Kungl. Martts proposition Nr 59
Proposition 1930:59
Kungl. Martts proposition Nr 59.
1
Nr 59.
Kungl. Martts proposition till riksdagen angående godkännande av
ett mellan Sverige och Persien slutet bosättnings-, handels- och
sjöfartsavtal; given Stockholms slott den 24 januari 1930.
Under åberopande av bilagda utdrag ''av statsrådsprotokollen över handelsoch
utrikesdepartementsärenden för den 10 maj 1929 och över handelsärenden
för denna dag samt med överlämnande av ett den 10 maj 1929 mellan
Sverige och Persien slutet bosättnings-, handels- och sjöfartsavtal med tillhörande
slutprotokoll, vill Kungl. Maj:t härmed äska riksdagens godkännande
av berörda avtal och slutprotokoll.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro
enligt Dess nådiga beslut:
GUSTAF ADOLF.
Vilhelm Lundvik.
Bihang till riksdagens protokoll 19.‘I0.
1 sami.
A 4 haft. (Nr 59.)
1
2
Kungl. Maj:ts proposition Nr 59.
(Autentisk text.)
Trätte d’établissement, de Commerce
et de Navigation entre la
Snéde et l’Empire de Perse.
Sa Majesté le Roi de Suéde, d’une
part, et Sa Majesté Impériale le
Sohah de Perse, d’autre part, également
animés du désir de régler
les conditions de 1’établissement
des ressortissants suédois en Perse
et des ressortissants persans en
Suéde, amsi que de développer
1’activité économique et les relations
commerciales entre les deux Pays,
ont résolu de eonclure un Traité
d’Établissement, de Commerce et de
Navigation et ont désigné å cet effet
Leurs Plénipotentiaires, savoir:
Sa Majesté le Roi de Suéde:
Son Excellence Monsieur Carl
Gerhard von Heidenstam, Son Envoyé
Extraordinär et Ministre
Plénipotentiaire å Téhéran;
Sa Majesté Impériale le Sohah de
Perse:
Son Excellence Mirza Mohamed
Ali Khan Farzine, Gérant de Son
Ministére des Affaires Étrangéres;
Lesquels, aprés avoir échangé
leurs pleins pouvoirs, reconnus en
(Svensk översättning.)
Bosättnings-, handels- och sjöfartsartal
mellan Sverige och Persien.
Hans Maj:t Konungen av Sverige,
å ena sidan, och Hans Kejserliga
Maj:t Shahen av Persien, å andra
sidan, i lika mån besjälade av
önskan att fastställa de rättigheter
i avseende å bosättning, som skola
tillkomma svenska medborgare i
Persien och persiska medborgare i
Sverige, ävensom att främja utvecklingen
av de ekonomiska och kommersiella
förbindelserna mellan de
båda länderna, hava beslutat att
ingå ett bosättnings-, handels- och
sjöfartsavtal och hava för detta
ändamål till sina befullmäktigade
ombud utsett:
Hans Maj:t Konungen av Sverige:
Sin Envoyé extraordinaire och
Ministre plénipotentiaire i Teheran,
herr Carl Gerhard von Heidenstam;
Hans Kejserliga Maj:t Shahen av
Persien:
Hans Excellens Mirza Mohamed
Ali Khan Farzine, tjänstförrättande
minister för utrikes ärenden;
vilka, efter att hava utväxlat sina
fullmakter, som befunnits i god och
Kungl. Maj:ts proposition Nr 59.
3
bonne et due torine, sont convenus
de ce qui suit:
A r t i c 1 e premier.
Les ressortissants de chacun des
deux Etats Contractants pourront
librement pénétrer sur le territoire
de 1’autre Etat, quitter ce territoire
å tout moment, y voyager, y séjourner,
et s’y établir, å condition
de se conformer aux lois et réglements
en vigueur sur ledit territoire.
Ils y jouiront de la plus
constante protection des lois et autorités
territoriales pour leurs personnes,
biens, droits et intéréts et
ne seront pas, sous les rapports visés
au présent article, traités
moins avanta geusemen t que les ressortissants
de la nation la plus favorisée.
Il est entendu toutefois que les
dispositions ci-dessus ne restreignent
en iden le droit de ehacun des
deux Etats Contractants de refuser,
dans des cas déterminés, aux ressortissants
de 1’autre Etat, soit en
vertu d’une sentence judiciaire,
soit dans 1’intérét de la sureté intérieure
ou extérieure de l’Etat ou
de 1’ordre public, ou pour des motifs
d’assistance publique ou de police
sanitaire ou des mceurs, 1’autorisation
de séjourner dans le pays.
Article 2.
Les ressortissants de chacun des
deux Etats Contractants auront, sur
le territoire de 1’autre Etat, aux
mémes condition que les ressortissants
de la nation la plus favorisée,
le droit d’acquérir et de pos
-
behörig form, överenskommit örn
följande:
Artikel 1.
Medborgare, tillhörande endera av
de båda fördragsslutande staterna,
kunna, förutsatt att de iakttaga
gällande lagar och förordningar,
fritt beträda den andra statens område
samt där resa, uppehålla och
bosätta sig ävensom när som helst
lämna sagda område. De skola därstädes
åtnjuta stadigvarande skydd
av landets lagar och lokala myndigheter
såväl för sin person som
för sin egendom, sina rättigheter
och intressen och skola i intet av
de hänseenden, som avses i denna
artikel, behandlas ogynnsammare
än medborgare tillhörande mest
gynnad nation.
Det är likväl överenskommet, att
genom förestående bestämmelser
icke någon inskränkning äger rum
i någon av de båda fördragsslutande
staternas rätt att, antingen på grund
av domstols beslut eller av hänsyn
till statens inre eller yttre säkerhet
eller till den allmänna ordningen
eller till fattigvårds-, sundhets- eller
sedlighetspolisväsendet, i särskilda
fall förvägra den andra statens medborgare
rätt att vistas i landet.
Artikel 2.
Medborgare, tillhörande endera av
de båda fördragsslutande staterna,
skola å den andra statens område
vara berättigade, på samma villkor
som medborgare tillhörande mest
gynnad nation, att förvärva och
4
Kungl. Majlis proposition Nr 59.
söder des biens mobiliers et immobiliers,
d’en disposer par vente,
donation, transfert, contrat de mariage,
legs ou succession ou par
tout autre moyen. Ils auront anssi
la liberté d’exporter les biens ainsi
acquis, et ne seront pas soumis, sous
les rapports précités, å des impöts,
droits, redevances ou restrictions
autres ou plus élevés que ceux qui
sont applicables aux ressortissants
de la nation la plus favorisée.
A r t i c 1 e 3.
Les ressortissants de chacun des
deux Etats Contractants jouiront
sur le territoire de 1’Autre, en ce
qui concerne 1’exercice de toute
espéce de commerce et d’industrie,
des mémes priviléges, exonérations
et faveurs de toute nature que ceux
qui sont ou seront reconnus aux
ressortissants de la nation la plus
favorisée. Ils auront aussi le droit
de se livrer, aux mémes conditions
et dans la méme étendue que les
ressortissants de la nation la plus
favorisée, å tout métier ou profession
dont 1’exercice n’est pas et ne
sera pas réservé aux nationaux, ou
qui ne feit pas ou ne fera pas l’objet
d’un monopole de l’Etat ou concédé
par 1’Etat.
Artide 4.
Les ressortissants de chacun des
deux Etats Contractants ne seront
soumis, sur le territoire de l’Autre,
quant å leur personne, leurs biens,
besitta lös och fast egendom samt
att däröver genom försäljning, gåva,
överlåtelse, äktenskapskontrakt, testamente,
arv eller på annat sätt
förfoga. De skola även vara berättigade
att fritt utföra egendom, som
de på detta sätt förvärvat, och skola
i intet av ovannämnda hänseenden
vara underkastade andra eller mera
betungande skatter, avgifter, pålagor
eller inskränkningar än dem,
som äro tillämpliga i avseende å
medborgare tillhörande mest gynnad
nation.
Artikel 3.
Medborgare, tillhörande endera av
de båda fördragsslutande staterna,
skola å den andra statens område,
i vad beträffar utövande av varje
slag av handel och industri, åtnjuta
samma privilegier, befrielser och
förmåner, av vad slag de vara må,
vilka tillerkännas eller må komma
att tillerkännas medborgare tillhörande
mest gynnad nation. De skola
vidare äga rätt att, under samma
villkor och i samma utsträckning
som medborgare tillhörande mest
gynnad nation, ägna sig åt varje
hantverk eller yrke, vars utövande
icke förbehållits eller må komma
att förbehållas landets egna medborgare
eller som icke är eller må
bliva föremål för statsmonopol eller
av staten upplåtet monopol.
Artikel 4.
Medborgare, tillhörande endera av
de båda fördragsslutande staterna,
skola å den andra statens område,
i avseende å sin person, sin egen
-
Kungl. Maj:ts proposition Nr 59.
5
droits et intéréts, amsi que pour
1’exercice de tout genre de commerce
ou d’industrie, å aucune
charge, taxe ou impöt direct ou indirect
autre ou plus élevé que ceux
qui sont ou seront perhus des ressortissants
de la nation la plus favorisée.
Artide 5.
