Kungl. Mårds proposition Nr 219 (Proposition 1937:219)

Kungl. Mårds proposition Nr 219.

Nr 219.

Kungl. Majds proposition till riksdagen angående anslag till
nybyggnad för de teoretiska institutionerna m. m.
vid karolinska mediko-kirurgiska institutet; given
Stockholms slott den 5 mars 1937.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av
statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts,

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Arthur Engberg.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regeuten i statsrådet
å Stockholms slott den 5 mars 1937.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,

Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Engberg anför härefter:

I årets statsverksproposition har Kungl. Majit under Utgifter för kapitalökning
(bil. 7, punkt 6.) föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition
i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, till nybyggnad för de
teoretiska institutionerna m. m. vid karolinska mediko-kirurgiska institutet
för budgetåret 1937/1938 beräkna ett reservationsanslag av 100,000 kronor.

Jag tillåter mig nu ånyo anmäla förevarande ärende.

Nuvarande förhållanden. Flertalet av de teoretiska institutionerna vid
karolinska institutet, nämligen de anatomiska, histologiska, fysiologiska,
kemiska, farmakologiska, hygieniska, bakteriologiska och rättsmedicinska
institutionerna samt institutionen för speciell patologi, ävensom institutets

Bihang till riksdagens ''protokoll 1037. 1 sami. Nr 219.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 219.

administrations- och bibliotekslokaler äro för närvarande inrymda i byggnaderna
å tomten vid Hantverkaregatan 3 i Stockholm. Institutionen för
allmän patologi däremot disponerar lokaler å Sabbatsbergs sjukhus.

Ä sagda tomt äro nu uppförda fyra byggnader, benämnda stora byggnaden
(eller anatomibyggnaden), mellanbyggnaden, biblioteks- och bostadsbyggnaden
samt lilla byggnaden. I stora byggnaden äro — förutom huvuddelen
av de administrativa lokalerna ävensom panncentralen — inrymda
anatomiska, histologiska, fysiologiska, farmakologiska och hygieniska
institutionerna. Mellanbyggnaden upptages av de patologiska, bakteriologiska
och kemiska institutionerna. Lilla byggnaden innehåller rättsmedicinska
institutionen. Biblioteks- och bostadsbyggnaden innehåller —
förutom utrymmen för bibliotek och vissa tjänstebostäder — även kamrer
arexpeditionen .

Den tidigare behandlingen av nybyggnadsfrågan. I propositionen nr
232/1930 angående uppförande av nytt kliniskt sjukhus i Stockholm m. m.
erinrades, att 1926 års sjukhuskommission karakteriserat de lokala förhållanden,
under vilka karolinska institutet arbetade, såsom synnerligen otillfredsställande.
Genom den avsevärda stegringen under den senaste tioårsperioden
av antalet medicine studerande vid institutet hade en del åtgärder
av mera provisorisk natur ansetts nödvändiga för att avhjälpa bristen på
lämpliga och tillräckligt stora lokaler för institutets verksamhet. Omdömet
örn lokalförhållandena gällde även de teoretiska institutionerna.

Enligt kommissionens mening borde det stora målet vid lösandet av institutets
byggnadsfråga vara att till en enhet sammanföra institutets nu i
stor utsträckning spridda institutioner och kliniker. I enlighet härmed föreslog
kommissionen, att samtliga dessa skulle förläggas till det tomtområde
vid Norrbacka, som genom beslut av 1927 års riksdag ställts till förfogande
för ändamålet. Såväl det kliniska sjukhuset som de teoretiska institutionerna
skulle uppföras av staten och, vad anginge sjukhusklinikerna, i samarbete
med Stockholms stad och län. Då det givetvis skulle vara förenat
med stora kostnader att på en gång låta utföra alla erforderliga byggnadsarbeten,
föreslog kommissionen, att dessa skulle uppdelas i tre etapper. I
den första etappen skulle huvuddelen av det kliniska sjukhuset, som föresloges
skola benämnas karolinska sjukhuset, komma till utförande. Av
karolinska institutets teoretiska institutioner skulle i denna etapp medtagas
allenast en patologisk institution. Den andra byggnadsetappen skulle omfatta
återstående sjukhuskliniker. Den tredje etappen slutligen skulle avse
de teoretiska institutionerna, med undantag av nämnda, i första etappen
ingående patologiska institution, samt de för institutets förvaltning och bibliotek
avsedda lokalerna. Kommissionen framhöll emellertid, att förhållandena
kunde komma att utveckla sig så, att det i en framtid kunde visa sig
lämpligare att låta byggnaderna för sistnämnda inrättningar helt eller del -

Kungl. Maj:ts proposition Nr 219.

vis komma till utförande före de sjukhuskliniker, som skulle uppföras i
andra etappen. Detaljerat förslag hade av kommissionen uppgjorts endast
beträffande de i första etappen ingående*klinikerna och inrättningarna.

Departementschefen anslöt sig i huvudsak till det av kommissionen framlagda
förslaget. Beträffande frågan örn tillgodoseende av byggnadsbehovet
för de teoretiska institutionerna anförde departementschefen, att — ehuru
lokalerna för dessa institutioner vore föråldrade — så vore dock behovet
av nya lokaler för dem icke så trängande som för vissa sjukhuskliniker.
Det kliniska sjukhuset borde därför i överensstämmelse med kommissionens
förslag i första hand komma till utförande.

I en inom riksdagen väckt motion (I: 333) hemställdes bland annat, att
riksdagen, med förklarande att den icke funne sig beredd att nu taga slutgiltig
ställning till det föreliggande förslaget, måtte hos Kungl. Maj:t anhålla,
att de teoretiska institutionernas byggnadsfråga måtte så utredas, att
riksdagen kunde bilda sig en mening såväl örn denna frågas samband med
karolinska sjukhuset som ock om de anslagskrav, vilka under den närmaste
tiden för nämnda institutioner vore att förvänta från karolinska institutet.

I skrivelse nr 386/1930 uttalade riksdagen, att det syntes vara ostridigt,
att karolinska institutet, landets största medicinska undervisningsanstalt,
vore i trängande behov av bättre, rymligare och mera modernt inrättade
och utrustade lokaler för att kunna meddela en fullgod läkarutbildning.
Riksdagen hade icke funnit anledning frångå den tidigare av riksdagen
hävdade ståndpunkten, att förevarande byggnadsfråga borde lösas efter enhetstankens
princip. Riksdagen biträdde därför det föreliggande förslaget
örn de olika avdelningarnas sammanförande till en helhet å det av 1927
års riksdag till förfogande för ändamålet ställda området å Norrbacka.
Beträffande den mot förslaget framförda anmärkningen, att utredning saknades
rörande de teoretiska institutionernas byggnadsbehov och kostnaderna
för beredande åt dem av nya lokaler, anförde riksdagen, att det under hela
den tid, utredningen i ämnet pågått, aldrig varit fråga om annat än att i
första hand tillgodose klinikernas byggnadsbehov. Det läge i sakens natur,
att fullständiga nybyggnader för de teoretiska institutionerna komme att
kräva ganska avsevärda kostnader. Men att redan nu uppgöra beräkningar
för ett byggnadsföretag, som läge så långt i framtiden som detta, torde
vara skäligen meningslöst. Då de, som vid institutet bure ansvaret för den
teoretiska utbildningen, samfällt förordat frågans lösning på föreslaget sätt,
måste det förutsättas, att de också gjort klart för sig, att de teoretiska institutionerna
kunde tills vidare hjälpa sig fram utan omfattande nybyggnader.
Riksdagen kunde därför icke tillmäta berörda invändning någon
större betydelse.

I anledning av Kungl. Majrts i ovanberörda proposition framlagda förslag
anmälde riksdagen i förevarande skrivelse, bland annat, att riksdagen
beslutat, att ett nytt kliniskt sjukhus, benämnt karolinska sjukhuset, samt

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 219.

nya lokaler för karolinska institutets teoretiska institutioner skulle uppföras
å Norrbackaområdet. I samma skrivelse anhöll riksdagen, att Kungl. Majit
täcktes låta verkställa och för 1931 års riksdag framlägga en överarbetning
av föreliggande förslag till byggnader för karolinska sjukhuset, i syfte att
kostnaderna för byggnaderna måtte avsevärt nedbringas.

Förslag i sistnämnda riktning föreläde Kungl. Majit riksdagen i propositionen
nr 132/1931. I propositionen och riksdagens i anledning därav
avgivna skrivelse nr 286 berördes icke frågan om byggnadsbehovet för de
teoretiska institutionerna i annan mån, än att enligt propositionen karolinska
institutets lärarkollegium i ett i ärendet avgivet utlåtande förklarat
sig varmt förorda, att nybyggnaden för de teoretiska institutionerna måtte
ske i omedelbar följd efter de i första byggnadsetappen ingående klinikerna.
I sagda utlåtande anfördes, att med hänsyn till de svåra betingelser, under
vilka de teoretiska institutionerna arbetade, ett alltför långt uppskjutande
av dessas nybyggnadsfråga skulle nödvändiggöra omfattande provisoriska
nybyggnader och förbättringar av de nuvarande lokalerna samt att genom
de förbättringar av serafimerlasarettet, som företagits i avsikt att detsamma
i ännu ett 30-tal år skulle kunna bibehållas såsom undervisningssjukhus,
större möjligheter torde hava beretts att vidtaga åtgärder för uppförande
av nya lokaler för de teoretiska institutionerna på ett tidigare stadium än
från början antagits.

Av propositionen och riksdagsskrivelsen framgick, att totalkostnaden för
första etappens byggnader skulle, frånsett utrustningskostnaderna, uppgå
till 21,400,000 kronor, varav statens andel skulle utgöra i runt tal 11,900,000
kronor.

Statens organisationsnämnd anförde i sitt den 25 oktober 1932 avlåtna
betänkande med plan för statens byggnadsverksamhet under närmast kommande
tioårsperiod, att nämnden med hänsyn till det samband, som ägde
rum mellan frågan örn tillfälliga utvidgningar av det nuvarande karolinska
institutet och frågan om ordningen för bebyggelsen å Norrbackaområdet,
ansett sig icke böra ingå på en närmare prövning av dessa spörsmål.

