Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående utgifter på tilläggsstat 11 till riksstaten för budgetåret 1973/74 (Proposition 1974:2)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1974 Prop. 1974: 2

Nr 2

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående utgifter på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1973/74; given den 4 januari 1974.

Kungl. Maj:t vUl härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det förslag om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

CARL GUSTAF

G. E. STRÄNG

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Mzy.t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 4 januari 1974.

Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena ANDERSSON, statsråden STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT, SIGURDSEN, GUSTAFSSON, ZACHRISSON, LEIJON.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter.

De anslag som 1973 års riksdag anvisat sedan riksstaten för budgetåret 1973/74 fastställts har uppförts på tUläggsstat I (prop. 1973: 144, 145, 165 och 170, KU 1973: 51, FiU 1973: 43, rskr 1973: 401).

Ytterligare anslagsframställningar på tilläggsstat under löpande budgetår har nu ansetts behövliga. De bör föreläggas riksdagen i en gemensam proposition avseende utgifter på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1973/74. Skulle anslagsframställningar därutöver på till-läggsstat under innevarande budgetår visa sig ofrånkomliga, bör dessa föreläggas riksdagen vid en senare tidpunkt.

De framställningar om anslag på tUläggsstat som Kungl. Maj:t be-

1 Riksdagen 1974.1 saml. Nr 2

Prop. 1974: 2 2

slutar om denna dag tas in i dagens statsrådsprotokoll över försvars-, social-, kommunikations-, fmans-, jordbruks-, handels-, industri- och kommunärenden. Utdrag av dessa protokoll bör bUäggas den gemensamma propositionen som bilagor 1—9. En sammanstäUning över de av Kungl. Maj:t i denna proposition begärda anslagen torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga 10.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t i en gemensam proposition föreläg
ger riksdagen de förslag om anslag på tiUäggsstat II tiU riksstaten för
budgetåret 1973/74 som framgår av nämnda utdrag av statsrådspro
tokollet. - '

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att tUl riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bUaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet: Margit Edström

Prop. 1974: 2 3

Bilaga 1

FÖRSVARSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 4 januari 1974.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Holmqvist, anmäler de ärenden under försvarsdepartementets handläggning som angår utgifter på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1973/74 och anför.

KAPITALBUDGETEN

II. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

[1] 7. Anskaffning av vissa skyddsnimsanläggningar. Under denna rubrik har på riksstaten för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av 3 milj. kr. På anslaget kvarstod den 1 juli 1973.ett outnyttjat belopp av 2 544 556 kr. MedelstUlgången för budgetåret 1973/74 är således (3 000 000-f 2 544 556=) 5 544 556 kr.

För innevarande budgetår har budgeterats en medelsförbrukning av 6 890 000 kr., varav 300 000 kr. avser sambandsutrustning, 2 390 000 kr. statliga myndigheters utrymmen i civilförsvarets allmänna skyddsrum och 4,2 milj. kr. teleteknisk utrustning. Därutöver behövs 2 527 923 kr. för att slutligt reglera vissa förskotterade kostnader som hänför sig tUl anslaget. Detta belopp har utbetalats under budgetåret 1972/73 och har i bokslutet för detta budgetår balanserats tUl innevarande budgetår som utestående fordran på ett förskottskonto.

Medelsförbrukningen under anslaget styrs till övervägande del genom av Kungl. Maj:t tidigare fattade beslut. I fråga om statliga myndigheters utrymmen i civUförsvarets allmänna skyddsrum är betalningsutfallet helt knutet tUl takten i den anskaffning av allmäima skyddsrum för vUken statsbidrag utgår från anslaget G 1. CivUförsvar. För att genomföra den beslutade verksamheten för budgetåret 1973/74 krävs ett medelstillskott av (6 890 0004-2 528 000-5 545 000=) 3 873 000 kr. Jag förordar att detta belopp anvisas på tUläggsstat till riksstaten för

Prop. 1974: 2 4

innevarande budgetår. Liksom det tidigare anvisade riksstatsanslaget bör medlen anvisas utanför civilförsvarets utgiftsram. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Anskaffning av vissa skyddsrumsanläggningar på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisa ett investeringsanslag av 3 873 000 kr.

III. FÖRSVARETS FASTIGHETSFOND

[2] 8. Markförvärv för nya förläggnings- och övningsområden för Svea livgarde och Svea ingenjörregementc. Något anslag för detta ändamål finns inte upptaget i riksstaten för budgetåret 1973/74.

Efter förslag i prop. 1963: 184 fattade riksdagen (SU 1963: 211, rskr 1963: 404) beslut om markförvärv för nya förläggnings- och övningsområden för I 1 i Upplands-Bro kommun och för Ing 1 i förutvarande Södertälje stad och Turinge kommun, numera Södertälje kommun, samt anvisade ett investeringsanslag av 65 milj. kr. för att täcka kostnaderna för markförvärven. 1967 års riksdag (prop. 1967: 110, SU 1967: 102, rskr 1967: 250) anvisade under samma anslag ytterligare 6 milj. kr. för markförvärven. Enligt beslut av 1973 års riksdag prop. 1973: 1 bil. 6, FÖU 1973: 16, rskr 1973: 195) får anslaget disponeras även under budgetåret 1973/74. På anslaget fanns i oktober 1973 en behållning av 5 684 732 kr. 12 öre.

På framställning av I 1, Ing 1-delegationen som har tillsatts för att verkställa riksdagens beslut rörande markförvärven förordnade Kungl. Maj:t i oktober 1965 att bl. a. den i Ing l:s nya förläggnings- och övningsområde ingående Almnäs egendom, som omfattar fastigheten Almnäs 1:1m. fl. fastigheter, skulle avstås tUl staten i den ordning som bestämmelserna i lagen (1917: 189) om expropriation föreskrev.

