Kungl. Maj:ts yr oposition nr 152 (Proposition 1947:152)

Kungl. Maj:ts yr oposition nr 152.

Nr 152.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa anslag
till de tekniska högskolorna för budgetåret 1947/48;
given Stockholms slott den 21 februari 1947.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

Josef Weijne.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
21 februari 1947.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt,
Myrdal, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen
för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Weijne.

I årets statsverksproposition, bilaga 10 (åttonde huvudtiteln), har Kungl.
Maj:t under punkterna 141 och 147 föreslagit riksdagen att, i avbidan på
särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1947/48 beräkna

dels till Tekniska högskolan i Stockholm: Inredning och utrustning av
nya lokaler ett reservationsanslag av 2 400 000 kronor;

dels ock till Chalmers tekniska högskola: Inredning och utrustning av
nya lokaler ett reservationsanslag av 2 000 000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 101)7. 1 samt. Nr 152.

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

Vidare har Kungl. Ma:jt i statsverkspropositionen, bilaga 29 (Kapitalbudgeten,
ecklesiastikdepartementet, punkterna 9 och It) föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1947/48
beräkna

dels till Utbyggnad av tekniska högskolan i Stockholm ett investeringsanslag
av 5 000 000 kronor;

dels ock till Nybyggnader för Chalmers tekniska högskola ett investeringsanslag
av 3 700 000 kronor.

Jag torde nu ånyo för Kungl. Maj:t få anmäla dessa ärenden.

1. Tekniska högskolan i Stockholm.

Med bifall till Kungl. Maj:ts i propositionen 1945: 374 därom framställda
förslag har 1945 års riksdag dels beslutat, att tekniska högskolan i Stockholm
skall utbyggas för möjliggörande av en årlig intagning av 450 nya
ordinarie studerande, dels ock medgivit, att en av högskolans byggnadskommitté
framlagd generalplan i huvudsak ma pa sätt chefen för ecklesiastikdepartementet
i statsrådsprotokollet till nämnda proposition förordat
— läggas till grund för det fortsatta arbetet med utbyggnadens detaljplanering.

I den av statsmakterna sålunda i princip godtagna generalplanen för högskolans
utbyggnad har byggnadsprogrammet uppdelats på två huvudetapper.

För de olika byggnadsföretag, som ingå i de båda utbyggnadsetapperna,
har i förenämnda proposition lämnats en närmare redogörelse, till vilken
jag tillåter mig att här hänvisa.

Här må nämnas, att till den f ö r s t a etappenha hänförts de ny- och
ombyggnader m. m., som oundgängligen erfordras för en öknmg av högskolans
examinationskapacitet, och därutöver vissa andra byggnadsföretag,
som stå i samband med kapacitetsökningen eller eljest befunnits särskilt
angelägna. Ifrågavarande byggnadsarbeten avse i stort sett att genom nybyggnad
bereda lokaler inom högskolans område å norra Djurgården för de båda
lägre årskurserna samt genom ny- och ombyggnad större och förbättrade
lokaler för de kemiska och fysiska institutionerna. Därjämte ingå i första
byggnadsetappen nybyggnad av ett starkströmslaboratorium och vissa personalbostäder.

Kostnaderna för den första etappen av högskolans utbyggnad enligt generalplanen
ha av kommittén uppskattats till ett sammanlagt belopp av i
runt tal 15 300 000 kronor, fördelade på olika byggnader och övriga arbeten
i enlighet med vad följande sammanställning närmare utvisar, därvid byggnaderna
upptagits under av kommittén åsatta sifferbeteckningar och med
angivande av det ändamål, för vilket de enligt generalplanen äro avsedda:

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 152.

Byggnad	Byggnads-kostnader m. m. kronor	Kostnader för utrust-ning och möblering kronor	Summa kronor
VIII a Byggnad för lägre årskurser...........	1448 000	135 000	1 583 000
VIII b Hörsalsbyggnad för 150 och 300 platser . . .	254 000	40 000	294 000
IX a Byggnad för fysik m. m., huvudbyggnad . . .	1 376 000	600 000	1 976 000
» » » , kapprum, hall, prepara-
tionsrum...........	108 000	7 500	115 500
IX b Hörsalsbyggnad för 500 platser.........	240 000	30 000	270 000
Byggnader för skyddsrum, parkering, maskin-
element I....................	474 000	23 000	497 000
XV a Byggnad för kemiska avdelningen.....■ „ .	436 000	300 000	736 000
XV b > » livsmedelskemi m. m........	282 000	325 000	607 000
XV c Apparathall.................	350 000	600 000	950 000
XV d Byggnad för kemiskt-tekniska ämnen.....	1 100 000	550 000	1 650 000
XVI Byggnad för elektroteknik (starkström) ....	2 667 000	2 253 000	4 920 000
XVII Bostadsbyggnader.............	510 000	—	510 000
Värmecentral (utökning med en ångpanna) . .	35 000	—	35 000
Utvändiga ledningar...............	589 400	—	589 400
Bergsprängning..................	266 000	—	266 000
Planering och terrassering m. m.........	289 000	—	289 000
Summa kronor	10 424 400	4 863 500	15 287 900

Här må erinras, att riksdagen i anslutning till ett av föredragande departementschefen
därom i statsrådsprotokollet till omförmälda proposition
gjort uttalande beträffande planläggningen av personalbostäderna funnit
storleken av de däri inrymda lägenheterna böra ökas utöver vad kommittén
avsett, vilket beräknas medföra en merkostnad av 60 000 kronor.

Den andra etappen har avsetts skola omfatta övriga vid ett genomförande
av den planerade utbyggnaden av högskolan erforderliga ny- och
ombyggnader. Bland större byggnadsföretag inom denna etapp märkas tillbyggnad
av biblioteksflygeln, ombyggnad av det nuvarande huvudbyggnadskomplexet,
avseende bland annat inredande av ett svagströmslaboratorium
och lokaler för lantmäteriavdelningen, ävensom uppförande av
nybyggnader för avdelningarna för väg- och vattenbyggnad och arkitektur
samt för institutionerna för brobyggnad och byggnadsstatik, byggnadsteknik
och förbränningsmotorteknik in. m. En värme- och kraftcentral
eller —• alternativt en värmecentral — avses enligt kommittén även skola
ingå i denna byggnadsetapp. För sistnämnda byggnadsfråga kommer jag i
det följande att lämna en närmare redogörelse.

I detta sammanhang må vidare anmärkas, att — därest lantmäteriunder -

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

visningen skulle komma att förläggas till annan plats än högskolan — den
planerade byggnaden för avdelningen för arkitektur avsetts skola utgå ur
byggnadsprogrammet och denna avdelning förläggas till den byggnad, i
vilken eljest avdelningen för lantmäteri tänkts skola inrymmas. Jag erinrar
härvid, att bland annat frågan om denna undervisnings förläggning för
närvarande är föremål för övervägande av särskilda sakkunniga, vilka tillkallats
jämlikt bemyndigande av Kungl. Maj:t den 18 januari 1946 för att
inom ecklesiastikdepartementet verkställa utredning och avgiva förslag
rörande utbildningen av lantmätare och lantbruksingenjörer m. m.

Kostnaderna för den andra utbyggnadsetappen ha av kommittén beräknats
till sammanlagt i runt tal 10 800 000 kronor, fördelade å olika byggnader
och övriga arbeten, som hänförts till denna etapp, på sätt av följande
sammanställning närmare framgår:

Byggnad	Byggnads- kostnader m. m. kronor	Kostnader för utrust-ning och möblering kronor	Summa kronor
I Administrationsbyggnad.............	210 000	84 000	294 000
II Bibliotek.....................	725 000	160 000	885 000
III a Bergsskolan ...................	220 000	210 000	430 000
III b Avdelning för elektroteknik..........	465 000	1 307 000	1 772 000
III c > > lantmäteri............	400 000	75 000	475 000
III d » » maskinteknik m. m.......	320 000	15 000	335 000
IV a, b Lab. för anrikning, maskinteknik m. m. ...	—	—	—
V Värme- och kraftcentral1............	—	—	—
VI a Maskinlaboratorium, hållfasthetslära m. m. . .	611000	195 000	806 000
VII Verkstadsbyggnad................	220 000	90 000	310 000
X Avdelning för väg- och vattenbyggnad ....	800 000	75 000	875 000
XI » * arkitektur............	850 000	75 000	925 000
XII Lab. för brobyggnad och byggnadsstatik. . .	795 000	200 000	995 000
] XIII * > byggnadsteknik............	480 000	65 000	545 000
i XIV » » flygteknik m. m............	231 000	50 000	281 000
\| XVIII Byggnad för förbränningsmotorteknik m. m. .	807 000	760 000	1 567 000
Utvändiga ledningar..............	160 600	—	160 600
Planering och terrassering...........	136 000	—	136 000
Summa kronor	7 430 600	3 361000	10 791 600

1 Beträffande högskolans värme- och kraftförsörjning föreligga numera såsom nyss nämnts
alternativa förslag från byggnadskommittén; det ena (alternativ I) avser en kombinerad värmeoch
kraftcentral för en anläggningskostnad av i runt tal 3 000 000 kronor och det andra (alternativ
II) eu värmecentral för en anläggningskostnad av i runt tal 2 300 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 152,

De ny- och ombyggnader och därmed förenade arbeten, som hänförts
till den första utbyggnadsetappen, ha av kommittén förutsatts skola vara i
huvudsak slutförda vid utgången av budgetåret 1947/48, varigenom ett
ökat antal studerande höstterminen 1948 första gången skulle kunna intagas
vid högskolan. Den andra utbyggnadsetappen har av kommittén beräknats
skola vara avslutad med utgången av budgetåret 1952/53. Det må
här anmärkas, att etappindelningen icke innebär, att samtliga till den första
utbyggnadsetappen hörande byggnadsarbeten skola ha avslutats, innan de
till den andra etappen hänförda påbörjas. I viss utsträckning ha sålunda
till de olika etapperna hörande byggnadsföretag förutsatts skola bedrivas
samtidigt.

Kostnaderna för högskolans utbyggnad, som av kommittén i generalplanen
avsetts skola fördelas på åtta budgetår, ha sålunda av kommittén
däri uppskattats till sammanlagt i runt tal 26 100 000 kronor, varav byggnadskostnader
omkring 17 900 000 kronor och kostnader för utrustning och
möblering omkring 8 200 000 kronor, frånsett kostnaderna för den förut
omförmälda anläggningen för högskolans värme- och kraftförsörjning. Anmärkas
må vidare, att dessa kostnadskalkyler verkställts på grundval av
1942 års prisnivå. I anslutning härtill uttalade föredragande departementschefen
i sitt anförande till det vid Kungl. Maj:ts förenämnda proposition
fogade statsrådsprotokollet, att den sedan dess inträffade prisstegringen —
såvitt gällde byggnadskostnader — syntes kunna uppskattas till omkring
15 procent, varför dessa för det dåvarande kunde uppskattas till i runt tal
20 000 000 kronor, samt att man jämväl beträffande kostnaderna för utrustning
och möblering hade att räkna med ökade priser, men att den
därav föranledda kostnadsökningen vore mera svårbestämbar. Sedan dess
ha priserna ytterligare stegrats. Beträffande byggnadskostnader har man
sålunda för närvarande enligt vad jag inhämtat från byggnadsstyrelsen att
räkna med en ökning av 1942 års priser med 25 procent.

För innevarande budgetår har till högskolans utbyggnad anvisats ett
investeringsanlsag av 5 000 000 kronor samt till inredning och utrustning
av nya lokaler ett reservationsanslag av 1 300 000 kronor, huvudsakligen
avseende dylik inredning och utrustning i samband med utbyggnaden.

Genom beslut den 29 juni 1946 har Kungl. Maj:t fastställt instruktion
för tekniska högskolans i Stockholm byggnadskommitté. Jämlikt nämnda
instruktion skall kommittén i enlighet med instruktionen och övriga av
Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser såväl tekniskt som ekonomiskt omhänderhava
de arbeten, som äro förenade med planläggningen och utförandet
av de ny- och ombyggnader av högskolan, som Kungl. Maj:t kan komma
att uppdraga åt byggnadskommittén att verkställa. Enligt föreskrift i
instruktionen skall det vidare bland annat ankomma å kommittén att, innan
arbetet å viss byggnad påbörjas, underställa huvudritningarna till byggnaden
jämte beskrivning och kostnadsberäkningar Kungl. Maj:ts prövning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

Genom beslut den 29 juni 1946 har Kungl. Maj:t vidare uppdragit åt
kommittén att i huvudsaklig överensstämmelse med av kommittén framlagda
förslag omhänderhava följande till den första etappen av föreliggande
generalplan för högskolans utbyggnad hörande arbeten, nämligen dels
sprängning, terrassering, planering samt anläggning av utvändiga ledningar,
dels ock uppförade av nybyggnader för personalbostäder.