Anordnande av allmän arkitekttävling. I skrivelse den 22 mars 1934
erinrade lärarkollegiet vid karolinska institutet örn det ohållbara nödläge,
i vilket här ifrågavarande institutioner sedan lång tid befunne sig, samt
anhöll, att byggnadsstyrelsen måtte anmodas att verkställa utredning, innefattande
preliminära ritningar och kostnadsförslag, rörande dels nybyggnader
för institutet å Norrbackaområdet, dels ock tillbyggnad till institutets
nuvarande lokaler vid Hantverkaregatan för beredande av ökade laboratorieutrymmen.
Framställningen åtföljdes av en utredning i ämnet av en
av kollegiet för ändamålet tillsatt kommitté ävensom av yttranden från
vederbörande institutionsföreståndare rörande utrymmesbehovet vid de
olika institutionerna, för den händelse tillbyggnad kunde ske på den nuvarande
tomten.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 219. 5

I sistberörda utredning anfördes bland annat, att de nuvarande institutionsföreståndarna
icke deltagit i de tidigare faserna av utredningen av
frågan om uppförande av byggnader för karolinska, sjukhuset samt att
bristerna i institutets lokalutrymmen vore så väsentliga, att de, redan då
nyssnämnda utredning påbörjades, borde hava föranlett ett upptagande av
nybyggnader för laboratorierna i första etappen av utbyggnadsprogrammet
för karolinska sjukhuset. Båda de föreslagna utredningsalternativen, å^ ena
sidan nybyggnad å Norrbackaområdet och å andra sidan tillbyggnad a institutets
nuvarande tomt, syntes vara förenliga med enhetstankens förverkligande,
då ju serafimerlasarettets verksamhet komme att fortsätta under en
lång tid.

Lärarkollegiets framställning tillstyrktes av kanslern för rikets universitet
i utlåtande av den 27 april 1934.

Sedan Kungl. Majit den 18 maj 1934 fattat beslut i överensstämmelse
med lärarkollegiets berörda framställning, avgav byggnadsstyrelsen med
skrivelse den 18 oktober 1934 preliminär utredning rörande förevarande
byggnadsfråga. I denna skrivelse anfördes, att styrelsen i samråd med
representanter för lärarkollegiet utarbetat tre alternativa förslag i ämnet
(A, B och C). Härvid hade styrelsen räknat med de för de olika institutionerna
begärda golvytorna. Alternativ A innebar, att lokalbehovet skulle
tillgodoses på institutets nuvarande tomt. Alternativ B avsåg nybyggnader
å Norrbackaområdet. Alternativ C slutligen gick ut pa att vissa delar
av institutionerna skulle kvarligga å den nuvarande tomten, andra åter
förflyttas till Norrbackaområdet. Enligt ett byggnadsstyrelsens skrivelse
bilagt utlåtande hade karolinska institutets lärarkollegium yttrat, att alternativ
A innebure den s. k. enhetstankens ställande på en avlägsen och
oviss framtid, med mångåriga och stora olägenheter för institutets verksamhet
såsom helhet betraktad. Alternativ C syntes kollegiet vara antagligt
endast såsom en någorlunda snart ernåelig etapp på vägen mot förslaget
B. Kollegiet ville förorda alternativ B såsom varande det ojämförligt
bästa. Med anledning härav hemställde byggnadsstyrelsen, att Kungl.
Majit täcktes föreslå 1935 års riksdag att anvisa anslag för fullföljande av
utredningen örn och vidtagande av förberedande arbeten för nybyggnader
för karolinska institutets ifrågavarande institutioner.

Universitetsberedningen avgav utlåtande i ärendet den 24 januari 1935
samt anförde därvid inledningsvis, att beredningen fått ett starkt intryck
av att de flesta institutionerna vid karolinska institutet vore i trängande
behov av större och modernare lokaler. Med hänsyn till ifrågavarande
byggnaders ålder och beskaffenhet syntes det vara förenat med betydande
kostnader att sätta dem i sådant skick, att de bleve fullt tjänliga som lokaler
för modernt laboratoriearbete. Vid sådant förhållande och då beredningen
hyste den uppfattningen, att det för läkarutbildningen och den medicinska
forskningen skulle vara en stor fördel, örn de teoretiska institutionerna
snarast möjligt förflyttades till Norrbackaområdet, hade beredningen

Kungl. Maj:ts proposition Nr 219.

ansett, att man borde i första hand undersöka, huruvida de i alternativ B
i byggnadsstyrelsens förslag beräknade utrymmena kunde bliva föremål för
en sådan reducering, att det bleve ekonomiskt möjligt att i ett sammanhang
realisera önskemålet om nybyggnad på Norrbackaområdet för de flesta av
nämnda institutioner.

I syfte att bereda vederbörande institutionsföreståndare och lärarkollegiet
tillfälle att yttra sig rörande möjligheten av att genomföra en dylik reducering
hade beredningen till lärarkollegiet avlåtit en skrivelse, i vilken uttalats,
att man vid en undersökning av institutets utrymmesbeliov syntes böra
utgå från följande förutsättningar, nämligen dels att lokalerna skulle vara
fullt tillräckliga för de aktuella behoven och dessutom erbjuda vissa reservutrymmen
för sådana behov, som under ett begränsat antal år framåt kunde
tänkas uppkomma på grund av vetenskapens så att säga normala utveckling,
dels att byggnadskomplexets planläggning medgåve, att i framtiden
uppkommande, ej nu beräkneliga behov av ökat utrymme kunde tillgodoses
genom till- och påbyggnader, dels att institutionen för speciell patologi
komrne att få sin lokalfråga ordnad redan under första byggnadsetappen i
samband med uppförandet av klinikbyggnaderna, dels att institutionen för
allmän patologi för närvarande hade lokaler åt sig upplåtna vid Sabbatsbergs
sjukhus samt att, därest denna anordning ansåges från undervisningens
och forskningens synpunkt tillfredsställande och kunde antagas bliva
under närmaste framtiden bestående, frågan örn nybyggnad för denna institution
icke syntes vara aktuell, dels ock att spörsmålet om lokaler för den
bakteriologiska institutionen sannolikt komme att få sin lösning i annat
sammanhang. Vidare hade i skrivelsen anförts, att det inom beredningen
ifrågasatts dels att de utrymmen, som behövde genom nybyggnader å Norrbackaområdet
anskaffas åt de teoretiska institutionerna, skulle — med beaktande
av nyssnämnda synpunkter och förutsättningar — för närvarande
kunna begränsas till en nyttig golvyta av omkring 9,300 kvadratmeter, dels
ock att jämväl de utrymmen, som i alternativ B beräknats för de administrativa
organen och till en viss grad även för bibliotekets lokaler, skulle
kunna bliva föremål för reducering. Tillika hade i skrivelsen meddelats,
att frågan om anordnande av särskilda festivitetslokaler enligt beredningens
mening borde ställas på framtiden.

Av lärarkollegiets svarsskrivelse hade framgått, att den ifrågasatta reduceringen
av utrymmena syntes vara möjlig att genomföra.

Med iakttagande av ifrågavarande reducering av utrymmesbehovet skulle
storleken av de för närvarande erforderliga byggnaderna å Norrbackaområdet—
således med bortseende från den bakteriologiska och de båda patologiska
institutionerna — knappast behöva beräknas högre än till hälften av
det nyttiga golvutrymme, varmed byggnadsstyrelsen, jämlikt det från institutet
överlämnade byggnadsprogrammet, räknat i alternativ B, d. v. s. till
omkring 12,400 kvadratmeter i stället för 24,810 kvadratmeter. Totalkostnaden
för nybyggnaden syntes i så fall kunna begränsas till omkring
4,565,000 kronor (inklusive planeringsarbeten och vägar). Då byggnadsstyrelsen
preliminärt beräknat värdet å institutets nuvarande tomt till 3,725,000
kronor, borde det således — även örn den totala byggnadskostnaden skulle
något överstiga nämnda belopp och även om man toge hänsyn till de jämförelsevis
betydande belopp, som kunde erfordras för inredning och apparat -

Kungl. Majda proposition Nr 219.

utrustning — vara möjligt att nied ett i förhållande till de stora fördelar,
som stöde att vinna, ganska måttligt statsanslag på bär ifrågavarande väg
komma fram till en fullt godtagbar lösning av institutets lokalfråga.

Beredningen ansåge därför, att den fortsatta utredningen i ämnet borde
inriktas på en med ledning av ovan angivna reducerade byggnadsprogram
planerad nybyggnad å Norrbackaområdet.

Beredningen meddelade i utlåtande även, att beredningen övervägt, huruvida
man genom ett utvidgat samarbete mellan de särskilda medicinska
lärosätena skulle kunna ytterligare inskränka byggnadsprogrammet. Därvid
hade emellertid beredningen kommit till den uppfattningen, att det
vid motsvarande institutioner i Uppsala och Lund endast i enstaka fall förefunnes
ett visst reservutrymme utöver det nuvarande behovet. För övrigt
ansåge beredningen, att studiegången för den nuvarande medicine kandidatexamen
kunde rationellt ordnas endast under förutsättning, att flertalet
av de studerande fullföljde studierna frana till sagda examen vid ett och
samma lärosäte. Lokalbehovet för de teoretiska institutionerna vid karolinska
institutet syntes därför böra beräknas oberoende av beskaffenheten av
motsvarande institutioner i Uppsala och Lund. Slutligen ville beredningen
upplysa, att beredningen, då inom densamma ifrågasatts omförmälda reducering
av byggnadsprogrammet, räknat med att institutet skulle i viss utsträckning
tillhandahålla lokaler för utbildningen av tandläkare och sjukgymnaster.
Härvid hade beredningen givetvis endast kunnat taga hänsyn
till tandläkarinstitutets och gymnastiska centralinstitutets nuvarande behov
av undervisningslokaler.

Beredningen hemställde bland annat, att Kungl. Majit ville vidtaga åtgärder
för utredning av frågan om avyttrande av institutets tomt vid
Hantverkaregatan.

I skrivelse den 23 januari 1935 hemställde direktionen över gymnastiska
centralinstitutet, att vid utarbetandet av planerna för de för karolinska institutet
avsedda nybyggnaderna måtte tillses, att nödigt utrymme bereddes
för undervisning av centralinstitutets elever. Vidare hemställde direktionen
— under erinran örn att tidigare framhävts nödvändigheten av att lärartjänsten
i fysiologi vid centralinstitutet måtte framdeles utvecklas till en
professur i rörelsefysiologi med ett därtill hörande laboratorium — att
möjligheten att till karolinska institutets fysiologiska inrättning framdeles
ansluta ett rörelsefysiologiskt laboratorium måtte hållas öppen.