I 1, Ing 1-delegationen har anmält att expropriationsmålet beträffande Almnäs egendom slutligt har avgjorts genom beslut av Högsta domstolen i oktober 1973. I beslutet har domstolen — sedan båda parter sökt revision av Svea hovrätts dom i expropriationsmålet — inte funnit skäl att meddela prövningstillstånd i målet. Hovrättens dom har därigenom vunnit laga kraft. Detta innebär att det har ålegat staten att inom en månad efter Högsta domstolens beslut nedsätta den av hovrätten utdömda expropriationsersättningen, 12 016 000 kr., jämte 6 % ränta på detta belopp från den 1 maj 1964j då försvaret enligt överenskommelse med markägaren förhandstillträdde egendomen.. Härtill kommer rättegångskostnader m. m. Från räntebeloppet och rättegångskostnadsersättningen har kunnat avräknas sammanlagt 3 588 898 kr., som har utbetalats å conto till markägaren.

Sedan Kungl. Maj:t bemyndigat fortifikationsförvaltningen att av tillgängliga medel förskottera erforderliga medel har förvaltningen i

Prop. 1974: 2 5

laga tid hos länsstyrelsen i Södermanlands län nedsatt sammanlagt 15 655 160 kr. Vidare har förvaltningen till markägaren utbetalat sammanlagt 464 356 kr. 10 öre, varav 208 000 kr. utgör ersättning för skogstillväxt på egendomen under år 1973 enligt särskilt avtal med markägaren. Sammanlagt har sålunda utbetalats 16 119 516 kr. 10 öre. Detta belopp överstiger den i det föregående angivna behållningen pä det för markförvärven för I 1 och Ing 1 anvisade investeringsanslaget med avrundat 10 435 000 kr. Jag föreslår därför att sistnämnda belopp anvisas på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1973/74 för att täcka det belopp som fortifikationsförvaltningen har förskotterat. I likhet med de tidigare anvisade medlen bör beloppet beräknas utanför utgiftsramen för det militära försvaret.

Genom expropriationen av Almnäs egendom har alla markförvärv som är nödvändiga för I l:s och Ing l:s flyttning från Järvafältet genomförts.

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Markförvärv för nya förläggnings- och övningsområden för Svea livgarde och Svea ingenjörregemente på tilläggstat 11 tiU riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisa ett investeringsanslag av 10 435 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet: Margit Edström

Prop. 1974: 2 7

Bilaga 2

SOCIALDEPARTEMENTET

utdrag av protokollet civer socialärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 4 januari 1974.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Aspling, anmäler ärende under socialdepartementets handläggning som angår utgifter på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1973/74 och anför.

KAPITALBUDGETEN

V. FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD

[1] 2. Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m. Till detta ändamål har för budgetåret 1973/74 anvisats ett investeringsanslag av 1 milj. kr. Den 1 juli 1973 fanns en reservation under anslaget på 6 025 000 kr.

Den vid Frösöklinikerna, Frösön, anordnade statliga vårdanstalten för alkoholmissbrukare disponerar f. n. endast provisoriskt inredda lokaler för sin verksamhet. Jämtlands läns landsting har i samråd med socialstyrelsen upprättat förslag till ombyggnad av hus E vid klinikerna för att till en beräknad kostnad av 1,3 mUj. kr. anordna lokaler för den statliga anstalten. Byggnadsarbetena bör snarast igångsättas. Landstinget har från arbetsmarknadsstyrelsen beviljats bidrag med ca 400 000 kr. för ändamålet. För finansieringen av den resterande delen av kostnaderna bör Jämtlands läns landsting beviljas ett ränte- och amorteringsfritt lån på 900 000 kr. under förevarande investeringsanslag.

Inkl. nämnda byggnadsföretag beräknar jag medelsbehovet under förevarande anslag tUl ca 7,9 milj. kr. för innevarande budgetår. För ändamålet disponeras ca 7 mUj. kr., varför ytterligare medel om 0,9 milj. kr. bör anvisas.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter för alkoholniissbrukare m. m. på tilläggsstat II till riksstaten för

Prop. 1974: 2 8

budgetåret 1973/74 anvisa ett investeringsanslag av 900 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokoUet: Margit Edström

Prop. 1974: 2 9

Bilaga 3

KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET

utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför Hans Majrt Konungen i statsrådet den 4 januari 1974.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Norling, anmäler ärende under departementets handläggnmg som angår utgifter på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1973/74 och anför.

KAPITALBUDGETEN

VI. FONDEN FÖR STATENS AKTIER

[1] Teckning av aktier i bolag för projektering, byggande och drift av fast vägförbindelse mellan Köpenhamn och Malmö. I den av 1973 års riksdag godkända överenskommelsen den 8 juni 1973 mellan Sverige och Danmark om fasta förbindelser över Öresund föreslås att ett särskilt aktiebolag skall bildas för att handha projektering, byggande och drift av en fast vägförbindelse mellan Köpenhamn och Malmö med anknytning tUl en flygplats på Saltholm (prop. 1973: 146, TU 1973: 25, rskr 1973: 381). Riksdagen har vidare godkänt de i propositionen förordade riktlinjema för tillskapandet av bolaget.

Överenskommelsen skall ratificeras när den godkänts av det danska folketinget.

Enligt propositionen skall vid verksamhetens början bolagets aktiekapital utgöra 20 milj. kr. Staten skaU äga samtliga aktier. Aktiema skall tecknas tiU en kurs av 120 %. Det i förhållande tUl aktiemas no-mineUa värde överskjutande beloppet, eUer 4 milj. kr., föratsatts därvid tiUföras bolagets reservfond.

Jag vill nu ta upp frågan om medelsanvisning till teckning av aktier i bolaget. Teckningen av aktierna får göras beroende av att en ratifice-ring av överenskommelsen kommer till stånd. Som jag tidigare redogjort för skall staten teckna aktier för 20 milj. kr. tUl en kurs av 120 %.

