Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 180 (Proposition 1906:160)

Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 180.

N:o 1G0.

Kunql. Majds nådiga proposition till Riksdagen angående en
mellan Sverige och Tyska riket afslutad handels- och
sjöfartstraktat m. m.; gifven Stockholms slott den 8 maj
1906.

Under åberopande af bilagda utdrag af två särskilda statsrådsprotokoll
öfver utrikesdepartements-, justitie-, civil- och finansärenden för denna
dag samt med öfverlämnande af en denna dag mellan Sverige och Tyska
riket afslutad handels- och sjöfartstraktat med tillhörande tariffer samt
slutprotokoll, hvilka samtliga aktstycken bilda ett oskiljaktigt helt, i hvars
bestämmelser någon förändring icke kan äga rum, vill Kungl. Maj:t härmed
äska Riksdagens godkännande af de bestämmelser i berörda traktat med
tillhörande tariffer och slutprotokoll, hvilka sådant kräfva.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl.
nåd och ynnest städse väl bevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF.

Eric Trolle.

Bih. till Riksd. Prof. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 94 Höft. (N:o 160.)

Handels- och sjöfartstraktat mellan
Sverige och Tyska riket.

Handels- und Schiffahrtsvertrag zwischen
Schweden und dem Deutschen Reiche.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Hans Maj:t konungen af Sverige,
å ena sidan, och Hans Maj:t tyske
kejsaren, konung af Preussen, i Tyska
rikets namn, å andra sidan, ledda af
önskan att underlätta och utvidga
handelsförbindelserna mellan båda länderna,
hafva beslutit att för sådant
ändamål afsluta en handels- och sjöfartstraktat
samt till fullmäktige utsett: Hans

Maj:t konungen af Sverige: Sin

minister för utrikes ärendena
Eric Birger Trolle,

Landshöfdingen, förutvarande ministern
för utrikes ärendena, herr
grefve Ludvig Wilhelm August
Douglas,

Riksgäldsfullmäktiges ordförande,
ledamoten af Riksdagens första
kammare, juris d:r Per Axel
Henrik Cavalli,

Hans Maj:t tyske kejsaren, konung
af Preussen:

Sin envoyé extraordinaire och ministre
plénipotentiaire hos Hans
Maj:t konungen af Sverige Felix
von Muller,

Seine Majestät der König von Schweden,
einerseits, und Seine Majestät der
Deutsche Kaiser, König von Preussen,
irn Namen des Deutschen Reichs, andererseits,
von dem Wunsche geleitet,
die wirtschaftlichen Beziehungen zwischen
beiden Ländern zu erleichtern
und zu vermehren, haben beschlossen,
zu diesem Behufe einen Handels- und
Schiffahrtsvertrag abzuschliessen, und
zu Bevollmächtigten ernannt:

Seine Majestät der König von
Schweden:

Allerhöchstihren Minister des
Aussern Eric Birger Trolle,

den Landesgouverneur, vormaligen
Minister des Aussern, Grafen
Ludvig Wilhelm August
Douglas,

den Präsidenten des Reichsschuldencomptoirs,
Dr. Juris Per
Axel Henrik Cavalli, Mitglied
der ersten Kammer des Reichstags,

Seine Majestät der Deutsche
Kaiser, König von Preussen:

Allerhöchstihren ausserordentlichen
Gesandten und bevollmächtigten
Minister bei Seiner
Majestät dem König von Schweden
Felix von Möller,

hvilka, efter att hafva meddelat hvar- welche, nach Mitteilu ng ihrer in guter
andra sina fullmakter, som befunnos und gehöriger Form befindlichen Volli
god och behörig form, öfverenskom- machten, folgende Artikel vereinbart
mit om följande artiklar: haben:

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Artikel 1.

Undersåtar, tillhörande endera af de
traktatslutande parterna, skola, såframt
icke genom denna traktat undantag göras,
inom den andra partens område i afseende
å handel, sjöfart och andra näringar,
åtnjuta samma privilegier, befrielser
och förmåner af alla slag, hvilka
tillkomma eller framdeles tillerkännas
landets egna undersåtar.

Den ena partens undersåtar skola
inom den andra partens område,
såvidt och i den mån som den senare
partens undersåtar beviljas samma
rättigheter inom den förstnämndas
område, vara berättigade att, på samma
sätt som någon som helst tredje stats
undersåtar, förvärfva och besitta lös
eller fast egendom samt att däröfver
genom försäljning, byte, gåfva, testamente
eller på annat sätt förfoga äfvensom
att på grund af testamente eller
arf enligt lag förvärfva kvarlåtenskap.

Såframt icke genom denna traktat
undantag göras, skola den ena partens
undersåtar inom den andra partens
område hvarken för sin person
eller för sin affärs- eller yrkesutöfning
eller i afseende å sin lösa eller fasta
egendom vara underkastade andra eller
högre, allmänna eller lokala afgifter,
pålagor eller bördor än landets egna
undersåtar.

Artikel 2.

De traktatslutande parterna förplikta
sig att ömsesidigt taga i välvil -

Artikel 1.

Die Angehörigen eines jeden der
vertragschliessenden Teile sollen, soweit
nicht der gegenwärtige Vertrag
Ausnahmen enthält, im Gebiete des
anderen Teiles in bezug auf Handel,
Schiffahrt und sonstige Gewerbe dieselben
Privilegien, Befreiungen und
Begunstigungen aller Art geniessen,
welche den Inländcrn zustehen oder
zustehen werden.

Die Angehörigen des einen Teiles
sollen im Gebiete des anderen Teiles,
sofern und insoweit den Angehörigen
des letzteren im Gebiete des ersteren
dieselben Rechte gewährt werden, in
gleicher Weise wie die Angehörigen
irgend eines dritten Staates befugt sein,
bewegliches oder unbewegliches Vermögen
zu erwerben, zu besitzen und
dar (Iber durch Verkauf, Tausch, Schenkung,
lctzten Willen oder auf andere
Weise zu verfugen sowie Erbschaften
vermöge letzten Willens oder kraft
Gesetzes zu erwerben.

Soweit nicht der gegenwärtige Vertrag
Ausnahmen enthält, sollen die
Angehörigen des einen Teiles im Gebiete
des anderen Teiles weder fur
ihre Person oder ihren Geschäfts- oder
Gewerbebetrieb noch in bezug auf ihre
beweglichen oder unbeweglichen Göter
anderen oder grösseren, allgemeinen
oder örtlichen Abgaben, Auflagen oder
Lasten unterliegen als die Inländer.

Artikel 2.

Die vertragschliessenden Teile verpflichten
sich, in freundschaftlichem

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

ligt öfvervägande frågan om svenska
arbetares behandling i Tyskland och
tyska arbetares behandling i Sverige
med hänsyn till arbetarförsäkringen i
ändamål att genom överenskommelser
härom tillförsäkra det ena landets
arbetare uti det andra landet en behandling,
som i möjligaste mån medgifver
dem lika fördelar.

Dessa överenskommelser skola oberoende
af denna traktats ikraftträdande
träffas genom ett särskildt aftal.

Artikel 3.

Tyskar i Sverige och svenskar i
Tyskland skola hafva full frihet att, i
likhet med respektive ländernas egna
undersåtar, vare sig personligen eller
genom efter eget val utsedt ombud
sköta sina affärer utan att vara skyldiga
att ersätta eller godtgöra mellanhänder,
i händelse de icke vilja betjäna
sig af sådana, och utan att i detta hänseende
vara underkastade andra inskränkningar
än dem, hvilka åro genom
landets allmänna lagar bestämda.

De skola hafva obehindradt tillträde
till domstolarna för fullföljande och
försvarande af sin rätt och i detta
hänseende åtnjuta alla de fri- och
rättigheter, som tillkomma landets egna
undersåtar, och i likhet med dessa
vara befogade att i hvarje mål betjäna
sig af sådana advokater, ombud eller
biträden, som enligt landets lagar må
därtill användas.

Einvemehmen die Behandlung der
schwedischen Arbeiter in Deutschland
lind der deutschen Arbeiter in Schweden
hinsichtlich der Arbeiterversicherung
zu dem Zwecke zu prttfen, um
durch geeignete Vereinbarungen den
Arbeitern des einen Ländes im anderen
Lande eine Behandlung zu sichern,
die ihnen möglichst gleichwertige Vorteile
bietet.

Diese Vereinbarungen werden unabhängig
von dem Inkrafttreten des
gegenwärtigen Vertrags durch ein besonderes
Abkommen festgesetzt werden.

Artikel 3.

Die Deutschen in Schweden und
die Schweden in Deutschland sollen
volle Freiheit haben, wie die Inländer
ihre Geschäfte entweder in Person oder
durch einen Unterhåndler ihrer eigenen
Wahl zu regeln, ohne verpflichtet zu
sein, Mittelspersonen eine Vergiitnng
oder Schadloshaltung zu zahlen, falls
sie sich derselben nicht bedienen wollen,
und ohne in dieser Beziehung
anderen Beschränkungen als solchen zu
unterliegen, welche durch die allgemeinen
Landesgesetze festgcstellt sind.

Sie sollen freien Zutritt zu den
Gerichten haben zur VerfoLrang und
Verteidigung ihrer Rechte und in dieser
Hinsicht alle Rechte und Befrei ungen
der Inländer geniessen und wie
diese befugt sein, sich in jeder Rechtssache
der durch die Landesgesetze zugelassenen
Anwälte, Bevollmächtigten
oder Beistände zu bedienen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Artikel 4.

Den ena traktatslutande partens
undersåtar, hvilka bosatt sig eller tillfälligt
uppehålla sig inom den andra
partens område, kunna därstädes hvarken
förpliktas att göra personlig
tjänst i armén, flottan, landstormen
eller i någon annan militäriskt anordnad
institution eller att lämna någon
häremot svarande prestation.

De skola icke vara skyldiga utgöra
andra militära prestationer och
rekvisitioner i freds- och krigstid ån
sådana, som åligga landets egna undersåtar,
och skola de ömsesidigt äga anspråk
på det skadestånd, som genom
gällande lag är i hvartdera landet till
förmån för egna undersåtar fastställdt.

Artikel 5.

Aktiebolag och andra kommersiella,
industriella och flnansiella bolag, försäkringsbolag
däri inbegripna, hvilka
hafva sitt säte inom den ena traktatslutande
partens område och äro
bildade enligt dess lagar, skola äfven
inom den andra partens område erkännas
såsom lagligt bestående och
särskildt hafva rätt att inför domstol
kära eller svara.

Tillstånd för härofvan i första
stycket angifna bolag, tillhörande den
ena traktatslutande parten, att drifva
näring eller affär såväl som att förvärfva
fastighet och annan förmögenhet

Artikel 4.

Die Angehörigen des einen vertragschliessenden
Teiles, die sich in dem
Gebiete des anderen Teiles niedergelassen
haben oder aufhalten, können
dort weder zum persönlichen Dienste
im Heere, in der Marine, im Landsturm
oder in einein anderen militärisch
eingerichteten Verbande, noch zu
einer Ersatzleistung angehalten werden.

Sie sollen keinen anderen militärischen
Leistungen und Requisitionen
in Friedens- und Kriegszeiten
unterworfen scin als die Inländer und
beiderseits Anspruch auf die Entschädigungen
besitzen, die durch die
in den beiden Ländern geltenden
Gesetze zugunsten der Inländer festgesetzt
sind.

Artikel 5.

Aktiengesellschaften und andere
kommerzielle, industrielle und linanzielle
Gesellschaften mit Einschluss
der Versicherungsgesellschaften, die
in dem Gebiete des einen vertragschliessenden
Teiles ihren Sitz haben
und nach dessen Gesetzen errichtet
sind, sollen auch in dem Gebiete des
anderen Teiles als gesetzlich bestehend
anerkannt werden und insbesondere
das Recht haben, vor Gericht
als Ivläger oder Beklagte aufzutreten.

Die Zulassung der im Absatz 1
bezeichneten Gesellschaften des einen
vertragschliessenden Teiles zum Gewerbe-
oder Geschäftsbetriebe sowie
zum Erwerbe von Grundstucken und

Kungl. Maj:ts Nåd.

inom den andra partens område är
beroende af de därstädes gällande föreskrifter.
Dock skola bolagen inom
nämnda område i hvarje fall åtnjuta
samma rättigheter, hvilka tillkomma
likartade bolag tillhörande något tredje
land.

Artikel 6.

Köpmän, fabriks- och andra näringsidkare,
hvilka genom ett af vederbörande
myndigheter i hemlandet
utfärdadt närinecs-legitimationsbevis
styrka, att de uti den stat, där
de äga hemvist, erlägga stadgade
skatter och afgifter, skola vara berättigade
att personligen eller genom
i deras tjänst anställda resande inom
den andra traktatslutande partens område,
såvidt det är tillåtet för det
egna landets undersåtar, göra varuinköp
hos köpmän eller i öppna försäljningslokaler
eller hos personer,
hvilka producera varorna, eller att
söka beställningar hos köpmän i deras
affärslokaler eller hos personer, i hvilkas
rörelse varor af samma slag som
de utbjudna finna användning.

Tyska näringsidkare, försedda med
närings-legitimationsbevis (handelsresande),
må icke för berörda verksamhet
i Sverige underkastas högre
afgift än handelsresande för i utlandet
etablerade svenska handelshus
eller handelsresande, tillhörande den

Bih. till Riksd. Prot. 1906. 1 Sami.

Proposition N:o 160.

sonstigem Vermögen in dem Gebiete
des anderen Teiles bestimint sich nach
den dort geltenden Vorschriften. Doch
sollen die Gesellschaften in diesem
Gebiete jedenfalls dieselben Rechte
geniessen, welche den gleichartigen
Gesellschaften irgend eines dritten
Ländes zustehen.

Artikel 6.

Kaufleute, Fabrikanten und andere
Gewerbetreibende, welche sich durch
den Besitz einer von den Behörden
des Heimatlandes ausgefertigten Gewerbe-Legitimationskarte
daruber ausweisen,
dass sie in dem Staate, wo sie
ihren Wohnsitz haben, die gesetzlichen
Steuern und Abgaben entrichten,
sollen befugt sein, persönlich oder
durch in ihren Diensten stehende
Reisende iin Gebiete des anderen vertragschliessenden
Teiles, soweit es den
Angehörigen des eigenen Ländes gestattet
ist, bei Kaufleuten oder in offenen
Verkaufstellen oder bei solchen
Personen, welche die Waren produzieren,
Warenankäufe zu machen oder
bei Kaufleuten in deren Geschäftsräuinen
oder bei solchen Personen, in
deren Gewerbebetriebe Waren der
angebotenen Art Verwendung finden,
Bestellungen zu suchen.

Die mit einer Gewerbe-Legitimationskarte
versehenen deutschen Gewerbetreibenden
(Handlungsreisenden)
durfen för die bezeichnete Tätigkeit
in Schweden keiner höheren Abgabe
unterworfen werden als die Handlungsreisenden
im Ausland ansässiger

Afd. 94 Håft. 2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

mest gynnade nation. Med dylikt
legitim ationsbe vis försedda svenska
näringsidkare (handelsresande) må i
Tyskland påläggas lika höga afgifter
som de, hvilka i Sverige påföras tyska
handelsresande.

Innehafvare af närings-legitimationsbevis
må medföra endast varuprof
men inga varor.

De traktatslutande parterna skola
meddela hvarandra, hvilka myndigheter
äro behöriga att utfärda näringslegitimationsbevis
och hvilka föreskrifter
innehafvarna af dylika bevis vid
utöfvande af sin verksamhet som
handelsresande hafva att iakttaga.

För tullpliktiga föremål, hvilka
såsom prof af bemälda handelsresande
införas, skall å ömse sidor
beviljas frihet från in- och utförselafgifter
under förutsättning, att dessa
föremål, såvida de icke öfvergått i
allmänna rörelsen, inom en tidrymd
af sex månader åter utföras och att
identiteten af de in- och åter utförda
föremålen är ställd utom tvifvel.
Denna bestämmelse skall tillämpas,
oafsedt öfver hvilken tullkammare föremålen
utföras.

För betryggande af återutförseln
af prof måste i båda länderna vid in -

schwedischer Geschäftshäuser oder die
Handlungsreisenden des meistbegtinstigten
Ländes. Die mit einer solchen
Legitimationskarte versehenen schwedischen
Gewerbetreibenden (Handlungsreisenden)
durfen in Deutschland
mit gleich hohen Abgaben belegt
werden, wie sie in Schweden von
deutschen Handlungsreisenden zur
Hebung gelangen.

Die Inhaber der Gewerbe-Legitimationskarten
durfen nur Warenmuster,
aber keine Waren mit sich
fiihren.

Die vertragschliessenden Teile werden
sich gegenseitig Mitteilung daruber
machen, welche Behörden zur
Erteilung von Gewerbe-Legitimationskarten
befugt sein sollen, und welche
Vorschriften von den Inhabern dieser
Karten bei Austtbung ihrer Tätigkeit
als Handlungsreisender zu beachten
sind.

Fur zollpflichtige Gegenstände,
welche als Muster von den vorbezeichneten
Handlungsreisenden eingebracht
werden, wird beiderseits Befreiung von
Eingangs- und Ausgangsabgaben unter
der Voraussetzung zugestanden, dass
diese Gegenstände, falls sie nicht in
den freien Verkehr ubergegangen sind,
binnen einer Frist von sechs Monaten
wieder ausgefilhrt werden und die
Identität der ein- und wieder ausgefiihrten
Gegenstände ausser Zweifel
ist, wobei es gleichgultig sein soll,
iiber welches Zollamt die Gegenstände
ausgefilhrt werden.

Die Wiederausfuhr der Muster
muss in beiden Ländern bei der Ein -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

förseln därå belöpande tullumgälder
nedsättas eller säkerhet för desamma
ställas.

De igenkänningsmärken (stämplar,
sigill, plomber o. s. v.), hvilka för
profvens identifierande officiellt åsättas,
skola ömsesidigt godkännas. Sålunda
skola de af tullmyndigheterna
i utförsellandet anbragta märken äfven
i det andra landet tjäna till bevis
för identiteten. Båda parternas tullmyndigheter
vare dock obetaget att anbringa
ytterligare igenkänningsmärken,
därest sådant anses nödvändigt.

Artikel 7.

De traktatslutande parterna förbinda
sig att icke hämma det ömsesidiga
varuutbytet genom några slags
införsel-, utförsel- eller transitoförbud.

Undantag, såframt de tillämpas
på alla länder eller åtminstone på
alla de länder, för hvilka samma
förutsättningar äro för handen, kunna
i följande fall äga rum:

1. beträffande krigsförnödenheter
under utomordentliga omständigheter; 2.

med hänsyn till den allmänna
säkerheten;

3. med hänsyn till sundhetspolisväsendet
eller till skyddande
af djur och nyttiga växter mot
sjukdomar eller skadliga insekter
eller parasiter;

fuhr durch Niederlegung des Betrages
der bezuglichen Zollgebuhren oder
durch Sicherstellung gewährleistet werden.

Die Erkennungszeichen (Stempel,
Siegel, Bleie usw.), die zur Wahrung
der Identität der Muster amtlich angelegt
worden sind, sollen gegenseitig
anerkannt werden, und zwar in dem
Sinne, dass die von der Zollbehörde
des Ausfuhrlandes angelegten Zeichen
auch in dem andern Lande zum Beweise
der Identität dienen. Die beiderseitigen
Zollämter durfen jedoch
weitere Erkennungszeichen anlegen,
falls dies notwendig erscheint.

Artikel 7.

Die vertragschliessenden Teile verpflichten
sich, den gegenseitigen Verkehr
durch keinerlei Einfuhr-, Ausfuhr-
oder Durchfuhrverbote zu hemmen.

Ausnahmen, sofern sie auf alle oder
doch auf alle diejenigen Länder angewendet
werden, bei denen die gleichen
Voraussetzungen zutreffen, können in
folgenden Fallen stattfinden:

1. in Beziehung auf Kriegsbedarf
unter ausserordentlichen Umständen; 2.

aus Rucksichten auf die öffentliche
Sicherheit;

3. aus Rilcksichten der Gesundheitspolizei
oder zum Schutze
von Tieren oder Nutzpflanzen
gegen Krankheiten oder Schädlinge; -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

4. i ändamål att på främmande
varor tillämpa förbud eller inskränkningar,
h vilka genom den
inre lagstiftningen äro stadgade
rörande produktion, omsättning
eller transport af likartade inhemska
varor i det egna landet.

Artikel 8.

De i bifogade tariff A angifna
svenska natur- och industrialster må
införas till Tyskland på de i denna
tariff bestämda villkor.

De i bifogade tariff B angifna
tyska natur- och industrialster må införas
till Sverige på de i denna tariff
bestämda villkor.

Artikel 9.

Inhemska afgifter, hvilka inom den
ena af de traktatslutande parternas område,
vare sig för statens eller för
läns, kommuners eller korporationers
räkning, för närvarande äro lagda på
eller framdeles komma att läggas
på tillverkning, beredning eller förbrukning
af någon vara, må under
ingen förevändning drabba den andra
partens produkter med högre belopp
eller på mera betungande sätt än det
egna landets likartade produkter.

4. zu dem Zwecke, um auf fremde
Waren Verbote oder Beschränkungen
anzuwenden, die durch
die innere Gesetzgebung för die
Erzeugung, den Vertrieb oder
die Beförderung gleichartiger
einheimischer Waren im Inlande
festgesetzt sind.

Artikel 8.

Die in dem beiliegenden Tarife A
bezeichneten schwedischen Boden- und
Gewerbserzeugnisse werden bei ihrer
Einfuhr in Deutschland zu den durch
diesen Tarif festgestellten Bedingungen
zugelassen.

Die in dem beiliegenden Tarife B
bezeichneten deutschen Boden- und
Gewerbserzeugnisse werden bei ihrer
Einfuhr in Schweden zu den durch
diesen Tarif festgestellten Bedingungen
zugelassen.

Artikel 9.

Innere Abgaben, welche im Gebiete
des einen der vertragschliessenden
Teile, sei es fur Rechnung des
Staates oder för Rechnung von Provinzen,
Gemeinden oder Korporationen,
auf der Hervorbringung, der Zubereitung
oder dem Verbrauch eines Erzeugnisses
gegenwärtig ruhen oder
kilnftig ruhen möchten, durfen Erzeugnisse
des anderen Teiles unter
keinem Vorwande höher oder in lästi—
gerer Weise treffen als die gleichartigen
Erzeugnisse des eigenen Ländes.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Ingen af de båda traktatslutande
parterna må, under förevändning af
inhemsk beskattning, vid införseln
lägga nya eller förhöjda afgifter å
varor, hvilka icke produceras inom
eget område och hvilka äro upptagna
uti tarifferna till denna traktat.

Om en af de traktatslutande
parterna finner nödigt pålägga någon
i tarifferna till denna traktat upptagen
vara af inhemskt ursprung eller
inhemsk tillverkning någon ny inre
skatt eller accisafgift eller någon tillläggsafgift,
skall likartad utländsk
vara genast kunna vid införseln beläggas
med tull eller tilläggstull till
lika belopp.

Artikel 10.

Beträffande in- och utförseltullar,
i hvad angår dessas belopp samt ställande
af säkerhet för och uppbärande
af desamma, såväl som beträffande
transitering, tullncderlag, (lokala) afgifter,
tullformaliteter, tullbehandling
och tullexpedition och vidare beträffande
de inre skatter och accisafgifter,
af alla slag, hvilka för statens
eller för läns, kommuns eller
korporations räkning kunna komma
att uppbäras, förbinder sig enhvar af
de traktatslutande parterna att låta
den andra komma i åtnjutande af
hvarje förmån, företrädesrättighet och
nedsättning i tarifferna, som den förra
parten må hafva medgifvit en tredje
makt.

Keiner der beiden vertragschliessenden
Teile wird Gegenstände, welche
im eigenen Gebiete nicht erzeugt werden,
und welche in den Tarifen zum
gegenwärtigen Vertrage begriffen sind,
unter dem Vorwande der inneren Besteuerung
mit neuen oder erhöhten
Abgaben bei der Einfuhr belegen.

Wenn einer der vertragschliessenden
Teile es nötig findet, auf einen
in den Tarifen zum gegenwärtigen
Vertrage begriffenen Gegenstand einheimischer
Erzeugung oder Fabrikation
eine neue irmere Steuer oder
Akzisegebiihr oder einen Gebtihrenzuschlag
zu legen, so soll der gleichartige
ausländische Gegenstand sofort
mit einem gleichen Zolle oder Zollzuschlage
bei der Einfuhr belegt werden
können.

Artikel 10.

Hinsichtlich des Betrages, der
Sicherstellung und der Erhebung der
Einfuhr- und Ausfuhrzölle sowie in
bezug auf die Durchfuhr, die zollamtlichen
Niederlagen, die (örtlichen) Geböhren,
die Zollformalitäten, die Zollbehandlung
und Zollabfertigung, ferner
in bezug auf die fur Rechnung
des Staates, einer Provinz, Gemeinde
oder Korporation zur Hebung gelangenden
inneren Steuern und Akzisegebuhren
jeder Art verpflichtet sich
jeder der vertragschliessenden Teile,
den anderen an jeder Begiinstigung,
jedein Vorrecht, und jeder Herabsetzung
in den Tarifen teilnehmen zu
lassen, welche er einer dritten Macht
gewährt haben sollte.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Likaledes skall hvarje förmån eller
befrielse, som framdeles medgifves
en tredje makt, genast ovillkorligen
och utan vadare komma den andra
traktatslutande parten till del.

Artikel 11.

Bestämmelserna i artikel 7 andra
stycket och i artikel 10 rörande tillerkännande
af mest gynnad nations
rätt afse icke:

1. de förmåner, hvilka nu äro eller
framdeles kunna komma att
beviljas angränsande stater till
underlättande af lokalsamfärdseln
inom gränsområdena på
båda sidorna, dock icke utöfver
en sträcka af 15 km. bredd
på hvardera sidan om gränsen;

2. de förpliktelser, hvilka åligga
någon af de traktatslutande parterna
på grund af bestämmelserna
för en tullförening, som
redan afslutats eller framdeles
må komma att afslutas.

Från tysk sida skola vidare de
särskilda förmåner, som af Sverige
äro medgifna eller framdeles må komma
att medgifvas norska undersåtar, norska
kommersiella, industriella eller
finansiella bolag eller norska naturoch
industrialster, icke på grund af
mest gynnad nations rätt tagas i anspråk,
så länge desamma icke medgifvas
äfven någon annan stats undersåtar,
bolag eller alster.

Ebenso soll jede späterhin einer
dritten Macht zugestandene Begiinstigung
oder Befreiung sofort bedingungslos
und ohne weiteres dem anderen
vertragschliessenden Teile zustatten
kommen.

Artikel 11.

Die Bestimmungen des Artikels 7
Absatz 2 und des Artikels 10 (iber
die Gewährung der Meistbegunstigung
beruhren nicht:

1. die Begunstigungen, welche anderen
angrenzenden Staaten zur
Erleichterung des örtlichen Verkehrs
innerhalb der beiderseitigen
Grenzbezirke, jedoch nicht uber
eine Zone hinaus von je 15 km
Breite, von der Grenze an gerechnet,
gegenwärtig gewährt
sind oder in Zukunft gewährt
werden sollten;

2. die Verbindlichkeiten, welche
sich fur einen der vertragschliessenden
Teile durch die Bestimmungen
einer schon abgeschlossenen
oder etwa kunftighin abzuschliessenden
Zolleinigung ergeben.

Deutscherseits werden ferner die
besonderen Begunstigungen, die von
Schweden den Angehörigen, den kommerziellen,
industriellen oder finanziellen
Gesellschaften oder den Boden- und
Gewerbserzeugnissen Norwegens zugestanden
sind oder kunftig zugestanden
werden möchten, so länge nicht auf
Grund des Meistbegttnstigungsrechtes
in Anspruch genom men werden, als
dieselben nicht auch den Angehörigen,

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

den Gesellschaften oder den Erzeugnissen
irgend eines anderen Staates
eingeräumt werden.

Artikel 12.

A järnvägar skall hvarken med
afseende å befordringspris eller med
afseende å tid och sätt för expedition
någon åtskillnad göras mellan personer,
som äro bosatta inom de traktatslutande
parternas områden. Särskildt
skola å tyska järnvägar i fråga om
godssändningar, som befordras från
Sverige till tysk station eller genom
Tyskland, inga högre tariffer tillämpas
än för likartade, i samma riktning
och på samma trafiksträcka befordrade
tyska eller utländska produkter. Detsamma
skall å svenska järnvägar gälla
för godssändningar från Tyskland,
som befordras till svensk station eller
genom Sverige.

Undantag skola vara tillåtna, endast
så vidt det gäller transporter till
nedsatta priser för offentliga eller välgörande
ändamål.

Artikel 13.

Tyska fartyg och deras last skola
i Sverige och svenska fartyg och
deras last i Tyskland åtnjuta fullkomligt
samma behandling som landets
egna fartyg och dessas last, oafsedt
hvarifrån fartygen afgått eller
hvarthän de äro destinerade, och oaf -

Artikel 12.

Auf Eisenbahnen soll weder hinsichtlich
der Beförderungspreise noch
der Zeit und Art der Abfertigung ein
Unterschied zwischen den Bewohnern
der Gebiete der vertragschliessenden
Teile gemacht werden. Insbesondere
sollen fur die aus Schweden nach einer
deutschen Station oder durch Deutschland
beförderten Gufei’sendungen auf
den deutschen Bahnen keine höheren
Tarife angewendet werden, als fur
gleichartige deutsche oder ausländische
Erzeugnisse in derselben Richtung und
auf derselben Verkehrsstrecke. Das
gleiche soll auf den schwedischen
Bahnen fur Gutersendungen aus
Deutschland gelten, die nach einer
schwedischen Station oder durch
Schweden befördert werden.

Ausnahmen sollen nur zulässig sein,
soweit es sich um Transporte zu ermässigten
Preisen för öffentliche oder
inilde Zwecke handelt.

Artikel 13.

Die deutschen Schiffe und ihre Ladungen
sollen in Schweden und die
schwedischen Schiffe und ihre Ladungen
sollen in Deutschland völlig auf
dem Fusse der inländischen Schiffe und
Ladungen behandelt werden, gleichviel,
von wo die Schiffe ausgelaufen oder

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

sedt hvarifrån lasten förskrifver sig
eller hvarthän den är bestämd.

Hvarje företrädesrättighet och befrielse,
som i detta hänseende kan
komma att af den ena af de traktatslutande
parterna medgifvas en tredje
makt, skola samtidigt och ovillkorligen
jämväl tillerkännas den andra parten.

Från förestående bestämmelser göres
undantag beträffande de särskilda förmåner,
hvilka nu må vara eller framdeles
kunna blifva inedgifna alstren
af den inhemska fiskerinäringen i det
ena eller andra landet.

För kustfarten gälla förestående
bestämmelser, dock med rätt för enhvar
af de traktatslutande parterna
att med ett års frist uppsäga desamma.
Begagnar sig den ena eller
andra parten af denna rätt, skall efter
uppsägningstidens förlopp enhvar af
de båda parterna äga att för sina
fartyg göra anspråk på alla rättigheter
och förmåner, hvilka den andra
parten medgifvit eller kan komma att
medgifva en tredje makt i fråga om
kustfarten, i den mån som den förra
parten beträffande sitt område inedgifver
den andra partens fartyg samma
rättigheter och förmåner.

Artikel 14.

Fartygs nationalitet skall ömsesidigt
erkännas på grund af de handlingar
och bevis, som af vederbörande

wohin sie bestimmt sind, und gleichviel,
woher die Ladungen stammen
oder wohin sie bestimmt sind.

Jedes Vorrecht und jede Befreiung,
welche in dieser Beziehung von einein
der vertragschliessenden Teile einer
dritten Macht eingeräumt werden sollte,
soll gleichzeitig und bedingungslos
auch dem anderen Teile zustehen.

Von den vorstehenden Bestimmungen
wird eine Ausnahme gemacht
in betreff derjenigen besonderen Begtinstigungen,
welche den Erzeugnissen
des inländischen Fischfangs in dem
einen oder dem anderen Lande jetzt
oder in Zukunft gewährt werden sollten.

Fur die Kustenschiffahrt gelten die
vorstehenden Bestiinmungen mit der
Massgabe, dass jeder der vertragschliessenden
Teile zur Kundigung mit einjähriger
Frist befugt ist. Macht der
eine oder der andere Teil von dieser
Befugnis Gebrauch, so soll nach Ablauf
der Ktindigungsfrist jeder der
beiden Teile alle Rechte und Begiinstigungen,
welche der andere Teil hinsichtlich
der Kustenschiffahrt irgend
einer dritten Macht eingeräumt hat
oder einräumen wird, insoweit fur
seine Schiffe in Anspruch nehmen
können, als er den Schiffen des anderen
Teiles fur sein Gebiet dieselben
Rechte und Begtinstigungen zugesteht.

Artikel 14.

Die Nationalität der Schiffe soll
beiderseits auf Grund der durch die
zuständigen Behörden in jedem der

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

myndigheter i hvartdera landet blifvit
för befälhafvare, fartygsredare eller
skeppare utfärdade.

Mätbref, som utfärdats af den ena
af de traktatslutande parterna, skola af
den andra parten godkännas i enlighet
med de särskilda överenskommelser,
som mellan de båda traktatslutande
länderna träffats eller framdeles
må komma att träffas.

Artikel 15.

Tyska fartyg, som inkomma till
svensk hamn, och svenska fartyg,
som inkomma till tysk hamn, för att
där allenast komplettera sin last eller
lossa en del af densamma, må,
under förutsättning att de rätta sig
efter de i de respektive staterna gällande
lagar och föreskrifter, behålla
ombord den del af lasten, som är
bestämd till annan hamn eller till
annat land, och återutföra densamma,
utan att för denna del af lasten behöfva
erlägga någon afgift utom bevakningsafgifter;
och må dessa afgifter
uppbäras allenast efter den för inhemsk
eller mest gynnad nations sjöfart bestämda
lägsta taxan.

Artikel 16.

Fullständigt befriade från fartygsumgälder
och expeditionsafgifBih.
till Riksd. Prot. 1906. 1 Sami.

beiden Länder den Ivapitänen, Schiffseignern
oder Schiffern ausgestellten
Urkunden und Patente anerkannt
werden.

Die von dem einen der vertragschliessenden
Teile ausgestellten Schififsmessbriefe
werden nach Massgabe der
zwischen den beiden vertragschliessenden
Teilen getroffenen oder zu treffenden
besonderen Vereinbarungen von
dem anderen Teile anerkannt werden.

Artikel 15.

Die deutschen Schiffe, welche nach
einem schwedischen Hafen, und umgekehrt
die schwedischen Schiffe, welche
nach einem deutschen Hafen kommen,
utn daselbst nur ihre Ladung zu
vervollständigen oder einen Teil derselben
zu löschen, sollen, vorausgesetzt,
dass sie sich nach den Gesetzen und
Vorschriften des betreffenden Staates
richten, den nach einem anderen Hafen
desselben oder eines anderen Ländes
bestimmten Teil ihrer Ladung an Bord
behalten und ihn wieder ausfiihren
können, ohne gehalten zu sein, för
diesen letzteren Teil ihrer Ladung
irgend eine Abgabe zu bezahlen ausser
den Aufsichtsabgaben, welche ubrigens
nur nach dem fur die inländische oder
die meistbegiinstigte Schiffahrt bestimmten
niedrigsten Satze erhoben
werden durfen.

Artikel 16.

Von Tonnengeldern und Abfertigungsgebuhren
sollen in den Häfen
1 Afd. 94 Håft. 3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

ter i de respektive ländernas hamnar
äro:

1. fartyg, som från någon ort, hvilken
det vara må, inkomma i
barlast och i barlast åter utgå;

2. fartyg, som komma från någon
hamn inom ett af de bägge
länderna till en eller flera hamnar
inom samma land samt
kunna styrka, att de i annan
hamn uti samma land redan
erlagt ifrågavarande afgifter;

3. fartyg, som frivilligt eller af
tvingande orsaker inkommit
i en hamn med last och därifrån
åter utlöpa utan att
hafva företagit någon som helst
handelsoperation.

Denna befrielse skall icke gälla
fyr- och båkafgifter, lotspengar, bogserings-,
karantäns- och andra på
fartyget hvilande afgifter, h vilka inhemska
och mest gynnad nations fartyg
hafva att i lika mån erlägga såsom
godtgörelse för trafiken tjänande
handräckningar och anordningar.

I händelse fartyg af tvingande
orsaker inlöper i en hamn, skola icke
såsom handelsoperationer anses: i och
för reparation af fartyget verkställd
lossning och återinlastning af varor;
öfverflyttande af last till ett annat
fartyg, i händelse af det förra fartygets
sjöoduglighet; nödiga inköp af
proviant för besättningen; samt försäljning
af sjöskadade varor efter

eines jeden der beiden Länder völlig
befreit sein:

1. die Schiffe, welche von irgend
einem Orte mit Ballast ein- und
damit wieder auslaufen;

2. die Schiffe, welche aus einem
Hafen des einen der beiden
Länder nach einem oder mehreren
Häfen desselben Ländes
kommen und sich tiber die in
einem anderen Hafen desselben
Ländes bereits erfolgte Zahlung
jener Abgaben ausweisen können; 3.

die Schiffe, welche freiwillig
oder notgedrungen mit Ladung
nach einem Hafen kommen und
ihn, ohne irgendwie Handel betrieben
zu haben, wieder verlassen.

Diese Befreiung wird nicht gewährt
för Leuchtturm-, Lotsen-, Remorkierungs-,
Quarantäne- und sonstige
auf dem Schiffskörper lastende
Abgaben, welche för dem Yerkehr
dienende Leistungen und Vorkehrungen
in gleichem Masse von den inländischen
und von den Schiffen der
meistbegönstigten Nation zu entrichten
sind.

Ist das Einlaufen durch Not veranlasst
worden, so gelten nicht als
Ausubung des Handelsbetriebes das
zur Ausbesserung des Schiffes erfolgte
Löschen und Wiedereinladen der Waren,
das Uberladen auf ein anderes
Schiff im Fälle der Seeuntuchtigkeit
des ersten, die zur Verproviantierung
der Schiffsmannschaft notwendigen
Aufwendungen und der Verkauf der

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

därtill af tullförvaltningen lämnadt tillstånd.

Artikel 17.

Om ett fartyg tillhörande det ena
af de traktatslutande länderna strandar
eller lider skeppsbrott å det
andra landets kuster, skola fartyg och
last åtnjuta samma förmåner och befrielser,
som respektive lands lagstiftning
under enahanda omständigheter
beviljar egna eller mest gynnad
nations fartyg. Hjälp och bistånd
skall lämnas befälhafvare och besättning
såväl för dem personligen som
för fartyg ocb last i samma omfattning
som det egna landets undersåtar.

De traktatslutande parterna komma
dessutom öfverens, att bärgade
varor icke skola vara underkastade
någon tullafgift, såvida de icke öfvergå
till förbrukning i landet.

Artikel 18.

Om inom den ena traktatslutande
partens område sjömän eller andra
till besättningen hörande personer
rymma från något den andra partens
fartyg, kunna den senare partens konsulära
representanter låta häkta och
återföra ombord eller hemsända de
förrymda. För sådant ändamål äga
de skriftligen vända sig till vederbörande
tjänstemän och medelst företeende
af behöriga, officiella handlingar
styrka, att de personer, hvilka rekla -

beschädigten Waren mit Genehmigung
der Zollverwaltung.

Artikel 17.

Wenn ein Schiff eines der vertragschliessenden
Teile an den Kösten
des and eren Teiles strandet oder
Schiffbruch leidet, sollen Schiff und
Ladung dieselben Begunstigungen und
Befreiungen geniessen, welche die
Gesetzgebung des betreffenden Ländes
den eigenen Schiffen oder denen der
meistbegunstigten Nation in gleicber
Läge bewilligt. Es soll dem Fuhrer
und der Mannschaft sowohl för ihre
Person wie för Schiff und Ladung
Hilfe und Bcistand in demselben Umfang
wie den Angehörigen des eigenen
Ländes geleistet werden.

Die vertragschliessenden Teile kommen
ausserdem öberein, dass die geborgenen
Waren keiner Zollabgabe
unterliegen sollen, es sei denn, dass sie
in den inländischen Verbrauch ubergehen.

Artikel 18.

Wenn im Gebiete des einen vertragschliessenden
Teiles Seeleute oder
sonstige zur Besatzung gehörige Personen
von einem Schiffe des anderen
Teiles entweichen, so können die
konsularischen Vertreter des letzteren
die Entwichenen verhaften und an
Bord oder in ihre Heimat zuröcksenden
lassen. Zu diesem Zwecke
haben sie sich schriftlich an die zuständigen
Beamten zu wenden und
durch Vorlegung geeigneter amtlicher

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

mationen afser, verkligen hafva tillhört
fartygets besättning.

Allt bistånd skall lämnas nämnda
konsulatämbetsmän för efterspanande
och häktande af de ifrågavarande
rymmarna. Dessa skola på vederbörande
konsulatmyndighets skriftliga
begäran och på dess bekostnad hållas
i fängsligt förvar, intill dess tillfälle
yppar sig att återföra dem ombord å
det fartyg, de tillhöra, eller att hemsända
dem.

Skulle likväl sådant tillfälle icke
yppa sig inom två månader, räknadt
från den dag, häktningen ägde
rum, eller varda icke kostnaderna för
de rymdas hållande i fängsligt förvar
behörigen betalda, skola de häktade
försättas i frihet och må icke vidare
kunna häktas för samma sak.

Har rymmaren begått någon straffbar
handling i land, skall hans utlämnande
kunna af lokalmyndigheterna
uppskjutas, intill dess vederbörande
domstol fällt utslag och detta blifvit
verkställdt.

Bestämmelserna i denna artikel
äga icke tillämpning på sjömän eller
andra personer, som äro undersåtar
i det land, där rymningen ägt rum.

Artikel 19.

Fartygsbefälhafvare och fartyg,
hvilka tillhöra någon af de traktatslutande
parterna, skola äga att befai''a alla

Schriftstilcke nachzuweisen, dass die
reklamierten Personen wirklich zur
Schiffsbesatzung gehört haben.

Den erwähnten konsularischen Vertretern
soll jeder Beistand zur Aufsuchung
und Verhaftung der Entwichenen
gewährt werden. Diese sollen
auf schriftlichen Antrag und auf
Kosten der Konsularbehörde solange
in Gewahrsam gehalten werden, bis
sich eine Gelegenheit findet, sie an
Bord des Schiffes, zu dem sie gehören,
zurtickzubringen oder sie heimzusenden.

Sollte jedoch diese Gelegenheit
innerhalb zweier Monate, vom Tage
der Verhaftung an gerechnet, sich
nicht darbieten oder sollten die Kosten
der Gefangenhaltung nicht regelmässig
berichtigt werden, so sollen die
Gefangenen in Freiheit gesetzt werden
und aus demselben Grunde nicht
wieder verhaftet werden dilrfen.

Sollte der Entwichene am Lande
eine strafbare Handlung begången
haben, so kann die örtliche Behörde
die Auslieferung aussetzen, bis das Gericht
die Entscheidung gefällt hat und
diese vollstreckt worden ist.

Auf Seeleute oder andere Personen,
welche Angehörige des Ländes sind,
in welchein die Entweichung erfolgt
ist, finden die Bestimmungen dieses
Artikels keine Anwendung.

Artikel 19.

Zur Befahrung aller naturlichen
und kunstlichen Wasserstrassen in den
Gebieten der vertragschliessenden Teile

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

naturliga och konstgjorda vattenvägar
inom de båda parternas områden under
enahanda villkor som den mest
gynnade nations fartygsbefälhafvare
och fartyg.

Afgifterna för fartyg och last skola
uppbäras till samma belopp som för
inhemska fartyg och inhemsk last.

Artikel 20.

De traktatslutande parterna tillerkänna
hvarandra ömsesidigt rättighet
att utnämna konsuler i alla
den andra parten tillhörande hamnar
och handelsplatser, där anställande
af konsuler medgifves någon tredje
makt.

Konsuler, som äro anställda hos
endera af de traktatslutande parterna,
skola inom den andra partens område
åtnjuta samma företrädesrättigheter,
befrielser och behörighet, som tillkomma
eller framdeles kunna tillkomma
någon tredje makts konsuler. Likväl
skola nämnda företrädesrättigheter, befrielser
och behörighet icke medgifvas
dem i större utsträckning, än som
tillkommer den senare partens konsulära
representanter inom den förres
område.

Artikel 21.

Denna traktat omfattar äfven de
länder eller områden, hvilka nu äro
eller framdeles kunna komma i tull -

sollen Schiffsfiihrer und Fahrzeuge,
welche einem derselben angehören,
unter denselben Bedingungen zugelassen
werden, wie Schiffsfiihrer und
Fahrzeuge des meistbegiinstigten
Ländes.

Die Abgaben von Schiff und Ladung
sollen in gleicher Höhe wie von
inländischen Schiffen und inländischer
Ladung erhoben werden.

Artikel 20.

Die vertragschliessenden Teile bewilligen
sich gegenseitig das Recht,
Konsuln in allen denjenigen Häfen
und Handelsplätzen des anderen Teiles
zu ernennen, in denen Konsuln irgend
eines dritten Staates zugelassen
werden.

Die Konsuln des einen der vertragschliessenden
Teile sollen in dem
Gebiete des anderen Teiles dieselben
Vorrechte, Befreiungen und Befugnisse
geniessen, deren sich die Konsuln
irgend eines dritten Staates gegenwärtig
oder ktlnftig erfreuen. Indes
sollen ihnen diese Vorrechte, Befreiungen
und Befugnisse nicht in
einem grösseren Ausmasse zustehen,
als sie den konsularischen Vertretern
des letzteren Teiles im Gebiete des
ersteren gewährt werden.

Artikel 21.

Der gegenwärtige Vertrag erstreckt
sich auch auf die mit dem einen der
vertragschliessenden Teile gegenwärtig

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

förbund med någon af de traktatslutande
parterna.

Artikel 22.

Därest mellan de traktatslutande
parterna meningsskiljaktighet skulle
uppstå rörande tolkningen eller tilllämpningen
af tarifferna till denna
traktat (bilaga A och B) eller rörande
tillämpningen af klausulen om mest
gynnad nations behandling med afseende
å det faktiska handhafvandet
af andra i kraft varande traktatstariffer,
skall denna tvist på endera
partens begäran afgöras genom skiljedom.

Skiljedomstolen skall för hvarje
tvist sammansättas sålunda, att hvarje
part till skiljedomare utser en lämplig
person bland sitt eget lands undersåtar
och att de båda parterna
till öfverskiljedomare välja en vänskapligt
sinnad tredje makts undersåte.

Parterna förbehålla sig rätt att
på förhand för en viss tidrymd utse
den person, som i förekommande fall
skall hafva att fullgöra uppdraget såsom
öfverskiljedomare.

I förekommande fall och under förbehåll
af särskild öfverenskommelse
därom skola de traktatslutande parterna
till skiljedom hänskjuta emellan dem
uppkommande meningsskiljaktigheter
rörande tolkningen eller tillämpningen
äfven af andra än de här ofvan i första
stycket angifna bestämmelser i denna
traktat.

oder kiinftig zollgeeinten Länder oder
Gebiete.

Artikel 22.

Wenn zwischen den vertragschliessenden
Teilen tiber die Auslegung
oder Anwendung der Tarife des gegenwärtigen
Vertrags (Anlage A und B)
oder uber die Anwendung der Meistbegiinstigungsklausel
hinsichtlich der
tatsächlichen Handhabung der sonstigen
in Kraft befindlichen Vertragstarife
eine Meinungsverschiedenheit
entsteht, so soll dieser Streit auf Verlangen
des einen oder anderen Teiles
durch Schiedsspruch erledigt werden.

Das Schiedsgericht wird fur jeden
Streitfall derart gebiidet, dass jeder
Teil aus den Angehörigen seines Ländes
eine geeignete Persönlichkeit zum
Schiedsrichter bestelit, und dass die
beiden Teile einen Angehörigen eines
befreundeten dritten Staates zum Obmann
wählen.

