Kungl. Majus proposition nr 90 (Proposition 1942:90)

Kungl. Majus proposition nr 90.

Nr 90.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag
till ny posthusbyggnad i Borås m. m.; given Stockholms
slott den 27 februari 1942.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, örn vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

Gustaf Andersson.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet
inför Hans Magit Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 27 februari 1942.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärenden Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,
Bergquist,Bagge, Andersson, Domö, Hosander, Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen
för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson:

I årets statsverksproposition (kapitalbudgeten, bilaga 4, punkt 5) har Kungl.
Majit föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde
bliva riksdagen förelagd, till posthusbyggnad i Borås för budgetåret 1942/43
beräkna ett reservationsanslag av 965,000 kronor.

Då erforderliga utredningar i ärendet nu föreligga, torde jag ånyo få anmäla
detsamma.

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 90.

147 4i

Kungl. Maj:ts proposition nr 90.

På därom av Kungl. Majit i proposition den 17 februari 1939, nr 93, och i
1940 års statsverksproposition (kapitalbudgeten, bilaga 5, punkt 2) gjorda
förslag har riksdagen anvisat tillhopa 680,500 kronor till inköp av samtliga
tomter i kvarteret Eko i Borås för uppförande därå sedermera av en posthusbyggnad.

I skrivelse den 31 oktober 1941 har generalpoststyrelsen framlagt förslag
örn posthusets uppförande.

Styrelsen erinrar till en början om att styrelsens skrivelse den 17 januari
1939, som låg till grund för nyssnämnda proposition nr 93/1939, innefattade en
utförlig redogörelse för de omständigheter, som då ansågos nödvändiggöra uppförandet
av ett posthus i Borås. Då de där anförda skälen fortfarande ägde
oförminskad giltighet, ville styrelsen i denna del hänvisa till skrivelsen. Styrelsen
anför härjämte:

I detta sammanhang förtjänar emellertid beaktas, att de i den åberopade
skrivelsen anförda siffrorna, som avsågo att belysa rörelsens ökning vid postkontoret,
till följd av den alltjämt fortsatta ökningen numera äro föråldrade,
och att behovet av ökade utrymmen för postkontoret följaktligen är större nu än
som då var fallet. Sålunda har invånarantalet i Borås sedan år 1937 — till vilket
år de i åberopade skrivelsen anförda senaste siffrorna hänföra sig — ökats med
ytterligare 2,160 personer till 48,328 vid 1940 års utgång. Ehuru de rådande
exceptionella förhållandena i många hänseenden motverkat posttrafikens normala
utveckling, har i Borås antalet ankommande försändelser ytterligare ökats
från 6,858,086 år 1937 till 7,409,373 år 1940 och antalet avgående försändelser
från 10,710,651 till 11,399,395, motsvarande respektive 8 procent och 6.4 procent
ökning. Under samma tid ha antalet vid postkontoret handlagda in- och utbetalningar
i postsparbanken och antalet folkpensionsutbetalningar ökats med
12 procent, nämligen från sammanlagt 64,294 till 71,996.

Tidigare hade, anför styrelsen vidare, räknats med att postverket till följd
av telegrafverkets behov av ökat lokalutrymme i Borås skulle vara nödsakat att
före mitten av år 1944 anskaffa nya lokaler, åtminstone för den del av postkontoret,
som vore inrymd i telegrafverkets fastighet. Telefonstationens utveckling
hade emellertid varit hastigare än som då kunde beräknas. På grund
härav hade telegrafstyrelsen i skrivelse den 30 december 1940, vilken i avskrift
bifogats generalpoststyrelsens förevarande framställning, framhållit angelägenheten
av att telegrafverket finge disponera postkontorets nuvarande lokaler i
telegrafhuset redan på hösten 1943. Sedermera hade från telegrafstyrelsens
sida under hand än mer påpekats nödvändigheten därav. Med hänsyn härtill
och då den ökade rörelsen vid postkontoret i Borås ytterligare skärpt behovet
av utökade lokaler även för postkontorets del, framstode det som oundgängligen
nödvändigt, att uppförandet av det tilltänkta posthuset i Borås påbörjades
senast år 1942.

I samband med att förslaget örn förvärv för postverkets räkning av fastigheterna
i kvarteret Eko framlades överlämnade generalpoststyrelsen till Kungl.
Majit ett av professorn E. Lallerstedt uppgjort ritningsförslag till ett posthus i
kvarteret jämte kostnadsberäkning. Styrelsen hade nämligen låtit utarbeta ett
konkret förslag redan på detta tidiga stadium för att utröna möjligheterna att utnyttja
kvarteret för postverkets räkning samt för att bedöma medelsbehovet vid

Kungl. Maj:ts proposition nr 90.

kvarterets bebyggande och den avkastning, som fastigheten kunde beräknas
lämna. En närmare redogörelse för det sålunda uppgjorda ritningsförslaget
lämnades i propositionen nr 93/1939, till vilken jag torde få hänvisa.

Styrelsen hade, anför styrelsen vidare, sett sig nödsakad att i väsentliga
avseenden frångå det nyssnämnda ritningsförslaget. Styrelsen fortsätter:

Det var ursprungligen styrelsens avsikt, att paketexpeditionen — vilken
består av två avdelningar, nämligen en för inlämning av »masspaket» och en
för inlämning av »ströpaket» ■— skulle tills vidare kvarstanna i sina nuvarande
lokaler uti postverkets fastighet inom kvarteret Iris, vilket vore beläget
vid Postgatan mitt emot kvarteret Eko. För att kunna på ett i alla avseenden
rationellt sätt organisera arbetet å ett postkontor, framstår det emellertid såsom
synnerligen önskvärt, att samtliga till postkontoret hörande expeditioner
äro inrymda uti en och samma byggnad. Motsatta förhållandet torde sålunda
regelmässigt medföra bland annat den nackdelen, att behovet av personal i
befälsställning blir större än eljest skulle vara fallet. För allmänheten måste
det vidare vara ett stort önskemål, att inlämning av ströpaket får ske i samma
lokal, där övriga postärenden uträttas. Olägenheten av att nödgas besöka
skilda lokaler för att uträtta samtidigt föreliggande postärenden torde särskilt
beröra korrespondenter, som infinna sig så kort före stängningsdags, att tiden
ej medger besök å mer än en av expeditionslokalerna. Med hänsyn härtill och
då det under alla förhållanden inom en ej alltför avlägsen framtid torde komma
att framstå såsom erforderligt, att åt paketexpeditionen beredas lokaler i det
nu planerade posthuset, har generalpoststyrelsen ansett det ändamålsenligast,
att sagda expedition redan från början inrymmes i det blivande posthuset, därvid
expeditionen skulle få disponera erforderliga utrymmen i bottenvåningen.

