Kungl. Maj:ts prroposition nr 326 (Proposition 1919:326)

Kungl. Maj:ts prroposition nr 326.

Nr 32G.

Kungl. Maj ds proposition till riksdagen angående tillfällig lönereglering
under år 1919 för vissa befattningshavare å
ordinarie stat inom den civila statsförvaltningen ävensom
angående förstärkning av de till avlönande av vissa extra
befattningshavare inom samma förvaltning samt till vihariatser
sättning ar m. m. anvisade medel; given Stockholms
slott den 14 mars 1919.

Under åberopande av bifogade utdrag av statsrådsprotokollet över
finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen att

dels medgiva,

att tillfällig löneförbättring må under År 1919 utgå vid vissa befattningar
å ordinarie stat inom den civila statsförvaltningen enligt bilagda
»förslag rörande tillfällig löneförbättring för olika grupper av befattningshavare
år 1919»; dock

att, beträffande befattningshavare å gammal stat, med undantag av
den i nämnda förslag upptagna, å äldre stat kvarstående auditören vid
flottans station i Karlskrona, den tillfälliga löneförbättringen må utgå
med belopp, som av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall bestämmes i huvudsaklig
överensstämmelse med de i statsrådsprotokollet angivna allmänna
grunderna för ifrågavarande löneförbättring,

att avlöningstillägg till häradshövding ej må utgå med högre belopp,
än att avlöningstillägget och den behållna inkomsteu å tjänsten,
beräknad enligt i statsrådsprotokollet angivna grunder, uppgå till sammanlagt
högst 10,000 kronor,

att avlöningstillägg till lots ej må utgå med högre belopp, än att
avlöningstillägget tillsammans med inkomsten av lotspenningar, beräknade
enligt i statsrådsprotokollet angivna grunder, uppgå till högst 1,000 kronor,
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 289 höft. (Nr 326.) 1

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

skolande, där på grund av sålunda föreskriven begränsning avlöningstillägget
skall utgå med avkortat belopp, avdrag å tillägget i mån
av behov göras först å den del, som är att hänföra till lönen, och därefter
å den del, som är att hänföra till tjänstgöringspenningarna;

att ett provisoriskt tredje ålderstillägg å 200 kronor, varav 100
kronor skola anses motsvara lön och 100 kronor motsvara tjänstgöringspenningar,
må under år 1919 utgå till kvinnliga biträden och likställda
befattningshavare, som avses i bilagda förslag rörande tillfällig löneförbättring,
efter femton års tjänstgöring under enahanda villkor, som gälla
rörande rätt för sådana biträden till förut stadgade ålderstillägg;

att tillfällig löneförbättring må under år 1919 utgå till de lotsoch
fyrväsendet tillhörande befattningshavare å övergångs- och indragningsstat,
vilka Kungl. Maj:t prövar skäligt tillägga sådan förmån, med
belopp som i varje särskilt fall bestämmes av Kungl. Maj:t i skäligt
förhållande till den löneförbättring av ifrågavarande slag, som tillkommer
övrig personal vid lots- och fyrväsendet; samt

att den extra personalen vid de förvaltningsgrenar, beträffande
vilka tillfällig löneförbättring ovan föreslagits för ordinarie personal,
må under år 1919 åtnjuta löneförbättring enligt vad Kungl. Maj:t, i huvudsaklig
överensstämmelse med de grunder chefen för finansdepartementet
därutinnan angivit, bestämmer;

dels för ovannämnda ändamål bevilja å tilläggsstat för år 1919
såsom förslagsanslag

till tillfällig lönereglering för vissa befattningshavare å ordinarie stat
inom den civila statsförvaltningen

å andra huvudtiteln.........kronor 515,000: —

» tredje » ......... » 24,000: —

» fjärde » ......... » 65,000: —

» femte » ......... » 240,000: —

Kungl. ÄJaj:ts proposition nr 326.

å sjätte huvudtiteln
» sjunde »

» åttonde »
i nionde

kronor 570,000: —

» 219,000: —

438,000: —
340,000: — samt

till förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare
inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar
in. m. anvisade medel

å andra huvudtiteln

» tredje »

* fjärde »

» femte »

* sjätte »

» sjunde

» åttonde »

* nionde

kronor 180,000: —
4,000: —
15,000: -100,000: —

» 350,000: —

» 230,000: —

125,000: —
» 70,000:—;

dels förklara, att kostnaderna för ifrågavarande löneförbättring,
i vad den avser personal, såväl ordinarie som extra, hos försäkringsinspektionen,
mynt- och justerings verket, patent- och registreringsverket,
folkskollärarnas pensionsinrättning, flottans pensionskassa och domänstyrelsen,
skola utgå av de medel, av vilka vederbörande verks eller
inrättnings omkostnader i övrigt bestridas;

dels ock medgiva, att kostnaderna för ifrågavarande löneförbättring,
i vad den avser befattningshavare å allmänna indragningsstaten, må utgå
av förslagsanslaget till nämnda stat.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott.

GUSTAF.

F. V. Thorsson.

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14 mars 1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Edén,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden: Petersson,

ScHOTTE,

Petrén,

Nilson,

FRIHERRE PALMSTIERNA,

Rylen,

Undén,

Thorsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson anförde:

Jag anhåller att nu ånyo få för Kungl. Maj:t anmäla frågan om
tillfällig lönereglering för befattningshavare å ordinarie stat vid statsdepartementen,
centrala ämbetsverk, hovrätterna och andra grenar av
den civila statsförvaltningen.

För denna fråga har jag, som antyddes, redan förut påkallat Kungl.
Maj:ts uppmärksamhet, nämligen den IG september 1918. Jag yttrade
då i ärendet följande.

»Nu gällande löneregleringar för befattningshavare vid den civila
statsförvaltningen äro i huvudsak byggda på de grunder, som lades genom
1907 års beslut angående lönereglering för dels statskontoret och
arméförvaltningen, dels ock statens järnvägar och telegrafverket.

Tillfällig
lönereglering
för vissa
befattningshavare
å ordinarie
stat
inom den civila
statsförvaltningen.

Departementschefens
yttran
de lV»191S.

Kutig!. Maj:ts proposition nr 326.

I nära anslutning till de år 1907 beslutade löneregleringarna för
statskontoret och arméförvaltningen hava under den följande tiden avlöningsförhållandena
ordnats ej blott vid flertalet centrala statsmyndigheter
utan även vid åtskilliga lokala institutioner. I ett flertal enligt
denna s. k. statskontorstvp anordnade* lönestater har emellertid efter
hand infogats ett större eller mindre antal kvinnliga biträdesbefattningar,
tillhörande en eller flera av de tre för dylika befattningar
fastställda lönegraderna, och genom beslut vid 1918 års riksdag
hava vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare kommit i
åtnjutande av betydande förbättringar i sina löneförmåner. I övrigt hava,
såvitt angår nu ifrågavarande verk och inrättningar, de vid 1907 års löneregleringar
vedertagna principerna hittills bibehållits i huvudsak
orubbade.

Vad åter angår de år 1907 genomförda löneregleringarna för statens
järnvägar och telegrafverket, hava dessa löneregleringar varit i väsentlig
mån normgivande för dem, som senare beslutats för postverket, vattenfallsverken
och postsparbanken, ävensom, ehuru i mindre mån, tjänat
till förebild vid ordnande av tullverkets avlöningsförhållanden. I några
av dessa löneregleringar hava under tiden till och med år 1917 en del
jämkningar åvägabragts, särskilt i ändamål att bereda de lägst avlönade
personalgrupperna förbättring i deras ekonomiska ställning, och år 1918
hava tillfälliga löneregleringar genomförts för samtliga nu nämnda förvaltningsgrenar,
att gälla från år 1919. Beträffande flertalet av dessa
tillfälliga löneregleringar har syftet med desamma angivits huvudsakligen
vara »att uppbringa löneförmånerna till den nivå, som betingas av prisstegringen
från tiden för de nuvarande löneregleringarnas genomförande
till tiden närmast före krigsutbrottet», och det har särskilt betonats, att
bär endast vore fråga om »eu provisorisk reglering, som ej får tillmätas
prejudicierande innebörd i avseende å befattningshavare i statens verk i
allmänhet» (riksdagens skrivelse nr 428).

Det bör erinras, att även för personal vid skogsstaten, vars löneförhållanden
äro ordnade närmast efter den s. k. statskontorstypen, en
provisorisk lönereglering genomförts enligt beslut vid 1918 års riksdag.

Sedermera har genom Kung!. Maj:ts beslut den 28 juni 1918 uppdrag^
åt en kommitté att verkställa utredning beträffande löne- och organisationsförhållanden
vid statens järnvägar, vid telegrafverket och vid
statens vattenfallsverk ävensom vid postverket. Enligt det anförande
till statsrådsprotokollet, varmed chefen för civildepartementet motiverade
sin hemställan om tillsättande av denna kommitté, borde den ifrågavarande
löneregleringen grundas på det allmänna prisläget närmast före kriget,

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

varvid departementschefen förutsatte såsom självfallet, att de efter krigets
utbrott inträdda förändringarna i prisläget bleve utjämnade genom lönetillägg
i form av krigstidstillägg och krigstidshjälp för alla de befattningshavare,
som löneregleringen skulle omfatta.

Frågan om löneförhållandena vid statens järnvägar, telegrafverket,
statens vattenfallsverk och postverket befinner sig sålunda under vidare
utredning. Vad övriga ämbetsverk Och inrättningar angår, har genom
särskilda Kungl. Maj:ts beslut den 1 juli 1918 uppdragits dels åt 1902
års löneregleringskommitté att verkställa utredning och avgiva förslag angående
reglering av de inom statsförvaltningen anställda ordinarie kvinnliga
biträdenas avlöningsförmåner ävensom därmed till äventyrs sammanhängande
spörsmål, dels ock åt 1914 års tullkommission att enligt angivna
grunder verkställa utredning och avgiva förslag rörande ny lönereglering
för tullverkets personal. Sistberörda utredning och förslag skulle
emellertid ej avse frågan om ny lönereglering för tjänstinnehavare inom
gen eral tull styrel sen.

Härvid torde man dock icke kunna stanna. Ty även om de tillfälliga
löneregleringar, som genom beslut vid 1918 års riksdag genomförts
för i huvudsak de s. k. affärsdrivande verken, icke få anses prejudicierande
i vad angår befattningshavare vid statens verk i allmänhet,
och även om ett av de skäl, som åberopats för utverkande av förbättrade
löneförmåner åt viss personal vid de affärsdrivande verken, nämligen
konkurrensen med den enskilda företagsamheten, icke kan anses i samma
utsträckning äga giltighet beträffande befattningshavare i allmänhet vid
andra förvaltningsgrenar, måste likväl beaktas, att — oavsett de av nu
rådande abnorma förhållanden betingade avlöningsformerna krigstidstilllägg
och krigstidshjälp — stora grupper av statstjänare alltjämt kvarstå
på den lönenivå, som angavs genom 1907 års löneregleringar för statskontoret
och arméförvaltningen. Då nu under tiden från år 1907 eller
närmast dessförinnan och intill krigsutbrottet det allmänna prisläget varit
underkastat en ständigt fortgående stegring, synes det vara nödvändigt
att taga i övervägande, huruvida ej skäl föreligga att bereda även dessa
senare personalgrupper den tillfälliga förbättring i deras löneförmåner,
som kan anses betingad av prisstegringen från år 1907 eller närmast
dessförinnan och intill tiden för krigsutbrottet.

Olika vägar kunna givetvis beträdas för genomförande av den
löneförbättring, som jag sålunda vill ifrågasätta. Man kan tänka sig, att
för nu avsedda personalgrupper åvägabringas en provisorisk lönereglering
av väsentligen samma typ, som under åtskilliga år varit gällande för
statsdepartementen och vissa centrala ämbetsverk, däribland kommers -

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

kollegium och statistiska centralbyrån, för vilka båda ämbetsverk dylik lönereglering
allt fortfarande [1918] äger tillämpning; i sådant fall torde det
krigstidstillägg, som kan komma att beviljas för år 1919, böra utgå efter i
huvudsak samma regler för såväl de affärsdrivande verken som för övriga
nu ifrågavarande förvaltningsgrenar. En annan utväg vore att för
dessa förvaltningsgrenar låta krigstidstillägget för år 1919 utgå efter en
högre procentsats än för dem, vilkas löneförhållanden genom de vid 1918
års riksdag beslutade tillfälliga löneregleringarna blivit i huvudsak uppbringade
till den nivå, som betingats av det allmänna prisläget närmast
före krigsutbrottet. I valet mellan dessa utvägar synes mig den förra,
som torde möjliggöra en noggrannare prövning med hänsyn till olika
förhållanden beträffande särskilda grupper av befattningshavare, äga ett
visst företräde.

Jag anser således, att åtgärder böra vidtagas för beredande åt den
personal, som här bör komma i åtanke, av en tillfällig lönereglering.
Med hänsyn såväl till att den provisoriska lönereglering för kommunikationsverken,
som genomfördes vid 1918 års riksdag, träder i tillämpning
den 1 januari 1919 som ock särskilt till levnadskostnadernas nuvarande
höjd måste det anses önskvärt, att de statstjänare, varom nu
är fråga, komma i åtnjutande av löneförbättring redan från och med
nästa års böljan [d. v. s. fr. o. m. 1919].

Vill man nu undersöka, vilka olika personalgrupper böra bliva delaktiga
av den ifrågasatta löneregleringen, kan man knåp [jäst undgå att
finna, att konsekvenserna av 1918 års beslut rörande tillfällig lönereglering
för de affärsdrivande verken, därest dessa konsekvenser fullt utdragas,
leda synnerligen långt. Visserligen äro de personalgrupper, vilkas avlöningar
direkt fastställts efter den s. k. statskontorstypen och vilka här
torde böra i främsta rummet tillgodoses, proportionsvis ej alltför talrika,
men, efter vad känt är, har den år 1907 genomförda löneregleringen för
statskontoret och arméförvaltningen varit i huvudsaklig mån vägledande
vid det senaste årtiondets löneregleringsarbete inom så gott som alla övriga
civila förvaltningsgrenar, med undantag i viss mån för de affärsdrivande
verken; inom övriga områden hava de centrala ämbetsverken
av statskontorstypen erbjudit eu, om icke alltid så lämplig, så dock enkel
och lätt åtkomlig jämförelse. Löneregleringen för de centrala ämbetsverken
av statskontorstypen kan således sägas hava tryckt sin prägel på
nästan allt under det senaste årtiondet utfört löneregleringsarbete inom
den civila statsförvaltningen, om man bortser från de affärsdrivande
verken.

Härav skulle kunna anses följa, att 1918 års beslut om tillfällig

Kungi. Maj:ts proposition nr 326.

lönereglering för de affärsdrivande verken konsekvent borde leda till en
allmän revision av löneförhållandena inom den civila statsförvaltningen i
övrigt. Detta utesluter givetvis icke, att åtskilliga personalgrupper, som
under den senaste tiden fått sina avlöningar reglerade, kunna befinnas
redan nu vara tillräckligt tillgodosedda även med fästat avseende vid den
tillfälliga löneregleringen för de affärsdrivande verken.

Efter vad jag nyss antydde, torde den personal, vars avlöningsförhållanden
äro ordnade i mer eller mindre direkt anslutning till den
s. k. statskontorstypen, böra i första hand här komma i åtanke. Detta
är fallet med bland annat personal i statsdepartementen och flertalet
centrala ämbetsverk ävensom hovrätterna. De lönesatser, som genom
1918 års tillfälliga löneregleringar för kommunikationsverken fastställdes
exempelvis för byråchefer i dessa verk, torde med nödvändighet påkalla
jämkning i avlöningarna för byråchefer i andra centrala ämbetsverk. Detsamma
gäller i huvudsak om tjänstemän i andra och första normalgraderna
ävensom beträffande åtskilliga befattningshavare, vilkas avlöningar
ligga någonstädes emellan avlöningarna i de tre normalgraderna eller eljest
föga avvika från dessa avlöningar.

Vad beträffar kvinnliga biträden, har, såsom jag förut omförmält,
1902 års löneregleringskommitté erhållit uppdrag att verkställa utredning
och avgiva förslag angående reglering av de vid de centrala ä mbetsverken
liksom inom statsförvaltningen i övrigt anställda ordinarie kvinnliga
biträdenas avlöningsförmåner ävensom därmed tilläventyrs sammanhängande
spörsmål. Därest det förslag, som av löneregleringskommittén
må komma att avgivas rörande de kvinnliga biträdena, anses icke böra
vinna tillämpning från och med år 1919, torde även dessa befattningshavare,
intill dess eu definitiv lönereglering kan komma att för dem träda
i kraft, böra komma i åtnjutande av någon löneförbättring av mera
tillfällig art.

I fråga om vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare
har jag redan erinrat, att dessa genom beslut vid 1918 års riksdag fått
sina avlöningsförhållanden ordnade, och några omständigheter synas nu
icke föreligga, som betinga höjning av de sålunda bestämda avlöningsförmånerna.

Enligt den tillfälliga löneregleringen för kommunikationsverken
skulle byråchefer i dessa verk under vissa förhållanden komma i åtnjutande
av högre avlöningsförmåner, än som nu tillkomma eu del chefer
för centrala ämbetsverk. Detta torde nödvändiggöra, att en utredningkommer
till stånd, huruvida icke någon löneförbättring bör tillerkännas
ej blott de centrala ämbetsverkens chefer utan även andra befattnings Bihaitg

till riksdagens protokoll 161!). 1 sand. 239 käft. (Nr 326.) 2

Kungl. Maj ds proposition nr 326.

Uppdrag åt
löne reglerings kommittén.

Inkomna

framställ ningar.

havare, vilkas avlöningsförmåner äro fastställda till samma eller högre
belopp än dem, som utgå å nämnda chefsbefattningar.

Det bör erinras, att även för de högsta beställningshavarna inom
militärväsendet en löneförbättring blivit på visst sätt ställd i utsikt, i det
att statsutskottet år 1918, vid behandling av väckta motioner om tillfällig
löneförbättring för generalspersoner och flaggmän, förklarat sig dela »den
av såväl de sakkunniga som departementschefen uttalade uppfattningen, att
löneförmånerna för cheferna inom den civila förvaltningen och för
generalspersoner och flaggman böra i ett sammanhang regleras» (utlåtande
nr 181).

Vilka särskilda grupper av civila befattningshavare utom statsdepartementens,
de centrala ämbetsverkens och hovrätternas krets som höra
bliva delaktiga av den ifrågasatta tillfälliga löneregleringen, synes svårare
att bedöma. Vissa personalgrupper — exempelvis universitetsprofessorer
och en del tjänstemän hos länsstyrelserna — vilkas avlöningsförhållanden
ordnats i full överenstämmelse med statskontorstypen, torde icke kunna
här lämnas åsido. Däremot synes anledning icke föreligga att låta den
tillfälliga löneförbättringen omfatta vissa andra befattningshavare, som
under de senaste åren fått sina stater ny- eller omreglerade efter andra
grunder än dem, som följts vid de äldre staternas fastställande. Huru
gränsen här bör dragas, torde böra bliva beroende på prövning i varje
särskilt fall.

Att verkställa utredning i förevarande ärende och avgiva därpå
grundat förslag torde böra uppdragas åt 1902 års löneregleringskommitté.
»

Med biträdande av min sålunda uttalade mening uppdrog också
Kungl. Maj:t genom beslut samma dag, den 16 september 1918, åt löneregleringskommittén
att verkställa utredning, i enlighet med det av mig
gjorda uttalandet, beträffande tillfällig lönereglering för befattningshavare
vid statsdepartementen, centrala ämbetsverk, hovrätterna och andra grenar
av den civila statsförvaltningen samt att skyndsamt inkomma med det
förslag, som av utredningen föranleddes.

Sedermera erhöll kommittén, såsom jag strax skall närmare omförmäla,
i samma ämne ytterligare uppdrag, ehuru av inskränktare omfattning,
nämligen den 20 november och den 23 december 1918 samt den
14 januari och den 7 februari 1919.

Redan innan löneregleringskommittén erhöll uppdraget av den 16
september 1918, hade till Kungl. Maj:t inkommit vissa framställningar,
som rörde ämnet för nämnda uppdrag.

Kungl. Alaj:(s proposition nr 326.

Sålunda hade kanslern för rikets universitet med underdånig skrivelse
den 15 augusti 1918 överlämnat en av det större akademiska konsistoriet
i Uppsala gjord framställning om beviljande å extra stat för år 1920 av
ett anslag å 1,800 kronor för tillfällig löneförhöjning åt laboratorn i experimentell
fysik. Denna framställning hade till bifall förordats av
kanslern, som tillika hemställt, att samma tillfälliga löneförhöjning måtte
beredas innehavaren av observatorsbefattningen vid universitetets astronomiska
observatorium.

Vidare hade universitetskanslern med skrivelse den 16 augusti 1918
till Kungl. Maj:t överlämnat eu framställning av det större akademiska
konsistoriet i Lund angående beviljande åt observatorn i astronomi, laboratorn
i kemi samt föreståndaren för den entomologiska avdelningen av
zoologiska institutionen av en tillfällig löneförhöjning å 1,800 kronor att
till var och en av nämnda befattningshavare utgå på extra stat för år
1920, oberoende av eventuellt krigstidstillägg och krigstidshjälp, och hade
även denna framställning vunnit kanslerns förord.

Sedermera inkommo till Kung]. Maj:t ytterligare framställningar i
ämnet.

I underdånig skrivelse den 19 september 1918 förmälde sig sålunda
cheferna för flertalet centrala ämbetsverk vilja taga Kungl. Maj:ts
uppmärksamhet i anspråk i anledning av den bekymmersamma ställning,
vari statens ämbets- och tjänstemän kommit till följd av de i landet
rådande ekonomiska förhållandena, och hade cheferna i sådant avseende
hemställt, att Kungl. Maj:t, med behjärtande av den i hög grad allvarliga
ställningen, måtte skyndsamt vidtaga åtgärder för att giva statstjänstemännen
effektiv hjälp i deras svåra betryck och sålunda avvända
de faror, som i följd av detta betryck hotade att förlamande inverka på
statsförvaltningens behöriga bedrivande.

I särskilda, den 19 oktober 1918 dagteelmade underdåniga skrivelser
framhöllo vidare de större akademiska konsistorierna i Uppsala och
Lund önskvärdheten bland annat därav, att åtgärder omedelbart måtte
vidtagas för en efter de ändrade ekonomiska förhållandena avpassad provisorisk
lönereglering för universitetsstaterna, vilken lönereglering tillika
kunde läggas till grund för beräkningen av det krigstidstillägg, som komme
att bestämmas för år 1919.

Vetenskapsakademien anhöll i skrivelse den 23 oktober 1918,
att Kung]. Maj:t måtte bereda intendenterna vid naturhistoriska riksmuseet
samma löneförbättring, som kunde komma att beviljas professorerna
vid universiteten i Uppsala och Lund.

Ytterligare hemställde styrelsen för skogshögskolan och statens

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

skogsförsöksanstalt i skrivelse den 11 november 1918, att Kungl. Maj:t
måtte skyndsamt vidtaga åtgärder för åstadkommande av provisorisk
lönereglering för professorerna vid skogshögskolan och avdelningsföreståndarna
vid skogsförsöksanstalten.

Samtliga nu nämnda framställningar överlämnades genom särskilda
remisser till löneregleringskommittén för att tagas i övervägande vid avgivande
av det genom nådiga beslutet den 16 september 1918 infordrade
förslaget.

Ifrågavarande förslag avgavs av löneregleringskommittén den 20
november 1918 i delen LIX av kommitténs tryckta betänkanden.

Däri omförmäldes bland annat, vilket må i detta sammanhang
nämnas, att direkt till kommittén ingivits en den 23 oktober 1918 dagtecknad
skrift av lanträntmästaren i Södermanlands län F. Fristedt, som
hemställt, att vid den kommittén anbefallda utredningen jämväl lanträntmästarnas
avlöningsförhållanden måtte komma under omprövning.

I en den 19 november 1918 dagtecknad skrift hade läroverkslärarnas
riksförbund gjort framställning i syfte, att vid den ifrågasatta
provisoriska löneregleringen jämväl läroverkslärarna skulle komma i
åtanke. — Denna framställning remitterades den 20 november 1918 till
löneregleringskommittén, vilken i utlåtande den 17 december 1918 såsom
svar å remissen åberopade sitt ovannämnda betänkande den 20 november
1918.

Vidare har lotsverkets personalförening den 31 augusti 1918 gjort
framställning om tillfällig löneförbättring för lotsverkets personal. Sedan
lotsstyrelsen den 1 oktober 1918 yttrat sig i ärendet, anbefalldes löneregleringskommittén
genom remiss den 7 februari 1919 att däri avgiva
utlåtande. — Sådant utlåtande avgav kommittén den 20 februari 1919.

Styrelsen för svenska fångvårdssällskapet gjorde den 27 september
1918 eu framställning angående provisoriskt avlöningstillägg för viss
fångvårdsstatens personal. Denna framställning blev, efter det fångvårdsstyrelsen
den 10 oktober 1918 däröver avgivit utlåtande, genom beslut
av Kungl. Maj:t den 23 december 1918 överlämnad till löneregleringskommittén
för att tagas i övervägande vid fullgörandet av kommittén
samtidigt meddelat uppdrag ej mindre att uppgöra förslag till ny lönereglering
för fångvårdsstyrelsen och fångvårdsstaten än även att, därest
förslag till definitiv dylik reglering ej kunde av kommittén avgivas i så
god tid, att frågan därom hunne föreläggas 1919 års riksdag, snarast

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

möjligt till Kungl. Maj:t inkomma med förslag till tillfällig löneregleringför
fångvårdsstaten. — Förslag i sistnämnda avseende avgavs av kommittén
i utlåtande den 15 februari 1919.

I skrivelse den 3 december 1918 har styrelsen för statens uppfostringsanstalt
å Bona gjort framställning, bland annat, om beredande
av provisoriska lönetillägg åt anstaltens befattningshavare efter de grunder,
som kunde varda för andra med dem likställda statstjänare bestämda.
Genom beslut av Kungl. Maj:t den 14 januari 1919 blev denna skrivelse
överlämnad till löneregleringskommittén för att tagas i övervägande vid
fullgörandet av ett kommittén samma dag beträffande befattningshavare
vid ifrågavarande anstalt meddelat uppdrag av enahanda beskaffenhet
som nyssnämnda uppdrag rörande fångvårdsstaten. — Med anledning
härav avgav löneregleringskommittén den 15 februari 1919 utlåtande angående
tillfällig lönereglering för befattningshavare vid statens uppfostringsanstalt
å Bona.

Mer eller mindre omedelbart med anledning av löneregleringskommitténs
betänkande den 20 november 1918 hava till Kungl. Maj:t inkommit
åtskilliga framställningar.

Sålunda har läroverkslärarnas riksförbund, genom sin styrelse i eu
den 12 februari 1919 dagtecknad skrift, inkommit med en ytterligare
framställning i samma ämne, som avsågs i förbundets förut omnämnda
skrift.

Vidare har läroverksöverstyrelsen i skrivelse den 31 december 1918
hemställt om tillfällig löneförbättring för lärarpersonalen vid de allmänna
läroverken och högre lärarinneseminariet i Stockholm.

Till belysning av frågan om tillfällig löneförbättring för lärarna
vid de allmänna läroverken, i vad anginge övningslärarna, hava i anslutning
till sistnämnda skrivelse dylika lärare vid de allmänna läroverken
och seminarierna i Stockholm gjort vissa uttalanden i skrift av den
3 februari 1919.

Jämväl med hänvisning till läroverksöverstyrelsens nämnda skrivelse
hava styrelserna för tekniska elementarskolorna i Härnösand, Malmö
Norrköping och Örebro i särskilda skrivelser resp. den 15, 20, 27 och
31 januari 1919 gjort framställningar om likställighet för nyssnämnda
skolors rektorer och lektorer vid eventuell tillfällig löneförbättring med
rektorer och lektorer vid de allmänna läroverken.

J en den 27 januari 1919 dagtecknad skrift har rektorn vid
skeppsgosseskolan i Karlskrona K. J. It. Segrell hemställt om delaktighet
för rektorerna vid statens skeppsgosseskolor av den tillfälliga

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

löneförbättring under år 1919, som Kungl. Maj:t komme att föreslå
riksdagen.

Sedermera hava i skrift av den 15 februari 1919 lärare vid nämnda
skeppsgosseskola anhållit att, därest löneförbättring komme att medgivas
för vissa andra lärare, även skeppsgosseskolornas lärare måtte beredas
dylik löneförbättring.

Med skrivelse den 13 januari 1919 har skolöverstyrelsen med tillstyrkande
överlämnat eu av svenska seminarielärarföreningens styrelses
verkställande utskott gjord, den 9 januari 1919 dagtecknad framställning
att, därest proposition framlades om tillfällig lönereglering för befattningshavare
vid statsdepartementen m. m., även lärarpersonalen vid statens
folkskoleseminarier måtte bliva delaktig av sådan tillfällig löneförbättring.

Styrelsen för skogshögskolan och statens skogsförsöksanstalt har
med skrivelse den 29 januari 1919 överlämnat och förordat en av lektorerna
vid skogshögskolan J. A. Amilon och Gunno Kinnman gjord
framställning, att vid ifrågasatt tillfällig lönereglering skogshögskolans
lektorer måtte hållas i åtanke.

Ritare och gravörer vid rikets allmänna kartverk hava skriftligen
anhållit att vid den ifrågasatta tillfälliga löneregleringen erhålla ett avlöningstillägg
av 750 kronor, vilken skrift med tillstyrkande den 30 januari
1919 överlämnats av chefen för allmänna kartverket.

Jämväl personal vid sjökarteverket — ritarne, gravörerna och redogöraren
— hava gjort framställning om enahanda avlöningstillägg, vilken
framställning den 31 januari 1919 överlämnats av chefen för sjökarteverket.

Landshövdingen i Gävleborgs län R. Hagen har i en den 11 februari
1919 dagtecknad skrift gjort framställning i syfte att fögderiförvaltningarnas
personal måtte komma i åtnjutande av den tillfälliga löneförbättring,
som kunde ifrågakomma för andra statens tjänstemän.

Vidare har föreningen Sveriges landsfiskaler i framställning av den
22 februari 1919 anhållit att, därest tillfällig löneförbättring beviljades
andra statens tjänstemän, jämväl landsfiskalerna måtte tillerkännas dylik.

I detta sammanhang torde ock böra nämnas, att landsfogden Axel
Hägg in. 11. landsfogdar i skrift av den 14 december 1918 gjort framställning
om förhöjning av de löneförmåner, som genom beslut av 1917
års riksdag med anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående fögderiförvaltningens
omorganisation blivit tillagda landsfogdarna.

Såsom jag i mitt yttrande till statsrådsprotokollet den 16 september
1918 anförde, är den nu ifrågavarande löneregleringen avsedd att

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

vara endast av tillfällig karaktär. Att åstadkomma ett definitivt avgörande
i förevarande avseende låter sig nämligen nu icke under några
omständigheter göra, dels med hänsyn till de ingående och tidskrävande
förarbeten, som oundgängligen förutsättas för eu dylik åtgärd, och dels
på grund därav att de ekonomiska förhållandena i allmänhet ej än tillnärmelsevis
vunnit den stadga, som därför erfordras.

Behovet av den tillfälliga lönereglering, varom nu är fråga, har,
som ock antytts i mitt förenämnda yttrande, uppkommit genom den allmänna
prisstegring, som ägt rum, sedan de gällande löneregleringarna
eller åtminstone de bärande grunderna för dem fastställdes. Ifrågavarande
lönereglering företer därför en viss likhet med krigstidslöneförbättringarna
men är dock att därifrån bestämt skiljas. De senare äro
nämligen avsedda att för befattningshavarna i viss mån neutralisera den
omedelbart av krig stidsförhållandena orsakade dyrtiden, under det att
ifrågavarande tillfälliga lönereglering skulle motsvara den normalt fortgångna
prisstegringen.

Krigstidstilläggen och -hjälpen, å ena, samt den ifrågasatta tillfälliga
löneregleringen, å andra sidan, äro sålunda helt skilda saker, som
ock böra bedömas oberoende av varandra. Detta bör uppmärksammas
särskilt om för den tillfälliga löneförbättring, varom nu är fråga, skulle
väljas, icke den av mig i yttrandet den 16 september 1918 i första rummet
nämnda utvägen, nämligen att åvägabringa en provisorisk lönereglering
av väsentligen samma typ, som under åtskilliga år varit gällande
för statsdepartementen och vissa centrala ämbetsverk, utan den andra
av mig vid samma tillfälle omnämnda utvägen eller att för de förvaltningsgrenar,
det nu gäller, låta krigstidstillägget utgå efter en högre
procentsats än för dem, vilkas löneförhållanden genom de vid 1918 års
riksdag beslutade tillfälliga löneregleringarna blivit förbättrade. I det
senare fallet skulle nämligen vad som beviljades under formen av krigstidstillägg
för stora grupper av befattningshavare i verkligheten innehålla
två skilda moment: krigstidstillägg i egentlig bemärkelse och en av
krigstidsförhållandena alldeles oberoende löneförbättring i övrigt.

Orsaken varför jag i valet mellan nämnda utvägar gav företräde
åt den förra var, att denna tycktes möjliggöra en noggrannare prövning
med hänsyn till olika förhållanden beträffande särskilda grupper av befattningshavare.
Jag både nämligen fått ett allmänt intryck av att,
ehuru den ifrågasatta löneregleringen endast kunde bliva av tillfällig
natur, en ingående prövning vore nödvändig för att komma till ett något

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

så när tillfredsställande resultat, en prövning, som syntes mig krävande
i synnerhet då det gällde vilka särskilda grupper av befattningshavare,
som borde bliva delaktiga av löneregleringen.

Vid den beredning, förevarande fråga sedermera undergått, har
det visat sig, att de med nämnda prövning förenade svårigheterna ingalunda
överskattats. Avgörandet såväl i fråga om vilka tjänstemannakategorier
böra komma i åtnjutande av den nu ifrågavarande tillfälliga
löneregleringen som oek beträffande förhållandet mellan olika kategorier
inbördes och mellan olika befattningshavare inom en och samma kategori
har nämligen visat sig förenat med så pass stora vauskligheter, att
behovet av en mera djupgående utredning, än tiden hittills medgivit,
egentligen framträtt såsom eu förutsättning för att löneregleringen skulle
kunna fylla de anspråk på riktig uppskattning i ovanberörda avseenden,
man helst ville ställa på densamma.

Skulle emellertid eu dylik utredning, som väl i vissa stycken sammanfölle
med den för en definitiv lönereglering erforderliga utredningen,
åvägabringas, torde förslag till en sådan provisorisk lönereglering, varom
nu är fråga, icke kunna så snart framläggas och i varje fall ej till nu
pågående riksdag.

Då det dock torde vara av behovet i hög grad påkallat, att åtgärder
snarast vidtagas för att bereda en även oavsett kristidens verkningar
välbehövlig löneförbättring för de talrika befattningshavare, vilkas
löneförmåner utgå enligt numera föråldrade grunder och vilka ej ännu
kommit i åtnjutande av tillfällig lönereglering, synes mig annan utväg
ej stå till huds än att nu efter en endast summarisk prövning framlägga
ett blott schematiskt utformat förslag i ämnet.

Ett sådant förslag kan enligt sakens natur ej bliva oantastligt.
Detta gäller först och främst dess detaljer, såsom särskilda tjänsters
värdesättning i förhållande till andra befattningar av liknande karaktär,
men även förslagets mer principiella sidor, såsom särskilda förvaltningsgrenars
delaktighet av eller uteslutande från löneregleringen. Nog så
allvarlig och även berättigad kritik av förslaget i olika avseenden är därför
att emotse, helst vid förslagets utarbetande största försiktighet måste
iakttagas för att betaga detsamma prejudicerande verkan på blivande
definitiv lönereglering. Hänsynen till den tryckta belägenheten hos den
stora massan av statstjänare, varom här är fråga, torde dock böra gälla
för mer, varför jag, då annan och bättre utväg att snart bringa den
åsyftade hjälpen synes mig saknas, icke tvekat att förorda omedelbart framläggande
av ett förslag, sådant omständigheterna nu kunna medgiva, om
tillfällig lönereglering för befattningshavare vid statsdepartementen, cen- .

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

träla ämbetsverk, hovrätterna m. fl. grenar av den civila förvaltningen
att gälla redan från och med innevarande år.

Jag övergår nu till att i ett sammanhang redogöra för frågan om
tillfällig lönereglering för vissa civila befattningshavare, sådan frågan nu
föreligger. Därvid vill jag som regel följa löneregleringskommitténs
framställning och vid de särskilda punkterna därav göra de uttalanden,
vartill anledning må förefinnas.

Löneregleringskommittén har i sitt betänkande den 20 november Särskild»
1918 först angivit, vilka särskilda grupper av befattningshavare enligt kupper
kommitténs mening borde inbegripas i det förslag, som kommittén hade
att avgiva, och vilka personalgrupper icke lämpligen borde i förevarande
sammanhang komma i betraktande.

Innan jag meddelar vad kommittén i detta avseende anfört, torde
det emellertid vara lämpligt att återgiva hithörande delar av vissa av
de framställningar, som enligt vad förut meddelats förelågo till kommitténs
prövning vid avgivandet av dess förut omförmälda betänkande och
utlåtanden, särskilt det förstnämnda, ävensom den av läroverkslärarnas
riksförbund den 19 november 1918 avgivna till kommittén sedermera
remitterade framställningen. I dessa framställningar givas även uttryck
för behovet överhuvud taget av löneförbättring.

I den av cheferna för flertalet av de centrala ämbetsverken den De centrala

19 september 1918 gjorda framställningen anföres sålunda följande:

ämbetsverkens
chefer.

»Undertecknade, chefer för de centrala ämbetsverken, våga härmed i underdånighet
taga Eders Kungl. Maj:ts uppmärksamhet i anspråk i anledning av den
bekymmersamma ställning, vari statens ämbets- och tjänstemän kommit till följd
av de i landet rådande ekonomiska förhållandena.

Penningvärdets oerhörda fall har vållat, att tjänstemännens löner blivit
till sitt värde högst betydligt reducerade, och den kristidsersättning, som för närvarande
utgår, är ingalunda tillräcklig att ens närmelsevis utjämna skillnaden.
De flesta statstjänstemännen sakna egen förmögenhet och äro ej heller i tillfälle
att genom arbete utom tjänsten skaffa sig avsevärda extra inkomster. De, som
sålunda äro hänvisade till sina avlöningar av staten, äro, åtminstone om de hava
familj, under nuvarande förhållanden nödsakade till svåra försakelser. Ofta torde
det ej vara möjligt för dem att ens med de största inknappningar draga sig fram
på sina inkomster; de måste skuldsätta sig för att kunna bereda uppehälle åt sig
själva och sina familjer.

Att staten ej kan med likgiltighet åse detta förhållande är uppenbart.
Det är icke staten värdigt att lämna sina tjänare i en sådan belägenhet. I sta Bihang

till riksdagens protokoll 1313. 1 sand. 283 höft. (AV 326.) 3

Kungl. Maj-.ts proposition nr 326.

tens intresse ligger ock, att så ej sker. Det ekonomiska tryck, som så kårt vilar
på tjänstemännen, inverkar naturligen i hög grad på deras arbete. Detta lider
därav att tjänstemännens omtanke måste ägnas åt att bekämpa de svårigheter de
hava att skatta det nödvändiga åt sig och de sina. En följd av ställningen blir
ock, att särskilt mera dugande personer i allt större omfattning draga sig från
statstjänsten. För personer med den utbildning, som av tjänstemännen fordras,
finnas dels i privata företag, dels ock hos de under krigstiden tillsatta talrika
kommissionerna och övriga kristidsinstitutioner rikliga tillfällen till anställning
med avlöningar av den storlek, som betingas av de rådande ekonomiska förhållandena.
Åtskilliga fast anställda tjänstemän hava av sådan anledning under senare
åren lämnat statstjänsten. Men allra tydligast visa sig följderna i fråga om
de extra ordinarie tjänstemännen. Tillgången på dessa har på senaste tiden i
allmänhet varit ytterst ringa, och från vissa ämbetsverk hava de nästan helt försvunnit.
Detta" medför ej blott svårighet vid bedrivandet av arbetet inom verken,
det föranleder ock, att ämbetsverken sakna dagliga ersättare för de tjänstemän,
som avgå eller av en eller annan anledning åtnjuta tjänstledighet. Denna
svårighet i avseende å rekryteringen är ägnad att ingiva de största bekymmer.

Av nu angivna förhållanden torde framgå, att, om ej ämbetsverken skola
bliva ur stånd att fullgöra sina viktiga funktioner, det är alldeles nödvändigt,
att tjänstemännens avlöningar höjas väsentligt utöver vad nu bestås dem. Fn
sådan avlöningsförhöjning erfordras så för högre som för lägre graders tjänstemän,
för ordinarie som för extra. Vad de senare angår, är det icke längre att
förvänta, att den unge mannen, sedan han genomgått sin utbildningskurs, under
avsevärd tid tjänstgör i statens verk huvudsakligen för att sålunda vinna utsikt
att framdeles erhålla ordinarie befattning. Han gör anspråk på att omedelbart
erhålla ersättning för sitt arbete. Detta är ock billigt, i den mån arbetet bär
värde. Men framför allt ligger det makt uppå, att de ordinarie tjänstemännens
löneförhållanden tillfredsställande ordnas. Det är dessa tjänstemän, som utföra
det mest krävande arbetet. Och om deras löner ej bestämmas så, att det för dugliga
personer verkligen kan vara eftersträvansvärt att erhålla en dylik anställning,
uppkommer såsom nu brist på aspiranter till anställning i statens tjänst;
åtminstone kan det förväntas, att de dugligare elementen söka sig annan verksamhet.
Vilken fara för statsverksamhetens behöriga uppehållande detta innebär
säger sig självt.

Då ingen utsikt lär finnas, att de ekonomiska förhållandena inom en överskådlig
framtid skola återtaga samma gestaltning, som de hade vid krigets början,
är helt visst en allmän lönereglering nödvändig. Att åtgärder för en sådan
snarast vidtagas är således av omständigheterna i hög grad påkallat. Men då en
lönereglering ej lär kunna omedelbart beslutas och nöden är trängande, synes
ovillkorligen erforderligt, att för den närmaste tiden vidtagas provisoriska åtgärder,
varigenom tjänstemännens avlöningsförmåner väsentligen höjas, så att de
någorlunda komma att motsvara de stegrade levnadskostnaderna.

I känslan av det ansvar, som åligger oss såsom chefer för vederbörande
ämbetsverk, hava vi ansett oss pliktiga fästa Eders Kungl. Maj:ts uppmärksamhet
på de av oss framhållna förhållandena och tillåta oss i underdånighet hemställa,
att Eders Kungl. Maj:t, med behjärtande av den i hög grad allvarliga ställningen,
måtte skyndsamt vidtaga åtgärder för att giva statstjänstemännen effektiv
hjälp i deras svåra betryck och sålunda avvända de faror, som i följd av

Kungl. Maj:ts proposition nr 326. 19

detta betryck bota att förlamande inverka på statsförvaltningens behöriga bedrivande.
»

I sina skrivelser den 19 oktober 1918 anföra de större akademiska
konsistorierna i Uppsala och Lund vart för sig:

»Genom penningvärdets våldsamma fall under krigsåren hava de löner, som Större akastatens
ämbets- och tjänstemän åtnjuta, blivit högst väsentligt reducerade till sittdewwftatomverkliga
värd e. Enligt socialstyrelsens prisindex utgör stegringen av priset
oundgängliga livsförnödenheter efter krigsutbrottet för närvarande icke mindre än Lund.

omkring 140 %, och detta indextal synes fortfarande vara i stigande. I jämförelse
med denna oerhörda stegring av levnadskostnaderna har det krigstidstillägg, som
under de sista åren utgått, endast utgjort en ringa ersättning. Under innevarande
är 1918 har det utgjort endast 33 Va % av förutvarande avlöningsförmåner
jämte grundplåten 3(15 kronor, och genom bestämmelser om maximibelopp har
denna krigstid sersättning ytterligare för de högre lönegraderna väsentligen förminskats.
Följden har blivit, att under dessa år statstjänstemannens ekonomiska
ställning blivit i hög grad försämrad.