2 Riksdagen 1974.1 saml. Nr 2

Prop. 1974:2 10

24 milj. kr. behöver således anvisas för ändamålet. Härutöver erfordras 240 000 kr. för betalning av stämpelskatten för emissionen. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att, under förbehåll av att överenskommelsen med Danmark om fasta förbindelser över Öresund ratificeras, till Teckning av aktier i bolag för projektering, byggande och drift av fast vägförbindelse mellan Köpenhamn och Malmö på tUläggsstat II tUl riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisa ett investeringsanslag av 24 240 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet: Margit Edström

Pr«p. 1974:2 11

Bilaga 4

FINANSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet iiver finansärenden, hållet infiir Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 4 januari 1974.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler ärenden under finansdepartementets handläggning som angår utgifter på till-läggsstat II till riksstaten för budgetåret 1973/74 och anför.

DRIFTBUDGETEN

SJUNDE HUVUDTITELN

B. Allmänna centrala ämbetsverk ro. m.

[1] B 13. Inredning av byggnader för statlig förvaltning. För budgetåret 1973/74 har på riksstaten under denna rubrik anvisats ett reservationsanslag av 10 milj. kr.

Jag har tidigare denna dag vid min anmälan tiU prop. 1974: 1 (bil. 9) av förevarande anslag för budgetåret 1974/75 förordat att en kostnadsram av 5,2 mUj. kr. förs upp för inredning och viss utrustning i om-och tUlbyggnad i kvarteret Primus i Stockholm. För att inredningen och den ifrågavarande utrustningen skall kunna levereras planenligt erfordras att beställningar kan göras redan under senare delen av innevarande budgetår. Med hänsyn härtUl förordar jag att Kungl. Maj:t iiUiämtar riksdagens bemyndigande att bestäUa inredning m. m. till det aktuella byggnadsobjektet för högst 5,2 mUj. kr. under budgetåret 1973/74. Någon medelsförbrukning beräknas inte uppkomma förrän under budgetåret 1974/75. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att medge att inredning och viss utrustning för om- och tUlbyggnad i kvarteret Primus beställs till en kostnad av högst 5 200 000 kr.

Prop. 1974: 2 12

KAPITALBUDGETEN

II. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

[2] 11. Byggnadsarbeten för statlig förvalttung. Under denna rubrik har i riksstaten för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av 190 milj. kr.

Enligt statsmakternas beslut (prop. 1971:29, InU 1971:15, rskr 1971: 196) skaU statens provningsanstalt omlokaliseras till Borås. Plane-rhigen sker på grundval av att flyttningen skall äga rum under tiden den 1 juni—den 31 augusti 1976. Kungl. Maj:t har emellertid, på förslag av provningsanstalten, den 16 november 1973 medgivit att planeringsarbetet får inriktas på att den brandtekoiska provningsverksamheten lokaliseras till Borås redan sommaren 1975. Vidare har Kungl. Maj:t den 29 juni 1973 godkänt att lokalförsörjningsplaneringen sker med utgångspunkt i att provningsanstalten förläggs tUl Västeråsenområdet i Borås.

Byggnadsstyrelsen

Lokalprogrammet för brandtekniskt laboratorium för statens provningsanstalt utvisar en sammanlagd programyta om ca 1 850 m-. Härav hänför sig ca 1 400 m- tUl laboratoriets huvuddel med förläggning i anslutning till de övriga planerade lokalerna för provningsanstalten. Den övriga ytan utgörs av lokaler på en utomhusförsöksplats, avsedd främst för prov av störande rökutveckling. Utebrandplatsen föreslås förlagd till annan plats i närheten av provningsanstalten.

Föreliggande skisser för brandlaboratoriet upptar en frUiggande byggnad om ca 2 000 m totalyta och på utebrandplatsen en byggnad om ca 600 m. En av byggnadsstyrelsen gjord programkalkyl utvisar en kostnad för brandlaboratoriets huvuddel om ca 7 milj. kr. och för utebrandplatsen ca 3 mUj. kr. i prisläget den 1 april 1973. I den förra kostnaden ingår ej kostnad för rökgasreningsanläggning. Behovet av en sådan utreds f. n. Byggstart beräknas kunna ske den 1 juni 1974 och byggnadstiden beräknas tUl ca 12 månader. Medelsförbrukningen under budgetåret 1973/74 beräknas av styrelsen tiU ca 1,5 milj. kr.

Departementschefen

Den brandtekniska provningsverksamheten har av lokalskäl inte kunnat bedrivas vid statens provningsanstalt under de senaste åren. Då det är angeläget att verksamheten kan återupptas snarast möjligt har Kungl. Maj:t medgivit att denna lokaliseras till Borås något tidigare än provningsanstaltens övriga verksamhetsgrenar. Detta förutsätter att lokaler för brandlaboratoriet kan påbörjas redan mot slutet av innevarande budgetår. Kungl. Maj:t har den 14 december 1973 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att projektera en nybyggnad för brandlaboratoriet tUl

Prop. 1974: 2 13

och med bygghandlingar. Uppdraget, som inte innefattar utebrandplatsen, innebär vissa begränsningar i det av styrelsen redovisade lokalprogrammet. Kungl. Maj:t bör inhämta riksdagens medgivande att med anlitande av tUlgängliga medel imder förevarande anslag bekosta ifrågavarande byggnadsarbeten under budgetåret 1973/74. Medelsförbmkningen under iimevarande budgetår beräknar jag till ca 1,5 milj. kr. Definitiv kostnadsram för brandlaboratoriet torde få anmälas senare i samband med att övriga byggnadsarbeten för anstalten redovisas för riksdagen.