På grund av att styrelsen numera icke ville förorda, att det tidigare uppgjorda
förslaget utfördes, hade, anför styrelsen vidare, arkitekten L.-E. Lallerstedt
på styrelsens uppdrag utarbetat nya förslagsritningar till ett posthus
inom kvarteret jämte kostnadsberäkning. Ritningarna ävensom avskrift av
kostnadsberäkningen finnas fogade vid styrelsens framställning. Enligt ritningarna
skulle så gott som hela utrymmet i bottenvåningen tagas i anspråk
för postkontorslokaler, och några butiker skulle således icke kunna anordnas
utefter Torggatan med undantag av en mindre butik i hörnet av sagda gata
och Hallbergsgatan. Kompensation för den därigenom inträdande minskningen
av hyresintäkter för fastigheten hade avsetts kunna erhållas på det
sätt, att å tomten uppfördes en byggnad i 4 våningar — förutom utefter kvarterets
hela gräns mot Holmsgatan, Postgatan och Hallbergsgatan, såsom tidigare
varit avsett — jämväl utefter hela dess gräns mot Torggatan, således runt
hela kvarteret med en överbyggd ljusgård i mitten. Därigenom skulle erhållas
ökade, för en tillfredsställande förräntning av fastigheten nödiga utrymmen.

En disposition av kvarteret Eko i enlighet med nu föreliggande ritningsförslag
förutsatte, framhåller styrelsen vidare, att stadsplanen ändrades beträffande
kvarteret. Örn möjligheterna till en sådan ändring och därmed sammanhängande
förhållanden yttrar styrelsen:

Vid förhandlingar mellan styrelsen och Borås stad har staden som ett
oeftergivligt villkor för stadsplaneändringen uppställt, att Torggatan utmed
kvarteret breddas till 13 meter. Den planerade posthusbyggnaden skulle fördenskull
enligt träffad preliminär överenskommelse förskjutas mot Postgatan

Kungl. Maj:ts proposition nr 90.

1 meter. I anslutning därtill Ilar avtalats om byte mellan parterna av vissa
mindre markområden utan särskilt vederlag från någondera sidan. Styrelsen
skulle sålunda å staden överlåta den mark av kvarteret Eko, som efter den
ifrågasatta stadsplaneändringen erfordras för Torggatans breddning till 13
meter ävensom för Holmsgatans utläggning enligt nu gällande stadsplan.
Staden å sin sida skulle å styrelsen överlåta den mark av Postgatan, som efter
sagda stadsplaneändring skall ingå i kvarteret Eko. En sådan förskjutning av
byggnadskroppen, som ovan nämnts, har från stadens sida dock icke kunnat
godtagas annat än på det ytterligare villkoret, att kvarteret Iris, omfattande
de postverket tillhöriga fastigheterna nr 1 i samma kvarter samt stadsägorna
nr 19 och 20, utlägges till gata respektive allmän plats. Genom borttagandet
av den inom sistnämnda kvarter i en våning uppförda byggnaden skulle bättre
utrymme erhållas för trafiken till det blivande posthusets norra fasad, varjämte
byggnadens försvinnande skulle vara till fördel för stadsbilden. Då den
planerade förskjutningen av byggnadskroppen kommer att medföra, att det för
körtrafiken avsedda utrymmet å Postgatan — som till följd av den av masspaketinlämningen
föranledda starka motorfordonstrafiken redan nu är väl
knappt —- ytterligare inskränkes, framstår det för generalpoststyrelsen såsom
synnerligen angeläget, att ökat utrymme för sagda trafik erhålles genom utläggning
av kvarteret Iris till gata respektive allmän plats. Det föreligger
enligt styrelsens mening i annat fall allvarlig fara för att en mycket besvärande
trängsel kommer att uppstå å Postgatan och angränsande gator.

Generalpoststyrelsen hade med anledning av nu anförda förhållanden, meddelar
styrelsen härefter, träffat överenskommelse med staden örn försäljning
av postverkets fastigheter i kvarteret Iris för en köpeskilling av 100,000 kronor
(motsvarande ungefär 176 kronor 93 öre per kvadratmeter) och med tillträde
femton år efter den 1 juli 1942 eller således den 1 juli 1957. Senast fem år
därefter skulle staden hava låtit riva den å fastigheterna befintliga byggnaden.

De mellan styrelsen och staden gjorda överenskommelserna hava intagits
i ett den 17 och 30 oktober 1941 dagtecknat avtal, vilket med uteslutande av
därtill hörande bilaga torde få bifogas dagens statsrådsprotokoll. Avtalet
är bindande för staden, så snart det godkänts av stadsfullmäktige, och för styrelsen
under förutsättning att Kungl. Majit före den 1 juli 1942 ej mindre
meddelar fastställelse å de i avtalet angivna stadsplaneändringarna än även
anvisar medel för uppförande av ett posthus i kvarteret Eko.

Örn de sålunda till staden preliminärt överlåtna fastigheterna i kvarteret
Iris anför styrelsen:

Fastigheterna inköptes år 1927 för postverkets räkning. Den därå uppförda
byggnaden, utgörande en tillbyggnad i en våning till telegrafhuset i Borås,
var färdig att tagas i bruk under senare delen av år 1929. Det i byggnaden nedlagda
statskapitalet uppgår till 203,004 kronor 28 öre, därav 57,000 kronor för
inköp av tomten m. m. Fastigheternas taxeringsvärde utgör 125,000 kronor.
Till postverkets förnyelsefond är beträffande fastigheterna per den 31 december
1940 ett sammanlagt belopp av 15,625 kronor avsatt. Den 1 juli 1957 eller
den dag, då fastigheterna skola tillträdas av staden, beräknas för desamma å
förnyelsefonden innestå 41,299 kronor. Med en årlig förräntning efter en
räntefot av 3 procent av det avsatta kapitalet skulle detta per den 1 juli 1957
utgöra cirka 61,500 kronor. Om fastigheternas verkliga värde å tillträdesdagen
beräknas utgöra det bokförda värdet efter avdrag av det för fastigheterna i
förnyelsefonden den 1 juli 1957 innestående förräntade beloppet, torde den

Kungl. Maj-.ts proposition nr 90.

erbjudna köpeskillingen i varje fall icke kunna anses understiga det verkliga
värdet så mycket, att det skäligen bör hindra försäljningen av fastigheterna
och därmed också omöjliggöra, att ifrågavarande med Borås stad träffade preliminära
avtal, vari försäljningen av fastigheterna utgör ett moment, över huvud
taget kan genomföras.

Härefter lämnar styrelsen en närmare redogörelse för det nu framlagda
byggnadsförslaget. Styrelsen anför:

Byggnaden är avsedd att omfatta, förutom källare, fyra våningar runt hela
kvarteret Eko nied en överbyggd ljusgård i mitten. Bottenvåningen, avsedd
att inrymma den egentliga postlokalen ävensom en butikslägenhet, kommer
alltså att upptaga hela kvarterets yta.

