Kungl. Majus proposition nr 275 (Proposition 1940:275)

Kungl. Majus proposition nr 275.

Nr 275.

Kungl. Maj;ts proposition till riksdagen angående vissa
utökningar av arméorganisationen m. mgiven Stockholms
slott den 17 maj 1940.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 17 maj 1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler
chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, uppkommen fråga örn
vissa förändringar i arméns krigsorganisation och därmed sammanhängande
utökningar av fredsorganisationen samt anför därvid följande:

Den av 1936 års riksdag beslutade nya försvarsorganisationen innebar för
arméns vidkommande främst ett fastställande av en ny fredsorganisation.
Utgångspunkten för denna fredsorganisation var emellertid, såsom ock av
nämnda riksdags särskilda utskott i dess utlåtande nr 1 framhölls, en till sina
grunddrag angiven krigsorganisation, vars struktur det dock borde ankomma
på Kungl. Maj:t att efter förslag av vederbörliga militära myndigheter närmare
bestämma.

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 275.

1175 40

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Den krigsorganisation för armén, till vilken 1936 års försvarsbeslut sålunda
syftade, har sedermera efter band blivit i sin helhet genomförd genom fastställande
av vederbörliga mobiliseringsplaner m. m.

Med föranledande av den senaste tidens utrikespolitiska händelseutveckling
hava inom försvars- och arméstaberna undersökningar vidtagits rörande
förutsättningarna för ett snabbt genomförande av en förstärkning av arméns
nuvarande krigsorganisation, gående ut på att i största möjliga grad utöka
antalet operativa enheter, att utöka eldkraftens relativa styrka inom de lägre
förbanden etc. Ett första utkast till en dylik ny krigsorganisation vid armén
innefattades i en av överbefälhavaren över rikets försvarskrafter den 5 april
1940 till mig överlämnad promemoria i ämnet. I nämnda promemoria har
tämligen ingående redogjorts dels för de olika åtgärder i fråga örn krigsförbandens
inre organisation, som ansåges nödvändiga för ernående av den åsyftade
utvidgningen av antalet operativa enheter m. m., dels för sättet för tillgodoseende
av det därigenom ökade personalbehovet, dels ock för materielbehovet
och dess tillgodoseende. Vad särskilt personalbehovet beträffar, må
nämnas, att i promemorian räknades med att minst 400 nya officersbeställningar
på aktiv stat samt cirka 300 nya underofficersbeställningar skulle erfordras
under budgetåret 1940/41.

I en den 11 maj 1940 dagtecknacl skrivelse har överbefälhavaren sedermera
inkommit med framställning örn vidtagande av erforderliga åtgärder
för ett snabbt åstadkommande av den i förenämnda promemoria skisserade
förstärkningen av arméns krigsorganisation. Överbefälhavaren har därvid
föreslagit, att utvidgningen i fråga skulle ske etappvis under budgetåret
1940/41, därvid den första etappen skulle genomföras redan den 1 juli 1940.
Därvid intager emellertid luftvärnsartilleriet en särställning, i det att dess
föreslagna nya organisation delvis skulle fullbordas först under budgetåret
1941/42.

Beträffande den inverkan på fredsorganisationen, som ett genomförande
av den utökade krigsorganisationen skulle innebära, framhöll överbefälhavaren
i förenämnda promemoria, att fredsorganisationen icke avsåges skola ändras
annat än beträffande kadrernas storlek och i samband därmed stående åtgärder.
I sin skrivelse den 11 maj 1940 har överbefälhavaren återkommit till
de ökningar i de aktiva befälskadrerna m. m., som vore erforderliga för att
möjliggöra den föreslagna utsvällningen av krigsorganisationen. De nya officers-
och underofficersbeställningar, som erfordrades för ändamålet, hava därvid
sammanförts i en särskild tablå, liksom i en särskild tablå upptagits vissa
nya civilmilitära beställningar, som ansetts erforderliga. Vidare hava i en
särskild tablå upptagits vissa beställningar på reservstat, vilka borde tillkomma
i samband med den utökade krigsorganisationen.

Vad beträffar den fast anställda manskapskadern har överbefälhavaren i
sin skrivelse anfört, att det för genomförande av den nya krigsorganisationen
syntes erforderligt, att jämväl manskapskadern i viss omfattning utökades. Att
framlägga ett slutgiltigt och fullständigt förslag till denna ökning hade emellertid,
utom i fråga örn luftvärnsartilleriet, icke varit möjligt, främst beroende

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

på att pågående utredning om utbildningstidens längd ännu icke kunnat slutföras.
På grund därav syntes för budgetåret 1940/41 endast böra begäras riksdagens
bemyndigande att vidtaga av läget betingade förändringar i staterna
för manskapspersonalen.

I fråga örn luftvärnsartilleriet innebär det framlagda förslaget — till skillnad
från förslaget i övrigt — rätt vittgående omändringar i den nu gällande
fredsorganisationen. Dessa förändringar avses dock endast i vissa hänseenden
skola genomföras under budgetåret 1940/41, medan återstoden skulle anstå
till budgetåret 1941/42. Till de föreslagna organisatoriska förändringarna i
denna del återkommer jag i det följande.

Utom i fråga örn luftvärnsartilleriet avses de föreslagna kaderökningarna
skola i sin helhet genomföras redan under budgetåret 1940/41. De för luftvärnsartilleriet
avsedda kaderökningarna avses däremot skola slutligen genomföras
först linder budgetåret 1941/42.

