Kungl. May.ts proposition nr 231 (Proposition 1933:231)

Kungl. May.ts proposition nr 231.

Nr 231.

Kungl. May.ts proposition till riksdagen angående vissa pensioner,
att utgå av af får sdrm ande verks medel; given Stockholms
slott den 17 mars 1933.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
under punkterna l:o—8:o hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott
den 17 mars 1933.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Vennerström, Leo, Engberg,
Ekman, Sköld.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler uppkomna
frågor örn pension, att utgå av affärsdrivande verks medel, åt i det
följande angivna, i statens tjänst anställda personer och anför därvid:

l:o.

Gårdskarlen vid posthuset i Hälsingborg Jöns Olsson. Av handlingarna
i ärendet inhämtas,
att Olsson är född den 15 mars 1858;

att han från och med den 1 september 1912 varit eldare och gårdskarl
vid posthuset i Hälsingborg samt från och med den 1 april 1921 tillika

Kungl. Muj:ts proposition nr 231.

varit gårdskarl vid en intill posthuset belägen, av postverket från sistnämnda
tidpunkt förvärvad fastighet;

att med dessa sysslor varit förenade ytterligare en del åligganden, såsom
att i postverkets fastigheter verkställa vissa reparationsarbeten, att
ombesörja rengöring av vissa postverkets åkdon m. m.;

att Olsson ‘därjämte under åren läll—1929 varit entreprenör för posttransporterna
i Hälsingborg;

att hans uppdrag som gårdskarl och eldare m. m. krävt, före år 1924
omkring 6 timmars arbete för dag samt från och med sistnämnda år omkring
8 timmars arbete för dag;

samt att Olsson såsom gårdskarl och eldare uppburit ersättning av postmedel,
som för de tio senaste åren utgått med följande belopp, nämligen
år 1923 med 1,080 kronor, år 1924 med 1,245 kronor, vart och ett av åren
1925—1928 med 1,740 kronor, år 1929 med 1,815 kronor samt vart och ett
av åren 1930—1932 med 2,040 kronor, å vilka belopp dyrtidstillägg ej utgått.

Generalpoststyrelsen har gjort framställning örn utverkande av pension
åt Olsson och därvid anfört följande:

Med hänsyn till den jämförelsevis långa tid, Olsson varit anställd i
postverket, och det förtjänstfulla sätt, på vilket lian fullgjort sina åligganden,
och da Olsson för sitt uppehälle vöre helt beroende av sill inkomst
fran postverket, syntes han böra komma i åtnjutande av pension.

Vid beräknande av pensionens storlek syntes man lämpligen kunna utgå
från det av 1926 års pensionsutredning avgivna förslaget angående
rätt till pension för viss arbetarpersonal Aud postverket m. fl. A^erk. Olsson
syntes närmast vara att hänföra till den grupp manliga anställningshavare,
som omfattade arbetare i anställning, för vilken särskild
yrkesutbildning ej krävdes. För denna kategori arbetare upptoge förslaget
ett pensionsunderlag av 1,008 kronor. Då emellertid för full pension
förutsattes minst 30 anställningsår, men Olssons anställningstid den
1 oktober 1933, då han hade för avsikt att avgå från sin befattning vid
postverket, utgjorde endast 21 år, syntes detta belopp böra reduceras på
sätt nämnda förslag ifrågasatte eller med %o. Efter sådan reducering
skulle pensionsbeloppet komma att uppgå till 706 eller, efter avrundning
till närmast högre med tolv jämnt delbara tal, till 708 kronor för år.

Generalpoststyrelsen har sålunda hemställt, att åt Olsson måtte utverkas
pension å 708 kronor för år, att utgå aAf postmedel.

