Kungl. Muj-.ts Nåd. Proposition No 84 (Proposition 1908:84)

Kungl. Muj-.ts Nåd. Proposition No 84.

N:o 84.

Kungl. Maj.ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag till
ecklesiastik boställsordning; gifven Stockholms stolt den 6
mars 1908.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
ecklesiastikärenden och af ett i högsta domstolen fördt protokoll vill
Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att antaga härvid fogade förslag
till ecklesiastik boställsordning.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Hugo Hammarskjöld.

Bih. till Rihsd. Prot. 1908. 1 Sand. 1 Afd. 62 Höft. (No 84).

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

Förslag

till

Ecklesiastik boställsordning.

Med upphäfvande af 26 kap. 2 § bvggningabalken och ändring af
hvad skärskåda författningar innehålla häremot stridande förordnas som
följer:

I Kap.

Om hvad med boställen förstås och särskilda slag af desamma.

1 §•

1. Såsom "boställen anses i denna boställsordning alla de hemman
och lägenheter, som äro anslagna till bostad eller aflöning åt biskopar,
kyrkoherdar, komministrar, kapellpredikanter och pastoratsadjunkter eller
till prästänkesäten, äfvensom de hemman och lägenheter, hvilkas afkomst
ingår till prästerlig löneregleringsfond.

2. -Boställen, som äro afsedda till löntagares bostad, kallas i denna
författning bostadsboställen; och må för hvarje prästerlig befattning endast
ett boställe såsom bostadsboställe anses. Öfriga boställen kallas löningsboställen.

''2 §.

Bostadsboställen indelas i tre klasser; och omfattar
första klassen: bostadsboställen för biskopar;
andra klassen: bostadsboställen för kyrkoherdar;

tredje klassen: bostadsboställen för komministrar, kapellpredikanter och
pastoratsadj unkter.

Kungl. Majds Nåd. Proposition No 84.

II Kap.

Om laga hus.

3 §.

Å bostadsboställen, förenade med jordbruk, på landet och i stad skola,
dår ej synerätt enligt 5 § medgifver undantag, finnas följande laga hus:
1) sätesbyggning, 2) visthus, 3) hushållskällare, 4) brygghus, 5) vedbod,
6) hemlighus, 7) drängstuga, 8) vagnshus, 9) spannmålsbod, 10) redskapshus,
11) stall, 12) fähus, 13) fårhus eller, å mindre boställen, i fähuset
anbringad särskild fårkä*tte, 14) svinhus och 15) en eller flera lador samt
loge eller logar efter behofvet, hvarjämte af synerätt må, där sådant pröfvas
nödigt, å dessa boställen såsom laga hus ytterligare föreskrifvas: källare
för rotfrukter samt en brunn för hushållet och en för ladugården
eller i stället för brunn vattenledning.

4 §.

Bostadsboställen utan jordbruk på landet och i stad skola, där ej
synerätt enligt 5 § medgifver undantag, vara försedda med dessa laga hus;
1) sätesbyggning, 2) visthus, 3) hushållskällare, 4) brygghus, 5) vedbod
och 6) hemlighus, äfvensom 7) drängstuga, 8) stall och 9) vagnshus, de
tre sist nämnda husen dock å andra och tredje klassernas bostadsboställen
endast i det fall, att boställshafvaren för tjänsteresor behöfver hålla häst
och åkdon. Erfordras å bostadsboställe utan jordbruk flera hus än nu är
sagdt, må efter omständigheterna af synerätt föreskrifvas ytterligare något
eller några af de i 3 § omförmälda hus.

5 §■

1. Där, i följd af ortens förhållanden eller något med jordbruk förenadt
bostadsboställes särskilda beskaffenhet, skötsel af får eller svin ej
lämpligen kan äga rum, må fårhus eller svinhus kunna uteslutas.

2. A bostadsboställe af tredje klassen må jämväl följande hus: visthus,
brygghus, drängstuga, vagnshus och spannmålsbod, ett eller flera,
uteslutas, när de pröfvas kunna undvaras.

6 §•

Löningsboställen bebyggas efter hvad för kronohemman är stadgadt,
där ej dessa boställen antingen, såsom icke afsedda för jordbruk, erfordra

Kungl. Maf:ts Nåd. Proposition N:o 84.

hus af särskild beskaffenhet, eller ock, såsom brukade gemensamt med
bostadsboställen eller af annan anledning, af synerätt pröfvas kunna undvara
alla eller vissa af de för kronohemman föreskrifna hus.

7 §•

Sätesbyggning jämte hushållskällare, om sådan anordnas under sätesbyggningen,
uppföres, där läget så medgifver, på lämpligt afstånd från annan
åbyggnad, öfriga laga hus, som för hvart boställe föreskrifvas, skola
sammanbyggas, i den mån sådant pröfvas lämpligt. I allmänhet bör dock
undvikas sådant sammanförande af hus, att därigenom sammanblandning
af boställshafvares och annans nybyggnads- och underhållsskyldighet
uppstår.

Alla hus skola läggas och inrättas så, att eldfara, så vidt möjligt,
undvikes samt brandförsäkring af desamma ej förhindras eller fördyras.

8 §•

1. Sätesbyggning å bostadsboställe af första klassen bygges efter ritning,
som för hvarje fall fastställes af Kungl. Maj:t.

2. För sätesbyggning å bostadsboställe af andra klassen må föreskrifvas
minst sju, högst tio boningsrum, af hvilka ett tillika skall vara
expeditionsrum, jämte kök, skafferi, erforderliga kontor samt en eller två
förstugor. Vid eller i expeditionsrummet inrättas, där det finnes vara
af behofvet påkalladt, ett brandfritt hvalf. Där i visst fall på grund af
särskilda omständigheter sådant pröfvas skäligt, må boningsrummens antal
nedsättas till lägst fem.

3. För sätesbyggning å bostadsboställe af tredje klassen må föreskrifvas
minst fyra, högst sex boningsrum jämte kök, skafferi, erforderliga
kontor och en eller två förstugor.

9 §.

1. Sätesbyggning å bostadsboställe uppföres på stenfot af minst fem
decimeters höjd ofvan jord, med väggar företrädesvis af tegel eller timmer,
men äfven, där något af dessa ämnen ej lämpligen kan föreskrifvas, af
annat ändamålsenligt, i orten brukligt byggnadsämne. Till byggnaden i
öfrig! användas de ämnen, som finnas lämpliga och öfverensstämma med
ortens sed. Boningsrummen göras så stora, som behofvet i hvarje fall
fordrar, minst tre meter höga, dock att å andra och tredje klassernas bostadsboställen
rum å vinden må göras tre decimeter lägre; och skola bo -

Kungl. Maj;ta Nåd. Proposition N;o 84.

ningsrummen i allmänhet vara försedda med ugnar åt kakel; men äfven
ugn eller spis af sten eller ugn åt järn må kunna i något rum tillåtas.
Framför eldstad anbringas plansten, plåt eller annan mot eld skyddande
golfbetäckning. Alla boningsrum förses med dubbelfönster, gipsade, boaserade
eller spända tak, oljemålning å panel, dörrar, dörr- och fönsterinfattningar
samt tapeter eller lämplig målning å väggarna.

2. öfriga laga hus å bostadsboställe uppföras af ändamålsenliga
byggnadsämnen efter ortens sed till den storlek, behofvet i hvarje tall
fordrar. Stenfot å dessa hus göres minst tre decimeter hög ofvan jord.

3. Brygghus skall i allmänhet innehålla ett rum för brygd och tvätt
samt ett rum för bak med bakugn i ettdera; dock må vid mindre bostadsboställen
brygghus af endast ett rum med bakugn tillåtas.

4. Stall, fähus och fårhus förses med skullar eller andra foderrum.

10 §.

Sätesbyggning af trä skall inom tid, som för hvarje särskildt tall af
synerätt bestämmes, förses med brädfodring eller annan tjänlig beklädnad
samt anstrykas med rödfärg eller annan färg. För sätesbyggning af annat
ämne äfvensom för andra laga hus å bostadsboställen må efter behofvet
och ortens sed tjänlig beklädnad och anstrykning föreskrifvas.

11 §•

Där vid husesyn eller ekonomisk besiktning föreskrift meddelas om
storleken, inredningen och öfriga beskaffenheten af laga hus å bostadsboställe,
iakttages, å ena sidan, att byggnadens varaktighet och boställshafvarens
skäliga behof tillgodoses samt, å andra sidan, att de med byggnadsskyldighetens
fullgörande förenade kostnader ej varda mer än nödigt
betungande.

III Kap.

Om byggnads- och underhållsskyldigheten.

12 §.

För bostadsboställe af första klassen galle hvad särskildt är förordnadt
i fråga om hvem skyldigheten att nybygga och underhålla därtill
hörande laga hus åligger.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 84.

13 §.

Ä andra och tredje klassernas bostadsboställen på landet skola alla
laga hus nybyggas och underhållas af boställshafvaren.

14 §.

A bostadsboställen af andra och tredje klasserna i stad nybyggas och
underhållas alla laga hus af pastoratet.

15 §.

A löningsboställen åligger nybyggnads- och underhållsskyldigheten
boställshafvaren.

16 §.

Uppkommande brister å boställes insynade hus skola afhjälpas i den
mån sådant föreskrifves eller eljest blifver nödigt.

17 §.

Nybyggnad sätesbyggning eller visthus, brygghus, drängstuga,
spannmålsbod, stall, fähus, loge med lada å bostadsboställe eller därmed
i sambruk förenadt löningsboställe må icke företagas utan att synerätt
därom beslutar; och må på bostadsboställe af andra eller tredje klassen
å landet eller med dylikt boställe i sambruk förenadt löningsboställe nybyggnad
af annat laga hus eller åtgärd, som i 20 § 2 mom. omförmäles,
ej heller vidtagas_ af boställshafvare, utan att föreskrift därom meddelats
af synerätt eller vid ekonomisk besiktning.

18 §.

Boställshafvare vare skyldig väl vårda sådana till hans begagnande
upplåtna hus, som af annan nybyggas och underhållas. Brister, som å
dylika eller andra å boställe insynade hus genom boställshafvarens vanvård
uppkomma, skola af honom på egen bekostnad afhjälpas.

Kungl. Mapts Nåd. Proposition No 84.

19 §•

1. 1 afseende på boställshafvarcs och församlings rätt att till nybyggnad
och förbättring af boställes hus samt boställshafvarcs rätt att i öfrigt
till husbehof använda boställes skogstillgång lände till efterrättelse hvad
särskildt är stadgadt.

2. Andra å boställe tillgängliga byggnadsämnen, som icke äro att
hänföra till den boställshafvaren ensam tillkommande afkastningen af bostället,
må, där sådant kan ske utan men för bostället eller boställshafvaren,
jämväl af annan nybyggnads- och underhållsskyldig användas till
nybyggnad och förbättring å bostället. Förslår tillgången ej till både
boställshafvares och annan byggnadsskyldigs behof, hafve boställshafvare
bästa rätten.

20 §.

1. Vid nybyggnad af laga hus å bostadsboställe af andra eller tredje
klassen på landet eller med sådant boställe i sambruk förenadt löningsboställe
skall den af synerätt vid arbetets godkännande fastställda kostnad
godtgöras boställshafvaren af de medel, som enligt lagen om reglering af
prästerskapets aflöning skola för sådant ändamål inom pastoratet årligen
afsättas och af vederbörande kyrkoråd förvaltas; dock att vid nybyggnad i
följd af brandskada dylik godtgörelse icke må utgå för den kostnad, som
motsvarar uppburen brandskadeersättning eller, där sådan ej erhållits till
fullt det belopp, hvartill det brända uppskattas, värdet af det brunna.

Omedelbart efter byggnadsarbetets godkännande skall godtgörelsen
till boställshafvaren utbetalas af de inom pastoratet på sätt ofvan blifvit
nämndt uppsamlade medlen. Hvad därvid tilläfventyrs brister skall jämte
ränta därå efter fem för hundra boställshafvaren tillhandahållas allt efter
som för ändamålet afsedda medel inflyta.

Har, då boställshafvaren frånträda* bostället, nybyggnadskostnaden
icke blifvit på angifvet sätt till fullo godtgjord, skall det felande beloppet
med ränta efter fem för hundra till boställshafvaren erläggas af efterträdaren,
på hvilken företrädarens rätt gent emot pastoratet därefter öfvergår.
För hvad af fordringsbeloppet bevisligen icke kunnat utfås hos efterträdaren
behåller afträdande boställshafvaren sin rätt mot pastoratet.

2. Hvad sålunda stadgats om nybyggnadskostnad galle ock om kostnad
för förbättring af laga hus å de i i inom. omförmälda boställen, när tak
med tillhörande sparrverk ånyo uppföres, eller hus, med bibehållande af
gammalt sparrverk, förses med ny taktäckning af plåt, skiffer, tegel eller

Kangl. Majds Nåd. Proposition No 8i.

annat ämne af motsvarande hårdhet, eller yttervägg i sin helhet eller till
större delen ombygges, eller å gammalt hus anbringas ny brädfodring
med anstrykning därå eller annan ändamålsenlig beklädnad/

3. Sedan nybyggnad eller förbättring, hvarom i denna § sägs, blifvit
i behörig ordning beslutad, må boställshafvaren, till bestridande af kostnaden
därför, erhålla förskott af de ersättningsmedel, som finnas inom
pastoratet uppsamlade, därest han ställer fullgod säkerhet för det förskotterade
beloppet.

21 §.

Kostnaden för underhåll af de laga husen å bostadsboställe af andra
eller tredje klassen på landet eller med sådant boställe i sambruk förenadt
löningsboställe skall, på sätt här nedan sägs, boställshafvaren godtgöras
af de medel, som enligt lagen om reglering af prästerskapets aflöning
skola för detta ändamål inom pastoratet årligen afsättas och af vederbörande
kyrkoråd förvaltas.

Då boställshafvaren visar sig hafva gjort utgift för underhållsarbete,
som blifvit af synerätt eller vid ekonomisk besiktning föreskrifvet, skall
godtgörelse för utgiften, i den mån densamma icke öfverstiger den enligt
vederbörligt syne- eller besiktningsinstrument för arbetet beräknade kostnad,
omedelbarligen till boställshafvaren utbetalas af de inom pastoratet
uppsamlade ersättningsmedlen. Har för arbete, som nu är sagdt, den beräknade
kostnaden öfverskridits, eller har boställshafvaren gjort utgift för
underhållsarbete, som ej blifvit honom ålagdt, äge han jämväl af ifrågavarande
ersättningsmedel bekomma godtgörelse för sådan utgift, så vidt
densamma af synerätt eller vid ekonomisk besiktning pröfvas hafva varit
af behofvet påkallad. I händelse underhållsarbete föranledts af brandskada,
skall hvad i 20 § sägs i fråga om godtgörelse för sålunda orsakad
kostnad äga motsvarande tillämpning.

Därest i förekommande fall de uppsamlade ersättningsmedlen icke
förslå till godtgörelsens gäldande, skall bristen jämte ränta därå efter fem
för hundra till boställshafvaren utbetalas efter hand som medel härför
blifva tillgängliga.

Afträder boställshafvaren bostället, innan underhållskostnad, för hvilken
han är berättigad till ersättning, blifvit till fullo godtgjord, skall det
felande beloppet med ränta efter fem för hundra till honom erläggas af
efterträdaren, som därefter inträder i sin företrädares rätt i förhållande
till pastoratet. För hvad af fordringsbeloppet bevisligen icke kunnat utfås
hos efterträdaren behåller afträdande boställshafvaren sin rätt mot pastoratet.

Juivgl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

IV Kap.

Om andra byggnader än de laga husen.

22 §.

1. Finner synerätt, att på bostadsboställe eller därmed i sambruk förenad!
löningsboställe insynadt torp eller fäbodeställe bör bibehållas eller
nytt sådant bör insynas eller insynad kvarn bör kvarblifva, skall boställshafvare
där uppföra och underhålla de byggnader, som af synerätten föreskrifvas.

2. Hvad i 1 mom. stadgas om torphus galle ock om hus på nyodling,
som efter frihetsår återgår till boställe.

23 §.

Alla andra byggnader än de i 3, 4, 6 och 22 §§ omförmälda äro öfverloppshus,
hvilka, där ej tillträdaren vill behålla dem till det värde, som,
i brist af åsämjande, synerätten därå sätter, afträdaren äger rätt att bortföra
inom tid, som vid af- och tillträdessyn föreskrifves; vare dock pliktig
att för byggnadsvirke, som hämtats från boställets skog och icke utgjorts
af sådan andel i densammas afkastning, som, enligt hvad särskilt är
stadgadt, i vissa fall kan, utöfver husbehofvet, tillkomma boställshafvaren,
utgifva ersättning till belopp, som synerätt bestämmer; skolande ersättningen
användas till boställets nytta enligt de närmare föreskrifter synerätten
meddelar.

V Kap.

Om brandförsäkring.

24 §.

Alla hus, hvilkas nybyggnad åligger boställshafvare, vare han pliktig
att uti allmänt brandförsäkringsverk eller brandstodsförening med reglemente
fastställdt af Kungl. Maj:t eller uti brandstodsförening för härad
Bih. till Riksd. Prot. 1908. 1 Sami. 1 Afd. 62 Häft. 2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

eller län med reglemente fastställdt af Kungl. Maj:ts befallningshafvande
brandförsäkra för domkapitlets räkning till husens fulla, i behörig ordning
uppskattade värde; och skall sådan försäkring af honom behörigen vidmakthållas.
Öfver fullgörandet häraf hålle domkapitlet tillsyn, för hvilket
ändamål boställshafvaren, såvida icke brandförsäkringsafgift är erlagd för
all framtid, skall före början af hvarje försäkringsår till domkapitlet öfverlämna
bevis, att meddelad försäkring är för det året gällande.

25 §.

Brandskadeersättning upphäres af domkapitlet, som tillhandahåller boställshafvaren
ersättningsbeloppet, hvarvid domkapitlet äger förordna, huruvida,
innan lyftning får ske, säkerhet hos domkapitlet skall ställas för
medlens användande till återställande af hvad genom branden blifvit förstörd! 26

§.

Brandskadeersättning, som boställshafvare lyftat, skall redovisas vid
nästa ekonomiska besiktning eller husesyn.

27 §.

Boställshafvare, som försummat sin skyldighet att taga eller vidmakthålla
brandförsäkring, svare själf för brandskada och bygge nytt upp för
hvad som brunnit, utan rätt till godtgörelse för byggnadskostnaden i hvad
den motsvarar värdet af det brunna.

VI Kap.

Om ägornas vård och bruk samt om fördelning till godtgörande på
vissa år af kostnad eller förlust, som boställshafvare
kan få vidkännas.

28 §.

Boställshafvare skall väl häfda samt i god växtkraft hålla boställes
åker och äng, gräfva och vidmakthålla nödiga diken, efter hvad därom är
stadgadt, samt, i öfverensstämmelse med dén särskilda plan, som angående

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 84.

befintliga hagmarkers ändamålsenliga skötsel må vara fastställd, röja och
vårda sådana marker.

29 §.

1. Boställshafvare skall väl vårda och vidmakthålla trädgård. Om
å bostadsboställe trädgård är otillräcklig eller alldeles saknas, bör, där det
kan ske med fördel, den gamla utvidgas eller ny anläggas efter hvad
synerätt pröfva!* skäligt. Vid nästpåföljande af- och tillträdessyn må,
om synerätt finner afträdaren icke hafva innehaft bostället så länge, att
afkastningen därunder kan anses hafva ersatt utvidgnings- eller anläggningskostnaden,
denna kostnad till belopp af högst femhundra kronor fördelas
af synerätt till godtgörande på viss tid, beräknad från den dag, utvidgningen
eller anläggningen börjats, och till högst tio år efter dåvarande
boställshafvares afträde.

2. I afseende på skogens skötsel och vård lände till efterrättelse
hvad därom särskildt är stadgadt.

3. Torfmosse skall ändamålsenligt begagnas.

30 §.

1. Om hägnad i ägoskillnad mot annans jord galle hvad därom är
stadgadt. Den hägnad, boställshafvare åligger i ägoskillnad hålla, skall
vid boställes afträdande aflämnas i fredgillt stånd.

2. Om på yrkande af granne boställshafvare måst deltaga i uppförande
af nytt stängsel, och synerätt finner kostnaden för boställshafvarens
andel däri uppgå till högre belopp, än han anses böra vidkännas,
må hägnadskostnaden af synerätten fördelas till godtgörelse på det antal
år, som pröfvas skäligt, dock icke öfverstigande tjugu, räknadt från den
tid, då. stängslet blifvit fullbordadt.

3. Inom boställes ägoområde vare boställshafvare ej förbunden att
hålla hägnad; dock att hägnad, som vid hans tillträde funnits, skall fortfarande
underhållas, intill dess vid syn eller ekonomisk besiktning annorlunda
förordnas.

31 §.

1. I fråga om nyodling eller uppröjning af beteshage å boställes
skogsmark galle hvad därom särskildt är stadgadt.

2. Vifl boställshafvare för tillämnad odling af kärr, mosse eller annan
oländig mark, däraf i dess närvarande skick föga eller ingen afkomst kan

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition No 84.

erhållas, tillförsäkra sig rätt till frihetsår, enligt hvad därom särskildt är
stadgadt, göre anmälan om företaget hos Kungl. Maj:ts befallningshafvande,
som därefter iakttager hvad gällande författningar i sådant fall
föreskrifva. När frihetsår beviljas, bestämme Kungl. Maj:ts befallningshafvande,
om och hvilka byggnader å den odlade lägenheten böra finnas.
Virke till dessa byggnader äfvensom till de för odlingen nödiga hägnad er
jämte erforderligt bränsle äger boställshafvaren under den tid, han innehar
äfven själfva bostället, hämta från dess skogsafkastning; men sedan han
afträdt bostället, åtnjuter han icke annan rätt till afkastning af skogen,
än att därifrån, så vidt dåvarande innehafvare af bostället ändock kan från
skogen få sitt virkesbehof fylldt, virke till hägnad i odlingslägenhetens
yttergränser må tagas efter utsyning af vederbörande skogstjänstemän.

3. Vid frihetsårens slut skall den odlade lägenheten, till åker och
äng behörigen häfdad, jämte erforderliga hägnader och byggnader i försvarligt
skick till bostället afträdas utan ersättning; och skall i fråga om
utrönandet af lägenhetens beskaffenhet tillämpas hvad angående syn
mellan enskild jordägare och arrendator är stadgadt.

32 §.

Odling genom flåhackning och bränning af torf må icke verkställas
utan särskildt därtill af Kungl. Maj:ts befallningshafvande gifvet tillstånd.

33 §.

1. Om fördelning till godtgörande på vissa år af den kostnad, boställshafvare
kan hafva under sin besittningstid fått vidkännas med anledning
af laga skifte, skogsindelning, deltagande i vattenafledningsföretag för
samfällig jords odling eller förbättring, nybyggnad af kyrka eller andra
allmänna hus, uppförande af broar eller anläggning af vägar, galle hvad
därom särskildt är stadgadt; och vare efterträdare ej skyldig att annorlunda
än på grund af sådan fördelning vidkännas de kostnader, som i
dessa afseenden bort utgå före hans tillträde af bostället.

2. Därest boställshafvare för all framtid brandförsäkrat insynadt hus
genom inbetalning, på en gång eller i särskilda poster, af hela den för
sådan försäkring bestämda afgift, må denna vid nästföljande af- och tillträdessyn
till godtgörande fördelas på vissa, högst tjugu år, räknade från
den tid, då första inbetalningen skedde.

Kungl. Maj:U Nåd. Proposition N:o 84.

3. Har nybyggnad eller förbättring eller annan åtgärd, därför boställshafvare
förklarats skyldig svara, blifvit af efterträdande boställshafvare
verkställd, och kan det visas, att denne, utan egen försummelse, varit
urståndsatt att hos företrädaren utfå den härför bestämda kostnadsersättning,
må den förlust, hvilken sålunda uppstått för efterträdaren, efter
synerätts pröfning fördelas till godtgörande på vissa, högst tjugu år, räknade
från denne boställshafvares tillträde.

4. Finnes vid af- och tillträdessyn, att afträdaren måst för nybyggnad
af laga hus å första klassens bostadsboställe eller å löningsboställe,
som innehafves af biskop, eller för sådan förbättring af dessa hus, som afses
i 20 § 2 mom., eller för uppförande af byggnader, hvarom i 22 § sägs,
vidkännas större kostnad, än synerätt pröfvar motsvara för afträdare^
besittningstid skälig utgift i berörda hänseende, må, där ej sådant fall,
som i 3 mom. afses, är för handen, den öfverskj utande kostnaden så, som
synerätten finner skäligt, fördelas till godtgörande på vissa, högst tjugu
år från nämnde boställshafvares frånträdande af bostället.

I fråga om löningsboställe, som är i författningsenlig ordning utarrenderadt,
galle hvad i arrendekontraktet härutinnan må vara stadgadt.

VII Kap.

Om öfverträdelse af nyttjanderätt till boställe.

34 §.

Hvad boställe tillhörer eller från dess ägor är hämtadt och icke kan
räknas till dess årliga afkastning, må ej afhändas bostället, utan att sådant
är särskildt tillåtet, ej heller torf eller skogseffekter, äfven om de kunna
anses tillhöra boställets årliga afkastning. Gödsel må icke bortföras från
boställe, förenadt med jordbruk.

Stråfoder må boställshafvaren icke förr än vid afträdestiden från sådant
boställe, som sist är sagdt, bortföra utan särskildt tillstånd. Detta sökes
hos Kungl. Majrts befallningshafvande och må för hvarje gång icke medgifvas
för längre tid än fem år. Vid pröfning af ärendet tages i noggrant
öfvervägande, huruvida och under hvilka villkor det begärda tillståndet,
utan skada för bostället, kan, med hänsyn till där befintliga förhållanden,
meddelas. Innan dylikt ärende afgöres, skall domkapitlets yttrande inhämtas.
Har boställshafvaren, när han skall afträda bostället, foder öfver,

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition No 84.

hembjude det efterträdaren. Vill han det lösa, skall, där ej öfverenskommelse
träffats, priset bestämmas af tre gode män, utsedde i den ordning,
lagen om skiljemän den 28 oktober 1887 angående val af sådana stadgar;
ägande part, som ej nöjes med gode männens beslut, att draga tvisten
under rättens pröfning, så framt han sin talan instämmer inom nittio
dagar från det beslutet honom tillställdes; och skall i beslutet lämnas
tydlig hänvisning om hvad den missnöjde har att iakttaga för tvistens
dragande under rättens pröfning. Beslutet skall, änskönt någondera parten
vill söka domaren, gå i verkställighet, där ej domaren eller öfverexekutor
annorlunda förordnar. Vill efterträdaren ej lösa fodret, må afträdaren
det bortföra.

Utan hinder af hvad nu är sagdt må andra föreskrifter i afseende å
gödsel och foder å boställe meddelas, när vid boställets utarrendering i
författningsenlig ordning sådant pröfvas nödigt och lämpligt.

35 §.

Gör boställshafvare åverkan å bostället, eller öfverträder han eljest
sin nyttjanderätt, galle hvad i fråga om sådana förseelser, begångna af
brukare af legd jord, är i strafflagen stadgadt.

VIII Kap.

Om af- och tillträde.

36 §.

1. Med afträdande af de löningsboställen, som skola vara i författningsenlig
ordning utarrenderade, förhålles efter allmän lag.

2. Alla andra boställen afträda^ såsom hittills den 1 maj; inrymme
dock afträdaren från den 14 mars honom, som efter kommer, halfva husen
med undantag af sätesbyggning, visthus, hushållskällare och brygghus.

37 §.

Året före boställes afträdande skall afträdaren, med bibehållande af
förut tillämpad växtföljd, låta åt tillträdaren verkställa trädesbruk, höstplöjning,
gräsfrö- och höstsädessådd mot ersättning, som, i brist af åsämjande,
bestämmes af tre gode män, utsedde i den oi''dning, lagen om skiljemän
den 28 oktober 1887 i fråga om val af sådana föreskrifver; ägande part,
som ej nöjes med gode männens beslut, att draga tvisten under rättens
pröfning, så framt han sin talan instämmer inom nittio dagar från det

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 84.

beslutet honom tillställdes. Om meddelande i beslutet af hänvisning för
den missnöjde och om beslutets verkställighet skall hvad i 84 § är för där
afsedt fall stadgadt äga motsvarande tillämpning.

88 §.

År vid tiden för boställes afträdande icke bestämdt, hvem som kommer
att tillträda bostället, skall domkapitlet föranstalta, att bostället emellertid
varder behörigen brukadt och vårdadt, intill dess detsammas skötsel och
vård kan af tillträdare öfvertagas.

39 §.

Å alla med jordbruk förenade boställen vare afträdaren skyldig att,
såvida icke sådant förhindras af omständigheter, till hvilka han icke varit
vållande, utan ersättning tillhandahålla efterträdaren den efter vanliga förhållanden
nödiga gödsel till första vår- och höstutsädet eller däremot i
värde svarande myckenhet foder.

IX Kap.

Om tillsyn å boställen samt om ekonomiska besiktningar och

husesyner.