Förutom huvuddelen av bottenvåningen, innehållande brev- och paketexpeditioner
för allmänheten, boxrum, expeditioner för paketsortering och avgående
poster samt tjänsterum för postmästaren och redogöraren, skulle postkontoret
disponera en stor del av våningen en trappa upp. I denna skulle inredas brevbärar-
och tidningsexpeditioner med tillhörande kapp- och toalettrum samt
frukost- och elevrum.

Återstoden av våningen en trappa upp samt hela våningarna två och tre
trappor upp skulle innehålla kontorslägenheter, avsedda för uthyrning.

I källaren skulle postkontoret disponera utrymmen för förvaring av returpaket,
tomsäckar och vissa reservinventarier ävensom ankommande paket, avsedda
att utköras av entreprenörer. Dessutom skulle skyddsrum anordnas
ävensom förvaringsutrymmen för postverkets bilar samt cyklar.

Jämlikt med säljaren till fastigheten Eko nr 5 och 6, grosshandlaren Gustaf
Karlson, träffad överenskommelse skulle en butikslägenhet örn 90 kvadratmeter
förhyras av denne i bottenvåningen. Dessutom skulle han få disponera källarutrymmen
örn 410 kvadratmeter. Den överenskomna hyran för nämnda lokaler
utgör 5,000 kronor per år under 10 år. Såsom styrelsen tidigare framhållit
måste hyresbeloppet anses i och för sig lågt. Styrelsen har emellertid sett sig
nödsakad för sin del godtaga detsamma, enär Karlson icke kunnat förmås att
under annan förutsättning sälja sin fastighet.

Med den nu angivna utformningen av byggnaden skulle, framhåller styrelsen,
postkontoret i Borås erhålla lämpliga och ändamålsenliga lokaler, väl
avvägda för ett postkontor med en poströrelse av den omfattning, som här
vore i fråga.

Kostnaderna för att genomföra det framlagda byggnadsförslaget uppgå,
enligt vad en vid styrelsens framställning fogad kostnadsberäkning utvisar,
till 2,300,000 kronor, vilket motsvarar 72 kronor 32 öre per kubikmeter.

Örn värdet av de postverket tillhöriga tre fastigheterna i kvarteret Eko och
byggnadsföretagets finansiering anför generalpoststyrelsen:

Taxeringsvärdet för fastigheterna i kvarteret uppgår till sammanlagt 470,000
kronor. Därav utgör ett belopp av sammanlagt 101,500 kronor markvärde förde
från Gustaf Karlson och fastighetsföreningen Echo u. p. a. förvärvade
båda fastigheterna, vilket värde motsvarar 100 kronor respektive 70 kronor
per kvadratmeter. Beträffande den tredje eller den från Borås stad förvärvade
fastigheten, vars taxeringsvärde utgör 240,000 kronor, äro särskilda värden ej
åsätta marken och byggnaderna. Med ett värde per kvadratmeter av 85
kronor, utgörande medeltalet av nyssnämnda värden av 100 kronor och 70
kronor, uppgår den sistnämnda fastighetens markvärde till ungefär 103,000
kronor. Av hela taxeringsvärdet för fastigheterna kan sålunda ett belopp av

Kungl. Majlis proposition nr 90.

204.500 kronor beräknas utgöra markvärde och återstoden eller 265,500 kronor
byggnadsvärde. Statsverkets kostnader för förvärvet av de tre fastigheterna
hava uppgått till sammanlagt 680,472 kronor 69 öre.

Ifrågavarande fastigheter förvärvades av postverket för att tillförsäkra
verket erforderlig tomtmark för uppförande av ett posthus. De å fastigheterna
befintliga byggnaderna voro avsedda att rivas. Man torde emellertid icke
kunna bortse från att de i sig själva hava ett visst byggnadsvärde. Detta
synes i förevarande sammanhang skäligen böra anses motsvara det byggnaderna
åsätta taxeringsvärdet. Det överpris utöver fastigheternas hela taxeringsvärde,
(680,472:69—-470,000:—) 210,472 kronor 69 öre, som postverket
fått gälda för förvärvet av fastigheterna, synes däremot med hänsyn till ändamålet
med förvärven böra uteslutande hänföras till tomtmarken. Med utgångspunkt
härifrån skulle tomtvärdet böra uppskattas till 204,500:--H

210,472:69 = 414,972 kronor 69 öre och de befintliga byggnadernas värde till

265.500 kronor.

I överensstämmelse med vad som tidigare skett i liknande fall synes vid
finansieringen av posthusbygget i Borås ett belopp motsvarande värdet av de
i samband med nybygget rivna äldre byggnaderna böra utgå ur postverkets
förnyelsefond. Återstoden av byggnadskostnaderna måste täckas genom anslag
till kapitalökning. Då kostnaderna för nybyggnaden enligt den uppgjorda
kostnadsberäkningen uppskattats till 2,300,000 kronor, skulle av kapitalökningsmedel
ett belopp av 2,034,500 kronor erfordras, under det att 265,500
kronor skulle gäldas med förnyelsefondsmedel.

Om den ekonomiska innebörden av det föreslagna byggnadsföretaget framhåller
generalpoststyrelsen:

Fastigheternas inköpspris utgjorde 680,472 kronor 69 öre, vilket är det nuvarande
bokförda värdet.

Kostnaden för uppförande av posthuset beräknas komma att upp- Kronor

gå till .......... ................................................................... 2,300,000

Härifrån dragés den del av kostnaden, som täckes med förnyelsefondsmedel
........................................................................ 265,500

Återstoden, kronor 2,034,500,

motsvarar ökningen av det bokförda värdet, vilket alltså efter
nybyggets färdigställande kommer att uppgå till (680,472: 69
+ 2,034,500:-) ................................................... kronor 2,714,972: 69.

Hyresvärdet för lokalerna i här ifrågavarande byggnad har generalpoststyrelsen,
med kännedom om de hyror, som i allmänhet utgå för jämförbara
lokaler, ansett sig kunna uppskatta sålunda:

Postverket:

Källarvåningen ........

Bottenvåningen ........

Våningen 1 tr............

G. Karlson:

Källarvåningen ........

Bottenvåningen ........

Övriga lokaler:

Källarvåningen ........

Våningen 1 tr., kontor
Våningen 2 tr., kontor
Våningen 3 tr., kontor

Antal ma	Kr. per m2	Kronor
520	15	7,800
1,757	40	70,280
716	30	21,480
410 90	}	5,000
690	15	10,350
664	25	16,600
1,380	25	34,500
1,380	25	34,500

Summa kronor 200,510

Kungl. Maj:ts proposition nr 90.

De beräknade hyresinkomsterna skulle sålunda utgöra 7.4 procent av fastigheternas
bokförda värde. Denna förräntning av det i byggnaden investerade
kapitalet torde få anses tillfredsställande, särskilt om man tager i betraktande ej
blott det avsevärda pris, som postverket nödgats erlägga för förvärvet av
ifrågavarande markområde, utan även de för närvarande rådande höga byggnadskostnaderna.

