Kungl. Majus proposition nr 155 (Proposition 1941:155)

Kungl. Majus proposition nr 155.

Nr 155.

Kungl. Majus proposition till riksdagen angående vissa
avlönings- m. fl. anslag under riksstatens fjärde
huvudtitel för budgetåret 194U42; given Stockholms
slott den 7 mars 1941.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de
förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 7 mars 1941.

N ärvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,
Bergquist, Andersson, Domö, Rosander.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför
chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld:

I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag hava åtskilliga anslag
under riksstatens fjärde huvudtitel för budgetåret 1941/42 kunnat upptagas
med allenast beräknade belopp i avvaktan på att slutliga förslag rörande
medelsanvisningarna i fråga skulle kunna föreläggas riksdagen. Beträffande
två av dessa anslag — de båda anslagen till den militärmeteorologiska informationstjänsten
— stå vissa pågående utredningar alltjämt hindrande i
vägen för framläggande av slutliga förslag. I fråga örn anslagen till ersättning
till de olika delfonderna av försvarsväsendets fastighetsfond ämnar jag
Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 156.

ISIS 41

Kungl. Marits proposition nr 155.

föreslå, att slutliga medelsäskanden i särskild proposition denna dag framläggas
för riksdagen. Sedan numera ytterligare utredning förebragts i fråga
örn medelsbehovet för nästkommande budgetår beträffande övriga i statsverkspropositionen
under fjärde huvudtiteln med allenast beräknade belopp
uppförda anslag, anhåller jag nu att få återkomma till dessa anslagsfrågor. I
anslutning därtill hava upptagits till behandling vissa efter statsverkspropositionen
framläggande inkomna framställningar örn kaderökningar m. m. En
av dessa framställningar har föranlett mig att föreslå viss ökning beträffande
det i statsverkspropositionen äskade anslaget till avlöningar till personal i
arméns reserver. Vidare föreslås en viss uppräkning av det i statsverkspropositionen
upptagna anslaget till vapen och ammunition för flygvapnet.

Jag övergår härefter till behandling av de särskilda anslagsfrågorna.

Kungl. Magita proposition nr 155.

B. CENTRALA FÖRVALTNINGSMYNDIGHETER.

Arméförvaltningen.

1. Arméförvaltningen: Avlöningar, förslagsanslag.

[1-] För avlöning till personal vid arméförvaltningen är å riksstaten för innevarande
budgetår upptaget ett förslagsanslag av 835,000 kronor.

Enligt den för arméförvaltningen genom Kungl. Majis beslut den 21 juni
1940 fastställda avlöningsstaten är nämnda anslagsbelopp fördelat på följande
sätt:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis ... kronor 454,000

2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat, förslagsvis... » 43,200

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maji ........................................................................ » 154,256

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m...................... kronor 105,700

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis » 20,100 » 125,800

5. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie

personal ..................................................................... » 873

6. Rörligt tillägg, förslagsvis ....... » 56.871

Summa kronor 835,000.

Gällande personalförteckning för den civila personalen vid arméförvaltningen
upptager följande personal:

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 generalkrigskommissarie ...................................................... B 3

4 krigsråd .............................................................................. A 30

1 ombudsman ........................................................................ A 26

1 sekreterare ........................................................................ A 26

2 revisionskommissarier ......................................................... A 26

3 sekreterare ........................................................................ A 24

1 pensionskamrerare ............................................................... A 24

1 sekreterare och kamrerare ...................................................... A 24

2 kamrerare ........................................................................... A 24

5 notarier .............................................................................. A 21

10 revisorer .............................................................................. A 21

2 bokhållare ........................................................................... A 21

1 kassör ................................................................................. A 15

1 kansliskrivare ..................................................................... A11

8 kanslibiträden ..................................................................... A 7

Kungl. Maj-.ts proposition nr 155.

Befattning

1 förste expeditionsvakt

8 expeditionsvakter .....

16 kontorsbiträde!! .....

Lönegrad

A 7
A 5
A 4

Tjänstemän ä övergångsstat.

1 bokhållare ..................................................

1 notarie (till och med den 31 mars 1941) .......

1 registrator .................................................

3 kansliskrivare ...........................................

1 kanslibiträde ..............................................

A 21
A 21
A 21
All
A 7

Extra ordinarie tjänsteman i högre lönegrad än 20.

1 notarie .............................................................................. Eo 21.

I enlighet med vad jag vid framläggandet av årets statsverksproposition
(IV. H. T., punkten 1) anfört angående frågan örn en ändrad uppställning av
fjärde huvudtiteln böra under en gemensam underavdelning B) under huvudtiteln
upptagas särskilda avlönings- och omkostnadsanslag för var och en av
de tre centrala förvaltningsmyndigheterna, därvid det nuvarande anslaget till
avlöning till personal vid arméförvaltningen kommer att erhålla benämningen
Arméförvaltningen: Avlöningar.

Vid beräkningen av medelsbehovet under anslaget komma de ändrade grunder
för uppställningen av avlöningsstaterna för allmänna civilförvaltningens
myndigheter att tillämpas, för vilka en sammanfattande redogörelse lämnats i
årets statsverksproposition under rubriken »För flera huvudtitlar gemensamma
frågor».

På sätt jag vid framläggandet av årets statsverksproposition (IV. H. T.,
punkten 5) anfört, meddelade arméförvaltningen isinskrivelseden25september
1940 med framställning rörande lantförsvarets medelsbehov för budgetåret
1941/42, att vissa spörsmål rörande organisationen av ämbetsverkets
tyg- och intendenturdepartement samt fortifikationsstyrelse vore föremål för utredning,
till följd varav medelsbehovet under arméförvaltningens avlöningsanslag
icke kunde i sin helhet överblickas. Med föranledande härav upptogs
analaget i statsverkspropositionen med ett allenast beräknat belopp, vilket i
avsaknad av närmare beräkningsgrunder sattes till 835,000 kronor eller samma
belopp som under anslaget anvisats för innevarande budgetår. I nyssberörda
skrivelse har arméförvaltningen emellertid gjort vissa framställningar i fråga
örn utökning av den civila personalen vid ämbetsverket, till vilka jag i det
följande återkommer.

Därefter har arméförvaltningen i skrivelse den 31 januari 1941 inkommit
med förslag till avlöningsstat för arméförvaltningen, därvid särskilt
behovet av icke-ordinarie personal gjorts till föremål för en ingående utredning.

Kungl. Majus proposition nr 155.

Slutligen har arméförvaltningen i skrivelse den 18 februari 1941 inkommit
med vissa ytterligare anslagsäskanden för budgetåret 1941/42, vilka
delvis avse ämbetsverkets avlöningsanslag.

I skrivelsen den 18 februari 1941 behandlas även bland annat de spörsmål
rörande organisationen av arméförvaltningens tyg- och intendenturdepartement
samt fortifikationsstyrelse, vilka omnämndes i skrivelsen den 25 september
1940. Jag vill här i korthet redogöra för de förslag som därutinnan
framlagts.

Vad först beträffar tygdepartementets ämbetsområde föreslås till
en början inrättande av en särskild civilmilitär »arméingenjörkår», avsedd dels
för att utöka tygdepartementets möjligheter till materielvårdsinspektion, dels
för att göra sakkunnig ingenjörpersonal tillgänglig vid vissa staber och truppförband.
Kåren skulle stå under en särskild personalkårchef, vilken i denna sin
egenskap skulle lyda direkt under chefen för armén men i övrigt under chefen
för den förvaltningsmyndighet, där han placerats till tjänstgöring, d. v. s. med
nuvarande organisation tygdepartementet. I kåren skulle ingå de 8 tygingenjörer,
som för närvarande finnas uppförda på fälttygkårens stat. I samband
med arméingenjörkårens tillkomst skulle för central handläggning av med
kåren sammanhängande personalärenden m. m. inom tygdepartementet inrättas
en särskild expedition, förslagsvis benämnd »arméingenjörsexpeditionen».
Det sammanlagda behovet av ingenjörer för tygdepartementets del
har beräknats till 29. Behovet av ingenjörer vid staber och truppförband har
angivits till sammanlagt 22. Sammanlagda antalet arméingenjörer skulle
sålunda uppgå till 51, inberäknat nu befintliga tygingenjörer. Av de 43 nya
beställningarna hava 23 ansetts böra anställas under budgetåret 1941/42 och
återstående 20 under budgetåret 1942/43.

I avseende å tygdepartementets inre organisation har vidare föreslagits,
att den provisoriska extra byrå för handläggning av fordonsfrågor, som jämlikt
Kungl. Maj:ts beslut den 9 augusti 1940 organiserats tillsvidare intill den
1 juli 1941, benämnd tredje materielbyrån, skulle från och med nästkommande
budgetår erhålla permanent karaktär och sålunda ingå som en ordinarie byrå
inom tygdepartementet.

För min del anser jag mig icke kunna i förevarande sammanhang taga
ställning till den omorganisation av tygdepartementet som sålunda föreslagits.
Särskilda inom försvarsdepartementet tillkallade sakkunniga för utredning
av frågan om en omorganisation av försvarsväsendets centrala förvaltning
(militära förvaltningsutredningen) hava den 24 februari 1941 avgivit
ett betänkande med principförslag i nämnda fråga. Detta förslag är för
närvarande föremål för remissbehandling. Innan jag varit i tillfälle att taga
närmare ståndpunkt till förvaltningsutredningens förslag, anser jag mig icke
kunna tillstyrka, att några mera bestående ändringar i de nuvarande förvaltningsorganens
organisation företagas. Den s. k. tredje materielbyrån inom
tygdepartementet torde sålunda, därest den alltjämt finnes vara behövlig,
även i fortsättningen böra bibehålla den provisoriska karaktär som avsetts

Kungl. Majus proposition nr 155.

vid dess inrättande genom förenämnda beslut den 9 augusti 1940. — Vad
beträffar den till nyinrättande föreslagna arméingen jörkåren är det otvivelaktigt,
att handhavandet av materielvårdens ledning och inspektion kräver tillgång
till högt kvalificerad teknisk personal. Förslaget örn inrättande av en särskild
personalkår för ändamålet synes också innebära ett uppslag som är väld
allt beaktande. Dock synes det vara lämpligast, att en dylik genomgripande
organisationsfråga löses i samband med den under förberedelse varande
frågan örn genomförandet av en ny försvarsordning. Skulle ett ytterligare
övervägande giva vid handen, att frågan örn arméingenjörkåren lämpligen
kan lösas för sig, lärer det i varje fall bliva nödvändigt att underkasta förslaget
en noggrann granskning i avseende å kårens erforderliga storlek, beställningshavarnas
lönegradsplacering, rekryteringssättet m. m. I förevarande
sammanhang är det sålunda uteslutet att kunna framlägga ett definitivt förslag
i ämnet. Härav följer, att jämväl förslaget örn att inom tygdepartementet
inrätta en särskild arméingenjörsexpedition måste ställas på framtiden. —
Rörande vissa av arméförvaltningen i förevarande sammanhang framställda
förslag örn utökning av fälttygkårens personal återkommer jag vid behandlingen
av arméns avlöningsanslag.

Vad härefter beträffar intendentur departementets verksamhetsområde
har arméförvaltningen i sin skrivelse den 18 februari 1941 erinrat
örn att Kungl. Maj:t genom beslut den 21 juni 1940 medgivit, att inom departementet
finge provisoriskt tillsvidare inrättas en ny byrå utöver de sex förut
befintliga, benämnd industribyrån, vilken trätt i funktion från och med den
1 juli 1940. Hittills vunna erfarenheter hade tydligt givit vid handen, ätt
för ärenden rörande krigstillverkningens planering i fredstid måste avses
betydligt större arbetskraft än som hittills i fredstid stått till förfogande.
För säkerställandet av planläggningsarbetet i fredstid vore det nödvändigt,
att en särskild byrå härför ständigt funnes organiserad. Industribyrån borde
därför givas permanent karaktär inom intendenturdepartementet och förses
med tillräcklig arbetskraft i fredstid. Byrån borde under fred indelas i byråkansli
m. m. samt fyra detaljer (textil-, läder-, diverse- samt kontroll- och
besiktningsdetaljerna). För byrån erfordrades i skrivelsen närmare angiven
såväl militär som civil personal.

Av samma skäl som förut anförts i fråga om förslaget att inrätta en ny
permanent byrå inom tygdepartementet finner jag mig icke heller nu kunna
tillstyrka, att den nuvarande provisoriskt inrättade industribyrån inom intendenturdepartementet
införlivas med departementets ordinarie organisation,
utan anser jag, att med frågan därom bör anstå till dess militära förvaltningsutredningens
principförslag kunnat närmare övervägas. Industribyrån torde
sålunda tillsvidare böra bibehålla sin provisoriska karaktär jämväl i fortsättningen.

I fråga om fortifikationsstyrelsens förvaltningsområde framläggas
i skrivelsen den 18 februari 1941 vissa förslag, vilka emellertid icke
direkt hänföra sig till fortifikationsstyrelsens inre organisation utan mera

Kungl. Maj-.ts proposition nr 155.

till fortifikationskårens sammansättning. Till behandlingen av dessa förslag
torde jag därför få återkomma vid framläggandet av anslagsberäkningen under
arméns avlöningsanslag.

Jag övergår härefter till beräkningen av de särskilda anslagsposterna i
avlöningsstaten för arméförvaltningen.

Under anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän
torde i enlighet med de nya grunderna för avlöningsstaternas uppställning
böra sammanföras avlöningarna till tjänstemän å ordinarie stat och å
övergångsstat. Yad beträffar tjänstemännen å ordinarie stat har arméförvaltningen
i sin förenämnda skrivelse den 25 september 1940 hemställt örn
vissa utökningar. Ämbetsverket har därvid erinrat, att ämbetsverket redan
i skrivelsen angående lantförsvarets medelsbehov för innevarande budgetår
hemställt örn uppförande å staten av en för civila departementet avsedd befattning
som förste revisor i lönegraden A 24, vilket förslag emellertid icke
vunnit bifall. I sistnämnda skrivelse framhöll arméförvaltningen i förevarande
hänseende, att en förbättring av arbetskrafterna å revisionen
med en förste re visors tjänst vore oundgängligen erforderlig. Som motiv
härför framhöll ämbetsverket, att revisionslotterna på grund av det
knappa antalet revisorer hade en sådan storlek, att en dylik lott endast
med svårighet kunde medhinnas av en revisor. Man hade därför nödgats
gå ända därhän, att amanuenser och extra tjänstemän vid vakanser på grund
av tjänstledigheter under längre tidsperioder fått övertaga fullt revisionsansvar.
Det syntes vara uppenbart, att en dylik ordning i längden icke bleve
hållbar. Ytterligare anförde arméförvaltningen i skrivelsen följande:

Än mer framträdande blir detta vid genomförandet av en sådan rationalisering
av revisionsarbetet, att utöver den löpande revisionen truppförbandsvis
genomgående undersökningar i skilda hänseenden genomföras för samtliga
lokalförvaltningar. Detta är otvivelaktigt en av den kamerala revisionens
viktigaste uppgifter. Med de nu tillgängliga arbetskrafterna kan, såsom av
det anförda framgår, utförandet av en sådan arbetsuppgift icke medhinnas.
Det torde dessutom få framhållas att dylika genomgående undersökningar
-—- efter vad erfarenheten givit vid handen — icke lämpligen kunna fördelas
å ett flertal revisorer, utan böra omhänderhavas av en befattningshavare,
som icke blott har ingående kännedom om alla hithörande författningsbestämmelser
samt lokal och central bokförin gsorganisation utan även äger
vana vid och fallenhet för inspektioner.

I sin skrivelse den 25 september 1940 har arméförvaltningen upprepat sin
hemställan om anställande av en förste revisor och därvid anfört, att enligt
ämbetsverkets uppfattning ett starkt behov förelåge av en befattningshavare
med de åligganden, som avsetts skola tillkomma förste revisorn. Förutom vad
ämbetsverket i samband med föregående års anslagsäskanden anfört i förevarande
hänseende, ville ämbetsverket med stöd av vunnen erfarenhet ytterligare
understryka värdet av att hava tillgång till en befattningshavare i angiven
löneställning för utförande av genomgående specialundersökningar av
truppförbandens m. fl. räkenskaper i skilda hänseenden.

Kungl. Maj:U proposition nr 155.

I fråga om den kamerala revisionens personalbehov i övrigt har arméför
valtningen i skrivelsen den 25 september 1940 föreslagit inrättande av ytterligare
en revisors^anst i lönegraden A 21 och därvid anfört följande:

Såsom hjälpmedel vid granskningen av löneklassplaceringar och andra
med avlöningens bestämmande sammanhörande spörsmål rörande arméns
officerare, underofficerare och civilmilitära personal på aktiv stat, övergångsstat
och reservstat samt icke-ordinarie personal, manlig och kvinnlig, har å
revisionens avlöningsdetalj upplagts ett kortregister, som för närvarande omfattar
cirka 6,000 kort, d. v. s. ett kort för varje ifrågakommande befattningshavare.
Arbetet med ifrågavarande avlöningsgranskning, innefattande, förutom
en mångfald olika detaljer, även förandet av nyssnämnda kortregister,
har efter hand ökats till följd av kadrernas utsvällning och inordnandet av
nya personalkategorier under de fastställda avlöningsreglementena. För utförandet
av ifrågavarande arbete har från början avdelats en revisor. Dennes
arbetsbörda har så småningom blivit synnerligen betungande och periodvis
har arbetet icke kunnat utföras utan tillgripande av tjänstgöring i stor omfattning
utom den vanliga arbetstiden.

Från och med den 1 juli 1940 gäller ett nytt- avlöningsreglemente för fast
anställt manskap, innefattande bland annat regler för manskapets löneklassplacering.
För kontroll härå bör jämväl för manskapet uppläggas ett kortregister.
Till följd härav och i betraktande av den beslutade utökningen av
officers- och underofficerskadrerna torde ytterligare minst 8,000 kort behöva
uppläggas. Då arbetet redan förut befunnits överstiga en tjänstemans förmåga,
torde av lätt insedda skäl en höjning av antalet kvalificerade arbetskrafter
å ifrågavarande detalj bliva en tvingande nödvändighet. Vid bedömande
av denna fråga bör särskilt ihågkommas vikten av att felaktiga löneklassplaceringar
snarast möjligt rättas, helst utan den omgång, som utställande
av revisionsanmärkning innebär. Hänsynen till såväl kronans ekonomiska
intressen som vederbörande löntagare kräver, att felaktiga utbetalningar på
grund av oriktig löneklassplacering ej få fortgå opåtalade under någon längre
tid, varför granskningen bör ske snarast möjligt och helst omedelbart efter
det att vederbörliga handlingar inkommit till revisionen.

Beträffande den form och omfattning vari ifrågavarande personalförstärkning
lämpligen skall ske, bör beaktas, att de mera kvalificerade arbetsuppgifterna
på grund av ovan berörda omständigheter måste förväntas undergå
en avsevärd ökning. Det synes därför ofrånkomligt, att för ändamålet avses
ytterligare en ordinarie revisor för granskningen av löneklassplaceringarna.

Allmänna lönenämnden har i utlåtande den 6 december 1940 i fråga
örn den föreslagna utökningen av den ordinarie revisionspersonalen anfört
följande:

Yad först angår befattningen som förste revisor, är densamma i första
hand avsedd för utförande av genomgående specialundersökningar av truppförbandens
m. fl. räkenskaper i skilda hänseenden. Allmänna lönenämnden
vill erinra, att befattningar i dylik löneställning och med i viss mån motsvarande
arbetsuppgifter numera finnas i riksräkenskapsverket. Med hänsyn
härtill anser sig lönenämnden kunna tillstyrka inrättandet hos arméförvaltningen
av en befattning som förste revisor i lönegraden A 24. Förslaget
örn inrättande av ytterligare en ordinarie revisorstjänst i lönegraden A.21
föranleder icke heller någon erinran från lönenämndens sida.

För egen del anser jag det framlagda förslaget örn utökning av revisionspersonalen
med hänsyn till vikten av revisionsarbetets behöriga skötsel vara

Kungl. Majli» proposition nr 155.

väl motiverat. Jag finner mig därför böra tillstyrka, att en ny tjänst som
förste revisor och en ny revisor stjänst från och med nästkommande budgetår
uppföras å arméförvaltningens personalförteckning. Dock anser jag, att
dessa båda nya befattningar tillsvidare lämpligen böra uppföras som extra
ordinarie i respektive 24:e och 21 :a lönegraden. Medel för deras avlönande
torde sålunda böra beräknas under anslagsposten till avlöningar åt övrig ickeordinarie
personal.

I enlighet med det anförda kommer den nu gällande personalförteckningen
icke att undergå någon förändring beträffande tjänstemän å ordinarie stat.

Yad beträffar tjänstemän å övergångsstat bör den å personalförteckningen
upptagna befattningen som notarie utgå, enär innehavaren av densamma
från och med april 1941 inträder i pensionsåldern.

I fråga örn den å personalförteckningen nu upptagna befattningen som
kanslibiträde å övergångsstat i lönegraden A 7 har arméförvaltningen erinrat,
att 1937 års riksdag medgivit, att ifrågavarande kanslibiträde tillsvidare finge
anlitas som registrator i sjukvårdsstyrelsen mot åtnjutande av vikariatsersättning
såsom för uppehållande av befattning i lönegraden A 11. Ämbetsverket
har i anslutning därtill anfört, att arméförvaltningens personalförening i en
till ämbetsverket ställd skrift beträffande denna befattning framhållit, bland
annat, att med densamma vore — i allt fall efter den numera genomförda
omorganisationen av sjukvårdsstyrelsen —- förenade samma ansvar och
arbetsbörda, som åvilade registratorerna å tyg- och intendenturdepartementen
samt fortifikationsstyrelsen. Det kunde därför icke anses med rättvisa och
billighet överensstämmande, att en befattningshavare under en lång följd av
år finge uppehålla en befattning, som ansetts böra hänföras till viss lönegrad,
utan att äga möjlighet att uppnå med denna lönegrad förenade avlöningsoch
pensionsförmåner. I anledning därav hade personalföreningen hemställt,
att den nuvarande registratorn å sjukvårdsstyrelsen måtte komma i åtnjutande
av lön och pensionsrätt i lönegrad A 11. Så kunde måhända —- utan att
binda statsmakternas ställningstagande till frågan örn tjänstens framtida bestridande
— ske genom uppförande i arméförvaltningens ordinarie stat av en
befattning såsom kansliskrivare i lönegrad A 11 samt införande av en anmärkning
under staten, att befattningen vid uppkommande vakans icke finge utan
Kungl. Maj:ts medgivande återbesättas. I sammanhang härmed borde kanslibiträdesbefattningen
å övergångsstat uteslutas ur staten. •— Personalföreningens
ifrågavarande förslag ansåge sig arméförvaltningen på de av personalföreningen
anförda grunderna böra biträda. Därest förslag i överensstämmelse
med personalföreningens sålunda av ämbetsverket understödda
hemställan icke ansåges böra föreläggas riksdagen, ansåge arméförvaltningen
i allt fall billigheten kräva, att åtgärder vidtoges för beredande åt tjänstens
nuvarande innehavare av fyllnad i avlöningsförmånerna i form av vikariatslön
i lönegrad A 11. Då den ifrågavarande biträde nu tillkommande vikariatsersättningen
utginge på grund av riksdagens medgivande borde måhända även
frågan om beredande av vikariatslön åt henne underställas riksdagens prövning.

Allmänna lönenämnden har i sitt förenämnda yttrande ansett armé

Kungl. Majus proposition nr 155.

förvaltningens förslag, att en ordinarie kanslibiträdestjänst i lönegraden A 11
skulle avses för registratorsgöromålen i sjukvårdsstyrelsen, befogat med
hänsyn till den långa tid den nuvarande befattningshavaren fullgjort ifrågavarande
åligganden. Lönenämnden ville fördenskull icke framställa någon
erinran mot berörda förslag. Beträffande arméförvaltningens i andra hand
framställda förslag örn vikariatslön åt ifrågavarande befattningshavare ansåge
lönenämnden, att Kungl. Maj :t ägde besluta därutinnan utan hänvändelse
till riksdagen.

Med hänsyn till den ifrågavarande befattningens karaktär av övergångsstatstjänst
anser jag det knappast lämpligt att vidtaga någon förändring i
befattningens lönegradsplacering. Däremot anser jag mig kunna biträda
arméförvaltningens alternativa förslag, att befattningens innehavare så länge
han bestrider registratorsgöromålen i sjukvårdsstyrelsen må åtnjuta vikariatslön
i lönegraden All. Innan så sker, torde dock frågan böra för riksdagen
omnämnas.

I enlighet med det ovan anförda kommer personalförteckningen för arméförvaltningen
i vad avser tjänstemän å ordinarie stat och å övergångsstat icke
att förete annan ändring i förhållande till den nuvarande tjänsteförteckningen
än att den å övergångsstat upptagna notarietjänsten utgår ur förteckningen.

Anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän bör i enlighet
med de nya principerna för avlöningsstaternas uppställning beräknas till
480,000 kronor. Från denna anslagspost torde från och med nästkommande
budgetår jämväl böra utgå det personliga lönetillägg, motsvarande skillnaden
mellan nettolönerna enligt 26:e och 24:e löneklasserna i löneplanen A i civila
avlöningsreglementet, vilket jämlikt riksdagens medgivande utgår till tjänstemannen
K. G. Bedin, så länge han kvarstår i 21 :a lönegraden (se IY. H. T.
1937 sid. 24 och IY. H. T. 1939 sid. 29). I följd härav kan den nuvarande
anslagsposten till särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie
tjänstemän utgå ur avlöningsstaten.

Vad därefter beträffar anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit, är densamma i nu gällande avlöningsstat
upptagen med 154,256 kronor. På sätt arméförvaltningen i sin skrivelse
den 25 september 1940 närmare anfört torde under denna anslagspost böra
beräknas ytterligare ett arvode å 2,130 kronor till en befattning som expeditionsunderofficer,
avsedd för sjukvårdsstyrelsens materielbyrå. Anslagsposten
i fråga skulle i enlighet härmed komma att uppgå till (154,256 +
2,130=) 156,386 kronor. — I sin nyssberörda skrivelse har arméförvaltningen
emellertid hemställt, att å staten för sjukvårdsinspektionen måtte
uppföras en ny befattning som tandläkare med arvode motsvarande lönen i
lönegraden Ca 22. Vid bifall härtill kunde det under förevarande anslagspost
beräknade beloppet av 5,000 kronor till arvoden åt sakkunniga å sjukvårdsstyrelsen
minskas med 2,000 kronor till 3,000 kronor. Som jag icke kommer
att tillstyrka inrättande av den föreslagna nya tandläkartjänsten vid sjukvårdsinspektionen,
torde den av arméförvaltningen beräknade minskningen

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

av nyssnämnda arvodespost icke heller böra äga rum. Jag föreslår sålunda,
att förevarande anslagspost i avlöningsstaten upptages med ett belopp av
156,386 kronor.

I nu gällande avlöningsstat för arméförvaltningen är anslagsposten till
avlöningar till övrig icke-ordinarie personal beräknad till 125,800
kronor, därav 105,700 kronor under delposten till grundavlöningar m. m. och
20,100 kronor under delposten till avlöningsförhöjningar m. m. Enligt de
nya principerna för avlöningsstaternas uppställning skall den nuvarande uppdelningen
i en obetecknad grundavlöningspost och en förslagsvis angiven
avlöningsförhöjningspost upphöra. Hela icke-ordinarieposten skall i stället
upptagas som en obetecknad anslagspost, dock med rätt för Kungl. Maj:t att
enligt vissa grunder medgiva överskridande av anslagsposten. Från denna
anslagspost skola i princip bestridas samtliga avlöningar till icke-ordinarie
personal, alltså även till den del de avse vikariat å ordinarie tjänster, dock
icke där vikariatslön utgår. Detta medför att förevarande anslagspost måste
helt omräknas. En undersökning rörande omfattningen av den icke-ordinarie
personal, som vid tiden före inträdet av de av den skärpta beredskapen betingade
förhållandena avlönades från arméförvaltningens avlöningsanslag,
har givit vid handen, att lönerna enligt löneplan till denna personal nu skulle
uppgå till cirka 190,000 kronor. Härtill torde böra läggas ett uppskattat
belopp av 5,000 kronor för vikariatsersättningar vid förordnanden å ordinarie
eller extra ordinarie tjänster. I det föregående har jag redan tillstyrkt, att
å personalförteckningen uppföres en ny tjänst som förste revisor i lönegraden
Eo 24 och en ny revisorstjänst i lönegraden Eo 21. Detta medför en
ytterligare belastning å förevarande anslagspost av cirka 15,000 kronor.

I sin skrivelse den 25 september 1940 angående lantförsvarets medelsbehov
för budgetåret 1941/42 har arméförvaltningen föreslagit, att medel
beräknas för ytterligare en amanuens i lönegraden Eo 15 och två kanslibiträden
i lönegraden Eo 7. Den nämnda personalen har avsetts för den
kamerala revisionens behov, därvid amanuensen skulle ombesörja vissa registreringsarbeten
som blivit nödvändiga på grund av den genom det nya
manskapsavlöningsreglementet genomförda löneklassplaceringen av manskapspersonalen
och kanslibiträdena skulle ombesörja detaljgranskningen av löneutbetalningarna
till manskap.

Därefter har arméförvaltningen emellertid i sin förenämnda skrivelse den
31 januari 1941 framlagt ett betydligt längre gående förslag till utökning av
den icke-ordinarie personal vid ämbetsverket, som enligt hittills tillämpade
grunder avlönas från ämbetsverkets avlöningsanslag. Den föreslagna ökningen
i förhållande till den icke-ordinarie personal, som hittills kunnat avlönas från
de för detta ändamål avsedda posterna under avlöningsanslaget, synes örn
fatta icke mindre än 29 befattningshavare, nämligen 6 förste amanuenser i
lönegraden Eo 18, 2 amanuenser i lönegraden Eo 15, 2 kanslibiträden i lönegraden
Eo 7, 1 expeditionsvakt i lönegraden Eo 5, 8 kontorsbiträden i lönegraden
Eo 4, 1 skrivbiträde i lönegraden Eo 2, 1 extra expeditionsvakt i lönegraden
Ex 5 samt 8 extra skrivbiträden i lönegraden Ex 2.

Kungl. Majus proposition nr 155.

I fråga om den sålunda föreslagna betydliga utökningen av den från avlöningsanslaget
avlönade icke-ordinarie personalen har arméförvaltningen
anfört, att orsaken bland annat vore att finna i den utvidgning av fredsorganisationen
som arméförvaltningen ansåge oundgängligen erforderlig för
mötande av de betydligt ökade arbetsuppgifter som komme att förefinnas vid
återgång till en sådan organisation. Vidare hade kostnaderna för viss förstärkning
av tygdepartementets ieke-ordinarie personal under en följd av år
med stöd av särskilda Kungl. Maj:ts beslut, senast den 21 juni 1940, avförts
från lantförsvarets anslag till extra utgifter. Såvitt nu kunde bedömas måste
med hänsyn till den utökning av tygdepartementets arbetsuppgifter som under
de senare åren ägt rum behovet av denna förstärkning anses bliva bestående.
Med hänsyn till svårigheterna att nu bedöma personalbehovet efter återgång
till fredsorganisation hade dock åtskilliga befattningshavare som redan vore
anställda i arméförvaltningen föreslagits skola erhålla lön enligt löneplanen
Ex.

Avlöningarna till den icke-ordinarie personal som sålunda redan enligt
hittills tillämpade grunder borde avlönas från avlöningsanslaget uppgå enligt
arméförvaltningens beräkningar till sammanlagt 291,732 kronor. Härutöver
har arméförvaltningen i sin skrivelse den 31 januari 1941 under förevarande
anslagspost inberäknat avlöningar jämväl till ett stort antal icke-ordinarie
befattningshavare som enligt hittills tillämpade grunder erhålla avlöning
enligt militära icke-ordinariereglementet eller arvoden från andra anslag än
avlöningsanslaget. Avlöningskostnaderna för denna personal, vilken finnes
förtecknad å en särskild bilaga till nyssberörda skrivelse, beräknas av arméförvaltningen
uppgå till sammanlagt 782,205 kronor. För »övriga ersättningar»
har arméförvaltningen beräknat ett belopp av 10,000 kronor. Hela det under
förevarande anslagspost av arméförvaltningen angivna anslagsbehovet uppgår
således till (291,732 + 782,205 + 10,000=) 1,083,937 kronor, vilket belopp
i förslaget till avlöningsstat avrundats till 1,084,000 kronor.

Yad först beträffar förslaget att till avlöningsanslaget överföra avlöningarna
till den icke-ordinarie personal vid arméförvaltningen som enligt hittills
tillämpade grunder avlönats från andra anslag än avlöningsanslaget, d. v. s.
från anskaffnings- och underhållsanslag, är jag ense med arméförvaltningen
örn önskvärdheten av att en dylik åtgärd framdeles i en eller annan form
kommer till stånd. Emellertid anser jag mig icke böra tillstyrka, att åtgärden
i fråga vidtages redan från och med nästkommande budgetår. Detta beror
framför allt därpå, att jag icke anser tillräckligt material föreligga för bedömandet
av det permanenta behovet av den personal, vars överflyttande
här föreslås. Vidare hava de i statsverkspropositionen äskade materieloch
underhållsanslagen beräknats utan hänsyn till den minskning i anslagsbehoven
som bör bliva följden av ett dylikt överflyttande. Slutligen
talar emot ett genomförande av åtgärden nu den omständigheten,
att vid de i statsverkspropositionen framlagda anslagsäskandena för marinoch
flygförvaltningarna motsvarande åtgärd för dessa myndigheters vidkommande
icke ifrågasatts för nästa budgetår. Jag anser således, att den

Kungl. Majda proposition nr 155.

ifrågavarande personalens avlöningar jämväl under nästkommande budgetår
såsom hittills böra utgå från vederbörliga sakanslag. Emellertid synas åtgärder
böra vidtagas för att till budgetåret 1942/43 söka möjliggöra ett överförande
efter enhetliga grunder över hela försvarsförvaltningen av personal
av ifrågavarande slag till att avlönas från förvaltningsmyndigheternas avlöningsanslag.

Beträffande därefter arméförvaltningens förslag örn utökande av antalet
av den icke-ordinarie personal, som redan efter nu tillämpade grunder avlönas
från ämbetsverkets avlöningsanslag, hänföra sig de föreslagna utökningarna
huvudsakligast till verksamheten å civila departementets kameralbyrå,
enkannerligen revisionskontoren. Att den centrala revisionens arbetsuppgifter
väsentligt ökats genom den utomordentliga utvidgning av försvarsverksamheten
som under de senaste åren ägt rum är uppenbart, liksom ock
att en väsentlig del av denna ökning kommer att kvarstå även efter en återgång
till fredsförhållanden. Det synes också vara en ekonomisk angelägenhet
av framträdande betydelse, att lokalförvaltningarnas räkenskaper bliva så
fullständigt som möjligt granskade, icke endast genom stickprov. Även det
arbete som genom tillskapandet av försvarsväsendets fastighetsfond ålagts
kameralbyrån medför, att en utökning av byråns arbetskrafter måste sägas
vara väl motiverad. Dock anser jag mig icke kunna för närvarande tillstyrka
en så betydande utökning av den icke-ordinarie personalen som av arméförvaltningen
föreslagits. Yäl äro för närvarande i den kamerala revisionen
sysselsatta icke-ordinarie befattningshavare till långt större antal än som av
arméförvaltningen här föreslagits. Vid den nuvarande försvarsberedskapens
upphörande måste emellertid en avveckling ske av den nuvarande ansvällningen
av kameralarbetet. Jag förutsätter, att denna avveckling får äga rum
under en förhållandevis lång tidrymd, därvid erforderlig extra arbetskraft
liksom nu torde böra avlönas vid sidan av arméförvaltningens avlöningsanslag.
Först efter det resultatet av en sådan avveckling kan överblickas
lärer det kvarstående mera permanenta personalbehovet kunna närmare
bestämmas. Det förda resonemanget för fram till att jag för närvarande
anser mig böra föreslå, att under förevarande anslagspost medel nu beräknas
för en förhållandevis obetydlig del av den av arméförvaltningen i skrivelsen
den 31 januari 1941 begärda personalökningen. Jag inskränker mig sålunda
till att föreslå, att medel beräknas under anslagsposten för — utöver förut
av mig föreslagen icke-ordinarie personal — följande nya befattningshavare,
nämligen 1 amanuens i lönegraden Eo 18, 1 amanuens i lönegraden Eo 15,
2 kanslibiträden i lönegraden Eo 7, 3 kontorsbiträden i lönegraden Eo 4 samt
2 extra skrivbiträden i lönegraden Ex 2. Fördelningen av denna personal på
arméförvaltningens olika departement och avdelningar torde det ankomma
på arméförvaltningen att bestämma. Medelsbehovet för avlöning av den
sålunda föreslagna personalen kan beräknas till cirka 30,000 kronor.

Slutligen torde under förevarande anslagspost böra beräknas ett belopp
om 10,000 kronor för tillfälliga befattningshavare och annat tillfälligt arbetsbiträde.

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

I enlighet med det sålunda anförda torde anslagsposten till avlöning till
övrig icke-ordinarie personal böra beräknas till (190,000 + 5,000 + 15,000
+ 30,000 + 10,000 =) 250,000 kronor.

Vad slutligen beträffar avlöningsposten till rörligt tillägg torde denna
böra uppföras med ett för slutsummans avjämnande till 113,614 kronor
beräknat belopp.

I enlighet med det anförda kommer det sammanlagda medelsbehovet under
förevarande anslag att för budgetåret 1941/42 uppgå till (480,000 + 156,386
+ 250,000 + 113,614 =) 1,000,000 kronor.

Tillika med en ny personalförteckning för den civila personalen vid arméförvaltningen
torde en i enlighet med det anförda upprättad ny avlöningsstat
för ämbetsverket böra föreläggas riksdagen för godkännande.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels fastställa följande personalförteckning för den civila
personalen vid arméförvaltningen:

Befattning Personalförteckning. LOnegr

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 generalkrigskommissarie .................................... B 3

4 krigsråd ............................................................ A 30

1 ombudsman ...................................................... A 26

1 sekreterare ......................................................... A 26

2 revisionskommissarier ....................................... A 26

3 sekreterare ...................................................... A 24

1 pensionskamrerare ............................................. A 24

1 sekreterare och kamrerare .................................... A 24

2 kamrerare ......................................................... A 24

5 notarier ............................................................ A 21

10 revisorer ......................................................... A 21

2 bokhållare ...................................................... A 21

1 kassör ............................................................... A 15

1 kansliskrivare ................................................... All

8 kanslibiträden ................................................... A 7

1 förste expeditionsvakt ....................................... A 7

8 expeditionsvakter ............................................. A 5

16 kontorsbiträden ................................................ A 4

Tjänstemän å övergångsstat.

1 bokhållare ......................................................... A 21

1 registrator ......................................................... A 21

3 kansliskrivare ................................................... A11

1 kanslibiträde ................................................... A 7

Kungl. Maj:U proposition nr 155. 15

Befattning Lönegrad

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.

1 förste revisor ...........................''....................... Eo 24

1 notarie ............................................................. Eo 21

1 revisor ............................................................ Eo21;

dels godkänna följande avlöningsstat för arméförvaltningen
att tillämpas tillsvidare från och med budgetåret 1941/42:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................................ kronor 480,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t ........................... » 156,386

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 250,000

4. Eörligt tillägg, förslagsvis ......... »_113,614

Summa kronor 1,000,000;

dels ock till Arméförvaltningen: Avlöningar för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 1,000,000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

C. FÖRSVARSKRAFTERNA.

ARMÉN.

Avlöningar m. m. till fast anställd personal.

5. Avlöningar till aktiv personal m. fl., förslagsanslag.

[2.] Vid framläggandet av årets statsverksproposition (IV. H. T. sid. 10)
erinrade jag om att sakkunniga för utredande av frågan örn en ändrad uppställning
av riksstatens fjärde huvudtitel i sin den 6 maj 1940 avgivna utredning
i ämnet förordat, att för varje försvarsgren skulle upptagas ett gemensamt
anslag för samtliga avlöningar åt fast anställd personal, sålunda innefattande
jämväl avlöningarna till reservpersonal av olika kategorier. På
grund av vissa från hörda myndigheter gjorda invändningar har jag emellertid,
ehuru de sakkunnigas förslag onekligen skulle innebära en förenkling
av redovisningssystemet, ansett mig böra föreslå en sådan uppdelning av
avlöningsanslagen, att särskilda anslag uppföras för personal å aktiv stat,
å övergångsstat, å reservstat samt i reserven. I enlighet härmed har i årets
statsverksproposition en sådan uppdelning ägt rum. Vad beträffar arméns
anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl. har detta anslag, liksom marinens
och flygvapnets motsvarande anslag, på skäl som närmare angivits i
statsverkspropositionen i det framlagda riksstatsförslaget upptagits med ett
allenast beräknat belopp, 48,000,000 kronor.

Innan jag ingår på den definitiva beräkningen av arméns anslag till avlöningar
till aktiv personal m. fl., vill jag något uppehålla mig vid de synpunkter
på de allmänna avlöningsanslagens lconstrnidion som av de sakkunniga
framlagts i förenämnda utredning.

De sakkunniga hava till en början påpekat, att man av den mångfald särskilda
personalstater som enligt hittills gällande system upprättats för olika
staber, kårer och truppförband m. fl. icke erhåller en samlad bild av avlöningskostnaderna
för olika personalkategorier inom försvarsväsendet. På
grund av det stora antalet avlöningsstater och anslagsposter samt även på
grund av att dessa icke uppställts efter ett enhetligt system hade det icke
varit praktiskt möjligt att erhålla en enkel redovisning över utfallet av de
olika posterna under avlöningsanslagen. Bokföringsmässig kontroll över
beräkningen av de olika anslagsposterna kunde därför endast erhållas ur
detaljräkenskaperna. Att anslagens slutsummor ändock kunnat beräknas med
en viss säkerhet berodde huvudsakligen på att avlöningskostnadernas slutsumma
kunnat erfarenhetsmässigt justeras med hänsyn till belastningen.
Vid den utredning, som de sakkunniga verkställt rörande den lämpligaste
formen för uppställning och redovisning av de militära avlöningsanslagen,
hade de sakkunniga funnit, att avsevärda fördelar skulle vinnas, örn avlönings -

Kungl. Majus proposition nr 155.

staterna kunde upprättas i närmare överensstämmelse med de principer som
kommit i tillämpning för de civila departementshuvudtitlarna, d. v. s. med
avlöningsstaterna uppdelade efter olika personalkategorier. Det vore emellertid
givet, att hänsyn därvid måste tagas till de organisatoriska olikheter som
iörefunnes mellan de civila och de militära förvaltningsområdena och som
bland annat kommit till uttryck i olika anställnings- och avlöningsförhållanden.

I enlighet med det anförda hava de sakkunniga upprättat förslag till nya
avlöningsstater för de tre försvarsgrenarnas allmänna avlöningsanslag. Förutom
att, såsom i det föregående sagts, de sakkunniga därvid under de allmänna
avlöningsanslagen inräknat anslagsposter för olika kategorier av
reservpersonal, upptaga förslagen särskilda anslagsposter för:

1. Avlöningar till ordinarie beställnings- och befattningshavare;

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattning;

3. Avlöningar till extra ordinarie fänrikar;

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal;

5. Arvoden och övriga ersättningar utöver lön till ordinarie beställningshavare; 6.

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t;

7. Tjänstgöringstraktamenten;

8. Avgånget manskaps anställning å civilanställningsstat; samt

9. Rörligt tillägg.

Dessutom föreslås för arméns vidkommande särskilda anslagsposter i avlöningsstaten
för dels stipendier för underlättande av officersrekryteringen
i Boden, dels och dagavlöning och dagavlöningstillägg åt indelt manskap.

Jag vill här till en början erinra örn att jag vid statsverkspropositionens
avlåtande föreslagit, att tjänstgöringstraktamenten — frånsett vissa traktamenten
till övergångsstats-, reservstats- och reservpersonal ävensom traktamenten
som direkt hänföra sig till övningar m. m. — skola under särskilda
titlar avföras från anslagen till reseersättningar m. m. Härav följer, att den
av de sakkunniga föreslagna anslagsposten till traktamentsersättningar utgår
ur avlöningsstaterna. I marinens avlöningsstat torde den böra ersättas med
en anslagspost till »Sjötillägg m. m.» och i flygvapnets avlöningsstat av en
anslagspost till »Flygtillägg m. m.».

I fråga örn de särskilda anslagsposterna under avlöningsstaterna torde
följande här böra anföras.

Vad beträffar anslagsposten till avlöningar till ordinarie beställnings-
och befattningshavare hava de sakkunniga föreslagit, att samtliga
de beställningar och befattningar som med denna post avses skola upptagas
i en personalförteckning, som årligen underställes riksdagen. I denna
personalförteckning borde även upptagas samtliga ordinarie manskapsbeställningar,
oberoende av örn de tillsättas genom konstitutorial eller på viss
tid genom kontrakt. Såsom ordinarie beställningar borde även anses de beställningar
vid militära staber och skolor, där avlöningen utgår i form av
arvode lika med lönen. Vidare borde, i anslutning till vad som enligt kungö Bihang

till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 155. 49541 2

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 155.

reisen nr 415/1939 stadgats i fråga om civila avlöningsanslag, från denna anslagspost
utgå vissa med tjänsten förenade löneförmåner, för vilka särskilda
maximeringsregler icke ansetts erforderliga, nämligen kallortstillägg, felräkningspenningar
samt begravningshjälp. Inom försvarsväsendets avlöningsanslag
förekomme vidare vissa speciella förslagsvis beräknade löneförmåner,
vilka syntes böra redovisas å samma anslagspost som lönerna. Dessa ersättningar
vore ansvarsarvoden enligt militära ordinariereglementets 33 § 4
morn., ekiperingshjälp och ekiperingsbidrag enligt sagda reglementes 50 och
51 §§, lönetillägg samt hyres- och ortstillägg m. m. åt visst underbefäl enligt
nya manskapsavlöningsreglementet, inkvarteringsersättning till manskap
ävensom gottgörelse för tjänstehästar. Beträffande sistnämnda gottgörelse
erinrades, att denna löneförmån, som numera vore ställd på avskrivning,
endast utgår till vissa äldre befattningshavare vid försvarsväsendet.

För min del vill jag i princip ansluta mig till vad de sakkunniga sålunda
föreslagit i fråga örn anslagsposten till avlöning till ordinarie beställningsoch
befattningshavare, vilken post torde erhålla benämningen »avlöningar
till ordinarie tjänstemän». Dock vill jag erinra örn att vid statsverkspropositionens
framläggande i enlighet med ett av riksräkenskapsverket framfört
förslag utgifterna för ekiperingshjälp och ekiperingsbidrag utbrutits ur
avlöningsanslagen och i stället sammanförts under särskilda anslag för de
tre försvarsgrenarna, benämnda »Ekiperingsersättningar». Slutligen torde
böra framhållas, att avlöningar till personal över stat, i den mån sådan förekommer,
torde böra utgå från förevarande anslagspost.

I fråga örn anslagsposten till arvoden till pensionerad personal i
arvo de sbefattning hava de sakkunniga framhållit, att den verkliga avlöningen
för den ifrågavarande personalen utgöres av pensionen och det för
tjänsten bestämda arvodet jämte med arvodet förenade förmåner, exempelvis
kallortstillägg. Av tekniska skäl hade det emellertid funnits olämpligt att
redovisa pensionerna till dessa befattningshavare å andra anslag än övriga
pensioner. För dessa befattningshavare borde därför endast de löneförmåner
som utgå utöver pensionen redovisas å avlöningsanslaget. Med hänsyn till
extra förmåner utöver arvodena syntes anslagsposten böra upptagas förslagsvis.
Arvodesbefattningarna för pensionerad personal syntes böra uppföras
å personalförteckningar, vilka underställas riksdagen för godkännande.

Yad de sakkunniga sålunda andragit i fråga örn anslagsposten till pensionerad
personal i arvodesbefattning föranleder ingen erinran från min sida.

För extra ordinarie fänrikar, vilkas avlöning utgår enligt militära
avlöningsreglementet, erfordras i enlighet med de sakkunnigas förslag en
särskild anslagspost, vilken bör redovisas enligt samma regler som anslagsposten
till avlöningar till ordinarie tjänstemän.

Beträffande anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal hava de sakkunniga hävdat, att alla avlöningskostnader för ickeordinarie
personal — utom personal vid vissa industriella anläggningar och
förråd — borde bestridas från avlöningsanslag och icke, såsom nu i stor utsträckning
sker, från anskaffnings- och underhållsanslag. Den icke-ordinarie

Kungl. Maj: ts proposition nr 155.

personalen bestode huvudsakligen av två olika personalgrupper, nämligen
dels kontors- och expeditionspersonal vid de centrala staberna samt vid vissa
av marindistriktens expeditioner, dels vissa för olika speciella arbetsuppgifter
vid truppförband, skolor, sjukhus, kustfästningar och staber avsedda
befattningar, representerande skilda yrken och hantverk. För avlöning av den
förstnämnda kategorien icke-ordinarie personal syntes enligt de sakkunnigas
mening särskilda maximerade anslagsposter böra ställas till vederbörande
chefers förfogande; för den senare kategorien åter borde avlöningarna regleras
genom av Kungl. Maj:t fastställda personalförteckningar.

Vad beträffar sättet för beräknande i avlöningsstaterna av kostnaderna
för den icke-ordinarie personalen hava de sakkunniga anfört, att olika möjligheter
vore tänkbara. Antingen kunde man för den i personalförteckning upptagna
personalen uppföra en förslagsvis beräknad anslagspost för varje försvarsgren
samt fastställa antalet befattningar i varje lönegrad, eller ock kunde
man även för denna personal upptaga ett beräknat, maximerat grundavlöningsbelopp
och ett förslagsvis beräknat belopp för avlöningsförhöjningar m. m.
Med sistnämnda förfarande vunnes den fördelen, att riksdagen endast behövde
anvisa de för den icke-ordinarie personalens avlönande erforderliga medlen,
medan fördelningen av dessa medel på olika myndigheter kunde regleras
av Kungl. Majit antingen genom fastställande av personalförteckningar eller
genom anvisande av bestämda belopp. Då den personal, som föreslagits
skola av Kungl. Majit regleras genom personalförteckningar, vore till antalet
tämligen konstant, syntes det icke möta några svårigheter att på föreslaget
sätt maximera grundavlöningsbeloppet.

Slutligen hava de sakkunniga föreslagit, att under anslagsposten till ickeordinarie
personal borde upptagas särskilda delposter dels för avlöning åt
musikelever och dels för tillfälligt anställande av tjänstemän. Den sistnämnda
delposten, vilken borde vara förslagsvis beräknad, borde endast få anlitas
efter särskilda beslut av Kungl. Majit. *

För mm del vill jag uttala min anslutning i princip till de sakkunnigas
uppfattning, att även den icke-ordinarie personal, som för närvarande avlönas
med anlitande av anskaffnings- och underhållsanslag, bör i största möjliga
utsträckning överflyttas till att avlönas från avlöningsanslagen. Emellertid hava
de sakkunniga i'' sin skrivelse till chefen för finansdepartementet den 6 maj
1940 med överlämnande av förberörda utredning uttalat, att med ett omedelbart
genomförande av förslaget i denna del med hänsyn till det därmed
förenade engångsarbetet måhända borde anstå till dess mera normala förhållanden
inträtt och att det därför kunde ifrågasättas örn icke ett successivt genomförande
av förslaget vore att tillråda. I sina anslagsäskanden för nästkommande
budgetår hava icke heller vare sig arméförvaltningen eller marinförvaltningen
föreslagit ett dylikt överförande, medan däremot flygförvaltningen
baserat beräkningarna av flygvapnets avlöningsanslag på förutsättningen,
att all extra ordinarie personal — utom den vid flygverkstäderna — skulle
avlönas från avlöningsanslaget. På grund av svårigheten att med den nu till
buds stående utredningen överblicka konsekvenserna av ett genomförande

Kungl. Majus proposition nr 155.

helt eller delvis av den föreslagna nya avlöningsprincipen anser jag mig
icke kunna föreslå, att för nästkommande budgetår någon ändring sker i
förevarande hänseende. Den icke-ordinarie personal, som enligt hittills
gällande ordning avlönats med anlitande av sakanslag, torde således även för
nästkommande år böra avlönas på samma sätt. Jag anser emellertid, såsom
jag redan vid behandlingen av arméförvaltningens avlöningsanslag uttalat,
att åtgärder i tid böra vidtagas för att till därpå följande budgetår kunna
efter enhetliga grunder för samtliga försvarsgrenar genomföra den av de
sakkunniga hävdade principen.