Sedan Kungl. Majit den 30 mars 1935 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att
verkställa utredning och uppgöra program för anordnande av en allmän
pristävling för svenska arkitekter rörande nybyggnad för karolinska institutets
teoretiska institutioner i huvudsaklig enlighet med vad universitetsberedningen
förordat i sitt ovanberörda utlåtande, överlämnade byggnadsstyrelsen
med skrivelse den 24 oktober 1935 ifrågavarande utredning och
program.

T nämnda skrivelse har styrelsen meddelat, att styrelsen vid utarbetandet
av tävlingsprogrammet utgått från att huvudvikten lage vid den totala
nodminskningen av utrymmet till 12,400 kvadratmeter samt att styrelsen

Kungl. Maj:ts proposition Nr 219.

ansett sig oförhindrad att inom denna ram vidtaga de jämkningar i fråga
örn utrymmets fördelning på de olika institutionerna, som kunnat föranledas
av det föreliggande behovet. Då en så avsevärd beskärning av de ursprungligen
framställda önskemålen rörande lokalernas storlek skulle vidtagas
hade det givetvis varit angeläget, att vid programmets utarbetande
med största noggrannhet avväga, huru det till buds stående utrymmet
skulle lämpligast avvägas, så att de med reduceringen följande olägenheterna
skulle bliva så litet kännbara som möjligt. Härvid hade det visat sig
erforderligt att för varje särskild institution i samråd med vederbörande
föreståndare uppgöra noggranna utredningsskisser. Dessa skisser, vilka bilades
skrivelsen, hade av vederbörande föreståndare genom påteckning godkänts
som underlag för tävlingsprogrammet. Härigenom torde få anses fastslaget,
att inom det nu avsedda utrymmet fullt användbara institutionslokaler
kunde erhållas. I fråga om lokalerna för bibliotek och administration
hade liknande godkännande lämnats av institutets biblioteksnämnd
och förvaltningsnämnd. Berörda skisser hade legat till grund för utarbetandet
av tävlingsprogrammet. Därvid hade iakttagits de av universitetsberedningen
framställda kraven på att planläggningen av byggnadskomplexet
skulle medgiva, att i framtiden uppkommande, ej nu beräkneliga behov
av ökat utrymme skulle kunna tillgodoses genom till- och påbyggnader.

Styrelsen hade vid utredningen ifrågasatt, om icke två eller flera institutioner
skulle kunna hava gemensam föreläsningssal. Samtliga institutionsföreståndare
hade emellertid med stor skärpa framhållit, att en sådan
anordning, ej minst med hänsyn till att icke endast medicine studerande
utan även eleverna vid gymnastiska centralinstitutet och tandläkarinstitutet
åtnjöte undervisning vid karolinska institutet, skulle medföra synnerliga
olägenheter och svårigheter i fråga om undervisningens planmässiga
bedrivande. Dessutom skulle ett sådant gemensamt utnyttjande av föreläsningssalar
med nödvändighet förutsätta, att omfånget av de s. k. förberedelserummen
mäste väsentligt ökas för varje särskild institution. Anordningen
skulle medföra en mer komplicerad och därför fördyrande planlösning.
Den eventuella besparingen skulle således sannolikt ej bliva av sådan
omfattning, att den uppvägde de framhållna olägenheterna. Med hänsyn
härtill hade styrelsen ej funnit sig kunna förorda en sådan anordning.

Sedan tävlingsprogrammet jämte skisserna demonstrerats för lärarkollegiet,
hade detta i ett vid byggnadsstyrelsens skrivelse fogat utlåtande förklarat
sig ej hava något att däremot erinra.

Vad beträffade kostnaderna för byggnadsföretaget, ville styrelsen framhålla,
att fullt så stor kostnadsminskning, som universitetsberedningen förväntat,
icke kunde erhållas. På grundval av den nu verkställda utredningen
hade styrelsen beräknat, att kostnaderna för byggnaderna borde kunna hållas
inom ramen av omkring 5,000,000 kronor. Kostnaderna för planeringsarbetena
bleve givetvis så beroende av den förläggning av byggnaderna,
som befunnes lämplig, att några beräkningar härutinnan ej nu kunde göras.
Ett högre belopp än det tidigare beräknade 300,000 kronor, torde emellertid
ej behöva ifrågasättas.

Byggnadsstyrelsen hemställde bland annat, att Kungl. Majit måtte dels
uppdraga åt styrelsen att på grundval av det av styrelsen framlagda programmet
anordna en allmän tävlan för svenska arkitekter rörande nybyggnad
för ifrågavarande institutioner, dels ock för ändamålet ställa ett
belopp av 40,000 kronor till styrelsens förfogande.

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 210.

Vid min anmälan av frågan under punkten 85 i 1936 års åttonde huvudtitel
anförde jag för egen del bland annat följande:

Av den lämnade redogörelsen framginge, att frågan om beredande av
förbättrade lokaler åt de teoretiska institutionerna vid karolinska institutet
länge stått på dagordningen. Dessa lokaler utdömdes av 1930 års sjukhuskommission
såsom synnerligen otillfredsställande, och universitetsberedningen
har i sitt ovannämnda, den 24 januari 1935 avgivna utlåtande sagt
sig hava fått ett starkt intryck av att flertalet institutioner vid ifrågavarande
undervisningsanstalt vore i trängande behov av större och modernare
lokaler. Riksdagen hade vid åtskilliga tillfällen givit uttryck åt samma
uppfattning. 1926 års riksdag uttalade sig för en skyndsam utredning
örn nya lokaler och 1930 års riksdag framhöll såsom ostridigt, att karolinska
institutet vore i trängande behov av bättre, rymligare och mera modernt
inrättade och utrustade lokaler för att kunna meddela en fullgod
läkarutbildning.

Jag ville för egen del ansluta mig till nämnda, enhälligt hävdade uppfattning
och betona, att de nuvarande byggnaderna för de teoretiska institutionerna,
vilka byggnader uppfördes för närmare 70 år sedan, icke beredde
nöjaktiga yttre förutsättningar för läkarutbildningen och för den
vetenskapliga forskningen vid vårt lands största medicinska läroanstalt.
Det framstode som en angelägenhet av vikt, att statsmakterna sörjde för
att denna sedan lång tid tillbaka aktuella fråga så snart som möjligt erhölle
en tillfredsställande lösning.

När frågan om uppförande av ett nytt kliniskt sjukhus i Stockholm
m. m. förelegat till avgörande vid 1930 års riksdag, hade Kungl. Majit och
riksdagen varit överens örn önskvärdheten av att sammanföra karolinska
institutets nu i stor utsträckning spridda institutioner och kliniker till en
plats, och för detta ändamål hade det ovannämnda Norrbackaområdet
ställts till förfogande. Varken vederbörande departementschef eller riksdagen
hade funnit sig kunna slutgiltigt taga ståndpunkt till frågan örn vilka
institutioner och kliniker, karolinska institutet vid full utbyggnad skulle
omfatta. Med hänsyn till den betydande ekonomiska räckvidden hos ett
dylikt byggnadsprojekt hade det emellertid befunnits nödvändigt att uppdela
de ifrågasatta nybyggnaderna på etapper. Till första byggnadsetappen,
vars genomförande nu vore i full gång och som, enligt vad jag inhämtat,
torde vara avslutad under år 1939, hänfördes de institutioner och kliniker,
vilkas behov av nya lokaler ansetts böra i första hand tillgodoses. Härvid
komme sjukhusklinikerna i främsta rummet. Till första byggnadsetappen
hänfördes därför vissa av dessa kliniker och för klinikerna gemensamma
inrättningar samt en av institutets teoretiska institutioner, nämligen en
patologisk institution. Däremot hade varken Kungl. Majit eller riksdagen
tagit ställning till frågan örn vilka byggnader, som skulle upptagas i nästföljande
byggnadsetapper.

Frågan om beredande av nya lokaler åt de teoretiska institutionerna torde
alltså kunna företagas till behandling, utan att det tidigare planerade byggnadsprogrammet
tede intrång. Med hänsyn härtill och till vad ovan anförts
örn det trängande behovet av nya lokaler för nämnda institutioner, funné
jag mig böra nu framlägga forshag om vidtagande av förberedande åtgärder
för ett definitivt ordnande av lokalfrågan för de teoretiska institutionerna
samt för karolinska institutets bibliotek och administrativa organ.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 219.

Anmärkas finge emellertid, att ett beslut i den riktning, jag förordade, icke
vöre för Kungl. Majit och riksdagen bindande i fråga örn tidpunkten för
byggnadsarbetenas igångsättande.

Vid valet mellan de tre föreliggande alternativa förslagen borde uppmärksammas,
att under hela den tidigare utredningen av denna fråga från alla
hall — bland annat i rån karolinska institut et, vederbörande sakkunnigkommissioner
och departementschefer samt riksdagen — med styrka hävdats,
att målet vid byggnadsplanernas realiserande borde vara, att alla de
institutioner, teoretiska och praktiska, av vilka institutet för sin verksamhet
vore i behov, sammanfördes till ett helt såsom en enda sammanhängande
anläggning. Både alternativ A och alternativ C skulle innebära en
lösning i strid med nämnda princip. Ett bifall till dessa förslag skulle medföra,
att karolinska institutets kliniker och teoretiska institutioner skulle
bliva fördelade på åtminstone tre å fyra olika platser, varigenom undervisningen
och forskningsarbetet skulle i hög grad försvåras och krav säkerligen
inom kort tid resas på ett fullföljande av tanken om berörda inrättningars
samlande på ett ställe. En lösning efter någon av nyssnämnda riktlinjer
skulle under alla förhållanden få provisorisk karaktär. Även om det skulle
visa sig möjligt att rätt väsentligt reducera de beräknade kostnaderna för
nyssnämnda alternativ, skulle dessa byggn adsprogram i det långa loppet
bliva dyrare än alternativ B utan att medföra några av de fördelar, som
icke sistnämnda alternativ skulle erbjuda, men väl väsentliga olägenheter
för den medicinska undervisningen och forskningen. Åled hänsyn härtill
hade jag icke funnit det med statens intressen mest förenligt att förorda
en lösning efter alternativ A eller C, och Kungl. Alajit hade också i överensstämmelse
med denna uppfattning genom omförmälda beslut av den 30
mars 1935 anbefallt en utredning efter de riktlinjer, som innehölles i alternativ
B. Den av byggnadsstyrelsen i detta hänseende verkställda utredningen
hade bekräftat uppfattningen örn att det skulle vara möjligt att på
denna väg komma fram till en lösning, som byggde på enhetstankens princip
och som samtidigt läte sig genomföra utan alltför stora kostnader för
statsverket. Jag ansåge mig därför böra förorda, att detta alternativ kades
till grund för de fortsatta övervägandena av förevarande byggnadsfråga.