Statskontoret har i ärendet anfört:

Med hänsyn till att Olsson uppnått en levnadsålder av 54 år, då han
den 1 september 1912 inträtt i statens tjänst såsom eldare och gårdskarl
vid posthuset i Hälsingborg, och att hans anställningstid alltså utgjorde
allenast 20 år, syntes någon tvekan kunna råda beträffande det
föreliggande förslaget. Billigheten syntes emellertid bjuda, att Olsson
icke lämnades alldeles utan hjälp, när han vid framskriden ålder nödgades
upphöra med det arbete, som under lång tid berett honom hans
enda inkomst. På grund därav och under åberopande av riksdagens beslut
år 1931 örn pension åt skrädderiarbetaren Erik Larsson (riksd. skr. nr

Kungl. Maj:ts proposition nr 231.

202/1931, p. 29) ville statskontoret icke motsätta sig, att pension utverkades
åt Olsson. Mot vad i sådant hänseende föreslagits av generalpoststyrelsen
syntes icke något vara att erinra.

I anslutning till vad ämbetsverken föreslagit hemställer jag, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att gårdskarlen vid posthuset i Hälsingborg Jöns
Olsson må från och med månaden näst efter den, varunder
han frånträder sin anställning vid postverket,
under sin återstående livstid uppbära en årlig pension
av 708 kronor, att utgå av postmedel.

2:o.

Städerskan vid postkontoret i Avesta Amanda Karolina Fröding, född
Larsson. Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Fröding är född den 6 december 1874;

att hon är änka;

att hon varit anställd såsom städerska vid postkontoret i Avesta sedan
den 1 september 1911;

att hon varit sysselsatt med städningen omkring 3 l/., timmar örn dagen;

att hennes ersättning för städningsarbetet sedan den 1 oktober 1920 utgjort
480 kronor för år, varå dyrtidstillägg icke utgått;

samt att hennes arbetsförmåga på grund av sjukdom numera är varaktigt
nedsatt till Va eller mindre av den för fullt arbetsför person normala
arbetsförmågan.

Generalpoststyrelsen har gjort framställning örn utverkande åt Fröding
av pension till belopp av 300 kronor för år, att utgå av postmedel, oell därvid
anfört, bland annat, följande:

Under de sista åren hade Fröding icke haft annan inkomst än ersättningen
för städningsarbetet vid postkontoret i Avesta. Då hon frånträdde
detta arbete stöde hon helt utan existensmöjligheter. Ilon hade visserligen
två fullvuxna söner men, då dessa endast hade tillfälligt arbete och enligt
vad som upplysts långa tider gått arbetslösa, kunde hon näppeligen påräkna
något ekonomiskt understöd från deras sida.

Ehuru Fröding endast uppnått en levnadsålder av 58 år och innehade
en anställningstid hos postverket av allenast 21 år, ansåge dock generalpoststyrelsen
med hänsyn till hennes sjuklighet och medellöshet billigt, att
hon vid avgången såsom städerska komme i åtnjutande av pension till
skäligt belopp.

Generalpoststyrelsen ansåge riktigast, att understödsbeloppet i detta fall
— i likhet med vad även tidigare skett i vissa fall — fastställdes till 2/3 av
senast utgående ersättningsbelopp. Med dylik beräkningsgrund skulle understödet
komma att uppgå till 320 kronor, vilket belopp, i betraktande av
att dyrtidstillägg skulle utgå å detsamma, syntes böra avrundas nedåt till
300 kronor. Med hänsyn till att detta understödsbelopp icke vore större jin

Departements chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 231.

Departements chefen.

Departementschefen.

att det erfordrades för beredande av nödtorftig bärgning, ansåge styrelsen
sig icke böra ifrågasätta den ytterligare reducering av beloppet, som kunde
synas motiverad därav, att Fröding icke kunde räkna fullt antal anställningsår
och att hon ännu icke uppnått pensionsåldern.

Statskontoret har biträtt generalpoststyrelsens hemställan.

Under åberopande av vad i ärendet förekommit hemställer jag, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att städerskan vid postkontoret i Avesta Amanda
Karolina Fröding, född Larsson, må från och med månaden
näst efter den, då hon lämnar sin anställning vid
nämnda postkontor, under sin återstående livstid uppbära
en årlig pension av 300 kronor, att utgå av postmedel.

3:o.