Les ressortissants de chacun des
deux Etats Contractants jouiront,
sur le territoire de 1’autre Etat, en
tout ce qui concerne la protection
de leurs personnes et de leurs biens
par les tribunaux et les autorités,
du méme traitement que les nationaux.
Ils auront notamment libre accés,
sans entrave aucune, aux tribunaux
et pourront ester en justiee
dans les mörnes conditions que les
nationaux. Les questions relatives
å la caution judicatum solvi, å
1’assistance judiciaire gratuite, å la
communication des aetes judiciaires
et extra judiciaires et å l’extradition
sont å régler par des conventions
spéciales entre les Hautes
Parties Contractantes.
En matiére de statut personnel,
les ressortissants suédois en Perse et
les ressortissants persans en Suéde
resteront soumis aux dispositions de
leurs lois nationales.
Artide 6.
Los habitations amsi que tout
autre immeuble de l’un des Etats
Contractants sur le territoire de
dom, sina rättigheter och intressen
ävensom vad beträffar utövande av
varje slag av handel eller industri,
icke vara underkastade andra eller
högre direkta eller indirekta pålagor,
avgifter eller skatter än dem,
vilka uppbäras eller må komma att
uppbäras av medborgare tillhörande
mest gynnad nation.
Artikel 5.
Medborgare, tillhörande endera av
de båda fördragsslutande staterna,
skola å den andra statens område i
allt som rör skydd av domstolar och
andra myndigheter för sin person
och sin egendom åtnjuta samma
behandling som landets egna medborgare.
De skola särskilt äga fritt och
obehindrat tillträde till domstolar
samt vara berättigade att föra talan
inför dessa på samma villkor som
landets egna medborgare. Frågor
rörande ställande av säkerhet för
rättegångskostnader, kostnadsfri
rättshjälp, delgivning av domstolsoch
andra handlingar samt utlämning
skola likväl regleras genom
särskilda överenskommelser mellan
de båda fördragsslutande staterna.
Med hänsyn till frågor, som avse
deras personalstatut, skola svenska
medborgare i Persien och persiska
medborgare i Sverige fortfarande
vara underkastade bestämmelserna
i sitt hemlands lag.
Artikel 6.
Bostäder, ävensom alla andra
fastigheter, som tillhöra endera fördragsslutande
statens medborgare å
6
Kungl. Maj:ts proposition Nr 59.
1’Autre, ne pourront faire l’objet de
visites domiciliaires et de perquisitions
que dans les conditions et les
formes prescrites par les lois, déerets
et regements applieables alix
nationaux; de méme il ne sera point
permis d’examiner ni d’inspecter les
livrés, papiers on comptes qni s’y
trouvent, saaf dans les conditions et
les formes précitées.
A r t i c 1 e 7.
Les ressortissants de l’un des
Etats Contractants ne pourront, sur
le territoire de l’Autre, étre expropriés
de leurs Mens, ni privés méme
temporairement de la ;jouissance de
leurs biens, que dans les conditions
et moyennant les indemnités prévues
par la loi locale å 1’égard des
nationaux.
Article 8.
Les ressortissants de cbacun des
deux Etats Contractants seront exemptés,
en temps de paix Gömme en
temps de guerre, sur le territoire de
l’autre Etat, de tous emprunts fornås
ou dons nationaux, ainsi que de
toutes autres contributions, de quelque
nature qu’elles soient, qui pourraient
étre imposées poul* des besoins
de guerre.
Ils seront également exemptés de
tout service militaire personnel et
obligatoire et de toute taxe ou redevance
perque en lieu et place du
-
den andra statens område, skola
icke kunna göras till föremål för
visitationer eller husundersökningar,
såvitt ej därvid förfares på de
villkor och i de former, som jämlikt
lagar, förordningar och föreskrifter
äro tillämpliga gentemot
landets egna medborgare; det skall
icke heller vara tillåtet att granska
eller inspektera där förefintliga
böcker, handlingar eller räkenskaper
annat än på de villkor och i de
former, som ovan angivits.
Artikel 7.
Medborgare, tillhörande endera av
de fördragsslutande staterna, skola
å den andra statens område icke
kunna avhändas äganderätten till
sin egendom (expropriation) eller
tillfälligt berövas nyttjanderätten
till densamma annat än på de villkor
och under tillerkännande av
den ersättning, som förutsatts i den
lokala lagstiftningen beträffande
landets egna medborgare.
Artikel 8.
Medborgare, tillhörande endera av
de båda fördragsslutande staterna,
skola å den andra statens område,
i såväl freds- som krigstid, vara
befriade från alla nationella tvångslån
och tvångsgärder ävensom
från alla andra kontributioner, av
vad slag de vara må, som kunna
komma att påläggas för krigsändamål.
De skola likaledes vara befriade
från all obligatorisk personlig militärtjänst
samt från varje avgift
eller pålaga, som uppbäres såsom
Kungl. Maj:ts proposition Nr 59.
7
dit service. En ce qui concerne les
réquisitions et toutes autres prestations
analogues pour les besoins de
la force armée, ils ne seront traités,
sons aucun rapport, moins avantageusement
que les ressortissants de
la nation la plus favorisée.
Artide 9.
Les sociétés anonymes et autres
soeiétés ayant un objet commercial
et un but lucratif — y compris les sociétés
commerciales, industrielles,
financiéres, de transport et d’assurance
— qui ont leur slege sur le
territoire de l’un des Etats Contractants,
y ont été légalement constituées
et y sont légalement reconnues
comme jouissant de sa nationalité
seront également reconnues
sur le territoire de l’autre Etat
et y auront le droit doster en justiee,
soit pour intenter une action,
soit pour se défendre. Elles jouiront
å tous égards, et spécialement
en ce qui concerne le droit de se
livrer å leurs opérations, d’acquérir
et de posséder des biens mobiliers
ou immobiliers et d’en disposer,
amsi que relativement å 1’impöt, du
mern© traitement que les sociétés de
la nation la plus favorisée.
De plus, les stipulation des artides
5 å 8, relatives aux ressortissaaits
des deux Etats, s’appliqueront
également, par analogie, aux sociétés
visées au présent article.
vederlag för sådan tjänst. I avseende
å rekvisitioner och alla andra
liknande prestationer för krigsmaktens
behov skola de i intet hänseende
behandlas mindre gynnsamt
än medborgare tillhörande mest
gynnad nation.
Artikel 9.
Aktiebolag och andra sammanslutningar
med kommersiellt eller
ekonomiskt syfte — kommersiella,
industriella, finans-, transport- och
försäkringssammanslutningar däri
inbegripna — vilka hava sitt säte
inom endera av de fördragsslutande
staternas områden och vilka därstädes
lagligen grundats och lagligen
erkännas äga nämnda stats
nationalitet, skola även erkännas
inom den andra statens område och
därstädes vara berättigade att föra
talan inför domstol såsom kärande
eller svarande. De skola i alla avseenden
och särskilt vad angår rätt
att utöva sin verksamhet samt att
förvärva, besitta och förfoga över lös
och fast egendom ävensom ifråga
örn beskattning åtnjuta samma behandling
som bolag och sammanslutningar,
tillhörande mest gynnad
nation.
I övrigt skall vad i artiklarna 5
till 8 stadgats i avseende å enskilda
medborgare, som tillhöra de
båda staterna, i tillämpliga delar
gälla även vad beträffar de i förevarande
artikel omförmälda bolag
och sammanslutningar.
8
Kungl. Maj:ts proposition Nr 59.
Artide 10.
Les Etats Contractants n’établiront
ni ne maintiendront des prohibitions
ou restrictions å 1’importation
ou å 1’exportation réciproque
de leurs marchandises, qui ne s’appliqueraient
pas, dans les mémes
conditions, å 1’importation ou å l’exportation
des marchandises similaires
dans le commerce avee tont
autre pays.
Ne seront toutefois pas censées
déroger au principe du traitement
de la nation la plus favorisée, les
prohibition ou restrictions établies
ou maintenues:
a) poul* des raisons d’ordre public
ou de sureté intérieure ou extérieure
de 1’Etat;
b) pour des raisons de santé publique
ou en vue d’assurer la protection
des animaux ou des plantes
utiles contre les maladies, les insectes
nuisibles ou les parasites, ou de
parer å la dégénérescence ou å l’extinction
des plantes utiles;
c) concemant 1’exportation des
armes, des munitions ou du matériel
de guerre;
d) concernant les produits qui
font ou pourront faire 1’objet d’un
monopole d’Etat ou concédé pär
1’Etat.
Ar tide 11.
1. En ce qui conceme les droits
d’entrée et tous autres droits et
taxes, quelle qu’en soit la nature,
qui sont perhus å 1’importation des
marchandises, chacun des deux
Etats Contractants s’engage å
Artikel 10.
De båda fördragsslutande staterna
förbinda sig att icke införa
eller upprätthålla förbud eller inskränkningar
i avseende å den
ömsesidiga införseln eller utförseln
av varor, vilka icke tillämpas under
enahanda betingelser i avseende
å införsel och utförsel av likartade
varor i handeln med varje annat
land.