Den senaste utformningen av det byggn adsprogram, som alternativ B
representerade, hade framkommit som resultatet av en avsevärd beskärning
av de från institutionsföreståndarna framförda önskemålen i fråga örn
utrymmesbeliovet för vederbörande institutioner. Ahd utarbetandet av
nämnda förslag hade emellertid byggnadsstyrelsen stått i nära kontakt med
vederbörande institutionsföreståndare, och dessa liksom även institutets
lärarkollegium hade gillat de föreliggande preliminära ritningarna. Jag förutsatte,
att vederbörande vid institutet noga prövat denna fråga och kunde
svara för att de planerade lokalerna, såsom universitetsberedningen uttryckt
saken, bleve fullt tillräckliga för de aktuella behoven och dessutom
erbjöde vissa reservutrymmen för sådana behov, som under ett begränsat
antal år framåt kunde tänkas uppkomma på grund av vetenskapens så att
säga normala utveckling. Det av byggnadsstyrelsen uppgjorda byggnadsprogrammet
byggde på att så vöre fallet och hade vidare utformats med
tanke på att i framtiden uppkommande, ej nu beräkneliga behov av ökat
utrymme kunde tillgodoses genom till- och påbyggnader. Vidare förutsatte
detta program, att institutionerna för speciell och allmän patologi samt för
bakteriolog! ej skalle beredas nya lokaler i detta sammanhang samt att

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 219.

frågan om anordnande av särskilda festivitetslokaler skulle ställas på framtiden,
ävensom att erforderliga lokaler ställdes till förfogande för den vid
karolinska institutet nu meddelade undervisningen i vissa ämnen åt eleverna
vid tandläkarinstitutet och gymnastiska centralinstitutet. Enligt min
mening kunde ifrågavarande byggnadsprogram tjäna som underlag för den
blivande utformningen av byggnadsföretaget. Jag saknade anledning att
för det dåvarande ingå på den av direktionen över gymnastiska centralinstitutet
berörda frågan örn anknytning till karolinska institutets fysiologiska
inrättning av ett rörelsefysiologiskt laboratorium.

Med hänsyn till omfattningen av ifrågavarande byggnadsföretag torde
det vara lämpligt att låta det definitiva ställningstagandet till detsamma
föregås av en allmän tävling för svenska arkitekter. På detta sätt syntes
det möjligt att för en kostnad, som vore relativt obetydlig i jämförelse med
totalkostnaderna för byggnadsföretaget, få till stånd en allsidig och omfattande
prövning av möjligheterna att på ett ändamålsenligt sätt anordna
de nya lokalerna för karolinska institutet. Därest riksdagen anvisade erforderliga
anslagsmedel för ändamålet, torde Kungl. Majit sedermera böra
uppdraga åt byggnadsstyrelsen att anordna en sådan tävling.

Såsom ovan nämnts, bleve karolinska institutets nuvarande tomt vid
Hantverkaregatan disponibel för annat ändamål, om institutets lokaler
överflyttades till Norrbackaområdet. Till frågan örn lämpligaste dispositionen
av berörda tomtområde torde emellertid statsmakterna på detta förberedande
stadium icke behöva taga ställning.

Riksdagen, som lämnade vad av mig sålunda anförts utan erinran, anvisade
för budgetåret 1936/1937 ett reservationsanslag av 40,000 kronor
till allmän arkitekttävling rörande nybyggnad för de teoretiska institutionerna
m. m. vid karolinska institutet.

Genom beslut den 15 maj 1936 föreskrev Kungl. Majit, att byggnadsstyrelsen
skulle snarast möjligt anordna en allmän pristävling för svenska
arkitekter i fråga örn förslagsritningar till omförmälda nybyggnad och att
tävlingsförslagen skulle bedömas av en särskild prisnämnd, bestående av
sju av chefen för ecklesiastikdepartementet utsedda ledamöter. Av ledamöterna
skulle två utses på förslag av byggnadsstyrelsen och två på förslag
av karolinska institutets lärarkollegium. Av de återstående ledamöterna
skulle en utses på förslag, som svenska arkitektföreningen ägde avgiva,
och en på förslag, som tekniska samfundets i Göteborg avdelning för
husbyggnadskonst och arkitektföreningen för södra Sverige ägde att gemensamt
avgiva. Till grund för tävlingen skulle läggas det av byggnadsstyrelsen
med skrivelse den 24 oktober 1935 till Kungl. Majit överlämnade
tävlingsprogrammet. Dock skulle styrelsen äga att i samråd med prisnämnden
vidtaga sådana smärre ändringar i programmet, som kunde befinnas
önskvärda och ej inverkade på omfattningen av eller kostnaden för det tillämnade
byggnadsföretaget.

Till ledamöter i prisnämnden utsågs professorn E. G. Asplund, arkitekten
N. E. Eriksson, professorn G. P. E. Häggqvist, professorn G. Liljestrand,
t. f. statssekreteraren N. T. Löwbeer, dåvarande generaldirektören I. J.

Kungl. Maj:ts proposition Nr £19.

Tengbom samt dåvarande assistenten hos byggnadsstyrelsen, numera intendenten
Å. E. Tengelin. Åt Tengbom uppdrogs att tillika vara nämndens
ordförande.

Nu föreliggande förslag. I skrivelse den 23 februari 1937 har byggnadsstyrelsen
meddelat, att vid tävlingstidens utgång till styrelsen inkommit
femton tävlingsförslag, vilka överlämnats till den ovannämnda prisnämnden,
och att prisnämnden i utlåtande den 1 februari 1937 anfört, att
alla förslagen befunnits uppfylla det av byggnadsstyrelsen framlagda tävlingsprogrammets
bestämmelser och alltså av nämnden upptagits till bedömning,
varförutom nämnden i utlåtandet närmare redogjort för tävlingsresultatet.

Av byggnadsstyrelsens utlåtande inhämtas i övrigt följande:

Nämnden hade funnit, att fyra förslag, nämligen de som försetts med följande
motton: »Per Haps», »Säker Grund», »Organ» och »El Hakim», borde
sättas före de övriga förslagen. Nämnden hade därför låtit särskilt kostnadsberäkna
dessa förslag. Vid dessa kostnadsberäkningar — vilka endast
avsågo institutionsbyggnaderna samt administrations- och biblioteksbyggnaderna
och vid vilka tillämpats de priser, som legat till grund för den av
byggnadsstyrelsen år 1935 verkställda kostnadsberäkningen — hade befunnits
att kostnaderna för dessa fyra förslag uppginge till följande belopp,
nämligen för »El Hakim» till 4,980,000 kronor, för »Organ» till 5,070,000
kronor, för »Per Haps» till 5,380,000 kronor samt för »Säker Grund» till

5,550,000 kronor. För jämförelse med dessa enligt paviljongsystem utformade
förslag hade nämnden även låtit kostnadsberäkna ett med »Samarbete»
betecknat förslag, vilket avsåge en för alla institutioner gemensam
blockbyggnad. Byggnadskostnaderna för sistnämnda förslag hade av nämnden
beräknats till 4,950,000 kronor, ehuru för den här avsedda byggnaden
beräknats ett lägre å-pris än för de i förstnämnda fyra förslag avsedda byggnaderna.
Beträffande förslaget »Samarbete» hade nämnden framhållit, att
i fråga örn planering och ledningsdragning vissa möjligheter till beskärning
erbjöde sig, men att denna beskärning mer än väl torde uppvägas av de
ökade kostnader, som förslaget komme att föranleda vid tillgodoseende
av framtida utvidgningsbehov i förhållande till förslag med paviljongsystem.

Byggnadsstyrelsen ville i detta sammanhang understryka vad prisnämnden
sålunda anfört samt framhålla, att förutsättningen för genomförandet
av de avsevärda beskärningar av det ursprungliga, av lärarkollegiet framlagda
programmet, som det av universitetsberedningen och byggnadsstyrelsen
framlagda programmet innebure, vore att varje institutions lokalfråga
skulle ordnas så att erforderliga tillbyggnader utan alltför stora kostnader
och avbrott i arbetet inom institutionerna skulle kunna genomföras.
På grund härav ville även byggnadsstyrelsen för sin del avstyrka, att de
olika institutionerna sammanfördes i ett sammanhängande byggnadsblock.

Av de inlämnade förslagen hade prisnämnden funnit, att det med motto
»Per Haps» betecknade förslaget såväl med hänsyn till byggnadernas förläggning
som även deras planlösning samt arkitektoniska utformning vore
samtliga andra förslag överlägset. Nämnden hade förklarat, att ehuru byggnadskostnaderna
(för institutionsbyggnaderna samt administrations- och
biblioteksbyggnaden) i detta fall vore något högre, än vad programmet
angåve, nämnden icke tvekat att sätta detta förslag främst på grund av

Kungl. Maj:ts proposition Nr 219.

dess höga kvalitet och med särskilt beaktande av att förslaget vore av den
beskaffenhet, att kostnaden vid ett närmare utarbetande av förslaget syntes
icke oväsentligt kunna nedbringas. I anslutning härtill hade nämnden
tilldelat det med motto »Per Haps» betecknade förslaget första pris.

Det sålunda med första pris belönade förslaget, vilket befunnits vara
upprättat av arkitekten Ture Ryberg, omfattade 25 ritningar, utgörande
planer, skärningar och fasader i skala 1: 200 samt två perspektiv, en stadsplanekarta
i skala 1:4000, en situationsplan i skala 1:1000 samt en beskrivning.

Beträffande förslagets utformning har byggnadsstyrelsen lämnat nedanstående
summariska redogörelse, i samband varmed styrelsen till en början
närmare angivit det område, som är reserverat för här ifrågakomna byggnadsföretag.

