Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo (Proposition 1950:110)

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.

Nr 110.

Kungl. Mnj:ts proposition till riksdagen angående vissa
avlönings- in. fl. anslag under riksstatens fjärde
huvudtitel för budgetåret 1950 Öl in. in.; given Stockholms
slott den 10 mars 1950.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF

Allan Vougt.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen framläggas förslag till slutliga anslagsäskanden beträffande
en del av de anslag under fjärde huvudtiteln som i förslaget till riksstat
upptagits med allenast beräknade belopp. Förslag framlägges också om en
fortsatt begränsning av antalet stamhästar vid armén.

1—406 bo Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 sand. Nr 110.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Utdrag av protokollet över för svar särenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
å Stockholms slott den 10 mars 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sköld, Quensel, Danielson, Vougt,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Andersson, Lingman.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet och, såvitt
avser punkten 4, jämväl med chefen för jordbruksdepartementet, anför chefen
för försvarsdepartementet, statsrådet Yougt, följande.

I de anslagsäskanden som framlagts i årets statsverksproposition vid anmälan
av fjärde huvudtiteln har ett mindre antal anslag upptagits med allenast
beräknade belopp. Slutliga anslagsberäkningar ha sedermera framlagts
beträffande några av dessa anslag. Jag får nu anmäla de övriga anslag som
återstå att slutligt äska.

En sammanställning av de uppskjutna slutliga anslagsäskandena under
fjärde huvudtiteln för budgetåret 1950/51 torde få intagas i protokollet efter
anslagsberäkningarna.

[1.] Rationaliseringsverksamhet inom försvaret. Liksom skett till tidigare
motsvarande propositioner torde även här till en början lämpligen böra lämnas
en översikt över det aktuella läget beträffande den rationaliseringsverksamhet
inom försvaret, som bedrives genom statens organisationsnämnds försorg,
särskilt i den mån denna verksamhet påverkar anslagsberäkningarna i det
följande eller eljest utformningen av skilda organisationsenheter under nästa
budgetår.

Vissa undersökningar beträffande organisationen av de högre militärterritoriella
staberna ha utförts inom I. och III. militärområdena.

Genom beslut den 30 juni 1949 har Kungl. Maj:t i princip fastställt den
organisation av försvarets centrala intendenturanstalter som innefattas i förslag
i ämnet som framlagts av "organisationsnämnden. Till personalfrågorna i
den nya organisationen har slutlig ställning ännu icke tagits. Vissa med omorganisationen
sammanhängande personalförändringar behandlas dock i det
följande vid anmälan av arméns avlöningsanslag.

Vid arméns centrala tyganstalter pågå organisationsundersökningar.

Omorganisationen av stabs- och förvaltningstjänsten vid infanteriregementena
är nu genomförd. I den tidigare fastställda regementsorganisationen
lämnades vissa frågor öppna för vidare överväganden och försök, nämligen
frågorna om behovet av en stabschef i organisationen och om avdelningsin -

Kungl. Maj.ts proposition nr Ilo. ö

delningen på den militära ledningssidan. Efter avslutad försöksverksamhet
ha chefen för armén och organisationsnämnden gemensamt avgivit förslag
till slutlig organisation i dessa delar. Detta förslag har föranlett beslut den
10 juni 1949 om vissa ändringar i den tidigare fastställda normalorganisa
tionen. En redogörelse för denna organisation lämnades till propositionen
1947:130. Ändringarna bestå i stort sett däri, att personalavdelningen utgått
och de för denna avdelning avsedda arbetsuppgifterna fördelats mellan
mobiliseringsavdelningen och en ny avdelning, stabsavdelningen. Med denna
stabsavdelning har sammanförts regementsexpeditionen. Chef för stabsavdelningen
är en regementsofficer, regementsstabschefen. Han skall jämväl
samordna ärenden, som beröra flera avdelningar. Frågan om en stabschef i
regementsorganisationen är därmed löst.

Åven beträffande kasernvårdsavdelningen föreslogs provisoriskt ändrad
organisation i det att som chef för denna avdelning skulle avses en officer
vid sidan av annan tjänst samt att i avdelningen skulle ingå såväl byggnadstekniskt
sakkunnig som kasernförvaltaren eller en kasemunderoffieer och
maskinisten, båda med dem underlydande personal. I denna del föranledde
förslaget ingen åtgärd i avbidan på de försök beträffande den regionala och
lokala fortifikationsförvaltningen som för närvarande pågå inom I. och ITT.
militärområdena.

De sålunda fastställda ändringarna i regementsorganisationen vid infanteriet
föranleda icke några personalökningar.

Ett förslag till ändrad organisation av stabs- och förvaltningstjänsten vid
trängregemente som framlagts redan för ganska lång tid sedan men fått anstå
i avbidan på förslag om slutlig organisation vid infanteriet, har nu fastställts
att gälla som normalorganisation, i första hand för typregementet, Göta trängregemente.
\ issa personalförändringar i anledning av omorganisationen ha
redan beslutats av riksdagen. Under arméns avlöningsanslag behandlas i det
följande vissa ytterligare nu aktuella personalfrågor, föranledda av organisationens
genomförande även vid Svea trängregemente.

Förslag till ändrad regementsorganisation föreligga nu även beträffande
kavalleriregementena, pansarregementena, de motoriserade artilleriregementena
samt luftvärnsregementena efter undersökningar vid Livregementets
husarer, vilka innefattat jämväl Signalregementets kompani i Skövde, Skaraborgs
pansarregemente, Smålands artilleriregemente och Östgöta luftvärns
regemente.

I anledning av rapport rörande organisationsundersökningar vid arméhundskolan
har chefen för armén nu avgivit förslag till ändrad organisation.
Den nya organisationen avses dock icke skola genomföras redan fr. o. in.
nästa budgetår.

Undersökningarna vid iniänteriskjutskolan äro i stort sett avslutade.

Försöksverksamheten vid Stockholms kustartilleriförsvar pågår alltjämt.
Liksom tidigare skett har även för budgetåret 1950/51 föreslagits vissa personalminskningar
som resultat av försöken.

Kungl. Maj-.ts proposition nr Ilo.

Undersökningar av förvaltningsorganisationen vid Sydkustens marindistrikt
och flottans sjömansskola ha avslutats und^r 1949.

Vid flygvapnet beräknas försök med flottilj organisation, grundade på
verkställda undersökningar vid en flottilj, kunna igångsättas först 1951 med
hänsyn till pågående organisationsförändringar i övrigt vid flygvapnet.

I sitt militärorganisatoriska underlag för medelsäskandena för budgetåret
1950/51 har chefen för armén anmält sin avsikt att undersöka möjligheterna
att reducera antalet fredsförband för att på så sätt minska utgifterna för
administration. Arméchefen har också anmält, att han överväger fråga om
att till försvarsområdena överflytta mobiliseringsorganisationen vid förbanden
och i samband därmed koncentrera utbildningsorganisationen. Arméchefen
har framhållit, att dessa möjligheter till organisationsändringar borde
hållas i sikte exempelvis vid den fortsatta rationaliseringen av stabs- och förvaltningstjänsten
vid fredsförbanden, så att man icke binder sig för en
onödigt kostsam organisation.

Med hänsyn till vad arméchefen sålunda anfört torde det vara anledning
att i fortsättnigen gå fram med en viss försiktighet, när det gäller att tillskapa
nya tjänster för den rationaliserade regementsorganisationen. De av
arméchefen antydda organisationsförändringarna torde emellertid — om de
böra komma till stånd — kunna genomföras först efter relativt lång tid. De
besparingar som kunna ernås redan genom rationaliseringsåtgärderna böra så
snart som möjligt tillvaratagas. Liksom för innevarande och tidigare budgetår
varit fallet bör Kungl. Maj:t äga att jämväl under budgetåret 1950/51 vidtaga
de jämkningar i personalorganisationen som framdeles kunna bli erforderliga
i anledning av beslut om organisationsändringar, dock givetvis alltjämt
icke såvitt avser personalstaterna för ordinarie personal.

(2.1 Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl.

Anslag Nettoutgift

1948/49 ........................ 110 000 000 115 084 572

1949/50 (statsliggaren s. 198) 113 500 000
1950/51 (förslag) .............. 116 000000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 28) har KuDgl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén: Avlöningar
till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1950/51 beräkna ett förslagsanslag
av 116000000 kronor. Denna anslagsfråga upptager jag nu till behandling.

Försvarsgrenarnas allmänna avlöningsanslag för budgetåret 1949/50 beräknades
i propositionen 1949: 135 med ledning av den verkliga anslagsbelastningen
under förfluten del av budgetåret 1948/49. I enlighet med lämnade
direktiv beräknar försvarets civilförvaltning i sina medelsäskanden anslagen
efter genomsnittliga löneklassplaceringar och ortsgruppsfördelning enligt de
grunder härutinnan som angivits av 1945 års försvarskommitté (jfr. prop.

Kunyl. ilaj:ts proposition nr 110.

1948: 206, s. 98 och 99). Med tillämpning av dessa beräkningsgrunder uppskattade
ämbetsverket medelsbehovet under arméns anslag för budgetåret
1949/50 till 125 500 000 kronor. För budgetåret 1950/51 har civilförvaltningen
beräknat anslaget till 129 200 000 kronor, eller en ökning med 3 700 000 kronor.

Även för budgetåret 1950/51 torde medelsbehovet under försvarsgrenarnas
allmänna avlöningsanslag böra beräknas på grundval av den verkliga anslagsbelastningen
under förfluten del av löpande budgetår. Anslagsförändringar i anledning
av framställda förslag till personalförändringar angivas i det följande
i överensstämmelse härmed i så nära anslutning som möjligt till verkliga
löneklassplaceringar och placeringar i ortsgrupp.

Yrkanden.

Försvarets civilförvaltning (skr. 2%, 18/n, 21/xs 1949 och 13/i, 27/i 1950) bär
i anslutning till yrkanden av chefen för armén m. fl. myndigheter föreslagit
vissa personalförändringar m. m. vid armén. Dessa förslag jämte vissa andra
förslag till personalförändringar m. m. vid armén, över vilka civilförvaltningen
icke liaft tillfälle att yttra sig, framgå av följande sammanställning.

Avméchefcns m. fl. myndigheters yrkanden

1. Arméstabens organisation.

Överste vid generalstabskåren Ma 12 — Mo
12/Ma 12....................................

1 beställning för major vid pansartrupperna
överflyttas till generalstab skåren ........

Ytterligare 2 stabsarvoden....................

1 kansliskrivare (Ca 15) — kontorsskrivare

(Ca 17) ......................................

3 tjänster för kanslibiträde (Ca 11)..........

2 tjänster för biträde för skriv- och kontors göromål.

.....................................

Förhöjd löneställning för 1 förste expeditionsvakt
(Ca 11) ..........................

3 befattningar för pensionerad officer (1:29),

en 1/io 1950 ................................

1 befattning för pensionerad underofficer (1:20)

I anledning av ändrad redovisning av arméledningens
stamhästgrupp överföras till
K 1 tjänster för 1 stallföreståndare, 1 fodermarsk,
2 hovslagare och 10 hästskötare
samt minska kostnaderna för bevakning
av arméstabens stall ......................

Till en ny rubrik, Tjänstegrensinspektörer,
överflyttas beställning för 1 kapten el.
löjtnant (Md 9/7), befattningar för 1 ak -

Anslagsförändringar vid bifall till
civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

1 056

18 648

9 456

576

15 587
3 568

1 950

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.

Anslagsförändringar vid bifall till

Arméchefens m. fl. myndigheters yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

tuarie och expeditionsofficer (1: 29), 2 expeditionsunderofficerare
(1: 20) samt tjänster
för 5 biträden för skriv- och kontorsgöromål
(kontorsbiträde)........................ .—

l kanslibiträde (Ce 11)........................ 6 228

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål____ 4 728 Q75

2. Indragning av Livregementet till häst m. m.

Följande beställning m. fl. utgå, 1 sekundchef
(Mo 12), 3 arvodesbefattningar (1: 20),

(indrogos Vio 1949), 19 remontryttare (Ce
11), 1 förrådsman (Ce 9) och 2 ekonomibiträden
(Ce 2).............................. 155 046

1 ryttmästare överföres till kapten vid fält tygkåren

.................................... —

1 tygunderofficer (1: 20) utbytes mot förråds underofficer

................................ 552

1 kanslibiträde (Ce 11) vid IY. militärbefäls staben

...................................... 6 228

2 biträden för skriv- och kontorsgöromål

överföras till IV. militärbefälsstaben ____ —

3 vaktmästare (Ce 9) vid IV. militärbefälsstaben
...................................... 16 776

1 förrådsman (Ce 9) och 1 biträde för skrivoch
kontorsgöromål överföras till kommendantsstaben
i Stockholm.................. —

Kostnader för bevakning av kommendantsstabens
lokaler.............................. 4 238 —135 728

3. Intendenturutbildningens förläggning m. m.

1 överstelöjtnant tillkommer vid underhålls trupperna.

................................... 15 912

Beställningar för 1 kapten, 3 förvaltare (i
förrådstjänst) och 1 fanjunkare utnyttjas
för andra ändamål eller indragas vid uppkommande
vakanser........................

Från intendenturkåren överföras till underhållstrupperna
(trängförbanden) beställningar
för 8 fanjunkare, 14 sergeanter,

12 överfurirer, 26 furirer och 3 förråds vaktmästare

................................

1 befattning för tygunderofficer (1:20) vid
krigsskolan överföres till infanteriets
kadettskola såsom förrådsunderofficer____ —

Kungl. Maj.ts proposition nr 110.

Arméchefens m. fl. myndigheters yrkanden

1 förrådsman (Ce 9) vid infanteriets kadettskola
........................................

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål vid

Int i ........................................

3 befattningar för expeditionsunderofficer
(1: 20) vid intendenturtrupperna (Vi 1951)
1 förrådsman (Ce 9) och 2 biträden för skrivoch
kontorsgöromål vid Int 1 överföras

till TI......................................

Tjänster för 1 köksföreståndare (Ce 12) samt
7 ekonomibiträden (1 Ce 6, 1 Ce 3 och
5 Ce 2) vid Int 3 ..........................

Anslagsförändringar vid bifall till
civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

5 592

4 728
4 992

34 932 —23148

4. Omorganisation av de centrala intendenturanstalterna.

2 beställningar för kaptener indragas vid

uppkommande vakanser.................... —-

2 befattningar för pensionerade underofficerare
(1:20) vid VII. militärbefälsstaben

(indrogos 7u> 1949).......................... 1 424

3 förvaltare (i förråastjänst) avses för andra
befattningar vid intendenturförråden —

1 maskinist (Ce 16) överföres från sakanslag 7 692

1 extra reparatör överföres till extra ordinarie
i Ce 11................................ —

1 förrådsman (Ce 9) överföres från VII.
militärbefälsstaben.......................... —

1 förvaltare (i kassatjänst), 1 kontorist (Ce

13) och 1 kanslibiträde (Cell)............ 21 360 -f 27 628

5. Signalregementets kompani i Kristianstad
ersättes av mobiliseringscentral.

1 beställning för fanjunkare överflyttas till

signalskolan..................................

2 befattningar för pensionerade underofficerare
(1:20), varav en ej tillsatt, utgå— 2 848

1 tjänst för maskinist (Ca 16), ej tillsatt ..

2 tjänster för förrådsvaktmästare (Ce 12) indragas
vid uppkommande vakanser ......

1 tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål
överflyttas till Signalregementet •—

- 2 848

Kungl. Maj.ts •proposition nr 110.

Anslagsförändringar

Arraéchefcns m. 11. myndigheters yrkanden civilförvaltningei

Ökning Minskning

6. Förstärkning av försvarsområdenas personal
för mobiliseringsarbete m. m.

Beställningar för 20 majorer överflyttas från

infanteriet och artilleriet ..................

1 försvarsområdesofficer vid VII. militärbe -

fälsstaben.................................... 4 75g

1 hemvärnsunderofficer (1:20) vid VII. militärbefälsstaben.
................................. 2848

Lönefyllnad till Ma 6 för fanjunkare (Ma 5) —

7. Förhöjd löneställning för och ändrad redo visning

av vissa skolchefer m. m.

Chefen för pansartruppskolan Ma 10-Ma

U/10.......................................... 1188

Chefen för signalskolan Ma 11-Ma 12/11 1512

2 majorsbeställningar vid artilleriet, avsedda
för chef för artilleriets kadettskola och för
viss försöksverksamhet vid artilleriskjutskolan
överföras till arméstaben respektive
artilleriskjutskolan ....................

8. Förbättringar av befordringsläget inom rege mentsofficersgraderna

vid vissa personalkårer.

ö majorer (Ma 10) — 3 överstelöjtnanter eller

majorer (Ma 11/10), 2 vid fälttygkåren

och 1 vid fortifikationskåren .............. 3468

9. Befäl för garnisonskompaniet vid Svea livgarde.

1 kapten (Ma 9) .............................. 11 460

1 fänrik (Me 4)................................ 7 092

1 sergeant (Ma 4) ............................ 7 092

10. Överflyttning av viss värnpliktsutbildning
till signaltrupperna.

1 löjtnant (Ma 7), 1 fanjunkare (Ma 5) och
2 sergeanter (Ma 4) ........................ 29 892

11. Kapten vid intendenturkåren omplaceras

från Int 1 till infanteriskjutskolan........

12. Kapten eller löjtnant vid fälttygkåren, tyg officer

vid kommendantsstaben i Boden,
i utbyte mot befattning för pensionerad
officer (1:29) ................................

vid bifall till
is förslag

Summa

+ 7 604

+ 2 700

3468

— 2 724

+ 29 892

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Anslagsförändringar vid bifall till

Arraéchcfens in. fl. myndigheters yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

13. Förvaltare vid intendenturkaren omplaceras

från intendenturförband till arméns underofficersskola
................................ —

I förrådsunderofficer (1:20) vid skolan...... 2 848 —2 848

14. Fortsatt utbyggnad av tygstaten.

2 tygverkmästare av 1. klassen (Ca 21) .. 18 156

2 tygverkmästare av 2. klassen (Ca 19) .. 16 380

5 tyghantverkare av 1. klassen (Ca 18) — 39 228

II tyghantverkare av 2. klassen (Ca 16)— 80 244

50 armétekniker (Ca 12)...................... 308 976

24 furirer ...................................... 134 400

1 tyghantverkare av 1. klassen (Ca 18) vid
krigsmaterielverket ........................_ 9 276 -f-319 308

15. Fortsatt utbyggnad av arméingenjörkåren.

Utbyte av 8 arméingenjörer av 1. grade

(Ce 29) mot

1 armédirektör av 1. graden (Ca 33) ......

1 armédirektör av 2. graden (Ca 31) ......

5 arméingenjörer av 1. graden (Ca 29) ......

1 arméingenjör av 2. graden (Ca 27) .....

Nytillkommande beställningar.

3 arméingenjörer av 1. graden (Ce 29).....

5 arméingenjörer av 2. graden (Ce 27).....

1 armédirektör (Ca 30)......................

16. Förändringar i staterna för sjukvårds- och

veterinärpersonal m. m.

1 fältläkare (Ca 31)............................ 16 164

1 bataljonsläkare (Ca 27), vakant............ —

2 bataljonsveterinärer (Ca 23), vakanta...... —

1 beställning för regementsveterinär (Ca 27)

vid A 1 indrages vid uppkommande vakans
och ersättes med bataljonsveterinärbeställning
(Ca 23) vid IV. militärbefälsstaben
5 beställningar för bataljonsveterinär (4 Ca
25, 1 Ca 23) indragas vid uppkommande
vakanser .................................... —

1 bataljonsveterinär (Ca 25), vakant..........

Beställningen för bataljonsveterinär (Ca 25)

vid T 3 överföres till arméhundskolan .. —

2 tjänster för instruktionssköterska (Ce 15) 13 608

1 sjukvårdsbiträde (Ce 3) vid Gotlands infanteriregemente
(tillsatt 1/is 1949)........ 1 560

2 424

43 512
63 036

_____17 256 + 9i 716

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Arméchefens m. fl. myndigheters yrkanden

Arvodeskostnader för veterinärvård

17. Förändringar i övrigt i manskapsstaterna,

138 överfurirer................................

109 furirer och 20 korpraler (konstaplar) ..
43 vicekorpraler ( konstaplar) och meniga
Utökning av antalet musikfurirer och
utbyte av musikelever mot volontärer
över stat .......................

Anslagsförändringar vid bifall till civilförvaltningens förslag
Ökning Minskning	Summa
1000
5 520	+ 3 524
852 000

691 068

154 680

4- 315 612

18. Förstärkning av lärarpersonalen vid tvgför -

valtningsskolan.

5 yrkeslärare (Ce 19).......................... 43 560

3 instruktörer (Ce 16) ........................ 23 076 + 6g 530

19. Förstärkning av telegrafistpersonalen.

2 radiotelegrafister (Ce 16) — förste radio telegrafister

(Ce 18) ........................ 1 440

3 radiotelegrafister (Ce 16).................... 23 076 - 24516

20. Förstärkning av skogvaktarpersonalen m. m.

1 biträdande skogvaktare (Ce 13) vid Ting städe

— skogvaktare (Ce 16).............. 624

1 skogvaktare (Ce 16) vid P 2 .............. 7 068

Skogvaktare för övningsfältet vid Hovdala 1 800

Skogvaktare för övningsfältet vid N. Åsum,

Einkaby...................................... 1 000

Skogvaktare för övningsfältet vid Skillingaryd 1 200

Skogvaktare för övningsfältet vid Grytan.. 1800

Skogvaktare för övningsfältet vid Villings berg.