Såsom avvikelser från grundsatsen
örn behandling såsom mest gynnad
nation skola likväl icke anses förbud
eller inskränkningar, som införas
eller upprätthållas
a) av hänsyn till den allmänna
ordningen eller statens inre eller
yttre säkerhet;
b) av hänsyn tili det allmänna
hälsotillståndet eller till skyddande
av djur eller nyttiga växter mot
sjukdomar, skadliga insekter eller
parasiter eller av nyttiga växter
mot urartning eller utdöende;
e) beträffande utförsel av vapen,
ammunition och krigsmateriel;
d) beträffande varor, som äro eller
må bliva föremål för statsmonopol
eller av staten upplåtet monopol.
Artikel 11.
1. I avseende å införseltullar
ävensom alla andra avgifter och
pålagor, av vad slag de vara må,
vilka upphäras vid införsel av varor,
förbinder sig envar av de båda
fördragsslutande staterna att låta
9
Kungl. Maj:ts proposition Nr 59.
faire bénéficier les produits naturels
ou fabriqués de l’autre Etat,
immédiatement et sans conditions,
des droits de douane, coefficients,
surtaxes ou impositions d’entrée généralement
quelconques qu’il applique
ou pourra appliquer å 1’égard
des produits siinilaires de la nation
la plus favorisée.
2. Les deux Etats s’accordent réciproquement
aussi le traitement
de la nation la plus favorisée, en ce
qui concerne les droits de sortie et
tous autres droits ou taxes perhus
å 1’exportation de marchandises.
3. Ils se garantissent réciproquement,
en outre, le traitement de la
nation la plus favorisée, en ce qui
concerne le régime douanier et les
formalités douaniéres, les drawbacks,
1’entreposage des marchandises,
leur traitement dans les entrepöts
et les droits ou taxes y afférents,
ainsi que poul* les modes de
vérification et d’analyse des marchandises,
les conditions de payement
des droits et taxes, 1’interprétation
des tarifs et 1’expédition en
douane des marchandises importées,
exportées ou transitées.
Artide 12.
Les deux Etats Contractants sont
d’accord d’appliquer dans leur commerce
réciproque, en ce qui concerne
les certificats d’origine, les
dispositions de la Convention Internationale
pour la simplification des
formalités douaniéres, signée å Genéve
le 3 Novembre 1923.
La légalisation des certificats
d’origine émanant d’une autorité
douaniére ou d’une chambre de
varor — natur- såväl som industrialster
— från den andra staten omedelbart
och ovillkorligt komma i
åtnjutande av de tullsatser, koefficienter,
tilläggsavgifter samt pålagor
i allmänhet, vilka tillämpas
eller må komma att tillämpas ifråga
örn likartade varor från mest gynnad
nation.
2. De båda staterna tillerkänna
varandra likaledes ömsesidigt mestgynnadnationsbehandling
i avseende
å utförseltullar samt alla
andra avgifter eller pålagor, vilka
uppbäras vid utförsel av varor.
3. De tillerkänna varandra jämväl
ömsesidigt mestgynnadnationsbehandling
ifråga örn tullbehandling,
tullformaliteter, tullrestitution,
varors uppläggande och behandling
å tullager samt de avgifter och pålagor,
som härför uppbäras, ävensom
vad beträffar sättet för verifikation
och analys av varor, villkoren
för erläggande av tullar och
avgifter, tolkning av tarifferna samt
tullexpedition av införda, utförda
eller transiterade varor.
Artikel 12.
De båda fördragsslutande staterna
förbinda sig att ifråga örn ursprungsbevis
i handeln dem emellan
tillämpa bestämmelserna i den i
Genéve den 3 november 1923 undertecknade
internationella konventionen
angående förenkling av tullformaliteterna.
Å ursprungsbevis, som utfärdats
av tullmyndighet eller därtill behörig
handelskammare, skall legali
-
10
Kungl. Majlis proposition Nr 59.
commerce du meni habilitée å cet
effet ne sera pas requise. Dans lös
ca® ou ils seraient délivrés par toute
autre autorité ou institution, le gouvernement
du pays de destination
pourra exiger qu’ils soient légalisés
par son representant diplomatique
ou consulaire compétent au lieu
d’expédition. Ladite légalisation s’effectuera
sans frais.
Les autorités du pays destinataire
pourront exiger la traduction en
francis des certificats d’origine.
Ar tide 13.
Les droits ou taxes intérieurs,
quelle que soit leur dénomination,
qui grévent ou pourront grever sur
le territoire de l’un des Etats Contractants,
au profit de l’Etat, des
provinces, des communes ou des corporations,
la fabrication, la préparation,
le transport, 1’acbat, la vente
ou la consommation d’un produit,
ne pourront sous aucun prétexte
frapper les produits de 1’autre Etat
plus lourdement que les produits sini
ilaires de la nation la plus favorisée.
Artide 14.
Pour tout ce qui concerne les
marques de fabrique ou de commerce,
les personnes et sociétés qui
exercent en Suéde le commerce ou
1’industrie jouiront en Perse, å condition
de remplir les formalités
prescrites par la législation de ce
pays, de la mome protection que
sering icke erfordras. Därest bevisen
äro utfärdade av annan myndighet
eller institution, skall regeringen
i destinationslandet kunna
fordra, att de legaliseras av dess å
varornas avsändningsort behöriga
diplomatiska eller konsulära representant.
Sådan legalisering skall
ske kostnadsfritt.
Myndigheterna i destinationslandet
skola kunna fordra översättning
av ursprungsbevis till franska
språket.
Artikel 13.
Inre skatter och avgifter, av vad
benämning de vara må, vilka inom
endera fördragsslutande statens område,
vare sig för statens eller för
provinsers, kommuners eller korporationers
räkning för närvarande
äro lagda på eller framdeles kunna
komma att påläggas tillverkning,
beredning, transport, köp, försäljning
eller förbrukning av någon
vara, må under ingen förevändning
drabba produkter från den andra
staten på mera betungande sätt än
likartade produkter från mest gynnad
nation.
Artikel 14.
I allt vad beträffar varumärke
skola personer och sammanslutningar,
som i Sverige driva handel
eller industri, vara berättigade att
i Persien — förutsatt att i persisk
lagstiftning föreskrivna formaliteter
uppfyllas — åtnjuta samma skydd,
som i nämnda land tillerkännes
Kungl. Muj-.ts proposition Nr 59.
11
■celle qui y est ou y sera accordée
alix cominerpants et industriels
établis en Perse.
De méme, les personnes et sociétés
qui exercent en Perse le commerce
ou 1’industrie jouiront en
Suéde, pour tout ce qui concerne les
marques de fabrique et de commerce
et å condition de remplir les
formalités prescrites dans la législation
de ce pays, de la méme protection
que celle qui y est ou y sera
accordée aux coirimercants et industriels
établis en Suéde.
Toutefois les dispositions du présent
aTticle ne pourront pas étre invoquées
par l’un ou l’autre des Etats
Contractants pour prétendre å une
protection des marques susvisées
plus étendue ou de plus longue durée
que celle accordée dans le pays
d’origine.
Artide 15.
Les deux Etats Contractants se
garantissent réciproquement en tout
ce qui concerne le transit sur leurs
territoires, des personnes, bagages,
marchandises de toute nature, envois
et moyens de transport de toute
nature, le traitement de la nation la
plus favorisée. Ne seron! toutefois
pas censées déroger au principe du
traitement de la nation la plus favorisée
les prohibitions ou restrictions
établies ou maintenues conformément
å des principes d’application
générale:
1. pour des raisons d’ordre public
ou de sureté intérieure ou extérieure
de l’Etat;
2. pour des raisons de santé publique
ou en vue d’assurer la protec
-
eller må komma att tillerkännas
därstädes etablerade näringsidkare.
På enahanda sätt skola personer
och sammanslutningar, som i Persien
driva bandel eller industri, i
allt vad beträffar varumärke vara
berättigade att i Sverige — förutsatt
att i svensk lagstiftning föreskrivna
formaliteter uppfyllas —
åtnjuta samma skydd, som i nämnda
land tillerkännes eller må komma
att tillerkännas därstädes etablerade
näringsidkare.
På grund av bestämmelserna i
förevarande artikel skall anspråk
likväl icke av någondera staten
kunna göras på åtnjutande av skydd
för varumärke i vidsträcktare mån
eller för längre tid, än skydd åtnjutes
i ursprungslandet.
Artikel 15.
I allt vad angår transitering genom
sina områden för personer, resgods,
varor av alla slag, försändelser
samt alla slags transportmedel tillerkänna
de båda fördragsslutande
staterna varandra behandling såsom
mest gynnad nation. Såsom avvikelser
från grundsatsen örn behandling
såsom mest gynnad nation
skola likväl icke anses förbud eller
inskränkningar i avseende å transitering,
vilka enligt allmänt tillämpade
principer införas eller upprätthållas
1.
av hänsyn till den allmänna
ordningen eller statens inre eller
yttre säkerhet;
2. av hänsyn till det allmänna
hälsotillståndet eller till skyddande
12
Kungl. Maj:ts proposition Nr 59.
tion des animaux ou des plan tes
utiles contra les maladies, les insectes
nuisibles ou les parasites, ou de
parer å la dégénérescence ou å Fextinction
des plantes utiles.
Article 16.