Die beiden Teile behalten sich vor,
die Person, die iin gegebenen Fälle
das Amt des Obmanns zu versehen
haben wiirde, irn voraus fur einen
gewissen Zeitraum zu bestimmen.

Eintretendenfalls und vorbehaltlich
besonderer Verständigung werden die
vertragschliessenden Teile auch Meinungsverschiedenheiten
zum schiedsgerichtlichen
Austrag bringen, die
zwischen ihnen tlber die Auslegung
oder Amvendung anderer als der im
ersten Absatz bezeichneten Bestiinmungen
des gegenwärtigen Vertrages
entstehen könnten.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Angående proceduren i de fall, då,
på grund af bestämmelserna i första
stycket här ofvan, skiljedom påkallas,
hafva mellan de traktatslutande parterna
följande öfverenskommits:

Vid första fall af tvist har skiljedomstolen
sitt säte inom svarandepartens
område, vid andra fallet inom
den andra partens och så omväxlande
i det ena eller andra af de
båda länderna. Den part, inom hvars
område skiljedomstolen sammanträder,
bestämmer platsen därför samt skall
sörja för tillgång till de lokaler och
den kansli- och tjänstepersonal, som
skiljedomstolen behöfver för sin verksamhet.
öfverskiljedoinaren är skiljedomstolens
ordförande. Afgörandet
sker efter röstpluralitet.

De traktatslutande parterna skola
för hvarje särskildt fall eller en
gång för alla öfverenskomma rörande
proceduren vid skiljedomstolen. I
brist på dylik .öfverenskommelse bestämmes
proceduren af skiljedomstolen
själf. Om ingen af de traktatslutande
parterna däremot gör invändning, kan
proceduren vara skriftlig. I detta
fall kan afvikelse göras från bestämmelsen
i närmast föregående stycke.

Beträffande delgifning af kallelse
till inställelse inför skiljedomstolen
och meddelande af annan handräckning,
som begärts af domstolen, skola

0ber das Verfahren in den Fallen,
in denen auf Grund des ersten Absatzes
ein schiedsgerichtlicher Austrag
stattfindet, wird zwischen den vertragschliessenden
Teilen folgendes vereinbart: Beim

ersten Streitfall hat das
Schiedsgericht seinen Sitz irn Gebiete
des beklagten Teiles, beim zweiten
Streitfall im Gebiete des anderen
Teiles und so abwechselnd in dem
einen oder dem anderen der beiden
Länder. Derjenige Teil, in dessen
Gebiet das Schiedsgericht zusammenzutreten
hat, bcstimmt den Ort des
Gerichtssitzes; er hat för die Stellung
der Räumlichkeiten, der Schreibkräfte
und des Dienstpersonals zu sorgen,
deren das Schiedsgericht för seine
Tätigkeit bedarf. Der Obmann ist
Vorsitzender des Schiedsgerichts. Die
Entscheidungen ergehen nach Stimmenmehrheit.

Die vertragschl iessen den Teile werden
sich im einzelnen Fälle oder ein
för allemal öber das Verfahren des
Schiedsgerichts verständigen. In Ermangelung
einer solchen Verständigung
wird das Verfahren von dem
Schiedsgerichte selbst bestimmt. Das
Verfahren kann schriftlich sein, wenn
keiner der vertragschliessenden Teile
Einspruch erhebt. In diesem Fälle
kann von der Bestimmung des vorhergehenden
Absatzes abgewichen werden.

Hinsichtlich der Zustellung von
Vorladungen vor das Schiedsgericht
und der Erledigung der von diesem
ausgehenden Ersuchen werden die Be -

Kungl. Maj tis Nåd. Proposition N:o 160.

myndigheterna i de respektive länderna,
på framställning från skiljedomstolen
till vederbörande regering,
lämna rättshjälp på samma sätt som
vid framställning från inhemska civildomstolar.

De traktatslutande parterna skola
för hvarje särskildt fall eller en gång
för alla öfverenskomma om fördelningen
af kostnaderna. I brist på
sådan öfverenskommelse skall artikel
57 i Haagkonventionen af den 29 juli
1899 tillämpas.

Artikel 23.

Denna traktat skall träda i kraft
från och med dagen efter utväxlingen
af ratifikationerna och förblifva
gällande till och med den 31
december 1910.

Med denna traktats ikraftträdande
skola de på sin tid mellan konungarikena
Sverige och Norge å ena sidan
och vissa tyska förbundsstater å andra
sidan afslutade handels- och sjöfartstraktater,
hvad angår förbindelserna
mellan Sverige å ena och vederbörande
tyska förbundsstater och Tyska riket
å andra sidan, upphöra att gälla.

Artikel 24.

Denna traktat skall ratificeras, och
ratifikationerna skola så snart som
möjligt utväxlas.

hörden jedes der vertragschliessenden
Teile, auf den von dem Schiedsgerichte
bei der betreffenden Regierung
zu stellenden Antrag, in derselben
Weise Rechtshilfe leisten wie
auf die Anträge der inländischen
Zivilgerichte.

Die vertragschliessenden Teile werden
sich iin einzelnen Fälle oder ein
fur allemal fiber die Verteilung der
Kosten verständigen. In Ermangelung
einer Verständigung soll Artikel
57 des Haager Abkommens vom 29.
Juli 1899 zur Anwendung gelangen.

Artikel 23.

Der gegen wärtige Vertrag soll mit
dem Beginn des auf den Austausch
der Ratifikationsurkunden folgenden
Tages in Kraft treten und bis zum
31. Dezember 1910 wirksam bleiben.

Mit dein Beginn der Wirksamkeit
des gegenwärtigen Vertrags treten die
seinerzeit zwischen den Königreichen
Schweden und Nonvegen einerseits
und einzelnen deutschen Bundesstaaten
andererseits geschlossenen Handels- und
Schiffahrtsverträge fur die Beziehungen
zwischen Schweden einerseits und den
betreffenden deutschen Bundesstaaten
und dem Deutschen Reiche andererseits
ausser Kraft.

Artikel 24.

Der gegenwärtige Vertrag soll
ratifiziert und die Ratifikationsurkunden
sollen sobald als möglich ausgetauscht
werden.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Till yttermera visso hafva de respektive
fullmäktige undertecknat
denna traktat och försett densamma
med sina sigill.

Som skedde i Stockholm, uti två
exemplar, den 8 maj 1906.

Zu Urkund dessen haben die beiderseitigen
Bevollmächtigten den gegenwärtigen
Vertrag unterzeichnet und
ihre Siegel beigedrilckt.

So geschehen in doppelter Ausfertigung
zu Stockholm, den 8. Mai
1906.

ERIC TROLLE.
(l. s.)

DOUGLAS.

(l. s.)

H. CA VALLI.
(l. s.)

F. VON MULLER.
(l. s.)

Bih. till Riksd. Prot. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 94 Häft.

Tariff A.

Införseltullar i Tyskland.

Tarif A.

Zölle bei der Einfuhr in Deutschland.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Tariff A.

Införseltullar i Tyskland.

Den i denna tariff omnämnda tyska allmänna tariffen är tulltariffen den 25
december 1902, sådan den genom tyska rikslagen af samma dag blifvit till lydelsen
fastställd.

Nummer i tyBka allmänna tariffen.	Artiklarnas benämning.	Tullsats för 100 kilogram. Mark.
ur 36	Svampar, skurna i bitar, skalade, pressade, torkade, bakade eller eljest enkelt tillredda.......	8
ur 47	Lingon, friska..................	fria
	(ur 74/6) Byggnads- och gagnvirke, i allmänna ta-riffen ej specificeradt:
	Anmärkning till n:r 75 och 76 i allmänna tariffen. Genom blott sägning framställda späntade takspånsbräder tull-bebandlas efter n:r 76 som blott sägade. I längdriktningen tillhugget, sägadt eller pä annat sätt förarbetadt, icke hyiladt kantvirke (bjälkar, plankor o. dyl.), hvilket blott är försedt med tapphål, tappar, nr-skärningar, falsar eller borrhål, drager, om det består af mjuka träslag, de under n:r 75 och 76 bestämda tnllsat-serna med följande förhöjning:
	i händelse förtullning sker efter vikt för 100 kg................0,20 mark, i händelse förtullning sker efter rymdmått för 1 festmeter...........1,20 >	0,72 eller för 1 festmeter 4,32
ur 76	sågadt i längdriktningen eller på annat sätt förar- j betadt, icke hyfladt, af mjuka träslag......\|

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Tarif A.

ZöIIe bei der Einfuhr in Deutschland.

Der im gegenwärtigen Tarif erwähnte dcutsche allgemeine Tarif ist der Zolltarif
vom 25. Dezember 1902 in seiner durch das deutsche Reichsgesetz vom gleichen
Tage bestimmten Fassung.

Nummer des dcutschen allgemeiuen Tarifs.	Benennung der Gegenstände.	Zollsatz fur 1 Doppelzentner. Mark.
aus 36	Pilze, zerkleinert, gescbält, gepresst, getrocbnet, gedarrt, gebacken oder sonst einfach zubereitet. .	8
aus 47	Preisselbeeren, frisch...............	frei
	(aus 74/6) Bau- und Nutzholz, im allgemeiuen Tarife nicht besonders genannt:
	Anmerkung zu Nr. 75 und 76 des allgemeinen Tarifs. Durch biosses Sägen genutete Schindelbretter sind wie bloss gesägte Schindelbretter nach Nr. 76 zu verzollen. In der Längsrichtung beschlagene, gesägte oder in anderer Weise vorgerichtete, nicht gehobelte Kanthölzer (Balken, Bohlen und dergleichen), welche nur mit Zapfen-löchern, Zapfen, Schlitzen, Falzen oder Bohrlöchern ver-sehen sind, Tverden, wenn sie aus weichem Holze beste-hen, nach den Sätzen der Nr. 75 und 76 mit einem Zoll-zuschlage verzollt, welcher beträgt: im Nalle der Verzollung nach Gewicht fur 1 Doppelzentner...........0,20 Mark, im Fälle der Verzollung nach Baummass för 1 Festmeter...........1,20 > .
aus 76	in der Längsrichtung gesägt oder in anderer Weise ) vorgerichtet, nicht gehobelt, weich........j	0,72 oder fur 1 Festmeter 4,32

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Nummer
i tyska
allmänna
tariffen.

Artiklarnas

benämning.

Tullsats för
100 kilogram.

Mark.

ur 80

ur 81

ur 82

ur 85

Järnvägssyllar, bearbetade med yxa, äfven på icke
mer än en långsida sågade, icke hyfiade, af
mjuka träslag.................

Anmärkning. Järnvägssyllar, behandlade med ånga, impregnerade
eller eljest på kemisk väg behandlade, förtullas
utan förhöjning efter de i n:r 80 bestämda tullsatserna.

0,24

eller för 1 festmeter
1,44

Gatubeläggningskubbar af mjuka träslag.....

Anmärkning. Gatubeläggningskubbar af trä, behandlade
med ånga, impregnerade eller eljest på kemisk väg behandlade,
förtullas utan förhöjning efter de i n:r 81 bestämda
tullsatserna.

för 100 kg.

0,72

eller för 1 festmeter

4,32

Hjulnafvar, lötar, ekrar, äfvensom förarbetade, igenkännliga
ämnen därtill, af mjuka träslag . . . .

för 100 kg.

0,72

eller för 1 festmeter

4,32

Tunnbandsträ (klufvet till tunnband o. dyl.), äfven
rundböjdt:

skaladt, icke hyfladt; oskaladt och skaladt, hyfladt
eller försedt med de för omedelbar användning
som tunnband erforderliga inskärningarna,
s. k. hak..............

Anmärkning till n:r 84 och 85 i allmänna tariffen. En
glättning af klyfytan, som i samband med tillverkningen
af klufven korgpil och tunnbandsträ åstadkommes medelst
bandknif o. dyl., anses icke såsom afhyfling.

Bränsle (famnved, kubbved, risbränsle [äfven i knippor],
spån [affallsspån] och annat endast såsom
bränsle användbart träaffall, trärötter); barrkottar;
utlakadt garfträ och utlakad garfvarbark
(garflag), äfven i formade stycken (»Lohkuchen»)

för 100 kg.

fria

Träkol, äfven pulveriserade; träkolsbriketter . . . fria

Trämjöl och träull, äfven beredd för medicinskt

ändamål.................... 0,40

Starrgräs (»Waldhaar»), äfven torkadt, färgadt eller
sammansnodt till rep; vassrör, råa, oklufna; torfströ;
löf, barr, mossa och annat strö, alla slag . .

fria

Kungl. Maj:is Nåd. Proposition N:o 160.

Nummer
dos		Zollsatz fiir
deutschen	Benennung der Gegenstände.	1 Doppelzentner.
allgemeinen		Mark.
Tarifs.

aus 80

aus 81

aus 82

aus 85

Eisenbahnschwellen, mit der Axt bearbeitet, auch
auf nicht mehr als einer Längsseite gesägt, nicht
gehobelt, aus weichem Holze..........

Anmerlcung. Gedämpfte, getränkte (imprägnierte) oder sonst
auf chemischem Wege behandelte Eisenbahnschwellen werden
ohne Zollzuschlag nach den Sätzen der Nr. 80 verzollt.

Holzpflasterklötze aus weichem Holze.......

Anmerkung. Gedämpfte, getränkte (imprägnierte) oder sonst
auf chemischem Wege behandelte Holzpflasterklötze werden
ohno Zollzuschlag nach den Sätzen der Nr. 81 verzollt.

Naken, Helgen, Speichen, sowie fur diese G-egenstände
erkennbar vorgearbeitete Hölzer von weichem Holze •

Reifenstäbe (gespalten fur Hass- und ähnliche Reifen),
auch rund gebogen:

geschälte, nicht gehobelt; ungeschälte und geschälte,
gehobelt oder mit den zur unmittelbaren Verwendung
als Reifen erforderlichen Einschnitten,
dem sogenannten Schloss, versehen......

Anmerkung zu Nr. 84 und 85 des allgemeinen Tarifs.
Eine Glättung der Spaltfläche, die mit der Herstellungsweise
der gespaltenen Korbweiden und der Reifenstäbe
mitteis des Zugmessers oder dergleichen im Zusammenhange
steht, gilt nicht als Behobelnng.

Brennholz (Schichtholz [Klafterholz], Stockholz,
Reisig [auch in Bundeln], Späne [Abfallspäne] und
andere nur als Brennholz verwertbare Holzabfälle,
Wurzeln); Zapfen von Nadelhölzern; ausgelaugtes
Gerbholz und ausgelaugte Gerbrinden (Gerblohe),
auch geformt (Lohkuchen)...........

Holzkohlen, auch gepulvert; Holzkohlenbriketts . .

Holzmehl und Holzwolle, auch fiir Heilzwecke zubereitet.
...................

Seggen (Waldhaar), auch getrocknet, gefärbt oder
zu Strängen zusammengedreht; Schilfrohr, roh,
ungespalten; Torfstreu; Laub, Baumnadeln, Moos
und sonstige Streu aller Art..........

0,24

oder fiir 1 Festmeter

1,44

fhr 1 Doppelzentner

0,72

oder fiir 1 Festmeter

4,32

fiir 1 Doppelzentner
0,72

oder fiir 1 Festmeter

4,32

fiir 1 Doppelzentner

frei

0,40

frei

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

[Nummer i tyska allmänna	Artiklarnas benämning.	Tullsats för 100 kilogram.
tariffen.		Mark.
ur 111	Hårbärande vildt, icke lefvande, äfven styckadt, icke tillredt....................	20
	Anmärkning till n:r 115—117 i allmänna tariffen. Fisk (sill därunder inbegripen), som uteslutande till förvaring under transporten beströtts med salt eller begjutits med saltvatten, behandlas såsom färsk fisk; däremot drager urtagen eller sönderskuren färsk fisk, om den inkommer i saltlake, den för saltad fisk bestämda tullsatsen.
ur 122	Kräftor, lefvande eller blott kokta........	fria
156	Horn, äfven af hjortdjur, ben, bornkvickar, bofvar, klöfvar, fågelnäbb, tänder, råa, äfven på tvären skurna i bitar; färgade stycken af Hjorthorn, sådana de vid tillverkning af knappar o. dyl. tjäna som råämne; musselskal (äfven med pär-lor) och koraller, råa, äfven pulveri serade eller malna; kauris, sköldpaddskal (hela), djurtaggar, hvalfiskbarder (oarbetadt fiskben), äfvensom andra animaliska skärbara ämnen, oarbetade......	fria
157	Kreaturstarmar och -magar, friska eller torkade, äfven insaltade, icke afsedda som födoämnen; blåsor af djur, med undantag af husbiås, friska eller torkade; guldslagarhinna, tillskuren; löpe, äfven tätnad, icke sprithaltig .........	fria
ur 161	Blod af slaktade kreatur, flytande eller torkad; djur-senor, äfven torkade; gödsel, animalisk (afträdes-och ladugårdsgödsel), äfven torkad.......	fria
191	Naturligt vatten, annat än mineralvatten, äfven de-stilleradt; is, rå, naturlig eller konstgjord . . .	fri
223	Lera, porslinslera (kaolin) däri inbegripen, samt an-nan lera, alla slag, äfven bränd, malen eller slammad; schamotte- och dinasmurbruk.....	fria
224	Färgj ordarter (äfven krita), råa, äfvensom såsom råa färgjordarter användbara affall och biprodukter från industrien; grafit, rå (i stycken), malen eller slammad...................	fria

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Nummer des deutschen allgemeinen Tarifs.	Benennung der Gegenstände.	Zollsatz fur 1 Doppelzentner. Mark.
aus 111	Haarwild, nicht lebend, auch zerlegt, nicht zubereitet	20
	Anmerkung zu Nr. 115 bis 117 des allgemeinen Tarifs. Fiscbe (einschliesslich der Heringe), die lediglicli zur Er-baltung wäbrend der Versendung mit Salz bestreut oder mit Salzwasser begossen sind, werden als frische Fiscbe behandelt; dagegen unterliegen ausgenommene oder zer-schnittene friscbe Fische, wenn sie in Salzlake eingehen, dem Zollsatze för gesalzene Fiscbe.
aus 122	Siisswasserkrebse, lebend oder bloss abgekocht . . .	frei
156	Hörner, Geweihe, Knochen, Knochenzapfen, Hufe, Klauen, Yogelschnäbel, Zähne, roh, auch in der Querrichtung in einzelne Teile zerschnitten; ge-färbte Stiicke von Hirschgeweihen, wie sie bei oer Herstellung von Knöpfen und ähnlichen Gegenstän-den als KohstofF dienen; Muschelschalen (anch mit Perlen) und Korallen, roh, auch gepulvert oder gemahlen; Kauris, Schildkrötenschalen (in ganzen Gehäusen), Tierstacheln, Walfischbarten (rohes Fischbein) sowie sonstige tierische SchnitzstofFe, roh	frei
157	Därme und Magen von Yieh, frisch oder getrocknet, auch eingesalzen, nicht zum Genusse; tierische Blasen, mit Ausnahme der Hausenblase, frisch oder getrocknet; Goldschlägerhäutchen, zugeschnitten; Lab, auch eingedickt, nicht weingeisthaltig . . .	frei
aus 161	Blut von geschlachtetem Yieh, flussig oder einge-trocknet; Tierflechsen, auch getrocknet; Diinger, tierischer (Abtritt- und Stalldiinger), auch ge-trocknet ....................	frei
191	Naturliches Wasser, anderes als Mineralwasser, auch destilliert; Eis, rohes, nattirliches und klinstliches	frei
223	Ton einschliesslich der Porzellanerde (Kaolin) und Lehm aller Art, auch gebrannt, gemahlen oder geschlemmt; Schamotte- und Dinasmörtel ....	frei
224	.Farberden (auch Kreide), roh, sowie als rohe Farb-erden verwendbare Abfälle und Nebenerzeugnisse der Industrie; Graphit, roh (in Stucken), gemahlen oder geschlemmt................	frei

Bih. till Riksd. Prot. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 94 Höft.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Nummer i tyska allmänna tariffen.	Artiklarnas benämning.	Tullsats för 100 kilogram. Mark.
226	Kiselgur (infusoriejord), kvarts, kvartssand; flinta,
	rå, äfven bränd eller malen...........	fria
227	Kalk, kolsyrad, magnesit, dolomit, viterit, stron-tianit, äfven bränd; kalk, bränd, släckt; kalk-
	murbruk; kalk, naturlig fosforsur........ Anmärkning till n:r 234 i allmänna tariffen. Under n:r 234 hänföras äfven råa eller blott råhnggna verkstenar. Med blott råhnggna verkstenar förstås sådana, hvilka endast utvisa en bearbetning med pikhacka (Spitzhammer) eller med spetsmejsel, såsom brukas för att genom borttagan-det af öfvorflödiga delar göra dem lämpliga för transporten.	fria
236	Andra jordarter och råa mineralämnen, i allmänna tariffen ej specificerade eller inbegripna, äfven brända, slammade, malna eller renade; kritmassa (af - krita, andra jordarter, lim o. dyl.) till for-
	marearbeten..................	fria
ur 243	Beck, alla slag, med undantag af stenkolsbeck; beck-bottensats (återstod från beckberedning); beck-artade rester från rening af mineraloljor, såframt de sjunka i vatten; torftjära, trätjära och björkolja
	(daggert, björktjära)..............	fria
259	Vagnssmörja ..................	6
271	Ammoniakvatten (gasvatten), salmiaksprit ....	fria
289	Etsnatron, i fast form (natriumhydroxyd) eller i flytande (natronlut); etskali, i fast form (kalium-
	hydroxyd) eller i flytande (kalilut).......	3,50
297	Järnvitriol (grön vitriol, järnsulfat), zinkvitriol (hvit
	vitriol, zinksulfat)...............	fria
309	Kalciumacetat (ättiksyrad och träättiksyrad kalk) . Andra acetater, i allmänna tariffen ej specificerade,	0,50
	äfvensom acetonolja..............	fria
337	Bläck och bläckpulver..............	4

Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 160.

Nummer
des		Zollsatz fur
deutschen allgemeinen	Benennung der Gegenstände.	1 Doppelzentuer.
Tarifs.		Mark.
226	Kieselgur (Infusorienerde), Quarz, Quarzsand; Feuer-	frei
	steine, rot, auch gesehreckt oder gemahlen . . .
227	Kalk, kohlensaurer, Magnesit, Dolomit, Witherit,
	Stron tianit, auck gebrannt; Kalk, gebrannter, ge-löscbt; Kalkmörtel; Kalk, natiirlicher phospbor-
	saurer ....................	frei
	Anmerkung zu Nr. 234 des allgemeinen Tarifs. Unter
	Nr. 234 fallen auch rohe oder bloss roh behauene Werk-steine. Unter bloss roh behauenen Stelnen werden solcbe verstanden, welche lediglich eine Bearbeltung mit dem
	Zweispitz (Spitzhammer) oder mit dem SpitzmeisBel zeigen, wie solcbe erfolgt, um von dem Stein iiberflnssige Teile
	abzuschlagen und ibn zur Yersendung geeignet zu machen.
236	Sonstige Erden nnd robe mineraliscbe Stoffe, ander-
	weit im allgemeinen Tarife nicht genannt oder inbegriffen, auch gebrannt, geschlemmt, gemahlen oder gereinigt; Kreidemasse (aus Kreide, ande-ren Erden, Leim und dergleichen) zu Former-
	arbeiten....................	frei
ans 243	Pech aller Art, mit Ausnahme des Steinkohlenpechs;
	Pechsatz (Ruckstand von der Pechbereitung);
	pechartige Ruckstände von der Destination der Mineralöle, soweit sie im Wasser untersinken; Torf teer, Holzteer und Dagget (Daggert, Birken-
	teer).....................	frei
259	Wagenschmiere.................	6
271	Ammoniakwasser (Gaswasser), Salmiakgeist ....	frei
289	Ätznatron, fest (Natriumhydroxyd) oder fltissig (Na-
	tronlauge); Ätzkali, fest (Kaliumhydroxyd) oder flussig (Kalilauge)...............	3,50
297	Eisenvitriol (grtiner Vitriol, Eisensulfat), Zinkvitriol
	(weisser Vitriol, Zinksulfat)..........	frei
309	Calciumacetat (essigsaurer und holzessigsaurer Kalk) Andere Acetate, anderweit im allgemeinen Tarif	0,50
	nicht genannt, sowie Acetonöl.........	frei
337	Tinte und Tintenpulver............

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Nummer i tyska allmänna tariffen.	Artiklarnas benämning.	Tullsats för 100 kilogram. Mark.
349	Träsprit (metylalkohol), rå; aceton, rå...... Anmärkning. Under n:r 349 bänföres träsprit, hvars styrka, vid 15° 0. profvad med en alkoholometer efter viktsdelar per % för brännvin, icke öfverstiger 95 %.	fria
ur 350	Träsprit, renad.................	8
378	Trätjäre- och torftjärekreosot.......... (ur 472/4) Linnegarn (garn af lin eller linblånor), äfven blandadt med jute, dock utan inblandning af andra textilämnen:	fria
ur 473 498	enkelt, blekt, färgadt, tryckt: t. o. m. n:r 20 engelskt............ öfver n:r 20 t. o. m. n:r 35 engelskt...... öfver n:r 35 t. o. m. n:r 75 engelskt...... Täta väfnader af de under afdelning 5 D i allmänna tariffen upptagna textilämnen, äfven blandade med hästbår, dock utan inblandning af andra anima-liska textilämnen eller bomull, icke hänförliga under n:r 486 t. o. m. 491 i allmänna tariffen, försedda med mönster (råa, blekta, färgade, tryckta, kulört väfda): damast................. andra....................j	13 16 21 150 tullsatserna under n:r 492 och 493 i allmänna tariffen + 10 mark.
ur 556	Skodon af skinn, alla slag, äfven af hudar med hår eller af hudar af fiskar eller kräldjur, med andra sulor än af trä: tofflor, utan afseende på vikten........ Anmärkning. Såsom tofflor anses sådana skodon, hvilka hvarken hafva ställning för vristen eller hälen och icke heller på annat sätt (t. ex. genom snören, knappar eller resårinsättningar) äro afsedda att fast omsluta foten. Den traktatsenliga tullsatsen tillämpas äfven på tofflor, för-sedda med en enkel klacklapp, dock icke på sådana med klackar.	60

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Nummer des deutschen allgemeinen Tarifs.	Benennung der Gegenstände.	Zollsatz fur 1 Doppelzentner. Mark.
349	Holzgeist (Methylalkohol), rot; Acetou, roh .... Anmerlcung. Unter Nr. 349 fällt Holzgeist, dessen Starke, bei 15 ° C. mit einem Alkoholometer nåck Gewichtsteilen in Hundert för Branntwein festgestellt, nicht mehr als 95 Gewichtsteile beträgt.	frei
aus 350	Holzgeist, gereinigt..............	8
378	Holzteer- und Torfteerkreosot.......... (aus 472/4) Leinengarn (Garn aus Flachs oder Flachs-werg), auch gemisclit mit Jute, jedoch ohne Bei-mischung von anderen Spinnstoffen:	frei
aus 473	eindrähtig, gebleicht, gefärbt, bedruckt:
	bis Nr. 20 engliscb.............	13
	tiber Nr. 20 bis Nr. 35 englisch........	16
	tiber Nr. 35 bis Nr. 75 englisch........	21
498	Dichte Gewebe aus Gespinsten von Spinnstoffen des _ Abschnitts 5 D des allgemeinen Tarifs, auch gemischt mit Pferdehaaren, jedoch ohne Beimi-schung von anderen tierischen Spinnstoffen oder Baumwolle, nicht unter Nr. 486 bis 491 des all-gemeinen Tarifs fallend, gemustert (roh, gebleicht, gefärbt, bedruckt, bunt gewebt):
	Damaste ............... \|	150 Zollsätze der Nr. 492
	andere............. J	und 493 des allge-
	meinen Tarifs + 10 Mark.
aus 556	Schuhe aus Leder aller Art, auch aus behaarten Häuten oder aus Häuten von Fischen oder Kriech-tieren, mit anderen Sohlen als Holzsohlen: Pantoffel und Hausschuhe, ohne Bucksicht auf
	das Gewicht................ Anmerlcung. Als Pantoffel nnd Haussclrahe sind solche Schuhe anszusehen, die weder Histstellung noch Fersen-stellung haben uoch in anderer Weise (z. B. durch Zug-schnuro, Yerschlussknöpfe oder elastische Einsätze) zur fe-sten Umschliessung des Fusses eingerichtet sind. Der ver-tragsmäsBige Zollsatz ist auch auf Pantoffel und Haus-schuhe mit einem Absatzfleck, jedoch nicht auf solche mit Absätzen (Stöckeln) anzuwenden.	60

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Nummer i tyska allmänna tariffen.	Artiklarnas benämning.	Tullsats för 100 kilogram. Mark.
562	Handskar, helt eller delvis af skinn (med undantag af med pälsverk vare sig öfverkladda eller fod-rade och af till sadelmakararbeten hänförliga,
	stoppade fäkthandskar).............	125
ur 577	Skodon af kautschuk, äfven i förening med sulor af
	andra ämnen, lackerade............ (ur 615/634) Trävaror:	80
615	Byggnads- och gagnvirke, hyfladt, falsadt, spåntadt, med stämjärn urtaget, försedt med tappar eller urskärningar, såframt det icke är hänförligt under något annat nummer i afdelning 10 B i allmänna tariffen: oarbetadt: knifskurna, fanerartade träskifvor af poppel-
	eller alträ i små dimensioner ...... annat, så framt det icke är undantaget i an-märkningen till n:r 75 och 76 i allmänna	2
	tariffen.................	3,25
	bearbetadt ..................	10
ur 624	Spolar, äfven färgade.............. (ur 625/6) Möbler och möbeldelar, grofva (icke stop-pade), icke fanerade:	5
ur 625	af mjuka träslag, råa............ (ur 628/9) Snickar-, svarfvar- och vagnmakar-arbeten, grofva, äfvensom andra grofva trävaror, i föregående nummer uti afdelning 10 B i all-männa tariffen ej specificerade:	4,50
ur 628	fönsterramar, dörrar, trappor, och delar af sådana, profilerade trälister: råa............ Grofva, råa plattor af mjuka träslag, hvilka på båda ytorna fullständigt öfverdragits med ett genom ett bindemedel (cement eller dylikt) fast-satt enkelt eller flerfaldigt papplager (s. k. Compo-
	4
	board) .....................	5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Nummer
des		Zollsatz fur
deutschen	Benennung der Gegenstände.	1 Doppelzentner.
allgemeinen
Tarifs.		Mark.

562

aus 577

615

aus 624

aus 625

aus 628

Handschuhe ganz oder teilweise aus Leder (mit
Ausnahme der mit Pelzwerk tiberzogenen oder mit
solchem geftitterten Handschuhe und der als Sattlerware
zu behandelnden ausgepolsterten Fechthandschuhe).
.................

Schuhe aus Kautschuk, auch in Verbindung mit
Sohlen aus anderen Stoffen, lackiert......

(aus 615/634) Holzwaren:

Bau- und Nutzholz, gehobelt, gefalzt, genutet, gestemmt,
gezapft, geschlitzt, soweit es nicht unter
eine andere Nummer des Abschnitts 10 B des allgemeinen
Tarifs fällt:

roh:

durch Messerung hergestellte fnrnierartige
Brettchen aus Pappelholz oder Erlenholz in
kleinen Abmessungen..........

anderes, soweit es nicht in der Anmerkung
zu Nr. 75 und 76 des allgemeinen Tarifs
ausgenommen ist.............

bearbeitet..................

Spulen, auch gefärbt...............

(aus 625/6) Möbel und Möbelteile, grobe (nicht gepolstert),
unfurniert:

aus weichem Holze, roh...........

(aus 628/9) Tischler-, Drechsler- und Wagnerarbeiten,
grobe, sowie sonstige grobe Holzwaren, in den
vorhergehenden Nummern des Abschnitts 10 B des
allgemeinen Tarifs nicht genannt:

Pensterrahmen, Turen, Treppen, und Teile von solchen,
proiilierte Holzleisten: roh........

Grobe rohe Platten aus weichem Holz, die auf beiden
Breitseiten mit einer durch ein Bindemittel (Zement
oder dergleichen) befestigten einfachen oder
mehrfachen Pappschicht vollständig iiberzogen sind
(sogenanntes Compoboard)...........

125

3,25

4,50

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Nummer i tyska allmänna tariffen.	Artiklarnas benämning.	Tullsats för 100 kilogram. Mark.
629	bearbetade:
	fönsterramar, dörrar, trappor, och delar af sådana	11
	andra ..................... (ur 649/50) Halffabrikat för pappers- och papptill-verkning, våt eller torr massa, äfven blekt eller färgad eller försatt med mineralämnen, lim o. s. v.:	io_
650	af trä, halm, espartogräs eller andra växtfibrer: trämassa (mekaniskt beredd trämassa, slip-	1,25
	massa).................. kemiskt beredd trämassa (cellulosa); halm-,
	esparto- och annat fiberämne.......	1,25
ur 652	Papp, alla slag: hvit eller med färg bestruken, öfverklistrad med
	hvitt eller färgadt papper; målarpapp ....	10
655	Omslagspapper, icke hänförligt under n:r 654 i all-
	männa tariffen................. Annat papper, icke hänförligt under andra nummer i allmänna tariffen, häri inbegripet kartongpapper,	3
	äfven linjeradt, pergamenteradt eller kornigt . . Anmärkning till n:r 654 och 655 i allmänna tariffen. Såsom omslagspapper behandlas allt papper utan skillnad till ämnet, hvaraf det är framställdt, som icke är till tryck-, skrif-, sug- och ritpapper tjänligt, i synnerhet påspapper såväl som de i regeln mer eller mindre limmade papperssorter, hvilka vanligen tjäna till omslag eller in-packning. Papper af nämnda slag förtullas efter en tull-sats af 3 mark för 100 kg., äfven om det är på båda sidor jämnt eller glättadt, i massan kulört färgadt eller försedt med tryckta bruksanvisningar, varureklamer, mönster o. dyl. Med underlag af textilvaror försedt papper hänföres icke till omslagspapper. För särskiljande af omslagspapper och papp tjänar i tvifvelaktiga fall ytans förhållande till vikten som bestämmande på så sätt, att som omslagspapper behandlas blott sådant papper, af hvilket 1 meter i fyrkant väger mindre än 350 gram. Från förtullning såsom silkespapper undan-tages allt papper, hvars vikt för 1 meter i fyrkant öfver-stiger 30 gram.	6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Nummer des deutschen allgemeinen Tarifs.	Benennung der Gegenstände.	Zollsatz fur 1 Doppelzentner. Mark.
629	bearbeitet: Fensterrahmen, Turen, Treppen, und Teile von solehen...........	11
	andere..........	10
650	(aus 649/50) Halbzeug (Halbstoff zur Papier- und Pappenbereitung), breiartig oder in fester Form, auch gebleicbt oder gefärbt oder mit mineralischen Stoffen, Leim usw. versetzt: aus Holz, Strob, Espartogras oder anderen Pflanzenfasern: Holzmasse (mecbanisch bereiteter Holzstoff, Holzschliff)......... cbemiscb bereiteter Holzstoff (Zellstoff, Zellu-lose); Stroh-, Esparto- und anderer Faserstoff	1,25 1,25
aus 652	Pappen aller Art: weiss oder farbig gestricben, mit weissem oder farbigem Papier beklebt; Malerpappe.....	10
655	Packpapier nicht unter Nr. 654 des allgemeinen Ta-rifs fallend...........	3
	Anderes Papier, nicht unter andere Nummern des allgemeinen Tarifs fallend, einschliesslich des Kar-tonpapiers, auch liniiert, pergamentiert oder gekörnt	6
	Anmerkung zu Nr. 654 und 655 des allgemeinen Tarifs. Als Packpapier werden ohne Unterschied des Stoffes, aus welchem das betreffende Papier hergestellt ist, alle Papiere behandelt, welche sich zur Verwendung als Druck-, Schreib-, Lösch- oder Zeichenpapier nicht eignen, insbesondere die Gattung der Tiitenpupiere sowie die als Papier zum Ein-wickeln, Einschlagen oder Einpacken erkennbaren, in der Regel mehr oder weniger geleimten Papiersorten. Papiere dieser Art sind zum Satze von 3 Mark fur 1 Doppelzent-ner auch dann zu verzollen, wenn sie auf beiden Seiten glatt oder geglättet, in der Masse bunt gefärbt oder mit Gebrauchsanweisungen, "Warenanpreisungen, Mustern und dergleichen bedruckt sind. Mit Gnterlagen von Gespinst-waren vorsehene Papiere gehören nicht zu den Packpa-pieren. Fur die Unterscheidung von Packpapier und Pappa ist in Zweifelsfällen das Verhältnis der Fläche zum Gewicht in der Weise massgebend, dass als Pack-papier nur solche Papiere zu behandeln sind, von denen 1 Meter im Geviert weniger als 350 Gramm wiegt. Von der Verzollung als Seidenpapier sind alle Papiere ausgenommen, deren Gewicht auf 1 Meter im Geviert 30 Gramm iibersteigt.
Bih.	till Riksd. Prof. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 94 Höft.	6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Nummer i tyska allmänna tariffen.	Artiklarnas benämning.	Tullsats för 100 kilogram. Mark.
667	Brefpapper, brefkort och. brefkuverter i askar etc. af papper, papp eller trä (»Papierausstattung»): i askar etc., öfverkladda (helt eller delvis) med skinn eller textilvaror, helt eller delvis af
	siden, eller därmed annorledes försedda . . . i askar etc., af annan beskaffenhet:	35
	af papper eller papp............	12
	af trä ................... Anmärkning. Tid små band af textilämnen, alla slag, med bvilka brefpapper, brefkort ocb brefkuverter äro om-bundna, såväl som vid obetydliga utsmyckningar af själfva askarna etc. med dylika små band, fästes icke afseende vid tullbehandlingen.	15
681	Gatsten..................... Anmärkning till n:r 682 i allmänna tariffen. Klufna, på de smala sidorna råa eller blott råhuggna plattor af granit af mer än 16 cm. tjocklek lämnas tullfria. (ur 685/6) Stenhuggeriarbeten, oslipade, ohyflade, äfven i förening med olackeradt, opoleradt trä eller järn:	fri
nr 685	släta, icke profilerade, icke svarfvade, icke ut-sirade, af granit: kantstenar för trottoarer, på två långsidor och på båda kortsidorna slätt bearbetade,
	eljest råa eller blott råhuggna.....	0,25
	andra arbeten.....•........ Anmärkningar. 1. Såsom släta, icke profilerade stenhuggeriarbeten efter n:r 685 behandlas oslipade, ohyflade, icke svarfvade fönsterbänkar, gesimsdelar och andra byggnads- och verkstenar med och utan kanter och med bearbetade, släta eller buktiga ytor, såtillvida som bearbetningen, i synnerhet med hänsyn till buktiga ytor, synbarligen är betingad genom stenens tekniska användning. 2. Trappstenar af granit förtullas efter n:r 685, äfven då de, i ändamål att få fotsteget bredare, äro försedda med ett enkelt, icke profileradt utsprång.	0,50

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Nummer des deutschen allgemeinen Tarifs.	Benennung der Gegenstände.	Zollsatz fur 1 Doppelzentner. Mark.
667	Briefpapier, Briefkarten und Briefumschläge in Be-hältnissen aus Papier, Pappe oder Holz (Papieraus-stattung), und zwar: in Behältnissen, mit Leder oder mit Gespinst-waren ganz oder teilweise aus Seide iiberzogen (ganz oder teilweise) oder damit ausgestattet	35
	in Behältnissen von anderer Beschaffenkeit: aus Papier oder Pappe...........	12
	aus Holz.................	15
	Anmerkung. Bändchen aus Gespinsten jeder Art, mit denen Briefpapier, Briefkarten nnd Briefumschläge gebunden sind, sowie geringfugige Ansstattungen der Behältnisse selbst mit solchen Bändchen bleiben bei der Verzollung ausser Betracht.
681	Pflastersteine..................	frei
	Anmerkung zu Nr. 682 des allgemeinen Tarifs. Gespal-tene, au den Schmalseiten rohe oder bloss roh behauene Platten aus Granit von mehr als 16 Zentimeter Starke werden zollfrei abgolassen.
aus 685	(aus 685/6) Steinmetzarbeiten, ungeschliffen, ungeho-belt, auch in Yerbindung mit unlackiertem, unpo-liertem Holze oder Eisen: von schlichter, nicht profilierter Arbeit, nicht abgedreht, nicht verziert, aus Granit: Bandsteine ftir Biirgersteige, an zwei Längs-seiten und an den beiden Kopfseiten schlicht bearbeitet, sonst roh oder bloss roh behauen ..............	0,25
	andere Arbeiten.............	0,50
	Anmerkungen. 1. Als Steinmetzarbeiten von schlichter, nicht profilierter Arbeit im Sinne der Nr. 685 sind ungeschliffene, unge-hobelte, nicht abgedrelite Fensterbänke, Gesimsteile und andere Bau- und Werksteine mit und ohne Kan-ten und mit ebenen oder gekrummten Bearbeitungs-fiächen insoweit zu behandeln, als die Bearbeitung, insbesondere diejenige in gekrummten Flächen, ersicht-lich durch die technische Zweckbestimmung des Steines bedingt ist. 2. Stufen aus Granit sind auch dann nach Nr. 685 zu verzollen, wenn sie zur Vergrösserung der Auftritt-breite mit einem einfachen, nicht gegliederten Wulst versehen sind.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Nummer i tyska allmänna tariffen.	Artiklarnas benämning.	Tullsats för 100 kilogram. Mark.
693	Kvarnstenar, äfven i förening med järnband eller metallhylsor..............	fria
ur 694	Slip- och brynstenar, helt eller delvis af karbo-rundum................	12
	(ur 713/4) Murstenar (murtegel, tegelstenar) af tegel-lera, som färgar sig i bränningen, obrända eller brända, oglaserade:
713	hålstenar (»Hohlsteine», »Lochsteine») och hålplattor, skrofliga eller släta..............	0,15
	formstenar, skrofliga eller släta..........	0,20
ur 716	Klinker, alla slag, af lera, oglaserade .......	0,20
ur 719	Kör af lera, oglaserade eller glaserade: dräneringsrör...........	fria
724	Eldfasta stenar, alla slag (schamottstenar, dinas- och andra kvartsstenar, bauxit- och magnesiastenar, kolstenar för eldfast ugnsutmurning), oglaserade eller glaserade: rätvinkliga, vägande netto under 5 kg. pr stycke	0,35
	rätvinkliga, vägande netto 5 kg. eller däröfver pr stycke; andra än rätvinkliga utan afseende på vikten pr stycke............	0,50
ur 728	Släta, oglaserade golfplattor af lera eller halfför-glasadt lergods (»gefrittetes Tonzeug»), genom sam-manpressning af olikfärgade lermassor försedda med mönster.............	3
	Anmärkning. Plattor af förenämnda slag, om de till tjock-leken öfverskrida 11/a centimeter, behandlas alltid såsom golfplattor och undantagas från förtullningen såsom vägg-plattor efter n:r 729 i allmänna tariffen.
	Anmärkningar till afdelning 14 i allmänna tariffen. 1. I motsats till murstenar och klinker behandlas såsom gatubeläggningsplattor och golfplattor af lera blott sådana till ytan parallellformiga lerkroppar, vid hvilka såväl längden som äfven bredden uppgår till minst fem gånger tjockleken. Detta kännetecken tjänar äfven för skiljande af eldfasta plattor från eldfasta stenar.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Nummer des deutschen allgemeinen Tarifs.	Benennung der Gegenstände.	Zollsatz fiir 1 Doppelzentner. Mark.
693	Miihlsteine, auch in Verbindung mit eisernen Reifen oder Hetallhiilsen...............	frei
aus 694	Schleif- und Wetzsteine, ganz oder teilweise aus Kar-borund ...............	12
	(aus 713/4) Mauersteine (Mauerziegel, Backsteine) aus farbig sich brennendem Ziegelton, ungebrannt oder gebrannt, unglasiert:
713	Hohlsteine, Locbsteine und Locbplatten, rauh oder glatt .....................	0,15
	Formsteine, rauh oder glatt...........	0,20
aus 716	Klinker aller Art aus Ton, unglasiert......	0,20
aus 719	Röhren aus Ton, unglasiert oder glasiert: Drainröhren..................	frei
724	Feuerfeste Steine jeder Art (Schamottsteine, Dinas-und andere Quarzsteine, Bauxit- und Magnesia-steine, Kohlenstoffsteine fur feuerfeste Ofenausmaue-rung), unglasiert oder glasiert: rechteckige bei einem Reingewiekte des Stiickes von weniger als 5 Kilogramm.......	0,35
	rechteckige bei einem Reingewichte des Stiickes von 5 Kilogramm oder dariiber; andere als rechteckige ohne Riicksicht auf das Gewicht des Stiickes................	0,50
aus 728	Grlatte, nnglasierte Bodenplatten aus Ton oder ge-frittetem Tonzeug, durch Zusammenpressen ver-schiedenfarbiger Tonmassen mit Mustern versehen	3
	Anmerlcung. Platten der vorstehend bezeichneten Art sind, wenn ihre Starke mehr als 1 Va Zentimeter beträgt, stets als Bodenplatten zu behandeln nnd von der Verzollnng als Wandbekleidungsplatten nach Nr. 729 des allgemeinen Tarifs ausgenommen. Anmerkungen zu Abschnitt 14 des allgemeinen Tarifs. 1. Im Gegensatze zu Mauersteinen und Klinkern sind als Pllasterplatten aus Ton und als Bodenplatten aus Ton nur solche parallelflächige Tonkörper zu behandeln, bei welchen sowohl die Länge als auch die Breite mindestens dom Punlfacben der Dicke gleicbkommt. Dieses Merkmal dient auch fur die Unterscheidung der feuerfesten Platten von den feuerfesten Steinen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Nummer i tyska allmänna tariffen.	Artiklarnas benämning.	Tullsats för 100 kilogram. Mark.
	2. Lervaror, som framställts genom sammanpressning af olikfärgade lermassor utan att likväl därigenom på ytan vara försedda med mönster, förtullas icke såsom flerfärgade utan som enfärgade.
ur 763	Glas, i allmänna tariffen ej specificeradt, äfven fram-ställdt genom pressning eller stansning, eller sli-padt, poleradt, mattslipadt, skuret, etsadt eller försedt med mönster; glastråd och. glasull:
	icke färgadt, icke ogenomskinligt....... (ur 777/843) Järn och järnlegeringar: Anmärkning till n:r 784 i allmänna tariffen. Under knäppel förstås valsade, icke riktade (»adjustierte») stänger från 30 t. o. m. 110 millimeters tjocklek med olika tvär-- snittsformer, men mest af kvadratisk, rutformig eller ilat form, med mer eller mindre afrundade kanter.	12
785	Smidhart järn i stänger (valsadt, smidt eller draget), äfven fasoneradt; äfvensom bandjärn:
	icke öfver 12 cm. längd, för omsmältning . . .	1
	med invalsade mönster eller ornamenter ....	5
	annat .................... (786/787) Plåt:	2,50
786	rå, utan valshud,riktad,glättad (»dressiert»), fernissad:
	1 öfver 1 mm..........	3
	af en tjocklek { - ,, n 0 [ 1 mm. eller därunder..... Anmärkning. Under n:r 786 hänföres också glättad (>dres-siert>) plåt, som genom valsning erbållit en jämnt glatt, glänsande, något speglande yta, änskönt den icke under-gått någon annan bearbetning efter valsningen.	4,50
787	slipad, lackerad, polerad, brunerad eller på annat sätt med konst framställd oxidhinna, äfven öfver-dragen med en speglande oxidhinna:
	1 öfver 1 mm..........	5
	af en tjocklek { . „ 3u , J 1 1 mm. eller därunder..... Anmärkning till n:r 791 i allmänna tariffen. Under n:r 791 hänföres jämväl tråd, som omedelbart vid dragningen eller valsningen fått ett blankt utseende, äfvensom tråd, som blott till följd af användning af kopparsaltlösningar vid dragningen företer en tunn kopparanstrykning.	5,50

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Nummer des deutschen allgemeinen Tarifs.	Benennung der Gegenstände.	Zollsatz för 1 Doppelzentner. Mark.
aus 763	2. Tonwaren, die dnrch Znsammenpressen yerschiedenfar-biger Tonmassen hergestellt, hierdurch jedoch nicht auf der Schauseite mit Mnstern versehen sind, werden nicht als mehrfarbig, sondera als einfarbig verzollt. Glas, anderweit im allgemeinen Tarife nicht genannt,
	auch durch Pressen oder Stanzen hergestellt oder geschliffen, poliert, abgeriehen, geschnitten, geätzt, gemustert; Glasgespinst nnd Glaswolle: nicht gefärbt, nicht undurchsichtig......	12
785	(aus 777/843) Eisen und Eisenlegierungen: Anmerkung zw Nr. 784 des allgemeinen Tarifs. TJnter Knuppeln werden gewalzte, nicht gerichtete (adjnstierte) Stäbe von 30 bis 110 Millimeter Dicke mit verschiedenen Querschnittsformen, meist aber von qnadratischer, rauten-förmiger oder ilacher Form mit mehr oder weniger abge-rnndeten Kanten verstanden. Schmiedbares Eisen in Stäben (gewalzt, geschmie-
	det oder gezogen), auch geformt (fassoniert); fer-ner Bandeisen: nicht ii b er 12 Zentimeter lång, zum Umschmelzen	1
	mit eingewalzten Mustern oder Yerzierungen. .	5
	anderes...................	2,50''
786	(786/787) Blech: roh, entzundert, gerichtet, dressiert, gefirnisst:
	( von mehr als 1 Millimeter . . .	3
	in er tär ej VQn j Millimeter oder darnnter .	4,50
787	Anmerkung. Unter Nr. 786 fallen auch dressierte Bleche, die durch Walzen eine gleichmässig glatte, glänzende, etwas spiegelnde Oberfläche erhalten, jedoch keine dem Walzen nachfolgende Bearbeitung erfahren haben. abgeschliffen, lackiert, poliert, gebräunt oder sonst
	ktinstlich oxydiert, auch mit spiegelnder Oxyd-schicht tiberzogen: 1 von mehr als 1 Milimeter. . .	5
	in der Starke ( , , , [ von 1 Milimeter oder darunter	5,50
	Anmerkung zu Nr. 791 des allgemeinen Tarifs. Unter Nr. 791 fallen anch Drähte, die unmittelbar beim Ziehen oder Walzen ein blankes Anssehen erhalten haben, ferner Drähte, die nur infolge der Anwendung von Kupfersalz-lösnngen beim Ziehen einen diinnen Kupferanflug aufweisen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Nummer
i tyska
allmänna
tariffen.

ur 792

ur 794

798

799

808

ur 813

Artiklarnas ben ä m ning.