Att så blivit fallet även med universitetets lärare och tjänstemän, är ju
självfallet och kan ej behöva särskilt betonas. Konsistorium har emellertid ansett
det vara sin plikt att för Eders Maj:t i underdånighet framhålla, att det
ekonomiska läge, som därigenom uppkommit för alla de universitetets tjänare, som
sakna enskilda inkomster, är synnerligen behjärtansvärt. Den akademiska läraren
har endast i ringa mån tillfälle till extra inkomster och är i regeln nästan uteslutande
hänvisad till sina lönemedel. Hans ställning är så till vida kanske än
mer prekär än andra statstiänares, att hans utbildning i allmänhet kräver längre
och kostsammare studier och han senare än andra kommer till en ordinarie plats
och en fast och någorlunda tillräcklig inkomst. När den platsen äntligen nås,
har han ofta stora studieskulder, som skola förräntas och amorteras, vartill kommer
att han för sitt arbete, trots anlitandet av offentliga bibliotek, behöver offra
betydande summor årligen på anskaffande av den allra nödvändigaste litteraturen
i sitt ämne.

Genom lönernas ''nedbringande till ett värde, som högst väsentligt understiger
deras ursprungligen avsedda köpkraft, har under det allra sista året för
dessa universitetets lärare och tjänstemän delvis uppstått ett verkligt nödläge, som
konsistoriet ansett sig böra bringa till Eders Kungl. Maj:ts kännedom. Det är
konsistoriets övertygelse, att dessa ekonomiska bekymmer i längden skola inverka
menligt på utövandet av universitetets lärares och tjänstemäns kall. Att särskilt
den vetenskapliga forskningen, i vilken varje universitetslärare bör se sin främsta
uppgift, skall lida därav, att dess utövare är upptagen av svåra bekymmer för
sin och sin familjs existens, är ju påtagligt.

Det kan icke vara staten likgiltigt, om dess tjänare icke öro i stånd att
med arbetsglädje och under frihet från de mest tryckande näringsbekymmer förrätta
sin tjänst, ej heller kan det vara staten värdigt att låta sina tjänare sakna
de nödvändiga medel för sin utkomst, som staten eu gång avsett att tilldela dem
och genom emottagandet av deras tjänster är moralisk förbunden att giva. Konsistoriet
känner sig också förvissat därom, att statsmakterna skola behjärta universitetets
ämbets- och tjänstemäns nödläge liksom övriga statstjänares och göra

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

allt vad göras kan för att under den nuvarande kristiden mildra det ekonomiska
betrycket för dem alla. Konsistoriet anser sig dock icke kunna underlåta att
framhålla den synnerliga önskvärdheten av att redan för innevarande år ett ytterligare
av förhållandena påkallat tillägg må givas, samt att det krigstidstillägg,
som statsmakterna torde komma att bestämma för år 1919, måtte i görligaste
mån motsvara den verkliga ökning i levnadskostnader som kristiden föranlett.
Det synes även konsistoriet vara av vikt, att icke genom maximibestämmelser
eller andra särskilda föreskrifter den beviljade krigstidsersättningen blir alltför
begränsad för universitetets ordinarie lärare och med dem likställda tjänstemän.
Det kan icke anses berättigat, att genom dylika bestämmelser alldeles rubba det
inbördes förhållande med avseende på löner och därav betingad levnadsstandard,
som för olika ämbeten och tjänster varit bestämt och som måste förefinnas, om
de högre platserna, som kräva större förutsättningar i omfattande förberedelser
och i erfarenhet, skola kunna uppehållas av tillräckligt dugande och skolade
krafter. Rättvisan av att en mot penninglönens värdefall svarande tillökning
gives även dessa löntagare är uppenbar liksom ock nödvändigheten därav, för så
vitt de icke skola nedpressas från den sociala ställning, som de hittills kunnat intaga
och som varit frän statens sida avsedd.

Konsistoriet anser sig slutligen böra framhålla den stora önskvärdheten av,
att en lönereglering, som på ett tillfredsställande sätt ordnar universitetsstatens
ställning, snarast möjligt må företagas. Genom de regleringar, som vidtagits beträffande
andra stora tjänstemannakårer på undervisningens område, ha universitetens
lärare och tjänstemän kommit att få en i ekonomiskt hänseende jämförelsevis
ofördelaktig ställning, innan en dylik reglering även av deras lönestat hinner
att genomföras, ett förhållande som icke kan undgå att verka oroande på dess
medlemmar och avhålla dugande yngre förmågor att egna sina krafter och studier
åt universitetens tjänst. Då emellertid en definitiv reglering icke torde för närvarande
kunna genomföras, synes det konsistoriet önskvärt, att åtgärder omedelbart
vidtagas för en efter de ändrade ekonomiska förhållandena avpassad provisorisk
lönereglering, som tillika kan läggas till grund för beräkningen av det krigstidstillägg,
som för 1919 kommer att bestämmas.

I förhoppning att Eders Kungl. Maj:t vill beakta de synpunkter, som konsistoriet
här framhållit, underställer konsistoriet Eders "Kungl. Maj:t de bekymmer,
som universitetets tjänstemannakårs så väsentligt försämrade ekonomiska
villkor och delvisa nödläge framkallat och åt vilka konsistoriet ansett sig böra på
detta sätt giva ett uttryck.»

Vetenskaps- Vetenskapsakademien, som erhållit kännedom om nyss återgivna

a a ennen. framställning, anförde i sin skrivelse den 23 oktober 1918, att enär intendenterna
vid naturhistoriska riksmuseet vid senaste löneregleringar städse
med avseende å löneförmåner ansetts höra jämställas med professorerna
vid universiteten och då dyrtiden på grund av förhållandena i huvudstaden
samt tvånget för intendenterna att bo mera avlägset från sina
ämbetslokaler drabbade dem ännu hårdare än lärarna vid våra universitet,
tilläte sig akademien i underdånighet anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes
bereda intendenterna vid naturhistoriska riksmuseet samma löneförbätt -

Kung).. Maj:ts proposition nr 326. 21

ring, som kunde komma att beviljas professorerna vid universiteten i
Uppsala och Lund.

Styrelsen för skogshögskolan och statens skogsförsöksanstalt anför Styrelsen för
i sin skrivelse den 11 november 1918 följande: skolan °och

»I särskilda skrivelser av den 30 september 1918 har styrelsen för skogs- gkoasförhögskolan
och statens skogsförsöksanstalt vid avgivande av förslag till utgiftsstat Ssksantalt.
för år 1920 hemställt om vissa förbättringar i de förmåner, som för närvarande
utgå till den lägre avlönade personalen vid de båda styrelsen underlydande institutionerna.
I samband härmed har styrelsen tagit under övervägande, huruvida
icke åtgärder borde vidtagas för att jämväl de högre avlönade tjänstemännen,
det vill säga professorerna och avdelningsföreståndarna måtte komma i åtnjutande
av ökade löneförmåner utöver det krigstidstillägg, som kommit dessa liksom övriga
statens befattningshavare till del, och får styrelsen härmed i underdånighet för
Eders Kung). Maj:t framlägga sina önskemål i detta hänseende.

Oaktat de krigstidstillägg, som hittills blivit eller framdeles må bliva beviljade,
föreligger verklig fara lör att även de högre avlönade befattningshavarna
vid skogshögskolan och statens skogsförsöksanstalt skola lockas över i enskild
tjänst, där vida högre ersättningar bjudas inom skogshanteringens arbetsfält.

Sedan vid 1918 års lagtima riksdag en provisorisk lönereglering genomförts beträffande
skogsstaten äro till och med vissa befattningar inom denna mera lockande
än de i kompetenshänseende så krävande professorsbeställningarna. Styrelsen har
ansett sig böra framhålla, att domänstyielsens byråchefer, för vilkas flertal även
fordras högre skoglig utbildning, uppbära -— ehuru i övrigt vad lönen beträffar
likställda med professorerna vid skogshögskolan och skogsförsöksanstalten — ortstillägg
och härigenom redan nu äro ekonomiskt bättre ställda än dessa.

Lönestaterna för de båda institutionerna fastställdes visserligen att gälla
från respektive år 1913 och 1915, men de enligt dessa utgående lönebeloppen
grundades på jämförelser med likställda befattningshavares, nämligen universitetsprofessorernas,
lönestater, vilka fastställts så tidigt som år 1908.

Genom Eders Kungl. Maj:ts och riksdagens beslut har en befattningshavare,
som kan anses jämställd med nu ifrågavarande tjänstemän, nämligen professorn
vid telegrafverket, på grund av provisorisk lönereglering från och med år 1919
tillförsäkrats löneförmåner, som med 950 kronor (därav 500 kronor utgöra lön och
450 kronor ortstillägg) överstiga vad professorerna vid skogshögskolan och skogsförsöksanstalten
uppbära.

1 känslan av det ansvar, som åvilar styrelsen, har styrelsen ansett sig
pliktig fasta Eders Kungl. Maj:ts uppmärksamhet på ovanberörda förhållanden
och tillåter sig i underdånighet hemställa, att Eders Kungl. Maj:t, med behjärtande
av den allvarliga ställningen, måtte skyndsamt vidtaga åtgärder för åstadkommande
av en provisorisk lönereglering för dessa befattningshavare och sålunda
i någon mån avvända de faror, som hota att i hög grad menligt inverka på
skogsvetenskapens och skogsundervisningens framgångsrika bedrivande.»

Lotsverkets personalförening har i sin ovan omförmälda framställ- Lotsverkets
ning den 31 augusti 1918 anfört, bland annat, att den oerhörda prissteg- ^ing

Kunal. Maj:ts proposition nr 326.

Lotsstnrel ftcn.

Svenska
fång vårdssällskapet.

ringen på alla förnödenheter, de dryga skatterna m. m. ledde till att
personalen, trots erhållen dyrtidshjälp, rent av dignade under bördan av
ekonomiska bekymmer. Ett litet fåtal av lotspersonalen, vid några få
lotsplatser, vore härifrån undantagna på grund av tillfällig högkonjunktur
inom sjöfarten, men det stora flertalet av denna personal, liksom all
personal vid fyrväsendet, hade icke därav haft någon fördel. Genom
beslut av 1918 års lagtima riksdag hade flera ämbetsverks personal erhållit
en löneförbättring av i genomsnitt 300 kronor, vilken förhöjning
dock icke ansetts motsvara behovet. Sökandena anhölle, att Kungl. Maj:t
ville gå i författning om vidtagande av åtgärder för en tillfällig förhöjning
av grundlönerna för lotsverkets personal och att denna förhöjning
icke måtte sättas lägre än 50 procent.

Lotsstyrelsen har i det yttrande, styrelsen avgivit i ärendet, hemställt,
att lotsverkets personal måtte beredas tillfällig avlöningsförhöjning
i likhet med vad som för övriga befattningshavare komme att föreslås
och bestämmas.

I den av styrelsen för svenska fångvårdssällskapet den 27 september
1918 gjorda framställningen har, beträffande fångvårdsstatens tjänstemän
av högre grad, anförts bland annat följande.

Fångnumerären i rikets fängelser hade under de senare åren oerhört
stegrats. Det hörde numera ej till ovanligheterna, att fängelserna
finge mottaga bortåt dubbla antalet fångar mot det, för vilket de ursprungligen
varit avsedda. Den brist på bevakning eller åtminstone
lämplig sådan, som på grund av den lägre fångvårdspersonalens tryckta
avlöningsförhållanden i allt högre grad börjat göra sig gällande, åstadkomme
givetvis, att vid dylika anhopningar av fångar stora krav måste
ställas på vederbörande högre fångvårdsfunktionärers såväl organisatoriska
som disciplinära förutsättningar. Lades så härtill de stora, vid
vissa tillfällen hart när oöverkomliga svårigheterna vid anskaffning av
snart sagt alla för inrättningarna erforderliga förnödenheter, kunde fullväl
inses, att fångvårdstjänstemännens arbetsbörda för närvarande vore
synnerligen tung. Då brottsligheten, som under senare tiden i verkligt
oroväckande grad ökat, icke visade ringaste tendens till avtagande utan
snarare motsatsen, kunde fångvårdstjänstemännen icke hysa förhoppning
om lindring i arbetet under överskådlig tid framåt. Kungl. Maj:t torde
med anledning härav säkerligen finna billigt, att något vederlag bereddes
de högre fångvårdstjänstemännen för deras till följd av kristiden så ökade
arbetsbörda.

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

Å ordinarie stat vore, efter vad sällskapets styrelse erinrade, även
uppförda arvoden till predikanter vid vissa fångvårdsinrättningar. Dessa
befattningar vore avsedda att utgöra bisysslor för församlingspräster i de
orter, där ifrågavarande inrättningar vore belägna. Även för dessa befattningshavare
hade arbetsbördan i följd av den under kristiden ökade
fångnumerären avsevärt vuxit. Det torde därför vara billigt, att även
någon avlöningsförbättring bereddes denna grupp av löntagare.

Även det i ordinarie staten uppförda arvodet till en lärarinna syntes
av samma skäl, som beträffande övriga fångvårdstjänster i det föregående
anförts, i någon mån böra ökas.

Läroverkslärarnas riksförbund yttrar i förbundets framställning av Läroverksden
19 november 1918: riksförbund.

»Den lönereglering för läroverkslärarna, som antogs vid 1904 års riksdag, *9''"
hade föregåtts av långvariga utredningar, och de däri fastställda lönesatserna
voro tillmätta efter flera år förut rådande förhållanden. De voro därför redan
från början antikverade och för snävt tilltagna. Tydligt och klart framstår detta
faktum vid en jämförelse med de löneregleringar, som genomfördes under den närmast
följande tiden, främst för tjänstemännen vid kung], statskontoret. Dessa
regleringar voro avpassade efter en av den år 1902 tillsatta löneregleringskommittén
uppgjord plan och fastställde lönesatser, vilka högst betydligt överskredo dem,
som blott några år förut tillerkänts läroverkslärarna.

Redan 1909 sågo sig därför läroverkslärarna, som funno sig försatta i efterhand
i lönehänseende, nödsakade att begära en ny lönereglering, ägnad att sätta
dem på samma plats i löneskalan som övriga tjänstemän med jämförlig utbildning.

De nya utredningar, som ansågos erforderliga, fördröjde emellertid i åratal frågans
lösning, och ytterligare uppskov förorsakades av det år 1914 utbrutna världskriget
och dess inverkan på statsfinanserna även i vårt land. Lärarna måste nu
utföra sitt för samhället så viktiga arbete under trycket av stora ekonomiska
svårigheter och hänvisades till att leva på hoppet om en bättre framtid. Först
vid innevarande års riksdag har antagits en av Kungl. Maj:t föreslagen ny lönereglering
för läroverkslärarna; och i och med dess ikraftträdande i början av år
1919 skola dessa hava nått den lönenivå, till vilken de länge ansetts vara berättigade.
Visserligen avviker denna reglering i fråga om lönesatserna något litet
från den s. k. statskontorstypen, men de obetydliga avvikelserna äro mer än väl
motiverade genom läroverkslärarnas högst avsevärt längre utbildningstid och
mycket ringare befordringsutsikter. Läroverkslärarna hava också genom sin organisation,
läroverkslärarnas riksförbund, uttalat sin tacksamma tillfredställelse
med de nya lönesatserna, detta dock under den förutsättning, att de löneförbättringar
av en eller annan form, som kunna komma ifråga för andra, med dem
jämförliga statstjänstemän rent automatiskt och utan vidare utredningar komma
även dem till del.

Sådana löneförbättringar hava under de senaste åren i främsta rummet
fått formen av krigstids- eller dyrtidstillägg, motiverade genom den alltjämt fortgående
sänkning av penningens köpkraft, som världskriget medfört. Men redan

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

under det decennium, som låg mellan den tid, då löneregleringskommitten offentliggjorde
sin normalplan för löneregleringar, och världskrigets utbrott, hade levnadsomkostnaderna
stigit så avsevärt, att de efter statskontorstypen avpassade
lönesatserna med fullt fog ansetts böra höjas. På en återgång till de prislägen,
som rådde omkring 1905, lära nämligen statstjänstemannen icke kunna göra sig
någon som helst räkning. Frågan om en lönereglering, om ock endast en provisorisk,
är därför under utredning.

För läroverkslärarna inställer sig givetvis nu den frågan, huruvida de skola
inbegripas i denna förestående lönereglering. Huru naturligt det i anslutning till
vad som ovan anförts kan synas, att så borde bliva förhållandet, är det alltid
fara värt, att såsom skäl däremot skall anföras den omständigheten, att deras
lönereglering genomförts först alldeles nyligen. Det har icke heller saknats antydningar
om att denna omständighet verkligen skall bliva till hinders. Vilket
uppenbart åsidosättande av läroverkslärarnas rätt detta emellertid skulle innebära,
inses till fullo, om man blott besinnar sakens faktiska läge. Läroverkslärarna ha
under en lång följd av år i lönehänseende stått tillbaka för övriga jämförliga
statstjänstemän, vilkas löner det nu ifrågasittes att reglera. Först nu ha de fått
sig löner tillförsäkrade, som äro avpassade efter dessas lönenivå. Men då denna
nu skall höjas, skola eventuellt läroverkslärarnas löner icke få följa med i höjningen.
Det vill med andra ord säga: läroverkslärarna skulle åter omedelbart
bliva försatta i efterhandsställning i lönehänseende. Det vore den logiska konsekvensen,
hur orimlig den än kan förefalla.

Då frågan synes oss vara av den allra största vikt, drista vi oss att redan
nu, medan den ännu blott befinner sig på ett förberedande stadium, för Eders
Kungl. Maj:t i underdånighet framhålla de faror, som hota läroverken och deras
verksamhet, därest lärarkåreu ej bleve delaktig i den ifrågavarande provisoriska
löneregleringen. Kungl. läroverksöverstyrelsen, som lärer besitta den största erfarenhet
och sakkunskap i föreliggande hänseende, har vid flera tillfällen påpekat
de svårigheter, som länge gjort sig gällande i fråga om lärarkårens goda rekrytering,
särskilt i vad rör vissa ämnesgrupper, och med rätta har den i kårens
missgynnade ekonomiska ställning sett främsta skälet till detta beklagliga förhållande.
Den studerande ungdomen har numera i långt högre grad än förr blicken
öppen för de olika levnadsbanornas ekonomiska utsikter, och den idealitet,
stundom gående ända till lättsinne, som drev till studier utan all tanke på det
kommande levebrödet, står numera icke längre i så hög kurs. Skola läroverken
vara i stånd att draga till sig fullgoda krafter i tillräcklig omfattning, måste de
också erbjuda tidlfredställande ekonomiska villkor. Men även i fråga om dem,
som redan inträtt på lärarbanan, medför ett tillbakasättande av kåren i ekonomiskt
hänseende stora faror för undervisningen och uppfostran. Visserligen innesluter
lärarverksamheten i sig, vid sidan av det tröttande och ej så sällan otacksamma
arbetet, moment av oskattbart värde för undervisaren och uppfostraren.
Redan anblicken av de generationer av ungdom, som år efter år i förnyad gestalt
befolka lärosalarna och som dock städse inom sig räkna flera eller färre i fråga
om begåvning och karaktärsanlag utmärkta, måste verka uppfriskande och skänka
arbetsglädje. Och tanken på att under sin vård och ledning hava ungdomen, som
i framtiden på skilda banor skall upptaga arbete för samhällets bestånd och välfärd,
frammanar ovillkorligen hos läraren, om han är rätt lämpad för sitt kall,
medvetande om allvaret och högheten i hans gärning. Man läraren är icke mer

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

än människa. Umbäranden och ekonomiska bekymmer, parade med medvetandet
om att hans kall är missgynnat, måste förr eller senare försvaga arbetsglädjen
och alstra missmod. Och ingen makt, inga påbud om objektivitet i undervisningen,
inga föreskrifter rörande uppfostran kunna hindra att detta, även mot
lärarens allvarliga strävan, inverkar menligt på hans gärning.

På grund av vad ovan anförts, få vi i underdånighet hemställa:

att vid en provisorisk lönereglering för de tjänstemän, som uppbära avlöning
efter den s. k. statskontorstypen, det förhållandet, att läroverkslärarna i och
med nästa års början inträda på ny lönestat, icke må utgöra något hinder för
dem att komma i åtnjutande av de löneförbättringar, en sådan reglering kan medföra
för tjänstemän av liknande art och grad.»

I fråga om vilka särskilda grupper av befattningshavare böra inbegripas
i den förevarande tillfälliga löneregleringen och vilka personalgrupper
icke lämpligen böra därvid komma i betraktande anför löneregleringskommittén
i sitt betänkande den 20 november 1918 för egen del
följande:

»Till en början anser sig kommittén kunna utgå därifrån, att förevarande
förslag endast bör avse befattningshavare å ordinarie stat. Kommittén
förutsätter härvid, att i annan ordning kommer under bedömande,
huruvida och i vilken omfattning den nu å bane varande löneregleringen
för dylik personal må böra föranleda löneförbättring även för extra befattningshavare,
vilkas avlöning utgår från anslag å ordinarie eller
extra stat.

Å vissa för ämbetsverk eller andra inrättningar gällande ordinarie
stater äro uppförda befattningshavare, vilkas avlöning utgår i form av
arvode. Ehuru sådana befattningshavare i allmänhet torde få anses innehava
en mindre fast anställning än övriga, om vilka här är fråga, har
kommittén dock ansett även dessa arvodestagare i regel böra bliva delaktiga
av den tillfälliga löneregleringen. På sätt av det följande närmare
framgår, har emellertid kommittén därvid gjort undantag för vissa direktionsledamöter,
fullmäktige m. fl., vilka kunna anses i förhållande till
annan personal, varom nu är fråga, intaga en särställning.

Likaledes har kommittén funnit sig icke böra föreslå någon löneförbättring
för sådana på indragning sstat uppförda befattninghavare, som
icke hava någon tjänstgöringsskyldighet sig ålagd.

Vad angår statsdepartementen, de centrala ämbetsverken och hovrätterna,
torde det till kommittén lämnade uppdraget få anses innebära,
att — med undantag för dels personalen ^fld de centrala ämbetsverk,
för vilka tillfällig lönereglering genomfördes vid 1918 års lagtima riksdag,
d. v. s. styrelserna för flertalet av de affärsdrivande verken, dels och
vid andra verk anställda vaktmästare och med dem jämförliga be 1

ht tång till riksdagens protokoll 1319. 1 samt. 289 käft. (Nr 326.) 4

Löneregle ringskom mittén.

Betänkandet
20/n 1918.

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

fattningshavare — all hithörande personal bör, där ej alldeles särskilda
förhållanden föreligga, inbegripas i -den förevarande utredningen.
Kommittén anser sålunda, att även kommerskollegiets tjänstemän, för
vilka, med undantag av sådana vid avdelningen för näringsstatistik,
sedan åtskilliga år provisorisk lönereglering är gällande, liksom ock befattningshavare
vid statistiska centralbyrån, för vilket ämbetsverk ny lönereglering
efter den s. k. statskontorstypen träder i kraft med 1919 års
ingång, böra bliva delaktiga av den ifrågasatta löneförbättringen. Då
vidare den tillfälliga lönereglering, som år 1918 beslutades för tullverket,
icke avsåg generaltullstyrelsens personal och den samtidigt genomförda
löneregleringen för skogsstaten allenast i viss mån berörde befattningshavare
vid domänstyrelsen, har kommittén ansett sitt förslag böra
omfatta även tjänstemän vid nämnda båda styrelser. Det bör härvid erinras,
att frågan om ny lönereglering för tjänstinnehavare inom generaltullstyrelsen
undantagits från det uppdrag, som, på sätt av chefen för
finansdepartementet omförmälts i hans förut återgivna anförande, den 1
juli 1918 lämnades åt 1914 års tullkommission.

Enligt departementschefens berörda uttalande bör utredning åstadkommas,
huruvida icke någon löneförbättring bör tillerkännas ej blott de
centrala ämbetsverkens chefer utan även andra befattningshavare, vilkas
avlöningsförmåner äro fastställda till samma eller högre belopp än dem
som utgå å nämnda chefsbefattningar. Sådana befattningshavare äro
statsråd, justitieråd, regeringsråd, landshövdingar m. fl., och kommer löneregleringskommittén
att i det följande närmare yttra sig rörande den löneförbättring,
som synes böra för dem ifrågakomma. Då emellertid löneregleringskommitténs
uppdrag endast avser befattningshavare vid den
civila statsförvaltningen, tillhör det givetvis icke kommittén att avgiva
något förslag angående löneförbättring till de högsta beställningshavarna
inom militärväsendet, generalspersoner och flaggmän, liksom det ej heller
torde ankomma på kommittén att föreslå några avlöningstillägg för, bland
andra, kommunikationsverkens chefer, vilkas avlöningar icke undergått
någon ändring vid de år 1918 för dessa verk åvägabragta löneregleringarna.

Av befattningshavare utom statsdepartementens, de centrala ämbetsverkens
och hovrätternas krets, vilka icke torde kunna här lämnas å sido,
har chefen för finansdepartementet särskilt fäst uppmärksamheten vid
universitetsprofessorer och en del tjänstemän hos länsstyrelserna. Kommittén
bar funnit sig böra, med vissa särskilt omförmälda undantag,
föreslå löneförbättring för samtliga befattningshavare vid såväl universiteten
och jämförliga läroanstalter som ock vid länsstyrelserna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

I enlighet med departementschefens uttalande föreslår kommittén
jämväl tillfällig lönereglering för kvinnliga biträden icke blott vid den
centrala förvaltningen utan även vid de lokala institutioner, där dylika
befattningshavare finnas anställda. Förslag till definitiv lönereglering för
dessa kvinnliga biträden har emellertid, såsom nedan vidare omnämnes
(jfr sid. 52 och 62) av kommittén framlagts i utlåtande den 11 november
1918, och så snart en dylik lönereglering av mera definitiv natur kan för
ifrågavarande befattningshavare träda i kraft, bör den tillfälliga löneförbättringen
bortfalla.

Även för vissa andra grupper av befattningshavare, som avses i
förevarande betänkande, torde en definitiv lönereglering vara att under
den närmaste tiden motse. Kommittén anser sig kunna förutsätta, att
åtminstone beträffande flertalet dylika grupper den definitiva löneregleringen
kommer att så anordnas, att vid dess ikraftträdande de tillfälliga
avlöningstilläggen kunna upphöra att utgå.

Såsom av departementschefen framhållits i hans ovan återgivna
yttrande, torde anledning icke föreligga att låta den tillfälliga löneförbättring,
varom nu är fråga, omfatta vissa grupper av befattningshavare,
som under de senaste åren fått sina stater ny- eller omreglerade efter
andra grunder än dem, som följts vid de äldre staternas fastställande.

Till de personalgrupper, som av denna anledning icke torde böra
nu föreslås till erhållande av löneförbättring, synes i första rummet vara
att hänföra den talrika lärarpersonal, för vilken en ingripande lönereglering
genomfördes vid 1918 års riksdag, således lärarna vid de allmänna
läroverken, högre lärarinneseminariet, folkskoleseminarierna, vissa tekniska
läroanstalter och skeppsgosseskolorna.

Vidare bör personalen vid rikets hospital och asyler, vars avlöningsförhållanden
likaledes omlagts genom beslut vid 1918 års riksdag, i regel
icke nu ifrågakomma till erhållande av löneförbättring; undantag i detta
hänseende göres allenast för vid nämnda inrättningar anställda kassörskor,
bokhållare av andra graden och skrivbiträden, vilkas kontanta avlöning
bestämts efter förebild av de för kvinnliga biträden inom de två
högre normalgraderna fastställda avlöningarna.

Ej heller har kommittén funnit sig böra nu föreslå någon löneförbättring
för fögderiförvaltningarnas personal, vars avlöningsförhållanden,
i samband med en ingripande omorganisation, ordnades enligt nya
grunder så sent som vid 1917 års riksdag.

Vad beträffar den vid bankinspektionen anställda personalen, vars
avlöning utgår direkt av bidrag till bankinspektionen, må erinras därom,
att genom Kungl. Maj:ts beslut den 13 november 1917 (se sjunde huvud -

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

titeln år 1918, punkten 15) en väsentlig förbättring i denna personals
löneförmåner kommit till stånd. Något ytterligare avlöningstillägg
torde sålunda i nu förevarande sammanhang icke böra ifrågakomma.

Från kommitténs nu förevarande förslag torde vidare åtskilliga
grupper av befattningshavare böra undantagas av den anledningen, att
tillfällig lönereglering av ungefär enahanda art, som detta förslag innebär,
redan är gällande för ifrågavarande personalgrupper.

Sålunda äro på extra stat för år 1919 under femte huvudtiteln uppförda
särskilda anslag till tillfällig löneförbättring åt dels personalen vid
nautisk-meteorologiska byrån, dels ock lärarpersonal vid sjökrigsskolan och
navigationsskolorna.

Till provisorisk förbättring av vissa provinsialläkares avlöningsförmåner
äro under sjätte huvudtiteln medel likaledes uppförda på extra stat
för år 1919. På grund av särskilt uppdrag kommer emellertid kommittén
att i annat sammanhang yttra sig om provinsialläkarnas löneförmåner.

Under sjunde huvudtiteln är på extra stat för år 1919 anslag uppfört
till provisorisk lönereglering för bergmästarna.

På liknande sätt har tillfällig löneförbättring beretts ett flertal
grupper av befattningshavare, vilka åtnjuta avlöning från anslag under
åttonde huvudtiteln; på extra stat för år 1919 äro medel uppförda dels
till tillfällig löneförbättring åt tjänstemän vid de ecklesiastika konsistorierna,
dels till tillfällig löneförbättring åt gymnastikläraren och biträdande
gymnastikläraren vid Uppsala universitet, dels till tillfällig löneförbättring
åt folkskolinspektörer, dels till tillfällig löneförbättring åt rektorer och
lärare vid blindundervisningsanstalter, dels till provisorisk lönereglering
vid tekniska skolan i Stockholm, dels till tillfällig löneförbättring vid tekniska
skolan i Eskilstuna, dels ock till tillfällig avlöningsförbättring vid
gymnastiska centralinstitutet m. m.

Vidare förekommer under nionde huvudtiteln på extra stat för år
1919 ett anslag till tillfälligt lönetillägg åt skogsrättare.

Samtliga nämnda personalgrupper har kommittén, på sätt redan är
antytt, funnit sig böra nu lämna å sido. Därest för någon eller några
av dessa grupper ytterligare löneförbättring, utöver vad som redan beviljats,
skulle anses önskvärd, torde frågan därom böra i annan ordning
komma under omprövning.

Vad angår fångvårdsstaten — jämte uppfostringsanstalten å Bona
— samt befattningshavare vid lots- och fyrinrättningarna, torde den löneförbättring,
som för denna personal till äventyrs kan befinnas erforder -

Kungl. Majds ''proposition nr 326.

lig, böra åvägabringas efter särskild prövning, vadan något förslag beträffande
nämnda personal nu icke av kommittén framlägges.

Ännu en personalgrupp, som synts kommittén, ehuru av väsentligen
annan anledning än de förut nämnda, icke böra komma i betraktande
vid nu förevarande tillfälliga lönereglering, är befattningshavarna vid
beskickningar och konsulat. En huvudsaklig del av denna personals avlöningsförmåner
utgöres av ortstillägg, som motiverats av de förhållanden,
under vilka vederbörande har att å främmande ort fullgöra sin
verksamhet. På grund härav och då de särskilda omständigheter, till
vilka hänsyn här bör tagas, undandraga sig kommitténs bedömande, har
kommittén, som nämnt, ansett sig icke böra framlägga något förslag rörande
tillfällig förbättring av denna personals avlöningsförmåner.»

I detta sammanhang torde även böra nämnas, att löneregleringskommittén
i sitt betänkande den 20 november 1918, under annan avdelning
än den nu närmast ifrågavarande, beträffande vissa särskilda befattningar,
som egentligen tillhöra i kommitténs förslag avsedda grupper,
dock av olika skäl ifrågasatt deras uteslutande från delaktighet i förevarande
lönereglering.

Sålunda har kommittén erinrat, att å marinförvaltningens stat, artilleriavdelningen,
funnes uppförda två civila befattningshavare, nämligen
en kemist och en andre kemist. Enär dessa befattningshavare blivit delaktiga
i den tillfälliga löneförbättring, som genom beslut vid 1918 års
riksdag medgivits för viss personal vid marinen (skrivelse nr 355), borde
de givetvis ej nu komma i betraktande.

Beträffande patent- och registreringsverket, vars avlöningsförhållanden
äro ordnade i nära anslutning till statskontorstvpen, har kommittén
fäst sin uppmärksamhet därvid, att en av de å ämbetsverkets stat uppförda
första-gradstjänsterna, nämligen befattningen såsom föreståndare för
granskning av varumärken, för närvarande innehaves av kvinna. Kommittén,
som funnit det principiella spörsmålet, huruvida och under vilka förutsättningar
befattningar av ifrågavarande slag skulle kunna överlämnas
åt kvinnliga innehavare och huru i dylika fall avlöningsförhållandena
skulle ordnas, böra komma under särskild prövning, har ansett sig böra
i förevarande sammanhang hemställa, att tillfällig löneförbättring å befattningen
såsom föreståndare för granskning av varumärken icke må utgå,
därest befattningen innehaves av kvinna.

Vidare har kommittén erinrat, att avlöningarna vid vissa befattningar
vid universiteten, nämligen e. o. professuren i praktisk teologi i
Uppsala ävensom ritmästarbefattningarna därsammastädes och i Lund,

Kung!. Maj-.ts proposition nr 326.

disponerades för andra ändamål, och har kommittén fördenskull ansett
någon löneförbättring för dessa befattningar icke nu böra ifrågakomma.

För professor Skytteanus i Uppsala, vars avlöningsförmåner till
väsentlig del utgå från enskild donation, har kommittén, enär denne befattningshavares
inkomster å tjänsten torde väsentligt överstiga beloppet
av den professor i allmänhet tillkommande avlöningen, ansett sig icke
böra i förevarande sammanhang föreslå något avlöningstillägg.

Ej heller har kommittén funnit sig böra ifrågasätta någon löneförbättring
för den genom beslut vid 1918 års riksdag inrättade befattningen
såsom biträde åt fogden vid Uppsala universitet.

Då vidare nämnda universitets skogvaktare fått sina löneförmåner
reglerade genom beslut vid 1918 års riksdag, har kommittén ansett sig
nu icke böra för dem föreslå någon ytterligare löneförbättring.

Beträffande tre vid universitetet i Lund anställda uppasserskor —
en vid anatomisk-histologiska institutionen, en vid musikkapellet och en
vid inrättningen för gymnastik och fäktkonst — har kommittén erinrat,
hurusom kommittén i betänkande delen LI, angående reglering av löneförhållanden
m. in. för vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare,
anfört, att dessa uppasserskor och vissa andra befattningshavare
icke synts falla inom ramen för den undersökning, kommittén anbefallts
att i då förevarande sammanhang verkställa. Ehuruväl det syntes sannolikt,
att jämväl beträffande en eller annan av de befattningshavare, som
sålunda lämnats å sido, skäl till avlöningsförhöjning kunde föreligga, hade
kommittén ansett sig icke hava att härom då framlägga några förslag,
utan syntes det få ankomma på vederbörande myndigheter att därutinnan
göra de framställningar, till vilka fog kunde förefinnas. — I anslutning
till detta uttalande, som icke, såvitt kommittén hade sig bekant, föranlett
någon erinran, hade kommittén ansett sig icke böra i förevarande sammanhang
avgiva förslag rörande tillfällig löneförbättring för de tre ovannämnda
uppasserskorna.

Vad vidare angår den under räntekammaren vid universitetet i Lund
hörande byggnadskonduktören, som åtnjuter ett arvode å 600 kronor, har
kommittén funnit denna befattning icke vara av den art, att löneförbättring
för densamma bör nu ifrågakomma.

Vid karolinska institutet förekommer en under namn av Oscar Ekmans
professur inrättad professur i ortopedi, för vilken avlöningen utgår
av donationsmedel. Då dessa medel syntes lämna tillgång att bereda
professurens innehavare erforderlig löneförbättring, har kommittén ansett
sådan ej böra bestridas av statsmedel.

Med framhållande, att för sekreteraren, bibliotekarien, biblioteks -

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

amanuensen och kamreraren vid tekniska högskolan arvodesförhöfning
nyligen beviljats, till en del medelst anslag å extra stat, har kommittén
anfört, att det vid sådant förhållande icke syntes ankomma på kommittén
att i detta avseende nu framlägga något förslag.

Vidare har kommittén funnit sig icke böra i förevarande sammanhang
föreslå någon arvodesförhöjning för lantbruks- ochfiskeristipendiaterna.

I fråga om den till lantmäteristaten i orterna hörande personalen
har kommittén erinrat därom, att genom beslut av 1918 års riksdag medel
ställts till förfogande för reglering av arvoden åt lantmäteriauskultanter.
Vid sådant förhållande funne sig kommittén icke böra framställa
något förslag rörande dylika befattningshavares löneförmåner.

Slutligen har kommittén i förevarande avseende anfört, att då de
å domänstyrelsens stat upptagna avlöningarna till tre jägmästare givetvis
borde avpassas efter de avlöningar, som gällde för jägmästare vid
skogsstaten i övrigt, någon jämkning i nämnda tre befattningshavares
avlöning nu icke syntes böra föreslås.

Samtliga befattningar, vilkas innehavare enligt löneregleringskommitténs
uti ifrågavarande betänkande framställda förslag skulle komma i
åtnjutande av tillfällig löneförbättring, finnas upptagna i en vid betänkandet
fogad tabellbilaga.

Vid löneregleringskommitténs ifrågavarande betänkande finnes ock
fogad en av herr A. Nilsson i Kabbarp avgiven reservation, som huvudsakligen
hänför sig till förevarande avdelning av betänkandet. Reservanten
anför följande:

»Då läroverkslärarnas löner omreglerades vid 1918 års lagtima riksdag,
utgjorde dessa lärare en av de tjänstemannakårer, som senare än
de flesta andra fingo sina löner bestämda enligt de efter år 1907 tillämpade
löneregleringsprinciperna. Därvid sattes adjunkterna i löneavseende
något över första gradens tjänstemän och lektorerna likställdes i fråga
om avlöningsbeloppen med andra gradens tjänstemän i de centrala ämbetsverken.
De manliga adjunkternas avlöning sattes till lägst 4,300 kronor
och högst 5,800, lektorernas till lägst 5,800 och högst 6,800 kronor.

Härigenom gottgjordes en förut rådande dubbel orätt, i det att
lärarna dels blevo delaktiga av den sedan 1907 pågående allmänna löneregleringen
och dels placerades i en relation till andra tjänstemannakårer,
som bättre motsvarar lärarkallets betydelse och den därför erforderliga
långa utbildningen.

Om billigheten av denna förbättring i deras ställning voro lärår -

Reservation.

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

lönenämnden och löneregleringskommittén ense. Och av den kungl. propositionen
och riksdagens beslut framgår det, att statsmakterna intogo
samma ståndpunkt.

Under sådana förhållanden kan jag ej finna det försvarligt att
genom lärarnas utestängande från den nu ifrågasatta provisoriska löneförbättringen
återföra förhållandena till det förutvarande ogynnsamma
läget. Det har erkänts, att lektorn är väl så mycket värd som tjänstemannen
i andra normalgraden och likaledes att adjunkten är väl så
mycket värd som tjänstemannen i första graden. Nu skulle dessa lärare
åter bliva tillbakasätta och avlönas sämre än de tjänstemän, med vilka
de blivit på det sättet jämförda. Visserligen är det sant, att lektorsoch
adjunktstjänsterna vid 1918 års lagtima riksdag nyreglerades efter
andra grunder än dem, som följts vid de äldre staternas fastställande.
Men detsamma kan sägas om åtskilliga andra tjänster — t. ex. expeditionssekreterare
och vissa tjänstemän i statistiska centralbyrån, kartverken,
kontrollstyrelsen och fiskeriadministrationen, statskonsulenter o. s. v. —
och dock hava dessa medtagits i kommitténs förslag. Och än en gång
må jag betona, att de nya grunder, efter vilka läroverkslärarna nyss
fingo sina avlöningsförhållanden reglerade, voro de gamla från år 1907.
Och ej heller kan väl den omständigheten, att läroverkslärarna fått vänta
längre än t. ex. universitetslärarna på en lönereglering enligt 1907 års
principer, motivera, att de senare upptagas men de förra kvarlåtas.

Också lär det inom lärarkåren ha ansetts såsom den betydelsefullaste
fördelen av den nya löneregleringen, att lärarnas löner blivit
ställda i rättvist förhållande till andra tjänstemäns, och man har därvid
hängivit sig åt den trygga förhoppningen, att eu höjning av de senares
löneförmåner skulle såsom en ofrånkomlig konsekvens medföra en motsvarande
förbättring i deras egna. Följaktligen kan man taga för givet,
att ett upphävande av nämnda fördel skulle framkalla allmän besvikelse
inom lärarkåren.

Vad slutligen beträffar dessa lärares behov av den nu ifrågasatta
löneförbättringen, råder därom ingen ovisshet. Det har tidigare framhållits,
att dessa tjänstemän vanligen äro djupt skuldsatta. Under de
senare svåra åren torde skuldsättningen ytterligare ha ökats. Och den
avlöningsförbättring, som de — frånsett krigstidstillägg men med inräknande
av den tillfälliga löneförbättringen under 1918 — erhålla genom
den från och med år 1919 inträdande nya löneregleringen, räcker näppeligen
att i önskvärd utsträckning avhjälpa detta missförhållande. Den
löneförbättringen uppgår nändigen för det stora flertalet adjunkter till
600 kronor, för lektorer i högsta lönegraden till 400 kronor och för

Kungl. May.ts proposition nr 326.

adjunkter i högsta lönegraden till endast 200 kr. Och för vissa övningslärare
ställa sig förhållandena ännu ofördelaktigare, i det att rent av
förlust uppstår för dem genom den nya löneregleringen.

På grund härav finner jag det påkallat och rättvist att låta läroverkslärarna
i likhet med andra statens befattningshavare, till vilka lärarna
av löneregleringskommittén och statsmakterna blivit i avlöningshänseende
ställda i viss relation, och i konsekvens därmed givetvis även
lärarna vid seminarierna komma i åtnjutande av ifrågavarande provisoriska
löneförbättring.»

Slutligen har reservanten gjort hemställan om den sålunda ifrågasatta
löneförbättringens belopp.

I sitt nyssberörda betänkande anförde löneregleringskommittén,
såsom av det förut sagda framgår, att, vad anginge fångvårdsstaten —
jämte uppfostringsanstalten å Bona — samt befattningshavare vid lotsoch
fyrinrättningarna, den löneförbättring, som för denna personal till
äventyrs kunde befinnas erforderlig, syntes böra åvägabringas efter särskild
prövning, vadan något förslag beträffande nämnda personal icke av
kommittén framlades i betänkandet av den 20 november 1918.

I sina omförmälda utlåtanden av den 15 och 20 februari 1919 har
kommittén emellertid avgivit förslag i berörda avseenden. I

I fråga om tillfällig lönereglering för fångvårdsstaten har kommittén
i utlåtande den 15 februari 1919 anfört bland annat följande.

Efter framställning till 1910 års riksdag hade nämnda år genomförts
en ingripande lönereglering för fångvårdsstatens personal. Såvitt
anginge tjänstemän av högre grad, hade denna lönereglering sedan dess
bibehållits i huvudsak orubbad. Eu del smärre jämkningar i dessa befattningshavares
löneförhållanden hade dock under tiden efter år 1910
kommit till stånd, särskilt genom beslut vid 1918 års lagtima riksdag,
då vissa assistenter hade uppflyttats i högre lönegrad samt gynnsammare
regler fastställts rörande ålderstillägg till vissa vid fångvårdsanstalterna
anställda pastorer och lärare.

Vad åter beträffade tjänstemän av lägre grad (bevakningspersonal),
ställde sig förhållandena i viss mån annorlunda, i det att för denna
personal en ny lönereglering åvägabragts enligt beslut vid 1914 års förra
riksdag och därigenom en ej oväsentlig förbättring kommit till stånd i
de för berörda befattningshavare år 1910 bestämda löneförmånerna.

Härefter åberopar kommittén förberörda av svenska fångvårdssällskapet
gjorda framställning och uttalar, att kommittén, i vissa avse 1J

Utäng till riksdagens protokoll 1319. 1 sund. 239 höft. (AV 326.) 5

Utldtandn
16/8 491».