Vad beträffar sättet för beräknande av medelsbehovet för avlönande av
den icke-ordinarie personal, som enligt nu gällande principer avlönas från
avlöningsanslagen, vill jag i huvudsaklig anslutning till de sakkunnigas förslag
förorda, att huvuddelen av personalen ifråga upptages å särskilda
personalförteckningar för varje försvarsgren, vilka förteckningar av Kungl.
Majit fastställas. De sakkunnigas förslag att för kontors- och expeditionspersonal
vid de centrala staberna ävensom vid vissa marinens expeditioner
ställa särskilda maximerade anslagsbelopp till vederbörande chefers förfogande
anser jag visserligen vara värt beaktande, men med ett eventuellt
genomförande av denna form av medelsanvisning anser jag i varje fall böra
anstå till dess frågan örn överförande av all icke-ordinarie personal till avlöningsanslagen
kan upptagas till närmare prövning.

Jag föreslår sålunda, att för nästa budgetår för varje försvarsgren en
personalförteckning för den icke-ordinarie personalen fastställes av Kungl.
Majit. Denna personalförteckning bör lämpligen upptaga en särskild underavdelning
för extra ordinarie (och extra) tjänstemän samt en underavdelning
för betjäningspersonal m. fl. För arméns del bör dessutom i personalförteckningen
tillkomma en särskild underavdelning för bataljonsläkare vid
fältläkarkåren. I marinens personalförteckning böra på samma sätt upptagas
särskilda underavdelningar dels för viss icke-ordinarie personal vid mariningenjörkåren
(extra mariningenjörer, mariningenjörsstipendiater och marin -underingenjörer) dels ock för viss dylik personal vid marinläkarkåren (marinläkare
av 2. graden och marinläkarstipendiater). För samtliga nämnda underavdelningar
böra särskilda delposter uppföras under anslagsposten till avlöningar
till övrig icke-ordinarie personal. Då en möjlighet måste hållas
öppen för Kungl. Majit att, därest så skulle visa sig nödvändigt, företaga
smärre jämkningar i personalförteckningen såväl i fråga örn den extra ordinarie
och extra personalen som i fråga örn betjäningspersonalen, böra delposterna
för dessa personalkategorier upptagas förslagsvis. I fråga örn den nämnda
icke-ordinarie personalen vid fältläkarkåren, mariningenjörkåren och marinläkarkåren
lärer det visserligen icke böra komma i fråga att vidtaga några
jämkningar i det antal befattningar, som legat till grund för anslagsberäkningarna
och i enlighet därmed uppförts i personalförteckningarna, men med
hänsyn till de tilläggsförmåner som kunna förekomma torde jämväl de för
nämnda personalkategorier avsedda delposterna böra beräknas förslagsvis.

Utöver de nu nämnda delposterna torde under anslagsposten, till övrig

Kungl. Majus proposition nr 155.

icke-ordinarie personal böra upptagas dels en särskild förslagsvis beräknad
delpost för tillfälligt anställande av tjänstemän m. m., vilken delpost endast
bör få anlitas efter Kungl. Majits särskilda beslut, dels för arméns och
marinens del en särskild obetecknad delpost för musikelever, dels ock vid
armén en likaledes obetecknad delpost för anställande av extra sjuksköterskor,
motsvarande nu under staten för arméns sjuksköterskekår beräknade medel
för anställande av extra sjuksköterskor samt för ersättning till sjuksköterskeelever
för bostad m. m.

Ehuru personalförteckningarna för den icke-ordinarie personalen såsom
förut nämnts böra fastställas av Kungl. Majit, böra förslag till desamma för
anslagsberäkningarnas bedömande jämte övriga personalförteckningar överlämnas
till riksdagen för kännedom.

På sätt de sakkunniga föreslagit torde från anslagsposten till övrig ickeordinarie
.personal böra utbetalas förutom löner och arvoden jämväl kallortstillägg,
felräkningspenningar, bostadsbidrag till personal som eljest skolat
åtnjuta fri bostad samt begravningshjälp.

Vad därefter beträffar anslagsposten till arvoden och övriga ersättningar
utöver lön till ordinarie tjänstemän tarvar denna anslagspost
ingen särskild förklaring. De arvoden som här avses torde i enlighet
med de sakkunnigas förslag böra uppföras å en särskild arvodesförteckning
för varje försvarsgren, vilken förteckning med hänsyn till bestämmelserna i
militära avlöningsreglementets 33 § bör underställas riksdagen för fastställande.

Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit, är avsedd för arvoden vilka icke äro knutna till ordinarie
beställningar eller befattningar vid försvarsväsendet. Dessa arvoden avse
huvudsakligen ersättningar till civila, i regel icke statsanställda personer för
vissa uppdrag, exempelvis arvoden till advokatfiskal^-, ersättning för juridiskt
biträde i vissa staber, arvoden till skogvaktare, vaktare och tillsyningsmän
vid övningsfält, byggnader och kruthus m. m., vidare arvoden till garnisonspastor
i Boden, arvoden vid marinens ecklesiastikstat samt arvoden till civila
lärare vid de militära undervisningsanstalterna.

De ifrågavarande arvodena torde i enlighet med vad de sakkunniga
förordat böra upptagas å förteckningar, som fastställas av Kungl. Majit.
Förteckningarna i fråga torde emellertid för bedömande av anslagsberäkningen
böra överlämnas till riksdagen för kännedom.

Till denna anslagspost torde på sätt de sakkunniga föreslagit jämväl böra
hänföras sådana arvoden, för vilka Kungl. Majit anvisar ett bestämt belopp
att enligt vederbörande chefs bestämmande fördelas på flera arvodestagare
enligt av Kungl. Majit fastställda grunder, exempelvis arvoden till timlärare
vid undervisningsanstalter, arvoden till bestridande av veterinärvården vid
de truppförband, där militärveterinär saknas, samt vissa av de arvodesposter,
som nu finnas uppförda under anslaget till undervisningsmateriel, undervisningsverk
och utbildningskurser m. m. I arvodesförteckningen höra för

Kungl. Majlis proposition nr 155.

dessa arvoden givetvis endast angivas de belopp, som av Kungl. Majit ställas
till respektive chefers disposition.

Övriga anslagsposter i avlöningsstaterna torde icke här behöva
närmare motiveras utan hänvisar jag därutinnan till det följande. Jag vill
här endast anföra, att jag ansluter mig till de sakkunnigas förslag, att sjötillägg
m. m. enligt militära avlöningsreglementets 26 § samt representationspenningar
under sjötjänstgöring och ersättning för dykeriarbete enligt samma
reglementes 30 § ävensom flygtillägg m. m. enligt 27 § i reglementet böra
utgå från särskilda poster under marinens och flygvapnets avlöningsstater.
För flygvapnets del bör dessutom upptagas en särskild anslagspost till
anställande av civil personal i vissa befattningar.

De personal- och arvodesförteckningar, vilka i enlighet med det förut
anförda upprättats torde med hänsyn till nu rådande förhållanden icke böra
såsom bilagor fogas till propositionen utan i stället, såsom avsedda endast
för tjänstebruk, böra för sig överlämnas i erforderligt antal exemplar till
riksdagens vederbörande utskott.

Jag övergår härefter till behandlingen av föreliggande förslag till beräkning
av arméns anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl. för nästkommande
budgetår.

Därvid vill jag till en början erinra därom, att Kungl. Majit i proposition
den 8 mars 1940, nr 159, till 1940 års lagtima riksdag föreslog
riksdagen att, såvitt anginge lantförsvaret, till avlöning till personal vid
staber och truppförband m. fl. för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag
av 40,000,000 kronor.

I anledning av en av överbefälhavaren över rikets försvarskrafter i skrivelse
den 11 maj 1940 gjord framställning föreslog Kungl. Majit sedermera i
proposition den 17 maj 1940, nr 275, vissa i propositionen angivna
kaderökningar, varjämte Kungl. Majit begärde riksdagens bemyndigande att
i de förslag till personalstater, som med anledning av förenämnda proposition
nr 159 kunde komma att av riksdagen godkännas, få vidtaga av de sålunda
föreslagna kaderökningarna betingade ändringar. I samband därmed föreslog
Kungl. Majit riksdagen en höjning av lantförsvarets avlöningsanslag till

42.000. 000 kronor. Yad sålunda föreslagits blev av riksdagen bifallet (skrivelse
nr 4). Kungl. Majit har den 21 juni 1940 fastställt de olika personalstaterna
för innevarande budgetår.

Vid anmälan i statsverkspropositionen till årets riksdag (fjärde
huvudtiteln, punkt 15, sid. 61) av medelsbehovet under förevarande anslag för
budgetåret 1941/42 förordade jag, såsom förut nämnts, att anslaget i förslaget
till riksstat måtte tillsvidare upptagas med ett allenast beräknat belopp,

48.000. 000 kronor. Efter det ytterligare utredningar i vissa på förevarande
anslag inverkande hänseenden numera förebragts, kan nu frågan om anslagets
slutliga beräkning upptagas till behandling.

De anslagsberäkningar för nästkommande budgetår, som sålunda här fram -

Kungl. Maj:ts proposition nr 155. 23

läggas, bygga i fråga om personalbehov och kostnadsberäkningar huvudsakligen
på följande framställningar, nämligen:

arméförvaltningens skrivelser den 25 september 1940 rörande lantförsvarets
medelsbehov för budgetåret 1941/42, den 31 januari 1941 med överlämnande
av förslag till personalförteckningar m. m. och den 18 februari 1941 angående
vissa ytterligare medelsäskanden för nyssnämnda budgetår;

överbefälhavarens över rikets försvarskrafter skrivelse den 11 maj 1940,
såvitt densamma avser luftvärnsartilleriets omorganisation, jämte förnyad
framställning i ämnet av överbefälhavaren den 30 oktober 1940;

överbefälhavarens skrivelse den 7 september 1940 med vissa anslagsäskanden
för budgetåret 1941/42;

chefens för armén på uppdrag av överbefälhavaren den 3 februari 1941 avlåtna
skrivelse angående vissa kaderökningar vid armén; samt

chefens för armén skrivelser den 16 september 1940 och 25 januari 1941
angående omorganisation av arméns hundväsende.

Innan jag ingår på en mera detaljerad redogörelse för personalbehovet för
nästa budgetår ävensom för de därpå grundade beräkningarna av de särskilda
anslagsposterna under avlöningsstaten, anser jag mig böra till behandling
upptaga vissa spörsmål av mera allmän innebörd.

Därvid vill jag till en början anmärka, att de kaderökningar, som för arméns
del föreslagits i arméförvaltningens förenämnda skrivelse den 25 september
1940 rörande lantförsvarets medelsbehov för nästkommande budgetår, med
vissa undantag i huvudsak hänföra sig till sådana utökningar som jämlikt
1936 års försvarsorganisation planenligt skulle äga rum.

I chefens för armén skrivelse den 3 februari 1941 föreslås däremot
utökningar av fredskadrerna, som i främsta rummet betingas av utökningar
i krigsorganisationen, dock att i fråga örn bland annat såväl luftvärnsartilleriet
som arméartilleriet vissa utökningar föreslagits jämväl av
fredsorganisatoriska skäl. Med hänsyn till krigsorganisationen hava ökningar
av de aktiva befälskadrerna ansetts påkallade ur huvudsakligen följande synpunkter:
1) För tillgodoseende av befälsbehovet för den krigsorganisation,
som åsyftades i propositionen nr 275 till 1940 års lagtima riksdag, angående
vissa utökningar av arméorganisationen m. m., hava till en början de aktiva
befälsbeställningar, vilka i överbefälhavarens skrivelse den 11 maj 1940
föreslogos men icke upptogos i propositionen, ansetts böra tillkomma
under nästkommande budgetår. 2) För utnyttjande av den artillerimateriel
av olika slag, som under senaste tid tillkommit eller som inom en
nära framtid väntas tillkomma, har en utökning av artilleriets kadrer ansetts
erforderlig; denna utökning har ansetts böra uppdelas på budgetåren 1941/42
och 1942/43. 3) För tillgodoseende av det genom krigsorganisationens beslutade
utökning stegrade behovet av personal i fördelnings- och högre staber
har en avsevärd utökning av antalet kvalificerade officerare ansetts påkallad;
denna utökning har ansetts böra i fredshänseende fördelas på nya beställningar
för generalstabskåren, arméstaben, kavalleriinspektionen, arméfördel -

Kungl. Majlis proposition nr 155.

ningsstaberna samt vissa truppförband och personalkårer. 4) För tillgodoseende
av behovet av personal för uppsättande av vissa närmare angivna
etappdepåförband har ett antal nya kompaniofficers- och underofficersbeställningar
ansetts erforderligt, enligt närmare angivna grunder i fredstid fördelat
på infanteriregementena, intendenturkåren och signalregementet. 5) På grund
av vissa utökade uppgifter för Värmlands regemente i krigsorganisationen har
fredskadern för nämnda regemente ansetts böra utvidgas till samma storlek som
för övriga infanteriregementen av vanlig typ. 6) För att möta vissa ytterligare
krigsorganisatoriska krav hava ingenjörtruppernas och trängens aktiva officers-
och underofficerskadrer ansetts böra ytterligare utökas. — Arméchefens
förevarande skrivelse utmynnar i en framställning om betydande ökningar av
de aktiva kadrerna, vilka närmare framgå av skrivelsen. Till de föreslagna
statökningarna återkommer jag i det följande.

I anledning av de sålunda i chefens för armén skrivelse den 3 februari 1941
framförda förslagen om utökning av de aktiva personalkadrerna anser jag
mig redan nu böra framhålla, att tillgodoseendet av mobiliseringsbehovet av
befälspersonal helt naturligt måste få inverka på avvägandet av de aktiva
personalkadremas storlek i fredsorganisationen. Å andra sidan lärer man av
ekonomiska och rekryteringshänsyn för arméns vidkommande icke kunna frångå
den hittills gällande principen, att det befälsbehov, som för krigsorganisationen
erfordras utöver behovet för fredsorganisationen, i stort sett måste tillgodoses
med anlitande av övergångsstats-, reservstats- och reservpersonal
ävensom av för krigstid särskilt konstituerad personal. Fredskadrernas storlek
böra med andra ord beräknas med utgångspunkt främst från fredsorganisationens
personalbehov för stabs- och förvaltningstjänst, för utbildningsarbetets
bedrivande, för mobiliseringsarbetets förberedande o. s. v., låt vara att krigsorganisationsbehovet
icke får lämnas ur sikte vid utmätandet av de aktiva kadrernas
storlek. Dessa allmänna synpunkter synas vara av grundläggande betydelse
vid avgörandet av frågan i vilken utsträckning ett bifall till de föreslagna
kaderökningarna kan förordas. Huvudsakligast med hänsyn härtill
kommer jag också i det följande att vid behandlingen av de särskilda befälskadrerna
föreslå vissa beskärningar i de förslag till kaderökningar som framlagts
i skrivelsen den 3 februari 1941.

Den föreslagna utökningen av Värmlands regemente till samma storlek
som ett normalinfanteriregemente innebär en i och för sig rätt betydelsefull
avvikelse från 1936 års försvarsbeslut, vilket ju innebar, att nämnda
regementes fredsorganisation skulle vara allenast cirka hälften så stor som
övriga infanteriregementens; detta i sin tur sammanhängde med att en avsevärd
del av de värnpliktiga från Värmlands inskrivningsområde skulle fredsutbildas
i särskild ordning. Visserligen har regementets fredskader sedermera
undergått vissa utvidgningar, men den år 1936 bestämda principen har
alltjämt upprätthållits. Med hänsyn härtill beslöt också 1940 års lagtima
riksdag, att infanteriets officersaspirantskola skulle förläggas till Värmlands
regemente, då på grund av de reducerade värnpliktsinkallelserna utrymme för

Kungl. Majus proposition nr 155.

ändamålet där var till finnandes. Ett utökande av regementet till ett fullständigt
infanteriregemente skulle uppenbarligen medföra, att nybyggnader
måste ske antingen för regementets eget behov eller för officersaspirantskolan.
På frågans nuvarande stadium är jag icke beredd att helt tillstyrka en dylik
omorganisation. Å andra sidan kommer jag i det följande att på grund av ökad
värnpliktstilldelning åt regementet föreslå så avsevärda utökningar av de
aktiva befälskadrema vid regementet, att en övergång till den av chefen för
armén föreslagna organisationen utan större svårighet låter sig göra, därest så i
samband med beslut örn en ny försvarsordning skulle visa sig påkallat.

I sin skrivelse den 25 september 1940 har arméförvaltningen tillstyrkt ett
av chefen för arméstaben framlagt förslag örn inrättande av särskilda manskapsbeställningar
vid armén i lönegrad Mb 1, vilka skulle benämnas regementsfurirer.
Dessa beställningar skulle avses för fast anställda, som
varit i tjänst minst sex år och icke avlagt underofficersexamen men dock
önskade kvarstå i tjänst utöver tid som med nu gällande bestämmelser är
möjligt. I anslutning härtill har ämbetsverket framhållit följande:

I en till ämbetsverket från chefen för arméstaben överlämnad promemoria
hade beträffande de till inrättande föreslagna beställningarna bland annat
framhållits, att genom anordnandet av arméns underofficersskola goda betingelser
skapats för det fast anställda manskapets möjligheter till militär
befordran ävensom till dess anställning i civil tjänst. För det manskap, som
icke genomgått underofficersskolan, funnes däremot inga möjligheter till
vidare militär befordran, varför de i regel mycket snart avginge ur tjänst.

Ur militär synpunkt vore det emellertid önskvärt att få behålla vissa av
det fast anställda manskapet under längre tid än vad som för närvarande i
regel bleve fallet. Särskilt gällde detta sådant manskap, som erhållit furirs
grad och som visat framstående duglighet i trupptjänst men av olika skäl
icke genomgått underofficersskolan. Med det ökade befälsbehov, som kunde
förutses uppkomma vid en förlängning av de värnpliktigas tjänstgöringstid,
framträdde här föreliggande möjlighet att möta detta behov såsom en särskilt
tilltalande utväg.

Möjlighet syntes således böra beredas furirer, vilka erhållit betyget »med
beröm godkänd» i furirskolan och vilka icke genomgått underofficersutbildning,
men som likväl visat sig särskilt lämpliga för fortsatt anställning, att
efter en tjänstetid av minst 6 år vinna befordran till en högre manskapsgrad
i lönegraden Mb 1. Befordran borde emellertid icke ske, innan deras jämnåriga
kamrater, vilka genomgått underofficersskolan, vunnit befordran till
sergeantbeställning på aktiv stat. Innehavarna av den nya manskapsgraden
avsåges huvudsakligen såsom biträden åt kompani- och motsvarande adjutanter
samt såsom beställningsmän. Antalet beställningar syntes böra beräknas till
i medeltal 2 per kompani och motsvarande fredsförbund enligt arméns
ständiga indelning i fred. Avlönings- med flera förhållanden syntes böra
göras lika med för flottans högbåtsmän gällande.

De nya beställningshavarna borde benämnas regementsfurirer. Det; antal
dylika beställningar, som borde tillkomma under budgetåret 1941/42, beräknades
till ’/,3 av det slutligen erforderliga antalet eller tillhopa 213 med viss
angiven fördelning å de olika truppförbanden. Med hänsyn till det förutsedda
ökade befälsbehovet vid inträffande förlängning av de värnpliktigas
utbildningstid, kunde någon mot det föreslagna antalet regementsfurirsbe -

26 Kungl. Majlis proposition nr 155.

ställningar svarande minskning av antalet övriga manskapsbeställningar
icke ske.

Arméförvaltningen har funnit att ett tillskapande vid armén av manskapsbeställningar,
som möjliggör ett bibehållande i tjänst av äldre förtjänt underbefäl,
skulle vara till avsevärt gagn för den inre tjänsten vid truppförbanden,
varför ämbetsverket tillstyrkt det framlagda förslaget och för nästkommande
budgetår bland sina medelsäskanden beräknat medel för avlönande av tillhopa
213 regementsfurirer. Någon minskning i antalet övriga manskapsbeställningar
har arméförvaltningen i samband härmed icke föreslagit.

I avgivet yttrande har försvarsväsendets lönenämnd förklarat sig icke
hava något att erinra mot inrättande av ifrågavarande beställningar. Nämnden
har emellertid framhållit, att därest regementsfurirsbeställningar skoja inrättas
de böra avses för vissa bestämda tjänsteuppgifter. Beträffande de
föreslagna kvalifikationerna har nämnden ifrågasatt örn icke desamma kunde
i fråga örn kraven joå erhållet vitsord från furirskola och duglighet i trupptjänst
något eftersättas samtidigt som fordran uppställdes på pålitlighet i
tjänsten och speciell lämplighet för de arbetsuppgifter, vilka skola fullgöras
av regementsfurir. Lönenämnden har slutligen ifrågasatt att pensionsåldern,
som för högbåtsman är 55 år, för regementsfurir borde bestämmas till 50 år.

Försvarsväsendets underbefälsförbund har i anledning av det framlagda
förslaget i en den 20 november 1940 dagtecknad skrift anfört bland annat
följande:

Det nuvarande systemet med fast anställt manskap hade i vårt land tillkommit
huvudsakligen som en motvikt mot den korta utbildningstiden för
de värnpliktiga. I mån som denna utbildningstid väsentligen förlängdes och
utbildningen för de värnpliktiga effektiviserades, bortfölle en av anledningarna
till att, åtminstone inom armén, hålla en så stor kader av fast anställt
manskap som för närvarande. Behovet av kvalificerat befäl och underbefäl
för utbildningsarbetet vid arméns truppförband syntes visserligen komma
att öka vid en väsentligt förlängd utbildningstid för de värnpliktiga, men
en omprövning av frågan örn den fast anställda manskapskaderns storlek
kunde enligt förbundets uppfattning icke äga rum förrän tidigast i samband
med frågan örn utbildningstidens längd för de värnpliktiga. Hedan nu syntes
det emellertid förbundet uppenbart, att det vid åtskilliga av arméns truppförband
borde förefinnas möjligheter att avsevärt beskära den fast anställda
manskapskadern. Framförallt syntes detta vara förhållandet beträffande
antalet meniga.

Förbundet hyste för sin del mycket starka betänkligheter mot ett omedelbart
genomförande av de förslag, som arméförvaltningen här framfört.

Det syntes förbundet som örn chefens för arméstaben förslag örn inrättande
av icke mindre än 644 beställningar för långtjänstunderbefäl vid armén
borde bliva föremål för närmare överväganden i anslutning till frågan örn
utbildningstidens förlängning för de värnpliktiga. I varje fall borde antalet
beställningar för regementsfurirer tills vidare begränsas till det av arméförvaltningen
för nästkommande budgetår föreslagna, nämligen tillhopa 213 beställningar.
Förbundet bortsåge därvid ingalunda från den betydelse förslagets
genomförande kunde få för de enskilda beställningshavarnas framtid,
enär ju förslaget de facto innebure en lättnad ur civilanställningsfrågans
synpunkt. Innan klarhet vunnits beträffande det fast anställda manskapets

Kungl. Majus proposition nr 155.

ställning inom en försvarsorganisation, där utbildningstiden för de värnpliktiga
avsevärt förlängts utöver den nu gällande, syntes emellertid också
behovet av långtjänstunderbefäl böra fullt klarläggas.

Förbundet hyste den bestämda uppfattningen, att det borde klargöras,
vilka tjänsteuppgifter regementsfurirerna skulle få sig ålagda, och att kraven
på beställningshavarnas kvalifikationer vid tillträdandet av beställningarna
först därefter borde fastställas. Enligt förbundets uppfattning funnes det vid
armétruppförbanden ett flertal arbetsuppgifter, för vilkas bestridande det
kunde vara av betydelse att äga tillgång till långtjänstunderbefäl, då ju dessa
under en lång följd av år kunde ägna sig åt dessa arbetsuppgifters skötande.
Hit hörde exempelvis befattningarna såsom stallfurir, köksfurir, matsalsfurir,
väbelfurir och andra. Det syntes emellertid förbundet icke direkt erforderligt
att — örn regementsfurirerna avsåges för dylika befattningar och såsom
biträden åt kompani- och motsvarande adjutanter — av beställningshavarna
kräva kvalificerat huvudbetyg i furirsexamen och framstående duglighet i
trupptjänsten.

Förbundet, som i sin skrivelse även gjort vissa andra principiella erinringar
mot de föreslagna befordringsvillkoren, hemställde, att Kungl. Maj:t
måtte vid framläggande av förslag i ämnet beakta de av förbundet anförda
synpunkterna och i avvaktan på ytterligare utredning örn de tjänsteuppgifter,
för vilka beställningshavarna avsåges, tills vidare begränsa antalet beställningar
för regementsfurirer till det antal, som av arméförvaltningen föreslagits.

Av vad lönenämnden och försvarsväsendets underbefälsförbund i ärendet
anfört framgår, att även örn invändningar mot förslaget örn inrättande av de
nya manskapsbeställningarna icke i och för sig framförts, vissa betänkligheter
dock kommit till uttryck rörande regementsfurirsinstitutionens närmare
utformning. För egen del ställer jag mig än så länge tveksam till frågan örn
inrättandet av en helt ny underbefälskategori vid armén. I varje fall finner
jag icke ärendet vara i det utredda skick att på grundval av den föreliggande
framställningen ett beslut i positiv riktning nu bör fattas. Därest inrättandet
av regementsfurirsbeställningar anses vara en angelägenhet av den betydande
vikt, att förnyat förslag i ämnet bör föreläggas statsmakterna, torde avgörande
i frågan enligt mitt förmenande böra träffas i ett större sammanhang,
lämpligen i samband med den allmänna översyn över fredsorganisationens
underbefälsbehov, som lärer komma att bliva nödvändig sedan frågan om en
förlängning av utbildningstiden för de värnpliktiga blivit slutligen avgjord.

Jag finner mig därför, åtminstone för närvarande, förhindrad tillstyrka
bifall till det framlagda förslaget.

Slutligen torde i detta sammanhang böra framhållas, att ett genomförande
av det förslag till omläggning av systemet för de värnpliktigas
ruilföring och redovisning, som genom propositionen nr 39 förelagts
årets riksdag, kan komma att i viss mån inverka på personalbehovet vid
armén. Enligt det framlagda förslaget erfordras nämligen för betjäning av
de föreslagna maskinanläggningarna och för utförande av de arbetsuppgifter
i övrigt, som den nya organisationen beräknas medföra, civil biträdespersonal
till avsevärt antal ävensom nya arvodosbefattningar för officerare och underofficerare.
Genom remiss den 10 februari 1941 har arméförvaltningens civila

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

departement fått sig förelagt att inkomma med yttrande rörande de för ändamålet
gjorda personalbehovsberäkningarna, därvid i samråd med vederbörliga
militära myndigheter borde övervägas det föreslagna redovisningssystemets
inverkan på de nuvarande rullförings- och landstormsområdesorganisationerna.

Den utredning rörande personalbehovet för den föreslagna nya redovisningsorganisationen
som sålunda pågår är av den invecklade och tidsödande
beskaffenhet, att resultatet av densamma icke kan beräknas föreligga i så
god tid, att förslag därom kan avlåtas till riksdagen före fastställandet av
riksstaten för nästa budgetår. Jag anser därför den lämpligaste lösningen
av denna fråga vara, att Kungl. Majit utverkar riksdagens bemyndigande att
för nästkommande budgetår besluta örn anställandet av den personal som erfordras
för handhavandet av det nya redovisningssystemet ävensom att låta
kostnaderna för personalen ifråga utgå från vederbörliga anslagsposter under
avlöningsstaten. Den personal som därvid kan komma i fråga utgöres i huvudsak
av pensionerade officerare och underofficerare i arvodesbefattningar samt
av kvinnlig biträdespersonal; några ordinarie befattningshavare komma självfallet
icke i fråga.

De för närvarande utgående avlöningskostnaderna för rullförings- och
landstormsområdesorganisationerna synas kunna i och med genomförandet
av det nya redovisningssystemet successivt nedbringas för att eventuellt
framdeles helt försvinna. Då möjligheterna härutinnan för nästa budgetår
ännu icke kunna överblickas, kommer jag emellertid i det följande att föreslå,
att de ifrågavarande kostnaderna beräknas enligt nuvarande grunder, därvid
jag dock förutsätter, att de inskränkningar som kunna göras i förevarande
hänseende snarast möjligt bringas till genomförande.

Jag övergår härefter till att närmare behandla de särskilda anslagsposterna
i avlöningsstaten för armén. I överensstämmelse med vad jag inledningsvis
under detta anslag anfört bör avlöningsstaten för anslaget beräknas under
följande anslagsposter, nämligen:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän;

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattning;

3. Avlöningar till extra ordinarie fänrikar;

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal;

5. Arvoden och övriga ersättningar utöver lön till ordinarie tjänstemän;

6. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit;

7. Stipendier för underlättande av officersrekryteringen i Boden;

8. Dagavlöning och dagavlöningstillägg åt indelt manskap;

9. Avgånget manskaps anställning å civilanställningsstat;

10. Rörligt tillägg.

Samtliga nämnda anslagsposter utom de under 5. och 6. upptagna böra
beräknas förslagsvis.

De särskilda på anslagsberäkningarna inverkande spörsmålen komma i det
följande att behandlas under rubriker som motsvara nämnda anslagsposter.

Kungl. Maj:ts proposition nr 155. 29

Därvid kommer jämväl personal- och arvodesförteckningarnas indelning i
underavdelningar att följas.

I. Avlöningar till ordinarie tjänstemän.

Under denna anslagspost beräknas medelsbehovet för arméns ordinarie
personal. I överensstämmelse med vad jag inledningsvis anfört vid behandlingen
av frågan örn ändrad uppställning av avlöningsanslagen har denna personal
sammanförts i en särskild personalförteckning, som torde få underställas
riksdagen för godkännande. Förteckningen omfattar dels den ordinarie personal,
som finnes uppförd å de för innevarande budgetår fastställda personalstaterna,
dels ock den personal, som jag i det följande förordar skola tillkomma
under budgetåret 1941/42.

De av myndigheterna föreslagna kaderökningarna upptagas till behandling
i anslutning till de särskilda underrubrikerna i personalförteckningen.

Arméstaben.

I sin förenämnda skrivelse den 3 februari 1941 har chefen för armén hemställt
dels att vid arméstaben måtte inrättas beställningar för 4 majorer eller
kaptener, som för närvarande vore ständigt kommenderade ur truppförbanden
till tjänstgöring vid staben, dels ock att ytterligare 2 för militärattachéer avsedda
beställningar för överstelöjtnanter eller majorer måtte uppföras å staten.
Vidare har chefen för armén i särskild skrivelse den 21 februari 1941 på anförda
skäl hemställt, att vid arméstaben måtte inrättas 2 officersbeställningar,
avsedda för tjänstgöring vid väg- och vattenbyggnadskårens militäravdelning.

Av de sålunda begärda kaderökningarna är jag för närvarande endast beredd
att biträda inrättandet av de föreslagna 4 beställningarna för majorer
eller kaptener.

Arméns inspektionsmyndigheter.

I överensstämmelse med ett av chefen för armén i skrivelsen den 3 februari
1941 framställt förslag förordar jag inrättande av 1 kompaniofficersbeställning
vid kavalleriinspektionen, avsedd att ersätta en nu ur truppförbanden ständigt
kommenderad officer. — Vid artilleriinspektionen tillkommer i enlighet med
vad jag i det följande kommer att närmare utveckla en beställning i lönegraden
Ob 2 för en biträdande inspektör för luftvärnsartilleriet. — Ett av arméförvaltningen
i dess skrivelse den 25 september 1940 framlagt förslag örn inrättande
vid sjukvårdsinspektionen av två särskilda för läkare avsedda befattningar
med arvoden motsvarande lönen i lönegrad Ca 22, av vilka befattningar den
ena avses för ombesörjande av rullföring och krigsplacering av rikets läkare
och den andra för ärenden rörande arméns tandvård, anser jag mig däremot
för närvarande icke kunna biträda.

Generalstabskåren.

I sin skrivelse den 3 februari 1941 har chefen för armén för tillgodoseende
av behovet av stabstjänstpersonal föreslagit en utökning av generalstabskåren
med 2 majors- och 2 kaptensbeställningar. De två majorsbeställningarna äro
avsedda att under fredstid vara officerare till förfogande och avdelningsche -

Kungl. Majus proposition nr 155.

fernäs ställföreträdare vid försvarsstabens arméoperationsavdelning och arméstabens
organisationsavdelning. Detta förslag finner jag mig böra biträda.

Arméfördelningarnas chefer jämte arméfördelningsstaber m. m.

I skrivelsen den 3 februari 1941 har chefen för armén i fråga örn arméfördelningsstaberna
till en början hemställt, att beställningar i lönegraden Ob 2
måtte inrättas för ytterligare 2 ställföreträdande arméfördelningschefer utöver
de båda beställningar, som tillkommit i anledning av det i propositionen
nr 275 till 1940 års lagtima riksdag framlagda förslaget till arméorganisationens
utvidgning.

Med hänsyn till angelägenheten av att kunna fylla den utvidgade krigsorganisationens
behov av chefer för högre förband med personal, som redan under
fredstid varit i tillfälle att leda och inspektera krigsförberedelsearbetet inom
förbanden, finner jag mig böra biträda det sålunda framställda förslaget.

Vidare finner jag det motiverat att i överensstämmelse med vad chefen för
armén i nyssnämnda skrivelse föreslagit tillföra en var av de fyra arméfördelningsstabema
beställningar för tredje adjutanter, kaptener eller löjtnanter,
ävensom staben vid Övre Norrlands trupper dels ytterligare 1 beställning såsom
andre adjutant, kapten eller löjtnant, dels ock 1 beställning såsom tredje
adjutant, likaledes kapten eller löjtnant, samtliga beställningar med arvoden
motsvarande lönen i vederbörlig lönegrad.

Ett av arméförvaltningen i dess skrivelse den 25 september 1940 framlagt
förslag örn inrättande av en beställning som infanteribefälhavare i Karlskrona
fästning finner jag mig däremot för närvarande icke beredd att biträda.

Truppförbanden m. m.

Infanteriets truppförband.

I fråga örn infanteriets truppförband hava ett flertal förslag till kaderökningar
framlagts.

Officerare: Isin septemberskrivelse har arméförvaltningen framhållit, att
enligt den plan, som av chefen för armén i skrivelse till Kungl. Maj:t den
15 juli 1939 framlagts för den planenliga kaderökningen under tredje övergångsskedet
för genomförandet av 1936 års härordningsbeslut, infanteriet
under budgetåret 1941/42 borde tillföras följande beställningar, nämligen 1
kaptensbeställning vid ett vart av Svea livgarde, Jämtlands fältjägarregemente,
Södra skånska infanteriregementet, Skaraborgs regementes pansarbataljon,
Södermanlands regementes pansarbataljon, Jönköpings-Kalmar regemente,
Älvsborgs regemente, Hallands regemente, Norrbottens regemente och Västernorrlands
regemente.

Den av chefen för armén i förut omförmälda skrivelse den 3 februari 1941
i olika avseenden begärda utökningen av fredskadrerna innebär i fråga örn
infanteriet en ökning med 1 kapten och 2 löjtnanter för varje infanteriregemente
samt därutöver en utökning av Värmlands regemente med 2 majorer,
8 kaptener, 7 löjtnanter och 2 fänrikar.

Av de sålunda föreslagna kaderökningarna finner jag mig under hänvisning
till tidigare principuttalande till en början beredd tillstyrka dels den i armé -

Kungl. Majus proposition nr 155. 31

förvaltningens skrivelse föreslagna planenliga utökningen av officerskadrerna
dels därutöver en utökning med 1 löjtnant vid varje infanteriregemente.

Yad därefter särskilt angår utökningen av Värmlands regemente har jag
tidigare förklarat mig icke kunna på frågans nuvarande stadium helt tillstyrka
den beträffande detta regemente föreslagna kaderökningen, vilken skulle innebära,
att regementet tillfördes personal i sådan omfattning, att det bleve av
samma storlek som ett normalinfanteriregemente. Emellertid anser jag mig
redan nu böra föreslå, att befälskadern såvitt avser officerare tillföres utöver
tidigare förordade löjtnantsbeställning ytterligare 1 major, 5 kaptener och 5
löjtnanter.

I fråga örn antalet ordinarie fänrikar har arméförvaltningen i sin
septemberskrivelse för ernående av en lämplig avvägning mellan antalet ordinarie
och extra ordinarie beställningar föreslagit inrättande vid infanteritruppförbanden
av 35 ordinarie beställningar utöver de, som finnas upptagna i de
för innevarande budgetår fastställda staterna. De föreslagna nya beställningarna,
mot vilkas inrättande jag icke har något att erinra, hava i förenämnda
personalförteckning tillförts de olika förbanden i enlighet med arméförvaltningens
förslag.

Antalet underofficerare torde i enlighet med arméförvaltningens förslag
till en början böra planenligt utökas med 1 för Norrbottens regemente
avsedd fanjunkarbeställning. Vidare torde med anledning av chefens för
armén i förenämnda skrivelse den 3 februari 1941 framlagda förslag ökning av
underofficerskadrerna böra ske dels med 1 sergeant vid varje infanteriregemente
dels ock därutöver för tillgodoseende av det ökade befälsbehovet vid Värmlands
regemente med 4 fanjunkare och 5 sergeanter. I övrigt ifrågasätter jag
icke någon förändring beträffande infanteriets underofficersbeställningar.
Detta innebär bland annat, att jag icke anser mig böra tillstyrka bifall till ett
av arméförvaltningen väckt förslag örn utbyte av en för truppförbandens tygavdelningar
avsedd fanjunkarbeställning vid varje regemente mot tygförrådsförvaltarbeställningar
i lönegraden UO 3.

Även vad angår manskapsbeställningarna ha för nästa budgetår
föreslagits avsevärda utökningar. I detta avseende får jag anföra följande.

I sin förenämnda skrivelse den 11 maj 1940 rörande utvidgning av arméns
krigsorganisation anmälde överbefälhavaren, att en ökning av den fast anställda
manskapskadern syntes erforderlig för att möjliggöra genomförandet
av den föreslagna krigsorganisationen. Ett slutgiltigt förslag i fråga örn antalet
manskapsbeställningar kunde emellertid — utom i vad avsåge luftvärnsartilleriet
-—- icke framläggas, främst beroende på att utredning om utbildningstidens
längd för de värnpliktiga icke slutförts.

Vid framläggandet av den på nyssnämnda skrivelse grundade propositionen
nr 275 till 1940 års lagtima riksdag framhöll jag, att frågan om utökningen
av manskapskadrerna, då några utarbetade förslag icke förelåge, borde
— utom i vad avsåge luftvärnsartilleriet — lämnas å sido samt att, då framdeles
slutgiltiga förslag därutinnan förelåge från vederbörliga militära myndigheter,
frågan borde upptagas till särskild prövning i och för framläggande
av proposition till riksdagen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

Sedan chefen för armén i skrivelse den 5 augusti 1940 under framhållande
att utredningen örn utbildningstidens längd för de värnpliktiga ännu icke
slutförts hemställt örn vissa förberedande åtgärder för möjliggörande av den
utökning av manskapsstaterna, som otvivelaktigt komme att bliva erforderlig,
har Kungl. Maj:t i brev den 6 september 1940 föreskrivit, att beträffande
manskapsrekryteringen vid arméns truppförband utom luftvärnsartilleriet för
anställningsåret 1940—1941 skulle gälla, bland annat, att vid varje truppförband
finge över stat anställas volontärer till ett antal av högst en fjärdedel
av det å vederbörlig stat upptagna antalet beställningar -— utom musikmanskapsbeställningar
— i lönegraden Ma 1.

I sin skrivelse rörande lantförsvarets medelsbehov för nästa budgetår har
arméförvaltningen framhållit, att behovet under budgetåret 1941/42 av ytterligare
manskapsbeställningar i varje fall icke komme att understiga det antal,
som på grund av nyssnämnda brev redan med ingången av innevarande anställningsår
kunde komma att finnas anställda över stat vid truppförbanden.
Ämbetsverket fann sig därför böra föreslå uppförande å ordinarie stat vid de
olika förbanden av motsvarande antal, eller 866 beställningar i lönegrad Ma 1.

Sedermera har chefen för armén i sin skrivelse den 3 februari 1941
med utgångspunkt från den förlängning av tjänstgöringstiden för de
värnpliktiga, varmed räknats vid framläggandet av årets statsverksproposition,
upptagit frågan örn manskapskaderns storlek till förnyad behandling.
Arméchefen har därvid anfört, att det nu vore möjligt att
beräkna den ökning av fast anställt underbefäl, som bleve en följd av en ettårig
utbildningstid. Samtidigt har arméchefen framhållit att, för den händelse
första tjänstgöringen framdeles komme att bestämmas till längre tid
än ett år, beräkningarna måste underkastas därav betingad revision. Arméchefen
har vidare framhållit, att i och med införandet av en ettårig värnpliktstid
behov förelåge att utbilda hela värnpliktskontingenten på en gång
och att jämsides därmed bedriva skolutbildningen med det fast anställda
manskapet. Ökningen i behovet av furirer och korpraler har för ett normalregemente
ur infanteriet uppskattats till omkring 30 procent. Ökningen av
antalet vicekorpraler och meniga åter, som med hänsyn till möjligheten att
minska volontärkadern genom att komplettera rekryteringen med värnpliktiga
som genomgått ettårig utbildning syntes kunna göras något mindre, har
uppskattats till omkring 25 procent. Vid övriga truppslag beräknades förhållandet
bliva i stort sett enahanda. Vid kavalleriet beräknades dock antalet
volontärer vid en ettårig värnpliktstid kunna avsevärt minskas.

Det förslag till ökning av manskapspersonalen som arméchefen i anslutning
härtill framlagt innebär i fråga örn infanteriet en utökning, däri inräknat
det antal av meniga, som begärts av arméförvaltningen i dess skrivelse den
25 september 1941, med 350 furirer, 211 korpraler och 418 meniga.

Då det förslag till kaderökningar i fråga örn det fast anställda manskapet,
som nu av chefen för armén framlagts, uppgjorts med utgångspunkt från stadgandena
i den förordning med provisoriska bestämmelser rörande utbildningstiden
för vissa värnpliktiga m. m., som idag utfärdas, är jag beredd att — utan att

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

därigenom vilja definitivt binda mig i fråga om manskapskaderns storlek i en
blivande ny fredsorganisation — i huvudsak biträda det av chefen för armén
framlagda förslaget. I fråga om infanteriet föreslår jag sålunda en utökning
med tillhopa 337 furirer, 203 korpraler och 418 meniga, samtliga nytillkommande
under budgetåret 1941/42. Minskningen i antalet furirs- och korpralsbeställningar
i förhållande till arméchefens förslag faller helt på Värmlands
regemente. Den närmare fördelningen av manskapsbeställningarna å de olika
truppförbanden framgår av personalförteckningen.

Kavalleriets truppförband.

Officerare. I överensstämmelse med av chefen för armén i skrivelsen den
3 februari 1941 framställt förslag torde för vart och ett av kavalleriregementena
böra nyinrättas 1 löjtnantsbeställning. Antalet ordinarie fänriksbeställningar
torde i enlighet med arméförvaltningens förslag böra bestämmas till
tre vid varje förband, innebärande en minskning i förhållande till innevarande
budgetår med två beställningar vid Livregementets husarer och med
en vid Norrlands dragonregemente.

Manskap. Det av chefen för armén i förenämnda skrivelse framlagda
förslaget innebär i fråga örn ändringar i manskapsstaterna för kavalleriets
del dels en utökning med 34 furirer och 74 korpraler dels ock en minskning
med tillhopa 120 beställningar för vicekorpraler och meniga. En dylik minskning
har ansetts möjlig att genomföra sedan genom införandet av en ettårig
tjänstgöringstid för de värnpliktiga dessa kunna tagas i anspråk för den året
örn pågående vården och Tidningen av hästbeståndet. De sålunda föreslagna
förändringarna i kavalleriets manskapskader förordar jag till genomförande
under nästa budgetår. I fråga örn fördelningen av beställningarna får jag
hänvisa till personalförteckningen.

Artilleriets truppförband utom luftvärnsartilleriet.

Såsom inledningsvis framhållits har chefen för armén i sin skrivelse den
3 februari 1941 föreslagit en väsentlig utökning under de närmaste budgetåren
av artilleriets personalkadrer. Chefen för armén har i anslutning
därtill framhållit, att verkställd eller beslutad utökning av artillerimaterielen
betingade en i vissa hänseenden ändrad mobiliseringsorganisation.
Med hänsyn till det antal fördelningsartilleridivisioner, som i fortsättningen
bomme att ingå i krigsorganisationen, vore det nödvändigt att
öka fördelningsartilleriregementenas fredsorganisation genom att tillföra dem
ett antal nya beställningar. Jämväl i fråga örn kårartilleriet avsåges antalet
mobiliserade divisioner att ökas. Detta syntes för framtiden nödvändiggöra
en klyvning av kårartilleriet i tvenne fredsförbund, det nuvarande Smålands
arméartilleriregemente och ett nytt förband av ungefärligen samma storlek
som Norrbottens artillerikår. En eventuell ytterligare ansvällning av kårartilleriets
krigsorganisation komme emellertid att medföra kravet på att båda
kårartilleriförbanden i fred bleve av regementens storlek. Intill dess omfattningen
av den blivande krigsorganisationen kunde säkrare bedömas, syntes

Bihang till riksdagens protokoll 1911. 1 sami. Nr 155.

495 41 3

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

det därför armécliefen icke vara rationellt att nedlägga omfattande arbete på
kostnadsberäkningar för kasernbyggnader m. m. vare sig för en artillerikår eller
ett regemente, utan borde dessa frågor upptagas till behandling i ett annat sammanhang.
Med hänsyn till nödvändigheten att snarast vidtaga åtgärder för
att säkerställa kaderökningen vid artilleriet hade emellertid arméchefen redan
nu beräknat ökningen i vad avsåge kårartilleriet till behovet för en artillerikår.

Beträffande den närmare innebörden av arméchefens framställning får jag
hänvisa till de handlingar, som komma att tillställas riksdagens vederbörande
utskott.

I fråga om officerare och underofficerare har arméchefen ansett, att
följande antal beställningar borde tillkomma under nästkommande och därpå
följande budgetår, nämligen för ett vart av Svea, Göta, Wendes och Norrlands
artilleriregementen 1 major, 4 kaptener, 6 löjtnanter, 2 fänrikar, 3 styckjunkare
och 5 sergeanter, för Norrbottens artillerikår 1 major, 1 kapten, 1
fänrik, 2 styckjunkare och 2 sergeanter, för utökning av kårartilleriet, att tillsvidare
tillföras Smålands arméartilleriregemente, 1 överste, 1 överstelöjtnant,
3 majorer, 12 kaptener, 16 löjtnanter, 5 fänrikar, 1 regementskassör, 11 styckjunkare
och 14 sergeanter samt för Bodens artilleriregemente 1 löjtnant.

Av dessa beställningar hava följande föreslagits skola tillkomma under budgetåret
1941/42 nämligen vid Svea artilleriregemente 1 major, vid ett vart av
Svea, Göta, Wendes och Norrlands artilleriregementen 1 kapten, 2 löjtnanter, 1
styckjunkare och 1 sergeant, vid Norrbottens artillerikår 1 kapten, 1 fänrik,
1 styckjunkare och 1 sergeant, för kårartilleriet (Smålands arméartilleriregemente)
1 överste, 1 överstelöjtnant, 1 major, 2 kaptener, 2 löjtnanter, 1
regementskassör, 3 styckjunkare och 2 sergeanter samt vid Bodens artilleriregemente
1 löjtnant.

I förevarande sammanhang torde icke slutlig ståndpunkt behöva fattas till
förslaget annat än i fråga örn de för nästa budgetår begärda ökningarna. Detta
hindrar emellertid icke, att jag redan nu anser mig böra i vissa hänseenden
ingå på ett bedömande av kaderökningsförslaget i dess helhet, sålunda jämväl
i den del det avses att genomföras först under senare budgetår.

Jag vill sålunda beträffande de fyra fältartilleriregementena framhålla, att
jag ur de principiella synpunkter, varåt jag inledningsvis under förevarande
anslag givit uttryck, håller före att den för dem begärda ökningen synes kunna
inskränkas till för vart och ett av regementena 3 kaptener, 5 löjtnanter, 3 styckjunkare
och 4 sergeanter. Med hänsyn härtill anser jag mig icke böra föreslå
upptagande för nästa budgetår av den för Svea artilleriregemente avsedda
majorsbeställningen. I övrigt finner jag mig kunna tillstyrka den för budgetåret
för de nämnda regementena begärda ökningen.

Likaledes finner jag mig böra tillstyrka för nästa budgetår begärda, för
Norrbottens artillerikår och Bodens artilleriregemente avsedda kaderökningar;
dock att den för förstnämnda kår avsedda fänriksbeställningen torde
böra vara extra ordinarie.

Vad slutligen angår den såsom förberedelse till uppsättandet av ett nytt
kårartilleriförband begärda ökningen vill jag till en början framhålla, att jag

Kungl. Majus proposition nr 155.

för närvarande icke är beredd att förorda den av arméchefen ifrågasatta uppdelningen
av kårartilleriet på två fredsförband. Ett principbeslut härutinnan
tarvar ytterligare utredning och synes i varje fall böra anstå till den
allmänna översyn av arméorganisationen, som inom en nära framtid skall ske.
Kårartilleriets ansvällning har emellertid nödvändiggjort tillförande till Smålands
arméartilleriregemente av en betydligt ökad värnpliktskontingent. Jag
finner mig därför så till vida beredd att biträda förslaget örn ökning av
kårartilleriets personal, att jag för utbildningsarbetets bedrivande vid sistnämnda
regemente tillstyrker en ökning under nästkommande budgetår med
1 major, 2 kaptener, 1 löjtnant, 2 styckjunkare och 2 sergeanter.

I överensstämmelse med det anförda finner jag mig sålunda böra i anledning
av arméchefens föreliggande förslag förorda nyinrättande av beställningar
under budgetåret 1941/42 för 1 kapten, 2 löjtnanter, 1 styckjunkare
och 1 sergeant vid vartdera av Svea, Göta, Wendes och Norrlands artilleriregementen,
för 1 kapten, 1 styckjunkare och 1 sergeant vid Norrbottens
artillerikår, för 1 major, 2 kaptener, 1 löjtnant, 2 styckjunkare och 2
sergeanter vid Smålands arméartilleriregemente samt för 1 löjtnant vid
Bodens artilleriregemente.

Härutöver torde under nästkommande budgetår böra enligt förenämnda
plan för kaderökningama under tredje övergångsskedet av 1936 års försvarsbeslut
tillkomma 1 styckjunkarbeställning vid Bodens artilleriregemente samt
1 sergeantbeställning vid vart och ett av Svea, Göta, Wendes och Norrlands
artilleriregementen.