Sedermera har Kungl. Maj:t genom beslut den 22 november 1946 uppdragit
åt kommittén att ombesörja utförandet av nybyggnader för de båda
lägre årskurserna och för laboratorium för fysik med hörsal (å generalplanen
betecknade nr VIII och IX) i huvudsaklig överensstämmelse med av kommittén
i ärendet företedda ritningar.

För samtliga nu angivna byggnadsföretag ha byggnadstillstånd meddelats
i därför sedvanlig ordning.

I skrivelse den 26 augusti 1946 har byggnadskommittén — med tillstyrkan
av högskolans styrelse — gjort framställning om anvisande för budgetåret
1947/48 av investeringsanslag för högskolans utbyggnad å sammanlagt
i runt tal 13 562 000 kronor. Kommittén har därvid till en början
beräknat fördelningen å olika byggnadsföretag under budgetåret 1946/47 av
det för sistnämnda budgetår anvisade investeringsanslaget av 5 000 000 kronor
i enlighet med vad följande sammanställning utvisar:

191f6/^7 års byggnadsarbeten.

Arkitektkontor, expertis, administration m. m.......kronor 337 800

Bergsprängning............................... * 305 900

Planering och terrassering...................... * 108 300

Utvändiga ledningar och kulvertar............... » 500 000

Bostadsbyggnader XVII (4 st.).................. * 655 000

Byggn. för lägre årsk. VIII a.................... * 650 000

» hörsalar VIII b.................... * 150 000

» » fysik IX a..................... 8 575 000

» » hörsal IX b med kapprum och hall...... » 222 000

» » skyddsrum, parkering, lab. för maskinelement
............................ 8 450 000

» » avd. K. XV c....................... 8 175 000

, > » K. XV d....................... » 400 000

» » » E. XVI........................ » 446 000

Värmecentral (ombyggnad).............. » 25000

Summa kronor 5 000 000.

Med avseende å anslagsbehovet för nästa budgetår har kommittén uttalat,
att detta beräknats med utgångspunkt från den i kommitténs generalplan
framlagda tids- och kostnadsfördelningsplanen, vartill komme kostnader
för påbörjandet av en anläggning av en värme- och kraftcentral i

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 152.

enlighet med ett av kommittén därom framlagt särskilt förslag. Då kostnaderna
för här berörda arbeten ursprungligen beräknats på grundval av
1942 års prisnivå hade dessa i de nu föreliggande anslagsäskandena uppräknats
med 15 procent i anslutning till uttalandena i propositionen
1945: 374 rörande prisstegringen å byggnadskostnader. Anslagsäskandena
för nästa budgetår avsåge vidare uppförande av en nybyggnad för ett kärnfysikalislct
laboratorium enligt ett av högskolan till atomkommittén ingivet
förslag.

Den av kommittén för budgetåret 1947/48 sålunda äskade medelsanvisningen,
i runt tal 13 562 000 kronor, har av kommittén avsetts skola under
budgetåret disponeras på följande sätt:

191/7 /19/8 års byggnadsarbeten. Arkitektkontoret.............................	kronor	368 500
Planering och terrassering......................	»	224 100
Utvändiga ledningar och kulvertar...............	»	177 800
Byggn. för	lägre årsk. VIII a...................	3»	1015 200
» »	hörsalar VIII b..................	»	142 100
» »	fysik IX a....................	»	1007 400
» »	hörsal IX b med kapprum och hall.....		178 200
y> »	skyddsrum, parkering, lab. för maskinele-ment ............................	»	95100
» »	avd. K. XV a......................		386 400
	» K. XV c......................	»	227 500
> >	» K.XVd......................		865 000
» »	» E. XVI.......................	»	2 522 000
» »	värmecentral (ombyggnad)............		14 200
» »	värme- och kraftcentral (nybyggn.).....	»	1 759 300
» »	B.III a...........................	»	57 500
» »	E.III b..........................	»	149 500
	M. och S. III d ....................	■»	80 500
» »	maskinlab. och vattenbyggnadslab. VI a .	»	322 000
» »	verkstad VII.....................	»	266 800
» »	avd. V. X.........................	»	575 000
» »	» A. XI........................	»	632 500
Lab. »	byggn. statik XII..................	»	569 300
» »	» teknik XIII.................	>	322 000
» »	flygteknik XIV.....................	35-	173 600
Byggn. »	förbr. motorteknik XVIII............	»	65 600
» »	kärnfysik m. m. XV f................	»	1 365 000
	Summa	kronor 13 562 100.

I detta sammanhang må erinras, att Kungl. Maj:t den 22 november 1946
förklarat Sig vilja framdeles meddela beslut över en av byggnadskommittén

Kungl. Maj:ts proposition nr löu2.

i skrivelse den 4 oktober 1946 gjord framställning, varigenom kommittén
underställt Kungl. Maj:ts prövning huvudritningar jämte tillhörande beskrivning
och kostnadsberäkningar över de i första etappen av generalplanen
ingående nybyggnaderna för kemisk apparathall
och kemiskt laboratorium (å generalplanen betecknade nr XV c
och d). Jag torde nu få återkomma till denna fråga.

I nyssnämnda framställning har kommittén föreslagit vissa ändringar av
den utformning ifrågavarande byggnader givits i generalplanen, vilket beräknats
medföra en kostnadsökning av 375 000 kronor. Ett utförande av
dessa byggnader enligt generalplanen kunde sålunda numera, därest kostnadsökningen
till följd av prisstegringen uppskattades till 15 procent, beräknas
draga en kostnad av 1 725 000 kronor, inräknat till ifrågavarande
byggnadsföretag hörande planeringsarbeten och kulvertanläggning, under
det att byggnadskostnaderna enligt det nu föreliggande förslaget uppskattades
till 2 100 000 kronor. Kommittén har beträffande detta förslag vidare
i huvudsak anfört följande.

De riktlinjer för planläggningen av dessa byggnader, som angavs i generalplanen,
ha i huvudsak följts. En utökning av golvytan för institutionen
för teknisk organisk kemi på cirka 100 m2 har dock visat sig nödvändig för
att i avskilt utrymme kunna bereda plats för hög apparatur för försök i
halvstor skala. Övriga laboratorieutrymmen ha ökats med tillsammans cirka
100 nr. Apparathallens (byggnad XV c) nettogolvyta i bottenplanet är
cirka 440 in2 eller i det allra närmaste densamma som angavs i generalplanen,
medan laboratoriets (byggnad XV d) nettogolvyta i enlighet med
vad ovan angivits ökats från cirka 1 900 nr till cirka 2 100 m2. 1940 års
sakkunniga för den högre tekniska undervisningen uppskattade ytbehovet
för denna byggnad till 2 290 m2. Det har emellertid visat sig ändamålsenligt
att utspränga och inreda källare under en del av laboratoriebyggnaden för
att där kunna inrymma, dels skyddsrum, gemensamt för angränsande byggnader,
dels förrådslokaler. Källaren under apparathallen har utökats för att
ge plats åt ledningskulvert och transportgång vid sidan av apparatuppställningarna.
Vidare har för fläktar och maskinrum föreslagits en indragen takvåning
av brandsäker konstruktion i stället för att såsom tidigare avsetts,
placera fläktarna på en vind under takstolskonstruktion av trä. Denna förändring,
som innebär stora såväl tekniska som brandtekniska fördelar,
medför en ökning av byggnadskuben. Byggnadskuben har sålunda för
byggnad XV c ökats från uppskattade 5 000 m3 till cirka 5 750 m3 och för
byggnad XV d från uppskattade 10 000 m3 till cirka 13 450 m3. Dessa
kubökningar bero, utom på ovan redovisade tillkommande utrymmen, även
på av konstruktionsskäl betingade ökningar av väggtjocklekar och på en
ökning av våningshöjderna i laboratoriebyggnaden från 3.50 meter till 3.60,
vilken visat sig nödvändig för att kunna bereda plats för ledningsdragningar
i tak. Vidare har erfordrats en ökning av den fria höjden i apparathallen
från 8 meter till cirka 9 meter för att få tillräcklig höjd under travers.

Här ovan redovisade förändringar ha medfört en ökning av de i generalplanen
uppskattade kostnaderna med cirka 375 000 kronor.

Byggnadsstyrelsen har förklarat sig ej ha något att erinra mot kommitténs
ifrågavarande förslag.

Kungl. Maj.ts proposition nr 152.

Till utrustning och möblering för högskolans utbyggnad —
frånsett värme- och kraftcentralen samt byggnaden för kärnfysik m. m. —
har kommittén för nästa budgetår äskat en medelsanvisning av i runt tal
1 815 000 kronor i anslutning till sina i generalplanen verkställda kalkyler
rörande medelsbehovet, därvid kommittén framhållit att dessa grundade
sig på 1942 års prisnivå och hänsyn sålunda ej tagits till den sedan dess
inträffade prisstegringen.

Härefter övergår jag till frågan om högskolans värme- och kraftförsörjning.

Med skrivelse den 16 augusti 1945 överlämnade byggnadskommittén —
med förmälan att den ännu icke tagit slutlig ställning till frågan om ordnandet
av högskolans värme- och kraftförsörjning i samband med högskolans
utbyggnad — en av professorn Lage Malm härom verkställd utredning.

Sedermera har byggnadskommittén i skrivelse den 11 mars 1946 — med
överlämnande av yttranden av högskolans lärarkollegium och Elektriska
prövningsanstalten, en sammanfattande gemensam utredning av nämnda
anstalt, Hugo Theorells ingeniörsbyrå och professorn Malm samt vissa
övriga till ärendet hörande handlingar — framlagt två alternativa förslag
till frågans lösning av i huvudsak följande innebörd.

Alternativ I. Värme- och kraftcentral.

\armecentral utrustad med 2 ångpannor och sammanbyggd med kraftcentral
med en kondenseringsturbin av mottryckskaraktär och en förkopplingsturbin
för högt tryck. Den i kraftcentralen alstrade överskottskraften
försäljes till Stockholms elektricitetsverk. Värme- och kraftcentralens utrustning
utnyttjas för forsknings- och undervisningsarbete.

Alternativ 11. Värmecentral.

Värmecentral utrustad med 2 ångpannor men icke kombinerad med
kraftcentral. Den för högskolans räkning erforderliga elektriska kraften inköpes
från Stockholms elektricitetsverk på sedvanliga villkor. Därjämte utrustas
vissa laboratorier med utrustning för forsknings- och undervisningsändamål.

Enligt handlingarna i ärendet kunna anläggnings- och årskostnaderna för
de båda alternativen uppskattas sålunda:

Anläggningskostnader.

Byggnader ...............................

Utrustning i värme- och kraftcentralen resp. värmecentralen
...............................

Utrustning i laboratorier...................

Alt. i Alt. 2

Kronor Kronor

600 000 510 000

2 420 000 1510 000

— 300 000

Summa kronor 3 020 000 2 320 000.

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

Årskostnader.

		Alt. 1	Alt. 2
		Kronor	Kronor
Amorteringar och underhåll		............. 264 800	201600
Personalkostnader........		............. 34 000	31300
Bränslekostnader:
Uppvärmning.........		............ 120 000	120 000
Elkraft .............		............. 35 000	—
Diverse		............. 1000	3 000
Inköp av kraft.........		............. 19 400	75 900
		Summa kronor 474 200	431 800
Avgår: Inkomst av försåld	värme .	............ 193 000	193 000
» » »	kraft . .	............. 51000	—
	Total årskostnad kronor 230 200	238 800.

Det må här anmärkas att dessa kostnadskalkyler enligt vad jag under
hand inhämtat äro verkställda på grundval av 1942 års prisnivå.

Med avseende å kostnadsberäkningarna har kommittén i huvudsak anfört:

Anläggningskostnader. I den av Malm verkställda utredningen
uppskattas byggnadskostnaderna för en värme- och kraftcentral enligt alt. I
till 600 000 kronor och för en värmecentral enligt alt. II till 410 000 kronor.
I det av kommittén från högskolan överlämnade yttrandet har emellertid
framhållits, att — därest endast en värmecentral anlägges — en komplettering
erfordras av vissa institutioner vid högskolan till en sammanlagd kostnad
av cirka 400 000 kronor. Härav kunna 100 000 kronor antagas hänföra sig
till byggnadskostnader och 300 000 kronor till kostnader för utrustning. I
enlighet härmed ha byggnadskostnaderna i alt. II beräknats till (410 000 -j-f-
100 000 =) 510 000 kronor.

