Kungl. Majus proposition nr 2 (Proposition 1933:2)

Kungl. Majus proposition nr 2.

Nr 2.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med J Örslo g till
tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1932/1933;
given Stockholms slott den 3 januari 1933.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att, med
godkännande av de i protokollet berörda förslag, å tilläggsstat till riksstaten
för budgetåret 1932/1933 upptaga de inkomster och utgifter, som framgå av
härvid fogade förslag till dylik tilläggsstat.

GUSTAF.

Ernsi Wigforss.

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 1 sami. Nr 2.

2405 32 1

Kungl. Majlis proposition nr 2.

Tilläggsstat till riksstaten

Kronor

Inkomster:

E. I anspråk tagna kapitaltillgångar:

3. Statens produktiva fonder:

a. Statsverkets fond av rusdrycksmedel...... 83,000,000

4. Fonden för statsskuldens amortering............ 35,000,000

F. Lånemedel:

3. Övriga lånemedel .........................................................

118,000,000

79,100,000

Summa 197,100,000

Kungl. Majus proposition nr 2.

för budgetåret 1932/1933.

Utgifter:

A. Verkliga utgifter:

V. Femte huvudtiteln:

B. Sociala verk och inrättningar:

8. Bekämpande av arbetslösheten, reserva -

Extra

anslag

tionsanslag...........................		42,000,000	42,000,000
B. Utgifter för kapitalökning:
	Att täckas av
	lånemedel	andra stats- inkomster
Statens utlåningsfonder:
4. Egnahemslånefonden, reserva-tionsanslag .............................. 14. Statens bostadslånefond, reser-vationsanslag ...........................	3,600,000 75,500,000	400,000
Statsverkets kassafond:
Förstärkning av statsverkets kassafond ..............................		75,600,000
Säger	79,100,000	76,000,000	155,100,000
		Summa	197,100,000

Kronor

Kungl. Majus proposition nr 2.

Utdrag av protokollet över jinansärenden, hållet inför
Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 3 januari 1933.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Nothin, Schlyter, Wigforss, Möller, Vennerström, Leo, Engberg,
Ekman, Sköld.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför härefter:

Såsom jag vid anmälan av finansplanen för budgetåret 1933/1934 framhållit,
har jag funnit det vara erforderligt, att särskild tilläggsstat till riksstaten
för budgetåret 1932/1933 fastställes. Jag anhåller nu att få närmare
redogöra för anordningen av denna tilläggsstat samt framlägga förslag rörande
dess finansiering.

Till en början torde jag få erinra, att för vart och ett av åren 1917—1922
särskild tilläggsstat till riksstaten —- för år 1918 även en extra tilläggsstat —
fastställdes av riksdagen. Systemet med tilläggsstater var emellertid förenat
med avsevärda olägenheter. Omläggningen av finansperioden från kalenderåret
till tiden 1 juli—30 juni åsyftade ock att för framtiden i möjligaste mån
undvika användningen av tilläggsstater. Att helt avskaffa tilläggsstaterna
ansågs dock ej möjligt. De kommitterade, som förberedde budgetårsreformen,
sträckte ej sina förhoppningar längre, än att vid en förläggning av budgetåret
till den nu gällande tidsperioden tilläggsstaten för normala fall borde
kunna inskränkas till ett minimum och måhända för ett eller annat år helt
undvaras. I den proposition (1921: 201), vari förslaget örn budgetårets omläggning
förelädes riksdagen, angav föredragande departementschefen omläggningens
fördelar i nu förevarande avseende sålunda, att användningen av
tilläggsstater skulle kunna nedbringas i högst betydlig grad.

Efter budgetårets omläggning bär det hittills lyckats att undgå fastställande
av särskilda tilläggsstater. Upprepade gånger har det likväl visat
sig nödvändigt att under löpande budgetår, efter beslut av riksdagen, förstärka
vissa riksstatsanslag genom anlitande av de för oförutsedda utgifter
anvisade anslagsmedlen. Under förra delen av år 1932 blev behovet av
förstärkning av femte huvudtitelns anslag för bekämpande av arbetslösheten
så stort, att särskilda inkomstmedel ansågos behöva ställas till förfogande
genom ianspråktagande av fonden för statsskuldens amortering — utöver
vad som redan uppförts å riksstaten — till ett belopp motsvarande anvisningen
å anslaget till oförutsedda utgifter i allmänhet. Detta tillvägagångssätt
kan sägas i verkligheten hava inneburit ett slag av tilläggsstat, ehuru
direkt inlagd i budgetredovisningen.

Kungl. Majus proposition nr 2.

Enligt min mening bör givetvis tillämpandet av tilläggsstatssystemet i
möjligaste mån begränsas. Då riksstaten i avsevärd man måste kompletteras,
särskilt då helt nya inkomst- eller utgiftstitlar tillkomma, vilka röra
sig örn avsevärda belopp, är emellertid tilläggsstaten oundviklig. Sådant
är förhållandet nu. Jag anser mig i enlighet härmed böra förorda, att
förslag till tilläggsstat för budgetåret 1932/1933 förelägges riksdagen.

En av de mera framträdande olägenheterna av systemet med tilläggsstater
var tidigare, att överblicken av statsregleringens genomförande i hög grad
försvårades. Utfallet av tilläggsstaten redovisades nämligen skilt från utfallet
av riksstaten. Denna olägenhet kan emellertid undvikas, därest tillläggsstaten
formellt får karaktär av en direkt komplettering av riksstaten.
I stället för självständig litterering böra sålunda tilläggsstatens inkomst- och
utgiftstitlar erhålla samma litterering som motsvarande titlar i riksstaten,
där dylik motsvarighet förefinnes. Helt nya titlar åter böra erhålla litterering
i följd med riksstatens inkomster eller utgifter av närmast motsvarande
slag. I budgetredovisningen kunna härigenom tilläggsstatens titlar direkt
inläggas, såsom örn de varit uppförda å riksstaten. Genom särskild anmärkning
vid varje ifrågakommande inkomst- eller utgiftstitel bör samtidigt angivas,
örn och i vad mån titeln hänför sig till tilläggsstaten.

Jag övergår härefter till frågan örn omfattningen av tilläggsstaten för
budgetåret 1932/1933.

Såsom framgått av mitt yttrande rörande finansplanen för nästkommande
budgetår, betingas den särskilda tilläggsstaten främst av behovet att bereda
förstärkning av statsverkets kassafond.

Vid utgången av budgetåret 1930/1931 utgjorde behållningen i kassafonden
75.8 9 miljoner kronor. Sedan 31.9 8 miljoner kronor av fonden såsom
i anspråk tagen kapitaltillgång uppförts å riksstaten för budgetåret
1931/1932 samt fonden måst till ett belopp av 30.66 miljoner kronor anlitas
för att täcka uppkommen brist i statsregleringen för sistnämnda budgetår,
utgjorde fondens behållning den 30 juni 1932 allenast 13.2 6 miljoner kronor.

Hedan i samband med överlämnandet av budgetredovisningen för budgetåret
1931/1932 meddelade riksräkenskapsverket, att ämbetsverket funnit det
ofrånkomligt, att kassafonden på grund av motsedd stor belastning under
nu löpande budgetår erliölle kapitalförstärkning. Såsom skäl härför åberopade
ämbetsverket dels för inkomstsidans del särskilt nedgången av tullmedelsinkomsterna
och de försämrade driftsresultaten vid statens järnvägar,
dels ock den nettomerutgift, som erfarenhetsmässigt beräknades uppstå å den
mot kassafonden reglerade delen av budgetens utgiftssida. Det erforderliga
kapitaltillskottet till kassafonden beräknade ämbetsverket till omkring 50 miljoner
kronor.

Utvecklingen av den nu löpande statsregleringen efter avgivandet av riksräkenskapsverkets
berörda yttrande kan knappast sägas hava gått i gynnsammare
riktning än av verket antagits. Erinras ina, att riksräkenskapsverket
i sin inkomstberäkning för nästkommande budgetår antagit, att tull -

” Kungl. Majus proposition nr 2.

medlen för innevarande budgetår komma att lämna en behållning, som
med mera än 30 miljoner kronor understiger det i riksstaten upptagna
beloppet. Vad budgetens utgiftssida angår, kommer den kassafonden åvilande
bristen att ökas därigenom, att från anslaget till oförutsedda utgifter
i allmänhet den 23 december 1932 anvisats ett belopp av 8 miljoner kronor
för förstärkning av femte huvudtitelns anslag till bekämpande av arbetslösheten.

Att under angivna förhållanden kassafonden måste förstärkas före utgången
av nu löpande budgetår, synes mig uppenbart. Frågan gäller endast,
med vilket belopp förstärkningen bör äga rum.

Vad beträffar den så att säga normala storleken av kassafonden, må erinras,
att kommitterade för riksstatens uppställning, efter vilkas förslag denna
fond inrättades, ansågo, att fonden under goda tider borde uppgå till 40 ä
50 miljoner kronor. Sedan sagda förslag år 1910 avgavs, hava emellertid
förhållandena väsentligt förändrats i olika avseenden. Å ena sidan har behovet
av att anlita kassafonden för uppsamling av förlagsmedel minskats,
beroende på att kassaprincipen numera nästan genomgående tillämpas i
statsbokföringen. Å andra sidan ha med ökningen av riksstatens omslutnmg,
vilken ju delvis sammanhänger med penningvärdets fall, allt större
krav ställts på kassafondens förmåga att täcka uppkommande brister i statsreglenngen.
Med utgångspunkt från erfarenheterna under det sistförflutna
och det nu löpande budgetåret vill det synas, att kassafonden normalt bör
uPP§å till betydligt större belopp än det av riksstatskommitterade angivna.

Att fastslå ett visst belopp, till vilket kassafonden nu bör uppbringas,
låter sig under rådande förhållanden näppeligen göra. Möjligheten av att
fylla ut fonden måste i viss mån bliva beroende av tillgången på medel,
vilka lämpligen kunna tagas i anspråk för ändamålet. Denna tillgång åter
är i^ sin ordning avhängig av de andra krav, vilka ställas på tilläggsstaten.

Såsom jag redan antytt vid anmälan av finansplanen för nästkommande
budgetår, har det visat sig vara nödvändigt att bereda fyllnad i det för
innevarande budgetår anvisade anslaget för bekämpande av arbetslösheten.
Chefen för socialdej^artementet kommer att senare i dag framlägga förslag
i ämnet. Detta går ut på, att för ändamålet ett tilläggsanslag av 42 miljoner
kronor bör av riksdagen äskas.

Anslag av skattemedel erfordras i övrigt å tilläggsstaten endast till ett
belopp av 0.4 miljon kronor. På sätt chefen för jordbruksdepartementet
kommer att anmäla, bör nämligen å tilläggsstaten äskas ett tilläggsanslag
för kapitalökning a egnahemslånefonden av 4 miljoner kronor, varav i anslutning
till vedertagna principer örn täckning av oräntabla delar av kapitalökningsanslag
förstnämnda beloj:>p bör anvisas av andra inkomster än lånemedel.

Då det nu gäller att undersöka, vilka tillgångar som kunna stå till förfogande
för nämnda anslagsbehov av 42.4 miljoner kronor jämte det tillskott,
som bör tillföras kassafonden, vill jag till en början framhålla, att såvitt

Kungl. Maj:ts proposition nr 2. >

möjligt täckningen bör ske utan att för ändamalet ökade skatter paläggas.
Detta utesluter givetvis icke, att de skattehöjningar, som ansetts erforderliga
för att balansera den nya budgeten, i viss utsträckning träda i kraft
redan under nu löpande budgetår och därmed i någon mån bidraga till att
minska bristen för året. Dessa inkomster böra emellertid icke beräknas
såsom tillgång å tilläggsstaten.

I sin förut berörda skrivelse angående behovet av förstärkning av kassafonden
har riksräkenskapsverket för beredande av medel härför i första hand
hänvisat till fonden för statsskuldens amortering. Återstoden av det för
utfyllnad av kassafonden — sammanlagt med 50 miljoner kronor — erforderliga
beloppet borde enligt riksräkenskapsverkets mening tagas ur de likvida
tillgångarna å statsverkets fond av rusdrycksmedel.

Jämväl enligt min mening böra nämnda båda fonder tagas i anspråk för
den förstärkning av löpande budget, som nu är nödvändig. På grund av
att ett avsevärt belopp kräves för utfyllande av arbetslöshetsanslaget, kan
dock amorteringsfonden icke medräknas såsom tillgång för ökning av kassafonden.

Enligt riksräkenskapsverkets beräkning kommer amorteringsfondens behållning
vid utgången av budgetåret 1932/1933 att uppgå till 39.48 miljoner
kronor. Detta belopp torde emellertid ej böra i sin helhet disponeras för
tilläggsstaten. Yad som av sagda behållning överskjuter 35 miljoner kronor
bör nämligen bibehållas i fonden för att användas för täckande av förluster
å statens lånemedelsplaceringar.

Å statsverkets fond av rusdrycksmedel beräknas vid innevarande budgetårs
utgång förefinnas ungefär samma behållning som vid budgetarets ingång
eller omkring 103 miljoner kronor. Såsom jag utvecklat i sammanhang med
behandlingen av frågan örn upptagande i statsverkspropositionen av anslag
till kapitalökning å rusdrycksmedelsfonden och örn fondens framtida användning,
bör allenast ett belopp av 20 miljoner kronor för framtiden bibehållas
i rusdrycksmedelsfonden, medan återstående belopp kan göras tillgängligt
för finansiering av tilläggsstaten.

Därest sålunda av amorterings- och rusdrycksmedelsfonderna 35, respektive
83 miljoner kronor tagas i anspråk för tilläggsstaten, återstå eftei avdrag
av de för förstärkning av anslagen till arbetslöshetens bekämpande och för
kapitalökning å egnahem slån ef onden erforderliga beloppen — sammanlagt
75.6 miljoner kronor, vilka kunna disponeras för kapitalökning av kassafonden.
Även örn härtill lägges den vid innevarande budgetårs ingång i
kassafonden redovisade behållningen, blir i allt fall fonden ej för stor. Det
är att befara, att kanske omkring hälften av det samlade beloppet kommer
att åtgå för att täcka bristen i mi löpande budget. Yad som därefter återstår
kommer med all sannolikhet att väl behövas, för att kassafonden skall för den
närmaste framtiden kunna fylla sin uppgift såsom regulator vid statsregleringens
utförande. Jag håller alltså före, att hela nämnda belopp, 75.6 miljoner
kronor, bör användas för förstärkning av kassafonden.

ltusdrycksmedelsfondens tillgångar äro emellertid ej i sådan utsträckning
likvida, att desamma direkt kunna tagas i anspråk för finansiering av tilläggs -

Kungl. Majus proposition nr 2.

staten. Större delen av fonden är nämligen placerad i statens bostadslånefond.
För att denna del av rusdrycksmedelsfonden, vilken enligt beräkning
per den 30 juni 1933 antagits uppgå till högst 75.5 miljoner kronor, skall
kunna frigöras för budgetändamål, erfordras att andra medel i stället placeras
i bostadslånefonden. Med hänsyn till sistnämnda fonds syfte och konstruktion
möter emellertid intet hinder, att denna fond omvandlas till en statens
utlåningsfond, varav räntan uppföres i riksstaten. Då fonden ger en tillfredsställande
avkastning, kan fondkapitalet i sin helhet finansieras med lånemedel.
Nu angivna transaktion förutsätter, att å tilläggsstatens utgiftssida
uppföres ett kapitalökningsanslag för statens bostadslånefond å 75.5 miljoner
kronor samt att motsvarande belopp lånemedel upptages å inkomstsidan.

I enlighet med vad nu anförts kommer tilläggsstaten för budgetåret
1932/1933 att balansera å ett belopp av 197. i miljoner kronor. Å tilläggsstatens
inkomstsida uppföras i anspråk tagna kapitaltillgångar med sammanlagt
118 miljoner kronor och lånemedel med 79.i miljoner kronor. De verkliga
utgifterna uppgå till 42 miljoner kronor samt utgifterna för kapitalökning
till 155.1 miljoner kronor, varav 76 miljoner kronor av andra inkomster
än lånemedel.

Jag övergår härefter till en närmare behandling av de särskilda inkomsttitlarna
å tilläggsstaten.

INKOMSTERNA.

1 anspråk tagna kapitaltillgångar.

E. 3. a. Statsverkets fond av rusdrycksmedel. Såsom jag förut framhållit,
skulle rusdrycksmedelsfonden tagas i anspråk för tilläggsstaten med
ett belopp av 83 miljoner kronor.

Då 1926 års bestämmelser örn avsättningen till rusdrycksmedelsfonden
trädde i tillämpning, hade fonden en behållning av 82.4 5 miljoner kronor.
Dessförinnan hade under tiden efter fondens tillkomst år 1915 såsom i
anspråk tagna kapitaltillgångar från fonden tillförts budgeten sammanlagt
150.69 miljoner kronor. Under budgetåren 1926/1927—1931/1932 har fonden
årligen erhållit ett kapitalökningsanslag av 5 miljoner kronor. Med inräknande
av vissa smärre inkomster i övrigt har å rusdrycksmedelsfonden för
hela perioden redovisats en sammanlagd inkomst av 30.3 2 miljoner kronor.
Utgifterna å fonden under denna tid hava uppgått till 9.6 2 miljoner kronor,
varav 9.5 8 miljoner kronor avse budgeten tillförda kapitaltillgångar. Rusdrycksmedelsfondens
behållning vid utgången av budgetåret 1931/1932 utgjorde
103.15 miljoner kronor.

I riksstaten för budgetåret 1932/1933 har anvisats en kapitalökning å
rusdrycksmedelsfonden av 5 miljoner kronor. Samtidigt har såsom i anspråk
tagen kapitaltillgång av fonden å riksstatens inkomstsida uppförts ett belopp
av 4.93 miljoner kronor. Vid utgången av budgetåret 1932/1933 kan rusdrycksmedelsfonden
sålunda antagas hava en behållning av något över 103
miljoner kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Enligt verkställda beräkningar kunna, såsom jag redan omnämnt, omkring
75.5 miljoner kronor antagas av rusdrycksmedelsfonden innestå i bostadslånefonden
den 30 juni 1933. Återstoden är huvudsakligen placerad i inteckningslån
och obligationer.

Därest nu, i enlighet med vad jag tidigare i dag i samband med anmälan
av frågor rörande utgifter för kapitalökning för budgetåret 1933/1934 föreslagit,
20 miljoner kronor bibehållas i rusdrycksmedelsfonden, skulle något
över 83 miljoner kronor kunna uppföras å tilläggsstatens inkomstsida. Då
beloppet ej nu kan bestämt beräknas, torde titeln böra upptagas till jämnt
83 miljoner kronor. Skulle eventuellt behållningen a fonden, efter franräknande
av nämnda 20 miljoner kronor, överstiga det å tilläggsstaten uppförda
beloppet, bör skillnaden tillföras kassafonden.