Förra städerskan hos vattenfallsstyrelsen Allda Maria Kullman. Av

handlingarna i ärendet inhämtas,

att Kullman är född den 9 oktober 1864;

att hon var anställd såsom städerska hos vattenfallsstyrelsen från februari
1918 till och med den 26 augusti 1932, då hon på grund av sjukdom
och ålderdomssvaghet måste lämna sin anställning hos styrelsen;

att hennes arbetstid hos styrelsen i medeltal omfattade omkring 110
timmar i månaden;

att Kullmans ersättning för det av henne utförda städningsarbetet från
och med den 1 juli 1925 utgick med omkring 1,000 kronor för år;

ävensom att hon saknar egna medel samt underhåll och vård av annan
person.

Vattenfallsstyrelsen har hemställt örn utverkande åt Kullman av en
årlig pension till belopp av 456 kronor, att utgå av statens vattenfallsverks
medel.

Statskontoret har biträtt vattenfallsstyrelsens förslag.

Enär Kullman utfört arbete för statens räkning under en tid av allenast
omkring 14 th år, har jag ansett det tveksamt, huruvida pension
borde beredas henne. Med hänsyn till de ömmande omständigheter, som
i detta fall föreligga, vill jag dock icke motsätta mig, att ett mindre årligt
pensionsbelopp, förslagsvis 408 kronor, beviljas henne. I enlighet härmed
hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att förra städerskan hos vattenfallsstyrelsen Allda
Maria Kullman må från och med månaden näst efter
den, varunder hon lämnat sin anställning hos vat -

Kungl. Maj:ts proposition nr 231.

tenfallsstyrelsen, under sin återstående livstid uppbära
en årlig pension av 408 kronor, att utgå av statens
vattenfallsverks medel.

4:o.

Arbetaren vid Trollhätte kanal verk Karl Johan Isaksson. Av handlingarna
i ärendet inhämtas,

att Isaksson är född den 30 januari 1862;

att han varit anställd såsom diversearbetare vid Trollhätte kanalverk
i en följd sedan den 8 november 1915;

att han under de sista 5 åren tjänstgjort såsom nattvakt;

att hans sammanlagda arbetsinkomst under år 1931 uppgick till 2,050
kronor;

att han enligt för honom utfärdat läkarintyg lider av åderförkalkning,
vilken sjukdom gör honom mindre lämplig att behörigen sköta sitt arbete;

samt att han är medellös.

Vattenfallsstyrelsen har, med föranledande av en av kanaldirektören
vid Trollhätte kanalverk gjord framställning, hemställt örn utverkande av
pension åt Isaksson till belopp av 612 kronor för år, att utgå av statens
vattenfallsverks medel.

Statskontoret har anslutit sig till vattenfallsstyrelsens förslag.

Under åberopande av vad i ärendet förekommit hemställer jag, att Kungl. DepartementsMajrt
måtte föreslå riksdagen medgiva, chefen.

att arbetaren vid Trollhätte kanalverk Karl Johan
Isaksson må från och med månaden näst efter den,
varunder han lämnar sin anställning, under sin återstående
livstid uppbära en årlig pension av 612 kronor,
att utgå av statens vattenfallsverks medel.

5:o.

Förra städerskan hos domänstyrelsen Hulda Kristina Murberg, född
Werner. Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Murberg är född den 3 augusti 1872;

att hon under tiden 1 september 1911—31 december 1931 med biträde av
utav henne anlitad arbetskraft handhaft städningen av domänstyrelsens
lokaler;

att hon varit sysselsatt med städningsarbetet omkring 3 timmar örn
dagen;

att hon — förutom ersättning för de varje vår och höst återkommande

Kungl. Maj:ts proposition nr 231.

