Kungl. Maj:ts proposition nr l/å år 1962 (Proposition 1962:43)

Kungl. Maj:ts proposition nr l/å år 1962

Nr 43

Kungl. Majrts proposition till riksdagen angående vissa anslag för
budgetåret 1962/63 till de tekniska högskolorna; given
Stockholms slott den 26 januari 1962.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF ADOLF

Ragnar Edenman

Propositionens huvudsakliga innehåll

Det av statsmakterna år 1960 beslutade programmet för utbyggnad av de
tekniska högskolornas sammanlagda årliga intagningskapacitet innebar att denna
skulle öka från 1 000 nybörjarplatser hösten 1959 till 1 850 hösten 1965. Av den
ökade utbildningskapaciteten har hösten 1960 och hösten 1961 redan tillkommit
119 nya sådana platser.

I propositionen, som behandlar frågor om den pågående utbyggnaden av de
tre högskolorna, förutsättes, att det år 1960 uppställda utbyggnadsprogrammet
i allt väsentligt skall kunna hållas. Vissa förändringar i detta program förordas.
Sålunda föreslås, att antalet nybörjarplatser vid avdelningen för arkitektur vid
tekniska högskolan i Lund ökas utöver den redan beslutade intagningskapaciteten,
eller med 32 till 60. Samtidigt föreslås, att intagningsökningen vid avdelningen
för väg- och vattenbyggnad vid Chalmers tekniska högskola fördelas på
något längre tid än som tidigare avsetts. Vid bifall till de framlagda förslagen
kommer antalet nya utbildningsplatser vid de tekniska högskolorna hösten 1962
att öka med totalt 218, jämfört med hösten 1961.

För nästa budgetår föreslås en väsentlig utökning av högskolornas topptjänstorganisation.
Sammanlagt innebär förslagen ett nettotillskott budgetåret 1962/63
av femton professurer och två laboraturer. Härav hänför sig tre professurer och
en laboratur till tekniska högskolan i Stockholm, åtta professurer och en labo 1

— Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 sand. Nr ^3

2 Kungl. Majrts ''proposition nr 43 år 1962

ratur till Chalmers tekniska högskola samt fyra professurer till tekniska högskolan
i Lund.

För att underlätta planläggningen av verksamheten vid sistnämnda två högskolor
— vid vilka en väsentlig ökning av intagningskapaciteten avses ske budgetåret
1963/64 och därpå följande budgetår — framlägges långtidsplaner avseende
en successiv förstärkning av de bägge högskolornas topptjänstorganisation.
Sålunda förordas, att riksdagen nu fattar beslut om inrättande budgetåren
1963/64—1967/68 vid de båda högskolorna av inte mindre än 46 professurer och
fyra laboraturer. Av dessa hänför sig 14 professurer och tre laboraturer till Chalmers
tekniska högskola samt 32 professurer och en laboratur till tekniska högskolan
i Lund. Med organisatorisk anpassning härtill förordas beslut om indragning
budgetåret 1963/64 av fyra professurer och tre laboraturer vid Chalmers
tekniska högskola. I propositionen återfinnes en sammanställning av dessa tjänster
på s. 66.

Utöver de förordade topp tjänsterna framlägges förslag om utökning nästa budgetår
av de tekniska högskolornas personalorganisation med ca 130 tjänster,
däribland tretton universitetslektorat och ett fyrtiotal assistenttjänster.

Kostnaderna för de i propositionen föreslagna förstärkningarna av högskolornas
personalorganisation beräknas budgetåret 1962/63 uppgå till drygt 4,25
miljoner kr.

I propositionen förutsättes vidare, att medel skall kunna ställas till förfogande
för all den byggnadsverksamhet vid Chalmers tekniska högskola och tekniska
högskolan i Lund, som fordras för att det år 1960 beslutade utbyggnadsprogrammet
skall kunna följas. Sålunda förutsättes, att bl. a. nybyggnader för avdelningen
för väg- och vattenbyggnad, för matematiskt centrum samt tillbyggnad
för avdelningen för elektroteknik vid Chalmers tekniska högskola och nybyggnader
för avdelningarna för elektroteknik, maskinteknik och arkitektur vid
tekniska högskolan i Lund skall kunna påbörjas redan nästa budgetår. Till
byggnadsarbeten vid Chalmers tekniska högskola och vid tekniska högskolan i
Lund äskas i förevarande sammanhang för nästa budgetår investeringsanslag av
respektive 14,4 och 1,5 miljoner kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 är 1962

TJtdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Majrt Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 26
januari 1962.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling,

Skoglund, Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson, Holmquist.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, anmäler — efter
gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter — frågor angaende vissa
anslag för budgetåret 1962/63 till de tekniska högskolorna och anför därvid
följande.

I årets statsverksproposition, bilagan 10 ecklesiastikdepartementet, har Kungl.
Maj:t på min hemställan under punkterna 226, 232, 238, 327 och 328 föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1962/63
beräkna

till Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar ett förslagsanslag av
19 445 000 kr.;

till Chalmers tekniska högskola: Avlöningar ett förslagsanslag av 15 504 000
kr.;

till Tekniska högskolan i Lund: Avlöningar ett förslagsanslag 1 207 000 kr.;

till Byggnadsarbeten vid Chalmers tekniska högskola ett investeringsanslag
av 14 454 000 kr.;

till Byggnadsarbeten vid tekniska högskolan i Lund ett investeringsanslag av
1 525 000 kr.

Sedan dessa ärenden numera färdigberetts, får jag ånyo anmäla desamma.

Kungl. Maj:ts proposition nr lf.3 år 1962

I. Pågående och planerad utbyggnad

Enligt statsmakternas år 1960 fattade beslut (prop. 1960:119; Sä. u. 1; Rskr
327) skall de tekniska högskolornas sammanlagda intagningskapacitet ökas från
ca 1 000 nybörjare per år till ca 1 850 nybörjare höstterminen 1965. Detta avses
ske genom en begränsad ökning vid tekniska högskolan i Stockholm, från 600 till
ca 770, genom en betydande intagningsökning vid Chalmers tekniska högskola,
från 400 till ca 650, samt genom uppbyggnad av en tredje läroanstalt för högre
teknisk utbildning och forskning i Lund. Denna läroanstalt, som interimistiskt
benämnes tekniska högskolan i Lund, avses få en intagningskapacitet som hösten
1965 uppgår till ca 430 nybörjarplatser. Den planerade ökningens fördelning på
högskolor, avdelningar och år framgår av följande sammanställning.

Avdelning för	Intagningskapacitet höstterminen 1959	1 Föreslagen intagningsökning höstterminen
KTH	CTH	LTH	1960	1961	1962	1963	1964	1965	S:a j ökn. \|
Teknisk fysik ...	30	20	_	CTH 10	LTH SO	KTH 15				55 1
Maskinteknik ...	90	80	—			KTH 60	CTH 70	LTH 50		230
							LTH 50
Flygteknik och
skeppsteknik/
skeppsbyggnad	60	26	—	CTH 4						4
Elektroteknik ...	135	130	_	CTH 30	CTH 25	LTH 50	LTH 50	KTH 15		170
Väg- och vatten-
byggnad .....	90	68	_			CTH 82		LTH 60	LTII 60	202
Kemi ..........	64	26	_		CTH 29				LTH 55	84
Bergsvetenskap .	45	—	_			KTH 65				65
Arkitektur .....	72	50	—					LTH 28		28
Summa	586	400	—	44	84	272	170	153	115	838
Därav KTH	586			—	—	140	_	15	_	155
CTH		400		44	54	82	70	—	—	250
LTH			—	—	SO	50	100	138	115	m \|

Anm. Avdelningen för lantmäteri är ej medtagen i sammanställningen.

KTH = tekniska högskolan i Stockholm.

CTH = Chalmers tekniska högskola.

LT1I = tekniska högskolan i Lund.

1. Tekniska högskolan i Stockholm

Såsom framgår av den förut redovisade sammanställningen skall intagningen
vid tekniska högskolan i Stockholm ökas vid avdelningarna för teknisk fysik,
maskinteknik, elektroteknik samt bergsvetenskap. Ökningarna är störst vid av -

Kungl. Maj:ts proposition nr J+3 år 1962

delningarna för maskinteknik och bergsvetenskap. Sistnämnda avdelning kommer
sålunda att mer än fördubblas. Av de beslutade 155 nya platserna vid tekniska
högskolan i Stockholm skall inte mindre än 140 tillkomma höstterminen
1962.

I detta sammanhang bör erinras om att i arets statsverksproposition, bilagan
10, ecklesiastikdepartementet, under punkten 326 redovisats en av högskolans
byggnadskommitté uppgjord preliminär tids- och kostnadsplan för utbyggnad av
högskolan under budgetåren 1960/61—1969/70. Det totala investeringsbehovet
för perioden har beräknats till 46,5 miljoner kr. enligt prisläget den 1 juli 1960.
Vidare har framhållits i statsverkspropositionen, att om den vid 1960 års riksdag
i anledning av propositionen 119 angående utbyggande av universitet och högskolor
m. m. beslutade utökningen av intagningskapaciteten vid högskolan från
för närvarande ca 600 till ca 770 skall kunna realiseras den angivna tidsplanen
för utbyggnaden måste hållas i allt väsentligt.

Överstyrelsen jör de tekniska högskolorna framhåller i sina anslagsäskanden
för nästa budgetår, att den ökade intagningen vid förut nämnda avdelningar
även kommer att beröra undervisningen inom andra avdelningar. Sålunda kommer
undervisningen inom avdelningen för teknisk fysik att paverkas a\ den
ökade intagningen vid avdelningarna för maskinteknik och bergsvetenskap samtidigt
som undervisningen vid avdelningen för maskinteknik paverkas av det
ökande antalet studerande inom avdelningen för bergsvetenskap och — om ock
i mindre utsträckning — inom avdelningen för teknisk fysik. Trots att antalet
studerande inom avdelningen för kemi inte skall höjas kommer vidare undervisningen
inom denna avdelning, framför allt inom ämnet oorganisk kemi, att belastas
till följd av den stegrade intagningen inom avdelningen för bergsvetenskap.

Mot bakgrunden härav har överstyrelsen lagt fram förslag om en avsevärd
förstärkning av lärarkrafterna vid de berörda avdelningarna.

I fråga om avdelningen för elektroteknik har överstyrelsen vidare föreslagit
en ändrad och utvidgad organisation. Förslaget grundar sig på en plan, som
utarbetats efter ett mångårigt utredningsarbete inom vederbörande avdelningsråd
och avdelningskollegium. Utredningsarbetet har föranletts av den omfattande
utvecklingen under senare årtionden inom elektrotekniken samt av behovet
att åstadkomma en effektiv undervisning, avpassad till de växande årskullarna
av studerande.

Förslaget beträffande avdelningen för elektroteknik innebär, att professuren
och laboraturen i elektronik från och med budgetåret 1962/63 omvandlas till
professurer i plasmafysik respektive clcktronfysik och att laboraturen i elektrisk
mätteknik samtidigt omvandlas till professur i ämnet. Därjämte föreslås en professur
i elautomatik.

Från högskolans sida har även hemställts, att statsmakterna år 1962 måtte
fatta principbeslut om förändring fr. o.m. budgetåret 1963/64 av de båda professurerna
i radioteknik respektive telegrafi och telefoni till tre professurer, en
i teletransmissionsteori, eu i teletrafiksystem och en i tillämpad elektronik.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1^3 år 1962

Överstyrelsen, som i huvudsak tillstyrker förslaget angående avdelningen för
elektroteknik, understryker betydelsen av att principbeslut i frågan fattas redan
år 1962, eftersom förfarandet vid tillsättning av en professur tar lång tid och det
synes angeläget, att innehavarna av de nya professurerna kan tillträda sina
tjänster den 1 juli 1963, då de nuvarande professorerna i radioteknik samt telegrafi
och telefoni båda uppnår pensioneringsperiodens övre gräns.

2. Chalmers tekniska högskola

Såsom framgår av årets statsverksproposition, bilagan 10, ecklesiastikdepartementet,
punkten 181 (s. 374), har naturvetenskapliga samordningskommittén i
Goteborg avgivit förslag om en successiv utbyggnad av den matematisk-naturvetenskapliga
forskning och utbildning som enligt beslut av 1960 års riksdag
skall samordnas med universitetet i Göteborg, d. v. s. inom ämnesgruppen matematik-fysik-kemi-teoretisk
fysik. Kommitténs förslag omfattar bl. a. nio nya
professurer. I statsverkspropositionen har föreslagits, att sex av dessa professurer,
nämligen en i vart och ett av ämnena teoretisk fysik, oorganisk kemi, organisk
kemi, fysikalisk kemi, biokemi och analytisk kemi, skall inrättas vid universitetet
i Göteborg, den förstnämnda fr. o. m. nästa budgetår och de fem kemiprofessurerna
fr. o. m. budgetaret 1963/64. Av de återstående tre professurerna,
vilka avser respektive numerisk analys, matematisk fysik och fasta tillståndets
fysik, bör enligt kommitténs mening professurerna i numerisk analys och matematisk
fysik uppföras på Chalmers tekniska högskolas stat. Frågan om placeringen
av professuren i fasta tillståndets fysik bör enligt kommittén tills vidare
lämnas öppen.

Intill dess ställning tagits till de större universitetsadministrativa frågor, som
1955 års universitetsutredning för närvarande arbetar med, är, framhåller kommittén,
frågan om vid vilket av lärosätena de nya tjänsterna inrättas av underordnad
betydelse. Tillkomsten av de nio nya professurerna är att betrakta som
en förstärkning av hela den högre tekniska och matematisk-naturvetenskapliga
utbildnings- och forskningsorganisationen i Göteborg. I likhet med vad som
gäller för de tva professurer i matematik och de två professurer i fysik med placering
vid dels Göteborgs universitet, dels Chalmers tekniska högskola, vilka 1961
års riksdag beslutat inrätta, bör enligt kommitténs mening innehavarna av de nu
föreslagna professurerna har tjänstgöringsskyldighet vid båda lärosätena. Kommittén
anser det vidare uppenbart, att vid uppkommande vakans föreskrift om
sådan tjänstgöringsskyldighet bör meddelas vid tillsättning av vid universitetet
eller högskolan inrättade ordinarie lärartjänster i till ämnesgruppen matematik-fysik-kemi-teoretisk
fysik hörande ämnen. Kommittén har räknat med att
nuvarande innehavare av sistnämnda tjänster påtager sig en sålunda fördelad
tjänstgöring.

Tab. 1

	Befintliga 61/62	Princip- beslut	U tbyggnadsprogram	Tot. ant. 66/67 GU + CTH
	62/63	63/64	64/65	65/66	66/67
A								IP IP
	IP CTH		IP CTH	—	—	—	—
	—

B.	IP CTH + IL CTH IP CTH + IL CTH		lP CTH	_	_	—	—	2P + 1E 1P + 1L
	—	—	—	—	—	—
	—	IP GU	—	—	—	—	lP

h-	lP CTH			IP GU	_	_	—	2P 2P 2P IP IP
	IP CTH	—	—	IP GU	—	—	—
	IP CTH	—	—	IP GU		—	—
		—	—	lP GU		—	—
		—	—	IP GU	—	—	—
! D.	2P CTH + 2L CTH	lP CTH						3P + 2L
		—	—	—	IP	—	—	lP
E.	IIP GU 2P CTH + 2L CTH	IP GU					_	4P + 2L

Summa	AV + 6L	\|2P	jaP	\|5P	IP	—	—	[22P + eu

Anm.: P = professur, L = laboratur; med GU avses tjänst på universitetets stat och med CTH tjänst på högskolans stat.

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1962

Förstärkningen av undervisnings- och forskningsorganisationen i Göteborg med
professurer i ämnena numerisk analys, matematisk fysik och fasta tillståndets
fysik har av kommittén bedömts erforderlig för att en rationell utbildning av
såväl teknologer som universitetsstuderande skall kunna bedrivas och för att
forskningens berättigade krav skall bli tillgodosedda. Professuren i numerisk
analys bör enligt kommitténs förslag tillkomma genom delning av högskolans
nuvarande professur i tillämpad matematik. Den ena professuren föreslås få
benämningen matematisk statistik och den andra alltså numerisk analys. Kommittén
föreslår, att innehavaren av den nuvarande professuren medgives välja,
vilket av de bägge ämnesområdena han önskar företräda.

Tabellen å s. i upptager dels samtliga de nio professurer kommittén föreslagit
och tidpunkterna för deras inrättande, dels nu befintliga och principbeslutade
professurer och laboraturer, dels ock det totala antalet professurer och laboraturer
vid full utbyggnad läsåret 1966/67 (tabell 1).

Åt en inom naturvetenskapliga samordningskommittén i Göteborg tillsatt
organisationsgrupp — organisationsgruppen för Chalmers tekniska högskola* 1 —
har genom beslut den 23 januari 1961 anförtrotts uppdraget att beträffande
samtliga de av högskolans fackavdelningar, som beröres av intagningsökningen,
utarbeta planer för erforderliga personalförstärkningar m. m. Organisationsgruppen
har i enlighet med sitt utredningsuppdrag utarbetat dels förslag till utbyggnadsplan
för högskolans avdelningar för elektroteknik och för väg- och vattenbyggnad,
dels förslag till utbyggnadsplan för avdelningen för maskinteknik och
till vissa förstärkningar vid avdelningen för kemi.

Organisationsgruppen redogör i två via samordningskommittén avgivna framställningar
till en början för aktuella byggnadsfrågor. Med utgångspunkt i möjligheterna
att tillgodose lokalbehoven behandlas därefter frågan om intagningsökningen
vid högskolans avdelningar för väg- och vattenbyggnad, maskinteknik
och kemi. I samband härmed erinras om att intagningen vid avdelningen för
elektroteknik hösten 1961 ökat med 25 till 185 i enlighet med den tidigare återgivna
planen för intagningsökningen vid de tre tekniska högskolorna.

Enligt nämnda plan skall vid Chalmers avdelning för väg- och vattenbyggnad
intagningen hösten 1962 öka med 82. Organisationsgruppen
föreslår emellertid att denna intagningsökning uppdelas på tre läsår och fördelas
med 22 på hösten 1962, 30 på hösten 1963 och likaledes 30 på hösten 1964. Därvid
har forutsatts, att nu planerade nybyggnader för avdelningen i dess helhet
skall komma att stå färdiga hösten 1966. Även för avdelningen för maskinteknik
föreligger behov av utvidgade lokaler. Organisationsgruppen
har dock funnit, att intagningen vid avdelningen hösten 1963 planenligt kan

Tf avdelningschefen S. Moberg, ordförande, professorn L. Rönnmark professorn N Svartliolm
K1*? WfjdaV (suPPleant för avdelningschefen L. Lindmark) samt såsom'' särskilt

1 kallade experter generaldirektören M. Fehrm, professorn N. Gralén och byråchefen G. MacDowall

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1962

öka med 70 till 150 under förutsättning att vissa nya undervisningslokaler kan
tagas i anspråk redan hösten 1964 och att avdelningens hela nybyggnad kan
disponeras hösten 1965. Vad slutligen beträffar kemiavdelningen har
vid denna innevarande läsår intagits 46 studerande, vilket innebär en ökning
med 20. Hösten 1962 kan, framhåller organisationsgruppen, intagas ytterligare
6 och hösten 1963 ytterligare 3. Den av 1960 års riksdag i princip beslutade
ökningen av intagningen av kemister med 29 till 55 beräknas alltså komma att
bli helt genomförd hösten 1963.

I fråga om avdelningen för elektroteknik har organisationsgruppen
gjort sina bedömningar och avvägningar med utgångspunkt i dels en
inom avdelningen verkställd utredning, som gjorts i syfte att nå fram till en
långtidsplan för avdelningens organisation, dels en av ledamoten av organisationsgruppen,
generaldirektören M. Fehrm utarbetad promemoria »Synpunkter
på utbyggnad av avd. E vid de tekniska högskolorna». Resultatet av avdelningens
utredningsarbete föreligger i form av en organisationsplan för avdelning
E. Planen är lagd som bilaga till avdelningens petita förbudgetåret 1962/63.
Den är uppgjord med utgångspunkt i vad avdelningen bedömt nödvändigt för
att en kvalitativt och kvantitativt tillfredsställande utexamination vid en intagning
av 185 studerande skall säkerställas. Personalorganisationen är uppbyggd
på basis av tre huvudstudieriktningar: a) teleteknik, b) kraftteknik och c) systemteknik.

Den för avdelningen förordade förstärkningen av topptjänstorganisationen har
föreslagits ske budgetåren 1962/63 och 1963/64. Enligt organisationsgruppen synes
det dock ej uteslutet, att den särskilt inom det elektrotekniska området snabba
utvecklingen kan ändra förutsättningarna så väsentligt, att det kan bli nödvändigt
att senare ytterligare öka antalet toppbefattningar vid ifrågavarande avdelning.

Beträffande avdelningen för väg- och vattenbyggnad har en av avdelningskollegiet
vid avdelningen i samråd med avdelningsrådet utformad planskiss för
undervisningens organisation vid ett årligt intag 150 studerande tjänat som utgångspunkt
för organisationsgruppen vid prövningen av frågan om nya topptjänster.
Även frågan om nya topptjänster vid avdelningen för maskinteknik har
organisationsgruppen prövat med utgångspunkt i organisationsförslag, som utarbetats
vid högskolan.

I efterföljande tabeller har angivits dels befintliga och principbeslutade topptjänster,
dels de topptjänster organisationsgruppen föreslagit till inrättande vid
avdelningarna för elektroteknik (tabell 2), för väg- och vattenbyggnad (tabell
3), för maskinteknik (tabell 4) och för kemi (tabell 5). I tabell 4 har även medtagits
en av överstyrelsen för de tekniska högskolorna föreslagen laboratur i
ångteknik (reaktorteknologi).

10 Kungl. Maj:ts ''proposition nr 43 år 1962

Tab. 2
Avd. E

	Befintliga		U tbyggnadsprogram		Totalt antal
	61/62	62/63	63/64	64/65	65/66	66/67	68/67
Elektricitetslära (nu ellära och elmät-teknik) ........	1P + 2L	— IL	— IL				IP
Elektrisk mätteknik B. Tillämpad elektro-nik (nu allmän teleteknik) .....	1P + 1L	+ 1P					IP 1P + 1L
Datateknik ......	—	+ 1P	—	—	—	—	IP
C. Elkretsteori (nu te-lekommunikation)	IP						IP
Informationsteori .	—	—	+ 1P	—	—	—	IP
D. Elektronfysik I (nu elektronik) .....	1P + 10						1P + 10
Elektronfysik II (nu elektronik) ..... Elektronfysik III . E. Elektrisk anlägg- ningsteknik ....	IL IP	—	+ IP —IL + 1P				IP IP IP
F. Eiektromaskinlära.	IP	_	.	_			IP
Summa	6P + 10 + 4L	+ 2P — lL	+ 3P —2L	—	—	—	11P+ 10 + IL

Anm.: 1. P r= Professur, O = Observatur, L = Laboratur.

2. Därtill föreslås en speciallärartjänst i telesystemteknik fr. o. m. budgetåret 1964/65.

Kungl. Maj:ts proposition nr 4-3 år 1962 11

Tab. 3

Avd. V

	Be fint-	Princip- beslut		U tbyggnadsprogram		Totalt antal
	liga 61/62	62/63	63/64	64/65	65/66	66/67	66/67
A. Geoteknik med grund-	■							IP
läggning .........	—	—	+ 1P	—	—	—
B.
Byggnadsakustik ...		—	—	+ 1P	—	—	—	IP
C.
Byggnadsstatik ..... D. Byggnadsteknik I (nu	IP			+ 1L				1P + IL
byggnadsteknik) .. Byggnadsteknik II	IP	—		~	+ 1L			1P+ IL
(nu brobyggnad) . Byggnadsteknik III . E. Byggnadsekonomi och byggnadsorganisa-	IP			+ 1P				IP IP
tion ............. F.	IP							IP
Vattenbyggnad ..... G. Vattenförsörjnings-	IP							IP
och avloppsteknik H.	IP							IP
Vägbyggnad .......	—	IP	—	—	—	—		IP
I.
Geologi ............	IP	j —	—	—	—	—	—	IP
Summa	7P	IP	+ 1P	+ 2P + 1L	+ 1L	—	—	IIP + 2L I

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1962
Tab. 4
Avd. M

			Utbyggnadsprogram		1
	Befintliga						! Totalt an-
	61/62	62/63	63/64	64/65	\| 65/66	66/67	(tal 66/67
A.					j
Industriell organisation .....	—	IP	—	—	_	—	IP
B.
Materiallära I (metaller och
legeringar) ...............	—	—	IP	—	_	_	IP
Materiallära II (icke-metallis-
ka material) .............	—	—	—	—	IP	—	IP
C.
Strömningsmaskinteknik ....	—	—	—	IP	—	—	IP
D.
Materialhantering ..........	—	—	—	—	IP	—	IP
E.
Läran om maskinelement ....	IP	—	—	—	—	—	IP
F.
Förbränningsmotorteknik ...	IP	—	—	—	—	—	IP
G.
Ångteknik .................	IP	_	_	_	_		IP
Ångteknik (reaktorteknologi) .	—	IL1	—	—	—	—	IL
H.
Tillämpad termodynamik och
strömningslära ...........	IP	—	—	—	—		IP
I.
Mekanisk teknologi .........	IP	—	—	—	—	—	IP
J.
Textilmekanik .............	IP	—	—	—	—	-	IP
Summa	6P	1P +	IP	IP	2P	1	llP-f
	\|	IL					IL

1 Föreslagen av överstyrelsen i stället för den professur i reaktorteknologi, om vilken principbeslut
fattades vid 1960 års riksdag.

Kungl. Maj.ts proposition nr 43 år 1962 13

Tab. 5
Avd. K

	Befintliga	Utbyggnadsprogram	Totalt antal
	61/62	62/63	63/61—66/67	66/67
A.
Oorganisk kemi ...................	IP	—	—	IP
B.
Organisk kemi ....................	IP	—	—	IP
C.
Fysikalisk kemi ..................	IP	—	—	IP
D.
Teknisk kemi .....................	IP	+1L	—	1P + 1L
E.
Kemisk apparatteknik ............	IP	—	—	IP
F.
Textilkemi .......................	IP	—	—	IP
G.
Värmeteknik och maskinlära .......	IP	—	—	IP
H.
Kämkemi ........................	IP	—	—	IP
Summa	8P	IL	—	8P + IL

Anm.: Förutom ovannämnda 8 professorstjänster finns vid högskolan en av Svenska Skifferoljeaktiebolaget
bekostad personlig tjänst som professor i oljekemi för C. E. B. Schjånberg.

De förslag, som framlagts av samordningskommittén och dess organisationsgrupp,
omfattar — förutom topptjänster — förändringar beträffande speciallärarorganisationen,
vissa assistenttjänster samt de biträdestjänster, vilka bedömts
erforderliga i samband med utbyggnaden. Däremot har förslag ej framlagts
i fråga om rena undervisningstjänster, exempelvis universitetslektorat.

Universitetskanslern tillstyrker i avgivet utlåtande kommitténs förslag till
utbyggnadsplan för ämnesgruppen matematik-fysik-kemi-teoretisk fysik.

Överstyrelsen jör de tekniska högskolorna, som funnit sig i allt väsentligt
kunna tillstyrka nyssnämnda förslag och förslaget till utbyggnadsplan för avdelningarna
för elektroteknik och för väg- och vattenbyggnad, har i utlåtande
över sistnämnda två förslag uttalat bl. a., att det hade varit önskvärt, att en av

Kungl. Maj:ts proposition nr Jf3 år 1962

laboraturerna inom ämnesområdet elektricitetslära och elektrisk mätteknik kunnat
bibehållas. Överstyrelsen anför härom följande.

Skulle utvecklingen giva vid handen, att omfattningen av licentiand- och doktorandundervisningen
inom elektricitetslära påkallade en förstärkning av topptjänsterna,
utgår överstyrelsen ifrån, att frågan om bibehållande eller återinrättande
av en laboratur inom detta område blir föremål för förnyat övervägande.
I anslutning härtill vill överstyrelsen understryka det av organisationsgruppen
gjorda uttalandet, att den särskilt inom det elektrotekniska området snabba
utvecklingen kan ändra förutsättningarna så väsentligt, att det kan bli nödvändigt
att ytterligare öka antalet toppbefattningar vid ifrågavarande avdelning.

Överstyrelsen anser det vidare beklagligt, att en dämpning av utbyggnadstakten
vid avdelningen för väg- och vattenbyggnad befunnits nödvändig. Förslaget
till utbyggnadsplan för avdelningen för maskinteknik har överstyrelsen
funnit i stort sett väl avvägt. Överstyrelsen har i sitt utlåtande över detta
förslag framhållit, att de föreslagna professurerna i materiallära I (metaller
och legeringar) och i materiallära II (icke-metalliska material) bör erhålla en
bestämd inriktning mot bearbetningstekniska och konstruktiva problem, samt
förordat att tjänsterna benämnes konstruktionsmaterial I respektive konstruktionsmaterial
II. Överstyrelsen påpekar vidare, att den föreslagna professuren
i materialhantering i stort sett motsvarar den av organisationskommittén för
tekniska högskolan i Lund för detta lärosäte föreslagna professuren i transportteknik.
Enligt överstyrelsens mening bör båda tjänsterna benämnas transportteknik.

Mot överstyrelsens beslut i vad det avser förslag om en professur i konstruktionsmaterial
II har rektorn vid tekniska högskolan i Stockholm, professorn
Ragnar Woxén, i särskilt yttrande anmält avvikande mening. Det till professuren
hörande ämnesområdet berör enligt dennes mening huvudsakligen sådana
frågor, som bör behandlas inom ämnena hållfasthetslära och mekanisk teknologi.
Professor Woxén har därför i stället i frågasatt viss personalförstärkning inom
sistnämnda ämnen.

Avdelningsrådet vid avdelningen för elektronik vid Chalmers tekniska högskola
har i särskild skrivelse hemställt, att en av högskolans laboraturer inom
ämnesområdena elektricitetslära och elektrisk mätteknik måtte bibehållas.

3. Tekniska högskolan i Lund

Enligt statsmakternas beslut skall vid den nya enheten för högre teknisk utbildning
och forskning i Lund inrättas avdelningar för teknisk fysik (F), elektroteknik
(E), för maskinteknik (M), för väg- och vattenbyggnad (V), för arkitektur
(A) och för kemi (K).

Undervisningen vid tekniska högskolan i Lund startade planenligt hösten 1961
vid avdelningen för teknisk fysik för där intagna 30 studerande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1962

Den för högskolans uppbyggnad tillsatta kommittén, organisationskommittén
jör teknisk högskola i Lund, har i anslutning till sin framställning angående högskolans
medelsbehov för nästa budgetår lagt fram en utbyggnadsplan benämnd
Stomplan för teknisk högskola i Lund.

Kommittén har vid utarbetandet av stomplanen utgått från att de tre tekniska
högskolorna i princip skall vara likvärdiga men därför icke identiska. Vid
utformningen av förslagen har kommittén beaktat att viss specialisering bör
åstadkommas vid de tre högskolorna.

Stomplanen innefattar förslag till utformning av samtliga avdelningar vid
högskolan utom avdelningen för kemi. För avdelningarna för teknisk fysik, elektroteknik,
maskinteknik, väg- och vattenbyggnad och arkitektur har kommittén
utarbetat förslag, avseende läro- och timplaner, lärarkrafter, lokaler samt inredning
och utrustning.

För utarbetande av dessa förslag har organisationskommittén låtit tillkalla en
subkommitté för envar av nämnda fem avdelningar samt en subkommitté för
lösande av vissa biblioteksfrågor.

Organisationskommittén avser att vid senare tidpunkt återkomma med förslag
beträffande den planerade kemiavdelningen i Lund.

Enligt stomplanen kommer avdelningen för teknisk fysik att
i princip föga skilja sig från motsvarande avdelningar vid de båda andra tekniska
högskolorna. Dock föreslås en viss specialisering mot det mättekniska området.

Avdelningen för elektroteknik föreslås uppdelad i en teleteknisk
linje och en allmän linje. Den teletekniska linjen avses bli specialiserad mot
den egentliga teletekniken d. v. s. telekommunikationstekniken. Någon starkströmslinje
svarande mot den vid Chalmers tekniska högskola och tekniska högskolan
i Stockholm anses med hänsyn till nuvarande utbildningsbehov inte
erforderlig. För att emellertid tillgodose starkströmsindustrins behov av allmänt
orienterade ingenjörer liksom industrins och näringslivets behov av elektrotekniker
med speciell kännedom om reglerings- och mätteknik föreslås inrättande
av den allmänna linjen.

Inom avdelningen för maskinteknik föreslås en uppdelning i
en konstruktionsteknisk linje, eu produktionsteknisk linje och en värmeteknisk
linje. Samtidigt avses ytterligare specialisering bli möjlig inom varje sådan linje.

Avdelningen för väg- och vattenbyggnad föreslås uppdelad
i en husbyggnadsteknisk och en anläggningsteknisk linje. Stor vikt har lagts
vid att försöka skapa ett ökat samarbete mellan denna avdelning och avdelningen
för arkitektur.

Utbildningen inom avdelningen för arkitektur har uppdelats i
historiska ämnen, ämnen av analyserande karaktär samt i rena arkitekturämnen
— de senare av syntetiserande karaktär. Vid utformningen av avdelningen för
arkitektur bär förutsatts, att ett intimt samarbete skall äga rum med avdelningen
för väg- och vattenbyggnad.

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 1$ år 1962

Enligt statsmakternas beslut skall avdelningarna för arkitektur vid tekniska
högskolorna i Stockholm och Göteborg vara oförändrade med en årlig intagning
av 72 respektive 50 studerande, medan den nya arkitekturavdelningen i Lund
skall dimensioneras för en årlig intagning av 28 studerande.

