Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande av överenskommelse om ändring i samarbetsöverenskommelsen den 23 mars 1962

Proposition 1971:53

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Kungl. Majrts proposition nr 53   år 1971        Prop. 1971:

Nr 53

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande av överenskommelse om ändring I samarbetsöverenskommelsen den 23 mars 1962 mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige m. m.: given Stockholms slott den 19 februari 1971.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bUagda utdrag av statsrådsprotokollet över utrikesdeparlementsärenden, föreslå riksdagen all bifalla de förslag om vars avlålande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

ALVA MYRDAL

Propositionens huvudsakliga innehåU

I propositionen föreslås, att riksdagen godkänner en överenskommelse om ändring i 1962 års nordiska samarbetsöverenskommelse (det s. k. Helsingfors-avtalet). Överenskommelsen syftar tUl alt bygga ut och förslärka organisationen av del nordiska samarbetet. Ändringarna innebär att Nordiska rådets stadga inarbetas i en nordisk överenskommelse. Dessutom ändras i vissa hänseenden Nordiska rådels organisation och arbetsformer. Del nordiska samarbetet på regeringsplanet ges en fastare form genom all elt nordiskt ministerråd inrättas.

I samband härmed föreslås, att stadgan för Nordiska rådet upphävs den dag Kungl. Maj:l bestämmer.

1    Riksdagen 1971.1 saml. Nr 53

Prop. 1971: 53

Förslag till

Lag om upphävande av stadgan (1952: 618) för Nordiska rådet

Härigenom förordnas att stadgan (1952: 618) för Nordiska rådet skaU upphöra att gälla den dag Konungen bestämmer.

Prop. 1971: 53

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 19 februari 1971.

Närvarande: statsministern Palme, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, SVEN-ERIC NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON.

Tf. chefen för utrikesdepartementet, statsrådet Myrdal, anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om godkännande av en överenskommelse om ändring i samarbetsöverenskommelsen den 23 mars 1962 mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige, m. in. och anför.

1. Inledning

Vid gemensamt möte mellan de nordiska ländernas statsministrar och Nordiska rådels presidium i Reykjavik den 7—8 oktober 1967 beslöts, atl en kommitté skulle tillsättas med uppgift att genomgå de hittillsvarande erfarenheterna av Nordiska rådels verksamhet och av övriga former för nordiskt samarbete saml all framlägga de eventuella förslag till ändringar i rådels stadga och arbetsordning, vartill en sådan genomgång kunde ge anledning. Kommittén skulle bestå av två personer från varje land, den ene utsedd av sill lands regering och den andre av Nordiska rådets presidium.

Kommittén, som antog namnet Nordiska organisationskommillén, höll sitt konstituerande möte den 11 januari 1968.

Vid sitt gemensamma möte i Stockholm den 4 november 1969 uppdrog statsministrarna och presidiet åt Nordiska organisationskommittén all lägga fram förslag om ell nordiskt ministerråd med kompelens för hela del nordiska samarbetsfällel samt alt forlsälla sill arbete med förslag rörande bl. a. anpassningen av Nordiska rådets arbetsformer till de nya uppgifter som kunde komma alt påläggas rådel.

Prop. 1971: 53 4

Den 10 december 1969 överlämnade organisationskommittén till statsministrarna och presidiet en rapport innehållande organisatoriska förslag rörande Nordiska rådet och ett nordiskt ministerråd med kompelens för hela det nordiska samarbetsfällel. TUl rapporten fanns som bilaga fogade erforderliga traktatbestämmelser avsedda att infogas i 1962 års nordiska samarbetsöverenskommelse, det s. k. Helsingfors-avtalet (NU 1969: 20 s. 29—58).

Efler överenskommelse vid möte den 12 december 1969 i Helsingfors mellan statsministrarna i Danmark, Finland, Norge och Sverige överlämnade Finlands regering organisationskommitténs rapport som regeringsförslag till Nordiska rådet med begäran om dess yttrande.

Regeringsförslaget och ell ändringsförslag som väckts i anslutning liU detta hänsköls lill Nordiska rådels juridiska utskott, som avgav sill belänkande den 10 februari 1970. Härefter antog Nordiska rådet den 11 februari 1970 vid sin aderlonde session i Reykjavik en rekommendation (nr 18/1970), enligt vilken regeringarna rekommenderades att genomföra en revision av Helsingfors-avtalet på grundval av organisationskommitténs förslag. De gemensamma kostnaderna för Nordiska rådets verksainhet skulle enligt rekommendationen fördelas i överensstämmelse med FN-stadgans principer, dvs. efter förhållandet mellan de dellagande ländernas bmltonationalprodukter.

Organisationskommitténs förslag genomgicks härefter vid möte den 6 mars 1970 med den nordiska ämbetsmannakommitté, som lillsatls med uppdrag all utarbeta förslag rörande ell utvidgat nordiskt ekonomiskt samarbete (Nordektraktaten). Inom ämbelsmannakommiltén nåddes enighet om ell förslag till överenskommelse om ändring i 1962 års nordiska samarbetsöverenskommelse, vilket överlämnades lill statsministrarna i Danmark, Finland, Norge och Sverige. Även Islands regering underrättades om förslagel.

Vid gemensamt möte mellan de nordiska ländernas statsministrar och Nordiska rådets presidium i Köpenhamn den 2 november 1970 godkände man förslagel och enades om atl del skulle undertecknas under rådssessionen i Köpenhamn i februari 1971 och därefter föreläggas parlamenten för ratifikation med sikte på avtalets ikraftträdande snarast möjligt, dock senast den 1 juli 1971. Överenskommelsen, vars text torde få fogas till statsrådsprotokollet i delta ärende som bilaga, undertecknades den 13 februari 1971 i Köpenhamn.

' Vid utarbetandet av rapporten bestod organisationskommittén av statsrådet Karl-August Fagerholm, Finland, ordförande, departementschef Otto Muller och folketingsmand J0rgen Jensen, Danmark, regeringsrådet Kal Korte, Finland, avdelningschef GuÖmundur Benediktsson och chefredaktör Siguröur Bjamason, Island, fhv. stortingsrepresentant Jon Leirfall och statssekretxr Emil Vindsetmo, Norge, samt riksdagsman Lars Larsson och statssekreterare Ove Rainer, Sverige.

Prop. 1971: 53 5

2. GäUande bestämmelser

Samarbetsöverenskommelsen den 23 mars 1962 mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige innehåller de gmndläggande materieUa bestämmelserna om det nordiska samarbetet på olika områden och dessutom vissa allmänna bestämmelser om formerna för della samarbete.

Nordiska rådets stadga är f. n. inte grundad på en folkrättsligt bindande överenskommelse mellan de nordiska länderna ulan är en gemensamt utarbetad text, som getts nationell gUtighet i varje land. I Sverige har stadgan karaktär av svensk lag (SFS 1952: 618, ändrad 1957: 296 och 1969: 720).

För regeringssamarbetet finns f. n. inte något fast samarbelsorgan med kompetens för hela samarbetsfällel. På ell par särskilda områden har emellertid nordiska ministerkommittéer upprättats, och i övrigt försiggår regeringssamarbelet i stor utsträckning vid nordiska minister-möten.

3. Organisationskommitténs förslag

Allmänt

Organisationskommittén har utfört ett omfattande utredningsarbete inriktat i första hand på Nordiska rådel, dess uppgifter och arbetsformer. Kommittén har utarbelet förslag till nya föreskrifter om Nordiska rådet avsedda att ersätta den nuvarande stadgan för rådel. I de nya bestämmelserna betonas rådets uppgifter som initiativtagande och rådgivande organ och föreslås förbättrade arbetsformer för fullgörande av dessa uppgifter. Bl. a. har kommittén sökt skapa fömtsättningar för en smidigare och vid behov snabbare handläggning av sakerna i rådet.

Organisationskommittén erinrar om alt det på regeringsnivå saknas elt fast organiserat samarbetsorgan med mera vidsträckt kompelens. I olika sammanhang har emellertid tanken framförts, att del nordiska samarbetet skuUe främjas av att ett nordiskt ministerråd med vidsträckt behörighetsområde inrättas. Kommittén fick den 4 november 1969 statsministrarnas och presidiets uppdrag all lägga fram förslag om ett nordiskt ministerråd med kompetens för hela det nordiska samarbetsfällel.

Organisationskommittén framhåller, all det kan bli fråga om att genom särskUda överenskommelser ge ministerrådet beslutanderätt i vissa frågor. Av flera skäl bör dock inte ministerrådets kompetens begränsas tUl sådana frågor, utan ministerrådet bör få ansvaret för att regeringssamarbelet över hela del nordiska samarbetsfällel fungerar effektivt och rationellt och alt erforderlig samordning sker beträffande sam-

It -    Riksdagen 1971.1 saml. Nr 53

prop. 1971: 53                                                          6

arbetet mellan regeringarna samt mellan regeringarna och Nordiska rådet. Härigenom kommer det nordiska samarbetet att få en enhetlig organisation på regeringsnivå. Utöver en bestämmelse om atl ministerrådet skall kunna få beslutsfunktioner med slöd i särskilda överenskommelser bör intas en bestämmelse om alt ministerrådet även i övriga samarbelsfrågor ansvarar för samarbetet mellan de nordiska ländernas regeringar och mellan regeringarna och Nordiska rådet. Organisationskommittén framhåller samtidigt all delta inle bör hindra, alt mera informeUa fackminislermölen kan hållas på samma sätt som f. n.

Enligt organisationskommitténs mening bör de grundläggande bestämmelserna om del nordiska ministerrådet ingå i ell mellan de nordiska länderna slutet fördrag. Kommittén finner del också ändamålsenligt all ge de grundläggande reglerna om Nordiska rådet formen av Iraktatbe-stämmelser. Lämpligen bör bestämmelserna om ministerrådet och Nordiska rådel ingå i samma traktat.

Valet står då mellan all utarbeta en särskild inslilulionslraklal och all låta de institutionella bestämmelser del gäller ingå i 1962 års nordiska samarbetsöverenskommelse. Organisationskommittén förordar den senare lösningen och har utarbetat förslag lill bestämmelser om Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet, vilka är avsedda all infogas i samarbetsöverenskommelsen .

Formerna för nordiskt samarbete

Organisationskommillén anser, all de bestämmelser om formerna för nordiskt samarbete som f. n. finns i art. 35—38 i den nordiska samarbetsöverenskommelsen kan bibehållas med vissa smärre ändringar.

Enligt art. 35 bör de fördragsslulande parterna, för all uppnå de syften som anges i överenskommelsen, fortlöpande samråda och vid behov vidtaga samordnande åtgärder. Enligt organisationskommitténs förslag bör bestämmelsens tillämplighetsområde vidgas så, att det anges att samråd och vidtagande av samordnande åtgärder bör ske för all genomföra och vidareutveckla det nordiska samarbetet enligt såväl den nordiska samarbetsöverenskommelsen som andra överenskommelser.

Organisationskommittén föreslår vidare all den uppräkning av nordiska samarbetsorgan som finns i art. 35 kompletteras med elt omnämnande av ministerrådet och överförs lill en särskild artikel (art. 36).

Bestämmelsen i nuvarande art. 36 om atl Nordiska rådel bör höras i vissa viktigare frågor har enligt organisationskommitténs mening sin plats i del senare avsnitt vari Nordiska rådel behandlas.

I fråga om art. 37 (förfarandet vid ändring av bestämmelse som tillkommit genom nordiskt samarbete) och 38 (myndigheters räll all direkt brevväxla med varandra) föreslås inga sakliga ändringar.

Prop. 1971: 53

Nordiska rådet

Art. 39—48 i organisationskommitténs förslag innehåller bestämmelserna om Nordiska rådels organisation och uppgifter och är avsedda alt ersätta rådels nuvarande stadga.

I art. 39 sägs att Nordiska rådet skall vara samarbetsorgan för de nordiska ländernas folkrepresentationer och regeringar saml alt Färöarna och landskapet Åland skall deltaga i rådets arbete. I artikeln slås vidare fast atl rådels huvudsakliga uppgifter är atl vara initiativtagande och rådgivande organ i det nordiska samarbetet. Av artikelns utformning framgår emellertid all Nordiska rådel också skaU kunna få andra uppgifter genom särskilda överenskommelser. Organisationskommittén har i delta hänseende framhållit all del bör vara möjligt alt genom nya avtal i framliden ge rådet ytterligare uppgifter även om dessa inle är av initiativtagande eller rådgivande natur.

Enligt art. 40 skall rådels initiativtagande funktion fullgöras framför allt genom rekommendationer och andra framställningar, som skall kunna riktas inte endasl lill en eller flera regeringar ulan också till ministerrådet. Rådet skall också på begäran av regering eller ministerrådet kunna avge yttranden.