Anmärkning till n:r 791/2 i allmänna tariffen. Under
träd förstås sådant draget eller valsadt järn, som utan
afseende på genomskärningens form icke i någon riktning
öfverskrider 5 millimeters tjocklek, och vidare, utan afseende
på tjockleken, allt i form af knippor inkommande
eller i form af ringar o. dyl. upprulladt, valsadt eller
draget järn. Likväl förtullas i form af knippor inkommande
eller i ringar o. dyl. upprulladt, valsadt eller draget
järn, om dess bredd öfverstiger 10 millimeter, såsom
bandjärn och, om bredden öfverstiger 25 centimeter, såsom
järnplåt.

Tråd, valsad eller dragen, fasonerad däri inbegripen,
förtennt, af cn tjocklek under 0,5 t. o. in. 0,22
millimeter...................

Rör, icke hänförliga under n:r 793 i allmänna tariffen,
valsade eller dragna, råa:

under 2 millimeters godstjocklek.......

(798/9) Smidbart gjutgods, smidesstycken och andra
varor af smidbart järn, i allmänna tariffen ej specificerade
:

raa:

med en netto
vikt pr stycke

bearbetade:

af mer än 150 kilogram.....

af mer än 1001, o. m. 150 kilogram
af mer än 25 t. o. m. 100 kilogram
af mer än 3 t. o. m. 25 kilogram.
af 3 kilogram eller därunder . . .

med en netto
vikt pr stycke^

af mer än 150 kilogram.....

af mer än 100 t. o. m. 150 kilogram
af mer än 25 t. o. m. 100 kilogram
af mer än 3 t. o. m. 25 kilogram.
af 3 kilogram eller därunder . . .

Spadar, skyfflar, bladhackor, kökspannor, kolskyfflar,
smältskopor, eldredskap, plogbillar och plogvändskifvor
....................

Stämjärn, hyfveljärn.............. .

Tullsats för
100 kilogram.

Mark.

4,75

3.50
3,75

4.50
6

5.50
6

4.50
20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Nummer des deutschen allgemeinen Tarifs.	Benennung der Gegenstände.	Zollsatz fur 1 Doppelzentner. Mark.
aus 792	Anmerkung zu Nr. 791/2 des allgemeinen Tarifs. Unter Draht ist dasjenige gezogene oder gewalzte Eisen zu verstehen, welches oline Rucksicht auf die Form des Quer-sclinitts tei letzterem keine die Grenze von 5 Millimeter tiberschreitende Abmessung zeigt, ferner auch, nnd zwar obne Rucksicht auf die Starke, alles in Form von Bun-den, Ringen oder dergleichen aufgewundene gewalzte oder gezogene Eisen. Jedoch ist das in Form von Bunden, Ringen oder dergleichen aufgewundene gewalzte oder gezogene Eisen, wenn seine Breite mehr als 10 Millimeter beträgt, als Bandeisen, nnd wenn sie mehr als 25 Zentimcter be-trägt, als Eisenblech zu verzollen. Draht, gewalzt oder gezogen, einschliesslich des ge-
	formten (fassonierten), verzinnt, in der Stärke von weniger als 0,5 Millimeter bis 0,22 Millimeter . .	4,75
aus 794	Röhren, nicht unter Nr. 793 des allgemeinen Tarifs
	fallend, gewalzt oder gezogen, roh: mit einer Wandstärke von weniger als 2 Milli-meter ...................	10
798	(798/9) Schmied dere Waren im allgemeinei roh: bei einem	lärer Gruss, Scbmiedestucke und an-ius scbmiedbarem Eisen, anderweit i Tarif nicht genannt: von mehr als 150 Kilogramm. . . von mehr als 100 his 150 Kilogramm	3,50 3,75
	Reingewichte ■	von mehr als 25 his 100 Kilogramm	4,50
	des Stuckes	von mehr als 3 bis 25 Kilogramm	6
799	bearbeitet: bei einem	von 3 Kilogramm oder darunter . von mehr als 150 Kilogramm . . von mehr als 100 bis 150 Kilogramm	6 5,50 6
	Reingewichte <	von mehr als 25 bis 100 Kilogramm	7
	des Stuckes	von mehr als 3 bis 25 Kilogramm	10
808	Spaten, Schaufe	von 3 Kilogramm oder darunter . In, Blatthacken, Kuchenpfannen,	13
	Kohlenlöffel, Schmelzlölfel, Feuergeräte, Pnugscha-ren und Pflugstreichbretter..........	4,50
aus 813 \|	Stemmeisen, Hobeleisen..............	20

Bih. till Riksd. Prot. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 94 Håft.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Nummer i tyska allmänna tariffen.	Artiklarnas benämning.	Tullsats för 100 kilogram. Mark.
	Maskinknifvar..................	18
ur 816	Hästräfsor, vägande netto pr stycke 3 kilogram och	6
	däröfver ....................
ur 820	Hästskor, råa..................	3
ur 824	Yagnsfjädrar, däri inbegripna fjädrar till järnvägs-vagnar, råa eller endast putsade å ändar och
	kanter; buffertfjädrar.............	3
825	Trådlinor af minst 0,5 millimeter tjock järntråd . . Hästskosöm; grof, icke bearbetad spik af minst 7 centimeters längd, smidd eller pressad, fyrkantig	5
	och i spetsen oregelbundet trubbig....... Andra trådlinor, stängseltråd, stängselduk, annan trådduk, trådborstar, trådkorgar, klackjärn; skruf-var och nitar af högst 13 millimeter diam.; ha-kar och krokar, i allmänna tariffen ej specifice-rade; handtag till lådor och likkistor, sprintar, krampor, spännen (med undantag af prydnadsspän-nen); rosettstift; resårer af tråd; hyskor och hakar; spik, ej förut nämnd eller i allmänna tariffen ej specificerad, äfven med hufvud af andra oädla me-	6
	taller eller deras legeringar..........	8
836	Fint knifsmide (fina knifvar, fina saxar, blanka vapen o. dyl.); pärlor och prydnadsspännen, såframt de icke falla under n:r 887 i allmänna tariffen; finger-borgar, korkskrufvar, nötknäppare, stålkulor, knap-par (äfven af järnbleck) och andra fina järnvaror, i allmänna tariffen ej specificerade:
	råa.....................	15
	bearbetade .................. Anmärkning. Från förtullning efter n:r 836 såsom fina järnvaror undantagas de under öfriga numren uti afdel-ning 17 A i allmänna tariffen specificerade järnvaror, äfven om de äro fint bearbetade. Anmärkningar till afdelning 17 A i allmänna tariffen. 1. Vid järnvaror anses en ojämn påstrykning af oljefärg eller tjära äfvensom öfverstrykning med grafit icke såsom bearbetning.	24

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Nummer des deutschen allgemeinen Tarifs.	Benennung der Gegenstände.	Zollsatz fiir 1 Doppelzentner. Mark.
	Maschinenmesser.................	18
aus 816	Pferderechen, bei einem Reingewichte des Stiickes
	von 3 Kilogramm und dariiber.........	6
aus 820	Hufeisen, roh..................	3
ans 824	Wagenfedern, einschliesslich der Eisenbahnwagenfe-dern, roh oder nur an den Blattenden und Seiten-
	kanten abgeschliffen; Pufferfedern........	3
825	Drahtseile aus wenigstens 0,5 Millimeter starkem
	Eisendraht..........•....... Hufnägel; grobe nicht bearbeitete Nagel von wenig-stens 7 Zentimeter Länge, geschmiedet oder ge-presst, vierkantig und an der Spitze unregelmässig	5
	abgestumpft.................. Andere Drahtseile, Stacheldraht, Drahtgellechte und Drahtgewebe, Drahtbiirsten, Drahtkörbe, Stiefelei-sen; Schrauben und Niete von nicht mehr als 13 Millimeter Stiftstärke; Haken, anderweit im allge-meinen Tarif nicht genannt; Kisten- und Sarg-griffe, Splinte, Krampen, Schnallen (mit Ausnahme der Schmuckschnallen); Rosettenstifte; Sprungfe-dern aus Draht; Häftel und Ösen; Nägei, weder vorstehend noch anderweit im allgemeinen Tarif genannt, auch mit Köpfen aus anderen unedlen Metallen oder Legierungen unedler Metalle . . .	6
	8
836	Feine Schneidwaren (feine Messer, feine Scheren, blanke Watfen und dergleichen); Perlen und Schmuckschnallen, soweit sie nicht unter Nr. 887 des allgemeinen Tarifs fallen; Eingerhiite, Kork-zieher, Nussknacker, Stahlkugeln, Knöpfe (auch aus Blech) und sonstige feine Eisenwaren, ander-weit im allgemeinen Tarif nicht genannt:
	roh.....................	15
	bearbeitet.................. Anmerkung. Yon der Verzollung als feine Eisenwaren nach Nr. 836 bleiben die in anderen Nummern des Abschnitts 17 A des allgemeinen Tarifs besonders genannten Eisenwaren auch dann ausgenommen, wenn sie fein bearbeitet sind. Anmerkungen zu Abschnitt 17 A des allgemeinen Tarifs. 1. Bei Eisenwaren wird ein rauher Ölfarben- oder Teeran-strich sowie das Uberstreichen mit Graphit nicht als Bearbeitung angesehen.	24

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Nummer i tyska allmänna	Artiklarnas benämning.	Tullsats för 100 kilogram.
tariffen.		Mark.
	2. Järn i stänger, tråd, plåt, rör och andra järnvaror, bvilka på mekanisk väg erbållit ett öfverdrag af koppar, kopparlegeringar, nickel eller aluminium eller på ke-misk väg förnieklade, draga, för så vidt icke i allmänna tariffen särskilda bestämmelser därom gälla, en tull-förhöjning af 50 %. Om för nämnda föremål — pole-rade eller i allmänhet bearbetade — särskilda bestäm-melser äro gällande, tullbehandlas de efter dessa.
875	Metallduk, alla slag, för industriella ändamål, i synnerhet för pappersfabrikation, ändlös eller i rullar eller stycken, af tråd af koppar eller koppar-legeringar, äfve med textilinlägg; förtryckvalsar (egoutteurer) af koppar eller kopparlegeringar, jämna eller räfflade, med eller utan vattenmärken	18
879	Koppar-, tombak- och mässingsvaror, med guld- eller silfverfernissa öfverstrukna, målade eller förnick-lade, såframt de icke äro hänförliga till de under n:r 887 i allmänna tariffen upptagna fint arbetade prydnadsföremålen o. s. v. eller genom förening med andra ämnen draga högre tullsatser: förnieklade ramar och byglar af mässingsplåt för cigarrfodral, plånböcker, penningbörsar, hand- och resväskor samt andra liknande varor	50
	andra hit hörande varor...........	60
ur 906	Mjölkskumningsmaskiner af alla system (mjölkcentri-fuger, separatorer, radiatorer o. s. v.): af 40 kilogram eller därunder . .	10

med en
netto vikt
pr maskin

af mer än 40 t. o. m. 100 kilogram
af mer än 100 t. o. m. 200 kilogram
af mer än 200 t. o. m. 400 kilogram

af mer än 400 t. o. m. 500 kilogram
Anmärkning. Med radiatorer förstås sådana mjölkskumningsmaskiner,
hvilka i omedelbar anslutning till skumningen
ock i oafbruten följd framställa smör.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Nummer

des

deutschen

allgemeinon

Tarifs.

875

879

aus 906

Benennung der Gegenstände.

2. Bisen in Staben, Drabt, Blech, Röhren und andere
Eisenwaren, die amf mechaniscbem Wege mit Kupfer,
Kupferlegierungen, Nickel oder Aluminium tiberzogen
oder auf cbemischem "Wege yernickelt sind, unterliegen,
soweit nicht im allgemeinen Tarif besondere Bestimmungen
getroffen sind, einem Zollzuschlage von 50
vom Hundert. Sofern för die genannten Gegenstände
in poliertem oder allgemein in bearbeitetem Zustande
besondere Zollsätze bestehen, werden letztere der Berechnung
zugrunde gelegt.

Metalltuch aller Art för gewerbliche Zwecke, insbesondere
fur die Herstellung von Papier, endlos
oder in Rollen oder Stucken, aus Draht aus Kupfer
oder Kupferlegierungen, aucb mit Gespinsteinlagen;
Voraruckwalzen (Egoutteure) aus Kupfer
oder Kupferlegierungen, glatt oder gerippt, mit

oder obne Wasserzeichen............

Kupfer-, Tombak- und Messingwaren, verniert, gefärbt
oder vernickelt, soweit sie nicht zu den fein
gearbeiteten Sckmuckgegenständen usw. der Nr.
887 des allgemeinen Tarifs gehören oder durch
die Yerbindung mit anderen Stoffen unter höhere
Zollsätze fallen:

vernickelte Rahmen und Biigel aus Messingblech
ftir Zigarrentaschen, Brieftaschen, Geldtäschchen,
Handtaschen, Reisetascben und ähnliche

Täschnerwaren..............

andere hierher gehörige Waren........

Milchentrahmungsmascbinen aller Systeme (Milchzentrifugen,
Separatoren, Radiatoren usw.):

von 40 Kilogramm oder aarunter .
von mehr als 40 Kilogramm bis 1

Doppelzentner.........

bei einem von mehr als 1 Doppelzentner bis

Reingewichte 2 Doppelzentner........

der Maschine von mehr als 2 Doppelzentner bis

4 Doppelzentner........

von menr als 4 Doppelzentner bis

5 Doppelzentner........

Anmerkung. Unter Radiatoren werden solcbe Milcbentrah mungsmaschinen

verstanden, welche im unmittelbaren Anschluss
au die Entrahmung in ununterbrochenom Verfabren
Butter herstellen.

Zollsatz för
1 Doppelzentner.

Mark.

Tariff B,

Införseltullar i Sverige.

Tarif B.

Zölle bei der Einfuhr in Schweden.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Tariff B.

Införseltullar i Sverige.

Den i denna tariff omnämnda svenska allmänna taxan är tulltaxan den 1 juli 1904.

Nummer i svenska allmänna taxan.	Artiklarnas benämning.	Kvantitet för	Tullsats
tullberäkningen.	Kronor.	Öre.
6	PrimärJcsalbum äfvensom igenkännliga delar däraf	1 kilogram	1
	Brefkortsalbum äfvensom igenkännliga delar däraf	1 kilogram	1	50
16	Andra album, äfvensom delar däraf........ Apoteksvaror, i allmänna taxan ej specificerade, enkla eller sammansatta, till införsel af apoteks förestån-dare eller, efter medicinalstyrelsens, vetenskaps-akademiens eller vederbörande universitetsfakul-tets hörande, af vetenskapsmän till begagnande för vetenskapliga ändamål, eller ock, efter kommers-kollegii pröfning, af näringsidkare, som styrka sig hafva behof af dylika varor för åstadkommande	1 kilogram	2
	af sina tillverkningar.............	—	fria
18 20	Asbest, oarbetad, äfvensom arbeten däraf . ... Askar och Dosor. Anmärkning. Vid profning af frågan, huruvida askar och dosor skola förtullas efter n:r 20, emedan de bestå af sammansatta ämnen, fästes icke afseende vid låsinrätt-ningar (små lås med tillhörande nycklar, nyckelskyltar och dylikt). Band:		fr ii	l
22	silkessammets- och helsiden-..........	1 kilogram	6	—
23	halfsiden-...................	1 kilogram	2	50 \|

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Tarif B.

Zölle bei der Einfuhr in Schweden.

Der im gegenwärtigen Tarif erwälmte schwedisclie allgemeine Tarif ist der Zolltarif vom 1. Juli 1904.

Nummer des schwedischen allgemeinen Tarifs.	Benennung der Gegenstände.	Verzollungs-	Zollsatz
	massstab.	Krönen.	Öre.
6	Briefmarkenalbums sowie erkennbare Teile da von .	kg	i
	Postkartenalbmns sowie erkennbare Teile davon . .		i	50
16	Andere Albums sowie Teile davon......... Apothekerwaren, im allgemeinen Tarif anderweit nicht genannt, einfach oder zusammengesetzt, ein-gefuhrt durch Yorsteher von Apotheken oder, nåck Anhörung der Medizinalverwaltung, der Wissen-scbaftsakademie oder der zuständigen Universitäts-fakultät, durch Gelehrte zu wissensckaftlichen Zwecken oder auch, nach Prufung des Kommerz-kollegiums, durch Giewerbetreibende, welche nach-weisen, dass sie solche Waren zur Herstellung	>	2
	ihrer Fabrikate nötig haben..........	—	frei
18 20	Asbest, unbearbeitet, auch Arbeiten daraus .... Schachteln und Dosen. Anmerkung. Bei Prufung der Prage, ob Schachteln oder Dosen, weil sie ans zusammengesetztem Material hestehen, nach Nr. 20 zu verzollen sind, hleiben Schliessvorrich-tungen (kleine Schlösschen nebst zugehörigen Schlusseln, Schlnsselschildern und dergleichen) ausser Betracht. Bänder:		fre\
22	seidensamtne und ganzseidene.........		6	—
23	halbseidene..................	»	2	50

Bih. till Piksd. Prot. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 94 Höft. 8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Nummer i svenska	Artiklarnas benämning.	Kvantitet för	Tullsats
allmänna taxan.	tullberäkningen.	Kronor.	Dre.
24	(Forts.: Band.) andra slag, därunder inbegripna sådana elastiska, äfven af silke, hvari kautschuk eller likartadt ämne ingår.................	1 kilogram	i	75
35 i	Anmärkning till n:r 22, 23, 703 och 704. Sidenvaror af j de nnder dessa nummer upptagna slag, i hvilka andra spå-nadsämnen till och med 15 % ingå, skola förtullas såsom j helsiden. Såsom halfsiden förtullas alla andra dylika va-ror, i hvilka silke ingår. Dock skall afseende icke fästas å silke, som, inspunnet i garn af annat spånadsämne, ej följer garnets hela längd. Dylika varor af sammet, fälb och plysch tullbehandlas dessutom såsom helsiden, då hela ytan utgöres af silke, ehuru frånsidan utvisar annat spånadsämne. Konstgjordt silke skall vid tnllbehandlingen anses lika med naturligt silke. Bijouterivaror, af annat ämne än guld eller silfver, enkla eller sammansatta, såsom armband, ärm- och bröstknappar, bröstnålar, kedjor, kors, ringar, si-giller, spännen, urhakar m. m..........	1 kilogram	2
40	Blommor, konstgjorda, af tyg, papper, halm, fjäder eller andra dylika ämnen............	1 kilogram	15	_
50	Blyertspennor, alla slag.............	1 kilogram	—	35
53	Anmärkning. Hit hänföras äfven i trä infattade färgstift (Buntstifte). Bläck, skrif-, kärlens vikt inberäknad.......	1 kilogram		8
55	Bokstaf sstämplar och Boktrycksstilar.......	1 kilogram		25
60	B orstbindar arbeten af andra ämnen än af fiber, gräs, rötter eller andra vegetabiliska ämnen, med undan-tag af penslar, murar- och målarborstar, alla slag: med annan infattning än af opoleradt eller rnå-ladt trä eller järn.............	1 kilogram	1	20
62	Brefkuverter och Papperspåsar..........	1 kilogram	—	30
	Anmärkning. Brefpapper, brefkort och brefkuverter i askar m. m. af papper, papp eller tTä (Papierausstattungen), dock icke i förening med andra ämnen, skola förtullas efter en tullsats af 0,25 kronor för 1 kg. Yid små band af spå-nadsämnen, alla slag, med hvilka brefpapper, brefkort och		1

Kungl. Majits Nåd. Proposition N:o 160.

Nummer dos schwedischen allgemeinon Tarifs.	Benennung der Gcgenstände.	Verzollungs-	Zollsatz
	massstab.	Krönen	Öre.
24	(Noch: Bänder.) andere Arten, darnnter elastische, auch aus Seide, worin Kautschuk oder ähnliche Stoffe enthalten sind.....................	kg	i	»O
35	Anmerkung zu Nr. 22, 23, 703 lind 701. Seidenwaren der in diesen Nummern bezeiclineten Art, in welchen bis zu 15 t. H. andere Gespinste entbaiten sind, werden wie ganz-seidene verzollt. Wie balbseidene werden allo anderen derartigen Waren yerzolit, in welcben Seide enthalten ist. Jcdoch ist auf Seide, welche in Garn von anderen Gespin-sten eingesponnen ist und nicht der ganzen Länge des-selben folgt, keine Riicksicht zu nehmen. Dergleichen Waren aus Samt, Velpel und Pliisch werden ausserdem wie ganzseidene Waren verzollt, wenn die ganze Schauseite aus Seide besteht, auch wenn an der Kehrseite andere Gespinste ersichtlich sind. Kunstliche Seide wird bei der Verzollung der naturli-clicn Seide gleich behandelt. Bijouteriewaren, aus anderem Stoff als Gold und Silben, einfacb oder zusammengesetzt, wie Arm-bänder, Ärmel- und Brustknöpfe, Busennadeln, Ketten, Kreuze, Binge, Siegel, Spången, Uhrhaken und dergleichen................	»	2
46	Kunstliche Blumen aus Zeug, Papier, Stroh, Federn oder anderem ähnlichen Stoffe.........	»	15
50	Bleistiftc aller Art................	2>	—	35
53	Anmerkung. Hierunter fallen auch in Holz gefasste Farb-stifte (Buntstifte). Schreibtinte, einschliesslicb der Behältnisse ....	»		8
55	Buchstabenstempcl und BuchdrucTctypen......	2>	—	25
60	Burstenbindenvaren aus anderem Material als aus Fiber, Gräsern, Wurzeln oder sonstigen vegeta-biliscben Stoffen, ausgenommen Pinsel, Maurer-und Malerbiirsten aller Art: mit anderer Einfassung als solcber von unpo-liertem oder bemaltem Holz oder Eisen . . .	»	1	20
62	Briefumschläge und Papierdiiten..........		—	30
	Anmerkung. Briefpapier, Briefkarten und Briefumschläge in Behältnisscn aus Papier, Pappe oder Holz (Papier-ausstattungon), jcdoch ohne Verbindung mit anderen Ha-terialien, werden zum Satze von 0,25 Krönen fur 1 kg verzollt. Bändchen aus Gespinsten jeder Art, mit denen

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Nummer i svenska allmänna taxan.	Artiklarnas benämning.	Kvantitet för	Tullsats
	tullberäkningen.	Kronor.	Öre.
	brefkuverter äro ombundna, såväl som dylika band eller beslag, afsedda för lockets fasthållande eller för tillslutan-det af dithörande askar m. m., fästes icke afseende vid tullbehandlingen. Likaså inverkar icke på tullbehandlin-gen, om askarna m. m. äro försedda med inredningar för anbringandet af olika slag eller storlekar af brefpappers-ark, brefkort eller brefkuverter, såsom fackinredning, klot-sar o. dyl.
64	Broderade arbeten, i allmänna taxan ej specificerade, färdiga eller påbörjade: broderade remsor af annan bomullsväfnad än tyll eller af linneväfnad, äfven om de äro för-sedda med annat sömnadsarbete, samt broderade sådana väfnader, synbarligen afsedda att sön-derklippas till remsor........... andra slag, icke hänförliga till n:r 63 i allmänna taxan, draga lika tull med det tyg eller ämne, hvarå broderiet är anbragt, med tillägg af 100 procent.	1 kilogram	5	50
82	Böcker, på främmande språk tryckta samt med upp-höjda bokstäfver till begagnande af blinda . . .	_	fria
	Anmärkning till n:r 81 och 82 i allmänna taxan. Hit hänföras äfven bilderböcker och målarböcker för barn, med förklarande text (på prosa eller poesi).
ur 87	Celluloid, arbetad, med undantag af tangentskifvor, knifskaft och ämnen därtill: utan förening med andra ämnen..................			80
ur 88	Cement, kärlens vikt inberäknad, med undantag af järnslaggcement................	100 kilogram	—	60
99	Elektricitetsmätare................	100 kronor	10	—
100	Elektriska glödlampor..............	1 kilogram	1	50
101	Elektriska maskinerna dynamomaskiner, elektromoto-rer och transformatorer eller delar däraf ....	100 kronor	15	_
107	Etuier, med eller utan tillbehör, af sammansatta eller i allmänna taxan såsom arbetade ej specifice-rade ämnen: helt eller delvis öfverkladda med skinn eller spånadsvaror, alla slag, eller därmed annor-

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Nummer des schwedischer allgemeinen Tarifs.	Benen n ung der Gegenstände.	Verzollungs-	Zollsatz
	massstab.	Krönen. Öre.
	Briefpapier, Brief karten und Briefnmsckläge gebunden sind, sowie solche Bändchen oder Beschläge zum Festbalten des Deckels oder zum Schliessen der dazu gehörenden Behält-nisse bleiben bei der Verzollung aussor Betracbt. Ebenso bleibt es auf die Verzollung ohne Einfluss, wenn die Be-hältnisse Elnrichtungen zur Unterbringung verschiedener Arten oder Grössen von Briefbogen, Brief karten oder Brief-umschlägen, wie abgeschlossene Eächer, Briicken, Kiötzo und dergleicben besitzen.
64	Stickereien, im _ allgemeinen Tarif anderweit nicht genannt, fertig oder nnr angefangen: gestickte Streifen aus anderem Baumwollen-gewebe als Tull oder aus Leinengewebe, auch wenn mit anderer Näharbeit versehen, und solche gestickte Gewebe, augenscheinlich zum Zerschneiden in Streifen bestimmt . . . anderer Art, nicht unter Nr. 68 des allgemeinen Tarifs fallend, trägen den Zoll wie das Zeug oder der Stoff, auf dem die Stickerei aus-geftthrt ist, mit 100 v. H. Zuschlag.	kg	5	50
82	Biicher in fremden Spracken gedruckt oder mit er-hahener Schrift fur Blinde........		fre	i
	Anmerkung zu Nr. 81 und 82 des allgemeinen Tarifs. Hier-unter fallen auch Bilderböcker und Malbucher för Kinder, mit erläuterndem Text (in Prosa oder Poesie).
aus 87	Zelluloid, verarbeitet, mit Ausnahme von Tasten, Messergriffen und Material dazu: ohne Verbindung mit anderen Stoffen.............	kg		80
aus 88	Zement, einschliesslich der Behältnisse, mit Aus-nahme von Eisenschlackenzement........	100 kg		60
99	Elektrometer..........	100 Krönen	10	—
100	Elektrische Gliihlampen.............	kg	1	50
101	Elektrische Maschinen: Dynamomaschinen, Elektro-motore und Träns formatoren sowie Teile davon. .	100 Krönen	15	_
107	Etuis mit oder ohne Zubehör, von zusammengesetz-tem oder im allgemeinen Tarif anderweit nicht als hearbeitet aufgefiihrtem Material: mit Leder oder Gespinstwaren aller Art ganz oder teilweise iiberzogen oder damit ausge-

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Nummer i svenska	Artiklarnas benämning.	Kvantitet för	Tullsats
allmänna taxan.	tullberäkningcn.	Kronor.	Öre.
	(Forts.: Etuier.) ledes försedda eller i förening med celluloid eller dylika formbara ämnen........	1 kilogram	2
	andra ....................	1 kilogram	1	50
110	Anmärkning. Vid pröfning af frågan, huruvida ett etui skall förtullas efter n:r 107, emedan det består af sam-mansatta ämnen, fästes icke afseende vid låsinrättningar (små lås med tillhörande nycklar, nyckclskyltar och dylikt). Fernissa, med undantag af spritfernissa......	1 kilogram		30
ur 140	Gäss, lefvande..................	—	fria
142	Färger och Färgning sämnen: alisarin samt anilin och andra tjärfärger ....	—	1 fria
144	Anmärkning till n:r 142 och 145. Tjärfärgniugsämnen äro tullfria, äfven om de innehålla ringa mängd af sådana ämnen som t. ex. ättiksyra, acetin, sulfid — dock icke alkohol •—, hvars inblandning uteslutande har till ända-mål att mildra eller fixera färgtonen eller att förhindra fällningen i badet eller också att gifva färgen andra dylika egenskaper, hvilka göra den mer ägnad för sin användning. bok-, sten- och koppartrycksfärg........	1 kilogram		7
145	indigo, indigoextrakt, indigokarmin och koschenill	—	fria
149	Anmärkning. Syntetisk indigo, torr eller i degig form, tull-behaudlas såsom naturlig. Jfr äfven anmärkning vid n:r 142. zinkhvitt...................		frit	t
150	Anmärkning. Hit hänföres äfven litopon. andra slag, i allmänna taxan ej specificerade, obe-redda eller beredda.............		\| fria .
156	Garfsyra....................	1	fri
157	Garn: ullgarn, alla slag: enkelt: ofärgadt och oblekt............	1 kilogram		20
158	färgadt, blekt eller tryckt.........	1 kilogram	—	35
159	två- eller flertrådigt: ofärgadt och oblekt............	1 kilogram	—	25
160	färgadt, blekt eller tryckt, s. k. briljantgarn därunder inbegripet ...........	1 kilogram	—	40

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Nummer des \| schwedischen J allgemeinen Tarifs.	Benen n ung der Gegenstände.	Verzollungs- massstab.	! Zollsatz (Krönen. Öre. ! I
	(Nocli: Etuis.'') stattet oder in Verbindung mit Zelluloid oder ähnlichen Formerstoffen..........	kg	2
	andere ...................		1	50
. 110	Anmerkung. Bei Prufung der Brage, ob ein Etui, weil es aus zusammengesetztem Material besteht, nacb Nr. 107 zu yerzollen ist, bleiben Schliossvorriehtungen (kleine Schlöss-chen nebst zugehörigen Schlusseln, Sehliisselschildern und dergleichen) ausser Betraeht. Firnis, ausser Spirituslack............			30
aus140	G anse, lebende..................	—	frei
142	Farben und Farbstoffe: Alizarin, Anilin und andere Teerfarben.....		1 frei
144	Anmerkung zu Nr. 142 und 145. Teerfarbstoffe sind zoll-frei, auch wenn sie geringe Mengen von Stoffen, wie z. B. Essigsäure, Azetin, Sulfide -— jedoch nicht Alkohol — enthalten, deren Beimischung lediglich bezweckt, den Farbenton zu mildern oder zu fixieren oder die Fäilung im Både zu verhindern oder auch der Farbe andere der-artige Eigenschaften zu geben, welche sie fur ihre Ver-wendung geeigneter machen. Buch-, Stein- und Kupferdruckfarben......	kg		7
145	Indigo, Indigoextrakt,Indigokarmin und Kocbenille	—	frei
149	Anmerkung. Synthetischer Indigo, tracken oder in Teig-form, ist wie naturliclier zu behandeln. Vgl. auch Anmerkung bei Nr. 142. Zinkweiss...................		fre''
150	Anmerkung. Hierunter fällt auch Lithopon. andere Arten, im allgemeinen Tarif anderweit nicht genannt, unzubereitet oder zubereitet.....		frei
156	Gerbsäure....................	—	frei
157	Garn: Wollengarn aller Art: einfach: ungefärbt und ungebieicht.........	kg		20
158	gefärbt, gebleicht oder bedruckt......		—	35
159	dubliert oder mehrdrähtig: ungefärbt und ungebieicht.........	»		25
160	gefärbt, gebleicht oder bedruckt, auch soge-nanntes Glanzgarn ............	»	- 1	40

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Nummer i svenska allmänna taxan.	Artiklarnas benämning.	Kvantitet för	Tullsats
tullberäkningen.	Kronor.	Öre.
161	(Ports.: Garn.) linne- och hampgarn: enkelt: ofärgadt och oblekt............	1 kilogram		20
162	färgadt, blekt eller tryckt.........	1 kilogram	—	40
169	segel- och bindgarn: ofärgadt och oblekt.............	1 kilogram	—	20
173	Gips: bränd och malen, kärlens vikt inberäknad ....	100 kilogram	_	40
184	Glas: fönster- och spegelglas: folierade: af t. o. m. V2 kv.-rn. yta..........	1 kilogram		30
185	af större dimensioner...........	1 kilogram	—	50
186	fotografiska torrplåtar eller s. k. emulsionsplåtar, askars och pappers vikt inbegripen......	1 kilogram	—	30
187	andra slag, i allmänna taxan ej specificerade, karaffiner och pressade eller slipade flaskor där-under inbegripna..............	1 kilogram		60
ur 194	Bis, poleradt..................	100 kilogram	6	50
198	Gulddrag ar arbeten: ägiljetter, kantiljer, paljetter, galoner, gramaner, snören och andra i allmänna taxan ej specificerade, äkta eller oäkta.....	1 kilogram	9	—
205	Anmärkning. Under n:r 198 upptagna varor, iivilka inne-hålla guldtrådar eller gulddrageri till en kvantitet af högst 15 % af varans hela vikt, tullbehandla icke såsom guld-dragararbeten efter n:r 198 utan efter deras beskaffenhet i öfrigt. Handslcar, alla slag...............	1 kilogram	6
219	Hudar och Shinn: ej hänförliga till pälsverk: beredda: sulläder och bindsulläder..........	1 kilogram		40
220	andra slag.................	1 kilogram	—	65
226	Humle....................	1 kilogram	—	10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Nummer des schwedischen	Benennung der Gegenstände.	Verzollungs-	Zollsatz
allgemeinen Tarifs.
	massstab.	Krönen.	löre.
	(Noch: Garn.)
	Leinen- und Hanfgarn:
	einfacli:
161	ungefärbt und ungebleicht........	kg	_	20
162	gefärbt, gebleicbt oder bedruckt......	2>	_	40
	Segelgarn und Bindfaden:
169	ungefärbt und ungebleicht.......... Gips:	1	—	20
173	gebrannt und gemahlen, einschliesslich der Gefässe Glas: Fenster- und Spegelglas: belegt: bis V2 qm Fläche...........	100 kg		40

184	kg		30
185	von grösseren Dimensionen.........		_	50
186	photographische Trockenplatten oder sogenannte Emulsionsplatten, einschliesslich der Schachteln
	und des Papiers...............	3>	_	30
187	andere Arten, im allgemeinen Tarif anderweit nicht
	genannt, auch Karaffen und gepresste oder ge-schliffene Flaschen..............		_	60
ans 194	Reis, poliert.................	100 kg	6	50
198	Goldgespinstwaren: Nestelschnure, Kantillen, Flitter,
	Borten, Besätze, Schnure und andere, im allge-meinen Tarif anderweit nicht genannt, echt oder
	unecht ...................	kg	9	—
	Anmerkung. Waren der in Nr. 198 bezeichneten Art, welciie
	Goldfäden oder Goldgespinste bis zu höcbstens 15 y. H. des Gesamtgewichts der Ware enthalten, sind nicht als Goldgespinstwaren nach Nr. 198, sondern nach ihrer sonsti-gen Beschaffenheit zn verzollen.
205	Lederhandschuhe aller Art........	D	6	—
	Rånte und Felle ausser Pelzwerb, zubereitet:
219	Sohlleder und Brandsohlleder..........	>		40
220	andere Arten.................	1	—	65
226 1	Ropfen..................		—	10

Bih. till Riksd. Prot. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 94 Raft.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Nummer i svenska allmänna taxan.	Artiklarnas benämning.	Kvantitet för	Tullsats
tullberäkningen.	Krouor.	Öre.
230	Hår: tagel.....................	1 kilogram		20
239	Anmärkning. Hit hänföres äfven krnsadt tagel (Krollbaare). Instrumenter: kirurgiska, matematiska, fysiska, kemiska ock na-vigations-, alla slag, i allmänna taxan ej speci-ficerade ...................	100 kronor	10
240	optiska, i allmänna taxan ej specificerade, därunder inbegripna kikare, glasögon och infattade optiska glas af alla slag...............	1 kilogram	2
	barometrar, manometrar och termometrar ....	1 kilogram	1	—
241	musikaliska: fortepianon, äfven begagnade: tafflar och pianinon............	1 stycke	150
242	flyglar..................	1 stycke	200	—
245	ackordion eller delar däraf..........	1 kilogram	—	50
246	andra slag, äfvensom särskildt inkommande delar och tillbehör, i allmänna taxan ej specificerade	100 kronor	15	—
253	Järnvägs- och spårvägsvagnar, äfvensom tendrar . .	100 kronor	15	—
263	Anmärkning. Till järnvägs- eller spärvägsvagnar hänföras äfven sädana, i hvilka motor finnes anbragt. Kali: kolsyradt (pottaska) och surt kolsyradt.....		fri t	%
265	salpetersyradt (kalisalpeter)...........	—	frit	t
282	Kautschuk eller Gummi elasticum, vulkaniserad eller icke, samt Guttaperka: arbetad: i skifvor utvalsad: af 1 mm. tjocklek eller däröfver, med eller utan väfinlägg.............		fn
ur 284	tråd och rör af hård kautschuk eller ebonit .	—	fri
285	andra slag, i allmänna taxan ej specificerade, härunder inbegripna skodon och i trähylsa infattad kautschuk .............	1 kilogram	1	20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Nummer des schwedischen allgemeinen Tarifs.	Benennung der Gegenstände.	Verzollungs-	Zollsatz
massstab.	Krönen.	Öre.
230	Eosshaare....................	kg		20
239	Anmerkung. Hierunter fallen auch Krollhaare. Instrumente: chirurgische, mathematische, physikalische, chemi-sche und Navigationsinstrumente aller Art, im allgemeinen Tarif anderweit nicht geuannt . .	100 Krönen	10
240	optische, im allgemeinen Tarif anderweit nicht ge-v nannt, einschliesslich Fernrohre, Brillen, sowie gefasste optische Gläser aller Art.......	kg	2
	Barometer, Manometer und Thermometer ....		1	—
241	musikalische: Pianofortes, auch gebrauchte: tafelförmige und Pianinos..........	1 Stuck	150
242	Fliigel ..................		200	—
245	Akkordeons oder Teile davon.........	kg	—	50
246	andere Arten, auch einzeln eingehende Teile lind Zubehör, im allgemeinen Tarif anderweit nicht genannt ...............	100 Krönen	15	_
253	Eisenbahn. und Pferdebahnwagen, auch Tender. . .		15	—
263	Anmerkung. Als Eisenbahn- und Pferdebahnwagen sind auch solche Wagen zu behandeln, in welchen Motore angebracht sind. Kali: kohlensaures (Pottasche) und doppeltkohlensaures		fre
265	salpetersaures (Kalisalpeter)..........	—	fre
282	Kautschuk oder Gummielastikum, vulkanisiert oder nicht vulkanisiert, sowie Guttapercha: bearbeitet: ausgewalzt in Platten: von 1 mm Dicke oder mehr, mit oder ohne Zeugeinlage..............		fre
aus 284	Fäden und Röhreri aus Hartkautschuk oder E bonit................		fre\
285	andere Arten, im allgemeinen Tarif ander-weit nicht genannt, darunter auch Schuhzeug und Kautschuk in Holzhulsen......	kg	1	20

Kungl. Majtts Nåd. Proposition N:o 160.

Nummer
i svenska
allmänna
taxan.

Artiklarnas benämning.

Kvantitet för
tullberäkningen.

Tullsats

Kronor. Öre

288

289
efter 295

Kcmiskt-teknisica preparater, i allmänna taxan ej specificerade
:

guldklorid, kaliumguldklorid, natriumguldklorid
(guldsalt), kaliumplatinaklorur och platina klorid.

..................

andra slag, med undantag af de under n:r 287 i
allmänna taxan specificerade........

Kläder, i allmänna taxan ej specificerade:

1 kilogram
100 kronor

klädespersedlar, af linne eller bomull, samt delar
af sadana, äfvensom sydda hushållspersedlar, alla
slag, såsom duktyg, handdukar, lakan, örngott,
gardiner med flera dylika:

försedda med broderier; förtullas med 100 procents
förhöjning i den tull, som är bestämd
för tyget, hvaraf klädes- eller hushållspersedeln
hufvudsakligen består.

Anmärkning. Utgöres vid klädespersedlar af linne eller
bomull samt delar af sådana eller vid sydda hushållspersedlar,
alla slag, sömnaden endast af fållning och kantning,
ntgår tullförhöjningen med blott 10 procent af den
för tyget bestämda tull.

gångkläder och andra klädespersedlar, af annat
ämne än linne eller bomull, samt delar af sådana:
försedda med broderier, fransar, snörmakerier,
spetsar eller blonder eller med foder, som
drager högre tull än det tyg eller ämne,
hvaraf klädespersedeln hufvudsakligen består;
förtullas med 100 procents förhöjning i den
för sagda tyg eller ämne stadgade tull.

Anmärkningar.

1. För gångkläder tages öfvertyget till grund för tullberäkningen;
men uppstår svårighet att bestämma
hufvudbeståndsdelen, tages till beräkningsgrund det
material, som drager högsta tullafglften.

2. Klädespersedlar af celluloid tullbehandlas såsom Celluloid,
arbetad, efter n:r 87 i allmänna taxan, utan
förhöjning.

Kungl. Majtts Nåd. Proposition N:o 160.

Nummer des
schwedischen
allgemeinen
Tarifs.

Benennung der Gegenstände.

Verzoilungs massstab.

Zollsatz

Krönen, j Öre,

288

289

hinter 295

Chemisch-technische Präparate, im allgemeinen Tarif
anderweit nicht genannt:

Goldchlorid, Kaliumgoldchlorid, Natriumgoldchlorid
(Goldsalz), Kalium-Platinachlortir und
Platinachlorid............... kg

andere Arten, mit Ausnahme der in Nr. 287 des
allgemeinen Tarifs genannten........I 100 Krönen

Kleider, im allgemeinen Tarif anderweit nicht genannt: Kleidungsstticke

aus Leinwand oder Baumwolle
sowie Teile derselben, auch genähte Haushaltungsgegenstände
aller Art, wie Tischzeug,

Handtticher, Bettlaken, Kopfkissen, Gardinen
und dergleichen mehr:

versehen mit Stickereien, werden mit 100 v.

H. Aufschlag auf den Zoll för den Stoff
verzollt, aus welchem die Kleidungs- oder
Haushaltungsstticke hauptsächlich beste- I
hen.

Anmerkung. Bestelit bei Kleidungsstticken ans Leinwand
oder Banmwolle sowie Teilen derselben oder bei genähten )
Haushaltnngsgegenständen aller Art dle Näharbeit nur in
einem Säumen oder Einfassen, so beträgt der Aufscblag
auf den Zoll filr den Stoff nur 10 v. H.

Kleider und andere Kleidungsstticke aus anderem
Stoff als Leinwand oder Baumwolle sowie
Teile derselben:

versehen mit Stickereien, Fransen, Posamenten,
Spitzen, Blonden oder Futter, welches
einem höheren Zoll unterliegt als das Zeug
oder der Stoff, aus welchem die Kleidungsstticke
hauptsächlich bestehen, werden mit
100 v. H. Aufschlag auf den Zoll för das
betreffende Zeug oder den Stoff verzollt.

Anmerkung en.

1. Bei Kleidern wird das Oberzeug der Zollberechnung zu
Grunde gelegt; wenn es schwierig ist, den Hauptbestandteil
desselben zu bestimmen, wird dasjenige Material,
welches den höchsten Zoll trägt, als massgebend angenommen.

2. Kleidungsstticke aus Zelluloid werden ohne Aufscblag
wie verarbeitetes Zelluloid der Nr. 87 des allgemeinen
Tarifs verzollt.