E. 4. Fonden för statsskuldens amortering. Denna fond hade vid utgången
av budgetåret 1925/1926 en behållning av 13.97 miljoner kronor. Under
budgetåren 1926/1927—1931/1932 hava fondens inkomster uppgått till 130.7 9
miljoner kronor, varav 126.87 miljoner kronor över budgeten anvisade rusdrycksmedel.
Utgifterna hava under samma tidsperiod uppgått till 81.68
miljoner kronor, varav 34.7 9 miljoner kronor över riksstaten i anspråk tagna
kapitaltillgångar och återstoden direkt använd för nedskrivning av förlorat
eller oräntabelt lånemedelskapital. Amorteringsfondens behållning vid utgången
av budgetåret 1931/1932 utgjorde 63.08 miljoner kronor.

I riksstaten för innevarande budgetår finnes uppfört ett kapitalökningsanslag
för amorteringsfonden av 4 miljoner kronor. Emellertid skola 2.6
miljoner kronor av fonden användas för nedskrivning av statens järnvägars
oräntabla lånekapital. A riksstatens inkomstsida äro under i anspråk tagna
kapitaltillgångar av amorteringsfonden uppförda 25 miljoner kronor. Fondens
återstående, icke disponerade tillgångar kunna fördenskull vid innevarande
års slut beräknas uppgå till 39.rs miljoner kronor.

Såsom jag i det föregående antytt, bör av sistnämnda belopp någon del
reserveras för täckande, efter beslut av riksdagen, av redan konstateiade
eller framdeles uppkommande förluster å statens lånemedelsplaceringar. I
samband med statsverkspropositionen förslag rörande utgifter för kapitalökning
har Kungl. Majit på mitt förslag hemställt örn riksdagens medgivande
att med anlitande av amorteringsfonden vid sidan av riksstaten täcka i statskontorets
respektive riksgäldskontorets räkenskaper för de båda sistförfluten
budgetåren redovisade förluster å statens utlåningsfonder till ett sammanlagt
belopp av 4.5 2 miljoner kronor. Under sådana förhållanden kan icke hela
den i amorteringsfonden vid nu löpande budgetårs slut innestaeude behållningen
tagas i anspråk flir tilläggsstaten. Då emellertid i statsverkspropositionen
föreslagits en avsättning till amorteringsfonden under nästa budgetår
av 3.4 miljoner kronor, synes hinder icke möta att för tilläggsstaten disponera.
35 miljoner kronor av fonden. Detta belopp bör följaktligen i tilläggsstaten
uppföras under i anspråk tågna kapitaltillgångar.

Kungl. Majus proposition nr 2.

Lånemedel.

F. 3. Övriga lånemedel. I anslutning till vad jag i det föregående yttrat,
böra lånemedel anlitas för finansiering av tilläggsstaten, i den mån som erfordras
för att täcka dels den del av fyllnadsanslaget till egnabemslånefonden,
vilken ej bör utgå av andra inkomster, eller 3.6 miljoner kronor, och dels
anslaget till statens bostadslånefond, 7o.s miljoner kronor. Det sammanlagda
beloppet lånemedel, 79.i miljoner kronor, bör i tilläggsstaten uppföras å
titeln »övriga lånemedel».

Det bör maliända i detta sammanhang erinras, att någon ny upplåning
ej orsakas av att lånemedel disponeras för bostadslånefondens överförande
från diversemedelsfond till riksstatsfond. Det direkta lånebehovet blir ej
större än som under alla förhållanden skulle behövt tillgodoses för att kunna
tillhandahålla statskontoret erforderliga likvida medel för den nu löpande
statsregleringens genomförande.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört hemställer jag, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1932/1933

upptaga följande inkomster sålunda:

E. I anspråk tagna kapitaltillgångar.

3. Statens produktiva fonder:

a. Statsverkets fond av rus drycksmedel.

................... kronor 83,000,000

4. Fonden för statsskuldens

am0rteri“S.......................... 118,000,000

F. Lånemedel.

3. Övriga lånemedel .................................... kronor 79,100,000.

UTGIFTERNA.

Verkliga utgifter.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, anför följande:

T. B. 8. Bekämpande av arbetslösheten. I propositionen nr 250 till
1932 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t att för budgetåret 1931/1932 måtte
till bekämpande av arbetslösheten anvisas ett extra reservationsanslag
av 25,000,000 kronor. I motiveringen till förslaget framhöll föredragande
departementschefen, bland annat, att arbetslöshetskommissionen vid uppskattningen
av medelsbehovet ansett sig böra till grund för beräkningen

Kungl. Majus proposition nr 2.

lägga medelsåtgången under den dittills gångna delen av det löpande
budgetåret samt att enligt departementschefens uppfattning detta vore den
grund, på vilken i dåvarande läge en anslagsberäkning borde byggas. Man
hade visserligen icke rätt att räkna med att läget under budgetaret 1932/1933,
betraktat såsom en helhet, skulle bliva bättre än under den löpande budgetperioden,
men tillräcklig anledning syntes icke finnas att i det dåvarande
statsfinansiella läget belasta budgeten med större utgifter för ändamålet, än
som redan då kunde antagas bliva oundgängligen erforderliga. Därest den
ifrågasatta medelsanvisningen bleve otillräcklig, finge det, såsom under budgetåret
1931/1932 skett, bero på prövning vid en senare tidpunkt vad som då
borde och kunde åtgöras. Med tillfredsställelse konstaterade departementschefen,
att antalet hjälpta i förhållande till antalet hjälpsökande vore väsentligt
högre än någon gång tidigare under de senare åren. Detta resultat hade
visserligen kunnat uppnås endast genom en kraftig utökning av verksamheten
med kontantunderstöd, något som dock med hänsyn till förhållandena
syntes berättigat, i den mån kontantlijälpen icke komme att utsträckas över
alltför lång tidrymd för en och samma individ.

I anledning av denna proposition väcktes åtskilliga motioner, bland annat två
från socialdemokratiskt håll med yrkande att riksdagen måtte för budgetåret
1932/1933 till motverkande av arbetslösheten anvisa dels ett extra reservationsanslag
av 30,000,000 kronor till beredskapsarbeten, dels ett extra reservationsanslag
av 20,000,000 kronor att användas huvudsakligen till kontantunderstöd
i överensstämmelse med i motionerna angivna grunder. Tillika
föreslogs från samma håll, under hänvisning till motiveringen i nyss avsedda
motioner, i särskilda motioner beviljande av anslag till betydande belopp till
vägarbeten, till lån till ekonomiskt särskilt betungade vägdistrikt för igångsättande
av vägarbeten samt lån för skogsdikning, för utbyggnad av statens
fiskehamnar, för skogsvårdande arbeten samt för krislijälp åt jordbrukare.

I skrivelse den 8 juni 1932, nr 295, anmälde riksdagen, att riksdagen
med bifall till Kungl. Maj:ts förslag till bekämpande av arbetslösheten för
budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra reservationsanslag av 25,000,000 kronor.

Genom särskilda beslut har Kungl. Majit därefter i enlighet med denna
riksdagsskrivelse ställt medel från ifrågavarande anslag till arbetslöshetskommissionens
förfogande för det med anslaget avsedda ändamalet samt i
övrigt meddelat vissa föreskrifter rörande kommissionens verksamhet. Därvid
har Kungl. Majit förordnat, bland annat, att utöver förut anvisade medel
örn 1,000,000 kronor ett belopp av högst 1,000,000 kronor skall användas
dels till förskotterande mot av arbetslöshetskommissionen godkänd säkerhet
av erforderliga medel för utförande av med statsmedel understödda väganläggningar
och vägförbättringar m. m., dels ock till gäldande av belopp
varmed den för dylikt vägföretag beräknade kostnaden kunde komma att
överskridas, varjämte Kungl. Majit föreskrivit, att sagda belopp örn 1,000,000
kronor skulle av kommissionen bokföras och redovisas som en särskild fond,
benämnd väglånefonden.

ATid anmälan tidigare i dag av frågan örn beräknande av anslag för näst -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

kommande budgetår till bekämpande av arbetslösheten har jag omnämnt,
att statens arbetslöshetskommission i skrivelse den 14 december 1932 gjort
framställning — förutom örn anslagsäskande för nämnda budgetår — jämväl
örn beredande av medel till förstärkning av det för innevarande budgetperiod
anvisade anslaget till ifrågavarande ändamål. Tillika har jag anmält
min avsikt att senare samma dag framlägga förslag örn dylik ytterligare
medelsanvisning. Jag anhåller nu att få upptaga denna fråga till behandling.

Arbetslöshetskommissionens nyssnämnda skrivelse av den 14 december
1932 innehåller en omfattande översikt rörande arbetsmarknadens läge, kommissionens
verksamhet och arbetslöshetens utbredning, tillika med omfattande
tabeller till belysning av hithörande förhållanden. Med hänsyn till den
stora betydelse, som bör tillmätas hithörande frågor, torde det vara lämpligt
att skrivelsen, vilken genom kommissionens försorg befordrats till trycket,
såsom en särskild bilaga fogas vid statsrådsprotokollet i förevarande ämne.
Jag torde alltså kunna i allt väsentligt hänvisa till denna skrivelse och vill
här endast till belysning av frågan återgiva ett par av kommissionen lämnade
sifferuppgifter.

Yad angår antalet hjälpsökande arbetslösa uppgick detta vid utgången av
oktober 1932 till 123,600 mot ungefär 57,100 vid samma tidpunkt förra året
och endast 14,600 för två år sedan. Medeltalet hjälpsökande arbetslösa för
de 10 första månaderna 1932 utgjorde 105,900 mot 46,500 för hela år 1931
och 13,700 för hela år 1930. Icke ens för det svåra året 1922 uppgick
medeltalet till högre siffra än 80,500. Vad angår hjälpverksamhetens omfattning
har denna undan för undan stegrats, så att antalet vid olika slag av
reservarbeten anställda vid utgången av oktober 1932 utgjorde 34,200, därav
omkring 16,050 i statliga reservarbeten, 7,400 i statskommunala arbeten och
10,750 i rent kommunala — alltså icke med medel från arbetslöshetsanslaget
understödda — reservarbeten. Även den kontanta understödsverksamheten har
stegrats och omfattade vid utgången av sistlidna oktober omkring 28,200man,
därav för 22,300 man med statsbidrag. Sammanlagda antalet av stat och kom -mun hjälpta uppgick till ungefär 62,400 vid utgången av oktober 1932, vilket motsvarar
något över 50 % av antalet vid samma tidpunkt hjälpsökande arbetslösa.

Vad beträffar hjälpverksamhetens beräknade omfattning och kostnaderna därför
under återstoden av innevarande budgetår uppskattar arbetslösketskommissionen
antalet i statliga reservarbeten anställda under budgetperiodens senare
del till 20,000. Antalet i statskommunala reservarbeten anställda beräknas
uppgå i februari och mars till 9,000 och vid budgetårets slut till 6,000.
Antalet personer med kontantunderstöd beräknas under februari och mars
komma att uppgå till ett maximum av 50,000 för att i juni sjunka till 25,000.
Med dylika utgångspunkter har kommissionen kommit till att de sammanlagda
kostnaderna för arbets- och understödslinjen under hela innevarande budgetår
skulle komma att uppgå till omkring 59,000,000 kronor. Härutöver beräknar
kommissionen, såsom framgår av dess skrivelse, vissa belopp till
kursverksamhet för arbetslösa, till arbetslöshetsutredningen samt till medelsreserv.
Beträffande den närmare beräkningen av dessa poster tillåter jag

Kungl. Majus proposition nr 2.

mig hänvisa till bilagan oell vill här endast nämna, att kommissionen uppskattar
behovet av anslagsförstärkning för innevarande budgetår till 34,866,000
kronor eller i avrundat tal 35,000,000 kronor. Tillika har kommissionen anmält,
att verkställda beräkningar givit vid handen, att disponibla medel
endast räckte till omkring mitten av januari månad 1933, varför kommissionen
hemställt, att Kungl. Majit måtte vidtaga åtgärder för att det redan
i början av innevarande år måtte ställas till kommissionens förfogande ett
belopp av nödig storlek till bestridande av utgifterna för den löpande verksamheten,
intill dess riksdagen bleve i tillfälle att taga ståndpunkt till frågan
örn anvisande av medel därtill.

I anledning av sistnämnda hemställan har Kungl. Majit, såsom chefen för
finansdepartementet redan erinrat, den 23 december 1932 av anslaget till
oförutsedda utgifter i allmänhet anvisat ett belopp av 8 miljoner kronor till
förstärkning av arbetslöshetsanslaget.

Den våldsamma försämring av läget på arbetsmarknaden, som framgår av
arbetslöshetskommissionens skrivelse, har alltjämt fortsatt. Enligt vad jag
inhämtat uppgick sålunda antalet hjälpsökande vid utgången av november
1932 till icke mindre än omkring 147,000. Motsvarande siffra för november
1931 utgjorde omkring 77,200. Tyvärr är det att befara, att man icke ens
nu uppnått maximitalet för innevarande vinter. Även örn man bortser från
den säsongmässiga minskning av arbetstillgången, som alltid framträder under
vintermånaderna, torde man sålunda med hänsyn till det rådande allmänna
läget och de utvecklingstendenser, som för vissa yrkesgrupper göra sig märkbara,
för den närmaste tiden nödgas räkna iped en ytterligare ökning av
hjälpbehovet.

Det är således tydligt, att en högst betydande medelsförstärkning erfordras
för att möjliggöra fullföljande av den statliga verksamheten för arbetslöshetens
bekämpande i den omfattning, som påkallas av den nuvarande
och väntade situationen. Såsom redan min företrädare i ämbetet vid upprepade
tillfällen framhållit, är det av synnerlig vikt, att i en tid av stor och
stigande arbetslöshet denna verksamhet kan såväl beträffande arbetslinjen
som i fråga örn kontantunderstöd och hjälp i andra former fortgå i en ur
olika synpunkter önskvärd och lämplig'' omfattning utan att hindras av otillräcklighet
i anslaget.

Min företrädare Ilar även flera gånger framhållit önskvärdheten av att,
särskilt då en så betydande arbetslöshet utsträckes över en avsevärd tidsperiod,
procenttalet av de arbetslösa, som erhålla bistånd, undan för undan
ökas. Vid framläggande i april 1932 av proposition i ämnet kunde också dåvarande
chefen för socialdepartementet konstatera, att en sadan ökning ägt rum
trots den kraftiga stegringen i antalet hjälpsökande. Emellertid Ilar sedan
dess en relativ försämring inträffat, i det att, såsom redan anförts, procenttalet
hjälpta enligt senaste siffror endast uppgår till omkring 50 mot ungefär 57 i
april 1932. Arbetslöshetskommissionens kalkyler för återstoden av innevarande
år synas också tyda på, att kommissionen icke räknar med någon mera
väsentlig förändring beträffande detta relationstal, vare sig detta beror på

Kungl. Majus proposition nr 2.

en uppfattning hos kommissionen att hjälpverksamheten icke bör sträckas
längre, eller kommissionen funnit svårigheter möta för en ytterligare utvidgning
av dess verksamhet.

Enligt min bestämda uppfattning kan det emellertid icke vara tillfredsställande,
att en så stor procentuell andel av de hjälpsökande arbetslösa,
som nyss angivits, lämnas utan bistånd av arbetslöshetsmedel. I den män
dessa arbetslösa icke lämnas åt rena nöden, hänvisas de uppenbarligen att
söka bistånd hos fattigvården, en utveckling, som, när det gäller så betydande
arbetarmassor, vilka tidigare varit i stånd att försörja sig och sin
familj, måste anses synnerligen olycklig. Enligt min mening måste man
därför allvarligen eftersträva en utvidgning av den speciella hjälpverksamheten
för de arbetslösa. Det torde under innevarande vinter knappast vara
möjligt att i nämnvärd grad utvidga verksamheten med statliga eller statskommunala
reservarbeten utöver vad kommissionen räknat med. Jag ifrågasätter
icke heller en sådan utvidgning, detta för övrigt även av det skälet, att den måste
bliva synnerligen kostsam. Däremot synes man mig kunna tillmötesgå hjälpbehovet
genom att den kontanta understödsverksamheten utvidgas. En granskning
av de av arbetslöshetskommissionen framlagda kalkylerna ger vid handen,
att kommissionen räknat med att under första halvåret 1933 hjälp av statsmedel
sammanlagt skulle i en eller annan form lämnas i medeltal ungefär 66,000
arbetslösa. Den senaste utvecklingen ger emellertid enligt min mening anledning
till att utgå från att antalet hjälpsökande arbetslösa, som tillika äro i verkligt
behov av dylik hjälp, icke kommer att under nämnda tidsperiod understiga
ett medeltal av närmare 130,000. För kontantunderstöd åt den del av dessa,
som enligt kommissionens kalkyler icke skulle erhålla bistånd, eller omkring

60.000, torde kunna beräknas åtgå ett belopp av 15,000,000 kronor. Sammanlagt
med det enligt arbetslöshetskommissionens beräkningar — mot vilka jag i
och för sig icke funnit anledning till erinran — erforderliga beloppet av

35.000. 000 kronor skulle således för återstoden av innevarande budgetår
erfordras oO,000,000 kronor, eller, utöver det den 23 december 1932 redan
anvisade beloppet av 8 miljoner kronor, 42 miljoner kronor.

Vad angår grunderna för arbetslöshetskommissionens verksamhet har jag
icke funnit lämpligt att därutinnan ifrågasätta någon ändring, detta närmast
på den grund att, såsom framgår av vad jag förut denna dag i samband med
omnämnande av förslag örn införande av arbetslöshetsförsäkring och om arbeten
till motverkande av arbetslösheten anfört, kommissionens verksamhet
är avsedd att avvecklas. I sammanhang med framläggande av förslag i dessa
ämnen samt örn äskande av medel för kontant understödsverksamhet för
arbetslösa m. m. under nästa budgetår torde jag bliva i tillfälle att närmare
ingå på de med det hithörande ämnet sammanhängande betydelsefulla spörsmålen.

Enligt riksdagens medgivande har av ifrågavarande anslag ett belopp av
sammanlagt 1,000,000 kronor stått till Kungl. Maj:ts förfogande för att efter
provning av Kungl. Maj:t användas till främjande av företagsverksamhet,
varigenom i största möjliga utsträckning ökade arbetstillfällen må kunna

Kungl. Maj:ls proposition nr 2.

beredas. Denna anordning bär i olika avseenden visat sig kunna vara till
stort gagn. Jag hemställer, att riksdagens medgivande måtte inhämtas till
enahanda förfoganderätt beträffande ett belopp av högst 1,000,000 kronor av
det nu ifrågasatta förstärkningsbeloppet.

På grund av det anförda och under framhållande av angelägenheten av
att den föreliggande frågan av riksdagen göres till föremål för skyndsam
behandling får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1932/1933 till bekämpande
av arbetslösheten anvisa ett reservationsanslag, att
användas enligt här angivna grunder, av 42,000,000 kronor.