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

Utlåtandet
20/2 1919.

enden i anslutning till nämnda framställning, funne sig böra hemställa,
att, i avvaktan på förestående definitiv lönereglering för fångvårdsstatens
personal, provisoriskt avlöningstillägg måtte beredas fångvårdsstatens
tjänstemän i allmänhet av såväl högre som lägre grad.

Beträffande de å ordinarie stat uppförda predikantarvodena — anför
kommittén emellertid — hade chefen för justitiedepartementet i anförande
till statsrådsprotokollet den 9 januari 1919 (andra huvudtiteln,
punkten 31), uttalat sig för att de med dessa arvoden avlönade predikanterna
— liksom ock de predikanter, vilkas avlöning utginge från
förslagsanslaget till fångars vård och underhåll — måtte efter 1919 års
utgång, på grund av ökat arbete under nämnda år, komma i åtnjutande
av vissa tilläggsarvoden. Då fråga sålunda förelåge om beredande i annan
ordning av förbättrade avlöningsförmåner för predikanterna, hade
kommittén ansett sig icke böra i denna punkt avgiva något yttrande.

Slutligen erinrar kommittén, att å övergångsstat funnes uppförd —
förutom en predikant, beträffande vilken kommittén hänvisade till sitt
nyss återgivna yttrande — en bevakningsbefälhavare. Även till denne
befattningshavare ansåge kommittén tillfälligt avlöningstillägg böra utgå.

I fråga härefter om statens uppfostringsanstalt å Bona har löneregleringskommittén
i utlåtande den 15 februari 1919 bland annat erinrat,
hurusom genom beslut vid 1918 års lagtima riksdag godkänts förändrad
avlöningsstat för anstalten, att tillämpas från och med år 1919. Enligt
denna stat vore flertalet befattningshavare vid anstalten i avlöningshänseende
väsentligen likställda med vissa befattningshavare vid fångvårdsinrättningarna.
Med hänvisning till sitt förslag till tillfällig löneregleringför
fångvårdsstaten, förklarade sig kommittén anse löneförbättring böra
enligt enahanda regler beredas motsvarande personal vid Bonaanstalten. I

I utlåtandet av den 20 februari 1919 angående tillfällig lönereglering
för personal vid lots- och fyrväsendet — vilket utlåtande kommittén,
som förut nämnts, avgav med anledning av remiss den 7 februari 1919
å lotsverkets personalförenings framställning den 31 augusti 1918 och
å lotsstyrelsens däröver den 1 oktober 1918 avgivna yttrande — har
löneregleringskommittén bland annat erinrat, hurusom enligt beslut vid
1914 års senare riksdag nämnda år genomfördes för lots- och fyrinrättningens
personal en ingripande lönereglering, vilken sedan dess bibehållits
orubbad. Vidare har kommittén, med hänvisning till sitt uttalande
i betänkandet den 20 november 1918, att den löneförbättring, som tilläventyrs
kunde befinnas erforderlig för befattningshavare vid lots- och
fyrinrättningen, borde åvägabringas efter särskild prövning, förklarat, att

Kttngl. Majtis proposition nr 326.

kommittén ansett sig böra i förevarande sammanhang taga berörda spörsmål
i närmare övervägande såvitt anginge ej blott den i remisshandlingarna
närmast avsedda personalen utan även övrig personal a de
särskilda avlöningsstaterna för befälet vid lotsverket, för lotspersonalen,
för fyrpersonalen och för personalen å lotsverkets ångfartyg, ävensom a
lots- "och fyrinrättningens övergångs- och indragningsstat; och har kommittén
föreslagit, att all personal av nämnda slag skulle bliva delaktig
av den tillfälliga löneförbättringen, dock att beträffande personal å övergångs-
och indragningsstat syntes böra bliva på Kungl. Maj:ts prövning
beroende, huruvida och till vilket belopp dylik personal, som fortfarande
vore tjänstgöringsskyldig, finge komma i åtnjutande av tillfällig löneförbättring.

Jämväl vid löneregleringskommitténs nu omförmälda utlåtanden av
den 15 och 20 februari 1919 finnas som bilagor fogade tabeller, upptagande
de tjänster — med undantag av nyssberörda tjänster å övergångs-
och indragningsstat vid lots- och fyrväsendet — vilka avses i de
förslag, som uti ifrågavarande utlåtanden framställts.

Såsom jag förut nämnt har med anledning av löneregleringskommitténs
betänkande den 20 november 1918 inkommit åtskilliga framställningar,
av vilka flertalet avser läroverkslärarnas och andra med dem
jämförliga lärares förhållande till den ifrågasatta tillfälliga löneregleringen.
Av ifrågavarande framställningar torde vissa lämpligen i detta sammanhang
böra återgivas.

Sålunda anför läroverksöverstyrelsen i sin skrivelse den 31 december
1918, efter att hava erinrat om vissa delar av mitt förut återgivna
yttrande till statsrådsprotokollet den 16 september 1918, löneregleringskommitténs
nyssnämnda betänkande och den vid betänkandet fogade
reservationen, vidare följande:

»Därest löneregleringskommittén jämväl till läroverks lärarna utsträckt den
utredning som blivit densamn.a anbefalld, torde det i själva verket hava visat
sig att den uppfattning, som i nyss anförda särskilda yttrande» — nämligen reservationen
vid kommitténs betänkande — »göres gällande, bättre överensstämmer
med riksdagens avsikter an den summariska behandling, som i förevarande fall
ko in mit lärarna till del. Sålunda beter det i riksdagens skrivelse med anledning
av löne- och pensionsregleringen för ifrågavarande lärarpersonal (sid. 11): Den

allmänna utgångspunkten i fråga om avlöningsbeloppens beräknande som Eders

Kung). Maj:ts förslag intager, är den, att beträffande de statsanställda befattningshavare,
om vilka nu ar fråga, avlöningsbelopp föreslås, som äro ställda i

Läroverks översty relsen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

visst förhållande till vad för närvarande i ordinarie avlöningar utgår till statstjänstemän
i allmänhet, varvid förutsättes, att de förra ävenledes må komma i
åtnjutande av den ytterligare löneförbättring, vilken i form av krigstid stillägg
eller krigstidshjälp eventuellt kan komma statens tjänstinneh ,vare till del, samt
att beträdande de kommunalt anställda befattningshavarna hänsyn tagits till å
ena sidan, att krigstidstillägg eller krigstidshjälp ej utgar till dem. å audra sidan
att en väsentlig och allmän höjning av deras nuvarande avlöningar synes erforderlig.
— Jämväl riksdagen finner den nu angivna allmänna utgångspunkten vara
den riktiga, enär genom densamma möjlighet vinnes för ett rättvist tillgodoseende
av de olika Järarkarer, om vilka här är fråga.’

Liksom 1918 ars riksdag sä lunda ställt läroverkslärarnas avlöning i bestämd
relation till andra med dem jämförliga siatstj ans temäns dåvarande löner samt uttalat
sin avsikt att på det sätt, som då närmast var i fråga, bevara denna relation.
hade jämväl föreliggande förslag bort taga nödig hänsyn till det sålunda
fastslagna sambandet mellan läroverkslärarna och de övriga statstjänstemannen.
Om kommittén i sitt tidigare avgivna löi.eregleriugsiörslag funnit lärarelöuenämndens
jämförelse mellan läroverkslärarna och andra angivna statstjänstemän i viss
män haltande, sä beror detta närmast därpå, att de förra på grund av bestämda
omständigheter synts kommittén böra ställas på ett högre plan än tjänstemännen
av bär ifrågakommaode normalgrader. Da sålunda, för att här anföra läroverkslektorerna
såsom exempel, kommittén för dessas vidkommande förordade en avlöning,
som med 400 kronor överstiger vad — frånräkna! ortstillägg — för närvarande
utgår till en andragradstjänsteman, sä innebär detta ingalunda, att med
hänsyn till tidsomständigheterna en högre löneskala än den dittills gällande i
sagda fäll tillämpas, utan förslaget grundar sig, enligt vad i motiveringen meddelas,
på det förhållandet, att löneregleringskommittén i likhet med lärarlönenämnden
hyser den uppfattningen, att lektorerna böra ställas framom andragrudstjänsiemännen,
''särskilt med hänsyn till den langa utbildningstid, som förvärvande
av Jekiorskompetens visat sig kräva’. Yad sålunda 191* ärs lönereglering skänkt
lärarna, är i korthet sagt en rättvist anvisad plats i det för statstjänstemannen
dä tillämpade lönesystemet — systemet av år 1907 — och det ligger i sakens
natur, att samma plats likafullt tillkommer dem, därest, såsom nu ifrågasatts,
detta allmänna lönesystem undergår en efter tids i erhållande na i viss män avpassad
förändring

Av det anförda framgår, att omregleringen av läroverkslärarnas löner icke
skett efter andra grunder än dem. som löljts vid de äldre staternas fastställande,
samt att uteslutandet av lärarna från delaktighet i den tillfälliga löneförbättringen
följaktligen saknar allt berättigande. Belysande för åtgärdens halt är för
övrigt den omständigheten, att en hei rad av tjänstemannagrupper, vilken liksom
läroverkslärarna fatt sina löner omreglerade år 1918, nu inbegripes i den tillfälliga
löneförbättringen, ehuiu vissa bland dem, t. ex. fiske) iintendenterna, tidigare
uttryckligen satis i paritet med lektorerna. Än skarpare framträder denna brist
på likformighet, då man av betänkandet finner, att läroverkslärarna i Jönehänseende
ställas efter grupper av tidigare reglerade statstjänstemän, vilka icke blott
icke framför dem äga något företräde, utan tvärtom i visst hänseende stå bestämt
efter dem. Sålunda komme enligt föreliggande förslag lektorerna Htt i fråga om
avlöning ställas långt efter t. ex. arkivarierna i riksarkivet, antikvarierna i vitterhets-,
historie-och antikvitetsakademien, förste bibliotekarierna vid kungl. biblio -

Kungl. Maj:U proposition nr 326.

teket, meteorologerna vid meteorologiska centralanstalten, tjänstemännen vid Sveriges
geologiska undersökning, samtliga föreslagna till en avlöning av (i.800 kronor,
varav 500 kronor ortstillägg, samt förste bibliotekarierna vid universitetsbiblioteken,
ehuru, såsom tidigaie med fullt fog framhållits, en väsentligt lägre
kompetens — filosofie licentiatexamen — än den för lektorerna föreskrivna är för
vissa av dessa grupper fastställd.

Tydligt är för övrigt, att ett dylikt tillbaka«ättande av nu ifrågavarande
tjänstemannaklass ej endast innebär en brist på rättvisa, utan jämväl komine att
medföra en fara för hela den gren av den allmänna undervisningen, varom här
närmast är fråga. Och att detsamma likaledes gäller seminarieundervisningen,
kommer tvivelsntan att av vederbörande myndighet framhållas.

Vid upprepade tillfällen har överstyrelsen nödgats betona, att undanskjutandet
av lärarnas berättigade krav på eu efter deras levnadsställning avpassad
gottgörelse för arbetet med nödvändighet måste medföra betänkliga följder för
undervisningen, icke minst på grund av den alltjämt vaxande svårigheten att på
tillfredsställande sätt rekrytera de för densamma nödiga lärarkrafterna. För den
myndighet, som steg för steg varit i tillfälle att följa utvecklingen på detta område,
är det uppenbart, att, därest icke åtgärder vidtagas för att hälla lärarnas
ekonomiska ställning fullt i nivå med andra tjänstemäns, lärarbristen i en näraliggande
tid i fråga om vissa grupper av lärartjän-ter torde bliva oöverkomlig.
Hedan nu är sagda blåst synnerligen betänklig för urvalet och gör sig särskilt
starkt gällande i fråga om Järarposter å läroverkens överstadium, men den kan
likaledes befaras i fråga om beställningar å realskolestadiet inom ämnesgrupper,
vilka förskaffa sin företrädare möjlighet att å andra banor vinna ett levebröd,
som är mindre knappt tilltaget än det, som lärarbanan har att bjuda.

Grundad förhoppning fanns, att 1918 ars lönereglering såväl härutinnan
som uti andra här icke uttryckligen omnämnda avseenden skulle verka höjande
Och stärkande på den allmänna undervisningen, dels genom den avsevärda ökning
av begynnelselönerna, som densamma innebär, dels och icke minst på grund av
det löfte om jämställdhet med andra statstjänstemän, som löneregleringen hittills
ansetts innebära. Det må nämligen klart utsägas, att läroverkslärarna under
trycket av de ihållande strävandena för eu förbättrad ställning och de kännbara
umbäranden, deras levnadskall för dem medfört, icke kunnat annat än betrakta
sig såsom en tillbakasatt tjänstemannaklass, vars prövande arbete allt för länge
blivit av staten undervärderat. Därför har ock det i löneregleringen innefattade
löftet om bättre tider i samgående med övriga statstjänstemän av dem hälsats såsom
en befrielse ur en mindervärdig ställning. Härvid bör avseende icke uteslutande
fästas vid den direkta materiella vinsten, vilken för olika lärarkategorier
utfallit ganska olika. För lärarkåren i dess helhet och med hänsyn till det arbete
den har att utföra måste det särskilt heti aktas såsom ett betydelsefullt framsteg,
att lärarna vunnit en i förhållande till övriga statens tjänstemän rättvisare
ställning inom statens lönesystem, och att detta kan väntas i sin män bidraga
till att i det allmänna medvetandet bereda rum för en riktigare uppskattning av
lärarnas arbete. Brytes no åter detta lönesystem sönder, lär det ej kunna undgås,
att 1918 års lönereglering till sina verkningar bliver i väsentliga avseenden
förfelad.

Med stöd av vad sålunda i denna för lärarna viktiga fråga anförts får
överstyrelsen i underdånighet hemställa, att därest Eders Kungl. Maj:t finner för

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

gott till 1919 års riksdag ingå med nådig proposition om tillfällig löneförbättring
för befattningshavare vid statsdepartementen, de centrala ämbetsverken, hovrätterna
och andra grenar av den civila förvaltningen, det täcktes Eders Kungl.
Maj:t i överensstämmelse med det särskilda yttrande, som i ärendet avgivits av
ledamoten av löneregleringskommittén A. Nilsson i Kabbarp, uti denna tillfälliga
löneförbättring inbegripa lärarna vid rikets allmänna läroverk och statens högre
lärarinneseminarium.»

Läroverks- Under hänvisning till ett till trycket befordrat »uttalande av Sve riksförbund

riges läroverkslärare med anledning av 1902 års löneregleringskommittés
,2/s 1919. förslag till tillfällig löneglering för befattningshavare vid statsdepartementen,
centrala ämbetsverk m. m, från och med år 1919», om vilket
uttalande läroverkslärarnas riksförbund enat sig, har förbundets styrelse
i dess framställning den 12 februari 1919 hemställt, att Kungl. Maj:t
täcktes i den proposition angående tillfällig lönereglering fr. o. m. år
1919 för befattningshavare vid statsdepartementen, centrala ämbetsverk
m. m., som vore att förvänta under loppet av pågående riksdag, föreslå
sådan löneförbättring även för lärarna vid de allmänna läroverken i överensstämmelse
med den vid löneregleringskommitténs betänkande den 20
november 1918 fogade reservationen och med läroverksöverstyrelsens
framställning i ärendet.

Uti berörda uttalande av läroverkslärarna erinras till en början om
kommitténs och reservantens ställning till frågan om tillfällig lönereglering
för nämnda lärare, varpå följande anföres:

»Huru ofrånkomligt riktig reservantens ståndpunkt är och vilken, uppenbar
inkonsekvens och orättvisa mot lärarna kommitténs majoritet gjort sig skyldig
till. framgår omedelbart vid en blick i samma löneregleringskommittés betänkande
LY och den på detsamma grundade kungl. propositionen n:r 260 till 1918 ars
riksdag rörande lärarnas löne- och pensionsreglering. Så heter det i sistnämnda
betänkande sid. 2:

Det bär ej synts kommittén möjligt att vid de löneregleringar, som måste
under nu rådande förhållanden äga ruin, taga hänsyn till penningvärdets nuvarande
ställning eller till förhandeuvarande exreptionella läge, än mindre att anpassa
avlöningar efter förhållanden, vilka kunna antagas i en framtid inträffa
men vilka för närvarande undandraga sig varje bedömande. Den säkraste utgångspunkten
i fråga om de statstjänare, vilkas lönefrågor i detta ärende äro
föremål för kommitténs prövning, anser kommittén fördenskull vara den att ställa
de avlöningsförmåner, som må böra förordas, i viss relation till de avlöningar,
som nu enligt stat äro fastställda för andra statens befattningshavare av olika
kategorier.

Att kommittén därefter, när det gällt att i enlighet med denna grundsats
sätta lärarnas löner i angiven relation, haft just sådana befattningshavare i sikte,
som fått sina löner reglerade 1907 eller i varje fall efter 1907 års norm, framgår

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 326.

till full evidens såväl av kommitténs hela argumentering som särskilt av de ord,
med vilka den beledsagar fastställandet av lönesatserna för olika lärarkategorier.
Sa he;er det i fråga om läroverksadjunkterna sid. 54:

Beträffande åter ett jämställande i allmänhet av läroverksadjunkterna med
vissa befattningshavare i de centrala verken, närmast med första gradens tjänstemän,
skulle eu dylik åtgärd kunna synas äga visst fog för sig. Tager man emellertid
i betraktande den olika utbildning, de olikartade arbetsuppgifter och de
skiljaktiga befordringsmöjligheter, vilka äro kännetecknande för bemälda kategorier
befattningshavare, anser kommittén en dylik jämförelse ej innebära den rättvisa
man i detta fall vill söka ernå.

Och rörande lektorerna heter det sid. 57:

Även jämförelsen mellan lektorer och andra gradens tjänstemän måste
kommittén beteckna såsom mindre lycklig; nämnden har också på anförda skäl
kommit till den uppfattningen, att lektorer rätteligen borde åtnjuta något högre
avlöning än den, som är bestämd för tjänstemän av andra graden. Med utgångspunkt
från denna nämndens uppfattning, vilken kommittén även delar, och särskilt
med hänsyn till den långa utbildningstid, som förvärvande av lektorskompetens
visat sig kräva, har kommittén förordat för lektorer en avlöning, som med
400 kronor överstiger vad — frånräknat ortstillägg — för närvarande utgår till
en andra gradens tjänsteman —--

På ett fullkomligt oomtvistligt sätt har kommittén genom dessa uttalanden,
vilka också utan förbehåll godiagits av k. m:t och riksdagen, fastslagit, att
de lönesatser, som kommittén i sitt betänkande och därefter k. m:t i sin proposition
föreslogo och som av riksdagen beslutades för lärarna, tillmätts i relation
till de lönebelopp, som genom 1907 års normalisering bestämts för tjänster av
respektive första och andra normalgraden. Genom samma uttalanden har också
fastslagits, att rättvisan kräver, att ämneslärarna i lönehänseende intaga en ställning
något över respektive första och andra normalgradens tjänstemän. Av allt
detta följer även med logisk nödvändighet, att kommittén och statsmakterna erkänt,
dels att lärarna från år 1907 intill år 1919 i lönehänseende varit i avsevärd
grad tillbakasätta i förhållande till nämnda tjänstemän — i första lönegraden
var skillnaden före år 1918 resp. 700 kr. och 1400 kr. — dels ock att lärarna för
framtiden böra åtnjuta högre lön än dessa. Under sådana förhållanden hade,
synes det, den enklaste rättvisa fordrat, att löneregleringskommittén, i överensstämmelse
med sin i februari samma år intagna ståndpunkt, vid avgivandet av
sitt förslag till tillfällig löneförbättring hemställt om sådan för läroverkslärarna
lika fullt som för tjänstemännen av första och andra normalgraden. Att lärarnas
lönereglering är av så sent datum, att den trätt i kraft först med ingången av
år 1919, borde desto mindre fatt utgöra ett hinder härför, som de tjänstemän i
verken, vilka först vid samma tid, d. v. s. vid ingången av 1919, inrangerats som
noi malgradstjänstemän, såsom t. ex tjänstemännen i statistiska centralbyrån, av
kommittén utan nagra som helst hänsyn till deras sena (med lärarnas samtidiga)
lönereglering föreslagits till erhållande av tillfällig löneförbättring.

Om kommitténs ståndpunkt skulle godkännas även av statsmakterna, komma
lärarna, vilka nyss genom riksdagens beslut äntligen blivit placerade på 1907 års
lönenivå, att få sta kvar på denna — krigstidstil lägget naturligtvis oberäknat

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

— medan övriga jämförliga tjänstemän, som redan från början eller i varje fall
tidigare än lärarna erhållit förmånen att intaga denna ställning, rycka upp till
eu lönenivå, som anpassats efter levnadskostnaderna 1914, och ehuru ämneslärarna
uttryckligt och offentligt erkänts vara berättigade till åtnjutande av högre lön
än de tvä första normalgradernas tjänstemän, komma de t. o. m. att efter ett genomförande
av löneregleringskommitténs förslag åtnjuta respektive 250 kr. och
5(>0 kr. mindre lön än dessa. En adjunkt skulle nämligen framdeles erhålla i
Lm från 4,3(J0 till 5,3U0 kr., en förstagradstjänsteman däremot, som icke har ortstillägg,
från 4,550 till (5,050 kr. (tillfälligt lönetillägg 350 kr.); en lektor från

5.300 till (5,800 kr., eu andragradstjänsteman åter utan ortstillägg från (5.300 till

7.300 kr. (tillf, lönetillägg 900 kr.). 1 Stockholm och på andra platser, där i

normalgradstjänstetnännens avlöning även ingår ortstil lägg, skulle skillnaden bliva
ännu mycket större, nämligen resp. 600 kr. och 1,000 kr. Till adjunkts 4,300 intill
5,8<i(J kr. skulle här svara första normalgradens 4,9(>0 (d. v. s. 4.O00 + 9O0) intill
6,400 kr.; till lektors 5,800 kr. intill 6.300 kr. skulle svara andra normalgradens
6,800 (d. v. s. 5,8o0+l,000) intill 7,800 kr.

Det säger sig självt, att den behandling av lärarekåren, som här ställts i
sikte, är ägnad att inom densamma framkalla allmän besvikelse, ja indignation.
Lärarna ha fört en lång och synnerligen härd kamp för den rätt, som äntligen
genom 1918 års riksdagsbeslut tillerkändes dem. Som den värdefullaste bukten
av denna kamp har kären betraktat just den ställning på löneskalan, som lärarna
genom den nya löneregleringen erhållit och som ansags garantera en automatisk
anpassning av deras löneförhållanden efter andra närstående tjänstemannagruppers.
Och nu visar det sig vid första tillfälle, då denna frukt skulle njuta-, att
man icke skyr att söka rycka den ur lärarnas händer och försätta lärarna i en
efterhandsställning, som, om alla omständigheter medräknas, i intet avseende
skulle bliva gynnsammare än den, under vilken de i årtionden lidit.

Lmot ett sådant förfaringssätt anser sig kären, med hänsyn icke blott till
sig själv utan även till den viktiga uppgift, som den bar att fylla, böra inlägga
en ö| pen och oför behållsam protest. Och kåren fritar sig från allt ansvar för de
menliga följder för vart undervisnings- och uppfostringsväsen, som samma förfaringssätt
helt säkert kan förväntas få, såväl i fråga om lärarkårens rekrytering
som icke minst genom det för läraregärningen fördärvliga missmod, som varje
lärare med förnyad styrka måste erfara och framgent hysa i känslan av en styvmoderlig
behandling och under trycket av de ekonomiska svårigheter, som en oavbruten
underavlöning, en obeveklig dyrtid och vanligen även tyngande studieskulder
måste vålla.

Pa det allra varmaste och i djupt känd tacksamhet vill kåren däremot instämma
i den reservation, som riksdagsman A. Nilsson i Kabbarp inlagt emot
majoritetens av löneregleringskommittén förslag, och samtidigt vädja till k. m:t
och 1919 års riksdag att, med behjärtande av lärarnas klara och i ättvisa anspråk
och med hänsyn till undervisningens och ungdomens bästa, vidtaga åtgärder och
fatta beslut i full överensstämmelse med denna reservation. Den kostnad, dess
förverkligande kan komma att förorsaka statsverket, skall helt visst mer än uppvägas
av den stora fördel, det skulle medföra för vårt skolväsen, och i varje fåll
vara väl anbragt i betraktande av den skada, som eljes hotar att drabba detta.»

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

I den framställning om delaktighet för folkskoleseminariernas lärår- Svenska
personal av ifrågavarande tillfälliga lönereglering, som av svenska semi- 8e,\^ra^*~
narielärarföreningens styrelses verkställande utskott avgavs den 9 januari föreningen.
1919 och av skolöverstyrelsen med skrivelse den 13 januari 1919 överlämnades
till Kungl. Maj:t, framhåller föreningen såsom skäl för framställningen,
att om löneregleringskommitténs förslag, däri nämnda personal
icke upptagits, bifölles, något av det betydelsefullaste, som vunnits
för samma personal genom 1918 års lönereglering, nämligen en rättvis
relation i löneavseende till andra tjänstemannakårer, skulle gå förlorat.

Skolöverstyrelsen har, såsom förut nämnts, i sin skrivelse den 13 Skolöverjanuari
1919 förordat seminarielärarföreningens framställning och i så- styrelsen.
dant avseende anfört, bland annat, följande:

»Såsom i förevarande framställning från svenska seminarielärarföreningens
styrelses verkställande utskott fram hålles, måste det av förutnämnda reservant
inom löneregleringdmmmittén gjorda yrkandet anses äga synnerligen starka skäl
för sig. Den löuereg ering för olika lärarkårer, som genomfördes vid 1918 års
lagtima riksdag, åsyftade att bereda sagda karer avlöniugsvdlkor, som voro jämförliga
med dem, vilka genom de från och med år 19X>7 för olika grupper av
tjänstemän inom den civila förvaltningen m. fl. genomförda löneregleringarna fastslagits
såsom svarande mot befattningshavarnas arbetsup gifter och utbildningskostnader
samt radande priser för livsuppehälle. Då det i u anses — tvivelsutan
med all rätt — att grunden för sistnämnda löneregleringar genom penningvärdets
redan före världskrigets inträde alhjämt fortgående fall blivit förskjuten därhän,
att en förhöjning av lönebeloppen är oundgänglig, torde det vara ofrånkomligt,
att rättvisa och billighet fordra, att också sagda lärarpersonal göres delaktig av
ifrågavarande löneförbättring.

Överstyrelsen anser sig därför böra på det livligaste understödja förevarande
framställning och hemställa, att därest förslag föreläggas riksdagen om
tillfällig lönereglering för befattningshavare vid statsdepartementen, de centrala
ämbetsverken, hovrätterna och andra grenar av den civila förvaltningen, jämväl
lärarna vid de allmänna läroverken och folkskolesemmarierna måtte inbegripas
däri.»

Härefter yttrar sig skolöverstyrelsen angående storleken av den
, löneförbättring, som borde tillkomma lärarna, därvid särskilt i fråga om
övningslärarna vissa synpunkter göras gällande, samt meddelar eu översikt
av kostnaderna för löneförbättringen.

Vidare framhåller styrelsen, att, om de ordinarie lärarna skulle
komma att inbegripas i den ifrågasatta tillfälliga löneregleringen, även de
extra ordinarie lärarnas arvoden böra höjas, samt betonar slutligen med
styrka det samband, som råder mellan löneregleringen för seminariernas
och de allmänna läroverkens lärare och de löneregleringar för lärarpersonalen

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 289 höft. (AV 32b.'') (5

Landshöv dingen Hagen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

vid övriga till folkundervisningen hörande läroanstalter, folk- och småskolor
samt högre folkskolor, vilka beslutades av 1918 års lagtima riksdag.

»Som bekant har» — anför styrelsen i sistnämnda avseende — »lönereo-leringen
för samtliga nämnda lärargrupper varit föremål för gemensam utredning
saväl inom Järarlönenämnden som inom löneregleringskommittén, och lönereglering''
för deri. har sedan i ett sammanhang blivit av Eders Kungl. Makt för riksdagen
ioreslagna och av riksdagen beslutad. Det är tydligt, att lönerna för de olika
grupperna därvid blivit föreslagna och bestämda efter enhetliga synpunkter Det
synes därtor vara en nödvändig konsekvens av en tillfällig löneförbättring för
seminariernas och de allmänna läroverkens lärare, att lärare vid folkskolor m. tf
bär ovan nämnda läroanstalter få sina löner i motsvarande grad förhöjda. Man
har ingen anledning att antaga, att lönerna för de senare blivit mera frikostigt
tillmätta, sa att de skulle lättare än civila befattningshavare i statens tjänst
kunna med de nu utgående lönerna reda sig under nu rådande svåra ekonomiska
förhållande!.i. Tvärtom finner sig överstyrelsen, med den kännedom den äger om
namni a befattningshavares ekonomiska förhållanden, böra framhålla, att behovet
av tillfällig löneförbättring är fullt ut lika trängande som för Övriga här berörda
befattningshavare.

överstyrelsen anser sig icke i förevarande sammanhang böra framkomma
med förslag om bestämda belopp såsom löneförbättring för de (dika lärargrupper
som ovan berörts, men har icke ansett sig kunna underlåta att fästa uppmärksamheten
pa, och starkt betona det organiska sammanhang, som jämväl da det
gäller avlöningsförhållanden förefinnes och bör upprätthallas mellan de olika
grupper av lärarkrafter, som äro verksamma inom landets undervisningsväsen

Slutligen vill överstyrelsen här erinra om att i det underdåniga förslag
till lönereglering för lärarpersonalen vid blindundervisningsanstalter, sou. av över
styl elsen den 28 november 1918 avgivits, lönebeloppen äro beräknade med utgangspunkt
från de för vissa lärare vid folkskoleseminarierna bestämda avlöningsförmånerna.
En löneförbättring för sistnämnda lärare förutsätter alltså en motsvarande
förhöjning av de för blindlärarpersonalen föreslagna lönesatserna.»

I förevarande avseende är vidare att märka den av landshövdingen
Hagen gjorda framställningen om delaktighet för fögderiförvaltningarnas
personal av den ifiagasatta tillfälliga löneregleringen, ävensom föreningens
Sveriges landsfiskaler framställning i samma ämne vad landsfiskalerna
angår.

■n a ^ ^dshövdmgen Hagens till chefen för civildepartementet ställda,
till finansdepartementet överlämnade skrift anföres följande:

»Enligt sitt den 20 november 1918 avgivna betänkande angående tillfällig
lönereglering för befattningshavare vid statsdepartementen, centrala ämbetsverk,
hovratterna in. m har löneregleringskommittén (sid. It!) icke funnit sig böra föreslå
lingon löneförbättring för fögdenförvaltningens personal.

..., -Då det måhända skulle kunna befaras, att om gensaga icke reses mot kommitténs
sålunda intagna position, behövligheten och befogenheten av tillfällig löne -

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

förbättring jämväl för fögderiförvaltningens personal kan komma att undgå erforderlig
uppmärksamhet, har jag ansett mig böra vördsamt härutinnan anföra
följande.

Löneregleringskommittén synes grunda sin avvisande hållning beträffande
fögderiförvaltningens personal på det förhållande, att denna personals avlöningsförhållanden,
i samband med en ingripande omorganisation, skulle hava så sent
som år 1917 ordnats enligt för landsstaten nya grunder. Till stöd för sin ståndpunkt
härutinnan åberopar kommittén herr statsrådets och chefens för finansdepartementet
yttrande till statsrådsprotokollet den 16 september 1918 i ämnet, i
vilket anföres, att anledning icke torde föreligga, att låta den tillfälliga löneförbättring,
varom nu är fråga, omfatta vissa grupper av befattningshavare, som
under de senaste åren fått sina stater ny- eller omreglerade efter andra grunder
än dem, som följts vid de äldre staternas fastställande. Kommittén uppräknar
förutom fögderiförvaltningens personal åtskilliga personalgrupper, vilka ansatts
böra undantagas från tillfällig löneförbättring. Vad sistnämnda grupper angar
(lärarna vid de allmänna läroverken m. fl. samt personalen vid rikets hospital
och asyler), för vilka lönt reglering genomfördes år 1918, synas förhållandena vara
i viss mån annorlunda än för fögderiförvaltningens personal.

Löneregleringen för lärarepersonalen m. fl. skedde år 1918 för hela personalen
i ett sammanhang, vadan tillfälle förelåg att fritt efter föreliggande omständigheter
ordna dess löneförhållanden. För landsstaten lönereglerades år 1917
endast för vissa grupper, bl. a. för fögderiförvaltningen. Vid sadant förhållande
kunde nya rationella grunder icke användas vid denna lönereglering utan endast
vissa jämkningar i lönesatserna för landsstaten vidtagas. Lönerna för såväl fögderi
person a len som för de grupper av tjänstemän inom länsstyrelsen, för villfa
lönereglering ägde rum år 1917, måste sålunda hållas inom ramen för 1907 års
lönereglering för länsstyrelserna och avvägas i förhållande till de löner, som enligt
densamma gällde för bl. a. landssekreteraren och landskamreraren.

Att så skedde framgår bl. a. av vederbörande riksdagsutskottets uttalande,
att utskottet »lunnit de för tjänstemännen föreslagna avlöningsförmånerna såväl i
och för sig som ock med hänsyn till förhållandet mellan de olika tjänstemannagrupperna
(inom landsstaten) vara lämpligt avvägda.» I detta sammanhang torde
höra jämväl erinras om vederbörande departementschefs uttalande till statsrådsprotokollet
vid den kungl. propositionen (n:r 211 år 1917 sid. 142), att vid lönebeloppens
avvägande icke beräknats den av nuvarande kristiden föranledda exceptionella]
prisförhöjningen, vars påföljder ansågos böra i möjligaste mån i annan
ordning avhjälpas.

Let är visserligen riktigt såsom löneregleringskommittén anför, att omorganisationen
av fögderiförvaltningen år 1917 var genomgripande Sa torde
emellertid icke kunna sägas om den samtidigt skedda löneregleringen. Omorganisationen
med därav följande förändrade arbetsuppgifter, ökade kompetensfordringar
och i vissa fall minskade befordringsutsikter krävde i och för sig iä" kade
lönevillkor för tjänstemännen i den nya organisationen, men en på skäliga nya
grunder byggd lönereglering förhindrades, såsom förut framhållits, bl. a. av nödvändigheten
att taga hänsyn till de för länsstyrelsernas tjänstemän förut gällande
löner och måhända även av svårigheten alt komma förbi en föraldrad uppfattning
om särskilt länsmännens (landsfiskalernas) ställning inom förvaltningen.

lieelit grundad anledning att utesluta fögderiförvaltningens personal från

Kung!. Maj: ta proposition nr 326.

den tillfälliga löneförbättring, som kan tillgodokomma andra statens tjänstemän,
synes därför näppeligen kunna anses föreligga.

Landsfogdarnas begynnelseavlöning utgår med 5,000 kronor. För kronofogdarna
föreslog redan 100!) års fögderiförvaltnings kommitté (sid. 431 i nämnda
kommittés betänkande) samma begynnelsebin, varjämte kronofogdarna fortfarande
skulle få åtnjuta vissa sportelinkomster, vilka som bekant sedermera utrönts uppgå
till ganska avsevärda belopp, under det att landsfogdarna i regel icke kunna påräkna
dylik extra inkomst. För landsfogden har stadgats ganska hög kompetens,
vida högre än den, som uppställdes för kronofogden, och landsfondens ställning
inom förvaltningen torde fä anses betydelsefullare och förnämligare än kronofogdens.
Den meningen gjorde sig också — enligt vad jag pa grund av min befattning
med förarbetena till iögderiförvaltningens lönereglering m. m. ar i tillfälle
betyga — starkt gällande såväl inom vederbörande riksdagsutskott som från andra
kompetenta granskare, att landsfogdens skäliga avlöning bort sättas högre än som
sedermera skedde. Dä nu med goda skål ifrågasättes förbättring av avlöningen
för länsstyrelsernas tjänstemän, synes icke längre vara hinder ur synpunkten av
lämplig avvägning av avlöningarna för de olika tjänst ögrupperna inom landsstaten
att bereda jämväl landsfogden löneförbättring, helst förhallandena ådagalagt, att
den för honom år 1917 bestämda avlöningen är för knapp med hänsyn till såväl
hans tjänsteställning som den för honom fordrade kompetensen. Landsfogden har
visserligen av en tillfällighet kommit att i avlöningsavseende hänföras till fögderiförvaltningspersona
en, men han är organisatoriskt inordnad i länsstyrelsen (sid.
36—37 i prop. nr 211 år 1917 och vederbörande instruktion). I vissa fall är han,
efter förordnande, föredragande i länsstyrelsen. Med tillämpning av löneregleringskommitténs
förlag skulle landsfogden bliva den ende av länsstyrelsens tjänstemän,
som icke skulle komma i åtnjutande av den ifrågasatta löneförbättringen, då.
även de tjänstemannagrupper, som samtidigt fingo sina löner jämkade (assessorer,
länsnotarier och kanslister m. fl.), skulle erhålla sådan.

Att härvid utesluta landsfogden synes sålunda icke vara befogat och torde
därjämte vara ägnat att förhindra en tillfredsställande rekrytering av de viktiga
landsfogdetjänsterna.

Vad ovan anförts om landsfogdarna gäller i stort sett även häradsskrivarna
och landsfiskalerna.

Härå ds skri varnas begynnelselön reglerades år 1917 till 3,600 kronor, under
det att redan 1909 fögderiförvaltningskommittén föreslog nämnda avlöning till
3,400 kronor. Således en förhöjning av blott 200 kronor. Jämväl denna avlöning
har gi\ etvis påvei käfs av de för länsstyrelsernas tjänstemän gällande lönebelopp,
ehuruväl kravet på förhöjning häri mindre allmänt gjort sig gällande, i följd av
häradsskrivarnes på senare tiden stigande spoitelinkomsfer. Denna iöimån har
dock väsentligen motvägts av de stegrade kostnaderna i tjänsten.

Beträffande landsfiskalerna hava deras avlöningslörmäner obehöripen hållits
nere på grund av ne oskäligt låga löner, som gällde före senaste löneregleringen.
Deras förutvarande löner inverkade givetvis vid bestämmandet av lönerna för dem
vid löneregle)ingen år 1917 och ansagos då omöjliggöra att i ett slag fa upp lönerna
till den niå, vartill tjänsternas betydelse i förvaltningen eljest skulle berättigat.

Därjämte måste även för dem hänsyn tagas till gällande löneförhållanden
vid länsstyrelserna, varest de lägre tjänstemännen alltid hållits på en avsevärt

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

läo-re standard än motsvarande tjänstemän inom civilförvaltningen. Att nu lämna
landsfiskalerna utom den tillfälliga löneförbättringen, som kan nllerkännas flertalet
andra s atens tjänstemän, vore att under en svår tid bibehålla eu för staten
oerhört viktig tjänstemannagrupp i en undantagsställning i lön ep än seende, som
måste verka i hög grad menligt på den förbättring i rekryteringen av denna
tjänstemannagrupp, som är så nödvändig och som man på senaste tiden börjat
kunna hoppas på. Landsfiskalernas • egynnelselön är nu 3,uu0 kronor, en avlöning,
som en nvhliven amanuens i ämbetsverken säkerligen numera anser skäligen blygsam.
Landsfiskalerna kunna visserligen i allmänhet påräkna någon extrainkomst
i tjänsten, men denna tages säkerligen i stort sett i anspråk för de resor och
andra utgifter i tjänsten, för vilka särskild gottgörelse icke erhalles

Pa grund av det anförda tillåter jag mig vördsamt hemställa, att Herr
Statsrådet matte finna skäligt att hos Kungl. Maj:t utverka, att jämväl fögderiförvaltningarnas
personal, särskilt landsfogdar och land-fiskaler men även harartsskrivare.
må komma i åtnjutande av den tillfälliga löneförbättring, som kan ifrågakomma
för andra statens tjänstemän.»

Föreningen Sveriges landsfiskaler anhåller i sin förenämnda flarnställning,
att jämväl landsfiskalerna måtte erhålla tillfällig löneförbättring, landsfiskal".

»Som skäl härför» —anföres vidare uti ifrågavarande framställning—»tilllåta
vi oss framhålla den synnerligen låga och otillräckliga lön, landsfiskalerna
åtnjuta och vilken icke på många ar blivit ordentligt reglerad, höre 1.117 både
landsfiskal i lön och tjänstgör ingspenningar 2.600 kronor vilket i sammanhang
med omorganisationen av fögderiförvaltningen höjdes till 3,000 kronor, en böjning
som ej kan anses såsom annat än en liten tillfällig löneförbättring. .Någon
lönereglering för landsstaten har ej på många år ägt rum. Att nu utesluta landsfiskalerna
vid beviljande av tillfällig löneförbättring åt statens tjänstemän pa den
grund tf de år 11*17 erhöllo en förhöjning i lön med 4< 0 kronor, vore ej rättvis*.
Landsfiskalens lön och tjänstgörings],enmngar uppgå för närvarande till 3,UUU
kronor, vartill kommer förvaltnmgsbidrag, 300 kronor. Utgifterna i och for
tjänsten äro:

Hyra för kontor . ■.......

Skrivmaterialier m. m. dylikt ......

Lön åt ett biträde...........

Pensionsavgift och del av telefonavgifter .
Tjänsteresor, för vilka ersättning ej utgår

... kr. 400: —

. . . » 3< !0: —

. . . . » 1/00: —

. . . . » 100: —

. . . . » 200: —

Summa kr. 2,800: —

Med den ofantligt ökade arbetsbörda, som pålagts landsfiskalerna, måste de
nästan undantagslöst hålla biträde. Huru mycket som återstår av lönen, tramgar
av utgifterna, av vilka endast de största upptagits och dessa med belopp, som
vidkommande många landsfiskalers, äro för lågt beräknade. a .

Extra inkomsterna i tjänsten äro numera mycket små och synas av i riksdagen
väckta motioner om borttagande av bötesandelar samt hela lndrtvnmgsprovisionens
överlämnande åt fjärdiugsmännen bliva ännu mindre.

Kungl. Maj ds proposition nr 326.

j^ÄÄÄsi

s?r.

större SÄ»rt^k"»™J?ri,£tlS”S äw.1^**-*''? **?&•**«1

= a ö°m axemP,pf Pa tillbakagången i kompetens må anföras att för tincmfem
ar sedan av kronolänsmännen i Kristianstads Jän mer än häliten avlagt student
examen fem kameralexamen och två examen till rikets rättegångsverk Av do
ett nTJ® )a®P]ran''eina har. ingen så hög examen som studentexamen och endast

snarr att ståktinf-XaHen'' kan 3n ''cke gärna sjunka lägre, men vi komma

1 lnf,01. den situation, som redan är ett faktum inom Jönkönin-s län

den nämligen, att ingå aspiranter kunna erhållas. P ö 1 ’

Utra 0rsaken 11,1 detta beklagliga förhållande är huvudsakligen den oskäligt
str ds :,rVng’ TeIp kestas landsfiskalerna, 3,300 kronor med skyldighet att bestrida
a la förvaltningskostnader - eu abnormt låg summa, då man betänker att

h d ll i n ®J.«ns y^flftrd, för närvarande har högre lön för sitt arbete
och detta utan att behöva vidkännas några avdrag

oklokt avlöna landsfiskalerna lägre än 6,000'' kronor är lika orättvist som
densamma SanÄ^a1^.®'' ^ ^ med

töT-t EteuS Kungl-1MaJ:t torde vara övertygad om riktigheten av vad vi an

anse vi Xt e^nödVratT^öf^1''1''11" 1 främsta ™mmft åt landsfiskalerna,

Såsom jag redan förut framhållit kan den tillfälliga lönereglering
arom nu ar fråga, svårligen, åtminstone i stort sett, anordnas annat än

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

efter mycket schematiskt uppdragna linjer. Med hänsyn härtill och då
den beredning, ärendet undergått i löneregleringskommittén, uppenbarligen
varit så ingående och noggrann som den visserligen knappa tiden
medgivit,^ har jag funnit mig i allmänhet icke böra ifrågasätta några avvikelser
från kommitténs förslag.

Vad säl skilt angar nu förevarande fråga — löneregleringens omfattning
- tilltror jag mig icke att föreslå någon ändring av vad kommittén
hemställt annat än i ett avseende, nämligen beträffande vissa
befattningshavare vid rikets hospital och asyler. Emellertid torde jag
böra göra vissa uttalanden jämväl i ett par andra avseenden, främst
med anledning av de framställningar i frågan, som inkommit och för
vilka jag förut redogjort.