Jag har tidigare derma dag vid min anmälan till prop. 1974: 1 (bil. 9) av förevarande anslag räknat med ett medelsbehov för nästa budgetår om 40 mUj. kr. för återstående byggnadsobjekt rörande den första omlokaliseringsetappen. I detta belopp ingår kostnaderna för nybyggnader för statens provningsanstalt. De fortsatta utgiftema för brandlaboratoriets uppförande torde få bestridas med anlitande av dessa medel.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att godkänna vad jag förordat angående bestridande av utgifterna för nybyggnad i Borås av brandtekniskt laboratorium för statens provningsanstalt.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet: Margit Edström

Prop. 1974: 2 15

Bilaga 5

JORDBRUKSDEPARTEMENTET

utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Majrt Konungen i statsrådet den 4 januari 1974.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Lundkvist, anmäler de ärenden under jordbruksdepartementets handläggning som angår utgifter på tiUäggsstat II tiU riksstaten för budgetåret 1973/74 och anför.

DRIFTBUDGETEN

NIONDE HUVUDTITELN

B. Jordbrukets rationalisering m. m.

[1] B 4. Bidrag till jordbrukets rationalisering, ra. m. På riksstaten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett för-' slagsanslag av 19 milj. kr.

Lantbruksstyrelsen

Riksdagen har för budgetåret 1973/74 medgivit att från förevarande anslag får beviljas statsbidrag till jordbrukets rationalisering med sammanlagt högst 20 mUj. kr. Kungl. Maj:t har i regleringsbrev den 5 juni 1973 föreskrivit att högst 10 milj. kr. får beviljas tUl yttre rationalisering och högst 10 milj. kr. tiU inre rationalisering.

Lantbruksstyrelsen har inhämtat uppgifter från lantbruksnämnderna om hittills ianspråktågna belopp och om beräknat behov av medel under återstoden av budgetåret. På gmndval av dessa uppgifter föreslår styrelsen att ramen för statsbidrag tUl inre rationalisering ökas med 6 milj. kr. till 16 mUj. kr. Detta iimebär att den för budgetåret 1973/74 fastställda totala bidragsramen bör ökas med 6 milj. kr. till 26 milj. kr.

Under senare år har möjligheterna till statsbidrag för inre rationalisering ökat. 1971 års riksdag beslutade sålunda att dels sänka minimibeloppet för bidrag som beviljas enligt kungörelsen (1967: 453) om stadigt

Prop. 1974:2 16

stöd tUl jordbrukets rationalisering m. m. tUl 2 500 kr., dels öka möjligheterna att tUlämpa dispensbestämmelserna i 20 § nämnda kungörelse och därigenom skapa föratsättningar för att bevilja bidrag till inre rationalisering av jordbruk i norra Sverige utan samband med kapitalkrävande yttre rationalisering. Vidare har 1972 års riksdag beslutat om rationaliseringsstöd till vissa jordbruk med mjölkproduktion och om statsbidrag tUl miljövårdande åtgärder inom jordbruks- och-trädgårdsföretag.

Departementschefen

Stödet till jordbrukets rationalisering syftar framför allt till att stimulera och underlätta uppbyggnaden av rationella jordbruksföretag. Det är därför angeläget att ramarna för statsbidrag till detta ändamål är så avpassade att investeringar kan ske i tiUräcklig omfattning. Enligt min mening bör de för budgetåret 1973/74 fastställda bidragsramarna ökas med 6 milj. kr. till 26 mUj. kr., varav högst 10 milj. kr. för yttre rationalisering och högst 16 milj. kr. för inre rationalisering. Kungl. Maj:t bör Uksom hittills kunna jämka fördelningen mellan dessa ändamål.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att medge att för budgetåret 1973/74 statsbidrag till jordbrukets rationalisering får beviljas intUl ett belopp av 26 000 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

V. FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD

[2] 7 a. Lån till Täby Galopp AB. Genom beslut av 1970 års riksdag (prop. 1970: 165 s. 63, JoU 1970: 53, rskr 1970: 413) anvisades Täby Galopp AB ett lån på 2 250 000 kr. För att undvika likvidation av bolaget har Kungl. Maj:t efter riksdagens medgivande (prop. 1971:145 s. 41, JoU 1971:69, rskr. 1971:318 och prop. 1973:85 s. 41, JoU 1973: 23, rskr 1973: 147) av statens fordran på Täby Galopp AB efterskänkt ett belopp av sammanlagt 845 000 kr.

I skrivelse den 23 november 1973 har Täby Galopp AB anmält att bolaget räknar med ett underskott av 422 000 kr. vid utgången av innevarande verksamhetsår och hemställt att det statliga lånet skrivs av med detta belopp.

Departementschefen

1973 års riksdag (prop. 1973:113, JoU 1973: 28, rskr 1973: 235) godkände riktlinjer för totalisatorverksamheten vid trav- och galopptävlingar, m.m. Riksdagen bemyndigade samtidigt Kungl. Maj:t att träffa avtal med Svenska travsportens centralförbund och Svenska galoppsportens centralförbund om bl. a. bildande av ett aktiebolag, AB Trav och Galopp. Till bolagets uppgifter hör att besluta om totalisatormedlens

Prop. 1974:2 17

fördelning inom trav- och galoppsporten. Bolaget började sin egentliga verksamhet den 1 januari 1974.

På grundval av beräknat utfall av 1973 års verksamhet har Täby Galopp AB i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställt om ytterligare avskrivning av det statliga lån, som bolaget beviljades av 1970 års riksdag. I det avtal som träffats mellan staten och hästsportens organisationer förutsätts att AB Trav och Galopp vid behov skall kunna vidta erforderliga åtgärder. Med hänsyn till att bolaget nyligen startat sin egentliga verksamhet saknar det f. n. resurser för att kunna ingripa med stöd till Täby Galopp AB. Den fordran som staten har på Täby Galopp AB och som redovisas under fonden för låneunderstöd bör därför enligt min mening efterges med 405 000 kr. Några ekonomiska insatser från statens sida till enskilda trav- och galopporganisationer bör härefter i fortsättningen inte bli behövliga.

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att medge att fordran på Täby Galopp AB efterges med ett belopp av 405 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaUer Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet: Margit Edström

Prop. 1974: 2 19

Bilaga 6

HANDELSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över handelsärendcn, hållet inför Hans Majrt Konungen i statsrådet den 4 januari 1974.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Feldt, anmäler de ärenden under handelsdepartementets handläggning som angår utgifterna på tiUäggsstat II till riksstaten för budgetåret 1973/74 och anför.