Organisationskommittén föreslår emellertid att avdelningen för arkitektur i
Lund skall utformas efter en årlig intagning av 60 studerande. Kommittén har
nämligen ansett sig kunna konstatera, att med all sannolikhet behov av ökad
arkitektutbildning utöver den planerade föreligger. Vidare skulle en bättre relation
mellan antalet arkitektur- och väg- och vattenbyggnadsstuderande åstadkommas.
En gentemot den beslutade planen fördubblad intagning på arkitektavdelningen
medför enligt kommittén, att såväl kostnaderna för avlöningar som
lokalbehovet endast ökar med ca 50 %. Detta innebär, att totala kostnaden per
studerande vid avdelning A skulle sjunka från 45 000 till 31 600 kr. eller till en
kostnad motsvarande den vid de två andra högskolorna. Ett ytterligare och
vägande skäl för en utökning är enligt kommittén att de tre professurer, som
måste tillkomma vid en ökad intagning, icke behöver programmässigt göras
identiska och att därigenom — om så skulle visa sig önskvärt — en bättre utbildning
inom området samhällsplanering skulle kunna realiseras inom ramen
för högskolan i Lund. Intagningen vid avdelningen bör genomföras i två etapper
med 30 studerande hösten 1964 och 60 hösten 1965.

Innevarande budgetår finns vid högskolan inrättade tre professurer, en i vart
och ett av ämnena matematik, mekanik och hållfasthetslära, tre lektorat, ett i
vart och ett av ämnena fysik, matematisk fysik och numeriska beräkningsmetoder
samt en speciallärarbefattning i ritteknik. Samtliga tjänster och befattningar
tillhör avdelning F.

Vid nyssnämnda avdelning och vid avdelningarna E, M, V och A föreslås
inrättande av sammanlagt 36 professurer, 1 laboratur, 1 självständigt universitetslektorat
och 16 speciallärarbefattningar fr. o. m. de budgetår, som närmare
framgår av följande sammanställning. Utöver särskilt angivna lärarkrafter
måste enligt kommittén till institutionerna knytas rena undervisningstjänster,
sasom universitet slektorat och befattningar som biträdande lärare.

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 43 år 1962

År Professurer eller laboraturer Speciallärarbefattningar eller lektorat

62/63 Elektrisk mätteknik Materiallära och värmebehandling

Fysik

Matematisk statistik
Teoretisk elektroteknik

63/64 Elautomatik Allmän kemi

Fasta tillståndets fysik Allmän teleteknik

Kärnfysik Kemi

Matematisk fysik
Maskinelement

Mekanisk värmeteori med strömningslära

64/65 Arkitektur I

Byggnadsfunktionslära

Byggnadskonstruktionslära

Byggnadsmateriallära

Byggnadsstatik

Formlära

Regleringsteknik

Strömningsmaskiner

Teletransmissionsteori

Tillämpad elektronik

Värme- och kraftteknik

65/66 Arkitektur I b

Byggnadsteknik I
Byggnadsteknik II
Industriell organisation
Maskinkonstruktion

Mekanisk teknologi och verktygsmaskiner

Teletrafiksystem

Transportteknik

Arkitekturhistoria
Elektroteknik Lektorat
Ritteknik

Allmän elkraftteknik

Förbränningslära

Geodetisk mätningsteknik

Geologi

Geoteknik

Industriell ekonomi

66/67

Arkitektur II
Stadsbyggnad
Trafikteknik
Vattenbyggnad

Byggnadsakustik Laboratur knuten till Byggnadsteknik
II

Industriell anläggningsteknik

Nationalekonomi

Svetsteknik

Vägbyggnad

67/68 Arkitektur II b

Byggproduktionsteknik
Stadsbyggnad b

Organisationskommittén föreslår att principbeslut respektive beslut fattas
redan år 1962 om inrättande av de i sammanställningen angivna befattningarna.

Vid sidan av lokalproblemen kommer enligt kommittén problemet att rekrytera
lärarkrafter till Lund att bli utomordentligt allvarligt. Den viktigaste förutsätt -

2 — Vihang till riksdagens protokoll 1962. 1 sand. Nr 13

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1962

ningen för att rekryteringsproblemet skall kunna lösas är enligt kommittén att vid
1962 års riksdag beslut respektive principbeslut fattas på sätt angivits. Härigenom
skulle dels intresserade sökande få tillfälle att meritera sig för de kommande
befattningarna, dels tillsättningsförfarandet för respektive befattning
kunna påbörjas i så god tid att beslut i utnämningsfrågan kan föreligga så långt
före den tidpunkt då undervisningen skall ta sin början, att den blivande läraren
kan utnyttjas i planerings- och utrustningsfrågor och samtidigt få tillfälle att
förbereda sin undervisning och engagera hjälpkrafter av olika slag.

I stomplanen har organisationskommittén lagt fram ett lokalprogram för de i
planen upptagna fem avdelningarna. Vissa frågor rörande detta lokalprogram
kommer att behandlas i det följande i samband med redovisningen av frågor
rörande byggnadsarbeten för högskolan. Lokalprogrammet bör enligt kommittén
genomföras i enlighet med det tidsschema följande sammanställning utvisar.

Avdelning	Intagningsökning höstterminen	Summa ökning
1961	1962	1963	1964.	1965
F .............	30					30
E .............		50	50			100
M .............			50	50		100
V .............				60	60	120
A .............				30	30	60
Summa ökning	30	50	100	140	90	410

Universitetskanslern har icke funnit anledning till erinran mot stomplanen.

Överstyrelsen för de tekniska högskolorna har vid sin prövning av stomplanen
funnit sig kunna i allt väsentligt tillstyrka densamma. Överstyrelsen anser vidare
vägande skäl tala för att det fortsatta planeringsarbetet för avdelningen för
arkitektur vid högskolan sker utifrån en årlig intagning av 60 studerande i stället
för det i propositionen 1960:119 angivna antalet av 28 studerande.

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 43 år 1962

II. Drift- och kapitalbudgetfrågor

1. Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar

Anslag Nettoutgift

1960/61 .................................. 15 827 000 16 633 719

1961/62 (statsliggaren s. 760)................ 18 401 000

1962/63 (förslag) .......................... 19 939 000

Kollegienåmnden vid tekniska högskolan i Stockholm har i sina anslagsäskanden
för nästa budgetår föreslagit en avsevärd förstärkning av högskolans personal.

Överstyrelsen biträder i väsentliga delar kollegienämndens förslag.

I det följande lämnar jag en kortfattad redogörelse för överstyrelsens förslag
till ändringar i högskolans personalorganisation m. m. Därvid kommer jag, såvitt
gäller motiveringar, att närmare beröra endast de av överstyrelsens förslag,
som jag ansett mig böra helt eller delvis biträda eller eljest funnit särskild anledning
uppehålla mig vid. Jag tillåter mig att i övrigt hänvisa till handlingarna.

Överstyrelsens förslag framgår av efterföljande sammanställning.

A. Professorer m. fl.

Avdelningen för teknisk fysik (F)

1) uppdelning av professuren i tillämpad matematik i en professur i numerisk
analys och en professur i matematisk statistik,

2) ändrad benämning av laboraturen i tillämpad matematik till numerisk

analys, .... .

3) ändrad benämning av universitetslektoratet i tillämpad matematik till
matematisk statistik,

4) professur i matematisk fysik II med samtidig ändrad benämning av professuren
i matematisk fysik till matematisk fysik I och indragning av befattningen
som tillfällig lärare i matematisk fysik (arvode 5 500),

5) universitetslektorat i matematik,

6) universitetslektorat i mekanik,

7) universitetslektorat i fysik med samtidig indragning av befattningen som
biträdande lärare i fysik II (arvode 10 400),

8) befattning som biträdande lärare i numerisk analys, arvode 4 170.

Avdelningen för maskinteknik (M)

9) indragning av professuren i förbränningsmotorteknik med samtidigt inrättande
av befattning som speciallärare i ämnet, arvode 8 170,

10) professur i maskinkonstruktion,

11) professur i svetsteknik,

12) laboratur i ångteknik (reaktorteknologi) med samtidig indragning av befattningen
som tillfällig lärare i reaktorteknologi (arvode 9 040),

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1962

13) universitetslektorat i elektroteknik med samtidig indragning av speciallärarbefattningen
i elektroteknik I (arvode 13 230),

14) universitetslektorat i industriell ekonomi och organisation,

15) befattning som speciallärare i ytbehandlingsteknik, arvode 2 180.

Avdelningen för flygteknik och skeppsteknik (S)

16) laboratur i flygteknik med samtidig indragning av befattningen som biträdande
lärare i ämnet (arvode 12 960),

17) befattning som speciallärare i avionik, arvode 4 140,

18) höjning av arvodet för speciallärarbefattningen i installationsteknik för
flygplan med 1 470 kr.,

19) höjning av arvodet för speciallärarbefattningen i installationsteknik för fartyg
med 1 470 kr.,

20) befattning som biträdande lärare i gasdynamik, arvode 3 540.

Avdelningen för elektroteknik (E)

21) professur i elektronfysik med samtidig indragning av laboraturen i elektronik,

22) professur i plasmafysik med samtidig indragning av professuren i elektronik,

23) professur i elautomatik,

24) professur i elektrisk mätteknik med samtidig indragning av laboraturen i
ämnet,

25) professur i teletransmissionsteori med samtidig indragning av professuren i
telegrafi och telefoni,

26) professur i teletrafiksystem,

27) professur i tillämpad elektronik med samtidig indragning av professuren i
radioteknik,

28) universitetslektorat i teoretisk elektroteknik,

29) universitetslektorat i radioteknik med samtidig indragning av befattningarna
som biträdande lärare i radioteknik II och IV (arvoden 5 710 respektive
7 215),

30) universitetslektorat i elektrisk mätteknik,

31) befattning som biträdande lärare i allmän elkraftteknik, arvode 6 780, med
samtidig indragning av befattningen som biträdande lärare i elektrisk anläggningsteknik
II (arvode 4 520),

32) befattning som biträdande lärare i fasta tillståndets fysik, arvode 3 350.
Avdelningen för väg- och vattenbyggnad (V)

33) professur i geoteknik med samtidig indragning av befattningarna som speciallärare
i geoteknik och som biträdande lärare i byggnadsteknik (arvode
5 120 för vardera),

34) professur i vattenförsörjnings- och avloppsteknik med samtidig indragning
av speciallärarbefattningen i ämnet (arvode 7 080),

35) laboratur i brobyggnad (bärande konstruktioner),

36) laboratur i byggnadsteknik (byggnadsmateriallära),

37) befattning som biträdande lärare i gruvbrytning med gruvmätning III, arvode
2 560.

Avdelningen för kemi (K)

38) ändring av professuren i livsmedelskemi till professur i biokemi samt en
professur i biokemisk teknologi med samtidig indragning av speciallärarbefattningen
i jäsningslära (arvode 7 220),

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.3 år 1962 21

39) omvandling av laboraturen i kvantitativ kemisk analys till professur i analytisk
kemi,

40) laboratur i kemisk apparatteknik med samtidig indragning av befattningen
som biträdande lärare II i ämnet (arvode 8 000),

41) universitetslektorat i organisk kemi,

42) universitetslektorat i fysikalisk kemi,

43) universitetslektorat i oorganisk kemi.

Avdelningen för bergsvetenskap (B)

44) professur i värme- och ugnsteknik i stället för den vakanta professuren i
allmän maskinteknik och gruvmaskinteknik med samtidig indragning av
speciallärarbefattningen i värmeteknik II (arvode 12 490).

45) namnändring av speciallärarbefattningen i värmeteknik III till värmeteknik
II,

46) befattning som speciallärare i industriell anläggningsteknik, arvode 4 875,

47) utökning av den med speciallärarbefattningen i maskinlära II förenade
undervisningsskyldigheten, arvodeshöjning 490 kr.,

48) befattning som speciallärare i pulvermetallurgi, arvode 2 670,

49) befattning som biträdande lärare i läran om maskinelement V, arvode 8 440,
med samtidig minskning av den med speciallärarbefattningen i läran om
maskinelement II, förenade undervisningsskyldigheten (arvodesminsknmg
4 410 kr.),

50) utökning av den med befattningen som biträdande lärare i mineralogi och
geologi förenade undervisningsskyldigheten, arvodeshöjning 2 555 kr.

Avdelningen för arkitektur (A)

51) utökning av den med speciallärarbefattningen i frihandsteckning och modellering
I förenade undervisningsskyldigheten, arvodeshöjning 2 940 kr.,

52) utökning av den med speciallärarbefattningen i frihandsteckning och modeilering
II förenade undervisningsskyldigheten, arvodeshöjning 2 940 kr.,

53) utökning av den med befattningen som biträdande lärare i arkitektur II förenade
undervisningsskyldigheten, arvodeshöjning 3 920 kr.,

54) befattning som biträdande lärare i konstruktionslära, arvode 5 010.

Avdelningen för lantmäteri (L)

55) professur i fastighetsekonomi,

56) universitetslektorat i geodesi med samtidig indragning av befattningen som
biträdande lärare i ämnet (arvode 5 535),

57) utökning av den med befattningen som biträdande lärare i kulturteknik förenade
undervisningsskyldigheten, arvodeshöjning 455 kr.

B. Docenter m. fl.

58) sex universitetslektorat i Ag 26,

59) två forskardocenttjänster i Ac 26 och en docenttjänst i Ac 24,

60) tre tjänster som forskarassistent i Ae 21,

61) två tjänster som förste forskningsingenjör i Ae 26,
två tjänster som forskningsingenjör i Ae 23 och
fyra tjänster som forskningsingenjör i Ae 21,

62) höjning av delposten till ersättning åt tillfälliga lärare, assistenter och övningsassistenter
med i runt tal 1 964 000 kr.,

63) höjning av representationsbidraget åt rektor med 900 kr.

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 43 år 1962

C. Bibliotekspersonal

64) tva tjänster som förste biblioteksbiträde i Ae 9 och en tjänst som expeditionsvakt
i Ae 7,

D. Kanslipersonal

65) en tjänst som förste byråsekreterare i Ag 23,

66) en tjänst som kanslibiträde i Ae 7 vid rektorsexpeditionens kansliavdelning,

67) tre tjänster som kanslibiträde i Ae 7 och en tjänst som expeditionsvakt i
Ae 7 vid rektorsexpeditionens ekonomiavdelning,

68) nio tjänster som kontorist i Ae 9 och tjugosex tjänster som kanslibiträde i
Ae 7 vid högskolans avdelningar och institutioner,

E. Teknisk biträdespersonal

69) tre tjänster som förste instrumentmakare i Ae 13, nio tjänster som instrumentmakare
i Ae 11, nio tjänster som institutionstekniker i Ae 9 samt uppflyttning
av en tjänst som instrumentmakare i Ao 11 till tjänst som förste
instrumentmakare i Ao 13, uppflyttning av en tjänst som instrumentmakare
i Ae 11 till tjänst som förste instrumentmakare i Ae 13 och uppflyttning av
en tjänst som institutionstekniker i Ae 9 till tjänst som instrumentmakare
i Ae 11,

70) ökad medelsanvisning till teknisk biträdespersonal i övrigt (kostnad ca
150 000 kr.).

F. Personal vid värme- och kraftcentralen

71) föreståndararvode, 7 500,

72) uppflyttning av tjänsten som driftingenjör i Ae 21 till Ae 23,

73) extraordinariesättning av tjänsten som ingenjör i Ag 17,

74) omvandling av tre tjänster som maskinmästare i Ag 12 till förste maskinist
i Ae 12,

75) tjänst som förste maskinist i Ae 12 varvid ett belopp motsvarande halva
lönen i löneklass 12 kan indragas,

76) en tjänst som reparatör (el) i Ae 9,

77) extraordinariesättning av tjänsten som reparatör (el) i Ag 9,

78) en tjänst som värmeskötare i Ae 8, varvid ett belopp motsvarande halva
lönen i löneklass 8 kan indragas,

79) extra arbetskraft för ritaruppgifter och administrativa göromål (kostnad
ca 23 000 kr.).

G. Vis sa äskanden i övrigt

SO) uppflyttning av en tjänst som telefonist i reglerad befordringsgång till tjänst
som telefonist i Ae 7.

Överstyrelsen har därjämte framställt förslag om ökad medelsanvisning på

grund av fr. o. m. den 1 juli 1961 vidtagna lönegradsändringar för vissa tjänster,

löncklassförändringar samt andra automatiska utgiftsförändringar.

Av tillgängliga handlingar inhämtas bl. a. följande.

Punkterna 1 — 3. Överstyrelsen anför: Den befintliga professuren i till lämpad

matematik omfattar två huvudområden, numerisk analys och matema -

Kungl. Maj:ts proposition nr Jt3 år 1962

tisk statistik. Båda dessa ämnen har under de senaste decennierna karakteriserats
av en omfattande och snabb utveckling samtidigt som de kommit att fa eu
alltmer ökande betydelse för Övriga tekniska verksamhetsgrenar. Ämnesområdena
är nu så vidsträckta, att en person samtidigt ej synes kunna vara specialist
inom båda. Professuren i tillämpad matematik bör därför uppdelas i eu professur
i numerisk analys och en professur i matematisk statistik. En sadan delning
framstår såsom angelägen även på grund av den växande undervisningsbördan
inom förevarande ämnen till följd av högskolans utbyggnad. Överstyrelsen vill
erinra om att den naturvetenskapliga samordningskommittén i Goteborg loreslagit
en motsvarande uppdelning av den vid Chalmers tekniska högskola befintliga
professuren i tillämpad matematik. Vid bifall till det under punkten 1
gjorda äskandet bör den nuvarande laboraturen i tillämpad matematik omvandlas
till en laboratur i numerisk analys och det nuvarande universitetslektoratet
i tillämpad matematik, vilket för närvarande är vakant, ändras till att avse
matematisk statistik. Bifalles förslagen bör vidare professorn i tillämpad matematik,
fil. dr C.-G. Esseen och laboratorn i ämnet, fil. dr G. Dahlquist utses till
innehavare av professuren i matematisk statistik respektive laboraturen i numerisk
analys. Bådas skicklighet för de nya tjänsterna finner överstyrelsen vara
väl styrkt.

Punkt 4. Kollegienämnden har — under erinran om att chelen tor ecklesiastikdepartementet
i proposition till 1960 års riksdag anfört beträffande utbildningen
av civilingenjörer på atomenergiområdet, att en professur skulle inrättas
i matematisk fysik vid tekniska högskolan i Stockholm hemställt, att
en professur i matematisk fysik II inrättas vid högskolan samt att samtidigt
arvodet för en tillfällig lärare i ämnet, 5 500 kr., indrages, ävensom att den befintliga
professuren vid högskolan i matematisk fysik namnändras till matematisk
fysik I.

Överstyrelsen tillstyrker.

Punkterna 5 och 6. Överstyrelsen framhåller, att den i sina anslagsäskanden
för budgetåret 1960/61 respektive 1961/62 tillstyrkte inrättandet av förevarande
universitetslektorat i mekanik och matematik. Sedan dess har behovet av nämnda
lektorat till följd av den beslutade utvidgningen av tekniska högskolan i
Stockholm blivit än mer angeläget, varför överstyrelsen ånyo förordar dessa
äskanden.

Punkt 7. Överstyrelsen erinrar om att den i sin petitaskrivelse för budgetåret
1961/62 anförde, att vid tekniska högskolan i Stockholm förelåge behov av
inrättande av två universitetslektorat i fysik, men att den ena av dessa tjänster
borde anstå till budgetåret 1962/63. Överstyrelsen inskränkte sig därför till att
för det förstnämnda budgetåret förorda endast ett lektorat i ämnet, vilket
äskande bifölls av statsmakterna. Överstyrelsen föreslår nu att ett nytt universitetslektorat
inrättas i fysik från och med budgetåret 1962/63. Vid bifall härtill
kan enligt överstyrelsen befattningen som biträdande lärare i fysik II med ett
arvode av 10 400 kr. indragas.

Punkterna 8 och 57. De under dessa punkter redovisade förslagen
om ökad medelsanvisning till biträdande lärare motiveras av överstyrelsen med
undervisningens behov.

Punkt 9. Kollegienämnden har föreslagit, att den vakanta professuien i
förbränningsmotorteknik indrages och att undervisningen i ämnet övertages av
eu nyinrättad speciallärare. Såsom förutsättning härför har vidare uppställts, att
den under punkten 10 upptagna professuren i maskinkonstruktion inrättas vid
avdelningen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1962

Överstyrelsen biträdei- förslaget.

Punkt 10. Kollegie nämnd c n har, med hänsyn till den stora betydelsen av
att goda konstruktörer utbildas vid de maskintekniska linjerna vid landets tekniska
högskolor, hemställt att en professur inrättas i maskinkonstruktion vid
hogskolan.

Överstyrelsen vitsordar, att inom näringslivet för närvarande föreligger ett
omfattande behov av civilingenjörer, som äger god utbildning inom konstruktionsområdet
och att den tekniska utvecklingen med all säkerhet kommer att
leda till att detta behov ytterligare skärpes. Såväl undervisningen som forskningen
inom ämnet maskinkonstruktion har, hävdar överstyrelsen, hittills varit
eftersatt. Redan av denna anledning förordar överstyrelsen förslaget om inrättande
av en professur i ämnet.

Punkt 11. Överstyrelsen framhåller, att för närvarande ingen professur i
svetsteknik finns i landet. Kollegienämnderna vid tekniska högskolan i Stockholm
och Chalmers tekniska högskola har i årets anslagsframställningar hemställt,
att professurer i ämnet inrättas. Ämnets omfattning och betydelse motiverar,
enligt överstyrelsens mening, att detsamma företrädes av professur. Till
en början synes emellertid endast en lärostol böra inrättas i ämnet. Denna bör
da lamphgast förläggas till tekniska högskolan i Stockholm för att möjliggöra
samarbete med avdelningen för bergsvetenskap därstädes samt med metallograhska
institutet och tekniska röntgencentralen, vilka båda är belägna i Stockholm.

lunk t 12. Statsmakterna fattade år 1960 principbeslut om förstärkning
av bl. a. lararkrafterna vid tekniska högskolan i Stockholm för att möjliggöra
undervisning och forskning inom atomenergins område. Enligt beslutet skulle
fyra nya professurer tillkomma vid högskolan i ämnena kärnkemi, reaktorfysik,
reaktorteknologi och matematisk fysik under budgetåren 1960/63. I enlighet
härmed äskade överstyrelsen i sin anslagsframställning för budgetåret 1961/62
att en professur i reaktorteknologi skulle inrättas vid högskolan. I 1961 års statsverksproposition
framhölls, att principbeslutet om sistnämnda professur borde
modifieras därhän att frågan om organisationen av undervisningen och forskningen
i ämnet tills vidare hölles öppen. Det borde därvid ankomma på överstyrelsen
och berörda högskolemyndigheter att närmare överväga hur representationen
av ämnesområdet lämpligen borde ordnas vid högskolan.

A v delning skollegiet för avdelningen för maskinteknik anför: Kollegiet har
komnnt till den uppfattningen att de båda ämnena reaktorteknologi och ångteknik
lämpligen bör — i varje fall till väsentliga delar — ha gemensamt laboratorium
och i viss omfattning begagna gemensam utrustning. En sådan lösning
staller sig aven ekonomiskt gynnsammare än om två skilda laboratorier skulle
anordnas. Det moter vidare icke något som helst hinder att två av professur
toretradda ämnen har gemensamt laboratorium med till resp. institution hörande
personal — assistenter, instrumentmakare, institutionstekniker etc. I det konkreta
fallet ar emellertid gränsdragningen mellan de båda ämnena så diffus att
det enligt avdelmngskollegiets mening ur undervisnings- och forskningssynpunkt
synes vara rationellast att reaktorteknologien blir företrädd på så sätt att till
professuren i angteknik knytes en laboratur i reaktorteknologi.

KoUegienämnden hemställer, att eu laboratur i reaktorteknologi inrättas från
och med budgetåret 1962/63.

Överstyrelsen förklarar sig ha blivit övertygad om att reaktorteknologin tills
vidare bäst representeras vid högskolan av en laboratur, underställd professuren
i angteknik, samt föreslår att laboraturen benämnes laboratur i ångteknik freak -

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1962

torteknologi). Vid bifall till detta äskande bör den nuvarande befattningen som
tillfällig lärare i reaktorteknologi med ett arvode av 9 040 kr. indragas.

Punkt 13. Kollegienämnden har anfört, att det skulle vara motiverat att
inrätta två lektorat i elektroteknik. Kollegienämnden har emellertid utgått ifrån
att möjlighet finnes att förmå en innehavare att åtaga sig hela arbetsuppgiften
och även framhållit nödvändigheten av att ifrågavarande lektorat nu inrättades,
då det icke synes möjligt att fortsättningsvis förmå någon att med gällande normer
för speciallärararvodesberäkning åtaga sig en så stor arbetsuppgift. Vid
bifall till lektoratet skulle speciallärarbefattningen i elektroteknik I kunna indragas.

Överstyrelsen, som funnit vägande skäl ha anförts från högskolans sida för en
förstärkning av undervisningen i elektroteknik inom avdelningarna för maskinteknik,
flygteknik och skeppsteknik, kemi samt bergsvetenskap genom att den
nuvarande speciallärarbefattningen i elektroteknik I med ett arvode av 13 230
kr. utbytes mot en ordinarie tjänst som universitetslektor i elektroteknik, tillstyrker
kollegienämndens förslag härom.

Punkt 28. Kollegienämnden anför: Ämnet teoretisk elektroteknik är av
grundläggande betydelse för avdelningarna E och F. I ämnet finnes en professur
och en laboratur. Antalet studerande vid avdelningarna uppgår till ca 200 och
övningarna måste försiggå i flera parallella grupper av vilka lektorn skulle leda
tre grupper och sålunda belastas med 336 h/läroår. Härtill kommer en mycket
stor belastning med tentamensrättning. Det totala antalet tentamensscripta
uppgår f. n. till ca 700 per år, vilka för sitt rättande kräver ungefär lika många
timmar. Genom inrättande av lektoratet skulle undervisningstiden för professorn
respektive laboratorn kunna nedbringas till något över för dessa befattningar
föreskriven tid.

Överstyrelsen tillstyrker förevarande förslag.

Punkterna 44 och 4 5. Överstyrelsen framhåller att enligt en år 1959
av avdelningskollegiet för avdelningen för bergsvetenskap verkställd utredning
behov föreligger av såväl en maskinteknisk som en värmeteknisk professur inom
den bergsvetenskapliga avdelningen. Då det icke ansetts möjligt att tillgodose
behovet av lärostolar inom båda de här ifrågakommande ämnesområdena, har
företräde befunnits böra givas en professur inom det värmetekniska området,
eftersom forskningen och undervisningen inom detta område blivit av allt större
vikt för bergshanteringen. En professur i värme- och ugnsteknik -— utformad
såsom man från högskolans sida föreslagit — skulle enligt överstyrelsens mening
väl tillgodose forskningens och undervisningens behov på området. Den ifrågavarande
professuren är enligt överstyrelsen även angelägen från näringslivets
synpunkt. Det föreligger nämligen en stor efterfrågan på tekniker med god utbildning
på det värmetekniska området. Det är vidare i hög grad önskvärt, att
professuren kommer till stånd från och med budgetåret 1962/63 med hänsyn till
den ökade intagningen av studerande vid avdelningen hösten 1962. Professorn i
värme- och ugnsteknik skall nämligen taga hand om det ökade antalet studerande
redan hösten 1963 och han måste dessförinnan hinna genomföra omfattande
förberedelsearbeten.

Vid bifall till förevarande äskande kan enligt överstyrelsen speeiallärarbefattningen
i värmeteknik II (arvode 12 490 kr.) samt den vakanta professuren i
allmän maskinteknik och gruvmaskinteknik indragas. Som följd härav bör vidare
speciallärarbefattningen i värmeteknik III ändras till värmeteknik II.

Punkt 5 6. Med hänsyn till att innehavaren av professuren i geodesi utöver
föreläsnings- och övningstid iiven leder fältövningar under 60 dagar per

Kungl. Maj:ts proposition nr Jf3 år 1962

år och att han därför undervisningsmässigt är den i särsklass mest belastade
professorn vid tekniska högskolan i Stockholm, har kollegienärrmden hemställt,
att ett lektorat i geodesi inrättas med samtidig indragning av befattningen som
biträdande lärare i ämnet, arvode 5 535 kr.

Överstyrelsen finner det mycket angeläget, att ett universitetslektorat i detta
ämne inrättas.

Punkt 61. Högskolan förfogar för närvarande över en tjänst som förste
driftingenjör, en tjänst som driftingenjör, två tjänster som förste forskningsingenjör
och 18 tjänster som forskningsingenjör.

Kollegienärrmden har hemställt om ytterligare en tjänst som förste forskningsingenjör
samt nio och en halv tjänster som forskningsingenjör. Dessutom har
kollegienämnden föreslagit uppflyttning av tre tjänster som forskningsingenjör
till förste forskningsingenjör.

Överstyrelsen förklarar sig övertygad om behovet av en förstärkning av forskningsingenjörspersonalen
vid högskolan. Överstyrelsen framhåller därvid, att
övergången för högskolans assistenter till för universitetsassistenterna gällande
anställningsvillkor medfört ett ökat behov av nu ifrågavarande personal. Överstyrelsen
tillstyrker sålunda inrättande av två nya tjänster som förste forskningsingenjör
i Ae 26, två nya tjänster som forskningsingenjör i Ae 23 och fyra nya
tjänster som forskningsingenjör i Ae 21. Vid bifall härtill synes det enligt överstyrelsen
lämpligen böra få ankomma på kollegienämnden att besluta rörande
den närmare fördelningen av dessa tjänster mellan de olika institutioner, där
behovet är särskilt framträdande. Här begärda tjänster bör, anser överstyrelsen,
ställas under direkt inseende av högskolans rektor för att denna personal så långt
möjligt skall kunna utnyttjas av högskolan i dess helhet.

P u n k t 6 2. I fråga om delposten till ersättningar åt tillfälliga lärare, assistenter
och övningsassistenter har kollegienämnden föreslagit bl. a. inrättande av
ytterligare 49 tjänster som assistent och en väsentlig förstärkning av medelsanvisningen
för anlitande av övningsassistenter.

För tillfälliga lärare beräknar överstyrelsen för budgetåret 1962/63
ett medelsbehov av 78 000 kr.

Antalet assistenter är för innevarande budgetår fastställt till högst 249.
Överstyrelsen föreslår för nästa budgetår inrättande av 41 assistenttjänster, av
vilka 17 beräknas för de av överstyrelsen till inrättande föreslagna professurerna.
Medelsbehovet till grundlöner vid under budgetåret 1961/62 förefintliga tjänster
kan — efter en genomsnittlig placering i 17 löneklassen — uppskattas till i
runt tal 3 995 000 kr. För grundlöner vid ytterligare 41 tjänster — vid placering
i samma löneklass — uppkommer ett ökat medelsbehov av 658 000 kr., vartiil
kommer rörligt tillägg för dessa tjänster med 197 000 kr. Medelsbehovet för
grundlöner åt assistenter uppskattas alltså för budgetåret 1962/63 till (3 995 000
+ 658 000 =) 4 653 000 kr.

Beträffande medelsbehovet för övningsassistenter har kollegienämnden
uppgivit, att antalet ordinarie studerande vid högskolan budgetåret 1962/63
kan förväntas komma att uppgå till 3 000. Överstyrelsen har vid anslagsberäkningen
för innevarande budgetår uppskattet det årliga medelsbehovet för här
avsett ändamål till 1 050 kr. för varje studerande. Överstyrelsen, som anser en
förstärkning vara påkallad, uppskattar den årliga kostnaden för övningsassistenter
för budgetåret 1962/63 till i genomsnitt 1 200 kr. för varje studerande. I
enlighet härmed beräknar överstyrelsen medelsbehovet för övningsassistenter
för sistnämnda budgetår till (3 000 X 1 200 =) 3 600 000 kr.

Till vikariatse r sättningar vid icke vakanta professurer och labo -

Kungl. Maj:ts proposition nr J+3 år 1962

raturer beräknar överstyrelsen i enlighet med kollegienämndens förslag ett medelsbehov
av 100 000 kr.

Till grundlön åt rektors vikarie, som är placerad i Bg 1, bör enligt överstyrelsen
oförändrat beräknas ett belopp av 33 000 kr.

Anslagsbehovet för här ifrågavarande ändamål uppskattas således för budgetåret
1962/63 till sammanlagt (78 000 + 4 653 000 + 3 600 000 + 100 000 +
33 000 =) 8 464 000 kr., vilket i förhållande till innevarande budgetår innebär
en ökning av 1 964 000 kr.

Punkterna 68 — 7 0. Kollegienämnden har hemställt om inrättande av
18 tjänster som kansliskrivare i Ae 10, nio tjänster som kontorist i Ae 9 och
tio tjänster som kanslibiträde i Ae 7. Därjämte har nämnden föreslagit, att följande
tjänster av kategorien tekniska biträdestjänster inrättas, nämligen fyra
tjänster som förste instrumentmakare i Ae 13, elva tjänster som instrumentmakare
i Ae 11, tio tjänster som institutionstekniker i Ae 9, fjorton tjänster som
tekniskt biträde i Ae 7 och en tjänst som vaktmästare i Ae 7. Nämnden har
vidare hemställt om anslag för extra arbetskraft motsvarande en tjänst i Ag 7
och anslag på 2 200 kr. för extra kurs i glasblåsning. Dessutom har kollegienämnden
föreslagit lönegradsuppflyttningar av vissa biträdestjänster.

Överstyrelsen föreslår, att nio tjänster som kontorist i Ae 9 och tjugusex
tjänster som kanslibiträde i Ae 7 inrättas. Härjämte förordar överstyrelsen inrättande
av tre tjänster som förste instrumentmakare i Ae 13, nio tjänster som
instrumentmakare i Ae 11 och nio tjänster som institutionstekniker i Ae 9 samt
uppflyttning av två tjänster som instrumentmakare till förste instrumentmakare
och en tjänst som institutionstekniker till instrumentmakare. Vidare föreslår
styrelsen med anledning av kollegienämndens äskande om tillhopa femton
tjänster som vaktmästare och tekniskt biträde i Ae 7 en förstärkning av medelsanvisningen
till teknisk biträdespersonal i övrigt vid högskolan med 149 500 kr.
Vid denna medelsberäkning har överstyrelsen utgått från ett behov — inräknat
behovet för nytillkommande professurer — av tolv tjänster som tekniskt biträde
i Ag 7.

Punkterna 71 — 7 9. Organisationskommittén för de tekniska högskolornas
värme- och kraftcentraler har avgivit förslag till organisation för värmeoch
kraftcentralerna vid tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers tekniska
högskola.