Les négociants, fabricants et autres
industriels, ressortissants de l’un
des Etats Contractants, ainsi que
leurs voyageurs de commerce, jGuiron
t sur le territoire de l’autre Etat
pour tout ce qui concerne leur activité,
notamment en matiére d’imposition
et de facilités douaniéres
accordées pour les échantillons, du
méme traitement que les négociants,
fabricants, industriels et
voyageurs de commerce de la nation
la plus favorisée.
Dans le cas ou la production
d’une carle de légitimation serait
exigée des voyageurs de commerce
par 1’un des Etats Contractants, les
dispositions de la Convention Internationale
pour la simplification des
formalités douaniéres, signée å Genéve
le 3 Novembre 1923, devront
åtra appliquées å cet égard. Toutefois
le visa d’une autorité consulaire
ou autre ne sera pas exigible.
Article 17.
Les navires suédois et leurs cargaisons
jouiront en Perse, et les navires
persans et leurs cargaisons
jouiront en Suéde, du méme traitement
que les navires de la nation
la plus favorisée et leurs cargaisons,
quels que soient le lieu de départ
av djur och nyttiga växter mot sjukdomar,
skadliga insekter eller parasiter
eller av nyttiga växter mot
urartning eller utdöende.
Artikel 16.
Köpmän, fabriks- och andra näringsidkare,
tillhörande endera av
de för dragsslutande staterna, ävensom
i deras tjänst anställda handelsresande,
skola å den andra statens
område i allt som rör deras verksamhet,
och särskilt vad angår beskattning
samt för varuprover medgivna
lättnader i tullhänseende,
åtnjuta samma behandling som
köpmän, fabrikanter, näringsidkare
och handelsresande, tillhörande mest
gynnad nation.
För den händelse någon av de
fördragsslutande staterna fordrar,
att handelsresande skall förete legitimationshevis,
skola bestämmelserna
i den i Genéve den 3 november 1923
undertecknade internationella konventionen
angående förenkling av
tullformaliteterna i sådant hänseende
vara tillämpliga. Påteckning
av konsulär eller annan myndighet
skall icke erfordras.
Artikel 17.
Svenska fartyg och deras last skola
i Persien och persiska fartyg och
deras last skola i Sverige åtnjuta
samma behandling som mest gynnad
nations fartyg och deras last,
oavsett varifrån fartygen avgått och
varthän de äro destinerade och oav
-
Kungl. Maj:ts proposition Nr 59.
13
■et le lieu de destination des dits navires,
quelles que soient aussi la
provenance et la destination de leurs
cargaisons.
Il est falt exception aux stipulation
du présent article pour le cabotage
et pour les faveurs accordées
ou qui pourraient étre accordées
dans l’un des deux Pays a la péche
nationale et å ses produits.
L’admission des navires de guerre
d’une des Hautes Parties Contractantes
dans les eaux de 1’autre n’est
pas visée par la présente Convention
et reste aussi réglée par la législation
de Gette Partie.
Article 18.
La nationalité des navires sera, de
part et d’autre, admise d’aprés les
documents et certificats délivrés å
cet effet pär les autorités compétentes
des Etats respectifs conformément
aux lois et réglements de
ehaque pays.
Les lettres de jauge et autres documents
relatifs å la jauge, délivrés
par l’un des Etats Contractants,
seron t reconnus par l’autre Etat,
conformément aux arrangements
spéciaux qui pourront étre conclus
entre les deux Etats.
Ar tide 19.
Si un navire de l’un des deux
Etats Contractants a échoué ou
naufragé dans les eaux de 1’autre
Etat, le navire et sa cargaison jouiront
des mémes faveurs et immunités
que les lois et réglements des
pays respectifs accordent dans des
ciroonstances analogues aux navi
-
sett varifrån lasten förskriver sig
och varthän den är bestämd.
Från bestämmelserna i förevarande
artikel göres likväl undantag ifråga
örn kustfart samt de förmåner, som
i någotdera landet medgivits eller
må komma att medgivas den inhemska
fiskerinäringen och dess
alster.
Rätten för örlogsfartyg, tillhörande
endera av de fördragsslutande
staterna, att inlöpa i den andra statens
farvatten regleras icke genom
förevarande avtal utan är beroende
av sistnämnda stats lagstiftning.
Artikel 18.
Fartygs nationalitet skall ömsesidigt
erkännas på grund av de handlingar
och bevis, som av vederbörande
myndigheter i vartdera landet
blivit i enlighet med därstädes gällande
lagar och föreskrifter för sådant
ändamål utfärdade.
Mätbrev och andra mätningshandlingar,
vilka utfärdats av endera
fördragsslutande staten, skola av
den andra staten godkännas i enlighet
med de särskilda överenskommelser,
som mellan de båda staterna
må komma att träffas.
Artikel 19.
Örn ett fartyg, tillhörande endera
av de båda fördragsslutande staterna,
strandar eller lider skeppsbrott
inom den andra statens område,
skola fartyg och last åtnjuta
samma förmåner och befrielser, som
respektive lands lagstiftning under
enahanda omständigheter beviljar
14
Kungl. May.ts proposition Nr 59.
res nationaux et å leurs cargaisons.
Il sera (lönné, dans la méme mesure
qu’aux nationaux, aide et assistance
au capitaine et å l’équipage, tant
pour eux-mémes que pour le navire
et sa cargaison.
Les marohandises sauvées d’un
navire échoué ou naufragé ne seront
assujetties å aucun droit de
douane, å moins qu''elles ne soient
livré©» å la consommation intérieure.
Article 2 0.
Les Etats Contractants se reconnaissent
réciproquement le droit
pour chacun d’Eux de nommer des
représentants consulaires dans la
capitale et dans les principales villes
ou de pareils agents étrangers sent
généralement admis å résider.
Les représentants consulaires
nommés par l’un des Etats Contractants
jouiront, å condition de réciprocité,
sur le territoire de l’autre
Etat, de tous les priviléges, exemptions,
immunités et droits qui appartiennent
ou qui pourront ultérieurement
étre reconnus aux représentants
consulaires d’une tierce
Puissance.
Article 21.
Pour autant qu’elles visent le
traitement de la nation la plus favorisée,
les stipulation du présent
Traité ne seron! pas applicables:
a) aux faveurs que l’un des Etats
Contractants a accordées ou pourra
accorder par la suite å des Etats
limitrophes, en vue de faciliter le
trafic frontalier;
inhemska fartyg och deras last.
Hjälp och bistånd skall lämnas befälhavare
och besättning såväl för
dem personligen som för fartyg och
last i samma omfattning som landets
egna medborgare.
Varor, som bärgats från strandat
eller skeppsbrutet fartyg, skola icke
vara underkastade någon tullavgift,
såvida de icke övergå till förbrukning
inom landet.
Artikel 20.
De fördragsslutande staterna tillerkänna
varandra ömsesidigt rättighet
att utnämna konsulära representanter
i den andra statens huvudstad
samt de mera betydande städer,
i vilka sådana utländska tjänstemän
i allmänhet medgivas rätt att utöva
sin verksamhet.
Vardera fördragsslutande statens
konsulära representanter inom den
andra statens område skola därstädes,
under förutsättning av reciprocitet,
åtnjuta samma privilegier,
befrielser, immuniteter och rättigheter,
som tillkomma eller må komma
att tillerkännas någon tredje makts
konsulära representanter.
Artikel 21.
I den mån bestämmelserna i förevarande
avtal avse ömsesidig behandling
såsom mest gynnad nation
skola de icke vara tillämpliga å
a) de förmåner, vilka endera av
de fördragsslutande staterna medgivit
eller må komma att medgiva
åt angränsande stater för underlättande
av samfärdseln inom gränsområdena
;
Kungl. Majlis proposition Nr 59.
15
b) alix fa ve urs accordées ou qui
pourront étre accordées par la Suéde
au Danemark ou å la Norvége, ou
å ees deux Pays, tant que les mémes
faveurs n’auront été accordées
å aucun autre Etat;
c) aux engagements que Tune des
Hautes Parties a contractés ou contraetera
en vertu d’une union douaniére.
Ar tide 22.
Le présent Traité sera ratifié de
part et d’autre selon les dispositions
constitutionelles propres å chacune
des Hautes Parties Contractantes et
récbange des ratifications aura
lieu aussitöt que faire se pourra.
Il entrera en vigueur quinze jours
apres 1’écliange des ratifications et
restera applicable pendant cinq ans.
Si aucun des deux Etats Contractants
n’a fait connaitre å l’autre
Etat, six arnis avant 1’expiration du
délai susdit, son intention de mettre
fin au Traité, oelui-ci serait prorogé
par tacite reconduction et ne cesserait
ses effets qu’aprés un délai
de six mois å compter de la date
de sa dénonciation par l’un des
Etats.
En foi de quoi, les Plénipotentiaires
respectifs ont signé le présent
Traité, rédigé en deux exemplaires,
et y ont apposé leurs sceaux.
Téhéran, le dix Mai mil neuf cent
vingt-neuf.
Signé:
Carl G. von Heidenstam
b) de förmåner, som Sverige tillerkänt
eller må komma att tillerkänna
Danmark eller Norge eller
båda dessa länder, sålänge samma
förmåner icke tillerkänts ytterligare
någon stat;
c) de förpliktelser, som endera av
de fördragsslutande staterna iklätt
sig eller må komma att ikläda sig
genom ingående av en tullunion.