Departements chefen.

storrengöringarna — för städningens utförande under de senare åren
uppburit tillhopa 5,314 kronor för år, varav hon själv åtnjutit såsom ersättning
för av henne utfört arbete omkring 1,800 kronor för år;

att hon enligt läkarintyg på grund av sjukdom (kronisk ledreumatism
oell käriför kalkning) är oell för framtiden kommer att vara oförmögen
att genom arbete försörja sig;

samt att hon efter sin år 1932 avlidne man f. d. vaktkonstapel!! August
Ferdinand Pettersson Murberg åtnjuter pension från civilstatens änkeoch
pupillkassa, vilken pension för närvarande uppgår till belopp av 266
kronor för år jämte dyrtidstillägg.

Murberg har hos Kungl. Majit anhållit att komma i åtnjutande av
pension.

Domänstyrelsen har tillstyrkt beredande av pension åt Murberg. Styrelsen
har ansett, att pensionen borde bestämmas med utgångspunkt från
det pensionsunderlag å 756 kronor, som av 1926 års pensionsutredning
föreslagits för kvinnlig befattningshavare i anställning, för vilken särskild
yrkesutbildning icke krävdes. Med hänsyn till att Murberg kunde
räkna endast 20 tjänstår och haft en relativt kort daglig arbetstid syntes
enligt styrelsens förmenande pensionen åt Murberg böra bestämmas till
ett till 408 kronor reducerat belopp.

Statskontoret har tillstyrkt, att pensionen åt Murberg bestämmes till
504 kronor, motsvarande 2%o av nyssnämnda pensionsunderlag, 756 kronor.

Det synes även mig skäligt, att Murberg konnner i åtnjutande av pension.
Pensionen synes mig dock icke böra bestämmas till högre belopp
an som föreslagits av domänstyrelsen eller sålunda 408 kronor och torde
böra utgå från och med den 1 januari 1933. Jag hemställer alltså, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att förra städerskan hos domänstyrelsen Hulda
Kristina Murberg, född Werner, må, räknat från och
med den 1 januari 1933, under sin återstående livstid
uppbära en årlig pension av 408 kronor, att utgå av
statens domäners fond.

6io.

E. o. kronojägaren Erik Danielsson Almgren. Av handlingarna i ärendet
inhämtas,

att Almgren är född den 20 augusti 1868;

att han under tiden 14 juli 1885—18 januari 1889 varit anställd såsom
soldat vid Dalregementet och under tiden 9 november 1890—31 oktober
1892 tjänstgjort såsom artillerist vid dåvarande Vaxholms artillerikår;

Kungl. Maj:ts proposition nr 231.

att hail under åren 1902—1905 under en tid av sammanlagt 1 år 4 månader
biträtt såsom förman vid dikesundersökningar å ltronoparker i Dalarna
och vid olika skogsvårdsarbeten inom dåvarande Österdalarnas
revir;

att han sedan den 30 oktober 1908 oavbrutet tjänstgjort vid domänverket,
till en början såsom extra kronojägare utan lön inom skyddsskogsomradet
av Kopparbergs län, från och med den 1 januari 1910 såsom
extra kronojägare med lön inom nämnda område samt från och med
den 1 januari 1921 såsom extra ordinarie kronojägare med tjänstgöringsskyldighet
huvudsakligast inom Västerdalarnas revir;

samt att han såsom placerad i tjänstegrupp 5, lönegrupp C, löneklass
VII, i den för extra ordinarie tjänstemän vid domänverket avsedda
löneplanen, sådan denna fastställts genom Kungl. Maj:ts brev till domänstyrelsen
den 11 oktober 1929, sedan den 1 juli 1929 åtnjutit en månadslön
av 235 kronor, motsvarande en årslön av 2,820 kronor.

Domänstyrelsen har, i anledning av en av jägmästaren i Västerdalarnas
revir gjord och av överjägmästaren i Dalarnas distrikt tillstyrkt
framställning, hemställt örn utverkande åt Almgren av årlig pension och
därvid anfört i huvudsak följande:

Orsaken till att Almgren icke erhållit ordinarie befattning vore att
söka däri, att han själv aldrig sökt sådan befattning, väsentligen av det
skälet, att han, då han på allvar börjat ägna sig åt domänverkets tjänst,
redan uppnått en levnadsålder av 40 år. Såsom allenast extra ordinarie
tjänsteman ägde Almgren icke någon rätt till pension. Upprepade exempel
funnes emellertid på, att statsmakterna tillerkänt extra ordinarie
kronojägare pension eller årligt understöd. Styrelsen ville i detta avseende
hänvisa till av 1931 års riksdag, fattade beslut i anledning av
Kungl. Maj:ts i propositionen nr 154, punkterna 0 och 7, framlagda förslag
angående pension åt e. o. kronojägarna J. H. Asplund och J. R.
Johansson (riksd. skr. nr 203, p. (i och 7).