Utgifter för kapitalökning.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, anför:

lil. 4. Egnahemslånefonden. Sedan lång tid tillbaka bestämmer riksdagen
årligen det belopp, intill vilket Kungl. Majit äger att för nästkommande
kalenderår ur fonden bevilja statslån åt låneförmedlarna att av dem användas
för utlämnande av egnahemslån. Samtidigt plägar riksdagen anvisa kapitalökningsanslag
för fonden. Beträffande de grunder, enligt vilka kapitalökningsanslagens
storlek bestämts, föreligger en väsentlig olikhet mellan anslag,
som beviljats före budgetåret 1927/1928, och anslag beviljade från och med
sagda budgetår. Under det tidigare skedet bestämdes kapitalökningsanslaget
sålunda, att detta tillhopa med fondens vid budgetårets ingång förefintliga
kontanta behållning och under budgetaret paräkneliga kapitalaterbetalningar
gav full täckning för de belopp, som enligt riksdagens beslut finge beviljas
såsom lån ur fonden. Samtidigt gällde den bestämmelsen, att låneförmedlarna
voro pliktiga att, därest statslånet skulle fa tagas i anspråk, lyfta detsamma
i statskontoret inom viss kortare tid. Då de av låneförmedlarna
beviljade egnahemslånen i regel icke lingö lyftas förrän inteckningssäkerhet
avlämnats och allenast i mån av byggnadsarbetets fortgång samt alltså viss,
i många fall rätt avsevärd tid förflöt mellan ett egnahemslåns beviljande
och dess slutliga lyftande, kommo låneförmedlarna att ligga inne med mycket
betydande kontanta lånebelopp. Med hänsyn härtill beslöts vid 1927 års
riksdag den ändring i lånevillkoren, att låneförmedlare, med tillämpning
från och med den 1 januari 1928, äger lyfta honom beviljat statslånebelopp
endast i den mån så erfordras för verkställande av erforderlig utbetalning
å beviljade egnahemslån. Låneförmedlare har att därvid beräkna behovet
med hänsyn till å ena sidan det belopp, som kan förväntas bliva under
skälig tid framåt, i regel ett halvt år, utbetalt a beviljade egnahemslån, samt
å andra sidan av låneförmedlaren redan innehavd tillgång av lyftade men
ej utbetalda lånebelopp. I ämnet nu gällande bestämmelser återfinnas i
§ 16 av kungörelsen nr 217/1928. I anslutning till den sålunda vidtagna
ändringen i avseende å låneförmedlarnas rätt att lyfta dem beviljade statslån

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

laar från och med budgetåret 1927/1928 kapitalökningsanslaget till egnaliemslånefonden
tillmätts sålunda, att detta tillhopa med förefintlig kapitalbehållning
och påräkneliga amorteringar skulle förslå till täckande av de delar av
beviljade statslån, som låneförmedlarna enligt nyss angivna bestämmelser
ägde att lyfta under budgetåret. Med hänsyn härtill hava kapitalökningsanslagen
under de senaste budgetåren måst beräknas med ledning av från
laneförmedlarna årligen infordrade kalkyler rörande de för nästkommande
budgetår antagliga utbetalningarna å av dem beviljade lån.

I skrivelse den 12 maj 1932 anmälde statens egnahemsstyrelse, att det i
1932 års statsverksprojDOsition för budgetåret 1932/1933 äskade kapitalökningsanslaget
av 5,000,000 kronor för egnahemslånefonden säkerligen bleve otillräckligt
för fullgörande av föreskrivna utbetalningar å beviljade lån, samt
hemställde, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att såsom ytterligare
kapitalökning för egnahemslånefonden för budgetåret 1932/1933 anvisa ett
reservationsanslag av 5,000,000 kronor.

Skrivelsen, varöver statskontoret avgav infordrat utlåtande, föranledde ej
något Kungl. Maj:ts förslag till 1932 års riksdag.

Härefter har statens egnahemsstyrelse i skrivelse den 30 augusti 1932 i
samband med äskande av kapitalökningsanslag till fonden för budgetåret
1933/1934 erinrat örn sin framställning den 12 maj 1932 samt meddelat, att
det kapitalökningsanslag, som för mötande av erforderliga utbetalningar
under budgetåret 1932/1933 behövde tillföras fonden utöver för sagda år
redan anvisat anslag å 5,000,000 kronor, enligt förnyade beräkningar kunde
uppskattas till 2. i 00,000 kronor. Styrelsen har hemställt, att sistnämnda
belopp måtte av riksdagen äskas såsom ytterligare kapitalökningsanslag för
innevarande budgetår.

Statskontoret har i infordrat utlåtande den 19 september 1932 anfört bland
annat följande.

Beträffande egnahemsstyrelsens beräkning av bristen i fonden vid ingången
av budgetåret 1933/1934 ville statskontoret erinra örn, att beräkningen
innebure, att samtliga hos hushållningssällskapen innestående egnahemslånemedel
skulle den 30 juni 1933 vara av låneförmedlarna utlämnade såsom
egnahemslån. Då det emellertid icke torde vara praktiskt genomförbart att
vid en viss tidpunkt helt ställa egnahemsnämnderna utan kassamedel, ville
det synas statskontoret, som örn någon höjning av det för bristens fyllande
ifrågasatta kapitalökningsanslaget vore erforderligt exempelvis till 4,000,000
kronor.

Av utredningen framgår, att det för innevarande budgetår anvisade kapitalökningsanslaget
å 5,000,000 kronor varit för knappt tilltaget. Detta förhållande
torde kunna delvis förklaras därav, att egnahemslåntagarna under
rådande ekonomiska kris och därav föranlett behov att utbekomma kontanta
medel hastigare än förr plägat vara fallet fullbordat sina egnaliemsföretag
och lyftat dem beviljade lånebelopp. Då avtalade och författningsenliga
utbetalningar å beviljade statslån och enskilda egnahemslån givetvis böra i
behörig tid och ordning verkställas, anser jag det vara nödvändigt, att fonden
redan under innevarande budgetår tillföres det härför erforderliga ytterligare

Kungl. Majus proposition nr 2.

kapitalet, av statskontoret uppskattat till 4,000,000 kronor. I enlighet med
cliefens för finansdepartementet tidigare i dag gjorda uttalande torde av
nämnda anslagsbelopp 3,600,000 kronor böra utgå av lånemedel.

I enlighet med vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1932/1933
såsom kapitalökning för egnahemslånefonden anvisa ett reservationsanslag
av 4,000,000 kronor, därav 3,600,000 kronor att utgå
av lånemedel.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, anför härefter:

III. 14. Statens bostadslånefond. I enlighet med vad chefen för finansdepartementet
tidigare föreslagit, torde å tilläggsstaten för budgetåret 1932/1933
böra uppföras ett kapitalökningsanslag för statens bostadslånefond å 75,500,000
kronor.

Statens bostadslånefond tillkom genom beslut av 1920 års riksdag, som
medgav, att för bildande av nämnda fond såsom lån från statsverkets fond av
rusdrycksmedel 15,000,000 kronor finge disponeras för vartdera av åren 1920
och 1921. Sedermera har under riksdagarna 1922—1930 dels ytterligare
medel för samma ändamål ställts till förfogande ur rusdrycksmedelsfonden,
dels ock medgivande lämnats att för utlämnande av nya lån taga i anspråk
inflytande amorteringar och räntor intill vissa angivna belopp. Sammanlagt
hava för åren 1920—1930 gjorts disponibla för utlåning ur bostadslånefonden
88,400,000 kronor. Jämväl må nämnas, att år 1923 ett belopp av

3,000,000 kronor enligt riksdagens medgivande fick disponeras för beredande
av extra statsbidrag. Beloppet, som utgick av byggnadsskattemedel, användes
till avskrivningar å lån ur bostadslanefonden, och de icke fullt 3,000,000
kronor, som sålunda tillfördes fonden, utlånades samma ar på nytt.

Den 30 juni 1932 utgjorde bostadslånefondens tillgångar 78,447,008 kronor
74 öre, varav 76,616,490 kronor 99 öre utlanta medel och ateistoden utestående
fordringar. Samtidigt uppgick bostadslånefondens skuld till statsverkets
fond av rusdrycksmedel till 16, rfo9,247 kronor 30 öre.

På sätt förut av chefen för finansdepartementet påvisats, torde på grund
av inflytande amorteringar bostadslånefondens skuld till rusdrycksmedelsfonden
under innevarande budgetår komma att nedgå, så att skulden beräknats
belöpa sig till högst 75,500,000 kronor vid budgetårets utgång.
Till detta belopp bör anslag äskas å tilläggsstaten, för att bostadslånefonden
skall kunna ombildas till en självständig statlig utlåningsfond.

Avkastningen av statens bostadslånefond utgör för närvarande inemot
4.6 procent. Med hänsyn härtill lärer, såsom chefen för finansdepartementet
framhållit, det nu erforderliga kapitalökningsanslaget för fonden kunna
i sin helhet bestridas med lånemedel. Itäntemedlen från bostadslånefonden
böra framdeles å riksstaten beräknas bland övriga inkomster från statens
utlåningsfonder.

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 1 sami. Nr 2.

2405 82 2

Kungl. Majus proposition nr 2.

På grund av vad jag nu anfört får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1932/1933 för
kapitalökning å statens bostadslånefond anvisa ett reservationsanslag
av 75,500,000 kronor, att utgå av lånemedel.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför slutligen följande: Till.

Förstärkning av statsverkets kassafond. Tidigare i dag har jag
utvecklat, hurusom statsverkets kassafond är i behov av en avsevärd förstärkning,
samt angivit det belopp, som kan tillföras fonden, till 75,600,000
kronor.

Det torde i förevarande sammanhang vara av intresse att taga del av
kassafondens utveckling från den tid, då fonden tillskapades, intill det nu
löpande budgetaret. Denna utveckling framgår av följande tabellariska sammanställning.

Kassafonden budgetåren 1912—1931/1932.

Miljoner kronor.

Budgetår	Inkomsttitlar	Utgiftstitlar	Netto-tillskott ( + ) resp. nettobe-lastning (-)	I an-språk tabina kapital-till-gångar	Behåll-ning vid budget-årets slut
Över- skott	Under- skott	Skillnad	Bespa- ring	Mer- utgift	Skillnad
1912 ........	25.ii	9.13	+	15.98	6.61	9.64		3.03	+ 12.95
1913 ........	34.94	10.43	+	24.51	9.19	7.-4 6	+	1.73	+ 26.24	_	68.89
1914 .........	18.7 6	7.85	+	10.91	3.04	13.06	—	10.02	+ 0.89	_	69.78
1915 .........	31.58	23.03	+	8.56	3.97	24.51	—	20.54	— 11.99	_	57.79
1916 .........	135.64	15.95	+ 119.69	4.39	32.67	—	28.28	+ 91.41	21.28	127.92
1917 .........	380.26	74.68	+305.58	5.07	49.31	—	44.2 4	+ 261.34		389.26
1918 .........	479.06	108.38	+ 370.68	73.11	115.05	—	41.94	+ 328.7 4	461.57	256.43
1919 .........	378.7 2	57.25	+ 321.47	142.97	77.25	+	65.7 2	+ 387.19	202.12	441.50
1920 .........	255.3 2	71.24	+184.08	83.36	103.29	—	19-93	+164.15	115.68	489.9 7
1921 .........	123.86	63.oi	+	60.85	44.29	151.80	—107.51	— 46.66	143.12	300.19
1922 .........	49.3 3	36.21	+	13.12	29.7 7	88.86	—	59.09	— 45.9 7	172.64	81.58
1923 Vi—1s%	30.58	13.98	+	16.60	15.30	40.59	—	25.29	- 8.69	51.89	2l.oo
1923/24 ......	76-69	20.78	+	55.91	16.82	31.50	—	14.68	+ 41.23		62.23
1924/25......	44.40	14.63	+	29.77	18.94	34.05	—	15 ii	+ 14.66	_	76.89
1925/26......	22.36	12.46	+	9.90	11.16	28.76	—	17.59	— 7.69	7.06	62.14
1926/27......	33.33	12.oo	+	21.33	11.23	34.05	—	22.82	— 1.49	29.74	30.91
1927/28......	38.28	5.86	+	32.42	7.65	27.18	—	19.53	+ 12.89		43.80
1928/29......	30.88	2.61	+	28.27	6.84	18.45	—	11.61		_	60.46
1929/30... .	27.26	4.57	+	22.69	10.62	15.01	—	4.39	+ 18.30	_	78.76
1930/31......	22.40	5-41	+	16.99	9.54	24.40	—	14.86	+ 2.13	5.oo	75.89
1931/32......	7.81	23.07	—	15.26	6.13	21.52	—	15.39	— 30.65	31.98	13.26

Sammanlagt hava under ifrågavarande budgetperioder inkomsttitlarna tillfört
kassafonden 1,654.04 miljoner kronor, medan fonden fått för reglerande
av utgiftsanslag vidkännas en nettobelastning av tillhopa 428.40 miljoner
kronor. Under samma tid hava direkt för statsregleringen av fonden tagits
i anspråk 1,241.50 miljoner kronor. Härjämte har utanför budgeten ett

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

belopp av 0.58 miljon kronor överförts till fonden för anordnande av lokaler
för statens ämbetsverk i huvudstaden. Detta belopp ingår i den för
år 1916 i tabellen angivna siffran för i anspråk tagna kapitaltillgångar.

Såsom framgår av tabellen har kassafondens behållning icke vid något
tillfälle varit så låg som vid utgången av budgetåret 1931/1932.

Det ifrågasatta förstärkningsanslaget skulle, såsom jag förut angivit, närmast
finansieras av statsverkets fond av rusdrycksmedel. Anslaget bör dock icke
budgettekniskt ställas i beroende av inkomsttiteln. Under åberopande av
vad jag tidigare anfört, får jag nu hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1932/1933 för
förstärkning av statsverkets kassafond anvisa ett anslag av
75,600,000 kronor.

Yad föredragande departementscheferna sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt,
behagar Hans Majit Konungen bifalla samt förordnar,
att proposition av den lydelse bilaga vid detta protokoll
utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
R. Borgström.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Bifoga.

STATENS ARBETSLÖSHETSKOMMISSION

C. 404111932

Till

KONUNGEN.

Statens arbetslöslietskommission får härmed till Kungl. Majit avgiva förslag
om erforderliga medel,

dels till förstärkning av det extra reservationsanslag av 25 miljoner kronor,
som 1932 års riksdag anvisat till bekämpande av arbetslösheten under nu
löpande budgetår,

dels till upprätthållande av hjälpverksamheten för arbetslösa under budgetåret
V7 1933—1•% 1934.

Till stöd för de anslagskrav, som i det följande komma att framställas,
får kommissionen anföra följande.

Statens arbetslöshetslcorinnisslon, angående medelsbehovet
för återstoden av budgetåret 1932/1933
samt för budgetåret 1933/1934.

Kungl. Majus proposition nr 2

Arbetsmarknadens utveckling under år 1932.

Den sedan ett par år tillbaka alltmer världsomspännande ekonomiska
krisen bär under innevarande år ytterligare skärpts i olika hänseenden, och
några tillförlitliga tecken på att den allmänna depressionen börjat släppa
taget kunna ännu icke påvisas. Under år 1932 har läget undergått en märkbar
försämring, vilket kan avläsas i de tabellariska sammanställningar över
den svenska arbetsmarknadens gestaltning under året, som arbetslöshetskommissionen
till den föreliggande frågans belysande återgiver bär nedan
i samband med vissa jämförande uppgifter från tidigare perioder. Sålunda
redovisas i tab. 1 antalet arbetsansökningar på 100 lediga platser vid den
offentliga arbetsförmedlingen under åren 1922 samt 1927—1932; i tab. 2 uppgifter
örn arbetslösheten i procent av hela det redovisade antalet medlemmar
i fackföreningarna under samma tid, och i tab. 3 uppgifter om hela det
antal hjälpsökande arbetslösa, som av de kommunala arbetslöshetsorganen
under angivna tid rapporterats till kommissionen.

Tab. 1. Antal arbetsansökningar på 100 lediga platser rid den offentliga

arbetsförmedlingen.

Månad År	1922	1927	1928	1929	1930	1931	1932
J anuari................	482	293	279	241	241	222	368
Februari..............	479	258	260	215	211	232	412
Mars ...................	381	208	201	174	171	191	343
April...................	368	171	165	150	140	194	341
Maj....................	257	168	146	134	129	164	339
Juni....................	215	161	157	135	127	187	351
Juli.....................	203	150	167	137	140	198	370
Augusti..............	172	148	160	135	144	201	366
September............	155	143	142	127	146	197	351
Oktober..............	177	170	156	148	175	257	395
November............	269	242	230	202	254	413	661 j
December...........	321	243	220	203	238	343	—
Medeltal	296	198	192	169	178	236	_

Tab. 2. Fackföreningarnas arbetslöshet i procent ar medlemsantalet.

Månad År	1922	1927	1928	1929	1930	1931	1932
Januari................	34.3	16.3	14.8	14.8	13.9	20.2	24.o j
Februari.............	31.9	15.6	13.3	14.6	13.2	18.7	23.6
Mars ...................	30.5	14.i	13.2	13.7	12.3	19.4	23.9
April...................	28.3	12.3	11.7	11.4	10.8	17.1	20.6
Maj.....................	22.9	9.9	8.2	7.7	8.o	13.2	18.8
Juni....................	20.9	9.4	7.6	6.8	8.o	12.4	19.1
Juli.....................	18.»	8.3	7.4	6.3	8.o	11.8	19.2
Augusti ...............	16.7	7.9	6.9	6.1	8.1	12.8	19.8
September............	15.1	8.4	7.8	6.7	9.6	13.4	20.4
Oktober...............	15.5	10.4	9.0	8.7	12.3	16.4	21.8
November............	17.2	12.8	10.9	10.1	15.3	19.3
December ............	21.3	18.6	17.3	16.3	22.9	26.5
Medeltal	22.9	12.o	10.6	10 2	11 9	16 8	_

Kungl. Majus proposition nr 2.

Tab. 3. Antalet hjälpsökande arbetslösa enligt arbetslöshetskouimissionens
månadsrapporter (avrundade tal).

o Månad Ar	1922	1927	1928	1929	1930	1931	1932
	163,200	27,400	26,650	18,500	16,650	40.250	103,700
	158,600	25,400	26,300	11,700	15,400	41,600	108,000
	149,000	22,400	24,600	15,700	13,600	41.900	109,700
	126,800	22,200	19,600	12,250	11,400	39,400	111,300
	83,000	18,100	14,100	8,450	9,000	34,550	104,100
	49,300	15,200	11.150	5,850	6,650	31,050	97,400
	38,300	12.200	9,500	5.050	5,800	30,500	94,700
	36.000	12,700	9,850	4,850	6,300	35,700	99,800
September............	35,100	12,900	10,000	5,050	8,600	40,400	106,400
Oktober...............	37,300	16.450	12,950	7,300	14,600	57,143	123,600
November............	43,500	21,400	16,450	9.800	24,800	77,254	—
December ............	45,900	24,200	18,700	12,050	31,900	88,761	—
Medeltal	80,500	19,230	16,654	9,713	13,725	46,542	105,870

Samtliga sifferserier i dessa tre tabeller inregistrera i stort sett en fortskridande
försämring av arbetsmarknaden under den redovisade delen av
detta år. Tydligast kommer försämringen till uttryck i kommissionens egen
statistik samt i den offentliga arbetsförmedlingens siffror. Årets ur arbetsmarknadssynpunkt
hittills mest otillfredsställande läge är, vad arbetslöshetskommissionens
rapportsiffror angår, att anteckna för oktober månad med
123,600 anmälda hjälpsökande arbetslösa, vilket utgör den högsta arbetslöshetssiffra,
som av kommissionen rapporterats sedan den förra deflationskrisens
kulminationsskede december 1921—april 1922, under vilket sistnämnda
tidsavsnitt toppunkten nåddes i januari 1922 med 163,200 anmälda arbetslösa
i hela riket. Fackföreningarnas uppgifter lia däremot under detta års höstmånader
icke kommit i nivå med de rekordhöga siffrorna från vintern 1922.