Art. 41 innehåller en allmän bestämmelse om alt rådet skall höras i viktigare samarbelsfrågor. Bestämmelsen motsvarar i sak den tidigare bestämmelsen i art. 36.

I art. 42 sägs atl rådet skall bestå av 78 valda medlemmar, regerings-representanter och representanter för Färöarnas landsstyre och Ålands landskapsstyrelse. Vidare skall för de valda medlemmarna utses etl motsvarande antal suppleanter.

Enligt art. 42 skall val av medlemmar och suppleanter förrättas årligen och gälla för tiden till nästa val. Vid val skall tillses, alt olika politiska meningsriktningar blir företrädda i rådel. Endast den som är medlem av den väljande församUngen kan vara medlem eller suppleant i rådel. Förlorar den som valls till medlem eller suppleant senare sitt medlemskap i den församling som förrättat valel, är han inle behörig alt stanna kvar som medlem eller suppleant i rådet.

Varje regering skall enligt förslaget få utse regeringsrepresentanter lill del antal som den önskar. Färöarnas landsslyre och Ålands landskapsstyrelse skall vidare utse en representant var. Regeringsrepresenlanlerna och representanterna för landsslyrel och landskapsstyrelsen förutsätts vara förordnade även för liden mellan sessionerna.

Enligt art. 43 skall rådsmedlemmarna vara fördelade på delegationer. De av danska folketinget och Färöarnas lagling valda medlemmarna samt de av danska regeringen och Färöarnas landsslyre utsedda representanterna utgör tillsammans en delegation. På motsvarande sätt bildas en delegation av de av Finlands riksdag och Ålands landsting

Prop. 1971: 53                                                          8

valda medlemmarna samt de av Finlands regering och Ålands landskapsstyrelse utsedda representanterna. I övrigt utgör varje lands valda medlemmar och regermgsrepresenlanler en delegation.

Av art. 44 framgår atl endast de valda medlemmarna skall ha rösträtt i rådel. Om rådel behandlar en fråga som rör tUlämpningen av en överenskommelse mellan vissa av de nordiska länderna, har endasl medlemmama från dessa länder rösträtt.

Enligt art. 45 skall rådet ha tre organ, nämligen rådsförsamlingen, presidiet och utskotten.

Enligt art. 46 skaU rådsförsamlingen hålla ordinarie session en gång om året. Särskild session skall hållas efter beslut av rådsförsamlmgen eller presidiet eller när minst två regeringar eller minst 25 valda medlemmar begär detta.

I art. 47 sägs att presidiet skall bestå av en president och fyra vice presidenter. Ersättare skall utses för medlemmarna av presidiet. Alla delegationer skall vara företrädda bland både medlemmarna och ersättarna. Presidieposlerna bör fördelas mellan oUka politiska meningsriktningar.

Presidiets uppgift skall vara all handha rådets löpande angelägenheter. Vissa ytterligare uppgifter kommer enligt organisationskommitténs förslag att läggas på presidiet. Vid redogörelsen för art. 46 nämndes att presidiet skall ha behörighet att besluta om inkallande av rådsförsam-Ungen till särskild session. Presidiet skall också i viss utsträckning vara behörigt att göra framställningar och avge yttranden på rådels vägnar (art. 51).

I art. 48 sägs bl. a. att rådsförsamlingen bestämmer utskottens antal och verksamhetsområden samt all varje delegation själv får fördela sina valda medlemmar på utskotten i enlighet med vad rådsförsamlingen bestämt om hur många medlemmar av delegationen sora skall ingå i varje utskott. Utskottens uppgift är atl förbereda sakernas behandling i rådet.

Genom art. 49 inrättas en ny befattning som presidiesekreterare. Denne bUdar tUlsammans med de fem nationella sekreterarna elt sekrele-rarkollegium.

Initiativ i rådet tas enligt art. 50 formellt genom förslag som kan väckas av regering, ministerrådet eUer medlem. Alla förslag skall beredas av utskott innan de slutbehandlas inom rådet.

Rekommendation skall enligt art. 51 antas av rådsförsamlingen på grundval av väckt förslag. I stället för en rekommendation skall emellertid under vissa fömlsältningar annan framställning kunna göras av presidiet. Härigenom skapas fömtsättningar för en snabbare handläggning av vissa ärenden. Innan framställning avlats, skall ärendet beredas av utskott, och vid behov kan presidiet också inhämta yttranden av delegationerna.

Regering och ministerrådet kan inhämta yttrande av Nordiska rådet.

Prop. 1971: 53                                                          9

Sådant yttrande skall enligt art. 51 i allmänhet avges av rådsförsamlingen. Under vissa fömtsättningar kan emellertid presidiet avge yttrande i rådsförsamlingens ställe.

Art. 52 innehåller bestämmelser om del sedan år 1967 i rådels praxis tillämpade frågeinslitulel. Vald medlem skall få ställa fråga såväl tUl regering som tUl ministerrådet. Fråga behöver inle nödvändigtvis ha anknytning tiU innehåUet i berättelse eller meddelande utan kan också gälla annat ämne som angår det nordiska samarbetet.

Enligt art. 53 skall varje land svara för utgifterna för sitt deltagande i rådet. Beträffande de gemensamma utgifterna har organisationskommillén inte föreslagit någon särskild fördelningsgmnd ulan nöjt sig med atl ange några tänkbara altemativ. Under aUa förhållanden föreslås, atl presidiet skall för särskilda faU kunna besluta om annan fördelningsgrund.

I art. 54 sägs all rådsförsamlingen skall fastställa rådets arbetsordning genom beslut fatlat med 2/3 majoritet bland de valda medlemmarna. Samma krav på kvalificerad majoritet skall gälla för ändringar i arbetsordningen.

Nordiska ministerrådet

Reglema för del nya nordiska ministerrådet är i organisationskommilléns förslag upptagna i art. 55—62.

I art. 55 uttrycks den gmndläggande principen att ministerrådet inte kan fatta formeUa beslut annat än med stöd av uttryckligt avtal mellan de berörda ländema. Ministerrådet skall emellertid även i övriga samarbelsfrågor svara för samarbetet mellan regeringarna och mellan regeringarna och Nordiska rådet.

I art. 56 uttalas alt ministerrådet skall bestå av medlemmar av varje lands regering. I artikeln anges vidare alt en regeringsmedlem från varje land skaU utses med uppgift all, med biträde av en ämbetsman, svara för samordningen av ministerrådets arbete och det nordiska regeringssamarbetet i allmänhet. Dessa ministrar avses få den organisatoriska ledningen av ministerrådets arbete och bör också svara för en enhetiig praxis i ministerrådet och för ministerrådets kontakter med Nordiska rådet.

Av art. 57 framgår, att ministerrådet inte är ell överstatligt organ som kan ålägga en regering förpliktelser mot denna regerings vilja. För beslutförhet krävs sålunda all alla länderna är företrädda i ministerrådet och all rådels beslut är enhäUiga. Enda undanlaget från kravet på enhällighet gäller procedurfrågor. Nedlagd röst skall dock inle hindra beslut. Ett undanlag från den allmänna beslulförhelsregeln gäller för det fall all en fråga uteslutande angår vissa av de nordiska länderna. I sådana fall krävs för beslutförhet endast alt dessa länder är företrädda i ministerrådet.

Prop. 1971: 53                                                         10

Artikeln fastslår även principen atl alla de fem länderna skall vara likställda i ministerrådet. Varje land skall sålunda ha en röst i rådel.

I art. 58 sägs alt beslut som fattas av ministerrådet skall vara bindande för de särskUda länderna. Vissa särregler gäller för del fall all beslut kräver godkännande av något lands folkrepresenlalion. I sådani fall blir ministerrådets beslut inte bindande förrän folkrepresentationen godkänt beslutet.

Enligt art. 59 skall ministerrådet avge berättelse till Nordiska rådel. Däri skall ministerrådet särskilt redogöra för del gångna årets samarbete och planerna för det fortsalla samarbetet.

I art. 60 fastslås att ministerrådet före varje ordinarie session med rådsförsamlingen skall lämna Nordiska rådet meddelanden med anledning av de rekommendationer som anlagils av rådel. Är rekommendation riktad till en eller flera av regeringarna, kan i stället för ministerrådet denna eller dessa regeringar lämna meddelande till Nordiska rådel.

Enligt art. 61 skall ministerrådels arbetsformer regleras av en arbetsordning, som ministerrådet självt har all fastställa.

Samråd mellan regeringarna skall också enligt art. 62 kunna ske vid nordiska ministermölen.

Slutbestämmelser

Organisationskommillén har inle utformat konkreta förslag till slutbestämmelser men föreslår, atl del bland dessa bestämmelser intas en uttrycklig föreskrift om all Nordiska rådel skall obligatoriskt höras övei alla ändringar i samarbetsöverenskommelsen.

4. Nordiska rådets yttrande

I etl regeringsförslag lill Nordiska rådet hemställde Finlands regering om rådels yttrande över organisationskommitténs förslag. I anslutning härtill väcktes av herrar Leif Cassel och Lars Larsson elt ändringsförslag, som i del väsenlliga innefattade etl slöd åt organisationskommitténs förslag. Sålunda hemställde förslagsställarna, att Nordiska rådel måtte rekommendera regeringarna all genomföra organisationskommitténs förslag till revision av samarbetsöverenskommelsen, varigenom denna överenskommelse skulle bli det grundläggande avtalet rörande nordiskt samarbete även i fråga om samarbetets organisation. Förslagsställarna föreslog vidare, all de gemensamma kostnaderna för rådets verksamhet skulle fördelas mellan länderna enligt FN-stadgans principer.

Regeringsförslaget och ändringsförslaget hänsköls till rådels juridiska utskott, som avgav sill betänkande den 10 februari 1970. I betänkandet uttryckte utskottet tiUfredsställelse över organisationskommitténs för-

Prop. 1971: 53 11

slag, som betecknades som ett betydelsefullt steg mol en ytterligare effektivisering av del nordiska samarbetet. Ulskotlel ansåg i likhet med de rådsmedlemmar som framlagt ändringsförslaget, atl de gemensamma kostnaderna borde fördelas i överensstämmelse med principen i FN-sladgan på så sätt all man i perioder om exempelvis fem år fastställde ländernas bidrag i förhållande lill deras bruttonationalprodukter beräknade efler faktorpriser.

I enlighet med ulskollels belänkande antog rådel den 11 februari 1970 en rekommendation till regeringarna all genomföra en revision av samarbetsöverenskommelsen på gmndval av organisationskommitténs förslag. I fråga om fördelningen av de gemensamma kostnaderna rekommenderades regeringarna alt följa principerna i FN-sladgan.

5. Nordiska ämbetsmannakommitténs förslag

Vid sitt möte den 6 mars 1970 enade sig Nordiska ämbelsmannakommiltén om ell fullständigt förslag tiU överenskommelse om ändring i den nordiska samarbetsöverenskommelsen. I allt väsentligt överensstämmer förslagel med det förslag som framlagts av organisationskommittén.

Ämbetsmannakommitténs förslag inleds med en förklaring att regeringarna vill stärka och ytterligare bygga ut de institutionella grundvalarna för samarbetet mellan de nordiska länderna och alt de finner det ändamålsenligt all i della syfte ändra den nordiska samarbetsöverenskommelsen. Det anges vidare all regeringarna beslutat all i denna överenskommelse införa de grundläggande bestämmelserna om Nordiska rådet och bestämmelser om etl nordiskt ministerråd med behörighet för hela del nordiska samarbetsfällel.

I fråga om de bestämmelser som angår formerna för nordiskt samarbete föreslår ämbelsmannakommiltén atl art. 35 och 36 ändras i överensstämmelse med organisationskommitténs förslag men atl art. 37 (om förfarandet vid ändring av bestämmelse sora tillkommit genom nordiskt samarbete) och 38 (om myndigheters rält all direkt brewäxla med varandra) kvarstår i sin nuvarande lydelse.

1 fråga om de bestämmelser som gäller Nordiska rådet föreslås vissa ändringar i den av organisationskommittén använda terminologin. Sålunda förordas atl rådels främsta organ benämns "plenarförsamlingen" i stället för "rådsförsamlingen", att rådsförsamlingen utöver de ordinarie sessionerna skall kunna hålla "extra sessioner" i stället för "särskilda sessioner" saml all del för presidiets medlemmar utses "suppleanter" i stället för "ersättare".

I fråga om kostnaderna för rådets verksamhet (art. 53) föreslår ämbelsmannakommiltén vissa ändringar och tillägg. Enligt organisationskommitténs förslag skulle varje land svara för utgifterna för sill della-

Prop. 1971: 53                                                         12

gande i rådel. Ämbetsmannakommitlén föreslår i stället, all varje delegation skall svara för utgifterna för sitt deltagande i rådel. Vidare föreslår ämbelsmannakommiltén, i enUghet med rådets rekommendation, att de gemensamma utgifterna fördelas mellan delegationerna för en period av fem år på gmndval av förhållandet mellan ländemas bmltonationalprodukter.