Förslaget innebär i huvudsak, att huvudmannaskapet för centralerna bör kvarligga
hos högskolorna och att ledningen bör organiseras lika och i principiell
överensstämmelse med den nuvarande organisationen vid Chalmers^ tekniska
högskola. I spetsen för vardera anläggningen föreslås sålunda skola stå en föreståndare,
vilken skall vara professor inom något anläggningen berörande ämnesområde,
företrädesvis professor i ångteknik. Denne bör närmast biträdas av en
driftingenjör med civilingenjörskompetens i högst A 23. Årsarvodet för föreståndarna
föreslås utgå med 4 200 kr. Därutöver föreslås viss personalförstärkning
m. m.

Över förslaget har utlåtanden avgivits av ett antal myndigheter och organisationer.

Sakkunnigförslaget har, så vitt gäller frågan om huvudmannaskapet, tillstyrkts
av remissinstanserna. Däremot föreligger vissa skiljaktiga meningar från nagra
remissinstanser beträffande den föreslagna personalorganisationen.

Överstyrelsen frainhallcr, att styrelsen i sitt utlåtande över betänkandet tillstyrkt
kommitténs förslag men dessutom förordat ytterligare personalförstärkningar
samt viss arvodeshöjning och lönegradsuppflyttning in. m. De av styrel -

Kungl. Maj:ts ''proposition nr J+3 år 1962

sen nu under punkterna 71—79 framförda yrkandena överensstämmer med kommitténs
förslag med därtill av överstyrelsen i dess remissutlåtande gjorda tillägg.

Högskolans studentkår har i särskild framställning hemställt om anslag för
nästa budgetår till den studiekurativa försöksverksamheten vid högskolan med
10 000 kr.

Till stöd härför har anförts huvudsakligen följande.

Sedan ett par år tillbaka har högskolans studentkår bedrivit en studiekurativ
verksamhet omfattande ett flertal funktioner. Först och främst utgör verksamheten
ett behövligt och många gånger nödvändigt stöd för de teknologer, som
av en eller annan anledning kommit ur takt med den normala studieplanen och
som står inför hotet att avstängas från vidare studier vid högskolan. Vidare är
den allmänna studierådgivningen av vital betydelse för de teknologer, som redan
från studiernas början har svårt att acklimatisera sig. En tredje väsentlig funktion
fyller verksamheten för dem, som en gång utnyttjat densamma och sedan
behöver visst »efterstöd». För högskolans lärare är verksamheten till stor nytta
i och med att man härigenom skapat en sakkunnig instans till vilken avdelningsföreståndarna
kan vända sig med begäran om utlåtande över ett tveksamt dispensfall
eller för att begära hjälp med stöd åt dem, som kommit efter med
studierna.

Överstyrelsen och kollegienämnden tillstyrker bifall till framställningen.

I särskilda skrivelser har av delning srådet jör avdelningen jör lantmäteri vid
tekniska högskolan i Stockholm och Svenska teknologjöreningen understrukit
angelägenheten av att en professur i fastighetsekonomi inrättas vid högskolan
fr. o. m. nästa budgetår.

2. Chalmers tekniska högskola: Avlöningar

Anslag Nettoutgift

i960/61 .................................. 11 097 000 10 855 879

1961/62 (statsliggaren s. 767) ............... 13 854 000

1962/63 (förslag) .......................... 15 941 000

Kollegienämnden vid Chalmers tekniska högskola har i sina anslagsäskanden
för nästa budgetar framställt förslag om en väsentlig förstärkning av högskolans
personal.

Överstyrelsen jör de tekniska högskolorna tillstyrker i betydande omfattning
bifall till kollegienämndens förslag.

Av tekniska skäl lämnar jag i det följande först en kort redogörelse för av
naturvetenskapliga samordningskommittén i Göteborg avgivna, i föregående
avsnitt berörda förslag till ändringar av högskolans personalorganisation. Därefter
redovisar jag de av överstyrelsens förslag, vilka innebär förstärkningar
därutöver av högskolans personal m. m. Såvitt gäller motiveringar kommer jag
att närmare beröra endast de förslag, som jag ansett mig böra helt eller delvis
biträda eller eljest funnit särskild anledning att uppehålla mig vid. Jag tillåter
mig att i övrigt hänvisa till handlingarna i ärendet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1962 29

Samordningskommitténs förslag

A. Professurer m. fl.

Avdelning F1

1) uppdelning av professuren i tillämpad matematik i två professurer, den ena
benämnd numerisk analys och den andra matematisk statistik,

2) professur i matematisk fysik,

3) professur i fasta tillståndets fysik (fr. o. m. budgetåret 1904/65).

Avdelning M

4) professur i industriell organisation med samtidig indragning av speciallärarbefattningen
i industriell ekonomi,

5) professur i vart och ett av ämnena materiallära I (metaller och legeringar)
och materiallära II (icke-metalliska material) (den första fr. o. m. budgetåret
1963/64 och den andra fr. o. m. budgetåret 1965/66),

6) indragning av speciallärarbefattningarna i materiallära samt i metallografi
och värmebehandling (fr. o. m. budgetåret 1963/64),

7) professur i strömningsmaskinteknik med samtidig indragning av en speciallärarbefattning
i högtryckskompressor- och gasturbinteknik och en speciallärarbefattning
i läran om pumpar, fläktar och vattenturbiner (fr. o. m.
budgetåret 1964/65),

8) professur i materialhantering med samtidig indragning av speciallärarbefattningen
i läran om transportanordningar (fr. o. m. budgetåret 1965/66),

9) befattning som speciallärare i luftbehandlingsteknik.

Avdelning E

10) uppdelning av professuren i elektricitetslära och elektrisk mätteknik i två
professurer, den ena benämnd elektricitetslära och den andra elektrisk mätteknik
med indragning budgetåret 1962/63 av den ena och budgetåret
1963/64 av den andra av två befintliga laboraturer i elektricitetslära och
elektrisk mätteknik,

11) uppdelning av professuren i allmän teleteknik i två professurer, den ena
benämnd tillämpad elektronik och den andra datateknik med samtidig ändring
av benämningen på laboraturen i allmän teleteknik till laboratur i tilllämpad
elektronik,

12) professur i informationsteori med samtidig ändring av. benämningen på
professuren i telekommunikation till professur i elkretsteori (fr. o. m. budgetåret
1963/64),

13) befattning som speciallärare i telesystemteknik (fr.o.m. budgetåret 1964/65),

14) ändring av professuren och observaturen i elektronik till professur respektive
observatur i elcktronfysik I, ändring av laboraturen i elektronik till professur
i elektronfysik II samt professur i elektronfysik III (fr. o. m. budgetåret
1963/64),

15) indragning av speciallärarbefattningen i elektroteknisk materiallära och
befattningen som biträdande lärare i ultrakortvågsteknik (fr. o. in. budgetåret
1963/64).

Avdelning V

16) professur i geoteknik med grundläggning med samtidig indragning av speciallärarbefattningen
i geoteknik, 1

1 Beträffande förkortningarna torde få hänvisas till tekniska högskolans avlöningsanslag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1962

17) professur i byggnadsakustik med samtidig indragning av speciallärarbefattningen
i akustik (fr. o. m. budgetåret 1963/64),

18) laboratur i byggnadsstatik (fr. o. m. budgetåret 1963/64),

19) ändring av professuren i byggnadsteknik till professur i byggnadsteknik I
och professuren i brobyggnad till professur i byggnadsteknik II, professur
i byggnadsteknik III (fr. o. m. budgetåret 1963/64) samt laboratur i byggnadsteknik
I (fr. o. m. budgetåret 1964/65).

Avdelning K

20) laboratur i teknisk kemi med samtidig indragning av befattningen som biträdande
lärare i ämnet.

B. Assistenter

21) sju assistenttjänster.

C. Biträdespersonal

22) fyra tjänster som laboratorieingenjör i högst Ae 15, fyra tjänster som
instrumentmakare i Ae 11, två tjänster som institutionstekniker i Ae 9, en
tjänst som kontorist i Ae 9, åtta tjänster som kanslibiträde i Ae 7 och två
vaktmästartjänster i Ae 7.

Överstyrelsens förslag

A. Professurer m. fl.

Avdelning F

23) professur i fysik,

24) överföring till Göteborgs universitet av ett extra universitetslektorat i matematisk
fysik med samtidig namnändring till teoretisk fysik,

25) universitetslektorat i fysik,

26) universitetslektorat i fysik,

27) universitetslektorat i matematik med samtidig indragning av befattningen
som biträdande lärare i ämnet (arvode 14 320 kr.),

28) universitetslektorat i elasticitets- och hållfasthetslära,

29) befattning som speciallärare i fotografi, arvode 5 640,

30) befattning som speciallärare i ritteknik, arvode 5 530,

31) befattning som speciallärare i strålskyddsfysik, arvode 2 180, i stället för
befattning som tillfällig lärare i ämnet (arvode 2 725),

32) befattning som biträdande lärare i reaktorfysik, arvode 1 580.

Avdelning M

33) laboratur i ångteknik (reaktorteknologi) med samtidig indragning av tre
befattningar som tillfälliga lärare (arvoden sammanlagt 9 800),

Avdelningen för skeppsbyggnad (S)

34) befattning som speciallärare i varvsteknik, arvode 6 100, och i samband därmed
ändrad benämning av befattningen som biträdande lärare i varvsteknik
till skeppsbyggnadsteknik,

35) befattning som biträdande lärare i skeppsmaskinteknik, arvode 2 560.

Kungl. Maj:ts -proposition nr 43 år 1962

Avdelning E

36) två universitetslektorat i elektronik med samtidig indragning av befattningarna
som biträdande lärare i elektronik och i ultrakortvågsteknik (arvoden
6 970 respektive 6 480),

37) universitetslektorat i elektromaskinlära,

38) universitetslektorat i elektrisk anläggningsteknik,

39) universitetslektorat i telekommunikation.

Avdelning V

40) professur i vägbyggnad med samtidig indragning av speciallärarbefattningen
i vägbyggnadslära (arvode 9 830 kr.),

41) dubblering av befattningarna som speciallärare i ritteknik II, husbyggnad II
och kemi II, arvoden respektive 3 650, 10 320 och 3 160,

42) befattning som biträdande lärare i byggnadsstatik, arvode 6 480,

43) befattning som biträdande lärare i vattenförsörjnings- och avloppsteknik
(hydrokemi och hydrobiologi), arvode 7 460.

Avdelning K

44) universitetslektorat i oorganisk kemi,

45) universitetslektorat i organisk kemi med samtidig indragning av befattningen
som biträdande lärare i ämnet (Ae21 jämte tilläggsarvode 11300
kr.),

46) befattning som biträdande lärare i kemisk apparatteknik, arvode 5 010,

47) utökning av den med befattningen som biträdande lärare i fysikalisk kemi II
förenade undervisningsskyldigheten, arvodeshöjning 980 kr.

Avdelning A

48) professur i arkitekturens teori och historia med samtidig indragning av speciallärarbefattningen
i arkitekturens historia (arvode 10 020),

49) befattning som biträdande lärare i materialbehandling med formlära VI,
arvode 5 990, i stället för speciallärarbefattningen i beskrivande geometri
(arvode 6 590).

B. Docenter m. fl.

50) en forskardocenttjänst i Ae26 och en docenttjänst i Ae 24,

51) sju tjänster som forskarassistent i Ae 21,

52) tre tjänster som förste forskningsingenjör i Ae 26, en tjänst som forskningsingenjör
i Ae 23 och två tjänster som forskningsingenjör i Ae 21,

53) höjning av delposten till ersättning åt tillfälliga lärare, assistenter och övningsassistenter
med i runt tal 1 480 200 kr.,

54) höjning av representationsbidraget åt rektor med 600 kr.

C. Bibliotekspersonal

55) en tjänst som bibliotekarie i Ae 21,

56) en tjänst som garderobsvakt i Ae3 samt förstärkt medelsanvisning med
10 000 kr. till extra arbetshjälp,

57) en tjänst som bokbindare i Ae 9.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1$ år 1962

D. Kanslipersonal

58) en tjänst som förste byråsekreterare i Ag 23,

59) en tjänst som kamrerare i Ag 21,

60) en tjänst som kanslibiträde i Ae 7 vid rektorsexpeditionens kansliavdelning,
_

61) två tjänster som kanslibiträde i Ae 7 vid rektorsexpeditionens ekonomiavdelning,

62) en tjänst som expeditionsvakt i Ae 7,

63) tre tjänster som kontorist i Ae 9 och sju tjänster som kanslibiträde i Ae 7
vid högskolans avdelningar och institutioner,

64) fyra tjänster som telefonist fr. o. m. 1 januari 1963, varav en i Ae 7 och
tre i reglerad befordringsgång samt 2 000 kr. till extra arbetshjälp,

65) en tjänst som parkförman i Ae8 och en tjänst som gårdskarl i Ae7 samt
1 500 kr. till extra arbetshjälp.

E. Teknisk biträ desperson al

66) tre tjänster som laboratorieingenjör i högst Ae 15,

67) tre tjänster som instrumentmakare i Ae 11, fyra tjänster som institutionstekniker
i Ae 9 och en tjänst som vaktmästare i Ae 7,

68) ökad medelsanvisning till teknisk biträdespersonal i övrigt (kostnad ca
53 000 kr.).

F. Personal vid värme- och kraftcentralen

69) höjning av föreståndararvodet med 4 500 kr.,

70) förändring av tjänsten som driftingenjör i Ag 19 till Ae 23,

71) extraordinariesättning av tjänsten som ingenjör i Ag 17,

72) förändring av tjänsten som maskinmästare i Ag 12 till förste maskinist i
Ae 12,

73) förändring av två tjänster som maskinist i Ag 10 till tjänster som förste
maskinist i Ae 12,

74) tjänst som förste maskinist i Ae 12,

75) extraordinariesättning av två tjänster som förste reparatör i Ag 10,

76) tjänst som värmeskötare i Ae 8,

77) extra arbetskraft för ritaruppgifter, (kostnad ca 16 000 kr.).

G. Vissa äskanden i övrigt

78) höjning av ett portvaktsarvode från 4 728 till 7 200 kr.,

79) ökad medelsanvisning till vikariats- och övertidsersättningar (kostnad 25 000
kr.).

Överstyrelsen har därjämte framställt förslag om ökad medelsanvisning på
grund av fr. o. m. den 1 juli 1961 vidtagna lönegradsändringar för vissa tjänster,
löneklassförändringar samt andra automatiska utgiftsförändringar.

Av tillgängliga handlingar inhämtas bl. a. följande.

P u n k t 1. Samordningskommittén: En livaktig forskningsverksamhet och i
anslutning därtill bedriven undervisning inom numerisk analys är av betydelse.
Verksamheten siktar till att förenkla och förbilliga beräkningsförfaranden på de
dyrbara maskinerna, att utöka kretsen av användningsområden och att skapa

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1962

säkra grundvalar för bedömning av precisionen i uppnådda resultat. Då den
nuvarande professuren vid Chalmers tekniska högskola i ämnet tillämpad matematik
inrättades, hade utvecklingen icke hunnit längre, än att man då ännu
kunde föreställa sig att en kombination av numeriska behandlingsmetoder med
matematisk statistik och vissa speciella matematiska områden skulle utgöra ett
lämpligt forskningsfält för en professor med intresse för tillämpningen av matematiska
metoder. Genom forskningens ytterst snabba utveckling är ämnesområdet
nu så vidsträckt samt en så omfattande specialisering och differentiering
genomförd, att det inte längre synes möjligt för en man att leda forskning och
undervisning inom hela ämnet. Enligt kommitténs mening bör i Göteborg finnas
en toppbefattning inom ämnet numerisk analys. Ämnet bör bli examensämne vid
universitetet liksom också ämnet matematisk statistik. Professuren i tillämpad
matematik bör därför delas så att såväl den matematiska statistiken som den
numeriska analysen blir självständigt företrädda. Kommittén föreslår, att professuren
i tillämpad matematik fr. o. in. budgetåret 1962/63 uppdelas i två professurer,
den ena benämnd numerisk analys och den andra matematisk statistik.
Innehavaren av den nuvarande professuren bör medgivas välja, vilket av de
bägge ämnesområdena han önskar företräda. Innehavaren av professuren i numerisk
analys avses skola företräda examensämnet numerisk analys vid Göteborgs
universitet och svara för examinationen inom motsvarande delar av det nuvarande
ämnet tillämpad matematik vid Chalmers tekniska högskola. Även professuren
i matematisk statistik bör vara förenad med tjänstgöringsskyldighet vid
såväl universitetet som högskolan och dess innehavare svara för det nya examensämnet
matematisk statistik.

Punkt 2. Samordningskommittén: I ämnet matematisk fysik finns nu i
Göteborg en professur och en laboratur. Av dessa två befattningar har den sistnämnda
tillkommit för utbildningen av civilingenjörer på atomenergiområdet
och alltså ej primärt i syfte att lätta belastningen på professurens innehavare,
som genom den genomförda ökningen av intagningen vid avdelningarna för teknisk
fysik och för elektroteknik fått en undervisningsskyldighet, som avsevärt
överstiger den för en professur normala. Behovet av en andra professur i ämnet
kommer automatiskt att ytterligare skärpas läsåret 1962/63. Vid bifall till
kommitténs förslag om uppdelning av professuren i tillämpad matematik i två
professurer, numerisk analys respektive matematisk statistik, bör vidare delar
av ämnet tillämpad matematik överföras till ämnet matematisk fysik. Undervisningen
inom de högre årskurserna av avdelningen för teknisk fysik liksom licentiandundervisningen
kräver vidare en differentiering, som ej synes möjlig att
realisera inom ramen för en enda professur. Med hänsyn till här angivna omständigheter
anser kommittén, att professuren i matematisk fysik nu bör dubbleras.
Den nya professurens huvudinriktning bör ligga på den teoretiska molekylfysiken
och det fasta tillståndets teori. Professuren bör inrättas fr. o. m. budgetåret
1962/63.

Punkt 3. Samordningskommittén: Ett mycket stort och brett område av
fysiken är läran om de fasta ämnenas uppbyggnad och egenskaper och sedan en
följd av år är det fasta tillståndets fysik det område som jämte kärnfysiken
spelar den dominerande rollen inom den fysikaliska forskningen. Detta grundläggande
och samtidigt experimentella ämne har viktiga och synnerligen aktuella
tillämpningsområden, inom vilka det sker cn mycket snabb utveckling. Som
exempel kan nämnas atomenergitekniken, mctallografin och elektrotekniken. En
förstärkning av den fysikaliska undervisnings- och forskningsorganisationen i
Göteborg med en professur inom denna grundläggande del av fysiken är enligt

3 — Bihang till riksdagens ■protokoll 1062. 1 samt. År It3

Kungl. Maj:ts ''proposition nr /d år 1962

kommitténs uppfattning synnerligen angelägen. Kommittén föreslår därför, att
en professur i fasta tillståndets fysik inrättas fr. o. m. budgetåret 1964/65. Med
hänsyn till att professuren föreslås inrättad först fr. o. m. budgetåret 1964/65 kan
ställningstagandet till frågan till vilket lärosäte den i formellt avseende bör vara
knuten anstå till 1963 års riksdag.

Punkt 4. Samordningskommittén: En professur i industriell organisation
har bedömts såsom särskilt angelägen icke blott för avdelning M utan även för
andra avdelningar och därför befunnits böra givas hög förtursrätt. Professuren
bör inrättas fr. o. m. budgetåret 1962/63. Vid bifall härtill bör den nuvarande
speciallärarbefattningen i ämnet indragas.

Punkterna 5 och 6. Samordningskommittén: Material- och materialbehandlingsproblemen
har och kommer att få allt större betydelse genom dels
nya och extrema krav på materialen, dels tillkomsten av nya material. Det är
därför av vikt att det tillskapas resurser för en fullgod undervisning och intensifierad
forskning rörande dessa problem. I sådant syfte föreslår kommitténs
organisationsgrupp, att vid högskolan inrättas två professurer i materiallära.
Den ena bör benämnas materiallära I (metaller och legeringar) och den andra
materiallära II (icke-metalliska material). Ett realiserande av detta förslag innebär
alltså, att de två huvudområdena inom materialläran kommer att bli företrädda
av lärare med professors ställning. Professuren i materiallära I bör inrättas
fr. o. m. budgetåret 1963/64 och professuren i materiallära II fr. o. m. budgetåret
1965/66. Principbeslut om båda professurerna synes böra fattas vid 1962
års riksdag. Nuvarande speciallärarbefattningarna i materiallära samt i metallografi
och värmebehandling bör indragas vid motsvarande professurs inrättande
eller alltså fr. o. m. budgetåret 1963/64.

Punkt 7. Samordningskommittén: Ämnet strömningsmaskinteknik omfattar
turbomaskiner, i första hand maskiner, arbetande med kompressibla media,
dvs. gaser eller ångor. Det ger en viktig tillämpning av den grundläggande termodynamiken
och strömningsläran. För framtiden kan man förutse en snabb utveckling
inom ämnesområdet, delvis i samband med reaktoranläggningar. Ifrågavarande
ämne är enligt organisationsgruppens uppfattning av väsentlig betydelse
för forskningen och undervisningen vid en teknisk högskola. Kommitténs
organisationsgrupp föreslår, att Chalmers tekniska högskolas organisation kompletteras
med en professur i ämnet strömningsmaskinteknik. Professuren bör
inrättas fr. o. m. budgetåret 1964/65 i samband varmed de nuvarande speciallärarbefattningarna
i högtryckskompressor- och gasturbinteknik samt i läran om
pumpar, fläktar och vattenturbiner bör indragas.

Punkt 8. Samordningskommittén: Ämnet materialhantering utgör en både
inom och utom landet alltmer uppmärksammad gren av de tekniska tillämpade
vetenskaperna. Hittills vunna erfarenheter både i Sverige och utlandet visar, att
stora kostnadsbesparingar kan åstadkommas genom rationaliseringsåtgärder
inom materialhanteringsområdet. Vikten av en grundlig och allsidig undervisning
i materialhantering och av goda möjligheter till forskning och högre studier
är mot bakgrunden av det sagda uppenbar. Kommitténs organisationsgrupp
föreslår, att en professur i materialhantering inrättas fr. o. m. budgetåret 1965/66.
Speciallärarbefattningen i läran om transportanordningar bör indragas vid professurens
tillkomst.

Punkt 9. Samordningskommittén: Vid högskolan fanns tidigare inrättad en
personlig professur i fläktanläggnings- och luftbehandlingsteknik, bekostad av
Svenska Fläktfabriken. Den upphörde vid innehavarens pensionering år 1960.
Kommitténs organisationsgrupp har vid sina överväganden funnit sig böra före -

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1962

slå, att vid högskolan fr. o. m. budgetåret 1962/63 inrättas en speciallärarbefattning
i luftbehandlingsteknik. Det förtjänar påpekas, att ett laboratorium med
resurser för såväl licentiat- och examensarbeten som andra forskningsuppgifter
ställdes i ordning under professurens tid. Undervisningen bör omfatta i genomsnitt
2 timmar föreläsningar och 2 timmar övningar per vecka under läsåret och
arvodet — beräknat efter nu tillämpade normer — bestämmas till 7 290 kr.

Punkt 10. Samordningskommittén: Vid högskolan finns för närvarande en
professur och två laboraturer inom ämnesområdet elektricitetslära och elektrisk
mätteknik. Ifrågavarande ämnesområde är mycket vidsträckt och inom detsamma
har successivt genomförts en alltmer omfattande specialisering och differentiering,
som väl motiverar eu motsvarande specialisering och differentiering
av ämnesrepresentationcn. Därtill kommer, att elektricitetslära och elektrisk
mätteknik är självständiga läroämnen, vilka bör tillförsäkras likvärdiga arbetsbetingelser.
I sådant svftc föreslås, att den nuvarande professuren i elektricitetslära
och elektrisk mätteknik fr. o. m. budgetåret 1962/63 uppdelas i två professurer,
den ena benämnd elektricitetslära och den andra elektrisk mätteknik.
Professorn i elektricitetslära och elektrisk mätteknik Stig Ekelöf bör, utan eljest
föreskrivet ledigförklarande, utses till innehavare av den nya professuren i elektricitetslära.
I samband med inrättandet av denna professur bör den ena av de
nuvarande två laboraturerna i elektricitetslära och elektrisk mätteknik, vilka
båda laboraturer är vakanta, dragas in. Även den andra laboraturen bör dragas
in vid genomförandet av utbyggnadsplanen för avd. E. Organisationsgruppen
föreslår således, att den ena laboraturen indrages fr. o. m. budgetåret 1962/63, då
professuren i elektrisk mätteknik inrättas, och den andra fr. o. m. budgetåret
1963/64.

Punkt 11. Samordningskommittén: Den successivt ökade intagningen av
studerande inom avdelningarna E och F, som skett under de senare åren, har
medfört att verksamheten vid institutionen för allmän teleteknik nu fått eu
sådan omfattning, att en uppdelning av institutionen ej vidare kan anstå. I samband
med uppdelningen är det angeläget att behovet av en differentiering och
specialisering tillgodoses. Inom allmänna teletekniken är datamaskintekniken ett
mycket omfattande och betydelsefullt forsknings- och undervisningsområde, som
i Göteborg bör företrädas av professor. Kommitténs organisationsgrupp förordar,
att den nuvarande professuren i allmän teleteknik fr. o. m. budgetåret 1962/63
uppdelas i två professurer, den ena benämnd tillämpad elektronik och den andra
datateknik. Professorn i allmän teleteknik Henrv Wallman bör, utan eljest
föreskrivet ledigförklarande. utses till innehavare av professuren i tillämpad
elektronik. Den nuvarande laboraturen i allmän teleteknik bör vara knuten till
professuren i tillämpad elektronik och benämningen av laboraturen bör därför
ändras till tillämpad elektronik.

Punkterna 12 och 13. Samordningskommittén: De två teletekniska
ämnena, informationsteori och telesystemteknik, har som en följd av. forskningens
snabba frammarsch numera utvecklats från till en början relativt begränsade
specialområden inom telekommunikation till ämnesområden av grundläggande
betydelse för såväl undervisningen som forskningen. Kommitténs organisationsgrupp
har för sin del funnit, att följande ändringar nu bör vidtagas.
Ur ämnesområdet för den nuvarande professuren i telekommunikation utbrytes
delområdet informationsteori för vilket tillskapas en självständig forsknings-
och undervisningsorganisation, ställd under ledning av forskare i professors
ställning. Professur i informationsteori bör inrättas fr. o. m. budgetåret 1963/64.
I samband därmed bör benämningen på den nuvarande professuren i telckom -

Kungl. Maj:ts proposition nr 1$ år 1962

munikation ändras till elkretsteori. För ämnet telesystemteknik bör inrättas en
speciallärarbefattning fr. o. m. budgetåret 1964/65.

Punkterna 14 och 15. Samordningskommittén: Vid högskolan finns för
närvarande en professur, en observatur och en laboratur i ämnet elektronik.
Inom ifrågavarande ämnesområde har en alltmer omfattande differentiering
och specialisering framträtt. Det fasta tillståndets elektronfysik behandlar
grunderna för de fasta ämnenas elektriska och magnetiska egenskaper. Ett annat
men icke mindre väsentligt ämnesområde är vakuum-gas-elektronfysiken, som
avser behandlingen av elektrisk ström i vakuum och gaser. Detta relativt stora
område av elektroniken måste bedömas vara av väsentlig betydelse för undervisningen
och forskningen vid en teknisk högskola. Den teoretiska elektronfysiken
slutligen är i dag ett ämne av större teknisk-vetenskaplig betydelse än
tidigare.

o Kommitténs organisationsgrupp har funnit forsknings- och undervisningsområdet
så vidsträckt, att det enligt gruppens mening icke längre är möjligt att
inom ramen för de nuvarande topp tjänsterna tillgodose undervisningens och
forskningens berättigade krav. Gruppen förordar därför, att den nuvarande professuren
i elektronik, vilken innehaves av civilingenjören, D:r Sc, Olof Erik Hans
Rydbeck, ändras till professur i elektronfysik I och tills vidare avses för ämnet
teoretisk elektronfysik. Rydbecks skicklighet till den nu avsedda nya professuren
finner gruppen uppenbar, och denne bör alltså utan eljest föreskrivet tillsättningsförfarande
utses till innehavare av professuren i elektronfysik I. Nuvarande
observaturen bör följa denna professurs benämning och alltså benämnas
observatur i elektronfysik I. Den sålunda förordade begränsningen av nuvarande
professurens i elektronik ämnesområde förutsätter inrättande samtidigt av en ny
professur, vars innehavare skall ha att företräda ämnet fasta tillståndets clektronfysik.
En sådan professur bör inrättas och benämnas elektronfysik III. När
det gäller det återstående av de förut behandlade ämnesområdena, vakuum—gas—
elektronfysik, bör även detta företrädas av forskare med professors ställning. I
sådant syfte förordar gruppen, att högskolans laboratur i elektronik omändras
till professur i elektronfysik II. Till förste innehavare av professuren bör — utan
särskilt ansökningsförfarande -— utnämnas nuvarande innehavaren av ifråga\
arande laboratur, teknologie doktorn Sven Olving, vilken av särskilt hörda sakkunniga
förklarats kompetent till professuren. Såväl i fråga om denna som övriga
av gruppens förslag berörda professurer gäller, att överstyrelsen för de tekniska
högskolorna vid fastställande av program för professurerna har att beakta, att
innehavarna
A andra sidan finns det vid de av organisationsgruppen förordade allmänna benämningarna
—— respektive elektronfysik I, II och III — framdeles utrymme för
sådana jämkningar av programmen, vartill utvecklingen vid en efter förslagets
riktlinjer organiserad undervisning kan komma att ge anledning. Ifrågavarande
professurer bör inrättas fr. o. m. budgetåret 1963/64. Samtidigt härmed bör
indragas dels speciallärarbefattningen i elektroteknisk materiallära, dels befattningen
som biträdande lärare i ultrakortvågsteknik.

Punkt 16. Samordningskommittén: Ämnesområdet geoteknik med grundläggning
maste bedömas ara av väsentlig betydelse för undervisningen och
forskningen vid en teknisk högskola. Särskilt i västra Sverige med dess speciellt
svåra grundförhållanden är det av ett stort intresse, att sådan forskning och
undervisning främjes. Kravet på en självständig institution företrädd av professur
bör därför tillgodoses. En professur i geoteknik med grundläggning bör

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1962

inrättas fr. o. m. budgetåret 1962/63. Samtidigt härmed bör den nuvarande befattningen
som speciallärare i geoteknik indragas.

Punkt 17. Samordningskommittén: De alltmer differentierade byggnadsmetoderna
har i kombination med långt driven rationalisering givit betydligt
snävare toleranser ur ljudisoleringssynpunkt. Därtill kommer, att de begränsade
resurserna för byggnadsakustisk forskning fått som följd, att nya byggnadsmaterial
tagits i bruk innan deras akustiska egenskaper blivit utredda. Vid en
kontrollundersökning i regi av statens råd för byggnadsforskning visade det sig,
att ljudisoleringen i hus, byggda enligt nyare metoder, endast i ca 50 % av de
undersökta fallen fyllde kraven. En år 1960 tillsatt programkommitté för byggnadsakustisk
forskning har rekommenderat att professurer i byggnadsakustik
inrättas, så att utbildningen av erforderlig forskarpersonal kan effektiviseras.
Med hänsyn till den stora betydelse, som måste tillmätas forskningen och undervisningen
inom ifrågavarande ämnesområde bör för ämnet skapas en självständig
forsknings- och undervisningsorganisation ställd under ledning av forskare i professors
ställning. Fr. o. m. budgetåret 1963/64 bör vid högskolan inrättas en
professur i ämnet byggnadsakustik. I samband härmed bör den nuvarande speciallärartjänsten
i akustik indragas. Ifrågavarande professur bör formellt hänföras
till avdelningen för väg- och vattenbyggnad ehuru institutionen är att
betrakta såsom gemensam för denna avdelning och avdelningen för arkitektur.
Den verksamhet som kommer att bedrivas vid denna institution blir av värde
även för avdelningarna E och F.

Punkt 18. Samordningskommittén: Vid högskolan finns nu eu professur i
ämnet byggnadsstatik. Ämnet undervisas i alla fyra årskurserna. En ökning av
studerandeantalet kommer att medföra en alltför stor undervisnings- och examinationsbörda
för en enda ämnesrepresentant. Därtill kommer behovet av utökad
och intensifierad forskning vid institutionen och vikten av att det växande
antalet licentiander kan få effektiv forskarhandledning. Fr. o. m. budgetaret
1963/64 bör inrättas en laboratur i ämnet byggnadsstatik. Såsom förutsatts i ett
inom högskolan utarbetat förslag bör i samband härmed vissa delar av ämnet
elasticitets- och hållfasthetslära överflyttas till byggnadsstatiken.

Punkt 19. Samordningskommittén: Högskolans professur i byggnadsteknik
omfattar nu närmast tre stora huvudområden av relativt vitt skild karaktär.
Inom ett av huvudområdena behandlas de fysikaliska och kemiska förhallandena
hos byggnadsmaterialen, materielens sammansättning till olika byggnadsvaror
samt byggnadsvarornas egenskaper och användning. Av de båda andra huvudområdena
avser det ena utformningen av bärande konstruktioner, stål, lättmetall
och trä samt det andra betong- och murverk. En del av de sistnämnda två
ämnesområdena behandlas nu även i ämnet brobyggnad, som vid högskolan är
företrätt av professur. Samtliga tre ämnesområden är av central betydelse. En
förstärkt och mera differentierad ämnesrepresentation har av organisationsgruppen
bedömts vara mycket angelägen. Det har befunnits lämpligt, att i samband
med att åtgärder i sådant syfte vidtages jämväl ämnesområdet för den nuvarande
professuren i brobyggnad justeras på så sätt, att denna täcker ett av de förutnämnda
tre huvudområdena. Organisationsgruppen föreslår dels att den nuvarande
professuren i byggnadsteknik, vilken innehaves av teknologie doktorn
Johan Hjalmar Granholm, omvandlas till professur i byggnadsteknik I, dels alt
den nuvarande professuren i brobyggnad, vilken innehaves av civilingenjören
Sven Rudolf Allan Bergfelt, omvandlas till professur i byggnadsteknik II, dels
att en professur i byggnadsteknik III och en laboratur i byggnadsteknik I inrättas.
Byggnadsteknik I (byggnadsmaterial och husbyggnad) bör i huvudsak

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1962

omfatta följande program: byggnadsmaterial, materialframställning, egenskaper,
byggnadsmaterialens kemi, isolering mot värme och fukt, husbyggnadsteknik. I
byggnadsteknik II (stål- och träbyggnad) skall behandlas bärverks utformning i
stomkonstruktioner och brobyggnader, modellbyggnad, stålbyggnad, lättmetall,
träbyggnad, byggnadsmontering. Byggnadsteknik III (betongbyggnad) skall omfatta
armerad och oarmerad betong i betongkonstruktionslära, murverk. Ifrågavarande
omvandlingar bör genomföras och professuren i byggnadsteknik III
inrättas fr. o. m. budgetåret 1963/64. Med inrättande av laboraturen i byggnadsteknik
I synes kunna anstå till budgetåret 1964/65. Förslagen innebär en begränsning
av ämnesområdena för de nuvarande professurerna i byggnadsteknik
och brobyggnad. Professor Granholms kompetens till professuren i byggnadsteknik
I och professor Bergfelts kompetens till professuren i byggnadsteknik II
anser organisationsgruppen väl styrkt. De bör alltså utan eljest föreskrivet ansökningsförfarande
utses till innehavare av professurerna i byggnadsteknik I
respektive byggnadsteknik II.