Artikel 22.
Detta avtal skall, i överensstämmelse
med i vardera fördragsslutande
staten grundlagsenligt gällande
föreskrifter, ratificeras och
ratifikationshandlingarna skola utväxlas
snarast möjligt.
Det träder i kraft femton dagar
efter ratiflkationshandlingarnas utväxling
och förbliver gällande under
fem år. Örn ingendera av de
båda fördragsslutande staterna sex
månader före utlöpandet av nämnda
frist delgivit den andra staten sin
avsikt att försätta avtalet ur kraft,
skall detsamma förlängas genom
tyst överenskommelse och icke upphöra
att gälla förrän efter utgången
av sex månader, räknat från den
dag då avtalet av endera staten
blivit uppsagt.
Till bekräftelse härav hava respektive
befullmäktigade ombud undertecknat
förevarande avtal, vilket
upprättats i två exemplar, samt försett
detsamma med sina sigill.
Teheran den 10 maj 1929.
Carl G. von Heidenstam,.
M. Farzine
M. Farzine.
16
Kungl. Maj:ts proposition Nr 59.
Protocole Final.
Au moment de signer le présent
Traité d’Etablissement, de Commerce
et de Navigation, les Plénipotentiaires
des deux Etats Contractants
sont convenus, en ontre,
des dispositions suivantes, qui feront
corps avec le Traité méme:
Ad article ler.
Les stipulation de 1’article ler ne
porteront aucune atteinte aux dispositions
qui sont ou seront en vigueur
dans cliacun des deux Pays
concemant les passeports ni aux
prescriptions qui ont été ou pourront
étre édictées par les Etats Contractants
concernant le droit poul''
les étrangers de prendre du travail
sur leurs territoires respectifs. Au
surplus aucune disposition du Traité
d’Etablissement, de Commerce et de
Navigation ne saurait empécher
chacune des Hautes Parties Contractantes
de prendre en tout temps
des dispositions pour régler ou interdire
1’immigration sur son territoire,
pourvu qu’elles ne constituent
pas une mesure de discrimination
particuliérement dirigée contre tous
les ressortissants de l’autre Etat.
Ad artides 4 et 9.
Les stipulation du présent Traité,
relatives au traitement de la nation
la plus favorisée, ne pourront étre
invoquées par l’un ou 1’autre des
deux Etats Contractants pour réclamer
le bénéfice du traitement
Slutprotokoll.
Vid undertecknandet av förestående
bosättnings-, handels- och sjöfartsavtal
hava de båda fördragsslutande
staternas befullmäktigade
ombud ytterligare överenskommit
örn följande bestämmelser, vilka
utgöra integrerande del av avtalet
:
Till artikel 1.
Genom bestämmelserna i artikel
1 göres icke någon inskränkning
vare sig i de föreskrifter i avseende
å pass, som äro gällande eller må
komma att utfärdas i vartdera landet,
eller i de i vartdera landet nu
eller framdeles gällande bestämmelser
angående rätt för utlänning att
å deras respektive område taga
arbetsanställning. Icke heller skall
någon av de fördragsslutande staterna
till följd av bestämmelserna
i bosättnings-, handels- och sjöfartsavtalet
vara förhindrad att när som
helst vidtaga åtgärder för att reglera
eller förbjuda immigration till sitt
område, förutsatt att sådan åtgärd
icke erhåller karaktär av diskriminering,
särskilt riktad mot alla den
andra staten tillhöriga medborgare.
Till artiklarna 4 och 9.
Bestämmelserna i föreliggande avtal
angående tillerkännande av mestgynnadnationsbehandling
skola icke
kunna av någondera av de båda fördragsslutande
staterna åberopas för
att komma i åtnjutande av den be
-
Kungl. Maj:ts proposition Nr 59.
17
appliqué au point de vue fiscal, en
vue d’éviter la double imposition,
dans les rapports de l’autre Etat
Contractant avec un Etat tiens, en
vertu d’une Convention spéciale
ayant pour objet la répartition du
droit d’imposition en ce qui concerne
eertaines matiéres imposables.
Ad artide 9.
Il reste entendu que les dispositions
du présent Traité ne sauraient
autoriiser å réclamer les priviléges
spéciaux accordés en Perse å
des sociétés dont les conditions d’activité
y sont réglées par des concessions
spéciales.
D’autre part, les sociétés de 1’une
des Hautes Parties Contractantes
dont les conditions d’activité sur le
territoire de FAutre sont réglées
par des concessions spéciales n’auront
pas le droit, pour les points
prévus par l’acte de concession, de
réclamer des avantages accordés en
vertu des traités et conventions en
vigueur ou découlant du régime de
la nation la plus favorisée.
Ad artide 20.
Les représentants consulaires
nommés par 1’une des Hautes Parties
Contractantes sur le territoire
de FAutre ne pourront pas exercer
leurs fonctions avant d’avoir requ
1’exequatur de la part du Gouver
Bihang
till riksdagens protokoll 19,''iO. I sami.
handling i beskattningsavseende,
som, för undvikande av dubbelbeskattning,
tillämpas i förhållandet
mellan den andra fördragsslutande
staten och en tredje stat på
grund av särskild överenskommelse
rörande uppdelning av beskattningsrätten
med hänsyn till vissa
skattekällor.
Till artikel 9.
Det är överenskommet, att bestämmelserna
i föreliggande avtal
icke kunna åberopas för att komma
i åtnjutande av de särskilda företrädesrättigheter,
som av Persien
medgivits åt bolag och liknande
sammanslutningar, vilkas rätt till
verksamhet därstädes reglerats genom
särskild koncession.
Å andra sidan skola dylika sammanslutningar,
tillhörande endera
av de fördragsslutande staterna,
vilkas rätt till verksamhet å den
andra statens område fastställts genom
särskild koncession, icke äga
rätt att, med avseende å de genom
koncessionsavtalet reglerade frågorna,
göra anspråk på förmåner, vilka
medgivits genom i kraft varande
avtal och överenskommelser eller
vilka härleda sig från bestämmelse
om behandling såsom mest gynnad
nation.
Till artikel 20.
Konsulära representanter, som utnämnts
av endera av de fördragsslutande
staterna å den andra statens
område, skola icke äga rätt att
utöva sina befogenheter därstädes,
förrän de erhållit vederbörligt exe4
i höft. (Nr ">9.)
2
18
Kungl. Maj:ts proposition Nr 59.
riemont de 1’autre Haute Partie et
dans les formes adoptées par celui-ci.
Le Gouvernement de chacune des
Hautes Parties Contractantcs se réserve
le droit de retirer 1’exequatur
en notifiant au préalable par la voie
diplomatique ses motif.s, sans avoir
en aucun cas å les justifier ni å subordonner
sa décision å 1’agrément
de l’autre Partie.
Fait å Téhéran, le dix Mai mil
neuf cent vingt neuf.
Signé:
Carl
kvatur, meddelat av regeringen i
den andra fördragsslutande staten
och i de former, som antagits av
denna senare.
Regeringen i envar av de båda fördragsslutande
staterna förbehåller
sig rätt att återtaga meddelat exekvatur
efter att i förväg på diplomatisk
väg hava meddelat bevekelsegrunderna
härför, utan att i något
fall vara skyldig vare sig att påvisa
deras berättigande eller att göra beslutet
beroende av den andra fördragsslutande
statens samtycke.
Upprättat i Teheran den 10 maj
1929.
G. von Heidenstam Carl G. von Heidenstam.
M. Farzine M. Farzine.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 59.
19
Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Maid
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 10 maj 1929.
Närvarande:
Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden
Lubeck, Wohlin, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg,
Lindskog, Bissmark, Johansson.
Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Lundvik, anför efter gemensam
beredning med ministern för utrikes ärendena:
»Vänskaps- och handelstraktaten mellan Sverige och Persien den 17 november
1857 var byggd på grundsatsen örn ömsesidig behandling såsom mest
gynnad nation och ingick såsom ett led i det system av traktater, vilka allt
sedan förra hälften av 1800-talet reglerat förhållandet mellan Persien och
ett flertal europeiska länder. Till följd av i avtalen gjorda medgivanden
från persisk sida hade de olika främmande makterna enligt detta traktatsystem
bland annat tillförsäkrats vissa företrädesrättigheter inom persiskt
territorium, särskilt i judiciellt avseende. Privilegierna ifråga grundade
sig ytterst på bestämmelser i den mellan Persien och Ryssland i början av
1800-talet avslutade fredstraktaten i Turkmantchai, från vilken främst den
utländska konsularjurisdiktion, som därefter i närmare ett århundrade varit
gällande i Persien, ursprungligen härledde sig. Dessa exterritoriella rättigheter
hava intill senaste tid åtnjutits av ett stort antal länder, i vissa fall
på grund av traktater, varigenom positiva bestämmelser av sådan innebörd
meddelats, i andra fall enbart i kraft av i avtalsväg tillerkänd behandling
såsom mest gynnad nation. Till den förra kategorien av länder hörde
Amerikas förenta stater, Belgien, Frankrike, Italien, Tyskland med flera,
till den senare bland andra Sverige, i det att 1857 års traktat i berörda
hänseende allenast tillerkände Sverige ställning såsom mest gynnad nation.