Nämnda område vore beläget på det s. k. Norrbackaområdets sydvästra
del och begränsades i sydost av statens järnvägars område invid norra stationen,
i sydväst och nordväst av en ny väg, som skulle ersätta den gamla
vägen förbi Stora kontoret och Tomteboda blindinstitut, och i nordost av
Torsgatans tilltänkta förlängning.

Enligt det med första pris belönade tävlingsförslaget hade institutionsbyggnaderna,
av vilka var och en i överensstämmelse med det framlagda
programmet och de utredningsskisser, som vore bilagda detta, rymde endast
en institution, samlats till en inom den norra delen av området belägen höjdplatå
på ömse sidor örn en föreslagen, i nordvästlig riktning gående huvudväg
inom denna del av området. Öster om dessa byggnader på ett avstånd
av omkring 80 meter hade administrations- och biblioteksbvggnaden förlagts
och komme i framtiden, när en ifrågasatt solennitetsbyggnad uppförts,
att tillsammans med denna bilda begränsning mot nordost och norr av en
samlande gård, som öppnade sig mot sydväst. Från denna gård ledde vinkelrätt
en huvudväg, som förde direkt till den väg, som ginge från Rörstrandsgatan
förbi Stora kontoret. Omkring 80 meter sydost om administrationsbyggnadens
sydliga gavel hade förlagts tre sammankopplade längor
med portvaktsbostad och vaktmästarbostäder samt en friliggande bostadsbyggnad
för amanuenser. Vid den östra gaveln av de för vaktmästarbostäder
avsedda byggnadslängorna intill Torsgatans förlängning hade förlagts
huvudentrén till området, vilken komme att bevakas från den vid entrén
belägna portvaktsbostaden. Intill den tidpunkt, då Torsgatan bleve utlagd,
skulle anordnas en provisorisk förbindelse till huvudentrén från en
norr om järnvägsområdet befintlig mindre gata. Från huvudentrén ledde
en väg upp till planen framför administrationsbyggnaden och en annan
sydväst om institutionsbyggnaderna till områdets sydvästra del, vars höjdplatå
vore reserverad för framtida byggnader för studentkåren med intillliggande
friluftsområden för sport och rekreation. Den förstnämnda av
dessa två vägar ledde förbi en gammal mangårdsbyggnad, det s. k. »Stenbrottet»
med omgivande trädgård, avsedd att utnyttjas till lunchlokal för
institutet.

Väster om huvudvägen mellan institutionsbyggnaderna hade, räknat från
söder till norr, förlagts följande institutioner, nämligen den kemiska, den
farmakologiska, den hygieniska och den rättsmedicinska institutionen. Öster
örn samma väg vore, räknat från söder till norr, förlagda institutionerna för

Kungl. Maj:ts proposition Nr 219.

fysiologi, histologi och anatomi. Enligt den sålunda föreslagna placeringen
hade de institutioner, som samarbetade, förlagts bredvid varandra. Institutionsbyggnadernas
huvudentréer stöde i direkt förbindelse med nu nämnda
huvudväg, och deras souterrängvåningar kunde nås från väg inom området
eller området angränsande gata.

Beträffande institutionsbyggnadernas utformning hade denna av förslagsställaren
lösts på ett såväl för institutionernas inre arbete som med
hänsyn till framtida utbyggnader synnerligen lyckligt sätt. Sålunda hade
i regel undervisningsavdelningen inom varje institutionsbyggnad förlagts
till en envåningslänga och administrations- och forskaravdelningarna till
en från undervisningsavdelningen skild länga örn två våningar med administrationsavdelningen
i bottenvåningen och forskaravdelningen i våningen
1 trappa upp. Härigenom kunde de olika avdelningarnas lokaler tillbyggas
och påbyggas oberoende av varandra och så att sammanhängande lokalgrupper
kunde erhållas. Den av förslagsställaren i hans beskrivning till
tävlingsförslaget förordade vridningen av byggnaderna i mera rak nordsydlig
riktning än vad som angivits i förslaget borde i samband med förslagets
vidare utarbetande undersökas för eventuellt nedbringande av kostnaderna,
vilka enligt vad författaren själv framhållit kommit att överstiga
de styrelsens vid programmets framläggande beräknade kostnaderna till
följd av den i förslaget använda typen för planläggning av institut Jonsby
ggnaderna.

De i förslaget angivna byggnadsmaterialen vore de för byggnader av här
avsedd art i regel förekommande.

Prisnämnden har beträffande ifrågavarande förslag i sitt utlåtande gjort
följande närmare uttalande:

Situationsplanen vore mycket tilltalande utformad och anläggningens
allmänna karaktär lyckligt träffad. Placeringen utmärktes såväl av reda
och klarhet som av mjuk anpassning efter terrängen. Huvudentrén hade
fått en vacker och samtidigt praktisk lösning. Byggnadernas inbördes läge
säkerställde erforderliga utbyggnadsmöjligheter utan att avstånden, sammanhörande
institutioner emellan, bleve så stora att behörigt samarbete
försvårades. De särskilda byggnadernas planer vore självständigt studerade
och såsom allmänt omdöme kunde sägas, att de erhållit en mycket
god utformning utom beträffande entréerna till hörsalarna. Fasadutbildningen
vore skickligt gjord och noggrant studerad, dock måste den egendomliga
utkragningen å histologiska och anatomiska institutionernas hörsalar
betecknas såsom omotiverad.

Byggnadsstyrelsen, som jämväl ansåge det av prisnämnden med första
pris belönade förslaget vara övriga ingivna förslag överlägset, biträdde vad
nämnden sålunda anfört rörande förslaget och funne detta lämpligen böra
läggas till grund för genomförandet av ifrågavarande byggnadsföretag. Vad
beträffade de av nämnden framhållna bristerna med avseende å anordnandet
av entréerna till hörsalarna samt den yttre utformningen av histologiska
och anatomiska institutionernas hörsalar, hade byggnadsstyrelsen låtit
undersöka möjligheterna för dessa bristers avhjälpande. Styrelsen hade
därvid funnit, att detta kunde ske utan ökning av kostnaderna.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 219. 15

Beträffande kostnaderna för byggnadsföretaget har byggnadsstyrelsen
yttrat följande:

Såsom ovan framhållits, hade prisnämnden beräknat kostnaderna för
genomförandet av det med första pris belönade tävlingsförslaget, i vad det
avsåge institutionsbyggnaderna samt administrations- och biblioteksbyggnaden,
till 5,380,000 kronor, varvid räknats med samma priser, som läge
till grund för den av byggnadsstyrelsen i samband med tävlingsprogrammets
upprättande år 1935 verkställda kostnadsberäkningen. Då sistnämnda
kostnadsberäkning slutade på en summa av 5,000,000 kronor för nämnda
byggnader, innebure den av prisnämnden angivna kostnaden en ökning
av 380,000 kronor. Orsaken till denna kostnadsökning vore att finna i att
det med första pris belönade förslaget avsåge en i viss mån annan typ beträffande
institutionsbyggnadernas planläggning, än vad som förutsattes i
de till tävlingsprogrammet hörande utredningsskisserna. Då den sålunda
föreslagna planläggningen, som innebure ett strängt särskiljande av själva
undervisningsavdelningarnas lokaler från lokaler för administration och
forskning, komme att medföra stora fördelar i form av minskade kostnader
vid framtida tillbyggnader av institutionsbyggnaderna, måste emellertid
den merkostnad, som den föreslagna planläggningen nu skulle medföra,
anses vara ur ekonomisk synpunkt fullt motiverad.

Emellertid hade prisnämnden även låtit, med tillämpning av nu gällande
priser, uppgöra en del kostnadskalkyler, vilka avsåge såväl institutionsbyggnaderna
samt administrations- och biblioteksbyggnaden som de föreslagna
bostadsbyggnaderna samt yttre arbeten inom området, men däremot
icke framdragandet av anslutningsledningar till området. Enligt dessa kalkyler
skulle kostnaderna för genomförandet av det med första pris belönade
förslaget uppgå till följande belopp:

Institutionsbyggnader samt administrations- och biblioteksbyggnad
.................................... kronor 5,700,000

Bostadsbyggnader ................................. » 210,000

Ledningskulvert .................................. » 240,000

Yttre ledningar ................................... » 300,000

Vägar och planer.................................. » 150,000

Planering, staket m. m............................. » 50,000

Summa kronor 6,650,000

Då de av prisnämnden sålunda framlagda kostnadskalkylerna vore i
och för sig helt summariska och då vid desammas upprättande hänsyn icke
kunnat tagas till alla på frågan inverkande faktorer, hade byggnadsstyrelsen
låtit, med stöd av genom styrelsens försorg verkställda ytterligare utredningar,
verkställa en preliminär kostnadsberäkning rörande det med
första pris belönade förslaget, enligt vilken beräkning kostnaderna fördelade
sig på följande sätt:

Anatomiska institutionen ........................... kronor 835,000

Kemiska » » 1,073,000

Histologiska » » 680,000

Rättsmedicinska » » 678,000

Hygieniska » » 435,000

Farmakologiska » » 666,000

Fysiologiska » » 618,000

Kungl. Majlis proposition Nr 219.

Administrations- och biblioteksbyggnad .............. kronor 468,000

Kulvertar under byggnaderna ...................... » 32,000

Utvidgning av karolinska sjukhusets värmecentral..... » 50,000

Restaurering av den gamla byggnaden »Stenbrottet» . . »_40,000

Bostadsbyggnader.

Amanuensbostäder................kronor 60,000

Vaktmästarbostäder .............. » 135,000

Portvaktsbyggnad................ » 15,000

Yttre ledningar inom området (inklusive elektriska ledningar)
...................................

Anslutningsledningar utom området (inklusive elektriska
ledningar)............................

Vägar och planer ............................

Planeringar och stängsel m. m...................

Kronor 5,575,000

kronor 210,000

» 310,000

» 210,000

120,000
» 50,000

Summa kronor 6,475,000

Byggnadsstyrelsen hade i sin skrivelse den 24 oktober 1935 angivit kostnaderna
för byggnaderna för de olika institutionerna samt för administration
och bibliotek till omkring 5,000,000 kronor, vartill komme ett förslagsvis
till 300,000 kronor angivet belopp för planeringsarbeten, varmed avsågs
alla yttre arbeten inom området. De av byggnadsstyrelsen då angivna
kostnaderna uppginge sålunda till sammanlagt omkring 5,300,000 kronor.
De i den av byggnadsstyrelsen nu framlagda preliminära kostnadsberäkningen
upptagna kostnaderna överstege alltså det tidigare beräknade beloppet
med sammanlagt omkring 1,175,000 kronor.