Enligt den Malmska utredningen ha de totala anläggningskostnaderna
i alt. I beräknats till 2 970 000 kronor. Detta belopp har emellertid ökats
med 50 000 kronor till 3 020 000 kronor för att komplettera anläggningen
med en varmvattenackumulator enligt ett av Elektriska prövningsanstalten

1 ärendet framfört förslag. Av beloppet 3 020 000 kronor ha vidare 1 650 000
kronor beräknats belöpa å ångpannecentralen, 900 000 kronor å kraftcentralen,
70 000 kronor å en fördelningscentral och 350 000 kronor å distributionsledningar.
Då byggnadskostnaderna enligt ovan uppgå till 600 000 kronor
bli kostnaderna för utrustning enligt alt. I (3 020 000 — 600 000 =)

2 420 000 kronor.

Av de sammanlagda anläggningskostnaderna för en värmecentral enligt
alt. II, 2 320 000 kronor, belöpa 1 500 000 kronor å ångpannecentral,
70 000 kronor å fördelningscentral, 350 000 kronor å distributionsledningar
och — såsom förut nämnts — 400 000 kronor å komplettering av vissa
institutioner vid högskolan. Då byggnadskostnaderna för detta alternativ
enligt ovan beräknats till 510 000 kronor kan sålunda utrustningskostnaderna
uppskattas till (2 320 000 — 510 000 =) 1 810 000 kronor.

Årskostnader. Kostnaderna för amorteringar och underhåll
ha uppskattats på följande sätt.

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 152.

För byggnader beräknas en amorteringstid av 40 år, en räntefot av 3 procent
samt underhållskostnader 0.5 procent. Detta motsvarar en annuitet av
4.83 procent. Då byggnadskostnaderna enligt ovan beräknats till 600 000
kronor för alt. I och 510 000 kronor för alt. II bli amorterings- och underhållskostnaderna 4

för alt. I Yqq" X 600 000 eller cirka 29 000 kronor

4 8 3

för alt. II jj— X 510 000 eller cirka 24 600 kronor.

För utrustning beräknas en amorteringstid av 20 år, en räntefot av 3 procent
samt underhåll i medeltal 2.5 procent. Detta motsvarar en annuitet
av 9.22 procent.

Härtill skall läggas visst belopp från personalkontot, nämligen 12 800
kronor för alt. I och 10 000 kronor för alt. II enligt vad i det följande närmare
angives.

Det kan ifrågasättas om icke belopp av denna karaktär skulle kunna
anses ingå i ovan angivna 2.5 procent för underhållet, men de ha dock medtagits.
Då det här endast är avsikten att erhålla en jämförelse mellan alt. I
och alt. II torde deras medtagande eller uteslutande icke äga någon avgörande
betydelse.

Då kostnaderna för utrustning enligt ovan beräknats till 2 420 000 kronor
för alt. I och till 1 810 000 kronor för alt. II bli amorterings- och underhållskostnaderna
för alt. I X 2 420 000 -j- 12 800 eller j cirka 235 800

kronor och för alt. II. ( joo X 1 810 000 -j- 10 000 eller! cirka 177 000 kronor.

Sammanlagt för byggnader och utrustning erhålles

för alt. I 29 000 + 235 800 = 264 800 kronor

för alt. II 24 600 + 177 000 =v 201 600 kronor.

Personalkostnaderna ha beräknats sålunda:

I den Malmska utredningen ha ifrågavarande kostnader såvitt gäller
värmecentralen beräknats till 41 300 kronor enligt båda alternativen.

Vid alt. I bör dock avdragas 4 200 kronor för ackumulatordrift samt för
4 sommarmånaders stillestånd 9 000 kronor, vilket senare belopp bör påföras
underhållskontot i det följande, emedan personalen under sommaren
användes för reparations- och underhållsarbeten. Motsvarande avdrag för
alt. II blir 10 000 kronor.

Personalkostnaderna för värmecentralen kunna då beräknas vara för
alt. I (41 300 — 4 200 — 9 000 —) 28 100 kronor och för alt. II (41 300 —

— 10 000 =) 31 300 kronor.

Enligt Malms utredning beräknas personalkostnaderna för kraftcentralen
till 9 000 kronor. Härifrån bör avräknas 300 kronor för varmvattenackumulering
samt 2 800 kronor för underhållstjänst under sommarmånaderna.

Personalkostnaderna för kraftcentralen bliva då för alt. I (9 000 — 300 —

— 2 800 —) 5 900 kronor.

För alt. II saknas sådana kostnader.

De totala personalkostnaderna bliva således för alt. I (28 100 5 900 =)

34 000 kronor och för alt. IT 31 300 kronor.

Kungl. Maj ds proposition nr 152.

För uppvärmning har av Malm beräknats åtgå cirka 4 020 ton stenkol
per år, vilket efter ett pris av 30 kronor per ton medför en kostnad av
cirka 120 000 kronor enligt båda alternativen.

För alt. I tillkommer enligt Malms utredning bränslekostnader för viss
elkraft, vilken beräknats till 6,02.10° kWh/år. Detta motsvarar enligt
Elektriska prövningsanstalten cirka 1 160 ton kol per år, vilket efter ett
beräknat pris av 30 kronor per ton innebär en årskostnad av 35 000 kronor.

Posten diverse utgifter avser för alt. I merkostnad för nattlcraft
under bränslesäsongen, som av nämnda anstalt beräknats till 1 000 kronor.
Å andra sidan erfordras vid en anläggning enligt alt. II för undervisningen
särskilt bränsle i samband med laborationer. Kostnaderna härför uppgå lågt
räknat till 3 000 kronor.

Vad angår kostnaderna för inköp av kraft så uppgå dessa enligt
Elektriska prövningsanstaltens utredning i alt. I för tillgodoseende av högskolans
behov sommartid till 19 400 kronor och i alt. II till 75 900 kronor.
Av sistnämnda belopp ha 59 000 kronor beräknats belöpa på kraftköp för
högskolans behov och 16 900 kronor på kraftköp för värmecentralens behov.
Därvid kraftcentral icke bygges måste nämligen erforderlig kraft för värmecentralens
hjälpmaskineri även inköpas från elektricitetsverket.

Vad inkomster av försåld värme beträffar, så blir enligt
Malms utredning värmebehovet för högskolans byggnader efter utbyggnad
11,2.10° tcal (— tonkalorier) per år och om vidliggande statliga eller statsunderstödda
institutioner medtagas blir värmebehovet 22,9.10° tcal/år. Värme
kan således försäljas till en mängd motsvarande (22,9 —11,2) X 10® eller
11,7 X 10® tcal per år. Enligt gemensam sammanfattande utredning av
Elektriska, prövningsanstalten, Hugo Theorells ingeniörsbyrå och Malm kan
kostnaden beräknas till 1,65 öre per tcal. Värme kan således försäljas
till 1,65 X 11,7 X 10® öre eller cirka 193 000 kronor per år.

Inkomst av försåld kraft ifrågakommer givetvis endast i
alt. I. Inkomstberäkningarna ha verkställts av Elektriska prövningsanstalten
på grundval av ett av elektricitetsverket framlagt förslag till 10-årigt
avtal rörande inköp av ström från högskolans planerade kraftverk till staden
under värmesäsongen. Elektricitetsverkets anbud innebär att kraften under
dagtid månaderna oktober, februari och mars betalas efter ett pris p = 0,025 X
X C + 0,5 öre/kWh och under månaderna november, december, januari
0,025 >< C + 0,7 öre/kWh; C är kolpriset per ton eif. Vid C = 25 kronor/ton
(motsvarande 30 kronor/ton vid högskolan) blir p = 1,125 öre/kWh under
oktober, februari, mars och 1,325 öre/kWh under november, december,
januari. Då vid en anläggning enligt alt. I en energimängd av 4,13 miljoner
kWh beräknats kunna försäljas till elektricitetsverket, varav 2,255 miljoner
kWh under november, december och januari samt 1,875 miljoner kWh under
oktober, februari och mars skulle alltså enligt en av Elektriska prövningsanstalten
verkställd utredning följande belopp erhållas.

2,255 X 10° kWh å 1,325 öre............................ kronor 29 850

1,875 X 10° kWh ä 1,125 öre............................ » 21 150

Summa kronor 51 000.

Byggnadskommittén har i anslutning härtill bland annat anfört:

Den nu befintliga värmecentralen blir otillräcklig redan vid en mycket
obetydlig utökning av högskolan, och utredningen i ärendet ger med stor

[ Knnql. Maj:ts ''proposition nr 15%.

tydlighet vid handen, att det ur ekonomisk synpunkt vore förkastligt att
enbart utbygga densamma för tillgodoseende av högskolan i utvidgat skick.

Det har sålunda visat sig, att ju större det område är, till vilket värme
och kraft skall distribueras, desto fördelaktigare ställa sig driftkostnaderna.
Kommittén har därför förutsatt, att en blivande värmecentral eller kombinerad
värme- och kraftcentral planeras så, att i första hand högskolans byggnader
skola tillgodoses, men att dessutom även närliggande statliga och statsunderstödda
institutioner kunna kopplas till värmecentralen varigenom för
dessa fördelaktigare uppvärmningskostnader skulle ernås. Av skäl, som i utredningen
i ärendet närmare angivits, skulle dock ej gymnastiska centralinstitutet
medtagas. De tre närliggande sjukhusinstitutionerna skulle ej heller
medräknas, men värme- och kraftcentralen så förläggas, att den i framtiden
kan utbyggas för leverans av värme och kraft även till sjukhusen, om så
skulle önskas. Visst intresse har visats från sjukhusens sida, men kommittén
har icke ansett det lämpligt att basera kalkylerna på deras anslutning.

Kommittén har för sin del förordat anläggandet av en kombinerad värmeoch
kraftcentral enligt alternativ I samt till stöd härför i huvudsak anfört
följande.

Stora fördelar kunna, ur undervisnings- och forskningssynpunkt vinnas i och
med utbyggandet av en kombinerad värme- och kraftcentral. Särskilt må
nämnas att man härvid skulle bli i tillfälle utföra arbeten i en på verkliga
förhållanden reproducerbar skala. Värdefulla långtidsprov kunde göras, exempelvis
rörande materialfrågor i samband med höga tryck och temperaturer.
Gasturbinernas frammarsch mot mycket höga gastemperaturer kommer sannolikt
att frammana ett mycket intensivt forskningsarbete inom ångturbintekniken
mot högre ångtemperaturer, ett område där vårt land har mycket
stort intresse att vara med i utvecklingen. Man skulle även kunna utforska
ett mycket stort område av den mångfald problem, som intresserar svensk
värmekonsumerande industri och man skulle kunna bedriva för vår framtida
värmeförsörjning inom bostadsområden värdefulla arbeten bland annat i vad
det gäller användning av vedbränsle i överensstämmelse med den vid 1945
års riksdag väckta motionen att riksdagen måtte anvisa medel för utredning
rörande småvirkesavsättning. Vidare må anföras att utvecklingen inom pumptekniken
går mot användande av allt högre tryck och temperaturer, icke
endast i vad det gäller pumpning av vatten för ångpannor utan även då det
gäller andra inom den kemiska industrien förekommande vätskor, varför det
föreligger ett stort behov att centralt kunna göra undersökningar upp mot
och helst över 100 atö, vilka undersökningar, utförda inom kraftcentralen
komma hela det svenska näringslivet tillgodo.

Som exempel på problem i detta sammanhang, vilka icke tillfredsställande
lösts, nämnas utformandet av packboxar för högtryckspumpar, ävensom val
av material härför. Kavitationsproblemet och dess inflytande på materialvalet
är även en fråga av stor betydelse i exempelvis pumphjul och ledskenor.

För undervisningen i ängteknik och värmeteknik och maskinlära iir det
av synnerligen stort värde att de studerande fä tillgång till och kännedom
om utbyggnads- och konstruktionsdetaljer även inom den elektriska delen av
en värmekraftcentral, iivensom om samarbetet mellan alla de regleringsdetaljer,
som numera i stor utsträckning användas inom industriell drift, dels
för tryck-, temperatur- och effektreglering, dels för samköming mellan olika
maskinaggregat, industriella kraftverk och större distributionsnät.