I övrigt är de ändringar som ämbetsmannakommitlén företagit i organisationskommitténs förslag endast av redaklioneU natur.

Ämbelsmannakommiltén har till organisationskommitténs förslag fogat en art. 63, vari föreskrivs att Nordiska rådet skall beredas tUlfälle alt yttra sig, innan länderna överenskommer om ändring i samarbetsöverenskommelsen.

Ämbelsmannakommiltén har vidare utformat förslag till slutbestämmelser.

Vid möte den 16 mars 1970 med Nordiska rådels presidium lämnade ämbetsmannakommitlén en redogörelse för sitt förslag. Presidiet fann därvid att förslaget inte föranledde någon åtgärd från presidiets sida, eftersom det i sak överensstämmer med Nordiska rådels rekommendation nr 18/1970.

6. Departementschefen

Nordiskt samarbete förekommer på en mängd olika sakområden, och de resultat som har nåtts genom detla samarbete är i åtskilliga hänseenden högst betydande. Som regel har samarbetet bedrivits tämUgen formlöst, vilket å ena sidan gett samarbetet stor flexibilitet men å andra sidan satt vissa gränser för de resultat som kunnat uppnås. Ibland har man saknat en koordinering av samarbetet på olika sakområden. Under senare år har därför ofta framförls önskemål inte bara om en intensifiering av samarbetet på olika områden ulan också om en förstärkning av de institutionella grundvalarna för della samarbete.

Nordiska organisationskommittén har i första hand behandlat Nordiska rådels uppgifter och arbetsformer. I denna del har kommittén lagt fram förslag till bestämmelser, som är avsedda att ersätta rådets nuvarande stadga. För all ge rådel en fastare formell förankring har kommittén föreslagit, atl de nya bestämmelserna om rådet skall ingå i en formell överenskommelse mellan de nordiska länderna. Kommittén har funnit det naturligt atl införa bestämmelserna i 1962 års nordiska samarbetsöverenskommelse, som innehåller de gmndläggande materiella reglerna om samarbetet på olika sakområden. Kommittén har vidare föreslagit, atl elt nordiskt ministerråd inrättas och atl delta ministerråd får svara för del nordiska regeringssamarbelet i dess helhet. Även bestämmelserna om ministerrådet bör enligt kommitténs förslag få sin plats i samarbetsöverenskommelsen.

:Prop. 1971:53                                                         13

Organisationskommitténs förslag fick ell positivt mottagande både av Nordiska rådel och av den nordiska ämbetsmannakommitté, som upprättats för all utarbeta förslag om ell utvidgat nordiskt ekonomiskt samarbete. På grundval av organisationskommitténs förslag utarbetade ämbetsmannakommitlén en fullständig text lill en överenskommelse om ändring i den nordiska samarbetsöverenskommelsen. Denna överenskommelse undertecknades den 13 februari 1971 av alla de fem nordiska länderna.

Överenskommelsen innebär ingen väsentlig ändring av Nordiska rådels nuvarande uppgifter eller sammansättning. Del anges uttryckligt, att rådets huvudsakliga uppgifter är av initiativtagande och rådgivande art. Rådet skall därutöver genom särskilda överenskommelser kunna tillläggas även andra uppgifter. I fråga om sammansättningen skapas bättre kontinuitet genom atl inle endasl de valda medlemmarna ulan även regeringsrepresenlanlerna och representanterna för Färöarnas landsstyre och Ålands landskapsstyrelse förutsätts få förordnanden, som gäller även tiden mellan sessionerna.

Överenskommelsen innebär vidare en effektivisering av rådels nuvarande arbetsformer. Förutsättningar skapas för en snabbare behandling av brådskande ärenden. Della sker dels genom alt man vidgar möjligheterna alt inkalla rådels plenarförsamling till extra session, dels genom all presidiet får rätt alt i viss utsträckning avge framställningar och yttranden på rådels vägnar.

Elt viktigt drag i överenskommelsen är, att presidiet får en mera betydelsefull StäUning än f. n. Sålunda får presidiet, befogenhet alt avge framställningar och yttranden inle bara i brådskande fall utan också annars när det föreligger skäl därtill. Del krävs dock alltid, all saken först beretts i utskott. Presidiet har dessutom möjlighet atl inhämta yttranden från delegationerna till ledning för sitt ställningstagande.

Presidiets ställning stärks också genom bestämmelser om atl suppleanter skall utses för presidiemedlemmarna. Olika politiska meningsrikl-ningar skall såvitt möjligt bli representerade både i presidiet och bland suppleanterna.

Genom överenskommelsen reformeras också rådels sekrelarialsorga-nisalion. En ny befallning som presidiesekreterare inrättas, och denne bildar tillsammans med de fem av delegationerna utsedda sekreterarna rådels sekretariat. Presidiet skall i sina uppgifter bistås dels av de sex sekreterarna som därvid utgör ell sekrelerarkoUegium, dels av presi-diesekreleraren ensam. Sekreterarkollegiet skall befatta sig med gemensamma frågor av större räckvidd eller av specielll intresse för delegationerna.

I rådets praxis har sedan några år som en försöksordning tillämpats elt frågeinslilul. Bestämmelser härom har nu upptagits i överenskommelsen om ändring i samarbetsöverenskommelsen. Dessa bestämmelser innefal-

2t-    Riksdagen 1971.1 saml. Nr 53

Prop. 1971: 53 14

tar en viss utvidgning av möjligheterna atl ställa frågor, särskilt genom all en fråga inle längre skall behöva ha anknytning lill innehållet i berättelse eller meddelande utan skall kunna gälla också annat ämne i del nordiska samarbetet.

Fördelningen av de gemensamma kostnaderna skall enligt överenskommelsen ske efler förhållandet mellan ländernas bruttonationalprodukter. Detla innebär, alt Sverige kommer att slå för en väsentligt större andel av dessa kostnader än hittills. Del bör erinras om all bmttonationalprodukten används som fördelningsgrund i FN och i andra internationella organisationer. Vidare har riksdagen redan godkänt en lill-lämpning av denna fördelningsprincip i fråga om Sveriges andel av rådets gemensamma utgifter budgetåret 1970/71 (BaU 1970:51, rskr 1970: 339).

Den viktigaste nyheten i överenskommelsen är, all del för första gången upprättas ell nordiskt ministerråd med kompelens för olika sakområden. Detla ministerråd bör kunna få en viktig uppgift alt fylla, inle minst i fråga om koordineringen av del nordiska samarbetet på olika områden. Det bör i detla sammanhang särskilt framhållas atl ministerrådet får en skiftande sammansättning med hänsyn till samarbelsfrågor-nas art. Varje land skall enligt överenskommelsen utse en regeringsmedlem med uppgift all med biträde av en ämbetsman svara för samordningen av nordiska samarbelsfrågor.

Ministerrådet skall kunna fatta formella beslut endast med slöd i särskilda överenskommelser. Orhfaltningen av beslulandefunklionerna blir därför beroende av vilka sådana särskilda överenskommelser som kommer till slånd.

Även när ministerrådet inle har formell beslutanderätt, skall det svara för samarbetet mellan regeringarna saml mellan regeringarna och Nordiska rådet. Detla hindrar emellertid inte, atl samråd mellan regeringarna också skall kunna ske vid nordiska ministermölen. Överenskommelsen gör del därför möjligt att inordna regeringssamarbelet i ministerrådets verksamhet när della är lämpligl och all bibehålla elt mera formlöst samarbete i de fall där en sådan samarbelsprocedur är alt föredra.

Ministerrådet är inle avsett atl vara ell överstatligt organ. Delta framgår av atl det för beslutförhet krävs all alla länderna är företrädda i ministerrådet och av alt ministerrådels beslut skall vara enhälliga.

Sammanfattningsvis vill jag anföra all jag anser överenskommelsen om ändring i samarbetsöverenskommelsen innebära en välbehövlig förstärkning av de organisatoriska grundvalarna för det nordiska samarbetet. Genom överenskommelsen skapas förutsättningar för en rationalisering och effektivisering av Nordiska rådels arbetsformer. Dessutom upprättas ell ministerråd, som kan väntas komma all spela en betydelsefull roll i fråga om regeringssamarbelet. Med hänsyn till de organisa-

Prop. 1971: 53                                                         15

toriska fördelar som överenskommelsen erbjuder, anser jag alt den bör ratificeras av Sverige.

I samband med alt Överenskommelsen träder i krafl, skapas en ny rättslig grund för Nordiska rådels verksamhet. Vid denna tidpunkt bör därför den författning som nu innehåller rådets stadga upphöra att gälla, och Kungl. Maj:l bör bemyndigas alt meddela förordnande härom, sedan dagen för överenskommelsens ikraftträdande blivit känd. Ett förslag lill lag om upphävande av stadgan för rådel vid lidpunkt som Kungl. Maj:l bestämmer har utarbetats inom utrikesdepartementet.

7. Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag alt Kungl. Maj:t föreslår riksdagen alt

dels antaga förslag lill lag om upphävande av stadgan (1952: 618) för Nordiska rådet,

dels godkänna överenskommelsen den 13 februari 1971 om ändring i samarbetsöverenskommelsen den 23 mars 1962 mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemslälll förordnar Hans Maj:t Konungen alt lill riksdagen skall avlålas proposition av den lydelse bilaga till della protokoll ulvisar.

Ur protokollet: Britta Gyllensten

Prop. 1971:53 17

Bilaga

Overenskomst om aendring af samarbejdsoverenskomsten af 23. marts 1962 mellem Danmark, Finland, Island, Norge og Sverige

Sopimus Islannin, Norjan, Ruotsin, Suomen ja Tanskan välillä 23 päivänä maaliskuuta 1962 tehdyn yhteistyösopimuksen muuttamisesta

Samkomulag um bre]i:ing å samstarfssamningi frå 23. marz 1962 milli Danmerkur, Finnlands, Islands, Noregs og Svit»jodar

Avtala om endring av samarbeidsavtalen av 23. mars 1962 mellom Danmark, Finland, Island, Norge og Sverige

Overenskonuuelse om ändring i samarbetsöverenskommelsen den 23 mars 1962 mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige

Prop. 1971: 53

18

Oveienskomst om sendring    Sopimus Islannin, Norjan, Samkomulag um breyting å

af aamarbejdsoverenskom»   Ruotsin, Suomen ja Tanskan samstarfssamningi fra 23.

sten af 23. marts 1962     välillä 23 päivänä maalis- marz 1962 milli Danmerkur,

mellem Danmark, Finland,  kuuta 1962  tehdyn yhteis- Finnlands,   Islands,   Noregs

Island, Norge og Sverige                 työsopimuksen og Svijijödar

muuttamisesta

I                                       I

Yhteistyösopimuksen 35 OrSalag 35. og 36. grein-
ja 36 artikla muutetaan ja ar samstarfssamningsins
yhteistyösopimukseen Ii- breytist og verSi svo sem
sätään uudet 39—63 artik- aS neSan greinir, og bsett
lat seuraavasti.                verSi i sarastarfssamning-

inn nyjum åkvseSum, er verSi 39.—63. grein og bljöSi svo sem hér fer å ef tir:

Danmarks, Finlands, Islands, Norges og Sveriges regeringer,

som vil styrke og yder-ligere udbygge det institu-tionelle grundlag for sam-arbejdet mellem de nordiske lande,

som med henblik herpå finder det formålstj enligt at aendre samarbejdsoverenskomsten af 23. marts 1962 mellem de nordiske lande,

som derfor har besluttet at indf0re de grundlseg-gende bestemmelser om Nordisk Råd i samarbejdsoverenskomsten,

som tillige har besluttet i samarbejdsoverenskomsten at indf0re bestemmelser om et Nordisk Ministerråd med bef0jelser for hele det nordiske samar-bejdsområde,

er blevet enige om f0l-gende:

I Artiklerne 35 og 36 i samarbej dsoverenskom-sten får f0lgende nye ord-lyd, og som nye bestemmelser i samarbejdsoverenskomsten indsaettes artiklerne 39—63 med f0l-gende ordlyd:

Islannin, Norjan, Ruotsin, Suomen ja Tanskan hallitukset,

jotka haluavat lujittaa ja edelleen kehittää poh-joisraaiden välisen yhteis-työn institutionaalisia pe-rusteita,

joiden mielestä on tar-koituksenmukaista tämän tavoitteen saavuttamiseksi muuttaa pohjoismaiden välillä 23 päivänä maaliskuuta 1962 tehtyä yhteis-työsopimusta,

jotka tämän vuoksi övat päättäneet sisällyttää yh-teistyösopimukseen Pohjoismaiden neuvostoa kos-kevat perussäännökset,

jotka samalla övat päättäneet sisällyttää yhteis-työsopimukseen koko poh-joismaisen yhteistyön alu-eella toimivaltaista Pohjoismaiden ministerineu-vostoa koskevat säännök-set,

oval sopineet seuraavaa.

