, såsom av följande framställning
framgår, ett sammanlagt belopp för kapitalbudgetens investeringsanslag
på 2 580 miljoner kronor. Vad rör investeringsstaternas inkomstsida
har i de följande sammanställningarna beaktats de äskanden eller anvisningar
under huvudtiteln för avskrivning av nya kapitalinvesteringar, vilka
hänför sig till i statsverkspropositionen bebådade anslagsändamål, samt de
avskrivningsanslag under samma huvudtitel, vilka hänför sig till senare under
riksdagen framlagda förslag till nya kapitalinvesteringar. Härjämte har
de i investeringsstaterna uppförda posterna avskrivningsmedel inom fonderna
och övriga kapitalmedel underkastats översyn.

En sammanställning av de beslutade och föreslagna investeringarna ger
följande resultat.

I. Statens affärsverksfonder:

A. Postverkets fond ...................... 4 504 000

B. Televerkets fond ...................... 313 600 000

C. Statens järnvägars fond................ 321 800 000

D. Statens vattenfallsverks fond .......... 433 201 000

E. Domänverkets fond.................... 460 000 1 073 565 000

II. Luftfartsfonden ...................................... 12 000 000

III. Statens allmänna fastighetsfond........................ 154 270 000

IV. Försvarets fonder:

A. Försvarets fastighetsfond .............. 170 700 000

B. Försvarets fabriksfond.................. 4 000 000 174 700 000

V. Statens utlåningsfonder................................ 776 283 000

VI. Fonden för låneunderstöd ............................ 165 139 000

VII. Fonden för statens aktier ............................ 160 886 000

VIII. Fonden för förlag till statsverket...................... 18 100 000

IX. Diverse kapitalfonder:

A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förråds fond.

................................. 40 700 000

B. Jordfonden............................ 4 000 000

C. Statens reproduktionsanstalts fond ...... 215 000 44 915 000

Summa kronor 2 579 858 000

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1961

De avskrivningsmedel och övriga likvida medel som står till förfogande
för investeringarnas genomförande uppgår till följande belopp.

I. Statens affärsverksfonder: A. Postverkets fond .................. B. Televerkets fond .................. C. Statens järnvägars fond............ D. Statens vattenfallsverks fond ......		7 001000 287 600 000 210 700 000 163 500 000
E. Domänverkets fond................		401 000	669 202 000
II. Luftfartsfonden ......................			5 476 000
III. Statens allmänna fastighetsfond........ IV. Försvarets fonder: A. Försvarets fastighetsfond ..........		136 061 000	100 713 000
B. Försvarets fabriksfond ............		3 326 000	139 387 000
V. Statens utlåningsfonder ..............			30 095 000
VI. Fonden för låneunderstöd ............			101 251 000
VII. Fonden för statens aktier ............			1000
VIII. Fonden för förlag till statsverket........... IX. Diverse kapitalfonder: A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förråds-fond..................................	30 100 000	3 500 000
C. Statens reproduktionsanstalts fond ..	216 000 Summa kronor	30 316 000 1 079 941 000

Med ledning av dessa uppgifter kan investeringsbemyndigandena beräknas
till de belopp som framgår av följande

Förslag till investeringsplan för budgetåret 1961/62

I. Statens affärsverksfonder:

A. Postverkets fond...........

B. Televerkets fond...........

C. Statens järnvägars fond.....

D. Statens vattenfallsverks fond

E. Domänverkets fond.........

— 2 497 000
26 000 000
111 100 000
269 701 000

59 000 404 363 000

II. Luftfartsfonden ..............

III. Statens allmänna fastighetsfond

IV. Försvarets fonder:

A. Försvarets fastighetsfond .............. 34 639 000

B. Försvarets fabriksfond.................. 674 000

V. Statens utlåningsfonder ................................

VI. Fonden för låneunderstöd ............................

6 524 000
53 557 000

35 313 000

746 188 000
63 888 000

Kungl. Maj ris proposition nr 150 år 1961

VII. Fonden för statens aktier ............................ 160 885 000

VIII. Fonden för förlag till statsverket...................... 14 600 000

IX. Diverse kapitalfonder:

A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förråds fond

.................................. 10 600 000

B. Jordfonden ............................ 4 000 000

C. Statens reproduktionsanstalts fond ...... — 1 000 14 599 000

Säger 1 499 917 000

Avgår kapitalåterbetalning:

Oreglerade kapitalmedelsförluster.............. 1 000 000

Övrig kapitalåterbetalning .................... 59 074000 60 074 000

Summa kronor 1 439 843 000

Stater innefattande specifikation till de sålunda angivna bemyndigandena
torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende såsom bilaga 2.

Med åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att, med beaktande av de ändringar som må påkallas av
riksdagens beslut angående avskrivnings- och investeringsanslag
efter denna dag, fastställa investeringsplan för budgetåret
1961/62 jämte därtill fogade stater i enlighet med
här framlagda förslag samt att i riksstaten för nämnda budgetår
å kapitalbudgeten upptaga en mot investeringsplanen
svarande inkomsttitel sålunda

Lånemedel........................ kronor 1 439 843 000

Departementschefens beräkning av de särskilda inkomsttitlarna m. m.

Jag ansluter mig till riksräkenskapsverkets förslag till ändringar i den
beräkning av vissa inkomsttitlar för nästkommande budgetår, som redovisades
i statsverkspropositionen, med följande undantag.

Sedan Kungl. Maj:t numera genom beslut den 3 mars 1961 medgivit Aktiebolaget
Vin- & spritcentralen rätt till viss fondavsättning bör inkomsttiteln
rusdrgcksförsäljningsmedel av partihandelsbolag upptagas till ett 5
miljoner kronor lägre belopp eller till 15 miljoner kronor.

Som en konsekvens av att riksförsäkringsanstalten och pensionsstyrelsen
enligt förslag i propositionen nr 45 den 1 juli 1961 sammanslås till ett ämbetsverk,
benämnt riksförsäkringsverket, bör de under uppbörd i statens
verksamhet uppförda inkomsttitlarna bidrag till riksförsäkringsanstalten
och försäkringsrådet samt bidrag till pensionsstyrelsen sammanföras till en
titel benämnd bidrag till riksförsäkringsverket och försäkringsrådet. Titeln
bör uppföras med 3 730 000 kronor.

Kungi. Maj.ts proposition nr 150 år 1961

I ett den 29 november 1960 avgivet betänkande angående totalisatorverksamheten
(SOU 1961: 1) bär totalisatorutredningen i vad avser vinstavdragens
storlek föreslagit att dessa tills vidare bör vara oförändrade. Till denna
ståndpunkt har jämväl samtliga remissmyndigheter anslutit sig. Även
jag delar uppfattningen att vinstavdragen, som fastställdes av statsmakterna
så sent som förra året, tills vidare bör vara oförändrade. Genom beslut
den 21 april 1961 har Kungl. Maj :t fastställt ändrade skalor för fördelning
av vinstavdraget mellan staten och de tävlingsanordnande organisationerna.
De nya fördelningsskalorna torde totalt sett inte komma att påverka
statens behållna inkomster under titeln totalisatormedel i sådan utsträckning
att jag anser mig böra förorda någon ändring i riksräkenskapsverkets
beräkning av inkomsttiteln, varför densamma här uppföres med
oförändrat 50 miljoner kronor.

Inkomsterna av statens affärsverksfonder har av riksräkenskapsverket
beräknats med utgångspunkt från oförändrad lönenivå. I proposition nr
142 angående lönegradsplaceringen av vissa tjänstemän m. m. framlagda
förslag kan beräknas medföra ökade lönekostnader för affärsverken med
tillhopa 10 miljoner kronor. Det oaktat vill jag emellertid förorda att inkomsterna
av statens affärsverksfonder uppföres med de av riksräkenskapsverket
föreslagna beloppen.

Under försvarets fonder bör inkomsterna av försvarets fastighetsfond i
överensstämmelse med det i propositionen nr 59 framlagda förslaget till
stat för försvarets fastighetsfond för budgetåret 1961/62 upptagas till
33 880 000 kronor.

Såsom hemställts i statsverkspropositionen i januari bör i enlighet med
gällande grunder för budgetåret 1961/62 avsättning ske till budgetutjämningsfonden
av kommunalskattemedel. De avsatta medlen bör särredovisas
på fonden. Å andra sidan bör enligt samma grunder återföring ske av tidigare
avsatta medel. I enlighet med riksräkenskapsverkets förslag kan dessa
avsättningar och återföringar nu beräknas resultera i en nettoavsätlning av
350 miljoner kronor.

En sammanställning över de förändringar av inkomsterna och utgifterna
å driftbudgeten för nästa budgetår som i enlighet med vad i det föregående
anförts föreligger i förhållande till beräkningarna i statsverkspropositionen
torde såsom bihang D få fogas till detta protokoll.

Jag torde slutligen få framlägga förslag rörande grunderna för uttagande
av preliminär skatt för inkomst under nästa budgetår. Beträffande procenttalet
för nästkommande budgetårs förra hälft vill jag erinra om att detta
procenttal — jämlikt stadgande i 12 § förordningen den 26 juli 1947 (nr
576) om statlig inkomstskatt — skall bestämmas till samma tal som gällt
för innevarande budgetårs senare hälft, d. v. s. till 100. Vad åter angår nästkommande
budgetårs senare hälft förordar jag, att för fysiska personer,
oskifta dödsbon och familjestiftelser den statliga inkomstskatt som skall
ingå i den preliminära skatten uttages med 100 procent av grundbeloppet.

8 Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 150

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 är 1961

Beträffande den slutliga inkomstskatten på grund av 1961 års taxering vill
jag erinra om att denna skatt — jämlikt bestämmelserna i 12 § förordningen
om statlig inkomstskatt — automatiskt utgår efter enahanda procenttal
av grundbeloppen som gällt med avseende å motsvarande preliminära
skatt för kalenderåret 1960.

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldig, som
avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt,
skall ingå i preliminär skatt för budgetåret 1961/62 med
100 procent av grundbeloppet; samt

b) upptaga inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret
1961/62 enligt den vid detta protokoll såsom Bilaga 1 fogade
specifikationen.

Med bifall till vad föredragande departementschefen
sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,
hemställt förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten
att till riksdagen skall avlåtas proposition av den
lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Ragnar Sohlman

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1961

Bilaga 1

Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret 1961/62

A. Egentliga statsinkomster

I. Skatter:

1. Skatt å inkomst, förmögenhet

och rörelse:

a) Skatt å inkomst och förmögenhet
in. m., bevillning . ..

b) Kupongskatt, bevillning ....

c) Utskiftningsskatt och ersättningsskatt,
bevillning.......

d) Skogsvårdsavgift, bevillning

e) Bevillningsavgifter för sär skilda

förmåner och rättigheter,
bevillning.............

f) Arvsskatt och gåvoskatt, bevillning
..................

g) Lotterivinstskatt, bevillning.

h) Omsättnings- och expedi tionsstämplar

m. m., bevillning
......................

7 900 000 000
7 000 000

1 000 000
10 200 000

1 500 000

110 000 000
80 000 000

105 000 000 8 214 700 000

2. Automobilskattemedel:

a) Fordonsskatt, bevillning____ 440 000 000

b) Bensinskatt, bevillning..... 900 000 000 1 340 000 000

3. Tullar och acciser:

a) Tullmedel, bevillning.......

b) Allmän varuskatt, bevillning

c) Särskilda varuskatter, bevillning.
.....................

d) Omsättningsskatt å motorfordon,
bevillning ............

e) Regleringsavgift och accis å
fettvaror m. m., bevillning .

f) Skatt å kaffe, bevillning . . .

g) Tobaksskatt, bevillning.....

h) Rusdrycksförsäljningsmedel

av partihandelsbolag, bevillning
.....................

i) Rusdrycksförsäljningsmedel

av detalj handelsbolag, bevillning
.....................

j) Omsättnings- och utskänk ningsskatt

å spritdrycker, bevillning
...................

k) Omsättningsskatt å vin, bevillning
...................

l) Skatt å malt- och läskedrycker,
bevillning............

m) Statlig nöjesskatt, bevillning

n) Energiskatt, bevillning......

850 000 000
1 550 000 000

350 000 000

195 000 000

43 000 000
27 000 000
930 000 000

15 000 000

30 000 000

1 150 000 000

105 000 000

180 000 000
25 000 000

575 000 000 6 025 000 000 15579700000

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

II. Uppbörd i statens verksamhet:

1. Vattendomstolsavgifter....................

2. Inkomster vid fångvården.................

3. Bidrag till riksförsäkringsverket och försäk ringsrådet.

...............................

4. Inkomster vid statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare
............................

5. Inkomster vid statens geotekniska institut ..

6. Förrättningsavgifter vid statens bilinspektion,

alt tillföras automobilskattemedlen............

7. Inkomster vid väg- och vattenbyggnadsverket,

att tillföras automobilskattemedlen............

8. Avgifter för registrering av motorfordon ....

9. Inkomster vid Sveriges meteorologiska och hyd rologiska

institut.........................

10. Bidrag till statens bränslekontrollerande verksamhet
..................................

11. Inkomster vid länsarkitektsorganisationen ...

12. Inkomster vid matematikmaskinnämnden......

13. Inkomst av myntning och justering........

14. Kontrollstämpelmedel.....................

15. Bidrag till bank- och fondinspektionen.....

16. Bidrag till sparbanksinspektionen...........

17. Bidrag för revision av sparbankerna ........

18. Inkomster vid tandläkarhögskolorna........

19. Avgifter för granskning av biografbilder ....

20. Inkomster vid lantbruksnämnderna.........

21. Inkomster vid statens jordbruksnämnd ......

22. Inkomster vid statens centrala frökontrollan stalt.

....................................

23. Avgifter för växtskyddsinspektion m. m.......

24. Inkomster vid statens lantbrukskemiska kontrollanstalt
...............................

25. Inkomster vid statens maskinprovningar ....

26. Inkomster vid statens veterinärmedicinska anstalt
.....................................

27. Inkomster vid veterinärhögskolan ..........

28. Inkomster vid lantmäteriväsendet..........

29. Inkomster vid rikets allmänna kartverk ....

30. Avgifter för statskontroll å krigsmaterieltill verkningen.

..............................

31. Skeppsmätningsavgifter....................

32. Inkomster vid Sveriges geologiska undersökning

33. Inkomster vid statens provningsanstalt.....

34. Inkomster vid flygtekniska försöksanstalten .

35. Inkomster vid statens institut för konsumentfrågor
....................................

36. Fyr- och båkmedel.......................

37. Lotspenningar............................

38. Försäljning av sjökort m. m................

39. Inkomster vid statens skeppsprovningsanstalt.

500 000
1 650 000

3 730 000

300 000
1 300 000

4 500 000

1 500 000
9 500 000

7 000 000

95 000
1 000 000

2 000 000
6 000 000
1 000 000

545 000
400 000
410 000
430 000
300 000

1 700 000
350 000

2 200 000
1 100 000

300 000
210 000

1 300 000
700 000
17 300 000
3 800 000

45 000
500 000
1 400 000
3 400 000
6 600 000

165000
19 000 000
13 000 000
680 000
1 300 000

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1961

40. Patent- och varumärkes- samt registreringsav gifter.

................................... 14 800 000

41. Avgifter för registrering i förenings- m. fl. register
.................................... 450 000

42. Bidrag till försäkringsinspektionen.......... 1 300 000

43. Inkomster av statens gruvegendom.......... 3 500 000

44. Inkomster vid statens institut för folkhälsan . 525 000

45. Inkomster vid statens bakteriologiska laboratorium
................................... 3 800 000

46. Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium
.................................... 700 000

47. Inkomster vid statens farmacevtiska laboratorium
................................... 400 000

48. Inkomster vid statens mentalsjukhus........ 49 000 000

49. Inkomster vid Vilhemsro sjukhus............ 310 000

50. Inkomster vid karolinska sjukhuset........ 34 000 000

51. Inkomster vid serafimerlasarettet........... 8 900 000

III. Diverse inkomster:

1. Bötesmedel............................... 32 000 000

2. Totalisatormedel.......................... 50 000 000

3. Tipsmedel................................ 85 000 000

4. Lotterimedel............................. 112 000 000

5. Övriga diverse inkomster.................. 20 000 000

B. Inkomster av statens kapitalfonder

I. Statens af färsverksf onder:

1. Postverket, bevillning...................... 20 000 000

2. Televerket............................... 115 000 000

3. Statens vattenfallsverk.................... 225 000 000

4. Domänverket............................. 40 000 000

II. Riksbanksfondcn..............................

III. Statens allmänna fastighets jond:

1. Slottsbyggnadernas delfond........... 1 000

2. Fångvårdsstyrelsens t 2 515 000

3. Beskickningsfastigheternas * 1 360 000

4. Byggnadsstyrelsens » 9 291 000

5. Generaltullstyrelsens t 275 000

6. Uppsala universitets * 810 000

7. Lunds universitets t 800 000

8. Sjöfartsstyrelsens > 150 000

9. Medicinalstyrelsens > 8 645 000

10. Karolinska sjukhusets » 1 140 000

IV. Försvarets fonder:

1. Försvarets fastighetsfond.................. 33 880 000

2. Försvarets fabriksfond.................... 2 800 000

234 895 000

299 000 000
16 118 595 000

400 000 000
50 000 000

24 987 000

36 680 000

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1961

V. Statens utldningsf onder:

1. Utrikesförvaltningens lånefond.............. 10 000

2. Yärnpliktslånefonden...................... 1 000

3. Statens bostadslånefond................... 1 000

4. Lånefonden för tjänstemannasamhället vid

Mörby.................................... 7 000

5. Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre

bemedlade, barnrika familjer............... 3 900 000

6. Lånefonden för bostadsbyggande i städer och

stadsliknande samhällen................... 25 000

7. Lånefonden för främjande av bostadsbyggande

på landsbygden........................... 350 000

8. Lånefonden för bostadsbyggande........... 236 000 000

9. Lånefonden för lantarbetarbostäder......... 1 000

10. Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrin
............................. 525 000

11. Lånefonden för allmänna samlingslokaler .... 1 100 000

12. Statens bosättningslånefond................ 1 600 000

13. Vattenkraftslånefonden.................... 260 000

14. Luftfartslånefonden........................ 500 000

15. Tullverkets båtlånefond................... 1 000

16. Statens lånefond för universitetsstudier..... 450 000

17. Allmänna studielånefonden................ 750 000

18. Lånefonden för inventarier i studentbostäder 175 000

19. Gödselvårdslånefonden.................... 1 000

20. Jordbrukets lagerhusfond.................. 560 000

21. Statens mejerilånefond.................... 1 000

22. Jordbrukets maskinlånefond............... 950 000

23. Statens sekundärlånefond för jordbrukare ... 85 000

24. Fonden för supplementär jordbrukskredit .... 100 000

25. Kraftledningslånefonden................... 265 000

26. Elektrifieringslånefonden................... 1 000

27. Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för motordrift
.................................. 1000

28. Egnahemslånefonden...................... 4 600 000

29. Arrendelånefonden........................ 1 000

30. Arbetarsmåbrukslånefonden................ 1 000

31. Västerbottens och Norrbottens nybygges- och

bostadsförbättringslånefond................ 1 000

32. Kronotorparnas inventarielånefond.......... 1 000

33. Statens avdikningslånefond................ 1 800 000

34. Täckdikningslånefonden................... 5 000

35. Bevattningslånefonden................... 1 000

36. Fiskerilånefonden......................... 380 000

37. Statens fiskredskapslånefond............... 1 000

38. Virkesmätningslånefonden.................. 1 000

39. Skogsväglånefonden....................... 18 000

40. Statens skogslånefond..................... 1 000

41. Lånefonden för insamling av skogsfrö...... 1 000

42. Statens lånefond för den mindre skeppsfarten 1 000 000

43. Statens sekundärlånefond för rederinäringen . 50 000

44. Sjöfartsverkets båtlånefond................ 4 000

45. Statens hantverks- och industrilånefond...... 3 800 000

259 286 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

VI. Fonden för låneunderstöd:

1. Bostadsstyrelsens delfond.................. 1 025 000

2. Statskontorets » 7 800 000

3. Lantbruksstyrelsens * .................. 4 000

4. Riksbankens » 3 500 000

5. Riksgäldskontorets » .................. 1000

VII. Fonden för statens aktier

12 330 000
70 000 000

VIII. Statens pensionsfonder:

1. Folkpensioneringsfonden................... 57 000 000

2. Civila tjänstepensionsfonden............... 1 750 000

3. Militära tjänstepensionsfonden............. 200 000

4. Allmänna familjepensionsfonden............ 5 250 000

5. Statens pensionsanstalts pensionsfond....... 10 600 000

6. Pensionsfonden för vissa riksdagens verk .... 34 000 74 834 000

IX. Diverse kapitalfonder:

1. Fonden för kreditgivning till utlandet...... 26 750 000

2. Övriga diverse kapitalfonder............... 17 600 000 44 350 000

_972 467 000

Summa kronor 17 086 062 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

Förslag till

Investeringsstater för budgetåret 1961/62

I. Statens affärsverksfonder

A. Postverkets fond

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .

inom fonden........... 7 000 000

Övriga kapitalmedel...... 1 000

Investeringsbemyndigande. —2 497 000

4 504 000

B. Televerkets fond

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .

från riksstaten......... 7 500 000

inom fonden.......... 280 000 000

Övriga kapitalmedel...... 100 000

Investeringsbemyndigande. 26 000 000

313 600 000

C. Statens järnvägars fond

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .

från riksstaten......... 5 600 000

inom fonden........... 205 000 000

Övriga kapitalmedel...... 100 000

Investeringsbemyndigande. 111 100 000

321 800 000

D. Statens vattenfallsverks fond

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .

från riksstaten ........ 3 500 000

inom fonden........... 159 900 000

Övriga kapitalmedel...... 100 000

Investeringsbemyndigande. 269 701 000

Bilaga 2

. 4 504 000

4 504 000

313 600 000

321 800 000

433 201 000

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1961

E. Domänverkets fond

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .

inom fonden........... 400 000

Övriga kapitalmedel...... 1 000

Investeringsbemyndigande._59 000

460 000

O. Luftfartsfonden

Avskrivningsmedel

från riksstaten......... 100 000

inom fonden........... 5 375 000

Övriga kapitalmedel...... 1 000

Investeringsbemyndigande. 6 524 000

12 000 000

Summa investeringsanslag .

III. Statens allmänna fastighetsfond

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .

från riksstaten......... 64 085 000

inom fonden........... 35 843 000

Övriga kapitalmedel...... 785 000

Investeringsbemyndigande. 53 557 000

154 270 000

IV. Försvarets fonder

A. Försvarets fastighetsfond

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .

från riksstaten......... 120 950 000

inom fonden........... 15 110 000

Övriga kapitalmedel...... 1 000

Investeringsbemyndigande. 34 639 000

170 700 000

B. Försvarets fabriksfond

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .

inom fonden........... 3 325 000

Övriga kapitalmedel...... 1 000

Investeringsbemyndigande. 674 000

. 460 000

460 000

. 12 000 000

12 000 000

154 270 000

170 700 000

.. 4 000 000

4 000 000

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1961

V. Statens utlåningsfonder
Utrikesförvaltningens lånefond

Investeringsbemyndigande . 50 000 Investeringsanslag.........

Lånefonden för bostadsbyggande

Investeringsbemyndigande. 780 000 000 Investeringsanslag........

Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien

Investeringsbemyndigande. 1 000 Investeringsanslag........

Statens bosättningslånefond

Investeringsbemyndigande. 1 000 Investeringsanslag........

Lånefonden för allmänna samlingslokaler

Avskrivningsmedel Investeringsanslag ........

från riksstaten......... 5 400 000

Investeringsbemyndigande . 3 600 000

9 000 000

Avskrivningsmedel
från riksstaten .

Statens lånefond för universitetsstudier
---- 13 600 000 Investeringsanslag

Avskrivningsmedel
från riksstaten .

Allmänna studielånefonden

10 700 000 Investeringsanslag

Lånefonden för inventarier i studentbostäder

Investeringsbemyndigande . 2 000 000 Investeringsanslag .

Avskrivningsmedel
från riksstaten .

Kronotorparnas inventarielånefond

.. 50 000 Investeringsanslag

Fiskerilånefonden

Avskrivningsmedel Investeringsanslag

från riksstaten......... 315 000

Investeringsbemyndigande. 535 000

850 000

Avskrivningsmedel
från riksstaten..

Statens fiskredskapslånefond

30 000 Investeringsanslag

50 000

730 000 000

1 000

9 000 000

13 600 000

10 700 000

2 000 000

50 000

850 000

30 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961 47

Statens hantverks- och industrilånefond

[nvesteringsbemyndigande. 10 000 000 Investeringsanslag........ 10 000 000

Statens lånefond för den mindre skeppsfarten

Investeringsbemyndigande. 1 000 Investeringsanslag........ 1000

Summa investeringsbemyndiganden
för statens utlåningsjonder.
........... 746 188 000

VI. Fonden för låneunderstöd

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag . 165 139 000

från riksstaten......... 74 638 000

Övriga kapitalmedel...... 26 613 000

Investeringsbemyndigande. 63 888 000 _

165 189 000 165 139 000

VII. Fonden för statens aktier

Övriga kapitalmedel...... 1 000 Investeringsanslag ........ 160 886 000

Investeringsbemyndigande.. 160 885 000 _

160 886 000 160 886 000

VID. Fonden för förlag till statsverket

Övriga kapitalmedel....... 3 500 000 Summa investeringsanslag ... 18 100 000

Investeringsbemyndigande.. 14 600 000 _

18 100 000 18 100 000

IX. Diverse kapitalfonder
A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förråds fond

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag . . 40 700 000

inom fonden............ 30 000 000

Övriga kapitalmedel....... 100 000

Investeringsbemyndigande. . 10 600 000 __

40 700 000 40 700 000

B. Jordfonden

Investeringsbemyndigande . 4 000 000 Investeringsanslag

4 000 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

C. Statens reproduktionsanstalts fond

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag

inom fonden.......... 215 000

Övriga kapitalmedel ____ 1 000

Investeringsbemyndigande — 1 000

215 000

Säger beträffande samtliga investeringsstater för:

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag

från riksstaten....... 306 468 000

inom fonden......... 742 168 000

Övriga kapitalmedel .... 31 305 000

Investeringsbemyndigande 1 499 917 000

2 579 858 000

.... 215 000

215 000

2 579 858 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

Innehåll

Den internationella ekonomiska utvecklingen .................. 2

Den ekonomiska politiken .................................... 5

Det inhemska konjunkturläget .............................. 5

Den ekonomiska politiken .................................. 9

Budgetperspektivet på längre sikt .......................... 15

Budgetläget ................................................ 21

Förnyad beräkning av statsinkomsterna........................ 28

Utgiftsförändringar i riksstatsförslaget för budgetåret 1961/62 . . 30

Avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1961/62 .. 32

Kapitalbudgeten för budgetåret 1961/62 ........................ 34

Departementschefens beräkning av de särskilda inkomsttitlarna

m■ m..................................................... 36

Bilaga 1. Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret
1961/62 39

Bilaga 2. Förslag till investeringsstater för budgetåret 1961/62.. 44

Bihang A: Riksräkenskapsverket: Budgetutfallet 1960/61
Bihang B: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
Bihang C: Reviderad nationalbudget för år 1961
Bihang D: Driftbudgeten för budgetåret 1961/62
Bihang E: Den statsfinansiella utvecklingen under budgetåren
1955/56—1964/65

Stockholm 1961. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 610553

BIHANG A

RIKSRÄKENSKAPSVERKETS
BERÄKNING AV
BUDGETUTFALLET 1960/61

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961
Bih. A: Riksrålcenskapsverket: Budgetutfallet 1960/61

-76 fisgefig^ri u;j j?i.<rl,;i „ , ,•/:"! /ÖV !''.''><»

no it ■'':'' HiJ i k hus »it! ■ n<

BihangA

-lli

Till KONUNGEN

Itu-Wirth v r. ivi1:?'' ''ut Av- !»>«* MiinUi

I enlighet med föreskrifterna i den för riksräkenskapsverket gällande
instruktionen får riksräkenskapsverket härmed avgiva approximativ beräkning
rörande utfallet av driftbudgeten för budgetåret 1960/61.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 150. Biliang A

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

Vid beräkningen har hänsyn jämväl tagits till de anslag, som före den
30 mars 1961 anvisats eller enligt före angivna tidpunkt till riksdagen avlämnade
propositioner äro avsedda att anvisas å tilläggsstat till riksstaten
för nu löpande budgetår. Sammanlagda beloppet av sålunda redan anvisade
eller äskade tilläggsstatsanslag uppgår till 126,41 miljoner kronor (jfr riksdagens
skrivelse den 14 december 1960, nr 404, samt propositionerna nr 2
och 105 till 1961 års riksdag).

Beräkningen — vilken såsom närmare framgår av det följande i likhet
med motsvarande beräkningar för föregående budgetår avser även förändringen
i beloppet av behållningar å reservationsanslag — grundar sig i regel
på de inom riksräkenskapsverket förda bokföringsmässiga sammanställningarna
av de olika huvudförvaltningarnas månatliga kassarapporter för
budgetårets åtta första månader samt på från samtliga huvudförvaltningar
med flera myndigheter infordrade approximativa uppgifter avseende budgetårets
fyra sista månader.

Av närslutna sammanställning över beräkningen av utfallet av driftbudgetens
inkomstsida (bilaga) framgår, att driftbudgetens inkomster beräknas
överstiga de i riksstaten uppförda med 887,63 miljoner kronor. För de
inkomsttitlar, som ingå i driftbudgetens allmänna del, den s. k. allmänna
budgeten, d. v. s. de inkomsttitlar som regleras mot budgetutjämningsfonden,
redovisas en nettomerinkomst å 882,41 miljoner kronor, medan inkomsterna
å de till specialbudgeterna hörande inkomsttitlarna förutsättas komma att
överstiga de ursprungligen beräknade med netto 5,22 miljoner kronor. Sistnämnda
belopp motsvarar praktiskt taget överskottet å de till automobilskattemedlens
specialbudget hörande inkomsttitlarna. Inkomsterna å titeln
för skatt å inkomst och förmögenhet m. m. beräknas, på sätt närmare framgår
av ämbetsverkets skrivelse denna dag angående förnyad inkomstberäkning
för budgetåret 1961/62, komma att överstiga det i riksstaten upptagna
beloppet med 600 miljoner kronor, medan riksstatens övriga inkomsttitlar
sammanlagt beräknas utvisa en nettomerinkomst på 287,63 miljoner kronor.
Härvid må nämnas, att den under fonden för statens aktier beräknade
inkomsten nedsatts med 25 miljoner kronor i anledning av Kungl. Maj :ts
proposition angående avsättning av viss del av statens vinst från LKAB för
stöd till industriellt forsknings- och utvecklingsarbete, in. m.

Driftbudgetens mot budgetutjämningsfonden reglerade anslag kunna, om
man bortser från uppkommande besparingar å reservationsanslag, beräknas
komma att utvisa en nettobesparing å 211,40 miljoner kronor. De belopp,
som för de olika huvudtitlarnas vidkommande förväntas komma att tagas i
anspråk från respektive överföras till budgetutjämningsfonden, angivas i
efterföljande sammanställning.

Bih. A: Riksräkenskapsverket: Budgetutfallet 1960/61

Merutgifter

Besparingar

Egentliga statsutgifter:	milj. kr.	milj. kr.
I.	Kungl. hov- och slottsstaterna ....	. . . , —	_
II.	Justitiedepartementet.............		_
III.	Utrikesdepartementet.............	.......... 8,10	_
IV.	Försvarsdepartementet............		18,76
V.	Socialdepartementet..............		27,20
VI.	Kommunikationsdepartementet.....		2,04
VII.	Finansdepartementet..............		_
VIII.	Ecklesiastikdepartementet.........	.......... 61,54	_
IX.	Jordbruksdepartementet...........		0,79
X.	Handelsdepartementet.............	......... 4,90	—
XI.	Inrikesdepartementet..............	......... 3,76	_
XII.	Civildepartementet................		223,21
XIII.	Oförutsedda utgifter..............		0,99
XIV.	Riksdagen och dess verk m. m.....	......... 2,18	—
		Säger 101,29	272,99
Utgifter	för statens kapitalfonder:
I.	Statens affärsverksfonder ........	—	50,00
II.	Luftfartsfonden..................		—

III. Riksgäldsfonden........................... 10,00

V. Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster —

Säger 10,30

50,00

Summa 111,59 322,99

Nettobesparing 211,40

Såsom framgår av sammanställningen, utvisar civildepartementets huvudtitel
den största avvikelsen från beräkningarna i riksstat och tilläggsstat
med en uppskattad nettobesparing å 223,21 miljoner kronor. Denna besparing,
som i huvudsak är att hänföra till det under denna huvudtitel uppförda
anslaget till täckning av beräknade merkostnader för löner och pensioner
in. m., sammanhänger emellertid med att detta anslag i enlighet med vad som
förutsatts vid anslagets beviljande beräknas i allmänhet icke bliva taget i
anspråk av de avlöningsulbetalande myndigheterna, vilket leder till en motsvarande
merbelaslning av myndigheternas avlöningsanslag. Till täckning
av beräknade merkostnader för löner inom försvaret har anvisats ett särskilt
anslag under försvarsdepartementets huvudtitel med samma konstruktion.
Efter korrigering med hänsyn härtill av de olika huvudtitlarnas belastning
märkes bland mera betydande merutgifter överskridande av anslaget under
utrikesdepartementets huvudtitel till Förenta Nationerna med 7,72 miljoner
kronor, av anslaget under socialdepartementets huvudtitel till bidrag till
sjukkassor in. in. med 8,30 miljoner kronor, av anslagen under finansdepartementets
huvudtitel till ersättning till städerna för mistad tolag och till
tf Dihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 150. Bihang A

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

skatteersältning till kommunerna med 5,87 respektive 6,57 miljoner kronor,
av anslaget under ecklesiastikdepartementets huvudtitel till studiebidrag och
stipendier med 11,02 miljoner kronor samt av anvisade medel till räntor å
statsskulden med 10,00 miljoner kronor. Bland större besparingar må nämnas
besparingar å anslagen under socialdepartementets huvudtitel till bidrag
till erkända arbetslöshetskassor och till bidrag till folkpensioner m. m.
med 25,00 respektive 15,21 miljoner kronor, å anslagen under ecklesiastikdepartementets
huvudtitel till bidrag till driften av lokala yrkesskolor och till
bidrag till byggnadsarbeten m. m. vid yrkesskolor med 16,07 respektive
5,95 miljoner kronor, å civilförsvarets anslag under inrikesdepartementets
huvudtitel till utbildnings- och övningsverksamhet med 4,43 miljoner kronor,
å anslaget under civildepartementets huvudtitel till arbetsgivaravgift till
den allmänna tilläggspensioneringen med 7,00 miljoner kronor samt å anslaget
till täckning av underskott å statens järnvägars fond med 50,00 miljoner
kronor. Vidare må framhållas, att budgetutjämningsfonden förutsättes
på grund av merinkomster å de till automobilskattemedlens specialbudget
hörande inkomsttitlarna efter avdrag av merutgifter å anslag under spe(Tialbudgeten
komma att över anslaget till avsättning till statens automobilskattemedelsfond
tillföras 3,29 miljoner kronor. Det enligt riksstaten och
tilläggsstaten beräknade underskottet å automobilskattemedlens specialbudget,
22,14 miljoner kronor, beräknas sålunda vid realiserandet av budgeten
komma att minska till 18,85 miljoner kronor.

Enligt ovanstående beräkningar skulle budgetutjämningsfonden vid realiserandet
av driftbudgeten komma att tillföras merinkomster å inkomsttitlar
å netto 882,41 miljoner kronor samt besparingar å anslag å netto 211,40
miljoner kronor. I den ordinarie riksstaten har beräknats ett saldo mellan
inkomster och utgifter (överskott) på 250,48 miljoner kronor. Mot detta belopp
samt de beräknade merinkomsterna å inkomsttitlar och besparingarna
å anslag får ställas det sammanlagda beloppet av de anslag, som enligt vad
som framhållits i det föregående anvisats eller förutsatts komma att anvisas
å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår. Härvid erhålles totalt
ett belopp att överföras till budgetutjämningsfonden om (250,48 + 882,41 -f211,
40 — 126,41 =) 1 217,88 miljoner kronor eller i runt tal 1 220 miljoner
kronor. Det i riksstaten upptagna formella överskottet å statsregleringen
på i runt tal 275 miljoner kronor avser till ett belopp av 25 miljoner kronor
återföring från budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel. I stället
för angivna återföring beräknas nu en avsättning till budgetutjämningsfonden
av kommunalskattemedel på 300 miljoner kronor. Det i riksstaten upptagna
formella överskottet skulle alltså nu kunna beräknas till 920 miljoner
kronor.

Riksräkenskapsverket har även verkställt en beräkning av utgifterna å
driftbudgetens reservationsanslag. Denna beräkning har skett på samma
sätt som beräkningen av utgifterna å driftbudgetens övriga anslag. En sammanfattning
av beräkningen av förändringen i beloppet av kvarstående behållningar
å reservationsanslag lämnas i efterföljande sammanställning.

Bih. A: Riksräkenskapsverket: Budgetutfallet 1960/61

Minskning (—)
resp. ökning (+)
milj. kr.

Egentliga statsutgifter:

IV. Försvarsdepartementet .............................. + 100

V. Socialdepartementet ................................ + 25

IX. Jordbruksdepartementet ............................ + 10

X. Handelsdepartementet .............................. — 20

Utgifter för statens kapitalfonder:

IV. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar .............. + 45

+ 160

Enligt vad nu anförts skulle alltså beloppet av kvarstående behållningar å
reservationsanslag under nu löpande budgetår komma att ökas med sammanlagt
160 miljoner kronor. Om denna summa lägges till det belopp, som i
det föregående beräknats komma att överföras till budgetutjämningsfonden,
erhålles ett belopp av (160 -f- 1 220=) 1 380 miljoner kronor. Sistnämnda
summa skulle motsvara det belopp, varmed de sammanlagda inkomsterna
kunna beräknas komma att överstiga de sammanlagda utgifterna under innevarande
budgetår.

Resultatet av riksräkenskapsverkets beräkning av budgetutfallet kan också,
om man utgår från de totala inkomsterna och utgifterna enligt riksstat
och tilläggsstat, uttryckas på följande sätt. I riksstat och tilläggsstat ha utgifterna
upptagits till sammanlagt (15 249,76 + 126,41 =) 15 376,17 miljoner
kronor. De faktiska utgifterna beräknas av riksräkenskapsverket understiga
detta belopp med 365 miljoner kronor. Utgifterna kunna alltså beräknas komma
att uppgå till ett sammanlagt belopp av 15 010 miljoner kronor. Då inkomsterna
beräknas till i runt tal 16 390 miljoner kronor, kan alltså det
kassamässiga överskottet beräknas till 1 380 miljoner kronor.

I handläggningen av detta ärende ha deltagit generaldirektören Renlund
samt byråchefen Ehnbom och tillförordnade byråcheferna Säfström och Lindahl
varjämte tillförordnade byrådirektören Jarder varit föredragande.
Stockholm den 30 mars 1961.

INGRID JARDER

Underdånigst
GÖSTA RENLUND

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

Bilaga

Beräkning rörande utfallet av driftbudgetens inkomstsida
under budgetåret 1960/61

	I riksstaten	Beräknat	Brist att	Merin-
	beräknat	utfall	ersättas	komst att
	belopp		av	tillföras
			budgetut-	budgetut-
			jämnings-	jämnings-
A. Egentliga statsinkomster			fonden	fonden
Skatter:		Tusental	kronor
1. Skatt å inkomst, förmögenhet och
rörelse:
a) Skatt å inkomst och förmögen-
het m. m., bevillning........	6 900 000	7 500 000	—	600 000
b) Kupongskatt, bevillning.....	7 000	6100	900	_
c) Utskiftningsskatt och ersätt-
ningsskatt, bevillning........	1000	5 500	—	4 500
d) Fondskatt, bevillning........	13 500	13 400	100	_
ej Skogsvårdsavgift^, bevillning	10 100	10 200	—	100
f) Bevillningsavgifter för särskil-
da förmåner och rättigheter,
bevillning..................	1500	1800	—	300
g) Arvsskatt och gåvoskatt, bevill-
ning......................	100 000	125 000	—	25 000
h) Lotterivinstskatt, bevillning..	85 000	79 000	6 000	_
i) Omsättnings- och expeditions-
stämplar m. m., bevillning ...	90 000	100000	—	10 000
2. Automobilskattemedel:
a) Fordonsskatt, bevillning.....	410 000	415 000	_	_
b) Bensinskatt, bevillning......	850 000	850 000	—	—
3. Tullar och acciser:
a) Tullmedel, bevillning........	775 000	825 000	_	50 000
b) Allmän varuskatt, bevillning ..	1 400 000	1485 000	_	85 000
cj Särskilda varuskatter, bevill-
ning ......................	340 000	335 000	5 000	_
d) Omsättningsskatt å motorfor-
don, bevillning.............	180 000	185 000	—	5000
e) Regleringsavgift och accis å
fettvaror m. m., bevillning ...	40 000	53 000	—	13 000
f) Skatt å kaffe, bevillning.....	25 000	26 000	—	1000
g) Tobaksskatt, bevillning......	900 000	895 000	5 000
h) Rusdrycksförsäljningsmedel
av partihandelsbolag, bevill-
ning......................	15 000	20 000	—	5 000
i) Rusdrycksförsäljningsmedel av
detaljhandelsbolag, bevillning	28 000	30 000	—	2 000
j) Omsättnings- och utskänk-
ningsskatt å spritdrycker, be-
villning...................	1 125 000	1 150 000	_	25 000
k) Omsättningsskatt å vin, bevill-
ning.......................	105 000	100 000	5 000	—
1) Maltdrycksskatt, bevillning ..	no ooo	105 000	5 000	_
m) Skatt å läskedrycker, bevill-
ning......................	70 000	65 000	5 000	_
n) Statlig nöjesskatt, bevillning..	30 000	27 000	3 000	_
oj Energiskatt, bevillning......	550 000	550 000	—	—
Säger för skatter	14 161 100	14 957 000	35 000	825 900

Bih. A: Riksräkenskapsverket: Budgetutfallet 1960/61

	I riksstaten	Beräknat	Brist att	Merin-
	beräknat	utfall	ersättas	komst att
	belopp		av	tillföras
			budgetut-	budgetut-
			jämnings-	jämnings-
			fonden	fonden
		Tusental	kronor
II. Uppbörd i statens verksamhet:
1. Vattendomstolsavgifter.......	500	350	150	—
2. Inkomster vid fångvården____	2 550	2 500	50	—
3. Bidrag till riksförsäkringsanstal-
ten och försäkringsrådet......	3 600	3 500	100	—
4. Bidrag till pensionsstyrelsen ...	230	290	—	60
5. Inkomster vid statens vårdan-
stalter för alkoholmissbrukare .	275	200	75	—
6. Inkomster vid statens geotek-
niska institut................	1300	1350	—	50
7. Förrättningsavgifter vid statens
bilinspektion, att tillföras auto-
mobilskattemedlen.............	4 800	4 825	—	—
8. Inkomster vid väg- och vatten-
byggnadsverket, att tillföras
automobilskattemedlen.........	1300	1500	—	—
9. Avgifter för registrering av mo-
torfordon...................	9 000	9100	—	100
10. Inkomster vid Sveriges meteoro-
logiska och hydrologiska institut	6100	6100	—	—
11. Bidrag till statens bränslekon-
trollerande verksamhet.......	80	125	—	45
12. Inkomster vid länsarkitekts-
organisationen...............	1200	1000	200	—
13. Inkomst av myntning och juste-
ring........................	4 500	5 825	—	1325
14. Kontrollstämpelmedel........	1000	1125	—	125
15. Bidrag till bank- och fondinspek-
tionen......................	525	570	—	—
16. Bidrag till sparbanksinspektio-
nen........................	370	375	—	—
17. Bidrag för revision av sparban-
kerna.......................	410	410	—	—
18. Inkomster vid tandläkarhögsko-
lorna.......................	480	355	125	—
19. Avgifter för granskning av bio-
grafbilder...................	325	300	25	—
20. Inkomster vid matematikma-
skinnämnden................	2 500	1400	1100	—
21. Inkomster vid lantbruksnämn-
derna.......................	1700	1400	300	—
22. Inkomster vid statens j ordbruks-
nämnd......................	350	350	—	—
23. Inkomster vid statens centrala
frökontrollanstalt............	1790	2 000	—	210
24. Inkomster vid statens växt-
skyddsanstalt.................	900	1150	—	250
25. Inkomster vid statens lantbruks-
kemiska kontrollanstalt.......	250	280	—	30
26. Inkomster vid statens maskin-
provningar...................	250	250	—	—
27. Inkomster vid statens veterinär-
medicinska anstalt...........	1300	1300	—	—
28. Inkomster vid veterinärhögsko-
lan.........................	700	750	—	60
29. Inkomster vid lantmätcriväsen-
det.........................	16 600	16 600	—	—

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

	I riksstaten	Beräknat	Brist att	Merin-
	beräknat	utfall	ersättas	komst att
	belopp		av	tillföras
			budgetut-	budgetut-
			jämnings-	jämnings-
			fonden	fonden
		Tusental	kronor
30. Inkomster vid rikets allmänna
kartverk....................	2 300	2 700	—	400
31. Avgifter för statskontroll å krigs-
materieltillverkningen........	40	40	—	—
32. Skeppsmätningsavgifter.......	550	550	—	—
33. Inkomster vid Sveriges geolo-
giska undersökning...........	1700	1600	100	—
34. Inkomster vid statens prov-
ningsanstalt.................	2 700	2 725	—	25
35. Inkomster vid flygtekniska för-
söksanstalten................	6500	5 500	1000	—
36. Inkomster vid statens institut
för konsumentfrågor..........	150	150	—	—
37. Fyr- och båkmedel...........	18 000	17 500	500	—
38. Lotspenningar...............	12 500	12 500	—	—
39. Försäljning av sjökort m. m. ..	570	650	—	80
40. Inkomster vid statens skepps-
provningsanstalt.............	950	1000	—	50
41. Patent- och varumärkes- samt
registreringsavgifter..........	12 000	14 000	—	2 000
42. Avgifter för registrering i för-
enings- m. fl. register........	450	400	50	—
43. Bidrag till försäkringsinspektio-
nen........................	1300	1245	—	—
44. Inkomster av statens gruvegen-
dom........................	5 000	2 500	2 500	—
45. Inkomster vid statens bakterio-
logiska laboratorium..........	5 500	4300	1200	—
46. Inkomster vid statens rättske-
miska laboratorium..........	700	650	50	_
47. Inkomster vid statens farmacev-
tiska laboratorium...........	400	400	—	_
48. Inkomster vid statens mental-
sjukhus.....................	47 200	49 600	—	2 400
49. Inkomster vid Vilhelmsro sjuk-
hus.........................	260	330	_	70
50. Inkomster vid karolinska sjuk-
huset.......................	36 800	29100	7 700	_
51. Inkomster vid serafimerlasaret-
tet.........................	9100	8 600	500	_
52. Inkomster vid statens institut
för folkhälsan................	475	550	—	75
Säger för uppbörd i statens verksamhet	230 030	221870	15 725	7 345
III. Diverse inkomster:
1. Bötesmedel...................	28 000	30000	_	2 000
2. Totalisatormedel..............	50 000	50 000	_	—
3. Tipsmedel....................	95 000	84 000	11000	—
4. Lotterimedel.................	115 000	111000	4 000	_
5. Övriga diverse inkomster.....	15000	30 000		15000
Säger för diverse inkomster	303 000	305 000	15 000	17 000
Säger för egentliga statsinkomster	14 694130	15 483 870	65 725	850 245

Bih. A: Riksräkenskapsverket: Budgetutfallet 1960/61

B. Inkomster av statens kapitalfonder

I. Statens affärsverksfonder:

1. Postverket, bevillning ........

2. Televerket..................

3. Statens vattenfallsverk.......

4. Domänverket...............

Säger för statens affärsverksfonder

II. Riksbanksfonden...............

III. Statens allmänna fastighetsfond .

IV. Försvarets fonder:

1. Försvarets fastighetsfond.....

2. Försvarets fabriksfond.......

Säger för försvarets fonder

V. Statens utlåningsfonder.........

VI. Fonden för låneunderstöd......

VII. Fonden för statens aktier......

VIII. Statens pensionsfonder:

1. Folkpensioneringsfonden......

2. Civila tjänstepensionsfonden ..

3. Militära tjänstepensionsfonden.

4. Allmänna familjepensionsfonden
........................

5. Statens pensionsanstalts pensionsfond
...................

6. Pensionsfonden för vissa riksdagens
verk................

Säger för statens pensionsfonder

IX. Diverse kapitalfonder:

1. Fonden för kreditgivning till

utlandet....................