Under den tid, som förflutit mellan den senaste stora krisen på arbetsmarknaden
åren 1921—1922 och den nuvarande krisen, har arbetslösheten i
vårt land kunnat karakteriseras såsom väsentligen ett grovarbetareproblem
vid sidan av vissa lokalt betonade krisföreteelser, medan de mera fack- och
yrkesutbildade arbetarna endast i jämförelsevis obetydlig grad hava varit
drabbade av arbetsbrist. Såsom arbetslösheten gestaltat sig under de två
senaste åren, har däremot bilden av arbetsmarknaden blivit en annan, i det att
denna nu kännetecknas av en över hela yrkesskalan utbredd arbetslöshet, även
örn grovarbetarna såsom tillförene utgöra den största gruppen av de arbetslösa
eller inemot l/3. Bland de redan förut av lågkonjunktur hårt pressade
gruv-, järn-, trä- och metallindustrierna har läget varit i stort sett oförändrat,
medan en ganska stark stegring av arbetslösheten under året inträtt
särskilt bland skogsarbetarna. Även i det avseendet företer den nuvarande
situationen en viss likhet med den, som var rådande för cirka tio år sedan,
att arbetslöshet uppträder landet runt i samtliga län fastän mindre utpräglad
i de rena jordbrukslänen. Under hela den gångna delen av 1932 har
antalet familjeförsörjare i förhållande till antalet icke-familjeförsörjare inom
klientelet varit i det närmaste lika, varutinnan förhållandena på ett anmärk -

Kungl. Majus proposition nr 2.

ningsvärt satt skilja sig från deni, som rådde under den förra deflationskrisen,
då särskilt under det svåraste skedet familjeförsörjarnas antal var
inemot 25 % större än antalet icke familjeförsörjare.

Efter denna allmänna översikt får arbetslöshetskommissionen lämna en
kortfattad redogörelse för ställningen oell utvecklingen under år 1932 fram
till senhösten beträffande de viktigaste näringsgrenarna.

Försämringen på arbetsmarknaden bär under året gjort sig gällande
med påfallande styrka inom jordbruket, där arbetslösheten nu erhållit en
större omfattning än tillförene. Under den föregående stora krisen på arbetsmarknaden
fungerade det ännu vid världskrigets slut ekonomiskt bärkraftiga
jordbruket som den reservoar, som kunde uppsuga en del av industriens
överskott av arbetare. Nu däremot har jordbruket självt att klimpa med
stora besvärligheter och har därför svårt att ens bereda sysselsättning för
yrkesvana jordbruksarbetare och än mindre för industriens övertaliga befolkning.

Det tryckta läget inom skogsbruket och dess förädlingsindustrier avspeglar
S1g i de utomordentligt stegrade arbetslöshetssiffrorna. Ännu i oktober
1930 redovisades endast 214 arbetslösa skogsarbetare; i början på år 1931
var siffran uppe i 1,600 och i oktober 1931 i 8,600. Sedan dess har arbetslösheten
bland skogshanteringens folk varit i oavbruten tillväxt med en svag
tillbakagång allenast under drivningarnas högsäsong, närmast månaderna
januari mars. Den 31 oktober i år steg arbetslöshetssiffran till 14,633,
eller den högsta, som kommissionen hittills haft att anteckna för denna
näringsgren. De ändrade förhållandena på skogsbrukets arbetsmarknad medförde
redan under fjolåret ett upphävande av de avstängningsbestämmelser,
som tidigare gällde för de arbetslösa inom detta yrke.

Lågkonjunkturens långvariga tryck på trävaruindustrien har åtföljts av
stor arbetslöshet bland sågverkens arbetare, enkannerligen i Norrland. I
oktober 1931 registrerades hos kommissionen en arbetslöshetssiffra bland
sagverksarbetarna a 6,800. Den 31 oktober 1932 däremot var siffran 12,187
eller i det närmaste fördubblad. Då rådande handelspolitiska förhållanden
knappast ge utsikt till ökad avsättning på världsmarknaden av trävaruindustriens
produkter, och den matta köplusten vid årets skogsauktioner icke
heller tyder pa någon livligare aktivitet inom sågverksindustrien, lärer någon
snar förbättring på denna arbetsmarknad ej vara att emotse.

Ehln u pappersmasseindustrien arbetar under ogynnsamma villkor och icke
kan erhålla tillfredsställande priser för sina produkter, har likväl arbetstillgången
varit någorlunda tillfredsställande under året, bortsett från tiden folden
långvariga massakonflikten.

Konjunkturen har sedan flera år tillbaka ofördelaktigt påverkat arbetstillgången
inom jord-, sten- och glasindustrien, örn också 1932 års arbetslöshetssiffror
äro något lägre än närmast föregående års. Detta beror dock
företrädesvis på den betydande extraordinära hjälp, som staten lämnat till
stenindustriens arbetslösa befolkning genom omfattande gatsten sbeställningar,
varjämte beredskapsarbeten kommit igång inom några av de av arbets -

Kungl. Majda proposition nr 2.

löshet hårdast drabbade kommunerna. Icke heller må förbises den betydelse,
som vägdistriktens alltjämt omfattande reguljära arbeten härstädes haft
för arbetslöshetens lindrande.

Arbetslöshetssiffrorna hava i det närmaste varit konstanta under detta år,
vilket antyder, att någon egentlig förbättring på arbetsmarknaden för stenindustrien
icke inträtt. Svårigheterna lia framtvungit en omfattande understödsverksamhet
med statsbidrag inom flertalet stenindustrikommuner, särskilt
i Bohuslän. Därjämte lia många stenindustriarbetare, enkannerligen i
Blekinge, beretts anställning vid statliga reservarbeten och till en del även
vid statskommunala sådana.

På arbetsmarknaden för glasindustrien synes någon markerad ändring ej
hava inträffat.

Avmattningen inom byggnadsverksamheten har medfört minskad arbetstillgång
bland byggnadsämnesarbetare och andra.

Arbetslösheten inom gruv- och järnindustrien berör i stor utsträckning
sådana kommuner, vilka stått i en praktiskt taget oavbruten rapportförbindelse
med arbetslöshetskommissionen ända sedan den förra stora lågkonjunkturen.
Då nedläggning av gruvor i det mellansvenska gruvområdet
alltjämt fortgått och malmproduktionen vid de norrbottniska malmfälten
kraftigt nedskurits samt järnbrukshanteringen samtidigt i stort sett arbetat
under svåra förhållanden, har som följd härav arbetstillgången inom dessa
näringsgrenar blivit ytterligare försämrad. Från oktober 1931 till samma
tidpunkt 1932 har också dess inregistrerade arbetslöshetssiffra fördubblats.

Beträffande läget på arbetsmarknaden inom den mekaniska verkstadsindustrien
må framhållas följande. Bent siffermässigt har arbetslösheten under
året oavbrutet ökats, och även i förhållande till den totala arbetslösheten i
landet representerar numera arbetslösheten inom denna industri en större
kvot än de närmast föregående åren. Ställningen synes dock hava varit
någorlunda tillfredsställande under förra delen av året och den avgörande
försämringen på arbetsmarknaden inträffat först under årets senare hälft.
Tvivelsutan skulle läget giva intryck av än större tillbakagång, örn hänsyn
även toges till det kända förhållandet, att korttidsarbete i avsevärd utsträckning
förekommer inom denna industri.

Arbetslösheten inom husbyygnadsverksamheten har varit i stigande under
året; en av säsongen betingad förbättring inträdde dock under sommarmånaderna.
Då arbetslösheten inom detta fack under höstens lopp alltmera
stegrats, synes man härur kunna utläsa, att lågkonjunkturen nu även nått
denna näringsgren. Ifråga örn annan byggnadsverksamhet, såsom exempelvis de
offentliga vägarbetena, må allenast erinras om de betydande belopp, som
den gångna tidens goda konjunkturer alltjämt gjort möjligt för staten, kommunerna
och vägstyrelserna att ställa till förfogande för vägbyggnadsföretag;
arbetstillfällen lia härigenom framskapats i stor utsträckning. Dessa
äro dock för närvarande icke tillräckliga för att absorbera det överskott av
arbetare på skilda områden, som eftersträvar att erhålla sin utkomst av sysselsättning
inom denna gren av byggnadsverksamheten.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Antalet hjälpsökande arbetslösa den 31

Yrkes 1 grupp 1 nr	Yrkesgrupp	Stock holm stad	- Stock holm län	- Upp-s sala län	Söder man- lands län	- Öster göt-land län	- Jön-kö-pinga län	Krono bergs län	Kalma län	Got- land., län	Ble- kinge län
i A	Jordbruk och skogshushållning. Jordbruk...............................	78	91	54	116	131	j 75	188	387	28	284
B	Skogshushållning...................		€	133	105	7	i 54	102	192	_	55
II A	Industri oell hantverk. Gruvdrift och malmförädling		168	259	156	1C	18	1	6		2
B	Jord-, sten- och glasindustri	62	39	33	129	67	34	279	413	100	1,541
1 C	Metall- och maskinindustri .........	2,050	492	73	505	682	103	43	634	12	106
D	Trävaruindustri............	180	101	284	190	239	\| 139	89	502	2	39
E	Byggnadsverksamhet ..................	1,524	338	78	80	525	j 123	51	201	6	59
F	Läder-, hår-, gummi- o. d. industri	79	6	4	2	8	9	1	9	_	22
G	Textilindustri..............................	12	2	—	3	103	19	__	5
H	Beklädnadsindustri ....................	101	8	4	3	10	12	_	5	_	3
I	Närings- och njutningsmedelsindu-stri .......................................	114	28	7	11	29	19		104	3	13
J	Kemisk-teknisk- och belysnings-industri ....	15	3	3	2	2	61		33	62	1
K	Trämasse- och pappersindustri	41	55	22	5	51	o O	46	15	_	_
L	Grafisk industri ..	89	12	3	1	6	l	1	15	_	2
M	Industri och hantverk, ej särsk, specif. ...................................	384	103	11	16	99	100	12	61	1	63
ni	Sjöfart och fiske..........................	175	33	42	11	25	9	5	195	9	155
IV A !	Handel och samfärdsel. Kontors-, hank- och försäkrings-personal .................................	204	13		3	39	2	2	20	1	3
B 1	Butiks- och magasinspersonal ......	645	48	7	13	63	7	1	32	2	15
C	Hotell-, kafé- och restaurangrörelse	161	3	2	2	10	7	2	4	_	2
D	Landtransport	876	85	24	87	147	34	4	77	3	44
E	Allmän och litterär verksamhet	55	3	—	—	2	—	_	1	_
F	Handel och samfärdsel, ej särsk, specif.....................................	15	8	6	1	9	4	3	2	1	X
V	Husligt arbete.............................	—	15	—	—	—	25	—	—	—	34
VI	Arbete, ej hänf ärligt till annan grupp	1,500	865	485	738	716	587	1,117	1,445	117	1,640
	Summa''	8,355	2,522	1,534	2,179	3,056	1,445	1,947	4,358	342	4,087

Kungl Majus proposition nr 2.

oktober 1932 fördelat på yrken och län.

[Cristian- stads län	Malmö- hus län	Hal- lands län	Göte- borgs och Bohus län	Älvs- borgs län	skara- borgs län	Värm- lands län	Öre- bro län	Väst- man- lands län	Köp- par- bergs län	lävle- borgs län	räster- norr- lands län	amt- lands län	Väster- bottens län	Norr- bottens län	Summa
257	127	60	293	107	73	515	357	204	269	\| 1,070	1,192	662	514	879	8,008
32	4	11	11	53	5	1,655	578	224	1,908	1,441	3,432	1,996	1,353	1,220	14,633
16	361	3	2	189	13	880	1,640	797	1,783	595	—	—	—	2,036	8,935
513	284	117	2,953	173	43	303	164	73	51	99	239	41	37	23	7,810
78	1,555	152	2,351	254	79	288	139	327	134	284	189	17	6	15	10,568
41	193	67	814	117	95	499	224	234	524	910	3,017	195	808	2,684	12,187
68	1,212	196	696	72	54	290	152	162	190	289	673	77	25	303	7,444
2	136	10	27	14	2	36	21	—	1	1	4	2	3	—	399
8	24	55	220	45	2	16	1	2	-	2	3	3	—	—	525
3	69	15	66	3	8	19	227	2	—	17	19	5	1	6	606
9	242	25	146	20	16	17	21	13	8	40	32	—	3	—	920
	124		87	95	14	1	16	—	5	—	15	1	1	—	541
	31	__	57	61	38	170	19	—	—	59	1,008	63	47	—	1,791
1	25	3	56	2	46	—	3	4	2	3	3	—	—	—	278
34	243	18	95	29	13	78	42	49	37	57	. 55	12	9	35	1,656
20	220	67	379	27	116	19	6	7	1	46	135	3	11	21	1,737
	70	9	137	6	i s	3	7	1 5	7	5	12				551
2C	178	25	364	15	1E	17	23	34	6	28	1 52	fc	—	2	1,618
6	37	1	64	2	_	e	4	5		2	G	3		1	333
2E	403	45	627	5c	> 8	72	8C	46	11	151	178	21	8	144	\| 3,264
-	26		34	-	-	2	6	! 1	4	4	2				141
	1	5	—		p		C			2	P	:		7	124
	7		3(	—					21	-	1			3!	> 172
70''	1,927	24c	1,90!	1,23!	5 78	3,20!	1,538	* 96fc	* 1,981	2,542	4,72	1,835	) 2,52	4,01''	1 39,343
1,841	! 7.49!	1 1,11!	11,41!	2.57	7 1,42!	) 8,09J	5,274 8,167	1 0.90	7.64''	14.99!	{1 4.95''	5,34)	4 11.42:	J 123,584

Kungl. Majus proposition nr 2.

Inom övriga industrier och särskilt sådana, vilka producera för den inhemska
marknaden, har arbetslösheten under året knappast varit av någon betydelse.
Dessa hemmaindustrier uppvisa i det närmaste oförändrat låga
arbetslöshetssiffror månad för månad och hava sålunda anmärkningsvärt väl
motstått trycket av de vikande konjunkturerna. Annorlunda har arbetsmarknaden
for sjöfart och fiske utvecklat sig. Den redan 1931 inträffade påtagliga
försämringen bär fortsatt under innevarande år till följd av den ihållande
depressionen inom sjöfartsnäringen.

Att arbetsmarknaden inom den för internationella faktorers spel känsliga
handeln och samfärdseln skulle kännbart präglas av ökad avmattning är givet,
och de stigande arbetslöshetssiffrorna bära även vittnesbörd örn krisens
följder, dock att depressionen, såvitt av arbetslöishetskommissionens material
ramgår, hittills icke framträtt på detta område med samma ökade intensitet,
som inom flertalet andra grenar av näringslivet, ett förhållande som kommissionen
hade tillfälle att mera utförligt belysa uti sin tidigare denna höst
till Kungl. Majit avgivna redogörelse för resultatet av en verkställd undersökning
lörande arbetslösheten inom de merkantila yrkena.

Alltjämt befinnes arbetsmarknaden för kvinnor vara förhållandevis motståndskraftig
mot lågkonjunkturen. Den högsta rapportsiffran under året
or gruppen »husligt arbete» inregistrerar nämligen icke större arbetslöshet
bland kvinnor än 182 personer, en parallellföreteelse sålunda till den kvinnliga
arbetsmarknadens utveckling under den stora arbetslöshetskrisen för
omkring tio år sedan.

En sammanfattning av arbetslöshetsläget den 31 oktober 1932 med avseende
på de hjälpsökande arbetslösas fördelning länsvis och efter tirkesaruvver
återgives å sid. 6—7.

Kungl. Majus proposition nr 2.

Vidare torde få hänvisas till nedanstående tabell, som angiver totalantalet
till kommissionen rapporterade hjälpsökande arbetslösa inom resp. yrkesgrupper
under envar av 1932 års tio första månader.

Yrkesgrupp	si/i		»Vs	»%	S1/5	so/e	31 h	S1A>	s%	sl/io
I. Jordbruk och skogs-hushållning. A. Jordbruk..............	4,699	5,832	6,858	5,955	6,137	5,938	5,175	4,388	5,902	8,008
B. Skogshushållning ...	10,142	9,770	10,458	14,369	13,854	12,248	11,314	12,811	13,014	14,638
j II. Industri och hant-verk. A. Gruvdrift och malm-förädling ...............	6,839	6,684	6,817	7,036	7,286	7,485	7,627	8,377	8,243	8,935j
B. Jord-, sten- och glas-industri	8,607	8,290	7,377	8,820	7,360	7,225	8,193	8,858	9,153	7,810
C. Metall- och maskin-industri ...............	7,282	8,570	8,617	8,458	8,624	8,562	8,148	8,437	8,991	10,568
D. Trävaruindustri......	11.500	11,843	12,300	11,346	9,835	8,519	8,542	9,757	10,597	12,187
E. Byggnadsverksam-het.......................	6,395	7,037	7,098	6,133	5,457	5,040	5,039	5,050	5,633	7,444
F. Läder-, hår-, gummi-och dylik industri..	368	383	410	393	369	335	296	326	341	399
G. Textilindustri........	312	382	368	323	339	342	367	406	420	525
H. Beklädnadsindustri..	421	430	546	445	417	416	530	696	552	606
I. Närings- och njut-ningsmedelsindustri	843	916	986	901	837	776	673	735	826	920
J. Kemisk-teknisk- och belysningsindustri...	374	381	355	383	397	354	408	446	484	541
K. Trämasse- och pap-persindustri .........	1,772	1.867	1,715	1,566	1,394	1,350	1,522	1,733	1,589	1,791
L. Grafisk industri......	126	197	206	171	173	227	219	225	236	278
M. Industri och hant-verk, ej särsk. spec.	1,463	1,637	1,529	1,463	1,332	1,396	1,306	1,391	1,413	1,656
III. Sjöfart och fiske..	1,332	1,649	1,772	1,527	1,368	1,165	1,126	1,129	1,386	1,737
IV. Handel och sam-färdsel. A. Kontors-, bank- och försäkringspersonal.	335	335	406	423	417	405	408	420	422	551
B. Butiks- och maga-sinspersonal .........	1,113	1,233	1,265	1,245	1,227	1,117	1,208	1,286	1,304	1,618
C. Hotell-, kafé- och restaurangrörelse ...	231	237	243	221	214	308	196	239	258	333
D. Landtransport ......	2,470	2,903	3,124	2,890	2,564	2,454	2,445	2,480	2,625	3,264
E. Allmän och litterär verksamhet............	49	66	76	59	67	54	86	96	101	141
F. Handel och samfärd-sel., ej särsk. spec...	136	173	169	141	119	93	117	85	153	124
V. Husligt arbete ...	107	182	179	98	98	112	51	89	146	172
VI. Arbete, ej hänför-ligt till annan grupp...	36,826	37,035	36,800	36,967	34,209	31,449	29,691	30,366	32,615	39,343
Summa	103,742	108,032	109,674	lii,sisa	104.094	97,370	94,087	99,826	loit,404	123,584

Kungl. Majus proposition nr 2.