Beträffande denna kostnadsskillnad har byggnadsstyrelsen framhållit
följande.

Kostnaderna för institutionsbyggnaderna samt administrations- och biblioteksbyggnaden
jämte vissa i samband därmed stående arbeten hade i
den nu föreliggande kostnadsberäkningen angivits till 5,575,000 kronor eller

575,000 kronor mer än vad som beräknades år 1935. Denna kostnadsökning
vore beroende dels på den typ beträffande planläggningen av institutionsbyggnaderna,
som av förste pristagaren enligt ovan tillämpats, dels
och framförallt på den stegring å arbets- och materialpriser, som inträtt
sedan år 1935. Vidare finge byggnadsstyrelsen framhålla, att i den nu föreliggande
kostnadsberäkningen upptagits kostnader å sammanlagt 210,000
kronor för bostadsbyggnader för amanuenser, vaktmästare och portvakt,
under det att byggnadstyrelsen icke vid framläggandet av tävlingsprogrammet
ansåg sig hava anledning att angiva några kostnader för dylika
bostadsbyggnader, detta enär styrelsen förutsatte, att dessa bostäder skulle
uthyras till vederbörande befattningshavare och sålunda i verkligheten icke
skulle medföra några egentliga utgifter för statsverket. Härjämte hade i
den nu föreliggande kostnadsberäkningen upptagits kostnader för framdragning
till området av anslutningsledningar för vatten, avlopp, gas och elektricitet,
beträffande vilka kostnader byggnadsstyrelsen icke heller fann anledning
att uttala sig i samband med framläggandet av tävlingsprogrammet,
då dylika kostnader givetvis skulle bliva oundgängliga, för vilket ändamål
området än komme att utnyttjas. Vad slutligen beträffade kostnaderna

Kungl. Maj:ts proposition Nr 219.

för yttre arbeten inom området (ledningsarbeten, vägarbeten, planering,
stängsel m. m.), överstege de i den nu föreliggande kostnadsberäkningen
upptagna belopp å sammanlagt 480,000 kronor det av byggnadsstyrelsen
år 1935 förslagsvis angivna beloppet å 300,000 kronor med 180,000 kronor.
Denna kostnadsökning vore delvis beroende på stegrade arbets- och materialpriser,
vilka kunde beräknas medföra en ökning av omkring 80,000 kronor,
under det att den återstående kostnadsökningen av omkring 100,000
kronor utgjorde en merkostnad utöver tidigare helt approximativt angivna
belopp, som enligt vad en närmare utredning av frågan givit vid handen
måste påräknas.

I detta sammanhang finge byggnadsstyrelsen framhålla, att styrelsen,
sedan pristävlingen avslutats, låtit verkställa en närmare utredning rörande
lämpligaste sättet dels för områdets anslutning till i närheten befintliga
vatten-, gas- och avloppssystem, dels för ordnande av uppvärmningen av
här ifrågakomma anläggning. Denna utredning, som verkställts av byggnadsstyrelsens
respektive karolinska sjukhusets byggnadskommittés sakkunniga
i värme- och sanitetstekniska frågor, ingenjörerna E. Jonsson och
E. Byström, hade givit vid handen, att det ur både drifts- och ekonomisk
synpunkt vore fördelaktigast, att såväl värmeledningen som övriga ledningar
anslötes till karolinska sjukhusets motsvarande anläggningar. Även
örn kostnaderna för därav betingade arbeten bleve avsevärda, i det att de
i den föreliggande kostnadsberäkningen upptagits till sammanlagt 520,000
kronor (frånsett kostnaden för erforderlig utbyggnad av karolinska sjukhusets
värmecentral, som i kostnadsberäkningen vore upptagen bland byggnadsarbetena),
utgjorde en anslutning till karolinska sjukhusets värmelednings-
och övriga rörsystem den billigaste lösningen av förevarande fråga.

Beträffande kostnaderna för den i det med första pris belönade förslaget
avsedda anläggningen i dess helhet finge byggnadsstyrelsen slutligen framhålla,
att styrelsen för närvarande icke funne sig kunna föreslå någon sänkning
i den av styrelsen enligt ovan beräknade totalsumman å 6,475,000
kronor, men att det icke torde vara uteslutet att vid utarbetande av huvudritningar
till byggnadsföretaget åstadkomma vissa besparingar genom ett
närmare detaljstudium beträffande utformningen av varje särskild byggnad
inom anläggningen.

Av de för ändamålet erforderliga medlen borde ett belopp å 100,000
kronor vara tillgängligt under budgetåret 1937/1938 för uppgörande av
huvudritningar och entreprenadhandlingar samt för verkställande av övriga
förarbeten för byggnadsföretaget, under det att återstoden lämpligen torde
kunna fördelas på tre ä fyra budgetår.

Slutligen har byggnadsstyrelsen meddelat, att karolinska institutets lärarkollegium
i skrivelse den 4 februari 1937 hemställt, att byggnadsstyrelsen i
samband med överlämnande av förslag till nybyggnader för institutets teoretiska
institutioner ville hos Kungl. Majit hemställa om upplåtande av
tomt invid den planerade byggnaden för institutionen för medicinsk kemi
i och för uppförande av en byggnad för den sedan den 1 januari 1937 inrättade
biokemiska avdelningen av det medicinska Nobelinstitutet. Med

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 219.

Kungl. Maj:ts proposition Nr £ 19.

anledning härav har byggnadsstyrelsen framhållit, att det icke torde möta
något hinder att på den av lärarkollegiet avsedda platsen bereda utrymme
för en byggnad för det av kollegiet angivna ändamålet.

Byggnadsstyrelsen har hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå 1937 års
riksdag att dels besluta att nybyggnader för karolinska mediko-kirurgiska
institutets teoretiska institutioner m. m. måtte å det s. k. Norr backaområdet
i Stockholm uppföras i huvudsaklig överensstämmelse med ovannämnda,
av arkitekten Ture Ryberg uppgjorda tävlingsförslag, dels för ifrågavarande
byggnadsföretag för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
å 100,000 kronor, dels ock medgiva att erforderligt tomtutrymme
måtte reserveras inom här avsedda område för uppförande av en byggnad
för biokemiska avdelningen av det medicinska Nobelinstitutet.

Kanslern för rikets universitet har i utlåtande den 27 februari 1937 med
överlämnande av yttrande från karolinska institutets lärarkollegium förklarat
sig sakna anledning att göra någon erinran mot det framlagda förslaget.

Av lärarkollegiets utlåtande inhämtas, att kollegiet funnit det av byggnadsstyrelsen
till utförande rekommenderade förslaget utgöra en god lösning
av den trängande lokalfrågan för institutets teoretiska institutioner
samt administrationsavdelningar och bibliotek.

Kollegiet, som till alla delar tillstyrkt förslaget, har yttrat bland annat
följande:

Kollegiet hade på sin tid tillfälle att granska och tillstyrka det för arkitekttävlingen
uppgjorda programmet. De med detsamma följande utredningsskisserna
hade uppgjorts av byggnadsstyrelsen i samråd med de
enskilda institutionsföreståndarna och godkänts av dessa. Skisserna hade
också demonstrerats för kollegiet och av detta lämnats utan anmärkning.
Sedermera hade kollegiets ledamöter haft tillfälle att bese den utställning,
som inom byggnadsstyrelsens lokaler anordnats av samtliga inkomna tävlingsförslag,
varjämte det här till utförande förordade förslaget vid lärarkollegiets
sammanträde den 11 februari detta år demonstrerats av kollegiets
representanter i tävlingskommittén. Förslaget hade även under några dagar
funnits utställt i kollegiets sammanträdeslokal. Kollegiet hade sålunda haft
rikligt tillfälle att grundligt sätta sig in i det föreliggande förslaget.

Vid sin granskning av det till utförande förordade förslaget hade kollegiet
funnit, att samtliga de lokaler, som ansetts erforderliga, beretts plats
inom institutionsbyggnaderna, men att några utrymmen därutöver icke inlagts.
Förslaget torde sålunda i detta hänseende, vad institutions- och administrationsbyggnaderna
beträffade, väl ansluta sig till riktlinjerna för det
planerade byggnadsföretaget. De enskilda byggnaderna syntes kollegiet
hava fått en lycklig utformning; undervisningsavdelningarnas förläggning
till särskilda flyglar inom byggnadskropparna vore otvivelaktigt ägnad att
främja det lugn och den arbetsro, som borde finnas inom de vetenskapliga
avdelningarna. Byggnadernas ringa höjd underlättade å ena sidan kommunikationerna
mellan de olika avdelningarna, å andra sidan torde den underlätta
och förbilliga framtida påbyggnader, när sådana kunde befinnas
erforderliga. Samtidigt syntes byggnadernas förläggning även medgiva i

Kungl. Marits proposition Nr 219.

framtiden behövliga tillbyggnader. Förslaget syntes sålunda på ett lyckligt
sätt uppfylla det av universitetsberedningen uppställda kravet, att i framtiden
uppkommande, ej nu beräkneliga behov av till- eller påbyggnad lätt
skulle kunna tillgodoses, vilket förhållande utgjort en förutsättning för den
begränsning av byggnadernas omfång, som företagits.

Vid utplaceringen av byggnaderna hade arkitekten Ryberg lyckats förlägga
de institutioner, mellan vilka ett livligare samarbete försigginge, i
närheten av varandra på ett sätt, som underlättade detta samarbete. Avstånden
mellan de olika institutionerna vore ej så stora, att detta samarbete
kunde anses komma att försvåras därigenom att paviljongsystem
använts. Beträffande entréerna till föreläsningssalarna instämde kollegiet
i det av tävlingskommittén uttalade önskemålet, att dessa måtte förbättras,
vilket enligt byggnadsstyrelsen kunde ske utan ökade kostnader. Beträffande
de enskilda byggnadernas förläggning i förhållande till väderstrecken,
torde den frågan böra upptagas till särskild diskussion för varje
enskild institution i samband med huvudritningarnas utförande. Därvid
torde det också kunna visa sig önskvärt att i vissa fall byta plats mellan
enskilda rum eller lokalgrupper, vilket lätt torde låta sig utföras utan ökade
kostnader på grund av den i förslaget genomförda standardiseringen av
rummen.