Vid uppdragandet av gränsen mellan de befattningshavare, vilka
böra inbegripas i den tillfälliga löneregleringen, och dem, som böra lämnas
därutanför, har för löneregleringskommittén, såsom ju naturligt är, i
första, rummet varit avgörande, huruvida befattningshavarna nyligen kommit
i åtnjutande av lönereglering och vilken verkan dylik reglering borde hava i
nämnda avseende. Detta har haft till följd, att av nyreglerade personalgrupper
vissa upptagits i kommitténs förslag men vissa andra däremot icke.

I regel hava sålunda uteslutits dels befattningshavare, vilka av huvudsakligen
samma skäl, pa grund varav den nu förevarande löneregleringen
ifrågasättes, kommit eller i annan ordning föreslagits att komma i åtnjutande
av lönereglering, vare sig provisorisk eller — såsom t. ex. beträffande
vaktmästare och därmed jämförliga befattningshavare eller, för tiden från
och med år 1920, kvinnliga biträden — definitiv lönereglering, och dels personalgrupper,
t. ex. fögderiförvaltningarnas personal, läroverkslärarna och
därmed jämförlig personal, personalen vid rikets hospital och asyler m. fl.,
vilka nyligen fått sina avlöningsförhållanden reglerade efter andra grunder
än dem, som gällde före regleringen, och vid vilkas fastställande hänsynen
till den normala prisstegringen intill krigsutbrottet därför icke
torde kunna frånkännas all inverkan; dock att personalen medtagits hos
sådana verk och myndigheter, t. ex. statistiska centralbyrån, som visserligen
nyiegleiats men därvid ovedersägligen reglerats i full överensstämmelse
med jämförliga verk och myndigheter, vilkas lönestater vila å äldre
giunder och därför självfallet böra inbegripas i den lönereglering, varom
nu äi fråga. Till sistnämnda kategori statstjänare torde också, såvitt
angåi tiden från och med år 1920, bliva att räkna, t. ex. personalen i
kommerskollegium, hovrätterna m. fl. verk, för vilka förslag om mer eller
mindre omfattande löneregleringar, grundade på den s. k. statskontorstypen,
förelagts eller komma att föreläggas innevarande riksdag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

Den huvudregel, som sålunda angivits för den nu ifrågavarande
löneregleringens omfattning, finner jag, med den uppfattning i frågan,
jag i mitt yttrande till statsrådsprotokollet den 16 september 1918 på
sätt och vis givit uttryck för, riktig. Emellertid torde, såsom jag inledningsvis
framhållit, löneregleringen icke kunna göras oantastlig, och gensagor
mot kommitténs förslag hava också redan framställts från olika håll.

Först äro härvid att märka reservationen vid löneregleringskommitténs
ifrågavarande förslag ävensom de från läroverks- och skolöverstyrelserna
samt lärarhåll inkomna framställningarna, vari göres gällande,
att den för läroverkslärarna in. fl. från och med innevarande år gällande
löneregleringen utförts i omedelbar anslutning till statskontorstvpen och
att därför även nämnda befattningshavare borde inbegripas i förevarande
tillfälliga lönereglering.

Vad i berörda uttalanden anförts finner jag synnerligen beaktansvärt.
Det synes mig dock som om riktigheten av den förfäktade meningen
ej fullt ådagalagts utan att uttalandena snarare lämna ett ganska
starkt intryck av, huru invecklad lärarelönefrågan i själva verket är, ett
förhållande som givetvis måste mana till största försiktighet vid avgörandet
av nu förevarande spörsmål.

Den uppfattning, som gjorts gällande uti ifrågavarande framställningar,
att 1918 års lönereglering för läroverkslärarna skulle innebära,
att en revidering av löneregleringarna av statskontorstypen ovillkorligen
bör medföra även revidering av förstnämnda lönereglering, kan jag icke
utan vidare godtaga. Sambandet mellan dessa regleringar synes mig
nämligen icke vara alldeles ovillkorligt.

Det är visserligen riktigt, att vid löneregleringen för läroverkslärarna
avlöningen för adjunkt och lektor bestämdes i visst förhållande
till avlöningen vid befattningar av första resp. andra normalgraderna.
Men därvid avsågs, enligt vad som tydligt framgår av såväl löneregleringskommitténs
som Kungl. Maj:ts och riksdagens uttalanden, de dåvarande
ordinarie avlöningarna, varjämte förutsattes, att lärarna ävenledes skulle
komma i åtnjutande av den ytterligare krigstidsYönerörbMtnng, som kunde
komma statstjänare i allmänhet till del. Frågan om förhållandet mellan
läroverkslärarnas avlöningar enligt 1918 års reglering å ena och avlöningarna
i ovannämnda normalgrader efter en redan då omdebatterad
och av krigstidsförhållandena oberoende nvreglering å andra sidan har
däremot, såvitt jag har mig bekant, icke varit föremål för något uttalande
i sammanhang med lärarlöneregleringen. Den möjligheten synes
mig därför icke kunna på förevarande frågas nuvarande stadium anses
utan vidare utesluten, att, efter en definitiv omreglering av normalgraderna,

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

avlöningarna i de närmast jämförliga av dessa komme att ställa sig
något högre än avlöningarna vid lärartjänsterna.

Detta synes mig icke heller i och för sig behöva strida mot den,
efter vad som uppgivits, erkända uppfattningen, »att lektorn är väl så
mycket värd som tjänstemannen i andra normalgraden och likaledes att
adjunkten är väl så mycket värd som tjänstemannen i första graden».
Avlöningsbeloppen böra nämligen stå i viss relation ej endast till vederbörande
befattningshavares kompetens och arten av det utförda arbetet
utan även till arbetsmängden och tjänstgöringsförhållandena, varför svårigheterna
äro synnerligen stora att göra en jämförelse mellan lärarna
och övriga tjänstemän i allmänhet, icke minst med hänsyn till den, i
jämförelse med den administrative tjänstemannens semester, längre ledighet
skolmannen förfogar över.

Det är emellertid ej endast lärarnas förhållande till övriga tjänstemän
i allmänhet, som gör det vanskligt att träffa ett avgörande i
frågan om deras delaktighet av den ifrågavarande tillfälliga löneregleringen.
Att döma av vissa i ärendet gjorda uttalanden synes det även
möta svårigheter att uppdraga en riktig jämförelse i lönehänseende mellan
skol- och seminarielärarna och en annan stor kår på undervisningens
område, vilken skulle inbegripas i förevarande lönereglering, nämligen
universitetslärarna. Reservanten inom löneregleringskommittén synes sålunda
anse att, för att ett riktigt avlöningsförhållande skall råda mellan
universitets- och läroverkslärarna, de senare böra inbegripas i löneregleringen
om de förra göra det, under det att de större akademiska konsistorierna
vid universiteten hålla före, att. för samma ändamål, just den
nyligen skedda löneregleringen för läroverkslärarna m. fl. nödvändiggör
en reglering av universitetslärarnas löneförhållanden.

Innan jag lämnar förevarande spörsmål vill jag slutligen erinra,
hurusom riksdagen i sin skrivelse den 19 juni 1918, nr 394, i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition angående löne- och pensionsreglering för
lärarpersonalerna vid de allmänna läroverken m. m. såsom allmän erinran
inledningsvis anfört, att de förslag, som i omförmälda proposition förelagts
riksdagens prövning, innebure en genomgripande löne- och pensionsreglering
för nästan samtliga lärarkårer vid de allmänna undervisningsanstalterna
i riket. Spörsmålet om en lönereglering lör nämnda lärarkårers
vidkommande hade sedan ett flertal år stått på dagordningen, och
behovet av eu ändring i då gällande avlöningsförhållanden hade jämväl
vid olika tillfällen och från ett flertal håll med styrka betonats. Riksdagen
hade också genom den tillfälliga löneförbättring, som de senare

Bihang till riksdagens protokoll 1313. 1 sand. 283 höft. (År 326.) 1

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

åren beviljats vissa lärarkårer och för år 1918 jämväl samtliga de kårer,
för vilka en definitiv reglering då ifrågasattes, visat sig behjärta det läge,
i vilket lärarna befunne sig. Då nu efter en grundlig och omfattande
utredning ett förslag till definitiv lönereglering förelåge, hade riksdagen
ansett, att denna fråga borde bringas till ett slutligt avgörande.

Då således riksdagen, under uttalande att lärarlönefrågan borde
bringas till slutligt avgörande, fastställt ny, en föregående provisorisk
löneförbättring avlösande definitiv lönereglering för läroverks- och seminarielärarna
m. fl. från och med innevarande år, samt frågan om förhållandet
mellan lärarnas och övriga statstjänstemäns avlöningsförmåner,
såsom jag sökt visa, är av mycket invecklad natur, har jag ej ansett
mig höra ifrågasätta, att en ny provisorisk löneförbättring omedelbart
anordnas för ifrågavarande lärarpersonaler.

Vad härefter beträffar frågan om fögderiförvaltningarnas inbegripande
i eller uteslutande från den tillfälliga löneregleringen, så företer
densamma otvivelaktigt i vissa avseenden frändskap med frågan om
lärarnas ställning till regleringen. Dock ligger här jämförelsen med
övriga tjänstemannakategorier i allmänhet närmare. Även i detta fall
finner jag emellertid tillräckliga skäl ej föreligga att nu avvika från
löneregleringskommitténs förslag.

Ej heller den förut omförmälda av åtskilliga landsfogdar gjorda
framställningen, i vad den asyftar en jämkning till dessa tjänstemäns
förmån av den år 1917 genomförda löneregleringen för fögderiförvaltningarna,
torde i detta sammanhang böra föranleda någon åtgärd.

Förut har jag nämnt, att jag ämnade föreslå ändring i löneregleringskommitténs
förslag beträffande vissa befattningshavare vid rikets
hospital och asyler. Jag åsyftade därvid bokhållarna av första graden vid
sagda anstalter. Därest nämligen, såsom kommittén föreslagit, endast de
vid anstalterna anställda kvinnliga biträdena — kassörskor, bokhållare
av andra graden och skrivbiträden — inbegrepes i den tillfälliga löneregleringen,
komme redan under innevarande år begynnelseavlöningen för
bokhållarna av första graden, som för närvarande med 250 kronor överstiger
kassörskornas, att bliva 50 kronor lägre än begynnelseavlöningen
för sistnämnda befattningshavare. Och denna skillnad skulle, sedan den
tillfälliga löneförbättringen för de kvinnliga biträdena från och med år
1920 avlösts av den redan beslutade definitiva löneregleringen för dem,
ökas med ytterligare 50 kronor. För att utjämna detta missförhållande

Kungl. Maj:ts proposition nr 326. 51

torde även bokhållarna av första graden vid hospital och asyler böra bliva
delaktiga av den tillfälliga löneförbättringen.

Yad slutligen beträffar kommitténs förslag om undantagande från
delaktighet i den tillfälliga löneregleringen av vissa särskilda befattningshavare,
som tillhöra däri i övrigt inbegripna personalgrupper, är det ej
utan eu viss tvekan jag biträtt kommitténs mening i avseende å den
skytteanska professuren vid universitetet i Uppsala. Den omständigheten,
att vid vissa befattningar av eu eller annan orsak bestämts högre avlöning
än vid andra liknande befattningar, synes mig nämligen icke i och
för sig böra medföra, att förstnämnda befattningar sättas i efterhand vid
en allmän löneförbättring, som ej rubbar grunderna för gällande lönesystem.
Då det emellertid är av vikt, att vid en förberedande lönereglering
icke några åtgärder vidtagas, som kunna verka prej minerande å den
blivande definitiva regleringen, samt vid definitiva regleringar stundom
vidtages utjämning av förefintliga olikheter i lönehänseende mellan särskilda
i övrigt jämställda befattningar, har jag likväl ej ansett mig böra
frångå kommitténs förslag.

Till spörsmålet om lots- och fyrpersonalens å övergångs- och indragningsstat
delaktighet av den tillfälliga löneförbättringen återkommer
jag i annat sammanhang (jfr sid. 77).

Efter att hava angivit sin ställning till frågan om vilka personalgrupper
skulle avses vid den tillfälliga löneregleringen, yttrar sig löneregleringskommittén
i betänkandet den 20 november 1918 angående de allmänna riktlinjer,
som vid regleringen borde följas. I detta avseende anför kommittén:

»Då kommittén haft att taga under övervägande, huru den tillfälliga
lönereglering, till vilken det åligger kommittén att skyndsamt avgiva förslag,
borde i sina huvvuddrag anordnas, har det för kommittén stått klart,
att denna lönereglering, som ansetts böra omfatta befattningshavare vid
ett 90-tal ämbetsverk och andra inrättningar, måste läggas efter såvitt
möjligt enkla riktlinjer. Det kan sålunda icke ifrågakomma, att kommittén
nu skulle ingå på ett bedömande, huruvida den ena eller andra
befattningen i förhållande till andra intager den rätta platsen i avlöningsskalan
eller vilka jämkningar i dylika fall tilläventyrs borde åvägabringas.
Ej heller har kommittén kunnat inlåta sig på eu utredning
om de ändringar i nuvarande avlöningsstater, som skulle kunna ur mera
formellt-tekniska synpunkter befinnas erforderliga.

I sistnämnda hänseende torde en granskning av gällande avlönings -

Allmänna

riktlinjer.

Lönercgleringslcommitté.
n so/''u
1918.

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

Departe mentschefen -

Extra inkomster
i
tjänsten m. m.

stater giva vid handen, att åtskilliga anmärkningar skulle kunna med fog
framställas mot desamma. Detta gäller exempelvis sådana frågor som
förekomsten av ortstillägg och storleken av denna förmån, där densamma
är medgiven, förhållandet mellan lön och tjänstgöringspenningar, ålderstilläggens
antal och storlek, avdrag för fri bostad och andra naturaförmåner
in. m. Den bristande överensstämmelse, som i dessa och andra
hänseenden förefinnes såväl mellan olika stater som ock mellan vissa
avlöningar å eu och samma stat, kräver givetvis rättelse, men då härför
skulle fordras en vida mera tidsödande utredning, än som nu kunnat
åstadkommas, har kommittén icke annat än i förbigående kunnat ägna
berörda frågor någon uppmärksamhet.

Under dessa förhållanden har kommittén icke kunnat låta sin framställning
taga formen av förslag till ändring i gällande ordinarie stater,
utan hemställer kommittén om anvisande av särskilda avlöningstillägg
att utgå vid sidan av de å ordinarie stat uppförda avlöningarna. För
beredande av medel till dessa avlöningstillägg torde erforderliga anslag böra
äskas på tilläggsstat för år 1919 samt, i den mån den tillfälliga löneförbättringen
icke kan komma att från och med år 1920 avlösas av en definitiv
lönereglering, jämväl på extra stat för sistnämnda år.

Kommittén anser sig emellertid böra här framhålla, att den tillfälliga
löneförbättring, som nu av kommittén föreslås, icke får vare sig
i allmänhet eller i fråga om särskilda grupper av befattningar anses
prejinficierande för en blivande definitiv lönereglering. En dylik definitiv
reglering måste föregås av en omfattande detaljutredning, och det
torde få antagas som sannolikt, att denna detalj utredning i åtskilliga
hänseenden kommer att leda till mer eller mindre genomgripande förändringar
i det bestående avlöningssystemet. I sammanhang därmed kan
det givetvis inträffa, att för åtskilliga befattningar komma att vid definitiv
lönereglering fastställas lägre lönesatser än de, till vilka avlöningen
skulle genom den nu ifrågasatta löneförbättringen uppbringas.»

Vad löneregleringskommittén sålunda anfört står i överensstämmelse
med vad jag i början av min redogörelse för detta ärende yttrade.
Andra riktlinjer för ifrågavarande tillfälliga lönereglering än kommittén
i sitt nyssnämnda anförande framställt torde under för handen varande
förhållanden näppeligen kunna följas.

Innan löneregleringskommittén ingår på behandling av den ifrågasatta
löneförbättringens belopp, behandlar kommittén i betänkandet den
20 november 1918 översiktsvis ett par speciella spörsmål av mer allmän
betydelse för förevarande löneregleringsärende, nämligen om extra inkom -

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

ster i tjänsten m. m. och om löneförbättringens fördelning på avlöningstitlar.
I det förra avseendet anför kommittén följande:

»Om än kommittén, såsom av det föregående torde framgå, icke Lön er egt ekunnat
i sitt föreliggande förslag gå allt för långt i detalj, bär dock
kommittén icke kunnat underlåta att i förevarande sammanhang till be- mitt.
handling upptaga det spörsmålet, huruvida och i vilken utsträckning avlöningstillägg
höra tillkomma sådana befattningshavare, som utöver den
å stat uppförda avlöningen åtnjuta extra inkomster i tjänsten eller vilka
eljest, såsom exempelvis vissa prebendarier, åtnjuta högre inkomster i
tjänsten, än som i allmänhet tillkomma jämförliga befattningshavare.

Beträffande de provisoriska löneregleringar, som under åtskilliga år
varit gällande för befattningshavare i statsdepartement^!, har i detta avseende
sålunda förfarits, att vissa till beloppet bestämda avdrag å avlöningstilläggen
gjorts för sportelberättigade tjänstemän (registratorer).

Ett annat förfarande har förekommit i fråga om den tillfälliga
löneförbättring, som för år 1918 medgivits lärare vid de allmänna läroverken
och vissa andra läroanstalter. För rektorer och ordinarie ämneslärare
vid de allmänna läroverken skulle denna löneförbättring utgå med
lägst 400 och högst 700 kronor. I sammanhang därmed stadgades, att
där lärare vid allmänt läroverk på grund av från städer, prebenden eller
donationer enligt gällande stat härflytande förmåner åtnjöte högre inkomster
å tjänsten än den avlöning, som eljest i allmänhet tillkomme
motsvarande befattningshavare, den tillfälliga löneförbättringen icke finge
utgå med högre belopp, än att densamma jämte vad som, på sätt nyss
är sagt, tillkomme vederbörande utöver norm alavlöningen uppginge till
sammanlagt högst 1,000 kronor; och skulle vid avgörande av fråga om
tillfällig löneförbättring för dessa lärare storleken av vederbörandes löneinkomst
utöver normalavlöningen beräknas till ett belopp, utgörande medeltalet
för åren 1912—1916 av den med vederbörande tjänst på grund av
omförmälda förmåner förenade löneinkomst utöver normalavlöningen.

Slutligen bör erinras om ett motsvarande stadgande med avseende
å den för åren 1918 och 1919 medgivna tillfälliga löneförbättringen åt
tjänstemän vid de ecklesiastika konsistorierna. Denna löneförbättring utgör
för konsistorienotarier i olika fall 500, 600 och 700 kronor, varvid
dock föreskrivits, att löneförbättringen icke må utgå med högre belopp
än att densamma jämte den inkomst, vederbörande på grund av gällande
lönereglering åtnjöte av sportler, uppginge till sammanlagt högst 1,000
kronor.

Det synes kommittén, att ett förfarande likartat med det, som så -

Katigt. Maj:ts proposition nr 326.

lunda tillämpats beträffande lärare vid de allmänna läroverken och notarier
vid de ecklesiastika konsistorierna, skulle kunna i förekommande fall
komma till användning även vid den tillfälliga lönereglering, till vilken
kommittén har att avgiva förslag.

På grund av nu rådande krisförhållanden hava utan tvivel de inkomster
av sportler m. in., som tillkomma vissa grupper av befattningshavare,
stundom undergått någon stegring. Där denna stegring icke
varit alltför betydande, torde densamma kunna betraktas såsom ett slags
av förhållandena väl motiverat krigstidstillägg till berörda extra inkomster
och fördenskull icke böra öva något inflytande vid förevarande tillfälliga
lönereglering. I de fall åter, då dylika extra inkomster stigit till
särskilt höga belopp, torde hänsyn därtill böra tagas vid bestämmande
av de tillfälliga avlöningstilläggen. Kommittén kommer i det följande,
såvitt angår vissa grupper av befattningshavare, att vidare yttra sig
om detta spörsmål.»

Departe- Vad löneregleringskommittén i förevarande avseende anfört giver

merit schefen. mig endast anledning till ett uttalande i samma riktning som i fråga om
skytteanska professurens vid Uppsala universitet uteslutande från löneregleringen.

Principiellt torde det vara tvivelaktigt, huruvida extra inkomster i
tjänsten eller sådana vid vissa tjänster förekommande intäkter, som öka
tjänsteinkomsterna utöver vad i allmänhet utgår vid jämförliga befattningar,
böra öva någon särskild inverkan vid nu förevarande lönereglering.
I den mån dessa extra inkomster in. m. direkt härflyta ur rådande kristidsförhållanden,
synes det nämligen ligga närmast till hands att låta dem
vinna vederbörligt beaktande i sammanhang med bestämmandet av krigstidstillägg
vid respektive befattningar. Och i den mån de äro att
betrakta såsom normala företeelser torde knappast skäl finnas att låta
dem få annan inverkan å förevarande, uteslutande på den normala prisstegringen
grundade löneförbättring än som anses böra i allmänhet följa
av växlingarna i löneskalan.

Då emellertid vid löneregleringar ofta förekomma utjämningar av
företeelser av ifrågavarande slag och det, såsom jag förut framhållit, är
av synnerlig vikt, att vid nu ifrågavarande tillfälliga lönereglering icke
något vidtages, som kan verka bindande på den blivande definitiva regleringen,
har jag funnit mig ej heller i förevarande avseende böra ifrågasätta
avvikelse från det förslag, som nu föreligger, helst givetvis behovet
av lönereglering i förhållandevis ringare grad gör sig kännbart för de befattningshavare,
som på grund av ovanberörda orsaker åtnjuta högre inkomster
i tjänsten än jämförliga befattningshavare i allmänhet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

I fråga om avlöningsförbättringens fördelning på avlöningstitlar
har löneregleringskommittén i sitt betänkande den 20 november 1918 an- fördelning på

fört fejande: „ a“gs‘

»Då kommittén haft att närmare angiva de regler, som böra fast- Lfln
ställas för den ifrågasatta löneförbättringen, har kommittén funnit sig ringskomböra
till en början taga under övervägande, huruvida denna löne- nattlin
förbättring bör, där rätt till ålderstillägg är förenad med viss befattning,
läggas uteslutande på begynnelseavlöningen eller huruvida någon jämkning
även bör göras i ålderstilläggen.

På denna punkt har kommittén stannat vid att någon ändring i
gällande ålderstillägg icke torde böra åvägabringas förr än i sammanhang
med en mera definitiv omläggning av det bestående avlöningssystemet
och att fördenskull den tillfälliga löneregleringen bör avse en
höjning endast av den för olika grupper av befattningshavare bestämda
begynnelseavlöningen. I enlighet härmed har oek såsom regel förfarits
i fråga om de provisoriska löneregleringar, som under åtskilliga år varit
gällande för befattningshavare vid statsdepartementen och vissa centrala
ämbetsverk.

I det utlåtande rörande definitiv lönereglering för inom statsför -

valtningen anställda ordinarie kvinnliga biträden, som av kommittén avgivits
den 11 november 1918, har emellertid av kommittén föreslagits,
att för en var av de tre lönegrader, som nu äro fastställda för dylika
biträden, antalet ålderstillägg måtte ökas från två till tre. I enlighet
härmed har kommittén ansett sig böra så avpassa sitt förslag angående
tillfällig lönereglering för dessa befattningshavare, att ett provisoriskt
tredje ålderstillägg kommer dem till godo i de fall, där förutsättningarna
för ett sådant tillägg skulle enligt reglerna för den definitiva löneregleringen
vara för handen.

Nästa spörsmål är det, huruvida den ifrågasatta löneförbättringen
bör för de befattningshavare, vilkas avlöning utgår såsom lön och tjänstgöringspenningar
eller såsom lön, tjänstgöringspenningar och ortstillägg,
utslås på de olika avlöningstitlarna eller läggas endast på någon eller

vissa av dem.

I sådant avseende har kommittén velat erinra, att vid omförmälda
provisoriska löneregleringar för statsdepartementen m. 11. de avlöningstillägg,
som då medgåvos, ansågos böra med angivna belopp fördelas på
de olika avlöningstitlarna, men att i andra fall ett motsatt förfarande
vunnit tillämpning, exempelvis beträffande den tillfälliga löneförbättring,
som för år 1918 medgavs för lärarpersonalen vid de allmänna lärover -

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

ken och vissa andra läroanstalter; enligt därom gällande regler skulle
nämligen löneförbättringen utgå till befattningshavaren i samma ordning
som lönen vid tjänsten, där denna avlöningsform förekomme.

Med avseende å storleken av de avlöningstillägg, som kommittén
funnit sig böra nu föreslå, bar det synts kommittén riktigast, att dessa avlöningstillägg
i förekommande fall uppdelas på de olika avlöningstitlarna
lön, tjänstgöringspenningar och ortstillägg efter i regel ungefär samma
proportion som den, enligt vilken de under dessa avlöningstitlar uppförda
beloppen för närvarande ingå i den samfällda begynnelseavlöningen.

Där arvode jämte andra avlöningstitlar ingår i begynnelseavlöningen,
torde något tillägg till arvodet icke böra ifrågakomma utan avlöningstillägget
böra fördelas på övriga titlar; där avlöningen utgår endast
i form av arvode, bör löneförbättringen givetvis anses tillhöra arvodet;
varjämte bör iakttagas, att, där viss del av arvodet anses motsvara lön
eller tjänstgöringspenningar, enahanda fördelning bör ske även i fråga
om arvodestillägget.

I vissa fall ingå i avlöningen andra avlöningstitlar än de ovan
nämnda, exempelvis missräkningspenningar, förvaltningskostnadsbidrag,
hyresersättning m. in. Någon höjning under dessa rubriker torde nu
icke böra beräknas, utan synes den löneförbättring, som anses böra
tillkomma sådana befattningshavare, i vilkas avlöning dylika förmåner
ingå, lämpligen böra införas under övriga titlar.

Till några befattningshavare utgå enligt riksdagens beslut personliga
lönetillägg med för varje fall bestämda belopp. Kommittén har under
nu givna förhållanden ansett dessa lönetillägg icke böra öva inflytande på
beloppet av den tillfälliga löneförbättring, som eljest bör tillkomma ifrågavarande
befattningshavare, och i enlighet därmed såsom regel för dem
föreslagit samma löneförbättring, som skulle hava utgått, därest något
personligt lönetillägg icke varit vederbörande tillerkänt.»

Jag har icke något att invända mot vad kommittén ifrågasatt i
Departt- detta avseende. Beträffande den tillfälliga löneförbättringen för kvinnliga
mentoc efen. biträden, vilken skulle avpassas så, att ett provisoriskt tredje ålderstillägg
komme dem till godo, vill jag erinra, att den av kommittén omförmälda
definitiva löneregleringen för dessa befattningshavare numera av riksdagen
beslutats, vadan de från och med år 1920 enligt ordinarie stat
kunna komma i åtnjutande av berörda ålderstillägg, 200 kronor, varav
hälften bestämts skola tillhöra lönen och hälften tjänstgöringspenningarna.

Kungl. Majds proposition nr 326.

Beträffande beloppet av löneförbättringen vid de olika befattnin- LSneförbättgarna
föreligga utom löneregleringskommitténs meranämnda betänkande belopp*
och utlåtanden vissa andra framställningar, vilkas innehåll, i vad det ej
tillräckligt framgår av det redan anförda, torde böra i detta sammanhang
närmare meddelas, såvitt det ej angår personalgrupper vilka, enligt vad
förut sagts, synts böra vid ifrågavarande lönereglering lämnas å sido.

Först torde jag härvid få erinra om de till löneregleringskommittén
remitterade framställningarna, i vad de röra nu förevarande spörsmål.

Av dessa äro att märka universitetskanslerns framställningar av den Universitets15
och 16 augusti 1918 om tillfällig löneförhöjning till belopp av kanslein1,
800 kronor för en var av laboratorn i experimentell fysik vid universitetet
i Uppsala och observatorn vid samma universitets astronomiska
observatorium ävensom observatorn i astronomi, laboratorn i kemi och
föreståndaren för den entomologiska avdelningen av zoologiska institutionen
vid Lunds universitet. Till stöd för dessa äskanden hava åberopats
framställningar av vederbörande akademiska myndigheter.

Vidare har styrelsen för svenska fångvårdssällskapet i den förut i hu- Svenska
vudsak refererade framställningen av den 27 september 1918 anhållit, att^stiUskapet
Kungl. Maj:t måtte föreslå 1919 års riksdag, bland annat, att dels bevilja
samtliga å ordinarie stat uppförda fångvårdstjänstemän av högre grad ett
provisoriskt avlöningstillägg å 700 kronor, av vilket belopp 400 kronor
borde betraktas som lön och återstoden 300 kronor som tjänstgöringspenningar,
dels ock medgiva en provisorisk förhöjning av samtliga å ordinarie
stat uppförda predikantarvoden ävensom det i samma stat uppförda
lärarinnearvodet med 400 kronor.

Från det förut anförda må i detta sammanhang ock erinras, att Lotsverkets
lotsverkets personalförening i framställning av den 31 augusti 1918 hem- Yörndng
ställt om tillfällig förhöjning med minst 50 procent av grundlönerna för
lotsverkets personal.

I nu förevarande avseende har löneregleringskommittén i betän- Lönereglekandet
den 20 november 1918 meddelat ett sammanfattande principiellt rivgdwmyttrande
av följande lvdelse: J

»Da det uppdrag, som i förevarande ärende lämnats lönereglerings- *°/n ^/s.
kommittén, ställts i nära samband med de vid 1918 års riksdag beslutade
tillfälliga löneregleringarna för de affärsdrivande verken m. fl., har kommittén
vid övervägande av frågan om vilka belopp nu borde av kommittén
föreslås att utgå såsom avlöningstillägg till olika grupper av befattningshavare,
givetvis haft att taga hänsyn till storleken av den löneförbättring,
som genom nyssnämnda beslut vid 1918 års riksdag bereddes då

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 saml. 289 höft. (Nr 326.) 8

Kung!. Maj:ts proposition nr 326.

ifrågavarande personal. Större delen av de befattningshavare, å vilka
kommitténs förevarande förslag har avseende, kvarstår ännu år 1918 på
den lönenivå, som angavs genom 1907 års löneregleringar, och intill dess
ny lönereglering med 1919 års början träder i kraft vid de affärsdrivande
verken, torde detsamma kunna sägas i stort sett gälla även om de befattningshavare
vid dessa verk, som här närmast kunna ifrågakomma till
jämförelse. Vid sådant förhållande synes billigheten fordra, att ungefär
enahanda löneförbättring, som från sistnämnda tidpunkt medgivits personal
vid de affärsdrivande verken, får tillgodokomma motsvarande befattningshavare
inom andra områden av statsförvaltningen.

Till en början torde kommittén, med sålunda givna utgångspunkter,
få undersöka, vilken löneförbättring bör beredas de vid central förvaltningen
anställda befattningshavarna inom de tre normalgraderna för
manliga tjänstemän.

Vad först angår den tredje normalgraden, omfattande huvudsakligen
råds- och byråchefsbefattningar, torde få erinras, hurusom byråchefer i
järnvägsstyrelsen enligt de intill innevarande års utgång gällande bestämmelser
äga — oavsett ett av 1917 års riksdag beviljat tillfälligt tilllägg
till ersättningen för bostad och bränsle — i begynnelseavlöning uppbära
7,800 kronor, vilket belopp genom 1918 års riksdags beslut höjts
med 1,200 kronor till 9,000 kronor, motsvarande en ökning av 15,4 procent.
Såväl enligt de äldre som de nyare bestämmelserna skola till begynnelseavlöningen
komma arvodesförhöjningar (ålderstillägg) å tillhopa 900
kronor. — För byråchefer i generalpoststyrelsen och telegrafstyrelsen
höjdes vid 1918 års riksdag begynnelseavlöningen, som dittills utgjort

8,000 kronor, med 950 kronor (ortstillägg inberäknat) till 8,950 kronor,
motsvarande eu ökning av 11,9 procent. Avlöningsförhöjningarna (ålderstiIläggen)
skola fortfarande utgå med oförändrade belopp, tillhopa 1,000
kronor.

För tredje gradens ''tjänstemän inom den centrala förvaltningen
anser sig kommittén böra föreslå en höjning av begynnelseavlöningen,
8,100 kronor, med 1,000 kronor till 9,100 kronor, vilket motsvarar en
ökning av 12,3 procent. Att det nuvarande ålderstillägget, 600 kronor,
skulle kvarstå orubbat, framgår av vad i det föregående är nämnt.

Om den sålunda föreslagna avlöningsförhöjningen, 1,000 kronor,
på sätt förut är sagt utslås på lön, tjänstgöringspenningar och ortstillägg
i ungefär samma proportion som den, enligt vilken dessa avlöningstitlar
nu ingå i den samfällda begynnelseavlöningen, finner man, att, efter någon
avrundning, 600 kronor böra anses tillhöra lönen, 300 ki''onor tjänstgöringspenningarna
och 100 kronor ortstillägget.

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

Beträffande därefter den andra normalgraden, torde jämförelse i
första hand böra göras med vissa befattningshavare i järnvägs- och generalpoststyrelserna;
vad åter angar telegrafstyrelsen, erbjuder det inom
detta ämbetsverk tillämpade systemet med byrå tjänstemän av l:a och 2:a
lönegraderna icke några fullt lämpliga jämförelsepunkter.

Den grupp av befattningshavare i järnvägsstyrelsen, som här bör
komma i betraktande, utgöres av kamrer och föreståndare för kammarkontoret,
förste aktuarie och föreståndare för statistiska kontoret, milkontrollör
och föreståndare för milkontoret, revisor och föreståndare för
revisionskontoret, intendent och föreståndare för biljett- och blankettkontoret,
förste kontrollör, byråingenjör av l:a klass, lantmätare och förrådskontrollör.
För dessa befattningshavare utgör — oavsett ett av
1917 års riksdag beviljat tillfälligt tillägg till ersättningen för bostad och
bränsle — begynnelseavlöningen enligt nu gällande bestämmelser 5,700
kronor, och genom 1918 ars riksdags beslut har detta belopp höjts med
1,020 ''kronor till 6,720 kronor, motsvarande en ökning av 17,9 procent.
Arvodesförhöjningarna (ålderstilläggen) utgöra nu tillhopa 900 kronor och
skola enligt de nya bestämmelserna utgå med sammanlagt 1,260 kronor.
— Inom generalpoststyrelsen förekomma tva grupper av befattningsha
vare, som kunna anses någorlunda jämnställda med tjänstemän av andra
normalgraden inom flertalet övriga centrala ämbetsverk, nämligen dels
kamrerare och sekreterare, dels ock förste aktuarie, intendent och ombudsman.
Genom beslut av 1918 års riksdag har för den förra gruppen
begynnelseavlöningen, 6,000 kronor, höjts till 6,950 kronor (ortstillägg
inberäknat) eller med 950 kronor, motsvarande lo,8 procent, och för den
senare gruppen dess begynnelseavlöning, nu utgörande 5,000 kronor, höjts
till 5,950 kronor (ortstillägg inberäknat) eller med likaledes 950 kronor,
motsvarande 19,o procent. Avlöningsförhöjningarna (ålderstilläggen), utgörande
för den förra gruppen tillhopa 1,000 kronor och för den senare
gruppen tillhopa 1,500 kronor, hava icke undergått någon förändring.

Kommittén föreslår för de vid central förvaltningen anställda befattningshavarna
av andra normalgraden eu höjning av begynnelseavlöningen,
5,800 kronor, med samma belopp, som ifrågasatts för befattningshavare
av tredje normalgraden, eller 1,000 kronor, vilket motsvara en
ökning av 17,2 procent. Begynnelseavlöningen skulle sålunda utgöra
6,800°kronor, vartill komma ålderstillägg till samma belopp som för närvarande,
eller tillhopa 1,000 kronor. Även för denna grupp torde löneförbättringen
böra fördelas med 600 kronor på lönen, 300 kronor på
tjänstgöringspenningarna och 100 kronor på ortstillägget.

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

I fråga slutligen om första normalgraden torde jämförelser likaledes
böra i främsta rummet sökas inom järnvägs- och generalpoststyrelserna.

För följande inom järnvägsstyrelsen anställda befattningshavare,
nämligen kassör, registrator, notarie, aktuarie, byråingenjör av 2:a klass
och kontrollör har begynnelseavlöningen, som för närvarande uppgår till
4,620 kronor, genom 1918 års riksdags beslut höjts till 5,460 kronor eller
med 840 kronor, motsvarande 18,2 procent. Arvodesförhöjningarna (ålderstilläggen),
som nu utgöra — oavsett ett av 1917 års riksdag beviljat
tillfälligt tillägg till ersättningen för bostad och bränsle — tillhopa 1,080
kronor, hava enligt de nya bestämmelserna minskats till sammanlagt 940
kronor. -—- Inom generalpoststyrelsen har för aktuarie, förrådsförvaltare,
notarie, registrator, revisor samt revisor och bokhållare den stadgade begynnelseavlöningen,
4,200 kronor, genom 1918 års riksdags beslut höjts
till 5,150 kronor (ortstillägg inberäknat) eller med 950 kronor, motsvarande
22,6 procent; enligt såväl de äldre som de nyare bestämmelserna
skola avlöningsförhöjningarna (ålderstilläggen) utgå med sammanlagt
1,300 kronor.

Beträffande de vid den centrala förvaltningen anställda befattningshavarna
av första normalgraden anser sig kommittén böra föreslå en
höjning av begynnelseavlöningen, 4,000 kronor, till 4,900 kronor eller
med 900 kronor, motsvarande 22,5 procent.. Härtill skulle komma nuvarande
ålderstillägg å tillhopa 1,500 kronor. Av tilläggsbeloppet torde
500 kronor böra anses tillhöra lönen, 300 kronor tjänstgöringspenningarna
och 100 kronor ortstillägget.

Vad beträffar befattningshavare med högre avlöning än den för tredje
normalgraden gällande, kunde visserligen starka skäl anses föreligga att
för åtskilliga av dessa befattningshavare föreslå avlöningsreglering efter
helt andra grunder än dem kommittén eljest funnit sig böra tillämpa i
sitt föreliggande utlåtande. Under nu givna förutsättningar måste emellertid
kommittén inskränka sig till att för samtliga ifrågavarande befattningshavare
föreslå en löneförbättring att utgå med procentuellt ungefär enahanda
belopp, som ifrågasatts för tredje normalgraden. I sådana fall, då
avlöningen för dylika högre befattningshavare icke överstiger 10,000 kronor,
torde sålunda löneförbättringen böra bestämmas till 1,200 kronor;
där avlöningen utgör 11,000—13,000 kronor, synes löneförbättringen
böra utgå med 1,500 kronor, och för högre avlöningar än 13,000 kronor
torde löneförbättringsbeloppet böra sättas till 2,000 kronor. Till frågan
om huru dessa tilläggsbelopp skola i förekommande fall fördelas på olika
avlöningstitlar återkommer kommittén i det följande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

Enligt vad sålunda anförts, skulle den löneförbättring, som av kommittén
anses böra tillkomma de vid centralförvaltningen anställda befattningshavarna
med avlöning i någon av de tre normalgraderna eller med
högre avlöning än den för tredje normalgraden bestämda, i nedan angivna
fall utgå med följande belopp:

Nuvarande avlöning (begynnelseavlöniug)		Löneförbättri ng.
kronor	Kronor.	Procent.
15,000 och högre..........	.....2,0u0	Högst 13,3
11,000-13,000 ...........	.....1,500	11,5—13,6
9,000-10,000 ...........	.....1,200	12,0-13,3
8,100 (tredje normalgraden).....	.....1,000	12,3
5,800 (andra normalgraden).....	.....1,000	17,2
4,000 (första normalgraden) . . . • .	..... 900	22,5

Emellertid förekomma ej så få befattningshavare, som i avlöningshänseende
intaga eu mellanställning mellan de till centralförvaltuingen
hörande befattningshavarna i tredje och andra normalgraderna eller i
andra och första normalgraderna. För den förra gruppen bör löneförförbättringen
givetvis utgå med 1,000 kronor; för den senare gruppen
åter torde närmast ifrågakomma att föreslå samma belopp som för första
normalgraden, således 900 kronor. Med hänsyn till vissa befattningshavare,
särskilt vid en och annan av de lokala staterna, torde emellertid
här kunna lämpligen inskjutas ett belopp av 950 kronor att utgå till
befattningshavare med en begynnelseavlöning av 5,600 kronor; löneförbättringen
skulle i detta fall motsvara 17,o procent av begynnelseavlöningen.
För de fall, då begynnelseavlöningen icke uppgår till 5,600
kronor, men överstiger 4,000 kronor, föreslås samma avlöningstillägg som
för de till centralförvaltningen hörande befattningshavarna i första normalgraden,
således 900 kronor.

För manliga befattningshavare med lägre avlöning än den för första
normalgraden vid centralförvaltningen gällande torde löneförbättringen böra
sättas procentuellt lika med eller något högre än som föreslås för nämnda
normalgrad. På liknande sätt har ock i stort sett förfarits vid de år
1918 beslutade tillfälliga löneregleringarna för befattningshavare vid de
affärsdrivande verken. Kommittén skall i det följande närmare yttra
sig härom vid avgivande av förslag till löneförbättring för olika hithörande
personalgrupper.

Såsom i det föregående är antytt, har kommittén i sitt den 11
november 1918 avgivna utlåtande angående definitiv lönereglering för

Kungl. Maj:ts proposition nr 326

kvinnliga biträden hemställt, att, jämte det antalet ålderstillägg inom en
var av de tre lönegraderna skulle ökas från två till tre, begynnelseavlöningen
för de vid centralförvaltningen anställda biträdena skulle
för varje lönegrad höjas med 400 kronor, således inom första lönegraden
från 1,200 till 1,600 kronor, inom andra lönegraden från 1,600 till

2,000 kronor och inom tredje lönegraden från 2,000 till 2,400 kronor
Närmast skulle då ifrågakomma, att tillägget till begynnelseavlöningen
för dylika vid den centrala förvaltningen anställda biträden finge för tiden,
intill dess ny lönereglering för dem kan träda i kraft, utgå med 400
kronor. Med avseende å den nu förevarande löneförbättringens rent tillfälliga
beskaffenhet och då i allt fall ifrågavarande kvinnliga biträden,
därest den av kommittén föreslagna definitiva löneregleringen kommer
att förverkligas, därvid skulle få vidkännas någon, om än ringa ökning
i avgifter för den egna pensioneringen, synes det emellertid kommittén
riktigast, att berörda avlöningstillägg begränsas till 350 kronor. Av detta
belopp torde 200 kronor böra anses tillhöra lönen, 100 kronor tjänstgöringspenningarna
och 50 kronor ortstillägget.

De nuvarande två ålderstilläggen för de kvinnliga biträdena utgå
med vartdera 200 kronor efter resp. fem och tio år. Vid bifall till kommitténs
förslag till definitiv lönereglering för dessa befattningshavare
skulle dessa ålderstillägg bibehållas och därtill läggas ett tredje ålderstillägg
å likaledes 200 kronor, att utgå efter femton år. I enlighet härmed
hemställer kommittén, att, utöver höjningen i begynnelseavlöningen, ett
tillfälligt ålderstillägg å 200 kronor måtte tillerkännas kvinnligt biträde
inom första, andra eller tredje lönegraden, att under eljest vanliga villkor
utgå efter femton år; börande därvid befattningshavare, som enligt nu
gällande regler ägt för erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna sig
föregående tjänstetid, jämväl vara berättigad att, därest vid dylik beräkning
överskott uppkommit, tillgodoräkna sig den överskjutande tiden för
erhållande av det tillfälliga tredje ålderstillägget.

För vinnande av bästa möjliga överensstämmelse med det förslagrörande
definitiv lönereglering för de kvinnliga biträdena, som av kommittén
framlagts, torde av nyssnämnda tillfälliga ålderstillägg å 200 kronor
100 kronor böra föras till lönen och 100 kronor till tjänstgöringspenningarna.

Den av kommittén ifrågasatta tillfälliga löneförbättringen för kvinnliga
biträden vid centralförvaltningen innebär eu höjning av begynnelseavlöningen
med 29,2 procent i första graden, 21,9 procent i andra graden
och 17,5 procent i tredje graden samt en höjning av slutavlöningen med
resp. 34,4, 27,5 och 22,9 procent inom de olika graderna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

Kommittén anser sig böra i detta sammanhang omförmäla, att enligt
en av socialstyrelsen verkställd utredning, av vilken kommittén haft tillfälle
att taga kännedom, stegringen av de allmänna levnadskostnaderna i landet
(livsmedel, lyse och bränsle, hyra och vissa skatter) under åren 1905
—1914, således från tiden före genomförandet av 1907 års löneregleringar
och intill krigsutbrottet, kan antagas hava uppgått till omkring
16 procent. Ett bifall till kommitténs förevarande förslag skulle sålunda
medföra en löneförbättring, som för manliga befattningshavare med avlöning
i tredje normalgraden eller därutöver skulle i någon mån understiga
men för övrig personal överstiga nyss angivna stegringsprocent.»