......................................... 200

Skogvaktare vid Vaxön ...................... 200

Skogvaktare för övningsfältet vid Uppsala 450 _l 10 342

21. Ändrad redovisning in. in. av viss eldarpersonal.

1 maskinist (Ca 16) och 1 eldare av 1.
klassen (Ca 11) vid A 1 samt 1 eldare av

1. klassen (Ca 11) vid I 1 överföras till

IY. militärbefälsstaben ....................

Extra tjänster för 1 maskinist (Cg 16) och
1 eldare av 1. klass (Cg 11) vid A 1 och
1 eldare av 1. klass (Cg 11) vid I 1 ha
överförts till extra ordinarie..............

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Anslagsförändringar vid bifall till

Arméchcfons in. fl. myndigheters yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

1 eldare av 2. klass (Ce 9) vid staben för
Kiruna—Jokkmokks försvarsområden —

eldare av 1. klass (Ce 10).................. — +0

22. Förändringar i övrigt beträffande förråds- och
vaktpersonal.

4 förrådsmän (Ce 9) vid VII. militärbefälsstaben
överflyttas till arméförvaltningens
tygavdelnings anstalter, arméns tygverkstäder
........................................

6 vaktmästare vid kommendantsstaben i

Boden........................................ 35 49(1

Förrådsmän vid kommendantsstaben i Boden 5 592
1 förrådsvaktmästare (Ce 12) vid Kiruna—

Jokkmokks försvarsområdesstab .......... 6 516

1 förrådsvaktmästare (Ca 12) och förrådsmän

vid I 15...................................... 6 000

Förrådsunderofficer (1:20) vid krigsskolan .. —

Förrådsvaktmästare vid arméförvaltningens

tygavdelnings anstalter .................... 4 500

Arvoden till tillsynsmän...................... 20 434

Civil vakthållning vid tygförvaltningsskolan 895

Centrala sjukvårdsförråd...................... 133 937

— 95 372

23. Förändringar i övrigt beträffande kontorspersonal.

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål
vid VI. militärbefälsstaben — kanslibiträde
(Ce 11)................... 924

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål
vid VI. militärbefälsstaben — kontorist

(Ce 13) .................................... —

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål vid
infanteriets kadettskola — kanslibiträde

(Ce 11) ....................................

1 vaktmästare (Ce 9) vid arméns underofficersskola
jämte försvarets läroverks in ternat

— kanslibiträde (Ce 11).......... 852

118 biträden för skriv- och kontorsgöromål

— kontorsbiträden (Ca 8)............... — \ 776

17 748

24. Ökat antal och utbyte av tjänster för bilförare
..........................................

f 17 748

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Arméchefens m. fl. myndigheters yrkanden

25. Personalförändringar i övrigt m. m.

1 förvaltare (i kassatjänst)....................

1 sergeant (Ma 4) vid arméhundväsendet —

fanjunkare eller sergeant (Ma 5/4)........

2 övergångsvis uppförda befattningar för inspektörer
för lokalförsvaret (2:12) utgå____

1 montör (Ca 11) vid kommendantsstaben i

Boden — förste montör (Ca 16) ..........

1 inspektionskonstapel (Ca 16) vid platsbefälet
i Karlsborg (vakant x/i 1950) ........

Andrad redovisning av personal vid centrala
bok- och blankettförrådet samt tryckeri-
och bokbinderipersonal ................

Personal på avgångsstat......................

Personal på disponibilitetsstat..............

Indelt manskap................................

Arvoden till lärare............................

Premier för viss språkutbildning............

Vikarier för innehavare av i personalförteckning
redovisade tjänster....................

Övrig extra personal..........................

Fänrikar........................................

Personalvårdsassistenter......................

Mobiliseringslottor............................

Anslagsförändringar vid bifall till
civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

8 316
768

15 836

900

3 534

5 600
10 080
14 000

4 320
9 000

451 360
98 560
38 080

6000____+ 568 254

26. Av arméchefens förslag (skr. 1S/12 och 2S/ia 1949 samt 30/i och 18/a 1950)
om ändrad organisation av stabs- och förvaltningstjänsten vid vissa lägre
truppförband föranledas följande personalförändringar.

Ökning

Svea trängregemenlc.

4 förvaltare .................................... 30 576

2 fanjunkare ..................................

1 pensionerad officer (1:29) .................. 4 756

7 pensionerade underofficerare (1:20)........

3 kanslibiträden (Ce 11)...................... 17 172

4 förrådsmän (Ce 9) .......................... 20 592

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål____

Pansarförbanden.

20 förvaltare .................................... 152 880

8 fanjunkare....................................

2 pensionerade officerare (1:29) .............. 9 512

24 pensionerade underofficerare (1:20)........

Minskning

13 608
19 936

4 356

54 432

Summa

35 196

64 752

Kungl. Maj:ls proposition nr 110.

Ökning Minskning Summa

14 kanslibiträden (Ca 11)...................... 80136

26 förrådsmän (Ce 9) .......................... 133 848

4 biträden för skriv- och kontorsgöromål .._____1? 424 -g 239 768

Artilleriregementena (Al, A 3, A 6, A 8 och A 9).

25 förvaltare .................................... 199 500

10 fanjunkare .................................. 70 968

5 pensionerade officerare (1:29).............. 26 060

24 pensionerade underofficerare (1:20)........ 77 280

15 kanslibiträden (Ca 11)...................... 89 604

13 förrådsmän (Ce 9) .......................... 69 792

2 biträden för skriv- och kontorsgöromål .. ____8 712 4. 227 996

Luftvärnsregementena.

12 förvaltare .................................... 94 416

6 fanjunkare .................................. 42 000

18 pensionerade underofficerare (1:20)........ 54 864

9 kanslibiträden (Ca 11)...................... 53 028

3 förrådsmän (Ce 9) .......................... 15 888

15 biträden för skriv- och kontorsgöromål .._ 66 456 4. 12

Summa kostnadsökning kronor 1 731 703

Motiv.

1. I anslutning till förslag av 1945 års försvarskommitté har arméchefen,
sedan den av 1948 års riksdag beslutade omorganisationen av arméledningen
numera genomförts, upprepat sitt för budgetåret 1949/50 framförda yrkande
om utbyte av den å staten för generalstabskåren uppförda, för chefen för sektion
I vid arméstaben avsedda beställningen för överste i Ma 12 mot beställning
för överste i Mo 12 eller Ma 12. Till stöd för förslaget har arméchefen
framhållit angelägenheten av att i möjligaste mån bibehålla kontinuitet å sektionschefsbefattningen.
Civilförvaltningen, som redan föregående är tillstyrkt
arméchefens då föreliggande förslag, biträder det ånyo.

Den av arméchefen föreslagna överflyttningen av en majorsbeställning från
pansartruppernas personalförteckning till generalstabskårens har motiverats
med den utökning av pansarinspektörens verksamhetsfält, som föranletts av
att dit numera hänförts även pansarinfanteriet och kavalleriet. Civilförvaltningen
har intet att erinra mot förslaget.

I fråga om antalet beställningar för kapten eller löjtnant på arméstabens
stat hade 1945 års försvarskommitté förutsatt, att för staben skulle avses 10
dylika beställningar. Från och med budgetåret 1949/50 hade antalet minskats
från 23 till 17, varjämte en i försvarsbeslutet icke beräknad beställning tillkommit,
kryptoofficer vid signalinspektionen. Med hänvisning till de omfattande
utredningsarbeten, som åvila arméstaben i samband med nu pågående
utredningar om försvarets framtida organisation, har arméchefen förklarat
sig icke kunna i nuvarande läge genomföra vare sig de sålunda förut

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.

satta personalminskningarna eller den indragning av beställning för en regementsofficer
på generalstabskårens stat, avsedd för arméstaben, soin försvarskommittén
likaledes förutsatt. Försvarskonnnittén räknade därutöver med att
beställningen för en kapten, placerad lios arméöverläkaren, skulle kunna in
dragas. Då enligt arméöverläkarens åsikt behov alltjämt förelåge av beställningen,
har arméchefen i avvaktan på erfarenheter av den beslutade anknyt
ningen av arméöverläkaren och hans personal till försvarets sjukvårdsstyrelse
icke ansett sig böra föreslå att beställningen indrages. Civilförvaltningen kar
räknat med 17 kaptensbeställningar vid arméstaben samt att den för placering
hos arméöverläkaren avsedda kaptensbeställningen kvarstår.

Arméchefen har framhållit såsom olämpligt, att stabsarvodena knötes till
vissa bestämda detaljchefer på sätt nu är fallet. De arbetsuppgifter, som år
från år åvilade viss detaljchef, kunde avsevärt växla i omfattning och svårighetsgrad.
Genom den ojämna arbetsbelastningen på de olika avdelningarna
inom arméstaben måste nya detaljer organiseras vid vissa avdelningar, medan
detaljer tillfälligtvis slopades vid andra. Medgivande borde därför lämnas
arméstabschefen att fördela arvodena. Antalet detaljchefer vid arméstaben, som
borde komma i åtnjutande av stabsarvode, överstege betydligt de 29, vilka nu
kunde erhålla sådant. För att åstadkomma en rättvis fördelning av befattningsarvodena
till ur arbets- och ansvarssynpunkt jämställda detaljchefer vore en
ökning med 2 arvoden för arméstaben påkallad.

Civilförvaltningen har erinrat om att ämbetsverket tidigare icke kunnat biträda
förslag om att inrätta nya stabsarvoden men tillrått, att utredning verkställdes
i syfte att utröna, i vad mån och inom vilka institutioner arvoden
möjligen kunde indragas i syfte att tillgodose behovet av nya stabsarvoden.
I anslutning härtill anser civilförvaltningen, att frågan om beredande av ytterligare
stabsarvoden vid de olika försvarsgrenarna bör få bero på resultatet
av den av civilförvaltningen förordade utredningen. I avvaktan liärå syntes
icke heller någon ändring böra vidtagas med avseende på sättet för bestämmandet
av vilka befattningar, som skidle vara förenade med arvoden.

Det redan tidigare framförda förslaget om att utbyta en kansliskrivare i
Ca 15 mot en kontorsskrivare i Ca 17, har nu ytterligare motiverats med de
ökade arbetsuppgifter som ankomma på kansliskrivaren i anledning av att en
centralisering av ärenden måst ske till arméstabens expedition på grund av
att arméstaben och arméinspektionen sammanslagits. Civilförvaltningen har
alltjämt icke kunnat biträda förslaget.

Civilförvaltningen har intet att erinra mot att antalet ordinarie kanslibiträdestjänster
vid arméstaben ökas med 3, avsedda såsom sekreterare åt arméchefen
och arméstabens sektionschefer. I samband härmed föreslås, att antalet
tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål minskas med 2.

I anledning av förslag om att utbyta tjänsten för förste expeditionsvakt i
Ca 11 mot tjänst för förrådsuppbördsman i Ca 16 har civilförvaltningen tidigare
tillstyrkt uppflyttning av befattningen till Ca 14. Ämbetsverket har icke
funnit anledning frångå sitt förslag i denna del och räknar alltså med att 1

Kungl. Maj:ts ''proposition nr Ilo. 15

tjänst för förrådsförman i "Ca 14 tillkommer i utbyte mot förste expeditionsvakts
tjänsten.

Arméchefen föreslår minskning av antalet arvodesbefattningar för pensionerad
personal med 1 befattning för aktuarie och expeditionsofficer i 1: 29
samt 1 befattning för expeditionsunderofficer i 1: 20 från och med den 1 juli
1950, 1 befattning för aktuarie och expeditionsofficer i 1: 29 från och med
den 1 oktober 1950 och 1 liknande befattning från och med den 1 april 1951,
då innehavarens förordnande utlöper.

Civilförvaltningen biträder förslaget men vill ifrågasätta, om icke indragningen
av befattningarna för aktuarie och expeditionsofficer skall kunna ske
redan från och med den 1 juli 1950 för 2 befattningar och från och med den
1 oktober 1950 av den återstående befattningen.

Arméchefen har föreslagit, att arméledningens stamhästgrupp, som enligt
Kungl. Maj :ts beslut skall förläggas till K 1 :s etablissement, skall redovisas
vid kavalleriet och underställas chefen för Livgardesskvadronen i vad avser
stalltjänst och förvaltning. Genom en dylik anordning erfordrades — i stället
för de nuvarande vid arméstaben redovisade 1 stallföreståndare (Ce 20), 1
fodermarsk (Ce 10) och 2 hovslagare (Ce 10) — 1 överfurir och 1 hovslagarfurir.
Nämnda extra ordinarie tjänster jämte 10 hästskötare i Ce 9 borde
överföras till kavalleriets personalförteckning (K 1) med angivande, att samtliga
tjänster med undantag för hästskötartjänstema skola indragas vid nuvarande
innehavarnas avgång. Yidare kunde antalet kollektivavtalsanställda
arbetare minskas och nu utgående bevakningskostnader vid arméstabens stall
utgå.

Civilförvaltningen tillstyrker förslaget och framhåller, att, så länge den sålunda
övertaliga personalen kvarbliver i tjänst, behov givetvis icke föreligger
av hovslagarunderbefäl vid K 1.

Med hänsyn till erforderliga ombyggnadsarbeten beräknas överflyttningen
av stamhästgruppen icke kunna genomföras förrän den 1 oktober 1950, varför
arméchefen räknat med bevakningskostnader för de nuvarande lokalerna
under 3 månader eller med 650 kronor.

Civilförvaltningen tillstyrker förslaget om särskild redovisning av beställning
och befattningar (tjänster) för personal, avsedda för tjänstegrensinspektörerna.
Under rubriken Tjänstegrensinspektorer skulle enligt arméchefens
förslag också redovisas beställningarna för dessa inspektörer, nämligen
generalfälttygmästaren, generalintendenten, arméöverdirektören, arméöverläkaren
och överfältveterinären.

Enligt av Kungl. Maj:t den 26 augusti och den 18 november 1949 lämnade
medgivanden äro f. n. vid arméstaben anställda 2 extra biträden för skrivoch
kontorsgöromål, avsedda för tjänstgöring hos arméöverdirektörén respektive
arméöverläkaren. I anledning av förslag av arméchefen har civilförvaltningen
förordat, att berörda extra biträdestjänster utbytas mot följande extra
ordinarie tjänster, nämligen 1 tjänst för kanslibiträde i Ce 11, avsedd för
arméöverläkarens expedition, och 1 tjänst för biträde för skriv- och kontors -

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.

göromål, avsedd för arméöverdirektörens expedition. Tjänsterna i fråga ha
förutsatts skola redovisas under rubriken Tjänstegrensinspektörer.

2. Enligt skrivelsen 1949:278 (statsutskottets uti. 155, p. 4) godkände
riksdagen Kungl. Maj:ts i propositionen 1949: 135 framlagda förslag beträffande
avvecklingen av Livregementet till häst m. in. Genom beslut den 11
november 1949 bär Kungl. Maj:t meddelat organisationsföreskrifter för det
förband, Livgardesskvadronen (K 1), som skall ersätta regementet. I stort
sett bar ställning redan tagits till de personalförändringar som föranledas
av avvecklingen och av att till K l:s etablissement förlagts ridskolans mobiliseringscentrals
avdelning i Stockholm, IV. militärbefälsstaben, kommendantsstaben
i Stockholm och Stockholms stabskompani. I enlighet härmed och enligt
förslag som arméchefen nu framlägger kunna indragas beställningen för
sekundchef och de befattningar (tjänster) som i sammanställningen angivits
skola utgå.

Arméchefen har vidare föreslagit följande personalförändringar.

Den tygofficer, ryttmästare vid kavalleriet, som enligt beslut vid förra
årets riksdag skall bibehållas för tygförvaltningstjänsten vid staber och förband
inom etablissementet, föreslås skola överföras till kapten vid fälttygkåren
med placering såsom biträdande stabstygofficer vid IV. militärbefälsstaben.

För den gemensamma intendenturförvaltningstjänsten vid staberna och
förbanden borde, till dess att mobiliseringscentralen flyttats från Stockholm,
den nuvarande regementsintendenten bibehållas, placerad vid IV. militärbefälsstaben.
Tidigare förutsatt indragning av arvodesbefattning för intendent
vid kommendantsstaben kunde tills vidare icke ske.

Förrådsunderofficeren vid mobiliseringscentralen skall förvalta uppbörden
av tyg- och intendenturmateriel för de till etablissementet förlagda enheterna
samt uppbörden av proviant, furage, bränsle, lyse, renhållningsmateriel och
drivmedel. Som förrådsunderofficer avses den nuvarande tygunderofficeren
i 1: 20. Med hänsyn till det större ansvar som sålunda lägges på denne befattningshavare
än vad som åvilar förrådsunderofficerare vid övriga mobiliseringscentraler
föreslås han erhålla löneställning i likhet med förvaltare, d. v. s.
arvode i löneklass 1: 22.

Såsom biträde åt förrådsunderofficeren, främst för proviantuppbörden
borde bibehållas en överfurir. Vidare borde, i likhet med vad fallet är vid
rationaliserade förband, för proviantredovisningen avses ett kanslibiträde. Då
provianttjänsten ledes av IV. militärbefälsstaben borde tjänsten redovisas
vid staben.

Arméchefen har vidare förordat, att den till IV. militärbefälsstaben övergångsvis
överförda kanslibiträdestjänsten i kassatjänst skulle bibehållas och
alltså den vid tjänsten i gällande personalförteckning fogade noten utgå.

Av befintliga tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål vid K 1 har
arméchefen i skrivelse den 12 januari 1950 föreslagit 2 skola överflyttas till
IV. militärbefälsstaben i avvaktan på organisationsundersökningar vid staben.

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.

Arméchefen har i nyssnämnda skrivelse den 12 januari 1950 anfört, att
vakttjänsten vid IV. militärbefälsstabens etablissement icke längre, såsom nu
vore fallet, borde bestridas av Livgardesskvadronen. Tjänsten som vaktchefer
bleve nämligen alltför betungande för skvadronens 9 furirer, som utöver ordinarie
tjänstgöring och tjänst som dagbefäi fått tagas i anspråk som vaktchefer
vart sjätte dygn. Vid skvadronens övningar utom kasernen under längre tidsperioder
uppstode också svårigheter att ordna vakttjänsten vid etablissementet.
För denna tjänst borde därför anställas särskild civil vaktpersonal
(vaktmästare i Ce 9) med polismans befogenheter. Antalet vaktmästare borde
vara 4, enär tjänstgöring måste ske hela dygnet och även under sön- och helgdagar.
Vid staben funnes emellertid redan en vaktmästare i Ce 9, ursprungligen
avsedd — förutom för tjänstgöring som bilförare — för göromål som
portvakt och gårdskarl och för skötsel av värmeanläggning. Under de senaste
åren hade han dock helt måst tagas i anspråk för motortjänsten inom staben.
Under förutsättning att i enlighet med arméchefens förslag (jfr. p. 24) en
för bilförare avsedd överfurirsbeställning inrättades vid staben kunde emellertid
berörde vaktmästare tagas i anspråk för vakttjänst. Staben borde därför
tillföras 3 tjänster för vaktmästare i Ce 9.

Av de nuvarande 5 förrådsmannatjänsterna vid K 1 skall, som i det föregående
nämnts, 1 indragas. Vid mobiliseringscentralen erfordras alltjämt tills
vidare 3. Den femte tjänsten föreslås skola överföras till kommendantsstaben
i Stockholm. Angående behovet av denna tjänst har arméchefen anfört, att vid
staben ständigt förekomme omfattande in- och utlämningar av intendenturmateriel
m. m. till personal ur hemvärnet och andra frivilliga försvarsorganisationer
samt till frivilliga befälsutbildningsrörelsen. Avsikten vore att
kombinera denna verksamhet med ett centralt bytesförråd för inom etablissementet
förlagda staber och förband i överensstämmelse med av organisationsnämnden
framlagda principer. Förrådet borde lyda under kommendantsstaben,
som för ändamålet borde förstärkas med 1 förrådsman samt 1 biträde för skrivoch
kontorsgöromål. Jämväl sistnämnda tjänst borde överflyttas från K 1.

Civilförvaltningen har icke haft annat att erinra mot vad arméchefen föreslagit
än att ämbetsverket, liksom tidigare, ansett att, i avvaktan på närmare
erfarenheter, arvodesbefattningen såsom förrådsunderofficer vid mobiliseringscentralen
tills vidare borde hänföras till löneklass 1: 21 samt att den till IV.
militärbefälsstabens kassa överförda tjänsten för kanslibiträde borde indragas
vid uppkommande ledighet och ersättas med biträde för skriv- och kontorsgöromål.

3. Vid 1949 års riksdag har i anledning av Kungl. Maj:ts förslag (prop.
135, p. 3, riksd. skr. 278, statsutsk. uti. 155) fattats principbeslut rörande
intenclenlurutbildningens förläggning av innebörd, att första, andra och tredje
intendenturkompanierna skola indragas och ersättas av mobiliseringscentraler
samt att intendenturutbildningen skall förläggas till trängrcgementena. I
beslutet ingår också, att infanteriets kadettskola, som dittills varit förlagd
till Karlberg, skall förläggas till det etablissement i Ulriksdal, som disponerats
2—io6 so Biltanij till riksdagens protokoll 1950. 1 sand. Nr Ilo.