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 152.

Det må i detta sammanhang nämnas, att mycket gynnsamma resultat ernåtts
vid liknande anläggning vid Eidgenössische Teehnische Hochsehule i
Zurich, ävensom att man vid Chalmers tekniska högskola har för avsikt utföra
en kombinerad värme- och kraftcentral.

Då alt. I härjämte ur årskostnadssynpunkt ställer sig fördelaktigare än
alt. II anser sig kommittén böra förorda det förra.

Byggnadskommittén får därför föreslå utförande av en kombinerad värrneoch
kraftcentral med en första utbyggnad av 2 ångpannor, 1 st för 40 atö
och 425° C och 1 st för 100 atö och 530° C, vardera pannan utförd för 13
ton ånga/h samt att i anslutning härtill utföres en kraftcentral motsvarande
en kondenseringsturbin av mottryckskaraktär för cirka 3 200 kW och förkopplingsturbin
för cirka 700 kW jämte anordning för varmvattenackumulering,
till en kostnad av cirka 600 000 kronor för byggnader och 2 420 000
kronor för utrustning eller tillsammans 3 020 000 kronor. Ångpannecentralen
föreslås utförd som en särskild byggnad, betecknad som nr V i den generalplan
som tidigare avlämnats, under det att kraftcentralen också i enlighet
med generalplanen, inrymmes i den byggnad, där nuvarande värmecentral
är belägen.

Även högskolans lärarkollegium har — under anförande av liknande synpunkter
— förordat en anläggning enligt alt. I. Detta alternativ har även av
Elektriska prövning sanstalten, Hugo Theorells ingeniörsbyrå och professorn
Lage Malm i deras förut omnämnda sammanfattande utredning befunnits
innefatta den lämpligaste lösningen av högskolans värme- och kraftförsörjning.

Byggnadsstyrelsen, som likaledes givit sitt förord åt alt. I, har i huvudsak
anfört:

De angivna årskostnaderna kunna till följd av osäkerheten hos många av
de för beräkningen gjorda antagandena endast betraktas som ungefärliga, varför
det särskilt med hänsyn till den förhållandevis måttliga skillnaden i årskostnaden
mellan de båda förslagen torde få anses tveksamt, om alt. I under
alla förhållanden ställer sig mera ekonomiskt än alt. II. Den omständigheten,
att alt. I enligt högskolans mening ger de största möjligheterna ur
forsknings- och undervisningssynpunkt, synes emellertid vara av väsentlig
betydelse vid avgörandet av vilket förslag, som bör komma till utförande,
och får styrelsen därför i likhet med byggnadskommittén förorda alt. I.

Vattenfallsstyrelsen åter har förklarat sig ej kunna tillstyrka en anläggning
enligt alt. I. Ämbetsverket har bland annat anfört:

Vattenfallsstyrelsen har icke i detalj granskat de i kalkylerna framlagda
kostnaderna. Beaktas vissa nedan angivna förhållanden beträffande kostnaden
för produktion och försäljning av den elektriska kraften, minskas emellertid
kostnadsskillnaden mellan de båda alternativen. Då även osäkerhet föreligger
i fråga om andra kostnadsposter kan den relativt ringa marginal till
förmån för kombinerad värme- och kraftcentral, som den framlagda kalkylen
utvisar, genom endast mindre förändring av de olika delposterna förbytas
i en förlust.

I utredningen har i alt. I icke upptagits någon kostnad för den tillskottskraft,
som med säkerhet kommer att erfordras även under den tid, då den

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

planerade kraftcentralen är i gång. Vidare torde kostnaden i alt. II för den
inköpta kraften vara beräknad väl hög, då kostnaden för den i värmecentralen
erforderliga kraften baserats på genomsnittspriset för hela dittillsvarande
leverans till högskolan i stället för på fortsättningspriset för leveransen.

Enligt vattenfallsstyrelsens uppfattning torde man kunna utgå ifrån, att
den i utredningen angivna specifika kolförbrukningen om 0,19 kg per kWh
vid en anläggning av denna relativt ringa storlek endast kan uppnås under
gynnsamma driftförhållanden. I kalkylerna räknas vidare med att värme- och
kraftcentralen skall vara igång för leverans av kraft till Stockholms elektricitetsverk
under all vinterdagtid. Man får nog utgå ifrån, att så icke kommer
att bli förhållandet, om anläggningarna även skola användas för undervisnings-
och forskningsändamål. Inkomsten av försåld kraft vid alt. I torde
därför komma att bli lägre än den kalkylerade.

Vattenfallsstyrelsen anser sig icke på basis av de framlagda ekonomiska
kalkylerna kunna tillstyrka det av byggnadskommittén framlagda förslaget
om en kombinerad värme- och kraftcentral vid högskolan. Beräkningarna
äro alltför osäkra och beroende av yttre faktorer för att den framlagda rent
ekonomiska bedömningen skall kunna läggas till grund för ett beslut. Vattenfallsstyrelsen
vill framhålla det oriktiga i att så länge inhemsk vattenkraft
står till förfogande göra sig beroende av utländskt bränsle för kraftalstring.
Vattenfallsstyrelsen har tidigare intagit samma ståndpunkt beträffande ett
förslag att vid Chalmers tekniska högskola installera en liknande anläggning.

Vattenfallsstyrelsen har emellertid förståelse för de fördelar för forskning
och undervisning, vilka ernås med det av byggnadskommittén förordade förslaget.
I vad mån dessa fördelar motivera en anläggning enligt alt. I undandrager
sig dock vattenfallsstyrelsens bedömande.

Vad angår den förutnämnda byggnaden för kärnfysik m. m.,
så har förslag om uppförande av en dylik byggnad framlagts av byggnadskommittén
med en särskild skrivelse den 1 juli 1946, varvid kommittén överlämnat
tillhörande ritningar jämte yttrande av en inom lärarkollegiet vid
tekniska högskolan i Stockholm för frågans behandling tillsatt kommitté
ävensom ett yttrande av avdelningskollegiet för kemi och kemisk teknologi
vid högskolan. Enligt förslaget ha byggnadskostnaderna beräknats till
1 365 000 kronor och kostnaderna för utrustning -—■ förutom kostnaderna för
en s. k. betatron, vilka enligt kommittén ännu ej kunna överblickas — till
585 000 kronor. För ändamålet erforderliga laboratorielokaler ha avsetts
skola förläggas till en å generalplanen för framtida behov reserverad byggnadskropp,
betecknad XV f.

Såsom motivering för förslaget i fråga har i sistnämnda båda yttranden
bland annat anförts följande.

Kärnfysiken kommer med största sannolikhet inom kort att bli av en så
stor teknisk betydelse, att de tekniska högskolorna snarast måste ordna utbildning
av ingenjörer och forskare inom detta område. För arbeten inom
kärnfysiken och särskilt för dess tekniska tillämpningar kräves en delvis speciell
kemisk metodik, bland annat inriktad på separering av genom kärnreaktioner
framställda ämnen. Ett kärnfysikaliskt laboratorium bör därför
kombineras med ett laboratorium för radioaktiv kemi och därmed sammanhängande
problem. Till dessa båda laboratorier anslutes ett strålning.slabora -

Kunrjl. Maj:ts proposition nr 152.

torium, i vilket de radioaktiva ämnena produceras. Strålningslaboratoriet är
avsett i första hand för en större betatron.

Uppgifterna för den radioaktiva kemin kan uppdelas på två huvudgrupper,
som nära sammanhänga med varandra. Den ena gruppen omfattar sådana
arbeten, som komplettera kärnfysiken genom kemisk separation av de
produkter, vilka erhållas vid kärnreaktionerna, och vidare sådana arbeten
som röra rening av material och lösandet av en rad andra materialproblem
i samband med genomförandet av kärnreaktionerna. Hit hör även separation
av inaktiva isotoper med kemiska och fysikalisk-kemiska metoder. Den
andra gruppen kan karakteriseras som på kemi tillämpad kärnfysik, såsom
radioaktiva och inaktiva analytiska spårmetoder, de radioaktiva strålarnas
kemiska verkningar och på dessa strålars användning grundade fysikaliskkemiska
undersökningsmetoder. Här märkas viktiga tekniska tillämpningsområden
t. ex. mikroanalysen, strukturforskningen samt studier av de katalytiska
processerna. Analytiska förfaringssätt med »märkta atomer» har betydelse
för kemins alla grenar.

Atomkommittén har med tillstyrkande av det föreliggande byggnadsförslaget
i huvudsak anfört:

Kommittén är givetvis medveten om önskvärdheten av att kunna framlägga
en detaljerad generalplan för kärnforskningsarbetets organisation i avseende
på lokaler, tung utrustning och personal, innan speciella byggnadsförslag
framföras, men då ett laboratorium som det här föreslagna under alla
förhållanden måste ingå som en del i en dylik organisation, har kommittén
icke velat fördröja dess färdigställande genom att avvakta, tills en dylik
allmän plan kan framläggas.

Häremot har avvikande mening anmälts av två av atomkommitténs ledamöter.
I särskilt yttrande har sålunda professorn A. Tiselius — med instämmande
av professorn The Svedberg — anfört:

Det förefaller uppenbart att de tekniska högskolorna måste komma att
spela en mycket viktig roll i forskningen på atomenergiområdet och att
atomkommittén bör bidraga till att denna forskning får effektivt stöd.
Undertecknad har emellertid ej blivit helt övertygad om att byggandet av
lokaler för kärnfysik och kärnkemisk forskning vid högskolan för närvarande
är den lämpligaste formen för ett sådant stöd. Jag vill i stället ifrågasätta
om man ej tills vidare skulle bäst främja denna forskning genom rikliga
anslag för genomförande av specificerade program. Man skulle då kunna
avvakta och se vilken inriktning forskningen kommer att taga, vilka problem
och metoder som komma i förgrunden och vilka forskare som komma
att vara verksamma på området. Utrustningen av en institution av den
föreslagna typen torde bliva ytterst dyrbar och väsentligt överstiga byggnadskostnaderna.
Det torde då böra framhållas att speciellt beträffande den
tyngre apparatur som föreslagits som kärnan i det tilltänkta institutet,
nämligen en betatron, utvecklingen för närvarande går ytterst snabbt och
stor oklarhet synes råda beträffande vad som för vissa ändamål är den
lämpligaste konstruktionen. Huruvida den kärnkemiska avdelningen är bäst
betjänt av en betatron synes mig också kunna ifrågasättas.

Det har framhållits att livaktig forskning på det kärnfysikaliska området
redan är i gång på högskolan och jag vill också understryka den stora

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

betydelsen av de arbeten som där utföras bland annat just beträffande
konstruktionen av en mindre betatron.

Det synes mig i varje fall nödvändigt, att atomkommittén, innan den tar
definitiv ståndpunkt till detta förslag i dess helhet, söker infoga det i ett
större sammanhang, speciellt i den mån det gäller den tyngre utrustningen.
Någon generalplan har ännu ej uppgjorts och är kanske mycket svår att på
nuvarande stadium åstadkomma, men det synes mig svårt att fatta ståndpunkt
till föreliggande förslag utan att ha fått klarhet i de planer som
kunna komma att framläggas t. ex. av Stockholms högskola och Chalmers
tekniska högskola. Jag vill emellertid ej motsätta mig förslagets tillstyrkande
under förutsättning att nu endast principbeslut fattas om institutets
inrättande med möjligheten öppen att vidtaga de ändringar i plan, utrustning
och personalorganisation som vid behandling av frågan i ett större
sammanhang kunna bliva erforderliga.

Byggnadsstyrelsen har förklarat sig ej ha någon erinran mot de beräknade
kostnaderna för ifrågavarande byggnad.

Till utbyggnaden av tekniska högskolan i Stockholm har högskolans
byggnadskommitté — såsom av den förut lämnade redogörelsen framgått
— för nästa budgetår äskat byggnadsanslag å ett sammanlagt belopp av
i runt tal 13 560 000 kronor, varav omkring 1 760 000 kronor till påbörjande
av en värme- och kraftcentral vid högskolan och 1 365 000 kronor till uppförande
av en byggnad för kärnfysik m. in. Till utrustning och möblering
i anslutning till utbyggnaden har kommittén vidare hemställt om en medelsanvisning
av sammanlagt i runt tal 2 400 000 kronor. Härav har till utrustning
för sistnämnda nybyggnad beräknats ett belopp av 585 000 kronor,
vartill komma kostnader för en s. k. betatron.