Kunal. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Nummer i svenska	Artiklarnas benämning.	Kvantitet för	Tullsats
allmänna taxan.	tullberäkningen.	Kronor. <	3re.
	(Forts.: Kläder o. s. v.) kläder, som utgöras af knutna, stickade, virkade eller på strumpstol tillverkade persedlar, eller som äro förfärdigade af strumpstolsalngods, utan tillbehör eller blott med vanliga tillbehör, för-tullas utan förhöjning, efter hvad för strumpor och strumpstolsarbeten är bestämdt. Såsom van-liga tillbehör skola anses: knappar, knapplister, remmar, dragsnören och dragband, rosetter, enkla tofsar o. dyl.	\|
	Knappar, i allmänna taxan ej specificerade:
299	af sammansatta eller, såsom arbetade, i allmänna taxan ej specificerade ämnen, med undantag af knappar, i hvilka silke ingår.........	1 kilogram	i	—
	andra slag, med undantag af sådana, i hvilka silke ingår, tullbehandlas såsom det ämne, arbetadt, hvaraf de bestå.
	Anmärkning. Då knappar icke annorlunda äro af samman-satta ämnen tillverkade, än att öglan är olikartad, för-tullas de på sätt taxan stadgar för det ämne, arbetadt, hvaraf själfva knapparna äro förfärdigade.
317	Korgmakararbcten, med undantag af sådana af oska-lade kvistar och gröfre spån..........	1 kilogram	i	—
348	Leksaker, alla slag, utan afseende å materialet, äfven-som delar därtill...............	1 kilogram	i	20
	Anmärkning. Hit hänföras äfven julgransprydnader, så-framt de icke efter sin beskaffenhet draga lägre tullsatser.
	Lervaror, i allmänna taxan ej specificerade:
352	tegel: eldfast, äfvensom s. k. fasadtegel samt trottoar-sten ....................	100 kilogram		20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Nummer des schwedischen allgemeinen Tarifs.	Benennung der Gegenstände.	Verzollungs-	Zollsatz
massstab.	Krönen	Öre.
	(Noch: Kleider usw.) Kleidungsstticke, bestekend aus geknoteten, ge-strickten oder gewirkten Gegenständen oder aus Strumpfwirkerwaren, okne Zutaten oder nur mit gewöhnlichen Zutaten, werden okne Aufscklag nåck den fur Strtimpfe und Strumpf-wirkerwaren gegebenen Bestimmungen verzollt. Als gewöknlicke Zutaten sind anzuseken: Knöpfe, Knopfleisten, Riemen, Zugscknure und Zugbänder, Sckleifen, einfache Quasten und dergleicken.			1
299	Knöpfe, im allgemeinen Tarif anderweit niekt ge-nannt: aus zusammengesetztem oder im allgemeinen Tarif nickt als bearbeitet aufgefiihrtem Stoffe, mit Ausnakme von Knöpfen, in welcken Seide entkalten ist................ andere Arten, mit Ausnahme solcker, in denen Seide entkalten ist, werden wie der betreffende Stoff, bearbeitet, verzollt.	kg	1	—
	Anmerkung. Knöpfe nur mit Osen aus einem anderen Stoffe werden wie der bearbeitete Stoff des Knopfes selbst yerzollt.
317	Korbivaren, ausgenommen solcke aus ungesckälten Zweigen und gröberen Spänen.........	>	1	—
348	Spielzeug aller Art, okne Rucksickt auf das Material, sowie Teile davon............... Anmerkung. Hierunter fällt auch Christbaumschmuck, soweit er nicht nach seiner Beschaffenheit niedrigeren Zollsätzen nnterliegt. Tonwaren, im allgemeinen Tarif anderweit nickt ge-nannt: Ziegel: feuerfeste, auck sogenannte Fassadeziegel und Btirgersteigsteine............		1	20
352	100 kg		20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Nummer i svenska	Artiklarnas benämning.	Kvantitet för	Tullsats
allmänna taxan.	tullberäkningen.	Kronor.	Dre.
354	(Forts.: Lervaror o. s. v.) golf- och väggplattor (tiles, flisor): af mindre tjocklek än 3 cm., äfvensom bygg-nadsornament : oglaserade, enfärgade..........	100 kilogram	2
358	arbeten af äkta porslin: hvita eller enfärgade.............	1 kilogram	—	30
359	förgyllda, försilfrade, målade eller tryckta . .	1 kilogram	—	60
360	andra arbeten af lera, i allmänna taxan ej speci-ficerade, såsom kakel och kakelugnsornament, krukmakargods, arbeten af terrakotta, terralit, maj olika, s. k. oäkta porslin och andra slag af fajans m. m.: hvita eller enfärgade............	1 kilogram		10
361	förgyllda, försilfrade, målade eller tryckta .	1 kilogram	—	16
368	Anmärkning till n:r 358—361. Hvita eller enfärgade ler-varor, å hvilka fabriksmärke eller fabrikens namn eller ock en ingraverad rymdbeteckning finnes anbragt, skola i följd däraf icke behandlas såsom målade eller tryckta. Litografiska och Fotografiska arheten samt Koppar-sticks■-, Stålsticks- och Träsnittsaftryck, med eller utan färgbeläggning, äfvensom Oljetryck, utan afseende å materialet, hvarå de äro anbragta: oinfattade, som icke tillhöra tryckta verk och icke med dem inkomma.........	1 kilogram		50
373	Anmärkning till n-.r 367 och 368 i allmänna taxan. De under n:r 367 och 368 upptagna varor behandlas efter ofvannämnda nummer, äfven om pappet, papperet eller pappersmassan, hvarå de äro anbragta, är lackeradt, bronseradt, förgylldt eller försilfradt. Magnesia och Magnesiasalter...........		fri	%
378	Maskiner, Redskap och Verktyg eller delar däraf, i allmänna taxan ej specificerade........	100 kronor	10	—
ur 380	Mattor af kokostågor..............	1 kilogram	—	7

Kxingl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Nummer des schwedische allgemeinen	Benennnng der Gegenstände.	Verzollungs-	Zollsatz
Tarifs.		massstab.	Kröner	. Öre.
354 358 359 360 361	(Noch: Tonwaren usw.) Fussboden- und Wandplatten (Tiles, Fliesen) in der Dicke von weniger als 3 cm sowie Bauornamente: unglasiert, einfarbig .... Waren aus echtem Porzellan: weiss oder einfarbig . . . vergoldet, versilbert, bemalt oder bedruckt. . andere, im allgemeinen Tarif nicht genannte Ton-arbeiten wie Kacheln und Ofenornamente, Töpferwaren, Terrakotta-, Terralitb- und Majo-likawaren, sogenanntes unechtes Porzellan und andere Arten Fayence usw.: weiss oder einfarbig..... vergoldet, versilbert, bemalt oder bedruckt .	100 kg kg » »	2	30 60 10 16
	Anmerkung zu Nr. 358 bis 361. An sich weisse oder ein-farbige Tonwaren, welche die Marke, den Namen der Fabrik oder eine eingravierte Bezeichnung des Fassungsraums trägen, werden desbalb nicht als bemalte oder bedruckte Waren behandelt.
368	Lithographische und photographische Arbeiten sowie Kupferstiche, Stahlstiche und Holzschnitte mit oder obne Farbendruck, auch ÖldruckUlder, ohne Etick-sicbt auf das Material, auf dem sie angebracht sind: uneingerahmt, nicht zu Drucksachen gehörend und nicht mit solchen eingehend . . .	»		50
	Anmerkung zu Nr. 367 und 368 des allgemeinen Tarifs. Die in Nr. 367 nnd 368 aufgefuhrten Waren werden auch dann nach diesen Nummern behandelt, wenn die Pappe, das Papier oder das Papiermaché, worauf sie angebracht sind, lackiert, bronziert, vergoldet oder versilbert ist.
373	Magnesia und Magnesiasalze ....	—	frei
378	Maschinen, Gerätschaften und Werkzeuge oder Teile davon, im allgemeinen Tarif anderweit nicht ge-nannt ........	100 Krönen	10
aus 380	Matten aus Kokosfasern.....	kg	—	7

Bih. till Riksd. Prot. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 94 Häft.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Nummer
i svenska
allmänna
taxan.

Artiklarnas benämning.

Kvantitet för
tullberäkningen.

Tullsats

Kronor. Öre.

ur 383

391

ur 395
396

399

400

406

407

408

427

Metaller och i allmänna taxan ej specificerade arbeten
däraf:

A. Bly:
arbetadt:

plåt....................

B. Guld:

arbeten däraf, med undantag af tråd, äfven med
infattade stenar, pärlor m. m........

G. Järn och Stål:

balk-, hörn- och annat till järnvägsskenor ej
hänförligt s. k. fasonjärn:

vägande 60 kilogram eller däröfver per löpande
meter..............

af mindre vikt än 20 kg. per löpande meter

plåtar, valsade eller smidda, äfven om de äro
klippta, böjda, med hål försedda eller hafva
kanterna uppvikta:

utan slipning eller polering och utan öfverdrag
af annan metall eller annan å dem
anbragt ytbetäckning:

af 3 mm. tjocklek och däröfver ....

af mindre tjocklek.........

rör och rör delar:

smidda, valsade eller dragna........

tråd:

af 1,5 mm. tjocklek och däröfver......

af mindre tjocklek.............

arbeten däraf:

linor, stängsellinor däri inbegripna, stängselduk
och annan duk; beläggas med dubbla
tullbeloppet å tråden, hvaraf de äro förfärdigade.

andra, i allmänna taxan ej specificerade och till
Järnvägsmateriel eller Maskiner, Redskap och
Verktyg ej hänförliga järn- och stålvaror:

förnicklade, polerade, bronserade, emaljerade
eller lackerade.............

1 kilogram

100 kilogram

100 kilogram
100 kilogram

100 kilogram

100 kilogram
100 kilogram

fri

fria
2 150

1 kilogram

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Nummer des
schwedischen
allgemeinen
Tarifs.

Benennung

der

Gegenstände.

Verzollungs massstab.

Zollsatz

Krönen.

Öre.

Metalle und im allgemeinen Tarif anderweit nicht
genannte Arbeiten aus Metall:

aus 383

(A) Blei:
bearbeitet:
Platten .

frei

391

aus 395
396

399

400
406

407

408

427

(B) Gold:

Arbeiten daraus, ausgenommen Draht, auch mit
gefassten Steinen, Perlen und dergleichen . .

Balken-, Eck- und anderes, nicht in Eisenbahnschienen
bestehendes sogenanntes Eassoneisen:
im Gewicht von 60 kg oder mehr auf das

laufende Meter............

von geringerem Gewicht als 20 kg auf das

laufende Meter.............

gewalzte oder geschmiedete Platten und Bleche,
auch geschnitten, gebogen und mit Löchern
oder umgebogenen Rändern:

weder abgeschliffen noch poliert sowie ohne
Uberzug von anderen Metallen und ohne
andere Elächenbedeckung:

von 3 mm Dicke und mehr......

von geringerer Dicke.........

Röhren und Röhrenteile, geschmiedet, gewalzt

oder gezogen...............

Draht:

von 1,5 mm Durchmesser und mehr.....

von geringerem Durchmesser........

Drahtwaren:

Seile, einschliesslich solcher zu Umzäunungen,
Zaungewebe und andere Gewebe werden mit
dem doppelten Zollbetrage fur den Draht
belegt, aus welchem sie verfertigt sind.
andere, im allgemeinen Tarif anderweit nicht
genannte und nicht unter Eisenbahnmaterial
oder Maschinen, Werkzeuge und Gerätschaften
zu rechnende Eisen- und Stahlwaren:

vernickelt, poliert, bronziert, emailliert oder
lackiert ...............

100 kg

frei

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Nummer
i svenska
allmänna
taxan.

428

440

441

442

444

445

Artiklarnas benämning.

(Forts.: Metaller o. s. v.)

andra slag, med undantag af förgyllda eller
försilfrade................

Anmärkningar:

1. Om en till andra i allmänna taxan ej specificerade
Järn- och Stålvaror hänförlig vara per stycke, i den
form den inkommer, väger mer än 10 kilogram, belägges
den för den Överskjutande vikten med en tull
af endast 4 öre per kilogram.

2. Till n:r 428 hänföras järnkonstruktioner till brobyggnader,
såframt de icke på grund af bearbetning å
ytan höra under n:r 427.

3. Vid järn- och stålvaror inverkar en ojämn påstrykning
af oljefärg eller tjära äfvensom öfverstrykning med
grafit icke på tullbehandlingen.

D. Koppar och däraf med zink, tenn eller annan
oädel metall framställda legeringar, såsom mässing,
brons, nysilfver, britanniametall m. fl.:

arbetad:
tråd:

ompressad med bly eller armerad med järn,
äfven i förening med annat material,
samt elektriska ledningskablar, blyom pressade

eller järnarmerade......

på annat sätt isolerad, äfvensom andra
elektriska ledningskablar, såframt dessa
artiklar icke äro bänförliga under nummer
436—439 i allmänna taxan ....
andra slag, såframt de icke äro bänförliga
under nummer 436—439 i allmänna

taxan ................

duk; belägges med dubbla tullbeloppet å
tråden, hvaraf den är förfärdigad.

andra arbeten, i allmänna taxan ej specificerade: förnicklade,

fernissade, lackerade eller med
annan ytbetäckning försedda, med undantag
af förgyllda eller försilfrade . . .
andra slag, med undantag af förgyllda
eller försilfrade...........

Kvantitet för
tullberäkningen.

1 kilogram

100 kronor
1 kilogram

1 kilogram
1 kilogram

Tullsats

Kronor. Öre

fria

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Nummer des schwedischen allgemeinen Tarifs.	Benennung der Gegenstände.	Verzollungs-	Zollsatz
	massstab.	Krönen.	Öre.

428

440

441

442

444

445

(Noch: Metalle usw.)

andere Arten, mit Ausnahme der vergoldeten
oder versilberten.............

Anmerkungen:

1. Wenn eine Ware, welche unter die anderen, im allgemeinen
Tarif anderweit nicht genannten Eisen- und
Stahlwaren zu rechnen ist, in der Form, in welcher sie eingeht,
mehr als 10 kg fiir 1 Stuck wiegt, so wird das Mehrgewicht
mit einem Zolle von nur 4 Öre fur 1 kg belegt.

2. Unter Nr. 428 fallen Eisenkonstruktionen zu Briickenbauten,
soweit sie nicht nach ihrer Oberflächenbearbeitung
unter Nr. 427 gehören.

3. Bei Eisen- und Stahlwaren ist ein rauher Ölfarbenoder
Teeranstrich sowie das tjberstreichen mit Graphit
ohne Einfluss auf die Zollbehandlung.

(D) Kupfer und dessen Legierungen mit Zink, Zinn
oder anderen unedlen Metallen wie Messing,
Bronze, Neusilber, Britanniametall usw.:

bearbeitet:

Draht:

umgeben mit Blei oder armiert mit Eisen,
auch in Yerbindung mit anderem Material,
sowie elektrische Leitungskabel,
umgeben mit Blei oder armiert mit Eisen
in anderer Weise isoliert, auch andere
elektrische Leitungskabel, soweit diese
Artikel nicht unter die Nummern 436
bis 439 des allgemeinen Tarifs fallen .
andere Arten, soweit sie nicht unter die
Nummern 436 bis 439 des allgemeinen

Tarifs fallen.............

Gewebe werden mit dem doppelten Zollbetrage
fiir den Draht belegt, aus welchem
sie verfertigt sind.

andere im allgemeinen Tarif anderweit nicht
genannte Arbeiten:

vernickelt, gefirnisst, lackiert oder mit anderer
Flächenbedeckung versehen, mit Ausnahme
der vergoldeten oder versilberten
andere Arten, mit Ausnahme der vergoldeten
oder versilberten........

100 Krönen
kg

frei

Kungh Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Tullsats

Nummer
i svenska
allmänna
taxan.

Kvantitet för
tullberäkningen.

Artiklarnas benämnm

Kronor. Ore

450

ur 458
466

477

481

488

itr 498

500

507

508

509

(Forts.: Metaller o. s. v.)

G. Silfver:

arbeten däraf, äfven förgyllda och med infattade
stenar, pärlor m. m., med undantag af plåt
och tråd .................

I. Zink, arbetad:

plåt ...................

Musikalier, icke bundna.............

Anmärkning till n:r 465 och 466 i allmänna taxan. Såsom
inbundna anses mnsikalicr blott i de fall, då pärmarna
äro försedda med rörliga ryggar.

Natron:

kolsyradt (soda) och surt kolsyradt.......

svafvelsyrligt, surt svafvelsyrligt och undersvaf velsyriigt.

.................

Nålar, af annat ämne än guld eller silfver och ej
hänförliga till Bijouterivaror:

synålar och symaskinsnålar.........

andra slag.................

Oljor:

palmkärn- och kokosnötolja på fat, större eller mindre

flyktiga, vegetabiliska, i allmänna taxan ej specificerade,
kärlens vikt inbegripen:

i kärl, vägande brutto 1 kilogram eller där öfver

..................

Papp, andra slag än förhydnings-, press- och takpapp

Papp-, Pappers- och Pappersmassearbeten, i allmänna
taxan ej specificerade:

olackerade..................

Anmärkning. Hit hänföras kragar, manschetter och lösa
skjortbröst af papper, äfven på ena eller båda sidorna
öfverdragna med hvit, färgad eller tryckt bomullsväfnad,
utan verklig sömnad. Eu genom pressning åstadkommen
imitation af sömnad skall ické anses såsom verklig sömnad.

lackerade, bronserade, förgyllda eller försilfrade

1 kilogram

1 kilogram
1 kilogram

1 kilogram

fri

fria

,.l

fria

Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 160.

Nummer des Rchwedischen	Benennung der Gegenstände.	Yerzollungs-	Zollsatz
allgemeinen Tarifs.	massstab.	Krönen.	Öre.
450	(Noch: Metalle usw.) (G) Silber: Arbeiten daraus, auch vergoldet und mit gefassten Steinen, Perlen usw., mit Ausnahme von Blech und Drabt................	kg	15
aus 458	(/) Zink, bearbeitet: Blech....................	_	fre
466	Musikalien, nicht eingebunden..........	— •	fre
477	Anmerkung zu Nr. 465 und 466 des allgemeinen Tarifs. Als eingebunden gelten Musikalien nur dann, wenn die Einbanddeckel mit beweglichem Rucken versehen sind. Natron: kohlensaures (Soda) und doppeltkohlensaures . .		fre
481	schwefligsaures, doppeltschwefligsaures und unter-schwefligsaures................	—	1 frei
488	Nadeln, aus anderem Material als Gold und Silber, sofern sie nicht unter die Bijouteriewaren gehören: Nähnadeln und Nähmaschinennadeln......	kg		30
	andere....................		—	40
aus 498	Palmkern- und Kokosnussöl in Fässern jeder Grösse	—	fre
500	Öle, fliichtige, vegetabilische, im allgemeinen Tarif anderweit nicht genannt, einschliesslich der Be-hältnisse: in Behältnissen von 1 kg Rohgewieht und dar-iiber...................	kg	2
507	Pappe, andere als Yerhäutungs-, Press- und Dachpappe		—	5
508	Papp-, Papier- und Papiermachéwaren, im allgemei-nen Tarif anderweit nicht genannt: unlackiert..................			50
509	Anmerkung. Hierunter fallen Kragen, Manschetten und Vorhemden aus Papier, auch auf einer oder beiden Seiten mit weissem, farbigem oder bedrucktem Baumwollenstoff uberzogen, ohne wirkliche Nähte. Eine durch Pressung hervorgebrachte kiinstliche Nachahmung von Nähten ist nicht als wirkliche Naht anzusehen. lackiert, bronziert, vergoldet oder versilbert . .		1	50

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Nummer i svenska allmänna taxan.	Artiklarnas benämning.	Kvantitet för	Tullsats
tull beräkningen.	Kronor.	Öre.
512	Papper: förgylldt, försilfradt eller med annan metall be-lagdt eller annorlunda än i massan färgadt, hvartill med hvit färg bestruket s. k. glacé-papper jämväl hänföres, äfvensom papper i för-ening med bomulls- eller linneväfnad.....	1 kilogram		20
513	andra slag, i allmänna taxan ej specificerade, lin-jeradt därunder inbegripet..........	1 kilogram	—	10
515	Papperstapeter och Bårder............	1 kilogram	—	25
519	Paraplyer och Parasoller: delar däraf: ställningar, sammansatta............	1 kilogram		80
520	käppar, synbarligen afsedda till paraplyer eller parasoller..................	1 kilogram	—	25
528	Piphufvuden, med eller utan beslag, med undantag af sådana af sjöskum, äkta eller oäkta.....	1 kilogram	_	80
539	Portföljer, med undantag af sådana af hel- eller halfsiden...................	1 kilogram	i	20
ur 540 543	Anmärkning. Hit hänföras äfven cigarrfodral, väskor, plån-böcker, penningbörsar och portmonnäer, alla dessa, såframt de icke bestå af ädla metaller. Potatis, frisk, under tiden från 1 augusti t. o. m. 14 februari.................. Pärlemor, arbetad, med undantag af knifskaft och ämnen därtill.................	1 kilogram	fri 2
547	Remmar, läder-, hopsydda, bopnitade eller på annat sätt bopfästade, samt andra, i allmänna taxan ej specificerade, synbarligen ämnade att begagnas såsom dragremmar till maskiner........	100 kronor	10
557	Sadelmakararbeten, i allmänna taxan ej specificerade, med eller utan beslag.............	1 kilogram	1	20
560	Salt, kok-, alla slag...............	—	fritt
561	Saltsyra.....................	—	fri
efter 566	Schalar, Schaletter och andra Dukar: väfda; tullbehandlas såsom Yäfnader. Anmärkning. Med tillsydda eller påknutna fransar hänföras under artikeln Kläder. Äro de endast fållade, förtnllas de

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o ISO.

Nummer des schwedi schen allgemeinen Tarifs.	Benennnng der Gegenstände.	Verzollnngs- massstab.	Zollsf Kronea.	itz Öre.
512	Papier: vergoldet, versilbert oder mit anderen Metallen belegt oder änders als in der Masse gefärbt, dar-unter auch mit weisser Farbe bestrichenes so-genanntes Glacépapier sowie Papier in Ver bin-dning mit Baumwollen- oder Leinengewebe . . .	kg		20
513	andere, im allgemeinen Tarif nicht anderweit auf-gefiihrte Arten, auch liniiertes Papier.....		—	10
515	Papiertapeten und -iorten............		—	25
519	Schirmteile: Grestelle, zusammengesetzt...........			80
520	Stöcke, ersichtlich fur Regen- oder Sonnenschirme bestimmt..................	>	—	25
528	Pfeifenköpfe, mit oder ohne Beschlag, ausgenommen solche aus echteni oder unechtem Meerschaum . .		_	80
539	Schreibmappen, ausgenommen solche aus Seide oder Halbseide...................	T>	i	20
aus 540	Anmerkung. Hierunter fallen aueli Zigarrenetuis, Taschen, Brieftaschen, Geldbeutel und Portemonnaies, alle diese, soweit sio nicht aus edlen Metallen bestehen. Kartoffeln, frisch, in der Zeit vom 1. August bis 14. Februar..................		frei
543	Perlmutter, bearbeitet, ausgenommen Messergriffe und Material dazu...............	kg	2	_
547	Riemen aus Leder, zusammengenäht, zusammenge-nietet oder in anderer Weise ver bunden sowie an-dere, im allgemeinen Tarif anderweit nicht ge-nannt, ersichtlich als Treibriemen fiir Maschinen bestimmt...................	100 Krönen	10
557	Sattlerwaren, im allgemeinen Tarif anderweit nicht genannt, mit oder ohne Beschlag........	kg	1	20
560	Kochsalz aller Art................	—	frei
561	Salzsäure....................	—	frei
lanter 566	Schals neder Grösse, auch andere Tiicher: gewebte werden wie Gewebe verzollt. Anmerkung. Schals mit angenähten oder angekniipften Fransen fallen unter die Position »Kleider». Nur gesäumte

Bih. till Riksd. Prot. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 94 Ilåft.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Nummer i svenska allmänna taxan.	Artiklarnas benämning.	Kvantitet för	Tullsats
tullberäkningen.	Kronor.	5re.
574	(Forts.: Schalar o. s. v.) på, sätt under artikeln Kläder stadgas i fråga om klädes-persedlar af linne eller bomull, å hvilka annan sömnad än fållning och kantning icke nedlagts. på strumpstol eller genom stickning, virkning eller knytning tillverkade; hänföras till Strumpor och strumpstolsarbeten. Silke, färgadt eller blekt.............	1 kilogram	2	_
578	Skodon, i allmänna taxan ej specificerade: af saffians-, karduans-, färgade, pressade eller lac-kerade skinn ................	1 kilogram	5
580	andra slag, icke hänförliga under n:r 576, 577 eller 579 i allmänna taxan..........	1 kilogram	2	—
584	Anmärkning till n:r 581 i allmänna taxan. Under n:r 581 hänföras skiffertaflor i vanlig träram. Slöjdvaror eller Fabriks-, Handtverkeri- och Manu-fakturvaror, i allmänna taxan ej nämnda; förtullas lika med det ämne, arbetadt, hvaraf de hufvud-sakligen bestå, eller, om detta ej kan bestämdt urskiljas ...................	100 kronor	15
589	Snörmakar arheten, såsom fransar, galoner, gramaner, ägiljetter, snodder, snören m. fl., i allmänna taxan ej specificerade: af hel- eller halfsiden............	1 kilogram	9
590	andra slag, därunder inbegripna sådana, äfven af silke, hvari kautschuk eller likartadt ämne ingår...................	1 kilogram	3
ur 596	Spannmål: omalen: råg, hvete, korn, ärter och bönor.......	100 kilogram	3	70
597	hafre och vicker...............	_	fria
600	malen: mjöl och gryn, alla slag...........	100 kilogram	6	50
601	Sparris, emballagets vikt inberäknad.......	1 kilogram	—	20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Nummer des schwedischen allgemeinen Tarifs.	Benennung der Gegenstände.	Verzollungs-	Zollsatz
massstab.	Krönen.	Öre.
574	(Noch: Schals nsw.) Schals werden nach den in der Position »Kleider» fur Kleidungsstucke aus Leinen oder Baumwolle ohne andere Näharheit als Säumen oder Einfassen gegebenen Bestim-mungen verzollt. auf dem Strumpfwirkerstuhl angefertigte, ge-strickte, gehäkelte oder gekniipfte fallen unter Striimpfe und Strumpfwaren. Seide, gefärbt oder gebleickt...........	\ %	2
578	Schuhwaren, im allgemeinen Tarif anderweit nicht genannt: aus Saffian, Korduan, gefärbtem, gepresstem oder lackiertem Leder..............	$	5
580	andere Arten, nicht unter Nr. 576, 577 oder 579 des allgemeinen Tarifs fallend.......		2	_
584	Anmerkung zu Nr. 581 des allgemeinen Tarifs. Unter Nr. 581 fallen Schiefertafeln in gewöhnlichem Holzrahmen. HandwerJcer-, Fabrik-, Hausfleiss- und Manufaktur-waren, im allgemeinen Tarif nicht aufgefiihrt, werden wie Arbeiten aus dem Stoff verzollt, aus welchem sie hauptsächlich bestehen; falls dieser nicht mit Bestimmtheit festgestellt werden kann, zahlen sie...................	100 Krönen	15
589	Posamentierwaren, wie Fransen, Borten, Besätze, Nes-telsehniire, Tressen, Schniire und dergleichen, im allgemeinen Tarif anderweit nicht genannt: von Seide oder Halbseide...........	kg	9
590	andere Arten, darnnter solche, auch seidene, in welchen Kautschuk oder ähnliche Materialien enthalten sind...............		3
ans 596	Getreide : ungemahlen: Iloggen, Weizen, Glerste, Erbsen, Bohnen . . .	100 kg	3	70
597	Hafer und Wicken..............	_	frei
600	gemahlen: Mehl und G-riess, aller Art..........	100 kg	6	50
601	Spargel einschliesslich der Behältnisse......	kg	—	20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Nummer i svenska allmänna taxan.	Artiklarnas benämning.	Kvantitet för	Tullsats
	tullberäkningen.	Kronor.	Öre.
605	Spetsar och Blonder: silkes-, med eller utan blandning af annat ämne	1 kilogram	12
606	andra slag..................	1 kilogram	4	—
619	Strumpor och andra på strumpstol eller genom stick-ning, virkning eller knytning tillverkade arbeten, i allmänna taxan ej specificerade, med undantag af sådana af siden eller halfsiden........	1 kilogram	1	75
625	Anmärkning till n:r 618 och 619 i allmänna taxan. Här-under hänföras äfven trikå och trikåvaror. Superfosfat...................	100 kilogram		25
630	Symaskiner och Stickmaskiner eller delar däraf, i all-männa taxan ej specificerade .........	100 kronor	10	_
efter 634 651	Säckar, tomma, med undantag af tydligen brukade och slitna, tullbehandlas lika med den väfnad, hvaraf de bestå, med tillägg af 10 procent. Tråd, bomulls-..................	1 kilogram		40
ur 655	Trävaror: till cigarrlådor ämnade träskifvor af 7 mm. tjock-lek och därunder, med undantag af sådana af furu eller gran...............	1 kilogram		10
658	svarfvar- och bildhuggararbeten, i allmänna taxan ej specificerade................	1 kilogram	1	—
663	Anmärkning. Öfverstiger vikten per stycke 2 kilogram, utgår för öfverskjutande vikten den tull, som för snickar-arbeten är bestämd. snickararbeten samt alla andra mer eller mindre bearbetade trävaror, i allmänna taxan ej speci-ficerade: af alm, ask, björk, bok, ek och andra inhemska, i allmänna taxan ej specificerade träslag, massiva eller därmed fanerade, äfvensom ar-beten, belagda med massa, utan målning eller annan ytbetäckning .........	1 kilogram		30

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Nummer des schwedisehen allgemeinen Tarifs.	Benennung der Gegenstände.	Yerzollungs-	Zollsatz
	massstab.	Krönen	Öre.
605	Spitzen und Blonden: aus Seide, mit oder ohne Beimischung von anderen Stoffen...................	kg	12
606	andere Arten.................		4	—
619	Strumpfe und andere auf dem Strumpfwirkerstuhl angefertigte oder gestriokte, gehäkelte oder ge-bntipfte Arbeiten, im allgemeinen Tarif anderweit nicht genannt, ausgenommen solche aus Seide oder Halbseide...................		1	75
625	Anmerkung zu Nr. 618 und 619 des allgemeinen Tarifs. Hierunter fallen auch Trikot und Trikotwaren. Superphosphat.................	100 kg		25
630	Nähmaschinen und Strickmaschinen oder Teile da-von, im allgemeinen Tarif anderweit nicht genannt	100 Krönen	10	_
hinter634 651	Säcke, leere, ausgenommen augenscheinlich gebrauchte und abgenutzte, werden wie der Stoff, aus dem sie bestehen, mit einem Aufschlage von 10 v. H. verzollt. Baumwollenzwirn.................	kg		40
aus 655	Holzwaren: Zigarrenkistenhölzer von 7 mm. Dicke und we-niger, ausgenommen solche aus Tannen- oder Eichtenholz.................			10
658	Drechsler- und Bildhauerarbeiten, im allgemeinen Tarif anderweit nicht genannt........	»	1	_
663	Anmerkung. Ubersteigt das Gewicht för 1 Stuck 2 kg, so wird fiir das Mehrgewicht der för Tisehlerwaren bestebende Zoll berechnet. Tisehlerwaren, sowie alle anderen mehr oder we-niger bearbeiteten Holzwaren, im allgemeinen Tarif anderweit nicht genannt: aus Ulmen-, Eschen-, Birken-, Buchen-, Eichen-holz und anderen einheimischen, im allge-meinen Tarif anderweit nicht genannten Holzarten, massiv oder damit furniert, auch Arbeiten, mit Masse belegt, ohne Malerei oder andere Flächenbedeckung......	>		30

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Nummer i svenska allmänna taxan.	Artiklarnas benämning.	Kvantitet för	Tullsats
	tullberäkningen.	Kronor.	Öre.
664	(Forts.: Trävaror.) af päron och valnöt, samt af mahogny, jaka-randa och andra utländska träslag, massiva eller därmed fanerade, äfvensom arbeten, försedda med äkta eller oäkta förgyllning eller belagda med färgad eller förgylld massa	1 kilogram		60
666	Tvål, parfymerad, äfvensom annan tvål i formade hanclstycken, kulor, figurer o. s. v. samt s. k. trans-parent tvål (tillverkad med sprit, ehuru oparfy-merad) ....................	1 kilogram	i
ur 677	Ur: vägg- och studsar-, i foder, äfvensom urfoder, lösa: af metall.................	1 kilogram		75
678	af trä eller andra ämnen, med undantag af ala-baster eller porslin............	1 kilogram	_	80
679	lösa eller oinfattade verk till vägg- eller studsarur, äfvensom delar af ur, i allmänna taxan ej speci-ficerade ...................	1 kilogram	i
682 ur 683	Vadd, icke med lim eller gummi bestruken, äfven för medicinskt behof beredd.......... Vagnar: barnvagnar; motorvelocipeder och motor-vagnar, såframt de icke äro afseada att gå på räler	100 kronor	fri 15
687	Vantar, med undantag af hel- eller halfsiden- . . .	1 kilogram	1	75
693	Velocipeder, färdiga...............	1 stycke	25	—
	Anmärkning till n:r 695 i allmänna taxan. Lättnader, som medgifvas en tredje makt i fråga om tullbebandling af viner, af något som helst slag, i synnerhet rödviner, skola, så länge de äga bestånd gentemot den tredje makten, äfven tillämpas på de tyska hvita vinerna. Anmärkning till n:r 697 i allmänna taxan. Tullen per liter för icke musserande hvita viner på buteljer skall icke öfverstiga tullen per kilogram för hvita viner på fat med mer än 0,35 kronor.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Nummer des schwedischen allgemeinen Tarifs.	Benennung der Gegens tände.	Yerzollungs-	Zollsatz
	massstab.	Krönen	Öre.
664	(Noch: Ilolewaren.) aus Birnen- oder Walnussholz sowie aus Ma-hagoni, Jakaranda und anderen ausländi-seben Holzarten, massiv oder damit furniert, sowie Arbeiten mit echter oder unechter Vergoldung versehen oder mit gefärbter oder vergoldeter Masse belegt.........	kg		60
666	Seife, parfiimiert, auch andere Seife in geformten Handstiicken, Kugeln, Figuren usw., sowie soge-nannte Transparentseife (mit Spiritus bereitet, auch wenn nicht parfiimiert)..........	»	i
aus 677	Wand- und Stutznhren, in Gehäusen, auch einzelne Uhrgehäuse: aus Metall............	»		75
678	aus Holz oder anderem Material ausser Alabaster oder Porzellan..............			80
679	lose oder uneingefasste Werke fur Wand- oder Stutzuhren, sowie Uhrteile, im allgemeinen Tarif anderweit nicht genannt...........		i
682	Wattc, nicht geleimt noch gummiert, einschliesslich der zu medizinischen Zwecken zubereiteten . . .	_	frei
aus 683	Kinderwagen; Motorfahrräder und Motorwagen, sofern sie nicht zum Fahren auf Schienengleisen bestimmt sind..................	100 Krönen	15
687	Zeughandschuhe, ausgenommen ganz- oder halbseidene	kg	1	75
693	Fahrräder, fertige.........	1 Sttick	25	—
	Anmerkung zu Nr. 695 des allgemeinen Tarifs. Erleich-terungen, die dritten Staaten för die Zollbehandlung von Weinen irgend welcher Art, insbesondere von Rotweinen, eingeräumt werden, sollen, solange sie den dritten Staaten gegenuber besteben, auch auf die deutschen Weissweine Anwendung Anden. Anmerkung zu Nr. 697 des allgemeinen Tarifs. Der Zoll per Liter fur nicht schänmende Weissweine in Flaschen 1 soll den Zoll per Kilogramm för Weissweine in Passera \| nicht um mehr als 0,35 Krönen ubersteigen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Nummer i svenska	Artiklarnas benämning.	Kvantitet för	Tullsats
allmänna taxan.	tullberäkningen.	Kronor.	Dre.
701	Visitkort och Adresskort, äfvensom s. k. gratulation s-kort samt pappkort till uppklistring af fotografier, till matsedlar m. m...............	1 kilogram		50
703	Anmärkning. Guld- eller silfverpressning samt gnid- eller silfvertryck pä kort, som i ocb för sig äro hänförliga under n:r 701, skola icke utesluta kortens tullbeliandling efter detta nummer. Väfnader: helsiden-, guld- och silfvertyg därunder inbegripna	1 kilogram	6
704	halfsiden-...................	1 kilogram	2	50
705	Se anmärkning vid n:r 22 och 23. ylle-, af ull allena eller blandad till större eller mindre del med lin, bomull eller andra ämnen utom silke: pressduk, äfvensom ändlös maskinfilt för fa-briksbehof ................	1 kilogram		25
706	mattor, alla slag, samt stampad (icke väfd) filt	1 kilogram	—	60
707	andra slag.................	1 kilogram	1	75
708	Anmärkning till n:r 706 och 707. Vid mattor och filtar har ensamt öfverkastning af kanterna till förekommande af uppfransning icke till följd, att varan förtullas såsom sydda persedlar eller belägges med någon tullförhöjning. af lin, hampa eller andra i allmänna taxan ej specificerade vegetabiliska spånadsämnen, med eller utan inblandning af bomull eller jute: a) släta, tvåskaftade och sådana kyprade, hvilkas hela yta är till väfnadssättet likartad (icke mönsterväfd), satin eller atlasväfnad undan-tagen : som på en yta af 1 cm. i kvadrat innehålla tillsammans högst 25 varp- och inslags-trådar, äfvensom all segelduk: oblekta och ofärgade.........	1 kilogram		25
709	andra slag..............	1 kilogram	—	40
710	som på en yta af 1 cm. i kvadrat innehålla tillsammans mer än 25 till och med 35 varp- och inslagstrådar.........	1 kilogram	_	45

Kungl. Majt:s Nåd. Proposition N:o 160.

Nummer des schwedischer allgemeinen Tarifs.	Benennung der Gegenstände.	Verzollungs-	Zollsatz
	massstab.	Krönen	Öre.
701	Visitenkarten und Adresskarten, auch sogenannte Gra-tulationskarten sowie Pappbarten zum Aufkleben von Photographien, fur Speisezettel usw.....	kg		50
703	Anmerkung. Gold- oder Silberprägung, Gold- oder Silber-druck auf Karten, die an sicb unter Nr. 701 fallen, sollen die Zollbehandlung der Karten nacb dieser Nummer nicht ausschliessen. Gewebe: ganzseidene, auch Gold- und Silberstoff.....	»	6
704	halbseidene..................	»	2	50
705	Siebe Anmerkung bei Nr. 22 und 23. wollene, ganzwollene oder mehr oder weniger mit Flachs, Baumwolle oder anderen Stoffen, aus-genommen Seide, gemischte: Presstiicher, auch endloser Maschinenfilz fiir Fabrikbedarf..............	»		25
706	Teppiche aller Art, auch gestampfte (nicht gewebte) Filze..............	»		60
707	andere Arten...............	»	1	75
708	Anmerkung zu Nr. 706 und 707. Bei Teppichen und Decken hat das blosse Umstechen der Itänder zur Ver-hiitung des Ausfransens -sveder die Verzollung als genähte Gegenstände, noch die Belegung mit einem Zollzuschlage zur Folge. von Flachs, Hanf oder anderen, im allgemeinen Tarif anderweit nicht genannten vegetabilischen Gespinsten mit oder ohne Beimischung von Baum-wolle oder Jute: a) glatte zweischäftige und solche geköperte Gewebe, deren ganze Fläche von gleicnför-miger Webart (nicht gemustert) ist, ausge-nommen Satin oder Atlasgewebe: auf einer Fläche von 1 c^cm höchstens 25 Schuss- und Einschlagfäden enthaltend, auch Segeltuch aller Art: ungebleicht und ungefärbt......			25
709	andere Arten............	>	_	40
710	auf einer Fläche von 1 qcm mehr als 25 bis einschliesslich 35 Schuss- und Ein-schlagfäden enthaltend........			45

Bih. till Piksd. Prot. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 94 Häft.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Nummer i svenska	Artiklarnas benämning.	Kvantitet för	Tullsats
allmänna taxan.	tullberäkningen.	Kronor.	Öre.
711	(Forts.: Väfnad er.) som på en yta af 1 cm. i kvadrat innehålla tillsammans mer än 35 till och med 50 varp- och inslagstrådar.........	1 kilogram	1
715	d) andra slag, såframt de icke äro hänförliga under föregående nummer i allmänna taxan .	1 kilogram	1	50
722	bomulls-: andra helt och hållet eller delvis glesa väfnader, så-som gas, stramalj m. fl., med undantag af tyll; äfvensom täta tvåskaftade sådana, som öfverallt eller delvis på en yta af 1 cm. i kvadrat innehålla tillsammans minst 80 varp- och inslagstrådar	1 kilogram	1	75
724	Anmärkning. Med glesa väfnader förstås sådana, där mellan-rummet mellan trådarna är minst så stort som tjockleken af en tråd. andra slag, såframt de icke äro hänförliga under föregående nummer i allmänna taxan: blekta eller färgade...........	1 kilogram		90
725	tryckta eller pressade..........	1 kilogram	1	10
ur 732	vattentäta: linoleummattor...............	1 kilogram	__	25
733	andra slag, såframt de icke äro hänförliga under föregående nummer i allmänna taxan ....	1 kilogram	_	60
734	elastiska, innehållande trådar af kautschuk eller annat likartadt ämne; tullbehandlas lika med Band, andra slag, Växter, lefvande, alla slag............	1 kilogram		7
735	Anmärkning. Väger en växt mer än 10 kilogram, skall för den öfverskjutande vikten tullen beräknas efter endast 3 öre per kilogram. Ångmaskiner, i allmänna taxan ej specificerade, och Ångpannor................	100 kronor	10
740	Varor, i allmänna taxan ej specificerade, mer eller mindre arbetade................	100 kronor	15	—
	Anmärkningar till allmänna taxan. 1. Till polerade varor äro alla sådana att hänföra, som till en större eller mindre del äro så polerade, att fil-eller slipningsstreck därå ej äro synliga. 2. Profkartor och profver i afskurna stycken eller varu-profver, som blott äro ägnade att såsom sådana an-vändas, lämnas tullfria.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Nummer des schwedischen aUgemeinen Tarifs.	Benennung der Gegenstände.	Verzollungs-	Zollsatz
massstab.	Krönen	Öre.
711	(Noch: Gewebe.) auf einer Fläche von 1 qcm mehr als 35 bis einschliesslich 50 Schuss- und Ein-schlagfäden enthaltend........	kg	i
715	d) andere Arten, soweit sie nicht nnter die vor-hergehenden Nummern des allgemeinen Tarifs fallen..................	»	i	50
722	baumwollene: ganz oder teilweise undichte Gewebe, wie Gaze, Stramm usw., ausgenommen Tlill; ancb dichte zweischäftige, welche durcbweg oder teilweise auf einer Fläche von 1 qcm zusammen minde-stens 80 Schuss- und Einschlagfäden enthalten	»	i	75
724	AnmerJcung. Unter undichten Geweben sind solche zu ver-stelien, bei welchen der Zwischenraum zwischen den Fäden mindestens so gross wie die Dicke eines Fadens ist. andere Arten, soweit sie nicht unter vorherge-hende Nummern des allgemeinen Tarifs fallen: gebleicht oder gefärbt..........	»		90
725	bedruckt oder gepresst..........	»	i	10
aus 732	wasserdichte: Linoleummatten...............			25
733	andere Arten, soweit sie nicht unter vorher-gehende Nummern des allgemeinen Tarifs fallen	»		60
734	elastische, mit Fäden von Kautschuk oder anderem gleichartigen Material, werden wie Bänder, an-dere Arten, verzollt. Gewuchse, lebende, aller Art...........			7
735	AnmerJcung. Bei Gewächsen im Gewiehte von mehr als 10 kg ist fur das uberschiessende Gewicht der Zoll mit nur 3 Öre fur 1 kg zu berechnen. Pamp fm aschinen, im allgemeinen Tarif anderweit nicht genannt, und Dampfkessel........	100 Krönen	10
740	Waren, im allgemeinen Tarif anderweit nicht ge-nannt, mehr oder weniger bearbeitet......
	AnmerJcung zum allgemeinen Tarif. 1. Zu den polierten Waren sind alle diejenigen zu recbnen, welche zum grösseren oder geringeren Teil so poliert sind, dass die Feil- oder Schleifstriche daran nicht zusehen sind. 2. Musterkarten und Muster in Abschnitten oder Proben, die nur zum Gebrauch als solche geeignet sind, werden zollfrei zugelassen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Slutprotokoll.

Vid undertecknandet denna dag
af handels- och sjöfartstraktaten mellan
Sverige och Tyska riket hafva de
båda parternas fullmäktige öfverenskommit
om följande anmärkningar,
förklaringar och aftal att intagas i
detta protokoll:

Till artikl arna 1, 3 och 6.

Utan hinder af bestämmelsen i
artikel 1 första stycket skall enhvar
af de bägge traktatslutande parterna
äga föreskrifva, att den andra partens
undersåtar, liksom alla andra utlänningar,
om de vilja drifva handel eller
näring i landet, härtill måste inhämta
regeringens tillstånd. Det skall äfven
stå enhvar af parterna fritt att för
den andra partens undersåtar, likasom
för alla andra utlänningar, göra tillståndet
till utöfvande af handel och
näring beroende däraf, att säkerhet
ställes för de skatter, som efter hvad
antagas kan skola komma att utgöras.

Det är vidare öfverenskommet, att
genom bestämmelserna uti denna traktat
ingen inskränkning äger rum uti
någon af de traktatslutande parternas

Schlussprotokoil.

Bei der am heutigen Tage stattgehabten
Unterzeichnung des Handelsund
Schiffahrtsvertrags zwischen Schweden
und dem Deutschen Reiche haben
die beiderseitigen Bevollinächtigten
folgende Bemerkungen, Erklärungen
und Verabredungen in das gegenwärtige
Protokoll niedergelegt:

Zu den Artikeln 1, 3 und 6.

Durch die Bestimmung des ersten
Absatzes des Artikels 1 soll keiner
der beiden vertragschliessenden Teile
behindert sein vorzuschreiben, dass
die Angehörigen des anderen Teiles
ebenso wie alle andoren Ausländer,
wenn sie im Lande Handel oder Gewerbe
betreiben wollen, hierzu die
Genehmigung der Staatsregierung einholen
milssen. Es bleibt auch unbenommen,
för die Angehörigen des
anderen Teiles ebenso wie för alle
anderen Ausländer die Zulassung zum
Handels- und Gewerbebetrieb von einer
Sicherstellung der voraussichtlich zu
entrichtenden Steuern abhängig zu
machen.

Es besteht ferner Einverständnis,
dass dem Rechte eines jeden der vertragschliessenden
Teile, Angehörigen
des anderen Teiles entweder infolge

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

rätt att vare sig på grund af domstols
beslut eller af hänsyn till statens
inre eller yttre säkerhet eller till den
allmänna ordningen samt i synnerhet
med hänsyn till fattig-, sundhets- och
sedlighetspolisväsendet i särskilda fall
förvägra den andra partens undersåtar
rätt till uppehåll i Jandet.

Det är slutligen öfverenskommet,
att bestämmelserna uti artiklarna 1,
3 och 6 icke skola hafva tillämpning
på gårdfarihandlare och andra personer,
hvilka draga omkring och utöfva
sitt yrke; dessa näringsidkare skola
behandlas på samma sätt som mest
gynnad nations undersåtar, hvilka utöfva
samma yrke.

Till artikel 6.

Den afgift, som i Sverige upptages
från tyska handelsresande för den i
första stycket af artikel 6 angifna verksamheten,
skall icke öfverstiga ett belopp
af 100 kronor för en tidrymd af
30 dagar och, om verksamheten utöfver
de första 30 dagarna utan afbrott
fortsättes, icke öfverstiga ett
belopp af 50 kronor för hvarje i omedelbar
anslutning därtill kommande
tidrymd af 15 dagar.

Tyska handelsresande i Sverige
skola vara förpliktade att på den
plats, hvarest de först utöfva sin verksamhet
i landet, inför vederbörande
polismyndighet för visering förete det
bevis, som emot erläggande af afgiften
för dem utfärdas; i öfrigt är det

gerichtlicher Verfugung oder aus Grilnden
der inneren oder äusseren Sicherheit
des Staates oder auch aus polizeilichen
Grunden, insbesondere aus
Grunden der Armen-, Gesundheitsund
Sittenpolizei, den Aufenthalt im
einzelnen Fälle zu versagen, durch die
Bestiinmungen des gegenwärtigen Vertrags
kein Eintrag geschieht.

Es besteht endlich Einverständnis,
dass die Bestimmungen der Artikel 1,
3 und 6 auf Hausierer und andere
Personen, welche ein im Umherziehen
ausgetibtes Gewerbe betreiben, keine
Anwendung finden; diese Gewerbetreibenden
sollen ebenso behandelt
werden, wie die Angehörigen des
meistbegunstigten Ländes, die dasselbe
Gewerbe betreiben.

Zu Artikel 6.

Die Abgabe, die in Schweden von
deutschen Handlungsreisenden fur die
im Absatz 1 des Artikels 6 bezeichnete
Tätigkeit erhoben wird, soll den
Betrag von 100 Krönen fur einen
Zeitraum von 30 Tagen, und, wenn
die Tätigkeit iiber die ersten 30 Tage
ohne Unterbrechung fortgesetzt wird,
den Betrag von 50 Krönen fur jeden
sich unmittelbar anschliessenden Zeitraum
von 15 Tagen nicht ubersteigen.

Die deutschen Handlungsreisenden
in Schweden sollen verpflichtet sein,
das Patent, das ihnen gegen Entrichtung
der Abgabe ausgefertigt wird,
am Orte ihrer ersten Tätigkeit im
Lande der zuständigen Polizeibehörde
zur Visierung vorzulegen; im iibrigen

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

tillräckligt, att de för kontroll medföra
beviset, utan att förnyad visering
på andra af dem besökta platser är erforderlig.

Under samma villkor som för prof,
som af handelsresande införas, medgifves
befrielse från in- och utförselafgifter
för sådana i och för sig tullpliktiga
varor, hvilka eljest införas
som prof från Tyskland till Sverige
eller från Sverige till Tyskland.