Efterföljande tabell angiver de hjälpsökande arbetslösas procentuella fördelning
å olika yrken inom bela det till kommissionen anmälda arbetslösketsklientelet
sadan denna framträtt under månaderna februari och juli åren
1927—1932 b

i Grupp	1927	1928	1929	1930	1931	1932
fehr.	juli	fehr.	juli	fehr.	juli	febr	juli	fehr.	juli	febr.	juli
	%	%	%	%	%	%	%	%	%	%	%	%
Jordbruk och skogs-
hushållning.
Jordbruk ...........	3	2	4	2	Q	1		2	4
j Skogshushållning ...
1	2	i	2	l	1	1	1	4	10	9	12
j Industri och hantverk.
\| Gruvdrift och malm-
förädling............	7	11	6	11	6	10	5	9	7	8	6	8
i Jord-, sten- och glas-

industri............ Metall- och maskin-	8	3	3	3	3	4	3	3	8	17	8	9
industri..............	9	10	7	8	g	7	6	6	8		8	9
j Trävaruindustri......
13	12	12	10	12	12	14	9	13	13	11	9
Byggnads verks ani-
het...............	9	7	10	6	11			7				-
[ Övriga industrier ...
5	6	5	5	6	6	6	7	6	4	4	4
Industri och hant-
verk, ej spec.......	3	3	3	4	2	3	3	2	2	2	2	1
Sjöfart och fiske ...	1	1	1	1	1	1	1	1	2	1	2	1
Handel och sam-
färdsel m. m. ...	6	8	8	9	6	7	7	7	5	4	5	5
Arbete, ej hänförligt
till annan grupp (grovarbetare)....	35	35	40	39	43	43	42	46	34	29	34	32 I
Summa	100	100	100	100 i	100	100	100	100	100	100	100	100
Antal hjälpsökande												!
arbetslösa ..........	25.400	12,200	26,300	9,500	11,700	5,050	15,400	5,800	41,600	30,500	108,050	94,6871

Översikt av hjälpverksamheten under år 1932.

Den försämring av arbetsmarknaden, som enligt den bär lämnade redogörelsen
ägt rum under år 1932, har påkallat en betydande utökning av
den statliga hjälpverksamheten för arbetslöshetens bekämpande, och då utsikterna
för den närmaste framtiden icke tyda på någon förbättring av
situationen, åtminstone vad vintermånaderna angår, torde det vara nödvändigt
att för sagda tid räkna med en ytterligare utvidgning av hjälpåtgärderna.
Innan kommissionen emellertid framlägger sina synpunkter på programmet
för denna vidgade statliga hjälpaktion, har kommissionen ansett
motiverat att giva en översikt över den under den hittills gångna delen av året

1 För 1922 saknas dylika yrkesuppgifter.

Kungl. Majus proposition nr 2.

bedrivna hjälpverksamheten för de arbetslösa, i samband varmed till jämförelse
kommer att meddelas några siffror från de närmast föregående åren
och den förra stora krisen på arbetsmarknaden.

Då ingen kommun äger påräkna statens medverkan till lindrande av Kommuneruppkomna
svårigheter till följd av arbetslöshet med mindre den träder i tering.
rapportförbindelse med kommissionen, utgör antalet rapporterande kommuner
i viss mån en mätare både på arbetslöshetens utbredning i landet
och hjälpbehovets styrka. Under krisens svåraste skede år 1922 ansågo sig
768 kommuner böra upprätthålla rapportförbindelse med kommissionen,
varav det övervägande antalet samtidigt även begärde statlig hjälp. Minimiantalet
av rapporterande kommuner inregistrerades år 1924, då siffran på
hösten nedgick till 69, och mellan denna och siffran 200 har de rapporterande
kommunernas antal per månad sedan svängt ända till slutet av 1930,
då registrerad arbetslöshet anmäldes inom 300 kommuner. Alltifrån början
av 1931 har ett oavbrutet stigande antal kommuner sökt anknytning till kommissionen.
I oktober 1931 uppgick detta antal till över 400, i november 1931
passerades gränsen 500, i januari 1932 600, i februari 1932 700 och i oktober
1932 800. Därmed hade även 1922 års maximisiffra överskridits. Efterföljande
sammanställning lämnar en översikt av utvecklingen under år 1922
samt 1931—oktober 1932.

Antal rapporterande kommuner

Månad

Januari
Februari ■■

Mars ........

April ........

Maj ..........

Juni...........

Juli .........

Augusti.....

September
Oktober....
NovemberDecember
.

1922	1931	1932
768	339	673
689	362	751
690	376	757
665	368	758
518	353	743
417	345	708
355	335	727
356	353	746
359	365	774
364	419	835
376	508	—
372	569	—

Då från länsstyrelserna alltjämt ingå meddelanden örn förordnanden för
ordförande i nytillkomna kommunala arbetslöshetsorgan, synes en ytterligare
ökning av antalet rapporterande kommuner, som redan uppgår till cirka Vs
av rikets samtliga, vara att emotse, vilket i viss man är liktydigt med stegrade
lijälpanspråk från kommunerna. För närvarande inga manadsrapporter flan
alla större och medelstora städer liksom även från flertalet mindre sådana,
varjämte de flesta landskommuner av industriell struktur rapportera. En
påfallande skillnad i jämförelse med tidigare ar utgör det numera starka
inslaget av rena jordbruks- och skogskommuner. Visserligen har kunnat
iakttagas fall, då sådan aktivitet från kommuns sida synes i icke ringa mån
varit föranledd av en strävan att få stöd av statens arbetslöshetsmedel för

Statliga
reserv -arbeten.

Kungl. Majus proposition nr 2.

utförande av vissa ur ortens synpunkt betydelsefulla arbetsföretag. Emellertid
föranleder rapporteringen icke alltid krav på ingripande från statens
sida. Den tablå över relationen mellan antalet rapporterande och statligt
hjälpta kommuner under tiden augusti—oktober 1932, som följer bär nedan,
ådagalägger detta. Det må dock hållas i minnet, att kommissionen ansett
sig böra i en del fall avslå framställningar örn statlig hjälp, och att antalet
faktiskt med statsbidrag hjälpta kommuner därför är mindre än de hjälpsökande
kommunernas numerär.

31/s 1932

L it	n	Hela antalet rapp. kom.	Därav med statlig hjälp
! Stockholms stad	i i	i
i Stockholms	län ............	'' 21	ii
i Uppsala	»	13	3
1 Södermanlands	))	23	12
\| Ostergötlands	» .	21	9
I Jönköpings	)>	22	9
! Kronobergs	» ____	41	16
Kalmar	»	50	28
! Gotlands	))	5	I
Blekinge	» ............	36	32
Kristianstads		27	13
Malmöhus		23	15
Hallands	»	14	6
Göt. oell Bohus		38	28
Alvsborgs	n ......	32	15
Skaraborgs	» ............	21	8
Värmlands		63	47
Örebro		31	19
Västmanlands	»	23	14
Kopparbergs	»)	40	32
Gävleborgs	»	41	27
V ästernorrl ands	»	60	53
Jämtlands	»)	46	27
Västerbottens	))	22	13
Norrbottens	»	27	25
Summa, resp. medeltal	746 1	464

	3%> 1932	8	lvu 1932
%	Hela antalet rapp. kom.	1 Därav i med statlig 1 hjälp	%	Hela antalet rapp. kom.	Därav med statlig hjälp	1 1 %
lOO.o	i	i	lOO.o	i	i	lOO.o
52.4	23	10	43.6	24	12	50. o
23''i	14	3	21.4	14	3	21.4
52.2	23	12	52.2	26	13	50. o i
42.9	22	8	35.5	25	8	32.0
40.9	25	10	40. o	28	9	32.2 !
39.o	40	20	50. o	45	20	44.4
56.o	49	27	55.1	55	28	50.9 !
20. o	5	1	20.o	8	1	12.5 i
88.9	37	32	86 5	36	32	88.9
48.1	30	13	43.3	37	15	40.6 j
55.6	31	19	61.2	31	18	58.1
42.9.	15	6	40.o	17	6	35.5
73.7:	40	28	70. o	42	30	71.4
46.9 ]	33	15	45.4	38	16	42.2
38.i	22	7	31.8	28	8	28.6
74.6	65	48	73.8	67	47	70.2
61.3 1	33	20	60.6	36	21	58.4
60.9 1	26	16	61.5	31	17	54.9
80. o	40	30	75.o	41	31	75.v
65.9	43	27	62.7	43	28	65.2 \|
88.3	60	53	88.3	61	54	88.6
58.7 i	46	28	60.8	49	25	51.o \|
59.i	24	16	66.0	25	15 1	60.o
92.6 \|j	27	25	92.5	27	25	92.6
60.7 1	774	475	61.4	835 \|	483 1	57.8 1

Inom den statliga hjälpverksamheten har arbetslinjen principiellt alltid
varit ställd i förgrunden, även örn densamma under vissa år och med hänsyn
till krisartade förhållanden på arbetsmarknaden behövt temporärt suppleras
med kontant understödsverksamhet. Denna arbetslinjens förgrundsstänning
inom hjälpverksamheten markeras även av den ökade omfattning,
som såväl de statliga och de statskommunala reservarbetena som också de
rent kommunala reservarbetena erhållit under år 1932. Redan ökningen av
antalet i gång varande statliga reservarbetsplatser från 98 i oktober 1931
till 201 i oktober 1932 utgör ett talande bevis härför. Såsom arbetsobjekt
hava företrädesvis ifrågakommit allmänna väg- och brobyggnader, väg- och

Kungl. Majus proposition nr 2.

markförbättringsarbeten å de allmänna skogarna, flottleds- och järnvägsbyggnader,
lijälplandningsfält samt idrottsplatsanläggningar. I stort sett
hava arbetena sålunda haft samma karaktär som under den förra stora
krisen.

Enligt verkställd beräkning per den 20 november 1932 utgjorde totalkostnaden
för av kommissionen kontraherade arbeten cirka 60 miljoner kronor.
Vid samma tid sysselsattes i dessa arbeten icke fullt 16,000 man. Relationen
mellan kontraktssumman och antalet sysselsatta reservarbetare erbjuder
intresse ur en speciell synpunkt, dock icke i så måtto, att den skulle
kunna tjäna till ledning för bedömande av exempelvis årskostnaden för en
reservarbetares sysselsättande. Detta inses ju omedelbart därav, att kontraktssummans
storlek väsentligen påverkas av i vad mån å ena sidan långvariga,
kanske mångåriga, arbeten med följaktligen förhållandevis höga kontraktssummor
och å andra sidan kortvariga arbeten ingå i den kontraherade
arbetsvolymen. Men relationen erbjuder intresse ur en annan synpunkt.
Erfarenheten synes nämligen utvisa, att den kontraherade arbetsvolymen i
genomsnitt fördelar sig på ett sådant sätt på kortvariga och långvariga arbeten,
att man i allmänhet kan räkna med nyssberörda relation såsom tämligen
konstant. Följaktligen kan en summa av cirka 60 miljoner kronor sägas
ungefärligen representera värdet av den arbetsvolym, som erfordras för att
med arbetsföretag av denna art bereda mera varaktig sysselsättning åt en
arbetsstyrka på cirka 15,000 arbetare.

I takt med de ökade arbetsengagementen har en successiv utökning av
antalet vid de statliga reservarbetena anställda pågått. I slutet av oktober
månad 1931 voro något över 7,200 man anställda. Arbetsstyrkan växte därefter
månad för månad och kulminerade i första etappen vad år 1932 angår
under mars månad med cirka 14,000 man. Sedan gick anställningsnumerären
något tillbaka under sommarmånaderna men har sedan återigen börjat stiga.
Under sistlidna oktober månad överskred de anställdas antal 16,100, motsvarande
mer än en fördubbling av arbetsstyrkan vid samma tidpunkt ett
år tidigare.

Tabellen å sid. 14, som grundar sig på kommissionens veckovis sammanställda
styrkebesked, avser att belysa omsättningen av arbetsstyrkan vid
de statliga reservarbetena under varje vecka för tiden 2 juli—19 november 1932.

Trots den starka utökning av reservarbetena, som ägt rum, har det i år
lika litet som tillförene varit möjligt att ställa platser till kommunernas förfogande
i den utsträckning, som av dem ifrågasatts. Efterfrågan har nämligen
varit synnerligen livlig med ansökningar tidvis från ända lipp till nära
300 kommuner per vecka och avseende 5,000 ä 6,000 platser.

Av arbetarna vid kommissionens arbetsföretag utgöra för närvarande ungkarlarna
cirka */. och familjeförsörjarna 2/s- Under vissa delar av året bardock
en viss förskjutning dem emellan kunnat konstateras. Ungkarlarnas
övertalighet hänger givetvis samman med att de i hemorten anordnade
arbetena — såväl de statskommunala som de rent kommunala — i första
rummet pläga förbehållas familjeförsörjarna.

Bihang till riksdagens protokoll1933. 1 sami. Nr 2.

2405 32 3

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Omsättningen per vecka ar arbetare rid de statliga reservarbetena 2/?—19/n 193*2.

19 3 2	Den totala arbets-styrkans storlek	Antalet underveckan nyanställda arbetare	Antalet under veckan avgångna arbetare	Antalet avgångna och till-komna arbe-tare under veckan	Om-sättningen i % av arbets-styrkan	Antalet avgångna arbetare i % av arbets-styrkan
2 juli ........................	14,996	397	403	800	5.4	2.6
9 » ..................	15,105	437	328	765	5.1	2.1
16 » ......................	15,044	308	369	677	4.4	2.4
23 » .....................	15,310	517	251	768	5.1	1.6
30 » ...............	15,389	362	283	645	4.2	1.8
G augusti ...................	15,508	507	388	895	5.8	2.5
13 » .....................	15,713	529	324	853	5.4	2.1
20 » .....................	15,659	473	527	1,000	6.4	3.4
27 » .....................	15,870	484	273	757	4.8	1.7
3 september ...............	15,646	332	556	888	5.7	3.6
10 »	15,037	456	1,065	1,521	8.1	7.1
17 » ........	15,499	779	317	1,096	7.1	2.1
24 » ...............	15,982	677	194	871	5.4	1.2
1 oktober.................	16,135	474	321	795	4.9	1.9
8 .. .....	16,029	343	449	792	4.9	2.8
15 » ......	16,047	352	334	686	4.3	2.1
22 » .........	16,104	428	371	799	4.9	2.3
29 » ....................	16,105	240	239	479	2.9	1.4
5 november...........	15,790	301	616	917	5.8	3.9
12	15,574	345	561	906	5.8	3.6
19 » ..................	15,593	467	448	915	5.8	2.8

Beträffande arbetarnas förtjänster av anställningen vid de statliga reservarbetena
må framhållas följande.

Enligt gällande bestämmelser skola lönerna vid dessa stå i viss relation
till den för envar kommun fastställda grovarbetarelönen. Såsom anfördes i
underdåniga skrivelsen den 15 april 1932 ämnade kommissionen med hänsyn
till statsmakternas direktiv i lönefrågan och under beaktande av den förskjutning
i nedåtgående riktning, som konstaterats pågå inom den allmänna
lönenivån, efter undersökning av den öppna arbetsmarknadens gällande grovarbetarelöner
verkställa de justeringar av lönenivån vid reservarbetena, vartill
undersökningens resultat kunde giva anledning. Ifrågavarande undersökning
kom till stånd under sommaren 1932 och medförde i åtskilliga fall
en sänkning av grovarbetarelönen från den 1 augusti innevarande år. Sedan
kommissionens åtgärder härutinnan emellertid överklagats hos Kungl. Majit
och kommissionen anbefallts att enligt vissa riktlinjer verkställa en omprövning
av grovarbetarelönerna, blevo dessa föremål för en förnyad revision,
som ledde till att lönerna i stort sett återfördes till samma nivå, som gällde
före den 1 augusti. De sålunda omjusterade grovarbetarelönerna för resp.
kommuner och arbetsplatser hava bragts i tillämpning fr. o. m. den 1 sistlidne
november månad. Det påkallar emellertid beaktande, att arbetslönerna
på öppna marknaden inom såväl jord- som skogsbruket i vissa landsdelar
numera tendera att underskrida arbetsförtjänsten vid reservarbetena i samma
trakter. Givet är, att kommissionen oavlåtligen har sin uppmärksamhet
fäst på dessa löneutvecklingstendenser.

Keservarbetarnas medeldagsförtjänster hava under detta års tio första
månader utgjort:

Kungl. Majus proposition nr 2.

januari .......................... kronor 4: 42 juni ..................... kronor 4: 43

februari......................... » 4:35 juli ..................... » 4:38

mars .............................. » 4:24 augusti .............. » 4:17

april .............................. » 4:44 september ......... » 4:30

mai ................................. » 4:48 oktober............... » 4:33

Dessa medeldagsförtjänstsiffror innefatta emellertid icke värdet av de förmåner
av social natur, som komma reservarbetarna tillgodo i form av fri
bostad m. m. å förläggningarna, vissa fria resor etc. Aven må framhållas,
dels att de återgivna förtjänstsiffrorna äro medeltal, vilkas storlek väsentligen
påverkas av i vad mån arbetena äro förlagda till orter med lägre eller
högre löner än i hemorten — enligt sakens natur ligga de statliga reservarbetena
nästan undantagslöst på landsbygden och mycket ofta i landsändar
med billiga levnadskostnader — och dels, att dessa differenser för familjeförsörjarnas
vidkommande balanseras genom ortstillägget.

Till närmare belysning av reservarbetenas värde för de i arbetena anställda
ävensom till upplysning örn relationen mellan arbetsförtjänster och
arbetskostnader får kommissionen hänvisa till den bland bilagorna intagna
tablån över reservarbetenas kostnader per effektiv arbetsdag och över de
olika delkostnaderna i procent av arbetenas bruttokostnader under budgetåren
1927—1932 (bil. 1).

Hjälpformen statskommunala reservarbeten har funnits till ända sedan 1922 statskommumen
hann under förra krisen icke få någon större betydelse. Den kom
över huvud taget icke att spela någon egentlig roll inom hjälpverksamheten
förrän fr. o. m. senare hälften av år 1931. Ännu i oktober månad sagda år
bedrevos endast 34 dylika arbetsföretag. Särskilt fr. o. m. våren 1932 ha
dessa slags arbeten vuxit i betydelse. Sådana pågingo i slutet av oktober
månad i år inom 146 kommuner. De statskommunala reservarbetenas ökade
förekomst inom landskommunerna förtjänar att särskilt understrykas, enär
dylika arbeten tidigare nästan enbart förekommo i städerna.

Statsbidraget till statskommunala reservarbeten utgår med växlande procentsatser;
ekonomiskt bärkraftiga kommuner erhålla lägre bidrag, medan
detta utmätes med större statlig procentsats för ekonomiskt mera svagt ställda
kommuner. Genom att lämna högre statsbidrag än 50 % till arbetslönerna
har staten för kommuner av sistnämnda kategori underlättat användandet
av denna hjälpform. Tabellen här nedan utvisar fördelningen av antalet
städer och landskommuner, som under tiden 1931—31 oktober 1932 beviljats
förhöjt statsbidrag med olika procentsatser till sådana arbeten.