I fråga örn antalet ordinarie fänriksbeställningar har arméförvaltningen ur
avvägningssynpunkt föreslagit vissa omflyttningar förbanden emellan och i
samband härmed förordat en ökning av antalet dylika beställningar med 1.
Fänriksbeställningarna hava i personalförteckningen upptagits i enlighet
med arméförvaltningens förslag.

I övrigt ifrågasätter jag beträffande officerare och underofficerare vid nu
ifrågavarande artilleriförband för nästa budgetår icke någon ändring. Jag
anser mig sålunda för närvarande icke kunna tillstyrka ett av arméförvaltningen
i septemberskrivelsen framlagt förslag örn uppförande av ytterligare
1 majorsbeställning vid Gotlands artillerikår.

Manskap. Det förslag till utökning av artilleriets — utom luftvärnsartilleriets
— manskapskadrer, som chefen för armén i skrivelsen den 3
februari 1941 framlagt, innebär en utökning under budgetåret 1941/42 med
tillhopa 164 furirer, 161 konstaplar och 241 meniga, därav 33 meniga avsetts
såsom förberedelse för det ifrågasatta nya kårartilleriförbandet. För egen
del finner jag en utökning i den föreslagna omfattningen väl hög, varför jag
anser mig böra förorda en minskning i förhållande till förslaget med tillhopa
40 furirer och 40 konstaplar, lika fördelade på de olika förbanden. Av vad
jag i det föregående anfört framgår, att jag heller icke är beredd tillstyrka de
för det nya kårartilleriförbandet avsedda manskapsbeställningarna. I fråga
örn fördelningen av manskapsbeställningarna får jag hänvisa till personalförteckningen.

Kungl. Majus proposition nr 155.

Luftvärnsartilleriet.

Den kaderökning, varom förslag framlades i propositionen nr 275 till 1940
års lagtima riksdag, grundade sig på ett av överbefälhavaren i förenämnda
skrivelse den 11 maj 1940 framlagt förslag. Förslaget syftade främst till att
möjliggöra en utbyggnad och förstärkning av arméns krigsorganisation, sådan
den efter hand blivit genomförd på grundval av 1936 års försvarsbeslut. Däremot
avsågs ej att annat än beträffande kadrernas storlek genomföra någon
förändring i fråga örn fredsorganisationen. Ett undantag utgjorde emellertid
luftvärnsartilleriet, beträffande vilket vapenslag förslaget avsåg jämväl viss
ändring i gällande fredsorganisation. Vid propositionens framläggande framhöll
jag, att jag icke fann det möjligt att för det dåvarande fatta någon slutlig
ståndpunkt till det av överbefälhavaren framlagda förslaget, som i denna del
avsågs skola genomföras under en tvåårsperiod. Jag upptog därför till behandling
endast de organisationsförslag, som avsågos komma till genomförande
redan under budgetåret 1940/41, och fann mig därvid böra förorda organiserandet
av en till Sundsvall förlagd beredskapsdivision samt tillförande till
luftvärnsartilleriet av, förutom för nämnda division avsedd personal, jämväl
viss stabspersonal ävensom därutöver vissa kaderförstärkningar såsom förberedelse
till en fortsatt utvidgning av vapnet.

I sin skrivelse den 25 september 1940 rörande lantförsvarets medelsbehov
för nästkommande budgetår har arméförvaltningen i fråga örn luftvärnsartilleriet
framlagt förslag till kaderökningar för möjliggörande av en utbyggnad
i full överensstämmelse med överbefälhavarens organisationsförslag
av den 11 maj 1940.

Ärendet är av den natur, att en fullständig redogörelse för dess innebörd
icke torde böra ske till statsrådsprotokollet. En sammanfattning av överbefälhavarens
förslag har lämnats i förenämnda proposition nr 275. Närmare informationer
rörande förslagets innebörd torde böra inhämtas genom de
handlingar, som komma att överlämnas till riksdagens vederbörande utskott.

Den av 1940 års lagtima riksdag beslutade förändringen i fredsorganisationen
innebar allenast, att luftvärnsartilleriet utökades med vissa för norra
militärområdet avsedda beredskapsförband, sammanförda i en till Sundsvall
förlagd beredskapsdivision. Den av överbefälhavaren i särskild bilaga
till förenämnda skrivelse den 11 maj 1940 framlagda planen för utvidgningar
av luftvärnsartilleriets fredsorganisation omfattade därjämte tillkomsten av
ett nytt till Stockholm förlagt luftvärnsregemente ävensom inrättande av
särskilda beredskapsförband inom fastlandets övriga militärområden. Även
dessa sistnämnda förband föreslogos sammanförda i beredskapsdivisioner,
av vilka en skulle förläggas till Malmö, en till Göteborg, en till Stockholm
och en till Boden. Divisionerna i Göteborg och Boden skulle utgöra detachement
av Karlsborgs luftvärnsregemente, divisionen i Malmö liksom den i
Sundsvall detachement av Östgöta luftvärnsregemente, medan divisionen i
Stockholm skulle ingå såsom en del av Stockholms luftvärnsregemente. Med
hänsyn till den vidgade fredsorganisationen föreslogs, att vapnet skulle under -

Kungl. Majus proposition nr 155. 37

ställas en särskild chef, luftvärnschef, som skulle hava en särskild luftvärnsstab
till sitt förfogande.

För fyllandet av behovet av befäls- och stabspersonal — utom intendenturpersonal,
civilmilitär personal, arvodespersonal m. fl. •—- för det nyorganiserade
luftvärnsartilleriet angåvos följande beställningar på luftvärnsartilleriets stat
erforderliga, nämligen 4 överstar, därav 1 i lönegraden Ob 2 såsom luftvärnschef,
3 överstelöjtnanter, 1 överstelöjtnant eller major, 16 majorer, 63 kaptener,
60 löjtnanter, 22 fänrikar, 3 regementskassörer, 82 styckjunkare, 117
sergeanter, 347 furirer, 335 konstaplar och 845 meniga. En jämförelse med de
för innevarande budgetår för luftvärnsartilleriet och dess olika förband fastställda
staterna — i vilka de i propositionen nr 275 förordade kaderökningarna
medtagits — giver vid handen, att vid bifall till det av överbefälhavaren framlagda
förslaget i dess helhet av förenämnda beställningar följande återstå
att uppföra, nämligen 2 överstar, därav 1 i lönegraden Ob 2, 4 majorer, 22
kaptener, 22 löjtnanter, 5 fänrikar, 1 regementskassör, 48 styckjunkare, 66
sergeanter, 198 furirer, 206 konstaplar och 356 meniga.

I särskild skrivelse den 30 oktober 1940 har överbefälhavaren ifråga örn
luftvärnsartilleriets omorganisation ytterligare framhållit bland annat följande.
Sedan förslaget till den förordade fredsorganisationen utarbetades, hade en
ökning av vapnets krigsorganisation blivit nödvändig, icke minst med hänsyn
till den luftvärnsmateriel som tillkommit eller komme att tillföras vapnet.
Krigsorganisationens omfattning samt kravet på beredskap även under fredliga
förhållanden talade därför för att de föreslagna nya förbanden snarast
uppsattes. — I avseende å de nya förbandens förläggningsfrågor syntes det
nya luftvärnsregementet med luftvärnsdivision kunna provisoriskt anordnas
i förutvarande Göta livgardes kaserner. För beredskapsdivisionen i Göteborg
syntes tillsvidare kunna utnyttjas till Göta artilleriregemente ansluten
barackförläggning. Utrymmen för divisionen i Boden syntes kunna
beredas vid Bodens artilleriregemente. •— De erfarenheter, som vunnits under
den gångna beredskapstiden pekade otvetydigt på behovet av en särskild
målsman för luftvärnsartilleriet i vad gällde organisation och utbildning m. m.
Frågan örn inrättande av en särskild befattning för luftvärnsartilleriets ledning
borde med hänsyn därtill ånyo övervägas. Befattningen kunde dock tillsvidare
upptagas på artilleriinspektionens stat och underställas inspektören för
artilleriet. I samband därmed borde artilleriinspektionens stat förstärkas med
stabspersonal i överensstämmelse med det tidigare uppgjorda förslaget, liksom
även militärområdesstaberna borde tillföras stabspersonal i den ursprungligen
föreslagna omfattningen.

Det förslag till utökning av arméorganisationen, som genom propositionen
nr 275 förelädes 1940 års lagtima riksdag, innefattade, som förut nämnts, icke
ett slutligt ståndpunktstagande till frågan örn luftvärnsartilleriets omorganisation,
utan avsåg endast sådana åtgärder, som enligt överbefälhavarens förslag
avsågos komma till utförande under budgetåret 1940/41.

Efter förnyade överväganden i frågan finner jag mig numera böra förorda,
att luftvärnsartilleriets fredsorganisation under nästkommande budgetår

Kungl. Majus proposition nr 155.

genomföres i huvudsaklig överensstämmelse med det av överbefälhavaren med
skrivelsen den 11 maj 1940 avgivna förslaget. Under nästkommande budgetår
torde således böra nyuppsättas dels ett luftvärnsregemente i Stockholm, dels
ock beredskapsdivisioner i Stockholm, Göteborg, Malmö och Boden.

I vissa hänseenden synes mig emellertid en modifikation av förslaget vara
att förorda. Hedan vid framläggandet av förenämnda proposition framhöll
jag, att det icke syntes välbetänkt att för ledningen av luftvärnsartilleriet
inrätta en särskild inspektörsbeställning och en särskild luft värnsstab. De
skäl som lågo till grund för detta uttalande synas mig alltjämt bärande. Jag
finner sålunda alltjämt lämpligast, att luftvärnsartilleriets hithörande ärenden
handläggas inom artilleriinspektionen. Med hänsyn till vapnets utökade omfattning
anser jag mig dock böra föreslå, att inom artilleriinspektionen tillskapas
en särskild befattning i lönegraden Ob 2 med uppgift att biträda artilleriinspektören
i vad avser luftvärnsartilleriet. Inom inspektionen för luftvärnsärendenas
handläggning i övrigt erforderlig personal torde böra kommenderas
ur luftvärnsartilleriet. Yad beträffar förslaget att för handläggning inom
militärområdesstaberna av ärenden rörande det territoriella luftvärnet avse
ytterligare personal utöver vad som i propositionen nr 275 beräknades anser
jag mig icke heller nu kunna tillstyrka detsamma. Då även i övrigt vissa
jämkningar synas kunna vidtagas i fråga örn det för luftvärnsartilleriet beräknade
personalbehovet, har jag funnit mig nu böra förorda, att följande
ytterligare beställningar uppföras vid luftvärnsartilleriet, samtliga under
1941/42, nämligen 1 regementschef i lönegraden Ob 1, 22 kaptener, 22 löjtnanter,
1 regementskassör, 45 styckjunkare och 62 sergeanter, ävensom vid Karlsborgs
luftvärnsregemente 68 furirer, 75 konstaplar och 122 meniga, vid Östgöta
luftvärnsregemente 47 furirer, 52 konstaplar och 38 meniga samt vid Stockholms
luftvärnsregemente 83 furirer, 79 konstaplar och 196 meniga. Härjämte
torde i överensstämmelse med arméförvaltningens förslag för det nytillkommande
regementet böra beräknas 1 maskinist, lönegrad Ca 12, 1 förrådsvaktmästare,
Ca 7, och 1 eldare av 1. klassen, Ca 7. Till frågan örn nyuppförande
av viss för organisationens utökande erforderlig intendenturpersonal, ickeordinarie
personal och arvodespersonal återkommer jag i annat sammanhang.

Yad angår de nya förbandens förläggningsfrågor torde jag här få erinra,
att kostnaderna för de barackbyggnader m. m., som bleve erforderliga för
ordnande av den nytillkommande beredskapsdivisionen i Sundsvall, i propositionen
nr 275 förutsattes skola få tillsvidare utgå från vederbörligt förskottsanslag.
Vidare har 1940 års urtima riksdag i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition nr 60/1940 U, punkten 4, till inköp av fastighet för förläggning av
beredskapsdivisionen i Malmö anvisat ett anslag av 130,000 kronor. Frågan örn
övriga kostnader för förläggningarnas ordnande torde jag få återkomma till i
annat sammanhang. Förläggningarna för förbanden i Stockholm, Göteborg och
Boden torde emellertid kunna i stort sett anordnas på sätt överbefälhavaren
i sin skrivelse den 30 oktober 1940 angivit och torde sålunda icke komma
att draga några större kostnader. Däremot torde det bliva nödvändigt att
för de nytillkommande förbanden göra vissa nyanskaffningar av bland annat

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

kasern- och förplägnadsutredningar. I avvaktan å vidare utredning har jag
vid framläggandet av årets statsverksproposition förordat, att för ändamålet
å riksstaten för nästa budgetår uppföres ett särskilt, tillsvidare till 500,000
kronor beräknat belopp. Jag anhåller att senare få återkomma till denna
anslagsfråga.

Ingenjörtrupperna (ingenjörkårerna).

I fråga örn ingenjörtruppernas officerare har chefen för armén i sin
skrivelse den 3 februari 1941 för tillgodoseende av behovet av stabspersonal
samt för att möta vissa krigsorganisatoriska krav föreslagit en kaderökning
med 1 överstelöjtnant, 5 kaptener, 5 löjtnanter och 1 fänrik. För tillgodoseende
av nämnda behov och för att möjliggöra en såsom erforderlig ansedd
förstärkning av fredskadern för utbildningsarbetets bedrivande finner jag mig
böra biträda en ökning för nästa budgetår med 4 kaptener och 5 löjtnanter.
Den begärda fänriksbeställningen torde böra vara extra ordinarie. Likaså
anser jag en ökning av antalet underofficerare med begärda 2 fanjunkare
och 3 sergeanter motiverad. I fråga örn manskapet finner jag mig också
böra biträda arméchefens förslag till kaderökning, som innebär en ökning med
62 furirer, 50 korpraler samt 44 vicekorpraler och meniga.

Antalet ordinarie fänriksbeställningar torde i överensstämmelse med arméförvaltningens
i dess septemberskrivelse framställt förslag böra bestämmas
till 12, innebärande en minskning i förhållande till innevarande budgetår
med 2.

I sistnämnda skrivelse har arméförvaltningen i fråga örn den civilmilitära
personalen framhållit, att ingenjörkårerna, signalregementet och intendenturkompanierna
vore de enda truppförband, som saknade beställningar för
förrådsvaktmästare för intendenturmaterielen. Då enligt arméförvaltningens
förmenande behovet av särskild förrådsvaktmästare för intendenturmateriel
med samma styrka gjorde sig gällande vid dessa som vid flertalet andra
truppförband, har ämbetsverket hemställt, att vid en var av Svea, Göta och
Bodens ingenjörkårer för nästkommande budgetår uppföres 1 beställning
för förrådsvaktmästare i lönegrad Ca 7.

Detta arméförvaltningens förslag liksom ett av chefen för armén i februariskrivelsen
framställt förslag örn inrättande av 2 för mobiliseringscentralerna
i Östersund och Karlstad avsedda ingenj örförrådsförvaltarbeställningar i lönegraden
Ca 18 finner jag mig böra biträda.

Signalregementet.

Beträffande signalregementets personal har för nästkommande budgetår
framlagts förslag örn kaderförstärkning i flera olika hänseenden.

Till en början har chefen för armén i £in skrivelse den 3 februari 1941
föreslagit en utökning av personalkadern med 1 överstelöjtnant eller major.,
3 kaptener, 2 löjtnanter, 2 fanjunkare och 2 sergeanter, erforderliga dels för
utbildningsarbetets planenliga bedrivande dels för möjliggörande av en delvis
ändrad etappdepåorganisation. Vidare har i samma skrivelse antalet manskaps -

40 Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

beställningar föreslagits utökat med 34 furirer, 23 korpraler samt 25 vicekorpraler
och meniga.

Ifrågavarande förslag finner jag mig såtillvida böra biträda, att jag förordar
inrättande av nya beställningar för 1 överstelöjtnant, 3 kaptener, 2 löjtnanter,
1 fanjunkare och 2 sergeanter ävensom samtliga, i förslaget angivna manskapsbeställningar.

I sin skrivelse den 25 september 1940 har vidare arméförvaltningen framlagt
förslag örn vissa ändrade grunder för personalrekryteringen vid signalregementet
och i anslutning därtill anfört följande:

Enligt anmärkning 1 under staten för regementet skall, därest beställning
såsom kapten eller löjtnant besattes med annan officer än sådan, som i samband
med regementets uppsättning dit överflyttats från den gemensamma
staten för officerare och underofficerare med vederlikar med flera vid fortifikationen,
vederbörande äga uppbära arvode, motsvarande lönen i vederbörlig
beställning.

Enligt inom arméstaben väckt förslag borde vid signalregementet i fortsättningen
tillämpas samma rekryteringssystem som i allmänhet vid övriga
truppförband, varför samtliga kompaniofficerare borde erhålla fullmakt vid
regementet och anmärkning 1 under staten utgå. Därvid borde å regementets
stat tillkomma två beställningar för ordinarie fänrikar varjämte för regementet
borde avses en extra ordinarie fänriksbeställning.

Mot vad arméförvaltningen sålunda föreslagit synes intet vara att erinra.

Icke heller har jag något att erinra mot ett av arméförvaltningen väckt
förslag att, i likhet med vad som föreslagits i fråga örn ingenjörkårerna och
intendenturkompanierna, inrätta 1 ny beställning för förrådsvaktmästare,
avsedd för vården av intendenturmateriel.

I förevarande sammanhang får jag anmäla frågan örn viss utökning av
signalregementets kader för tillgodoseende av personalbehovet för försvårsväsendets
radioanstalt.

I årets statsverksproposition (fjärde huvudtiteln, punkten 147) har jag vid
beräknandet av medelsbehovet för försvarsväsendets radioanstalt biträtt ett
av överbefälhavaren i skrivelse den 7 september 1940 framlagt förslag örn
utbyggnad under budgetåret 1941/42 av anstalten. Därvid lämnades en kortfattad
redogörelse för det personalbehov, som efter genomförd omorganisation
angivits såsom erforderligt för anstalten. Jag förklarade mig icke hava någon
erinran att framställa mot det sålunda framlagda förslaget. I anslutning därtill
framhöll jag, att för tillgodoseende av detta personalbehov föreslagits vissa
kaderökningar vid armén och marinen, men att frågan örn den ökning av
arméns och marinens personalstater, som bleve ofrånkomlig för tillgodoseendet
av anstaltens personalbehov genom kommendering till anstalten, borde upptagas
till behandling senare i samband med övriga kaderökningsförslag.

I sin förenämnda skrivelse ha/ överbefälhavaren angivit den erforderliga
statökningen för budgetåret 1941/42 till, såvitt angår armén, 2 kaptener eller
löjtnanter, 2 fanjunkare eller sergeanter, 13 furirer, 13 korpraler och 11 meniga
ävensom 1 radiohantverkare. Samtliga beställningar borde uppföras å staten
för signalregementet. Den sålunda begärda kaderökningen anser jag mig,

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

utom såvitt avser radiohantverkaren, böra biträda. Antalet officersbeställningar
torde därvid böra bestämmas till 1 kapten och 1 löjtnant samt antalet
underofficersbeställningar till 1 fanjunkare och 1 sergeant.

Emellertid vill jag erinra örn att överbefälhavaren i skrivelse den 23 januari
1941 framlagt förslag till en ytterligare omorganisation av radioanstalten.
Detta förslag har hitintills icke varit föremål för prövning. Ett bifall till
förslaget lärer komma att nödvändiggöra en ytterligare utökning framdeles
av arméns och marinens personalstater. För nästa budgetår torde dock någon
ökning av signalregementets personal utöver vad som nu föreslagits icke
bliva av nöden, även örn det nämnda organisationsförslaget bringas till genomförande.

Den sammanlagda av mig i det föregående förordade utökningen av signalregementets
personal utgör 1 major, 4 kaptener, 3 löjtnanter, 2 ordinarie
fänrikar, 2 fanjunkare, 3 sergeanter, 47 furirer, 36 korpraler samt 36 vicekorpraler
och meniga ävensom 1 förrådsvaktmästare.

Trängen (trängkårerna).

Officerare och underofficerare. I fråga örn trängen har arméförvaltningen
i sin septemberskrivelse framhållit, att enligt den i det föregående
omförmälda planen för arméns utökning under det tredje övergångsskedet
trängen under budgetåret 1941/42 borde tillföras beställningar för 1 kapten
och 1 löjtnant.

Vidare har arméförvaltningen föreslagit inrättandet av 2 nya majorsbeställningar.
Till stöd för detta förslag har anförts bland annat följande:

Sedan utökningen av trängtruppernas befälsstater enligt av 1940 års lagtima
riksdag fattat beslut blivit genomförd, komme antalet regementsofficerare
vid trängen —- förutom inspektören — att utgöras av 4 kårchefer (Oa 6), 2
överstelöjtnanter (Oa 5) samt 7 majorer (Oa 4). Av de nio regementsofficerarna
vore en överstelöjtnant eller major avsedd som stabschef vid tränginspektionen
och en major som byråchef vid sjukvårdsstyrelsens materielbyrå.
Fredsplaceringen vid kårerna komme därigenom att bliva vid varje
kår en kårchef samt därutöver vid tre trängkårer två och vid en trängkår en
regementsofficer.

Vid den trängkår, där förutom kårchefen endast en regementsofficer kunde
disponeras, måste denne placeras såsom mobiliseringsofficer. Någon regementsofficer
som kårchefens biträde vid utbildningsarbetet kunde alltså icke
påräknas. Härigenom komme utbildningsarbetet vid denna trängkår att bliva
förenat med stora olägenheter. — Den trängofficersskola, som i enlighet med
1936 års försvarsbeslut skall organiseras vid trängen, började försöksvis
hösten 1939, men måste på grund av rådande förhållanden avbrytas redan i
december samma år. Nämnda skola, vilken så snart förhållandena det medgåve
åter borde taga sin början, vore avsedd att pågå under tiden 1 oktober—
1 april och 20 juli—20 augusti. Härav framginge, att den regementsofficer,
som placerats såsom chef för skolan, bleve urståndsatt att under större delen
av året omhänderhava utbildningsarbetet vid sin kår. För att icke rubba organisationen
vid kårerna och därmed menligt inverka på utbildningsarbetet
syntes det därför erforderligt att kunna förfoga över en särskild regementsofficer,
avsedd som chef för trängofficersskolan.

Kungl. Majus proposition nr 155.

Även krigsorganisatoriska skäl talade för en utökning av antalet regementsofficerare
vid trängen.

Arméförvaltningen Ilar vidare föreslagit en ökning av antalet ordinarie
fänriksbeställningar med 3.

I skrivelsen den 3 februari 1941 har chefen för armén på anförda skäl hemställt
örn inrättande av nya beställningar för ytterligare 4 kaptener, 5 löjtnanter,
1 fänrik, 4 fanjunkare och 6 sergeanter, vilka angivits erforderliga såväl
ur utbildningssynpunkt som för tillgodoseende av vissa krigsorganisatoriska
krav.

För egen del finner jag vad som i olika hänseenden anförts till stöd för
de begärda kaderökningarna motivera uppförande av de 2 föreslagna majorsbeställningarna
ävensom därutöver beställningar för tillhopa 4 kaptener, 5 löjtnanter,
3 ordinarie fänrikar, 3 fanjunkare och 6 sergeanter.

Yad slutligen angår manskapet torde i överensstämmelse med arméchefens
förslag, däri inräknat vissa planenligt tillkommande furirsbeställningar,
inrättas nya beställningar för 32 furirer, 20 korpraler samt 40 vicekorpraler
och meniga. Den närmare fördelningen av manskapsbeställningarna
framgår av personalförteckningen.

Fälttygkåren. Fortifikationskåren.

Här må till en början framhållas, att arméförvaltningen i sin skrivelse
den 25 september 1940 angående lantförsvarets medelsbehov för nästa
budgetår erinrat örn att vissa spörsmål rörande organisationen av ämbetsverkets
tyg- och intendenturdepartement samt fortifikationsstyrelse m. m.
vore föremål för utredningar, vilkas resultat syntes komma att påverka
medelsbehovet under bland annat arméns avlöningsanslag. Arméförvaltningen
upptog därför i sin nyssnämnda skrivelse beträffande fälttygkåren,
fortifikationskåren och intendenturkåren endast sådana frågor till behandling,
som icke ägde samband med berörda utredningar.

I skrivelse den 18 februari 1941 har arméförvaltningen framlagt resultatet
av ifrågavarande utredningar och i anslutning därtill hemställt örn uppförande
i arméns personalförteckningar av ett flertal nya beställningar.

Framställningen innefattar dels ett förslag om inrättande av en särskild
arméingenjörkår, vilken i sig skulle upptaga de nu å fälttygkårens stat uppförda
tygingenjörsbeställningarna, dels vissa omorganisationsförslag i fråga
örn arméförvaltningens tyg- och intendenturdepartement, dels ock vissa kaderökningsförslag
för fälttygkåren, fortifikationskåren och intendenturkåren som
antingen sammanhänga med den ifrågasatta ändrade organisationen av departementen
eller därutöver befunnits erforderliga. I de delar, som beröra
inrättandet av en arméingenjörkår och en omorganisation av förenämnda
departement har jag upptagit framställningen till behandling vid framläggandet
av medelsäskandena för arméförvaltningens avlöningsanslag, därvid
jag förklarat mig icke vara beredd att nu tillstyrka organiserandet av den
föreslagna arméingenjörkåren och ej heller ansett mig böra biträda förslaget
örn en omorganisation av tyg- och intendenturdepartementen. I förevarande

Kungl. Majus proposition nr 155.

sammanhang torde därför böra upptagas till behandling allenast de förslag till
kaderökningar vid fälttygkåren och fortifikationskåren, som icke direkt sammanhänga
med de nämnda förslagen.

I fråga örn fälttygkåren har arméförvaltningen till en början föreslagit, att
kårens officersbeställningar borde ökas med 4 kaptener, vilka särskilt
med hänsyn till den väsentligt ökade tygmaterielstocken vore erforderliga
såsom förstärkning av tygdepartementets militära personal. Vidare har tygtjänstens
alltmer ökade omfattning ansetts nödvändiggöra, att tygofficerare
funnes organisatoriskt knutna till de högre staberna för att leda och samordna
tygtjänstens olika grenar m. m. I sådant avseende har föreslagits en
utökning av fälttygkåren med 5 beställningar för majorer eller kaptener och
med 1 kaptensbeställning. Härjämte har framhållits, att tygmästarna nu
åvilande tjänsteuppgifter och ansvar syntes motivera, att för samtliga tre tygmästare
avsåges regementsofficersbeställningar. För möjliggörande av detta
önskemål borde 2 kaptensbeställningar utbytas mot regementsofficersbeställningar.
För att undvika att beställningshavare i kaptensgraden vid befordran
omedelbart måste förflyttas hemställdes slutligen, att 2 kaptensbeställningar
måtte utbytas mot beställningar för majorer eller kaptener.

För egen del finner jag det stå klart, att den på senare tid verkställda och
alltjämt pågående utökningen av tygmaterielen ställer ökade krav på personaltillgången
inom fälttygkåren. Att redan för nästa budgetår vidtaga en
så väsentlig utökning som den av arméförvaltningen föreslagna torde emellertid
icke minst ur rekryteringssynpunkt knappast böra ifrågakomma. Jag vill
emellertid tillstyrka, att kåren under det kommande budgetåret tillföres 2
majors- och 3 kaptensbeställningar.

I anledning av arméförvaltningens förslag torde vidare å personalförteckningen
för fälttygkåren böra uppföras följande nya beställningar för civilmilitär
personal, nämligen 2 tygförvaltare av 2. klassen och 2 tygverkmästare
av 2. klassen, avsedda för beredskapsdivisionerna i Sundsvall och
Malmö, 2 tyghantverkare av 1. klassen och 5 av 2. klassen, avsedda för tyganstalterna
vid Göta och Wendes artilleriregementen, Östgöta luftvärnsregemente
samt nyssnämnda beredskapsdivisioner, ävensom 1 fortmaskinist, avsedd
för Bodens fästning.

I fråga om fortifikationskåren har arméförvaltningen till en början hemställt
om uppförande av 12 nya officersbeställningar, därav 1 i lönegraden
Oa 6 eller Oa 5, 1 i Oa 5, 1 i Oa 4, 3 i Oa 4 eller Oa 3, 3 i Oa 3 och
3 i Oa 3 eller Oa 2. Av dessa avses en regementsofficersbeställning och en
kaptensbeställning för Älvsborgs fästning, den förre såsom fortifikationsbefälhavare,
två kompaniofficersbeställningar för tjänstgöring i fortifikationsstyrelsen
och en kompaniofficersbeställning för tjänstgöring å marinförvaltningens
fortifikationsavdelning. Härjämte har arméförvaltningen föreslagit
nya beställningar för 1 regementsofficer och 6 kompaniofficerare, avsedda att
täcka fredsbeliovet av personal i en särskild befästningsstabsorganisation,
vars huvudsakliga uppgift skulle vara att planlägga och leda större befäst -

44 Kungl. Majus proposition nr 155.

ningsarbeten och att förbereda den omfattande reparationstjänsten bakom
fronten.

Det av arméförvaltningen väckta förslaget örn inrättande av befästningsstaber
och därmed sammanhängande personalökningar är jag icke beredd att
på grundval av den föreliggande utredningen biträda. I övrigt finner jag
mig för tillgodoseende av de av arméförvaltningen angivna ändamålen böra
såtillvida tillstyrka arméförvaltningens kaderökningsförslag att jag förordar
uppförande av nya beställningar för 1 major, 2 kaptener och 1 kapten eller löjtnant.

Vidare finner jag mig böra biträda av arméförvaltningen framlagt förslag
örn att utbyta en arvodesbefattning för en expeditionsunderofficer vid militärbefälet
på Gotland mot en fanjunkarbeställning på stat.

Å den för innevarande budgetår för fortifikationskåren fastställda staten
har i anmärkning föreskrivits, att en av de fyra fortifikationskassörsbeställningarna,
avsedd för en nu såsom redogörare vid fortifikationskårens kassaförvaltning
placerad kassör, vid nuvarande innehavarens avgång skall indragas.
Då ifrågavarande befattningshavare avgår före utgången av innevarande
budgetår och jag icke anser mig böra biträda en av arméförvaltningen
gjord hemställan, att beställningen i fortsättningen bibehålies, torde antalet
fortifikationskassörer å personalförteckningen böra minskas till 3.

I övrigt ifrågasätter jag för nästa budgetår icke någon ändring beträffande
fortifikationskårens personal.

Intendenturkåren.

Officerare. I sin skrivelse den 25 september 1940 med medelsäskanden för
nästkommande budgetår har arméförvaltningen för tillgodoseende av behovet
av intendenturpersonal vid vissa av de till uppsättning föreslagna förbanden av
luftvärnet -— luftvärnsregementet i Stockholm och beredskapsdivisionerna i
Malmö och Sundsvall — begärt 3 kaptensbeställningar. Vidare har ämbetsverket
föreslagit ett utbytande av den på krigsskolans stat uppförda, för pensionerad
officer avsedda arvodesbefattningen såsom intendent mot en kaptensbeställning
på intendenturkårens stat.

Chefen för armén har i sin förutnämnda skrivelse den 3 februari 1941 på
anförda skäl hemställt örn nyinrättande av följande beställningar, nämligen
dels för 1 överstelöjtnant, dels för tillhopa 5 kaptener, därav 1 avsåges för
det till nyinrättande ifrågasatta kårartilleriförbandet.

Sedermera har arméförvaltningen i sin förutberörda skrivelse den 18
februari 1941 hemställt örn en utökning med — utom viss i samband med omorganisation
inom intendenturdepartementet föreslagen personal — ytterligare
1 major och 1 kapten såsom personalreserv.

För egen del finner jag uppenbart, att den utvidgning av arméns organisation,
som i olika hänseenden vidtagits eller föreslagits, kommer att ställa ökade
krav på intendenturkårens personalkader. Att emellertid redan för nästa budgetår
vidtaga en så väsentlig utökning som den sålunda i olika avseenden av myndigheterna
föreslagna, finner jag mig särskilt med hänsyn till rekryteringsför -

Kungl. Majus proposition nr 155.

hållandena icke kunna tillstyrka. Jag föreslår emellertid, att intendenturkåren
under nästkommande budgetår tillföres tillhopa 6 nya kaptensbeställningar.

Underofficerare. Såväl arméförvaltningen som chefen för armén hava
i sina förenämnda skrivelser hemställt örn utökning under nästa budgetår
jämväl av antalet underofficersbeställningar vid intendenturkåren. I sådant
hänseende har föreslagits beställningar för tillhopa 6 förvaltare, därav 3 för
nytillkommande luftvärnsförband och 1 för det ifrågasatta kårartilleriförbandet,
ävensom för 2 fanjunkare och 1 sergeant. Av den föreslagna kaderökningen
är jag beredd biträda inrättande av 4 förvaltarbeställningar, 1
fanjunkarbeställning och 1 sergeantbeställning.

Härjämte finner jag mig i överensstämmelse med framlagda förslag böra
i fråga örn manskapet förorda inrättande av 6 nya furirsbeställningar samt i
fråga om den civilmilitära personalen beställningar för 3 förrådsvaktmästare
i lönegraden Ca 7, avsedda för intendenturkompaniernas förråd.

Fältläkarkåren.

Arméförvaltningen har i sin skrivelse den 25 september 1940 hemställt
örn inrättande av nya beställningar för 1 regementsläkare och 7 bataljonsläkare.
Av dessa avses regementsläkaren för det till inrättande föreslagna
luftvärnsregementet i Stockholm och 2 bataljonsläkare för beredskapsdivisionerna
i Sundsvall och Malmö. Av de övriga 5 bataljonsläkarbeställningarna
föreslås 1 för Värmlands regemente, 1 för tillgodoseendet av läkarbehovet vid
Gotlands trupper samt 1 för vart och ett av Svea, Wendes och Norrlands artilleriregementen.

Till stöd för förslaget att inrätta en bataljonsläkarbeställning vid Värmlands
regemente har framhållits följande:

Vid Värmlands regemente skulle enligt 1936 års försvarsbeslut på grund
av regementets minskning till »ungefär en bataljons storlek» av läkarpersonal
finnas allenast en bataljonsläkare. Genom beslut av 1940 års lagtima riksdag
ändrades detta däidiän att i stället för en bataljonsläkare en regementsläkare
avsågs för regementet. Såsom motiv härför anfördes, att regementet
efter genomförd organisation bestode av regementsstab m. m. av samma omfattning
som vid normalregemente samt 6 kompanier, varjämte infanteriets
officersaspirantskola avsåges skola förläggas till regementet.

Då efter nämnda skolas numera beslutade förläggning till regementet, detsammas
personalstyrka under större delen av året icke syntes komma att
nämnvärt understiga ett vanligt infanteriregementes, ansåge arméförvaltningen
att för läkarvårdens bestridande vid regementet borde, i likhet med
vad fallet är vid övriga infanteriregementen på fastlandet, finnas såväl en
regementsläkare som en bataljonsläkare.

I fråga om läkarbehovet vid de till Gotland förlagda truppförbanden har
anförts bland annat följande:

För de till Gotland förlagda truppförbanden finnas i nuvarande stat för
fältläkarkåren uppförda allenast en beställning för regementsläkare och en
för bataljonsläkare, båda placerade vid militärbefälet på Gotland.

Genom 1936 års försvarsordning utökades Gotlands infanterikår till regemente
av samma storlek som flertalet övriga infanteriregementen, vad be -

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

träffar antalet fast anställt manskap till och med något större. Samtidigt
ökades jämväl staten för Gotlands artillerikår.

För bestridande av hälso- och sjukvården vid dessa truppförband hade
sedan 1928 funnits i vederbörlig stat upptagna en regementsläkare och en
bataljonsläkare mot tidigare en stabsläkare och två bataljonsläkare. Den ena
bataljonsläkarbeställningen indrogs emellertid genom 1925 års försvarsordning
samtidigt som Gotlands infanteriregemente reducerades till en infanterikår.
När kåren genom 1936 års försvarsordning sedermera åter blev regemente
med en avsevärt utökad organisation, medförde detta icke någon ökning
av antalet truppförbandsläkare. Jämlikt instruktionen för fältläkarkåren
skall regementsläkaren i tillämpliga delar fullgöra de åligganden, som enligt
samma instruktion åligga fältläkare vid arméfördelning.

Av det anförda framgår, att de arbetsuppgifter, som åvila de för Gotlands
trupper avsedda läkarna äro avsevärt mera omfattande, än vad som är förhållandet
för läkarna vid ett vanligt infanteriregemente. Erfarenheten har
också visat, att det nuvarande antalet läkare är för litet för de föreliggande
arbetsuppgifterna. Tillkomsten av ytterligare en läkare för truppförbanden på
Gotland synes sålunda ofrånkomlig. I fråga örn läkarnas placering synas
läkarna lämpligen böra anknytas till truppförbanden.

Arméförvaltningen har under åberopande av vad sålunda och i övrigt anförts
hemställt, att i staten för fältläkarkåren måtte, med uteslutande av de
nuvarande båda läkarbeställningarna vid militärbefälet på Gotland, upptagas
en regements- och en bataljonsläkarbeställning vid Gotlands infanteriregemente
och en bataljonsläkarbeställning vid Gotlands artillerikår, med skyldighet
för regementsläkaren att jämväl tjänstgöra såsom stabsläkare vid militärbefälet
på Gotland.

Yad slutligen angår de till inrättande föreslagna bataljonsläkarbeställningarna
vid förenämnda artilleriregementen har arméförvaltningen framhållit,
att enligt 1936 års försvarsbeslut ifrågavarande bataljonsläkarbeställningar
skulle indragas men att vid Svea artilleriregemente indragningen i avvaktan
å den nuvarande bataljonsläkarens avgång ur tjänst ännu icke kommit
att genomföras. Arméförvaltningen har vidare anfört, att ämbetsverket redan
vid framläggandet av medelsbehovet för innevarande budgetår föreslagit ett
bibehållande av bataljonsläkarbeställningen vid Svea artilleriregemente och
uppförande ånyo av sådana beställningar vid Wendes artilleriregemente och
Norrlands artilleriregemente. Enahanda förslag hade framställts av överbefälhavaren
i skrivelsen den 11 maj 1940 rörande förstärkning av arméns
krigsorganisation, men frågan hade i propositionen nr 275 till 1940 års lagtima
riksdag ställts på framtiden. Arméförvaltningen ansåge för sin del att,
sedan numera såsom följd av den s. k. kategoriklyvningens upphävande
antalet värnpliktiga komme att avsevärt ökas, det för läkarvårdens behöriga
upprätthållande vore oundgängligen nödvändigt att vid ett vart av Svea artilleriregemente,
Wendes artilleriregemente och Norrlands artilleriregemente
förutom en regementsläkare funnes en bataljonsläkare.

För egen del får jag till en början föreslå inrättande av nya tjänster vid
fältläkarkåren för 1 regementsläkare, avsedd för det nya luftvärnsregementet
i Stockholm, samt 2 bataljonsläkare, avsedda för beredskapsdivisionerna i
Sundsvall och Malmö. Vidare finner jag mig på de av arméförvaltningen an -

Kungl. Maj-.ts proposition nr loa.

förda skälen böra föreslå inrättande av ytterligare 2 batalj onsläkartjänster,
avsedda den ena för Värmlands regemente och den andra för Gotlands
trupper. Det av arméförvaltningen framlagda förslaget i fråga örn ändrad
placering av de vid sistnämnda trupper tjänstgörande läkarna har icke givit
mig anledning till erinran. Härav betingad ändring i instruktionen för fältläkarkåren
torde senare böra vidtagas av Kungl. Majit.

Det av arméförvaltningen framlagda förslaget till utökning av fältläkarkåren
med de för Svea, Wendes och Norrlands artilleriregementen avsedda
bataljonsläkarbeställningarna finner jag mig däremot icke kunna biträda.

Fältveterinärkåren.

Ett av arméförvaltningen i dess septemberskrivelse framlagt förslag till
bibehållande av den bataljonsveterinärbeställning vid Svea ingenjörkår, som
jämlikt 1936 års försvarsbeslut avses att indragas vid nuvarande innehavarens
avgång, och till i samband därmed ifrågasatta åtgärder med avseende å handhavandet
av veterinärtjänsten vid vissa truppförband och formationer i Stockholm
anser jag mig icke, i varje fall för närvarande, kunna biträda. I övrigt
har ändring beträffande fältveterinärkåren icke ifrågasatts.

Undervisningsverken.

I skrivelse den 21 februari 1941 har chefen för arméstaben framlagt förslag
till viss ändrad organisation vid krigsskolan med avseende å de vid
skolan placerade officerarnas tjänstgöringsskyldighet såsom adjutanter eller
lärare. Nämnda förslag, vilket icke innebär någon ändring i antalet beställningar
vid skolan, finner jag mig böra tillstyrka. Till frågan örn med organisationsförändringen
sammanhängande förändringar i de till beställningshavarna
utgående lärararvodena återkommer jag senare.

I övrigt ifrågasättes icke någon förändring beträffande undervisningsverkens
ordinarie personal.

Polispersonalen i Boden och Karlsborg. Sjukvårdsväsendet.

I fråga örn dessa personalgrupper ifrågasättes för nästkommande budgetår
ingen förändring.

Arméns hundväsende.

Vid anmälan i statsverkspropositionen till årets riksdag (fjärde huvudtiteln,
punkten 43) av medelsbehovet under reservationsanslaget till arméns
hundväsende förordade jag, att anslaget måtte i förhållande till innevarande
budgetår uppräknas med 15,000 till 25,000 kronor för möjliggörande av en
såsom erforderlig ansedd utvidgning av arméhundväsendet. Samtidigt framhöll
jag, att jag för det dåvarande icke vore beredd att taga ställning till ett
av arméförvaltningen i dess septemberskrivelse framlagt förslag till en av
utvidgningen betingad ändrad organisation av hundväsendet med därav betingad
ökning av personalbehovet, utan borde frågan därom upptagas i samband
med blivande medelsäskanden under arméns avlöningsanslag.

Genom beslut den 30 juni 1937 förordnade Kungl. Majit, att arméns hundväsende
från och med den 1 juli samma år skulle vara omedelbart underställt

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

inspektören för trängen och att arméhundgården skulle ingå såsom en särskild
underavdelning av Norrlands trängkår. I arméorder den 7 augusti 1937, nr
588 (se T. L. B nr 99/1937), bestämdes, att arméhundväsendet skulle stå
under ledning av en chef, tillika chef för arméns hundgård. Vid arméhundgården
skulle tjänstgöra en tillsyningsman och dressör ävensom erforderligt
antal värnpliktiga som hundskötare. Härjämte bestämdes, att vid vissa truppförband
skulle finnas anordnade truppförbandshundgårdar, underställda vederbörande
truppförbandschef och i övrigt omhänderhavda av för ändamålet vid
regementet särskilt avdelad personal.

För tillgodoseende av personalbehovet inom arméns hundväsende finnas
å staten för Norrlands trängkår upptagna befattningar dels för en chef, pensionerad
officer med arvode å 3,180 kronor, dels för en tillsyningsman vid
arméns hundgård, pensionerad underofficer med arvode å 2,130 kronor, dels
ock för en vaktmästare vid hundgården i lönegrad MEo 5.

I skrivelse den 16 september 1940 har chefen för armén framlagt förslag
till omorganisation av hundväsendet. Förslaget innebär i huvudsak, att
organisationen borde frigöras från inspektören för trängen och ställas direkt
under chefen för arméstaben och att arméhundväsendet borde i förvaltningshänseende
i allt vad som rörde hundtjänsten göras självständigt, under det att
förplägnaden och sjukvården borde omhänderhavas av närmaste truppförband
— Västernorrlands regemente. Vidare föreslås att regementsintendenten
vid sistnämnda regemente skall tills vidare fungera såsom redogörare och
härför uppbära särskilt arvode å 300 kronor. Såsom chef för arméhundväsendet
borde alltjämt avses en pensionerad officer med ett arvode å 3,180 kronor.
Därjämte borde arméhundgården stå under befäl av en officer på aktiv stat,
förslagsvis en kapten med arvode motsvarande lönen i lönegraden Oa 3. Såsom
tillsyningsman vid hundgården borde avses en pensionerad underofficer
med arvode å 2,130 kronor, varjämte för utbildning av hundarna borde anställas
dressörer, en förste i lönegraden Ca 9 och fyra andre i lönegraden Ca 7.
Slutligen borde till arméhundväsendets expedition knytas ett kontorsbiträde
i lönegraden MEo 4.

I sin skrivelse den 25 september 1940 har arméförvaltningen framlagt ett
förslag till arméhundväsendets omorganisation, som i allt väsentligt överensstämmer
med chefens för armén förslag. Ämbetsverket har emellertid ansett
sig böra förorda att dressörtjänsterna tills vidare uppföras såsom extra ordinarie
tjänstemän med lön i lönegraderna MEo 9 respektive MEo 7. Arméförvaltningen
har i anslutning därtill föreslagit, att den till arméhundväsendet
knutna personalen uppföres å en särskild stat.

Försvarsväsendets lönenämnd har i vad avser löneställningen anslutit sig
till det av arméförvaltningen framlagda förslaget.

Sedermera har chefen för armén i skrivelse den 25 januari 1941 framhållit,
att arméhundgården på grund av nödvändig utvidgning under den förstärkta beredskapen
måst överflyttas till Västernorrlands regementes läger vid Övergård
och i samband därmed i fråga örn utrustning, utspisning, sjuk- och veterinärvård
underställts depåchefen vid nämnda regemente men i övriga avseenden chefen

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

för arméstaben direkt. Vid denna omorganisation hade det visat sig, att vissa
olägenheter vore förbundna med den av arméchefen tidigare föreslagna självständiga
ställningen i förvaltningshänseende. Hundväsendets till Västernorrlands
regemente förlagda delar borde därför i allt vad som icke sammanhängde
med personalens utbildning samt hundarnas uppfödning, vård, dressyr och användning
underställas chefen för nämnda regemente. I övrigt borde den ändringen
vidtagas i tidigare framlagt förslag, att hundväsendet direkt underställdes
chefen för armén. Vidare hade erfarenheter i fråga örn utbildning av
militära elever givit vid handen, att vissa av dressörerna borde utgöras av
militär personal på aktiv stat. I stället för de tidigare föreslagna fem dressörbefattningarna
borde därför uppföras en beställning för sergeant och två beställningar
för furirer ävensom två befattningar såsom vaktmästare i lönegraden
MEo 5. Slutligen borde för det betydande arbetet på hundväsendets expedition
med registrering och rullföring av stamhundar och med korrespondens
med hundägare en särskild arvodesbefattning för en expeditionsunderofficer
tillkomma.

Över sistnämnda framställning hava arméförvaltningens intendentur- och
civila departement avgivit utlåtanden. Intendenturdepartementet har därvid
funnit sig i princip icke hava något att erinra mot den föreslagna omorganisationen
och samtidigt ingivit förslag till reglerande föreskrifter för organisationen.
Civila departementet har i fråga örn personalbehovet och personalens
löneställning biträtt det av arméchefen framlagda reviderade förslaget, dock
att vid bifall till den nya expeditionsunderofficerstjänsten det syntes tillräckligt
att bereda det föreslagna kvinnliga biträdet lön i lönegraden MEo 2.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att jag redan vid framläggandet av
statsverkspropositionen till innevarande års riksdag förklarade mig i princip
icke hava något att erinra mot en föreslagen utvidgning av arméhundväsendet.
Hen ändrade organisation som härutinnan lärer bliva nödvändig att genomföra
kommer uppenbarligen att medföra krav på viss utökning av den för hundväsendet
avsedda personalen. Förslaget till ändrad organisation, sådant detsamma
slutligen utformats i chefens för armén skrivelse den 25 januari 1941,
synes mig i allt väsentligt kunna läggas till grund för ett blivande beslut i
frågan. För tillgodoseende av organisationens personalbehov torde därför
böra för nästa budgetår å vederbörliga personalförteckningar uppföras de beställningar
eller befattningar, om vilka chefen för armén hemställt. Det kvinnliga
biträdet på arméhundväsendets expedition torde därvid i enlighet med
arméförvaltningens förslag upptagas i lönegraden MEo 2.

Erforderliga bestämmelser rörande den nya organisationen torde, därest
riksdagen icke har något att erinra mot utvidgningsförslaget, sedermera böra
utfärdas av Kungl. Majit.

Till löner enligt löneplan för den av mig föreslagna ordinarie personalen
torde böra beräknas ett anslagsbelopp av 38,000,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 155.

495 41 4

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

Från förevarande anslagspost komma dessutom att bestridas vissa andra
till den ordinarie personalen utgående förmåner, såsom kallortstillägg, felräkningspenningar,
hyres- och ortstillägg, lönefyllnad åt musikdirektörer samt
gottgörelse för tjänstehästar ävensom för vikariatsersättningar och begravningshjälp
m. m. Kostnaderna för samtliga dessa förmåner kunna uppskattas
till 800,000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslagsposten till avlöningar till
ordinarie tjänstemän blir i enlighet härmed (38,000,000 + 800,000 =) 38,800,000
kronor.

Av vad jag här ovan vid behandlingen av förevarande anslagspost anfört
framgår, att avsevärda utökningar av arméns kadrer av officerare och underofficerare
på aktiv stat av mig förordats till genomförande under det kommande
budgetåret. Det torde vara att förvänta att ett fyllande av personalkadrerna
bliver möjligt endast genom att tillgripa i huvudsak samma utvägar
i fråga örn rekryteringen, som tillämpats vid genomförande av den i propositionen
nr 275 till 1940 års lagtima riksdag föreslagna och av riksdagen beslutade
kaderökningen. För dessa åtgärder har lämnats en sammanfattande
redogörelse i förenämnda proposition.

I samband med genomförandet av den år 1940 beslutade kaderökningen
uppkommo vissa spörsmål, berörande såväl armén som marinen och flygvapnet,
rörande löneställningen för den personal, som vid kadrernas fyllande
avsågs att överflyttas till beställning på aktiv stat. I proposition den 3 januari
1941, nr 33, underställdes ärendet riksdagens prövning, därvid Kungl. Majit
begärde riksdagens bemyndigande att i enlighet med vissa i propositionen
angivna grunder utfärda bestämmelser örn placering i löneklass och beräknande
av tid för uppflyttning i högre löneklass för personal, som i anslutning
till 1940 års lagtima riksdags beslut örn befälskadrernas utökning överförts
från övergångsstat, reservstat och reserv till officers- och underofficersbeställningar
på aktiv stat vid försvarsväsendet. Förslaget innebär, att generella bestämmelser
skola kunna av Kungl. Majit utfärdas syftande till att sålunda överflyttad
beställningshavare — där han icke erhållit lägsta tjänsteställningen
bland lönegraden tillhörande beställningshavare vid samma förband, personalkår
etc. — i fråga örn löneklass och beräknande av tid för uppflyttning i
högre löneklass likställes med närmast efter honom i tjänsteställning stående,
förut aktiv stat tillhörande beställningshavare inom lönegraden.

Enahanda bemyndigande torde böra utverkas i fråga örn den personal vid
de tre försvarsgrenarna, som kan komma att överflyttas till aktiv stat i samband
med tillsättandet av de under budgetåret 1941/42 nytillkommande officers-
och underofficersbeställningarna.

Därest behov därav visar sig förefinnas, torde Kungl. Majit böra äga enligt
samma grunder bestämma löneklassplacering för flaggkorpraler, vilka avlönas
enligt manskapsavlöningsreglementet och under enahanda förhållanden som
officerare och underofficerare överföras till beställningar på aktiv stat.

Kungl. May.ts proposition nr 155.

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattning.

I sin skrivelse den 25 september 1940 rörande lantförsvarets medelsbehov
för nästkommande budgetår har arméförvaltningen gjort framställning örn
inrättande av åtskilliga nya arvodesbefattningar för pensionerad personal.