Tyska handelsresande må i Sverige
resa med ostämplade prof af arbeten af
ädla metaller. De äro förpliktade att
åter utföra dessa prof inom sex månader
och att ställa säkerhet för uppfyllandet
af denna förpliktelse. Det
belopp, för hvilket säkerhet skall ställas,
må icke öfverstiga vid silfverarbeten
den dubbla och vid guldarbeten den
femdubbla tullafgiften. Genom säkerhetens
förfallande uteslutes icke laga
beifran af öfverträdelser emot gällande
bestämmelser angående handel med
arbeten af ädla metaller.

Till artikel 7.

Vid den i Sverige i utsikt ställda
revision af föreskrifterna angående
arsenikhaltiga varors behandling skola
följande grunder iakttagas:

Förbudet mot omsättning af arsenikhaltiga
varor skall inskränkas till

gentigt es, dass sie das Patent zur
Kontrolle mit sich fuhren, ohne dass
an den anderen von ihnen besuchten
Orten eine abermalige Visierung erforderlich
ist.

Unter den gleichen Bedingungen
wie fur Muster, die von Handlungsreisenden
eingebracht werden, wird
die Befreiung von Eingangs- und Ausgangsabgaben
auch fur diej enigen an
sich zollpflich tigen Waren zugestanden,
welche sonst als Muster aus
Deutschland nach Schweden oder aus
Schweden nach Deutschland eingrebracht
werden.

Die deutschen Handlungsreisenden
durfen in Schweden mit unpunzierten
Mustern von Edelmetallwaren reisen.
Sie sind verpflichtet, diese Muster
binnen sechs Monaten wieder auszuftihren,
und haben die Erfullung dieser
Verpflichtung sicherzustellen. Der
sicherzustellende Betrag soll bei Silberwaren
das Doppelte, bei Gol d waren
das Funffache des Zollbetrags nicht
tibersteigen. Durch Verfall der Sicherheit
wird die strafrechtliche Verfolgung
von Zuwiderhandlungen gegen
die geltenden Bestimmungen betreffend
den Flandel mit Edelmetallwaren nicht
ausgeschlossen.

Zu Artikel 7.

Bei der in Schweden in Aussicht
genommenen Neuregelung der Vorschriften
(iber die Behandlung arsenikhaltiger
Waren werden folgende Grundsätze
beobachtet werden:

Das Verbot des Vertriebes arsenikhaltiger
Waren soll auf solche Waren

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

sådana varor, hvilkas arsenikhalt
öfverstiger en till siffran fastställd
maximumkvantitet. För fastställande
af denna gräns skall endast hänsyn
till skydd för mänsklig hälsa vara
bestämmande. Blotta befintligheten af
en arsenikspegel skall icke utgöra
grund för förbud.

Undersökningen af arsenikhalt skall
äga rum endast genom D en särskildt
kvalificerad sakkunnig. Atnöjes varuägaren
icke med dennes utlåtande,
äger han rätt att inhämta en annan
dylik sakkunnigs utlåtande. Afvika de
båda utlåtandena från hvarandra, skall
från ett fackvetenskapligt institut inhämtas
nytt utlåtande, hvilket blifver
afgörande.

Till artikel 8.

I. Tariffer A och B. — Införseltullar
i båda länderna.

Såframt de denna traktat bilagda
tariffer A och B göra den tull, som
skall erläggas för en vara, beroende
af den för en annan vara bestämda
tullen och vid den senare flera tullsatser
för tariffpositionen i fråga på
grund af allmänna tariffen eller på
grund af traktater ifrågakomma, skall
till grund för tullberäkningen läggas
den lägsta af de olika tullsatser, som
äro tillämpliga på den andra traktatslutande
partens produkter.

beschränkt werden, deren Gehalt an
Arsenik eine ziffermässigfestzusetzende
Höchstmenge tibersteigt. Fur die Bestimmung
dieser Grenze wird allein
der Schutz der menschlichen Gesundheit
massgebend sein. Das blosse Vorhandensein
eines Arsenikspiegels soll
das Verbot nicht begrunden.

Die Prtifung auf den Arsenikgehalt
soll nur durch einen besonders qualifizierten
Sachverständigen erfolgen.
Ist der Warenbesitzer mit dem Gutachten
nicht einverstanden, so soll er
das Recht haben, das Gutachten eines
anderen derartigen Sachverständigen
einzuholen. Weichen die beiden Gutachten
von einander ab, so wird das
Gutachten eines fachwissenschaftlichen
Instituts eingeholt werden, das endgultig
ist.

Zu Artikel 8.

I. Tarife A und B. — Eingangszölle

O O

in beiden Ländern.

Soweit die dem gegenwärtigen
Vertrage beigefugten Tarife A und B
den von einer Ware zu erhebenden
Zoll von dem fur eine andere Ware
festgesetzten Zolle abhängig machen
und bei diesem mehrere Sätze fur die
betreffende Tarifposition auf Grund
des allgemeinen Tarifs oder auf Grund
von Verträgen in Frage kommen,
Avird bei der Berechnung des abhängigen
Zolles von dem niedrigsten
unter diesen verschiedenen Sätzen
ausgegangen, der auf die Erzeugnisse
des anderen vertragschliessenden Teiles
anwendbar ist.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

II. Tariff B. — Införseltullar i
Sverige.

1. De i tariff B bestämda värdetullar
beräknas efter varans inköpspris
med tillägg af emballagets värde
jämte assurans, frakt och annan därå
använd kostnad, intill dess den anländt,
därest den fraktats med fartyg,
till den hamn, dit den är destinerad
eller där den för vidare befordran till
destinationsorten ur fartyget lossas,
och, därest den fraktats å annat sätt,
till första svenska tullplats.

Afgörandet af uppstående tvist
mellan tullmyndigheten och varuimportören
skall tills vidare äga
rum i enlighet med bestämmelserna
i § 5, första stycket, punkterna 2—5,
af nu i Sverige gällande tulltaxeunderrättelser.
Den svenska regeringen
är berättigad att företaga ändringar
af dessa bestämmelser. Begagnar
sig regeringen af denna rättighet,
skola följande grunder iakttagas:

a. I händelse tullförvaltningen anser
det af importören uppgifna värde
för lågt, skall importören erhålla
ett anstånd af minst fem
dagar för att besluta sig, huruvida
han vill godkänna det af tullförvaltningen
utrönta värdet eller hänskjuta
bestämmandet till de sakkunniga
eller myndigheter, hvilka
afgörandet af sådan tvist tillkommer.

Bill. till Piksd. Prof. 1006. 1 Sami.

II. Tarif B. — Eingangszölle
in Schweden.

1. Die im Tarif B festgesetzten
Wertzölle sind zu berechnen nach dem
Einkaufspreise der Ware unter Hinzurechnung
des Wertes der Verpackung
sowie der Versicherungs-, Fracht- und
sonstigen Kosten, die auf die Ware
verwendet werden, bis sie — im Fälle
der Versendung zu Schiff — im Hafen,
wohin sie bestimmt ist oder wo sie
zur Weiterbeförderung nach dem Bestimmungsorte
gelöscht wird, und —
im Fälle anderer Beförderung — an der
ersten schwedischen Zollstelle eintrifft.

Die Entscheidung der zwischen der
Zollbehörde und dem Wareneinfilhrer
entstehenden Streitigkeiten soll bis auf
weiteres nach den Bestimmungen des
§ 5, Absatz 1, Satz 2 bis 5, der zur
Zeit in Schweden geltenden Anweisung
iiber die Anwendung des Zolltarifs
erfolgen. Die schwedische Regierung
ist zur Anderung diesel- Bestimmungen
befugt. Macht sie von diesel- Befugnis
Gebrauch, so sollen folgende
Grundsätze beobachtet werden:

a. Falls die Zollstelle den von dem
Einfuhrer erklärten Wert fur ungeniigend
erachtet, soll dem Einfuhrer
eine Frist von mindestens
ftinf Tagen gewährt werden, urn
sich schlilssig zu machen, ob er
den von der Zollstelle ermittelten
Wert anerkennen oder es auf die
Entscheidung der mit dem Austrage
des Streites betrauten Sachverständigen
oder Behörde ankommen
lassen will.

1 Afd. 04 Håft.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

b. Varuimportören skall erhålla tillfälle
att inför behöriga sakkunniga
eller behörig myndighet personligen
eller skriftligen försvara
sin värdeuppgift.

c. Straff skall i allt fall icke ådöinas,
om skillnaden mellan det
uppgifna och det af tullförvaltningen,
de behöriga sakkunniga
eller den behöriga myndigheten
fastställda värdet icke uppgår till
10 procent af det senare värdet.
Denna bestämmelse är icke tilllämplig,
ifall det bevisas, att importören
uppgifvit för lågt värde
i afsikt att tullförsnilla. I alla fall
skall tull erläggas efter det högre
värdet, utan afseende å skillnadens
storlek.

2. Sverige förbehåller sig rätt att
anordna och indela svenska tulltaxan
annorlunda än hittills.

Genom en sådan åtgärd få de
tullsatser, hvilka fastställts för de i
tariff B nämnda artiklar, icke ändras
— rätten till nedsättning likväl obetagen.

Sverige är likväl berättigad! att
förändra de i tariff B fastställda värdetullarna
till specifika tullar till motsvarande
belopp. För sådant ändamål
skall den svenska regeringen träda i
förbindelse med den tyska regeringen.
Skulle inom en frist af tre månader
efter dagen för meddelandet till
den tyska regeringen enighet angående

b. Dem Einfuhrer soll die Möglichkeit
gegeben werden, seine Werterklärung
vor den zuständigen
Sachverständigen oder der zuständigen
Behörde persönlich oder
schriftlich zu rechtfertigen.

c. Eine Strafe soll jedenfalls dann
nicht verhängt werden, wenn der
Unterschied zwischen dem erklärten
und dem von der Zollstelle,
den zuständigen Sachverständigen
oder der zuständigen Behörde festgestellten
Wert nicht 10 v. H. dieses
letzteren Wertes erreicht. Diese
Regel findet keine Anwendung,
falls nachgewiesen wird, dass der
Einfuhrer eine ungenögende Werterklärung
in der Äbsicht der Zollhinterziehunjj
ab°ngeben hat. In
allen Fallen wird vom dem Mehrwert
ohne Rucksicht auf dessen
Höhe der Zoll erhoben.

2. Schweden behält sich die Befugnis
vor, den schwedischen Zolltarif
änders als bisher anzuordnen und einz
uteilen.

Durch eine solche Massregel durfen
för die im Tarif B genannten Gegenstände
die dort festgesetzten Zollsätze,
unbeschadet des Rechtes der Ermässigung,
nicht geändert werden.

Schweden ist jedoch berechtigt, die
in Tarif B festgesetzten Wertzölle in
gleichwertige spezifische Zölle umzuwandeln.
Zu diesem Zwecke wird
die schwedische Regierung mit der
deutschen Regierung in Verbindung
treten. Sollte innerhalb einer Frist
von drei Monaten nach dem Tage der
Mitteilung an die deutsche Regierung

Kungl. Maj:is Nåd. Proposition N:o 160.

de föreslagna tullsatserna icke hafva
uppnåtts, skall i enlighet med artikel
22 skiljedomstolen anlitas, och förändringen
kan blott äga rum i öfverensstämmelse
med skiljedomstolens
utslag.

3. Med hänsyn till de i Tyskland
gällande föreskrifter rörande meddelandet
af officiella upplysningar i tullsaker
är svenska regeringen beredd
att så snart som möjligt utfärda bestämmelser,
hvarigenom det skall möjliggöras
för varuimportören att på
officiell väg erhålla bindande upplysning
rörande tullbehandlingen af varor
vid deras införsel till Sverige.

4. Till tariffnummer 261, till
positionen »Kläder» (efter nr. 295),
och till tariffnummer 395. I händelse
Sverige skulle företaga tullförändringar
för följande varor, skola de
nya tullarna icke öfverstiga nedan
angifna tullsatser:

kaustikt kali: 3 kronor för 100
kg-;

klädespersedlar, af linne eller bomull,
samt delar af sådana, äfvensom
sydda hushållspersedlar,
alla slag, såsom duktyg, handdukar,
lakan, örngott, gardiner med
flera dylika, andra än sådana med
broderier: 75 procents förhöjning
i tullen för tyget, hvaraf persedeln
hufvudsakligen består;

gångkläder och andra klädespersedlar,
af annat ämne än linne

die Einigung fiber die vorgeschlagenen
Sätze nicht erzielt worden sein, so
wird nach Massgabe des Artikels 22
das Schiedsgericht angerufen werden,
und die Umwandlung kann nur entsprechend
der Entscheidung dieses
Gerichts erfolgen.

3. In Anbetracht der in Deutschland
geltenden Vorschriften fiber die
Erteilung amtlicher Ausktinfte in Zollsachen
ist die schwedische Regierung
bereit, so båld als möglich Bestimmungen
zu erlassen, durch die es den
Wareneinfuhrern ermöglicht werden
soll, auf amtlichem Wege fiber die
Zollbehandlung von Waren bei deren
Einfuhr nach Schweden verbindliche
Auskunft zu erhalten.

4. Zur Tarifnummer 2 61, zur
Position »Kleider» (hinter Nr. 295),
und zur Tarifnummer 395. Falls
Schweden fur folgende Waren Zolländerungen
vornehinen sollte, werden
die neuen Zölle die nachstehend angegebenen
Sätze nicht fibersteigen:

kaustisches Kali: 3 Krönen för 100
kg;

Kleidungsstucke aus Leinwand oder
Baumwolle sowie Teile derselben,
auch genähte Haushaltungsgegenstände
aller Art, wie Tischzeug,
Handtöcher, Bettlaken,
Kopfkissen, Gardinen und dergleichen,
andere als solche mit
Stickereien: 75 v. H. Aufschlag
auf den Zoll för den Stoff, aus
welchem das betreffende Stuck
hauptsächlich besteht;

Kleider und andere Kleidungsstucke
aus anderem Stoff als Leinwand

100

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

eller bomull, samt delar af sådana,
andra än sådana med broderier,
fransar, snörmakerier,
spetsar eller blonder eller med
foder, som drager högre tull än
det tyg eller ämne, hvaraf klädespersedeln
hufvudsakligen består:
75 procents förhöjning i tullen
för tyget, hvaraf persedeln hufvudsakligen
består;

balk-, hörn- och annat till järnvägsskenor
ej hänförligt s. k. fasonjärn,
vägande mindre än 60
kg. till och med 20 kg. per löpande
meter: 1,50 kronor för
100 kg.

5. Till tariffnumren 378 och
7 35. Sverige äger rätt att under
denna traktats bestånd företaga en
tullförändring därhän, att tullen för
de under n:r 378 och 735 fallande
maskinerna (med undantag af redskap
och verktyg), såvidt vikten per maskin
belöper sig till 1000 kg. eller
därunder, höjes med högst 5 procent
af värdet, om samtidigt för dessa
maskiner, såvidt vikten per maskin
belöper sig till öfver 10000 kg., en nedsättning
i tullen med samma procentsats
af värdet beviljas.

Samma tullförändring skall äga
ruin för maskindelar, hvilka uppenbarligen
tillhöra de i anseende till tullen
höjda eller nedsatta maskinerna
eller äro afsedda för dessa.

oder Baumwolle sowie Teile derselben,
andere als solche mit
Stickereien, Fransen, Posamenten,
Spitzen,Blondenoder Flitter,
welches eincm höheren Zoll unterliegt
als der Stoff, aus dem die
Klcidungsstucke hauptsächlich
bestehen: 75 v. IT. Aufschlagauf
den Zoll för den Stoff, aus
welchem das betreffende Stuck
hauptsächlich besteht;

Balken-, Eck- und anderes, nicht
in Eisenbahnschienen bestehendes
sogenanntes Fassoneisen, im
Gewichte von weniger als 60
kg bis 20 kg auf das laufende
Meter: 1,50 Krönen för 100 kg.

5. Zu den Tårifnummern 378
und 735. Schweden ist befugt, während
der Dauer des gegenwärtigen
Vertrags, eine Änderung des Zolles
dahin vorzunehmen, dass die unter
die Nrn. 378 und 735 fallenden Maschinen
(mit Ausschluss der Gerätschaften
und Werkzeuge), soweit ihr
Einzelgewicht 1000 kg oder dar unter
beträgt, bis um 5 v. H. vom Werte
im Zolle erhöht werden, wenn gleichzeitig
för diese Maschinen, soweit ihr
Einzelgewicht iiber 10000 kg beträgt,
eine Ermässigung des Zolles um denselben
Prozentsatz vom Werte gewährt
wird.

Die gleiche Zolländerung soll för
Teile von Maschinen Platz greifen,
die erkennbar zu den im Zolle
erhöhten oder ermässigten Maschinen
gehören oder för diese bestimmt sind.

Kungl. Maj:ts JVåd. Proposition N:o 160.

101

Till artikel 9.

Genom artikel 9 beröras icke de
bestämmelser i den svenska lagstiftningen,
enligt hvilka högre skatt erlägges
för alkohol, som framställes af
utländsk potatis, än för alkohol af
inhemsk potatis.

Till artikel 10.

De natur- och industrialster af
hvad ursprung det vara må, hvilka
föras igenom den ena traktatslutande
partens område, skola vid införseln i
den andra partens område icke vara
underkastade andra eller högre tullar,
fin om de infördes omedelbart från
ursprungslandet.

II.

Under denna traktats bestånd må
icke i Sverige järnmalm vid utförseln
beläggas med tull.

Till artikel 13.

Från tysk sida skall man icke på
grund af mest gynnad nations rätt
göra anspråk på tillämpningen af bestämmelserna
i deklarationen mellan
Sverige och Danmark den 22 sep -

Zu Artikel 9.

Durch Artikel 9 werden die Bestimmungen
der schwedischen Gesetzgebung
nicht beruhrt, nach denen von
Alkohol, der aus ausländischen lvartoffeln
hergestellt ist, eine höhere
Steuer erhoben wird als von dem Erzeugnis
aus inländischen Kartoffeln.

Zu Artikel 10.

Die Boden- und Gewerbserzeugnisse
irgend welcher Herkunft, welche
durch das Gebiet eines der vertragschliessenden
Teile durchgefuhrt werden,
sollen bei ihrem Eingang in das
Gcbict des anderen Teiles keinen anderen
oder höheren Zöllen unterworfen
werden, als wenn sie unmittelbar aus
dem Ursprungsland eingefuhrt worden
wären.

II.

Während der Dauer des gegenwärtigen
Vertrages werden in Schweden
Eisenerze bei der Ausfuhr nicht
mit Zoll belegt werden.

Zu Artikel 13.

Die Bestimmungen der Deklaration
zwischen Schweden und Dänemark
vom 22. September 1871 zur Regelung
gewisser Handels- und Schiffahrtsverhältnisse
im Öresund sowie die

102

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

tember 1871 till ordnande af vissa
handels- och sjöfartsförhållanden i Öresund
äfvensom aftalen mellan Sverige
och Norge rörande handels- och sjöfartsförhållandena
i Idefjorden och
Svinesund, så länge samma bestämmelser
icke utsträckas till andra stater.

Till artikel 19.

Från tysk sida skall man icke på
grund af mest gynnad nations rätt
göra anspråk på de särskilda förmåner,
som i fråga om befarande af svenska
insjöar, floder och kanaler äro medgifna
eller framdeles må komma att
medgifvas den norska sjöfarten, så
länge samma förmåner icke medgifvas
någon annan stats sjöfart.

Detta protokoll skall samtidigt med
traktaten föreläggas de traktatslutande
parterna och, i händelse den senare
ratificeras, skola äfven de i det förstnämnda
intagna förklaringar och aftal
utan ytterligare formell ratifikation
gälla såsom stadfästa.

Som skedde i Stockholm, uti två
exemplar, den 8 maj 1906.

ERIC TROLLE.

(l. s.)

DOUGLAS.

(l. s.)

H. CA VALLI.

(l. s.)

Abmachungen zwischen Schweden und
Norwegen ilber die Handels- und
Schiffahrtsverhältnisse im Idefjord und
Swinesund werden deutscherseits solange
nicht auf Grund des Meistbegunstigungsrechtes
in Anspruch genommen
werden, als sie nicht auf
andere Staaten erstreckt werden.

Zu Artikel 19.

Deutscherseits werden die besonderen
Begiinstigungen, die der norwegischen
Schiffahrt fur die Befahrung
der schwedischen Binnengewässer zugestanden
sind oder kilnftig zugestanden
werden inöchten, so länge nicht
auf Grund des Meistbegunstigungsrechtes
in Anspruch genommen werden,
als sie nicht der Schiffahrt eines
anderen Staates eingeräumt werden.

Das gegenwärtige Protokoll soll
zugleich mit dem Vertrage den vertragschliessenden
Teilen vorgelegt werden,
und im Fälle der Ratifikation
des letzteren sollen auch die in dem
ersteren enthaltenen Erklärungen und
Verabredungen ohne weitere förmliche
Ratifikation als genehmigt gelten.

So geschehen in doppelter Ausfertigung
zu Stockholm, den 8. Mai
1906.

F. von MULLER.

(l. s.)

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 160.

103

Utdrag af protokollet öfver ett blandadt utrikesdepartements-,
justitie-, civil- och finansärende, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 8 maj 1906.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Trolle,

Statsråden: Tingsten,

Biesért,

friherre Marks von Wurtemberg,

Tamm,

SlDNER,

Hellner,

SCHOTTE,

Berg,

Bergström.

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena anförde i underdånighet: »Den

25 december 1902 utfärdades i Tyskland ny tulltarifflag med
tillhörande tulltariff att träda i kraft å dag, som framdeles blefve bestämd.
I jämförelse med Tysklands föregående tulltariff af den 15 juli 1879 och
de nedsättningar däri, som Tyskland under åren 1891—1894 genom handelstraktater
med åtskilliga europeiska länder medgifvit, och hvilka nedsatt -

104

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

ningar tillgodokommo samtliga länder, som tillförsäkrats mest gynnad
nations behandling, medförde den nya tariffen i allmänhet högst väsentliga
tullförhöjningar å ett stort antal varor, hvarjämte tull åsattes åtskilliga
artiklar, som dittills varit tullfria. Genom aftal, som Tyskland sedermera
under åren 1904 och 1905 träffat angående tillägg till nyssberörda handelstraktater,
har Tyskland, beträffande flertalet i den nya tulltariffen upptagna
positioner, för viss tid medgifvit nedsättning af tullsatserna eller
bundit desamma vid det bestämda beloppet, resp. tullfrihet, hvarigenom
hvart och ett land, som med Tyskland ingått de ifrågavarande traktaterna,
i största möjliga utsträckning tillgodosett sin exportindustri.

Sverige tillhör visserligen på grund af äldre, ännu bestående traktater
med enskilda tyska stater, hvilka traktater faktiskt ansetts bindande
jämväl för Tyska riket, de länder, som äga åtnjuta mest gynnad nations
behandling; och alla de förmåner, andra länder genom traktater tillvunnit sig
i Tyskland, skulle sålunda komma äfven Sverige till godo. Men förstnämnda
traktater kunna numera uppsägas att upphöra ett år efter uppsägningen.
Sker sådan uppsägning från tysk sida, skulle således ett år därefter den
nya tyska allmänna tariffen komma att i hela sin utsträckning tillämpas
gentemot Sverige och emot detta land nästan ensamt, hvilket otvifvelaktigt
skulle i allmänhet komma att innebära ett afstångande af den tyska marknaden
för en stor del af den svenska exporten.

Ett sådant osäkerhetstillstånd som det, hvari Sveriges nuvarande
handelsförhållanden till Tyskland befinna sig, lär redan i och för sig utgöra
en stor olägenhet för vår exportindustri, och då därtill kommer, att,
äfven med tillgodonjutande af mest gynnad nations rätt, åtskilliga af våra
exportartiklar och däribland vissa af stor betydenhet, i allt fall skulle
genom den nya tyska tulltariffen drabbas af väsentligt högre tullsatser än
förut, syntes det vara jämväl för Sverige synnerligen angeläget att genom
aftal med Tyskland söka för viss tid tillförsäkra sig ej mindre stabilitet i
fråga om rätten till mest gynnad nations behandling än äfven tullnedsättningar
för sådana artiklar, som utgjorde föremål för svensk export, men
beträffande hvilka ställningen såsom mest gynnad nation ej täckte den svenska
exportens intresse.

Sedan man därför på diplomatisk väg inhämtat underrättelse om utsikterna
för en öfverenskommelse med Tyskland angående ordnandet af det
handelsrättsliga förhållandet de båda länderna emellan och förvissning
erhållits, att Tyskland, om det än för egen del icke funne anledning att
taga initiativet till inledande af traktatsunderhandlingar, likväl vore villigt
att inträda i sådana underhandlingar, fann Kungl. Maj:t, på föredragning
af dåvarande chefen för finansdepartementet, den 25 maj 1905 godt

105

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

i princip besluta inledande af underhandlingar om afslutande af en öfverenskommelse
mellan Sverige och Tyska riket till ordnande af de båda
ländernas ömsesidiga handelsförbindelser.

Officiell inbjudning till öppnande af sådana underhandlingar beslöts
af Kungl. Maj:t den 30 augusti 1905, och sedan underhandlare å ömse
sidor blifvit utsedda, hafva • underhandlingar mellan dessa förts dels i
Stockholm under tiden från och med den 30 oktober till och med den
16 december 1905, dels i Berlin från och med den 7 till och med den 26
februari innevarande år. Sistnämnda dag undertecknades af underhandlarna
förslag till en handels- och sjöfartstraktat jämte tulltariffer och slutprotokoll.
I fråga om två punkter hade emellertid enighet icke uppnåtts mellan
underhandlarna, nämligen dels den af Tyskland framställda, men från
svensk sida då icke bifallna fordran om tillförsäkran af frihet för exporttull
å järnmalm vid utförsel från Sverige, dels ock den af Sverige framställda''
fordran å nedsättning af den tyska införseltullen å fönsterramar
och dörrar m. fl. grofva snickeriartiklar, hvilken fordran de tyska underhandlarna
icke tillmötesgått i sådan utsträckning, som från svensk sida
ansågs nödvändigt för tillgodoseende af den svenska snickeriindustriens
behof. Sedan numera enighet vunnits jämväl i nämnda två frågor, får
jag härmed anhålla att till Kungl. Maj:ts pröfning få framlägga det sålunda
utarbetade traktatsförslaget.»

Sedan herr ministern för utrikes ärendena därefter redogjort för
innehållet af berörda förslag till traktat med bilagor, anförde chefen för
finansdepartementet i underdånighet följande:

»Den fara för Sveriges handel och industri, som låg i antagandet
af den af herr ministern för utrikes ärendena omnämnda tyska tulltariffen
af den 25 december 1902, har redan tidigare och kort efter tariffens
utfärdande utgjort föremål för de svenska statsmakternas uppmärksamhet.
I skrifvelse den 28 februari 1903 anhöll nämligen Riksdagen,
att Kungl. Maj:t täcktes, efter verkställd utredning, taga under ompröfning,
hvilka åtgärder som kunde vidtagas för att i möjligaste mån mildra
de olägenheter, hvilka kunde komma att förorsakas Sveriges näringar genom
de nyligen beslutade förhöjda tyska tullsatserna.

För verkställande af den af Riksdagen sålunda begärda utredningen
tillsattes, jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 8 maj 1903, inom finansdepartementet
en kommission af fem personer, hvilka den 22 mars 1904

Bih. till Pilcsd. Prot. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 94 Höft.

106

Tysklands
hittillsvarande
tulllagstiftning -

Sveriges
han delspolitiska
ställning
till
Tysldand.

Kungl. Maj:is Nåd. Proposition N:o 160

och den 31 mars 1905 afgåfvo betänkanden angående Sveriges handelsförhållanden
till Tyskland.

Af dessa betänkanden och den utredning i frågan, jag i öfrigt låtit
verkställa, framgår hufvudsakligen följande.

Redan före antagandet af 1902 års tulltariff och afslutandet af ofvanberörda,
därefter ingångna traktater var Tysklands tullpolitik fotad på
systemet af en »allmän» tulltariff och en traktatstariff, innefattande de
medgifvanden, som tillförsäkrats särskilda länder genom med dem afslutade
traktater. Under rikskansleren grefve Caprivis tid hade nämligen
Tyskland åren 1891—1894 afslutat tarifftraktater med Österrike-Ungern,
Italien, Belgien, Schweiz, Serbien, Rumänien och Ryssland. Genom fredsfördraget
i Frankfurt år 1871 är Frankrike från Tysklands sida tillförsäkradt
lika gynnsam behandling som England, Belgien, Nederländerna, Schweiz,
Österrike och Ryssland. Sedan ett äldre, med England ingånget handelsfördrag
upphört att gälla den 30 juli 1898, har detta land tid efter annan
genom särskilda lagar tillförsäkrats behandling såsom mest gynnad
nation. Härförutom hafva ej mindre Sverige, Norge, Danmark, Nederländerna,
Spanien, Turkiet och Grekland än äfven Nordamerikas förenta
stater samt åtskilliga andra utomeuropeiska länder dels genom äldre, med
enskilda tyska stater ingångna handelstraktater, dels genom med den tyska
»Zollverein» eller Tyska riket afslutade fördrag fått sig tillförsäkrad behandling
såsom mest gynnad nation, i följd hvaraf dessa länder komma i
åtnjutande af hvarje tullnedsättning, som af Tyskland medgifves något
annat land.

Hvad särskildt angår Sveriges nuvarande handelspolitiska ställning
till Tyskland, äro ännu i kraft vissa äldre traktater, som Sverige afslutat
med åtskilliga enskilda tyska stater, nämligen

med Preussen af den 14 mars 1827,

» Hannover » » 16 mars 1837,

» Hamburg » » 1 maj 1841,

» Bremen » » 1 maj 1841,

t Oldenburg » » 1 april 1843,

» Mecklenburg-Schwerin af den 10 okt. 1846 och
» Lybeck af den 14 sept. 1852.

Af dessa traktater innehålla de fem sistnämnda tillförsäkran om behandling
såsom mest gynnad nation, men saknas sådan i de två förstnämnda.
Traktaterna äro ursprungligen afslutade på fem år och löpa därefter med ett

107

Kungl. MajUs Nåd. Proposition N:o 160.

års uppsägning; de äro sålunda för närvarande uppsägbara men i hvarje
fall gällande ett år efter uppsägningen.

Den tarifftraktatspolitik, Tyskland under slutet af 1800-talet drif- Tysklands
vit på basis af sin tulltariff af år 1879 och som, i anseende till denna Stiftning''
tariffs formella bristfällighet, särskildt med hänsyn till dess ofullständiga
specifikation af olika varuslag, icke kunde med den gamla tariffens bibehållande
bringas till fulländning, har vidare utvecklats och satts i system
genom 1902 års tulltariff och de med anslutning till denna därefter ingångna
traktaterna. Dessa traktater äro följande:

med Italien tilläggstraktat den 3 december 1904 till handels-, tulloch
sjöfartstraktaten den 6 december 1891,

med Belgien tilläggstraktat den 22 juni 1904 till handels- och tulltraktaten
den 6 december 1891,

med Ryssland tilläggstraktat den 28 juli 1904 till handels- och sjöfartstraktaten
den 10 februari 1894,

med Rumänien tilläggstraktat den 8 oktober 1904 till handels-, tulloch
sjöfartstraktaten den 21 oktober 1893,

med Schweiz tilläggstraktat den 12 november 1904 till handels-och
tulltraktaten den 10 december 1891,

med Serbien tilläggstraktat den 29 november 1904 till handels- och
tulltraktaten den 21 augusti 1892,

med Österrike-Ungern tilläggstraktat den 25 januari 1905 till handels-
och tulltraktaten den 6 december 1891 och i sammanhang därmed
öfverenskommelse angående kreaturssjukdomar, samt

med Bulgarien handels-, tull- och sjöfartstraktat den 1 augusti 1905.

Samtliga dessa traktater äro numera ratificerade och hafva -— åtminstone
hvad beträffar Tyskland — trädt i kraft å samma dag, som, på
grund af särskild förordning, den nya allmänna tulltariffen, eller den 1
mars innevarande år.

Vid en jämförelse mellan den sålunda åvägabragta nya tullagstiftningen
och den förut gällande i afseende af de olika tullsatsernas höjd
faller genast i ögonen de afsevärda tullförhöjningar, som i allmänhet företagits
i fråga om spannmål och åtskilliga andra födoämnen och hvilka
framgå af följande tabell.

108

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 160.

N:r i nya tarif- fen.	Varuslag.	Tull per 100 kg.
Enligt den gamla allmänna tariffen. Rmk.	Enligt den gamla traktats-tariffen. Rmk.	Enligt den nya allmänna tariffen. Rmk.	Enligt den nya traktats-tariffen. Rmk.
1	Råg..................	5: —	3: 50	7:- (5) >)	5:-
2	Hvete och spalt.............	5: —	3: 50	7: 50 (5; 50)2)	5: 50
3	Maltkorn................	2: 25	2: —	7: - (4) >)	4:-
3	Annat korn...............	2: 25	2: —	7: —	1: 30
4	Hafre..................	4: —	2: 80	7:-(5) »)	5: —
5	Bohvete.................	2: —	2:-	5: -	—
9	Malt af korn..............	4:-	3: 60	10: 25	5: 75
9	D:o » hafre..............	4: —	—	11: —	—
30	Humle.................	20: —	14: -	70: —	20: —
47	Lingon .................	fria	fria	5: —	5:-
47	Andra bär, ej särskildt nämnda.....	fria	fria	5: —	fria
47	Plommon, körsbär, friska.........	fria	fria	6: —	O. Av. -
48	Plommon, torkade............	4:-	4: —	10 ä 15: —	4 ä 8
103	Kor...................	2: 25 a)	2: 25 2)	18: —	8: —
103	Oxar..................	6: — 2)	5: 10 2)	18: —	8:-
104	Får...................	1 (st.)	1 (st.)	18: —	8: —
106	Svin..................	5: — 2)	4: 17 2)	18:-	9: —
107	Gäss..................	fria	fria	24: —	fria
107	Annat fjäderfä.............	fritt	fritt	6: —	4: —
108	Kött, färskt, äfven fruset........	20:-	15: —	45: —	27 ä 45
108	D:o. enkelt tillredt...........	20: —	17: —	60: —	35: —
108	D:o, på finare sätt tillredt........	60: —	60:-	120: —	75: —
114	Korf..................	20: —	17: —	70:-	40:-
134	Smör..................	20:-	16: —	30: —	20: —
135	Ost...................	20:-	20 (15)	SO: —	20: - (15)
136	Ägg..................	3:-	2: —	6: —	2:-
162	Hafremjöl................	10: 50	7: SO	18:75	—
162	Mjöl af annan spannmål.........	10:50	7: 30	18: 75	10: 20
163	Ris, poleradt..............	4: —	4: —	6:-	4:-
164	Gryu..................	10: 50	7: 30	18: 75	12: —
198	Bröd, enkelt..............	10: 50	7:30	16: —	10:20

*) Minimitull.

’) Vid en antagen lefvande vikt af 400 kg. för kor, 500 kg. för oxar och 120 kg. för svin.

109

Kungl. Maj:ts nåd. Proposition N:o 160.

Det förnämsta syftet med den nya tariffen har varit att undanröja
de tullättnader å jordbrukets alster, som medgifvits genom 1890-talets
traktater.

Hvad industrien beträffar, har det visserligen — såsom den tyska
regeringen i sin proposition om den nya tariffen framhåller — varit afsikten
att bereda äfven denna ökadt skydd, om än icke genom införande
af så allmänna och starka tullskärpningar som i fråga om landtmannaprodukterna.

De för industrien behöfliga råämnena hafva genom de nya tarifferna
i allmänhet bibehållits vid de gamlas tullfrihet eller låga tullsatser. Fria
från tull äro sålunda nu såsom förut malmer, oarbetade metaller, rå eller
blott råhuggen sten (utom skiffer och gatsten), lera, alla slags jordarter,
gips, stenkol och koks samt öfriga brännmaterialier, bomull, lin, hampa,
ull, oberedda hudar och skinn, tagel och borst. Vidare äro fortfarande
tullfria: tjära, beck, asfalt och harts samt kreatursfoder och gödningsämnen
m. m. A en stor del af dessa varuslag har tullfriheten bundits genom
de nya traktatstarifferna, liksom förhållandet var enligt de gamla.

Beträffande slutligen industriella hel- och halffabrikat, innehåller den
nya allmänna tariffen afsevärda tullförhöjningar å ett flertal af dessa, företrädesvis
å de mera bearbetade artiklarna, som genom den vunna ökade
specialiseringen utbrutits från de öfriga. Genom! de nya traktatstarifferna
hafva emellertid betydande reduktioner gjorts i ett stort antal af de sålunda
beslutade tullförhöjningarna, i många fall till samma nivå som i
de gamla traktatstarifferna. I några fall har tullen genom de nya tarifferna
sänkts under det förut gällande beloppet. Af särskild betydelse
för Sverige är i detta afseende, att tullen å plankor, battens och bräder,
som enligt den gamla (allmänna och traktats-) tariffen utgjorde 80 pf. och
i den nya allmänna tariffen höjts till rmk 1,25, i den nya traktaten med
Osterrike-Ungern nedsatts till 72 pf., allt per 100 kg. Lägre tullsatser
än de förut gällande hafva jämväl åsatts vissa andra af trävaruindustriens
halffabrikat. Däremot kvarstå beträffande åtskilliga artiklar äfven för
traktatsländerna tullförhöjningar af stor betydelse. Bland de för Sveriges
export betydelsefulla artiklar, som sålunda från och med den 1 mars innevarande
år drabbas af ogynnsammare tullbehandling än förut, vill jag
redan nu särskildt framhålla gröfre snickeriarbeten, gatsten, gröfre stenhuggeriarbeten,
lingon, klinker, mjölkskuinningsmaskiner samt renad
träsprit.

Statistik.

110 Kungl. Majits nåd. Proposition N:o 160.

Innan jag närmare ingår på utredandet af de olägenheter, som
skulle vållas Sveriges näringar, om Sverige icke genom särskild traktat
med Tyska riket för framtiden tillförsäkrar sig lättnader i de höjda tullar,
den nya allmänna tyska tariffen innebär, torde det vara på sin plats att
med några statistiska siffror belysa storleken och betydelsen af Sveriges
handelsomsättning med Tyskland.

Värdet af Sveriges hela handelsomsättning med Tyskland under de
senaste tre åren dels enligt tysk och dels enligt svensk statistik framgår
af nedanstående tabell:

	1 9 0 4.	1 9 0 3.	1 9 0 2.
Enligt tysk statistik.	flink.	Kink.	Rmk.
Införsel från Tyskland..............	151,011,000	132,321,000	119,054,000
! Utförsel till > ..............	99,879,000	90,107,000	80,398,000
Införselöfverskott	51,132,000	42,214,000	38,050,000
Nämnda summor förvandlade till svenskt mynt.	Kr.	Kr.	Kr.
[ Införsel från Tyskland..............	134,399,790	117,766,000	105,958,000
Utförsel till > ..............	88,892,310	80,195,000	71,554,000
Införselöfyerskott	45,507,480	87,571,000	34,404,000
Enligt svensk statistik.
Införsel från Tyskland..............	221,936,000	205,634,000	196,971,000
j Utförsel till * ..............	71,729,000	71,260,000	62,781,000
Införselöfveiskott	150,207,000	134,421,000	134,190,000

Härvid faller genast i ögonen den stora skillnaden mellan den svenska
och den tyska statistikens resultat för ifrågavarande år. Det torde emellertid
icke råda något tvifvel om, att härvid företrädet bör lämnas åt den tyska
statistiken. Till den 1 oktober 1904, då den nya tullstadgan af den 1 juli
samma år trädde i kraft, tillämpades nämligen inom den svenska statistiken i

111

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

vissa afseenden sådana grunder, att resultatet måste betraktas såsom missvisande.
Hvad införselvarorna beträffar, upptogos de nämligen icke såsom
kommande från det ursprungliga produktionslandet, utan från det land, där
varorna blifvit inlastade, och utförselvarorna fördes på det land, till livilket
de omedelbart blifvit försända, i stället för på det land, till hvilket de blifvit
försålda. Följden häraf blef, att till den 1 oktober 1904 i Sveriges import från
Tyskland medräknats exempelvis alla kolonialvaror, som öfver Hamburgs
frihamn anländt till Sverige, men att i exporten till Tyskland ej medräknats
de betydande kvantiteter järnmalm och järnvaror m. m., som via
Belgien och Nederländerna förts till Tyskland.

Äfven i annat afseende är den svenska statistiken, särskildt hvad
utförseln beträffar, behäftad med bristfälligheter. För utförseln utgöras
nämligen primäruppgifterna nästan uteslutande af afsändarnes exportinlagor,
hvilka mången gång kunna vara helt summariskt affattade och
stundom icke alls aflämnas, hvadan ej utan skäl kan antagas, att utförseln
i statistiken upptages med för låga belopp. Denna bristfällighet i den
svenska statistiken har ännu ej afhjälpts.

Äfven sättet för bestämmandet af varornas värden är i Sverige
allt fortfarande otillfredsställande.

Af nu anförda skäl bör man vid undersökningar om handelsutbytet
mellan Sverige och Tyskland hufvudsakligen hålla sig till den tyska statistiken.
Endast när det gäller att utröna storleken af införseln af något
visst under en särskild tullrubrik i svenska tulltaxan fallande varuslag, bör
man anlita den svenska statistiken, som är uppställd med anslutning till
nämnda tulltaxa. Detta kan göras med så mycket större skäl, som de från
Tyskland till Sverige införda artiklar, med hvilka jag i detta sammanhang har
anledning sysselsätta mig, otvifvelaktigt äro tyska tillverkningsartiklar och
alltså den svenska statistikens på felaktig ursprungsbeteckning beroende
missvisningar här sakna betydelse. I öfriga fall äro nedanstående uppgifter
grundade på tysk statistik.

Värdet af Sveriges hela liandelsomsättning med Tyskland åren 1880—
1.904 enligt tysk statistik framgår af följande tabell, hvars resultat jag,
för vinnande af större åskådlighet, jämväl torde få belysa genom en i anslutning
därtill uppgjord grafisk tablå.

112 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Å r.	Införsel från Tyskland. Rmk.	Utförsel till Tyskland. Rmk.	Införsel- öfverskott. Rmk.	Införseln från Tyskland till Sverige i pro-cent af Tysk-lands hela utförsel.	Utförseln från Sverige till Tyskland i procent af Tysklands hela införsel.
1880 ........	48,859,000	12,631,000	36,228,000	1.6	0.4
1881........	48,945,000	14,400,000	34,545,000	1.6	0.5
1882 ........	51,124,000	15,114,000	36,010,000	1.6	0.5
1883 ........	57,848,000	15,702,000	42,146,000	1.7	0.5
1884 ........	58,021,000	17,873,000	40,148,000	1.8	0.5
\| 1885 ........	58,361,000	20,786,000	37,575,000	2.0	0.7
1886 ........	51,668,000	20,357,000	31,311,000	1.7	0.7
1887 ........	50,371,000	26,684,000	23,687,000	1.6	0.8
1888 ........	54,050,000	35,038,000	19,012,000	l.C	1.0
1889 ........	71,359,000	50,103,000	21,256,000	2.2	1.2
1890 ........	91,559,000	46,076,000	45,483,000	2.7	1.1
1891........	73,531,000	52,154,000	21,377,000	2.2	1.2
1892 ........	67,536,000	55,723,000	11,813,000	2.1	1.3
1893 ........	70,791,000	61,406,000	9,385,000	2.2	1.5
1894 ........	73,119,000	63,443,000	9,676,000	2.4	1.5
1895 ........	76,593,000	62,925,000	13,668,000	2.2	1.5
1896 ........	78,890,000	74,018,000	4,872,000	2.1	1.6
1897 ........	92,915,000	87,528,000	5,387,000	2.5	1.8
1898 ........	106,969,000	102,939,000	4,030,000	2.7	1.9
1899 ........	136,149,000	104,177,000	31,972,000	3.1	1.8
1900 ........	138,314,000	104,859,000	33,455,000	2.9	1.7
1901........	111,397,000	84,291,000	27,106,000	2.5	1.5
1902 ........	119,054,000	80,398,000	38,656,000	2.5	1.4
1903 ........	132,321,000	90,107,000	42,214,000	2.6	1.4
1904 ........	1 151,011,000	99,879,000	51,132,000	2.8	1.5

Vid granskning af denna tabell faller i ögonen den starka och
frånsedt några enstaka undantag — oafbrutna ökningen af såväl införseln
som utförseln under perioden, ökningen är dock ojämförligt starkare i
fråga om utförseln än beträffande införseln, ity att den förstnämnda under
sagda år ökats från 12,631,000 Rmk till 99,879,000 Rmk och alltså nära
åttadubblats, under det att den senare ökats från 48,859,000 Rmk till

151,011,000 Rmk och alltså föga mer än tredubblats.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

113

Grafisk framställning,

utvisande värdet i riksmark af Sveriges handelsomsättning i det hela med
Tyskland åren 1880—1904 enligt tysk statistik.

33 1300 01 1302 03 1306-

1300 01 1301. 03 130m.

Bih. till Iliksd. Prot. 1606. 1 Sami. 1 Afd. 94 Håft.

114

Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 160.

Hvad beträffar de olika varuslag, som ingått i såväl införseln som
utförseln år 1904, meddelas ur den tyska statistiken följande sammanställningar.

De för Sveriges utförsel viktigaste varuslagen utgjordes af

Millioner

Riksmark

Byggnads- och gagnvirke af mjuka träslag.......31,9

däraf sågadt virke "29,6 mill. Rmk.

Järnmalm.....................25,3

Sten, rå eller blott råhuggen.............10,4

Grofva snickeriarbeten................ 4,o

Smidbart järn i stänger etc............... 3,2

Pappersmassa.................... 2,4

Lingon....................... 1,8

Maskiner och maskindelar (utom lokomotiv m. m.) .... 1,5

Tackjärn...................... 1,4

Färsk fisk (däraf sill 1,2 mill. Rmk.)............. 1,4

Kalf hudar, råa och saltade............... l,o

Järntråd, rå..................... 0,9

Af införselvarorna åter hafva följande de högsta värdena:

Millioner

Riksmark

Hvete.......................10,o

Råg........................ 9,8

Ylleväfnader, tryckta................. 6,3

Maskiner och maskindelar (utom lokomotiv m. m.) .... 5,4

Ullgarn (utom kaingarn etc.)............. 5,o

Hafre....................... 3,9

Lackeradt och färgadt läder, handskskinn, karduan o. s. v. 3,5

Myntadt guld.................... 3,i

Oljekakor, oljekaksmjöl................ 3,1

Kreaturshudar, färska................. 2,5

Hörn- och vinkeljärn................. 2, t

Humle....................... 1,8

Elektriska kablar.................. 1,7

Anilin- och andra tjärfärgämnen............ 1,7

Kaustikt kali.................... 1,7

Grofva järnvaror, icke slipade, fernissade o. s. v...... 1,0

Konstull, ylleaffall.................. 1,5

115

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

För att visa i hvad mån de olika näringarna bidragit till de ofvan
påvisade förändringarna i handelsomsättningens storlek under perioden
1880—1904, äfvensom den utveckling, de hvar för sig undergått under
samma period, har jag vidare låtit uppgöra två tabeller, utvisande värdet i

1,000 Rmk enligt tysk statistik af de till beloppen mera afsevärda eller af
annan anledning särskildt betydelsefulla varuslag, som utgjort föremål för
utförsel till eller införsel från Tyskland under perioden.

Af dessa tabeller, hvilka torde få såsom bilagor (Bil. a och b) åtfölja
detta protokoll, framgår, hvad först Sveriges utförsel till Tyskland beträffar,
huru åtskilliga af våra nu betydelsefulla exportindustrier från obefintlighet
eller ytterst låg siffra i början af 1880-talet på jämförelsevis kort
tid utvecklat sig till en för våra förhållanden betydande omfattning. Sålunda
förete järnmalms- och tackjärnsexporterna ett stort uppsving, under
det stångjärnsexporten, ehuruväl visande en kraftig stegring, likväl redan vid
periodens början spelade en betydande roll. Utförseln af plankor, battens och
bräder visar en nästan oafbruten stegring från år 1886. För åren 1880—1885
hafva rörande sistnämnda varuslag inga siffror kunnat införas i tabellen, på
grund af att statistiken under denna tid fördes efter andra grunder; men
tillgängliga statistiska uppgifter gifva dock vid handen, att stegringen var
afsevärd jämväl under denna tid. Den betydande utförsel af kreatur, som
ägde rum från slutet af 1880-talet och som under hvart och ett af åren
1893—1896 inbragte omkring 3 V2 millioner Rmk, upphörde under år 1897
fullständigt på grund af det då utfärdade importförbudet från Tysklands
sida. Af råvaror och till icke manufakturerade varor hänförliga artiklar
har för öfrigt endast hafreexporten minskats.