Yad först angår den ifrågasatta utökningen av krigsorganisationen är förslaget
härutinnan av den natur, att närmare redogörelse härför icke bör ske
till statsrådsprotokollet, utan torde ytterligare upplysningar därom få meddelas
genom de handlingar, som komma att tillställas riksdagens vederbörande
utskott. För egen del vill jag i detta sammanhang endast uttala, att den förstärkning
av arméorganisationen, som avses skola vinnas genom de föreslagna
åtgärderna, synes vara av en väsentlig betydelse för utökande av landets militära
beredskap. Trots de svårigheter, som i vissa hänseenden torde komma
att bliva förknippade med övergången till den nya organisationen, anser jag
mig därför böra tillstyrka, att de föreslagna förändringarna vidtagas, allteftersom
personaltillgången och förhållandena i övrigt det medgiva. De närmare
grundläggande bestämmelserna rörande förändringarna i krigsorganisationen
torde sedermera få meddelas i kommandoväg.

Vid de förändringar i arméns gällande fredsorganisation, som utgöra
förutsättningen för genomförandet av den föreslagna utökade krigsorganisationen,
torde jag få något närmare uppehålla mig. Såsom överbefälhavaren
i sin förenämnda promemoria anfört, kan den föreslagna utökningen av krigsorganisationen
genomföras utan att några nya fredsförbund behöva uppsättas.
Ett undantag härifrån utgör dock som sagt luftvärnsartilleriet, beträffande
vilket en rätt väsentlig omorganisation föreslås även för fredsförhållanden.
Emellertid medför den utökade krigsorganisationen krav på vissa rätt väsentliga
utvidgningar av de särskilda personalkadrerna vid armén. Dessa utvidgningar
torde även vara erforderliga för fredsorganisationen under förutsättning
av en utökad utbildningstid för de värnpliktiga. I fråga örn
officerare och underofficerare samt vissa civilmilitära befattningshavare på
aktiv stat har överbefälhavaren i sin skrivelse den 11 maj 1940 avgivit definitiva
förslag liksom i fråga örn vissa erforderliga utökningar av arméns reservstater.
Beträffande det fast anställda manskapet föreligga däremot, såsom i
det föregående påpekats, icke några utarbetade förslag annat än försåvitt
angår luftvärnsartilleriet. Jag kommer i det följande att redogöra för de
framlagda förslagen till kaderökningar ävensom för de åtgärder, som i anled -

Kungl. Majus proposition nr 275.

ning därav böra vidtagas. Frågan om utökningen av manskapskadrerna torde
därvid — utom i vad avser luftvärnsartilleriet — få lämnas åsido. Då framdeles
slutgiltiga förslag därutinnan föreligga från vederbörliga militära
myndigheter, torde frågan därom få upptagas till särskild prövning i och för
framläggande av proposition till riksdagen.

Innan jag närmare redogör för de föreliggande förslagen till kaderökningar,
torde jag få med några ord beröra de föreliggande möjligheterna att rekrytera
det stora antalet nya officers- och underofficersbeställningar, som föreslås
till inrättande under nästkommande budgetår. I sin förenämnda promemoria
anförde överbefälhavaren härom, att med hänsyn till den förhållandevis korta
tid, inom vilken den nya krigsorganisationen borde vara genomförd, de av
densamma föranledda kaderökningarna kunde ske endast genom överflyttning
av reservpersonal, eventuellt övergångsstatspersonal, till aktiv stat ävensom
genom officersbefordran efter erforderlig utbildning av härför särskilt
lämpliga yngre underofficerare och äldre furirer. Enligt vad jag sedermera
inhämtat, anser man sig för rekryteringen av de nya officersbeställningarna
kunna räkna med fyra olika kategorier bland dem som sålunda kunna komma
i fråga. Den första kategorien utgöres av sådana personer, som anses kunna
utan vidare utbildning och prov antagas till aktiva officerare. Dessa skulle
kunna utnämnas redan i och med det nya budgetårets ingång. Den andra
kategorien utgöres av sådana, som anses utan vidare teoretisk utbildning men
efter ytterligare provtjänstgöring kunna antagas till aktiva officerare. Dessa
skulle kunna utnämnas omkring den 1 oktober 1940. Till den tredje kategorien
räknas de, som efter provtjänstgöring och extra officerskurs anses kunna
antagas till aktiva officerare. Dessa förutsättas kunna utnämnas den 1 januari
1941 eller i vissa fall den 1 april 1941. Till den fjärde och sista gruppen hänföras
de, som anses lämpade att ansluta till utbildningen för 1939—1941 års
officerskurs vid krigsskolan. Deras utnämning skulle ske samtidigt som för
övriga elever i sagda officerskurs. — Vad beträffar de nya underofficersbeställningarna
avses dessa att fyllas ur följande kategorier: furirer på aktiv
stat och i reserven, vilka genomgått arméns underofficersskola, underofficerare
på reservstat och i reserven, furirer på aktiv stat, vilka genomgått
underofficersskolans förberedande kurs samt furirer på aktiv stat och i
reserven med minst 7 tjänsteår och betyg av viss kvalitet i furirsexamen.
Ytterligare teoretisk utbildning före utnämningen till underofficer på aktiv
stat har synts böra komma i fråga endast beträffande de två sistnämnda kategorierna.
Utnämning av de nya underofficerarna har förutsatts skola ske
successivt under budgetåret 1940/41.