KAPITALBUDGETEN

V. FONDEN FÖR LÄNEUNDERSTÖD

[1] 8. Lån till teko-, sko- och garveriindustrierna. Från anslaget bestrids kostnader för de amorterings- och räntefria lån som av beredskapsskäl lämnas tUl teko-, sko- och garveriindustrierna (prop. 1972: 127, FöU 1972: 25, rskr 1972: 325). Lån bevUjas enligt särskilda av Kungl. Maj:t den 15 december 1972 meddelade föreskrifter.

På tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisades ett investeringsanslag av 25 milj. kr. För innevarande budgetår har anvisats ett investeringsanslag av 30 milj. kr. Ramen för statlig kreditgaranti för lån till teko-, sko- och garveriindustrierna har för innevarande budgetår vidgats till sammanlagt 27,5 milj. kr.

Överstyrelsen för ekonomiskt försvar

Överstyrelsen har hemställt om bemyndigande att inom den investeringsram på sammanlagt 90 milj. kr. som överstyrelsen beräknat för budgetåren 1974/75—1977/78 få ingå avtal om kredUstöd i form av avskrivningslån för att möjliggöra investeringar hos företag inom berörda branscher i syfte att bibehålla en produktion och produktionskapacitet som är nödvändig för en tillfredsställande beredskap. Vidare har överstyrelsen hemställt att ramen för stathg kreditgaranti vidgas till sammanlagt 67,5 milj. kr. t. o. m. budgetåret 1977/78. Överstyrelsen föreslår också att föreskrifterna om lånegaranti ändras så att möjlighet finns att i särskilda fall bevilja lånegaranti upp till 50 % av investeringsbelopp mot nu gällande 25 %.

För att kunna göra en samlad bedömning av det investeringsstöd som

Prop. 1974: 2 20

erfordras för att av beredskapsskäl nödvändig produktionskapacitet skall kunna upprätthållas har överstyrelsen gjort en enkät angående investeringsplanerna inom teko-, sko- och garverUndustrierna. Med utgångspunkt från resultatet av denna enkät har överstyrelsen beräknat behovet av avskrivningslån till sammanlagt 145 milj. kr.

Departementschefen

Vid anmälan av fråga om försörjningsberedskapen på beklädnadsom-rådet m. m. (prop. 1972: 127, s. 39—40) anförde jag att starka skäl talade för att man t. v. bör räkna med att försörjningen med beklädnadsvaror skall kunna upprätthållas imder en så lång avspärmingstid att en inte obetydlig produktion inom landet är nödvändig för en tUlfredsställande beredskap. Beredskapsplanläggningen på beklädnadsområdet borde därvid t. v. i huvudsak utgå från de bedömningar och beräkningar som särskilt tUlkallade sakkunniga, försörjningsberedskapsutredningen, gjort om försörjningsstandard, tillförselbehov och produktionskapacitet.

Hittills anvisade investeringsmedel, sammanlagt 55 milj. kr., har måst utnyttjas för att täcka det omedelbara lånebehovet hos den grundtextila industrin. De undersökningar av produktionskapacitet och investeringsplaner för hela beklädnadssektorn som överstyrelsen genomfört visar enligt min mening, att det krävs ytterligare avskrivningslån för att den av riksdagen beslutade målsättningen för försörjningsberedskapen på beklädnadsområdet skall kunna upprätthållas.

Jag anser att överstyrelsen bör bemyndigas att ingå avtal om avskrivningslån inom en ram av 55 mUj. kr. utöver redan anvisade medel. Ramen för statlig kreditgaranti bör utvidgas med 50 % av detta belopp, dvs. 27,5 milj. kr. Vad överstyrelsen föreslagit beträffande en höjning av övre gränsen för statlig kreditgaranti från 25 % till högst 50 % av den sammanlagda investeringskostnaden kan jag däremot inte biträda.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1. medge att avtal om avskrivningslån till teko-, sko- och garveriindustrierna får utöver redan anvisade medel ingås inom en investeringsram av 55 000 000 kr.,

2. medge att avtal om statlig kreditgaranti för lån tUl teko-, sko-och garveriindustrierna får ingås inom en ram av sammanlagt 55 000 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokoUet: Margit Edström

Prop. 1974: 2 21

Bilaga 7

INDUSTRIDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över industriärenden, hållet inför hans Majrt Konungen i statsrådet den 4 januari 1974.

Chefen för industridepartementet, statsrådet Johansson, anmäler de ärenden under industridepartementets handläggning som angår utgifter på tUläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1973/74 och anför.

DRIFTBUDGETEN

E. Teknisk utveckling m. m.

[1] E 17. Europeiskt rymdsamarbete m. m. På riksstaten för budgetåret 1973/74 har under denna rubrik anvisats ett förslagsanslag av 20 269 000 kr. Från anslaget bestrids kostnaderna för bl. a. Sveriges deltagande i den europeiska rymdorganisationens (ESRO) tre tUlämpnings-projekt för resp. telekommunikation, flygtrafikkontroll och meteorologi.

Efter förhandlingar mellan samtliga medlemsstater inom ESRO har enighet nåtts om ett nytt tillämpningsprojekt, bärraketen Ariane. Sverige har den 30 november 1973, med förbehåll för ratifikation, undertecknat ett avtal om deltagande i Arianeprojektet. Projektets mål är att tUl år 1980 utveckla en typ av raket, som kan sända upp en satelliet på 750 kg i geostationär bana. Raketen avses bli använd för att under 1980-talet sända upp ett antal europeiska tUlämpningssateUiter. En utveckling av en europeisk bärraket är nödvändig för att säkerstäUa ett europeiskt kommersiellt och politiskt oberoende vad beträffar utformningen av dessa tillämpningssatelhter. Raketen har en konstruktion som gör den olämplig för mUitära ändamål.