Rikisstjörnir Danmerkur, Finnlands, Islands, Noregs og SvibjöSar,

sem vilja treysta og efla enn grundvöll samstarfs NorSurlanda og skipulag;

sem telja råSvsenlegt a?S breyta i bessu skyni samstarfssamningi NorSur-landa frå 23. marz 1962;

sem hafa bess vegna åkve?Si8 aS fella inn i sam-starfssamninginn grund-vallaråkvaeSi bau, er NorS-urlandaråS var?Sa;

sem jafnframt hafa åkveSiS a8 bseta inn i sam-starfssamninginn åkvse?Sum um råSherranefnd NorS-urlanda, en undir bana falla målefni norrsennar samvinnu,

hafa orSiS sammåla um eftirfarandi:

Prop. 1971: 53

1!

Avtale om endring av sam-   Överenskommelse om änd-

arbeidsavtalen av 23. mars  ring    i    samarbetsöverens-

1962 mellom Daiunark,      kommelsen   den   23   mars

Finland,   Island,   Norge og     1962   mellan   Danmark,

Sverige Finland, Island, Norge och

Sverige

Danmarks, Finlands, Islands, Norges og Sveriges regjeringer,

som vil styrke og ytter-ligere utbygge det institu-. sjonelle grunnlag for sam-arbeidet  mellom   de   nordiske land,

som finner det formåls-tjenlig med dette for 0ye å endre samarbeidsavtalen av 23, mars 1962 mellom de nordiske land.

som derfor har besluttet å ta med i samarbeidsavtalen de grunnleggende bestemmelser om Nordisk Råd,

som videre har besluttet ä ta raed i samarbeidsavtalen bestemmelser om et nordisk ministerråd med myndighet for hele det nordiske samarbeids-felt,

er blitt enige om f0l-gende:

I

Artiklene 35 og 36 i samarbeidsavtalen får f0l-gende nye ordlyd, og som nye bestemmelser i samarbeidsavtalen innf0res artiklene 39—63, som skal ha f0lgende ordlyd:

Danmarks, Finlands, Islands, Norges och Sveriges regeringar,

vilka vilja stärka och ytterligare utbygga de institutionella grundvalarna för samarbetet mellan de nordiska länderna,

vilka finna det ändamålsenligt att i detta syf te ändra samarbetsöverenskommelsen den 23 mars 1962 mellan de nordiska länderna,

vilka därför ha beslutat att i samarbetsöverenskommelsen införa de grundläggande bestämmelserna om Nordiska rådet,

vilka tillika ha beslutat att i samarbetsöverenskommelsen införa bestämmelser om ett nordiskt ministerråd med behörighet för hela det nordiska samarbetsfältet,

ha enats om följande.

I

Artiklarna 35 och 36 i samarbetsöverenskommelsen erhålla följande nya lydelse, och som nya bestämmelser i samarbetsöverenskommelsen införas artiklarna 39—63, som skola ha följande lydelse.

Prop. 1971: 53                                                                                             20

Formerne for nordisk   Pohjoismaisen  yhteistyön Tilhögun  norrsens  sam-

samarbejde                                      muodot                               starfa

Artikel 35                                       35 artikla                          35. grein

For   at   gennemf0re   og Pohjoismaisen      yhteis- NorSurlönd  skulu  jafn-

videreudvikle   det   nordi- työn    toteuttamikseksi   ja an  hafa  samråS  og  gera

ske samarbejde i henhold edelleen kehittämiseksi tä- räSstafanir   til    samraem-

til  denne  og andre  över- män  ja  muiden  sopimus- ingår,  begär börf krefur,

enskomster b0r de nordi- ten mukaisesti tulee Poh- til bess aS framkvaema og

ske lande til stadighed råd- joismaiden jatkuvasti neu- efla    norraena    samvinnu

f0re sig med hinanden og votella  keskenään  ja  tar- samkvaemt samningi bess-

hvor     behov     foreligger vittaessa    ryhtyä    yhden-           um eSa öSrum.

traeffe   samordnende   for- mukaisiin toimenpiteisiin.
anstaltninger.

Artikel 36                                       36 artikla                          36. grein

Samarbejdet mellem de Pohjoismaiden    välinen Vettvangur       samstarfs

nordiske lande finder sted yhteistyö   tapahtuu   Poh- NorSurlanda   er   NorSur-

i Nordisk Råd, i Det nor- joismaiden         neuvoston, landaråS,     råSherranefnd

diske Ministerråd samt på Pohjoismaiden    ministeri- NorSurlanda      og     atSrir

andre    ministerm0der,    i neuvoston ja muiden  mi- räSherrafundir.   Sérstakar

saerlige      samarbejdsorga- nisterikokousten   puitteis- samstarfsnefndir og stjörn-

ner og mellem fagmyndig- sa, erityisissä yhteistyöeli- völd    einstakra    bjöölifs-

heder.                            missa   ja   ammattivirano- bätta   geta   og   haft   slika

maisten välillä.                       samvinnu  sin  å milli.

Nordisk Råd           Pohjoismaiden   neuvosto               NorSurlandaräS

Artikel 39                                       39 artikla                          39. grein

I   Nordisk   Råd   samar- Pohjoismaiden    neuvos- I NorSurlandaråSi starfa

bejder de nordiske ländes lossa  Pohjoismaiden  kan- saman bjöSbing og rikis-

folkevalgte      församlingar sanedustuslaitokset ja hal- stjörnir           NorSurlanda.

og   regeringar.   Rådet   er litukset   övat   yhteistyössä NorSurlandaråS   getur   ått

initiativtagende  og  rådgi- keskenään.   Neuvosto   voi frumkvaeSi aS lausn vanda-

vende i sp0rgsmål, som an- tehdä   aloitteita   ja   antaa måla og veriS råSgefandi

går samvirket mellem dis- nauvoja   niissä   kysymyk- i vandamålum, sem varSa

se landa eller nogle af dem, sissä,  jotka   koskevat  yh- samvinnu   bessara   landa

og har i 0vrigt de opgaver, teistyötä   näiden   maiden eSa  einhverra beirra.  AS

der framgår af denna og  tai joidenkin niistä välillä,  öSru leyti hefur  råSiS  å

andre overenskomster.  ja sillä on muutoin ne teh- handi   varkefni,   sam   af

tävät, jotka ilraenevät läs- bessum samningi eSa öSr-

tä tai muista sopimuksista.                       um leiSir.

Faer0arnes    lagting    og Fär-saartan    maakäräjät 1  störfum  råSsins  taka

landsstyre    samt    Ålands ja   maakuntahallitus   sekä bätt lögbing og landsstjörn

landsting og landskapssty- Ahvenanmaan    maakunta- Fajreyja  og landsbing  og

relse deltager i Rådets ar- päivät ja maakunnanhalU-        stjörn Älandseyja.

bejde.                            tus osallistuvat neuvoston

työhön.

Artikd 40                                        40 artikla                          40. grein

Rådet  kan   vedtage   re- Neuvosto   voi   hyväksyä RåSiS   getur   sambykkt

kommandationer  og rette suosituksia,   tehdä   muita ålyktun, beint tilmaelum til

andre  henvendelser   eller esityksiä tai antaa lausun- eSa  lätiS   i   Ijös   ålit   vi3

Prop. 1971: 53

21

Formene for nordisk samarbeid Artikkel 35 For   å   gjennomf0re   og videreutvikle det nordiske samarbeid etter denne og andre avtaler b0r de nordiske   land   stadig   samrå seg   mad   hvarandre,   og treffe   de   samordningstil-tak som det er behov for.

Artikkel 36 Samarbeidet mellom de nordiske land finner sted i Nordisk Råd, i Nordisk Ministerråd og på andre ministerm0ter, i saerlige samarbeidsorganer og mellom  fagmyndigheter.

Formerna för nordiskt samarbete Artikel 33

För att genomföra och vidareutveckla det nordiska samarbetet enligt denna och andra överenskommelser böra de nordiska länderna fortlöpande samråda och vid behov vidtaga samordnande åtgärder.

Artikel 36 Samarbetet mellan de nordiska länderna äger rum inom Nordiska rådet, inom Nordiska ministerrådet samt på andra ministermölen, i särskilda samarbelsorgan och mellan fackmyndigheter.

Nordisk Råd Artikkel 39 I Nordisk Råd samarbei-der de nordiske lands na-sjonalforsamlinger og regjeringer. Rådet kan ta initiativ og gi råd i sp0rs-mål som angår samarbeid mellom disse land allar noen av dem, og har for 0vrig de oppgavar som framgår av denne og andre avtaler.

F8er0yenes lagting og landsstyre samt Ålands landsting og landskapsstyrelse deltar i rådets ar-beid.

Nordiska rådet Artikd 39 I Nordiska rådet samarbeta de nordiska ländernas folkrepresentationer och regeringar. Rådet är initiativtagande och rådgivande i frågor, som avse samverkan mellan dessa länder ellar några av dem, samt har i övrigt de uppgifter som framgå av denna och andra överans-kommelser.

Färöarnas lagting och landsslyre samt Ålands landsting och landskapsstyrelse deltaga i rådets arbete.

Artikkel 40 Rådet kan vedta rekom-mandasjoner og rette andre henvendelser eller av-

Artikel 40 Rådet   kan   antaga   rekommendation, göra annan framställning aller avgiva

Prop. 1971: 53

22

afgive udtalelser til en loja yhdelle tai usaam- eina eSa fleiri af rikis-eller flare af de nordiske malle pohjoismaan halli- stjörnum NorSurlanda eSa ländes regeringer eller til  tukselle   tai   ministerineu-  råSherranefndina.

Ministerrådet.

Artikd 41 Ud över hvad der sser-ligt er aftalt, b0r Rådet gives lejlighed til at udtale sig ora nordiske samar-beidssp0rgsmål af st0rre betydning, når dette ikke er  uniuligt af tidshensyn.

Artikd 42 Rådet består af 78 valgte medleinmer samt af rege-ringsreprsesentanter og ra-praesentanter for Faer0er-nes landsstyre og Ålands landskapsstyrelse.

Af roedlemmerne vaelger Danmarks folketing sek-sten, Finlands riksdag sylten, Islands alting seks, Norges storting alten og Sveriges riksdag alten. Faer0ernes lagting vaelger to medlemmer og Ålands landsting et medlem. Des-udan vaelger hver forsamling et tilsvarende antal suppleanter.

Valg af medlemmer og suppleanter foratages årligt og gaelder for tiden indtil naeste valg. Ved valg skal forskellige politiske meningsretninger gives repraesentation i Rådet.

Kun medlemmer af den forsamling, der har foretaget valgat, kan vaere valgt medlem eller suppleant i Rådet.

vostolle.

41          artikla
Neuvostolle   on,   sen  li-

säksi mitä erikseen on sovittu, varattava tilaisuus antaa lausuntonsa merkit-tävistä pohjoismaista yh-taistyötä koskevista kysy-myksistä, milloin lämä ajan puutteen vuoksi ei ole mahdotonta.

42          artikla
Neuvoston   rauodostavat

78 valittua jäsantä, halli-tustan edustajat sekä Färsaarten maakuntahallituk-sen ja Ahvenanmaan maa-kunnanhallituksen edustajat.

Jäsenistä valitsevat Tanskan kansankäräjät kuusi-toista, Suomen eduskunta seitsemäntoista, Islannin altingi kuusi sekä Norjan suurkäräjät ja Ruotsin val-tiopäivät kumpikin kah-deksantoista. Fär-saartan maakäräjät valitsevat kak-si jäsentä ja Ahvenanmaan maakuntapäivät yhdan jä-senen. Sen lisäksi kukin kansanedustuslaitos valit-see vastaavan määrän va-rajäsaniä.

Jäsenet ja varajäsenet valitaan vuosittain ja vaali on voimassa siksi kunnes seuraava vaali toimitetaan. Vaaleissa on erilaisten po-liittisten suuntausten saa-tava  eduslus  neuvostossa.

Ainoastaan se, joka on vaalin toiraittaneen kan-sanadustuslaitoksan jäsen, voi toimia neuvoston valit-tuna jäsenenä ja vara-jäsenenä.

41. grein Auk beirra målaflokka, sem sérstaklega er um samiS, skal råSiS, begär timi vinnst til, få taeki-fari til aS tja sig um mik-ilsverS efni norraennar samvinnu.