På byggnadsstyrelsens kostnadsberäkning saknade kollegiet anledning att
ingå i detalj. Norrbackaområdets relativt avlägsna läge, gjorde det givetvis
önskvärt, att vaktmästarbostäder där inrättades. Även ur bevakningssynpunkt
torde detta vara erforderligt. Då denna personal erlade hyra för de
åt densamma upplåtna bostäderna, syntes det kollegiet skäligt, att den på
dessa bostäder belöpande kostnaden ej medräknades i institutionernas byggnadskostnader.

Kollegiet funne det önskvärt, att även amanuensbostäder uppfördes. Det
vetenskapliga arbetet tvingade ofta dessa befattningshavare till arbete
långt in på nätterna, och områdets avskilda läge gjorde det till ett behov,
att deras bostäder läge inom området. Av ålder hade det vid de teoretiska
institutionerna såväl vid Uppsala och Lunds universitet som tidigare vid
karolinska institutet varit brukligt, att bostad ingått i amanuensernas löneförmåner.
Så vore även för närvarande förhållandet vid olika institutioner
i Uppsala och Lund. Vid karolinska institutet hade lokalnöden framtvungit,
att samtliga amanuensbostäder tagits i bruk för andra ändamål. Det vore
dock önskvärt, att institutets amanuenser i detta hänseende ej erhölle en
sämre ställning än motsvarande befattningshavare vid universiteten. Av
byggnadskostnadema för bostäder syntes det kollegiet därför skäligt, att

60,000 kronor för amanuensbostäder hänfördes till de egentliga byggnadskostnaderna.

I övrigt kunde lärarkollegiet endast instämma i de av byggnadsstyrelsen
framförda synpunkterna.

Den totala omkostnaden för detta nybygge vore givetvis avsevärd. När
det gällde att taga ståndpunkt till byggnadsförslaget, borde man emellertid
erinra sig, att det gällde att skaffa landets största medicinska högskola goda
arbetsförhållanden. Kollegiet uttalade därför den förhoppningen, att statsmakterna
icke skulle tveka att ikläda sig dessa utgifter, så mycket mindre
som vid en förflyttning av institutet värdefulla områden frigjordes på dess
nuvarande plats.

Vad byggnadstidens utsträckning beträffade, föresloge byggnadsstyrelsen

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 219.

kostnadssummans fördelning på tre å fyra budgetår. Ur det vetenskapliga
arbetets och undervisningens synpunkt vore det högeligen önskvärt, att
byggnadsföretaget genomfördes så snabbt som möjligt.

Byggnadsstyrelsen hade i sin framställning upptagit kollegiets hemställan
om upplåtande av tomt invid den planerade byggnaden för institutionen
för medicinsk kemi i och för uppförande av en byggnad för den sedan
den 1 januari 1937 inrättade biokemiska avdelningen av det medicinska
Nobelinstitutet. Enligt kollegiets mening vore det av stor betydelse för det.
vetenskapliga arbetet vid karolinska institutet, att nämnda biokemiska avdelning
förlädes i samband med karolinska institutet och särskilt dess institution
för medicinsk kemi. Sedan flera år tillbaka hade en intim och för
forskningen fruktbärande samverkan ägt rum mellan karolinska institutets
medicinskt-kemiska avdelning och de personer, som nu utgjorde personalen
å Nobelinstitutets biokemiska avdelning. Vidmakthållandet av ett fortsatt
samarbete skulle väsentligt befrämjas därigenom, att de båda avdelningarna,
vilka ur forskningssynpunkt stöde varandra utomordentligt nära, placerades
i varandras omedelbara grannskap. Ett dylikt samarbete vore emellertid
i hög grad önskvärt icke blott för den stimulerande inverkan, det utövade
på det vetenskapliga arbetet och genom utbytet av erfarenheter. Det
torde jämväl för båda avdelningarna kunna medföra vissa besparingar och
rationaliseringsåtgärder, i det exempelvis dyrbarare instrument, som anskaffades
av endera avdelningen, vid behov jämväl kunde komma till användning
å den andra. Uppförandet av byggnad för det medicinska Nobelinstitutets
biokemiska avdelning ävensom driften av detsamma hade kollegiet
givetvis tänkt sig skola helt bestridas av medel, som härför funnes
disponibla av den medicinska prisgrnppen. För statsverket skulle således
ingen annan kostnad uppstå än den, som betingades av tomtens upplåtande.
De fördelar, som genom det omnämnda samarbetet skulle ernås, syntes enligt
kollegiets mening väl motivera en dylik upplåtelse.

Upplåtelse å Norrbackaområdet av tomt för kårhus. Hos karolinska
sjukhusets byggnadskommitté har medicinska föreningen vid karolinska institutet
anhållit, dels att för uppförande av ett kårhus för föreningen samt
eventuellt för uppförande av bostadshus för medicinare måtte å Norrbackaområdet
upplåtas det tomtområde, som av 1931 års sjukhuskommitté i dess
generalplan reserverats för föreningen, dels ock att viss, närmare angiven
del av Norrbackaområdet måtte tills vidare icke disponeras för annat ändamål
utan reserveras för anläggande av idrottsplats.

Av framställningen inhämtas följande:

Medicinska föreningen vore en sammanslutning av de studerande vid
karolinska institutet med närmaste uppgift »att främja de medicinska vetenskapernas
studium, tillvarataga gemensamma intressen och bland medlemmarna
alstra och vidmakthålla en god kamratanda». Enligt Kungl.
Maj:ts stadgar för karolinska mediko-kirurgiska institutet vore medlemskap
i föreningen obligatoriskt för envar studerande vid institutet. De krav,
som härigenom ställdes på föreningen, hade bland annat gjort det nödvändigt
för föreningen att ordna sin lokalfråga i så nära samband med institutets
teoretiska institutioner och kliniker som möjligt. Med institutets nuvarande
läge hade föreningen i detta avseende lyckats tillfredsställande lösa

Kungl. Maj:ts proposition Nr $19.

lokalfrågan genom förhyrning av lokaler i huset Norr Mälarstrand 12. Vid
karolinska institutets teoretiska institutioners och klinikers snart stundande
förläggning till Norrbackaområdet bleve föreningen tvungen att flytta
sina lokaler till nybyggnadernas närhet.

Karolinska institutets blivande läge inom ett vidsträckt, vid stadens gräns
liggande område jämte de medicinska studiernas särart komme att tvinga
studenterna att under större delen av dagen uppehålla sig inom detta område.
De studerandes antal uppginge för närvarande till omkring 800. Så
vitt det vore föreningen bekant, hade vid planläggningen av de teoretiska
institutionerna och klinikerna intet väsentligt utrymme reserverats för studenterna
som tillflykt under deras lediga tid och ej heller hade inom byggnaderna
planerats matsalar för de studerandes utspisning. Det syntes föreningen
nödvändigt, icke minst för att kunna genomföra ett ändamålsenligt
undervisningsschema, att tillräckliga dylika lokaler komme till stånd
inom området. Med hänsyn till sakens vikt för undervisningens ordnande
torde sådana lokaler å Norrbackaområdet hava en med ändamålsenliga
undervisningslokaler jämförbar betydelse. Sedan länge hade man ock inom
föreningen övervägt möjligheten att bygga ett eget kårhus i närheten av
karolinska sjukhuset. Samtidigt därmed hade det framstått som synnerligen
önskvärt, att i samband härmed uppfördes bostadshus för medicinare.
En särskild kommitté hade inom föreningen utrett dessa frågor.

Vid det förberedande arbetet för planläggning av sjukhuset hade synpunkter
framförts, som överensstämde med de nu anförda. Sålunda hade
1926 års kommission framhållit önskvärdheten av att inom området bereddes
plats för en för föreningen avsedd byggnad ävensom för en idrottsplats
för de studerande (tennisbanor m. m.) samt anfört, att — örn en för
föreningen erforderlig byggnad skulle komma att uppföras ävensom idrottsplatser
anordnas för de studerande — härför funnes utrymme å Norrbackaområdets
västra del. 1981 års byggnadskommitté hade ansett sig böra i
generalplanen reservera plats till en byggnad för medicinska föreningen.
Det hade av kommittén ansetts synnerligen lämpligt, att då nämnda för
institutets verksamhet betydelsefulla studentförening en gång kunde förverkliga
sin önskan örn egen byggnad, denna kunde förläggas i närheten av
de kliniska och teoretiska institutionerna. En lämplig plats för kårbyggnaden
hade byggnadskommittén funnit å södra hörnet av Norrbackaområdet
intill Karlbergsvägens fortsättning över järnvägsspåret. Den skulle där
upptaga ett område, som ej kunde tänkas lämpligt för institutets egna institutioner,
men som genom sitt fria och något avskilda läge kunde väl tillfredsställa
kårens fordringar. Fri plats funnes i omgivningen även för uppförande,
förutom av kårbyggnad, av en byggnad eller byggnadsflygel för
bostadsrum åt ett antal av kårens medlemmar. De ovannämnda tennisplanerna
nedanför institutets huvudkomplex kunde, yttrade kommittén, giva
medlemmarna tillfälle till sport. Vid frågans behandling i olika instanser
hade dessa uttalanden ej föranlett någon erinran.

Föreningen hade haft under utredning det framtida utrymmet för karlius
och studentbostäder. Kårhusbygget hade föreningen avsett att själv utföra.
Uppförandet av medicinarebostäder skulle omhänderhavas av föreningen
eller eventuellt av bostadsförening i samarbete med föreningen. Den tomt,
som av 1981 års sjukhuskommitté angivits, vore för de föreslagna byggnadsföretagen
synnerligen lämplig. Å en vid framställningen fogad, av jägmästare
Wennmark upprättad karta, hade den utmärkts med röd begräns -

Departe mentschefen.