Traktaten av år 1857 uppsades från persisk sida under sommaren år 1927
att upphöra att gälla den 20 juli 1928. Å persisk sida framhölls härvid,
att, sedan den i Turkmantchai avslutade fredstraktaten med Ryssland numera
upphört att gälla och därmed grunden för den förutvarande traktatmässiga
régimen bortfallit, persiska regeringens strävan ginge ut på att få
de äldre traktaterna utbytta mot nya, med principerna för den allmänna
internationella rätten bättre överensstämmande avtal, och i enlighet härmed
hade å persisk sida beslutats att skrida till allmän uppsägning av desamma.
Detta beslut gällde närmast avtalen med Amerikas förenta stater, Belgien
Frankrike, Italien, Schweiz, Spanien och Tyskland, i vilka avtal, såsom
redan antytts, bestämmelser av samma natur som i fredstraktaten med
20
Kungl. Maj:ts proposition Nr 59.
Ryssland alltjämt fortlevde. Till följd av uppsägningarna, vilka verkställdes
den 10 maj 1927, skulle ifrågavarande avtal i allmänhet komma att upphöra
i maj månad år 1928. Vad de i kraft varande mestgynnadavtalen
angick förutsattes härvid, att de, sedan den äldre regimen avskaffats, likaledes
generellt skulle utbytas mot nya traktater. Förutom med Sverige
voro avtal av denna senare art avslutna med Danmark, Nederländerna,
Storbritannien med flera länder.
Samtidigt med de sålunda vidtagna åtgärderna för revision av de äldre
traktaterna påbörjades å persisk sida förarbeten för införandet av en ny
tulltaxa, och en sådan blev sedermera försatt i kraft i maj månad år 1928.
Den nya tariffen är uppställd efter franskt mönster och upptager sålunda
två kolumner tullsatser, en maximitariff och en minimitariff. Tulltaxans
minimitariff är avsedd att utgöra ett absolut minimum för tullens beräkning
och några nedsättningar i densamma äro alltså icke ämnade att medgivas
i samband med avslutande av handelsavtal. Minimitariffen tillämpas
i princip endast gent emot länder, vilka genom avtal tillerkänts rätt därtill.
För övriga länder är maximitariffen, vilken i många fall överstiger
minimitariffen med 100 procent, avsedd att gälla.
Till förebyggande av traktatlöst tillstånd mellan Sverige och Persien efter
utlöpande av 1857 års traktat och särskilt för undvikande av de konsekvenser
i avseende å tullbehandlingen av svenska varor, som till följd av de nya
tullbestämmelserna kunde befaras uppkomma genom frånvaro av traktatmässig
reglering av handelsförbindelserna, upptogos på våren år 1928 förhandlingar
angående avslutande av ett nytt handelsavtal mellan Sverige
och Persien. Dessa förhandlingar resulterade preliminärt i en provisorisk
överenskommelse, avslutad genom noteväxling den 30 juli och 9 augusti
1928, enligt vilken de båda länderna tillerkände varandra mestgynnadnationsrätt
bland annat ifråga om tullbehandling av varor. Ifrågavarande
medgivande avsåg likväl endast tiden till den 10 maj 1929. I övrigt förutsattes,
att förhandlingarna sedermera skulle fullföljas i och för avslutande
snarast möjligt av ett vänskapsfördrag samt ett mera slutgiltigt handelsoch
konsularfördrag.
Det sålunda avtalade provisoriet var i huvudsak av samma innebörd som
de mellan Persien och vissa andra länder vid denna tid träffade provisoriska
överenskommelserna. Genom detsamma tillförsäkrades Sverige tullbehandling
enligt de lägsta tillämpade tullsatserna i den nya persiska tulltariffen, en
förmån, som för den svenska exporthandeln på Persien givetvis var av stor
betydelse. Varuutbytet mellan de båda länderna har visserligen på det hela
taget icke varit av någon särdeles stor omfattning, i det att — enligt svensk
statistik — exporten från Sverige till Persien under åren 1926 och 1927 endast
uppgått till omkring 428,000 respektive 119,000 kronor, och importen från
Persien till Sverige år 1926 endast till omkring 57,000 kronor, medan för
år 1927 praktiskt taget icke någon import från Persien förekommit. Den
persiska marknaden har hittills — såvitt av svensk statistik framgår —-
Kungl. Maj:ts proposition Nr 59.
21
varit av betydelse för exporten huvudsakligen ifråga om lådämnen, papper,
cement samt fotogenkök. Tidvis har därjämte en viss avsättning av maskiner
och metallfabrikat ägt rum. Ehuru icke redovisad i den svenska officiella
statistiken har emellertid därjämte en icke obetydlig export av tändstickor
ägt rum till Persien. Denna export uppskattas enligt persisk statistik till
ett värde av omkring 986,000 respektive 2,114,000 krans1 för tiden den
22 mars 1926 till den 21 mars 1927 respektive den 22 mars 1927 till den
21 mars 1928. övriga från Sverige exporterade varor äro enligt persisk
statistik för respektive tidrymd uppskattade till ett värde av 195,000 och
140,000 krans. I den mån import under senare år förekommit från
Persien, har den till övervägande delen utgjorts av mattor av ylle samt
mineraloljor. Till belysande av varuutbytet åren 1926 och 1927 tillåter jag
mig i övrigt hänvisa till häröver upprättad statistisk översikt, vilken såsom
bilaga torde få fogas till protokollet (bil. A).
Vid det provisoriska avtalets ingående förutsattes, såsom förut nämnts,
att förhandlingarna sedermera skulle fullföljas för åstadkommande av en
mera slutgiltig reglering av förbindelserna mellan de båda länderna. Till
utgångspunkt för sådana förhandlingar hade från persisk sida redan i februari
månad år 1928 överlämnats ett förslag till vänskapstraktat, närmast åsyftande
att utgöra det principiella underlaget för de specialöverenskommelser
rörande handeln m. m., varom förhandlingar sedermera skulle komma att
föras. Förslaget ifråga innehöll visserligen icke i och för sig några ur
svensk synpunkt direkt oacceptabla bestämmelser. I vissa delar behandlades
emellertid däri ämnen, vilka man å svensk sida ansåg hellre böra regleras
i direkt anknytning till handels- och sjöfartsförbindelserna, och av denna
anledning ifrågasattes, huruvida icke det persiska förslaget lämpligen borde
inarbetas i ett enhetligt nytt förslag, omfattande även de kommersiella förbindelserna.
Till fullföljande av denna tankegång utarbetades därefter å
svensk sida ett förslag till bosättnings-, handels- och sjöfartsavtal, vilket
förslag, sedan kommerskollegium yttrat sig i ärendet, överlämnades till
persiska regeringen på våren år 1929. Förslaget var byggt på vidsträckt
tillämpning av mestgynnadnationsprincipen och anslöt sig i alla enskildheter
tämligen nära till de nya traktater, som efter hand blivit avslutade
mellan Persien och vissa andra länder. Vad beträffar traktatförhållandet
mellan Persien och andra länder än Sverige tillåter jag mig i detta sammanhang
anföra, att i de flesta fall provisoriska avtal av i allmänhet helt kort
giltighetstid avslutats i samband med de äldre avtalens utlöpande. Bland
de första stater, med vilka en mera slutgiltig traktat blev träffad, var Polen.
Traktaten med Polen undertecknades redan den 19 mars 1927 och innehöll
i huvudsak endast allmänna handelstraktatbestämmelser, grundade på mestgynnadnationsprincipen.
Några tariffer förekommo icke i avtalet. Med de
Socialistiska Sovjetrepublikernas Union slöts kort därpå, närmare bestämt
den 1 oktober 1927, bland annat en tullkonvention, sorn är av särskilt in
1
1 kran = cirka 39 ''/* öre.
22
Kungl. Majlis proposition Nr 59.
tresse såtillvida, som densamma — förutom bestämmelser örn mestgynnadnationsbehandling
— jämväl innehöll särskilda tullkoncessioner från persisk
sida. Dessa persiska tullmedgivanden avsågo ett icke ringa antal varuslag
men synas i regel icke hava sträckt sig längre än till enbart bindning av
de minimitullsatser, vilka funnos upptagna i den vid denna tidpunkt i förslag
föreliggande nya persiska tulltaxan. I början av innevarande år har
vidare ett nytt utförligt handelsavtal slutits med Tyskland. I övrigt hava
förhandlingar örn nya avtal pågått med flera länder, såsom Frankrike,
Nederländerna o. s. v.
I anknytning till de mellan de båda regeringarna redan växlade förslagen
upptogos sedermera i Teheran förhandlingar mellan Sverige och
Persien, i första hand för åstadkommande av en allsidig reglering av handelsförbindelserna.