Den sammanlagda kostnaden för utveckling av Ariane beräknas till högst 455 mUj. räkneenheter (motsvarande högst 2 400 milj. kr.). Den svenska andelen utgör 1,1 % av kostnaden eUer ca 21,9 milj. kr. I händelse av kostnadsöverskridanden kan Sveriges andel komma att uppgå tUl ca 26,2 milj. kr.

Prop. 1974: 2 22

Ett svenskt deltagande i projektet beräknas medföra en merbelast-ning under förevarande förslagsanslag med 2 230 000 kr. innevarande budgetår.

Av Sveriges andel av de direkta kostnaderna kommer minst 80 % att gå tillbaka i form av industribeställningar. Detta ger svensk industri större möjligheter tiU europeiskt industrisamarbete och avancerad kunskapsuppbyggnad. Jag vill i detta sammanhang erinra om det avtal med industrin om samfinansiering av rymdverksamhet som tidigare slutits (jfr prop. 1972: 48 s. 29). Förhandlingar pågår om de justeringar i avtalet som erfordras i anledning av Sveriges deltagande i Ariane-projektet.

Avtalet om deltagande i Arianeprojektet bör godkännas av riksdagen.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att godkänna det den 30 november 1973 undertecknade avtalet om Sveriges deltagande i Arianeprojektet.

[2] E 19. Särskilda säkerhetsarbeten inom kämenergiområdet. Något anslag för detta ändamål finns inte upptaget i riksstaten för budgetåret

1973/74.

AB Atomenergi

I anslagsframställning för budgetåret 1974/75 har AB Atomenergi hemställt bl. a. om ett anslag av 6,7 milj. kr. för långsiktiga och utveck-lingsbetonade uppgifter inom kärnsäkerhetsområdet. Bolaget anser att de säkerhetstekniska experiment som utförts i Marviken för att verifiera inneslutningssystemets funktion i kokarreaktorer har varit en stor framgång. Utsikterna är enligt bolagets mening goda för fortsatta säkerhetstekniska experiment i internationellt samarbete. På gmnd av uppgifternas angelägenhetsgrad föreslår bolaget att särskUda medel anvisas för fortsatta Marvikenexperiment och andra säkerhetsarbeten på tilläggsstat tUl riksstaten för budgetåret 1973/74.

Departementschefen

Med hänvisning till vad jag tidigare denna dag anfört i prop. 1974: 1 (bU. 15) vid min anmälan av motsvarande anslag för budgetåret 1974/75 förordar jag att 2,5 mUj. kr. anvisas för detta ändamål innevarande budgetår.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Särskilda säkerhetsarbeten inom kärnenergiområdet på tUläggsstat II tiU riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 2 500 000 kr.

Prop. 1974: 2 23

[3] E 20. Inredning av om- och tillbyggnad av Svenska institutet för konserveringsforskning. Något anslag för detta ändamål finns inte upptaget i riksstaten för innevarande budgetår.

En redogörelse för byggnadsobjektet har lämnats i prop. 1972: 54 (s. 36). Byggnadsarbetena, som inleddes i oktober 1972, beräknas vara avslutade under februari 1974. Till inredning anvisades på tUläggsstat I för budgetåret 1972/73 (prop. 1972: 130 bil. 10, NU 1972:67, rskr 1972: 320) ett reservationsanslag av 575 000 kr.

I sin anslagsframställning för budgetåret 1974/75 anger byggnadsstyrelsen att nämnda belopp bör räknas upp med 45 000 kr. till 1973 års prisläge. Byggnadsstyrelsen har vidare i särskild framställning den 20 november 1973 redovisat ett ökat medelsbehov för inredning av konserveringsinstitutet med 230 000 kr. De ökade kostnaderna hänför sig till bl. a. inredning av befintliga lokaler i samband med ombyggnad, inredning i korridorer och särskild inredning av en hörsal. Av framställningen framgår även att konserveringsforskningsinstitutet godtagit den inverkan som den högre inredningskostnaden får på hyressättningen. I sammanhanget bör även nämnas, vUket redovisats tidigare denna dag i samband med anmälan i prop. 1974: 1 (bil. 15) av anslaget Byggnadsarbeten för teknisk utveckling m. m., att kostnadsramen för byggnadsobjektet kunnat sänkas med 820 000 kr. till 4,1 milj. kr.

Jag godtar byggnadsstyrelsens kostnadsberäkning och föreslår att (45 000- 230 000=) 275 000 kr. anvisas på tiUäggsstat, eftersom ytteriigare medel erfordras redan under innevarande budgetår. I sammanhanget vUl jag erinra om att Kungl. Maj:t den 15 december 1972 uppdrog åt byggnadsstyrelsen att vid fastställandet av hyreskostnaderna för konserveringsforskningsinstitutet beakta även kostnaderna för inredningen, så att full kostnadstäckning erhålls för samtliga åtgärder vid om- och tillbyggnaden av institutet.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Inredning av om- och tillbyggnad av Svenska institutet för konserveringsforskning på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisar ett reservationsanslag av 275 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

I. STATENS AFFÄRSVERKSFONDER

F. Statens vattenfallsverk

[4] 1. Kraftstationer m. m. På riksstaten för budgetåret 1973/74 har under denna rubrik anvisats ett investeringsanslag av 1 379 milj. kr., varav 61 milj. kr. på tilläggsstat I (prop. 1973: 170, NU 1973: 71, rskr 1973: 384).

Prop. 1974:2 24

Statens vattenfallsverk

I skrivelse den 2 oktober 1973 hemställer statens vattenfallsverk att 39 milj. kr. anvisas på tUläggsstat till riksstaten för budgetåret 1973/74 för förvärv av samtliga aktier i Viskans kraft AB. Av skrivelsen framgår bl. a. följande.