Såsom förut framhållits har generalpoststyrelsen för att fullt utnyttja de
i kvarteret Eko ingående tomterna låtit planera uppförandet därå av en
byggnad i 4 våningar runt hela kvarteret. Därigenom skulle i byggnaden avsevärda
utrymmen erhållas för uthyrning till kontor. För styrelsen är emellertid
den tanken icke främmande, att vid den tidpunkt, då byggnaden är färdigställd,
svårigheter på grund av tidsläget kunna uppstå att hyra ut ett så stort
antal kontorslägenheter, varom här är fråga. Styrelsen har därför för avsikt
att under byggets gång noga följa läget på hyresmarknaden i Borås. Skulle
det därvid visa sig, att sådan försämring inträder i hyresläget, att det kan
befaras uppstå väsentliga svårigheter beträffande uthyrningen av kontorslägenheterna
i fråga, ämnar styrelsen taga under övervägande, huruvida den
ursprungliga planen med uppförandet av en byggnad i fyra våningar bör fullföljas,
och därefter i förekommande fall ingå till Kungl. Majit med det ändringsförslag,
vartill förhållandena då kunna giva anledning.

Då det i ärendet planerade byggnadsföretaget beräknades bliva färdigt
tidigast i början eller mitten av år 1944, vore, anför styrelsen härefter, ett
belopp av omkring 1,000,000 kronor tillfyllest för arbetets bedrivande intill
den 1 juli 1943. För byggnadsarbetet ytterligare erforderliga medel behövde
anvisas först för budgetåret 1943/44.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer generalpoststyrelsen,
dels att det i det föregående angivna markbytet med Borås stad måtte få komma
till stånd, ävensom att de postverket tillhöriga fastigheterna nr 1 i kvarteret
Iris samt stadsägorna nr 19 och 20 i Borås måtte få försäljas till staden för en
köpeskilling av 100,000 kronor och på de villkor i övrigt, som vore angivna
i det med staden träffade avtalet den 17 och den 30 oktober 1941, dels att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att för uppförande av ett posthus i
kvarteret Eko i Borås å kapitalbudgeten för budgetåret 1942/43 anvisa ett
reservationsanslag av 700,000 kronor, dels ock att Kungl. Majit måtte för sistnämnda
ändamål ställa till styrelsens förfogande ur postverkets förnyelsefond
ett belopp av 265,500 kronor.

Vid bifall till styrelsens hemställan, i vad avsåge försäljningen av fastigheter
till Borås stad, skulle, anför styrelsen slutligen, styrelsen för erhållande
av Kungl. Majlis beslut beträffande sättet för redovisning av försäljningen
m. m. till Kungl. Majit avlåta anmälan om när köpeskillingen irdevererats till
postverket.

Med skrivelse den 26 november 1941 har 1940 års civila byggnadsutredning
avgivit utlåtande i ärendet. Inledningsvis har utredningen framhållit, att utredningen
icke ägde förutsättningar att ingå i sakligt övervägande av storleken
av flertalet av de för postverkets behov avsedda lokalerna. Icke heller
hade utredningen ansett sig kunna underkasta de framlagda räntabilitetskalkylerna
en omprövning i vidare mån jin att utredningen låtit sig angeläget

Kungl. Maj:ts proposition nr 90.

vara att tillse, att den inköpta, relativt dyra tomten i möjligaste mån utnyttjades.
Emellertid ville utredningen giva uttryck åt den uppfattningen, att det
nu föreliggande förslaget icke syntes hava tillräckligt beaktat de krav på återhållsamhet,
som det statsfinansiella läget med styrka inskärpte.

Vid sin granskning av det föreliggande byggnadsförslaget har utredningen
funnit, att vissa åtgärder borde vidtagas i kostnadsbesparande syfte. Härom
anför utredningen:

Eumshöjderna böra sänkas i våningen 1 trappa från 3.4 till 3.o meter och
i våningarna 2 och 3 trappor från 2.8 till 2.7 meter. Vidare bör för ett effektivare
utnyttjande av tomten övervägas att helt utbygga hörnet mellan Torggatan
och Holmsgatan. Ett tillmötesgående av detta krav synes så mycket
mera befogat, som enligt utredningens förslag hushöjden skulle sänkas med
0.6 meter. I samband med sagda jämkning bör portiken minskas för att åstadkomma
ökning av det nyttiga utrymmet. I enahanda syfte böra entréerna till
trapphusen från Torggatan flyttas till Hallbergsgatan, respektive Holmsgatan.
Takresningen bör konstrueras för beläggning med tegel och på sådant
sätt, att möjligheter hållas öppna för framtida inredning av vindsvåningen i
den bredare huskroppen.

Beträffande de för postverket avsedda lokalerna synas frukostrum och
vissa personalrum kunna minskas.

Vad slutligen angår byggnadens standard håller utredningen, efter granskning
av den företedda kostnadsberäkningen, före, att en väsentlig förenkling
är möjlig. Sålunda bör marmorbeklädnad av fasaderna utgå, fönsteromfattningarna
slopas, trapphusen förenklas, kakelplattor, glaspartier och glasbetong
begränsas, målningen förenklas samt dörrar och fönster förenklas och
standardiseras. Fönstren i expeditionslokalen kunna begränsas.

Den av utredningen förordade sänkningen av rumshöjderna skulle innebära
en reduktion av kostnaderna med omkring 20,000 kronor. Utbyggandet
av hörnet mellan Torggatan och Holmsgatan skulle å andra sidan medföra en
kostnadsökning av ungefärligen samma storlek. Genom utbyggandet skulle
vinnas cirka 200 kvadratmeter nyttig golvyta, motsvarande en ökad årlig hyresinkomst
enligt av postverket angivna grunder med lägst 5,000 kronor.

Vad anginge kostnadsberäkningen ville utredningen framhålla, att de upptagna
å-priserna i vissa fall syntes kunna sänkas. Härigenom och på grund av
den av utredningen föreslagna standardsänkningen skulle en reduktion av de
beräknade byggnadskostnaderna med 5 procent kunna vidtagas.

Generalpoststyrelsen har den 7 januari 1942 avgivit utlåtande i anledning av
de av byggnadsutredningen framförda erinringarna.