2. Övriga diverse kapitalfonder .

Säger för diverse kapitalfonder

Säger för inkomster av
statens kapitalfonder

Tillsammans

I riksstaten beräknat belopp	Beräknat utfall	Brist att ersättas av budgetut- jämnings- fonden	Merin-komst att tillföras budgetut-jämnings-fonden
	Tusental	kronor
1000	20 000		19 000
80 000	120 000	—	40 000
190 000	200 000	—	10 000
23 000	52 000	—	29 000
294 000	392 000	—	98 000
SO COO	50 000	—	—
28 377	27 100	1277	—
31638	31000	638	_
2 800	2 800	—	—
34 438	33 800	638	—
204 301	210 000	—	5 699
13 003	13 800	—	797
65 000	59 000	6 000	—
56 000	57 600		1600
1675	1730	—	55
180	198	—	18
5000	5135	—	135
9 600	9 900	—	300
33	35	—	2
72 488	74 598	—	2110
28 500	28 100	400
16 000	15 600	400	—
44 500	43 700	800	—
806107	903 998	8 715	106 606
15 500 237	16 387 868	74 440	956 851

Stockholm 1961. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 610511

BIHANG B

RIKSRÄKENSKAPSYERKETS

INKOMSTBERÄKNING

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961
Bih. B: Riksråkenskapsverkets inkomstberäkning

Bihang B

Till KONUNGEN

Enligt den för riksräkenskapsverket gällande instruktionen åligger det
ämbetsverket att före den 5 april till Kungl. Maj :t avlämna förslag till förnyad
beräkning av statsverkets inkomster under de större inkomsttitlarna
1 Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 150. Bihang B

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

vid nästfoljande statsreglering. För fullgörande av detta uppdrag har riksräkenskapsverket
från vederbörande myndigheter infordrat nya beräkningar
rörande inkomsterna under budgetåret 1961/62 på de större inkomsttitlarna
samt vissa speciellt konjunkturkänsliga inkomsttitlar. Vid bedömandet
av titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. in. ha utnyttjats nu tillgängligt
material angående inkomstutvecklingen, den inom ämbetsverket
förda uppbördsstatistiken samt under hand inhämtade kompletterande upplysningar.

I sin beräkning i december 1960 anförde riksräkenskapsverket, att man
av dåvarande tendenser att döma kunde förutse en fortsatt produktionsuppgång
under 1961. Bl. a. med hänsyn till svårigheten att tillgodose efterfrågan
på arbetskraft räknade dock riksräkenskapsverket med en lägre
produktionsstegring under 1961 än under 1960. I anslutning härtill räknades
också med en minskad ökningstakt i fråga om utrikeshandel.

De ekonomiskt statistiska uppgifter som framkommit sedan riksräkenskapsverket
avgav sin decemberberäkning tyda på en snabbare ekonomisk
expansion än vad riksräkenskapsverket då antog. Som allmän utgångspunkt
för sin förnyade beräkning av statsverkets inkomster under budgetåret
1961/62 har riksräkenskapsverket därför räknat med en högre ekonomisk
aktivitet än i sin decemberberäkning. I det följande framlägger riksräkenskapsverket
resultatet av de förnyade beräkningarna under de olika inkomsttitlarna.

Skatt å inkomst och förmögenhet m. m. Över denna titel redovisas utöver
uppbörden av de statsskatter som skola slutligt redovisas på titeln även
kommunalutskylder samt vissa skatter, avgifter och bidrag, som uppbäras i
samband med den allmänna skatteuppbörden. I statsverkspropositionen uppfördes
de behållna inkomsterna på titeln i överensstämmelse med riksräkenskapsverkets
förslag med 7 400 miljoner kronor.

Vid de förnyade beräkningar av inkomstskattetiteln, som nu verkställts,
har riksräkenskapsverket funnit det lämpligt att samtidigt bedöma såväl
utfallet för innevarande budgetår som beräkningen av titeln för nästkommande
budgetår. Dessa beräkningar kunna sammanfattas på följande sätt,
varvid rilcsräkenskapsverkets beräkningar i december 1960 medtagits som
jämförelse (miljoner kronor):

	1960/61	1961/62
Inkomster	december- ny beräk-beräkning ning	december- beräkning	ny beräk-ning
Preliminärskatt inklusive fyllnads-
betalningar....................	12 750 13 100	13 660	14120
Kvarstående skatt................	800 800	850	890

Yrkesskadeförsäkringsavgifter, bidrag
till sjukförsäkringen och byggnads -

Bih. B: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 3

	1960/61 december-	ny beräk-	1961/62 december-	ny beräk-
	beräkning	ning	beräkning	ning
forskningsavgifter från större ar-
betsgivare ....................	330	330	370	370
Tillkommande skatt, sjömansskatt,
restantier, m. m.................	325	325	325	325
Summa inkomster	14 205	14 555	15 205	15 705
Utgifter
Kommunalskattemedel............	5 050	5 060	5 560	5 660
Överskjutande skatt..............	960	960	1 100	1 000
Övriga restitutioner ..............	50	50	50	50
Yrkesskadeförsäkringsavgifter, bidrag till sjukförsäkringen och byggnads-forskningsavgifter från större ar-
betsgivare ....................	330	330	370	370
Förskott till sjukkassorna, m. m.....	600	600	680	670
Omföringar......................	20	20	60	60
Summa utgifter	7 010	7 020	7 820	7 810
Nettoinkomst på titeln	7195	7 535	7 385	7 895

Beträffande innebörden av de olika posterna får hänvisas till riksräkenskapsverkets
decemberberäkning. Som framgår av sammanställningen har
i jämförelse med decemberberäkningen vid de nu företagna beräkningarna
räknats med betydligt högre preliminärskatter för såväl budgetåret 1960/61
som för budgetåret 1961/62. I det följande komma orsakerna till dessa avvikelser
att närmare beröras.

Genom källskattesystemet påverkar variationer i den sammanlagda inkomsten
för löntagare och i beskattningshänseende likställda direkt storleken
av den preliminära A-skatten. I inkomstberäkningen i december räknades
med en ökning av lönesumman under 1960 med omkring 9 procent.
Beträffande lönesummans utveckling under 1961 framhöll riksräkenskapsverket
i december, alt man i första hand hade att ta hänsyn till två då
kända faktorer, nämligen dels de avtalsmässiga löneökningarna och dels
lönenivån, som till följd av löneglidning under 1960 vid ingången av 1961
kunde beräknas överstiga den för 1960 genomsnittliga. Mot bakgrund av
de rådande konjunkturtendenserna ansåg sig riksräkenskapsverket kunna
räkna med en fortsatt löneglidning uppåt under 1961. Riksräkenskapsverket
räknade sammanlagt med en något mindre stegring av lönesumman
under 1961 än under 1960. Härvid förutsattes en något lägre ökning i antalet
sysselsatta under 1961 än under 1960.

Vid sin beräkning i december kunde riksräkenskapsverket utnyttja uppgifter
om den preliminära A-skatlens storlek t. o. m. uppbördsterminen i
september 1960. Nu tillgängliga uppgifter om A-skattens storlek under upplf
Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 150. Biliang II

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

bördsierminerna i november 1960 och januari 1961 ange, särskilt för den
sistnämnda terminen, betydligt högre belopp än vad riksräkenskapsverket
antog i sin decemberberäkning. Även de preliminära uppgifter som föreligga
för uppbördsterminen i mars 1961 tyda på väsentligt högre preliminärskatteintäkter
än vad riksräkenskapsverket tidigare räknat med. Detta i
förening med de höjda grundantagandena om den ekonomiska utvecklingen
har föranlett riksräkenskapsverket att nu räkna med större ökning i lönesumman
under såväl 1960 som 1961 än i riksräkenskapsverkets tidigare beräkningar.
Riksräkenskapsverket har sålunda nu ansett sig böra räkna
med 10 procents stegring av lönesumman under 1960 och 9 procents uppgång
i lönesumman under 1961. Det höjda antagandet om lönesummans
utveckling under 1961 har lett till att riksräkenskapsverket nu räknat med
en betydligt högre uppbörd av preliminär A-skatt under uppbördsåret 1961
—62 än i sin decemberberäkning.

För en bedömning av lönesummans utveckling under de första månaderna
1962 saknar riksräkenskapsverket nu liksom i december andra utgångspunkter
än vissa allmänna antaganden om den samhällsekonomiska utvecklingen.
I anslutning härtill räknar riksräkenskapsverket med en stegring av
lönesumman med 3 å 4 procent under 1962.

Beträffande fysiska personers inkomster av andra förvärvskällor än tjänst
har riksräkenskapsverket bibehållit de antaganden som redovisades i inkomstberäkningen
i december.

Vad beträffar aktiebolagen antogs vid decemberberäkningen att den sammanlagda
till inkomstskatt taxerade inkomsten skulle bli ca 10 procent
större vid 1961 års taxering än vid 1960 års. Riksräkenskapsverket har liksom
föregående år i form av en enkät under mars månad inhämtat uppgifter
om vissa större bolags till statlig inkomstskatt taxerade inkomster
vid 1961 års taxering. Enligt enkäten kommer bolagens till statlig inkomstskatt
taxerade inkomster att öka med sammanlagt 18 procent mellan 1960
och 1961 års taxeringar. Med hänsyn till de allmänna antagandena om konjunkturutvecklingen
har riksräkenskapsverket ansett sig kunna räkna med
en betydande uppgång i bolagens taxerade inkomster även vid 1962 års taxering.

I den nämnda enkäten till vissa större bolag inhämtades även uppgifter
om bolagens beräknade fyllnadsbetalningar av preliminärskatt under våren
1961. Med ledning av dessa uppgifter har riksräkenskapsverket funnit sig
böra höja det i december beräknade beloppet för fyllnadsbetalningarna
våren 1961 med 50 miljoner kronor till 650 miljoner kronor. Härvid har
liksom i decemberberäkningen förutsatts en fortsatt ökning av fysiska personers
inbetalningar. Beträffande fyllnadsbetalningarnas storlek under våren
1962 har riksräkenskapsverket nu räknat med ett belopp av 800 miljoner
kronor, vilket är 100 miljoner kronor mer än vad riksräkenskapsverket
räknade med i december. Uppräkningen sammanhänger med de höjda antagandena
för bolagens taxerade inkomster.

Övriga poster vid framräkningen av den behållna inkomsten på titeln

Bih. B: Riksräkenskcipsverkets inkomstberäkning 5

skatt å inkomst och förmögenhet m. m. utvisa inga eller endast obetydliga
förändringar jämfört med decemberberäkningen. Detta innebär bl. a., att
riksrälcenskapsverket liksom i decemberberäkningen räknat med en återföring
av ca 40 miljoner kronor från allmänna sjukförsäkringsfonden, varvid
utbetalningarna av förskott m. m. till sjukkassorna komma att bli i motsvarande
grad mindre under budgetåret 1961/62.

Sammanfattningsvis kan man beträffande de nu utförda beräkningarna
säga, att de jämfört med beräkningen i december utvisa betydligt större belopp
för inflytande preliminärskatter. Detta sammanhänger främst med de
högre antaganden beträffande lönesummans utveckling, som riksräkenskapsverkel
nu lagt till grund för beräkningarna.

Med starkt understrykande av de osäkerhetsmoment, som även vid denna
tidpunkt föreligga vid beräkningen, uppskattar riksräkenskapsverket den
behållna inkomsten på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. för
budgetåret 1960/61 till 7 500 miljoner kronor och förordar, att titeln i riksstaten
för budgetåret 1961/62 uppföres med 7 900 miljoner kronor, vilket
är 500 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.

De avsättningar till och återföringar från budgetutjämningsfonden av
kommunalskattemedel, som enligt de nu framlagda beräkningarna böra
verkställas under budgetåren 1960/61 och 1961/62 framgå av nedanstående
tablå, i vilken som jämförelse motsvarande belopp vid riksräkenskapsverkets
decemberberäkning medtagits (miljoner kronor):

1960/61 1961/62

december- ny beräk- december- ny beräk

beräkning ning beräkning ning

Avsättning ...................... 650 800 700 850

Återföring ...................... 500 500 450 500

Nettoavsättning.................. 150 300 250 350

Arvsskatt och gåvoskatt, I statsverkspropositionen är denna inkomsttitel
uppförd med 105 miljoner kronor. I skrivelse till riksräkenskapsverket den
17 mars 1961 förordar generalpoststyrelsen, att ifrågavarande inkomster
uppföras med 110 miljoner kronor i riksstaten. Riksräkenskapsverket föreslår
i enlighet med generalpoststyrelsens beräkningar, att titeln arvsskatt
och gåvoskatt i riksstaten uppföres med 110 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner
kronor mer än i statsverkspropositionen.

Lotterivinstskatt. Denna titel är i statsverkspropositionen uppförd med 85
miljoner kronor. I sin förutnämnda skrivelse har generalpoststyrelsen beräknat
inkomsterna på titeln till 80 miljoner kronor, varvid förutsatts, att
det särskilda lotteriet för teater och konst kommer att anordnas även under
nästkommande budgetår. Under samma förutsättning föreslår riksräkenskapsverket,
att inkomsterna på ifrågavarande titel i riksstaten uppföras
med 80 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor mindre än i statsverkspropositionen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. Inkomsterna under denna
titel uppfördes i statsverkspropositionen med 98 miljoner kronor. I sin
förenämnda skrivelse förordar generalpoststyrelsen, att inkomsterna på
titeln uppföras med eif belopp av 100 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket,
som för innevarande budgetår beräknat inkomsterna på titeln till 100
miljoner kronor, förordar att titeln i riksstaten för budgetåret 1961/62 uppföres
med 105 miljoner kronor, vilket är 7 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.

Fordonsskatt. Denna titel är i statsverkspropositionen upptagen till 435
miljoner kronor. Inkomsterna på titeln under innevarande budgetår beräknades
av riksräkenskapsverket i decemberberäkningen till 410 miljoner
kronor. Enligt från överståthållarämbetet och länsstyrelserna inhämtade
uppgifter uppgick den debiterade fordonsskatten vid den ordinarie uppbördsstämman
i februari 1961 till 388,1 miljoner kronor, vilket är 28,7 miljoner
kronor mer än det föregående år debiterade beloppet. Genom bestämmelserna
i kungörelsen om anstånd i vissa fall med erläggande av automobilskatt
(SFS 395/1957) kunna drygt 21 miljoner kronor hänförliga till budgetåret
1960/61 beräknas inflyta först under budgetåret 1961/62. Å andra
sidan inneburo motsvarande bestämmelser för år 1960 att drygt 17 miljoner
kronor avseende debiteringen i februari 1960 inlevererades först under
innevarande budgetår. Med ledning av de anförda uppgifterna har riksräkenskapsverket
beräknat inkomsterna på titeln till 415 miljoner kronor
för budgetåret 1960/61. Antalet registrerade personbilar och lastbilar uppgick
enligt uppgifter från överståthållarämbetet och länsstyrelserna vid utgången
av 1960 till ca 1 194 000 respektive ca 120 000 stycken. Beträffande
utvecklingen av fordonsbeståndet under nästkommande budgetår finner
riksräkenskapsverket sig kunna utgå från en ökning av i stort sett samma
storlek som förutsattes vid decemberberäkningen innebärande en årlig
stegring av inkomsterna på titeln med ca 25 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket
föreslår därför, att titeln fordonsskatt i riksstaten uppföres med
440 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.

Bensinskatten är i statsverkspropositionen upptagen med 900 miljoner kronor.
För innevarande budgetår beräknar riksräkenskapsverket liksom i december
inkomsterna på titeln till 850 miljoner kronor. Med ledning av från
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, generaltullstyrelsen, kontrollstyrelsen och
jordbruksnämnden erhållna uppgifter förordar riksräkenskapsverket, att titeln
bensinskatt i riksstaten uppföres med oförändrat 900 miljoner kronor.

Tullmedel. I statsverkspropositionen är denna titel uppförd med 825 miljoner
kronor. För innevarande budgetår beräknar riksräkenskapsverket liksom
i december inkomsterna på titeln till 825 miljoner kronor. I skrivelse
till riksräkenskapsverket den 17 mars 1961 har generaltullstyrelsen uppslcat -

Eib. B: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 7

tat nettouppbörden av tulhnedel under budgetåret 1961/62 till 850 miljoner
kronor. Styrelsen har härvid utgått från att den andra etappen i EFTAkonventionens
tullsänkningsprogram kommer att genomföras redan den 1
juli 1961 istället för den 1 januari 1962. Ifrågavarande tullreducering beräknas
av generaltullstyrelsen för hela budgetåret 1961/62 komma att medföra
ett inkomstbortfall av ca 25 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket föreslår,
att titeln tullmedel i riksstaten uppföres med 850 miljoner kronor,
vilket är 25 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.

Allmän varuskatt. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med
1 450 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket beräknar nu intäkterna på titeln
för innevarande budgetår till 1 485 miljoner kronor, vilket är 85 miljoner
kronor mer än i decemberberäkningen. Med hänsyn till denna uppräkning
för innevarande budgetår föreslår riksräkenskapsverket, att titeln allmän
varuskatt i riksstaten uppföres med 1 550 miljoner kronor, vilket är
100 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.

Särskilda varuskatter. Denna inkomsttitel är i statsverkspropositionen uppförd
med 350 miljoner kronor. Kontrollstyrelsens och generaltullstyrelsens
förnyade beräkningar ge tillsammans ett belopp av 354 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket, som för innevarande budgetår beräknar inkomsterna
på titeln till 335 miljoner kronor, föreslår att de i riksstaten uppföras med
oförändrat 350 miljoner kronor.

Omsättningsskatt å motorfordon är i statsverkspropositionen uppförd med
195 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket föreslår att titeln i riksstaten
uppföres med oförändrat 195 miljoner kronor.

Tobaksskatt. Denna titel är i statsverkspropositionen uppförd med 940
miljoner kronor. 1 skrivelse till riksräkenskapsverket den 14 mars 1961 har
Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet uppskattat inkomsterna av tobaksskatt
till 930 miljoner kronor under nästkommande budgetår. I anslutning
till tobaksmonopolets beräkning föreslår riksräkenskapsverket, att titeln i
riksstaten uppföres med 930 miljoner kronor, vilket är 10 miljoner kronor
mindre än i statsverkspropositionen.

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker. Inkomsterna under
denna titel äro i statsverkspropositionen upptagna med 1 150 miljoner kronor.
Kontrollstyrelsen har vid sin förnyade beräkning uppskattat inkomsterna
under budgetåret 1961/62 till samma belopp. Riksräkenskapsverket
föreslår, alt ifrågavarande titel i riksstaten uppföres med oförändrat 1 150
miljoner kronor.

Omsättningsskatt å vin. Denna titel är i statsverkspropositionen upptagen
med 105 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen har i sin förnyade beräkning

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1961

uppskattat inkomsterna på titeln till samma belopp. Riksräkenskapsverket
föreslår, alt titeln i riksstaten uppföres med oförändrat 105 miljoner kronor.

Skatt å malt- och läskedrycker uppfördes i statsverkspropositionen med
183 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen har i sin förnyade beräkning angivit
inkomsterna till 180 miljoner kronor. I anslutning till denna beräkning föreslår
riksräkenskapsverket, att titeln i riksstaten uppföres med 180 miljoner
kronor, vilket är 3 miljoner kronor mindre än i statsverkspropositionen.

Statlig nöjesskatt. Denna titel är i statsverkspropositionen upptagen med
30 miljoner kronor. I december beräknade riksräkenskapsverket inkomsterna
under titeln för innevarande budgetår till likaledes 30 miljoner kronor.
I den nu företagna beräkningen har ämbetsverket uppskattat inkomsterna
av statlig nöjesskatt till 27 miljoner kronor för budgetåret 1960/61. Riksräkenskapsverket
föreslår att titeln i riksstaten uppföres med 25 miljoner
kronor, vilket är 5 miljoner kronor mindre än i statsverkspropositionen.

Energiskatt. Denna titel är i statsverkspropositionen upptagen med 575
miljoner kronor. I sina förnyade beräkningar ha kontrollstyrelsen och generaltullstyrelsen
beräknat intäkterna av energiskatt till sammanlagt likaledes
575 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket, som beräknar inkomsterna
på titeln för innevarande budgetår till 550 miljoner kronor, föreslår, att
titeln i riksstaten uppföres med oförändrat 575 miljoner kronor.

Inkomst av myntning och justering. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen
med 5 miljoner kronor. Enligt nu inhämtade uppgifter från
mynt- och justeringsverket kunna inkomsterna på titeln beräknas till 6 miljoner
kronor. Riksräkenskapsverket föreslår, att titeln i riksstaten uppföres
med 6 miljoner kronor, vilket är 1 miljon kronor mer än i statsverkspropositionen.

Totalisatormedel. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 50
miljoner kronor. Riksräkenskapsverket föreslår, att titeln i riksstaten uppföres
med oförändrat 50 miljoner kronor.

Tipsmedel. Denna inkomsttitel är i statsverkspropositionen uppförd med
85 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket föreslår, att titeln i riksstaten
uppföres med oförändrat 85 miljoner kronor.

Lotterimedlen upptogos i statsverkspropositionen med 112 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket föreslår, att titeln i riksstaten uppföres med
samma belopp.

Postverket. Denna titel upptogs i statsverkspropositionen med 22 miljoner
kronor, varvid medräknades de i vissa fall höjda postavgifter varom

Bill. B: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning

sedermera förslag framlagts i proposition den 3 mars 1961 (nr 90). I skrivelse
till riksräkenskapsverket den 21 mars 1961 har generalpoststyrelsen
beräknat inkomsterna av postverket under budgetåret 1961/62 till 15 miljoner
kronor. I jämförelse med sin beräkning till riksräkenskapsverkets decemberberäkning
har generalpoststyrelsen härvid räknat med ökade inkomster
på sammanlagt 14 miljoner kronor. Av denna inkomstökning hänför sig
ca 7 miljoner kronor till bl. a. en nu förväntad högre nivå på frankoteckensuppbörden.
Härtill kommer de i den ovannämnda propositionen föreslagna
höjda postavgifterna, vilka för frankoteckensuppbörden beräknas medföra
en inkomststegring på 10 miljoner kronor. I fråga om postverkets intäkter
av tidningsrörelsen anser emellertid generalpoststyrelsen att ett bifall till
nämnda proposition kommer att medföra en tillfällig nedgång i intäkterna
med ca 3 miljoner kronor just för budgetåret 1961/62. Beträffande driftutgifterna
räknar generalpoststyrelsen nu med ett 11 miljoner kronor högre
belopp än i den beräkning som låg till grund för riksräkenskapsverkets decemberkalkyl.
Nettoökningen i intäkterna på titeln postverket begränsas
härigenom enligt generalpoststyrelsens uppskattning till 3 miljoner kronor
i förhållande till styrelsens tidigare beräkning på sammanlagt 11 å 12 miljoner
kronor. Generalpoststyrelsens uppskattning har verkställts under antagande
av att statstjänstemännens löner kommer att utgå efter oförändrade
grunder under hela nästkommande budgetår. Under samma förutsättning
förordar riksräkenskapsverket, att titeln postverket i riksstaten uppföres
med ett belopp av 20 miljoner kronor, vilket är 2 miljoner kronor mindre
än i statsverkspropositionen.

Televerket. Inkomsterna under denna titel upptogos i statsverkspropositionen
till 115 miljoner kronor. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 15
mars 1961 har telestyrelsen beräknat inkomsterna till enahanda belopp.
Styrelsen har härvid framhållit att hänsyn ej tagits till de löneökningar, som
kunna komma att bli beslutade fr. o. m. år 1962. Riksräkenskapsverket föreslår,
att lileln televerket vid oförändrad lönenivå beräknas till oförändrat
115 miljoner kronor.

Statens vattenfallsverk. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen
med 225 miljoner kronor. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 6 mars
1961 bar vattenfallsstyrelsen ansett sig fortfarande böra upptaga inkomsterna
på titeln till 225 miljoner kronor. I anslutning härtill föreslår riksräkenskapsverket,
att titeln i riksstaten uppföres med oförändrat 225 miljoner
kronor.

Domänverket. I statsverkspropositionen upptogs denna titel till 40 miljoner
kronor. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 18 mars 1961 bar
domänverket anfört att överskottet av 1960 års verksamhet främst på grund
av oväntat gynnsamma avverkningsbetingelser uppgår till ca 52 miljoner
kronor. Detta överskott kommer att inlevereras under innevarande budget -

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

år. På grund av ökade kostnader för bl. a. virkesavkastningens tillgodogörande
och sociala åtgärder främst för pensionering av arbetare och tjänstemän
anser sig dock styrelsen böra vidhålla sin tidigare uppskattning av överskottet
för 1961 till ca 40 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket föreslår,
att titeln domänverket i riksstaten uppföres med oförändrat 40 miljoner
kronor.

Fonden för statens aktier. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen
med 95 miljoner kronor. I Kungl. Maj :ts proposition den 10 mars 1961
(nr 77) föreslås avsättning av högst 25 miljoner kronor av statens vinst från
LKAB för stöd till industriellt utvecklingsarbete m. m. Under förutsättning
av bifall till denna proposition föreslår riksräkenskapsverket, att inkomsterna
på titeln i riksstaten uppföras med 70 miljoner kronor, vilket
är 25 miljoner kronor mindre än i statsverkspropositionen.

I fråga om vissa andra inkomsttitlar, vilka nu varit föremål för beräkning
inom riksräkenskapsverket, har ämbetsverket icke funnit anledning
förorda någon ändring av de i statsverkspropositionen uppförda beloppen.

Riksräkenskapsverket vill slutligen framhålla, att de nu gjorda beräkningarna,
liksom de tidigare beräkningarna, äro grundade på förutsättningarna,
att det allmänna utrikespolitiska läget förblir i stort sett oförändrat
samt att den ekonomiska utvecklingen icke störes genom mera omfattande
arbetskonflikter.

I anslutning till vad sålunda anförts får riksräkenskapsverket förorda, att
följande inkomsttitlar i riksstaten för budgetåret 1961/62 upptagas med
nedan angivna i förhållande till i statsverkspropositionen ändrade belopp.

Enligt stats- Enligt riks- ökning ( + )

verksproposi- räkenskapsverkets Minskning ( —)

tionen ändringsförslag Kronor

Kronor Kronor

Skatt å inkomst och förmögen -

het m. m.................	7 400 000 000	7 900 000 000	+	500 000 000
Arvsskatt och gåvoskatt......	105 000 000	110 000 000	+	5 000 000
Lotterivinstskatt............	85 000 000	80 000 000	—	5 000 000
Omsättnings- och expeditions-stämplar m. m.............	98 000 000	105 000 000	+	7 000 000
Fordonsskatt................	435 000 000	440 000 000	+	5 000 000
Tullmedel ..................	825 000 000	850 000 000	+	25 000 000
Allmän varuskatt............	1 450 000 000	1 550 000 000	+	100 000 000
Tobaksskatt................	940 000 000	930 000 000	—	10 000 000
Skatt å malt- och läskedrycker.	183 000 000	180 000 000	—	3 000 000
Statlig nöjesskatt............	30 000 000	25 000 000	—	5 000 000
Inkomst av myntning och juste-ring......................	5 000 000	6 000 000	+	1 000 000
Postverket.................	22 000 000	20 000 000	—	2 000 000
Fonden för statens aktier ....	95 000 000	70 000 000	—	25 000 000

Bih. B: Riksräkenskapsverkeis inkomstberäkning

Den sammanlagda nettoökningen i förhållande till det ursprungliga riksstatsförslaget
blir sålunda 593 miljoner kronor.

I samband med de förnyade beräkningarna av statsinkomsterna under
nästkommande budgetår har riksräkenskapsverket även omprövat de kalkyler
Över statsinkomsternas utveckling på längre sikt, som presenterades i bilaga
E till ämbetsverkets inkomstberäkning i december 1960. De förnyade beräkningarna
ha utförts under samma förutsättningar som angåvos i bilaga E,
vilka inneburo oförändrade skattesatser och en fortsatt årlig ökning av
nationalprodukten och dess komponenter med 3 å 4 procent vid i stort sett
stabil prisnivå.

De påförda beloppen av statlig inkomstskatt, sjömansskatt, förmögenhetsskatt
och folkpensionsavgifter, vilka utgöra de intäkter som slutligt
redovisas på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m., kunna under
antagande av en årlig ökningstakt om 3 å 4 procent i skatteunderlaget vid
1963—1965 års taxeringar beräknas uppgå till följande belopp (miljoner
kronor):

Taxeringsår

1961 1962 1963 1964 1965

6 750 7 520 7 720 8 070 8 420

+ 770 + 200 + 350 + 350

De behållna inkomsterna på inkomstskattetiteln skulle vid de ovan nämnda
antagandena om skatteunderlagets utveckling vid 1963—1965 års taxeringar
bland annat på grund av eftersläpningen i utbetalningarna av kommunalskatlemedel
minska med 200 miljoner kronor från budgetåret 1961/62
till budgetåret 1962/63, förbli oförändrade under budgetåret 1963/64 och
under budgetåret 1964/65 öka med 600 miljoner kronor till 8 300 miljoner
kronor.

För övriga inkomsttitlar har nu räknats med samma ökningstakt som i
bilaga E till ämbetsverkets decemberberäkning. Statsinkomsterna på andra
titlar än skatt å inkomst och förmögenhet m. m. kunna sålunda beräknas
öka på följande sätt (miljoner kronor):

Förändring från föregående budgetår

1961/62 1962/63 1963/64 1964/65

+ 300 + 340 + 320 + 300

I handläggningen av detta ärende ha, förutom undertecknade, byråchefen
Ehnbom och tillförordnade byråchefen Säfström deltagit. Stockholm den 30
mars 1961.

Underdånigst
GÖSTA RENLUND

OLOF LINDAHL

(föredragande)

Stockholm 1961. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 610514

BIHANG C

REVIDERAD

NATIONALBUDGET FÖR ÅR 1961

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961
Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1961

Bihang C

Reviderad nationalbudget för år 1961

I. Sammanfattande översikt

Då denna reviderade nationalbudget framläggs relativt kort tid efter senaste
nummer av konjunkturinstitutets kvartalstidskrift, har dess innehåll
kunnat i någon mån begränsas. Den internationella översikten har slopats
och ersatts med några konkreta påpekanden i samband med utrikeshandelsprognosen.
På andra punkter har eljest utförligare framställningar nedkortats
till en hänvisning till konjunkturinstitutets rapport. Som ytterligare förenkling
har det traditionella inledningskapitlets översikt och slutkapitlets
sammanfattning ersatts med denna sammanfattande översikt.

De i de efterföljande kapitlen belysta utvecklingstendenserna redovisas
siffermässigt i tabell 1 (s. 3), Preliminär försörjningsbalans för 1961. Av redogörelserna
för siffrornas beräkning framgår att osäkerhetsgraden är betydande.
Det måste ändå vara rimligt att på detta sätt sammanföra och summera
vad man kan anse sig veta. I den mån avvikande meningar eller nya
fakta framläggs eller åtgärder föreslås kan dessas innebörd lättare klarläggas
genom att ställas i relation till den i siffror givna bedömningen.

I detta sammanhang skall göras några påminnelser om arten och syftet
med de beräkningar rörande det samhällsekonomiska balansläget, som framläggs
i nationalbudgetens form. I en försörjningsbalans som avser förflutna
år redovisas å ena sidan »tillgång» (bruttonationalprodukt och import;, å
andra sidan dennas »användning» för olika grenar av investering och konsumtion.
Vid betraktelsen av ett framförliggande år utbyts termen »användning»
mot »efterfrågan». Därmed markeras att framtidsbedömningen inte
avser att visa hur den genom produktionen och produktionsökningen tillgängliga
totalmängden varor och tjänster kommer att användas. Vad som
undersöks är i stället hur konsumenter och investerare sannolikt försöker
använda det framkommande reella produktionsresultatet, med andra ord en
förutberäknad efterfrågan. Om denna efterfrågan, totalt eller på betydande
delområden, blir större eller mindre än de föreliggande produktionsmöjligheterna
är det tydligt att vad som »förutsetts» inte kommer att uppfyllas;
siffrorna visar i sådana fall inte vad som i verkligheten kommer att hända
utan tvärtom något som inte kommer alt hända. Om efterfrågan är otillräcklig
kan man vänta att produktionen (eventuellt importen) blir mindre
än den möjliga. Om ett cfterfrågeöverskott är att vänta kan detta ta sig uttryck
i importökning, lagerminskning eller prisstegring, men det kan också
samtidigt leda till störningar i produktionens och handelns normala gång, så
att det reala produktionsresultatet även i detta fall blir sämre än eljest.

1 Iiihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr ISO. Bihang C

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

Att få fram den förutsedda efterfrågan i den här angivna meningen av
tillämnade försök till köp är en sak som emellertid stöter på vissa både begreppsmässiga
och praktiska svårigheter. Huvudmetoderna är dels att ur
kända utvecklingstendenser för konsumenternas disponibla inkomster beräkna
vad dessa normalt kan väntas använda till konsumtion och att omräkna
detta i varor och arbetskraft, dels att genom enkäter hos investerarna
undersöka dessas planer på anskaffning av material och engagerande av arbetskraft
för att sedan jämföra detta med de föreliggande faktiska möjligheterna.
Speciellt fastställandet av investeringsplanerna i relation till investeringsmöjligheterna
är en redan rent begreppsmässigt svårpreciserad uppgift.
Planerna påverkas nämligen av företagsledarnas föreställning om möjligheterna,
antingen i den riktningen att en eventuellt ökad knapphet gör
vederbörande intresserade av att påskynda sin aktivitet och lägga ut beställningar
osv. tidigare än eljest för att inte komma i efterhand eller i motsatt
riktning, i det att man anger som sin »plan» vad man tror kommer att effektueras
av det som man sätter igång med att bygga eller beställa. Att
bedöma innebörden i uppgivna investeringsplaner med ledning av tidigare
års erfarenheter av relationen mellan plan och utfall är inte någon hållbar
utväg, eftersom man då i viss mån utgår från vad som behöver undersökas,
nämligen att relationen mellan efterfrågan och tillgången på realkapital är
densamma som tidigare. Och om ett sådant antagande vore riktigt skulle
en reduktion av de aktuella planerna i anslutning till en av det reella utrymmet
betingad förutsägelse om det slutliga utfallet tydligen inte längre
visa den eventuella skillnaden mellan dessa två storheter. Tidigare nationalbudgeter
kan inte frånkännas vissa sådana inslag av cirkelresonemang i bedömningen
av enkätmaterialet och det har inte heller nu kunnat undvikas att
de påverkat beräkningarna på olika stadier; detta ligger i sakens natur, eftersom
man måste räkna med alla grader mellan en investerarnas resignation
inför föreliggande svårigheter att få alla önskemål uppfyllda och en till
det yttersta driven aktivitet med erbjudanden om extrabetalning för påskyndade
leveranser i syfte att genomdriva de egna planerna framför andras. I
det förstnämnda fallet — snabb resignation — kan man eventuellt tala om
en överdrift i de uppgivna investeringsplanerna, vilken bör föranleda att
plansiffrorna reduceras när man söker ett sant uttryck för den »verkliga»
efterfrågan. Någon möjlighet att här göra helt invändningsfria bedömningar
utifrån uppgivna planer torde knappast existera. Man får nöja sig med att
på ett i möjligaste mån konsekvent sätt söka ge ett siffermässigt preciserat
uttryck för ett mycket svårgripbart förhållande. Detta förhållande — den
eventuella skillnaden mellan de krav som ställs på produktionsapparaten
(och importmöjligheterna) och dennas prestationsförmåga — kan nämligen
i all sin svårgripbarhet sägas vara det väsentliga i konjunkturbetraktelsen.

En ytterligare svårighet är att det som man söker i och för sig kan förändras
under loppet av den period beräkningarna gäller. Ett efterfrågeöverskott
eller -underskott, som föreligger vid årets början, kan ge upphov till

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1961

indirekta reaktioner som förstärker eller försvagar den konstaterade utvecklingstendensen.
Uppmärksamheten har därför alltmera inriktats på utvecklingen
under årets lopp. Detta gällde den preliminära nationalbudgeten för
1961 men ännu mer den senaste konjunkturrapporten, som i åtskilliga avseenden
redovisade siffermässiga beräkningar per kvartal. Möjligheterna till
statistiska preciseringar av sådana förfinade kalkyler är emellertid tills vidare
mycket begränsade.

önskvärt vore att ur en studie av balansläget för en kortare period, t. ex.
ett kvartal, kunna framräkna vilka förskjutningar en eventuell balansbrist
(total eller för delområden) kan förväntas medföra till nästa period, att ur
de så erhållna resultaten jämte övriga och av andra skäl framkommande
förändringar beräkna balansläget för denna andra period, och att sedan upprepa
samma förfarande för därnäst följande perioder. I brist på praktiska
möjligheter härtill får man tills vidare nöja sig med mera intuitiva betraktelser
rörande sådana förlopp.

I fråga om den nu framlagda reviderade nationalbudgeten för 1961 bör
observeras, att den grundas på vad som hunnit bli känt om förhållandena
t. o. m. mars. Vad som tillkommit därefter, t. ex. åtgärder vidtagna som
en reaktion på det läge som denna nationalbudget ger en bild av, har givetvis
inte medtagits, eftersom det gäller att ge bakgrunden till just dessa beslut.
Detta understryker ännu en gång att det här inte gäller en prognos
utan en redovisning av utvecklingstendenser, som härefter vidtagna åtgärder
bl. a. går ut på att förändra.

De beräkningar och bedömningar som enligt här antydda principer gjorts
för utvecklingen 1960—1961 tyder på ett efterfrågeöverskott, som motsva -

Tabell It 1. Preliminär försörjningsbalans för 1961

Miljoner kronor i 1960 års priser

	1960	Förändring 1960—1961
	Milj. kr.	Milj. kr.	Procent
Tillgång
Bruttonationalprodukt ..........................	68 500	+ 2 600	+ 4
Import ........................................	14 900	+ 600	+ 4
Summa tillgång	83400	+ 3 200
Ef ter/rågan
Privat bruttoinvestering ........................	12 700	+ 600	+ 5
Statlig » ......................	5 100	0	Ö
Kommunal » ......................	3 900	+ 150	+ 4
Lagerökning(sbehov) ............................	1 400	- 700
Export ........................................	14 400	+ 900	4-
Privat konsumtion..............................	37 000	+ 2 000	+ 5
Statlig » ..............................	3 600	+ 200	+ 5
Kommunal » ..............................	5 300	+ 250	+ 5
Summa efterfrågan	88 400	+ 3 400
Efterfrågeöverskott 1961........................		+ 200

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

rar ungefär 1/3 procent av bruttonationalprodukten. — Ett totalomdöme om
konjunkturutsikterna för det framförliggande året får emellertid inte baseras
endast på en mer eller mindre modifierad slutsiffra i en sådan totalbalansräkning.
Frågan huruvida det framräknade efterfrågeöverskottet är
ett resultat av bristerna i vår kunskap eller ett realistiskt uttryck för en
tendens till överansträngning av resurserna måste också diskuteras på basis
av ett studium av de konkreta förhållandena på viktigare delområden.

Den allmänna bild som erhålls såväl av den sammanfattande tabellen —
»nationalbudgeten» i inskränkt mening — som av den konkreta analysen,
är i stort sett följande: De tillgängliga arbetskraftsresurserna utnyttjas sedan
åtskilliga månader praktiskt taget fullständigt. Därmed har takten i produktionsökningen
blivit mer dämpad än tidigare. Eftersom någon ny arbetstidsförkortning
inte genomförs under 1961, kan dock den totala produktionsökningen
mellan kalenderåren bli lika stor som föregående år, förutsatt
att näringslivets effektivitet inte motverkas av eventuellt uppträdande desorganisalionsföreteelser.

Jämfört med den preliminära nationalbudget som framlades i början av
januari, har vissa förändringar gjorts i den nu framlagda försörjningsbalansen
1961. Delvis är ändringarna resultatet av förbättrat beräkningsunderlag
och förbättrade beräkningsmetoder, och betecknar således inte någon
förändring i sakläget utan endast en utvidgad kunskap, delvis betingas
de emellertid också av faktiska förändringar. Å ena sidan har man inom
näringslivet — tack vare tecknen på svängning uppåt i Förenta staterna
m. in. — blivit mera inställd på fortsatt konjunkturuppsving än för fyra
månader sedan, å andra sidan har motåtgärder mot inflationsrisken, vilka
vid årets början endast höll på att förberedas, nu börjat genomföras. Härmed
åsyftas den partiella senareläggning av vissa delar av den statliga
byggnads- och anläggningsverksamheten samt av vissa beställningar och
leveranser till staten, varom Kungl. Maj :t förordnat, jämte de åtgärder av
liknande innebörd som vidtas inom kommuner och enskilda företag i anslutning
till rekommendationer av vederbörande organisationer.

Den största statistiska justeringen gäller lagerökningsposten. Då nu statistiken
från årsskiftets inventeringar framkommit, visar sig lagerökningen
1960 ha varit nära 1 400 miljoner kronor (ej 500 miljoner som antogs i den
preliminära budgeten på mycket ofullständiga bedömningsgrunder, huvudsakligen
företagens egna förhandsuppskattningar i samband med investeringsenkäten
nära tre månader före årets slut.)1 I anslutning till den antagna
produktionsökningen på 2 600 miljoner kronor 1961 antas lagerökningsbehovet
vara 700 miljoner kronor, eller något mindre än normalt för 1950-talet. (Angående motiven för detta antagande, se kap. VII, s. 00.) -— Det är
självklart att varje siffra rörande lagerökningsbehovet under ett framförliggande
år är synnerligen osäker. Men på samma sätt som den överraskande
stora lagerinvesteringen under 1960 till väsentlig del återspeglades i en

1 Detta visar behovet av förbättrad statistik på detta för hela konjunkturförloppet mycket
betydelsefulla område.

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1961

likaledes överraskande stor importökning, kan en oförutsedd avvikelse från
den för 1961 antagna lagerutvecklingen väntas åtminstone delvis medföra
en motsvarande minskning eller ökning av importen så att — på kort sikt
— verkningarna på den inhemska balansen blir av relativt begränsad omfattning.
Denna synpunkt skulle närmast vara relevant om t. ex. en skärpt
kreditåtstramning skulle visa sig medföra en tendens till starkare lagerbegränsning
än som här har förutsatts.