22 Kungl. Maj:ts -proposition Nr 219.

ningslinje och bokstaven A. Tomtens areal hade av Wennmark uppmätts
till 3,28 hektar. 1 F

I samband med planläggning av lokaler för föreningen hade det framstatt
som i hög grad önskvärt, att inom Norrbackaområdet reserverades
mark för och anlades en idrottsplats. En idrottsplats skulle vara av en utomordentlig
betydelse icke blott för studenterna utan även för den stora personal
av skilda kategorier, som skulle hava sin verksamhet förlagd inom
sjukhusområdet. Föreningen komme inom kort att ingå till karolinska institutets
lärarkollegium med begäran att institutet ville vidtaga åtgärder
för anläggning av en idrottsplats å det inom en blå begränsningslinje med
bokstaven B utmärkta området å jägmästare Wennmarks karta. Områdets
areal hade av Wennmark uppmätts till 1,55 hektar.

Karolinska sjukhusets byggnadskommitté har med skrivelse den 11
februari 1937 till Kungl. Majit överlämnat föreningens framställning och
därvid tillstyrkt förslaget om upplåtelse till föreningen av det för kårbyggnad
ifrågasatta området. Kommittén har samtidigt framhållit, att området
enligt planerna för sjukhusets utbyggnad icke vore avsett för annat ändamål.

Den allmänna pristävling för svenska arkitekter i fråga örn förslagsritningar
till nybyggnad för de teoretiska institutionerna vid karolinska mediko-kirurgiska
institutet m. m., som anordnats med hjälp av det av 1936
års riksdag för ändamålet anvisade anslaget, har enligt det ovanstående
givit till resultat, att prisnämnden och byggnadsstyrelsen bland femton ingivna
förslag till utförande rekommenderat ett av arkitekten Ture Ryberg
upprättat förslag. Detta förslag har vidare förordats av institutets lärarkollegium
och av kanslern för rikets universitet. Förslaget innebär också
enligt min mening en lycklig lösning av förevarande byggnadsfråga, om
vars trängande beskaffenhet allmän enighet råder. Då de planerade byggnaderna
skola bereda utrymmen för sinsemellan olikartade men av ett nära
inbördes samarbete beroende institutioner, är det vid byggnadsföretagets
utformning av vikt ej blott att de olika institutionernas särskilda behov
beaktas utan även att institutionerna förläggas på sådant sätt, att förbindelserna
mellan de institutioner, som måste stå i kontakt med varandra, i
görligaste män underlättas. En huvudsynpunkt är också, att det behov av
framtida utvidgningar, som alltid måste förefinnas vid en anstalt av denna
art, kan tillgodoses med minsta möjliga kostnader och avbräck för det löpande
arbetet. Båda dessa synpunkter synas hava vunnit beaktande i det
av Ryberg upprättade enligt paviljongsystem utformade förslaget. Av prisnämndens
och byggnadsstyrelsens utlåtanden framgår, att förslaget även
har andra förtjänster, som sätta det i en särklass bland de ingivna tävlingsförslagen.
Byggnadsföretaget synes därför böra utföras i huvudsaklig överensstämmelse
med Rybergs förslag. De smärre justeringar, som kunna befinnas
erforderliga, torde få vidtagas vid den mer detaljerade utformning
av huvudritningen, som nu förestår.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 219.

Kostnaderna för byggnadsföretaget hava beräknats till 6,475,000 kronor,
d. v. s. till ett belopp som med 1,175,000 kronor överstiger de år 1935 beräknade.
Av denna kostnadsökning belöpa 575,000 kronor huvudsakligen
på höjda arbets- och materialpriser men även till en del på den planläggning
av institutionsbyggnaderna, som av Ryberg tillämpats, 210,000 kronor
på kostnader för vissa bostadsbyggnader, som icke medtagits i 1935 års kalkyler,
210,000 kronor på anslutningsledningar utom Norrbackaområdet,
för vilka medel ej heller beräknats i 1935 års kalkyler, samt 180,000 kronor
på kostnader för yttre arbeten inom Norrbackaområdet, till en del beroende
av stegrade arbets- och materialpriser. Dessa kostnader kunna enligt
min mening ej anses oskäliga, om hänsyn tages till att det gäller att uppföra
byggnader för sju institutioner och dessutom för administrativa lokaler
och bibliotek m. m. för vårt lands största medicinska läroanstalt. En
jämförelse med kostnaderna för andra, under de senare åren planerade institutionsbyggnader
av besläktad art kommer snarare de nu beräknade
kostnaderna att framstå såsom i stort sett normala. Jag tar emellertid fasta
på byggnadsstyrelsens uttalande om att det icke torde vara uteslutet att
vid utarbetandet av huvudritningarna åstadkomma vissa besparingar och
förutsätter, att vid detta arbete tillvaratagas alla möjligheter att nedbringa
utgifterna. I anslutning till vad jag anfört i den till årets riksdag
avlåtna propositionen nr 157 angående beredande av vidgade arbetsuppgifter
för svenska konstnärer bör till den av byggnadsstyrelsen angivna
kostnadssumman läggas ett belopp av i runt tal 75,000 kronor till konstnärlig
utsmyckning av anläggningen. Totalt skulle kostnaderna alltså —
bortsett från de reduktioner, som eventuellt kunna vidtagas — uppgå till

6.550.000 kronor. Jag vill tillägga, att de av byggnadsstyrelsen angivna
bostadsbyggnaderna torde böra på de av lärarkollegiet anförda skälen
komma till utförande. Då värdet av den nuvarande, vid förslagets genomförande
friblivande tomten vid Hantverkaregatan uppskattats till 3,725,000
kronor, skulle alltså nettoutgiften för statsverket vid en lösning av byggnadsfrågan
i enlighet med det ovanstående förslaget uppgå till omkring

2.800.000 kronor. Det torde icke vara erforderligt att nu träffa avgörande
rörande frågan huruvida den sistberörda tomten bör försäljas eller disponeras
för annat statligt ändamål. Allenast må påpekas, att åtskilliga andra
statliga byggnadsfrågor, där svårigheter för anskaffning av lämplig tomt
kunna yppa sig, tränga till sin lösning. Det synes icke uteslutet, att här
förevarande tomtområde på grund av sitt centrala läge därvid kan komma
i åtanke.

Det för karolinska institutet planerade byggnadsföretaget har av byggnadsstyrelsen
beräknats komma att sträcka sig över åtminstone fyra budgetär.
Med hänsyn härtill och då de teoretiska institutionernas nuvarande
lokaler av alla utdömts såsom olämpliga för sitt ändamål, trånga och otidsenliga,
är det enligt min mening av vikt att byggnadsföretaget utan tids -

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 219.

spillan igångsattes. Erinras må, att karolinska sjukhusets första byggnadsetapp
beräknas vara avslutad under år 1939 och att en stor del av sjukhuset
alltså kan tagas i anspråk om endast två å tre år. På grund härav torde
det vara lämpligt att redan för nästa budgetår anvisa medel för uppgörande
av huvudritningar och entreprenadhandlingar samt för utförande av andra
förarbeten för byggnadsföretaget. Mot det av byggnadsstyrelsen härför
beräknade beloppet av 100,000 kronor, vilket bör under Utgifter för kapitalökning
och Statens allmänna fastighetsfond anvisas såsom reservationsanslag,
har jag ingen erinran att framställa. Såsom förutsatts i statsverkspropositionen
bör anslaget täckas av lånemedel.

Fråga har som nämnts uppkommit om att invid den planerade byggnaden
för institutionen för medicinsk kemi upplåta en tomt, avsedd för en
byggnad för den biokemiska avdelningen av det medicinska Nobelinstitutet.
Lärarkollegiets i ämnet gjorda framställning synes giva vid handen, att
en sådan åtgärd skulle vara till gagn både för institutet och för den biokemiska
forskningen. Då tomtupplåtelsen av utredningen att döma ej är
ägnad att försvåra de teoretiska institutionernas utvidgningsmöjligheter,
synes staten ej hava anledning motsätta sig nämnda förslag. Härvid utgår
jag från att statsverket ej för ändamålet behöver vidkännas annan kostnad
än den, som ligger i tomtens upplåtande. Alla med upplåtelsen förenade
yttre arbeten — planeringsarbeten o. dyl., kostnader för anslutningsledningar
m. m. — böra alltså jämte byggnads- och driftkostnaderna bestridas
av andra medel än statsmedel.

Mot den av medicinska föreningen gjorda framställningen om upplåtelse
av tomtområde till uppförande av ett kårhus samt eventuellt av bostadshus
för medicine studerande har jag ingen erinran att framställa. Framställningen
torde till den del, den avser, att visst område skulle reserveras
för anläggande av en idrottsplats, ej behöva nu upptagas till övervägande.

Ifrågavarande upplåtelser synas böra ske med nyttjanderätt, så länge
områdena användas för de avsedda ändamålen. Med hänsyn till dessa
ändamåls beskaffenhet och då utnyttjandet av Norrbackaområdet för statens
räkning icke synes inskränkas genom upplåtelserna, förefaller det skäligt
och möjligt att upplåta områdena ifråga avgiftsfritt.

Det torde få ankomma på Kungl. Majit att meddela närmare bestämmelser
i ämnet.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels till Nybyggnad för de teoretiska institutionerna
m.m. vid karolinska mediko-kirurgiska institutet å det
s. k. Norrbackaområdet i huvudsaklig överensstämmelse
med ovannämnda, av arkitekten Ture Ryberg uppgjorda
tävlingsförslag anvisa för budgetåret 1937/1938 ett reservationsanslag,
att utgå av lånemedel, av____kronor 100,000;

Kungl. Maj:ts proposition Nr 219.

dels medgiva, att till uppförande av en byggnad för den
biokemiska avdelningen av det medicinska Nobelinstitutet
må avgiftsfritt och med nyttjanderätt samt under villkor
i övrigt, som av Kungl. Majit bestämmas, å Norrbackaområdet
upplåtas ett tomtområde invid den tillärnade institutionen
för medicinsk kemi;

dels ock medgiva, att till uppförande av ett kårhus samt
eventuellt bostadshus för medicine studerande vid karolinska
mediko-kirurgiska institutet må avgiftsfritt och med
nyttjanderätt samt under villkor i övrigt, som av Kungl.
Majit bestämmas, till medicinska föreningen vid nämnda
institut upplåtas ovan angiven del av Norrbackaområdet.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
att till riksdagen skall avlåtas proposition
i ämnet av den lydelse, bilaga vid detta protokoll
utvisar.

Vid protokollet:

C. A. Charpentier.

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami.

Nr 219.