Förhandlingarna hava å svensk sida förts av sändebudet i
Moskva, envoyén C. G. von Heidenstam, som för ändamålet jämväl ackrediterats
i Teheran. Till grund för dessa förhandlingar lades det förut omförmälda
svenska förslaget till bosättnings-, handels- och sjöfartsavtal, varvid
emellertid förutsattes, att förhandlingar parallellt skulle föras örn en vänskapstraktat
efter ungefärligen de linjer, som skisserats i det i början av
år 1928 från persisk sida överlämnade förslaget. Vad det förra avtalet
beträffar, hava förhandlingarna numera slutförts, i det att enighet mellan
de båda parternas ombud uppnåtts örn ett avtalsförslag, som — med vissa
från persisk sida påyrkade, mindre betydande ändringar, vilka å svensk
sida ansetts godtagbara — i sak väsentligen överensstämmer med det svenska
förslaget. I samband härmed har överenskommelse träffats örn prolongering
av nu gällande provisoriska avtal, vilket som nämnts utlöper den 10 maj
1929. Enligt ifrågavarande överenskommelse skall provisoriet äga fortsatt
giltighet till den dag, då det nya avtalet träder i kraft. Det avtalsförslag,
varom enighet vid förhandlingarna sålunda uppnåtts, har därefter överlämnats
till respektive regeringar för godkännande.
Förslaget är i korthet av följande innehåll.
I artikel 1 regleras villkoren för vistelse och bosättning i respektive land.
Enligt första stycket skola medborgare i det ena landet, förutsatt att de
iakttaga gällande lagar och förordningar, äga rätt att inresa i det andra
landet samt där uppehålla och bosätta sig ävensom när som helst lämna
sagda land. De tillförsäkras vidare skydd av landets lagar och lokala myndigheter
och skola i intet av nu nämnda hänseenden behandlas ogynnsammare
än mest gynnad nations medborgare. Oavsett dessa bestämmelser
skall vartdera landet likväl i särskilda fall eller av särskilda orsaker kunna
förvägra det andra landets medborgare rätt att vistas inom sitt område.
I ett till avtalsförslaget fogat slutprotokoll hava vissa särskilda förbehåll
gjorts i anledning av bestämmelserna i artikel 1. Förbehållen avse först
och främst de föreskrifter i avseende å pass, som gälla eller kunna komma
att utfärdas i respektive land, och vidare de i vartdera landet nu eller fram
-
Kungl. Maj:ts proposition Nr 59.
23
deles gällande bestämmelser angående rätt för utlänning att taga arbetsanställning.
Giltigheten av sådana bestämmelser skall alltså icke lida intrång
genom vad som stadgas i artikel 1. Slutligen föreskrives, att intet av vad i
avtalet stadgas skall medföra inskränkning i någondera statens rätt att
vidtaga åtgärder för att reglera eller förbjuda immigration till sitt område,
förutsatt att sådan åtgärd icke erhåller karaktär av diskriminering, särskilt
riktad mot alla den andra staten tillhöriga medborgare.
Enligt artikel 2 skola medborgare i det ena landet på samma villkor
som mest gynnad nations medborgare kunna förvärva, besitta och förfoga
över lös och fast egendom i det andra landet samt därifrån utföra dem tillhörig
egendom. I anslutning härtill har upptagits en särskild bestämmelse,
att inga andra eller mera betungande pålagor, skatter eller inskränkningar i
berörda hänseenden må påläggas, än som tillämpas i avseende å mest gynnad
nations medborgare.
Enligt artikel 3 skola medborgare i det ena landet ifråga örn utövande
av handel och industri i det andra landet åtnjuta samma rättigheter och
förmåner som mest gynnad nations medborgare. De skola även vara berättigade
att under samma betingelser som dessa ägna sig åt varje hantverk
eller yrke, som icke förbehållits landets egna medborgare eller gjorts till
föremål för statsmonopol eller av staten upplåtet monopol.
I artikel i stadgas, att ingendera statens medborgare må påläggas andra
eller högre skatter, avgifter eller pålagor inom den andra statens område
än dem, som uppbäras av mest gynnad nations medborgare. Till denna
bestämmelse har i slutprotokollet knutits en förklaring, att de i avtalet
förekommande bestämmelserna örn mestgynnadnationsbehandling icke kunna
åberopas för att komma i åtnjutande av den behandling i beskattningsavseende,
som tillämpas i förhållande till en tredje stat på grund av
särskild överenskommelse för undvikande av dubbelbeskattning.
I artikel 5 hava vissa av dp frågor, som behandlas i artikel 1, närmare
reglerats. I första stycket stadgas sålunda, att medborgare i det ena landet
ifråga örn skydd för sin person och sin egendom i det andra landet skola
åtnjuta samma behandling som detta lands egna medborgare. Enligt bestämmelserna
i andra stycket skola de äga fritt och obehindrat tillträde till domstolar
samt, med vissa undantag, vara berättigade att föra talan inför dessa
på samma villkor som landets egna medborgare. I tredje stycket föreskrives,
att vartdera landets medborgare i det andra med hänsyn till frågor,
som avse deras personalstatut, alltjämt skola vara underkastade bestämmelserna
i sitt hemlands lag.
I artikel 6 stadgas, att visitationer och husundersökningar icke må verkställas
i bostäder och andra fastigheter, som tillhöra den ena statens medborgare
inom den andras område, samt att icke heller granskning eller
inspektion må äga rum av där förefintliga böcker, handlingar eller räkenskaper,
såvitt ej därvid förfares på de villkor och i de former, som lagenligt
tillämpas ifråga örn landets egna medborgare.
24
Kungl. Majlis proposition Nr 59.
I artikel 7 upptagas bestämmelser angående expropriation.
Enligt artikel 8 skola vartdera landets medborgare i det andra landet
vara befriade från nationella tvångslån och tvångsgärder samt från alla
andra kontributioner, som kunna komma att påläggas för krigsändamål.
De skola vidare vara befriade från militärtjänst samt från varje pålaga,
som utgår såsom vederlag härför. I fråga örn rekvisitioner och andra liknande
militära prestationer skola de behandlas på samma sätt som mest
gynnad nations medborgare.
I artikel 9 stadgas mestgynnadnationsrätt i vartdera landet för aktiebolag
och andra sammanslutningar, som äro hemmahörande i det andra landet.
Härifrån göras likväl vissa undantag, vilka angivas i slutprotokollet. Innebörden
i dessa undantag är först och främst, att avtalets bestämmelser icke
skola medföra rätt att komma i åtnjutande av de särskilda företrädesrättigheter,
som av Persien medgivits åt bolag och liknande sammanslutningar,
vilkas rätt till verksamhet i nämnda land reglerats genom särskild koncession.
I anslutning härtill föreskrives, att svenska bolag och sammanslutningar,
vilkas rätt till verksamhet i Persien fastställts genom särskild
koncession, icke skola äga rätt att, med avseende å de genom koncessionsavtalet
reglerade frågorna, göra anspråk på förmåner, vilka medgivits
genom i kraft varande avtal och överenskommelser eller vilka härleda sig
från bestämmelse örn behandling såsom mest gynnad nation. Med hänsyn
till att sistnämnda stipulation, enligt föreskrifterna i slutprotokollet, äger
ömsesidig giltighet, skall det motsvarande gälla även vad beträffar persiska
bolag och sammanslutningar i Sverige.
Artiklarna 10 och 11 innehålla bestämmelser angående ömsesidigt tillerkännande
av mestgynnadnationsbehandling, artikel 10 beträffande förbud
och restriktioner i avseende å införsel och utförsel av varor och artikel 11
beträffande tullar och andra avgifter och pålagor, som uppbäras vid införsel
och utförsel av varor, ävensom beträffande tullformaliteter.
Artikel 12 innehåller bestämmelser angående ursprungsbevis.
Enligt artikel 13 tillerkänna de båda staterna varande mestgynnadnationsbehandling
ifråga örn inre avgifter för varor.
Artikel 14 innehåller bestämmelser angående skydd för varumärke.
Artiklarna 15 och 16 stadga ömsesidig mestgynnadnationsbehandling,
den förra beträffande transitering, den senare beträffande de rättigheter
som i vartdera landet skola tillkomma handelsresande från det andra landet.
I artikel 17 stadgas, att vartdera landets fartyg och deras last i det andra
skola åtnjuta samma behandling som mest gynnad nations fartyg och deras
last. Härifrån göres dock undantag beträffande kustfart samt de förmåner,
som i vartdera landet tillämpas ifråga örn den inhemska fiskerinäringen
och dess alster. I artikeln upptages slutligen förklaring, att bestämmelserna
i avtalet icke avse att reglera frågan om rätt för respektive stats örlogsfartyg
att inlöpa i den andra statens farvatten.
25
Kungl. Maj:ts -proposition Nr 59.
I artikel 18 behandlas frågor angående fartygs nationalitet samt erkännande
av fartygs mätbrev.
Artikel 19 innehåller vissa föreskrifter för det fall att någotdera landets
fartyg strandar eller lider skeppsbrott inom det andra landets område.
Enligt artikel 20 tillerkänner vartdera landet det andra rättighet att utnämna
konsulära representanter i sin huvudstad samt i de mera betydande
städer, i vilka sådana utländska tjänstemän i allmänhet medgivas rätt att
utöva sin verksamhet. Härjämte förpliktar sig vartdera landet, under förutsättning
av reciprocitet, att medgiva konsulära representanter för det
andra landet samma rättigheter och immuniteter som mest gynnad nations
konsulära representanter.