Viskans kraft AB, Borås, handhar distributionen av elektrisk kraft inom ett område, som i huvudsak är beläget i södra Älvsborgs län. Distributionen gränsar i öster mot vattenfallsverkets distribution inom Trollhätte kraftverks Göteborgsdistrikt. Antalet abonnenter uppgår tUl ca 15 000, varav ca 7 000 finns inom tätortsområdet Kinna—Skene— Örby. Viskans kraft AB förhandlar dessutom med flera av sina tolv återdistributörer om övertagande av deras rörelser med ca 3 000 abonnenter. Bolaget har också egna kraftstationer.

Aktieägarna i Viskans kraft AB — Rydboholms AB, Rydahls Manufaktur AB och Borås Invest — tog under första halvåret 1973 upp förhandlingar med vattenfallsverket om eventuell överlåtelse av företaget. Förhandlingarna har lett tUl en överenskommelse om att verket skall överta samtliga aktier i bolaget. Överenskommelsen har från verkets sida träffats under förbehåll för Kungl. Maj:ts godkännande.

Bolagets anläggningar vid överlåtelsen omfattar förutom ledningai och transformatorstationer bl. a. sju vattenkraftstationer om sammanlagt 13 MW med en normalårsproduktion av ca 45 milj. kWh och en värmekraftstation med ett kondenskraftaggregat om 7,5 MW och ett mottrycksaggregat om 5 MW med en nettonormalårsproduktion av ca 14 mUj. kWh.

Nuanläggningsvärdet för distributionsanläggningarna uppgår enligt vattenfallsverkets värdering tUl ca 60 milj. kr. Det ekonomiska nuvärdet för vatten- och värmekraftstationerna har enligt skilda värderingar angetts till 16 å 20 mUj. kr.

Aktiekapitalet i Viskans kraft AB är 7,8 milj. kr. Enligt överenskommelsen skall vattenfallsverket förvärva aktiema för en köpeskilling av 38 750 000 kr. vid överiåtelse den 2 januari 1974 eUer 39 330 000 kr. om överlåtelsen sker vid senare tidpunkt, dock senast den 30 april 1974. Aktievärdet har beräknats under beaktande av bolagets tillgångar och skulder samt med hänsyn till aktuella skatteförhållanden, framtidsutsikter och driftförutsättningar.

Förvärvet av Viskans kraft AB förutses kunna ge rationaliseringsvinster genom att den fortsatta driften och utbyggnaden av bolagets anläggningar kan samordnas med utvecklingen inom vattenfallsverkets närliggande områden. Utförda kalkyler visar, att avkastningen från den övertagna verksamheten ökar successivt med stigande belastning och att rörelsen ger en godtagbar förräntning på erlagd köpeskUling.

' 1 MW (megawatt) = 1 000 kilowatt!

Prop. 1974:2 25

Departementschefen

Viskans kraft AB distribuerar elektrisk kraft inom ett område i södra Älvsborgs län med f. n. 15 000 abonnenter, varav närmare hälften finns i tätortsområdet Kinna—Skene—Örby. Vattenfallsverket handhar eldistributionen inom vissa angränsande områden. Enligt en överenskommelse som vattenfallsverket — under förbehåll för Kungl. Maj:ts godkännande — har träffat med nuvarande aktieägare skall verket överta aktiema i bolaget för en köpeskilling av 39 330 000 kr. om överlåtelsen sker efter den 2 januari 1974, dock senast den 30 april 1974. Förutom ledningar och transformatorstationer omfattar bolagets anläggningar vid överlåtelsen några mindre vattenkraftstationer och en värmekraftstation om sammanlagt ca 25 MW med en normalårsproduktion av tillsammans ca 60 milj. kWh.

Huruvida en samordning av vattenfallsverkets och Viskans kraft AB:s distributionsverksamhet erbjuder den från samhällets synpunkt på lång sikt mest ändamålsenliga uppläggningen av eldistributionen i den aktuella regionen kan för dagen inte bedömas. Organisationen av eldistributionen i vårt land övervägs f. n. inom elutredningen (I 1971: 01). Ett överförande av Viskans kraft AB i statlig ägo torde emellertid öka möjligheterna att i ett senare skede anpassa eldistributionsverksamheten i berörda områden efter det organisationsalternativ som utredningens arbete kan leda fram till. Jag tillstyrker därför vattenfallsverkets förslag om förvärv av aktierna i Viskans kraft AB och förordar att erforderliga medel härför ställs till verkets förfogande. Investeringsanslaget till kraftstationer m. m. bör i enlighet med vad jag här hr anfört räknas upp med 39 mUj. kr.

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Kraftstationer m. m. på tilläggstat II till riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisa ett investeringsanslag av 39 000 000 kr.

II. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

[5] 19. Byggnadsarbeten för teknisk utveckling m. m. På riksstaten för budgetåret 1973/74 har under denna rubrik anvisats ett investeringsanslag av 2,6 milj. kr.

Vid min anmälan tidigare denna dag i prop. 1974:1 (bil. 15) av motsvarande anslag för budgetåret 1974/75 förordade jag att 1,2 milj. kr. skulle anvisas för förberedande utsprängning av granden till ett manöver- och våglaboratorium vid statens skeppsprovningsanstalt. Medlen erfordras innevarande budgetår.

Med hänvisning tUl vad jag anfört hemstäUer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen.

Prop. 1974: 2 26

att till Byggnadsarbeten för teknisk utveckling m. m. på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisa ett investeringsanslag av 1 200 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj :t Konungen.

Ur protokollet: Margit Edström

Prop. 1974: 2 27

Bilagas

KOMMUNDEPARTEMENTET

utdrag av protokollet över kommunärenden, hållet inför Hans Majrt Konungen i statsrådet den 4 januari 1974.

Chefen för kommundepartementet, statsrådet Gustafsson, anmäler ärende under kommundepartementets handläggning som angår utgifter på tilläggsstat II tUl riksstaten för budgetåret 1973/74 och anför.