40 §.

Domkapitlet bör tillse, att inom stiftet belägna boställen varda till
hus och ägor behörigen vidmakthållna samt att boställshafvare ej genom
sådan försummelse af nybyggnad eller underhåll, som kan förnärma boställets
och efterträdares rätt, ådrager bostället husröta. Anser domkapitlet
boställes rätt vara genom något af domstol eller annan myndighet meddeladt
beslut förnärmad, eller att vid sådant beslut icke iakttagits hvad i
11 § föreskrifves, skall domkapitlet i behörig ordning öfverklaga beslutet.

41 §.

A alla boställen skola för tillsyn å deras häfd till hus och jord hållas
konomiska besiktningar så ofta sådana finnas nödiga och sist å femte året

16 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 84.

efter det, då syn å bäfden eller ekonomisk besiktning näst förut å bostället
förrättats.

42 §.

Domkapitlet skall före utgången af februari månad hvarje år till
Kungl. Maj:ts befallningshafvande insända uppgift på de boställen, å bvilka
ekonomiska besiktningar böra under året hållas; ägande domkapitlet att i
händelse af särskild! behof äfven å annan tid bos Kungl. Maj:ts befallningshafvande
äska ekonomisk besiktning å visst boställe.

43 §.

Dessa besiktningar förrättas, efter Kungl. Maj:ts befallningshafvandes
förordnande, på landet af kronofogden i orten, biträdd af två nämndemän,
och å stad af magistratsperson med biträde af två utaf magistraten utsedde
sakkunnige män. Dessa biträden kallas af förrättningsmannen.

År kronofogden hindrad, förordne Kungl. Maj:ts befallningshafvande
annan kronobetjänt att förrätta besiktningen.

44 §.

1. Såsom jäf mot förrättningsman galle: om han är med boställshafvare
eller annan part uti den skyldskap eller det svågerlag, som i 13
kap. 1 § rättegångsbalken om jäf mot domare sägs; eller om förrättningsman
är boställshafvares eller annan parts vederdeloman eller uppenbare
ovän; eller om förrättningsman eller den, som står till honom i sådan
skyldskap eller svågerlag, som nämndt är, äger i målet del eller eljest kan
af förrättningen vänta synnerlig nytta eller skada, därvid dock den omständighet,
att förrättningsman eller hans bernälde skyldeman, såsom medlem
af församlingen, är pliktig deltaga i kostnad för nybyggnad och underhåll
å boställe, ej må såsom jäf räknas. Har förrättningsman å tjänstens
vägnar rättegång med boställshafvare, eller söker någon sak med förrättningsmannen
eller tillfogar honom något med ord eller gärning i uppsåt
att honom därmed jäfvig göra, det må ej heller för jäf räknas.

2. Vet förrättningsman, att sådant jäf mot honom är, anmäle det
genast och utan att utsätta dag till förrättningen hos Kungl. Maj:ts befallningshafvande,
som förordnar annan förrättningsman.

45 §.

Förrättningsman utsätte tid för de åt honom uppdragna ekonomiska

Kuugl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

besiktningar, med iakttagande, att de hållas å tjänlig årstid och att, där
så kan ske, besiktningar i samma ort förrättas omedelbart efter hvarandra.

4G §.

Minst sex veckor före besiktningen skall förrättningsmannen om tiden
därför underrätta domkapitlet, hvilket förordnar vederbörande kontraktsprost
eller annat ombud att å domkapitlets vägnar vid besiktningen närvara.
Inom lika tid åligger det förrättningsmannen att, när församlings
rätt ifrågakommer, hos vederbörande kyrkostämmoordförande påkalla kyrkostämma
för utseende af ombud för församlingen att vid besiktningen
bevaka dess rätt. Om mottagandet af underrättelse, hvarom nu är sagdt,
skall bevis genast af vederbörande tillställas förrättningsmannen. öfriga
parter skola minst fjorton dagar före besiktningen till densamma af förrättningsmannen
kallas.

47 §.

När förrättningsman bevisligen iakttagit hvad enligt nästföregående §
honom åligger, må parts eller ombuds uteblifvande ej utgöra hinder för
besiktningens företagande.

48 §.

Anmäles vid förrättningen jäf mot förrättningsman, skall han meddela
beslut däröfver. Pröfvas jäfvet lagligt, inställes förrättningen, och göre
förrättningsmannen anmälan om förhållandet hos Kungl. Maj:ts befallningshafvande,
som förordnar annan förrättningsman. Ogillas jäfvet, skall förrättningen
fortgå; vederbörande obetaget att i sammanhang med hufvudsaken
klaga öfver beslut, hvarigenom jäfsanmärkning ogillats.

49 §.

Vid besiktningen har förrättningsmannen att iakttaga hvad här nedan
sägs:

1. Tillses, huruvida instrument öfver förut å bostället hållna ekonomiska
besiktningar och husesyner samt andra bostället rörande handlingar
fortfarande finnas i behåll, äfvensom huruvida de hus, hvilka det åligger
boställshafvaren att nybygga, äro vederbörligen brandförsäkrade och för Bih.

till Riksd. Prot. 1.908. 1 Sami. 1 Afd. b‘2 Höft. .3

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

sedda med nödig brandredskap, hvarjemte boställshafvaren affordras redovisning
för husröte- eller brandskadeersättning eller andra medel, hvilka
böra för boställets räkning redovisas.

2. Boställets hus och ägor besiktigas; och anmärkes hvad därvid
enligt denna boställsordning finnes utgöra föremål för uppmärksamhet.

3. Om beträffande hus, som må nybyggas utan synerätts beslut,
anmärkta bristfälligheter finnas vara sådana, att fråga om nybyggnad uppstår,
undersökes, huruvida bristfälligheterna lämpligen kunna endast genom
bättrande afhjälpas eller nybyggnad skall anses nödig.

4. Föreskrifves enligt 3 mom. byggande af nytt hus, utser förrättningsmannen
därtill plats, hvilken, såvida utan skada för bostället eller
oskälig tillökning i byggnadskostnaden kan ske, efter boställshafvarens
önskan lämpas, och bestämmer förrättningsmannen storleken, inredningen
och öfriga beskaffenheten af det nya huset samt uppgör kostnadsförslag,
hvarvid för de byggnadsämnen, som från bostället erhållas, icke må beräknas
annat värde än som pröfvas motsvara erforderlig arbets- och forslingskostnad
jämte andra utgifter för byggnadsämnenas beredning.

5. Nödiga förbättringar å hus, som anses böra bibehållas, föreskrifvas,
med utsättande af därför erforderlig kostnad.

6. I fråga om öfriga bristers afhjälpande meddelas nödiga föreskrifter.
Bristerna uppskattas i penningar.

7. Förordnande, som afses i 30 § 3 mom., gifves, när skäl därtill finnes.

8. Tid utsättes, inom hvilken föreskrifven nybyggnad, förbättring
eller annan åtgärd bör genom vederbörande vara verkställd.

9. Har efter senast å bostället hållna ekonomiska besiktning eller
husesyn boställshafvaren för underhåll af laga hus gjort sådan utgift, för
hvilken han endast efter förutgången pröfning må erhålla godtgörelse
såsom i 21 § sägs, undersökes, huruvida och i hvad mån utgiften varit af
behofvet påkallad, samt meddelas beslut därom.

10. Beslut i fråga om gäldandet af kostnaderna för förrättningen
meddelas.

11. Vid förrättningens afslutande tillkännagifves och i instrumentet
antecknas, att den med förrättningen missnöjde äger att, vid förlust af
rätt till vidare talan, inom trettio dagar efter förrättningens afslutande
anmäla sig å landet hos domaren och i stad hos rådstufvurättens ordförande
med begäran om laga syn.

Omedelbart efter förrättningens afslutande skall förrättningsmannen
skriftligen underrätta vederbörande kontraktsprost om tiden, inom hvilken
vid förrättningen föreskrifna arbeten skola vara verkställda.

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition No 84.

50 §.

Senast inom fjorton dagar efter utgången af tid, som vid ekonomisk
besiktning blitvit bestämd för verkställande af föreskrifna arbeten, skall
den byggnadsskyldige till kontraktsprosten ingifva anmälan, att hvad vid
besiktningen föreskrifvits blifvit till alla delar fullgjordt, eller ock visa,
att förrättningen öfverklagats. Sådan anmälan skall vara vitsordad, för
annan byggnadsskyldig än boställshafvare, af denne, och, beträffande boställshafvaren
åliggande arbeten, af två utaf församlingen för sådant ändamål
å kyrkostämma utsedda ombud. Har förrättningen vunnit laga kraft,
men anmälan, hvarom här är sagdt, ej inom bestämd tid inkommit, anmäle
kontraktsprosten genast förhållandet hos domkapitlet, som har att
inom lämplig tid vidtaga åtgärder till bevarande af boställets och efterträdares
bästa antingen medelst begäran hos öfverexekutor, att hvad den
försumlige eftersatt må genom öfverexekutors ämbetsåtgärd varda för lega
på hans bekostnad verkställdt, eller genom beredande af erforderlig säkerhet
hos honom för husrötebeloppet.

51 §.

1. Kronobetjänt och nämndeman erhålla för ekonomiska besiktningar
reseersättning och dagtraktamente enligt hvad i gällande resereglemente
bestämmes. Magistratsperson och konsistorieombud njuta reseersättning
och dagtraktamente lika som kronofogde och de magistratsperson biträdande
sakkunnige män lika som nämndemän.

2. Dessa ersättningar äfvensom lösen för det exemplar af instrumentet,
som i 67 § omförmäles, skola gäldas å första klassens bostadsboställen
och de löningsboställen, som innehafvas af biskopar eller skola vara i författningsenlig
ordning utarrenderade, af boställshafvaren, men å hvarje
annat boställe, där icke på grund af särskildt stadgande för visst fall annorlunda
medgifves, af pastoratet; dock att, där besiktning i följd af någon
vederbörandes tredska eller försummelse särskildt påkallats, den tredskande
eller försumlige skall vara skyldig att enligt förrättningsmannens bestämmande
godtgöra boställshafvaren eller annan hvad för sådan besiktning
bör utgifvas.

52 §.

Husesyn förrättas å tjänlig årstid, på landet af domare jämte minst
två, högst sex nämndemän, allt efter som domaren pröfvar nödigt, samt
i stad af rådstufvurätt; ägande å landet domaren och i stad rådstufvurätten
att till rättens biträde vid synen, där så finnes behöfligt, tillkalla
byggnadskunnig person.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

53 §.

Husesyn är antingen laga syn eller af- och tillträdessyn.

54 §.

Laga syn hålles, då missnöje mot ekonomisk besiktning blifvit anmäldt,
äfvensom eljest då laga syn af domkapitlet eller byggnadsskyldig begäres.

55 §.

1. Af- och tillträdessyn hålles på begäran af domkapitlet i anledning
af ombyta utaf boställshafvare.

2. A boställe, förenadt med jordbruk, skall sådan syn hållas året
näst före afträdet, när så tidigt blifvit bestämdt, hvem som efter afträdaren
skall öfvertaga bostället. Kan syn ej det året hållas, må den äga rum
under afträdesåret, sist inom sex månader efter afträdet.

3. Ä boställe utan jordbruk vare af- och tillträdessyn ej nödig, där
ej nybyggnads- eller underhållsskyldighet åligger boställshafvaren, eller
denne eller vederbörande byggnadsskyldig senast vid afträdestiden hos domkapitlet
äskar sådan syn, eller domkapitlet eljest finner syn böra hållas.
Af- och tillträdessyn bör äfven i dessa fall förrättas, där så kan ske, året
före afträdet eller sist inom sex månader efter detsamma.

4. Då boställe för allmän kassas räkning stått under domkapitlets
förvaltning, vare i anledning af dess afträde af- och tillträdessyn ej nödig,
med mindre sådan syn å någondera sidan äskas; börande efterträdande
boställshafvare, om han påyrkar syn, sist en månad efter tillträdet göra
framställning därom hos domkapitlet. Mottager boställshafvare boställe af
domkapitlet utan af- och tillträdessyn, svare sedan för allt hvad domkapitlet
under dess besittningstid i afseende på boställets bebyggande,
underhåll och vård ålegat.

56 §.

Husesyn begäres å landet hos domaren samt i stad hos rådstufvurättens
ordförande; och skola, när af- och tillträdessyn äskas, därvid tillika
insändas instrument öfver sista af- och tillträdessyn och därefter hållna
laga syner äfvensom sista ekonomiska besiktning, om sådan senare än
husesyn hållits, samt gällande hushållningsplan för bostället tillhörig skog.

57 §.

1. Då syn är begärd, skall domaren eller rätten ej mindre utsätta
tid för densamma och därom underrätta Kungl. Maj:ts befallningshafvande

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 84.

med begäran vid af- och tillträdessyn, att, om till bostället hör skog, för
hvilken hushållningsplan är fastställd, samt andel i skogens afkastning utöfver
husbehofvet är boställshafvaren tillerkänd, skogstjänsteman måtte
förordnas att vid synen biträda, än äfven om tiden därför, minst två månader
förut, underrätta domkapitlet, hvilket förordnar vederbörande kontraktsprost
eller annat ombud att å dess vägnar vid synen bevaka boställets
rätt och bästa. Inom lika tid åligger domaren eller rätten att, när församlings
rätt ifrågakommer, hos vederbörande kyrkostämmoordförande påkalla
kyrkostämma för utväljande af ombud till bevakande af församlingens
talan. Om mottagandet af underrättelse, hvarom nu är sagdt, skall bevis
genast af vederbörande öfversändas till domaren eller rätten. Domaren
eller rätten föranstalte ock, att öfriga parter varda minst fjorton dagar,
om de bo inom pastoratet, eljest en månad före synen till densamma
kallade; börande domaren till synen kalla nämnd.

2. Skall vid afträdande! boställe öfvertagas af domkapitlet för allmän
kassas räkning, och är den löntagare utnämnd, som efter domkapitlet
kommer att tillträda bostället, då bör jämväl sådan löntagare genom domkapitlets
försorg kallas till synen och bevis därom insändas till domaren
eller rätten.

58 §.

När domaren eller rätten bevisligen iakttagit hvad enligt nästföregående
§ dem åligger, må parts eller ombuds uteblifvande ej utgöra hinder
för synens företagande.

59 §.

Vid laga syn behandlas de ämnen, som blifvit enligt denna boställsordning
eller annan författning till sådan syn hänskjuta.

Är, då missnöje mot ekonomisk besiktning blifvit anmäldt, klagan
tillika förd öfver beslut, hvarigenom mot förrättningsman gjordt jäf ogillats,
och finner synerätten jäfsanmärkningen vara lagligen grundad, skall ny
besiktning verkställas af synerätten, som därvid meddelar de föreskrifter,
hvilka af omständigheterna finnas påkallade.

60 §.

Hvad i 49 § 1 mom. stadgas för ekonomisk besiktning galle äfven
för af- och tillträdessyn, och iakttages därvid tillika af synerätten följande:

1. Efterses och antecknas i hvad mån förut föreskrifna nybyggnader,
förbättringar och andra åtgärder blifvit verkställda.

Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition N:o 84.

2. År sedan sista ekonomiska besiktning eller husesyn hus, som bör
finnas vid bostället, ny byggd t,- tillses, huruvida det är i öfverensstämmelse
med gifna föreskrifter samt i öfrigt ändamålsenligt och med omsorg uppfördt.
Synerätten meddelar därefter beslut, huruvida huset må, i befintligt
skick eller sedan därå anmärkta felaktigheter och brister blifvit afhulpna,
insynas, eller om det skall utdömas.

3. Hvarje bostället i öfrigt tillhörande hus besiktigas. Finnas därvid
anmärkta bristfälligheter sådana, att fråga om nybyggnad uppstår, undersöker
synerätten, huruvida bristfälligheterna lämpligen kunna genom endast
bättrande af hjälpas eller nybyggnad skall anses nödig, hvarom synerätten
då förordnar. Föreskrifves byggande af nytt hus, utser synerätten därtill
plats, hvilken, såvida utan skada för bostället eller oskälig tillökning i
bvggnadskostnaden kan ske, efter tillträdarens önskan lämpas. Utdömes
eller felas sätesbyggning å bostadsboställe af första klassen, hänvisas
vederbörande att föranstalta om ritning och hos Kungl. Maj:t söka fastställelse
därå. Utdömes eller felas annat hus, bestämmer synerätten storleken,
inredningen och öfriga beskaffenheten af det nya.

4. För den nybyggnad, hvars omfattning och beskaffenhet synerätt
bestämmer, uppgör synerätten kostnadsförslag, hvarvid för de byggnadsämnen,
som från bostället erhållas, icke må beräknas annat värde, än synerätten
pröfvar motsvara erforderlig arbets- och forslingskostnad jämte
andra utgifter för byggnadsämnenas beredning.

5. Nödiga förbättringar å hus, som anses böra bibehållas, föreskrifvas,
med utsättande af därför erforderlig kostnad.

6. Boställets ägor besiktigas. De brister, afträdaren låtit komma
sig till last i afseende på åkerns häfdande, öfriga ägors skötsel och vård,
hägnaders och dikens anbringande och underhåll samt torfmosses begagnande,
allt efter hvad för hvarje fåll är stadgadt, antecknas, de åtgärder
och förbättringar, som i följd däraf erfordras, föreskrifvas och kostnaden
för desamma utsättes. Finnes antaget brukningssätt uppenbart leda till
skada för bostället, föreskrifves nödig rättelse.

7. Vinnes utredning därom, att åkerjordens behöriga gödning försummats,
ålägges afträdaren att tillföra bostället gödningsämnen efter som
behofvet fordrar eller därför lämna ersättning.

8. Om till bostället hör skog, för hvilken hushållningsplan är fastställd,
samt andel i skogens afkastning utöfver husbehofvet är boställshafvaren
tillerkänd, undersökes, huruvida kvarstående del af den skog,
som enligt hushållningsplanen varit till afverkning före afträdestiden afsedd,
lämnar tillgång till behöfligt virke för utförande af de vid synen
i afseende å boställets hus och hägnader föreskrifna arbeten, hvilka det

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 81.

åligger afträdare!! att bekosta. Förekommer härvid brist, förpliktas afträdaren
att i godtgörelse därför deltaga i förhållande till den andel, han
fått af behållen skogsafkastning tillgodonjuta. På lika sätt förfares i fråga
om kostnad för afhjälpande af anmärkt brist i afseende å skogsodlingsoch
andra arbeten för skogsskötselns främjande.

9. Vid godkännande af byggnadsarbete, därför godtgörelse skall till
boställshafvaren utgå på sätt i 20 § finnes stadgadt, fastställer synerätten
det belopp, som pröfvas hafva utgjort skälig kostnad för berörda arbete.

10. Har efter senast å bostället hållna ekonomiska besiktning eller
husesyn boställshafvaren för underhåll af laga hus gjort sådan utgift, för
hvilken han endast efter förutgången pröfning må erhålla godtgörelse
såsom i 21 § sägs, undersökes, huruvida och i hvad mån utgiften varit af
behofvet påkallad, samt meddelas beslut därom.

11. Skall tillträdaren jämlikt bestämmelserna i 2$ och 21 §§ till afträdaren
utgifva ersättning för nybyggnad eller underhåll af boställets laga
hus, lämnas erforderlig föreskrift därom.

12. Beslut meddelas om fördelning på vissa år af kostnad eller förlust
i de fall, då sådan fördelning enligt denna författning är medgifven.

13. Tid utsättes, inom hvilken af synerätten föreskrifna arbeten skola
vara verkställda.

14. I allt annat, hvartill denna boställsordning föranleder, anställes
undersökning och meddelas föreskrift.

61 §.

1. På grund af hvad vid af- och tillträdessyn af rätten blifvit bestämdt,
skall, där så erfordras, emellan afträdare och tillträdare upprättas
och i synerättens utslag införas likvid, fullständigt upptagande å ena sidan
alla de belopp, hvilka påförts afträdaren, och å andra sidan allt hvad
honom tillgodoförts.

2. Likviden, som inrättas efter hvad behofvet i hvarje fall fordrar,
skall tydligt utvisa hvad afträdaren eller tillträdaren blifver skyldig eller
får till godo.

62 §.

Har af- och tillträdessyn hållits före afträdet, må afträdaren vid uppgörelse
med tillträdaren tillgodoräkna sig kostnaden för de afträdaren ålagda
arbeten, som han före afträdet verkställt. Efter afträdet må han ej befatta
sig med några arbeten å bostället, utan skall hvad då brister af

Kungl. Maj-is Nåd. Proposition N:o 84.

det, som på honom ankommer, verkställas af tillträdaren mot rätt till
därför upptaget kostnadsbelopp.

63 §.

I det fall, som i 57 § 2 mom. afses, äge den domkapitlet efterträdande
löntagaren att vid synen göra de anmärkningar i afseende å befintliga
brister, hvartill han finner anledning. Rättsförhållandet mellan
domkapitlet och honom må vid denna syn komma under bedömande allenast
där båda därom åsämjas, och vare efterträdande löntagaren endast i sådant
fall behörig att fullfölja talan mot synerättens beslut.

64 §.

Vid handläggning af ärenden, som förekomma vid laga syn, skola de
för af- och tillträdessyn meddelade föreskrifter i tillämpliga delar lända
till efterrättelse.

65 §.

1. För husesyner njuta domare, nämnd och skogstjänsteman reseersättning
och dagtraktamente enligt gällande resereglemente, ordförande och
ledamot i rådstufvurätt samt konsistorieombud reseersättning och dagtraktamente,
ordförande lika som häradshöfding, ledamot lika som nämndeman
och konsistorieombud lika som kronofogde, samt biträdande byggnadskunnig
person godtgörelse efter synerättens bestämmande. Till kostnad
för husesyn räknas jämväl lösen för det exemplar af syneinstrumentet, som
i 67 § omförmäles.

2. Kostnaden för laga syn skall gäldas för bostadsboställen af första
klassen samt de löningsboställen, som innehafvas af biskopar eller skola
vara i författningsenlig ordning utarrenderade, af vederbörande boställshafvare
och för hvarje annat boställe af pastoratet; dock att, där synerätten
finner, att synen blifvit utan giltig orsak påkallad eller att, när synen ägt
rum efter anmälan om vanvård, anmärkningen varit befogad, den skyldige
skall vara pliktig att, i den mån synerätten pröfvar skäligt, godtgöra boställshafvaren
eller pastoratet hvad för sådan laga syn bör utgifvas.

3. Kostnaden för af- och tillträdessyn skall gäldas:

för bostadsboställe af första klassen samt de löningsboställen, som
innehafvas af biskopar eller skola vara i författningsenlig ordning utarrenderade,
utaf afträdare och tillträdare till hälften hvardera;

för bostadsboställen af andra klassen och de löningsboställen, som
af kyrkoherdar innehafvas, af pastoratet, afträdare och tillträdare till en
tredjedel hvardera; samt

för hvarje annat boställe af pastoratet.

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 84.

6 G §.

Vederbörande nybyggnads- och underhållsskyldig skall inom en månad
efter förloppet af den tid, då, enligt hvad honom genom synerätts laga
kraft ägande beslut blifvit förelagdt, anmärkta brister och felaktigheter
bort vara afhulpna eller föreskrifven nybyggnad verkställd, om fullgörandet
till domkapitlet ingifva anmälan, vitsordad, för annan nybyggnads- och
underhållsskyldig än boställshafvare, af denne, och, beträffande boställshafvaren
åliggande arbeten, af två utaf församlingen för sådant ändamål å
kyrkostämma utsedda ombud. Försummar nybyggnads- och underhållsskyldig
hvad nu är sagdt, skall öfverexekutor, på anmälan härom af domkapitlet,
vidtaga erforderliga åtgärder för verkställighet på den försumliges
bekostnad af hvad eftersatt blifvit. Skulle hvad domkapitlet såsom boställshafvare
blifvit ålagdt ej fullgöras, äger församlingen eller efterträdande
boställshafvare hos öfverexekutor påkalla verkställighet.

67 §.

Instrument öfver ekonomiska besiktningar och husesyner samt andra
bostället rörande handlingar skola, jämte förteckning å desamma, af boställshafvare
väl vårdas och förvaras, vid besiktningar och syner tillhandahållas
samt vid afträdande! till efterträdaren öfverlämnas.

X Kap.

Allmänna bestämmelser och öfvergångsstadganden.

68 §.

Hvad för boställshafvare i denna boställsordning är föreskrifvet galle
äfven, där ej annorlunda är stadgadt, för arrendator eller brukare, som
är i författningsenlig ordning antagen, samt, i tillämpliga delar, äfven
för domkapitlet för den tid, domkapitlet för allmän kassas räkning innehafver
boställe.

69 §.

Finner synerätt till boställe hörande jordbruk vara af så obetydlig
omfattning, att för boställen med jordbruk gifna bestämmelser till större
eller mindre del synas icke därå tillämpliga, äge synerätten förordna, om
och i hvilken mån beträffande sådant boställe skola tillämpas för boställen
utan jordbruk i denna boställsordning meddelade stadgan den.

Bill. till Rihsd. Prot. 1908. 1 Sami. 1 Afd. G‘J Höft.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

70 §.

Utan hinder af beslut, som meddelats i fråga om Indika hus å boställe
skola finnas, eller af sådant förordnande, som i 69 § sägs, må synerätt,
på grund af sedermera inträffade förändrade förhållanden, i dessa
afseenden annorlunda förordna.

71 §•

1 pastorat, bestående af både lands- och stadsförsamling, skall den
pastoratet åliggande nybyggnads- och underhållsskyldighet utgöras af de
särskilda församlingarna så, som i lag är stadgadt i fråga om afgifter,
hvarom för lands- och stadsförsamlingar gemensam kyrkostämma beslutar.

72 §.

Då löntagare, som saknar visst boställe, är berättigad till fri bostad,
skall bostadens beskaffenhet lämpas efter hvad därom för bostadsboställe
af motsvarande klass är i denna boställsordning1 stadgadt.

O O

73 §.

1. Denna boställsordning afser icke de bostadsboställen, hvilkas innehafvare
äro delägare i skånska prästerskapets byggnadskassa.

2. Där eljest å viss ort eller för visst boställe, i följd af särskild!
stadgande, öfverenskommelse eller annan giltig grund, i fråga om hvem
nybyggnads- och underhållsskyldigheten åligger eller om fördelningen af
densamma, ett annat förhållande äger rum, än som öfverensstämmer med
hvad därom i allmänhet varit stadgadt, skall hvad sålunda hittills undantagsvis
varit gällande fortfarande tillämpas, intill dess annorlunda kan
varda i laga ordning bestämdt.

74 §.

1. Denna boställsordning skall, med iakttagande af hvad här nedan
sägs, tillämpas från och med den 1 maj 1909.

2. Biskop, som utnämnts före den 1 januari 1909, vare ej mot sitt
bestridande underkastad andra än de före denna boställsordnings utfärdande
gällande föreskrifter i afseende på nybyggnad och underhåll af laga
hus å boställe, som han innehar.

3. Beträffande nybyggnad och underhåll af de laga husen å boställen,
som äro anslagna till bostad eller aflöning åt andra prästmän än biskopar,
skola för hvarje särskildt boställe, intill dess lönereglering, fastställd på grund
af lagen om reglering af prästerskapets aflöning, trädt i kraft inom det

Kungl. Muj:U Nåd. Proposition N:o 84.

pastorat, där boställshafvaren är anställd, hittills gällande föreskrifter tilllämpas,
såvida icke annorlunda varder bestämdt genom öfverenskommelse,
på sätt här nedan förmäles.

4. Där beträffande bostadsboställe af andra klassen på landet pastoratet
med boställshafvaren öfverenskommer, att den pastoratet enligt lag
åliggande nybyggnads- och underhållsskyldighet i afseende å laga hus vid
bostället skall, sedan husen blifvit försatta i fullgodt stånd, mot ersättning
öfverflyttas på boställshafvaren, innan lönereglering enligt lagen om
reglering af prästerskapets aflöning inom pastoratet träder i kraft, begäre
pastoratet laga syn för utrönande af den kostnad, som må föranledas af
skyldighetens fullgörande. Synerätten skall därvid för hvart och ett af
ifrågavarande hus dels meddela erforderliga föreskrifter om dess försättande
i fullgodt stånd af den, sådant enligt dittills gällande bestämmelser
åligger, dels noggrant uppskatta den kostnad, som kan antagas sedermera
böra utgå för den pastoratet åliggande nybyggnads- och underhållsskyldighetens
fullgörande under återstående del af då löpande löneregleringsperiod;
och skall synerätten afgifva utlåtande angående det belopp, hvartill kostnaden
särskildt för nybyggnad och sådan förbättring, som i 20 § 2 mom. sägs,
och särskildt för underhåll beräknas komma i medeltal årligen uppgå.
Ansökning om stadfästelse af öfverenskommelsen göres hos Kungl. Maj:t,
som i händelse af bifall till ansökningen fastställer ej mindre det ersättningsbelopp,
hvilket intill löneregleringsperiodens slut skall af pastoratet hvarje
år erläggas för verkställande af nybyggnad och förbättring, som nyss är
sagd, än äfven hvad pastoratet har att under samma tid årligen utgifva
såsom ersättning för underhåll; skolande om dessa ersättningsmedels utgörande
och förvaltning i tillämpliga delar gälla hvad i sådant afseende
är stadgadt i lagen om reglering af prästerskapets aflöning. Har öfverenskommelsen
blifvit af Kungl. Maj:ts stadfäst, skola i fråga om den nybyggnads-
och underhållsskyldighet, som därigenom ålagts boställshafvare,
bestämmelserna i 17, 20, 21, 49 och 60 §§ af denna boställställsordning
tillämpas.