Till frågan om byggande för högskolans räkning av ett särskilt kärnfysiskt
laboratorium är jag icke för närvarande beredd att taga slutlig ställning.

Vid en utbyggnad av högskolan blir dess nuvarande värmecentral otillräcklig
och byggnadskommittén har nu — efter ingående utredningar avsärskilda
av kommittén anlitade experter — framlagt två alternativa förslag
till lösning av frågan om högskolans värme- och kraftförsörjning efter
utbyggnaden. Det ena av dessa alternativ, alt. I, innebär anläggandet
av en värme- och kraftcentral, för vilken anläggningskostnaderna uppskattats
till 3 020 000 kronor, varav byggnadskostnader 600 000 kronor och
utrustningskostnader 2 420 000 kronor, samt årskostnaderna till i runt tal
230 000 kronor. Den i kraftcentralen alstrade överskottskraften har härvid
förutsatts skola försäljas till Stockholms elektricitetsverk enligt en med
detta därom träffad preliminär överenskommelse. Det andra alternativet,
alt. II, avser enbart en värmecentral för en beräknad anläggningskostnad
av 2 320 000 kronor, varav byggnadskostnader 510 000 kronor och
utrustningskostnader 1 810 000 kronor, samt en beräknad årskostnad av i
runt tal 238 000 kronor. Båda alternativen förutsätta leverans av värme
till vissa i högskolans närhet belägna forskningsinstitutioner. Enligt dessa

Bihang till riksdagens protokoll I samt. Nr 152.

Depar temen
tschefen.

Kungl. Maj:ts -proposition nr 152.

kostnadsberäkningar, som enligt vad jag under hand inhämtat äro baserade
på 1942 års prisnivå, skulle sålunda en anläggning enligt alt. II i förhållande
till alt. I medföra en besparing i anläggningskostnader av
(3 020 000 — 2 320 000 =) 700 000 kronor men å andra sidan en merutgift
i årskostnader av i runt tal (238 000 — 230 000 =) 8 000 kronor.

Byggnadskommittén har — liksom högskolans lärarkollegium — förordat
en anläggning i enlighet med alt. I under framkallande särskilt av det
stora värde en kraftcentral skulle erhålla för undervisningen och forskningen
vid högskolan. Vid ärendets remissbehandling har byggnadsstyrelsen förklarat
sig finna denna synpunkt böra tillmätas avgörande betydelse och därför
tillstyrkt alt. I. Vattenfallsstyrelsen åter har såsom sin mening uttalat,
att ämbetsverket ej kunde tillstyrka detta alternativ. De framlagda
ekonomiska kalkylerna vore nämligen enligt dess mening alltför osäkra och
det syntes vidare oriktigt att, så länge inhemsk vattenkraft stode till förfogande,
göra sig beroende av utländskt bränsle för kraftalstring.

Byggnadskommitténs uppskattning av anläggningskostnaderna för de
båda alternativen har — frånsett den kostnadsökning, som föranledes av
den sedan år 1942 inträffade prisstegringen — ej givit mig anledning till
erinran. Om man på sätt förut nämnts i fråga om byggnadskostnader beräknar
denna prisstegring till 25 procent och vidare bortser från prisstegringen
beträffande utrustning såsom mera svårbestämbar, skulle sålunda
för närvarande anläggningskostnaderna kunna uppskattas till 3 170 000
kronor enligt alt. I och till omkring 2 448 000 kronor enligt alt. II. Vad
åter angår beräkningarna av årskostnaderna, så synas mig dessa icke —
såsom ock vid remissbehandlingen framhållits med hänsyn till de varierande
faktorer, som härvidlag spela in, erbjuda en tillförlitlig grundval för
bedömande av vilket alternativ, som i detta hänseende ur ekonomisk synpunkt
kan komma att ställa sig gynnsammast. Vid min prövning av de
föreliggande alternativa förslagen har jag för egen del kommit till den
uppfattningen, att alt. I bör givas företräde i betraktande av de fördelar,
detta alternativ ansetts medföra för undervisningen och forskningen vid
högskolan. De principiella betänkligheter, som från vattenfallsstyrelsens
sida framförts mot detta alternativ, har jag sålunda icke funnit böra tillmätas
utslagsgivande betydelse med hänsyn till den relativt ringa storleken
hos den här ifrågavarande anläggningen. Jag tillåter mig i detta sammanhang
vidare erinra, att då motsvarande spörsmål vid 1945 års riksdag för
Chalmers tekniska högskolas vidkommande förelåg till bedömande, riksdagen
med ändring av Kungl. Maj:ts i ämnet framlagda förslag beslöt anläggandet
av en kombinerad värme- och kraftcentral vid nämnda högskola
(propositionen 1945:326; riksdagens skrivelse nr 485). Jag förordar alltså
anläggandet av en värme- och kraftcentral i enlighet med alt. I.

Till påbörjandet av denna anläggning torde i huvudsaklig överensstämmelse
med byggnadskommitténs äskande för nästa budgetår böra beräknas

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 152.

en medelsanvisning av 1 760 000 kronor, vilken bör avse såväl egentliga
byggnadskostnader som kostnader för utrustning. Med hänsyn till arten
av ifrågavarande anläggning förefaller det sålunda lämpligt, att — såsom
ock byggnadskommittén förutsatt — jämväl däri ingående utrustning bekostas
av medel av investeringsanslags natur.

I övrigt har byggnadskommittén till fortsättande av den första etappen
av högskolans utbyggnad och påbörjande av vissa till den andra etappen
hörande arbeten i enlighet med föreliggande generalplan för budgetåret
1947/48 till byggnadskostnader äskat en medelsanvisning av i runt tal
10 435 000 kronor. För egen del är jag ej beredd att för nästa budgetår förorda
en så betydande medelsanvisning till detta ändamål. Jag torde härvid
få erinra, att det utkast till allmän investeringsbudget för byggnads- och anläggningsverksamhet
år 1947, vilket såsom bilaga fogats till årets statsverksproposition
(Bil. 1: Inkomsterna. Bih. 4: En allmän investeringsbudget, sid.
19), förutsätter en viss återhållsamhet i fråga om takten i de tekniska högskolornas
utbyggnad. Jag har sålunda funnit den här avsedda medelsanvisningen
för nästa budgetår böra begränsas till ett belopp av 4 000 000 kronor.

Enligt gällande instruktion ankommer det — såsom jag tidigare framhållit
å byggnadskommittén att, innan arbetet å viss byggnad påbörjas, underställa
huvudritningarna till byggnaden jämte beskrivning och kostnadsberäkningar
Kungl. Maj:ts prövning. Härvid har kommittén i ett fall föreslagit
ganska betydande avvikelser från byggnadsprogrammet enligt generalplanen,
vilka — frånsett inträffade prisstegringar — föranlett en icke oväsentlig
ökning av de ursprungligen beräknade kostnaderna. Med hänsyn härtill
har jag funnit frågan böra underställas riksdagen. Jag avser härvid det
förslag till nybyggnader för kemisk apparathall och kemiskt laboratorium,
för vilket jag i det föregående lämnat en närmare redogörelse. Dessa byggnader,
som tillhöra den första utbyggnadsetappen, ha enligt det nu föreliggande
förslaget beräknats draga en kostnad av 2 100 000 kronor, vilket enligt
kommittén — även vid en uppräkning av byggnadskostnaderna enligt
det ursprungliga förslaget med 15 procent med hänsyn till inträffad prisstegring
efter år 1942 — skulle innebära en kostnadsökning av 375 000 kronor.
Då denna prisstegring numera — såsom förut nämnts — torde böra beräknas
till 25 procent, stannar sålunda kostnadsökningen vid 275 000 kronor.
J * .Vff gn ad ss t yrd sen har förklarat sig mtet ha att erinra mot ifrågavarande
förslag. För egen del har jag funnit de här avsedda förändringarna ändamålsenliga
och icke heller ha de beräknade kostnaderna för byggnadernas uppförande
i enlighet med det nya förslaget givit mig anledning till erinran, varför
jag ansett mig böra tillstyrka detsamma.

I detta sammanhang må erinras, att Kungl. Maj:t genom beslut den 30
december 1946 bemyndigat högskolans styrelse att från svenska vattenkraftföreningen
mottaga en donation av 200 000 kronor till vattenbyggnadstekrusk
forskning, att användas till utrustning av högskolans vattenbyggnads -

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

laboratorium i samband med den om- och tillbyggnad därav, som avses i
generalplanen. I anledning av att vattenkraftföreningen för donationen uppställt
såsom villkor bland annat, att utbyggnaden av ifrågavarande laboratorium
skulle vara slutförd före den 1 juli 1949, erinrade Kungl. Maj.t i sitt
förenämnda beslut att frågan om utbyggnaden av laboratoriet och tidpunkten
därför komme att prövas i för dylikt ärende sedvanlig ordning. Det ter
sig i rådande läge ovisst, om detta villkor skall kunna uppfyllas. Det är emellertid
min förhoppning, att även om omständigheterna tvinga till en något
mindre snabb takt i fråga om högskolans utbyggnad än från början förutsatts,
vattenkraftföreningen likväl skall se sig i stånd att fullgöra sin utfästelse.
Enligt vad jag under hand inhämtat har byggnadskommittén också
vid sin uppskattning i generalplanen av medelsbehovet för utrustning m. m.
vid högskolans utbyggnad utgått ifrån att här berörda donation skulle komma
till stånd. I detta sammanhang torde jag vidare få anmäla en gemensam
framställning från Aktiebolaget Svensk Filmindustri, Aktiebolaget Europa
Film och Aktiebolaget Sandrew-Ateljeerna, vari nämnda bolag erbjudit sig
att — under förutsättning att en professur i fotografi inrättades vid högskolan
från och med den 1 juli 1947 — överlämna ett sammanlagt engångsbelopp
av 9 000 kronor antingen till täckande av den ungefärliga skdlnaden
mellan professorslönen och det med den nuvarande speciallärartjänsten i ämnet
förenade arvodet under ett år eller ock såsom bidrag till utrustning av
vederbörande institution. Då Kungl. Maj:t redan förelagt 1947 års riksdag
förslag om inrättande av en professur i fotografi vid högskolan från och med
nämnda tidpunkt (åttonde huvudtiteln, punkten 132, sid. 244) torde den
sålunda utfästa donationen böra disponeras i enlighet med sistnämnda alternativ.

Byggnadskommittén har beräknat medelsbehovet till utrustning in. in. för
nästa budgetår till 1 815 000 kronor. Med hänsyn till de långa leveranstider,
med vilka man för närvarande i allmänhet har att räkna så vitt gäller utrustning
av här avsedd art, finner jag denna uppskattning i huvudsak godtagbar
även vid en viss återhållsamhet i utbyggnadstakten. Till ifrågavarande ändamål
torde sålunda för nästa budgetår böra anvisas ett till 1 800 000 kronor
avrundat belopp. Till främjande av en enhetlig planläggning vid anskaffande
av utrustningen för högskolans nya lokaler synes det mig lämpligt att härför
avsett anslag — efter samråd med vederbörande högskolemyndigheter —
disponeras av byggnadskommittén. Det torde vidare böra ankomma på
Kungl. Maj:t, att — efter förslag av byggnadskommittén — meddela närmare
bestämmelser rörande fördelningen av anslaget.

Vid bifall till vad jag här förordat bör alltså för nästa budgetår investeringsanslaget
till Utbyggnad av tekniska högskolan i Stockholm uppföras
med (1 760 000 + 4 000 000 =) 5 760 000 kronor och reservationsanslaget
till Tekniska högskolan i Stockholm: Inredning och utrustning av nya
lokaler uppföras med 1 800 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för budgetåret 1947/48 anvisa

dels till Utbyggnad av tekniska högskolan i Stockholm ett

investeringsanslag av ................ kronor 5 760 000;

dels ock till Tekniska högskolan i Stockholm: Inredning
och utrustning av nya lokaler ett reservationsanslag
av ................................ kronor 1 800 000.

2. Chalmers tekniska högskola.

Efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen 1945: 326 anvisade riksdagen
(skrivelsen nr 485) för budgetåret 1945/46 ett investeringsanslag av 2 230 000
kronor till Nybyggnader för Chalmers tekniska högskola.