I sådant hänseende har arméförvaltningen beträffande arméstaben till en
början föreslagit nya befattningar för två pensionerade officerare, avsedda den
ene som expeditionsofficer vid stabens expedition i stället för en därstädes
nu tjänstgörande aspirant ur generalstabskåren och den andre som aktuarie
vid stabens organisationsavdelning såsom förstärkning av den för handläggning
av värnpliktsärendena avsedda personalen. Vidare har föreslagits upptagande
av två befattningar för pensionerade underofficerare, av vilka den
ene avsåges såsom förstärkning av organisationsavdelningens värnpliktsdetalj,
under det att den andre avsåges för lättandet av arbetsbördan för arméstabens
redogörare, som hade att handlägga jämväl försvarsstabens kassaärenden.

Med anledning härav finner jag mig böra tillstyrka uppförandet av arvoden
å 3,180 kronor för en pensionerad officer, avsedd såsom expeditionsofficer vid
stabens expedition, samt å 2,130 kronor för en pensionerad underofficer, avsedd
som biträde åt redogöraren. Att såsom förstärkning av stabens organisationsavdelning
för handläggning av värnpliktsärenden uppföra ytterligare permanenta
arvodestjänster finner jag mig däremot icke kunna biträda; i den mån
sådan personalförstärkning under nuvarande beredskapstillstånd är oundgängligen
nödvändig torde denna kunna tillfälligtvis medgivas av Kungl. Maj :t.

Vid artilleriinspeJdionen torde i överensstämmelse med arméförvaltningens
förslag böra upptagas två nya befattningar för pensionerade underofficerare,
avsedda den ene för inspektionens skjutskoleavdelning och den andre för den
nyinrättade luftvärnsavdelningen.

I fråga örn arméfördelningsstaberna har arméförvaltningen efter framställning
i ämnet från arméstaben hemställt örn- inrättande av fem nya befattningar
vid arméfördelningsstaberna och staben vid övre Norrlands trupper
såsom förstärkning av den för mobiliseringsarbetet avsedda personalen. Som
motivering härför har arméförvaltningen framhållit, att för handläggning av
mobiliseringsärenden för närvarande stöde till förfogande endast en s. k.
mobiliseringsofficer vid varje stab, kapten vid generalstabskåren. Med den
^svällning mobiliseringsarbetet numera undergått vore den sålunda för
mobiliseringsarbetet tillgängliga personalen icke tillräcklig.

Detta arméförvaltningens förslag finner jag mig böra tillstyrka.

För närvarande finnas å staten för arméfördelningsstaberna m. m. uppförda
två befattningar för pensionerade underofficerare, förrådsuppbördsmän
vid Stockholms luftvärn. I enlighet med det av överbefälhavaren med skrivelse
den 11 maj 1940 överlämnade förslaget till utbyggnad av luftvärnsartilleriet
torde från och med nästa budgetår antalet för luftvärnsmaterielens skötsel och
vård avsedda förrådsuppbördsmän böra bestämmas till 14, därav 2 för södra,
3 för västra, (i för östra, 2 för norra och 1 för Övre Norrlands militärområden.

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

Slutligen torde böra tillkomma ytterligare 1 arvode å 1,980 kronor för en
fortväbel vid Bodens fästning.

I förevarande sammanhang torde jag få till behandling upptaga väckt förslag
örn en förhöjning av de till militärområdesbefälhavarna utgående arvodena.

För närvarande bestridas befattningarna såsom militärområdesbefälhavare
av pensionerade officerare, vilka regelmässigt tidigare beklätt regementschefsbefattningar.
Enligt staten för arméfördelningsstaberna m. m. utgå till
militärområdesbefälhavarna arvoden, vilka för befälhavaren i östra militärområdet
bestämts till 5,100 kronor och för befälhavarna i övriga militärområden
till 4,500 kronor.

I skrivelse den 12 oktober 1940 har chefen för armén hemställt örn sådan
ändring av militärområdesbefälhavarna tillkommande arvoden, att dessa jämte
förekommande förmåner av pension bringades till så nära överensstämmelse
som möjligt med de löneförmåner, vederbörande vid avgången från aktiv stat
uppbar. I anslutning härtill har chefen för armén — efter att hava lämnat
en sammanfattande redogörelse för innebörden av 1936 års försvarsbeslut
i fråga örn militärområdesbefälhavarnas ställning och arvodesförmåner
anfört huvudsakligen följande:

De arvoden, som genom 1936 års beslut bestämdes för militärområdesbefälhavarna,
utgjorde för den i Stockholm bosatta 5,100 kronor och för
övriga 4,500 kronor för år. Med dåvarande regementschefslön av i medeltal
12,300 kronor (medeltalet mellan lön på lägsta och högsta dyrort) och en
tjänstepension av 7,296 kronor kom således summan av pension och arvode
att i stort sett motsvara lönen på aktiv stat. Sedan ovannämnda arvoden
fastställdes, hade emellertid regementschefs lön höjts till 15,000 kronor, varigenom
militärområdesbefälhavares löneförmåner högst väsentligt kommit
att understiga regementschefs lön. För att — såsom försvarskommissionen i
sitt betänkande framhållit — göra befattningen som militärområdesbefälhavare
eftersträvansvärd och därmed säkerställa dess besättande med personal
av en med hänsyn till tjänstens betydelse tillräcklig kapacitet syntes det
synnerligen önskvärt, att till militärområdesbefälhavare utgående arvode icke
oväsentligt höjdes. Detta syntes med nödvändighet vara erforderligt, därest
ifrågavarande befattning skulle kunna besättas med förtidspensionerad
regementschef.

Försvar sväsendets lönenämnd har i avgivet utlåtande anfört följande:

Med hänsyn till vikten av att såsom militärområdesbefälhavare kunna förvärva
personer med fullgoda kvalifikationer, funne lönenämnden, i likhet
med chefen för armén, det vara påkallat, att en justering uppåt av de till militärområdesbefälhavarna
utgående arvodena bomme till stånd och att storleken
av dessa arvoden avvägdes så, att arvodet jämte pension ungefärligen komme
att motsvara regementschef numera tillkommande löneförmåner. Regementschef,
som vore placerad i lönegrad Ob 1, ägde med nuvarande rörligt tillägg,
15 procent å den del av månadslönen, som ej överstiger 900 kronor, och efter
avdrag av tjänste- och familjepensionsavdragen, uppbära lön med sammanlagt
(15,000 + 1,620 — 930 =) 15,690 kronor för år. Tjänstepensionen för regementschef
uppginge med nuvarande dyrtidstillägg, beräknat efter 28 procent å
den del av pensionen, som ej överstiger 400 kronor för månad, till sammanlagt
(7,596 + 1,344=) 8,940 kronor. Skillnaden mellan regementschefs löneför -

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

inåner och regementschefs tjänstepension utgjorde sålunda (15,690 — 8,940 —)
6,750 kronor. I anslutning till nu tillämpade grunder syntes detta skillnadsbelopp
böra uppdelas på lön och dyrtidstillägg Härvid syntes arvodet lämpligen
böra bestämmas till 5,400 kronor för år. På grund av vad lönenämnden
sålunda anfört, ansåge sig lönenämnden böra förorda, att arvodet till militärområdesbefälhavare
från och med budgetåret 1941/42 höjdes från nuvarande
belopp, 5,100 kronor respektive 4,500 kronor för år, till 5,400 kronor för år.

Jämväl arméförvaltningens civila departement har i avgivet utlåtande funnit
sig böra tillstyrka, att en höjning av arvodena komine till stånd. Departementet
har därvid stannat för att föreslå ett arvode av 5,820 kronor för år.
I fråga örn beräkningen av det föreslagna arvodet har departementet anfört
följande:

Ifråga örn beräkningen av arvodets storlek finge departementet erinra
därom att enligt § 5 kungörelsen den 18 juni 1925, nr 275, med allmänna
grunder för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl.
pensionärer sådant författningsrummet lyder enligt kungörelsen den 22 juni
1939, nr 515, till pensionstagare, som av statsmedel åtnjuter dyrtidstillägg
såsom befattningshavare i statens tjänst, dyrtidstillägg till pension skall utgå
endast å så stor del av pensionen, att denna sammanlagd med den avlöning,
varå dyrtidstillägg utgår, ej överstiger -— i det fall varom här vore fråga —
700 kronor i månaden.

Med hänsyn härtill syntes arvodet böra sättas till förslagsvis 5,820 kronor
för år. Härvid skulle militärområdesbefälhavarens sammanlagda förmåner
av arvode jämte 26 procent dyrtidstillägg samt pension jämte 28 procent

dyrtidstillägg komma att utgöra för månad 1485 + -f- 633 +

sistnämnda belopp nära överensstämde med till regementschef utgående lön
och rörligt tillägg minskade med tjänste- och familjepensionsavdrag eller
15,690 kronor för år.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att arvodena för de befattningar för
militärområdesbefälhavare, som infördes genom 1936 års försvarsbeslut och
vilka avsågos skola beklädas med pensionerade regementsofficerare, vilka tidigare
varit regementschefer, bestämdes till sådant belopp, att summan av pension
och arvode i stort sett kom att motsvara lönen för en överstebeställning på
aktiv stat. Den grundläggande principen vid arvodenas bestämmande torde hava
varit att göra militärområdesbefattningarna så eftersträvansvärda i lönehänseende,
att en eventuell förtidspensionering av lämpliga regementschefer kunde
ifrågakomma i samband med beställningarnas besättande. I och med tillkomsten
av det nya militära avlöningsreglementet har emellertid regementschefslönen
så väsentligt höjts, att de nu utgående arvodena icke förslå att bringa de till
militärområdesbefälhavarna utgående förmånerna i paritet med regementschefslönen.
Jag finner det därför befogat att åtgärder vidtagas i syfte att
ernå bättre överensstämmelse härutinnan. I sådant hänseende synes det av
arméförvaltningens civila departement framlagda förslaget till höjning av
arvodena kunna förordas. Jag föreslår sålunda, att arvodena till militär -

26 X 485

28 X (700 — 485)
+ 100

1,304 kronor eller alltså för år 15,648 kronor, vilket

54 Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

områdesbefälhavarna från och med budgetåret 1941/42 bestämmas till 5,820
kronor för år.

För tillgodoseende av behovet av personal vid de nya beredskapsdivisionerna
av luftvärnet torde i enlighet med arméförvaltningens förslag böra tillkomma,
för Karlsborgs luftvärnsregemente 2 befattningar såsom expeditionsunderofficerare,
avsedda för beredskapsdivisionerna i Göteborg och Boden, samt
för Östgöta luftvärnsregemente 1 befattning såsom expeditionsunderofficer,
avsedd för beredskapsdivisionen i Malmö, och 2 befattningar såsom biträden
åt regementsintendenterna vid beredskapsdivisionerna i Malmö och Sundsvall,
samtliga befattningar avsedda för pensionerade underofficerare med
arvoden å 2,130 kronor. Därjämte torde enligt arméförvaltningens förslag
böra tillkomma befattningar vid Stockholms luftvärnsregemente för 2
expeditionsunderofficerare, därav den ene avses för beredskapsdivisionen, för
2 tygunderofficerare och för 1 underofficer, biträde åt regementsintendenten,
samtliga befattningar avsedda för pensionerade underofficerare med arvoden
å 2,130 kronor.

Slutligen torde vid signalregementet böra inrättas en arvodesbefattning
för en pensionerad underofficer, avsedd såsom ledare och uppbördsman för
brevduveväsendet.

I övrigt ifrågasätter jag för nästa budgetår icke någon förändring i fråga
om antalet för olika staber eller förband avsedda arvodestjänster.

De arvodesbefattningar, som enligt för innevarande budgetår fastställda
stater finnas inrättade, ävensom i det föregående till nyinrättande förordade
arvodesbefattningar hava sammanförts i en särskild förteckning, benämnd
»Personalförteckning för pensionerad personal i arvodesbefattning». För bestridande
av kostnaderna för arvoden m. m. för i förteckningen upptagen personal
torde böra i avlöningsstaten upptagas ett belopp av förslagsvis 1,450,000
kronor.

3. Avlöningar till extra ordinarie fänrikar.

För avlönande av extra ordinarie fänrikar beräknades för innevarande
budgetår komma att erfordras ett belopp av 455,000 kronor, varvid antalet
extra ordinarie fänrikar uppskattades till omkring 150, samtliga nyutexaminerade.

I sin septemberskrivelse har arméförvaltningen anmält, att enligt arméstabschefens
beräkningar under budgetåret 1941/42 omkring 200 officersaspiranter
efter avlagd examen komme att antagas till extra ordinarie fänrikar,
varför antalet dylika beställningshavare under budgetåret borde beräknas till
omkring 350.

För tillgodoseende av medelsbehovet för avlöningar till dessa fänriksbeställningar
torde under arméns avlöningsanslag i enlighet med arméförvaltningens
förslag böra upptagas en förslagsvis beräknad anslagspost å 1,060,000
kronor.

Kungl. Majus proposition nr 155.

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

Under denna anslagspost bör i enlighet med vad jag förut anfört beräknas
medel under följande särskilda delposter, nämligen en för extra ordinarie
tjänstemän, en för .bataljonsläkare vid fältläkarkåren, en för betjäningspersonal
m. fl., en för musikelever, en för extra sjuksköterskor m. m. samt en
för tillfälligt anställande av tjänstemän m. m.

a. Extra ordinarie tjänstemän.

Vid uppgörandet av de förteckningar över icke-ordinarie personal, som
enligt vad jag inledningsvis anfört böra överlämnas till riksdagen för att tjäna
till ledning vid bedömandet av anslags äskandena, har den principen följts, att
å förteckningarna uppförts dels den personal, som enligt fastställda stater
funnits anställd under budgetåret 1940/41, dels ock den personal, vilken jag i
det följande föreslår skola tillkomma under nästkommande budgetår.

I fråga örn arméstaben har arméförvaltningen föreslagit inrättandet av en
ordinarie tjänst för ett kanslibiträde i lönegraden A 7, avsett för stabens
organisationsavdelning. För egen del anser jag mig böra såtillvida tillmötesgå
ämbetsverkets hemställan, att jag föreslår inrättande av en tjänst för ett
kanslibiträde i lönegraden MEo 7. Vidare torde i överensstämmelse med
arméförvaltningens förslag böra beräknas medel för avlönande av dels 4 skrivbiträden
i lönegraden MEo 2, som ansetts erforderliga med hänsyn till minskad
tillgång på värnpliktiga expeditionsbiträden, dels ock en portvakt i
lönegraden MEo 5.

Vid ingenjör- och tränginspektionerna torde i enlighet med arméförvaltningens
förslag böra finnas anställda 2 skrivbiträden i lönegraden MEo 2,
ett för vardera inspektionen.

Vad angår arméfördelningsstaberna har arméförvaltningen föreslagit inrättande
av befattningar för ytterligare 12 förrådsmän i lönegraden MEo 5,
avsedda för luftvärnsmaterielens skötsel och vård, utöver de 4, som för närvarande
finnas uppförda å staten för fördelningsstaberna. Av befattningarna
avses 2 för södra, 4 för västra, 9 för östra och 1 för norra militärområdet.
Vidare föreslås dels att en nu jämlikt särskilt av Kungl. Majit lämnat medgivande
såsom extra befattningshavare i 12:e lönegraden tills vidare anställd
montör för underhållet av det elektriska ledningsnätet å Järvafältet måtte
få anställas såsom extra ordinarie tjänsteman i lönegraden MEo 12 med benämningen
förste montör, dels ock att tjänstemannaställning i lönegraden
MEo 5 måtte beredas den eldare och gårdskarl vid kommendants- och fortifikationsbyggnaden
i Boden, som nu finnes upptagen å förteckningen över i
stat icke uppförda arvoden. Slutligen har föreslagits, att den biträdespersonal,
som jämlikt särskilt av Kungl. Majit meddelat beslut finnes anställd
vid de olika staberna mod lön enligt löneplanen MEx, nämligen tillhopa 2
kontorsbiträden och 12 skrivbiträden, måtte erhålla anställning såsom extra
ordinarie tjänstemän med lön i lönegraderna MEo 4 respektive MEo 2, ävensom
att ett kontorsbiträde vid andra arméfördelningens stabsexpedition, för

Kungl. Majus proposition nr loo.

vilket sedan en följd av år ett arvode på 2,052 kronor funnits upptaget på
nyssnämnda arvodesförteckning, likaledes måtte beredas anställning med lön
enligt lönegraden MEo 4.

Yad sålunda av arméförvaltningen i olika avseenden föreslagits finner jag
mig böra biträda.

Yad härefter angår truppförbanden har arméförvaltningen i sin september
skrivelse upptagit frågan örn anställande vid dessa av erforderlig skrivpersonal.
Därvid har anförts, att ämbetsverket, efter verkställd utredning i
ärendet, redan vid framläggandet av medelsäskandena för innevarande
budgetår funnit det oundgängligen erforderligt, att vid truppförbanden anställdes
civila skrivbiträden i viss omfattning. Då det emellertid mött vissa
svårigheter att fastställa antalet erforderliga skrivbiträden samt tvekan rått,
vilken löneställning borde avses för ifrågavarande befattningshavare, hade
ämbetsverket icke ansett sig böra förorda uppförande å vederbörliga stater
av extra ordinarie befattningar för skrivbiträden utan i stället föreslagit att
tills vidare, i avvaktan på ytterligare erfarenhet rörande ifrågavarande anordning,
under avlöningsanslaget skulle upptagas en särskild anslagspost å

200,000 kronor att stå till Kungl. Maj:ts disposition för anställande vid truppförbanden,
efter prövning i varje särskilt fall, av oundgängligen erforderligt
antal extra skrivbiträden i lönegrad MEx 2. Med bifall härtill hade i staten
för innevarande budgetår under avlöningsanslaget uppförts en särskild anslagspost
till avlöning till civila skrivbiträden å förslagsvis 200,000 kronor.
Sedermera hade Kungl. Majit genom brev den 1 augusti 1940 medgivit, att
under budgetåret 1940/41 finge vid stabs- och truppförbandsexpeditionerna,
där civila departementet prövade så oundgängligen erforderligt, finnas anställd
viss i brevet angiven civil personal med avlöning enligt löneplanen
MEx.

Arméförvaltningen har nu framhållit, att med hänsyn till under det gångna
budgetåret vunna ytterligare erfarenheter i fråga om fördelarna av anordningen
med civila skrivbiträden vid truppförbandsexpeditionerna och sedan
tillgången på värnpliktiga skrivbiträden efter den s. k. k atego r iklyvningens
upphävande avsevärt minskats, tiden nu vore inne att uppföra de för truppförbanden
erforderliga skrivbiträdesbefattningama såsom extra ordinarie.
Antalet befattningar samt desammas fördelning ävensom lönegradsplaceringen
syntes böra bestämmas i överensstämmelse med föreskrifterna i förenämnda
brev, dock med viss närmare angiven ändring beträffande luftvärnsartilleriets
förband.

Med anledning av vad sålunda förekommit har jag ansett mig böra i enlighet
med arméförvaltningens förslag under förevarande anslagspost beräkna
medel för anställande vid truppförbanden av tillhopa 108 skrivbiträden
med lön i lönegraden MEo 2. Den närmare fördelningen av tjänsterna framgår
av personalförteckningen.

I sin förenämnda skrivelse den 31 januari 1941 har arméförvaltningen
meddelat, att chefen för Norrbottens regementes depå i skrivelse till arméförvaltningens
intendentur- och civila departement den 8 oktober 1940 an -

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

hållit örn åtgärder för uppförande från och med budgetåret 1941/42 å regementets
stat av ytterligare en befattning såsom förrådsman i lönegrad MEo 5.
Till stöd för framställningen hade depåchefen framhållit, bland annat, att
regementets intendenturmateriel på grund av lokala förhållanden numera
måste förvaras i ett flertal olika förrådslokaler, av vilka några vore belägna
på avsevärt avstånd från regementets kaserner, varjämte intendenturmaterieltjänsten
vid regementet även i övrigt fått en avsevärt ökad omfattning.
Nämnda förhållanden, som bomme att göra sig gällande jämväl vid återgång
till fredsorganisationen, omöjliggjorde ett tillfredsställande ombesörjande
med den till förfogande stående förrådspersonalen av förrådsvården samt inoch
utlämning av materiel. Arméförvaltningen har vidare framhållit att intendenturdepartementet
vitsordat, att behov av ytterligare en förrådsmannabefattning
vid regementet på grund av där rådande särskilda förhållanden oavvisligen
förelåge. Med hänsyn härtill föresloge arméförvaltningen, att en ny befattning
såsom förrådsman vid Norrbottens regemente måtte inrättas.

Med anledning av vad sålunda anförts får jag förorda, att för Norrbottens
regemente avses ytterligare 1 förrådsman i lönegraden MEo 5.

Under förutsättning av bifall till den av mig i det föregående förordade
utökade luftvärnsorganisationen böra vidare i enlighet med arméförvaltningens
förslag inrättas särskilda befattningar dels för 2 husmödrar av 2. klassen i
lönegraden MEo 6, avsedda för beredskapsdivisionerna i Sundsvall och
Malmö och i personalförteckningen redovisade under Östgöta luftvärnsregemente,
dels ock för 1 husmoder av 1. klassen, lönegraden MEo 8, för 1 biträdande
husmoder, lönegraden MEo 4, ävensom för 2 förrådsmän, lönegraden
MEo 5, samtliga befattningar avsedda för Stockholms luftvärnsregemente.

Slutligen torde i enlighet med arméförvaltningens förslag under förevarande
delpost böra beräknas medel för avlönande av 2 vid signalregementet
tjänstgörande vaktmästare i lönegraden MEo 5, avsedda såsom brevduveformön
vid arméns brevduveväsende.

I fråga örn de fasta undervisningsverken har arméförvaltningen i sin septemberskrivelse
framlagt förslag dels örn ändrad löneställning för vissa ickeordinarie
befattningshavare och viss betjäningspersonal vid ridskolan dels
ock örn inrättande av vissa icke-ordinarie befattningar vid arméns underofficersskola.

Yad först angår ridskolan har föreslagits, att den i staten för innevarande
budgetår uppförda befattningen för fodermarsk, lönegrad MEo 5, utbytes
mot en befattning såsom stallföreståndare i lönegrad MEo 7 samt att i
stället för nu å staten upptagen betjäningspersonal, 1 eldare, 1 kusk och 5
stallbetjänter, inrättas befattningar för 1 tillsyningsman i lönegraden MEo 6,
för 1 eldare av 2. klassen i lönegraden MEo 5 samt för 5 vaktmästare likaledes
i lönegraden MEo 5.

Ifrågavarande förslag, som biträtts av försvarsväsendets lönenämnd, finner
jag mig böra lämna min anslutning.

Yad härefter angår arméns underofficersskola har arméförvaltningen
anmält, att chefen för skolan gjort framställning om inrättande av ett

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

flertal icke-ordinarie befattningar vid skolan. Såsom skäl härför hade anförts,
att skolan med hänsyn till vidtagen ändring i värnpliktslagen och på grund
av rådande förhållanden icke kunde påräkna tilldelning av värnpliktiga eller
lämpligt befäl såsom dagkorpraler och icke heller indelt manskap i samma
utsträckning som förut. I stället borde ett antal icke-ordinarie befattningar i
likhet med vad som vore fallet vid krigsskolan inrättas. Arméförvaltningen,
som ansett det ofrånkomligt, att, sedan värnpliktiga icke längre kunde tilldelas
underofficersskolan för handräckningstjänst, civil extra ordinarie personal i
stället anställdes vid skolan för de sysslor, som hitintills kunnat ombesörjas
av värnpliktiga, har i samband med en närmare granskning av det av
skolchefen framlagda förslaget funnit det möjligt att i vissa hänseenden väsentligen
beskära detsamma och för sin del förordat, att följande extra ordinarie
befattningar inrättades för skolans del, nämligen 2 förste vaktmästare i lönegraden
MEo 7, 1 stallföreståndare, MEo 7, 4 tillsyningsmän, MEo 6, 12 vaktmästare,
MEo 5, 1 eldare av 2. klassen, MEo 5, 5 skrivbiträden, MEo 2, och
1 sjuksköterska, MEo 7.

Detta arméförvaltningens förslag, mot vilket försvarsväsendets lönenämnd
icke funnit anledning till erinran, finner jag mig böra tillstyrka.

Arméförvaltningen har vidare bland sina medelsäskanden för nästkommande
budgetår i fråga örn arméns sjukvårdsväsende föreslagit vissa utökningar
av sjuksköterskekåren. Härvid har ämbetsverket hemställt, att för beredande
av möjlighet till anställande av sjuksköterska vid alla de truppförband,
som för närvarande disponerade egen sjukavdelning, arméns sjuksköterskekår
måtte utökas med 6 sjuksköterskor i lönegraden MEo 7. Detta förslag
finner jag mig böra biträda.

I överensstämmelse med det av mig tidigare förordade förslaget till omorganisation
av arméns hundväsende torde från och med budgetåret 1941/42
böra inrättas särskilda till arméhundväsendet knutna befattningar för 2 vaktmästare,
dressörer, i lönegraden MEo 5.

Arméförvaltningen har i sin septemberskrivelse jämväl förordat dels att
tjänstemannaställning måtte beredas viss nu såsom betjäningspersonal vid
remontdepåerna anställd personal dels ock i anslutning därtill viss lönereglering
för redan nu såsom icke ordinarie tjänstemän avlönad personal. I sådant
hänseende har föreslagits inrättande av befattningar för 5 stallföreståndare i
lönegraden MEo 7 samt för 34 vaktmästare i lönegraden MEo 5. Detta förslag
lämnar jag min anslutning.

Eör avlöningar till den i överensstämmelse med det anförda å personalförteckning
uppförda extra ordinarie personalen ävensom för bestridande av de
övriga förmåner som böra utgå från förevarande delpost beräknas ett belopp
av förslagsvis 1,700,000 kronor bliva erforderligt.

b. Bataljonsläkare vid fältläkarkåren.

I den för innevarande budgetår fastställda staten för fältläkarkåren finnas
under rubriken B. Personal med arvoden uppförda 25 icke-ordinarie arvodesbefattningar
för bataljonsläkare vid fältläkarkåren. Enligt vid staten fogad

Kungl. Majus proposition nr 155.

anmärkning är antalet befattningar beräknat jämväl för sådana bataljonsläkare
vid fältläkarkåren, som före den 1 juli 1939 erhållit ordinarie beställning.

I sin skrivelse den 25 september 1940 har arméförvaltningen hemställt örn
inrättande av 10 nya arvodesbefattningar för bataljonsläkare och i anslutning
därtill framhållit bland annat följande:

Överbefälhavaren över rikets försvarskrafter hade vid framläggandet av
sitt förslag den 11 maj 1940 rörande utvidgning av arméorganisationen föreslagit
ett utökande av antalet arvodestjänster för bataljonsläkare vid fältläkarkåren
från nuvarande 25 till 35. Vid framläggandet av propositionen nr 275
till 1940 års lagtima riksdag hade emellertid föredragande departementschefen
funnit sig icke böra i då förevarande sammanhang biträda förslaget.
Generalfältläkaren hade sedermera anmält, att de ifrågavarande befattningarna
vore erforderliga för tillgodoseende av det mest trängande behovet
av militärläkare i den nya krigsorganisationen. Till militärtjänstgöring inkallade
civila läkare kunde nämligen icke utan vidare ersätta militärläkare vid
staber och truppförband. Den erfarenhet och rutin beträffande militärmedicin,
militär organisation och sanitetstaktik, som militärläkaren efter
hand förvärvade under sin tjänstgöring, kunde icke uppvägas av i civil läkartjänst
förvärvade meriter. Först efter en längre tids tjänstgöring i militär
befattning hade den civile läkaren förvärvat sådan erfarenhet och rutin, att
han kunde placeras i mera ansvarsfulla militärläkarbefattningar. Det vore
av vital betydelse att vid mobilisering och krig redan från första dagen på
de mera utsatta posterna hava tillgång till personal med erforderlig militär
rutin. Såsom ytterligare motiv för ifrågavarande befattningars inrättande
kunde anföras det under de senare åren allt starkare framträdande kravet på
erfarna militärläkare för inskrivningsförrättningarna. Detta krav uppbures
icke enbart av medicinska synpunkter på de uppgifter, vilka åvilade de i inskrivningsnämnderna
verksamma läkarna utan även på dessas förutsättningar
att med stöd av erfarenheter, som vunnits i militärläkartjänst, kunna även ur
militär synpunkt väl bedöma den värnpliktiges fysiska lämplighet för olika
vapenslag och militära övningsgrenar. Endast i ofullständig utsträckning
hade ifrågavarande krav kunnat tillgodoses under senare år på grund av otillräckligt
antal härför disponibla militärläkare och det ringa antal tjänstgöringsdagar
för bataljonsläkare vid fältläkarkåren, som för närvarande stöde
till buds. En utökning av antalet obligatoriska tjänstgöringsdagar för dessa
läkare, vilka oftast innehade underläkartjänster vid civila sjukhus o. s. v.,
skulle riskera rekryteringsmöjligheterna för denna del av fältläkarkåren.
Även det samtidigt med inskrivningsförrättningarna föreliggande behovet av
militärläkare till vinterfälttjänstövningar, minskade tillgången på militärläkare
för nämnda förrättningar.

Med hänsyn till vad sålunda anförts rörande behovet av ett ökat antal
arvodesbefattningar för bataljonsläkare vid fältläkarkåren föreslår jag inrättande
av ytterligare 5 dylika befattningar. Antalet arvodesbefattningar
för bataljonsläkare vid fältläkarkåren kommer vid bifall till detta förslag att
utgöra 30. Befattningarna i fråga hava under en särskild rubrik upptagits i
personalförteckningen för icke-ordinarie personal m. fl. Förutom grundarvoden
å 2,400 kronor utgå till befattningshavarna vissa ålderstillägg ävensom
dagarvoden under tjänstgöring. För bestridande av dessa kostnader
beräknas för budgetåret 1941/42 ett belopp av 100,000 kronor bliva erforderligt.

Kungl. Majus proposition nr 155.

c. Betjäningspersonal m. fl.

Från avlöningsanslaget bestridas under innevarande budgetår kostnaderna
för arvoden till vissa stadigvarande befattningshavare, vilkas löner icke blivit
reglerade enligt icke-ordinarie avlöningsreglementet. Sålunda ha å den nuvarande
förteckningen över i stat icke uppförda arvoden m. fl. ersättningar
upptagits arvoden till kokerskor vid vissa truppförband ävensom till vissa befattningshavare
vid fortifikationsförvaltningen i Boden m. fl. samt å staterna
för krigsskolan och för infanteriets skjutskola viss betjäningspersonal. Den
personal, varom här är fråga, har under en särskild underrubrik O. Betjäningspersonal
m. fl. uppförts å personalförteckningen för den icke-ordinarie personalen.
För personalens avlönande torde under en särskild delpost under avlöningsanslaget
böra beräknas förslagsvis 35,000 kronor.

d. Musikelever.

I enlighet med vad jag inledningsvis anfört vid behandlingen av frågan om
den ändrade uppställningen av avlöningsanslagen torde under en särskild
obetecknad delpost böra beräknas medel för kostnaderna för arméns musikelever.
Posten torde böra uppföras i avlöningsstaten med, i avrundat tal,
samma belopp, som för ändamålet beräknats erforderligt för innevarande
budgetår, eller 24,000 kronor.

e. Extra sjuksköterskor m. m.

Å den för innevarande budgetår faställda staten för arméns sjuksköterskekår
har uppförts dels ett belopp av 10,500 kronor för anställande av extra
sjuksköterskor dels ock ett belopp av 5,400 kronor såsom ersättning till sjuksköterskeelever
för bostad med bränsle och lyse. I enlighet med förut förordade
principer torde dessa belopp, avrundade till 16,000 kronor, böra upptagas
under en särskild obetecknad delpost.

f. Tillfälligt anställande av tjänstemän m. m.

Såsom jag inledningsvis anfört bör under avlöningsanslaget upptagas en
särskild delpost för tillfälligt anställande av tjänstemän m. m. Det för ändamålet
erforderliga beloppet beräknas i överensstämmelse med arméförvaltningens
förslag till 50,000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslagsposten till avlöningar till
övrig icke ordinarie personal utgör sålunda (1,700,000 + 100,000 + 35,000 -f

24,000 + 16,000 + 50,000 =) 1,925,000 kronor.

5. Arvoden och övriga ersättningar utöver lön till ordinarie tjänstemän.

Å de för innevarande budgetår faställda staterna finnas ett flertal arvoden
uppförda, som utgå till ordinarie tjänstemän utöver lönen i vederbörlig lönegrad.
Av samma karaktär äro de arvoden, som finnas uppförda i Arkolumnen
av den av riksdagen i denna del godkända förteckningen över i stat icke uppförda
arvoden m. fl. ersättningar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

Ifrågavarande arvoden — i fråga om krigsskolan dock med vissa i det
följande förordade ändringar — hava nu i enlighet nied de nya principerna
för avlöningsanslagens uppställande överförts till en särskild »Förteckning å
arvoden och övriga ersättningar utöver lön till ordinarie tjänstemän». Å förteckningen
hava dessutom upptagits vissa i det följande föreslagna nya
arvoden.

I avseende å arméstaben har ställföreträdande chefen för försvarsstaben i
skrivelse den 11 november 1940 med hänsyn till tillkomsten av två nya beställningar
för militärattachéer föreslagit en höjning av den under staten för arméstaben
jämte krigsarkivet nu uppförda posten till arvoden åt militärattachéer
från 48,000 kronor med 17,000 kronor till 65,000 kronor. Detta förslag finner
jag mig böra biträda.

I fråga örn arméns inspektionsmyndigheter torde med hänsyn till utökningen
av antalet ur luftvärnsartilleriet till artilleriinspektionen kommenderade
officerare antalet för kompaniofficerare avsedda arvoden — 600 kronor —
ökas med 4 till 11.

För truppförbandens del bör beräknas ytterligare ett arvode av 282 kronor
för en köksföreståndare vid det till inrättande föreslagna Stockholms luftvärnsregemente.

Yad angår de fasta undervisningsverken har, såsom redan tidigare framhållits,
chefen för armén i skrivelse den 21 februari 1941 föreslagit vissa förändringar
med avseende å bedrivandet av krigsskolans undervisningsverksamhet.
Enligt förslaget borde i fortsättningen följande lärararvoden utgå till
skolans ordinarie beställningshavare, nämligen

1 å 1,500 kronor till förste läraren i taktik och topografi, avsett att utgå
till innehavaren av den vid skolan inrättade majorsbeställningen, tillika ställföreträdande
chef, och med skyldighet för denne att jämväl meddela undervisning
i läroämnet försvarsorganisation med krigshistoria;

2 å 1,500 kronor till de båda kompanicheferna, tillika lärare i reglementskännedom
samt krigslagar, tjänstgöringsreglementen m. m.;

6 å 600 kronor till kadettofficerarna ur infanteriet och kavalleriet, tillika
lärare i reglementskännedom;

1 å 900 kronor till kadettofficeren ur kavalleriet, tillika lärare i reglementskännedom
och hästkännedom;

1 å 1,200 kronor till förste läraren i vapenlära och artilleriövningar med
dithörande reglementen och instruktioner;

2 å 1,200 kronor till andre lärarna i taktik och topografi;

1 å 1,200 kronor till läraren i topografi, med skyldighet för denne att
meddela undervisning jämväl i taktik;

1 å 900 kronor till andre läraren i vapenlära och artilleriövningar; samt

1 å 1,020 kronor till läraren i gymnastik med vapenföring och idrott.

Mot ifrågavarande förslag har jag ingen annan erinran att framställa än
att arvodet till den kompanichef, som är avsedd för reservofficerskursen,
torde böra bibehållas vid nuvarande nivå, 1,200 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr Ida.

Förteckningen å arvoden och övriga ersättningar utöver lön till ordinarie
tjänstemän, vilken torde böra underställas riksdagen för godkännande, slutar
å ett belopp av 228,772 kronor.

6. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit.

Flertalet av de arvoden och ersättningar, varom här är fråga, hava hittills
tagits i beräkning dels under B:kolumnen av gällande arvodesförteckning,
dels ock under ett flertal av lantförsvarets personalstater. Dessa
arvoden och ersättningar hava nu sammanförts i en särskild förteckning, benämnd
»Förteckning å arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Majit». Å förteckningen, som i sinom tid avses att fastställas av Kungl. Majit
men nu överlämnas till riksdagen för att tjäna till ledning vid bedömandet
av medelsbehovet under förevarande anslagspost, hava därjämte uppförts
nya arvoden i följande hänseenden.

Till en början hava å förteckningen under rubriken arméfördelningsstaberna
m. m. uppförts tillhopa 88 arvoden å 150 kronor för extra förrådsman, avsedda
för skötsel och vård av luftvärnsmateriel.

Vidare .ha i förteckningen under rubriken arméns fasta undervisningsverk
beräknats medel, tillhopa 11,500 kronor, för vissa hittills från undervisningsanslaget
utgående lärararvoden för militärförvaltningskursen och förvaltarkursen.

Ffärjämte har en förhöjning med tillhopa 420 kronor ansetts erforderlig för
bestridande av vissa vid remontdepåerna utgående ersättningar.

Slutligen har för hemvärnet i förteckningen uppförts ett belopp av 83,000
kronor, avseende arvoden till hemvärnskrets- och hemvärnsområdesbefälhavare.

De i förteckningen upptagna arvodena och särskilda ersättningarna uppgå
till ett sammanlagt belopp av 527,221 kronor.

7. Stipendier för underlättande av officersrekryteringen i Boden.

Enligt hittills tillämpade grunder har under arméns avlöningsanslag under
en särskild obetecknad delpost beräknats medel för stipendier för underlättande
av officersrekryteringen i Boden. För ifrågavarande ändamål torde i
fortsättningen böra upptagas en särskild anslagspost under avlöningsstaten.

Arméförvaltningen har meddelat, att under budgetåret 1941/42 14 fänrikar,
tillhörande i Boden förlagda truppförband, torde komma att utexamineras från
krigsskolan. I enlighet med ämbetsverkets förslag torde ifrågavarande anslagspost
böra upptagas med ett belopp av 28,000 kronor.

8. Dagavlöning och dagavlöningstillägg åt indelt manskap.

Jämväl för bestridande av kostnaderna för dagavlöning och dagavlöningstillägg
åt indelt manskap torde i avlöningsstaten böra upptagas en särskild
anslagspost. I fråga örn det för ändamålet erforderliga beloppet har för nästkommande
budgetår icke ifrågasatts någon ändring. Anslagsposten torde sålunda
böra upptagas med 100,000 kronor.

Kungl. Majus proposition nr 155.

9. Avgånget manskaps anställning å civilanställningsstat.

I det från den 1 juli 1940 gällande avlöningsreglementet för fast anställt
manskap vid försvarsväsendet (Sv. förf.-sami. nr 652/1940) äro bestämmelser
intagna örn rätt för vissa beställningshavare av manskapet att efter anställningskontraktets
utlöpande åtnjuta avlöning å civilanställningsstat. I sådant
hänseende stadgas (2 § 2 mom. 2 st.), att till löneplan Ma hörande beställningshavare,
som kan räkna en anställningstid av minst sex år och som
genomgått furirs- eller motsvarande utbildning, under en tid av högst sex
månader efter anställningskontraktets utlöpande må åtnjuta avlöning å civilanställningsstat
under de villkor och enligt de närmare bestämmelser, som
meddelas av Kungl. Majit. Kompletterande bestämmelser i ämnet äro meddelade
i tilläggsbestämmelserna till samma reglemente (Sv. förf.-saml. nr
653/1940).

Till följd av med den förstärkta försvarsberedskapen sammanhängande
förhållanden uppkommo redan under slutet av år 1939 vissa svårigheter, när
det gällde att bereda manskapet anställning å civilanställningsstat (respektive
enligt tidigare gällande bestämmelser anställning över stat i civilanställningssyfte).
Med anledning härav begärde och erhöll Kungl. Majit (propositionen
nr 197 till 1940 års lagtima riksdag) riksdagens medgivande, att anställning å
civilanställningsstat enligt av Kungl. Majit meddelade närmare bestämmelser
finge under budgetåret 1940/41 medgivas manskap, som avgått från beställning
på aktiv stat med utgången av anställningsåret 1938/39 och i samband därmed
erhållit anställning över stat i civilanställningssyfte men icke kunnat utnyttja
sistnämnda anställning på grund av anbefalld militär tjänstgöring, allt under
förutsättning att vederbörande kvarstannat i militärtjänst intill utgången av
anställningsåret 1939/40.

Motsvarande svårigheter föreligga alltjämt; endast i undantagsfall har anställning
å civilanställningsstat kunnat beredas manskap, som avgått med utgången
av anställningsåren 1938/39 eller 1939/40 och i anslutning till avgången
varit berättigade till ifrågavarande förmån.

I en den 15 oktober 1940 dagtecknad promemoria har föreståndaren för försvarsväsendets
centrala civilanställningsbyrå på anförda skäl bland annat
hemställt, att Kungl. Majit måtte meddela bestämmelser angående anställning
å civilanställningsstat för den, som vid avgång från anställning å aktiv
stat varit därtill berättigad men som på grund av rådande förhållanden i
annat syfte antagits i anställning över stat enligt särskilda av Kungl. Majit
meddelade bestämmelser.

Vederbörande militära myndigheter hava förklarat sig intet hava att erinra
mot detta förslag.

Med anledning av vad sålunda förekommit finner jag mig böra förorda, att
bestämmelser utfärdas i syfte att bibehålla nu ifrågavarande manskap vid
rätten till erhållande av anställning å civilanställningsstat. Vad nu sagts har
tillämpning å manskap vid samtliga försvarsgrenar. Riksdagens medgivande
i frågan lärer emellertid böra inhämtas innan dylika bestämmelser utfärdas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

För bestridandet av kostnaderna för det avgångna manskapets anställning
å civilanställningsstat har, såvitt angår lantförsvaret, för innevarande budgetår
beräknats ett belopp av 165,000 kronor. I enlighet med arméförvaltningens
förslag torde samma belopp böra uppföras å avlöningsstaten för arméns
avlöningsanslag för nästkommande budgetår.

10. Rörligt tillägg.

Med tillämpning av sedvanliga beräkningsgrunder skulle för rörligt tillägg
för budgetåret 1941/42 erfordras ett belopp av i runt tal 6,200,000 kronor.
Anslagsposten i fråga torde emellertid för avjämnande av avlöningsstatens
slutsumma böra beräknas till 6,216,007 kronor.

I enlighet med vad i det föregående anförts kommer sammanlagda medelsbehovet
under arméns anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl. att uppgå
till (38,800,000 + 1,450,000 + 1,060,000 + 1,925,000 + 228,772 + 527,221 +

28,000 + 100,000 + 165,000 + 6,216,007 =) 50,500,000 kronor.

Innan jag övergår att framlägga förslag till avlöningsstat för arméns avlöningsanslag
torde jag här få till behandling upptaga väckt fråga örn medgivande
av passagerätt för de vid Norrbottens regemente anställda musikunderofficerarna.

Svenska under officer sförbundet har i skrivelse i ärendet den 22 september
1939 framhållit, att i anslutning till vissa av 1925 års riksdag godkända
grunder för säkerställandet av rekryteringen av befälskårerna vid i Boden
förlagda truppförband bestämmelser rörande passagesystem för vissa i Boden
förlagda truppförband utfärdats genom Kungl, brev den 13 januari 1928.
Enligt nämnda bestämmelser kunde passage till annat truppförband medgivas
kompaniofficerare och underofficerare efter visst antal år, varunder de varit
i tjänst vid angivet truppförband i Boden, varjämte återtransport till på stat
innehavd beställning kunde medgivas subalternofficer och sergeant, vilken
på förordnande fullgjort 3 års tjänst vid Norrbottens regemente, Bodens
artilleriregemente och Norrbottens artillerikår. Från den i nämnda bestämmelser
medgivna rätten till passage vore emellertid de musikkåren
vid Norrbottens regemente tillhörande musikunderofficerarna undantagna.
På i skrivelsen närmare angivna skäl hemställde nu förbundet, att i
förenämnda brev måtte vidtagas sådan ändring, att möjlighet till transport
till motsvarande beställning vid annat truppförband måtte ifrågakomma
jämväl för musikunderofficer, tillhörande musikkåren vid Norrbottens regemente.

Efter att hava inhämtat yttranden från chefen för armén och chefen för
Övre Norrlands trupper har arméförvaltningens civila departement i avgivet
utlåtande anfört bland annat följande:

Då transport av musikunderofficer från en musikkår till en annan alltid
bör ske med hänsynstagande till bland annat stämbesättningen vid de av
transporten berörda musikkårerna, anser departementet, i likhet med chefen
för armén, att rätt till passage för musikunderofficerare icke bör medgivas.

Kungl. Majus proposition nr 155.

Departementet föreslår i stället, att musikunderofficer vid Norrbottens regemente,
som önskar transport till musikkår vid söderut förlagt truppförband,
skall därom göra anmälan till chefen för armén, vilken därefter bör äga avgöra,
huruvida med hänsyn till bland annat ifrågavarande musikkårs sammansättning
transport bör medgivas. Det är uppenbart, att dylika transporter
kunna komma att medföra rubbningar i befordringsförhållandena vid de av
transporten berörda musikkårerna. För att begränsa härav föranledda olägenheter
bör transport endast komma ifråga vid opåräknade utökningar av antalet
musikunderofficerare liksom vid opåräknade avgångar på grund av befordran,
dödsfall eller dylikt. Icke heller synes transport av musikunderofficer
från Boden böra komma ifråga till annat än infanteritruppförband.

Enligt brevet den 13 januari 1928 angående passagesystem för vissa i
Boden förlagda truppförband m. m. med däri genom brevet den 30 juni 1937
vidtagna ändringar äger personal, som på grund av bestämmelserna rörande
passagesystem erhåller förändrad förläggningsort, åtnjuta ersättning för flyttningskostnader.
Det synes departementet skäligt, att motsvarande förmån
beredes musikunderofficer vid Norrbottens regemente, som efter egen ansökning
transporteras i innehavande beställning till annan förläggningsort. Dylik
förmån bör dock icke utgå med mindre vederbörande med avseende å den
tid, han tjänstgjort i Boden, uppfyller i ovannämnda brev angivna villkor
för rätt till passage.

För egen del är jag icke beredd att förorda införande av generella bestämmelser
örn passagerätt för musikunderofficerare. Å andra sidan synes
mig i ärendet förebragt utredning giva vid handen, att transport till annat
truppförband i vissa särskilda fall kari tänkas böra medgivas. Särskilt är
detta fallet i fråga om vissa musikunderofficerare, vilka i samband med armémusikens
omorganisation vid genomförandet av 1925 års försvarsordning
nödgades mottaga transport till Boden. Fråga örn dylik transport synes
emellertid böra underställas Kungl. Maj:ts prövning från fall till fall. Därest
transport därvid skulle finnas böra medgivas, synes den transporterade
böra kunna tillerkännas ersättning för flyttningskostnader i samma utsträckning
som gäller beträffande passageberättigad. Med hänsyn till innehållet
i de med riksdagens medverkan tillkomna bestämmelserna i 31 § militära
avlöningsreglementet torde emellertid frågan om beredande av ifrågavarande
förmån åt här avsedda underofficerare böra underställas riksdagens prövning.
Därest riksdagen icke har något att däremot erinra, torde det sålunda
få ligga i Kungl. Maj:ts skön att i förekommande fall medgiva dylik flyttningsersättning.

Under åberopande av vad i det föregående anförts får jag hemställa, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

dels besluta, att ett till Stockholm förlagt luftvärnsregemente
med beredskapsdivision ävensom särskilda till Malmö, Göteborg
och Boden förlagda beredskapsdivisioner av luftvärnsartilleriet
skola i huvudsaklig överensstämmelse med ett av överbefälhavaren
över rikets försvarskrafter den 11 maj 1940 avgivet
förslag uppsättas under budgetåret 1941/42;

Bihang Ull riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 155. 495 41 5

Kungl. Majlis proposition nr 155.

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att för budgetåret 1941/42 besluta
om anställandet av den personal, som må erfordras för handhavandet
av det genom Kungl. Maj:ts proposition nr 39 till
innevarande års riksdag föreslagna nya systemet för de värnpliktigas
rullföring och redovisning;

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med av mig angivna
grunder utfärda bestämmelser örn placering i löneklass och
beräknande av tid för uppflyttning i högre löneklass för personal,
som i anslutning till föreliggande förslag örn befälskadrernas
utökning må komma att överflyttas från övergångsstat, reservstat
och reserv till officers- och underofficersbeställningar på
aktiv stat vid försvarsväsendet;

dels medgiva, att anställning å civilanställningsstat enligt av
Kungl. Maj :t meddelade närmare bestämmelser må under budgetåren
1940/41 och 1941/42 medgivas manskap, som avgått från beställning
på aktiv stat med utgången av anställningsåren 1938/39
eller 1939/40 och därvid varit berättigade till anställning å civilanställningsstat
men som på grund av rådande förhållanden
måst i särskild ordning tagas i anspråk för militärtjänstgöring
och till följd därav icke kunnat beredas anställning å dylik stat;

dels fastställa de personalförteckningar för ordinarie tjänstemän
samt för pensionerad personal i arvodesbefattning vid armén
ävensom den förteckning å arvoden och övriga ersättningar utöver
lön till ordinarie tjänstemän vid armén, vilka komma att i särskild
ordning till riksdagen överlämnas;

dels godkänna följande avlöningsstat för arméns anslag till
avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
............................................. kronor 38,800,000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattning,
förslagsvis ..................... » 1,450,000

3. Avlöningar till extra ordinarie fänrikar,

förslagsvis .......................................... » 1,060,000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis:

a) extra ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ... kronor 1,700,000

b) bataljonsläkare vid

fältläkarkåren, förslagsvis
.................. » 100,000

c) betjäningspersonal

m. fl., förslagsvis ... » 35,000

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

d) musikelever ............ kronor 24,000

e) extra sjuksköterskor

m. m...................... » 16,000

f) tillfälligt anställande
av tjänstemän m. m.,

förslagsvis ............ » 50,000 kronor

5. Arvoden och övriga ersättningar utöver

lön till ordinarie tjänstemän .................. »

6. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit ........................ »

7. Stipendier för underlättande av officers rekryteringen

i Boden, förslagsvis ......... »

8. Dagavlöning och dagavlöningstillägg åt

indelt manskap, förslagsvis .................. »

9. Avgånget manskaps anställning å civil anställningsstat,

förslagsvis .................. »

10. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. »

1,925,000

228,772

527,221

28,000

100,000

165,000

6,216,007

Summa förslagsanslag kronor 50,500,000

dels bemyndiga Kungl. Majit att med avseende å de av riksdagen
fastställda personalförteckningarna meddela särskilda föreskrifter
av i huvudsak samma innehåll, som innefattas i de särskilda
bestämmelser, som genom brev den 21 juni 1940 fastställts
att lända till efterrättelse för tillämpningen av lantförsvarets
stater under budgetåret 1940/41;

dels och till Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 50,500,000 kronor.

7. Avlöningar till personal i reservstat, förslagsanslag.

[3.] I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag (IV. H. T., punkten
17) har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till avlöningar till personal å
reservstat för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 765,000 kronor.
I samband med framläggandet av medelsberäkningarna under anslaget fann
jag mig böra biträda ett av arméförvaltningen i dess skrivelse den 25 september
1940 framlagt förslag om utökning av arméns reservstat med 1 översteoch
6 majorsbeställningar och av fältläkarkårens reservstat med 1 fältläkaroch
2 regementsläkarbeställningar.

