Kungl. Majus proposition nr 151 (Proposition 1938:151)

Kungl. Majus proposition nr 151.

Nr 151.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag
till verksamheten vid skyddshemmen m. m.;
given Stockholms slott den 18 februari 1938.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Gustav Möller.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Reg euten i statsrådet
å Stockholms slott den 18 februari 1938.

Närvarande;

Statsministern Hansson, statsråden Westman, Wigforss, Möller, Levinson,
Engberg, Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler
chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, frågan örn anslag till verksamheten
vid skyddshemmen m. m. och anför därvid följande.

Inledning.

År 1935 avgåvo inom socialdepartementet tillkallade sakkunniga, skyddshemssalckunniga,
ett av två delar bestående betänkande innehållande förslag
rörande ändrad organisation av skyddshemmen och därmed sammanhängande
frågor (statens off. utredn. 1935:35 och 64).

På grundval av detta betänkande framlade Kungl. Majit i en den 28 februari
Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 151. 454 88 1

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

1936 dagtecknad proposition, nr 219, förslag till riksdagen angående omläggning
av skyddshemsverksamheten, vilken proposition av riksdagen i allt
väsentligt bifölls (riksdagens skrivelse den 5 juni 1936, nr 306).

Sedan ytterligare utredning i ämnet ägt rum genom två av Kungl. Majit
år 1936 tillkallade utredningsmän, hemställde Kungl. Maj:t i proposition den
26 februari 1937, nr 177, bland annat, örn godkännande av vissa jämkningar i
de grunder för organisationen av skyddshemsverksamheten, som år 1936 godtagits
av riksdagen.

Även denna proposition blev —- såsom närmare framgår av riksdagens skrivelse
i ämnet den 5 juni 1937, nr 400 — i huvudsak bifallen av riksdagen.

I en till socialstyrelsen ingiven, den 22 september 1937 dagtecknad promemoria,
vilken av styrelsen överlämnades till Kungl. Majit, har skyddshemsinspektören
gjort framställning örn anslag för nästa budgetår för skyddshemmen
och deras verksamhet.

Vidare hava — i särskilda till Kungl. Majit ingivna skrifter — dels Stockholms
kyrkliga skyddshemsförening hemställt örn anslag av statsmedel för
verkställande av vissa örn- och tillbyggnadsarbeten m. m. vid föreningens
skyddshem å Hornö, dels ock stiftelsen Drottning Sophias skyddshem anhållit
örn lån av statsmedel för utförande av vissa byggnadsarbeten m. m. å
det stiftelsen tillhöriga skyddshemmet Bistaborg samt örn förhöjt statsbidrag
till verksamheten vid sistnämnda hem.

Då utredningen i berörda anslagsfrågor vid tidpunkten för avlåtande av
1938 års statsverksproposition ännu icke var avslutad, kunde vid nämnda tidpunkt
definitiva förslag icke framläggas för riksdagen. Emellertid har, med
anledning av skyddshemsinspektörens framställning, Kungl. Majit på min
hemställan i årets statsverksproposition under driftbudgeten, femte huvudtiteln,
punkterna 79—83, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition
i ämnet, för budgetåret 1938/1939 upptaga fem särskilda anslag avseende
skyddshemsverksamheten med vissa preliminärt beräknade belopp.

Vidare har Kungl. Majit, med anledning av framställningarna från omförmälda
förening och stiftelse, i samma proposition på min hemställan å
kapitalbudgeten under rubriken fonden för låneunderstöd föreslagit riksdagen
att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen
förelagd, för nästa budgetår preliminärt beräkna ytterligare två anslag berörande
sagda verksamhet.

Anslagen hava i statsverkspropositionen beräknats på sätt framgår av

följande sammanställning:

Anslagsrabrik m. m. Belopp

I. Anslag under femte huvudtiteln:

1) statens skyddshem: avlöningar, förslagsanslag ............... kronor 435,000

2) statens skyddshem: omkostnader, förslagsanslag ............ » 580,000

3) bidrag till vissa skyddshem m. m., förslagsanslag ......... » 975,000

4) utbildning av skyddshemspersonal, reservationsanslag ... » 10,000

5) vissa byggnadsarbeten vid statens yrkeshem samt skol och

yrkeshem m. fl., reservationsanslag ........................ » 696,000

Kungl. Maj:ts proposition nr 151. 3

Anslagsrubrik m. m. Belopp

II. Anslag å kapitalbudgeten:

1) Lån till Stockholms kyrkliga skyddshemsförening för om och

tillbyggnadsarbeten m. m. vid skyddshemmet Hornö,
reservationsanslag ...................................................... kronor 125,000

2) Lån till stiftelsen Drottning Sophias skyddshem för vissa

byggnadsarbeten m. m. vid skyddshemmet Bistaborg,
reservationsanslag ...................................................... » 123,000

Sedan utredningen i dessa ämnen numera avslutats, anhåller jag att få till
närmare prövning upptaga frågorna örn anslag för berörda ändamål, därvid
jag — i den mån så låter sig göra — kommer att för sig behandla varje
särskilt anslag.

Avlöningar till befattningshavarna vid de statliga skyddshemmen.

Till en början vill jag i korthet redogöra för, i vilken omfattning statliga
skyddshem av olika slag enligt den beslutade nya organisationen skola vara
inrättade.

Vid 1936 års riksdag beslöts, att ansvaret för skyddshemsverksamheten
skulle från och med den 1 januari 1938 i princip övertagas av staten. Därvid
avsågs dock icke att helt förstatliga verksamheten. Tvärtom förutsattes, att
vissa skyddshem skulle, liksom tidigare varit fallet, drivas av enskilda sammanslutningar
och stiftelser. Vidare räknades med att städerna Stockholm
och Göteborg själva skulle anordna för dem erforderliga skyddshem. I den
mån skyddshemsverksamheten icke komme att på antytt sätt drivas av sammanslutningar,
stiftelser eller nämnda städer, borde emellertid verksamheten
helt omhänderhavas av statliga organ.

Jämlikt beslut av 1936 och 1937 års riksdagar skulle från och med den
1 januari 1938 staten övertaga verksamheten vid följande 16 skyddshem,
nämligen:

1) Stockholms läns landstings skyddshem Husby i Österåkers socken av
Stockholms län,

2) —3) Östergötlands läns landstings skyddshem Folåsa i Vikingsstads
socken och Broby i Drothems socken, båda i Östergötlands län,

4) Jönköpings läns landstings skyddshem Höreda — i det följande efter
den numera vedertagna benämningen kallat Långanäs — i Höreda socken av
Jönköpings län,

5) —8) Malmö stads skyddshem Östra Spång i Örkelljunga socken och
Allarp i Riseberga socken samt de städerna Hälsingborg, Landskrona och
Lund tillhöriga skyddshemmen Ljungaskog i Örkelljunga socken och Sonestorp
i Rya socken, samtliga i Kristianstads län,

9) Hallands läns landstings skyddshem Mäshult i Skällinge socken av
Hallands län,

Kungl Maj:ts proposition nr 151.

10) Göteborgs och Bohus läns landstings skyddshem Gräskärr i Bäve
socken av Göteborgs och Bohus län,

11) Älvsborgs läns landstings skyddshem Forsane i Frändefors socken av
Älvsborgs län,

12) Örebro läns landstings skyddshem Åkerby i Nora socken av Örebro län,

13) Västmanlands läns landstings skyddshem Sundbo i Västanfors socken
av Västmanlands län,

14) Gävle stads skyddshem Engesberg i Gävle,

15) Västerbottens läns landstings skyddshem Stenfors i Nysätra socken
av Västerbottens län samt

16) Norrbottens läns landstings skyddshem Johannisberg i Nederkalix
socken av Norrbottens län.

Det sätt, varpå dessa skyddshem skulle komma att användas, framgår av
följande sammanställning.

I. Skyddshem för gossar:

Ljungaskog..................

Forsane......................

Sundbo ......................

Folåsa........................

Östra Spång................

Mäshult......................

Gräskärr ....................

Åkerby ......................

Engesberg ..................

Stenfors ....................

Johannisberg.................

Långanäs....................

Skyddshemmet
avsett att användas
såsom

yrkesliem

skolhem

skol- och yrkeshem
ungdomshem

II. Skyddshem för flickor:

Sonestorp.....................

Husby .......................

Broby.........................

Allarp.........................

Skyddshemmet
avsett att användas
såsom

hemskola

skolhem

Av ifrågavarande skyddshem skulle yrkeshemmen Ljungaskog, Forsane
och Sundbo, skol- och yrkeshemmet Johannisberg, ungdomshemmet Långanäs
och hemskolan Sonestorp av staten förvärvas med äganderätt, medan de återstående
skyddshemmen — således samtliga skolhemmen — allenast skulle
övertagas med nyttjanderätt. Arrendetiden förutsattes därvid bliva, beträffande
skyddshemmet Stenfors, som blott skulle provisoriskt övertagas av
staten, högst två år samt beträffande övriga skyddshem fyra år.

Enligt riksdagens beslut skulle vidare uppföras tre nya statliga skyddshem,
nämligen ett skolhem för gossar, vilket hem skulle förläggas till krono -

Kungl. Majus proposition nr 151.

egendomen Troxhammar i Skå socken av Stockholms län,
yrkeshem i Sollefteå och ett skolhem för flickor i Vänersborg.

Jag övergår härefter till frågan örn löneplaceringen av befattningshavarna
vid de statliga skyddshemmen.

I sitt förut omförmälda betänkande framlade skyddshemssakkunniga, som
förutsatte, att ifrågavarande befattningshavare borde erhålla avlöning enligt
det lönesystem, som numera gäller för flertalet av statens tjänstemän, förslag
rörande inplacering av skyddshemmens personal i nämnda lönesystem. De
sakkunnigas förslag, som jämväl anger antalet befattningar i olika lönegrader,
framgår av följande tablå.

Befattningshavare vid varje hem Lönegrad

I. Yrkeshem.

1 föreståndare ........................................................................... B 23

2 assistenter .............................................................................. B 17

3 hantverksmästare .....................................................................B 12

1 rättare ................................................................................. B 10

1 trädgårdsmästare ..................................................................... B 10

1 husmoder .............................................................................. B 6

1 ladugårdsförman ..................................................................... B 5

2 nattvakter .............................................................................. B 5

1 gårdskarl och chaufför ............................................................ B 5

1 kokerska ................................................................................. B 2

(Dessutom 2 icke lönegradsplacerade kvinnliga biträden.)

11. Skolhem för gossar.

1 föreståndare och lärare ............................................................ B 21

1 husmoder och biträdande lärarinna .......................................... B 11

1 assistent och arbetsledare ......................................................... B 10

1 kokerska ................................................................................. B 2

(Dessutom 1 icke lönegradsplacerat kvinnligt biträde.)

lil. Hemskola.

1 föreståndarinna ..................................................................... B 17

1 skolkökslärarinna ..................................................................... B 14

1 handarbetslärarinna .................................................................. B 14

1 lanthushållslärarinna ............................................................... B 14

1 manlig arbetsledare .................................................................. B 5

IV. Skolhem för flickor.

1 föreståndarinna ..................................................................... B 17

1 folkskollärarinna ..................................................................... B14

1 skolkökslärarinna ..................................................................... B 14

1 handarbetslärarinna .................................................................. B 14

1 manlig arbetsledare .................................................................. B 5

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

Skyddshemssakkunniga utgingo härvid från att elevantalet vid skyddshemmen
i allmänhet skulle bliva vid yrkeshem 50 å 60, vid skolhem för gossar
20 å 30, vid hemskola omkring 30 samt vid skolhem för flickor omkring 25.

De sakkunniga uttalade att, därest vid något skolhem för gossar skulle vid
sidan av föreståndaren erfordras en ordinarie befattningshavare, avsedd uteslutande
för undervisningens behov, denne befattningshavare borde placeras
i lönegraden B 17.

Beträffande personalen vid de kombinerade skol- och yrkeshemmen framlade
skyddshemssakkunniga icke något detaljerat förslag. De sakkunniga
anförde, att det vore svårt att på förhand uppskatta behovet av personal vid
dessa hem. Emellertid beräknade de sakkunniga, att lönekostnaderna vid ett
kombinerat skol- och yrkeshem skulle komma att ligga ungefär mitt emellan
lönekostnaden för ett skolhem för gossar å ena sidan och ett yrkeshem å den
andra.

I ett över betänkandet avgivet utlåtande förordade statskontoret en lägre
löneplacering för vissa befattningshavare än den av skyddshemssakkunniga
föreslagna. Bland annat ifrågasatte statskontoret, huruvida icke ladugårdsförman,
nattvakt, gårdskarl och chaufför samt kokerska vid yrkeshemmen
ävensom kokerska vid skolhemmen för gossar borde hänföras till arbetare i
statens tjänst. En minoritet inom ämbetsverket uttalade sig emellertid för
att vid yrkeshemmen ladugårdsförman, nattvakt samt möjligen även gårdskarl
och chaufför skulle erhålla ordinarie anställning i enlighet med de sakkunnigas
förslag.

De i 1936 års proposition rörande skyddshemmen framlagda kostnadsberäkningarna
baserade sig — till den del de avsågo avlöningarna vid de statliga
skyddshemmen — på skyddshemssakkunnigas här omförmälda förslag. Vid
anmälan av sakkunnigförslaget i här berörda delar uttalade jag emellertid,
att jag icke ansåge mig för det dåvarande böra intaga definitiv ståndpunkt i
lönefrågorna utan att därmed lämpligen borde anstå till en kommande riksdag.
Jag underströk samtidigt vikten av att skyddshemspersonalens avlöning
utmättes på ett sådant sätt, att kvalificerade krafter komme att stå till förfogande
för arbetet. I detta sammanhang framhöll jag även, att förslaget
finge betraktas såsom avseende allenast normalstater, i vilka det särskilt
under den första tiden kunde befinnas ändamålsenligt att vidtaga av praktiska
skäl betingade jämkningar.

I sin skrivelse i ämnet erinrade 1936 års riksdag örn vad statskontoret
yttrat med avseende å lönerna vid skyddshemmen samt förutsatte, att de
gjorda uttalandena komme att bliva föremål för övervägande i samband med
den slutliga prövningen av föreliggande lönespörsmål.

I 1937 års proposition rörande skyddshemmen förordades, att då staten den
1 januari 1938 övertoge vissa skyddshem, därvarande personal skulle — i den
mån den överginge i statens tjänst — under första halvåret 1938 få uppbära
de löneförmåner, som den åtnjutit vid tidpunkten för avlåtande av 1936 års
skyddshemsproposition. Med hänsyn till de nyanställningar vid skyddshemmen,
som kunde komma att äga rum under första halvåret 1938, upptogs

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

emellertid i propositionen även spörsmålet örn lönereglering för ifrågavarande
befattningshavare till principiell behandling.

Beträffande dessa lönefrågor uttalade jag mig i propositionen på i huvudsak
följande sätt.

Skillnad syntes böra göras mellan vad skyddshemssakkunniga kallade
»ledande personal» och den övriga personalen vid skyddshemmen. Till förstnämnda
grupp hade de sakkunniga hänfört föreståndare och föreståndarinna
vid samtliga slag av skyddshem, assistent vid yrkeshem, husmoder och biträdande
lärarinna vid skolhem, folkskollärarinna samt andra i lönegraden B 14
placerade lärarinnor vid skolhem för flickor och hemskolor samt slutligen
utöver föreståndare eventuellt behövliga folkskollärare vid skolhem för gossar.

Beträffande annan personal vid skyddshemmen än den s. k. ledande syntes,
när det gällde befattningshavare, som medverkade vid elevernas fostran och
utbildning, anledning icke föreligga till avvikelse från skyddshemssakkunnigas
förslag. Sålunda torde i enlighet med den av statskontoret reservationsvis
anförda meningen även ladugårdsförman och nattvakt vid yrkeshem böra
erhålla ordinarie anställning på sätt sakkunniga ifrågasatt. Yad statskontoret
anfört i fråga örn övriga anställda vid yrkeshem, nämligen gårdskarl och
chaufför samt kokerska, ävensom kokerska vid skolhem för gossar syntes mig
böra iakttagas. Dessa befattningshavare borde således icke fast inordnas i
löneplanen.

För den s. k. ledande personalen vid skyddshemmen, av vilken flertalet
utgjordes av folkskollärare eller -lärarinnor eller med dem i utbildningshänseende
likställda, hade de sakkunniga föreslagit löner, vilka beräknats i visst
förhållande till de av lärare och lärarinnor vid rikets folkskolor uppburna
löneförmånerna, i det att de läge visst antal lönegrader över dessa. Sedan
numera 1936 års lärarlönesakkunniga föreslagit en gynnsammare löneställning
för sistnämnda lärare och lärarinnor, och Kungl. Majit torde komma att
i anledning av sagda förslag förelägga 1937 års riksdag proposition i ämnet,
syntes det bliva nödvändigt att vidtaga den jämkning i skyddshemssakkunnigas
förslag, som kunde föranledas av riksdagens beslut rörande lärarlönerna
vid folkskolorna.

Att den ledande personalen vid skyddshemmen erhölle en mot arbetsuppgifterna
svarande löneställning syntes mig riktigt och rättvist. Under de
senare årens meningsutbyte beträffande verksamheten vid skyddshemmen
hade med styrka betonats vikten av att sådana löner utmättes åt de där
anställda, att till detta ömtåliga och maktpåliggande arbete kunde förvärvas
väl kvalificerade krafter. Uppmärksammas borde även i detta sammanhang,
att personalen vid skyddshemmen hade en betydligt längre tjänstgöring per
dag, varjämte denna personals semester vore avsevärt kortare än de ferier,
vilka normalt komme lärare och lärarinnor vid olika läroanstalter till del.

Vid övervägandet av löneställningen för assistenter vid yrkeshemmen och
fast anställda lärare vid skolhem för gossar hade jag, med hänsyn till berörda
omständigheter, funnit en placering ett par lönegrader över den, som kunde
komma att fastställas för manlig folkskollärare med nio månaders undervisningstid,
vara skälig. Vid det slutliga fastställandet av ifrågavarande läraregruppers
löneställning syntes hänsyn böra tågås jämväl till de löneförmåner,
som, på grund av läroverkslönesakkunnigas förslag, kunde bliva bestämda för
de vid folkskoleseminariernns övningsskolor samt vid blindundervisningen
anställda folkskollärarna. På båda nu nämnda grupper av lärare ställdes särskilda
krav. Beträffande blindundervisningen gällde som villkor, att vederbörande
aspirant skulle undergå specialutbildning efter avlagd folkskollärarexamen.
Vid övningsskola fordrades för ordinarie anställning bland annat

Kungl. Majus proposition nr 151.

viss tjänstgöring vid folkskola. Av skyddshemspersonalen komme i framtiden
att krävas specialutbildning, som torde kunna fullt jämföras med den vid
blindundervisningen stadgade. Även måste det anses önskvärt, att lärarna
före anställningen vid skyddshem förvärvat erfarenhet av arbetet inom folkskolan.
Lades därtill den mera utsträckta tjänstgöringstiden vid skyddshemmen,
syntes det skäligt, att lärarepersonalen där i lönehänseende jämfördes
med lärare vid folkskoleseminariernas övningsskolor samt ämneslärare
vid blindundervisningsanstalterna.

För en relativt gynnsam löneplacering av förenämnda assistenter och lärare
vid skyddshem talade även angelägenheten av att för rekrytering av de krävande
föreståndarbefattningarna väl kvalificerade krafter stöde till förfogande.

Föreståndarbefattningarna vid såväl skolhem för gossar som yrkeshem
borde givetvis på grund av det med dessa befattningar förenade ansvaret och
mera omfattande arbetet erhålla en högre löneplacering än nyss berörda
assistenter och fast anställda lärare. Vid bestämmandet av avlöningen för
föreståndare vid skolhem för gossar syntes mig, i likhet med vad skyddshemssakkunniga
föreslagit, en löneskillnad av fyra lönegrader vara i det hela
rättvisande. För befattningarna såsom föreståndare vid yrkeshem torde, med
hänsyn till det avsevärt större ansvar och de mera omfattande förvaltningsbestyr,
som påvilade dessa befattningshavare, böra ifrågakomma en än gynnsammare
placering. I enlighet med skyddshemssakkunnigas förslag syntes
skillnaden böra utgöra två lönegrader.

I fråga örn nödvändigheten att även vid skyddshemmen för flickor skapa
garantier för fullt kvalificerad och lämplig lärarepersonal gällde givetvis detsamma,
som jag tidigare anfört beträffande skyddshemmen för gossar. På
grund av flickhemmens olika organisation syntes man emellertid ej behöva
ställa samma krav på omfattningen av en folkskollärarinnas undervisning och
övriga arbete. Med hänsyn till den mindre arbetsbörda, som sålunda åvilade
de kvinnliga lärarna, syntes en placering blott en lönegrad över vad för folkskollärarinna
med nio månaders tjänstgöring kunde bliva bestämt få anses
skälig.

Facklärarinnorna vid skyddshemmen för flickor hade av skyddshemssakkunniga
hänförts till lönegraden B 14. Dessa lärarinnor syntes lämpligen
kunna jämföras med lärarinnor i kvinnlig slöjd samt hushållsgöromål inom
blindundervisningen. Förstnämnda facklärarinnor borde därför i lönehänseende
likställas med motsvarande befattningshavare vid blindundervisningsanstalterna.

Vad slutligen gällde befattningen såsom föreståndarinna vid skyddshem
för flickor, av skyddshemssakkunniga föreslagen till placering i lönegraden
B 17, syntes densamma böra placeras en lönegrad högre än befattningen såsom
folkskollärarinna vid skyddshem. En dylik löneplacering vore väl motiverad
av arbetets omfattning och skulle möjliggöra en god rekrytering.

De nu angivna grunderna för bestämmande av skyddshemspersonalens
löner borde även komma i tillämpning vid de kombinerade skol- och yrkeshemmen
samt ungdomshemmet Långanäs. Dock borde löneställningen för
föreståndarbefattningarna vid sistnämnda hem samt det kombinerade skoloch
yrkeshemmet Johannisberg icke slutligt bestämmas, förrän erfarenhet
vunnits rörande den omfattning verksamheten vid dessa hem kunde komma
att erhålla.

Enligt propositionen skulle — såsom redan antytts — de föreslagna nya
grunderna för avlöning av befattningshavare vid skyddshemmen under första
halvåret 1938 endast tillämpas vid nyanställning av personal. Det förutsattes

Kungl. Majus proposition nr 151.

därjämte, att personal, som under nämnda tid nyanställdes, endast skulle
erhålla extra ordinarie ställning.

1937 års riksdag uttalade i sin skrivelse rörande skyddshemmen, att det i
betraktande av de särskilda kvalifikationer, som krävdes av den s. k. ledande
personalen vid skyddshemmen, syntes riksdagen rimligt, att denna personal
erhölle en något gynnsammare ställning än motsvarande befattningshavare vid
folkskolorna, Till de av mig härutinnan förordade graderingarna i förhållande
till folkskollärarnas och seminarielärarnas löneplacering ansåg sig emellertid
riksdagen med hänsyn till det läge, vari dessa lärargruppers lönefråga då
befann sig, icke böra taga ställning. Riksdagen tillfogade, att, då personalen
vid de statliga skyddshemmen tillsvidare endast skulle anställas såsom extra
ordinarie, syntes det, i den mån nyanställning av personal erfordrades, få
ankomma på Kungl. Majit att, i avbidan på ett slutligt avgörande av skyddshemspersonalens
lönefråga, bestämma löneställningen för denna personal i
huvudsaklig anslutning till de i propositionen angivna riktlinjerna.

Med anledning av riksdagens berörda uttalande vill jag här framhålla,
att riksdagen vid tidpunkten för avlåtande av nyssnämnda skrivelse ännu
icke fattat beslut beträffande av Kungl. Majit avgivna förslag örn lönereglering
för bland andra folkskollärare och ordinarie lärare vid statens undervisningsväsende,
men att beslut örn sådan lönereglering senare fattades av
nämnda års riksdag.

Riksdagens beslut beträffande folkskollärarna innebar, att dessa befattningshavare
skulle hänföras till lönegraden B 17, örn den årliga lästiden utgjorde
39 veckor, till lönegraden B 16, örn den årliga lästiden omfattade 36V2
veckor och till lönegraden B15, därest den årliga lästiden uppginge till
34V2 veckor.