Punkt 20. Samordningskommittén: Kursen i teknisk kemi vid högskolan
omfattar såväl oorganisk som organisk teknisk kemi liksom även beräkning av
tekniska processer. Till professuren i teknisk kemi hör även det valfria ämnet
cellulosakemi, vilket studeras av huvuddelen av teknologerna. Det bör påpekas,
att ämnet cellulosakemi vid Chalmers tekniska högskola omfattar huvuddelen
av ämnena träkemi och cellulosateknik vid tekniska högskolan i Stockholm. Sistnämnda
två ämnen är i Stockholm företrädda av speciallärare respektive professor.
En förstärkt ämnesrepresentation i teknisk kemi synes vara en angelägen
komplettering av högskolans organisation. Med hänsyn till bl. a. forskningens
och undervisningens behov är det önskvärt, att förstärkningen genomföres
redan fr. o. m. budgetåret 1962/63. Kommitténs organisationsgrupp föreslår,
att fr. o. m. nämnda budgetår inrättas en laboratur i ämnet teknisk kemi. I samband
härmed bör den nuvarande befattningen som biträdande lärare i ämnet
indragas.

Punkt 2 1. Utbyggnadsplanerna innebär en nettoökning av 16 professurer
och tre laboraturer under budgetåren 1962/63—1965/66. I anslutning till var och
en av de föreslagna topptjänsterna föreslås en assistenttjänst utom för professuren
i fasta tillståndets fysik, för vilken två tjänster föreslås. Sammanlagt föreslås
alltså 20 assistenttjänster. Av dessa hänför sig sju till budgetåret 1962/63.

Punkt 22. De under denna punkt upptagna biträdestjänsterna föreslås
tillkomma budgetåret 1962/63 och är avsedda att fördelas på institutioner enligt
följande:

matematisk statistik och numerisk analys: kanslibiträde i Ae 7;

matematisk fysik, mekanik och teoretisk fysik: kontorist i Ae 9 och kanslibiträde
i Ae 7;

fysik: instrumentmakare i Ae 11, två institutionstekniker i Ae 9 och kanslibiträde
i Ae 7;

industriell organisation: kanslibiträde i Ae 7:

elektrisk mätteknik: laboratorieingenjör i högst Ae 15, kanslibiträde i Ae 7 och
vaktmästare i Ae 7;

datateknik: laboratorieingenjör i högst Ae 15, kanslibiträde i Ae 7 och vaktmästare
i Ae 7;

geoteknik med grundläggning: laboratorieingenjör i högst Ae 15, instrumentmakare
i Ae 11 och kanslibiträde i Ae 7;

oorganisk, organisk och fysikalisk kemi: laboratorieingenjör i högst Ae 15, två
instrumentmakare i Ae 11 och Va kanslibiträde i Ae 7;

teknisk kemi: Vä kanslibiträde i Ae 7.

Kungl. May.ts proposition nr 4-3 år 1962

Härutöver har för senare budgetår räknats med ett 60-tal tjänster som
laboratorieingenjör, instrumentmakare, kanslibitrade m. m.

P u n k t 2 3 Enligt statsmakternas beslut skall ytterligare en professur i fysik
inrättas vid högskolan fr. o. m. nästa budgetår. Överstyrelsen har i små anslagsäskanden
för nästa budgetår beräknat medel till denna professur.

Punkt 25 Kollegienämnden har — efter samråd mellan foretradare för
högskolan och för universitetet — för biträde med undervisningen av filosofie
studerande i fysik hemställt om ytterligare ett umversitetslektorat i ämnet utöver
de två lektorstjänster (en ordinarie och en extra), som nu finns mrattade

tillstyrker kollegienämndens framställning. överstyrelse® enmar
därvid om att samordningskommittén beräknat antalet narvarande universitetsstuderande
för två betyg i fysik till 75 höstterminen och 80 var ermmen

1963 samt antalet högstadiestuderande i amnet laroaret 1962/ 63 till 1 .

Punkt 2 6. Kollegienämnden anför: För undervisning av teknologCT i
ämnet fysik förfogar högskolan över två ordinarie umversitetslektorat. Genom
ökningen av intagningen på avdelning E kommer den gemensamma forelasningsgruppen
för avdelningarna E och F att uppgå till 215 elever. Den har därigenom
blivit så stor, att en delning bör ske. Det totala undervismngsbehovet,
föreläsningar + räkneövningar, vilket skall bestridas av universitetslektorer,
kommer därigenom att uppgå till 854 timmar per år, varför tre umversitetslektorstjänster
erfordras. Var och en av lektorerna avses ha forutom den katedrala
undervisningen jämväl ansvaret för ett av övningslaboratonerna.

Överstyrelsen förordar, att för teknologundervisningen inrättas ytterligare ett
ordinarie umversitetslektorat i fysik fr. o. m. nästa budgetar. o

Punkt 2 7. Kollegienämnden har — under erinran om att för laroaret
1961/62 för undervisningen i matematik finnes 2 professurer 2 laboraturer oc i
2 lektorat samt en tjänst som biträdande lärare — hemställt om ytterligare ett
umversitetslektorat i ämnet med samtidig indragning av befattningen som bitra d"ötrrf“L»

förklarar sig övertygad om behovet av ytterligare eu tjänst som
universitetslektor i matematik redan vid nuvarande studerandeantal och g.uppstorlek.
Överstyrelsen tillstyrker därför forslaget. Vid bifall härtill bor befatt
ningen som biträdande lärare i matematik med arvode av 14 230 kr. indragas.

Punkt 28. Kollegienämnden har — utöver ett befintligt umversitetslektorat
i elasticitets- och hållfasthetslära — hemställt om ett ytterligare lektorat i amnet.

överstyrelsen finner ytterligare ett umversitetslektorat i
fasthetslära motiverat även vid eu intagmngsokning hosten 1962 av 22! stude
rande vid avdelning V och tillstyrker darfor kollegienämndens framställning,
''punkterna 31, 3 2, 41, 4 2, 4 6 och 4 7. De under dessa punkter redovisade
förslagen om ökad medelsanvisning till speciallärare och biträdande lärare
motiveras av överstyrelsen med undervisningens behov.

Punkt 3 3. Kollegienämnden har — i anslutning till av statsmakterna vi
1960 års riksdag fattat principbeslut rörande organisationen vid de tekniska hogskolorna
av utbildningen på atomenergiområdet — askat lnrat^^® aV^ ^
fessur i reaktorteknologi vid högskolan fr. o. in. budgetaret 1902/63. Tjänsten

har av kollegienämnden hänförts till avdelning F. . , .. ,..

Överstyrelsen förordar, att reaktorteknologien vid Chalmers tekniska högskola
blir företrädd av eu laboratur, knuten till institutionen för angtcknik och
benämnd laboratur i ångteknik (reaktorteknologi). Laboraturen bor formellt

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1962

hänföras till avdelning M. Överstyrelsen erinrar härvid om att överstyrelsen
ioreslagit en motsvarande lösning för tekniska högskolan i Stockholm.

Punkterna 3 6 — 3 9. Kollegienämnden har — under framhållande av att
avdelmngskollegiet föreslagit inrättandet av femton nya universitetslektorat —
beraknat behovet för nästa budgetår till elva, av vilka tre i elektronik (med
indragning av nuvarande befattningar för biträdande lärare i elektronik och
uitrakortvagstekmk), ett i elektricitetslära, ett i elektrisk mätteknik, ett i elektromaskinlara,
ett i elektrisk anläggningsteknik, ett i datateknik, ett i tillämpad
elektronik (med indragning av befattningen som biträdande lärare i allmän
teleteknik) samt tva i telekommunikation (med indragning av befattningarna
som biträdande lärare II och III i ämnet).

Överstyrelsen anför: Vid avdelningen finns för närvarande fyra universitetslektorst]
anster, av vilka tre avser elektricitetslära och elektrisk mätteknik samt
en al man teleteknik. Med hänsyn till utvecklingen inom avdelningen har överstyrelsen
blivit övertygad om angelägenheten av en icke oväsentlig förstärkning
av har avsedda tjänster därstädes. För egen del har överstyrelsen tills vidare
stannat vid att fororda inrättandet av fem nya tjänster som universitetslektor
vid avdelningen nämligen två i elektronik (med indragning av ovannämnda befattningar
som biträdande lärare) samt en tjänst i ettvart av ämnena elektromaskmiara,
elektrisk anläggningsteknik och telekommunikation.

. ,\u n * \ 4 Enligt statsmakternas beslut i fjol skall fr. o. m. den 1 juli 1962
Md hogskolan mrattas en professur i vägbyggnad — med samtidig indragning av
special ararbefattningen i vägbyggnadslära - varvid de med professuren förena(1
e k ost n a derna skall avräknas mot automobilskattemedlen.

De fortlöpande kostnaderna för professuren i vägbyggnad vid högskolan kan

ligt överstyrelsen beraknas omfatta — förutom professorslönen — lön åt två
assistenter (A 17), en institutionstekniker (A 9) och ett kanslibiträde (A 7) 8 000
kr for ovnmgsassistenter samt 10 000 kr. för materiel m. in. eller tillhopa ett
belopp av i runt tal 130 000 kr. Vid professurens inrättande förutsättes dessa
kostnader — i likhet med vad som äger rum med avseende å motsvarande promedlenVld
tekniSka h°gskolan 1 Stockholm — skola avräknas mot bilskatte Punkt

4 5. Kollegienämnden anför: Nästa budgetår kommer antalet teknologer
i kurserna för organisk kemi att öka med 20 till 46, medan antalet universitetsstuderande
förblir oförändrat (ett tjugotal). Totala antalet studerande
kommer darmed att öka från ca 50 till ca 70. Den sålunda ökade belastningen
av laborationskurserna motiverar att tjänsten som biträdande lärare omvandlas
till universitetslektorat.

Överstyrelsen biträder förevarande förslag.

, £ “11 k l.. 5 2- Hogskolan förfogar för närvarande över en tjänst som förste
driftingenjör, en tjänst som förste forskningsingenjör och elva tjänster som
forskningsingenjör.

Kollegienämnden har begärt en uppflyttning av tjänsten som förste driftingenjör
i Ae 24 till Ae 26, tre nya tjänster som förste forskningsingenjör i Ae 26
samt tre nya tjänster som forskningsingenjör i Ae 23.

Överstyrelsen, som blivit övertygad om behovet av en förstärkning av forsknmgsmgenjörspersonalen
vid högskolan, påpekar att övergången för högskolans
assistenter till for universitetsassistenterna gällande anställningsvillkor medfört
ett okat behov av ifrågavarande personal. Överstyrelsen framhåller att utvecklingen
av instrument- och apparatutrustningen vid många laboratorier ytterligare
okat behovet av heltidsanställd personal. Överstyrelsen tillstyrker sålunda in -

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1962

rättande av tre nya tjänster som förste forskningsingenjör i Ae 26, en ny tjänst
som forskningsingenjör i Ae 23 och två nya tjänster som forskningsingenjör i
Ae 21 vid högskolan. Vid bifall härtill bör det lämpligen få ankomma på kollegienämnden
att besluta rörande den närmare fördelningen av dessa tjänster mellan
de olika institutioner, där behovet är särskilt framträdande. Här begärda befattningar
bör enligt överstyrelsen ställas under direkt inseende av högskolans rektor,
för att denna personal så långt möjligt skall kunna utnyttjas av högskolan i
dess helhet.

Punkt 53. Vid bifall till överstyrelsens förslag om en laboratur i reaktorteknologi
och en speciallärarbefattning i strålskyddsfysik kan medelsbehovet till
tillfälliga lärare enligt överstyrelsen uppskattas till ett avrundat belopp
av 55 000 kr.

I fråga om assistentpersonalen gäller, att ur ifrågavarande delpost
skall utgå grundlön till högst 205 halvtidstjänster som assistent. Med utgångspunkt
i föreliggande förslag om inrättande av ytterligare topptjänster räknar
överstyrelsen med ett ytterligare behov av 16 assistenttjänster. Därutöver erfordras,
anser överstyrelsen, nio assistenttjänster på grund av det ökade antalet
studerande. För undervisningen av universitetsstuderande i fysik och kemi vid
högskolan föreligger vidare enligt överstyrelsen ett behov av ytterligare tio
assistenttjänster. Sammanlagt räknar överstyrelsen sålunda med en ökning av
antalet assistenttjänster med 35 till 240.

Medelsbehovet till grundlöner vid under budgetåret 1961/62 förefintliga tjänster
kan — vid en genomsnittlig placering i 17 löneklassen — uppskattas till i
runt tal 3 153 000 kr. För grundlöner vid ytterligare 35 befattningar — vid en
placering i samma löneklass — uppkommer ett ökat medelsbehov av i runt tal
539 000 kr., vartill kommer rörligt tillägg med 161 000 kr. Medelsbehovet
för grundlöner åt assistenter uppskattas alltså för budgetåret 1962/63 till
(3 153 000 -f 539 000 =) 3 692 000 kr.

För en bedömning av medelsbehovet för övningsassistenter uppskattar
överstyrelsen antalet studerande (inräknat vissa specialstuderande och
extra studerande) vid högskolan under läroåret 1962/63 till 2 150 och antalet
universitetsstuderande till 120, varigenom det totala antalet studerande skulle
uppgå till 2 270. Liksom tidigare för tekniska högskolans i Stockholm del beräknar
överstyrelsen den årliga kostnaden för övningsassistenter till i runt tal 1 200
kr. för varje studerande, vilket för budgetåret 1962/63 medför ett medelbehov
för ifrågavarande ändamål av (2 270 X 1 200 =) 2 724 000 kr.

Till vikariatsersättningar vid icke vakanta professurer och laboraturer
beräknar överstyrelsen ett medelsbehov av 90 000 kr.

Till grundlön åt rektors vikarie beräknar överstyrelsen ett belopp
av 33 000 kr.

Anslagsbehovet för här ifrågavarande ändamål uppskattas således för nästa
budgetår till sammanlagt (55 000 -|- 3 693 000 2 724 000 -f- 90 000 33 000 =)

6 594 000 kr., vilket i förhållande till innevarande budgetår innebär en ökning
med 1 480 200 kr.

Punkterna 58 och 59. Kollegienämnden har hemställt om utökning av
personalen vid kansliavdelningen med cn förste byråsekreterare och vid ekonomiavdelningen
med en kamrerare.

Överstyrelsen förordar för sin del inrättande av en tjänst som förste byråsekreterare
i Ag 23 och en som kamrerare i Ag 21 vid kansliavdclningen respektive
ekonomiavdelningen. Överstyrelsen framhåller därvid, att arbetsuppgifterna vid

42 Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1962

båda avdelningarna till följd av den pågående utbyggnaden ökat i omfattning
och svårighetsgrad.

Punkterna 60 och 61. Kollegienämnden har begärt en avsevärd förstärkning
av biträdespersonalen vid högskolans rektorsexpedition på grund av
växande göromål.

Överstyrelsen förklarar sig med hänsyn till högskolans snabba tillväxt övertygad
om behovet av en förstärkning av biträdespersonalen vid rektorsexpeditionen.
För tillgodoseende av de mest angelägna önskemålen härutinnan förordar
överstyrelsen inrättande av tre tjänster som kanslibiträde i Ae 7, av vilka en vid
kansliavdelningen och två vid ekonomiavdelningen.

Punkt 63. Kollegienämnden har äskat fyra nya befattningar som kontorist
i Ae 9 och tio befattningar som kanslibiträde i Ae 7.

Överstyrelsen förordar inrättandet av tre tjänster som kontorist i Ae 9 och
sju tjänster som kanslibiträde i Ae 7. Överstyrelsen har därvid utgått ifrån att
samtliga biträden åt avdelningsföreståndarna bör beredas löneställning som
kontorister i Ae 9 samt att varje professur bör tilldelas ett kanslibiträde och
varje laboratur Vä kanslibiträde.

Punkt 64. Kollegienämnden anför: Telefonisttjänsterna är avsedda för en
för hela högskolan planerad gemensam telefonväxel på »Nya Chalmersområdet»,
vilken beräknas komma i bruk i slutet av år 1962. Växeln, som är utrustad med
tre expeditionsplatser, skall till en början förses med ca 500 anknytningar och
skall successivt utbyggas till 800 ä 900 anknytningar. Kollegienämnden äskar för
budgetåret 1962/63 fyra befattningar för telefonist, varav en i lönegrad Ae 7
och tre i lönegrad Ae 5, samt ett anslag av 2 000 kr. för extra arbetshjälp.

Överstyrelsen tillstyrker förslaget men förordar att tjänsterna inrättas fr. o. m.
den 1 januari 1963.

Punkterna 66 — 6 8. Kollegienämnden har begärt åtta befattningar som
laboratorieingenjör i högst Ae 15, sju befattningar som instrumentmakare i Ae 11
och nio befattningar som institutionstekniker i Ae 9 samt ökad medelsanvisning
till teknisk biträdespersonal i övrigt (motsvarande tio befattningar i Ag7).

Överstyrelsen har för sin del förordat tre tjänster som laboratorieingenjör i
högst Ae 15, tre tjänster som instrumentmakare i Ae 11, fyra tjänster som
institutionstekniker i Ae 9 och en vaktmästartjänst i Ae 7 samt tillstyrkt eu
förstärkning av medelsanvisningen till teknisk biträdespersonal med i runt tal
53 000 kr.

Punkterna 69—7 7. Vid anmälan i det föregående av motsvarande anslag
till tekniska högskolan i Stockholm har en kortfattad redovisning lämnats
för det betänkande med förslag till organisation för värme- och kraftcentralerna
vid sistnämnda högskola och Chalmers tekniska högskola som avgivits av särskilda
sakkunniga.

Överstyrelsen framhåller, att styrelsen i sitt utlåtande över betänkandet tillstyrkt
kommitténs förslag men dessutom förordat vissa ytterligare arvodeshöjningar
och personalförstärkningar. De av styrelsen nu under punkterna 69—77
framförda yrkandena överensstämmer med kommitténs förslag med därtill av
överstyrelsen i utlåtandet gjorda tillägg. I

I detta sammanhang torde vidare få beröras vissa frågor rörande den för
C. E. B. Schjånberg personliga, av Svenska skifferoljeaktiebolaget bekostade
professuren i oljekemi vid högskolan. Schjånberg har i avlönings -

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1962

och pensionshänseende av Kungl. Maj:t förklarats likställd med ordinarie professor
vid högskolan, och fullmakt har med hänsyn härtill utfärdats för honom.
Beträffande avlöningsförmånerna gäller i övrigt följande. Dessa skall utgå i
samma ordning och från samma riksstatsanslag, som om Schjånberg vore ordinarie
professor vid högskolan. Efter anmodan av vederbörande vid högskolan
skall bolaget halvårsvis i efterskott till högskolan inleverera ersättning för högskolans
utgifter för Schjånbergs löneförmåner. Den ersättning, som av bolaget
inlevereras, skall av högskolan tillgodoföras vederbörande riksstatsanslag.

Särskilt tillkallade sakkunniga, oljeskifferutredningen, avgav i maj 1961
ett betänkande, Skifferoljefrågan (SOU 1961:27), i vilket föreslogs, att skifferoljebolagets
verksamhet skulle upphöra, bolaget likvideras och dess tillgångar
avyttras. I anslutning härtill tillsattes en kommission, Kvarntorpskommissionen,
med uppgift att verkställa det utrednings- och planeringsarbete samt vidta de
åtgärder i övrigt, som föranledes av förslaget.

På grundval av betänkandet och vissa förslag av kommissionen föreslog
Kungl. Maj :t i propositionen 1961:199, att skifferoljeaktiebolagets verksamhet
skulle avvecklas enligt i propositionen angivna riktlinjer. Riksdagen beslöt i
överensstämmelse härmed (SU 191; Rskr 399).

Kungl. Maj :ts förslag innebar ett ställningstagande i princip, och det förutsattes,
att en rad detaljfrågor skulle avgöras, sedan ytterligare erforderliga
undersökningar verkställts. Bland sistnämnda spörsmål märks frågan om Schjånbergs
professur. Styrelsen för Svenska skifferoljeaktiebolaget och Kvarntorpskommissionen
har i princip konstaterat, att bärande skäl ej föreligger för att
bolaget i fortsättningen skall bekosta någon egentlig forskning av mera långsiktig
karaktär på skifferoljeområdet. Några kostnader för forskning kan sålunda
ej i fortsättningen rymmas inom den ekonomiska ramen för bolagets verksamhet.
I konsekvens härmed samt med hänsyn till att Schjånberg är likställd med ordinarie
professor och innehar fullmakt pa professuren har förutsatts, att bolagets
kostnad för professuren i fortsättningen skall bestridas av statsmedel och att
bolaget alltså skall befrias från sin nuvarande skyldighet att till högskolan inleverera
ersättning för högskolans utgifter för Schjånbergs löneförmåner.

3. Tekniska högskolan i Lund: Avlöningar

1961/62 (statsliggarcn s. 773) ................ 576 000

1962/63 (förslag) ........................... 1 206 000

Organisationskommittén jor teknisk högskola i Lund, föreslår, alt detta förslagsanslag
för nästa budgetår höjes med 670 000 kr.

I det följande lämnar jag först en redogörelse för organisationskommitténs
förslag till ändringar i högskolans personalorganisation m. in. för budgetåret

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1962

1962/63. Därefter redovisar jag de förslag till personalförstärkningar i vad avser
de topptjänster, självständiga universitetslektorat och speciallärartjänster som
upptages i stomplanen för teknisk högskola i Lund för budgetåren 1963/68.
Beträffande vissa principiella delar av stomplanen hänvisar jag till min redogörelse
i föregående avsnitt. Organisationskommitténs förslag innebär inrättande
av tjänster respektive principbeslut om tjänsters inrättande senare budgetår
enligt följande.

Budgetåret 1962/63

1) professur i elektrisk mätteknik (avd. E),

2) professur i fysik (avd. F),

3) professur i matematisk statistik (avd. F),

4) professur i teoretisk elektroteknik (avd. E),

5) universitetslektorat i matematik (avd. F),

6) befattning som speciallärare i materiallära och värmebehandling, arvode
5 120, (avd. F),

7) en tjänst som bibliotekarie i Ae 23 och en tjänst som förste biblioteksbiträde
i Ae 9,

8) höjning av delposten till ersättningar åt tillfälliga lärare, assistenter och övningsassistenter
med i runt tal 232 000 kr.,

9) fem tjänster som kanslibiträde i Ae 7 vid högskolans institutioner,

10) en tjänst som instrumentmakare i Ae 11, tre tjänster som institutionstekniker
i Ae 9 och tre tjänster som tekniskt biträde i Ae 7,

11) en tjänst som kanslist i Ao 15 och en tjänst som kanslibiträde i Ae 7 vid
högskolans kansli,

12) sänkning av delposten till övriga arvoden och särskilda ersättningar med
50 000 kr.

Organisationskommittén har därjämte framställt förslag om ökad kompensation
för höjda folkpensionsavgifter och vissa smärre automatiska kostnadsökningar.

Budgetåret 1963/64

13) professur i elautomatik (avd. E),

14) professur i fasta tillståndets fysik (avd. F),

15) professur i kärnfysik (avd. F),

16) professur i matematisk fysik (avd. F),

17) professur i maskinelement (avd. M),

18) professur i mekanisk värmeteori med strömningslära (avd. F),

19) befattning som speciallärare i allmän kemi (avd. F),

20) befattning som speciallärare i allmän teleteknik (avd. F),

21) befattning som speciallärare i kemi (avd. M).

22)

23)

24)

25)

26)

professur i
professur i
professur i
professur i
professur i

Budgetåret 19 64/65

arkitektur I (avd. A),
byggnadsfunktionslära (avd. A),
byggnadskonstruktionslära (avd. A),
byggnadsmateriallära (avd. A),
byggnadsstatik (avd. V),

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1962

27) professur i formlära (avd. A),

28) professur i regleringsteknik (avd. F),

29) professur i strömningsmaskiner (avd. M),

30) professur i teletransmissionsteori (avd. E),

31) professur i tillämpad elektronik (avd. E),

32) professur i värme- och kraftteknik (avd. M),

33) befattning som speciallärare i arkitekturhistoria (avd. A),

34) befattning som speciallärare i ritteknik (avd. V),

35) universitetslektorat i elektroteknik (avd. M).

Budgetåret 1965/66

36) professur i arkitektur I b (avd. A),

37) professur i byggnadsteknik I (avd. V),

38) professur i byggnadsteknik II (avd. V),

39) professur i industriell organisation (avd. M),

40) professur i maskinkonstruktion (avd. M),

41) professur i mekanisk teknologi och verktygsmaskiner (avd. M),

42) professur i teletrafiksystem (avd. E),

43) professur i transportteknik (avd. M),

44) befattning som speciallärare i allmän elkraftteknik (avd. E),

45) befattning som speciallärare i förbränningslära (avd. M),

46) befattning som speciallärare i geodetisk mätningsteknik (avd. V),

47) befattning som speciallärare i geologi (avd. V),

48) befattning som speciallärare i geoteknik (avd V),

49) befattning som speciallärare i industriell ekonomi (avd. M).

Budgetåret 1966/67

50) professur i arkitektur II (avd. A),

51) professur i stadsbyggnad (avd. A),

52) professur i trafikteknik (avd. V),

53) professur i vattenbyggnad (avd. V),

54) laboratur i byggnadsakustik (avd. V),

55) befattning som speciallärare i industriell anläggningsteknik (avd. M),

56) befattning som speciallärare i nationalekonomi (avd. A),

57) befattning som speciallärare i svetsteknik (avd. M),

58) befattning som speciallärare i vägbyggnad (avd. V).

Budgetåret 1967/68

59) professur i arkitektur II b (avd. A),

60) professur i byggproduktionsteknik (avd. V),

61) professur i stadsbyggnad b (avd. A).

Av tillgängliga handlingar inhämtas bl. a. följande.

Punkt 1. Ämnet elektrisk mätteknik är hittills inte företrätt av självständig
professur här i landet. Elektroteknikens snabba utveckling på senare år och
framför allt dess vidgade tillämpning som hjälpmedel inom andra tekniska
verksamhetsområden gör det emellertid berättigat med en insats av forskning
och kvalificerad undervisning i elektrisk mätteknik. Utvecklingen på mikrovågsområdet
har sålunda medfört en radikalt ny mätteknik för elektriska primär -

Kungl. Maj:ts proposition nr J+3 år 1962

storheter. Vidare har tillämpningen av elektromekaniska, termoelektriska och
liknande givareelement på mätning av icke-elektriska storheter öppnat ett antal
nya mättekniska forskningsfält.

För Lundahögskolans del föreligger ett speciellt skäl för att betona den
elektriska mätteknikens roll. Forskning och undervisning inom avdelning F avses
att i stor utsträckning inriktas mot med kärnenergiens utnyttjande sammanhängande
problem. Härvid eftersträvas dock vare sig en koncentration på energiproduktionens
teknologiska problem eller på de grundläggande, kärnfysikaliska
frågorna. Dessa forskningsfält kan nämligen var för sig anses tillfredsställande
täckta genom föreliggande utbyggnadsplaner på andra platser. De mättekniska
problemen intar emellertid såväl i fråga om grundläggande fysikaliska undersökningar
som beträffande processreglering i produktionstillämpningar en så
central ställning, att det har bedömts motiverat med en särskild utbildningsinsats,
som organisationskommittén funnit det befogat att inrikta högskolans
verksamhet emot. Härvidlag spelar uppenbarligen ämnet elektrisk mätteknik en
central roll.

Undervisningen i elektrisk mätteknik påbörjas för avdelning F under 1962/63,
varför professuren måste vara inrättad fr. o. m. nämnda budgetår.

Punkt 2. Ämnet fysik är av dominerande betydelse för de tekniska fysikerna
men skall också förekomma för mekanister, elektrotekniker, väg- och
vattenbyggare samt kemister. Under högskolans första verksamhetsår förekommer
endast en inledande kurs, vilken ledes av universitetslektorn i ämnet. Läroåret
1962/63 påbörjas emellertid den större kursen i fysik för avdelning F, varför
professuren måste inrättas fr. o. m. detta år.

Punkt 3. Undervisning i matematisk statistik skall meddelas inom samtliga
avdelningar vid högskolan. Efterfrågan på kunnande och forskning inom detta
ämne ökar år från år inom näringslivet. Ämnesföreträdaren torde kunna se fram
mot ett fruktbärande samarbete med motsvarande forskningsgrenar vid universitetet.
Det synes därför även ur universitetssynpunkt vara av stort intresse att
en högt kvalificerad forskare inom detta ämne knytes till Lund. Organisationskommittén
har funnit det nödvändigt att ämnet redan från första början representeras
genom en professur. Undervisningen i ämnet börjar för avdelning F
läroåret 1962/63.

Punkt 4. Organisationskommittén har beräknat medel för den professur i
teoretisk elektroteknik, som enligt statsmakternas beslut i fjol skall vara inrättad
vid högskolan fr. o. m. den 1 juli 1962.

Punkt 5. Antalet föreläsningar och övningar i det grundläggande ämnet
matematik kommer redan fr. o. m. budgetåret 1962/63 — då avdelningen för
elektroteknik startar — att bli mycket stort. Med anledning härav och med
häns5m till att undervisningen bedrives i grupper, föreslår organisationskommittén
att ett universitetslektorat i matematik inrättas vid högskolan fr. o. m.
nämnda budgetår.

Punkt 6. Enligt stomplanen skall fr. o. m. budgetåret 1962/63 inrättas en
speciallärarbefattning för undervisning i materiallära med värmebehandling. För
avdelning F beräknas undervisningen omfatta 4 veckotimmar föreläsningar under
en termin och arvodet beräknas på följande sätt: 1 200 (grundarvode) -f- 56 X
70 = 5 120 kr.

Punkt 8. För närvarande finns vid högskolan sex assistenttjänster. På
grund av ökat antal studerande samt tillkomsten av nya professurer erfordras
tio nya assistenttjänster. I följande uppställning redovisas tillkommande behov
av assistenttjänster samt nu befintligt antal tjänster.

	Kungl. Maj:ts proposition	nr 43 år 1962
		Befintligt	Äskad	Totalt
Avd.	Institution	antal	ökning
F	matematik .......................	2	1	3
F	numeriska beräkningsmetoder .....	1	—	1
F	matematisk statistik .............	0	1	1
F	mekanik ..........................	1	2	3
F	fysik ...........................	1	2	3
F	hållfasthetslära...................	1	2	3
E	teoretisk elektroteknik ............	0	i	1
E	elektrisk mätteknik ..............	0	i	1
	Summa G	10	16

Kostnaden för 16 assistenter i A 15 beräknas till 273 216 kr.

För övningsassistenter har för 1961/62 anvisats 31 500 kr. Budgetaret 1962/63
beräknas antalet ordinarie studerande till 110. I likhet med kollegienämnden
vid KTH räknar organisationskommittén med en övningsassistentkostnad av
1 200 kr ./studerande. Medelsbehovet för övningsassistenter blir således 132 000 kr.

Sammanlagt har under ifrågavarande delpost beräknats (273 216 -f- 132 000 =)
405 216 kr., vilket innebär en ökning med 271 216 kr.

Punkt 9. För varje av professur företrädd institution fordras enligt organisationskommittén
i princip ett heltidsanställt kanslibiträde. Härjämte fordras
i framtiden ett kanslibiträde per avdelning.

Innevarande budgetår finns tre kanslibiträdesbefattningar vid högskolan. För
1962/63 räknar kommittén med att ytterligare fem kanslibiträdesbefattningar i
Ae 7 blir erforderliga. Av följande tabell framgår dels nuvarande antal kanslibiträden,
dels den äskade ökningen, dels det totala antalet kanslibiträden vid
bifall till kommitténs äskande.

	Befintligt antal	Äskad ökning	Totalt
Matematik ................	............. y2	Va	1
Mekanik ..................	............. %	Va	1
Hållfasthetslära ............	............. i		1
för 3 lektorat ..............	............. i		1
Matematisk statistik.......		1	1
Fysik ....................		1	1
Teoretisk elektroteknik .....		1	1
Elektrisk mätteknik .......		1	1
	Summa 3	5	8

Punkt 10. Fr.o.m. budgetåret 1962/63 måste vissa institutioner vid högskolan
erhålla hjälpkrafter i form av tekniska biträden m. m. Detta gäller
institutionerna för hållfasthetslära, för fysik och för elektrisk mätteknik. I samtliga
fall rör det sig om professurer i tillämpat ämne eller grundläggande ämne av
speciell karaktär. För var och en av dessa tre institutioner erfordras ett tekniskt
biträde i Ae 7 och en institutionstekniker i Ae 9. Härutöver erfordras en instrumentmakare
i Aell för institutionen för hållfasthetslära.

Punkt 11. Under högskolans första verksamhetsår har för kansliet anställts
två befattningshavare båda mot arvode. Av dessa befattningshavare skall en,
vilken genomgått kanslistutbildning, närmast handha de ärenden som ankommer
på registrator vid annan högskola. Den andra befattningshavaren skall närmast

Kungl. Maj:ts proposition nr Jf3 år 1962

tjänstgöra sasom kontorsbiträde åt högskolans redogörare och handha ärenden
som hör till högskolans ekonomiavdelning.

För att kunna fastare knyta kvalificerade befattningshavare till högskolans
kansli föreslår kommittén att fr. o. in. budgetåret 1962/63 vid högskolans kansli
inrättas dels en kanslisttjänst i Ao 15, dels en kanslibiträdestjänst i Ae 7.