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.

av första intendenturkompaniet. Yid riksdagsbehandlingen av denna fråga
förutsattes, att, som en första etapp i omförläggningen, utbildningen vid Int 1
skulle förläggas till T 4 i Hässleholm. I övrigt vore omförläggningen beroende
av, bl. a., vissa byggnadsfrågor och borde ske med viss försiktighet med hänsyn
till personal, som berördes av omflyttningarna. Det skulle få ankomma på
Kungl. Maj:t att besluta om genomförandet av omorganisationen.

Omförläggningen av intendenturutbildningen föranleder vissa personalförändringar,
vilka i brist på närmare utredning av frågan icke kunde beaktas
vid behandlingen av arméns avlöningsanslag i propositionen 1949: 135. Sedermera
framlade emellertid arméchefen i skrivelse den 18 maj 1949 förslag till
de personalförändringar som föranleddes av indragningen av Int 1 och omförläggningen
av kadettskolan. Förslaget, som i allt väsentligt bifölls av Kungl.
Maj:t, beaktades i de personalförteckningar för budgetåret 1949/50 som fastställts
av Kungl. Maj:t; såvitt avser ordinarie personal — minskning av överfurirer
vid intendenturkåren — och pensionerad personal i arvodesbefattningar
— överflyttning av eu underofficer (1: 20) från krigsskolan till kadettskolan
— dock endast i form av noter till de förteckningar för dylik personal
som fastställts av riksdagen.

I sitt militärorganisatoriska underlag för budgetåret 1950/51 har arméchefen
anfört, att det med hänsyn till det stora antal kompanier (11—12),
varav ett trängregemente komme att bestå, vore nödvändigt att — på sätt
också försvarskommittén föreslagit — indela förbanden på två bataljoner.
Med hänsyn härtill och till att för trängregementena komme att avses i princip
samma organisation av stabs- och förvaltningstjänsten som för infanteriregementena
förelåge vid underhållstrupperna en brist på 8 regemenjsofficerare.
Då i nuvarande läge en sådan utökning av personalstaten ansetts icke vara
möjlig, har arméchefen föreslagit, att underhållstruppernas personalstat ökas
med allenast en beställning för överstelöjtnant.

En för Int 1 avsedd majorsbeställning på intendenturkårens stat föreslås
skola omplaceras till T 1 och utnyttjas för den intendenturutbildning som
skall förläggas dit.

Av ordinarie personal i övrigt på intendenturkårens stat som blir övertalig
vid indragningen av intendenturkompaniema föreslås 1 kapten omplaceras
till infanteriskjutskolan (se p. 11) och 3 förvaltare (förrådstjänst) indragas
vid uppkommande vakanser eller omplaceras till annan tjänst. Av förvaltare
som av olika anledningar bli övertaliga har en föreslagits skola placeras
vid arméns underofficersskola (se p. 13).

I anslutning till vad som förutsatts i propositionen 1948: 206 har arméchefen
vidare föreslagit, att följande å intendenturkårens personalförteckningar
upptagna beställningar, nämligen 8 fanjunkare, 14 sergeanter, 12 överfurirer,
26 furirer samt 3 förrådsvaktmästare från och med den 1 juli 1950
överföras till trängens (trängförbandens) stater. Återstående 1 fanjunkarbeställning
har föreslagits kvarstå (vid AIS) och indragas först vid nuvarande
innehavarens avgång. Av de 14 överflyttade sergeantsbeställningarna skulle
3 indragas vid uppkommande vakanser.

Kungl. Maj ds proposition nr 110.

I samband med kadettskolans förflyttning från krigsskolan föreslås, att
från krigsskolan till infanteriets kadettskola överföres en tygunderofficer
(1: 20) såsom förrådsunderofficer. Medgivande har lämnats redan för budgetåret
1949/50 att använda denna befattning för kadettskolan. Vidare föreslås
för kadettskolan 1 förrådsman (Ce 9) i utbyte mot en kollektivavtalsanställd
arbetare.

En tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål vid Int 1 (mobilise
ringscentralen) kan i enlighet med föreskrift i gällande personalförteckning
indragas.

Vidare har arméchefen anfört, att furirerna i intendenturtjänst borde rekryteras
vid trängregementena och icke direkt från armén i övrigt såsom hittills
skett vid intendenturkompanierna. En mindre ökning av antalet manskapsbeställningar
i lägre grader vid trängregementena bleve i anledning härav
nödvändig.

Civilförvaltningen har tillstyrkt vad arméchefen föreslagit.

I skrivelse den 18 november 1949 har arméchefen bl. a. föreslagit, att all
intendenturutbildning från och med den 15 maj 1950 förlägges till trängregementena,
att i samband därmed ett sjukvårdskompani ur T 1 förlägges till P 3,
Strängnäs, och ett sjukvårdskompani ur T 3 förlägges till 121, Sollefteå, att
Int 2 och Int 3 indragas från och med den 1 januari 1951, att den mobiliseringscentral,
som ersatt Int 1, underställes T 1 från och med sistnämnda dag
samt att mobiliseringscentraler, i motsats till vad som vid 1949 års riksdagsbeslut
förutsattes, icke skola organiseras såsom ersättning för Int 2 och Int 3.
Med hänsyn till ändrad mobiliseringsorganisation ansåges nämligen icke erforderligt
att ersätta sistnämnda förband med mobiliseringscentraler. I stället
kunde T 2 respektive T 3 direkt övertaga ansvaret för mobiliseringen. Kungl.
Maj:t har den 17 februari 1950 meddelat beslut i enlighet med vad arméchefen
sålunda föreslagit, dock med den jämkningen att sjukvårdskompaniet ur T 1
skulle förläggas till I 4, Linköping.

I nyssnämnda skrivelse den 18 november 1949 har vidare arméchefen föreslagit
vissa ytterligare personalförändringar i anledning av intendenturkom
paniernas indragning.

Sålunda har föreslagits, att de befintliga 3 befattningarna för expeditionsunderofficer
(1: 20) indragas från och med den 1 januari 1951.

Såsom av det föregående framgår kan av de vid Int 1 (mobiliseringscentralen)
redovisade extra ordinarie tjänsterna, nämligen 1 förrådsman (Ce 9) och
3 biträden för skriv- och kontorsgöromål, 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål
indragas. Arméchefen har nu föreslagit, att de återstående tjänsterna
överföras till att redovisas vid T 1.

Arméchefen har vidare föreslagit, att befintliga tjänster för kökspersonal
vid Int 3 indragas, nämligen 1 köksföreståndare (Ce 12) och 7 ekonomibiträden
(1 Ce 6, 1 Ce 3 och 5 Ce 2).

Arméchefen har slutligen anfört, att slutläget beträffande förrådspersonal
och skrivbiträden vid Int 2 och Int 3 ännu icke kunde överblickas. Detta bleve

Kungl. Mai: is proposition nr 110.

nämligen beroende av huruvida ökat behov av sådan personal kornme att föreligga
vid trängregementena, sedan dessa övertagit personalredovisning och förrådshållning
för intendenturförbanden. Denna fråga komme att göras till föremål
för undersökning av statens organisationsnämnd. Pågående översyn av försvarsområdesstabernas
organisation hade utvisat, att personalstyrkan vid dessa
i många fall vore underdimensionerad, varför viss personal ur Int 2 och Int 3
kunde tänkas bli omplacerad till dylika staber.

4. Såsom inledningsvis omnämnts i redogörelsen för den rationaliseringsverksamhet
inom försvaret som bedrives genom statens organisationsnämnd
har Kungl. Maj:t den 30 juni 1949 meddelat beslut om ändrad organisation av
de centrala intendentur anstalt erna vid försvaret på grundval av ett av nämnden
framlagt förslag. Med hänsyn till att omorganisationen måste taga viss
tid och till att vissa skiljaktiga meningar anförts i fråga om personalorganisationen
vid förråden har slutlig ställning till personalfrågorna icke tagits
genom detta beslut. Ytterligare övervägande av dessa frågor borde ske och
slutligt förslag i ämnet skulle avgivas av vederbörande myndigheter i samråd
med organisationsnämnden, sedan omorganisationen genomförts. Chefen för
armén har emellertid föreslagit vissa personalförändringar fr. o. m. budgetåret
1950/51, som föranledas av denna omorganisation.

Förslaget beträffande intendenturanstalterna innebär, bland annat, att som
förrådschefer placeras förvaltare i stället för som nu kaptener på aktiv stat.
I anslutning härtill föreslås, att två beställningar för kaptener, förrådschefer
vid intendenturförråden i Karlsborg och Boden, indragas efter hand som
vakanser uppstå.

Från hittillsvarande uppgifter vid arméns intendenturförråd i Stockholm,
Karlsborg och Boden samt arméns centralförråd i Östersund frigöras sammanlagt
4 förvaltarbeställningar. Enligt medgivande av Kungl. Maj :t den 6 maj 1949
må en övertalig förvaltarbeställning vid intendenturkåren i enlighet med organisationsnämndens
förslag användas för placering som chef vid arméns centralförråd
i Tingstäde. De vid VII. militärbefälsstaben redovisade 2 arvodesbefattningarna
för förrådsunderofficer vid intendenturförrådet och uppbördsman
vid förplägnadsmagasinet i Tingstäde som i samband därmed vakantsatts
föreslås nu skola indragas.

Av de övertaliga förvaltarna föreslås vidare 3 skola utnyttjas såsom expeditions-
och kasemförvaltare vid intendenturförråden i Stockholm, Karlsborg och
Boden.

Slutligen föreslår arméchefen nu liksom i sin förenämnda skrivelse den
16 maj 1949, att till förevarande anslag med redovisning under rubriken
arméns intendenturförråd i Stockholm överföres en nu från sakanslag avlönad
maskinist därstädes, samt att såsom extra ordinarie upptages en extra reparatör
i 11 lönegraden vid förrådet.

Den till överflyttning från VII. militärbefälsstaben föreslagna förrådsmannen
föreslås redovisad vid centralförrådet i Tingstäde.

Civilförvaltningen har beträffande de föreslagna expeditions- och kasern -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

förvaltarna vid intendenturförråden i Stockholm, Karlsborg och Boden anfört,
att ifrågavarande göromål för närvarande bestridas av innehavarna av de tre
sergeantsbeställningar, som föreslagits till indragning (jfr p. 3). Civilförvaltningen
har anmärkt, att statens organisationsnämnd i sin rapport över organisationsundersökningarna
vid arméns centrala intendenturanstalter m. m. icke
berört frågan om ombesörjandet av kasernvårdsärenden vid intendenturförråden.
Särskild befattningshavare härför hade sålunda icke beräknats liksom
icke heller någon för expeditionsgöromål avsedd militär beställningshavare.
Emellertid syntes frågan om erforderlig personal för kasernvårdsverksamheten
vid anstalterna närmare böra klarläggas. I avvaktan på att så skett vore civilförvaltningen
icke beredd tillstyrka att för intendenturanstalterna beräknades
en förvaltarbeställning utöver vad organisationsnämnden föreslagit. De här
ifrågavarande förvaltarbeställningarna syntes därför böra indragas vid uppkommande
vakanser.

Statens organisationsnämnd har förklarat sig icke ha något att erinra mot
att ifrågavarande tre förvaltarbeställningar övergångsvis bibehölles under
budgetåret 1950/51. Det borde ankomma på generalintendenten att i samråd
med nämnden överväga frågan om behov att disponera beställningarna efter
denna tidpunkt.

Yad arméchefen i övrigt föreslagit i förevarande sammanhang har civilförvaltningen
tillstyrkt.

Den år 1947 genomförda omorganisationen av huvuddelen av försvarets
kassaavdelningar berörde icke intendenturförråden i Stockholm, Karlsborg
och Boden. Det förutsattes, att den befintliga kassaorganisationen vid dessa
förråd skulle bibehållas i avvaktan på resultatet av de numera slutförda organisationsundersökningarna
vid förråden.

I skrivelse den 13 januari 1950 har försvarets civilförvaltning, då frågan
om organisationen av kassaavdelningen vid intendenturförrådet i Stockholm
genom personalavgång blivit aktuell, avgivit förslag till dylik organisation.
Denna kassaavdelning, som förutom förrådet numera även betjänar infanteriets
kadettskola, förestås av en kapten ur intendenturkåren som kassachef.
För kassan avses i övrigt enligt gällande organisation 1 kontorsskrivare
(Ce 19) samt 2 biträden för skriv- och kontorsgöromål, samtliga avlönade från
sakanslag. Kontorsskrivartjänsten är f. n. vakant.

Civilförvaltningen har närmare undersökt kassaavdelningens arbetsuppgifter
och funnit dessa vara väl jämförbara med dem som åvila infanteriregementenas
kassaavdelningar. Även om arbetsomfånget komme att minska i samband
med att truppregistreringen beträffande vid första intendenturkompaniet
krigsplacerad personal överflyttades till trängregementena, borde kassan organiseras
efter samma mönster som normalkassorna, d. v. s. med 1 förvaltare
(Ma 6) som kassachcf, 1 kontorist och 1 kanslibiträde. Kontorist- och kanslibiträdestjänsterna
borde tills vidare inrättas såsom extra ordinarie (Ce 13
respektive Ce 11). I samband härmed kunde förenämnda för kassaavdelningen
avsedda från sakanslag avlönade tjänster indragas.

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.

5. I anslutning till 1948 års försvarsbeslut uppdrog Kungl. Maj:t åt arméchefen
att överväga spörsmålen om förläggningen av signalskolan och om
signaltruppernas fredsorganisation. Arméchefen har nu anmält, att utredningen
i dessa frågor icke avslutats. Det hade emellertid konstaterats, att
det genom 1942 års försvarsbeslut inrättade men ännu ej organiserade Signalregementets
kompani i Kristianstad (S 1 K) icke borde uppsättas. Terrängförhållandena
kring Kristianstad lämpade sig nämligen icke för utbildning
av signaltrupp, varjämte kompaniets avsedda förläggning skulle komma att
medföra oproportionerligt höga administrationskostnader. Arméchefen föreslår
därför att signalkompaniet i Kristianstad icke uppsättes utan att i stället till
nämnda ort förlägges en mobiliseringscentral för signaltrupperna, vilken skulle
underställas chefen för I 6 med signalofficeren vid I. militärbefälsstaben, nu
tillika avsedd som chef för kompaniet, som biträde vid mobiliseringsplanläggningen.
Förbandets truppregistrering borde handhavas av S 1.

I personalavseende skulle bifall till detta förslag innebära, att vissa för
SIK avsedda tjänster kunde indragas eller utnyttjas för andra ändamål.
Kompanichefen, major i Ma 10, borde kvarstå såsom signalofficer vid I. militärbefälsstaben
och, såsom nyss angivits, biträda chefen för I 6 vid mobiliseringsarbete
för mobiliseringscentralen. Den för kompaniadjutant avsedda beställningen
för fanjunkare i Ma 5 borde utnyttjas för signalskolan, där
behov förelåge av personalförstärkning. Av de 4 befattningarna för pensionerade
underofficerare borde 1 med bibehållen redovisning vid signaltrupperna
tjänstgöra vid 16 såsom biträde vid mobiliseringsavdelningen samt
arbetsledare och biträde vid mobiliseringsplanläggningsarbetet vid regementets
tygavdelning. 2 befattningar, biträde i personaldetalj och kasernunderofficer
(ej tillsatt), borde indragas medan den fjärde, tygunderofficer, tills
vidare borde få tagas i anspråk för tjänstgöring vid Malmö försvarsområdesstab
eller staben för Kalmar—Växjö försvarsområde eller infanteribefälhavarstaben
i Karlskrona, vilka staber hemställt om förstärkning av personaluppsättningen.
Tjänsterna för 1 maskinist i Ca 16 (ej tillsatt) och 2 förrådsvaktmästare
i Ce 12 kunde indragas, varvid emellertid de båda sistnämnda tjänsterna
borde få utnyttjas för försvarsområdesstaberna inom I. militärområdet, så länge
de nuvarande innehavarna av tjänsterna kvarstode i tjänst. En tjänst för biträde
för skriv- och kontorsgöromål borde överflyttas till personaldetaljen vid S 1,
vars arbetsvolym komme att växa i samband med att truppregistreringen för
SIK förlädes dit. Av den för kompaniet avsedda personalen skulle återstå 4
förrådsmän och 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål, vilka erfordrades för
den föreslagna mobiliseringscentralen.

Civilförvaltningen tillstyrker, att åtgärder vidtagas i enlighet med arméchefens
förslag. Med avseende på behovet av personal för mobiliseringscentralen
bär civilförvaltningen anfört, att ämbetsverket saknade hållpunkter för
bedömandet. Likaså har civilförvaltningen funnit det vanskligt att redan nu
taga ställning till frågan om utnyttjande av den i anledning av omorganisationen
övertaliga personalen. I avvaktan på den ytterligare utredning härut

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

innan, som syntes böra förebringas av armécbefen, har civilförvaltningen emellertid
vid anslagsberäkningarna utgått från arméchefens förslag. Särskild föreskrift
syntes i allt fall böra meddelas, att vid ledigheter som inträffa å de till
indragning föreslagna befattningarna redan under innevarande budgetår, befattningarna
icke finge återbesättas.

6. 1945 års försvarskommitté ansåg en förstärkning av försvarsområdesstabernas
personal för mobiliseringsarbete nödvändig och föreslog, att vid
varje stab skulle tillkomma en kompaniofficer på aktiv stat för krigsförberedelsearbetet.
1948 års försvarsbeslut förutsatte dock, att detta personalbehov
skulle kunna fyllas kommenderingsvägen.

Chefen för armén har i skrivelse den 15 augusti 1949 återkommit till denna
fråga. Av skrivelsen inhämtas i huvudsak följande.

Vid en jämförelse med truppförbanden har konstaterats, att mobiliseringsoch
krigsförberedelsearbetet för en försvarsområdesstab är både avsevärt
större till omfånget och av mera kvalificerad art än för ett fredsförband. De
nuvarande stabscheferna, kaptener, som i första hand svara för detta arbete,
sakna merendels erfarenhet av dylikt arbete. På dem ankommer dessutom att
vara försvarsområdeshefälhavarnas närmaste biträden i vad avser samtliga
grenar av tjänsten vid staben samt att vara chefsinstruktörer för den frivilliga
befälsutbildningen inom området. De sakna även kvalificerade biträden för
det egentliga mobiliserings- och krigsförberedelsearbetet. Om en försvarsområdesstabs
uppgifter på detta område skola kunna lösas på ett ur beredskapssynpunkt
godtagbart sätt, kräves att varje stab permanent tillföres ytterligare
arbetskraft i form av en härför kvalificerad officer.

Arméchefen har räknat med att denna personalförstärkning vid försvarsområdesstaberna
måste ske inom ramen för gällande personalstater. Efter närmare
övervägande har arméchefen stannat för att föreslå, att försvarsområdesstabernas
behov av personalförstärkning tillgodoses genom omdisponering av
regementsofficerare, majorer, vid infanteriet och artilleriet. Enda möjligheten
att frigöra erforderligt antal regementsofficerare har ansetts vara att minska
antalet bataljoner (divisioner) per regemente från de tre, som enligt 1942
års försvarsbeslut skulle finnas vid regementena, till två. Denna minskning av
antalet bataljoner bär dock ansetts icke böra ske vid pansarinfanteriregementena,
11,17 och 115, där värnpliktskontingenten blir större och utbildningslinjerna
flera än vid övriga infanteriregementen. Ur artilleriets förband
räknar man med att kunna frigöra 4 majorer, varför sammanlagt 20 majorer
alltså skulle kunna avses för försvarsområdesstaberna. Detta antal motsvarar
behovet för samtliga i fred befintliga försvarsområden utom Karlskrona och
Vaxholms försvarsområden, vilkas behov av personalförstärkning enligt vad
arméchofen uppger kan tillgodoses på annat sätt.

De regementsofficerare som sålunda tillföras försvarsområdesstaberna föreslås
skola placeras såsom stabschefer. De kaptensbeställningar som nu avses
för stabscheferna, borde då i stället avses för inobiliseringsofficerare. Enär
dessa nya stabschefer i såväl fred som krig skola tjänstgöra vid försvarsområdesstaberna,
har det ansetts lämpligast, att de överföras till dessas stater.
Arméchefen har alltså hemställt, att 20 majorer vid infanteri- och artilleri -

24 Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

förband (utom pansarinfanteriregementena) skulle överföras till försvarsområdesstabernas
stater.

Statens organisationsnämnd, med vilken samråd i ärendet skett, har till
styrkt förslagen.

Med anledning av denna framställning har Kungl. Maj:t den 2 september
1949 medgivit, att till tjänstgöring såsom stabschef vid försvarsområdesstab
inom vederbörandes stationeringsort finge tidigast fr. o. m. den 1 oktober 1949
och tills vidare beordras högst 12 majorer ur infanteri- och artilleriförband.

Arméchefen har i förenämnda skrivelse även berört förhållandena på Gotland.
Där finnes ingen försvarsområdesindelning i fred, varför de uppgifter
som ankomma på försvarsområdesstab där ombesörjas av VII. militärbefälsstaben.
Då det visat sig, att behov av personalförstärkning förelåge även där,
har arméchefen tidigare yrkat, att en befattning för försvarsområdesofficer
(arvodesbefattning i 1: 31) skulle inrättas vid staben. Någon ytterligare regementsofficer
kunde icke frigöras för att tillgodose detta behov. I sitt militärorganisatoriska
underlag till medelsäskandena för budgetåret 1950/51 har
arméchefen upprepat detta yrkande. Därjämte har arméchefen ånyo hemställt,
att vid VII. militärområdet inrättas en befattning för hemvärnsunderofficer i
1: 20. Denna sistnämnda befattning har arméchefen motiverat med att det
med hänsyn till antalet hemvärnsområden på Gotland vore lika stort behov
av en hemvärnsunderofficer där som vid övriga försvarsområdesstaber. Kommendering
av personal ur 118 vore olämpligt med hänsyn till bristen på trupputbildare
vid regementet.