En kombination av statistiska justeringar och faktiska förändringar medför
att ökningen av investeringarna (utom lagren) nu beräknas bli 200 miljoner
kronor större än vad som siffermässigt angavs i den preliminära nationalbudgeten.
Huvuddelen av ökningen faller på bostadsbyggandet och
sammanhänger där till större delen med att 1960 års investeringsvolym på
denna punkt visat sig lägre än enligt den preliminära beräkningen. Ökningen
av bostadsinvesteringarna 1960—1961 blir härigenom 200 i stället
för 50 miljoner. I övrigt förekommer tekniska uppjusteringar av liknande
art på flera punkter, motvägda framförallt av effekten av de under våren insatta
dämpningsåtgärderna (se kap. VI, tabell 5, s. 52).

Dessutom bortfaller den icke preciserade reduktionsfaktor (»x») som sattes
in för att markera att kreditåtstramningen skulle komma att reducera
investeringsverksamheten i förhållande till vad man eljest skulle kunna
sluta sig till av de på hösten föreliggande investeringsplanerna. Den icke
kvantifierbara effekt som antogs inträda genom kreditåtstramningen, väntades
bl. a. komma att avspeglas i vårens investeringsenkät. Det visade sig
emellertid att den uppjustering av planerna för det framförliggande året
som brukar ske mellan höst- och vårenkäterna, blev av fullt normal omfattning,
om man bortser från den speciella nedskärning som betingas av
uppskovsaktionen. Till en del torde detta, som nyss nämnts, sammanhänga
med att konjunkturbedömningen inom näringslivet nu blivit mera optimistisk
än i höstas, då en stagnation och omsvängning nedåt under 1961 på
många håll betraktades som sannolik. Att det förhåller sig så utvisas bl. a.
av att konjunkturbarometerns marsuppgifter om den faktiska produktionen,
sysselsättningen, orderingången m. m. nu är mera positiva än förhandsbedömningen
av samma storheter i december, och att förhandsbedömningen
för de närmaste tre eller sex månaderna också är mera uppåtriktad
än förut. Ifråga om möjligheterna att finansiera de planerade investeringarna
inhämtades från ett 50-tal större företag ett par månader efter höstenkäten
uppgifter, som gav vid banden att dessa allmänt hade finansieringsfrågan
ordnad och inte på grund av kreditsvårigheter skulle hindras från
att fullfölja sina planer. Ifråga om den betydligt kortare period — endast tre
kvartal -— för vilken vårenkäten avser framtidsbedömning, måste man i
ännu högre grad utgå från att vederbörande företagsledning haft finansieringen
säkerställd. Dessutom har nu kreditrestriktionerna varit i kraft så
länge att man — i viss mån i motsats till i höstas •— måste förutsätta att företagen
kunnat ta hänsyn till dem vid planeringen av sina investeringar.
Större delen av de för återstoden av 1960 väntade investeringarna måste

Kungl. Maj. ts proposition nr i50 år 1961

för övrigt redan vara beställda eller under byggnad. Det är givetvis sannolikt,
att investeringsplanerna skulle visat sig vara ännu mer expansiva om
kreditrestriktionerna inte alls bedrivits, och att dessa i denna mening har
en betydelsefull effekt. Även om en ytterligare ännu ej förutsedd realeffekt
fortfarande är tänkbar, finns det nu ingen anledning att, så som i den preliminära
nationalbudgeten, införa någon särskild minuspost för att markera
sannolikheten av en sådan extra investeringsreduktion av mera påtaglig
betydelse.

På övriga poster görs endast detalj justeringar som i det närmaste tar ut
varandra. I stället för ett efterfrågeöverskott på »650—x» miljoner kronor
anges alltså nu 200 miljoner. Det är problematiskt om detta får anses representera
någon egentlig mildring i inflationstrycket. Riskerna för en fortsatt
försämring av den yttre balansen måste dock nu bedömas mildare, då
det visat sig att en stor del av 1960 års import gått till lagerökning och därmed
skapat en viss buffert av samma natur som en ökning av valutareserven
mot kommande påfrestningar.

I och för sig faller en avvikelse med endast 200 miljoner kronor från jämn
balans självklart inom felmarginalerna för de mycket ungefärliga överslagsberäkningar
det här gäller. Enbart på detta utslag skulle man därför inte
kunna grunda något bestämt omdöme om den samhällsekonomiska balansen.
Andra kunskapskällor bekräftar emellertid att siffrorna pekar åt rätt
håll och att läget håller på att bli spänt i den meningen att efterfrågan på
arbetskraft påtagligt överstiger tillgången på åtskilliga viktiga områden. Som
en sammanfattning av de föreliggande arbetsmarknadstendenserna kan man
säga, att näringslivet (framför allt industrin) eftersträvar samma ökning av
antalet sysselsatta löntagare som förra året, men att endast hälften så stor
ökning numera är möjlig. Detta omdöme grundas främst på länsarbetsnämndernas
rapporter om arbetsmarknadsutsikterna, i sin tur grundade på
både den löpande statistiken och direkta kontakter med näringslivet i alla
delar av landet.

Knapphetssituationen tenderar att bli varaktig, så långt konjunkturläget
nu kan bedömas. De risker för en internationell konjunkturavmattning som
tycktes föreligga inför nästa höst och vinter, torde numera få bedömas som
betydligt förminskade. Den tysk-holländska revalveringen verkar stimulerande
på dessa länders handelspartners, och konjunkturutsikterna i Storbritannien
och Förenta staterna kan bedömas mera positivt än vid årsskiftet.
Det finns därför ingen anledning tro att den dämpning av exportutvecklingen,
som tillsvidare förutses för skogsindustriernas del, skall sprida sig till
Övriga exportområden eller att den i och för sig skall komma att utvecklas
till en mera allvarlig försämring.

Den nedgång i den interna konsumtionsvaruefterfrågan som formellt säsongrensade
beräkningar markerar för andra och tredje kvartalen (se Konjunkturläget
Februari 1961), motsvaras eventuellt mer än helt av minskad
produktion under samma tid, eftersom den till mycket stor del sammanhänger
med arbetstidsförkortningens koncentration till denna del av året

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1961 7

och kan inte betraktas som någon nämnvärd försvagning av konjunkturtrycket.

Den bild av en i viss grad »snedbelastad» arbetsmarknad som började
framträda redan tidigt i höstas (se Konjunkturläget November 1960), kan
således alltjämt registreras: relativt god balans på hög nivå inom konsumtionsvara
och skogsindustrierna, men överkonjunktur och arbetskraftsbrist
inom byggnads- och verkstadsindustrierna. Även på andra områden än industrin
växlar läget mellan god balans, eller t. o. m. smärre lokala arbetskraftsöverskott,
och utpräglad arbetskraftsbrist. Sådan förekommer och
väntas bestå och åtminstone under sommarsäsongen skärpas inom flera av
den offentliga förvaltningens grenar, inom transportväsendet och inom hotell-
och restaurangbranschen. Dessutom väntas trots exportläget sysselsättningsökning
i skogsbruket under återstoden av året, beroende bl. a. på avverkningssvårigheterna
under den förflutna vintern och utbyggnaden av industrin
i södra Sverige. — Allmänt gäller bristen pa arbetskraft främst k\alificerad
personal, tekniker och yrkesarbetare. Geografiskt kan man konstatera
att bristen är särskilt markerad i de tre storstadsområdena.

Arbetsmarknadssituationen motsvaras för varumarknadens del av på många
håll förlängda orderstockar och leveranstider. Trots detta är prisstegringstendenserna
ännu relativt milda. Den stegring av lönenivån med 7 å 8 procent
som inträtt under vardera av de två sista åren kan dock inte undgå att
göra sig gällande. Tillsvidare har dock inte funnits anledning ändra den preliminära
nationalbudgetens bedömning, att prisnivån 1961 kommer att bli
2 å 3 procent högre än under 1960. Det finns dock tecken på att den stabilitet
eller tillbakagång i de internationella råvarupriserna, som delvis
legat bakom lugnet på prisfronten, skulle kunna avlösas av en viss uppgång
vilken dock — med reservation för politiska risker — knappast kan bli av
mera långtgående art, detta med tanke på de grundläggande tendenserna i
råvaruproduktionens utveckling.

Slutomdömet om det samhällsekonomiska balansläget och utvecklingstendenserna
blir att de redan vidtagna åtgärderna för kombinerad säsongoch
konjunkturdämpning visserligen kan väntas innebära att sommarsäsongen
inte blir extremt överbelastad, men att ytterligare dämpningsåtgärder
är önskvärda och att dessa bör vara både säsong- och konjunkturutjämnande
med tanke även på nästa år. Ojämnheten i behovet av ytterligare
arbetskraftstillskott innebär att selektiva omflyttningsstimulanser är särskilt
behövliga.

Här tilläggs en kortfattad översikt av nationalbudgetens olika poster. Närmare
beskrivningar och kommentarer lämnas i de särskilda kapitlen.

Bruttonationalprodukten. En genomgång av sannolika produktionsökningen
under hänsynstagande till efterfrågeläget, arbetskraftstillgången, den tekniska
kapaciteten, sannolika skördeutfallet, registrerade byggnadsplancr och
hittills kända tendenser i fråga om den årliga produktivitetsutvecklingen pekar
på en ökning av varuproduktionen med 3 1/2 procent mellan 1960 och
1961. För tjänster förutsätts att distributionens bidrag till bruttonationalprodukten
stiger i takt med varuproduktionen, dock något i överkant med

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

hänsyn till att distributionsapparatens kapacitet förra året blev något underutnyttjad
under första delen av året. Bostadsnyttjande och offentliga tjänster
beräknas utifrån uppskattad ökning av bostadsbeståndet respektive planerad
offentlig konsumtion. Sammanräknat erhålls en ökning med 2 600 miljoner
kronor eller nära 4 procent, varav 1 procent genom ökning av arbetskraften
och 3 genom höjd produktivitet.

Importen. Enligt kommerskollegiets undersökningar — huvudsakligen
kontakter med branschorganisationer — skulle importvolymen stiga med^ ca
4 procent eller ca 600 miljoner kronor. Detta överensstämmer också ungefärligt
med vad som skulle bli utrymmet för importökning vid den sannolika exportökningen
(se nedan) om man utgår ifrån att valutareserven inte skall
minskas.

Privata investeringar. Industriinvesteringarna beräknas öka med 400 miljoner
(9 procent), handelns byggnader med 100 miljoner (15 procent), de
privata bostadsinvesteringarna med 150 miljoner (5 procent), medan samfärdselns
anskaffning av transportmedel minskas med 80 miljoner (—3
procent; minskningen gäller båtar och flygplan men bilanskaffningen ökar).
Med tillägg för ytterligare några poster skulle de privata investeringarna
ökas med 620 miljoner (5 procent), varav byggnader med 415 miljoner
(6 procent 1 och »övrigt», dvs. maskiner och transportmedel, med 205 miljoner
(3 procent). I siffrorna inkluderas underhåll och reparationer. Hänsyn
har tagits till effekten av Industriförbundets rekommendation om uppskov
med mindre nödvändiga investeringar, liksom också till att de på våren uppgivna
investeringsplanerna synes vara något i överkant.

De statliga investeringarna beräknas bli praktiskt taget oförändrade eller
stiga med endast 20 miljoner. K. Maj :ts cirkulär om reducerade sysselsättningsplaner
in. in. synes ha medfört en reduktion med några tiotal miljoner
i förhållande till vad som annars skulle ha inträffat. •—- De kommunala
investeringarna har beräknats stiga med 150 miljoner (4 procent), varav 50
för bostäder. Detta enligt enkätuppgifter från november och mars, justerade
för vanlig överskattning, en viss effekt av kommunförbundens rekommendation
om återhållsamhet samt missvisning i 1960 års utgångssiffror m. h. t.
varuskattens inflytande på betalningsstatistiken. — Lagerinvesteringarnas
stora ökning med 1 400 miljoner har omnämnts ovan.

Den privata konsumtionen. Enskilda personers inkomster, inklusive alla
avgifter osv., beräknas stiga med 10 procent. Med avdrag för skatter och försäkringsavgifter
blir disponibla inkomstens stegring närmare 9 procent. Vid
en beräknad levnadskostnadsstegring på 2 1/2 procent återstår en realinkomstökning
på 6 procent. Denna relativt stora realinkomstökning skulle
normalt kunnat väntas medföra en stor sparandeökning. Eftersom sparandet
redan under 1960 hade blivit ovanligt stort på grund av bakslaget i konsumtionsvaruköpen
efter oms-rushen före årsskiftet, får man dock i år endast
räkna med en obetydlig sparandeökning. Ökningen i konsumlionsvarueflerfrågan
har därför beräknats till 5 1/2 procent eller 2 000 miljoner kronor.

Den statliga och kommunala konsumtionen har beräknats stiga med vardera
ca 5 procent eller totalt 450 miljoner. Det gäller huvudsakligen utvidgningen
av den offentliga servicen inom sjukvård, undervisning m. m. Uppskattningen
baseras på upprättade stater under vanligt hänsynstagande till
statistiska missvisningar häri.

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1961

II. Försörjningsbalansen 1960

Konjunkturinstitutets reviderade beräkningar över försörjningsbalansen
1960 innebär vissa justeringar i förhållande till de kalkyler som lades fram
i den preliminära nationalbudgeten. ökningen i det svenska varuutbytet med
utlandet 1959—1960 liksom lageruppbyggnaden under 1960 inom framför
allt industrin var sålunda underskattad i de preliminära beräkningarna. Å
andra sidan har konsumtionsökningen för hushållen nedjusterats något. Beträffande
den offentliga konsumtionen saknas nytt material vad avser den
kommunala delen, medan de nya siffrorna för statens löpande utgifter för
varor och tjänster anger en något lägre ökning än enligt decemberberäkningarna.
Däremot synes bruttoinvesteringarna totalt ha visat samma ökning
som man tidigare hade anledning räkna med.

Bruttonationalprodukten, beräknad från användningssidan, skulle enligt
nu tillgänglig statistik visa en volymökning med drygt 3 1/2 procent från
1959 till 1960. Samtidigt utförda kalkyler från produktionssidan anger en
inte obetydligt större tillväxt i totalproduktionen. Enligt beräkningar byggda
på produktionsstatistik för industri, jordbruk, skogsbruk, byggnadsverksamhet
m. m. skulle bruttonationalprodukten ha stigit med ungefär 5
procent från 1959 till 1960. En differens mellan resultaten enligt de båda
beräkningssätten inträffar normalt. Osäkerheten i båda beräkningarna är
nämligen, särskilt så länge definitiv årsstatistik för 1960 saknas, avsevärd.

Anmärkning om missvisningar i statistiken till följd av den så kallade
oms-rushen. Beräkningarna i de poster som sammanfattas i försörjningsbalansen
skall i princip bygga på uppgifter om faktiska leveranser eller nedlagda
material- och arbetskostnader. I skilda fall har dock uppgifter i stället
erhållits om betalningarna. Den tidigareläggning av betalningarna som
med stor sannolikhet förekom inom vissa områden i samband med den
allmänna varuskattens införande vid årsskiftet 1959—1960 med syfte att
undvika skatt för varor levererade under 1960, skulle då ha medfört att försörjningsbalanssiffrorna
för både 1959 och 1960 blivit missvisande. Detta
synes i särskilt hög grad ha varit fallet med de kommunala investeringarna;
beräkningarna härom bygger nämligen helt på betalningsstatistik. Utförda
kalkyler ger också indirekt vid handen att den kommunala investeringssiffran
blivit för hög 1959 och för låg 1960. Storleksordningen av missvisningen
är mycket vansklig att precisera men det sannolikaste är att den motsvarat
ett belopp på ca 100 miljoner kronor. De ursprungliga beräkningarna
över kommuninvesteringarna för 1959 och 1960 har korrigerats med detta
belopp i försörjningsbalanstabellen (tabell 1). I detaljsiffrorna i tabell 2
kvarstår däremot de okorrigerade siffrorna. För bruttonationalproduktens
del innebär korrigeringen att volymökningen 1959—1960 uppjusterats från
ca 3 procent till ovan angivna 3 1/2 procent.

Statistiskt underlag saknas i det närmaste helt för att bedöma i vad mån
andra poster på användningssidan är behäftade med samma typ av fel som

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

Tabell II: 1. Försörjningsbalans 1956—1960

Miljoner kronor

	1954 års priser
	1956	1957	1958	1959
Tillgång Bruttonationalprodukt till marknads-pris ..............................	48 571	50 225	50 718	53 275
Import av varor, eif................	10 874	11648	11871	12 464
Minskning av lager m. m...........	—	—	102	301
Summa tillgång	59 445	61873	62 691	66 040
Användning
Privat inhemsk bruttoinvestering____	8 421	8 444	9068	9 635
Statlig inhemsk bruttoinvestering ....	3 457	3 562	3 726	4164
Kommunal inhemsk bruttoinvestering	2 628	2 892	2 955	3182
Ökning av lager m. m...............	615	1027	—	—
Export av varor, fob, och nettot av tjänster ..........................	10 585	11545	11417	12123
Privat konsumtion..................	28 094	28 569	29 490	30 571
Statlig konsumtion..................	2 320	2 366	2 401	2 563
Kommunal konsumtion..............	3 325	3 468	3 634	3 802
Summa användning	59 445	61 873	62 691	66040
Bruttonationalproduktens proc. föränd-		+ 3 V,		+ 5
ring sedan föregående år..........		+ 1

Anm. Beräkningen av de poster ur nationalräkenskaperna, som sammanfattas i försörjningsbalansen,
skall i princip bygga på uppgifter om faktiska leveranser eller nedlagda material- och
arbetskostnader. I vissa fall har dock beräkningarna måst baseras på uppgifter om betalningarna.
Den tidigareläggning av betalningarna som förekom inom skilda områden i samband med
den allmänna varuskattens införande vid årsskiftet 1959/60 med syfte att undvika beskattning
för varor levererade under 1960, har då medfört att de siffror ur nationalräkenskaperna, som
bygger på betalningsstatistik, ger en missvisande bild av den reella utvecklingen genom att
siffrorna för 1959 blivit för höga och siffrorna för 1960 i motsvarande mån för låga. Statistiskt
underlag för att korrigera denna missvisning föreligger endast för de kommunala investeringarna
och där blott i ofullständig omfattning. Det belopp på 100 miljoner kronor som för dessa investeringar
förts över från 1959 till 1960 är därför omgivet av stor osäkerhetsmarginal. Såsom
redan påpekades i den preliminära nationalbudgeten för 1961 har också statistiken för industriinvesteringarna
sannolikt påverkats av betalningsförskjutningar på så vis att den för 1959
anger ett ca 50 miljoner kronor högre och för 1960 ett lika mycket lägre belopp än den reelia
utvecklingen. Någon korrigering för denna förmodade missvisning har emellertid inte gjorts
1 tabellen.

siffrorna över kommuninvesteringarna. Detta innebär att en besvärande
osäkerhetsfaktor vidlåder dessa försörjningsbalansberäkningar för 1959 och
1960. Det kan nämnas att beräkningarna av bruttonationalprodukten från
produktionssidan för två-årsperioden 1958—1960 ger i stort sett samma resultat
som beräkningarna från användningssidan. Enligt tabell 1 steg bruttonationalprodukten
med närmare 9 procent från 1958 till 1960. Enligt kalkylerna
från produktionssidan var ökningen 1958—1959 4 procent och från
1958 till 1960 visar även dessa beräkningar en produktionsstegring med ca
9 procent.

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1961

Löpande priser

1960	Förändring 1959—1960	1960	Förändring 1959—1960
Miljoner kronor	Procent	Miljoner kronor	Procent
55 253	+	1978	+	3 V,	68 499	+	5 398	+	8 V.
14 624	+	2160	+ 17 V,	14 888	+	2 400	+	19
—	—	301			—	—	265
69 877	+	3 837	+	6	83 387	+	7 633	+	10
10 240	+	605	+	6 V«	12 763	+	1415	+	12 V,
4 070	—	94	—	2 V»	5 069	+	131	+	2 V,
3163	—	19	—	V.	3923	+	210	+	5 V.
1161	+	1161		1381	+	1381
13 645	+	1522	+ 12 V.	14 440	+	1986	+	14
31 034	+	463	+	IV,	36 956	+	1715	+	5
2 656	+	93	+	3 V,	3 569	+	295	+	9
3 908	+	106	+	3	5 286	+	400	+	8
69 877	+	3837	+	6	83 387	+	7 533	+	10
+ 3 V,					+ 8 >/,

1. Inhemska bruttoutgifter

De totala bruttoinvesteringarna1 beräknas ha ökat med närmare 3 procent2
i volym 1959—1960 mot närmare 8 procent 1958—1959. I löpande
priser ökade investeringarna knappt 9 procent båda åren. Prisstegringen mellan
1959 och 1960 hänför sig delvis till omsättningsskatten.

De statliga bruttoinvesteringarna har totalt sett minskat i volym räknat
med 2 1/2 procent och de kommunala efter korrigering för omsättningsskat 1

Som grundval för beräkningarna över investeringsverksamheten kan huvudsakligen följande
källor nämnas: 1) bostäder: månadsstatistik från bostadsstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen;
2) jordbruk, skogsbruk och fiske: uppgifter från statistiska centralbyrån, statens forskningsanstalt
för jordbruksbyggnader, jordbrukets utredningsinstitut, skogsstyrelsen och domänstyrelsen;
3 o. 4) industri och kraftverk: kommerskollegiets kapitalinvesteringsenkäter; 5) handel: arbetsmarknadsstyrelsens
tillståndsgivningsstatistik; 6) samfärdsel: kommerskollegiets kapitalinvesteringsenkäter,
registreringsstatistik för motorfordon, Sveriges varvsindustriförening samt utrikeshandelsstatistiken;
7 o. 8) förvaltning, sociala ändamål, skolor, kyrkor m. m.: riksräkenskapsvcrkets
budgetredovisning; 9) vägar och gator m. m.: uppgifter från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
samt arbetsmarknadsstyrelsen; 10) militära investeringar: uppgifter från försvarsdepartementet
och riksräkenskapsverket. — Dessutom bör nämnas statistiska centralbyråns kommunstatistik,
vilken berör grupperna 1), 4), 6), 7), 8) och 9).

2 Efter den ovan omtalade korrigeringen av de kommunala investeringarna. Detalj siffrorna i
tabell 2 är däremot okorrigerade; korrigeringsbeloppet har nämligen ej kunnat fördelas på olika
investcringsslag. Kommentarerna i fortsättningen beträffande investeringarna bygger därför på
okorrigerat material där inte annat sägs.

Kungl. Maj:ts proposition nr i50 år 1961

Tabell K: 2. Bruttoinvesteringar 1956—1960

Miljoner kronor i löpande priser

	1956	1957	1958	1959	1960	Förändring i procent i fasta
						(1954 års) priser
						1956—	1957—	1958—	1959	_
						1957	1958	1959	1960
Inklusive underhåll:
Byggnader och anlägg-
ningar totalt........	9150	9 764	10 437	11665	12 367	+	3	+	6	+	10		0
därav: bostäder ____	3 483	3 646	3 881	4 200	4 378	+	1	+	6	+	6	_	2
industri......	952	994	1118	1209	1484		0	+	12	+	7	+	15
övrigt ......	4 715	5124	5 438	6 256	6 505	+	4	+	5	+	13		2
Maskiner och apparater
totalt..............	6 854	7 429	7 951	8 435	9 288	+	3	+	6	+	6	+	5
därav: industri......	2 291	2 351	2 651	2 811	3152		0	+	12	+	5	+	5
övrigt ......	4 563	5 078	5 300	5 624	6136	+	5	+	3	+	7	+	5
Totala bruttoinveste-
ringar inklusive un-derhåll (utan korr.)	16 004	17 193	18 388	20100	21655	+	3	+	6	+	8		2
D:o med korr.1........ Exklusive underhåll: Byggnader och anlägg-				20 000	21 755					+	8	+	3
ningar totalt........	6 524	6 940	7 583	8 558	8 990	+	3	+	9	+	11	—	1
därav: bostäder ....	2 566	2 694	2 898	3 088	3136	+	2	+	7	+	4	—	4
industri......	705	739	849	923	1167		0	+	15	+	9	+	19
övrigt ......	3 253	3 507	3836	4 547	4 687	+	4	+	8	+	17		2
Maskiner och apparater
totalt..............	4 528	4 943	5 369	5 770	6 356	+	4	+	8	+	9	+	5
därav: industri......	1360	1369	1657	1791	2 042	—	1	+	21	+	7	+	6
övrigt ......	3168	3 574	3 712	3 979	4 314	+	6	+	2	+	10	+	5
Totala bruttoinveste-
ringar exklusive un-derhåll ............	11052	11 883	12952	14329	15 346	+	3	+	8	+	10	+	2

1 Siffror »med korr.» är korrigerade med 100 milj. nedåt resp. uppåt 1959 och 1960 med hänsyn
till betalningsförskjutningar för de kommunala investeringsutgifterna i samband med varuskatten.

tens effekt på det statistiska materialet, med 1/2 procent, medan de privata
investeringarna ökat med 6 1/2 procent. Investeringsutvecklingen 1959—
1960 kontrasterar mot utvecklingen 1958—1959, då de offentliga investeringarna
steg betydligt mer än de privata.

Liksom de båda närmast tidigare åren har investeringsverksamheten
inom industrin expanderat starkt 1959—1960. Kraftigt ökade investeringar
noteras för bl. a. metall- och verkstadsindustrin, skogsindustrierna, textilindustrin
samt läder-, hår- och gummivaruindustrin. För gruvindustrin däremot
var investeringsverksamheten avsevärt lägre 1960 än 1959, och minskade
investeringar (i fasta priser) registrerades även för livsmedels- och
dryckesvaruindustrin samt för den kemisk-tekniska industrin. Förutom industriinvesteringarna
har investeringarna i privata transportmedel och investeringarna
inom handeln ökat speciellt kraftigt.

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1961

Tabell Ili 3. Privat konsumtion 1955—1960

Miljoner kronor i Förändringar i procent i fasta (1954 års)
löpande priser priser

	1959	1960	1955- 1956	1956- 1957	1957 1958		1958- 1959	1959- 1960
Livsmedel..................	10 466	10 949	+	1		0	+	3	+	2	+	1
Spritdrycker och viner......	1561	1633	+	10	-11		11	+	1	+	1
Tobak......................	1124	1 247	+	1	+	3	+	3	+	3	+	8
Bostad ....................	3 472	3 700	+	4	+	4	+	4	+	4	+	4
Bränsle och lyse............	1705	1746	+	4	—	7	+	11		1	+	7
Beklädnad..................	4 284	4 464	+	4	+	2	+	2	+	3		1
Inventarier ................	2 968	2 957	+	5	+	7	+	11	+ 13	_	3
Fordon ....................	3 026	3 215	+	8	+	L1	+	6	+ 13	+	2
Resor......................	1286	1300	—	4	—	4		2	_	1	+	1
Sjukvård,hygien,hemvård etc.	2115	2 273	+	4	+	3	+	4	+	3	+	2
övrigt......................	2 906	3118	—	1	+	3	+	1	+	1	+	2
Summa	34 911	36 602		3	+	2	+	3	+	4	+	2
+ Banktjänster ............	175	184	+	6	+	14	+	13	+ 10	+	3
+ Försäkringstjänster ......	396	423	+	2	+	.2		3	_	4	+	2
— Dubbelräkning ..........	241	253		•		•				•
Total privat konsumtion	85 241	3G 956	+	3	+	2	+	3	+	4	+	2
därav: varaktiga varor ....	4 764	4 793	+	4	+	8	+	5	+ 13	_	4
tjänster ..........	9 019	9 570	+	1	+	3	+	2	+	2	+	3
övrigt ............	21458	22 593	+	4	+	1	+	3	+	2	+	2

Investeringsverksamheten inom bostadsområdet, vilken tilläts expandera
avsevärt under perioden 1957—1959, har dämpats något från 1959 till 1960;
inklusive underhåll beräknas den ha minskat med ca 2 procent. Bostadsinvesteringarna
exklusive underhåll, d. v. s. de under året nedlagda kostnaderna
för ny- och ombyggnader, har minskat något mer, med nära 4 procent.
Antalet färdigställda lägenheter uppgick under 1960 till 68 000 mot
69 000 under 1959. Antalet påbörjade lägenheter var under 1959 70 800. De
beräknas ha varit något färre 1960. Samtidigt som den genomsnittliga lägenhetsstorleken
minskat något har byggnadstiden för flerfamiljshus förlängts.

Den tidigare expansionen av byggnads- och anläggningsverksamheten har
totalt sett icke fortsatt från 1959 till 1960. Brist på produktionsresurser har
lagt hinder i vägen härför. Investeringarna i industribyggen har dock kunnat
ökas kraftigt även 1959—1960, till stor del tack vare det utrymme som
skapats av att bostadsinvesteringarna liksom övrig byggnadsverksamhet
minskat. Däremot visar de totala investeringarna i maskiner och apparater
ungefär samma ökning 1959—1960 som under de närmast föregående två
åren.

Från 1959 till 1960 ökade den privata konsumtionen1 med ca 5 procent

1 Bland källorna för beräkningarna av den privata konsumtionen 1959—1960 kan nämnas
socialstyrelsens omsättningsstatistik för detaljhandeln, direkta uppgifter om försäljningens värde
eller kvantitet (vad gäller bl. a. telefon och telegram, radio- och TV-licenser, sprit och tobak
samt resor), registreringsstatistiken för personbilar samt nöjes- och varuskattestatistik. Beräkningarna
av livsmedelskonsumtionen utförs av statens jordbruksnämd på grundval av bl. a.
leverans- och tillförselstatistik.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

i löpande priser och med något mer än 1 1/2 procent i fasta priser (i tabellen
är siffran avrundad till 2 procent). Nedjusteringen av den privata konsumtionens
ökning 1959—1960 i förhållande till beräkningarna i den preliminära
nationalbudgeten berör ett flertal varugrupper, i första hand dock
hushållens utgifter för inventarier och fordon.

Prisstegringen för konsumtionen var relativt obetydlig, om man undantar
omsättningsskatten.

Nedgången i ökningstakten för den totala privata konsumtionsvolymen
från 4 procent 1958—1959 till 2 procent 1959—1960 ligger huvudsakligen
på de varaktiga varorna (främst inventarier och personbilar), vilka volymmässigt
minskat med drygt 3 1/2 procent. Påverkan av oms-rushen under
fjärde kvartalet 1959 förklarar den speciella utvecklingen för de varaktiga
varorna 1959—1960; även inköpen av bl. a. kläder synes till en viss del ha
påverkats av oms-rushen.

Tobaksförbrukningen har ökat avsevärt 1959—1960. Enligt beräkningarna
i tabell 3, som bygger på uppgifter om leveranser från tobaksmonopolet
till återförsäljare, skulle en ökning med 8 procent i volym ha ägt rum.
I samband med att tobaksförsäljningen blev fri 1960 utökades antalet återförsäljare.
Det är därför tänkbart att en del av konsumtionsökningen i tabell
3 i stället borde ha registrerats som lagerökning i tabell 6 (jfr noten
till denna tabell).

För den offentliga konsumtionen föreligger som nämnts nya siffror endast
för den statliga konsumtionen. Denna beräknas ha stigit med ca 3 1/2
procent i volym 1959—1960, medan den kommunala konsumtionen ökat med
ca 3 procent. 2

2. Utrikeshandel och lagerutveckling

Bytesbalansen med utlandet försämrades med ca 400 miljoner kronor
från 1959 till 1960 (se tabell 4). Högkonjunkturen i Sverige och utomlands
ledde till en kraftig expansion av varu- och tjänsteutbytet med utlandet
1959—1960. Varuimporten steg särskilt kraftigt, delvis som en följd av betydande
uppbyggnad av råvarulagren under fjolåret. Även exporten av varor
visade en osedvanligt stark ökning, främst orsakad av efterfrågeexpansionen
i de västeuropeiska högkonjunkturländerna.

Den påtagliga prisstabilitet som kännetecknat den nuvarande högkonjunkturen,
såväl i Sverige som internationellt, präglade även prisutvecklingen
i den svenska utrikeshandeln 1959—1960. De mindre prisrörelser
som dock ägde rum gick i summa till Sveriges favör. Vid helt oförändrade
priser (men vid faktiskt inträffad kvantitetsmässig utveckling) skulle, som
framgår av nedre delen av tabell 4, underskottet i bytesbalansen ha ökats
ännu något mer 1959—1960 än som skedde. Bytesförhållandet i varuutbytet
(terms of trade) förbättrades nämligen med ca 1 procent och fraktnivån
för den svenska handelsflottans transporttjänster visade en mindre uppgång.

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1961

Tabell II: 4. Bytesbalansen 1956—1960

Miljoner kronor

	1956	1957	1958	1959	1960	Föränd-ring 1959 —1960 i procent
Löpande priser
Export av varor, fob..........	10 067	11 062	10 799	11424	13 285	+ 16
Import av varor, eif.......... Handelsbalansens saldo........	11434	12 567	12 249	12 488	14 888	+ 19
-1367	- 1505	- 1450	- 1064	- 1603
Nettoinsegling................	1049	1265	1085	1073	1180	+ 10
Bruttoinsegiing.............. Kostnader i utlandet vid ut-	+ 2 099	+ 2 418	+ 2152	+ 2133	+ 2 266	+ 6
rikes sjöfart.............. Utländska fartygs utgifter i	- 1050	- 1153	- 1067	- 1060	- 1086	+ 2
Sverige ....................	166	175	165	167	175	+ 5
Övriga tjänster m. m. netto ..	+ 25	- 30	- 80	- 210	- 200
Bytesbalansens saldo	- 127	- 95	- 280	- 34	- 448
Fasta (1954 års) priser
Export av varor, fob..........	9583	10 464	10 434	11270	12 761	+ 13
Import av varor, eif..........	10 874	11648	11871	12 464	14 624	+ 17
Handelsbalansens saldo........	- 1291	- 1184	- 1437	- 1194	- 1863
Nettoinsegling .............. Utländska fartygs utgifter i	824	953	920	921	938	+ 2
Sverige ....................	154	156	140	141	142	+ 1
Övriga tjänster m. m. netto ..	+ 24	- 28	- 77	- 209	- 196
Bytesbalansens saldo	- 289	- 103	- 454	- 341	- 979

Exportens volym ökade med 13 procent och värdet med 16 procent; för
priserna noterades alltså en uppgång med ungefär 3 procent. Vissa varugrupper
ökade ovanligt starkt i volym, malmer med 26 procent, papper och
papp med 17 procent och verkstadsprodukter med 15 procent. Bland verkstadsprodukterna
ökade maskinexporten med hela 20 procent.

Importen ökade med ca 17 procent i volym och ca 19 procent i värde;
prisstegring alltså 2 procent. Enligt konjunkturinstitutets nya volymberäkningar
för importen, grupperad efter användningsområden, var det importen
av råvaror till industrin som steg särskilt starkt. För konsumtionsråvaror
ökade importvolymen med 13 procent och för övriga industriråvaror
anges en uppgång med 27 procent. Även för färdiga konsumtionsvaror ägde
en betydande importökning rum, vilken med hänsyn till den svaga ökningen
i den privata konsumtionen måste ha resulterat i ökade lager för vissa
grupper av konsumtionsnyttigheter. De icke varaktiga konsumtionsvarorna
steg med 11 procent i volym, medan gruppen varaktiga konsumtionsvaror
ökade med 5 procent. En avsevärd stegring noterades även för importen av
investeringsvaror (-f- 16 procent) liksom för bränslen och drivmedel (-f- 21
procent).

I den preliminära nationalbudgeten räknades med en lagerökning av storleksordningen
500 miljoner kronor, en uppgift som baserades på av företagen
i samband med investeringsenkäten i oktober avlämnade uppskattningar

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

Tabell Ils 5. Lagerförändringar för statistiskt belysta produktions- och distributionsområden
1956—1960

Miljoner kronor i genomsnittliga återanskaffningspriser
för respektive år

Gruvor1 ........................................

Järn-, stål- och andra metallverk1 *................

Varv1..........................................

Verkstadsindustri i övrigt1 ......................

Jord- och stenindustri ..........................

Träindustri* ....................................

Massa-, pappers- och grafisk industri ............

Livsmedelsindustri..............................

Textil- och beklädnadsindustri ..................

Läder-, hår- och gummivaruindustri ............

Kemisk-teknisk industri ........................

Bränsle i industrin* (inkl. el-, gas- o. vattenverk) .

Summa industri

Handel4 * * *........................................

Variation i kreaturskapital......................

Variation i skogsuttag ..........................

Summa lagerförändringar
Summa lagerförändringar i fasta (1954 års) priser

1956	1957	1958	1959	1960
+	10	+	2	+	35		4	_	6
+	no	+	153	—	38	+	125	+	207
+	244	+	319	+	38	—	32	—	88
+	353	+	366	+	53	—	186	+	905
+	17	+	26	—	10	—	5	+	27
1		—	112	+	99	—	196	+	167
r	4	+	150	+	15	—	160	—	2
	27	+	52	—	39	+	52	+	96
—	53	+	34	—	11	—	3	+	34
_	20	+	20	—	15	+	23	+	27
+	27	+	24	—	15	+	8	+	65
+	71	+	40	—	18	—	7	—	8
+	728	+ 1	074	+	94	-	385	+ 1	424
+	87	+	118	—	161	s +	90	+	167
	80	+	10	+	20	—	10	—	60
—	20	+	20	—	60	+	40	—	150
+	715	+ 1	222	—	107	-	265	+ 1	381
+	615	+ 1	027	-	102	-	301	+ 1	161

1 Inklusive bränslelagerförändringar. — * 1956—1959 inklusive trävaruhandel. —8 Exklusive
bränslelagerförändringar inom gruvföretag, järn-, stål- och andra metallverk samt verkstadsindustri.
—4 Omfattar lagren inom bilhandel (personbilar), bränslehandel, järngrosshandel, livsmedelshandel
(inkl. förändringarna av lagren av brödsäd hos jordbrukarna), lädergrosshandel
och skohandel samt textilhandel. — * Därav + 51 miljoner kronor enligt en specialundersökning
för lagerutvecklingen under 1959 avseende flertalet av de branscher inom detalj- och
partihandel som inte har nämnts i not 4.

om sin sannolika lagerställning vid årsskiftet. Nu föreliggande statistik an ger

en väsentligt större lageruppgång. Lagerökningen under fjolåret kan
uppskattas ha varit av storleksordningen drygt 1 miljard kronor i 1954 års
priser och därmed av samma betydande storlek som under 1955 och 1957

(se tabell 5). I löpande priser beräknas lagerökningen totalt ha uppgått till
ca 1,4 miljarder kronor under 1960. Exkluderas variationer i kreaturskapital
och skogsuttag, vilka under året inneburit en lageruttömning, stiger siffran

till ca 1,6 miljarder kronor.

För industrins del uppvisar järn- och metallverken samt framför allt verkstadsindustrin
exklusive varven kraftig lagertillväxt. Inom dessa branscher

synes lagren ha stigit för såväl råvaror som varor i arbete och färdigvaror.
Beträffande råvarulagren synes lageruppbyggnaden under fjolåret ha resul terat

i något för stora lager inom såväl järn- och stålverken som inom de
olika branscherna av verkstadsindustrin enligt företagsledarnas omdömen
till konjunkturinstitutets konjunkturbarometer vid slutet av fjärde kvartalet
1960. Färdigvarulagren däremot bedömdes enligt samma källa som snarast
för små. Beträffande varven har lagervariationerna varit små, bortsett

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1961

från en relativt kraftig nedgång för varor under arbete. I övrigt märks en
betydande ökning av råvarulagren inom träindustrin, medan massaindustrins
lager av färdigvaror synes ha minskat något. Inom handeln, som endast
delvis är täckt av lagerstatistik, visade livsmedelshandeln en lagerminskning,
medan lagren inom såväl textilhandeln som bilhandeln synes ha vuxit avsevärt.
2

2 Dihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 150.*Riliang C

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

III. Utrikeshandeln

1. Sveriges export och import 1960

Under intryck av snabbt växande efterfrågan såväl i Sverige som i Västeuropa
i övrigt steg den svenska utrikeshandeln kraftigt mellan 1959 och
1960. Genom den speciellt starka uppgången mot slutet av förra året kom
de definitiva förändringstalen för både exporten och importen att bli ett
par procentenheter större än vad som angavs i den preliminära nationalbudgeten.
Värdeökningarna 1959—-1960 blev således 16 procent för exporten
och 19 procent för importen. Motsvarande volymförändringar var 14
respektive 18 procent; bytesförhållandet förbättrades härigenom med en
procentenhet. För handelsbalansens del innebar denna utveckling att underskottet,
som 1959 var ca 1 060 miljoner, ökade till 1 600 miljoner kronor
eller ca 125 miljoner mer än vad man räknade med i den preliminära nationalbudgeten.

De förskjutningar i utrikeshandelns områdesfördelning, som ägde rum under
fjolåret, innebar i huvudsak att EMA-ländernas1 andel av den svenska
exporten steg något medan USA-andelen reducerades; för importen var förhållandet
det rakt motsatta. Exporten till övriga EFTA-länder och till EEC1
steg procentuellt ungefär lika mycket medan införseln från det förstnämnda
området ökade något snabbare. Om man enbart ser på utvecklingen under
andra halvåret — EFTA-avtalet trädde i kraft först vid halvårsskiftet 1960
'' '' jämfört med samma tid 1959 framgår det att både i fråga om importen och
exporten växte den svenska utrikeshandeln med EFTA-området snabbare än
med EEC. 2

2. Bytesbalansen och valutareserven 1960

Till omkring fem sjättedelar motsvarades underskottet på handelsbalansen
1960 av nettot av sjöfartsintäkterna, vilka för övrigt också steg något
mer än enligt den preliminära nationalbudgeten. Bytesbalansens minussaldo
förra året blev ca 460 miljoner, vilket är ca 430 miljoner mer än 1959 och
omkring 185 miljoner mer än 1958. De kända kapitaltransaktionerna gav vidare
ett netto på — 70 miljoner, varför valutareservens minskning teoretiskt
skulle ha uppgått till ca 535 miljoner kronor. Den faktiska minskningen var
emellertid endast 160 miljoner kronor; nedgången låg helt hos affärsbankerna
medan riksbankens guld- och valulatillgångar steg inte oväsentligt.

• * ,E d<* eur°Peiska monetära avtalet, EFTA = det europeiska frihandelsområdet (»de

sju»), EEC, = den gemensamma marknaden (»de sex*).

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1961

Förskjutningsposten, förmodligen till stor del ett uttryck för systematiska
fel i handels- och betalningsstatistiken, kom därför att bli ca 375 miljoner
kronor.

3. Sveriges export 1961

I Västeuropa, som mottar i runt tal två tredjedelar av den svenska exporten,
tyder konjunkturindikatorerna allmänt på en fortsatt högkonjunktur;
detta gäller nu även för Storbritannien, där en konjunkturförsvagning via
exporten och vissa delar av den privata konsumtionen gjort sig gällande under
senare delen av 1960. Prognoserna för bruttonationalprodukten anger
överlag en fortsatt, väsentlig tillväxt under 1961 framför allt som följd av
betydande investeringsökningar i näringslivet samt tilltagande privat konsumtion;
tyngdpunkten i investeringsuppgången synes förskjutas från byggnadsområdet,
där expansionen också hålls tillbaka av allmän arbetskraftsbrist,
till maskinområdet. Den lageruppbyggnad som särskilt under första
hälften av 1960 satte sin prägel på den västeuropeiska konjunkturutvecklingen
har av allt att döma helt upphört; för innevarande år kan man inte räkna
med någon mera påtaglig efterfrågestimulans härifrån.

Handelspolitiskt tilldrar sig de fortsatta tullsänkningarna inom EEC och
EFTA största intresset. Inom EEC har den interna tullavvecklingen mellan
de sex länderna vid ingången av 1961 nått 30 procent räknat från de ursprungliga
nationella tullarna. Från nämnda tidpunkt har vidare skett en
första anpassning av de nationella tullarna mot tredje land till den gemensamma
yttre tullmuren. Vad beträffar EFTA skedde den 1 juli 1960 den
första tullreduktionen gentemot medlemsstaterna med 20 procent. Enligt ett
redan fattat beslut om acceleration kommer vidare en ytterligare sänkning
av tullarna med 10 procent att ske den 1 juli 1961 i stället för vid ingången
av 1962, vilket ursprungligen avsetts. Ett studium av den svenska exportens
och importens varu- och länderfördelning under 1960 ger inget entydigt svar
på frågan i vilken mån de inträdda tullförändringarna i Västeuropa haft inverkan
på vår utrikeshandel. Det förhållandet, att handelsutbytet med EFTAgruppen
under andra halvåret i fjol ökade snabbare än gentemot EEC trots
att konjunkturuppsvinget var väsentligt starkare i sistnämnda område kan
dock kanske tas som ett tecken på verkan av dessa inträffade och förväntade
tulländringar.