Jämlikt riksdagens beslut örn lönereglering för de ordinarie lärarna vid
statens undervisningsväsende placerades övningsskollärare vid folkskoleseminarium
och lärare i kunskapsämne vid läroanstalt för blinda i 20:e lönegraden
samt lärarinna i hushållsgöromål vid anstalt av sistnämnda slag och lärarinna
i slöjd vid vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte i lönegraden
B 15.

I sin förut omförmälda promemoria har sky ddshemsins pehl ören — under
hänvisning till vad tidigare i ämnet förekommit — framlagt förslag rörande
lönegradsplacering för befattningshavare vid de statliga skyddshemmen
ävensom antalet erforderliga tjänster. Skyddshemsinspektören, som starkt
betonar vikten av att skyddshemmen komme i åtnjutande av kvalificerade
lärarkrafter, förordar, att assistenterna vid yrkeshemmen och lärarna vid skolhemmen
för gossar måtte hänföras till lönegraden B 20. Vid bifall härtill
böra enligt inspektörens uppfattning föreståndarna för skolhemmen placeras
i lönegraden B 24 och föreståndarna vid yrkeshemmen i lönegraden B 26.
Skyddshemsinspektörens förslag i ämnet, som i fråga örn antal befattningar
av olika slag nära ansluter sig till skyddshemssakkunnigas förslag, framgår
närmare av följande av honom uppgjorda personalförteckning:

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

Befattningshavare vid varje skyddshem

Lönegrad

I. Yrkeshem.

1 föreståndare ........................................................................... B 26

2 assistenter .............................................................................. B 20

3 hantverksmästare ..................................................................... B 12

1 rättare ................................................................................. B 10

1 trädgårdsmästare ..................................................................... B 10

1 husmoder .............................................................................. g g

1 ladugårdsförman ..................................................................... g 5

2 nattvakter .............................................................................. g 5

(Dessutom 1 gårdskarl och chaufför, 1 kokerska och 2 kvinnliga
biträden, vilka icke lönegradsplacerats.)

II. Skolhem för gossar.

1 föreståndare ...............................................................

1 lärare ....................................................................

1 husmoder och biträdande lärarinna .............................................

1 assistent och arbetsledare .........................................................

(Dessutom 1 kokerska och 1 kvinnligt biträde, vilka icke lönegradsplacerats.
)

B 24
B 20
Bil
B10

lil. Hemskola.

1 föreståndarinna ..................................................................... B 19

1 skolkökslärarinna ..................................................................... B 15

1 handarbetslärarinna.................................................................. B 15

1 lanthushållslärarinna ............................................................... B 15

1 manlig arbetsledare .................................................................. g 5

IV. Skolhem för flickor.

1 föreståndarinna ..................................................................... B 19

1 folkskollärarinna ..................................................................... B 18

1 skolkökslärarinna ..................................................................... g 15

1 handarbetslärarinna .................................................................. B 15

1 manlig arbetsledare .................................................................. B 5

Bör kombinerat skol- och yrkeshem beräknar skyddshemsinspektören, att
personalbehovet skall i tillämpliga delar bliva detsamma som vid yrkeshem.

Skyddshemsinspektören framhåller vidare, att det sålunda uppgjorda förslaget
hade karaktär av ett normalförslag samt att beträffande de särskilda
hemmen vissa avvikelser från förslaget måste göras.

Härefter upptager skyddshemsinspektören till dryftande frågan, i vad mån
befattningarna vid de statliga skyddshemmen böra från och med budgetåret
1938/1939 nyregler as och uppföras å ordinarie stat. Skyddshemsinspektören
anför i denna del till en början, att det i och för sig hade varit önskvärt att
invänta något års erfarenhet rörande organisationens verkningar, innan befattningarna
uppfördes a ordinarie stat, men att å andra sidan betryggande kännedom
rörande personalens lämplighet skulle hinna förvärvas även vid en
omedelbar lönereglering, enär de ordinarie tjänster, som kunde komma att

Kungl. Majus proposition nr 151.

inrättas, tidigast komme att tillträdas den 1 juli 1938. Inspektören uttalar
sig härefter på i huvudsak följande sätt.

I den plan för organisationen av skyddshemsverksamheten, som godkänts
av statsmakterna — omfattande såväl statliga som icke statliga hem — hade
platsantalet vid yrkeshemmen samt skol- och yrkeshemmen från början beräknats
i underkant. Vid den differentiering av elevmaterialet, som pågått
under den dittills förflutna delen av år 1937, hade det vidare visat sig, att
efterfrågan på platser för äldre elever befunne sig i stigande. Man kunde
därför med stor sannolikhet antaga, att platserna vid déssa slag av hem skulle
komma att bliva till fullo utnyttjade. Befattningarna vid samtliga yrkeshem
borde därför nu löneregleras och uppföras å ordinarie stat. Så borde aven
ske med befattningarna vid det nya skol- och yrkeshemmet i Sollefteå. Beträffande
skol- och yrkeshemmet Johannisberg syntes man däremot, innan
lönereglering ägde rum, böra avvakta, huru stort elevantalet där komme att
bliva, sedan hemmet i Sollefteå blivit färdigt och tagits i bruk. Även med
avseende å ungdomshemmet Långanäs borde man, i avbidan på närmare
erfarenhet rörande beläggningen, låta med löneregleringen anstå.

Vad skolhemmen för gossar beträffade, kunde man befara, att antalet dylika
hem skulle komma att överstiga behovet och att därför framdeles vissa av
hemmen finge nedläggas. Med hänsyn därtill borde för närvarande en lönereglering
äga rum endast vid hemmen Gräskärr och^ Åkerby samt det nya
hemmet Troxhammar, vilka tre hem komme att erhålla mycket stora upptagningsområden.
Löneregleringen borde dock vid Gräskärr och Åkerby till
en°början blott omfatta en del av personalen.

I fråga örn de för flickor avsedda skyddshemmen funnes icke någon anledning
att uppskjuta löneregleringen. Platsantalet vid flickhemmen vöre
nämligen så knappt tillmätt, att ett nedläggande av något av dessa hem icke
kunde tänkas ifrågakomma.

Å de befattningar, vilka icke nu lönereglerades, borde avlöning utgå enligt
samma grunder, som gällt före hemmens förstatligande.

Skyddshemsinspektören framlägger härefter följande detaljerade förslag till
avlöningsstater för de särskilda skyddshemmen avseende budgetåret 193811939.

I. Yrkeshemmen.

a) Ljungaskog.

(Beräknat elevantal: 50; ortsgrupp Å.)

Befattningshavare m. m. Lönegrad Belopp, kr. Anmärkningar

1 föreståndare.........	........... B 26	8,580
2 assistenter...........	.............. B 20	11,760
2 hantverksmästare ...	......... B 12	7,320
1 husmoder ...........	............. B 6	2,460
2 nattvakter...........	............ B 5	4,920
1 gårdskarl ...........	................. —	1,980
1 kokerska.............	................. .	1,620
3 kvinnliga biträden	ä 1,400 kronor —	4,200
Avlöningsförliöjningar	m. m......... —	840
	Summa kronor 43,680

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

5) Forsane.

(Beräknat elevantal: 50; ortsgrupp A.)

Befattningshavare m. m. Lönegrad Belopp, kr.

1 föreståndare.......................... B 26 8,580

2 assistenter............................ B 20 11,760

2 hantverksmästare.................... B 12 7,320

1 husmoder ............................ B 6 2,460

2 nattvakter............................ B 5 4 920

1 gårdskarl ............................ _ l’980

1 kokerska.............................. . 1,620

2 kvinnliga biträden ä 1,400 kronor — 2,800

Avlöningsförhöjningar m. m......... — 2,640

Summa kronor 44,080
c) Sundbo.

(Beräknat elevantal: 50; ortsgrupp B.)

Befattningshavare m. m. Lönegrad Belopp, kr.

1 föreståndare.......................... B 26 8,820

1 assistent.............................. B 20 6,102

1 assistent.............................. B 18 5,736

2 hantverksmästare.................... B 12 7,632

1 husmoder ............................ B 6 2,574

2 nattvakter............................ B 5 5,148

1 gårdskarl ............................ — 2,070

1 kokerska.............................. — 1,692

3 kvinnliga biträden ä 1,400 kronor — 4,200

Avlöningsförhöjningar m. m......... — 1,782

Summa kronor 45,756

Anmärkningar

II. Skolhemmen för gossar.

a) Folåsa.

(Beräknat elevantal: 28; ortsgrupp B.)
Befattningshavare m. m.

1 föreståndare.......................

1 lärare .............................

1 husmoder.........................

1 assisstent .........................

1 kokerska...........................

2 kvinnliga biträden ä 660 kronor

Avlöningsförhöjningar m. m........

Lönegrad Belopp, kr.

— x) 4,312

— 2) 4,195

— 8) 1,404

— 3) 1,950

— 3) 780

— 3) 1,320

— 1,060

Summa kronor 15,021

x) Fri bostad,
värme och

Anmärkningar

kost,
tvätt

samt fritt lyse (även
för familjen).

2) Fri bostad o. värme
samt fritt lyse (även
för familjen).

3) Fri möblerad bostad,
fri värme, kost
och tvätt samt fritt
lyse.

Kungl. Maj.-ts proposition nr 151.

b) Östra Spång.

(Beräknat elevantal: 25; ortsgrupp A.)

Befattningshavare m. m.

1 föreståndare ...............

1 husmoder...................

1 lärare .......................

1 husmodersbiträde .........

1 vaktmästare.................

Avlöningsförhöjningar m. m.

Lönegrad Belopp, kr. Anmärkningar

*) 5,160	— l) Fritt vivre.
x) 4,260	—
x) 3,400	88
x) 1,412	40
2,439	60
3,124	—
19,796	88

c) Mäshult.

(Beräknat elevantal: 15; ortsgrupp A.)

Befattningshavare m. m. Lönegrad

1 föreståndare.......................... —

1 husmoder............................ —

1 assistent.............................. —

1 kokerska.............................. —

1 köksbiträde .......................... —

Avlöningsförhöjningar m. m. ........ —

Belopp, kr. Anmärkningar

x) 5,850 x) Fritt vivre.

2) 1,300 2) Fri bostad.

!) 1,950
2) 900
2J 780
850

Summa kronor 11,630

d) Gräskärr.

(Beräknat elevantal: 30; ortsgrupp B.)

Befattningshavare m. m.	Lönegrad	Belopp, kr. Anmärkningar
1 föreståndare......................	..... B 24	7,860 x) Fritt vivre.
1 assistent..........................	..... B 10	3,384
1 lärare ............................	—	4,140
1 husmoder........................	—	x) 1,980
3 kvinnliga biträden,’tillhopa —	—	x) 2,424
Avlöningsförhöjningar m. m.....	____ _	1,815

Summa kronor 21,603

ej Åkerby. t

(Beräknat elevantal: 30; ortsgrupp A.)
Befattningshavare m. m. Lönegrad Belopp, kr. Anmärkningar

1 föreståndare..........................	B 24	7,620: —
1 husmoder ............................	B 11	3,240: —
1 assistent och arbetsledare..........	B 10	3,240: —
1 lärare ................................	—	3,540: —
3 kvinnliga biträden ä 1,400 kronor..	—	4,200: —
Avlöningsförhöjningar m. m.........	—	1,977:20

Summa kronor 23,817:20

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

f) Engesberg.

(Beräknat elevantal: 15; ortsgrupp C.)

Befattningshavare m. m.

1 föreståndare.................

1 husmoder...................

1 arbetsledare.................

1 kokerska.....................

1 kvinnligt biträde ...........

Avlöningsförhöjningar m. m.

Lönegrad Belopp, kr.

...... - 5,095 x)

...... — *) 300 2)

...... — 2) 2,535

...... — x) 400

...... — 2,193

Summa kronor 10,923

Anmärkningar

Fritt vivre.

Fri bostad.

g) Stenfors.

(Beräknat elevantal: 10; ortsgrupp A.)

Befattningshavare m. m. Lönegrad Belopp, kr.

1 föreståndare.......................... — *) 4,500 x)

1 husmoder............................ — *) 1,065

2 kvinnliga biträden ä 630 kronor .. — '') 1,260

Avlöningsförhöjningar m. m......... — 2,290

Summa kronor 9,115

Anmärkningar

Fritt vivre.

h) Troxhammar.

(Beräknat elevantal: 25; ortsgrupp A.)

Befattningshavare Lönegrad

1 föreståndare.......................... B 24

1 husmoder och biträdande lärarinna B 11

1 assistent och arbetsledare.......... B 10

1 kokerska.............................. —

1 biträde................................ —

Belopp, kr. Anmärkningar

7,620

3,240

1,980

1,400

Hemmet beräknas
kunna tagas i bruk
under senare hälften
av budgetåret
1938/1939.

Summa kronor 17,480
Kostnad för halvt budgetår » 8,740

lil. Skol- och yrkeshenimen.

a) Johannisberg.

(Beräknat elevantal: 25; ortsgrupp C.)

Befattningshavare m. m. Lönegrad Belopp, kr.

1 föreståndare.......................... — *) 4,250 x)

1 folkskollärare........................ — 3,900

2 facklärare ä 3,240 kronor .......... — 6,480

1 husmoder ............................ — 1,600

2 kvinnliga biträden ä 625 kronor .. — 1,250

Avlöningsförhöjningar m. m......... — 1,745

Anmärkningar
Fritt vivre.

Summa kronor 19,225

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

b) Sollefteå.

(Beräknat elevantal: 25; ortsgrupp G.)

Befattningshavare m. m. Lönegrad Belopp, kr.

1 föreståndare.......................... B 26 10,020

1 avdelningsföreståndare och lärare.. B 20 7,212

2 yrkeslärare .......................... B 12 9,192

1 assistent (likställd med assistent vid

skolhem för gossar).............. B 10 4,104

1 husmoder ............................ B 6 3,144

1 nattvakt .............................. B 5 3,144

2 kvinnliga biträden ä 1,400 kronor —_2,800

Summa kronor 39,616

Anmärkningar

Hemmet beräknas
kunna tagas i bruk
under senare hälften
av budgetåret
1938/1939.

Kostnad för halvt budgetår » 19,808

IV. Ungdomsliemmet Långanäs.

(Beräknat elevantal: 20; ortsgrupp A.)

Befattningshavare Lönegrad

1 föreståndare.......................... —

1 husmoder ............................ —

1 assistent.............................. —

1 vaktmästare.......................... —

1 verkmästare........,.................. —

3 kvinnliga biträden, tillhopa........ —-

Belopp, kr. Anmärkningar

*) 4,200 x) Fritt vivre.

*) 1,050 2) Fri bostad.

!) 2,000
*) 1,500
2) 1,675
*) 2,040

Summa kronor 12,465

V. Heinskolan Sonestorp.

(Beräknat elevantal: 37; ortsgrupp A.)

Befattningshavare	Lönegrad	Belopp, kr.
1 föreståndarinna..............	........ B 19	5,520
1 avdelningsföreståndarinna ..	........ B 17	4,860
1 skolkökslärarinna............	........ B 15	4,260
1 slöjdlärarinna................	........ B 15	4,260
2 facklärarinnor (vid mödraavdel-
ningen) ....................	........ B 15	8,520
1 manlig arbetsledare ........	B 5	2,460
1 tvättförestånderska..........	........ B 2	1,980
	Summa kronor 31,860

Anmärkningar

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

TI. Skolhemmen för flickor.

a) Husby.

(Beräknat elevantal: 17; ortsgrupp B.)

Befattningshavare m. m.	Lönegrad	Belopp, kr. Anmärkningar
1 föreståndarinna...............	....... B 19	5,736
1 folkskollärarinna .............	....... B 18	5,370
2 facklärarinnor.................	....... B 15	8,868
1 manlig arbetsledare .........	—	2,520
Avlöningsförhöjningar m. m.	....... —	1,020
	Summa kronor 23,514
	b) Broby.
(Beräknat elevantal: 36; ortsgrupp A.)
Befattningshavare	Lönegrad	Belopp, kr. Anmärkningar
1 föreståndarinna..............	....... B 19	5,520
1 folkskollärarinna .........	....... B 18	5,160
2 slöjdlärarinnor ...............	....... B 15	8,520
2 lanthushållslärarinnor (därav	1 till-
lika husmoder).............	....... B 15	8,520
•	Summa kronor 27,720
	c) Allarp.
(Beräknat elevantal: 24; ortsgrupp A.)
Befattningshavare m. m.	Lönegrad	Belopp, kr. Anmärkningar
1 föreståndarinna...............	....... B 19	5,520
1 lärarinna.......................	....... B 18	5,160
1 lärarinna i huslig ekonomi .	....... B 15	4,260
1 gårdsdräng ...................		2,460
Avlöningsförhöjningar m. m____	....... —	2,952
	Summa kronor 20,352
	d) Vänersborg.
(Beräknat elevantal: 25; ortsgrupp D.)
Befattningshavare	Lönegrad	Belopp, kr. Anmärkningar
1 föreståndare...................	....... B 19	6,168 Hemmet beräknas
1 folkskollärarinna ..............	....... B 18	5 790 kunna tagas i bruk
1 skolkökslärarinna.............	....... B 15	4 under senare hälf-
1 handarbetslärarinna ..........	....... B 15	’ 00 ten av budgetåret 4,18/ 1938/1Q3Q
1 manlig arbetsledare ..........	....... B 5	2,802

Summa kronor 24,324
Kostnad för halvt budgetår » 12,162

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

Vid uppgörande av föreliggande beräkningar har skyddshemsinspektören
för de tjänster, som föreslås lönereglerade, räknat med högsta förekommande
löneklass, därvid reduktion dock icke gjorts nied hänsyn till pensionsavdragen.
Till motivering av vissa av de avvikelser, som förslagen rörande
de särskilda skyddshemmen förete jämförda med det av skyddshemsinspektören
förordade normalförslaget, har inspektören anfört i huvudsak följande.

Yad yrkeshemmen beträffade, behövde befattningarna såsom rättare, trädgårdsmästare
och ladugårdsförman ej för budgetåret 1938/19o9 uppföras å
ordinarie stat, enär någon mera rationell utbildning i jordbruk, trädgårdsoch
ladugårdsskötsel ej därstädes hunne organiseras under nämnda budgetår.
Då man vidare kunde antaga, att yrkeshemmen icke komme att bliva fullbelagda
under nästa budgetår, vore det tillräckligt att nu räkna med 2 hantverksmästare
vid vartdera hemmet, ehuru normalförslaget upptoge 3 dylika
befattningshavare. Däremot måste med hänsyn till den reglering av arbetstiden
för kvinnlig biträdespersonal vid anstalter av olika slag, som under
senare tid ägt rum, antalet biträden vid vartdera av hemmen Ljungaskog och
Sundbo, vilket antal förut uppskattats till 2, nu beräknas till 3.

Vid skolhemmen för gossar hade endast i några fall räknats med särskilda
lärarbefattningar. Anledningen härtill vore ovissheten angående det framtida
behovet av dylika hem. Vaktmästaren vid hemmet Östra Spång motsvarade
den för andra hem upptagne assistenten eller arbetsledaren. För
hemmet Stenfors, som endast beräknats för 10 elever, erfordrades icke
någon assistent eller arbetsledare. Antalet kvinnliga biträden hade varierats
med hänsyn tagen till de olika hemmens storlek. I de fall, där särskild
kokerska ej upptagits, hade förutsatts, att ett av biträdena skulle tjänstgöra
såsom kokerska.

Vad beträffade skol- och yrkeshemmen, räknades med att vid skyddshemmet
Johannisberg den föreslagna befattningen såsom folkskollärare komme
att motsvara assistenttjänst vid yrkeshemmen och lärartjänst vid skolhemmen
för gossar samt att de upptagna facklärarna motsvarade hantverksmästarna
i normalförslaget. Skyddshemmet i Sollefteå komme icke att under budgetåret
1938/1939 bliva till fullo utbyggt. Den personal, som beräknats för detta
hem, komme därför att framdeles få förstärkas.

För ungdomshemmet Långanäs hade tills vidare upptagits ungefärligen
samma personal, som i allmänhet beräknats för skolhemmen, ehuru befattningarna
delvis erhållit andra benämningar. Den upptagne assistenten motsvarade
närmast assistent vid yrkeshem.

I fråga örn skolhemmen för flickor hade endast smärre avvikelser gjorts
från normalförslaget. Med hänsyn till det stora elevantalet vid Broby skyddshem
hade man emellertid måst räkna med 4 facklärarinnor vid detta hem,
medan normalförslaget blott upptoge 2 sådana lärarinnor. Å andra sidan hade
för Allarps skyddshem endast 1 ordinarie facklärarinna ansetts erforderlig.

Slutligen vore att märka, att vid Sonestorps hemskola komme att finnas
en särskild avdelning för mödrar med barn. Särskilt för denna avdelning
hade upptagits 1 avdelningsföreståndarinna i lönegrad B 17, 2 facklärarinnor
i lönegraden B 15 och 1 tvättförestånderska i lönegraden B 2. I övrigt hade
för detta skyddshem väsentligen räknats med samma personalbehov som
enligt normalförslaget.

Enligt skyddshemsinspektörens kalkyler kunde do sammanlagda kostnaderna
Ibi'' avlöningar till befattningshavarna vid de statliga skyddshemmen
under budgetåret 1938/1939 uppskattas till 421,2118 kronor.

Bihang lill riksdagens protokoll 1938. 1 sunil. Nr 151.

454 38 2

Kungl. Majus proposition nr 151.

Härutöver har skyddshemsinspektören räknat med vissa kostnader för
pensionering m. m. Härom anför inspektören följande.

Det kunde tänkas, att redan under nästa budgetår viss minskning i den
beslutade skyddshemsorganisationen borde företagas. Sålunda kunde det
bliva erforderligt att nedlägga något skolhem för gossar eller att vid annat
skyddshem indraga en eller annan befattning. Med hänsyn därtill måste man
därför räkna med vissa kostnader för förtidspensionering eller ersättning
i annan form till befattningshavare vid skyddshemmen, åt vilka ej kunde
beredas plats inom den nya organisationen och som ej heller kunde erhålla
annan anställning eller endast sådan, som vore förenad med lägre avlöningsförmåner
än deras dittillsvarande. Att närmare uppskatta dessa kostnader
läte sig för närvarande icke göra. För ändamålet syntes emellertid för budgetåret
1938/1939 böra beräknas ett belopp av förslagsvis 10,000 kronor.

Över skyddshemsinspektörens ifrågavarande promemoria hava utlåtanden
avgivits av undervisningsväsendets lönenämnd den 27 november 1937 och av
statskontoret den 14 december 1937.

Undervisningsväsendets lönenämnd bär i sitt utlåtande inledningsvis anfört
följande.

En lönereglering för skyddshemmens personal i överensstämmelse med de
i föreliggande förslag angivna riktlinjerna syntes icke kunna genomföras,
utan att densamma måste få betydelsefulla konsekvenser för befattningshavare
vid andra liknande statsinstitutioner. Lönenämnden ville i sådant hänseende
erinra örn, att tjänstemän med i viss mån likartade tjänstgöringsförhållanden
och jämförlig utbildning funnes exempelvis vid fångvårdsstaten, statens uppfostringsanstalt
å Bona och tvångsarbetsanstalterna. Detsamma gällde jämväl
beräffande personalen vid statens uppfostringsanstalter för sinnesslöa
gossar och flickor ävensom vid den statsunderstödda åkerbrukskolonien Hall,
vars verksamhet och organisation för närvarande vore föremål för särskild
utredning. Enligt vad lönenämnden inhämtat, hade för övrigt skyddshemssakkunnigas
förslag till avlöningsförmåner för personalen vid skyddshemmen
redan föranlett den lägre personalen vid statens uppfostringsanstalt å Bona att
framställa krav på förbättrade avlöningsförmåner. Med hänsyn till anförda örn
ständigheter vore lönenämnden för sin del närmast av den uppfattningen, att
skyddshemspersonalens avlöningsfråga icke borde slutgiltigt avgöras i förevarande
sammanhang, utan syntes densamma böra bliva föremål för granskning i
samband med den allmänna översyn av gällande tjänsteförteckning till avlöningsreglementet,
som torde komma att äga rum inom 1936 lönekommitté.
Lönenämnden ville ock erinra örn, att skyddshemsinspektören i sin promemoria
uttalat, att det varit önskvärt att få ytterligare något års erfarenhet
rörande den nya organisationens verkningar, men att det likväl av vissa skäl
finge anses motiverat att redan nu uppföra vissa befattningar å ordinarie
stat. Det förefölle lönenämnden, som örn de för första halvåret 1938 avsedda
provisoriska anordningarna i fråga örn personalens avlöningsförhållanden
utan alltför stora olägenheter skulle kunna tillämpas jämväl under kommande
budgetår.