De vägar för rekrytering av det avsevärda antalet nytillkommande officersoch
underofficersbeställningar, som sålunda angivits, torde vara de enda framkomliga
för ernående av ett tillfredsställande resultat inom rimlig tiel. I
anslutning härtill vill jag emellertid understryka, att utvägen att låta övergångsstatspersonal
återgå till aktiv tjänst torde böra i så stor utsträckning
som möjligt tillämpas. I fråga örn tiden för tillsättande av de nya beställ -

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

ningarna anser jag, att nian icke bör i förväg binda sig för att tillsätta visst
antal beställningar vid bestämda tidpunkter, utan torde det böra ligga i Kungl.
Maj:ts skön att med hänsyn tagen till det på grund av krigsorganisationens
successiva utbyggande uppstående behovet bestämma tidpunkten för de nya
beställningarnas tillsättande. Därvid lärer böra såsom norm uppställas, att
tillsättandet av de nya beställningarna må ske endast då så finnes oundgängligen
nödvändigt.

Redogörelsen för de ifrågasatta statökningarna och vad därmed äger samband
torde lämpligen böra ske med tillämpande av den indelning av staterna,
som vid framläggandet av propositionen nr 159 till årets riksdag tillämpats
i fråga örn anslaget till avlöning till personal vid staber och truppförband m. fl.

Staten för yeneralstabskåren. I den framlagda tablån över kaderökningar för
nästkommande budgetår har föreslagits, att 30 särskilda beställningar skola
uppföras för generalstabskårens aspiranter. Detta förslag bör ses i samband
med ett samtidigt framlagt förslag att å krigshögskolans stat uppföra 50 särskilda
beställningar för krigshögskolans elever. Ifrågavarande sammanlagt
80 beställningar hava föreslagits skola upptagas som alternativa kaptens- eller
löjtnantsbeställningar.

Som motiv för dessa förslag torde i främsta rummet ligga en strävan att
undvika de svårigheter som stundom kunna uppstå vid de särskilda truppförbanden,
då ett flertal yngre officerare samtidigt erhålla längre kommenderingar
utom förbanden, i detta fall som generalstabsaspiranter respektive
elever vid krigshögskolan. Genom ett arrangemang som det föreslagna skulle
dylika avgångar genast kunna ersättas med yngre officerare som ryckte upp
i de bortavarandes ställe, medan med det nuvarande systemet den kommenderade
så att säga tar lönen med sig. Att detta förhållande kan vara olägligt
skall icke förnekas, även örn det bör påpekas, att vid beräknandet av fredsförbandens
officerskadrer i 1936 års försvarsbeslut ett visst antal beställningar
avsågs för kommenderingar utom förbanden. För minskande av dessa olägenheter
kommer jag också att i det följande föreslå, att vissa befattningar
inom andra områden, som nu regelmässigt besättas med kommenderade officerare,
skola uppföras å stat såsom särskilda beställningar.

Förslaget att uppföra särskilda beställningar för generalstabsaspiranter och
krigshögskoleelever anser jag mig däremot icke kunna biträda. Förutom det
enligt min mening principiellt oriktiga i att som ordinarie beställningar uppföra
elevplatser vid en skola eller aspirantplatser för vinnande av inträde i
en personalkår, tala även andra skäl emot en sådan anordning. Sålunda bör
antalet aspiranter och högskoleelever kunna växla under olika tider och olika
år med hänsyn till tillfälliga avgångar m. m. Undervisningen vid krigshögskolan
kan vidare tänkas böra inställas under vissa speciella förhållanden.
Slutligen kan det icke sägas, att man med den föreslagna anordningen med
säkerhet skulle vinna syftemålet att kunna ersätta de kommenderades platser
vid truppförbanden med andra officerare, då ju möjligheten härtill alltid skulle
vara beroende på tillgången på yngre officerare vid förbanden.

Kungl. Majus proposition nr 275.

För att förminska olägenheterna för truppförbanden att avvara de officerare,
som kommenderas till krigshögskolan eller som generalstabsaspiranter, vill jag
emellertid förorda, att de särskilda truppförbandsstaterna i stället utökas med
sammanlagt det antal beställningar, som för ifrågavarande ändamål föreslagits,
eller 80. Fördelningen av dessa beställningar måste naturligen bliva
i viss mån schematisk, eftersom antalet kommenderingar icke i förväg kan
säkert överblickas. En något så när riktig proportion torde emellertid åstadkommas
genom följande fördelning av de 80 beställningarna: å ett vart av
samtliga infanteriregementen utom Värmlands, Skaraborgs och Södermanlands
regementen 1 kapten och 2 löjtnanter, å Värmlands regemente samt
Skaraborgs och Södermanlands regementes infanteridelar 2 löjtnanter var,
å vardera av sistnämnda två regementens pansarbataljoner 1 löjtnant, å ett
vart av kavalleriregementena och artilleriregementena utom luftvärnsregementena
samt artillerikårerna 1 löjtnant, å ingenjörtrupperna 2 löjtnanter,
å signalregementet 1 löjtnant och å trängen 3 löjtnanter. Härtill återkommer
jag i det följande.

Som ett ytterligare medel att undvika olägenheterna med alltför många
kommenderingar från vissa truppförband synes jämväl böra övervägas den
åtgärden, att ålägga de extra ordinarie fänrikarna att tjänstgöra utom det
egna truppförbandet, då så erfordras för att utfylla en på grund av oförutsedda
kommenderingar uppkommen brist i officerskadern vid andra truppförband.
En sådan anordning torde även kunna sägas vara till fördel ur
utbildningssynpunkt.