Recessionen i Förenta staterna har under den gångna delen av 1961 inte
brutits men inte heller undergått någon allvarligare fördjupning. Lagren,
som genom omslaget från kraftig uppbyggnad efter stålstrejken till nedskärning
mot slutet av fjolåret spelade huvudrollen i den totala efterfrågedämpningcn,
har fortsatt att sjunka. Bostadsbyggandets länge väntade uppgång
som följd av bl. a. kreditlättnader har endast delvis kommit till stånd. Näringslivets
fasta investeringar beräknas fortsätta att avta under första hälften
av året, varefter eu förnyad uppgång antas inträda. Rådande nedgångstendcnser,
vilka i viss grad förstärkts av försvagad konsumtionsefterfrågan i

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

samband med den inträffade minskningen av de totala inkomsterna, har
emellertid motverkats av ökade offentliga utgifter samt fortsatt exportstegring
så att avmattningen i den totala produktionen blivit mycket begränsad.
För importens del har utvecklingen inneburit en fortsatt försvagning såväl
vad beträffar råvaror o. dyl. som för färdigvaror. Med hänsyn till den allmänna
aldivisering av den ekonomiska politiken i efterfrågestimulerande
riktning som håller på att genomföras samt vidare den förbättring på framför
allt investeringssidan som väntas inträda mot mitten av året verkar det
emellertid troligt att den amerikanska importen stabiliseras och börjar återhämtas.

Någon väsentlig förändring i råvaruländernas situation har inte inträffat
under de senaste månaderna. Den minskade efterfrågan från industriländerna
i förening med stora utbud inom viktigare varuområden medförde under
1960 ett allmänt prisfall och sjunkande exportintäkter. Med en viss eftersläpning
dämpades också råvaruländernas import. Även om prisutvecklingen
under de första månaderna i år varit uppåtriktad torde råvaruländernas
likviditetsposition ha försämrats så mycket att en förnyad importökning förmodligen
låter vänta på sig.

En summering av föreliggande tendenser i världsekonomin ger således vid
handen att på de för den svenska exporten primära marknaderna kan högkonjunkturen
väntas bestå under 1961. Den ökade efterfrågan på svenska
produkter, som detta förhållande pekar på, kan vidare förstärkas ytterligare
dels direkt, dels indirekt via råvaruländerna, när den amerikanska konjunkturen
åter vänder uppåt. En sådan utveckling är dock knappast så nära förestående
att man kan räkna med någon mera påtaglig positiv effekt på den
svenska exporten till dessa länderområden under innevarande år.

I den preliminära nationalbudgeten framlades två kalkyler för den svenska
exportvolymens förändringar mellan 1960 och 1961. Den ena, baserad
på kommerskollegiets undersökningar, angav en ökning på ca 4 procent medan
den andra, i vilken man utgick från köparländernas produktionsprognoser
för 1961 och den traditionella relationen mellan deras produktion och import,
gav en stegring på 6 procent. I konjunkturinstitutets februarirapport
påpekades det att en dylik ökning (4—6 procent), vilken bedömdes som
realistisk, i stort sett innebar att exporten — bortsett från säsongvariationer
—- skulle ligga kvar på den höga nivå som uppnåddes mot slutet av 1960.
Det synes för närvarande inte finnas skäl att frångå dessa uppskattningar
av exportförändringen 1961. Kommerskollegium har i sin reviderade beräkning
angivit en volymökning på 5 procent. Denna siffra baseras på förväntade
ökningar inom flertalet varuområden. De viktigaste undantagen är livsmedelsgruppen,
för vilken en kraftig exportnedgång väntas äga rum, samt
trävaruexporten som kan antas sjunka som följd av den påtagliga lageruppbyggnaden
hos importörerna under 1960 och den skärpta konkurrensen
från bl. a. Canada. Bland de mest expansiva områdena märks papper och
papp, samt som en avspegling av den västeuropeiska investeringskonjunkturen,
handelsfärdigt järn och stål samt maskiner och apparater. De justeringar

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1961

av mottagarländernas prognoser för produktionsutvecklingen, som förekommit
sedan december förra året, har vanligen inneburit smärre höjningar
men dessa bär dock inte varit större än att siffran 6 procent för exportökningen
alltjämt synes giltig. Utförselstatistiken för årets första tre månader
visar en värdeökning på nära 4 procent jämfört med samma period i fjol.
Bl. a. med tanke på att kommerskollegiets kalkyl, baserad på enkäter bland
exportörer m. fl., brukar ha en benägenhet att underskatta den faktiska ökningen
och då vidare vissa eventuellt exporthöj ande faktorer tillkommit,
som man inte kunnat ta hänsyn till i denna kalkyl (bl. a. de västtyska och
nederländska revalveringarna), har det befunnits lämpligt att som prognos
för den svenska exportens volymökning stanna för 6 procent. Under antagande
om en exportprisstegring på 2 procent (oförändrat från decemberberäkningen)
skulle exportvärdet därmed öka med ca 8 procent 1960—1961.

4. Sveriges import 1961

Volymstegringen 1960—1961 för importen angavs i den preliminära nalionalbudgeten
till 5, alternativt 7 procent. Den första siffran byggde i huvudsak
på kommerskollegiets uppskattningar medan den andra var resultatet
av en schematisk kalkyl på basis av det traditionella förhållandet mellan
bruttonationalprodukt och import i Sverige. När dessa olika beräkningar
gjordes var inte den extraordinära importansvällningen mot slutet av 1960
känd. Denna följdes i januari—mars i år av en dämpning. Importvärdet för
dessa tre månader stannade nämligen då på en nivå som låg nära 2 procent
lägre än för samma period ett år tidigare och 9 procent lägre än under oktober—
december. Kommerskollegiets nu reviderade studie av de aktuella
tendenserna pekar på 4 procents ökning av importvolymen 1961. Med hänsyn
till att förra årets höga import i mycket hög grad sammanhängde med en
lagerökning, som i år inte kan tänkas fortsätta i samma höga omfattning, synes
denna siffra böra godtagas utan någon sådan uppjustering som eljest
kunde föranledas av mera allmänna överväganden om sambandet mellan total
produktionsökning och importökning, helst som den tyska revalveringen
tillkommit som en i viss mån bromsande faktor. Importökningen kan i första
hand antas koncentreras till maskiner och apparater, bilar och kemiska produkter,
medan särskilt införseln av järn och stål, inom vilket område lagerökningen
i fjol var betydande, och livsmedel kan komma att redovisa minskningar.

Tillsammans med en förmodad prisuppgång på 1 procent — bl. a. som
följd av valutauppskrivningen i Västtyskland och Nederländerna — skulle
importvärdestegringen således bli 5 procent. Det kan nämnas att på grund
av det högre utgångsläget skulle importens absoluta värde efter en sådan ökning
bli något större än enligt den preliminära nationalbudgetens 8-procentiga
alternativ.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

5. Bytesbalansen och valutareserven 1961

Med värdemässiga import- och exportökningar på 5 respektive 8 procent
skulle handelsbalansens underskott bli ca 300 miljoner kronor mindre än
för 1960 eller omkring 1 300 miljoner. Sjöfartsnettot har beräknats komma
att uppnå 1 450 miljoner; jämfört med decemberprognosen har siffran således
höjts med 50 miljoner så att ökningen i förhållande till fjolårets resultat
blir ca 100 miljoner. Då nettot av övriga tjänster beräknats uppgå
till —200 miljoner kronor och kapitaltransaktionerna inte väntas ge vare
sig underskott eller överskott skulle guld- och valutareserven alltså teoretiskt
sjunka med ca 50 miljoner kronor mot 400 miljoner enligt decemberberäkningen.
Som framgår av tabell 4 har årets första tre månader dock
inte kännetecknats av något valutautflöde. Den totala guld- och valutabehållningen
har i stället ökat med ca 160 miljoner kronor sedan årsskiftet.

Tabell Hl: 1. Utrikeshandelns fördelning på länderområden 1959—1960

Miljoner kronor i löpande priser

	Import	Export	Handelsbalans
	1959	1960	1959	1960	1959	1960
EMA-området ....................	9 224	10 733	8 339	9 896	- 885	- 837
därav: EFTA ....................	3 042	3 630	3 852	4 568	810	938
EEC......................	5163	5 973	3 534	4 201	- 1629	- 1772
Förenta staterna, Canada..........	1391	1951	1001	956	- 390	- 995
Övriga länder ....................	1873	2 204	2 084	2 433	211	229
Totalt	12 488	14 888	11 424	13 285	- 1064	-1603

Tabell III: 2. Betalningsbalansen 1958—1961

Miljoner kronor i löpande priser

	1958	1959	1960	1961 , prognos
Export av varor, fob......................	10 799 12 249	11424 12 488	13 285 14 888	14 350 15 650
Import av varor, eif....................
Handelsbalansens saldo	-1450	-1064	-1603	-1300
Sjöfartsnetto .....................	+ 1250 - 80	+ 1240 - 210	+ 1355 - 200	+ 1450 - 200
Övriga tjänster m. m. netto ....................
Bytesbalansens saldo	- 280	- 34	- 448	- 60
Kapitaltransaktioner netto ................. Valutareservens teoretiska förändring ............ Förskjutningspost ................	- 11 - 291 + 444	- 81 - 115 + 171	- 73 - 521 + 362	0 - 50
Valutareservens faktiska förändring	+ 153	+ 56	- 159

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1961

Tabell III: 3. Utrikeshandelns värde-, volym- och prisförändringar 1959—1961

I procent från föregående år

	1959	1960	1961
			prognos
Export (fob): värde ......................................	+ 6	+ 16	+ 8
volym......................................	+ 8	+ 14	+ 6
pris ........................................	-2	+ 2	+ 2
Import (eif): värde ......................................	+ 2	+ 19	+ 5
volym......................................	+ 5	+ 18	+ 4
pris ........................................	-3	+ 1	+ 1
Bytesförhållande (exportpriser dividerade med importpriser).	+ 1	+ 1	+ 1

Tabell HI:4. Guld- och valutareserven december 1958—mars 1961

Miljoner kronor

	31/12	31/12	31/3	31/12	28/2	30/3
	1958	1959	1960	1960	1961	1961
1. Riksbankens valutareserv----
Guld ......................	1053	987	889	881	881	881
Konvertibla valutor........	1404	1260	1249	1643	1756	1960
Övriga valutor ............	- 12	- 81	- 95	- 89	- 95	—113
Summa	2 445	2166	2 039	2 435	2 542	2 728
2. Affärsbankernas valutabehåll-
ning ....................	546	881	664	453	459	321
Summa totalt	2 991	3 047	2 703	2 888	3 001	3 049

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

IV. Produktionen

X. Den totala produktionen 1960 och 1961

Enligt de reviderade beräkningar som konjunkturinstitutet utfört från
användningssidan, d. v. s. genom att summera åtgången av de olika varuoch
tjänstekategorierna, steg totalproduktionen (bruttonationalprodukten
till marknadspris) med 3 1/2 procent från 1959 till 1960. (Beträffande de
missvisningar som uppkommit i statistiken genom vissa förskjutningar i
betalningarna till följd av omsättningsskattens införande vid årsskiftet 1959/
1960 se kap. II.) Alternativa beräkningar från produktionssidan, innebärande
en uppskattning av förändringen i förädlingsvärdet inom de olika näringsgrenarna,
tyder emellertid på en något större ökning, ca 4 1/2 procent.

Framställningen i detta kapitel avseende den väntade produktionsutvecklingen
i år anknyter till beräkningarna från produktionssidan. Enligt de
bedömningar som framläggs i nationalbudgetens olika kapitel väntas den
höga efterfrågan bestå även under 1961. Man kan således utgå ifrån att den
samlade produktionens höjd blir praktiskt taget helt beroende av produktionsförmågan,
för vilken teknisk kapacitet, arbetskraftstillgång och produktivitet
är avgörande. Såsom redan påpekades i den preliminära nationalbudgeten
för 1961 torde inom stora områden den tillgängliga produktionskapaciteten
ha varit praktiskt taget fullt utnyttjad vid utgången av 1960,
vilket måste verka bromsande på den fortsatta expansionen. Beträffande
tillgången på arbetskraft har nya beräkningar framlagts inom arbetsmarknadsstyrelsen.
För dessa redogörs närmare i kapitel V, där den totala sysselsättningen
uppskattas öka med omkring 35 000 personer eller ca 1 procent
1960—1961, samma siffra som angavs i den preliminära nationalbudgeten.
Såsom framgår av det följande avsnittet om produktionsutvecklingen
inom industrin var stegringen i den industriella produktiviteten betydligt
lägre under loppet av 1960 än ett år tidigare. Med tanke på att produktionen
i år ännu mer närmat sig det »tak» där olika produktivitetshämmande
faktorer gör sig gällande, skulle detta närmast tyda på att en ytterligare avsaktning
i produktivitetens ökningstakt kan väntas under 1961. Å andra sidan
pågår betydande rationaliseringar inom de flesta näringsgrenarna, delvis
direkt stimulerade av arbetskraftsbristen, och detta måste komma till uttryck
i stigande produktivitet. Med ledning av sådana allmänna överväganden
synes det rimligaste antagandet om produktivitetsökningen vara att den stannar
vid ca 3 procent. Den samlade produktionen kan således utifrån antaganden
om en sysselsättningsökning med 1 procent och en produktivitetsökning
med 3 procent uppskattas stiga med ca 4 procent 1960—1961.

I det följande avsnittet redogörs för den väntade utvecklingen inom olika

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1961

produktionsgrenar. Beräkningarna grundas huvudsakligen på upplysningar
och omdömen från branschsakkunniga, länsarbetsnämnderna och andra
myndigheter, konjunkturbarometrar, företagens planer för byggnadsverksamhet
och maskinanskaffningar o. s. v. under hänsynstagande även till
den tekniska produktionskapaciteten och tillgången på arbetskraft i den
mån dessa begränsar expansionsmöjligheterna. Den så framräknade ökningen
av den totala produktionen överensstämmer väl med den på mera allmänna
grunder antagna produktionsökningen med 4 procent 1960—1961.

2. Produktionsutvecklingen inom olika näringsgrenar
Industrin

De senaste årens produktionsutfall inom industrin anges i tabell 1, som
också visar produktionen under de två första månaderna i år jämfört med
samma tid 1960. Det framgår att den samlade industriproduktionen per
normalår enligt industriförbundets index steg med 6 1/2 procent mellan
1959 och 1960, vilket är mer än för något år under 1950-talet. (Genom att
antalet arbetsdagar var fler 1960 än 1959 blev ökningen i den faktiska produktionen
större, ca 8 procent.) Av denna ökning hänför sig större delen
till en kraftig uppgång under senare hälften av 1959, varigenom produktionen
vid början av 1960 kom att ligga på en väsentligt högre nivå än i medeltal
för 1959. Detta förklarar också de höga ökningstalen för de tre första
kvartalen 1960 jämfört med motsvarande period 1959 (tabell 1).

I det följande redogörs för den för i år förväntade produktionsutvecklingen
inom olika industrigrenar. Genomgången bygger i huvudsak på de
informationer som erhållits från kommerskollegium och som i sin tur baseras
på tillgänglig produktions-, utrikeshandels- och lagerstatistik, kontakter
med industrins organisationer m. m.; likaså har resultaten av senaste
konjunkturbarometrar och investeringsenkäter använts. En sammanvägning
av dessa givetvis osäkra bedömningar ger till resultat att den totala
industriproduktionen väntas stiga med ca 4 1/2 procent 1960—1961. För
jämförbar hetens skull grundar sig också denna beräkning på normalår bestående
av lika många arbetsdagar som 1960 (i verkligheten är den ordinarie
arbetstiden bortåt 1 procent kortare 1961 än 1960).

Vid beräkningarna har hänsyn tagits till att utrymmet för sysselsättningsökningar
är relativt begränsat. Enligt konjunkturbarometrarna räknar visserligen
de flesta industribranscherna med ökat arbetarantal både under
andra och tredje kvartalet i år. Att döma av samma barometrar och länsarbetsnämndernas
rapporter är dock behovet av arbetskraft störst beträffande
yrkeskunniga arbetare och tekniker, för vilka tillgången endast långsamt
kan ökas och vilka därför fortfarande kommer att utgöra en bromsande
faktor.

Även produktivitetsförbättringar har antagits bli måttliga. Produktivitetens
utveckling under de närmast föregående åren kan uppskattas endast
för industrin exklusive verkstäder in. in. för vilken både löpande kvantitativ

Kungi. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

Tabell IV: 1. Industriproduktionen 1958—februari 1961

Procentuell förändring från motsvarande period
föregående år

	1959	1960	1961
Helår	1 kv.	2 kv.	3 kv.	4 kv.	jan. — febr.
Hela industrin	4	7	8	8	7	4	7
Kapitalvaruindustri................	3	8	8	8	8	7	8
Konsumtionsvaruindustri..........	3	4	7	7	3	1	3
Malmbrytning och metallindustri ....	4	8	8	8	8	7	9
därav: järnmalmsgruvor ..........	— 2	15	15	19	10	16	17
järn- och metallverk........	14	8	11	6	6	8	10
sysselsättning i verkstadsind.	0	5	5	5	7	5	6
Träindustri ........................	— 6	11	13	10	14	7	6
Massa- och pappersindustri ..........	8	15	15	19	17	8	7
Livsmedelsindustri..................	1	2	7	7	— 3	— 4	—4
Textil- och sömnadsindustri..........	5	4	5	4	4	4	6
Läder- och skoindustri ..............	— 3	— 6	— 1	— 6	— 6	—11	-5

Källa: Industriförbundets index.

Anm. I tabellen har för jämförbarhetens skull varje kvartal ansetts bestå av tre 25-dagars
månader. Årssiffrorna är beräknade som medeltal av dessa »normalmånader». Eftersom antalet
arbetstimmar vid normal produktion under 1960 var 1 procent större än 1959 anger emellertid
Industriförbundets officiella helårssiffror genomgående 1 enhets högre ökningstal för 1960.

produktionsstatistik och sysselsättningsstatistik (antal arbetstimmar) föreligger.
En sammanställning av dessa data visar en lägre produktivitetsstegring
under loppet av 1960 än under uppsvingets första och kraftigaste fas
1959. De siffror för produktionsökning per arbetstimme som kan erhållas
med den i detta avseende dock ganska primitiva statistik (industriförbundets
produktionsindex och socialstyrelsens sysselsättningsstatistik) tyder nämligen
på att den industriella produktiviteten i här angiven mening steg med
6 procent mellan första kvartalen 1959 och 1960 men med endast 3 procent
mellan fjärde kvartalen samma år. (Det må erinras om att produktiviteten
inom industrin i regel stiger snabbare än inom näringslivet som helhet enligt
de vid nationaibokföringen tillämpade beräkningsmetoderna; bl. a.
förutsätts —- med rätt eller orätt — »produktiviteten» i den offentliga verksamheten
ständigt vara oförändrad.) Då industrin i år måste arbeta med
begränsade resurser både vad arbetskraft och teknisk kapacitet beträffar,
torde därför även möjligheterna för mera betydande produktivitetsförbättringar
vara begränsade.

Den beräknade ökningen av den totala industriproduktionen med ca
4 1/2 procent avser jämförelsen mellan årsmedelnivåerna för 1960 och
1961. Vad produktionsutvecklingen under loppet av dessa år beträffar så
försvåras studiet av vissa oregelbundenheter olika månader emellan, vilka
orsakats av arbetstidsförkortningen i form av lediga lördagar. En grov omräkning
för de lediga lördagarnas inverkan på produktionsvolymen visar
att produktionen per normalarbetsdag fortsatte att stiga även under större

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1961

delen av 1960, dock i sjunkande takt. Härigenom kom produktionen per normalarbetsdag
att ligga ca 31/2 procent högre under januari—februari i år
än medelnivån för 1960. Då den ordinarie veckoarbetstiden är densamma i
år som i fjol innebär detta att ifall produktionen — bortsett från säsongmässiga
variationer — under resten av året skulle ligga kvar på samma nivå
som under årets två första månader, blev alltså ökningen av den totala industriproduktionen
från 1960 till 1961 3 1/2 procent. För att realisera en
produktionsökning med 4 1/2 procent från 1960 till 1961 måste således produktionen
under loppet av innevarande år stiga i sådan takt att årsgenomsnittet
blir 1 procent högre än den säsongrensade nivån vid årets början.
Vid en under året kontinuerlig stegring skulle alltså produktionen till årets
slut behöva stiga med 2 procent. Detta resonemang i säsongutj ämnande tal
är dock helt hypotetiskt och avser endast att visa storleksordningen för den
under året väntade stegringen. Allteftersom produktionen närmat sig ett
»tak», betingat av att kapaciteten blivit fullt utnyttjad, kan produktionen
inte längre följa det brukliga säsongmönstret; då möjligheterna till ytterligare
produktionsökning under högsäsongen blivit mindre minskas också säsongvariationernas
utslag. Produktionsökningen mellan varandra motsvarande
månader 1960 och 1961 kan inte förväntas bli lika stor under högsäsongen
(sommaren och hösten) som under januari—februari, även om ökningen
fram t. o. m. årsskiftet i och för sig kan väntas bli större än ovannämnda 2
procent.

Industrins delbranscher

Produktionen av järnmalm ökade med hela 17 procent 1959—1960. Exportökningen
var dock så stor (27 procent) att lagren minskade. Vad utsikterna
för i år beträffar väntas järnmalmsexporten öka med 5 procent i
förhållande till i fjol. Även för produktionen förutses en betydligt lägre
uppgång än i fjol eller ca 10 procent.

För det viktiga produktionsområde som verkstäderna utgör saknas aktuell
kvantitativ produktionsstatistik. Då antalet utförda arbetstimmar per
normalvecka inom verkstadsindustrin exklusive varven ökade med 7 1/2
procent från 1959 till 1960 kan produktionsökningen — vid konventionellt
antagen produktivitetsstegring (2 1/2 procent) och med hänsyn till arbetstidsförkortningen
(2 procent) — anges till 8 procent. Uppgångstendenserna
i produktionen synes hålla i sig även under 1961. Antalet utförda arbetstimmar
per normalvecka har stigit under de två första månaderna i år och
var i februari 7,7 procent större än för ett år sedan, samtidigt som exportandelen
i produktionen ökat. Enligt en preliminär bearbetning av verkstadsindustrins
orderstatistik var orderingången under perioden september 1960—
februari 1961 större än ett år tidigare inom både mekaniska och elektriska
verkstäder men något lägre inom järn- och metallmanufaktur. Den totala orderstocken
var dock inom samtliga delbranscher betydligt större i februari
i år än i fjol; särskilt markant var ökningen inom de elektriska verkstäderna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

Enligt den senaste konjunkturbarometern väntas också orderingången fortsätta
att stiga såväl på hemma- som på exportmarknaden. För produktionen
förutses en fortsatt stegring under andra kvartalet 1%1 i ungefär samma
takt som under årets första kvartal. Av delbranscherna är den elektrotekniska
industrin den mest expansiva. Med tanke på den relativt stora i orderstocken
ackumulerade efterfrågan, som bl. a. kommer till uttryck i ökade
leveranstider, kan man räkna med en fortsatt betydande produktionsuppgång
under innevarande år om utvecklingen kan hållas fri från allvarligare
desorganisationsföreteelser.

I motsats till övriga verkstadsföretag hade varven en något lägre sysselsättning
1960 än 1959. Antalet utförda arbetstimmar per normalvecka var
dock i februari i år 4 procent större än i fjol. Enligt konjunkturbarometern
ökade orderingången från exportmarknaden under första kvartalet och en
ytterligare ökning förutses för andra kvartalet 1961. För order från hemmamarknaden
förutses däremot en minskning. Inneliggande order (mätt i arbetstimmar)
var dock i början av april oförändrade i förhållande till föregående
kvartalsskifte. Totalt väntas produktionen bli av ungefär samma
omfattning som i fjol.

Den höga aktiviteten inom verkstadsindustrin och byggnads- och anläggningsverksamheten
i fjol medförde en mycket hög efterfrågan för järn- och
metallverkens produkter. Sålunda steg produktionen av handelsfärdigt järn
och stål med 12 procent och importen med över 30 procent jämfört med
1959, medan för exporten noterades en uppgång med 12 procent. Resultatet
blev att nettotillförseln av handelsfärdiga stålprodukter steg med 19 procent,
vilket också ledde till en betydande lagerökning. I år beräknas importen
reduceras betydligt i förhållande till 1960. För produktionen förutses
en ökning av storleksordningen 6 procent.

Också inom träindustrin ökade produktionen väsentligt 1959—1960. Mot
bakgrunden av att importörernas lager har fyllts och att konkurrensen
skärpts på den brittiska marknaden, särskilt från Canada, väntas exporten
av sågade och hyvlade trävaror bli ca 9 procent lägre i år än i fjol. Då samtidigt
några större förändringar i den inhemska konsumtionen inte torde
ske väntas också produktionen vid sågverken bli lägre 1961 än 1960 även
om lagerökningar skulle tillkomma.

För massaindustrin och pappers- och pappindustrin noterades betydande
export- och produktionsökningar 1959—1960 och under fjolåret uppnåddes
ett mycket högt kapacitetsutnyttjande. Även i år räknas efterfrågan bli hög,
den för året beräknade totala massaproduktionen torde redan ha blivit disponerad
praktiskt taget helt i form av reservationer och prisfixerade försäljningar.
Av betydelse för marknadsbalansen är emellertid utbudstrycket
från den överskottskapacitet som finns i Nordamerika. Jämfört med i fjol
beräknas exporten av massa öka med 5 procent och av papper och papp med
12 procent i volym samtidigt som också priserna justerats något uppåt. Produktionen
av kemisk och mekanisk massa samt papper och papp antas därför
komma att öka med 8—9 procent jämfört med i fjol.

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1961

Produktionen inom textil- och sömnadsindustrin ökade med 3 1/2 procent
1959—1960. Att döma av konjunkturbarometrarna var produktionen stigande
under första kvartalet i år och förutses stiga ytterligare under andra
kvartalet både inom konfektionsindustri och trikåindustri. Läget inom väverier,
spinnerier och beredningsverk kännetecknas däremot av stagnation.
Den totala produktionsökningen torde därför bli begränsad.

Läder- och skoindustrin var den enda industribransch som visade lägre
produktion 1960 än 1959. Enligt konjunkturbarometrarna skulle inga större
förändringar i produktionen ha ägt rum under årets första kvartal eller
väntas för andra kvartalet. För orderingången från exportmarknaden förutses
visserligen en stegring, men denna marknad är av obetydlig omfattning
för branschen. Totalt torde man få räkna med oförändrad produktionsvolym.

Övriga näringsgrenar

Elkraftproduktionen steg enligt statistik från centrala driftledningen med
8 procent från 1959 till 1960. Vid fortsatt full sysselsättning beräknas förbrukningen
i år bli ca 7 procent större än i fjol, en ökning som produktionen
vid normal vattentillgång utan svårighet kan möta.

En närmare beskrivning av utvecklingen inom byggnads- och anläggningsverksamheten
lämnas i kapitel VII. Enligt där presenterade beräkningar
väntas produktionen inom denna sektor öka med 4 procent 1960—
1961.

Inom jordbruket sjönk produktionen (mätt som bidrag till bruttonationalprodukten,
dvs. total produktion minus inköpta förnödenheter) enligt
jordbruksnämndens beräkningar med 1 procent 1959—1960. För i år förutses
— under antagande av normal väderlek — en minskning i vegetabilieproduktionen
med 11/2 procent och en i stort sett oförändrad animalieproduktion.
Då de inköpta förnödenheterna beräknas minska med ca 6 procent
i förhållande till i fjol, anges jordbrukets bidrag till bruttonationalprodukten
öka med 2 procent 1960—1961.

Skogsbrukets bidrag till bruttonationalprodukten förutsågs i den preliminära
nationalbudgeten bli någon procent lägre 1961 än 1960, beroende på en
väntad nedgång i exporten av sågade och hyvlade trävaror. Enligt reviderade
beräkningar från skogsstyrelsen väntas nu en något större minskning.
Bland annat har de mycket besvärliga drivningsförhållandena under den
gångna vintern omöjliggjort avverkningsarbetets fullgörande i tillämnad
utsträckning. Avverkningarna av sågtimmer förutses minska med omkring
10 procent 1960—1961 medan för massaved förutses en oförändrad avverkningsvolym
i förhållande till fjolåret. Totalt beräknas avverkningarna bli
5 procent lägre 1961 än 1960.

Tjänster. — Som mått på statens och kommunernas verksamhet används
förändringen av löneposten vid oförändrat löneläge (med andra ord arbetskraftsvolymen)
i den sammanlagda statliga och kommunala konsumtionen,
dvs. den verksamhet som utförs vid framför allt försvaret, undervis -

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

ningsanstalterna och sjukhusen samt inom rättsväsendet och förvaltningen.
Utgående från föreliggande utgiftsplaner kommer man till en ökning med
5 procent från 1960 till 1961. — Genom tillskott av nya lägenheter beräknas
de tjänster, som bostäderna kan sägas producera i form av bostadsnyttjande
öka med 4 1/2 procent. Handelns och samfärdselns bidrag till bruttonationalprodukten
har antagits stiga i minst samma takt som den samlade
varuproduktionen. Konsumenttjänsterna, dvs. det produktionsbidrag som
kommer från servicenäringarna, de fria yrkena, arbetshjälp i hemmen etc.,
har under senare år stigit med endast 1 å 2 procent. Inga skäl föreligger att
förutse en större ökning 1960—1961.

Sammanfattning av produktionsutvecklingen inom olika näringsgrenar
De antagna volymförändringarna i de olika näringsgrenarnas produktion
sammanfattas i nedanstående tablå:

	Förändring	Förändring 1960—1961
	1959—1960		Milj. kr. i
	Procent	Procent	1960 års
Näringsgren			priser
Industri och hantverk ................	................. 6‘/,	4 7.	1150
Kraft- och belysningsverk ............	................. 77.	7	150
Byggnads- och anläggningsverksamhet	................ 17.	4	250
Jordbruk ............................	................. -17.	2	50
Skogsbruk............................	................ 8 7.	-5	-100
Summa kraft- och varuproduktion 5	37.	1500
Statens och kommunernas verksamhet	................ 3	5	300
Bostadsnyttjande (inkl. underhåll) ____	................ 4 7.	4	150
Handel och samfärdsel................	................ 4	4	600
Konsumenttjänster....................	................ 1	2	50
	Summa tjänster 37,	4	1100
	Totalt 4 7,	4	2 600

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1961

V. Arbetsmarknaden

1. Arbetskraftstillgången och den totala sysselsättningen

På basis av statistik och uppskattningar av mycket växlande kvalitet på
olika delområden kan den totala sysselsättningen, såsom även angavs i den
preliminära nationalbudgeten, beräknas ha stigit med 55 000 personer eller
drygt 1 1/2 procent mellan 1959 och 1960. Denna ökning synes ha kommit till
stånd dels genom en stegring av den yrkesverksamma befolkningen med ca
30 000 personer till följd av naturlig befolkningstillväxt och nettoimmigration,
dels genom en minskning i den registrerade arbetslösheten med ca
13 000 personer, dels genom ett konjunkturbetingat tillskott av tidigare ej
yrkesverksamma. Om den väntade befolkningsutvecklingen under 1961 har
statistiska centralbyrån presenterat en ny beräkning enligt vilken befolkningen
i arbetsför ålder (15—64 år) anges öka med omkring 55 000 personer
1960—1961. Beräkningen bygger på antagandet att nettoinflyttningen
från utlandet blir av samma storlek i år som under 1960, dvs. ca 12 000. Utgående
från denna beräknade befolkningsutveckling och med tillämpning
av olika antaganden angående yrkesintensiteten för olika kön, civilståndsoch
åldersgrupper, har arbetsmarknadsstyrelsen beräknat den yrkesverksamma
befolkningens ökning till ca 35 000 personer (1 procent) från 1960
till 1961.

Utöver denna ökning av arbetsstyrkan kommer det tillskott som eventuellt
kan erhållas från de kvarvarande arbetslösa eller eljest inte yrkesverksamma.
Detta tillskott måste dock trots den höga efterfrågan på arbetskraft
antas bli mycket begränsat. — En relativt stor del av nytillskottet till arbetsmarknaden
består av ungdomar utan yrkesutbildning och av gifta kvinnor
med ofta endast deltidstjänstgöring, så att ökningen i den verkliga arbetsvolymen
— mätt i antal utförda arbetstimmar med normal prestationsnivå
— blir något mindre än ökningen i antalet sysselsatta personer. Om
några större ändringar i frånvarofrekvensen, omsättningen av arbetskraft
och övertidsarbetets omfattning i förhållande till 1960 inte äger rum, kan
det därför antas att sysselsättningsvolymen stiger med ca 1 procent 1960
—1961. 2

2. Arbetsmarknadsläget

Den utveckling av arbetsmarknadsläget som ägt rum under vinterhalvåret
och som nu kan redovisas, har inneburit en oavbruten fortsättning på
den under hela fjolåret rådande tendensen till ökad knapphet på arbetskraft.
Det höga efterfrågeläget i början av innevarande år belyses av de arbetsmarknadsdata
som samlats i tabell 1. Det mest markanta inslaget i tabellen
utgör den starka nedgången i antalet vid arbetsförmedlingarna regi -

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1961

Tabell V: 1. Utvecklingen på arbetsmarknaden 1956—1961

År, kvartal,	Antal regi-	Antal för-	Antal sys-	Antal ny-	Antal till-	Antal av-
månad	strerade ar-	säkrade ar-	seisatta vid	anmälda	satta plat-	gångna ar-
betslösa	betslösa i	beredskaps-	lediga	ser på 100	betare inom
		procent av	arbeten	platser	lediga	industrin
		medlemsan-				(exkl.
		talet i ar-				uppsagda)
		betslöshets-				i procent av
		kassorna				totala anta-let anställda
1956 I........	41200	2,8	2 600	100200	72,3	0,44
II ......	21200	1,4	1500	114 300	68,8	0,65
III......	12 400	0,6	500	92 800	67,5	0,75
IV......	23600	1,4	1200	84 000	74,6	0,44
1957 I........	42 300	2,7	3 700	89 900	74,9	0,36
II ......	29 900	1,9	2100	99 500	70,7	0,53
III......	17 700	0,9	300	87 600	70,1	0,71
IV......	32000	1,9	1600	81400	76,7	0,35
1958 I........	57000	3,7	5 000	83 700	77,1	0,32
II ......	42400	2,6	3 800	97 500	73,9	0,41
III......	24 900	1,2	1100	81800	73,4	0,55
IV------	46000	2,5	3 700	74 600	79,3	0,23
1959 I........	59 300	3,4	12 000	83 600	77,7	0,29
II ......	35100	1,9	11200	102 000	72,8	0,44
III......	23 400	1,2	3 700	88 700	71,0	0,64
IV ......	29 200	1,6	8 500	87 000	73,7	0,42
1960 I........	39 800	2,4	12 200	99 900	70,9	0,52
II ......	22 800	1,3	6 700	106 300	65,1	0,66
III......	15 100	0,7	2100	93100	62,9	0,83
IV......	19 600	1,1	3 400	89 700	64,4	0,55
1961 I........ Månadssiffror	30 900	1,9	4900	95 400	64,1
för 1960 januari ......	46 200	2,8	11500	106’800	73,8	0,50
40 200	2,5	13 000	88 200	70,2	0,51
	33100	2,0	12 200	104 500	68,7	0,55 0,68
	30 700	1,9	10 400	99 300	64,5
Månadssiffror
för 1961	35300	2,1	4 200	106 300	66,4	0,51
	32 700	2,0	5 300	84 900	63,5	U,5b
	24 700	1,5	5100	95100	62,3
	26 500	1,6

Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen.

strerade arbetslösa, vilket från första kvartalet i fjol till samma tid i år
minskat med i medeltal 9 000, trots att antalet beredskapsarbetare nedgått
med 7 000. Årets arbetslöshetssiffror är också de lägsta som redovisats för
något år under den statistiskt belysta perioden (den här refererade arbetslöshetsstatistiken
började 1955). Till viss del har nedgången säkerligen påverkats
av den milda väderleken under vintermånaderna i år, särskilt vad
byggarbetslösheten beträffar. Antalet arbetslösa byggnadsarbetare var sålunda
under januari—mars 1961 i medeltal 2 500 färre än i fjol. Den tack
vare väderleken ovanligt snabba avarbetningen av i höstas pågående byggen
torde vara en förklaring till att de nya igångsättningstillstånden under första

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1961

kvartalet blivit ovanligt omfattande (se kap. VII); men detta betyder att
arbetskraftsbehovet inom den tillståndsberoende verksamheten blir särskilt
högt när dessa nya projekt kommer i full gång några månader längre fram.
Inom den egentliga industrin, där arbetslösheten endast till mindre grad påverkas
av väderleken, noterades en motsvarande minskning med närmare
3 000 arbetslösa. Antalet nyanmälningar om lediga platser inom samtliga
näringsgrenar var under vintermånaderna i stort sett detsamma som för
ett år sedan, men möjligheterna att få dessa platser tillsatta har ytterligare
minskat. I mars tillsattes endast 62 procent av platserna mot 69 procent
samma månad i fjol. Man får gå tillbaka till motsvarande månader 1951 för
att finna så låga siffror för tillsättningsprocenten som under de första månaderna
i år.

Med ledning av bl. a. konjunkturbarometrarna och länsarbetsnämndernas
rapporter till arbetsmarknadsstyrelsen kan nu utvecklingstendenserna
på arbetsmarknaden åtminstone för sommarhalvåret bedömas med ganska
stor säkerhet. Enligt länsarbetsnämnderna väntas efterfrågan på arbetskraft
bli mycket hög inom praktiskt taget alla områden, men särskilt inom
byggnads- och verkstadsindustrierna inom de expansiva storstads- och industriområdena.
Malmö- och Göteborgstrakterna synes i detta avseende
t. o. m. ligga före Stockholm. Då utgångsläget inför våruppsvinget kännetecknas
av osedvanligt låg arbetslöshet och en relativt stor brist på arbetskraft,
måste knappheten väntas bli ytterligare skärpt. Endast i vissa delar
av Norrland skulle man ännu ha att räkna med några — snabbt krympande
— reserver.

Inom industrin ökade arbetarantalet enligt socialstyrelsens statistik från
februari 1960 till februari 1961 med drygt 20 000 (3,2 procent). Jämsides
med denna ökning har bristen på arbetskraft försvårats. I samband med investeringsenkäterna
uppgavs bristen till 17 300 arbetare i oktober 1960 mot
8 100 vid samma tid 1959. Enbart för metallindustrin var siffrorna 10 300
mot 4 600. Enligt de uppgifter som kvartalsvis redovisas i konjunkturbarometrarna
är bristen mest framträdande beträffande yrkesarbetare, för vilka
inte mindre än 61 procent av företagen (efter arbetarantalet räknat)
anmälde brist vid slutet av första kvartalet 1961 mot 47 procent ett år tidigare,
62 procent i september och 60 procent i december 1960. I fråga om
andra arbetare än yrkesarbetare är bristsiffrorna genomgående lägre. Frekvensen
av företag som här markerat brist steg säsongmässigt från 27 procent
i mars 1960 till över 30 procent i juni och september för att sedan
sjunka till 21 procent i december. Siffran för mars i år blev 26 procent.
Ifråga om tekniker har bristfrekvensen hållit sig något över 40 procent. I
konjunkturbarometrarna redovisas också företagens planering för vardera
av de närmaste kvartalen ifråga om antalet anställda arbetare. Uppgifterna
pekar på fortsatt uppgång inom de flesta industrigrenarna, mest markerad
på metallområdet. Även om den eftersträvade ökningen inte kan siffermässigt
preciseras, synes den vara större än som kan komma till stånd inom ramen
för den tillgängliga arbetsstyrkans tillväxt.

!$ Tlihang till riksdagens protokoll 1061. 1 samt. Nr 150. llihang C

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

Också länsarbetsnämnderna understryker att industrins efterfrågan på
arbetskraft har varit ovanligt hög under den gångna vintern. Permitteringarna
i anslutning till jul- och nyårshelgen var de lägsta som noterats på
åtskilliga år. Bristen på yrkeskunnig arbetskraft synes för närvarande vara
mycket besvärande. Inom vissa delar av industrin har det visat sig svårt
att rekrytera även ovan arbetskraft. Svårigheterna väntas bli ännu större
under sommaren då säsongnäringarnas ökade krav på arbetskraft befaras
öka rörligheten inom industrin med därav följande ogynnsamma verkningar.
I detta läge har företagen i många fall tvingats sänka anställningskraven
bl. a. genom att successivt uppflytta åldersgränsen och i större utsträckning
anställa kvinnlig arbetskraft. Också benägenheten att anställa utlänningar
— i vissa fall genom direkta rekryteringsåtgärder i utlandet — har
tilltagit.

Det material som kan läggas till grund för en uppskattning av arbetskraftsbehovet
inom byggnads- och anläggningsverksamheten utgörs i första
hand av uppgifter om meddelade igångsättningstillstånd. Dessa presenteras
i nedanstående tablå (beloppen avser byggnadskostnader i miljoner kronor;
för andra och tredje kvartalen i år anges länsarbetsnämndernas prognos
för faktiska igångsättningar):

1 kv. 2 kv. 3 kv. 4 kv.

1959 ............ 1059 1761 1632 1551

1960 ............ 1348 1515 1773 1851

1961 ............ 1520 (1747) (2 247)

Det framgår att de beviljade igångsättningarna sedan tredje kvartalet
1960 varit större än ett år tidigare. Speciellt under fjolårets sista kvartal var
igångsättningen ovanligt hög. Eftersom arbetskraftsbehovet för ett »normalt»
byggnadsprojekt i regel kulminerar först 6 å 10 månader efter igångsättningen
kan arbetskraftsbehovet både under senvåren och sommaren väntas
bli större än under motsvarande tid i fjol. Bedömningen är dock ganska
osäker eftersom de i igångsättningsstatistiken ingående byggnadsprojekten
kan vara mycket olika beträffande arbetskraftsbehovets utveckling med
tiden.

För att bättre utröna arbetskraftsbehovet vid igångvarande byggen under
de närmaste sex månaderna sammanställer länsarbetsnämnderna varannan
månad en prognos avseende 107 s. k. prognosområden. Prognosen
görs under antagande att inga nya igångsättningstillstånd skulle komma att
lämnas under perioden. Det väntade arbetskraftsbehovet visar då givetvis
en minskning allteftersom byggen beräknas bli färdigställda, varför
endast jämförelser med föregående år har någon mening i detta sammanhang.
Den senaste redovisningen, som avser perioden februari—juli 1961,
visar visserligen en något större nedgång i den beräknade sysselsättningen
fram till juli än under samma period i fjol, men samtidigt väntas det genomsnittliga
antalet under perioden sysselsatta bli 7 procent större. Detta gör
att behovet av arbetskraft i förhållande till tillgången hela tiden kommer
att vara större än för ett år sedan; skillnaden är särskilt markerad under

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1961

marknaden under sommarsäsongen, trots de åtgärder för framflyttning av
en del av byggnadsverksamheten till vinterhalvåret som har vidtagits.

Tillströmningen av ansökningar om igångsättningstillstånd är för närvarande
mycket stark och enligt länsarbetsnämndernas prognoser väntas påbörjandet
av byggnadsföretag inom den reglerade sektorn bli väsentligt
större under andra och tredje kvartalen i år än i fjol. Det bör dock observeras
att dessa byggnader kommer att i större utsträckning påverka sysselsättningen
först under vinterhalvåret. Även inom den del som ligger utanför
regleringen kan förutses ökat arbetskraftsbehov, främst beroende på en
utvidgning av småhusbyggandet.

Utgående från bl. a. nämnda uppgifter om pågående byggen, planerad
igångsättning och byggnadstidernas förändringar har inom konjunkturinstitutet
vissa beräkningar utförts om den väntade byggnads- och anläggningsvolymen
under 1961 (se närmare kap. VII). Dessa beräkningar pekar
på en uppgång i byggnads- och anläggningsverksamhetens volym med
4 procent. I och för sig skulle denna beräkning, med tanke på pågående rationalisering,
betyda föga ökning av arbetskraftsbehovet. I detta avseende
motsägs den dock av de direkta betraktelserna av arbetsmarknadsläget, sådant
detta bedömts av länsarbetsnämnderna i direkt kontakt med de viktigaste
företagen inom var och en sin del av landet: att man går in i det
föreliggande säsonguppsvinget från ett utgångsläge med ovanligt små reserver.
Huruvida differensen mellan de olika bilder av läget man här har
fått beror på att rationaliseringstakten är låg eller på något fel i den ena
eller andra bedömningsmetodiken kan inte utan vidare avgöras. Skulle det
emellertid förhålla sig så, att konjunkturinstitutets beräkning trots stora
statistiska felkällor i och för sig är riktig i meningen att den ger ett sant
uttryck för vad givna och planerade igångsättningstillstånd och sysselsättningsplaner
av liknande art i icke tillståndsberoende verksamhet normalt
skulle leda till, får detta inte fördenskull antas resultera i en återgång till
förra årets sysselsättningsnivå. Det finns praktiskt taget överallt en sådan
överefterfrågan på arbetskraft att en eventuellt åter påskyndad friställning
omedelbart skulle upphävas genom utvidgning av annan byggnadsverksamhet.

För att minska efterfrågetrycket under den mest ansträngda perioden har
regeringen i år liksom i fjol utfärdat direktiv om arbetskraftsbegränsning
inom den statliga byggnads- och anläggningsverksamheten under sommarmånaderna.
Reglerna för statsmyndigheterna har följts upp med rekommendationer
till den kommunala och enskilda sektorn om en motsvarande begränsning.
Effekten av dessa åtgärder kan ännu inte helt bedömas, men erfarenheter
av den liknande arbetskraftsbegränsningen från i fjol tyder på
att en inte oväsentlig lättnad på byggarbetsmarknaden kan nås på denna
väg. (Hänsyn har tagits till åtgärdernas väntade effekt i de beräkningar
som redovisats ovan. — En återblick på den statliga arbclskraftsbegränsningen
sommaren 1960 lämnades i bilagan till kapitel VI i den preliminära
nationalbudgeten för 1961.)

vårmånaderna. Man torde därför emotse ett ansträngt läge på byggarbets -

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1961

VI. De enskilda konsumenternas ekonomi

1. De disponibla inkomsterna

Löner

Med utgångspunkt från tillgängliga uppgifter om avtalslönehöjningar, löneglidning,
sysselsättningsförändringar, pensionsavlösning m. m., kan totala
lönesummans ökning mellan 1959 och 1960 beräknas till närmare 11
procent. Till denna ökning kan avtalslönernas höjning beräknas ha bidragit
med i genomsnitt 5 procent, löneglidning med drygt 2 procent och pensionsavlösningen
med ca 2 procent. Återstående drygt 1 1/2 procent är en uppskattning
av nettoeffekten av sysselsättningsförändringar, arbetstidsförkortning,
frånvaro, övertid etc. Lönesummans ökning 1960 var avsevärt större än under
något av de fyra föregående åren och är närmast jämförbar med 1954
(10 procent) och 1955 (9 1/2 procent).