Civilförvaltningen har tillstyrkt förslagen om nya arvodesbefattningar vid
VII. militärområdet med den ändringen dock att ämbetsverket för försvarsområdesofficeren
föreslagit arvode enligt 29 löneklassen i löneplan 1.

Sedan statens organisationsnämnd hos chefen för armén förordat, att en
av de för Kiruna—-Jokkmokks försvarsområden uppförda fanjunkarbeställningarna
(Ma 5) skall utbytas mot en förvaltarbeställning (Ma 6), avsedd för
expeditionsföreståndare, har arméchefen i skrivelse den 12 januari 1950
anfört, att han med hänsyn till erforderlig försiktighet beträffande inrättande
av nya förvaltarbeställningar f. n. icke vore beredd tillstyrka förslaget. Arméchefen
har emellertid föreslagit, att innehavaren av beställningen i fråga
erhåller ett lönetillägg i form av gratifikation utgörande skillnaden mellan
lön i Ma 6 och Ma 5.

Civilförvaltningen har av principiella skäl avstyrkt förslaget om lönetilllägg
samt förklarat sig icke heller vara beredd att föreslå annan form av gottgörelse
i förevarande fall.

7. Förhöjd löneställning för och ändrad redovisning av vissa skolchefer.
Beträffande chefen för pansartruppskolan har arméchefen till ytterligare stöd
för sitt redan för budgetåret 1949/50 framförda förslag i ämnet nu framhållit,
att omorganisationen vid infanteriet, kavalleriet och pansartrupperna bomme att
innebära en utökning av skolans verksamhet. Med hänsyn härtill vore det än
mera angeläget att för skolans chef, på sätt försvarskommittén föreslagit, avsåges
en beställning för överstelöjtnant eller major.

Kungl. Maj:is proposition nr Ilo.

I fråga om högre beställning för chefen för signalskolan, varom förslag likaledes
framlades för budgetåret 1949/50, har anförts, att denna skola vore en
av de största utbildningsanstalterna inom armén, där utbildning av såväl officerare
som underofficerare och manskap ur alla truppslag ägde rum.

Civilförvaltningen har tillstyrkt förslagen.

I sin under p. 6 omnämnda skrivelse den 15 augusti 1949 har chefen för
armén även föreslagit ändrad redovisning av två majorer vid artilleriets förband.

Vid A 4 är en major placerad som chef för den till regementet anslutna artib
lerikadettskolan. För att ernå likhet med beställningen för chef för infanteriets
och kavalleriets kadettskola, som redovisas på arméstabens stat, föreslås, att
en majorsbeställning vid ett artilleriregemente överföres till arméstabens stat
och där avses för chefen för artillerikadettskolan.

Arméchefen har beträffande den andra majorsbeställningen anfört, att den
försöksverksamhet vid artilleriskjutskolan, varom principbeslut fattats i 1948
års försvarsbeslut, krävde, att en majorsbeställning tillkomme vid skolan,
vilket borde ske genom att en dylik beställning överfördes till skolan från ett
artilleriregemente.

8. Förbättringar av beforclringsläget inom regementsofficersgraderna vid
vissa personalkårer. För innevarande budgetår föreslog chefen för armén, att
8 av de 7 för stabstygofficerare vid militärbefälsstaberna avsedda majorsbeställningarna
vid fälttygkåren skulle utbytas mot 1 överstelöjtnantsbeställning
och 2 beställningar för alternativt överstelöjtnant eller major. Förslaget föranledde
ej åtgärd. Nu föreslår arméchefen allenast utbytet av 2 majorsbeställningar
mot beställningar för alternativt överstelöjtnant eller major. Förslaget
syftar till att ge stabstygofficerarna möjlighet att i likhet med de vid militärbefälsstaberna
tjänstgörande stabsintendenterna nå högre tjänste- och löneställning,
vartill jämväl deras ansvarsfulla befattningar berättigade dem. Civilförvaltningen
tillstyrker förslaget.

Arméchefen har vidare tillstyrkt ett förslag av chefen för fortifikationskåren
om utbyte av en majorsbeställning mot beställning för alternativt
överstelöjtnant eller major. Förslaget, som motiverats av nödvändigheten ur
såväl tjänste- som rekryteringssynpunkter av att kåren tillföres ytterligare
en beställning i högre lönegrad, har tillstyrkts av civilförvaltningen.

9. I 11 ingår enligt beslut av 1948 års riksdag det s. k. garnisonskompaniet,
sammansatt av för fältpolisutbildning särskilt uttagna värnpliktiga från samtliga
inskrivningsområden. Härigenom har regementet tillförts ett kompani
utöver det antal, som ingår i normalorganisationen för pansarinfan
teriregemente. Behovet av personal vid kompaniet beräknades av försvarskommittén
till 1 kapten, 2 löjtnanter eller fänrikar, 1 fanjunkare, 2 sergeanter
och 2 överfurirer eller alltså sammanlagt 8 personer. F. n. består personal
uppsättningen av 1 löjtnant, 2 fänrikar, 1 fanjunkare, 4 sergeanter och 2 över
furirer (== 10 personer). Arméchefen har upprepat sitt för budgetåret 1949/50
framförda förslag, att för kompanichefen skulle avses en kaptensbeställning.

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.

Vid bifall härtill kunde 1 fänriksbeställning och 1 sergeantsbeställning indragas.
Då befäl ur andra förband icke kunde kommenderas till tjänstgöring
vid garnisonskompaniet i den utsträckning försvarskommittén förutsatt,
erfordrades utöver den av kommittén beräknade personaluppsättningen ytterligare
1 sergeantsbeställning. Civilförvaltningen bär tillstyrkt vad arméchefen
sålunda föreslagit.

10. I anslutning till i medelsäskandena för försvarsväsendets radioanstalt
för budgetåret 1950/51 framlagt förslag om överflyttning av viss värnpliktsutbildning
från anstalten till signalförbanden har chefen för försvarsstaben,
efter samråd med chefen för armén, föreslagit, att signaltruppernas personalstat
skall ökas med 1 löjtnant, 1 fanjunkare och 2 sergeanter, samtidigt som
antalet officers- och underofficersbeställningar vid anstalten minskas.

11. Chefen för armén har föreslagit, att 1 kapten vid intendenturkåren, som
blir övertalig vid indragningen av Int 1, omplaceras till infanteriskjutskolan
(jfr p. 3). Civilförvaltningen och statens organisationsnämnd ha tillstyrkt
förslaget.

12. Civilförvaltningen har liksom i anslagsäskandena för innevarande budgetår
ansett sig icke kunna tillstyrka förslag av chefen för armén om att inrätta
en beställning för kapten eller löjtnant vid fälttygkåren, avsedd för tygofficer
vid kommendantsstaben i Boden, i utbyte mot en för pensionerad officer
(1: 29) avsedd arvodesbefattning.

13. Chefen för armén har föreslagit, att 1 förvaltare (i förrådsstjänst), som
blir övertalig vid indragning av intendenturkompanierna, omplaceras till
arméns underofficersskola och att i samband härmed en för pensionerad underofficer
(1: 20) avsedd arvodesbefattning såsom förrådsunderofficer indrages.
Förslaget, som motiverats med den stora arbetsbörda som åvilade den såsom
avdelningschef och lärare tjänstgörande intendenturofficeren vid skolan,
vilken hade att vid sidan av sin lärartjänst handha även intendentur- och
kasernvårdsärendena vid skolan, har tillstyrkts av civilförvaltningen.

Statens organisationsnämnd har icke velat motsätta sig förslaget men ansett,
i likhet med civilförvaltningen, att beställningen icke bör kunna återbesättas
utan Kungl. Maj:ts medgivande.

14. Förslaget om fortsatt utbyggnad av tygstaten med sammanlagt 70 beställningar
bygger på en plan för tygstatens utbyggnad, i vilken räknats med
att antalet beställningar för furirer i beställningsmannatjänst skall minskas
med 24. Enligt vad som uppgivits skulle några svårigheter att rekrytera de
nytillkommande beställningarna icke behöva uppstå. Civilförvaltningen har
ansett det tveksamt om i nuvarande läge en så betydande utbyggnad av tygstaten
borde äga rum, särskilt i betraktande av den förhållandevis ringa minskning
i antalet furirsbeställningar, som föresloges. Ämbetsverket insåge väl
angelägenheten av att truppförband (motsvarande) ägde tillgång till personal,
avsedd för den alltmer ökade tekniska materielen vid armén. Emellertid hade
civilförvaltningen inhämtat, att mer än 50 procent av tygstatens nuvarande beställningshavare
— frånsett de för krigsmaterielverket och försvarets fabriks -

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.

styrelse avsedda — vore placerade på tygstationer och sådana tygverkstäder,
som redovisade sina kostnader över driftstitlar. Civilförvaltningen ansåge sig
icke kunna bedöma, om med hänsyn till krigsorganisationens krav tygstatsbeställningar
i så stor utsträckning nödvändigtvis måste avses för tygstatio
nerna och dylika verkstäder. Skulle så vara fallet, syntes icke något vara att
invända mot den av arméchefen nu föreslagna ökningen, vilken hölle sig inom
ramen för vad som redan beslutats. Vid anslagsberäkningarna har civilförvaltningen
utgått från att de föreslagna 70 beställningarna tillkomma.

En av de för krigsmaterielverket avsedda beställningarna för tyghantverkare
av 1. klassen har angivits kunna utgå ur personalförteckningen.

15. Fortsatt utbyggnad av arméingenjörkåren. Enligt propositionen
1948: 206 räknades såsom ett preliminärt slutläge med följande sammansättning
av arméingenjörkåren, nämligen 1 arméöverdirektör i Cp 14, 4 armédirektörer
av 1. graden i Ca 33, 17 armédirektörer av 2. graden i Ca 31, 28
arméingenjörer av 1. graden i Ca 29, 13 arméingenjörer av 2. graden i Ca 27
och sammanlagt 16 extra ordinarie arméingenjörer, varav 7 i Ce 24 och 9 i
Ce 22. Den dittillsvarande provisoriska arméingenjörkåren förutsattes skola
avvecklas genom att befintliga extra ordinarie arméingenjörer, som besutte
för avsedd verksamhet erforderliga kvalifikationer, överfördes till ordinarie
ingenjörer. Enligt beslut av 1949 års riksdag (prop. 1949: 135, s. 62. o. 72)
har antalet beställningar enligt det preliminära slutläget utökats genom inrättande
av ytterligare 1 beställning för arméingenjör av 1. graden i Ce 29
f radaringenjör).

Under hänsynstagande till möjligheterna att besätta ordinarie beställningar
vid kåren upptogos i personalförteckningen för innevarande budgetår följande
ordinarie beställningar, nämligen för arméöverdirektören i Cp 14, 2
armédirektörer av 1. graden i Ca 33, 11 armédirektörer av 2. graden i Ca 31,
17 arméingenjörer av 1. graden i Ca 29 och 7 arméingenjörer av 2. graden i
Ca 27 samt därjämte 5 beställningar för armédirektör i Ca 30, vilka äro uppförda
endast övergångsvis.

Förutom nämnda ordinarie beställningar uro i gällande personalförteckning
uppförda följande extra ordinarie arméingenjörsbeställningar, vilkas
innehavare avses utgöra rekryteringsunderlag för motsvarande eller högre
ordinarie beställningar, nämligen 17 arméingenjörer av 1. graden i Ce 29,
9 arméingenjörer av 2. graden i Ce 27, 5 arméingenjörer i Ce 25, 2 arméingenjörer
i Ce 24, 3 arméingenjörer i Ce 23 och 6 arméingenjörer i Ce 22. Beställningarna
i Ce 25 och Ce 23 skola återbesättas i Ce 24 respektive Ce 22. Härutöver
må i syfte att under en övergångstid säkra rekryteringen för utbildning
till arméingenjörer finnas anställda 6 extra arméingenjörer i lönegrader,
motsvarande högst de för arméingenjörer på aktiv stat i lägre lönegrader
tillämpade (jfr prop. 1949: 135, s. 72). Beträffande dessa extra arméingenjörer
har Kungl. Maj:t den 20 januari 1950 meddelat vissa särskilda bestämmelser.

Arméöverdirektören har efter verkställd undersökning rörande möjligheterna
att tillföra arméingenjörkåren ytterligare ordinarie beställningar föreslagit,

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

att följando 8 ordinarie beställningar skola tillkomma för budgetåret 1950/51,
nämligen 1 armédirektör av 1. graden i Ca 33, 1 armédirektör av 2. graden i
Ca 31, 5 arméingenjörer av 1. graden i Ca 29 och 1 arméingenjör av 2. graden
i Ca 27 samt att i samband härmed 8 beställningar för extra ordinarie arméingenjörer
i Ce 29 skola indragas. Vidare har arméöverdirektören anmält,
att på grund av avgång av de övergångsvis uppförda beställningarna för
armédirektör i Ca 30 en dylik beställning kunde indragas fr. o. m. budgetåret
1950/51. Chefen för armén har tillstyrkt de sålunda föreslagna personalförändringarna.

Arméöverdirektören har vidare föreslagit, att antalet beställningar enligt
det preliminära slutläget skall utökas med ytterligare 18 ordinarie beställningar.
Arméchefen har för sin del funnit sig kunna f. n. tillstyrka att antalet
beställningar enligt nämnda slutläge ökas med 11 extra ordinarie beställningar,
nämligen 1 arméingenjör av 1. graden i Ce 29 (vapeningenjör) för
arméingenjörkårens utbildningsverksamhet m. in., 1 arméingenjör av 1. graden
i Ce 29 (signalingenjör) för VII. militärbefälsstaben, 4 arméingenjörer av
2. graden i Ce 27 (motoringenjörer) för pansarinfanteriregementena och Gotlands
infanteriregemente, 1 arméingenjör av 2. graden i Ce 27 (motoringenjörj
för Gotlands artillerikår, 1 arméingenjör av 1. graden i Ce 29 (motoringenjör)
för marinförvaltningen och 3 arméingenjörer av 2. graden i Ce 27 (motoringen
jörer) för Stockholms, Blekinge och Göteborgs kustartilleriförsvar. Av dessa
beställningar har arméchefen föreslagit 8 skola inrättas från och med budgetåret
1950/51, nämligen 3 arméingenjörer av 1. graden i Ce 29 för arméingenjörkårens
utbildningsverksamhet m. in., VII. militärbefälsstaben och marinför
valtningen samt 5 arméingenjörer av 2. graden i Ce 27, varav 2 för arméförband
och 3 för kustartilleriförsvaren.

Civilförvaltningen har tillstyrkt de föreslagna jämkningarna i arméingenjörkårens
personalförteckning för ordinarie tjänstemän. Till frågan om den
ytterligare utökning av antalet arméingenjörer, som av arméöverdirektören
äskats för arméns förband (motsvarande) ansåge civilförvaltningen det vansk
ligt att nu taga ställning, särskilt i betraktande av att arméingenjörkårens
personaluppsättning så nyligen fastställts. Enligt ämbetsverkets mening hade
det varit önskvärt, att med prövningen av frågan om en utbyggnad av kåren
kunnat anstå till dess spörsmålet om behovet av ingenjörpersonal vid armén
i den framtida organisationen kunde helt överblickas. Oberoende härav hade
emellertid ciyilförvaltningen, som självfallet icke kunde bedöma, huruvida
möjligheter förelåge att genom lämplig omdisponering av redan befintliga
befattningar tillgodose de mest trängande behoven av ingenjörpersonal,
ansett sig böra räkna med en utbyggnad av kåren i denna del enligt armé
chefens förslag.

Frågan om inrättande av beställningar för 4 motoringenjörer, avsedda för
marinen, har, framhåller civilförvaltningen, berörts jämväl av marinchefen i
dennes militärorganisatoriska underlag. Marinchefen hade föreslagit, att be
ställningarna skulle inrättas såsom ordinarie med redovisning å marinens av -

Kungl. Maj ds proposition nr Ilo.

löningsanslag. Enligt vad civilförvaltningen inhämtat funnes beställningar
för ifrågavarande 4 ingenjörer redan nu inrättade, varvid avlöningen till vederbörande
bestredes av sakanslag. Vid sådant förhållande ansåge civilförvaltningen
sig böra förorda, att beställningarna överfördes till att avlönas från
avlöningsanslag. Av såväl rekryterings- som befordringsskäl syntes det lämpligt
att, på sätt arméchefen föreslagit, beställningarna inordnades i arméingenjörkåren.
Anledning att därvid ifrågasätta, att avlöningskostnaderna
för vederbörande skulle bestridas från marinens avlöningsanslag ansåge
civilförvaltningen icke föreligga. Ämbetsverket räknade därför med att på
arméingenjörkårens stat skulle tillkomma 1 beställning i Ce 29 och 3 beställningar
i Ce 27, avsedda för motoringenjörer vid marinen.

16. Förändringar i staterna för sjukvårds- och veterinärpersonalen in. m.
I 1950 års statsverksproposition (bil. 6, punkt 147) har i enlighet med förslag
av försvarets civilförvaltning förordats, att den för kommendantsstaben i
Boden avsedda beställningen för fältläkare i Ca 31 på fältläkarkårens stat
fr. o. m. budgetåret 1950/51 överföres till personalförteckningen för garnisonssjukhusen.

Chefen för armén har i skrivelse den 12 januari 1950 anfört, att möjligheterna
undersökts att minska antalet beställningar vid fältläkarkåren genom
att förena läkarbefattning vid militärbefälsstaberna med läkarbefattning vid
truppförband inom de garnisonsorter, där staberna vore belägna. Undersökningarna
hade ännu icke lämnat tillräckligt säkra utgångspunkter för ett
slutligt ställningstagande. Ett undantag utgjorde dock VII. militärområdet,
där antalet förband vore väsentligt mindre än inom övriga militärområden
och sålunda militärbefälsläkarens arbetsuppgifter vore begränsade i jämförelse
med övriga militärbefälsläkares. Det vore därför möjligt att förena
läkarbefattningen vid militärbefälsstaben med läkarbefattningen vid Gotlands
artillerikår, vars personalstyrka vore relativt ringa. Arméchefen föreslår
därför, att den för kåren avsedda bataljonsläkarbeställningen (Ca 27), som
f. n. är vakant, indrages fr. o. m. budgetåret 1950/51 och att fältläkaren vid
militärbefälsstaben ålägges att tillika vara förbandsläkare vid artillerikåren.
Civilförvaltningen har tillstyrkt förslaget.

Med hänsyn till den fortskridande motoriseringen av Svea och Wendes
artilleriregementen har föreslagits att de båda för nämnda förband avsedda
bataljonsveterinärbeställningarna (Ca 23), som f. n. äro vakanta, skola indragas.

Arméchefen har i anslutning till föreslagen begränsning av stamhästbeståndet
i förenämnda skrivelse den 12 januari 1950 föreslagit följande ytterligare
förändringar beträffande veterinärpersonalen.

Den för Svea artilleriregemente avsedda regementsveterinärbeställningen
i Ca 27 föreslås skola indragas vid nuvarande innehavarens avgång, varvid
avses skola tillkomma en bataljonsveterinärbeställning (Ca 23) vid IV. militärbefälsstaben
för veterinärtjänsten vid Stockholms garnison.

Bataljonsveterinärbeställningen i Ca 23 vid Göta artilleriregemente och

Kungl. Maj-.ts proposition nr 110.

5 bataljonsveterinärbeställningar i Ca 25 — vid Svea och Göta ingenjörkårer
samt vid Svea, Göta och Skånska trängregementena — föreslås skola indragas
vid nuvarande innehavarnas avgång.

Batalj onsveterinärbeställningen i Ca 25 vid Norrlands trängregemente
föreslås skola fr. o. m. budgetåret 1950/51 överföras till armékundskolan.

Civilförvaltningen har i fråga om den föreslagna överflyttningen till arméhundskolan
av batalj onsveterinärbeställningen vid Norrlands trängregemente
anfört, att denna fråga syntes bli beroende av ställningstagande till frågan
om hundväsendets framtida organisation och behovet av särskild militärveterinär
för skolan. Med hänsyn till det läge, vari denna fråga befunne sig,
syntes anledning knappast föreligga att redan nu redovisa en batalj onsveterinärbeställning
vid skolan. I övrigt har civilförvaltningen icke haft annat att
erinra mot arméchefens förslag än att ämbetsverket framhållit, att bataljonsveterinärbeställningen
(Ca 25) vid Svea ingenjörkår i anledning av genom
transport av innehavaren av beställningen uppkommen vakans kunde indragas
redan fr. o. m. budgetåret 1950/51.

Antalet instruktionssköterskor (Ce 15) vid armén, f. n. 5, har föreslagits
skola utökas med 2 tjänster, avsedda för den sjukvårdsutbildning vid Svea
trängregemente och Skånska trängregementet, som skulle förläggas till andra
förband (jfr prop. 1949:135, p. 3, och p. 3 i det föregående).