Lönenämnden övergår härefter till en detaljerad granskning av det av
skyddshemsinspektören framlagda normalförslaget. Beträffande den s. k.
ledande personalen anför lönenämnden därvid följande.

Lönenämnden hade funnit övervägande skäl tala för en i princip enhetlig
lönegiadsplacering för såväl assistent vid yrkeshem och lärare vid skolhem

Kungl. Majus proposition nr 151.

för gossar som folkskollärarinna vid skolhem för flickor. Med beaktande av
riksdagens år 1937 gjorda uttalande, att det vore rimligt, att den ledande
personalen vid skyddshemmen bereddes en något gynnsammare ställning i
lönehänseende än motsvarande befattningshavare vid folkskolorna, hade lönenämnden
ansett sig böra tillstyrka, att ovannämnda befattningshavare vid
skyddshemmen placerades i lönegraden B 18 eller en lönegrad över den som
fastställts för lärare vid folkskola med 39 veckors årlig lästid. Möjligen
kunde det med hänsyn till assistenternas speciella arbetsuppgifter enligt
den för skyddshemmen utfärdade stadgan befinnas påkallat att bereda dessa
befattningshavare en något förmånligare löneställning än den nyssnämnda.
Därest så ansåges böra ske, syntes lönenämnden en högre placering av
assistenttjänsterna än i lönegraden B 19 icke böra ifrågakomma. Lönenämnden
ville framhålla, att de nu ifrågavarande lärargrupperna enligt
nämndens mening icke kunde jämställas med lärarna vid folkskoleseminariernas
övningsskolor, vilka sistnämnda befattningshavare biträdde vid utbildningen
av blivande folkskollärare och på vilka fördenskull alldeles särskilt
höga krav i fråga örn undervisningsskicklighet mäste ställas. Det borde
vidare framhållas, att vid statens uppfostringsanstalt å Bona lärare, tillika
avdelningsföreståndare, vore hänförda till 17:e lönegraden.

I fråga örn löneförmånerna för föreståndarna vid skyddshemmen hade lönenämnden
icke ansett sig kunna biträda det nu framlagda förslaget. Sålunda
hade den ifrågasatta placeringen av föreståndarna vid yrkeshemmen i lönegraden
B 26 synts lönenämnden alltför hög. Det borde erinras, att befattningen
såsom direktör vid statens uppfostringsanstalt å Bona tillhörde lönegraden
B 27. Enligt vad lönenämnden inhämtat funnes för närvarande omkring
140 elever vid Bona, där det totala antalet platser uppginge till omkring
225. Vid yrkeshemmen skulle enligt de sakkunnigas, av statsmakterna
godkända beräkningar endast finnas omkring 50—60 elever. Ytterligare förtjänade
framhållas, att eleverna vid Bona säkerligen vore mera svårskötta
än skyddshemseleverna. Under sådana förhållanden vore enligt lönenämndens
mening en skillnad av allenast en lönegrad mellan föreståndaren vid
uppfostringsanstalten å Bona saint föreståndarna för yrkeshemmen allt förringa.
Lönenämnden ansåge för sin del, att föreståndarna vid yrkeshemmen
icke borde placeras högre än i lönegraden B 24. För motsvarande befattningar
vid skolhemmen för gossar ville lönenämnden förorda lönegraden B 22.

I betraktande av de ansvarsfulla arbetsuppgifter, som torde komma att
åvila föreståndarinna vid hemskola, hade den föreslagna löneställningen (B 19)
för sagda befattningshavare synts lönenämnden väl låg, särskilt i jämförelse
med de i promemorian förordade avlöningarna till föreståndarna vid skyddshemmen
för gossar. Medan även med den av lönenämnden förordade lönesättningen
skillnaden mellan sistnämnda befattningar och folkskollärarna
skulle bliva sju respektive fem lönegrader, skulle motsvarande skillnad för
föreståndarinna vid hemskola enligt det remitterade förslaget blott vara två
lönegrader. Med hänsyn till det anförda och då lönenämnden icke funnit
tillräckliga skäl till annan löneställning för föreståndarinna vid skolhem
för flickor än vid hemskola, ville nämnden för sin del förorda, att samtliga
föreståndarinnor vid de kvinnliga skyddshemmen uppfördes i lönegraden B 2Ö.

Beträffande den vid skolhem för gossar föreslagna befattningen såsom husmoder
och biträdande lärarinna hade det synts lönenämnden oklart, för vilka
göromål tjänsten i första hand avsåges. Därest det, närmast vore fråga örn att
inrätta en husmodersbefattning, syntes densamma lämpligen böra hänföras till
lönegraden B 6, varvid undervisningsuppgifterna i stället torde få anförtros åt
någon annan befattningshavare. Vöre det däremot meningen att till tjänsten
utse exempelvis en småskollärarinna, vilken först och främst skulle meddela

Kungl. Majds proposition nr 151.

undervisning men som dessutom skulle fullgöra husmoderssysslorna vid
hemmet, hade nämnden icke något att erinra mot den föreslagna löneställningen
(Bil). I sistnämnda fall syntes befattningen böra benämnas biträdande
lärarinna, tillika husmoder.

Med avseende å avlöningsförmånerna för annan än ledande personal
uttalar sig lönenämnden sålunda.

För hantverksmästarna hade lönenämnden ansett en placering i lönegraden
B 10 vara fullt tillräcklig. Nämnden ville erinra örn, att i nämnda
grad vore upptagna såväl yrkesmästare av l:a klass vid fångvårdsstaten som
hantverksföreståndare av lia klass vid statens sinnessjukhus.

Lönenämnden förordade för sin del, att befattningarna såsom nattvakt,
gårdskarl och chaufför samt kokerska inrättades såsom extra ordinarie
tjänster, varvid de båda förstnämnda syntes lönenämnden böra hänföras till
5:e lönegraden, under det att befattningen såsom kokerska i likhet med vad
som förekomme vid Bonaanstalten och serafimerlasarettet lämpligen borde
placeras ilia lönegraden.

Den vid skolhem för gossar föreslagna befattningen såsom assistent och
arbetsledare borde enligt lönenämndens mening för undvikande av förväxling
med assistenttjänsterna vid yrkeshemmen benämnas endast arbetsledare.
Vid de kvinnliga skyddshemmen syntes tjänsten som »manlig arbetsledare»
böra erhålla en benämning, som närmare anslöte sig till befattningshavarens
arbetsuppgifter och löneställning, förslagsvis biträde i jordbruk,
gårdskarl eller dylikt. I överensstämmelse med vad lönenämnden förut föreslagit
för vissa, andra tjänster borde även sistnämnda befattningshavare erhålla
extra ordinarie anställning. Mot den föreslagna placeringen i 5:e lönegraden
hade nämnden icke något att erinra.

I övrigt har lönenämnden icke haft något att erinra mot skyddshemsinspektörens
normalförslag. Med avsende å inspektörens förslag till avlöningsstater
för de olika skyddshemmen anför lönenämnden, att nämnden icke ansett sig
kunna underkasta dem någon granskning, enär lönenämnden icke ägde tillräcklig
kännedom örn de speciella förhållanden, som tilläventyrs kunde giva
anledning till avvikelser från normalförslaget.

Slutligen har lönenämnden erinrat, att därest en lönereglering för skyddsliemspersonalen
ansåges böra genomföras, Kungl. Majit torde böra utverka
riksdagens bemyndigande att utfärda de särskilda övergångs- och tilläggsbestämmelser,
som kunde erfordras. Med hänsyn till den allmänna omläggning
av skyddshemsverksamheten, som vidtagits genom 1936 års riksdags
beslut, ävensom till de ökade kraven på tjänstemännens utbildning och kompetens
ansåge lönenämnden, att de nuvarande befattningshavarna vid övergång
till de nya befattningarna icke utan prövning i varje särskilt fall borde för löneklassplacering
tillgodoräknas tidigare tjänstgöring i skyddshemmens tjänst.

En av lönenämndens ledamöter har i avgiven reservation intagit en ståndpunkt
i flera avseenden avvikande från majoritetens förslag. Sålunda anser
reservanten, att föreståndarna vid skolhemmen för gossar och föreståndarinnorna
vid skolhemmen för flickor borde placeras i en och samma lönegrad,
därvid antingen lönegraden B 22 eller lönegraden B 21 borde ifrågakomma.
Eeservanten hemställer vidare, att facklärarinnorna måtte hänföras vid hemskola
till 17:e och vid skolhem för flickor till 16:e lönegraden. Slutligen

Kungl. Majus proposition nr 151.

föreslår reservanten, att frågan om husmodersbefattningarnas ställning i lönehänseende
och i övrigt gjordes till föremål för särskild utredning.

Statskontoret gör beträffande föreliggande lönespörsmål följande uttalanden.

Det förefölle statskontoret, som örn den av skyddshemsinspektören föreslagna
löneplaceringen för de högre befattningshavarna vid skyddshemmen
vore för hög i betraktande av dem åliggande uppgifter. Ett godtagande av
skyddshemsinspektörens löneförslag skulle ifråga om föreståndarna vid yrkeshemmen
innebära, att dessa befattningshavare korinne att erhålla samma löneställning
som direktör av 2:a klass vid fångvården och direktören vid statens
alkoholistanstalt å Venngarn samt placeras högre än direktören vid statens
tvångsarbetsanstalt i Landskrona. En sådan löneplacering av föreståndarna
vid yrkeshemmen vore enligt statskontorets mening icke motiverad. Ämbetsverket
ville för sin del föreslå, att dessa befattningar uppfördes i högst lönegraden
B 24.

En motsvarande nedsättning borde i så fall vidtagas i fråga örn löneplaceringen
av föreståndare vid skolhem för gossar, vilka befattningshavare
alltså syntes böra nedflyttas till lönegraden B 22. Assistenterna vid yrkeshemmen
och lärarna vid sistnämnda skolhem syntes i lönehänseende böra jämställas
med högst assistenter av 2:a klass vid tvångsarbetsanstalterna och fångvården
och alltså hänföras till lönegraden B 18. Folkskollärarinna vid skolhem
för flickor borde, enligt statskontorets mening, icke placeras högre än folkskollärarinna
med 39 veckors tjänstgöringstid, d. v. s. i lönegraden B 17.

Med anledning av skyddshemsinspektörens förslag örn beräknande av ett
belopp av 10,000 kronor för beredande av förtidspensionering eller ersättning
åt befattningshavare vid skyddshemmen, vilka icke kunde beredas plats inom
den nya organisationen, erinrar statskontoret, hurusom föredragande departementschefen
i 1936 års proposition angående omläggning av skyddshemsverksamheten
uttalat, att, därest åtgärder i nu angivna syfte skulle befinnas påkallade,
framställning om avskedsersättning i en eller annan form syntes böra
för varje särskilt fall göras hos riksdagen. I anslutning härtill anför statskontoret,
att det icke syntes vara avsett, att medel för nu ifrågavarande ändamål
skulle disponeras i annat fall än efter särskilt beslut av riksdagen.

I en den 8 februari 1938 dagtecknad skrivelse har skyddshemsinspektören
i vissa detaljer ändrat och kompletterat sitt tidigare avgivna förslag
rörande avlöningarna till befattningshavarna vid de statliga skyddshemmen.
I skrivelsen anför inspektören bland annat följande.

I sitt ursprungliga förslag hade inspektören anfört, att trädgårdsmästaretjänsterna
vid yrkeshemmen icke för budgetåret 1938/1939 syntes behöva
upptagas å ordinarie stat, enär någon mera rationell yrkesutbildning på_ trädgårdsskötselns
område icke kunde hinna anordnas under nämnda tid. Vid inspektörens
besök å de olika yrkeshemmen hade emellertid av ledningen för
vederbörande skyddshem framhållits, att under nästa budgetår åtskilliga
planerings- och parkanläggningsarbeten borde under trädgårdsmästares ledning
utföras av eleverna vid yrkeshemmen samt att det därför vore synnerligen
önskligt, att trädgårdsmästaretjänsterna omedelbart uppfördes å ordinarie
stat. Med hänsyn därtill och då trädgårdsarbetena ur utbildningssynpunkt
vore särdeles lämpliga ansågo sig inspektören böra föreslå, att vid
vart och ett av yrkeshemmen Ljungaskog, Forsane och Sundbo måtte från

Departements chefen.

22 Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

och med den 1 juli 1938 uppföras en ordinarie trädgårdsmästare tjänst, vilken
tjänst i överensstämmelse med normalförslaget borde placeras i lönegraden

Vid Allarps skolhem hade varit anställd en extra handarbetslärarinna. I
det statförslag för skolhemmet avsende budgetåret 1938/1939, som ingivits
hösten 1937, hade avlöningen till denna lärarinna inräknats i posten till avlöningsförhöjningar
m. m. Då emellertid ett stadigvarande behov av handarbetslärarinna
förelåge vid detta skolhem liksom vid övriga skolhem för
flickor, borde nämnda befattningshavare uppföras å ordinarie stat. Liksom
övriga facklärarinnor borde därvid denna lärarinna placeras i lönegraden B 15.

Enligt den av Kungl. Majit utfärdade skyddshemsstadgan åtnjöte ledamot
i skyddshemsstyrelse icke i denna sin egenskap lön eller arvode. Däremot
kunde till den styrelseledamot, som å styrelsens vägnar verkställde kassainventermgar
ävensom inventering av skyddshemmets inventarier och förråd
eller i övrigt utförde en verkställande ledamots åligganden, utgå lämplig
ersättning, vilken ersättning skulle bestämmas av socialstyrelsen. Det hade
visat sig, att en del verkställande ledamöter i skyddshemsstyrelserna endast
med svårighet kunde utan särskild ersättning fullgöra sina uppdrag. Så vore
i synnerhet förhållandet med sådana ledamöter, som för fullgörande av sina
åligganden gentemot skyddshemmen nödgades begära tjänstledighet från av
dem innehavda befattningar och i följd därav måste avstå en del av sina avlöningsförmåner.
Det vöre ock att märka, att vid åtskilliga skyddshem tidigare
plägat utbetalas särskilda ersättningar till den verkställande ledamoten.

Med hänsyn till det anförda borde vid varje statligt skyddshem beräknas
visst årsarvode till verkställande ledamot. Arvodet syntes böra bestämmas
till förslagsvis 600 kronor vid vart och ett av yrkeshemmen och till 400 kronor
vid vartdera av övriga hem.

Innan jag ingår på föreliggande förslag rörande avlöningar till befattningshavare
vid statens skyddshem, vill jag här erinra örn några av de åtgärder,
som vidtagits med anledning av riksdagens beslut rörande skyddshemsverksamheten.
Till en början må nämnas, att förut berörda stadga för skyddshemmen
utfärdats av Kungl. Majit den 24 september 1937 och trätt i kraft
den 1 januari 1938. Tillika vill jag omnämna, att Kungl. Majit genom beslut
den 3 december 1937 godkänt dels sex köpekontrakt, enligt vilka kronan förvärvat
äganderätten till skyddshemmen Ljungaskog, Forsane, Sundbo, Johannisberg,
Långanäs och Sonestorp, dels tio arrendekontrakt, enligt vilka
kronan förvärvat nyttjanderätten till skyddshemmen Folåsa, Östra Spång,
Mäshult, Gräskärr, Åkerby, Engesberg, Stenfors, Husby, Broby och Allarp,’
dels ett avtal med Vänersborgs stad, enligt vilket staden till kronan överlåtit
visst markområde, medan kronan förbundit sig att å området uppföra
ett skolhem för flickor, dels ock ett avtal med Sollefteå stad, enligt vilket
staden till kronan överlåtit vissa områden för uppförande därstädes av ett
kombinerat skol- och yrkeshem. Arrendekontrakten avse tiden 1 januari 1938
—31 december 1941, dock med det undantag att kontraktet beträffande skyddshemmet
Stenfors blott omfattar tiden 1 januari 1938—31 december 1939.

Den 3 december 1937 uppdrog vidare Kungl. Majit åt domänstyrelsen att
vidtaga erforderliga åtgärder för att det skyddshem, som enligt 1937 års riksdags
beslut skulle uppföras å område tillhörande kronoegendomen Trox -

Kungl. Majus proposition nr 151. 23

hammar skulle kunna komma i besittning av för skyddshemsverksamheten
behövlig del av nämnda egendom.

Genom beslut den 17 december 1937 har därjämte Kungl. Majit för tiden
1 januari—30 juni 1938 fastställt avlöningsstater för samtliga de seston
skyddshem, vilka på grund av omförmälda köpe- och arrendekontrakt övertagits
av staten och vilka från och med ingången av år 1938 äro att betrakta
såsom statliga skyddshem. Därvid hava i överensstämmelse med statsmakternas
beslut befattningshavarnas löner bestämts i anslutning till de löner, som
gällde vid de olika hemmen vid tidpunkten för avlåtande av 1936 års skyddshemsproposition.
Till följd härav utgå lönerna enligt olilia lönesystem och
med i hög grad varierande belopp. De flesta befattningshavarna åtnjuta
förutom den fastställda kontantlönen avsevärda naturaförmåner. I allmänhet
äro de berättigade till fri bostad och kost. I åtskilliga fall gälla naturaförmånerna
även för befattningshavarnas familjemedlemmar.

Jag övergår härefter till spörsmålet om och i vad mån lönereglering för
befattningshavarna vid skyddshemmen nu bör komma till stånd. Skyddshemsinspektörens
förslag innebär i berörda hänseende, att medan vid vissa skyddshem
samtliga befattningshavare skulle löneregleras, vid åtskilliga skyddshem
alla befattningshavare skulle erhålla lön enligt hittills gällande grunder och
vid några skyddshem en del befattningar skulle nyregleras, men för återstående
befattningar lön utgå i överensstämmelse med hittills gällande principer.
Att på detta sätt inom en och samma statliga organisation samtidigt tillämpa
flera olika lönesystem synes mig näppeligen ändamålsenligt. Jag kan därför
icke ansluta mig till detta förslag.

Ej heller synes det mig möjligt att — såsom undervisningsväsendets löne:.
nämnd ifrågasatt — tills vidare över hela linjen bibehålla nuvarande provisoriska
avlöningsförhållanden. Det är enligt min uppfattning av synnerlig
vikt, att för ernående av nödig stadga i skyddshemmens organisation enhetliga
normer nu fastställas beträffande befattningshavarnas avlöning. Det är
att märka, att under nästa budgetår flera nya skyddshem skola begynna
sin verksamhet och att det svårligen låter sig göra att för befattningshavarna
vid dessa hem uppskjuta löneregleringen. Enahanda är förhållandet med
den personal, som kommer att nyanställas vid de hittillsvarande hemmen.

Enligt min mening bör det nuvarande provisoriet beträffande befattningshavarnas
avlöningsförhållanden nu helt avvecklas och ersättas med en lönereglering
omfattande befattningshavarna vid samtliga skyddshem. Härav
följer emellertid icke utan vidare, att alla befattningar vid skyddshemmen,
vilka till sin natur äro sådana att de böra göras ordinarie, omedelbart måste
uppföras å ordinarie stat. Tvärtom synes mig anledning föreligga att i vissa
fall för ernående av nödig rörelsefrihet med avseende å skyddshemmens
organisation eller i avbidan på ytterligare utredning allenast uppföra befattningarna
å extra stat eller — där fråga är örn tjänster i lägre lönegrad
än lönegraden B 21 — upptaga befattningarna såsom extra ordinarie tjänster

Kungl. Majus proposition nr 151.

enligt för nyreglerade verk gällande grunder. Till frågan i vad mån så bör
ske återkommer jag i det följande.

Ställning torde härefter få tagas till skyddshemsinspektörens normalförslag
till avlöningar vid de statliga skyddshemmen och de i anledning av
detta förslag avgivna utlåtandena.

Yad då först angår de icke ledande tjänstenia, till vilka jag i detta sammanhang
räknar samtliga de befattningar, som i inspektörens förslag hänförts
till lägre lönegrad än lönegraden B 15, biträder jag nämnda förslag, i vad
detsamma avser rättare, trädgårdsmästare, husmoder och ladugårdsförman vid
yrkeshemmen. Jag förordar alltså, att vid dessa hem rättare och trädgårdsmästare
placeras i lönegraden B 10, husmoder i lönegraden B 6 och ladugårdsförman
i lönegraden B 5. Med avseende å befattningarna såsom nattvakt,
gårdskarl och chaufför samt kokerska vid yrkeshemmen delar jag den
av undervisningsväsendets lönenämnd intagna ståndpunkten, att dessa befattningar
böra upptagas såsom extra ordinarie, därvid de två förstnämnda
befattningarna böra hänföras till 5:e och den sistnämnda till l:a lönegraden.

\''ad härefter angår de befattningar vid jukeshemmen, som -av skyddshemsinspektören
upptagits under beteckningen hantverksmästare, lär det vara
erforderligt att särskilt framhålla, att det här rör sig örn handledarna av
elevernas yrkesutbildning. Den riktiga beteckningen för nämnda befattningshavare
bör därför vara lärare i yrkesämne. Med hänsyn till de betydelsefulla
uppgifter, som åligga dessa befattningshavare, och de stora krav, som fackligt,
pedagogiskt och personligt böra ställas på desamma, anser jag mig torsagda
tjänster, i anslutning till skyddshemsinspektörens, av statskontoret
understödda förslag, icke kunna föreslå lägre lönegrad än B 12.

Med anledning av skyddshemsinspektörens förslag att vid varje skyddshem
för gossar skulle vara anställd en husmoder och biträdande lärarinna
i lönegraden B 11 har lönenämnden ansett, att mot förslaget icke vore något
att erinra, för den händelse meningen vore, att innehavaren av tjänsten först
och främst skulle meddela undervisning, men att, därest så ej vore fallet,
dylik befattning allenast borde hänföras till lönegraden B 6. I likhet med
lönenämnden är jag av den åsikten, att för ifrågavarande befattningshavare
olika löneställning bör fastställas, allt eftersom tyngdpunkten i verksamheten
ligger på det pedagogiska eller det husliga området. I det förra fallet bör
befattningen rubriceras biträdande lärarinna, tillika husmoder, och hänföras
till lönegraden B 11, medan i det senare fallet tjänsten bör benämnas husmoder
och biträdande lärarinna samt placeras i lönegraden B 6. Begeln
torde böra bliva den, att den lägre befattningen inrättas vid skolhem, där
särskild lärare finnes, och den högre befattningen vid skolhem, där så ej är
förhållandet.

Enligt skyddshemsinspektörens förslag skall vid skolhem för gossar finnas
en assistent och arbetsledare i lönegraden B 10. Lönenämnden har beträffande
denna befattning föreslagit den jämkningen, att densamma skall benämnas
arbetsledare. Jag ansluter mig i denna del till lönenämndens förslag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

Även vid skolhemmen för gossar bör kokerska erhålla den löneställning, som
förut förordats med avseende å kokerska vid yrkeshemmen.

Medan skyddshernsinspektören föreslagit, att vid hemskola och skolhem
för flickor skall vara anställd en i lönegraden 33 5 placerad manlig
arbetsledare, har lönenämnden ansett, att denne befattningshavare bör benämnas
biträde i jordbruk eller gårdskarl och erhålla anställning såsom extra
ordinarie tjänsteman i 5:e lönegraden. För min del förordar jag benämningen
manligt biträde och ansluter mig med avseende å löneställningen till lönenämndens
förslag.

Jag kommer så till spörsmålet örn löneplaceringen för den ledande skyddshemsper
sonalen.

Yad då först angår yrkeslärarna vid hemskolor och skolhem för flickor,
biträder jag skyddshemsinspektörens, av lönenämnden och statskontoret tillstyrkta
förslag, att för dessa lärarinnor bör fastställas lönegraden B 15. Emellertid
förordar jag något ändrade beteckningar å befattningarna. Sålunda
föreslår jag, att beteckningarna skolkökslärarinna, lanthushållslärarinna och
handarbetslärarinna utbytas mot respektive lärarinna i hushållsgöromål,
lärarinna i Ianthushållsgöromål och lärarinna i kvinnlig slöjd.