Period	60	g	65	%	70		75	%	80 %	85 %	90 %	Summa summarum
st.	lk.	s.a	st.	Ik.	sia	st.	lk.	8:a	8t.	lk.	8:a	st.	lk.	8-.a	st.	lk.	Bia	8t.	lk.	s:a	st.	lk.	8:a
1931 ...............	—	3	3	—	3	8	—	—	—	9	6	8	—	1	i	—	—	—	—	3	3	2	16	18
Vi—80/e 1932 ...	1	7	8	1	5	c	-	3	3	3	26	29	—	1	i	—	1	i	1	16	17	6	59	65
*/t—3I/io 1932 ...	2	13	15	—	8	8	—	5	5	5	29	34	—	2	2	2	2	4	1	22	23	10	81	91

Rent

kommunala
reserv arbet en.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Såsom exempel på olika slags arbetsobjekt, som här kommit i fråga,
kunna nämnas avlopps- oell vattenledningar, allmänna vägar, ödebygdsvägar,
enskilda utfartsvägar, planeringsarbeten, idrottsplatsanläggningar samt flygfält.
Dessa sistnämnda slags arbeten komma för närvarande till utförande
med förhöjt statsbidrag i Norrköping, Jönköping och Halmstad.

Under innevarande år har kommissionen för tiden intill den 20 november
beviljat statsbidrag tili statskommunala reservarbeten, vilkas totalkostnader
beräknats till 16,424,000 kronor, varav i arbetskostnader 12,033,000 kronor.
Den på staten fallande andelen av dessa kostnader kan approximativt angivas
till 6,900,000 kronor.

Annu på förhösten 1931 voro mindre än 1,000 personer anställda vid
dylika arbeten. Siffran steg emellertid oavbrutet, och den nådde i slutet
av oktober detta år 7,418, d. v. s. arbetarantalet hade mer än sjudubblats
på cirka ett år. Omkring 3/4 av alla vid dessa slags arbeten anställda lia utgjorts
av familjeförsörjare. Lönerna vid de statskommunala reservarbetena
normeras efter samma grunder som lönerna vid de statliga reservarbetena.
Medeldagsförtjänsterna under tiden januari—september 1932 hava varit följande: januari

.......................... kronor 4: 86

februari ........................ » 4:99

mars .............................. » 4:91

april .............................. » 5:12

maj................................. » 5:18

Att medeldagsförtjänsterna här ligga högre än vid de tidigare omnämnda
statliga reservarbetena förklaras därav, att statskommunala reservarbeten
till stor del komma till utförande i städer och industribetonade landskommuner,
medan statsarbetena övervägande äro förlagda till jordbruks- och
skogssamhällen med dessas lägre lönenivå.

Såväl vid de statskommunala liksom vid de statliga reservarbetena tilllämpas
praktiskt taget endast ackordsbetalning.

Det alltjämt växande antalet ansökningar örn statsbidrag till statskommunala
arbeten synes vittna örn att denna arbetslinje även i fortsättningen
kommer att omfattas med intresse av kommunerna.

juni................................ kronor 4: 97

juli................................. » 4:95

augusti .......................... » 4:63

september ..................... » 4:52

Till denna redogörelse för arbetslinjens betydelse inom den statliga hjälpverksamheten
torde även böra fogas några ord om de åtgärder, som kommunerna
med egna medel vidtagit för att genom anordnande av rent kommunala
reservarbeten bereda sysselsättning åt sina arbetslösa, så långt detta
framgår av månadsrapporterna till kommissionen. Under den förra krisen
hade dessa arbeten under en kortare tid rätt betydande omfattning, men
med arbetsmarknadens förbättring avstannade i stort sett de kommunala
föranstaltningarna på detta område. Vissa år under skedet 1923—1930
igångsattes dock inom en del kommuner arbeten av detta slag, då behov

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

av hjälp för de arbetslösa uppstod och statsbidrag till understödsverksamliet
därvid ej kunde erhållas på grund av kommissionens principiellt avvisande
hållning till understödsvensamhet under skeden av jämförelsevis normala
förhållanden på arbetsmarknaden. Såväl nu som tidigare lia dock de kommunala
arbetena med undantag för enstaka månader alltid varit färre än de
samtidigt i statens regi bedrivna arbetena. Från början av år 1931 ha arbeten
av denna art emellertid kommit livligare till användning inom hjälpverksamheten,
och än mera har detta blivit fallet under innevarande år, da
antalet vid dessa arbeten sysselsatta fördubblats i förhållande till 1931 års
arbetsstyrka. Vid slutet av sistlidne oktober manad voro salunda tillhopa
10,744 arbetslösa placerade i rent kommunala arbeten, varav cirka 3/4 utgjordes
av familjeförsörjare. Då kommunerna själva svara för sina egna
arbeten, erhåller kommissionen inga fortlöpande rapporter örn arbetsobjektens
natur och gällande lönevillkor, men vill det av en del meddelade uppgifter
förefalla, som om i vissa fall den öppna marknadens löner och i andra fall
de för statens reservarbeten fastställda reservarbetslönerna skulle tillämpas.

Efterföljande tabell torde få anses belysande för arbetslinjens omfattning
under den gångna delen av detta år, därvid för jämförelses skull även medtagits
siffrorna för åren 1922 och 1931.

Månad			A n t	lie	t ansta	llda			Summa anställda vid olika slag av arbeten	% av bela antalet rapporterade arbetslösa
vid statliga reserv-arbeten	vid statskommunala reservarbeten	vid rent kommunala reservarbeten
	1922	1931	1932	1922	1931	1932	1922	1931	1932	1922	1931	1932	1922	1931	1932
	24.491	5,081	12,099		900	3,016	13,151	5.486	11,530	37.642	11.467	26,645	23.1	28.5	25.7
	28,932	6,329	14,015	_	1,199	4,018	12,800	6,690	13,934	41,732	14218	31.967	26.3	34.2	29.6
	3P583	6.544	14,245	_	1,502	4,516	10,200	6,587	11,384	41.783	14.633	30,145	28.0	34.9	27.5
	24,021	6,767	13,879	_	1,361	4,863	8,100	5,060	10,384	32.121	13.188	29.126	25.3	33.5	26.2
Mai	17M50	6,290	14,308	_	1,285	4,900	6,200	4.378	9.405	23.650	11.953	28.613	28.5	34.6	27.5
	17,423	6,620	15,172	_	1,199	5,645	5.300	4,078	9,609	22,723	11.897	30,426	46 i	38.3	31.3
	18,624	6,805	15,648	_	785	5,346	4,200	4,127	9,692	22.824	11,717	30.68(1	59.6	38.4	32.4
	20,493	6,922	15,865	_	737	5.232	3,600	4,601	10,080	24,093	12,260	31.177	66.9	34.3	31.2
	20,283	6.980	16,254	—	863	6,150	3,500	4,522	10.127	23.783	12,365	32,531	67.8	3U.6	30.6
	20,186	7.254	16.055	—	1.358	7.418	3,000	5,459	10,744	23,186	14.071	34,217	62.2	24.6	27."
	16,462	8,099		—	1,683		2,600	8,037		19,062	17.819		43.8	23.o
December ..	13.816	9,256		—	2,415		3,300	8,723		17,116	20.394		25.5	23.0

Den nuvarande krisens långvarighet och styrka har nödvändiggjort arbetslinjens
supplering med en statlig kontant understödsverksamliet av bety- ver]csam)let.
dande mått. Ännu i början på hösten 1931 åtnjöto endast ett 20-tal kommuner
statsbidrag härtill, men under höstens lopp steg siffran manad för
månad och kulminerade under april månad 1932, då 171 kommuner medgivits
rätt att disponera statsbidrag till dylik verksamhet. Motsvarande högsta
siffra under 1922 var 237. Väl visade det sig görligt att i år under den varmare
årstiden i någon mån begränsa understödsverksamheten men icke att indraga
allt statsbidrag till kommunerna, och fr. o. m. hösten 1932 har försam -

Kungl. Majlis proposition nr 2.

ringell på arbetsmarknaden lett till att denna hjälpform måst åter komma
till användning uti allt flera kommuner. Den sista oktober i år uppgick
sålunda antalet kommuner, som berättigats utlämna kontanta understöd
med bidrag av statsmedel, till 109, av vilka ett växande antal även måste
stödjas genom förhöjt statsbidrag för att de över huvud taget skulle bliva
i stånd att anordna dylik verksamhet. Allt fler kommuners ekonomiska
ställning har nämligen försvagats till följd av minskat skatteunderlag, stora
utgifter för arbetslöshetslindrande åtgärder och därav följande högaskatter.
Efterföljande tabell utvisar fördelningen av antalet kommuner, som under
tiden 1931 31 oktober 1932 med växlande procentsatser beviljats dylikt
förhöjt statsbidrag till kontant understöd sverksamhet.

Period		60	%		65	£	70 %		75	%	80 o/0	85	%	90		[ 95	%	Summa summarum
st.	lk.	s:u	st.	lk.	s:a	st.	lk.	s:a	st.	lk.	s:a	st.	lk.	s:a	st.	lk.	s-.a	st.	lk.	s:a	st.	lk.	s:a	st.	lk.	s:a
1931.........	—	1	i	—	-	—	-	1	i	i	10	n	—	7 i	7	—	—	—	2	18	20		1	i	3	38	41
Vi—30/« 1932...	1	7	8	—	3	3	—	4	4	2	17	19	—	7	7	—	—	—	1	32	33		1	i	4	71	75
7t-s1/io 1932..	1	4	5,	—	4	4	—	1	i	3	13	16	—	4	4	1	1	2	1	30	31		—	—	6	57	63

Enligt vad tabellen utvisar uppburo vid sistlidne oktober månads utgång
63 varav flertalet landskommuner — av de 109 kommuner, som då bedrevo
understödsverksamhet, eller 57.8 %, förhöjt statsbidrag och av dessa
flera än 4/s sådant bidrag med 75 ä 90 % av understödsverksamlietens kostnader.

Antalet kommuner, som under 1922 tillerkändes förhöjt statsbidrag, uppgick
däremot endast till 35 eller 13.9 % av samtliga, som utövade dylik
verksamhet med bidrag av statsmedel.

Den kontanta understödsverksamhet, som finansierats utan statsbidrag,
d. v. s. med enbart kommunala medel och i allmänhet genom fattigvårdens
mellankomst, har haft större omfattning än den statligt subventionerade
understödsverksamheten. För cirka ett år sedan — i oktober 1931
— rapporterades, att 76 kommuner ordnat sin understödsverksamhet på
egna linjer, medan antalet kommuner med statsbidrag till sådan verksamhet
samtidigt uppgick till 27. I oktober 1932 voro siffrorna resp. 176 och 109.
Totalt utgick sålunda kontant understöd i 103 kommuner i oktober 1931 och
i 285 i oktober 1932.

_ Det av kommissionens understödsverksamhet omslutna klientelet under
vintern 1922 uppgick till omkring 65,000 personer, men torde i denna siffra
även ingå ett visst antal med enbart kommunala medel understödda. Toppsiffran
för år 1932 har hittills varit 26,452 huvudpersoner.

Beträffande understödsklientelet är till slut att tillägga, att understödstagarnas
flertal utgöres av familjeförsörjare. Det har dock sedan vintern
1931 blivit nödvändigt att även låta icke-familjeförsörjare göras delaktiga av
denna hjälp, en icke obetydlig del av de understödsuppbärande ungkarlarna
utgöres av yngre arbetslösa, som deltaga i kurser. Kvinnliga arbetslösa

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

hava däremot hittills praktiskt taget icke kommit i fråga till erhållande av
statligt arbetslöshetsunderstöd, vilket givetvis står samman med att kvinnorna
än så länge i mycket ringa omfattning anmält sig såsom hjälpsökande.

En viss undantagsställning inom understödsverksamheten har tillerkänts
det arbetslösa sjöfolket, nämligen i det avseendet, att arbetslösa sjömän
oavsett försörjningsplikt kunna från och med senhösten 1932 komma i åtnjutande
av arbetslöshetsunderstöd icke blott, såsom redan gällande bestämmelser
föreskriva, på respektive hemorter utan även på orter, där de icke äro
mantalsskrivna, under förutsättning likväl i sistnämnda fallet, att vederbörande
kommun, som här förutsättes vara sjö- eller hamnsamhälle, förklarar
sig beredd att tillhandagå med sådan hjälp. I senare fallet kan den
understödsutdelande kommunen berättigas att få räkna sig tillgodo ett statsbidrag
med 75 % av de utbetalade understödsbeloppen. Enär denna säraktion,
som betingats av sjöfolkets egenartade arbetsförhållanden, än så
länge endast kommit att tillämpas i Stockholm och Göteborg, är kommissionen
ännu icke i tillfälle att kunna uttala sig örn effekten av dessa åtgärder.

Arbetslöshetsunderstöden hava tillhandahållits företrädesvis i form av
kontanta bidrag, men författningens anvisning på, att understöden även
lämnas in natura, har beaktats av åtskilliga kommuner, och kommissionen
har för sin del även hos kommunerna betonat vikten av att hjälpen
även utgår i form av naturaförmåner av lämpligt slag, varjämte kommissionen
ansett sig böra inskärpa betydelsen av att understödsverksamheten kombineras
med arbetsplikt i enlighet med gällande författningsbestämmelser
härom. Till följd härav hava också under den varmare årstiden omkring
s/4 av alla understödskommuner tillämpat arbetspliktsbestämmelserna. Från
och med senhöstens inträde, då klimatiska svårigheter börja göra sig gällande,
har utan att från kommissionens sida så påfordrats, likväl inom ett
icke obetydligt antal kommuner vidhållits kravet på motprestationsarbete
från understödstagarnas sida.

Några exakta siffror rörande omfattningen av den understödsverksamhet,
som pågick under den förra krisen med enbart kommunala medel, finnas
ej tillgängliga. Däremot kan siffermässigt styrkas, att denna verksamhet
under senaste tid svällt ut avsevärt. I oktober 1931 berörde den sålunda
endast omkring 2,500 personer men steg under vintern 1932 till att omfatta
över 8,000 personer, varefter en avmattning inträdde under sommarmånaderna.
Fr. o. m. i höst är en ny uppgång i siffrorna att anteckna. Den 31 oktober 1932
hade sålunda antalet enbart kommunalt understödda stigit till nära 6,000.
Denna kommunala understödsverksamhet hänför sig dels till en del smärre
landskommuner, vilka genom en dylik hjälpverksamhet av mindre omfång
anse sig kunna bemästra föreliggande svårigheter, men förekommer dels
även i en del större städer, vilka vid sidan av understödsverksamhet med
statsbidrag tidvis bedriva en omfattande kommunal sådan verksamhet genom
fattigvården.

I efterföljande tabell liimnas en sammanställning av vissa uppgifter om
under stödslinjen för åren 1922 samt 1931 och januari oktober 1932.

Kungl. Majlis proposition nr 2.

Månad		Antal	understödstagare		Summa understöds-tagare	Procent av hela antalet rapporte-rade arbetslösa
med	statsbidrag	med enbart kommunala medel
19221	1931	1932	1922	1931	1932	1922	1931	1932	1922	1931	1932
Januari ......	61,000	1,383	16,740		4,498	7,292	61.000	5,881	24,032	37.4		23 2
Februari.....	65,400	2,807	21,481	—	3,849	8,063	65,400	6,656	29.544	41.2	16.0	27 4
Mars ........	63,400	3,422	25,003	—	4,037	7,047	63.400	7.459	32,050	42.6	17.8	29 2
April .........	53,300	4,093	26,452	—	2,924	5,163	53.300	7,017	31,615	42.a	17-8	28.4
Maj............	28,000	4,006	23,476	—	1.851	4,948	28,000	5,857	28,424	33.7	17.0	27.3
Juni...........	8,400	2,772	15,640	—	1,394	5,064	8,400	4,166	20,704	17.o	13.4	21.3
Juli............	4,800	2,646	15,819	—	1,348	4,510	4,800	3.994	20,329	12.2	13.1	21.5
Augusti ......	2,350	3,239	16,841	—	1,365	4,799	2.350	4.604	21,640	6.5	12.9	21.7
September...	2,340	3,887	17,192	—	1,477	5,159	2.340	5,364	22.351		13.3	21 n
Oktober......	2,300	3,501	22,275	—	2,540	5,897	2.300	6.041	28,172		10 6	22.8
November...	3,800	6,083	—	—	3,852	_	3.800	9.935		8.7	12.9
December ...	6.200	11,869	—	—	6,045	-	6.200	17,914	—	13.5	20. i	•—

Verksamhet'' Liksom under närmast föregående år har arbetslöshetskommissionen icke
under 1932 lämnat bidrag till kommunerna för hyreshjälpsändamål.

Kurser. Det ligger i sakens natur, att ungdomsarbetslösheten, som redan under
flera år gjort sig kännbar, kommit att skärpas under en tid av allmän depression
pa arbetsmarknaden. För att i någon mån lindra de svårigheter,
som till följd härav drabbat stora skaror av ungdomar, av vilka många
aldrig ens hunnit få fotfäste inom något förvärvsarbete, och för att bereda
dem nyttig sysselsättning under den nödtvungna ledigheten, har kommissionen
med direkt anknytning till de förslag örn vidgade kursanordningar, som utarbetats
av ungdomsarbetslöshetssakkunnige, för sådant ändamål under 1932
beviljat statsbidrag till ett växande antal kommuner. Verksamheten har
bedrivits i huvudsak efter förut tillämpade grunder, vilket bl. a. innebär,
att lönerna till lärare och kursledare bekostas av statsmedel liksom också
med i regel 50 % — kostnaderna för de arbetslöshetsunderstöd, varav
flertalet kursdeltagare kommit i åtnjutande, medan övriga med kursernas
anordnande förenade utgifter åvila kommunerna.

Kurserna redovisas här nedan periodvis, av vilka den första omfattat
tiden H/9 1931—30/6 1932 och den andra tiden 1/7—15/„ (t. v.) 1932. Under
den första perioden tillerkändes 87 kommuner statsbidrag. Kurserna ha
åsyftat, förutom att uppfriska tidigare inhämtade skolkunskaper hos deltagarna,
att bibringa dem någon färdighet i vissa yrken samt att öka deras
allmänt medborgerliga bildning. Härjämte lia gymnastikövningar upptagits
såsom obligatoriskt ämne i de flesta upprättade kursplaner. De huvudslag
av ämnen, som förekommit på kursernas schema under den första perioden,
lia varit följande (därvid samtidigt för jämförelses skull även uppgifter från
hösten 1932 medtagits).

1 Innefatta!- även uppgift om de med enbart kommunala medel understödda.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Ämnen

T i d

■Vo 1931— ‘/t—:15/n

8% 1932 1932

Allmänbildande ämnen (i regel jämte gymnastik) .........

Allmänbildande ämnen jämte slöjd (eller annat praktiskt
arbete)....................................................................

Trä- eller metallslöjd (eller verkstadsarbete) ..................

Skomakeri ...........................................................................

Husligt arbete...................................................................

Yrkeskurs för sjömän ... ...................................................

Yrkesknrs för kontorister...................................................

Diverse ämnen...................................................................

Summa

82 1

50 3
164 5
8
2
3
8

8 7

325

49 1 2

55 4
30 6

3 8

144

Antalet kursdeltagare under första perioden var 5,850, därav 3,550 i städerna
och 2,300 i landskommunerna.