Genom beslut den 18 november 1949 har Kungl. Maj:t medgivit, att antalet
extra ordinarie sjukvårdsbiträdestjänster vid armén finge utökas med
en, avsedd för Gotlands infanteriregemente. Ökningen är föranledd av det
stora antalet civila patienter på regementets sjukhus.

Det i gällande förteckning å vissa arvoden och särskilda ersättningar under
rubriken Veterinärväsendet uppförda beloppet å 17 000 kronor för veterinärvården
vid de förband m. m., där dylik vård icke bestrides av militärveterinär,
har angivits kunna minskas med 1 000 kronor.

I propositionen 1949: 135 (s. 97 o. f.) berördes ett av dåvarande försvarets
sjukvårdsförvaltning framlagt, av civilförvaltningen och statskontoret i princip
tillstyrkt förslag om att inrätta en reservsjuksköterskekår för försvaret
med anställningsvillkor enligt samma system som för arvodesanställd läkarpersonal.
I avvaktan på ytterligare utredning var emellertid departements
chefen icke beredd att i nämnda sammanhang taga ställning till förslaget.
Sedan i motionen II: 352 till 1949 års riksdag hemställts, att riksdagen måtte
i princip besluta, att den ifrågasatta reservsjuksköterskekåren skulle inrättas
fr. o. m. budgetåret 1949/50, uttalade statsutskottet i sitt av riksdagen godkända
utlåtande nr 155 (s. 30 o. f.), att utskottet i likhet med motionärerna,
funne det angeläget, att särskilda åtgärder vidtoges i syfte att tillförsäkra
försvaret en reserv av sjuksköterskor, vilka vore förtrogna med de speciella
förhållanden, under vilka den militära sjukvården bedreves. Utskottet ansåg
sig emellertid, med hänsyn till att frågan då ännu icke slutligt handlagts
inom försvarsdepartementet, icke böra tillstyrka, att riksdagen i anledning
av motionen vidtoge någon åtgärd i nämnda syfte.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110. 31

Som skäl för förslaget om att inrätta en reservsjuksköterskekår hade dåvarande
sjukvårdsförvaltningen anfört i huvudsak följande.

Såväl under fredsförhållanden som i krig skulle en reservkader av sjuk
sköterskor, förtrogna med sjukvården vid militära, förband, vara en värdefull
tillgång för försvaret. Under nuvarande förhållanden vore de extra sjuksköterskor,
som av förbanden anlitades vid förefallande behov — vid vakans,
tjänstledighet, vid större militära övningar, vid ökad sjuklighet eller epidemi
vid förband etc. -— oerfarna i militär sjukvård. Den begränsade tillgången
på sjuksköterskor medförde, att förbandens behov av extra sjuksköterskor
finge tillgodoses genom anlitande av de sköterskor, som till äventyrs stode
till buds. Någon regelbundet återkommande tjänstgöring för extra sjuksköterskor
i militär sjukvård kunde med nuvarande organisation näppeligen
åvägabringas. Visserligen vore själva sjukvården såsom sådan densamma
vare sig den meddelades civilt eller militärt klientel. I fråga om de betingelser,
under vilka den meddelades, förefunnes emellertid en icke oväsentlig
skillnad i det ena och det andra fallet. Den militära organisationen, särskilt
under fältförhållanden, gåve naturligen för svar ssjukvården en särprägel.

Det vore sålunda angeläget, att försvaret tillförsäkrades en reserv av extra
sjuksköterskor, som genom regelbundet återkommande tjänstgöring vid förbanden
bibringades förtrogenhet med militär sjukvård. Genom sådan tjänstgöring
skulle ett visst antal sjuksköterskor, utöver de vid förbanden fast anställda,
bli insatta i militära förhållanden, såsom organisationen av krigssjukhus
av olika kategorier, den militära sjukvårdsmaterielens karaktär samt
dess packning och användning under fältförhållanden. Då vidare enligt
krigssjukvårdsplanen sjuksköterskor vore placerade vid samtliga militärbefälsstaber
för att där under krig biträda läkarna vid organiserandet av sjukvården,
skulle det vara till stor fördel, om redan i fredstid ett antal extra
sjuksköterskor genom tjänstgöring vid mera omfattande militära övningar
gjordes skickade för ifrågavarande uppgift. Då i det moderna kriget även
civilbefolkningen i stor utsträckning indroges i stridslinjen och därigenom
ej sällan syntes bli hänvisad till de militära sjukvårdsresurserna vid behov
av vård, skulle en på nämnt sätt kvalificerad kår av sjuksköterskor bli till
gagn även för civilförsvaret.

Beträffande den närmare utformningen av en reservsjuksköterskekår samt
kostnaderna härför anförde sjukvårdsförvaltningen i huvudsak följande.

Efter mönster av de organisationer, som avsåge att tillförsäkra försvaret
i militär sjukvård hemmastadda läkare (bataljonsläkare vid fältläkarkåren,
marin- och flygläkare av 2. graden), borde inrättas ett antal befattningar
såsom extra sjuksköterskor vid försvaret. Ifrågavarande extra sjuksköterskebefattningar
borde efter ansökning tillsättas för en tid av tre år. Innehavare
av sådan befattning borde vara skyldig att årligen tjänstgöra under viss tid,
förslagsvis 42 dagar, och skulle härför erhålla dels visst årsarvode och dels
dagarvode under föreskriven tjänstgöring. Möjlighet borde finnas att placera
vederbörande till tjänstgöring vid vilket förband inom riket som helst.
Då den föreslagna organisationen borde prövas någon tid, borde antalet be
fattningar till eu början begränsas till högst 25. De sjuksköterskor, som
skulle, rekrytera ifrågavarande kader, borde vara väl meriterade och erfarna
personer i en ålder av 30—45 år. Genom årlig kontakt med den militära sjukvården
och militära förhållanden skulle ifrågavarande sjuksköterskor bli läm
pade att placeras på nyckelposter i händelse av krig.

I fråga om ersättningen ville sjukvårdsförvaltningen erinra, att extra sjuk
sköterska, som tjänstgör vid försvarets förband, för närvarande åtnjuter avlöning
i Cg 12. För att ernå en god rekrytering till ifrågavarande reserv av

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

sjuksköterskor och med hänsyn till att dessa sköterskor måste binda sig för
viss tids årlig tjänstgöring, syntes det vara nödvändigt att fastställa arvoden,
tillhopa ej obetydligt överstigande vad för närvarande utginge till extra
sjuksköterska. Arvodena syntes lämpligen böra utgå dels med 500 kronor
för år — med tjänstgöringsskyldighet 42 dagar — dels med 10 kronor
för dag vid tjänstgöring. Därtill borde liksom för närvarande komma ersättning
för resor till och från tjänstgöringsorten.

Den merkostnad, som därigenom skulle uppstå för statsverket, beräknades
enligt följande. Ersättning till extra sjuksköterska, anställd enligt nu gällande
grunder, utgjorde i lönegrad Cg 12 å 3-ort kronor 16: 65 för dag i
månad om 30 dagar eller sålunda för tjänstgöring 42 dagar kronor 699: 30.
För 25 sådana extra sjuksköterskor bleve alltså kostnaderna för nämnda
tjänstgöring kronor 17 482:50. Motsvarande antal sjuksköterskor uti den
föreslagna kåren skulle föranleda en årlig kostnad vid 42 dagars tjänstgöring
av [25 X (500 + 420) =] 23 000 kronor. Den nu föreslagna organisationen
skulle alltså medföra en årlig merkostnad av (23 000 — 17 482: 50 =) kronor
5 517:50. Kostnadsökningen syntes obetydlig om man toge i betraktande
den stora fördelen för försvaret att i såväl fred som krig äga tillgång till en
välkvalificerad reserv av sjuksköterskor.

I anslutning till vad sjukvårdsförvaltningen sålunda anförde föreslog ämbetsverket,
att 25 befattningar för extra sjuksköterskor med skyldighet att
fullgöra tjänstgöring vid försvaret 42 dagar årligen skulle inrättas mot dels
ett årsarvode av 500 kronor och dels ett dagarvode av 10 kronor vid föreskriven
tjänstgöring.

Civilförvaltningen anförde i anledning av förslaget, att ämbetsverket, som
till fullo insåge värdet av att åtgärder vidtoges i syfte att skapa en kader
av sjukvårdspersonal för här avsett ändamål, ansåge sig böra förorda, att den
föreslagna reservsjuksköterskekåren upprättades. Närmare förslag om kårens
organisation och om de avlönings- m. fl. föreskrifter, som erfordrades, syntes
böra avgivas av sjukvårdsförvaltningen.

Statskontoret anförde för sin del, att vissa skäl onekligen talade för det
av sjukvårdsförvaltningen framlagda förslaget. Ämbetsverket funne det dock
i hög grad tveksamt, om praktiska möjligheter förelåge att med nu rådande
brist på sjuksköterskor organisera en dylik kår. Ämbetsverket utginge från
att med hänsyn till föreslagen tjänstgöring anställning vid kåren icke finge
kombineras med anställning vid statligt eller kommunalt sjukhus. De ifrågasatta
löneförmånerna hade icke föranlett erinran från ämbetsverkets sida.

Sedermera har medicinalstyrelsen i anledning av remiss yttrat sig över
förslaget samt förordat, att detsammas realiserande uppskjutes till dess bättre
tillgång på sjuksköterskor föreligger. Styrelsen har härvid anfört i huvudsak
följande.

Det vore enligt styrelsens uppfattning angeläget, att man särskilde det
behov försvaret hade av extra sjuksköterskor för semestrar, ökad sjuklighet
och epidemier och det tillskott av sjuksköterskor, som behövdes under fälttjänstövningar,
där de tjänstgörande sjuksköterskorna vunne förtrogenhet
med den militära sjukvårdsmaterielens karaktär, dess packning och användning
m. m. I det första fallet syntes trängande behov icke föreligga av en
mera erfaren sjuksköterskereserv än den, som under motsvarande förhållan -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

den stode den civila sjukvården till buds, medan det däremot i det senare
fallet måste vara av värde att ha tillgång till sjuksköterskor, som förvärvat
en viss kännedom om den militära sjukvården. Trots att medicinalstyrelsen
insåge, att en reservkår av sjuksköterskor, till vilken rekryteringen endast
syntes kunna ske bland sjuksköterskor, som redan innehade anställning inom
den civila hälso- och sjukvården, skulle ha betydelse ur beredskapssynpunkt,
ansåge styrelsen sig med nu rådande brist på sjuksköterskor icke kunna tillstyrka,
att en dylik kår komme till stånd. Styrelsen, som hade sjuksköterskornas
krigsplaceringar om hand, hade avdelat erfarna och med militär sjukvård
förtrogna sjuksköterskor för tjänstgöring vid militärbefälsstaberna i händelse
av krig. Vid genomgång av krigsplaceringarna vid etapp- och fördelningssjlikhusen
hade det visat sig, att 80 % av de där placerade sjuksköterskorna
med ställning som husmödrar varit inkallade i militärtjänst. Enligt styrelsens
mening skulle därför en kår på 25 sjuksköterskor icke betyda särdeles
mycket ur militär beredskapssynpunkt medan det däremot skulle vålla den
eivila sjukvården ett stort avbräck att under rådande förhållanden avstå 25
erfarna sjuksköterskor under 42 dagar årligen.

Försvarets sjukvårdsstyrelse har i sina äskanden för budgetåret 1950/51
hemställt, att en reservsjuksköterskekår för försvaret måtte inrättas i huvudsaklig
överensstämmelse med sjukvårdsförvaltningens förslag. Sjukvårdsstyrelsen
har därvid i anledning av medicinalstyrelsens utlåtande i ärendet anfört
i huvudsak följande.

Sjukvårdsstyrelsen ville beriktiga medicinalstyrelsens uttalande såtillvida,
att rekryteringen till ifrågavarande kår huvudsakligen vore avsedd att ske
icke på sätt medicinalstyrelsen förutsatt utan bland sjuksköterskor, som på
grund av giftermål eller av annan anledning lämnat yrkesutövningen ävensom
vid skolor anställda sjuksköterskor, vilka under ferierna vore oförhindrade
att fullgöra tjänstgöring vid försvaret. Det syntes vara enbart till gagn
för sjukvården över huvud taget, att sådana sjuksköterskor finge tillfälle till
viss tids tjänstgöring, som vore ägnad att vidmakthålla deras yrkeskunnighet.
De av medicinalstyrelsen uttalade farhågorna rörande de verkningar för
den civila sjukvården det skulle medföra att avstå 25 erfarna sjuksköterskor
under 42 dagar årligen syntes få anses synnerligen överdrivna även med de
premisser, varifrån medicinalstyrelsen utgått. Antalet aktivt arbetande sjuksköterskor
inom landet överstege nämligen 10 000. Att taga 2,5 promille därav
i anspråk för 6 veckors årlig tjänstgöring syntes näppeligen kunna innebära
ett »stort avbräck» för den civila sjukvården.

Civilförvaltningen har ånyo tillstyrkt, att den föreslagna reservsjuksköterskekåren
inrättas samt, i avvaktan på slutligt ställningstagande till frågorna
om anställnings- och avlöningsvillkor m. m. för personalen, beräknat
kostnaderna härför till 23 000 kronor för budgetåret 1950/51.

17. Förändringar i övrigt i manskaps st åt er na. Utbyggnaden av överfurirskadern
har hittills icke skett i den takt som förutsattes i 1944 års manskapsutrednings
förslag, vilket ligger till grund för principbeslut vid 1947
års riksdag (prop. 130, punkt 3; rikscl, skr. 327) om de åtgärder som skola
vidtagas i syfte att begränsa antalet manskap med kontraktsanställning.
Orsaken härtill har varit osäkerheten om möjligheterna att i så stor utsträckning
som manskapsutredningen förutsatt kunna bereda sysselsättning åt
äldre, för regelbunden trupptjänst icke längre lämpliga överfurirer. Denna
3—ios no Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr Ilo.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

fråga behandlades närmare vid anmälan av propositionen 1948: 206 (s. 247

o. f.), där det konstaterades, att med en av arméchefen föreslagen lösning
av frågan hinder icke längre kunde anses föreligga att utbygga överfurirskadern
i önskvärd omfattning. Av vissa angivna skäl förordades ändock,
att denna utbyggnad skedde med en viss försiktighet.

Arméchefen har för budgetåret 1950/51 föreslagit en fortsatt utbyggnad
av överfurirskadern. Utbyggnaden föreslås dock fortfarande skola ske i långsammare
takt än som av manskapsutredningen förutsatts. Förslaget i vad
avser förbanden m. m. framgår (utom såvitt avser överfurirer i hovslagaroch
sjukvårdstjänst) av efterföljande sammanställning, som för jämförelse
upptager jämväl motsvarande personalstater för innevarande budgetår.
Arméchefen har härvid i enlighet med 1948 års försvarsbeslut (jfr. prop.
1948: 206, s. 269) förutsatt att intendenturkårens överfurirer skola överföras
till trängförbanden.

Truppslag m. m.	Budgetåret 1949/50	Budgetåret 1950/51
Infanteriet ............	413	500
Kavalleriet............	57	63
Pansartrupperna ......	85	97
Artilleriet ............	161	189
Luftvärnet............	112	126
Ingenjörtrupperna ....	48	55
Signaltrupperna ......	23	25
Trängen ..............	80	120
Intendenturkåren......	14	—
Infanteriskjutskolan....	4	4
Ridskolan ............	2	2
Arméns jägarskola ....	1 6	•6
Summa	1035	1187
1 Varav en vid försvarsområdesstaben.

De i tablån för de olika truppslagen (utom signaltrupperna, signalregementet)
upptagna överfurirsbeställningarna för budgetåret 1950/51 fördela sig
på förband på följande sätt, nämligen

vid infanteriet: 28 vid II, varav 2 för garnisonskompaniet, 29 vid 17,
27 vid 119, varav 1 brandmästare i Bodens garnison, samt 26 vid ettvart av
de övriga infanteriregementena;

vid kavalleriet: 4 vid Kl, varav 1 biträde åt förvaltningsunderofficeren,
19 vid ettvart av K 2 och K 3, samt 21 vid K 4;

vid pansartrupperna: 21 vid P 1, 25 vid ettvart av P 2 och P3 samt
26 vid P4, varav 1 för pansartruppskolan;

vid artilleriet: 24 vid ettvart av Al—A 4, 14 vid A5, 21 vid A 6,
16 vid A 7, 20 vid A 8 och 22 vid A 9;

vid luftvärnet: 22 vid ettvart av Lv 1—Lv 3 och 15 vid ettvart av Lv 4—
Lv 7;

vid ingenjör trupper na: 20 vid Ing 1, varav 1 för ingenjörtruppskolan,
19 vid Ing 2 och 16 vid Ing 3; samt

vid t rån gen: 31 vid TI, 29 vid T 2 och 30 vid ettvart av T 3 och T 4.

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.

Arméchefen har icke för budgetåret 1950/51 föreslagit någon förändring
beträffande antalet beställningar för överfurirer i hovslagartjänst (vid
kavalleriet), f. n. 60. Emellertid har arméchefen med hänsyn till förutsedd
minskning av antalet stamhästar föreslagit, att föreskrift meddelas om att
dylik beställning vid inträffande ledighet icke må återbesättas.

Antalet beställningar för överfurirer i sjukvårdstjänst (vid trängen) har
arméchefen föreslagit skola minskas från 95 till 81.

Sammanfattningsvis innebär arméchefens förslag, som tillstyrkts av civilförvaltningen,
en utökning av överfurirskadern med tillhopa (1 187-—1 035 +
81 — 95 =) 138 beställningar.

För budgetåret 1949/50 fastställd personalförteckning för armén upptager,
med undantag för musikmanskap och furirer i beställningsmannatjänst vid tygstaten,
följande antal beställningar för icke-ordinarie manskap, nämligen 2 780
furirer, 1074 korpraler (konstaplar) och 2006 vicekorpraler (vicekonstaplar) och
meniga. Arméchefens förslag till manskapsstater för budgetåret 1950/51 innebär
i stort sett en fortsatt begränsning i enlighet med vad 1944 års manskapsutredning
föreslagit i sitt vid 1947 års riksdag prövade förslag till åtgärder för att
begränsa antalet kontraktsanställt manskap inom krigsmakten. Beträffande
korpraler, vicekorpraler och meniga har emellertid arméchefen förordat en
mindre ökning, huvudsakligen för kavalleriet och trängregementena, sammanhängande
med kavalleriets omorganisation respektive tyg- och intendenturkompaniernas
införlivande med trängregementena och den föreslagna övergången i
samband därmed till att vid trängregementena rekrytera överfurirer och furirer i
tyg- och intendenturtjänst, Å andra sidan har arméchefen med hänsyn till förutsatt
minskning av antalet stamhästar föreslagit en avsevärd minskning av
antalet furirer i hovslagartjänst. Enligt arméchefens förslag, som tillstyrkts
av civilförvaltningen, skulle antalet manskapsbeställningar minskas, för furirer
med 109 till 2 671 och för korpraler (konstaplar) med 20 till 1054, samt
ökas för vicekorpraler (vicekonstaplar) och meniga med 43 till 2 049.

Efter förslag i propositionen 1948: 206 vidtogs fr. o. m. budgetåret 1948/49
en omfördelning av de lägre beställningarna inom försvarets musikkårer så
att antalet beställningar för musikfurirer ökades och antalet beställningar i
lägre manskapsgrader minskades i proportion till denna ökning. Genom denna
åtgärd tillgodosågs till en del ett yrkande i frågan som under remissbehandlingen
av 1945 års försvarskommittés betänkande framställts av försvarsväsendets
underbefälsförbund.

I skrivelse den 30 november 1948 hemställde underbefälsförbundet, att
musikelevinstitutionen skulle upphävas och att musikeleverna skulle överföras
till volontärer över stat. Vid anmälan av denna framställning i propositionen
1949: 135 förklarade jag mig icke beredd att taga ställning till frågan
i avvaktan på säkrare hållpunkter för militärmusikens organisation.

Underbefälsförbundet har nu i skrivelse den 29 november 1949 återkommit
till sina tidigare förslag i ämnet. Förbundet har, utifrån vad förbundet

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

inhämtat från den utredning (1947 års musikutredning) som har att ur vissa
synpunkter taga ställning jämväl till frågan om militärmusiken, ansett sig
kunna utgå från att militärmusikaliska formationer skulle komma att alltjämt
finnas i förhållandevis stor omfattning i vart fall under en mycket lång
övergångstid. I syfte att bereda den lägre musikpersonalen bättre och med
truppersonalen likvärdigare befordrings- och lönevillkor har förbundet med
anledning härav ånyo hemställt, att dess tidigare framförda krav beträffande
utökning av antalet musikfurirer samt om att avskaffa musikelevinstitutionen
och att ersätta eleverna med volontärer över stat måtte föreläggas riksdagen.

18. Till förstärkning av lärarpersonalen vid tygförvaltningsskolan har
chefen för armén föreslagit, att antalet yrkeslärare (Ce 19) ökas från 3 till
8 och antalet instruktörer (Ce 16) från 3 till 6. Förslaget har tillstyrkts av
civilförvaltningen.

På därom gjord framställning har Kungl. Maj:t genom beslut den 4 november
1949 redan för innevarande budgetår medgivit den sålunda föreslagna personalförstärkningen.