I förut omförmälda vid ifrågavarande betänkande och utlåtanden
fogade tabellbilagor1 upptagas, vid sidan av nu utgående avlöningar, beloppen
av de avlöningstillägg, som kommittén funnit sig böra, med tilllämpning
av de förut angivna grundlinjerna, föreslå för befattningshavare
vid olika verk och inrättningar. I den mån enskildheterna i det sålunda
i nämnda tabeller innefattade förslaget ansetts tarva någon belysning
utöver vad som framgår av det redan sagda, har löneregleringskommittén
i sina berörda framställningar meddelat närmare redogörelse därför.

Därutur vill jag, till utfyllande av den nyss meddelade översikten
av de för olika tjänstemannakategorier föreslagna löneförbättringsbeloppen,
särskilt framhålla, att kommittén dels för vissa befattningshavare, t. ex.
landshövdingar och myntdirektören, uppenbarligen på grund av deras
tjänsteställning ifrågasatt belopp, överstigande vad som enligt de angivna
reglerna egentligen skolat tillkomma dem, dels och för manliga befattningshavare
med lägre avlöning än i första normalgraden i regel föreslagit
belopp, motsvarande 25 procent av den kontanta begynnelseavlöningen,
dock stundom av olika anledningar avrundade.

I avseende å vad kommittén i övrigt anfört tillåter jag mig att i
allmänhet hänvisa till själva betänkandet (sid. 27 o. följ.) och utlåtandena.
Endast å vissa särskilda punkter synes mig med hänsyn till andra
föreliggande framställningar eller av annan anledning nödigt att utförligare
meddela vad kommittén anfört. Därvid synes kommitténs yttrande
beträffande olika verk och myndigheter lämpligen böra återgivas i den
dem emellan vedertagna ordningen och oberoende av om kommitténs uttalanden
hämtats från dess betänkande den 20 november 1918 eller från
något av kommitténs utlåtanden den 15 och 20 februari 1919.

1 I huvudsak överensstämmande med tabellbilagan vid denna proposition.

Vissa särskilda
personalgrupper
eller särskilda
befattningshavare.

Kungl. Maj-.ts proposition nr 326.

Betänkandet
20/u 1918.
Häradshövdingarna.

Kommittén anför sålunda:

Vad därefter angår justitiestaten under Svea hovrätt åtnjuta samtliga
häradshövdingar lön å 4,500 kronor — eller samma belopp som
hovrättsråds begynnelselön — varemot tjänstgöringspenningarna äro i
hög grad växlande, högst 3,400 kronor och lägst 200 kronor. Härtill
komma enligt gällande stater i några fall förvaltningskostnadsbidrag
med högst 1,000 kronor och lägst 100 kronor. Det bör vidare erinras,
att riksdagen år 1918 (skrivelse nr 406) dels å extra stat för år 1919
dels ock å tilläggsstat för år 1918 anvisat medel till bestridande av vissa
bidrag till kostnaderna för domsagornas förvaltning i huvudsaklig överensstämmelse
med angivna grunder (se stadga med vissa föreskrifter
angående domsagornas förvaltning den 20 juni 1918, Sv. Ffs. nr 412).

Det synes kommittén, att häradshövdingarna böra komma i åtnjutande
av löneförbättring med samma belopp, som föreslagits för tredje
gradens tjänstemän, hovrättsråd och andra gradens tjänstemän, eller

1,000 kronor, och med den fördelningen, att 700 kronor föras till lönen
och 300 kronor till tjänstgöringspenningarna.

Utöver sin å stat uppförda avlöning äga emellertid häradshövdingarna
åtnjuta avsevärda inkomster i form av sportler.

I sammanhang med den år 1874 genomförda löneregleringen för
häradshövdingarna meddelades jämväl ändrade bestämmelser rörande
sportelsatserna, och lärer därvid hava varit avsett, att sportlerna skulle
så nära som möjligt täcka kostnaderna för domsagornas förvaltning; överskott
eller brist, som därvid beräknades uppstå, föranledde minskning av
tjänstgöringspenningarnas belopp eller anvisande av förvaltningskostnadsbidrag.

I den till 1905 års riksdag avlåtna statsverkspropositionen, andra
huvudtiteln, punkten 4, framlades förslag till ny stat för häradshövdingarna
i riket. 1 ärendet anförde föredragande departementschefen, hurusom
känt vore, att för åtskilliga häradshövdingar den avlöning, som tillkomme
dem från statsverket, sammanlagd med beloppet av dem tillfallande
sportler, efter avdrag av förvaltningskostnaderna uppginge till
belopp, vilka måste anses mer än tillräckliga för deras bärgning och i
vissa fall överstiga vad som kunde betraktas såsom skäligt, under det
att andra häradshövdingar åtnjöte en behållen inkomst, som med fästat
avseende å det ifrågavarande ämbetets maktpåliggande beskaffenhet syntes
vara alltför ringa; det framlagda förslaget till ny stat för häradshövdingarna
— vilket förslag emellertid icke vann riksdagens bifall — åsyftade
ock att åvägabringa en utjämning i nu berörda hänseende.

Klint/i. Alaj:ts proposition nr 826.

Enligt vad för kommittén tillgängliga uppgifter utvisa, hava efter
ar 1905 häradshövdingarnas sportelinkomster på det hela taget ökats,
om ock denna ökning i stort sett ej kan anses alltför betydande.

Såsom kommittén i det föregående uttalat, synes det kommittén,
att, där inkomsterna å en tjänst genom sportler eller på grund av andra
dylika förhållanden stigit över en viss gräns, hänsyn därtill bör tagas
vid den tillfälliga löneregleringen. För det förslag, som kommittén har
för avsikt att i sådant avseende framställa beträffande häradshövdingarna,
har kommittén funnit eu ledning i ovannämnda stadga den 20 juni 191K
angående domsagornas förvaltning.

Enligt 25 § i nämnda stadga skall Kungl. Maj:t för ändamål, som
i stadgan omförmälas, vart femte år indela rikets domsagor i tre klasser
för nästföljande fem år. Domsaga, där häradshövdingens av tjänsten
härflytande inkomst efter avdrag av andra utgifter för tjänsten än
arvoden till vikarier och rättsbildade biträden beräknas årligen skola
understiga 9,800 kronor, hänföres till första klassen, domsaga, där årliga
inkomsten efter sagda avdrag beräknas skola uppgå till 9,800 kronor
men ej till 13,200 kronor, hänföres till andra klassen samt övriga domsagor
till tredje klassen.

Till ledning vid nämnda indelning skola i främsta rummet tjäna
över häradshövdingarnas inkomster och utgifter avgivna statistiska uppgifter
för de senaste fem åren med den jämkning, vartill fog må anses
föreligga på grund av motsedd förändring i domsagas område eller av
annan orsak.

Jämlikt 46 § i samma stadga skall indelning, som i 25 § sägs,
ske första gången år 1918 med hänsyn tagen till de statistiska uppgifterna
för åren 1915, 1916 och 1917.

I anslutning till vad sålunda blivit stadgat finner sig kommittén
böra förorda, att i fråga om häradshövdings rätt till löneförbättring hänsyn
må tagas till storleken av hans av tjänsten härflytande inkomst efter
avdrag av utgifter för tjänsten och att i sådant hänseende må föreskrivas,
att löneförbättringen icke skall utgå med högre belopp, än att densamma
jämte den sålunda beräknade inkomsten av tjänsten uppgår till sammanlagt
högst 10,000 kronor; där avlöningstillägget på grund härav kommer
att understiga 1,000 kronor, bör avdraget göras först å den del, som skall
anses motsvara lönen, och därefter i mån av behov å den till tjänstgöringspenningarna
hänförliga delen.

Vid beräkning av den behållna inkomsten av tjänsten böra givetvis
avdragas även arvoden till vikarier och rättsbildade biträden; och bör
till ledning vid nämnda beräkning, liksom vid den förut omförmälda

Bihang till riksdagens protokoll 1919. / sand. 289 höft. (AV 826.) 0

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

klassindelningen beträffande domsagorna, i främsta rummet tjäna över
häradshövdingarnas inkomster och utgifter avgivna statistiska uppgifter
för åren 1915, 1916 och 1917 med den jämkning, vartill fog må anses
föreligga på grund av motsedd förändring i domsagas område eller av
annan orsak.

I fråga slutligen om justitiestaterna under Göta hovrätt och hovrätten
över Skåne och Blekinge torde kommittén få inskränka sig till att
i huvudsak åberopa vad i det föregående anförts angående den till Svea
hovrätt hörande justitiestaten.

,l4%t16'' »I anslutning till denna framställning av styrelsen för svenska fång Ffcmrvftrtwti.

t™ vårdssällskapet (jfr sid. 57) finner sig löneregleringskommittén böra hemställa,
att, i avvaktan på den förestående definitiva löneregleringen för fångvårdsstatens
personal, ett avlöningstillägg å 700 kronor för är må beredas
de tjänstemän av högre grad, vilkas begynnelseavlöning uppgår
till minst 3,000 kronor, d. v. s. direktörer, kamrerare, förste pastor, pastorer,
andre pastor och assistenter (assistent och arbetsföreståndare) i den
högre av de nuvarande båda lönegraderna. Av detta avlöningstil] -lägg, 700 kronor, torde lämpligen 450 kronor böra hänföras till lönen
och 250 kronor till tjänstgöringspenningarna.

Sådant avlöningstillägg, som nu är nämnt, torde böra tillkomma
även direktören vid centralfängelset i Karlskrona, utan hinder därav att
denne från anslag å extra stat åtnjuter särskild avlöningsförhöjning till
belopp av 500 kr. (jfr statsverkspropositionen till 1919 års riksdag, andra
huvudtiteln, punkten 35).

Vad däremot angår de tjänstemän av högre grad, vilkas begynnelseavlöning
understiger 3,000 kronor, har löneregleringskommittén funnit
en viss begränsning böra ske i avlöningstilläggets belopp. T förut
omförmälda betänkande (delen L7X) har kommittén för sådana vid andra
grenar av den civila förvaltningen anställda befattningshavare, vilkas begynnelseavlöning
icke uppgår till 3,000 kronor, föreslagit avlöningstillägg
att utgå med i allmänhet 25 procent av begynnelseavlöningen, och synes
kommittén denna beräkningsgrund vara tillämplig även i nu förevarande fall.

Löneregleringskommittén övergår härefter till att yttra sig rörande
den löneförbättring, som må böra tillerkännas fångvårdens tjänstemän av
lägre grad (bevakningspersonal). Vid bedömande av denna fråga har
kommittén haft att söka ledning i de löneregleringar, som enligt beslut
vid 1918 års lagtima riksdag genomförts för vissa, med fångvårdens be -

Kung!. Maj:ta proposition nr 326. (57

vakniugspersonal någorlunda jämförliga befattningshavare vid de affärsdrivande
verken, tullverket m. fl. förvaltningsgrenar. T detta avseende
har kommittén beaktat, att genom dessa löneregleringar begynnelseavlöningen
höjts exempelvis för lokomotivförare vid statens järnvägar (å billigaste
ort) från 1,660 till 1,980 kronor, för konduktör och stationsförman
(å billgaste ort) från 1,380 till 1,620 kronor samt för banvakt och stationskarl
(å billigaste ort) från 1,308 till 1,530 kronor; samtidigt beviljades
för ordinarie befattningshavare vid tullverkets lokalförvaltning samt
kust- och gränsbevakning — däribland uppsyningsman, vaktmästare m. fl.
— tillfälliga lönetillägg för år 1919 å 300 kronor.

Med avseende härå har kommittén stannat vid att föreslå, att den
manliga bevakningspersonalen vid fångvården måtte, i avvaktan å den
stundande definitiva löneregleringen, komma i åtnjutande av avlöningstillägg
å 300 kronor, varav 200 kronor torde böra föras till lönen och
100 kronor till tjänstgöringspenningarna; och synas i relation härtill avlöningstilläggen
till den kvinnliga bevakningspersonalen böra fastställas
till 200 kronor, därav 125 kronor att hänföras till lönen och 75 kronor
att tilläggas tjänstgöringspeningarna. — — — — — “

Å övergångsstat finnes uppförd — förutom en predikant, beträffande
vilken kommittén torde få hänvisa till vad i det föregående (jfr sid.
34) anförts — en bevakningsbefälhavare med begynnelseavlöning av
1,800 kronor. Även till denne befattningshavare torde böra utgå avlöningstillägg
efter 25 procent å begynnelseavlöningen, — — —--•»

»Kommittén, som i särskilt underdånigt utlåtande denna dag (den
15 februari 1919) framlägger förslag till tillfällig lönereglering för fångvårdsstaten,
anser löneförbättring böra enligt enahanda regler beredas
motsvarande personal vid Bonaanstalten.»

För den civila personalen vid sjökarteverket har ny avlöningsstat
fastställts enligt beslut vid 1918 års riksdag, och tvekan kunde
därför uppstå, huruvida någon löneförbättring nu borde beredas denna
personal. Med hänsyn därtill, att avlöningarna enligt den nya staten
äro helt eller nära avpassade efter den s. k. statskontorstypen, kar
emellertid kommittén ansett tillräcklig anledning icke föreligga att utesluta
ifrågavarande personal från delaktighet i den tillfälliga löneförbättringen.
För några befattningshavare torde dock, såsom kommittén nedan
får tillfälle närmare angiva, löneförbättringen böra utgå med reducerade
belopp.

(''flätande 15 s

4949.

Uppfostringsanstalten
a
Bona.

de länkande t
SO/11 1948.

SjökarteYerkrt.

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

ti*

För manlig ritare eller gravör utgör begynnelseavlöningen 3,000
kronor, vartill komma tre ålderstillägg å tillhopa 1,200 kronor. 1
anledning av en till kommittén remitterad framställning från chefen
för sjökarteverket har kommittén funnit sig böra tillstyrka, att
dessa befattningshavare, i likhet med vad som redan medgivits motsvarande
personal vid allmänna kartverket, måtte för åtnjutande
av ålderstillägg tillgodoräknas den tid de före den 1 januari 1919
innehaft sina befattningar. Vid en jämförelse mellan den avlöning,
som sålunda genom den nya löneregleringen beretts de vid sjökarteverket
anställda manliga ritare och gravörer, och de löneförmåner, som tillkomma
vissa andra personalgrupper, exempelvis underofficerare, har det synts
kommittén nödvändigt att i viss mån begränsa avlöningstillägget för
ifrågavarande personal vid sjökarteverket; kommittén föreslår i sådant
avseende ett belopp av 300 kronor, därav 200 kronor att tilläggas lönen
och 100 kronor att tillföras tjänstgöringspenningarna. Med manliga
ritare och gravörer bör i förevarande hänseende likställas innehavaren av
den nyinrättade redogörarbefattningen.

Ut bitande t 2b/«

4919

Lots* och fyrvH«u»ndot.

»Beträffande först befälet vid lotsverket anser kommittén, att avlöningstillägg
bör beredas dithörande personal enligt samma regler, som
av kommittén i dess förenämnda betänkande den 20 november 1918 angivits
beträffande där avsedd personal.

Vad därefter angår den egentliga lotspersonalen torde lönereglerings kommittén

få erinra, hurusom — —-----denna personal äger utöver

den fasta avlöningen — däri inräknat lönetillägg till mästerlots, ortstillägg
till personal i Stockholm samt förmansarvoden — tillgodonjuta viss andel
i lotspenningar. Av de enligt bestämmelser för lotsverket vederbörande
lotsplats tillfallande lotspenningar skall nämligen den å platsen anställda
lotspersonalen äga ånjuta 40 procent; och skall personalens andel i lotspenningarna
i lika lotter fördelas mellan överlots eller lotsförman och en
var av de vid lotsplatsen anställda ordinarie lotsar ävensom de extra
lotsar, som på eget ansvar efter uppgjord tur lotsa.

Löneregleringskommittén bär haft tillfälle att taga kännedom om
specificerade uppgifter å beloppen av invänta lotspenningar under år 1917
och därav funnit, att den andel i lotspenningar, som under nämnda år
tillfallit lotspersonal, för flertalet befattningshavare uppgått till betydande,
i vissa fall synnerligen höga belopp.

I sitt ovannämnda betänkande (delen LIX) har kommittén erinrat, hurusom
på grund av rådande krisförhållanden utan tvivel de inkomster av

Kung!. Maj:ts propositibn nr 326. 69

sportler m. in., som tillkomme vissa grupper av i betänkandet avsedda
befattningshavare, stundom undergått någon stegring. Där denna stegring
icke varit alltför betydande, kunde densamma enligt kommitténs mening
betraktas såsom ett slags av förhållandena väl motiverat krigstidstillägg
till berörda extra inkomster och borde fördenskull icke öva något inflytande
vid ifrågavarande tillfälliga lönereglering. 1 de fall åter, då
dylika extra inkomster stigit till särskilt höga belopp, ansåge kommittén
hänsyn därtill böra tagas vid bestämmande av de tillfälliga avlöningstilläggen.
För några grupper av befattningshavare, som i tjänsten äga
åtnjuta dylika extra inkomster, har kommittén fördenskull föreslagit vissa
restriktiva bestämmelser i fråga om rätt att åtnjuta avlöningstillägg.

I enlighet härmed torde böra förfaras även beträffande lotspersonalen.
Kommittén anser sålunda, att även denna personal bör komma i
åtnjutande av vissa till siffran angivna avlöningstillägg, som emellertid
skola minskas eller helt bortfalla i de fall, då inkomsten av lotspenningar
överstiger viss maximigräns.

Då kommittén sålunda haft att avgiva förslag rörande beloppet av de
avlöningstillägg, som må böra tillerkännas lotspersonalen, har kommittén
ansett sig böra söka ledning i de löneregleringar, som enligt beslut vid
1918 års lagtima riksdag genomförts för vissa, med lotspersonalen någorlunda
jämförliga befattningshavare vid de affärsdrivande verken, tullverket
m. fl. förvaltningsgrenar. I detta avseende har kommittén beaktat
att för ordinarie befattningshavare vid tullverkets lokalförvaltning
samt kust- och gränsbevakning — däribland uppsyningsman, vaktmästare
m. fl. — beviljats tillfälliga lönetillägg för år 1919 å 300 kronor.

Kommittén har i utlåtande den 15 innevarande februari hemställt,
att avlöningstillägg å 300 kronor måtte beredas jämväl den manliga bevaka
ingspersonalen vid fångvården.

I anslutning härtill finner sig kommittén böra föreslå, att även den
ordinarie lotspersonalen måtte komma i åtnjutande av avlöningstillägg till
belopp av 300 kronor, varav 200 kronor torde böra föras till lönen och
100 kronor till tjänstgöringspenningarna.

Såsom redan är nämnt, bör enligt kommitténs mening detta avlöningstillägg
minskas eller helt bortfalla i de fall, då inkomsten av lotspenningar
överstiger visst belopp. Denna maximigräns bör enligt kommitténs
mening bestämmas till 700 kronor, för år räknat. Avlöningstillägget
torde sålunda icke böra till någon befattningshavare utgå med
högre belopp, än att nämnda tillägg tillsammans med inkomsten av lotspenningar
uppgår till högst 1,000 kronor. Där på grund av sålunda
föreskriven begränsning avlöningstillägget skall utgå med avkortat be -

Kungl. Maj:ls proposition nr 326.

Uttalt känd* t
50/ii 1918.

överstttthålhir -

lopp, torde i mån av behov avdrag ä tillägget böra göras först å den
del, som är att hänföra till lönen, och därefter å den del, som är att
hänföra till tjänstgöringspenningar.

Till grund för den beräkning rörande inkomsten av lotspenningar,
som i dessa fall bör ske, torde kunna läggas förhållandena under en treårsperiod,
vilken — på det att avlöningstillägget må kunna utbetalas
före 1919 års utgång — synes lämpligen böra bestämmas till tiden den
1 oktober 1916—den 30 september 1919. Vid beräkningen torde vidare
böra iakttagas, att för en var befattningshavare räknas med den andel
i lotspenningar, som tillkommit honom vare sig å ordinarie eller å extra
befattning, samt att, vare sig befattningshavaren haft andel i lotspenningar
under hela treårsperioden eller endast någon del därav, det beräknade
årsbeloppet skall i förevarande hänseende vara bestämmande.

Enligt gällande bestämmelser äger personal vid lotsverket under
tjänstgöring vid flottan åtnjuta, jämte övriga förmåner, ersättning för
mistad andel i lotspenningar. Vid beräkning, på sätt nyss är nämnt,
av befattningshavares andel i lotspenningar bör givetvis hänsyn tagas
även till dylik ersättning.

Den ordinarie fyrpersonalen torde böra komma i åtnjutande av
samma avlöningstillägg, som föreslagits för lotspersonalen, eller 300 kronor,
varav 200 kronor såsom lön och 100 kronor såsom tjänstgöringspenningar.
Lika litet som beträffande lotspersonalen torde någon åtskillnad
här böra göras mellan olika grupper av befattningshavare.

Då fyrpersonalen icke åtnjuter några inkomster i tjänsten, jämförliga
med lotsarnas andel i lotspenningar, synes någon begränsning i
fråga om rätten till avlöningstillägg, i likhet med vad som nyss föreslagits
för lotspersonalen, icke kunna här ifrågakomma.

Vad slutligen angår personalen å lotsverkets ångfartyg, torde befälhavaren
å lotsverkets ångfartyg Vega böra med tillämpning av de
grunder, som av kommittén följts i dess ovannämnda betänkande (delen
LIX), erhålla löneförbätiring med 750 kronor, därav 450 kronor såsom
lön och 300 kronor såsom tjänstgöringspenningar; till maskinist och uppbördsman
synes löneförbättring böra utgå med samma belopp, som föreslagits
för lots- och fyrpersonalen, eller 300 kronor, därav 200 kronor
såsom lön och 100 kronor såsom tjänstgöringspenningar.»

»— — — —- Beträffande den till överståthållarämbetet hörande
personal, vars avlöning helt eller delvis utgår av statsmedel, må erinras
därom, att fråga om lönereglering för denna personal i annan ordning
föreligger till kommitténs behandling. Under nuvarande omständigheter
torde emellertid någon tillfällig löneförbättring böra beredas denna personal.

Kung!. Maj:t» proposition nr 32H.

Dä överståthållarens kontanta avlöning utgör 18,000 kronor, därav

9.000 kronor av statsmedel och lika stort belopp från Stockholms stad,
torde för honom böra beräknas ett avlöningstillägg av sammanlagt 2,000
kronor, varav hälften att utgå av statsmedel. På enahanda sätt torde
för underståthållaren, vars kontanta avlöning utgör 9,250 kronor, därav

7.000 kronor av statsmedel och återstoden av Stockholms stad, böra beräknas
ett avlöningstillägg av tillhopa 1,200 kronor, varav i runt tal 900
kronor skulle motsvara den andel, som borde utgå av statsmedel.

Kommittén föreslår sålunda, att avlönings tillägget bestämmes för
överståthållaren till 1,000 kronor att tillföras lönen och för underståthållaren
till 900 kronor, varav 600 kronor såsom lön och 300 kronor såsom
tjänstgöringspenningar.

Vad därefter särskilt angår universitetet i Uppsala torde först
böra uppmärksammas, att flertalet professorer inom teologiska fakulteten,
utöver de i gällande stat under rubriken »allmänna medel» uppförda
avlöningsbeiopp, äga åtnjuta vissa andra löneförmåner, huvudsakligen inkomster
från prebendepastorat. För några av dessa prebendepastorat
hava nya löneregleringar enligt lagen den 9 december 1910 genomförts
med ingången av ecklesiastikåret 1917—1918; från de övriga pastoraten
utgår prästerskapets avlöning enligt äldre grunder.

Beträffande till en början förste teologie professorn, tillika domprost,
åtnjuter denne enligt den för universitetet gällande staten avlöning med
2,180 kronor, varav 180 kronor utgöra det beräknade värdet å 12 famnar
ved; därjämte är han enligt staten innehavare av Uppsala stads och Vaksamt
prebendepastorat, för vilka ny lönereglering trätt i kraft den 1 maj 1917.

Inkomsten frän övriga ifrågavarande prebendepastorat äro i staten
uppförda med vissa belopp, vilka emellertid i regel torde under den senare
tiden, och särskilt där ny lönereglering trätt i kraft, hava ej obetydligt
överskridits. Detta förhållande synes böra så till vida beaktas, att
föreskrift meddelas därom, att avlöningstillägg till teologie professor,
som innehar prebendepastorat, ej må utgå med högre belopp, än att hans
sammanlagda inkomst å professuren och av prebende!, ålderstil lägg
och krigstidstil lägg oberäknat, högst uppgår till ett av kommittén såsom
skäligt ansett belopp av 9,700 kronor. Till grund för den beräkningrörande
inkomsten av prebende!, som i dessa fall bör ske, torde kunna
läggas förhållandena under ecklesiastikåren 1916—1917, 1917—1918 och
1918—1919, så att medeltalet av den behållna inkomsten för dessa tre
år kommer att i förevarande avseende bliva bestämmande.

Universitet* u

7‘2

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

Till laboratorn i experimentell fysik och observatorn i astronomi
bör enligt förut angivna allmänna regler löneförbättringen utgå med
900 kronor, därav 600 kronor att hänföras till lönen och 300 kronor att
tilläggas tj änstgöringspenningarna.

Vid universitetet i Lund äro, liksom i Uppsala, de llesta professorer
inom teologiska fakulteten innehavare av prebendepastorat. I
den för Lunds universitet gnällande staten äro emellertid några vissa
belopp icke uppförda såsom inkomst av dessa prebendepastorat, och intet
av dem har ännu lönereglerats enligt lagen den 9 december 1910.
Man torde kunna antaga, att den inkomst de särskilda professorerna
åtnjuta å sina befattningar, om däri inräknas inkomsten från prebendepastoraten,
avsevärt överstiger den eljest vanliga professorsavlöningen.

På sätt kommittén föreslagit vid behandling av frågan om löneförbättring
för motsvarande befattningshavare vid universitetet i Uppsala,
torde föreskrift böra meddelas därom, att avlöningstillägg till teologie
professor, som innehar prebendepastorat, ej må utgå med högre belopp,
än att hans sammanlagda inkomst å professuren och av prebendet,
ålderstillägg och krigstidstillägg oberäknat, högst uppgår till ett belopp av
9,700 kronor; beräkningen av den behållna inkomsten från prebendet torde
kunna grundas på förhållandena under ecklesiastikåren 1916—1917, 1917
1918 och 1918—1919.

Laboratorn i kemi, observatorn i astronomi och föreståndaren för
den zoologiska institutionens entomologiska avdelning synas böra i likhet
med jämnställda befattningshavare i Uppsala komma i åtnjutande av
tillfällig löneförbättring till belopp av 900 kronor, därav 600 kronor föras
till lönen och 300 kronor till tjänstgöringspenningarna.

Anmana kan- För manliga ritare och gravörer, vilkas begynnelseavlöning vid

1918 års riksdag blivit bestämd till 3,000 kronor, synes avlöningstillägget
böra begränsas till 300 kronor, därav 200 kronor såsom lön och 100 kronor
såsom tjänstgöringspenningar. Kommittén torde i detta hänseende
få åberopa vad i det föregående (jfr sid. 68) yttrats rörande motsvarande
befattningshavare vid sjökarteverket.

Såsom jag redan förut meddelat hava med anledning av löneregleringskommitténs
meranämnda betänkande den 20 november 1918 åtskilliga
framställningar inkommit. Vissa av dessa beröra jämväl frågan om

Kungl. Alaj:ts proposition nr 326.

den tillfälliga löneförbättringens belopp, i vad angår särskilda befattningar
eller grupper av befattningar. Av dessa framställningar torde i detta sammanhang
böra omförmälas den av chefen för rikets allmänna kartverk med
tillstyrkande den 30 januari 1919 överlämnade framställningen av ritare
och gravörer vid nämnda verk ävensom den av chefen för sj ökarteverket
den 31 i samma månad överlämnade framställningen från ritarna och
gravörerna samt redogöraren vid sj ökarte verket.

Nämnda personal vid allmänna kartverket har anfört huvudsakligen
följande:

Den princip, som löneregleringskommittén vid sitt ifrågavarande förslag
uppställt — procentuellt högre löneförbättring vid lägre begynnelseavlöning —
både kommittén också vid utformningen av förslaget i huvudsak följt. Sålunda
hade lönetillägget till befattningshavare med 3,000 kronors begynnelselön i allmän
het föreslagits till 750 kr. eller 25 procent. Endast beträifande ritare och gravörer
vid rikets allmänna kartverk och vid sjökarteverket — för vilka tjänstemannagrupper
begynnelseavlöningen likaledes utgjorde 3,000 kronor — både en rakt
motsatt princip blivit tillämpad. För dessa befattningshavare både nämligen
kommittén föreslagit en löneförbättring av allenast 300 kr. eller 10 procent, alltså
icke blott avsevärt lägre, än vad som föreslagits för första normalgraden, utan till
och med lägre än den procentsats, som föreslagits för de högst avlönade befattningshavarna.

Gent emot den jämförelse med vissa andra personalgrupper, exempelvis
underofficerare, som kommittén gjort och vilken jämförelse innebure det huvudsakliga
motivet till den ifrågasatta reduktionen av löneförbättringen för nu ifrågavarande
befattningshavare, syntes med skal kunna framhållas, att den vore i
Mera avseenden olämplig då befattningarna i fråga vore av helt skilda slag. Skulle
dock över huvud taget en jämförelse med underofficerare äga rum, syntes denna
böra företagas med de underofficerare, som vore sysselsatta med kartarbeten, t. ex.
de som tjänstgjorde såsom ritare vid rikets allmänna kartverk. Av en sådan
jämförelse skulle dock framgå, att dessa underofficerare vore mera gynnsamt ställda
i fråga om avlöningen än de civila ritarna och gravörerna, vartill ytterligare
skulle kunna tilläggas, att de förstnämnda både en daglig arbetstid av endast
fem timmar, under det att de .senare finge tjänstgöra sju timmar per dag.

Närmare till hands syntes däremot ligga att göra jämförelsen mellan a
ena sidan ritare och gravörer och å andra sidan övriga civila befattningshavare
vid samma verk. 1 sitt för ungefär ett år sedan avgivna skriftliga betänkande
med anledning av senast föreslagen lönereglering för den civila personalen vid
rikets allmänna kartverk därvid för samtliga manliga befättningsh ivare förhöjningar
av begynnelseavlöningen begärdes — hade löneregleringskommittén uttalat
sig beträffande ritare och gravörer på följande sätt: »Kommittén finner billigt,
att, såsom för närvarande, en viss relation förefinnes mellan avlöningsförmånerna
för å ena sidan manliga ritare och gravörer och å den andra geodeter
och kartografer, och anser sig icke böra göra någon erinran mot den föreslagna
begynnelseavlöningen.» Detta förslag till lönereglering hade också på Kungl.
Mapts proposition av 1918 års riksdag antagits. Härigenom syntes få anses fast Bi.

hårig till riksdagens protokoll 16/It. / sand. 28.‘t höft. (AV 326.) 10

Hit art m.Jl.
vidallmänna
kartverket

Kung!: MajUs proposition nr 326.

slaget, att den relation mellan avlöningsförmånerna för olika civila befattningshavare
vid kartverket, som på så sätt uppstått, skulle vara rättvist avvägd. Ett
bifall tlil löneregleringskommitténs nu föreliggande förslag angående tillfällig
lönereglering i vad det rörde ritare och gravörer, skulle emellertid alldeles förrycka
detta förhållande.

Den omständigheten, som kommittén i förbigående anförde, att ritare och gravörer
så sent som år 1918 erhållit sina avlöningar reglerade, syntes i och för sig
icke utgöra något skäl, varför av Ilning:-tillägget till dem skulle utgå med ett så
avsevärt reducerat belopp. Samma skäl förefunnes nämligen också beträffande
övriga civila tjänstemän vid kartverket, ty under det att ritare och gravörer då
erhållit sin begynnelseavlöning höjd från 2,400 till 3,000 kronor, hade geodeter och
kartografer samtidigt fått sin begynnelseavlöning ökad från 3,000 tilL 4,000 kronor.
För dessa sistnämnda tjänstemän hade kommittén dock utan tvekan föreslagit
samma löneförbättring som för befattningshavare inom motsvarande normalgrad.

På grund av vad sålunda anförts anhölles, att ritare och gravörer vid
rikets allmänna kartverk måtte erhålla ett avlöningstiliägg av 750 kronor.

hatare m Ji.
vid sjökort»-verket.

1 den av ritarna, gravörerna och redogöraren vid sjökarteverket avlåtna
framställningen göras så väl i huvudsak samma invändningar mot
löneregleringskommitténs förslag till löneförbättring för nämnda personal,
vilka framställts av motsvarande personal vid allmänna kartverket,
som ock enahanda hemställan, som sistnämnda'' personal gjort.

I hepartememtschefen.

Beloppen av de av löneregleringskommittén vid de olika befattningarna
ifrågasatta löneförbättringarna äro i stort lämpade efter de
provisoriska avlöningstiliägg, som nyligen beviljats jämförlig personal
vid andra stora förvaltningsgrenar. Jag har därför i allmänhet intet att
invända mot kommitténs förslag i förevarande avseende.

Beträffande löneförbättringen för de kvinnliga befattningshavarna
torde jag i detta sammanhang böra erinra, att den förutsättning, varpå
kommittén byggt sitt förslag härutinnan, nämligen att definitiv lönereglering
för dessa befattningshavare bleve genomförd i enlighet med av
kommittén i detta ämne framställt förslag, numera genom pågående riksdags
beslut i frågan inträffat.

För tre grupper befattningshavare, nämligen häradshövdingarna,
lotsarna och teologie professorerna vid universiteten, har löneregleringskommittén
ifrågasatt viss reduktion av avlöningstilläggen på grund av
extra inkomster i tjänsten in. in., varav sådana befattningshavare kunde;
komma i åtnjutande. Min ställning till denna fråga i allmänhet har jag
redan angivit (jfr sid. 54). Nu vill jag därför endast uttala min anslutning
till kommitténs förslag beträffande grunderna för ifrågavarande inskränkningar
i rätt till provisorisk löneförbättring (jfr sid. 65, 66; 69, 70 och 71,72).

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

Universitetskanslern bär, såsom förut nämnts, ifrågasatt, att en var
av laboratorn i experimentell fysik vid Uppsala universitet samt laboratorn
i kemi och föreståndaren för den enlomologiska avdelningen av zoologiska
institutionen vid Lunds universitet ävensom observatörerna i
astronomi vid universiteten skulle beredas tillfällig löneförhöjning å 1,800
kronor. Den av löneregleringskommittén för dessa befattningshavare,
som alla åtnjuta eu begynnelseavlöning av 4,500 kronor, föreslagna avlöningsförbättringen
belöper sig för vardera till 900 kronor. Att gå därutöver
skulle förrycka avlöningsförhållandet mellan, å ena sidan, dem och.
å andra sidan, laboratorerna av den högre avlöningsgraden och med dessa
likställda tjänstinnehavare, vilkas begynnelseavlöning uppgår till 5,600
kronor och vilkas avlöningstil lägg följaktligen, enligt den allmänna regeln
för ifrågavarande löneregleringsförslag, skulle belöpa sig till 950 kronor.
Jag finner det därför lämpligt att stanna vid kommitténs förslag. Skulle
ifrågavarande befattningshavare möjligen anses böra flyttas upp i annan
lönegrad än de nu innehava, är detta en fråga som torde böra prövas i
annat sammanhang.

Förut (jfr sid. 50, 51) har jag av anförda orsaker ifrågasatt, att bokhållarna
av första graden vid statens hospital och asyler skulle bliva
delaktiga av den tillfälliga löneregleringen. Ifrågavarande tjänstemän
åtnjuta enahanda kontanta avlöning, som assistenterna av lägre grad i
fångvårdsstaten och torde därför böra tilläggas samma löneföj bättring
som dessa.

Vad slutligen angår de manliga ritarna och gravörerna vid rikets
allmänna kartverk och sjökarteverket samt redogöraren vid sistnämnda
verk, vilka samtliga åtnjuta begynnelseavlöning av 3,000 kronor, med
tre ålderstillägg å tillhopa 1,200 kronor, och följaktligen enligt den föreslagna
allmänna regeln för löneregleringen skulle erhålla ett lönetillägg
av 750 kronor, har löneregleringskommittén för dessa tjänstemän förordat
avlöningsförbättring till belopp av endast 300 kronor. Skälet härtill
synes kommittén förnämligast hava hämtat från eu jämförelse mellan
ifrågavarande befattningshavares avlöningar och do löneförmåner, som
tillkomma underofficerare.

Enligt vad jag inhämtat uppgår den sammanlagda avlöningen — inbegripet
tillfällig löneförbättring — för sergeanter och fanjunkare i Stockholm
till lägst respektive 2,270 kronor och 2,842 kronor 50 öre samt högst respektive
3,070 kronor och 3,642 kronor 50 öre. I en samtidigt med förut omförmälda
framställning av ritare och gravörer vid allmänna kartverket överlämnad
uppgift meddelas, att underofficerare, som tjänstgöra vid allmänna kart -

Befattningshavare
å
gamma) stat.

Kung!. Maj:ts proposition nr J26.

verkets byråarbeten, åtnjuta i avlöning- frän anslag å fjärde och nionde
huvudtitlarna sammanlagt, sergeant lägst 4,055 kronor och högst 4,855
kronor samt fanjunkare lägst 4,893 kronor 75 öre och högst 5,693 kronor
75 öre.

Enligt dessa uppgifter äro nu ifrågavarande personals avlöningsförhållanden
väsentligt fördelaktigare än underofficerares i allmänhet men
däremot betydligt lägre än i kartverket tjänstgörande underofficerares.

Bortsett Irån jämförelsen med underofficerarna är det emellertid
uppenbart, att ifrågavarande befattningshavares avlöningar fastställts i
visst bestämt förhållande till avlöningarna vid övriga manliga tjänster
vid samma verk. För dessa sistnämnda har någon reduktion av lönetilläggen
ej ifrågasatts. Vid sådant förhållande finner jag ej tillräckliga
skäl föreligga att för de manliga ritarnas och gravörernas vid kartverken
samt den med dem jämställda redogörarens vid sjökareverket vidkommande
avvika från huvudregeln för bestämmandet av den tillfälliga löneförbättring,
varom nu är fråga.

Av en på mitt uppdrag utarbetad tabellarisk sammanställning med
rubrik: »Förslag rörande tillfällig löneförbättring för olika grupper av
befattningshavare år 1919» framgår såväl vilka särskilda befattningar å
ordinarie stat — med undantag dock för lots- och fyrpersonal å övergångsoch
indragningsstat, till vilka jag strax återkommer — enligt min mening
böra inbegripas i den tillfälliga lönereglering, varom nu är fråga, som
ock det avlöningstillägg, jag anser böra vid varje befattning utgå, tillläggens
fördelning på avlöningstitlar ävensom vissa närma!e bestämmelser
för särskilda tilläggs åtnjutande.

Härefter uppläste föredragande departementschefen nämnda sammanställning*)
samt anförde därpå vidare:

Löneregleringskommitténs förevarande förslag, sådant det framlagts
i de förut omförmälda vid kommitténs betänkande den 20 november
1918 och utlåtanden den 15 och 20 februari 1919 fogade bilagorna
och i kommitténs berörda yttranden närmare utvecklats, avser befattningshavare
å nu gällande stat eller, där sådant särskilt angivits, å övergångsstat
samt i ett fall, nämligen beträffande en auditör vid flottans
station i Karlskrona, å äldre stat.

* Tabellbilagan vid denna proposition.

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

Vid vissa ämbetsverk och inrättningar funnes emellertid — an- ^imeregleför
kommittén i sitt nämnda betänkande — en del befattningshavare, mittfm.
som icke ingått på den nu gällande staten, utan uppbure avlöning en- Betänka^
ligt gammal stat. Då en utredning rörande dessa särskilda fall icke
kunnat verkställas under den korta tid, som stått kommittén till buds,
hade det synts kommittén lämpligast, att frågan om beloppet av den tillfälliga
löneförbättring, som borde tillkomma dylika befattningshavare,
finge bliva beroende på Kung], Maj:ts prövning, med iakttagande att de
allmänna grunder, som eljest skulle bliva bestämmande för den tillfälliga
löneförbättringen, även i dessa fall borde tjäna till ledning. Kommittén
hemställde därför, att tillfällig löneförbättring finge, i huvudsaklig överensstämmelse
med de i förevarande betänkande angivna allmänna grunder,
utgå till befattningshavare å gammal stat med belopp, som av Kungl.

Maj:t i varje särskilt fall bestämdes.

Förevarande ämne beröres av kommittén jämväl i ovannämnda ut- i8/S, 20/2 Ull!/.
låtanden.

För några befattningshavare vid fångvården och vid lots- och fyrinrättningen
— anför kommittén sålunda i utlåtanden den 15 och* 20
februari 1919—vilka kvarstode å gammal stat, syntes, i likhet med vad
kommittén i omförmälda betänkande hemställt beträffande där avsedd
personal, böra gälla, att tillfällig löneförbättring finge, i huvudsaklig
överensstämmelse med de i ifrågavarande utlåtanden angivna
allmänna grunder, till dessa befattningshavare utgå med belopp, som av
Kungl. Maj:t i varje särskilt fall bestämdes.

I fråga om personalen vid lots- och fyrväsendet torde i detta sammanhang
böra erinras, hurusom kommittén, enligt vad jag förut (jfr sid.

35) meddelat, beträffande sådan personal å övergångs- och indragningsstat
uttalat, att det syntes böra bliva beroende på Kungl. Maj:ts prövning,
huruvida och till vilket belopp dylik personal, som fortfarande vore tjänstgöringsskyldig,
finge komma i åtnjutande av tillfällig löneförbättring.

1 likhet med löneregleringskommittén finner jag storleken av löne- Drpartcförbättringen
åt å gammal stat kvarstående befattningshavare böra i varje ment8che^n
särskilt fall prövas efter föreliggande omständigheter. Avgörandet härutinnan
torde därför lämpligast böra överlämnas till Kungl. Maj:t.

Samma bemyndigande torde Kungl. Maj:t ock böra erhålla beträffande
personalen å lots- och fyrinrättningens övergångs- och indragningsstat.
, dock att, på grund av nämnda personals tjänstgöringsförhållanden,
bemyndigandet härutinnan jämväl torde böra omfatta prövning, huruvida
löneförbättring överhuvud må utgå till denna personal.

Kvngl. Maj:U proposition nr 326.

Avlönings villkor.

Lönereglering
»kommittén.

Uttänkandet
*«''I i 1&18.

(''Hatandet 2

1919.

1 fråga slutligen om villkoren för åtnjutande av den tillfälliga löneförbättringen
har löneregleringskonnnittén i betänkandet den 20 november
1918 anfört, att några särskilda avlöningsvillkor utöver de eljest gällande
icke syntes böra uppställas annat än såvitt anginge dels det för kvinnliga
biträden och likställda befattningshavare föreslagna, tillfälliga tredje
ålderstillägget, dels ock rätt till avlöningstillägg för vissa häradshövdingar
och teologie professorer.

Under åberopande av vad därom blivit av kommittén anfört, har
kommittén hemställt,

att det för kvinnliga biträden och likställda befattningshavare föreslagna
tredje ålderstillägget å 200 kronor, varav 100 kronor skulle anses motsvara
lön och 100 kronor motsvara tjänstgöringspenningar, finge utgå
efter femton års tjänstgöring under enahanda villkor, som gällde rörande
rätt för sådana biträden till förut stadgade ålderstillägg,

att avlöningstillägg till häradshövding ej finge utgå med högre belopp,
än att avlöningstillägget och den behållna inkomsten å tjänsten,
beräknad enligt förut (jfr sid. 65, 66) angivna grunder, uppginge till sammanlagt
högst 10,000 kronor,

att avlöningstillägg till teologie professor, som innehade prebendepastorat
eller eljest åtnjöte naturaförmåner eller inkomst från enskild donation,
ej finge utgå med högre belopp, än att hans sammanlagda inkomst
av statsmedel och av prebende!, naturaförmånerna eller donationen,
beräknad enligt förut (jfr sid. 71, 72) angivna grunder, uppginge till
högst 9,700 kronor, samt

att, där på grund av sålunda föreskriven begränsning avlöningstil I1
ägget skulle utgå med avkortat belopp, avdrag å tillägget skulle i mån
av behov göras först å den del, som vore att hänföra till lönen, och
därefter å den del, som vore att hänföra till tjänstgöringspenningarna.