I statsbidrag till lärarelöner och kursledarearvoden beviljades under denna
period kronor 256,896: 50.

Under den andra perioden har för tiden intill den 15 november 1932
statsbidrag för ändamålet beviljats 31 kommuner. I stort sett hava samma
kursplaner följts som tidigare under året. Kursdeltagarnas antal har emellertid
under hösten icke nått upp till vinterperiodens siffror. Intill den 15
november beräknas inalles 2,880 arbetslösa ungdomar hava beretts tillfälle
att deltaga i under höstmånaderna anordnade kurser, därav 2,320 i städer
och 560 i landskommuner, och summan av till samma datum beviljade statsbidrag
för ändamålet har uppgått till kronor 117,572: 50. Närmare uppgifter
örn kursverksamhetens omfattning under perioderna återfinnas bland de bilagor
2 a och 2 b, som fogats till denna underdåniga framställning.

Ur den av kommissionen förvaltade väglånefonden å tillhopa 2,000,000
kronor, och ur vilken lån tillhandahållits sedan flera ar tillbaka, har även
under innevarande år utlämnats lan till ett antal vägstyrelser och andra.
Den 15 november utgjorde summan av resterande, disponibla väglånefondsmedel
505,208 kronor.

1 Härav 10 mer eller mindre yrkesbetonade.

2 » 5 » » n ® _ ,

8 I 3 kurser har slöjden helt ersatts av annat praktiskt arbete (skomakeri m. m.)

4 j 2 » » » » » » » * ” M ”

5 Härav 4 kurser i svetsning,

o »8 » » »

7 » 5 » » motorlcunskap. 2 i skogsvård, 1 i trädgårdsskötsel.

8 Samtliga i motorkunskap.

Väglåne fonden -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Översikt av I efterföljande tabell meddelas för vissa månader åren 1922 samt 1927—

understöds- en sammanfattning av hela antalet genom statliga och kommunala

linjens totala åtgärder hjälpta arbetslösa.
omfattning.

Tidpunkt	Arbetslinjen (antal anställda)	Understödslinjen (antal understödda)	Summa summarum
Stat- liga reserv- arbeten	Stats- kom- raunala reserv- arbeten	Rent kom- munala reserv- arbeten	Summa \|	% av hela antale rappor-terade arbets lösa	med stats- bidrag	utan stats- bidrag	Summa	% av hela antalet rappor terade arbets-lösa	hjälpta	% av hela antalet rappor-terade arbets-lösa
1922:
Januari .........	24,491	—	13,151	37,643	23.1	61,000	—	61,000	37.4	98,642	60.5
April ............	24,021	—	8,100	33,121	25.3	53,300	—	53,300	42.o	85,421	67.4
Juli...............	18,624	—	4,200	22,834	59.e	4,800	_	4.800	12.2	27.624	72.1
Oktober.........	20,186	—	3,000	23,186	62.2	2,300	_	2,300	6.2	25,486	68.s
1927:
Januari .........	3,646	1,301	3,126	8,073	29.4	199	2,015	2,214	8.1	10,287	37.5
April ............	3,499	1,446	2,668	7,613	34.3	214	1,060	1,274	5.7	8.887	40. o
Juli...............	2,603	559	1,451	4,613	37.8	—	1,305	1,305	10.7	5,918	48.5
Oktober.........	2,085	517	1,317	3,919	23.8	29	2,006	2,035	12.4	5,954	36.2
1928:
Januari .........	4,320	1,372	2,380	8,072	30.3	215	3,937	4,152	15.6	12,224	45.9
April ......	3,993	1,192	1,907	7,092	36.2	336	2,590	2,926	14.9	10.018	51.1
Juli...............	1,336	294	949	2,579	27.2	—	925	925	9.7	3.504	36.9
Oktober.........	1,385	347	1,035	2,767	21.4	—	693	693	5.3	3,460	26.7
1929:
Januari .........	3,539	953	2,037	6,529	35.3	130	2,084	2,214	12.o	8,743	47.3
April ............	2,865	1,048	1,352	5,265	43.o	188	1,277	1,465	11.9	6,730
Juli...............	1,071	15	846	1,932	38.2	—	210	210	4.2	2,142	42.4
Oktober.........	1,129	46	535	1,710	23.4	—	288	288	4.o	1,998	27.4
1930:
Januari .........	3,049	694	1,702	5,445	32.7	214	2,109	2,323	14.o	7,768	46.7
April ......	2,641	630	1,123	4,394	38.7	273	1,398	1.671	14.7	e;065	53.4
Juli..............	1,580	32	646	2,258	38.8	—	563	563	9.6	2’821	48.4
Oktober.........	1,935	39	1.062	3,036	20.s	—	1,108	1,108	7.6.	4,144	28.4
1931:
Januari ........	5,081	900	5,486	11,467	28. b	1,383	4,498	5,881	14.6	17.348	43.1
April ...........	6,767	1,361	5.060	13,188	33. e	4,093	2,924	7,017	17.8	20^205	51.3
Juli...............	6,805	785	4,127	11,717	38.4	2,646	1,348	3,994	13.1	15,711	51.5
Oktober.........	7,254	1,358	5,459	14,071	24. e	3,501	2,540	6,041	10.6	20,112	35.2
1932:
Januari .........	12,099	3,016	11,530	26,645	25.7	16,740	7,292	24,032	23.2	50,677	48.8
April ............	13,879	4,863	10,384	29,126	26.2	26,452	5.163	31.615	28.4	60,741	54.6
Juli...............	15,648	5,346	9,692	30,686\	32.4	15,819	4,510	20,329	21.5	51,015	53.9
Oktober.........	16,055	7,418	10,744	34,2lil	27.7	22,275	5,897\|	28,172	22.s	62.389	50.6

Tabellöversikten å nästa sida avser åter att belysa de hjälptas antal under
envar av årets månader beträffande tiden 1922 samt 1931—oktober 1932 samt
dessa i procent av hela antalet anmälda, hjälpsökande arbetslösa.

. '' innefattar även uppgift om de med enbart kommunala medel understödda vad aneår

år 1922. °

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

	Antal	hjälpta arbetslösa	De hjälpta i % av hela antalet rapport, arbetslösa
	1922	1931	1932	1922	1931	1932
Januari .............................	98,642	17,348	50,677	60.5	43.1	48.8
Februari.............................	107,132	20,874	61,511	67.5	50.2	56.9
Mars .................................	105,183	22,092	62,195	70.6	52.7	56.7
April .................................	85,421	20,205	60,741	67.4	51.3	54.6
Maj....................................	51,650	17,810	57,037	62.2	51.6	54.8
	31.123	16,063	51,130	63.1	51.7	52.5
Juli....................................	27,624	15,711	51,015	72.1	51.5	53.9
Augusti.............................	26,443	16,864	52,817	73.5	47.2	52.9
September...........................	26,123	17.729	54,882	74.4	43.9	51.6
Oktober..............................	25,486	20,112	62,389	68.3	35.2	50.5
November...........................	22,862	27,754	—	52.6	35.9	—
December..........................	23,316	38,308	—	50.8	43.i	—

Den olika utvecklingsgången inom sifferserierna mellan å ena sidan år
1922, å andra sidan åren 1931 och 1932, är påfallande. Under år 1922
kom spetsbelastningen under månaderna januari—april, varefter följde en
kraftigt nedåtgående rörelse, som först mot slutet av året byttes i en svag
stegring av siffrorna. Även under åren 1931 och 1932 förmärkas vinterarbetslöshetens
verkningar i de stigande siffrorna för månaderna januari
mars, men tillbakagången därefter är — särskilt under 1932 —- ganska ringa,
och ökningen av arbetslöshetshjälpens omfattning framträder redan i augusti.
De höga relativa siffrorna för sommaren 1922 berodde på att de tidigare
vidtagna lijälpåtgärderna av tekniska skäl ej kunde nedskäras och avvecklas
i takt med arbetslöshetens tillbakavikande.

Den utökning av hjälpverksamheten i år, som blivit en följd av arbetsmarknadens
starka försämring, har även kraftigt ökat kommissionens arbetsbörda.
Såsom belysande för utvecklingen härutinnan må nämnas, att medan antalet
till kommissionen ingående skrivelser (blanketter och standardformulär av
olika slag ej medräknade) för månaderna januari—oktober under år 1930
uppgick till 13,765, var motsvarande siffra 33,248 år 1931 och 66,364 år 1932.
Såsom följd härav har personalbeståndet måst utökas. Den i kommissionens
tjänst anställda förvaltningspersonalens storlek (såväl på det centrala
kansliet som vid arbetsplatserna) har sålunda stigit från 99 i oktober 1930 till
256 i samma månad 1931 och 530 i oktober 1932, av vilka senare något över
*!-0 tillhöra arbetsplatsernas ledningspersonal.

Hjälpverksamhetens beräknade omfattning oell kostnader under
budgetåret 1932/1933.

Vid planläggandet av den vidgade hjälpverksamhet, som lärer bliva av
nöden, har kommissionen utgått ifrån att verksamheten i allt fall under
det löpande budgetåret kommer att fullföljas i huvudsaklig överensstämmelse
med hittills tillämpade principer. I enlighet härmed skall tyngdpunkten av
hjälpverksamheten alltjämt i görligaste mån förläggas till arbetslinjen. Kommissionen
ämnar självfallet i detta syfte också stödja kommunerna och sti -

Kommissionens
arbetsbörda.

Landstings bidrag.

Kungl. Majus proposition nr 2.

mulera deras strävanden att anordna statskommunala reservarbeten. Under
vintern 1932 beräknas 18- ä 20,000 arbetslösa kunna bispringas genom anordnande
av statliga reservarbeten samt inemot 9,000 genom statskommunala
sådana.

Hjälp i erforderlig omfattning torde emellertid ej kunna beredas de arbetslösa
enbart medelst arbete. Det torde fördenskull bliva nödvändigt att i ökad
omfattning bevilja kommuner rätt att utdela fcontanta arbetslöshetsunderstöd,
varvid kommissionen emellertid skall söka noga beakta, att en rationell avvägning
mellan de båda hjälpformerna arbete och understöd på ett ur samhällets
sjmpunkter riktigt sätt upprätthålles.

Kommissionen utgår vidare från att för ett stort antal kommuner skall
under återstoden av budgetåret föreligga behov av förhöjt statsbidrag till
understödsverksamhet och statskommunala reservarbeten.

Slutligen är att omnämna, att kommissionen ansett sig böra utverka, att
statsbidrag fr. o. m. den 1 januari 1933 ånyo ställes till förfogande åt kommunerna
för anordnande av hgreshjälpsverksamhet under första kvartalet 1933
i enlighet med bestämmelserna härom i gällande kungörelse. ’ Kostnaderna
härför torde emellertid kunna inrymmas under den för hela budgetåret
1932/1933 beräknade totalsumman.

I detta sammanhang ma erinras örn den lättnad, som kommunernas egna
hjälpanordningar kunna antagas vinna genom insatser från landstingens sida,
enär flertalet landsting vid arets höstsessioner anvisat betydande belopp till
arbetslöshetens lindrande. Pa sadant sätt kommer även att ernås en viss
lokal utjämning av de ekonomiska bördor, som den nuvarande arbetslösheten
palagt en del kommuner med hart jwessad skatteförmåga. Landstingen ha,
enligt vad kommissionen inhämtat, i år nyanvisat ett belopp av tillhopa
3,220,000 kronor (enligt en beräkning i Sveriges landstings tidskrift 3,311,000
kronor). Då härjämte i runt tal 146,000 kronor finnas kvarstående å tidigare
härför anvisade anslag, utgjorde följaktligen tillgängliga disponibla landstingsanslag
omkring den 1 oktober i år tillhopa cirka 3,366,000 kronor. De
beviljade landstingsmedlen äro avsedda att i första hand användas som
bidrag till beredande av arbetstillfällen. Endast undantagsvis få anslagen
tagas i anspråk för kontant understödsverksamhet.

Med utgångspunkt från ovan utvecklade allmänna synpunkter får kommissionen
här nedan framlägga sina beräkningar av medelsbehovet för återstoden
av innevarande budgetår.

Med avseende härå ma till en början hänvisas till att behållningen per
1 juli 1932 (se bil. 3) utgjorde kronor 3,077,264: 30, vilket belopp innesluter
såväl likvida medel som utestående fordringar samt det bokförda värdet av
samtliga inventarier. På kreditsidan är vidare att anteckna det vid budgetårets
början disponibla riksdagsanslaget å 25 miljoner kronor.

Hjälpverksamhetens totala utgifter för innevarande budgetår hava på sätt
i det följande närmare angives beräknats till 63,943,677 kronor. I fråga om
de olika huvudposterna i detta totalbelopp må framhållas följande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

I den tablå rörande kostnadsberäkningarna, som på sid. 26 framlägges
för tiden juli 1932—juni 1933, ingår tiden juli—oktober 1932 med kända
belopp, under det att omfattning och kostnader för tiden november 1932- juni
1933 beräknats på grundval av den förmodade utvecklingen. Till utgångspunkt
vid dessa beräkningar hava lagts nedanstående siffror för det summariskt
beräknade antalet anställda i statliga och statskommunala reservarbeten,
varvid för jämförelses skull de faktiska anställningssiffrorna för senast förflutna
budgetår tillfogats.

Månad	Antal anställda:	Summa anställda:
i statliga reservarbeten	i statskommunala reservarbeten
1932-33	1931-32	1932 -33	1931—32	1932-1933	1931—1932
Juli........................... Augusti................... September................. Oktober..................... November................. December.................. Januari ..................... Februari .................. Mars ......................... April ........................ Maj.......................... Juni........................	15,648 15,865 16,254 16,105 16,000 16,500 16,700 17.000 18.000 20,000 20,000 20,000	6,805 6,922 6,980 7,254 8,099 9,256 12,099 14,015 14,245 13,879 14,308 15,172	5,346 5,232 6,150 7.418 7,800 8,200 8,600 9,000 9.000 8.000 7.000 6.000	785 737 863 1.358 1,683 2,415 3,016 4.018 4(516 4,863 4,900 5,645	20,994 21,097 22,404 23,523 23.800 24,700 25,300 26.000 27.000 28.000 27.000 26.000	7.590 7,659 7,843 8,612 9,782 11,671 15,115 18,033 18,761 18,742 19.208 20,817

Siffrorna hava på sätt framhölls här ovan i redogörelsen för hjälpverksamhetens
allmänna planläggning beräknats med hänsyn till reservarbetenas
tänkta successiva utökning och maximala ansvällning under senvintern och
våren. Vissa förskjutningar äro likväl sannolika till följd av den inverkan,
som ovissa faktorer alltid kunna tänkas utöva.

Förutsatt, att kostnaderna per man och dagsverke komma att i fortsättningen
uppgå till ungefär samma belopp som under närmast föregående
budgetår, skulle översikten av kostnaderna för arbetslinjen erhålla följande
utseende (de beräknade beloppen hava härvid angivits i avrundade tal med
särskild markering, medan de faktiska utgifterna för tiden juli—oktober
upptagits med exakta tal):

Arbetslöshet
skommissionens

arbetsplatser,
förvaltning
och revision
samt statskommunala

reserv arbeten.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

A. K:s arbetsplatser, förvaltning och revision Kronor	Statskommunala reservarbeten Kronor	Summa Kronor
2,255,299	244,509	2,499,808
2,872,048	173,029	3,045.077
2,509,171	291,300	2,800,471
2.835.941	506,204	3,342,145
2,800,000	585,000	3.385,000
2,887,500	615,000	3,502,500
2,922,500	645,000	3,567.500
2,975,000	675,000	3,650.000
3,150,000	675,000	3.825,000
3,500,000	600,000	4.100.000
3,500,000	525,000	4.025.000
3,500,000	450,000	3,950.000
35,707,459	5,985,042	41,692,501

1932:

Juli...........

Augusti.....

September..

Oktober.....

November..
December ..

1983:

Januari .....

Februari ...

Mars .......

April ........

Maj...........

Juni .........

Summa

Kontant

understöds verksamhet.

De på staten belöpande sammanlagda kostnaderna för arbetslinjen (inkl.
kostnaderna för den centrala förvaltningen) hava sålunda av kommissionen
beräknats till 41,692,501 kronor.

Av vad ovan i olika sammanhang anförts rörande den kontanta understödsverksamheten
torde framgå, att kommissionen även för återstoden av
nu löpande budgetår räknar med en betydande ökning av understödstagarnas
antal och till följd härav också med större kostnader för denna hjälpform.
Härvid har hänsyn även tagits till att kontantunderstöd numera som regel
brukar tillkomma deltagarna i med statsbidrag anordnad kursverksamhet.
Denna förutsättes komma att få relativt stor omfattning under budgetårets
senare hälft.

Tablån rörande understödsverksamheten har följande utseende.

1932

Juli ...

Augusti .............................

September..........................

Oktober ............................

November ..........................

December ........................

1933:

Januari ............................

Februari.............................

Mars..................................

April .................................

Maj ...................................

j Juni...................................

Summa

understödda	Kostnader Kronor
15,819	708,638
16.841	670,577
17,192	428,671
22,275	763,290
28,600	1,430,000
30,000	1,500,000
40,000	2,000,000
50,000	2.500,000
50,000	2,500,000
40,000	2,000,000
30,000	1.500.000
25,000	1,250,000
—	17,251,176

Kungl. Maj:ts proposition nr 2. 47

Beräkningarna för arbets- och understödslinjens tillhopalagda kostnader
jämte vissa uppgifter om den statliga hjälpverksamhetens förmodade totala
omfattning vad dessa båda hjälpformer angår under budgetåret 1/1 1932—3%
1933 hava sammanställts i den tablå, som här följer:

	A. K:s arbets-platser, förvaltning och revision Kronor	Stats- kommunala reserv- arbeten Kronor	Arbets- löshets- understöd Kronor	Summa Kronor	Antal anställda reserv-arbetare 1	Antal med stats-bidrag under-stödda 1 2	Summa av staten hjälpta
1932:
	2,255,299	244,509	708,638	3,208,446	20,994	15,819	36,813
Augusti ...............	2,872,048	173,029	670,577	3,715,654	21,097	16,841	37,938
September ...........	2,509,171	291,300	428,671	3,229,142	22,404	17,192	39,596
Oktober ...............	2,835,941	506,204	763,290	4,105,435	23.523	22.275	45,798
November ............	2,800,000	585,000	1,430,000	4,815,000	23,800	28,600	52,400
December ............	2,887,500	615,000	1,500,000	5,002,500	24,700	30,000	54,700
1933:
Jarnian. ................	2,922.500	645,000	2,000,000	5,567,500	25,300	40,000	65.300
Februari ...............	2,975,000	675,000	2,500,000	6,150,000	26.000	50.000	76,000
	3.150,000	675,000	2,500,000	6,325,000	27,000	50.000	77,000
April ................. ..	3.500 000	600,000	2,000,000	6,100,000	28.000	40,000	68.000
	3,500,000	525,000	1,500.000	5,525,000	27,000	30,000	57,000
Juni .....................	3,500,000	450,000	1,250,000	5,200,000	26,000	25,000	51,000
Summa	35,707,459	5,985,042	17,251,176	58,943,677	-	—	—

I anslutning till vunna erfarenheter beträffande kursverksamhetens läggning
och omfattning under den gångna delen av 1932 har kommissionen i
sin hjälpplan upptagit ett belopp av 450,000 kronor till lärarlöner vid kurser,
avsedda att även under återstoden av budgetåret bedrivas efter de grunder,
som tidigare under detta år tillämpats.