5. Den rätt, som i följd af särskildt stadgande eller landssed på
vissa orter hittills tillkommit afträdande boställshafvare att efter sitt afträde
njuta skörden af den näst förut å bostället utsådda höstsäden, vare
fortfarande gällande till förmån för löntagare, som utnämnts före den 1
januari 1909.

6. Hvad för vissa stift är i fråga om ersättning för odlingsarbeten
å prästboställen genom särskilda kungl. bref stadgadt skall fortfarande
tillämpas beträffande de odlingar, Indika äro påbörjade före år 1909.

7. De laga hus, som blifvit uppförda innan denna boställsordning,

Kungl. Maf-ts Nåd. Proposition N:o 84.

efter hvad nu är sagdt, skall tillämpas, må ej, där de enligt förut gällande
stadganden äro godkända eller antagliga, utdömas därföre, att de ej öfverensstämma
med boställsordningen.

75 §.

1. Vid den af- och tillträdessyn, hvilken å bostadsboställe af första
klassen eller löningsboställe, som innehafves af biskop, hålles närmast efter
den 30 april 1909, skall synerätten dels, i den mån förhållandena sådant
påkalla, enligt förut gällande stadganden bedöma afträdarens nybyggnadsoch
underhållsskyldighet samt rättsförhållandet mellan honom och tillträdaren,
dels ock, så vidt stadgandet i 74 § 2 mom. medgifver, med
tillämpning af denna boställsordning bestämma, hvilka laga hus böra å
bostadsbostället finnas.

2. Önskar biskop, som utnämnts före den 1 januari 1909, att boställsordningen
må för boställe, som han innehar, redan under hans besinningstid
vinna fullständig tillämpning, göre anmälan därom vid husesyn
; och meddele då synerätten i afseende å bostadsboställes laga hus sådan
bestämmelse, som här ofvan omförmäles.

3. Dylik bestämmelse skall i afseende å de laga husen på hvarje bostadsboställe
af andra eller tredje klassen och med sådant boställe i sambruk
förenadt löningsboställe meddelas af synerätt vid den husesyn, som enligt
lagen om reglering af prästerskapets aflöning bör af domkapitlet påkallas,
då lönereglering enligt samma lag är i ordningen att företagas beträffande
det pastorat, där bostället finnes.

När sådan syn, som nu år nämnd, första gången förrättas å bostadsboställe
af andra eller tredje klassen på landet och med sådant boställe
i sambruk förenadt löningsboställe, skall synerätten tillika meddela de
föreskrifter, som finnas erforderliga för att '' befintliga laga hus, beträffande
hvilka nybyggnads- eller underhållsskyldighet kommer att efter ny
lönereglerings inträdande åligga boställshafvaren, må varda före den nya
löneregleringens tillämpning försatta i fullgodt stånd af den, sådant enligt
dittills gällande bestämmelser åligger. Synerätten pröfve ock, om och i
hvad mån efter dittills gällande grunder och med inberäkning af den boställshafvaren
vid synen ålagda nybyggnad af laga hus boställshafvaren
bör anses hafva vid tiden för den nya löneregleringens inträdande byggt
mer, än honom ålegat. För därvid befunnen öfverbyggnad njute boställshafvaren
ersättning af pastoratet i enahanda ordning, som angående godtgörelse
för ^byggnadskostnad är i 20 § stadgadt.

Kungl. Maj: t a Nåd. Proposition N:o 84.

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 6
september 1907.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärenden Teolle,
Statsråden: Tingsten,

Albeiit Petersson,

Alfred Petersson,

Dyrssen,

. Hammarskjöld,

Roos,

Ju HLIN,

SwARTZ.

Efter gemensam beredning med statsrådet och chefen för justitiedepartementet
anförde departementschefen, statsrådet Hammarskjöld, i underdånighet: »På

grund af motioner vid 1897 års Riksdag anhöll i skrifvelse den 5
maj samma år Riksdagen, att Eders Kungl. Maj:t måtte, bland annat, till Riksdagens
godkännande framlägga förslag till de grunder,som ansåges böra blifva
bestämmande vid reglerandet af prästerskapets aflöning, sedan tiden för
nu gällande löneregleringar utlupit. I motiveringen till denna skrifvelse
erinrades, att vid utredning för uppgörande af förslag till ny lönereglering
borde äfven frågan om ändrade bestämmelser angående prästerskapets
skyldighet att bygga och underhålla vissa hus å prästgårdar och komministersb
ost allen blifva föremål för undersökning.

Enligt nådigt beslut den 22 oktober 1897 tillsatte Eders Kungl. Maj:t en
särskild kommitté, den s. k. prästlöneregleringskommittén, för beredande
af de i Riksdagens nämnda skrifvelse ifrågasatta författningarna.

Kung!.. Majds Nåd. Proposition N:o 84.

Med underdånig skrifvelse den 17 augusti 1900 aflämnade denna
kommitté betänkande jämte förslag dels till ecklesiastik boställsordning
dels till förordning om ecklesiastika byggnadslånekassor samt anförde därvid
följande: Vid öfvervägande af de omständigheter, som kunde vara af vikt
för bedömandet af prästerskapets löneförhållanden, hade kommittén fäst
sin uppmärksamhet särskildt vid den af Riksdagen framhållna skyldighet
för prästerskapet att nybygga och underhålla vissa boställshus. Kommittén
hade därvid funnit, att största olägenheten af den byggnadsskyldighet,
som för närvarande ålåge boställshafvarne, bestode däruti, att bördan af
boställshusens nybyggnad så ojämnt och orättvist fördelades å de boställshafvare,
som efter hvarandra begagnade boställets hus, och att denna
olägenhet mest kännbart drabbade de boställshafvare, komministrarne, som
på en gång hade den största byggnadsskyldigheten och den minsta förmågan
att uppbära densamma. Kommittén hade tillika funnit, att den
beräkning af boställsförmånens värde, som vore en nödvändig förutsättning
för reglering af prästerskapets aflöning, ytterst berodde af byggnadsskyldighetens
uppskattning, men att en sådan uppskattning omöjligen
kunde blifva tillförlitlig, så länge denna skyldighet i verkligheten vore
ytterst ojämnt fördelad å olika innehafvare af samma boställe. Det vore
därför, enligt kommitténs uppfattning, ej blott med hänsyn därtill att ett
af de allvarsammaste bekymren för det svagast aflönade prästerskapet
måtte snarast möjligt undanröjas, utan än mera för de framdeles förestående
löneregleringarnas riktiga utförande af synnerlig vikt, att sådana
anordningar kunde snart vidtagas, som medförde en jämn och rättvis fördelning
af byggnadsskyldigheten. Därför hade kommittén ansett sig böra
framlägga ofvannämnda båda författningsförslag, hvilka afsåge att, utan
rubbning af byggnadsskyldighetens nuvarande fördelning mellan prästerskapet
och socknemännen, åvägabringa en jämn fördelning af denna
skyldighet mellan boställshafvaren och hans efterträdare och på samma
gång förbereda den tillförlitliga uppskattning och reglering af byggnadskostnaden,
som blefve erforderlig i samband med förestående löneregleringar.

För vinnande af det sålunda angifna målet hade kommittén vid utarbetande
af de framlagda författningsförslagen i främsta rummet byggt
på en anordning, hvartill närmaste uppslaget gifvits i ett kammarkollegii
utlåtande af den 5 maj 1893, nämligen inrättandet af byggnadslånekassor.

Enligt kommitténs förslag skulle för hvart och ett af rikets stift,
utom Lunds och Visby, inrättas en ecklesiastik bvggnadslånekassa, som
skulle hafva till uppgift hufvudsakligen att anskaffa och till vederbörande

A utujl. Maj: g Nåd. Proposition No 84. 31

byggnadsskyldiga präster utlåna penningar till bestridande af kostnaderna
för nybyggnad och vissa större förbättringar af laga hus vid de ecklesiastik»
bostadsboställena inom stiftet äfvensom att öfvervaka vård och underha.
ll
län ifragakomme, utfördes på ändamålsenligt och för hvarje särskild! boställe
lämpligt sätt. Äfven byggnadsskyldiga pastorat och församlingar
skulle emellertid, om de sä önskade, kunna för bekostande af dem åliggande
nybyggnad erhålla lån ur dessa kassor. För anskaffande af nödiga
medel till utlåning skulle byggnadslånekassorna äga upptaga lån mot
reverser eller tryckta, endast från vederbörande kassas sida uppsägbar
obligationer, hvarom närmare bestämmelser vore att motse i reglementen,
som komme att för de särskilda kassorna fastställas af Kung!. Magt.
Ifrågakommande byggnadslån finge af kassorna åt vederbörande byggnadsstil
utlämnas till bestridande af det kostnadsbelopp, synerätt för
hvarje särskild! fall vid godkännande af fullgjordt byggnadsarbete bestämt.
Byggnadslån borde återgäldas genom annuiteter, så beräknade, att de
komme ° att godtgöra vederbörande lånekassas ränteutgifter och amortera
det utlånade kapitalet under tid, som motsvarade den antagna varaktigheten
af den nybyggnad eller förbättring, för hvars bekostande lånet beviljats.
Utom annuiteterna för beviljade byggnadslån åläge, sedan ny
lönereglering för ett pastorat vunnit tillämpning, innehafvare af ecklesiastikt
bostadsbost allé inom pastoratet att för sådana laga hus, för hvilka
annuitet ej utginge, årligen så länge detta förhållande fortfore till vederbörande
byggnadslänekassa erlägga en på visst sätt beräknad byggnadsskyldighetsafgift
såsom bidrag till betäckande af blifvande ^''byggnadskostnad
för berörda hus. Hvarje byggnadslänekassa skulle företrädas af
en styrelse, bestående af minst tre ledamöter och lika inånga suppleanter
och till tjänsteman hos kassan borde af styrelsen förordnas en kamrerare
Byggnadslånekassas förvaltningskostnader skulle gäldas af prästerskapets
löneregleringsfond till belopp, som Kungl. Magt för hvarje kassa fastställde.

Stadganden af nu angifvet innehåll funnos intagna i kommitténs förslag
till förordning om ecklesiastika byggnadslanekassor. Kommittén hade
emellertid ansett uppenbart, att boställshafvares rätt att för utförd nybyggnad
upptaga lån, hvilkas annuiteter komme att framgent belasta bostället
och följande tjänst innehafvare, förutsatte särskilda bestämmelser och
en ganska noggrann kontroll till skyddande af såväl tjänstebefattningens
som . kassornas rätt och intressen. För att härutinnan bereda erforderlig
ordning och trygghet kunde de bestämmelser, som i 18:de seklet införts
om laga byggnadsskyldighet och om husesyner å prästgårdar och komministersboställen,
icke vara tillfyllestgörande. De omsorgsfullt utarbetade

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 84.

bestämmelse!’ härom, hvilka af Eders Kungl. Maj:t genom nådiga propositioner
åren 1889 och 1894 varit till Riksdagens pröfning framlagda, hade kommittén
däremot ansett i allt väsentligt motsvara fordringarna på en ändamålsenlig
boställsordning. Dock hade kommittén förmenat, att den af
kommittén åsyftade regleringen af byggnadsskyldigheten icke borde göras
beroende af samma vanskligheter, som vid föregående tillfällen hindrat
antagandet af erkända förbättringar, och att förty alla tvisteämnen mellan
församlingar och boställshafvare borde så vidt möjligt undvikas.

Kommitténs förslag till ecklesiastik boställsordning innehöll därför icke
några bestämmelser om antalet, storleken och beskaffenheten af soeknemännens
laga hus eller om deras och boställshafvarnes inbördes förhållande;
den nya boställsordningen skulle icke medföra någon ändring i
hvad därutinnan gällde enligt lag eller häfd. Men i öfrigt upptog förslaget
de stadganden rörande boställshusen, ägornas häfd, boställshafvarnes
skyldigheter, husesyners förrättande m. m., som kommittén ansett behöfliga
och hvilka till stor del öfverensstämde med det af Eders Kungl. Maj:t
genom ofvannämnda propositioner för Riksdagen framlagda förslag till
ecklesiastik boställsordning. De af kommittén vidtagna ändringar i sistnämnda
förslag åsyftade hufvudsakligen att lämpa boställsordningens bestämmelser
efter de med byggnadslånekassorna inträdande förhallanden.

Beträffande kommitténs underlåtenhet att föreslå nya lagbestämmelser
rörande församlingarnas nybyggnads- och underhållsskyldighet anförde
kommittén särskild^ i sitt förenämnda betänkande, att denna underlåtenhet
berott dels därpå att bestående förhållanden svårligen kunde rubbas under
nu löpande löneregleringsperiod, dels därpå att kommittén ansett ordnandet
af församlingarnas och prästerskapets byggnadsskyldighet för nästa löneregleringsperiod
kunna och böra ske vid och genom löneregleringen; och
säde sig kommittén hafva för afsikt att i sitt förslag om grunderna för
de nya löneregleringarna intaga för detta ändamål erforderliga bestämmelser.

Sedan på grund af nådiga remisser dels kammarkollegium inkommit med
underdånigt utlåtande öfver kommitténs förslag till ecklesiastik boställsordning
och till förordning om ecklesiastika hyggnadslanekassor samt därvid
tillika öfverlämnat yttranden i ärendet af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande
i samtliga län, med undantag af Kristianstads och Malmöhus
län, äfvensom af rikets samtliga domkapitel och ett stort antal innehafvare
af ordinarie prästerliga beställningar, dels högsta domstolen afgifvit yttrande
öfver förslaget till ecklesiastik boställsordning, anmäldes båda de

Kuntjl. Majds Nåd. Proposition N:o 84. 33

ifrågavarande författningsförslagen inför Eders lvungl. Maj:t den 31 december
1902.

Dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet erinrade därvid till
en början om nu gällande bestämmelser angående nybyggnads- och underhållsskyldigheten
vid de ecklesiastika boställena samt om de åtgärder,
som före prästlöneregleringskommitténs tillsättande vidtagits för åstadkommande
af en ecklesiastik boställsordning; och tillåter jag mig att
allenast hänvisa till hvad departementschefen i dessa delar yttrade.

Beträffande prästlöneregleringskommitténs då föreliggande förslag tillstyrkte
departementschefen antagande af förslaget om inrättande af byggnadslånekassor
såsom enligt hans mening innebärande en god utväg till afhjälpande
eller lindrande af de olägenheter, som följde af nybyggnadskostnadens
ojämna fördelning mellan de särskilda innehafvarne af ett boställe. Däremot
kunde departementschefen icke dela kommitténs åsikt, att för befordrande
af förslagets framgång andra viktiga frågor, som länge väntat på sin
lösning, skulle skjutas å sido till en del därför, att det dittills visat sig
svårt att beträffande dem åstadkomma enighet. Sålunda ansåg departementschefen
nödvändigheten bjuda, att i boställsordningen intoges nya,
tidsenliga stadganden om de laga husens storlek och beskaffenhet. Äfven
en ny fördelning mellan församling och kyrkoherde af nybyggnads- och
underhållsskyldigheten å prästgårdar på landet fann departementschefen
vara af behofvet påkallad. Den bestämmelse, som i sistnämnda afseende
fanns intagen i 1894 års förslag till boställsordning och gick därpå ut,
att pastoratet skulle nybygga och underhålla alla hus, som erfordrades
för en passande bostad åt kyrkoherden, eller de s. k. bostadshusen, men
att de hus, som behöfdes för boställets skötsel, de s. k. ladugårds- eller
jordbrukshusen, borde nybyggas och underhållas af boställshafvaren, innefattade
enligt departementschefens tanke en ändamålsenlig reglering af
ifrågavarande skyldighet och syntes desto hellre böra inflyta i den nya
boställsordningen, som densamma otvifvelaktigt skulle underlätta boställenas
utarrendering, hvarom särskildt förslag framlagts af prästlöneregleringskommittén.

1 öfverensstämmelse med de af föredragande departementschefen sålunda
uttalade åsikter hade han låtit verkställa en omarbetning af kommitténs
förslag till ecklesiastik boställsordning. Därvid hade i boställsordningen
införts bestämmelser om storleken och beskaffenheten af de laga
husen å bostadsboställen samt i 13 § meddelats ett stadgande af innehåll,
att å andra klassens (kyrkoherdars) bostadsbostallen på landet skälfva bostadshusen
skulle nybyggas och underhållas af pastoratet men öfriga laga
hus nybyggas och underhållas af boställshafvaren. Äfven åtskilliga detalj Bih.

till Rihsd. Prof. 1908. 1 Samt. 1 Afd. 62 Raft. 5

Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition No 84.

bestämmelser såväl i kommitténs förslag till boställsordning som i förslaget
till förordning om ecklesiastika byggnadslånekassor både omarbetats,
hufvudsakligen med anledning af anmärkningar, som framställts i de öfver
förslagen afgifna yttrandena.

Med bifall till föredragandens därom gjorda hemställan beslöt Eders
Kungl. Magt, ej mindre att nyssnämnda omarbetade förslag till ecklesiastik
boställsordning skulle föreläggas Riksdagen till antagande, än äfven att
Riksdagens yttrande skulle inhämtas öfver det omarbetade förslaget till
förordning om ecklesiastika byggnadslånekassor; och blefvo i enlighet härmed
särskilda nådiga propositioner aflåtna till 1903 års Riksdag.

Båda propositionerna undergingo vid Riksdagen förberedande behandling
af ett särskildt utskott.

Beträffande förslaget om inrättande af byggnadslånekassor ansåg sig
utskottet icke kunna, åtminstone under dåvarande förhållanden och i den
form, dessa låneinrättningar i det framlagda förslaget erhållit, förorda
införande af detta system för bestridande af byggnadskostnaderna vid
prästernas boställen. Utskottet anmärkte, att om utsikt skulle förefinnas
till fördelaktig afsättning af obligationer för ifrågavarande ändamål, det
blefve nödvändigt förebygga, att de särskilda lånekassorna genom obligationer
af ett tiotal olika typer komme att konkurrera med hvarandra
å lånemarknaden. Härför skulle enligt utskottets uppfattning erfordras
inrättande af en centralanstalt, närmast i öfverensstämmelse med allmänna
hypoteksbanken, hvilken skulle hafva till uppgift att ombesörja upplåningen
och vid behof tillhandahålla stiftskassorna erforderliga medel för utlämnande
af byggnadslån. Dessutom antog utskottet, att för vinnande af önskvärd
kredit det blefve nödigt att bereda upplåningen stöd af statsgaranti i någon
lämplig form, exempelvis sålunda, att staten lämnade den centrala upplåningsanstalten
en garantifond i obligationer. Äfven om emellertid upplåningen
anordnades på sådant sätt, vore det enligt utskottets mening
icke antagligt, att lån för ifrågavarande ändamål skulle kunna erhållas
efter så billiga räntevillkor, som på hvarje särskild tid vore å allmänna
lånemarknaden gällande för statens obligationer. Och då den centrala
upplåningsanstalten måste hållas skadeslös för möjligen af en eller annan
anledning uppkommande förluster, hvadan densamma vid utlämnande af
lån måste tillgodoföra sig en något högre ränta än den, som vid inlåningen
betingats, skulle räntan å byggnadslånen säkerligen ej kunna hållas så
låg, som prästlöneregleringskommiitén antagit, eller efter 4 till 41/2 procent.
I betraktande häraf och då vid bestämmande af amorferingsprocenten
varaktigheten för de byggnadsarbeten, hvilka skulle bekostas genom byggnadslån,
måste beräknas med stor försiktighet, så att dels all risk blefve

Kung/. Majds Nåd. Proposition A.-o 84. 35

för byggnadslånekassorna utesluten därför, att amorteringstiden lör ett
erhållet lån icke hunnit gå till ända, innan den byggnad, för hvilken
lånet erhållits, måste mot ny utbytas, och dels en framtida boställshafvare
icke blefve jämsides med annuiretens utgörande alltför mycket betungad
med reparationskostnader å en af ålder och rota hårdt medtagen byggnad,
befarade utskottet, att annuiteten för ett boställe framdeles, sedan byggnadslån
lämnats å boställhafvarens alla laga hus, möjligen kunde befinnas
öfverstiga årliga genomsnittskostnaden för byggnadsskyldighetens utgörande
enligt nu gällande ordning. Vidare framhöll utskottet, att förvaltningskostnaderna
för de föreslagna kassorna skulle blifva afsevärdt höga, helst
om, på sätt utskottet ansett nödigt, jämte stiftslånekassorna en centralanstalt
för upplåningen inrättades. Slutligen omförmälde utskottet, hurusom
derinom uttalats farhåga, att införande af det föreslagna lånesystemet
med däraf följande, å boställena hvilande annuiteter måhända
skulle kunna verka hindrande för en eller annan reform, som i afseende
å byggnadsskyldigheten eller andra förhållanden vid de ecklesiastika boställena
tilläfventyrs kunde i sammanhang med ny lönereglering för prästerskapet
eller eljest framdeles finnas vara önskvärd. På grund af hvad sålunda
anförts hemställde utskottet, att Riksdagen måtte i skrifvelse till
Eders Kungl. Maj:t anmäla, att Riksdagen ansett de föreslagna bestämmelserna
angående ecklesiastika byggnadslånekassor icke böra utfärdas.

Vidkommande den föreslagna nya boställsordningen hade utskottet
icke något hufvudsakligt att anmärka mot de i densamma intagna stadganden
om boställshusens antal, storlek och beskaffenhet. I fråga om
skyldigheten att nybygga och underhålla de laga husen å kyrkoherdars
och komministrars bostad sboställen uttalade utskottet den uppfattning, att
i nuvarande ordning för denna skyldighets utgörande icke kunde, sa länge
nu gällande löneregleringar för prästerskapet ägde tillämpning, vidtagas
någon mera genomgripande förändring, hvarigenom de vid löneregleringen
fastställda förhållanden mellan präst och församling i ekonomiskt hänseende
afsevärdt rubbades. Skulle någon sådan förändring genomföras, borde
enligt utskottets uppfattning detta ske först i sammanhang med nya löneregleringar
för prästerskapet. Då i det af Eders Kungl. Maj:t framlagda
förslaget förhållandena vid de i stad belägna boställena och tredje klassens
(komministrarnes) boställen på landet lämnats oförändrade, samt med den
föreslagna regleringen å andra klassens boställen på landet allenast åsyftats
att utan väsentlig rubbning i den proportion, i hvilken byggnadsskyldigheten
vid dessa boställen i verkligheten utgjordes af boställshafvare och
församlingar, dels upphäfva den till missförstånd och tvister ledande gemensamheten
mellan pastor och socknemän i underhållsskyldigheten för

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N;o 84.

vissa hus å ifrågavarande boställen dels införa en lämpligare fördelning
af de laga husen mellan pastor och församling, anslöt sig utskottet till
Eders lvungl. Maj:ts förslag i denna del. Däremot och då utskottet ansett sig
ej kunna förorda inrättandet af de föreslagna ecklesiastika byggnadslånekassorna,
kunde utskottet gifvetvis icke tillstyrka antagandet af de stadganden
i boställsordningen, hvilka för sin tillämpning förutsatte dylika
kassor. För åstadkommande af den jämna och rättvisa fördelning af
byggnadsskyldigheten mellan de särskilda innehafvarne af ett boställe,
som man velat vinna med tillhjälp af nämnda kassor, föreslog utskottet
i stället införande i boställsordningen af bestämmelser om årsberäkning i
hufvudsaklig öfverensstämmelse med de allmänna grunderna för de stadgande^
som i sådant afseende funnits intagna i 1894 års förslag. I öfrigt
föreslog utskottet vissa smärre ändringar i det till dess behandling
öfverlämnade förslaget till boställsordning; och hemställde utskottet, att
Riksdagen, med förklarande att Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag
icke kunnat oförändradt antagas, ville för sin del antaga en ecklesiastik
boställsordning, affattad i enlighet med de af utskottet framställda
förslag.

Vid den slutliga behandlingen af de nådiga propositionerna stannade
Riksdagens båda kamrar i skiljaktiga beslut. I fråga om förslaget till
förordning om ecklesiastika byggnadslänekassor godkände första kammaren
en inom det särskilda utskottet afgifven reservation, åsyftande en anmälan
för Eders Kungl. Maj:t därom, att Riksdagen vid granskning af berörda
förslag endast funnit skäl till den erinran, dels att för vinnande af det
med stiftskassorna afsedda ändamål vore en nödvändig förutsättning, att
en centralanstalt inrättades, som hade att ombesörja upplåningen af de för
stiftskassorna erforderliga medel, dels att för den upplåning, som af centralanstalten
skulle ombesörjas, icke kunde undvaras stödet af statsgaranti
i någon lämplig form. Andra kammaren däremot biföll särskilda utskottets
hemställan i denna fråga. Hvad angår boställsordningen, biföll första
kammaren det yrkande, som två ledamöter af särskilda utskottet i
afgifven reservation framställt därom, att på det någon rubbning af bestående
ordning för nybyggnads- och underhållsskyldighetens utgörande
vid prästgårdarne på landet icke måtte ske, så länge nuvarande löneregleringar
för prästerskapet vore gällande, 13 § 1 mom. i boställsordningen
måtte erhålla en af reservanterna föreslagen lydelse, hvarmed de velat
utmärka, att nuvarande fördelning mellan prästerskap och församlingar
af nybyggnads- och underhållsskyldigheten vid nämnda boställen skulle
bibehållas. I öfrigt antog första kammaren Eders Kungl. Maj:s förslag
till boställsordning, allenast med de af utskottet föreslagna ändringar,

Kanyl. Maj:t.s Nåd. Proposition N:o 84.

hvilka ej ägde sammanhang med frågan om inrättande af byggnadslånekassor.
Andra kammaren åter afslog hela det framlagda lagförslaget.

Den utgång, frågan om ecklesiastik boställsordning vid 1908 års
Riksdag fick i andra kammaren, torde till väsentlig del hafva berott därpå,
att man icke ville binda sig vid något positivt beslut i denna fråga, innan
man vore i tillfälle att bedöma, huru boställsordningens bestämmelser
skulle passa för de förhållanden, som komme att inträda med de förestående
nya, löneregleringarna för prästerskapet.

Nu föreligger prästlöneregleringskommitténs förslag angående grunderna
för de nya löneregleringarna. Med underdånig skrifvelse den 19 juni 1903
har nämligen kommittén aflämnat betänkande jämte förslag till särskilda
författningar angående reglering af prästerskapets aflöning och därmed
sammanhängande frågor.

Enligt kommitténs förslag skola lönerna för prästerskapet inom hvarje
pastorat, sedan nuvarande lönereglering upphört att gälla, regleras för
allenast 20 år i sänder. Därvid bör hvarje innehafvare af ordinarie beställning,
kyrkoherde eller komminister, erhålla, jämte fri bostad, aflöning
i öfrigt, så beräknad, att honom därigenom beredes en, så vidt sig göra
låter, efter tjänstegrad och ämbetsåligganden äfvensom lefnadskostnaderna
i orten eller andra särskilda förhållanden lämpad anständig bärgning.

År bostadsboställe upplåtet åt innehafvare af viss prästerlig tjänst,
skall afkastningen af sådant boställe beräknas såsom tillgång till bestridande
af aflöningen för samma tjänst. Till bostadsboställe hänför kommittén
i detta sammanhang äfven hemman eller lägenhet, som brukas i
förening med dylikt boställe. Afkastningen af öfriga löningsboställen skall,
så vidt ej boställe är af församling eller enskild person anslaget till aflöning
åt prästerskapet inom visst pastorat, ingå till svenska kyrkans gemensamma
aflöningstillgångar, hvilka enligt kommitténs förslag skola sammanföras
i en särskild fond, kallad kyrkofonden.

Vid beräkning af bostadsboställes afkastning får den nämnd, som har
att uppgöra förslag till lönereglering, icke afdraga boställshafvarens kostnader
för byggnadsskyldighetens fullgörande å boställets laga hus. Anledningen
till denna bestämmelse är, att kommittén ansett byggnadskostnaden
böra vederbörande boställshafvare ersättas på annat sätt.