Staten för fälttygkåren. Här torde blott böra omnämnas, att arméförvaltningens
tygdepartement i skrivelse den 15 maj 1940 inkommit med framställning
örn vissa utökningar av fälttygkåren i anslutning till överbefälhavarens
nu föreliggande förslag. Nämnda framställning, vilken innefattar förslag örn
en mycket omfattande omorganisation av fälttygkåren, har remitterats till
överbefälhavaren för yttrande. Något på denna framställning grundat förslag
till riksdagen kan icke i detta sammanhang framläggas.

Staten för fortifikationskåren. Den förut för riksdagen framlagda staten för
fortifikationskåren har föreslagits skola ökas med 1 kompaniofficer i lönegrad
Oa 3 eller Oa 2. Samtidigt hava kårens nu befintliga 5 löjtnantsbeställningar
föreslagits skola utbytas mot 5 beställningar för kompaniofficerare i
lönegrad Oa 3 eller Oa 2. Bland annat med hänsyn till angelägenheten att
säkerställa kårens rekrytering anser jag mig böra biträda dessa förslag.

Staten för intendenturkåren. Intendenturkåren har av överbefälhavaren föreslagits
skola utökas med 1 major och 3 kaptener samt 2 förvaltare, 2 fanjunkare
och 2 sergeanter utöver vad som förut föreslagits för budgetåret
1940/41. För egen del finner jag mig emellertid icke böra för närvarande
föreslå större utökning i förhållande till vad i propositionen nr 159 till
årets riksdag föreslagits än med 1 major och 2 kaptener samt 1 förvaltare,
1 fanjunkare och 1 sergeant.

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Staten för fältläkarkåren. Ett i anslutning till överbefälhavarens skrivelse
framlagt förslag om utökning av fältläkarkåren med en bataljonsläkare vid
vartdera av Värmlands regemente samt Svea, Vendes och Norrlands artilleriregementen
finner jag mig icke böra i detta sammanhang upptaga till närmare
prövning, utan torde frågan därom, örn så finnes lämpligt, få åter upptagas
i samband med framläggande av vederbörligt förslag till riksdagsäskanden för
budgetåret 1941/42. Erinras bör dock därom, att å staten för närvarande finnes
upptagen en bataljonsläkarbeställning vid Svea artilleriregemente, vilken
emellertid enligt en vid staten fogad anmärkning skall indragas vid nuvarande
innehavarens avgång. Icke heller finner jag mig böra i detta sammanhang
biträda ett framlagt förslag örn utökande av antalet arvodestjänster för bataljonsläkare
vid fältläkarkåren från nuvarande 25 till 35. Däremot har jag intet
att erinra emot att, på sätt som föreslagits, ytterligare 25 bataljonsläkare må
antagas i fältläkarkårens reserv.

Staten för arméstaben jämte krigsarkivet. I det av överbefälhavaren framlagda
förslaget till kaderökningar har föreslagits, att sådan personal som kommenderas
från truppförbanden till järnvägstjänst borde uppföras med särskilda
beställningar å arméstabens stat, detta såsom ett led i den förut omnämnda
strävan att så mycket som möjligt undvika kommenderingar från
truppförbanden. Sålunda har föreslagits, att för nämnda ändamål skulle uppföras
särskilda beställningar för 1 överstelöjtnant eller major, 1 major, 9 kaptener
och 2 kaptener eller löjtnanter. Detta förslag finner jag mig böra biträda,
dock att beställningarna för kompaniofficerare torde böra upptagas som
arvodestjänster med arvoden motsvarande lönen i vederbörliga lönegrader.

Å arméstabens stat finnas för närvarande upptagna 4 beställningar för militärattachéer,
därav 1 Överstelöjtnant och 3 majorer. Nu har föreslagits, att
antalet militärattacheér skulle utökas med 4 till 8. Som skäl härför har anförts,
att antalet militärattachéer under senare år i själva verket utgjort 8 och att
truppförbanden icke borde betungas med löner för det överskjutande antalet,
som sålunda kommenderas från truppförbanden. Av de nya beställningarna
borde 3 vara överstelöjtnants- eller majorsbeställningar och 1 majorsbeställning.
— För egen del finner jag mig kunna tillstyrka, att antalet beställningar
för militärattachéer något utökas. Dock torde ökningen böra begränsas till
två beställningar, därav 1 överstelöjtnants- och 1 majorsbeställning.

Staten för truppslagsinspektionerna samt sjukvårds- och veterinärinspektionerna.

Beträffande denna stat har föreslagits, att å infanteri- och kavalleriinspektionerna
kommenderade adjutanter, 3 vid den förra och 1 vid den senare, måtte
överföras som särskilda beställningar å respektive inspektioner i lönegrad
Oa 3 eller Oa 2. Detta förslag finner jag mig böra biträda, dock att beställningarna
ifråga torde böra upptagas som arvodestjänster med arvoden motsvarande
lönen.

Staten för arméfördelningsstaberna m. fl. För att kunna fylla den föreslagna
krigsorganisationens behov av chefer för högre truppförband har föreslagits,

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

att vissa högre officersbeställningar skulle tillkomma. Bland annat har därvid
föreslagits, att 5 beställningar som ställföreträdare för arméfördelningscheferna
och chefen för Övre Norrlands trupper skulle tillkomma och upptagas
som överstar i lönegraden Ob 2. Dessa skulle bland annat handhava, leda och
inspektera krigsförberedelsearbetet inom fördelningarna. För min del är jag
icke för närvarande beredd att tillstyrka uppförande på stat av samtliga sålunda
föreslagna nya beställningar. Det behov av högre chefer, som betingas
av den utökade krigsorganisationen, lärer i varje fall tills vidare kunna i
huvudsak tillgodoses genom anlitande av annan redan tillgänglig personal,
såsom vissa av de befintliga inspektörerna, personal i reserven samt för ändamålet
under mobilisering konstituerad personal. Dock anser jag mig böra
redan i detta sammanhang förorda, att 2 av de föreslagna 5 beställningarna
som ställföreträdande fördelningschefer upptagas å staten. Dessa två beställningars
placering torde det sedermera böra ankomma på Kungl. Majit att
bestämma. Frågan om det högre armébefälets organisation torde sedermera,
då lugnare förhållanden inträtt, böra upptagas till omprövning i ett sammanhang,
därvid även spörsmålet om tillsättande av ställföreträdande fördelningschefer
torde få upptagas till närmare skärskådande.