DRIFTBUDGETEN

TOLFTE HUVUDTITELN

A. Civildepartementet m. m.

[1] A 2. Kommittéer m. m. På riksstaten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 3,2 milj. kr. Med beaktande av en reservation på anslaget vid ingången av budgetåret av 306 445 kr. finns totalt 3 506 445 kr. disponibelt.

Enligt riksdagens beslut i anledning av förslag tUl lag om antalet statsdepartement och statsråd utan departement m. m. (prop. 1973: 202, KU 1973: 52, rskr 1973: 354) bemyndigas Kungl. Maj:t bl. a. att bestrida kostnader för kommittéer m. m. för det nya bostadsdepartementet från inrikes- och civildepartementens motsvarande anslag. Anslagsyrkandena i det följande avser dels kostnader för de av bostadsdepartementets kommittéer som tidigare hörde till civildepartementets verksamhetsområde, dels kostnader för kommittéer inom kommundepartementets verksamhetsområde.

Under 1973 har kommittéverksamheten inom civildepartementets verksamhetsområde vidgats genom att ett antal nya kommittéer tUlsatts. Vidare kan behovet av arbetsinsatser inom redan tidigare inledda utredningar nu bättre överblickas. Ytterligare några kommittéer väntas tillkomma under återstoden av budgetåret, bl. a. särskilda tUlsättnings-nämnder i samband med omorganisation av myndigheter inom bostads-

Prop. 1974:2 28

och kommundepartementens verksamhetsområden.

Med hänsyn tUl det anförda och tUl de kostnadsuppgifter som i övrigt förehgger bedöms det anvisade beloppet bli otillräckligt. Belastningen kan för hela budgetåret 1973/74 förväntas uppgå till omkring 5 milj. kr. Ett ytterligare medelsbehov föreligger således av 1,5 milj. kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Kommhtéer m. m. på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 1 500 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet: Margit Edström

Prop. 1974: 2 29

Bilaga 9

STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Majrt Konungen i statsrådet den 4 januari 1974.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler fråga om medel för budgetåret 1973/74 till reparations- och underhållskostnader m. m. under karolinska sjukhusets delfond av statens allmänna fastighetsfond och anför.

[1] Reparations- och underhållskostnader m. m. under karolinska sjukhusets delfond av statens allmänna fastighetsfond. Under posten till reparations- och underhållskostnader m. m. har för denna delfond i staten för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1973/74 beräknats 8 milj. kr.

Direktionen för karolinska sjukhuset

I samband med att karolinska sjukhusets sjukvårdsenheter har förts samman i sex s. k. block har på grund av rådande lokalknapphet krävts särskilda överväganden när det gäller anordnande av lokaler för blockförvaltningarna. Direktionen har valt en lösning som innebär att dessa och vissa från centraladministrationen överförda enheter med anknytning tUl sjukvårdsdriften förs samman till utrymmen i den s. k. elevhemsbyggnaden. I samband med ändring av tidigare bostadsrum till tjänsterum och i anslutning härtill ändring av sanitära anordningar har vissa underhålls- och upprustningsåtgärder visat sig ofrånkomliga. Kostnaderna beräknas till ca 500 000 kr. och kan inte utan eftersättande av andra, angelägna arbeten inrymmas i det anslag för bestridande av reparations- och underhållskostnader som direktionen disponerar för budgetåret 1973/74.

Departemetttschefen

Det är angeläget att genomförandet av den nya blockorganisationen vid karolinska sjukhuset underlättas genom rationella lokaldispositioner.

Prop. 1974:2 30

Vid beräkningen av förevarande anslagspost för budgetåret 1973/74
förelåg inte det nu redovisade förslaget tUl anordnande av de aktuella
tjänsterummen. Jag förordar att dhektionen får möjlighet att utföra de
föreslagna åtgärderna under innevarande budgetår utan att uppskjuta de
arbeten för vilka medel tidigare beräknats. Det av direktionen beräk
nade beloppet bör därför anvisas utöver tidigare fastställt belopp för re
parations-och underhållskostnader. ' ..
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att i staten för statens allmänna fastighetsfond, karolinska sjukhusets delfond, under.posten Reparations- och underhållskostnader m. m. för budgetåret 1973/74 beräkna ett belopp av ytteriigare 500 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokoUet: Margit Edström

Prop. 1974:2 31

' Bilaga 10

Förteckning

över av Kungl. Majrt hos riksdagen i prop. 1974: 2 begärda anslag på

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1973/74.

DRIFTBUDGETEN

A. Egentliga statsutgifter

XI. Industridepartementet

E 19 Särskilda säkerhetsarbeten inom kärnenergiområ
det, reservationsanslag 2 500 000

E 20 Inredning av om- och tUlbyggnad av Svenska in
stitutet för konserveringsforskning, reservations
anslag 275 000

XIL Kommundepartementet
A 2 Kommittéer m. m., reservationsanslag 1 500 000

Summa för driftbudgeten 4 275 000

KAPITALBUDGETEN

Kapitalinvestering

I. Statens affärsverksfonder F. Statens vattenfaUsverk

1 Kraftstationer m. m. 39 000 000

IL Statens allmänna fastighetsfond

Försvarsdepartementet:

7 Anskaffning av vissa skyddsramsanläggningar 3 873 000
Industridepartementet:

19 Byggnadsarbeten för teknisk utveckling m. m. 1 200 000

III. Försvarets fastighetsfond

Försvarsdepartementet:

8 Markförvärv för nya förläggnings- och övnings
områden för Svea livgarde och Svea ingenjörrege
mente 10 435 000

V. Fonden för låneunderstöd

Socialdepartementet:

2 Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter

för alkoholmissbrakare m. m. 900 000

Prop. 1974: 2 32

yi. Fonden för statens aktier

Kommunikationsdepartementet:
aa Teckning av aktier i bolag för projektering, byg-

gande och drift av fast vägförbindelse mellan Kö
penhamn och Malmö 24 240 000

Summa för kapitalbudgeten 79 648 000

M.ARCUS BOKTR. STOCKHOLM 197* 730502