Härom yttrar kommittén i sitt betänkande bland annat: När i kommitténs
nu framlagda förslag till lag angående reglering af prästerskapets aflöning
med afseende å måttet och beskaffenheten af prästerskapets löner uppställts
den allmänna fordran att hvarje präst borde erhålla, jämte fri bostad, aflö -

Kungl. Majtts Nåd. Proposition N:o 84.

ning i (ifrigt, så beräknad, att honom därigenom bereddes anständig bärgning,
hade för visso icke någon ny grundsats blifvit uttalad, allenast ny
formulering gifvits åt en, hvilken sedan länge varit erkänd Äfven enligt
nådiga förordningen angående allmänt ordnande af prästerskapets inkomster
den 11 juli 1862 skulle hvarje tjänstgörande präst erhålla anständig
bärgning. Bostadsförmånen, såsom en del af aflöningen, nämndes väl icke
uttryckligen i sistberörda författning. Denna innehölle emellertid i 4 §
det stadgande, att boställe, som vore afsedt att af löntagare bebos och
brukas, skulle till en dess verkliga värde, efter afdrag för bygg nåd skostnaden,
motsvarande inkomst beräknas. För den händelse nu af kastningen
af bostadsboställe, utan afdrag af kostnaden för byggnadsskyldighetens
fullgörande å boställets laga hus, beräknades såsom allöningsförmån, men
en särskild post för bestridande af byggnadskostnad en tillädes, blefve ju
prästerskapets inkomster och församlingarnas lönebidrag i båda fallen
lika stora, endast med någon skiljaktighet i rubriceringen af aflöningsförmånerna.
Utfördes löneregleringen riktigt, erhölle tjänstinnehafvaren under
alla förhållanden hvad, utöfver kostnaden för bostad, erfordrades för
hans bärgning. I förra fallet — med nu gällande ordning — hade han
att själf svara för sina boställshus, hvarför boställets afkastning beräknats
så mycket lägre; i senare fallet skulle han få åt sig anvisadt ett särskildt
byggnad sanslag, men boställets afkastning beräknas så mycket högre.

Sedan kommittén därefter i sagda betänkande framhållit, hurusom
afdraget för byggnadskostnaden efter hittills gällande ordning sällan kunnat
rätt beräknas, samt att för öfrigt en boställshafvare sällan torde visa
den förtänksamhet, att han uppsparade hvad af boställsafkastningen beräknats
utgöra ersättning för berörda kostnad, och att i allt fall en tillträdande
boställshafvare icke ägde att räkna sig till godo hvad företrädaren,
som undsluppit nybyggnad, kunde hafva sålunda inbesparat, erinrar
kommittén därom att kommittén dels, för afhjälpande i den mån sådant
under innevarande löneregleringsperiod kunde ske af de olägenheter, som
följde af nu gällande ordning för byggnadsskyldighetens utgörande vid
prästerskapets boställen, framlagt sina ofvan omförmälda förslag till ecklesiastik
boställsordning och till förordning om ecklesiastika byggnadslånekassor
dels ock vid framläggande af dessa förslag uttalat, att ordnandet
af församlingarnas och prästerskapets byggnadsskyldighet för nästa löneregieringsperiod
enligt kommitténs uppfattning borde ske vid och genom
löneregleringen och att för detta ändamål erforderliga bestämmelser vore
att motse i kommitténs förslag angående grunderna för de nya löneregleringarna.

De sålunda utlofvade bestämmelserna finnas intagna i 25—29 §§ af

Kungl. Muj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

kommitténs förslag till lag angående reglering af prästerskapets aflöning
och äro af hufvudsakligen följande innehåll.

Då lönereglering är i ordningen att företagas beträffande pastorat,
där bostadsboställe finnes, bör domkapitlet påkalla laga syn å sådant boställe
för utrönande af den kostnad, som af byggnadsskyldighetens fullgörande
därstädes föranledes. Synerätten skall, ehvad denna skyldighet
åligger boställshafvaren, pastorat eller enskild församling, i fråga om
hvarje laga hus å bostället noggrant uppskatta den kostnad för nybyggnad
och underhåll, som med tillämpning af föreskrifterna i ecklesiastik
boställsordning kan antagas böra utgå under de 20 år, för hvilka löneregleringen
skall gälla. På grund af sålunda verkställd uppskattning afgifver
synerätten utlåtande angående årliga medelbeloppet under löneregleringsperioden
af ej mindre den kostnad för nybyggnad och underhåll,
som bör för hvarje byggnadsskyldig beräknas, än äfven de bygimadsskyldighetsafgifter,
hvilka må antagas komma att utgå. Beträffande laga
hus, som det tillkommer boställshafvare att nybygga och underhålla,
fastställer Kungl. Maj:t i sammanhang med pröfning af förslaget till lönereglering
ej mindre det ersättningsbelopp, som under löneregleringsperioden
skall hvarje år från pastoratet utgå för verkställande af nybyggnad
och därmed likställd förbättring samt till gäldande af byggnadsskyldighetsa/fgifter,
. än äfven hvad pastoratet har att under samma tid årligen
utgöra såsom ersättning för bestridande af underhållskostnad. Önskar
pastorat, att dess nybyggnads- och underhållsskyldighet i fråga om de
laga husen å bostadsboställe skall, då tillämpning af ny lönereglering
vidtager, för framtiden af boställshafvaren mot ersättning fullgöras, bör
pastoratet göra anmälan härom i det yttrande, som pastoratet har att afgifva
öfver löneregleringsförslaget. När lönereglering därefter fastställes,
bestämmer Kungl. Maj:t hvarje gång för den tid, hvarunder löneregleringen
skall gälla, särskild! beträffande nybyggnad och därmed likställd förbättring
och särskild! i fråga om underhåll beloppet af den ersättning,
som för angifna ändamål bör årligen utgifvas af pastoratet. Hvad sålunda
stadgats om pastorat gäller äfven församling, som ensam ansvarar
för byggnadsskyldighet å vissa boställshus. Ersättningsbelopp, som blifvit
bestämdt till gäldande af kostnad för nybyggnad å bostadsboställe, skall
af kyrkorådet för hvarje år inlevereras till stiftets byggnadslånekassa.
Om summan af de ersättningsbelopp, som under löneregleringsperioden
sålunda inflyta till byggnadslånekassan, öfverskjuter eller understiger summan
af de annuiteter och byggnad ssky ldighetsafgifter, hvilka fastställts att
under samma tid utgå för boställets laga hus, skall öfverskottet eller bristen
utjämnas därigenom, att ersättningen för byggnadsskyldighetens full -

Kungl. Maj:ts Nåd. .Proposition N:o 84.

görande under nästa löneregleringsperiod bestämmes med hänsyn till angifna
förhållande. Ärliga beloppet af den ersättning, som till bestridande
af underhållskostnad blifvit fastställd, skall af kyrkorådet tillhandahållas
boställshafvaren, i den mån han visar sig hafva gjort utgift för honom
åliggande underhåll af laga hus. Hafva de till bestridande af underhållskostnad
afsedda årliga ersättningsbeloppen ej till fullo tagits i anspråk af
boställsinnehafvare!! under löneregleringsperioden, äger pastoratet att fritt
förfoga öfver återstoden. Skulle åter ersättningsbeloppen understiga hvad
boställshafvaren måst för underhållet under löneregleringsperioden utgifva,
är han icke berättigad till godtgörelse för bristen.

Härförutom har prästlöneregler ingskommittén föreslagit vissa ändringar
i och tillägg till de af kommittén framlagda förslagen till ecklesiastik
boställsordning och till förordning om ecklesiastika byggnadslånekassor,
Indika ändringar och tillägg kommittén ansett erforderliga, därest
byggnadsskyldigheten för nästa löneregleringsperiod skulle ordnas i enlighet
med de af kommittén föreslagna grunder.

Sålunda har kommittén bland annat åt en bestämmelse i dess förslag
till boställsordning gifvit följande, delvis förändrade innehåll, nämligen
att om pastorat eller församling i den ordning, som stadgas i lagen angående
reglering af prästerskapets aflöning, anmält önskan att dess nybyggnads-
och underhållsskyldighet i fråga om laga hus å boställe skall
fr. o. in. den tid, då tillämpning af ny lönereglering vidtager, fullgöras
af boställshafvaren mot den ersättning, som i ty fall skall enligt samma
lag utgå, åligger det boställshafvaren att efter angifna tid, sedan husen
på pastoratets eller församlingens bekostnad blifvit, jämlikt beslut af synerätt,
försatta i fullgodt skick, nybyggnads- och underhållsskyldigheten mot
dylik ersättning för framtiden fullgöra; och skall, då på grund häraf nybyggnad
eller därmed likställd förbättring blifvit verkställd, det kostnadsbelopp,
synerätt vid arbetets godkännande bestämmer, betäckas genom lån
från stiftets byggnadslånekassa. Vidare har kommittén i boställsordningen
infört bestämmelser dels om skyldighet för boställshafvare att, därest
af honom gjord utgift för underhåll af laga hus vid ekonomisk besiktning
eller husesyn pröfvas icke hafva varit af behofvet påkallad, återbära hvad
han till godtgörande af denna utgift uppburit hos kyrkorådet, dels därom
att, för den händelse afträdande boställshafvare under sin besittningstid
för nödigt underhåll af laga hus utgifvit sammanlagdt högre belopp, än
som i löneregleringsresolutionen för samma tid beräknats såsom ersättning
för bestridande af underhållskostnad, skall vid af- och tillträdessyn synerätten,
om afträdaren det yrkar, taga i öfvervägande, huruvida de utgifter,
som för dylikt underhåll kunna blifva erforderliga under återstående år

Kung''. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

af löneregleringsperioden, må antagas understiga den för dessa år beräknade
ersättning, och i sådant fall förklara afträdaren berättigad att, i den
mån ersättningsmedlen blifva tillgängliga, af dem utfå hvad synerätt™ anser
skäligt,. 1 förslaget till förordning om ecklesiastika byggnadslånekassor
bär kommittén tillagt erforderliga stadganden huruledes, sedan ny
lönereglering vunnit tillämpning för eu boställshafvare, annuiteterna för
dennes byggnadslån och honom åliggande byggnadsskyldighetsafgifter skola
gäldas direkt af de ersättningsbelopp, Indika på grund af löneregleringen
årligen för sådant ändamål af pastoratet utgöras. Därjämte har i fråga
om byggnadslånekassas hufvudman, hvilka enligt det ursprungliga förslaget
skulle utgöras af vederbörande byggnadsskyldige präster samt de pastorat
eller församlingar, som för erhållna byggnadslån ingått i kassan,
vidtagits den förändring, att sedan ny lönereglering vunnit tillämpning
i ett pastorat, upphör präst därstädes att vara hufvudman för kassan och
tillkommer denna befogenhet pastoratet, äfven om lån från kassan icke
af pastoratet erhållits. Jämväl i några andra punkter hafva de båda författningsförslagen
undergått ändringar, som emellertid ej torde behöfva i
detta sammanhang närmare ornförmälas.

Såsom motiv för den föreslagna bestämmelsen om rätt för pastorat
eller församling att få sin byggnadsskyldighet Överflyttad på vederbörande
boställshafvare anför kommittén bland annat följande: Olägenheterna af

den nuvarande fördelningen mellan boställshafvare och pastorat af de laga
husen å kyrkoherdeboställen på landet samt af gemensamheten i underhållet
af pastoratets hus å samma boställen hade gjort det önskvärdt, att
nybyggnads- och underhållsskyldigheten beträffande samtliga laga hus
blefve förenad i boställshafvarens hand. Men äfven när nybyggnads- och
underhållsskyldigheten icke vore delad, utan helt och hållet ålåge pastoratet,
borde det, enligt kommitténs åsikt, medgifvas pastoratet att öfverflytta
sin skyldighet i angifna hänseende å boställshafvaren. Blefve en
dylik rätt tillerkänd pastoratet — vare sig dess byggnadsskyldighet omfattade
boställets alla laga hus eller endast en del af dem —, skulle helt
visst många anledningar till missnöje och osämja mellan boställshafvaren
och socknemännen undanröjas. Om jämväl tillsåges, att den ersättning,
pastoratet finge sig ålagdt att utgifva till boställshafvaren för fullgörande
af nybyggnads- och underhållsskyldigheten å pastoratets laga hus, fastställdes
till ett oföränderligt belopp för hvarje år af löneregleringsperioden,
skulle pastoratet genom en dylik utjämning af byggnadskostnaderna
otvifvelaktigt vinna en ganska afsevärd fördel. Då en församling, hvilken
tillsammans med annan församling bildade ett pastorat, fått sig ålagdt att
ensam nybygga och underhålla ett eller flera hus å bostadsboställe, eller

Bill. till Jliksd. Prof. 1908. 1 Sami. 1 Afd. 02 Höft. 6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 84.

då byggnadsskyldighet, hvilken ålåge två eller flera till samma pastorat
hörande församlingar, mellan dem på det sätt fördelats, att en hvar skulle
nybygga och underhålla åtminstone ett särskilt laga hus, borde jämväl
församling, som sålunda hade att ensam ansvara för viss byggnadsskyldighet,
tillerkännas rätt att, om hon det önskade, i likhet med pastorat
få denna skyldighet mot ersättning fullgjord af boställshafvaren. När arbete
för nybyggnad eller underhåll sedermera erfordrades, behöfde boställshafvaren
icke vidare vända sig till pastoratsborna med begäran om
tillhandahållande af behöfliga medel, utan komme dessa att ställas till
hans förfogande antingen genom byggnadslånekassan — vid nybyggnad
och därmed likställd förbättring — eller genom kyrkorådet, då det vore
fråga om vanliga reparationer. Beröringen mellan prästen och församlingens
medlemmar i ekonomiska ting skulle därigenom så mycket som
möjligt undvikas, helt visst till bådas trefnad.

Om förändringen i afseende å hufvudmannaskapet för byggnadslånekassorna
yttrar kommittén i sin motivering följande: Därest prästerska pets

skyldighet att nybygga alla eller vissa laga hus å bostadsboställe
blefve, såsom kommittén föreslagit, på det sätt reglerad, att af pastoratet
till stiftets byggnadslånekassa årligen inlevererades ett visst belopp till
bestridande af kostnad för nybyggnad in. in., som ålåge prästerskapet,
vore det uppenbart, att prästerskapets ställning till byggnadslånekassorna
icke blefve densamma, efter det de nya löneregleringarna börjat tillämpas,
som under nu löpande löneregleringsperiod. Byggnadslånekassa skulle
visserligen fortfarande tillhandahålla de för nybyggnad och därmed likställd
förbättring af boställshafvares laga hus erforderliga penningar, likasom
det äfven tillkomme boställshafvaren att, då lån för ifrågavarande
ändamål från kassan utbetalades, afgifva förbindelse å lånet. Men boställshafvaren
skulle i framtiden icke i någon mån beröras af lånets förräntning
och amortering. För honom blefve det vid sådant förhållande
i själfva verket likgiltigt, från hvilken penninganstalt byggnadskapitalet
anskaffades samt huru samma anstalt förvaltades. Den förändrade ställning,
prästerskapet sålunda komme att intaga till byggnadslånekassorna,
måste återverka på prästerskapets rätt att deltaga i handhafvandet och
öfvervakandet af kassornas förvaltning. Hufvudmannaskap för kassa borde
alltså, efter det ny lönereglering vunnit tillämpning, uppdragas, icke åt
byggnadsskyldige präster, utan åt vederbörande pastorat, som ju hade att
gälda kostnaderna för fullgörande af boställshafvarnes nybyggnadsskyldighet.

Kungl. Mujds Nåd. Proposition N:o 84. 41!

Att i sammanhang med fastställande af grunderna för ny reglering
af prästerskapets aflöning äfven eu ecklesiastik boställsordning bör utfärdas,
innefattande fullständiga och tidsenliga stadganden rörande prästerskapets
boställen, synes mig vara obestridligt. Behofvet af eu dylik författning
bar länge gjort sig gällande och äfven framkallat flera särskilda
förslag i ämnet. Då likväl allt hitintills någon boställsordning ej kunnat
utfärdas, bar detta, såsom ofvan blifvit antydt, hufvudsakligen berott på
svårigheten att under nu gällande löneregleringar för prästerskapet på ett
tillfredsställande sätt ordna byggnadsskyldigheten vid boställena. För eu
kommande löneregleringsperiod borde lösningen af denna fråga ej möta
lika stora svårigheter. Man bör ju nämligen vara oförlundrad att vid
fastställande af nya grunder för prästerskapets aflöning göra de ändringar
i afseende å boställsförmånens åtnjutande, hvilka kunna finnas lämpliga,
och kan därefter afpassa boställsordningens bestämmelser.

Frågan om grunderna för reglerandet af prästerskapets aflöning, sedan
tiden för nu gällande löneregleringar utlupit, skall af mig i en snar framtid
upptagas till behandling i hela dess vidd. Nu vill jag blott uttala min
mening i de punkter, som äga sammanhang med den tilltänkta boställsordningen.

Hvad da angår de af prästlöneregleringskommittén föreslagna grunder
för de nya löneregleringarna, så är jag till eu början ense med kommittén
om lämpligheten däraf, att löneregleringsperioden inskränkes till
20 år. Likaledes delar jag kommitténs åsikt, att avkastningen af bostadsboställe
jämte därmed i sambruk förenadt löningsboställe bör bibehållas
såsom en löneförmån för den prästman, till hvars bostad det förra bostället
är afsedt; och jag anser mig jämväl kunna ansluta mig till kommitténs
förslag, att afkastningen af de löningsboställen, Indika ej brukas i
förening med bostadsboställen, i regeln skall ingå till kyrkans gemensamma
aflöni n gstillgångar.

Ett godt grepp finner jag kommittén hafva gjort, då densamma föreslagit,
att den del af prästerlig boställshafvares aflöning, som är afsedd
till betäckande af hans byggnadskostnader vid bostället, skall utgå i form
af ett särskildt årligt anslag, som ej får användas för andra ändamål.
Med eu sådan anordning böra svårigheterna för en boställshafvare att fullgöra
sin byggnadsskyldighet kunna väsentligt afhjälpas. Och för pastoraten,
som skola tillsläppa medlen för byggnadskostnadernas gäldande,
ligger en stor fördel däri, att utgifterna under en löneregleringsperiod
blifva fixerade till ett visst, årligen lika belopp.

Beträffande frågan, i hvilken omfattning nybyggnads- och underhållsskyldighet
skall åligga kyrkoherdar och komministrar vid deras bostads -

4-1

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

boställen, kan man väl säga, att kommittén syftat därhän, att för framtiden
alla laga hus vid dessa boställen skola nybyggas och underhållas
af boställshafvarne. Kommittén har ju föreslagit, att pastorat och församlingar
skulle berättigas att efter därom anmäld önskan få fullgörandet
af deras nybyggnads- och underhållsskyldighet vid dylika boställen,
sedan ny lönereglering trädt i tillämpning, öfverflyttadt på vederbörande
boställshafvare. Att kyrkoherdar och komministrar på landet hafva att
ansvara för hela byggnadsskyldigheten vid sina boställen, innebär enligt
min uppfattning i och för sig icke något oegentligt eller olämpligt. Tvärtom
medför en sådan anordning åtskilliga fördelar framför de förhållanden,
som råda, då pastoratet bygger. Sålunda kunna vid förekommande byggnadsföretag
boställshafvarens önskningar och smak i många stycken lättare
tillgodoses, misshälligheter och tvister mellan boställshafvaren och pastoratsborna
undvikas och, om bostället utarrenderas, behöfver ej pastoratet
inblandas i arrendeförhållandet. Det gäller blott att tillse det boställshafvaren
af pastoratet erhåller tillbörlig godtgörelse för de kostnader,
som äro förenade med byggnadsskyldighetens fullgörande.

Med denna uppfattning har jag ansett lämpligast, att byggnadsskyldigheten
vid såväl kyrkoherdars som komministrars boställen på landet
för kommande löneregleringsperioder ordnas på det sätt, att boställshatvaren
i regeln direkt ålägges att nybygga och underhålla alla laga hus
men tillika tillförsäkras att af pastoratet erhålla godtgörelse för byggnadskostnaden.
Detta sätt att reglera förhållandet har synts mig vara
att föredraga framför det af prästlöneregleringskommittén föreslagna villkorliga
förfarandet.

Att, på sätt kommittén velat, på boställshafvarne öfverflytta posto- .
ratens och församlingarnas byggnadsskyldighet jämväl vid de i städerna
belägna boställena, därtill finner jag ej skäl. Enligt min mening lämpar
sig den nuvarande ordningen i afseende å dessa boställens bebyggande
bättre för de förhållanden, som äro rådande i städerna; och mig
veterligen har sättet för byggnadsskyldighetens fullgörande vid dessa boställen
ej gifvit anledning till klagomål.

Kommittén har äfven i sina senast afgifna förslag vidhållit tanken
på inrättande af ecklesiastika byggnadslånekassor. Dock har kommittén,
såsom framgår af hvad jag redan anfört, uppmärksammat att, därest de
af kommittén föreslagna grunder för de nya löneregleringarna blefve antagna,
prästerskapets ställning till kassorna framdeles skulle väsentligt förändras,
och föreslagit, att hufvudmannaskapet för kassorna skulle, etter
hand som de nya löneregleringarna komme att vinna tillämpning, öfvergå
från prästerna till pastoraten. Jag vill nu visserligen ej påstå, att icke

Kung!. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 84.

de ifrågasatta lanekassorna skulle kunna hafva någon uppgift att fylla
och för prästerskapet medföra något gagn, äfven om prästernas byggnadsskyldighet
för kommande löneregleringsperioder ordnas så, som jag lika
med kommittén anser böra ske, eller på det sätt, att boställshatvarnes
byggnadsk os 111 åder skola gäldas af pastoraten medelst särskilda därför atsedda
medel. Men det lär ej kunna förnekas, att under angifna förutsättning
pastoraten blifva de egentliga intressenterna i kassorna; och jag
kan för min del under samma förutsättning ej finna behoivet af kassornas
inrättande så stort, att det må anses utgöra tillräckligt skäl för vidtagande
af denna ganska omfattande och kostsamma anordning.

I den 10 november 1905 afgifvet underdånigt utlåtande öfver kommitténs
förslag till lag angående reglering af prästerskapets aflöning har
kammarkollegium antydt huruledes, äfven om anordningen med byggnadslånekassor
ej skulle komma till stånd, en reglering af byggnadskostnaderna
vid de ecklesiastika bostadsboställena i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med kommitténs förslag i allt fall kunde ske, om nämligen ett särskildt
anslag för bestridande af boställshafvarnes nybyggnadskostnader, i likhet
med hvad kommittén i fråga om underhållskostnader föreslagit, årligen afsattes
och ställdes under vederbörande kyrkoråds förvaltning. Med anslutning
härtill har jag tänkt mig, att saken skulle kunna ordnas på följande sätt.

I enlighet med hvad kommittén föreslagit bestämmas, vid fastställandet
af lönereglering för visst pastorat, de belopp, hvilka skola af pastoratet
årligen under löneregleringsperioden utgifvas till godtgörande af
vederbörande boställshafvares kostnader dels för nybyggnad och därmed
likställd förbättring dels för underhåll af de laga husen å hvarje
inom pastoratet beläget boställe af det slag, som nu är i fråga. Dessa medel
böra af vederbörande kyrkoråd förvaltas och göras räntebärande samt
få icke användas för andra ändamål än dem, för hvilka de äro afsedda.
Det torde därför blifva nödigt, att kyrkorådet för hvarje boställe bokför
särskildt de medel, som anslagits till gäldande af kostnader för nybyggnad
och därmed likställda förbättringar, och särskildt hvad som afsetts
till bestridande af underhållskostnader. Då nybyggnad eller större förbättring
af boställshafvares laga hus förekommer, äger boställshafvaren
att för den å byggnadsarbetet nedlagda kostnad, så vidt densamma af synerätt
vid arbetets godkännande pröfvas skälig, erhålla godtgörelse af de
medel, som för sådant ändamål finnas uppsamlade. Skulle i något fall
tillräckliga medel för kostnadens fulla godtgörande ej finnas samlade,
skall hvad som brister jämte ränta — hvilken synes mig lämpligen kunna
bestämmas att utgå efter fem för hundra — tillhandahållas boställshafvaren
allt efter som för ändamålet afsedda medel inflyta. Om boställshafvaren af -

Kurtgl. Maj;ts Nåd. Proposition No 84.

träder bostället, innan kostnad, hvarom nu är fråga, blifvit till fullo godtgjord,
bör det felande beloppet med ränta till boställshafvaren erläggas af
efterträdaren, som därefter inträder i sin företrädares rätt i förhållande
till pastoratet. När byggnadsarbete af nu ifrågavarande slag blifvit i behörig
ordning beslutadt, må boställshafvare, som det åligger att utföra arbetet,
kunna till byggnadskostnad^^ bestridande erhålla förskott af de
medel, som för ändamålet finnas tillgängliga, därest han ställer säkerhet
för det förskott-erade beloppet. Beträffande kostnaden för underhållet af
de laga husen förfares sålunda, att då boställshafvaren inför kyrkorådet
visar sig hafva giort utgift för underhållsarbete, som blifvit af synerätt
eller vid ekonomisk besiktning föreskrifvet, godtgörelse för denna utgift,
i den mån densamma icke öfverstiger den enligt vederbörligt syne- eller
besiktningsinstrument för arbetet beräknade kostnad, skalf till boställshafvaren
omedelbarligen utbetalas åt de till godtgörande af underhållskostnader
afsedda medel, som finnas under kyrkorådets förvaltning, samt
att, därest den beräknade kostnaden för sådant arbete, som nyss är sagdt,
öfverskridits eller boställshafvaren gjort utgift för underhållsarbete, som ej
blifvit honom ålagdt, han jämväl skall äga att af ifrågavarande ersättningsmedel
bekomma godtgörelse för dylika utgifter, så vidt de af synerätt
eller vid ekonomisk besiktning pröfvas hafva varit af behofvet påkallade.
I händelse af influtna medels otillräcklighet äfvensom vid inträffande
ombyte af boställshafvare förhålles på enahanda sätt som i fråga
om godtgörelse för nybyggnadskostnad.

dill förebyggande däraf, att de ersättningsmedel, som inom pastoraten
uppsamlas, blifva använda till bekostande af onödiga eller olämpligt utförda
byggnadsarbeten eller till godtgörande af större kostnader, än som
för hvarje särskildt ai’bete kunna anses skäliga, har jag ansett lämpligen
kunna i fråga om nybyggnad eller därmed likställd förbättring föreskrifvas,
att dylikt arbete icke må företagas utan att beslut därom meddelats af
synerätt eller — i fråga om mindre byggnadsföretag — vid ekonomisk besiktning,
samt att verkställdt arbete af nu omförmäldt slag skall, innan boställshafvaren
ma uppbära godtgörelse därför, godkännas af synerätt, som
i sammanhang därmed har att pröfva, huruvida den af boställshafvaren
å arbetet nedlagda kostnad må anses skälig, och till godtgörande''fastställa
det ^belopp, som pröfvas hafva utgjort skälig kostnad för arbetet. Hvad
angar egentliga underhållsarbeten torde, jämte stadgande!! af det innehåll
jag i fråga om dessa arbeten nyss angifvit, i förevarande afseende icke
erfordras andra bestämmelser, än att vid husesyner och ekonomiska besiktningar
skall — därest boställshafvare efter nästföregående syn eller
besiktning antingen för underhållsarbete, som blifvit i behörig ordning;

Kanyl. Map.ts Nåd. Proposition N:o b4.

föreskrifvet, utgifvit högre belopp i in som för arbetet beräknats eller ock
gjort utgift för underhållsarbete, som ej blifvit honom ålagdt — undersökning
anställas, huruvida och i livad man dylika utgifter varit af behofvet
påkallade samt beslut härom meddelas. Såsom villkor för att boställshafvare
må kunna lyfta godtgörelse för verkställda underhållsarbeten
kommer sålunda att gälla, att bo3tällsliafvarens utgifter för arbetet antingen
ej öfverstigit den vid ekonomisk besiktning eller af synerätt vid meddelande
af beslut om arbetets verkställande därför beräknade kostnad eller
ock — därest nyssnämnda kostnad öfverskridits eller arbetet företagits
utan föregånget åläggande — vid husesyn eller ekonomisk besiktning särskildt
pröfvats och befunnits nödiga.

Den beräkning, som i sammanhang med uppgörande af förslag till
lönereglering skall af synerätt verkställas rörande boställshafvares blifvande
byggnadskostnader under löneregleringsperioden, bör naturligtvis
ske med största noggrannhet. Och i jämförelse med förhållandena vid
uppgörandet af de nu gällande femtioåriga löneregleringarna torde ifrågavarande
beräkning för de kommande, blott tjuguåriga löneregleringsperioderna
kunna blifva ganska tillförlitlig. Dock förefinnes ju alltid den möjligheten,
att det vid den tjuguåriga periodens slut skall visa sig, att beräkningen
icke fullt motsvarat verkligheten och att således summan af de
ersättningsbelopp, hvilka vid löneregleringens fastställande ålagts pastoratet
att årligen utgifva, antingen öfverskjuter eller understiger summan af
boställshafvarens faktiska byggnadskostnader. I sådant fall bör hänsyn
till detta förhållande tagas vid nästföljande lönereglering, så att, om öfverskott
finnes, detta tages i beräkning såsom en tillgång vid bestämmandet
af pastoratets afgifter för den kommande löneregleringsperioden och, därest
brist föreligger, pastoratets afgifter för sistnämnda period bestämmas så
mycket högre. Prästlöneregleringskommittén har beträffande de till bestridande
af underhållskostnader afsedda ersättningsmedlen föreslagit,
att öfverskott å dem vid slutet af en löneregleringsperiod skulle få af
pastoratet fritt disponeras och att, därest å andra sidan dessa medel befunnes
understiga hvad boställshafvaren måst för underhåll under perioden
utgifva, han ej skulle vara berättigad till godtgörelse för bristen. För
min del finner jag intet skäl, hvarför ej öfverskott å sistnämnda slags
medel skulle lika väl som öfverskott i fråga om nyhyggnadsersättning
tagas i antpråk för den kommande löneregleringen; och då enligt den af
mig föreslagna anordningen boställshafvares anspråk på godtgörelse för
underhållsarbeten endast kunna afse kostnader, som af synerätt eller vid
ekonomisk besiktning pröfvats och befunnits nödiga, skulle det enligt min
mening vara obilligt att, därest ersättningsmedlen under en lönereglerings -

Kungl. Maj-M Nåd. Proposition N:o 84.

period ej skulle förslå till betäckande af de så beskaffade underhållskostnader,
boställshafvaren under samma period fått vidkännas, därför afklippa
hans rätt till godfgörelse.