42. grein RåSiS skipa 78 kjörnir fulltriiar, fulltriiar rikis-stjörnanna, fulltriiar land-stjörnar Faereyja og stjörn-ar Älandseyja.

I>jöSbing Dana kys 16 fulltriia, rikisbing Finna 17 fulllriia, Altingi Islend-inga 6 fulltrua og störbing NorSmanna og rikisbing Svia hvort um sig 18 fulltriia. Lögbing Faerayja kys 2 fulltrua i räSiS og landsting Älandseyja einn fulltriia. Ennfremur kys hver aöili jafnmarga varamann.

Kjör fulltriia og vara-manna fer fram årlaga og gildir til naesta kjörs. ViS kjör skal bess gaett, aS misraunandi stjörnmåla-stefnur eigi fulltrua i råS-inu.

Kjörgengir eru einvörS-ungu biugmenn å bvi pingi, bar sera kjör fer fram.

Prop. 1971: 53

23

gi   uttalelser   til   en   eller yttrande till  en  eller fle-

flare av de nordiske lands ra av de nordiska länder-

regjeringer ellar til mini- nas   regeringar   eller   till

sterrådet.                                          ministerrådet.

Artikkel 41 Rådet b0r, ut över hva sora saerlig er avtalt, gis anledning til å uttale seg om nordiske samarbeids-sp0rsmål av st0rre betydning när dette ikke er uraulig på grunn av tids-n0d.

Artikel 41 Rådet bör, utöver vad som särskilt överenskommits, beredas tillfälle att yttra sig om nordiska samarbelsfrågor av större betydelse när detta icke är ogörligt av tidsskäl.

Artikkel 42 Rådet består av 78 valgte medlemmar,, regjerings-representanter og representanter for Faer0yenes landsstyre og Ålands landskapsstyrelse.

Av medlemmene velger Danmarks folketing 16, Finlands riksdag 17, Islands alting 6, Norges storting 18 og Sveriges riksdag 18. Faer0yenas lagting velger 2 raedlemraer og Ålands landsting 1 medlem. Videre velger hver forsamling et tilsvarende antall suppleanter.

Artikel 42 Rådet består av 78 valda medlemmar, regerings-rapresantanter och representanter för Färöarnas landsstyre och Ålands landskapsstyrelse.

Av medlemmarna väljer Danmarks folketing saxton, Finlands riksdag sjutton, Islands alting sex samt Norges storting och Sveriges riksdag vardera aderton. Färöarnas lagting väljer två medlemmar och Ålands landsting en medlem. Dessutom väljer varje församling motsvarande antal suppleanter.

Valg av medlemraar og suppleanter företas ärlig og gjelder for tiden inn-til naste valg. Ved valgene skal forskjellige politiske raeningsratninger gis re-presentasjon i rådet.

Bare raedlemraer av den forsamling som har fore-tatt valget kan vaere valgt medlem eller suppleant i rådet.

Val av madlemmar och suppleanter förrättas ärligen och gällar för tiden till nästa val. Vid val skola olika politiska meningsriktningar givas representation i rådet.

Endast den som är medlem av den församling som förrättat valet kan vara vald medlem eller suppleant i rådet.

Prop. 1971: 53                                                                         24

Hver    regering    udpeger      Kukin   hallitus   määrää Sérhver rikisstjörn velur

blandt    sine    raedlammar jäsanistään        nauvostoon iir   sinum   höpi   stjörnar-

det  antal  regeringsraprae- haluaraansa raäärän halli- fulltrua,   svo   marga   sem

sentanter,     dan     0nsker. lusten edustajia. Maakunta- hiin    öskar.    Landsstjörn

Landsstyret og landskaps- hallitus ja maakunnanhal- Faereyja og stjörn Älands-

styrelsen-udpeger hver an  litus määräävät kurapikin eyja   välja   hvor   um   sig

repraesentant   blandt  sine  jäsenistään neuvostoon yh-   einn fulltrua.
medleraraer.                            dan edustajan.

Artikel 43 43 artikla                                                           43. grein
Danmarks riges delega- Tanskan valtakunnan        t deild danska rikisins
tion består af de af foi- valtuuskunnan muodosta- eru beir fulltriiar, sem
ketingat og lagtingat valg- vat kansankäräjien ja maa- bjoSjiingiS og lögbingiS
te medleraraer särat de af käräjien valitseraat jäsenet kjösa, og beir fulltriiar,
regeringen og landssty- sekä hallituksen ja raaa- sem danska rikisstjörnin
ret udpegede repraesantan- kuntahallituksen määrää- og landsstjörnin velja. i
ter. Finlands delegation mät edustajat. Suomen val- deild Finnlands eru beir
bastår af de af riksdagen tuuskunnan muodostavat fulltriiar, sera rikisjjing
og landstinget valgte med- eduskunnan ja maakunta- Finna og landsting Älands-
lemmer samt de af råge- päivien valitseraat jäsenet eyja kjösa, og beir full
ringen og landskapsstyrel- sekä hallituksen ja maa- triiar, sem finnska rikis-
san udpegede rapraesen- kunnanhallituksen raää- stjörnin og stjörn Älands-
tanter. Delegationen for rääraät edustajat. Kunkin eyja velja. Deildir hinna
hvert af de 0vrige lande rauun raaan valtuuskunnan landanna skipa kjörnir
består af de af dan folke- rauodostavat kansanedus- fulltriiar bjöSbinganna og
valgte forsamling valgte tuslaitoksen valitseraat jä- fulltriiar, sem rikisstjörn-
medleraraer og de af rege- senat ja hallituksen mää-            irnar velja.
ringen udpegede reprae- räämät edustajat.
sentanter.

Artikel 44                              44 artikla                     44. grein

Regeringsrapraesentan- Hallituslan    sekä    maa- Fulltriiar rikisstjörnanna

terne samt landsstyrets og kuntahallituksen   ja   maa- og fulltriiar landsstjörnar

landskapsstyrelsens reprae- kunnanhallituksen     edus- Faereyja       og       stjörnar

sentanter  har  ikke  slem- tajiUa ei ole äänioikautta Älandseyja   eiga   ekki   at-

maret i Rådet.                           neuvostossa.      kvseSisrétt i råSinu.

I sp0rgsmål, som angår Maidan    välisten    sopi- Um   målefni,   sem   ein-

anvendelsen    af   overens- rausten   soveltamista   kos- vörSungu    varSa    tiilkun

komster mellera visse lan- kevissa   kysyrayksissä   on saraninga   railli   einstakra

de,  har  kun   medlemmer ainoastaan    näitä    maita landa, eiga ekki aSrir at-

fra disse lande steraraeret. edustavilla jäsenillä  ääni- kvaeSisrétt    en    fulltriiar

oikeus.                                      beirra lända.

Artikel 45                              45 artikla                     45. grein

Rådets  organer  er Ple- Neuvoston   eliraiä   oval Stjörnbaettir råSsins eru:

narforsaralingan,      Praesi- yleiskokous,      pubeenjoh- bing     råSsins,     stjörnar-

diet og Udvalgena.          tajisto ja valiokunnat.          nefnd og nefndir.

Prop. 1971: 53

25

Enhver regjering utpe-ker blant sina raedleramar regjeringsreprasentanter i det antall sora den 0nsker. Landsstyret og landskapsstyrelsen utpeker hver en representant blant sine medlemmer.

Varje regering utser bland sina medlemmar ra-geringsrepresentanter till dat antal som den önskar. Landsstyret och landskapsstyrelsen utse vardera an representant bland sina medlemmar.

Artikkel 43

Danmarks rikes delega-sjon består av da raedlera-mer som er valgt av folke-tinget og lagtinget og da representanter sora er ut-pakt av ragjeringan og landsstyret. Finlands de-legasjon bastår av de raedlemraer som er valgt av riksdagen og landstinget og de representanter som er utpekt av regjeringen og landskapsstyrelsen. For hvert av de 0vrige land består delegasjonen av de medlemmar som er valgt av nasjonalforsamlingan og da representanter som er utpekt av regjeringen.

Artikd 43 Danmarks rikas delegation bastår av da av folketinget och lagtinget valda raedlaramarna samt de av regeringen och landsstyret utsedda representanterna. Finlands delegation består av de av riksdagen och landstinget valda medlemmarna samt de av regeringen och landskapsstyrelsen utsedda representanterna. För eltvart av de övriga länderna består delegationen av de av folk-raprasentationen valda medlemmarna och de av regeringen utsedda representanterna.

Artikkel 44

Regjeringenes samt

landsstyrats og landskapsstyrelsens representanter har ikke stammerett i rådet.

I sp0rsmål som angår anvendelsen av avtaler raellora enkelte land har bare medlemmer fra disse land stammerett.

Artikel 44 Regeringsrepresentanterna    samt    landsstyrets och      landskapsstyrelsens represantantar     ha     icke rösträtt i rådet.

I frågor, som angå till-lämpningen av överens-komraelsar mellan vissa länder, ha endast medlemmar frän dessa länder rösträtt.

Artikkel 45                                     Artikel 45
Rådets  organer  ar  pla- Rådets   organ   äro   ple
narförsamlingen, presidiet narförsamlingen, presidiet
og utvalgene.                          och utskotten.

Prop. 1971: 53

26

Artikel 46

Plenarförsamlingen består af alle medlemmar af Rådet.

Plenarförsamlingen af-holder ordinaer session en gäng om året. Ekstraordi-naer session afholdes, når Plenarförsamlingen ellar Praesidiet besluttar dette, eller når mindst to regeringer eller mindst femog-tyve valgte medlemmer fremsaetter anmodning därom.

Rådets baf0jelser ud-0ves af Plenarförsamlingen, hvis andel ikke er saerligt foreskrevet.

Planarforsamlingens förhandlingar er offentlige, medmindre Plenarförsamlingen beslutter andel.

Artikd 47

Plenarförsamlingen udpeger ved hver ordinxr session et Praesidium, bestående af en praesident og fire viceprsesidenter. For hver af disse udpeges en suppleant. Alle delegationer skal vaere repraesente-ret i Praesidiet og blandt suppleanterne. Så vidt mu-ligt b0r forskellige politiske meningsretninger re-prsesentares i Praesidiet og blandt suppleanterne.

Medleraraer af Praesidiet og suppleanter for sådan-ne raedlararaer skal vaere valgte medleraraer af Rådet.

Bliver hvervet som medlem af Praesidiet eller suppleant ledigt raellera to or-dinaere sessioner, skal et nyt medlem eller en ny suppleant udpegas for ti-

46             artikla
Yleiskokouksen muodos
tavat kaikki neuvoston jä
senet.

Yleiskokous pitää kärran vuodessa varsinaisen is-tuntonsa. Yliraääräinen is-tunto pidetään, kun yleiskokous tai puhaenjohta-jisto niin päättää tai rail-loin vähintään kaksi halli-tusta tahi vähintään kaksi-kymmentäviisi valittua jäsentä sitä pyytävät.

Yleiskokous käyttää neuvoston toimivaltaa, jollei muuta ole erikseen mää-rätty.

Asiain käsittely yleisko-kouksassa on julkista, ellei yleiskokous toisin päätä.

47          artikla
Yleiskokous valitsee var-

sinaisessa istunnossaan puheenjohtajiston, johon kuuluvat presidentti ja nel-jä varapresidenttiä. Kulle-kin heistä valitaan vara-jäsan. Kaikilla valtuuskun-nilla tulee olla edustaja puhaanjohtajistossa ja va-rajäsenten joukossa. Mikäli mahdollista on eri poliit-tisten melipidesuuntausten oltava edustettuina pu-heenjobtajistossa ja vara-jäsenten joukossa.

Puheenjohtajiston jäse-nen ja hanen varamie-hensä on oltava neuvoston valittu jäsen.

Jos puheenjohtajiston jäsenen tai varajäsenen paikka vapautuu kahden varsinaisen istunnon väli-sanä aikana, tulee sen valtuuskunnan,   johon   eron-

46. grein

ting NorSurlandaräSs skipa allir fulltriiar råSsins.

ASalbing er håS einu sinni å åri. Til aukabings skal kvatt, pegar bingiS eSa stjörnarnefndin åkveS-ur eSa jjegar aS minnsta kosti tvaer rikisstjörnir eSa eigi faerri en 25 kjörnir fulltriiar aeskja bess.

Vald råSsins er i hönd-um bingsins, nema annaS sé åkveSiS.

I>ingfundir eru håSir i hayranda hljöSi, nama bingiS åkveSi annaS.

47. grein Ä hverju aSalbingi kys bingiS stjörnarnefnd, sem i eiga saeti einn forseti og fjörir varaforsetar. Einnig skulu kosnir jafnraargir vararaenn. Hver deild råSsins skal eiga fulltriia i stjörnarnefndinni svo og varamann. t>ess skal gaett, svo sem unnt er, aS misraunandi stjörnmålastefnur eigi fulltriia i stjörnarnefndinni og vararaenn.