Punkterna 1 3—6 1. Organisationskommitténs subkommittéer, som ingående
analyserat de olika avdelningarnas behov av högre lärarbefattningar (den
tryckta »Stomplan för teknisk högskola i Lund» s. 7—36) har i ett sammanfattande
avsnitt om högskolans uppbyggnad anfört bl. a. följande.

Den tekniska utvecklingen har gått mycket hastigt, särskilt under de senaste
decennierna. På kort tid har exempelvis gasturbiner, reamotorer, halvledarteknik,
likströmsöverföring på stora distanser, transistorer och helt nya material — inte
minst inom det byggnadstekniska området — framkommit. Energiproblemet kan
komma att lösas, om man förmår utnyttja kärnkraften. Likaså kan värmekrafttekniken
få en renässans genom tillämpande av magnetohydrodynamiska metoder
att omforma värme till elektricitet. Flyget har utvecklats enormt. De trafiktekniska
och transporttekniska problemen har hastigt ökat i betydelse. Elementbyggeriet
ställer helt nya krav från såväl byggnadsakustisk som byggproduktionsteknisk
synpunkt etc. Den snabba utvecklingen har medfört att — uttryckt med någon
tillspetsning — den nyexaminerade civilingenjören inte kommer att syssla med
de tillämpningar han fått lära sig under högskoletiden. Mot denna bakgrund har
subkommittéerna vid utarbetande av sina förslag om de olika avdelningarnas utformning
och inriktning arbetat efter principerna, att teknologen under sin studietid
skall bibringas gedigna kunskaper i sådana grundläggande ämnen som är
av fundamental betydelse för teknikens tillämpade ämnen även som gedigna
kunskaper i de teoretiska delarna av de tillämpade ämnena. Härutöver skall
han fördjupa sitt kunnande inom valfria ämneskombinationer av tillämpad
karaktär samtidigt som han skall ges viss teknisk allmänbildning. I grundläggande
ämnen fordras professurer vid alla tre enheterna för högre teknisk utbildning
och forskning. I tillämpade ämnen däremot kan två eller en lokaliseringsplats
vara tillfyllest. Ju mer speciell en professur är desto starkare skäl talar
för en plats.

Organisationskommittén, som godtagit subkommittéernas förslag till de olika
avdelningarnas utformning, anför bl. a.:

Den inom avdelning F föreslagna professuren i kärnfysik kommer tillsammans
med professuren i elektrisk mätteknik att möjliggöra specialisering vid högskolan
och skapa ökade forskningsmöjligheter inom dessa områden. Som följd
härav kan ett mätningstekniskt forskningscentrum komma att växa fram i Lund.
Någon starkströmslinje ifrågasättes ej inom avdelning E. I övrigt avses avdelningen
få den moderna utformning som föreslagits för tekniska högskolan i
Stockholm. Genom att en professur i elautomatik inrättas vid avdelningen kan
vid sidan av en teleteknisk linje även en allmän linje skapas. Härigenom kan
bl. a. starkströmsindustriens behov av allmänt orienterade ingenjörer tillgodoses.

Den konstruktionstekniska linjen inom avdelning M föreslås få, förutom en
professur i maskinelement, en professur i maskinkonstruktion. Härigenom kommer
utbildningen av konstruktörer att bli väl tillgodosedd. Utöver sedvanliga
ämnen inom den produktionstekniska linjen föreslås dels en professur inom det
allt viktigare området transportteknik, dels att undervisningen i ekonomiska
och organisatoriska ämnen uppdelas på en professur i industriell organisation och
cn speciallärarbefattning i industriell ekonomi. Den värmetekniska linjen föreslås

Kungl. Maj:ts proposition nr 1^3 år 1962

få en rationell inriktning genom en professur i strömningsmaskiner och en professur
i värme- och kraftteknik. Genom den förstnämnda professuren kommer
samtliga maskiner, som arbetar med strömmande media i någon form, att bli
enhetligt behandlade. Genom den sistnämnda professuren kan ång- och värmetekniken
behandlas utförligare och på sådant sätt, att ingenjörer som önskar
ägna sig åt kärnenergiområdet kan bli väl skickade för detta utan att någon
speciallinje härför inrättas.

Beträffande avdelning V föreslås professur i det enligt kommitténs mening
mycket betydelsefulla ämnet byggnadsmateriallära och i det därtill anslutande
ämnet byggnadsteknik II. Till sistnämnda professur bör knytas en laboratur i
byggnadsakustik. Professurer föreslås i ämnet byggnadsstatik och det därpå
baserade ämnet byggnadsteknik I. I dessa ämnen behandlas framförallt bärande
konstruktioner, utförda i olika material. Ämnet vattenbyggnad har givits viss
specialinriktning. Tyngdpunkten skall ligga inte på vattenkraft eller vattenreglering
utan på hydraulik, hydrologi, vattenförsörjnings- och avloppsteknik samt
limnologi. Den föreslagna professuren i byggproduktionsteknik kommer att bli
av stor teknisk-ekonomisk betydelse.

Bland de analyserande ämnena inom avdelning A märks byggnadskonstruktionslära,
vari behandlas förutsättningarna för den tekniska kvaliteten, byggnadsfunktionslära,
som behandlar den bruksmässiga kvaliteten samt formlära,
som behandlar den estetiska kvaliteten. För vart och ett av dessa ämnen föreslås
professur. Två professurer föreslås i vart och ett av de rena arkitekturämnena,
nämligen arkitektur I, arkitektur II och stadsbyggnad.

Universitetskanslern och överstyrelsen för de tekniska högskolorna har ej
funnit anledning till erinran mot organisationskommitténs förslag till anslagsäskanden
för verksamheten vid högskolan under budgetåret 1962/63.

4. Byggnadsarbeten vid Chalmers tekniska högskola

Såsom framgått av det föregående har, i avbidan på särskild proposition, i
årets statsverksproposition beräknats ett investeringsanslag av 14 454 000 kr. till
byggnadsarbeten vid Chalmers tekniska högskola.

I riksstaten för innevarande budgetår finns upptaget ett investeringsanslag
med rubriken Nybyggnader för Chalmers tekniska högskola. För nästa budgetår
bör anslaget erhålla den inledningsvis angivna rubriken.

I skrivelse den 28 augusti 1961 har byggnadsstyrelsen hemställt om ett investeringsanslag
av 22 700 000 kr. för byggnadsarbeten vid Chalmers tekniska högskola.
Beträffande de för nästa budgetår aktuella byggnadsföretagen inhämtas
av tillgängliga handlingar bl. a. följande.

Nybyggnad för övningslaboratorium för fysik

Kostnadsramen för denna nybyggnad har kunnat sänkas från tidigare beräknade
7,3 miljoner kr. enligt prisläget den 1 juli 1960 till 6,0 miljoner kr. enligt

4 — Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 1^3

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1962

prisläget den 1 juli 1961. Enligt byggnadsstyrelsen beror kostnadsreduceringen
huvudsakligen på byggnadsförenklingar.

Nybyggnad för avdelningen för kemi

En utförlig redogörelse för detta byggnadsföretag har lämnats i propositionen
1961:83 (s. 40 f.). Den i nämnda proposition redovisade kostnadsramen på ca 26
miljoner kr. enligt prisläget den 1 juli 1960 grundade sig på en mycket grov
uppskattning, då vid denna tidpunkt endast ett ofullständigt ritningsunderlag
förelåg. Byggnadsstyrelsen har nu verkställt en noggrann kostnadsberäkning
grundad på föreliggande huvudritningar. Denna beräkning slutar på 28 miljoner
kr. enligt prisläget den 1 juli 1961. I denna kostnad ingår icke en på ritningarna
visad, friliggande byggnad avsedd för bl. a. eldfarliga kemikalier. Byggnadsstyrelsen
avser återkomma med förslag beträffande denna byggnad vid senare
tidpunkt.

Administrationsbyggnad jämte hörsal

I fjol godtog statsmakterna en utökning av byggnadsprogrammet för denna
nybyggnad innebärande en kostnadsökning från 1 100 000 kr. till 1 900 000 kr.
enligt prisläget den 1 juli 1960 (propositionen 1961:83, s. 39 och 49). Det utökade
byggnadsprogrammet innebär, att hörsalen dimensioneras för 300 platser
mot tidigare ca 150, att de egentliga administrationslokalerna utökas från ursprungligen
ca 1 000 m2 till ca 1 300 m2 samt att i nybyggnaden inrymmes
skyddsrum och lokaler för telefonväxel, transformatorstation och ställverk.

Gemensamma anläggningar

Under denna rubrik har samlats sådana arbeten, som är gemensamma för
flera byggnader och vars kostnader icke ansetts böra inräknas i kostnaderna för
de enskilda byggnadsobjekten. Till sådana arbeten hänföres bl. a. omläggningar
och utbyggnader av vägar, ledningar för värme-, vatten-, avlopp-, el- och gasförsörjning,
ävensom anordnande av parkeringsplatser, utbyggnad av panncentral,
ställverk m. m.

Med skrivelse den 18 december 1961 har byggnadsstyrelsen redovisat följande
plan för investeringsverksamheten avseende gemensamma anläggningar för budgetåren
1961/62—1965/66.

(Milj. kr.; prisläget 1/7 1961)

Total -

	kostnad	1961/62	1962/63	1963/64	1964/65	1965/66
I. Utökning av panncentra-
len ..................	ca 5,0	0,2	3,3	1,0	0,5	—
II. Kulvertar och ledningar
m. m.................	» 7,0	1,7	1,1	1,7	1,5	1,0
III. Markarbeten .........	» 5,0	0,3	0,4	1,5	1,2	1,6
Summa	ca 17,0	2,2	4,8	4,2	3,2	2,6

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1962

Styrelsen framhåller, att planen, som är baserad på uppgifter t. o. m. september
1961, måste betraktas som ett första försök att sammanfatta kostnaderna
för de under de närmaste åren nödvändiga investeringarna för gemensamma
anläggningar. Planen måste därför enligt styrelsen fortlöpande bli föremål för
revideringar. I samband med anslagsäskandena för budgetåret 1963/64 räknar
styrelsen med att redovisa planen på nytt i reviderat skick. Av styrelsens förutnämnda
skrivelse inhämtas vidare bl. a. följande.

Panncentralens utökning avser huvudsakligen pannförstärkningar och tillbyggnad
av ställverks- och transformatorutrymmen samt kontor, förråd och utrymmen
för allmänna behov. För värme- och elkraftsystemet föreslås, att en
ring av gångbara kulvertar bygges runt Chalmersområdet. Härigenom kan inspektioner
och reparationer lätt ske utan att medföra hindrande avstängningar.

Enligt markavtal — godkänt av Kungl. Maj:t den 27 juli 1961 skall Göteborgs
stad på statens bekostnad utföra den erforderliga ledningsomläggning samt
flyttning av barack, som betingas av att Chalmers nya administrationsbyggnad
förlagts på sådan plats, att Sven Hultins gata måste utga. De uppskattade kostnaderna
för dessa arbeten — som f. n. är under utförande är medtagna i

planen. .

Markarbetena avser förutom vägar och parkeringsplatser aven belysning och
avvattning. Beträffande parkeringsfrågan har styrelsen upptagit denna till förnyad
prövning, då det visat sig, att ett stort antal planerade parkeringsplatser
troligen måste utgå på grund av den knappa tillgången på mark.

Nuvarande gemensamma anläggningar skall i största möjliga utsträckning
användas i befintligt skick. I vissa fall måste dock befintliga vägar breddas,
ledningar få utökad dimension samt mottagningsstationer i byggnaderna kompletteras.

Markförhållandena är varierande. I dalgången väster om skeppsprovnmgsrannan
kan det bli aktuellt att påla under gångkulverten, på andra platser kan
sprängning ifrågakomma. Kulvertsystemet inom Chalmersomradet avses att
genom trafiktunnel under Guldhedsgatan sammanbindas med planerat matematiskt
centrum inom kv. Gåsen (f. d. Holtermanska sjukhuset). I

I en inom byggnadsstyrelsen den 18 januari 1962 upprättad promemoria, vilken
överlämnats till ecklesiastikdepartementet, har bl. a. dels upptagits de arbetsobjekt
för gemensamma anläggningar, vilka påbörjats under budgetåret
1961/62 eller avses skola påbörjas under budgetåren 1961/62 och 1962/63, dels
redovisats uppskattade kostnadsramar och uppskattad medelsförbrukning för
vartdera av budgetåren 1961/62 och 1962/63 för ifrågavarande arbetsobjekt.
Förevarande uppgifter framgår av följande sammanställning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1962

(1 OOO-tal kr.; prisläget 1/7 1961)
Medelsförbrukning

Total -

I. Utökning av panncentralen Panna 1, förstärkning ............. » 2, » ............. » 3, nyanskaffning ............ Ställverkstillbyggnad m. m.........	kostnad 220 160 3 500 1 059	1961/62 70 160 50	1962/63 150 1 200 700
Summa I	4 939	280	2 050
II. Kulvertar, ledningar m. m.
Elkraftssystemet
Byggnad F .......................	120	79	11
=» Ad .....................	89	10	79
» F -f- Ad m. fl.............	197	100	97
» K ......................	228	—	60
» Kc .....................	398	18	250
» MC ...................	111	_	5
» A och V..................	196	_	5
» E .....................	318	—	7
Värme, vatten, avlopp och	gas
Kulvert F—Kc—Ad .............	640	300	340
» genom Ad.................	105	105
» kårhus-V .................	400	_	200
Omändring av sju apparatrum......	51	30	21
Avlopp, vatten och gas
Ad-kårhus ......................	196	63	133
Avtalsenliga avgifter till
Göteborgs stad
Avtal rörande tomt för Ad..........	491	491	—
Summa II	3 540	1 196	1208
III. Markarbeten m. m.
Västra vägen....................	585	275	185
Vägknut vid Kc.................	6	6
Igenläggning av herrgårdsentrén ....	7	7
Huvudentrévägen och hörsalsvägen ..	140	140
Vasavägen .................	50	50
Breddning av fysikvägen...........	18	18
Parkeringsplatser vid biblioteket____	11	11
Parkeringsplatser vid Ad ...........	22		22
Parkeringsplatser vid panncentralen .	64	—	30
Summa III	903	507	237
Totalt	9 382	1 983	3 495

Byggnad F
» Ad
. K
» Kc
» MC
» V
» A
» E

= övningslaboratorium för fysik
-- administrationsbyggnad
= nybyggnad för avdelningen för kemi
= kraftcentralen

= nybyggnad för matematiskt centrum
= nybyggnad för avdelningen för väg- och vattenbyggnad
= nybyggnad för avdelningen för arkitektur
= byggnad för avdelningen för elektroteknik

Kungl. Maj:ts proposition nr ko år 1962

Byggnadsstyrelsen anmäler i en till nedan omförmäld skrivelse den 8 januari
1962 bifogad promemoria, att förhandlingar förts mellan styrelsen och Göteborgs
stad i syfte att tillgodose behovet av mark för Göteborgs universitet och Chalmers
tekniska högskola. Preliminär överenskommelse av i huvudsak följande
innebörd har träffats mellan styrelsen och staden. Styrelsen har för avsikt att
inom kort underställa avtalet Kungl. Maj:t för godkännande.

7. Göteborgs stad överlåter till kronan med äganderätt och utan vederlag ett
markområde om ca 41 000 m2, beläget väster om och gränsande till Chalmers
tekniska högskolas mark. Det angivna området avses att i avröjt skick tillträdas
av kronan under 1962. Inom området — längs dess västra och södra gränser —
planerade gator, vilka har bedömts endast komma att betjäna de interna kommunikationerna
inom Chalmers, skall enligt avtalsförslaget, om kronan så önskar,
anläggas av Göteborgs stad men bekostas av kronan.

II. För ett område nordväst om Chalmers tekniska högskolas mark har av
Göteborgs stad utarbetats förslag till trafikplan omfattande bl. a. planfri korsning
under Guldhedsgatan för kommunikationsled mellan blivande matematiskt
centrum inom kv. Gåsen (Holtermanska sjukhuset) och högskolans övriga område.
Kostnaderna för samtliga dessa arbeten kommer att bestridas av Göteborgs
stad utan något statligt bidrag.

III. Det öster om kv. Gåsen belägna kv. Sångsvanen skall av Göteborgs stad
förvärvas för kronans räkning, varvid samråd skall ske med byggnadsstyrelsen.
Göteborgs stad skall biträda med evakuering av i kvarteret befintliga fastigheter
samt i huvudsak bestrida kostnaderna i samband härmed. Göteborgs stad
skall snarast möjligt låta utarbeta ny stadsplan för det område som omfattas av
kv. Gåsen och kv. Sångsvanen, varvid området utlägges för allmänt ändamål i
syfte att möjliggöra en bebyggelse enligt statsverkets önskemål.

För förvärvet av kv. Sångsvanen erforderliga medel, innefattande såväl köpeskilling
som den del av evakueringskostnaden som skall bestridas av kronan,
ävensom lagfartskostnader m. m. kan icke nu enligt styrelsen med bestämdhet
förutsägas till sin storlek, enär kostnaderna blir beroende av de köpeskillingar,
om vilka staden kan träffa avtal med fastighetsägarna. Då avtalsförslaget förutsätter
att kronan omedelbart efter stadens förvärv övertager fastigheterna
bör medel enligt styrelsen stå till förfogande under budgetåret 1962/63.

Genom beslut tidigare denna dag har Kungl. Maj:t anbefallt byggnadsstyrelsen
att beträffande gemensamma anläggningar vid Chalmers tekniska högskola
iakttaga vad som anförts i en inom ecklesiastikdepartementet den 26 januari
1962 upprättad promemoria, vilken fogats till Kungl. Maj:ts förutnämnda beslut.
Av promemorian framgår bl. a. följande.

Som provisorisk riktpunkt för investeringsverksamheten avseende gemensamma
anläggningar vid Chalmers tekniska högskola under budgetåren 1961/62—
1965/66 skall gälla den fördelning på enskilda arbetsobjekt, som redovisas i den
till byggnadsstyrelsens skrivelse den 18 december 1961 fogade planen, dock att
i denna upptaget arbetsobjekt avseende trafikapparaten norr om administrationsbyggnaden
bör utgå och att beräknade kostnader för vissa fastighetsförvärv
bör medtagas. Totalkostnaderna för den sålunda justerade planen enligt prisläget
den 1 juli 1961 framgår av följande sammanställning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1^3 år 1962

Totalkostnad
(milj. kr.)

I. Utökning av panncentralen................................ ca 5,0

II. Kulvertar, ledningar m. m................................. » 7,0

III. Markarbeten m. m........................................ » 5,5

Summa ca 17,5

Baracker på Råö för avdelningen för
elektroteknik

Naturvetenskapliga samordningskommitténs organisationsgrupp har hemställt
hos byggnadsstyrelsen, att för institutionens för elektronik räkning måtte uppföras
två baracker m. m. för laboratorieändamål i anslutning till det befintliga
vågutbredningslaboratoriet på Råö. Byggnadsstyrelsen uppskattar kostnaden för
inköp och montering av barackerna inklusive installationer m. m. till 150 000 kr.

I skrivelse den 15 januari 1962 har byggnadsstyrelsen lämnat närmare redogörelse
för detta byggnadsföretag. Av skrivelsen inhämtas bl. a. följande.

Föreståndaren för institutionen för elektronik professor O. Rydbeck har
framhållit, att en förläggning av förevarande övningslaboratorier till avdelning
E:s byggnader inom Gibraltarområdet vore tänkbar men att en sådan förläggning
innebär svåra nackdelar. Laborationerna i elektromagnetisk vågutbredning
förutsätter nämligen användningen av relativt kraftiga radiosändare, vilket medför
besvärande störningar i radio- och teletrafiken inom det omkringliggande
området. Dessutom har dessa sändare visat sig störa laborationsförsök, som pågår
vid andra av högskolans institutioner.

De lokaler som erfordras utgöres av två laboratorier om vardera ca 72 m2
innehållande tillsammans 20 laboratorieplatser, ett instrumentförråd om ca
24 m2, en televerkstad om 15 m2, rum för två assistenter om ca 17 m2 samt toalett
och kapprum, tillsammans ca 220 m2. Därjämte har tillkommit önskemål
om uppställningsplats^ för elektroteknikinstitutionens astronomiska tub om ca
7 m2 samt ett kallförråd om ca 20 m2 för mobila antenner och stora strålkastare,
som nu står utomhus och förfars. En ca 120 meter lång väg måste byggas fram
till byggnaden.

Professor Rydbeck har föreslagit, att byggnadsfrågan löses genom att två av
televerkets standardtelehus om vardera en nettoyta av 85 m2 anskaffas. Då
detta förslag är otillfredsställande ur flera synpunkter — endast 15 laboratorieplatser
kan t. ex. anordnas — har byggnadsstyrelsen uppgjort två nya alternativa
förslag. Alternativ I innebär, att alla de förut nämnda lokalbehoven tillgodoses
i en enplans vinkelbyggnad med en bruttoyta om ca 270 m2. Alternativ ll omfattar
en lokalyta, som motsvarar lokalytan i det till professor Rvdbecks skrivelse
fogade skissförslaget. Alternativ II innebär en enplans vinkelbyggnad om
ca 200 m~ innehållande endast 15 laboratorieplatser. Kallförråd och rum för
astronomisk tub ingår icke i alternativ II.

Enligt prisläget den 1 juli 1961 skulle professor Rydbecks alternativ kosta ca
200 000 kr., byggnadsstyrelsens alternativ I ca 240 000 kr. och styrelsens alternativ
II ca 200 000 kr. I dessa belopp ingår anläggandet av den förut nämnda
tillfartsvägen.

Styrelsen vill för sin del i första hand förorda styrelsens alternativ I och i
andra hand styrelsens alternativ II.

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1962

Nybyggnader för avdelningen för
väg- och vattenbyggnad

I dalgången väster om skeppsprovningsrännan och söder om kårhuset har det
planerats att för avdelningarna för väg- och vattenbyggnad och for arkitektur
förlägga ett byggnadskomplex bestående av övnings- och ritsalsbyggnader, laboratoriehallar
och institutionsbyggnader.

För att övergångsvis lösa behovet av övnings- och ritsalar för de två lägre
årskurserna vid högskolans samtliga avdelningar under läsåret 1963/64- har det
ifrågasatts, om det inte vore lämpligt att bryta ut avdelningens for väg- och
vattenbyggnad ritsalsbyggnad ur sitt större sammanhang och uppföra denna
byggnad separat. Ritsalsbehovet är nämligen mycket trängande med hänsyn till
den tidsförskjutning, som orsakats av att Holtermanska sjukhusets tomt reserverats
för ett matematiskt centrum i stället för de i generalplanen föreslagna
ritsalsbyggnaderna för högskolans två lägre årskurser. Då byggnadsstyrelsen icke
anser det möjligt, att avdelningens för väg- och vattenbyggnad övnings- och ritsalsbyggnad
— även om denna uppföres separat — skulle kunna färdigställas till
oktober 1963, föreslår styrelsen att hela denna avdelnings byggnadskomplex
_ dvs. övnings- och ritsalsbyggnader, laboratoriehallar och institutionsbyggnader
— uppföres som en enhet.

Med skrivelse den 8 januari 1962 har byggnadsstyrelsen underställt Kungl.
Maj:ts prövning förslag till byggnadsprogram för ifrågavarande nybyggnad. Till
grund för byggnadsstyrelsens förslag ligger ett av naturvetenskapliga samordningskommitténs
organisationsgrupp utarbetat lokalprogram. Detta upptar eu
sammanlagd nettoyta av ca 16 500 m2, vilken fördelar sig på följande ändamål:

Kontorslokaler .......................

Ritsalar, hörsalar och utställningslokaler
Laboratorier, verkstäder och förråd ...

.................. 3 255 m2

.................. 3 780 m2

.................. 9 4-35 m2

Summa (avrundat) 16 500 m2

Utgående från förevarande lokalprogram har styrelsen uppskattat kostnadsramen
för nybyggnaderna till ca 28 miljoner kr. enligt prisläget den 1 juli 1961.

Styrelsen framhåller, att det ur såväl projekterings- som byggnadsekonomisk
synpunkt skulle vara fördelaktigt att uppföra nybyggnader för avdelningen för
väg- och vattenbyggnad (V) och för avdelningen för arkitektur (A) samtidigt.
Vissa lokaler bör enligt styrelsen kunna utnyttjas gemensamt. Planläggningen
bör därför enligt styrelsen ske på ett sådant sätt, att en eventuell framtida samverkan
mellan de båda avdelningarna kan åstadkommas. Av förutnämnda skrivelse
inhämtas vidare bl. a. följande.

I sitt förslag till generalplan för Chalmers tekniska högskolas utbyggnad förordade
bvggnadsstyrelsen uppförande av nybyggnader för avdelning V i dalgången
mellan statens skeppsprovningsanstalt och Landala egnahemsområde.
Styrelsen har låtit uppgöra preliminära skisser, vilka visar hur det reserverade

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 43 år 1962

området för avdelningarna V och A lämpligen bör disponeras. Det har därvid
framkommit, att utrymmet i dalgången är knappt och att byggnaderna upptager
ett betydligt storre område än som förutsetts i generalplanen. Detta medför
dels att institutionen för byggnadsakustik inom avdelning V troligen behöver
la sitt lokalbehov tillgodosett på annan plats inom chalmersområdet, t. ex på
Gibraltarvallen nära avdelningen för elektroteknik (E), vilken kursämnet akustik
or narvarande tillhör, dels att ett antal av de parkeringsplatser man räknat
med att iordningställa i dalgången måste utgå.

Avtalsförhandlingar med Göteborgs stad beträffande dispositionsrätten till
bl. a. det markområde, där nybyggnad för avdelning V skall förläggas, har pågått
under hosten 1961 och preliminärt avtal har nu träffats (jfr s. 53). Avtalsförslaget
kommer att snarast underställas Kungl. Maj:ts prövning.

Avdelning V:s nuvarande institutions- och laboratorielokaler avses att efter

'' b^f-i Sk°*a taSas * anspråk av avdelningarna för skeppsbyggnad och för
teKiusK iysiK.

Utgående från lokalprogrammet har styrelsen uppskattat kostnaderna för nybyggnaderna
för avdelning V — exklusive gemensamma anläggningar_till ca

28 interner kr enligt prisläget den 1 juli 1961. Av detta belopp hänför sig ca 1 7
miljoner kr. till institutionen för byggnadsakustik.

För att kunna öka intagningen till avdelning V i den takt, som naturvetenskapliga
samordningskommittén förutsatt, måste en första byggnadsetapp, omfattande
ritsalar, vissa seminarierum och hörsalar vara färdiga för inflyttning till
hostterminens början 1964. Återstoden bör utbyggas successivt, så att ytterligare
lokaler kan tagas i bruk hösten 1965 och återstoden hösten 1966. En förutsättnmg
härför är att entreprenadhandlingar för schaktnings- och pålningsarbeten
kan tardigstallas sa, att dessa arbeten kan påbörjas under hösten 1962. Övriga
entreprenadhandlingar bör kunna färdigställas i sådan tid att det egentliga byggnadsarbetet
kan påbörjas på nyåret 1963.

Nybyggnader för matematiskt centrum

I skrivelse den 8 januari 1962 har byggnadsstyrelsen erinrat om att i Göteborg
skall enligt beslut av 1960 års riksdag i anledning av propositionen 119 upprättas
en utbildnings- och forskningsorganisation för ämnena matematik, teoretisk
fysik med mekanik, fysik och kemi. Den lokalmässiga utbyggnaden för
dessa ämnen skall ske gemensamt för universitetet och Chalmers tekniska högskola.
För den fysiska och kemiska ämnesgruppen är nybyggnader för närvarande
under uppförande inom nya chalmersområdet. Styrelsen framhåller, att vad
den matematiska ämnesgruppen beträffar avses dess lokalfråga skola lösas inom
kvarteret Gåsen i Landalaområdet. Detta kvarter, som tidigare disponerades
av Holtei manska sjukhuset, har jämte byggnader och anläggningar överlåtits
av Göteborgs stad till staten (prop. 1960: 108).

Lokalprogram för nybyggnader för matematiskt centrum i Göteborg har utarbetats
av naturvetenskapliga samordningskommittén i Göteborg. På grundval av
detta lokalprogram har byggnadsstyrelsen uppgjort förslag till byggnadsprogram,
vilket underställts Kungl. Maj:ts prövning. Lokalprogrammet omfattar en
sammanlagd nettoyta av 9 220 m2. Kostnaderna för dels de nybyggnader, som
av byggnadsstyrelsen föreslås skola uppföras för att tillgodose detta lokalbehov,
dels rivning av befintliga byggnader inom kvarteret Gåsen uppskattas av styrel -

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 1$ år 1962

sen till ea 16 miljoner kr. enligt prisläget den 1 juli 1961. Av byggnadsstyrelsens
förutnämnda skrivelse inhämtas vidare bl. a. följande.

Den sammanlagda nettoytan på 9 220 m2 fördelar sig med 1 330 m2 på åtta
hörsalar med preparationsrum, med 2 400 m2 på lektionsrum m. in. och med
5 490 m2 på institutionslokaler för institutionerna för teoretisk fysik vid universitetet,
för matematisk fysik vid Chalmers tekniska högskola, för mekanik vid
Chalmers tekniska högskola, för matematik vid universitetet, för matematik vid
Chalmers tekniska högskola samt för numerisk analys och matematisk statistik
vid universitetet och Chalmers tekniska högskola. Det av samordningskommittén
uppgjorda lokalprogrammet upptog lokaler för institutionen för tillämpad
matematik. I den utbyggnadsplan för matematik med flera ämnen, som avgivits
av samordningskommittén hösten 1961, har sistnämnda institution utgått ur
programmet. Detta innebär, att vissa för denna institution avsedda lokaler —
ca 180 m2 — icke medtagits i nämnda lokalyta på 5 490 m2.

Matematikmaskinnämnden har föreslagit, att en datamaskinanläggning med
personal skall placeras i Göteborg avsedd för forskningen och undervisningen vid
Göteborgs universitet, Chalmers tekniska högskola och handelshögskolan i Göteborg.
Byggnadsstyrelsen har för avsikt att vid den fortsatta planläggningen av
lokaler för matematiskt centrum söka bereda plats för en dylik datamaskinanläggning.
Styrelsen har emellertid ännu inte kunnat precisera vilken lokalyta
som denna anläggning skulle kräva men har på grundval av en liknande anläggning
i Lund bedömt lokalbehovet till ca 600 m2 nettoyta.

Enligt styrelsen är det tekniskt och dispositionsmässigt olämpligt att behålla
de nuvarande föråldrade byggnaderna inom kvarteret Gåsen. Styrelsen föreslår,
att utbyggnaden inom kvarteret sker i etapper. Därigenom kan verksamheten
inom de nuvarande byggnaderna bedrivas oberoende av byggnadsarbetet. Styrelsen
har låtit uppgöra följande förslag till kvarterets etappvisa utbyggnad.

Etapp I omfattar dels en institutionsbyggnad i tio våningar vid Landalagatan,
dels en hörsalsbyggnad i kvarterets södra hörn. Denna byggnadsetapp skulle
ej kräva någon omedelbar rivning av befintligt byggnadsbestånd. Institutionsbyggnaden
avses emellertid skola placeras endast fem meter från befintliga byggnader
och kommer dessutom att skjuta ut på gatumark. Detta kommer att kräva
stadsplaneändring. För att kunna acceptera en stadsplaneändring kräver Göteborgs
stad, att staten inlöser kvarteret Sångsvanen — det s. k. triangelkvarteret
— och där ordnar parkeringsplatser. Efter förhandlingar mellan staten och Göteborgs
stad i denna och en rad andra frågor har preliminärt avtal träffats, som
inom kort kommer att underställas Kungl. Maj:t för godkännande (jfr s. 53).

Etapp II som omfattar lektionssalar, utgör en byggnad i fyra våningar längs
Landala långgata. Denna etapp kräver rivning av Holtermanska sjukhusets f. d.
administrations- och ekonomibyggnader, vilka nu innehåller matematiska institutioner.

Etapp III omfattar bl. a. ytterligare ett antal hörsalar. Denna etapp kräver
rivning av återstående gamla byggnader inom kvarteret.

Styrelsen har ännu inte kunnat ta ställning till de nya byggnadernas inre disponcring
eller allmänna utformning.

På grundval av lokalprogrammet har styrelsen gjort eu preliminär uppskattning
av kostnaderna för projektet. Kostnaden för uppförande av de nämnda
byggnaderna samt rivning av de nu befintliga byggnaderna inom kvarteret har
enligt prisläget den 1 juli 1961 uppskattats till ca 16 000 000 kr. varav för
etapp I ca 9 000 000 kr. I nämnda kostnader har hänsyn till den kostnadsökning,
som sammanhänger med datamaskinanläggningens eventuella tillkomst, ej tagits.

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1962

Ej heller har inräknats kostnader för inlösen av kv. Sångsvanen och dess iordningställande
för parkering. Naturvetenskapliga samordningskommittén i Göteborg
har uttryckt önskemål om att etapp I skall vara klar för inflyttning före
höstterminens början 1964. Byggnadsstyrelsen anser, att det måste bli utomordentligt
svårt att på så knapp tid genomföra ett så pass omfattande byggnadsföretag.

Tillbyggnad för avdelningen för elektroteknik

I skrivelse den 15 januari 1962 har byggnadsstyrelsen redovisat förevarande
byggnadsfråga. Av skrivelsen inhämtas bl. a. följande.

För avdelningen för elektroteknik har önskemål framförts om 600 m2 lektionsrum,
färdiga för inflyttning hösten 1963, och 1 000 m2 för institutionslokaler,
inflyttningsklara hösten 1964. Styrelsen har undersökt olika alternativ att tillgodose
det anmälda lokalbehovet.

Det snabbaste sättet att tillgodose detta lokalbehov är troligen att uppföra
antingen en tillbyggnad till byggnad 5 R, belägen omedelbart söder om institutionen
för elektronik inom avdelning E, eller en tillbyggnad till den under uppförade
varande administrationsbyggnaden. I båda fallen kan de begärda lokalerna
om sammanlagt 1 600 m2 beräknas vara färdiga att tagas i bruk åtminstone
till hösten 1964, möjligen tidigare. De skulle emellertid enligt dessa lösningar
bli olämpligt placerade i förhållande till de institutioner, som behöver
lokaltillskotten, och dessutom vara belägna inom områden, som i generalplanen
avsetts för andra ändamål.