Den tid av sammanlagt 1 år 4 månader, varunder Almgren under åren
1902—1905 såsom förman biträtt vid dikesundersökningar m. m., vilken
tjänstgöring väl motsvarade en extra bevakares verksamhet, syntes domänstyrelsen
i likhet med vad som vid upprepade tillfällen tillämpats
i fråga örn sistnämnda kategori anställningshavare böra i och för pension
tillgodoräknas Almgren.

Vidare syntes det styrelsen vara i överensstämmelse med gällande
praxis, att av Almgrens militärtjänstgöring åtminstone anställningen
vid dåvarande Vaxholms artillerikår under tiden 9 november 1890—31
oktober 1892 finge i pensionshänseende tillgodoräknas honom.

Almgrens sammanlagda för pension heräkneliga antal tjänstår skulle
alltså vid avgång ur tjänst hösten 1933 komma att uppgå till mer jin
28 år.

Beträffande storleken av det understödsbelopp, som borde tillkomma
Almgren, syntes anledning icke föreligga att frångå det beräkningssätt,
som tillämpats i de båda förenämnda precedensfallen vid 1931 års riksdag.
Hel pension, beräknad för 35 tjänstår, syntes sålunda böra utgöra

Kungl. Maj-As proposition nr 231.

1,488 kronor. Som Almgren vid avgång ur tjänst, såsom förut anförts,
icke kunde anses innehava mer än 28 för pension beräkneliga tjänstår,
syntes pensionsbeloppet böra bestämmas till 28/35 av 1,488 kronor eller
1,190 kronor och, avjämnat till närmast högre med tolv jämnt delbara
tal, 1,200 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts har domänstyrelsen hemställt,
att Almgren måtte från och med dagen näst efter den, då hans
förordnande inom domänverket komme att upphöra — dock tidigast
från och med den 21 augusti 1933 — få åtnjuta en årlig pension av 1,200
kronor, att utgå av statens domäners fond.

Statskontoret har anfört följande:

På grund av vad handlingarna i ärendet innehölle och med hänsyn
till de av domänstyrelsen åberopade precedensfallen ansåge statskontoret
sig böra förorda, att pension beviljades Almgren. Beträffande pensionsbeloppets
storlek hade domänstyrelsen vid beräknandet av detsamma
utgått från ett antal tjänstår av 28, därvid hänsyn icke tagits till tiden
14 juli 1885—18 januari 1889, varunder Almgren tjänat som soldat
vid Dalregementet. Statskontoret ville emellertid framhålla, att sådan
tjänstgöring plägat i tidigare fall medräknas vid bestämmandet av
tjänstår för erhållande av pension; och statskontoret ville i sådant avseende
erinra örn 1927 och 1928 års riksdagars beslut angående pension åt
förre skrädderiarbetaren K. A. Blad (prop. nr 135, p. 17), respektive arbetaren
vid mynt- och justeringsverket A. Hjorth (prop. nr 42). Med hänsyn
härtill ansåge statskontoret, att jämväl nämnda soldattjänstgöring,
eller 3 år 6 månader 6 dagar, i detta fall borde medräknas. Almgrens
sammanlagda tjänstetid komme i så fall att utgöra 31 hela år. Utmätt
enligt de av domänstyrelsen förordade grunderna, mot vilkas tillämplighet
i detta fall statskontoret icke funnit anledning till erinran, skulle
den Almgren tillkommande pensionen uppgå till 1,320 kronor. I övrigt
hade statskontoret intet att invända mot vad domänstyrelsen hemställt.