Fulltriii i stjörnarnefndinni eSa varamaSur hans skal vera kjörinn fulltriii i råSinu.

Losni starf fulltriia eSa varamanns i stjörnarnefnd milli tvaggja aSalbinga, skal deild sii, sem full-triiinn eSa varamaSurinn åtti   saeti   i,   velja   annan

Prop. 1971: 53

27

Artikkel 46

Plenarförsamlingen består av alla medlemmar av rådet.

Plenarförsamlingen bölder ordinaer sesjon en gäng om året. Ekstra sesjon höides når plenarförsamlingen eller presidiet beslutter det, eller når minst 2 regjeringer eller minst 25 valgte raedlemraer framsetter begjsaring om det.

Rådets myndighet ut-0vas av plenarförsamlingen, hvis ikke annat er saerlig bestämt.

Artikd 46

Plenarförsamlingen utgöras av alla medlemmar av rådet.

Plenarförsamlingen håller ordinarie session en gång om året. Extra session hållas, när plenarförsamlingen eller prasidiet så beslutar eller när minst två regeringar eller rainst tjugofem valda medlemmar fraraställa begäran därora.

Rådets befogenheter utövas av plenarförsamlingen, ora icke annat är särskilt föreskrivet.

Planarforsamlingens for- Planarforsamlingens för-

handlinger   er   offentlige, handlingar äro offentliga,

hvis     plenarförsamlingen ora plenarförsaralingen ic-

ikke besluttar annat.                 ke beslutar annat.

Artikkel 47 Plenarförsamlingen velger ved hver ordinaer sesjon et presidium, bestående av en president og fire visepresidenter. For hver av disse velges en suppleant. Alle delegasjo-ner skal vaere represen-tert i presidiet og blant supplaantene. Så vidt mu-lig b0r forskjellige politiske maningsretningar bli raprasentert i presidiet og blant supplaantene.

Artikd 47 Plenarförsaralingen utser vid ordinarie session att presidium bestående av en president och fyra vice presidenter. För envar av dessa utses en suppleant. Alla delegationer skola vara företrädda i presidiet och bland suppleanterna. Såvitt möjligt böra olika politiska. meningsriktningar bliva representerade i presidiet och bland suppleanterna.

Medlem av presidiet el-       Medlem av presidiet el
ler suppleant for slikt         ler suppleant för sådan
raedlera skal vaere valgt    medlem skall vara vald
raedlem av rådet.                       medlem av rådet.

Blir vervet som raedlem av presidiet eller suppleant ledig raellora to ordi-naere sasjoner skal det for tiden inntil neste ordinae-re   sesjon   velges   et   nytt

Blir befattning sora medlem av presidiet eller suppleant, ledig raellan två ordinarie sessioner, skall för tiden till nästa ordinarie session   ny   medlem  ellesr

Prop. 1971: 53                                                                          28

den indtil naeste ordinaere  nut   jäsen   tai   varajäsen   fulltrua eSa varamann til session af den delegation,  kuului,   valita   uusi   jäsen   nsesta aSalbings. som  det afgåade raedlem  tai   varajäsen   seuraavaan eller suppleant tilh0rte.        varsinaiseen        istuntoon

saakka. Praesidiet varetager Rå- Puheenjohtaiisto huo- Stjörnarnefndin annast dals l0bende forretninger lehtii neuvoston juokse- dagleg störf råSsins og er og optraeder i 0vrigt pä vien asiain hoidosta ja »3 öSru leyti fulltriii fess Rådets vegne i den ud- edustaa muutoin nauvos- i samraemi viS saraning stra;kning, som framgår af toa siinä laajuudessa kuin bennan og bingsköp råSs-denne overenskomst og tästä sopimuksesta ja neu- •"*• Rådets arbejdsordning.        voston työjärjestyksestä il-

raenee.

Artikel 48                              48 artikla                     48. grein

Plenarforsamhngen   be- Yleiskokous määrää va- PingiS   åkveSur   fjölda

stemmer udvalgenes antal liokuntien   lukumäärän  ja nefnda      og      starfssviS

og forretningsområder. For toimialat. Yleiskokous mää- beirra.    Einnig    åkveSur

hvert    udvalg    fastsaetter rää, montako jäsentä kusta- fingiS,    hve    margir    iir

Plenarförsaralingen       det kin  valtuuskunnasta  kuu- hverri   deild   skull   skipa

antal medleraraer fra hver luu  valiokuntaan.   Tämän hverja nefnd. 1 samrBemi

delegation, der skal indgå mukaisesti kukin valtuus- viS betta skipar hver deild

i udvalget. I overensstem- kunta  jakaa   valitut  jäse- kjörnum  fulltriiura  sinum

raalse     herraed     fordeler nensä    valiokuntien    kes- i einstakar nefndir.

hver delegation sine valg-                       ken.
te medlemmer på udvalge-
ne.

Udvalgenes opgave er at Valiokuntien   tahtävänä Varkefni   nefndanna   er

forberede     sagernes     be- on valmistella asiain käsit- aS    undirbiia    afgreiSslu

handling i Rådet.                telyä neuvostossa.               måla i råSinu.

Artikd 49                     49 artikla                     49. grein

Rådet bistås i sin virk- Neuvostoa avustaa sen RåSinu til aSstoSar eru
sorahed af et Sekretariat toiminnassa sihteeristö, ritarar. Stjörnarnefndin
baståenda af en af Praesi- johon kuuluvat puhaen- velur einn, en aSra fimra
diet udpeget sekretaer samt johtajiston valitsama sih- velja deildirnar, einn rit-
af fem sekretaerer, af hvil- teeri ja viisi sihteeriä, ara hver.
ke hver delegation udpe- joista kukin valtuuskunta
ger en.                       valitsee yhden.

Praesidiet udpeger ud- Puheenjohtajisto raää- Stjörnarnefndin raeSur
valgenes sekratserer samt rää valiokunnille sihteerit ritara nefnda og annaS
det 0vrige personale, der sekä sen muun henkilö- starfsliS, sem börf ar å til
er n0dvandigt for at ud- kunnan, joka on tarpeen aS raekja sameiginleg
f0re Rådets faelles sekre- neuvoston yhteisten sih- skrifstofustörf råSsins.
tariatsopgaver. Hver dele- teeristötehtävian hoitarai- Sérhver deild raeSur starfs-
gation ansaetter dat sekre- seen. Kukin valtuuskunta liS sér til aSstoSar.
lariatspersonale, der skal ottaa palvelukseansa sen
bistå delegationen.        sihteeristöhenkilökunnan,

jonka   tehtävänä   on   valtuuskunnan    avustarainen.

Prop. 1971: 53

29

medlera eller  en ny sup- suppleant utses av den de-

pleant av  den  delegasjon legation som den avgång-

sora det tidligere raedlem ne raedleraraen eller supp-

eller suppleanten tilh0rte.              leanten tillhört.

Presidiet varetar radats 10pende forretninger og opptrar for 0vrig på rådets vegne i den utstrek-ning sora det framgår av denne avtale og rådets ar-beidsordning.

Presidiet handhar rådets löpande angelägenheter och företräder i övrigt rådet i den utsträckning som fraragår av denna överenskommelse och rådets arbetsordning.

Artikkel 48 Plenarförsamlingen be-steraraer utvalgenas antall og forratningsoraråde. For hvert utvalg fastsetter plenarförsamlingen det antall raedlemraer fra hver delegasjon som skal delta i utvalget. I sarasvar herraed fordeler hver delegasjon sine valgte medleraraer på utvalgene.

Artikel 48 Plenarförsaralingen bestämmer utskottens antal och verksamhetsområden. För varje utskott fastställer plenarförsaralingen det antal medlemmar av varje delegation som skall ingå i utskottet. I enlighet härmed fördelar varje delegation sina valda medlemraar på utskotten.

Utvalgenes oppgave er å Utskotten ha till uppgift
forberede sakenes behand- att förbereda sakernas be
ting i rådet.                       handling i rådet.

Artikkel 49

Rådet bistås i sin virk-somhet av at sekretariat som består av en sekretaer utpekt av presidiet og av fem sekretaerer, hvorav hver delegasjon utpeker en.

Presidiet utpeker utvalgenes sekretaerer og det 0vrige personale som er n0dvendig for å utf0re rådets felles sekretariatsopp-gaver. Hver delegasjon an-setter det sakretariatspar-sonale som skal bistå delegasjonen.

Artikel 49

Rådet bistås i sin verksamhet av att sekretariat beståenda av an sekretera re utsedd av presidiet samt av fera sekreterare, av vilka varje delegation utser en.

Presidiet utser utskottens sekreterare samt den övriga personal som erfordras för fullgörande av rådets gemensamma sekretariatsuppgifter. Varje delegation anställer den sekretariatspersonal som skall bistå delegationen.

Prop. 1971: 53

30

Artikel 50

Regeringarna, Ministerrådet og madlemmarne har rat til at frerasaette forslag  for  Rådet.

Ethvert forslag skal be-handles i et udvalg, inden det faerdigbehandles i Rådet.

Artikel 51

Rekoramandationer vedtagas af Plenarförsaralingen på grundlag af frem-sat forslag herom.

Darsora dat ikke er han-sigtsmaessigt at afvante behandling i Plenarförsamlingen, aller dersom andre grunde foraligger dertil, kan Praesidiet i stedet for rekomraandation af Plenarförsamlingen foretage anden hanvendalse.

Udtalelser afgives af Plenarförsaralingen eller under de forudsaetninger, der er angivet i andet af-snit, af Praesidiet.

Praesidiet skal til Plenarförsaralingen anmälde de foranstaltninger, der er truffet i henhold til andet ellar tredje afsnit.

Artikel 52 Et valgt medlem kan i Plenarförsamlingen stille sp0rgsmål til en regering eller til Ministerrådet i anledning af an baretning eller meddelelse, der er af-givet til Rådet, eller i 0v-rigt ora araner, sora angår det nordiske samarbejde.

Artikd 53 Hver  delegation  svarar for udgifterne til sin del-tagelse   i   Rådet.

50          artikla
Oikeus   tehdä   ehdotuk-

sia neuvostolle on halli-tuksella, ministarineuvos-tolla ja jäsenellä.

Ehdotukset on valmis-televasti käsitaltävä valio-kunnassa ennen niidan lo-pullista käsittelyä neuvostossa.

51          artikla
Suosituksan      hyväksyy

yleiskokous tehdyn ehdo-tuksen pohjalta.

Ellei yleiskokouksessa tapahtuvaa käsittelyä voi-da vaikeuksitta odottaa tai mikäli muut syyt sitä vaativat, voi puheenjohtajisto yleiskokouksen hy-väksymän suosituksen ase-raesta tehdä asiasta muun-laisen esityksan.

Lausunnon antaa yleiskokous tai toisassa mo-mentissa mainituin edelly-tyksin puheenjohtajisto.

Puheenjohtajiston on 11-moitettava yleiskokouksal-le niistä toimenpiteistä, joihin se on toisan ja kolmannen momentin nojalla ryhtynyt.

52 artikla

Yleiskokouksessa voi valittu jäsen tehdä kysyrayk-sen hallitukselle tai minis-terinauvostolle neuvostolle annetun kertorauksen tai ilmoituksen johdosta tai muutoin pohjoisraaista yh-teistyötä ko.skevassa asi-assa.

53          artikla
Jokainen     valtuuskunta

vastaa neuvoston toimin-taan osallisturaisestaan ai-heutuvista kustannuksista.

50. grein Sérhver rikisstjörn, räS-herranefndin   og   sérhver fulltriii hefur tillögurétt.

Nefnd skal fjälla um sérhvert mål, åSur en råSiS tekur baS til lokaaf-greiSslu.

51. grein I>ingiS  gerir  ålyktun  ä grundvelli     tillögu,     sem fram hefur komiS.

Tilmaeli frå stjörnarnefndinni gata komiS i staS ålyktunar, ef ekki er aS vaenta hagkvaemari raålsafgreiSslu i råSinu aSa aSrar åstaeSur valda um.

E>ingiS laggur fram ålit sitt eSa stjörnarnefndin i beim tilvikum, sem frå er greint i 2. mgr.

Stjörnarnefndin skal til-kynna finginu fser räSstafanir, sem gerSar hafa veriS samkvaemt 2. og 3. mgr.

52.          grein
Kjörinn fulltriii getur å

bingi beint fyrirspurn til rikisstjörnar eSa råSharra-nafndarinnar um skyrslu eSa greinargarS, sem send hefur veriS råSinu, eSa önnur mål, sem varSa norraena samvinnu.

53. grein

Hver deild bar kostnaS af Jjåtttöku sinni i råSinu.