Vid bedömningen av löneutvecklingen under 1961 utgör de centrala överenskommelserna
om kostnadsramen för den avtaismässiga lönehöjningen en
naturlig utgångspunkt. För industriarbetare och industritjänstemän innebar
dessa att timförtjänsterna höjs med drygt 3 1/2 procent medan motsvarande
höjningar för andra grupper blir större. Den genomsnittliga avtalslönehöjningen
blir därmed ca 5 procent. Mot bakgrunden av den stora löneglidningen
(2,2 procent) inom industrin mellan augusti och november 1960 samt rådande
arbetsmarknadsläge måste man räkna med en relativt stor allmän
löneglidning mellan 1960 och 1961; här har den uppskattats till 2 1/2 procent.
Vidare antas sysselsättningsökningen för löntagare bli ca 11/2 procent.
Om vidare vinsten av omflyttning till sysselsättningar med högre lönenivå
antas fortsätta i samma omfattning som tidigare samt nettoeffekten
av förändringar i övertid och frånvarofrekvens antas bli noll, skulle lönesumman
få ett tillskott på ytterligare några tiondels procent. Den fortsatta
utbetalningen av pensionsavlösning beräknas medföra ett tillskott av samma
storleksordning. (Pensionsavlösning under 1960 synes ha inneburit en
lönehöjning med ca 600 miljoner kronor, och under 1961 beräknas ca 150
miljoner kronor tillkomma. Dessa uppskattningar bygger väsentligen på uppgifter
från berörda intresseorganisationer.)

Den sannolika löneutvecklingen 1960—1961 för statistiskt kända grupper
kan således sammanfattas på följande sätt. På grund av avtalsmässig löneökning
plus löneglidning stiger den genomsnittliga timförtjänsten med drygt
7 1/2 procent. Sedan därutöver hänsyn tagits till sysselsättningsökning, omflyttningsvinst
och ATP-avlösning erhålls en ökning av den totala lönesumman
(exkl. av arbetsgivarna betalda försäkringsavgifter) med närmare
10 procent.

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1961

Utöver timförtjänstökningen beräknas företagens lönekostnad per arbetstimme
under 1961 stiga med ca 1/2 procent som en följd av ökade nettoutbetalningar
till pensionsförsäkringar (ATP-inbetalningar minus kostnadssänkningar
i samband med avvecklingen av tidigare gällande pensionssystem).
Lönekostnadsstegringen per arbetstimmme blir härigenom alltså drygt
8 procent. — Inbetalningarna av ATP-avgifter uppgick 1960 till 468 miljoner
kronor och beräknas 1961 stiga till ca 740 miljoner kronor.

Övriga inkomster

Jordbruksnämndens beräkningar rörande jordbrukets inkomster 1960—
1961 visar att de totala inkomsterna av jordbruk vid normalskörd kan väntas
stiga med drygt 6 procent, inklusive de inkomsttillskott som kan förutses
genom utlösning av regeln om anknytning av jordbrukarinkomsterna till
industriarbetarlönerna. Jordbrukarnas väntade inkomster av skogsbruk under
1961 bär beräknats med hjälp av en avverkningsprognos från skogsstyrelsen.
Av den framgår, att utöver en tidigare antagen minskning i avverkningsvolymen
med 11/2 procent, en ytterligare minskning med ca 4 procent
måst göras beroende på de besvärliga drivningsförhållandena sistlidna vinter.
Med de ökningar om närmare 15 procent av timmer- och massavedspriserna
som förutses kan skogsinkomsterna väntas stiga med ca 8 procent, vilket
är en avsevärt mindre procentuell ökning än mellan 1959 och 1960. Jordbrukarnas
samlade inkomster av både jord och skog beräknas stiga med ca
6 1/2 procent mellan 1960 och 1961. Ökningen av de individuella inkomsterna
blir något högre eftersom arbetsvolymen väntas minska med 3 procent.

Övriga enskilda företagares inkomster beräknas ha ökat från 1959 till 1960
med ca 8 procent. För 1961 antas att dessa inkomster kommer att öka i samma
takt som löntagarnas inkomster, men det bör påpekas att något konkret
underlag inte finns för detta antagande.

Hushållens inkomster av räntor och utdelningar minskade obetydligt mellan
1959 och 1960. Mot bakgrunden av ökningen i hushållens finansiella tillgångar
samt att räntehöjningen i början av 1960 till stor del återverkar
först på 1961 års inkomster, torde en ökning av kapitalinkomsterna ske under
1961 med uppskattningsvis ca 20 miljoner kronor. Därutöver tillkommer
som en engångsföreteelse de sparpremier på 120 miljoner kronor som betalats
ut i början av innevarande år.

Inkomstöverföringarna från stat och kommun ökade 1960 med ca 300
miljoner kronor. Huvuddelen av denna ökning utgjordes av folkpensioner
och till en mindre del barnbidrag. Under 1961 beräknas ökningen bli ca 420
miljoner kronor, väsentligen folkpensionshöjning som en följd av den standardförbättring
som genomfördes vid halvårsskiftet 1960; dessutom tillkommer
ett indextilläg. Minskat barnantal sänker däremot barnbidragens summa
med 10 miljoner kronor.

De till hushållen ulbetalda försäkringsbeloppen (livförsäkringar, privata
pensionsförsäkringar, sjukförsäkringar osv.) ökade från 1959 till 1960 med

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1961

160 miljoner kronor. År 1961 beräknas motsvarande belopp bli ungefär 150
miljoner kronor högre än 1960.

Under förutsättning att den s. k. ofördelade restposten (bl. a. odeklarerade
inkomster) stiger i samma takt som övriga inkomster, ger en summering
av de skilda inkomstposterna en ökning från 1959 till 1960 i hushållens
inkomster före skatt med nära 5 miljarder kronor eller drygt 10 procent, ökningen
mellan 1960 och 1961 kalkyleras till närmare 5 1/2 miljarder kronor
eller ca 10 procent.

Direkta skatter, försäkringspremier in. m. — Disponibla inkomster

Hushållens inbetalningar av direkta skatter och avgifter till stat och kommun
steg 1960 med ca 1 400 miljoner kronor. För 1961 beräknas motsvarande
stegring bli ca 1 600 miljoner kronor. Härav utgörs den helt övervägande
delen av en förutsedd ökning i den direkta skattens belopp till följd
av inkomststegringen. Till den beräknade ökningen bidrar också höjd kommunal
utdebitering med 36 öre per skattekrona samt minskat netto av överskjutande
och kvarstående skatt. Å andra sidan beräknas lindringen i statsskatten
för ensamstående mödrar, förvärvsarbetande gifta kvinnor m. m.
ge en minskning med 50 miljoner kronor.

Hushållens inbetalningar av försäkringspremier minskade med ca 50 miljoner
kronor 1960. Denna minskning är nettoeffekten av en nedgång i inbetalningar
till SPP och en uppgång i premieinbetalningar för liv- och sakförsäkringar.
Mot bakgrund bl. a. av ett av allt att döma växande intresse för
tilläggspensionering och (risk-)livförsäkring förutses för 1961 en ökning i
premieinbetalningar med ca 50 miljoner kronor.

Förändringarna i de olika inkomstposterna samt i skatter, avgifter och försäkringspremier
kan på detta sätt beräknas öka de disponibla inkomsterna
för enskilda personer 1961 med ca 3 1/2 miljarder kronor eller närmare
9 procent (se tabell 1). 2

2. Konsumentpriserna

Konsumentprisindex steg mellan december 1959 och december 1960 från
154,29 till 160,37 eller med 3,9 procent, varav 2,9 procentenheter kan hänföras
till de prisstegringar som följde på den allmänna varuskattens införande.
Resten, 1,0 procentenheter, kan förklaras på följande sätt.

De prishöjningar som inträffat med anknytning till den inhemska kostnadsutvecklingen
kan beräknas ha höjt prisnivån med ca 1,9 procent; enbart
prishöjningar för tjänster bidrog till denna höjning med drygt 1 procent.
Interna tillfällighetsbetonade prissänkningar på en rad varor som
potatis, grönsaker, äpplen m. m. har däremot verkat sänkande på prisnivån.
Även de internationellt bestämda prisrörelserna har verkat sänkande fastän
i betydligt mindre omfattning. Resultatet av alla dessa prisförändringar har
blivit en höjning av prisnivån (utöver skatten) med den ovan nämnda resten
på 1,0 procentenheter.

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1961

Tabell VI: 1. De enskilda konsumenternas inkomster och utgifter 1959—1961

Miljoner kronor 1 löpande priser. Avrundade tal.

Inkomster

Löneinkomster:

egentliga löner............................

arbetsgivaravgifter (ATP, SPP o. RFA)......

Enskilda företagarinkomster:

jordbrukare ..............................

övriga företagare............................

Kapitalinkomster (netto)....................

Inkomstöverföringar (socialpolitiska).........

Utbetalda försäkringsbelopp ................

Ofördelad restpost..........................

Summa

Inkomstanvändning

Direkta skatter och avgifter ................

Försäkringspremier:

hushållen ................................

arbetsgivaravgifter (ATP, SPP o. RFA)____

Summa avgångsposter

Återstår i disponibla inkomster..............

därav: konsumtion........................

sparande (utöver försäkringspremier).

Summa

1959	1960	Förändring
		1959—1960	1960—1961 prognos
33 250	36 830	+ 3 580	+ 3 640
760	960	+ 200	+ 350
2 270	2 440	+ 170	+ 150
3120	3 370	+ 250	+ 260
560	550	- 10	‘+ 140
3 930	4 230	+ 300	+ 420
1770	1930	+ 160	+ 150
3 090	3 410	+ 320	+ 330
48 750	53 720	+ 4970	+ 5 440
10 360	11760	+ 1400	+ 1600
1240	1190	- 50	+ 50
760	960	+ 200	+ 350
12 360	13910	+ 1550	+ 2 000
36 390	39 810	+ 3420	+ 3 440
34 670	36 350	+ 1680	+ 3 000
1720	3 460	+ 1740	+ 440
48 750	53 720	+ 4970	+ 6 440

1 120 miljoner kronor utgörs av utbetalda sparpremier.
Källa: 1959—-1960 konjunkturinstitutet.

Från december 1960 till mars 1961 har konsumentprisindex stigit från
160,37 till 161,84 eller med drygt 0,9 procent. Denna höjning är ett nettoresultat
av vissa prishöjningar och vissa prissänkningar. Prishöjningar som
sammanhänger med den inhemska kostnadsutvecklingen beräknas ha höjt
prisnivån med drygt 1 prdcent, och de utgörs främst av hyreshöjningar,
prishöjningar på tjänster i övrigt samt brödprisernas höjning; dessutom tillkommer
den prishöjande effekt som härrör från den automatiska bindningen
av priserna på livsmedel till höjningen av industriarbetarlönerna. Denna
effekt har dock hittills neutraliserats av att jordbrukspriserna kommit att
ligga förhållandevis lågt till följd av sänkta världsmarknadspriser. Utöver
denna prissänkande effekt har prissänkningar på kläder och skor bidragit
att sänka prisnivån så att dess nettoökning mellan december och mars
som ovan nämnts blev drygt 0,9 procent.

Om den fortsatta prisutvecklingen under 1961 kan man för närvarande
endast säga, att det inte finns några speciella skäl att tro på prissänkningar
av det tillfällighetsbetonade slag som ägde rum under 1960. Däremot är det
troligt att prisnivån kommer att höjas som en följd av den inhemska kostnadsutvecklingen.
Effekten på prisnivån av lönekostnadens fortsatta stegring

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

låter sig dock inte klart preciseras. Lönehöjningarna är emellertid av samma
storleksordning 1961 som 1960 och även produktivitetsutvecklingen antas
vara likartad för de båda åren (se kapitel IV). Vi antar därför att prisnivån
på grund av den inhemska kostnadsutvecklingen kommer att stiga i
samma omfattning som 1960 (dvs. ca 2 procent), vilket innebär en stegring
med ytterligare någon procent över marsnivån. Därutöver finns det anledning
räkna med, att en viss eftersläpande effekt av kostnadsstegringar
under 1960 kan komma att göra sig gällande; det är exempelvis tveksamt, om
man kan förutsätta samma stabilitet för handelsmarginalerna under 1961
som under 1960.

Då ingenting framkommit som kan anses påverka det i den preliminära
nationalbudgeten gjorda antagandet om 2,5 procents höjning av konsumentprisnivån
1961 över 1960 års medelprisnivå, får detta antagande fortfarande
gälla. Härtill kommer emellertid verkningar på den inhemska prisutvecklingen
av internationella prisrörelser. Några bestämda tendenser är här svåra
att konstatera även om en viss dragning uppåt under loppet av 1961 inte
förefaller helt osannolik.

Det bör emellertid framhållas, att ovan nämnda höjning enbart betraktas
som en följd av kostnadsutvecklingen. Det verkliga utfallet kommer givetvis
även att vara beroende av den allmänna konjunkturutvecklingen och de psykologiskt
betingade reaktioner som därav kan utlösas bland såväl konsumenter
som bland producenter och distributörer. 3

3. Konsumtionsvolymen

Den köprush med inslag av hamstring som i slutet av 1959 föregick den
allmänna varuskattens införande följdes under första kvartalet 1960 av en
kraftig nedgång i konsumtionen. Hushållens totala konsumtionsutgifter
blev därför enligt konjunkturinstitutets beräkningar i fasta priser endast
2 procent större 1960 än 1959, trots en realinkomstökning med 51/2 procent
(se tabell 3, kap. II). I stället blev sparandeökningen ovanligt stor. (Man
återställde sina sparmedelstillgångar efter den påfrestning som oms-rushen
hade inneburit.)

För att uppskatta konsumtionsvolymens förändring mellan 1960 och 1961
har följande resonemang förts. Man har observerat, att den reala konsumtionsökningen
från det ena året till det andra varierat betydligt mindre än
den samtidiga ökningen i de reala disponibla inkomsterna, medan bådaderas
genomsnitt för hela 1950-talet utgör ungefär 3 procent. Vid den förutsedda
realinkomstökningen på närmare 6 procent skulle det alltså finnas anledning
räkna med att den reala konsumtionsökningen kommer att ligga mittemellan
denna nivå och de »normala» 3 procenten.1 Man måste emellertid,
med hänsyn till att en viss del av 1960 års konsumtion av nyssnämnda an -

Denna beräkningsmetod har fordelen att hänsyn tas till de konjunkturella förändringarna
i konsumtionsbenägenheten. En övernormal stegring i de disponibla inkomsterna medför ökad
sparkvot och en undernormal ger en minskning. Här ligger en annan del av förklaringen till
den stora sparandeökningen 1960.

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1961

ledning hade placerats på 1959, räkna med att 1960 års konsumtion låg
ungefär 1 procent »för lågt» i förhållande till de disponibla inkomsterna. En
återgång till mera normala förhållanden skulle innebära ca 1 procents extra
uppgång i konsumtionen. Om denna extra uppgång antas äga rum under innevarande
år får man således räkna med att konsumtionsökningen 1960—1961
blir ca 4 1/2 procent på grund av inkomstökning plus 1 procent genom
»återgång till det normala» efter oms-rushen. Totalt skulle alltså den reala
ökningen i konsumenternas efterfrågan 1961 bli ca 5 1/2 procent.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

VII. Investeringarna

Prognosen över investeringsutvecklingen under 1961, som presenterades i
den preliminära nationalbudgeten, kan nu till stora delar omprövas med ledning
av det nya statistiska material som sedan dess framkommit. En sådan
omprövning ter sig också angelägen i ljuset av de nyligen utfärdade anvisningarna
och rekommendationerna om återhållsamhet med investeringar,
som tillställts olika statliga organ, industriföretag och kommuner.

Nytt statistiskt underlag för investeringsprognosen har sålunda erhållits
genom konjunkturinstitutets reviderade beräkningar över 1960 års investeringar.
Dessa beräkningar kommenteras i kapitel II. Vidare har ny
statistik erhållits över industriföretagens, kommunernas, de statliga affärsverkens
och vissa statliga myndigheters investeringsplaner. Liksom tidigare
bygger också prognosen på vissa administrativa data, såsom av arbetsmarknadsstyrelsen
beviljade igångsättningstillstånd och av riksdagen fastställda
ramar för den statliga bostadslånegivningen.

Prognosen, som sammanfattas i tabell 5, syftar till att fastställa den av
företag och myndigheter eftersträvade investeringsutvecklingen från 1960
till 1961 med de modifikationer som betingas av finansieringsmöjligheter
och igångsättningstillstånd vid hittills (fram till början av april) tillämpade
linjer för kredit- och penningpolitiken och för länsarbetsnämndernas tillståndsgivning.
Förändringstalen anges i samma priser som siffrorna för
1960 års investeringar, dvs. i 1960 års genomsnittspriser. Vanligtvis kan
man förutsätta att uppgifterna om investeringsplanerna är beräknade i det
prisläge som råder vid tiden för uppgiftslämnandet och att en måttlig prisstegring
ej nämnvärt påverkar möjligheterna att realisera de reala planerna.
I vissa fall kan dock de uppgivna planerna vara mer eller mindre
starkt bundna till nominellt fixerade ramar, vilket bl. a. innebär att en prisstegring
minskar det reala investeringsutrymmet; detta gäller framför allt
vissa delar av de statliga investeringarna. Med hänsyn härtill har det varit
nödvändigt att göra vissa antaganden beträffande prisutvecklingen. De antaganden
som gjorts innebär att prisnivån för 1961 års investeringar skulle
komma att ligga några procent över 1960 års genomsnittsnivå men obetydligt
över nivån vid tiden för de flesta uppgifternas avlämnande, dvs. mars
1961.

Som inledning presenteras först vissa beräkningar över utvecklingstendenserna
inom den tillståndsreglerade byggnadsverksamheten 1960—1961
(utom för bostäder samt statliga kraftverk och statlig samfärdsel). Därefter
genomgås de olika delområdena (även sådana som ej är tillståndsreglerade)
såväl ifråga om byggnader som övriga fasta anläggningar.

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1961 43

1. Byggnadsverksamhet inom den tillståndsreglerade sektorn (utom bostäder)

Kalkylerna i tabell 1 har grundats på den faktiska igångsättningen t. o. m.
mars 1961 men bygger därutöver på antaganden om igångsättningen under
resten av året. Som grund för antagandena ligger de bedömningar som under
mars månad gjorts av de tillståndsbeviljande länsarbetsnämnderna. En
jämförelse mellan motsvarande bedömningar vid samma tid i fjol och de
faktiskt påbörjade projekten för samma perioder har samtidigt gjorts, varefter
de nu aktuella prognoserna nedjusterats med ledning av de vunna
erfarenheterna. Den sålunda antagna igångsättningen under de tre sista
kvartalen 1961 framgår av nedanstående tablå, som också visar den faktiska
igångsättningen från 1958 t. o. in. första kvartalet 1961 (kostnad enligt
ansökan, miljoner kronor):

1 kv. 2 kv. 3 kv. 4 kv. Summa

1958 .................... 625 754 705 865 2 949

1959 .................... 542 691 887 1014 3134

1960 .................... 850 673 872 964 3 359

1961 .................... 1005 9001 9501 10001 3 8551

1 Antagen igångsättning. — Obs. dessutom att ovanstående uppgifter ej omfattar bostads -

byggandet och ej heller statliga arbeten inom grupperna samfärdsel samt kraft- och belysningsverk.

Av tablån framgår bl. a. alt igångsättningen under första kvartalet 1961
varit mycket hög. Tillströmningen av ansökningar om igångsättningstillstånd
är dessutom för närvarande mycket stark, vilket återspeglas i de höga
siffrorna även för resten av året. Ett realiserande av dessa antaganden skulle
som synes innebära en mycket kraftig ökning av den totala igångsättningen
under 1961 jämfört med 1960.

Beräkningarna för 1961 i tabell 1 (kol. 6) visar vilken omfattning byggnadsvolymen
inom här berörda områden skulle få vid ovannämnda antagande
beträffande igångsättningen under 1961 samt under förutsättning av oförändrade
byggnadstider. Det bör i detta sammanhang påpekas, att kalkylen
är starkt känslig för variationer i byggnadstiderna; till följd av brist på
uppgifter rörande spridning och säsongvariationer i byggnadstiderna är den
också starkt schablonmässig på denna punkt.

Under ovannämnda förutsättningar skulle byggnads- och anläggningsvolymen
inom här berörda område öka med knappt 6 procent från 1960 till
1961. Ökningarna faller nästan uteslutande på områdena industri, handel
samt vägar, gator o. dyl.

För att lättare kunna klargöra konsekvenserna av en ändring av antagandena
om igångsättningen under de tre sista kvartalen 1961 redovisas belastningen
på 1961 års byggnadsverksamhet uppdelad på belastning till följd
av igångsättningen före den 1 april 1961 respektive efter detta datum. Såsom
framgår av kolumn 5 i tabellen svarar de byggen som påbörjades efter
den 1 april 1961 endast för knappt 20 procent av byggnadsvolymen under
1961. För att belysa effekterna av en ändring i antagandena om igångsättningen
kan nämnas, att en ökning (minskning) av den antagna igångsättning -

44 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

Tabell VIIsl. Räkneexempel för 1961 års tillståndsberoende byggnadsverksamhet (exkl. bostäder)

Miljoner kronor i 1960 års kostnadsnivå

	1	2	3	4	5	6
	Igång-	Beräk-	An-	Belastning	Belastning	Total
■*	sätt-	nåd	tagen	på 1961 till	på 1961 till	beläst-
	ning	faktisk	igång-	följd av	följd av den	ning
	under	bygg-	sätt-	igångsätt-	antagna	1961 =
	1960	nads- verk- samhet 1960	ning 1961	ningen före l/t 1961	igångsätt-ningen efter V 4 1961	real-budget (4) + (5)
Jordbruk, skogsbruk o. fiske	2	3	2	2	_	2
Industri och hantverk ....	920	845	1025	755	180	935
Kraft- och belysningsverk 1	125	170	180	160	10	170
Samfärdsel1 ..............	205	200	235	150	50	200
Handel ..................	490	465	625	440	no	550
Förvaltning, sociala ändamål Skolor, kyrkor, samlings-	270	330	375	260	60	320
lokaler ................ Vägar, gator, vatten- och	465	525	530	370	105	475
avloppsledningar........	800	680	750	630	115	745
Militära arbeten, civilförsvar	85	115	130	95	25	120
Summa	3 362	3 333	3 852	2 862	655	3 517

1 Statliga arbeten ingår inte.

en med projekt till ett värde av 100 miljoner kronor under andra kvartalet
skulle medföra en ökning (minskning) av den totala belastningen på 1961 med
ca 40 miljoner kronor. Samma ökning (minskning) av igångsättningen under
tredje respektive fjärde kvartalet skulle medföra en total belastningsökning
(minskning) med 25 miljoner kronor respektive 8 miljoner. Det kan
också nämnas, att om man skulle räkna med länsarbetsnämndernas prognoser
över igångsättningen under andra och tredje kvartalen utan justeringar,
skulle den totala belastningen på 1961 ligga 130 miljoner kronor högre än
vad som anges i tabell 1, vilket skulle betyda en ökning jämfört med 1960
på 9 procent i stället för ovannämnda 6 procent. 2

2. Investeringsutvecklingen inom olika områden

Bostäder

Under 1960 färdigställdes bostadshus med sammanlagt 68 000 lägenheter,
vilket är något mindre än under 1959. Samtidigt beräknas det under fjolåret
ha igångsatts bostadsbyggen med sammanlagt 69 000—70 000 lägenheter.
Igångsättningens omfattning regleras väsentligen genom medelsramarna
för den statliga bostadslåneverksamheten samt, vad beträffar flerfamiljshusen,
av omfattningen och tidsfördelningen av de av arbetsmarknadsmyndigheterna
i koordination med lånegivningen beviljade igångsättningstillstånden.

De för innevarande budgetår enligt riksstat och tilläggsstat II fastställda

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1961

medelsramarna motsvarar 47 000 lägenheter i flerfamiljshus och ca 19 000
lägenheter i småhus. Härutöver kommer bostadsbyggen utan statsbelåning
vilka beräknats omfatta ca 4 000 lägenheter, varav 2 500 i flerfamiljshus.
För nästkommande budgetår har fastställts ett bostadsprogram av samma
omfattning och med samma fördelning på hustyper som under innevarande.

Ovannämnda data var kända redan vid tidpunkten för den preliminära
nationalbudgetens investeringsprognos. De ytterligare informationer som
sedan dess erhållits i form av prognoser från länsarbetsnämnderna över
igångsättningens storlek under de tre första kvartalen motiverar knappast
något avsteg från de tidigare gjorda antagandena angående igångsättningen
under 1961. Dessa antaganden gick nämligen ut på att för flerfamiljshusen
medelsramarna skulle medge en igångsättning under första halvåret 1961
på drygt 18 000 lägenheter eller lika mycket som under motsvarande fjolårsperiod
men att den faktiska igångsättningen skulle bli något större
genom att dispenser av det framförliggande budgetårets ramar för igångsättning
före halvårsskiftet skulle lämnas och bil utnyttjade i större utsträckning
än vid föregående budgetårsskifte. Av sysselsättningspolitiska
skäl är en koncentration av igångsättningen till andra halvåret — främst
tredje kvartalet — önskvärd. Under andra halvåret 1960 igångsattes sålunda
flerfamilj sbyggen motsvarande ca 32 000 lägenheter. Det har ansetts rimligt
anta att den fortskridande rationaliseringen inom byggnadsbranschen
kommer att innebära en möjlighet till något större igångsättning andra
halvåret 1961 än under motsvarande fjolårsperiod.

För småhusbyggandet innebär de för innevarande och nästkommande
budgetår gällande ramarna en utökning i förhållande till tidigare gällande
program med ca 1 500 lägenheter. Det synes dock ej sannolikt att igångsättningen
under 1961 under nuvarande betingelser skulle överstiga fjolårssiffran
med mer än tusentalet lägenheter.

Ehuru de antaganden som nu kan göras angående igångsättningens storlek
under 1961 sålunda ej avviker från vad som tidigare förutsatts, föreligger
dock skäl att ompröva prognosen över bostadsbyggandet med hänsyn
till de nu föreliggande reviderade uppgifterna om 1960 års bostadsinvesteringar.
Prognosen, som skall gälla de under året i bostadshus nedlagda
arbets- och materialkostnaderna, påverkas nämligen av beräkningarna
över investeringarna under tidigare år genom att därvid gjorda antaganden
beträffande byggnadstider m. m. blir avgörande för bedömningen
av hur mycket som kvarstår att producera i stocken av lägenheter under
byggnation vid ingången av året.

De reviderade kalkyler över bostadsbyggandet som utförts med stöd av
ovanstående och under förutsättning av oförändrade byggnadstider samt
normal ökning av underhållsutgifterna tyder för 1961 på en investeringsökning
på omkring 200 miljoner kronor eller 4 1/2 procent. Ökningen är
sålunda betydligt kraftigare än vad som angavs i den preliminära nationalbudgeten,
vilket dock väsentligen sammanhänger med att de preliminära
beräkningarna något överskattade 1960 års bostadsinvesteringar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

Industrin

Resultatet av kommerskollegiets marsundersökning av investeringsplanerna
inom industrin återges i tabell 2. Parallellt redovisas även uppgifterna
ur oktoberenkäten 1960. Vad beträffar investeringarna inom den
egentliga industrin (grupperna 1—11 i tabell 2) innebär den nya enkäten en
uppjustering av siffrorna för 1960 års investeringar med 4 procent för
byggnader och anläggningar och 2 procent för maskiner och apparater.
Enligt dessa senaste beräkningar skulle industrins bruttoinvesteringar (inkl.
utgifter för reparationer och underhåll) ha ökat med ca 11 procent från
1959 till 1960. En korrektion har därvid gjorts med hänsyn till sannolik

Tabell VII: 2. Investeringsplaner inom indnstrin för 1961

Ny- och ombyggnadsverksamhet respektive ny- och ersättningsanskaffning
Miljoner kronor

	Byggnader och anläggningar	Maskiner och apparater
	Enligt		Enligt		Enligt		Enligt
	höstenkäten	vårenkäten	höstenkäten	vårenkäten
	Beräk-	Plane-	Beräk-	Plane-	Beräk-	Plane-	Beräk-	Plane-
	nade	rade	nade	rade	nade	rade	nade	rade
	kost-	utgif-	kost-	utgif-	kost-	utgif-	kost-	utgif-
	nader	ter	nader	ter	nader	ter	nader	ter
	1960	1961	1960	1961	1960	1961	1960	1961
1. Gruvindustri...............	70	56	69	56	69	68	58	71
2. Metall- och verkstadsindustri	524	598	536	647	709	809	738	931
därav:
järn- och stålverk..........	in	138	114	143	270	312	302	361
järn-, stål- och annan metall-
manufaktur................	29	26	31	41	60	58	65	72
mekaniska verkstäder m. m.	260	303	266	325	291	303	290	364
skeppsvarv ................	59	80	60	85	32	56	26	39
elektroteknisk industri......	65	51	65	53	56	80	55	95
3. Jord- och stenindustri ......	37	35	39	46	66	83	69	84
4. Träindustri ................	57	48	65	60	71	42	74	67
5-6. Massa-, pappers- och grafisk
industri ...................	222	295	236	307	507	655	502	660
därav:
träsliperier o. cellulosafabriker	117	140	124	138	241	348	247	339
pappersbruk och pappfabriker	105	155	112	169	266	307	255	321
7. Livsmedelsindustri..........	76	99	88	76	93	71	107	98
8. Dryckesvaru- och tobaksind.	17	19	15	22	15	17	17	28
9. Textil- och sömnadsindustri	28	23	29	28	83	63	79	82
10. Läder-, hår- och gummivaru-
industri ...................	15	8	14	12	25	23	28	40
11. Kemisk- och kemisk-teknisk
industri....................	61	80	57	107	112	147	112	168
Summa	1107	1261	1148	1362	1750	1978	1784	2 222
12. El-, gas- och vattenverk ....	900	909	899	880	154	169	137	210
Summa	2 007	2170	2 047	2 242	1904	2147	1921	2 432

Anm. Redovisningen innefattar inte investeringar i bostäder och bilar.
Källa: Kommerskollegiets investeringsenkät.

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1961 47

missvisning i materialet, uppkommen i samband med varuskattens införande
vid årsskiftet 1959/1960.

Marsenkäten visar för den egentliga industrin en ökning av ny- och reinvesteringarna
i byggnader och anläggningar med 19 procent; motsvarande
siffra i oktoberenkäten var 14 procent (jfr tabell 3). För maskiner och
apparater uppgår den enligt den senaste enkäten planerade ökningen till
21 procent att jämföra med 10 procent enligt oktoberenkäten. Den höjning
av ökningstalen som skett i den senaste enkäten bör emellertid ej
utan vidare tolkas som ett tecken på ökad investeringsvilja. Normalt sker
en uppjustering av investeringsplanerna från höst- till vårenkäten (tabell
3), till stor del sammanhängande med att planerna hunnit bli fastare och
mera fullständigt utarbetade. Särskilt är detta påtagligt för inköpen av
maskiner och apparater, där planeringstiden är kortare än för byggnader.
Delvis har uppjusteringen kunnat sammanhänga med kostnadsstegring.

Av tabell 3 framgår emellertid också att de i mars angivna planerna tenderar
att systematiskt överskatta den reala utvecklingen. Ifråga om byggnader
och anläggningar har överskattningen i planerna helt naturligt visat
sig mest betydande under de år (1956 och 1957 i tabell 3) som kännetecknas
av en restriktiv byggnadsreglering. I tabellen avspeglas den fr. o. m.
1958 liberaliserade byggnadsregleringen jämte övriga investeringsstimulerande
åtgärder i en bättre samstämmighet mellan planer och utfall. Oktoberplanerna
har sålunda under dessa senare år snarast tenderat att något
underskatta förändringarna. De mera fullständiga investeringsplanerna

Tabell VIIj 3. Planerade och faktiska förändringar ar den egentliga industrins investeringar

Procentuell förändring

	1955-		1956-		1957—	1958—	1959—	1960—
	1956		1957		1958	1959	1960	1961
Byggnader och anläggningar
Planerat i oktober året innan	+	22	+	12	+	15	_	1	+	16	+ 14
Planerat i mars samma år .. Faktisk (1961 beräknad) för-	+	33	+	25	+	19	+	18	+	31	+ 19
ändring: löpande priser ............	+	9	+	5	+	15	+	9	+	28
fasta priser ..............	+	3		0	+	15	+	9	+	20
Maskiner och apparater
Planerat i oktober året innan	—	2	_	10	+	7	_	5	+	13	*+ 10
Planerat i mars samma år .. Faktisk (1961 beräknad) för-	+	14	+	4	+	25	+	10	* +	26	’+ 21
ändring: löpande priser............	+	7		0	+	23	* +	5	’ +	22
fasta priser ..............	+	1	—	2	+	24	l +	4	'' +	14

1 Utan justering för statistisk missvisning kring årsskiftet 1959/1960 är prognossiffran för
1961 + 13 procent enligt oktoberplanerna och + 27 procent enligt vad som planerats i mars.
Marsplanerna för 1960 uppgick utan justering till 19 procent och utfallssiffrorna för 1959 och
1960 i löpande priser + 8 respektive +15 procent och i fasta priser båda åren + 7 procent.

Anm. Redovisningen innefattar inte investeringar i bostäder och bilar.

Källa: Kommerskollcgiets investeringsenkäter.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

enligt marsenkäterna har däremot aldrig — ens efter inträdda lättnader i
byggnadsregleringen — blivit helt realiserade.

Att ett fullt förverkligande av planerna ej var möjligt beträffande investeringarna
under 1960 är förklarligt med tanke på det höga kapacitetsutnyttjande
som då kännetecknade bl. a. byggnadssektorn; i viss mån gäller
detsamma 1959.

Avvikelsen mellan planer och utfall för dessa år framstår dock som väl
kraftig för att enbart kunna ha denna förklaringsgrund. En viss tendens
till överskattning i marsplanerna synes sålunda föreligga oberoende
av byggnadssektorns möjligheter att tillfredsställa investeringsefterfrågan,
något som också bestyrks av den bristande samstämmighet som kännetecknade
planerna för och utfallet av investeringarna under 1958, då planerna
underskreds med 4 procent trots den aktivitet som utvecklades för
att direkt stimulera investeringarna under årets lopp.

Den uppjustering av planerna som skett enligt den senaste enkäten
synes vara förhållandevis måttlig, något som till stor del torde få ses som
ett resultat av de rekommendationer om återhållsamhet med investeringar
som i början av mars tillställts företagen. Enligt anvisningarna skulle nämligen
uppgifterna om möjligt avse planerna sedan hänsyn tagits till dessa
rekommendationer.1 I beaktande av att åtskilliga företag vid enkättillfället
ännu ej torde ha hunnit ompröva investeringsplanerna kan den konstaterade
tendensen till överskattning i marsplanerna i den nu föreliggande
enkäten vara något mer accentuerad än vanligt. En nedjustering av ökningstakt
till 14 procent, vilket sammantaget med en normal uppgång
av underhållskostnaderna innebär eu investeringsökning på nära 200 miljoner
kronor, synes fördenskull rimlig. Att en betydande ökning av byggnadsverksamheten
inom industrin kan förutses bekräftas även av de —
dock mycket osäkra — kalkyler som redovisats i tabell 1; för industrin
anges där en ökning på 11 procent, detta dock efter en avsevärd nedskärning
av den väntade igångsättningen under 1961 i förhållande till de tillståndsgivande
länsarbetsnämndernas egna prognoser.

Även beträffande investeringarna i maskiner och apparater kan oktoberplanerna
konstateras ha inneburit underskattningar, medan de planer som
angivits i mars aldrig helt har förverkligats. Det förhållandet att dessa planer
är mera kortsiktiga gör dock tolkningen av investeringsenkäternas uppgifter
förhållandevis svårare än för byggnadsinvesteringarna. Den uppju 1

De i enkäten medverkande företagen ombads — i klarhetens intresse — uppge sina planer så
väl före som efter hänsynstagande till industriförbundets rekommendation. I och för sig kan man
naturligtvis vänta att följsamheten till rekommendationer av detta slag är mycket ojämn olika
företag emellan. Av 3 200 medverkande företag med 3 000 miljoner kronors investeringsumma under
de tre sista kvartalen 1961 har 2 100 med 1 600 miljoners investeringssumma uppgivit oförändrade
siffror, vilket antingen kan innebära att hänsyn ej tagits till rekommendationerna eller att
effekten av hänsynstagandet endast innebär en omfördelning inom perioden; 500 företag med 600
miljoners investeringssumma har endast besvarat frågan om planerna utan hänsyn till rekommendationen
och ej ens markerat att saken är under övervägande; 200 företag med 600 miljoners investeringssumma
har markerat eventuell nedskärning (ett frågetecken i ifrågavarande kolumn), och
200 företag med 600 miljoners investeringssumma har markerat nedskärning med 100 miljoner i
förhållande till sina eljest i mars föreliggande planer för de återstående tre kvartalen 1961. Av nedskärningen
avsåg 60 miljoner byggnader och 40 miljoner maskiner o. dyl. (Siffrorna preliminära.)

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1961

stering av investeringsplanerna soin erhållits i den senaste enkäten synes
— i motsats till vad som var fallet på byggnadssidan ■— snarast vara av normal
omfattning, trots att de även influerats av rekommendationerna om
nedskärning i planerna. Även i dessa uppgifter föreligger dock den osäkerheten,
att effekten av dessa rekommendationer ej kan förutsättas vara fullständigt
beaktade. Som tabell 3 visar har graden av överskattning i de i mars
angivna planerna naturligt nog varierat inom vida gränser. Betingelserna
för prognosen under de år som redovisas i tabellen har sinsemellan varit
olikartade och -— möjligen med undantag för 1960 -— knappast sammanfallande
med de man har att räkna med för 1961.

Den restriktiva byrggnadsregleringen synes sålunda under 1956 och 1957
ha haft en återhållande verkan även på maskininvesteringarna. Investeringsavgiftens
slopande fr. o. m. ingången av 1958 har med all sannolikhet inneburit
en senareläggning av investeringarna till efter årsskiftet, en möjlighet
som alltmer torde ha uppmärksammats i slutet av 1957 och som då kan
förklara den kraftiga uppjusteringen både i marssiffran och den ovanligt
fullständiga uppfyllelsen av planerna 1958. Omsvängningen i konjunkturläget
under 1959 har sannolikt haft en stimulerande inverkan på ifrågavarande
investeringar, varför några i föreliggande sammanhang relevanta slutsatser
knappast kan dragas på basis av förhållandet mellan prognos och
utfall för detta år. För 1960 slutligen kan en betydande avvikelse mellan
prognos och utfall konstateras även sedan ökningstalet enligt prognosen för
jämförbarhetens skull reducerats med hänsyn till den — delvis av varuskatten
betingade — prisstegringen från mitten av 1959 till början av 1960.
Avvikelsen kan även, åtminstone delvis, antagas sammanhänga med tilltagande
svårigheter att få investeringsefterfrågan tillgodosedd och ej enbart
bero på en övervärdering av de egna investeringsplanerna. Om man för 1961
förutsätter, dels att en viss sådan övervärdering föreligger, trots att planerna
nu redovisats i sitt i anslutning till återhållsamhetsrekommendationerna
redan delvis nedjusterade skick, dels att en viss ytterligare nedjustering blir
resultatet av dessa rekommendationer, torde man kunna nedskära plansiffran
från enkätresultatets 21 procent till 15 procent. Härvid har hänsyn
även tagits till två procents kostnadsstegring mellan 1960 och mars 1961.
Tillsammans med en tekniskt betingad normal stegring av underhållskostnaderna
ger detta en ökning i industrins efterfrågan på arbetskraft och material
för dessa investeringar med drygt 300 miljoner kronor.

Kraftverken

De enskilda och kommunala kraft- och elverkens investeringsplaner för
1961 tyder på en ökning av framför allt investeringarna i maskiner och apparater.
Detta motvägs dock av en minskning av de statliga kraftverksinvesteringarna
så att resultatet för kraftverken totalt synes bli en minskning
på 5 miljoner kronor. 4

4 Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 saml. Nr 150. Bihang C

Kungl. Maj:ts proposition nr löO år 1961

Handeln

Tidigare nämnda beräkningar över den tillståndsberoende byggnadsverksamheten
pekar på en betydande ökning av investeringarna i fristående handelslokaler.
Även investeringarna i handelslokaler i bostadshus får antas
komma att öka till följd av det ökade byggandet av flerfamiljshus. Med stöd
av dessa uppgifter har handelns byggnadsinvesteringar uppskattats stiga
med 100 miljoner kronor från 1960 till 1961.

Handelsflottan

Enligt en under mars företagen enkätundersökning kan de svenska varvens
leveranser till svenska rederier beräknas bli lägre 1961 än de var 1960.
Även importen av nya fartyg kan beräknas komma att minska. Sammanlagt
får investeringarna i handelsflottan väntas minska med 110 miljoner
kronor från 1960 till 1961.

Statliga investeringar

Aktuella uppgifter från de statliga affärsverken om dessas investeringsplaner
för 1961 tyder på minskningar av framför allt investeringarna i maskiner
och apparater. Minskningen är något kraftigare än vad som förutsågs
i den preliminära investeringsprognosen, vilket till stor del synes sammanhänga
med de anvisningar om återhållsamhet med investeringar som nyligen
utfärdats. Minskningen, som väsentligen berör statens järnvägar och
—- som tidigare nämnts — vattenfallsverket, beräknas komma att uppgå till
ca 70 miljoner kronor i fasta priser räknat. De statliga investeringarna i
vägar kan beräknas minska med 100 miljoner kronor från 1960 till 1961.
Försvaret beräknas däremot öka såväl investeringarna i byggnader och anläggningar
som materielanskaffningen, vilket sammanhänger med att de årliga
ökningar, som förut planerats, av tekniska skäl kommit att försenas
men att denna eftersläpning nu håller på att tas igen. Även försvarets investeringar
har emellertid träffats av anvisningarna om begränsning av det
närmaste halvårets aktivitet.

Kommunerna

I tabell 4 redovisas resultaten av en undersökning rörande de kommunala
investeringarna 1960 och investeringsplanerna 1961, vilken statistiska centralbyrån
företagit i mars. Av tabellen framgår även de motsvarande uppgifter
som erhållits vid novemberundersökningen 1960. Uppgifterna för 1960
enligt de båda enkäterna visar sig stämma väl överens medan planerna för
1961 uppjusterats betydligt. Sedan de för 1960 erhållna uppgifterna uppjusterats
med 100 miljoner kronor för de formella betalningsförskjutningama
kring årsskiftet 1959/1960 skulle investeringsökningen från 1960 till 1961
enligt marsplanerna uppgå till 13 procent mot 6 procent enligt novemberplanerna.

Erfarenhetsmässigt har man kunnat konstatera en viss tendens till överskattning
i de plansiffror som erhålls under november. Detta gällde även för

liih. C: Reviderad nationalbudget för år 1961 51

Tabell VII: 4. Kommunernas samt de kommunala bolagens och stiftelsemas investeringsplaner
Tor 1961

N''y- och ombyggnadskostnader samt ny- och ersättningsanskaffning
Miljoner kronor

	Enligt uppgifter i november 1960	Enligt uppgifter i mars 1961
Beräknade kostnader 1960	Planerade utgifter 1961	Beräknade kostnader 1960	Planerade utgifter 1961
Primärkommuner och landsting:
Summa bruttoinvesteringar..............	2 034	2 263	2 045	2 378
Byggnads- och anläggningsarbeten, totalt..	1814	2 016	1 836	2120
därav: Personalbostäder o. övriga bostäder	52	51	53	62
Affärsföretag ....................	421	460	421	468
Övriga förvaltningar..............	1341	1505	1362	1590
Maskiner, transportmedel, inventarier in. m.,
totalt................................	220	247	209	258
därav: Affärsföretag ....................	66	65	57	69
Övriga förvaltningar..............	154	182	152	189
Kommunala bolag och stiftelser:
Summa bruttoinvesteringar..............	877	952	867	1028
Byggnads- och anläggningsarbeten, totalt..	854	917	844	994
därav: Bostäder ........................	777	852	764	921
Övriga förvaltningar..............	77	65	80	73
Maskiner, transportmedel, inventarier m. m.,
totalt................................	23	35	23	34

Anm. Som källa har använts statistiska centralbyråns kommunenkät. De siffror över kommunala
investeringar för 1960 som redovisas i tabell 5 överensstämmer inte med ovanstående,
dels emedan kommunenkätens siffror vid beräkningarna till tabell 5 justerats med hänsyn till
jämförbarheten med tidigare år, dels emedan tabell 5 även innnefattar municipalsamhällenas och
de kyrkliga kommunernas investeringar. I tabell 5 ingår även utgifterna för reparationer och
underhåll.