19. Förstärkning av telegrafistpersonalen. I gällande personalförteckning
för signalregementet finnas uppförda 10 radiotelegrafister i Ce 16. Chefen
för armén har föreslagit, att 2 av tjänsterna, avsedda den ena för huvudstationen
för arménätet vid regementet och den andra för Bodens radio, uppflyttas
till tjänster för förste radiotelegrafist i Ce 18. Till stöd för förslaget
har åberopats det stora ansvar som vore förenat med ifrågavarande båda
tjänster i förhållande till övriga telegrafisttjänster inom armén. Civilförvaltningen
har tillstyrkt förslaget och därvid framhållit, att tjänster vid
flygvapnet med motsvarande arbetsuppgifter vore placerade i 18 lönegraden.

Arméchefen har upprepat senast i anslagsäskandena för budgetåret 1949/
50 framfört förslag om att vid arméns signalskola inrätta tjänster för 3 radiotelegrafister
i Ce 16. Civilförvaltningen har tillstyrkt förslaget.

20. Förstärkning av skogvaktarpersonalen m. m. I gällande personalförteckning
finnes under rubriken Militärbefälsstaberna uppförd 1 tjänst för
biträdande skogvaktare (Ce 13) i Tingstäde. Sedan tjänstens innehavare
hos Kungl. Maj:t anhållit att bli inplacerad i samma lönegrad som arméns
övriga skogvaktare (Ca 16), har fortifikationsförvaltningen, med åberopande,
bl. a., av den utökning av försvarets skogar på Gotland som blivit en följd
av utvidgningen av Tofta skjutfält m. m. samt de svårigheter som visat sig
föreligga att tillsätta kronojägar- och skogvaktartjänster på Gotland, förordat,
att ifrågavarande tjänst omändras till skogvaktartjänst i Ce 16. Civilförvaltningen
har anfört, att ämbetsverket ansåge det tveksamt om de arbetsuppgifter
som åvilade innehavaren av tjänsten kunde sägas vara av sådan art
och omfattning att mot bakgrunden av löneställningen för motsvarande
tjänster på andra håll en inplacering i 16 lönegraden vore påkallad. Med
hänsyn till vad fortifikationsförvaltningen anfört ville civilförvaltningen
emellertid icke motsätta sig den föreslagna lönegradsuppflyttningen.

I den för budgetåret 1949/50 fastställda förteckningen å vissa arvoden

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

och särskilda ersättninger finnes uppfört ett arvode å 1 800 kronor till skogvaktare
för övningsfältet vid Hovdala. Fortifikationsförvaltningen har i enlighet
med förslag av chefen för Skånska pansarregementet förordat, att nämnda
arvodesbefattning utbytes mot en skogvaktartjänst. Fortifikationsförvaltningen
har därvid anfört, att det borde ankomma på ämbetsverket att avgöra,
i vilken utsträckning innehavaren av den föreslagna tjänsten borde åläggas
att jämväl biträda vid skötseln av andra försvaret tillhöriga skogstillgångar i
Skåne. Civilförvaltningen har tillstyrkt, att 1 tjänst för skogvaktare i Ce 16
inrättas för pansarregementet i utbyte mot den befintliga arvodesbefattningen.

Chefen för armén har efter samråd med fortifikationsförvaltningen föreslagit,
att till arméns avlöningsanslag skola överföras följande f. n. från sakanslag
utgående arvoden, nämligen, inom I. militärområdet ett å 1 000 kronor
till skogvaktare för övningsfältet vid N. Åsum, Rinkaby, och ett å 1 200 kronor
till skogvaktare för övningsfältet vid Skillingaryd, inom II. militärområdet
ett å 1800 kronor till skogvaktare för övningsfältet vid Grytan samt inom
Y. militärområdet ett å 200 kronor till skogvaktare för övningsfältet vid
Villingsberg. Förslagen ha tillstyrkts av civilförvaltningen.

I gällande arvodesförteckning finnas för IY. militärområdet uppförda,
bl. a., ett arvode å 200 kronor till skogvaktare vid Yaxön och ett arvode å
likaledes 200 kronor till skogvaktare vid Prästtomta. Med tillstyrkan av
civilförvaltningen har arméchefen föreslagit, att förstnämnda arvode skall
utgå ur förteckningen och att sistnämnda arvode skall inberäknas i den för
militärområdet i förteckningen uppförda posten till tillsynsmän för byggnader,
övningsfält, förråd m. m.

För det inom IV. militärområdet belägna övningsfältet vid Uppsala finnes
i gällande arvodesförteckning uppfört ett arvode å 150 kronor till skogvaktare.
I enlighet med förslag av arméchefen har civilförvaltningen med hänsyn till
utökad areal och det förhållandet att skogvaktaren även utövar tillsyn av
övningsfältet med dess skjutbanor och övningsanordningar räknat med att
arvodet i fråga skulle höjas till 600 kronor.

21. Ändrad redovisning m. m. av viss eldarpersonal. Genom beslut den
25 november 1949 har Kungl. Maj:t förordnat, att förvaltningen av Svea
artilleriregementes förutvarande kasernetablissement i Stockholm skulle tills
vidare omhänderhavas av militärbefälhavaren för IV. militärområdet. I samband
därmed har Kungl. Maj:t föreskrivit, att ^ör etablissementets skötsel
erforderlig personal, nämligen en maskinist (Ca 16) och en eldare av 1. klassen
(Ca 11), vilka nu redovisas vid artilleriregementet, liksom även en för
Svea livgardes förutvarande etablissement i Stockholm avsedd eldare av

1. klassen (Ca 11), som nu redovisas vid livgardet, skulle fr. o. m. den 1 januari
1950 tills vidare redovisas på IV. militärbefälsstabens personalstat. Anordningen
avses bestå, så länge fastigheterna i fråga äro redovisade på försvarets
fastighetsfond.

I samma beslut har Kungl. Maj:t medgivit, att de extra tjänstemän, som

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

nu bestrida motsvarande göromål vid nämnda regementens nya etablissement
i Rissne resp. Ulriksdal, finge beredas extra ordinarie anställning fr. o. m.
den 1 januari 1950.

Civilförvaltningen har, i avvaktan på resultatet av 1947 års löneutredning,
avseende maskinistpersonal m. fl., ansett sig icke kunna förorda av arméchefen
framställt förslag om att utbyta en tjänst för eldare av 2. klass (Ce 9)
vid Kiruna-Jokkmokks försvarsområdesstab mot en eldartjänst av 1. klass
i Ce 10.

22. Förändringar i övrigt beträffande förråds- och vaktpersonal m. m. Förslaget
beträffande de 4 förrådsmännen vid VII. militärbefälsstaben har föranletts
av önskemålet att erhålla en riktig redovisning av denna personal.

Vid kommendantsstaben i Boden inrättades fr. o. m. innevarande budgetår
9 tjänster för vaktmästare i Ce 9, avsedda för fortbevakning (jfr prop.
1949: 135, s. 86). I skrivelse den 21 december 1949 har civilförvaltningen
anmält ett förslag av kommendanten i Bodens fästning att antalet vaktmästare
vid staben skall ökas med 6 till 15. Till stöd för förslaget har åberopats,
att behov av vaktpersonal förelåge för flera anläggningar än tidigare beräknats
samt att bättre tjänstgöringsförhållanden för vaktpersonalen borde åstadkommas.
Tjänstgöringen för vaktmästarna, som nu vore så ordnad att de
tjänstgjorde ett dygn och vore lediga ett dygn, skulle enligt kommendantens
förslag regleras så att de erhölle ett och ett halvt dygns ledighet för varje
dygns tjänstgöring. Försvarets civila tjänstemannaförbund hade ansett sig
kunna godtaga kommendantens förslag beträffande tjänstgöringsförhållandena
men yrkat, att vaktmästarna skulle placeras i 11 lönegraden. Civilförvaltningen
har ansett sig böra förorda, att ytterligare 6 vaktmästartjänster inrättas.
Härigenom kunde militär personal frigöras från vakttjänst och utnyttjas i
utbildningsarbetet. I fråga om löneställningen för vaktmästarna vidhölle
ämbetsverket sin i medelsäskandena för innevarande budgetår uttalade uppfattning,
att desamma borde hänföras till 10 lönegraden.

Chefen för armén har föreslagit, att med hänsyn till den överflyttning av
vissa krigsförband till VI. militärområdet som ägt rum ytterligare 2 tjänster
för förrådsmän skola inrättas vid kommendantsstaben i Boden. Härigenom
skulle antalet förrådsarbetare vid staben kunna minskas. Civilförvaltningen
har beträffande detta förslag anfört, att närmare erfarenheter av arbetet vid
staben borde avvaktas, innan beslut fattades om att utöka den extra ordinarie
förrådspersonalen. Emellertid hade ämbetsverket icke något att erinra
mot att, för undvikande av personaluppsägning, den förrådsmannatjänst
vid K 1, som angivits kunna indragas (jfr p. 2), tills vidare utnyttjas för
staben, därest så skulle Usa sig lämpligt.

Arméchefen har, efter förslag av statens organisationsnämnd, i skrivelse
den 12 januari 1950 förordat att 1 tjänst för förrådsvaktmästare (Ce 12) skall
tillkomma vid staben för Kiruna—Jokkmokks försvarsområden. Förslaget, som
tillstyrkts av civilförvaltningen, har motiverats med att den sjukvårdsmateriel,
som tages till uppbörd vid staben, hösten 1949 avsevärt ökats i sam -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110. 39

band med att antalet vårdplatser tredubblats genom tillkomst av nya krigssjukhus
och krigssjukstugor.

Enligt Kungl. Maj:ts den 8 juli 1949 lämnade medgivande må tills vidare
under budgetåret 1949/50 vid Älvsborgs regemente finnas anställd en extra
förrådsvaktmästare i Cg 12, avsedd för tygmateriel. Försvarets civilförvaltning
har i enlighet med förslag av arméchefen förordat att tjänsten i fråga
omändras till ordinarie i Ca 12. Till stöd för förslaget har åberopats att
varaktigt behov av tjänsten förelåge med hänsyn till regementets omorganisation
till pansarinfanteriregemente.

Däremot har civilförvaltningen efter samråd med statens organisationsnämnd
ansett sig icke kunna tillstyrka förslag av arméchefen om att vid
nyssnämnda regemente inrätta ytterligare en förrådsmannatjänst i Ce 9.

Arméchefen har upprepat i anslagsäskandena för budgetåret 1949/50 framlagt
förslag om att för krigsskolan inrätta en för pensionerad personal avsedd
arvodesbefattning såsom förrådsunderofficer i 1: 20. Civilförvaltningen
har förklarat sig icke f. n. vara beredd tillstyrka förslaget och därvid anfört,
att närmare erfarenheter av arbetsomfattningen vid krigsskolan efter omförläggningen
av infanteriets kadettskola borde avvaktas innan krigsskolans personaluppsättning
förstärktes.

I gällande arvodesförteckning är för VII. militärområdet uppfört ett belopp
å 10 680 kronor till tillsynsmän för byggnader, övningsfält, förråd m. m., i
vilket belopp inberäknats 1 500 kronor till tillsynsman vid visst i bergrum
inrymt tygmaterielförråd. Arméchefen har upprepat i anslagsäskandena för
budgetåret 1949/50 framlagt förslag om att utbyta tillsynsmannabefattningen
mot en förrådsvaktmästartjänst i Ce 12 vid arméförvaltningens tygavdelnings
anstalter, vilken tjänst borde redovisas vid arméns tygverkstäder. Civilförvaltningen
har förordat, att arvodesbefattningen i fråga utbytes mot en förrådsvaktmästartjänst
men ansett sig tills vidare böra räkna med att tjänsten
inrättades såsom extra i Cg 12.

Den i arvodesförteckningen för I. militärområdet uppförda posten å 17 420
kronor till tillsynsmän för byggnader, övningsfält, förråd m. m. har arméchefen
med tillstyrkan av civilförvaltningen föreslagit skola höjas med 3 090
kronor till 20 510 kronor. Förslaget har motiverats med att tillsynsmän tillkommit
vid två mobiliseringscentraler och att vissa permanenta förråd, som
krävde tillsyn, tillkommit.

Motsvarande arvodespost å 31 790 kronor för III. militärområdet har angivits
kunna minskas med 90 kronor på grund av omreglering av ett arvode.
En ytterligare minskning av denna post med 17 998 kronor blir möjlig vid
återgång i enlighet med ett av Kungl. Maj:t den 20 januari 1950 meddelat
beslut till tidigare kollektivavtalsanställning av viss vaktpersonal vid intendenturförråden
i Karlsborg och Boden, för vilket ändamål beräknats medel
under arvodesposten för budgetåret 1949/50.

Av ett inom försvarsdepartementet anhängiggjort ärende angående arvode
åt tillsynsman vid Tånga hed framgår, att detta arvode, som bestämts till 582
kronor, icke skall vidare utgå.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Arvodesposten kan med hänsyn till det anförda upptagas till (31 790 — 90 —-17 998 — 582 =) 13 120 kronor.

I arvodesförteckningen finnes för IV. militärområdet uppförd en post å
46 438 kronor till tillsynsman för byggnader, övningsfält, förråd m. m., i vilken
post inräknats ett belopp av 17 324 kronor för civil vakthållning vid arméns
signalskola. Detta belopp har arméchefen med tillstyrkan av civilförvaltningen
föreslagit skola i stället i förteckningen uppföras under rubriken Vissa
utbildningsanstalter. Å andra sidan har civilförvaltningen i enlighet med förslag
av chefen för armén och särskild framställning av chefen för Upplands
regemente under berörda arvodespost till tillsynsman m. m. räknat med ett
nytt arvode å 1 200 kronor för år åt en tillsynsman vid Fäboda, Järvafältet,
och 200 kronor för år åt en tillsynsman vid Upplands regementes anläggningar
vid Hågadalen. Då den i sammanställningen under punkten 2 angivna kostnadsminskningen
med 4 238 kronor hänför sig till ifrågavarande arvodespost
samt vidare (jfr p. 20) ett arvode å 200 kronor föreslagits skola inberäknas i
posten, skulle densamma enligt föreliggande förslag uppföras med (46 438 —
17 324 + 1 200 + 600 — 4 238 + 200 =) 26 876 kronor.

Den i arvodesförteckningen för V. militärområdet uppförda posten å 13 200
kronor till tillsynsmän för byggnader, övningsfält, förråd m. m. har angivits
kunna minskas med 600 kronor till 12 600 kronor på grund av att ett förråd
avvecklats.

Motsvarande arvodespost å 18 722 kronor för VI. militärområdet har arméchefen
med tillstyrkan av civilförvaltningen föreslagit skola höjas med 2 078
kronor till 20 800 kronor. Förslaget har motiverats med att sex permanenta
förråd, som krävde tillsyn, tillkommit och att ett arvode ansetts böra höjas
på grund av ökade arbetsuppgifter. Å andra sidan kan posten av samma skäl
som i det föregående anförts beträffande III. militärområdet minskas med
6 552 kronor till 14 248 kronor.

Posten i arvodesförteckningen å 10 680 kronor till tillsynsmän för byggnader,
övningsfält, förråd m. m. inom VII. militärområdet har angivits kunna
minskas, förutom med förenämnda belopp å 1 500 kronor vid inrättande av en
förrådsvaktmästartjänst för arméns tygverkstäder, med ytterligare 1 180 kronor
genom samordning av viss tillsyn. Posten skulle alltså upptagas med (10 680 —
1 500 — 1 180 =) 8 000 kronor.''

Det i arvodesförteckningen under rubriken Vissa utbildningsanstalter
uppförda beloppet å 17 905 kronor till civil vakthållning vid tygförvaltningsskolan
har civilförvaltningen med hänsyn till förhöjda avgifter till vederbörligt
nattvaktsbolag föreslagit skola höjas med 895 kronor till 18 800
kronor.

I anslutning till förslag om att å riksstaten för budgetåret 1950/51 uppföra
särskilda anslag till avlöningar och omkostnader vid försvarets sjukvårdsförråd
har civilförvaltningen föreslagit att följande tjänster (befattningar)
skola utgå ur arméns personalförteckningar, nämligen ur personalförteckningen
för ordinarie tjänstemän de under rubriken Centrala sjukvårds -

Kungl. Maj ds proposition nr 110.

förråd uppförda 4 förrådsvaktmästartjänsterna i Ca 12, ur personalförteckningen
för pensionerad personal i arvodesbefattningar de under samma rubrik
uppförda 4 förrådsunderofficersbefattningarna, varav 1 i 1:21 och 3 i
1:20, samt ur personalförteckningen för andra extra ordinarie tjänstemän än
manskap de under rubriken Centrala sjukvårdsförråd och läkemedelscentraler
uppförda 16 förrådsmannatjänsterna i Ce 9.

23. Förändringar beträffande kontorspersonal. I skrivelse den 21 december
1949 har civilförvaltningen i anledning av förslag av vederbörande militärmyndigheter
och försvarets civila tjänstemannaförbund förordat, att 1 tjänst
för biträde för skriv- och kontorsgöromål vid Yl. militärbefälsstaben, vars
innehavare toges i anspråk för kontorsgöromål av mera kvalificerad art, utbytes
mot 1 tjänst för kanslibiträde i Ce 11.

Däremot har civilförvaltningen avstyrkt ett av chefen för armén framställt
förslag om att vid nämnda stab inrätta 1 tjänst för kontorist i Ce 13 i utbyte
mot 1 tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål.

I anledning av framställning den 18 februari 1950 av chefen för arméns
intendenturförråd i Stockholm har chefen för armén tillstyrkt, att en tjänst
för kanslibiträde i Ce 11 tillkommer för proviantredovisningen vid infanteriets
kadettskola i utbyte mot en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål.

Civilförvaltningen har tillstyrkt förslag av arméchefen om att utbyta 1
av de i gällande personalförteckning för arméns underofficersskola jämte försvarets
läroverks internat uppförda vaktmästartjänsterna i Ce 9 mot 1 kanslibiträdestjänst
i Ce 11.

Civilförvaltningen har föreslagit, att i enlighet med principerna för reglerad
befordringsgång för biträdespersonal tillhopa 118 kontorsbiträdestjänster i
Ca 8 skola tillkomma i utbyte mot samma antal biträdestjänster för skriv- och
kontorsgöromål, nämligen

vid arméstaben 9 tjänster;

vid tjänstegrensinspektörer 1 tjänst;

vid militärbefälsstaberna 6 tjänster, varav 1 vid I., 1 vid IV., 3 vid V.
och 1 vid VI. militärbefälsstaben;

vid kommendantsstaben i Stockholm 1 tjänst;

vid kommendantsstaben i Boden 2 tjänster;

vid försvarsområdesstaberna 18 tjänster, varav 1 vid Kiruna—Jokkmokks,
3 vid Malmö, 2 vid Kalmar—Växjö, 4 vid Gävle, 1 vid Östersunds, 1
vid Uddevalla, 2 vid Skövde, 1 vid Strängnäs, 2 vid Karlstads och 1 vid
Falu—Mora försvarsområdesstaber;

vid infanteribefälhavarstaberna 3 tjänster, varav 2 i Karlskrona
och 1 i Vaxholm;

vid infanteriet 25 tjänster, varav 4 vid 121, 3 vid ettvart av 12, 16,
I 17 och 119, 2 vid vartdera av I 1 och 114 samt 1 vid ettvart av 15, 17, 18,
111 och 112;

vid kavalleriet 6 tjänster, varav 2 vid K 1, 3 vid K 2 och 1 vid K 4;

42 Kungl. Ma.j:ts proposition nr Ilo.

vid pansar trupperna 7 tjänster, varav 2 vid vartdera av P2 och P4
samt 3 vid P3;

vid artilleriet 7 tjänster, varav 3 vid A 6, 2 vid Al och 1 vid vartdera
av A 4 och A 7:

vid luftvärnet 12 tjänster, varav 5 vid Lv 1, 2 vid vartdera av Lv 2 och
Lv 6 samt 1 vid ettvart av Lv 4, Lv 5 och Lv 7;

vid ingenjörtrupperna 4 tjänster, varav 1 vid Ing 1 och 3 vid Ing 2;

vid signaltrupperna 2 tjänster, avsedda för S 1 B;

vid underhållstrupperna 7 tjänster, varav 2 vid T 1, 1 vid vartdera
av T 2 och T 4 samt 3 vid T 3;

vid intendenturkåren 2 tjänster, avsedda för Int 1 mobiliseringscentral;
ävensom

vid utbildningsanstalterna 6 tjänster, varav 2 vid vardera av krigsskolan
och infanteriets kadettskola samt 1 vid vardera av artilleriskjutskolan
och luftvärnsskjutskolan.

Statens organisationsnämnd har avstyrkt ordinariesättning av två biträden
vid Int 1 mobiliseringscentral. Dessa biträden voro avsedda för personalredovisningen,
vilken förutsattes skola överflyttas till vederbörliga trängregementen
fr. o. m. den 1 juli 1950.

24. ökat antal och utbyte av tjänster för bilförare. I gällande personalförteckning
finnas för envar av I., III., V. och VII. militärbefälsstaberna uppförda
en tjänst för bilförare i Ce 10. Chefen för armén har föreslagit, att för
varje militärbefälsstab inrättas en överfurirsbeställning, avsedd för bilförare,
och att i samband därmed de befintliga fyra bilförartjänsterna indragas vid
uppkommande vakanser. Till stöd för förslaget har arméchefen framhållit,
bl. a., att 1945 års försvarskommitté räknat med överfurirer såsom bilförare vid
militärbefälsstaberna samt att det med hänsyn till den övertidsersättning som
tillkomme civila bilförare ur kostnadssynpunkt syntes vara fördelaktigt med
militära bilförare. Sådana kunde därjämte förväntas äga större personalkännedom
beträffande militärområdets militära personal än civila bilförare, vilket
vore av stort värde.