Villkor, liknande dem som sålunda ifrågasatts för vissa häradshövdingar
och professorer, har löneregleringskommittén i sitt utlåtande den
20 februari 1919 föreslagit jämväl beträffande lotsarna, eller således

att avlöningstillägg till lots ej finge utgå med högre belopp, än att
avlöningstillägget tillsammans med inkomsten av lotspenningar, beräknade
enlig tförut (jfr sid. 69, 70) angivna grunder, uppginge till högst 1,000
kronor, samt

att, där på grund av sålunda föreskriven begränsning avlöningstilllägget
skulle utgå med avkortat belopp, avdrag å tillägget skulle i mån
av behov göras först å den del, som vore att hänföra till lönen, och
därefter å den de!, som vore att hänföra till tjänstgöringspenningar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

Vad löneregleringskommittén sålunda föreslagit angående villkoren
för åtnjutande av den tillfälliga löneförbättringen är en given följd av
kommitténs av mig biträdda förslag i övrigt. Jag har därför intet att
i förevarande avseende erinra.

Innan jag lämnar frågan om tillfällig lönereglering för befattningshavare
å ordinarie stat, anser jag mig böra med instämmande meddela ringens förett
par uttalanden av löneregleringskommittén i fråga om regleringens
förhållande till krigstidstillägg och pension. lägg och pen Kommittén

yttrar sålunda: s10"''

»Då med den tillfälliga löneförbättring, till vilken kommittén nu
jämlikt erhållet uppdrag avgivit förslag, endast avsetts att uppbringa
personalens avlöningsförhållanden till en nivå, ungefär motsvarande läget
före krigsutbrottet, är det tydligt, att det krigstidstillägg, som anses böra
tillkomma nu ifrågavarande liksom andra befattningshavare i statens
tjänst, bör beräknas även å den tillfälliga löneförbättringen. Kommittén
tillåter sig i detta avseende erinra, att enligt nu gällande bestämmelser
om krigstidstillägg jämväl tillfällig löneförbättring upptages bland de
kontanta förmåner, å vilka krigstidstillägg skall beräknas.

Kommittén anser sig böra framhålla, att den nu ifrågasatta tillfälliga
löneförbättringen givetvis icke skulle utan vidare medföra någon
rätt för befattningshavare, som blivit delaktig av densamma, att vid avgång
från tjänsten komma i åtnjutande av förhöjning i den för honom
stadgade pensionen. Därest emellertid sådan förhöjning anses skäligen
böra ifrågakomma, torde spörsmålet därom böra göras till föremål för
särskild utredning.»

* * *

Den tillfälliga lönereglering, varom jag hittills talat, har, såsom
redan förut angivits, avsett endast befattningshavare å ordinarie stat, för extn,
d. v. s. dels ordinarie befattningshavare i egentlig mening och dels så- Personaldana
icke ordinarie befattningshavare, vilka innehava å ordinarie stat
med specifik avlöning uppförda tjänster, vanligen arvodesbefattningar.

Det finnes emellertid en talrik extra personal, som, därest ifrågavarande
befattningshavare å ordinarie stat beviljas tillfällig lönereglering,
rättvisligen jämväl borde komma i åtnjutande av någon löneförbättring.

Kung1. Maj ds proposition nr 326.

ljöneregle ringskom mrttf.

Härom anför löneregleringskommittén i betänkandet den 20 november
19 L8, att genomförandet av tillfällig löneförbättring för ordinarie, i
betänkandet avsedd personal syntes kunna föranleda någon höjning i de
ersättningar, som tillkomme vissa extra befattningshavare. Av dessa
extra befattningshavare antoges flertalet åtnjuta ersättning från vissa ordinarie
anslag, huvudsakligen de å staterna för verk och inrättningar allmänt
förekommande anslagen till amanuenser, vikariatsersättning in. m.,
under det att andra avlönades från särskilda, å riksstaten uppförda extra
anslag. Någon förstärkning av dessa anslag, jämväl för beredande av
ökade vikariatsersättningar, syntes fördenskull vara erforderlig.

Även i utlåtandena den 15 och 20 februari 1919 har kommittén
berört frågan om löneförbättring för den extra personalen, i det kommittén
uttalat, att, därest kommitténs i dessa utlåtanden framställda förslag
om tillfällig lönereglering för befattningshavare å ordinarie stat vunne
avseende, motsvarande löneförbättring syntes böra beredas även den till
fångvården hörande personal, vars avlöning utginge från förslagsanslaget
till fångars vård och underhåll, den till statens uppfostringsanstalt å Bona
hörande personal, vars avlöning utginge från det för anstalten uppförda
förslagsanslaget, samt den extra personal, som vore anställd vid lots- och
fyrinrättningen.

Departe mentschefen.

Att den ifrågasatta löneregleringen för ordinarie personal i angiven
utsträckning bör såsom omedelbar följd medföra löneförbättring även
för extra personal, synes ligga i sakens natur. Däremot är det ingalunda
utan vidare klart, i vilken utsträckning den extra personalen i förevarande
avseende bör vinna beaktande. Tvärtom synas stora vanskligheter
möta vid träffandet av ett avgörande härutinnan.

Uppenbart synes dock vara, att den extra personal, som må böra
i detta sammanhang ifrågakomma till erhållande av löneförbättring, måste
begränsas i olika hänseenden.

Sålunda torde först och främst endast den extra personal nu böra
komma i fråga, vilken tillhör de ämbetsverk, myndigheter, inrättningar,
institutioner eller stater, som avses med den tillfälliga löneregleringen
för ordinarie personal, eller vilken är närmast samhörig med någon viss
personalgrupp, som därvid vunnit beaktande. Sålunda torde böra lämnas
åsido den extra personal, som tillhör exempelvis fögderiförvaltningen,
hospital och asyler, dock eventuellt med vissa undantag, tullstaten, de
allmänna läroverken in. fl. Uteslutas torde också sådan extra personal
böra, som må anses jämförlig med de innehavare av arvodesbefattningar
å ordinarie stat, vilka vid den tillfälliga löneregleringen för ordinarie

Kung1. Maj:ts proposition nr 326.

personal lämnats åsido, d. v. s. de vilka kunna anses i förhållande till
annan personal, varom nu är fråga, intaga en särställning.

Vidare torde nu endast den personal böra komma i betraktande,
som är anställd mot fast arvode. Således böra uteslutas t. ex. alla de,
som mot räkning utföra arbete hos verk och myndigheter, arkitekterna
utom stat hos byggnadsstyrelsen, vilka av styrelsen anlitas för fullgörande
av särskilda uppdrag mot ersättning, beräknad för varje uppdrag,
ni. fl.

Än ytterligare begränsningar torde kunna komma i fråga, synnerligast
i sådana fall, där särskilda omständigheter föreligga, vartill hänsyn kan
anses böra tagas vid avgörandet, huruvida löneförbättring i nu förevarande
avseende skäligen må medgivas, t. ex. om redan vid bestämmandet
av den nuvarande fasta avlöningen vederbörlig hänsyn tagits till den
allmänna prisstegringen m. m. Att härutinnan angiva några regler torde
emellertid förutsätta en mycket ingående undersökning, vartill tillfälle
icke nu givits. Det synes därför lämpligen böra få bliva beroende på
Kungl. Maj:ts prövning, huru gränsen i de särskilda fallen bör dragas.

Beträffande storleken av den löneförbättring, som bör tillkomma
den extra personalen, vill jag erinra, att vid den tillfälliga löneregleringen
för ordinarie personal löneförbättringen för befattningshavare med
lägre avlöning än första normalgradens föreslagits till i allmänhet 25 procent
av nuvarande kontanta begynnelseavlöning. Då den övervägande delen
av den extra personal, varom nu är fråga, torde åtnjuta avlöning, som
väsentligt understiger begynnelseavlöningen i första normalgraden, synes
det skäligt, att löneförbättringen för den extra personalen tillmiites efter
samma grund, således med 25 procent av den kontanta avlöningens belopp.

Detta torde emellertid endast kunna gälla som huvudregel. Även
beträffande löneförbättringens belopp synas nämligen vissa begränsningar
vara nödvändiga. Härvid torde skillnad böra göras mellan å ena sidan
de extra befattningshavare, som avlönas från särskilda extra anslag, och
å andra sidan de, som åtnjuta ersättning från vissa ordinarie anslag och
vissa en grupp samhörande ändamål avseende extra anslag.

Vidkommande de förstnämnda, extra notarier, extra byråchefer m.
fl., skulle den nyss angivna huvudregeln, om den tillämpades utan begränsning,
kunna leda till rena absurditeter. Enligt regeln skulle sålunda
t. ex en extra byråchef, som vanligen åtnjuter en avlöning motsvarande
ordinarie byråchefs begynnelseavlöning med s. k. pensionsavdrag, uppnå
ett avlöningsbelopp av närmare 10,000 kronor, under det en ordinarie
byråchef enligt den föreslagna tillfälliga löneregleringen skulle erhålla

Bikung till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 269 käft. (AV 326). 11

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

sill begynnelseavlöning höjd till endast något över 9,000 kronor. Fall
finnas även, då regelns oinskränkta tillämpning, ehuru ej medförande att
extra befattningshavare komme i åtnjutande av högre avlöning än motsvarande
ordinarie befattningshavare, dock skulle leda till en viss oegentlighet,
såsom t. ex. beträffande revisorerna i kammarrätten. Ordinarie
sådan revisor, som intager en mellanställning mellan första och andra
normalgraderna, åtnjuter i begynnelseavlöning 4,500 kronor, medan extra
revisor, varav för närvarande tio stycken äro anställda hos ämbetsverket,
avlönas med 3,900 kronor. För ordinarie revisor har föreslagits ett
lönetillägg av 900 kronor. För extra revisor skulle däremot löneföibättringen,
beräknad efter 25 procent av avlöningen, belöpa sig till 975 kronor.

Det torde därför vara nödvändigt att för den extra personal, som
avlönas från särskilda extra anslag, begränsa löneförbättringen så, att en
hit hänförlig extra befattningshavare icke erhåller löneförbättring till
högre belopp än innehavare av motsvarande befattning å ordinarie stat
skulle tillföras genom den föreslagna löneregleringen.

Beträffande härefter den extra personal, som åtnjuter ersättning
från vissa ordinarie och andra extra anslag än de nyss avsedda — t. ex.
de å staterna för ämbetsverken i allmänhet förekommande anslagen till
amanuenser, extra biträden, vikariatsersättning m. m., anslaget till arvoden
åt extra länsnotarie^ extra länsbokhållare och (ivriga extra biträden
vid länsstyrelserna m. m., det extra anslaget till upprätthållande av pensionsstyrelsens
verksamhet m. m., omkostnadsanslaget å försäkringsinspektionens
stat, det å musikaliska akademiens stat upptagna anslaget till
arvoden åt biträdande lärare m. m., anslaget å farmaceutiska institutets
stat för bestridande av sekreterar- och kamrerargöromål, de av löneregleringskommittén
i dess nyssberörda utlåtanden omförmälda anslagen m. fl.
— torde avlöningarna för den allra största delen av denna personal väsentligt
understiga de begynnelseavlöningar, som, bortsett från några enstaka
tjänster, tillkomma de lägsta med den ifrågasatta tillfälliga löneregleringen
avsedda ordinarie manliga befattningshavarna. Det torde
därför i allmänhet vara skäligt att löneförbättringen för nu ifrågavarande
extra personal tillmätes fullt ut enligt den föreslagna huvudregeln, nämligen
25 procent av avlöningens belopp.

Emellertid förekomma även fall, ehuru de torde vara tämligen sällsynta,
då ersättningen till extra personal av den kategori, det nu gäller,
uppgår till, ja överstiger avlöningen i första normalgraden. Med hänsyn
till dessa fall synes det påkallat att för ifrågavarande extra personal
fastställa ett maximibelopp för löneförbättringen. Detta synes lämpligen
böra sättas något lägre än löneförbättringen vid befattningarna av första

Kung1. Maj:ts proposition nr 326.

normalgraden. 800 kronor synes mig i sådant avseende vara ett skäligt
belopp.

Som det stundom inträffar, att en person innehar två, någon gång
kanske än flera extra befattningar av förevarande slag, torde nämnda
maximum böra avse sammanlagda beloppen av löneförbättringarna vid
samtliga av en och samma person sålunda innehavda befattningar. Med
eu sådan anordning komme, för att taga ett exempel från den centrala
statsförvaltningen, löneförbättringen för amanuenserna att bliva i huvudsak
riktigt avvägd i förhållande till löneförbättringen för befattningshavare
av första normalgraden. Det händer ej så sällan, att en person
innehar två amanuensbefattningar, praktiskt taget dock ej mer krävande
sådana än som avlönas med högst 2,000 kronor. Sammanlagda årsavlöningen,
löneförbättring inberäknad, vid två sådana befattningar skulle
belöpa sig till enligt huvudregeln, tillämpad utan inskränkning, högst
5,000 kronor men med nyssberörda inskränkning högst 4,800 kronor.
Till sistnämnda belopp skulle, enligt vad förut sagts, avlöningen, inklusive
löneförbättring, vid en extra befattning av första normalgraden uppgå,
medan vid en ordinarie dylik befattning begynnelseavlöningen enligt
flen ifrågasatta tillfälliga löneregleringen skulle belöpa sig till 4,900
kronor.

Emellertid torde även andra grunder än de nu nämnda för inskränkning
till beloppet av den löneförbättring, som må tillkomma extra
personal, kunna tänkas, t. ex., såsom stundom lärer inträffa, att innehavaren
av en extra befattning jämväl innehar en å ordinarie stat uppförd
tjänst. Då även i detta avseende några tillfredsställande regler ej
torde kunna utformas utan en grundlig undersökning, som nu ej kan
åstadkommas, synes det lämpligt, att jämväl avgörandet om löneförbättringens
storlek i de särskilda fallen överlämnas till Kungl. Maj:t.

Likaså torde också löneförbättrings fördelning på avlöningstitlar,
där sådan fördelning må förekomma, böra ankomma på Kungl Maj:t.

Ett spörsmål, som nära sammanhänger med frågan om löneförbättring
för extra personal och som i detta sammanhang bör upptagas till
behandling, är det om förhöjd ersättning, där sådan förekommer, för semestervikariat
å befattningar, ordinarie eller extra, vid vilka avlöningarna
genom den ifrågasatta löneförbättringen skulle komma att höjas. Beträffande
de tjänster, vid vilka avlöningstiteln tjänstgöringspenningar eller
särskild däremot svarande del av avlöningen förekommer, är vikariatsersättningarnas
storlek given. Vad åter angår andra befattningar är jag

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

givetvis ej i tillfälle att nu angiva, vare sig huru stora vikariatsersättningarna
böra vara eller ens om vikariatsersättning över huvud bör beräknas.
Vid befattningar å ordinarie stat torde emellertid eventuell vikariatsersättningsförhöjning
böra bestämmas enligt samma regler, som
gälla för nu utgående vikariatsersättning. Vid extra befattningar av
förevarande slag torde däremot någon allmän regel svårligen kunna uppställas.

Då jag emellertid ifrågasatt, att till Kungl. Maj:t skulle överlämnas
att pröva, såväl huruvida som, i jakande fall, till vilket belopp löneförbättring
för extra personal finge utgå, finner jag mig böra föreslå, att
till Kungl. Maj:t jämväl måtte hänskjutas avgörandet i frågan om förhöjning
av semestervikariatsersättningar vid extra befattningar.

aXäZae" Den i förevarande ärende ifrågasatta löneförbättring, som må varda

löneförbätt- beviljad, torde beträffande såväl ordinarie som extra personal böra utberbetalandetalas
i samma ordning som den avlöning av olika slag, densamma är
avsedd att förstärka. Vad av löneförbättringen må belöpa å tid, innan
riksdagens beslut i ärendet meddelats, synes böra få utbetalas på en gång
och på sätt, varom Kungl. Maj:t närmare förordnar.

Kostnadsbe räkning.

Såsom av det förut sagda framgår avser den tillfälliga lönereglering
för vissa befattningshavare å ordinarie stat och den löneförbättring
för viss extra personal, som jag i det föregående ifrågasatt, åren 1919
och 1920. De kostnader, som bärav föranledas, torde, i den mån de ej
böra utgå av vissa bestämda medel, böra bestridas från särskilda anslag,,
beträffande det förra året å tilläggsstat för samma år och beträffande det
senare året å extra stat.

Vad år 1920 angår, torde någon beräkning av de erforderliga anslagens
belopp emellertid icke nu kunna göras, då dessa äro omedelbart
beroende på ett stort antal statsregleringsfrågor, som föreligga till riksdagens
prövning. Först sedan riksdagen fattat beslut i nämnda frågor, torde
Kungl. Maj:t därför kunna för riksdagen framlägga slutligt förslag angående
den tillfälliga löneregleringen i vad den avser år 1920.

Nu har jag således endast att-yttra mig angående kostnaderna för
år 1919.

I vad dessa kostnader föranledas av den tillfälliga löneregleringen
för befattningshavare å ordinarie stat — med undantag för den lots- och

Kungl. Maj:ta proposition nr 326.

fyrinrättningen tillhörande personalen å övergångs- och indragningsstat,
beträffande vilken personal icke kunnat på förhand bedömas, i vad mån
den borde inbegripas i löneregleringen — äro kostnadernas beräknande i
det stora hela endast en aritmetisk uppgift och skulle, bortsett från vissa
omständigheter, varom jag strax skall erinra, som resultat giva följande
belopp, nämligen

å	andra huvudtiteln.......	. kr.	564,600	—
»	tredje	» .......	. »	24,900	—
»	fjärde	» .......	. »	64,700	—
»	femte	» .......	. »	340,150	—
»	sjätte	» .......	. »	574,700	—
«	sjunde	» .......	. »	272,475	—
»	åttonde	» .......	. »	438,525	—
»	nionde	» .......	. »	340,325	—
»	tionde	» .......	. »	15,800
	titeln statens affärsverksamhet .	. »	23,300	—

Emellertid verka, såsom nyss antyddes, vissa omständigheter, att
berörda kostnader ej kunna så bestämt angivas. Sålunda är det ovisst,
huru mycket eventuell lönereglering för nyssnämnda personal vid lotsoch
fyrinrättningen skulle kosta. Okänt är även, vilken utgift det föreslagna
tredje ålderstillägget för kvinnliga biträden skulle medföra. Vidare
är att märka, att de angivna beloppen i verkligheten komme att
jämkas även av den grund, att de beräknats efter nu gällande stater,
medan i Kungl. Maj:ts hand skulle lämnas att beträffande befattningshavare
å gammal stat i de särskilda fallen bestämma storleken av till
dem utgående löneförbättring. Jämkning komme också att förorsakas av
för vissa häradshövdingar, lotsar och professorer ifrågasatt inskränkning
i rätt till avlöningstillägg ävensom därav, att beräknad förhöjning av
ortstillägg i ett eller annat fall möjligen ej komme att utgå. Slutligen
bör beaktas, att ifrågasatt omorganisation av utrikesdepartementet, varom
förslag torde komma att föreläggas innevarande riksdag och vilken omorganisation
lärer vara ämnad att träda i kraft den 1 oktober 1919, kan
väntas medföra, att löneförbättring av förevarande slag ej bör efter
nämnda dag utgå vid åtminstone en del av de nuvarande befattningarna
i berörda departement.

Vid bestämmandet av de anslag, som erfordras för beredande av
tillfällig lönereglering för ifrågavarande befattningshavare å ordinarie
stat, torde emellertid nyssberörda förhållanden i allmänhet ej behöva
öva annan inverkan, än att anslagen erhålla karaktär av förslagsanslag.

Kungl. Maj:fs proposition nr 326.

Endast den ifrågasatta inskränkningen i lotsarnas och häradshövdingarnas
rätt till avlöningstillägg torde därjämte böra medföra inverkan å veder^
börande anslagsbelopp.

Löneregleringskommittén, som i sitt utlåtande den 20 februari 1919
beräknat kostnaden för lotspersonalens löneförbättring utan avseende å
inskränkande bestämmelser till 175,800 kronor, har i samma utlåtande
anfört, att vad nämnda personal anginge kostnadssumman komme att
högst väsentligt reduceras genom den föreslagna begränsningen i fråga
om rätt till avlöningstillägg; och föreställde sig kommittén, att den för
lotspersonalen erforderliga anslagssumman icke behövde beräknas högre
än till 75,000 kronor. Således skulle med hänsyn till denna uppskattning,
mot vilken jag för min del ej bar något att invända, förutnämnda
å femte huvudtiteln beräknade kostnadsbelopp kunna nedsättas med omkring
100,000 kronor. — Yad inskränkningen i häradshövdingarnas rätt
till avlöningstillägg beträffar skulle denna enligt verkställda beräkningar
komma att medföra ett minskat anslagsbehov av omkring 50,000 kronor.

Även av annan anledning motsvara de beräknade utgiftssummorna
icke beträffande alla ifrågakommande huvudtitlar de erforderliga särskilda
anslagens storlek. Kostnaderna för tillfällig löneförbättring åt befattningshavare
vid försäkringsinspektionen, 4,450 kronor, vid mynt- och
justerings verket, 7,425 kronor, vid patent- och registreringsverket, 46,100
kronor, vid folkskollärarnas pensionsinrättning, 5,850 kronor, vid flottans
pensionskassa, 3,950 kronor, och vid domänstyrelsen, 23,300 kronor, böra
nämligen, såsom löneregleringskommittén påpekat, i likhet med vad som
gäller beträffande krigstidstillägg och krigstidshjälp, utgå av de medel,
av vilka verkets eller inrättningens omkostnader i övrigt bestridas. Och
vad avlöningsförbättringen vid tjänsterna å allmänna indragningsstaten
angår, torde kostnaden härför böra utgå från förslagsanslaget till nämnda
stat. De särskilda anslagen för den tillfälliga löneregleringens genomförande,
där sådana äro å olika huvudtitlar erforderliga, torde därför
kunna beräknas i motsvarande mån lägre.

Med iakttagande härav skulle anslagen för tillfällig lönereglering
för ifrågavarande befattningshavare å ordinarie stat kunna beräknas till
följande, med hänsyn till anslagens egenskap av förslagsanslag avrundade
belopp, nämligen

å andra huvudtiteln

» tredje »

kr. 515,000: —
> 24,000: —

KungI. Maj:ts proposition nr 326.

å sjätte huvudtiteln........kr. 570,000: —

» sjunde » » 219,000: —

» åttonde » » 438,000: —

» nionde > » 340,000: —.

Beträffande de förut nämnda verk och institutioner, vilkas kostnader
för den tillfälliga löneförbättringen böra utgå av de medel, av vilka
verkets eller institutionens omkostnader i övrigt bestridas, torde någon
särskild budgetär anordning i sådant syfte ej vara erforderlig.

Yad härefter vidkommer den extra personal, som i nu förevarande
sammanhang skulle beredas löneförbättring, torde av det förut anförda
framgå, att kostnaderna för löneförbättringen icke kunna beräknas annat
än approximativt. Detsamma torde ock gälla angående kostnaderna för
den höjning av vissa vikariat sersättning ar, som må bliva en följd av den
ifrågasatta löneförbättringen för såväl ordinarie som extra personal.

I den mån ifrågavarande kostnader belöpa å de förut nämnda verk
och inrättningar, vilkas omkostnader i allmänhet bestridas av särskilda
medel, torde därmed i budgetärt avseende böra förfaras på sätt förut
sagts om utgifterna för tillfällig lönereglering för ordinarie personal vid
samma verk och inrättningar. I övrigt böra ifrågavarande kostnader
täckas medelst särskilda anslag å vederbörande huvudtitlar. Dessa anslag
torde, med tillämpning, vad löneförbättringen för extra personal beträffar,
av de av mig i detta avseende angivna grunderna, kunna beräknas
till följande belopp, nämligen I

å	andra huvudtiteln ....	. ... kr. 180,000	—
»	tredje	» ....	. . . » 4,000	—
»	fjärde			—
	femte		. . . » 100,000	—
»	sjätte	» ....	. . . » 350,000	--
»	sjunde		. . . » 230,000	—
	åttonde	»	...» 125,000	—
	nionde	»	...» 70,000	—.

I propositionen angående tilläggsstat för år 1919 har för nu ifrågavarande
ändamål under andra huvudtiteln beräknats allenast 100,000
kronor. Anledningen till den nu ifrågasatta höjningen till 180,000 kronor
är, att den från förslagsanslaget till fångars vård och underhåll avlönade
extra personalen, vars avlöningstillägg vid avlåtandet av propositionen
om 1919 års tilläggsstat ansetts böra bestridas från samma anslag som
den ordinarie personalens, nu likställts med annan extra personal. Eu

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

Departementschefens

hemställan.

följd härav har blivit, att andra huvudtitelns anslag till tillfällig lönereglering
för vissa befattningshavare å ordinarie stat kunnat undergå en
motsvarande minskning. Detta anslag, som i propositionen om 1919 års
tilläggsstat beräknats till 700,000 kronor, har såväl på grund härav som
av annan anledning — på sätt nyss nämnts — ansetts kunna begränsas
till 515,000 kronor.

Under åberopande av vad jag i ärendet anfört får jag hemställa,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels medgiva,

att tillfällig löneförbättring må under år 1919 utgå vid vissa befattningar
å ordinarie stat inom den civila statsförvaltningen enligt förut
omförmälda på mitt föranstaltande utarbetade förslag i ämnet; dock

att beträffande befattningshavare å gammal stat, med undantag av
den i nämnda förslag upptagna, å äldre stat kvarstående auditören vid
flottans station i Karlskrona, den tillfälliga löneförbättringen må utgå
med belopp, som av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall bestämmes i huvudsaklig
överensstämmelse med de av mig angivna allmänna grunderna för
ifrågavarande löneförbättring,

att avlöningstillägg till häradshövding ej må utgå med högre belopp,
än att avlöningstillägget och den behållna inkomsten å tjänsten,
beräknad enligt av mig angivna grunder, uppgå till sammanlagt högst
10,000 kronor,

att avlöningstillägg till lots ej må utgå med högre belopp, än att
avlöningstillägget tillsammans med inkomsten av lotspenningar, beräknade
enligt av mig angivna grunder, uppgå till högst 1,000 kronor,

att avlöningstillägg till teologie professor, som innehar prebendepastorat
eller eljest åtnjuter naturaförmåner eller inkomst från enskild
donation, ej må utgå med högre belopp, än att hans sammanlagda inkomst
av statsmedel och av prebendet, naturaförmånerna eller donationen,
beräknad enligt av mig angivna grunder, uppgår till högst 9,700 kronor,
skolande, där på grund av sålunda föreskriven begränsning avlöningstillägget
skall utgå med avkortat belopp, avdrag å tillägget i män
av behov göras först å den del, som är att hänföra till lönen, och därefter
å den del, som är att hänföra till tjänstgöringspenningarna;

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

förbättring, efter femton års tjänstgöring under enahanda villkor, som
gälla rörande rätt för sådana biträden till förut stadgade ålderstillägg;

att tillfällig löneförbättring må under år 1919 utgå till de lotsoch
fyrväsendet tillhörande befattningshavare å övergångs- och indragningsstat,
vilka Kungl. Maj:t prövar skäligt tillägga sådan förmån, med
belopp, som i varje särskilt fall bestämmes av Kungl. Maj:t i skäligt
förhållande till den löneförbättring av ifrågavarande slag, som tillkommer
övrig personal vid lots- och fyrväsendet; samt

att den extra personalen vid de förvaltningsgrenar, beträffande
vilka tillfällig löneförbättring nu föreslagits för ordinarie personal, må
under år 1919 åtnjuta löneförbättring enligt vad Kungl. Maj:t, i huvudsaklig
överensstämmelse med de grunder jag därutinnan angivit, bestämmer; dels

för nyssnämnda ändamål bevilja å tilläggsstat för år 1919 såsom
förslagsanslag

till tillfällig lönereglering för vissa befattningshavare å ordinarie
stat inom den civila statsförvaltningen

å andra huvudtiteln
» tredj e »

» fjärde »

» femte »

* sjätte »

» sjunde »

» åttonde >

» nionde »

kronor 515,000: —

» 24,000: —

» 65,000: —

» 240,000: —

» 570,000: —

» 219,000: —

» 438,000: —

» 340,000: — samt

till förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare
inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar
m. m. anvisade medel

å andra huvudtiteln

» tredje * .....

» fjärde » ......

» femte » .....

> sjätte » .....

> sjunde » .....

» åttonde » .....

» nionde » .....

Bihang till riksdagens protokoll 1919.

. . kronor 180,000: —

. . > 4,000: —

. . » 15,000: —

. . » 100,000: —

. . > 350,000: —

. . » 230,000: —

. . » 125,000: —

. . » 70,000:—;

1 samt. 289 höft. (Nr 326.)

Kungl. Alaj:ts proposition nr 326.

dels förklara, att kostnaderna för ifrågavarande löneförbättring,
i vad den avser personal, såväl ordinarie som extra, hos försäkringsinspektionen,
mynt- och justeringsverket, patent- oeh registreringsverket,
folkskollärarnas pensionsinrättning, flottans pensionskassa och domänstyrelsen,
skola utgå av de medel, av vilka vederbörande verks eller inrättnings
omkostnader i övrigt bestridas;

dels ock medgiva, att kostnaderna för ifrågavarande löneförbättring,
i vad den avser befattningshavare å allmänna indragningsstaten, må utgå
av förslagsanslaget till nämnda stat.

Särskilda

yttranden.

Chefen för civildepartementet, statsrådet Schotte yttrade:

»Fögderiförvaltningarnas uteslutande från den tillfälliga löneregleringen
synes mig icke av förhallandena påkallad. Jämförelsen med övriga
under samma lönereglering inbegripna tjänstemannakatégorier ligger
här så nära, att enligt min mening fögderiförvaltningarna jämväl bort
komma i åtanke vid den tillfälliga lönereglering, varom här är fråga.»

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Rydén yttrade:

»I anslutning till de förutsättningar, under vilka löneregleringen för
lärare vid högre lärarinneseminariet, de allmänna läroverken, folkskoleseminarierna
samt de tekniska elementarskolorna, fackskolornä och gymnasierna,
fattades av 1918 års lagtima riksdag, anser jag, ätt tillfällig
löneförbättring bör beredas jämväl dessa läraregruppér.»

Statsrådets övriga ledamöter instämde med föredragande departementschefen;
och

behagade Hans Maj:t Konungen gilla vad denne
anfört och hemställt samt förordnade, att proposition I
ämnet av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,
skulle avlåtas till riksdagen.

tTr protokollet:

Birger Looström.

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

Bilaga.

Förslag

rörande

tillfällig löneförbättring

för olika grupper av befattningshavare

år 1919.

Kungl. May.ts proposition nr 326.

Andra huvudtiteln.

Justitiedepartementet.

Departementschefen..............

Kansliavdelningen:

1 statssekreterare och expeditionschef......

1 kansliråd..................

1 dito ..................

1 fSrste kanslisekreterare ...........

1 registrator.................

1 andre kanslisekreterare............

1 dito med tjänstgöring även å lagavdelningen . .

Lagavdelningen.

1 chef för lagavdelningen ..........

1 ledamot å lagavdelningen...........

1 förste kanslisekreterare med tjänstgöring även å
kansliavdelningen............ . .

1 kvinnligt biträde av andra graden......

1 kvinnligt biträde av första graden......

1 dito .....

Summa

Justitiekanslersexpeditionen.

Juslitiekanslern................

Expeditionssekreteraren...........

Registratorn..................

Summa * *)

Föreslaget avlöningstillägg.

Lön.	Tjänst- görings- pen- ningar.	Orts- tillägg.	Arvode.	Samma.
Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.
2,000		-		2,000
			'') 1,500	1,500
600	300	100	—	1,000
600	300	100	—	1,000
600	300	100	—	1,000
500	300	100	—	900
500	300	100	—	800
500	300	100	—	900
			l) 1,500	1,500
—	—	—	s) 1,000	1,000
600	300	100	—	1,000
200	100	50	—	350
200	100	50	—	850
200	100	50	—	350
—	—		—	13,750
1,000	400	100		1,500
600	300	100	—	1,000
500	300	100	—	900
—	—	—	—	3,400

*) Därav 400 kronor motsvarande tjänstgöringspenningar.

*) Därav 300 kronor motsvarande tjänstgöringspenningar.

Kvvgl. Maj:ts pr oposition nr 326.

t 1	Föreslaget	a v 1 ö n i	ngs tillägg.
	Lön.	Tjänst- görings-	Orts-	Arvode.	\| Summa.
1	Kronor.	pen- ningar. Kronor.	tillägg. Kronor.	Kronor.	• Kronor. i
Högsta domstolen. j 1 justitieråd.................	1,500			_	1,500
J 23 dito ..................	34,500	—	—	—	34,500
; Samma	—	■—	—	—	36,000
j Nedre jnstitierevlsionen. ! 1 revisionssekreterare.............	600	300	100		1,000
14 dito .............	8,400	4,200	1,400	—	14,000 [
1 konstituerad revisionssekreterare.......	—	—	—	») 1,000	1,000 j
4 konstituerade dito .............	—	—	—	>) 4,000	4,000
1 protokollssekreterare.... T........	500	300	100	—	900
4 dito .............	2,000	1,200	400	—	3,600
1 registrator . . . —-...............	500	300	100	—	900
1 dito . . ................	500	300	100	—	900
1 kanslist . .................	500	300	100	—	900
1 skrivbiträde................	200	100	50	—	350
11 skrivbiträden................	2,200	1,100	550	—	3,850
Övergångsstat. 1 protokollssekreterare.............	550	300			850 j
3 dito .............	1,650	900	—	—	2,550
Summa	—	—	—	—	34,S00
Svea liovrlltt.
1 president . .................	1,100	400	—	—	1,500 I
1 hovrättsråd .... .............	700	300	. —	—	1,000
39 dito " .................	27,300	11,700	—	—	39,000
1 krigshovrättsråd..............	700	300	—	—	1,000
1 sekreterare .................	600	300	100	—	1,000
1 advokatfiskal . . . .............	600	300	100	—	1,0110

i) Av arvodestillägget anses 700 kronor motsvara lön och 300 kronor motsvara tjänstgöringsponuingar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

Svea hovrätt (forts.).

1 Bverkrigsfiskal...............

1 aktuarie.................

t dito ..................

1 arkivarie..................

1 notarie...................

7 notarier..................

1 fiskal...................

5 fiskaler..................

1 skrivbiträde................

10 skrivbiträden................

Summa

Justitiestaten nnder Svea hovrätt.

1 häradshövding...............

59 häradshövdingar..............

Summa

Göta hovrätt.

1 president..............

1 hovrättsråd.................

19 dito ................

1 sekreterare.................

1 advokatfiskal................

i 1 aktuarie..................

1 arkivarie..................

| 1 notarie...................

| 3 notarier..................

1 fiskal...................

| 3 fiskaler..................

! 1 skrivbiträde................

| 6 skrivbiträden..........

Summa

Föreslaget avlöningstillägg.

Lön.	Tjänst-göri lös-pen-ningar.	Orts-til lägg.	Arvode.	Summa.
Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.
600	300	100		1,000
500	300	100	—	900
500	300	100	—	900
500	300	100	—	900
500	300	100	—	900
3,500	2,100	700	—	6,300
600	300	—	—	900
3,000	1,500	—		4,500
200	10O	50	—	350
2,000	1,000	500	—	3,500
—	—	—	—	64,650
700	300	_		1,000
41,300	17,700	—	—	59,000
—	—	—	—	60,000
1,100	400	_	__	1,500
700	300	—	—	1,000
13,300	5,700	—	—	19,000
700	300	—	—	1,000
600	300	—	—	900
600	300	—	—	900
600	300	—	—	900
600	300	—	—	900
1,800	900	—	—	2,700
600	300	—	—	900
1,800	900	—	—	2,700
200	100	—	—	300
1,200	600	—	—	1.800
—	—	—	—	34,500

Kun.pl.

	Föreslagel	avlöningstillägg.
		Tjänst-
	Lön.	gö rings-pen-ningar.	Orts- tillägg.	Arvode.	Samma. ]
	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.
Justitiestaten under Göta hovrätt.
1 häradshövding .........	700	300	_		i,noo !
44 häradshövdingar............	30,800	13,200	—	—	44,000
Samma	—	—	—	—	45,000 j \|
Hovrätten över Skäne och Blekinge.				*	\|
1 president...........	1,100	400	_	_	1,500 ;
1 hovrättsråd............	7O0	300	—	—	1,000
8 dito ...........	5,600	2,400	—	—	8,000
1 sekreterare ...........	600	300	—	—	900 \|
1 advokatfiskal........	600	300	—	—	000 1
1 notarie...........	600	300	—	—	800 [
1 dito.............	600	300	—	—	900 \|
1 fiskal .........	600	300	—	—	900 i
1 dito ............	600	300	—	—	900 !
1 skrivbiträde...........	200	100	—	—	300 :
3 skrivbiträden............	600	300	—	—	900 1
Samma	—	—	—	—	17,100 i
Justitiestaten under hovrätten över Skäne					1
och Blekinge.			1
1 häradshövding ......	700	300	—	_	1,000
17 häradshövdingar..........	11,900	5,100	—	—	17,000
Samma	—	—	—	—	18,000
Avlöning till & äldre stat kvarstående auditör.
1 auditör vid flottans station i Karlskrona . . .	600	300 i		—	900

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

	Föreslaget	a v 1 ö n i	n g s t i 11 ä g g.
	Lön.	Tjänst- göriugs- peu- ningar.	Orts- tillägg.	Arvode.	Summa.
	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.
Fångvårdsstyrelsen.
Överdirektören och chefen...........	800	300	100	—	1,200
1 byråchef..................	600	300	100	—	1,000
1 dito ..................	600	300	100	—	1,090
1 arbetsintendent...............	—	—	—	>) 1,000	1,000
1 andra gradens tjänsteman (sekreterare) ....	600	300	100	—	1,000
3 andra gradens tjänstemän (1 sekreterare, 1 förste aktuarie å avdelningen för straffregisiret, 1 kam-rerare) ....................	1,800	900	300	—	3,000
1 första gradens tjänsteman (registrator, tillika aktuarie)...................	500	300	100	—	900
4 första gradens tjänstemän (1 kassör, tillika bok-hållare, 2 revisorer, 1 aktuarie å avdelningen för stratlregistrei)..............	2,000	1,200	400	_	3,600
1 skrivbiträde i andra lönegraden.......	200	100	50	—	350
1 skrivbiträde i första lönegraden.......	2O0	100	50	—	359
Summa	—	—	—	—	13,400
Fångvårdsstaten.
Tjänstemän av högre grad.
1 direktör ..................	450	250	—	—	700
22 direktörer.................	9,900	5,500	—	—	15,400
1 kamrerare.................	450	250	—	—	700
3 dito .................	1,350	750	—	—	2,100
1 förste pastor...............	—	—	—	*) 700	700
1 pastor ...................	—	—	—	l) 700	700
5 pastorer ..................	—	—	—	J) 3,500	3,500
1 andre pastor................	—	—	—	s) 700	700

'') Därav 700 kronor motsvarande lön och 300 kronor motsvarande tjänstgöringspenningar.
s) Av arvodestil.ägget anses 450 kronor motsvara lön och 250 kronor motsvara tjänstgöringspenningar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

Fångvårdsstaten (forts.).

1 assistent ..................

6 assistenter .................

1 assistent och arbetsföreståndare.......

1 assistent ..................

14 assistenter.................

1 assistent och arbetsföreståndare.......

1 lärare ....................

6 dito ...................

1 lärarinna..................

1 föreståndare för kronohäkte.........

8 dito .........

1 dito .........

5 dito .........

Täjnstemän av lägre grad (bevakningspersonal).

1 överkonstapel (med förordnande såsom uppsysyningsman).
...............

13 överkonstaplar (med förordnanden såsom uppsyningsman)
.................

1 överkonstapel................

(SO överkonstaplar...............

1 vaktkonstapel...............

410 vaktkonstaplar (därav 20 jämväl jordbrnksförmän).
..................

1 första vaktfru . ,.............

6 första vaktfruar..............

1 vaktfru.................. *)

Föreslaget	avlöningstillägg.
Lön.	Tjänst-göri lös-pen-ningar.	Orts- tillägg.	Arvode.	Summa.
Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.
450	250			700
2,700	1,500	—	—	4,210
450	250	—	—	700
300	225	—	—	525
4,200	3,150	—	—	7,350
300	225	—	—	525
—	—	—	») 525	525
—	—	—	'') 3,150	3,150
—	—	—	s) 375	375
400	250	—	—	650
3,200	2,000	—	—	5,200
300	225	—	—	525
1,5U0	1,125			2,625
200	100	_	_	300
2,600	1,300	—	—	3,900
200	100	—	—	300
12,000	6,000	—	—	18,000
200	100	—	—	300
82,000	41,000	—	—	123,000
125	75	—	—-	200
750	450	—	—	1,200
125	75	—	—	200

*) Av arvodestillägget anses 300 kronor motsvara lön och 225 kronor motsvara tjänstgöringspenningar.

s) Av arvodestillägget anses 250 kronor motsvara lön och 125 kronor motsvara tjänstgöringspenniugar.

Bihang till riksdagens protokoll 1319. 1 sand. 289 käft. (Nr 326.) 13

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

	Föreslaget	avlöningstillägg.
	Lön.	Tjänst- görings- pen- ningar.	Orts- tillägg.	Arvode.	Summa.
	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor, j
Fångrårdsstaten (forts.).
J 48 vaktfruar..................	6,000	3,600	—	—	9,600
] 1 kokerska..................	125	75	—	—	200
\| 12 kokerskor.................	1,500	900	—	—	2,400 :
Övergångsstat.					I
\| 1 bevakningsbefälhavare............	300	150	—	—	450
Summa	—	—	—	—	211,600
Statens uppfostringsanstalt å Bona.
1 direktör..................	450	250	—	—	700
1 pastor och förste lärare...........	—	—	—	>) 700	700
1 lantbruksinspektor, tillika avdelningsförestån-dare....................	400	250	_	—	650
1 andre lärare, tillika avdelningsföreståndare . .	—	—	—	2) 650	650
1 verkmästare, tillika avdelningsföreståndare . .	400	250	—	—	650
1 tredje lärare ................	—	—	—	3) 525	525
1 bokhållare . ................	300	225	—	—	525
1 maskinist.................	200	100	—	—	300
1 förman med förordnande såsom gruppledare . .	200	100	—	—	300
6 förmän med dito . .	1,200	600	—	—	1,800
1 förman...................	200	100	—	—	800
14 förmän...................	2,800	1,400	—	—	4,200
1 husmoder.................	125	75	—	—	200
Summa	—	—	—	—	11,500

i) Därav anses 450 kronor motsvara lön och 250 kronor motsvara tjänstgöringspenningar.
*) Därav anses 400 kronor motsvara lön och 250 kronor motsvara tjänstgöringspenningar.
*) Därav anses 300 kronor motsvara lön och 225 kronor motsvara tjänstgöringspenningar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

	Föreslaget	avlöningstillägg.
		Tjänst- görings-	Orts-	Arvode.	Summa.
	Kronor.	pen- ningar. Kronor.	tillägg. Kronor.	Kronor.	Kronor.
Tredje huvudtiteln. Utrikesdepartementet. Departementschefen..............	2,000				2,000
1 kabinettssekreterare.............	—	—	—	*) 1,500	1,500
1 kansliråd och avdelningschef.........	600	300	100	—	1,000
4 kansliråd och avdelningschefer........	2,400	1,200	400	—	4,000
1 förste sekreterare ..............	600	300	100	—	1,000
3 dito ..............	1,800	900	300	—	3,000
1 förste arkivarie...............	600	300	100	—	1,000
1 andre sekreterare..............	500	300	100	—	900
6 dito ..............	3,000	1,800	600	—	5,400
1 andre arkivarie...............	500	300	100	—	900
1 kvinnligt biträde av tredje graden......	200	100	50	—	350
4 kvinnliga biträden av dito ......	800	400	200	—	1,400
1 kvinnligt biträde av andra graden.......	200	100	50	—	350
6 kvinnliga biträden av dito .......	1,200	600	300	—	2,100
Summa	—	—	—	-	24,900

‘) Därav 400 kronor motsvarande tjänstgöringspenningnr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

	Föreslaget avlöningstillägg.
	Lön.	Tjänst- görings- pen- ningar.	Orts- tillägg.	Arvode.	Summa.
	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.
Fjärde huvudtiteln.
LantförsVarsdeparteinentet.
Departementschefen..............	2,000	—	—	—	2,000
1 statssekreterare...............	—	—	—	'') 1,500	1,500
1 expeditionschef...............	—	—	—	*) 1,200	1,200
1 kansliråd..................	600	300	100	—	1,000
3 dito ..................	1,800	900	300	—	3,000
^ 1 förste kanslisekreterare............	600	300	100	—	1,000 1
3 dito ............	1,800	900	300	—	8,000
1 registrator ..................	500	300	100	—	900
1 andre kanslisekreterare............	500	300	100	—	900
s) 3 dito ............	1,500	900	300	—	2,700
1 registrator å kommandoexpeditionen......	—	—	—	400	400
1 kvinnligt biträde av tredje graden.......	200	100	50	—	350
1 kvinnligt biträde av andra graden.......	200	100	50	—	350
1 kvinnligt biträde av första graden......	200	100	50	—	350
1 dito dito ......	200	100	50	—	350
Övergångsstat.
1 kanslisekreterare...............	500	300	100	—	900
Summa	—	—	—	—	19,900
Arméförvaltningen.
Chef: generalkrigskommissarien.........	1,000	400	100	—	1,500
1 krigsråd...................	600	300	100	—	1,000
3 dito ..................	1,800	900	300	—	3,000
1 tjänsteman i andra lönegraden........	600	300	100	—	1,000

*) Därav 400 kronor motsvarande tjänstgörirespenningar.
a) Därav 300 kronor motsvarande tjänstgöring-penningar.