Beträffande frågorna örn avlöning till föreståndare och föreståndarinnor vid
skyddshemmen, till assistenter vid yrkeshemmen samt till lärare och lärarinnor
vid skolhemmen med huvudsakligen teoretiska undervisningsuppgifter hava
vid den granskning, som statskontoret och lönenämnden ägnat dessa frågor,
enligt min mening de formella synpunkterna fått göra sig allt för staikt
gällande på bekostnad av de reella. Jag kan sålunda icke finna, att vid prövningen
tillräckligt beaktats den såväl av skyddshemssakkunniga som sedermera
av skyddshernsinspektören närmare angivna skillnad, som otvivelaktigt
föreligger i arbetsuppgifternas svårighetsgrad mellan å ena sidan de för manliga
elever avsedda skyddshemmen och å andra sidan flickhemmen. Densamma
är för visso av beskaffenhet att fullt motivera den differentiering i
löneställningen för föreståndar- och lärarpersonal vid de olika hemkategorierna,
som kommit till uttryck i det föreliggande förslaget. Vidare synes mig uppenbart,
att lönenämnden och statskontoret lämnat obeaktade de betydande skiljaktigheter,
som prägla skyddshemmens arbete i jämförelse med folkskolans.
Det är sålunda icke nog med, att den årliga tjänstgöringstiden vid skyddshemmen
sträcker sig över omkring 48 veckor mot högst 39 vid folkskolorna.
Tjänstgöringen inbegriper därjämte jämväl fortsättningsskolans undervisning
och i vissa fall undervisning i gosslöjd. Därtill kommer som en betydelsefull
arbetsuppgift den dagliga tillsynen av eleverna under deras fritid. Föreståndare
och lärare vid skyddshem äro sålunda ej blott undervisare utan
hava därjämte till åliggande att i stor utsträckning fullgöra de plikter, som
ute i livet tillkomma föräldrar.

Beaktas som sig bör dessa omständigheter, kan jag ej finna det försvarligt
att för assistentbefattning vid yrkeshemmen och läraretjänster vid skolhem
för gossar, för vilka normalt skulle krävas folkskollärarexamen jämte en icke
obetydlig kompletterande utbildning vid skyddshem, förorda lägre placering

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

än i lönegraden B 19. Jag nödgas alltså i denna del vidhålla min i fjol uttalade
uppfattning härutinnan. Däremot kan jag, med hänsyn till vad jag
nyss yttrat rörande arbetsuppgifternas allmänna karaktär, icke finna tillräckliga
skäl anförda för att i fråga örn folkskollärarinna vid skolhem för
flickor påkalla högre ställning än lönegraden B 18. Tjänsterna såsom lärare
vid skolhemmen för gossar torde lämpligen böra benämnas folkskollärare.

Vad slutligen angår befattningarna såsom föreståndare vid yrkeshem och
skolhem för gossar, måste jag betona den synnerliga vikten av att vid skyddshemsreformens
genomförande löneställningen för dessa lika krävande som
ansvarsfulla tjänster utmätes pa ett sådant sätt, att för desamma kunna vinnas
verkligt kvalificerade ledare av arbetet. Jag är för min del icke övertygad,
att detta mål skall kunna nås genom de av statskontoret och lönenämnden
förordade löneställningarna. Tvärtom nödgas jag hålla före, att fara kan föreligga
för att den genomförda reformen äventyras, därest man för dessa befattningar
fastslår sa ogynnsamma löneställningar som de av nämnda myndigheter
ifrågasatta. Emellertid torde, innan saken slutligt avgöres, frågan lämpligen
böra underkastas ytterligare utredning i samband med prövningen av
de spörsmål angående ändrad löneställning för andra befattningshavargiupper,
som komma att upptagas i anledning av den nu förestående avlöningsrevisionen.
Jag är dock övertygad, att om de faktiska förhållandena på området
ägnas tillbörlig uppmärksamhet, en förmånligare löneställning än den
av statskontoret och lönenämnden förordade kommer att befinnas skälig. Jag
finner mig av nu angivna skäl böra för budgetåret 1938/1939 föreslå, att be°
fattningarna såsom föreståndare vid yrkeshem och vid skolhem för gossar
uppföras å extra stat. Därvid synas — med hänsyn till att statskontoret och
lönenämnden ansett befattningarna kunna placeras å ordinarie stat i lönegraderna
B 24 respektive B 22 — tjänsterna lämpligen böra hänföras till
lönegraderna B 25 respektive B 23. Därest så sker, skulle under nästa
budgetår avlöningsförmånerna å befattningarna väsentligen bliva desamma,
som skulle följa med de av statskontoret och lönenämnden förordade placeringarna.

I fråga om de kvinnliga skyddshemmen saknar jag anledning att frångå
min i fjol uttalade uppfattning, att befattningen som föreståndarinna vid
sådant skyddshem bör placeras en lönegrad högre än folkskollärarinna och
föreslår alltså i enlighet med skyddshemsinspektörens förslag för dessa befattningshavare
lönegraden B 19. Skäl saknas givetvis att beträffande dessa
tjänster anlita utvägen att allenast provisoriskt fastställa löneställningen.

Sedan jag sålunda i princip tagit ställning till frågan örn löneregleringen
för befattningshavarna vid de statliga skyddshemmen, övergår jag till en
granskning av skyddshemsinspektörens förslag rörande personalbehovet vid
de särskilda skyddshemmen under budgetåret 1938/1939, därvid jag dock
endast kommer att beröra sådana frågor, till vilka jag icke redan tagit principiell
ställning och vilka påkalla särskilt omnämnande. Jag kommer därvid
att i sådant fall, där jag tillstyrkt ändrad benämning å befattningen, begagna
mig av den nya benämning, som jag sålunda förordat.

Kungl. Majus proposition nr 151.

Vad då först beträffar yrkeshemmen, utgår jag i likhet med skyddshemsinspektören
från att under nästa budgetår vid dessa hem icke behöva inrättas
ordinarie tjänster såsom rättare och ladugårdsförman samt att det under
samma budgetår skall bliva tillräckligt med två befattningar såsom lärare i
yrkesämne. Med hänsyn till vad som upplysts i ämnet biträder jag förslaget, att
vid vartdera hemmet redan nu uppföres en befattning såsom trädgårdsmästare.
Då anledning icke torde föreligga att placera assistenterna vid Sundbo på
annat sätt än vid övriga yrkeshem, förordar jag vidare, att båda assistenterna
därstädes placeras i lönegraden B 19. I fråga örn de kvinnliga biträdena har
jag icke något att erinra mot att man i överensstämmelse med skyddshems
inspektörens förslag räknar med tre sådana biträden vid vart och ett av
Ljungaskogs och Sundbo yrkeshem samt med två dylika biträden vid Forsane
yrkeshem. Dessa biträden torde — liksom ock motsvarande biträden vid andra
skyddshem — böra anställas såsom tillfälliga eller extra befattningshavare.

Personaluppsättningen vid yrkeshemmen skulle vid bifall till vad jag här
föreslagit komma att te sig på följande sätt.

Ljungaskog.

Befattningshavare

1 föreståndare ............................................

2 assistenter ............................................

2 lärare i yrkesämne ...................................

1 trädgårdsmästare ...................................

1 husmoder ...............................................

2 nattvakter ............................................

1 gårdskarl och chaufför .............................

1 kokerska ..............................................

3 kvinnliga biträden ...................................

Forsane.

Befattningshavare

1 föreståndare ........................................

2 assistenter ........................................

2 lärare i yrkesämne ...............................

1 trädgårdsmästare ...............................

1 husmoder ...........................................

2 nattvakter ........................................

1 gårdskarl och chaufför .........................

1 kokerska ...........................................

2 kvinnliga biträden ................................

Sundbo.

Befattningshavare

1 föreståndare ........................................

2 assistenter ........................................

2 lärare i yrkesämne ...............................

Lönegrad m. m.
B 25;	extra stat
B 19;	ordinarie
B 12;	»
BIO;	»
B 6;	»
5;	extra ordinarie
5;	» »
1;	» »
extra	eller tillfälliga
Lönegrad m. m.
B 25 ;	extra stat
B 19;	ordinarie
B 12;	»
BIO;	»
B 6;	»
5;	extra ordinarie
5;	» »
1;	» »
extra	eller tillfälliga
Lönegrad m. m.
B 25;	extra stat
B 19;	ordinarie
B 12;	»

Kungl. Majus proposition nr 151.

Befattningshavare
1 trädgårdsmästare .....

1 husmoder .................

2 nattvakter ..............

1 gårdskarl och chaufför
1 kokerska .................

3 kvinnliga biträden .....

Lönegrad m. m.

B 10; ordinarie
B 6; »

5; extra ordinarie
5; » »

1; » »
extra eller tillfälliga

Beträffande skolhemmen för gossar följer av vad jag tidigare anfört, att
föreståndarbefattningarna icke nu böra uppföras å ordinarie stat. Då det —
såsom skyddshemsinspektören framhållit — kan tänkas, att icke samtliga de
skolhem för gossar, varmed räknats i den nya organisationen, skola bliva behövliga,
böra sådana åtgärder vidtagas, att ett eventuellt framtida nedläggande
av ett eller annat skolhem underlättas. Med hänsyn härtill och då de skolhem,
som möjligen skulle kunna komma i fråga till indragning, äro östra
Spång och Mäshult, föreslår jag, att vid dessa hem tills vidare icke uppföras
några befattningar å ordinarie stat och att de befattningar vid hemmen, som

frånsett föreståndartjänsterna — under andra förhållanden nu skulle hava
blivit ordinarie, i stället göras till extra ordinarie tjänster i motsvarande lönegiader.
Även beträffande skolhemmet Stenfors, som ju inom en nära framtid
skall nedläggas, förordar jag en motsvarande anordning.

I överensstämmelse med skyddshemsinspektörens förslag torde folkskolläraretjänster
böra inrättas vid hemmen Folåsa, östra Spång, Gräskärr och
Åkerby, men icke vid de övriga hemmen. Såsom konsekvens härav bör vid
vart och ett av de uppräknade hemmen upptagas en befattning såsom husmoder
och biträdande lärarinna med placering i 6:e lönegraden, medan vid
vart och ett av återstående hem bör anställas en biträdande lärarinna,
tillika husmoder, placerad i ll:e lönegraden.

I övrigt torde personalbehovet böra uppskattas på grundval av skyddshemsinspektörens
förslag, dock med de jämkningar ifråga örn löneplacering
och benämningar, som följa av vad jag tidigare anfört. För varje hem lärer
därvid få beräknas en extra ordinarie kokerska. Då enligt vad skyddshemsinspektören
under hand upplyst vid hemmet östra Spång behov föreligger av
två kvinnliga biträden, torde för detta hem få upptagas två sådana biträden.
Det sätt, varpå jag beräknat personalen vid de särskilda skolhemmen för
gossar, framgår närmare av följande förteckningar.

Folåsa.

Befattningshavare Lönegrad m. m.

1 föreståndare ...................................................... B 23; extra stat

1 folkskollärare ................................................... B19; ordinarie

1 arbetsledare ...................................................... B10;- »

1 husmoder och biträdande lärarinna ..................... B 6; »

1 kokerska ......................................................... 1; extra ordinarie

2 kvinnliga biträden ............................................. extra eller tillfälliga

Kungl. Maj As proposition nr 151. 29

östra Spång.

Befattningshavare Lönegrad m. m.

1 föreståndare ...................................................... B 23; extra stat

1 folkskollärare ................................................... 19; extra ordinarie

1 arbetsledare ...................................................... 10; » »

1 husmoder och biträdande lärarinna ..................... 6; » »

1 kokerska ......................................................... 1; » »

2 kvinnliga biträden ............................................. extra eller tillfälliga

Mäshult.

Befattningshavare Lönegrad m. m.

1 föreståndare ...................................................... B 23; extra stat

1 biträdande lärarinna, tillika husmoder .................. 11; extra ordinarie

1 arbetsledare ..................... 10; » »

1 kokerska ................................... 1; » »

1 kvinnligt biträde .................................... extra eller tillfälligt

Gräskärr.

Befattningshavare Lönegrad m. m.

1 föreståndare ...................................................... B 23; extra stat

1 folkskollärare ................................................... B19; ordinarie

1 arbetsledare ...................................................... B 10; »

1 husmoder och biträdande lärarinna ..................... B 6; »

1 kokerska ......................................................... 1; extra ordinarie

2 kvinnliga biträden ............................................. extra eller tillfälliga

Åkerby.

Befattningshavare Lönegrad m. m.

1 föreståndare ...................................................... B 23; extra stat

1 folkskollärare ................................................... B19; ordinarie

1 arbetsledare ...................................................... B 10; »

1 husmoder och biträdande lärarinna ..................... B 6; »

1 kokerska ......................................................... 1; extra ordinarie

2 kvinnliga biträden ............................................. extra eller tillfälliga

Engesberg.

Befattningshavare Lönegrad m. m.

1 föreståndare ...................................................... B 23; extra stat

1 biträdande lärarinna, tillika husmoder ............... B 11; ordinarie

1 arbetsledare ...................................................... B 10; »

1 kokerska ......................................................... 1; extra ordinarie

1 kvinnligt biträde ............................................. extra eller tillfälligt

Stenfors.

Befattningshavare Lönegrad m. m.

1 föreståndare ...................................................... B 23; extra stat

1 biträdande lärarinna, tillika husmoder .................. 11; extra ordinarie

1 kokerska ......................................................... 1; » »

1 kvinnligt biträde ............................................. extra eller tillfälligt

Kungl. Majus proposition nr 151.

Troxhammar.

Befattningshavare '' Lönegrad m. m.

1 föreståndare ................................................. B 23; extra stat

1 biträdande lärarinna, tillika Husmoder .................. B 11; ordinarie

1 arbetsledare ...................................................... B 10- »

1 kokerska ......................................................... 1; extra ordinarie

1 kvinnligt biträde ............................................. extra eller tillfälligt

\ idkommande härefter personalbehovet vid skol- och yrkeshemmen ansluter
sig skyddshemsinspektörens förslag beträffande hemmet Johannisberg nära
till beräkningarna med avseende å skolhemmen för gossar, dock med den
väsentliga avvikelsen att förslaget även upptager två för yrkesutbildningen
avsedda facklärare. Mot den gjorda uppskattningen har jag i huvudsak icke
något att invända. Personalen torde emellertid böra nyregleras och i viss utsträckning
uppföras å ordinarie stat. I fråga örn hemmets föreståndare förordar
jag, att han tills vidare likställes med föreståndare vid skolhem för
gossar och alltså placeras å extra stat i lönegraden B 23. För föreståndarens
närmaste man förordar jag benämningen assistent. De berörda facklärartjänsterna
torde böra erhålla beteckningen lärare i yrkesämne och liksom motsvarande
tjänster vid yrkeshemmen placeras i lönegraden B 12. Den ifrågasatta
husmodersbefattningen bör betecknas husmoder och biträdande lärarinna och
hänföras till lönegraden B 6.

Hemmet i Sollefteå kan beräknas efter hand få ett avsevärt större elevantal
än hemmet Johannisberg. Med hänsyn härtill måste personaluppsättningen
vid det förra hemmet göras starkare än vid det senare. Skyddshemsinspektörens
uppskattning av personalbehovet, i vilken denna olikhet hemmen
emellan vederbörligen beaktats, kan jag i princip godkänna. Sålunda biträder
jag förslaget att likställa föreståndaren vid detta hem med föreståndare vid
yrkeshem. I enlighet härmed bör föreståndaren tills vidare placeras å extra
stat i lönegraden B 25. Den av skyddshemsinspektören föreslagna tjänsten
såsom avdelningsföreståndare och lärare torde, i analogi med vad jag förordat
för Johannisberg, upptagas såsom en assistenttjänst. I övrigt ifrågasätter
jag blott de jämkningar, som bliva en konsekvens av vad jag tidigare
anfört.

Personaluppsättningen vid skol- och yrkeshemmen bör enligt min uppfattning
bliva följande.

Johannisberg.

Befattningshavare Lönegrad m. m.

1 föreståndare ...................................................... B 23; extra stat

1 assistent ......................................................... B19; ordinarie

2 lärare i yrkesämne ............................................. B 12; »

1 husmoder och biträdande lärarinna ..................... B 6; »

1 kokerska ......................................................... 1; extra ordinarie

1 kvinnligt biträde ............................................. extra eller tillfälligt

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

Sollefteå.

Befattningshavare Lönegrad m. m.

1 föreståndare ...................................................... B 25; extra stat

1 assistent ......................................................... B19; ordinarie

2 lärare i yrkesämne ............................................. B 12; »

1 arbetsledare .................................. BIO; »

1 husmoder och biträdande lärarinna ..................... B 6; »

1 nattvakt ............................................................ 5; extra ordinarie

1 kokerska ......................................................... 1; » »

1 kvinnligt biträde ............................................. extra eller tillfälligt

Med avseende å ungdo.mshemmet Långanäs förordar jag den av skyddshemsinspektören
ifrågasatta personaluppsättningen, som i huvudsak överensstämmer
med vad som föreslagits beträffande skol- och yrkeshemmet Johannisberg.
Den viktigaste olikheten mellan hemmen är den, att för Långanäs, där man har
att räkna med en jämförelsevis liten beläggning, blott upptagits en lärare i
yrkesämne. Efter erforderliga jämkningar beträffande lönegrader m. m. skulle
personalförteckningen för hemmet Långanäs få följande utseende.

Långanäs.

Befattningshavare Lönegrad m. m.

1 föreståndare ...................................................... B 23; extra stat

1 assistent ......................................................... B19; ordinarie

1 lärare i yrkesämne ............................................. B 12; »

1 husmoder och biträdande lärarinna ..................... B 6; »

1 nattvakt............................................................ 5; extra ordinarie

1 kokerska ......................................................... 1; » »

2 kvinnliga biträden ............................................. extra eller tillfälliga

De avvikelser från normalförslaget, som skyddshemsinspektören förordat
beträffande hemskolan Sonestorp, äro i huvudsak betingade därav, att med
hemskolan skall förenas en särskild avdelning för mödrar med barn, vilken avdelning
kräver speciell personalutrustning. Till det förslag rörande personalbehovet,
som framlagts av skyddshemsinspektören, kan jag i allt väsentligt
ansluta mig. Jag finner det sålunda lämpligt, att för mödraavdelningen inrättas
en särskild avdelningsföreståndarinna med placering i lönegraden B 17 samt
att denna avdelning därjämte förses med två facklärarinnor och en tvättförestånderska.
Av facklärarinnorna torde den ena böra undervisa i hushållsgöromål
och den andra i kvinnlig slöjd. Då tvättförestånderskan skall fungera såsom
arbetsledare för eleverna å mödraavdelningen och med hänsyn därtill bör
vara i besittning av speciella kvalifikationer, biträder jag inspektörens förslag
att hänföra tvättförestånderskebefattningen till lönegraden B 2.

Enligt min beräkning bör personaluppsättningen å hemskolan te sig på
följande sätt.

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

Befattningshavare

1 föreståndarinna .................

1 avdelningsföreståndarinna ..

2 lärarinnor i kvinnlig slöjd ..
2 lärarinnor i hushållsgöromål

1 tvättförestånderska ...........

1 manligt biträde .................

Sonestorp.

Lönegrad m. m.

B 19; ordinarie
B 17;

B 15;

B 2;

5; extra ordinarie

Skyddshemsinspektörens förslag med avseende å skolhemmen för flickor
utvisar endast obetydliga olikheter i förhållande till normalförslaget beträf
tande nämnda hem. För skolhemmet Broby hava dock upptagits två facklärarinnor
mera än enligt normalförslaget och förslagen för de övriga skolhemmen.
Då denna skillnad sammanhänger med det väsentligt större elevantalet vid
Brobyhemmet, synes mig avvikelsen motiverad.

Jag beräknar personaluppsättningen vid ifrågavarande hem på sätt framgår
av följande förteckningar.

Befattningshavare

1 föreståndarinna ...............

1 folkskollärarinna ...............

1 lärarinna i kvinnlig slöjd
1 lärarinna i hushållsgöromål
1 manligt biträde ...............

Husby.

Lönegrad m. m.

B 19; ordinarie
B 18;

B 15;

5; extra ordinarie

Broby.

Befattningshavare Lönegrad m. m.

1 föreståndarinna ................................................ B19; ordinarie

1 folkskollärarinna ................................................ B 18; »

2 lärarinnor i kvinnlig slöjd ................................. B 15; »

2 lärarinnor i lanthushållsgöromål ........................ B 15; »

Allar p.

Befattningshavare Lönegrad m. m

1 föreståndarinna ................................................ B19; ordinarie

1 folkskollärarinna ................................................ B 18; »

1 lärarinna i kvinnlig slöjd ................................. B15; »

1 lärarinna i hushållsgöromål................................. B 15; »

1 manligt biträde ................................................ 5; extra ordinarie

V aner sb or g.

Befattningshavare Lönegrad m. m.

1 föreståndarinna ................................................ B19; ordinarie

1 folkskollärarinna................................................ B 18; »

1 lärarinna i kvinnlig slöjd ................................. B 15; »

1 lärarinna i hushållsgöromål................................. B 15; »

1 manligt biträde ................................................ 5; extra ordinarie

Kungl. Majus proposition nr 151.

Enligt dessa beräkningar skulle den totala personaluppsättningen vid de
statliga skyddshemmen för budgetåret 1938/1939 komma att bliva följande.

Befattning Tjänstemän å ordinarie stat.

9 assistenter ....................................................

3 folkskollärare ..............................................

5 föreståndarinnor ...........................................

4 folkskollärarinnor...........................................

1 avdelningsföreståndarinna ...............................

5 lärarinnor i hushållsgöromål............................

7 lärarinnor i kvinnlig slöjd ...............................

2 lärarinnor i ^^hushållsgöromål ......................

11 lärare i yrkesämne ........................................

2 biträdande lärarinnor, tillika husmödrar ..........

6 arbetsledare .................................................

3 trädgårdsmästare ...........................................

6 husmödrar och biträdande lärarinnor ................

3 husmödrar ....................................................

1 tvättförestånderska ........................................

Tjänstemän å extra stat.

4 föreståndare .................................................

10 föreståndare .................................................

Lönegrad

B 19
, B19

B 19
, B18
. B17
. B15
. B15
. B15
. B12
. Bil
. BIO
. BIO
. B 6
. B 6
. B 2

. B 25
. B 23

Extra ordinarie tjänstemän.

1 folkskollärare ..............................................

2 biträdande lärarinnor, tillika husmödrar ..........

2 arbetsledare ................................................

1 husmoder och biträdande lärarinna ..................

3 gårdskarlar och chaufförer...............................

4 manliga biträden ..........................................

8 nattvakter ...................................................

14 kokerskor ...................................................

Extra eller tillfällig personal.

24 kvinnliga biträden ...............................................................

Vid bifall till den av mig nu förordade löneregleringen kommer det i
vissa fall att inträffa, att vederbörande befattningshavare enligt de nya bestämmelserna
erhåller lägre avlöning än som tillkommit honom före löneregleringen.
I sådant fall bör befattningshavaren få komma i åtnjutande av
en lönefyllnad, motsvarande skillnaden mellan de tidigare och de nya löneförmånerna.
Vid jämförelsen mellan lönerna måste givetvis hänsyn även tagas
till de före löneregleringen utgående naturaförmånerna. I den mån befattningshavaren
framdeles genom uppflyttning i löneklass, befordran, förflyttning
till annan ort eller ändrad dyrortsgruppering erhåller högre avlöning,
bör lönefyllnaden i motsvarande mån reduceras eller — när det tidigare lönebeloppet
åter uppnåtts — holt bortfalla. Någon exakt uppgift å den merkostnad
för statsverket, som nämnda lönefyllnad kan medföra, är jag icke i
tillfälle att lämna. Enligt vad en inom departementet verkställd överslags -

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 151.

Kungl. Majlis proposition nr 151.

beräkning givit vid handen torde det emellertid för nästa budgetår röra sig:
om ett belopp av omkring 5,000 kronor, vilket belopp givetvis efter hand
kommer att sjunka.