I anledning av vad byggnadsutredningen anfört örn att det föreliggande
byggnadsförslaget icke tillräckligt beaktat de på grund av läget betingade
kraven på återhållsamhet anför styrelsen, att strängt ekonomiska synpunkter
läge till grund för den föreslagna standarden. En byggnad av ifrågavarande
storleksordning, vars räntabilitet till större delen grundades på uthyrningslokaler,
borde nämligen enligt styrelsens mening, särskilt å sådan ort, där —
såsom fallet vore med Borås — kontors- eller bostadsbrist ej för närvarande
förelåge, för att överhuvud taget vara konkurrenskraftig hava samma standard
som privata moderna byggnader å platsen. Den föreslagna byggnadens livs -

Kungl. Maj.ts proposition nr 90.

längd torde kunna beräknas till omkring 100 år. Att låta en i förhållande till
denna långa tidsperiod måhända kortvarig ekonomisk konjunkturförsämring
inverka så, att uthymingsmöjlighetema nu och framdeles minskades, torde
icke vara riktigt. Enligt styrelsens mening kunde i övrigt fullt riktiga besparingsprinciper
ej helt tillämpas i förevarande fall, då statliga och kommunala
myndigheter ej i större utsträckning kunde påräknas såsom hyresgäster.

Beträffande byggnadsutredningens förslag örn sänkning av rumshöjderna
åberopar styrelsen ett av riksförsäkringsanstalten i egenskap av yrkesinspektionens
chefsmyndighet i ämnet avgivet yttrande. I yttrandet framhålles bland
annat följande:

Vid fastställande av lämplig rumshöjd i en arbetslokal måste mot varandra
vägas kostnaderna för en relativt hög rumshöjd och kostnaderna för den såväl
i anläggning som drift dyrbarare ventilationsanläggning, som erfordras vid
lägre rumshöjd. Det bör nämligen beaktas, att en lägre rumshöjd kräver större
luftomsättning i lokalen samtidigt som svårigheterna att åstadkomma en dragfri
och jämnt fördelad ventilation växa, i den mån rumshöjden minskas. I
fråga örn en lokal med särskilt stor golvyta bliva svårigheterna att vid låg
rumshöjd åstadkomma en tillfredsställande ventilation än mera framträdande
och torde mången gång kunna lösas endast genom relativt höga kostnader
(t. ex. inblåsning av förvärmd friskluft från hela takytan). Vidare må i detta
sammanhang framhållas, att kraven på friskluftens uppvärmning måste ökas
i den mån luftomsättningen i lokalen ökas.

Vad angår posthuset i Borås synes någon minskning av de utav arkitekten
föreslagna rumshöjderna 3,4 meter i våningen 1 tr. upp och 2,8 meter i
våningarna 2 och 3 tr. upp icke böra vidtagas. Beträffande sistnämnda rumshöjd
gäller anstaltens uttalande endast, örn där belägna lokaler skola användas
såsom kontors- eller andra arbetslokaler.

Generalpoststyrelsen har därjämte i fråga örn rumshöjderna anfört, att
våningen 1 tr. upp komme att innehålla bland annat postkontorets brevbärarexpedition,
vilken jämte en avdelning för försortering upptoge ej
mindre än cirka 350 kvadratmeter och vari en golvyta av endast cirka 4
kvadratmeter per brevbärare vore beräknad.

Beträffande frågan örn att bygga ut hörnet mellan Torggatan och Holmsgatan
och i samband därmed minska portiken framhåller styrelsen, att det
i det föregående omnämnda avtalet mellan styrelsen och drätselkammaren i
Borås tillförsäkrade styrelsen avsevärt större möjligheter att ekonomiskt utnyttja
kvarteret än vad nu gällande stadsplan mcdgåve. Drätselkammaren,
som underrättats om byggnadsutredningens förslag, hade meddelat styrelsen,
att kammaren icke vore villig föreslå stadsfullmäktige i staden att ändra det
ingångna avtalet. Kammaren ansåge, att inskärningen i hörnet borde bibehållas
för att erhålla luft och rymd i de förhållandevis trånga passagerna
kring huvudentrén. Även ur trafiksynpunkt vore det enligt kammarens
mening önskvärt, att det föreslagna utrymmet för portiken ej minskades. I
detta sammanhang ville generalpoststyrelsen meddela, att stadsfullmäktige i
Borås den 13 november 1941 beslutat godkänna nyssnämnda avtal och
anmoda byggnadsnämnden i staden att upprätta förslag till ändring av stadsplanen
i överensstämmelse mod avtalet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90.

Om byggnadsutredningens förslag, att entréerna till trapphusen från Torggatan
skulle flyttas till Hallbergsgatan respektive Holmsgatan, framhåller generalpoststyrelsen,
att bägge dessa senare gator, särskilt Holmsgatan, vore mindre
betydande gator i jämförelse med Torggatan. Enligt vad erfarenheten visat
vore innehavare av kontorslägenheter angelägna om att kunna annonsera sina
kontor såsom belägna vid en huvudgata. I en hörnfastighet vid t. ex. Drottninggatan
i Stockholm med entréer från såväl nämnda gata som en bigata
erhölles sålunda för i övrigt likadana kontorslägenheter högre hyra, örn ingången
vore från Drottninggatan än örn den vore belägen vid bigatan. Yad
särskilt anginge trapphuset i hörnet av Torggatan och Hallbergsgatan ville
styrelsen framhålla, att intill den av utredningen föreslagna platsen för
entréen en nedfart för lastbilar vore förlagd, vilken deklasserade entréen.

De för postkontoret avsedda lokalerna till frukostrum och vissa personalrum
hade icke tilltagits för stora, framhåller vidare generalpoststyrelsen, som
ansåge sig väl känna till ett postkontors utrymmesbehov.

Örn såsom utredningen föreslagit beklädnad med natursten (marmor) av
fasaderna slopades, anför styrelsen härefter, uppstode en besparing å cirka

18,500 kronor. Med slopande jämväl av fönsteromfattningar och förenkling
av trapphusen komme det besparade beloppet att uppgå till högst cirka 25,000
kronor, vilket å de totala kostnaderna för ifrågavarande byggnadsföretag,
2,980,000 kronor, utgjorde 0.84 procent. Årsräntan å 25,000 kronor belöpte sig
efter 4 procent till 1,000 kronor. Om naturstensbeklädnanden m. m. bibehölles,
torde denna årsutgift komma att för byggnadsföretaget giva god återbäring
genom ökade uthyrningsmöjligheter i konkurrensen med privata byggnader
å platsen. Styrelsen hade emellertid för sin del icke något att erinra
mot att terrasitputs å fasaderna utbyttes mot fasadtegel. Därigenom skulle
å ena sidan kostnaden för naturstensbeklädnad av fasaderna bortfalla men
å andra sidan viss merkostnad, högst cirka 8,000 kronor, tillkomma för
fasadtegel i jämförelse med terrasitputs. Den genom utbytet uppkommande
besparingen skulle således uppgå till omkring 10,500 kronor.