Vidare har föreslagits, att särskilda beställningar som stabschefer vid
militärområdesstaberna på fastlandet skola inrättas. Dessa beställningar
föreslås skola upptagas alternativt för överstelöjtnanter eller majorer. Detta
förslag anser jag mig böra såtillvida biträda, att vid en var av de fyra arméfördelningarna
samt vid staben för Övre Norrlands trupper böra tillkomma
nya ordinarie beställningar för alternativt överstelöjtnanter eller majorer.
I samband därmed böra de nuvarande arvodesbefattningarna som överstelöjtnanter
vid fördelningsstaberna bortfalla.

Förslaget innebär ytterligare, att vid arméfördelningsstaberna och staben
för Övre Norrlands trupper skola uppföras vissa beställningar för adjutanter.
Sålunda skulle vid en var av dessa staber upptagas beställningar för 1
förste adjutant, kapten, och 1 andre adjutant, kapten eller löjtnant, samt 1
adjutant åt militärområdesbefälhavaren, kapten eller löjtnant. Detta förslag
anser jag mig böra biträda, dock att beställningarna torde böra uppföras
som arvodestjänster med arvoden motsvarande lönen i respektive lönegrader.

Staten för krigshögskolan. Såsom jag under staten för generalstabskåren
anfört har föreslagits, att under staten för krigshögskolan skulle upptagas
50 nya ordinarie beställningar i lönegrad Oa 3 eller Oa 2, avsedda för krigshögskolans
elever. Av i nyssnämnda sammanhang närmare anförda skäl har
jag icke ansett mig böra biträda detta förslag utan i stället förordat, att
motsvarande antal nya beställningar skulle upprättas vid de särskilda truppförbanden.

Truppförbanden m. m. Yad först beträffar infanteriets truppförband har
föreslagits, att samtliga förband utom Värmlands, Skaraborgs
och Södermanlands regementen, skulle tillföras nya beställningar för

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

1 major, 3 kaptener, 1 löjtnant och 1 fänrik samt 3 fanjunkare och 3 sergeanter.
Detta förslag anser jag mig böra biträda. På sätt jag i det föregående anfört
böra vid dessa förband därutöver tillkomma 1 kaptens- och 2 löjtnantsbeställningar.
De föreslagna fänrikstjänsterna förutsätter jag emellertid skola
avses för extra ordinarie fänrikar, vadan desamma icke torde böra uppföras
på staten för vederbörande truppförband; detsamma torde för övrigt, där
icke annat utsäges, böra tillämpas i samtliga fall, där nya fänriksbeställningar
föreslås skola tillkomma.

Vid Värmlands regemente samt Skaraborgs och Södermanlands
regementens infanteridelar torde i enlighet med förslaget och
det förut anförda böra tillkomma nya beställningar för 1 major, 2 kaptener
och 3 löjtnanter samt 1 tjänst för extra ordinarie fänrik, varjämte vid en var
av sistnämnda två regementens pansar bataljoner böra tillkomma nya
beställningar för 2 kaptener och 5 löjtnanter.

Vid ett vart av kavalleriets truppförband böra i enlighet med förslaget
och med tillämpning av vad jag förut anfört tillkomma nya beställningar för
1 major, 2 ryttmästare och 1 löjtnant.

Vad därefter beträffar artilleriet utom luftvärnsartilleriet innebär förslaget,
att vid ett vart av samtliga 6 regementen skola tillkomma 1
major, 3 kaptener, 1 löjtnant och 1 fänrik samt 2 styckjunkare och 2 sergeanter.
Härtill bör i enlighet med vad jag i det föregående anfört ytterligare tillkomma
1 löjtnantsbeställning vid varje regemente.

Vid Norrbottens artillerikår har den nuvarande chefsbeställningen
i lönegraden Oa 5 föreslagits skola utbytas mot en beställning i lönegraden
Oa 6. I samband därmed har föreslagits, att samtliga chefer för artilleriets,
ingenjörstruppernas och trängens kårer skola upptagas i avlöningsreglementet
såsom »kårchefer» i sistnämnda lönegrad. Detta förslag anser jag mig för
min del böra tillstyrka, — I övrigt har föreslagits, att vid Norrbottens artillerikår
skulle tillkomma 1 överstelöjtnant, 1 major, 4 kaptener, 3 löjtnanter
och 1 fänrik samt 3 styckjunkare och 3 sergeanter. Även härutinnan anser
jag mig böra biträda det framlagda förslaget. I enlighet med vad jag i det
föregående anfört torde därutöver böra tillkomma ytterligare 1 löjtnantsbeställning.

För Gotlands artillerikår har föreslagits utökning med 1 överstelöjtnant,
1 kapten och 1 fänrik samt 1 styckjunkare och 1 sergeant. Den föreslagna
överstelöjtnantsbeställningen anser jag mig icke kunna för närvarande
tillstyrka, Mot de föreslagna utökningarna i övrigt har jag intet att erinra.
Därutöver torde på sätt jag i det föregående anfört böra tillkomma 1 löjtnantsbeställning.