Äfven vår utförsel af manufakturerade varor utvisar stegring ehuru
i mindre mån än nyssnämnda varor. Fallande tendens utvisas egentligen
endast af tändsticksexporten.

Hvad därefter angår införseln, torde det kunna sägas, att flertalet varor
visar samma stadigt stigande tendens, som utmärker införseln i det hela.
Särskildt anmärkningsvärda i detta afseende äro alizarin, anilin och andra
tjärfärger, hörn- och vinkeljärn, grofva och fina järnvaror, maskiner,
kablar för elektriska ledningar, lackeradt och färgadt skinn samt handskskinn,
färgtryck och kopparstick äfvensom asfalt- och tjärpapp. Fallande
tendens utmärker däremot kläder, underkläder och modevaror af siden etc.
samt underkläder af bomull och linne. Importen af sprängämnen, som började
på slutet af 1880-talet, nådde sin kulmen år 1897, men upphörde få år därefter.
Det torde slutligen vara anmärkningsvärd^ att införseln af fårull och ullgarn
visar en i det hela kraftig stegring, särskildt hvad beträffar sistnämnda
vara, under det att införseln af ylleväfnader varit i det närmaste konstant.

116

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Af den förut omtalade tabellen angående Sveriges handelsomsättning
med Tyskland åren 1880—1904 (sida 112) framgår slutligen, att Sveriges handelsomsättning
med Tyskland varit i stigande icke blott absolut utan äfven
i förhållande till Tysklands handelsomsättning i det hela. Ar 1880 var procenttalet
lägst för såväl införseln som utförseln, nämligen 1,6 för den förra
och 0,4 för den senare. Maximum under perioden uppnåddes af införseln
år 1899, då procenttalet för denna nära fördubblats, och af utförseln år
1898, då en nära femdubbel siffra mot 1880 uppnåtts.

Det hade varit önskligt att kunna bilda sig en liknande föreställning
i fråga om förhållandet mellan Sveriges handelsomsättning med Tyskland
och den svenska handelsomsättning en i det hela. Då emellertid, såsom förut
anförts, den svenska statistikens uppgifter äro vilseledande för detta ändamål
och sammanställningar af uppgifter, hämtade från olika länders statistik,
icke hafva synnerligt värde, då i de olika länderna mer eller mindre olika
statistiska metoder användas, låter det sig icke göra att med ledning af
statistiken draga några till siffran bestämda konklusioner rörande relationen
emellan vår handelsomsättning med Tyskland och den med andra
länder, utan lärer man få inskränka sig till att konstatera, att enligt svensk
statistik i fråga om Sveriges införsel Tyskland står i första, England i andra
och Danmark i tredje rummet, samt att i fråga om utförsel England står i
första, Tyskland i andra och Danmark i tredje rummet, hvarvid dock är att
märka, att man icke heller beträffande England och Danmark känner, i hvad
mån dessa länder utgöra verkliga ursprungsländer för de varor, som utgöra
föremål för vår införsel, eller i hvad mån de äro verkliga afsättningsmarknader
för svenska varor.

Af något större värde är emellertid den svenska statistiken, om sistberörda
förhållanden mellan Sveriges handelsutbyte med olika länder sammanställas
för en längre följd af år och man icke fäster sig vid relationerna
i och för sig, utan endast vid den utveckling, desamma undergått.

Enligt den svenska statistiken hafva värdena af till Tyskland och
till England utfördt gods i förhållande till Sveriges hela export utgjort
i medeltal under de fem sista femårsperioderna af 1800-talet. samt under
åren 1901—1904:

Till Tyskland. Till England.

1876—1880 6,87 % 51,98 %

1881—18 8 5 7,78 » 49,02 >

1886—1890 10,65 » 46,23 >

1891 — 1895 13,36 » 44,15 »

1896 — 1900 14,47 » 42,90 »

1901—19 04 16,62 » 38,35 »

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

117

Införselvärdena i förhållande till Sveriges hela import utgjorde
under samma perioder:

Från Tyskland. Från England.

1876—1880 ........ 22,oo % 28,76 %

1881—1885 27,79 » 25,93 »

1886—1890 30,34 » 27,es »

1891—1895 33,25 » 27,os »

1896—1900 34,6i » 30,53 »

1901—1904 ........ 38,oi * 26,47 »

Det visar sig häraf, att handelsutbytet med Tyskland under ifrågavarande
tidsperiod varit stadt i en kraftig stegring i alltjämt fortlöpande
följd, under det att utförseln till England aftagit och införseln därifrån
varit väsentligen stationär.

Det nu uppgjorda traktatsförslaget afser ett ordnande i fullständigaste Den f6re~
möjliga omfattning af Sveriges och Tysklands ömsesidiga handels- och traktatens
sjöfarsförhållanden. hufvudsak Förslaget

innehåller sålunda bestämmelser om de rättigheter, hvartdera l''9ainnehål1-landets undersåtar skola åtnjuta i det andra landet i afseende å handel,
sjöfart och andra näringar, deras rättigheter i afseende å egendomsförvärf,
tillträde till domstolar, frihet från värnplikt, delaktighet i bolag, anlitande
af handelsresande m. m. I fråga om sjöfarten innehåller traktatsförslaget
särskilda utförliga stadganden.

Hufvudspörsmålet vid traktatverkets utarbetande har emellertid varit
ordnandet af tullbeskattningen i hvartdera landet af varor från det andra
landet.

I afseende härå, liksom beträffande flertalet andra frågor, är den
föreslagna traktaten i första rummet baserad på principen om mest gynnad
nations behandling, hvarom den (i artikel 10) innehåller ömsesidig tillförsäkran.

Härjämte innehåller traktatsförslaget, som redan nämnts, särskilda
tariffer rörande införseltullar i hvartdera landet å åtskilliga varor från det
andra landet. De i dessa tariffer fastlagna tullsatser äro i några fall lägre
än de, som bestämts i motsvarande, för hvartdera landet eljet gällande tulltaxa,
och innebära alltså en tullnedsättning. I flertalet fall äro däremot

118

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

tullsatserna desamma, som gälla enligt sistberörda taxa, hvadan traktatstariffens
bestämmelse i sådana fall endast går ut på s. k. bindning eller
afsägelse af rätten att under traktatstiden höja ifrågavarande tullsats hvad
beträffar varor, kommande från det kontraherande landet.

Frågan om bindande af tullsatser har helt naturligt vid förhandlingarna
spelat en mycket betydande roll. Vid underhandlingarnas början
hade Tyskland visserligen i ganska stor utsträckning framställt kraf om
tullnedsättningar. Men under förhandlingarnas gång befanns Tyskland i
flertalet fall villigt att åtnöja sig med allenast bindning af de i Sverige
nu gällande tullsatser. Det visade sig, att för Tyskland liksom för Sverige
det förnämsta syftemålet med traktaten var att vinna stabilitet i fråga
om tullbeskattningen i det andra landet.

Hvad beträffar bindandet af de tyska införseltullarna, har visserligen
denna fråga i så måtto varit förenad med mindre svårigheter, som Tyskland
redan genom sina förut afslutade traktater med andra länder för tiden
till och med den 31 december 1917 bundit flertalet af sina tullsatser och
frågan om i hvad mån dessa bindningar skulle tillgodokomma jämväl
Sverige lösts genom blott och bart tillförsäkran om mest gynnad nations
behandling. Samtliga af Tyskland med andra länder afslutade traktater
gälla nämligen till sistberörda dag, med undantag af traktaten med Bulgarien,
som utlöper den 28 februari 1911. Traktaten med Österrike-Ungern
kan emellertid 12 månader före den 31 december 1915 uppsägas till sistnämnda
dag.

För Sverige däremot, som för närvarande icke har någon tarifftraktat,
har en afsägelse af den fria dispositionsrätten öfver större eller mindre
delar af tulltaxan inneburit en högst af se värd svårighet.

Ett tillmötesgående af Tysklands fordringar i. detta afseende i så
yi igiesi stor utsträckning, som varit nödvändigt för afslutande af en traktat, befanns
under förhandlingarnas gång icke möjligt, om traktaten skulle erhålla
så lång giltighetstid som till 1917 års utgång.

Sverige och Tyskland befinna sig nämligen i tullpolitiskt hänseende
i mycket olika ställning.

Tyskland har vid afslutandet af sina nya traktater haft att utgå
från en ny, just med hänsyn till den fortsatta utvecklingen af Tysklands
traktatpolitik utarbetad tulltariff, hvilken ej blott medfört en så fullständig
uppdelning af olika varuslag, som härför ansågs behöflig, utan jämväl
innehåller minst så höga tullsatser, som i hvarje speciellt fall kundo
vara erforderligt för tillgodoseende af de olika industrigrenarnas kraf.

Sverige däremot har en tulltaxa, hvilken såväl i afseende å uppställning
och rubrikernas uppdelning som med hänsyn till tullsatsernas

119

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

höjd i hufvudsak daterar sig från år 1892. Och om än tullarna enligt
denna taxa med däri tills dato gjorda ändringar i det stora hela äro tillmätta
i syfte att lämna industrien nödigt skydd och jämväl för detta ändamål
i allmänhet äro tillräckliga, lider dock den svenska tulltaxan i nu
befintligt skick, på grund af sin ålder och de förändrade förhållanden, som
särskildt på industriens område inträdt sedan taxans upprättande, af det
betydande felet af alltför ringa uppdelning af de olika varuslagen. Olägenheten
häraf framträder tydligast just vid förhandlingar med en främmande
makt om bindningar för längre tid af gällande tullsatser, i det att
i ett stort antal fall tullsatserna väl befinnas fullt tillräckliga för enklare
slag af de under en tullposition hänförliga artiklar, men otillräckliga att
gifva skydd åt den inhemska tillverkningen af de finare varuslag, som falla
under samma position. Beträffande nu gällande svenska tulltaxa gäller
detta framförallt om de till textilgruppen hänförliga varuslag samt om
gruppen maskiner, redskap och verktyg, äfvensom om kautschukvaror,
etuier, galanterivaror, vissa metallvaror m. fl.

Den ställning gentemot den tyska industrien, hvari den svenska på
grund häraf befinner sig, kräfver så mycket mera försiktighet med hänsyn
till de handelspolitiska förhållandenas ordnande för framtiden, som den
svenska industrien — trots sitt starka uppsving under senare år och framförallt
sin sträf van att fortskrida till framställandet af fabrikat af allt högre
grad af bearbetning — ännu så länge just i detta hänseende är den tyska
industrien i synnerligen hög grad underlägsen.

Af nu anförda skäl har det befunnits omöjligt att för längre tid
binda något större antal af nu i Sverige gällande tullsatser.

Däremot hafva hinder icke synts föreligga för tillmötesgående i erforderlig
utsträckning af Tysklands fordringar om bindningar af tullsatser
för sa lång tid, som kunde anses erforderligt för en fullständig revision af
vår tulltaxa.

Då enligt det nu utarbetade förslaget traktatens giltighetstid bestämts
till den 31 december 1910, eller något mer än 472 år, torde en
tillräcklig tidrymd hafva tillmätts för berörda vidlyftiga revisionsarbete
jämte de underhandlingar om ny handelstraktat med Tyskland och eventuellt
äfven andra länder, som kunna blifva inledda på den sålunda vunna
grundvalen.

Till frågan om de åtgärder, som i första hand blifva erforderliga
för den svenska tulltaxans omarbetande efter tidsenliga grundsatser, skall
jag tillåta mig att framdeles återkomma.

120

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Den nyss af mig berörda underlägsenhet, särskildt i afseende å kvalitet
och genomsnittsvärde, af hvilken den svenska industrien lider i förhållande
till den tyska, har anförts såsom ett skäl mot ingående af någon
tarifftraktat alls med det mäktiga industrilandet Tyskland. Det har därvid
anförts, att, då det gifvetvis vore en lifsfråga för Sveriges ekonomiska
framtid att skaffa icke blott största möjliga utan äfven den ekonomiskt
mest fördelaktiga användning för svensk arbetskraft, som kunde erhållas,
men sådan stode att vinna endast genom att den svenska industrien själf
förädlade sina rika naturtillgångar så vidt möjligt ända fram till fullfärdiga
fabrikat, det under inga omständigheter ginge an att »binda» tullarna å
dessa sistnämnda vid belopp, som i en framtid kunde visa sig otillräckliga
för beredande af nödigt skydd åt den svenska industrien i konkurrensen
med den högt utvecklade, kapitalstarka och rikt specialiserade tyska. Ur
det allmännas synpunkt vore det därvid af underordnad betydelse, om sådana
råämnes- eller halffabrikatsindustrier som t. ex. sten- och sågverksindustrierna
bragtes i tillfälligt trångmål och delvis måste nedläggas; de i
dessa använda arbetare skulle härigenom endast tvingas att söka anställning
inom andra industrier, där den mänskliga arbetskraften erhölle en
mera lönande användning och i längden bättre bevarades i den inhemska
produktionens tjänst.

I detta resonemang finnes den kärnan af sanning, att den svenska
industrien oaflåtligen måste arbeta på att hinna fram till högre grader af
bearbetning hos sina alster. Men detta mål kan svårligen nås genom medel,
som skulle innebära ett äfventyrande af de redan upparbetade, om
ock jämförelsevis enkla industribranscher, i Indika den svenska arbetskraften
redan nu funnit lönande användning, och ett afklippande af möjligheten
att på denna väg förvärfva nödigt kapital för en ytterligare utveckling af
vår industri. Det torde tvärtom vara just på grundvalen af de redan
upparbetade industrigrenarna som den svenska industrien måste arbeta sig
vidare framåt, och dessa få ej blindvis offras för en förädlingsindustri, som
i Sverige ännu icke vunnit den mognad, att den kan göra de förra obehöfliga.
Men väl bör omsorgen om denna förädlingsindustris framtida
tillväxt föranleda, att Sverige icke under eu tid, då det icke i sin tulltaxa
har fullt tillräckligt skydd för samma industri, för en alltför lång
tid binder denna taxas för detta ändamål otillräckliga tullsatser.

Systemet af hela tulltaxans reviderande periodvis i förening med afsägelse
för hvarje period af den fria bestämmanderätten öfver större eller
mindre delar af tulltaxan skulle visserligen innebära ett brytande med den
praxis, som rådt i Sverige allt sedan de sista tarifftraktater, Sverige haft

121

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

med främmande länder, nämligen med Frankrike, Spanien och Portugal,
upphörde att gälla eller åtminstone att hafva egenskapen af tarifftraktater,
eller sedan den 1 februari 1892. Men för min del kan jag ej finna annat,
än att genom ett sådant system fördelar stå att vinna, hvilka i värde
ojämförligt öfverträffa de med detsamma förbundna olägenheter.

Förutom nämligen fördelen af det motsvarande bindandet af vissa
delar af det, eller eventuellt de andra kontraherande ländernas tulltaxor,
hvilket i utbyte står att vinna, och af den häraf följande tryggheten i
afseende å bibehållandet af afsättningsmöjligheter å dessa länders marknader
— fördelar, som till följd af den af Tyskland inledda och af andra
länder i allt starkare omfattning under senare år följda tarifftraktatspolitiken
icke mera stå att vinna utan beträdande af samma väg — måste
stabilitet äfven i fråga om den egna tulltaxan utöfva en gynnsam inverkan
å ett lands inhemska industriella och kommersiella förhållanden.

Partiella ändringar i tulltaxan måste nämligen, isynnerhet i den
mån de ofta förekomma, ur flera synpunkter betecknas såsom mindre fördelaktiga,
och allt oftare hafva, särskildt från de praktiska yrkesutöfvarnes
sida, under senare år önskningar uttalats, att större stabilitet i fråga om
den svenska tulltaxan måtte blifva rådande, än hvad under senare år varit
händelsen i Sverige.

De förändringar, hvilka vidtagits i den tulltaxa, som efter tullskyddssystemets
införande år 1892 trädde i kraft, hafva i flertalet fall tillkommit
på enskilda motionärers förslag och hafva då alltid afsett en viss detalj.
Vid riksdagarna 1893—1905 hafva förekommit tillhopa 211 enskilda motioner
eller förslag af bevillningsutskottet angående ändringar i tulltaxan.
Af dessa motioner eller förslag hafva visserligen åtskilliga vid samma
riksdag afsett samma tullsats, men andra åter hafva hvar för sig afsett
flera olika tullsatser. De af Riksdagen under sagda period beslutade ändringar
i tulltaxan uppgå till ett antal af 114.

Dessa talrika och därjämte ej sällan osystematiskt skedda förändringar
i tulltaxan hafva verkat skadligt både inåt och utåt; inåt, i det att nya
tullkraf alltjämt uppstått, framkallade af tulltaxans ådagalagda lättrörlighet,
hvarjämte tillgodoseendet af framställdt anspråk inom ett område
visats medföra menlig inverkan å ett annat, hvilken inverkan måst i
sin ordning rättas, och utåt, i det föränderligheten väckt missnöje och föranledt
klagomål i andra länder, med hvilka Sverige står i handelsförbindelse.
Hvad särskildt beträffar Tyskland, hafva därifrån starka klagomål
anförts öfver det osäkerhetstillstånd, hvari den tyska exportindustrien
på Sverige härigenom försatts.

Bill. till Riksd. Prot. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 94 Håft.

122

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160

Helt visst vore det till fördel, om praxis i framtiden i stället
komme att gå i den riktningen, att tulltaxan i sin helhet periodvis
underkastades revision och under mellantiderna uppkommande önskningar
om tullförändringar pröfvades samtidigt vid sådana revisioner, samt
ändringar dessemellan endast då toges i ompröfning, när desamma påkallades
af ändrad beskattningslagstiftning eller af andra statsfinansiella
eller eljest viktiga skäl.

På grund af den korta giltighetstid, som af nu anförda skäl blifvit
föreslagen för traktaten, har densamma mera karaktären af ett provisorium,
afsedt att sätta Sverige i tillfälle att företaga berörda revision af sin tulltaxa
och på grundvalen af en mera tidsenlig sådan upptaga nya förhandlingar
om handelstraktat med Tyskland.

Fördelarna för Sverige att redan under den för berörda revisionsarbete
erforderliga tiden träda i tarifftraktatsförhållande till Tyskland synas
oomtvistliga. Tyskland intager ett af de främsta rummen bland de länder,
med hvilka Sverige står i handelsförbindelse, och särskildt exporten till
Tyskland är stadd i stark stegring. Ett äfventyrande af denna export
eller ett afbrytande af vissa delar af densamma, hvilket i åtskilliga fall
skulle blifva följden, om ingen traktat nu komme till stånd, skulle tvifvelsutan
tillfoga den svenska industrien allvarsam skada. Den marknad,
Sverige redan vunnit i Tyskland för många betydande exportartiklar, lärer,
om den nu skulle gå förlorad, blifva svår att återvinna. De skäl, som
öfverhufvud taget tala för afslutande af en tarifftraktat med Tyskland,
gälla icke i mindre mån för en sådan traktats afslutande under den för
revision af den svenska tulltaxan behöfliga tid; tvärtom synes det vara
särskildt önskvärdt, att Sverige under denna tid beredes tryggadt åtnjutande
af så vidt möjligt samma förmåner i afseende å handelsutbytet med
Tyskland, som det hittills haft.

123

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Fördelarna för Sveriges industri af, att ett handelsfördrag med Tyskland
komme till stånd, skulle hufvudsakligen bestå dels däri, att Sverige
för framtiden skulle kunna erhålla trygghet att i Tyskland åtnjuta mest
gynnad nations behandling, dels och däri, att åtskilliga sådana för Sveriges
exportindustri betydelsefulla artiklar, som icke beröras af de redan afslutade
tyska traktaterna, skulle kunna undgå att drabbas af de betydande
tullförhöjningar, som eljest beträffande samma artiklar komme att inträda.

Hvad först beträffar betydelsen af trygghet för framtiden att i Tyskland
åtnjuta mest gynnad nations behandling, framgår af följande tabell
ej mindre sammanlagda värdena å ena sidan af de svenska utförselvaror
till Tyskland år 1903, i fråga om hvilka Tyskland genom sina nya traktater
medgifvit tullnedsättningar eller tullfrihet eller ock bundit den allmänna
tariffens tullsatser, och å andra sidan af de utförselvaror, som icke
beröras af någon traktat, än äfven de procenttal af Sveriges hela utförsel
till Tyskland, hvartill berörda värden uppgå, hvarvid för jämförelse äfven
meddelas de värden och procenttal, samma ''Utförselvaror representera med
utgående från den gamla tariffen och de gamla traktaterna. Då emellertid
utförselvarornas antal är synnerligen stort och bland dem finnas många,
hvilkas värde är mycket ringa, redovisas i tabellen icke alla utförselvaror, utan
endast varor till sammanlagdt värde af 89,663,000 kronor, motsvarande 99,5
procent af den till ett värde af 90,107,000 kronor uppgående hela utförseln.

	Enligt gamla tariffen och gamla traktaterna.	Enligt nya tariffen och nya traktaterna.
	Värde i Rmk.	% af hela utför-seln.	Värde i Rmk.	% af hela utför-seln.
I. Tullpliktiga varor:
a) å hvilka tnllsatserna äro genom traktat nedsatta b) å hvilka tullsatserna äro bnndna till lika belopp	31,387,000	35,0	48,094,000	53,6
med den allmänna tariffens tullsatser.....	10,094,000	11,2	3,635,000	4,1
c) hvilka icke beröras af någon traktat.....	3.017,000	3,4 1	2,163,000	2,4
Summa	44,498,000	49,6	53,892,000	00,1
II. Tullfria varor:
a) för hvilka tullfriheten är genom traktat bunden	41,341,000	46,1	33,884,000	37,8
b) andra....................	3,824,000	4,3 1	1,887,000	2.1
Summa	45,105,000	50,4 j	35,771,000	39,!)

Fördelarna
för Sverige
af tariff -traktat med
Tyskland.

Mest gynnad
nations
behandling.

124

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Häraf framgår, att Sveriges intresse af att i Tyskland åtnjuta mest
gynnad nations behandling, om än stort redan under den tullagsstiftning,
som gick till ända med utgången af nästlidne februari månad, blifvit
ändå större nu, sedan den nya tariffen och de nya traktaterna trädt i kraft.
Medan procenttalet af de varor, såväl tullpliktiga som tullfria, hvilka icke
beröras af någon traktat, sjunkit från 7,7 till 4,5, har procenttalet för de
varor, å hvilka tullsatserna äro genom traktat nedsatta, ökats från 35,o
till 53,6.

De i Sveriges export till Tyskland år 1904 ingående särskilda varuslag,
å hvilka tullarna genom de nya traktaterna nedsatts eller bundits,
äro hufvudsakligen följande.

V a r u s 1 a g.	Värdet i Rmk af Sveriges utförsel till Tyskland år 1904 enligt tysk statistik.	Tullsats per 1( enligt den nya allmänna tariffen.	i Rmk )0 kg. enligt den nya traktats-tariffen.
A. Varor, å hvilka tullarna nedsatts.
Jordbruksprodukter:
håg..........................	1,000	7	5
Hvete.........................	9,000	7,50	5,50
Maltkorn........................	1		f 4
	} 2,000	7
Annat korn......................	)		l 1,30
Hafre.........................	17,000	7	5
Arter.........................	7,000	4	1,50
Vicker.........................	3,000	2,50	1,50
Klöfverfrö.......................	59,000	5	fritt
Gräsfrö........................	11,000	2	fritt
Humle.........................	11,000	70	20
Äpplen, färska.....................	1,000
		> varierande belopn.
Torkad frukt......................	1,000
Skogsprodukter:
Byggnads- och gagn virke, obearbetadt etc., af mjuka träslag	57,000	0,20	0,12
D:o , biladt, > > >	2,257,000	0,50	0,24
D:o , sågadt, af mjuka och hårda träslag	29,554,000	1,25	0,72
Transport	31,990,000	-	—

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

125

	Värdet i Rmk af Sveriges utförsel tiU	Tullsats i Rmk per 100 kg.
Varualag.	Tyskland år 1904 enligt tysk statistik.	enligt den nya allmänna tariffen.	enligt den nya traktats-tariffen.
Transport	31,990,000	_	_
Tnnnstäfver etc.....................	68,000	0,40	0,30
Garfvarbark......................	63,000	1,50	fri
Djur och andra alster ur djurriket:
Hästar.........................	6,000	Varierande belopp.
Kött, enkelt tillredt..................	34,000	60	35
nårbärande vildt, ej lefvande, ej tillredt.........	\| 11,000	\| 30	20
Fjäderfä > > .........	\ 45	20
Kaviar m. m......................	1,000	300	150
Hummer........................	18,000	100	65
Svinister........................	2,000	12,50	10
Smör m. m.......................	40,000	30	20
Andra näringsmedel:
Ris, poleradt (skaladt).................	6,000	6	4
Mjölksocker ......................	1,000	80	40
Bakverk, enkelt....................	2,000	16	10,20
Näringsmedel, på finare sätt tillredda, ej spec.......	5,000	75	60
Kemiska preparater m. m.:
Natron, svafvelsvradt m. m................	76,000	0,25	fritt
Kopparvitriol (blå)...................	146,000	2	fri
Kalciumkarbid.....................	182,000	4	fri
Zinkoxid (zinkhvitt, zinkgrått m. m.)..........	95,000	2	fri
Krita, slammad.....................	78,000	0,40	0,30
Alster af textilindustrien:
Ylleväfnader, vissa slag.................	1,000	175	150
Spetsar, tyll, broderier.................	11,000	350	300
Transport	32,836,000	—	—

126

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

slag.

Värdet i Rmk
af Sveriges
utförsel till
Tyskland år
1904 enligt
tysk
statistik.

enligt den
nya allmänna
tariffen.

Tullsats i Rmk
per 100 kg.

enligt den
nya traktatstariffen.

Transport

Lädervaror:

Fina skodon af eller i förening med läder

Fina lädervaror.

Korgmakarearbeten:

Korgmakarearbeten, grofva, obearbetade eller färgade m. m.

Snickerivaror:

Möbler m. m. af mjuka träslag.............

» > hårda » ... ..........

Fanerade möbler....................

Trävaror, fina m. m...................

Stoppade möbler, klädda................

Papp, papper och arbeten däraf:

Pappersmassa, mekanisk.................

D:o , kemisk..................

Papp, ej särskildt nämndt................

Omslagspapper, oglättadt................

D:o , glättadt .................

Läskpapper (utom grått), silkespapper m. m.........

Kulört papper, guld- och silfverpapper..........

Papperstapeter.....................

Stenvaror:

Sten i sågade block ...................

Ingen utförsel 1904, men betydande sådan de föregående
åren och likaså år 1905.

Transport

32,836,000

14.000

79.000

51.000

11.000

20,000

8,000
2,000

536.000
2,410,000

167.000

44.000

400.000

37.000

78.000

6,000

36,699,000

120

180

120

4,50

Varierande belopp.

0,30

1,25

1,50

0,25

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

127

	Värdet i Em]	Tullsats i Emk
	af Sveriges	per 100 kg.
Varuslag.	utförsel till
Tyskland år 1904 enligt	enligt den	enligt den

	tysk	nya allmänna	nya traktats-
	statistik.	tariffen.	tariffen.
Transport	36,699,000	_
Plattor af granit:
icke slipade etc....................		3	2,50
slipade etc............	J upptaget.	15	10
Stenhuggeriarbeten, oslipade, finare, af granit m. in.....	2,000	3,50	2,50
lervaror:
Eldfast tegel, oglaseradt.........	123,000	/ 0,35 \ 0,60	0,35 0,50
Oädla metaller och varor däraf:
Eör af smidbart järn, valsade eller dragna, råa:
med en godstjocklek af 2 mm. eller däröfver . .	\| 723,000	/ C	5
med ringare godstjocklek.........	1 io	10
Obs. Den svenska exporten ntgöres hufvudsakligen af förstnämnda slag.
Grof va järnvaror, råa......	151,000	4,50—8	3,50—6
D:o d:o , bearbetade...........	266,000	7-13	5,50—13
Summa	37,964,000	—	—
B. Varor, å hvilka tullarna bundits.
Frö, ej spec...........	2,000	fritt	fritt
Lin, rått, bråkadt etc.......	45,000	fritt	fritt
Dref (blånor).........	36,000	fri	fri
Bomullsaffall........	37,000	fritt	fritt
Mossa..........	6,000	fri	fri
Trämasseved..........	26,000	fri	fri
Ved till bränsle..........	20,000	fri	fri
Träkol...........	14,000	fritt	fritt
Djur, ej särskildt nämnda......	4,000	fria	fria
Pisk, färsk, sötvattens- (utom karp).........	436,000	fri	fri
> > saltvattens-..............	1,407,000	fri	fri
Transport	2,033,000	—	—

128 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Varuslag.	Värdet i Kmk af Sveriges utförsel till Tyskland år 1904 enligt tysk statistik.	Tullsats i Kink per 100 kg.
enligt den nya allmänna tariffen.	enligt den nya traktats-tariffen.
Transport	2,033,000	—	—
Fisk, enkelt tillredd med ättika, olja eller kryddor ....	6,000	12	12
	277,000	fria	fria
Fårull.........................	30,000	fri	fri
Djurhår, andra slag...................	106,000	fritt	fritt
Tagel.........................	138,000	fritt	fritt
Borst.........................	1,000	fri	fri
Hndar ock skinn till läderkeredning...........	2,620,000	fria	fria
Har- ock kaninskinn, råa................	3,000	fria	fria
Skinn till pälsverk...................	475,000	fria	fria
Horn, kofvar, ken etc...................	36,000	fria	fria
Affall af animaliska ämnen...............	127,000	fria	fria
Blåsor, tarmar etc....................	41,000	fria	fria
	3,000	fritt	fritt
Kli, maltgroddar, risaffall etc...............	137,000	fria	fria
Kaolin, fältspat, eldfast lera...............	568,000	fria	fria
Grafit, oformad.....................	1,000	fri	fri
Kalk, naturlig, kolsyrad etc................	13,000	fri	fri
	1,000	fri	fri
Marmor, råkuggen...................	14,000	fri	fri
Sten, ej spec., råa klock.................	886,000	fri	fri
> , andra slag, äfven malen..............	330,000	fri	fri
Byggnadssten, klott kuggen...............	2,656,000	fri	fri
Jordarter, ej särskildt nämnda..............	7,000	fria	fria
Blymalm........................	212,000	fri	fri
Järnmalm.......................	25,345,000	fri	fri
Kokolt- ock nickelmalm.................	85,000	fri	fri
Kopparmalm......................	39,000	fri	fri
Järnmalmsslagg, slaggull................	252,000	fri	fri
Zinkmalm.......................	314,000	fri	fri
Malm, ej särskildt nämnd................	15,000	fri	fri
Tjära........................ •	86,000	fri	fri
Transport	36,857,000	—	-

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

129

	Värdet i Rmk af Sveriges utförsel till	Tullsats i Rmk per 100 kg.
Varuslag.	Tyskland år 1904 enligt tysk statistik.	enligt den nya allmänna tariffen.	enligt den nya traktats-tariffen.
Transport	36,857,000	_
Beck utom asfalt................	6,000	fri	fri
Glycerin, rå...............	33,000	fri	fri
> , renad .................	2,000	fri	fri
Ammoniak vatten etc...............	4,000	fritt	fritt
Ammoniak, kolsyrad salmiaksprit............	13,000	fria	fria
K Iorsvradt kali och natron.........	207,000	fria	fria
Kalciumacetat...............	101,000	1	1
Anilin och andra tjärfärgämnen...........	3,000	fria	fria
Terpentinolja och annan kådolja.............	29,000	fria	fria
Kemiska preparat, ej spec................	114,000	fria	fria
Konstull, ullaffall...................	19,000	fria	fria
Ylleväfnader, vissa slag.................	10,000	135	135
Anmärkning. I öfrigt uppgår sammanlagda värdet af utförseln till Tyskland af textilalster till mer än sammanlagdt omkring 500,000 Rmk. Den större delen af de talrika häremot svarande tariffpositionerna hafva bundits i de af Tyskland afslutade traktaterna. Tunnbindarvaror, grafva, betsade......	1,000	10	10
Böcker, musikalier etc.................	278,000	fria	fria
Målningar, ritningar...............	75,000	fria	fria
Smidbart järn i stänger m. m............	3,172,000	[ 2,50	1 2,50
Zink, obearbetad..............	74,000	fri	fri
Fina varor af koppar ............ , . > > > mässing.................	10,000 101,000	j- 30	30
Samma	41,109,000	—	—

Af denna förteckning framgår betydelsen för Sverige af mest gynnad
nations behandling i Tyskland. Visserligen finnas bland de varor, å hvilka
tullen genom Tysklands tarifftraktater nedsatts eller bundits, ej få, höga
utförselvärden representerande råvaror, t. ex. järnmalm, hvilka Tyskland
icke skulle kunna antagas komma att belägga med tull, äfven om det förbehållit
sig frihet härtill. Men i förteckningen återfinnes å andra sidan

Bill. till Riksd. Prot. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 94 Håft. 17

130

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

äfven åtskilliga half- och helfabrikat med stora utförselvärden, särskild!
inom trävaruindustrien, den kemisk-tekniska industrien, pappersindustrien
och metallindustrierna.

För att rätt bedöma betydelsen af traktatbunden tillförsäkran af
mest gynnad nations behandling under en följd af år, bör man emellertid
icke endast fästa sig vid förhållandena, sådana de gestaltat sig under ett
visst redan förflutet år. Den svenska industrien befinner sig för närvarande
i ett nydaningsskede och många nya exportkraftiga förädlingsindustrier
hafva under de senare åren uppstått. Det torde icke vara förmätet
att för framtiden göra sig räkning på, att den lifskraftiga svenska
industrien skall visa sig i stånd att på allt flera områden öppna export
på utlandet. För detta ändamål är det af yttersta vikt, att de utländska
afsättningsområdena icke stängas genom oöfverstigliga tullmurar. För öppenhållandet
af den tyska marknaden icke blott för redan befintlig svensk
exportindustri utan jämväl för de industrier, som i framtiden kunna
uppstå eller nå fram till exportduglighet, är det af största vikt för Sverige
att i Tyskland skaffa sig trygghet att få vara i åtnjutande af de förmåner,
Tyskland genom sina tarifftraktater tillförsäkrat andra länder. Ty
genom, dessa traktater har Tyskland i själfva verket nedsatt eller bundit den
ojämförligt största delen af sina tullar. Om man bortser från råämnen
och sådana alldeles enkelt bearbetade varor eller halffabrikat (t. ex. tackjärn,
smältstycken, råskenor och göten samt obearbetad koppar och mässing),
å hvilka en tullförhöjning icke gärna är tänkbar, då Tyskland bundit
tullarna å de mera förädlade fabrikaten inom hithörande industrigrenar,
är antalet tullpositioner, hvilka Tyskland icke genom sina traktater bundit,
ytterst ringa. Gentemot ett land, som Tyskland genom traktat tillförsäkrat
mest gynnad nations behandling, kommer alltså den allmänna tariffen
till tillämpning allenast i fråga om ett försvinnande fåtal varuslag.

Under den diskussion, som offentligen och enskildt förts angående
betydelsen för Sverige af en eventuell tarifftraktat med Tyskland, har ofta
uttalats den åsikten, att Sveriges exportindustri i det hela icke skulle vara
beroende af de tullar, Tyskland genom sin nya allmänna tariff åsatt de
svenska utförselvarorna, och detta af den anledningen, att samma varor
förnämligast utgjordes af råvaror och halffabrikat, af hvilka den tyska
förädlingsindustrien oundgängligen vore i behof, då den icke — åtminstone
icke utan afsevärd nackdel — kunde fylla sitt behof från annat håll.

Särskildt har detta argument andragits i fråga om sågverksprodukterna
plankor, battens och bräder. I fråga om dessa har yttrats, att den
svenska varans kvalitet och de utomordentligt gynnsamma transportförhållandena
såväl från skogen till sågverket som från detta till afsättnings -

Knngl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

131

orten gjorde, att den svenska sågverksindustrien icke hade något att frukta
af högre tullar i Tyskland, utan alltfort kunde påräkna att få bibehålla
den tyska marknaden. På sin höjd kunde de höjda tyska tullarna leda
till minskad vinst för sågverksbolagen, men till stor del komine dessa
tullar att drabba de tyska konsumenterna.

Men redan för de gångna åren, under hvilka Sverige åtnjutit lika
gynnsam behandling som något annat land, talar statistiken ett annat
språk. De länder, som på detta område förnämligast konkurrera med
Sverige utgöras af Österrike-Ungern, Nordamerikas förenta stater, Ryssland
och Finland äfvensom Rumänien. Från sydöstra Europa skeppas numera
betydliga kvantiteter virke till Holland, därifrån det å Rhen inkommer i
Tyskland. Den dels sålunda, dels landvägen från Österrike-Ungern till
Tyskland införda granen är visserligen af mindre god beskaffenhet, men
utgör en farlig konkurrent för svensk utskottsvara. Under det nu, såsom
framgår af följande tabell, Sveriges export till Tyskland af ifrågavarande
slag af varor under senare år varit väsentligen stationär, har exporten
från samtliga öfriga nämnda länder, med undantag af Ryssland, visat en
i det hela uppåtgående tendens. Exporten från nedannämnda länder till
Tyskland af ifrågavarande sågverksprodukter utgjorde nämligen:

	Tysklands hela inför-sel.		D	ä r a f	f r å	n
Å r.	Sverige.	Ryssland.	Finland.	Österrike- Ungern.	Nordameri-kas förenta stater.	Rumänien.
	Ton.	Ton	Ton.	Ton.	Ton.	Ton.	Ton.
1897 ........	1,260,077	422,089	248,412	63,232	283,332	152,864	15,285
1898 ........	1,398,606	456,547	229,213	54,264	360,885	200,453	12,556
1899 ........	1,545,996	471,859	184,311	113,623	444,257	247,820	14,834
1900 ........	1,642,551	477,326	195,068	101,871	507,473	256,878	39,609
1901........	1,366,699	380,703	162,063	120,234	384,189	223,936	39,608
1902 ........	1,447,648	439,678	160,775	132,649	387,988	241,188	24,584
1903 ........	1,729,528	452,044	243,513	145,103	480,265	316,583	30,566
1904 ........	1,783,812	484,474	236,117	160,567	485,680	293,761	50,951

Skulle nu dessa länder, som, med bestående likhet i tullförhållanden,
kunnat ensamma taga i anspråk de senare årens ökade konsumtion af
ifrågavarande varor i Tyskland, få en sådan fördel framför Sverige, som
att i tull därför skulle betalas endast 72 pf., då för den svenska varan

132

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

måste erläggas Rmk 1,25, torde en hastig minskning i den svenska exporten
till Tyskland vara att motse.

För öfrigt bör i detta afseende märkas, att Tysklands tillförsel af
virke till större delen består af oarbetade stockar, som det själf försågar,
och är denna import i hastig tillväxt. Af sådant oarbetadt virke utgjorde
nämligen Tysklands hela införsel:

år 1902 ..............ton 1,931,145

» 1903 ..............» 2,453,033

» 1904 ..............» 2,646,938

Detta virke kommer till alldeles öfvervägande del från österrikeUngern
och Ryssland. Af nämnda införselkvantitet år 1904 kommo
nämligen 1,343,856 ton från Österrike-Ungern och 1,220,587 ton från
Ryssland.

Särskildt från Ryssland och Finland torde konkurrensen i och för sig
vara farlig och skulle otvifvelaktigt blifva det i ännu högre grad, om det
svenska virket vore belagdt med högre tull än det ryska eller finska.

Jämväl i fråga om flertalet andra svenska halffabrikat t. ex. pappersmassa
torde gälla, att Tyskland kan få sitt behof fylldt från andra håll,
och att alltså den svenska industrien blir utestängd, om dess alster skola
draga högre tullar än andra länders. I fråga om såväl mekanisk som
kemisk trämassa är tullskillnaden så betydande som Rmk 3 och Rmk 1,25.

Rörande den svenska exporten i det hela har man slutligen hört
den satsen framställas, att det behof i Tyskland, som nu fy lies från Sverige,
skulle, därest denna marknad stängdes för oss, komma att fyllas från
annat håll, hvarigenom i världsomsättningen skulle komma att på något
håll uppstå ett tomrum, och detta tomrum kunde då fyllas med de svenska
varor, som icke längre kunde införas till Tyskland. Sålunda har man
sagt, att, om exempelvis våra trävaror ej längre kunde exporteras till
Tyskland, så skulle Tysklands behof däraf fyllas exempelvis från Ryssland,
hvarigenom detta lands export till andra länder skulle i motsvarande
grad minskas, och denna minskning kunna fyllas af våra från Tyskland
utestängda trävaror.

En sådan sats torde dock icke ens teoretiskt vara hållbar, då den
uppenbart hvilar på den förutsättningen, att alla länders export nu uppnått
kulmen. Skulle emellertid i det anförda exemplet Ryssland kunna
genom ökning af sin trävaruproduktion — och den lärer enligt tillförlitlig
uppgift kunna mångdubblas — fylla den del af Tysklands behof, som nu

133

Kungl. Maj:ts nåd. Proposition N:o 160.

tillgodoses med svenska dylika varor, utan att behöfva minska sin export
till andra länder, skulle ju den anförda satsen ej längre hafva någon giltighet
rörande den angifna artikeln.

För öfrigt, hvilken giltighet man än må tillerkänna dylika teorier,
lärer erfarenheten gifva vid handen, huru svårt det i praktiken är att förvärfva
nya afsättningsområden. Dessutom kunna omständigheter lätt inträffa,
som från den ena dagen till den andra förändra den allmänna
handelsekonomiska situationen. Äfven andra länder än Tyskland kunna
komma att höja sina tullar och därigenom lägga hinder i vägen för den
svenska exporten.

Då, såsom ofvan visats, den tyska marknaden spelar en mycket betydande
roll för den svenska exportindustrien och utförseln dit är i oafbrutet
stigande icke blott kvantitativt utan äfven kvalitativt, måste på det
kraftigaste betonas, att oc/ynnsammare behandling i Tyskland af vår export
^ än af exporten från andra länder skulle för den svenska industrien
medföra ett högst afsevärdt afbräck, och att tryggande för framtiden af
mest gynnad _ nations behandling i Tyskland är af största betydelse för
denna industri.

Häremot skulle nu kunna invändas,, att — såsom framgår af den
föregående utredningen om Sveriges handelspolitiska ställning till Tyskland
Sverige icke skulle hafva behof att för vinnande häraf afsluta någon
tarifftraktat. Det bör emellertid icke förbises, att hvad industrien behöfver
för att med framgång kunna arbeta på export å främmande marknader,
är framför allt stabilitet i fråga om tullförhållandena å dessa. För
exportändamål är det icke tillräckligt att faktiskt för tillfället få sina varor
gynnsamt tullbehandlade, utan det fordras trygghet, att för visst antal år
tullförhöjningar icke äro att befara, för att med hänsyn härtill kunna ordna
sina leveranser och företaga de utvidgningar i fabrikation och transport,
som härför äro behöfliga. Men det är naturligtvis alldeles otänkbart, att
Tyskland, som genom traktater med andra länder bundit nästan hela sin
tulltaxa, skulle med Sverige, som icke är bundet af någon traktat utan
har oinskränkt frihet att höja sina tullar, ingå aftal för visst antal dr
allenast om ömsesidig behandling som mest gynnad nation. Trygghet att
för viss längre tid komma i åtnjutande af de fördelar, Tysklands traktatstariff
medför, kan Sverige icke vinna annat än genom att själf med Tyskland
afsluta tarifftraktat, hvarigenom Sverige å sin sida till vissa delar
afsäger sig rätten att företaga ändringar i sin tulltaxa. I hvad mån detta
befunnits nödvändigt skall jag i det följande visa.

Genom traktatsförslaget, sådant det nu föreligger, har Sverige, utöfver Särskilda
tryggheten att få åtnjuta behandling i Tyskland såsom mest gynnad nation, af *“^,1*^''

134

Kungl. Maj:ts nåd. Proposition N:o 160.

Tyskland utverkat sig tullnedsättning å följande för den svenska exportindustrien
speciellt betydelsefulla varuslag, i fråga om Indika Tyskland i
de förut afslutade traktaterna antingen icke beviljat någon tullnedsättning
alls eller medgifvit sådan allenast till belopp, som för den svenska industrien
måste anses oantagliga.

	Den nya tyska tulltariffen.			Värdet af Sveriges utförsel till Tyskland år 1904 enligt tysk statistik.
		Tullsats per 100 kg.	Med gifven tullsats per
N:r.	V arusla g.	enligt den allmänna tariffen.	enligt traktats- tariffen.	100 kg.
		Mark	Mark	Mark	Mark
nr 47 ur 309	Lingon, friska............ Kalciumacetat (ättiksyrad och. träättik-	5:-	—	fria	1,778,000
	syrad kalk)............	1: —	1: —	0:50	101,000
337	Bläck och bläckpulver........	5: —	—	4: —	31,000
ur 350 ur 577	Träsprit, renad........... Skodon af kautschuk, äfven i förening	20: —	—	8: —	87,000
ur 628	med sulor af andra ämnen, lackerade Snickare-, svarfvare- och vagnmakare-arbeten, grofva, äfvensom andra grofva trävaror, ej specificerade: fönsterramar, dörrar, trappor och	100: —		80: —	84,000
	delar af sädana........ profilerade trälister; råa..... grofva, råa plattor af mjuka träslag, hvilka på båda ytorna fullstän-digt öfverdragits med ett genom ett bindemedel (cement eller dylikt) fastsatt enkelt eller flerfaldigt	8: — 8: —	6: — 5:-	1 -	4,550,000
	papplager (s. k. Compoboard) . .	30: —	30: —	5: —	Ej särsk. uppt.
681 ur 685	Gatsten............... Stenhuggeriarbeten, oslipade, ohyflade, äfven i förening med olackeradt, opo-leradt trä eller järn: släta, icke profilerade, icke svarf-vare, icke utsirade, af granit: kantstenar för trottoarer på två långsidor och på båda kort-sidorna slätt bearb., eljest råa	0:40	0: 20	fri	6,501,000
	eller blott råhuggna .... andra arbeten........	\| 1:25	1: —	1 0:25 \ 0:60	\| 672,000
	Transport	—	1 -	1 -	13,804,000

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

135

Den nya tyska tulltariffen.	Medgifven tullsats per 100 kg.	Värdet af Sveriges utförsel till Tyskland år 1904 enligt tysk statistik.
N:r.	Varuslag.	Tullsats per 100 kg.
enligt den allmänna tariffen.	enligt traktats- tariffer.
			Mark	Mark	Mark	Mark
		Transport		—	—	—	13,804,000
ur 716	Klinker, alla slag, af lera, oglaserade .	0: 50	—	0: 20	215,000
ur 792	Järntråd, valsad eller dragen, fasonerad
	däri inbegripen, förtent, af en tjock-
	lek under 0,5 t. o. m. 0,22 mm. . .	5:60	5: 50	4: 75	Ej särsk. uppt.1
ur 816	Hästräfsor, vägande netto per stycke
	3 kg. och däröfver.........	8	—	—	6: —	> > >
ur 820	Hästskor, råa............	5	—	5:-	3: —	» > >
ur 824	Vagnsfjädrar, råa eller endast putsade
	å	ändar och kanter; buffertfjädrar:
	fjädrar tiU järnvägsvagnar ....	4	—	3:-	1 3-
	andra slag...........	4	—	—	f 3-
825	Trådlinor af minst 0,5 mm. tjock järntråd	8	—	8: —	5:-	—
>	Hästskosöm, grof, icke bearbetad spik af
	minst 7 em. längd, smidd eUer pressad,
	fyrkantig och i spetsen oregelbundet
	trubbig ..............	8	—	8:-	6: —	Ej särsk. uppt.
ur 906	Mjölkskumningsmaskiner af alla system
	(Hjölkcentrifuger, separatorer, radia-
	torer o. s. v.)
		af 40 kg. eller därunder ....	15	—	—	10: —
	Eg,	> mer än 40 t. o. m. 100 kg. .	12	—	—	10: —
	Hi V)	> > > 100 » 200 » .	10	—	—	9: —	1,221,000
	P © GC C+-	> > > 200 > 400 >	9	_	—	8:-
	Ef © p* ''	> > » 400 > 500 >	7	—	—	7: —
		Summa		_	_	_	15,240,000

Genom dessa medgifvanden har Tyskland tillmötesgått de mera betydande
önskemål, som Sverige under underhandlingarnas gång framställt.