Standardiserade fönster, d. v. s. lagervaror, som byggnadsutredningen
syntes förorda, funnes, framhåller styrelsen, i handeln endast av dyraste
fönstertyper, såsom perspektivfönster och dylikt. Styrelsen fortsätter:

Gentemot utredningens förslag örn begränsning av fönstren i stora expeditionshallen
må framhållas, att en sådan åtgärd skulle medföra högst
menlig inskränkning av dagsljuset för de tjänstemän, som komma att där" få
sin dagliga arbetsplats. Olägenheterna i fråga sammanhänga bland annat
därmed, att sagda tjänstemän under stor del av arbetstiden äro sysselsatta
med utskrivandet av kvitton m. m. medelst anilinpenna. Skrivning med anilinpenna
liksom läsning av sådan skrift fordrar emellertid mycket god belysning
och bör helst ske vid dagsljus, med risk att överansträngning eljest
lätt blir följden. Det sagda gäller även beträffande utredningens förslag om
begränsning av glasbetongen över stora expeditionshallen och vissa angränsande
lokaler. Att, på sätt föreslagits, inskränka de möjligheter till dagsbelysning,
som stå till buds, torde särskilt då det gäller lokaler av den storleksordning
och med den användning, varom här är fråga, icke kunna anses
stå i överensstämmelse med god besparingspolitik. Styrelsen får därför fram -

Kungl. Maj-.ts proposition nr 90. 11

föra de allvarligaste betänkligheter mot utredningens förslag uti nu ifrågavarande
hänseenden.

Till bemötande av vad utredningen anfört om förenkling och standardisering
av dörrarna i det föreslagna posthuset framhåller styrelsen, att speciella,
kraftiga typer, försedda nied plåtbeklädnad och särskilda beslag m. m.,
användes i stor utsträckning uti postlokaler. Sådana dörrtyper hade visat
sig nödvändiga på grund av postverkets särart. Vanliga dörrar skulle nämligen
genom att dagligen vara utsatta för oundvikliga stötar och törnar av
hårda föremål kräva ständiga reparationer och således bliva mycket dyrbara
i underhåll. Sådana kraftiga dörrtyper förekomme dessutom ej i standard. I
fråga örn målningsarbetena, vilka i kostnadsberäkningen icke specificerats
men örn vilka byggnadsutredningen ändock ansett sig kunna göra det uttalandet,
att de borde förenklas, hade icke avsetts högre standard än industrikommissionen
medgåve och ett ekonomiskt planerat underhåll påfordrade.

Generalpoststyrelsen har slutligen i anledning av vissa av byggnadsutredningen
framställda erinringar framfört följande allmänna synpunkter:

Vid planerandet av nybyggnader för postverkets speciella behov är det
oavvisligen nödvändigt tillse, först och främst att de för postverket avsedda
lokalerna bliva tillräckligt rymliga och lämpade för själva postarbetet, men
även att de bliva ljusa och luftiga samt i övrigt fylla de anspråk, som ur
hygienisk synpunkt kunna ställas på fullgoda arbetslokaler. Arbetet i postkassorna,
där penningomsättningen numera tagit en omfattning, som näppeligen
har sin motsvarighet inom andra verksamhetsområden, och som visar
tendens till fortsatt ökning, kräver sålunda en oavlåtlig uppmärksamhet, säkerhet
och rapphet från tjänstemännens sida under en lång och oftast starkt
arbetsfylld och krävande daglig tjänstgöring. För att kunna uppnå ett gott
arbetsresultat i postarbetet ej blott vid allmänhetens omedelbara betjänande
utan även i övrigt, måste det sörjas för att tjänstemännen få arbeta under
goda hygieniska förhållanden. Ett steg i annan riktning grundlägger osäkerhet
i arbetet och undergräver tjänstemännens hälsa och kan på så sätt genom
missriktad sparsamhet förorsaka verket betydande kostnader. Det är alltså av
största vikt, att lokalerna från början ej göras trånga, otjänliga och ohygieniska,
men det är å andra sidan enligt styrelsens förmenande givetvis också angeläget,
att de i fråga örn storleken och beskaffenheten i övrigt hållas inom de
gränser, som postarbetet kräver. De bliva eljest oekonomiska. Vid planerandet
av sina byggnadsföretag har styrelsen, som närmast svarar för postverkets
ekonomiska skötsel, städse dessa riktlinjer för ögonen. Det ligger även i
sakens natur, att ledningen av ett affärsdrivande verk, som årligen har att
redovisa för sin verksamhet, med största uppmärksamhet följer ej blott inkomstresultat
utan även de olika utgiftsposterna och icke ikläder sig större
utgifter än som förhållandena kräva. Styrelsen är därför av den bestämda
uppfattningen, att man vid planerandet av nya posthus måste handla med
förutseende och omtanke och låta erfarenhet och kännedom örn de postala
förhållandena och postarbetets speciella behov få göra sig gällande.

Med skrivelse den 30 januari 1942 har generalpoststyrelsen överlämnat
yttranden i ärendet av byggnadsnämnden i Borås och av byggnadsstyrelsen.

Byggnadsnämnden i Borås har — under erinran om att byggnadsföretaget
stöde i strid med gällande stadsplan och att enligt för Borås stad gällande
garagebestämmelser garage ej genom dörr, trappa eller på annat sätt finge stå

Departements chefen.

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 90.

i förbindelse med byggnaden i övrigt — uttalat, att, därest gällande garagebestämmelser
iakttoges, byggnadsnämnden för sin del icke hade något att
erinra mot de för posthusbyggnaden uppgjorda ritningarna.

Byggnadsstyrelsen har i sitt yttrande anfört:

Såsom byggnadsnämnden i sitt yttrande framhållit skulle den föreslagna
nybyggnaden komma i strid med gällande stadsplan. Under förutsättning att
stadsplanen ändras i överensstämmelse med förslaget samt att på sätt byggnadsnämnden
anfört gällande garagebestämmelser iakttagas, har byggnadsstyrelsen
för sin del icke något att i huvudsak erinra beträffande byggnadens
utförande i enlighet med de föreliggande ritningarna. Dock vill byggnadsstyrelsen
i besparingssyfte och med hänsyn till att tomten enligt förslaget
skulle mycket hårt utnyttjas (byggnadshöjden mot Torggatan är 15,i meter
och gården har en bredd av endast 10,6 meter) ifrågasätta, om icke vid förslagets
vidare utarbetande byggnadens höjd skulle kunna något minskas
genom att sänka höjden i kontorsvåningarna från 2,8 till 2,7 meter samt i
våningen 1 trappa upp från 3,4 till 3,o meter.

Kostnaderna för ifrågavarande byggnadsföretag äro i den ärendet bilagda
kostnadsberäkningen angivna till 2,300,000 kronor, vilket belopp synes byggnadsstyrelsen
vara något högt beräknat och bör kunna minskas till 2,200,000
kronor. Härutöver torde genom förenkling av huvudentrén samt genom utbyte
av dyrbarare fasadbeklädnadsmaterial mot enklare kunna sparas 30,000
kronor samt genom den förordade sänkningen av rumshöjderna 15,000 kronor,
och skulle kostnaderna alltså kunna minskas med sammanlagt 145,000 kronor
till 2,155,000 kronor.