Artikel 21 innehåller vissa undantag från avtalets bestämmelser angående
mestgynnadnationsbehandling. I sådant avseende undantagas ömsesidigt
de förmåner, som medgivas angränsande stater för underlättande av samfärdseln
inom gränsområdena, ävensom förmåner, som härleda sig från ingående
av en tullunion. Därjämte har å svensk sida införts den skandinaviska
förbehållsklausulen i sedvanlig avfattning.
I tjuguandra och sista artikeln stadgas, att avtalet, i överensstämmelse
med i vardera staten grundlagsenligt gällande föreskrifter, skall ratificeras.
Det träder i kraft femton dagar efter ratifikationshandlingamas utväxling
och förbliver gällande under fem år. Örn ingendera staten sex månader
före utgången av nämnda tid delgivit den andra sin avsikt att försätta avtalet
ur kraft, förbliver detsamma gällande för obestämd tid med sex månaders
uppsägning.
Det föreliggande avtalsförslaget är, såsom av redogörelsen framgår, i allt
väsentligt grundat på mestgynnadnationsprincipen och ansluter sig i fråga
örn utformningen i huvudsak till övriga handelsavtal, som från svensk sida
avslutats under senare tid. Några principiella förändringar i jämförelse
med 1857 års traktat innebär förslaget icke. Den mestgynnadnationsrätt,
som tillerkännes Sverige, medför visserligen icke i allo samma realförmåner
som under den äldre traktatens giltighet, särskilt såtillvida som de förut
åtnjutna exterritoriella rättigheterna icke längre ingå däri. Denna omständighet
sammanhänger, som nämnts, med att de avtal mellan Persien och
vissa andra länder, från vilka dessa rättigheter tidigare härlett sig, numera
— närmare bestämt den 10 maj 1928 — utlupit, i följd varav intet
land längre med stöd av traktat kan göra anspråk därå. Å andra sidan
hava förbindelserna mellan Sverige och Persien enligt förslaget gjorts till
föremål för allsidigare reglering än som var fallet i den äldre traktaten, i
det att särskilt garantien örn likabehandling med tredje land utsträckts till
områden, vilka tidigare i varje fall icke uttryckligen varit reglerade. Syftet
med avtalet, som väsentligen avsåg att tillförsäkra Sverige ställning såsom
mest gynnad nation ifråga örn handelsintressena i Persien, synes mig med
Bihang till riksdagens protokoll 19.10. 1 sami. hh hafi. (Sr ,j9).
26
Kungl. Maj:ts proposition Nr 59.
förslaget sålunda till fullo hava nåtts. Under åberopande av vad jag nu
anfört tillstyrker jag därför, att förslaget oförändrat god tagea.»
Föredragande departementschefen uppläser härefter det förslag till bosättnings-,
handels- och sjöfartsavtal mellan Sverige och Persien jämte tillhörande
slutprotokoll, för vars innehåll han ovan redogjort (bil. B), och
hemställer, under erinran att det torde ankomma på ministern för utrikesärendena
att göra erforderlig framställning rörande undertecknandet, att
Kungl. Maj:t måtte för sin del godkänna berörda avtal och protokoll.
Vad föredragande departementschefen sålunda hemställt,
däri statsrådets övriga ledamöter instämma, behagar
Hans Majestät Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Elin Rydeberg.
Kungl. Majlis proposition Nr 59.
27
Bilaga A.
Sveriges varuutbyte med Persien.
(Enligt svensk statistik.)
a) Sveriges export till Persien -
|
| Sveriges export till Persien |
| ||
V a r u 8 1 a g | Enhet | År 1926 | År 1927 | ||
Kvantitet | Värde i kr. | Kvantitet | Värde i kr. | ||
Lådämnen ej s. n.................................. | m3 | 3,975 | 315,659 | 943 | 74,816 |
Papp och papper samt arbeten därav: |
|
|
|
|
|
papper: post-, skriv- samt bok-, utan |
|
|
|
|
|
vattenmärke.................................... | kg. | 48,954 | 22,633 | — | — |
andra slag.......................................... | » | 20,437 | 9,710 | 9,349 | 4,198 |
Mineral, råämnen och oformade fabrikat: |
|
|
|
|
|
portlands- m. fl. cementsorter ............ | ton | 1,056 | 35,340 | 108 | 3,370 |
andra slag.......................................... | kg- | — | — | 10 | 2,863 |
Metaller, arbeten därav: |
|
|
|
|
|
lödlampor och delar därtill.................. |
| 197 | 1,503 | — | — |
kokapparater av mässing och delar där- |
|
|
|
|
|
till ................................................ | » | 4,909 | 22,946 | 3,913 | 16,584 |
andra................................................ | » |
|
| 1,422 | 4,337 |
Maskiner m. m.: |
|
|
|
|
|
telefonapparater ................................. | » | 332 | 3,364 | 736 | 7,646 |
mjölkskumningsmaskiner..................... | » | 360 | 1,265 | _ |
|
andra................................................ | » |
| 6,626 | 1,222 | 4,763 |
Samtliga till Persien exporterade varor |
| | 428,171 | | 118,878 |
b) Sveriges import från Persien.
Varuslag | Sveriges import från Persien | ||||
Enhet | År 1926 | År 1927 | |||
Kvantitet | Värde i kr. | Kvantitet | Värde i kr. | ||
| kg- | 2,215 54 | 56,816 548 | i | 9 |
| |||||
Samtliga från Persien importerade varor | |||||
| . | 57,364 | . | 9 |
28
Kungl. Maj:ts proposition Nr 59.
Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför
Hans Maid Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 10
maj 1929.
Närvarande:
Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Tryggek, statsråden
Lubeck, Wohlin, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg,
Lindskog, Bissmark, Johansson.
2:o.
Under erinran, att Kungl. Majit denna dag på föredragning av chefen
för handelsdepartementet beslutat för Sveriges del godkänna ett förslag till
bosättnings-, handels- och sjöfartsfördrag mellan Sverige och Persien jämte
därtill hörande slutprotokoll, varom enighet uppnåtts vid härom förda förhandlingar,
hemställer ministern, att Kungl. Majit måtte bemyndiga sändebudet i
Teheran, envoyén C. G. von Heidenstam, att för Sveriges del underteckna
berörda fördrag, ävensom förordna, att fullmakt för undertecknandet skall
i vanlig ordning utfärdas.
Till vad ministern under punkterna 1—4 hemställt,
däruti övriga statsrådsledamöter förena sig, behagar
Hans Majit Konungen i nåder lämna bifall.
Ur protokollet:
Sven Allard.
i
Kungl. Majlis proposition Nr 59.
20
Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Majit
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 24 januari 1930.
Närvarande:
Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden
Lubeck, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg, Lindskog,
Bissmark, Johansson, Dahl.
Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Lundvik, anför efter gemensam
beredning med ministern för utrikes ärendena:
»Sedan Kungl. Maj:t den 10 maj 1929 bemyndigat sändebudet i Teheran,
envoyén C. G. von Heidenstam, att för Sveriges del underteckna ett bosättnings-,
handels- och sjöfartsavtal mellan Sverige och Persien med tillhörande
slutprotokoll, av den lydelse ett av Kungl. Maj:t tidigare samma
dag för egen del godkänt förslag angåve, blevo nämnda avtal och protokoll
den 10 maj 1929 vederbörligen undertecknade av envoyén von Heidenstam
och tjänstförrättande persiske utrikesministern M. Farzine.
Då jag nu går att föreslå framläggande av proposition till riksdagen
angående godkännande av nämnda avtal, anhåller jag att få erinra örn
att, jämsides med förhandlingarna örn berörda överenskommelse, med persiska
vederbörande underhandlades om avslutande jämväl av en vänskapstraktat
mellan Sverige och Persien. Dessa underhandlingar resulterade i
att en dylik traktat jämte tillhörande slutprotokoll den 27 maj 1929 undertecknades,
för Sveriges vidkommande i enlighet med av Kungl. Maj:t den
24 i sistnämnda månad lämnat bemyndigande. Traktaten innehåller dels
en ömsesidig utfästelse örn varaktig fred och vänskap mellan Sverige och
Persien, dels stadganden rörande de diplomatiska och konsulära förbindelserna
ävensom en allmän principförklaring, att handels- och dylika
avtal mellan de båda länderna skola baseras på fullständig likställighet
och ömsesidighet, dels slutligen bestämmelser angående avgörande genom
skiljedom av eventuella tvister rörande tolkningen eller tillämpningen av
överenskommelser, vilka gälla eller komma att gälla mellan Sverige och
Persien. Sistnämnda stadgande avser sålunda jämväl nu förevarande
bosättnings-, handels- och sjöfartsavtal.
Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte i proposition äska riksdagens godkännande av förberörda
Bihang till riksdagens protokoll 1930. 1 sami. H hafi -tg) (
30
Kungl. Maj:ts proposition Nr 59.
bosättnings-, handels- och sjöfartsavtal mellan Sverige och Persien jämte
tillhörande slutprotokoll.»
Vad föredragande departementschefen sålunda hem,
ställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämma, be
hagar
Hans Maj:t Konungen bifalla samt förordnar, att
proposition i ämnet av den lydelse, bilaga vid detta
protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Elin Rydeberg.
17 40. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1930.