I generalplanen har för avdelning E:s utvidgning förutsetts bl. a. en fjärde
flygel, vilken skulle sammanbinda institutionen för elektronik med den nybyggda
teleteknikbyggnaden. Denna tillbyggnad torde ta längre tid att uppföra,
bl. a. på grund av rätt omfattande sprängningsarbeten. Styrelsen beräknar att
tillbyggnaden skulle kunna bli färdig under våren 1965. I bästa fall skulle en del
lokaler möjligen kunna tagas i bruk redan under hösten 1964. Sistnämnda förslag
innebär en ur planteknisk synpunkt betydligt bättre lösning, då lokaltillskotten
placeras i anslutning till befintliga institutioner. Tillbyggnad med en fjärde
flygel ger en nettoyta av ca 3 200 m2 mot begärda 1 600 in2. Det är sannolikt,
att avdelning E:s framtida behov kommer att uppgå till minst fjärde flygelns
innehåll. Med hänsyn till övriga inom högskolan föreliggande lokalbehov — som
icke kan få en tillfredsställande lösning förrän vid slutet av nu pågående utbyggnadsperiod
— kan det övervägas, om icke denna tillbyggnad bör utbyggas till
full storlek redan från början, varvid för avdelning E icke omedelbart behövliga
lokaler övergångsvis bör tas i anspråk för andra angelägna behov. Därigenom
skulle man kunna undvika med ett etappbygge förenade merkostnader. Eventuellt
kan överskottslokalerna till en början lämnas oinredda tills användningen
hunnit närmare preciseras. Byggnadskostnaden för fjärde flygeln har av styrelsen
uppskattats till storleksordningen 5,5—6 miljoner kr. En till- och påbyggnad
av byggnad 5 R i den utsträckning, som behövs för att tillgodose lokalbehovet
på 1 600 in2, torde kunna uppskattas till ca 3,0 miljoner kr.

Styrelsen föreslår, att ifrågavarande fjärde flygel tillbygges för att tillgodose
det anmälda lokalbehovet om 1 600 m2 för avdelning E. Tillbyggnaden bör enligt
styrelsen från början byggas till sin slutliga storlek. Styrelsen avser att snarast
återkomma med mer preciserade uppgifter jämte hemställan om projekteringsmedel.
Projekteringen synes böra bedrivas så, att sprängningsarbetet kan påbörjas
redan under hösten 1962. Byggnadsarbetena torde sedan kunna påbörjas
under våren 1963.

Kungl. Maj:ts proposition nr J$ år 1962

5. Byggnadsarbeten vid tekniska högskolan i Lund

Såsom framgått av det föregående har, i avbidan på särskild proposition, i
årets statsverksproposition beräknats ett investeringsanslag av 1 525 000 kr. till
byggnadsarbeten vid tekniska högskolan i Lund.

I den i det föregående berörda stomplanen för teknisk högskola i Lund har
organisationskommittén redovisat lokalprogram för avdelningarna F, E,
M, V och A. Detta lokalprogram omfattar sammanlagt ca 43 800 m2 nettoyta,
varav ca 22 500 m2 hänför sig till laboratorielokaler och 21 300 m2 till hörsalar,
seminarierum, ritsalar, kontorsrum m. m. Den närmare fördelningen framgar

av följande sammanställning.

Stud/år ........ Professurer .....	st st	F fr 61/62	E fr 62/63	M fr 63/64	V fr 64/65	A fr 64/65	Summa
30 10	100 6	100 7	120 7	60 (28) 9 (0)	410 (378) st 39 (36) st
Hörsalar........	m!	1 550	475	475	575	250 (175)	3 325 (3 250) m2
	st	10	4	4	4	3 (3)
Seminarierum . ..	nr	135	220	220	220	120 (60)	915 (855) m2
Ritsalar ........	m2	455	756	864	1 008	1 200 (600)	\|
Övningssalar ....	m2	920	—	—	—	—	! 5 623 (4 843) m2
Ateljé ..........	nr	—	—	—	—	240 (120)
Bedömningslokal.		—	—	—	—	180 (120)	1
Gemensamma
utrymmen ....	m2	635	705	705	705	710 (570)	3 460 (3 320) m2
Kontorsrum ....	m2	1 625	1 240	1 785	1 660	1 620 (1 170)	7 930 (7 480) m2
Laboratorier ....	m2	6 606	4122	4 932	5 796	1 080 (882)	22 536 (22 338) m2
Summa	m2	\| 11 926	7 518	8 981	9 964	5 400 (3 697)	43 789 (42 086) m2

Organisationskommittén framhåller, att lokalprogrammen gjorts så flexibla,
att utvidgningar och omflyttningar lätt skall kunna ske, när behoven så kräver.
I möjligaste mån har enhetliga utformningar av undervisnings-, kontors- och
laboratoriebyggnader eftersträvats för alla avdelningar.

För varje avdelning, med undantag av avdelning F, avses skola uppföras en
kontorsbyggnad. Förutom kontorsrum för olika institutioner planeras ritsalar,
övningssalar och seminarier i dessa byggnader. Längden och höjden på de olika
kontorsbyggnaderna kan avpassas efter varje avdelnings behov, men byggnaderna
avses i övrigt bli praktiskt taget lika. På kontorshusets ena långsida föreslås
ett antal hörsalar bli anslutna och på den andra långsidan en hallbyggnad
för laboratorierna.

Normen för laboratoriernas placering har enligt organisationskommittén varit,
att ämnen, som skall samarbeta, placerats i samma byggnad och med gemensamma
eller intilliggande laboratorier, vilka i möjligaste mån bör ha gemensamt
brukad utrustning. Vidare har sådana laboratorier sammanförts, som har liknande
behov av elektrisk energi, ånga, komprimerad luft o. d. Sålunda har t. ex.
de till avdelning F hörande ämnena fysik, kärnfysik coh fasta tillståndets fysik

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1962

förlagts i tillbyggnaden till Lunds universitets fysiska institution. Mekanisk
värmeteori med strömningslära, som också tillhör avdelning F, har placerats
intill strömningsmaskiner i M-avdelningens hallbyggnad, liksom hållfasthetslära
och regleringsteknik placerats intill maskinkonstruktion och maskinelement.

De till avdelning F hörande ämnena matematik, matematisk fysik, matematisk
statistik samt mekanik har förlagts tillsammans med motsvarande eller närbesläktade
ämnen vid universitetet i Lund och placerats dels i en tillbyggnad och
dels i en nybyggnad för matematik m. fl. ämnen vid universitetet och högskolan.
Lokalerna i dessa byggnader har dimensionerats så, att den övervägande delen
av undervisningen för de studerande i de båda lägre årskurserna — dock med
undantag för Ai och A2 liksom för fysikundervisningen — kan äga rum däri.

De olika avdelningarnas institutioner avses bli placerade i byggnader på föl -

jande sätt:

Tillbyggnad för fysiska institutio -

nen i Lund1

Fasta tillståndets fysik......... PF

Fysik ........................ PF

Kärnfysik .................... PF

Tillbyggnad för matematiska institutionen
i Lund

Matematisk fysik.............. PF

Mekanik...................... PF

Numerisk analys .............. LeF

Nybyggnad för matematiska institutionen
i Lund

Matematik ................... PF

Matematisk statistik .......... PF

Ritteknik I ................... SF

Ritteknik II .................. Sv

Nybyggnad för avdelning E

Elautomatik .................. PE

Elektrisk mätteknik............ PE

Teletrafiksystem .............. PE

Teletransmissionsteori.......... PE

Teoretisk elektroteknik ........ PE

Tillämpad elektronik .......... PE

Allmän elkraftteknik........... SE

Allmän teleteknik ............. SF

Elektroteknik ................. LeM

Nybyggnad för avdelning M

Hållfasthetslära ............... PF

Industriell organisation ........ PM

Maskinelement................ PM

Maskinkonstruktion ........... PM

Mekanisk teknologi och verktygsmaskiner
................... PA[

Mekanisk värmeteori med strömningslära
................... PF

Regleringsteknik .............. PF

Strömningsmaskiner ........... PM

Transportteknik .............. PM

Värme- och kraftteknik........ PM

Förbränningslära .............. SM

Industriell anläggningsteknik ... SM

Industriell ekonomi............ SM

Materiallära och värmebehandling SF
Svetsteknik ................... SM

Nybyggnad för avdelning V

Byggnadsmateriallära ......... Pv

Byggnadsstatik................ Pv

Denna byggnadsfråga har redovisats i 1962 års statsverksproposition (s. 602) under investeringsanslaget
Byggnadsarbeten vid universitetet i Lund.

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1962

PF anger professur tillhörande avdelning F,

PE anger professur tillhörande avdelning E, etc.,

Ly anger laboratur tillhörande avdelning V,

LeF anger universitetslektorat tillhörande avdelning F, etc.,
SF anger speciallärarbefattning tillhörande avdelning F, etc.

Byggnadsteknik I ............. Pv

Byggnadsteknik II............. Pv

Byggproduktionsteknik ........ Pv

Trafikteknik .................. Py

Vattenbyggnad................ Py

Byggnadsakustik .............. Ly

Geodetisk mätningsteknik...... Sv

Geoteknik .................... Sy

Vägbyggnad .................. Sv

Nybyggnad för avdelning A

Arkitektur I1..............

Arkitektur II1.............

Byggnadsfunktionslära .....

Byggnadskonstruktionslära .

Formlära .................

Stadsbyggnad1 ............

Arkitekturhistoria ........

I skrivelse den 29 augusti 1961 har byggnadsstyrelsen hemställt om ett investeringsanslag
av 14 525 000 kr. för byggnadsarbeten vid tekniska högskolan i
Lund för budgetåret 1962/63. Beträffande de för nästa budgetår aktuella byggnadsföretagen
inhämtas av tillgängliga handlingar bl. a. följande.

Nybyggnad för matematiska institutionen

Lokalfrågan för de matematiska ämnena — matematik, numerisk analys, matematisk
statistik, mekanik, teoretisk fysik och matematisk fysik — vid universitetet
i Lund och tekniska högskolan i Lund avses skola lösas dels genom
en tillbyggnad till den befintliga matematiska institutionen i Lund, dels genom
en nybyggnad på ett angränsande område. Tillbyggnaden är för närvarande
under uppförande. Beträffande nybyggnaden har Kungl. Maj:t genom beslut
den 7 april 1961 och den 16 juni 1961 godkänt byggnadsprogram samt uppdragit
åt byggnadsstyrelsen att utföra projekteringen. Byggnadsprogrammet
omfattar 8 355 m2, varav 1 750 m2 hänför sig till skrivsalar och 1 350 m2 till
hörsalar. Byggnadsstyrelsen har kunnat ange kostnaden för nybyggnaden endast
till ett mycket preliminärt belopp, vilket uppgår till storleksordningen 8—10
miljoner kr. Enligt styrelsen synes det troligt, att den högre siffran med hänsyn
till nu kända faktorer är den mest riktiga. För att intagningen av universitetsstuderande
och teknologer skall kunna genomföras planenligt och i avsedd
utsträckning är det — framhåller styrelsen vidare — nödvändigt att byggnadsarbetena
påbörjas redan under budgetåret 1961/62.

1 Vid 60 intagna studerande per år dubbleras dessa professurer.

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1962
Gemensamma anläggningar

Under denna rubrik har upptagits sådana arbeten, som är gemensamma för
flera byggnader och vars kostnader icke ansetts böra inräknas i kostnaderna för
de enskilda byggnadsobjekten. Till gemensamma anläggningar har sålunda hänförts
parkeringsplatser, yttre ledningar, kulvertar, panncentraler o. d. Byggnadsstyrelsen
framhåller, att ifrågavarande gemensamma anläggningar kommer att
betjäna såväl byggnader för universitetets i Lund behov som byggnader för
tekniska högskolans i Lund behov. Kostnaderna har enligt styrelsen fördelats i
ungefärlig proportion till förvaltningsansvaret för respektive byggnader. Styrelsen
framhåller vidare, att totalkostnaderna för de gemensamma anläggningarna
ännu inte kan uppskattas med hänsyn till att många väsentliga faktorer såsom
framtida värmebehov, kraftbehov och önskvärda kommunikationsleder mellan
olika institutioner ännu inte är kända.

Nybyggnader för avdelningarna för elektroteknik,
maskinteknik och arkitektur

Med särskilda skrivelser den 18 december 1961 har byggnadsstyrelsen underställt
Kungl. Maj :ts prövning förslag till byggnadsprogram för rubricerade
nybyggnader. Till grund för byggnadsprogrammen har legat av organisationskommittén
för teknisk högskola i Lund utarbetade lokalprogram för respektive
nybyggnader. Nettoytan för nybyggnaden för avdelning E uppgår till ca 7 900
m2, för avdelning M till ca 10 800 m2 och för avdelning A till ca 5 400 m2. Nybyggnaden
för avdelning A är dimensionerad för en årlig intagningskapacitet av
60 studerande. Byggnadsstyrelsen uppskattar kostnadsramarna för nybyggnaderna
till respektive ca 16 000 000 kr., 24 000 000 kr. och 9 000 000 kr. enligt
prisläget den 1 juli 1961.

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1962

III. Departementschefen

I den av riksdagen godkända propositionen 1960:119 angaende riktlinjer för
utbyggande av universitet och högskolor m. m. förordades för de tekniska högskolornas
del, att den sammanlagda intagningskapaciteten skulle ökas i sådan
takt, att hösten 1965 omkring 1 850 studerande kunde påbörja högre teknisk
utbildning. För att möjliggöra detta föreslogs en ökning av kapaciteten vid tekniska
högskolan i Stockholm från 606 till ca 770 nybörjarplatser och vid Chalmers
tekniska högskola från 400 till ca 650; därjämte föreslogs, att en tredje läroanstalt
för högre teknisk utbildning och forskning skulle inrättas i Lund med
en intagningskapacitet hösten 1965 av 430 utbildningsplatser.

Såsom framgår av min inledande översikt i arets statsverksproposition, bilagan
10, ecklesiastikdepartementet, har man anledning att räkna med att behovet
av utbildningsplatser för blivande civilingenjörer kommer att ytterligare accentueras,
både utifrån arbetsmarknadsmässiga bedömningar och genom rekryteringsunderlagets
fortsatta tillväxt. Det är därför uppenbart, att alla ansträngningar
måste inriktas på att i varje fall det år 1960 uppställda utbyggnadsprogrammet
måste förverkligas och detta i da förutsatt takt.

I detta sammanhang vill jag erinra om att i årets statsverksproposition (bilagan
10, ecklesiastikdepartementet, s. 291 ff.) framlagts förslag om anordnande
på försök av utbildning i Uppsala av filosofie kandidater till civilingenjörer.
Denna utbildning är planerad för en årlig intagning av 30 studerande; första
läsåret avses emellertid intagningen komma att begränsas till 24.

Mot bakgrunden av vad jag nu anfört vill jag inledningsvis beröra huvuddragen
i utbyggnadsprogrammet för de tekniska högskolorna sadant det nu kan
överblickas.

Vid tekniska högskolan i Stockholm kommer den första intagningsökningen
att äga rum hösten 1962, då i enlighet med 1960 års beslut 140 av
de avsedda 155 nya utbildningsplatserna skall tillkomma. Den återstående
ökningen, 15 platser, har förutsatts ske hösten 1964. Jag vill här erinra om att
jag i årets statsverksproposition vid anmälan av fråga om anvisande av medel
till byggnadsarbeten vid denna högskola understrukit angelägenheten av att
den uppgjorda tidsplanen för högskolans utbyggnad i allt väsentligt hålles, för
att den beslutade ökningen av intagningskapaciteten vid högskolan skall kunna
förverkligas.

I enlighet med propositionen 1960:119 tillkom hösten 1960 vid Chalmers
tekniska högskola 44 nya utbildningsplatser. Hösten 1961 skulle antalet
utbildningsplatser enligt planen utökas med ytterligare 54, av vilka 25 vid avdel -

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 43 år 1962

ningen för elektroteknik och 29 vid avdelningen för kemi. De förstnämnda platserna
har tillkommit planenligt. Såsom framgår av det föregående har emellertid
på grund av inträffade lokalsvårigheter den för avdelningen för kemi avsedda
intagningsökningen hösten 1961 måst begränsas till 20. Den uppställda intagmngskapaciteten
i ämnet kommer emellertid — enligt vad naturvetenskapliga
samordningskommittén i Göteborg framhåller — att vara uppnådd hösten 1963.

1960 års plan innebar för avdelningen för väg- och vattenbyggnad en ökning
hösten 1962 med 82 till 150 nybörjarplatser och för avdelningen för maskinteknik
hösten 1963 med 70 till likaledes 150 platser. I föreliggande utbyggnadsplan
för förstnämnda avdelning har samordningskommittén framhållit, att hela den
avsedda intagningsökningen bör fördelas på några år. För egen del har jag
blivit övertygad om att det inte är lokalmässigt möjligt att hösten 1962 genomföra
en större ökning av intagningen vid avdelningen för väg- och vattenbyggnad
än som förordats av kommittén, d. v. s. med 22 nybörjarplatser. Bristen på
väg- och vattenbyggare är stor. Det är på grund härav naturligtvis angeläget,
att den åsyftade utbildningskapaciteten snarast uppnås. Jag förutsätter därför,
att det eftersträvas att redan hösten 1963 öka kapaciteten till det planerade
antalet nybörjarplatser, nämligen 150. I fråga om avdelningen för maskinteknik
räknar jag nu med att intagningsökningen skall kunna ske planenligt.

Hösten 1961 kunde de första teknologerna påbörja sin utbildning vid tekniska
högskolan i Lund. Utbildningen för denna grupp, planenligt
omfattande 30 studerande, avser studier inom avdelningen för teknisk fysik.

Organisationskommittén för den nya högskoleenheten har i en utbyggnadsplan,
benämnd Stomplan för teknisk högskola i Lund, lagt fram förslag rörande utfoimningen
av fem av högskolans sex avdelningar, nämligen avdelningarna för
teknisk fysik, elektroteknik, maskinteknik, väg- och vattenbyggnad samt arkitektur.
Förslaget bygger pa kommitténs i det föregående redovisade tidsschema
för intagningen av studerande vid högskolan. I jämförelse med 1960 års beslut
innebär detta tidsschema en utökning från 28 till 60 nybörjarplatser vid avdelningen
för arkitektur. Intagningen bör börja 1964/65 med 30 studerande för att
1965/66 ökas till 60. I övrigt följer kommittén det år 1960 beslutade programmet
för högskolans uppbyggnad. Kommittén har förklarat, att den vid senare
tidpunkt avser att återkomma med förslag beträffande avdelningen för kemi.

I likhet med organisationskommittén har jag funnit tungt vägande skäl tala
för att antalet nybörjarplatser vid avdelningen för arkitektur i Lund ökas utöver
den redan beslutade intagningskapaciteten. Med hänsyn framförallt till det förväntade
behovet av arkitekter bör således det fortsatta planeringsarbetet för
denna avdelning ske utifrån en årlig intagning av 60 studerande.

Kommittén har enligt min uppfattning avvägt sina förslag rörande avdelningarnas
utformning sa, att det aktuella behovet av en differentiering av den tekniska
utbildningen och forskningen väl tillgodoses. Förslaget syftar också till att
göra den nya läroanstalten helt likvärdig med de övriga två högskolorna och är
alltsa ägnat att skapa goda förutsättningar för utbildning av civilingenjörer.

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 är 1962

Utbildningen i Lund bör således enligt min mening huvudsakligen ges den omfattning
och fördelning på skilda avdelningar, som angivits i stomplanen. Mot
det i stomplanen inrymda tidsschemat för uppbyggnaden av högskolan har jag
inte funnit någon anledning till erinran. Jag förordar alltså, att denna tidsplan
lägges till grund för det fortsatta arbetet.

En väsentlig förstärkning i olika hänseenden av de tekniska högskolornas
resurser är självfallet nödvändig för att en tillfredsställande utbildning skall
kunna meddelas ett så kraftigt stigande antal studerande som det här är fråga
om. Samtidigt måste undervisningen fortlöpande anpassas efter de ändrade krav,
som nya forskningsrön och produktionsmetoder ställer. Ett starkt stegrat studerandeantal
och ett växande behov av specialiserad undervisning utgör den
grundläggande motiveringen för de förslag om avsevärda tillskott till högskolornas
personalorganisation och lokalresurser som framlagts av de anslagsäskande
instanserna. Programmets genomförande kommer att kräva betydande insatser
under de närmaste åren.

Såsom framgår av min tidigare redogörelse har naturvetenskapliga samordningskommittén
i Göteborg och organisationskommittén för teknisk högskola i
Lund avgivit förslag till långtidsplaner för bl. a. utbyggnaden av de personella
resurserna vid Chalmers tekniska högskola respektive tekniska högskolan i Lund.
Ifrågavarande långtidsplaner avser, såvitt gäller topptjänstorganisationen under
utbyggnadsperioden, för Chalmers tekniska högskola avdelningarna för teknisk
fysik, för maskinteknik, för elektroteknik, för väg- och vattenbyggnad och för
kemi samt för tekniska högskolan i Lund samtliga där avsedda avdelningar utom
den för kemi. Jag vill i detta sammanhang dessutom erinra om, att långtidsplanen
för avdelningarna för teknisk fysik och för kemi vid Chalmers tekniska högskola
utarbetats parallellt med de likaledes av naturvetenskapliga samordningskommittén
i Göteborg utarbetade planerna för uppbyggande av forsknings- och
utbildningsorganisationen i Göteborg för ämnena matematik, teoretisk fysik,
fysik och kemi samt närmast angränsande ämnen. Till sistnämnda planer har
jag tagit ställning vid min anmälan av Göteborgs universitets anslagsfrågor i årets
statsverksproposition. Även beträffande utbyggnaden av tekniska högskolan
i Stockholm föreligger, såvitt gäller avdelningen för elektroteknik, en sådan
långtidsplan.

De här berörda förslagen innebär mycket betydande förstärkningar vid de
tre högskolorna. Med hänsyn till vikten av en ändamålsenlig planläggning av
verksamheten vid högskolorna är det givetvis angeläget, att statsmakterna redan
nu, i den omfattning det är möjligt och betingat av den successiva kapacitetsökningen,
fattar beslut om förstärkningen av denna organisation för hela utbyggnadsperioden.

Vad gäller topptjänstorganisationen inom avdelningen för elektroteknik vid
tekniska högskolan i Stockholm, vid vilken ökningen av intagningen avses ske
först hösten 1904, är jag ense med överstyrelsen om att denna organisation bör

5 — liihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 43

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 43 år 1962

i vissa avseenden förändras och utvidgas. Jag är emellertid ej beredd att redan
nu förorda principbeslut härom.

Beträffande de långtidsplaner i fråga om topptjänstorganisationen som framlagts
för Chalmers tekniska högskola och tekniska högskolan i Lund avser jag
att förorda att riksdagen nu fattar beslut. För att — innan jag redovisar mina
ställningstaganden på olika punkter till föreliggande förslag — ge en samlad
bild av innebörden av ett sådant beslut åskådliggör jag i efterföljande tablå de
professurer och laboraturer (förkortade P respektive L) om vilkas inrättande
eller indragning jag ämnar förorda att beslut fattas vid årets riksdag. I tablån
upptages sålunda inte tjänster, om vilka principbeslut redan fattats.

Att inrättas
1962/63

CTH

numerisk analys (P)
matematisk statistik (P)
matematisk fysik (P)
industriell organisation (P)
elektricitetslära (P)
elektrisk mätteknik (P)
tillämpad elektronik (P)
datateknik (P)

geoteknik med grundläggning (P)
tillämpad elektronik (L)
teknisk kemi (L)

LTH

elektrisk mätteknik (P)
fysik (P)

matematisk statistik (P)

1963/64

CTH

konstruktionsmaterial I (P)
informationsteori (P)
elkretsteori (P)
elektronfysik I (P)
elektronfysik II (P)
elektronfysik III (P)
byggnadsakustik (P)
byggnadsteknik I (P)
byggnadsteknik II (P)
byggnadsteknik III (P)
byggnadsstatik (L)
elektronfysik I (L2)

LTH

elautomatik (P)

fasta tillståndets fysik (P)

kärnfysik (P)

matematisk fysik (P)
maskinelement (P)

mekanisk värmeteori med strömningslära (P,1

1964/65

CTH

fasta tillståndets fysik (P)1
strömningsmaskinteknik (P)
byggnadsteknik I (L)

LTH

arkitektur I (P)
byggnadsfunktionslära (P)
byggnadskonstruktionslära (P)
byggnadsmateriallära (P)
byggnadsstatik (P)
formlära (P)
regleringsteknik (P)
strömningsmaskiner (P)
teletransmissionsteori (P)
tillämpad elektronik (P)
värme- och kraftteknik (P)

1965/66

CTH

konstruktionsmaterial II (P)
transportteknik (P)

LTH

arkitektur Ib (P)
byggnadsteknik I (P)
byggnadsteknik II (P)
industriell organisation (P)
maskinkonstruktion (P)

mekanisk teknologi och verktygsmaskiner (P)
teletrafiksystem (P)
transportteknik (P)

Eventuellt vid universitetet i Göteborg.
Observatur.

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1962

Att inrättas

Att indragas

1966/67

1962/63

LTII

arkitektur II (P)
stadsbyggnad (P)
trafikteknik (P)
vattenbyggnad (P)
byggnadsakustik (L)

CTH

tillämpad matematik (P)
allmän teleteknik (P)

elektricitetslära och elektrisk mätteknik (P)
allmän teleteknik (L)

elektricitetslära och elektrisk mätteknik (L)

1967/68

1963/64

LTH CTH

arkitektur Ilb (P) telekommunikation (P)

byggproduktionsteknik (P) elektronik (P)

stadsbyggnad b (P) byggnadsteknik (P)

brobyggnad (P)

elektricitetslära och elektrisk mätteknik (L)
elektronik (L)
elektronik (L1)

Jag övergår härefter till att närmare behandla vissa drift- och kapitalbudgetfrågor,
som sammanhänger med den fortsatta utbyggnaden av de tekniska högskolorna.
Därvid redovisar jag först mina ställningstaganden till frågan om de
för utbyggnaden erforderliga förstärkningarna av de personella resurserna och
om medelsbehovet till avlöningar vid de tekniska högskolorna för nästa budgetår.
Därefter ingår jag på medelsbehovet till byggnadsarbeten vid Chalmers
tekniska högskola och tekniska högskolan i Lund för nästa budgetar och vissa
därmed sammanhängande frågor.

Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar. Vid min avvägning av det för
nästa budgetår erforderliga medelsbehovet har jag ansett mig böra framförallt
beakta de krav på ytterligare resurser, som föranleds av intagningsökningarna
vid högskolan. Jag behandlar först frågan om vissa topptjänster.

Inom avdelningen för teknisk fysik meddelas den grundläggande
undervisningen i bl. a. matematik, numerisk analys, matematisk statistik,
mekanik, matematisk fysik och fysik. Överstyrelsen har föreslagit uppdelning
av högskolans nuvarande professur i tillämpad matematik i en professur i numerisk
analys och en professur i matematisk statistik. Inom båda dessa ämnen har
under de senaste decennierna en omfattande och snabb utveckling ägt rum samtidigt
som de kommit att få en allt mer ökad betydelse inom näringslivet och
tekniken. Vägande skäl talar således för att vartdera av dessa två ämnen blir
representerat av en professur. I enlighet med överstyrelsens förslag förordar
jag därför, att professuren i tillämpad matematik fr. o. m. nästa budgetår delas i
två professurer samt att den ena av dem benämnes numerisk analys och den

1 Observatur.

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1962

andra matematisk statistik. Vid bifall härtill bör professorn i tillämpad matematik
Carl-Gustaf H:son Esseen utan vederbörligt ansöknings- och sakkunnigförfarande
utses till innehavare av professuren i matematisk statistik. Mot överstyrelsens
förslag, att laboraturen i tillämpad matematik benämnes laboratur i
numerisk analys och att universitetslektoratet i tillämpad matematik ändras till
lektorat i matematisk statistik, har jag icke något att erinra (p. 1—3).

Vid 1960 års riksdag fattades beslut om utbildning av civilingenjörer på atomenergiområdet.
Enligt den plan för utbyggnaden av tekniska högskolans i Stockholm
och Chalmers tekniska högskolas personella resurser för att möjliggöra
undervisning och forskning inom ifrågavarande område, vilken riksdagen i princip
godkände, skulle en ny professur tillkomma vid tekniska högskolan i Stockholm
i ett vart av ämnena kärnkemi, reaktorfysik, matematisk fysik II och
reaktorteknologi. De båda förstnämnda professurerna har redan inrättats. Med
biträdande av överstyrelsens förslag förordar jag, att nämnda professur i matematisk
fysik II inrättas fr. o. m. nästa budgetar. Vid bifall härtill bör benämningen
av den vid högskolan inrättade professuren i matematisk fysik ändras till
matematisk fysik I. Vidare bör en befattning som tillfällig lärare i matematisk
fysik indragas (p. 4).

Nyssnämnda plan upptar vidare en professur i ämnet reaktorteknologi vid
högskolan. I sin anslagsframställning för innevarande budgetår föreslog överstyrelsen,
att den för tekniska högskolan i Stockholm avsedda professuren i ämnet
skulle inrättas fr. o. m. nämnda budgetår. Vid min anmälan av denna fråga i
fjolårets statsverksproposition (åttonde huvudtiteln s. 514) uttalade jag, att
principbeslutet om sistnämnda professur borde modifieras därhän, att frågan
om organisationen av undervisningen och forskningen i ämnet tills vidare borde
hållas öppen. Det syntes enligt min mening böra ankomma på överstyrelsen och
berörda högskolemyndigheter att närmare överväga hur representationen av
detta ämnesområde lämpligen borde ordnas inom tekniska högskolan i Stockholm.

Denna fråga har nu prövats av avdelningskollegiet för avdelningen för
maskinteknik vid högskolan. Avdelningskollegiet har funnit, att ämnet
reaktorteknologi ligger mycket nära det till avdelningen hörande ämnet ångteknik
och i så hög grad griper in i detta ämne, att gränsen mellan dem är svår
att draga. Enligt avdelningskollegiets mening är det därför mest rationellt, att
frågan om undervisning och forskning inom reaktorteknologien vid högskolan
löses genom inrättande av en laboratur i ämnet, underställd professuren i ångteknik.
Kollegienämnden vid högskolan har föreslagit, att denna laboratur inrättas
fr. o. m. nästa budgetår. Överstyrelsen har biträtt förslaget men förordat,
att laboraturen benämnes ångteknik (reaktorteknologi).

I detta sammanhang torde jag få erinra om att planen för uppbyggnaden av
personalorganisationen vid tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers tekniska
högskola för undervisningen och forskningen inom atomenergiområdet

Kungl. Maj. ts proposition nr b3 år 1962

även upptar en professur i reaktorteknologi vid Chalmers tekniska högskola.
Kollegienämnden vid denna högskola har föreslagit, att nämnda professur inrättas
fr. o. m. nästa budgetår. Överstyrelsen har för sin del förordat, att frågan
om undervisning och forskning inom reaktorteknologien löses på samma sätt vid
bägge högskolorna.

För egen del har jag funnit starka skäl tala för den av överstyrelsen förordade
organisationen av undervisningen och forskningen inom reaktorteknologien vid
tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers tekniska högskola. Jag tillstyrker
därför, att fr. o. m. nästa budgetår inrättas en laboratur i ångteknik (reaktorteknologi)
vid tekniska högskolan i Stockholm. Vid bifall härtill bör en befattning
som tillfällig lärare vid denna högskola indragas (p. 12). Vid anmälan i det följande
av avlöningsanslaget för Chalmers tekniska högskola avser jag att föreslå,
att en motsvarande laboratur inrättas vid denna högskola.

Kollegienämnden och överstyrelsen har understrukit vikten av att den maskintekniska
utbildningen på konstruktionsområdet förbättras. Inte minst med
hänsyn till undervisningens behov har jag därför funnit det angeläget, att den
begärda professuren i maskinkonstruktion inrättas vid högskolan fr. ö. m. nästa
budgetår. Jag biträder därför överstyrelsens förslag härom (p. 10).

Överstyrelsen har förordat, att professuren i förbränningsmotorteknik indrages
och ersättes med en befattning som speciallärare. Då detta förslag ej givit mig
anledning till erinran, beräknar jag medel under förevarande anslag i överensstämmelse
härmed (p. 9).

Ämnet svetsteknik är av sådan omfattning och betydelse att det synes mig
angeläget, att detsamma blir företrätt av professur, i varje fall vid en av de tekniska
högskolorna. Jag är ense med överstyrelsen om, att det måste vara mest
ändamålsenligt att en sådan professur förlägges till Stockholm, för att ett samarbete
med där belägna institutioner inom angränsande ämnesområden skall
kunna möjliggöras. Jag förordar därför, att en professur i svetsteknik inrättas
vid tekniska högskolan i Stockholm fr. o. m. nästa budgetår (p. 11).

Undervisning och forskning inom det värmetekniska området har blivit av allt
större vikt för avdelningen för bergsvetenskap. Jag tillstyrker
därför, att en professur i värme- och ugnsteknik inrättas vid högskolan fr. o. m.
nästa budgetår. Vid bifall härtill bör, såsom överstyrelsen föreslagit, den vakanta
professuren i allmän maskinteknik och gruvmaskinteknik samt speciallärarbefattningen
i värmeteknik II indragas. Vidare bör benämningen av speciallärarbefattningen
i värmeteknik III ändras till värmeteknik II (p. 44 o. 45).

Till frågan om inrättande vid högskolans avdelning för lantmäteri
av en professur i fastighetsekonomi är jag ej beredd att nu taga ställning. Den
närmare inriktningen av ämnesområdet för en sådan professur synes mig nämligen
böra ytterligare övervägas. Jag finner det angeläget, att kraven på innehavarens
kompetens ytterligare klarlägges och att vid ärendets fortsatta prövning
det företags- respektive nationalekonomiska inslaget i den avsedda forsk -

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 43 år 1962

ningen och undervisningen mera ingående belyses mot bakgrunden av innehållet
i ämnesområdet för den nuvarande professuren i fastighetsteknik (p. 55).

Överstyrelsen har i sina anslagsäskandcn gjort framställning om tolv ordinarie
och sex extra universitetslektor åt vid högskolan. För egen del anser jag mig
kunna tillstyrka, att fr. o. m. nästa budgetår inrättas sex ordinarie universitetslektorat,
nämligen ett i vart och ett av ämnena matematik, mekanik, fysik, elektroteknik,
teoretisk elektroteknik och geodesi. Vid bifall till mitt förslag bör
befattningarna som biträdande lärare i fysik II och i geodesi samt special lärarbefattningen
i elektroteknik I indragas (p. 5, 6, 7, 13, 28 och 56).