Departements- Även jag tillstyrker, att pension utverkas åt Almgren. Pensionen sythefen.
nes mjg icke böra bestämmas till högre belopp än som föreslagits av domänstyrelsen
eller sålunda 1,200 kronor för år. I enlighet härmed hemställer
jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att e. o. kronojägaren i Västerdalarnas revir Erik
Danielsson Almgren må från och med dagen näst efter
den, då hans förordnande inom domänverket upphör
— dock tidigast från och med den 21 augusti 1933 —
under sin återstående livstid uppbära en årlig pension
av 1,200 kronor, att utgå av statens domäners
fond.

7:o.

E. o. kronojägaren Per Anton Åberg. Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Åberg är född den 1 april 1867;

Kungl. May.ts proposition nr 231.

att han under tiden 1 januari 1903—26 april 1910 innehade förordnande
såsom extra bevakare i dåvarande Härnösands revir och i nämnda egenskap
fullgjorde effektiv tjänstgöring under omkring 3 år 4 månader;

att han förordnades till extra kronojägare titan lön i sagda revir den
27 april 1910;

att han innehade förordnande såsom extra kronojägare med arvode i
Sollefteå revir under åren 1912—1920 och därunder var inkallad i tjänstgöring
under omkring 5 månader örn året under vart och ett av åren 1912,
1913 och 1914 samt i en följd från och med den 1 januari 1915;

att han från och med den 1 januari 1921 varit e. o. kronojägare;

att hail efter särskilda förordnanden uppehållit kronojägartjänst under
1 månad 8 dagar och förestått en extra bevakningstrakt under sammanlagt
2 år 1 månad 20 dagar;

att han såväl under anställningstiden såsom bevakare som under åren
1898—1902 under olika tider, företrädesvis sommarmånaderna, arbetat såsom
dikare m. m. i domänverkets tjänst;

samt att han såsom placerad i tjänstegrupp 5, lönegrupp C, löneklass
VII, i den för extra ordinarie tjänstemän vid domänverket avsedda löneplanen
—- sådan denna fastställts genom Kungl. Maj:ts brev till domänstyrelsen
den 11 oktober 1929 — sedan den 1 oktober 1929 varit berättigad
till en månadslön av 235 kronor, motsvarande en årslön av 2,820 kronor.

Domänstyrelsen har, med föranledande av en av jägmästaren i Sollefteå
revir hos styrelsen gjord framställning, hemställt örn utverkande av pension
åt Åberg. Domänstyrelsen har därvid beräknat antalet tjänstår för
Åberg till 30 och föreslagit, att pensionen måtte bestämmas till 3%ä av det
belopp, 1,488 kronor, som lagts till grund för beräkningen av de pensioner,
tulka jämlikt beslut av 1931 års riksdag tillerkänts e. o. kronojägarna J.
H. Asplund och J. R. Johansson. I enlighet härmed har domänstyrelsen
anhållit örn beredande aAr pension åt Åberg till belopp av 1,284 kronor
för år.

Statskontoret har anslutit sig till domänstyrelsens förslag.

I likhet med myndigheterna anser jag skäligt, att pension utverkas åt
Åberg.

Vad storleken av pensionsbeloppet angår, kan jag dock ej ansluta mig
till myndigheternas förslag. Den för pension beräkneliga tjänstetiden synes
mig nämligen med ledning av i ärendet förebragt utredning skäligen
icke kunna uppskattas till mer än högst 26 år. Jag förordar i anledning
härav, att pensionen åt Åberg med tillämpning i övrigt av de av domänstyrelsen
angivna beräkningsgrunderna bestämmes till =%3 av 1,488 kronor
eller sålunda, efter \rederbörlig jämkning a\r pensionsbeloppet för Arinnande
a\r delbarhet med tolv, till 1,116 kronor.