*) Härjämte en andre kanslisekreterarebefattning, som hålles vakant, så länge eu kanslisekreterare
kvarstår å övergångsstat.

Kungl. May.ts proposition nr 326.

	Föreslaget	a v 1 ö n i	få-ngst 111 a g g.
	Lön.	Tjänst- görings-	Orts-	Arvode.	Summa.
	Kronor.	pen- ningar. Kronor.	tillägg. Kronor.	Kronor.	Kronor.
A rméför vält ningen (forts.).
10 tjänstemän i andra lönegraden........	6,000	3,000	1,000	—	10,090
1 tjänsteman i dito, krigskassör . . .	600	300	100	—	1,000
1 tjänsteman i första lönegraden........	500	300	100	—	900
15 tjänstemän i dito ........	7,500	4,500	1,500		13,500
1 domäntjänsteman..............	—	—	—	900	900
1 ombudsman.................	—	—	—	900	900
1 biträdesbefattning av tredje lönegraden ....	200	100	50	—	350
4 *biträdesbefattningar av dito .....	800	400	200	—	1,100
\| 1 biträdesbefattning av andra lönegraden ....	200	100	50	—	350
7 biträdesbefattningar av dito ....	1,400	700	350	—	2,450
1 biträdesbefattning av första lönegraden ....	200	100	50	—	350
12 biträdesbefattningar av dito ....	2,400	1,200	600	—	4.200
Summa	—	—	—	—	42,800
Generalstaben: civilstaten.
Professor...................	700	300	—-	—	1,000
Krigsarkivarie................	600	300	100	—	1000
Summa	—	—	—	_	2,000

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

Femte huvudtiteln.

Sjöförsvarsdepartementet.
Departementschefen ..............

1 statssekreterare och expeditionschef......

1 kansliråd..................

1 dito ..................

1 förste kanslisekreterare............

1 dito ............

1 registrator ..................

1 andre kanslisekreterare............

1 dito ............

1 kvinnligt biträde av andra graden.......

1 dito av första graden......

Summa

Marinförvaltningen.

Civilavdelningen.

Chef: marinöverkommissarien..........

1 amiralitetsråd................

1 tjänsteman i andra lönegraden........

4 tjänstemän i dito ........

1 tjänsteman i första lönegraden........

8 tjänstemän i dito ........

1 tjänsteman i dito, marinkassör . . .

1 advokatfiskal, som tillika förrättar advokatfiskalsgöromålen
vid Stockholms station......

1 skrivbiträde.................

3 skrivbiträden................

Summa *)

Föreslaget avlöningstillägg.

Lön.	Tjänst- görings- pen- ningar.	Orts- tillägg.	Arvode.	Summa.
Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.
2,000	_	_		2,000
	_	_	*) 1,500	1,500
600	300	100	—	1,000
600	300	100	—	1,000
600	300	100	—	1,000
600	300	100	—	1,000
500	300	100	—	900
500	300	100	—	900
500	300	100	—	900
200	100	50	—	350
200	100	50	—	350
—	—	—	—	10,900
800	300	100		1,200
600	300	100	—	1,000
600	300	100	—	1,000
2,400	1,200	400	—	4,000
500	300	100	—	900
4,000	2,400	800	—	7,200
500	300	100	—	900
—	—	—	750	750
200	100	50	—	350
600	300	150	—	1,050
—	—	—	—	18,350

*) Därav 400 kronor motsvarande tjänstgöringspenningar.

Kungi. Maj:ts proposition nr 326.

	Föreslaget avlöningstillägg.
	Lön.	Tjänst-gö rings-pen-ningar.	Orts- tillägg.	Arvode.	Summa.
	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.
Marinstaben.
j 1 registrator och aktuarie, med skyldighet att bi-! träda vid övriga göromål i marinstaben.....	500	300	100		5)00
Sjökartererket (civil personal).
j 1 förste aktuarie..............	600	300	100	—	‘) 1,000
[ 1 aktuarie..................	500	300	100	—	5)00
1 kartograf..................	500	300	100	—	5(00
1 manlig ritare eller gravör..........	450	250	50	—	750
11 manliga ritare eller gravörer.........	4,950	2,750	550	—	8,250
1 redogörare .................	450	250	50	—	750
\| 1 kvinnligt biträde av andra graden......	200	100	50	—	350
1 dito dito ......	200	100	50	—	350
1 kvinnligt biträde av första graden......	200	100	50	—	350
Summa	—	—	—	—	13,600
Lotsstyrelsen.
Styrelsen.
1 generallotsdirektör.............	1,000	400	100	—	1,500
1 byråchef ..................	600	300	100	—	1,000
1 dito ..................	600	300	100	—	1,000
1 överfyringenjör...............	600	300	100	—	1,000
Kanslibyrån.
Andra gradens tjänstemän:
1 sekreterare.................	600	300	100	—	1,000
1 kamrerare..................	600	300	100	—	1,000

'') Utgår endast under förutsättning, att befattningshavaren icke är militär i flottans stam eller
reserv (med pension) eller å reservstat, i vilket fall han endast äger uppbära arvodestillägg till belopp,
som kan varda medgivet, allt eftersom flan är militär i flottans stam eller reserv (med pension) eller å
reservstat.

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

Lotsstyrelsen (forts.).

Första gradens tjänstemän:

1 registrator............

1 revisor och bokhållare......

1 dito dito ......

1 kassör och bokhållare......

1 skrivbiträde...........

1 dito ...........

Fyringenjörlcontoret.

Andra gradens tjänstemän:

1 fyringenjör...........

1 dito ...........

Första gradens tjänstemän:

1 verkmästare...........

1 dito ...........

1 materialförvaltare........

Summa

Lots- och fyrinrättningen.

Befälet vid lotsverk^.

1 lotskapten (Stockholm)...........

1 dito (Malmö).............

4 lotskaptener (Göteborg, Umeå, Gävle och Kalmar)

1 lotslöjtnant (Stockholm)...........

1 dito (Umeå).............

5 lotslöjtnanter (Gävle, Visby, Kalmar, Malmö

och Göteborg) ...............

Föreslaget avlöningstillägg.

Lön.	Tjänst-göri ligg-pen-ningar.	Orts- tillägg.	Arvode.	Samma.
Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.
500	300	100		900
500	300	100	—	900
500	300	100	—	900
500	300	100	—	900
200	100	'' 50	—	350
200	100	50		350
600	300	100		1,000
600	300	100	—	1,000
500	300	100		900
500	300	100	—	900
500	300	100	—	900
				15,500
600	300	50		950
600	300	—	—	900
2,400	1,200	—	—	3,600
450	300	50	—	800
450	300	—	—	750
2,250	1,500	—	—	3,750

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

Lots- och fyrinriittniiigeii (forts.).

Lotspersonalen.

1 överlots..................

17 överlotsar.................

1 lots ....................

567 lotsar...................

Fyrpersonalen.

1 fyrmästare å ilig- eller motorfyrskepp ....
11 dito å dito ....

1 fyrmästare å större fast fyr.........

16 dito å dito .........

1 fyrmästare eller reservfyrmästare å, fyrskepp .
6 dito dito

1 fyrmästare å mindre fast fyr........

53 dito å dito ........

1 fyrvaktare och befälhavare ä fyrskepp eller reservfyrvaktare.
........... ....

3 fyrvaktare och befälhavare å dito......

1 uppbördsfyrvaktare å fast fyr........

14 dito å dito ........

1 fyrvaktare .................

97 dito .................

1 fyrbiträde.................

97 dito .................

Personalen å lotsverkets ångfartyg.

1 befälhavare å lotsverkets ångfartyg Vega . . .

1 maskinist och uppbördsman.........

6 maskinister och uppbördmän ........

Summa

Föreslaget	avlöningstillägg.
Lön.	Tjänst- görings- peu- liingar.	Orts- tillägg.	Arvode.	Summa.
Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.
200	100			300
3,400	1,700	—	—	5,100 I
200	100	—	—	300 \|
113,400	56,700	—	—	170,100
200	100			300
2,200	1,100	—	—	3.300
200	100	—	—	300
3,200	1,600	—	—	4,800
200	100	—	. ~	300
1,200	600	—	—	1,800
200	100	—	—	300
10,600	5,300	—	—	15,900
200	100	—	—	300
600	300	—	—	900
200	100	—	—	300
2,800	1,400	—	—	4,200
200	100	—	—	300
19,400	9,700	—	—	29,100
200	100	—	—	300
19,400	9,700	—	—	29,100
450	300			750
200	100	—	—	300
1,200	600	—	—	1.800
—	—	—	—	280,!!00

Bihang till riksdagens protokoll 1313. 1 samt. 233 käft. (Nr 326.) 14

Kungl. Majds proposition nr 326.

	Föreslaget	avlöningstillägg.
	Lön.	Tjänst- görings-	Orts-	Arvode.	Summa.
Sjätte huvudtiteln.	• Kronor.	pen- ningar. Kronor.	tillägg. Kronor.	Kronor.	Kronor.
Statsråden utan departement.
1 statsråd ...................	2,000	—	—	—	2,000
2 dito ...................	4,000	—	—	—	4,000
Summa	—	—	—	—	6,000
Civildepartementet. Departementschefen..............	2,000				2,000
1 statssekreterare ...............	—	—	—	*) 1,500	1,500
1 expeditionschef...............	—	—	—	s) 1,200	1,200
j 1 kansliråd..................	600	300	100	—	1,060
j 5 dito ..................	3,000	1,500	500	—	5,000
1 byråchef för lagärenden...........	—	—	—	s) 1,000	1,000
1 förste kanslisekreterare............	600	300	100	—	1,000
5 dito ............	3,000	1,500	500	—	5,000
j 1 registrator .................	500	300	100	—	800
1 andre kanslisekreterare............	500	300	100	—	900
s) 4 dito ............	2,000	1,200	400	—	3,600
1 kvinnligt biträde av tredje graden......	200	100	50	—	350
1 kvinnligt biträde av andra graden......	200	100	50	—	350
4 kvinnliga biträden av dito ......	800	400	200	—	1,400
1 kvinnligt biträde av första graden......	200	100	50	—	350
2 kvinnliga biträden av dito ......	400	200	100	—	700
Övergångsstat.
1 kanslisekreterare...............	500	300	100	—	900
2 dito ...............	1,000	600	200	—	1,800
Summa	—	—	—	—	28,950

*) Därav 400 kronor motsvarande tjänstgöringspenningar.

2) Därav 300 kronor motsvarande tjänstgöringspenningar.

3) Härjämte tre andre kanslisekreterarbefattningar som hållas vakanta, så länge motsvarande
anta kanslisekreterare kvarstå å Övergångsstat.

Kungl. \laj:ts proposition nr 326. 17

	Föreslaget	avlöningstillägg.
	Lön.	Tjänst- görings- pen- ningar.	Orts- tillägg.	Arvode.	Summa.
	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.
Regeringsrätten.		-
1 regeringsråd................	1,500	—	—	—	1,500
6 dito ................	9,000	—	—	—	9,000
Summa	—	—	—		10,500
Överståthållarämbetet.
Överståthållaren................	1,000	—	—	—	1,000
Underståthållaren..........	600	300.	—	—	900
Sekreteraren..................	700	300	—	—	1,000
1 notarie...................	400	225	—	—	625
1 dito...................	400	225	—	—	625
Summa				—	4,150
Landshövdingarna.
1 landshövding................	2,000	—	—	—	2,000
23 landshövdingar...............	46,000	—	—	_	46,000
Summa	—	—	—	—	48,000
Länsstyrelserna.				■
Landssekreterare och landskamrerare, 48 tjänste-
män.
1 tjänsteman (Stockholm)...........	600	300	100	—	1,000
1 tjänsteman dito ...........	600	300	100	—	1,000
1 tjänsteman (Östersund, Umeå och Luleå) . . .	650	300	50	—	1,000
5 tjänstemän dito . . .	3,250	1,500	250	—	5,000

Kungl. May.ts proposition nr 326.

Länsstyrelserna (forts.).

] 1 tjänsteman (övriga residensstäder)......

| 89 tjänstemän dito ......

Länsassessorer, 46 tjänstemän.

1 tjänsteman (Stockholm)...........

! 1 tjänsteman dito ...........

| 1 tjänsteman (Östersund, Umeå och Luleå) . . .

J 5 tjänstemän dito . . .

1 tjänsteman (övriga residensstäder)......

j 37 tjänstemän dito ......

Länsnotarier och länsbokhållare av första lönegraden,
44 tjänstemän.

1 tjänsteman (Stockholm, Östersund, Umeå och
Luleå)..................

6 tjänstemän dito...............

1 tjänsteman (övriga residensstäder)......

36 tjänstemän dito ......

Länsnotarier och länsbokhållare av andra lönegraden,
6 tjänstemän.

1 tjänsteman (Stockholm)...........

1 tjänsteman (övriga residensstäder)......

4 tjänstemän dito ......

Landskanslister och landskontorister, 167 tjänstemän.

1 tjänsteman (Stockholm)...........

9 tjänstemän dito ...........

1 tjänsteman (Östersund, Umeå och Luleå) . . .

Föreslaget avlöningstillägg.

Lön.	Tjänst-görings-pen-n ingår.	örts- tillägg.	Arvode.	Summa.
Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.
700	300			1,000
27,300	11,700			39,000
600	300	100		1,000
600	300	100	—	1,000
600	300	50	—	950
3,000	1,500	250	—	4,750
600	300	—	—	900
22,200	11,100			33,800
500	300	50		850
3,000	1,800	300	—	5,100
550	300	—	—	850
19,800	10,800	''		30,(KM)
400	300	100		800
450	300	—	—	750
1,800	1,200	■	''	3,000
375	225	50		650
3,375	2,025	450	—	5,850
375	225	25	—	625

Kungl. Maj:ts proposition nr 326. Ii)

	Föreslaget	avlöningstillägg.
• !	Lön.	Tjänst- görings-	Orts-	Arvode.	Summa.
	Kronor.	pen- ningar. Kronor.	tillägg. Kronor.	Kronor.	Kronor.
Länsstyrelserna (fort».). 17 tjänstemän (Östersund, Umeå och Luleå) . . .	6,375	3,825	425		10,625
1 tjänsteman (övriga residensstäder).....	375	225	—	—	600
138 tjänstemän dito .....	51,750	31,050	—	—	82,800
Skrivbiträden, 46 biträden:
1 biträde (Stockholm)............	200	100	50	—	350
2 biträden dito ............	400	200	100	—	700
1 biträde (Östersund, Umeå och Luleå) ....	200	100	25	—	325
! 5 biträden dito ......	1,000	500	125	—	1,625
i 1 biträde (övriga residensstäder).......	200	100	—	—	300
j 36 biträden dito .......	7,200	3,600	—	—	10,800
1 Övergångsstat. 1 lanträntmästare..............	500	300			800
10 dito ..............	5,000	3,000		—	8,000
Summa					255,900

Yäg- och vattenbyggnadsstyrelsen.
Överdirektören och chefen...........	800	300	100	—	1,200
1 byråchef och ledamot............	600	300	100	—	1,000
1 dito dito ............	600	300	100	—	1,000
1 byrådirektör och ledamot...........	600	300	100	—	1,000
1 förste byråingenjör..............	600	300	100	—	1,000
1 dito dito ..............	600	300	100	—	1,000
1 byråingenjör.................	500	300	100	—	900
2 byråingenjörer................	1,000	600	200	—	1,800
1 notarie...................	500	300	100	—	900

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelscn (forts.).

1 registrator, tillika aktuarie..........

1 revisor och bokhållare............

1 kvinnligt biträde .............

4 kvinnliga biträden..............

1 distriktschef.................

5 distriktschefer................

1 distriktsingenjör...............

7 distriktsingenjörer..............

Summa

Medicinalstyrelsen.

Ordinarie stat.

1 generaldirektör................

1 medicinalråd och byråchef..........

4 medicinalråd och byråchefer.........

1 kameralbyråchef...............

1 statsinspektör över köttkontrollen i riket . . .

1 ombudsman.................

1 byråveterinär................

1 sekreterare .................

2 sekreterare.................

1 kamrerare..................

1 kontrollant av hospitalens ekonomiska förvaltning
1 tjänsteman i första lönegraden (notarie) ....

5 tjänstemän i första lönegraden (3 notarier, 1 bok hållare,

tillika kassör, 1 bokhållare, tillika
notarie) ..................

1 kvinnligt biträde i tredje lönegraden (registrator)

1 kvinnligt biträde i andra lönegraden.....

2 kvinnliga biträden i dito .....

Föreslagei	a v 1 ö n i	n g s t i 11 ä g g.
Lön.	Tjänst- görings-	Orts-	Arvode.	Summa.
Kronor.	pen- ningar. Kronor.	tillägg. Kronor.	Kronor.	Kronor.
500	300	100		900
500	300	100	—	900
200	100	50	—	850
800	400	200	—	1,400
750	—	—	—	750
3,750	—	—	—	3,750
375	—	—	—	375
2,625	—	—	—	2,625
		"		20,850
			2,000	2,000
600	300	100	—	1,000
2,400	1,200	400	—	4,000
600	300	100	—	1,000
700	300	—	—	1,000
600	300	100		1,000
600	300	100		1,000
600	300	100	—	1,000
1,200	600	200	—	2,000
600	300	100	—	1,000
600	300	100	—	1,000
500	300	100		900
2,500	1,500	500	_	4,500
200	100	50	—	350
200	100	50	—	350
400	200	100	—	700 1

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

	Föreslaget	avlöningstillägg.
	Lön.	Tjänst- gprings- pen- ningar.	Orts-til] ägg.	Arvode.	Summa.
Medicinalstyrelsen (forts.).	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.

1 kvinnligt biträde i första lönegraden.....	200	100	50	—	350
5 kvinnliga biträden i första lönegraden ....	1,000	500	250	. —	1,750
Övergångsstat.
1 kamrerare.................	700	300	—		1,000
Summa	_		—	—	25,300
Statsinedicinska anstalten.
Statens bakteriologiska laboratorium.
1 föreståndare................	700	800	_	—	1,000
1 laborator ..................	650	300	—	—	950
1 dito ..................	650	300	—	—	950
1 assistent..................	—	—	—	750	750
1 dito ..................	—	—	—	750	750
1 inspektör och kontrollant..........	—	—	—	500	500
1 veterinärbiträde...............	—	—	—	500	500
Statens rättskemiska laboratorium.
1 föreståndare................	700	300	—	—	1,000
1 assistent...................	—	—	—	750	750
Summa	—	—	—	—	7,150
Hospital och asyler.
1 bokhållare av första graden.........	300	225	—	—	525
11 dito .........	3,300	2,475	—	—	5,775
1 kassörska.................	200	100	—	—	300
13 kassörskor.................	2,600	1,300	—	—	3,900
1 bokhållare av andra graden.........	200	100	—	—	800
6 dito .........	1,200	600	—	—	1,800
1 Bkrivbiträde................	200	100	—	—	300
10 skrivbiträden................	2,000	1,000	—	—	3,000
Summa	—	—	—	—	15,900

Kuntjl. Maj:ts proposition nr 326.

Riksförsäkringsa nstalten.

j 1 generaldirektör...............

I 1 byråchef ..................

! 2 byråchefer.................

! 1 överläkare..................

I 1 tjänsteman i andra lönegraden (sekreterare) . .

I 1 dito i första lönegraden (notarie) ....

5 dito i dito (notarier, aktuarie,

registrator) ................

i 1 kvinnligt biträde i tredje lönegraden.....

1 kvinnligt biträde i andra lönegraden.....

| 8 kvinnliga biträden i dito .....

■ 1 kvinnligt biträde i första lönegraden.....

I 7 kvinnliga biträden i dito .....

Summa

Försiikringsrädet.

| 1 president..................

| 1 försäkringsråd................

1 dito ................

1 tjänsteman i andra lönegraden (sekreterare) . .

1 tjänsteman i första lönegraden (notarie) ....

1 kvinnligt biträde i tredje lönegraden (registrator,
tillika bibliotekarie)............

1 kvinnligt biträde i första lönegraden.....

Summa

Socialstyrelsen.

1 generaldirektör och chef...........

1 byråchef ..................

4 byråchefer..................

Föreslaget avlöningstillägg.
Lön.	Tjän st-görings-pen-ningar.	Orts- tillägg.	Arvode.	Summa.
Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.
1,000	400	100		1,500
600	300	100	—	1,000
1,200	600	200	—	2,000
—	—	—	900	900
600	300	100	—	1,000
500	300	100	—	900
2,500	1,500	500	—	4,500
200	100	50	—	350
200	100	50	—	350
1,600	800	400	—	2,800
200	100	50	—	350
1,400	700	350	—	2,450
—	—	—	—	1S,100
1,000	400	100		1,500
600	300	100	—	1,000
600	300	100	—	1,000
600	300	100	—	1,000
500	300	100	—	900
200	100	50	—	350
200	100	50	—	.350
—	—	—	—	6,1(W
1,000	400	100		1,500
600	300	100	—	1,000
2,400	1,200	400	—	4,000

Kung!. Maj:ts proposition nr 326.

Socialstyrelsen (forts.).

1 sekreterare .................

5 tjänstemän av andra graden (1 sekreterare, 1
sekreterare och inspektörsassistent, 3 förste
aktuarier)................

1 byråingenjör (teknisk assistent).......

5 tjänstemän av första graden (4 aktnarier, därav

en tillika registrator och kassör, samt en bibliotekarie
och tillika registrator)......

1 kvinnligt skrivbiträde av tredje graden ....
3 kvinnliga skrivbiträden av tredje graden . . .

1 kvinnligt biträde av andra graden......

7 kvinnliga biträden av andra graden.....

1 kvinnligt biträde av första graden......

11 kvinnliga biträden av forsta graden.....

Summa

Yrkesinspektionen.

1 yrkesinspektör...............

1 dito ...............

6 yrkesinspektörer..............

1 yrkesinspektris...............

1 assistent ..................

1 dito ..................

G assistenter.................

1 underinspektör...............

3 underinspektörer..............

1 underinspektör...............

13 underinspektörer..............

Summa * *)

Föreslaget avlöningstillägg.

Lön.	Tjänst- görings- pen- ningar.	Orts- tillägg.	Arvode.	Summa.
Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.
600	300	100	—	1,000
3,000-	1,500	500	_	5,000
500	300	100	—	900
2,500	1,500	500	_	4,500
200	100	50	—	350
600	300	150	—	1,050
200	100	50	—	350
1,400	700	350	—	2,450
200	100	50	—	350
2,200	1,100	550	—	3,850
—	—	—	—	26,300
600	300	'') 100	—	1,000
600	300	») 100	—	1,000
700	300	—	—	1,000
4,200	1,800	—	—	6,000
500	300	50	—	850
500	300	s) 100	—	900
500	300	*) 100	—	900
550	300	—	—	850
3,300	1,800	—	—	5,100
400	225	s) 75	—	700
1,200	675	s) 225	—	2,100
400	225	—	—	625
5,200	2,925	—	—	8,125
—		—		29,150

*) Ortstillägg utgår till yrkesinspektör, som är stationerad i Stockholm.
a) Ortstillägg utgår till assistent under den tid, han är stationerad i Stockholm.

*) Ortstillägg utgår till underinspektör under den tid, han är stationerad i Stockholm.

Bihang till riksdagens protokoll 1319. 1 sand. 289 käft. (Nr 326.) 15

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

Pensionsstyrelsen.

1 generaldirektör och chef...........

1 byråchef ..................

5 byråchefer % ................

1 tjänsteman i andra lönegraden (sekreterare) . .
5 tjänstemän i dito (sekreterare, förste aktnarier)
1 tjänsteman i första lönegraden (notarie, aktuarie)
23 tjänstemän i första lönegraden (notarier, aktnarier)

1 kvinnligt biträde i tredje lönegraden (registrator
och kassör)................

1 dito i dito (dito)

1 dito i dito (dito) *

1 kvinnligt biträde i andra lönegraden.....

19 kvinnliga biträden i dito .....

1 kvinnligt biträde i första lönegraden.....

68 kvinnliga biträden i dito .....

Summa

Försäkringsinspektionen.

Överdirektören och chefen...........

1 ledamot och sekreterare...........

1 förste aktuarie...............

1 registrator ..................

1 kvinnligt biträde..............

Summa

Föreslaget	a v 1 ö n i	ngstillägg.
Lön.	Tjänst- görings- pen- ningar.	Orts- tillägg.	Arvode.	Summa.
Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.
1,000	400	100	_	1,500
600	300	100	—	1,000
3,000	1,500	100	—	5,000
600	300	100	—	1,000
3,000	1,500	500	—	5,000
500	300	100	—	900
11,500	6,900	2,300	—	20,700
200	100	50	—	350
200	100	50	—	350
200	100	50	—	350
200	100	50	—	350
3,800	1,900	950	—	6,650
200	100	50	—	350
13,600	6,800	3,400	—	23,800
—	—	—	—	67,300
800	300	100		1,200
600	300	100	—	1,000
600	300	100	—	1,000
500	300	100	—	900
200	100	50	—	350
—	—	—	—	4,450

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

•	Föreslaget	avlöningstillägg.
	Lön.	Tj änst-görings-	Orts-	Arvode.	Summa.
Sjunde huvudtiteln.	Kronor.	pen- ningar. Kronor.	tillägg. Kronor.	Kronor.	Kronor.
Finansdepartementet.
Departementschefen..............	2,000	—	—	—	2,000
1 statssekreterare ...............	—	—	—	'') 1,500	1,500
1 expeditionschef...............	—	—	—	a) 1,200	1,200
1 kansliråd..................	600	300	100	—	1,000
3 dito ..................	1,800	900	300	—	3,000
1 förste kanslisekreterare............	600	300	100	—	1,000
3 dito ............	1,800	900	300	—	3,000
1 registrator ..................	500	300	100	—	900
1 andre kanslisekreterare............	500	300	100	—	900
3 dito ............	1,500	900	300	—	2,700
1 kvinnligt biträde av andra graden.......	200	100	50	—	350
2 kvinnliga biträden av dito .......	400	200	100	—	700
1 kvinnligt biträde av första graden........	200	100	50	—	350
3 kvinnliga biträden av dito .......	600	300	150	—	1,050
Summa	—	—	—	—	19,650
Kammarkollegium.
1 generaldirektör ...............	1,000	400	100	—	1,500
1 kammarråd.................	600	300	100	—	1,000
3 dito .................	1,800	900	300	—	3,000
1 advokatfiskal................	600	300	100	—	1,000
1 arkivarie..................	600	300	100	—	1,000
2 arki vari er..................	1,200	600	200	—	2,000
1 tjänsteman i första lönegraden (notarie) ....	500	300	100	■ —	900
6 tjänstemän i dito (notarier, registrator)	3,000	1,800	600	—	5,400
1 kvinnligt biträde av högro avlöningsgrad . . .	200	100	50	—	350
1 dito av lägre avlöningsgrad ....	200	100	50	—	350
1 dito av dito ....	200	100	50	—	350
Summa	—	—	—	—	16,850

*) Därav 400 kronor motsvarande tjänstgöringspenningar.
2) Därav 300 kronor motsvarande tjänstgöringspenningar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

Statskontoret.

1 generaldirektör...............

1 statskommissarie och byråchef........

3 statskommissarier och byråchefer.......

1 andra gradens tjänsteman, sekreterare ....

1 dito, räntmästare..............

1 dito, kamrerare och kassakontrollant.....

1 dito, förste revisor .............

1 dito, kamrerare...............

1 dito, ombudsman..............

1 första gradens tjänsteman, revisor och bokhållare
...................

10 dito. revisorer och bokhållare, registrator . . .

1 kvinnligt biträde av högre avlöningsgrad . . .

2 kvinnliga biträden av dito .........

1 kvinnligt biträde av lägre avlöningsgrad . . .
1 dito av dito . . .

Summa

Mynt- och justeringsverket.

1 myntdirektör................

1 förste ingenjör...............

1 dito ...............

1 kamrerare.................

1 ingenjör..................

1 dito ....................

1 kassör...................

1 myntgravör.................

Summa

Föreslaget avlöningstillägg.

Lön.	Tjänst- görings- pen- ningar.	Orts- tillägg.	Arvode.	Summa.
Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.
1,000	400	100		1,500
600	300	100	—	1,009
1,800	900	300	—	3,000
600	300	100	—	1,000
600	300	100	—	1,000
600	300	100	—	1,000
600	300	100	—	1,000
600	300	100	—	1.000
600	300	100	—	1,000
500	300	100	—	900
5,000	3,000	1,000	—	9,000
200	100	50	—	:i50
400	200	100	—	700
200	100	50	—	350
200	100	50	—	350
				23,150
900	300			1,200
700	300	—	—	1,000
600	300	100	—	1,000
600	300	—	—	1100
500	300	100	—	900
500	300	100	—	900
500	300	100	—	900
-	—	—	625	025
—			—	7,425

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

	Föreslaget	avlöningstillägg.
		Tjänst- görings-	Orts-	Arvode.	Summa.
	Kronor.	pen- ningar. Kronor.	tillägg. Kronor.	Kronor.	Kronor.
Kom merskollegium (med undantag av avdelningen för näringsstatistik).
1 generaldirektör och chef...........	1,000	400	100	—	1,500
1 kommerseråd och byråchef..........	600	300	100	—	1,000
2 kommerseråd och byråchefer.........	1,200	600	200	—	2,000
1 sekreterare .................	600	300	100	—	1,000
2 dito ....................	1,200	600	200	—	2,000
1 registrator och arkivarie . . . .......	500	300	100	—	900
1 kassör och sjöpassnotarie...........	500	300	100	—	900
Summa	—	—	"		9,300
Kommerskollegium, avdelningen för näringsstatistik.
1 byråchef ..................	600	300	ICO	—	1,000
1 förste aktuarie................	600	300	100	—	1,000
1 dito ....................	600	300	100	—	1,000
1 aktuarie ..................	500	300	100	—	900
3 aktnarier..................	1,500	900	300	—	2,700
1 kvinnligt biträde av tredje lönegraden (bokhållare)	200	100	50	—	350
1 dito av dito (dito)	200	100	50	—	350
1 kvinnligt biträde av högre avlöningsgrad ....	200	100	50	—	350
1 dito av dito .....	200	100	50	—	350
1 kvinnligt biträde av lägre avlöningsgrad ....	200	100	50	—	350
7 kvinnliga biträden av dito..........	1,400	700	350	—	2,450
Summa	—	—	—	—	10,800

Kungl. Maj-.ts proposition nr 326.

Kammarriitten.

1 president ..................

1 kammarrättsråd...............

9 dito ...............

1 revisionskommissarie............

1 dito ............

1 sekreterare .................

1 advokatfiskal ................

1 revisor (förste revisor) ............

1 dito dito ............

1 revisor ...................

19 revisorer ..................

1 tjänsteman i första lönegraden (notarie) . . . .

5 tjänstemän i dito (notarier, aktuarie och registrator)
.....''............

1 kvinnligt skrivbiträde av högre avlöningsgrad
(räknebiträde)..............

3 kvinnliga skrivbiträden av dito (räknebiträden)
1 kvinnligt skrivbiträde av lägre avlöningsgrad .
3 kvinnliga skrivbiträden av dito

Summa

Statistiska centralbyrån.

1 överdirektör och chef............

1 byråchef ..................

2 byråchefer.................

1 förste aktuarie...............

3 förste aktuarier (därav 1 bibliotekarie) . . . .

1 aktuarie..................

4 aktuarier (därav 1 registrator)........

Föreslaget avlöningstillägg.
Lön.	Tjänst- görings- pen- ningar.	Orts- tillägg.	Arvode.	Summa.
Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.
1,000	400	100		1,500
600	300	100	—-	1,000
5,400	2,700	900	—	9,000
600	300	100		1,000
600	300	100	—	1,000
600	300	100	—	1,000
600	300	100	—	1,000
500	300	100	—	900
500	300	100	—	900
500	300	100	—	900
9,500	5,700	1,900	—	17,100
500	300	100	—	900
2,500	1,500	500	—	4.500
200	100	50	—	350
600	300	150	—	1,050
200	100	50	—	350
600	300	150	—	1,050
	"		—	43,500
800	300	100		1,200
600	300	100	—	1,000
1,200	600	200	—	2,000
600	300	100	—	1,000
1,800	900	300	—	3,000
500	300	100	—	900
2,000	1,200	400	—	3,600

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

Statistiska centralbyrån (forts.).

1 krinnligt biträde av tredje graden......

3 kvinnliga biträden av dito ......

1 kvinnligt biträde av andra graden......

14 kvinnliga biträden av dito ......

1 kvinnligt biträde av första graden......

19 kvinnliga biträden av dito ......

Summa

Byggnadsstyrelsen.

Generaldirektören och chefen .........

1 byggnadsråd................

3 dito ................

1 byråchef..................

1 intendent ..................

5 intendenter ... ..............

1 sekreterare.................

1 kassör och bokhållare, tillika notarie.....

1 assistent..................

2 assistenter.................

1 statistiker.................

1 kvinnligt biträde..............

3 kvinnliga biträden.............

Summa

Föreslaget avlöningstillägg.

Lön.	Tjänst- görings- pen- ningar.	Orts- tillägg.	Arvode.	Summa.
Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.
200	100	50		850
600	300	150	—	1,050
200	100	50	—	350
2,800	1,400	700	—	4,900
200	100	50	—	350
3,800	1,900	950	—	6.650
				26,350
1,000	400	100		1,500
600	300	100	—	1,000
1,800	900	300	—	3,000
600	300	100	—	1,000
600	300	100	—	1,000
3,000	1,500	500	—	5,000
600	300	100	—	1,000
500	300	100	—	900
—	—	—	■) 900	900
—	—	—	>) 1,800	1,800
—	—	—	>) 900	900
200	100	50	—	350
600	300	150	—	1,050
—	—	—	—	19,400

‘) Av arvodestillägget till assistent eller statistiker anses 600 kronor motsvara lön och 300 kronor
motsvara tjänstgöringspenuingar.

Kungl. May.ts proposition nr 326.

Patent- och registreringsverket.

1 generaldirektör...............

1 byråchef ..................

5 byråchefer.................

1 byrådirektör................

16 byrådirektörer...............

1 förste byråingenjör.............

4 förste byråingenjörer............

1 bibliotekarie................

1 sekreterare.................

1 byråingenjör................

4 byråingenjörer...............

1 kassör och räkenskapsförare.........

1 registrator .................

1 föreståndare för granskning av varumärken . .

1 notarie...................

1 dito...................

1 kvinnligt biträde av andra avlöningsgraden . .
4 kvinnliga biträden av dito . .

1 kvinnligt biträde av första avlöningsgraden . .
10 kvinnliga biträden av dito . .

Summa

Generaltullstyrelsen.

1 generaltulldirektör.............

1 byråchef ..................

3 byråchefer.................

Kansliet.

1 sekreterare .................

1 dito ................. l

Föreslaget	avlöningstillägg.
Lön.	Tjänat- görings- pen- ningar.	Orts- tillägg.	Arvode.	Summa.
Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.
1,000	400	100		1,500
600	300	100	—	1.000
3,000	1,500	500	—	5,000
600	300	100	—	1,000
9,600	4,800	1,600	—	16,000
600	300	100	—	1,000
2,400	1,200	400	—	4 000
600	300	100	—	1,000
600	300	100	—	1,000
500	300	100	—	800
2,000	1,200	400	—■	3,600
500	300	100	—	900
500	300	100	—	900
500	300	100	—	*)900
500	300	100	—	900
500	300	100	—	900
200	100	50	—	350
800	400	200	—	1,400
200	100	50	—	350
2,000	1,000	500	—	3,500
—	—	—	—	46,100
1,000	400	100		1,500
600	300	100	—	1,000
1,800	900	300	—	3,000
600	300	100	_	1,000
600	300	100	—	1,000

l) Utgår icke, därest befattningen innehaves av kvinna.

Kungl. Maj;ts proposition nr 328.

	Föreslaget	avlöningstillägg.
	Lön.	Tjänst- görings- pen- niDgar.	Orts- tillägg.	Arvode.	Samma.
	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.
Generaltullstyrelsen (forts.).
1 registrator .................	500	300	100	—	900
1 notarie...................	500	300	100	—	900
3 notarier..................	1,500	900	300	—	2,700
1 kvinnligt skrivbiträde............	200	100	50	—	350
1 dito ............	200	100	50	—	350
Kameralhy rån.
1 kamrerare.................	600	300	100	—	1,000
1 förste revisor ................	600	300	100	—	1,000
1 revisor och bokhållare............	500	300	100	—	900
3 revisorer och bokhållare...........	1,500	900	300	—	2,700
Revisionsbyrån.
1 förste aktuarie...............	600	300	100	—	1,000
1 aktuarie..................	500	300	100	—	900
2 aktuarier..................	1,000	600	200	—	1,800
1 revisor ...................	500	300	100	—	900
7 revisorer ..................	3,500	2,100	700	—	0,300
1 kvinnligt biträde av andra graden......	200	100	50	—	350
1 dito av dito ......	200	100	50	—	350
1 kvinnligt biträde av första graden......	200	100	50	—	350
15 kvinnliga biträden av dito ......	3,000	1,500	750	—	5,250
Tullbehandlings- och upplysningsbyrån.
1 byråadsistent................	600	300	100	—	1,000
1 dito ................	600	300	100	—	1,000
1 andre byråaseistent.............	500	300	100	—	900
Summa	—		—	—	38,400

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 289 höft. (Nr 326.) 16

Kungl. May.ts proposition nr 326.

Kontrollstyrelsen.

1 överdirektör och chef............

1 överingenjör.................

1 dito .................

1 ledamot och sekreterare............

Avdelningen för rusdrycksförsäljningsärenden.

1 ledamot och avdelningschef..........

1 sekreterare .................

1 inspektör ..................

1 förste aktuarie................

1 aktuarie...................

1 kvinnligt biträde i andra lönegraden (registrator)

1 kvinnligt biträde i dito .....

1 kvinnligt biträde i första lönegraden.....

4 kvinnliga biträden i dito .....

Summa

Föreslaget avlöningstillägg.

Lön.	Tjänst-göri lös-pen-ningar.	Orts- tillägg.	Arvode.	Snmma.
Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.
800	300	100		1,200
600	300	100	—	1,000
600	300	100	—	1,000
600	300	100	—	1,000
600	300	100		1.000
600	300	100	—	1.000
600	300	100	—	1,000
600	300	100	—	1,000
500	300	100	—	900
200	100	50	—	350
200	100	50	—	350
200	100	50	—	350
800	400	200	—	1.400
—	—	—	—	11,550

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

	Föreslaget	avlöningstillägg.
		Tjänst-	Orts- tillägg.
	Lön.	görings- pen- ningar.	Arvode.	Samma.

	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.
Åttonde huvudtiteln.
Ecklesiastikdepartementet.
Departementschefen..............	2,000	—	—	—	2,000
1 statssekreterare ...............		—	—	») 1,500	1,500
1 expeditionschef...............		—		s)l,200	1,200
Kansliavdelningen.
1 kansliråd..................	600	300	100	—	1,000
4 dito .............. ...	2,400	1,200	400	—	4,000
1 förste kanslisekreterare...........	600	300	100	—	1,000
4 dito ...........	2,400	1,200	400	—	4,000
1 registrator .................	500	300	100	—	900
1 andre kanslisekreterare...........	500	300	100	—	900
3)3 dito ...........	1,500	900	300	—	2,700
1 kvinnligt biträde av tredje graden......	200	100	50	—	350
1 dito av dito ......	200	100	50	—	350
1 kvinnligt biträde av andra graden......	200	100	50	—	350
1 dito av dito ......	200	100	50	—	350
1 kvinnligt biträde av första graden......	200	100	50	—	350
4 kvinnliga biträden av dito ......	800	400	200	—	1,400
Statistiska avdelningen.
4) 1 aktuarie..................	500	300	100	—	900
1 kvinnligt biträde av andra graden......	200	100	50	—	350
1 2 kvinnliga biträden av dito ......	400	200	100	—	700

x) Därav 400 kronor motsvarande tjänstgöringspenningar.

2) Därav 300 kronor motsvarande tjänstgöringspenningar.

8) Härjämte två andre-kanslisekreterarebefattningar, vilka hållas vakanta, så länge de å övergångsstaten
uppförda kanslisekreterarna å kansliavdelningen kvarstå därstädes.

4) Härjämte en aktuariebefattning, som hålles vakant, så länge kanslisekreteraren C. H. Gustafsson
kvarstår å övergångsstaten.

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

	Föreslaget avlöningstillägg.
		Tjänst-
	Lön.	görings- peu- ningar.	Orts- tillägg.	Arvode.	Summa.
Ecklesiastikdepartementet (forts.).	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.