Vad därefter beträffar luftvärnsartilleriet har i en särskild bilaga till överbefälhavarens
skrivelse framlagts ett detaljerat förslag till omorganisation av
detta vapen, vilket förslag avses skola genomföras under de närmaste två
budgetåren. Förslaget innebär i korthet följande. Förutom de nuvarande två
luftvärnsregementena i Karlsborg och Linköping (A 9 och A 10) skall tillkomma
ett luftvärnsregemente i Stockholm (All). För fyllande av bered -

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

skapskravet på luftvärnsförband skola inom varje militärområde på fastlandet
finnas särskilda beredskapsförband, sammanförda till en beredskapsdivision.
Beredskapsdivisionernas förläggningsorter föreslås skola vara
Malmö, Göteborg, Stockholm, Sundsvall och Boden. Beredskapsdivisionerna

1 Göteborg och Boden skola utgöra detachement av A 9, beredskapsdivisionerna
i Malmö och Sundsvall av A 10. Beredskapsdivisionen i Stockholm
föreslås skola ingå som en del av A 11. Utbildningen av personalen föreslås
skola ske vid A 9, A 10 och A 11. —- Den för genomförande av den föreslagna
organisationen med hänsyn till kraven på utbildning och beredskap erforderliga
personalökningen i förhållande till vad som föreslagits i propositionen
nr 159 till årets riksdag har vid fullt genomförd organisation angivits till

2 överstar (därav 1 luftvärnschef i lönegraden Ob2), 1 överstelöjtnant,
9 majorer, 38 kaptener, 25 löjtnanter, 13 fänrikar, 1 regementskassör, 58 styckjunkare,
83 sergeanter, 243 furirer, 251 konstaplar och 605 meniga. — Den
stora ökning av luftvärnsartilleriets fredsorganisation, som föreslagits, har
ansetts medföra, att luftvärnsartilleriets ledning icke längre kan åläggas inspektören
för artilleriet. I stället borde vapnet underställas en luftvärnschef,
som skulle hava en stab till sitt förfogande. Luftvärnschefen skulle
övertaga de uppgifter som för närvarande åvila inspektören för artilleriet beträffande
luftvärnsartilleriet. Han borde hava befälet över samtliga luftvärnsförband,
dock med den inskränkningen, att militärområdesbefälhavarna
skulle äga att beträffande krigsförberedelser direkt till vederbörlig beredskapsdivision
utfärda erforderliga bestämmelser. Inom varje militärområdesstab
förutsättes skola ingå 1 regementsofficer med 1 adjutant ur luftvärnsartilleriet.
— Övergången till den nya organisationen har föreslagits skola
fördelas på de två budgetåren 1940/41 och 1941/42. Under första året borde
luftvärnschefen med stab tillsättas och beredskapsdivisionen i Sundsvall
organiseras. Därjämte borde under första året militärområdesstaberna förses
med luftvärnsofficerare och viss kaderökning genomföras för att möjliggöra
fortsatt beredskap i Malmö, Göteborg och Boden utan att reservpersonal i
samma grad som nu behövde tagas i anspråk. Under andra året skulle omorganisationen
slutföras. De utökningar av luftvärnsartilleriets stater i förhållande
till i propositionen nr 159 upptagna stater, vilka borde genomföras
under budgetåret 1940/41, utgjorde enligt förslaget 1 överste (Ob 2, luftvärnschef),
1 överstelöjtnant eller major, 8 majorer, 18 kaptener, 10 löjtnanter,
6 fänrikar, 13 styckjunkare, 34 sergeanter, 86 furirer, 74 konstaplar samt
516 meniga. Härav belöpa å den föreslagna luftvärnsstaben förutom luftvärnschefen
1 överstelöjtnant eller major, 1 major, 6 kaptener och 2 löjtnanter samt
å den föreslagna beredskapsdivisionen i Sundsvall 1 major, 4 kaptener,

3 subalternofficerare, 5 styckjunkare, 12 sergeanter, 29 furirer, 25 konstaplar
och 89 meniga.

För min del anser jag det icke nu vara möjligt att på grundval av den föreliggande
utredningen fatta någon slutlig ståndpunkt till det föreliggande förslaget
till omorganisation av luftvärnsvapnet i dess helhet. Jag vill därför
utan att i någon mån binda mig för framtiden allenast uppehålla mig vid de

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

organisationsförslag som förutsatts skola genomföras under nästkommande
budgetår. Yad då först angår den föreslagna befattningen som luftvärnschef
anser jag mig icke kunna för närvarande biträda förslaget örn inrättande av
en dylik befattning. Såsom jag i det föregående anfört lärer det bliva nödvändigt
att inom en nära framtid företaga en översyn av ledningsproblemet
inom armén överhuvud. Därvid lärer särskilt frågan örn inspektörernas ställning
inom organisationen komma upp till bedömande. Under sådana förhållanden
synes det icke vara välbetänkt att nu inrätta en ny befattning med i huvudsak
en inspektörs uppgifter. Av det sagda följer, att jag icke heller är beredd att nu
föreslå inrättande av en särskild luftvärnsstab, utan synas luftvärnsartilleriets
hithörande ärenden alltjämt böra i varje fall tillsvidare tillhöra artilleriinspektionens
kompetensområde. Detta hindrar emellertid icke, att viss stabspersonal
bör tillföras luftvärnsartilleriet för att såsom sådan tjänstgöra inom artilleriinspektionen.
Jag finner mig i sådant hänseende böra föreslå, att nya beställningar
å staten för luftvärnsartilleriet inrättas för 1 överstelöjtnant eller major,
4 kaptener och 2 löjtnanter, i samband varmed artilleristabskårens nuvarande
stat torde böra minskas med 1 majors- och 1 kaptensbeställning. — Yad därefter
beträffar den föreslagna beredskapsdivisionen i Sundsvall finner jag mig böra
tillstyrka, att en sådan organiseras därstädes under nästkommande budgetår.
Utan att kunna fatta någon slutlig ståndpunkt till de blivande beredskapsdivisionernas
slutliga behov av befälspersonal vill jag emellertid hålla före,
att befälskadern vid beredskapsdivisionen i Sundsvall i varje fall för nästa
budgetår kan upptagas med något lägre antal beställningar än som i förslaget
avses. Jag vill sålunda förorda, att för beredskapsdivisionen i Sundsvall
under nästkommande budgetår beräknas följande personal, nämligen 1 major,