På grund av Arnd sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen medgiva,

Departements chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 231.

att e. o. kronojägaren i Sollefteå revir Per Anton
Åberg må från oell med dagen näst efter den, då hans
förordnande inom domänverket upphör, under sin
återstående livstid uppbära en årlig pension av 1,116
kronor, att utgå av statens domäners fond.

S:o.

Förre e. o. kronojägaren Johan Nilsson. Förre e. o. kronojägaren i Pajala
revir Johan Nilsson har — med förmälan att delägarna i Pajala,
Junosuando och Tärendö socknars allmänningsskogar beviljat honom en
ärlig pension av 250 kronor från och med början av år 1930, under förutsättning
att domänstyrelsen beviljade lika stort belopp — anhållit, att
domänstyrelsen måtte godtaga allmänningsdelägarnas ifrågavarande villkor.

Med överlämnande av framställningen har domänstyrelsen i ärendet
anfört följande:

Johan Nilsson (Suikki) vore född den 10 februari 1875. Hans första
anställning i domänverkets tjänst kunde icke med full noggrannhet angivas.
Kassaredogörelser från Pajala revir gåve emellertid vid handen,
att Nilsson redan under år 1901 tjänstgjort såsom avlönad extra bevakare.
Det franninge även av kassaredogörelserna, att han sedermera årligen
varit inkallad till tjänstgöring, ehuru denna i regel omfattat endast kortare
tider varje år.

Den 20 februari 1912 hade Nilsson antagits till extra kronojägare utan
lön. Från och med den 1 januari 1917 hade han erhållit lön såsom sådan
och slutligen hade han antagits att från och med den 1 januari 1921 vara
extra ordinarie kronojägare. Från sistnämnda tjänst hade han med hänsyn
till erforderlig begränsning av personalen vederbörligen uppsagts från
och med utgången av år 1922. Jämväl efter denna tid hade han dock i viss
utsträckning anlitats av domänverket, i det att han årligen ända till och
med år 1927 under längre eller kortare tid fått tjänstgöra såsom extra bevakare
med månadsarvode. Med år 1927 syntes Nilssons arbete inom domänverket
vara avslutat.

Under dessa 26 år hade Nilsson haft sin tjänstgöring förlagd till dels
kronoskogar, dels sockenallmänningsskogar. Som sistnämnda skogar
emellertid under hela Nilssons tjänstetid stått under skogsstatens vård och
förvaltning, borde även tjänstgöringen å dem räknas honom till godo vid
eventuellt bestämmande av pension.

Tjänstgöringen hade, såsom nämnts, icke fortgått oavbrutet under loppet
av de olika åren, utan huvudsakligen omfattat vintermånaderna.

Av jägmästaren i Tärendö revir med ledning av revirräkenskaper och
andra uppgifter verkställd utredning gåve vid handen, att Nilssons effektiva
tjänstgöring under åren 1901—1927 uppgått till sammanlagt 19 år 2
månader 15 dagar, varav såsom prickare och förman vid kronostämplingar
2 år 8 månader, såsom extra bevakare å kronoskogar 3 år 10 månader 9
dagar och å allmänningsskogar 7 år 8 månader 6 dagar, såsom extra kro -

Kungl. Maj.ts proposition nr 231. 15

Husägare 3 år samt såsom extra ordinarie kronojägare 2 år — allt mot
arvode.

Detta arvode hade givetvis växlat rätt avsevärt under årens lopp. I
medeltal hade det dock under åren 1918—1922 (d. v. s. under de fem sista
åren av Nilssons anställning vid domänverket) uppgått till 2,024 kronor
för år.

Handlingarna i ärendet gåve vid handen, att Nilsson vore i stort behov
av något understöd från det allmännas sida. Enligt intyg av vederbörande
provinsialläkare lede han av hjärtfel, reumatisk värk och synnedsättning
å båda ögonen, varför han av läkaren ansåges som så gott som fullständigt
oförmögen till arbete. Landsfiskalen i Pajala distrikt hade intygat,
^att Nilsson visserligen iigde en mindre jordbrukslägenhet, taxerad
till 700 kronor och intecknad för samma belopp, men att han för övrigt
icke hade andra tillgångar än två kor samt nödtorvtiga möbler och husgerådssaker;
hans skulder överstege tillgångarna, oell landsfiskalen hade
förklarat honom oförmögen att genom eget arbete försörja sig och sin
familj. Familjen utgjordes enligt intyg från pastorsämbetet i Pajala församling
av hustru, född 1881, och nio barn.