1 kvinnligt biträde av första graden .	200	100	50		350
3 kvinnliga biträden av dito	600	300	150	—	1,050
Övergångsstat.
1 kanslisekreterare å kansliavdelningen.....	500	300	100	_	800
1 dito å dito	500	300	100	_	900
1 dito å statistiska avdelningen . . .	500	300	100	—	800
Samma	—	—	—	—	28,400
Riksarkivet.
1 riksarkivarie.....	800	300	100	_	1,209
1 förste arkivarie . . .	600	300	100	_	1,000
3 förste arkivarier ....	1,800	900	300	_	3,000
1 andre arkivarie ....		300	100	_	900
3 andre arkivarier.....	1,500	900	300	_	2,700
1 registrator ......	500	300	100	_	900
1 kvinnligt skrivbiträde . .	200	100	50	_	350
1 dito . .	200	100	50	—	350
Samma	—	—	—		10,400
Landsarkiven.
Vadstena: 1 landsarkivarie . . .	600	300	_	_	900
Uppsala: 1 dito	600	300	—	—	900
Lund: 1. dito	600	300	—	—	900
1 andre arkivarie.......	550	300	—	—	850
Göteborg: 1 landsarkivarie.....	600	300	—	—	900
Samma	—	—	—	—	4,450
Arkirdepå 1 Visby.
1 föreståndare...........	—	—	—	300	300

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

	Föreslaget avlöningstillägg.
		Tjänst-
	Lön.	görings-	Orts-	Arvode.	Samma.
		pen-	tillägg.
		ningar.
	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.
Kung], biblioteket.
1 riksbibliotekarie...............	800	300	100	—	1,200
1 förste bibliotekarie..............	600	300	100	—	1,000
3 förste bibliotekarier.............	1,800	900	300	—	3,000
1 andre bibliotekarie..............	500	300	100	—	900
6 andre bibliotekarier.............	3,000	1,800	600	—	5,400
1 kvinnligt biträde av andra graden......	200	100	50	—	350
1 dito dito ......	200	100	50	—	350
1 kvinnligt biträde..............	200	100	50	—	350
Samma	—	—	—	—	12,550
Nationalmuseet.
Överintendent och chef.............	800	300	100	—	1,200
1 intendent (avdelningsföreståndare).......	600	300	100	—	1,000
3 intendenter dito .......	1,800	900	300	—	3,000
1 konservator.................	—	—	—	375	375
Summa	—	—	—	—	5,575
Naturhistoriska riksmuseet.
Avdelningarna vid Frescati.
1 intendent ..................	700	300	—	—	1,000
6 intendenter .................	4,200	1,800	—	—	6,000
1 assistent ..................	—	—	—	750	750
G assistenter ..................	—	—	—	4,500	4,500
1 konservator.................	450	250	50	—	750
1 dito .................	450	250	50	—	750
1 kvinnligt biträde..............	200	100	50	—	350
2 kvinnliga biträden..............	400	200	100	—	700 1

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

	För	e s 1 a g e t	avlöningstillägg.
	Lön.	Tjänst-göri lös-pen-ningar.	Orts- tillägg.	Arvode.	Summa.
	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.
Naturhistoriska riksmuseet (forts.).
Etnografiska avdelningen.
1 intendent ..................	700	300	—	—	1,000
1 assistent..................	—	—	—	750	750
1 kvinnligt biträde...............	200	100	50	—	850
Summa	—	—	—	—	16,900
Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien.
1 riksantikvarie, som tillika är föreståndare för de under akademiens inseende stående samlingar och sekreterare i akademien...........	800	300	100		1,200
1 antikvarie..................	600	300	100	'' -	1,000
1 2 antikvarier.................	1,200	600	200	—	2,000
j 1 kvinnligt skrivbiträde............	200	100	50	—	350
Summa	—	—	—	—	4,550
Akademien för de fria konsterna.
Akademiens tjänstemän.
\ 1 sekreterare.................	—	—	—	450	450
1 räkenskapsförare...............		—	—	150	150
1 1 bibliotekarie.................	—	—	—	250	250
Konsthögskolan.
! 1 professor i arkitektur............	700	300	—	—	1,000
1 dito i teckning.............	500	300	100	—	900
1 dito i dito ............	500	300	100	—	900
1 dito i målning.............	500	300	100	—	900
1 dito i dito .............	500	300	100	—	900
1 dito i landskapsmålning.........	500	300	100	—	900
\| 1 dito i svensk arkitekturhistoria......	500	300	100	—	9C0
1 dito i modellering............	600	300	—	—	900
1 dito i anatomi .............	—	—	—	625	625

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

Akademien för de fria konsterna (forts.).

1 lärare i perspektiv ..............

1 dito i konsthistoria............

1 dito i dekorativ konst...........

1 dito i etsning...............

Summa

Musikaliska akademien.

Sekreteraren..................

Kamreraren..................

Bitdiotekaricn.................

Direktören för musikkonservatorium.......

1 lärare i pianospelning............

1 dito i pianospelning i orgelklassen.....

1 dito i orgelspelning........... .

1 dito i harmonilära.............

1 dito i elementar-, kyrko- och körsång ....

1 dito i solosång..............

1 dito i violinspelning............

1 dito i kontrapunkt, komposition och instrumentation
...............

1 dito i musikens historia och ästetik.....

i dito i spelning å blåsinstrument av mässing .

1 dito i violoncellspelning..........

1 dito i klarinettspclning ..........

1 dito i pianostämning . ............

1 dito i kontrabasspelning..........

1 dito i flöjtspelning.............

Orkesteranföraren...............

Summa

Ilniversiteiskanslersexpeditionen.

1 kanslerssekreterare..............

Föreslaget	avlöningstillägg.
Lön.	Tjänst- görings- pen- ningar.	Orts- tillägg.	Arvode.	Summa.
Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.
			300	300
—	—	—	450	450
—	—	—	500	500
—	—	—	600	600
—	—	—	—	10,625
500	300	100	_	000
400	300	50	—	750
250	200	50	—	500
600	300	100	—	1,000
400	300	100	—	800
400	300	100	—	800
400	300	100	—	800
400	300	100	—	800
400	300	100	—	800
375	225	50	—	650
375	225	50	—	650
375	225	50	—	650
350	175	—	—	525
250	150	—	—	400
225	125	—	—	350
225	125	—	—	350
175	75	—	—	250
125	50	—	—	175
125	50	—	—	175
—	—	—	225	225
—	—	—	—	11,550
700	300			1,000

Kuiigl. Ma1 ''ts proposition nr 326.

Uppsala universitet.

Professorer m. fl.

Teologiska fakulteten:

1 förste teologie professor, tillika domprost . . .

1 professor ..................

5 professorer .................

1 assistent vid den praktiska avdelningen inom
fakulteten.................

Juridiska fakulteten:

1 professor ..................

7 professorer .................

Medicinska fakulteten:

1 professor ..................

11 professorer .................

1 professor i psykiatri (befattningen förenad med
överläkarbeställningen vid Uppsala
hospital).............

1 e. o. professor i medicinsk och fysiologisk kemi

1 laborator i experimentell patologi och patologisk
anatomi.............

1 dito i experimentell fysiologi och medicinsk
fysik..............

1 prosektor .................

Filosofiska fakulteten, humanistiska sektionen:

1 professor..................

19 professorer.................

1 professor i vältalighet och statskunskap, Skytteanus.
...................

Föreslaget avlöningstillägg.

Lön.	Tjänst- görings- pen- ningar.	Orts- tillägg.	Arvode.	Summa.
Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.
700	300			1,000
700	300	—	—	1,000
3,500	1,500	—	—	5,000
—	—	—	750	750
700	300			1,000
4,900	2,100	—	—	7,000
700	300			1,000
7,700	3,300	—	—	11,000
—	_	_	625	625
600	300	—	—	900
650	300	—	—	950
650	300	—	—	950
650	300	—	—	950
700	300			1,000
13,300	5,700	—	—	19,000
—	- ''	_	, _	—

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

	Föreslaget avlöningstillägg.
	Lön.	Tjänst- görings- pen- ningar.	Orts- tillägg.	Arvode.	1 Summa.
	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.
Uppsala universitet (forts.).					\|
Filosofiska fakulteten, matematisk-naturveten-skapliga sektionen:
1 professor ..................	700	300	—	—	1,000
13 professorer.................	9,100	3,900	—	—	13,000
1 e. o. professor i växtbiologi.........	650	300	■ _■	—	950
1 laborator i experimentell fysik........	600	300	—	—	800
1 observator i astronomi............	600	300	—	—	900
Tjänstemän och b et,j än te vid universitetets samlingar och inrättningar m. m.
Biblioteket:
1 överbibliotekarie .............	700	. 300	—	. —	1,000
1 förste bibliotekarie.............	600	300	—	—	900
3 förste bibliotekarier.............	1,800	900	—		2,700
1 andre bibliotekarie.............	550	300	—	'' —	850
fr andre bibliotekarier.............	2,750	1,500	—	.	4,250
Medicinska kliniken:
1 amanuens, tillika underläkare........		—	—	*) 300	'') 300
1 dito , Strandbergianus .........		—	—	•) 250	l) 250
Kirurgiska kliniken:
1 amanuens, tillika underkirurg........		—	—	l) 300	'') 300
1 dito , Nilsson-Aschanius........		—	—	*) 250	l) 250
1 dito ..................		—	—	'') 250	*) 250
Obstetrisk-gynekologiska kliniken:
1 amanuens, tillika amanuens vid gynekologiska polikliniken................	_			*) 250	‘) 250

*) Dessa arvodesbelopp utgå till amanuenserna under villkor, vad var och en av dem angår, att
ett lika stort belopp tilldelas honom från akademiska sjukhusets stat.

Bihang till riksdagens protokoll 1319. 1 samt. 289 käft. (Nr 326.) 17

Kungl. Alaj:ts proposition nr 326.

Uppsala universitet (forts.).

Oftalmiatriska kliniken:

1 amannens, tillika amanuens vid oftalmiatriska
polikliniken.................

Kliniken för bröstsjuka:

1 amanuens..................

Medicinska poliklinikerna:

1 amanuens..................

1 dito ..................

Anatomiska institntioncn:

1 amanuens..................

1 dito ..................

Patologiska institutionen:

1 assistent..................

1 amanuens..................

Fysiologiska institutionen:

1 amanuens..................

Institutionen för medicinsk och fysiologisk kemi:
1 amanuens..................

Farmakologiska institutionen:

1 amanuens..................

Institutionen för allmän och analytisk kemi:

1 amanuens..................

4 amanuenser.................

Föreslaget avlöningstillägg.
Lön.	Tjänst-göri lös-pen-ningar.	Orts- tillägg.	Arvode.	Summa.
Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.
—	—		*) 250	'') 250
—	—	—	‘) 250	*) 250
_	_		375	875
—	—	—	375	875
__			300	800
—	—	—	300	800
			625	625
—	—	—	500	500
—	—	—	200	800
—	—	—	200	800
—	—	—	200	800
_	_	_	300	800
—	—	—	1,200	1,200

'') Dessa arvodesbelopp ntgä till amanuenserna under villkor, vad var och en av dem angär, att
ett lika stort belopp tilldelas honom från akademiska sjukhusets stat.

Kungl Maj:ts proposition nr 326.

	Föreslaget	avlöningstillägg.
	Lön.	Tjänst- göriugs-	Orts-	Arvode.	Summa.
	Kronor.	pen- ningar. Kronor.	tillägg. Kronor.	Kronor.	Kronor.
Uppsala universitet (forts.).
Mineralogisk-geologiska institutionen:
1 amanuens..................	—	—	—	200	200
1 dito ..................	—	—	—	200	200
Fysiska institutionen:
1 amanuens..................	—	—	—	300	300
1 dito ..................	—	—	—	300	300
Astronomiska institutionen:
1 amanuens..................	—	—	—	200	200
Meteorologiska institutionen:
1 amanuens..................	—	—	—	300	300
Botaniska museet:
1 konservator.................	550	300	—	—	850
Botaniska trädgärden:
1 amanuens..................	—	'' —	—	300	300
1 trädgårdsmästare...............	400	225	—	—	C25
Botaniska laboratoriet:
1 amanuens..................	—	—	—	300	300
Zoologiska museet:
1 konservator.................	550	300	—	—	850
1 amanuens..................	—	—	—	300	300
Zootomiska laboratoriet:
1 amanuens..................	—	—	—	300	300
Geografiska institutionen: 1 amanuens..................	—	—	—	200	200
Myntkabinettet:
1 amanuens..................	—	—	—	125	126

Kungi. Maj:ls proposition nr 326.

	Föreslaget avlöningstillägg.
	Lön.	Tjänst- görings- pen- ningar.	Orts- tillägg.	Arvode.	Summa.
	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.
Cppsala universitet (forts.).			!
Museet för nordiska fornsaker:	;				.
1 1 amanuens............	—			100	100
j Victoriamusect för egyptiska fornsaker: 1 amanuens.............			1	125	125
! Exercitiemästare:			'' ''		.
\| 1 musikdirektör, som även är skyldig föreläsa i harmonilära eller musikens historia...... I	500	300	—	—	800
Kansliet:		''		. . .
1 sekreterare.................	700	300	—		1,000
1 notarie.................	500	300	— ''	’ * -	800
1 kanslist..................	—	—	—	450	450
1 ombudsman................	—	—	. — .	. . 375	375
1 notarie i teologiska fakulteten ........	—	—	_	100	100
1 dito i juridiska dito ........	—	—	—	100	100
1 dito i medicinska dito .......	—	—	—	150	150
1 dito i filosofiska dito ........	—	—	’ — ''	250	250
Drätselverket:
1 räntmästare............	700	300	. —	4—-	1,000
j 1 kamrerare............	600	300	_	—	900
j 1 kvinnligt biträde med tjänstgöring å räntekam-maren och jämväl hos universitetets rektor . . .	200	100			300
\| 1 bokhållare, tillika amanuens vid kontoret . . .	500	300	—	—	800
1 fogde .-............	600	300	, - ,	. , ,-	900
1 skogsförvaltare............	600	300	—	—	900
Summa	—	—	—	—	99,650

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

	Föreslaget	avlöningstillägg.
	Lön.	Tjänst- görings- pen- ningar.	Orts- tillägg.	Arvode.	Summa.
	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.
Landa universitet.
Professorer m. fl.
Teologiska fakulteten:
1 förste teologie professor, tillika domprost . . .	700	300	—	—	1,000
1 professor ..................	700	300	—	—	1,000
6 professorer .................	3,500	1,500	—	—	5,000
Juridiska fakulteten:
1 professor ..................	700	300	—	—	1,000
6 professorer .................	4,200	1,800	—	—	6,000
Medicinska fakulteten:
1 professor ..................	700	300	■ —	—	1,000
11 professorer.................	7,700	3,300	—	—	11,000
Överläkaren vid Lunds hospital och asyl såsom lärare i psykiatri..............	—		'' —	500	500
Filosofiska fakulteten, humanistiska sektionen:				* ''
1 professor..................	700	300	—	—	1,000
18 professorer.................	12,600	5,400	—	—	18,000
\| j Filosofiska fakulteten, matematisk-naturvetenskap-liga sektionen:
1 professor..................	700	300	. . —		1,000
10 professorer.................	7,000	3,000	—	—	10,000
1 laborator i kemi..............	600	300	—	—	900
1 observator i astronomi............	600	300	’ —	—	900
1 föreståndare för den zoologiska institutionens '' entomologiska avdelning...........	600	300	_	_	900

Kungl. May.ts proposition nr 326.

Lunds universitet (forts.).

Tjänstemän och betjänte vid universitetets
samlingar och inrättningar m. m.

Biblioteket:

1 överbibliotekarie..............

1 förste bibliotekarie.............

2 förste bibliotekarier.............

1 andre bibliotekarie.............

4 andre bibliotekarier.............

Anatomisk-histologiska institutionen:

1 amanuens på anatomiska avdelningen ; . . . .

1 dito på histologiska avdelningen . . . .

Fysiologiska institutionen:

. 1 amanuens ...............

Medicinsk-kemiska institutionen:

1 amanuens.................

Patologisk-anatomiska institutionen:

1 assistent..................

1 amanuens vid patologiska avdelningen . . . .

1 dito vid bakteriologiska avdelningen . . .

Kirurgiska kliniken:

1 amanuens.................

Medicinska kliniken:

1 amanuens.................

Oftalmiatriska kliniken:

1 amanuens.................

Pediatriska kliniken:

1 amanuens.................

Föreslaget avlöningstillägg.

Lön.	Tjänst- görings- pen- ningar.	Orts- tillägg.	Arvode.	Summa.
Kronor.	Kronor.	K ronor.	Kronor.	Kronor.
700	300			1,000
600	300	—	—	900
1,200	600	—	—	1,800
550	300	—	—	850
2,200	1,200	—	—	3,400
_		_	500	500
—	—	—	300	300
—	—	—	200	200
—	—	—	200	200
_	_	_	625	625
—	—	—	500	500
—	—	—	500	500
—	—	—	500	500
—	—	—	500	500
—	—	—	500	500
			500	500

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

	Föreslaget	1 avlöningstillägg.
1 J	Lön.	Tjänst-gö rings-pen-ningar.	Orts- tillägg.	Arvode.	Summa.
Lunds universitet (forts.)-	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.
Obstetrisk-gynekologiska kliniken:
1 amanuens.................	—	—	—	500	500
Eöntgenlaboratoriet och den radiologiska sjuk-avdelningen vid klinikerna:
1 amanuens.................	—	—	—	500	600
Tuberkulosavdelningen vid klinikerna:
1 amanuens.................	—	—	—	500	500
Astronomiska observator^:
1 amanuens.................	—	—	—	200	200
Botaniska institutionen:
1 assistent vid växtfysiologiska laboratoriet . . .	—	—	—	625	625
1 konservator ................	300	200	—	—	500
1 amanuens vid växtfysiologiska avdelningen . .		—	—	200	200
1 dito i systematisk botanik.......	—	—	—	200	200
1 trädgårdsmästare, jämte fri bostad......	300	250	—	—	550
Fysiska institutionen:
1 assistent ..................	—	—	—	625	625
1 amanuens..................	—	—	—	300	301)
1 dito ..................	—	—	—	300	300
Geologisk-mineralogiska institutionen:
1 assistent..................	—	—	—	625	625
1 amanuens.................	—	—	—	300	300
1 dito .................	—	—	—	200	200
Kemiska institutionen:
1 amanuens.................	—	—	—	300	300
2 amanuenser.................	—	—	—	600	600 !

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

	Föreslaget	a v 1 ö n i	i n g s t i 11 ä g g. i
	Lön.	Tjäöst- görings- pen- ningar.	Orts- tillägg.	Arvode.	\| Summa.
Lnnds universitet (forts.).	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.
Zoologiska institutionen:
1 konservator...............	550	300	—	—	&50
1 amanuens.................		—	—	300	300
1 dito .................	_	—	—	200	200
Geografiska institutionen:				, .	.
1 amanuens.................	—	—	—	200	200
Historiska museet samt mynt- och medalj-kabinettet:				''
1 amanuens.................		—	—	125	125 i
Musikkapellet:
1 kapellmästare................	500	300	—	—	800
Inrättningen för gymnastik och fäktkonst:	.		.....	•	‘ ■
1 lärare i gymnastik och fäktkonst ......	500	. . —	—	—	500
Kansliet:
1 sekreterare .................	700	300	—	—	1,000
1 ombudsman................	—	—	—	125	125
1 amanuens vid kansliet och räntekammaren . .	—	—	—	375	375
1 notarie i teologiska fakulteten........	—	—	—	75	75
1 dito i juridiska fakulteten.........	—	—	—	75	75
1 dito i medicinska fakulteten.......	—	—		100	100
1 dito i filosofiska fakulteten........	—	—	-	200	200
Räntekammaren:
1 räntmästare................	700	300	—	—	1,000
1 kamrerare .............	600	300	—	—	900
Summa	-	—	—	—	85,825

Kungl. Maj:U proposition nr 326.

	Föreslaget	avlöningstillägg.
	Lön.	Tjänst- görings- pen- ningar.	Orts- tillägg.	Arvode	Summa.
	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor
Karolinska institutet.
1 professor ..................	700	300	—		1,000
19 professorer .................	13,300	5,700	—	—	19,000
1 professor i nervsjukdomar (P. H. Malmstens pro-fessur) ...................	700	300	.	_	1,000
1 dito i psykiatri...............	600	300	—	—	900
1 laborator i fysiologi.............	650	300	—	—	950
1 dito i bakteriologi vid patologisk-anatomiska institutionen...........	650	300	_.	'' _	950
1 dito i kemi och farmaci.........	650	300	—	—	950
1 prosektor vid patologisk-anatomiska institutionen	650	300	—	—	950
1 dito vid anatomiska institutionen ....	650	300	—	—	950
1 kvinnligt tekniskt biträde vid patologisk-anato-miska institutionen.............	200	100	50	_	350
1 dito vid histologiska institutionen......	200	100	50	—	350
1 dito vid fysiologiska institutionen......	200	100	50	—	350
1 dito vid serafimerlasarettets kliniska laborato-rium ....................	200	100	50		350
1 dito Vid dito...............i	200	100	50	—	350
1 klinisk laborator..............	—		• _	900	900
1 laborator vid patologisk-anatomiska institutionen	—		—	900	900
1 underläkare vid obstetriska kliniken å allmänna barnböidshuset...............	_	_	_	625	625
1 amanuens..................	—	—	—	500	500
6 amanuenser.................	—	—	—	3,000	3,000
1 amanuens.................	—	—	—	375	375
2 amanuenser.................	—	—	—	750	750
1 amannens.................	—	—	—	300	300
9 amanuenser.................	—	—	—	2,700	2,700
1 amanuens.................	-	—	—	250	250
3 amanuenser.................		—	—	750	750
Summa	—	—	—	—	39,450

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 289 hå/t. (Nr 326). 18

Kungl. Maj:ts proposition nr 326..

	Föreslaget	avlöningstillägg.
	Lön.	Tjänst- görings-	Orts-	Arvode.	Summa.
	Kronor.	pen- ningar. Kronor.	tillägg. Kronor.	Kronor.	Kronor.
Tandläkarinstitutet.
1 lärare i protéslära och tandreglering.....	600	300	—	—	900
1 dito i tandkirnrgi, tillika poliklinikfärestä n-
dåre...............	600	300	—	—	900
1 dito i tandfyllningskonst..........	600	300	—	—	900
1 laborator i protéslära och tandreglering ....	—	—	—	750	750
1 assisterande lärare i tandkirnrgi.......	—	—	—	750	750
1 laborator i tandfyllningskonst........	—	—	—	750	750
1 assistent vid protéslaboratoriet........	—	—	—	300	300
1 dito vid polikliniken..........	—	—	—	225	225
1 dito vid tandfyllningslaboratoriet ....	—	—	—	225	225
Summa	—	—	—	—	5,700
Farmaceutiska institutet.
1 professor i kemi och kemisk farmaci.....	700	300	—	—	1,000
1 dito i botanik och farmakognosi.....	700	300	—	—	1,000
1 lärare i teknisk farmaci och författningskunskap	—	—	—	500	500
1 dito i fysik................	—	—	—	375	375
1 dito i hakteriologi.............	—	—	—	250	250
1 laborator ..................	600	300	—	—	900
3 laboratorer .................	1,800	900	—	—	2,700
Summa	—	—	—	—	6,725
Undervisningsanstalterna för barnmorskor.
Stockholm: 1 överlärare............	700	300	—	—	1,000
1 biträdande lärare.........	600	300	—	—	900
1 instruktionsbarnmorska......	—	—	—	250	250
Göteborg: 1 överlärare............	700	300	—	—	1,000
1 biträdande lärare........	600	300	—	—	900
1 föreständerska och instruktionsbarn-
morska.............	—	—	—	250	250
Summa	—	—	—	—	4,300

Kungl. Maj:ts proposition nr 326. 49

	Föreslaget	avlöningstillägg.
		Tjänst-	Orts- tillägg.
	Lön.	görings- pen- ningar.	Arvode.	Samma.

	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.
Läroverksörerstyrelsen.
1 överdirektör ........... .....	800	300	100	—	1,200
1 läroverksråd ...... ;..........	600	300	100	'' —	1,000
3 dito ................	1,800	900	300	—	3,000
1 sekreterare..................	600	300	100	—	1,000
1 notarie ....................	500	300	100	—	900
1 dito . . . ................	500	300	100	—	900
1 registrator och aktuarie...........	500	300	100	—	900
1 kvinnligt biträde av andra graden......	200	100	50	—	350
1 kvinnligt skrivbiträde av första graden ....	200	100	50	—	350
1 dito . dito ....	200	100	50	—	350
Samma	-	—	—		9,950
Skolöverstyrelsen.			•
Chefen....................	1,000	400	100	—	1,500
1 ledamot och avdelningschef å folkskolavdelningen	600	300	100	—	1,000
1 ledamot och avdelningschef å yrkesskolavdel-ningen ...................	600	300	100	—	1,000
1 ledamot..................	600	300	100	—	1,000
3 ledamöter.................	1,800	900	300	—	3,000
1 konsulent och särskilt föredragande för husligt arbete .......... .........	_	—	—	700	700
1 förste bibliotekskonsulent..........	600	300	100	—	1,000
1 sekreterare .................	600	300	100	—	1,000
1 notarie...................	500	300	100	—	900
2 notarier..................	1,000	600	200	—	1,800
1 registrator och aktuarie...........	500	300	100	—	900
1 kvinnligt biträde av andra graden......	200	100	50	—	350
3 kvinnliga biträden av andra graden.....	600	300	150	—	1,050
1 kvinnligt biträde av första graden......	200	100	50	—	350
3 kvinnliga biträden av första graden.....	600	300	150	—	1050
Summa	—	\| _	1		10,600

Kung!. Majds proposition nr 326.

			Föreslaget avlöningstillägg.
			Lön.	Tjänst-görings-pen-n in gar.	Orts- tillägg.	Arvode.	Samma.
			Kroncr.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.
		Tekniska högskolan.
1 professor .		700	300	_		1,000
31 professorer		21,700	9,300	—	—	31,000
1 speciallärare i jäsningsteknik........	—	—	—	• 300	800
1	dito	i frihandsteckning.......	—	—	'' -	450	450
1	dito	i ornamentik..........	—	—	_	450	450
1	dito	i modellering..........	—	—	—	375	375
1	dito	i nationalekonomi, iodnstriell eko-nomi och rättskunskap ....	,	_		1,000	1,000
1	dito	i materiallära och materialprov-ning ............	_	_		750	750
1	dito	•i allm. teknisk och fabrikshygien	—	—	—	450	450
1	dito	i metallografl..........	—	—	—	400	400
1	dito	i maskinkrokiritning......	—	—	—	375	375
1	dito	i byggDadskrokiritning.....	—	—	--	225	225
\| 1	dito	i hydromekanik.........	—	—	-r-	300	300
1	dito	i stadsanläggningslära......	• —	—	—	400	400
1	dito	i arkitekturens historia.....	—	—	_	600	60»
1	dito	i metallurgi..........	-	—	• . . - .	400	400
1	dito	i läran om hiss- och transport-anordningar ..........	_	__	___	625	625
1	dito	i gravvetenskap.........		—	—	375	375
1	dito	i förbränningslära........	—	—	—	450	450
1	dito	i läran om uppvärmnings- och ven-tilationsanordningar ......	_	_		200	200
1	dito	i byggnadshygien........	—	—	-r-	500	500
1	dito	i geologi ............	—	—	—	300	800
1	dito	i varvsanläggningar .......	—	—		450	450
1	dito	i arkitektonisk formlära.....	—	—	r«-	225	225
1	kvinnligt skrivbiträde............	200	100	50	—-	350
		Samma	—	—	—	—	41,950

Kung!. Maj:t» proposition nr 326. Öl

	Föreslaget	avlöningstillägg.
	Lön.	Tjänst-gö rings-pen-ningar.	Orts- tillägg.	Arvode.	Summa.
''	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.
Chalmers tekniska institut.
1 professor..................	700	300	—	—	1,000
10 professorer.................	7,000	3,000	—	_	10,000
1 andre lärare................	600	300	—	—	900
4 dito ................	2,400	1,200	—	—	3,600
1 verkstadsingenjör..............	600	300	—	—	900
1 lärare i frihandsteckning..........	450	300	—	—	750
1 speciallärare i beskrivande geometri.....	—	—	—	500	500
1 dito i vattcnbvggnadslära......	—	—	—	750	750
1 dito i modellering..........	—	—	—	275	275
1 dito i elektrokemi..........	—	-	—	400	400
1 dito i geodesi............	—	—	. , —	625	625
I dito i byggnadshygien........	—	. . —.	. . —	125	125
1 dito i stadsanläggningslära......	—	. . —		125	125
1 dito i mekanisk teknologi......	. . —	—	—	300	300
1 dito i explosionsmotorer.......	—		—	300	300
1 dito i engelska språket.......	—		—	225	225
1 dito i bokföring...........	—		—	125	125
! 1 dito i industriell ekonomi......	—	_ .	—	350	350
1 1 dito i byggnadsstatik........		—	—	300	300
1 dito i byggnadsteknik........	-	—	—	525	525
! Summa			—	—	22,0<5

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

	Föreslaget	avlöningstillägg.
	Lön.	Tjänst- görings- pen- ningar.	Orts- tillägg.	Arvode.	Summa.
	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.
Nionde huvudtiteln.
Jordbruksdepartementet.
Departementschefen..............	2,000	—	—	—	2,000
1 statssekreterare...............	—	—	—	*) 1,500	1,500
1 expeditionschef...............	—	—	—	a) 1,200	1,200
1 kansliråd..................	600	300	100	—	1,000
2 dito ..................	1,200	600	200	—	2,000
1 förste kanslisekreterare............	600	300	100	—	1,000
2 dito ............	1,200	600	200	—	2,000
1 registrator ..................	500	300	100	—	900
1 andre kansli sekreterare............	500	300	100	—	900
5 dito ............	2,500	1,500	500	—	4,500
1 kvinnligt biträde av andra graden.......	200	100	50	—	350
1 kvinnligt biträde av första graden.......	200	100	50	—	350
2 kvinnliga biträden av dito..........	400	200	100	—	700
Samma	—	—	—	—	18,400
Lantbruksstyrelsen.
Generaldirektören och chefen..........	1,000	400	100	—	1,500
1 byråchef ..................	600	300	100	—	1,000
3 byråchefer.................	1,800	900	300	—	8,000
1 byrådirektör å fiskeribyrån ..........	600	300	100	—	1,000
1 byrådirektör å lantbrnksbyrån ........	600	300	100	—	1,000
1 förste byråingenjör.............	600	300	100	—	1,000
1 dito .............	600	300	100	—	1,000
1 sekreterare.................	600	300	100	—	1,000
1 kassör och bokhållare............	500	300	100	—	900
1 notarie...................	500	300	100	—	900

*) Därav 400 kronor motsvarande tjänstgöringspenningar.
’) Därav 300 kronor motsvarande tjänstgöringspenningar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

Lantbruksstyrelsen (forts.).

1 kvinnligt biträde i tredje lönegraden.....

2 kvinnliga biträden i dito .....

1 kvinnligt biträde i andra lönegraden.....

5 kvinnliga biträden i dito .....

1 kvinnligt biträde i första lönegraden.....

1 dito i dito .....

Summa

Lantbruksakademiens sekreterare,

tillika ledamot och sekreterare i styrelsen för centralanstalten
för försöksväsendet på jordbruksområdet
samt ordförande i anstaltens nämnd . .

Centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet.

1 avdelningsföreståndare............

5 dito ............

1 överassistent.................

1 dito .................

1 assistent ..................

5 assistenter..................

Summa

Lantbruksingenjörer.

1 lantbruksingenjör i Stockholms län......

1 lantbruksingenjör ..............

21 lantbruksingenjörer.............

1 extra lantbruksingenjör...........

8 extra lantbruksingenjörer..........

Föreslaget avlöningstillägg.

Lön.	Tjänst- görings- ]>en- ningar.	Orts- tillägg.	Arvode.	Summa.
Kronor.	Kronor	Kronor.	Kronor.	Kronor.
200	100	50		350
400	200	100	—	700
200	100	50	—	350
1,000	500	250	—	1,750
200	100	50	—	350
200	100	50	—	350
—		—		16,150
600	300	50		050
700	300			1.000
3,500	1,500	—	—	5,000
600	300	100	—	1,000
600	300	100	—	1,000
—	—	—	750	750
—	—	—	3,750	3,750
—	—	—	—	12,500
600	200	50		850
600	200	—	—	800
12,600	4,200	—	—	16,S00
—	—	—	750	750
—	—	—	2,250	2.250
—	—	—	— 1 21,450

Summa

54 Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

	Föreslaget avlöningstillägg.
	Lön.	Tjänst- görings- pen- ningar.	Orts- tillägg.	Arvode.	Summa.
	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.
Lantbruksinstituten.
i Alnarp: 1 professor ...........	700	300	—	—	1,000
8 professorer.............	5,600	2,400	—	_	8,000
1 laborator ..............	600	300	—	—	800
: Ultima: 1 professor..............	700	300	—	—	1,000
7 professorer .............	4,900	2,100	—	—	7,000
Samma	—		—	—	17,900
Stutskonsuleut er.		''
i 1 statskonsulent i boskapsskötsel........	600	300	'') 100	—	1,000
1 dito i svinskötsel..........	600	300	>) 100	—	1,000
! 1 dito i får- och getskötsel......	600	300	») 100	_	1,000
1 dito i mejerihushållning.......	600	300	'') 100	_	1,000
! 1 dito i fröodling...........	600	300	>) 100	-	1.000
Summa			—	—	5,000
Stuteriöverstyrelsen.
Styrelsens chef................	—	—	—	1,000	1,000
\| 1 sekreterare .................	600	300	100	—	1,000
Samma	—	—	—	-	2,000
Hingstdepåerna.
Strömsholm: chefen..............	700	300	—	—	1,000
beridaren (med skyldighet att vid stall-skolan undervisa i ridning) ....	375	300		_	675

l) Utgår endast i det fall, att statskonsulents bostadsort är Stockholm.

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

•	Föreslaget	a v 1 ö n i	n g s t i 1 1 ä g g.
	Lön.	Tjänst- görings- pen- ningar.	Orts- , tillägg.	Arvode.	Samma.
Hingstdepåerna (forts.). Strömsholm: bokhållaren............	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.
375	300	—	—	675
veterinären (med skyldighet, att vid stallskolan undervisa i veterinärlära och hovbeslag)..........	375	150		•	525
läkaren..............	—	—	—	175	175
skolläraren (på övergångsstat) ....	—	—	—	—	150
Fl vinge: chefen..............	700	300	—	—	1,000
beridaren (med skyldighet att vid stall-skolan undervisa i ridning) ....	375	300	—	—	675
bokhållaren............	375	300	—	—	675
veterinären (med skjddighet att vid stallskolan undervisa i veterinärlära och hovbeslag).........''.	375	150			525
Summa	—	—	—	—	6,075
Befrämjande av husslöjden.
1 instruktör i husslöjd.............	500	—	—	—	500
Statens flskeriadministratiou.
1 iiskeriintendont...............	600	300	>) 50	—	950
1 dito '' ...............	600	300	—	—	900
4 fiskeriintendenter..............	2,400	1,200	—	—	3,600
1 fiskeriassistent................	550	300	-	—	850
1 fiskeriingenjör................	—		—	750	750
Summa	—	—		—	7,050
Skogshögskolnn.
1 professor..................	700	300	—	—	1,000
3 professorer ..................	2,100	900	—	—	3,000
1 lektor i skogsskötsel.............	600	300	—	—	900
1 dito i skogsteknologi m. m..........	600	300			!IO0
1 överassistent ................	—	—	_	900	900
Summa	—	—	—	—	6,700

*j Till liskcriintcndcnten i övre norra distriktet.

Bihang till riksdagens protokoll 11)19. 1 samt. 239 käft. (Nr 326.) 19

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

	Föreslaget avlöningstillägg.
•	Lön.	Tjänst- göriugs- jicn- ningar.	Orts- tiilägg.	Arvode.	Summa. •
	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.
Statens skogsförsöksnnstult.
1 föreståndare för skogsavdelningen.......	700	300	—	_	1,000
1 dito för naturvetenskapliga avdelningen.	700	300	—	—	1,000
1 laborator i skogsentomologi.........	—	—	—	900	900
1 assistent i marklära m. m........		—	—	800	soo
1 dito vid skogsavdelningen........	—	—	—	750	750
1 dito vid naturvetenskapliga avdelningen . .	—	—	—	750	750
1 kvinnligt biträde i tredje lönegraden (kemist) .	200	100	50	—	350
1 dito i första dito .....	200	100	50	—	350
1 skogsbiträde...........	—	—	—	500	500
1 dito .............	—	—	—	500	500
Summa	—	—	—	—	6,900
Statens skogsskolor.					1
1 föreståndare..............	500	300	—	—	800
7 dito ............	3,500	2,100	—	—	5,600
Summa	—		—	—	6,400
Lantmäteristyrelsen.
1 överdirektör.........	800	300	100	_	1,200
1 byråchef ........	000	300	100	—	1,000
j 1 dito .............	600	300	100	—	1,000
1 1 lantmäterifiskal..........	600	300	100	—	1,000
\| 1 arkivarie...........	600	300	100	—	1,000
1 ingenjör ..........	500	300	100	—	900
1 dito ..........	500	300	100	—	900
1 kvinnligt biträde............	200	100	50	—	350
2 kvinnliga biträden..........	400	200	100	—	700
Samma	—	- I	—	-1	8,050

Kungl. Maj:ts proposition nr 32H.

		Föreslag	et avlöningstillägg.
	Lön.	Tjänst- görings- pen- ningar.	Orts- tillägg.	Arvode.	Summa.
	Kronor.	Kronor.	Kronor.	K ronor.	Kronor.
Lantmiiteristaten i orterna.
1 förste lantmätare.............	600	300	*) 100	—	1,000
1 dito .............	650	300	2) 50	—	1,000
4 dito .............	2,600	1,200	!) 200	—	4,000
1 dito .............	700	300	—	—	1,000
17 dito .............	11,900	5,100	—	—	17,000
1 distriktslantmätare.............	500	—	—	—	500
109 dito .............	54,500	—	—	—	64,500
1 extra lantmätare..............	—	—	—	400	400
39 dito ......* *.......	—	—	—	15,600	15,600
1 amanuens.................	—	—	—	500	500
5 amanuenser................	—	—	—	2,500	2,500
Summa	—	—	—	—	98,000
Rikets a 11 in ii it n a kartverk.
Ben geodetiska avdelningen.
1 observator............*......	600	300	100	—	1,000
1 dito .................	600	300	100	—	1,000
1 geodet ...................	500	300	100	—	900
5 geodeter......".............	2,500	1,500	500	—	4,500
Den topografiska avdelningen.				•
1 manlig ritare eller gravör..........	450	250	50	—	750
11 manliga ritare eller gravörer.........	4,950	2,750	550	—	8,250
Avdelningen för ekonomiska arbeten och stom-kartearbeten.					• !
1 arbetschef..................	700	300	—	—	9) 1,000
1 kartograf..................	500	300	100	—	5HM)

'') Till förste lantmätaren i Stockholms län.

2) Emot ortstillägg svarande tillfälligt avlöningstillägg tillkommer en var av förste lantmätarna
i Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län.

*) Utgår endast under förutsättning, att befattningshavaren icke är militär i aktiv tjänst, i
vilket fall han endast äger uppbära arvodestillägg å 250 kronor.

KungI. Maj:ts proposition nr 326.

		Föreslå	get avlöningstillägg.
	Lön.	Tjänst- görings- pen- ningar.	Orts- tillägg.	[ Arvode.	Summa.
	Kronor.	Kronor.	Kronor.	\| Kronor.	Kronor.
Rikets allmänna kartverk (forts.).
17 kartografer.................	8,500	5,100	1,700		15,300
1 kvinnlig ritare...............	200	100	50	_	350
7 kvinnliga ritare..............	1,400	700	350		2,450
Övergångsstat.
1 topograf ..................	—	—	—	850	'') 850
2 topografer.................	—	. —	—	1,700	Ml,700
Samma	—	—	—	—	38,950
Sveriges geologiska undersökning.
1 överdirektör och chef............	800	300	100	—	1,200
1 andra gradens tjänsteman, sekreterare.....	600	300	100	—	1,001)
1 dito , museiföreståndare . .	600	300	100	—	1,000
1 dito , kemist.......	600	300	100	—	1,000
8 dito , statsgeologer ....	4,800	2,400	800	—	8,000
Summa	_	—	__	—	12,200
Statens meteorologisk-hjdrogniIlska anstalt.
1 överdirektör och chef.............	800	300	100	—	1.200
1 byrådirektör.................	600	300	100 j	—	1,000
1 dito .......... ......	600	300	100	—	1,000
1 tjänsteman av andra lönegraden (förste stats-meteorolog, förste statshydrograf)......	600	300	100 !	_	1,000
3 tjänstemän av dito (dito)...........	1,800	900	300 i	—	3,000
1 tjänsteman av första lönegraden (statsmeteorolog, » statshydrograf)..............	500	300 j	100	_	900
3 tjänstemän av dito (dito)...........	1,500	900 !	300 !	—	2,700

*) Av arvodestillägget anses 300 kronor motsvara tjänstgöringspenningar.

Ktingl. Maj:ts proposition nr 326.

I Statens nieteorologisk-Iiydrografiskii anstalt

(forts.).

1 kvinnligt biträde av tredje graden.......

1 kvinnligt biträde av andra graden.......

! 4 kvinnliga biträden av dito .......

1 kvinnligt biträde av första graden.......

j 8 k\innliga biträden av dito .......

Summa

V eter i liärliögskol an.

1 professor ..................

6 professorer..................

1 lärare i hovbeslag och läran om hovens sjukdomar,
til lika föreständare för hovbeslagssmedjan
och hovslagarskolan ............

1 prosektor ..................

1 laborator i kemi...............

1 klinisk laborator...............

2 kliniska laboratorer.............

1 assistent ..................

3 assistenter .................

1 lärare i kött- och mjölkkontroll........

1 kvinnligt biträde..............

Summa

Veterinär inrättningen i Skara.

1 föreståndare, lektor..............

1 instruktionssmcd..............

Summa

Föreslaget	avlön	n g s t i 11 ä g g.
Lön.	Tjänst- görings- pen- ningar.	Orts- tillägg.	Arvode.	Summa.
Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.
200	100	50		350
200	100	50	—	350
800	400	200		1,400
200	100	50		350
600	800	150	—	1,050
				14,300
700	300			1,000
4,200	1,800	—	—	6,000
650	300	_	_	050
—	—	—	900	900
—	—	—	900	900
—	—	—	900	900
—	—	—	1,800	1,800
—	—	—	750	750
—	—	—	2,250	2,250
—	—	—	375	375
200	100	50	—	350
—	—	—	—	16,175
600	300			900
250	175	—	—	425
		—	—	1,325

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

	Föreslagel	avlöningstillägg.
	Lön.	Tjänst- görings- peu- niugar.	Orts-t i Hägg.	Arvode.	Summa.
	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.
Statens veterinHrbahteriologiska anstalt.
1 föreståndare.................	700	300	—	—	1,000
1 laborator ..................	600	300	—	—	900
1 assistent..................	—	—	—	750	750
1 kvinnligt biträde..............	200	100	50	—	350
1 dito ..............	200	100	50	—	350
Samma	—	—	—	—	3,350
Velerinärstaten.
1 länsveterinär................	400	225	—	—	625
31 länsveterinärer...............	12,400	6,975	—	—	19.375
Samma	—	—	—	—	20,000

Kun yl. Maj:ts proposition nr 326.

1	Föreslaget	avlöningstillägg.
	Lön.	Tjänst- görings- pen-	Orts- tillägg.	Arvode.	Summa.
		ningar.
Tionde huvudtiteln.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.
Folkskollärarnas pensionsinrättning.
\| 1 verkställande direktör............	G00	300	100	—	1.000
j 1 sekreterare, tillika ombudsman........	600	300	100	—	1,000
1 tjänsteman av andra graden, tillsvidare kassör .	600	300	100	—	1,000
1 tjänsteman av första graden, tillsvidare bokhållare	500	300	100	—	900
1 dito dito	500	300	100	—	900
1 kvinnligt biträde av tredje graden......	200	100	50	—	350
1 kvinnligt skrivbiträde............	200	100	50	—	350
1 dito ............	200	100	50	—	350
Summa	—	—	—	—	5,850
Flottans pensionsknssa.
1 kamrerare..................	600	300	—	—	900
1 kassör..................	600	300	—	—	900
1 förste revisor ................	600	300	—	—	900
1 andre revisor................	450	300	—	—	750
1 assistent ..................	300	200	—	—	500
Summa	—	—	—	—	3,950
Allmänna indragningsstaten.
Universitetet i Uppsala:
Gallstrand, A., professor...........	700	300	—	—	1,000
Svedberg, T., dito ............	700	300	—	—	1,000
Wiklund, K. B., e. o. professor.........	700	300	—	—	1,000
Wiman, C. J. J. E., professor..........	700	300	—	—	1,000
Universitetet i Lund:
Nilsson-Ehle, N. H., professor..........	700	300	—	—	1,000
Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Forssell, C. J. Abrahamsson, professor......	700	300			1,000
Summa		—		—	6,000

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

	Föreslagei	avlöningstillägg.
	Lön.	Tjänst-göi lös-pen-ningar.	Orts- tillägg.	Arvode.	Summa.
	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.
Statens affärsverksamhet.
Domänstyrelsen. a
Generaldirektör och chef..........	—	—	—	2,000	2,000
Överdirektör och souschef...........	—	—	—	1,500	1,500
1 byråchef .........	600	300	100	—	1,000
5 byråchefer...............	3,000	1,500	500	—	5 000
1 ombudsman och fiskal.......•	600	300	100		1,000
1 första gradens tjänsteman...........	500	300	100		900
7 första gradens tjänstemän...........	3,500	2,100	700	—	6,300
1 kvinnligt biträde av andra lönegraden.....	200	100	50	—	350
4 kvinnliga biträden av dito ....	800	400	200	—	1,400 \|
1 kvinnligt biträde av första lönegraden.....	200	100	. 50	—	350 j
10 kvinnliga biträden av dito ....	2 000	1.000	500	—	3,500 !
Summa	—	—	—	-	23,300

Stockholm 1919. Kungl. Boktryckeriet. P. A. Norstedt & Söner.

191339