Postkontoret i Borås är inrymt dels i telefonstationshuset och dels i postverkets
därintill gränsande byggnad i kvarteret Iris. På grund av att postkontoret
var i trängande behov av nya lokaler och då denna lokalfråga ansågs
bäst kunna lösas genom att ett nytt posthus uppfördes, inköptes efter förslag
av generalpoststyrelsen år 1939 samtliga fastigheter i kvarteret Eko. Vid
fastighetsköpet räknades med att de postlokaler, som äro inrymda i telegrafverkets
fastighet, behövde avstås till telegrafverket först omkring mitten av
år 1944. Numera har emellertid telegrafstyrelsen meddelat, att telegrafverket
vore i behov av samtliga lokaler i sin fastighet redan hösten 1943. Då därjämte
poströrelsen i Borås, enligt vad generalpoststyrelsen uppgivit, alltjämt
ökar, torde det planerade posthusbygget snarast böra påbörjas.

Då generalpoststyrelsen föreslog förvärv av kvarteret Eko, företedde
styrelsen jämväl ett utkast till kvarterets bebyggande. Detta, som innebar, att
paketexpeditionen skulle kvarbliva i postverkets fastighet i kvarteret Iris, var
uppgjort i enlighet med ett då framlagt förslag till nya stadsplanebestämmelser
för kvarteret, vilka tilläto uppförande å kvartersmarken av en byggnad i
fyra våningar utom å ett område utmed Torggatan med en längd av omkring
50 meter och ett djup av ungefär halva kvarterets bredd, vilket område fick
överbyggas endast till en höjd av högst 7 meter över stadens nollplan.

Vid utarbetande av det nu framlagda byggnadsförslaget har man i vissa hänseenden
frångått det tidigare uppgjorda. Enligt det nya förslaget skulle sålunda
posthuset uppföras i fyra våningar icke blott utefter kvarterets gräns mot Hallbergs-,
Post- och Holmsgatorna utan även längs hela dess gräns mot Torggatan.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90.

Vidare innebär förslaget, att byggnadens hörn vid Torg- och Holmsgatorna
skulle indragas på sätt närmare framgår av ritningarna. Då nu angivna
ändringar i byggnadsplanen förutsätta ändring av de gällande stadsplanebestämmelserna,
har drätselkammaren i Borås i ett mellan denna och generalpoststyrelsen
ingånget avtal förbundit sig att vidtaga härför erforderliga
åtgärder. Vidare har i avtalet överenskommits, bland annat, att kvarteret
Eko förskjutes en meter norrut från Torggatans gräns i gällande stadsplan
på bekostnad av mark tillhörande Postgatan, att Holmsgatan på kvarterets
bekostnad breddas enligt stadsplanen samt att generalpoststyrelsen för en
köpeskilling av 100,000 kronor till staden överlåter de fastigheter i kvarteret
Iris, varå den nuvarande posthusbyggnaden är uppförd. Fastigheterna, som
skulle tillträdas den 1 juli 1957, äro enligt avtalet avsedda att utläggas till
gata eller annan allmän plats. Avtalet har enligt vad som uppgivits numera
godkänts av stadsfullmäktige i Borås. Generalpoststyrelsen är å sin sida
bunden av avtalet, örn Kungl. Majit före den 1 juli 1942 meddelar fastställelse
å de stadsplaneändringar, som avtalet förutsätter, och anvisar medel för
posthusets uppförande.

Förflyttningen av kvarteret Eko på sätt som föreslagits och utläggningen
av kvarteret Iris till allmän plats torde ur stadsplanesynpunkt vara fördelaktiga.
Köpeskillingen för de till staden överlåtna fastigheterna i kvarteret
Iris måste å andra sidan i betraktande av det värde, omkring 200,000 kronor,
vartill fastigheterna äro bokförda å postverkets fond, få anses mindre tillfredsställande.
Med hänsyn till vad generalpoststyrelsen anfört rörande denna
försäljning och då styrelsen, enligt vad jag inhämtat, beräknat att under tiden
intill fastigheternas avträdande erhålla tillfredsställande hyresintäkter av
det gamla posthuset, sedan postkontoret avflyttat därifrån, anser jag emellertid
försäljningen kunna av kronan godtagas. Däremot bör örn möjligt en
ändring ske i avtalet i vad detsamma förutsätter indragning av posthusets
hörn vid Torg- och Holmsgatorna. I likhet med civila byggnadsutredningen
finner jag det nämligen angeläget, att den förhållandevis dyra tomtmarken
utnyttjas mera effektivt än avtalet förutsätter. Sålunda bör den föreslagna indragningen
av byggnadskroppen i den utsträckning, som de i ärendet företedda
ritningarna utvisa, endast omfatta bottenvåningens hörn. Efter därom
av mig hos drätselkammaren i Borås gjord hemställan har drätselkammaren
förklarat sig villig att ånyo förhandla angående härför erforderlig ändring i
avtalet. Då framläggandet för riksdagen av förevarande byggnadsärende icke
synes böra uppskjutas i avvaktan på resultatet av dessa underhandlingar,
torde bemyndigande emellertid böra utverkas för Kungl. Majit att godkänna
avtalet med rätt att vidtaga de ändringar i detsamma, vartill underhandlingarna
kunna giva anledning.

Till skillnad från det ursprungliga byggnadsförslaget innebär det nu
framlagda, att samtliga postlokaler förläggas till nybyggnaden. En sådan
anordning synes innebära fördelar för såväl postverket som allmänheten.
Postkontoret skulle i det nya posthuset disponera hela bottenvåningen, med
undantag av utrymme för en mindre butikslägenhet, och en del av våningen

Kungl. Maj:ts proposition nr 90.

1 trappa upp. Återstoden av denna våning och våningarna 2 och 3 trappor
upp skulle inrymma kontorslägenheter, avsedda att uthyras. Källarvåningen
skulle innehålla utrymmen för postkontoret och för uthyrning.

Vid sin granskning av de föreliggande ritningarna ha civila byggnadsutredningen
och byggnadsstyrelsen ifrågasatt vissa ändringar och förenklingar
i syfte att nedbringa byggnadskostnaderna. I fråga om rumshöjderna har
sålunda föreslagits, att höjden i våningen 1 trappa upp sänkes från 3,4 till
3,o meter och i våningarna 2 och 3 trappor upp från 2,8 till 2,7 meter. Då
några olägenheter av betydenhet icke torde uppkomma genom en minskning
i angiven omfattning av rumshöjderna, ansluter jag mig till förslaget härom.
Någon minskning på sätt byggnadsutredningen föreslagit av fönstren i stora
expeditionshallen i bottenvåningen anser jag mig däremot ej böra förorda
med hänsyn till de olägenheter för expeditionsarbetet, som en begränsning
av dagsljuset torde innebära. I övrigt synas de av byggnadsutredningen
och byggnadsstyrelsen ifrågasatta ändringarna och förenklingarna i bygg
nådens utförande böra i huvudsak beaktas. Sålunda böra, bland annat, entréerna
till trapphusen flyttas från Torggatan till Hallbergsgatan respektive
Holmsgatan, marmorbeklädnaden å fasaden utbytas mot enklare beklädnad,
fönsteromfattningarna slopas, trapphusen förenklas, användningen av kakel
plattor, glaspartier och glasbetong begränsas samt, i den mån så kan ske,
dörrar och fönster förenklas och standardiseras.