Om förhållandena regleras så, som jag nu angifvit, torde de ifrågasatta
byggnadslånekassorna i vanliga fall ej blifva behöfliga, sedan de nya löneregleringarna
trädt i tillämpning. Väl kan det inträffa, att en boställshafvare
får sig ålagdt att utföra ett större byggnadsföretag i början af en
löneregleringsperiod, innan för byggnadskostnadens bestridande afsedda
medel hunnit inom pastoratet samlas till något betydligare belopp; och
då kunde det ju vara godt att hafva en byggnadslånekassa att tillita.
Men att blott för sådana, såsom man väl får antaga, mera sällan inträffande
undantagsfall organisera dylika kassor torde desto mindre kunna
ifrågakomma, som vetskapen därom, att medel till godtgörande af hela
byggnadskostnaden alltid i sinom tid komma att af pastoratet tillhandahållas,
bör för boställshafvaren väsentligt underlätta anskaffandet af nödigt
byggnadskapital.

Under innevarande löneregleringsperiod skulle byggnadslånekassorna
enligt kommitténs plan hufvudsakligen tjäna det syfte att medelst lindring
i byggnadsskyldighetens börda bringa hjälp åt de svagast aflönade prästerna.
Särskilda utskottet vid 1903 års Riksdag yttrade härom, att en sådan
lindring torde kunna utan förmedling af lånekassor beredas genom anlitande
af befintliga fonders tillgångar, och påpekade hurusom endast med
det belopp, som föreslagits att från prästerskapets löneregleringsfond tagas
till bestridande af kostnader för lånekassornas förvaltning, en ej ringa
hjälp i förevarande afseende kunde lämnas. Genom särskilda, efter nämnda
tid meddelade nådiga beslut hafva från prästerskapets löneregleringsfond
betydande belopp anvisats till understöd åt svagt aflönade prästmän; och
allt fortfarande under innevararande löneregleringsperiod torde hjälp kunna
i afsevärd omfattning lämnas behöfvande präster genom sådana anslag.
I allt fall torde väl knappast en sä vidlyftig och ingripande anordning
som inrättandet af ifrågavarande lånekassor böra vidtagas, om den icke
är af behofvet påkallad jämväl för de förhållanden, som komma att inträda
med de nya löneregleringarna.

På grund af hvad jag nu anfört har jag ansett mig icke kunna numera
förorda inrättandet af ecklesiastika byggnadslånekassor. Jag har i stället
låtit omarbeta det af Eders Kungl. Maj:t för 1903 års Riksdag framlagda för -

Kungl. Maj:U Nåd. .Proposition N:o 84. 49

slaget till ecklesiastik boställsordning i enlighet med de af mig ofvan angifna
grunder. Därvid har jag, så vidt möjligt, bibehållit boställsordningens
bestämmelser vid den affattning, som åt dem gifvits af särskilda utskottet
vid nämnda Riksdag. För de ändringar, jag vidtagit, torde jag nu få i
korthet redogöra.

Enär i de fall, där boställshafvares byggnadskostnad er skola godtgöras
medelst särskildt för detta ändamål inom vederbörande pastorat
uppsamlade medel, pastoraten, fastän de ej själfva äro byggnadsskyldiga,
hafva intresse af att byggnadsföretag ej varda onödigt kostsamma, har
den i 11 § meddelade bestämmelsen om iakttagande däraf, att den byggnadsskyldige
eller framtida boställshafvare ej mer än nödigt betungas,
ändrats sålunda, att hänsyn skall tagas därtill, att de med byggnadsskyldighetens
fullgörande förenade kostnader ej varda mer än nödigt betungande.
I öfrigt har stadgandet i 11 § ansetts böra utsträckas att afse hvarje fall,
då vid husesyn eller ekonomisk besiktning'' föreskrift meddelas om storleken,
inredningen och öfriga beskaffenheten af laga hus å bostadsboställe;
hvaremot, särskildt med hänsyn till bestämmelserna i 49 och 60 §§, det
ansetts obehöfligt att i detta sammanhang särskildt nämna beslut om nybyggnad
af laga hus och därmed likställda förbättringar.

13 och 14 §§, som handla om nybyggnads- och underhållsskyldigheten
vid andra och tredje klassernas bostadsboställen, hafva affattats i
enlighet med de af mig förut angifna grunder.

För att paragrafföljden i särskilda utskottets förslag måtte så litet
som möjligt rubbas, har 16 § delats på två paragrafer, så att dess båda
moment nu upptagas, det första såsom § 16 och det andra såsom § 17.
Häraf har blifvit en följd, att 17 och 18 §§ i särskilda utskottets förslag
nu upptagas såsom §§18 och 19.

Med Eders Kungl. Maj:t var särskilda utskottet ense därom, att nybyggnad
af de i 16 § 2 mom. (numera 17 §) uppräknade större laga husen å
bostadsboställen ej borde få ske utan att synerätt därom beslutat. Däremot
ansåg utskottet, att därest förslaget om byggnadskostnadernas
bestridande medelst lån från ecklesiastika byggnadslånekassor icke genomfördes,
det borde lämnas vederbörande byggnadsskyldige obetaget att vid
förefallande behof verkställa mindre nybyggnader och s. k. nybyggnadsreparationer
utan att inhämta föreskrift därom vid syn eller ekonomisk
besiktning, och uteslöt därför i sitt förslag senare delen af 2 mom. i
16 §. Såsom jag förut utvecklat, lärer det blifva nödvändigt att vid de
boställen, där boställshafvarens byggnadskostnader skola godtgöras medelst
därför inom pastoratet afsätta medel, förebygga, att onödiga eller olämpliga
byggnadsföretag komma till stånd. I sådant syfte har jag i § 17 — med

Bih. till Riksd. Prof. 1.908. 1 Sami. 1 Afd. 02 Haft. 7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

bibehållande af den angående större nybyggnadsföretag å bostadsboställen
meddelade bestämmelsen, som jag för öfrigt utsträckt till att gälla äfven
de med sådana boställen i sambruk förenade löningsboställen, då nämligen,
så vidt jag kan finna, giltigt skäl ej förefinnes för att i förevarande afseende
å dessa sistnämnda boställen tillämpa andra regler än å bostadsboställena
— i fråga om andra och tredje klassernas bostadsboställen på
landet samt med dem förenade löningsboställen återupptagit det stadgande
rörande mindre nybyggnader och nybyggnadsreparationer, hvilket
i Eders Kungl. Maj:ts förslag fanns infördt i senare delen af ifrågavarande
moment.

Med hänsyn särskildt till pastoratens intresse af att de boställshus,
för hvilkas nybyggnad och underhåll boställshafvarne äga af pastoraten
njuta godtgörelse, ej varda af boställshafvarne vanvårdade, har jag ansett,
att eu mera vidsträckt omfattning borde gifvas åt föreskriften i 17 §
(numera 18 §), att boställsbafvare skall atbjälpa brister, hvilka genom
hans vanvård uppkomma å sådana till hans begagnande upplåtna hus,
som af annan nybyggas och underhållas; och det har synts mig, att föreskriften
lämpligen kunde utsträckas till att afse alla vid ett boställe
insynade hus. I enlighet härmed har ifrågavarande paragraf omredigerats.

I 20 och 21 §§ har jag infört de nya bestämmelser, som jag ansett
böra meddelas angående godtgörande af boställshafvares kostnader dels
för nybyggnad och därmed likställd förbättring dels för underhåll af laga
hus å andra och tredje klassernas bostadsboställen på landet samt med
sådana boställen i sambruk förenade löningsboställen. Rörande innehållet
af dessa bestämmelser anhåller jag att få hänvisa till hvad jag förut
anfört.

27 § har undergått en mindre jämkning, som betingats af 20 §:s nya
lydelse.

När den nya boställsordningen vunnit fullständig tillämpning, skall
någon årsberäkning i nu öflig ordning icke äga rum för utjämning af
boställshafvares byggnadskostnader. Dylika kostnader i afseende å de Jaga
husen vid kyrkoherdars och komministrars bostadsboställen och med dem
i sambruk förenade löningsboställen skola godtgöras boställshafvarne enligt
bestämmelserna i 20 §. Det har emellertid ej ansetts lämpligt att beträffande
sagda boställen utsträcka den anordning, hvarå berörda bestämmelser
syfta, jämväl till de s. k. gagneliga husen, hvilka omförmälas i
22 §; och ifrågavarande anordning kan alldeles icke tillämpas vid biskoparnes
boställen eller de löningsboställen, hvilka, såsom ej brukade gemensamt
med bostadsboställen, skola i författningsenlig ordning utarrenderas.

Kung]. Maj:hs Nåd. Proposition N:o 84.

Till förebyggande af boställshafvares oskäliga betungande med byggnadskostnader
i dessa fall, där bestämmelserna i 20 § ej äga tillämpning,
hafva i 33 § 4 inom. de af särskilda utskottet föreslagna stadgande!! om
fördelning till godtgörande på vissa år af dylika kostnader bibehållits för
de i 22 § omförmälda hus äfvensom för husen å utarrenderade löningsboställen
och utsträckts att gälla jämväl vid nybyggnad och större förbättring
af laga hus å första klassens bostadsboställen och å löningsbostallen,
som innehas af biskopar.

I 49 § hafva, såsom eu följd af den affattning 17 § nu erhållit,
3 och 4 momenten återförts till den lydelse de hade i Eders Kung! Maj:ts
för 1903 års Riksdag framlagda förslag. Under 9 mom. har jag i denna
paragraf infört erforderligt stadgande rörande den granskning af boställshafvares
utgifter för underhåll af laga hus, hvarom förut är taladt.

Det tillägg, som gjorts till 59 §, har föreslagits af prästlöneregleringskominittén
och afser den tillämnade lagen angående reglering af prästerskapets
aflöning.

60 § 2 mom. har af samma skäl som 3 och 4 momenten af 49 §
återfått sin ursprungliga lydelse. De nya bestämmelser, som jag i 60 §
infört under 9, 10 och 11 momenten, hafva betingats af de nya stadgandena
i 20 och 21 §§.

Då föreliggande förslag, så vidt angår de boställen, hvilka innehas
af kyrkoherdar och komministrar, grundats därpå att boställshafvaren
skall åtnjuta fri bostad, och förty boställshafvarens kostnader för nybyggnad
och underhåll af de laga husen å hans boställe skola honom godtgöras
af pastoratet, synes mig, att pastoratet jämväl bör vidkännas kostnaden
för laga syn, som å dylikt boställe måste af boställhafvaren påkallas
för erhållande af synerätts beslut om utförande af erforderligt
byggnadsföretag eller om verkställdt byggnadsarbetes godkännande. I
öfverensstämmelse härmed har 65 § 2 mom. omredigerats.

Under 71 § fanns i det af Eders Kungl. Maj:t för Riksdagen framlagda
och af särskilda utskottet härutinnan biträdda förslaget — jämte det föreskrift
meddelats därom att i pastorat, bestående af både lands- och stadsförsainling,
den pastoratet åliggande nybyggnads- och underhållsskyldighet
skulle af de särskilda församlingarna utgöras så, som i lag vore stadgadt
i fråga om utgifter, hvarom för lands- och stadsförsamlingar gemensam
kyrkostämma hade att besluta — tillagd en bestämmelse af innehåll att,
äfven om bostadsboställe vore i stad beläget, landsförsamling icke finge
påföras andel i mer än som motsvarade den pastorat åliggande nybyggnads-
och underhållsskyldighet å bostadsboställe af samma klass på landet
Denna tilläggsbestämmelse ägde sitt berättigande med de regler, som i

Kungl. Maj:ls Nåd. Proposition N:o 84.

nämnda förslag uppställts för byggnadsskyldighetens utgörande vid de
särskilda boställena. I förevarande förslag har stadgandet, att å bostadsboställen
af andra och tredje klasserna i stad alla laga hus skola nybygga5
och underhållas af pastoratet, bibehållits. Vid samma slags boställen
på landet åter har nu hela nybyggnads- och underhållsskyldigheten
ålagts boställshafvaren men tillika föreskrifvits, att pastoratet skall godtgöra
boställshafvaren hans kostnader för skyldighetens fullgörande. Vid
sådant förhållande har jag ej funnit skäl att bibehålla ofvannämnda tilläggsbestämmelse
i 71 § utan uteslutit densamma.

Jag har afsett, att den nya boställsordningen skall utfärdas under år
1908, och i 74 § 1 mom. infört bestämmelse om att densamma i allmänhet
skall tillämpas från och med den 1 maj 1909. Härifrån måste dock vissa
undantag göras.

Sålunda bör biskop, som utnämnts före den 1 januari 1909, billigtvis
icke mot sitt bestridande vara underkastad andra än därförut gällande föreskrifter
i afseende å nybyggnad och underhåll af laga hus å boställe, som
han innehar. Detta har stadgats i 74 § 2 mom.

Hvad angår de boställen, som äro upplåtna åt andra prästmän än
biskopar, har jag ansett, att i afseende å nybyggnad och underhåll af de
laga husen å hvarje sådant boställe hittills gällande föreskrifter i regeln
måste tillämpas, intill dess ny lönereglering för boställshafvaren trädt i
kraft. För att emellertid de olägenheter, som följa af den olämpliga fördelningen
mellan pastor och socknemän af de laga husen å kyrkoherdeboställen
på landet och af den rådande gemensamheten i underhållet af
socknemännens laga hus å dessa boställen, måtte varda så vidt möjligt
redan under nu löpande löneregleringsperiod undanröjda, har jag tänkt
mig, att det skulle kunna medgifvas pastorat att efter öfverenskommelse med
vederbörande lioställshafvare få sin nybyggnads- och underhållsskyldighet
vid dylikt boställe mot viss årlig ersättning Överflyttad på boställshafvaren,
innan ny lönereglering inträdt. Därvid bör i fråga om ersättningens bestämmande
förfaras på enahanda sätt som vid ny lönereglering; och sedan
överenskommelser! blifvit af Kungl. Maj:t stadfäst, skola rörande sättet fölfullgörandet
af ifrågavarande byggnadsskyldighet och byggnadskostnadernas
godtgörande den nya boställsordningens bestämmelser tillämpas, äfven där
ombyte af boställshafvare äger rum. Då, på sätt 73 § utvisar, den nya
boställsordningen i och för sig icke medför rubbning af rådande undantagsförhållanden
i fråga om hvem nybyggnads- och underhållsskyldigheten
vid boställena åligger eller om fördelningen af densamma, har jag ansett
den nu ifrågavarande öfverfiy tf ningen böra inskränkas till den nybyggnadsoch
underhållsskyldighet, som enligt allmän lag åligger ett pastorat. Att

Kung!. Maj ds Nåd. Proposition N;o 84.

de hus, i afseende å hvilka öfverflyttning skall ske, dessförinnan af pastoratet
sättas i fnllgodt stånd, lärer vara i sin ordning. Erforderliga bestämmelser
om husens iståndsättande böra meddelas vid den laga syn,
som skall hållas å bostället för uppskattning af den till öfverflyttning
ifrågasatta byggnadsskyldigheten. Föreskrifter af nu angifvet innehåll
hafva intagits i 74 § 3 och 4 inom.

De under 5, 6 och 7 momenten i samma paragraf intagna undantagsbestämmelser
motsvara 3, 4 och 5 momenten af 74 § i särskilda utskottets
förslag.

I 75 § 1 och 2 mom. hafva meddelats ett par öfvergångsbestäminelser,
som i tillämpliga delar öfverensstämma med 75 och 77 §§ i sistnämnda
förslag.

Föreskriften i första stycket af 75 §:s 3 mom. har afpassats efter de
i 74 § meddelade bestämmelser angående tiden, då boställsordningen skall
träda i tillämpning. I andra stycket af samma moment har införts ett
stadgande i syfte att vissa laga hus måtte vid tidpunkten för ny lönereglerings
inträdande vara i fullgodt stånd. Detta gäller de å ett boställe
befintliga laga hus, beträffande hvilka efter den nya löneregleringens inträdande
nybyggnads- eller underhållsskyldighet kommer att åligga boställhafvaren
mot rätt för honom att af pastoratets medel njuta ersättning
för byggnadskostnaderna. Alla sådana hus torde böra, innan ny lönereglering
träder i tillämpning, försättas i fullgodt stånd af den, som enligt
dittills gällande bestämmelser har att svara för dylikt arbete. Underlåtes
det, skulle ju antingen pastoratet eller boställshafvaren oskäligt betungas.
Om nämligen enligt de äldre bestämmelserna arbetet åligger boställshafvaren,
kan det icke vara med rättvisa förenligt, att genom arbetets
undanskjutande till den nya löneregleriugsperioden kostnaden för arbetet
öfverflyttas från boställshafvaren till pastoratet; och därest arbetet enligt
den äldre ordningen skolat verkställas af annan än boställshafvaren, synes
det vara olämpligt att betunga boställshafvaren med dess utförande, äfven
om han sedermera skulle få kostnaden för arbetet ersatt. Med hänsyn
alltså till angelägenheten däraf att ifrågavarande laga hus blifva före ny
lönereglerings inträdande vederbörligen iståndsätta, har i förevarande stycke
af 3 mom. stadgats, att föreskrifter om husens iståndsättande skola i fall
af behof meddelas af synerätten vid den laga syn, som i momentets första
stycke omtalas. I fråga om andra laga hus än de nu senast omförmälda
lärer något dylikt stadgande icke erfordras.»

Föredragande departementschefen uppläste härefter ett i enlighet med
det afgifna yttrandet aftåttadt, såsom bilaga vid detta protokoll fogadt

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 84.

förslag till ecklesiastik boställsordning och hemställde, att högsta domstolens
utlåtande öfver förslaget måtte genom utdrag ur detta protokoll
inhämtas.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna nådigt
bifall.

Ex protocollo:
Gustaf Tottie.

Kung/. Maj-.ls Nåd. Proposition No 84.

Förslag

till

Ecklesiastik boställsordning.

Med upphäfvande af 26 kap. 2 § byggningabalk^! och ändring åt
hvad särskilda författningar innehålla häremot stridande förordnas som
följer:

I Kap.

Om hvad med boställen förstås och särskilda slag af desamma.

1 §•

1. Såsom boställen anses i denna boställsordning alla de hemman
och lägenheter, som äro anslagna till bostad eller aflöning åt biskopar,
kyrkoherdar, komministrar, kapellpredikanter och pastoratsadjunkter eller
till prästänkesäten, äfvensom de hemman och lägenheter, hvilkas afkomst
ingår till prästerlig löneregleringsfond.

2. Boställen, som äro afsedda till löntagares bostad, kallas i denna
författning bostad sboställen; och må för hvarje prästerlig befattning endast
ett boställe såsom bostadsboställe anses, öfriga boställen kallas löningsboställen.

2 §•

Bostadsboställen indelas i tre klasser; och omfattar
första klassen: bostadsboställen för biskopar;
andra klassen: bostadsboställen för kyrkoherdar; och

tredje klassen: bostadsboställen för komministrar, kapellpredikanter och
pastora tsadj unkter.

Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 84.

II Kap.

Om laga lins.

3 §.

Å bostadsboställen, förenade med jordbruk, på landet och i stad skola,
där ej synerätt enligt 5 § medgifver undantag, finnas följande laga hus:
1) sätesbyggning, 2) visthus, 3) hushållskällare, 4) brygghus, 5) vedbod,
6) hemlighus, 7) drängstuga, 8) vagnshus, 9) spannmålsbod, 10) redskapshus,
11) stall, 12) fähus, 13) fårhus eller, å mindre boställen, i fähuset
anbringad särskild fårkätte, 14) svinhus och 15) en eller flera lador samt
loge eller logar efter behofvet, hvarjämte af synerätt må, där sådant nödigt
pröfvas, å dessa boställen såsom laga hus ytterligare föreskrifvas: källare
för rotfrukter samt en brunn för hushållet och en för ladugården eller i
stället för brunn vattenledning.

4 §•

Bostadsboställen utan jordbruk på landet och i stad skola, där ej
synerätt enligt 5 § medgifver undantag, vara försedda med dessa laga hus:
1) sätesbyggning, 2) visthus, 3) hushållskällare, 4) brygghus, 5) vedbod
och 6) hemlighus, äfvensom 7) drängstuga, 8) stall och 9) vagnshus, de
tre sist nämnda husen dock å andra och tredje klassernas bostadsboställen
endast i det fall, att boställshafvaren för tjänsteresor behöfver hålla häst
och åkdon. Erfordras å bostadsboställe utan jordbruk flera hus än nu sagdt
är, må efter omständigheterna af synerätt föreskrifvas ytterligare något
eller några af de i 3 § omförmälda hus.

5 §•

1. Där, i följd af ortens förhållanden eller något med jordbruk förenad!
hostadsboställes särskilda beskaffenhet, skötsel af får eller svin ej
lämpligen kan äga rum, må fårhus eller svinhus kunna uteslutas.

2. Å bostadsboställe af tredje klassen må jämväl följande hus: visthus,
brygghus, drängstuga, vagnshus och spannmålsbod, ett eller flera, uteslutas,
när de pröfvas kunna undvaras.

6 §•

Löningsboställen bebyggas efter hvad för kronohemman är stadgadt,
där ej dessa boställen antingen, såsom icke afsedda för jordbruk, erfordra

Kungl. Muj:ta Nåd. Proposition N:o 84.

hus åt'' särskild beskaffenhet, eller ock, såsom brukade gemensamt med
bostadsboställen eller af annan anledning, af synerätt pröfvas kunna alla
eller vissa af de för kronohemman föreskrifna hus undvara.

7 §•

Sätesbyggning jämte hushållskällare, om sådan under sätesbyggningen
anordnas, uppföres, där läget så medgifver, på lämpligt afstånd från annan
åbyggnad. Ofriga laga hus, som för hvart boställe föreskrifvas, skola
sammanbyggas, i den mån sådant lämpligt pröfvas. I allmänhet bör dock
undvikas sådant sammanförande af hus, att därigenom sammanblandning
af boställshafvares och annans nybyggnads- och underhållsskyldighet
uppstår.

Alla hus skola läggas och inrättas så, att eldfara, så vidt möjligt,
undvikes samt brandförsäkring af desamma ej förhindras eller fördyras.

8 §•

1. Sätesbyggning å bostadsboställe af'' första klassen bygges efter ritning,
som för hvarje fall af Kungl. Maj:t fastställes.

2. För sätesbyggning å bostadsboställe af andra klassen må föreskrifvas
minst sju, högst tio boningsrum, af hvilka ett tillika skall vara
expeditionsrum, jämte kök, skafferi, erforderliga kontor samt en eller två
förstugor. Vid eller i expeditionsrummet inrättas, där det finnes vara
af behofvet påkalladt, ett brandfritt hvalf. Där i visst fall till följd af
särskilda omständigheter ett mindre antal boningsrum må anses skäligt,
ankommer på Kungl. Maj:t att medgifva inskränkning af rummens antal.

3. För sätesbyggning å bostadsboställe af tredje klassen må föreskrifvas
minst fyra, högst sex boningsrum jämte kök, skafferi, erforderliga
kontor och en eller två förstugor.

9 §

1. Sätesbyggning å bostadsboställe uppföres på stenfot af minst fem
decimeters höjd ofvan jord, med väggar företrädesvis af tegel eller timmer,
men äfven, där något af dessa ämnen ej lämpligen kan föreskrifvas, af
annat ändamålsenligt, i orten brukligt byggnadsämne. Till byggnaden i
öfrigt användas de ämnen, som lämpliga finnas och med ortens sed öfverensstämma.
Boningsrummen göras så stora, som behofvet i hvarje fall
fordrar, minst tre meter höga, dock att å andra och tredje klassernas bostadsboställen
rum å vinden må göras tre decimeter lägre; och skola boBili.
till Riksd. Prot. 1908. 1 Sami. 1 Afd. 62 Höft. 8

Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition N:o 84.

ningsrummen i allmänhet vara försedda med ugnar af kakel; men äfven
ugn eller spis af sten eller ugn af järn må kunna i något rum tillåtas.
Framför eldstad anbringas plansten, plåt eller annan mot eld skyddande
golfbetäckning. Alla boningsrum förses med dubbelfönster, gipsade, boiserade
eller spända tak, oljemålning å panel, dörrar, dörr- och fönsterinfattningar
samt tapeter eller lämplig målning å väggarna.

2. Öfriga laga hus å bostadsboställe uppföras af ändamålsenliga
byggnadsämnen efter ortens sed till den storlek, behofvet i hvarje fall
fordrar. Stenfot å dessa hus göres minst tre decimeter hög ofvan jord.

4. Stall, fähus och fårhus förses med skullar eller andra foderrum.

10 §.

Sätesbyggning af trä skall inom tid, som för hvarje särskildt fall af

synerätt bestämmes, förses med brädfodring eller annan tjänlig beklädnad

samt anstrykas med rödfärg eller annan färg. För sätesbyggning af annat

ämne äfvensom för andra laga hus å bostadsboställen må efter behofvet

och ortens sed tjänlig beklädnad och anstrykning föreskrifvas.

11 §.

III Kap.

Om byggnads- och underhållsskyldigheten.

12 §.

För bostadsboställe af första klassen gäller hvad särskildt är förordnadt
i fråga om hvem skyldigheten att nybygga och underhålla därtill
hörande laga hus åligger.

Ku /tgl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

Å andra och tredje klassernas bostadsbostiillen på landet skola alla
laga hus nybyggas och underhållas af boställshafvaren.

Å bostadsboställen af andra och tredje klasserna i stad nybyggas och
underhållas alla laga hus af pastoratet.

15 §.

Å löningsboställen åligger nybyggnads- och underhållsskyldigheten
boställshafvaren.

16 §.

Uppkommande brister å boställes insynade hus skola afbjälpas i den
mån sådant föreskrifves eller eljest nödigt blifver.

17 §.

Nybyggnad af sätesbyggning eller visthus, brygghus, drängstuga,
spannmålsbod, stall, fähus, loge med lada å bostadsboställe eller därmed
i sambruk förenadt löningsboställe må icke företagas utan att synerätt
därom beslutar; men beträffande nybyggnad af öfriga laga hus och sådana
åtgärder, som i 20 § 2 mom. omförmälas, å bostadsboställe af andra eller
tredje klassen på landet eller med dylikt boställe i sambruk förenadt
löningsboställe må föreskrift därom meddelas äfven vid ekonomisk besiktning.

18 §.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

19 §.

1. I afseende på boställshafvares och församlings rätt att till nybyggnad
och iståndsättande af boställes hus samt boställshafvares rätt att i
öfrigt till husbehof använda boställes skogstillgång länder till efterrättelse
hvad särskild! är stadgadt.

2. Andra å boställe tillgängliga byggnadsämnen, som icke äro att
hänföra till den boställshafvaren ensam tillkommande afkastningen af bostället,
må, där sådant kan ske utan men för bostället eller boställshafvaren,
jämväl af annan nybyggnads- och underhållskyldig till nybyggnad och
förbättring å bostället användas. Förslår tillgången ej till både boställshafvares
och annan byggnadsskyldigs behof, hafve boställshafvare bästa
rätten.

20 §.

1. Vid nybyggnad af laga hus å bostadsboställe af andra eller tredje
klassen på landet eller med sådant boställe i sambruk förenadt löningsboställe
skall den af synerätt vid arbetets godkännande fastställda kostnad
godtgöras boställshafvaren af de medel, som enligt lagen angående reglering
af prästerskapets aflöning skola för sådant ändamål inom pastoratet
årligen afsättas och af vederbörande kyrkoråd förvaltas; dock att vid nybyggnad
i följd af brandskada dylik godtgörelse icke må utgå för den
kostnad, som motsvarar uppburen brandskadeersättning eller, där sådan
ej erhållits till fullt det belopp, hvartill det brända uppskattas, värdet
af det brunna.

Har, då boställshafvaren frånträder bostället, nybyggnadskostnaden icke
blifvit på angifvet sätt till fullo godtgjord, skall det felande beloppet med
ränta efter fem för hundra till boställshafvaren erläggas af efterträdaren,
på hvilken i stället företrädarens rätt gent emot pastoratet öfvergår.