I detta sammanhang får jag även föreslå en särskild lönefyllnad, avsedd
att utgå till vissa befattningshavare för tiden 1 januari—30 juni 1938. Såsom
redan omnämnts, hava för nämnda tid fastställts avlöningsstater för de statliga
skyddshemmen, därvid befattningshavarna i överensstämmelse med riksdagens
beslut tillerkänts avlöningar motsvarande dem, som utgingo vid tidpunkten
för framläggandet för riksdagen av 1936 års skyddshemsproposition,
alltså den 28 februari 1936. Till senare löneregleringar har sålunda hänsyn
icke kunnat tagas. Nu är emellertid att märka, att förutvarande huvudmannen
för skyddshemmet Åkerby, Örebro läns landsting, verkställt en generell lönereglering
för landstingets befattningshavare, vilken trädde i tillämpning den
1 januari 1937 och vilken haft som konsekvens, att vissa befattningshavare
vid nämnda skyddshem under år 1937 uppburit högre avlöning än förut varit
fallet. Vidare har den tidigare huvudmannen för skyddshemmet östra Spång,
Malmö stad, från och med den 1 januari 1938 genomfört en lönereglering
för stadens befattningshavare, vilken skulle hava medfört en löneförbättring
för vissa tjänstemän vid sistnämnda skyddshem, om icke detta skyddshem
vid berörda tidpunkt övertagits av staten. På grund av dessa löneregleringar
hava alltså en del befattningshavare vid skyddshemmen Åkerby och Östra
Spång kommit i ett sämre löneläge, än örn skyddshemmen icke förstatligats. Det
synes mig rimligt, att de befattningshavare, vilkas löneställning sålunda försämrats,
härför erhålla skälig kompensation. Riksdagens bemyndigande lärer
därför böra utverkas att till dessa tjänstemän för tiden 1 januari—30 juni
1938 utbetala lönefyllnad med belopp motsvarande skillnaden i respektive
löner före och efter den 1 januari 1938. Jag vill nämna, att den
lönefyllnad, varom här är fråga, sannolikt icke kommer att för berörda
tid uppgå till mer än 1,000 kronor. Lönefyllnaden torde — liksom övriga
avlöningar för ifrågavarande budgethalvår — få gäldas från det för budgetåret
1937/1938 anvisade förslagsanslaget till skyddsuppfostran. Därest
dylik lönefyllnad medgives, bör vid bedömande av frågan, huruvida dessa
befattningshavare för tiden efter den 1 juli 1938 skola vara berättigade
till lönefyllnad, som utgångspunkt tagas den avlöning dessa befattningshavare
skulle hava åtnjutit från och med sistnämnda dag, därest vederbörande
skyddshem icke övertagits av staten.

Närmare bestämmelser beträffande beräkningen av här föreslagna lönefyllnader
torde få meddelas av Kungl. Majit, Kungl. Majit torde även böra
erhålla bemyndigande att i övrigt meddela de övergångs- och tilläggsbestämmelser
samt de bestämmelser i övrigt, som må erfordras i anledning av den
här förordade löneregleringen.

Yad beträffar det av skyddshemsinspektören berörda spörsmålet örn ersättning
eller förtidspension till sådana befattningshavare vid skyddshemmen,
som på grund av nyorganisationen vid dessa hem nu eller framdeles bliva
utan anställning, anser jag mig icke här kunna taga ställning till detsamma.
Dylika ersättningsfrågor torde få prövas från fall till fall, och, där Kungl.

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

Majit linner särskild ersättning av statsmedel vara berättigad, underställas
riksdagens avgörande. Vid sådant förhållande finner jag det icke påkallat
att, på sätt skyddshemsinspektören förelagit, för ersättningar av ifrågavarande
art för budgetåret 1938/1939 upptaga ett särskilt, klumpvis beräknat belopp.

Jag övergår härefter till en beräkning av kostnaderna för avlöning under
nästa budgetår till skyddshemspersonalen. Härvid utgår jag från att för
skyddshemmen bör från och med nästa budgetår fastställas en gemensam
avlöningstat, uppställd enligt de principer, som numera allmänt tillämpas
inom statsförvaltningen.

I denna stat lärer anslagsposten till avlöningar till t jänstemän
å ordinarie stat böra upptagas till 253,500 kronor. Jag har härvid,
liksom i det följande, räknat med att de nya skyddshemmen i Troxhammar,
Sollefteå och Vänersborg skola kunna vara i verksamhet under ungefär halva
nästa budgetår.

Utgifterna för avlöningar till tjänstemän å extra stat
kunna beräknas till 87,000 kronor.

I det föregående har omnämnts, att skyddshemsinspektören föreslagit, att
verkställande ledamot av skyddshemsstyrelse skulle kunna tilldelas ersättning
med belopp, som av inspektören förslagsvis beräknats till 600 kronor
för år vid yrkeshem och 400 kronor för år vid övriga skyddshem. Häremot
har jag icke annat att erinra, än att de angivna beloppen böra betraktas såsom
maximibelopp. Ersättningarna torde böra bestridas från en i avlöningsstaten
upptagen anslagspost till arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit. Denna post, som bör upptagas
med bestämt belopp, torde för budgetåret 1938/1939 kunna beräknas till
7,500 kronor.

I avlöningsstaten bör vidare ingå en anslagspost till avlöningar till
övrig icke-ordinarie personal, uppdelad å två delposter, därav
en för grundavlöningar m. m. och en för avlöningsförhöjningar m. m. Delposten
till grundavlöningar torde kunna beräknas till 87,000 kronor.
Utgifterna för avlöningsförhöjningar synas icke behöva uppskattas
till högre belopp än 5,000 kronor. De sammanlagda utgifterna under
denna post skulle således kunna antagas komma att uppgå till 92,000 kronor.

Avlöningsstaten bör vidare innehålla en anslagspost till särskilda
löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie tjänsteni
ä n. Från denna post bör gäldas det provisoriska lönetillägg, som utgår
till extra ordinarie tjänstemän såsom ersättning för de med familjepensioneringen
följande pensionsavdragen. För ändamålet torde komma att utgå
omkring 3,000 kronor. Därjämte bör från denna post bestridas den lönefyllnad,
som jag för vissa befattningshavares vidkommande i det föregående
tillstyrkt för tiden efter den 1 juli 1938. Kostnaderna för denna lönefyllnad
hava av mig för nästa budgetår tidigare uppskattats till 5,000 kronor. Förevarande
anslagspost torde på grund härav böra upptagas till (3,000 + 5,000)
8,000 kronor.

Enligt dessa kalkyler skulle de sammanlagda kostnaderna för avlöningar
till befattningshavarna vid de statliga skyddshemmen för nästa budgetår

Departements

chefen.

36 Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

kunna uppskattas till (253,500 + 87,000 + 7,500 + 92,000 + 8,000) 448,000
kronor. För bestridande av dessa kostnader lärer böra under femte huvudtiteln
anvisas ett förslagsanslag å sistnämnda belopp, rubricerat statens skyddshem:
avlöningar.

Omkostnader vid de statliga skyddshemmen.

I sin förut omförmälda promemoria har skyddshemsinspektören uppskattat
omkostnaderna vid de statliga skyddshemmen under budgetåret 1938/1939
till i runt tal 580,000 kronor. Därvid har inspektören beräknat för reseersättningar
omkring 9,000 kronor, för expenser cirka 80,000 och
för övriga utgifter ungefär 491,000 kronor. Utgifterna hava beräknats
bruttovis. Hänsyn har alltså icke tagits till skyddshemmens inkomster under
nämnda tid. Dessa inkomster, bland vilka de viktigaste äro de skyddshemsavgifter
och beklädnadsbidrag, som skola erläggas av barnavårdsnämnderna,
hava av inspektören uppskattats till omkring 192,000 kronor.

Med anledning av berörda beräkningar vill jag först erinra, att Kungl.
Maj:t genom beslut den 17 december 1937 fastställt omkostnadsstater för
första halvåret 1938 för de 16 statliga skyddshem, vilka äro i verksamhet
under nämnda halvår. I dessa stater, vilka i överensstämmelse med statsmakternas
vid 1937 års riksdag fattade beslut upptaga såväl utgifter som
inkomster, hava de sammanlagda utgifterna beräknats till i runt tal 219,000
kronor, därav för reseersättningar upptagits 11,800 kronor, för expenser
33,400 kronor och för övriga utgifter 173,800 kronor, medan inkomsterna
uppskattats till sammanlagt omkring 79,600 kronor. Anordningen med på
detta sätt nettovis uppställda stater var endast avsedd såsom ett provisorium.
Från och med nästa budgetår böra skyddshemmens inkomster i anslutning
till numera tillämpade allmänna budgettekniska principer redovisas å riksstatens
inkomstsida. Så har ock skett i 1938 års statsverksproposition, där
inkomsterna från skyddshemmen för nästa budgetår upptagits till 200,000
kronor. I detta sammanhang gäller det alltså endast att beräkna skyddshemmens
bruttoutgifter. Att mera exakt uppskatta dessa utgifter låter sig med
den erfarenhet, som för närvarande står till buds, knappast göra. På basis
av en inom departementet uppgjord kalkyl anser jag mig emellertid för
nästa budgetår böra uppskatta ifrågavarande kostnader på sätt framgår av

följande sammanställning.

1. Reseersättningar, förslagsvis ....................................... kronor 17,000

2. Expenser, förslagsvis ................................................... » 78,000

3. övriga utgifter, förslagsvis .......................................... » 475,000

Summa kronor 570,000

Anledningen till att utgifterna för reseersättningar i denna sammanställning
upptagits till ett belopp, som avsevärt överstiger det av skyddshemsinspektören
ifrågasatta, är den, att i inspektörens beräkning vissa resekostnader
upptagits under posten till övriga utgifter. Såsom framgår av sammanställningen
hava däri de totala utgifterna uppskattats till något lägre
belopp än det av inspektören föreslagna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

På grund härav förordar jag, att för nästa budgetår under rubriken statens
skyddshem: omkostnader anvisas ett under femte huvudtiteln upptaget förslagsanslag
av 570,000 kronor.

Bidrag till driften av icke statliga skyddshem.

Såsom förut berörts skulle enligt statsmakternas beslut städerna Stockholm
och Göteborg själva omhänderhava vården av sina skyddshemselever
å för ändamålet upprättade eller anordnade skyddshem. Vidare har förutsatts,
att åtskilliga enskilda sammanslutningar och stiftelser, som tidigare
bedrivit skyddshemsverksamhet, skulle även efter statens övertagande av
ansvaret för skyddshemsvården fortsätta denna verksamhet, därvid dock
verksamheten i vissa fall skulle få avsevärt ändrad karaktär.

Av följande sammanställning framgår med vilka skyddshem man här
räknat.

I. Skyddshem för gossar.

1) Det föreningen till minne av Konung Oscar I och Drottning Josephina
tillhöriga skyddshemmet åkerbrukskolonien Hall i Stockholms län,

2) Fröbergska stiftelsens skyddshem å Norrgård i Kalmar län,

3) Råby räddningsinstituts skyddshem Råby i Malmöhus län, samt

4) det stiftelsen Anna Lisa Lidbeck tillhöriga skyddshemmet Margaretelund
i Skaraborgs län.

II. Skyddshem för flickor.

1)—3) Diakonissanstalten Samariterhemmets skyddshem å Morängen,
Stockholms stadsmissions skyddshem Skarvik—Tallåsen och svenska diakoniss-sällskapets
skyddshem å Sjötorp, samtliga i Stockholms län,

4)——5) Stockholms kyrkliga skyddshemsförenings skyddshem å Hornö och
stiftelsen Drottning Sophias skyddshem Bistaborg, båda i Uppsala län,

6) Vita Bandets skyddshem å Håkanstorp i Södermanlands län,

7) svenska diakoniss-sällskapets skyddshem å Mossebo i Jönköpings län,

8) Göteborgs diakoniss-sällskaps skyddshem å Härsjögården i Älvsborgs
län, samt

9) Värsta diakonissanstalts skyddshem å Gälegården i Västernorrlands län.

Därjämte förutsattes, att följande fyra skyddshem skulle fortsätta med sin
verksamhet under viss kortare tid men därefter nedläggas. Dessa skyddshem
äro:

1) Stockholms läns landstings skyddshem för gossar å Norrby gård i Stockholms
län,

2) Värmlands läns landstings för flickor avsedda skyddshem Björkåsen
i Värmlands län,

3) Gävleborgs läns landstings för gossar avsedda skyddshem Klockarsvedja
i Gävleborgs län, samt

4) Västernorrlands läns landstings för gossar avsedda skyddshem Boda
i Västernorrlands län.

Grunderna för statsbidrag till driften av de icke statliga skyddshemmen
uppdrogos i stort sett vid 1936 års riksdag men jämkades i flera hänseenden

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

genom 1937 års riksdagsbeslut. Enligt de sålunda fastställda grunderna
skulle huvudregeln vara den, att statsbidrag skulle utgå med 900 kronor för
plats och år dock att, därest medeltalet i vederbörande skyddshem fostrade
elever överstege platsantalet, för det överskjutande elevantalet skulle utgå
ett bidrag av 900 kronor för år och elev. Från angivna regel skulle emellertid
gälla flera undantag. Sålunda skulle statsbidrag till Stockholms och Göteborgs
skyddshem utgå med 900 kronor för år och elev. Vid skyddshemmet
Hornö skulle för envar av 15 platser, avsedda för unga mödrar med barn,
utgå ett statsbidrag av 1,200 kronor för år. Vid det för själsligt abnorma
gossar avsedda skyddshemmet Hall skulle utgå ett bidrag av 900 kronor
för år för envar av 100 platser samt därutöver avlöningsbidrag och hyresbidrag
enligt tidigare gällande bestämmelser. Vid det för själsligt abnorma
flickor avsedda sk}rddshemmet Skarvik—Tallåsen skulle statsbidraget utgöra
1,200 kronor för plats och år, dock att för sammanlagt 10 platser vid en
planerad observationsavdelning samt en planerad sjuk- och isoleringsavdelning
det årliga platsbidraget skulle få utgöra 1,500 kronor. För skyddshemmet
Bistaborg — avsett som ungdomshem för flickor — skulle tills vidare
statsbidrag utgå i huvudsak enligt tidigare för hemmet fastställda grunder.
Till dessa grunder återkommer jag i det följande.

Förutom omförmälda, per plats eller elev beräknade bidrag, skulle vidare
till vederbörande skyddshem utgå ersättning för anlitande av biträde av
psykiatriskt särskilt skolad läkare, därvid ersättningen skulle utgå med det
belopp, som utbetalats till sådan läkare, dock högst 900 kronor för år vid
skol- och yrkeshem i Stockholm, högst 600 kronor vid övriga skol- och yrkeshem
samt högst 400 kronor vid andra skyddshem.

Därjämte skulle ersättning utgå för vissa kostnader för från skyddshemmen
utackorderade eller villkorligt utskrivna elever.

Vidare skulle för vart och ett av skyddshemmen för flickor — med undantag
av Bistaborg och Björkåsen — för underhåll av skyddshemmets byggnader
utgå ett årligt statsbidrag av två procent å byggnadernas värde, därvid
byggnadsvärdena och i följd därav underhållsbidragen borde beräknas på sätt
framgår av följande tablå.

Skyddshem	Byggnadsvärde kr.	Underhållsbidrag kr.
Morängen ....................	............................... 100,000	2,000
Skarvik—Tallåsen ........	............................... 240,000	4,800
Sjötorp .......................	............................... 80,000	1,600
Hornö .......................	............................... 108,000	2,160
Håkanstorp .................	............................... 65,000	1,300
Mossebo ....................	............................... 120,000	2,400
Härsjögården ..............	............................... 150,000	3,000
Gälegården .................	............................... 180.000	3,600
	Summa kronor 1,043,000	20,860

Efter det vissa nybyggnadsarbeten genomförts vid skyddshemmen Skarvik
—Tallåsen och Sjötorp skulle byggnadsvärde och underhållsbidrag höjas

Kungl. Maj;ts proposition nr 151. 39

"vid det förra hemmet till 559,500 kronor respektive 11,190 kronor samt vid
det senare hemmet till 150,000 kronor respektive 3,000 kronor.

Avtal rörande verksamheten vid de icke statliga skyddshemmen skulle

__i allmänhet för en tid av fem år — träffas mellan kronan och vederbörande

städer respektive sammanslutningar och stiftelser. Avtalen skulle innehålla
•erforderliga bestämmelser örn platsantal och statsbidrag m. m. Bland annat
borde i avtalen intagas föreskrifter örn betryggande statlig representation i
skyddshemmens styrelser.

I sin förut omförmälda promemoria har skyddshemsinspektören även framlagt
beräkningar rörande statens kostnader under nästa budgetår för bidrag
till verksamheten vid de icke statliga skyddshemmen.

Skyddshemsinspektören anför, att enligt vad infordrade uppgifter givit
vid handen det genomsnittliga elevantalet vid städerna Stockholms
och Göteborgs skyddshem kunde beräknas till 225. Driftbidraget
för dessa elever kunde alltså antagas komma att uppgå till
(225 X 900) 202,500 kronor.

Yad angår bidragen vid skyddshem, tillhörande enskilda
sammanslutningar och stiftelser beräknar skyddshemsinspektören
de per plats och år utgående bidragen vid dessa skyddshem
på sätt framgår av följande tablå.

Skyddshem	Plats antal	Bidrag per plats och år kr.	Belopp kr.
Hall ....................................	............... 100	900	90,000
Norrgård ..............................	............... 25	900	22,500
Håby ....................................	............... 50	900	45,000
Margaretelund .....................	................ 30	900	27,000
Morängen ...........................	............... 19	900	17,100
Skarvik—Tallåsen ..................	................ 70	1,200	84,000
Sjötorp ..............................	................ 25	900	22,500
Hornö .................................	................ 18	900	16,200
» .................................	................ 15	1,200	18,000
Håkanstorp ........................	................ 18	900	16,200
Mossebo .............................	................ 18	900	16,200
Härsjögården .......................	................ 25	900	22,500
Hålegården ..........................	................ 50	900	45,000
Norrby ................................	................ 35	900	31,500
Björkåsen (ett halvår) ...........	................ 32	900	14,400
Klockarsvedja .....................	................ 18	900	16,200
Boda ...................................	................ 35	900	31,500

Summa kronor 535,800

För skyddshemmet Hall räknar skyddshemsinspektören förutom med berörda
platsbidrag med ett hyresbidrag av 36,750 kronor och ett a vlöningsbidrag
av 41,100 kronor.

Departements chefen.

Kungl. Majus proposition nr 151.

Kostnaderna för bidrag till underhåll av byggnader vid
skyddshemmen Morängen, Skarvik—Tallåsen, Sjötorp, Hornö, Håkanstorp,
Mossebo, Härsjögården och Gategården uppskattar skyddshemsinspektören i
överensstämmelse med förut angivna grunder för dylikt bidrag till 20,860
kronor.

Beträffande ungdopishemmet Bistaborg anför skyddshemsinspektören
följande.

Å det stiftelsen Drottning Sophias skyddshem tillhöriga ungdomshemmet
Bistaborg, som hade 25 platser, omhändertoges unga kvinnor i åldern 18—21 år.
Enligt ett mellan stiftelsen och staten ingånget avtal uppbure stiftelsen av
staten dels ett årligt bidrag av 200 kronor för varje elev, dels beklädnadsersättning
med 150 kronor för varje nyintagen elev, dels en årlig hyresersättning
av 2,000 kronor, dels ock ersättning för arvode till en psykiatriker med

2,000 kronor för år. Från respektive barnavårdsnämnder uppbure vidare
stiftelsen årlig skyddshemsavgift med 1,000 kronor för varje elev. För vad
barnavårdsnämnderna sålunda utbetalat erhölle de sedermera ersättning av
staten. Från och med den 1 januari 1938 bomme emellertid berörda skyddshemsaygifter
att bortfalla. I samband därmed borde statens bidrag per år och
elev höjas från 200 kronor till 1,200 kronor. Under förutsättning att grunderna
för statsbidrag till stiftelsen i övrigt lämnades orubbade, kunde för nästa
budgetår räknas med följande bidrag till stiftelsen, nämligen 1) driftbidrag
(1,200 X 25) 30,000 kronor, 2) hyresbidrag 2,000 kronor, 3) beklädnadsbidrag
2,250 kronor och 4) läkararvode 1,200 kronor. Bidraget skulle alltså komma
att uppgå till sammanlagt 35,450 kronor.

I de kostnadsberäkningar rörande de icke statliga skyddshemmen, för vilka
jag nu redogjort, ingå icke — frånsett arvodet till en psykiatriker vid Bistaborg
ersättningar för kostnader för psykiatrisk vård
vid hemmen, ej heller ersättningar för kostnader, som av statsmedel
skola gäldas för elever, vilka utackorderas eller villkorligt
utskrivas från hemmen. Dessa kostnader hava av skyddshemsinspektören
uppskattats till 102,990 kronor, därvid räknats med 5,900 kronor
för den psykiatriska vården, 5,000 kronor för de utackorderade eleverna och
92,090 kronor för de villkorligt utskrivna.

Statens totala kostnader för bidrag till driften av de icke statliga skyddshemmen
under budgetåret 1938/1939 hava alltså av skyddshemsinspektören.
uppskattats till (202,500 + 535,800 + 36,750 + 41,100 + 20,860 + 35,450 +
102,990) 975,450 kronor.

Med ett flertal av här omförmälda sammanslutningar och stiftelser hava
numera avtal träffats rörande drivande av skyddshemsverksamhet vid respektive
skyddshem. I avtalen, som gälla från och med den 1 januari 1938, hava
intagits föreskrifter örn statsbidrag för verksamheten formulerade i överensstämmelse
med de principer, som godkänts av riksdagen. Med vissa sammanslutningar
ävensom med städerna Stockholm och Göteborg hava definitiva
avtal ännu icke kommit till stånd, men anledning finnes antaga, att inom den
närmaste tiden avtal skola kunna avslutas även med dessa sammanslutningar
och städer, därvid givetvis beträffande statsbidragen komma att följas nyssnämnda
principer. Även sistnämnda avtal torde komma att gälla räknat från
och med ingången av år 1938.

Kungl. May.ts proposition nr 151.

Nåd angår statens kostnader för nästa budgetår för bidrag till bär ifrågavarande
skyddshemsverksamhet, har jag i stort sett icke något att erinra
mot skyddshemsinspektörens beräkningar i ämnet. Jag vill dock framhålla,
att det avlöningsbidrag, som av inspektören beräknats för skyddshemmet
Hall, något överstiger det bidrag, som för närvarande utgår för ändamålet,
och att anledning icke föreligger att för nästa budgetår uppskatta bidraget
till högre belopp än omkring 28,500 kronor. Å andra sidan vill jag påpeka,
att jag i det följande kommer att föreslå ändrade grunder för statsbidrag till
ungdomshemmet Bistaborg, vilka ändringar, därest de genomföras, skulle
medföra ökade kostnader för statsverket för driften av nämnda hem. Nu
berörda omständigheter äro emellertid i förevarande sammanhang av underordnad
betydelse och synas mig därför icke vara av beskaffenhet att böra påverka
anslagsberäkningen. Med hänsyn till det anförda tillstyrker jag, att
kostnaderna för bidrag till den icke statliga skyddshemsverksamheten beräknas
i överensstämmelse med skyddshemsinspektörens kalkyler allenast
med den jämkningen, att det av honom upptagna beloppet avrundas till 975,000
kronor. Det för ändamålet erforderliga anslaget, som givetvis bör erhålla
förslagsanslags natur och uppföras under femte huvudtiteln, torde kunna benämnas
bidrag till driften av icke statliga skyddshem.

Stipendier för utbildning av blivande skyddshemspersonal m. m.

I sin omförmälda promemoria har skyddshemsinspektören gjort framställning
örn anslag för utbildning av skyddshemspersonal m. m. I promemorian
och en till komplettering av densamma senare ingiven skrift har inspektören
anfört i huvudsak följande.

Skyddshemssakkunniga hade i sitt betänkande framhållit betydelsen av
att till skyddshemmens olika befattningar förvärvades väl kvalificerad personal.
Härför vore det nödvändigt icke endast att vid hemmen upprätthålla
en skälig lönestandard utan även att utbilda personalen direkt för skyddshemsarbetet.
De sakkunniga hade ansett, att den ledande skyddshemspersonalen
borde före erhållande av fast anställning genomgå specialutbildning
(aspirantkurs) under sammanlagt IV2 år. Av denna tid borde det första
året ägnas åt praktiskt arbete vid olika slag av skyddshem samt andra därmed
jämförliga institutioner, medan det sista halvåret borde användas till
teoretiska studier med uppgift att giva insikt i de psykologiska och pedagogiska
spörsmål, som vore av betydelse för skyddshemsverksamheten, samt
att meddela kännedom om barnavårds- och ungdomsskyddslagstiftningen i
Sverige m. m. Under studietiden borde till dessa elever få utgå stipendier
å 1,000 kronor för år räknat, motsvarande de stipendier, som utginge till
provkandidaterna vid Tomteboda blindinstitut. Stipendiebeloppet för hela
utbildningen skulle alltså för varje elev bliva 1,500 kronor. Dessutom syntes
eleverna under anstaltstjänstgöringen böra komma i åtnjutande av vissa
naturaförmåner.

Föredragande departementschefen hade i 1936 års skyddshemsproposition
anslutit sig till de synpunkter de sakkunniga framlagt. Sålunda hade departementschefen
anfört, att för den ledande personalen den grundläggande pedagogiska
utbildningen borde kompletteras såväl med praktisk tjänstgöring

Departements chefen.