1960 års investeringar trots den betydande uppjustering som skedde i de i
mars 1960 redovisade planerna. Den nu föreliggande uppjusteringen för
1961, som ej ler sig särskilt kraftig jämfört med den som den föregående
marsenkäten uppvisade för 1960, kan därför ej osannolikt innebära ett betydande
överskattningsmoment, något som också är rimligt med hänsyn
till att kommunernas åtgärder i anledning av utfärdade rekommendationer
om återhållsamhet med investeringar sannolikt endast ofullständigt hunnit
beaktas vid enkättillfället. Att en kraftig ökning av det kommunala bostadsbyggandet
ej är osannolikt bestyrks av de ovan anförda beräkningarna
över bostadsproduktionen under 1961. Kalkylerna över den tillståndsreglerade
byggnadsverksamheten under 1961 anger en ökning bl. a. inom gruppen
vägar, gator etc. medan för övriga tillståndsreglerade områden, som domineras
av kommunala investeringar, en snarast nedåtriktad tendens däremot
kunnat beräknas. De kommunala investeringarna har i prognosen antagits
öka med knappt 4 procent eller 150 miljoner kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

Tabell VII: 5. Prognos för bruttoinvesteringarnas utveckling från 1960 till 1961

Miljoner kronor i 1960 års priser

	1960			Förändring 196(	—19G1
	Byggna-der och anlägg-ningar	Övrigt	Summa	Byggna-der och anlägg-ningar	Övrigt	Summa
Bostäder................................	4 378		4 378	+ 200		+[200
Jordbruk, skogsbruk och fiske ..........	581	575	1156	+ 15	4" 35	+ 50
Egentlig industri........................	1484	3152	4 636	+ 195	+ 305	+ 500
Kraft-, gas- och belysningsverk..........	933	339	1272	- 25	+ 20	— 5
Handel m. m. (endast byggnader)........	678	—	678	+ 100	_	+ 100
Samfärdsel..............................	938	3 316	4 254	- 10	- 175	- 185
Enskild: motorfordon..................	—	1735	1735		+ 90	+ 90
handelsflottan................	—	787	787	_	- no	- no
övrigt........................	45	117	162	—	- 60	- 60
Statlig................................	753	608	1361	- 15	-100	- 115
Kommunal ..........................	140	69	209	+ 5	+ 5	+ 10
Förvaltnings- och sociala ändamål ......	683	214	897		+ 20	+ 25
Sjuk- och hälsovård, sociala ändamål ..	428	112	640	+ 20	+ 10	+ 30
Förvaltning och diverse ändamål......	255	102	357	— 15	+ 10	- 5
Skolor och kyrkor ......................	619	112	731	- 15	+ 15
Väg- och gatuarbeten m. m.............	1907	83	1990	- 30	+ 5	- 25
Militära investeringar....................	166	1497	1663	+ 50	+ 85	+ 135
Summa	12 367	£9 288	21655	+ 485	+ 310	4~
därav: enskilda........................	6437	6 326	[12 763	+ 415	4* 205	+ 620
statliga........................	2 507	2 562	5 069	- 55	+ 75	+ 20
kommunala....................	3 423	400	t''3 823	+ 125	+ 30	+ 155

Investering i lagerökning

Vid sidan av de fasta investeringarna, som behandlats härovan, spelar
också lagerinvesteringarna en väsentlig roll. Under 1960 investerades ett
ovanligt stort belopp i nya varulager inom det svenska näringslivet. Lagerökningen
uppgick nämligen enligt den nu föreliggande statistiken (se kap.
II) till närmare 1 400 miljoner kronor. I den preliminära nationalbudgeten
hade siffran uppskattats till endast 500 miljoner, detta väsentligen på grundval
av de förhandsuppskattningar om utvecklingen av sina lager fram till
årsskiftet som företagen lämnat i samband med investeringsenkäten i oktober
m. m.

I samband med produktionens fortsatta stegring får man förutsätta att
behovet av lagerhållning på olika stadier av produktion och distribution
fortsätter att stiga. Under de senaste tio åren har lagerökningen uppgått till
över 30 procent av bruttonationalproduktens samtidiga ökning. Om denna
proportion tillämpas på 1961, då produktionen antas stiga med 2 600 miljoner
kronor, skulle en »normal» lagerökning bli cirka 800 miljoner kronor.
På vissa områden får man emellertid räkna med en (relativ) nedskärning
av lagren — särskilt inom verkstadsindustrin ansågs råvarulagren vid
årets ingång vara något för stora — men på andra håll, nämligen inom skogsindustrierna,
där ingångslagren i år delvis låg i underkant, torde en medve -

Bill. C: Reviderad nationalbudget för ur 1961

ten lagerökningspolitilc tillsvidare komma att drivas för att undvika produktionsbegränsning
i samband med exportdämpningen. Den förstnämnda
faktorn — en minskning av lagerökningsbehovet inom verkstadsindustrin —
torde överväga, vilket utan möjlighet till kvantitativ beräkning mera symboliskt
markeras med att den eftersträvade lagerökningen antas vara 100
miljoner mindre än som enligt ovan skulle kunna anses som »normalt». De
700 miljoner i lagerökning, som man på så sätt kommer till, är dock mera än
som förutsattes i den preliminära nationalbudgeten; dels har beräkningen
av det »normala» lagerökningsbehovet reviderats med ledning av de senaste
statistiska uppgifterna, dels har den internationella konjunkturbedömningen
och råvaruprisutvecklingen svängt om uppåt på ett sådant sätt att företagens
lagerefterfrågan inte längre kan väntas bli tillbakahållen av farhågor för en
snar konjunkturförsvagning. Att den stora ökningen 1960 inte antas leda
till en onormalt liten ökning eller rentav minskning under 1961 baseras dessutom
på att den själv delvis utgjorde en reaktion på en direkt lagerminskning
under 1959: sammantaget för de två åren 1959 och 1960 var lagerökningen
i förhållande till produktionsökningen något mindre än normalt för
1950-talet. I den mån lagerökningen på en del håll eventuellt föranletts av
de nya lagervärderingsreglerna skulle man snarast kunna vänta en viss
fortsatt strävan i samma riktning, i varje fall inte någon tendens till direkt
rekyl på 1960 års ökning, trots dennas storlek.

En eftersträvad lagerökning på här antagna 700 miljoner kronor innebär
tydligen en minskning av denna post i den totala kalkylen över efterfrågeläget
i landet, uppgående till (1 400 •— 700 =) 700 miljoner kronor. Detta
är alltså den minuspost, som skall införas i försörjningsbalansen för 1961.

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1961

VIII. Den offentliga verksamheten

1. Staten

Jämfört med de beräkningar över budgetutfallet 1960 som gjordes i den
preliminära nationalbudgeten för 1961 utvisar de kalkyler som nu föreligger
en avsevärd minskning av budgetunderskottet. Detta beräknas 1960 ha
uppgått till knappt 1 000 miljoner kronor, mindre än hälften av underskottet
1959. Orsakerna till revideringen av de beräkningar för 1960 som gjordes
i den preliminära nationalbudgeten ligger delvis på inkomstsidan men
framför allt dock på utgiftssidan. Inkomsterna 1960 visade sig således bli
nära 100 miljoner kronor högre än vad de i december 1960 uppskattades till,
medan utgifterna blev nära 400 miljoner kronor mindre. Detta belyser storleksordningen
av de felmarginaler som kan åvila preliminära beräkningar
av budgetutfallet helårsvis från bruttosidan, dvs. enligt principen inkomster
minus utgifter där varje utgiftsslag (investeringar, konsumtion etc.) måste
uppskattas för sig. En felbedömning av ett kalenderårs totala utgifter på
400 miljoner kronor ger kraftigt utslag på budgetsaldot men motsvarar i
själva verket endast en dryg veckas genomsnittliga utbetalningar. För inkomstsidan
föreligger dock data med mindre eftersläpning än vad gäller
utgifterna, varför här bedömningar ej måste litas till i samma utsträckning.
Uppskattningar om budgetsaldot baserade på riksgäldskontorets saldouppgifter,
vilka föreligger månadsvis, ger dock vanligen bättre resultat än ovan
nämnda beräkningar från bruttosidan, och bedömningar på basis av denna
statistik pekade mot ett budgetunderskott av storleksordningen 1 100 miljoner
kronor för 1960. Detta ligger ju betydligt närmare underskottet för
1960 baserat på riksräkenskapsverkets beräkningar, sådant det nu redovisas
i tabell 1. Försök görs nu att få fram snabbare statistik över statsutgifterna
med dessa realekonomiskt grupperade. Anmärkas bör dock att de officiella
budgetutfallssiffror som framräknas av riksräkenskapsverket sällan
eller aldrig överensstämmer exakt med de saldouppgifter som publiceras
av riksgäldskontoret, detta beroende bl. a. på att själva registreringen är
knuten till olika ställen i den statsfinansiella mekanismen, samt på att
olika principer tillämpas för utgifternas tidslokalisering. Riksgäldskontorets
saldo har per budgetår avvikit från riksräkenskapsverkets utfallssiffror
för statsbudgeten med inemot 200 miljoner kronor, över längre perioder
jämnar emellertid skillnaderna ut sig — således var för budgetåren
1953/54—1959/60 riksräkenskapsverkets totala statsbudgetunderskott endast
42 miljoner kronor (0,5 procent) större än riksgäldskontorets.

Budgetunderskottet kalenderåret 1961 beräknas bli nära 800 miljoner
kronor mindre än 1960. Detta är resultatet av eu beräknad inkomstökning

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1.%'' 1

Tabell VIII: 1. Statens ekonomiska verksamhet 1959—1962

Miljoner kronor

	Kalenderår	Budgetår
	1959	1960	1961	1959/60	1960/61	1961/62
	utfall	utfall	prel. ber.	utfall	prel. ber.	enl. kompl.-prop.
A. Inlcomster................	12847	14 745	16850	13 657	16388	17 086
därav: dir. skatter ......	6 422	6 790	8 250	6 468	7 842	8 215
indir. skatter ....	5 452	6 812	7 400	6063	7 361	7 612
B. Överföringsutgifter ......	7 262	7 849	8 527	7 451	8 291	8 688
C. Konsumtion ............	3 286	3 642	4 030	3 438	3 884	4 260
D. Bruttoinvestering........	3181	3 430	3 242	3 310	3141	3 454
E. Diverse..................	72	- 161	—	—	—	—
F. Summa B till E ........	13 801	14 760	15 799	14199	15 316	16402
G. Finansiellt sparande (A—F)	— 954	— 15	+ 1 051	— 542	+ 1 072	+ 684
H. Utlåning ................	1072	959	1253	1090	1300	1146
I. Totala utgifter............	14 873	15 719	17 052	15 289	16 616	17 548
J. Totalsaldo (A — I)........	- 2 026	- 974	- 202	-1632	- 228	- 462

på 2 100 miljoner kronor och en total utgiftsökning på drygt 1 300 miljoner
kronor.

Under treårsperioden 1959—1961 kan vissa intressanta förändringar i inkomstsidans
struktur konstateras respektive förutses. Sålunda var mellan

1959 och 1960 de indirekta skatternas tillväxt speciellt markerad, medan
mellan 1960 och 1961 de direkta skatterna åter beräknas komma att växa
kraftigt och nästan återställa den relativa fördelning mellan direkta och
indirekta skatter som rådde 1959. Orsaken till denna utveckling ligger för

1960 års del i de åtgärder som vidtogs — den allmänna varuskatten infördes
och vissa lättnader i den direkta beskattningen företogs. 1961 års beräknade
kraftiga absoluta och relativa tillväxt av de direkta skatterna ligger
däremot främst på automatikplanet — inkomstunderlaget beräknas stiga
kraftigt och höja avkastningen av de direkta skatterna. Om inga åtgärder
vidtas ger vid nuvarande skattestruktur en viss nationalproduktökning
normalt större absolut och relativ ökning i inkomsterna från de direkta
skatterna än från de indirekta.

De statliga bruttoinvesteringar som finansieras via budgeten (se kap. VII
för mer fullständig redovisning av statens investeringsverksamhet) beräknas
realt ha ökat med ca 11/2 procent mellan 1959 och 1960. Denna obetydliga
ökning får i övervägande grad ses som resultat av statens strävan
att under den utpräglade högkonjunktur som successivt utvecklade sig under
1959 och 1960 direkt bidra till den samhällsekonomiska balansens upprätthållande.
Under 1961 beräknas de statliga bruttoinvesteringarnas volym
komma att minska med bortåt 7 procent. (Se dock texten i anslutning
till tabell 2.) Förutom den allmänna statliga restriktiviteten på investerings -

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 är 1961

sidan i nuvarande liögkonjunkturläge inverkar liär de speciella begränsningar
av byggnads- och anläggningsverksamheten samt de anvisningar om
uppskov med leveranser till staten som Kungl. Maj:t beslutat om. Totalt
torde härigenom något femtiotal miljoner kronor i investeringsefterfrågan
komma att flyttas från sommar- till vinterhalvåret.

De statliga konsumtionsutgifterna, vilka till ca 70 procent består av löner,
beräknades i den preliminära nationalbudgeten ha ökat volymmässigt
med ca 4 procent 1960, och den statliga konsumtionsefterfrågan 1961 förutsågs
komma att öka med omkring 5 procent. Inga nya data som kan ge
skäl att frångå denna uppskattning har framkommit.

De statliga transfereringsutgifterna, som är av en mer indirekt sysselsättningsskapande
natur än investerings- och konsumtionsutgifterna, har ett
realekonomiskt intresse i den mån de påverkar de mottagande ekonomiska
subjektens (hushållens, företagens, kommunernas, etc.) reala dispositioner
— deras konsumtion eller investeringar. Dessa utgifter ingår därför
bland de faktorer som påverkat dessa subjekts planer för 1961, så som de
redovisas i kapitlen VI och VII.

Mellan 1959 och 1960 beräknas statens finansiella sparande (inkomster
minus utgifter utom utlåning) ha ökat med närmare 950 miljoner kronor,
och mellan 1960 och 1961 kalkyleras med en ytterligare uppgång på ca 1 000
miljoner i detta finansiella sparande. Förändringarna i dessa tal kan ses
som grova indikatorer på finanspolitikens (inkl. automatiken) restriktiva
respektive expansiva effekt — en uppgång tolkas alltså såsom innebärande en
restriktiv effekt och en nedgång som en expansiv effekt. Under 1960 var
således budgetpolitiken ganska kraftigt restriktiv, och 1961 beräknas den
komma att verka ytterligare i samma riktning. -—- I ovanstående har statens
utlåningsverksamhet (bostadskrediter, aktieteckning in. in.) ej medtagits;
effekterna av statens lånetransaktioner hör närmast hemma i kreditmarknadsavsnittct.

I tabell 2 har försök gjorts till en grov kartläggning av i vilken utsträckning
förändringarna i de för allmänheten inkomstbildande och inkomst»dödande»
posterna i statsbudgeten är resultat av budgetpolitiska åtgärder
respektive är resultat av den allmänna inkomstökningen i samhället, dvs.
% ad som här kallas automatik. Alla förändringar i statsutgifter har summariskt
räknats som åtgärder, medan för inkomsternas del grunderna för en
uppdelning på automatik och åtgärder varit i princip lättare åtkomliga (se
anmärkning till tabellen). Som syns av tabellen motsvarar 1960 års restriktiva
budgeteffekt (939 milj. kr.) i stort sett den inkomstdödande verkan av
automatiken, medan 1961 års (beräknade) restriktiva effekt (1 066 milj.
kr.) är ett nettoresultat av en restriktiv automatikeffekt, som är siffermässigt
nästan dubbelt så stor som den beräknade expansiva effekten av de
budgetpolitiska åtgärderna. De inbyggda samhällsekonomiska stabilisatorer
som budgeten inkluderar spelar således (resp. beräknas således spela)
en mycket stor roll i det nuvarande konjunkturförloppet.

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1961

Tabell VIII: 2. Statsbudgetens effekter på inkomstutvecklingen 1960 och 1961

Plus eller minus på allmänhetens inkomster. Miljoner kronor

	1960	1961
	Automatik	»Åtgärder»	Automatik	»Åtgärder»
Utgifter......................		+ 959	_	+ 1039
Inkomster....................	- 1023	-875	- 2 355	+ 250
Summa	-1023	+ 84	-2 355	+ 1289
Nettosumma	-939	-1066

Anm. Samtliga utgiftsförändringar (resp. beräknade utgiftsförändringar) har räknats som åtgärder.
Som åtgärder på inkomstsidan ingår 1960 intäkterna från den allmänna varuskatten, det
beräknade skattebortfallet till följd av de i samband med varuskattens införande sänkta skatteskalorna
för fysiska personer samt en mindre skatteinkomstökande effekt av de skärpta bestämmelserna
för varulagervärdering. Som åtgärder 1961 på inkomstsidan ingår, förutom ett beräknat
bortfall av fyllnadsbetalningar 1961 till följd av företagens (skattefria) investeringsfondavsättningar
1960, ett mindre skattebortfall på grund av familjebeskattningsreformen. Skillnaden mellan totala
inkomstökningen vart och ett av de båda åren och nettot av samtliga åtgärder på inkomstsidan
under respektive år har räknats som automatik.

Eftersom de belopp företagen 1960 avsatte till investeringsfonder och inbetalade till riksbanken
ej ingår i statsbudgeten, redovisas den inkomstdödande effekten av dessa inbetalningar ej här. De
har räknats som kreditmarknadstransaktioner och redovisas i kreditmarknadskapitlet som ökning
i allmänhetens långa placeringar.

Nettosumman för 1960 är lika med förändringen i statens finansiella sparande mellan 1959 och
1960 med ombytt förtecken och nettosumman 1961 är lika med det finansiella sparandets beräknade
förändring mellan 1960 och 1961 med ombytt förtecken.

Tabell 3 syftar till att något bättre än tabell 1 ge uttryck för finanspolitikens
effekter i några avseenden. Tanken är att på ett visserligen schematiskt
sätt få till stånd en bättre tidslokalisering av några av budgetens viktigare
poster. De justeringar som vidtagits — jämfört med kalenderårssiffrorna
i tabell 1 — är följande: 1) Preliminärskatteuppbörden av inkomstskatt
och allmän varuskatt under januari har för samtliga år flyttats tillbaka
till omedelbart föregående år. Detta bör ge en bättre bild av under
vilken tidsperiod skatten påverkat den reala efterfrågan; januariuppbörden
ett år avser ju inkomster och aktiviteter under november—december året
före. 2) Investeringsutgifterna med undantag av utgifterna för väginvesteringarna
har fördelats jämnt över budgetåret vilket speglar den reala aktiviteten
bättre än rena betalningsdata enligt tabell 1, vilkas tidsfördelning
påverkas av det förhållandet att en stor del av kostnaderna för dessa aktiviteter
betalas under vårmånaderna. 3) Sparpremierna, 120 miloner kronor,
vilka bokförts som statsutgift hösten 1960, har flyttats över till 1961, eftersom
dessa pengar kunde lyftas av spararna först under detta år (och således
huvudsakligen först under innevarande år torde påverka konsumtionsutgifterna.
Jfr dock kap. VI). Någon enkel grund att på motsvarande sätt
omfördela övriga överföringsutgifter har ej stått att finna, varför dessa i
övrigt fått stå orörda från tabell 1. — Låneutgifternas variationer i tiden
är beroende huvudsakligen av det privata och kommunala bostadsbyggandets
växlande omfattning. Härför redogörs i kapitel VII på ett fullständigare

5 Bihang till riksdagens protokoll 1961. t samt. Nr 150. Bihang C

Kungi. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

Tabell VIII: 3. Statens inkomster och utgifter 1959—1961 med vissa korrektioner

Miljoner kronor

	1959	1960	1961 prel. ber.
.4. Inkomster..................................	12 985	15390	16 775
Utgifter:
B. Överföringsutgifter ........................	7 262	7 729	8 647
G. Konsumtion ...............................	3 286	3 642	4 030
D. Bruttoinvesteringar ........................	3 240	3 254	3 281
E. Diverse....................................	72	- 161	—
F. Summa B till E............................	13 860	14 464	15 958
G. Saldo (A—F)..............................	- 875	+ 926	+ 817
H. Utlåning..................................	1072	959	1253

sätt än vad här är möjligt, varför den statliga utlåningsverksamheten (som
ju domineras av bostadskrediterna) i tabell 3 redovisas med oförändrade
belopp från tabell 1, och ingår endast helt formellt i tabell 3 för att göra redovisningen
av budgetens utgiftssida komplett.

Enligt denna beräkningsmetod blir skillnaden mellan saldot (G) för 1960
och för 1959 -f- 1 800 miljoner kronor. Skillnaden mellan statens finansiella
sparande 1960 och 1959 var enligt tabell 1 ca 950 miljoner kronor. Den beräkningsmetod
som används i tabell 3 ger således en bild av en betydligt
mer restriktiv effekt på samhällsekonomin 1960, härrörande från budgetpolitiken,
än den metod som tillämpas i tabell 1. För 1961 gäller motsatsen.
Således nedgår saldot (G) i tabell 3 med omkring 100 miljoner mellan 1960
och 1961, implicerande en något minskat restriktiv statsbudgeteffekt under
innevarande år, medan det finansiella sparandet enligt tabell 1 skulle
öka med över 1 000 miljoner kronor, vilket alltså närmast skulle indicera
motsatsen: en ytterligare åtstramande budgeteffekt på efterfrågan under
1961. Det finns skäl att anse beräkningen enligt tabell 3 vara den bättre
indikatorn på budgetens effekter, varför man sammanfattningsvis kan säga
att medan budgeten 1960 verkade kraftigt restriktivt, synes 1961 års budget
i stort sett endast komma att bibehålla den grad av restriktivitet som uppnåddes
1960.

Investeringssiffrorna i tabell 3 torde ge en bättre bild än motsvarande i
tabell 1 av den statliga aktiviteten på investeringsområdet (i motsats till
investeringsbetalningarnas omfattning — siffrorna i tabell 1 är ju principiellt
betalningsstatistik). Sålunda tyder tabell 3 på en volymmässig uppgång
i de budgetfinansierade investeringarna på nära 2 procent mellan 1959
och 1960, medan motsvarande siffra mellan 1960 och 1961 skulle bli en volymmässig
nedgång med 2 å 3 procent. (Motsvarande siffror enligt tabell 1
är -f- 1 1/2 resp. — 7 procent.)

Statsbudgetens likviditetseffekter samt de finansiella effekterna (med åtföljande
reala verkningar) av budgetens utfall samt av de statliga lånetransaktionerna
belyses nedan i avsnittet om kreditmarknaden.

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1961

2. Kommunerna

Enligt den preliminära nationalbudgeten för 1961 skulle de borgerliga
kommunernas och landstingens (exkl. affärsverk och bolag) sammanlagda
budgetunderskott, vilket, efter korrigeringar för tillfälliga betalningsförskjutningar
kring årsskiftet 1959/1960, ökade från ca 280 miljoner till omkring
330 miljoner mellan 1959 och 1960, komma att öka ytterligare till
drygt 500 miljoner kronor 1961. Kommunerna skulle alltså komma att bidra
till det efterfrågeöverskott som beräknas uppkomma innevarande år. Vårens
investeringsenkät synes tyda på en ytterligare ökad kommunal investeringsvilja;
mot denna får man dock ställa effekterna av den frivilliga investeringsbegränsningen.
I stort sett torde man kunna räkna med att det
totala planerade kommunala budgetunderskottet på 500 miljoner kronor enligt
den tidigare beräkningen kvarstår. I vilken omfattning den kommande
utgiftsökningen verkligen kommer att kunna genomföras och materialisera
sig på varu- och arbetskraftsmarknaderna kommer framför allt att bero på
kommunernas lånemöjligheter under 1961. Under 1960 försköts den kommunala
lånestrukturen inom ramen för en totalt ökad kommunal upplåning
i riktning mot ökad långfristig och minskad kortfristig skuldsättning,
bakom vilken utveckling låg bl. a. såväl den allmänt vidgade långa
marknaden som den ökade restriktiviteten på marknaden för korta krediter
(i huvudsak = bankkreditmarknaden). Möjliga utvecklingstendenser på
kreditmarknaden under 1961 antyds nedan i kreditmarknadsavsnittet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

IX. Kreditmarknaden

I de föregående kapitlen har den realekonomiska utvecklingen bedömts
med ledning av de indikatorer som på varje område står till förfogande. Bedömningsmetoderna
innebär i princip även ett hänsynstagande till den inverkan
på investeringarna, som utövas av kreditmarknadsutvecklingen, eller
rättare: i den mån kreditmarknadsläget påverkar investeringsplanerna
måste detta vid denna tidpunkt på året redan i stort sett framträda i de
övriga indikatorerna; framför allt de investeringar som man uppger sig planera
för återstoden av året torde vid denna tid kunna antas i stort sett ha
sin finansiering säkerställd. Det är emellertid inte fördenskull betydelselöst
att också studera kreditmarknadssidan och att försöka utläsa vilken roll
denna kan ha haft och längre fram få för den realekonomiska utvecklingen.
Helt allmänt torde man kunna säga, att den genomförda likviditetssänkningen
inom banksystemet och näringslivet -— även om den inte hindrat
en alltjämt pågående expansion — medverkar till att förebygga en mera
utpräglat inflatorisk utveckling.

Inledningsvis ges en översikt av kreditmarknadsutvecklingen under det
gångna året, för vilken en preliminär utfallsberäkning nu föreligger.

Det kanske mest intressanta draget hos den reviderade kreditmarknadsöversikten
för 1960 (tab. 1) jämfört med den översikt för 1960 som publicerades
i den preliminära nationalbudgeten är att det totala finansieringsbidraget
från marknaden utanför kreditinstituten har visat sig vara ännu
större än vad som där beräknades (1 800 i stället för 1 500 miljoner kronor).
I »marknaden» ingår, förutom vissa fonders och kassors placeringar, allmänhetens
nettoköp av obligationer, förlagsbevis och aktier (se anm. under tabellen).
Det är då att notera att marknaden redan då bedömdes få en markant
ökad omfattning jämfört med 1959, till stor del beroende på tillkomsten av
allmänna pensionsfonden. Det är marknadens bidrag till framför allt näringslivets
finansiering som ökat kraftigt jämfört med uppskattningen i december
1960. Näringslivets aktie- och obligationsfinansiering tog mot slutet
av året kraftig fart. (I viss mån överraskande kan detta synas för aktiernas
del, enär ett uppskjutande till efter 1 januari 1961 med registrering och
betalning av emissionerna skulle ha givit de emitterande bolagen skattefördelar
i form av viss avdragsrätt för utdelning.) Affärsbankernas bidrag till
näringslivets finansiering blev i stället mindre än beräknat, så att totalt sett
upplåningen för näringslivet blev av praktiskt taget samma storlek som enligt
den preliminära nationalbudgeten. Detta senare gäller för övrigt totala
upplåningen för samtliga särredovisade sektorer. Det kan noteras att även
för kommunernas del den allmänna vidgningen av kreditmarknaden utanför
kreditinstituten kom att betyda mer än vad som räknades med i den
preliminära nationalbudgeten.

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 196J

Tabell IX: 1. Kreditmarknadsöversikt för 1959 och 1960

Nettobelopp, miljoner kronor

''''X Låntagare Kreditgivare	Staten	Kommuner	Bostäder	Närings- livet	Summa
1959
Riksbanken ....................	400	—	—	—	400
Affärsbanker1 ..................	675	75	500	1 200	2 450
Övriga kreditinstitut1............	925	200	1500	575	3 200
Marknaden utanför kreditinstituten	- 75	75	75	125	200
Summa	1925	350	2 075	1900	6 250
1960 (prel.)
Riksbanken ....................	1200	—	—	—	1200
Affärsbanker1 ..................	-650	-50	300	850	450
Övriga kreditinstitut1............	-200	100	1500	450	1850
Marknaden utanför kreditinstituten	750	250	350	450	1800
Summa	1100	300	2150	1750	5 300

1 Om korrigering görs för effekterna av den tillfälliga medelsomflyttning mellan affärsbanker
och postgiro, uppgående till ca 600 miljoner kronor, som ägde rum kring årsskiftet 1959/60
erhålls ett affärsbanksbidrag till statens finansiering 1959 på 1 275 miljoner kronor och en total
affärsbankskreditgivning på 3 050 miljoner. Motsvarande siffror för övriga kreditinstitut
1959 blir ett statsfinansieringsbidrag på 325 miljoner och en total kreditgivning på 2 600 miljoner
kronor. För 1960 blir då på motsvarande sätt affärsbankernas finansieringsbidrag till
statssektorn — 1 250 miljoner och deras totala kreditgivning—150 miljoner, medan för övriga
kreditinstituts del finansieringsbidraget till staten blir 400 miljoner och deras totala finansieringsbidrag
2 450 miljoner kronor.

Anm. Med näringslivet avses praktiskt taget hela den del av samhällsekonomin, som ligger
utanför staten, kommunerna, bostadssektorn och kreditinstituten.

Riksbankens utlåning till andra än kreditinstitut består så gott som uteslutande av dess nettokreditgivning
till staten.

Affärsbankernas utlåning till respektive staten, kommunerna och bostäderna omfattar inköp
av statspapper, reverslån till kommunerna (bankernas köp av kommunobligationer har uppskattats
till noll), bostadsbyggnadskrediter enligt Svenska Bankföreningens månadsstatistik samt
beräknade köp av hypoteksobligationer. Utlåningen till näringslivet är en restpost, som avser
alla andra lån och obligationsköp än de nyssnämnda.

»Övriga kreditinstitut» omfattar sparbankerna, postbanken, jordbrukskasseorganisationen och
försäkringsbolagen. Deras kreditgivning till staten, kommunerna,''bostadssektorn och näringslivet
innefattar såväl reverslån som köp av obligationer och andra värdepapper.

I uppgifterna för marknaden utanför kreditinstituten ingår vissa fonders och kassors kreditgivning
samt dessutom kapitalanskaffningen från andra än kreditinstituten, fondema och kassorna
genom emission av obligationer, förlagsbevis och aktier (för staten även andra finansobjekt
såsom skattkammarväxlar och statsskuldförbindelser). Fonderna och kassorna utgörs av
allmänna pensionsfonden, de av riksförsäkringsanstalten och pensionsstyrelsen förvaltade fonderna,
allmänna sjukkassor och Sveriges Kommunalanställdas Pensionskassa.

Tabellen innefattar endast uppgifter om kreditförmedling över den reguljära kreditmarknaden;
kommersiella krediter eller andra finansiella transaktioner mellan de reala sektorerna ingår sålunda
inte.

Uppgifterna för 1959 har avrundats till jämna 25-tal och uppgifterna för 1960, som är preliminära,
till jämna 50-tal miljoner kronor.

Som framgår av tabell 1, speciellt om denna korrigeras med hänsyn till vad
som påpekas i noten till denna, var det affärsbankernas finansieringsbidrag
som kom att krympa kraftigt under 1960 såväl för de prioriterade som för de
oprioriterade sektorernas del. Det stora statliga utgiftsöverskottet 1959, i huvudsak
kortfristigt finansierat, var ägnat att stimulera bankernas utlåning
till allmänheten. Under 1960 krympte budgetunderskottet kraftigt både på

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

Tabell IX: 2. Relativ fördelning av vissa finanstillgångar hos allmänheten 1951—1960

A. Fördelningen av förändringarna, procent

År	Nettoköp av aktier	Nettoköp av obliga-tioner, svenska	Nettoavsätt-ningar på in-vesterings-konton i riks-banken	Ökning av tillgodo-havanden på inlånings-räkningar	ökning av sedelinne-havet	Summa	Summa milj. kr.
1951	3	0	0	80	17	100	3 200
1952	13	5	0	51	31	100	1500
1953	6	1	0	83	10	100	2 550
1954	6	28	0	55	11	100	[2 200
1955	11	17	0	43	12	100	1650
1956	10	1	3	75	12	100	2 300
1957	4	1	3	84	8	100	2 950
1958	2	1	3	88	6	100	3 350
1959	2	1	71	93	3	100	5 350
1960	10	32	34	10	14	100	2 500

B. Fördelningen av innehavet, procent

31/12 år	Innehav av obligationer	Investerings-fonder i riksbanken	Tillgodoha-vanden på inlånings-räkningar	Innehav av sedlar	Summa	Summa milj. kr.
1950	14	0	73	13	100	26 550
1951	13	0	74	13	100	29 650
1952	12	0	74	14	100	30 950
1953	11	0	75	14	100	33 350
1954	12	0	74	14	100	35 400
1955	13	0	73	14	100	36 900
1956	12	0	74	14	100	39 000
1957	12	0	75	13	100	41 800
1958	11	0	76	13	100	45100
1959	10	0	78	12	100	50 350
1960	11	2	75	12	100	52 600

Anm. Till allmänheten räknas här sektorn utanför staten, kommuner, banker, försäkringsbolag
och följande fonder och kassor: allmänna pensionsfonden, de av riksförsäkringsanstalten
och pensionsstyrelsen förvaltade fonderna, allmänna sjukkassor och Sveriges Kommunalanställdas
Pensionskassa. Både företag och hushåll förs sålunda till allmänheten liksom även andra
fonder, kassor, institutioner m. m. än de ovan angivna. Uppgifter om totalinnehavet (stocken)
av aktier saknas.

grund av budgetpolitiska åtgärder och det ökade inkomsttillflöde som följde
med ett starkt expanderande inkomstunderlag. Det minskade statsbudgetunderskottet
1960 samt de upplåningsformer som begagnades detta år (långa
obligationslån till relativt hög ränta) innebar minskad banklikviditet och
minskade möjligheter för bankerna att öka sin utlåning. Dessutom skärptes
såväl affärsbankernas likviditetskvoter som övriga instituts placeringsregler.

I det läge med en som »hög» betraktad räntenivå som uppstod ökades allmänt
marknadens intresse för långa placeringar, och riksbanken släppte
också fram ett ökat antal oprioriterade låntagare på obligationsmarknaden.

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1961

Tabell IXs 3. Förändring av allmänhetens likvida tillgångar 1957—1960

Miljoner kronor

År	Förändring av penningmäng-den hos all-mänheten	Förändring av allmänhetens långa place-ringar	Summa föränd-ring i allmän-hetens likvida tillgångar	Penningmängd vid slutet av resp. år i procent av BNP	Penningmängd, obligations-stock och tillgo-dohavanden på investerings-konton vid slu-tet av resp. år i procent av BNP
1957	+ 2 700	+ 250	+ 2 950	64	73
1958	+ 3150	+ 200	+ 3350	67	76
1959	+ 5150	+ 200	+ 5 350	71	80
1960	+ 600	+ 1900	+ 2 500	67	77

Anm. Allmänheten är här definierad på samma sätt som i tabell 2 och inkluderar sålunda
bl. a. företagen. Penningmängden utgörs av allmänhetens innehav av sedlar samt tillgodohavanden
på samtliga inlåningsräkningar i banker. Med långa placeringar avses placeringar i
aktier, obligationer och investeringskonton i riksbanken. Då stockuppgifter för aktier saknas
ingår dessa ej i beräkningarna för sista kolumnen.

ATP-fondernas tillkomst betydde även en hel del för stärkandet av utbudet
på långfristig kredit.

Den vidgade kapitalmarknadens betydelse för allmänhetens innehav av
olika finanstillgångar illustreras i tabell 2. Denna innehåller relativa fördelningar
av både olika finanstillgångars tillväxt och deras storlek. Med allmänheten
avses här sektorn utanför staten, kommunerna, riksbanken, kreditinstituten
och vissa fonder och kassor, bl. a. ATP-fonderna (se anm. under tabellen).
Allmänheten är sålunda ett snävare begrepp än marknaden.

Som framgår av deltabell A innebar utvecklingen under 1960, sådan den
blev bl. a. på grund av det sätt varpå den ekonomiska politiken utformades,
väsentliga skiljaktigheter från framför allt de omedelbart föregående årens
placeringsmönster. Andelen långa placeringar (aktier, obligationer och investeringskonton)
av de årliga totala finansplaceringarna ökades synnerligen
kraftigt med motsvarande relativa nedgång för de mer likvida tillgångarna.
Intressant att notera är att det enda år då andelen nettoköp av obligationer
tillnärmelsevis når upp till 1960 års storleksordning är 1954, ett år då i likhet
med vad som hände under 1960 den långa räntan justerades upp till en
nivå som allmänt betraktades som »hög».

Trots den kraftiga ökningen av obligationsplaceringarna under 1960 har
ej allmänhetens obligationsinnehav i procent av de finansiella tillgångarna
(deltabell B) kommit upp i nivå med andelen under det tidiga 50-talet. Utvecklingen
under 1960 innebar således bara ett brytande av och en viss återgång
från en utveckling som innebar en minskning i obligationernas andel
under senare hälften av 50-talet.

Likviditetsutvecklingen under senare år belyses ytterligare av tabell 3, i
vilken särredovisas dels de likvida tillgångar som är betalningsmedel och nära
substitut för dessa, dels likvida tillgångar av mer långfristig natur. Här framstår
åter den markanta skillnaden mellan likviditetsutvecklingen 1959 och

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

1960: under 1960 var ökningen av vad som rubriceras som penningmängden
endast en tiondel av 1959 års ökning, medan ökningen i långa fordringar

1960 var flerfaldigt större än 1959. Totalt var de likvida tillgångarnas ökning
1960 mindre än hälften av ökningen 1959. Om de likvida tillgångarna
under en följd av år sätts i relation till bruttonationalprodukten i löpande
priser erhålls en bild av utvecklingen av vad man kan kalla »den reala likviditeten».
Således kan konstateras att denna reala likviditet, som nådde ett
toppläge 1959, under 1960 återigen gick ned till omkring 1958 års nivå. Som
framgår av tabellen gäller detta vare sig man sätter penningmängden i traditionell
mening i relation till bruttonationalprodukten, eller man i tälj aren
även inkluderar obligationsinnehav och tillgodohavanden på investeringskonton
i riksbanken. Ännu synes man dock ej vara nere på någon speciellt
låg likviditetsnivå.

I den preliminära nationalbudgeten för 1961 gjordes i sifferexemplets
lorm en skiss över en möjlig utveckling på kreditmarknaden innevarande
år. Tillvägagångssättet var i princip att med stöd av olika förhandsberäknade
data uppskatta olika sektorers kreditbehov; samtidigt kalkylerades finansieringsbidragen
från marknaden och kreditinstituten utom affärsbankerna.
Som restpost framkom då det finansieringsbelopp som affärsbankerna
skulle få bidra med om utbud och efterfrågan skulle väga jämnt. Motsvarande
tablå med något ändrat sifferinnehåll publiceras här som tabell 4.
Ändringarna betingas delvis av att siffrorna i tablån nu avkortats till närmaste
fjärdedels miljard kronor i stället för till närmaste halva miljard, vilket
var fallet i den preliminära nationalbudgeten, delvis av att nya data nu
framkommit. Det statliga totalbudgetunderskottet för 1961 uppskattas i kapitel
VIII (tabell VIII: 1) till drygt 200 miljoner kronor, vilket utgör statens
lånebehov innevarande år. Det upptas i tabell 4 till avrundat 250 miljoner.
(I den preliminära nationalbudgeten redovisades ett beräknat statligt kreditbehov
på 1 000 miljoner.) Kommunernas sammanlagda budgetunderskott

1961 beräknades i den preliminära nationalbudgeten till ca 500 miljoner
kronor (kap. VII, tabell 2), och i den preliminära nationalbudgetens kreditmarknadskalkyl
för 1961 upptogs detta som utgörande kommunernas kreditefterfrågan
innevarande år. Enligt statistiska centralbyråns i mars 1961
företagna investeringsenkät bland kommunerna skulle de kommunala myndigheternas
investeringsplaner för 1961 ha uppjusterats ca 100 miljoner
kronor. Som framhålls i kapitel VII får man emellertid räkna med att siffrorna
innebär en viss överskattning, vartill kommer att den frivilliga investeringsbegränsningsaktionen
för sommaren 1961 kan medföra att vissa
projekt som planerats för 1961 i själva verket uppskjuts till 1962. Kommunernas
kreditefterfrågan redovisas därför med oförändrat 500 miljoner kronor
i tabell 4. Enligt kapitel VII (tabell VII: 5) beräknas bostadsinvesteringarna
1961 i fasta priser nu öka med 200 miljoner mot 50 miljoner enligt
den preliminära nationalbudgeten. Om man antar att byggnadskostnaderna
1961 kommer att ligga 2 å 3 procent över 1960 års nivå motsvarar

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1961 65

ovan nämnda uppgång på 200 miljoner i fasta priser en uppgång i löpande
priser på ca 300 miljoner. Denna ökning kan anses medföra ett i ungefär
motsvarande mån ökat kreditbehov 1961 jämfört med 1960, och eftersom
bostadssektorn 1960 erhöll totalt 2 150 miljoner kronor från kreditmarknaden
(tabell 1) skulle motsvarande kreditbehov i år komma att uppgå till
närmare 2 500 miljoner kronor. Denna siffra har sålunda införts på kreditefterfrågan
i tabell 4.

Vid beräkningen av det yttre finansieringsbehovet för ovannämnda tre
sektorer har man i många avseenden relativt goda utgångspunkter för en
bedömning. För den fjärde sektorns — näringslivets — del, saknas på alltför
många punkter säkra grunder för antagandena, varför kalkylen här får anses
övergå till att bli ett rent räkneexempel utan större anspråk på realism. 1
tabellen har införts siffran 1 750 miljoner eller samma kreditvolym som näringslivet
synes ha tagit i anspråk under föregående år. Detta antagande
kan, om man så vill, ges följande innebörd: det större kreditbehovet p. g. a.
ökningen av de fasta investeringarna uppvägs av nedgången i lagerinvesteringarna;
en minskning av möjligheterna att dra på banktillgodohavanden
i samma utsträckning som under 1960 uppvägs av ett bortfall av avsättningar
till investeringsfonder. (Skillnaden gentemot de 2 500 miljoner som
redovisades i den preliminära nationalbudgeten förklaras av det väsentligt
minskade finansieringsbehovet för lagerinvesteringar jämfört med 1960
som man nu räknar med.) Det understryks att felmarginalerna i de uppskattningar
som gjorts rörande kreditvolymen i utgångsläget 1960 är stora,
vilket följaktligen — oavsett räkneexemplets godtycklighet i övrigt -— även
gäller kreditbehovet under 1961. Det understryks dessutom än en gång, att
det här gäller en formell kalkyl, nämligen upplåningsbehovet på den reguljära
kreditmarknaden under just de här angivna förutsättningarna, innebärande
att formerna och källorna för 1961 års upplåning skulle anknyta till
1960 års mönster just på det angivna sättet. En helt annan fråga är i vad
mån en faktisk upplåning av denna storlek och form utgör en förutsättning
för att de investeringar, som därmed skulle finansieras, skall kunna komma
till stånd (se nedan sid. 67).

Totalt har ovan framräknats en beräknad kreditefterfrågan under 1961
på sammanlagt 5 000 miljoner kronor. Utbudssidan kalkyleras på följande
sätt: riksbanken antas stå för hela statens upplåningsbehov, ca 250 miljoner
kronor, övriga kreditinstitut beräknas komma att stå för 2 500 miljoner
(kalkylerat på basis av antaganden rörande medelstillströmningen till sparbanker,
försäkringsbolag etc. samt dessa instituts placeringsmönster) och
marknadens bidrag — höjt med 1/4 miljard från den preliminära nationalbudgeten
— beräknas till 1 250 miljoner. Innan affärsbankerna inkluderats
står således mot en kalkylerad kreditefterfrågan på 5 000 miljoner ett
utbud på 4 000 miljoner, dvs. 1 000 miljoner kronor mindre. Således måste
affärsbankerna »fylla i» med detta belopp om tabellen 4 skall gå jämnt ut

-dvs. om alla kalkylerade kreditbehov skall förutsättas bli tillfredsställda
på den reguljära kreditmarknaden.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

Tabell IX: 4. Kreditmarknaden 1961

Nettobelopp, miljoner kronor

	Efterfrågan		Utbud
	250	Riksbanken ................	250
Kommuner ................	(500)	Affärsbankerna..............	(1000)
Bostäder....................	2 500	Övriga kreditinstitut ........	2 500
Näringslivet................	(1750)	Marknaden..................	1250
Summa	5 000		5 000

I tabellen har siffrorna för affärsbankernas kreditutbud och för kommunernas
och näringslivets kreditefterfrågan satts inom parentes för att markera
att dessa storheter är föremål för speciell statlig målsättning: affärsbankernas
utlåning skall ej bli lika stor som i kalkylen, och kommunernas
och näringslivets kreditutrymme och deras efterfrågan på varor och arbetskraft
för investeringsändamål skall därigenom om möjligt bringas att nedgå
— allt i syfte att bibehålla den samhällsekonomiska balansen.