2. Hvad sålunda stadgats om nybyggnadskostnad galle ock om kostnad

Öl

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 84.

för förbättring af laga hus å de i 1 inom. omförrnälda boställen, när tak
med tillhörande sparrverk ånyo uppföres, eller hus, med bibehållande af
gammalt sparrverk, förses med ny taktäckning af plåt, skiffer, tegel eller
annat ämne af motsvarande hårdhet, eller yttervägg i sin helhet eller till
större delen ombygges, eller å gammalt hus anbringas ny brädfodring
med anstrykning (lära eller annan ändamålsenlig beklädnad.

3. Sedan nybyggnad eller förbättring, hvarom i denna paragraf sägs,
blifvit i behörig ordning beslutad, må boställshafvaren, till bestridande af
kostnaden därför, erhålla förskott af de ersättningsmedel, som finnas
inom pastoratet uppsamlade, därest han ställer fullgod säkerhet för det
förskotterade beloppet.

21 §.

Kostnaden för underhåll af de laga husen å bostadsboställe af
andra eller tredje klassen på landet eller med sådant boställe i sambruk
förenadt löningsboställe skall, på sätt här nedan sägs, boställshafvaren
godtgöras af de medel, som enligt lagen angående reglering af prästerskapets
aflöning skola för detta ändamål inom pastoratet årligen afsättas
och af vederbörande kyrkoråd förvaltas.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

IV Kap.

Om andra byggnader än de laga linsen.

22 §.

1. Finner synerätt, att på bostadsboställe eller därmed i sambruk förenadt
löningsboställe insynadt torp eller fäbodeställe bör bibehållas eller
nytt sådant bör insynas eller insynad kvarn bör kvarblifva, skall boställshafvare
där uppföra och underhålla de byggnader, som af synerätten föreskrifva
s.

2. Hvad i 1 mom. stadgas om torphus galle ock om hus på nyodling,
som efter frihetsår återgår till boställe.

23 §.

Alla andra byggnader än de i 3, 4, 6 och 22 §§ omförmälda äro öfverloppshus,
hvilka, där ej tillträdaren vill dem behålla till det värde, som,
i brist af åsämjande, synerätten därå sätter, afträdaren äger rätt att bortföra
inom tid, som vid af- och tillträdessyn föreskrifves; vare dock pliktig
att för byggnadsvirke, som hämtats från boställets skog och icke utgjorts
af sådan andel i densammas afkastning, som, enligt hvad särskildt är
stadgadt, i vissa fall kan, utöfver husbehofvet, boställshafvaren tillkomma,
utgifva ersättning till belopp, som synerätt bestämmer; skolande ersättningen
användas till boställets nytta enligt de närmare föreskrifter synerätten.
meddelar.

V Kap.

Om brandförsäkring.

24 §.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

eller län med reglemente fastställdt af Kungl. Maj:ts befallningshafvande
brandförsäkra för domkapitlets räkning till husens fulla, i behörig ordning
uppskattade värde; och skall sådan försäkring af honom behörigen vidmakthållas.
öfver fullgörandet häraf hålle domkapitlet tillsyn, för hvilket
ändamål boställshafvaren, såvida icke brandförsäkringsafgift är erlagd på
en gång för all framtid, skall inom en månad från början af hvarje försäkringsår
till domkapitlet öfverlämna bevis, att meddelad försäkring är
för det året gällande.

25 §.

Brandskadeersättning uppbäres af domkapitlet, som tillhandahåller boställshafvaren
ersättningsbeloppet, hvarvid domkapitlet äger förordna, huruvida,
innan lyftning får ske, säkerhet hos domkapitlet skall ställas för
medlens användande till återställande af hvad genom branden blifvit förstördt.

26 §.

Brandskadeersättning, som boställshafvare lyftat, skall vid nästa ekonomiska
besiktning eller husesyn redovisas.

27 §.

VI Kap.

Om ägornas vård ocli bruk samt om fördelning till godtgörande på
vissa år af kostnad eller förlust, som boställshafvare
kan få vidkännas.

28 §.

Boställshafvare skall väl häfda samt i god växtkraft hålla boställes
åker och äng, nödiga diken, efter hvad därom stadgadt är, gräfva och
vidmakthålla samt, i öfverenstämmelse med den särskilda plan, som an -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 84.

gående befintliga hagmarkers ändamålsenliga skötsel må vara fastställd,
sådana marker röja och vårda.

29 §.

1. Boställshafvare skall väl vårda och vidmakthålla trädgård. Om
å bostadsboställe trädgård är otillräcklig eller alldeles saknas, bör, där det
kan ske med fördel, den gamla utvidgas eller ny anläggas efter hvad
synerätt skäligt pröfvar. Vid nästpåföljande af- och tillträdessyn må,
om synerätt finner afträdaren icke hafva innehaft bostället så länge, att
afkastningen därunder kan anses hafva ersatt utvidgnings- eller anläggningskostnaden,
denna kostnad till belopp af högst femhundra kronor fördelas
af synerätt till godtgörande på viss tid, beräknad från den dag, utvidgningen
eller anläggningen börjats, och till högst tio år efter dåvarande
boställshafvares afträde.

2. I afseende på skogens skötsel och vård lände till efterrättelse
hvad därom särskildt är stadgadt.

3. Torfmosse skall ändamålsenligt begagnas.

30 §.

1. Om hägnad i ägoskillnad mot annans jord galle hvad därom är
stadgadt. Den hägnad, boställshafvare åligger i ägoskillnad hålla, skall
vid boställes afträdande i fredgillt stånd aflämnas.

2. Om på yrkande af granne, mot hvilken boställshafvaren med afseende
å ägornas beskaffenhet icke äger stängselvitsord, boställshafvare
måst deltaga i uppförande af nytt stängsel, och synerätt finner kostnaden
för boställshafvarens andel däri uppgå till högre belopp, än han anses
böra vidkännas, må hägnadskostnaden af synerätten fördelas till godtgörelse
på det antal år, som skäligt pröfvas, dock icke öfverstigande tjugu,
räknadt från den tid, då stängslet blifvit fullbordadt.

3. Har till följd af sådan förening, som i 19 § af förordningen den
21 december 1857 omförmäles, stängsel i ägoskillnad mot annans jord
blifvit borttaget eller icke hållits så tätt, att det mot mindre hemdjur gör
fred, och upphör den förening att vara gällande, då skall, om bostället
därvid innehafves af annan än den, som föreningen ingått, och synerätt
finner kostnaden för återuppsättande af det stängsel, bostället bör hålla,
uppgå till högre belopp, än boställshafvaren anses böra vidkännas, hägnadskostnaden
fördelas* såsom i 2 mom. sägs.

4. Inom boställes ägoområde vare boställshafvare ej förbunden att
hägnad hålla; dock att hägnad, som vid hans tillträde funnits, skall fort -

Kung}. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84. 05

farande underhålla?, intill dess vid syn eller ekonomisk besiktning annorlunda
förordnas.

31 §.

1. I fråga om nyodling eller uppröjning af beteshage å boställes
skogsmark gäller hvad därom särskild! är stadgadt.

2. Vill boställshafvare för tillämnad odling af kärr, mosse eller annan
oländig mark, däraf i dess närvarande skick föga eller ingen afkomst kan
erhållas, tillförsäkra sig rätt till frihetsår, enligt hvad därom särskild!
stadgadt är, göre anmälan om företaget bos Kungl. Maj:ts befallningshafvande,
som därefter iakttager hvad gällande författningar i sådant fall
föreskrifva. När frihetsår beviljas, bestämmer Kungl. Maj:ts befallningshafvande,
om och hvilka byggnader å den odlade lägenheten böra finnas.
Virke till dessa byggnader äfvensom till de för odlingen nödiga hägnader
jämte erforderligt bränsle äger boställshafvaron under den tid, han innehar
äfven själfva bostället, hämta från dess skogsafkastning; men sedan han
afträdt bostället, åtnjuter han icke annan rätt till afkastning af skogen,
än att därifrån, så vidt dåvarande innehafvare af bostället ändock kan från
skogen få sitt virkesbehof fylldt, virke till hägnad i odlingslägenhetens
yttGrgränser må tagas efter utsyning af vederbörande skogstjänsteman.

3. Vid frihetsårens slut skall den odlade lägenheten, till åker och
äng behörigen häfdad, jämte erforderliga hägnader och byggnader i försvarligt
skick till bostället afträdas utan ersättning; och skall i fråga om
utrönandet af lägenhetens beskaffenhet tillämpas hvad angående husesyn
mellan enskild jordägare och landbo är stadgadt.

32 §.

Odling genom flåhackning och bränning af torf må icke verkställas
utan särskildt därtill af Kungl. Maj:t,s befallningshafvande gifvet tillstånd.

33 §.

1. Om fördelning till godtgörande på vissa år af den kostnad, boställshafvare
kan hafva under sin besittningstid fått vidkännas med anledning
af laga skifte, skogsindelning, deltagande i vatten afl edningsföretag för
samfällig jords odling eller förbättring, nybyggnad af kyrka eller andra
allmänna hus, uppförande af broar eller anläggning af vägar, galle hvad
därom särskildt är stadgadt; och vare efterträdare ej skyldig att annorlunda
än på grund af sådan fördelning vidkännas de kostnader, som i
dessa afseenden bort före hans tillträde af bostället utgå.

Bih. till Riksd. Prof. 1008. 1 Sami. 1 Afd. 62 Raft.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

2. Därest boställshafvare för all framtid brandförsäkra! insynadt hus
genom inbetalning på en gång af hela den för sådan försäkring bestämda
afgift, må denna vid nästföljande af- och tillträdessyn till godtgörande fördelas
på vissa, högst tjugu år, räknade från den tid, då inbetalningen skedde.

4. Finnes vid af- och tillträdessyn, att afträdaren måst för nybyggnad
af laga hus å första klassens bostadsboställe eller å löningsboställe,
som innehafves af biskop, eller för sådan förbättring af dessa hus, som afses
i 20 § 2 mom., eller för uppförande af byggnader, hvarom i 22 § sägs,
vidkännas större kostnad, än synerätt pröfvar motsvara för afträdare^
besittningstid skälig utgift i berörda hänseende, må, där ej sådant fall,
som i 3 mom. afses, är för handen, den Överskjutande kostnaden så, som
synerätten finner skäligt, fördelas till godtgörande på vissa, högst tjugu
år från sistnämnde boställshafvares frånträdande af bostället.

I fråga om löningsboställe, som är i författningsenlig ordning utarrenderadt,
galle hvad i arrendekontraktet härutinnan må vara stadgadt.

VII Kap.

Om öfverträdelse af nyttjanderätt till boställe.

34 §.

Hvad boställe tillhörer eller från dess ägor är hämtadt och icke till
dess årliga afkastning räknas kan, må ej bostället afhändas, utan att sådant
är särskilt tillåtet, ej heller torf eller skogseffekter, äfven om de kunna
anses tillhöra boställets årliga afkastning. Gödsel må icke bortföras från
boställe, förenadt med jordbruk.

Stråfoder må boställshafvaren icke förr än vid afträdestiden från sådant
boställe, som sist är sagd!, bortföra utan särskild! tillstånd. Detta sökes
hos Kung]. Maj:ts befallningshafvande och må för hvarje gång icke medgifvas
för längre tid än fem år. Vid pröfning af ärendet tages i noggrant

Kanyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84. 87

öfvervägande, huruvida och under hvilka villkor det begärda tillståndet,
utan skada för bostället, kan, med hänsyn till där befintliga förhållanden,
meddelas. Innan dylikt ärende afgöres, skall domkapitlets yttrande inhämtas.
Har boställshafvaren, när han skall afträda bostället, foder öfver,
hembjude det efterträdaren. Vill han det lösa, skall, där ej öfverenskommelse
träffats, priset bestämmas af tre gode män, utsedde i den ordning,
lagen om skiljemän den 28 oktober 1887 angående val af sådana stadgar;
ägande part, som ej nöjes med gode männens beslut, att draga tvisten
under rättens pröfning, så framt han sin talan instämmer inom nittio
dagar från det beslutet honom tillställdes; och skall i beslutet lämnas
tydlig hänvisning om hvad den missnöjde har att iakttaga för tvistens
dragande under rättens pröfning. Beslutet skall, änskönt någondera parten
vill söka domaren, gå i verkställighet, där ej domaren eller öfverexekutor
annorlunda förordnar. Vill efterträdaren ej lösa fodret, må afträdare!!
det bortföra.

Utan hinder af hvad nu är sagd! må andra föreskrifter i afseende å
gödsel och foder å boställe meddelas, när vid boställets utarrendering i
författningsenlig ordning sådant pröfvas nödigt och lämpligt.

35 §.

Gör boställshafvare åverkan å bostället, eller öfverträder han eljest
sin nyttjanderätt, gälle hvad i fråga om sådana förseelser, begångna af
brukare af legd jord, är i strafflagen stadgadt.

VIII Kap.

Om af- och tillträde.

36 §.

1. Med afträdande af de löningsboställen, som skola vara i författningsenlig
ordning utarrenderade, förhålles efter allmän lag.

2. Alla andra boställen afträdas såsom hittills den 1 maj; inrymme
dock afträdaren från den 14 mars honom, som efter kommer, halfva husen
med undantag af sätesbyggning, visthus, hushållskällare och brygghus.

37 §.

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 84.

deri 28 oktober 1887 i fråga om val af sådana föreskrifver; ägande part,
som ej nöjes med gode männens beslut, att draga tvisten under rättens
pröfning, så framt han sin talan instämmer inom nittio dagar från det
beslutet honom tillställdes. Om meddelande i beslutet af hänvisning för
den missnöjde och om beslutets verkställighet skall hvad i 34 § är för där
afsedt fall stadgadt äga motsvarande tillämpning.

38 §.

År vid tiden för boställes afträdande icke bestämdt, hvem som kommer
att boställe tillträda, skall domkapitlet föranstalta, att bostället emellertid
varder behörigen brukadt och vårdadt, intill dess detsammas skötsel och
vård kan af tillträdare öfvertagas.

39 §.

A alla med jordbruk förenade boställen vare afträdaren skyldig att,
såvida icke sådant förhindras af omständigheter, till hvilka han icke varit
vållande, utan ersättning tillhandahålla efterträdaren den efter vanliga förhållanden
nödiga gödsel till första vår- och höstutsädet eller däremot i
värde svarande myckenhet foder.

IX Kap.

Om tillsyn å boställen samt om ekonomiska besiktningar och.

husesyner.

40 §.

41 §.

Å alla boställen skola för tillsyn å deras häfd till hus och jord hållas
ekonomiska besiktningar så ofta sådana nödiga finnas och sist å femte året

Kunyl. Muptx Nåd. Proposition N:o 84. 69

efter det, då syn å häfden eller ekonomisk besiktning näst fornt å bostället
förrättats.

42 §.

Domkapitlet skall före utgången af februari månad hvarje år till
Kungl. Maj:ts befallningshafvande insända uppgift på de boställen, å hvilka
ekonomiska besiktningar böra under året hållas; ägande domkapitlet att i
händelse af särskild! behof äfven å annan tid ekonomisk besiktning å visst
boställe hos Kungl. Maj:ts befallningshafvande äska.

43 §.

Dessa besiktningar förrättas, efter Kungl. Maj:ts befallningshafvandesförordnande,
på landet af kronofogden i orten, biträdd af två nämndemän,
och i stad af magistratsperson med biträde af två utaf magistraten utsedde
sakkunnige män. Dessa biträden kallas af förrättningsmannen.

År kronofogden hindrad, förordne Kungl. Maj-.ts befallningshafvande
annan kronobetjänt att besiktningen förrätta.

44 §.

1. Såsom jäf mot förrättningsman gäller: om han är med boställshafvare
eller annan part uti den skyldskap eller det svågerlag, som i 13
kap. 1 § rättegångsbalken om jäf mot domare sägs; eller om förrättningsman
är boställshafvares eller annan parts vederdeloman eller uppenbare
ovän; eller om förrättningsman eller den, som står till honom i sådant,
skyldskap eller svågerlag, som nämndt är, äger i målet del eller eljest kan
af förrättningen vänta synnerlig nytta eller skada, därvid dock den omständighet,
att förrättningsman eller hans bemälde skyldeman, såsom medlem
af församlingen, är pliktig deltaga i kostnad för byggnad och underhåll
å boställe, ej må såsom jäf räknas. Har förrättningsman å tjänstens
vägnar rättegång med boställshafvare, eller söker någon sak med förrättningsmannen
eller tillfogar honom något med ord eller gärning i uppsåt
att honom därmed jäfvig göra, det må ej heller för jäf räknas.

2. Vet förrättningsman, att sådant jäf mot honom är, anmäle det
genast och utan att dag till förrättningen utsätta hos Kungl. Maj:ts befallningshafvande,
som förordnar annan förrättningsman.

45 §.

Förrättningsman utsätter tid för de åt honom uppdragna ekonomiska

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 84.

besiktningar, med iakttagande, att de hållas å tjänlig årstid och att, där
så ske kan, besiktningar i samma ort förrättas omedelbart efter hvarandra.

46 §.

Minst sex veckor före besiktningen skall förrättningsmannen om tiden
därför underrätta domkapitlet, hvilket förordnar vederbörande kontraktsprost
eller annat ombud att å domkapitlets vägnar vid besiktningen närvara.
Inom lika tid åligger det förrättningsmannen att, när församlings
rätt ifrågakommer, hos vederbörande kyrkostämmoordförande påkalla kyrkostämma
för utseende af ombud för församlingen att dess rätt vid besiktningen
bevaka. Om mottagandet af underrättelse, hvarom nu är sagdt,
skall bevis genast af vederbörande tillställas förrättningsmannen. Öfriga
parter skola minst fjorton dagar före besiktningen till densamma af förrättningsmannen
kallas.

47 §.

När förrättningsman bevisligen iakttagit hvad enligt nästföregående §
honom åligger, må parts eller ombuds uteblifvande ej utgöra hinder för
besiktningens företagande.

48 §.

Anmäles vid förrättningen jäf mot förrättnings man, skall han beslut
däröfver meddela. Pröfvas jäfvet lagligt, inställes förrättningen, och göre
förrättningsmannen anmälan om förhållandet hos Kungl. Majrts befallningshafvande,
som förordnar annan förrättningsman. Ogillas jäfvet, skall förrättningen
fortgå; vederbörande obetaget att i sammanhang med hufvudsaken
klaga öfver beslut, hvarigenom jäfsanmärkning ogillats.

49 §.

Vid besiktningen har förrättningsmannen att iakttaga hvad här nedan
sägs:

Kungl. Muj:tn Nåd. Proposition N:o 84.

nödig brandredskap försedda, hvarjemte boställsbafvaren affordra* redovisning
för husröte- eller brandskadeersättnmg eller andra medel, hvilka
böra för boställets räkning redovisas.

2. Boställets hus och ägor besiktigas; och anmärkes hvad därvid enligt
denna boställsordning finnes utgöra föremål för uppmärksamhet.

3. Om beträffande hus, som enligt 17 § må nybyggas utan synerätts
beslut, anmärkta bristfälligheter finnas vara sådana, att fråga om
nybyggnad uppstår, undersökes, huruvida bristfälligheterna lämpligen
kunna endast genom bättrande afhjälpas eller nybyggnad skall anses nödig.

4. Föreskrifves enligt 3 mom. byggande af nytt hus, utser förrättningsmannen
därtill plats, hvilken, såvida utan skada för bostället eller
oskälig tillökning i den byggnadsskyldiges tunga kan ske, efter boställshafvarens
önskan lämpas, och bestämmer förrättriingsmannen storleken, inredningen
och Ofri ga beskaffenheten af det nya huset samt uppgör kostnadsförslag,
hvarvid för de byggnadsämnen, som från bostället erhållas,
icke må beräknas annat värde än som pröfvas motsvara erforderlig arbets- och
forslingskostnad jämte andra utgifter för byggnadsämnenas beredning.

5. Nödiga förbättringar å hus, som anses böra bibehållas, föreskrifva
s, med utsättande af därför erforderlig kostnad.

6. I fråga om öfriga bristers afhjälpande meddelas nödiga föreskrifter.
Bristerna uppskattas i penningar.

7. Förordnande, som afses i 30 § 4 mom., gifves, när skäl därtill finnes.

8. Tid utsättes, inom hvilken föreskrifven nybyggnad, förbättring
eller annan åtgärd bör genom vederbörande vara verkställd.

10. Beslut i fråga om gäldandet af kostnaderna för förrättningen
meddelas.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

50 §.

Senast inom fjorton dagar efter utgången af tid, som vid ekonomisk
besiktning blifvit bestämd för verkställande af föreskrifna arbeten, skall
■den byggnadsskyldige till kontraktsprosten ingifva anmälan, att hvad vid
besiktningen föreskrifvits blifvit till alla delar fullgjordt, eller ock visa,
att förrättningen öfverklagats. Sådan anmälan skall vara vitsordad, för
annan byggnadsskyldig än boställshafvare, af denne, och, beträffande boställshafvaren
åliggande arbeten, af två utaf församlingen för sådant ändamål
å kyrkostämma utsedda ombud. Har förrättningen vunnit laga kraft,
men anmälan, hvarom här är sagdt, ej inom bestämd tid inkommit, aninäle
kontraktsprosten genast förhållandet hos domkapitlet, som har att inom
lämplig tid vidtaga åtgärder till bevarande af boställets och efterträdares
bästa antingen medelst begäran hos öfverexekutor, att hvad den försumlige
eftersatt må genom öfverexekutors ämbetsåtgärd varda för lega på hans
bekostnad verkställdt, eller genom beredande af erforderlig säkerhet hos
honom för husrötebeloppet.

Öl §.

2. Dessa ersättningar äfvensom lösen för det exemplar af instrumentet,
som i 67 § omförmäles, gäldas å första klassens bostad sboställen och
de löningsboställen, som af biskopar innehafvas eller skola vara i författningsenlig
ordning utarrenderade, af boställshafvaren, men å hvarje annat
boställe, där icke på grund af särskilt stadgande för visst fall annorlunda
medgifves, af pastoratet; dock att, där besiktning i följd af någon vederbörandes
tredska eller försummelse särskilt påkallas, hvad för sådan besiktning
utgifves bör, enligt förrättningsmans bestämmande, af den tredskande
eller försumlige godtgöras.

52 §.

Kungl. Maj:ia Nåd. Proposition N:o Si.

53 §.

Husesyn är antingen laga syn eller af- och tillträdessyn.

54 §.

Laga syn hålles, då missnöje mot ekonomisk besiktning blifvit anmilldt,
äfvensom eljest då laga syn af domkapitlet eller byggnadsskyldig
begäres.

55 §.

1. Af- och tillträdessyn hålles på begäran af domkapitlet i anledning
af ombyte, utaf bostad skafvare.

2. A boställe, förenadt med jordbruk, skall sådan syn hållas året
näst före afträdet, när så tidigt bestämdt blifvit, hvem som efter afträdaren
skall bostället öfvertaga. Kan syn ej det året hållas, må den äga rum
under afträdesåret, sist inom sex månader efter afträdet.

3. Ä boställe utan jordbruk vare af- och tillträdessyn ej nödig, där
ej nybyggnads- eller underhållsskyldighet åligger boställshafvaren, eller
denne eller vederbörande byggnadsskyldig senast vid afträdestiden sådan
syn hos domkapitlet äskar, eller domkapitlet eljest finner syn böra hållas.
Af- och tillträdessyn bör äfven i dessa fall förrättas, där så ske kan, året
före afträdet eller sist inom sex månader efter detsamma.

4. Då boställe för allmän kassas räkning stått under domkapitlets
förvaltning, vare i anledning af dess afträde af- och tillträdessyn ej nödig
med mindre sådan syn å någondera sidan äskas; börande efterträdande
boställshafvare, om han påyrkar syn, sist en månad efter tillträdet därom
hos domkapitlet göra framställning. Mottager boställshafvare boställe af
domkapitlet utan af- och tillträdessyn, svare sedan för allt hvad domkapitlet
under dess besittningstid i afseende på boställets bebyggande,
underhåll och vård ålegat.

56 §.

57 §.

1. Då syn är begärd, skall domaren eller rätten ej mindre utsätta
tid för densamma och därom underrätta Kungl. Maj:ts befallningshafvande

Bill. till Riksd. Prof. 1008. 1 Sami. 1 Afd. 62 Raft. 10

Kung2. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

med begäran vid af- och tillträdessyn, att, om till bostället hör skog, för
hvilken hushållningsplan är fastställd, samt andel i skogens afkastning utöfver
lmsbehofvet är boställshafvaren tillerkänd, skogstjänsteman måtte
förordnas att vid synen biträda, än äfven om tiden därför, minst två månader
förut, underrätta domkapitlet, hvilket förordnar vederbörande kontraktsprost
eller annat ombud att å dess vägnar boställets rätt och bästa
vid synen bevaka. Inom lika tid åligger domaren eller rätten att, när
församlings rätt ifrågakommer, hos vederbörande kyrkostämmoordförande
påkalla kyrkostämma för utväljande af ombud till bevakande af församlingens
talan. Om mottagandet af underrättelse, hvarom nu är sagdt,
skall bevis genast af vederbörande till domaren eller rätten öfversändas.
Domaren eller rätten föranstalte ock, att öfriga parter varda minst fjorton
dagar, om de inom pastoratet bo, eljest en månad före synen till densamma
kallade; börande domaren nämnd till synen kalla.

2. Skall vid afträdande! boställe af domkapitlet för allmän kassas
räkning öfvertagas, och är den löntagare utnämnd, som efter domkapitlet
kommer att bostället tillträda, då bör jämväl sådan löntagare genom domkapitlets
försorg till synen kallas och bevis därom till domaren eller rätten
insändas.

58 §.

När hvad i nästföregående § föreskrifvits blifvit bevisligen iakttaget,
må parts eller ombuds uteblifvande ej utgöra hinder för synens företagande.

59 §.

Vid laga syn behandlas de ämnen, som blifvit enligt denna boställsordning
eller annan författning till sådan syn hänskjuta.

År, då missnöje mot ekonomisk besiktning blifvit anmäldt, klagan
tillika förd öfver beslut, hvarigenom mot förrättningsman gjordt jäf ogillats,
och finner synerätten jäfsanmärkningen vara lagligen grundad, skall ny
besiktning verkställas af synerätten, som därvid meddelar de föreskrifter,
hvilka af omständigheterna finnas påkallade.

60 §.

Hvad i 49 § 1 mom. stadgas för ekonomisk besiktning, galle äfven
för af- och tillträdessyn, och iakttages därvid tillika af synerätten följande:

1. Efterses och antecknas i hvad mån förut föreskrifna nybyggnader,
förbättringar och andra åtgärder blifvit verkställda.

Kungl. MajUs Nåd. Proposition. N:o 84.

2. År sedan sista ekonomiska besiktning eller husesyn hus, som bör
vid bostället finnas, nybyggdt, tillses, huruvida det är i öfverensstämmelse
med gifna föreskrifter samt i öfrigt ändamålsenligt och med omsorg uppfördt.
Synerätten meddelar därefter beslut, huruvida huset må, i befintligt
skick eller sedan därå anmärkta felaktigheter och brister blifvit afhulpna,
insynas, eller om det skall alldeles utdömas.

3. Hvarje bostället i öfrigt tillhörande hus besiktigas. Finnas därvid
anmärkta bristfälligheter sådana, att fråga om nybyggnad uppstår, undersöker
synerätten, huruvida bristfälligheterna lämpligen kunna genom
endast bättrande afhjälpas eller nybyggnad skall anses nödig, hvarom
synerätten då förordnar. Föreskrifve3 byggande af nytt hus, utser synerätten
därtill plats, hvilken, såvida utan skada för bostället eller oskälig
tillökning i den byggnadsskyldiges tunga ske kan, efter tillträdarens önskan
lämpas. Utdömes eller felas sätesbyggning å bostadsboställe af första
klassen, hänvisas vederbörande att om ritning föranstalta och hos Kungl.
Maj:t söka fastställelse därå. Utdömes eller felas annat hus, bestämmer
synerätten storleken, inredningen och öfriga beskaffenheten af det nya.

5. Nödiga förbättringar å hus, som anses böra bibehållas, föreskrifvas,
med utsättande af därför erforderlig kostnad.

6. Boställets ägor besiktigas. De brister, afträdaren låtit komma
sig till last i afseende på åkerns häfdande, öfriga ägors skötsel och vård,
hägnaders och dikens anbringande och underhåll samt torfmosses begagnande,
allt efter hvad för hvarje fall är stadgadt, antecknas, de åtgärder
och förbättringar, som i följd däraf erfordras, föreskrifvas och kostnaden
för desamma utsättes. Finnes antaget brukningssätt uppenbart leda till
skada för bostället, föreskrifves nödig rättelse.

8. Om till bostället hör skog, för hvilken hushållningsplan är fastställd,
samt andel i skogens afkastning utöfver husbehofvet är boställshafvaren
tillerkänd, undersökes, huruvida kvarstående del af den skog,
som enligt hushållningsplanen varit till afverkning före afträdestiden afsedd,
lämnar tillgång till behöflig! virke för utförande af de vid synen
i afseende å boställets hus och och hägnader föreskrifna arbeten, hvilka

Kungl. Maj:ts Nåd. Preposition N:o 84.

det åligger afträdare!! att bekosta. Förekommer härvid brist, förpliktas
afträdare!! att i godtgörelse därför deltaga i förhållande till den andel,
han fått af behållen skogsafkastning tillgodonjuta. På lika sätt förfares i
fråga om kostnad för afhjälpande af anmärkt brist i afseende å skogsodlings-
och andra arbeten för skogsskötsel!^ främjande å de boställen, där
sådana arbeten skola af boställshafvaren ombesörjas.