Kungl. Majus proposition nr 151.

sorn ock med fortsatta teoretiska studier inom området för verksamheten.
Närmare plan för utbildningen borde utarbetas av skyddshemsinspektören
i samarbete med skolöverstyrelsen.

Enligt skyddshemsinspektörens uppfattning vore det av allra största betydelse,
att den första aspirantkursen påbörjades redan under budgetåret
1938/1939. Detaljerad plan för kursverksamheten syntes kunna föreläggas
Kungl. Majit i god tid före den 1 juli 1938. Med hänsyn till att utbildning
ej borde bekostas för flera personer än som kunde tänkas erhålla anställning
och då dessutom kursen första gången den anordnades väsentligen måste
få karaktär av försök, syntes det lämpligt att begränsa antalet elever till
högst sex. Kostnaderna för ifrågavarande stipendier kunde då för budgetåret
1938/1939 beräknas till 6,000 kronor, under det att den återstående delen
av stipendierna komme att belasta budgetåret 1939/1940.

Det vore vidare synnerligen önskvärt, att den vid skyddshemmen anställda
personalen erhölle tillfälle att deltaga i fortbildningskurser av olika
slag. Så borde föreståndare, assistenter och lärare få tillgång till stipendier
för bevistande av teoretiska kurser i psykologi, pedagogik m. m. För facklärare
borde möjlighet beredas att bevista kurser anordnade inom deras
yrkesområden. Den personal, som skulle leda elevernas övningar i gymnastik,
lek och idrott, borde hava möjlighet att erhålla stipendier för bevistande
av gymnastik-, lek- och idrottskurser särskilt sådana, som numera anordnades
av svenska gymnastikförbundet å dess gymnastikhögskola vid Lillsved.

Såsom skyddshemssakkunniga framhållit, vore det också av betydelse, att
resestipendier funnes tillgängliga för skyddshemspersonalen för studier
inom och utom landet.

För stipendier åt skyddshemspersonal, som önskade genomgå fortbildningskurser
eller företaga studieresor, syntes för nästa budgetår böra avses
ett belopp av tillhopa 4,000 kronor.

För här angivna ändamål har skyddshemsinspektören alltså för nästa budgetår
räknat med ett anslagsbehov av sammanlagt 10,000 kronor.

I likhet med skyddshemsinspektören finner jag det angeläget, att den av
inspektören föreslagna aspirantutbildningen, som jag i princip redan tidigare
tillstyrkt, påbörjas under nästa budgetår. Jag vill därför förorda, att medel
redan nu anvisas för möjliggörande av dylik utbildning, oaktat någon närmare
plan för utbildningsverksamhetens bedrivande ännu icke, såsom önskligt
varit, företetts. Yad kostnaderna för aspirantutbildningen beträffar, torde
desamma kunna beräknas i överensstämmelse med skyddshemsinspektörens
förslag. Härvid förutsätter jag, att aspiranterna må, i den mån de tjänstgöra
vid statliga skyddshem, vid sidan av stipendierna kunna komma i åtnjutande
av vissa naturaförmåner. Ävenledes räknar jag med att för nästa budgetår
icke skola behöva uppkomma några kostnader sammanhängande med aspiranternas
teoretiska utbildning.

Då det givetvis kan vara önskligt, att skyddshemspersonalen erhåller
möjlighet att deltaga i vissa teoretiska eller praktiska fortbildningskurser
anser jag mig vidare böra tillstyrka, att av statsmedel visst belopp
anvisas för stipendier åt deltagare i dylika kurser. För ändamålet torde för
nästa budgetår lämpligen böra Leräknas ett belopp av 2,000 kronor.

Däremot finner jag mig icke böra biträda förslaget örn anvisande av sär -

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

skilda medel för studieresor åt skyddshemspersonal. Jag vill framhålla, att,
även örn dylika medel icke anvisas, Kungl. Majit givetvis äger möjlighet att
besluta örn sådana resor i de fall, där de av en eller annan anledning kunna
befinnas påkallade.

Enligt mitt förslag skulle alltså för nästa budgetår få beräknas dels till
stipendier för utbildning av blivande skyddshemspersonal ett belopp av

6,000 kronor, dels ock till stipendier åt i vissa fortbildningskurser deltagande
skyddshemspersonal ett belopp av 2,000 kronor. För ifrågavarande ändamål
torde böra under femte huvudtiteln anvisas ett gemensamt reservationsanslag
av 8,000 kronor, rubricerat stipendier för utbildning av blivande skyddshemspersonal
m. m. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att meddela närmare
föreskrifter rörande anslagets användning.

Byggnadsarbeten vid de statliga skyddshemmen.

På förslag av Kungl. Majit har 1937 års riksdag för budgetåret 1937/1938
under femte huvudtiteln anvisat ett reservationsanslag av 1,375,000 kronor
till vissa byggnadsarbeten vid statens yrkeshem samt skol- och yrkeshem
m. fl. Det sätt, varpå nämnda anslag var avsett att användas, framgår av
följande summariska sammanställning.

Ändamål

Utbyggnad av yrkeshemmen Ljungaskog, Forsane och Sundbo

samt av skol- och yrkeshemmen Johannisberg och Sollefteå......

Utbyggnad av ungdomshemmet Långanäs och hemskolan Sonestorp

Uppförande av skolhemmen i Troxhammar och Vänersborg ......

Inköp av skyddshemsfastigheter m. m........................................

Summa kronor 1,375,000

Vid framläggande i 1937 års skyddshemsproposition av det byggnadsprogram
rörande skyddshemmen, som utgjorde utgångspunkten för ifrågavarande
anslagsberäkningar, förutsatte jag, att för slutförande av de erforderliga byggnadsarbetena
skulle för budgetåret 1938/1939 behöva anvisas ytterligare ett
belopp av 969,000 kronor, därav för yrkeshemmen samt skol- och yrkeshemmen
870,000 kronor och för skolhemmen 99,000 kronor.

I sin förenämnda promemoria har skyddshemsinspeJctören hemställt, att
för omförmälda byggnadsarbeten måtte för nästa budgetår anvisas ett reser\ationsanslag
av 696,000 kronor.

Till en början vill jag erinra, alf av ifrågavarande för budgetåret 1937/1938 Departementsanvisade
anslag hittills disponerats ett belopp av sammanlagt 1,364,462 kronor.

Sålunda har Kungl. Majit den 24 september 1937 för utförande av byggnadsarbeten
vid omförmälda skyddshem ställt till förfogande ett belopp av tillhopa
966,153 kronor. Därjämte har Kungl. Majit genom beslut den 3 december
1937 föreskrivit, att av anslaget skulle användas dels 394,509 kronor till
gäldande av vissa delar av köpeskillingarna för de av staten inköpta skyddshemmen
Ljungaskog, Forsane, Sundbo, Johannisberg, Långanäs och Sonestoip,
dels 3,800 kronor för vissa byggnadsarbeten vid skyddshemmet Forsane.

Belopp

kr.

600,000

117.000

251.000

407.000

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

"V ad angår anslagsbehovet för nästa budgetår, framgår av det anförda, att
skyddshemsinspektören beräknat detsamma till ett belopp, som avsevärt
understiger det, vilket tidigare förutsatts bliva behövligt under budgetåret
1938/1939. Enligt vad jag inhämtat har detta sin grund i följande omständigheter.
I det uppgjorda byggnadsprogrammet för skyddshemmen ingå bland
annat gymnastikhus vid vart och ett av yrkeshemmen Ljungaskog, Forsane
och Sundbo. Dessa byggnader synas lämpligen böra uppföras med hjälp av
eleverna vid respektive hem. Detta torde emellertid icke kunna medhinnas
under nästa budgetår, varför medel för byggnadernas uppförande icke nu behöva
beräknas. I berörda program ingår även en nybyggnad vid skyddshemmet
Johannisberg, vilken skulle tagas i anspråk såsom yrkeshem för
äldre elever därstädes, varefter den nuvarande byggnaden allenast skulle
användas såsom skolhem. Genom vissa provisoriska anordningar har det
emellertid visat sig möjligt att inom den hittillsvarande byggnaden verkställa
en någorlunda tillfredsställande fördelning mellan de äldre och de
yngre eleverna. Med hänsyn härtill torde i avvaktan på närmare erfarenhet
rörande platsbehovet vid detta skyddshem med uppförandet av den avsedda
nybyggnaden kunna anstå till ett följande budgetår.

Kostnaderna för de tre nämnda gymnastikhusen hava beräknats till sammanlagt
omkring 203,000 kronor, medan utgifterna för nybyggnaden vid
Johannisberg hava uppskattats till omkring 83,000 kronor. Med hänsyn härtill
skulle alltså det för nästa budgetår erforderliga anslagsbeloppet icke behöva
upptagas till högre belopp än (969,000 — 203,000 — 83,000) 683,000 kronor.
Sistnämnda belopp måste emellertid höjas. I skrivelse denna dag har
nämligen den för uppförande av skolhemmet Troxhammar tillsatta byggnadskommittén
anmält, att det lägsta av de entreprenadanbud, som avgivits beträffande
arbetena vid nämnda hem, slutade å en summa, som vore ungefär

42,000 kronor högre än den tidigare för arbetena beräknade. Vidare har jag
erfarit, att de verkliga utgifterna för uppförande av det beslutade skolhemmet
i Vänersborg kunna antagas komma att överstiga de förut beräknade med
omkring 55,000 kronor. Ökningarna sammanhänga med den stegring i
kostnaderna å byggnadsmateriell m. m., som ägt rum under år 1937. Då
det icke synes mig möjligt att på grund av dessa ökningar uppskjuta arbetena
vid ifrågavarande två hem, är alltså här att räkna med en sammanlagd
utgiftsökning av omkring 97,000 kronor. Anslaget till vissa byggnadsarbeten
vid statens yrkeshem samt skol- och yrkeshem m. fl. torde därför böra för
nästa budgetår upptagas till (683,000 + 97,000) 780,000 kronor.

I detta sammanhang vill jag framhålla, att det icke är uteslutet, att även
andra av de byggnadsarbeten, vilka ingå i det föreliggande byggnadsprogrammet,
till följd av inträffad prisstegring kunna komma att ställa sig dyrare än
man tidigare tänkt sig. Jag utgår emellertid från att utan hinder härav de
planerade arbetena böra snarast möjligt komma till stånd. Därest till följd av
ändrade prisförhållanden det nu ifrågasatta anslaget för nästa budgetår icke
skulle bliva tillräckligt, torde frågan om förstärkning senare få upptagas till
prövning.

Kungl. Majda proposition nr 151.

Lån till Stockholms kyrkliga skyddshemsförening för örn- och tillbyggnadsarbeten
m. m. vid skyddshemmet Hornö.

Såsom jag förut omförmält har Stockholms kyrkliga skyddshemsförening
gjort framställning örn anslag för verkställande av vissa om- och tillbyggnadsarbeten
m. m. å föreningens skyddshem å Hornö.

Innan jag närmare redogör för denna framställning, vill jag erinra om
skyddshemmets tillkomst och örn de understöd, vilka tidigare tilldelats föreningen
för skyddshemmet.

På förslag av Kungl. Majit anvisade 1928 års riksdag ett belopp av 100,000
kronor, avsett att användas såsom lån åt föreningen för inrättande av ett
skyddshem för sådana vanartade flickor, som avsågos i 43 § 2 mom. i lagen
örn samhällets barnavård.

Härefter fastställde Kungl. Majit den 24 november 1928 ett avtal mellan
Kungl. Majit och kronan samt föreningen innehållande bland annat följande.

Föreningen åtog sig att å fastigheten med beteckningen 1U mantal Hornö
nr 1 med undantag för avsöndrade områden (Hornö l1) i Vallby socken av
Uppsala län, enligt plan som av Kungl. Majit för ändamålet godkänts, anordna
ett skyddshem, att öppnas senast den 1 januari 1929, ävensom att där
mottaga högst 20 sådana vanartade flickor, som avsågos i nyssnämnda
lagrum.

För inköp till ifrågavarande ändamål av omförmälda fastighet, för uppförande
av erforderliga byggnader, för inköp av inventarier m. m. erhöll föreningen
ett lån av statsmedel å högst 100,000 kronor mot säkerhet av inteckning
å lånesumman med bästa förmånsrätt i fastigheten.

Å lånet skulle erläggas ränta efter fem procent.

Staten skulle för skyddshemmet erlägga en årlig hyra motsvarande det
räntebelopp föreningen hade att erlägga å statslånet jämte två procent å
nedlagda byggnadskostnader såsom ersättning för byggnadernas underhåll
och inträdande värdeminskning.

Föreningen skulle därjämte erhålla statsbidrag enligt vissa grunder.

Sedan 1930 års riksdag medgivit, att till föreningen finge utgå visst ytterligare
lån, fastställde Kungl. Majit den 3 juli 1930 nytt avtal mellan kronan
och föreningen.

I detta avtal förband sig föreningen, att å berörda fastighet uppföra en
ny byggnad för skyddshemselever, att tagas i bruk senast den 1 mars 1931
samt att där mottaga högst 8 elever, i första hand unga mödrar med barn,
vilka mödrar omhändertagits för skyddshemsvård enligt 43 § 2 mom. i förenämnda
lag, ävensom eljest i mån av utrymme, flickor, som avsåges i sagda
lagrum.

För den nya byggnadens uppförande och inredande i fullt ändamålsenligt
skick, för inköp av inventarier och övriga utgifter samt för reparation
och nyinredning av en på fastigheten befintlig till rättarbostad m. m. avsedd
byggnad erhöll föreningen enligt avtalet ett ytterligare lån av statsmedel å

Kungl. Majus proposition nr 151.

högst 82,000 kronor mot säkerhet av inteckning å lånesumman med förmånsrätt
i fastigheten näst efter i samma fastighet dittills till säkerhet för statens
fordran för tidigare lån beviljade inteckningar å tillhopa 100,000 kronor.

I avtalet meddelades vidare bestämmelser örn ränta, hyresersättning och
statsbidrag för verksamheten vid hemmet.

I sin nu ifrågavarande framställning har föreningen erinrat örn berörda,
år 1928 och 1930 ingångna avtal samt därefter anfört i huvudsak följande.

Enligt skyddshemssakkunnigas förslag och vad i anslutning därtill förordats
borde verksamheten vid Hornö alltjämt fortgå. Skyddshemmet vore
därvid avsett att i första hand mottaga mödrar och deras späda barn från
hela landet och att i övrigt stå till förfogande för mottagande av äldre
flickor från mellersta och södra Sverige. Föreningen vore givetvis villig att
i huvudsaklig överensstämmelse med sålunda angivna direktiv fortsätta nied
sin skyddshemsverksamhet, likväl under förutsättning att därför erhölles tillräckligt
ekonomiskt stöd, så att hemmet såväl vad de lokala förhållandena
beträffade som i övrigt kunde fylla de anspråk, som i synnerhet efter skyddshemsverksamhetens
omgestaltning ställdes på dylika hem.

Såvitt föreningen kunde finna, vore emellertid de lokala förhållandena vid
Hornö-hemmet mindre tillfredsställande. Hittillsvarande byggnader hade
givetvis varit föremål för ombyggnader och reparationer, men ekonomiska betingelser
hade icke förelegat för att möta de byggnads- och reparationskrav,
som uppstått med verksamhetens delvisa omläggning och utökning. Vid jämförelse
med de flesta andra skyddshem torde kunna sägas, att Hornö-hemmet
i vissa avseenden arbetat under rent av primitiva förhållanden; och vid beaktande
av skyddshemssakkunnigas uttalanden örn skyddshemsverksamhetens
framtida gestaltning funne föreningen det oundgängligt, att åtskilliga
förbättringar och omändringar vidtoges å en del byggnader vid hemmet samt
att även ett par nybyggnader utfördes.

Föreningen hade med biträde av sakkunnig arkitekt uppgjort förslag
rörande erforderliga örn- och nybyggnadsarbeten. Enligt
detta förslag, vars innebörd närmare framginge av föreningens framställning
bifogade handlingar, borde den nuvarande huvudbyggnaden — den
s. k. gamla gården —- underkastas en grundlig renovering. Sålunda borde
byggnadens grundmurar förstärkas och byggnaden förses med ny värmeledning.
Vidare borde i omedelbar anslutning till denna byggnad uppföras en
nybyggnad innehållande bland annat skol- och gymnastiksal, vävsal, tre
enkelrum för elever, badavdelning samt en för gamla gården och nybyggnaden
gemensam värmecentral. Skol- och gymnastiksalen vore avsedd att användas
även såsom samlingsrum. Något sådant rum funnes för närvarande
icke vid skyddshemmet, men vore i hög grad behövligt. Då den nuvarande
stallbyggnaden vore otillfredsställande och en ombyggnad av densamma icke
skulle löna sig, hade därjämte i förslaget upptagits en ny stallbyggnad. Tvättstuga,
loge och garage borde underkastas reparation.

Skyddshemmets mark vore —- särskilt omkring själva byggnaderna — vattensjuk
och behövde utdikas. Föreningen hade därför låtit genom sakkunnig
person upprätta förslag även till avledande av vatten från
hemmets gårdstomt.

Slutligen vore hemmet i behov av en automobi 1.

Kostnaderna för ifrågavarande arbeten ävensom för anskaffande av
en automobil hava av föreningen beräknats på följande sätt:

Kungl. Majus proposition nr 151. 47

Belopp

kr.

Förändring och reparation av gamla gården ................................. 24,000

Nybyggnad i anslutning till gamla gården .................................... 55,000

Värmeledning ........................................................................... 15,000

Sanitär installation .................................................................. 10,000

Elektrisk installation .................................................................. 4,000

Ny stallbyggnad samt reparation av tvättstuga, loge och garage ......... 6,000

Ritningar, administration och oförutsedda utgifter ........................ 9,000

Dränering av gårdstomten ......................................................... 2,100

Inköp av en automobil ....................................... 4,600

Summa kronor 129,700

Under förmälan att föreningen saknade medel för bestridande av ifrågavarande
kostnader har föreningen hemställt, att staten måtte för ändamålet
anvisa ett anslag av 129,700 kronor.

I anledning av förevarande framställning hava statens inspektör för fattigvård
och barnavård samt skyddshemsinspektören den 28 september 1937 avgivit
gemensamt utlåtande. De hava däri framhållit, att skyddshemmets
lokalförhållanden otvivelaktigt vore mindre tillfredsställande samt att de
nuvarande utrymmena även vore otillräckliga. Under förklaring att förslaget
till byggnadsarbeten uppgjorts i samråd med skyddshemsinspektören, tillstyrka
de båda inspektörerna härefter till alla delar den av föreningen gjorda
framställningen.

I ärendet har vidare byggnadsstyrelsen yttrat sig den 12 oktober 1937.
Styrelsen anför därvid, att styrelsen icke hade annat att erinra mot förslaget
än att vid dess vidare utarbetande borde beaktas, att trappan ned till gymnastiksalen
örn möjligt borde förläggas så, att den icke sköte in på salens golv
samt att planläggningen av en del bostadsrum borde närmare studeras.

Mot kostnadsberäkningarna har byggnadsstyrelsen icke haft någon anmärkning
att framställa.

Statskontoret, som avgivit utlåtande i frågan den 8 november 1937, har
uttalat sig på följande sätt.

Därest skäl ansåges föreligga för tillmötesgående av den gjorda framställningen,
syntes medel för ändamålet böra beviljas i form av ett lån till föreningen.
Till möjliggörande därav torde i riksstaten å kapitalbudgeten under
rubriken »Statens utlåningsfonder: Fonden för låneunderstöd» böra upptagas
ett särskilt anslag.

Såsom villkor för lånets erhållande syntes böra föreskrivas, att de inteckningar
med bästa rätt i fastigheten Hornö nr 1, vilka hypotiserats för de
lån, som lämnats föreningen jämlikt 1928 och 1930 års avtal, ävensom inteckningar
i fastigheten med förmånsrätt näst efter dessa till belopp, motsvarande
det nu ifrågasatta lånet, skulle utgöra gemensam säkerhet för såväl
de äldre lånen som det nya lånet. Vidare syntes böra föreskrivas, att lånen
skulle återgäldas, därest det avtal rörande användningen av skyddshemmet,
som i enlighet med 1936 års riksdags beslut angående omläggningen av
skyddshemsverksamheten kunde komma att träffas med föreningen, skulle
upphöra att gälla.

Departements chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

Av vad jag förut anfört i samband med frågan örn statsbidrag till verksamheten
vid icke statliga skyddshem framgår, att statsmakterna — på sätt
föreningen påpekat — räknat med att skyddshemmet Hornö skulle komma att
ingå såsom ett led i den nya skyddshemsorganisationen. I överensstämmelse
härmed har Kungl. Majit den 11 februari 1938 fastställt
nytt avtal mellan Kungl. Majit och kronan samt föreningen avseende
verksamheten vid Hornö.

I detta avtal har föreningen förbundit sig att från och med den 1 januari
1938 å sitt ifrågavarande skyddshem bedriva skyddshemsverksamhet i enlighet
med de bestämmelser, som i Kungl. Majits stadga för skyddshemmen
meddelats för hemskola förenad med mödrahem, samt att där mottaga högst
33 sådana flickor, som enligt samma stadgas bestämmelser finnas böra överlämnas
till hemskolan.

För underhåll av skyddshemmets byggnader erhåller föreningen av statsmedel
ett årligt bidrag av två procent å byggnadernas värde, vilket värde
tills vidare skall beräknas till 108,000 kronor.

Avtalet, som jämväl innehåller åtskilliga bestämmelser rörande statsbidrag
och annat, för vilka någon redogörelse här icke torde behöva lämnas, gäller
från och med den 1 januari 1938 till och med den 31 december 1942 samt
skall, för den händelse det icke uppsäges ett år före avtalstidens utgång,
anses vara förnyat för ytterligare fem år.

Genom avtalet upphävas förenämnda den 24 november 1928 och den 3 juli
1930 av Kungl. Majit fastställda avtal. De bestämmelser, som i sistnämnda
två avtal meddelats rörande statslån till föreningen ävensom rörande säkerhet
för dessa lån, skola emellertid alltjämt äga tillämpning, dock med det undantag
att ränta å lånen icke vidare skall utgå.

Yad härefter beträffar föreningens nu ifrågavarande framställning,
synes mig den föreliggande utredningen hava visat, att de av föreningen
föreslagna örn- och nybyggnadsarbetena ävensom de planerade dräneringsarbetena
äro av behovet påkallade och böra komma till utförande, därvid
dock för byggnadsarbetenas del böra göras de jämkningar i den uppgjorda
planen, som må föranledas av vad byggnadsstyrelsen i ämnet anfört. Då föreningen
saknar möjlighet att av egna medel bestrida kostnaderna för dessa
arbeten och då de föreliggande kostnadsberäkningarna torde kunna godtagas,
förordar jag, att föreningen för ändamålet erhåller ett räntefritt lån å 125,100
kronor. Däremot synes mig statens medverkan till anskaffandet av den ifrågasatta
automobilen icke påkallad.

Inom departementet har i anledning av det ifrågasatta lånet utarbetats
ett förslag till avtal mellan Kungl. Majit och kronan
samt föreningen, avsett att gälla såsom tillägg till det den 11 februari
1938 fastställda avtalet. Avtalsförslaget, vilket godkänts av föreningen har
följande lydelse.

»1. Föreningen åtager sig att å sitt å fastigheten lU mantal Hornö nr 1
med undantag för avsöndrade områden (Hornö l1) i Vallby socken av Uppsala
län inrättade skyddshem — Hornö hemskola — enligt plan, som av

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

Kungl. Majit för ändamålet godkännes, verkställa erforderliga örn- och tillbyggnadsarbeten,
bestående i huvudsak av reparation och förändring av huvudbyggnaden,
tillbyggnad till densamma, uppförande av ny stallbyggnad, reparation
av tvättstuga, loge och garage, ävensom utföra vissa dräneringsarbeten.

2. För utförande av förenämnda arbeten erhåller föreningen —• utöver de
lån å tillhopa 182,000 kronor, som tilldelats föreningen jämlikt av Kungl.
Majit genom beslut den 24 november 1928 och den 3 juli 1930 fastställda
avtal mellan Kungl. Majit och kronan samt föreningen — ytterligare ett lån
av statsmedel å 125,100 kronor mot säkerhet av inteckningar i fastigheten å
lånesumman med förmånsrätt näst efter de i fastigheten till säkérhet för
statens fordran för tidigare lån beviljade inteckningarna å tillhopa 182,000
kronor.