Genom beslut den 29 juni 1945 föreskrev Kungl. Maj:t, att av nämnda
anslag finge tagas i anspråk högst följande belopp för påbörjande av här -

efter angivna byggnadsföretag, nämligen

nybyggnad för avdelningen för elektroteknik ........ kronor 1 000 000

tillbyggnad av fysikinstitutionen .................... » 300 000

nybyggnad för avdelningen för maskinteknik.......... » 930 000

Summa kronor 2 230 000.

Genom samma beslut uppdrog Kungl. Maj:t åt Chalmerska byggnadskommittén
att omhänderhava de arbeten, som vore förenade med uppförande
av nämnda byggnader. Tillika föreskrev Kungl. Maj:t, att byggnadsföretagen
skulle utföras i huvudsaklig överensstämmelse med vad chefen för
ecklesiastikdepartementet förordat i nyssnämnda proposition med de avvikelser
därutinnan, som betingades av anordnandet av en kombinerad värmeoch
kraftcentral i huvudsaklig överensstämmelse med ett av styrelsen för
Chalmers tekniska högskola i skrivelse den 24 januari 1945 framlagt förslag.

För innevarande budgetår har riksdagen (skrivelsen nr 455) med bifall till
Kungl. Maj:ts i propositionen 1946: 244 därom framställda förslag till här
avsedda ändamål anvisat ett investeringsanslag av 3 700 000 kronor.

Genom beslut den 29 juni 1946 föreskrev Kungl. Maj:t att sistnämnda
anslag finge för nedannämnda ändamål användas i huvudsaklig överensstäm -

melse med vad i det följande angives:

nybyggnad för avdelningen för maskinteknik.......... kronor 2 200 000

nybyggnad för avdelningen för elektroteknik .......... » 1 000 000

tillbyggnad av fysikinstitutionen .................... » ;joo 000

om- och tillbyggnad av institutionen för silikatkemi .... » 200 000

Summa kronor 3 700 000.

Samtidigt föreskrev Kungl. Maj:t dels — med ändring av sitt den 29 juni
1945 i ämnet meddelade beslut — att nybyggnaden för avdelningen för maskinteknik
samt om- och tillbyggnaden av fysikinstitutionen skulle utföras i

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 152.

huvudsaklig överensstämmelse med vad chefen för ecklesiastikdepartementet
i propositionen 1946: 244 (sid. 323 ff.) förordat, dels ock att om- och tillbyggnaden
av institutionen för silikatkemisk forskning skulle utföras i huvudsaklig
överensstämmelse med ett av styrelsen för Chalmers tekniska högskola
i skrivelse den 13 maj 1946 framlagt förslag. Härjämte uppdrog Kungl.
Maj:t åt Chalmerska byggnadskommittén att jämväl omhänderhava utförande
av med sistnämnda institutionsbyggnad förenade arbeten.

Den för olika här omförmälda byggnadsföretag hittills beviljade sammanlagda
medelsanvisningen framgår av följande sammanställning, vari tillika
angivits beräknade totala byggnadskostnader och till anvisning salunda återstående
belopp:

Byggnadsföretag	Anvisade belopp kronor	Beräknade totalkostnader kronor	Återstående belopp kronor
Nybyggnad för avdelningen för maskinteknik . Nybyggnad för avdelningen för elektroteknik . Tillbyggnad av fysikinstitutionen.......	3 130 000 2 000 000 600 000	4 361 000 3 390 000 600 000	1 231 000 1 390 000
Om- och tillbyggnad av institutionen för sill-katkemisk forskning..............	200 000	679 000	479 000
Summa kronor	5 930 000	9 030 000	3 100 000

Byggnadstillstånd har hittills i därför sedvanlig ordning meddelats för tillbyggnaden
av fysikinstitutionen samt om- och tillbyggnaden av institutionen
för silikatkemisk forskning.

Med bifall till Kungl. Maj:ts i propositionen 1946: 244 därom framlagda
förslag har riksdagen vidare till Chalmers tekniska högskola: Inredning och
utrustning av nya lokaler för budgetaret 1946/47 anvisat ett reservationsanslag
av 785 000 kronor, vilket jämlikt beslut av Kungl. Maj:t den 29 juni
1946 skall disponeras för nedannämnda avdelningar och institutioner i enlighet
med vad som framgår av följande sammanställning, vari tillika angives
beräknade totalkostnader för utrustning av ifrågavarande nya lokaler och
till anvisning sålunda återstående belopp:

	Anvisade	Beräknade	Återstående
Avdelning eller institution	belopp	totalkostnader	belopp
	kronor	kronor	kronor
Avdelningen för maskinteknik.........	150 000	760 000	610 000
Avdelningen för elektroteknik.........	325 000	1 000 000	675 000
Institutionen för fysik..............	150 000	200 000	50 000
Institutionen för silikatkemisk forskning .	160 000	210 000	50 000
Summa kronor	785 000	2170 000	1 385 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

Härtill må anmärkas att såvitt gäller avdelningen för elektroteknik och
fysikinstitutionen de totala utrustningskostnaderna äro beräknade på grundval
av 1942 års prisnivå.

Nybyggnaden för avdelningen för maskinteknik.
Såvitt gäller denna byggnad har högskolans styrelse för nästa budgetår hemställt
om fortsatt byggnadsanslag med 1 000 000 kronor och ytterligare anslag
till utrustning med 250 000 kronor. Till stöd härför har anförts, att
pannor m. m. till värme- och kraftcentralen vore kontraherade på sådan
tid, att en panna skulle kunna tagas i bruk den 1 januari 1948. Då högskolan
vore i trängande behov av att snart få ökat antal föreläsningssalar och ritsalar
färdiga behövde utförandet åtminstone av de delar av byggnaden, som innehölle
dylika salar samt värmecentralen, forceras så mycket som möjligt.

Den begärda medelsanvisningen för utrustning vore enligt styrelsen erforderlig
med hänsyn till de långa leveranstider, med vilka man för en del av
berörda utrustning hade att räkna.

Sedermera har högskolans styrelse med en till ecklesiastikdepartementet
ingiven skrivelse — med eget tillstyrkande — överlämnat en framställning
från den Chalmerska byggnadskommittén, vari denna föreslagit, att högskolans
nya värme- och kraftcentral skulle utrustas jämväl för oljeeldning för
en beräknad merkostnad av i runt tal 110 000 kronor. Av nämnda framställning
inhämtas i huvudsak följande.

Avsikten med leveransen av den första pannan för värme- och kraftcentralen
till den 1 januari 1948 var att centralen då skulle kunna tagas i bruk för
uppvärmning jämväl av de nytillkomna byggnaderna för högskolan, som
beräknas vara färdiga under läsåret 1947/48. Under höstterminen 1947 skulle
nämligen de redan befintliga värmecentralerna vara tillräckliga för uppvärmning
av de nytillkomna byggnadsdelarna (institutionen för fysik och institutionen
för silikatkemi). Under högvintern skulle så den nya värmecentralen
träda till för att fylla det ökade behovet av värme under denna tid. I så fall
skulle man icke behöva räkna med några särskilda kostnader för provisorisk
uppvärmning av de nytillkomna byggnadsdelarna.

Värme- och kraftcentralen planerades ursprungligen för användning av kol
som bränsle, då detta väntades bliva det billigaste bränslet efter kriget. Så
som läget har utvecklat sig, är emellertid olja nu ett billigare bränsle än
kol, samtidigt som det besitter andra fördelar. Därtill kommer att på senaste
tiden uttalanden gjorts, som tyda på, att det under de närmaste åren kan uppstå
svårigheter för vårt land att importera nödiga mängder av kol. Några
importsvårigheter i fråga om olja synas däremot icke behöva tagas med i
beräkningen.

Under dessa förhållanden får Chalmerska byggnadskommittén härmed
föreslå, att pannorna i den planerade värme- och kraftcentralen jämväl utrustas
med aggregat för användning av olja som bränsle. Kostnaderna för
oljeeldningsanläggning i ångcentralen ha beräknats till ett sammanlagt belopp
av 110 000 kronor i enlighet med vad i det följande angives:

Kungl. Maj.ts ''proposition nr 152.

Oljeeldningsutrustning för två pannor.................. kronor 48 500

Utrustning omfattande oljecisterner, transportpumpar och

dagtank ......................................... » 32 700

Sprängning, schaktning och gjutning för oljecisterner m. m. » 18 000

Kontroll och oförutsedda utgifter............... » 10 800

Summa kronor 110 000.

Dessa merkostnader kunna enligt byggnadskommitténs mening icke inrymmas
i de förut beräknade byggnadskostnaderna, varför ett tilläggsanslag
måste beviljas av motsvarande storlek.

Det av 1945 och 1946 års riksdagar beviljade byggnadsanslaget för byggnaden
i fråga torde tillsammans med det anslag, som äskats för budgetåret
1947/48, vara tillräckligt under nämnda budgetår, varför här ifrågavarande
tilläggsanslag icke behöver bliva tillgängligt förrän under budgetåret
1948/49.

Nybyggnaden för avdelningen för elektroteknik.
Högskolans styrelse har för nästa budgetår hemställt om anvisande av ett
.ytterligare byggnadsanslag av 500 000 kronor för denna byggnad samt om
ett fortsatt utrustningsanslag av 250 000 kronor, därvid styrelsen framhållit,
att jämväl utrustningen för ifrågavarande byggnad på grund av de långa
leveranstiderna måste beställas i god tid.

Tillbyggnaden av fysikinstitutionen. Högskolans styrelse
har — under erinran att för utrustning av denna byggnad hittills anvisats
ett belopp av 150 000 kronor — för nästa budgetår hemställt om ett
slutanslag för ändamålet av 164 000 kronor. Till stöd härför har i huvudsak
anförts:

De ursprungligen överslagsvis till 200 000 kronor beräknade utrustningskostnaderna
grundade sig på 1942 års prisnivå. På grund av de prishöjningar,
som sedan dess inträffat, kan emellertid medelsbehovet för utrustning av
ifrågavarande byggnad nu uppskattas till ett sammanlagt belopp av 314 000
kronor i enlighet med en i ärendet företedd specifikation över kostnaderna
för erforderlig apparatur, varför styrelsen hemställer om ett resterande utrustningsanslag
av (314 000 — 150 000 =) 164 000 kronor.

O m- och tillbyggnad av institutionen för s i lika
t k e m i s k forskning. Högskolans styrelse har, såvitt gäller ifrågavarande
byggnadsföretag, för nästa budgetår hemställt om — förutom ett
resterande utrustningsanslag av 50 000 kronor — ett anslag av 479 000 kronor
för byggnadsarbetenas slutförande. Såsom motivering härför har bland
annat anförts:

Jämlikt beslut av statsmakterna vid 1946 års riksdag har från och med
den 1 juli 1946 inrättats en personlig professur i silikatkemi vid högskolan
för professorn x^rvid Hedvall. Denna professur bekostas av aktiebolaget
Mälardalens tegelbruk, aktiebolaget Gustafsbergs fabriker och aktiebolaget

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

Surte Glasbruk, och vid professurens inrättande förutsattes en utbyggnad i
två etapper av den nuvarande silikatkemiska institutionen vid högskolan i
huvudsaklig överensstämmelse med ett därom i propositionen 1946: 244 framlagt
förslag. Med anledning av de betänkligheter, som vid frågans remissbehandling
framförts av statens tekniska forskningsråd mot den närmare utformningen
av den i första etappen ingående byggnaden har styrelsen med
skrivelse till Kungl. Maj:t den 13 maj 1946 framlagt ett i vissa hänseenden
omarbetat byggnadsförslag, vilket av Kungl. Maj:t godtagits. Enligt sistnämnda
förslag ha byggnadskostnaderna för den första utbyggnadsetappen
beräknats till 679 000 kronor mot ursprungligen 683 400 kronor. Då det enligt
överenskommelse med ovan omförmälda industriföretag är angeläget att
om- och tillbyggnaden färdigställes så snart som möjligt, får styrelsen hemställa
om återstoden av byggnadsanslaget (679 000 — 200 000 =) 479 000
kronor.

Härjämte föreligga framställningar om anvisande för nästa budgetår dels
av anslag till påbörjande av en nybyggnad för högskolans bibliotek, dels av
anslag till utförande av ändrings- och reparationsarbeten inom högskolans
kemiska institutionsbyggnad, dels ock av fyllnadsanslag för färdigställande
av högskolans nybyggnad för avdelningarna för väg- och vattenbyggnad samt
arkitektur. Jag övergår nu till en redogörelse för dessa förslag.