Prop. 1971: 53

31

Artikkel 50 Artikel 50

Regjering, ministerrådet Regering,   ministerrådet

og medlem har ratt til å och  medlem   ha   rätt  att

raise forslag for rådet.           väcka förslag i rådet.

Forslag skal förberedes Förslag skall beradas av

av at utvalg f0r det slutt- utskott  innan   det  slutbe-

behandles i rådet.                  handlas inora rådet.

Artikkel 51

Rekoramandasjon vedtas av plenarförsamlingen på grunnlag av et reist forslag.

Hvis behandling i plenarförsaralingen ikke uten vanskelighet kan avventes, eller hvis det foreligger andra grunner til det, kan i stedet for rekoramandasjon av plenarförsaralingen annen henvendelse företas av presidiet.

Uttalalse avgis av plenarförsamlingen eller, under da forutsetninger som er angitt i annat avsnitt, av presidiet.

Presidiet skal undarret-te plenarförsamlingen om de tiltak som er truffet i henhold til annet eller tredje ledd.

Artikel 51

Rekommendation antages av plenarförsamlingen på grundval av väckt förslag.

Kan behandling inom plenarförsamlingen icke lämpligen avvaktas eller föreligga andra skäl därtill, kan i stället för rekomraendation av plenarförsamlingen annan framställning göras av presidiet.

Yttrande avgives av plenarförsamlingen eller, under de förutsättningar som angivas i andra stycket, av presidiet.

Prasidiet skall till plenarförsamlingen anraäla de åtgärder det vidtagit med stöd av andra eller tredje stycket.

Artikkel 52 Et valgt raedlera kan i plenarförsamlingen stille sp0rsmål til en regjering eller til ministerrådet i anledning av baretning eller melding sora er avgitt til rådet, eller for 0vrig ora emner som angår dat nordiske samarbeid.

Artikel 52 Vald medlem får i plenarförsamlingen ställa fråga till regering eller till ministerrådet raed anledning av berättelse eller raeddelande som avgivits till rådet eller i övrigt i ärana sora angår det nordiska samarbetet.

Artikkel 53 Artikel 53

Hver delegasjon dakker  Varje delegation svarar

utgiftene til sin deltakelse för utgifterna för sitt dal-

i rådet.                                           tagande i rådet.

Prop. 1971: 53

32

Da faelles udgifter fordelas mellem delegationerne for en période af fera år på grundlag af forholdet raellem landenes bruttonationalprodukter. Praesidiet skal dog i saerlige til-faelde kunne traeffe beslut-ning om et andet forde-lingsgrundlag.

Yhteiset kulut jaetaan valtuuskuntien kesken vii-sivuotiskausittain maiden bruttokansantuotteen osoit-taraassa suhteessa. Puheenjohtajisto voi kuiten-kin erityisistä syistä päättää muusta jakoperusteesta.

Sameiginlegur kostnaS-ur, fimm åra timabil, skipt-ist railli deildanna eftir vergri pjöSarframleiSslu landanna. Stjörnarnefndin getur bö i serstökura tilvikum åkvarSaS aSra skiptingu kostnaSar.

Artikel 54

Plenarförsaralingen fastsaetter Rådets arbejdsordning. Beslutning om ved-tagelse af arbejdsordnin-gen eller om aendringer i denne kraever to trediede-les flertal blandt Rådets valgte medlemmer.

54 artikla Yleiskokous vahvistaa neuvoston työjärjestyksen. Työjärjestyksen hyväksy-miseen tai muuttamiseen vaaditaan kahden kolmasosan eneramistö neuvoston valituista jäsenistä.

54. grein PingiS setur råSinu bingsköp. Til sarabykktar å starfsreglum eSa til breytingar å beim barf sambykki tveggja briSju hluta kosinna fulltrua råSsins.

Det nordiske Ministerråd     Pohjoismaiden   ministeri-

neuvosto

Artikel 56 56 artikla

I   Ministerrådet   indgår      Ministerinauvostoon kuu-

medlemraer af hvert lands    luu   jokaisen   raaan  halli-

regering.                                        tuksen jäseniä.

Artikel 55 1 Det nordiske Ministerråd  samarbej der  de  nordiske ländes regeringer.

Ministerrådet traeffer be-slutninger i den udstraek-ning, sora angives i denne og andre overenskomster mellem de nordiske lande. Også i 0vrige saraarbejds-sp0rgsmål har Ministerrådet ansvar for samarbejdet mellem de nordiske ländes regeringar og mellem regaringerne og Nordisk Råd.

55 artikla

Pohjoismaiden ministeri-neuvosto on Pohjoismaiden hallitusten yhteis-työelin.

Ministerineuvosto tekee päätöksiä siinä laajuudessa kuin käy ilrai tästä sopimuksesta ja muista Pohjoismaiden välisistä sopimuksista. Muissakin yh-teistyökysymyksissä ministerineuvosto vastaa Pohjoismaiden hallitusten sekä haUitusten ja Pohjoismaiden neuvoston välisestä yhteistyöstä.

RäSherranefnd NorSurlanda

55. grein

1 råSherranefnd NorSurlanda starfa rikisstjörnir landanna saman.

RäSherranefndin tekur åkvarSanir aS l)vi marki, sem mselt er fyrir um i samningi bessum og öSrum samningum milli NorSur-landanna.RäSherranefndin skal og annast samvinnu i öSrura samstarfsmålum rikisstjörna NorSurlanda innbyrSis og rikisstjörnanna og NorSurlandaråSs.

56. grein

RåSherranefndina skipa råSherrar frå öllum lönd-unum.

Hvert land udpeger  et      Kukin maa nimeää yh-     Sérhvert land  tilnetnir

regeringsmedlem, som har den   hallituksen   jäsenen, råSherra,  sera  åsarat em-

til opgave med bistand af jonka tehtävänä on virka- baettismanni   skal   annast

an   embedsmand  at  vaere miehen   avustamana   vas- sararaemingu       norraenna

Prop. 1971: 53

33

Fellesutgifter fördelas mellom delegasjonene for en période pä fem år på grunnlag av forholdet mellom landenes bruttonasjo-nalprodukter. Presidiet skal dog i saerlige tilfelle kunna treffe bastemmelse om et annet fordelings-grunnlag.

De gemensamma utgifterna fördelas raellan delegationerna för en period av fera år på grundval av förhållandet raellan ländernas bruttonationalprodukter. Presidiet skall dock för särskilda fall kunna besluta om annan fördelningsgrund.

Artikkel 54 Plenarförsamlingen fastsetter rådets arbeidsord-ning. Beslutning om ved-tagelse av arbeidsordnin-gen eller ora endringer i denna krever to tredjedels flartall blant rådets valgte medlemmer.

Artikel 54 Plenarförsamlingen fastställer rådets arbetsordning. För beslut om antagande av arbetsordning eller om ändring i denna erfordras två tredjedels flertal bland rådets valda raedleraraar.

Nordisk Ministerråd

Nordiska ministerrådet

Artikkel 55

I Nordisk Ministerråd saraarbeider de nordiske lands regjeringer.

Ministerrådet treffer be-slutninger i den utstrek-ning sora angis i denne og andre avtaler mellom de nordiske land. Også i andra samarbeidssp0rsmål förestår ministerrådet sara-arbeidet raellora de nordiske lands regjeringer og mellom regjeringene og Nordisk Råd.

Artikkel 56

Ministerrådet består av raedlemraer av de kontra-herende staters regjeringer.

Hvert land utpeker et regjaringsraedlem med den oppgave, bi.stätt av en era-betsinann, å ha ansvar for

Artikel 55 I  Nordiska  rainisterrå-det samarbeta  de nordiska ländernas regeringar.

Ministerrådet fattar beslut i den utsträckning som angives i denna och andra överenskommelser mellan de nordiska länderna. Även i övriga samarbetsfrågor svarar ministerrådet för samarbetet meUan de nordiska ländernas regeringar och mellan regeringarna och Nordiska rådet.

Artikd 56 I ministerrådet ingå medlemmar av varje lands regering.

Varje land utser en regeringsmedlem raed uppgift att raed biträde av en ämbetsraan svara för sam-

Prop. 1971:53

34

ansvarlig for samordnin- lata pohjoisraaisten yh-
gen af nordiske samar- teistyökysymysten koordi-
bejdssp0rgsmål.               noinnista.

samstarfsmäla.

Artikel 57

Ministerrådet er beslut-ningsdygtigt, når reprae-sentanter for alle landene er til stede i Ministerrådet. I sp0rgsmål, sora udeluk-kende angår visse lande, beh0ver dog kun disse lande at vaere repraesen-terede.

Hvert land har én stem-me i Ministerrådet.

Ministerrådets beslut-ninger skal vaere enstem-raige. I proceduresp0rgs-raål traeffes baslutning dog ved sirapelt flertal blandt de i afstemningen deltagenda. Står stemraatallet liga, er forraandens stamma afg0rende.

Undladelse af at afgive stemme er ikke til hinder for at beslutninger traeffes.

57 artikla Päätösvaltaisuus adellyt-tää, etta kaikki maat övat edustettuina rainisterineu-vostossa. Yksinoraaan joi-takin maita koskevian ky-symysten käsittelyssä kui-tenkin vain näiden maiden tulee olla edustettuina.

Jokaisella maalla on yk-si ääni rainistarineuvos-tossa.

Ministarineuvoston pää-tösten tulee olla yksiraie-lisiä. Menettelytapakysy-rayksissä tehdään kuiten-kin päätös äänestykseen osalUstuvien yksinkertai-sella ääntan eneramistöllä ja ääntan mennessä tasan puhaanjohtajan ääni rat-kaisae.

Äänestyksestä pidätty-minen ei estä päätöksen tekemistä.

57. grein

RäSherranefndin      er

åkvörSunarhaef, begär fulltriiar frå öllum löndunura taka bått i störfum hennar. Pegar einvörSungu er raett um målefni einstakra landa, er hö naegjanlegt, aS aSeins fulltriiar peirra landa starfi i nafndinni.

Sérhvert land fer meS eitt atkvaeSi i råSherra-nefndinni.

ÅkvarSanir råSherra-nefndarinnar skulu sarabykktar samhljöSa. t mål-um, sem varSa bingsköp, naegir Ipå einfaldur meiri hluti atkvaeSa til äkvörS-unar. Séu atkvaeSi jöfn, raeSur atkvaeSi formanns lirslitum.

ÄkvörSun er gild, bott einhver fulltriii greiSi ekki atkvaeSi.

Artikel 58 Ministerrådets beslutninger er bindende for de enkelte lande. Beslutninger vedr0rende sp0rgsmål, som i henhold til et lands for-fatning kraever den folke-valgte forsamlings god-kandelse, binder dog ikke dette land, f0r församlingen har godkandt beslut-ningen. Kraevas sådan god-kendelse, skal Ministerrådet underrettes herom, inden Ministerrådet traeffer beslutningan. F0r den folkavalgte forsamlings godkendelse foreligger, er de 0vrige lande heller ikke

58 artikla Ministerineuvoston päätös on kutakin raaata si-tova. Päätös kysyrayksessä, joka jonkin raaan valtio-säännön mukaan edellyt-tää kansanedustuslaitoksen hyväksyraistä, ei kuiten-kaan ole täta maata sitova ennen kuin kansanedustuslaitos on hyväksynyt päätöksen. Jos sanotun-lainen hyväksyrainan vaaditaan, on rainistarineu-vostolle ilmoitettava tästä ennen kuin rainisterineu-vosto tekee päätöksensä. Ennen kuin kansanedustuslaitoksen hyväksyrainen

58. grein

ÅkvarSanir råSherra-nefndarinnar eru bindandi fyrir hvert land. ÄkvörSun i raåli, sem samkvaemt stjörnarskrå einhvers landanna krefst saml)ykkis bjöSbings bess lands, er bö ekki bindandi fyrir baS land, fyrr en bJöS-bing bess hefur sarabykkt åkvörSunina. Sé slikrar sarabykktar krafizt, skal råSherranefndinni skyrt frå bvi, åSur en hiin tekur äkvörSun. önnur lönd eru ekki heldur bundin af slikri åkvörSun, fyrr en sambykkt       bJöSbingsins

Prop. 1971: 53

35

samordningen av nordiska   ordningen     av     nordiska
samarbeidssp0rsmål.       saraarbetsfrågor.

Artikkel 57 Ministerrådet ar beslut-ningsdyktig när alle landene er represantert i rai-nisterrådat. I sp0rsmål som utelukkende angår visse land, beh0ver dog bare disse land å vaere represen tert.

Hvert land har én stemme i ministerrådet.

Artikel 57 Ministerrådet är beslut-fört då alla länderna äro företrädda i ministerrådet. I frågor, som uteslutande angå vissa länder, behöva dock endast dessa länder vara företrädda.