3 kaptener, 2 löjtnanter, 4 styckjunkare, 9 sergeanter, 25 furirer, 25 konstaplar
och 89 meniga. De sålunda föreslagna manskapsbeställningarna torde böra
uppföras å staten för Östgöta luftvärnsregemente. Å sistnämnda stat torde
även böra uppföras en för en expeditionsunderofficer vid den nämnda beredskapsdivisionen
avsedd befattning för en pensionerad underofficer. — Att
särskilda luftvärnsofficerare böra finnas vid militärområdesstaberna, synes
vara lämpligt. Tillsvidare synes det emellertid knappast vara nödvändigt att
avse mera än en sådan officer för varje stab. Denne synes kunna vara av
kaptens grad, vadan å luftvärnsartilleriets stat för nästa budgetår för detta
ändamål böra upptagas 5 nya kaptensbeställningar. — Utöver vad sålunda
föreslagits torde det vara lämpligt att redan under nästkommande budgetår
genomföra vissa ytterligare kaderförstärkningar vid luftvärnsartilleriet.
Dessa utvidgningar synas emellertid kunna inskränkas till beställningar för

4 majorer, 4 kaptener, 5 löjtnanter, 2 fänrikar, 6 styckjunkare, 8 sergeanter,
20 furirer, 20 konstaplar och 160 meniga, manskapsbeställningarna lika fördelade
på Karlsborgs och Östgöta luftvärnsregementen. — De kaderökningar
utöver tidigare föreslagna som i enlighet med det anförda föreslås skola tillkomma
vid luftvärnsartilleriet under nästkommande budgetår utgöra sålunda
1 major eller överstelöjtnant, 5 majorer, 16 kaptener, 9 löjtnanter, 2 fänrikar,
10 styckjunkare, 15 sergeanter samt vid Karlsborgs luftvärnsregemente 10

Kungl. Majits proposition nr 275.

furirer, 10 konstaplar och 80 meniga och vid Östgöta luftvärnsregemente
o5 furirer, 39 konstaplar och 169 meniga samt 1 pensionerad underofficer.
I samband därmed skola ur artilleristabskårens stat utgå 1 majors- och 1
kaptensbeställning.

Vad därefter beträffar ingenjörtrupperna innebär överbefälhavarens förslag
till en början, att samtliga tre kårchefer skola upptagas i lönegraden Oa 6.
Samtidigt skulle 1 överstelöjtnant utgå ur staten. Med hänsyn till att två av
de nuvarande överstelöjtnantsbeställningarna äro avsedda för kårchefer, innebär
detta i själva verket en ökning med 1 överstelöjtnantsbeställning. Härutöver
föreslås skola tillkomma nya beställningar för 2 majorer, 8 kaptener,

1 löjtnant, 5 fänrikar, 8 fanjunkare och 2 sergeanter. Vad sålunda föreslagits
anser jag mig böra tillstyrka, varjämte i enlighet med vad jag tidigare anfört
böra tillkomma ytterligare 2 löjtnantsbeställningar. Av de 5 fänrikarna torde

2 böra uppföras som ordinarie beställningar och de övriga beräknas för extra
ordinarie fänrikar.

I fråga örn signalregementet innebär förslaget en utökning av antalet beställningar
med 2 majorer, 2 kaptener och 5 löjtnanter. Jag finner mig böra
tillstyrka förslaget i denna del. Härtill kommer i enlighet med vad förut anförts
ytterligare 1 löjtnartsbeställning.

Vad slutligen beträffar trängen har jag redan förut tillstyrkt, att samtliga
fyra kårchefer uppföras i lönegraden Oa 6. De två nuvarande överstelöjtnantsbeställningarna
torde därvid böra bibehållas i staten. Därutöver torde böra
tillkomma 1 major, 7 kaptener, 10 löjtnanter, 3 fänrikar, 5 fanjunkare och 7
sergeanter.

Några nya förslag till personalstater, upprättade i enlighet med det sålunda
anförda, torde det icke vara erforderligt eller lämpligt att nu framlägga för
riksdagen. I stället torde Kungl. Majit böra utverka riksdagens bemyndigande
att i de personalstater, som må komma att av riksdagen godkännas, vidtaga
de ändringar som betingas av ett bifall till de förslag, som här ovan framlagts.
På grund av riksdagsbeslutet erforderliga ändringar i den vid militära avlöningsreglementet
fogade tjänsteförteckningen äger Kungl. Majit utfärda.