Författningsenligt iigde Nilsson icke rätt till vare sig pension eller understöd
av statens medel. Statsmakterna hade dock vid upprepade tillfällen
tilldelat extra ordinarie tjänstemän vid domänverket, framför allt
i kronojägarställning, pension, då de efter en längre tids väl vitsordad
tjänstgöring och i saknad av medel att försörja sig själva och sina familjer
på grund av ålder eller sjuklighet nödgats lämna anställningen vid
verket. Vad Nilsson beträffade, grundade sig hans entledigande icke på
någon av dessa anledningar utan, såsom nämnts, därpå, att en begränsning
av personalen vid ifrågavarande tillfälle ansetts nödvändig.

Även örn levnadsåldern icke vore så hög, att den skulle berättiga en ordinarie
tjänsteman till pension, syntes det dock som örn hänsyn borde
kunna tagas dels till det icke alltför ringa antalet tjänstår, dels till den
styrkta sjukligheten, dels — och kanske icke minst — till Nilssons av allt
att döma synnerligen bekymmersamma ekonomiska ställning.

Ifrågasättas kunde möjligen, örn icke vederbörande allmänningsstyrelse
hade större förpliktelse än domänverket att taga hand örn Nilsson, när
han nu icke längre ansåges vara arbetsduglig. Det vore dock att märka,
att Nilsson aldrig varit anställd i allmänningsstyrelsens tjänst, ehuru
han under olika perioder tjänstgjort såsom allmänningsbevakare. Anställning.
avlöning m. m. hade skett genom domänverket, vilket hade ledningen
av personalen å de under skogsstatens vård och förvaltning stående
allmänningsskogarna. När allmänningarnas delägare det oaktat förklarat
sig villiga att till Nilsson under hans återstående livstid utbetala
en årlig pension av 250 kronor — ett vid allmänningsstämma fattat och
av länsstyrelsen i Norrbottens län den 1 oktober 1930 godkänt beslut —
hade delägarna gått så långt, som man av dem rimligen kunde begära.

Örn Kungl. Majit i likhet med domänstyrelsen ansåge, att Nilsson över
huvud taget borde komma i åtnjutande av något statligt understöd, syntes
det ej behöva ankomma på styrelsen att utförligare motivera det understödsbelopp,
vilket av styrelsen kunde tillstyrkas, enär ansökningen
allenast avsågo en årlig pension av 250 kronor.

Med stöd av det anförda har domänstyrelsen hemställt, att Nilsson
måtte, räknat från och med den 1 januari 1932, tillerkännas en årlig pen -

Departementschefen.

16 Kungl. Maj:ts proposition nr 231.

sion av 250 kronor att under kans återstående livstid utgå från statens

domäners fond.

Statskontoret Ilar anfört, bland annat, att statskontoret med hänsyn till
föreliggande omständigheter och särskilt därtill, att sökanden erhållit en
pension å 250 kronor för år enligt vederbörande allmänningsdelägares beslut,
under förutsättning att ett motsvarande belopp utginge till sökanden
av domänverkets medel, icke ville motsätta sig bifall till domänstyrelsens
hemställan.

I anslutning till ämbetsverkens förslag får jag hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att förre e. o. kronojägaren i Pajala revir Joban
Nilsson må, räknat från och med den 1 januari 1932,
under sin återstående livstid uppbära en årlig pension
av 252 kronor, att utgå av statens domäners
fond.

Vad departementschefen ovan under punkterna
l:o—8:o hemställt, däri statsrådets övriga
ledamöter instämma, bifaller Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten samt förordnar, att
proposition av den lydelse, bilaga vid detta
protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Vid protokollet:
Birger Brandt.