Inberäknat de å reservstat för budgetåret 1940/41 uppförda beställningarna
skulle vid bifall till detta förslag arméns reservstat för budgetåret 1941/42
komma att upptaga följande beställningar, nämligen 1 generalmajor, 8 överstar,
71 majorer, 69 kompaniofficerare samt 103 underofficerare. Fältläkarkårens
reservstat skulle komma att upptaga 3 fältskär- och 3 regementsläkarbeställningnr.

I sin skrivelse den 3 februari 1941 angående vissa kaderökningar vid
armén har chefen för armén hemställt om en utökning bland annat av arméns

Kungl. Majus proposition nr 155.

reservstat för tillgodoseende av vissa i skrivelsen närmare angivna behov. I
sådant hänseende har föreslagits en utökning med tillhopa 77 officerare och
14 underofficerare. Av denna ökning beräknades emellertid å budgetåret
1941/42 falla allenast 26 officersbeställningar, fördelade å 5 överstebeställningar,
7 överstelöjtnantsbeställningar och 14 majorsbeställningar, under det
att återstoden beräknades skola tillföras reservstaten först under senare
budgetår.

Utan att därmed vilja fatta ståndpunkt till den ökning av arméns reservstat,
som kan bliva erforderlig under budgetåret 1942/43 eller senare, anser
jag mig i anslutning till de kaderökningar av arméns aktiva personal, som
jag i det föregående föreslagit, böra såtillvida biträda den av arméchefen förordade
utökningen av reservstatspersonalen, att jag föreslår uppförande under
budgetåret 1941/42 av beställningar för ytterligare 5 överstar och 14 majorer
utöver vad som föreslagits i statsverkspropositionen.

Med hänsyn härtill beräknas medelsbehovet under reservstatsanslaget för
nästkommande budgetår komma att ökas från det i statsverkspropositionen
angivna beloppet, 765,000 kronor, med 60,000 kronor till 825,000 kronor.

Stat för reservstatspersonalen för nästkommande budgetår torde få fastställas
av Kungl. Majit.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte
— med ändring av Sitt i statsverkspropositionen till årets riksdag under
fjärde huvudtiteln, punkten 17, gjorda förslag — föreslå riksdagen

att till Avlöningar till personal å reservstat för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 825,000 kronor.

26. Inventarier för nytillkomna truppförband, reservationsanslag.

[4.] I statsverkspropositionen till årets riksdag (IV. H. T., punkten 36)
upptogs med beräknat belopp, 500,000 kronor, ett reservationsanslag, avsett
för anskaffning av inventarier för luftvärnsregementet i Stockholm samt
beredskapsdivisioner av luftvärnet i Malmö, Göteborg, Boden och Sundsvall
I anförande till statsrådsprotokollet framhöll jag, att ett definitivt ståndpunktstagande
till frågan örn de föreslagna luftvärnsförbandens inrättande, deras eventuella
anknytning i lokalhänseende till redan befintliga förband etc. kunde ske
först i ett senare sammanhang, varför frågan örn medelsbehovet för förläggningsinventarier
för dessa förband icke för det dåvarande kunde upptagas till
slutlig prövning.

Vid behandlingen av arméns avlöningsanslag har jag i det föregående
föreslagit inrättande under nästkommande budgetår av ett nytt luftvärnsregemente,
förlagt till Stockholm, jämte en till detta förband knuten bered
skapsdivision samt dessutom av särskilda beredskapsdivisioner av luftvärnet
förlagda till Malmö, Göteborg och Boden. Rörande förläggande till Sundsvall
av en dylik beredskapsdivision fattades beslut redan av 1940 års
lagtima riksdag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

Arméförvaltningen har i sin skrivelse den 25 september 1940 preliminärt
beräknat kostnaderna för inventarier till de ifrågavarande förbanden till

690,000 kronor. Ämbetsverket har emellertid framhållit, att därest ett eller
flera av förbanden komme att anslutas till redan befintliga militära etablissement
de beräknade kostnaderna syntes kunna i viss mån reduceras.

Av vad i ärendet anförts torde framgå, att det för närvarande icke är
möjligt att framlägga preciserade beräkningar rörande medelsbehovet för
inventarieanskafbringen för de nytillkommande luftvärnsförbanden. En
väsentlig besparing i förhållande till det av arméförvaltningen preliminärt
angivna beloppet synes emellertid möjlig. Jag finner mig därför böra föreslå,
att det belopp, som för ifrågavarande ändamål bör äskas av riksdagen för
nästa budgetår, sättes till 500,000 kronor. Det torde sedermera få ankomma
på Kungl. Majit att meddela bestämmelser rörande anslagets disposition.

Jag får således hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Inventarier för nytillkomna truppförband för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 500,000 kronor.

Kungl. Majus proposition nr lön.

MARINEN.

Avlöningar m. m. till fast anställd personal.

49. Avlöningar till aktiv personal m. fl., förslagsanslag.

[5.] Vid behandlingen av medelsbehovet under förevarande anslag för nästa
budgetår i 1941 års statsverksproposition (punkten 59) hemställde jag med
hänsyn till att vissa utredningar rörande marinens personalbehov för nämnda
budgetår då ännu icke kunnat färdigställas, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till avlöningar till
aktiv personal m. fl. för budgetåret 1941/42 beräkna ett förslagsanslag av
21,000,000 kronor. Sedan berörda utredningar numera föreligga, anhåller jag
att få återkomma till förevarande anslagsfråga.

I enlighet med vad jag vid behandlingen av arméns motsvarande anslag
anfört i fråga örn de allmänna avlöningsanslagens konstruktion böra under
marinens avlöningsstat upptagas följande anslagsposter, nämligen:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän.

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattning.

3. Avlöningar till extra ordinarie fänrikar.

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

5. Arvoden och övriga ersättningar utöver lön till ordinarie tjänstemän.

6. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit.

7. Sjötillägg m. m.

8. Avgånget manskaps anställning å civilanställningsstat.

9. Körligt tillägg.

De olika spörsmål som uppkomma till bedömande i samband med avlöningsanslagets
beräknande komma att i det följande behandlas under rubriker motsvarande
avlöningsstatens anslagsposter. Där i enlighet med vad under arméförvaltningens
avlöningsanslag anförts personal- eller arvodesförteckningar
upprättats, kommer indelningen av dessa förteckningar att i huvudsak följas.

I. Avlöningar till ordinarie tjänstemän.

Marinstaben.

För nästkommande budgetår förutsätter jag ingen ändring i antalet ordinarie
befattningshavare vid marinstaben. Härunder upptagas sålunda en
förste expeditionsvakt, ett kanslibiträde och ett kontorsbiträde.

Flottan.

Vidkommande de ordinarie beställnings- och befattningshavarna under
förevarande rubrik får jag till en början erinra, att under staten för flottans
officerskår, underofficerskår och sjömanskår m. fl. för innevarande budgetår

Kungl. Majus proposition nr 155.

äro upptagna följande ordinarie beställningar, nämligen 350 officerare, därav
4 flaggmän (Ob3), 2 kommendörer (Ob2), 3 kommendörer (Obl), 3 kommendörer
(OaG), 19 kommendörkaptener av 1. graden, 19 kommendörkaptener
av 2. graden, 138 kaptener, 132 löjtnanter och 30 fänrikar; 682 underofficerare,
därav 19 förrådsförvaltare, 242 flaggunderofficerare och 421 underofficerare
av 2. graden; 4,057 fast anställda av manskapet, därav 345 flaggkorpraler,
160 högbåtsmän, 1,200 furirer, 185 korpraler och 2,167 meniga; 2
musikdirektörer (därav en Oa 3 och en Oa 2 eller Oa 3); samt 5 expeditionsvakter.

Såsom framgår av den i propositionen nr 159/1940 L lämnade redogörelsen
(sid. 96—104) framlade marinmyndigheterna i slutet av 1939 och början av
1940 förslag till en väsentlig kaderökning för flottan under budgetåren
1940/41—1943/44, vilka förslag baserades på kraven på ökad personell beredskap
samt personalbehovet i anledning av nybyggnad och modernisering av
fartyg. För innevarande budgetår inneburo dessa förslag i deras slutliga utformning
en kaderökning med 6 kommendörkaptener, 18 kaptener, 40 subalternofficerare,
1 förrådsförvaltare, 32 flaggunderofficerare, 53 underofficerare
av 2. graden samt tillhopa 831 beställningshavare av manskapet. Något
definitivt ställningstagande till berörda program för flottans kaderökningar
ansåg jag mig för det dåvarande ej kunna taga; jag förordade därför, att
i frågans dåvarande läge beslut allenast borde fattas beträffande kaderökningarna
för budgetåret 1940/41. I anslutning härtill och med beaktande av föreliggande
rekryteringsmöjligheter tillstyrkte jag, att å staten för flottans officerskår,
underofficerskår och sjömanskår m. fl. för budgetåret 1940/41 uppfördes
nya beställningar för 2 kommendörkaptener av 1. graden, 2 kommendörkaptener
av 2. graden, 14 kaptener, 25 löjtnanter, 1 förrådsförvaltare, 25
flaggunderofficerare, 42 underofficerare av 2. graden samt tillhopa 710 beställningar
för manskap. Detta förslag godkändes av riksdagen.

I skrivelse till marinförvaltningen den 30 juli 1940 angående beräkningen
av flottans medelsbehov för nästa budgetår har chefen för marinstaben under
erinran örn marinmyndigheternas i det föregående berörda kaderökningsprogram
framlagt ett reviderat program i förevarande avseende. Beträffande motiveringen
härför har marinstabschefen anfört, bland annat, att marinmyndigheternas
i propositionen nr 159/1940 L återgivna plan för personalökningar
vid flottan direkt motiverats av tillkomsten av ny fartygsmateriel, samt att
någon minskning i behovet att utnyttja flottans samlade fartygsbestånd icke
framträtt. På grund härav upptoges i det reviderade programmet i första hand
skillnaden mellan för budgetåret 1940/41 begärda och för samma år av statsmakterna
beviljade nya beställningar. Ytterligare utökningar av personal
kadern utöver vad tidigare förutsatts hade emellertid visat sig erforderliga
på grund av beslut örn nyanskaffning av fartyg och annan materiel.

I anslutning till det anförda har chefen för marinstaben sammanfattat det
av honom förordade, reviderade kaderökningsprogrammet på följande sätt:

Kungl. Majus proposition nr 155.

Officerare.	1941/42	1942/43	1943/44
Kommendörkaptener av 1. graden ......	2	—	—
» » 2. graden ......	3	—	—
Kaptener .......................	...... 34	2	_
Löjtnanter ........................		3	—
Underofficerare och flaggkorpraler.
Flaggunderofficerare .......................	...... 42	5	4
Underofficerare av 2. graden .........	...... 77	9	9
Flaggkorpraler ............................	...... 77	6	5
Furir er ..............................	...... 290	33	—
Korpraler .............................	...... 44	4	—
Meniga ........................	....... 446	63	_

I sin skrivelse rörande sjöförsvarets medelsbehov för nästa budgetår har
marinförvaltningen tillstyrkt, att marinstabschefens berörda förslag lägges till
grund för personalberäkningen vid flottan under nästkommande budgetår.
Härutöver har marinförvaltningen för egen del föreslagit inrättande av två
nya beställningar för förrådsförvaltare, avsedda för sjukvårdsförråden vid
Sydkustens marindistrikt och Vaxholms fästning. Ifrågavarande beställningar
anses påkallade med hänsyn till den mångfald av dyrbar och svårersättlig
materiel för sjukvårdsändamål, som till följd av de stora upphandlingarna på
senare tid tillförts marinen. Beställningarna i fråga avses skola kunna rekryteras
från såväl flottan som kustartilleriet.

Sedermera har chefen för marinen i skrivelse den 11 februari 1941 inkommit
med förslag till vissa jämkningar i det utav marinförvaltningen framlagda
förslaget till personalökningar vid flottan under budgetåret 1941/42. Såvitt
avser personal på aktiv stat innebär marinchefens förslag tillskapande — utöver
vad marinförvaltningen ifrågasatt — av nya beställningar för 1 kommendör
i lönegrad Ob 2, 3 kommendörer i lönegrad Oa 6, 3 kommendörkaptener
av 1. graden samt 2 kommendörkaptener av 2. graden. De nya kommendörsbeställningarna
i lönegraden Oa 6 avsåges för 3 inspektörsbefattningar,
nämligen en för minväsendet (motsvarande nuvarande inspektören för minsvepningsväsendet),
1 för torped- och undervattensbåtvapnet (motsva rande

nuvarande inspektören för undervattensbåtvapnet) samt 1 för en ny befattning
som inspektör för sjöartilleriet. Såsom biträde åt inspektören för
torped- och minsvepningsväsendet borde placeras 1 regementsofficer, kommendörkapten
av 2. graden. En regementsofficer, kommendörkapten av 1.
graden, borde även avses för marinstabens förbindelseavdelning med uppgift
att i avseende å tekniska och personella förbindelsefrågor handhava motsvarande
arbetsuppgifter som komme att åvila förenämnda tre inspektörer. — De
återstående av chefen för marinen påkallade nya beställningarna på aktiv stat
skulle enligt förslaget hava till ändamål att effektivisera den marina basorganisationen
inom olika marindistrikt. Som chef för Västkustens marindistrikt

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

borde sålunda tjänstgöra 1 kommendör i lönegrad Ob 2, varjämte chefskapet
över Göteborgs örlogsdepå — som i förslaget förutsatts skola organisatoriskt
skiljas från marindistriktschefens ämbetsbefattning — skulle anförtros en
nytillkommen beställning såsom kommendörkapten av 1. graden. För chefsbefattningarna
vid Öresunds och Norrlandskustens marindistrikt horde vidare
avses beställningar för kommendörkaptener av respektive 2. och 1. graden.

Enligt chefens för marinen förevarande förslag skulle mot de i det föregående
berörda ökningarna av antalet beställningar inom kommendörs- och
kommendörkaptensgraderna svara en minskning av antalet kaptener enligt
marinförvaltningens och marinstabschefens förslag från 34 till 30 samt av
antalet löjtnanter enligt samma förslag från 41 till 36.

Det av chefen för marinen för budgetåret 1941/42 föreslagna kaderökningsprogrammet
för flottan, sammanställt med det tidigare, av chefen för marinstaben
och marinförvaltningen framlagda förslaget för samma budgetår innebär
sammanfattningsvis, att följande nya beställningar skulle tillkomma:

Beställning Antal

Kommendör i lönegrad Ob 2 ............................................................ 1

Kommendörer i lönegrad Oa 6 ......................................................... 3

Kommendörkaptener av 1. graden ................................................... 5

Kommendörkaptener av 2. graden ................................................... 5

Kaptener .................................................................................... 30

Löjtnanter .................................................................................... 36

Förrådsförvaltare ........................................................................... 2

Flaggunderofficerare ..................................................................... 42

Underofficerare av 2. graden ............................................................ 77

Flaggkorpraler .............................................................................. 77

Furirer ....................................................................................... 290

Korpraler .................................................................................... 44

Meniga ....................................................................................... 446

I detta sammanhang vill jag erinra om att jag vid behandlingen i årets statsverksproposition
(fjärde huvudtiteln, punkten 147) av medelsbehovet för försvarsväsendets
radioanstalt framhöll, att frågan om den ökning av arméns
och marinens stater, som syntes bliva ofrånkomlig för tillgodoseendet av
anstaltens personalbehov genom kommendering till anstalten, torde få upptagas
senare i samband med behandlingen av vissa andra kaderökningsförslag.
I det av chefen för försvarsstaben med särskild skrivelse den 7 september
1940 överlämnade förslaget till organisation av radioanstalten, för vilket en
redogörelse lämnats i statsverkspropositionen, har nämnde chef i förevarande
avseende hemställt om en ökning av flottans stampersonal med 1 kapten eller
löjtnant, 1 underofficer av 2. graden (radiostyrman), 2 flaggkorpraler, 21
furirer och 33 meniga. Rörande ett av överbefälhavaren med skrivelse den
23 januari 1941 avgivet nytt förslag till omorganisation av radioanstalten ävensom
den inverkan ett eventuellt genomförande av sagda förslag kan få på

Kungl. Majds proposition nr 155.

frågan om utvidgning av de militära personalkadrerna för nästkommande
budgetår får jag hänvisa till vad jag vid behandlingen av motsvarande fråga
för signalregementets del under arméns avlöningsanslag anfört.

Såsom i det föregående anförts fann jag mig vid behandlingen av marinmyndigheternas
tidigare kaderökningsförslag böra förorda, att ställningstagandet
till detsamma inskränktes till att avse allenast det närmaste budgetåret.
Ej heller till det nu föreliggande förslaget är jag beredd att fatta ståndpunkt
i vidare mån än i vad detsamma avser den närmaste framtiden eller
med andra ord budgetåret 1941/42. Härtill bidrager främst, att de krav en
blivande ny försvarsordning kan komma att ställa i marinorganisatoriskt hänseende
ännu icke låta sig med säkerhet överblickas.

I avvaktan på resultatet av pågående utredningar rörande marinorganisationen
finner jag mig nu icke heller kunna tillstyrka, att särskilda beställningar
beräknas vare sig för de i marinchefens skrivelse den 11 februari 1941 omnämnda
inspektörsbefattningarna eller för cheferna för Västkustens, Norrlandskustens
och Öresunds marindistrikt. Däremot anser jag mig böra föreslå, att
dels för tillgodoseende av ett allmänt föreliggande behov av officersbeställningar
för mera krävande uppgifter och dels med hänsyn till önskvärdheten
av att bibehålla proportionen mellan antalet beställningar i olika grader B nya
beställningar för kommendörkaptener av 1. graden och 4 dylika beställningar
av 2. graden upptagas för nästa budgetår. — Vad beträffar antalet nytillkommande
kaptens- och löjtnantsbeställningar finner jag mig, med utgångspunkt
från marinstabschefens förenämnda, av marinförvaltningen tillstyrkta förslag
— vilket såsom av det förut sagda framgår upptager 34 kaptens- och 41 löjtnantsbeställningar
— men med hänsyn tagen till föreliggande möjligheter
i rekryteringshänseende böra föreslå inrättandet av 32 nya kaptens- och
37 nya löjtnantsbeställningar. Av de nytillkommande kaptensbeställningarna
beräknas en för tjänstgöring vid försvarsväsendets radioanstalt
i enlighet med chefens för försvarsstaben i det föregående berörda förslag. —
Vidkommande de ifrågasatta kaderökningarna inom underofficers- och manskapsgraderna
kan jag ansluta mig till det av marinmyndigheterna härutinnan
framlagda förslaget, vilket i denna del huvudsakligen bygger på det ökade
personalbehov, som blir en följd av nybyggnader och moderniseringar av
fartyg. På grund härav och med beaktande av det utav chefen för försvarsstaben
anmälda behovet av personal ur flottan för försvarsväsendets radioanstalt
tillstyrker jag, att en ökning kommer till stånd med 2 förrådsförvaltare,
42 flaggunderofficerare, 78 underofficerare av 2. graden, 79 flaggkorpraler,
311 furirer, 44 korpraler och 479 meniga.

I detta sammanhang torde för riksdagen böra anmälas, att Kungl. Maj:t
efter förslag av chefen för marinen den 7 februari 1941 medgivit, att, i syfte
att underlätta manskapsrekryteringen, finge vid flottans sjömanskårer intill
den 1 juli 1941 finnas över stat anställda meniga i lönegraden Ma 1 till ett
antal av högst 225 mot åtnjutande av samma förmåner som å stat anställda;
härav föranledda kostnader skulle bestridas av vederbörligt anslag å förskottsstat.

Kungl. Majis proposition nr 155. 75

I enlighet med det anförda kominer personalförteckningen att för flottans
del omfatta följande ordinarie beställningar (befattningar), nämligen:

Officerare.

4 flaggman

2 kommendörer Ob 2

3 kommendörer Ob 1
3 kommendörer Oa 6

22 kommendörkaptener av 1. graden 23

kommendörkaptener av 2. graden 170

kaptener
169 löjtnanter
30 fänrikar

U rider officerare.

21 förrådsförvaltare

284 flaggunderofficerare
499 underofficerare av 2. graden

Manskap.

424 flaggkorpraler
160 högbåtsman
1,511 furirer
229 korpraler
2,646 meniga

Musikpersonal.

2 musikdirektörer

Civil personal.

5 expeditionsvakter.

Kustartilleriet.

Innevarande budgetårs stat för kustartilleriets officerskår, underofficerskår
och manskap m. fl. upptager ordinarie beställningar för 136 officerare,
därav 1 generalsperson, chef för kustartilleriet (Ob3), 1 överste, kommendant
i Vaxholms fästning (Ob2), 2 regementschefer (Ob 1), 1 chef för Gotlands
kustartilleriförsvar, tillika chef för Gotlands kustartillerikår (Oa 6), 6 överstelöjtnanter,
11 majorer, 47 kaptener, 49 löjtnanter och 18 fänrikar; 191 underofficerare,
därav 15 förrådsförvaltare, 68 flaggunderofficerare och 108 underofficerare
av 2. graden; 1,011 fast anställda av manskapet, därav 75 flaggkorpraler,
190 furirer, 161 korpraler och 585 meniga; samt 2 musikdirektörer
(Oa 2 eller Oa 3).

I skrivelse den 10 augusti 1940 till marinförvaltningen rörande kustartilleriets
medelsbehov för nästa budgetår har chefen för kustartilleriet — under
erinran örn den plan för kustartilleriets kaderökningar under budgetåren
1940/41—1943/44, för vilken närmare redogjorts i propositionen nr 159/1940 L
(sid. 104—113) — anfört i huvudsak följande:

Såvitt avsåge budgetåret 1940/41 hade förenämnda plan av statsmakterna
godkänts. Emellertid hade numera vissa omständigheter tillkommit, som påkallade
en revision av planen i övrigt. En ytterligare ökning av kustartilleriets
personalkader vore sålunda numera erforderlig, främst för att tillgodose det
ökade behov av personal, som uppstått genom sedermera slutförda eller
planerade materielanskaffningar.

I anslutning till det anförda har chefen för kustartilleriet under hänvisning
till särskild skrivelse i ämnet framlagt ett reviderat kaderökningsprogram för
budgetåren 1941/42—1943/44. Såvitt avser personal för bemanning m. m. av
nytillkommen materiel innefattar detta program för nästa budgetår 1 major,

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

8 kaptener, 9 löjtnanter, 2 fänrikar, 12 flaggunderofficerare, 16 underofficerare
av 2. graden, 8 flaggkorpraler, 38 furirer, 32 korpraler samt 110 meniga. —
Vidare borde enligt nämnde chefs nu ifrågavarande skrivelse en förstärkning
av stabspersonalen i kustartilleriets chefsexpedition åvägabringas genom placering
därstädes av en nytillkommande majorsbeställning.

Vad chefen för kustartilleriet sålunda anfört har marinförvaltningen i sin
skrivelse rörande sjöförsvarets medelsbehov för nästkommande budgetår
biträtt.

Sedermera har chefen för marinen i sin förenämnda skrivelse den
11 februari 1941 framlagt förslag örn vissa tillägg till och påskyndande
av den av chefen för kustartilleriet i det föregående berörda kaderökningsplanen
för kustartilleriet. Detta förslag bygger på vissa av marinmyndigheterna
verkställda utredningar, vilka givit vid handen, dels att en ytterligare
materielanskaffning vore erforderlig för att giva kustartilleriet avsedd effektivitet,
dels att som följd därav men även för att kunna i tillräcklig grad tillgodose
bemanningen av redan förefintliga försvarsanstalter en ytterligare
utökning av personalen vore erforderlig. Chefens för marinen framställning
i denna del utmynnar i förslag örn en organisatorisk uppdelning av chefskapet
över Gotlands kustartilleriförsvar och Gotlands kustartillerikår på två beställningar,
högre löneställning för kommendanten i Älvsborgs fästning samt
kaderökningar för nästa budgetår utöver det i det föregående redovisade
programmet med 2 överstelöjtnanter, 1 major, 8 kaptener, 10 löjtnanter, 4
fänrikar, 5 flaggunderofficerare, 6 underofficerare av 2. graden, 8 flaggkorpraler,
62 furirer, 52 korpraler och 186 meniga.

I anslutning till vad jag anfört i det föregående vid behandlingen av
flottans personalfrågor är jag icke heller beträffande kustartilleriet beredd
att taga ståndpunkt till de framlagda förslagen i annan mån än i vad de avse
budgetåret 1941/42, liksom jag i nuvarande läge icke anser mig kunna tillstyrka
förslag, som kunna föregripa en mera allsidig prövning av den framtida omfattningen
av försvarskrafterna. Härav följer, att jag icke för närvarande
kan biträda det i skrivelsen den 11 februari 1941 framförda förslaget i fråga
örn utökningen av kustartilleriet i personellt hänseende under nästa budgetår.
Ur de synpunkter jag nyss anfört finner jag däremot hinder icke möta mot
ett genomförande i obeskuret skick av de av chefen för kustartilleriet framlagda
och av marinförvaltningen i dess medelsframställning för budgetåret
1941/42 biträdda förslaget till kaderökningar för kustartilleriet under samma
budgetår.

Jag tillstyrker därför, att kustartilleriets ordinarie beställningshavare för
nästa budgetår utökas med följande beställningar, nämligen 2 majorer, 8
kaptener, 9 löjtnanter, 2 fänrikar, 12 flaggunderofficerare, 16 underofficerare
av 2. graden, 8 flaggkorpraler, 38 furirer, 32 korpraler och 110 meniga.

I enlighet härmed kommer personalförteckningen att för kustartilleriets
del upptaga följande ordinäre personal:

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

Officerare.

U ader officerare.

1 generalsperson.

1 överste Ob 2.

2 överstar Ob 1.

1 chef för Gotlands kustartilleri -

15 förrådsförvaltare.

80 flaggunderofficerare.

124 underofficerare av 2. graden.

Manskap.

försvar.

6 överstelöjtnanter.
13 majorer.

55 kaptener.

58 löjtnanter.

20 fänrikar.

83 flaggkorpraler.
228 furirer.

193 korpraler.

695 meniga.

Musikpersonal.
2 musikdirektörer.

Mariningenjörkåren.

Den för budgetåret 1940/41 fastställda staten för mariningenjörkåren upptager
följande ordinarie beställningshavare, nämligen 1 marinöverdirektör,
3 marindirektörer av 1. graden, 4 marindirektörer av 2. graden, 11 förste
mariningenjörer, 7 mariningenjörer av 1. graden och 10 mariningenjörer av 2.
graden ävensom 4 specialingenjörer av 1. graden, 11 specialingenjörer av 2.
graden samt 8 specialingenjörer av 3. graden.

Beträffande antalet egentliga mariningenjörer har marinförvaltningen
i sin skrivelse angående sjöförsvarets medelsbehov för nästa budgetår
inledningsvis erinrat örn den plan för utökning av antalet dylika ingenjörer,
som upptogs till behandling i propositionen nr 159/1940 L (sid. 114—123).
Enligt denna plan i dess slutgiltiga utformning borde för budgetåret 1940/41
tillkomma beställningar för 1 marindirektör av 2. graden, 2 förste mariningenjörer,
2 mariningenjörer av 1. graden samt 1 mariningenjör av 2. graden.
Vidare har ämbetsverket framhållit, att, efter därom i förenämnda proposition
gjord hemställan, antalet nya egentliga mariningenjörer för innevarande budgetår
bestämdes till 1 marindirektör av 2. graden, 1 förste mariningenjör,
1 mariningenjör av 1. graden samt 1 mariningenjör av 2. graden, innebärande
en minskning i förhållande till marinmyndighetemas förslag med 1 förste
mariningenjör och 1 mariningenjör av 1. graden.

I anslutning härtill har marinförvaltningen i förenämnda framställning
återgivit en av marinöverdirektören den 29 juli 1940 till chefen för marinen
avlåten skrivelse i fråga om mariningenjörkårens personalbehov för nästkommande
budgetår, vari marinöverdirektören anfört i huvudsak följande:

Sedan tidigare förslag örn. personalökningar för mariningenjörkåren avgivits
hade förhållandena ändrat sig avsevärt i det att ny materiel beställts
i stor omfattning för flottan och kustartilleriet. Behovet av ingenjörer för
marinen syntes härigenom komma att växa avsevärt. Då detta behov i sin
helhet ännu ej vore möjligt att överblicka, och dessutom ökningen av antalet
egentliga mariningenjörer under de närmaste budgetåren ytterst vore beroende
av rekryteringsmöjligheterna, måste ökningen likväl nu begränsas. Ur
dessa synpunkter syntes den för budgetåret 1941/42 möjliga ökningen av
antalet egentliga mariningenjörer utgöra 1 marindirektör av 2. graden, 2
förste mariningenjörer, 1 mariningenjör av 1. graden och 1 mariningenjör
av 2. graden.

Kungl. Majlis proposition nr lod.

Till ifrågavarande förslag hava chefen för marinstaben och marinförvaltningen
givit sin anslutning.

Sedermera har chefen för marinen i den i det föregående berörda skrivelsen
den 11 februari 1941 såvitt nu är i fråga framlagt förslag örn vissa ytterligare
utökningar av antalet egentliga mariningenjörer i samband med en revision
av gällande marinorganisation. Under framhållande att det tillfälliga utbildningssystem
för mariningenjörer, för vars grunddrag redogjorts i propositionen
nr 159/1940 L, icke visat sig motsvara förväntningarna, har chefen för
marinen förordat en av marinöverdirektören anvisad rekryteringsmetod, innebärande
direkt anställning vid mariningenjörkåren av därför lämpliga ingenjörer.
En av marinöverdirektören verkställd undersökning hade givit vid
handen, att åtminstone 7 ingenjörer med hänsyn till föregående verksamhet
och under försvarsberedskapen fullgjord tjänstgöring vore väl kvalificerade
för direkt anställning vid mariningenjörkåren. Genom en dylik anställning
skulle sålunda ytterligare 7 beställningar vid kåren kunna besättas i början
av budgetåret 1941/42. Enligt chefens för marinen mening borde icke samtliga
ifrågavarande 7 beställningar läggas på den lägsta graden — mariningenjör
av 2. graden — utan fördelas å beställningar för 1 marindirektör av 1. graden.
1 mariningenjör av 1. graden samt 5 mariningenjörer av 2. graden.

För egen del har jag med hänsyn till de forcerade materielanskaffningarna
för marinens del funnit det vara en angelägenhet av vikt att i möjligaste
mån förstärka mariningenjörkårens kader av egentliga mariningenjörer. Jag
finner mig därför till en början böra biträda det i marinförvaltningens skrivelse
angående sjöförsvarets medelsbehov för nästa budgetår framlagda förslaget
örn utökning under budgetåret 1941/42 av antalet dylika ingenjörer med 1
marindirektör av 2. graden, 2 förste mariningenjörer, 1 mariningenjör av 1.
graden samt 1 mariningenjör av 2. graden.

Vidkommande chefens för marinen i skrivelse den 11 februari 1941 framförda
förslag i förevarande hänseende har jag i och för sig intet att erinra
mot den av nämnde chef föreslagna anordningen med direkt anställning av
lämpliga ingenjörer vid mariningenjörkåren. Som sådan anställning i varje
fall till en början endast lärer kunna komma i fråga i den lägsta graden,
mariningenjör av 2. graden, synes den på denna anordning uppbyggda kaderökningen
böra begränsas tili att avse dylika beställningar till det utav chefen
för marinen i sådant avseende angivna antalet, eller 5. Nämnde chefs förslag
örn inrättande därutöver av 1 beställning för marindirektör av 1. graden
och 1 beställning för mariningenjör av 1. graden -—- vilket förslag synes avse
bibehållande av proportionerna mellan antalet högre och lägre beställningar
vid kåren — torde däremot böra prövas först sedan överblick vunnits över
resultatet av förenämnda extraordinära rekrytering.

Jag övergår härefter till behandling av frågan örn antalet speci al ingenjörer
vid mariningenjörkåren för budgetåret 1941/42.

I framställningen rörande sjöförsvarets medelsbehov för nästa budgetår
har marinförvaltningen —- i huvudsaklig överensstämmelse med av marinöverdirektören
i den i det föregående berörda skrivelsen den 29 juli 1940

Kungl. Majus proposition nr 155.

framlagt förslag — hemställt, att antalet specialingenjörer för nästkommande
budgetår måtte ökas med 2 specialingenjörer av 1. graden, 4 specialingenjörer
av 2. graden och 3 specialingenjörer av 3. graden, varjämte 2 nuvarande beställningar
för specialingenjör av 2. graden borde förändras till beställningar
för specialingenjör av alternativt 1. eller 2. graden.

Beträffande motiveringen för angivna kaderökning må här återgivas
följande: Det förslag till personalökningar budgetåret 1940/41 för specialingenjörernas
vidkommande, som under år 1940 förelagts statsmakternas prövning
— innefattande 1 specialingenjör av 1. graden, 1 av 2. graden och 2 av
3. graden — hade godtagits utom såvitt avsåge specialingenjören av 1. graden.
Denna beställning vore fortfarande erforderlig och borde fördenskull inrättas
från och med budgetåret 1941/42. För marinförvaltningens artilleriavdelning
förelåge behov av 3 specialingenjörer, varav ytterligare 2 utöver tidigare befintliga
såsom artilleriingenjörer och 1 såsom speciellt sakkunnig i avseende
å gasskyddsfrågor. Ämbetsverkets minavdelning krävde tillgång till ytterligare
1 miningenjör, liksom elektrodetaljen inom verkets ingenjöravdelning
vore i behov av ytterligare en elektroingenjör. För kustartilleriet förelåge i
fredstid behov av 3 elektroingenjörer för vardera Vaxholms och Karlskrona
fästning samt Gotlands kustartilleriförsvar. De sålunda för marinförvaltningen
och kustartilleriet erforderliga 8 nya specialingenjörsbefattningarna
borde för erhållande av lämpliga befordringsförhållanden fördelas med 1
beställning såsom specialingenjör av 1. graden, 4 beställningar såsom specialingenjör
av 2. graden och 3 beställningar såsom specialingenjör av 3. graden.
— Den föreslagna alternativa graderingen för två specialingenjörer i 1. eller

2. graden vore avsedd för stationsingenjörer, tillika chefer för örlogsvarvens
kyggn&dsdepartement. Det vore önskligt att dessa befattningshavare, sedan
de tillräckligt länge innehaft sin befattning för erhållande av kompetens
och erfarenhet, erhölle en i förhållande till befattningen bättre avpassad
tjänste- och löneställning utan att orättvisa i befordringshänseende vederfores
övriga specialingenjörer.

Chefen för marinen har i sin förberörda skrivelse den 11 februari 1941
gjort framställning örn ytterligare ökning med 5 specialingenjörer utöver det
av marinförvaltningen tidigare äskade antalet. Ifrågavarande befattningshavare
— varav 2 avsåges för tjänstgöring såsom artilleriingenjörer och 3 såsom
elektroingenjörer — borde fördelas å 1 beställning såsom specialingenjör
av 1. graden och 4 beställningar såsom specialingenjör av 3. graden.

Vid övervägande av frågan örn ökning av antalet specialingenjörer har
jag för min del funnit det vara välbetänkt att icke alltför hastigt utvidga
antalet ingenjörer av denna kategori, särskilt i betraktande av att vissa av de
befattningar som avses skola bestridas av de nya beställningshavarna måhända
med fördel kunna beklädas med civila kontraktsanställda ingenjörer.

Med hänsyn härtill förordar jag, att antalet för budgetåret 1941/42 nytillkommande
beställningar för specialingenjörer begränsas till 1 specialingenjör
av 1. graden, 3 specialingenjörer av 2. graden samt 2 specialingenjörer av

3. graden. Det av marinöverdirektören framlagda förslaget om beredande av

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

en förmånligare löneställning för i befattning såsom stationsingenjör, chef
för örlogsvarvs byggnadsdepartement, placerade specialingenjörer av 2.
graden genom tillskapandet av två beställningar för specialingenjör i alternativt
1. eller 2. graden finner jag mig i betraktande av de med chefskap
över byggnadsdepartement förenade arbetsuppgifterna och ansvar böra tillstyrka.

Som jag i övrigt icke förutsätter några ändringar beträffande mariningenjörkårens
ordinarie personal för nästkommande budgetår, skulle kåren för
nämnda budgetår komma att omfatta följande ordinarie beställningsliavare,
nämligen 1 marinöverdirektör, 3 marindirektörer av 1. graden, 5 marindirektörer
av 2. graden, 13 förste mariningenjörer, 8 mariningenjörer
av 1. graden och 16 mariningenjörer av 2. graden ävensom 5 specialingenjörer
av 1. graden, 2 specialingenjörer av 1. eller 2. graden, 12 specialingenjörer
av 2. graden och 10 specialingenjörer av 3. graden.

Marinintendenturkåren.

Staten för marinintendenturkåren för innevarande budgetår upptager följande
ordinarie beställningar, nämligen 1 kommendör, chef för kåren, 3 kommendörkaptener
av 1. graden, 1 chef för marinens centrala beklädnadsverkstad,
8 kommendörkaptener av 2. graden, 31 kaptener, 18 löjtnanter och 5 fänrikar.

I sin skrivelse angående sjöförsvarets medelsbehov för budgetåret 1941/42
har marinförvaltningen beträffande marinintendenturkårens ordinarie personal
inledningsvis erinrat örn den fyraårsplan för utökning av berörda personal,
för vilken närmare redogjorts i det vid propositionen nr 159 till 1940
års lagtima riksdag fogade utdraget av statsrådsprotokollet över försvarsärenden.
Berörda plan, vilken avsåg budgetåren 1940/41—1943/44, omfattade för
budgetåret 1940/41 7 beställningar — 1 kommendörkapten av 2. graden, 1 chef
för marinens centrala beklädnadsverkstad, 2 kaptener och 3 löjtnanter -—- och
för budgetåret 1941/42 3 beställningar, varav 1 för kapten och 2 för löjtnanter.
För sistnämnda budgetår omfattade planen därjämte uppfattning av en beställning
för kommendörkapten av 2. graden till motsvarande beställning av

1. graden samt av en kaptensbeställning till kommendörkaptensbeställning av

2. graden. Den föreslagna ökningen innefattade emellertid icke personalökning,
som kunde bliva betingad av en eventuell bemanning av Älvsborgs
fästning.

Under erinran att förenämnda kaderökningsplan såvitt avser budgetåret
1940/41 vunnit statsmakternas godkännande har chefen för marinintendenturkåren
i skrivelse till marinförvaltningen den 30 augusti 1940 framlagt en utvidgad
plan för marinintendenturkårens utökning för nästa budgetår, innefattande
förslag örn nyinrättande av följande beställningar, nämligen 1 kommendör
(avsedd som chef för intendenturförvaltningen vid Sydkustens marindistrikt),
1 kommendörkapten av 2. graden (avsedd som chef för upphandlingscentralen
vid Karlskrona örlogsvarv), 1 beställning i lönegraden Oa 4
(chef för marinens centrala intendenturförråd), 1 kapten (huvudsakligen avsedd
såsom mobiliseringsofficer vid intendenturförvaltningen inom Ost -

Kungl. Majus proposition nr 155.

kustens marindistrikt), 1 kapten (avsedd för en specialutbildad kontrollofficer
för marinförvaltningens intendenturavdelning, beklädnadssektionen), 1 löjtnant
(avsedd som expeditionsintendent och inobiliseringsofficer vid Västkustens
marindistrikt) samt 1 löjtnant (avsedd som expeditionsintendent och
mobiliseringsofficer vid Vaxholms kustartilleriregemente).

Härjämte innefattar chefens för marinintendenturkåren nu förevarande
framställning jämväl förslag i fråga örn uppf lyftning i lönegradshänseende av
åtskilliga beställningar vid kåren. Sålunda borde den nuvarande beställningen
såsom kommendör och chef för kåren uppflyttas från lönegraden Oa 6 till lönegraden
Ob 2 eller Ob 1, varjämte 3 beställningar som kommendörkaptener av
2. graden borde uppflyttas till 1. graden (varvskamreraren vid Karlskrona
örlogsvarv, chefen för kajneralförvaltningen vid Sydkustens marindistrikt,
fästningsintendenten i Vaxholms fästning eller stabsintendenten hos chefen
för kustflottan) och 2 beställningar som kapten borde uppflyttas till kommendörkapten
av 2. graden.

Beträffande de sålunda föreslagna förändringarna har chefen för marinintendenturkåren
anfört i huvudsak följande:

Arbetsbördan för chefen för marinintendenturkåren i hans dubbla egenskap
av chef för marinförvaltningens intendenturavdelning och chef för marinintendenturkåren
vore synnerligen stor och hade under senaste åren ständigt
ökat i omfattning även med bortseende av nuvarande utomordentliga förhållanden.
Detta hade också tidigare av marinförvaltningen framhållits för
Kungl. Maj:t bland annat i utlåtande över 1930 års försvarskommissions betänkande,
där chefen för marinintendenturkåren föreslagits inplacerad i lönegrad
O 7. Chefen för försvarsdepartementet hade emellertid i propositionen
nr 225 till 1936 års riksdag utan underskattande av chefens för marinintendenturkåren
stora arbetsbörda då icke ansett sig kunna förorda en höjning av
befattningen. En omständighet, som icke borde förbises vid bedömandet av
förevarande fråga, vore att genomförandet av vissa förändringar i lönegrader
samt därav följande förändringar i tjänsteställning kommit att i realiteten
innebära en deklassering av chefen för marinintendenturkåren från den ställning
han tidigare innehaft, en deklassering som måste medföra en ingalunda
önskvärd minskning av denne chefs auktoritet och möjligheter att föra framåt
den viktiga tjänstegren han företrädde inom marinen. Med hänsyn till den
påtagliga ökningen av chefens för marinintendenturkåren arbetsbörda och ansvar
under åren efter 1936 syntes rättvisan kräva att han inplacerades i Ob 2
eller åtminstone Ob 1.

Chefen för Karlskrona örlogsvarv hade framhållit olägenheten av att en och
samma person bestrede befattningarna såsom förrådsintendent och chef för
upphandlingscentralen vid nämnda örlogsvarv. Med hänsyn till den i viss
mån oförutsedda stora omfattning, som den centrala upphandlingsverksamheten
vid varvet tagit, finge chefen för marinintendenturkåren föreslå, att en
ny beställning inrättades för chefen för örlogsvarvets upphandlingscentral och
att den befattningshavare, som nu förenade båda tjänsterna, skulle bibehålla
befattningen såsom förrådsintendent.

Såsom motivering för höjning av befattningen som varvskamrerare vid
Karlskrona örlogsvarv från Oa 4 till Oa 5 finge chefen för marinintendenturkåren
åberopa ett uttalande av varvschefen vid detta örlogsvarv, vari hänvisades
bland annat till det förhållandet, att varvskamreraren vore beslutande
i kassaärenden och i denna egenskap hade ett redogörareansvar, som sträckte

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 155.

495 41 (;

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

sig vida utöver det som tillkomme annan vid marinens lokalförvaltningar kommenderad
intendenturofficer. Varvsdriften och den därmed sammanhängande
ökningen utav varvets utgifter hade under de senare åren ständigt ökat i omfattning,
vilken ökning även syntes bliva bestående. Så t. ex. kunde framhållas
att inkomster och utgifter i varvets medelsräkenskaper för budgetåret
1938/39 — således innan den förstärkta försvarsberedskapen intogs -—- uppgingo
till ungefär 50,000,000 kronor. Det ekonomiska ansvar m. m., som tidigare
vid inplacerandet av befattningen såsom varvskamrerare i Karlskrona i
lönegrad Oa 4 åberopades hade således under de senare åren väsentligt ökat
och motiverade numera mer än väl en placering i lönegrad Oa 5.

I marinförvaltningen hade preliminärt behandlats frågan örn inrättande av
ett centralt intendenturförråd för marinen och enär behovet av ett sådant
snarast måste tillgodoses, hade i förslaget upptagits som chef för det centrala
förrådet en beställningshavare med särskild beställning i lönegrad Oa 4. —
För erhållande av befattning såsom kontrollofficer vid marinförvaltningens
intendenturavdelning borde upptagas en kapten, som erhållit specialutbildning
företrädesvis inom textil- och läderbranschen. — Chefen för marinintendenfurkåren
finge slutligen framhålla, att det nu avgivna förslaget principiellt
anslöte sig till 1936 års försvarsordning, varför hänsyn icke tagits till den
kaderökning, som kunde bliva betingad av en utvidgning av 1936 års försvarsordning.

Chefen för marinstaben har med avseende å den föreslagna löneställningen
för chefen för marinintendenturkåren tillstyrkt, att denne placeras i lönegrad
Ob 1. Vidare har chefen för marinstaben anfört att för befattningarna såsom
varvskamrerare vid Karlskrona örlogsvarv och fästningsintendent i Vaxholms
fästning borde avses befattningshavare av kommendörkaptens av 1. graden
grad, och för befattningarna såsom sekreterare hos chefen för Karlskrona
örlogsvarv och stabsintendent vid Ostkustens marindistrikt kommendörkaptener
av 2. graden. Befattningarna såsom chef för kameralkontoret vid
Sydkustens marindistrikt och stabsintendent hos chefen för kustflottan borde
fortfarande bestridas av beställningshavare i lönegrad Oa 4. För befattningen
såsom chef för upphandlingscentralen vid örlogsvarvet i Karlskrona borde
avses en kapten.

Marinförvaltningen har i ärendet anfört, att ämbetsverket ansåge att chefen
för marinintendenturkåren borde erhålla en lönegradsplacering, som bättre
än den nuvarande markerade betydelsen och omfattningen av hans arbetsuppgifter.
Då chefen för arméns intendenturkår vore placerad i lönegraden Ob 3,
syntes det marinförvaltningen riktigt, att chefen för marinintendenturkåren
placerades i lönegraden Ob 2. Under åberopande härav och under erinran örn
vad marinförvaltningen anfört beträffande nämnde chefs löneställning i utlåtanden
över försvarskommissionens betänkande och 1936 års lönekommittés betänkande
med förslag till militärt avlöningsreglemente finge marinförvaltningen
föreslå, att ifrågavarande beställningshavare placerades i lönegraden
Ob 2. I övrigt biträdde marinförvaltningen chefens för marinstaben förslag i
ämnet.

Över marinförvaltningens förslag beträffande marinintendenturkåren har
försvarsväsendets lönenämnd efter remiss avgivit utlåtande och därvid anfört
följande:

Kungl. Majus proposition nr 155. 83

Vad först angår den föreslagna ändrade löneställningen för marinintendenturkårens
chef, anser lönenämnden, att dennes nuvarande lönegradsplacering
otvivelaktigt är väl låg särskilt med hänsyn till det honom åvilande chefskapet
för den jämförelsevis stora marinintendenturkåren. Lönenämnden anser sig
fördenskull kunna förorda, att denna chefsbefattning uppflyttas i högre lönegrad.
I likhet med vad chefen för marinstaben föreslagit anser lönenämnden
emellertid, att en uppfattning av befattningen bör ske allenast till lönegrad
Ob 1. En uppfattning av befattningen till lönegrad Ob 2, såsom marinförvaltningen
ifrågasatt, skulle enligt lönenämndens uppfattning medföra vissa
konsekvenser i fråga örn lönegradsplaceringen av andra chefsbeställningar såväl
vid marinen som de andra försvarsgrenarna, varför nämnden icke anser sig
kunna biträda marinförvaltningens förslag i denna del.

Beträffande de föreslagna uppflyttningarna av vissa regementsofficerare
ävensom inrättandet av nya regementsofficersbeställningar vid marinintendenturkåren
får lönenämnden framhålla, att marinintendenturkåren redan nu
synes vara jämförelsevis väl tillgodosedd med dylika högre beställningar. Med
hänsyn till de krav, som behöva ställas på innehavarna av de tjänster, som
avses i marinförvaltningens framställning, och då ur befordringssynpunkt anledning
icke föreligger till någon större ökning av antalet regementsofficersbeställningar,
anser sig lönenämnden endast böra föreslå, att vid marinintendenturkåren
ytterligare en beställning i lönegrad Oa 4 inrättas, avsedd för
chefen vid marinens centrala intendenturförråd. Det ytterligare behov av
intendenturofficerare, som kan anses föreligga, bör enligt lönenämndens mening
tillgodoses genom ökning av kaptens- och löjtnantsbeställningarna. I
detta sammanhang vill lönenämnden emellertid framhålla, att nämnden funnit
den framlagda utredningen rörande utökning av marinintendenturkåren icke
utgöra tillräckligt underlag för bedömande, huruvida icke vissa av de göromål,
som nu utföras av intendenturofficerare, lämpligen kunna fullgöras av
civil personal i lägre löneställning.

Slutligen har chefen för marinen i sin förevarande skrivelse den 11 februari
1941 hemställt om en utökning av den av marinförvaltningen i dess anslagsäskanden
begärda personalförstärkningen med 1 kapten och 1 löjtnant, avsedda
för tjänstgöring vid respektive Älvsborgs fästning och Gotlands kustartillerikår.

Yad först beträffar den av marinmyndigheterna påkallade förbättrade löneställningen
för marinintendenturkårens chef framgår av den lämnade redogörelsen,
att denna fråga sedan länge varit aktuell. Sålunda har spörsmålet
dryftats i samband med genomförandet av 1936 års förs vågordning utan att
dock därvid någon förändring i förevarande avseende kom till stånd. Jämväl
vid den av statsmakterna genomförda militära löneregleringen 1939 upptogs
frågan örn chefens för marinintendenturkåren löneställning till omprövning.
Sålunda uttalade 1936 års lönekommitté i sitt betänkande med förslag till
militärt avlöningsreglemente (statens off. utredn. 1938: 55, sid. 63) följande:

Huruvida beträffande någon av de övriga nu till överstegraden hörande
befattningarna en ändrad löneställning kan böra komma till stånd måste
enligt kommitténs förmenande bliva i väsentlig mån beroende på de resultat,
som vid den förutsätta — och beträffande vissa förvaltningsområden numera''
igångsatta —• tjänsteförteckningsrevisionen kunna komma att framgå med
avseende å sådana civila befattningar, vilka i fråga örn nuvarande lönenivå
samt i fråga om arbetsuppgifter och ställning inom förvaltningsorganisationen

Kungl. Majus proposition nr 155.

kunna anses närmast jämförliga med ifrågavarande militära chefsbefattningar.
Det må i detta sammanhang omnämnas, att under kommitténs överläggningar
med de militära personalrepresentanterna från den sjömilitäre representantens
sida ifrågasatts, att till lönegraden Ob 1 skulle hänföras jämväl den nu i lönegraden
O 6 placerade befattningen såsom chef för marinintendenturkåren. Då
denne befattningshavares lönegradsplacering — som torde väsentligen betingas
av hans ställning såsom avdelningschef i marinförvaltningen — överensstämmer
med lönegradsplaceringen för vissa andra avdelningschefer inom
nämnda ämbetsverk samt för vissa verkschefer inom civilförvaltningen, synes
det kommittén icke lämpligt, att denna fråga upptagas till avgörande fristående
från en prövning av löneställningen för nyss avsedda jämförliga befattningshavare.

Yad lönekommittén i denna del anfört föranledde icke någon erinran av
föredragande departementschefen i det vid propositionen nr 245/1939 L med
förslag till militärt avlöningsreglemente fogade utdraget av statsrådsprotokollet
över finansärenden. Ej heller riksdagen (skrivelse nr 426) hade något
att erinra beträffande föreliggande spörsmål.

Emellertid måste i frågans nuvarande läge beaktas, att chefens för marinintendenturkåren
ämbetsområde, som redan tidigare haft en sådan omfattning
att frågan örn en uppfattning i lönegrad länge varit aktuell, numera utvidgats
i högst väsentlig grad, ett förhållande som genom marinstridskrafternas
betydande utökning också lärer komma att bliva i stort sett bestående. Att ämbetsområdets
omfattning i och för sig motiverar en lönegradsplacering i lönegraden
Ob 1, synes därför numera stå klart. Ett uppflyttande i denna lönegrad
synes heller icke kunna få prejudicerande verkan i fråga örn andra lönegradsplacenngar.
Då den av lönekommitten omnämnda tjänsteförtecknmgsrevisionen
ännu torde dröja åtskillig tid, finner jag mig i anslutning till vad
lönenämnden anfört böra föreslå, att chefen för marinintendenturkåren från
och med nästkommande budgetår uppflyttas från lönegrad Oa 6 till lönegrad
Ob 1.