De indragningar av befattningar som speciallärare och biträdande lärare, som
jag i samband med mina i det föregående framställda förslag om nya tjänster
förordat, medför en minskning av behovet av anslagsmedel under delposten till
arvoden åt speciallärare och biträdande lärare med 41 655 kr. Å andra sidan
bör för den speciallärarbefattning i förbränningsmotorteknik, som avses ersätta
den nuvarande professuren i ämnet, samt för de under punkterna 8 och 57 angivna
ändamålen beräknas ett belopp av 12 795 kr. Jag räknar alltså med en nettominskning
av delposten med ett avrundat belopp av 29 400 kr. Det torde få
ankomma på Kungl. Maj:t att, efter förslag av överstyrelsen, besluta angående
fördelningen av ifrågavarande delpost.

Med anledning av föreliggande förslag förordar jag, att fr. o. m. nästa budgetår
inrättas ytterligare en tjänst som forskningsingenjör i Ae 23 vid högskolan
(P- 61).

I fråga om delposten till tillfälliga lärare, assistenter och övnings assistenter
har överstyrelsen föreslagit en uppräkning med i runt tal 1 964 000 kr. För egen
del förordar jag, att uppräkningen begränsas till 614 100 kr. Vid avvägningen av
medelsanvisningen har jag beräknat medel till bl. a. grundlön åt ytterligare 12
assistenter. Jag har därvid även beaktat behovet av assistenter i anslutning till
de professurer och den laboratur, som jag i det föregående förordat. Det torde få
ankomma pa Kungl. Maj:t att framdeles, efter förslag av överstyrelsen, besluta
angående fördelningen mellan högskolans olika avdelningar av nämnda assistenttjänster.

I anledning av överstyrelsens under punkterna 68—70 redovisade äskanden
om utökning av antalet tjänster som kontorist, instrumentmakare m. m. har jag
funnit mig böra beräkna medel för femton nya biträdestjänster. Av dessa bör
åtta avses för de tjänster som professor och laborator, vilka jag i det föregående
föreslagit till inrättande. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att framdeles,
efter förslag av överstyrelsen, besluta i fråga om placering i lönegrad av de förordade
biträdestjänsterna ävensom rörande fördelningen av dessa tjänster på
olika institutioner.

Såväl organisationskommittén för de tekniska högskolornas värme- och kraftcentraler
som överstyrelsen har ansett, att huvudmannaskapet för dessa centra -

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 43 år 1962

ler bör kvarligga hos de båda högskolorna. Organisationskommittén och överstyrelsen
är vidare ense om att ledningen av de två anläggningarna bör organiseras
lika och i principiell överensstämmelse med den nuvarande organisationen
vid Chalmers tekniska högskola. Förslaget innebär att vardera anläggningen bör
förestås av professor inom något anläggningen berörande verksamhetsområde,
företrädesvis professor i ångteknik.

Jag ansluter mig till organisationskommitténs och överstyrelsens uppfattning
i fråga om huvudmannaskapet för och ledningen av värme- och kraftcentralerna.

I överensstämmelse med kommitténs förslag beräknar jag nu 4 200 kr. till arvode
åt den professor, som avses förestå värme- och kraftcentralen i Stockholm (p.
71). Jag föreslår vidare, att en tjänst som driftingenjör i lönegrad Ae 21 och tretjänster
som maskinmästare i Ag 12 ändras till tjänster som driftingenjör i högst
Ae 23 respektive förste maskinist i Ae 12 (p. 72 o. 74). Jag biträder därjämte de
under punkterna 73 och 77 redovisade förslagen om extra ordinarie-sättning av
den nuvarande extra tjänsten som ingenjör i lönegrad Ag 17 och tjänsten som
reparatör i Ag9. Härutöver föreslår jag en förstärkning av den för ifrågavarande
anläggning avsedda personalen med en tjänst som förste maskinist i lönegrad
Ae 12 och en som värmeskötare i lönegrad Ae 8. Jag räknar samtidigt med en
minskning av medelsanvisningen till extra arbetskraft med belopp, motsvarande
halva lönen i löneklass 12 respektive löneklass 8 (p. 75 o. 78).

Jag föreslår vidare följande ändringar i fråga om löne ställning en för viss biträdespersonal
vid högskolan. Nio tjänster som kanslibiträde i Ae 7 ändras till
tjänster som kansliskrivare i Ae 10, avsedda som sekreterare åt avdelnmgsföreståndarna.
Aderton tjänster som kanslibiträde Ae 7 uppflyttas till Ae 9 med
tjänstebenämningen kontorist. Den för kemiavdelningen gemensamma tjänsten
som instrumentmakare i Ae 11 omvandlas till tjänst som förste instrumentmakare
i Ae 13. Tjänsten som institutionstekniker i Ae 9 vid institutionen for
elektromaskinlära ändras till tjänst som instrumentmakare i Aell. En kontorsbiträdestjänst
i reglerad befordringsgång vid telefonväxeln uppflyttas till
Ae 7 med tjänstebenämningen kanslibiträde. Det torde få ankomma på Kungl.
Maj:t att framdeles, efter förslag av överstyrelsen, besluta om de till kontorist
uppflyttade tjänsternas fördelning på institutioner.

Den av mig förordade löneställningen för tjänster m.m. vid högskolan har av
vederbörande personalorganisationer lämnats utan erinran.

Med anledning av den i det föregående redovisade framställningen från högskolans
studentkår får jag erinra om att jag i årets statsverksproposition vid
anmälan av universitetens avlöningsanslag beräknat medel till psykiatrisk studenthälsovård
på de olika universitetsorterna. Vid denna beräkning har förutsatts
att, såvitt gäller Stockholm, även de studerande vid tekniska högskolan
skulle omfattas av den avsedda verksamheten. För sådan verksamhet, som närmast
motsvarar de uppgifter, som vid universiteten åvilar undervisnmgsnamnderna,
beräknar jag under förevarande anslag ett belopp av 5 000 kr.

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 43 år 1962

I övrigt räknar jag icke med några andra förändringar under förevarande
anslag än sådana av automatisk natur.

Det sammanlagda medelsbehovet till avlöningar för nästa budgetår beräknar
jag till (18 401 000 + 1 538 000 =) 19 939 000 kr. I personalförteckningen för
högskolan bör vidtagas de ändringar, som föranledes av vad jag föreslagit i det
föregående. Vidare bör fastställas avlöningsstat för högskolan. I min efterföljande
hemställan gör jag framställning härom.

Chalmers tekniska högskola: Avlöningar. Jag ingår först på frågan om vissa
topptjänster vid avdelningarna för teknisk fysik, för maskinteknik, för elektroteknik,
för väg- och vattenbyggnad och för kemi.

Js aturvetenskapliga samordningskommittén i Göteborg har föreslagit, att den
nuvarande professuren i tillämpad matematik inom avdelningen för
teknisk fysik fr. o. m. nästa budgetår delas i två professurer, den ena benämnd
numerisk analys och den andra matematisk statistik. Under hänvisning
till vad jag anfört i fråga om motsvarande förslag, avseende tekniska högskolan
i Stockholm, biträder jag kommitténs förslag. Innehavaren av den nuvarande
professuren i tillämpad matematik bör medgivas välja, vilket av de bägge ämnesområdena
han önskar företräda. Den andra professuren bör därefter ledigförklaras
i vanlig ordning (p. 1).

Inte mmst med hänsyn till undervisningens behov har jag funnit det angeläget,
att ytterligare en professur i matematisk fysik inrättas fr. o. m. nästa budgetår.
Jag tillstyrker därför samordningskommitténs förslag härom (p. 2).

Enligt statsmakternas beslut i fjol skall en professur i fysik inrättas vid högskolan
fr. o. m. nästa budgetår. Medel för en sådan professur bör alltså nu beräknas
(p. 23). Professuren är huvudsakligen avsedd för studerande i ämnet vid
Goteborgs universitet. En förstärkning därutöver av den fysikaliska undervisnings-
och forskningsorganisationen i Göteborg med en professur i fasta tillståndets
fysik har av kommittén framförts som ett angeläget önskemål. Detta grundläggande
experimentella ämne berör viktiga och aktuella tillämpningsområden
mom vilka det sker en mycket snabb utveckling. Kommittén har pekat på atomenergitekniken,
metallografin och elektrotekniken. Jag tillstyrker bifall till förslaget
och föreslår således, att en professur i fasta tillståndets fysik inrättas i
Göteborg fr. o. m. budgetåret 1964/65. Såsom kommittén framhållit bör ställningstagandet
till frågan till vilket av lärosätena, universitetet eller högskolan,
professuren i formellt avseende bör vara knuten kunna anstå till 1963 års riksdag.
Jag förutsätter, att vederbörande universitets- och högskolemyndigheter
samråder i ärendet och till höstens budgetarbete redovisar sina synpunkter på
denna fråga (p. 3).

Beträffande professuren i fysik gäller enligt fjolårets beslut, att innehavaren
skall ha tjänstgöringsskyldighet vid såväl Chalmers tekniska högskola som
universitetet i Göteborg, detta med hänsyn till att professuren är att betrakta
som ett tillskott till den högre tekniska och matematisk-naturvetenskapliga ut -

Kungl. Maj:ts proposition nr £3 år 1962

bildnings- och forskningsorganisationen i dess helhet i Göteborg. Av samma skäl
bör innehavarna av de av mig nu föreslagna professurerna åläggas tjänstgöringsskyldighet
vid båda lärosätena. Jag är vidare ense med kommittén om att föreskrift
om en på samma sätt fördelad tjänstgöringsskyldighet bör utfärdas vid
första uppkommande vakanser på de vid universitetet eller högskolan befintliga
lärartjänsterna i ämnen, tillhörande vad kommittén benämner »ämnesgruppen
matematik-fysik-kemi-teoretisk fysik», för vilka sådan föreskrift ännu ej gäller.

Den för avdelningen för maskinteknik framlagda utbyggnadsplanen
innebär förslag om ett successivt inrättande budgetåren 1962/63—
1965/66 av fem nya professurer och en befattning som speciallärare. Då förslaget
enligt min mening är väl ägnat att skapa goda villkor för en rationellt bedriven
undervisning inom avdelningen och därtill synes innebära en väl avpassad förstärkning
av forskningsresurserna, har jag ansett mig böra förorda, att detsamma
— med vissa i det följande angivna modifikationer såvitt gäller benämningen
av tre av de föreslagna professurerna — genomföres.

I överensstämmelse med föreliggande förslag förordar jag, att en professur i
industriell organisation inrättas fr. o. in. budgetåret 1962/63. Vid bifall härtill
bör den nuvarande speciallärarbefattningen i industriell ekonomi indragas (p. 4).

Samordningskommitténs organisationsgrupp har föreslagit inrättande av en
professur inom vartdera av ämnesområdena metaller och legeringar samt ickemetalliska
material. Organisationsgruppen har förordat, att dessa professurer
benämnes materiallära I respektive materiallära II. Jag är ense med organisa -tiönsgruppen om att båda ämnesområdena måste bedömas vara av så väsentlig
betydelse för undervisningen och forskningen, att de bör behandlas inom fristående
professurer. I likhet med överstyrelsen biträder jag därför förslaget om två
nya professurer. Beträffande benämningen av dem ansluter jag mig till överstyrelsens
förslag. Detta innebär, att jag förordar en professur i konstruktionsmaterial
I (metaller och legeringar) och en professur i konstruktionsmaterial
II (icke-metalliska material). Professuren i konstruktionsmaterial I bör inrättas
fr. o. m. budgetåret 1963/64 och professuren i konstruktionsmaterial II fr. o. in.
budgetåret 1965/66. Vid bifall härtill bör högskolans speciallärarbefattning i
materiallära liksom speciallärarbefattningen i metallografi och värmebehandling
indragas fr. o.m. budgetåret 1963/64 (p. 5 o. 6).

Då jag funnit starka skäl anförda för att ämnet strömningsmaskinteknik blir
företrätt av professur, föreslår jag, att en sådan professur inrättas fr. o. m. budgetåret
1964/65. Samtidigt härmed bör två speciallärarbefattningar indragas,
nämligen en i högtryckskompressor- och gasturbinteknik samt en i läran om
pumpar, fläktar och vattenturbiner (p. 7).

Föreliggande förslag upptager vidare en professur i materialhantering. Denna
avses skola omfatta allmän transportteknik samt såväl externa som interna
transporter, transportmedel och transportanordningar ävensom materialhantering
från olika synpunkter. Med hänsyn till ämnets betydelse tillstyrker jag
inrättande fr. o. in. budgetåret 1965/66 av eu professur inom ämnesområdet men

Kungl. Maj:ts proposition nr iS år 1962

förordar i likhet med överstyrelsen att denna professur benämnes transportteknik.
Samtidigt med professurens inrättande bör speciallärarbefattningen i läran
om transportanordningar indragas (p. 8).

Vid högskolan fanns tidigare inrättad en personlig professur i fläktanläggnings-
och luftbehandlingsteknik, bekostad av Svenska Fläktfabriken. Professuren
bortföll i och med innehavarens pensionering år 1960. Kommitténs organisationsgrupp
har nu föreslagit, att professuren fr. o. m. budgetåret 1962/63 ersättes
med en speciallärarbefattning i luftbehandlingsteknik. Jag tillstyrker bifall
till detta förslag (p. 9).

Under hänvisning till vad jag vid anmälan av avlöningsanslaget för tekniska
högskolan i Stockholm anfört angående organisationen av forskning och undervisning
inom reaktorteknologien, förordar jag, att en laboratur i ångteknik (reaktorteknologi)
inrättas vid Chalmers tekniska högskola fr. o. m. budgetåret
1962/63. Samtidigt bör tre befattningar som tillfällig lärare indragas (p. 33).

Av utbyggnadsplanen för avdelningen för elektroteknik framgår,
att nya specialområden, vilka gör anspåk på särskilda företrädare, successivt
växer fram. Men det är i inte mindre mån den kraftiga ökningen av studerandeantalet
som nu accentuerar behovet av förstärkningar av lärarkrafterna vid avdelningen.
För egen del har jag funnit utbyggnadsplanen väl underbyggd och
anser, att samtliga föreslagna fem professurer bör inrättas. Den betydande förstärkning
av lärarorganisationen, som ett genomförande av planen får anses innebära,
bör vara ägnad att väsentligt höja undervisningens kvalitet och därjämte
möjliggöra en intensifiering av forskningen inom betydelsefulla sektorer av elektrotekniken.

Jag föreslår, att högskolans professur i elektricitetslära och elektrisk mätteknik
fr. o. m. budgetåret 1962/63 uppdelas i två professurer, den ena benämnd
elektricitetslära och den andra elektrisk mätteknik, samt att de nuvarande två
laboraturerna i elektricitetslära och elektrisk mätteknik, vilka är vakanta, indrages,
den ena dock först fr. o.m. budgetåret 1963/64. Sistnämnda laboratur
bör uppehållas med vikarie även under budgetåret 1962/63. Professorn i elektricitetslära
och elektrisk mätteknik Stig Ekelöf bör, utan vederbörligt ansökningsoch
sakkunnigförfarande, utses till innehavare av den nya professuren i elektricitetslära
(p. 10). Jag förutsätter, att samarbetet mellan de båda ämnesgrenarna
bevaras även efter delningen och att tillgängliga personalresurser i möjligaste
mån utnyttjas gemensamt.

Även professuren i allmän teleteknik bör, såsom föreslagits, fr. o. m. budgetåret
1962/63 delas i två professurer. Jag förordar, att den ena benämnes tilllämpad
elektronik och den andra datateknik. I samband härmed bör benämningen
av högskolans laboratur i allmän teleteknik ändras till laboratur i tilllämpad
elektronik. Vid bifall härtill bör till innehavare av professuren i tillämpad
elektronik utan vederbörligt ansöknings- och sakkunnigförfarande utses
professorn i allmän teleteknik Henry Wallman (p. 11).

Kungl. Maj. ts proposition nr 43 år 1962

Vidare förordar jag, att ur ämnesområdet för den nuvarande professuren i
telekommunikation utbrytes delområdet informationsteori och att sistnämnda
område blir företrätt av professur fr. o. in. budgetåret 1963/64. I samband med
inrättandet av denna professur bör benämningen av den nuvarande professuren
i telekommunikation ändras till elkretsteori. Jag biträder därjämte förslaget om
en speciallärarbefattning i telesystemteknik. Såsom föreslagits bör denna befattning
inrättas fr. o. m. budgetåret 1964/65 (p. 12 o. 13).

Behovet av en differentierad och förstärkt ämnesrepresentation i elektronik
gör sig allt kraftigare gällande. Det härom framlagda förslaget bygger på den
tanken att utbildningen skall bedrivas vid tre av professorer företrädda huvudinstitutioner.
Dessa institutioner avser teoretisk elektronfysik, vakuum-gas-elektronfysik
och fasta tillståndets elektronfysik. De tre professurerna föreslås skola
benämnas respektive elektronfysik I, elektronfysik II och elektronfysik III. Förslaget
innebär bl. a., att högskolans professur i elektronik ändras till professur i
elektronfysik I, att den nuvarande laboraturen ändras till professur i elektronfysik
II samt att en ny professur inrättas i elektronfysik III. Jag ansluter mig
till ifrågavarande förslag. Professuren i elektronik bör sålunda fr. o. m. budgetåret
1963/64 ändras till professur i elektronfysik I och laboraturen i elektronik
fr. o. m. samma budgetår till professur i elektronfysik II. Samtidigt härmed bör
inrättas en ny professur i elektronfysik III. Vidare tillstyrker jag förslaget om att
observaturen i elektronik fr. o. m. den 1 juli 1963 benämnes observatur i elektronfysik
I. Från samma tidpunkt bör speciallärarbefattningen i elektroteknisk
materiallära och befattningen som biträdande lärare i ultrakortvågsteknik indragas.
Vid bifall till mitt förslag bör professorn i elektronik Olof Rydbeck och
laboratorn i samma ämne Sven Olving utan vederbörligt ansöknings- och sakkunnigförfarande
utses till innehavare av professurerna i elektronfysik I respektive
elektronfysik II. Vidare bör professuren i elektronfysik III i vanlig ordning
ledigförklaras (p. 14 o. 15).

I fråga om avdelningen för väg- och vattenbyggnad vill
jag först erinra om att jag i det föregående behandlat frågan om intagningsökningen
vid avdelningen. De framlagda förslagen om förstärkningar av avdelningens
organisation har uppgjorts med utgångspunkt i bl. a. den tidigare berörda,
på några år fördelade intagningsökningen.

I utbyggnadsplanen föreslås, att avdelningen budgetåren 1962/63—1966/67
tillföres tre professurer — exklusive professuren i vägbyggnad — och två laboraturcr.
Detta innebär, att avdelningen vid full utbyggnad skulle förfoga över
elva professurer och två laboraturer mot nu sju professurer. Denna icke oväsentliga
förstärkning är i första hand ett uttryck för de krav, som en mer än fördubblad
intagning ställer på lärarorganisationen. För egen del har jag blivit
övertygad om att samtliga de föreslagna nya tjänsterna fordras för att undervisningens
och forskningens berättigade krav skall bli tillgodosedda.

I enlighet med föreliggande förslag förordar jag alltså, att cn professur i geotek -

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1962

nik med grundläggning inrättas fr. o. m. nästa budgetår samt att en professur
i byggnadsakustik och en laboratur i byggnadsstatik inrättas fr. o. m. budgetåret
1963/64. Högskolans speciallärarbefattning i geoteknik bör indragas
samtidigt med inrättandet av förstnämnda professur och speciallärarbefattningen
i akustik fr. o. m. budgetåret 1963/64 (p. 16—-18).

Såvitt gäller utbildningsorganisationen för de tre byggnadstekniska ämnesområdena
byggnadsmaterial och husbyggnad, stål- och träbyggnad samt betongbyggnad
har jag funnit det framlagda omorganisationsförslaget väl avvägt. Jag
anser sålunda, att alla tre ämnesområdena bör vara representerade av lärare i
professors ställning. De tre professurerna bör i överensstämmelse med förslaget
benämnas respektive byggnadsteknik I, byggnadsteknik II och byggnadsteknik
III. Jag förordar alltså, att den nuvarande professuren i byggnadsteknik, vilken
innehaves av professorn Hjalmar Granholm, omvandlas till professur i byggnadsteknik
I, att den nuvarande professuren i brobyggnad, vilken innehaves av professorn
Allan Bergfelt, omvandlas till professur i byggnadsteknik II och att eu
professur i byggnadsteknik III inrättas, allt fr. o. m. budgetåret 1963/64. Granholm
och Bergfelt bör utan vederbörligt ansöknings- och sakkunnigförfarande
utses till innehavare, Granholm av professuren i byggnadsteknik I och Bergfelt
av professuren i byggnadsteknik II. Med hänsyn till ökningen av studerandeantalet
tillstyrker jag även, att en laboratur i byggnadsteknik I inrättas fr. o. m.
budgetåret 1964/65 (p. 19).

För den professur i vägbyggnad, som enligt statsmakternas beslut i fjol skall
inrättas fr. o. m. den 1 juli 1962, bör medel beräknas för nästa budgetår. Såsom
därjämte förutsatts torde den nuvarande medelsanvisningen för speciallärarbefattnmgen
i vägbyggnadslära böra bortfalla. I fråga om kostnaderna för professuren
i vägbyggnad — av överstyrelsen uppskattade till i runt tal 130 000 kr. —
har i fjolårets riksdagsbeslut förutsatts, att dessa skall avräknas mot automobilskattemedlen.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att efter förslag av överstyrelsen
utfärda de närmare bestämmelser, som därvid blir erforderliga (p. 40).

Beträffande avdelningen för kemi vill jag först erinra om att jag
vid anmälan i årets statsverksproposition av Göteborgs universitets avlöningsanslag
(bilagan 10, ecklesiastikdepartementet, s. 384) redovisat mina ställningstaganden
till ett av samordningskommittén framlagt förslag om förstärkning
av de grundläggande kemiämnenas resurser. Jag har därvid förordat, att från
och med budgetåret 1963/64 inrättas en professur i vart och ett av ämnena
oorganisk kemi, organisk kemi, fysikalisk kemi, analytisk kemi och biokemi.
Professurerna har föreslagits uppförda på universitetets stat men har avsetts bli
gemensamma för universitetet och Chalmers tekniska högskola. I fråga om tilllämpade
kemiämnen har kommitténs organisationsgrupp för ifrågavarande utbyggnadsperiod
föreslagit inrättande av en laboratur i teknisk kemi. Laboraturen
bör enligt organisationsgruppen tillkomma budgetåret 1962/63. Jag tillstyrker
detta förslag och förordar alltså, att vid högskolan inrättas en laboratur i tek -

Kungl. Maj:ts proposition nr Jf3 år 1962

nisk kemi fr .o. m. nyssnämnda budgetår. Vid bifall härtill bör den nuvarande
befattningen som biträdande lärare i ämnet indragas (p. 20).

Såsom framgått av det föregående skall Svenska skifferoljeaktiebolaget icke
vidare bedriva egen forskning. Kostnaderna för den av bolaget hittills bekostade
för C. E. B. Schjånberg personliga professuren i oljekemi vid högskolan bör därför
i fortsättningen bestridas från högskolans avlöningsanslag. Jag beräknar nu
medel i överensstämmelse härmed.

Beträffande mitt förslag till långtidsplan för topptjänstorganisationen vid högskolans
därav berörda avdelningar vill jag slutligen understryka att detta bör i
allt väsentligt betraktas som ett definitivt förslag under hela den nu avsedda
utbyggnadsperioden. Jag vill dock erinra om vad från samordningskommitténs
och överstyrelsens sida anförts rörande avdelningen för elektroteknik.

Bland högskolans ordinarie universitetslektor åt finns för närvarande tre i elektricitetslära
och elektrisk mätteknik, två i tillämpad matematik och ett i allmän
teleteknik. Av de förstnämnda tre lektoraten bör med anledning av den föreslagna
delningen av professuren i elektricitetslära och elektrisk mätteknik tva
ändras till lektorat i elektricitetslära och ett till lektorat i elektrisk mätteknik.
Vidare bör samtidigt benämningen av ämnet för de nuvarande två lektoraten i
tillämpad matematik ändras till matematisk statistik och för lektoratet i allmän
teleteknik till tillämpad elektronik.

Överstyrelsen har hemställt om inrättande av elva ordinarie universitetslektorat
samt om indragning av ett extra lektorat vid högskolan. För egen del
har jag funnit mig böra tillstyrka, att högskolans personalorganisation fr. o. m.
nästa budgetår utökas med sex ordinarie lektorat. Jag förordar således, att för
teknologundervisningen inrättas ytterligare ett lektorat i fysik (p. 26). Därjämte
föreslår jag, att i vart och ett av ämnena elektronik, elektromaskinlära, elektrisk
anläggningsteknik och telekommunikation inrättas ett lektorat. Vid bifall till
mitt förslag om ett lektorat i elektronik bör en befattning som biträdande lärare
i ämnet indragas (p. 36—39). Vidare förordar jag inrättande av ett lektorat i
organisk kemi med samtidig indragning av tjänsten som biträdande lärare i
ämnet i Ae 21 (p. 45). Innehavarna av lektoraten i fysik och organisk kemi bör
ha tjänstgöringsskyldighet även vid universitetet i Göteborg. I enlighet med
överstyrelsens förslag bör ett extra universitetslektorat i matematisk fysik indragas
(p. 24).

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1962

ändamål beräknas ett belopp av 27 170 kr. Med hänsyn härtill och till anslagsdispositionen
innevarande budgetåret räknar jag med en nettominskning av delposten
med ett avrundat belopp av 27 000 kr. Det torde få ankomma på Kungl.
Maj:t att, efter förslag av överstyrelsen, besluta angående fördelningen av ifrågavarande
delpost.

Med anledning av föreliggande förslag förordar jag, att fr. o. m. nästa budgetår
vid högskolan inrättas ytterligare två tjänster som forskningsingenjör i lönegrad
Ae 23 (p. 52).

I fråga om delposten till tillfälliga lärare, assistenter och övningsassistenter
har överstyrelsen föreslagit en uppräkning med i runt tal 1 480 200 kr. Naturvetenskapliga
samordningskommittén har framlagt förslag om sammanlagt 20
assistenttjänster, av vilka sju föreslagits tillkomma fr. o. m. nästa budgetår. Jag
förordar, att ifrågavarande delpost uppräknas med 648 200 kr. Vid avvägningen
av medelsanvisningen har jag bl. a. beräknat medel till grundlön förutom vid
de av samordningskommittén föreslagna sju assistenttjänsterna, vid ytterligare
tretton sådana tjänster. Jag har därvid även beaktat behovet av assistenter i
anslutning till de professurer i fysik och i vägbyggnad samt den laboratur i ångteknik
(reaktorteknologi), som jag i det föregående förordat. Det torde få ankomma
på Kungl. Maj:t att framdeles, efter förslag av överstyrelsen, besluta angående
fördelningen mellan högskolans olika avdelningar av nämnda assistenttjänster.

Högskolans kraftiga utbyggnad kräver ett tillskott till den administrativa
personalen. Med anledning av överstyrelsens förslag under punkterna 58 och 59
beräknar jag för nästa budgetår ett belopp av 20 000 kr. för anställande av extra
arbetskraft för ifrågavarande uppgifter. För förstärkning av personalen vid högskolans
ekonomiavdelning beräknar jag därjämte medel till ett kanslibiträde i
lönegrad Ae 7 (p. 61). I enlighet med överstyrelsens förslag beräknar jag vidare
medel — att utgå fr. o. m. den 1 januari 1963 — till en tjänst som telefonist i
Ae 7 och tre tjänster som telefonist i reglerad befordringsgång, avsedda för den
för högskolan gemensamma telefonväxeln (p. 64).

Samordningskommitténs under punkt 22 redovisade förslag för budgetåret
1962/63 avseende biträdespersonal, har ej givit mig anledning till annan erinran
än att jag i stället för den föreslagna kontoristtjänsten förordar en tjänst som
kanslibiträde i Ae 7. Jag beräknar nu medel i enlighet härmed. I anledning av
överstyrelsens under punkterna 63, 66 och 67 redovisade förslag om utökning av
antalet tjänster som kontorist, laboratorieingenjör, instrumentmakare m. m. har
jag ansett mig böra beräkna medel för ytterligare tolv biträdestjänster. Det torde
få ankomma på Kungl. Maj:t att framdeles, efter förslag av överstyrelsen, besluta
i fråga om sistnämnda biträdestjänsters inplacering i lönegrad och fördelning
på avdelningar och institutioner.

Under hänvisning till vad jag i det föregående vid min anmälan av tekniska
högskolans i Stockholm avlöningsanslag anfört och föreslagit rörande organisa -

Kungl, Maj:ts proposition nr \3 år 1962

tionen av värme- och kraftcentralerna vid nyssnämnda högskola och vid Chalmers
tekniska högskola förordar jag, att arvodet till föreståndaren för värme- och
kraftcentralen höjes med 300 kr till 4 200 kr. (p. 69). Jag föreslår vidare, att
tjänsten som driftingenjör i Ag 19 vid värme- och kraftcentralen i Göteborg, en
maskinmästartjänst i Ag 12 och två tjänster som maskinist i Ag 10 ändras till
tjänster som respektive driftingenjör i högst Ae 23 och förste maskinist i Ae 12
(p. 70, 72, 73). Därjämte biträder jag de under punkterna 71 och 75 redovisade
förslagen om extra ordinarie-sättning av en tjänst som ingenjör i Ag 17 och
två tjänster som förste reparatör i Ag 10. Vidare föreslår jag en förstärkning av
den för ifrågavarande anläggning avsedda personalen med en tjänst som förste
maskinist i Ae 12 och en som värmeskötare i Ae 8 (p. 74 och 76).

Jag föreslår vidare följande ändringar i fråga om löneställningen för viss biträdespersonal
vid högskolan. Tre tjänster som kontorist i Ae 9 och fyra som kanslibiträde
i Ae7 ändras till tjänster som kansliskrivare i Ae 10, avsedda som sekreterare
åt avdelningsföreståndarna. Tolv tjänster som kanslibiträde i Ae 7 omvandlas
till tjänster som kontorist i Ae 9. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t
att framdeles, efter förslag av överstyrelsen, besluta om de till kontorist uppflyttade
tjänsternas fördelning på institutioner.

Den av mig förordade lönegradsplaceringen för tjänster m. m. vid högskolan
har av vederbörande personalorganisationer lämnats utan erinran.

Vid anmälan i det föregående av avlön ingsanslaget för tekniska högskolan har
jag beräknat medel till sådan verksamhet, som närmast motsvarar de uppgifter,
som vid universiteten åvilar undervisningsnämnderna. Under hänvisning till vad
jag därvid anfört beräknar jag under förevarande anslag 5 000 kr. till sådan
verksamhet vid Chalmers tekniska högskola.

I övrigt räknar jag inte med några andra förändringar under förevarande
anslag än sådana av automatisk natur.

Det av naturvetenskapliga samordningskommittén framlagda programmet
för förstärkningar av assistent- och biträdesorganisationen vid de av utbyggnaden
berörda avdelningarna avser, såsom framgått av det föregående, hela utbyggnadsperioden.
Det torde få ankomma på vederbörande högskolemyndigheter
att i samband med de årliga anslagsäskandena göra framställning om de
tjänster av ifrågavarande slag, vilka kan komma att bedömas erforderliga.

Det sammanlagda medclsbehovet till avlöningar för nästa budgetår beräknar
jag till (13 854 000 -f- 2 087 000 =) 15 941 000 kr. I personalförteckningen för
högskolan bör vidtagas de ändringar, som föranledes av vad jag föreslagit i det
föregående. Vidare bör fastställas avlöningsstat för högskolan. I min efterföljande
hemställan gör jag framställning härom.

Tekniska högskolan i Lund: Avlöningar. Den stomplan för tekniska högskolan
i Lund, som framlagts av organisationskommittén för högskolan, innefattar förslag
till utbyggnad av samtliga vid högskolan år 1960 beslutade avdelningar

Kungl. Maj:ts proposition nr b3 år 1962

utom den för kemi. Stomplanen omfattar — såsom jag redan inledningsvis
nämnt — avdelningarna för teknisk fysik, för elektroteknik, för maskinteknik,
för väg- och vattenbyggnad och för arkitektur. Enligt stomplanen skall avdelningen
för elektroteknik uppdelas i en teleteknisk och en allmän linje, avdelningen
för maskinteknik i en konstruktionsteknisk, en produktionsteknisk och
en värmeteknisk linje samt avdelningen för väg- och vattenbyggnad i en husbyggnadsteknisk
och en anläggningsteknisk linje. I stomplanen redovisas den
vid full utbyggnad — läroåret 1967/68 — erforderliga personalorganisationen
vid dessa avdelningar. Sammanlagt upptar stomplanen 39 professurer, en laboratur,
tva självständiga universitetslektorat och 17 speciallärarbefattningar.
Härutöver räknar organisationskommittén med ett antal forskardocent- och
docenttjänster, universitetslektorat, forskarassistenttjänster, biträdande lärarbefattningar,
tjänster som forskningsingenjör samt assistent- och biträdestjänster
m. m. En del av de i stomplanen upptagna lärarbefattningarna har redan inrättats.
Fr. o. m. innevarande budgetår finnes således vid högskolan tre professurer,
nämligen en i hållfasthetslära, en i matematik och en i mekanik, en befattning
som speciallärare i ritteknik, ett självständigt universitetslektorat i numeriska
beräkningsmetoder samt i övrigt två lektorat, ett i fysik och ett i matematisk
fysik.

Jag behandlar först de topptjänster, vilka bör tillkomma fr. o. m. nästa budgetår.

I fråga om avdelningen för teknisk fysik har organisationskommittén
med hänsyn inte minst till undervisningens behov föreslagit inrättande
fr. o. m. nästa budgetår av en professur i vartdera av de två grundläggande ämnena
fysik och matematisk statistik. Jag biträder kommitténs förslag och förordar
således, att fr. o. m. nästa budgetår vid högskolan inrättas en professur
i fysik och en i matematisk statistik (p. 2 o. 3). Tillkomsten av dessa två professurer
bör betraktas som en förstärkning av den högre tekniska och naturvetenskapliga
utbildnings- och forskningsorganisationen i dess helhet i Lund, ehuru
tjänsterna föreslås formellt knutna till tekniska högskolan därstädes; undervisningen
och forskarutbildningen vid universitetet i Lund bör sålunda repliera
även på dessa professurer. Innehavarna av de båda tjänsterna bör därför ha
tjänstgöringsskyldighet även vid universitetet i Lund. Jag vill i detta sammanhang
erinra om att Eungl. Maj:t genom beslut tidigare denna dag föreskrivit,
att professor, laborator (motsvarande) och universitetslektor i ämne, som ej är
tekniskt tillämpningsämne, vid tekniska högskolan i Lund skall ha tjänstgöringsskyldighet
även vid universitetet därstädes.