Hur kan då banklikviditeten och därmed bankernas möjligheter att tillgodose
det resterande kreditbehov på en miljard kronor som framkom
ovan, komma att utvecklas? En del av de uppgifter, som är av betydelse för
bedömningen härav, kan någorlunda väl uppskattas. Statens utgiftsöverskott
för 1961 beräknas till närmare en kvarts miljard kronor. Likviditetspåspädningen
härrörande från detta utgiftsöverskott kan emellertid väntas
bli mer än väl neutraliserad genom ökning av allmänhetens behov av sedlar
i samband med den allmänna produktions- och inkomstökningen. Utvecklingen
av valutareserven väntas inte nämnvärt förändra bankernas innehav
av likvida tillgångar. Utgår man vidare ifrån, såsom ovan skett, att
staten inte lånar utanför riksbanken och affärsbankerna, skulle därmed
affärsbankernas innehav av likvida tillgångar vid slutet av 1961 snarast
komma att ligga något under innehavet vid slutet av 19601. Vid slutet av
1960 låg genomsnittet av affärsbankernas faktiska likviditetskvoter ej fullt
i nivå med riksbankens krav; för några banker redovisades överlikviditet
men för några en icke ringa underlikviditet. Varje försök från bankernas
sida att under 1961 svara för en långivning av tillnärmelsevis den storleksordning
som ovan kalkylerats från efterfrågesidan, skulle (med nyss beräknade
utveckling av de likvida tillgångarna) medföra ett kraftigt underskridande
av de rekommenderade likviditetskvoterna vid slutet av året. I ännu
högre grad skulle den rekommenderade likviditetsnivån underskridas tidigare
under året, då de likvida tillgångarna säsongmässigt minskar och utlåningen
säsongmässigt expanderar. Då dessutom även kassalikviditeten hos
bankerna kommer att vara synnerligen ansträngd under en stor del av året

1 Beslutet om att under sommaren erbjuda företagen möjligheter till ytterligare avsättningar till
investeringsfonder av 1960 års typ kommer, i den mån syftet med erbjudandet uppnås, att ytterligare
reducera bankernas likvida tillgångar. Detta beslut har fattats efter det att förevarande framställning
färdigställts.

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1961

och krediter i riksbanken därför torde bli erforderliga, är en fortsatt, kanske
ökat restriktiv utlåningspolitik från bankernas sida att vänta.

Såsom inledningsvis antyddes torde effekten av den här redovisade nedskruvningen
av likviditet och kreditmöjligheter avspeglas i de uppskattningar
av 1961 års investeringar som redovisats i tidigare kaptitel. Detta innebär
inte att kreditåtstramningen betraktas som verkningslös. En fortsatt lätt
kreditmarknad skulle ha kunnat leda till en mera explosiv utveckling än den
som nu pågår. Att å andra sidan den markerade omsvängningen på den reguljära
kreditmarknaden inte synes leda till en ännu starkare dämpning av
den ekonomiska aktiviteten torde bl. a. förklaras av att likviditeten hos allmänheten,
inklusive näringslivet, vid 1960 års slut fortfarande var visserligen
lägre än 1959, men lika hög som 1958 och påtagligt högre än 1957 (se
tabell 3 ovan). Det finns möjligheter för företagen att inbördes ge varandra
kredit, antingen genom vanliga handelskrediter eller genom rena lånetransaktioner.
Bankgarantier kan här spela en viktig roll som katalysator. Mellan
första halvåret 1959 och första halvåret 1960 expanderade kreditgivningen
mellan företagen betydligt, och en ytterligare expansion i år kan fortfarande
vara möjlig trots inbetalningarna på investeringskonton hösten
1960, vilka bl. a. avsåg att begränsa systemets elasticitet i detta avseende.
Den alltjämt stigande tendensen i fråga om årets investeringsplaner, som
framgår av vårens investeringsenkät, konjunkturbarometrarnas uppgifter
om orderingången i kapitalvaruindustrierna och statistiken över ansökningar
om igångsättningstillstånd, tyder på att företagen i varje fall ej ännu
skymtar några större svårigheter att finansiera sina tilltänkta investeringar,
trots restriktiviteten främst från bankernas sida.

Den reviderade nationalbudgeten, som utarbetats inom finansdepartementets
ekonomiska avdelning, bygger på material som erhållits från fackdepartement
och olika statliga verk och institutioner. Följande utomstående
författare har medverkat: förste forskningsassistent B. Pettersson och amanuens
B. Jonsson (kap. II) samt forskningssekreterare Gudrun Norstedt och
aktuarie Å. Tengblad (kap. VII). Kapitlet om utrikeshandeln bygger i stor
utsträckning på cn promemoria från kommerskollegium. Vidare har utredningsrådet
hörts. Dettas ledamöter bär dock inget ansvar för nationalbudgetens
utformning och bedömningar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

Tabellförteckning

I. 1. Preliminär försörjningsbalans för 1961 .......................... 3

II. 1. Försörjningsbalans 1956—1960 ................................ 10

2. Bruttoinvesteringar 1956—1960 ................................ 12

3. Privat konsumtion 1955—1960 ................................ 13

4. Bytesbalansen 1956—1960 .................................... 15

5. Lagerförändringar för statistiskt belysta produktions- och distributionsområden
1956—1960 .......................................... 16

III. 1. Utrikeshandelns fördelning på länderområden 1959—1960 .......... 22

2. Betalningsbalansen 1958—1961 .................................. 22

3. Utrikeshandelns värde-, volym- och prisförändringar 1959—1961 .... 23

4. Guld- och valutareserven december 1958—mars 1961 .............. 23

IV. 1. Industriproduktionen 1958—februari 1961........................ 26

V. 1. Utvecklingen på arbetsmarknaden 1956—1961 .................... 32

VI. 1. De enskilda konsumenternas inkomster och utgifter 1959—1961 .... 39

VII. 1. Räkneexempel för 1961 års tillståndsberoende byggnadsverksamhet

(exkl. bostäder)...................... 44

2. Investeringsplaner inom industrin för 1961........................ 46

3. Planerade och faktiska förändringar av den egentliga industrins

investeringar 1955—1961........................................ 47

4. Kommunernas samt de kommunala bolagens och stiftelsernas investeringsplaner
för 1961 .......................................... 51

5. Prognos för bruttoinvesteringarnas utveckling från 1960 till 1961 .... 52

VIII. 1. Statens ekonomiska verksamhet 1959—1962 ...................... 55

2. Statsbudgetens effekter på inkomstutvecklingen 1960 och 1961...... 57

3. Statens inkomster och utgifter 1959—1961 med vissa korrektioner .. 58

IX. 1. Kreditmarknadsöversikt för 1959 och 1960 ........................ 61

2. Relativ fördelning av vissa finanstillgångar hos allmänheten 1951—1960 62

3. Förändring av allmänhetens likvida tillgångar 1957—1960 .......... 63

4. Kreditmarknaden 1961 66

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1961 69

Innehåll

I. Sammanfattande översikt ........................................ 1

II. Försörjningsbalansen 1960........................................ 9

1. Inhemska bruttoutgifter...................................... 11

2. Utrikeshandel och lagerutveckling.............................. 14

III. Utrikeshandeln ................................................ 18

1. Sveriges export och import 1960................................ 18

2. Bytesbalansen och valutareserven 1960 18

3. Sveriges export 1961 19

4. Sveriges import 1961 ........................................ 21

5. Bytesbalansen och valutareserven 1961.......................... 22

IV. Produktionen .................................................. 24

1. Den totala produktionen 1960 och 1961 ........................ 24

2. Produktionsutvecklingen inom olika näringsgrenar................ 25

V. Arbetsmarknaden .............................................. 31

1. Arbetskraftstillgången och den totala sysselsättningen ............ 31

2. Arbetsmarknadsläget ........................................ 31

VI. De enskilda konsumenternas ekonomi .............................. 36

1. De disponibla inkomsterna.................................... 36

2. Konsumentpriserna.......................................... 38

3. Konsumtionsvolymen ........................................ 40

VII. Investeringarna ................................................ 42

1. Byggnadsverksamhet inom den den tillståndsreglerade sektorn (utom

bostäder) .................................................. 43

2. Investeringsutvecklingen inom olika områden.................... 44

VIII. Den offentliga verksamheten ...................................... 54

1. Staten .................................................... 54

2. Kommunerna ................................ 59

IX. Kreditmarknaden .............................................. 60

Stockholm 1961. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag G10548

BIHANG D

DRIFTBUDGETEN

FÖR

BUDGETÅRET 1961/62

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1961
Bih. D. Driftbudgeten 1961/62

Bihang D

DRIFTBUDGETEN
FÖR BUDGETÅRET 1961/62

1 Bihang till riksdagens protokoll 19C>1. 1 samt. Nr ISO. Bihang D

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 dr 1961

Driftbudgeten för

Inkomster

	Statsverks-	Senare	Summa
	propositionen	ändringar	Milj. kr.
	Milj. kr.	Milj. kr.
A. Egentliga statsinkomster:
I. Skatter..........................	14 965,7	+ 614,0	15 579,7
II. Uppbörd i statens verksamhet......	233,9	+ 1,0	234,9
III. Diverse inkomster ................	299,0	—	299,0
Säger	15 498,6	-f 615,0	16 113,6
B. Inkomster av statens kapitalfonder:
I. Statens affärsverksfonder..........	402,0	- 2,0	400,0
II. Riksbanksfonden..................	50,0	—	50,0
III. Statens allmänna fastighetsfond____	25,0	—	25,0
IV. Försvarets fonder ................	36,9	- 0,2	36,7
V. Statens utlåningsfonder............	259,3	—	259,3
VI. Fonden för låneunderstöd..........	12,3	—	12,3
VII. Fonden för statens aktier..........	95,0	- 25,0	70,0
VIII. Statens pensionsfonder ............	74,8	—	74,8
IX. Diverse kapitalfonder..............	44,4	—	44,4
Säger	999,7	- 27,2	972,5
Summa inkomster å driftbudgeten	16 498,3	+ 587,8	17 086,1
Summa	16 498,3	+ 587,8	17 086,1

Bih. D. Driftbudgeten 1961/62

budgetåret 1961/62

Utgifter

	Statsverks-propositionen Milj. kr.	Senare ändringar Milj. kr.	Summa Milj. kr.
A. Egentliga statsutgifter:
I. Kungl. hov- och slottsstaterna......	4,9	—	4,9
II. Justitiedepartementet..............	155,6	—	155,6
III. Utrikesdepartementet..............	103,0	+ 2,0	105,0
IV. Försvarsdepartementet ............	3 056,8	+ 5,5	3 062,3
V. Socialdepartementet ..............	4 722,2	+ 1,4	4 723,6
VI. Kommunikationsdepartementet ____	1 303,6	—	1 303,6
VII. Finansdepartementet ..............	762,2	—	762,2
VIII. Ecklesiastikdepartementet..........	2 135,7	+ 1,1	2 136,8
IX. Jordbruksdepartementet............	498,1	+ 9,5	507,6
X. Handelsdepartementet.............	312,7	+ 1,4	314,1
XI. Inrikesdepartementet..............	942,7	+ 6,0	948,7
XII. Civildepartementet ................	583,8	+ 19,8	603,6
XIII. Oförutsedda utgifter ..............	1,0	—	1,0
XIV. Riksdagen och dess verk m. m.....	26,2	+ 1,7	27,9
Säger	14 608,5	+ 48,4	14 656,9
B. Utgifter för statens kapitalfonder:
I. Statens affärsverksfonder..........	50,0	—	50,0
II. Luftfartsfonden ..................	18,3	—	18,3
III. Riksgäldsfonden ..................	925,0	- 50,0	875,0
IV. Avskrivning av nya kapitalinveste-
ringar..........................	303,5	+ 3,0	306,5
V. Avskrivning av oreglerade kapital-
medelsförluster..................	1,0	—	1,0
Säger	1 297,8	— 47,0	1 250,8
Summa utgifter å driftbudgeten	15 906,3	+ 1,4	15 907,7
Avsättning till budget utjämningsfonden av
kommunalskattemedel.................	250,0	+ 100,0	350,0
Beräknat överskott å statsregleringen......	342,0	+ 486,4	828,4
Summa	16 498,3	+587,8	17 086,1

Stockholm 1961. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 610654

BIHANG E

DEN STATSFINANSIELLA
UTVECKLINGEN
BUDGETÅREN 1955/56-1964/65

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1961
Bih. E: PM angående huvuddragen i den stats finansiella utvecklingen

Bihang E

angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen
under budgetåren 1955/56—1964/65

Inledning

I syfte att siffermässigt belysa den framtida statsfinansiella utvecklingen
har inom finansdepartementet sammanställts beräkningar av hur statens
inkomster och utgifter under vissa antaganden kan komma att utvecklas
under budgetåren 1961/62—1964/65. Som underlag för dessa beräkningar
har såvitt avser utgiftssidan uppgifter genom fackdepartementens försorg
inhämtats från olika myndigheter och verk. Därjämte har riksräkenskapsverket
verkställt en beräkning såvitt avser inkomstsidan.

Beräkningarna utgör en bearbetning och vidareutveckling av de kalkyler
som lämnades i fjolårets kompletteringsproposition. Liksom då redovisas
även i år visst material över den faktiska utgiftsutvecklingen för att ge en
bakgrund till bedömningen av den framtida utgiftsutvecklingen. Dessa beräkningar
omfattar budgetåren 1955/56—1959/60. Härvid lämnas först vissa
uppgifter över drift- och kapitalbudgetens strukturförändringar med utgifterna
grupperade efter realekonomisk art. För att ge en uppfattning om
den tidigare utgiftstrenden lämnas vidare en redogörelse för vissa gjorda beräkningar
över den volymmässiga utvecklingen för de egentliga statsutgifterna
på driftbudgeten. Slutligen redovisas uppgifter över statsinkomsternas
utveckling under senare hälften av 50-talet.

A. Vissa uppgifter om den statsfinansiella utvecklingen under
senare hälften av 1950-talet

1. Den statliga sektorns realekonomiska utveckling

Av utgifterna på drift- och kapitalbudgeten under budgetåret 1959/60
på sammanlagt 16,1 miljarder kronor hänförde sig 7,4 miljarder kronor till
utgifter av konsumtions- och investeringsnatur. Härav svarade konsumtionsutgifterna
för 3,4 miljarder kronor samt investeringsutgifterna på driftbudgeten
för 2,5 miljarder kronor och på kapitalbudgeten för 1,5 miljarder
kronor. I den statliga konsumtionen inräknas därvid endast värdet av statens
utgifter för löner och för inköp av varor och tjänster för löpande ändamål,
exempelvis statens löne- och pensionskostnader för anställd personal
inom försvaret, vid de allmänna läroverken och vid statens mentalsjukhus 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 150. Bihang E

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

samt de statliga myndigheternas omkostnader av olika slag. Däremot hänförs
inte till konsumtionsutgifter de statliga utgifter som innebär inkomstöverföringar,
såsom folkpensioner, barnbidrag, bidrag till sjukkassor o. dyl.
Dessa transfereringar till enskilda personer påverkar i stället den privata
konsumtionens omfattning och inriktning. Av motsvarande skäl medräknas
ej heller inkomstöverföringarna till kommunerna och de indirekta inkomstöverföringarna,
exempelvis skatteersättningen till kommunerna respektive
utgifterna för jordbruksprisregleringen. Ej heller inräknas i den statliga
konsumtionen driftbudgetutgifter av investeringsnatur. Sålunda betraktas
vägbyggandet och försvarets materielanskaffning inte såsom konsumtionsutgifter
utan såsom investeringsutgifter, trots att medel härför anvisas över
driftbudgeten. Begreppet statlig konsumtion är således snävare än vad som
inbegripes i löpande utgifter enligt den budgettekniska terminologin. Såsom
illustration härav kan nämnas, att av de totala driftbudgetutgifterna
om 13,7 miljarder kronor budgetåret 1959/60 endast 3,4 miljarder kronor
eller ca en fjärdedel, enligt här angivna definitioner, hänförde sig till konsumtionsutgifter
i realekonomisk mening.

Av det anförda framgår att begreppet statliga bruttoinvesteringar ej sammanfaller
med de utgifter som redovisas å kapitalbudgeten. För det första
hänförs, som anmärkts i det föregående, till investeringar även de utgifter
på driftbudgeten som är av investeringskaraktär. Av de totala driftbudgetutgifterna
budgetåret 1959/60 hänförde sig sålunda drygt 18 procent till
utgifter av investeringskaraktär. För det andra är budgetredovisningens investeringsbegrepp
både vidare och snävare än det samhällsekonomiska. När
termen investeringar användes i sin samhällsekonomiska mening avser den
anskaffning och underhåll av realkapital. Vid redovisningen av investeringarna
i statens kapitalfonder används termen investeringar däremot i
dess budgettekniska betydelse såsom beteckning på utgifter, vilka ökar tillgångarna
på statens kapitalfonder. Det innebär bl. a. att utgifterna för underhåll
av realkapital inte innefattas i redovisningen av investeringarna i
statens kapitalfonder. Å andra sidan motsvaras inte medelsförbrukningen
under statens kapitalfonder helt av statlig investeringsverksamhet i detta
ords samhällsekonomiska betydelse. Detta är huvudsakligen endast fallet
beträffande affärsverksfonderna, luftfartsfonden, statens allmänna fastighetsfond,
försvarets fonder samt vissa fonder bland diverse kapitalfonder.
För övriga fonder, exempelvis utlåningsfonderna, fonden för låneunderstöd,
fonden för statens aktier och fonden för förlag till statsverket motsvaras
medelsanvisningarna av en statlig utlåning, aktieteckning o. s. v., som visserligen
ofta är avsedd att möjliggöra realinvesteringar, t. ex. bostadsbyggande,
men som inte primärt kan betecknas som en samhällsekonomisk aktivitet
av realinvesteringsnatur.

Under senare hälften av 50-talet hänförde sig i genomsnitt inte fullt hälften
eller inemot 47 procent av totalutgifterna till utgifter av konsumtionsoch
investeringsnatur. Av återstående utgifter avsåg närmare 45 procent
inkomstöverföringar av olika slag samt drygt 8 procent statlig utlånings -

Bih. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen 3

Tabell 1. Konsumtions- och investeringsutgifternas procentuella andel av de sammanlagda
drift- och kapitalbudgetutgifterna under budgetåren 1955/56—1959/60

	Procent	1959/60
	1955/	1956/	1957/	1958/	1959/	Summa	Total-
	56	57	58	59	60	kons.- o.	utgifter3
						invest.-
						utgifter
						Milj.	kr.
I. Kungl. hov- o. slottssta-
terna ..................	100,0	100,0	100,0	100,0	100,0	5	5
II. Justitiedepartementet ..	91,2	91,7	92,3	91,9	91,1	122	134
III. Utrikesdepartementet....	96,9	91,5	96,9	96,8	97,4	78	80
IV. Försvarsdepartementet ..	99,7	99,7	99,8	99,8	99,8	2 854	2 861
V. Socialdepartementet1____	3,4	3,3	3,6	8,3	10,4	521	5 008
VI. Kommunikationsdeparte-
mentet2................	91,9	90,7	85,7	85,1	85,5	2 052	2 398
VII. Finansdepartementet ....	58,1	61,0	17,6	13,9	14,5	137	949
VIII. Ecklesiastikdepartemen-
tet ....................	27,7	27,7	28,5	28,6	28,3	525	1856
IX. Jordbruksdepartementet	15,8	23,5	20,6	24,9	30,0	124	415
X. Handelsdepartementet ..	62,0	38,6	39,3	33,9	26,2	110	420
XI. Inrikesdepartementet....	72,2	72,1	71,1	71,0	71,2	587	825
XII. Civildepartementet......	68,3	67,1	67,6	67,1	66,8	283	423
XIII. Oförutsedda utgifter ....	100,0	100,0	100,0	100,0	100,0	4	4
XIV. Riksdagen och dess verk,
m. m...................	100,0	100,0	100,0	100,0	100,0	24	24
Statsskuldräntor m. m...	—	—	—	—	—	—	736
Summa	48,1	48,4	45,4	45,7	46,0	7 426	16138

1 Exklusive 275 miljoner kronor avseende fondering för framtida pensionsändamål under
budgetåren 1956/57 och 1957/58.

2 Inklusive statens affärsverksfonder och luftfartsfonden.

2 Inklusive de kapitalbudgetutgifter som finansieras med avskrivningsmedel inom fonderna
m. m.

verksamhet, aktieteckning o. dyl. Procentandelen för konsumtions- och investeringsutgifter
har uppvisat vissa variationer mellan de olika budgetåren.
Andelen sjönk sålunda från drygt 48 procent under budgetåren 1955/56 och
1956/57 till 45,4 procent budgetåret 1957/58. I huvudsak synes denna förskjutning
ha betingats av vissa speciella reformer, nämligen dels införandel
av skatteersättning till kommunerna i anledning av den från 1 januari
1958 genomförda kommunala ortsavdragsreformen, dels ock höjningen av
barnbidragen från 1 januari 1958. Utgiftsstrukturen under 1957/58 påverkades
även av anslaget till täckande av statens järnvägars underskott samt
inlösen av LKAB-aktier. Trots höjningen av folkpensionerna från 1 juli 1958
steg utgiftsandelen för konsumtions- och investeringsutgifter under budgetåret
1958/59 till 45,7 procent och ökade ytterligare något under 1959/60.
Främst förklaras uppgången under de båda sistnämnda budgetåren av ökningen
av de statliga beredskapsarbetena.

Såsom framgår av tabell 1 uppvisar investerings- och konsumtionsutgifternas
andel av totalutgifterna betydande variationer under de olika huvudtitlarna.
Av de ur utgiftssynpunkt större huvudtitlarna domineras försvars-,
kommunikations- och inrikeshuvudtitlarna av utgifter av denna natur, medan
de endast utgör en mindre del av utgifterna under social-, finans- och

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

Tabell 2. Den procentuella fördelningen av de sammanlagda konsumtions- och investeringsutgifterna
å drift- och kapitalbudgeten under budgetåren 1955/56—1959/60

	1955/56	1956/57	1957/58	1958/59	1959/60
I. Kungl. hov- o. slottsstaterna ..	0,1	0,1	0,1	0,1	0,1
II. Justitiedepartementet ........	1,4	1,6	1,8	1,8	1,7
III. Utrikesdepartementet..........	0,9	1,0	0,9	0,9	1,0
IV. Försvarsdepartementet........	42,1	42,0	41,9	39,6	38,4
V. Socialdepartementet ..........	2,2	2,2	2,4	5,7	7,0
VI. Kommunikationsdepartementet	29,4	28,5	27,7	27,7	27,6
VII. Finansdepartementet..........	2,0	2,3	2,3	1,9	1,9
VIII. Ecklesiastikdepartementet ....	5,8	6,3	6,8	6,8	7,1
IX. Jordbruksdepartementet ......	1,9	1,8	1,8	1,8	1,7
X. Handelsdepartementet ........	1,7	1,6	1,8	1,6	1,5
XI. Inrikesdepartementet..........	8,1	8,3	8,2	8,0	7,9
XII. Civildepartementet............	4,1	4,0	4,0	3,8	3,8
XIII. Oförutsedda utgifter..........	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0
XIV. Riksdagen och dess verk, m. m.	0,3	0,3	0,3	0,3	0,3
Statsskuldräntor m. m.........	—	—	—	—	—
Summa	100,0	100,0	100,0	100,0	100,0

ecklesiastikhuvudtitlarna. Det senare förhållandet sammanhänger givetvis
med att under dessa huvudtitlar transfereringsutgifterna på driftbudgeten
och finansiella transaktioner av olika slag på kapitalbudgeten svarar för
huvudparten av utgifterna. Under socialhuvudtiteln dominerar sålunda utgifterna
för folkpensioner, barnbidrag, bostadssubventioner och utlåningen
till bostäder, under finanshuvudtiteln fr. o. m. 1957/58 skatteersättningen
till kommunerna och inlösen av aktier i LKAB samt under ecklesiastikhuvudtiteln
bidrag av olika slag till skolväsendet, framför allt lärarlönebidragen.

Konsumtions- och investeringsutgifternas koncentration till vissa huvudtitlar
framgår också därav att av de totala utgifterna av dessa slag under
budgetåret 1959/60 hänförde sig inte mindre än två tredjedelar till försvarsoch
kommunikationshuvudtitlarna (tabell 2). 2

2. De egentliga statsutgifternas volymmässiga utveckling

Gemensamt för den i det föregående redovisade statistiken över totalutgifterna
fördelade efter art är att den åskådliggör endast den relativa förskjutning
mellan olika utgiftsområden som uppkommit vid den för respektive
budgetår gällande pris- och lönenivån. Någon information om den volymmässiga
utgiftsutvecklingen på olika områden får man däremot inte av
detta material. För såväl analysen av den gångna utvecklingen som bedömningen
av den framtida utgiftstrenden är dock sådana uppgifter erforderliga.
I syfte att erhålla en viss information om den volymmässiga utgiftsutvecklingen
under slutet av 50-talet har därför en schablonmässig omräkning
gjorts av utgifterna i 1955/56 års pris- och lönenivå (tabell 3). Härvid har
utnyttjats budgetredovisningens siffror över det faktiska budgetutfallet och
utgifterna har grupperats enligt den indelning i littera som följts i riks -

Bih. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen 5

statsförslaget för 1961/62. Med tanke på den relativt utförliga redogörelse
som lämnades i fjolårets kompletteringsproposition över utgifterna inom de
olika huvudtitlarna, redovisas i år i huvudsak endast utvecklingstendenserna
i stort.

Vissa svagheter vidlåder den typ av beräkningar av pris- och volymutveckling
som det här är fråga om, varför beräkningarnas schablonmässiga
karaktär måste understrykas. Liksom vid nationalproduktberäkningarna är
det, i brist på beräkningstekniska möjligheter, inte möjligt att beakta den
produktivitetsförändring som skett inom den statliga sektorn. Prisomräkningarna
har därför genomförts på kostnadselement i det sista produktionsledet,
d. v. s. på löner och omkostnader sådana de föreligger i budgetredovisningarna.
Vid beräkningarna har eftersträvats en uppdelning av utgifterna
på de olika varor och tjänster som konstituerar kostnadselementen i
verksamheten. Av beräkningstekniska skäl har endast de större kostnadselementen
under varje littera för de olika huvudtitlarna kunnat beaktas. Till
osäkerheten i beräkningarna har också bidragit, att lämpliga indexserier över
prisutvecklingen saknats för åtskilliga utgiftsområden. För att erhålla ett
mått på den »volymmässiga» utvecklingen för utgifter av transfereringsnatur
har bl. a. flertalet utgiftsposter av detta slag, bl. a. barnbidragen och
folkpensionerna, omräknats med socialstyrelsens konsumentprisindex. »Volymsiffrorna»
för dessa transfereringsutgifter kan därför sägas representera
ett mått på bidragens värde för den enskilde bidragsmottagaren.

Enligt de gjorda beräkningarna ökade de egentliga statsutgifterna på driftbudgeten
under perioden 1955/56—1959/60 i volym med inemot 30 procent
eller med i genomsnitt 6,6 procent per år.

Utgifterna under andra, tredje, femte och åttonde huvudtitlarna uppvisar
en volymmässig ökning av ungefär samma stegringstakt som totalutgifterna
i genomsnitt. För en av huvudtitlarna, den nionde, redovisas en volymmässig
utgiftsminskning under perioden, medan de fjärde, sjätte, elfte och tolfte
huvudtitlarna uppvisar en stegringstakt som är något lägre än den genomsnittliga
för de totala egentliga statsutgifternas. De kraftigaste genomsnittliga
procentuella ökningarna redovisas under sjunde och tionde huvudtitlarna,
vilket sammanhänger med utvecklingen av vissa speciella utgiftsposter,
nämligen skatteersättningen till kommunerna respektive atomenergiverksamheten.

Under andra huvudtiteln har kostnaderna för fångvården, som svarar för
mer än hälften av huvudtitelns utgifter, utvecklats i en betydligt snabbare
takt än övriga utgifter. Avgörande för denna utgiftsförändring under den
gångna perioden har väsentligen varit kriminalitetens utveckling, som bl. a.
medfört en kraftig utbyggnad av platsantalet vid fångvårdsanstalterna. Fångvårdens
platsantal har sålunda ökat från drygt 3 500 platser under budgetåret
1955/56 till icke fullt 5 000 platser 1959/60. Samtidigt med den kvantitativa
utbyggnaden har eu viss förbättring av vårdresurserna ägt rum.

Under tredje huvudtiteln har bidraget till internationell hjälpverksamhet
utvecklats snabbast, och är vid periodens slut det dominerande anslaget vid

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

Tabell 3. De egentliga statsutgifternas volymmässiga utveckling
under budgetåren 1955/56—1959/60

Littera	Anslagsgrupp	Index med 1955/56	= 100		Årlig procen-tuell föränd-ring j genom-snitt under budgetåren 1955/56— 1959/60
1955/ 56	1956/ 57	1957/ 58	1958/ 59	1959/ 60
A, B	I. Kungl. hov- o. slottsstaterna	100	101	100	108	107	+ 1,6
	II. Justitiedepartementet ......	100	109	no	127	133	+ 7,3
A—D	Domstolarna, rättegångs-
	väsendet i allmänhet,
	m. m...................	100	103	106	in	113	+ 3,1
E, F	Fångvården m. m.........	100	117	128	148	156	+ 11,8
A—C	III. Utrikesdepartementet ......	100	112	106	in	131	+ 7,0
A—E		lön	101	109	111		4- R 7
	V. Socialdepartementet........	100	no	114	133	139	+ 8,5
c	Mödrahjälp, socialhjälp,
	barnavård, allmänna
	barnbidrag, m. m.......	100	98	109	122	126	+ 6,0
D	Nykterhetsvård ..........	100	119	149	175	204	+ 19,5
E	Arbetsmarknadsstyrelsen
	med dithörande verk-
	samhet ................	100	126	147	350	441	X
F	Bostadsbyggande m. m. ..	100	129	140	163	177	+ 15,4
G	Sjukförsäkring, folkpensio-
	nering m. m.1 ..........	100	in	in	120	120	+ 4,7
A, B, H, I	Arbetarskydd, vissa myn-
	digheter, m. m.........	100	102	161	120	124	+ 5,6
	VI. Kommunikationsdeparte-
	mentet....................	100	105	no	121	121	+ 4,9
B, C	Väg- och vattenbyggnads-
	väsendet, vägtrafik-
	väsendet ..............	100	106	no	in	in	+ 2,5
A, D—I	Vissa myndigheter, m. m.	100	100	105	248	245	X
	[VII. Finansdepartementet ......	100	107	238	360	360	+ 37,8
D	Skatteersättning till kom-
	munerna m. m.........	100	95	410	727	723	X
A—C, E	Vissa myndigheter, m. m.	100	115	117	101	105	+ 1,3
	VIII*Ecklesiastikdepartementet ..	100	107	115	122	135	+ 7,8
D	Skolväsendet ............	100	108	114	119	132	+ 7,3
E	Högre utbildning och torsk-
	ning ..................	100	114	124	145	160	+ 12,4
F	Lärarutbildning ..........	100	94	102	107	113	+ 3,2
G	Studiesociala ändamål ....	100	94	123	151	167	+ 13,8
A—C, H	Allmänna kultur- och bild-
	ningsändamål, kyrkor,
	m. m...................	100	106	113	117	112	+ 2,8
	IX. Jordbruksdepartementet ....	100	79	88	80	68	— 9,3
B, C, J	Lantbrukets rationalisering,
	lantmäteriväsendet, m. m.	100	97	96	93	94	- 1,4
D	Jordbruksprisreglering m.m.	100	67	81	68	50	- 15,9
E—H	Undervisning och forskning
	på jordbrukets område,
	m. m...................	100	102	100	102	103	+ 0,8
I	Skogsväsendet............	100	97	103	123	117	+ 4,0
A, K—M	Fiskeriväsendet, vissa myn-
	digheter, m. m.........	100	133	124	123	114	+ 3,3

Bih. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen 7

Littera	Anslagsgrupp	Index med 1955/56	= 100		Årlig procen-tuell föränd-ring i genom-snitt under budgetåren 1955/56— 1959/60
1955/ 56	1956/ 57	1957/ 58	1958/ 59	1959/ 60
	X. Handelsdepartementet......	100	117	135	134	164	+ 13,2
B—E	Industri, hantverk och han-
	del, teknisk forskning
	m. m...................	100	100	94	108	117	+ 4,0
F	Atomenergiverksamhet ....	100	230	322	345	627	X
J	Ekonomisk försvarsbered-
	skap ..................	100	101	107	101	90	- 2,6
A, G, H, I,	Sjöfart, vissa myndigheter,
K	m. m...................	100	104	117	no	109	+ 2,3
	XI. Inrikesdepartementet ......	100	104	107	in	113	+ 3,1
B	Medicinalstaten samt hälso-
	och sjukvården ........	100	105	107	112	114	+ 3,3
D	Polisväsendet ............	100	113	130	134	141	+ 9,0
E	Civilförsvaret ............	100	78	82	76	71	- 8,2
A, C, F	Landsstaten, m. m.......	100	103	106	no	113	+ 3,1
	XII. Civildepartementet ........	100	104	109	in	in	+ 3,9
C, D	Statliga och stat sunder-
	stödda pensionsväsendet	100	105	no	114	120	+ 4,6
A, B, E, F	Vissa myndigheter, m. m.	100	85	105	81	81	- 5,2
	XIII. Oförutsedda utgifter........	100	43	339	17	355	+ 37,3
	XIV. Riksdagen o. dess verk, m. m.	100	101	102	123	119	+ 4,5
	Summa egentliga
	statsutgifter	100	104	113	124	129	+ 6,6

Anm. I kolumnen för den genomsnittliga procentuella förändringen har sådana större utgiftsökningar
som i huvudsak betingats av att nya utgiftsändamål tillkommit under perioden
markerats med x.

1 Exklusive 275 miljoner kronor avseende fondering för framtida pensionsändamål under budgetåren
1956/57 och 1957/58.

sidan av utrikesförvaltningens avlöningsanslag. Kostnaderna för Sveriges
medlemskap i internationella organisationer, som också ökat under slutet
av 50-talet, har varit beroende av dessa organisationers tillväxt.

Till grund för anslagsutvecklingen under fjärde huvudtiteln under budgetåren
1958/59 och 1959/60 har legat de 1958 antagna riktlinjerna för
försvarets framtida utformning, med en ökning under varje budgetår med
2,5 procent för teknisk utveckling. Av försvarsutgifterna är det främst de
militära investeringarna — materielanskaffningar av olika slag — som ökat
under perioden.

Den kraftigaste procentuella årliga utgiftsförändringen under femte huvudtiteln
uppvisar anslagen för arbetsmarknadspolitiken samt nykterhetsvården
och bostadspolitiken. Utgifterna för arbetsmarknadspolitiken har givetvis
i hög grad påverkats av förändringarna i arbetsmarknadsläget under
senare delen av 50-talet. Den kraftiga utgiftsökningen under budgetåren
1958/59 och 1959/60 får således ses mot bakgrund av de då rådande sysselsättningssvårigbeterna,
samt den högre målsättningen i fråga om arbetsmarknadspolitiken.
Utgiftsökningen för nykterhetsvårdens del har varit kraftig
efter nykterhetsreformens genomförande år 1955. Sålunda har platsan -

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

talet vid statliga och erkända vårdanstalter ökat med ca 800 eller närmare
70 procent.

Utgifterna för bostadspolitiken, främst kostnaderna för ränteeftergifter
och bostadsrabatter, har fortsatt att öka kraftigt under senare hälften av 50-talet. Detta är huvudsakligen en följd av den starka ökningen av bostadsbeståndet,
men däri återspeglas också förändringarna i ränteläget under perioden.

I fråga om folkpensionerna gäller, att utgifterna härför ökat till följd av
dels de beslut om standardtillägg som fattades av 1958 års riksdag och dels
av det stigande antalet folkpensionärer. Barnbidragskostnaderna har påverkats
av såväl höjningen av bidragsbeloppen 1958 samt 1960, som barnantalets
ökning under större delen av perioden.

De utgiftsmässigt dominerande anslagen under sjätte huvudtiteln är vägbyggnads-
och vägunderhållsanslagen. Den utveckling som skett för utgifterna
för vägväsendet under perioden har möjliggjort såväl en fortsatt utbyggnad
av väg- och gatunätets längd som en förbättring av vägarnas bredd,
bärighet och beläggning. Det bör i detta sammanhang påpekas, att den kraftiga
ökningen budgetåren 1958/59 och 1959/60 av de som beredskapsarbeten
bedrivna vägarbetena inte påverkar utgiftsserien för kommunikationshuvudtiteln
utan utgifterna under socialhuvudtiteln. Däremot ingår i utgiftsserien
för de tidigare budgetåren vissa beredskapsarbeten. Den relativt mycket kraftiga
ökningen för den andra redovisade anslagsgruppen är främst betingad
av det budgetåret 1958/59 införda driftbidraget till statens järnvägar.

Den mycket snabba utgiftsstegring som redovisas under sjunde huvudtiteln
är nästan helt en följd av utbetalningen av den skatteersättning till
kommunerna, som infördes fr. o. m. 1958 i samband med att de kommunala
ortsavdragen höjdes i nivå med de statliga.

Den under åttonde huvudtiteln redovisade ökningen av anslagsgruppen
skolväsendet beror främst på de under perioden ökande åldersgrupperna, ur
vilka eleverna till de högre skolformerna rekryterades. Elevantalet på lågoch
mellanstadierna sjönk däremot under slutet av 50-talet. Gymnasierna
expanderade synnerligen starkt, delvis som en följd av de befolkningsmässiga
faktorerna men också på grund av den stigande studiefrekvensen. Även
yrkesskolväsendet har alltsedan 1955 års reform varit i stark utveckling.

Expansionen av utbildningsväsendet och införandet av de allmänna studiebidragen
fr. o. m. budgetåret 1957/58 betingar den kraftiga relativa ökningen
av anslagen till studiesociala ändamål. Härtill har också bidragit
det under perioden starkt stigande antalet studerande vid universitet och
högskolor. Kostnadsutvecklingen för den högre utbildningen och forskningen
återspeglar bl. a. upprustningen av de filosofiska fakulteterna och
de förbättrade villkoren för forskningen.

Utgiftsutvecklingen under nionde huvudtiteln har kraftigt påverkats av
de skördeskadeersättningar som utgick under budgetåren 1955/56 obh 1957/
58. Främst härigenom uppvisas en volymmässig utgiftsminskning under
huvudtiteln från 1955/56 till 1959/60. Genom övriga utgiftsområden av huvudtiteln
föreligger däremot totalt en ökning.

Bih. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen 9

Även den genomsnittliga årliga utgiftsförändringen under tionde huvudtiteln
är väsentligen avhängig av en dominerande anslagsgrupp. Den för
huvudtiteln totala volymökningen om i genomsnitt drygt 13 procent förklaras
sålunda väsentligen av atomenergiverksamhetens snabba utveckling.

Den snabbaste relativa utgiftsutvecklingen under elfte huvudtiteln svarar
polisväsendet för. För utgifterna för hälso- och sjukvården är stegringstakten
under perioden ungefär lika stor som den genomsnittliga för hela
huvudtiteln.

Utgiftsförändringarna under tolfte huvudtiteln slutligen påverkas främst
av kostnaderna för det statliga och statsunderstödda pensionsväsendet.

3. Driftbudgetens inkomster

Till komplettering av de tidigare lämnade uppgifterna om utgiftsutvecklingen
redovisas i tabell 4 a en sammanställning över driftbudgetens inkomster
under budgetåren 1955/56—1959/60 med fördelning på huvudgrupper
samt i tabell 4 b en sammanställning över inkomstskattetitelns utveckling
under samma period.

Tabell 4 a. Driftbudgetens inkomster under budgetåren 1955/56—1959/60
med fördelning på huvudgrupper, milj. kr.

1. Skatt å inkomst o. förmögenhet ........ 2. Allmän varuskatt ..............*....... 3. Rusdrycksmedel........................ 4. Bilskattemedel.......................... 5. Inkomster av statens kapitalfonder...... 6. Tobaksskatt............................ 7. Tullmedel.............................. 8. Energiskattemedel...................... 9. Övriga inkomster ...................... Summa inkomster	1955/56	1956/57	1957/58	1958/59	1959/60
4 993 1156 1043 585 669 553 1072 10 071	5 356 1294 1018 567 663 608 1186 10 692	5953 1320 1062 722 745 652 263 1302 12 019	6 095 1350 1086 694 842 654 471 1413 12 605	6157 367 1382 1182 843 882 811 526 1507 13 657
Tabell 4 b. Inkomstskattetitelns utveckling under budgetåren 1955/56—1959/60, milj.	kr.
	1955/56	1956/57	1957/58	1958/59	1959/60
Inkomster
Preliminärskatt inkl. fyllnadsbetalning......	8 998	9 570	10 631	10 805	11665
Kvarstående skatt........................	594	875	822	675	607
Övriga inkomster..........................	448	564	579	598	614
Summa inkomster	10 040	11009	11932	12 078	12 886
Utgifter
Kommunalskattemedel ....................	3 719	4 252	4 394	4 276	4 658
Överskjutande skatt m. m.................	703	623	737	885	1123
Övriga utgifter............................	625	778	848	822	948
Summa utgifter	5 047	5 653	5 979	5 983	6 729
Inkomster utöver utgifter	4 993	5 356	5 953	6 095	6157

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

B. Statsutgifternas utveckling under budgetåren 1961/62—1964/65

1. Allmänna förutsättningar för beräkningarna

I åtskilliga år har i finansplaner och kompletteringspropositioner redovisats
vissa synpunkter på de långsiktiga budgettendenserna. Senast skedde
detta i fjolårets kompletteringsproposition, då en redogörelse lämnades för
det statsfinansiella utgiftsperspektivet under första hälften av 60-talet. I
vissa avseenden skilde sig dock det utgiftsmaterial som då presenterades
från det som tidigare redovisats. Uppgifterna om utgiftsutvecklingen, som
införskaffats från fackdepartementen och myndigheterna, innefattade nämligen
förutom automatiska anslagsförändringar även en registrering och
summering av sådana reformer som de olika uppgiftslämnarna bedömde
kunde komma att aktualiseras under beräkningsperioden. Enligt anvisningarna
skulle bl. a. redovisas de kostnadsmässiga konsekvenserna av
önskade utvidgningar och standardhöjningar på olika områden med beaktande
av pågående planering och utredningsarbete. Syftet med de i fjolårets
kompletteringsproposition presenterade sammanställningarna över utgiftsutvecklingen
var primärt att ange de anslagsmässiga konsekvenserna
av ett genomförande av olika delplaner och då kända eller förutsedda önskemål.
Det bör dock framhållas, att uppgiftslämnarna enligt anvisningarna
hade att eftersträva en realistisk utgiftsbedömning under hänsynstagande
till de praktiska möjligheterna — administrativa, arbetskraftsmässiga,
lokalmässiga m. m. — att genomföra de framlagda utgiftsplanerna. Även
om de redovisade utgifterna inte blev föremål för någon systematisk angelägenhetsgradering
och någon samlad bedömning från finansiella utgångspunkter,
representerade de å andra sidan inte någon okritisk inventering
av alla tänkbara utgiftsbehov. I allmänhet torde uppgiftslämnarnas kostnadsberäkningar
ha innefattat angelägna om än inte alltid ofrånkomliga utgifter.

Det ligger i sakens natur, att sammanställningar över den långsiktiga utgiftsutvecklingen,
sådan denna för olika delområden bedömes av myndigheterna,
är behäftad med brister i olika avseenden. Erfarenheten visar bl. a.,
att de av myndigheterna beräknade framtida utgiftsökningarna främst hänförs
till det närmast framförliggande budgetåret, medan en långsammare
utgiftsstegringstakt redovisas för mera avlägsna budgetår. Detta förhållande
kan, såsom också underströks vid presentationen av materialet i fjol,
leda till felaktiga tolkningar av utgiftsberäkningarna. De av myndigheterna
redovisade uppgifterna kan icke betraktas som annat än ett råmaterial för
en analys, avsedd att leda fram till en samlad statsfinansiell bedömning.
Genom att utgiftsmaterialet representerar en ackumulering av utgiftsbeho''en
till det närmast framförliggande budgetåret, görs dock ofta med viss
rätt gällande, att en förskjutning av utgifterna framåt i tiden kan komma
till stånd vid en närmare budgetmässig prövning. Med en sådan tolkning
kan det primära syftet med registreringen av de olika myndigheternas ut -

Bih. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen 11

giftsplaner, nämligen att ge en samlad överblick av olika utgiftsanspråk
för att göra det lättare att undvika svårbemästrade anhopningar av utgiftsökningar
till vissa budgetår, få en annan effekt än den åsyftade, överdrivna
förväntningar om möjligheterna att vid den sedvanliga årliga budgetprövningen
skära ned eller hålla tillbaka utgifterna kan salunda komma att undanskymma
de faktiska svårigheter som avtecknar sig i det statsfinansiella
perspektivet.

Vid utarbetandet av en förnyad kalkyl över den långsiktiga budgetutvecklingen
har därför fjolårets redovisningsinetod vidareutvecklats i syfte
att minska de svårigheter och risker lör missförstånd som alltid är förknippade
med en långsiktig budgetplanering. Denna vidareutveckling har
främst tagit sig uttryck i att en schematisk budgetgranskning av materialet
företagits inom finansdepartementet, och att resultatet härav framlägges
i tabellform.

I syfte att kartlägga de utgiftsanspråk som kan komma att anmälas under
de närmast framförliggande åren har uppgifter om utgiftsutvecklingen under
vart och ett av budgetåren 1962/63—1964/65 införskaffats från myndigheter
och verk. Med avseende på den samhällsekonomiska utvecklingen
i stort har liksom vid tidigare tillfällen beräkningarna baserats på förutsättningen
om en fortgående produktionsstegring i samma takt som under
50-talet, full sysselsättning samt oförändrad pris- och lönenivå. Beräkningarna
utgår därför i detta avseende från den pris- och lönenivå som lagts till
grund för beräkningen av anslagen i riksstatsförslaget för budgetåret 1961/
62. Detta innebär bl. a. att kalkylerna gjorts utifrån den beräkningstekniska
hypotesen om konstant lönenivå (1961 års) för de statsanställda.