1 Värdet af Sveriges hela utförsel till Tyskland år 1904 af förtent järntråd Rmk 11OOO.

136

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Det förtjänar särskildt framhållas, att af de artiklar, å hvilka nedsättning
sålunda medgifvits, alla utom lingon och gatsten utgöra helfabrikat,
mestadels af ganska hög grad af bearbetning.

Af de särskilda varuslagen äro företrädesvis följande att bemärka
:

1. Snickeriarbeten, grafva, icke bearbetade. Härunder falla fönsterramar,
dörrar, trappor, och delar af sådana, äfvensom profilerade trälister,
hvaraf speciellt dörrar utgöra föremål för svensk export till Tyskland.
Exporten på Tyskland har under åren 1900—1904 uppgått till ett värde
af i medeltal 3,923,000 Kink med maximum år 1900 af 4,948,000 Kink
och minimum år 1901 af 3,057,000 Rmk. Af intet annat helfabrikat kan
Sverige uppvisa så stor export till Tyskland. Exporten till Tyskland uppgår
till fullt ut hälften af Sveriges hela export af nämnda vara och en
förlust af nämnda marknad torde komma att medföra ruin för en stor
del af de till öfver ett trettiotal uppgående fabriker, hvilka idka tillverkning
för export af dessa varor, och vid hvilka, enligt en till Kungl. Maj:t
ingifven petition i ämnet, årligen äro sysselsatta 2,789 vuxna och minderåriga
arbetare samt förmän med en årlig aflöning åt sammanlagdt 2,568,150
kronor.

Tullen utgjorde enligt den gamla tariffen 3 Rmk. I den nya allmänna
tariffen bestämdes den till 8 Rmk., som i traktaten med österrikeUngern
nedsatts, för fönsterramar, dörrar, trappor och delar däraf till
6 Rmk och för profilerade trälister till 5 Rmk.

Då dessa nedsättningar enligt sakkunniges uttalanden icke på långt
när varit tillräckliga för den svenska exportindustriens behof, har ett af
de förnämsta sträfvandena för Sverige under traktatsunderhandlingarna
utgjort att ytterligare nedbringa denna tull, som bland snickeriindustriens
intressenter framkallat en viss oro.

Dessa sträfvanden hafva i så måtto krönts med framgång, att tullen
å ifrågavarande varuslag nedsatts till 4 Rmk, hvilken tullnedsättning torde
få anses såsom synnerligen beaktansvärd, då genom densamma vunnits, att
export till Tyskland af nu ifrågavarande varor fortfarande med fördel kan
äga rum.

2. Gatsten. Äfven tullen å denna vara har bland yrkesutöfvare
inom branschen framkallat stora betänkligheter, hvarom bäst vittnar den
masspetition, som till Kungl. Maj:t ingifvits af arbetare och andra, som
hafva sin utkomst af stenindustrien. Exportens värde uppgick i medeltal
för åren 1900—1904 till 5,765,000 Rmk med maximum år 1904

137

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition ÅT:o 160.

af 6,501,000 Rmk och minimum år 1901 af 5,087,000 Rmk. Gatsten
räknas visserligen till råämnen, men då materialet i Sverige anses nästan
värdelöst, representerar så godt som hela exportvärdet godt^örelse för
mänskligt arbete.

Gatstenen har hittills varit tullfri i Tyskland. Den nu åsätta tullen
af 40 pf. per 100 kg. skulle enligt sakkunniges uttalanden hafva till
verkan, att den svenska gatstensexporten till Tyskland i allmänhet skulle
omöjliggöras, med undantag för vissa bättre stensorter, som hade afsättning
i Berlin, äfvensom i fråga om den gatsten, som förbrukades i de omedelbart
vid kusten belägna städerna, där tullen endast komme att verka
som finanstull. I öfrigt vore att befara, att den svenska varan undanträngdes
af gatsten från stenbrott i Tysklands mellersta och södra delar,
hufvudsakligen Sachsen, Schlesien och Bayern, äfvensom af asfalt och
andra, nyare gatubeläggningsmaterial. Större delen af den gatsten, som
nu tillverkas i Sverige, finner afsättning i Tyskland, och någon ersättning
för den tyska marknaden lärer icke stå att erhålla. Det svenska
intresset torde därför ej kunna tillgodoses med mindre än att tullfrihet
vid införsel till Tyskland utverkas.

3. Gröfre stenhugg er iarbeten. Jämväl de i afseende å dessa vunna
eftergifterna från tysk sida torde vara betydelsefulla för den svenska stenindustrien.
Särskildt är tullens nedsättning till 25 pf. å kantstenar för
trottoarer anmärkningsvärd, då dylika steDar ännu användas jämväl i de
centrala delarna af Berlin, där den svenska gatstenen i öfrigt redan utträngts
af asfalt m. m.

4. Träsprit, renad. Tyskland importerar stora myckenheter af
denna vara, särskildt från Österrike-Ungern och Nordamerikas förenta
stater. På Sveriges del kommer ännu endast en ringa del af denna import,
men då nu rationellare grunder för kolning börjat tillämpas, hvilka
möjliggöra ett bättre tillvaratagande än hittills af åtskilliga biprodukter,
däribland träsprit, synes artikeln kunna för framtiden blifva föremål för
betydande export till Tyskland, som har stort behof däraf för tekniska
ändamål. När kolugnar kommit till användning i Sverige i stället för
milkolning, lärer, enligt en ^ sakkunnigs uppgift, träsprit kunna tillverkas
inom landet till värde af 5 å 7 millioner kronor om året.

Den vunna tullnedsättningen, som motsvarar hvad som är nödvändigt
för den svenska industrien för exportens bibehållande, är alltså af
betydelse särskildt ined afseende på framtiden.

5. Klinker. Äfven den å denna artikel vunna tullnedsättningen
torde vara af vikt för den svenska industrien. Liksom gatstenen hotas

Bill. till Riksd. Prot. 1906. 1 Sarnl. 1 Afd. 94 Håft. 18

138

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 160.

nämligen de svenska klinkcrna, till följd af tullförhöjningen, att undanträngas
af asfalt och annat trottoarbeläggningsmaterial, men då nödig
tullnedsättning nu vunnits, torde en afsevärd klinkerexport vara att påräkna;
och af ännu större betydelse än den vunna tullnedsättningen
lärer vara den i traktatsförslaget intagna anmärkningen om hvad med
klinker skall förstås.

De tullättnader, som utverkats af Tysklands öfriga traktatländer,
tillgodokomma, som nämndt, Sverige genom den i traktaten intagna
tillförsäkran om behandling som mest gynnad nation. Då emellertid
under underhandlingarna traktaten med "Österrike-Ungern ännu icke var
ratificerad och ovisshet rent af syntes råda, om den skulle blifva det, framställdes
från svensk sida yrkande, att de af Tyskland i tariffen till nämnda
traktat medgifna förmåner skulle, i den mån de vore af intresse för Sverige,
intagas i den svenska traktaten. Då från tysk sida häremot ingen invändning
gjordes, utarbetades det af delegerade uppgjorda traktatsförslaget i
öfverensstämmelse härmed. Numera har visserligen traktaten med Osterrike-Ungern
blifvit ratificerad. Men då åtskilliga af de häri förekommande
tullnedsättningar och bindningar äro af betydelse för de svenska intressena,
har det synts öfverensstämmande med Sveriges fördel att bibehålla den en
gång utverkade tryggheten att hafva dessa medgifvanden intagna i den
egna traktaten.

Bland de på grund häraf i föreliggande ti''aktat intagna medgifvanden
förtjäna särskildt framhållas tullnedsättningarna i fråga om plankor,
hattens och bräder af mjuka träslag (export från Sverige år 1904 till värde
af 29,532,000 Rmk), pappersmassa, mekanisk, (536,000 Rmk), pappersmassa,
kemisk, (2,410,000 Rmk) samt vissa slag af omslagspapper (400,000
Rmk), äfvensom anmärkningen under n:is 654 och 655 i tariffen rörande
tullbehandlingen af omslagspapper, i enlighet hvarmed, bland annat, fastslagits,
att ingen skillnad i tullbehandlingshänseende får göras mellan omslagspapper
af cellulosa och sådant af slipmassa. Möjlighet att göra sådan
skillnad förelåg enligt den allmänna tariffens bestämmelser och hade redan
framkallat oro bland de svenska pappersfabrikanterna, alldenstund härigenom
cellulosapapperet, hvaraf Sveriges export förnämligast utgöres, hade
kunnat beläggas med en tull af 10 Rmk i stället för den tull af 3 Rmk,
som nu skall erläggas för detsamma. Genom ifrågavarande stadgande
har till och med ett gynnsammare förhållande inträdt än efter den gamla
tariffen, ity att nu större trygghet vunnits i afseende å denna varas

Kungl. Maj:ta Nåd. Proposition N:o 160. 139

förtullning, som hittills varit omtvistad och ganska olikartad på skilda
platser.

Beloppen af de tullättnader, som — med utgående från 1904 års
statistik — skulle tillgodokomma hvart och ett af de i den svenska utförseln
till Tyskland samma år ingående mera afsevärda varuslag, å hvilka
tullen genom föreliggande traktat nedsatts, framgå — såvidt dylik uträkning
kunnat göras — af följande tablå, hvars sifferkolumn alltså angifver
skillnaden mellan den tull, som enligt Tysklands nya allmänna tariff skulle
vara att erlägga för så stor kvantitet af hvarje särskildt varuslag, som
enligt tysk statistik år 1904 utförts från Sverige till Tyskland, och den
tull, samma varukvantiteter skulle betinga efter de lägre tullsatser, som
genom nu föreliggande traktat tillförsäkrats Sverige.

Varuslag.	Tullskillnad Emk
A. Artiklar, å hvilka Sverige själf utverkat sig tullnedsättning.
Lingon ..........................	404,175
Kalciumacetat.......................	2,889
Bläck och bläckpulver...................	311
Träsprit, renad......................	14,940
Skodon af kautschuk, lackerade...............	3,060
Snickerivaror: fönsterramar, dörrar etc............	535,308
Gatsten..........................	1,444,644
Grofva stenhuggeriarbeten.................	63,035*
Klinker.......................• . .	47,713
Mjölkskumningsmaskiner..................	12,2062
B. Artiklar, å hvilka tullnedsättning tillgodokonuner Sverige på grund af mest gynnad nations behandling.	2,528,281
Hafre..........•................	1,620
Klöfverfrö......•..................	2,350
Transport	2,532,251

1 Efter nedsättning till endast 0: 50 Rmk för hela kvantiteten.

2 Efter en nedsättning af 2 Rmk för hela utförseln.

140

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 160.

Varuslag.	Tullskillnad R,mk
Transport	2,532,251
Gräsfrö.......	180
Humle.........	3,500
Byggnads- och gagnvirke, oarketadt.............	1,468
» > » biladt............	124,841
» » > sågadt..............	2,567,604
Tunnstäfver.......	1,584
Garfvarbark .......	14,420
Kött enkelt tillredt......	11,850
Hummer..........	1,680
Smör..........	1,980
Natron svafvelsyrsalt.......	6,321
Kopparvitriol..........	7,186
Kalciumkarbid...........	35,528
Zinkoxyd........... .	4,620
Krita, slammad..............	3,879
Spetsar, tyll, broderier.............	350
Pappersmassa, mekanisk............	104,265
» kemisk................	241,017
Papp, ej särskildt nämndt..........	28,720
Omslagspapper, oglättadt..............	2,117
> glättadt ...............	80,066
Läskpapper, silkespapper m. m...........	1,248
Kulört papper m. m..............	580
Papperstapeter..............	804
Stenhuggeriarbeten, finare.............	105
Järnrör .................	40,065
	5,818,229

De tullättnader som genom traktaten komine att vinnas för den
svenska utförseln till Tyskland, uppgå sålunda till ganska betydande belopp.
Och icke heller denna sida af saken torde böra lämnas ur räkningen, om
det än å andra sidan icke får glömmas, att det icke är tullbeloppet i och
för sig, som är afgörande, utan att hufvudsaken är, att den svenska industriens
alster icke genom mötande tullar i Tyskland förlora sin kon -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160. 141

kurrensförmåga i förhållande till vare sig tyska eller andra länders produkter.

I _ åtskilliga fall där olika tolkningar vid tullbehandlingen skulle
kunna inverka på varornas förtullande ined en högre eller lägre tullsats,
har man genom införande i traktatstariffen af vissa anmärkningar gjort
sig försäkrad om en viss tillfredsställande tolkning. I sådant afseende hcåfva
utverkats, bland andra, följande i tariffen förekommande bestämmelser:

1) Under n:is 115 och 117 i tariffen. Stadgande angående tullbehandling
såsom färsk fisk äfven af sill, som uteslutande för bevarande
under transporten, öfvergjutits med salt eller saltlake;

2) Under n:o 234. Stadgande angående tullbehandlingen af råa
eller endast råhuggna byggnad sstenar (Werksteine) och om hvad med »endast
råhuggen» skall förstås;

3) Under n:o 685. Föreskrift att på visst sätt bearbetade fönstersocklar,
gesimsdelar och andra byggnad sstenar skola anses såsom grofva,
icke profilerade stenhuggeriarbeten;

4) Under afdelning 4 i tariffen förut omförmålda stadgande om
hvad med klinker skall förstås;

5) hinder d:o. Bestämmelse om tullbehandlingen af lervaror, som
framställts genom sammanpressande af olikfärgade lermassor;

6) Under n:o 784. Föreskrift om hvad med Knäppel (ämnen vid
järntillverkning) skall förstås;

7) Under n:o 791. Särskild bestämmelse angående vissa slag af oarbetad
järntråd-,

8) Under n:is 791 och 792. Stadgande om hvad med järntråd i motsats
till stångjärn och bandjärn skall förstås; samt

9) Under afdelning 17 A tariffen. Föreskrift att i fråga om järnvaror
öfverstrykning med rå olja, tjära eller grafit ej skall anses som bearbetning.

142

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

De från
svensk sida
i traktatsförslaget

gjorda medgifvanden.

Tullned sättningar.

Bland de medgifvanden, som från svensk sida måst göras i föreliggande
traktatsförslag för uppnående af de fördelar för Sverige, samma
förslag, enligt hvad jag nu utvecklat, innehåller, märkes först och främst
tillförsäkran äfven från Sveriges sida om behandling som mest gynnad
nation. Men då Sverige icke med annat land har någon tarifftraktat, är
denna försäkran åtminstone för det närvarande utan reell betydelse för
Tyskland och innebär intet utöfver hvad redan äger rum och hvad som
äfven framdeles skulle äga rum, så länge Sverige ej inlåtit sig på differentialtullsystemet.

I afseende å några positioner i tulltaxan hafva äfven från Sveriges
sida nedsättningar måst göras, nämligen i fråga om följande varuslag med
nedan angifna införselvärden från Tyskland år 1904 enligt svensk statistik:

Nu gällande svenska tulltaxa.	I traktaten medgifven tullsats.	Värdet af Sveriges införsel
N:r.	Varuslag.	Tullsats per kg.	från Tyskland år 1904.
		Er.	Er.	Er.
ur 6	(Frimärkesalbum 1 . { > äfvensom igenkännliga delar daraf \|Brefkortsalbum \|	2: —	( 1:-\ 1:50	\| Ej särsk. uppt.'')
22	Band, silkessammets- och helsiden-........	8: —	6:-	277,000
23	> halfsiden-................	3:-	2:50	542,000
53	Bläck, skrif-, kärlens vikt inberäknad......	0: 10	0: 08	2,000
ur 62	Brefpapper, bref kort och bref kuverter i askar m. m. af pappor, papp eller trä (»Papierausstattungen»), dock icke i förening med andra ämnen.....	0: 30	0:25	Ej särsk. uppt.’)
ur 107	Etuier, med eller utan tillbehör, af sammansatta eller såsom arbetade, ej specificerade ämnen: andra slag (än helt eller delvis öfverkladda med skinn eller spånadsvaror, alla slag, eller där-med annorledes försedda eller i förening med celluloid eller dylika formbara ämnen) . . .	2: —	1: 50	Ej särsk. uppt.8)
198	Gulddragarearbeten: ägiljetter, kantiljer, paljetter, galoner, gramaner, snören och andra ej specifice-rade, äkta eller oäkta.............	12: —	9: —	54,000
ur 240	Barometrar, manometrar och termometrar.....	2: —	1: —	Ej särsk. uppt.4)
245	Ackordion eller delar däraf...........	1: —	0: 50	227,000
	Transport	—	—	1,102,000

*) Värdet af införseln från Tyskland af samtliga nnder rubriken fallande varor kr. 12,055.
2)>»> » » >> > > > >> 84,021.

*)»>> > »»» > » » >» 114,520.

*)»>»» »»» > » » >» 583,100.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

143

Nu gällande svenska tulltaxa.	I traktaten medgifven tullsats.	Värdet af Sveriges införsel från Tyskland år 1904.
N:r.	Varuslag.	Tullsats per kg.
		Kr.	Kr.	Kr.
	Transport	—	—	1,102,000
348	Leksaker, alla slag, utan afseende ä materialet, äfvensom delar därtill............	2: —	1: 20	348,000
354	Lervaror, ej specificerade: golf- och väggplattor (tiles, flisor) af mindre tjock-lek än 3 cm., äfvensom byggnadsornament: oglaserade, enfärgade...........	0: 03	0: 02	8,000
ur 488	Nålar af annat ämne än guld eller silfver och ej hänförliga till bijouterivaror: synålar och symaskinsnålar.........	0: 40	0: 30	Ej särsk. uppt.1)
509	Papp, pappers- och pappersmassearbeten, ej speci-ficerade: lackerade, bronserade, förgyllda eller försilfrade	2: —	1: 60	73,000
578	Skodon, ej specificerade, af saffians-, karduans-, färgade, pressade eller lackerade skinn..............	6: —	5: —	115,000
601	Sparris, emballagets vikt inberäknad.......	0: 30	0: 20	16,000
ur 677	Ur: vägg- och studsar- i foder, äfvensom urfoder, lösa: af metall.................	1: 50	0: 75	Ej särsk. uppt.2)
703	Väfnader: helsiden-, gnid- och silfvertyg därunder inbegripna	8: —	6: —	1,802,000
704	halfsiden-..................	3:-	2: 50	1,762,000
734	Växter, lefvande, alla slag...........	0: 10	0: 07	227,000
	Summa	—		5,453,000

Såsom nyss meddelades, har Tyskland beviljat Sverige — utöfver de
tullnedsättningar till synnerligen ansenliga belopp, som följa af mest gynnad
nations behandling — på grund af de af Sverige själf genomdrifna fordringar
tullnedsättningar i fråga om 17 positioner, afseende artiklar med
ett, såvidt utredas kunnat, till 15,240,000 Rrnk, eller 13,563,600 kronor,
för år 1904 uppgående värde vid införsel till Tyskland. Häremot har
Sverige beviljat Tyskland tullnedsättningar i fråga om 19 positioner med
ett, såvidt statistiken utvisar, allenast till 5,453,000 kronor för nämnda år
uppgående värde vid införsel till Sverige.

*) Värdet af införseln från Tyskland af samtliga under rubriken fallande varor kr. 213,528.
*)>>> > >>> > > > >> 191,196.

144

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Om de af Tyskland beviljade tullnedsättningar tror jag mig hafva
visat, att de kunna väntas blifva den svenska exportindustrien till betydande
gagn. A andra sidan torde om de tullnedsättningar, som af Sverige medgifvits,
utan öfverdrift kunna sägas, att, om än desamma helt naturligt medföra fördel
för Tyskland, nämnda inedgifvanden likväl icke, eller åtminstone icke i
afsevärd mån, äro af natur att kunna lända den svenska industrien till skada.

Af hela det till 5,453,000 kronor uppgående införselvärdet å nämnda
svenska importartiklar falla nämligen icke mindre än 4,383,000 kronor å
band och andra väfnader af hel- eller halfsiden m. m., för hvilka varors
framställande numera icke i Sverige finnas andra fabriker än ett par
mindre, för vissa specialiteter afsedda fabriker.

Icke, såvidt kändt, föremål för tillverkning inom Sverige äro vidare
af ifrågavarande varuslag följande: frimärkesalbum, ackordion (dragharmonikor),
synålar och sy maskinsnålar samt väggur och bordsstudsare i foder af
metall. Hit kunna äfven räknas ej mindre det slags etuier, å hvilka tullnedsättning
medgifvits, alldenstund någon fabriksmässig tillverkning af detta
slags etuier icke förekommer i Sverige, utan sådana här i landet tillverkas
allenast på beställning för särskildt uppgifna ändamål, hvarför äfven vederbörande
industriidkare förklarat sig icke hafva något emot tullnedsättning
till det medgifna beloppet, än äfven barometrar, manometrar och termometrar,
hvilka jämväl i Sverige tillverkas endast på beställning och af från
utlandet importerade lösa delar, som här allenast sättas ihop. Jämväl i
fråga om nämnda slags instrument förklaras af svenska fabriksidkare tullnedsättningen
utan betydelse för svensk industri.

Härefter återstående varuslag hafva ett i statistiken redovisadt införselvärde
af allenast 843,000 kronor; och märkes angående de skilda
varuslagen följande.

Brefkortsalbum utgöra visserligen i någon mån föremål för tillverkning
inom landet. Men då detta slags album äro på samma gång afsevärdt
tyngre än fotografialbum och utgöra en vida enklare och billigare
produkt än de senare, har, med instämmande från tillverkare inom landet,
tullen å brefkortsalbum ansetts kunna utan olägenhet nedsättas under den
för fotografialbum bestämda tullsats, som befunnits för de sistnämnda tillräcklig
och visat sig möjliggöra en afsevärd inhemsk fabrikation i sammanhang
med minskning i importen från utlandet.

Af bläck uppgår införseln från Tyskland till ett värde af allenast

2.000 kronor, under det värdet af Sveriges utförsel till Tyskland utgör

31.000 Rmk. Den nu öfverenskomna ömsesidiga nedsättningen i tullen
med 20 % — i Tyskland från 5 till 4 Pf. och i Sverige från 10 till 8 öre

145

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

per kg. — har af industriidkare inom branschen ansetts utgöra en vinst
för den svenska industrien.

S. k. »Papeterier» eller, med den tyska benämningen »Papierausstattungem
(brefpapper och kuvert i askar m. m.) utgöra enligt från sakkunnigt
håll lämnad upplysning icke föremål för någon mera betydande tillverkning
inom Sverige. Endast enklare sorter tillverkas. Det nu medgifva
tullbeloppet står i öfverensstämmelse med redan förut i Sverige
tillämpad praxis att — därest askarna äro af papper eller papp — förtulla
ifrågavarande artikel med halfva vikten såsom papper (efter tulltaxerubrikerna
n:r 512 eller 513 med tull af resp. 20 och 10 öre per kg.) och
med den andra hälften såsom kuvert (n:r 62 med tull af 30 öre per kg.).

Gulcldragarearbeten. Om tullen å denna vara sättes, såsom nu, till
12 eller, såsom i traktatsförslaget skett, till 9 kr. per kg., är utan betydelse
för den svenska tillverkningen på grund af varans höga pris, som, enligt
lämnad uppgift, utgör 130 å 180 kronor per kg. för äkta vara (förgylld
silfvertråd) och omkring 70 kronor för oäkta (förgylld koppartråd). Genom
nedsättning af tullen till 9 kronor skulle däremot ur tullteknisk synpunkt
den fördelen vinnas, att samma tullsats blefve bestämd för denna artikel
och för snörmakararbeten af hel- och halfsiden, mellan hvilka artiklar
gränsen ofta kan vara svår att uppdraga.

Leksaker. Enligt ett på noggranna kalkyler grundadt uttalande af
innehafvaren af en betydande svensk leksaksfabrik skulle nedsättning af
tullen å leksaker från kronor 2: — till kronor 1: 20 icke kunna skada den
svenska tillverkningen, vare sig den fabriksmässiga eller hemslöjdsindustrien,
som särskildt lärer förekomma i Skåne. I Sverige tillverkas nämligen
leksaker hufvudsakligen af trä, hvaremot importen från utlandet
mestadels utgöres af leksaker af järn och andra metaller, mekaniska
och andra komplicerade. Det tyska yrkandet om nedsättning af denna
tull har synts icke med fog kunna helt tillbakavisas, då tullen är mycket
hög, nämligen ej mindre än 662/3 procent af varans till 3 kronor per kg.
beräknade värde. Äfven efter nedsättningeri koinme tullen att uppgå
till 40 procent af detta värde. Under den gifna förutsättningen att den
svenska leksaksindustrien icke skulle tillskyndas något men af tullnedsättningen,
skulle å andra sidan denna nedsättning vara önsklig ur kulturell
synpunkt, då mångenstädes i utlandet tillverkas leksaker af stort instruktivt
värde, hvilka på grund af den höga tullen nu icke blifva tillgängliga för
andra barn än de förmögnares, hvarförutom det torde vara önskvärdt, att
leksaker i allmänhet äro att erhålla för billigt pris.

Golf- och väggplattor af lera af mindre tjocklek än 3 cm., äfvensom
byggnadsornament: oglaserade, enfärgade■ Enligt enstämmigt uttalande af

Bih. till Piksd. Prot. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 94 Höft. 19

146

Kun fl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

svenska tillverkare inom branschen är nedsättning från 3 till 2 kronor af
denna tull icke förenad med någon olägenhet för svensk industri. Nedsättningen
beviljades från svensk sida i samband med uppställandet af
fordran om nedsättning i den tyska klinkertullen, genom hvars bifallande
en afsevärd fördel vunnits för den svenska lervaruindustrien.

Papp-, pappers- och papper smassearbeten, lackerade, bronsera de, förgyllda
eller försilfrade. Tullsatsen å nämnda artiklar, 2 kr. per kg., får i
''förhållande till den å olackerade arbeten bestämda, 50 öre per kg., anses
hög, och framgår detta äfven därutaf, att värdet är i den svenska statistiken
upptaget för olackcrade arbeten till 3 kr. och för lackerade till
5 kr. per kg. Tullsatsen för lackerade arbeten utgör således 40 procent
af varans värde, och denna höga tullsats är isynnerhet betungande för sådana
papparbeten, som blott till en ringa del äro lackerade eller bronserade,
samt för arbeten af papier-maché, hvilka oftast äro af mycket tung
beskaffenhet och nästan alltid lackerade. En nedsättning till l,so kr. per
kg. för lackerade papparbeten borde därför kunna medgifvas, och nämnda
tullsats vore äfven mera öfverensstämmande med den för olackerade arbeten
fastställda. Äfven med denna nedsättning kommer tullen att uppgå
till 30 procent af varans värde; alltså i alla händelser en relativt hög
tullsats. Af näringsidkare inom branschen har det gjorda medgifvandet
förklarats kunna lämnas utan olägenhet för den svenska tillverkningen.

Skodon af soffans-, karduans-, färgade, pressade eller lackerade skinn.
Jämväl denna tullnedsättning har medgifvits med stöd af uttalanden från
vederbörande industriidkare, som ansett densamma icke vara af natur att
kunna medföra olägenhet för den svenska skodontillverkningen, hvilken
under det nu rådande tullskyddet nått en storartad utveckling och nu intar
en konkurrenskraftig ställning.

Hvad slutligen angår såväl sparris som lefvande växter, hafva de
gjorda medgifvandena lämnats på grund af det från sakkunnigt håll
fällda uttalandet, att nedsättning af tullarna å dessa artiklar vore att tillstyrka,
om genom traktaten något kunde vinnas af betydelse för det
svenska landtbruket. Och då en så betydande förmån ställes i utsikt
som ett återupptagande af den svenska kreatursexporten på Tyskland, har
tvekan icke synst böra råda om möjligheten att lämna ifrågavarande, i sig
själf obetydande medgifvanden.

De sålunda medgifna tullnedsättningarna måste gifvetvis, om traktaten
kommer till stånd, tillgodokomma samtliga länder, som af Sverige
tillförsäkrats mest gynnad nations behandling. Med hänsyn såväl till Riksdagens
flerfaldiga gånger, senast vid 1890 års riksmöte, uttalade uppfatt -

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 160.

147

ning, att differentialtullsystemet icke borde vinna tillämpning i Sverige, som
till sakens innebörd i öfrigt torde dessa tullnedsättningar böra bringas till
stånd på sådant sätt, att de utan vidare införas i den svenska tulltaxan och
sålunda tillgodokomma samtliga länder, som stå i handelsutbyte med Sverige.

Den minskning i tullinkomster, som skulle förorsakas statsverket genom
berörda tullnedsättningar, komme — med utgående från de varumängder,
som år 1904 enligt svensk statistik införts till Sverige dels från
Tyskland dels från öfriga länder — att för ifrågavarande varuslag uppgå
till, såvidt dylik uträkning kunnat göras, följande belopp.

	Minskad tullinkomst för
Varuslag.	frän Tysk-	från öfriga	Summa.
land införda	länder in-
	varor.	förda varor.	Kr.
	Kr.	Kr.
Band af helsiden m. m..................	12,866	3,180	16,046
> > halfsiden....................	9,672	1,817	11,489
Bläck.........................	75	131	206
Gulddragarearbeten...................	2,295	999	3,294
Ackordion.......................	28,416	2,406	30,822
Leksaker ........................	92,690	14,726	107,416
Golf- och yäggplattor af mindre tjocklek än 3 cm.....	782	1,217	1,999
Pappersarbeten, lackerade etc...............	7,275	3,315	10,590
Skodon af lackerade skinn etc...............	5,741	1,546	7,287
Sparris........................	1,595	1,131	2,726
Väfnader af helsiden m. m................	73,570	24,312	97,882
> > halfsiden..................	30,383	7,925	38,308
Lefvande växter....................	6,814	8,789	15,603
Summa	272,174	71.494	343,668

Hvad först beträffar det till 272,174 kronor kalkylerade beloppet af
de tullnedsättningar, som genom föreliggande traktat skulle beredas Tysklands
införsel till Sverige, torde böra erinras, att, såsom förut påvisats,
de tullättnader, som genom traktaten skulle beredas Sveriges utförsel till
Tyskland, skulle efter enahanda beräkningsgrund uppgå till ett mångdubbelt
högre belopp, nämligen 5,818,129 Rmk, eller 5,178,135 kronor.

I fråga åter om hela den till 343,668 kronor beräknade minskningen
i tullinkomster i Sverige, bör häremot ställas den minskning i skatter,

148

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

som skulle blifva en följd af de förluster, hvilka tvifvelsutan skulle tillskyndas
viktiga grenar af Sveriges industri, i händelse ingen öfverenskommelse
med Tyskland komme till stånd och i följd däraf dessa industrigrenar
blefve beröfvade den tyska marknaden. I betraktande häraf torde
med visshet kunna sägas, att föreliggande traktat jämväl i fiskaliskt hänseende
är för Sverige gynnsam.

Bind- Af skäl, som förut framhållits, och i betraktande af den relativt

nvrqäUarule k°rta giltighetstid, som blifvit öfverenskoinmen för traktaten, har ett tilltulUatser.
mötesgående af Tysklands fordringar om bindande af tullpositioner i den
svenska tulltaxan ansetts kunna utan afsevärd olägenhet för den svenska
industrien bifallas i ganska stor utsträckning. Härvid har dock naturligtvis
tillsetts, att icke Sveriges bestämmanderätt öfver sin tulltaxa ens
för berörda inskränkta traktatstid blefve mer kringskuren än som kräfdes
för vinnande af de fördelar, som ansetts behöfliga att ernå för den svenska
industrien, äfvensom att framför allt de tullsatser lämnades oberörda af
traktaten, där af särskilda skäl möjlighet kunde föreligga, att en tullförhöjning
blefve önskvärd redan under traktatens giltighetstid.

De varuslag, å hvilka tullarna i traktaten bundits, och de värden,
hvartill införseln från Tyskland till Sverige af samma varuslag år 1904
uppgått enligt svensk statistik, äro följande.

Den svenska tulltaxan.	Värdet af Sveriges införsel från Tyskland år 1804 Kr.
N:r.	Varuslag.	Tullsats pr kg Kr.
6	Album, andra slag än frimärks- och brefkortsalbum......	2:-	12,000 >)
16	Apoteksvaror, ej specificerade etc...............	fria	421,000
18	Asbest, oarbetad, äfvensom arbeten däraf...........	fria	259,000
24	Band, andra slag än af hel- eller halfsiden etc.........	1: 75	553,000
35	Bijouterivaror etc......................	2: —	337,000
46	Blommor konstgjorda etc...................	15: —	137,000
50	Blyertspennor.......................	0: 35	134,000
55	Bokstafsstämplar och Boktrycksstilar.............	0:25	193,000
60	Borstbindararbeten, vissa finare slag.............	1: 20	135,000
62	Brefkuverter och papperspåsar................	0: 30	84,0002)
	Transport	—	2,265,000

*) Häri ingå frimärks- och brefkortsalbum, å hvilka tallen bundits.
s) Häri ingå »Papierausstattungen», å hvilka tullen nedsatts.

Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 160.

149

Den svenska tulltaxan.	Värdet af

N:r.		Tullsats	från Tyskland
Varuslag.	per kg	år 1904
		Kr.	Kr.
	Transport		2,265,000
	Broderade arbeten:
64	broderade remsor, vissa slag.......... andra slag; draga lika tull med det tyg eller ämne, hvarå	5: 50	605,000
	broderiet är anbragt, med tillägg af 1Ö0 procent.....	—	579,000
82	Böcker, på främmande språk tryckta m. fl......	fria	561,000
ur 87	Celluloid, arbetad (med vissa undantag) utan förening med andra
	ämnen............	0: 80	190,000[)
ur 88	Cement, med undantag af järnslaggcement......	per 100 kg 0: GO	226,000*)
99	Elektricitetsmätare.................	10 % af v.	339,000
100	Elektriska glödlampor ..............	per kg 1: 50	291,000
101	Elektriska maskinerna dynamomaskiner. elektromotorer och träns-
	formatorer eller delar däraf..........	10 % af v.	240,000
107	Etuier, helt eller delvis öfverkladda med skinn eller spånads-varor, alla slag, eller därmed annorledes försedda eller i förening med celluloid eller dylika formbara ämnen.....	2:-	115,000*)
110	Fernissa, med undantag af spritfernissa.......	0: 30	88,000
ur 140	Gäss...................	fria	Ej särsk. uppt.
142	Eärger och färgningsämnen:
	alisarin, anilin och andra tjärfårger...........	fria	2,693,000
144	bok-, sten- och koppartrycksfärg...........	0: 07	161,000
145	indigo m. m................	fri	209,000
149	zinkhvitt.................	fritt	576,000
150	andra slag, ej specificerade.............	fria	1,006,000
156	Garfsyra................. Garn:	fri	2,700,000
	ullgarn, alla slag:
	enkelt:
157	ofärgadt och oblekt ...............	0: 20	1,258,000
158 159	färgadt blekt eller tryckt........... två- eller flertrådigt:	0: 35	643,000
ofärgadt och oblekt ............	0:25	1,613,000
160	iärgadt, blekt eller tryckt s. k. briljantgarn därunder in-
	begripet..................	0:40	800,000
	Transport	- 1	17,158,000

*) Häri ingår införseln af alla under rubriken fallande varuslag.

*) Någon införsel af järnslaggcement torde ej hafva förekommit.

*) Häri ingå alla slags etuier, äfven sådana å hvilka tullen nedsatts.

150

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N;o 160.

Den svenska tulltaxan.	Värdet af Sveriges införsel
		Tullsats	från Tyskland
N:r.	Varuslag.	per kg	år 1904
Kr.	Kr.
	Transport	_	17,158,000
	Garn:
	linne- och hampgarn:
	enkelt:
161	ofärgadt och oblekt ..................	0:20	171,000
162	färgadt blekt eller tryckt...............	0:40	51,000
	segel- och bindgarn:
169	ofärgadt och oblekt ...................	0: 20	56,000
173	Gips:	per /00 kg 0: 40	238,000
	Glas:
	fönster- och spegelglas:
	folierade:	per tg	87,000
184	af t. o. m. ''/a kv.-m. yta...............	0:30
185	af större dimensioner.................	0: 50	30,000
186	fotografiska torrplåtar...................	0:30	149,000
187	andra slag, ej specificerade etc...............	0: 60	344,000
		per 400 kg
ur 194	Ris, poleradt........................	6: 50	Ej särsk. uppt.
		per kg	223,000
205	Handskar, alla slag..................... Hudar och skinn:	6: —

	ej hänförliga till pälsverk:
219	beredda: sulläder och hindsulläder...............	0:40	155,000
220		0:65	2,972,000
226		0:10	2,744,000
230	Hår:	0: 20	276,000
	Instrumenter:	10 % af v.	552,000
239	kirurgiska, matematiska, fysiska etc.............
240	musikaliska:	2: —	583,000'')
	fortepianon, äfven begagnade:	per st. 150	172,000
241	tafflar och pianinon.................
242	flyglar........................	> » 200	38,000
246	andra slag etc......................	15 % af v.	242,000
253		15 > > >	27,000
Transport	—	\| 26,268,000

») Häri ingå jämväl barometrar, manometrar och termometrar, hvarå tnllen nedsatts.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o ISO.

151

	Den svenska tulltaxan.		Yärdet af Sveriges införsel från Tyskland år 1904 Kr.
■ N:r.	Y arusla g.	Tullsats per kg Kr.
	Transport		26,268,000
263	Kali: kolsyradt (pottaska) etc..................	fritt	355,000
265	salpetersyradt (kalisalpeter)................	fritt	145,000
282	Kautschuk etc. arbetad: i skifvor utvalsad: af 1 mm. tjocklek eller däröfver etc............	fri	230,000
ur 284	tråd och rör af hård kautschuk eller ehonit........	fria	Ej särsk. uppt.
285	andra slag, härunder inbegripna skodon etc.........	1: 20	315,000
288	Kemisk-tekniska preparater, ej spec.: guldklorid, m. fl......................	0: 08	22,000
289	andra slag........................	15 % af v.	354,000
efter 295	Kläder, ej specificerade: klädespersedlar af linne eller bomull etc.: försedda med broderier; förtullas med 100 % förhöjning i tullen för tyget.............		76,000
	Anm. För endast fållade eller kantade kläder utgör tullförhöjningeu endast 10 %............	_	689,000
	gångkläder och andra klädespersedlar af annat ämne än linne eller bomull: försedda med broderier etc.; förtullas med 100 % förhöj-ning i tullen för tyget...............		417,000
299	Knappar, ej specificerade: af sammansatta etc. ämnen etc...............	1: —	254,000
317	Korgmakarearheten, vissa finare slag.............	1: —	122,000
352	Lervaror, ej specificerade: tegel: eldfast m. m.....................	per 400 kg 0: 20	151,000
358	arbeten af äkta porslin: hvita eller enfärgade..................	per kg 0: 30	299,000
359	förgyllda, försilfrade, målade eller tryckta........	0: 60	411,000
360	andra arbeten af lera etc.: hvita eller enfärgade..................	0: 10	29,000
361	förgyllda, försilfrade, målade eller tryckta........	0: 16	140,000
368	Litografiska och fotografiska arbeten etc.: oinfattade etc.......................	0: 60	1,303,000
373	Magnesia och magnesiasalter.................	fria	104,000
378	Maskiner, redskap och verktyg eller delar däraf, ej specificerade	10 % af v.	7,408,000
ur 380	Mattor af kokostågor....................	0: 07	Ej särsk. uppt.
ur 383	Bly: arbetadt: plåt...........................	fri	Ej särsk. uppt.
	Transport	—	39,092,000

152

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

	Den svenska tulltaxan.		Värdet af Sveriges införsel från Tyskland år 1904 Kr.
N:r.	Varuslag.	Tullsats per kg Kr.
391	Transport Guld: arbeten däTaf, med vissa Undantag.............	15: —	39,092,000 94,000
ur 395	Järn och stål: balk-, hörn- ocb annat till järnvägsskenor ej hänförligt s. k. fasonjärn: vägande 60 kg eller däröfver per löpande meter ....	fria	Ej särsk. uppt.
396	af mindre vikt än 20 kg per löpande meter......	per 100 kg 2: 50	158,000
399	plåtar, valsade eller smidda etc.: utan slipning etc.: af 3 cm. tjocklek ocb däröfver............	3: —	162,000
400	af mindre tjocklek..................	4:-	191,000
40G	rör ocb rördelar: smidda, valsade eller dragna...............	4: —	530,000
407	tråd: af 1,5 mm. tjocklek ocb däröfver............	4: —	299,000
408	af mindre tjocklek...................	8:-	37,000
427	arbeten däraf: linor, stängselduk etc., belägges med dubbla tullbeloppet å tråden, hvaraf de äro förfärdigade........... andra ej specificerade järn- ocb stålvaror: förnicklade etc......................	per kg 0: 50	15,000 1,618,000
428	andra slag (ej förgyllda etc.)..............	0: 20	2,211,000
440	Koppar ocb legeringar däraf: arbetad: tråd: ompressad med bly etc. samt elektriska ledningskablar .	fria	3,458,000
441	på annat sätt isolerad etc...............	10 % af v.	467,000
442	andra slag etc.....................	0: 10	232,000
444	duk, belägges med dubbla tullbeloppet å tråden, hvaraf den är förfärdigad.................... andra arbeten, ej specificerade: förnicklade, fernissade etc................	0: 75	34,000 1,472,000
445	andra slag (ej förgyllda etc.).............	0: 50	899,000
450	Silfver: arbeten däraf, vissa slag.................	15: —	199,000
ur 458	Zink, arbetad: plåt...........................	fri	Ej särsk. uppt.
466	Musikalier, icke bundna...................	fria	82,000
477	Natron: kolsyradt (soda) etc....................	fritt	415,000
481	svafvelsyrligt etc.....................	fritt	91,000
	Transport	—	51,756,000

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

153

	Den svenska tulltaxan.		Värdet af Sveriges införsel från Tyskland år 1904 Kr.
N:r.	Varuslag.	Tullsats per kg Kr.
488	Transport		51,756,000
Nålar: andra slag än synålar och symaskinsnålar.........	0: 40	214,000'')
ur 498	Oljor palm- och kokosnötolja på fat...............	fria	Ej särsk. uppt.
500	flyktiga, vegetabiliska, ej specificerade: i kärl, vägande brutto 1 kg. eller däröfver........	2: —	202,000
507	Papp, andra slag än förhydnings-, press- och takpapp.....	0: 05	31,000
508	Papp-, pappers- och pappersmassearbeten, ej specificerade: olackerade ........................	0: 50	375,000
512	Papper: förgylldt, försilfradt etc..................	0: 20	626,000
513	andra slag, ej specificerade, etc...............	0: 10	647,000
515	Papperstapeter och bårder..................	0: 25	419,000
519	Paraplyer och parasoller: delar däraf: ställningar, sammansatta.................	0: 80	61,000
520	käppar, synbarligen afsedda till paraplyer eller parasoller . .	0: 25	100,000
528	Pipliufvuden (ej af sjöskum) etc...............	0: 80	185,000
539	Portföljer (ej af hel- eller halfsiden) äfvensom cigarrfodral, plån-böcker, portmonnäer etc..................	1: 20	373,000
ur 540	Potatis, frisk, under tiden ’/a—14/>..............	fri	759,0002)
543	Pärlemor, arbetad, med vissa undantag............	2:-	93,000
547	Remmar, läder- etc......................	10 # af v.	536,000
557	Sadelmakararbeten, ej specificerade, etc............	1: 20	90,000
560	Salt-, kok-, alla slag....................	fritt	486,000
561	Saltsyra..........................	fri	160,000
574	Silke, färgadt eller blekt..................	2: —	983,000
580	Skodon, ej specificerade: andra slag än af lackerade m. fl. skinn..........	2: —	71,000
584	Slöjdvaror etc.j förtullas lika med det ämne, arbetadt, hvaraf de hufvudsakligen bestå, eller, om detta ej kan bestämdt urskiljas	15# af v.	128,000
589	Snörmakararbeten etc.: af hel- eller halfsiden...................	9: —	150,000
590	andra slag etc.......................	3: —	60,000
	Transport	- 1	58,505,000

*) Häri inbegripna synålar och symaskinsnålar, hvarå tullen nedsatts.
2) Importen för hela året.

Bih. till Biksd. Prot. 1006. 1 Sami. 1 AIfd. 04 Höft.

154

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

	Den svenska tulltaxan.		Värdet af Sveriges införsel från Tyskland år 1904 Kr.
N:r.	Varuslag.	Tullsats per kg Kr.
nr 596	Transport Spannmål: omalen: råg, hvete, korn, ärter och hönor ............	per 100 kg 3: 70	58.505.000 24.812.000
597	hafre och vicker....................	fria	7,196,000
GOO	malen: mjöl och gryn, alla slag................	6: 50	1,451,000
G05	Spetsar och blonder: silkes- etc.........................	per ka 12: —	94,000
G06	andra slag........................	4: —	147,000
619	Strumpor och andra på strumpstol eller genom stickning etc. tillverkade arheten, ej af siden eller halfsiden......	1: 75	369,000
625	Snperfosfat.........................	per 100 kg 0: 25	225,000
630	Symaskiner och stickmaskiner etc...............	10 % af v.	550,000
efter 634 651	Säckar, tomma, med undantag af tydligen brukade eller slitna, tullbehandla® lika med den väfnad, hvaraf de bestå med tillägg af 10 % ......................... Tråd, bomulls-.......................	per kg 0: 40	180,000 528,000
ur 655	Trävaror: till cigarrlådor ämnade träskifvor, vissa slag........	0: 10	Ej särsk. nppt.
658 663	svarfvar och bildhuggararbeten, ej specificerade....... snickararbeten etc. af inhemska träslag etc. (med undantag af furu och gran) .	1: — 0: 30	73,000 105,000
664	af utländska träslag etc.................	0: CO	112,000
666	Tvål, parfymerad etc.....................	1: —	42,000
678	Ur: vägg- och studsar- etc.: i foder etc., af trä etc...................	0: 80	160,000
679	lösa eller oinfattade verk etc................	1: —	932,000
682	Vadd etc.............	fri	197,000
ur 683	Vagnar: barnvagnar, motorvelocipeder och motorvagnar, så framt de ej äro afsedda att gå på räler.............	15 % af v.	Ej särsk. uppt.
687	Vantar, ej af hel- eller halfsiden............. .	1: 75	385,000
693	Velocipeder, färdiga ....................		289,000
701	Visitkort och adresskort etc..................	0: 50	155,000
705	Väfnader: ylle- etc.: pressduk, äfvensom ändlös maskinfilt för fabriksbehof . . .	0: 25	167,000
706	mattor etc........................	0: GO	544,000
	Transport		97,218,000

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

155

Den svenska tulltaxan.	Värdet af Sveriges införsel från Tyskland år 1904 Kr.
N:r.	Varuslag.	Tullsats per kg Kr.
707	Transport Väfnader: ylle- etc.: andra slag.......................	1: 75	97,218,000 7,150,000
708	af lin, hampa etc.: a) släta tvåskaftade etc.: med högst 25 varp- och inslagstrådar per kv.-cm.: oblekta och ofärgade ................	0: 25	198,000
709	andra slag.....................	0: 40	88,000
710	med 26—35 varp- och inslagstrådar per kv.-cm......	0: 45	400,000
711	med 36—50 d:o d:o..................	1: —	151,000
715	d) andra slag etc....................	1: 50	142,000
722	bomulls-: andra glesa väfnader, såsom gas, stramalj etc.......	1: 75	424,000
724	andra slag etc.: blekta eller färgade..................	0: 90	1,036,000
725	tryckta eller pressade.................	1: 10	733,000
ur 732	vattentäta: linoleummattor....................	0: 25	Ej särsk. upp t.
733	andra slag etc.....................	0: 60	256,000
735	Ångmaskiner, ej specificerade, och ångpannor.........	10 % af v.	31,000
740	Varor, som icke kunna hänföras under någon af tulltaxans be-stämmelser: mer eller mindre bearbetade...............	15 % af v.	910,000
	Summa		108,737,000

Af nämnda slutsumma, 108,737,000 kronor,„motsvaras 37,448,000
af spannmål samt andra närings- och njutningsmedel. Återstående 71,289,000
kronor representera industrialster.