9. Vid godkännande af byggnadsarbete, därför godtgörelse skall till
boställshafvaren utgå på sätt i 20 § linnés stadgadt, fastställer synerätten
det belopp, som pröfvas hafva utgjort skälig kostnad för berörda arbete.

11. Skall tillträdaren jämlikt bestämmelserna i 20 och 21 §§ till afträdaren
utgifva ersättning för nybyggnad eller underhåll af boställets laga
hus, lämnas erforderlig föreskrift därom.

12. Beslut meddelas om fördelning på vissa år af kostnad eller förlust
i de fall, då sådan fördelning enligt denna författning är medgifven.

13. Tid utsättes, inom hvilken af synerätten föreskrifna arbeten skola
vara verkställda.

14. I allt annat, hvartill denna boställsordning föranleder, anställes
undersökning och meddelas föreskrift.

61 §.

1. På grund af hvad vid af- och tillträdessyn af rätten blifvit bestämdt,
skall, där så erfordras, .emellan afträdare och tillträdare upprättas
och i synerättens utslag införas likvid, fullständigt upptagande å ena sidan
alla de belopp, hvilka påförts afträdare!), och å andra sidan allt hvad
honom tillgodoförts.

2. Likviden, som inrättas efter hvad behofvet i hvarje fall fordrar,
skall tydligt utvisa hvad afträdaren eller tillträdaren blifver skyldig eller
får till godo.

62 §.

Kanyl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 84.

fatta sig med några arbeten . å bostället, utan skall hvad då brister af
det, som på honom ankommer, verkställas af tillträdaren mot rätt till
därför upptaget kostnadsbelopp.

G3 §.

I det fall, som i 57 § 2 mom. afses, äger den domkapitlet efterträdande
löntagaren att, där han så nödigt aktar, vid synen föra talan i hvad
hans rätt rörer. Rättsförhållandet mellan domkapitlet och honom må dock
vid denna syn icke komma under bedömande i annat fall, än att båda
därom åsämjas.

64 §.

Vid handläggning af ärenden, som förekomma vid laga syn, skola de
för af- och tillträdessyn meddelade föreskrifter i tillämpliga delar lända till
efterrättelse.

65 §.

2. Kostnaden för laga syn skall gäldas för bostadsboställen af första
klassen samt de löningsboställen, som innehafvas af biskopar eller skola
vara i författningsenlig ordning utarrenderade, af vederbörande boställshafvare
och för hvarje annat boställe af pastoratet; dock att, där synerätten
finner, att synen blifvit utan giltig orsak påkallad eller att, när synen ägt
rum efter anmälan om vanvård, anmärkningen varit befogad, hvad för
sådan laga syn utgifves bör af den skyldige godtgöras i den mån synerätten
pröfvar skäligt.

3. Kostnaden för af- och tillträdessyn skall gäldas:

för bostadsboställen af andra klassen och de löningsboställen, som
af kyrkoherdar innehafvas, af pastoratet, afträdare och tillträdare till en
tredjedel hvardera; samt

för hvarje annat boställe af pastoratet.

Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition N:o 84.

66 §.

Vederbörande nybyggnads- och underhållsskyldig skall inom en månad
efter förloppet af den tid, då, enligt hvad honom genom synerätts laga
kraft ägande beslut förelagdt blifvit, anmärkta brister och felaktigheter
bort vara afhulpna eller föreskrifven nybyggnad verkställd, om fullgörandet
till domkapitlet ingifva anmälan, vitsordad, för annan nybyggnads- och
underhållsskyldig än boställshafvare, af denne, och, beträffande boställshafvaren
åliggande arbeten, af två utaf församlingen för sådant ändamål å
kyrkostämma utsedda ombud. Försummar nybyggnads- och underhållsskyldig
hvad nu sagdt är, skall öfverexekutor, på anmälan härom af domkapitlet,
vidtaga erforderliga åtgärder för verkställighet på den försumliges
bekostnad af hvad eftersatt blifvit. Skulle hvad domkapitlet såsom boställshafvare
blifvit ålagdt ej fullgöras, äger församlingen eller efterträdande
boställshafvare verkställighet hos öfverexekutor påkalla.

67 §.

X Kap.

Allmänna bestämmelser och öfvergångsstadganden.

68 §.

Hvad för boställshafvare i denna boställsordning är föreskrifvet gälle
äfven för arrendator eller brukare, som är i författningsenlig ordning antagen,
samt, i tillämpliga delar, äfven för domkapitlet för den tid, domkapitlet
för allmän kassas räkning boställe innehafver.

69 §.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

och i hvilken mån beträffande sådant boställe skola tillämpas för boställen
utan jordbruk i denna boställsordning meddelade stadganden.

70 §.

Utan hinder af beslut, som meddelats i fråga om livilka hus å boställe
skola finnas, eller af sådant förordnande, som i 69 § sägs, må synerätt,
på grund af sedermera inträffade förändrade förhållanden, i dessa
afseenden annorlunda förordna.

71 §.

I pastorat, bestående af både lands- och stadsförsamling, skall den
pastoratet åliggande nybyggnads- och underhållsskyldighet utgöras af de
särskilda församlingarna så, som i lag är stadgadt i fråga om afgifter,
hvarom, för lands- och stadsförsamlingar gemensam kyrkostämma beslutar.

72 §.

73 §.

1. Denna boställsordning afser icke de bostadsboställen, hvilkas innehafvare
äro delägare i skånska prästerskapets byggnadskassa.

2. Där eljest å viss ort eller för visst boställe, i följd af särskild t
stadgande, öfverenskommelse eller annan giltig grund, i fråga om hvem
nybyggnads- och underhållsskyldigheten åligger eller om fördelningen af
densamma, ett annat förhållande äger rum, än som öfverensstäminer med
hvad därom i allmänhet varit stadgadt, tillämpas fortfarande hvad sålunda
hittills undantagsvis varit härutinnan gällande, intill dess annorlunda kan
varda i laga ordning bestämdt.

74 §.

1. Denna boställsordning skall, med iakttagande af hvad här nedan
sägs, tillämpas från och med den 1 maj 1909.

3. Beträffande nybyggnad och underhåll af de laga husen å boställen,

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

som äro anslagna till bostad eller aflöning åt andra prästmän än biskopar,
skola för hvarje särskild! boställe, intill dess lönereglering, fastställd på grund
af lagen angående reglering af prästerskapets aflöning, trädt i kraft inom
det pastorat, där boställshafvaren är anställd, hittills gällande föreskrifter
tillämpas, såvida icke annorlunda varder bestämdt genom öfverenskommelse,
på sätt här nedan förmäles.

4. Där beträffande bostadsboställe af andra klassen på landet pastoratet
med boställshafvaren öfverenskommer, att den pastoratet enligt lag
åliggande nybyggnads- och underhållsskyldighet i afseende å laga hus vid
bostället skall, sedan husen blifvit genom pastoratets försorg försatta i
fullgodt stånd, mot ersättning öfverflyttas på boställshafvaren, innan lönereglering
enligt lagen angående reglering af prästerskapets aflöning inom
pastoratet träder i kraft, begäre pastoratet laga syn för utrönande af den
kostnad, som af skyldighetens fullgörande må föranledas. Synerätten skall
därvid för hvart och ett af ifrågavarande hus dels meddela erforderliga
föreskrifter om dess försättande i fullgodt stånd genom pastoratets försorg dels
noggrant uppskatta den kostnad, som kan antagas sedermera böra utgå för
den pastoratet åliggande nybyggnads- och underhållsskyldighetens fullgörande
under återstående del af då löpande löneregleringsperiod; och skall synerätten
afgifva utlåtande angående det belopp, hvartill kostnaden särskilt för nybyggnad
och sådan förbättring, som i 20 § 2 mom. sägs, och särskild! för underhåll
beräknas komma i medeltal årligen uppgå. Ansökning om stadfästelse
af öfverenskommelsen göres hos Kungl. Maj:t, som i händelse af bifall till
ansökningen fastställer ej mindre det ersättningsbelopp, hvilket intill löneregleringsperiodens
slut skall af pastoratet hvarje år erläggas för verkställande
af nybyggnad och förbättring, som nyss är sagd, än äfven hvad pastoratet
har att under samma tid årligen utgifva såsom ersättning för
underhåll; skolande om dessa ersättningsmedels utgörande och förvaltning
i tillämpliga delar gälla hvad i sådant afseende är stadgadt i lagen angående
reglering af prästerskapets aflöning. Har öfverenskommelsen blifvit
af Kungl. Maj:t stadfäst, skola i fråga om den nybyggnads- och underhållsskyldighet,
som därigenom ålagts boställshafvare, bestämmelserna i 17, 20,
21, 49 och 60 §§ af denna boställsordning tillämpas.

5. Den rätt, som i följd af särskildt stadgande eller landssed på
vissa orter må tillkomma afträdande boställshafvare att efter sitt afträde
njuta skörden af den näst förut å bostället utsådda höstsäden, vare ej gällande
för löntagare, som utnämnes efter den 31 december 1908.

6. Hvad för vissa stift är i fråga om ersättning för odlingsarbeten
å prästboställen genom särskilda kungl. bref stadgadt, skall härefter tilllämpas
endast beträffande de odlingar, hvilka äro påbörjade före år 1909.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

7. De laga hus, som blifvit uppförda innan denna boställsordning,
efter hvad nu sagdt är, skall tillämpas, må ej, där de enligt förut gällande
stadganden äro godkända eller antagliga, utdömas därföre, att de ej med
boställsordningen öfverensstämma.

1. Vid den af- och tillträdessyn, hvilken å bostadsboställe af första
klassen eller löningsboställe, som innehafves af biskop, hålles närmast efter
den 30 april 1909, skall synerätten dels, i den mån förhållandena sådant
påkalla, enligt förut gällande stadganden bedöma afträdare^ nybyggnadsoch
underhållsskyldighet samt rättsförhållandet mellan honom och tillträdaren,
dels ock, så vidt stadgandet i 74 § 2 mom. medgifver, med
tillämpning af denna boställsordning bestämma, hvilka laga hus böra å
bostadsbostället finnas.

2. Önskar biskop, som utnämnts före den 1 januari 1909, att boställsordningen
må för boställe, som han innehar, redan under hans besinningstid
vinna fullständig tillämpning, göre anmälan därom vid husesyn;
och meddele då synerätten i afseende å bostadsboställes laga hus sådan
bestämmelse, som här ofvan omförmäles.

3. Dylik bestämmelse skall i afseende å de laga husen på hvarje bostadsboställe
af andra eller tredje klassen och med sådant boställe i sambruk
förenadt löningsboställe meddelas af synerätt vid den laga syn, som enligt
lagen angående reglering af prästerskapets aflöning bör af domkapitlet
påkallas, då lönereglering enligt samma lag är i ordningen att företagas
beträffande det pastorat, där bostället finnes.

När sådan syn, som nu är nämnd, första gången förrättas å bostadsboställe
af andra eller tredje klassen på landet och med sådant boställe
i sambruk förenadt löningsboställe, skall synerätten tillika meddela de
föreskrifter, som finnas erforderliga för att befintliga laga hus, beträffande
hvilka nybyggnads- eller underhållsskyldighet kommer att efter ny
lönereglerings inträdande åligga boställshafvaren, må varda före den nya
löneregleringens tillämpning försatta i fullgodt stånd af den, sådant enligt
dittills gällande bestämmelser åligger.

Blh. till Rihsd. Prof. 1.908. 1 Sami. 1 Afd. 62 Höft.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

Utdrag af protokollet öfver ett lagärende, hållet uti Kungl. Maj:ts högsta
domstol fredagen den 17 januari 1908.

Första rummet.
Närvarande:

Justitieråden Herslow,
Lilienberg,
Lindbäck,
Grefberg.

Sedan vid föredragning af förslag till lag om ecklesiastik boställs Ö

Ö o O

ordning högsta domstolens ofvanbemälde ledamöter jämte dåvarande justitierådet
Trygger, som alla öfvervarit ärendets handläggning men af hvilka
den sistnämnde numera erhållit nådigt afsked, den 3 oktober 1907 beslutat,
att handlingarna skulle emellan högsta domstolens ledamöter cirkulera,
företogs nu detta ärende till afgörande; varande berörda förslag bilagdt
detta protokoll.

Emot förslaget framställdes följande anmärkningar:

8 §•

Justitieråden Herslow, Lilienberg och Grefberg:

»Enär bestämmelsen därom, att det i visst fall ankommer på Kungl.
Maj:t att medgifva inskränkning af rummens antal i sätesbyggning å kyrko -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

herdeboställe, kan leda till uppskof med byggnadens uppförande och ökade
synekostnader, torde bedömandet af denna fråga, hvilken i och för sig
icke heller synes vara af sådan vikt, att den bör höra under Kungl. Maj:ts
omedelbara pröfning, lämpligen anförtros åt synerätten.»

20 §.

Justitieråden Herslow, Lindbäck och Grefberg:

»Föreskriften att, därest ^byggnadskostnad^! icke blifvit boställshafvaren
till fullo godtgjord, då han afträde!’ bostället, efterträdaren skall
gälda hans fordran och i stället inträda i afträdarens rätt gent emot pastoratet,
leder därtill, att, om afträdaren ej kan sålunda utfå hvad som brister,
han måste själf vidkännas en nybyggnadskostnad, som eljest ålegat pastoratet,
eller, med andra ord, pastoratet kan på hans bekostnad vinna lindring i
sin nybyggnadsskyldighet. Till förekommande häraf torde 1 mom. 3
stycket ändras på det sätt, att afträdaren berättigas att, i fall han bevisligen
icke kunnat utfå fordringen af efterträdaren, erhålla godtgörelse af
de för bestridande af nybyggnadskostnad inom pastoratet afsedda medel,
i den mån sådana medel blifva tillgängliga.»

21 §.

Högsta domstolen:

»I denna paragraf torde böra intagas ett stadgande af innehåll, att, därest
underhållsarbete föranledts af brandskada, hvad i 20 § sägs i fråga om
godtgörelse för sålunda orsakad kostnad skall äga motsvarande tillämpning.»

Justitieråden Herslow, Lindbäck och Grefberg:

»I fall den under 20 § gjorda hemställan godkännes, erfordras motsvarande
ändring af sista stycket i förevarande §.»

24 §.

Justitieråden Herslow och Grefberg:

»På det att tillsynen öfver fullgörandet af boställshafvares brandförsäkringsplikt
icke måtte blifva onödigt betungande för domkapitlen, hemställes
om sådan ändring af förevarande §, att boställshafvare ålägges
att, där brandförsäkring ej skett för all framtid, låta brandförsäkra de i
§:n afsedda hus för kalenderår och före januari månads utgång hvarje
år till domkapitlet öfverlämna bevis, att meddelad försäkring är för det året
gällande.»

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

27 §.

Högsta domstolen:

»Då meningen är, att boställshafvare, som försummat sin skyldighet
att taga eller vidmakthålla brandförsäkring, vid inträffande brandskada och
däraf föranledt byggnadsarbete går förlustig rätten till godtgörelse för den
med byggnadsarbetet förenade kostnad endast för så vidt densamma motsvarar
värdet af det brunna, synes förevarande § böra erhålla en lydelse,
som bättre än den föreslagna uttalar denna uppfattning.»

30 §.

Justi tierådet Her slom:

»Jämför man stadgandet i 1 mom. med bestämmelserna i 2 och 3
momenten, uppstår tvekan, huruvida meningen är, att boställshafvaren i
det fall att han själf ägt stängselvitsord skall, oberoende däraf, om vitsordet
blifvit af honom eller hans granne begagnadt, vid boställets afträdande
aflämna hägnad i fredgillt stånd, därest detta af tillträdaren yrkas,
eller om förutsättningen för en dylik skyldighet är, att stängselvitsordet
verkligen blifvit af den, som det tillkommer, begagnadt. Ett förtydligande
af §:n i sistnämnda syfte synes böra äga rum.»

J ustitierådet Gr ef ber g:

»Enligt 1 mom. skall boställshafvaren vid boställets afträdande aflämna
i fredgillt skick den hägnad, som det åligger honom att i ägoskillnaden
hålla. Han skall följaktligen ansvara för dylik hägnad, som han
på grund af stängselvitsord, vare sig boställshafvare eller granne begagnat
sig af detta, eller till följd af bindande förening enligt 19 § i förordningen
den 21 december 1857 har skyldighet att hålla. Den omständigheten,
att hägnad, som blifvit uppförd, sedermera borttagits på grund af
sådan förening, torde i och för sig icke medföra förpliktelse för boställshafvaren
att, då föreningen upphör att gälla, åter uppsätta hägnaden. I
dylikt fall likasom då förening om inskränkning i hägnadsskyldigheten förfaller,
synes boställshafvaren icke vara skyldig att ansvara för hägnad i
ägoskillnaden, med mindre stängselvitsord därefter å någondera sidan begagnats.
Genom föreningen har nämligen, därest annan öfverenskommelse
ej träffats, all verkan af ett före dess tillkomst begagnadt stängselvitsord
upphört och den rätt, som enligt 1 § i nämnda förordning tillkommer
ägare af hemdjur, inträder åter, då föreningen förfaller, och äger tillämpning,
intill dess att stängselvitsord begagnas.

Enligt förslaget är boställshafvare icke berättigad att åtnjuta ersättning

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

för hägnad, som uppförts på grund af hans stängselvitsord, vare sig han
ensam eller grannen tillika äger sådant vitsord. Om också häremot icke
linnes skäl till någon erinran, så synes dock kunna anmärkas, att boställshafvares
rätt att erhålla godtgörelse i det afseende, hvarom nu är fråga,
äfven bör omfatta det fall, att granne begagnat sig af stängselvitsord, som
med afseende å ägornas beskaffenhet äfven tillkommer boställshafvaren.

År här ofvan gjorda tolkning riktig och godkännes nyssnämnda anmärkning,
följer däraf:

att boställshafvares rätt att åtnjuta ersättning för hägnadskostnad bör
vara beroende allenast däraf, att på grund af grannens stängselvitsord boställshafvarens
berörda kostnad uppgått till högre belopp, än han anses
höra vidkännas, och att följaktligen, med uteslutande af 3 mom. från förslaget,
2 mom. bör bibehållas med den ändring, att detta mom. blifver
tillämpligt i hvarje fall, då granne begagnat sig af stängselvitsord.»

33 §.

Högsta domstolen:

»Ordalagen i förevarande §:s 2 mom. böra undergå den jämkning,
att boställshafvare, som för all framtid brandförsäkrat insynadt hus genom inbetalning
af hela den för sådan försäkring bestämda afgift, må kunna få
denna afgift vid nästföljande af- och tillträdessyn fördelad till godtgörande
på vissa, högst tjugu år, äfven om afgiften icke inbetalats på en gång
utan i särskilda poster, i hvilket sistnämnda fall fördelningen lämpligen bör
räknas från den tid, då första inbetalningen gjorts.»

49 §.

Högsta domstolen:

»Som pastoraten med afseende å de i denna §:s 4 mom. afsedda boställen
hafva att svara för byggnadskostnaden, ehuru byggnadsskyldigheten
åligger vederbörande boställshafvare, synes uttrycket i mom:t »den
byggnadsskyldiges tunga» böra utbytas mot »byggnadskostnaden» eller dylikt.»

51 §.

Justitierådet Gr ef ber g:

»Då med sista bestämmelsen i denna § åsyftas, att, i fall ekonomisk
besiktning påkallats till följd af någons tredska eller försummelse,

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

den tredskande eller försumlige skall vara skyldig att enligt förrättningsmannens
bestämmande godtgöra boställshafvaren eller annan, hvad af honom
enligt förut i §:n meddelade föreskrifter utgifvits såsom ersättning för
besiktningen, hemställes, att stadgandet måtte gifvas en affattning, som
tydligt återgifver, hvad sålunda åsyftats.»

58 §.

Högsta domstolen:

»Denna § synes böra gifvas det innehåll att, när domaren eller
rätten bevisligen iakttagit hvad enligt nästföregående § dem ålegat, parts
eller ombuds uteblifvande ej får utgöra hinder för synens företagande.»

60 §.

Högsta domstolen:

»Afliknande skäl, som anförts vid 49 §, bör uttrycket i 3 mom. »denbyggnadsskyldiges
tunga» utbytas mot ordet »byggnadskostnaden» eller dylikt.»

63 §.

Justitierådet Gr ef ber g:

»Bestämmelsen, att löntagare, som här afses, äger att vid synen föra
talan i hvad hans rätt rörer, förefaller något dunkel, då dylik löntagare
icke står i något som helst rättsförhållande till afträdaren, samt löntagarens
rätt gent emot domkapitlet regleras uteslutande af den syn, som
förrättas, eller den öfverenskommelse, som träffas, emellan domkapitlet
såsom afträdare och honom såsom tillträdare. Den löntagaren tillerkända
behörighet att föra talan kan sålunda leda till förvecklingar därutinnan,
att han synes kunna göra frågor, om hvilka af- och tillträdare förenat sig,
stridiga, samt anses berättigad att i högre instans fullfölja de anspråk, han
sålunda och i öfrigt framställt vid synen. Dessutom torde kunna antagas,
att den ledning för ett riktigt bedömande af de vid synen förekommande
frågor, synerätten erhåller genom talan å af- och tillträdarens sida och af
ombud för det allmänna, föga kan vinna i styrka genom att en person,
som allenast har en eventuell rätt, tillerkännes ställning såsom part i vissa,
ej bestämdt angifna fall. Vid dessa förhållanden hemställes, att första
punkten i förevarande § från förslaget uteslutes och att andra punkten på
grund däraf måtte undergå lämplig jämkning.

lvu,)tgl. Maj:1m Nåd. Proposition N:o 84.

Skulle emellertid löntagaren bibehållas vid den honom tillerkända rätt,
torde uttryckligen böra förklaras, att han icke äger fullfölja talan emot
synerättens beslut.

Justitieråden Lilienberg och Lindbäck:

»Den efter domkapitlet tillträdande boställshafvarens rätt lärer icke
kunna beröras af ifrågavarande af- och tillträdessyn i annan eller vidsträcktare
mån än såvidt, på grund af öfverenskommelse emellan honom
och domkapitlet, rättsförhållandet emellan domkapitlet, såsom afträdare,
och bemälde boställshafvare, såsom tillträdare, kommer under pröfning
vid synen, och denna följaktligen ikläder sig egenskapen att jämväl vara
af- och tillträdessyn emellan domkapitlet och efterträdande boställshafvaren.
Den senare äger således icke giltigt anspråk att få föra talan vid synen
och hos högre instans fullfölja klagan mot densamma i annat hänseende
än såvidt synen, efter hvad nyss blifvit sagdt, berör hans rätt. Till otvetydigt
utmärkande häraf lärer förevarande § böra omredigeras, hvarvid
§:n i nära öfverensstämmelse med motsvarande stadgande, 59 §, i det år
1900 aflämnade förslag till ecklesiastik boställsordning torde kunna erhålla
ungefär följande lydelse:

>1 det fall, som i 57 § 2 mom. afses, skall, sedan rättsförhållandet
emellan afträdaren och domkapitlet bestämts, synerätten skilja emellan
■domkapitlet och efterträdande löntagaren, där båda därom åsämjas.»

65 §.

Justitierådet Grof berg:

»Hvad angår stadgandet i 2 mom. om synekostnaden, när synen blifvit
utan giltig orsak påkallad eller vanvård pröfvas vara för handen, är här
tillämpligt, hvad som anmärkts vid det under 51 § intagna liknande stadgandet
i fråga om kostnad vid ekonomisk besiktning.»

74 § 4 mom.

Högsta domstolen:

»Enär beträffande de laga hus, hvarom i mom:t är fråga, underhållsskyldigheten
är delad mellan pastor och socknemän, bör stadgandet i
mom:t, att pastorat är pliktigt att före skyldighetens öfverflyttande på
boställshafvaren försätta husen i fullgodt stånd, utbytas mot en bestämmelse,
att deras iståndsättande skall verkställas af den, sådant enligt dittills
gällande bestämmelser åligger.»

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

5 mom. och 6 mom.

Justitierådet Lilienberg:

o mom. »Här åsyftade undantag från hvad i 37 § stadgats anser
jag höra uttryckas i jakande form, ungefärligen sålunda, »den rätt,
som i följd af särskild! stadgande eller landssed på vissa orter hittills tillkommit
afträdande boställshafvare att efter sitt afträde njuta skörden af
den näst förut å bostället utsådda höstsäden, vare fortfarande gällande till
förmån för löntagare, som utnämnts före den 1 januari 1909.»

6 mom. Högsta domstolen hemställde, att i förevarande moment ordet
»härefter» måtte utbytas mot ordet »fortfarande» och att ordet »endast»
måtte ur momentet uteslutas.

75 § 3 mom.

Högsta domstolen:

»Till förebyggande af rättsförlust för boställshafvare bör i boställsordningen
införas ett stadgande af det hufvudsakliga innehåll, att vid den i
sista stycket af förevarande mom. omförmälda syn å bostadsboställe af andra
eller tredje klassen på landet och med sådant boställe i sambruk förenadt
löningsboställe synerätten skall pröfva, om och i hvad mån efter dittills
gällande grunder och med inberäkning af den boställshafvaren vid samma
syn ålagda nybyggnad af laga hus boställshafvaren bör anses hafva vid
tiden för den nya löneregleringens inträdande byggt mer än honom ålegat,
samt att, därest öfverbyggnad ägt rum, ersättning därför skall af pastoratet
till boställshafvaren utgifvas i enahanda ordning, som angående godtgörelse
för nybyggnadskostnad är i 20 § stadgadt.»

Ur protokollet
Lennart Berglöf.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

Protokoll öfver ett ecklesiastikärende, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 6 mars 1908.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Teolle,
Statsråden: Albert Petersson,

Alfred Petersson,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Roos,

Svvartz,

grefve Hamilton,
grefve Ehrensvård,

Malm.

Justitieråden: Carlson,

Claeson.

Efter gemensam beredning med statsrådet och chefen för justitiedepartementet
anmälde chefen för ecklesiastikdepai teinentet, statsrådet
Hammarskjöld, i underdånighet det af högsta domstolen, efter nådig remiss,
den 17 sistlidne januari afgifna yttrande öfver ett inom ecklesiastikdepartementet
utarbetadt. förslag till ecklesiastik bostfdlsordning.

Sedan föredragande departementschefen erinrat om innehållet i berörda
förslag, anförde han:

»Såsom framgår af hvad jag yttrade, då ifrågavarande förslag den 6
september 1907 af mig anmäldes inför Kungl. Maj.t, har förslaget ut Bih.

till liiksd. Prot. 1908. 1 Samt. 1 Afd. 62 höft. 12

Knngl. Maj:ts Nåd. Proposition No 84.

arbetats i syfte att en tidsenlig boställsordning måtte kunna varda antagen
i sammanhang med fastställandet af gran-ler för reglering af prästerskapets
aflöning, sedan tiden för nu gällande löneregleringar utlupit. Då
förslag till särskilda för''attningar rörande grunderna för prästerskapets
nya löneregleringar nu äro färdiga att framläggas för Riksdagen, ämnar
jag hemställa, att jämväl förslaget till ecklesiastik boställsordning måtte
varda innevarande års Riksdag förelagdt.

Dessförinnan torde jag emellertid få omnämna vissa ändringar, som
jag ansett mig böra vidtaga i sistnämnda förslag, hufvudsakligen med anledning
af däremot inom högsta domstolen framställda anmärkningar.

I 8 § 2 mmn., som handlar om rummens antal i sätesbyggning å
bostadsboställe af andra klassen, hade, jämte stadgande därom att för
sådan byggning finge föreskrifvas minst sju, högst tio boningsrum, tillika
i öfverensstämmelse med hvad det vid 1903 års Riksdag behandlade förslaget
till boställsordning härom innehöll, intagits den bestämmelse, att
där i visst fall till följd af särskilda omständigheter ett mindre antal
boningsrum kunde anses skäligt, det ankomme på Kungl. Maj:t att medgifva
inskränkning af rummens antal. 1 afseende å sistnämnda bestämmelse
har inom högsta domstolen anmärkts, att enär densamma kunde
leda till uppskof med byggnadens uppförande och ökade synekostnader,
bedömandet af denna fråga, hvilken i och för sig icke heller syntes vara
af sådan vikt, att den borde höra under Kungl. Maj:ts omed<dl>ara pröfning,
lämpligen kunde anförtros åt synerätten. Då ifrågavarande bestämmelse
onekligen kunde medföra den olägenhet, att i fall vid syn, då beslut om
uppförande af ny sätesbyggning skulle meddelas, behof af inskränkning i
rummens antal yppades, synen måste inställas och ny syn hållas, efter
det frågan om rummens antal blifvit af Kungl. Maj:t afgjord, har stadgandet
nu ändrats därhän, att afgörandet blifvit lagdt i synerättens hand.
Härmed torde icke vara förknippad någon fara för ett mindre riktigt afgörande,
då ju i fall af behof synerättens beslut kan i stadgad ordning
öfverklagas och i sista hand underställas Kungl. Maj:ts pröfning. Kmelh rtid
har jag trott, att då bedömandet lämnas åt synerätten, det är nödigt
fastställa ett minimum, som under inga förhållanden får underskridas, och
har jag föreslagit detta minimum till fem rum.