Samtliga nu omförmälda inteckningar å tillhopa 307,100 kronor skola
emellertid utgöra gemensam säkerhet för de av staten till föreningen beviljade
lånen å sistnämnda belopp.

3. Lånebeloppet -— 125,100 kronor —- må, sedan omförmälda plan blivit
av Kungl. Majit godkänd, lyftas mot avlämnande av föreningens förbindelse
å beloppet jämte nyss avsedda inteckningar.

4. Lånet skall vara räntefritt.

5. Sedan ifrågavarande arbeten slutförts samt skyddshemmet därefter
blivit av socialstyrelsen avsynat och arbetena befunnits utförda i överensstämmelse
med av Kungl. Majit godkänd plan, skall från och med den dag
socialstyrelsen bestämmer det byggnadsvärde, varom förmäles i punkten 2
av det av Kungl. Majit den 11 februari 1938 fastställda avtalet mellan Kungl.
Majit och kronan och föreningen, beräknas till 208,000 kronor.

0. Detta avtal upphör att gälla samtidigt med omförmälda, den 11 februari
1938 fastställda avtal.

7. Därest detta avtal upphör att gälla utan att nytt avtal träffas mellan
staten och föreningen rörande användningen av de till skyddshemmet hörande
byggnaderna och den fastighet, varå de äro uppförda, skall omförmälda lån
å 125,100 kronor av föreningen återgäldas inom tre år efter avtalets upphörande,
dock att därest avtalet upphör av den anledningen att föreningen
icke uppfyller sina förpliktelser, lånet skall återbetalas omedelbart efter avtalstidens
slut.»

Såsom framgår av avtalsförslaget hava vid avfattandet av bestämmelserna
örn inteckningssäkerheten för lånet samt örn skyldighet för föreningen att
återbetala lånet, därest avtalet skulle upphöra, de av statskontoret uttalade
önskemålen vederbörligen beaktats. Sedan de byggnadsarbeten utförts, vilka
skola komma till stånd med hjälp av statslånet, bör givetvis det byggnadsvärde,
varå underhållsbidrag skall utbetalas, höjas. Då i avtalsförslaget detta
värde höjts från 108,000 kronor till 208,000 kronor, har det skett med tilllämpning
av samma normer, som i liknande fall legat till grund för bestämmande
av byggnadsvärdena beträffande andra skyddshem. Mot avtalsförslaget
synes mig icke vara något att erinra. För gäldande av ifrågavarande
lån torde för nästa budgetår under fonden för låneunderstöd böra anvisas
ett reservationsanslag av 125,100 kronor. Anslaget lärer kunna upptagas under
rubriken lån till Stockholms kyrkliga skyddshemsförening för örn- och nybyggnadsarbeten
m. m. vid skyddshemmet Hornö.

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 151.

454 38 4

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

Lån till stiftelsen Drottning Sophias skyddshem för vissa byggnadsarbeten
m. m. vid skyddshemmet Bistaborg samt ändrade grunder för
statsbidrag till verksamheten vid nämnda hem.

Vid 1934 års riksdag beslötos vissa ändringar i barnavårdslagen. Bland
annat föreskrevs i 22 § d) av nämnda lag, att för skyddsuppfostran skulle
kunna omhändertagas även personer i åldern mellan 18 och 21 år, som befunnes
vara hemfallna åt ett oordentligt, lättjefullt eller lastbart levnadssätt
och beträffande vilka särskilda åtgärder från samhällets sida krävdes för
deras tillrättaförande. I samband härmed vidtogos åtgärder för inrättande av
särskilda skyddshem för vanartade personer i nämnda ålder. Sedan stiftelsen
Drottning Sophias skyddshem erbjudit sig att upprätta ett skyddshem för
flickor i sagda ålder, fastställdes den 27 juli 1934 följande överenskommelse
mellan Kungl. Majit och kronan samt stiftelsen:

»1. Stiftelsen Drottning Sophias skyddshem åtager sig att å egendomen
Bistaborg, bestående av 1h mantal litt. Cab Bista nr 4 (412) och lägenheten
Bistaborg nr 1 (Bista 49), avsöndrad från T/s mantal Bista nr 4, allt i Kalmar
socken av Uppsala län ,enligt av Kungl. Majit godkänd plan, genom omoch
tillbyggnad av därstädes nu befintliga byggnader upprätta ett skyddshem
enligt 43 § 5 mom. första punkten i lagen örn samhällets barnavård och
ungdomsskydd att tagas i bruk den 1 januari 1935 ävensom att där mottaga
högst 25 flickor, vilka med stöd av 22 § d) i samma lag omhändertagits för
skyddsuppfostran eller som från annat skyddshem dit överlämnas; dock att
två av skyddshemmets platser må av stiftelsen tagas i bruk i enlighet med
stiftelsens stadgar.

2. Staten erlägger för skyddshemmet en årlig ersättning av 2,000 kronor.
Ersättningen erlägges halvårsvis i efterskott.

3. Stiftelsen erhåller för varje i skyddshemmet intagen eller därifrån villkorligt
utskriven elev det statsbidrag och den skyddshemsavgift, vartill
skyddshem i allmänhet äro berättigade. För varje elev, som första gången
intages i skyddshemmet, utgår av statsmedel ett beklädnadsbidrag av 150
kronor, som utbetalas halvårsvis i efterskott. Vid överflyttning till skyddshemmet
av elever från annat skyddshem eller från allmän uppfostringsanstalt
utgår dock icke beklädnadsbidrag av statsmedel. Elev, som utskrives,
skall av skyddshemmet förses med nödig utrustning.

4. För att sätta skyddshemmet i tillfälle att i erforderlig mån anlita läkare
för undersökning och observation av de intagna för bedömande av
deras tillstånd i psykiskt hänseende erhåller stiftelsen av statsmedel ett bidrag
av 1,200 kronor för år räknat, att utbetalas halvårsvis i efterskott. Kungl.
Majit äger utfärda särskilda föreskrifter angående användandet av bidrag,
som här avses.

5. Stiftelsen åtager sig att, då elevernas antal är tillräckligt stort för att
tillåta deras sysselsättande i arbete för annat ändamål än skyddshemmets,
trädgårdens och jordbrukets skötsel, efter samråd med statens inspektör för
skyddshemmet anordna lämplig yrkesutbildning för hemmets elever.

6. Stiftelsen förpliktar sig att hålla skyddshemmets lokaler i ändamålsenligt
skick samt att anställa erforderligt antal befattningshavare för hemmets
skötsel. Nämnda befattningshavare skola, för att kunna anställas, av
statens inspektör för skyddshemmet hava blivit förklarade behöriga till
tjänstgöring vid hemmet.

7. Därest antalet underhållsdagar vid hemmet under något år icke upp -

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

gått till 8,395 (= 23 X 365), är stiftelsen berättigad till ersättning av stats -

medel med 1 krona 65 öre

= V 2 X

1,200’

365

för varje dag, varmed det verk -

liga antalet underhållsdagar understiger 8,395, dock att under hemmets första
verksamhetsår ersättningen för icke belagda platser skall sänkas med 25
procent.

8. Denna överenskommelse gäller tills vidare och intill tre år efter skedd
uppsägning.

9. Därest denna överenskommelse upphör att gälla till följd av uppsägning
från statens sida, utan att ny överenskommelse rörande skyddshemmets
användning träffas mellan staten och stiftelsen, skall, örn stiftelsen så fordrar,
staten antingen mot skälig ersättning övertaga förenämnda egendom med
alla dit hörande byggnader, inventarier m. m. eller också ersätta stiftelsen
för de å skyddshemmet, enligt av Kungl. Majit godkända ritningar verkställda
örn- och tillbyggnadsarbeten eller i samråd med och efter godkännande
av statens inspektör för skyddshemmet eller annan av Kungl.
Majit utsedd representant för staten, nedlagda förbättringar. Kan överenskommelse
icke träffas örn beloppet av sådan ersättning, skall detta bestämmas
av tre gode män i den ordning lagen örn skiljemän föreskriver.

Sker uppsägning av överenskommelsen från statens sida, av anledning att
stiftelsen icke uppfyller sina förpliktelser enligt densamma, eller uppsäger
stiftelsen överenskommelsen, inträder däremot icke sådan ersättningsskyldighet
för staten.

10. Så snart det nya skyddshemmet är färdigt att tagas i bruk för sitt
ändamål, upphör den av Kungl. Majit genom brev till statskontoret den 12
juni 1925 fastställda överenskommelsen mellan Kungl. Majit och kronan samt
Drottning Sophias skyddshem rörande mottagande därstädes av vanartade,
för skyddsuppfostran omhändertagna flickor m. m. att gälla.»

Plan för skyddshemmet, som benämndes Bistaborg, fastställdes av Kungl.
Majit den 7 juni 1934.

På grund av stadgandet i punkten 3 i detta avtal har hittills för varje
i skyddshemmet intagen elev utgått dels ett årligt statsbidrag av 200
kronor dels en årlig skyddshemsavgift av 1,000 kronor, vilken avgift
erlagts av vederbörande barnavårdsnämnd. Skyddshemsavgiften har emellertid
endast förskotterats av barnavårdsnämnden, i det denna sedermera för
sina utlägg i angivet hänseende erhållit ersättning av statsmedel.

I en i början av år 1937 till Kungl. Majit ingiven framställning hemställde
stiftelsen, att det enligt avtalet till stiftelsen utgående årliga statsbidraget
måtte höjas med minst 300 kronor för varje vid skyddshemmet intagen
elev. Såsom stöd för framställningen åberopade stiftelsen, bland annat,
att även med iakttagande av strängaste sparsamhet skyddshemmets utgifter
.under kalenderåret 1937 kunde beräknas komma att överstiga dess inkomster
med 1,900 kronor, att dessutom skyddshemmets personal behövde utökas med
en assistent, vilkens avlöning finge uppskattas till 3,000 kronor, samt att för
anskaffande av vissa arbetsredskap erfordrades ett belopp av 2,000 kronor.

över framställningen avgåvos yttranden av skyddshemsinspektören och
statskontoret.

Skyddshemsinspektören ansåg sig för år 1937 böra tillstyrka ett extra

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

driftbidrag av 6,900 kronor avsett att användas för täckande av den för året
beräknade bristen, för avlönande av den ifrågasatte assistenten och för inköp
av berörda arbetsredskap. För utrönande av det framtida behovet av höjning
av statsbidraget föreslog skyddshemsinspektören, att närmare utredning verkställdes
rörande skyddshemmets personalbehov och omkostnader. Därvid
borde undersökas, örn icke statsbidraget kunde beräknas efter samma grunder
och utbetalas på liknande sätt, som ifrågasatts beträffande övriga stiftelsehem,
ävensom örn icke platsantalet vid hemmet lämpligen borde utökas,
särskilt med tanke på svårigheten att placera gravida flickor.

Statsko?itoret anslöt sig till skyddshemsinspektörens förslag.

I 1937 års skyddshemsproposition föreslogs i anledning av skyddshemsinspektörens
förslag, att till stiftelsen skulle från anslaget till skyddsuppfostran
få utgå ett tillfälligt driftbidrag för verksamheten under år 1937
vid skyddshemmet Bistaborg av högst 6,900 kronor.

Detta förslag bifölls av riksdagen.

I en den 23 augusti 1937 dagtecknad framställning har nu stiftelsen hemställt
örn lån av statsmedel för vissa byggnadsarbeten lii. m. vid skyddshemmet.
I en samma dag ingiven skrivelse har stiftelsen därjämte hemställt
örn höjning av de för verksamheten vid skyddshemmet utgående statsbidragen.

I framställningen örn statslån behandlar stiftelsen först frågan örn behovet
av skyddshemmets utvidgning och anför i sådant hänseende följande.

Under den tid skyddshemmet disponerats för sitt nuvarande ändamål,
hade efterfrågan av platser varit större än tillgången på sådana. Samtidigt
hade det visat sig, att ehuru vid skyddshemmet funnits tillgängliga ganska
stora salar och andra utrymmen vid sidan av logement och boningsrum,
därstädes likväl saknats tillräckliga arbetslokaler, samlingssalar, eller s. k.
dagrum lii. m. för genomförande av en önskvärd gruppindelning av eleverna efter
sinnesförfattning, yrken etc. Särskilt kännbart hade varit, att plats icke
kunnat beredas för en gymnastiksal, användbar även för större högtidssammankomster
o. s. v. Den för ändamålet ursprungligen avsedda vinden å
huvudbyggnaden hade måst tagas i anspråk för andra hemmets behov.

Den dittills vunna erfarenheten hade givit vid handen, att av pedagogiska
skäl ett något större elevantal än det nu vid hemmet möjliga och medgivna
vore önskvärt, bland annat för att den behövliga uppdelningen av eleverna
skulle kunna förenas med tillräckligt antal elever på de skilda grupperna
och de skilda lärarkrafterna. Genom en utbyggnad av hemmet och därigenom
ökat platsutrymme skulle ock den nämnda efterfrågan på platser vid hemmet
kunna i ökat mått tillgodoses och därmed möjliggöras genomförandet av omförmälta
pedagogiska önskemål.

Stiftelsen hade funnit en rätt avvägning av det lämpliga elevantalet visa
på en siffra av omkring 36. Av platserna borde två få tagas i bruk i enlighet
med stiftelsens stadgar, såsom för närvarande vore medgivet beträffande nu
befintliga platser, ehuru detta medgivande hittills aldrig utnyttjats.

Den gjorda beräkningen gåve vid handen, att omkring elva nya platser
borde anskaffas. Av dessa syntes några böra avses för elever, som vore
eller väntades inom tiden för vistelsen vid hemmet bliva mödrar, och för
deras barn. För de senare borde avsättas ett par särskilda »skötrum». Elever,
som medförde eller väntade barn, förekomme enligt erfarenheten ganska ofta.

Kungl. Majus proposition nr 151.

Stiftelsen har med sin skrivelse överlämnat på stiftelsens uppdrag utarbetade
ritningar och förslag till uppförande av en ny flygelbyggnad
till skyddshemmets huvudbyggnad. Till belysande
av förslagets innebörd i denna del yttrar sig stiftelsen på följande sätt.

Den föreslagna flygelbyggnaden skulle få ungefär samma mått och utseende
som den flygelbyggnad, vilken stiftelsen tidigare låtit uppföra. Den nya
flygeln skulle inrymma i undervåningen en gymnastiksal, i mellanvåningen
två arbetssalar, rum för läkare och förrådsrum samt i övervåningen nyssnämnda
elva nya platser jämte skötrum för barn. Genom inredandet av
arbetssalar i den nya flygeln komme i huvudbyggnaden stora utrymmen att
frigöras, vilka för närvarande användas för yrkesarbeten. Dessa utrymmen
skulle framdeles i stället få användas såsom samlings- eller dagrum.

Stiftelsen föreslår vidare vissa ytterligare byggnadsarbeten. Härom uttalar
sig stiftelsen sålunda.

Det syntes vara av vikt att åstadkomma ett övergångshem för de
elever, som ansåges inom närmare tid kunna utskrivas. Stiftelsen hade därför
för avsikt att för ett mindre antal sådana elever inreda den norra fristående
gårdsflygeln, där de under särskild lärarinnas tillsyn skulle
i större frihet vänjas vid allmänt förekommande hushållsgöromål, så att de
vid tillträde av familjetjänst eller vid bildande av eget hem eller eljest utom
skyddshemmet erhölle så goda förutsättningar som möjligt att sköta sig
på egen hand. Genom ifrågavarande anordning skulle tillika en sista effektiv
prövotid inom hemmet beredas dessa elever.

Ytterligare erfordrades en del förbättringar å stall och
tvättstuga m. m. Ett hönseri borde inrättas, så väl av ekonomiska
skäl som för att bereda ett antal elever sysselsättning och utbildning i denna
gren av lanthushållning.

Stiftelsen räknar även med behov av inredning och utrustning
av de nya lokalerna m. m. samt förutsätter, att vissa arbetsredskap
måste anskaffas.

De sammanlagda kostnaderna för skyddshemmets utvidgning och
iståndsättande uppskattar stiftelsen till 129,588 kronor, därvid utgifterna beräknats
på sätt närmare framgår av följande sammanställning.

Byggnadskostnadet
Tillbyggnad av ny flygel å huvudbyggnaden ..

Ombyggnad av norra gårdsflygeln .................

Separation av tvättstuga och stall .................

Anläggning av hönseri ................................

Inventarier och hyutrustning.

Inredning av gymnastiksalen .......................................... 500

» » tandkliniken ............ 2,500

» » läkarrummet i övrigt .................................... 200

Linneförrådets utökning ................................................ 2,500

Sängutrustning åt nya elever, jämte barn, samt åt nytillkommen
och extra personal ................................................ 1,700

Möbler ........................................................................ 3,500

Porslin- och emaljkärl, dammsugare ................................. 1,850 12,750

Belopp Belopp
kr. kr.

100,000

9,000

2,500

113,500

54 Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

Nya arbetsredskap.

Två stickmaskiner ......................................................... 2,000

Tre symaskiner ............................................................... 750

En elektrisk symaskin (för undervisningen) ..................... 338

Två vävstolar med tillbehör ............................................. 250 3 338

Summa utgifter kronor 129,588

Stiftelsen, som erinrar, att densamma ensam bekostat såväl tillbyggnaden
av den nuvarande logementsflygeln som ock skyddshemsfastighetens inköp
samt reparation och nyinredning av huvudbyggnaden m. m. samt att kostnaderna
härför uppgått till omkring 161,700 kronor, förklarar, att stiftelsen vore
ur stånd att med sina återstående medel genomföra den planerade utvidgningen
av hemmet. Stiftelsen hemställer därför örn ett räntefritt lån för
ändamålet å 129,588 kronor.

I sin framställning angående förhöjt driftbidrag erinrar stiftelsen till en
början örn det tillfälliga bidrag av 6,900 kronor, som av 1937 års riksdag beviljats
för verksamheten vid hemmet, samt anför i anslutning därtill följande.

För skyddshemmets drift i nuvarande omfattning och med nu gällande
avlöningar syntes även för framtiden liknande höjning av statsbidraget vara
av största behov. Skulle den utvidgning av skyddshemmet komma till
stånd, varom stiftelsen gjort särskild framställning — avseende en höjning
av elevantalet till omkring 36 — vunnes visserligen en inkomstökning motsvarande
de ordinarie bidragen för det nytillkomna, elevantalet; men då detta
elevantal krävde ytterligare lärarekrafters anställande och en mer omfattande
organisation i åtskilliga hänseenden, funnes föga förhoppning, att skyddshemmets
ekonomi skulle kunna hållas i jämvikt enbart genom bruttoinkomsten
av det ökade elevantalet.

Stiftelsen framlägger härefter vissa beräkningar rörande skyddshemmets
årliga utgifter vid ett till 36 utökat elevantal. Beräkningarna framgå av följande
tablå.

I. Avlöningar.

1 föreståndarinna ....................................

1 assistent ................................................

6 facklärarinnor .......................................

Vikariat och extra tjänstgöring ..................

10 procent dyrtidstillägg ...........................

Belopp Belopp
kr. kr.

5,000

4,434

22,896

1,270

3,100

36,700

Avgår för kostersättningar

4,200 32,500

II. Omkostnader.

Kost för personal och elever ................................................ 13,000

Beklädnad m. m................................................................ 6,750

Bränsle och lyse ............................................................... 5,000

Underhåll av byggnader ................................................... 5,000

Sjukvård och tandvård ...................................................... 4,000

Expenser ........................................................................ 1,600

Övriga utgifter ................................................................. 3,250 38,600

Summa kronor 71,100

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

Vid beräkningen av avlöningskostnaderna har stiftelsen utgått från att
befattningshavarna skulle komma att åtnjuta avlöning motsvarande deri,
som komme att utgå vid de statliga skyddshemmen. I följd därav har räknats
med en placering av föreståndarinnan i lönegraden B 19, assistenten i
lönegraden B 17 och facklärarinnorna i lönegraden B 15, allt enligt de för
nyreglerade verk i allmänhet gällande avlöningsreglementet.

Under hänvisning till utgiftskalkylerna anför stiftelsen, att skyddshemmets
årliga inkomster måste höjas så att de ävenledes uppginge till 71,100
kronor. Stiftelsen framlägger härefter följande förslag rörande inkomsterna.

Belopp

kr.

Statsbidrag för 36 platser å 1,200 kronor ....................................... 43,200

» » 36 intagna elever å 300 kronor .............................. 10,800

» till beklädnad för (förslagsvis 20) nyintagna elever å

200 kronor ............................................................ 4,000

» för underhåll av byggnaderna (2 procent å 250,000 kronor) 5,000

Ersättning av statsmedel för arvode till läkare .............................. 1,200

» » » , ytterligare ............................................. 2,000

Bänteinkomster ........................................................................... 3,000

Inkomster av jordbruk och övrig verksamhet ........... 1,900

Summa kronor 71,100

I anslutning till sitt förslag rörande inkomsterna gör styrelsen följande
uttalanden.

Enligt stiftelsens mening borde av statsmedel utgå såväl ett fast ärligt
bidrag av 1,200 kronor för varje plats som ock därutöver ett årligt bidrag av
300 kronor för varje elev. För nyintagen elev borde dessutom utgå ett beklädnadsbidrag
av 200 kronor. Vidare borde stiftelsen tillerkännas bidrag
för underhåll av byggnader enligt de grunder, som numera tillämpades beträffande
andra skyddshem.

Stiftelsen hade förutsatt, att — i likhet med vad som vöre fallet enligt
gällande överenskommelse —■ staten borde även i fortsättningen erlägga såväl
en ersättning av 1,200 kronor för skyddshemmets läkarkostnader som
ock en ytterligare årlig ersättning av 2,000 kronor. Den förra ersättningen
vore betingad av de höga sjukvårdskostnaderna vid skyddshemmet Den
senare ersättningen krävdes bland annat med hänsyn därtill, att stiftelsen
icke beräknat något bidrag till underhåll av inventarier.

Stiftelsen påpekar, att de löner, som enligt gällande avtal för närvarande
utgå till skyddshemmets befattningshavare, äro ej oväsentligt lägre än de,
varmed räknats i den uppgjorda kostnadskalkylen. Intill dess andra löneavtal
träffades komme alltså, anför stiftelsen, att uppstå ett överskott å avlöningskontot.
Sålunda uppkommande överskottsmedel hade stiftelsen för
avsikt att avsätta till befattninghavarnas och undervisningens bästa. Stiftelsen
framhåller särskilt, att den nuvarande föreståndarinnan såsom diakonissa
åtnjöte löneförmåner, med vilka annan person i hennes krävande ställning
knappast kunde komma att åtnöjas.

Kungl. Majus proposition nr 151.

Under åberopande av det anförda hemställer stiftelsen, att statsbidrag
till skyddshemmets verksamhet måtte från och med budgetåret 1938/1939 få
utgå enligt av stiftelsen föreslagna grunder.

I anledning av stiftelsens berörda två framställningar hava statens inspektör
för fattigvård och barnavård samt skyddshemsinspektören den 30
september 1937 gemensamt avgivit utlåtande. Detsamma är, i vad det avser
frågan örn statslånet, av följande innehåll.

Den erfarenhet, som vunnits under de år, Drottning Sophias skyddshem
bedrivit sin nuvarande verksamhet — vård av unga kvinnnor som om häridertagits
för skyddsuppfostran i åldern 18—21 år — hade givit vid handen,
att behovet av platser å hemmet vore betydligt större än vad som vid tiden
för hemmets upprättande kunde antagas. En utökning av platsantalet vid
skyddshemmet torde sålunda vara ofrånkomlig. Detta förhållande framstode
så mycket tydligare, örn man toge i betraktande, att en synnerligen långt
gående differentiering av de intagna ägde rum.

I synnerhet hade behovet av en mödraavdelning, där gravida flickor och
unga mödrar med sina barn kunde mottagas, blivit alltmera kännbart. Visserligen
hade plats för en del å hemmet intagna mindre svårfostrade mödrar
kunnat beredas pa den vid skyddshemmet Hornö befintliga avdelningen, ursprungligen
avsedd för mödrar, omhändertagna i åldern mellan 15—18 år,
men oavsett det mindre lämpliga i att sammanföra de olika ålderskategorierna
kunde en sådan anordning ingalunda tillgodose behovet av platser för gravida
flickor. '' D

Det framstode vidare som synnerligen önskvärt, att eleverna vid hemmet
erholle en så rationel! yrkesutbildning som möjligt. Stiftelsen syntes därför
böra understödjas i sina strävanden att förse hemmet med vtterligare arbetslokaler.