Varje land har en röst i ministerrådet.

Ministerrådets beslutninger skal vaere enstemmige. I prosedyresp0rsmål träffes beslutning dog med enkelt flartall av dera sora avgir stemme, og ved stem-melikhet gj0r förmannens stemme utslaget.

Ministerrådets beslut skola vara enhälliga. I procedurfrågor fattas dock beslut med enkelt flertal bland da röstande och vid lika röstetal med ordförandens utslagsröst.

Stemmeunnlatelse er ikke til hinder for at beslutning fattes.

Nedlagd röst utgör icke hinder för beslut.

Artikkel 58 Ministerrådets beslutninger ar bindende for de enkelte land. Beslutning vedr0rande sp0rsraål sora etter et av landenes for-fatning krever godkjen-nalse av nasjonalforsam-lingen, er dog ikke bindende for dette land f0r nasjonalforsamlingen har godkjent beslutningen. Hvis slik godkjennelse krävas, skal ministerrådet underrattas om dette f0r ministerrådet treffer beslutningen. F0r nasjonalfor-samlingens godkjennelse foreligger   er   heller   ikke

Artikel 58 Beslut av ministerrådet är bindande för de särskilda länderna. Beslut i fråga som enligt något lands författning kräver folkrapresentationens godkännande binder dock icke detta land förrän folkrepresentationen godkänt beslutet. Erfordras sådant godkännande, skall rainisterrådet underrättas härora innan ministerrådet fattar beslutet. Innan folkrepresentationens godkännande givits, är ej heller annat land bundet av beslutet.

Prop. 1971:53

36

bundet af beslutningan.

on   saatu,   päätös   ei   ole   liggur fyrir.

myöskään    toista    maata

sitova.

Artikel 59 Ministerrådet skal f0r hver ordinaer session i Nordisk Råds Plenarförsamling aflsegge beretning til Rådet vedr0rende det nordiske samarbejde. Deri skal Ministerrådet saerlig redeg0re for samarbejdet i det forl0bne år og pla-nerne for det fortsatte samarbejde.

Artikel 60

Ministerrådet skal f0r hver ordinaer session i Nordisk Råds Plenarförsamling give Rådet meddelelse om de foranstaltninger, der er truffet i anledning af Rådets re-kommandationer og andre henvendelser. Hvis en rekommandation eller anden henvendelse er rettet til en eller flere regeringer, kan sådan meddelelse i stedet gives af den eller de regeringar, hvortil rekoraman-dationen eller henvendel-sen er rettet.

59 artikla Ministerineuvoston tulee ennen jokaista Pohjoismaiden neuvoston yleiskokouksen varsinaista is-tuntoa antaa kertomus neuvostolle pohjoisraai-sesta yhteistyöstä. Kerto-muksessa ministerineuvoston on erityisesti tebtävä selkoa kuluneen vuoden yhteistyöstä ja tulevaa yh-teistyötä koskevista suun-nitelraista.

€0 artikla Ministerineuvoston tulee ennen jokaista Pohjoismaiden neuvoston yleiskokouksen varsinaista is-tuntoa antaa neuovostolle ilmoitukset niistä toimenpiteistä, joihin on ryh-dytty neuvoston suositus-ten ja muiden esitysten johdosta. Jos suositus tai rauu esitys on osoitettu yhdelle tai useamraalle hallitukselle, voi ilraoituksen sen sijaan antaa se hallitus tai ne hallitukset, joil-le suositus tai esitys oli osoitettu.

59. grein RäSherranefndin skal fyrir hvert aSalbing NorSurlandaråSs gefa råSinu skyrslu varSandi norraena saravinnu. t skyrslu bess-ari skal råSherranefndin einkum gera grein fyrir samstarfi liSins års og åaetlunum ura åframhald-andi samstarf.

60. grein

RåSherranefndin skal fyrir hvert aSalbing NorSurlandaråSs skyra råSinu frå beim råSstöfunum, sera gerSar hafa veriS samkvaemt ålyktunum og tilmaelum råSsins. Ef ålyktun eSa tilmaelum er beint til einnar rikisstjörnar eSa fleiri, getur hlutaSeigandi rikisstjörn eSa rikisstjörnir gefiS slika skyrslu.

overenskomst      om     aen-  ken   sovitaan   tämän   yh-  sér saman um breyting å

Artikel 61 Ministerrådet  fastsaetter sin arbejdsordning. Artikel 62 Samråd mellera de nordiske ländes regeringer kan foruden    i    Ministerrådet ske ved nordiske minister-m0der.

.ändring af overens-komsten

Artikel 63 Inden   landene   traeffer

61           artikla
Ministerineuvosto    vah
vistaa työjärjestyksensä.

62        artikla
Paitsi   ministerineuvos-

tossa voivat Pohjoismaiden hallitukset neuvotella keskenään myös pohjois-maisissa ministerikokouk-sissa.

Yhteistyösopimuksen muuttaminen

63        artikla
Ennen kuin maiden kes-

61.     grein

RåSherranefndin setur sér starfsreglur.

62.     grein

Auk samstarfs milli rikisstjörna NorSurlanda i råSherranefndinni gata bser ått sarastarf å råSherra-fundum NorSurlanda.

Breytingar å samningnum

. .:M

63. grein ÄSur   en   löndin   koma

Prop. 1971: 53

37

noe annet land bundet av beslutningen.

Artikkel 59 Ministerrådet skal f0r hver ordinaer sesjon av Nordisk Råds plenarförsamling avgi beretning til rådet om det nordiske samarbeid. I beretningen skal ministerrådet saerlig redegj0re for det siste års samarbeid og planane for det fortsatte samarbeid.

Artikel 59 Ministerrådet skall före varje ordinarie session med Nordiska rådets plenarförsamling avgiva berättelse till rådet rörande det nordiska saraarbetet. Däri skall ministerrådet särskilt redogöra för det gångna årets samarbete och planerna för det fortsatta saraarbetet.

Artikkel 60 Ministerrådet skal f0r hver ordinaer sesjon av Nordisk Råds plenarförsamling gi rådet melding om de tiltak som er truffet i anledning av rådets rekommandasjoner og andre henvendelser. Hvis rekoramandasjon eller annen henvendelse er rettet til en eller flere regjeringer, kan slik melding i stedet gis av den eller de regjeringer som rekommandasjonen eller henvendelsen er rettet til.

Artikkel 61 Ministerrådet   fastsetter sin arbeidsordning. Artikkel 62 Samråd raellora de nordiske    lands    regjeringer kan, foruten i ministerrådet,   finne   sted  ved   nordiske ministarra0ter.

Artikel 60

Ministerrådet skall före varje ordinarie session raed Nordiska rådets ple-narförsaraling lärana rådet meddelande om de åtgärder sora ha vidtagits med anledning av rådets rekomraendationer och andra framställningar. Har rekommendation eller annan framställning riktats till en eUer flera regeringar, kan sådant raeddelande i stället lämnas av den eller de regeringar, tiU vilka rekommendationen eller fraraställningen har riktats.

Artikel 61

Ministerrådet fastställer sin arbetsordning. Artikel 62

Samråd mellan de nordiska ländernas regeringar kan förutom i ministerrådet ske vid nordiska rai-nisterraöten.

de parter enes om endring  komraa om ändring i den-

Endring av avtalen

Artikltel 63 Innen   de   kontraheren-

Ändring av  överenskommelsen

Artikel 63 Innan länderna överens-

Prop. 1971: 53                                                                                             38

dringer i  denne overens- teistyösopimuksen    muut- samningi     bessum,     skal

komst,  skal  Nordisk Råd tamisesta,  on  Pohjoismai- gefa NorSurlandaråSi kost

hava lejlighed til at udtale den  neuvostolle varattava å aS låta i Ijös ålit sitt.

sig. tilaisuus antaa lausunton
sa.

II                                      n                                                         II

Artiklerne   39   og   40   i Yhteistyösopimuksen 39 39. og 40. gr. samstarfs-

iamarbejdsoverenskom- ja 40 artiklat muuttuvat 64 samningsins verSi  64.  og

sten skal indsaettes som ar-          ja 65 artikloiksi.                              65. gr.
tikal 64 og 65.

III                                     III                                                       m

Denne        overenskomst Tämä sopimus  on  rati- Saraning    Jjennan    skal

skal ratificeras, og ratifi-    fioitava  ja  ratifioimiskir- fullgilda og senda fullgild-

kationsinstruraenterne skal jat  mahdollisimman  pian ingarskjölin hiS fyrsta til

snarest   muligt   deponeres talletettava   Suomen  ulko- utanrikisråSuneytis   Finn-

i   Finlands   udenrigsmini-         asiainministeriöön.                               lands,
sterium.

Overenskomsten skal da- Sopiraus  on  talletettava       Saraningurinn skal

poneres i Finlands uden- Suomen    ulkoasiainrainis- geymdur  1 utanrikisråSu-

rigsministeriura,    og    be- teriöön,   jonka   on   toimi- neyti  Finnlands,   og   skal

krseftade    afskrifter    skal tettava jokaiselle sopirauk- räSuneytiS senda hverjura

tilstilles  hver  af  de  kon- sen    osapuolelle    oikeaksi samningsaSila staSfest af-

traharenda  parter   af  det todistettu   jäljennös   sopi-                             rit.

finske ministerium.                                  muksesta.

Overenskomsten   traeder Sopimus  tulee  voimaan Samningurinn        öSlast

i kraft 30 dage efter den kolmantenakymmenentenä gildi brjåtiu  dögum  eftir

dag, hvor samtlige kontra- päivänä   sen   päivän   jäl- aS fullgildingarskjöl allra

herende   parters   ratifika- keen, jona kaikkien sopi- samningsaSila   hafa   bor-

tionsinstruraenter   er   de- muspuolten     ratifioimisa-                              izt.

ponerede.                             siakirjat on talletettu.

Til    bekrseftelse    heraf Tämän vakuudeksi oval I>essu   til   staSfestingar

har  undertegnede  befuld- allekirjoittanect valtuutetut hafa    naSanskråSir    full-

raaegtigede   i   K0benhavn asiamiehet    Kööpenhami- triiar,   sem  til  Jpess  hafa

dan  13.  februar  1971  un- nassa 13 päivänä helmikuu umboS,   undirritaS   samn-

dertegnet   denne   overens- ta 1971 allekirjoittaneet tä- ing bennan i Kaupmanna-

komst i  et  ekseraplar på män sopimuksen, joka on höfn   13.  februar   1971,  i

dansk,     finsk,     isländsk, tehty yhtenä islannin-, nor- einu eintaki å hverju måli:

norsk   og   svensk,   hvilke jan-,  ruotsin-,  suomen- ja dönsku, finnsku, islenzku,

tekster alle har samme gyl- tanskankielisenä kappalee- norsku og saensku, og skulu

diglied.                          na jokaisen tekstin ollessa  beir textar allir jafngildir.

yhtä  todistusvoimainen.

Prop. 1971: 53

39

i denne avtale, skal Nor- na överenskommelse, skall
disk Råd gis anledning til Nordiska rådet beredas
å uttale seg.                     tillfälle att yttra sig.

II Artiklene   39   og   40   i samarbeidsavtalen        skal plasseres som artikkel 64 og 65.

III Denne avtale skal rati-fiseres og ratifikasjonsdo-kumentene snarest raulig deponeres i Finlands utenriksministerium.

Avtalen skal deponeres i utenriksministeriet i Finland og bekräftade avskrifter skal av det finske ministeriet sendes alle de kontraherende parter.

Avtalen trer i kraft tret-ti dager etter den dag da samtlige kontraherende staters ratifikasjonsdoku-raent er deponart.

Til bekräftelse herav har undertegnede befullmek-tlgede i K0benhavn den 13 februar 1971 underteg-net denne avtale i et ekseraplar på dansk, finsk, isländsk, norsk og svensk, hvilke tekster alla har samraa gyldighet.

II Artiklarna  39  och  40  i samarbetsöverenskommelsen   skola   åsättas   nr   64 och 65.

in

Denna överenskommelse skall ratificeras och ratifikationshandlingarna snarast möjligt deponeras i ministeriet för utrikes-ärendena i Finland.

överenskommelsen skall vara deponerad i ministeriet för utrikesärandena i Finland och bestyrkta avskrifter skola av det finska ministeriet tillställas var och an av da fördragsslutande parterna.

Överenskoraraelsen träder i kraft trettio dagar efter den dag då saratliga fördragsslutande parters ratifikationshandlingar deponerats.

Till bekräftelse härav ha undertecknade befullmäkligade ombud i Köpenhamn den 13 februari 1971 undertecknat danna överenskommelse i ett exemplar på danska, finska, isländska, norska och svenska språken, vilka samtliga texter ha lika vitsord.

MARCUS BOKTR. STHLM 1971