Civilförvaltningen har erinrat om att ämbetsverket i anledning av tidigare
förslag av arméchefen om att inrätta dylika överfurirsbeställningar uttalat, att
ämbetsverket för sin del icke kunde finna det ådagalagt, att bilförarna vid
militärbefälsstaberna med nödvändighet måste vara militära beställningshavare.
Civilförvaltningen ansåge för sin del knappast rimligt att för göromålen
såsom bilförare vid militär institution avse befattningshavare i så relativt
hög löneställning som överfurir. Emellertid vore de skäl arméchefen anfört
mot den nuvarande anordningen i hög grad beaktansvärda. Särskilt den
omständigheten att bilförare vore berättigade att uppbära övertidsersättning
för såväl effektiv körtid som väntetid, vilken infallit efter den ordinarie arbetstidens
slut, kunde tala för en övergång till den av arméchefen förordade anordningen.
Det syntes nämligen icke uteslutet, att genom storleken av övertidsersättningen
den antydda skillnaden i lönehänseende kunde komma att

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

utjämnas och måhända förbytas i högre ekonomiska förmåner för en civil bil
förare än för en överfurir. Även om sådana skäl kunde anföras för bifall till
arméchefens förslag, vore civilförvaltningen likväl icke beredd att nu förorda
någon jämkning i anställningsformen för militärbefälsstabernas bilförare.
Ämbetsverket utginge från att frågan om de civila bilförarnas rätt till övertidsersättning
komme att lösas i samband med pågående utredning om arbete å
obekväm arbetstid. Civilförvaltningen har vitsordat behovet av bilförare även
vid militärbefälsstaber som nu sakna sådana och därför föreslagit, att 3 nya
tjänster för bilförare i Ce 10 inrättas vid dessa staber.

25. Personalförändringar i övrigt m. m. I enlighet med förslag i årets statsverksproposition
(bil. 6, p. 23) bör en på försvarsstabens stat nu redovisad beställning
för förvaltare (i kassatjänst) överföras till intendenturkårens stat.

Sedan statens organisationsnämnd avgivit rapport rörande organisationsundersökningar
vid arméhundskolan, har chefen för armén, efter samråd med
cheferna för marinen och flygvapnet, med skrivelse den 19 december 1949
avgivit förslag till organisation av ett gemensamt försvarshundväsende och
en försvarets hundtjänstskola. Med hänsyn till försvarsutredningens arbete
har arméchefen emellertid ansett sig icke kunna för närvarande påyrka en
omorganisation enligt förslaget utan förutsatt, att verksamheten vid arméhundväsendet
skulle bedrivas i huvudsak enligt nuvarande principer.

Även för denna verksamhet erfordras dock, enligt vad arméchefen anfört,
vissa personalförändringar. Förutom vissa personalökningar, till vilka ställning
icke tages i detta sammanhang, har arméchefen föreslagit, att en beställning
för sergeant i Ma 4 på arméhundväsendets stat utbytes mot beställning
för fanjunkare eller sergeant. Innehavaren av sergeantbeställningen har nu
uppnått sådan ålder att han anses böra befordras till fanjunkare, vilket i brist
på beställningar icke kan ske inom arméhundväsendet. Ätertransport till förband
anses heller icke möjlig, då beställningen har lönegradsbeteckningen Ma.

Med hänsyn till personalavgång kunna 2 övergångsvis uppförda för pensionerad
personal avsedda befattningar för inspektörer för lokalförsvaret
(2: 12) indragas.

I skrivelse den 21 december 1949 har civilförvaltningen, i enlighet med förslag
av vederbörande militärmyndigheter och försvarets civila tjänstemannaförbund,
efter hörande av telegrafstyrelsen, förordat, att tjänsten för montör
(Ca 11) vid kommendantsstaben i Boden, vilken tjänst är avsedd för telefon
nätet inom Bodens fästning, utbytes mot en tjänst för förste montör (Ca 16).
Telegrafstyrelsen hade anfört att, med hänsyn till såväl omfattningen och betydelsen
av telefonnätet inom fästningen som den självständighet med vilken
ifrågavarande montör hade att ansvara för nätets funktionsduglighet och komplettering,
en placering av tjänsten i 16 lönegraden, d. v. s. samma lönegrad
som tillämpades för telegrafverkets linjemästare, vore fullt befogad.

Sedan den övergångsvis uppförda tjänsten för inspektionskonstapel vid
platsbefälet i Karlsborg blivit vakant fr. o. m. den 1 januari 1950, då innehavaren
av densamma erhållit ordinarie tjänst inom Karlsborgs sockens polisdistrikt,
kan tjänsten indragas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

I gällande personalförteckning för andra extra ordinarie tjänstemän än
manskap finnas under rubriken Arméförvaltningens intendenturavdelnings
anstalter uppförda 4 tjänster för centrala bok- och blankettförrådet samt 10
tjänster för tryckeri- och bokbinderipersonal. Arméchefen har föreslagit, att
nämnda tjänster skola utgå ur arméns personalförteckning och redovisas i
annan ordning. Civilförvaltningen har ansett sig i avvaktan på resultatet av
1946 års militära förvaltningsutrednings arbete icke böra förorda annan jämkning
med avseende å redovisningen av tjänsterna i fråga än att desamma
borde uppföras under gemensam huvudrubrik för arméförvaltningens anstalter.

Civilförvaltningen har för budgetåret 1950/51 räknat med avlöningar till
följande personal på avgångsstat, nämligen 1 generalmajor (Mo 17) och 1
överstelöjtnant (Mall), vilket skulle innebära en kostnadsminskning med i
runt tal 5 600 kronor i förhållande till det för budgetåret 1949/50 till dylika
avlöningar beräknade beloppet.

Vidare har civilförvaltningen för budgetåret 1950/51 räknat med arvode till
1 beställningshavare i Mo 17 å disponibilitetsstat, vilket skulle innebära en
kostnadsminskning med 10 080 kronor i förhållande till det för budgetåret
1949/50 till dylika arvoden beräknade beloppet.

Kostnaderna för avlöningar till indelt manskap, för budgetåret 1949/50
beräknade till 99 000 kronor, har civilförvaltningen för budgetåret 1950/51
beräknat till 85 000 kronor, varvid ämbetsverket räknat med att antalet kvarstående
indelta skulle komma att minska från för förstnämnda budgetår beräknade
75 till 65.

Arméchefen har med hänsyn till utökad lärarverksamhet vid arméns underhållsskola
förordat, att ett utbildningsarvode å 1 440 kronor skall tillkomma
för heltidstjänstgörande lärare vid skolan.

För arméns signalskola avses f. n. tillhopa 8 utbildningsarvoden, ettvart å
1 440 kronor för år. Av dessa arvoden disponeras ett för lärare i radartjänst. I
skrivelse den 12 januari 1950 har arméchefen framhållit, bl. a,, att som heltidstjänstgörande
lärare i radartjänst vid skolan vore placerade — förutom innehavaren,
en major, av den å luftvärnets stat uppförda, för chef för arméns
radarskola avsedda beställningen för överstelöjtnant eller major (jfr prop.
1949: 135, s. 62) — 2 kaptener och 1 sergeant vid luftvärnet. I avvaktan på att
slutlig organisation för radarskolan blir fastställd borde för nämnda personal
få disponeras 3 arvoden. Arméchefen föreslår därför, att antalet utbildningsarvoden
vid signalskolan ökas med 2.

Civilförvaltningen har framhållit, att tills vidare försiktighet borde iakttagas
i fråga om inrättande av nya arvoden för heltidstjänstgörande lärare. Ämbetsverket
har med hänsyn härtill förordat, att i stället det för arvoden till deltidstjänstgörande
militära och civilmilitära lärare vid arméns utbildningsanstalter
avsedda beloppet, för budgetåret 1949/50 190 860 kronor, höjes med (3 X
1 440 =) 4 320 kronor till 195 180 kronor.

I skrivelse den 2 november 1949 har chefen för försvarsstaben hemställt
om ett anslag av 15 000 kronor för budgetåret 1950/51 för ersättningar åt

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

officerare på aktiv stat i form av premier för frivillig utbildning i visst språk.
Premierna skulle utgå med olika belopp för olika utbildningsstadier.

Civilförvaltningen har erinrat om att ämbetsverket i utlåtande över officersutbildningskommitténs
betänkande, där förslag framlagts i ämnet, framhållit,
att införande av ett premiesystem såsom här föreslagits måhända kunde möta
betänkligheter med hänsyn till svårigheten att överblicka konsekvenserna av
detsamma. Skulle det emellertid prövas vara ett betydande försvarsintresse,
att vissa officerare stimulerades att förvärva och vidmakthålla språkkun-,
skaper, ville civilförvaltningen icke framställa någon erinran mot den föreslagna
anordningen. I fråga om beloppens storlek saknade ämbetsverket möjlighet
att uttala sig. De föreslagna premiebeloppen överensstämde emellertid
med de av officersutbildningskommittén förordade. Kostnaderna för premierna
borde lämpligen bestridas från de under försvarsgrenarnas avlöningsanslag
upptagna anslagsposterna till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t. Med utgångspunkt i beräknat antal språkstuderande
officerare från de olika försvarsgrenarna och föreslagen premie å 300 kronor
för godkänd examen efter grundläggande utbildning skulle kostnaderna
för premier under budgetåret 1950/51 uppgå till 9 000 kronor för armén och
3 000 kronor för vardera av de övriga två försvarsgrenarna.

Pör budgetåret 1949/50 är till vikarier för innehavare av i personalförteckning
redovisade befattningar beräknat ett belopp av förslagsvis 497 000 kronor.
Posten i fråga må disponeras för anställande av erforderlig personal för beredande
av ledighet åt innehavare av överskötersketjänst samt för avlönande av
såsom extra tjänsteman eller mot arvode anställd ersättare för ordinarie eller
extra ordinarie tjänsteman, där ej sistnämnda kostnader enligt gällande bestämmelser
skola bestridas av annan anslagspost. Civilförvaltningen har med
hänsyn till att belastningen å posten under budgetåret 1948/49, då densamma
togs i anspråk endast för avlönande av vikarier för andra extra ordinarie
tjänstemän än manskap, utgjort omkring 720 000 kronor beräknat posten i
fråga för budgetåret 1950/51 till 900 000 kronor. Inberäknat avlöningsförhöjning
skulle detta innebära en ökning av medelsbehovet för ifrågavarande ändamål
med 451 360 kronor.

För budgetåret 1949/50 är till betjäningspersonal in. fl. beräknad en post
å förslagsvis 32 000 kronor, vilken disponeras för avlöningar till vissa övergångsvis
kvarstående kokerskor m. fl. Civilförvaltningen har ansett anledning
icke föreligga att redovisa dessa kostnader under särskild delpost utan föreslagit,
att erforderliga medel för ändamålet beräknas under delposten Övrig
extra personal. Sistnämnda post har för budgetåret 1949/50 beräknats till förslagsvis
880 000 kronor och avses i huvudsak för bestridande enligt av Kungl.
Maj:t lämnade medgivanden av kostnaderna för sådan extra personal vid
armén, som fyller ett mera stadigvarande behov, men för vilka med hänsyn
till pågående organisationsundersökningar och andra överväganden fastare anställningsform
icke anses böra ifrågakomma. Sistnämnda kostnader har civil
förvaltningen för budgetåret 1950/51 beräknat till 775 000 kronor. Härutöver
har civilförvaltningen under delposten övrig extra personal beräknat till av -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

löningar åt övergångsvis kvarstående kokerskor 25 000 kronor, till arvoden åt
civila byggnadstekniker vid rationaliserade infanteriregementen 62 000 kronor,
till avlöningar åt 6 extra arméingenjörer (jfr p. 15) 65 000 kronor, till ersättningar
åt läkare och veterinärer, vilka anställas för att tillgodose behovet av
extra läkar- och veterinärhjälp vid armén, 50 000 kronor samt till avlöningar
och bostadsersättning åt sjuk vårdselever vid förbanden 35 000 kronor. Civilförvaltningen
har alltså beräknat medelsbehovet under delposten Övrig extra
personal till (775 000 + 25 000 + 62 000 + 65 000 + 50 000 + 35 000 =) i runt
tal 1 000 000 kronor. Inberäknat avlöningsförhöjning skulle detta innebära en
ökning av medelsbehovet för ifrågavarande ändamål med 98 560 kronor.

Civilförvaltningen har i enlighet med förslag av chefen för armén räknat
med att antalet fänrikar under budgetåret 1950/51 skulle utgöra omkring 240
och att antalet nytillkommande fänrikar vid Bodenförbanden under samma
budgetår skulle uppgå till 7, mot för budgetåret 1949/50 beräknade 235 respektive
5. Härav skulle föranledas en kostnadsökning för avlöningar och stipendier
för underlättande av officersrekryteringen i Boden med tillhopa 38 080
kronor.

F. n. må vid armén finnas anställda 6 heltidsanställda och 41 deltidsanställda
personalvårdsassistenter med avlöning i enlighet med av Kungl. Maj:t
den 30 juni 1948 meddelade bestämmelser. Arméchefen har i anslutning till
ett inom försvarsstaben uppgjort förslag till utbyggnad av personalvårdsassistentorganisationen
förordat, att antalet heltidsanställda personalvårdsassistenter
ökas till 13 och att i samband härmed antalet deltidsanställda
minskas till 33. Till stöd för förslaget har framhållits den stora arbetsbörda,
som åvilade assistenterna trots den förkortade värnpliktsutbildningen samt
önskemålet att i viss utsträckning kunna frigöra personalvårdsofficerarna vid
förbanden för annan tjänst. Civilförvaltningen har för sin del anfört, att departementschefen
vid anmälan av propositionen 1948: 206 framhållit, att personalvårdsassistenternas
tjänstgöringsförhållanden i viss män vore beroende av hur
värnpliktsutbildningen utformades och att i avvaktan på beslut härutinnan
personalvårdsorganisationen borde givas provisorisk karaktär. Med hänsyn till
att slutlig ställning ännu icke tagits till frågan om värnpliktstidens längd ansåge
civilförvaltningen försiktigheten bjuda att icke nu vidtaga någon utökning
av antalet heltidsanställda assistenter.

I skrivelse den 21 december 1949 har civilförvaltningen i enlighet med
förslag av arméchefen förordat, att till arvoden åt mobiliseringslottor för
budgetåret 1950/51 anvisas ett belopp av 53 000 kronor. Höjningen, 6 000 kronor,
i förhållande till det för budgetåret 1949/50 anvisade beloppet, 47 000
kronor, föranledes av en med hänsyn till den ökade rekryteringsverksamheten
erforderlig utökning av antalet månadsarvoden.

26. Under denna punkt ha sammanställts de personalförändringar som föranledas
av övergång till ny organisation av stabs- och förvaltningstjänsten
vid Skaraborgs pansarregemente, Smålands artilleriregemente och Östgöta
luftvärnsregemente ävensom fortsatt genomförande av dylik ny organisation
av trängens förband, såvitt avser Svea trängregemente.

Kungl. May.ts proposition nr 110.

Departementschefen.

Årets budgetarbete har präglats av en sträng återhållsamhet med statsutgifter,
vilket starkt beskurit möjligheterna att tillgodose krav på löneförbättringar
för tjänstemannapersonal och att utöka personalkadrarna. Det är givet,
att de principer som sålunda tillämpats i statsverkspropositionen måste följas
även när det gäller att bedöma framställda krav beträffande personal med avlöning
från försvarsgrenarnas allmänna avlöningsanslag.

Under de tre avlöningsanslagen ha krav framställts på löneförbättringar i
stor omfattning liksom också på personalförstärkningar. I sistnämnda hänseende
ha dock de förslagsställande myndigheterna visat återhållsamhet och
med anledning av pågående utredningar angående försvarets organisation och
de centrala förvaltningsmyndigheternas utformning avstått från yrkanden på
personalförstärkningar som eljest ansetts vara berättigade i och för sig. De
förslag som framförts avse till största delen personalförändringar som påyrkats
redan för innevarande budgetår men som då icke vunno bifall antingen av
särskilda anförda skäl eller allmänt på grund av det rådande statsekonomiska
läget. Som framgår av det nyss anförda måste av sistnämnda skäl alltjämt iakttagas
återhållsamhet. Principerna för bedömningen av de framförda förslagen
måste vara, att en verklig prövning av desamma kan komma i fråga endast i
de fall då förslagen motiveras av organisatoriska förändringar.

På grund av sålunda angivna förhållanden har jag ansett mig kunna här i
det följande och i fortsättningen vid behandlingen av motsvarande anslag för
marinen och flygvapnet begränsa mig till att till närmare prövning upptaga i
stort sett endast sådana förslag till personalförändringar som äga samband
med redan beslutade eller föreslagna organisationsförändringar. I den mån ett
yrkande i det följande icke omnämnes beror detta på att det på grund av de
allmänna principerna för budgetarbetet icke kunnat upptagas till saklig prövning
och av denna anledning icke kunnat bifallas. Detta gäller också det förslag
till personalförändringar, som civilförvaltningen efter förhandlingar med
vederbörliga personalsammanslutningar framlade i skrivelse den 10 februari
1949, och som civilförvaltningen angivit sig vidhålla för nästa budgetår även
i de delar det icke på nytt framförts i medelsäskandena för sagda budgetår.

Innan jag närmare ingår på en behandling av personalfrågorna vill jag
något beröra en fråga som civilförvaltningen väckt, nämligen frågan om behandlingen
av personal, som på grund av redan beslutade eller planerade
organisatoriska förändringar av freds- och krigsorganisationen blir övertalig
från och med den 1 juli 1950 eller senare under budgetåret 1950/51. Civilförvaltningen
har förutsatt, att innehavare av till indragning föreslagen befattning
i första hand bör utnyttjas inom försvaret. Eventuellt nytillkomna befattningar
borde därför erbjudas övertalig personal, vilken vid lika lämplighet
i övrigt borde erhålla företräde framför andra sökande. Sålunda överflyttad
personal borde, liksom skett tidigare i liknande fall, erhålla rätt till flyttningsersättning
och omplaceringstraktamente enligt gällande bestämmelser. Om

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

övertalig extra ordinarie befattningshavare erbjudits för honom lämplig befattning
men vägrat att söka eller mottaga densamma, borde han kunna omedelbart
uppsägas. Civilförvaltningen har också ifrågasatt om icke åtgärder i
förevarande hänseende borde, särskilt med hänsyn till gällande bestämmelser
om uppsägningstid, vidtagas redan under mars månad 1950.

Statens lönenämnd har yttrat sig över vad civilförvaltningen sålunda föreslagit.
Yad civilförvaltningen anfört om att bereda annan anställning åt extra
ordinarie tjänsteman har synts lönenämnden stå i full överensstämmelse med
de uttalanden i ämnet av 1945 års lönekommitté, som i form av anvisningar
intagits i tilläggsbestämmelserna till statens allmänna avlöningsreglemente
3 §, och föranledde icke erinran från lönenämndens sida. Den föreslagna bestämmelsen
om rätt till flyttningsersättning och omplaceringstraktamente
har lönenämnden förtydligat med, att dylik rätt borde tillkomma vederbörande
även om han icke tillhör sådana personalkategorier som enligt gällande bestämmelser
redan äga dylik rätt. Lönenämnden har påpekat, att åtgärder för
överflyttning av personal icke syntes kunna inledas, förrän beslut föreligger
om de väntade organisationsförändringarna, vilka med hänsyn härtill lämpligen
borde träda i kraft tidigast den 1 oktober 1950.

För egen del vill jag tillstyrka vad sålunda föreslagits. Föreskrifter av motsvarande
innehåll ha såsom påpekats redan tidigare meddelats för speciella
fall, exempelvis gälla föreskrifter av motsvarande art för behandling av övertalig
pensionerad personal i samband med övergång till ny organisation av
stabs- och förvaltningstjänsten vid de lägre truppförbanden. Överflyttning av
övertalig personal bör givetvis kunna ske även till ledigblivande redan befintliga
tjänster inom försvaret. Eventuellt kan övervägas att härvid eller vid
sökandet av möjligheter att inom andra arbetsområden placera övertalig personal
upptaga samarbete med de civila arbetsförmedlingsorgan, till vilka enligt
av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser även statsmyndigheterna numera
äro skyldiga att vända sig vid antagning av viss personal. I anledning av vad
lönenämnden påpekat i fråga om åtgärder för att överflytta personal vill jag
framhålla, att vissa organisationsförändringar, vilkas konsekvenser i personalhänseende
nu anmälts för nästa budgetår, redan tidigare beslutats.

Jag övergår härefter till en närmare behandling av de personalfrågor under
arméns avlöningsanslag, som enligt vad jag i det föregående anfört kunna upptagas
till bedömande, och följer därvid den uppställning, som i enlighet med
gällande föreskrifter om medelsäskandenas utformning kommit till användning
i det föregående vid redogörelsen för framställda yrkanden och anförda motiv.