Vad beträffade den planerade gymnastik- och högtidssalen syntes hemmets
utbyggnad även i detta avseende vara i hög grad av behovet påkallad
.Betydelsen av att vid skyddshemmen äga tillgång till gymnastiklokaler hade
Ud ^? u^re(*nm^en angående den blivande skyddshemsorganisationen vits De

ritningar, å vilka styrelsens framställning byggde, hade uppgjorts i
samråd med skyddshemsinspektören. Vare sig mot dessa eller mot de framlagda
beräkningarna av kostnaderna för utbyggandet av hemmet och för därav
föranledd nyanskaffning av inventarier och utrustning syntes vara något att
erinra.

Det av styrelsen begärda statslånet borde därför beviljas.

Beträffande de ifrågasatta ändrade bi dragsgrunder na anföra
inspektörerna följande.

Mot de för skyddshemmet beräknade lönekostnaderna syntes icke någon
anmärkning kunna göras, då hänsyn måste tagas till att det å hemmet mottagna
klientelet vore relativt svårskött, varför personalbehovet vid ifrågavarande
hem vöre större än vid andra skyddshem för flickor. De föreslagna
lönerna hade för att hemmet skulle kunna försäkra sig örn kvalificerad lärarkraft,
upptagits till belopp, som motsvarade de löneförmåner, vilka föreslagits
utgå till innehavare av liknande befattningar vid statens skyddshem.
Ej heller mot de beräknade omkostnaderna vore något att erinra.

Vad anginge statsbidragen grundade sig framställningen härom i huvudsak
pa de normer, som godtagits för andra stiftelsehem. Inspektörerna ansåge
sig böra tillstyrka framställningen dock med det undantag, att det be -

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

lopp av 2,000 kronor för år, som staten nu erlade såsom ersättning för skyddshemmet,
ej vidare borde utgå.

Över framställningarna har vidare statskontoret den 21 oktober 1937 avgivit
utlåtande, som innehåller väsentligen följande.

Därest Kungl. Majit skulle finna skäl föreligga för tillmötesgående av
framställningen örn ett statslån för ifrågavarande ändamål, torde — i enlighet
med grunderna för den ändrade uppställning av riksstaten, som vöre
avsedd att genomföras från och med nästkommande budgetår — medel till
ifrågavarande lån böra beredas genom upptagande i riksstaten å kapitalbudgeten
under rubriken »Statens utlåningsfonder: Fonden för låneunderstöd»
av särskilt anslag för ändamålet.

Såsom villkor för lånets erhållande torde böra föreskrivas, att som säkerhet
för detsamma skulle ställas inteckning å lånesumman med bästa förmånsrätt
i skyddshemmets fastigheter Bista 49 och 412 i Kalmar socken. Föreskrift
torde jämväl böra meddelas, att lånet skall återgäldas, därest det avtal
angående användningen av skyddshemmet, som i enlighet med 1936 års riksdags
beslut angående omläggning av skyddshemsverksamheten kunde komma
att träffas rörande skyddshemmet, skulle upphöra att gälla.

Mot bifall till förslaget örn ändrade grunder för beräknandet av statsbidrag
till skyddshemmets verksamhet på sätt detsamma tillstyrkts av statens
inspektör för fattigvård och barnavård samt skyddshemsinspektören hade
statskontoret icke funnit anledning till erinran.

Slutligen har byggnadsstyrelsen den 16 november 1937 yttrat sig rörande
de föreslagna byggnadsarbetena och därvid anfört följande.

Mot de föreslagna ändringsarbetena i ekonomibyggnaden hade styrelsen
intet att erinra.

Beträffande förslaget att tillbygga huvudbyggnaden med en flygel liknande
den nuvarande, vore intet annat att erinra än att lek- och gymnastiksalen
i källarvåningen syntes böra förses med större fönster än vad ritningen
utvisade, vilket med hänsyn till terrängförhållandena vore möjligt, samt att
avklädningsrummet borde hava direkt ingång till gymnastiksalen och i övrigt
ordnas på ett lämpligare sätt.

De för flygelbyggnadens uppförande beräknade kostnaderna, 100,000
kronor, torde kunna godtagas. Kostnadsberäkningarna i övrigt för byggnadsarbeten
å 13,500 kronor hade styrelsen icke kunnat bedöma utan närmare
uppgifter.

Av min förut lämnade redogörelse framgår, att skyddshemmet Bistaborg Departements
varit avsett att från och med den 1 januari 1938 ingå i den nya skyddshemsorga- chefennisationen
såsom ett för flickor avsett ungdomshem. Därvid förutsattes,
att till en början icke annan ändring skulle äga rum med avseende å statens
bidrag till hemmet än att den skyddshemsavgift å 1,000 kronor per år och
elev, som tidigare i första hand erlades till hemmet av vederbörande barnavårdsnämnd
och sedermera ersattes nämnden av statsverket, skulle upphöra
att utgå och att i stället det direkta statsbidraget per år och elev skulle höjas
från 200 kronor till 1,200 kronor. Med anledning härav vill jag erinra, att
enligt de bestämmelser, som gälla från och med 1938 års ingång, skyddshemsavgifter
icke vidare erläggas för personer, som omhändertagits för
skyddsuppfostran i åldern 18—21 år. På grund härav har Kungl. Majit
denna dag fastställt avtal mellan Kungl. Majit och kronan samt ifrågavarande

Kungl. Majus proposition nr 151.

stiftelse, varigenom 19o4 års avtal så till vida ändrats, att dels föreskrivits,
att det för varje å Bistaborg fostrad elev utgående statsbidraget skulle utgöra
1,200 kronor för år, dels ock den tidigare bestämmelsen rörande rätt
för skyddshemmet att uppbära stadgad skyddshemsavgift uteslutits. Bortsett
från sålunda vidtagna ändringar gäller alltjämt 1934 års avtal.

Vad beträffar den av stiftelsen gjorda låneframställn
i n g e n, åsyftar densamma dels att möjliggöra en icke oväsentlig utvidgning
av skyddshemmet Bistaborg, dels ock att i övrigt i flera avseenden skapa
föibättrade förhållanden vid detta skyddshem. Den ifrågasatta utvidgningen
av hemmet synes mig synnerligen önskvärd, särskilt med hänsyn därtill att
genom densamma den nu rådande bristen på platser för vanartade gravida
flickor skulle minskas. Även de åtgärder i övrigt, vilka från stiftelsens sida föreslagits,
förefalla mig ändamålsenliga och väl motiverade. Då skyddshemmet
ifråga är det enda i sitt slag, måste det påtagligen vara en angelägenhet av vikt
att tillse, att därstädes träffas sådana anordningar, som erfordras för vinnande
av bästa möjliga resultat av verksamheten. På grund av det anförda och då
den föreslagna utbyggnaden av skyddshemmet torde kräva statens ekonomiska
medverkan, anser jag mig böra tillstyrka, att stiftelsen för ändamålet
av statsmedel erhåller ett räntefritt lån. I betraktande därav att i den uppgjorda
kostnadsplanen ingå vissa smärre utgifter för anskaffande av inventarier
m. m., som torde böra bestridas av stiftelsen, finner jag emellertid
lånesumman kunna begränsas till 123,000 kronor. Byggnadsarbetena böra
utföras i huvudsaklig överensstämmelse med stiftelsens förslag, dock att därvid
de smärre jämkningar i förslaget, som ifrågasatts av byggnadsstyrelsen,
böra komma till stånd.

Vidkommande härefter stiftelsens framställning örn ändrade
statsbidragsgrunder synes mig den föreliggande utredningen
hava ådagalagt, att ett konstant behov förefinnes för skyddshemmet av
högre statsbidrag än det, som utgår enligt för närvarande gällande avtal. Pörefintligheten
av ett dylikt behov har sin naturliga förklaring i beskaffenheten
av det klientel, varom här är fråga. En höjning av statsbidraget är alltså påkallad.
Vidare lärer det vara önskligt, att bestämmelserna örn statsbidrag närmare
än nu är fallet ansluta sig till de principer, som gälla beträffande övriga
av enskilda sammanslutningar eller stiftelser drivna skyddshem. Jag förordar,
att skyddshemmet tillerkännes statsbidrag i huvudsaklig överensstämmelse
med de grunder, som tillstyrkts av statens inspektör för fattigvård och barnavård
samt skyddshemsinspektören.

Med utgångspunkt från här angivna ståndpunkt har inom departementet
uppgjorts förslag till nytt avtal mellan Kungl. Majit och
kronan samt stiftelsen, avseende skyddshemmet Bistaborg. Detta
avtalsförslag, som godkänts av stiftelsen och vilket även jag biträder, har
följande lydelse:

»1. Stiftelsen förbinder sig att från och med den 1 juli 1938 å sitt å egendomen
Bistaborg, bestående av lU mantal litt. Cab Bista nr 4 (412) och lägenheten
Bistaborg nr 1 (Bista 49), avsöndrad från Vs mantal Bista nr 4, i Kalmar

Kungl. Majus proposition nr 151.

socken av Uppsala län inrättade skyddshem — skyddshemmet Bistaborg —
bedriva skyddshemsverksamhet i enlighet med de bestämmelser, som i Kungl.
Majis stadga för skyddshemmen meddelats för ungdomshem, samt att där
mottaga högst 25 sådana flickor, som enligt samma stadgas bestämmelser
finnas böra överlämnas till skyddshemmet.

2. .Stiftelsen åtager sig vidare dels att enligt plan, som Kungl. Maji for
ändamålet godkänner, å skyddshemmet verkställa till- och ombyggnadsarbeten
avseende inrättande av en särskild avdelning för mödrar med barn
samt anordnande av arbetslokaler ävensom lokaler för tvätt och gymnastik
m. m., dels ock att sedan nämnda arbeten slutförts —- förutom det i punkten 1
angivna antalet flickor — i berörda avdelning mottaga högst 11 sådana
mödrar, som böra omhändertagas i skyddshemmet.

3. För verkställande av ifrågavarande till- och ombyggnadsarbeten samt

för anskaffande i samband därmed av erforderliga inventarier och arbetsredskap
m. m. erhåller stiftelsen ett räntefritt lan av statsmedel a. 123,000
kronor mot säkerhet av inteckningar å lånesumman, gällande med bästa förmånsrätt
i de under punkten 1 omförmälda fastigheterna. _

Lånebeloppet må av stiftelsen lyftas, sedan plan för arbetena blivit av
Kungl. Maji fastställd samt stiftelsen avlämnat förbindelse å beloppet jamte
nyssnämnda inteckningar.

4. För underhåll av skyddshemmets byggnader erhåller stiftelsen ett artigt
bidrag av två procent å byggnadernas värde. Detta värde skall därvid till en
början beräknas till 156,500 kronor, men skall sedan de i punkten 2 omförmälda
arbetena verkställts, avsynats och godkänts, från och med den dag
socialstyrelsen närmare bestämmer beräknas till 256,500 kronor.

5. Stiftelsen erhåller av staten bidrag enligt följande grunder:

a) För envar av nuvarande 25 platser vid skyddshemmet utgår ett ärligt
bidrag av 1,200 kronor. Sedan omförmälda byggnadsarbeten verkställts samt
avsynats och godkänts, utgår från och med den dag socialstyrelsen bestämmer
för envar av ytterligare 11 platser vid skyddshemmet ett årligt bidrag av
likaledes 1,200 kronor.

b) Skulle under något år medeltalet i skyddshemmet fostrade elever överstiga
25 eller — sedan skyddshemmet på avsett sätt utvidgats — 36, utgår
för det överskjutande elevantalet ett bidrag av 1,200 kronor för år och elei.

c) För varje i skyddshemmet fostrad elev utgår — utöver de under a)
och b) omnämnda bidragen — ett årligt bidrag av 300 kronor.

d) För varje sådan elev, som första gången intages i skyddshemmet, erhåller
stiftelsen vidare ett beklädnadsbidrag av 200 kronor, dock att dylikt
bidrag icke utgår för elev, som överflyttats till skyddshemmet från annat
skyddshem.

6. För utackorderad och för villkorligt utskriven elev ager stiftelsen uppbära
ersättning för skyddshemmets kostnader, dock att sådan ersättning i intet
fall får överstiga 600 kronor för år.

7. För anlitande av biträde av psykiatriskt särskilt skolad läkare erhåller
stiftelsen ersättning av staten med det belopp, stiftelsen visar sig hava utgivit
i sådant hänseende, dock högst 1,200 kronor för år.

8. Under punkterna 4—7 omförmälda bidrag och ersättningar utbetalas

efter ansökan i den ordning, som föreskrives i 49 § 2 mom. skjddshemsstadgan.
. .

9. Stiftelsen förpliktar sig att hålla skyddshemmets lokaler i ändamålsenligt
skick. Skyddshemmets såväl fasta som lösa egendom skall genom stiftelsens
försorg vara till betryggande belopp försäkrad mot brandskada.

10. Verksamheten vid skyddshemmet skall ledas av en styrelse bestående
av fem av stiftelsen utsedda ledamöter. Minst två av ledamöterna skola vara

Kungl. Majis proposition nr 151.

kvinnor. Kungl. Maj:t förbehåller sig dock rätt att, om den med skyddshemmets
verksamhet avsedda vård och uppfostran av eleverna skulle genom
stiftelsens eller skyddshemmets styrelses förvållande äventyras, under avtalstiden
insätta tre ledamöter i styrelsen i stället för tre av de av stiftelsem
utsedda.

11. Beträffande skyddshemmets styrelse och förvaltning skola i .övrigt
gälla de i 5 11 §§ skyddshemsstadgan meddelade bestämmelserna med nedan

under a)—c) angivna undantag.

a) Ersättning, som avses i 9 §, skall utgå endast till av Kungl. Maid utsedd
ledamot.

b) 10 § punkterna 17, 19, 20, 23 och 25 skola icke gälla skyddshemmets
styrelse; ej heller punkten 18, i vad densamma avser av riksräkenskapsverket
meddelade föreskrifter; dock att det tillkommer styrelsen att beivra sådana
förseelsei fran befattningshavarnas sida, som avses i 39—41 skyddshemsstadgan,
samt att med ledning av där meddelade bestämmelser vidtaga erforderliga
åtgärder.

c) Vad i skyddshemsstadgan sägs örn arbetsår (budgetår), skall för skyddshemmets
vidkommande hava avseende å kalenderår.

Stiftelsen förbinder sig att för skyddshemmets skötsel hava anställda
följande befattningshavare:

a) så länge hemmet har ett platsantal av 25: en föreståndarinna, en biträdande
föreståndarinna, två lärarinnor i hushållsgöromål, två lärarinnor i
kvinnlig slöjd och en lärarinna i lanthushållsgöromål;

b) sedan hemmet erhållit 36 platser: en föreståndarinna, en biträdande
föreståndarinna, två lärarinnor i hushållsgöromål, två lärarinnor i kvinnlig
slöjd, två lärarinnor i lanthushållsgöromål och en i spädbarnsvård utbildad
lärarinna.

Därjämte skall för yttre arbeten vid skyddshemmet vara anställd erforderlig
manlig arbetskraft, skickad att jämväl leda eleverna i arbete och vid
förefallande behov biträda föreståndarinnan.

13. Ordinarie befattning må endast innehavas av den, som av skvddshemsmspektören
förklarats därtill behörig.

I den män så författningsenligt låter sig göra, bör genom stiftelsens försorg
ordinarie befattning förenas med pensionsrätt för innehavaren.

14. I fråga örn föreståndarinnans och övrig personals åligganden skall
gälla vad därutinnan föreskrives i 30 samt 33—35 §§ skyddshemsstadgan

15. Detta avtal gäller från och med den 1 juli 1938 till och med den 30
juni 1942. Uppsäges avtalet icke senast ett år före avtalstidens utgång, skall
det anses förnyat för ytterligare fem år samt skall därefter anses förnyat fölen
femårsperiod i sänder, såvida icke uppsägning ägt rum senast ett år före
utgången av sådan period.

16. Därest detta avtal upphör att gälla utan att nytt avtal träffas mellan
staten och stiftelsen rörande användningen av de till skyddshemmet hörande
byggnaderna och de fastigheter, varå byggnaderna äro uppförda, skola följande
bestämmelser lända till efterrättelse.

a) Det statslån, som stiftelsen erhållit jämlikt avtalet, skall av stiftelsen
återgäldas inom tre år efter avtalets upphörande, dock att, därest avtalet upphör
av den anledningen, att stiftelsen icke uppfyller sina förpliktelser, lånet
skall återbetalas omedelbart efter avtalstidens slut.

b) Dppsäges avtalet från statens sida, skall staten, örn ej annat följer av
vad under c) sägs, vara skyldig att efter stiftelsens önskan antingen mot
skälig ersättning övertaga skyddshemsfastigheterna med alla dit hörande
byggnader, inventarier m. m. under villkor att de å statslånet utfärdade förbindelserna
jämte till säkerhet därför lämnade inteckningar, vederbörligen

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

dödade, återställas samt fastigheterna icke besväras av annan inteckning,
eller också ersätta stiftelsen för de efter skyddshemmets godkännande annorledes
än med statsmedel därå enligt av Kungl. Maj :t godkända ritningar verkställda
örn- eller tillbyggnadsarbeten eller i samråd med och efter godkännande
av skyddshemsinspektören eller annan av Kungl. Majit utsedd representant
för staten nedlagda förbättringar.

Kan överenskommelse icke träffas örn beloppet av sådan ersättning, som
i nästföregående stycke sägs, skall beloppet bestämmas av tre gode män i
den ordning lagen örn skiljemän föreskriver. Därest staten övertager skyddshemmets
fastigheter, skall emellertid ersättning utgå med ett belopp minst
motsvarande summan av dels det under punkten 3 omförmälta statslånet,
dels ock vad stiftelsen av egna medel använt för skyddshemmets inrättande
eller för verkställande å detsamma av örn- eller tillbyggnadsarbeten eller för
därå nedlagda förbättringar, allt under förutsättning att arbetena verkställts
enligt av Kungl. Majit godkända ritningar eller i samråd med och efter godkännande
av skyddshemsinspektören eller annan av Kungl. Majit utsedd

representant. .

c) Sker uppsägning av avtalet från statens sida av anledning att stiftelsen
icke uppfyller sina förpliktelser enligt detsamma eller uppsäger stiftelsen
avtalet, inträder däremot icke för staten sådan skyldighet,, varom stadgas
under b), dock att dylik skyldighet skall inträda, därest stiftelsen uppsagt
avtalet och uppsägningen föranletts antingen därav, att från statens sida för
skyddshemmets verksamhet utfärdats bestämmelser, som äro oförenliga med
stiftelsens uppgift, eller därav att verksamheten finnes icke kunna på tillfredsställande
sätt fullgöras med de till stiftelsens förfogande ställda statsbidrag
jämte avkastningen av dess egna tillgångar.

17. Genom detta avtal upphävas de mellan Kungl. Majit och kronan samt
stiftelsen träffade avtal rörande skyddshemmet, vilka av Kungl. Majit fastställts
genom beslut den 27 juli 1934 och den 18 februari 1938.»

Någon närmare motivering till de i förslaget intagna bestämmelserna synes
mig icke påkallad. Jag vill blott framhålla, att vid beräkningen av byggnadsvärdena
följts samma principer, som tillämpats i avtalen rörande andra skyddshem,
samt att de ingångna avtalen beträffande andra skyddshem även i övrigt
varit vägledande vid förslagets uppgörande.

Det förordade lånet torde böra bestridas från ett särskilt under fonden
för låneunderstöd upptaget reservationsanslag å 123,000 kronor, rubricerat
lån till stiftelsen Drottning Sophias skyddshem för vissa byggnadsarbeten
m. m. vid skyddshemmet Bistaborg.

Jag har redan tidigare antytt, att ett godkännande av de statsbidragsgrunder,
som innehållas i förevarande avtalsförslag, kommer att medföra en
ökad belastning å anslaget till bidrag till driften av icke statliga skyddshem,
därvid jag samtidigt framhållit, att de ändrade statsbidragsgrunderna icke
behövde påverka den för nästa budgetår gjorda beräkningen av nämnda
anslag. Utöver vad jag förut i ämnet anfört, vill jag här ytterligare påpeka,
att enligt avtalsförslaget bidragen utbetalas halvårsvis i efterskott och att
därför under nästa budgetår en ökning i utgifterna först kommer att drabba
den senare hälften av budgetåret. Den merutgift, som följer med den avsedda
utökningen av platsantalet, torde knappast komma att inverka på anslagsbelastningen
för nämnda budgetår.

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

Hemställan.

Under åberopande av vad jag i det föregående i skilda hänseenden anfört,
får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

I) medgiva, att till befattningshavare vid de statliga skyddshemmen
Åkerby och östra Spång må från det för budgetåret
1937/1938 anvisade förslagsanslaget till skyddsuppfostran för
tiden 1 januari—30 juni 1938 utgå lönefyllnad i huvudsaklig
överensstämmelse med av mig förordade grunder;

II) besluta, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid
statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila
statsförvaltningen, skall från och med den 1 juli 1938 äga tilllämpning
å de ordinarie befattningshavarna vid statens skyddshem; lil)

bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda de tilläggsbestämmelser
och tillämpningsföreskrifter, som kunna erfordras för
genomförandet av ifrågavarande lönereglering eller eljest stå i
samband därmed;

IY) bemyndiga Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse
med vad i det föregående angivits meddela de bestämmelser
i övrigt rörande övergången till det nya avlöningssystemet,
som må befinnas erforderliga;

Y) godkänna följande personalförteckning för statens skydds -

hem:

Personalförteckning''.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

9 assistenter ......................................................... B 19

3 folkskollärare ................................................... B19

5 föreståndarinnor ................................................ B 19

4 folkskollärarinnor ............................................. B18

1 avdelningsföreståndarinna .................................... B 17

5 lärarinnor i hushållsgöromål .............................. B 15

7 lärarinnor i kvinnlig slöjd ................................. B 15

2 lärarinnor i lanthushållsgöromål ........................... B 15

11 lärare i yrkesämne ............................................. B 12

2 biträdande lärarinnor, tillika husmödrar ............... B 11

6 arbetsledare ...................................................... B 10

3 trädgårdsmästare ................................................ B 10

6 husmödrar och biträdande lärarinnor ..................... B 6

3 husmödrar ......................................................... B 6

1 tvättförestånderska ............................................. B 2

Tjänstemän å extra stat.

4 föreståndare ...................................................... B 25

10 föreståndare ...................................................... B 23

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

VI) godkänna följande avlöningsstat för statens skyddshem,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1938/1939:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,

förslagsvis ............................................. kronor 253,500

2. Avlöningar till tjänstemän å extra stat, förslagsvis
................................................... » 87,000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit ........................... » 7,500

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m....... kronor 87,000

b. Avlöningsförhöjningar m. m.,

förslagsvis........................ » 5,000 » 92,000

5. Särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis .......... »_8,000

Summa förslagsanslag kronor 448,000;

VII) till Statens skyddshem: Avlöningar för budgetåret

1938/1939 under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av ............................................. kronor 448,000;

VITT) till Statens skyddshem: Omkostnader för budgetåret
1938/1939 under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av ............................................. kronor 570,000;

IX) till Bidrag till driften av icke statliga skyddshem för
budgetåret 1938/1939 under femte huvudtiteln anvisa
ett förslagsanslag av .............................. kronor 975,000;

X) medgiva, att från och med den 1 juli 1938 må för verksamheten
vid det stiftelsen Drottning Sophias skyddshem tillhöriga
skyddshemmet Bistaborg utgå statsbidrag enligt av mig förordadegrunder; XI)

till Stipendier för utbildning av blivande skyddshems per sonal

m. m. för budgetåret 1938/1939 under femte huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag av ........................ kronor 8,000;

XII) till Vissa byggnadsarbeten vid statens yrkeshem samt
skol- och yrkeshem m. fl. för budgetåret 1938/1939 under femte
huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av ... kronor 780,000;
samt

XIII) för budgetåret 1938/1939 å kapitalbudgeten, fonden för
låneunderstöd, anvisa

a) till Lån till Stockholms kyrkliga skyddshemsförening för
örn- och nybyggnadsarbeten m. m. vid skyddshemmet Hornö ett

reservationsanslag av .................................... kronor 125,100

och

Kungl. Majus proposition nr 151.

b) till Lån till stiftelsen Drottning Sophias skyddshem för
vissa byggnadsarbeten m. m. vid skyddshemmet Bistaborg ett
reservationsanslag av ................................. kronor 123,000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,
att proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Anders Lundstedt.

Stockholm 1938. K. L. Beckmans Boktryckeri.