Nybyggnad för biblioteket. Efter förslag av Kungl. Maj:t
i propositionen 1944: 281 (s. 270 ff.) uppförde riksdagen (skrivelsen nr 431)
å allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 ett anslag av 1 000 000
kronor till Nybyggnad för bibliotek m. m. vid Chalmers tekniska högskola.
Anslaget avsåg uppförande av dels en gemensam biblioteks- och kanslibyggnad,
dels ock en bostadsbyggnad.

Högskolans styrelse har nu gjort framställning om anvisande för budgetåret
1947/48 av ett anslag av 1 000 000 kronor för påbörjande av uppförande
av en nybyggnad för högskolans bibliotek i enlighet med sju i ärendet
företedda, av Chalmerska byggnadskommittén under ledning av professorn
Wernstedt i september och oktober månader år 1946 uppgjorda ritningar.
Styrelsen har härvid erinrat, att styrelsen redan år 1943 i enlighet med ett
av 1940 års sakkunniga för den högre tekniska undervisningen framfört förslag
föreslagit uppförandet av tvä fristående nybyggnader, en för biblioteket
och en för kansliet, den sistnämnda byggnaden jämväl inrymmande personalbostäder.
Biblioteksbyggnaden hade i detta förslag avsetts skola erhålla en
totalvolym av 11 000 m3 och byggnadskostnaderna hade beräknats till
990 000 kronor. 1940 års civila byggnadsutredning hade emellertid föreslagit
ett sammanförande av biblioteks- och kanslibyggnaderna till en gemensam
byggnad. Då styrelsen funnit behovet av nybyggnaden så trängande,
att ett uppskov skulle inneburit större olägenheter än denna nedskärning av
byggnaden, hade styrelsen ansett sig böra. godtaga detta förslag. Det i propositionen
1944:281 framlagda förslaget i ämnet hade också utformats i

Kungl. Maj:ts propositio?i nr 152.

huvudsaklig överensstämmelse härmed. Det här avsedda byggnadsföretaget
hade emellertid icke kommit till stånd.

Styrelsen har härefter i huvudsak anfört:

Under de år, som gått, har svårigheten att få plats för de ökade boksamlingarna
blivit allt mera besvärande. Den utökade personalen vid biblioteket
har visserligen kunnat beredas arbetsplatser, men platsbristen och särskilt
den omständigheten, att en del av samlingarna måste inrymmas på bibliotekets
vind, gör bibliotekets skötsel mera arbetskrävande än annars hade behövt
vara fallet.

Då tillståndet förvärras år från år, anser styrelsen att påbörjandet av nybyggnaden
för biblioteket icke kan uppskjutas längre. Styrelsen vill därvid
återgå till det äldre förslaget att uppföra särskilda byggnader för bibliotek
och kansli. Härför talar icke blott att därigenom vinnas större möjligheter
för en framtida utvidgning utan även den omständigheten att bibliotekets
rörelse under de gångna åren vuxit avsevärt, varför en nybyggnad nu måste
göras större, än tidigare föreslagits.

Till belysande av bibliotekets utveckling har styrelsen bland annat åberopat
följande siffror:

Budgetår	Antal besök	Läsesalslån och liknande	Hemlån	Inlån från andra bibi.	Summa exp.dån
1939/40 ........	11 601	13 732	8148	288	22168
1940/41.........	13 365	16 030	12 040	425	28 495
1941/42 ........	18 682	22 292	16 584	478	39 354
1942/43 ........	21910	23 795	20 685	1 878	46 358
1943/44 ........	24 955	26 637	22 910	2 632	52 179
1944/45 ........	29 568	33 328	24 980	2 613	60 921
1945/46 ........	38 561	41 795	27 987	1886	71668

Styrelsen har vidare anfört:

Högskolans kansli är visserligen också i stort behov av att flyttas till nya
lokaler inom området »Nya Chalmers», men av sparsamhetsskäl vill styrelsen
icke på en gång ifrågasätta nybyggnader för både biblioteket och
kansliet. Då styrelsen anser det viktigare för högskolans undervisning och
forskning samt för landets näringsliv, som behöver anlita biblioteket, att
detta snabbt får nya lokaler, hemställer styrelsen nu endast om anslag till
biblioteksbyggnaden under nästa budgetår, men avser att nästa år återkomma
i fråga om nybyggnad för kansliet. Den föreslagna nybyggnaden
ligger på samma plats, som tidigare föreslagits för biblioteksbyggnaden,
d. v. s. omedelbart söder om entrévägen till högskolans nya område. Den
har emellertid enligt det nu föreliggande förslaget en golvyta av 3 046 m2
och har kostnadsberäknats till 1 878 500 kronor.

Kostnadsberäkningarna ha närmare specificerats sålunda:

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 15%.

Byggnadsarbeten .................................. kronor

Planering och vägar................. »

Hissar, 2 st. bokhissar + 2 transporthissar.......... »

Sanitära installationer............................. »

Värmeinstallationer................................ »

Ventilation ....................................... »

Elektriska installationer med armatur................ »

Yttre ledningar................................... »

Värmeledningskulvert ............................. »

Målning ......................................... »

Ritningar, kontroll, oförutsett 10 procent............. »

Summa kronor 1 878 500.

Vidare har styrelsen anfört:

Härtill kommer möblering och annan utrustning. I tidigare förslag uppskattades
denna post till 150 000 kronor. På grund av ökningen av byggnadsvolymen
anser styrelsen, att denna summa bör höjas. I betänkande
för främjande av litteraturtjänsten inom de tekniska fackområdena föreslogo
de sakkunniga (stat. off. utr. 1944: 17, sid. 165) en summa av 212 000
kronor, till vilken summa styrelsen ansluter sig. Styrelsen får härmed hemställa,
att ett första byggnadsanslag av 1 000 000 kronor anvisas för budgetåret
1947/48 till påbörjande av nybyggnaden för högskolans bibliotek.
Styrelsen vill även hemställa om, att uppförandet av byggnaden anförtros
åt Chalmerska byggnadskommittén.

Byggnadsstyrelsen har — under erinran att ämbetsverket vid frågans
tidigare behandling förordat en fristående byggnad för biblioteket för säkerställande
av möjligheter till en framtida utökning — funnit kostnaderna för
ett genomförande av det föreliggande förslaget efter vissa jämkningar däri
kunna begränsas till 1 820 000 kronor. Ämbetsverket har härutinnan i
huvudsak anfört:

Föreliggande förslag överensstämmer i stort sett beträffande lokalprogram
och byggnadens gruppering med 1943 års förslag. Den totala planytan har
dock gjorts något större än i nämnda förslag. I bokmagasinet har tillkommit
en magasinsbotten, vilken emellertid efter samråd med högskolans
rektor befunnits kunnat utgå.

Den i handlingarna omnämnda avsevärda stegringen beträffande lånefrekvensen
synes motivera föreslagen ökning av lokalutrymmet för expeditionsavdelningen.
I källarvåningen förlagd reproduktionsavdelning förefaller
däremot väl knappt tilltagen, men torde dock utan svårighet kunna
utökas.

Kostnaderna för genomförande av förslaget ha av högskolans styrelse
uppskattats till 1 878 500 kronor, vilket emellertid är för högt beräknat.
Fn inom byggnadsstyrelsen verkställd kostnadsutredning har visat att kostnaderna
torde kunna anslås till 1 400 000 kronor. Borttages en botten i
bokmagasinet, såsom ovan föreslagits, torde kostnaderna kunna nedbringas
till 1 320 000 kronor.

Mot styrelsens för Chalmers tekniska högskola hemställan att uppförandet
av byggnaden måtte anförtros Chalmerska byggnadskommittén, som
handhaft tidigare byggnadsarbeten vid högskolan, har byggnadsstyrelsen
icke något att erinra.

1 316 500
21 000
40 000
23 000
60 000
63 000
90 000
8 500
6 500
80 000
170 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

Ändrings- och reparationsarbeten inom kemiska i nstituti
o n sbyggnad en. Till detta ändamål uppfördes ä tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1940/41 ett reservationsanslag (B) av
43 000 kronor. I anslutning härtill anbefallde Kungl. Maj:t genom beslut
den 25 april 1941 byggnadsstyrelsen att vidtaga de förberedande åtgärder,
som kunde befinnas påkallade för att ifrågavarande byggnadsarbeten skulle
kunna av styrelsen utan tidsutdräkt igångsättas. Sedan i anledning därav
genom byggnadsstyrelsens försorg upprättats entreprenadhandlingar rörande
ifrågavarande ändrings- och reparationsarbeten samt erforderliga installationer
och ventilationsanordningar, allt avseende avdelning V inom
kemiska institutionsbyggnaden, hemställde byggnadsstyrelsen i skrivelse
den 1 december 1942 att omförmälda anslag måtte ställas till styrelsens
förfogande för utförande av berörda arbeten. Denna hemställan föranledde
emellertid enligt Kungl. Maj:ts beslut den 5 februari 1943 icke någon åtgärd.

Sedermera har riksdagen till ändamålet med bifall till Kungl. Maj:ts
därom framlagda förslag (propositionerna 1944: 281, sid. 275 f. och 1946:211,
sid. 101) uppfört ett anslag av 63 000 kronor dels å allmän beredskapsstat III
för budgetåret 1944/45, dels å allmän beredskapsstat för budgetåret
1946/47.

Med skrivelse den 5 november 1946 har byggnadsstyrelsen gjort framställning
om anvisande å riksstaten för budgetåret 1947/48 av ett investeringsanslag
å 225 000 kronor för ändrings- och reparationsarbeten inom
ifrågavarande institutionsbyggnad. Ämbetsverket har härvid i huvudsak
anfört följande.

Från Chalmers tekniska högskolas styrelse och särskilt från professorerna
i kemi vid högskolan hava under senare år vid upprepade tillfällen klagomål
framförts till byggnadsstyrelsen rörande föråldrade och bristfälliga
laboratorieförhållanden inom den kemiska institutionen, vars byggnad blev
färdigställd 1925 och sedermera icke undergått någon avsevärdare förändring
beträffande inredning. Dessa bristfälligheter avse numera icke blott
— såsom tidigare varit fallet -— avdelning V utan förekomma jämväl i avdelningar
II, III och IV. Samma missförhållanden beträffande institutionens
dragskåp, som påtalats i skrivelse från byggnadsstyrelsen redan den
11 september 1939, förefinnas fortfarande. Särskilt hava klagomålen gällt
ventilationsförhållandena som betecknats såsom fullkomligt otillfredsställande,
helst som ordnad ventilation inom den kemiska institutionen är av
betydligt större vikt än beträffande övriga lokaler inom samma byggnad.
Vidare har den bristfälliga elektriska anläggningen inom byggnaden förklarats
icke medgiva användande av elektricitet vid undervisning och
forskning. Från högskolans styrelses sida har dessutom framhållits, att antalet
elever och forskare starkt ökat sedan byggnaden uppfördes, varför
arbetsplatsernas antal måste ökas.

På grund av nu anförda förhållanden har byggnadsstyrelsen delvis med
användande av redan föreliggande entreprenadhandlingar låtit utarbeta följande
förslag till arbeten inom kemiska institutionens byggnad, nämligen:

utökning och förändring av ventilationsanläggning, värmeledning samt

Kunql. Maj:ts ''proposition nr 152. 29

vatten-, avlopps- och sanitära installationer av Hugo Theorells ingeniörsbyrä
75 000 kronor,

byggnads- och målningsarbeten av länsarkitektkontoret i Göteborg 60 000
kronor,

utökning av elektrisk kraft- och belysningsanläggning av byggnadsstyrelsens
elektriska avdelning 66 800 kronor.

Härtill komma kostnader för ritningar, kontroll, administration och oförutsedda
utgifter 23 200 kronor, varför den sammanlagda kostnadssumman
uppgår till 225 000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts samt med hänsyn till vikten av
att utbildningen av ingenjörer inom de kemiska disciplinerna och kemiska
forskningsarbeten icke hämmas av olämpliga och bristande laboratoriemöjligheter
får byggnadsstyrelsen hemställa att Kungl. Maj:t måtte föreslå
1947 års riksdag att till ändrings- och reparationsarbeten i byggnaden för
kemiska institutionen vid Chalmers tekniska högskola i huvudsaklig överensstämmelse
med nu föreliggande förslag för budgetåret 1947/48 anvisa ett
investeringsanslag av 225 000 kronor.