Yad härefter angår marinmyndigheternas förslag i övrigt rörande
marinintendenturkårens personalfrågor anser jag mig icke kunna för närvarande
tillstyrka större utvidgningar för nästkommande budgetår än att
dels i enlighet med den av marinmyndigheterna föregående år framlagda
planen antalet kaptensbeställningar ökas med 1 och antalet löjtnantsbeställningar
med 2, dels i enlighet med samma plan en beställning för kommendörkapten
av 2. graden utbytes mot en kommendörkaptensbeställning av 1.
graden och en kaptensbeställning utbytes mot en beställning för kommendörkapten
av 2. graden, dels slutligen i anledning av chefens för marinen framställning
den 11 februari 1941 en kaptensbeställning tillkommer, avsedd för
Älvsborgs fästning. Med inrättande av den föreslagna särskilda beställningen
som chef för ett centralt intendenturförråd för marinen torde tillsvidare böra
anstå i avvaktan på förrådets organiserande och närmare erfarenheter i fråga
örn arbetsuppgifter och ansvar för den blivande förrådschefen.

Med den av mig sålunda föreslagna ökningen skulle marintendenturkårens
beställningar för nästa budgetår fördela sig på följande sätt: 1 kommendör

Kungl. Majda proposition nr 155.

(Obl), 4 kommendörkaptener av 1. graden, 1 chef för marinens centrala beklädnadsverkstad,
8 kommendörkaptener av 2. graden, 32 kaptener, 20 löjtnanter
och 5 fänrikar.

Marinläkarkåren.

Marinläkarkårens ordinarie beställningshavare för innevarande budgetår
utgöras av 1 marinöverläkare, 3 förste marinläkare och 9 marinläkare av 1.
graden.

I sin skrivelse rörande sjöförsvarets medelsbehov för budgetåret 1941/42
har marinförvaltningen icke ifrågasatt några ändringar i avseende å berörda
personal. Däremot har chefen för marinen i sin i det föregående omnämnda
skrivelse den 11 februari 1941 på anförda skäl hemställt att kåren för nästkommande
budgetår måtte tillföras 1 förste marinläkare, avsedd för tjänstgöring
å marinförvaltningens sanitetsavdelning samt 3 marinläkare av 1.
graden, avsedda för Vaxholms kustartilleriregemente, Karlskrona örlogsstation
och Västkustens marindistrikt.

För egen del är jag icke nu beredd att förorda några förändringar i fråga
om marinläkarkårens ordinarie personal.

Marinens sjukhus i Karlskrona. Marinens poliskår.

Vidkommande under nu förevarande rubriker hänförlig ordinarie personal
— 1 maskinist och 1 eldare av 1. klassen, respektive 2 polisöverkonstaplar,
tillika poliskommissarier, 2 polisöverkonstaplar och 32 poliskonstaplar —
förutsätter jag i likhet med marinförvaltningen icke någon ändring för nästa
budgetår.

Marinens fasta undervisningsverk.

Under denna rubrik böra i enlighet med de ändrade grunderna för uppställningen
av fjärde huvudtitelns avlöningsa.nslag upptagas de ordinarie
befattningshavarna vid sjökrigshögskolan och sjökrigsskolan. Beträffande
denna personal, vilken nu utgöres av vid sjökrigshögskolan 1 chef i lönegrad
Oa 6 samt 1 expeditionsvakt och vid sjökrigsskolan 1 chef i lönegrad
Oa 5, 1 expeditionsvakt och 1 vaktmästare, förutsätter jag för nästa budgetår
icke någon ändring.

Från anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän böra enligt
den nya uppställningen av fjärde huvudtitelns avlöningsanslag förutom
löner enligt löneplan utgå jämväl vissa av de i vederbörliga avlöningsreglementen
omförmälda fasta lönetillägg och särskilda ersättningar. Såvitt
avser marinen ifrågakomma härvidlag följande sådana tillägg och ersättningar,
nämligen vikariatsersättning, felräkningspenningar, ansvarsarvode
(MoR § 33 mom. 4), begravningshjälp, inkvarteringsersättning (MAR § 17,
tilläggsbestämmelserna till MAR, kap. 5 § 1 mom. 1), hyres- och ortstilllägg
åt visst manskap samt ersättning för tjänstgöring såsom riktare, plutonbefälliavare
vid luftvärnsartilleri eller avståndsobservatör.

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

En detalj beräkning av löneutgifterna enligt löneplan för den i det föregående
föreslagna ordinarie personalen för nästkommande budgetår slutar på
cirka 18,300,000 kronor. De ytterligare förmåner som enligt vad nyss sagts
skola utgå från förevarande anslagspost kunna beräknas till sammanlagt cirka

350,000 kronor. Slutsumman under denna anslagspost bör i enlighet därmed
beräknas till (18,300,000 + 350,000=) 18,650,000 kronor.

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattning.

Befattningar för pensionerad personal finnas för närvarande upptagna i
staterna för chefen för marinen och vid marinstaben anställd personal, för
flottans officerskår, underofficerskår och sjömanskår m. fl., för kustartilleriets
officerskår, underofficerskår och manskap m. fl., för vid marinens sjukhus i
Karlskrona anställd personal och för sjökrigsskolan, varjämte hela staten för
sjörullföringsbefälhavare med biträden avser sådan personal. Det sammanlagda
antalet arvodister uppgår för närvarande till 18 officerare och 66 underofficerare
med sedvanliga arvoden å respektive 3,180 kronor och 2,130 kronor
för år, dock att sjörullföringsbefälhavaren och sjörullföringsbiträdet i Stockholm
uppbära högre arvoden å respektive 3,600 kronor och 2,340 kronor för
år. De sammanlagda arvodeskostnaderna för innevarande budgetår uppgå i
anslutning till det anförda till 198,450 kronor.

Marinstaben.

Vid marinstaben finnas för närvarande anställda 4 pensionerade officerare
med arvode av 3,180 kronor och 4 pensionerade underofficerare med
arvode av 2,130 kronor. Av officerarna tjänstgör en såsom bibliotekarie, under
det att de tre övriga tjänstgöra såsom aktuarier å de olika avdelningarna inom
staben, vilka äro fyra till antalet. På grund härav måste på en av stabens
avdelningar aktuariebefattningen uppehållas av en icke pensionerad officer.
Chefen för marinstaben har i sin förenämnda skrivelse till marinförvaltningen
anfört, att med hänsyn till aktuariernas huvudsakliga sysselsättning — registrering
och ordnande av hemliga handlingar, böcker etc. — det vore ett
önskemål, att de som utförde detta arbete kunde kontinuerligt avses för denna
tjänst under en längre tidsperiod, vilket önskemål sällan ginge att förverkliga
vad beträffade personal på aktiv stat. Chefen för marinstaben hemställde
därför, att för detta ändamål antalet pensionerade officerare måtte ökas med
en. — Å marinstabens expedition tjänstgör vidare sedan länge en officer på
aktiv stat såsom adjutant hos chefen för marinstaben. Nämnde chef har nu
anfört, att under årens lopp ifrågavarande officers arbete allt mera övergått
till sådant expeditionsarbete, som å övriga dylika expeditioner brukade utföras
av särskild expeditionsofficer. Av flera skäl — främst önskemålet att
frigöra personal på aktiv stat för sjötjänst och andra rent militära uppgifter
— hemställde chefen för marinstaben, att även för denna tjänst en pensionerad
officer måtte avses. Med anledning därav har marinförvaltningen i det vid
ämbetsverkets förenämnda skrivelse rörande sjöförsvarets medelsbehov för
budgetåret 1941/42 fogade förslaget till förteckning för pensionerad personal

Kungl. Majus proposition nr 155. 87

i arvodesbefattning upptagit för marinstaben 6 officerare och 4 underofficerare.

I sin förenämnda skrivelse den 11 februari 1941 har chefen för marinen

hemställt, att utöver det av marinstabschefen och marinförvaltningen för
nästa budgetår begärda antalet arvoden för pensionerade officerare i arvodesbefattning
vid marinstaben måtte inrättas två ytterligare dylika arvoden, det
ena å 4,000 kronor för år, avsett för chefen för Sveriges frivilliga motorbåtskår,
och det andra å 3,180 kronor för år, avsett för en aktuarie och expeditionsofficer.
— Beträffande det ifrågasatta arvodet å 4,000 kronor för frivilliga
motorbåtskårens chef har chefen för marinen framhållit, att arbetsuppgifterna
för denne befattningshavare alltmer vuxit. Det syntes på grund härav ej
möjligt för denne — pensionerad regementsofficer — att kunna upprätthålla
ifrågavarande befattning samtidigt med civil befattning, utan det måste på
ett eller annat sätt sörjas för att kårchefen erhölle sådan ersättning för sin
för kårarbetet disponerade tid, att hans sammanlagda inkomst av pensionen
och denna ersättning ungefär motsvarade den tidigare åtnjutna lönen. Det
syntes med andra ord erforderligt att för kårchefen inrätta en särskild
arvodesbefattning, varigenom ävenledes skulle kunna krävas, att kårchefen
ständigt vore disponibel för med kårens angelägenheter sammanhängande
arbete. För att åvägabringa, att tjänsten under alla förhållanden bleve en
heltidstjänst, syntes man i organisatoriskt avseende böra förfara så, att kårchefen
inplacerades i marinstaben för att där handlägga de med motorbåtskårens
ledning sammanhängande ärendena samt för att i övrigt kunna tagas
i anspråk för annat stabsarbete, i den mån hans tid det medgåve. — Såsom
motivering för det begärda nya arvodet för ytterligare en aktuarie och expeditionsofficer
vid marinstaben har anförts, att en av de nu befintliga arvodisterna
helt tagits i anspråk för tjänstgöring å värnpliktsdetaljen, vadan även med
den av marinförvaltningen ifrågasatta utökningen av antalet pensionerade
officerare vid staben en av dess avdelningar bomme att sakna aktuarie och
expeditionsofficer.

Beträffande förslaget att anordna en särskild arvodesbefattning för chefen
för Sveriges frivilliga motorbåtskår finner jag mig i princip kunna giva detsamma
min anslutning med hänsyn till arten och omfattningen av de arbetsuppgifter,
som numera åvila denne chef. Då befattningen i fråga enligt
gällande reglemente för motorbåtskåren tillsättes av Kungl. Majit efter av
chefen för marinen och chefen för försvarsstaben gemensamt avgivet förslag,
torde tillräckliga garantier föreligga för erhållande av lämpligast möjliga innehavare
av befattningen i fråga. Arvodet synes dock böra bestämmas till det
för mera kvalificerade arvodesbefattningar sedvanliga, eller 3,600 kronor för
år. — Jämväl de till inrättande föreslagna expeditionsofficersbefattningarna
finner jag mig böra tillstyrka.

I anslutning till vad jag nu anfört beräknar jag för nästa budgetår antalet
pensionerade officerare vid marinstaben till 8, varav 1 med årsarvode å 3,600
kronor och 7 med årsarvode å 3,180 kronor, samt antalet underofficerare oförändrat
till 4.

Flottan.

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

Av pensionerad personal i arvodesbefattning vid flottan finnas för närvarande
4 officerare och 35 underofficerare.

I sin skrivelse rörande sjöförsvarets medelsbehov för budgetåret 1941/42
har marinförvaltningen i förevarande hänseende inledningsvis erinrat, att
vid vartdera av Sydkustens och Ostkustens marindistrikt funnes i kontorsbiträdesbefattning
vid vederbörlig intendenturförvaltnings expedition med
avlöning från sakanslag anställd en pensionerad underofficer. Ifrågavarande
befattningshavare borde beredas anställning såsom arvodister och i samband
härmed indragning ske av respektive kontorsbiträdesbefattningar. För
intendenturförvaltningens expedition vid Sydkustens marindistrikt krävdes
därjämte ytterligare en arvodesbefattning för pensionerad underofficer, avsedd
för besiktning av beklädnadspersedlar m. m. — För Västkustens marindistrikt
hade chefen för nämnda distrikt hemställt örn inrättande av arvodesbefattningar
för en pensionerad officer, expeditionsofficer, och fem pensionerade
underofficerare i olika befattningar. Innan frågan örn marindistriktets
fredsorganisation blivit löst ansåge sig marinförvaltningen ej kunna taga
ståndpunkt till ifrågavarande förslag i vidare mån än att ämbetsverket tillstyrkte
inrättande av den begärda expeditionsofficersbefattningen.

I överensstämmelse med det anförda har marinförvaltningen för nästa
budgetår beräknat antalet arvodister vid flottan till 5 officerare och 38 underofficerare.

I sin förenämnda skrivelse den 11 februari 1941 har chefen för marinen
hemställt, att antalet pensionerade underofficerare i arvodesbefattning för
nästa budgetår måtte ökas med 12 utöver vad marinförvaltningen enligt den
i det föregående lämnade redogörelsen tillstyrkt. Till stöd för ifrågavarande
framställning åberopas i marinchefens skrivelse svårigheterna att uppsätta
underofficersutbildad stampersonal i tillräckligt snabb takt och som följd
härav önskvärdheten att kunna frigöra stampersonalen från administrativa
göromål till förmån för annan verksamhet.

För egen del vill jag biträda marinförvaltningens förslag om ökning av
flottans arvodister för nästa budgetår med 1 officer och 3 underofficerare.
Beträffande chefens för marinen förslag finner jag detsamma i och för sig
beaktansvärt; dock synes den föreslagna personalökningen i nuvarande läge
väl hög. Intill dess närmare erfarenheter vunnits av det ifrågasatta frigörandet
av stampersonal från administrativa uppgifter, synes ökningen för
ifrågavarande ändamål av antalet pensionerade underofficerare i arvodesbefattning
vid flottan böra begränsas till 8.

Jag tillstyrker därför, att antalet pensionerad personal i arvodesbefattning
vid flottan budgetåret 1941/42 ökas med 1 officer och 11 underofficerare
från nuvarande 4 respektive 35 till 5 respektive 46.

Kustartilleriet.

Å staten för kustartilleriets officerskår, underofficerskår och manskap
m. fl. för innevarande budgetår äro upptagna arvodesbefattningar för 7
pensionerade officerare och 19 pensionerade underofficerare.

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

Efter därom av chefen för kustartilleriet framlagt förslag har marinförvaltningen
i sin förenämnda skrivelse angående sjöförsvarets medelsbehov
för nästa budgetår hemställt, att antalet nu ifrågavarande befattningshavare
måtte ökas med dels 1 officer och 1 underofficer, avsedda för Älvsborgs fästning,
dels ock 1 underofficer, fortifikationsutbildad, avsedd för tjänstgöring
såsom förrådsunderofficer vid Gotlands kustartilleriförsvars forti fikationsförvaltning.

Som jag ej har något att erinra mot berörda förslag, beräknar jag för
nästa budgetår antalet pensionerad personal i arvodesbefattning under förevarande
rubrik till 8 officerare och 21 underofficerare.

Marinens sjukhus i Karlskrona.

Å staten för marinens sjukhus i Karlskrona är för innevarande budgetår
uppfört ett arvode å 2,130 kronor för år till en pensionerad underofficer.
Under framhållande att befattningen sedan dess tidigare innehavare avgått
icke kunnat återbesättas samt att marinförvaltningen medgivit, att i stället
en civil befattningshavare, sjukhusuppbördsman, finge under budgetåret
1940/41 anställas vid sjukhuset mot åtnjutande av ej mindre avlöning enligt
17:e lönegraden MEx än även i arvodesförteckningens B-kolumn uppfört
arvode å 240 kronor för år, har marinförvaltningen hemställt, att det folden
pensionerade underofficeren avsedda arvodet måtte slopas och ersättas
med en extra ordinarie befattning i lönegrad MEo 15 för kontorsskrivare
av 1. klass.

I utlåtande över denna framställning har försvarsväsendets lönenämnd framhållit,
att då frågan om en eventuell omorganisation av marinens sjukhus

1 Karlskrona för närvarande vore under övervägande, varigenom bland annat
ifrågasatts, att sjukhuset skulle ingå såsom en del av länslasarettet i Karlskrona,
lönenämnden ansåge, att med inrättandet av den föreslagna kontorsskrivarbefattningen
borde tills vidare anstå.

Med hänsyn till vad lönenämnden sålunda anfört torde marinförvaltningens
framställning i förevarande avseende ej föranleda åtgärd och följaktligen ett
arvode å 2,130 kronor för år fortsättningsvis upptagas för en pensionerad
underofficer vid marinens sjukhus i Karlskrona.

Sjökrigsskolan.

Beträffande vid sjökrigsskolan anställd pensionerad personal i arvodesbefattning
— 1 expeditionsunderofficer, tillika kassör med årsarvode av 2,130
kronor — förutsattes ingen ändring för nästkommande budgetår.

Sjörullföringsbefälhavare med biträden.

Denna personalkategori, vilken för närvarande är sammanförd å en särskild
stat, omfattar 1 sjörullföringsbefälhavare i Stockholm, arvode 3,600 kronor,

2 sjörullföringsbefälhavare i landsorten, arvode 3,180 kronor, 1 sjörullföringsbiträde
i Stockholm, arvode 2,340 kronor samt 5 sjörullföringsbiträden i landsorten,
arvode 2,130 kronor.

Marinförvaltningen har i sin förenämnda skrivelse angående sjöförsvarets

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

medelsbehov för budgetåret 1941/42 icke ifrågasatt någon ändring beträffande
ifrågavarande personal. I anslutning till det vid behandlingen i det föregående
av flottans ordinarie personal framlagda förslaget örn inrättande av
beställningar på stat för bestridandet av befattningarna såsom chef för respektive
Norrlandskustens och Öresunds marindistrikt har chefen för marinen
i sin förberörda skrivelse den 11 februari 1941 föreslagit, att för befattningarna
såsom sjörullföringsbefälhavare i Härnösand och Malmö borde avses
arvodesanställda pensionerade officerare. I fråga om Norrlandskustens
marindistrikt har chefen för marinen särskilt erinrat om att med den utveckling
av försvarsanstalterna vid kustartilleriförsvaret inom Hemsö fästning,
som måste anses erforderlig, fästningens kommendant icke gärna kunde med
sin verksamhet förena befattningen såsom sjörullföringsbefälhavare.

Som jag emellertid på sätt i det föregående angivits icke för närvarande
är beredd att taga ställning till frågan örn en ändring av marindistriktsorganisationens
personaluppsättning, kan jag icke nu förorda det av chefen för
marinen i förevarande avseende framlagda förslaget om nya befattningar
för sjörullföringsbefälhavare i Härnösand och Malmö. Vid sådant förhållande
torde några ändringar i avseende å antalet sjörullföringsbefälhavare med
biträden icke böra komma till stånd under nästa budgetår.

I anslutning till det anförda torde å personalförteckningen för pensionerad
personal i arvodesbefattning för budgetåret 1941/42 böra uppföras 2 arvoden
å 3,600 kronor, 22 arvoden å 3,180 kronor, 1 arvode å 2,340 kronor samt 78
arvoden å 2,130 kronor och under anslagsposten till pensionerad personal i
arvodesbefattning för nästa budgetår upptagas ett belopp av (2 X 3,600 +
22 x 3,180 + 2,340 + 78 X 2,130 =) 245,640 kronor, eller i avrundat tal 245,000
kronor.

3. Avlöningar till extra ordinarie fänrikar.

För avlöningar till extra ordinarie fänrikar är för innevarande budgetår
beräknat ett belopp av 120,000 kronor. Vidkommande medelsbehovet i förevarande
avseende för budgetåret 1941/42 har marinförvaltningen i sin förberörda
skrivelse angående sjöförsvarets medelsbehov anfört följande:

Från marinstaben har inhämtats att för nästkommande budgetår antalet
extra ordinarie fänrikar vid flottan kan beräknas enligt följande. Antalet
extra ordinarie fänrikar är för närvarande 20. Dessa beräknas kvarstå i sina
befattningar till mitten av januari 1942. I mitten av mars 1941 beräknas tillkomma
17 nya extra ordinarie fänrikar, vilka beräknas kvarstå hela nästkommande
budgetår. Därest snabbare officersutbildning fortfarande skall
äga rum, kunna vidare eventuellt 40 nya extra ordinarie fänrikar beräknas tillkomma
under mars 1942.

Chefen för kustartilleriet har uppgivit, att han beräknar antalet extra ordinarie
fänrikar under budgetåret 1941/42 till 29, därav 17 nyutnämnda.

Vidare har chefen för marinintendenturkåren uppgivit följande. För närvarande
funnes 4 extra ordinarie fänrikar. Dessutom torde 3 fänrikar i marinintendenturkårens
reserv komma att överföras till aktiv stat och sannolikt
inplaceras i nuvarande extra ordinarie fänrikskurs från och med november
1940. Antalet extra ordinarie fänrikar bleve då 7, vilka förväntades bliva
ordinarie i februari 1942. Under februari 1941 tillkomme 3 extra ordinarie

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

fänrikar, som förväntas bliva ordinarie i februari 1943. Därest den snabbare
officersutbildningen komme att bibehållas även för följande kurser, komme
6 extra ordinarie fänrikar att utnämnas i februari 1942, annars med den vanliga
utbildningstiden omkring den 1 oktober 1942.

Under åberopande av vad sålunda anförts beräknar marinförvaltningen
att under nästkommande budgetår skall finnas omkring 70 extra ordinarie
fänrikar. Lönerna till dessa beräknar marinförvaltningen till i runt tal

240,000 kronor.

Emot det av marinförvaltningen beräknade antalet extra ordinarie fänrikar
för budgetåret 1941/42 har jag intet att erinra. Med tillämpning av sedvanliga
beräkningsgrunder torde emellertid de för nämnda antal uppskattade
lönekostnaderna kunna minskas till 210,000 kronor, med vilket belopp sålunda
torde böra räknas för nästa budgetår.

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

Med tillämpning av de principer, som angivits under arméns motsvarande
anslagspost uppföras under förevarande anslagspost följande delposter, nämligen
extra ordinarie tjänstemän, viss icke-ordinarie personal vid mariningenjörkåren,
viss icke-ordinarie personal vid marinläkarkåren, betjäningspersonal
m. fl., musikelever samt tillfälligt anställande av tjänstemän m. m.

a. Extra ordinarie tjänstemän.

Marinstaben.

För marinstaben är för närvarande upptagen en grundavlöningspost å
4,320 kronor för avlöning åt ett e. o. kontorsbiträde samt för extra skrivhjälp
m. m. — För nästa budgetår har marinförvaltningen i anslutning till
ett av chefen för marinstaben framlagt förslag hemställt, att för nämnda
stab måtte beräknas ytterligare dels en extra ordinarie tjänsteman i lönegrad
MEo 8 för stabens fotografi- och filmdetalj, avsedd att ersätta en nu till
tjänstgöring därstädes kommenderad högbåtsman, dels ock en automobilförare
i lönegrad MEo 6 för marinstabschefens automobil, vilken med hänsyn
till rådande personalbrist icke lämpligen kunde betjänas av personal ur
sjömanskåren.

Försvarsväsendets lönenämnd har i avgivet utlåtande förklarat sig icke
hava något att erinra mot inrättandet av berörda båda befattningar. Den för
marinstabens fotografi- och filmdetalj avsedda befattningen i lönegrad MEo 8
syntes därvid kunna benämnas fotograf, på sätt fallet vore beträffande jämförlig
befattning vid flygvapnet.

Även jag biträder marinförvaltningens förslag och upptager därför under
marinstaben — förutom det förut befintliga kontorsbiträdet, vilket torde
böra upptagas i lönegrad MEo 4 -— 1 fotograf (MEo 8) och 1 automobilförare.
Sistnämnda befattningshavare torde emellertid i likhet med försvarsstabens
automobilförare böra placeras i lönegrad MEo 5.

Kustartilleriets chefsexpedition.

Beträffande nämnda expeditions nuvarande extra ordinarie personal — 2
kontorsbiträden (MEo 4) — förutsättes icke någon ändring för nästa budgetår.

Kungl. Majis proposition nr loa.

Ostkustens marindistrikt.

Utöver vid detta marindistrikt för närvarande anställd extra ordinarie
personal — vid marindistriktsstaben 2 kontorsbiträden (MEo 4) samt vid
kameralkontoret 2 kontorsskrivare av 2. klass (MEo 13), 1 förste kontorist
(MEo 10), 1 kontorist (MEo 8), 1 kanslibiträde (MEo 7) samt 3 kontorsbiträden
(MEo 4) — har marinförvaltningen för nästa budgetår föreslagit tillkomsten
vid marindistriktsstaben av 3 befattningar för telefonvakter av 1.
klass (MEo 4) samt 1 automobilförare (MEo 6).

Ifrågavarande förslag, varöver för svar sväsendets lönenämnd avgivit utlåtande
såvitt avser nyssnämnda automobilförarbefattning och därvid biträtt
förslaget i denna del, finner jag mig böra tillstyrka, dock att automobilföraren
i enlighet med vad nyss anförts beträffande motsvarande befattning vid
marinstaben torde böra placeras i lönegrad MEo 5. Jag beräknar sålunda
marindistriktsstabens personal för nästa budgetår till 1 automobilförare, 2
kontorsbiträden och 3 telefonvakter av 1. klass.

Vaxholms fästning.

Beträffande vid denna institution anställd extra ordinarie personal, 1 kontorist
(MEo 8) vid fästningsintendenturen, förutsätter jag icke någon ändring
för budgetåret 1941/42.

Sydkustens marindistrikt.

Innevarande budgetår finnes vid Sydkustens marindistrikt anställd följande
extra ordinarie personal, nämligen vid marindistriktsstaben 1 kanslibiträde
(MEo 7) och 1 skrivbiträde (MEo 2), vid kameralkontoret 3 kontorsskrivare
av 2. klass (MEo 13), 1 förste kontorist (MEo 10), 1 kontorist (MEo 8), 3
kanslibiträden (MEo 7), 2 kontorsbiträden (MEo 4) och 1 skrivbiträde
(MEo 2) samt vid marinens sjukhus i Karlskrona 1 husmoder (MEo 9), 10 sjuksköterskor
(MEo 7), 2 kontorsbiträden (MEo 4), 1 köksförestånderska (MEo 8)
samt 2 eldare av 2. klassen (MEo 5). — För nästa budgetår har marinförvaltningen
till en början ifrågasatt uppflyttning av marindistriktsstabens kanslibiträde
till förste kontorist (MEo 10) samt av skrivbiträdet vid samma stab till
kontorsbiträde (MEo 4). Till stöd för framställningen i denna del har marinförvaltningen
åberopat, att kanslibiträdets arbetsuppgifter vore av den kvalificerade
natur, som regelmässigt ålåge förste kontorist, samt att skrivbiträdesbefattningen
för närvarande innehades av pensionerad underofficer, vilket
vore mindre lämpligt, varför ett utbyte mot en kontorsbiträdesbefattning borde
äga rum efter underofficerens under loppet av innevarande budgetår inträffade
avgång från skrivbiträdestjänsten.

Beträffande personaluppsättningen vid kameralkontoret har marinförvaltningen
erinrat, att Kungl. Majit den 30 augusti 1940 medgivit, att för uppehållande
av befattningen såsom kassör vid kameralförvaltningen inom Sydkustens
marindistrikt finge från och med den 1 oktober 1940 tillsvidare under
förstärkt försvarsberedskap, dock högst till och med den 30 juni 1941,
anställas en civil extra tjänsteman med avlöningsförmåner enligt 18:e
lönegraden i löneplanen MEx; och skulle härav föranledda kostnader be -

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

stridas av den under anslaget till avlöning till personal vid kårer och stater
m. fl. upptagna anslagsposten för tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedda
utgifter m. m. I anslutning härtill har marinförvaltningen hemställt, att
för ifrågavarande anställningshavare måtte från och med nästkommande
budgetår beräknas en extra ordinarie befattning i 18:e lönegraden.

Vidkommande slutligen de extra ordinarie befattningarna vid marinens
sjukhus i Karlskrona har jag vid behandlingen av frågan örn antalet arvoden
för pensionerad personal i det föregående angivit, att jag icke kan biträda
ett av marinförvaltningen framlagt förslag örn inrättande vid nämnda sjukhus
från och med budgetåret 1941/42 av en befattning för extra ordinarie kontorsskrivare
av 1. klass i lönegrad MEo 15 i stället för en för pensionerad underofficer
avsedd arvodesbefattning. Härutöver har marinförvaltningen under
åberopande av de kvalificerade arbetsuppgifter, som åvilade ett av sjukhusets
kontorsbiträden, hemställt att denna tjänst måtte utbytas mot en kontoristbefattning
i lönegraden MEo 8.

Försvarsväsendets lönenämnd har i avgivet utlåtande tillstyrkt, att föreT)amnda,
skrivbiträdestjänst vid marindistriktsstaben utbytes mot en kontorsbiträdesbefattning
i lönegrad MEo 4, men ansett tillräckliga skäl ej föreligga
för den föreslagna uppf lyftningen av kanslibiträdestjänsten därstädes till befattning
såsom förste kontorist. Med hänsyn till att frågan örn ändrad organisation
av marinens sjukhus i Karlskrona ännu ej blivit avgjord har lönenämnden
ansett sig icke kunna tillstyrka, att i nuvarande läge någon ändring
i löneställningen för ifrågavarande kontorsbiträde vidtages.

I överensstämmelse med vad lönenämnden sålunda anfört tillstyrker jag,
att skrivbiträdesbefattningen vid marindistriktsstaben utbytes mot en kontorsbiträdesbefattning.
Vidare torde den vid kameralkontoret nu såsom extra befattningshavare
i lönegrad MEx 18 anställde kassören från och med nästa
budgetår beredas extra ordinarie anställning i samma lönegrad. I övrigt förutsätter
jag icke någon ändring beträffande marindistriktets extra ordinarie
personal för nästa budgetår.

Karlskrona örlogsstation.

Beträffande härunder hänförlig extra ordinarie personal, 2 husmödrar av
1. klass och 3 biträdande husmödrar, förutsätter jag ej någon ändring för
nästa budgetår.

Västkustens marindistrikt.

Hen vid Västkustens marindistrikt placerade extra ordinarie personalen
med avlöning från avlöningsanslaget utgöres för närvarande av 1 husmoder
av 2. klass (MEo 6) och 1 biträdande husmoder (MEo 4). För nästa budgetår
torde denna personal i enlighet med marinförvaltningens förslag böra utökas
med 1 sjuksköterska (MEo 7).

Vad härefter angår den extra ordinarie personalen med lön från avlöningsanslaget
vid Älvsborgs fästning, Vaxholms och Karlskrona kustartilleriregementen
samt Gotlands kustartillerikår förutsätter jag ingen ändring för nästkommande
budgetår.

Kungl. May.ts proposition nr 155.

Sjökrigsskolan.

Å staten för sjökrigsskolan finnes för närvarande uppförd en skrivbiträdesbefattning
i lönegrad MEo 2. Marinförvaltningen har föreslagit, att berörda
befattning för nästa budgetår borde uppflyttas till kanslibiträdesbefattning
i lönegrad MEo 7. Såsom huvudskäl härför har anförts, att det vore meningen
att skrivbiträdet, som tidigare huvudsakligen sysslat med skrivmaskinsgöromål,
skulle anförtros skötandet av sjökrigsskolans registratur. — För svarsväsendets
lönenämnd har för sin del icke framställt någon erinran mot den
föreslagna lönegradsplaceringen av ifrågavarande befattningshavare. I avvaktan
på närmare erfarenheter i fråga örn ökningen av arbetsuppgifternas
omfattning och beskaffenhet vill jag för egen del förorda, att den nu befintliga
skrivbiträdesbefattningen ändras till en kontorsbiträdestjänst i lönegrad
MEo 4.

Yad slutligen angår under marinens poliskår för närvarande uppförda extra
ordinarie tjänstemän, 6 poliskonstaplar i lönegrad MEo 9, förutsätter jag i
likhet med marinförvaltningen icke någon ändring härutinnan för nästa
budgetår.

I anslutning till det anförda beräknar jag kostnaderna för grundlön och
avlöningsförhöjningar för marinens extra ordinarie personal med avlöning
från avlöningsanslagen till 279,315 kronor. I enlighet med de ändrade grunderna
för avlöningsanslagens uppställning böra från denna post bestridas — förutom
lön — de i 18—22 samt 36—39 §§ militära icke-ordinariereglementet omförmälda
fasta lönetillägg och särskilda ersättningar ävensom begravningshjälp,
dock att förekommande reseersättningar, tjänstgöringstraktamenten
samt ersättningar för flyttningskostnad torde böra utgå av marinens anslag
till reseersättningar m. m. Beträffande sjukvård har jag vid behandlingen av
marinens anslag till sjukvård i årets statsverksproposition (punkten 67) under
en särskild anslagstitel beräknat medel för sjukvård enligt militära ickeordinariereglementet.
De fasta lönetillägg och särskilda ersättningar, som
i enlighet med det anförda böra avföras å förevarande anslagspost, torde icke
vara av den storleksordning, att de påverka anslagsberäkningen,/ vadan förevarande
delpost torde kunna upptagas med nyssnämnda belopp, 279,315
kronor, eller avrundat 280,000 kronor.

b. Viss icke-ordinarie personal vid mariningenjörkåren.

Å den för budgetåret 1940/41 gällande staten för mariningenjörkåren äro
under rubriken B. Personal med arvoden uppförda 5 extra mariningenjörer
med arvoden enligt 14:e löneklassen löneplanen C i 1927 års officersavlöningsreglemente,
5 mariningenjörsstipendiater med arvoden av 1,740 kronor samt
slutligen 8 (under halva budgetåret endast 2) marinunderingenjörer med
arvoden enligt 9:e löneklassen förenämnda löneplan C.

Vad först beträffar antalet extra mariningenjörer och mariningenjörsstipendiater
för budgetåret 1941/42 har marinförvaltningen i sin förenämnda
skrivelse anfört, att denna fråga vore beroende av i vad mån den förstärkta

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

försvarsberedskapen korinne att fortfara och dispens för tidigare befordran
befunnes lämplig för respektive befattningar. Med hänsyn till ovissheten i
nämnda hänseenden har marinförvaltningen för nästa budgetår räknat med
oförändrat antal extra mariningenjörer och mariningenjörsstipendiater, eller
5 av varje kategori.

Vidkommande antalet mavinunderingenjörer under budgetåret 1941/42 har
marinförvaltningen framhållit, att under nämnda budgetår torde krävas
arvoden för dels 2 underingenjörer, förordnade från den 1 juli 1941 under
ett halft år, dels 4 underingenjörer, förordnade från den 1 oktober 1941
under tre kvarts år och slutligen 6 underingenjörer från tillfälligt utbildningssystem,
förordnade från den 1 januari 1941 under ett år. Med hänsyn härtill
har marinförvaltningen upptagit arvoden för sammanlagt 12 marinunderingenjörer.
— I förenämnda skrivelse den 11 februari 1941 har chefen för marinen
med hänsyn till det vid behandlingen av mariningenjörkårens ordinarie
personal i det föregående berörda extraordinära rekryteringssystemet med
direktanställning i stammen av mariningenjörer anfört, att det av marinförvaltningen
upptagna antalet marinunderingenjörer för nästa budgetår kunde
minskas till 8.

I sin skrivelse rörande sjöförsvarets medelsbehov för innevarande budgetår
upptog marinförvaltningen arvodena till marinunderingenjörerna till belopp
motsvarande lönen i 16:e löneklassen av löneplanen Ca i militära avlöningsreglementet.
För egen del ansåg jag mig såsom framgår av propositionen nr
159/1940 L (sid. 122) för det dåvarande icke kunna tillstyrka annan avvägning
av arvodet än den, som angivits enligt grunderna för 1936 års försvarsbeslut.
Enligt nämnda beslut skulle till marinunderingenjörerna utgå arvoden
motsvarande lönen i 9:e löneklassen löneplanen C i 1927 års officersavlöningsreglemente.
Jag förutsatte emellertid, att marinförvaltningen i samband med
avgivandet av sina medelsäskanden för budgetåret 1941/42 skulle inkomma
med ett motiverat förslag rörande omräkning av de ifrågavarande arvodena.

I anslutning till nyssnämnda uttalande har nu marinförvaltningen i sina
medelsäskanden för sjöförsvaret för nästa budgetår framlagt utredning och
förslag beträffande ifrågavarande lönespörsmål och därvid anfört i huvudsak
följande:

Marinunderingenjör förordnades i sådan beställning i allmänhet samma
år ingenjörsexamen avlades. Förordnandet gällde under ett och ett halft år,
varefter utnämning till mariningenjör av 2. graden i reserven ägde rum.
Efter att hava tillhört reserven under ett och ett halft år och därunder innehaft
viss föreskriven civil anställning, vore vederbörande kompetent att söka
anställning som mariningenjör av 2. graden på aktiv stat.

Enligt tidigare gällande bestämmelser rörande mariningenjörkårens rekrytering
förutsattes för erhållande av kompetens för anställning såsom
mariningenjör på stat dels två års tjänstetid som mariningenjörsstipendiat
mot åtnjutande av arvode och med skyldighet till viss civil anställning, dels
ock två års tjänstgöring i befattning såsom extra mariningenjör. I förhållande
till den nu gällande rekryteringsgången över marinunderingenjörs- och reservanställning
under sammanlagt tre år krävde sålunda det äldre systemet med
stipendiat- och extra mariningenjörsanställning en tid av fyra år för kompe -

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

tens till anställning på stat. Jämfört med en marinunderingenjör ägde en
extra mariningenjör vid erhållande av förordnande i dylik befattning större
erfarenhet än en marinunderingenjör på grund av sin tvååriga tjänstetid som
stipendiat. Med hänsyn härtill borde marinunderingenjör under tiden för
sin tjänstgöring vid marinen åtnjuta lägre avlöning än extra mariningenjör
men större ekonomiska förmåner än mariningenjörsstipendiat kunde påräkna
under stipendiattiden, varunder tjänstgöringsskyldighet icke förelåge annat
än under större rustningar m. m. Jämfördes löneförmåner enligt gällande
bestämmelser för nu ifrågavarande olika kategorier vid tjänstgöring i Karlskrona
— den normala tjänstgöringsorten — med utgångspunkt från indexläget
den 1 oktober 1940 och från en antagen inkomst av 3,000 kronor från
civil anställning för mariningenjörsstipendiat under stipendiattiden erhölles
följande belopp:

extra mariningenjör ............■................................................ kronor 7,116

mariningenjörsstipendiat ................................................... » 5,192

marinunderingenjör ......................................................... » 5,101

Bestämdes i stället marinunderingenjörs löneförmåner enligt 16:e löneklassen
löneplanen Ca av militära avlöningsreglementet erhölles vid nyssnämnda
indexläge ett belopp av 5,692 kronor. Då marinunderingenjörsbeställningarna
avsåges skola bibehållas, medan befattningarna för mariningenjörsstipendiater
komme att avvecklas inom de närmaste åren, borde i anslutning till det anförda
arvodet för marinunderingenjör bestämmas på sistnämnda sätt.

Försvar sväsendets lönenämnd har i avgivet utlåtande förklarat sig icke
hava något att erinra mot marinförvaltningens ifrågavarande förslag.

Med hänsyn till den i ärendet förebragta utredningen finner jag mig böra
tillstyrka marinförvaltningens förslag i fråga örn marinunderingenjörernas
löneställning. Som jag ej heller i övrigt har något att erinra mot ämbetsverkets
förslag, beräknar jag för nästa budgetår arvodena för extra mariningenjör er och
mariningenjörsstipendiater på samma sätt och till samma antal som för innevarande
budgetår, medan arvodena till marinunderingenjör erna beräknas enligt
löneklassen Ca 16 med 2 arvoden under ett halft år och 6 under ett år.

I överensstämmelse med det anförda beräknar jag kostnaderna för nästa
budgetår under förevarande delpost till 78,294 kronor, eller i avrundat tal

78,000 kronor.

c. Viss icke-ordinarie personal vid marinläkarkåren.

Å staten för marinläkarkåren äro för innevarande budgetår under rubriken
B. Personal med arvoden upptagna 20 arvoden för marinläkare av 2. graden
samt 10 arvoden för marinläkarstipendiater. De sammanlagda arvodeskostnaderna
för berörda personal äro i staten beräknade med ett belopp av 68,100
kronor.

Såsom framgår av propositionen nr 159/1940 L (sid. 127) beräknade marinförvaltningen
i sin skrivelse rörande sjöförsvarets medelsbehov för budgetåret
1940/41 en ökning av marinläkarkåren med 4 marinläkare av 2. graden
samt 2 marinläkarstipendiater. Berörda ökning, som i propositionen tillstvrktes
och sedermera godkändes av riksdagen, utgjorde den första delen av
ett av marinmyndigheterna framlagt förslag örn ökning av marinläkarkåren

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

med sammanlagt 11 läkare under budgetåren 1940/41—-1941/42. — För nästa
budgetår har nu marinförvaltningen i anslutning till ett av marinöverläkaren
framlagt och av chefen för marinstaben biträtt förslag ifrågasatt en höjning
av berörda kaderöknings totalsumma från 11 till 12 genom inrättande för
nästa budgetår av 4 befattningar för marinläkare av 2. graden och 2 befattningar
för marinläkarstipendiater. Höjningen motiveras huvudsakligen under
hänvisning till nyförvärv av fartyg för flottans räkning.

Detta förslag lämnar jag min anslutning och beräknar därför för nästa
budgetår arvoden till dels 24 marinläkare av 2. graden, dels ock 12 marinläkarstipendiater,
medförande en sammanlagd arvodeskostnad av 88,920 kronor.

Under staten för marinläkarkåren är uppförd en förslagsvis beräknad post
å 15,000 kronor för dagarvoden å 12 kronor till marinläkare av 2. graden och
marinläkarstipendiater under tjänstgöring i land. Denna post, som torde
böra inräknas i förevarande anslagspost, har marinförvaltningen för nästa
budgetår föreslagit höjd till 35,000 kronor med hänsyn därtill, att för budgetåret
1938/39 anslagsbelastningen i förevarande avseende uppgått till 31,000
kronor. Häremot torde intet vara att erinra. Medelsbehovet under förevarande
delpost uppgår i enlighet med det anförda till (88,920 + 35,000 =)
123,920 kronor, vilket belopp torde böra avrundas till 125,000 kronor.

d. Betjäningspersonal m. fl.

På motsvarande sätt som skett under arméns anslagspost till avlöningar
till övrig icke-ordinarie personal uppföras under ovanstående rubrik vissa
för närvarande å B-kolumnen i marinens arvodesförteckning upptagna
arvoden till personal, som intager en med extra ordinarie tjänstemän likartad
ställning. Till denna kategori höra 1 eldare vid befälhavande amiralens i
Sydkustens marindistrikt ämbetsbyggnad (arvode 1,570 kronor), 2 eldare
vid värmeledningen i Karlskrona kustartilleriregementes stadskasern (arvoden
å 3,476 kronor) samt 1 kokerska å Kungsholms fort (arvode 660 kronor jämte
fri bostad). — Till förevarande rubrik hava ock överförts vissa å staten för
marinens sjukhus i Karlskrona under rubriken D. Betjäningspersonal redovisade
anställningshavare. För avlöning åt denna personal ävensom för bestridande
av vissa hyresersättningar, semesterlön, sjuklön och övertidsersättningar
åt samma personal har under sjukhusets stat till chefläkarens vid sjukhusets
förfogande ställts en obetecknad anslagspost å 52,800 kronor. Denna
betjäningspersonals anställnings- och avlöningsförhållanden äro för närvarande
reglerade i kollektivavtal. Dessa synas för framtiden lämpligen böra regleras
på samma sätt som enligt vad som framgår av årets statsverksproposition
(fjärde huvudtiteln, punkten 149) avses skola ske vid arméns garnisonssjukhus.
De närmare bestämmelser härutinnan, som må finnas erforderliga, torde
det få ankomma på Kungl. Majit att, efter förslag i ämnet av marinförvaltningen,
framdeles utfärda. I anslutning till vad jag anfört beträffande föreliggande
spörsmål i avseende å arméns garnisonssjukhus torde medel för
avlöning åt betjäningspersonalen vid marinens sjukhus i Karlskrona böra beräknas
förslagsvis, varjämte — därest annan anställningsform än den nu Bihang

till riksdagens protokoll 1941. 1 sand. Nr 155. 495 41 7

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

varande skulle komma att beredas personalen i fråga före utgången av nästa
budgetår — det torde få ankomma på Kungl. Majit att meddela föreskrift
därom, att kostnaderna för avlöning åt samma personal må bestridas med
anlitande av under förevarande delpost sålunda beräknade medel. I enlighet
med marinförvaltningens förslag torde dessa medel böra beräknas till

54.000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet under förevarande delpost torde i anslutning
till det anförda böra beräknas till 63,182 kronor, eller i avrundat
tal 65,000 kronor.

e. Musikelever.

För innevarande budgetår är medelsbehovet i förevarande avseende beräknat
till 3,600 kronor för flottan och 1,800 kronor för kustartilleriet, eller
sålunda tillhopa 5,400 kronor, med vilket belopp torde böra räknas jämväl
för nästkommande budgetår.

f. Tillfälligi anställande av tjänstemän m. m.

Den häremot svarande anslagsposten till tillfälligt anställande av tjänstemän,
oförutsedda utgifter m. m. under marinens avlöningsanslag för innevarande
budgetår är utförd med 12,000 kronor. I likhet med marinförvaltningen
beräknar jag förevarande delpost för nästa budgetår till samma belopp,

12.000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslagsposten till övrig ickeordinarie
personal utgör sålunda (280,000 + 78,000 + 125,000 + 65,000 +
5,400 -f 12,000=) 565,400 kronor.

5. Arvoden och övriga ersättningar utöver lön till ordinarie tjänstemän.

Nu ifrågavarande arvoden finnas för närvarande upptagna dels å flera olika
stater nämligen: för chefen för marinen och vid marinstaben anställd personal,
för flottans officerskår, underofficerskår och sjömanskår m. fl., för mariningenjörkåren,
marinintendenturkåren, marinläkarkåren, marinens ecklesiastikstat
och marinens poliskår, för sjökrigshögskolan, för sjökrigsskolan och för
marinens underofficersskolor, dels ock i kolumn A i förteckningen över vissa
i stat icke uppförda arvoden m. fl. ersättningar.

Ifrågavarande arvoden hava nu överförts till den härför avsedda förteckningen
tillika med vissa nytillkommande arvoden under särskilda underrubriker
för olika institutioner, kårer etc.

Beträffande marinstaben har marinförvaltningen i utlåtande den 17 december
1940 över en av chefen för marinen gjord framställning örn permanent
tjänstgöring för marinattachén vid Kungl. Maj:ts beskickning i Helsingfors
hemställt, att den för ortstillägg m. m. till marinattachéer under marinstaben
beräknade posten å 40,000 kronor måtte höjas till 49,000 kronor. Häremot har
jag intet att erinra.

Kungl. Majus proposition nr 155.

I avseende å sjökrigshögskolan upptog marinförvaltningen i sin skrivelse
rörande sjöförsvarets medelsbehov de under nämnda skola hänförliga arvodena
med allenast beräknade belopp i avvaktan på slutförandet av en pågående utredning
örn ändrad organisation av skolan. Sedan chefen för sjökrigshögskolan
med skrivelse den 30 september 1940 framlagt slutgiltiga medelsbehovsberäkningar
för sjökrigshögskolan, grundade på ett av nämnde chef utarbetat,
den 6 juli samma år dagtecknat betänkande med förslag till en partiell omorganisation
av skolan, har marinförvaltningen i skrivelse den 6 december
1940 gjort härav föranledd framställning i ämnet. Som detta förslag i huvudsak
berör allenast förevarande anslagspost samt anslagsposten till arvoden
och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, torde det vara lämpligt
att i nu förevarande sammanhang framlägga förslagets huvudpunkter.

Örn bakgrunden för omorganisationssträvandena. på ifrågavarande område
av den högre militära undervisningen har marinförvaltningen anfört, att erfarenheten
visat nödvändigheten av en omläggning av undervisningen i sjökrigshögskolan
för att bibringa skolans elever de kunskaper, som numera måste
fordras av högskoleutbildade officerare. Främst hava, framhåller marinförvaltningen
vidare, olägenheterna visat sig beträffande stabsutbildningen, vars
otillräckliga omfattning länge stått klar. Detta gäller i främsta rummet sjöofficerslinjen;
för kustartilleriofficeramas del har sedan en del år tillbaka
denna stabsutbildning i allmänhet varit sammanförd med viss teknisk utbildning,
varigenom mera vidgad blick på olika problem kunnat bibringas eleverna
än som varit fallet vid den kortare och mindre omfattande utbildningen för
sjöofficerarna. I fråga om sjöofficersutbildningen bör därför göras en omläggning
av stabsutbildningen från ett- till tvåårig. Frågan om de tekniska
linjernas i högskolan utsträckande till tvååriga är ävenledes aktuell. Artillerikursen
är sedan länge tvåårig och det rationellaste vore att jämväl för de
andra linjerna utöka utbildningstiden med ett andra år.

Chefen för sjökrigshögskolan har i sitt förenämnda betänkande den 5 juli
1940 karakteriserat omorganisationsförslaget såsom avseende en rationalisering
och modernisering av undervisningen vid högskolan och i anslutning därtill
sammanfattat förslagets huvudpunkter på följande sätt:

1) införande i timplanerna för samtliga kurser av tider för (redan nu bedrivna)
extra föreläsningar och gymnastik- och idrottsövningar;

2) lättande av elevernas arbete i allmänna kursen genom borttagande av
undervisning i ryska språket, varigenom antalet veckotimmar nedbringas till
25 och ökad tid vinnes för elevernas självstudier i andra ämnen;

3) införande av tvåårig stabskurs även för sjöofficerare i förening med
sådan omläggning av stabskursen för kustartilleriofficerare, att större utrymme
lämnas för allmänbildande och allmänmilitära ämnen på bekostnad av
vissa tekniska (s. k. nyckel ) ämnen, varigenom också stabsutbildningen för
sjö- och kustartilleriofficerare bringas till närmare inbördes överensstämmelse;
samt

4) införande i de tekniska kurserna av undervisning (gemensamt med stabskursen)
i ämnet stats- och förvaltningskunskap.

100

Kungl. Majds proposition nr 155.

Beträffande den ordning, i vilken omorganisationen borde genomföras,
framhåller marinförvaltningen följande:

Till vissa delar äro förslagen av sådan natur, att en närmare prövning därav
bör komma till stånd i ett vidare sammanhang, vilket lämpligen torde böra
ske i samband med den under utredning varande frågan örn ny marinorganisation.
I andra avseenden har det åter visat sig önskvärt att den föreslagna
omläggningen av utbildningen tillämpas redan från och med hösten 1941.
Chefen för marinen har därför i skrivelse den 27 november 1940 anmodat
ämbetsverket att till grund för anslagsberäkningen för sjökrigshögskolan under
nästkommande budgetår lägga sjökrigshögskolechefens ovannämnda här
bifogade skrivelse den 30 september 1940 med undantag för vad i densamma
anföres örn uppförande av vissa lärare på sjökrigshögskolans stat.

För egen del vill jag förorda, att det av marinmyndigheterna framlagda förslaget
till omorganisation av undervisningen vid sjökrigshögskolan lägges till
grund för anslagsberäkningen i förevarande hänseende för nästa budgetår. Ett
slutligt ställningstagande till omorganisationsförslaget i övrigt — varutinnan
det torde ankomma på Kungl. Maj:t att ensam fatta beslut — torde böra ske
i ett senare sammanhang.