Även i fråga örn personalen vid arméns reservstater omfattar det framlagda
förslaget vissa utökningar i förhållande till vad som bestämts i 1936 års försvarsbeslut.
Sålunda föreslås för nästkommande budgetår skola tillkomma
följande beställningar utöver vad som föreslagits i propositionen nr 159 till
årets riksdag, nämligen 1 generalmajor, 6 överstar, 11 överstelöjtnanter och
11 majorer ävensom 2 fältläkare, 3 regementsläkare, 2 fältveterinärer och 2
regementsveterinärer.

För egen del anser jag det vara synnerligen tveksamt, huruvida det kan
anses vara ur krigsförberedelsesynpunkt rationellt och lämpligt att genom
uppförande av ett flertal högre chefsbefattningar på reservstat i fredstid binda
sig för att vissa krigsbefattningar skola innehavas av just dessa personer. I
åtskilliga fall torde det vara att befara att man därigenom icke får de lämpligaste
männen på de rätta posterna. I varje fall anser jag mig icke kunna på

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

grundval av den föreliggande utredningen tillstyrka, att reservstaterna för
nästkommande budgetår utökas i den omfattning som föreslagits, utan inskränker
mig till att föreslå, dels att ytterligare 2 nya reservstatsbeställningar
för överstar må tillkomma under nästkommande budgetår, vilket innebär, att
antalet överstebeställningar kommer att uppgå till 7, dels och att antalet
majorsbeställningar på reservstat för nästa budgetår utökas med 10 utöver
vad som förut föreslagits, varefter antalet majorsbeställningar å denna stat
kommer att uppgå till 65.

I detta sammanhang torde böra omnämnas, att överbefälhavaren i skrivelse
den 14 maj 1940 inkommit med framställning rörande vissa utökningar
av den å försvarsstabens stat upptagna militära personalen. Dessa utökningar
överensstämma i stort sett med vad som i förevarande hänseende av chefen
för försvarsstaben föreslogs i hans i statsverkspropositionen till årets riksdag,
punkten 3, omnämnda skrivelse av den 7 oktober 1939. I likhet med vad jag
vid framläggandet av statsverkspropositionen anförde anser jag mig ej heller
nu böra tillstyrka den föreslagna utökningen av försvarsstabens ordinarie
personal, helst som därigenom beröras vissa problem av organisatorisk art,
vilka jag icke anser mig i detta sammanhang böra upptaga till prövning.
Spörsmålet därom sammanhänger delvis med den omprövning av frågan örn
organisationen av försvarsväsendets ledning, som längre fram torde bliva
nödvändig.

Yad beträffar de kostnader, som komma att föranledas av de föreslagna
utökningarna av arméorganisationen, hänföra sig dessa dels till avlöningar åt
den nytillkommande personalen och dels till materielkostnader av olika slag.

Lönekostnaderna för den nytillkommande personal på aktiv stat, som av
mig i det föregående föreslagits, kunna beräknas uppgå till i runt tal 4,000,000
kronor för helt år räknat. Som det emellertid är att förvänta, att en avsevärd
del av de nya befattningarna allenast kommer att vara tillsatt under en del
av nästa budgetår, synes det befogat att för sagda budgetår beräkna allenast
hälften av nämnda belopp eller 2,000,000 kronor, med vilket belopp det genom
propositionen nr 159 äskade förslagsanslaget av 40,000,000 kronor till avlöning
till personal vid staber och truppförband m. fl. sålunda torde böra ökas. Det
i statsverkspropositionen till årets riksdag äskade anslaget å 1,100,000 kronor
till arméns reservstater torde däremot icke behöva uppräknas på grund av
förslaget örn upptagande av vissa nya reservstatsbefattningar.

De av den utökade krigsorganisationen betingade kostnaderna för nyanskaffning
av materiel av olika slag låta sig för närvarande knappast beräkna
med någon större grad av säkerhet. Här må endast omnämnas, att kostnaderna
för den erforderliga tygmaterielen i överbefälhavarens förslag uppskattats till
cirka 116,000,000 kronor och att för nyanskaffning av intendenturmateriel ett
belopp av 18,000,000 kronor ansetts erforderligt för den nya organisationens
genomförande. De för dylik materiel erforderliga beloppen torde det få ligga
i Kungl. Majlis hand att med anlitande av förskottsanslag ställa till vederbörande
förvaltningsmyndigheters förfogande efter hand som behov därav

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

uppstå. Detsamma torde få gälla med avseende å de barackbyggnader m. m.,
som efter närmare utredning må befinnas erforderliga för ordnande av förläggningen
av den nytillkommande beredskapsdivisionen av luftvärnsartilleriet
i Sundsvall.

Slutligen må bär omnämnas, att överbefälhavaren i sin förenämnda skrivelse
den 11 maj 1940 anfört, att för att tillgodose behovet av värnpliktiga för
den nya organisationen en utökning erfordrades av antalet årsklasser i beväringen.
Till frågan härom återkommer jag i annat sammanhang.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte
— med ändring av Sitt i propositionen nr 159 till årets riksdag under punkten
3 gjorda förslag — föreslå riksdagen att

dels besluta, att en beredskapsdivision av luftvärnsartilleriet
med den sammansättning som i det föregående anförts skall
under budgetåret 1940/41 uppsättas och förläggas till Sundsvall,
dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i de förslag till personalstater
för arméns truppförband m. fl., som må komma att av riksdagen
godkännas, vidtaga de ändringar som för varje särskild stat här
ovan föreslagits,

dels ock till Avlöning till personal vid staber och truppförband
m. fl. för budgetåret . 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av
42,000,000 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att
till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse
bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Lars Wikland.

Stockholm 1940. K. L. Beckmans Boktryckeri.