Det belopp, varmed de av generalpoststyrelsen beräknade byggnadskostnadema
skulle kunna nedbringas genom de av mig förordade ändringarna och
förenklingarna ävensom genom en av byggnadsutredningen och byggnadsstyrelsen
såsom möjlig ansedd omräkning av å-priserna, torde kunna beräknas
till omkring 150,000 kronor. Å andra sidan skulle en utbyggnad av
hörnet mellan Torggatan och Holmsgatan medföra en kostnadsökning, som
torde kunna uppskattas till omkring 20,000 kronor. I enlighet härmed skulle
byggnadens uppförande kunna antagas komma att draga en sammanlagd
kostnad av omkring 2,170,000 kronor.

Generalpoststyrelsen har föreslagit, att kostnaderna för byggnadsföretaget
intill ett belopp av 265,500 kronor, motsvarande det beräknade värdet å de nu
befintliga byggnaderna i kvarteret Eko, skulle bestridas av medel ur postverkets
förnyelsefond. Då någon avsättning till fonden icke skett beträffande
dessa byggnader, torde dylika medel icke böra tagas i anspråk för ändamålet.
Hela det erforderliga beloppet synes därför böra bestridas av kapitalökningsmedel.
Det av generalpoststyrelsen för nästkommande budgetår angivna
medelsbehovet, i runt tal 965,000 kronor, torde i enlighet härmed i sin helhet
böra anvisas å riksstaten. Då redan vid förvärvet av kvarteret Eko förutsattes,
att byggnaderna i kvarteret skulle rivas, samt kostnaderna för förvärvet
alltså helt torde få hänföras till förvärvet av själva marken, påkallar
byggnadernas rivning icke någon åtgärd i avskrivningshänseende.

Yad slutligen gäller redovisningen av köpeskillingen för postverkets fastigheter
i kvarteret Iris samt de bokföringsåtgärder i övrigt, som påkallas i anledning
av försäljningen av dessa fastigheter, torde bestämmelser härom på
förslag av generalpoststyrelsen framdeles få meddelas av Kungl. Majit.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90. 15

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna det såsom bilaga till
statsrådsprotokollet fogade avtalet rörande försäljning av postverkets
fastigheter i kvarteret Iris i Borås m. m., med rätt för
Kungl. Majit att vidtaga de ändringar i avtalet, som i det föregående
angivits;

dels ock till Posthusbyggnad i Borås för budgetåret 1942/43
å kapitalbudgeten under rubriken Statens affärsverksfonder, Postverket,
anvisa ett reservationsanslag av ............ kronor 965,000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
behagar Hans Majit Konungen lämna bifall samt
förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till detta
protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Sigurd Lang.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90.

Bilaga.

Mellan Kungl. Generalpoststyrelsen, nedan benämnd styrelsen, och Borås
stad, dess drätselkammare, nedan kallad staden, träffas härigenom följande
avtal:

1. Staden förbinder sig att företaga stadsplaneändring, varigenom dels nuvarande
kvarteret Eko flyttas en meter från Torggatans gräns i gällande stadsplan
och på bekostnad av mark tillhörande Postgatan, dels ock byggnadsbestämmelserna
så avfattas, att å kvarteret utefter hela dess gräns mot Torggatan
får uppföras byggnad om 4 våningar till en takfotshöjd av 17.4 meter
över stadens nollplan, samt att kvarteret jämväl i övrigt får bebyggas i enlighet
med vid detta avtal fogat, den 1 oktober 1941 dagtecknat förslag till ändring
av stadsplanen i kvarteret Eko. Styrelsen förklarar sig godkänna nämnda
stadsplaneändring.

Styrelsen förbinder sig godkänna sådan av staden företagen stadsplaneändring,
att kvarteret Iris (Tomt nr 1 kvarteret Iris och stadsäga nr 19 och 20)
utlägges som gata respektive allmän plats.

2. Som ägare av nuvarande kvarteret Eko överlåter styrelsen å staden med
full äganderätt den mark av kvarteret, som efter stadsplaneändringen erfordras
för Torggatans breddning till 13 meter och för Holmsgatans utläggning enligt
stadsplan. Staden å sin sida överlåter å styrelsen med full äganderätt den
mark av Postgatan, som efter företagen stadsplaneändring enligt punkt 1 skall
ingå i kvarteret Eko. Dessa överlåtelser ske utan särskilt vederlag från någondera
sidan.

3. Styrelsen överlåter å staden tomt nr 1 i kvarteret Iris samt stadsäga
nr 19 och 20, utgörande i areal respektive 305.9 kvadratmeter, 66.2 kvadratmeter
och 193.x kvadratmeter, med därå befintlig byggnad mot en köpeskilling
av etthundratusen (100,000) kronor. Staden tillträder dessa fastigheter femton
år efter den 1 juli 1942 eller således den 1 juli 1957, då köpeskillingen erlägges
av staden och köpebrev å tomten och stadsägorna tillhandahålles av styrelsen.
Senast fem år därefter skall staden ha låtit riva den å fastigheterna befintliga
byggnaden.

4. Här avhandlade markområden överlämnas gravationsfria.

5. Arealerna för de enligt punkt 2 överlåtna markområdena fastställas
genom vederbörliga förrättningar och godkännas de därvid framkommande
arealerna av styrelsen och staden såsom för detta avtal gällande.

6. Staden avstår från sin rätt att enligt 46 och 49 §§ stadsplanelagen fordra
ersättning av styrelsen beträffande gator invid kvarteret Eko.

7. Detta avtal är för staden bindande, så snart Stadsfullmäktige i Borås
godkänt detsamma. Från styrelsens sida är avtalet bindande endast under
förutsättning, att Kungl. Majit före den 1 juli 1942 ej mindre meddelar fastställelse
å här ovan avhandlade stadsplaneändringar än även anvisar medel
för uppförande av posthus i kvarteret Eko.

Av förestående avtal äro två likalydande exemplar upprättade och utväxlade

Borås den 30 oktober 1941.
Borås stad drätselkammaren

Hobert Nilsson.

I Karl Limander.
Bevittnas:

Anna-Greta Lind. A. Albertsson.

Stockholm den 17 oktober 1941.
Kungl. Generalpoststyrelsen

Anders Orne.

Josef Andrée.

Stockholm 1942. K. L. Beckmans Boktryckeri.