Vad beträffar omorganisationens inverkan på den för sjökrigshögskolan
fastställda kostnadsramen har jag inledningsvis erinrat, att i sådant avseende
i huvudsak allenast ifrågakomma vissa justeringar beträffande arvoden
utöver lön till ordinarie beställningshavare (arvoden åt militära lärare)
samt arvoden och övriga ersättningar, bestämda av Kungl. Majit (arvoden åt
civila lärare). Vissa föreslagna mindre jämkningar beträffande beräkningen
av anslagen till reseersättningar m. m., undervisningsmateriel m. m., övriga
expenser m. m. äro icke av den storleksordning att de påkalla ändringar av
de för nämnda anslag i 1941 års statsverksproposition gjorda beräkningarna.

Vad angår sjökrigshögskolans andel av posten arvoden och övriga ersättningar
utöver lön till ordinarie beställningshavare, så har marinförvaltningen
för nästa budgetår beräknat denna andel till sammanlagt 31,115 kronor. Härvid
har med nedan angivna undantag räknats med oförändrade grunder för
arvodenas utgående eller 350 kronor för varje timmes undervisningsskyldighet
per vecka av ett till 25 veckor beräknat arbetsår. — För läraren i stabstjänst
räknas med ett nied 490 kronor för år förhöjt arvode på grund av ökat
arbete med applikatoriska övningar. I arvoden åt repetitörer räknas med
ett sammanlagt behov av 3,000 kronor för år, innebärande en ökning av 450
kronor, vilken motiverats med att de arvoden som med nuvarande medelstilldelning
kunnat tilldelas vederbörande visat sig vara alltför knappa. Slutligen
har förefintligt arvode å 400 kronor för år till instruktör i gymnastik
och idrott överflyttats till posten till arvoden och särskilda ersättningar bestämda
av Kungl. Majit.

Emot de sålunda föreslagna ändringarna har jag intet att erinra.

Beträffande sjökrigsskolan har marinförvaltningen för nästa budgetår utgått
från oförändrade grunder för vederbörliga arvoden samt i enlighet med
av chefen för skolan framlagt förslag förutsatt två kurser å sjöofficerslinjen,
båda uppdelade i parallellavdelningar, två kurser å kustartillerilinjen, varav

101

Kungl. Majus proposition nr 155.

en uppdelad i parallellavdelningar, två kurser å marinintendentslinjen, en
kurs om två parallellavdelningar å reservofficerslinjen, flottan, en kurs å
reservofficerslinjen, kustartilleriet, och en kurs å reservintendentslinjen. Arvodena
för skolan ha upptagits i enlighet med vad sålunda anförts och i överensstämmelse
med gällande föreskrifter för undervisningen vid skolan och
uppgå till ett sammanlagt belopp av 49,796 kronor.

Under rubriken Marinens underofficersskolor har marinförvaltningen upptagit
de å nu gällande stat för nämnda skolor uppförda arvoden å 600 kronor
till instruktionsofficerare och instruktionsingenjörer samt arvoden å tillhopa

3,000 kronor för instruktionsunderofficerare vid flottans underofficersskola,
varvid utöver redan förefintliga 4 dylika arvoden vid kustartilleriets underofficersskola
beräknats ytterligare 2 med hänsyn till den av kustartilleriets
utökning föranledda utvidgningen av denna skola. Marinförvaltningens förslag
i denna del vill jag biträda.

Slutligen har marinförvaltningen under rubrik Särskilda utbildningskurser
m. m. upptagit vissa för närvarande under marinens undervisningsanslag
uppförda arvoden till ledare och lärare vid fackutbildningskurs för
marinläkarstipendiater över stat och värnpliktiga läkare vid marinen å tillhopa
3,000 kronor.

I anslutning till vad i det föregående anförts beräknar jag posten arvoden
och övriga ersättningar utöver lön till ordinarie tjänstemän till 177,329 kronor.

6. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit.

De arvoden och särskilda ersättningar, för vilka kostnaderna böra beräknas
under förevarande anslagsrubrik, återfinnas dels i kolumn B av gällande
arvodesförteckning, dels ock i staterna för chefen för marinen och vid marinstaben
anställd personal, flottans officerskår, underofficerskår och sjömanskår
m. fl., mariningenjörkåren, marinintendenturkåren, marinläkarkåren, marinens
ecklesiastikstat och marinens poliskår, vid marinens sjukhus anställd
personal, sjökrigshögskolan, sjökrigsskolan och marinens underofficersskolor
m. m.

Utöver sålunda redan befintliga arvoden torde dels vissa av andra anslag
än avlöningsanslaget utgående arvoden böra hit överflyttas, dels ock vissa
nya arvoden tillkomma.

I enlighet med förslag i ämnet av marinförvaltningen torde sålunda de
hittills enligt årliga beslut av Kungl. Majit från flottans övningsanslag utgående
arvodena å numera respektive 1,800 och 150 kronor till fartygsuttagningskommissionens
sekreterare och vaktmästare böra överflyttas hit. Likaså
torde under marinens sjukvårdsanslag beräknade arvoden för föreståndarna
vid tandpoliklinikerna vid Stockholms och Karlskrona örlogsstationer å respektive
5,000 kronor och 6,360 kronor böra överflyttas till förevarande anslagspost.

Yad beträffar nytillkommande arvoden har marinförvaltningen — under
åberopande av vad ämbetsverket anfört i sin hemliga framställning rörande

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

sjöförsvarets medelsbehov för budgetåret 1941/42 — till en början hemställt,
att ett nu befintligt arvode å 260 kronor för tillsyningsman vid marinens radiostation
måtte utbytas mot två arvoden å tillhopa 240 kronor för tillsyningsman
vid vissa radioanläggningar inom Ostkustens marindistrikt. Ett nytt arvode å
120 kronor föreslås vidare för en tillsyningsman för motsvarade anläggning
inom Sydkustens marindistrikt.

För tillsyningsman m. fl. vid befästningar, kruthus m. m. enligt särskild
fördelning i arvodesförteckningen upptagna belopp under Hemsö, Vaxholms,
Karlskrona och Älvsborgs fästningar samt Gotlands kustartilleriförsvar å
respektive 840, 5,880, 13,656, 3,210 och 1,440 kronor föreslås av skäl, som
närmare angivits i nyssnämnda hemliga skrivelse höjda till respektive 1,260,
8,780, 16,556, 5,130 och 3,460 kronor.

Beträffande sjökrigshögskolan föreslår marinförvaltningen i anslutning
till det under nästföregående anslagpost närmare berörda förslaget till omorganisation
av skolan nya arvoden för lärare i finska, engelska, franska och
tyska språken, beräknade efter 250 kronor för varje veckotimmes undervisning,
varjämte nu beräknat anslagbelopp å 1,500 kronor till extra föreläsningar
och övningar föreslås höjt till 2,400 kronor.

Beträffande marinens underofficersskolor föreslås, att nu beräknat belopp
av 9,488 kronor för timlärare vid flottans underofficersskola i Stockholm
höjes till 12,040 kronor med hänsyn till utvidgad undervisning därstädes, att
motsvarande post vid kustartilleriets underofficersskola höjes från nuvarande
14,330 kronor till 14,500 kronor, samt att nu beräknade belopp för viss radioutbildning
vid flottan och kustartilleriet höjas från nuvarande (1,120 + 560=)
1,680 kronor till (1,360 + 840=) 2,200 kronor.

Som jag ej har något att erinra mot de förslag, för vilka i det föregående
redogjorts, beräknar jag i överensstämmelse härmed anslagsposten till arvoden
och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, till ett sammanlagt
belopp av 203,000 kronor.

7. Sjötillägg m. m.

För sjötillägg, förekommande flygtillägg, representationspenningar under
sjötjänstgöring samt dykeriersättning för ordinarie personal beräknar marinförvaltningen
enligt under hand inhämtad uppgift för nästkommande budgetår
ett belopp av 700,000 kronor. Emot denna beräkning torde intet vara att invända
och jag beräknar därför anslagsposten till sjötillägg m. m. till nämnda
belopp.

8. Avgånget manskaps anställning å civilanställningsstat.

För ifrågavarande ändamål är för innevarande budgetår beräknat ett belopp
av 80,000 kronor. I enlighet med marinförvaltningens förslag torde
ifrågavarande anslagspost för nästa budgetår böra beräknas till oförändrat
belopp, 80,000 kronor.

9. Rörligt tillägg.

Med tillämpning av sedvanliga beräkningsgrunder skulle för rörligt tillägg
för budgetåret 1941/42 erfordras ett belopp av cirka 2,970,000 kronor, vilket

Kungl. Majlis proposition nr 155. 103

belopp för utjämnande av avlöningsstatens slutsumma torde böra sättas till
2,969,271 kronor.

I enlighet med vad i det föregående anförts kommer det sammanlagda
medelsbehovet under marinens anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl.
att uppgå till (18,650,000 + 245,000 + 210,000 + 565,400 + 177,329 + 203,000
+ 700,000 + 80,000 + 2,969,271 =) 23,800,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels fastställa de personalförteckningar för ordinarie tjänstemän
samt för pensionerad personal i arvodesbefattning vid marinen
ävensom den förteckning å arvoden och övriga ersättningar
utöver lön till ordinarie tjänstemän vid marinen, vilka komma att
till riksdagen i särskild ordning överlämnas;

dels godkänna följande avlöningsstat för marinens anslag till
avlöningar till aktiv personal m. fl. att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1941/42:

Avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................................

Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattning,
förslagsvis .....................

Avlöningar till extra ordinarie fänrikar,

förslagsvis ..........................................

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis:

a) extra ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ......... kronor 280,000

b) viss icke-ordinarie personal
vid mariningenjör kåren,

förslagsvis ...... » 78,000

c) viss icke-ordinarie per sonal

vid marinläkarkåren,
förslagsvis ...... » 125,000

d) betjäningspersonal m. fl.,

förslagsvis ............... » 65,000

e) musikelever ............... » 5,400

f) tillfälligt anställande av

tjänstemän m. m., förslagsvis
..................... » 12,000

Arvoden och övriga ersättningar utöver
lön till ordinarie tjänstemän ..................

kronor 18,650,000
» 245,000

» 210,000

565,400

177,329

104

Kungl. Maj-.ts proposition nr 155.

6. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit ........................ kronor 203,000

7. Sjötillägg m. m., förslagsvis .................. » 700,000

8. Avgånget manskaps anställning å civilan ställningsstat,

förslagsvis ..................... » 80,000

9. Rörligt tillägg förslagsvis ..................... » 2,969,271

Summa förslagsanslag kronor 23,800,000;

dels ock till Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 23,800,000 kronor.

Kungl. Majas proposition nr 155.

105

FLYGVAPNET.

Avlöningar m. m. till fast anställd personal.

88. Avlöningar till aktiv personal m. fl., förslagsanslag.

[6.] Vid behandlingen i årets statsverksproposition av medelsbehovet under
förevarande anslag hemställde jag under åberopande av vad jag anfört beträffande
arméns och marinens motsvarande anslag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att, i avbidan på den proposition som senare komme att
avlåtas i ämnet, till avlöningar till aktiv personal m. fl. för nästkommande
budgetår beräkna ett förslagsanslag av 14,200,000 kronor. Jag anhåller nu att i
detta sammanhang få återkomma till anslaget i fråga. De principer för avlöningsanslagens
ändrade uppställning och konstruktion, för vilka i det föregående
redogjorts, kommer jag att jämväl vid behandlingen av flygvapnets
avlöningsanslag i huvudsak följa.

Innan jag ingår på en närmare redogörelse för medelsbehovet under detta
anslag för nästkommande budgetår, vill jag något uppehålla mig vid ett par
spörsmål av mera allmän räckvidd. Till en början vill jag sålunda erinra örn
flygförvaltningens förslag örn inrättande av ett centralförråd för
intendenturmateriel, vilket omnämnts i statsverkspropositionen till innevarande
års riksdag under flygförvaltningens avlöningsanslag (sid. 44 o. f.).
Flygförvaltningen har härom anfört följande:

Anskaffning av intendenturmateriel för fyllande av krigsbehovet har nödvändiggjort
anordnande av ett centralförråd. Förrådet tillföres materiel, som
anskaffas centralt och icke kan uppläggas i flygförbandens egna förråd. Dessutom
uppläggas i centralförrådet vissa materialier för säkerställandet av visst
ersättningsbehov i krig. Det tages jämväl i anspråk för lagring av persedlar
och materiel för nya förband, vilkas behov måste i förväg planläggas, på det
att förbanden vid uppsättningen skola kunna utan tidsutdräkt förses med
nödig utrustning. För förrådets skötsel äro för närvarande anställda en uppbördsman
(civil befattningshavare) samt två förrådsmän, vilkas avlöning bestrides
av medel å förskottsstat. Denna anordning har betingats av att militär
personal icke kunnat avses för nämnda tjänster och är av provisorisk natur.
En övergång till en mera fast organisation är högeligen påkallad med hänsyn
till förrådets storlek och utveckling. Förrådet lyder direkt under flygförvaltningen,
men på grund av dess belägenhet och de löpande arbetenas omfattning
är det förenat med svårigheter att utöva den omedelbara ledning,
som tarvas för tjänstens behöriga gång. En utökning av flygvapnet kommer
även att medföra ökning av förrådets verksamhet. För att förrådet skall
kunna på bästa sätt fylla sin uppgift i organisationen, bör det ställas under
kvalificerad ledning, som på eget ansvar har att under flygförvaltningen svara
för förrådets skötsel och vård. Befattningen som förrådschef bör lämpligen
tillsvidare kunna bestridas av pensionerad officer. Befattningens ansvar
motiverar det högre arvodesbeloppet, 3,600 kronor, vilket belopp beräknats
under anslaget till flygförvaltningen: avlöningar. Förrådsuppbörden bör

.106

Kungl. Majus proposition nr 155.

som hittills handhavas av en uppbördsman. Uppbördens storlek och broch
utlämningarnas omfattning ställa stora krav på kompetens och lämplighet.
För befattningen bör därför avses en förrådsförvaltare. Förrådsmännens
antal kan tillsvidare begränsas till tre. De böra beredas anställning på extra
ordinarie stat.

Till frågan örn förrådschefens löneförmåner och därmed även till frågan
örn inrättandet av ett centrafförråd har jag vid behandlingen av flygförvaltningens
avlöningsanslag tagit ståndpunkt. Den härav föranledda utökningen
i övrigt av personal kommer jag att i det följande behandla under vederbörliga
anslagsposter.

Flygförvaltningen har i sin skrivelse den 16 oktober 1940 angående flygvapnets
medelsbehov för budgetåret 1941/42 erinrat, att eskaderchefen
med stab enligt planerna för flygvapnets uppsättning skulle inrättas under
budgetåret samt avgivit härav föranlett förslag till personalutökning. I
skrivelse den 10 december 1940 med utlåtande över medelsäskandena för
försvarsgrenarna har emellertid överbefälhavaren över rikets försvarskrafter
härom anfört, bland annat, att frågan sammanhängde med den framtida organisationen
av den högsta försvarsledningen och behövde ytterligare utredas
samt att resultatet av denna utredning borde avvaktas, innan förslag rörande
eskaderstabens organisation framlades. I anledning härav anser jag mig icke
nu böra framlägga förslag till inrättande av eskaderstab.

Vid sina personal- och anslagsberäkningar har flygförvaltningen — såsom
jag i statsverkspropositionen till innevarande års riksdag under punkten 98
inledningsvis anfört — utgått från att under budgetåret 1941/42 skulle dels
tillkomma en ny fjärrspaningsflottilj och en basorganisation i Övre Norrland,
dels påbörjas uppsättningen av en ny bombflottilj. Denna utökning av flygvapenorganisationen
har som bekant redan beslutats. Jag kommer därför att
vid behandlingen av personal- och medelsbehoven under förevarande anslag
taga hänsyn härtill. Härvid förutsätter jag emellertid, att den personal, som är
avsedd för de nytillkommande förbanden, tillsättes endast i den mån oundgängligt
behov av densamma förefinnes.

I anslutning till vad jag inledningsvis vid behandlingen av arméns avlöningsanslag
anfört, bör avlöningsstaten för flygvapnets ifrågavarande anslag
upptaga följande anslagsposter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän.

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattning.

3. Avlöningar till extra ordinarie fänrikar.

4. Löner till viss kontraktsanställd civil personal.

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

6. Arvoden och övriga ersättningar utöver lön till ordinarie tjänstemän.

7. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majt.

8. Flygtillägg m. m.

9. Avgånget manskaps anställning å civilanställningsstat.

10. Rörligt tillägg.

Kungl. Maj:ts proposition nr 155. 107

I det följande kommer jag att vid behandlingen av flygvapnets avlöningsanslag
följa den nämnda indelningen av avlöningsstaten.

I. Avlöningar till ordinarie tjänstemän.

Flygstaben.

Den för innevarande budgetår fastställda staten upptager följande ordinarie
personal för flygstaben, nämligen: 1 expeditions vakt i lönegraden A 5 och 1
kontorsbiträde i lönegraden A 4. Härutinnan ifrågasätter jag för nästkommande
budgetår ingen ändring.

Personal vid flygvapnet.

Hit hänförliga militära beställningshavare återfinnas nu under den för
innevarande budgetår fastställda staten för officerare, underofficerare och
manskap m. fl. vid flygvapnet.

Av officerare (utom i intendentur befattning) upptager nämnda
stat — förutom chefen för flygvapnet — 209 beställningshavare, nämligen 2
överstar i lönegraden Ob 2, varav en souschef vid flygförvaltningen och en
chef för flygstaben, 4 överstar i lönegraden Oa 6, 1 chef för flygkrigsskolan
i lönegraden Oa 6, 10 överstelöjtnanter, 16 majorer, 78 kaptener, 75 löjtnanter
och 23 fänrikar. I sin förberörda skrivelse den 16 oktober 1940 har flygförvaltningen
föreslagit en av den utökade flygvapenorganisationen föranledd
ökning av detta antal med 2 överstar, 2 majorer och 16 kaptener.

Flygförvaltningen har därjämte erinrat örn att ämbetsverket i skrivelse den
30 augusti 1940 hemställt, att innehavare av befattning såsom flottiljchef från
och med den 1 juli 1940 måtte hänföras till lönegraden Oa 6. I utlåtande över
sistnämnda förslag har försvarsväsendets lönenämnd ansett sig icke böra motsätta
sig detsamma med hänsyn till att vissa med flottilj chefer jämförliga
kårchefer vid armén från och med den 1 juli 1940 uppflyttats i lönegraden
Oa 6, dock att den av flygförvaltningen föreslagna uppflyttningen borde träda

1 kraft först från och med den 1 juli 1941.

I likhet med lönenämnden har jag ansett frågan örn löneställningen för
flottiljchefer böra upptagas till behandling först i förevarande sammanhang.
— Den föreslagna utökningen av antalet majors- och kaptensbeställningar med

2 respektive 16 anser jag mig böra tillstyrka. Jämväl förslaget om utökning i
övrigt och om inrättande av flottiljchefsbeställningar anser jag mig i princip
kunna biträda. Det förefintliga behovet av 10 flottiljchefer bör därvid fyllas på
det sätt, att 1 av de redan befintliga fyra och de 2 föreslagna nya överstebeställningama
samt 7 av de befintliga tio överstelöjtnantsbeställningarna avses för
flottiljchefer. Den personalförteckning som kommer att föreläggas riksdagen
för godkännande kommer härigenom att i denna del, såvitt avser beställningar

1 lönegraderna Oa 6 och Oa 5, upptaga 3 överstar, 10 flottiljchefer, 1 chef för
flygkrigsskolan, samtliga i lönegraden Oa 6, och 3 överstelöjtnanter. I förhållande
till ett av flygförvaltningen avgivet förslag till personalförteckning
innebär detta en minskning av antalet beställningar i lönegraden Oa 6 med

2 och en motsvarande ökning av antalet överstelöjtnantsbeställningar. På -

108

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

pekas bör måhända, att flottiljchefernas upptagande i lönegraden Oa 6 icke
medför, att samtliga skola erhålla överstes tjänstegrad; tjänstegradsfrågan bör
nämligen i förevarande liksom i andra motsvarande fall bedömas för sig.

I antalet officerare i intendenturbefattning — i gällande stat
upptaget med 1 överste, 1 överstelöjtnant eller major, 1 major, 1 major eller
kapten och 10 kaptener — har föreslagits ökningar med 1 major, 3 kaptener
och 3 löjtnanter. Därav har majoren avsetts såsom eskaderintendent. Av
kaptenerna äro avsedda en för envar av den nya fjärrspaningsflottiljen, den
till uppsättning föreslagna bombflottiljen och basorganisationen i Övre
Norrland. Tillsättandet av löjtnanter i intendenturbefattning har flygförvaltningen
motiverat med nödvändigheten av att personal som avsåges till
innehavare av befattningar som flottilj intendenter före tillträdandet genom
praktisk tjänst vid flygvapnet bibringades de insikter och kunskaper som
erfordrades för handhavande av intendenturtjänsten vid flygvapnet. Antalet
löjtnantsbeställningar borde så avvägas, att såväl nytillkommande som på
grund av avgång vakanta kaptensbeställningar kunde besättas genom befordran
av innehavare av löjtnantsbeställningar.

På grund av vad i det föregående anförts beträffande eskaderstaben torde
inrättandet av ytterligare en majorsbeställning, avsedd för eskaderintendenten,
för närvarande icke vara erforderligt. Förslaget om ökning av antalet
kaptensbeställningar finner jag mig däremot böra tillstyrka. På de skäl, som
flygförvaltningen anfört, biträder jag jämväl förslaget örn inrättande av
löjtnantsbeställningar. Dock anser jag mig för närvarande icke böra föreslå
flera än 2 sådana beställningar.

För innevarande budgetår fastställdes antalet underofficerare till 153,
därav 22 förrådsförvaltare, 47 fanjunkare och 84 sergeanter. Flygförvaltningen
har för nästa budgetår föreslagit, att nämnda antal ökas med 24 beställningar,
nämligen 5 förrådsförvaltare, 13 fanjunkare och 6 sergeanter. Av
de föreslagna nya förrådsförvaltarbeställningarna avsåges två för den nya fjärrspaningsflottiljen,
två för basorganisationen i Övre Norrland och en för centralförrådet.
Flygförvaltningen har därjämte upptagit fråga örn inrättande av
beställningar som flottiljkassörer vid flygflottiljerna och vid flygkrigsskolan
och i sådant hänseende hemställt örn uppförande på stat av 11 flottiljkassörer
i lönegraden UO 3.

Förslaget örn inrättande av särskilda beställningar för flottiljkassörer
finner jag mig icke kunna biträda. De föreslagna ökningarna i antalet underofficersbeställningar
i redan befintliga grader anser jag mig däremot böra tillstyrka.
För nästa budgetår föreslår jag därför uppförande å stat av underofficersbeställningar
med 27 förrådsförvaltare, 60 fanjunkare och 90 sergeanter.

I fråga örn manskap har flygförvaltningen i sin skrivelse den 16 oktober
1940 anfört, att det för att flygförbanden skulle kunna tillföras kvalificerad
personal för materielens skötsel och vård, vilket krävde flerårig utbildningstid,
bleve nödvändigt att verkställa utökningen av manskapsstaterna snabbare
än som föreslagits för officers- och underofficersstaterna samt att denna
utökning uteslutande borde bliva beroende av tillgodoseendet av en lämplig

Kungl. Majus proposition nr 155.

109

befordringsgång och möjligheterna att uppbringa manskapsskolorna till dea
omfattning, som erfordrades för utbildningen. Å stat för innevarande budgetår
finnas upptagna 1,629 manskapsbeställningar, fördelade å 355 furirer, 402
korpraler och 872 vicekorpraler och meniga. Flygförvaltningen har nu för
nästa budgetår föreslagit ökning av antalet furirer med 325 och korpraler
med 393 samt minskning av antalet vicekorpraler och meniga med 117, d. v. s.
i allt en ökning med 601 beställningar.

Därjämte har flygförvaltningen — under framhållande av önskvärdheten
av att snarast möjligt erhålla tillräcklig tillgång till yrkeskunnig och rutinerad
mekanikerpersonal — föreslagit inrättande av nya manskapsbeställningar i
lönegraden Mb 1, från vilka rekryteringen av hantverkare hädanefter skulle
kunna ske. Till dessa nya beställningar, vilka föreslagits skola benämnas
överfurirer, skulle på visst sätt kvalificerade furirer kunna befordras. Under
1941/42 beräknades finnas 30 stycken till sådan befordran kompetenta furirer.

I utlåtande över sistberörda förslag har försvarsväsendets lönenämnd
förklarat sig icke i princip hava något att däremot erinra.

Förslaget örn inrättande av nya manskapsbeställningar i lönegraden Mb 1
finner jag mig, på i huvudsak samma skäl som jag anfört i fråga om förslaget
att inrätta nya beställningar för regementsfurirer vid armén, icke kunna, i
varje fall för närvarande, biträda. De föreslagna förändringarna i redan befintliga
manskapsgrader finner jag mig däremot böra tillstyrka. Därvid torde
det föreslagna antalet furirsbeställningar böra ökas med det antal, som av
flygförvaltningen avsetts för befordran till överfurirer, d. v. s. 30. Jag föreslår
fördenskull, att å personalförteckningen för budgetåret 1941/42 upptagas 710
furirs- och 795 korpralsbeställningar samt 755 beställningar för vicekorpraler
och meniga.

Jag anser mig i detta sammanhang böra erinra örn att Kungl. Majit genom
beslut den 25 oktober 1940, efter framställning i ämnet av flygförvaltningen,
medgivit att, för tillgodoseende av rekryteringsbehovet, vid flygvapnet finge
från och med den 1 november 1940 utöver i stat angivet antal anställas tillhopa
högst 151 meniga, ävensom föreskrivit, att de sålunda överstatsanställda skulle
åtnjuta samma förmåner som skulle hava tillkommit dem, därest de i vanlig
ordning erhållit fast anställning.

I den för innevarande budgetår fastställda staten för officerare, underofficerare
och manskap m. fl. vid flygvapnet finnas av civilmilitär personal
upptagna 45 flygingenjörsbeställningar, 11 beställningar för flygläkare, varav
1 flygöverläkare och 10 flygläkare av 1. graden, samt beställningar för 9 verkmästare
av 1. klassen, 7 verkmästare av 2. klassen samt 75 hantverkare. Jämväl
i fråga örn dessa beställningar bär flygförvaltningen föreslagit utökningar.

Yad först beträffar flygingenjörsbeställningarna har flygförvaltningen föreslagit
en av nytillkommande förband och behovet av ökat antal kontrollingenjörer
motiverad ökning med 11 sådana beställningar. För närvarande äro flygingenjörsbeställningarna
fördelade på 7 flygdirektörer, varav 2 av 1. och 5
av 2. graden, samt 38 flygingenjörer, därav 13 första-, 8 andra- och 17 tredjegradstjänster.
De 11 nya beställningarna har flygförvaltningen föreslagit för -

110 Kungl. Majlis proposition nr 155.

delade på 2 flygdirektörer av 1. graden samt 3 flygingenjörer av 1., 2 av 2.
och 4 av 3. graden.

Antalet flygläkare har flygförvaltningen föreslagit ökat med 2, av vilka
en avses för den nya fjärrspaningsflottiljen och en för basorganisationen i
Övre Norrland.

I fråga örn teknisk personal innebär flygförvaltningens förslag en ökning
med 2 beställningar för verkmästare av 1. klassen, 3 för verkmästare av 2.
klassen och 14 för hantverkare. Såsom motivering härför har flygförvaltningen
anfört, att det genom särskild utredning fastslagna behovet av teknisk personal
betydligt överstege det antal som föreslagits för nästa budgetår. I
likhet med utökningen av officers- och underofficerskårerna borde emellertid
ökningen av antalet teknisk personal fördela sig på en längre tidsperiod.

I detta sammanhang torde även böra upptagas en av chefen för flygvapnet
i skrivelse den 23 augusti 1940 gjord framställning örn ändring av titeln för
hantverkare vid flygvapnet. Nämnde chef har i skrivelsen anfört, att titeln
hantverkare icke svarade mot dessa beställningshavares yrkesutövning. Chefen
för flygvapnet har därför, sedan svenska underofficersförbundet och civilmilitära
tjänstemannaföreningen yttrat sig i ärendet, hemställt att denna titel
måtte ändras till mästare. I utlåtande häröver har chefen för försvarsstaben
förklarat sig icke hava något att erinra mot förslaget.

Vad flygförvaltningen sålunda föreslagit i fråga örn utökning av antalet
civilmilitära beställningar liksom även förslaget att utbyta titeln hantverkare
mot mästare anser jag mig böra tillstyrka.

I sin skrivelse rörande flygvapnets medelsbehov för nästa budgetår har
flygförvaltningen i detta sammanhang gjort framställning om ändrad löneställning
för flygläkarna av 1. graden, vilka för närvarande äro placerade i lönegraden
Ca 22. Flygförvaltningen har därvid anfört, att flottiljläkares arbetsuppgifter
kunde till arten jämställas med dem, som åvilade en regementsläkare,
ehuruväl omfattningen av dessa uppgifter vore mindre vid flygförband, och
på grund därav föreslagit, att flygläkare av 1. graden inplacerades i en lönegrad
mellan regementsläkare och bataljonsläkare, eller i lönegraden Ca 24.
I utlåtande häröver har försvarsväsendets lönenämnd förklarat sig för sin del
kunna tillstyrka förslaget.

För min del anser jag mig icke, i varje fall för närvarande, kunna tillstyrka
ett genomförande av förslaget om uppflyttning i lönegrad av de ifrågavarande
flottiljläkarna. Frågan därom synes snarare böra tagas i övervägande i samband
med en blivande översyn av lönegradsplaceringama för den civilmilitära
personalen i gemen.

Personal vid flygförbanden.

I staten för flygflottiljerna och flygkrigsskolan finnas för innevarande budgetår
upptagna 1 maskinist, 1 eldare av 1. klassen och 2 förrådsvaktmästare för
envar av Västmanlands, Roslagens, Östgöta, Jämtlands, Västgöta, Skaraborgs
och Svea flygflottiljer samt flygkrigsskolan ävensom 2 maskinister, 2 eldare
av 1. klassen och 4 förrådsvaktmästare för »flygflottiljer under uppsättning»,

lil

Kungl. Maj:ts proposition nr loa.

d. v. s. Göta flygflottilj och Tionde flygflottiljen. Flygförvaltningen har
nu föreslagit en av tillkomsten av den nya fjärrspaningsflottiljen och
basorganisationen i Övre Norrland föranledd ökning nied 2 maskinister, 2
eldare av 1. klassen och 4 förrådsvaktmästare. Därjämte har föreslagits inrättande
av ytterligare en ordinarie beställning som eldare av 1. klassen. Som
skäl härför har flygförvaltningen anfört följande. Den i staten för Västmanlands
flygflottilj för innevarande budgetår upptagna maskinist- och eldarpersonalen
vore otillräcklig med hänsyn till att flottiljen förutom eldningsställena
vid kasernen ägde dylika även vid Hässiö, där de läge sinsemellan
vitt skilda. Skötseln av de maskinella anläggningarna vid Hässiö toge lika
lång tid i anspråk som vid en normalförläggning. Den ende maskinisten kunde
icke ensam hinna utföra alla förekommande reparationer, för vilka arbeten
eldarna därför i avsevärd utsträckning måste anlitas till stort men för den
egentliga eldartjänsten. För att minska berörda personals arbetsbörda erfordrades
därför ytterligare 1 eldare av 1. klassen, som det skulle åligga att
mera självständigt svara för Hässlöförläggningen.

Förevarande förslag till personalutökningar anser jag mig böra biträda. De
sålunda nytillkommande beställningarna torde i personalförteckningen böra
upptagas med 1 maskinist och 2 förrådsvaktmästare för envar av den nya
fjärrspaningsflottiljen och basorganisationen i Övre Norrland samt 1 eldare av

1. klassen för envar av nämnda förband och Västmanlands flygflottilj.

I överensstämmelse med vad sålunda anförts skulle den personalförteckning
för ordinarie beställnings- och befattningshavare, som förelägges riksdagen,
komma att upptaga — förutom viss civil personal vid flygstaben —
följande beställningar och befattningar, nämligen:

1 chef för flygvapnet,

229 övriga officerare (utom i intendenturbefattning), därav 1 souschef vid
flygförvaltningen, 1 chef för flygstaben, 3 överstar, 10 flottilj chefer, 1 chef
för flygkrigsskolan, 3 överstelöjtnanter, 18 majorer, 94 kaptener, 75 löjtnanter
och 23 fänrikar,

19 officerare i intendenturbefattning, därav 1 överste, 1 överstelöjtnant eller
major, 1 major, 1 major eller kapten, 13 kaptener och 2 löjtnanter,

177 underofficerare, därav 27 förrådsförvaltare, 60 fanjunkare och 90 sergeanter,

2,260 beställningar för manskap, därav 710 furirer, 795 korpraler och 755
vicekorpraler och meniga,

179 beställningar för civilmilitär personal (ingenjörs- och läkarpersonal
samt teknisk personal), därav 4 flygdirektörer av 1. graden, 5 flygdirektörer av

2. graden, 16 flygingenjörer av 1. graden, 10 flygingenjörer av 2. graden, 21
flygingenjörer av 3. graden, 1 flygöverläkare, 12 flygläkare av 1. graden, 11
verkmästare av 1. klassen, 10 verkmästare av 2. klassen och 89 mästare, samt

49 beställningar för civilmilitär personal i övrigt med fördelning å flygförbanden,
därav 12 maskinister, 13 eldare av 1. klassen och 24 förrådsvakt
mästare.

På grund av riksdagens blivande beslut erforderliga ändringar i den vid

112 Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

militära avlöningsreglementet fogade tjänsteförteckningen äger Kungl. Majit
utfärda.

Kostnaderna för löner enligt löneplan för den salunda för nästa budgetår
föreslagna ordinarie personalen kunna — med hänsyn tagen till att en stor
del av personalen kommer att åtnjuta lön enligt lägsta löneklassen i vederbörlig
lönegrad — uppskattas till i runt tal 6,400,000 kronor.

I enlighet med vad jag inledningsvis anfört i fråga om avlöningsanslagets
konstruktion skola emellertid från förevarande anslagspost utöver lön enligt
löneplan bestridas jämväl vissa andra löneförmåner, nämligen felräkningspenningar,
ansvarsarvoden i intendenturtjänst, hyres- och ortstillägg åt visst
manskap samt begravningshjälp. Flygförvaltningen har avgivit förslag till
beräknande av medelsbehovet för dessa förmåner. För bestridandet av kostnader
för felräkningspenningar har, med hänsyn till att grunderna för sådan
förmåns utgående enligt militära avlöningsreglementet ännu icke blivit fastställda,
beräknats enahanda belopp som för innevarande budgetår, eller 2,400
kronor. I fråga örn ansvarsarvoden samt hyres- och ortstillägg har föreslagits
av anslagsbelastningen motiverade förhöjningar av de i sådant hänseende för
innevarande budgetår utgående beloppen, 1,120 kronor respektive 20,000 kronor,
till 1,300 kronor respektive 35,000 kronor. Kostnaderna för begravningshjälp
ha beräknats till 3,000 kronor. Sammanlagda medelsbehovet för de
angivna förmånerna skulle sålunda uppgå till (2,400 + 1,300 + 35,000 +

3,000 =) 41,700 kronor.

Hela anslagsposten skulle i enlighet med det anförda böra beräknas till
(6,400,000 + 41,700=) 6,441,700 kronor, vilken summa emellertid synes böra
avrundas till 6,450,000 kronor.

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattning.

I de för innevarande budgetår fastställda staterna för flygvapnet finnas
uppförda befattningar för sammanlagt 6 pensionerade officerare och 24 pensionerade
underofficerare. Dessa befattningar äro fördelade med 5 officerare och
4 underofficerare på staten för flygstaben, 1 officer och 1 underofficer på
staten för flygkrigshögskolan samt 19 underofficerare på staten för flygflottiljerna
och flygkrigsskolan. Arvodena utgå med 3,180 kronor till officer
och 2,130 kronor till underofficer.

I sin skrivelse rörande medelsbehovet för budgetåret 1941/42 har flygförvaltningen
föreslagit en avsevärd utökning av antalet befattningar för
pensionerad personal. Till den del förslaget rör personal avsedd för eskaderstaben
finner jag, av skäl som jag i det föregående anfört, icke anledning
upptaga detsamma till behandling.

Yad beträffar flygstaben har flygförvaltningen till en början framhållit, att
dess organisation enligt 1936 års försvarsordning icke vore tillfredsställande.
Utbildnings- och personalärenden — vilka handlades centralt vid flygstaben
för hela flygvapnet — hade erhållit en sådan omfattning, att de icke lämpligen
kunde beredas inom en avdelning. Starka skäl talade för att personalärenden,
vilka nu bereddes inom utbildningsavdelningen, handlades vid en särskild

113

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

personalavdelning. Med hänsyn till den begränsade tillgången på aktiv
militär personal syntes dock tills vidare böra tillgripas åtgärden att inom
utbildningsavdelningen tillsätta en särskild personalsektion, för vilket ändamål,
såvitt här vore i fråga, beräknades 1 pensionerad officer och 1 pensionerad
underofficer.

I skrivelsen rörande flygvapnets medelsbehov för budgetåret 1939/40 föreslog
flygförvaltningen uppförande å flygstabens stat av en befattning för pensionerad
officer, avsedd för tjänstgöring vid operationsavdelningen. Detta
förslag fann jag mig endast såtillvida kunna biträda, att jag föreslog tillsättandet
av en befattning för pensionerad underofficer. Detta blev också
statsmakternas beslut. Flygförvaltningen har nu, under framhållande av att
det med hänsyn till där förekommande ärendens natur vore nödvändigt att
expeditionen vid operationsavdelningen förestodes av en officer, förnyat sin
förberörda framställning. Vidare har föreslagits en arvodesbefattning för pensionerad
underofficer, avsedd till tjänstgöring vid bokförrådet. På grund av
flygvapnets utökning hade nämligen arbetsgöromålen inom flygstaben så
väsentligt stegrats, att en underofficer erfordrades uteslutande för arbetet vid
nämnda förråd.

Flygförvaltningens förevarande förslag till utökning av antalet arvodesbefattningar
anser jag mig böra biträda, I personalförteckningen för pensionerad
personal i arvodesbefattning föreslår jag därför, såvitt rör flygstaben, upptagande
av 7 befattningar för pensionerade officerare och 5 befattningar för
pensionerade underofficerare med arvoden å respektive 3,180 och 2,130 kronor.

Genom beslut den 21 juni 1940 har Kungl. Majit medgivit, att vid flygflottiljerna
och flygkrigsskolan finge för handhavande under rådande förhållanden
av mobiliseringsofficers arbetsuppgifter tillsvidare tjänstgöra en pensionerad
officer ur armén eller marinen, mot åtnjutande av ett arvode av

3,180 kronor, att bestridas av tillgängliga medel för tillfälligt anställande av
tjänstemän, oförutsedda utgifter m. m. Då enahanda behov av personal för
ifrågavarande ändamål syntes föreligga jämväl för nästa budgetår, har flygförvaltningen
föreslagit, att å personalförteckningen upptagas 11 arvoden å

3,180 kronor för mobiliseringsofficerare.

Flygförvaltningens förslag i här förevarande avseende innebär vidare en
ökning av antalet befattningar för pensionerade underofficerare med 9. Härom
har flygförvaltningen anfört följande:

Enligt 1936 års organisation av flygvapnet beräknades för en s. k. normalflottilj
två arvodesbefattningar för underofficer, vilka avsågos för flottiljstaben.
I enlighet härmed upptager också staten för de flesta flottiljerna minst
två arvodesbefattningar för underofficer. Sålunda finnas vid envar av Västmanlands,
Östgöta och Skaraborgs flygflottiljer två samt vid envar av Pioslagens
och Jämtlands flygflottiljer samt flygkrigsskolan tre dylika befattningar.
Vid envar av övriga flottiljer, nämligen Västgöta, Svea, Göta och Tionde flygflottiljerna,
äro för närvarande upptagna endast en arvodesbefattning för
underofficer. Erfarenheten har emellertid givit vid handen, att det vid värjo
flottilj erfordras minst två arvodesbefattningar för underofficer i flottiljstaben.
Vid Västgöta, Svea, Göta och Tionde flygflottiljerna måste nu en underofficer

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nrl55.

495 41 8

114

Kungl. Majus proposition nr 155.

på flygvapnets stat avses för expeditionstj anst i befattning, som kan uppehållas
av pensionerad underofficer. Detta innebär med hänsyn till det relativt
ringa antal underofficerare på stat, som för närvarande kan tilldelas varje
flottilj, en bestämd olägenhet för tjänsten vid respektive flottilj. Det är på
grund härav av vikt, att här avsedd underofficer på flygvapnets stat befrias
från nyssnämnda tjänstgöring och ersättes med en pensionerad underofficer.

Av de föreslagna 9 befattningarna för underofficerare avses i enlighet med
det anförda en för envar av Västgöta, Svea, Göta och Tionde flygflottiljerna,
två för den nya fjärrspaningsflottiljen och tre för basorganisationen i övre
Norrland.

Då såsom av det anförda framgår behov synes förefinnas av mobiliseringsofficerare
vid flygförbanden anser jag mig böra tillstyrka, att för detta ändamål
inrättas 11 befattningar för pensionerade officerare. Jämväl behovet av ytterligare
befattningar för pensionerade underofficerare vid flvgförbanden har tidigare
beaktats. Sålunda medgav Kungl. Majit genom beslut den 1 november
1940 på framställning av flygförvaltningen, att vid envar av Västgöta, Svea,
Göta och Tionde flygflottiljerna finge — utöver där anställda expeditionsnndorofficerare
— intill den 1 juli 1941 tjänstgöra en pensionerad underofficer
såsom expeditionsunderofficer. Med anledning härav finner jag mig jämväl i
detta avseende kunna biträda flygförvaltningens förslag.

I fråga örn arvodesbefattningar vid flygkrigshögskolan ifrågasätter jag
ingen ändring i det för innevarande budgetår upptagna antalet.

Hedan i sin skrivelse den 31 augusti 1939 angående flygvapnets medelsbehov
för innevarande budgetår hade flygförvaltningen — under erinran att
den i 1936 års flygvapenorganisation ingående bomb- och skjutskolan borde
organiseras under budgetåret — föreslagit uppförande på stat av en befattning
såsom pensionerad underofficer vid skolan. Då emellertid beslut örn
skolans förläggning då ännu icke fattats, fann jag att med uppförandet borde
tillsvidare anstå (se propositionen nr 159/40 L sid. 159 o. f.). Flygförvaltningen
har nu meddelat, att materiel- och personaltillgången icke medgåve,
att skolan organiserades innevarande budgetår. Då skolan emellertid torde
böra komma till stånd under budgetåret 1941/42, har flygförvaltningen förnyat
sin framställning örn uppförande av ett arvode för skolans vidkommande för
en pensionerad underofficer. Enligt vad jag inhämtat äro emellertid flygmyndighetema
ännu icke beredda att avgiva förslag till skolans förläggning. Då
således samma skäl mot upptagande av nämnda arvode fortfarande föreligga,
finner jag mig icke böra beräkna medel härför för nästa budgetår.

I enlighet med vad jag sålunda föreslagit torde den personalförteckning för
pensionerad personal i arvodesbefattning, som skall föreläggas riksdagen för
godkännande, komma att upptaga 19 arvoden för pensionerade officerare å

3,180 kronor och 34 arvoden för pensionerade underofficerare å 2,130 kronor,
vadan medelsbehovet under förevarande anslagspost kommer att uppgå till
(60,420 + 72,420 =) 132,840 kronor eller, i avrundat tal, 133,000 kronor.

3. Avlöningar till extra ordinarie fänrikar.

Av medel under denna anslagspost komma att under nästa budgetår avlönas
dels de 24 fänrikar, som år 1940 antagits i extra ordinarie beställning,

115

Kungl. Majus proposition nr 155.

dels ock de som beräknas komma att antagas innevarande och nästkommande
vår, respektive 29 och 40 stycken. Lön bör därför beräknas för 53 extra ordinarie
fänrikar under hela budgetåret 1941/42 och för ytterligare 16 under
en tid av omkring tre månader. Medelsbehovet beräknas uppgå till, i
runt tal, 170,000 kronor.

4. Löner till viss kontraktsanställd civil personal.

För flygvapnets del har jag funnit det lämpligt att såtillvida avvika från
den uppställning av försvarsgrenarnas allmänna avlöningsanslag, för vilken
jag inledningsvis redogjort, att jag under flygvapnets avlöningsanslag under
en särskild anslagspost, benämnd »Löner till viss kontraktsanställd civil
personal», behandlar det medelsbehov för avlöningar till viss sålunda anställd
personal, som sammanhänger med beslut örn inrättande av nya flygförband.
I fråga örn behovet av dylik personal samt dess antal och löneförmåner hänvisar
jag till vad jag härom anfört under den mot förevarande post svarande
anslagsrubriken under flygvapnets avlöningsanslag i propositionen nr 159
till 1940 års lagtima riksdag. Härutöver får jag anföra följande. I anledning
av ett av flygförvaltningen avgivet förslag i ämnet medgav Kungl. Majit
genom beslut den 21 mars 1940 anställande medelst kontrakt av dels
expeditionspersonal, med avlöning och förmåner i övrigt som tillkomma
extra tjänstemän i lägsta löneklassen av respektive lönegrader enligt
den i militära icke-ordinariereglementet intagna löneplanen MEx enligt
följande, nämligen 30 befattningshavare i MEx 13, 30 i MEx 10, 15 i
MEx 8 och 15 i MEx 5, dels ock följande mekanikerpersonal, nämligen 41
flygplanmontörer, 41 motormontörer, 34 radiomontörer, 7 elektriker, 18 instrumentmakare,
25 vapensmeder samt 45 hjälpmontör er, med månadsavlöning
på visst närmare angivet sätt beräknad enligt ett mellan flygförvaltningen
och försvarsverkens civila personals förbund den 5 juni 1939 upprättat
specialavtal för flygvapnets verkstäder. På framställning av flygförvaltningen
medgav Kungl. Majit sedermera, att befattning i lönegraden
MEx 10 finge med hänsyn till yppade rekryteringssvårigheter utbytas mot
befattning i lönegraden MEx 13.

Flygförvaltningen har i sin skrivelse den 16 oktober 1940 avgivit förslag i fråga
örn kostnaderna för här avsedd personals anställning under nästa budgetår,
varvid ämbetsverket jämväl föreslagit en huvudsakligen av tillkomsten av den
nya fjärrspaningsflottiljen föranledd ökning av personalen. I sistnämnda
del innebär förslaget beträffande befattningshavare i expeditionstjänst en
ökning med 9, därav 6 i MEx 13, 2 i MEx 8 och 1 i MEx 5. Vad beträffar
mekanikerpersonalen har flygförvaltningen för nästa budgetår icke upptagit
de i det föregående omnämnda 25 vapensmederna och 45 hjälpmontörerna.
I övrigt har föreslagits ökning med 10 flygplanmontörer, 10 motormontörer,
4 elektriker, 6 radiomontörer och 6 instrumentmakare. Kostnaderna för löner
till den sålunda angivna personalen har flygförvaltningen med tillämpning
av de i Kungl. Majits förberörda beslut i sådant hänseende angivna grunder
beräknat till 1,105,560 kronor.

116

Kungl. Maj: ts proposition nr 155.

Flygförvaltningens förslag om kontraktsanställande under nästa budgetår
av här avsedd personal till det antal ämbetsverket angivit finner jag mig
böra biträda. Då jag icke heller finner anledning till erinran mot de av flygförvaltningen
beräknade kostnaderna för löner till denna personal, föreslår jag,
att ett belopp av i avrundat tal 1,105,000 kronor upptages under förevarande
anslagspost för nästa budgetår.

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

a. Extra ordinarie tjänstemän.

I staten för flygstaben finnes för innevarande budgetår upptagen en delpost
till grundavlöningar m. m. till övrig icke-ordinarie personal å 16,287
kronor samt ett till chefens för flygstaben förfogande ställt, förslagsvis beräknat
belopp å 2,940 kronor för anställande av betjäningspersonal (automobilförare).
Av förstnämnda medel avlönas för närvarande 1 extra ordinarie
kanslibiträde i 7:e lönegraden, 2 extra ordinarie kontorsbiträden i 4:e lönegraden
och 3 extra ordinarie skrivbiträden i 2:a lönegraden.

I fråga örn automobilföraren, som för närvarande åtnjuter lön enligt 6:e lönegraden
i vederbörlig löneplan, har flygförvaltningen i sin skrivelse den 16 oktober
1940 föreslagit uppflyttning till 10:e lönegraden. Såsom skäl härför har flygförvaltningen
anfört den mångfald arbetsuppgifter, förutom automobilförartjänsten,
som det ålåge nämnde befattningshavare att i tjänsten utföra. I utlåtande
häröver har försvarsväsendets lönenämnd funnit den föreslagna lönegradsplaceringen
alltför hög i jämförelse med löneställningen för motsvarande
befattningshavare vid andra inrättningar inom försvarsväsendet och därför
förklarat sig icke kunna tillstyrka högre lönegradsplacering än lönegrad
MEo 7.

För egen del finner jag mig i likhet med lönenämnden icke kunna tillstyrka,
att sistnämnde befattningshavare placeras i högre lönegrad än den
7:e; hans tjänstetitel torde därvid böra bestämmas till garageförman. Då jag
icke ifrågasätter någon förändring beträffande icke-ordinariepersonalen i
övrigt vid flygstaben kommer förslaget till personalförteckning för övrig ickeordinarie
personal att för flygstaben upptaga 1 kanslibiträde och 1 garageförman
i 7:e, 2 kontorsbiträden i 4:e och 3 skrivbiträden i 2:a lönegraden.

Den för innevarande budgetår fastställda staten för flygflottiljerna och flygkrigsskolan
upptager följande personal av ifrågavarande kategori, nämligen
10 husmödrar av 1. klassen, 10 sjuksköterskor och 60 förrådsmän, lika fördelade
på de tio flygförbanden, 12 eldare av 2. klassen, en vid varje flygförband
samt därjämte ytterligare en vid envar av Västmanlands flygflottilj
(Fl) och flygkrigsskolan (F5), 5 vaktmästare vid F5, 10 kontorsbiträden,
ett vid varje flygförband, 2 biträdande husmödrar, en vid envar av F 1 och F 5,
10 telefonvakter av 2. klassen, en vid varje flygförband, samt 24 skrivbiträden,
två vid varje flygförband och därjämte ytterligare två vid envar av F 1 och F 5.
För avlönande av en portvakt har i staten ställts till chefens för Västmanlands
flygflottilj förfogande ett förslagsvis beräknat belopp av 3,021 kronor; övrig

Kungl. Majus proposition nr 155. 117

här angiven personal är i lönehänseende hänförd till respektive lönegrader
enligt militära icke-ordinariereglementet.

Flygförvaltningen har nu föreslagit utökning av denna personal, vilken utökning
sammanhänger med dels det ökade antalet flygförband, den nya fjärrspaningsfloWiljen
och basorganisafionen i Övre Norrland, dels ock den ökade
omfattningen av flygvapnets verksamhet. Med hänsyn till tillkomsten av de
två nya förbanden föreslås sålunda ökning i antalet redan befintliga befattningar
med 2 husmödrar av 1. klassen, 2 sjuksköterskor, 2 eldare av 2. klassen,
2 kontorsbiträden, 4 skrivbiträden och 2 telefonvakter av 2. klassen, fördelade
lika på de två förbanden, 8 förrådsmän, varav 6 avses för fjärrspaningsflottiljen
och 2 för basorganisationen, samt 3 biträdande husmödrar, avsedda för basorganisationen.

Beträffande flygförvaltningens nämnda förslag i övrigt får jag här anföra
följande.