Det från myndigheterna införskaffade utgiftsmaterialet har underkastats
en schematisk budgetgranskning. Härvid har först urskiljts sådana
större utgiftsposter (I i tabell 5) som styrs av befolkningsutvecklingen och
redan fattade beslut eller för vilka av andra skäl utgiftsberäkningarna kan
ges en klar innebörd. Exempel på anslag som bl. a. påverkas av befolkningsstrukturens
förändringar är de allmänna barnbidragen, anslagen till
sjukförsäkringen och folkpensioneringen samt driftbidraget till folkskolorna.
Vid framräknandet av utgiftsutvecklingen för dessa typer av anslag har
förutsatts oförändrade förmåner och bidragsregler. I fråga om folkpensionerna
har dock inräknats den standardhöjning av ålders- och familjepensionerna
som statsmakterna förutsatt skall ske under budgetåren 1962/63
och 1964/65. Hänsyn till tidigare fattade principbeslut har också tagits vid
beräkningen av skatteersättningen till kommunerna och statens arbetsgivareavgift
till den allmänna tilläggspensioneringen.

Utifrån förutsättningen om oförändrade bidragsgrunder och oförändrat
ränteläge kan också de till följd av nytillskottet av bostäder ökande bostadssubventionerna
prognosticeras med relativt tillfredsställande precision. Betydligt
vanskligare är det däremot att göra en kalkyl över utgifterna under
försvarshuvudtiteln, väganslagen samt driftbidraget till statens järnvägar.
Då dessa utgiftsposter i hög grad är beroende av ännu icke av statsmakterna

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1961

fattade beslut, har för beräkning av den framtida utgiftsutvecklingen på
dessa områden schablonmässiga framskrivningsmetoder fått tillgripas.

Sedan dessa specificerade större utgiftsposter urskiljts, har de av myndigheterna
redovisade anslagsförändringarna avseende övriga egentliga statsutgifter
(II i tabell 5), blivit föremål för en mera schematisk budgetgranskning.
Större delen av dessa utgifter avser sådan statlig verksamhet som tar
produktiva resurser i anspråk, d. v. s. konsumtions- och investeringsutgifter.
De dominerande utgiftsposterna av detta slag är anslagen till utbildningsväsendet
och olika vårdområden. Karakteristiskt för utgifter av
denna typ är att de företer en relativt kontinuerlig stegring utan starkare
fluktuationer. Denna stegring är delvis av automatisk natur, och delvis en
följd av en successiv anpassning till den allmänna standardhöjningen i samhället,
såsom utbyggnaden av utbildningsväsendet och olika vårdområden.
Vid den schematiska granskningen av myndigheternas utgiftskrav har därför
— vid sidan av att sådana utgiftsförändrinar beaktats som är en följd
av redan fattade beslut — i nyss antydda fall vägledning även erhållits genom
studium av utgiftstrenden under senare år.

För att bl. a. markera behovet av »utrymme» för nu icke kända men erfarenhetsmässigt
tillkommande utgifter har upptagits en ospecificerad restpost
(III i tabell 5). Denna restpost har framräknats såsom differensen mellan
den erfarenhetsmässiga utgiftstrenden och den av finansdepartementet
på grundval av nu anmälda utgiftsbehov beräknade stegringstakten för utgiftsgruppen
»Övriga egentliga statsutgifter». Utgår man såsom en jämförelsenorm
från den ökningstakt för den sistnämnda utgiftsgruppen som
gällt under senare hälften av 50-talet, kan det i denna mening ointecknade
»utgiftsutrymmet» sägas framgå av restposten. Det bör observeras att någon
motsvarande reservmarginal icke upptagits i kalkylen för utgifterna
under kategori I.

Såsom angivits i det föregående har beräkningarna bl. a. baserats på förutsättningen
om en årlig ökning av produktion och inkomster i samma takt
som under 50-talet eller med 3,5 procent. Utgiftskalkylerna bygger emellertid
av beräkningstekniska skäl på konstant lönenivå för de statsanställda.
Beräkningarna måste därför korrigeras med ett schablonmässigt tillägg för
höjda löner (IV i tabell 5). Från och med kalenderåret 1962 har härvid i
den redovisade kalkylen räknats med en genomsnittlig årlig löneökning av
3,5 procent, vilket medför en ökning av statsutgifterna med omkring 150
miljoner kronor per år. Hänsyn har härvid inte tagits till lönerna inom de
statliga affärsverken, da dessa löner inte berör budgetens utgiftssida utan i
stallet får beaktas vid beräkningarna av inkomsterna från statens kapitalfonder.

I fråga om posten statsskuldräntor m. m. (V i tabell 5) kan nämnas, att
den beräknats med utgångspunkt från ett årligt statligt upplåningsbehov av
en miljard kronor och oförändrat ränteläge. Någon justering med hänsyn till
ett framräknat totalbudgetunderskott på grundval av de nu framlagda kalkylerna
har sålunda inte gjorts.

Det bör vidare observeras, att utgiftsförändringarna under driftbudge -

Bih. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen 13

Tabell 5. Statsutgifternas beräknade förändringar under budgetåren 1961/62—1964/65, milj. kr.

	Bud- getåret 1961/62	Förändringar från föregående budgetår	Föränd- ring 1961/62— 1964/65
1962/63	1963/64	1964/65
Driftbudgeten (exkl. avskrivningar)
I. Antagen utgiftsutveckling för vissa
större utgiftsposter..............	9 573	+	399	+	205	+	420	+	1024
Försvarshuvudtiteln............	3 062	4-	65	+	61	+	62	+	188
Folkpensioner, m. m...........	2 496	+	269	+	75	+	290	4-	634
Statliga och kommunala väg-
väsendet ....................	989	4-	60	+	60	+	60	4-	180
Driftbidrag till folkskolor ......	833	4-	12	4-	12	4-	5	4-	29
Allmänna barnbidrag ..........	798	—	13	—	9	—	6	—	28
Skatteersättning till kommunerna	540	—	72	—	72	—	71	—	215
Ränteeftergifter och bostads-
rabatter ....................	410	+	50	+	50	+	50	4-	150
Bidrag till sjukkassor m. m.....	285	4-	5	+	5	+	5	4-	15
Driftbidrag till SJ ............	80		—		—		—		—
Arbetsgivaravgift till ATP......	80	+	23	4-	23	+	25	4-	71
II. Övriga egentliga statsutgifters ut-
veckling enligt finansdepartemen-
tets beräkning..................	5 084	+	285	+	254	+	216	4-	755
III. Erfarenhetsmåssig utgiftsökning för
posterna under II utöver den där
angivna........................	—	+	1	+	47	+	99	4-	147
IV. Schablonmässigt tillägg för höjda
löner..........................	75	+	150	4-	150	+	150	4-	450
V. Antagen förändring av statsskuld-
räntor och underskotten å vissa
affärsverksfonder................	943	+	44	+	48	+	52	4-	144
Summa för driftbudgeten (exkl.
avskrivningar)..................	15 675	+	879	+	704	+	937	4-	2 520
Kapitalbudgeten (investeringsanslag) ..	2 580	+	127	+	60	+	28	4-	215
Totalt	18 255	+ 1	L 006	+	764	+	965	4-	2 735
Reformer (R)........................		+	R	+	R	+	R	4-	R

ten iframräknats utan hänsyn till avskrivningar, medan å andra sidan kapitalutgifterna
redovisats med bruttobelopp, d. v. s. genom att ange investeringsanslagen.
Detta inverkar givetvis inte på beräkningen av de samlade
utgiftsbehoven på annat sätt än genom förändringar i avskrivningar m. m.
inom kapitalfonderna.

Kapitalbudgetutgifterna har i likhet med de ospecificerade driftbudgetutgifterna
upptagits efter en schematisk budgetgranskning, varvid bl. a. beaktats
de framtida investeringskostnaderna för nu kända projekt.

2. Utgiftsutvecklingen inom olika områden

I det följande lämnas i anslutning till anslagsgrupperingen i tabellen närmare
kommentarer till utgiftsberäkningarna.

Tillsammans svarar de specificerade större anslagsposterna för omkring
två tredjedelar av de egentliga statsutgifterna. Den beräknade utgiftsök -

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

ningen för dessa anslag nnder prognosperioden uppgår till i genomsnitt 3,5
procent eller drygt 340 miljoner kronor per år. Denna stegring är endast
ungefär hälften så stor som den faktiska, värdemässiga ökningen for dessa
utgiftsposter (ca 670 miljoner kronor) under senare hälften av 50-talet.
Differensen förklaras bl. a. av att prognoskalkylen utgår från oförändrade
priser, varigenom inga nya indextillägg till folkpensioner eller priskompensationer
till försvaret ingår. Inemot hälften av differensen eller drjgt 150
miljoner kronor beror vidare på att skatteersättningarna till kommunerna
har en starkt höjande verkan under den gångna perioden, medan den i
prognoskalkylen ingår som en automatisk minskning med drygt 70 miljoner
kronor per år. Det bör också observeras att standardhöjningen 1962 och 1964
av folkpensionerna är den enda reform inom hithörande anslagsomraden
som upptagits i kalkylen.

Den redovisade genomsnittliga utgiftsökningen under prognosperioden
fördelar sig väsentligt olika på de skilda budgetåren. Under budgetåren
1962/63 och 1964/65 är utgiftsstegringen sålunda ungefär dubbelt så stor
som under budgetåret 1963/64, vilket sammanhänger med folkpensionskostnadernas
utveckling. Anslaget till bidrag till folkpensioner m. m. beräknas
nämligen under de aktuella budgetåren öka med 269, 75 respektive
290 miljoner kronor. De kraftiga ökningarna vartannat budgetar förklaras
av att under vart och ett av budgetåren 1962/63 och 1964/65 kostnadeina
inräknats för en höjning av pensionsbeloppen med 250 kronor om året
för en ensam folkpensionär och en höjning med 340 respektive 320 kronor
för makar som båda uppbär folkpension. Kostnaderna för varje sådan höjning
av pensionsbeloppen beräknas till omkring 200 miljoner kronor. I
kalkylerna har härutöver räknats med att ökningen av antalet pensionärer
kommer att medföra en årlig utgiftsstegring av omkring 70 miljoner kronor.
Däremot har inte hänsyn tagits till kostnadseffekten av eventuella andra
reformer under perioden, såsom invalidpensioneringens utformning eller
ändringar i fördelningen av folkpensionskostnaderna mellan staten och
kommunerna.

I motsats till folkpensionskostnaderna uppvisar övriga specificerade större
utgiftsposter en relativt jämn förändring under beräkningsperioden. För
vissa poster såsom försvarets driftutgifter, vägutgifterna samt bostadsrabatterna
sammanhänger detta med de valda antagandena. Med utgångspunkt
från riksstatsförslaget för budgetåret 1961/62 och i enlighet med de
av 1960 års försvarskommitté uppdragna, av statsmakterna godtagna riktlinjerna
för försvarskostnadernas utveckling under budgetåren 1961/62 och
1962/63 har försvarets driftutgifter upptagits till 3 127 miljoner kronor för
budgetåret 1962/63. Härvid har inräknats dels ett oförändrat prisregleringsanslag
om 60 miljoner kronor, dels ett belopp om 5 miljoner kronor
motsvarande den nedskärning som för nästa budgetår vidtagits till följd avbegränsningen
av repetitionsövningarnas längd. För budgetåren 1963/64
och 1964/65 kan anslagsutvecklingen under försvarshuvudtiteln för närvarande
inte närmare förutses, då densamma kommer att påverkas av för -

Bih. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen 15

utsatta utredningar rörande de framtida försvarskostnaderna. Beträffande
utgiftsutvecklingen under de båda sistnämnda budgetåren har därför stegringstakten
antagits bli densamma som mellan budgetåren 1961/62 och
1962/63. För vartdera av budgetåren har liksom för budgetåren 1961/62
och 1962/63 inräknats ett oförändrat prisregleringsanslag om 60 miljoner
kronor. Samtliga för budgetåren 1961/62—1964/65 angivna kostnader ansluter
i stort sett till prisläget i maj 1960, dock att avlöningsanslagen beräknats
i 1961 års löneläge.

För det statliga och kommunala vägväsendet har i kalkylerna upptagits
en årlig ökning med 60 miljoner kronor. Såsom angivits i det föregående
representerar detta belopp endast en framskrivning av kostnaderna i samma
takt som förelåg under senare hälften av 50-talet. Av beräkningsmetoden
följer att någon real bedömning inte gjorts av de önskemål som framförts
om en ännu snabbare ökning av vägbyggandet.

Utvecklingen av driftbidraget till folkskolor bestämmes väsentligen av
två faktorer, nämligen befolkningsutvecklingen och utbyggnaden av enhetsskolan.
Alltsedan födelsetalet kulminerade 1945 med ca 135 000 födda, har
det successivt sjunkit och ligger nu vid 102 000—104 000 födda per år. Detta
innebär att elevantalet på folk- och enhetsskolans låg- och mellanstadier
(årskurserna 1—6) för närvarande sjunker, varigenom också kostnaderna
för verksamheten på dessa stadier kan väntas minska under perioden, liksom
att de åldersgrupper ur vilka enhetsskolans högstadium (årskurserna
7—9) rekryteras har kulminerat. Den förutsedda utbyggnaden av enhetsskolan
under perioden torde emellertid få en sådan omfattning, att den
kompenserar det sjunkande rekryteringsunderlaget till högstadiet och i stället
åstadkommer en ökning av elevantalet på detta stadium under perioden.

I detta sammanhang torde böra redovisas följande sammanställning över
utvecklingen av de åldersgrupper som är aktuella ur utbildningssynpunkf.

Åldersgrupp I huvudsak Antal personer i 1 000-tal vid

motsvarande slutet av år

årskurs 1955 1960 1965

7— 9.................... 1— 3 388 325 316

10—12.................... 4— 6 396 356 319

13—15.................... 7— 9 309 385 >7 "t 330

16—18 .................... 10—12 282 364 369

19—24.................... 516 561 719

Såsom framgår av tabell 5 förutses driftbidraget till folkskolor öka med
12 miljoner kronor under vart och ett av budgetåren 1962/63 och 1963/64
samt med 5 miljoner kronor under budgetåret 1964/65. Härvid har, såsom
framgått av det föregående, inte räknats med några kostnader som kan
komma att aktualiseras i anledning av eventuella förslag från skolberedningen.

För två av de särredovisade större anslagsposterna, anslagen till allmän -

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

na barnbidrag och skatteersättning till kommunerna, har i beräkningarna
upptagits en minskning under beräkningsperioden. För barnbidragens del
är minskningen en följd av att antalet barn i bidragsberättigande ålder
väntas sjunka under de närmaste budgetåren. Vid oförändrade bidragsregler
blir utgiftsminskningen störst under budgetåret 1962/63 och avtar sedan
successivt. Till grund för beräkningen har lagts bl. a. följande prognos över
antalet barn under 16 år.

31/12 1961
31/12 1962
31/12 1963
31/12 1964

1 770 000
1 745 000
1 725 000
1 710 000

Den av statsmakterna beslutade successiva avvecklingen av skatteersättningen
till kommunerna beräknas medföra en årlig utgiftsminskning med
drygt 70 miljoner kronor. Härvid har dock förutsatts, att den kommunala
utdebiteringen blir oförändrad fram t. o. m. budgetåret 1964/65. Skulle
exempelvis utdebiteringen för primärkommunerna höjas med 25 öre per år
och för landstingen med 10 öre per år kommer utgiftsminskningen under
anslaget att begränsas till 45, 68 respektive 70 miljoner kronor.

För budgetåret 1961/62 har anslaget till ränteeftergifter å vissa bostadslån
m. m. och anslaget till bostadsrabatter beräknats till 260 respektive 150
miljoner kronor. Det förstnämnda anslaget, som avser kostnaderna för den
s. k. räntegarantin, har i synnerhet under de senaste åren ökat väsentligt,
såväl genom tillkomsten av nya årgångar bostadshus för vilka räntegaranti
gäller som genom det högre ränteläget. Beräkningen av anslagsutvecklingen
under prognosperioden utgår från nuvarande räntenivå. Med utgångspunkt
från nuvarande årsproduktion av lägenheter kan den årliga ökningen av anslagsbehovet
vid oförändrat ränteläge uppskattas till omkring 40 miljoner
kronor. Därest ränteläget förändras, påverkas givetvis anslaget. Man torde
härvid kunna räknas med att en halv procents ändring av lånemarknadsräntorna
i nuvarande läge skulle ändra årskostnaderna för ränteeftergifter med
omkring 50 miljoner kronor. Vad vidare anslaget till bostadsrabatter angår påverkas
utgiftsutvecklingen -—■ vid givna regler vad avser inkomstgränser
och rabattbelopp — i huvudsak av tillkomsten av nya lägenheter, för vilka
bidrag kan utgå, och av den förändring av antalet bidragsberättigade familjer
som kan ske genom inkomstutvecklingen. I utgiftskalkylerna har antagits
en årlig ökning av anslaget med 10 miljoner kronor.

Med hänsyn till befolkningsökningen och förskjutningen mot högre åldersgrupper
väntas utgifterna för bidrag till sjukkassor m. m. stiga med
5 miljoner kronor per budgetår vid oförändrad sjukfrekvens och oförändrade
bidrags- och taxeregler.

Beträffande driftbidraget till statens järnvägar har i avbidan på 1953 års
trafikutrednings förslag kalkylerats med ett oförändrat anslag under hela

Bih. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen 17

perioden. Liksom för budgetåren 1960/61 och 1961/62 har härvid räknats
med ett särskilt anslag för täckande av underskott på rörelsen. Underskottet
beräknas dock komma att successivt minska genom den fortlöpande nedläggningen
av trafiksvaga bandelar. Hänsyn härtill bär tagits vid beräkningarna
under utgiftspost V i tabell 5.

Kostnaderna för de arbetsgivaravgifter till den allmänna tilläggspensioneringen,
som staten har att erlägga i sin egenskap av arbetsgivare, har beräknats
i enlighet med 1959 års riksdagsbeslut om avgiftsuttaget, innebärande
en ökning av pensionsavgiften med 1 procent om året från 4 procent
av den pensionsgrundande inkomsten för 1961 till 7 procent för 1964.

Posten övriga egentliga statsutgifter (II) uppvisar efter budgetgranskningen
en total utgiftsökning om 755 miljoner kronor. Den genomsnittliga,
procentuella stegringen per budgetår blir härmed 4,7 procent. I det följande
lämnas huvudtitelvis en översiktlig redogörelse för vad den framräknade
stegringstakten skulle innebära i ökad verksamhet och standardförbättringar
m. m.

Utgifterna på driftbudgeten under andra huvudtiteln hänför sig främst
till domstols- och rättegångsväsendet samt fångvårdsorganisationen. För
domstols- och rättegångsväsendet inrymmer föreliggande beräkningar medel
för en viss fortsatt förstärkning i nuvarande takt av de personella resurserna
vid domstolarna samt härutöver en mindre, automatisk utgiftsökning
under anslagen till ersättning åt domare, vittnen och parter. För
fångvårdsorganisationen kan noteras, att avgörande för utgiftsförändringen
under den gångna femårsperioden väsentligen har varit kriminalitetens
utveckling, som bl. a. medfört en kraftig utbyggnad av platsantalet vid
fångvårdsanstalterna. I kalkylerna för budgetåren 1962/63—1964/65 har
räknats med i stort sett samma platstillskott per budgetår som under den
gångna femårsperioden. Detta innebär ett realiserande av hittills beslutat
utbyggnadsprogram samt därutöver ett inte oväsentligt tillskott av nya
platser. Medel har även reserverats för en fortsatt förstärkning av eftervården.
Justitiedepartementets del av kapitalbudgeten omfattar endast anslaget
till vissa byggnadsarbeten vid fångvården. Detta anslag har beräknats
med hänsyn till det angivna platstillskottet.

Utgiftsutvecklingen på driftbudgeten under tredje huvudtiteln för budgetåren
1961/62—1964/65 påverkas främst av anslagen till utrikesförvaltningens
avlöningar, till Förenta Nationerna och till internationell hjälpverksamhet,
vilka nästa budgetår uppgår till ca 80 procent av huvudtitelns
totalsumma. För utrikesförvaltningens avlöningsanslag har räknats med
en stegring i något snabbare takt än under senare delen av 50-talet. Huvuddelen
av denna kostnadsökning avser en utbyggnad av utrikesförvaltningen.
Storleken av anslaget till Förenta Nationerna är beroende av den internationella
utvecklingen. I förevarande beräkningar har det ansetts vara
realistiskt att räkna med ett oförändrat medelsbehov under den avsedda
perioden. I detta sammanhang torde få erinras om att för innevarande bud2
Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 150. llihang Ii

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

getår medel anvisats på tilläggsstat för svenskt bidrag till FN:s Kongofond.
Något anslag för detta ändamål är inte upptaget å riksstatsförslaget
för budgetåret 1961/62. Man torde dock räkna med att önskemål om frivilliga
bidrag för denna verksamhet i Kongo liksom på andra håll i världen
kommer att framställas även för kommande budgetår. Utgiftsutvecklingen
under anslaget till internationell hjälpverksamhet har, som redovisats i det
tidigare, här upptagits med oförändrat belopp. Under kapitalbudgeten har
för utrikesdepartementets del räknats med en ökning av anslagsbehovet till
följd av byggnadsföretag vid vissa beskickningar.

Beträffande driftutgifterna under fjärde huvudtiteln har redogjorts i det
föregående. För utgifterna under kapitalbudgeten har tillämpats samma
framskrivningsmetod som för driftutgifterna.

Utgiftsutvecklingen under femte huvudtiteln påverkas väsentligen av
kostnaderna för de allmänna barnbidragen, bostadssubventionerna, bidragen
till sjukkassorna och bidragen för folkpensionsändamål. Anslagen
till dessa ändamål omfattar ca 85 procent av huvudtitelns totalsumma. Beträffande
dessa anslag har en redogörelse lämnats i det föregående. Utgifterna
under arbetsmarknadsanslagen, som hänförts till övriga egentliga
statsutgifter i tabellen, blir i hög grad beroende på konjunkturutvecklingen.
I beräkningarna har förutsatts full sysselsättning, men med säsongvariationer
och fortgående strukturella förändringar. En fortsatt utveckling
har förutsatts av olika rörlighetsfrämjande åtgärder, främst omskolningsverksamheten.
För perioden har därför en anslagsökning om sammanlagt
50 miljoner kronor upptagits i kalkylerna. Ett framträdande drag i arbetsmarknadspolitiken
torde vidare bli att resurserna på detta område i ökad
utsträckning inriktas på att bereda olika grupper av handikappade rehabilitering,
såväl genom arbetsträning och placering i skyddad sysselsättning
som genom omskolning. Under nu förevarande avsnitt har vidare inräknats
kostnader för en viss förstärkning av arbetsmarknadsstyrelsen och den
offentliga arbetsförmedlingen. För nykterhetsvården och ungdomsvården
inrymmer kalkylerna en fortsatt upprustning av anstalternas och skolornas
vårdresurser samt en effektivisering av eftervården.

Socialdepartementets andel av kaptitalbudgeten domineras av anslagen
till bostadslångivningen. För nästa budgetår har uppställts ett bostadsbyggnadsprogram
omfattande 70 000 lägenheter, varav 47 000 i statsbelånade
flerfamiljshus och 19 000 i statsbelånade småhus. Beräkningarna för de
följande budgetåren under perioden bygger på antagandet om en årlig ökning
i takt med den allmänna produktionsstegringen av bostadsproduktionen
med 2 000 lägenheter, varav 1 000 i flerfamiljshus och 1 000 i småhus.
Det har vidare antagits, att den genomsnittliga lägenhetsytan i flerfamiljshus
kommer att öka något under den angivna perioden. För anslaget
till räntefria lån till bostadsbyggande inträder en minskning budgetåret
1962/63 till följd av bortfallet av den räntefria stående delen av egnahemslånen.
Fr. o. m. nämnda budgetår räknas med att från anslaget kommer
att utgå tilläggslån till studentbostäder, vinterbidrag, vissa bidrag till invalidbostäder
samt räntefria, stående delar av lån till kollektiva tvätterier.

Bih. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen 19

De dominerande anslagsgrupperna under sjätte huvudtiteln är de statliga
och kommunala vägbyggnads- och vägunderhållsanslagen samt driftbidraget
till statens järnvägar. Tillsammans upptar dessa poster mer än
fyra femtedelar av huvudtitelns anslagssumma. För utgiftsutvecklingen av
dessa anslag har lämnats en redogörelse i det föregående. Den ökning som
förutsatts för vägbyggnadsväsendet återspeglas vidare i en fortgående stegring
av anslagen på vägtrafikväsendets område. Utgifterna för olika trafiksäkerhetsändamål
beräknas sålunda komma att uppvisa en successiv
ökning. Under perioden väntas vidare statens bilinspektion få nya, huvudsakligen
övervakande uppgifter. I fråga om övriga utgiftsändamål under
huvudtiteln må här nämnas, att bidraget till vatten- och avloppsanläggningar
beräknats stiga. Ersättningen till postverket för befordran av tjänsteförsändelser
har slutligen förutsatts öka med ett par miljoner kronor om
året.

På kapitalbudgeten har för postverkets del räknats med vissa ombyggnader
och nybyggnader av posthus samt ersättningsanskaffningar av bussar.
En utgångspunkt för beräkningen av televerkets investeringar har varit,
att automatiseringen av telefontrafiken skall i huvudsak kunna avslutas omkring
år 1970. Investeringsverksamheten för statens järnvägar har beräknats
med hänsyn till behovet av en upprustning och modernisering av stambanenätet.
Härtill kommer en upprustning av malmbanan och en ny järnvägslinje
till Svappavaara liksom en ny tågfärja. Till grund för beräkningarna
för statens vattenfallsverk ligger gällande belastningsprognos, vilken
innebär en ökning med 960 MkWh per år för vattenfallsverkets försäljningsområde.
Vidare har förutsatts, att kraftsystemet skall utbyggas så att torrårssäkerhet
uppnås fr. o. in. budgetåret 1962/63. För distributionsanläggningarna
gäller, att beslutade utvidgningar av 380 kV-systemet, vilka till
över hälften är betingade av överföring av kraft för de enskilda och kommunala
företagens räkning, medför relativt stora medelsbehov. I övrigt kan
nämnas en viss ökning av väg- och vattenbyggnadsverkets maskinpark samt
medelsanvisningar till radio- och televisionshus. Sammanfattningsvis kan
sägas att kalkylerna över affärsverkens medelsförbrukning inrymmer en
stegring i takt med den förutsatta allmänna produktionsökningen under
perioden.

Utgiftsutvecklingen under sjunde huvudtiteln bestämmes till största delen
av anslaget till skalteersättning till kommunerna. För detta anslag bär
redogjorts i det föregående. I fråga om övriga utgiftsändamål gäller beträffande
anslaget till bidrag till skattetyngda kommuner, att det vid oförändrade
bidragsnormer antagits komma att stiga med drygt 6 miljoner kronor
per år eller lika mycket som under närmast föregående femårsperiod.

Något belopp för övergångsbidrag i samband med genomförande av ny
kommunindelning har inte upptagits i kalkylen. Dessa bidrag skulle nämligen
endast till obetydlig del belasta de närmaste budgetåren. Tolagsersättningen
utvisar endast eu mindre ökning. I övrigt kan nämnas en anslagsuppräkning
för budgetåret 1963/64 med hänsyn till riksdagens beslut om

Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr ISO. Bihang E

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

allmän fastighetstaxering år 1964. Anslagen till statistiska centralbyrån kommer
under perioden att påverkas å ena sidan av bortfallet av kostnaderna
för 1960 års folkräkning, och å andra sidan ökningen till följd av beslutet om
viss centralisering av statistiken. Finansdepartementets del av kapitalbudgeten
domineras för närvarande av anslaget på 160 miljoner kronor till inlösen
av aktier i LKAB. Den sista delbetalningen sker under budgetåret
1961/62, varefter anslaget bortfaller. Med hänsyn till en beräknad ökning
av den framtida statliga husbyggnadsvolymen har en uppräkning skett av
anslaget till vissa projekteringskostnader från och med budgetåret 1962/63.
Av Sveriges bidrag till Internationella utvecklingsfonden (IDA), vilket totalt
uppgår till i runt tal 52 miljoner kronor, inbetalas ca 12 miljoner kronor
innevarande budgetår och under vart och ett av de fyra följande budgetåren
omkring 10 miljoner kronor.

Vad gäller utgiftsutvecklingen under åttonde huvudtiteln bör erinras om
vad som i det föregående anförts beträffande driftbidraget till folkskolor.

När det gäller enhetsskolan kan man förutse, såsom framgått av det tidigare
anförda, i kostnadshänseende varandra motverkande tendenser under
perioden. På grund av befolkningsutvecklingen sjunker kostnaderna för lågoch
mellanstadiet. Befolkningsutvecklingen verkar även för högstadiets del
i kostnadssänkande riktning. Å andra sidan kommer utbyggnaden av enhetsskolan
att medföra en sådan ökning av elevantalet på högstadiet under
perioden och därmed också av kostnaderna att den uppväger de av befolkningsutvecklingen
betingade kostnadsminskningarna och i stället åstadkommer
en mindre utgiftsökning. Även om driftbidraget på grund av det anförda
visar en blygsam stegring under de framförliggande åren, medför enhetsskolans
successiva utbyggnad andra högst avsevärda kostnader under
samma tid. Högstadiet ställer sålunda krav på bl. a. en intensifierad ämneslärarutbildning
och ökar trycket på skolbyggnadsverksamheten. Beträffande
sistnämnda verksamhet kan tilläggas, att även den pågående befolkningsomflyttningen
och den i enhetsskolereformen förutsatta skolorganisationen
har liknande effekt. Här angivna förhållanden har beaktats i kalkylerna. De
förmodligen avsevärda utgiftsökningar som kan komma att följa av skolberedningens
förslag ingår däremot, såsom tidigare understrukits, inte i förevarande
beräkningar. Den förutsedda utbyggnaden av enhetsskolan torde för
realskolan och motsvarande skolformer komma att innebära en sänkning av
elevantalet och därmed också av kostnaderna under perioden. Gymnasiernas
expansion har särskilt under senare delen av 50-talet varit synnerligen stark.
Härtill har flera faktorer medverkat. De åldersgrupper ur vilka gymnasiets
elever hämtats har successivt stigit och kulminerar 1962. Samtidigt har utbildningsintresset
ökat. För framtiden torde det förhållandet, att en allt större
del av ungdomarna genom högstadiets tillväxt når fram till gymnasiet, i
förening med det stigande utbildningsintresset, medföra en fortsatt expansion
av gymnasierna. Den totala stegringstakten förutsättes vara lika hög
under kommande period som tidigare. Ökningen förutsättes främst komma
att gälla fackgymnasierna.

Yrkesskolväsendet har alltsedan 1955 års reform starkt utvecklats och ten -

Bih. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen 21

denserna tyder på en fortsatt ökning av elevantalet. Såväl gymnasiernas expansion
som utbyggnaden av yrkesskolorna ställer, liksom tidigare nämnts,
enhetsskolans utbyggnad, även krav på ökade resurser för lärarutbildning,
vilket förhållande man också räknat med vid bedömningen av berörda anslag.

Utgiftsutvecklingen i fråga om den högre undervisningen och forskningen
grundar sig till stor del på de riktlinjer för utbyggnad, som beslutats vid
1960 års riksdag (prop. 119) och som innebär en väsentlig utbyggnad bl. a.
av den förhållandevis kostnadskrävande högre tekniska och naturvetenskapliga
utbildningen. Det ökande studerandeantalet medför, till följd av
systemet för de filosofiska fakulteterna med en fast relation mellan studerandeantalet
och lärarresurserna, en uppräkning av universitetens avlöningsanslag
under perioden. I kalkylen ingår också en fortsatt förstärkning av resurserna
för forskningen. Kalkylen inrymmer också ökade resurser för allmänna
kultur- och bildningsändamål.

Den i propositionen nr 55 till årets riksdag föreslagna avskrivningen av
vissa studieskulder har beaktats vid beräkningen av utgifterna för studiesociala
ändamål. I övrigt har endast den väntade utvecklingen av elevantalet
påverkat de framräknade anslagsbehoven på detta område. Vad gäller
kapitalbudgeten bestämmes anslagsutvecklingen väsentligen av den nämnda
utbyggnaden av universitet och högskolor. För perioden räknas med
ett totalt anslagsbehov av närmare 400 miljoner kronor för dessa ändamål.
Härtill har lagts vissa kostnader för beslutade eller eljest förutsebara projekt
inom andra områden, omfattande lärarutbildning, arkiv och biblioteksväsendet
m. m. Studielåneanslagen förutsättes öka på grund av det stigande
studerandeantalet samt genom förslaget om avskrivning av studieskulder.

Ungefär hälften av anslagen under nionde huvudtiteln hänför sig till
jordbruksprisreglering m. m. Beträffande dessa anslag har medelsbehovet
till såväl prisreglerande åtgärder på jordbrukets område som till särskilt
stöd åt det mindre jordbruket beräknats under antagande av oförändrade
bidragsnormer och en oförändrad volym för mjölkinvägningen vid mejeri
från de bidragsberättigade kategorierna av mjölkproducenter. För det i småbrukarstödet
ingående arealtillägget har medelsbehovet med hänsyn till en
väntad fortgående minskning av antalet bidragsberättigade bedömts sjunka
något. Anslaget till kostnader för beredskapslagring av livsmedel och fodermedel
m. m. beräknas däremot öka under perioden enligt den i propositionen
nr 76 angivna målsättningen. Kostnaderna för undervisning och forskning
beräknas stiga i snabbare takt under den angivna perioden, bl. a. till
följd av den planerade upprustning av forskning, försök och högre undervisning
på jordbruks- och trädgårdsområdena, som närmare redovisats i
propositionen nr 69 till årets riksdag. I övrigt har räknats med även i fortsättningen
ökade utgifter för bl. a. intensifierade rationaliseringsåtgärder
inom jordbruk och skogsväsende. Vad angår jordbrukshuvudtitelns del av
kapitalbudgeten medför den planerade upprustningen och utbyggnaden av
de högre läro- och forskningsanstalterna inom jordbruksdepartementets
verksamhetsområde en ökning av anslagen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

Anslagsutvecklingen under tionde huvudtiteln har under senare år i väsentlig
mån påverkats av utgifterna för atomenergiverksamheten. För
budgetåret 1961/62 utgör anslagen till atomenergiverksamhet inom AB
Atomenergi och till internationellt atomenergisamarbete drygt en tredjedel
av den totala medelsanvisningen under huvudtiteln. Anslagsexpansionen
för atomenergiändamål har beräknats fortsätta under de närmaste åren
främst till följd av den fortsatta utbyggnaden av uranverket i Ranstad. En
ny statsisbrytare beräknas kosta omkring 40 miljoner kronor, vilket belopp
fördelas på de fyra ifrågavarande budgetåren. I övrigt må beträffande sjöfartsanslagen
nämnas, att lots- och fyrstatens avlöningsanslag efter hand
förväntas nedgå till följd av ökad fyrautomatisering etc. En förutsättning
härför är emellertid, att driftbudgetanslaget till säkerhetsanstalter successivt
uppräknas. För kapitalbudgetens del har under den aktuella perioden
räknats med en i stort sett oförändrad medelsanvisning för investeringar
inom handelsdepartementets verksamhetsområde. Härvid har förutsatts
bl. a. en något ökad medelsanvisning till hantverks- och industrilånefonden
samt en i stort sett oförändrad medelsanvisning till de statliga bolagen.

Elfte huvudtiteln domineras väsentligen av anslagen till hälso- och sjukvården,
vilka uppgår till närmare två tredjedelar av huvudtitelns totalsumma.
Utgiftsökningen under perioden hänför sig också i första hand till
dessa anslag. Här må nämnas att kostnaderna för statens mentalsjukhus
antagits stiga i ökande takt. Detta sammanhänger främst med tillkomsten
av Mellringe sjukhus samt sjukhuset i Bollnäs, psykopatsjukhuset i Katrineholm
och sjukhuset i Sala för höggradigt psykiskt efterblivna. Med beaktande
jämväl av vissa förändringar av platsantalet vid befintliga sjukhus
medför tillkomsten av de nya sjukhusen ett nettotillskott om ca 1 800 nya
vårdplatser. Härigenom kommer det totala vårdplatsantalet vid mentalsjukhusen
— inberäknat sjukhusen för psykiskt efterblivna — att uppgå
till i runt tal 25 000. Även för undervisningssjukhusen har kalkylerats med
en något snabbare utgiftsstegring till följd av pågående eller beslutade utbyggnader
av karolinska sjukhuset och akademiska sjukhuset samt statens
bidrag till den fortgående utbyggnaden av de kommunala undervisningssjukhusen.
Centrala medicinalorgan m. m. uppvisar en stegrad utgiftstakt.
Anslagsökningen hänför sig till utrustning av beredskapssjukhus och sjukhärbärgen,
upprustning av de centrala myndigheterna på området samt
till en omorganisation och förstärkning av tjänsteläkarväsendet. För hälsooch
sjukvården i övrigt, vari till stor del ingår bidrag till icke statliga
huvudmän, räknas med successivt stigande utgifter i takt med fortgående
utbyggnad av bl. a. folktandvården, distriktssköterskevården samt förebyggande
mödra- och barnavården. För landsstaten har beräknats anslagsökningar
huvudsakligen till förstärkningar inom länsstyrelserna till följd av
u*byggnad av taxeringsorganisationen, den stegrade motorfordonstrafiken
m. m. Även kostnaderna för polisväsendet stiger successivt främst till följd
av den ökade trafiken på riksvägarna. Beträffande civilförsvaret räknas
med en fortsatt successiv utbyggnad.

Bih. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen 23

Huvudparten av inrikesdepartementets anslag på kapitalbudgeten hänför
sig till byggnadsverksamheten för hälso- och sjukvården, främst byggnadsarbeten
för den statliga mentalsjukvården och de statliga undervisningssjukhusen.
I övrigt förutses under perioden bl. a. byggnadsarbeten
för länsstyrelserna, vissa skyddsrumsanläggningar samt uppförande av en
nybyggnad för statens polisskola.

Tolfte huvudtiteln påverkas främst, förutom av arbetsgivaravgifterna
till den allmänna tilläggspensioneringen, för vilka en redogörelse lämnats i
det föregående, av kostnaderna för det statliga och statsunderstödda pensionsväsendet.
Statens pensionskostnader har under perioden beräknats öka
med drygt 20 miljoner kronor per år

Utifrån de i kalkylerna redovisade beräkningsgrunderna skulle de sammanlagda
drift- och kapitalbudgetutgifterna under de aktuella budgetåren
öka med ca 1,0, 0,8 respektive 1,0 miljard kronor. De kraftigare ökningar
som framkommer budgetåren 1962/63 och 1964/65 sammanhänger främst
med, såsom berörts i det föregående, att höjningar av folkpensionsbeloppen
inkalkylerats under dessa budgetår.

Beträffande bedömningen av den framtida utgiftsutvecklingen bör ännu
en gång understrykas den osäkerhet som med nödvändighet måste omge utgiftskalkyler
av detta slag. Det bör också erinras om den restriktivitet i ett
flertal avseenden som iakttagits vid utgiftsberäkningarna. Denna restriktivitet
framgår bl. a. därav att vid den schematiska budgetgranskningen av de
ospecificerade utgiftsposterna de av myndigheterna äskade utgiftsökningarna
för budgetåret 1962/63 skurits ned med inemot 50 procent eller ca 250
miljoner kronor. Genom denna restriktiva budgetgranskning har de anmälda
medelsbehoven kunnat inrymmas inom den trendmässiga utgiftsökningen.
Att differensen mellan den trendmässiga ökningen dch den efter budgetgranskningen
framräknade utgiftsstegringen successivt vidgas för längre
bort liggande budgetår kan vara ett uttryck för svårigheterna att på längre
sikt förutse alla de utgiftsbehov som framdeles kan visa sig nödvändiga.

Vid bedömningen av beräkningarnas realism bör också uppmärksammas,
att i kalkylerna för de särredovisade större utgiftsposterna inga belopp tagits
upp för eventuella reformer som kan komma att aktualiseras under utgiftsperioden
eller för andra erfarenhetsmässigt tillkommande utgifter. För
att markera att utgifter här kan tillkomma har i tabellen under slutsumman
för drift- och kapitalbudgeten införts beteckningen »R». Det finns skäl
att särskilt understryka, att häri skall inrymmas eventuella kostnader för
reformer som kan komma att aktualiseras av exempelvis socialförsäkringskommittén,
socialpolitiska kommittén och skolberedningen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

C. Statsinkomsternas utveckling på längre sikt

I det föregående har lämnats en redovisning av statsinkomsternas utveckling
under senare hälften av 50-talet. Beträffande den framtida inkomstutvecklingen
har riksräkenskapsverket gjort vissa beräkningar avseende budgetåren
1961/62—-1964/65, som redovisats i bihang B. Vid ämbetsverkets beräkningar
har i fråga om den allmänekonomiska ramen och skatteunderlagets
utveckling i första hand tagits som utgångspunkt de förutsättningar beträffande
utvecklingen under åren 1961 och 1962, som legat till grund för
verkets beräkning av statsinkomsterna under budgetåren 1960/61 och 1961/
62. Sålunda har den totala lönesumman antagits stiga med 10 respektive 9
procent under 1960 och 1961, medan bolagens till statlig inkomstskatt taxerade
inkomst beräknats öka med 18 procent mellan 1960 och 1961 års taxeringar
och stiga betydligt jämväl vid 1962 års taxering. För perioden 1962—
65 har beräkningarna baserats på schablonantaganden om att såväl fysiska
personers som bolags inkomster skall stiga med 3 å 4 procent årligen.

Vid dessa antaganden skulle de påförda beloppen av statlig inkomstskatt,
sjömansskatt, förmögenhetsskatt och folkpensionsavgifter, vilka utgör de
intäkter som slutligt redovisas på titeln skatt å inkomst och förmögenhet
m. m., enligt ämbetsverket kunna beräknas uppgå till följande belopp (miljoner
kronor):

Taxeringsår

1961 1962 1963 1964 1965

6 750 7 520 7 720 8 070 8 420

+ 770 + 200 + 350 + 350

De kassamässiga nettoinkomsterna på inkomstskattetiteln skulle emellertid
enligt riksräkenskapsverket komma att uppvisa en helt annan serie förändringstal
såsom framgår av efterföljande sammanställning, i vilken även
intagits ämbetsverkets beräkning av statsinkomsterna under övriga inkomsttitlar
perioden 1961/62—1964/65 (miljoner kronor):

Budgetår

1961/62 1962/63 1963/64 1964/65

Inkomstskattetiteln.................. + 400 — 200 ±0 + 600

Övriga inkomsttitlar.................. + 300 + 340 + 320 + 300

Summa statsinkomster + 700 + 140 + 320 + 900

Skillnaden mellan serien över de slutligt påförda skatterna och serien
över inkomstskattetitelns kassamässiga nettoinkomst förklaras främst av
den tidigare berörda eftersläpningen i utbetalningarna av kommunalskattemedel
till följd av gällande uppbördssystem. Bruttosiffrorna för inkomstskattetiteln
1960/61—1964/65 enligt riksräkenskapsverkets beräkningar belyser
klart denna effekt.

Bih. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen 25
1960/61 1961/62 1962/63 1963/64 1964/65

Inkomster

Preliminärskatt inkl.

fyllnadsbetalningar 13 100 14 120 14 770 15 400 16 030

Förändring (+ 1020) (+ 650) (+ 630) (+ 630)

Övriga inkomster	1455	1585	1 665	1 615	1 635
Summa inkomster	14 555	15 705	16 435	17 015	17 665
Utgifter Kommunalskatte-
medel ..........	5 060	5 660	6 520	6 970	6 930
Förändring	(+ 600) (+ 860) (+ 450) (—	40)
Övriga utgifter	1 960	2150	2 220	2 350	2 440
Summa utgifter	7 020	7 810	8 740	9 320	9 370
Inkomster utöver ut-
gifter............	7 535	7 895	7 695	7 695	8 295
Avrundade belopp ..	7 500	7 900	7 700	7 700	8 300

Även om det av riksräkenskapsverket rent hypotetiskt gjorda schablonantagandet
rörande inkomstutvecklingen för perioden 1962—65 (3 å 4 procent
årlig inkomststegring) ersättes med 7 procent, vilket motsvarar den
genomsnittliga ökningen av inkomst av tjänst under 50-talets sista hälft,
skulle den kassamässiga inkomstökningen i vart fall för de närmaste två
budgetåren bli relativt blygsam på grund av nyssnämnda eftersläpningseffekt.
Inkomstutvecklingen skulle med ett sålunda ändrat antagande kunna
beräknats bli följande (miljoner kronor).

Budgetår

1961/62 1962/63 1963/64 1964/65

Inkomstskattetiteln.................. + 500 + 100 + 600 + 800

Övriga inkomsttitlar.................. + 350 + 465 + 445 + 425

Summa statsinkomster + 850 + 565 + 1 045 + 1225

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961
Bih. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen

Innehåll

Inledning .................................................. 1

A. Vissa uppgifter om den statsfinansiella utvecklingen under senare
hälften av 1950-talet

1. Den statliga sektorns realekonomiska utveckling............ 1

2. De egentliga statsutgifternas volymmässiga utveckling...... 4

3. Driftbudgetens inkomster................................ 9

B. Statsutgifternas utveckling under budgetåren 1961162—1964/65

1. Allmänna förutsättningar för beräkningarna................ 10

2. Utgiftsutvecklingen inom olika områden .................. 13

C. Statsinkomsternas utveckling på längre sikt .................... 24

Stockholm 1961. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 610699