I överensstämmelse med organisationskommitténs förslag beräknar jag nu
5 120 kr. till en speciallärare i materiallära och värmebehandling (p. 6).

Kungl. Maj:ts proposition nr It 3 år 1962

För avdelningen för elektroteknik skall i enlighet med statsmakternas
år 1961 fattade beslut (prop. 1961: 83; SU 117; Rskr 286) en i stomplanen
upptagen professur i teoretisk elektroteknik inrättas fr. o. m. nästa budgetår.
För denna professur beräknar jag alltså nu erforderliga medel (p. 4).

Elektroteknikens snabba utveckling på senare år och framförallt dess vidgade
tillämpning som hjälpmedel inom andra tekniska verksamhetsområden accentuerar
allt mer behovet av forskning och undervisning i elektrisk mätteknik. 1 illsammans
med den professur i kärnfysik, inkluderande kärnfysikalisk mätteknik,
vilken jag avser att förorda i det följande, kan enligt min uppfattning en professur
i elektrisk mätteknik möjliggöra en ändamålsenlig specialisering i Lund
inom det viktiga mättekniska området. Jag tillstyrker därför, att en professur i
elektrisk mätteknik inrättas vid högskolan fr. o. m. nästa budgetår (p.l).

För att intagningen av studerande vid tekniska högskolan i Lund skall kunna
genomföras i den omfattning och i den takt, som i det föregående förordats, är
det självfallet angeläget, att en i allt väsentligt definitiv långtidsplan för
inrättande av professurer, laboraturer, speciallärare och självständiga universitetslektorat,
avseende hela utbyggnadsperioden, nu fastställes. Den av organisationskommittén
framlagda stomplanen innefattar förslag till en sadan langtidsplan.
De för nästa budgetår i planen upptagna befattningarna har jag redan
behandlat i det föregående. Kommitténs förslag för den återstående delen av
utbyggnadsperioden, budgetåren 1963/64—1967/68, upptager 32 professurer, en
laboratur, 15 speciallärarbefattningar och ett självständigt universitetslektorat.

Vid min prövning av kommitténs förslag har jag blivit övertygad om att den
framlagda planen är ändamålsenlig med tanke på saväl den avsedda intagningskapaciteten
som den föreslagna uppläggningen av utbildningen och differentieringen
av forskningen vid högskolan. I överensstämmelse med kommitténs förslag
förordar jag därför, att beslut nu fattas om inrättande vid tekniska högskolan
i Lund av sex professurer och tre befattningar som speciallärare fr. o. m.
budgetåret 1963/64, av elva professurer, två befattningar som speciallärare och
ett universitetslektorat fr. o.m. budgetaret 1964/65, av atta professurer och sex
befattningar som speciallärare fr. o.m. budgetåret 1965/66, av fyra professurer,
en laboratur och fyra befattningar som speciallärare fr. o. m. budgetåret 1966/67
samt av tre professurer fr. o.m. budgetåret 1967/68, allt på sätt närmare framgår
av de i sammanställningen på s. 44 och 45 upptagna punkterna 13 -61.

Det torde tills vidare få ankomma på organisationskommittén att i de årliga
anslagsäskandena göra framställning om de tjänster, som i övrigt kan komma
att bedömas erforderliga under utbyggnadsperioden.

Jag övergår härefter till att behandla organisationskommitténs övriga förslag
beträffande avlöningsanslaget för budgetåret 1962/63.

Då jag funnit behov föreligga av ett ordinarie universitetslektorat i matematik,
tillstyrker jag, att ett sådant lektorat inrättas fr. o. in. nästa budgetår (p. 5).

C — Dihang till riksdagens protokoll 10C>2. 1 samt. Nr i3

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1962

I överensstämmelse med kommitténs förslag förordar jag, att delposten till
tilljälliga lärare, assistenter och övning sassistenter uppräknas med i runt tal
232 000 kr. Vid avvägningen av medelsanvisningen har jag beräknat medel till
bl. a. grundlön åt ytterligare tio assistenter.

I anledning av kommitténs under punkterna 9 och 10 redovisade äskanden om
utökning av antalet tjänster som instrumentmakare, kanslibiträde m. m. har jag
funnit mig böra beräkna medel för ytterligare tolv biträdestjänster. Av dessa
bör åtta avses för de av mig i det föregående för nästa budgetår föreslagna professurerna.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att framdeles, efter förslag
av organisationskommittén, besluta i fråga om inplacering i lönegrad av dessa
tjänster ävensom rörande fördelningen av tjänsterna på olika institutioner.

Då en fastare organisation av högskolans kansli synes mig motiverad, beräknar
jag under förevarande anslag medel till en kanslist i högst lönegrad Ae 13 och
till ett kanslibiträde i Ae 7 (p. 11).

I övrigt räknar jag inte med några andra förändringar under förevarande anslag
än sådana av automatisk natur.

Det sammanlagda medelsbehovet till avlöningar för nästa budgetår beräknar
jag till (576 000 -f- 630 000 —) 1 206 000 kr. I personalförteckningen för högskolan
bör vidtagas de ändringar, som föranledes av vad jag föreslagit i det föregående.
Vidare bör fastställas avlöningsstat för högskolan. I min efterföljande
hemställan gör jag framställning härom.

Byggnadsarbeten vid Chalmers tekniska högskola. Medelsanvisningen till
byggnadsarbeten vid Chalmers tekniska högskola för nästa budgetår synes böra
begränsas till 14 418 000 kr. Efter hörande av byggnadsstyrelsen har på basis
härav uppgjorts följande finansierings- och investeringsplaner.

Kungl. Maj:ts ''proposition nr ^3 år 1962

Finansieringsplan
(1 OOO-tal kr.)

Tillgängliga medel
Medelsreservation per 30/6

1961 .................... 9 623

Anslag för budgetåret 1961/62 8 447

Erforderligt anslag för budgetåret
1962/63 ............. 14 418

Summa kr. 32 488

M edebförbrukning
Beräknad medelsförbrukning
budgetåret:

1961/62 ............... 16 243

1962/63 ............... 16 245

Summa kr. 32 488

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1962

Investe (l

000-

			Kostnadsram
Byggnadsföretag	per 1/7 1960	per 1/7 1961	ändring 1/7 1960—1/7 1961
	totalt	pris- stegring	övrig kostn.- ändring
I. Företag påbörjade före 1/7 1961 Avslutande arbeten för Chalmers byggnadskommitté .............	20 002	20 002
Nybyggnad för avdelningen för elek-troteknik samt hörsalsbyggnader .	7 600	6 700	— 900		— 900
Nybyggnad för övningslaboratorium för fysik ...................	7 300	6 000	— 1 300		— 1 300
Ombyggnad av Holtermanska sjuk-huset, etapp I ..........	700	700
Nybyggnad för avdelningen för kemi	26 000	28 000	+ 2 000	+ 650	+ 1 350
Summa I II. Företag avsedda att påbörjas 1961/62 Administrationsbyggnad jämte hörsal	1 900	1 960	-f 60	+ 60
Gemensamma anläggningar: Utökning av panncentralen ..... Kulvertar och ledningar m. m. .. Markarbeten m. m.......... Summa II III. Företag avsedda att påbörjas 1962J63 Baracker på Råö för avdelningen för elektroteknik........ Nybyggnader för avdelningen för väg- och vattenbyggnad ........ Nybyggnader för matematiskt cent-rum, etapp I............ Tillbyggnad för avdelningen för elek-troteknik ........... Summa III Totalt		ca 5 000 ca 7 000 ca 5 500 150 »28 000 ca 9 000 ca 5 500 —6 000 !

Medel avses skola äskas på tilläggsstat hösten 1962.
Medel avses skola äskas på tilläggsstat våren 1963.
Till vissa delar.

ringsplan

tal kr.)

Kungl. Maj:ts proposition nr 1$ år 1962

Medelsförbrukning	Byggnads-program ''astställt av resp. beräk-nas ingivas till) K. Maj:t	Iuvudhand-lingar fast-ställda av resp. beräk-nas ingivas till) K. Maj:t	Byggnadstider
faktisk t. o.m. 30/6 1961	beräkn. för 1961/62	beräkn. för 1962/63	öretaget på-börjat (resp. beräknas påbörjas)	företaget beräknas färdigställt
totalt	för 1960/61
19 862	210	140
4 592	3 032	2108	—			8. 1959	12. 1961
1 563	1 557	4 000	400			6. 1960	4. 1962
574	540	126	_			4. 1960	12. 1960
424	411	7 000	10 000	30/12 1960	6/10 1961	3. 1961	hösten 1963
\| 27 015	5 750	13 374	10 400
67	67	1 000	800			• ■ • ; y, '' 11. 1961	1. 1963
31	31	280	2 050
_	—	1082	1 208
1	—	507	1 637
98	98	2 869	5 695				j
		_	150
—	—	—	1	19/1 1962	hösten 1962	hösten 1962	hösten 1964"
			2	19/1 1962	i början av	våren 1963	hösten 19643
		j			1963
1	—		1	våren 1962	i hösten 1962	hösten 1962	hösten 1964a
—	—	1 -	150
27113	5 848	16 243 1	16 245

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1962

Jag konstaterar med tillfredsställelse, att kostnadsramen för nybyggnaden för
övningslaboratorium för fysik kunnat reduceras med 1 300 000 kr., beroende i
första hand på förenkling av byggnadskonstruktionen.

Vid anmälan i propositionen 1961:83 av frågan om nybyggnad för avdelningen
för kemi grundade sig den då redovisade kostnadsramen för nybyggnaden
— 26 000 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1960 — på en grov uppskattning,
eftersom huvudritningar m. m. vid denna tidpunkt icke hunnit färdigställas.
Sedan huvudritningar m. in. upprättats, har byggnadsstyrelsen beräknat kostnadsramen
för nybyggnaden till 28 000 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1961.
Av kostnadsökningen på 2 000 000 kr. hänför sig 650 000 kr. till inträffad prisstegring,
medan 1 350 000 kr. utgör övrig kostnadsökning. Då denna kostnadsökning
icke beror på någon utökning av byggnadsprogrammet utan helt sammanhänger
med att underlaget för den ursprungliga kostnadsuppskattningen var
ofullständigt, bör den nu redovisade kostnadsramen på 28 000 000 kr. enligt prisläget
den 1 juli 1961 godtagas. Byggnadsarbetena för nybyggnaden pågår. Enligt
vad jag inhämtat av byggnadsstyrelsen är utsikterna att nybyggnaden i sin helhet
skall kunna färdigställas under hösten 1963 gynnsamma. Jag förutsätter,
att alla ansträngningar göres för att nybyggnaden skall vara färdig vid
denna tidpunkt. Detta är särskilt angeläget av den anledningen, att de lokaler
inom de teoretisk-medicinska institutionerna vid universitetet, som för närvarande
disponeras för undervisning av studerande vid Chalmers tekniska högskola,
hösten 1963 blir erforderliga för annan utbildning och forskning. Förutsättningen
för att undervisningen av studerande vid Chalmers tekniska högskola
skall kunna ske utan att nämnda lokaler skall behöva anlitas är att undervisningsavdelningarna
i det nya kemikomplexet står färdiga hösten 1963.

Byggnadsarbeten för administrationsbyggnaden jämte hörsal har påbörjats.
Avtal rörande för nybyggnaden erforderligt markområde har träffats mellan
staten och Göteborgs stad. Ifrågavarande avtal har godkänts av Kungl. Maj:t
genom beslut den 27 juli 1961.

I det föregående har jag redovisat en av byggnadsstyrelsen uppgjord plan för
investeringsverksamheten avseende gemensamma anläggningar för budgetåren
1961/62 1965/66 vid Chalmers tekniska högskola. Totalkostnaden uppskattas

av styrelsen för perioden till ca 17 miljoner kr. enligt prisläget den 1 juli 1961.
Genom beslut tidigare denna dag har — såsom även framgått av det föregående
— Kungl. Maj:t föreskrivit bl. a., att som provisorisk riktpunkt för ifrågavarande
investeringsverksamhet skall gälla en totalkostnad av ca 17,5 miljoner kr.
enligt prisläget den 1 juli 1961, fördelade med ca 5,0 miljoner kr. på utökning
av panncentralen, med /,0 miljoner kr. pa kulvertar, ledningar m. in. och med
5,5 miljoner kr. på markarbeten m. m. I förhållande till byggnadsstyrelsens förslag
innebär nämnda beslut en nettoökning av totalkostnaden för markarbeten
m. m. med 0,5 miljoner kr. Kostnadsändringen beror dels på att visst, i beslutet
angivet arbete bör utgå ur planen, dels på att kostnaderna för vissa fastighetsförvärv
bör medräknas. Jag räknar med att kostnaderna för de gemensamma anlägg -

Kungl. May.ts proposition nr 43 år 1962

ningarna under nämnda tidsperiod skall rymmas inom förutnämnda totalkostnad
på ca 17,5 miljoner kr. Jag räknar även med att fordelningen pa de re o\ lsade
delposterna skall i huvudsak kunna hållas. De arbeten för gemensamma anläggningar,
som avses skola påbörjas under budgetåren 1962/63—196d/66, bor
prövas av Kungl. Maj:t enligt de riktlinjer, som gäller för handläggning av byggnadsärenden
och vilka redovisats i en inom finansdepartementet den 19 september
1961 upprättad promemoria.

Vad beträffar den för budgetåren 1961/62 och 1962/63 i investeringsplanen
beräknade medelsförbrukningen för gemensamma anläggningar har — sasom
framgått av det föregående — byggnadsstyrelsen uppskattat denna till 1 983 000
kr. (utökning av panncentralen 280 000 kr., kulvertar, ledningar m.m. 1 196 000
kr. och markarbeten in. m. 507 000 kr.) respektive 3 495 000 kr. (utökning av
panncentralen 2 050 000 kr., kulvertar, ledningar m. m. 1 208 000 kr. och mar -arbeten m.m. 237 000 kr.). Enligt gällande investeringsplan — redovisad i propositionen
1961:83 (s. 44) — har medelsförbrukningen för budgetaren 1960/61
och 1961/62 beräknats till 200 000 kr. respektive 1 700 000 kr. Den faktiska
medelsförbrukningen för budgetåret 1960/61 har uppgått till 31 000 kr. De återstående
för gemensamma anläggningar avsedda medlen for budgetaret 196 / -uppgår sålunda till (200 000 + 1 700 000 — 31 000 =) 1 869 000 kr. Med beaktande
bl a. av denna kalkyl har jag funnit mig böra beräkna medelsforbrukningen
för budgetåret 1961/62 till 1 869 000 kr., vilket med (1983 000-1 869 000=) 114 000 kr. understiger det av byggnadsstyrelsen angivna medelsbehovet.
Reducering med nämnda belopp har skett under posten till kulvertar,
ledningar m. m. För budgetåret 1962/63 utgår jag från samma medelsforbrukmng
som byggnadsstyrelsen, dock att jag under posten till markarbeten m. m. beräknat
medel även för förvärv av vissa fastigheter.

I det föregående har jag redovisat huvudpunkterna i eu preliminär överenskommelse
mellan byggnadsstyrelsen och Göteborgs stad rörande överlåtelse till
staten av visst markområde m.m. Överenskommelsen innebar bl. a., att tomtmark
ställes till förfogande för avdelning V:s nybyggnader. Vidare har genom
överenskommelsen frågan om förvärv för statens räkning av kvarteret bangsvanen
- det s. k. triangelkvarteret - lösts. Detta fastighetsförvärv sammanhänger
med frågan om nybyggnader för ett matematiskt centrum. Jag forordar
att Kungl Maj:t inhämtar riksdagens bemyndigande att med Goteborgs stac
träffa avtal i enlighet med huvudpunkterna i den preliminära överenskommelsen.

Byggnadsstyrelsen har framlagt vissa alternativa förslag rörande uppforande
av vissa baracker på Råö för avdelningen för elektroteknik. Vid prövningen av
förevarande byggnadsfråga har jag - efter att ha inhämtat upplysningar rörande
förutsättningarna för av organisationsgruppen for Chalmers tekniska högskola
tillstyrkt uppförande av nämnda baracker - ansett in.g böra fororda, att
kostnadsramen för ifrågavarande byggnadsföretag begransas till loOOOO kr.
Med utgångspunkt i denna kostnadsram bör byggnadsstyrelsen uppgöra ett nytt

Kungl. Maj:ts -proposition nr 43 år 1962

förslag till lösning av förevarande byggnadsfråga samt underställa detsamma
Kungl. Maj:ts prövning.

Genom beslut den 19 januari 1962 har Kungl. Maj:t uppdragit åt byggnadsstyrelsen
att på grundval av till Kungl. Maj:t ingivna förslag till byggnadsprogram,
vilka redovisats i det föregående, utföra projektering av dels nybyggnader
for avdelning V, dels första etappen av nybyggnader för ett matematiskt
centrum, vilket avsetts skola bli gemensamt för Göteborgs universitet och Chalmers
tekniska högskola. Beträffande sistnämnda byggnadsföretag har i Kungl.
Maj :ts beslut forutsatts, att lokalbehovet för en datamaskinanläggning jämte
personal för dess betjäning tillgodoses inom ramen för dels vad som tillkommer
genom forevarande första byggnadsetapp, dels övrigt nu befintligt lokalbestånd
inom Holtermanska sjukhusområdet.

Byggnadsstyrelsen har föreslagit, att en tillbyggnad — en fjärde flygel — uppfores
till avdelning E:s nuvarande byggnad. Denna tillbyggnad skulle ge ett
Iokaltillskott på ca 3 200 m2 nettoyta, vilket med ca 1 600 m2 överstiger det anmalda
lokalbehovet. Denna tillbyggnad innebär enligt styrelsen den ur planteknisk
synpunkt basta lösningen på tillbyggnadsfrågan. Överskottsutrymmena
skulle enligt styrelsen tillgodose andra föreliggande lokalbehov inom högskolan.
De skulle till en början enligt styrelsen kunna lämnas oinredda tills användningen
hunnit narmare preciseras. Jag ansluter mig i princip till byggnadsstyrelsens
förslag beträffande tillbyggnaden för avdelningen E. Det torde få ankomma
pa byggnadsstyrelsen att efter hörande av organisationsgruppen för Chalmers
tekniska högskola inkomma till Kungl. Maj:t med förslag till byggnadsprogram
för nämnda tillbyggnad.

Nybyggnaderna för avdelning V och för matematiskt centrum måste med hänsyn
till de planerade intagningsökningarna till vissa delar kunna tagas i bruk
redan hostterminen 1964, vilket innebär att byggnadsarbetena bör påbörjas
redan under hösten 1962 respektive våren 1963. Byggnadsstyrelsen räknar med
att under hosten 1962 respektive början på året 1963 kunna redovisa huvudhandlingar
för nybyggnaderna. Tillbyggnaden för avdelning E bör även vara färdig
att till vissa delar tagas i bruk hösten 1964, vilket innebär att vissa förberedande
arbeten måste påbörjas redan under hösten 1962 och de egentliga byggnadsarbetena
under våren 1963. Byggnadsstyrelsen räknar med att under hösten
1962 redovisa huvudhandlingar för tillbyggnaden. Med hänsyn till önskvärdheten
av att, innan medel askas för ett byggnadsföretags igångsättande, huvudhandlingar
jämte tillförlitliga kostnadsberäkningar granskats av Kungl. Maj:t
har i investeringsplanen nu ej upptagits några medel för nybyggnader för avdelning
V och för matematiskt centrum eller för tillbyggnad för avdelning E I
stället räknar jag med möjligheten att medel skall kunna äskas även på tilläggsstat
för budgetåret 1962/63 hösten 1962 och våren 1963 för byggnadsarbeten vid
Chalmers tekniska högskola. Jag uppskattar detta medelstillskott till storleksordningen
7—8 miljoner kr.

Med hänsyn till nödvändigheten av att ifrågavarande byggnadsföretag igång -

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1962

sättes så snart de tekniska och arbetsmarknadsmässiga förutsättningarna föreligger,
torde, därest riksdagen icke har något att erinra häremot, tillgängliga
medel under förevarande investeringsanslag få disponeras jämväl för byggnadsarbetenas
påbörjande beträffande nybyggnaderna för avdelning V och för matematiskt
centrum samt tillbyggnaden för avdelning E, dock tidigast när Kungl.
Maj:t framlagt förslag om medelsanvisning på tilläggsstat för budgetåret 1962/63
i fråga om här berörda byggnadsföretag. Huvudhandlingar för ifrågavarande nybyggnader
och tillbyggnad bör prövas i vanlig ordning av Kungl. Maj :t.

Kvarstående behållningar på det nu uppförda anslaget Nybyggnader för Chalmers
tekniska högskola torde vid utgången av innevarande budgetår böra tillgodoföras
anslaget Byggnadsarbeten vid Chalmers tekniska högskola.

Såsom framgår av den tidigare redovisade finansieringsplanen utgår jag från
att den vid ingången av innevarande budgetår befintliga medelsreservationen på
ca 9,6 miljoner kr. skall förbrukas helt under loppet av innevarande och nästa
budgetår.

Med hänvisning till vad jag sålunda anfört föreslår jag, att de tidigare redovisade
finansierings- och investeringsplanerna godkännes.

Som jag redan förordat bör Kungl. Maj:t inhämta riksdagens bemyndigande
att med Göteborgs stad träffa slutligt avtal i enlighet med huvudpunkterna i den
i det föregående behandlade preliminära överenskommelsen rörande överlåtelse
till staten av visst markområde m. m. Vidare bör, såsom framgått av det föregående,
medelsanvisningen till byggnadsarbeten vid Chalmers tekniska högskola
för nästa budgetår beräknas till 14 418 000 kr. I min efterföljande hemställan
gör jag framställning härom.

Byggnadsarbeten vid tekniska högskolan i Lund. Medelsanvisningen till byggnadsarbeten
vid tekniska högskolan i Lund för nästa budgetår synes böra begränsas
till 1 525 000 kr. Efter hörande av byggnadsstyrelsen har på basis härav
uppgjorts följande finansierings- och investeringsplaner.

Finansieringsplan
(1 000-tal kr.)

Tillgängliga medel
Medelsreservation per 30/6

1961 .................... —

Anslag för budgetåret 1961/62 4 000
Erforderligt anslag för budgetåret
1962/63 ............. 1 525

Medelsj örbrukning
Beräknad medelsförbrukning
budgetåret:

1961/62 ............... 2 325

1962/63 ............... 3 200

Summa kr. 5 525

Kungl. Maj:ts proposition nr h3 år 1962

Investe(1
ooo -

		Kostnadsram	_J
Byggnadsföretag	per 1/7 1960	per 1/7 1961	ändring 1/7 1960—1/7 1961 \|
totalt	pris- stegring	övrig kostn- ändring
I. Företag påbörjade jöre 1/7 1961 Tillbyggnad för matematiska institu-tionen ........................	800	825	25	25	1
Summa I	800	825	25	25	—
II. Företag avsedda att påbörjas 1961/62 Nybyggnad för matematiska institu-tionen ........................	ca 8 000—	ca 8 000—	_		1 _
Gemensamma anläggningar........ Summa II i III. Företag avsedda att påbörjas 1962/63 Nybyggnad för avdelningen för elek-troteknik ...................... Nybyggnad för avdelningen för ma-skinteknik ..................... Nybyggnad för avdelningen för arki-tektur ........................ Summa III Totalt	10 000 •	10 000 ''t 1 ''■ . ca 16 000 ca 21000 ca 9 000	i-		i

1 Medel avses skola äskas på tilläggsstat hösten 1962.

2 Medel avses skola äskas på tilläggsstat våren 1963.

2 Till vissa delar.

I det föregående har jag redovisat en sammanfattning av organisationskommitténs
för teknisk högskola i Lund förslag till lokalprogram för nybyggnader
för avdelningarna för teknisk fysik (F), elektroteknik (E), maskinteknik (M),
väg- och vattenbyggnad (V) och arkitektur (A) vid tekniska högskolan i Lund.
Dessa lokalprogram har av organisationskommittén överlämnats till byggnadsstyrelsen
för uppgörande av byggnadsprogram.

De riktlinjer för lösandet av lundahögskolans lokalbehov, för vilka jag redogjort
i det föregående, anser jag böra följas vid uppbyggandet av högskolan.

ringsplan
tal kr.)

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 43 år 1962

Medelsförbrukning	Byggnads-	Huvudhand-	Byggnadstider
faktisk t. o. m. 30/6 1961	beräkn.	beräkn.	program fastställt av (resp. beräk-nas ingivas till) K. Maj:t	lingar fast-ställda av (resp. beräk-nas ingivas till) K. Maj:t	företaget på-börjat (resp. beräknas påbörjas)	företaget
totalt	för 1960/61	för 1961/62	för 1962/63	beräknas färdigställt
		825				6. 1961	2. 1962
\| _	—	825	—
	—	500	2 000	7/4 1961 16/6 1961	3. 1962	i... > !? " 4. 1962	7. 1964
—	—	1 000	1 200			2. 1962
—	—	1 500	3 200	,A 1 i ti
			l	12/1 1962	- '' . sommaren	hösten 1962	hösten 19643
					1962
_		_	1	12/1 1962	hösten 1962	i början av	hösten 1965/
					''	1963
_	—	—	2	12/1 1962	i början av	våren 1963	hösten 19643
					1963
—		—
	_	2 325	3 200	1	''

En tillbyggnad för den matematiska institutionen är för närvarande under
uppförande och beräknas bli färdigställd i februari i år. Vid anmälan i fjol av
medelsbehovet för byggnadsarbeten vid tekniska högskolan i Lund för budgetåret
1961/62 räknade jag med att det i samband med anslagsäskandena för
budgetåret 1962/63 skulle vara möjligt att redovisa noggrannare kostnadsberäkningar
avseende nybyggnaden för matematiska institutionen. Huvudhandlingarna
har emellertid ännu icke hunnit färdigställas. Den av byggnadsstyrelsen
preliminärt uppskattade kostnadsramen för nybyggnaden, 8—10 miljoner kr.,

Kungl. May.ts proposition nr £3 år 1962

anser jag i avvaktan på styrelsens redovisning av en tillförlitlig kostnadsberäkning
kunna godtagas. Huvudhandlingar bör i vanlig ordning prövas av Kungl.
Maj:t, innan byggnadsarbetena påbörjas.

Beträffande nybyggnaderna för avdelningarna E, M och A har Kungl. Maj:t
genom beslut den 12 januari 1962 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att på grundval
av till Kungl. Maj:t ingivna förslag till byggnadsprogram utföra projektering
av ifrågavarande nybyggnader. Styrelsen räknar med att kunna redovisa huvudhandlingar
för nybyggnaden för avdelning E sommaren 1962, för avdelning M
hösten 1962 och för avdelning A i början av 1963. För att intagningen av de
studerande vid högskolan skall kunna ske planenligt, måste nybyggnaderna påbörjas
respektive hösten 1962, i början av 1963 och våren 1963. Nybyggnaderna
för avdelningarna E och A måste till vissa delar kunna tagas i bruk fr. o. m. höstterminen
1964 och nybyggnaden för avdelningen M till vissa delar fr. o. m. höstterminen
1965. Med hänsyn till önskvärdheten av att innan medel äskas för ett
byggnadsföretags igångsättande huvudhandlingar jämte tillförlitliga kostnadsberäkningar
granskats av Kungl. Maj:t har i investeringsplanen nu ej upptagits
några medel för här ifrågavarande nybyggnader. I stället räknar jag — såsom
framgår av vad jag anfört i översikten i årets statsverksproposition (bilagan 10,
s. 17) — med möjligheten att medel skall kunna äskas även på tilläggsstat för
budgetåret 1962/63 hösten 1962 och våren 1963 för byggnadsarbeten vid tekniska
högskolan i Lund. Med hänsyn till nödvändigheten av att ifrågavarande
byggnadsarbeten igångsättes så snart de tekniska och arbetsmarknadsmässiga
förutsättningarna föreligger, torde, därest riksdagen icke har något att erinra
häremot, tillgängliga medel under förevarande investeringsanslag få disponeras
jämväl för byggnadsarbetenas påbörjande beträffande nybyggnaderna för avdelningarna
E, M och A, dock tidigast när Kungl. Maj:t framlagt förslag om
medelsanvisning på tilläggsstat för budgetåret 1962/63 avseende här berörda
byggnadsföretag. Huvudhandlingar för ifrågavarande nybyggnader bör prövas i
vanlig ordning av Kungl. Maj:t.

I samband med nybyggnaderna för högskolan är det nödvändigt att vissa
arbeten för s. k. gemensamma anläggningar utföres. I överensstämmelse med
vad jag föreslagit tidigare i liknande fall bör program m. m. för dessa arbeten
prövas av Kungl. Maj:t.

Med hänvisning till vad jag sålunda anfört föreslår jag, att de tidigare redovisade
finansierings- och investeringsplanerna godkännes.

Medelsanvisningen till byggnadsarbeten vid tekniska högskolan i Lund för
nästa budgetår bör, såsom framgått av det föregående, beräknas till 1 525 000 kr.
I min efterföljande hemställan gör jag framställning härom.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1$ år 1962

IV. Hemställan

Under åberopande av vad jag anfört och förordat i det föregående hemställer
jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

I. godkänna av mig i det föregående förordade riktlinjer och
anordningar för fortsatt utbyggnad av Chalmers tekniska högskola
och tekniska högskolan i Lund;

II. a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för tekniska högskolan i Stockholm, som
föranledes av vad jag föreslagit i det föregående;

b) godkänna följande avlöningsstat för tekniska högskolan i
Stockholm, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63:

Aviöningsstat
Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 4 292 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t:

a. Arvoden åt speciallärare och biträdande
lärare, förslagsvis..... 632 000

b. Övriga arvoden och särskilda ersättningar,
förslagsvis.......... 26 000 658 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Ersättningar åt tillfälliga lärare,

assistenter och övningsassistenter,
förslagsvis .................... 7 114 000

b. Avlöningar åt annan icke-ordinarie
personal vid högskolan ..... 3 896 000 11 010 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis................... 3 806 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis................................. 240 000

Summa kr. 20 006 000
Särskilda uppbördsmedel

Bidrag från Stockholms stad m. fl............... 67 000

Nettoutgift kr. 19 939 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1962

c) till Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar för budgetåret
1962/63 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 19 939 000 kr., varav 142 000 kr. att avräknas mot
automobilskattemedlen.

III. a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för Chalmers tekniska högskola, som föranledes
av vad jag föreslagit i det föregående;

b) godkänna följande avlöningsstat för Chalmers tekniska
högskola, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63:

Avi öningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t:

a. Arvoden åt speciallärare och biträdande
lärare, förslagsvis..... 471 000

b. Övriga arvoden och särskilda ersättningar,
förslagsvis.......... 23 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Ersättningar åt tillfälliga lärare,

assistenter och övningsassistenter,
förslagsvis .................... 5 762 000

b. Undervisning om arbetsledningens
praktiskt ekonomiska, sociala, yrkeshygieniska
och arbetspsykolo -

giska problem................. 6 100

c. Avlöningar åt annan icke-ordinarie
personal vid högskolan ..... 3 051 900

4. Rörligt tillägg, förslagsvis...................

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis.................................

Summa kr.

3 378 000

494 000

8 820 000
3 033 000

216 000
15 941 000

c) till Chalmers tekniska högskola: Avlöningar för budgetåret
1962/63 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 15 941 000 kr., varav 124 000 kr. att avräknas mot
automobilskattemedlen.

IV. a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för tekniska högskolan i Lund, som föranledes
av vad jag föreslagit i det föregående;

b) godkänna följande avlöningsstat för tekniska högskolan i
Lund, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63:

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1962
Aviöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 369 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t:

a. Arvoden åt speciallärare och biträdande
lärare, förslagsvis..... 9 300

b. Övriga arvoden och särskilda ersättningar,
förslagsvis ......... 90 000 99 300

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Ersättningar åt tillfälliga lärare,

assistenter och övningsassistenter,
förslagsvis .................... 342 300

b. Avlöningar åt annan icke-ordina rie

personal vid högskolan, förslagsvis
...................... 161400 503 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis................... 217 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis .........,...................... 17 000

Summa kr. 1 206 000

c) till Tekniska högskolan i Lund: Avlöningar för budgetåret
1962/63 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 1 206 000 kr.

V. a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i överensstämmelse med
vad jag förordat i det föregående träffa slutligt avtal med Göteborgs
stad rörande överlåtelse till staten av visst markområde
m. m.;

b) till Byggnadsarbeten vid Chalmers tekniska högskola för
budgetåret 1962/63 under statens allmänna fastighetsfond anvisa
ett investeringsanslag av 14 418 000 kr.;

VI. till Byggnadsarbeten vid tekniska högskolan i Lund för
budgetåret 1962/63 under statens allmänna fastighetsfond anvisa
ett investeringsanslag av 1 525 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar
Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition
av den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Åsa Teorell

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1962

INNEHÅLL

Sid.

I. Pågående och planerad utbyggnad ................................ 4

1. Tekniska högskolan i Stockholm................................ 4

2. Chalmers tekniska högskola ................................... 6

3. Tekniska högskolan i Lund.................................... 14

II. Drift- och kapitalbudgetfrågor.................................... 19

1. Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar.................... 19

2. Chalmers tekniska högskola: Avlöningar........................ 28

3. Tekniska högskolan i Lund: Avlöningar......................... 43

4. Byggnadsarbeten vid Chalmers tekniska högskola................ 49

5. Byggnadsarbeten vid tekniska högskolan i Lund ................. 59

III. Departementschefen ............................................. 63

Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar ................................... 67

Chalmers tekniska högskola: Avlöningar ....................................... 72

Tekniska högskolan i Lund: Avlöningar ....................................... 79

Byggnadsarbeten vid Chalmers tekniska högskola............................... 82

Byggnadsarbeten vid tekniska högskolan i Lund................................ 89

IV. Hemställan ..................................................... 93

Ivar Haiggströms Tryckeri AB • Stockholm 1962

639158