För innevarande budgetår finnas vid flygförbanden anställda 9 väderleksassistenter
med avlöning från avlöningsanslaget enligt lönegraden MEx 12
i militära icke-ordinariereglementet. Flygförvaltningen har nu ifrågasatt förbättrad
löneställning för denna personal och därvid framhållit, att för den
händelse en dylik förbättring icke komne till stånd, anledning funnes att
antaga att flygvapnets väderleksassistenter komme att söka anställning som
assistenter vid de civila flyghamnarna. Sistnämnda assistenter vore placerade
som extra ordinarie tjänstemän och i högre lönegrad än de vid flygvapnet
som extra tjänstemän anställda. Vidare har framhållits, att utbildningen av
stammanskap till väderleksbiträden icke utfallit på tillfredsställande sätt. Då
därjämte stammanskapet (mekaniker, vapensmeder och signalister) helt
måste utnyttjas i sina respektive yrkesgrenar och väderlekstjänsten, som
hade stor betydelse för flygsäkerheten, krävde rutinerad och med stor kontinuitet
arbetande personal, borde väderleksassistenterna erhålla extra ordinarie
anställning och uppdelas i två grader, nämligen förste väderleksassistent
i lönegraden MEo 15 och andre väderleksassistent i lönegraden MEo 12.
I anledning härav har flygförvaltningen föreslagit anställande vid envar av
tio flygflottiljer, flygkrigsskolan och basorganisationen i Övre Norrland av 1
väderleksassistent i lönegraden MEo 15 samt vid envar av flygflottiljerna och
flygkrigsskolan 1 och vid basorganisationen 4 andre väderleksassistenter i lönegraden
MEo 12. — Flygförvaltningen har vidare föreslagit, att åt garageförmännen
vid flygvapnet, som hittills varit anställda enligt kollektivavtal, måtte
beredas anställning såsom extra ordinarie tjänstemän. Dessa befattningshavare
vore från början icke avsedda att vara förmän i egentlig mening utan skulle
framförallt anlitas för bilreparationer. Genom flottiljernas utökning hade emellertid
svårigheter uppstått att avvara underofficerare till tjänstgöring såsom bilunderofficer,
varför denna funktion åtminstone vid vissa flottiljer i praktiken
överflyttats till garageförmännen. Vid flygförbanden erfordrades sammanlagt
12 garageförmän. En jämförelse med motsvarande befattningshavare vid
andra försvarsgrenar föranledde deras placerande i MEo 7.

För sv ar sväs endels lönenämnd har avgivit utlåtande över flygförvaltningens

118

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

förslag i sistberörda hänseenden. Ifråga om väderleksassistenterna har lönenämnden
därvid anfört, att enär enligt vad nämnden inhämtat frågan örn väderleksassistenternas
löneställning vid såväl försvarsväsendet som övriga statliga
institutioner för närvarande vore föremål för övervägande, och dessa assistenters
löneförhållanden borde lösas i ett'' sammanhang för hela statsförvaltningen,
förslaget i denna del icke borde för närvarande föranleda någon åtgärd.
Mot förslaget att garageförmännen bereddes extra ordinarie anställning
och placerades i MEo 7 hade lönenämnden intet att erinra.

Flygförvaltningens förslag, i vad detsamma avser den utökning av personal,
som föranledes av tillkomsten av de nya flygförbanden, anser jag mig
böra biträda. Jag finner mig jämväl kunna tillstyrka tillsättande av föreslaget
antal befattningar för väderleksassistenter och garageförmän, de sistnämnda
med placering i lönegrad MEo 7. Beträffande väderleksassistenterna
kan jag däremot icke förorda högre lönegradsplacering än MEo 12 för
samtliga.

Slutligen torde i enlighet med flygförvaltningens förslag böra i personalförteckningen
upptagas tre befattningar för förrådsmän i lönegraden MEo 5,
avsedda för centralförrådet för intendenturmateriel.

Då jag i övrigt icke finner anledning förorda någon ändring i förhållande
till innevarande budgetår av här avsedd personal, föreslår jag, att för nästa
budgetår upptages icke-ordinarie personal under denna delpost till det antal
och med den fördelning, som framgår av det förslag till personalförteckning
för icke-ordinarie personal vid flygstaben och flygförbanden, som kommer
att överlämnas till riksdagen.

För avlöningar enligt löneplan till den ifrågavarande personalen ävensom
för de övriga förmåner till ifrågavarande personal som i enlighet med vad
som förut anförts rörande den ordinarie personalen skall utgå från anslagsposten
beräknas ett anslagsbelopp av 650,000 kronor vara erforderligt.

b. Betjäningspersonal.

Härunder torde böra upptagas den i staten för flygflottiljerna och flygkrigsskolan
för innevarande budgetår upptagna portvakten vid Hässiö. För
dennes avlönande torde ett belopp av 3,000 kronor böra upptagas i avlöningsstaten.

c. Tillfälligt anställande av tjänstemän m. m.

Ifrågavarande delpost torde i enlighet med vad flygförvaltningen föreslagit
böra upptagas med ett belopp av 14,000 kronor.

I förevarande sammanhang torde böra anmärkas, att Kungl. Maj:t genom
beslut denna dag bemyndigat flygmyndigheterna att för tiden tillsvidare intill
den 1 juli 1941 vid flygförbanden anställa högst 33 radiotelegrafister såsom
extra tjänstemän, därav högst 11 i lönegraden MEx 12 och övriga i lönegraden
MEx 10; kostnaderna härför skola bestridas från vederbörligt förskottsanslag.
Därest ett permanent behov av dylik personal framdeles skulle visa sig föreligga,
får densammas inordnande under avlöningsanslaget tagas under övervägande.

119

Kungl. Majus proposition nr 155.

Avlöningsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal torde i
enlighet med det anförda för budgetåret 1941/42 böra upptagas med ett belopp
av (650,000 -I- 3,000 + 14,000 =) 667,000 kronor.

6. Arvoden och övriga ersättningar utöver lön tili ordinarie tjänstemän.

Flygstaben. Härunder bör upptagas den i staten för flygstaben för innevarande
budgetår upptagna delposten »Ortstillägg m. m. till flygattachéer».
Dessa tillägg utgå för närvarande med 24,000 kronor. Härutinnan ifrågasätter
jag för nästa budgetår ingen ändring.

Flygförvaltningen har i sin förberörda skrivelse den 16 oktober 1940 hemställt,
att chefen för flygstaben, som är placerad i lönegraden Ob 2, måtte i
likhet med cheferna för armé- och marinstaberna komma i åtnjutande av ett
årligt arvode av 1,892 kronor, motsvarande skillnaden mellan lönegraderna
Ob 3 och Ob 2.

Försvar sväsendets lönenämnd har i yttrande häröver icke ansett sig böra
motsätta sig vad flygförvaltningen hemställt med hänsyn till att enahanda
arvoden redan medgivits cheferna för såväl armé- som marinstaberna.

Under åberopande av vad jag anfört i årets statsverksproposition (IY. H. T.
sid. 46) rörande frågan örn fyllnadsarvode till souschefen vid flygförvaltningen,
finner jag mig böra förorda, att jämväl chefen för flygstaben tillerkännes
ett motsvarande arvode å 1,892 kronor.

Flygförbanden. Av hit hänförliga arvoden utgå för innevarande budgetår
210 kronor till envar av 10 köksföreståndare vid flygflottiljerna och flygkrigsskolan
samt 2 arvoden å 900 kronor till förrådsförvaltare vid de centrala flygverkstäderna.
Häri ifrågasätter jag för nästa budgetår ingen annan ändring
än att jag i enlighet med av flygförvaltningen avgivet förslag upptager ytterligare
2 arvoden å 210 kronor till köksföreståndare vid den nya fjärrspaningsflottiljen
och vid basorganisationen i Övre Norrland.

Flygkrigshögskolan. Flygförvaltningen har under denna anslagsrubrik
beräknat arvoden till chefen för stabskursen å 725 kronor samt till lärare och
biträdande lärare i militära ämnen tillsammans respektive 7,588 och 2,583
kronor. Beloppen äro något högre än vad som för motsvarande ändamål avsågs
för budgetåret 1940/41. Anledningen därtill är att undervisningen under
nästa budgetår avses att bedrivas vid en stabskurs på 7 månader under det
att för innevarande budgetår avsetts en kurs på 6 månader. Mot den sålunda
gjorda beräkningen har jag intet att erinra.

Bomb- och skjutskolan. För bomb- och skjutskolans vidkommande ifrågasätter
jag ingen ändring i de belopp, varmed arvoden till lärare vid skolan
avsetts att utgå under innevarande budgetår, varför under förevarande
rubrik torde beräknas arvoden till chef, tillika förste lärare, å 1,080 kronor
samt till envar av 2 andre lärare å 540 kronor.

Kadettskolan. Den för anslagsposten »Arvoden till lärare vid flygvapnets
skolor» för innevarande budgetår fastställda staten upptager för kadettskolans
del ett belopp av 5,460 kronor i arvoden till lärare i militära ämnen.
I enlighet med flygförvaltningens förslag torde med hänsyn till det beräknade

120

Kungl. Majus proposition nr 155.

elevantalet i skolans officers- och reservofficerskurser för nästa budgetår
detta belopp ökas med 1 arvode å 390 kronor till kadettofficer vid officerskursen
och 1 arvode å 240 kronor till kadettofficer vid reservofficerskursen.

Aspirantskolan. Under förevarande anslagsrubrik torde i enlighet med av
flygförvaltningen avgivet förslag böra beräknas ett belopp av 17,880 kronor,
vilket belopp något understiger det belopp, varmed arvoden till lärare i
militära ämnen vid aspirantskolan enligt fastställd stat utgått under innevarande
budgetår.

Under officersskolan. I samband med fastställande av stat för budgetåret
1940/41 för anslagsposten »Arvoden till lärare vid flygvapnets skolor» visade
det sig lämpligast att, i motsats till tidigare tillämpat förfaringssätt, indela
de här avsedda arvodena i arvoden till lärare i militära ämnen och till
biträdande lärare i militära ämnen. Elevernas i de olika årskurserna förutbildning
kunde nämligen göra det nödvändigt att i vissa fall överföra ett
antal lärotimmar från ett ämne till ett annat. Flygförvaltningen har, under
åberopande av enahanda skäl, i avgivet förslag rörande medelsbehovet under
förevarande anslagsrubrik jämväl för nästa budgetår tillämpat samma indelning
av arvodena. Då de skäl flygförvaltningen åberopat för åtgärden i fråga
synas mig bärande, har jag vid uppgörande av förslag till arvodesförteckning
tillämpat nämnda indelning av arvodena. Flygförvaltningen har för arvoden
till här avsedda lärare vid underofficersskolan för nästa budgetår föreslagit
ett belopp, som med 1,412 kronor överstiger det för ändamålet för innevarande
budgetår avsedda beloppet, 4,418 kronor. Då denna höjning av beloppet
i fråga är föranledd av att skolans allmänna kurs 1941—1943 avses att
uppdelas på två avdelningar, har jag intet att erinra mot förslaget.

Flygreservskolan. Vid framläggande av förslag till anvisande av medel
för arvoden till lärare vid den till uppsättning föreslagna flygreservskolan
för budgetåret 1940/41 (prop. nr 159/1940 L sid. 164) beräknade jag i sådant
hänseende medel till arvoden för 1 förste flyglärare å 600 kronor och 3 andre
flyglärare å 450 kronor, eller tillhopa 1,950 kronor. Av vad jag anfört i årets
statsverksproposition (punkten 99) framgår emellertid, att flygmyndigheterna
vid sitt definitiva ställningstagande till frågan örn organisationen av flygreservskolan
stannat inför ett i förhållande till vad tidigare förutsatts väsentligt
utvidgat förslag. Flygförvaltningen har nu i sin skrivelse den 16 oktober
1940 beräknat arvoden för det antal lärare, som i nämnda förslag angivits
vara behövligt vid flygreservskolan. Med den organisation skolan sålunda
avses erhålla synes det föreslagna antalet lärare vara erforderligt. Mot storleken
av de av flygförvaltningen föreslagna arvodena till dessa lärare har
jag intet att erinra. Jag föreslår därför att för nästa budgetår beräknas
medel till arvoden för 1 chef å 1,080 kronor, 1 förste flyglärare å 720 kronor,
15 andre flyglärare å 540 kronor, 1 lärare i flyglära å 810 kronor och 1 lärare
i motorlära å 870 kronor vid flygreservskolan.

Den i enlighet med de sålunda gjorda beräkningarna upprättade »Förteckning
å arvoden och särskilda ersättningar utöver lön till ordinarie tjänstemän»
slutar å ett belopp av 84,648 kronor.

Kungl. Majlis proposition nr 155.

121

7. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit.

Flygstaben. För innevarande budgetår finnes i staten för flygstaben upptaget
ett arvode å 1,800 kronor till juridiskt biträde.

I skrivelse den 31 augusti 1939 angående flygvapnets medelsbehov under
budgetåret 1940/41 upptog flygförvaltningen till behandling frågan om anställande
av ett juridiskt biträde såsom sekreterare i flygvapnets haverikommission
och hemställde i anslutning därtill, att förberörda arvode måtte ökas
med 3,200 kronor till 5,000 kronor. Till stöd för denna sin framställning anförde
flygförvaltningen följande:

Vid inträffande flyghaverier har såsom sekreterare i flygvapnets haverikommission
hittills förordnats tjänstemän i flygförvaltningen. Denna anordning
har varit förenad med avsevärda olägenheter och vållat betydande avbräck
i arbetsgöromålens behöriga gång. Den ökade arbetsbelastning, som
flygförvaltningen numera kommit att vidkännas, gör det knappast längre
möjligt för ämbetsverket att förse haverikommissionen med erforderligt
juridiskt biträde. Flygförvaltningen finner det därför angeläget, att flygstaben
erhåller medelsanvisning för ändamålet och ämbetsverket således befrias
från ifrågavarande vid personaluppsättningen icke beräknade uppgift.
Erinras må att på därom av Kungl. Majit gjord framställning 1939 års
riksdag beslöt att under staten för flygstaben uppföra ett arvode å 1,800
kronor till juridiskt biträde. Flygförvaltningen finner sig böra föreslå, att
kostnaderna för uppdraget såsom sekreterare i haverikommissionen beräknas
under ifrågavarande anslagspost, vilken härigenom bör undergå viss höjning.
Det är givetvis icke möjligt att något så när exakt beräkna den under posten
behövliga ytterligare medelsanvisningen, men till viss ledning torde kunna
tjäna en inom flygförvaltningen gjord beräkning, av vilken framgår att vid
de 12 flyghaverier, som under budgetåret 1938/39 voro föremål för undersökning
genom haverikommissionen, antalet dagar, som personal ur civilbyrån
togs i anspråk för uppdraget såsom sekreterare i haverikommissionen, uppgick
till 128, varav 46 utgjorde rese- och sammanträdesdagar samt 82 övriga
arbetsdagar. Därest arvodet för dag beräknas till 25 kronor, ungefärligen
motsvarande avlöning i lönegraden A 24, skulle här ifrågavarande kostnader
hava uppgått till 3,200 kronor.

Nyssberörda framställning föranledde emellertid icke till någon Kungl.
Maj:ts åtgärd. I sin skrivelse den 16 oktober 1940 har flygförvaltningen —
med förmälan, att de skäl som föranledde ovanberörda förslag kvarstode och
i ännu högre grad gjorde sig gällande — förnyat sin framställning och därvid
föreslagit upptagande under förevarande anslagspost av ett belopp av (1,800 +
4,200 —) 6,000 kronor.

Allmänna lönenåmnden har avgivit utlåtande över detta förslag och därvid
anfört, att detsamma icke föranledde någon erinran från lönenämndens sida.

Då det med den utveckling flygvapnet undergått numera är synnerligen
olägligt för flygförvaltningen att ställa sekreterarbiträde till haverikommissionens
förfogande, anser jag mig böra biträda förslaget att medel för anstäl
lande av juridiskt biträde åt haverikommissionen från annat håll beräknas
under förevarande anslagspost. För detta ändamål bör det nuvarande arvodesbeloppet,
för juridiskt biträde höjas från 1,800 kronor till 5,000 kronor.

122

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

Flygförbanden. Å den för innevarande budgetår fastställda förteckningen
över vissa i stat icke uppförda arvoden för budgetåret finnas upptagna följande
arvoden till vissa tillsyningsman vid flygfält m. m., nämligen 1 å 2,400 kronor
till en tillsyningsman vid flygetablissementet och landflygfältet i Fårösund,
1 å 200 kronor till en tillsyningsman vid flygfältet i Mohed, 1 å 120 kronor
till envar av tillsyningsmän vid flygvapnets expeditionsbyggnad vid Ystad,
vid sjöflygstationen i Boden och vid flygvapnets expeditionsbyggnad i
Boden samt ett belopp å 3,150 kronor till tillsyningsmän vid krigsflygfält,
eller tillhopa 6,110 kronor. Flygförvaltningen har med hänsyn till att ett
betydande antal krigs- och andra flygfält tillförts flygvapnet föreslagit att
för arvoden till tillsyningsmän måtte beräknas ett sammanlagt belopp av
26,920 kronor. I sitt förslag till förteckning å här ifrågavarande arvoden och
särskilda ersättningar har flygförvaltningen upptagit — förutom de tre här
ovan först nämnda arvodena ■— 1 arvode å 1,200 kronor till envar av tillsyningsmän
vid Borna kungsgård och Rinkaby flygfält samt 1 arvode å 1,800 kronor
till tillsyningsman vid Bodens landflygfält och sjöflygstation ävensom ett
belopp å 20,000 kronor till arvoden till tillsyningsmän vid krigsflygfält.

Yad flygförvaltningen sålunda hemställt finner jag mig kunna biträda.

Flygkrigshögskolan. Av skäl som under motsvarande rubrik under närmast
föregående anslagspost anförts, torde det för arvoden åt civila lärare vid flygkrigshögskolan
för innevarande budgetår avsedda beloppet å 3,760 kronor för
budgetåret 1941/42 böra höjas till 4,104 kronor.

Kadettskolan. Till civila lärare vid denna skola torde oförändrat böra utgå
arvode till lärare i stats- och samhällslära med 160 kronor och till lärare i
språk sammanlagt högst 1,000 kronor.

Aspirantskolan. Ej heller beträffande denna skola finner jag anledning
föreslå någon ändring i de arvoden som fastställts att för innevarande budgetår
utgå till dess civila lärare, till följd varav jag för budgetåret 1941/42 föreslår
ett belopp av 8,500 kronor till bestridandet av kostnaderna för dessa arvoden.

Vnderoff leer sskolan. Till arvoden åt civila lärare vid underofficersskolans
allmänna kurser har flygförvaltningen föreslagit ett belopp å 11,180 kronor,
innebärande en höjning i förhållande till innevarande budgetår med 3,448
kronor. Denna höjning är föranledd därav, att allmänna kursen 1941—1943
vid skolan avses att uppdelas på två avdelningar.

I den för innevarande budgetår fastställda staten för arvoden till lärare
vid vissa flygvapnets skolor finnas under underofficersskolan jämväl upptagna
arvoden till lärare vid en studentkurs för underbefäl, nämligen 500 kronor till
studierektor, 7,680 kronor till lärare i allmänbildande ämnen i kursens lägre
avdelning samt 500 kronor till lärare vid inträdesprov till kursen. Flygförvaltningens
förslag omfattar jämväl dessa sistnämnda arvoden samt därutöver
arvoden å tillhopa 7,200 kronor till lärare i allmänbildande ämnen i kursens
högre avdelning.

Flygförvaltningens förevarande förslag till beräkning av arvodena vid
underofficersskolan med studentkursen finner jag mig kunna tillstyrka; sammanlagda
arvodesbeloppet uppgår till 27,060 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

123

Under förevarande anslagspost torde slutligen böra beräknas ett särskilt
belopp för arvoden för uppehållande av läkarvården under semester m. m.
För innevarande budgetår finnes under avlöningsanslaget uppförd en särskild
anslagspost för detta ändamål å 16,500 kronor. I enlighet med flygförvaltningens
förslag torde nu böra för ändamålet beräknas ett belopp av 17,600
kronor.

I enlighet med vad jag sålunda anfört beräknar jag medelsbehovet under
anslagsposten »Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Makt»,
till 90,344 kronor.

8. Flygtillägg m. m.

För bestridandet av kostnaderna för flygtillägg m. m. beräknades för innevarande
budgetår ett belopp av 1,700,000 kronor vara erforderligt. För nästa
budgetår har flygförvaltningen beräknat denna anslagspost till förslagsvis
2,865,120 kronor. Mot denna beräkning har jag intet att erinra; dock torde
beloppet böra avrundas till 2,865,000 kronor.

9. Avgånget manskaps anställning å civilanställningsstat.

Under den mot förevarande anslagspost svarande, lika betecknade anslagsrubriken
under flygvapnets avlöningsanslag för budgetåret 1940/41 upptogs
ett belopp av 5,000 kronor. Då jag icke ifrågasätter någon ändring häri, föreslår
jag, att för bestridandet av kostnaderna för löner till den flygvapnets personal,
som för nästkommande budgetår beräknas komma att åtnjuta löner å
civilanställningsstat, upptages ett belopp av 5,000 kronor.

10. Rörligt tillägg.

Medelsbehovet under förevarande delpost, som under innevarande budgetår
upptagits med 500,000 kronor, torde för budgetåret 1941/42 med hänsyn
tagen till de för närvarande gällande grunderna för dylik förmåns utgående
och till det ökade antalet befattningshavare, som under nästa budgetår kommer
att avlönas från anslaget, för budgetåret 1941/42 böra beräknas till ett belopp,
som, för erhållande av en jämn slutsumma å avlöningsstaten, upptages till
1,080,008 kronor.

I enlighet med vad jag sålunda anfört har jag beräknat utgifterna under
anslaget till Avlöningar till aktiv personal m. fl. vid flygvapnet för budgetåret
1941/42 till (6,450,000 + 133,000 + 170,000 + 1,105,000 + 667,000 + 84,648 +
90,344 + 2,865,000 + 5,000 + 1,080,008=) 12,650,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen, att

dels fastställa de personalförteckningar för ordinarie tjänstemän
samt för pensionerad personal i arvodesbefattning vid flygvapnet
ävensom den förteckning å arvoden och övriga ersätt -

124

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

ningar utöver lön till ordinarie tjänstemän vid flygvapnet, vilka
komma att i särskild ordning till riksdagen överlämnas;

dels godkänna följande avlöningsstat för flygvapnets anslag
till avlöningar till aktiv personal m. fl. att gälla tillsvidare från
och med budgetåret 1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
............................................. kronor

2. Arvoden till pensionerad personal i arvo desbefattning,

förslagsvis ..................... »

3. Avlöningar till extra ordinarie fänrikar,

förslagsvis .......................................... »

4. Löner till viss kontraktsanställd civil personal,
förslagsvis ................................. »

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis:

a) extra ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ......... kronor 650,000

b) betjäningspersonal, förslagsvis
..................... » 3,000

c) tillfälligt anställande av

tjänstemän m. m., förslagsvis
..................... » 14,000 »

6. Arvoden och övriga ersättningar utöver lön

till ordinarie tjänstemän ........................ »

7. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t ........................ »

8. Flygtillägg m. m., förslagsvis .................. »

9. Avgånget manskaps anställning å civilan ställningsstat,

förslagsvis ..................... »

10. Rörligt tillägg, förslagsvis ..................... »

6.450.000

133.000

170.000

1.105.000

667,000

84,648

90,344

2,865,000

5,000

1,080,008

Summa förslagsanslag kronor 12,650,000;

dels ock till Avlöningar till aktiv personal m. fl. vid flygvapnet
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av

12,650,000 kronor.

107. Anskaffning av flygmateriel, reservationsanslag.

[7.] Vid statsverkspropositionens framläggande anmälde jag under förevarande
anslagsrubrik, att flygförvaltningen i en den 5 december 1940 dagtecknad
skrivelse inkommit med framställning rörande beräknande av anslaget till
anskaffning av flygmateriel för nästkommande budgetår, men att den i skrivelsen
förebragta utredningen icke erbjöde tillräckligt underlag för en framställning
från Kungl. Maj:ts sida till riksdagen om anvisande av medel för

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

125

ifrågavarande ändamål. Flygförvaltningen hade fördenskull fått sig anbefallt
att förebringa en mera fullständig och detaljerad utredning i ämnet; i avvaktan
å dylik utredning syntes förevarande anslag i förslaget till riksstat
böra upptagas med ett allenast beräknat belopp, vilket sattes till 90,000,000
kronor.

Med skrivelse den 28 februari 1941 till chefen för försvarsdepartementet
har nu flygförvaltningen inkommit med detaljplan och specifikation rörande
de i skrivelsen den 5 december 1940 upptagna anslagsframställningarna.

I skrivelsen den 5 december 1940 har flygförvaltningen till en början
erinrat om att av det totalbelopp, som i den till grund för Kungl. Maj:ts
proposition nr 149 till 1938 års riksdag angående beställning av viss flygmateriel
m. m. liggande beräkningarna avsågs för genomförande av den då
framlagda uppsättningsplanen, eller — efter avdrag av vissa inbesparade
räntekostnader —- 65,942,000 kronor, ännu icke anvisats enligt planen å budgetåren
1941/42 och 1942/43 belöpande belopp om tillhopa 10,236,000 kronor.
På grund av vissa i skrivelsen närmare angivna omdispositioner av uppsättningsplanen
erfordrades emellertid för densammas fullföljande allenast ett
belopp av 6,636,000 kronor, vilket belopp eventuellt kunde komma att efter
slutuppgörelse rörande vissa leveranser ytterligare något reduceras. Å andra
sidan borde nämnda belopp helt utgå under budgetåret 1941/42.

Mot vad flygförvaltningen härutinnan anfört finnes ingen anledning till
erinran, varför jag till en början under förevarande anslag beräknar ett belopp
av 6,636,000 kronor för berörda ändamål. Därigenom bliva materielanslagen
jämlikt 1936 års försvarsbeslut jämte de tillägg som beslötos år 1938 slutgiltigt
avvecklade.

Vidare har flygförvaltningen i skrivelsen den 5 december 1940 hemställt
örn anvisande under förevarande anslag av medel för vissa särskilt angivna

ändamål enligt följande uppställning:

Slutlikvid för vissa beställda flygplan .............................. kronor 1,973,000

Anskaffning av fältelektricitetsverk ................................. » 180,000

Viss utrustning för fasta radiostationer ........................... » 55,000

Utrustning för propellerverkstad .................................... » 30,000

Utrustning för instruktionsverkstäder .............................. » 32,000

Inredning av materielförråd m. m..................................... » 190,000

Anskaffning av segelflygplan .......................................... » 120,000

Utrustning för basorganisationen m. m............................ » 1,880,000

Utrustning av försökscentralen ....................................... » 100,000

Summa kronor 4,560,000

Emot de sålunda föreslagna kostnadsbeloppen har jag för min del intet
annat att erinra än att jag anser, att ett i den för »Inredning av materielförråd
m. m.» upptagna posten å 190,000 kronor ingående belopp av 100,000 kronor,
avsett för inredning av ett materielförråd vid centrala verkstaden i Västerås,
icke bör anvisas under förevarande anslag. Kostnadsberäkningarna för det
ifrågavarande förrådet äro för närvarande föremål för granskning hos 1940

126

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

års militära byggnadsutredning. Frågan örn kostnaderna för förrådets inredning
synes lämpligen böra upptagas i samband med den prövning av byggnadsfrågan,
som sedermera torde komma att företagas.

I enlighet med det anförda tillstyrker jag, att medel under förevarande
anslag beräknas för de förenämnda särskilda ändamålens tillgodoseende med
sammanlagt 4,460,000 kronor.

Slutligen har flygförvaltningen i sin skrivelse den 5 december 1940 —- i
anslutning till den redogörelse för beräkningarna rörande kostnaderna för den
planerade materielanskaffningen under budgetåren 1940/41—1945/46, vilken
förut omnämnts vid behandlingen av frågan örn anvisande av medel å tillläggsstat
II till riksstaten för innevarande budgetår till anskaffning och förnyelse
av flygmateriel (prop. nr 2/1941, bil. 4, punkten 9) — beräknat det
å budgetåret 1941/42 belöpande medelsbehovet för fullföljande av nämnda
anskaffningsplan till sammanlagt 83,700,000 kronor, därav för flygplankostnader
75,000,000 kronor och för »flottiljkostnader» 8,700,000 kronor. I den
med skrivelsen den 28 februari 1941 ingivna detaljplanen lämnas en ingående
redogörelse för de särskilda anskaffningar m. m. som ligga till grund för de
gjorda beräkningarna.

Då jag intet har att erinra emot de sålunda gjorda beräkningarna, finner jag
mig böra tillstyrka, att under förevarande anslag för de ifrågavarande materielanskaffningarna
beräknas de av flygförvaltningen angivna beloppen.

En närmare redogörelse för de av flygförvaltningen gjorda anslagsberäkningarna
än som sålunda skett torde icke böra göras till statsrådsprotokollet
utan torde ytterligare upplysningar därutinnan få inhämtas från de handlingar
som komma att överlämnas till riksdagens vederbörande utskott.

I enlighet med det anförda skulle medelsbehovet under förevarande anslag
för nästkommande budgetår uppgå till (6,636,000 + 4,460,000 + 83,700,000 =)

94,796,000 kronor. Emellertid har flygförvaltningen i sin skrivelse den 28
februari 1941 anfört, att därest i flygförvaltningens tidigare medelsäskanden
för budgetåret 1941/42 framlagda förslag att i flygvapnets allmänna avlöningsanslag
inräkna medel för avlöning jämväl åt sådan icke-ordinarie personal
som för närvarande avlönas med anlitande av anskaffningsanslag icke
skulle föranleda till åtgärd, materielanslagen borde uppräknas med 600,000
kronor utöver eljest begärda belopp. Med hänsyn till att jag i det föregående
föreslagit, att ett överförande av den icke-ordinarie personalen till att avlönas
från avlöningsanslag icke skall äga rum redan från och med nästa budgetår,
finner jag mig böra föreslå, att förevarande anslag i motsvarande grad uppräknas.
Det belopp, varmed anslaget av denna anledning bör uppräknas, synes
emellertid utan olägenhet kunna begränsas till 500,000 kronor. Det sammanlagda
medelsbehovet under anslaget blir då (94,796,000 + 500,000=) 95,296,000
kronor, vilket belopp torde böra avjämnas till 95,300,000 kronor.

I förevarande sammanhang torde böra för riksdagen anmälas, att fråga
uppkommit om en viss mindre ändring i de kostnadsberäkningar som legat till
grund för det avtal rörande leverans av flygmateriel mellan flygförvaltningen,
å ena sidan, samt Nohabs Elygmotorfabriker Aktiebolag, å den andra, ävensom

127

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

mellan sistnämnda bolag, å ena sidan, samt i avtalet angivna medleverantörer,
å den andra, vilket Kungl. Maj.-t efter i propositionen nr 75 till 1940 års urtima
riksdag gjord framställning erhållit riksdagens bemyndigande att godkänna
(riksdagens skrivelse nr 95).

I skrivelse till chefen för försvarsdepartementet den 14 februari 1941 har
flygförvaltningen på i skrivelsen bilagda handlingar närmare angivna skäl
hemställt örn utverkande av medgivande till att, därest viss av de ifrågavarande
medleverantörerna utförde den verkstadsbyggnad, som enligt avtalet ålåge
leverantören att anlägga, genom att inspränga verkstaden i berg, leverantören
måtte få tillgodoräkna sig merkostnaden därför på så sätt, att merkostnadens
belopp intill 285,000 kronor finge bliva föremål för avskrivning enligt avtalets
bestämmelser i den ordning som enligt vid avtalet fogad Bilaga 3 bestämts
rörande anskaffningskostnader till visst angivet maximibelopp.

Nohabs Flygmotorfabriker Aktiebolag har i en den 24 februari 1941 dagtecknad
skrift förklarat sig biträda flygförvaltningens berörda framställning

För egen del anser jag fördelen av att den ifrågavarande verkstaden inspränges
i berg vara påtaglig. Därest riksdagen icke kommer att hava något
att däremot erinra, ämnar jag därför sedermera föreslå Kungl. Majit att medgiva
sådan jämkning av ifrågavarande avtal som av flygförvaltningen ifrågasatts.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Anskaffning av flygmateriel för budgetåret 1941/42 anvisa
ett reservationsanslag av 95,300,000 kronor.

109. Vapen och ammunition, reservationsanslag.

[8.] I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag (fjärde huvudtiteln,
punkten 121) föreslog Kungl. Majit riksdagen att till vapen och ammunition
för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 3,200,000
kronor.

Ifrågavarande anslag avses huvudsakligen för bestridande av kostnaderna
för den årliga förbrukningen av vapen och ammunition vid flygvapnet.
Emellertid har fråga uppkommit om vidtagande av en viss engångsanskaffning
av vapen och ammunition för flygvapnet, hänförande sig till en såsom
önskvärd ansedd ombeväpning av flygvapnets för marktjänst avsedda manskapspersonal.
Erforderliga medel för tillgodoseende härav synas lämpligen
böra upptagas som en särskild post under förevarande anslag.

Beträffande frågan örn den nämnda ombeväpningen må här anföras följande: I

skrivelse den 28 augusti 1936 anhöllo chefen för flygvapnet och flygförvaltningen
örn bemyndigande för nämnde chef att successivt och i den omfattning
tillgängliga anslag medgåve vidtaga åtgärder för övergång från
karbin- till pistolbeväpning av manskapet vid flygvapnet. Sedan t. f. chefen

128

Kungl. Majus proposition nr 155.

för försvarsstaben den 8 september 1936 yttrat sig i ärendet, föreskrev Kungl.
Majit den 9 april 1937 i anledning av framställningen, att beväpning för personal
ingående i flygplans besättning skulle utgöras av pistol.

Under erinran örn vad sålunda förekommit hava chefen för flygvapnet och
flygförvaltningen i en av överbefälhavaren över rikets försvarskrafter, jämte
eget yttrande, den 28 januari 1941 överlämnad, den 13 december 1940 dagtecknad
skrivelse ånyo underställt Kungl. Majits prövning frågan örn en ombeväpning
av flygvapnets manskap och därvid av anförda skäl hemställt örn
bemyndigande att ombeväpna flygvapnets manskapspersonal i marktjänst med
pistol och i viss utsträckning med kulsprutepistol.

Enligt de i ärendet verkställda kostnadsberäkningarna medför den av
flygmyndigheterna ifrågasatta ombeväpningen vid nu befintliga eller till uppsättning
beslutade flygförband en kostnad av 5,387,000 kronor för anskaffning
av kulsprutepistoler och pistoler samt en utgift å tillhopa 475,800 kronor
för anskaffning av ammunition till de ifrågavarande vapnen. Enligt flygmyndigheternas
förslag borde dessa kostnader fördelas med hälften å vartdera
av budgetåren 1941/42 och 1942/43. Genom ombeväpningen för flygvapnets
behov överflödiga gevär, karbiner och armépistoler av äldre modell borde få
överlämnas till armén.

överbefälhavaren har i sitt förenämnda yttrande i princip tillstyrkt chefens
för flygvapnet och flygförvaltningens förslag.

Arméförvaltningens tygdepartement har i avgivet utlåtande vitsordat de av
flygmyndigheterna i ärendet framlagda kostnadsberäkningarna och uppskattat
värdet å den till överlämnande till armén avsedda vapenmaterielen i befintligt
skick till 600,000 kronor, vilket belopp sålunda skulle representera en besparing
i kostnaderna för anskaffning av dylik materiel för arméns behov.

Det förslag till ombeväpning av flygvapnets för marktjänst avsedda manskap,
för vilket i det föregående redogjorts, avser att för denna personals del
vinna en smidigare anpassning i beväpningshänseende till de speciella förhållanden,
som äro förknippade med tjänsten vid flygförbanden. Som förslaget
i sådant avseende synes innebära en godtagbar lösning, anser jag mig
böra giva detsamma min anslutning. Det av chefen för flygvapnet och flygförvaltningen
begärda bemyndigandet torde emellertid böra av Kungl. Maj:t
lämnas först sedan erforderliga anslagsmedel för bestridande av de med den
föreslagna ombeväpningen förenade kostnaderna ställts till förfogande av
riksdagen.

I sådant avseende torde under flygvapnets vapenanslag böra beräknas
en särskild anslagspost för ändamålet, vilken post i anslutning till flygmyndigheternas
beräkningar för budgetåret 1941/42 torde böra sättas till 2,930,000
kronor. Anslaget ifråga skulle i enlighet härmed behöva uppräknas från i
statsverkspropositionen föreslagna 3,200,000 kronor till 6,130,000 kronor.

Yad beträffar de av förenämnda ombeväpning föranledda kostnaderna i
vad de avse budgetåret 1942/43, torde denna anslagsfråga efter anmälan av
flygförvaltningen i dess medelsframställning för nämnda budgetår få upptagas
i 1942 års statsverksproposition.

129

Kungl. Maj:U proposition nr 155.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl Maj:t måtte — med
ändring av Sitt i statsverkspropositionen till årets riksdag under fjärde huvudtiteln,
punkten 121, gjorda förslag — föreslå riksdagen

att till Vapen och ammunition för budgetåret 1941/42 anvisa
ett reservationsanslag av 6,130,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 155.

4 9fi i I 9

130

Kungl. Maj:U proposition nr ISo.

D. VISSA FÖRSVARSVÄSENDET TILLHÖRANDE

INSTITUTIONER.

Ammunitions- och verkstadsnämnderna.

26. Statens ammunitionsnämnd, förslagsanslag.

[9.] I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag föreslog jag
(punkten 154), att i avvaktan å ytterligare utredning rörande medelsbeliovet
för statens ammunitionsnämnd det för nämnden avsedda anslaget tillsvidare
i förslaget till riksstat måtte uppföras med allenast beräknat belopp. I överensstämmelse
med en av nämnden i skrivelse den 10 september 1940 gjord
hemställan beräknades för nämndens verksamhet under budgetåret 1941/42
ett belopp av 750,000 kronor. Sedan ammunitionsnämnden nu med skrivelse
den 21 februari 1941 inkommit med ytterligare utredning rörande nämndens
medelsbehov, anhåller jag att få återkomma till denna anslagsfråga.

Det för innevarande budgetår för nämndens verksamhet anvisade förslagsanslaget
å 765,000 kronor fördelades enligt en den 18 oktober 1940 fastställd
stat på följande sätt:

1. Avlöningar och arvoden m. m..................................... kronor 525,000

2. Resor och inspektioner m. m........................................ » 60,000

3. Expenser:

a) telefon- och telegramkostnader...............	kronor	38,000
b) skrivmateriel, blanketter, papper, tryck-
ningskostnader m. m............................	»	34,000
c) elektriskt ljus, städning, nattvakt .........	»	17,000
d) bokföringskostnader ...........................	»	15,000
e) hyra av kontorslokal ...........................	»	60,000
f) möbler och kontorsmaskiner ...............	»	5,000
g) kopiering och ritningar ........................	»	3,000
h) bokinköp, bindning av böcker och hand-
lingar m. m........................................	»	3,000
i) övriga expenser .................................	»	5,000	180,000
Summa	förslagsanslag kronor	765,000

Ammunitionsnämnden har i nyssnämnda skrivelse den 21 februari 1941
meddelat, att, enligt nämndens beräkningar, det för innevarande budgetår beviljade
anslaget icke komrne att förslå för bestridande av de med nämndens
verksamhet förenade kostnaderna. De sannolika utgifterna för budgetåret
1940/41 beräknades nämligen komma att uppgå till 878,000 kronor, därav

575,000 kronor till löner och arvoden m. m., 63,000 kronor till resor och
inspektioner samt 240,000 kronor till expenser m. m. På grundval av denna

Kungl. Majus proposition nr 155. 131

beräkning hade nämnden uppskattat medelsbehovet för nästkommande budgetår
sålunda:

Avlöningar och arvoden m. m........................................... kronor 595,000

Besor och inspektioner m. m........................................... » 66,000

Expenser ..................................................................... » 214,000

Summa kronor 875,000

Såsom skäl till den föreslagna förhöjningen av posten till avlöningar och
arvoden har ammunitionsnämnden anfört, dels att vissa smärre lönejusteringar
vidtagits dels ock att vissa tidigare icke förutsedda arbetsuppgifter — standardisering
av konstruktioner och inventering av verkstadsindustriens maskinbestånd
— medfört en ökning av nämndens personal. Vidare hade räknats
med att befattningshavare inom nämnden skulle komma i åtnjutande av lönetillägg,
motsvarande det för närvarande inom statsförvaltningarna utgående
kristillägget. Kostnaderna för dylikt tillägg hade nämnden för nästa budgetår
beräknat till 20,000 kronor.

I fråga örn posten för resor och inspektioner har ammunitionsnämnden
framhållit, att enligt Kungl. Maj:ts beslut den 17 januari 1941 arvode och
ersättning för vissa resor till nämndens ordförande från och med den 1 januari
1941 skola utgå av ammunitionsnämndens medel. Vid sina beräkningar av kostnaderna
för resor och inspektioner m. m. hade nämnden tagit hänsyn till den
belastning av ifrågavarande delpost som blivit en följd av detta beslut.

Posten för expenser har beräknats i enlighet med följande uppställning:

Skrivmateriel, blanketter, papper, tryckningskostnader ......... kronor 41,100

Underhåll och reparation samt diverse nyinköp av möbler ... ..» 3,600

Kontorsmaskiner och underhåll därav enligt kontrakt samt

reparationer .................................................... » 3,600

Telefonavgifter, telegram och interurbansamtal .................. » 48,000

Elektriskt ljus och kraft ................................................ » 3,600

Städning ........................................................................ » 9,000

Vakttjänst ..................................................................... » 9,000

Bokföringskostnader .....................................,................ » 16,700

Hyra av kontorslokal ...................................................... » 60,000

Värmetillägg .................................................................. » 5,000

Hyra för arkivlokal ......................................................... » 600

Ljuskopiering ............................................................... » 2,400

Fotografering och ritning ................................................. » 2,400

Bokinköp, bindning av handlingar m. m ............................ » 3,000

Övriga expenser ............................................................ » 6,000

Summa kronor 214,000

I fråga örn dessa beräkningar har nämnden bland annat anfört, att ökade
kostnader för skrivmateriel, blanketter och papper kunde förväntas med hänsyn
till omsättningsskatt och inträffad prisstegring å materiel. Dessutom

132

Kungl. Majitt proposition nr 155.

syntes det bliva nödvändigt att anskaffa en mängd nya trycksaker, för vilket
ändamål medel tidigare icke tagits i beräkning.

Av det anförda framgår att kostnaderna för ammunitionsnämndens verksamhet
under nästa budgetår kunna förväntas komma att väsentligt överstiga
det belopp, som vid framläggandet av statsverkspropositionen på grundval
av nämndens preliminära uppskattning av medelsbehovet beräknades erforderligt.
De nu framlagda beräkningarna, vilka grunda sig på anslagsbelastningen
under innevarande budgetår, finner jag i huvudsak kunna läggas till
grund för anslagsberäkningen för det kommande budgetåret. Jag är emellertid
icke beredd att i detta sammanhang fatta ståndpunkt till frågan örn en
mot de stegrade levnadskostnaderna svarande höjning av arvodena till befattningshavarna
inom nämnden. Med hänsyn härtill torde det av ammunitionsnämnden
äskade beloppet, 875,000 kronor, böra minskas med det belopp,
vartill nämnden beräknat kostnaderna för dylikt lönetillägg, eller 20,000
kronor. Medelsbehovet kan sålunda uppskattas till, i runt tal, 850,000 kronor.
Skulle lönetillägg av nyss nämnt slag komma att medgivas, kan sådant tillägg
med hänsyn till anslagets karaktär av förslagsanslag ändock utgå från anslaget.

Det torde få ankomma på Kungl. Majit att i sinom tid meddela bestämmelser
angående dispositionen av anslaget.

I enlighet med det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att till Statens ammunitionsnämnd för budgetåret 1941/42
anvisa ett förslagsanslag av 850,000 kronor.

27. Försvarsväsendets verkstadsnämnd, förslagsanslag.

[10.] Vid framläggandet i statsverkspropositionen av medelsäskandena för
budgetåret 1941/42 föreslog jag i fråga örn försvarsväsendets verkstadsnämnd
(punkten 155), att med hänsyn till vad nämnden i skrivelse den 9 november
1940 anfört i fråga örn svårigheten att vid tiden för skrivelsens avlämnande
avgiva definitivt förslag rörande nämndens medelsbehov för budgetåret
1941/42 det för nämnden avsedda anslaget i förslaget till riksstat måtte uppföras
med allenast beräknat belopp, i överensstämmelse med nämndens
preliminära beräkningar satt till 400,000 kronor. Sedan verkstadsnämnden nu
i skrivelse den 4 mars 1941 gjort slutgiltig framställning i fråga örn nämndens
medelsbehov för nästa budgetår, anhåller jag att åter få till behandling upptaga
nämndens- anslagsäskanden.

På framställning av försvarsväsendets verkstadsnämnd fastställde Kungl.
Maj:t den 7 februari 1941 stat för det av riksdagen för innevarande budgetåranvisade
anslaget för nämnden, enligt vilken anslagsbeloppet, 260,000 kronor,

fördelades på följande sätt:

1. Avlöningar och arvoden m. m........................................ kronor 146,000

2. Resor och inspektioner ra. m........................................ » 40,000

Kungl. Maj:ts proposition nr lod.

138

Expenser

a) telefon- och telegramkostnader ............

b) skrivmateriel, blanketter, papper, tryckningskostnader
m. m............................

c) vakthållning ....................................

d) möbler och kontorsmaskiner ...............

e) övriga expenser .................................

kronor 10,000

» 20,000

» 2,000

» 40,000

» 2,000 kronor

74,000

Summa förslagsanslag kronor 260,000

I sin förenämnda skrivelse den 4 mars 1941 har verkstadsnämnden anfört
i huvudsak följande:

Förutom en viss administrativ uppgift hade nämndens arbete hittills i
stor utsträckning kommit att bestå i utredningar rörande verksamheten vid
nämnden underställda verkstäder samt vidtagandet av därav föranledda nödvändiga
organisationsåtgärder vid verkstäderna. Nämndens behov av personal
komme därför med nödvändighet att vara variabelt. Som exempel kunde anföras
att under utrednings- och planläggningsarbetena för centrala torpedverkstaden
en särskild, tämligen omfattande avdelning inrättats inom nämnden,
vilken fungerat under cirka ett halvt år. Detta utredningsarbete vore nu
i det närmaste slutfört och avdelningen inom nämnden kunde inskränkas.
På samma sätt hade under utredningsarbetena rörande organisationen vid
tygverkstäderna särskild personal och speciellt sakkunniga anlitats. I den mån
detta arbete slutfördes komme även personalkostnaderna för denna avdelning
att minska. Å andra sidan komme under budgetåret att erfordras ytterligare
personal för andra nämndens verksamhetsområden, vilket givetvis komme att
medföra ökning av nämndens personalkostnader. Inom närmaste tiden komme
sålunda inom nämnden en särskild avdelning att inrättas för handhavande
av utredningar beträffande dels marinens anläggningar på Gotland, dels verkstadsförhållandena
vid Bodens fästning och dels ammunitionsfabrikerna. Det
kunde även förutses att extra, sakkunnig personal behövde anlitas för vissa
undersökningar beträffande Carl Gustafs stads gevärsfaktori. Med hänsyn till
att det på förhand vore synnerligen svårt att bedöma dels erforderlig tid
för dylika utredningar och dels den personal som kunde behöva anlitas för
desammas genomförande hade det för nämnden förelegat avsevärda svårigheter
att beräkna lönekostnaderna för kommande budgetår.------Nämnden

ville även framhålla, att avsikten vore att i den mån omorganisationen av de
enskilda verkstäderna genomförts överföra de till verkstadsdriften hänförliga
lönekostnader till de enskilda verkstädernas omkostnadskonto. Tidpunkten
när en dylik överföring kunde ske vore dock svår att förutse, varför nämnden
vid beräknande av lönekostnaderna för budgetåret 1941/42 icke ansett sig
kunna taga hänsyn därtill. I den mån sådan överföring kunde ske komme
givetvis motsvarande besparingar på nämndens anslag att vinnas.

Till ledning vid bedömandet av anslagsbehovet har nämnden uppgivit,
att de totala personalkostnader, som nämndens verksamhet hittills undertiden
juni 1940—februari 1941 medfört, uppgått till 149,354 kronor. På grund
val härav och med hänsyn jämväl till de av nämnden anmärkta förhållandena
hade nämnden funnit, att dess kostnader för löner och arvoden icke komme
att överstiga det i nämndens skrivelse den 9 november 1940 i sådant hänseende
angivna beloppet, 265,000 kronor. Nämnden hade därvid tagit i beräkning
smärre lönejusteringar. Nämnden hade emellertid även räknat med

184

Kungl. Majlis proposition nr 165,

att befattningshavare inom nämnden skulle komma i åtnjutande av lönetilllägg,
motsvarande det för närvarande inom statsförvaltningarna utgående
kristillägget. Jämväl i fråga örn omkostnader hade nämnden funnit, att dessa
kunde beräknas till det i skrivelsen den 9 november 1940 angivna beloppet,
tillhopa 135,000 kronor.

Verkstadsnämnden har med ledning av vad nämnden sålunda anfört beräknat,
att utgifterna för nämnden för nästkommande budgetår komme att
fördela sig på följande sätt:

Löner ........................................................................... kronor 265,000

Omkostnader:

Hyror ...................................................... kronor 45,000

Lyse, städning m. m..................... » 5,000

Inventarier, kontorsmaskiner, expenser m. m. ... » 30,000

Resor och inspektioner ................................. » 50,000

Diverse ................................................... » 5,000 » 135,000

Summa kronor 400,000

Mot de av försvarsväsendets verkstadsnämnd sålunda gjorda beräkningarna
har jag i stort sett icke funnit anledning till erinran. Vid behandlingen av anslaget
till statens ammunitionsnämnd har jag ansett mig förhindrad att nu
fatta ståndpunkt till frågan örn en mot de stegrade levnadskostnaderna svarande
höjning av de löneförmåner, som utgå till befattningshavare inom
ammunitionsnämnden. Vad sålunda anförts har avseende jämväl å verkstadsnämnden.
Då emellertid vad som av de för verkstadsnämnden beräknade
kostnaderna kan anses belöpa på dylika tillägg icke är av den storleksordning
att det i nämnvärd grad påverkar kostnadsberäkningarna förordar jag, att
för nämndens verksamhet för nästkommande budgetår beräknas det begärda
beloppet av 400,000 kronor.

Det torde böra ankomma på Kungl. Maj:t att meddela närmare bestämmelser
angående dispositionen av anslagsbeloppet i fråga.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl
Majk måtte föreslå riksdagen

att till Försvarsväsendets verkstadsnämnd för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 400,000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majk Konungen bifalla samt förordnar, att
proposition av den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar
skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
S. Högsell.

Kungl. Majus proposition nr 155.

135

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

Propositionen ..................................................................... 1

B. Centrala förvaltningsmyndigheter.

Arméförvaltningen.

Arméförvaltningen: Avlöningar ................................................ 3

C. Försvarskrafterna.

Armén.

Avlöningar till aktiv personal m. fl........................................... 16

Avlöningar till personal å reservstat .......................................... 67

Inventarier för nytillkomna truppförband...................................... 69

Marinen.

Avlöningar till aktiv personal m. fl........................................... 70

Flygvapnet.

Avlöningar till aktiv personal m. fl........................................... 105

Anskaffning av flygmateriel .................................................... 124

Vapen och ammunition ........................................................ 127

D. Vissa försvarsväsendet tillhörande institutioner.

Ammunitions- ock verkstadsnämnderna.

Statens ammunitionsnämnd ..................................................... 130

Försvars väsendets verkstadsnämnd ............................................ 132