Senare delen af 17 § har undergått en redaktionsförändring, hvarmed
allenast åsyftats att tydligare uttrycka stadgandets af mig vid ärendets
föredragning den 6 september 1907 angifna mening.

Bestämmelserna i JO och 2/ §§ om huru förfaras skall, därest nybyggnads-
eller underhållskostnad icke blifvit af pastoratets medel boställshafvaren
till fullo godtgjord, när han afträder bostället, hafva enligt därom

Ku,tgl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

inom högsta domstolen gjord hemställan fullständigats för det — sannolikt
mycket sällan inträffande — fall att efterträdaren ej skulle kunna gälda
afträdare^ berörda fordran. Att afträdaren, om och i den män fordringsbeloppet
bevisligen icke kunnat utfås hos efterträdaren, får behålla sin
rätt mot pastoratet, torde vara rättvist; och sådant innehåll har ock gifvits
åt den tilläggsbestämmelse, som i detta ämne införts i hvardera af förevarande
§§.

Härförutom har i 21 § intagits ett af högsta domstolen föreslaget
kompletteringsstadgande angående kostnaden för underhållsarbete, som
föranledts af brandskada.

På det att tillsynen öfver fullgörandet af boställshafvares brandförsäkringsplikt
icke måtte blifva onödigt betungande för domkapitlen, hafva
två ledamöter af högsta domstolen hemställt om sådan ändring af 24 §,
att boställshafvare ålades att, där brandförsäkring ej skett för all framtid,
låta brandförsäkra de i §:n afsedda hus för kalenderår och före januari
månads utgång hvarje år till domkapitlet öfverlämna bevis, att meddelad
försäkring vore för det året gällande. Då emellertid enligt reglementena
för ett flertal af de i förevarande § åsyftade försäkringsanstalter försäkringsåret,
som är lika för alla i anstalten tagna försäkringar, icke sammanfaller
med kalenderåret, har jag ansett mig icke kunna tillstyrka ändring
af §:n i den angifna riktningen. Däremot har det synts mig skola medföra
ökad trygghet för ett ordentligt fullgörande af brandförs*kringsplikten,
om den i §:n gifna föreskriften om skyldighet för boställshafvare att inom
en månad från början af hvarje försäkringsår till domkapitlet öfverlämna
bevis, att meddelad försäkring vore för det året gällande, ändrades därhän,
att dylikt bevis borde till domkapitlet öfverlämnas före början af hvarje
försäkringsår. Sådan ändring har därför nu vidtagits uti ifrågavarande §.

Boställshafvare, som försummat sin skyldighet att taga eller vidmakthålla
brandförsäkring, bör själf svara för brandskada och vara pliktig att
bygga nytt upp för hvad som brunnit utan rätt till någon godtgörelse för
Byggnadskostnad^!, så vidt den ej öfverstiger värdet af det brunna. Öfverskjuter
åter byggnadskostnad en värdet af det, som brunnit, bör det Överskjutande
beloppet rättvisligen ej inbegripas i den kostnad, som boställshafvaren
på grund af sin försummelse har att ensam gälda, utan må han
kunna för detta Överskjutande belopp erhålla godtgörelse i enahanda
ordning som för annan byggnadskostnad. På hemställan af högsta domstolen
har stadgandet i 21 §, som hvilar på nyssnämnda grundsatser,
förtydligats.

1 afseende å de i 30 § intagna bestämmelser om hägnad i ägoskillnad
mot annans jord har inom högsta domstolen af en ledamot fram -

Iiungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

hållits: att då enligt 1 mom. boställshafvare borde vid boställets afträdande
aflämna i fredgillt skick den hägnad, som det ålåge honom att i
ägoskillnaden hålla, han följaktligen hade att ansvara för dylik hägnad,
som han på grund af. stängselvitsord, vare sig boställshafvaren eller granne
begagnat sig af detta, eller till följd af bindande förening enligt 19 § i
förordningen den 21 december 1857 hade skyldighet att hålla; att däremot
den omständighet att hägnad, som blifvit uppförd, sedermera borttagits
på grund af sådan förening, i och för sig icke torde medföra förpliktelse
för boställshafvaren att, då föreningen upphörde att gälla, åter uppsätta
hägnaden; att i dylikt fall likasom då förening om inskränkning i hägnadsskyldighcten
förfölle, boställshafvaren syntes icke vara skyldig att ansvara
för hägnad i ägoskillnaden, med mindre stängselvitsord därefter å någondera
sidan begagnats; att nämligen genom föreningen, därest annan öfverenskommelse
ej träffats, all verkan af ett före dess tillkomst begagnadt
stängselvitsord upphört, och att den rätt, som enligt 1 § i nämnda förordning
tillkomme ägare af hem djur, åter inträdde, då föreningen förfölle,
och ägde tillämpning, intill dess att stängselvitsord begagnades; samt att
vid nu angifna förhållanden den boställshafvare enligt förevarande §
tillerkända rätt att erhålla godtgörelse för uppförande af hägnad borde
omfatta jämväl det fall, att granne begagnat sig af stängselvitsord, som
med afseende å ägornas beskaffenhet äfven tillkomme boställshafvaren. I
anslutning till denna uppfattning har jag vidtagit sådan ändring af ifrågavarande
bestämmelser, att boställshafvares rätt att åtnjuta ersättning för
hägnadskostnad gjorts beroende allenast däraf, att på grund af grannes
stängselvitsord boställshafvarens berörda kostnad uppgått till högre belopp,
än han anses böra vidkännas.

Den i 31 § 3 inom. lämnade hänvisning till hvad angående husesyn
mellan enskild jordägare och landbo vore stadgadt har ändrats så, att i
stället de i lagen om nyttjanderätt till fast egendom den 14 juni 1907
meddelade bestämmelser angående syn mellan enskild jordägare och arrendator
skola i det afsedda fallet blifva tillämpliga.

I 33 § 2 mmn. hafva ordalagen jämkats i öfverensstämmelse med
högsta domstolens därom uttalade mening.

Enär i åtskilliga af de fall, där föreskrifterna i 49 § 4 mom. kunna
komma att tillämpas, pastoratet skall svara för byggnadskostnaden, ehuru
byggnadsskyldigheten åligger boställshafvaren, har i enlighet med högsta
domstolens hemställan det i nämnda mom. begagnade uttrycket »den
byggnadsstilliges tunga» utbytts mot ordet »byggnadskostnaden».

53 § har affattats så, som högsta domstolen föreslagit, och därmed
bringats i nära öfverensstämmelse med 47 §:s stadgande för likartadt fall.

Kungl. Majt:s Nåd. Proposition N:o 84.

I 60 § 3 mom. har vidtagits enahanda ändring som i 49 § 4 inom.

Hvad angår de i 63 § afsedda förhållanden kan väl, såsom inom
högsta domstolen anmärkts, den efter domkapitlet tillträdande boställshafvarens
rätt i egentlig mening i< ke beröras af här ifrågavarande af- och
tillträdessyn i annan eller vidsträcktare mån än såvidt, på grund af öfverenskommelse
mellan honom och domkapitlet, rättsförhållandet emellan domkapitlet,
såsom afträdare, och beinälde boställshafvare, såsom tillträdare,
kommer under pröfning vid synen och denna följaktligen ikläder sig egenskapen
att jämväl vara af- och tillträdessyn emellan domkapitlet och efterträdande
boställshafvaren. Den senare kan således strängt taget icke äga
anspråk att få föra verklig talan vid synen i hvad denna angår förhållandet
emellan afträdande boställshafvaren och domkapitlet. Af praktiska
skäl har det likväl synts mig lämpligt tillerkänna efterträdande boställshafvaren
rätt att vid synen mellan afträdande boställshafvaren och domkapitlet
göra de anmärkningar i afseende å befintliga brister, hvartill han
kan finna anledning. Sådant kan enligt min mening blott bidraga till
synens fullständighet, då ifrågavarande boställshafvare, som snart skall för
egen del tillträda bostället, måste vara personligen mest intresserad af att
alla vid bostället befintliga brister blifva vederbörligen beaktade. Det
antagande ligger nämligen ej fjärran, att om särskild af- och tillträdessyn
mellan domkapitlet och dess efterträdare kominer att hållas, synerätten
vid denna senare syn skall finnas mindre benägen att fästa afseende vid
brister, som lämnats oanmärkta vid den förra, kort därförut hållna synen.
För öfrigt torde befogenheten för domkapitlets efterträdare att redan vid
synen mellan domkapitlet och dess företrädare gifva uttryck åt sin uppfattning
rörande boställets skick verka till underlättande af öfverenskommelse
därom, att vid synen jämväl rättsförhållandet mellan domkapitlet
och dess efterträdare'' må komma under bedömande, hvilket är
önskvärdt. Utöfver rätt att gorå anmärkningar om befintliga brister synes
emellertid befogenheten för domkapitlets efterträdare vid behandlingen af
rättsförhållandet mellan domkapitlet och dess företrädare ej böra utsträckas;
och så framt ej, på grund af öfverenskommelse, vid ifrågavarande syn
jämväl rättsförhållandet mellan domkapitlet och dess efterträdare pröfvats,
bör den sistnämnde ej äga behörighet att fullfölja talan mot synerättens
beslut. I enlighet med nu af mig uttalade åsikter har förevarande § omarbetats.

Enär beträffande de laga hus, hvarom i 74 § 4 mom. är fråga,
underhållsskyldigheten är delad mellan pastor och socknemän, har den i
mom:t föreslagna bestämmelsen, att husen skulle före skyldighetens öfverflyttande
på boställshafvaren försättas i fullgodt stånd af pastoratet, ansetts

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

böra,, på sätt högsta domstolen hemställt, ändras därhän, att iståndsätta!!det
skall verkställas af den, sådant enligt dittills gällande bestämmelser åligger.

75 § 3 inom. innehåller i andra stycket en bestämmelse i det syfte,
att sådana laga hus, beträffande hvilka efter ny lönereglerings inträdande
nybyggnads- eller underhållsskyldighet kommer att åligga boställshafvaren
mot rätt för honom att af pastoratets medel njuta ersättning för byggnadskostnaden,
måtte varda före den nya löneregleringens tillämpning försatta
i fullgodt stånd af den, sådant enligt dittills gällande bestämmelser åligger.
Härvid har högsta domstolen anmärkt, att till förebyggande af rättsförlust
för boställshafvare i boställsordningen borde införas ett stadgande af det
innehåll, att vid flen i förevarande lagrum omförmälda syn å bostadsboställe
af andra eller tredje klassen på landet och med sådant boställe
i sambruk förenad! löningsboställe synerätten skall pröfva, om och i livad
mån efter dittills gällande grunder och med inberäkning af den boställshafvaren
vid samma syn ålagda nybyggnad af laga hus boställshafvaren
bör anses hafva vid tiden för deri nya löneregleringens inträdande byggt
mer än honom ålegat, samt att, därest öfverbyggnad ägt rum, ersättning
därför skall af pastoratet till boställshafvaren utgifvas i enahanda ordning,
som angående godtgörelse för nybyggnadskostnad är i 20 § stadgadt. Ett
sådant tilläggsstadgande synes vara af rättvisa och billighet påkalladt och
har nu införts i det föreliggande förslaget. Synnerligen betungande för
pastoraten lärer ifrågavarande utgift ej kunna blifva, helst de öfriga afgifter,
som under den första tjuguårsperioden etter ny lönereglerings inträdande
inom hvarje pastorat tarfvas till godtgörelse af boställshafvares
bygga ad sko stil ad e r, torde blifva jämförelsevis obetydliga, när alla laga hus,
för hvilka sådan godtgörelse skulle kunna ifrågakomma, vid periodens
början äro i fullgodt stånd. Att nu ifrågakomna öfverbyggnadsersättning
fördelas till utgörande under hela den första löneregleringsperioden torde
bäst öfverensstämma med den eljest genomförda grundsatsen, att de medel,
som församlingarna tillsläppa för betäckande af boställshafvarnes byggnadskostnader,
— vare sig de, såsom under nu gällande löneregleringar är förhållandet,
inbegripas i boställshafvarens lön eller de, såsom vid de nya
löneregleringarna är afsedt, utgå i form af ett särskild! anslag — böra
utkräfvas allenast genom årliga utgifter.

Innan jag slutar, anhåller jag att få något yttra mig om eu af domänstyrelsen
i underdånig skrifvelse den 16 september 1907 gjord framställning,
så vidt den äger sammanhang med förevarande ärende.

Berörda framställning åsyftar utfärdande af föreskrifter om hvad i

Kalif//. Maj:tn Nåd. Proposition N:o 84. 95

afseende ii skogshushållningen hör iakttagas vid af- och tillträdessyncr å
boställen.

) sin underdåniga skrifvelse bär domänstyrelsen till eu början upprepat
vissa uttalanden, som af styrelsen gjorts i den t!0 december 1886
afgifvet underdånigt utlåtande öfver det af särskilda kommitterade ar 1879
aflämnade förslaget till förordning angående prästerskapets boställen. Dessa
uttalanden gå ut på att visa, hurusom afträdande bostadshafvare, hvilken
haft sig tillerkänd viss andel af boställsskogens behållna afkastning utöfver
husbehofvet, bör i samma proportion, hvari lian ägt njuta andel af skogsafkastningen,
till efterträdaren gälda ersättning ej mindre för erforderliga
kostnader till afhjälpande af befunna brister i afseende å skogsodling och
andra åtgärder för åstadkommande af skogsåterväxt, hvilka bort verkställas
före boställets afträdande, än äfven för värdet af erforderligt virke till
afträdaren ålagda nybyggnads- och reparationsarbeten vid bostället, därest
sådant virke icke kan hämtas från den afträdare^ besittningstid tillhörande
skogsafkastningen utan måste tagas på tillträdarens hyggen.

Härförutom har domänstyrelsen nu framhållit, att vid ombyte af boställshafvare
å ecklesiastikt boställe en reglering af rättsförhållandet mellan
af- och tillträdare jämväl kunde vara af nöden, dels om socknemännen vid
af- och tillträdessynen fått sig ålagd t att verkställa nybyggnad eller reparation
af boställshus, i livilket fall fråga kunde uppstå, huruvida därför erforderligt
virke, i händelse boställets skogstillgång medgåfve utsyning däraf,
rättvisligen borde tagas på afträdarens eller på tillträdarens hyggen, dels
om afträdaren, därest boställets skogsatkastning vore otillräcklig för husbehofvet,
vid uttagande af husbehofsvirke till efterträdarens förfång öfverskridit
hushållning-planens föreskrifter.

Efter att hafva erinrat om de bestämmelser uti ifrågavarande ämne,
hvilka funnits intagna dels i det genom nådig proposition för 1894 års
Eiksdag framlagda förslaget till ecklesiastik boställsordning dels i prästlönereglerimjskommitténs
år 1900 aflämnade förslag till sådan författning,
har domänstyrelsen bland annat i afseende å det i sistnämnda förslag under
56 § 9 mom. införda stadgande, som återfinnes under 60 § 8 mom. i det
nu föreliggande förslaget, anmärkt, att kommittén v d affattande af detta
stadgande syntes hafva förbisett, att äfven å boställe, där skogsstaten numera
ombesörjde skogsskötsel^ befintliga brister i skogsåterväxt, hvilka
utan att bero på bo-tallshafvarens försumlighet orsakats exempelvis af
ogynnsamma väderleksförhållanden, stormfä Ilning af fröträd m. m., kunde
inverka på utfallande andelar i skogsafkastning och därför böra beaktas
vid af- och tillträ dessyn å bostället, hvarförutom kommittén, såsom det
ville synas, ej tänkt på den enligt styrelsens uppfattning ganska ingripande

Kangl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

verkan, som socknemäns byggnadsskyldighet och utsyningsrätt stundom
kunde utöfva på det inbördes förhållandet mellan af- och tillträdande boställshafvare.

Med förmälan, att bristen på allmänna föreskrifter i förevarande ämne
binge gjort sig kännbar, och under påpekande att, äfven om genom lämpliga
bestämmelser i eu blifvande ecklesiastik boställsordning denna brist
skulle blifva alhjälpt beträffande ecklesiastika boställen, densamma dock
kvarstode beträffande de civila och till ett fåtal ännu befintliga militära
bostadsboställena, har domänstyrelsen hemställt, att i särskild nådig kungörelse
snarast möjligt måtte meddelas följande föreskrifter:

»Då af- och tilltrådessyn å boställe är begärd, skall vederbörande
syneförrättare, när tid därför är utsatt, därom underrätta länsstyrelsen,
som det därefter åligger att, efter vederbörande jägmästares hörande och
där så befinnes nödigt, förordna skogsuf rist-•man att vid synen biträda.

Ersättning till skogstjänsteman för sådan förrättning utgår enligt gällande
resereglemente och gäldas på sätt som finnes bestämdt angående
kostnader för skogsskötseln vid egendomen.

Om till bostället hör skog, för hvilken hushållningsplan är fastställd,
skall, såvidt denna skog står under boställ-hafvarens vård, noggrann undersökning
af skogsskötseln verkställas och parternas mellanhafvanden med
afseende på skogen vid svnen fastställas. Är andel i den behållna afkastningen
tillerkänd boställshafvaren, skall åt kostnaden för afhjälpande
af anmärkta brister i afseende å fröträd och skogsåterväxt påföras afträdaren
lika andel, som han ägt att af den behållna af kastningen tillgodonjuta.
På enahanda sätt förfares i fråga om värdet af sådant för afhjälpande
af brister å boställets hus och hägnader behöfligt virke, som ej
kan hämtas från den afträdarens besittningstid enligt hushållningsplanen
tillhörande skogsafkastnmg. I fråga om reparations- eller nybvggnadsarbeten,
som åläggas socknemännen att utföra, pröfve dock synemännen
efter omständigheterna, huruvida virke härtill, om skogsafkastningen medgifver
utsyning däraf, skall påföras skogsafkastningen för afträdarens eller
tillträdarens besittningstid.

Af syneinstrument skall transumt, innefattande hvad som rör skogshushållningen,
af syneforrättaren sändas till domän styrelsen.

Hvad sålunda är föreskrifvet gälle i tillämpliga delar äfven i fråga
om ecklesiastikt hemman, som är i författningsenlig ordning utarrenderadt.»

(ifver denna framställning i hvad den angår ecklesiastika boställen
har kammarkollegium, till följd af nådig remiss, den 24 sistlidne januari
afgifvit underdånigt utlåtande.

Sedan kollegium därvid bland annat erinrat om lydelsen af 57 § 1

Kung!. Maj.4a Nåd. Proposition N:o 84.

inom., 60 § 8 mom. samt 65 och 68 §§ i det nu föreliggande förslaget till
ecklesiastik boställsordning likasom ock om de ändringar i lagstiftningen
om ecklesiastika boställsskogar, som innefattas i prästlöneregleringskommitténs
förslag angående grunderna för prästerskapets nya löneregleringar,
bär kollegium — under förmenande att så vidt anginge de boställen, som
afväges i förslaget till ecklesiastik boställsordning, utfärdande af en särskild
kungörelse i förevarande ämne för närvarande ej kunde ifrågakomma —
sökt utreda, huruvida någon ändring af de i sistnämnda förslag upptagna
bestämmelser i ämnet kunde finnas påkallad, hvarvid kollegium till eu
början fäst uppmärksamheten därpå, att betydelsen af ifrågavarande bestämmelser
skulle högst väsentligt minskas, om de af prästlöneregleringskommittén
föreslagna förändrade grunder för skogslagstiftningen komme
att vinna tillämpning, hvilket vore afsedt att för hvarje boställe inträffa i
regel samtidigt därmed att ny lönereglering för boställshafvaren trädde
i kraft.

Vid granskningen af de särskilda bestämmelserna bär kollegium beträffande
stadgandet i 60 § 8 mom. uttalat den uppfattning, att hvad domänstyrelsen
anfört i sitt underdåniga utlåtande af den 20 december 1886
blifvit vid stadgandets affattande vederbörligen beaktadt. Hvad åter angår
de af domänstyrelsen nu framhållna nya synpunkter och först den inverkan,
som socknemännens utsyningsrätt kunde utöfva på rättsförhållandet
mellan af- och tillträdare, har kollegium ansett det icke böra, på sätt
domänstyrelsen föreslagit, uppdragas åt synerätten vid af- och tillträdessyn
att pröfva, huruvida virke, som kunde varda åt socknemännen utsynadt
för utförande af dem vid synen ålagdt byggnadsarbete vid bostället, skulle
påföras skogsafkastningen för afträdare^ eller tillträdarens besinningstid.
En dylik pröfning syntes kollegium vara en för synerätten främmande
uppgift, och att till synerätten hänskjuta ett sådant afgörande förefölle
opåkallad! jämväl ur den synpunkten, att vederbörligt beslut, om och till
hvilken utsträckning utsyning af virke för ifrågavarande ändamål Unge
ske, icke kunde föreligga vid synetillfället och alltså en till siffran bestämd
likvid mellan af- och tillträdare i denna punkt ej kunde af synerätten uppgöras.
Vidkommande det af domänstyrelsen påpekade förhållande, att å
boställe, hvars skogsafkastning vore otillräcklig för lmsbehofvet, en boställsliafvare
skulle kunna kränka efterträdarens rätt genom att vid uttagande
af husbehofsvirke öfverskrida den för bostället fastställda skogshushållningsplanens
föreskrifter, har kollegium framhållit, att ett sådant förfarande
från boställshafvarens sida väl finge anses blifva alldeles uteslutet om,
såsom domänstyrelsen i yttrande öfver de föreslagna förändrade grunderna
för skogslagstiftningen hemställt, jämväl boställshafvares husbehofsafverk JSih.

till 1''likså. Prat. 1008. 1 Samt. 1 Afd. 6''J Haft. 13

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition K:o 84.

ning framdeles komme att underkastas vederbörande jägmästares ledning.
Skulle däremot boställshafvares nuvarande rätt att utan sådan ledning
företaga afrakning för husbehof bibehållas, vore att märka, hurusom eu
dylik själfständig afverkningsrätt syntes jämlikt 46 § i förordningen angående.
hushållningen med de allmänna skogarna i riket den 26 januari
1894 tillkomma boställsliafvare, icke blott när boställets skog stode under
hans egen vård, utan äfven då skogen blifvit ställd under skogsstatens
omedelbara vård och förvaltning. Det borde därför från domänstyrelsens
ståndpunkt kräfva s undersökning af ifrågavarande förhållande vid af- och
tillträ dessyn ej blott, såsom styrelsen föreslagit, å boställen, där skogen
stode under boställshafvarens vård, utan å hvarje af boställshafvare disponeradt
boställe, för hvars skog hushållningsplan blifvit fastställd. Detta
skulle medföra en ej obetydlig ökning i antalet af de fall, då skogstjänstemans
närvaro vid af- och tillträ dessyner å boställen blefve nödig. Enär
emellertid jämlikt 68 § i nyssnämnda förordning boställshafvare, som öfverträdde
den enligt fastställd hushållningsplan honom tillkommande rättighet
i afseende på skogens begagnande, skulle straffas såsom för skogsåverkan,
samt det enligt 48 § i instruktionen för skogsstaten den 29 november
1889 ålåge vederbörande jägmästare eller skogsbetjänt att till laga
åtal befordra dylik öfverträdelse, hvilken därjämte kunde af kronobetjänt
åtalas, ville det synas kollegium, som om behof ej skulle förefinnas att
af farhåga för sådan öfverträdelse gifva en vidsträcktare omfattning åt
stadgandet i 60 § 8 mom. af det föreliggande förslaget till ecklesiastik
boställsordning, än detta redan hade. Beträffande slutligen frågan om afträdande
boställshafvares ersättningsskyldighet på grund af brister, som
vid af- och tillträdessynen anmärkts i afseende å skogsåterväxt på bostället,
har kollegium ansett det knappast vara med rättvisa och billighet förenligt,
att afträdaren förpliktades lämna tillträdaren någon godtgörelse för
dylika brister, så vidt de icke berott på försumlighet från afträdarens
sida eller eljest vållats af honom; och har kollegium förmält sig ej kunna
finna, att åt hänsyn till den möjliga förekomsten å boställe af brister i
afseende a skogsaterväxten, hvilka ej vållats af boställshafvaren, någon
ändring borde göras i nu ifrågavarande stadgande.

Då följaktligen 60 § 8 mom. i föreliggande förslag enligt kollegii
mening borde lämnas orubbadt, har kollegium ansett, att jämväl den under
57 § 1 mom. i samma förslag intagna bestämmelse om förordnande för
skogstjänsteman att biträda vid af- och tillträdessyn borde bibehållas oförändrad.
Skogstjänsteman syntes nämligen ej behöfva erhålla sådant förordnande
i andra tall, än som i sistnämnda bestämmelse angåfves; men å
andra sidan borde i dessa fall förordnande alltid meddelas och frågan

Kung!. Maj:t,i Nåd. Proposition N:o 84.

därom ej, såsom domänstyrelsen föreslagit, göras beleende af länsstyrelsens
pröfning. Äfven om nämligen länsstyrelsen skulle kunna med
ledning af jägmästarens infordrade yttrande pröfva, huruvida skogstjänsteman
behöfde kallas till en förestående syn för att meddela upplysningar
rörande brister i afseende å skogsskötsel^ så syntes hvarken jägmästaren
eller länsstyrelsen kunna på förhand bedöma, om skogstjänstemans närvaro
vid synen kunde blifva behöflig med hänsyn till byggnads- och andra
arbeten, som tilläfventyrs komme att af synerätten åläggas afträdaren.

Att nu ifrågasätta ändring af den tillämnade boställsordningens 65
och 68 §§, därtill har kollegium förmält sig icke finna något som helst
skäl; och den af domänstyrelsen föreslagna föreskriften om skyldighet för
syneförrättare att till domänstyrelsen sända transumt af syneinstrumentet
har kollegium ansett näppeligen vara behöflig, helst styrelsen torde kunna
instruera vederbörande skogstjänstemän, som förordnades att- närvara vid
af- och tillträdessyner, att begära nödig expedition.

På grund af hvad sålunda anförts har kammarkollegium hemställt,
att Eders Kungl. Maj:t täcktes finna domänstyrelsens ifrågavarande framställning,
så vidt den angår de boställen, som afses i förslaget till ecklesiastik
boställsordning, icke påkalla någon särskild åtgärd.

För egen del instämmer jag uti hvad kammarkollegium i nu omförmälda
underdåniga utlåtande anfört, allenast med undantag af en punkt,
däld jag hyser en annan mening än kollegium. Enligt min uppfattning
kan det nämligen nog inträffa, att en boställshafvare rättvisligen bör förpliktas
att till sin efterträdare utgifva ersättning med anledning af bristande
skogsåterväxt på bostället, äfven om denna brist icke vållats af boställshafvaren.
Om t. ex. å boställe, där boställshafvaren åtnjuter andel i
skogens behållna afkastning utöfver husbeliofvet och följaktligen är skyldig
att å denna andel vidkännas afdrag af kostnaden för skogens skötsel,
skogsodling å trakter, där den växande skogen afverkats och försålts, väl
i vederbörlig ordning blifvit verkställd, men det vid af- och tillträdessyn
befinnes, att till följd af ogynnsamma väderleksförhållanden denna odling
misslyckats och måste förnyas, synes den omständigheten, att förhållandet
först vid af- och tillträdessynen upptäckts, ej böra föranleda att afträdare,
som redan uppburit sin andel i skogsförsäljningsmedlen, går fri från kostnaden
för den förnyade odlingen, hvilken kostnad rätteligen skolat gäldas
af de utdelade försäljningsmedlen. Då ifrågavarande kostnad nu i stället
kommer att minska tillträdande boställsliafvarens andel i blifvande skogsförsäljningsmedel,
bör rättvisligen afträdaren lämna tillträdaren godtgörelse
härför. Med denna uppfattning och då sådana fall, som nu afses, kunna
förekomma jämväl vid boställen, där skogsskötsel!! ombesörjes af skogs -

100

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

staten, har jag ansett, att ur 60 § 8 mom. af det föreliggande förslaget
till boställsordning slutorden från och med »å de boställen» böra utgå.

För åtskilliga smärre redaktionsändringar, som nu icke blifvit omnämnda,
torde ej erfordras särskild redogörelse.»

Föredragande departementschefen uppläste härefter förslag till ecklesiastik
boställsordning, affattadt i enlighet med det afgifna yttrandet, och
hemställde, att detta förslag måtte föreläggas Riksdagen till antagande.

Statsrådets ofri ga ledamöter tillstyrkte bifall till denna hemställan.

Hvad departementschefen sålunda hemställt behagade
Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla; och skulle
proposition af den lydelse, bilaga vid detta protokoll
utvisar, till Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo:

Victor Edman.

►Stockholm, Ivar Hsoggströms Boktryckeri A. B.,