Kommissionens väglånefond, vars disponibla restmedel, såsom i det föregående
anförts, den 15 november 1932 utgjorde 505,208 kronor, har befunnits
alltjämt fylla sin avsedda uppgift. Framställningar örn lån hava
dock på senaste tiden icke ingått i samma omfattning som tidigare, vilket
måhända torde kunna ställas i samband med de andra åtgärder, som av
statsmakterna åvägabragts för att underlätta finansieringen av nya vägföretags
igångsättande.

Vid sådant förhållande har kommissionen icke ansett erforderligt, att
någon del av nu ifrågasatta anslagsmedel avdelas till förstärkning av denna
fond. Kommissionen utesluter sålunda för denna gång väglånefonden i sin
kostnadsberäkning.

Då Kungl. Maj:t föreskrivit, att för arbetslöshetens bekämpande beviljade
anslag även skola användas till bestridande av kostnaderna för arbetslöshetsutredningen,
har kommissionen förslagsvis i planen härför upptagit ett belopp
av 50,000 kronor.

1 D. v. s. både i statliga och statskommunala reservarbeten anställda.

2 Inklusive kursdeltagare med understöd.

Översikt av
arbets- och
understödslinjens
totala
kostnader
och omfattning.

Kurs verksamhet.

Väg lånefonden.

Arbetslo shetsutredningen.

Kungl. Majlis proposition nr 2.

Medels reserven.

Tablå över
det löpande
budgetårets
totalkostnader.

Kommissionen har i flera föregående framställningar angående anslagsbehovet
och senast i underdåniga skrivelsen den 13 mars 1931 utförligt anfört
de synpunkter, som enligt kommissionens uppfattning böra beaktas vid
medelsreservens fastställande. Under fasthållande vid dessa synpunkter
men med hänsyn samtidigt tagen till hjälpverksamhetens betydligt ökade
omfattning, har kommissionen ansett sig böra för återstoden av budgetåret
beräkna medelsreserven till 3,5 miljoner kronor, vilket belopp sålunda intagits
i kostnadstablån.

Sammanföras de i det föregående framlagda uppgifterna rörande den
ekonomiska ställningen för innevarande budgetår erhålles följande tablå:

Utgifter: Kronor

Arbetslöshetskommissionens arbetsplatser, förvaltning och revision 35,707,459

Statskommunala reservarbeten........................................................... 5,985,042

Arbetslöshetsunderstöd...................................................................... 17,251,176

Kurser ............................................................................................... 450,000

Arbetslo shetsutredningen.................................................................. 50,000

Medelsreserv............................................................ 3,500,000

Summa kronor 62,943,677

Inkomster: Kronor

Behållning på det föregående budgetårets anslag, innefattande hos
statskontoret innestående medel, som ej disponerats, kontant
kassabehållning, utestående fordringar hos vägstyrelser och

andra samt inventariers bokförda värde...................................... 3,077,264

Av 1932 års riksdag anvisat anslag ............................................... 25,000,000

Summa kronor 28,077,264

Brist att täcka för budgetåret 1932/1933 ......................................... 34,866,413

Summa kronor 62,943,677

Sålunda måste såsom anslagsförstärkning för budgetåret 1932/1933 beräknas
34,866,413 kronor eller i avrundat tal

35,000,000 kronor.

Då verkställda beräkningar giva vid handen, att de medel, som för närvarande
äro för kommissionens verksamhet disponibla, endast räcka till
omkring mitten av januari månad 1933, får kommissionen hemställa, att
Kungl. Maj.t måtte vidtaga åtgärder för att det redan i början av nästa år
ställes till kommissionens förfogande ett belopp av nödig storlek till bestridande
av utgifterna för den löpande verksamheten, intill dess riksdagen
blir i tillfälle att taga slutlig ståndpunkt till frågan örn anvisande av medel
därtill.

Kungl Maj:ts proposition nr 2.

Medelsbehovet för budgetåret 1933/1934.

Arbetslöshetskommissionen övergår härefter till frågan om medelsbehovet
för budgetåret 1/7 1933—/!% 1934.

De svårigheter, som alltid gjort sig gällande vid bedömandet av ett
kommande budgetårs medelsbehov, framträda icke mindre denna gång på
grund av vanskligheten att bilda sig någon mera bestämd uppfattning om
arbetsmarknadens framtida gestaltning. Kommissionen har emellertid under
tidigare perioder av lågkonjunktur ansett sig böra räkna med behov av hjälpverksamhetens
fortsatta upprätthållande i ungefär oförändrad omfattning,
och då alla säkra hållpunkter saknas för förhoppningar om en snar återhämtning
inom näringslivet föreslår kommissionen sålunda, att kostnaderna
för hjälpverksamheten efter den 1 juli 1932 i nästa års budget upptagas till
60 miljoner kronor.

Kommissionen har för avsikt att under loppet av nästa ars liksdag, da
det allmänna läget på arbetsmarknaden kan bättre överskådas, inkomma
med en förnyad framställning med mera preciserade uppgifter och beräkningar
angående medelsbehovet för den statliga hjälpverksamheten under
nästa budgetår.

Förhållandet mellan arbetslöshets- och fattigvårdshjälp.

I nådigt brev den 17 juni 1932 har erinrats örn innehållet i Kungl. Maj:ts
proposition nr 250 till 1932 års riksdag, varuti departementschefen bland annat
framhållit den fara, som ligger däruti att, örn tillsynen över hjälpverksamheten
icke utövas tillräckligt effektivt, hjälpen till de arbetslösa kan komma
att utgå på samma gång av arbetslöslietsmedel och från fattigvården, varav
allvarliga olägenheter av icke blott ekonomisk natur kunna uppstå. I anslutning
härtill har Kungl. Majit i nyssnämnda nådiga brev anbefallt kommissionen
att vid bedrivandet av sin verksamhet noga beakta vikten av en
sådan kontroll till förebyggande av att dubbelersättning lämnas de arbetslösa.
Kommissionen får med anledning härav bringa till Kungl. Majis
kännedom, att vissa uppgifter införskaffats från kommunerna rörande den
sammanblandning mellan arbetslöshetshjälp och fattigvårdshjälp. som av
flera tecken att döma särskilt på senare tiden blivit allt vanligare. Materialet
har emellertid ännu icke hunnit bearbetas och kommissionen ämnar fördenskull
längre fram återkomma till denna betydelsefulla fråga.

Under åberopande av vad här blivit anfört får arbetslöshetskommissionen
sålunda hemställa, att Kungl. Majit täcktes vidtaga åtgärder för att till
arbetslöshetens bekämpande måtte anvisas

Bihang till riksdagens protokoll 1933. i sami. Nr 2. 84(15 32 4

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

dels ett belopp av 35,000,000 kronor såsom förstärkning av det reservationsanslag
å 25,000,000 kronor, som av 1932 års riksdag blivit anvisat för budgetåret
Vt 1932—1s% 1933,

dels ett belopp, som enligt nuvarande beräkningar uppskattats till 60,000,000
kronor, för budgetåret V7 1933—30/6 1934.

I behandlingen av detta ärende hava deltagit undertecknad, Huss, ordförande,
samt ledamöterna Yalsinger, Bergström och Ekblom.

Stockholm den 14 december 1932.

Underdånigst:

På arbetslöshetskommissionens vägnar:

GUNNAR HUSS.

G. H. Nordström.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Bil. 1.

Tablå över reservarbetenns kostnader per effektiv arbetsdag och över de olika delkostnaderna
i procent av arbetenas brnttokostnader under budgetåren 1927—1932.

1) Central förvaltning:

Avlöningar och arvoden ..................

Kontorsomkostnader........................

Resor, vilka ej kunna fördelas .........

Diverse kostnader ..........................

Summa centrala kostnader
Stakningskostnader för nya arbeten...

2) Arbetsplatsernas kostnader:

A) Arbetslöner, effektiva.................

» ineffektiva .............

» specialarbetare.........

2 A Summa löner

B) Proviantkostnader ......................

Ortstillägg .................................

Olycksfall .................................

Arbetarnas resor .....................

Förläggningskostnader ................

2 B Summa övriga utgifter
för arbetarna

2 A o. B Summa löner och övriga
utgifter för arbetarna

C) Ledningskostnader:

Avlöningar (netto)1 .................

Resor......................................

Förmans- och lagbaspengar .....

D) Materialkostnader m. m.:

Materialist ..............................

Transportkostnader ....................

Skadeersättningar .....................

Kontorsomkostnader..................

Diverse kostnader .....................

Stakningskostnader och kontrollarvo
den .....................................

1 o. 2 Summa centralförvalt -

orts tillägg.

varnes bidrag, som uppgått till

1927-	-1928	1928-	-1929	1929-	-1930	1930-	-1931	1931-	-1932
Per		Per		Per		Per		Per
arbets- dag	%	arbets- dag	%	arbets- dag	%	arbets- dag	%	irbets- dag	%
0: 25	3.8	0: 35	4.7	0: 39	5.1	0:21	2.9	0:11	1.5
0: 10	1.6	0: 14	1.8	0: 13	1.7	0: 09	1.3	0:08	1.1
0:01	0 2	0:04	0.6	0: 02	0.2	0: 01	O.i	0: 01	O.i
0: 02	0.3	0: 02	0.3	0: 02	0.2	0: 01	0.2	0: 01	0.2
0:38	5.9	0:55	7.4	0:56	7.9	0:32	4.6	0:21	2.9
0: 01	0.1	0: 03	0.4	0: 02	0.2	0: 01	0.2	—	O.o
4: 14	63 2	4:-	54.3	4: 15	53 6	4: 07	57.5	4: 26	58.6
0: 05	0.7	0: 05	0.7	0: 05	0.6	0: 06	0.9	0: 05	0.7
0: 14	2.2	0: 30	4.0	0: 43	5.6	0: 29	4.i	0: 28	3.8
4: 33	66.1	4:35	59.0	4:63	59.8	4:42	62.6	4:59	63.1
			_	_	_	_	—	—	—
0: 23	3.5	0: 23	3.1	0: 20	2.6	0: 23	3.3	0: 12	1.7
0: 15	2.3	0: 20	2.7	0: 26	3.3	0: 22	3.i	0: 15	*2.o
0: 15	2.3	0: 14	1.9	0: 19	2.4	0.17	2.4	0:08	i.i
0:16	2.5	0: 23	3.i	0: 22	2.9	0:32	4.5	0: 42	5.8
0:69	10.6	0:80	10.s	0:87	lis	0:94	13.3	0:77	10.6
5:02	76.7	5:15	69.8	5:50	71.0	536	75.8	5:36	73. J
0: 23	3.6	0: 36	4.9	0: 36	4.6	0: 28	3.9	0: 27	3.7
0:07	1.0	0: 10	1.3	0: 10	1.3	0: 07	1.0	0: 05	0.7
0: 09	1.3	0: 10	1.3	0:09	1.2	0: 10	1.4	0: 10	1.4
0:39	5.9	0: 56	7.6	0: 55	7.1	0:45	6.3	0:42	5.8
0:47	7.1	0: 65	8.8	0: 67	8.8	0: 64	9.1	0: 84	11.5
0: 23	3.6	0: 38	5.3	0:39	5.i	0: 25	3.6	0:40	5.6
0:01	O.i	—	—	—	—	—	—	0: 01	O.i
0:02	0.3	0: 04	0.5	0: 03	0.4	0:03	0.4	0:02	0.3
. 0:01	0.1	-	—	—	—		—	—	—
. 0:01	0.2	0: 02	0.3	0: 02	0.2	0:01	O.i	0: 01	0.1
6:16	94.c	6: 80	92.2	7:16	92.6	6: 74	95s	7:06	97.1
6: 55	lOO.o	7:38	100.(1	7 74	100 o	7:07	lOO.o	7:27	lOO.o
. 0: 4£	7.8	0:67	9.0 1:07	13.8	0: 47	6.6	0: 38	5-2
6: 0	92.i	1 6: 71	91. o! 6:6/	86s	6’: 6(j	93.4	6:89	94.8
r . 0: lt	2.1	0: 17	2. j 0: 11	1.7	0: 07	l.i	0: 04	0.6

Kungl. Majlis proposition nr 2.

Bil. 2 a.

Uppgifter om kursverksamheten 14/ö 1931—3% 1932.

Län	Antal kurser	Antal kommuner	Beviljat belopp kronor
I städei	I lands kom- muner	S:a	Städei	Lands kom- muner	S:a	Städer	Lands- kommunci	I Summa i
Stockholms stad ........	24	1	24	1		1	30,505	_			30,502
Stockholms	län		5	5	—	3	3	—	—	3,477	56	1 3,477	50
Uppsala	»	—	3	3	—	2	2	—	_	2,384		1 2.384
Södermanlands	»	3	—	3	2	—	2	2,344				2^344	_
Ostergötlands	»	9	2	11	3	2	5	4,874		796		5,670	_
Jönköpings	»	1	—	1	1	—	i	80C	—	_		800
Kronobergs	»	—	—	—	’ -	—	• —.	—	_	_	_		_
Kalmar	»	6	1	7	3	1	4	5.036	50	425	—	5,461	50
Gotlands	»	—	—	_	_	_	_	_
Blekinge	»	—	1	1	—	1	1	_	_	860	—	860
Kristianstads	»	—	—
Malmöhus	»	25	—	25	3	_	3	16,237		_		16,237
Hallands	»	1	—	1	1	—	1	410	—	_	_	410	_
Göteborgs och Bohus »	109	2	lil	2	2	4	96.832		840		97.672	_
Alvsborgs	»	—	3	3	—	3	3	—	_	1,377	_	1,377	_
Skaraborgs		6	—	t)	5	—	5	4,114	_		_	4,114	_
V ärmlands	»	2	5	7	i	1	2	2,588	_	2,648	_		_
Orebro	»	2	5	7	i	3	4	2,369	_	2,388	_	4,757	_
Västmanlands	»	—	5	5	—	3	3	_	_	2,144	_	2,144
Kopparbergs	»	—	7	7	—	5	5	_	_	4,394	_	4,394
Gävleborgs	»	—	12	12	—	6	6	_	_	7,248	_	7,248
V ästernorrlands	»	—	21	21	—	11	11	_	._	19,411	_	19,411
Jämtlands	»	—	3	3	—	1	1	_	_	976		976
Västerbottens	»	—	3	3	—	2	2	_	_	4,944	_	4.944
Norrbottens	»	6	53	59	2	16	18	8,745	-	27,732	50	36,477 50
	Summa	194	131	325	25	62	87	174,85150	82,045	—	256,896 50
											Bil. 2 b.
	Uppgifter	om kursverksamheten	Vj—15/xi 1932.
Stockholms stad		32	—	32	1	_	1	22,150				22.150)
Stockholms	län	1	-	1	1	—	1	2,696	_	_	_	2,696!	_
Uppsala	))	—		—
Södermanlands	»	—	—	—	—	. _
Östergötlands	))	3	—	3	1	—	1	1,374	_	_		l,374i
Jönköpings	»	2	—	2	1	—	1	450	_	_	_	450!
Kronobergs	))	—	—	—	—	—	__		_	_
Kalmar	»	2	—	2	1	_	1	3,316	50	_	_	3.316!50
Gotlands	))	—	_	_	'' -	_
Blekinge	»	—	2	2	—	1	1	_	_	1,060		1,060
Kristianstads	»	—	_	_	_
Malmöhus	»	24	1	25	3	1	4	13,649	_	642	.	14,291
Hallands	»	1	—	1	1	—	1	1,016	_			3.016
Göteborgs och Bohus »	38	—	38	2	—	2	42,505	_	_	_	42.505
Alvsborgs	»	1	1	2	1	1	. 2	1,324	_	385	_	1,709
Skaraborgs	»	—	—	—	—	_	_	_	_
Värmlands	))	1	4	5	1	2	3	1,974	_;	3,866!		5,840i-
Örebro	»	4	2	6	1	2	3	3,776	_	9001		4,676
Västmanlands	l)	—	1	1	—	1	1		_	4481		448)
Kopparbergs	»	—	5	5	—	2	2	—	-''	3.280)	_	3,280
Gävleborgs	»	—	2	2	—	1	1	—	_	1,050''		1,050-
Västernorrlands	»	—	2	2	—	2	2	_	__	2,375		2,375-
Jämtlands	»
Västerbottens	»
Norrbottens	n	6	9	15	2	2	4	2,520	—	6.816\|	—	9,336 i
	Summa!	Ilo	29 !	144 1	16	15	31 II	96,750	50	20,822		117,572 50

Bil. 3.

Översikt över arbetslöshetskommissiouens ekonomiska ställning den 30 juni 1032 upprättad i anslutning

till kommissionens bokslut.

Tillgångar.

1) 1 Statskontoret innestdende belopp:

a) Återstående å föregående budget års

anslag den V? 1931 ............ 106,731:99

b) Reservationsanslag för budgetåret 10,000,000: —•

c) Enligt kungl, brev u/i2 1931 från

extra förslagsanslaget till oförutsedda
utgifter ..................... 3,000,000: —

d Förstärkningsanslag .....*.............. 15,000,000: — 28,106,731:99

e) Härav är utbetalt under budgetåret ............. 26,292,481:42

1,814,250: 57

2) Kassa- och bankbehållningar (inkl. förskottsmedel hos

arbetsplatserna)............................................. 464,298:98

3) Till betalning förfallna fordringar:

a) Hos kommuner, vägstyrelser m. fl.

för utförda arbeten..................

b) Förskotterade ortstillägg ............

c) Fordringar hos domänverket.......

d) Saldo av räkningar med diverse

personer ................................ 4 5 *

4) Inventarier.

Arbetsmaskiner, arbetsredskap, förläggningsin ventarier

.................................................. 1,751,991:14

5) Län till Tännäs kommun................................3,000: —

Summa kronor 4,392,080:34

Skulder.

1) För vissa ändamål reserverade belopp:

a) Av, 19V4 års riksdag anvisat färdigställnings anslag.

.................................................... 3,100,000: —

varav utbetalats för:

£. d. Södra Sveriges statsarbeten 709,474: 26

ft d,. Norrlands statsarbeten...... 1,663,459:90

samt'' överförts till disponibla
medel ................................ 668,027:10 3,040,961: 26

59,038: 74

b) Yäqlåriefanden enligt kungl, brev

2A>, “Va 1931 och 12/a 1932......... 2,000,000: —

vafav utestående lån utgör......... 744,222: 70 1,255,777: 30

2) Till disposition för verksamheten står:

a) av. medel hos statskontoret ....... 502,434: 53

b) » ; » » kommissionen....... 2,574,829:77 3,077,264:30

Summa kronor 4,392,080:34

210,799: 02
88,631:34
22.106: 10

37,003:19

358,539: 65

Den 1 juli 1932.

1) Behållning från föregående budgetår .................. 3,077,264: 30 1) Till disposition för verksamheten står......

2) Reservationsanslag för budgetåret 1932/1933 ......... 25,000,000:

Summa kronor 28,077,264: 30

28,077,264: 30

CJi

Summa kronor 28,077,264: 30

Kungl. Maj:ts proposition nr