Högskolans styrelse har — under framhållande av att redan år 1943 ett
förgiftningsfall inträffat bland de studerande till följd av de bristfälliga
ventilationsanordningarna inom ifrågavarande byggnad — hemställt, att
här avsedda ändrings- och reparationsarbeten snarast möjligt måtte komma
till utförande genom byggnadsstyrelsens försorg.

Färdigställande av nybyggnaden för avdelningarna
för väg- och vattenbyggnad samt arkitektur.
Till ifrågavarande byggnad ha hittills anvisats anslag å tillhopa

1 725 000 kronor, varav ett reservationsanslag av 300 000 kronor å riksstaten
för budgetåret 1937/38, ett reservationsanslag (B) av 700 000 kronor
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 och ett investeringsanslag
av 725 000 kronor å riksstaten för budgetåret 1943/44.

Högskolans styrelse har nu hemställt om anvisande för nästa budgetår
av ett fyllnadsanslag å 30 000 kronor för byggnadsarbetenas avslutande.
Såsom motivering härför har anförts:

Byggnaden är numera praktiskt taget färdig. Vid besiktning av byggnadsstyrelsen
påpekades en del mindre omfattande kompletteringar, som av
byggnadskommittén borde utföras, innan byggnaden övertages till underhåll
genom byggnadsstyrelsens försorg.

Byggnadskommitténs räkenskaper utvisa den 30 juni 1940 en förbrukning
å byggnadsanslag av 1 749 140 kronor 21 öre, vadan byggnadsanslaget överskridits
med 24 140 kronor 21 öre. Kostnaden för de återstående kompletteringarna
beräknas icke överskrida 5 859 kronor 79 öre, varför ett tillläggsanslag
av 30 000 kronor befinnes erforderligt för byggnadens färdigställande.

Till nybyggnade n f ii r avdelningen f ii r in a s k i nteknik
ha hittills anvisats byggnadsanslag till ett sammanlagt belopp
av 3 130 000 kronor, varav 930 000 kronor fiir budgetåret 1945/46 och

2 200 000 kronor för budgetåret 1940/47. Byggnadskostnaderna för denna

Departe mentschefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

byggnad ha senast beräknats till 4 361 000 kronor, inräknat kostnader för
anläggning av en värme- och kraftcentral. Numera föreligger — såsom förut
nämnts — en framställning från högskolans sida om en komplettering av
denna anläggning, vilken tidigare planerats för koleldning, för möjliggörande
jämväl av oljedrift. Detta har beräknats medföra en ökning av anläggningskostnaderna
med i runt tal 110 000 kronor. Enligt vad jag under hand inhämtat
från byggnadsstyrelsen kunna de sålunda uppskattade merkostnaderna
anses skäliga. Med hänsyn härtill och då jag blivit övertygad om önskvärdheten
av den här ifrågasatta kompletteringen av förevarande anläggning,
har jag funnit mig böra biträda det härom framförda förslaget. Till utrustning
av nybyggnaden för avdelningen för maskinteknik, vilken byggnad beräknats
draga en total utrustningskostnad av 760 000 kronor, har vidare för
budgetåret 1946/47 anvisats ett första utrustningsanslag av 150 000 kronor.
1 enlighet med högskolestyrelsens förslag torde för nästa budgetår böra
beräknas ett fortsatt anslag med 1 000 000 kronor till byggnadskostnader
och 250 000 kronor till utrustning.

Vad härefter angår nybyggnaden för avdelningen för
elektroteknik så har till detta byggnadsföretag hittills anvisats byggnadsanslag
till ett sammanlagt belopp av 2 000 000 kronor, varav 1 000 000
kronor för ett vart av budgetåren 1945/46 och 1946/47. Byggnadskostnaderna
ha uppskattats till 3 390 000 kronor. Såsom ett första utrustningsanslag
har vidare för budgetåret 1946/47 anvisats ett belopp av 325 000
kronor. De totala utrustningskostnaderna för byggnaden i fråga ha beräknats
till 1 000 000 kronor. I enlighet med högskolestyrelsens förslag förordar
jag för nästa budgetår en ytterligare medelsanvisning till byggnadskostnader
med 500 000 kronor och till utrustningskostnader med 250 000 kronor.

Kostnaderna för utrustning och möblering av tillbyggnaden av
fysikinstitutionen ha tidigare på basis av 1942 års priser överslagsvis
beräknats till 200 000 kronor och till ändamålet har för innevarande
budgetår anvisats ett första utrustningsanslag av 150 000 kronor. Enligt
av högskolestyrelsen nu framlagda detaljerade beräkningar kunna de totala
utrustningskostnaderna för närvarande uppskattas till 314 000 kronor, varför
sålunda det återstående medelsbehovet skulle utgöra (314 000 —
— 150 000 =) 164 000 kronor. Då denna uppskattning av utrustningskostnaderna
efter nuvarande prisläge ej givit mig anledning till erinran
har jag ansett mig böra biträda högskolestyrelsens förslag om anvisande
för nästa budgetår av sålunda resterande belopp, 164 000 kronor, för utrustning
av ifrågavarande byggnad.

Byggnadskostnaderna för genomförande av den första etappen av o moch
tillbyggnaden av institutionen för silikatkemisk
forskning uppskattades ursprungligen till i runt tal 683 000 kronor.
Sedermera har — såsom av den förut lämnade redogörelsen framgår —

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 152.

vissa ändringar vidtagits i de ritningar, som lågo till grund för Kungl. Maj:ts
förslag i ämnet till 1946 års riksdag (propositionen 1946:244), vilket beräknats
medföra en begränsning av dessa kostnader till 679 000 kronor.
För innevarande budgetår har till byggnadsföretagets påbörjande anvisats
ett belopp av 200 000 kronor, ävensom ett första anslag av 160 000 kronor
till utrustning, vilken beräknats draga en totalkostnad av 210 000 kronor.
I enlighet med högskolestyrelsens förslag förordar jag, att för nästa budgetår
anvisas till byggnadsarbetenas slutförande ett belopp av 479 000
kronor och till utrustning ett resterande belopp av 50 000 kronor.

Till uppförande av en gemensam biblioteks- och kanslibyggnad ävensom
en bostadsbyggnad uppfördes — såsom förut nämnts — å allmän beredskapsstat
II för budgetåret 1944/45 ett anslag av 1 000 000 kronor. Högskolans
styrelse har nu gjort framställning om en medelsanvisning å riksstaten
för nästa budgetår av 1 000 000 kronor till påbörjande av en fristående
nybyggnad för biblioteket i enlighet med ett av styrelsen
därom framlagt förslag, vari de totala byggnadskostnaderna beräknats
till i runt tal 1 878 000 kronor. I samband därmed har styrelsen,
som jämväl tidigare föreslagit, att bibliotek och kansli skulle förläggas till
skilda byggnader, men som då för att icke fördröja byggnadsfrågans lösning
ansett sig böra godtaga 1940 års civila byggnadsutrednings till grund
för statsmakternas beslut vid 1944 års riksdag liggande förslag om uppförande
av en gemensam biblioteks- och kanslibyggnad, förklarat sig i anslagsäskanden
för budgetåret 1948/49 vilja återkomma till frågan om en
särskild nybyggnad för högskolans kansli. Det nu föreliggande byggnadsförslaget,
som tillkommit efter en överarbetning av det av högskolestyrelsen
ursprungligen framförda förslaget, överensstämmer i stort sett med detta.
Den totala planytan har dock i det nya förslaget beräknats något större,
varjämte detta — i motsats till tidigare förslag — innefattar en magasinsbotten
i bokmagasinet. Byggnadsstyrelsen, som erinrat att ämbetsverket
redan vid frågans tidigare behandling förordat en fristående byggnad för
biblioteket, har ansett den avsevärda stegringen av bibliotekets lånefrekvens
motivera den nu föreslagna utökningen av vissa lokalutrymmen.
Däremot har byggnadsstyrelsen funnit högskolestyrelsen ha beräknat kostnaderna
för förslagets genomförande för högt och för sin del anslagit dessa
till 1 400 000 kronor. Byggnadsstyrelsen har vidare — efter samråd med
högskolans rektor — funnit den förberörda magasinsbotten kunna slopas,
varigenom de totala byggnadskostnaderna beräknats stanna vid ett belopp
av 1 320 000 kronor.

En lösning av bibliotekets byggnadsfråga kan enligt min mening nu icke
ytterligare uppskjutas. Behovet av nya lokaler för denna institution har
sålunda numera blivit alltmer framträdande genom den snabba utveckling
biblioteket undergått under senare år. Med högskolans utbyggnad lära även
större anspråk komma att ställas på utrymmen inom de planerade nya

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

lokalerna för högskolans kansli. Med hänsyn till den här berörda utvecklingen
är jag för min del beredd att förorda en fristående nybyggnad för högskolans
bibliotek i huvudsaklig överensstämmelse med det föreliggande förslaget.
Kostnaderna för dess genomförande torde i enlighet med vad byggnadsstyrelsen
uttalat kunna uppskattas till 1 320 000 kronor. Jag förutsätter
härvid, att den ifrågasatta magasinsbotten uteslutes ur byggnadsprogrammet.
Vid denna uppskattning av byggnadskostnaderna finner jag den för nästa
budgetår till byggnadsföretagets påbörjande äskade medelsanvisningen lämpligen
böra begränsas till ett belopp av 700 000 kronor. Det torde böra ankomma
å den Chalmerska byggnadskommittén att ombesörja uppförandet
av ifrågavarande byggnad. Frågan om byggnadens utrustning och därför
erforderliga medel torde framdeles få upptagas till prövning.

Såsom av den föregående redogörelsen framgår ha under senare år vid
olika tillfällen uppförts anslag till ändrings- och reparationsarbeten
inom kemiska institutionsbyggnaden, ehuru
några medel aldrig kommit att ställas till förfogande för ändamålet. Senast
har å allmän beredskapsstat för innevarande budgetår härtill uppförts ett
anslag av 63 000 kronor. Berörda arbeten ha hittills endast avsetts för avdelning
V inom nämnda byggnad.

Sedan ifrågavarande byggnad färdigställdes år 1925, har dess inredning
icke undergått någon mera avsevärd förändring, varigenom laboratorieförhållandena
kommit att bli alltmera bristfälliga och otidsenliga. Ventilationen
betecknas såsom i hög grad otillfredsställande och den elektriska
anläggningen inom byggnaden har förklarats icke medgiva användande
av elektricitet vid undervisning och forskning. De här påtalade bristerna
gälla numera icke blott avdelning V utan även avdelningarna II, III och IV
inom denna byggnad. Från högskolans sida har vidare framhållits, att
ökningen av antalet studerande och forskare medfört behov av flera arbetsplatser
vid laborationerna.

Det synes mig angeläget, att åtgärder nu vidtagas för undanröjande av
dessa missförhållanden. Byggnadsstyrelsens beräkningar av kostnaderna för
de härför erforderliga ändrings- och reparationsarbetena, 225 000 kronor, ha
ej givit mig anledning till erinran. Jag förordar sålunda en medelsanvisning
för nästa budgetår av 225 000 kronor till utförande av dessa arbeten i enlighet
med det föreliggande förslaget.

Vad slutligen beträffar nybyggnaden för avdelningarna
för väg- och vattenbyggnad samt för arkitektur så
synes det för färdigställande av denna byggnad äskade fyllnadsanslaget ofrånkomligt.
Jag biträder därför högskolestyrelsens förslag om ett slutligt byggnadsanslag
till ändamålet för nästa budgetår av 30 000 kronor.

Vid bifall till vad jag här förordat bör för nästa budgetår investeringsanslaget
till Nybyggnader för Chalmers tekniska högskola uppföras med
(1 000 000 + 500 000 + 479 000 + 700 000 + 225 000 + 30 000 =)

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

2 934 000 kronor och reservationsanslaget till Chalmers tekniska högskola:

Inredning och utrustning av nya lokaler uppföras med (250 000 +

250 000 + 164 000 + 50 000 —) 714 000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för budgetåret 1947/48 anvisa

dels till Nybyggnader för Chalmers tekniska högskola ett

investeringsanslag av ................kronor 2 934 000;

dels ock till Chalmers tekniska högskola: Inredning och
utrustning av nya lokaler ett reservationsanslag
av.................................. kronor 714 000.

Vad departementschefen sålunda under punkterna 1 och
2 hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämma,
bifaller Hans Maj:t Konungen samt förordnar, att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga vid
detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

G. v. Krusenstjema.

Bihang till rikadagens protokoll 19i7.

1 samt.

Nr 152.

Stockholm 194»7 Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B.

470663