I afseende å ett af de varuslag, å hvilka tullarna sålunda bundits,
nämligen de under n:r 378 och 735 fallande maskiner, har Sverige, enligt
slutprotokollet till artikel 8, förbehållit sig rätt att under traktatstiden
höja tullen med högst 5 procent af värdet å maskiner, hvilkas vikt per
styck belöper sig till högst 1,000 kilogram (1 ton), under villkor att samtidigt
för maskiner med en vikt per styck af mer än 10,000 kilogram
(10 ton) en nedsättning i tullen med samma procentsats af värdet beviljas.

156

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Mtullar1'' Vidare har Sverige (slutprotokollet till artikel 8) i fråga om nedan “

ar'' nämnda fyra varuslag lämnat medgifvande om s. k. maximaltullar, d. v. s.
förbundit sig att under traktatstiden icke å dessa varor höja tullarna öfver
nedan angifna belopp, nämligen:

Den svenska tulltaxan.	Maximal- tull.	Värdet af Sveriges in-försel från Tyskland år 1904. Kronor.
N:r.	Varuslag.	Tullsats.
261	Kali, kaustikt..........per 100 kilogram	fritt	3 kr.	2,450,000
efter 295	Kläder, ej specificerade:
	klädespersedlar af linne eller bomull etc.:
	ej försedda med broderier etc.; förhöjning i tullen för tyget.............''..... gångkläder och andra klädespersedlar af annat ämne än linne eller bomull etc.:	50 %	75 *	930,000
	ej försedda med broderier etc.; förhöjning i tullen för tyget ..................	50 %	75 %	659,000
ur 395	Balk-, hörn- och annat till järnvägsskenor ej hänför-ligt s. k. fasonjärn:
	vägande mindre än 60 kilogram till och med 20 kilogram per löpande meter . per 100 kilogram	fria	1,50 kr.	1,064,000 1
	Summa	—	—	5,103,000

Tillförsäk- Slutligen har Sverige beträffande sin tullagstiftning gjort ännu ett

frielse från medgiivanae, hvarom i detta sammanhang torde böra yttras några ord.
exporttull å Såsom herr ministern för utrikes ärendena redan förut omförmält,

jarnmam. framställdes unclei. förhandlingarna redan tidigt från tysk sida den fordran,
att försäkran skulle gifvas därom, att exporttull å järnmalm vid utförsel
däraf från Sverige under traktatstiden icke skulle ifrågakomma. Under
förhandlingarnas gång framstod det ock omsider såsom uppenbart,
att de medgifvanden från tysk sida, som befunnos nödvändiga för åstadkommande
af en handelstraktat med Tyskland af beskaffenhet att på ett
nöjaktigt sätt tillgodose den svenska industriens intressen, icke stode att
erhålla, med mindre nyssberörda fordran från svensk sida vunne tillmötesgående.

Enär — på sätt chefen för civildepartementet vid underdånig föredragning
denna dag af frågan om ordnande på ett mera varaktigt sätt

1 Häri inräknade jämväl fasonjärn, vägande 60 kilogram eller däröfver per löpande meter, därå
tullfriheten hundits.

157

Kurujl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

af förhållandena mellan svenska staten, å ena, samt de järnmalmsexporterande
bolagen Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag, aktiebolaget Gellivare
malmfält oeh trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösund framhållit — därtill
kom, att bolagen vid de underhandlingar, som i sådant syfte sedan någon
tid mellan staten och bolagen pågått, såsom ett af de viktigaste villkoren
för att ingå på ifrågasatt öfverenskommelse om framtida öfverlåtelse
å staten af den väsentligare delen af bolagens grufegendom i Norrbottens
län, uppställde, att trygghet skulle vinnas för att järnmalm från berörda
grufvor icke skulle drabbas af exporttull under den tid, öfverenskommelsen
skulle gälla, var det helt naturligt, att spörsmålet, huruvida åsättande
af sådan tull under den närmare tiden borde ifrågakomma eller icke såväl
vid traktatsförhandlingarna som äfven under berörda underhandlingar med
bolagen kommit under allvarligt öfvervägande. Med hänsyn å ena sidan
till vikten däraf, att en tillfredsställande öfverenskommelse angående ordnandet
af Sveriges handelsförhållanden med Tyskland måtte kunna komma
till stånd, som ock, å andra sidan, till de högst afsevärda fördelar, svenska
staten genom det ifrågasatta aftalet med bolagen skulle vinna, har jag
utan tvekan ansett mig böra tillstyrka icke blott, att i aftalet med bolagen
inrymdes bestämmelser, hvarigenom dessa tillförsäkrades rätt att, därest
under den tid aftalet skulle gälla, exporttull åsattes järnmalm, af staten
erhålla godtgörelse för hvad de af sådan grund måst slutligen vidkännas
för malm, hvilken brutits i någon uti samma aftal afsedd fyndighet, utan
äfven — hvarom ju här närmast är fråga — att i traktaten med Tyskland
må inflyta en bestämmelse, enligt hvilken Sverige afsäger sig rätten
att, så länge traktaten äger giltighet, vid utförsel af järnmalm belägga
densamma med tull. De förmåner, svenska staten genom den åsyftade
traktaten jämte berörda med bolagen träffade aftal vinner, äro nämligen
enligt min uppfattning så betydande, att ett afstående från nämnda rättighet
under den tid, traktaten är afsedd att gälla, mer än väl af samma
fördelar uppväges.

Resultatet af de i föreliggande traktat i fråga om tullsatser å ömse Sammansidor
gjorda medgifvanden framgår af följande tablå, i fråga om \w\\-fattning af
ken emellertid bör ihågkommas, att de varuslag, å hvilka tullarna från sidor gjorda
Tysklands sida nedsatts eller bundits genom försäkran om mest gynnad medgtfvannations
behandling, kunnat i tablån införas allenast med de värden, som
betingas af 1904 års statistik rörande Sveriges utförsel till Tyskland, men
att i själfva verket — såsom förut framhållits — det ojämförligt största
antalet positioner i den tyska tulltariffen äro nedsatta elier bundna genom
de af Tyskland ingångna traktater.

158

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Af Tyskland lämnade medgifvanden.	Värdet af Sveriges utförsel till Tyskland år 1904 af de afsedda varnslagen.	Förestående värden i procent af värdet af Sveriges hela utförsel till Tysk-land år 1904 (99,879,000 Rmk).
	Rmk.	%.
1) Tullnedsättningar:
a) på grund af försäkran om mest gynnad nations behandling	37,964,000	38,01
b) på grund af särskild! medgifvande...........	15,240,000	15,26
Summa nedsättningar	58,204,000	53,27
2) Bindningar.......................	41,109,000	41,16
Summa	»4,813,000	94,43
Af Sverige lämnade medgifvanden.	Värdet af Sveriges införsel från Tyskland år 1904 af de afsedda varuslagen.	Förestående värden i procent af värdet af Sveriges hela in-försel från Tysk-land år 1904 (151,OH,OOORmk).
	Rmk.	%■
1) Tullnedsättningar (5,453,000 kronor)...........	6,127,000	4,06
2) Bindningar (108,737,000 kronor).............	122,176,000	80,91
3) Maximaltullar (5,103.000 kronor).............	5,734,000	3,80
Summa	134,037,000	88,77

Liksom i tariffen rörande införseltullar i Tyskland har i den tariff,
soin afser införseltullar i Sverige intagits åtskilliga anmärkningar, innehållande
bestämmelser om viss tolkning af tulltaxan. Af dessa återfinnas
åtskilliga redan nu i den svenska tulltaxan, i hvilket fall anmärkningens
intagande i traktatstariffen endast innebär ett bindande af bestämmelsen.
Så är fallet exempelvis med anmärkningarna under rubriken kläder, att
för gångkläder öfvertyget skall tagas till grund för tullberäkningen etc.
samt att klädespersedlar af celluloid skola tullbehandlas såsom varor af
detta ämne. I vissa fall åter äro bestämmelserna nya, t. ex. anmärknin -

159

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1t>0.

garna under n:r 20 askar och dosor samt n:r 107 etuier, att vid pröfning
åt frågan, huruvida till någon af dessa positioner skola kunna hänföras
askar, dosor eller etuier af sammansatta ämnen, afseende icke skall fästas
vid låsinrättningar (små lås med tillhörande nycklar, nyckelskyltar och
dylikt). Såsom regel torde kunna sägas, att dessa bestämmelser icke innehålla
annat än förklaringar, gående ut på en sund och med den allmänna
uppfattningen öfverensstämmande tolkning af tulltaxans bestämmelser och
alltså endast afse att förekomma alltför formalistiska tolkningar af taxans
bestämmelser samt ojämnhet och godtycke vid dess tillämpande.

Jämväl i fråga om de bestämmelser i traktaten, som icke hafva afseende
å de kontraherande ländernas tulltaxor, är densamma i första rummet
baserad på principen om mesjt gynnad nations behandling. Nationell
behandling, d. v. s. samma behandling som landets egna undersåtar, har i
traktaten medgifvits endast i vissa speciella fall.

I fråga om traktatens särskilda stadganden, såvidt desamma beröra
till finansdepartementets föredragning hörande frågor, märkes hufvudsakligen
följande.

Artikel 1 första stycket innehåller ömsesidig tillförsäkran om åtnjutande
i afseende ä handel, sjöfart och andra, näringar af samma privilegier, befrielser
och förmåner af alla slag, hvilka tillkomma eller framdeles tillerkännas
hvartdera landets egna undersåtar. Såsom af slutprotokollet
närmare framgår, har genom detta stadgande intet medgifvande gjorts
i afseende å själfva rättigheten att utöfva näring, i fråga hvarom hvardera
parten förbehållit sig rätt att, såsom nu är förhållandet i Sverige, föreskrifva,
att för förvärfvande af sådan rätt måste utverkas Kungl. Maj:ts
tillstånd. Stadgandet innebär intet utöfver hvad Sverige genom traktaten
med Frankrike den 30 december 1881 (art. 1) medgifvit detta land.

Jämväl i tredje stycket af artikel 1 är nationell behandling tillförsäkrad
det andra landets undersåtar, nämligen i fråga om frihet för afgifter,
pålagor och bördor för person, näring eller egendom, i hviiket afseende
i slutprotokollet undantag gjorts för personer, hvilka draga omkring
och utöfva ett yrkö. Förbehåll har alltså gjorts såväl för föreskrifven bevillningsafgift
af utlänningar för konserter och dramatiska eller andra föreställningar
som för gårdfarihandlare.

Traktatens
innehåll i
(ifrigt.

Artikel 1.

160

Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 160.

Artikel 6

Handelsresande.

Inom industriella och kommersiella kretsar i Tyskland hafva, som
kändt, under senare år önskemål uttalats om lättnader i afseende å de
föreskrifter, som för närvarande gälla i Sverige beträffande behandlingen
af utländska handelsresande. Dessa önskemål hafva rört sig dels om handelsresandenas
bevillningsafgifter och om kontrollföreskrifterna rörande
afgifternas erläggande, dels ock om gällande bestämmelser angående tullbehandlingen
af medförda varuprof.

I Tyskland upptagas inga särskilda afgifter af handelsresande, hvaremot
i Sverige handelsresande har att erlägga en afgift af 100 kronor för
hvarje tidrymd af 30 på hvarandra följande dagar. Vidare äro prof,
hvilka endast såsom sådana kunna användas, tullfria i Tyskland. Någon
motsvarande bestämmelse i Sverige har hittills icke funnits''

I dessa hänseenden äro sålunda de tyska bestämmelserna gynnsammare
för handelsresandena än de svenska.

Å andra sidan förekommer i Sverige ingen inskränkning i fråga om
omfattningen af handelsresandenas verksamhet, utan de få upptaga order
hos hvem som helst. I 1 yskland gäller i detta afseende vissa inskränkande
bestämmelser. Med undantag för vissa särskilda varuslag, som få
utbjudas hos hvilka personer som helst, få nämligen handelsresande upptaga
beställningar å varor endast a) hos köpmän i deras affärslokaler samt
b) hos sådana personer, i hvilkas affär varor af det utbjudna slaget finna
användning. Detta gäller emellertid endast handelsresande i egentlig mening,
d. v. s. sådana, som äro försedda med ett af vederbörande. myndighet
i hemortslandet efter särskildt formulär upprättadt näringslegitimationskort
(»Gewerbelegitimationskarte»). Detta slags handelsresande få, liksom i
Sverige, icke medföra varor. Andra handelsresande måste å hvarje plats,
där de önska drifva verksamhet, af vederbörande ortsmyndighet utverka
särskildt »Wandergewerbescheim. Dylika handelsresande få upptaga beställningar
å varor hos hvem som helst äfvensom — i likhet med svenska
gårdfarihandlare, med hvilka detta slags handelsresande äro att jämnställa
— till salu utbjuda medhafda varor. Men verksamheten är inskränkt
genom talrika polisföreskrifter, ocli tillstånd till dess utöfvande kan vägras.

Svenska exportörer lära endast i mycket ringa omfattning begagna
sig af handelsresande, hvaremot tyska handelsresande i stor utsträckning
besöka Sverige. Då den svenska'' statistiken icke redovisar de utländska
handelsresande, som här erlägga bevillningsafgifter, efter de olika länder
de tillhöra, kan icke angifvas, huru stort antal af dessa, som äro tyska

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

161

undersåtar, men torde på goda grunder kunna antagas, att flertalet äro
tyskar. Hela antalet utländska handelsresande, som åren 1900—1904 besökt
Sverige, samt sammanlagda beloppet af de af dem erlagda afgifter
utgjorde enligt den officiella statistiken:

år 1900 ....... 2,209 st. 255,300 kronor

» 1901 ....... 2,163 » 259,500 »

» 1902 ...... . 2,210 » 258,800 »

» 1903 ....... 2,176 » 260,400 »

» 1904 ....... 2,332 » 264,300 »

Härvid torde dock böra erinras, att föreskrifven afgift antagligen i
flera fall erlagts af en och samma person å flera skilda orter, hvarför
nyss angifna antal utan tvifvel innefattar åtskilliga dubbelräkningar.

Bevillningsafgiften af utländska handelsresande utgjorde enligt bevillningsstadgan
den 6 april 1858 för enhvar af de 3 första månaderna
50 rdr rmt och för hvarje månad därutöfver 20 rdr rmt, hvilka afgifter
genom bevillningsstadgan den 17 maj 1861 höjdes till dubbla beloppen
eller resp. 100 och 40 rdr rmt. Med anledning af förhållanden, som stodo
i samband med afslutandet af handelstraktaten med Frankrike den 30 december
1881, afgaf Kungl. Maj:t såväl till 1882 som 1883 års riksdagar
proposition om afgiftens sänkning ti0ll resp. 50 och 20 kronor, men
blef förslaget båda gångerna afslaget. Ar 1889 bestämdes afgiften till
100 kronor »per kalendermånad», som genom nu gällande kungörelse den
21 maj 1897 ändrats till 100 kronor »för hvarje tidrymd af 30 på hvarandra
följande dagar».

Då redan nu antalet i Sverige förekommande handelsresande är betydligt
och ett ökande däraf, hvilket en nedsättning af afgiftsbeloppet
sannolikt skulle hafva till följd, icke är önskvärdt, har ett tillmötesgående
af Tysklands önskan om afgiftens sänkning icke ansetts böra äga ruin.
Däremot har (se slutprotokollet till art. 6) hinder icke synts föreligga,
vare sig att lämna försäkran, att denna afgift icke under traktatstiden
komme att höjas, eller att medgifva, att, om handelsresande utan afbrott
fortsätter sin verksamhet utöfver de första 30 dagarna, afgiften må utgå
med 50 kronor för hvarje i omedelbar anslutning därtill kommande tidrymd
af 15 dagai’ Det synes nämligen, hvad sistberörda medgifvande
angår, obilligt, att en handelsresande, som erlagt afgift med 100 kronor
för 30 dagar men behöfver fortsätta sin verksamhet endast ett mindre
antal dagar utöfver denna tid, skall nödgas för dessa dagar ånyo erlägga
full afgift af 100 kronor.

Bih. till Piksd. Prot. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 94 Håft.

162

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 160.

Denna bestämmelse, liksom öfriga öfverenskommelse!'' i traktaten,
som röra handelsresande, afse endast sådana handelsresande, som, försedda
med vederbörligt legitimationskort, upptaga beställningar å varor allenast
hos köpmän i deras affärslokaler samt hos sådana personer, i hvilkas affär
varor af det utbjudna slaget finna användning. Skulle det alltså i Sverige
befinnas önskvärdt, att vare sig i detta eller andra afseenden andra föreskrifter
utfärdas i fråga om handelsresande, som utbjuda varor hos privatpersoner,
möter härför intet hinder i traktaten.

Beträffande kontrollen å bevillning saf giftens erläggande innehåller nu
gällande förordning det stadgande, att handelsresande skall, innan handel
å någon ort inledes, i stad inför borgmästare, stadsfiskal eller poliskommissarie
eller ock å polisvaktkontor samt å landet inför vederbörande
kronofogde eller länsman eller ordföranden i socknens kommunalnämnd
styrka, att han behörigen erlagt den stadgade afgiften, hvarvid bevis om
sådan anmälan på begäran meddelas; och åligger det handelsresanden att på
anfordran uppvisa kvittens å erlagd afgift. Idkar handelsresande handel
utan att hafva erlagt afgiften eller utan att hafva hos vederbörande myndighet
företett bevis om afgiftens erläggande, är han förfallen till böter
från och med 100 till och med 500 kronor.

Denna bestämmelse har ansetts onödigt betungande, i det handelsresanden,
efter att hafva anländt till ett hotell i t. ex. en köping eller ett
municipalsamhälle eller till en gästgifvargård på landet, på grund af berörda
stadgande måste, innan han får utöfva sin verksamhet, äfven om
aldrig så lämpligt tillfälle därtill erbjuder sig, först uppsöka kronofogden,
länsmannen eller ordföranden i socknens kommunalnämnd, hvilka personer
kunna vara boende långt därifrån.

I kontrollhänseende torde få anses tillfyllestgörande, om — såsom stadgats
i slutprotokollet till artikel 6 andra stycket — handelsresande på platsen
för deras första verksamhet i landet inför vederbörande polismyndighet
för visering förete tillståndsbeviset och i öfrigt för kontroll föra det
med sig, utan att en förnyad visering på andra af dem besökta platser är
erforderlig.

För uppfyllande af nu berörda utfästelser i afseende å lättnader
beträffande handelsresandes bevillningsafgifter och kontrollen å afgifternas
erläggande erfordras ändring i gällande förordning i ämnet, hvadan särskild
framställning till Riksdagen härutinnan erfordras.

I fråga om tullbehandlingen af medförda varuprof har först och
främst i en anmärkning under traktatstariffen intagits den bestämmelsen,
att profkartor och prof i afskurna stycken eller varuprofver, som blott äro
ägnade att såsom sådana användas, skola lämnas tullfria.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

163

Vidare har i förevarande artikel intagits stadgande om rätt till
restitution af den för medhafda varuprof erlagda tullafgift under förutsättning
af profvens återutförsel inom viss tid samt af iakttagande af behöriga
kontrollföreskrifter för konstaterande af de in- och utförda profvens identitet.
Då sådan rätt, på grund af gällande traktat, redan tillkommer
franska handelsresande, innehåller detta stadgande intet utöfver hvad som
i alla händelser skulle tillkomma Tyskland såsom mest gynnadt land. Rörande
ordnandet af de i detta afseende nödiga kontrollföreskrifter skall
jag, med anledning af hvad under traktatsförhandlingarna förekommit,
tillåta mig att senare för Kungl. Maj:t framlägga förslag.

Likaledes skall jag, om traktaten blir ratificerad, i underdånighet
göra framställning om de särskilda bestämmelser, som blifva nödiga på grund
däraf, att, med hänsyn till lydelsen af artikel 6 i traktaten, svenska handelsresande
i Tyskland hädanefter komma att vara i behof af legitimationskort.

Äfven för svenska handelsresande i Tyskland hafva i samband med
traktaten lättnader ställts i utsikt. I norra Tyskland resa nämligen svenska
lingonförsäljare, hvilka medföra varor. Dessa äro alltså att hänföra till
sådana handelsresande, som måste utverka sig ett »Wandergewerbeschein».

För rättighet till verksamhetens utöfvande hafva dessa hittills inom vissa
tyska stater, särskildt Lybeck — den förnämsta afsättningsorten för den
svenska lingonexporten — måst erlägga dels vid verksamhetens början årligen
en afgift för patentet af 38 Rmk dels ock för hvarje vecka en »Wanderlagersteuer»
af 40 Rmk med tillägg af 1,50 Rmk i lösen för beviset om afgiftens
erläggande, hvilka afgifter upptagas och bestämmas af staten Lybeck.

Under traktatsförhandlingarna har från tysk sida meddelats, att man
funnit utväg att ordna saken så, att i Lybeck svenska lingonhandlare
hädanefter skulle åtnjuta befrielse från nämnda »Wanderlagersteuer» och
endast hafva att erlägga afgift för patentet med 38 Rmk om året.

Sjöfart.

För de i traktaten förekommande stadganden rörande sjöfarten gäller Artikel 13.
såsom allmän regel, att genom dem inga andra förmåner medgifvits än
de, af hvilka hvardera parten redan är i åtnjutande. Det är alltså endast
status quo, som här upprätthållits.

Flvad beträffar sjöfarten i allmänhet, hvarom talas i första och andra
styckena af artikel 13, innehålla dessa stadganden intet utöfver hvad enligt
gängse praxis vänskapligt sinnade nationer medgifva hvarandra. Nationell
behandling på detta område tillhör mellanfolklig kutym.

164

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Annorlunda är i viss mån förhållandet med den s. k. kustfarten,
hvarmed, som bekant, förstås rätten att intaga last i någon af ett lands
hamnar och befordra densamma till annan hamn inom samma land för att
där lossas. Rätt till kustfart i Sverige berättigar alltså till att exempelvis
intaga last i Stockholm och befordra densamma till en eller flere norrländska
hamnar, men under kustfart faller icke att af t. ex. i Hamburg
intagen last lossa en del i Stockholm, en annan del i Gäfle o. s. v. Icke
inom alla länder är rätt till kustfart medgifven fartyg af främmande
nationalitet. På grund af reciprocitet blifva dessa länder uteslutna från
rätt till kustfart i andra länder.

I Sverige är rätt till kustfart medgifven endast belgiska, danska,
italienska, nederländska, norska, engelska och tyska fartyg.

Hvad tyska fartyg beträffar, tillkommer dem rätt till kustfart i
Sverige enligt kungl. kungörelse den 27 mars 1885. Förut hade sådan
rätt på grund af särskilda, åren 1855—1859 afslutade traktater, tillkommit
fartyg allenast från vissa enskilda tyska stater, nämligen Preussen, Mecklenburg-Schwerin,
Lybeck och Oldenburg. Af Tysklands sjöfartsidkande stater
voro sålunda Hamburg och Bremen uteslutna från rätt till kustfart mellan
svenska hamnar. Men sedan Tyskland genom kungörelse den 29 december
1881 förklarat svenska fartyg berättigade att idka kustfart mellan tyska
rikets samtliga hamnar, äfven när dessa voro belägna inom områden, tillhörande
stater, hvilka icke genom särskild konvention rnedgifvit Sverige
sådan rätt, blef genom nämnda kungörelse den 27 mars 1885, under förutsättning
af ömsesidighet, rätten att idka kustfart mellan svenska hamnar
utsträckt till fartyg från hvilken tysk ort som helst.

Kustfart drifves icke för närvarande i någon mera betydande omfattning
vare sig af svenska fartyg i Tyskland eller af tyska fartyg i
Sverige. Såvidt utrönas kunnat, är emellertid den af svenska fartyg i
Tyskland bedrifna kustfart af något större omfattning, särskildt hvad beträffar
antalet i sådan fart sysselsatta fartyg, än den, som af tyska fartyg
idkas i Sverige.

Då kustfartsrätten af fackmän inom området ansetts vara af en särskildt
grannlaga natur och ett bindande för längre tid af denna rätt ansetts
under vissa förutsättningar kunna medföra olägenheter, har medgifvande
om nationell behandling i afseende å kustfart ansetts böra lämnas
allenast med förbehåll om rätt till ett års uppsägning af detta medgifvande,
hvarvid föreskrifvits, att om endera parten begagnar sig af denna uppsägningsrätt,
mest gynnad nations behandling skall inträda för den återstående
traktatstiden.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

165

I fråga om rätten för främmande nationers fartyg att befara »naturliga Artikel 19.
och konstgjorda vattenvägar» inom Sverige, eller rätten till fart d insjöar,
floder och kanaler, gäller för närvarande, att främmande nations fartyg,
som med last ankommer från utrikes ort, är berättigadt att ingå till hvarje
vid nu ifrågavarande vattendrag belägen stapelstad och därstädes lossa
lasten, samt att äfven utförsel af varor från hamnar vid insjöar, floder och
kanaler må äga rum, dock under villkor att utförseln sker direkt till
utrikes ort och att fartygen utklarera vid vederbörlig tullkammare. Däremot
är icke medgifvet andra främmande nationers fartyg än norska att
idka fraktfart mellan hamn vid insjö, flod eller kanal inom Sverige och
annan svensk hamn, dock med det undantag att, sedan vissa vid ifrågavarande
inre vattendrag belägna städer tilldelats förmånen af stapelstadsrätt,
häraf följt, att — ehuruväl kustfart i sig innebär fraktfart allenast mellan
rikets vid saltsjön belägna hamnar — främmande, till kustfart berättigade
nationers fartyg erhållit tillstånd att gå i sådan fart äfven till och från
nyssnämnda stapelstäder.

Något utsträckande af den rätt, som för närvarande gäller i detta
afseende, har ansetts icke böra lämnas, hvadan artikel 19, i fråga om
själfva rätten att idka ifrågavarande slags fraktfart, tillerkänner allenast
mest gynnad nations behandling.

Hvad däremot beträffar afgifterna vid sådan fraktfart, har hinder
icke synts föreligga att tillförsäkra tyska fartyg enahanda behandling som
den, hvilken i berörda hänseende tillkommer inhemska fartyg.

Då, såsom jag ofvan sökt visa, Sverige enligt det föreliggande traktatsförslaget
skulle ernå alla de mera betydande medgifvanden, som varit behöfliga
för bibehållandet och utvecklandet af den marknad, som den svenska
industrien vunnit i Tyskland, samt å andra sidan de af Sverige lämnade
medgifvandena icke äro af natur att kunna medföra någon mera afsevärd
nackdel för de svenska intressena, synes det mig vara till fördel för Sverige,
att traktaten kommer till stånd.»

Herr ministern för utrikes ärendena yttrade härefter:

»Då på de af chefen för finansdepartementet närmare utvecklade skäl
den föreslagna traktaten synes mig innebära en för Sverige tillfredsställlande
grund för ordnandet af Sveriges och Tysklands ömsesidiga handelsoch
sjöfartsförbindelser, hemställer jag i underdånighet, att Kungl. Maj:t

166

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

måtte för Sin del godkänna det uppgjorda förslaget till handels- och sjöfartstraktat
mellan Sverige och Tyska riket.

Denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
bifalla.

Ur protokollet:

C. G. von Heidenstam.

168

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Bilaga a. Värdet i 1,000 riksmark af vissa från Sverige till Tysk -

Varuslag.	1904.	1903.	1902.	1901.	1900.	1899.	1898.	1897.	1896.	1895.
Tändstickor..............	61	93	73	118	74	69	84	75	77	96
Tackjärn...............	1,430	1,150	1,285	690	1.747:	1,477	1,131	1,401	1.043-	749
Stångjärn m. m.............	3,172	3,144	3,544	3,133	4,980	3,698	2,755	3,477	2,388:	1,908
Smältstycken, råskenor, göten (>Ingots>) .	325	134	158	144	287	107	85	61	106 i	60
Järntråd, rå..............	901	875	1,005	1,129	1,403	1,308	1,147	790	840	848
D:o , förkopprad, förtennt m. m, . .	11	18	18	10	33	39	24	5	41	3
Rör, smidda, valsade m. m. . ......	723	452	428	457	774	589	369,	725	511	192
Kaolin, fältspat, eldfast lera1) .....	568	478	495	355	674	470	4531	395	541	373
Järnmalm2)..............	25,345	22,954	17,160	23,634	26,595	25,104	23,149:	19,540	11,420	8,595
Järnmalmslagg, slaggull m. m......	252	371	257	145	303	322	252	235	334	263
Zinkmalm...............	314	420	293	506	709	777	479	237	62	29
Hafre.................	17	20	15	11	5	9	45	13	61	13
Bär, friska (lingon) m. m........	1,779	2,017	1,278	1,090	1,573	331	1,216	840	447	521
Kreatursliudar.............	2,2S6	2,697	2,286	2,147	2,017	2,193	2,105.	1,921	1,771	2,366
Bilade bjälkar och sparrar.......	2,257	2,517	2,336	1,381	2,586	3,947	5,165:	3,148	3,128	2,758
Tnnnstäfver, icke af ek, ofärgade ....	68	20	70	80	134	209	192	138	171	98
Plankor, battens ock bräder.......	29,554	28,029	26,381	23,061	32,697	37,749	34,241	29,546	22,019	17,061
Snickeriarbeten, grofva, råa3)......	4,550	3,148	3,900	3,057	4,948	4,594	4,231	2,906	2,063	1,916
Maskiner, utom lokomotiv ock lokomobiler	1,491	1,090	367	449	487	322	202	153	126	144
Däraf öfvervägande af gjutjärn. . . .	1 Under	dessa år grupperas i	statistiskt hänseende	maski-	j 70	101
> s > smidesjärn. . .	('' nerna efter ändamålet.					\| 48	36
Koppar, rå..............	0	285	294	25	241	313	348	250	190	70
Kött af nötkreatur, färskt samt enkelt
tillredt...............	34	34	41	34	55	51	213	152	217	204
Pisk, färsk..............	1,843	1,399	992	2,071	1,024	4,063	11,735	4,364	9,930	7,279
Sill, saltad, på fat...........	225	155	318	304	334	629	546	753	678 1,030
Trämassa, mekanisk..........	536	350	155	1,858	425	301	371	410	415	264
D:o, kemisk...........	2,410	1,226	1,207	2,643	1,265	1.222	930	745	543	310
Omslagspapper, glättadt........	400	342	353	305	461	325	269	199	205	100
Pärgadt papper samt guld- oek silfver-
papper ...............	78	86	98	123	74	55	71	27	72	62
Läskpapper, utom grått, silkespapper etc.	37	64	109	116	120	124	102	115	135	114
Sten: råa block4)...........	886	543	621	601	632	440	298	]
» annan rå, äfven malen......	330	286	407	714	1,023	891	900	l k osq	6 £or	7 266
> »Werksteine», endast råkuggna . .	2,656	2,411	2,112	1,891	! 1,957	863	665
» gatsten, endast råkuggen.....	6,501	5,608	5,454	5,087	I 6,166	4,696	3,952	1
Slip- ock brynstenar..........	47	31	34	26	68	46	35	4C	72	.177
Sten i sågade block..........		74	44	159	1 144	1 22	5	l 291	22£	162
Stenkuggeriarbeten, grofva, oslipade . . .	672	460	525	627	842	5 594	544
Tjära .................	86	71	117	23	V.	5:	92	75	105	109
Kräftor................	277	224	256	199	166	12C	60	91	101	56
Murtegel, vanligt, oglaseradt; klinker . .	215	185	158	173	f 206	191	157	19"	121	111
Eldfast tegel, oglaseradt........	122	110	138	171	194	J 20C	190	20C	12f	146
								545	74(	1,114
Tjurar................								435	66''	795
Oxar.................								49	90E	92S
Ungnöt, intill S1/* år..........								32(	421	578
t Svin, utom spädgrisar.........				-				355	65i	271

Anni. 0 = värdet understigande 500 rmk.

— = ingen utförsel.

. = statistiken förd efter andra grunder.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

land åren 1880—1904 utförda varor, enligt tysk statistik,

169

1894.	1893.	1892.	1891.	1890.	1889.	1888.	1887.	1886.	1885.	1884.	1 1883.	1882.	1881.	1880.
96	[ 128 126	158	187	225	146	121	118	35	308	19C	173	191	125
51C	595 6öy	60C	743	311	128	115	95	81	153	85	101	95	21
2,002	1,688 ! 2,392	2,505	2,795	2,487	1,825	1,813	1,729	1,789	1,637	1,688	1,696	1,428	1.067
48	34	22	12	13	26	2£	11	6	20	1	21	’ 67	'' 3C	23
796	986	921	981	1,076	1,06£	91?
0	1	0	0	0	2	o	[ 554	476	401	487	573	516	405	356
95	10	0	0	0	1	0	1							2
353	425	436	287	310	360	250	109	57	57 60	1	1	0	0	2
3,292	2,059	1,581	1,348	1,756	1,343	459	250	2	}• 154	101
267	316	250	142	99	'' 57	32	10	4	0	36	51	68
15	193	378	487	362	234	36	180	190	182	16	332	173	66	12
533	984	;>4	64	23	17	26	4	10	20	107	22	54	308	324
272	510	610	359	581	519	235			.
1,595	1,327	1,113	1,022	1,137	781	807	1,008	1,214	937	661	272	258	165	287
2,893	3,298	3,319	2,918	2,643	3,317	2,438	1,727	1,428
110	73	71	70	53	50	11	4	32
18,912	18,844	15,541	14,924	12,785 16,261	9,157	6,206	5,522
1,644	1,295	1.408	1,499	1,423	1,971	899	641	501	483	154	106	77	73	53
358	379	299	320	229	214	1,042	112	69	43	55	55	33	18	17
306	324	255	270	210	204	1,026	105	62	36	52	53	29	11	14
46	45	36	36	15	3	3	3	3	1	2	1	1	4	1
26	213	206	93	96;	41	118	37	72	158	123	76	96	359	193
197	118	141	88	2!	1	1	3	1	6	3	1	2	8	2
10,694	8,325	9,211	7,756	4,450	7,086	8,643	6,990	4,224	892;
909	929	1,212	845	1,130’	1,204	207	81	22	26!	31	225	287	35	106!
305	913	643	256	438	233	} 474	301	118	54!
94	288	323	139	218	94	28	51	103	98	191]
146	130	102	92	114	129	54	30	21	7	13	15	1	0	0
42	39	25	—	1	_	0	0	9	24	14	2	1	0	5;
104	182	148	107	24!	22	36	16	31	6 1	5 ,	1	1	1	0
8,548	8,278	7,982,	7,509	7,285	5,889	2,794	1,785	1,498	1,374	2,749j	2,437	2,206	2,673	2,295]
90	114	79	72	89	46	49	45	60	70	74	122	71	140	115
114	37	64	64	40	51	6	21	25	6	l!	2	5	2	1
172	131	176	153	158	91	109	114	129	146	129;	94	117	136	244
80	105	72	92	57j	48	28	31	24!	19
118	119	175	102	76	298	249	0	2]	l\|
111	127	162	155	173	144	102	95]	71	114)	\| 78]	68	56	37	27
955	771	109	66	68	8	1	1					11
744	623	308	255	327	164	49	123	4	._I	_1	1	1
1,278	1,203	284	84	28;	—	—	0				_		0
533	685	248	140	163	67	20	35	4	—		4	6		_
164	180	138	85	4[\|	—	0	43	8	1!	1''	46	38	1	0

*) Före 1885 endast kaolin (porslinslera); före l/V 88 ej inbegripet eldfast lera men däremot piplera.

2) 1896 inberäknadt starkt järnbal tigt konvertorslagg.

*) Före 1884 ingår äfven trätråd, rå, men beloppet däraf obetydligt.

4) I de statistiska uppgifterna angående >sten> (801—805) förekomma några olikbeter mellan de skilda åren i
afseende å grunderna för uppställningen, bvilka olikbeter dock äro af ringa betydelse.

Bih. till Piksd. Prot. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 94 Häft.

170

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Bilaga 1». Värdet i 1,000 riksmark af vissa från Tyskland till Sve -

Varuslag.

[ Bomullsgarn..............j

| Bomullsväfnader, m. m..........

j Boktrycksstilar, klischéer m, m. af bly . j

Sprängämnen.............I

Allzarin, anilin och andra tjärfärger . .

I Blyhvitt, zinkhvitt, zinkgrått m. m.. . .

j Hörn- och vinkeljärn..........j

i Jänvägsskenor.............I

Helt grofva järnvaror.........j

Däraf rör, smidda, valsade m. m. . . j

j Grofva järnvaror............

| Fina järnvaror.............

Hvete.................

Räg.................

Potatis................

! Humle................|

Fortepianon m. m............i

! Maskiner, utom lokomotiv och lokomohiler

I Kantsc.huksvaror............

Kläder, underkläder och modevaror af siden |

m. m................j

! Kläder m. m. af bomull, ylle etc., nnderj
kläder af ylle, snörlif utom af siden j

och halfsiden............[

I Kläder m. m. af väfnader, öfverdragna med j

kautschuk m. m...........j

| Underkläder af bomull och linne ....

j Herrhattar af filt...........

Kablar för elektriska ledningar.....

Lackeradt och färgadt skinn, handskskinn

m. m................

Fina lädervaror, varor af fin vaxduk m. m.

j Jute-, hamp- och linneväfnader.....

Böcker, kartor, musikalier.......

j Färgtryck, kopparstick m. m.......

j Mjöl af spannmål m. m.........

Socker................

I Olj ekakor...............

I Asfalt- och tjärpapp..........

j Skrif-, tryck-, ritpapper m. m......

Sidenväfnader m. m...........

Halfsidenväfnader, m. m.........

Fårull, rå, m. m............

Ullgarn................

I Ylleväfnader, äfven i förening med bomull,
m. m................

1904.	1903.	1902.	1901.	1900. j\|	1899.	1898.	1897.	1896.	1895.
1.248	1,370''	1,286	1,051	1.173	1,325	1,320	1,100	481	355
3,666	3,345!	2,968	3,080	3.328	3.277	2,809	2,686	2,146	2,271
320	399	273	339	262	303	197	233	185	234
o]	2	0	—	l!	Oj	95	112	106	100]
1,825	1.742	1,655	1,571	1,736	1,809	1,782	1)775]	1,404	1,569
715	580	509	550	6121	455	348	226	315	230]
2,100	1.878	1,282	1,298	1,699.	1,222	1,135	555	715	376!
632	1,099	894	311	225	153	157	179	165	76
1,725	1,641	939	883	1,636	934	809	620	584	4571
428	536	398	386	414	228	211	344	368	336]
2,439	2,810	3,140	2,402	3.099	2.769	2,213	2,060	1,874	1,314
3,028	2,305	2,368	2,899	5,458!	2,875	3.745	2,510	1.681	685
9,973	12,352	5,280	4.126	13,001	11,312	6,457	4,307	4.142	3.109
9,783	5,554	3,179	952	3,713	5,496	2,640	653	674	758
586	1,097	4,281	2,640	1,885	3,153	1,676	42	93	52
1,759	1,976	1,040	710	1,684	1,047	1,509	1.253	745	1,829
394	284	303	290	383i	304	304	279	269	195
5,875	5,369	4,897	4,296	5,844;	6,910	6,126	5,348	5,565	2,838
1,851	1,620	1,358	1,310	1,973	2.362	2,244	1,189	906	853
296	276	264	241	370	555	440	375	470	540
1,963	1,743	1,659	1,711	1,885	1,484	886	1,238	1,369	1,578
91	64	39	38	32	53	60	56	57	76
583	463	483	749	802	917	820	584	422	424
162	144	127	92	149	185	217	151	186	198
1,743	2,145	1,389	1,321	1,174	909	678	363	396	435
3,478	2,699	2,560	1,812	1,134	1,835	1.616	1,209	787	1.290
''923	684	718	957	1,271	1,788	1.414	1,775	2,144	2,377
1,060	1,108	814	887	1,016	1.081	988	833	837	837
1,393	1,298	1,444	1,482	1,350	1.288	1,324	1,185	1,082	949
1,139	932	2,052	1,821	1,218	1,076	1,064	1,027	716	798
936	535	470	357	1,207	1,417	574	921	1,089	1,117
1.173	225	71	57	1,432	1.819	56	79	288	557
3A05	1,873	2,058	1,417	1,606	1,481	1,065	1.127	1,110 874
118	178	185	128	130	151	137	109	2C	4r>;
384	347	390	368	454	263	291	359	251	165!
1,546	1.412	1,201	1,325	1,618	1,342	995	1,218	987	832
U893	2,139	2,109	2,556	2,786	3,427	2.681	2,030	1,811	2,056''
925	1,426	1,522	1,188	1,430	1,688	1,12(	765	975	1,125
5,027	4,729	5,126	4,631	5,779	7,092	4,994	4,142	2,844	2,418;
8,150	7,893	7,599	8,128	10,027	10,977	10,205	9,696	8,331	8,989''

Anm. 0 = värdet understigande 500 rmk.

— = ingen införsel.

. = statistiken förd efter andra grunder.

171

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

rige åren 1880—1904 införda varor, enligt tysk statistik.

\| 1894.	1893.	1892.	1891.	• 1890.	1889.	1888.	1887.	1886.	1885.	1884.	1883.	1882.	1881.	1880.
i \| 27£	439	385	351	463	419	199	7C	113	298	462	1,120	909	93C	942
! 1,781	1,909	1,694	1,866	2,235	1,836	1,322	1,3&	1,433	1,636	1,739	1,434	1,408	1,246	1,429
119	141	106	165	188	138	100	97	8c	106	124	108	124	'' 52	49
58	33	27	8	£	2	20	2	2	_
1.277	1,047	724	609	705	549	379	339	376	307	234	249	237	193	202
221	214	199	204	283	213	311	323	348	345	329	297	284	271	295
375	297	164	147	9b	40	48	7	7	1	0	0	1
83	62	131	128	129	71	122	103	535	225	39	341	704	211	694
450	355	277	308	515	348	147	137	80	72	319	263	225	146	168
333	293	176	237	397	303	90	52	23	36	114	118	63	22	\| 35
1,009	853	857	1,004	1,319	1,259	1,447	664	842	1,024	1,498	1,383	1,144	849	7581
578	523	552	541	592	512	575	430	435	472	772	680	''633	585	4941
3.910	4	0	8	0	92	1	0	20	0	456	1,062	922	1.231	454!
1,382	0	3	0	—	0	0	0	0	1	2	5	160	135	103
42	126	163	300	287	59	6	5	57	253	619	121	22	11	154
756	1,747	869	1,017	2,365	406	689	517	432	563	846	1,318	1,321	628	654
191	154	155	145	198	155	238	234	288	399	484	455	471	427	321
3,744	1,779	2,499	2,775	4,188	2,195	1,443	1,076	1.317	1,964	1.128	1,135	795	538	391
647	576	709	934	1,117	727	620	580	479	614	563	726	658	428	412!
715	750	1,530	2,567	3,432	2,567	2,439	2,268	1,989	2,070
1,191	1,365	1,413	1,669	2,549	1,736	678	837	875	1,072	■ 2,128	1,593	1,466	1,422	1,690
65	64	51	25	31	16	6	9	12	6	)
391	337	368	305	374	344	369	370	377	5371	674	966	935	1,034	997
158	182	372	395	657	429	293	387	382	500!	605	542	414	430	490
175	235	75	407	104	6	3	16	20	10
955	801	621	601	643	489	461	338	401	487	327	358	289	251	235
1,945	1,782	2,486	2,611	3,670	2,536	1,891	1,694	1.467	1,916	1,806	1,976	1,354	1,148	1,160
667	641	659	577	537	364	288	229	240	278	326	''337	222	172	244
877	953.	803	813	792	566	531	517	416	457	467!	473	431	413	364;
583	439	447	495	506	288	215	286	212	251	249	174	162	124	147,
4,183	4,426	3,260	2.817	2,623	4,049	3,024	4,632	5.053	4,488	3,361	2,779	2,158	497	1,117
2,802	6,246	4,135	5,185	6,187	5,184	5,262	4,484	5,371	5,839	7,848:	8^225	6,628	6,850	6,685
989	1,012	804	888	1,005	600	708	728	732	916	1,098	613	''586	935	''997
42	59	55	69	85	37	29	11	1	16
170	195	206	222	264	222	315	328	345	387
520	501	1,091	1,159	1,331	999	1.167	433	443	712	629	749	991	1,106	743
1,244	1,728	1,962	1,887	2,509	1.752	1,058	1,606	1,094	983	873	779	796	909	1,449
1,033	1,558	750	1,112	1,745	1,094	805	926	874	648	544	696	679	562	617
1,951	1,094	1,308	2,250	1,935	1,131	1,465	1,996	2,413	1,340	1,405	1,310	953	838
8,709	9,347''	9,005	10,341	12,731	11,437	8,438	7,556;	7,989	9,058	9,526	9,827	8,232	9,771	10,206

172

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Utdrag af protokoll öfver ministeriellt ärende, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten å Stockholms slott
den 8 maj 1906.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Teolle,
Statsrådet Biesert.

Under erinran att Kungl. Maj:t förut denna dag för Sin del godkänt
ett förslag till handels- och sjöfartstraktat mellan Sverige och Tyska riket,
hemställde herr ministern i underdånighet, att Kungl. Maj:t täcktes uppdraga
åt herr ministern att jämte landshöfdingen m. in. herr grefve Ludvig
Wilhelm August Douglas och riksgäldsfullmäktiges ordförande, juris doktorn
m. m. Per Axel Henrik Cavalli att underteckna ett aftal, affattadt i enlighet
med ofvanberörda förslag.

Jämlikt öfriga närvarande statsrådsledamöters
underdåniga tillstyrkan behagade Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten, med bifall till herr ministerns
hemställan, i nåder förordna att fullmakter för afslutande
och undertecknande af ifrågavarande handels- och
sjöfartstraktat mellan Sverige och Tyska riket skulle för
herr ministern samt för herr grefve Douglas och juris
doktorn Cavalli i vanlig ordning utfärdas.

Ur protokollet:

C. G. von Heidenstam.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

173

Närvarande:

Hans excellens her statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Trolle,

Statsråden: Tingsten,

Biesért,

friherre Marks von Wurtemberg,

Tamm,

Sidner,

Hellnek,

SCHOTTE,

Berg,

Bergström.

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena anförde i underdånighet: »Sedan

Kungl. Maj:t vid underdånig föredragning af ministeriella
ärenden denna dag uppdragit åt mig att jämte landshöfdingen m. m. herr
grefve Ludvig Wilhelm August Douglas och riksgäldsfullmäktiges ordförande,
juris doktorn m. m. Per Axel Henrik Cavalli underteckna uppgjort
förslag till handels- och sjöfartstraktat mellan Sverige och Tyska
riket, hafva de från svensk sida sålunda utsedde fullmäktige denna dag
sammanträdt med Tyska rikets ombud; och har därvid traktaten undertecknats.

Med åberopande af hvad förut i detta ärende andragits får jag nu
i underdånighet hemställa, att Kungl. Maj:t måtte — med öfverlämnande

174

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

af samma handels- och sjöfartstraktat med tillhörande tariffer samt slutprotokoll,
hvilka aktstycken bilda ett oskiljaktigt helt, i hvars bestämmelser
någon förändring icke kan äga rum — i nådig proposition äska
Riksdagens godkännande af de bestämmelser i berörda traktat med tillhörande
tariffer och slutprotokoll, hvilka sådant kräfva.»

Denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
bifalla; och skulle nådig proposition till Riksdagen
aflåtas af den lydelse, bilagan litt vid detta

protokoll utvisar.

Ur protokollet:

C. G. von Heidenstam.

Stockholm 1906. Kungl. Boktryokeriet, P. A. Norstedt & Söner.