1. Den vid 1948 års riksdag beslutade omorganisationen av arméledningen
har numera kommit till uttryck i en av Kungl. Maj:t den 18 november 1949 utfärdad
ny instruktion för arméledningen (SFS nr 600). De viktigaste förändringarna
i arméledningens organisation som företogos enligt försvarsbeslutet
voro att arméinspektionen skulle sammanslås med arméstaben till ett gemensamt
stabsorgan, arméstaben, samt att truppslagsinspektörerna skulle inom

Kungl. Maj ds proposition nr 110.

arméstaben ges en något självständigare ställning än de tidigare truppslagsavdelningarna
i arméinspektionen. 1945 års försvarskommitté hade föreslagit,
att truppslagsinspektionerna skulle, i huvudsaklig anslutning till den dåva
rande arméinspektionens indelning i avdelningar (sektioner), bestå av infanteri-
och kavalleriinspektion samt pansar-, artilleri-, luftvärns-, ingenjör-, signal -ocli underhållsinspektioner. Med anledning av vidtagna förändringar i arméns
krigsorganisation och för att rationalisera inspektionsverksamheten i övrigt
ha i den fastställda instruktionen gjorts vissa avvikelser från detta förslag.

En av dessa avvikelser är endast en benämningsfråga, I försvarspropositionen
1948 (nr 206) föreslogs benämningen underhållsregementen på de
tidigare trängkårerna, till vilka överförts utbildningen i tyg- och intendenturtjänst.
I enlighet härmed skulle truppslaget benämnas underhållstrupperna.
Riksdagen (skr. 369, statsutsk. uti. 160) godtog truppslagsbenämningen men
ansåg frågan om benämningen på förbanden böra ytterligare övervägas. Enligt
skrivelse 1949: 278 (statsutsk. uti. 155) biföll riksdagen förslag i propositionen
1949: 135, p. 3, att trängkårerna skulle erhålla benämningen trängregementen.
I arméledningsinstruktionen har nu i anslutning härtill som benämning på
truppslaget valts trängtrupperna i stället för underhållstrupperna.

Av praktiska skäl ha även vissa förändringar vidtagits beträffande inspektörernas
verksamhetsområden. Dessa äro icke längre anslutna till truppslagen
utan omfatta enligt instruktionen infanteriet utom pansarinfanteriregementena,
pansartrupperna jämte pansarinfanteriet och kavalleriet, artilleriet, luft
värnet och radartjänsten inom armén, ingenjörtrupperna, signaltrupperna och
signaltjänsten inom armén samt trängtrupperna. Som benämning på de olika
inspektionsorganisationema ha bibehållits avdelningar. Benämningarna på
inspektörerna ha ändrats i anslutning till verksamhetsområdesindelningen.
Enligt instruktionen finnas alltså följande truppslagsavdelningar och chefer
för dessa

infanteriavdelningen, infanteriinspektören,
pansaravdelningen, pansarinspektören,
artilleriavdelningen, artilleriinspektören,
luftvärnsavdelningen, luftvärnsinspektören,
ingenjöravdelningen, ingenjörinspektören,
signalavdelningen, signalinspektören, samt
trängavdelningen, tränginspektören.

I en övergångsbestämmelse till instruktionen har angivits, att vad i instruktionen
stadgas om nämnda inspektörer skall, så länge på personalförteckning för
ordinarie tjänstemän vid armén finnas uppförda beställningar för inspektörer
för infanteriet och kavalleriet, för pansartrupperna, för artilleriet, för luft
värnet, för ingenjörtrupperna, för signaltrupperna respektive för underhållstrupperna,
gälla dessa.

I anledning av vad sålunda förekommit föreslår jag, att benämningarna på
truppslagsinspektörerna vid armén från och med nästa budgetår ändras till
överensstämmelse med vad sålunda i instruktionen för arméledningen angivits.
4—moso Bihatig till riksrlagnns protokoll 1 samt. .Vr 110.

Kungl. Maj ds ■proposition nr 110.

Jag tillstyrker förslagen om ändrad redovisning av beställning för en major
vid pansartrupperna, den personal som avses för arméledningens stamhästgrupp
samt tjänstegrensinspektörerna och deras expeditionspersonal m. m. I
fråga om sistnämnda personal föreslår jag, att i personalförteckningen upp
föras nya tjänster för de två biträden för skriv- och kontorsgöromål, som enligt
medgivande fått anställas redan för innevarande budgetår. Att för en av dessa
inrätta en kanslibiträdesbefattning kan jag icke nu tillstyrka.

De skäl arméchefen anfört för att tills vidare bibehålla nuvarande antal
beställningar för kapten eller löjtnant vid arméstaben anser jag väl motivera,
att ytterligare begränsningar av detta antal icke vidtagas från och med nästa
budgetår. Ej heller vill jag förorda, att regementsofficersbeställningen på
generalstabskårens stat, avsedd för arméstaben, eller kaptensbeställningen till
arméöverläkarens förfogande nu indragas.

I likhet med civilförvaltningen kan jag icke biträda förslaget om uppflyttning
i lönegrad av en kansliskrivare vid staben.

Det torde icke vara möjligt att tillgodose det av arméchefen här och av
andra myndigheter i andra sammanhang framförda kravet på lättnader i fråga
om fördelningen av stabs- och förvaltningsarvoden vid försvaret utan att prin
ciperna för den år 1945 genomförda arvodesregleringen inom försvaret komma
att rubbas. Någon förändring av dessa principer anser jag mig icke kunna förorda.
Jag vill heller icke nu föreslå någon utökning av totalantalet dylika arvo
den. Vad beträffar den av civilförvaltningen ifrågasatta utredningen om omfördelning
av tillgängliga arvoden i syfte att tillgodose framförda krav på utökningar
får jag framhålla, att en dylik utredning enligt min mening knappast
torde kunna leda till åsyftat resultat, då så gott som från alla håll, där dylika
arvoden disponeras, framförts krav på ytterligare arvoden.

T enlighet med myndigheternas förslag böra tre befattningar för pensione
rad officer och en befattning för pensionerad underofficer vid arméstaben in
dragas. I fråga om indragning av den befattning som enligt arméchefens förslag
skulle bibehållas till den 1 april 1951 anser jag, att skäligt rådrum får
anses ha beretts innehavaren av befattningen, om densamma indrages från
och med den 1 oktober 1950.

Vad i övrigt föreslagits under denna punkt kan jag icke tillstyrka.

2. I enlighet med arméchefens förslag böra i anledning av avvecklingen av
Livregementet till häst m. m. ur vederbörliga personalförteckningar avföras
beställningen för sekundchef för regementet, tre arvodesbefattningar —- biträde
åt regementsintendent, köksföreståndare och furageuppbördsman — samt
tjänster för 19 remontryttare, en förrådsman och två ekonomibiträden i Ce 2.

Jag biträder också förslagen om ändrad redovisning av en beställning för
ryttmästare, en förrådsman och tre biträden för skriv- och kontorsgöromål.
Organisationsundersökningar vid de staber och förband som äro förlagda till
ifrågavarande etablissement torde komma att klarlägga behovet i framtiden av
dessa tjänster.

Jag kan alltjämt icke tillstyrka, att den till IV. militärbefälsstaben över -

Kungl. Maj-.ts proposition nr Ilo.

gångsvis överförda kanslibiträdestjänsten för kassagöromål göres permanent.
Jag förutsätter i stället, att denna tjänst skall kunna utnyttjas för proviantredovisningen.
Behovet av kassapersonal torde kunna tillgodoses inom ramen
för tillgänglig biträdespersonal vid staben, sedan densamma förstärkts med
från K 1 överförda dylika biträden.

Jag kan för närvarande icke biträda förslaget om att bereda förrådsunderofficeren
vid mobiliseringscentralen högre löneställning.

Jag anser mig heller icke nu kunna tillstyrka, att för bevakningen vid
etablissementet anställes civil personal utan förutsätter, att det skall vara
möjligt att för oundgängligen nödvändiga bevakningsuppgifter alltjämt taga
i anspråk militär personal.

3. Yad beträffar de personalförändringar som föranledas av intendenturutbildningens
förläggning m. m. kan jag i avbidan på försvarsutredningens förslag
icke tillstyrka, att nu inrättas en ny överstelöjtnantsbeställning vid träng
trupperna. Jag får erinra, att chefen för armén ifrågasatt vissa indragningar
av fredsförband. Det är icke uteslutet, att även försvarsutredningen
kan komma att i besparingssyfte förorda en reducering av utbildningsenheterna
inom armén. Mot förslaget att för intendenturutbildning vid Svea
trängregemente utnyttja en för första mtendenturkompaniet hittills avsedd
majorsbeställning har jag ingen erinran.

I enlighet med förslaget förordar jag, att beställningar för 8 fanjunkare, 14
sergeanter, 12 överfurirer, 26 furirer och tre förrådsvaktmästare överföras till
underhåll strupperna (trängförbanden). Tre av sergeantsbeställningarna skola
indragas i mån av vakanser.

Övertaliga beställningar för en kapten och en förvaltare (förrådstjänst)
föreslås skola utnyttjas för infanteriskjutskolan respektive arméns underofficersskola.
Härtill återkommer jag i det följande. En fanjunkarbeställning
skulle bibehållas för förrådsuppgifter vid intendenturförrådet i Ulriksdal i
avvaktan på att innehavaren av beställningen avgår ur tjänst. Häremot har jag
intet att erinra. Två förvaltarbeställningar (förrådstjänst) böra indragas vid
uppkommande vakanser i dylika beställningar vid intendenturkåren.

Jag har intet att erinra mot de föreslagna överflyttningarna av en befattning
för pensionerad underofficer från krigsskolan till infanteriets kadettskola
samt av tjänsterna för en förrådsman och två biträden för skriv- och kontorsgöromål
från Int 1 till T 1.

Förslaget att för en nu av sakanslag avlönad arbetare uppföra en tjänst för
förrådsman vid infanteriets kadettskola kan jag icke biträda.

Ur vederbörliga personalförteckningar böra i enlighet med vad härutinnan
föreslagits utgå befattningar för tre expeditionsnnderofficerare vid intendenturtrupperna
från och med den 1 januari 1950 samt tjänster för ett biträde
för skriv- och kontorsgöromål vid Int 1 samt för en köksföreståndaro och sju
ekonomibiträden vid Int 3. I anslutning till vad arméchefen anfört beträffande
förråds- och skrivbiträdespersonal vid Int 2 och Int 3 bör i personalförteckningen
angivas, att befintliga tjänster för denna personal böra indragas vid
uppkommande vakanser.

Kungl. Majds proposition nr 110.

Såsom arméchefen föreslagit böra i fortsättningen furirer i intendentmtjänst
rekryteras vid trängregementena.

4. I anledning av beslutad omorganisation av de centrala intendent-uranstalterna
vid försvaret kunna i enlighet med avgivet förslag två kaptensbeställningar
vid intendenturkåren indragas vid uppkommande vakanser i
dylika beställningar.

Sedan en förvaltarbeställning (förrådstjänst) enligt medgivande placerats
vid centralförrådet i Tingstäde, böra de två angivna arvodesbefattningarna
utgå ur personalförteckningen. Jag har intet att erinra mot att en förrådsmannatjänst
vid VII. militärbefälsstaben överföres till att redovisas vid centralförrådet.

I enlighet med myndigheternas förslag böra tre förvaltare (förrådstjänst),
vilka genom omorganisationen icke längre erfordras för uppgifter som tidigare
ålegat dem, tills vidare bibehållas vid intendenturförråden i avvaktan på slutligt
förslag i personalfrågorna. Beställningarna böra icke få återbesättas vid
uppkommande vakanser.

Jag tillstyrker, att för intendenturförrådet i Stockholm inrättas de föreslagna
extra ordinarie tjänsterna för en maskinist, en reparatör, en kontorist
och ett kanslibiträde. Likaså tillstyrker jag, att för kassachef vid förrådet
inrättas en förvaltarbeställning på intendenturkårens stat.

5. I anledning av särskilt förslag av chefen för armén har Kungl. Maj:t den
10 februari 1950 meddelat bestämmelser rörande organiserandet tills vidare
av signalförband i Kristianstad. I personalhänseende innebära dessa bestämmelser,
att två förrådsmän och ett biträde för skriv- och kontorsgöromål överföras
till Norra skånska infanteriregementet (I 6). Av övrig för Signalregementets
kompani i Kristianstad avsedd personal må tills vidare provisoriskt place
ras till tjänstgöring, fanjunkaren vid 16, en förrådsvaktmästare vid Signal
regementet samt en underofficer i arvodesbefattning och en förrådsvaktmästare
vid infanteribefälhavarstaben i Karlskrona.

I enlighet med vad arméchefen hemställt bör förslag nu föreläggas riks
dagen om att Signalregementets kompani i Kristianstad icke skall uppsättas
samt att i dess ställe skall inrättas en signalmobiliseringscentral (SIK mobc)
i Kristianstad. Denna mobiliseringscentral bör vara underställd chefen för 16.

I anslutning till Kungl. Majrts förenämnda beslut böra av befattningar,
som nu avses för kompaniet, indragas tre befattningar för pensionerad underofficer
— expeditionsunderofficer, biträde i personaldetalj och kasernunder
officer — samt tjänster för en maskinist, två förrådsmän och ett biträde för
skriv- och kontorsgöromål. Böljande befattningar böra överflyttas till andra
förband m. in., nämligen befattningen för tygunderofficer och en förrådsvaktmästartjänst
till infanteribefälhavarstaben i Karlskrona, en förrådsvaktmästartjänst
till S 1 samt tjänster för två förrådsmän och ett biträde för skriv- och
kontorsgöromål till 16. Fanjunkarbeställningen torde, sedan behov av beställningshavaren
i fråga vid 16 icke längre föreligger, få tagas i anspråk för
signalskolan. Behovet av dessa till andra förband m. m. överflyttade tjänster

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

m. m. får slutligt prövas efter det att organisations undersökningar respektive
översyn av redan verkställda dylika undersökningar utförts vid infanteri
befälhavarstaben, S 1, signalskolan och 16. Intill dess så skett bör gälla, att
återbesättande vid ledigblivande av beställning och befattningar som här avses
icke får ske utan medgivande av Kungl. Maj:t.

6. I princip har Kungl. Maj:t redan godtagit förslaget om förstärkning av
försvarsområdesstabernas personal för mobiliseringsarbete, ehuru beslut i
ämnet hittills begränsats till vad som kunnat genomföras utan särskilda
kostnader. Jag föreslår att, i enlighet med arméchefens förslag, från
vart och ett av infanteriregementena utom 11,17 och 115 samt från fyra
artilleriregementen en majorsbeställning, eller således sammanlagt 20 majorsbeställningar,
överföras till staberna för de i fred befintliga försvarsområdena
med undantag av Karlskrona och Vaxholms försvarsområden,
en vid varje stab med placering såsom stabschef. De berörda infanteri- och
artilleriregementena böra i anledning härav organiseras på två i stället för
som förutsatts i gällande organisation tre bataljoner (divisioner).

I anslutning härtill tillstyrker jag också förslaget, att en ny befattning för
försvarsområdesofficer (löneklass 1:31) tillkommer vid VII. militärbefälsstaben.

Jag anser mig alltjämt icke kunna biträda förslaget om att vid VII. militär
befälsstaben inrätta en befattning för hemvärnsunderofficer.

I likhet med civilförvaltningen kan jag icke tillstyrka förslaget om lönefyllnad
åt en fanjunkare vid Kiruna—Jokkmokks försvarsområdesstab.

7. I anledning av vad som under denna punkt föreslagits tillstyrker jag,
att två majorsbeställningar vid artilleriet överföras, den ene till arméstabens
stat och den andre till staten för artilleriskjutskolan.

8. Förslagen under denna punkt om förbättringar av befordringsläget inom
regementsofficersgraderna vid vissa personalkårer kan jag icke biträda.

9. Jag anser mig alltjämt icke kunna biträda förslaget att Svea livgardes
personalkader utökas med en kaptensbeställning, avsedd för chef för garnisonskompaniet.
Med anledning härav ifrågasätter jag för närvarande icke heller
någon reducering av antalet militär personal i lägre lönegrader vid regementet.

10. Jag tillstyrker den föreslagna utökningen av befälspersonalen vid signaltrupperna.
Nettominskningen av officers- och underofficersbeställningar
vid försvarsväsendets radioanstalt blir härigenom två kompaniofficerare och
sex underofficerare.

11. Det av statens organisationsnämnd tillstyrkta förslaget om placering av
en kapten ur intendenturkåren vid infanteriskjutskolan biträder jag.

12. Förslaget under denna punkt kan jag icke biträda.

13. I avvaktan på organisationsundersökningar vid arméns underofficers
skola torde en till följd av indragningen av intendenturkompanierna övertalig
förvaltarbeställning övergångsvis få placeras vid skolan. Vid innehavarens
avgång ur tjänst bör beställningen indragas. Förrådsunderofficersbefattningen
bör hållas vakant, så länge befattningen uppehälles av förvaltaren.

54 Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

14. Med hänsyn till föreliggande planer på reduceringar av antalet fredsförband
torde alltjämt en viss försiktighet böra iakttagas vid den fortsatta
utbyggnaden av tygstaten. För att de mest angelägna behoven av personal
skall kunna tillgodoses föreslår jag, att från och med nästa budgetår tillkomma
sammanlagt nio beställningar för verkmästare och hantverkare, varav
en tygverkmästare av 1. klassen och en av 2. klassen samt två tyghantverkare
av 1. klassen och fem av 2. klassen. -Jag är icke beredd att nu taga ställning
till i vilken omfattning slutläget i fråga om antalet armétekniker kan behöva
ökas med hänsyn till behov av personal för skötsel av radarmateriel. 1 anledning
av förslaget i denna del föreslår jag, att från och med nästa budgetår
tillkomma 40 armétekniker. I enlighet med vad som härutinnan föreslagits
böra 24 beställningar för furirer vid tygstaten indragas.

En övergångsvis kvarstående beställning för tyghantverkare av 1. klassen
vid krigsmaterielverket bör i anledning av avgång indragas.

15. I enlighet med hittills tillämpad princip, att ordinarie beställningar för
arméingenjörer inrättas inom ramen för fastställt preliminärt slutläge för
antalet arméingenjörsbeställningar, i den mån som möjligheter föreligga att
besätta beställningarna, tillstyrker jag, att vid arméingenjörkåren tillkomma
följande nya beställningar, nämligen en armédirektör av 1. graden, en armédirektör
av 2. graden, fem arméingenjörer av 1. graden och en arméingenjör
av 2. graden i utbyte mot åtta extra ordinarie arméingenjörsbeställningar i
29 lönegraden. Såsom föreslagits bör en beställning för armédirektör i Oa BO
indragas.

I anledning av arméchefens förslag i övrigt beträffande arméingenjörspersonalen
kan jag tillstyrka, att en arméingenjör av 1. graden i Ce 29 tillkommer
för vissa utbildningsfrågor inom arméingenjörkårens ledning. Någon utökning
av antalet ordinarie arméingenjörsbeställningar enligt det preliminära slutläget
bör dock icke ske i anledning av att denna befattning tillkommer. Beställningen
bör därför frigöras för indragning, innan detta slutläge uppnåtts.

Jag kan även tillstyrka, att ytterligare motoringenjörer tillkomma för ett
pansarinfanteriregemente och för 118. Jag finner dock icke skäl att för dessa
föreslå högre löneställning än för redan befintliga motoringenjörer vid pan
sarinfanteriet. Jag föreslår därför, att två extra ordinarie arméingenjörer, eu
i Ce 24 och en i Ce 22, tillkomma för detta ändamål. Slutligen tillstyrker jag,
att tre motoringenjörer tillkomma för kustartilleriförsvaren. Tills vidare
räknar jag med placering av dessa ingenjörer i Ce 24.

16. I enlighet med vad som förutsatts i årets statsverksproposition bör en
beställning för fältläkare på fältläkarkårens stat utgå ur förteckningen. I anledning
av vad i övrigt föreslagits beträffande läkar- och veterinärpersonal
föreslår jag, att följande beställningar indragas, nämligen en bataljonsläkare
i Ca 27 vid Gotlands artillerikår, en batalj onsveterinär i Ca 25 vid Svea ingenjörkår
samt två bataljons veterinärer i Ca 23 vid Svea och Wendes artilleriregementen.
Yidare bör i enlighet med förslaget föreskrivas, att regementsveterinärbeställningen
vid Svea artilleriregemente samt batalj onsveterinär -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

beställningarna i Ca 25 råd Göta ingenjörkår samt vid Svea, Göta och Skånska
trängregementena ävensom bataljonsveterinärbeställningen i Ca 23 vid Göta
artilleriregemente skola indragas, när vakanser uppkomma i beställningarna.
Behovet av eu veterinärbeställning vid IV. militärbefälsstaben torde böra närmare
prövas, när frågan om tillsättandet av en dylik beställning blir aktuell.
Till frågan om veterinärtjänsten vid arméhundskolan torde ställning icke böra
tagas nu.

1 anledning av förslaget om nya tjänster för instruktionssköterska föreslår
jag, att en dylik tjänst nyinrättas.

Vad beträffar förslaget om en reservsjuksköterskekår får jag framhålla, att
även jag finner särskilda åtgärder påkallade i syfte att tillförsäkra försvaret
en reserv av sjuksköterskor, som äro insatta i de speciella förhållanden under
vilka den militära sjukvården bedrives. Sjukvårdsstyrelsens förslag om att
för ändamålet upprätta en kår av reservsjuksköterskor med viss årlig tjänstgöringsskyldighet
vid försvaret synes mig innebära eu godtagbar utväg att
nå detta syfte. Jag är dock icke beredd att nu taga slutlig ställning till förslaget,
vilket torde böra ytterligare övervägas. Jag förutsätter, att det skall
få ankomma på Kungl. Maj:t att besluta om en försöksorganisation i någon
form inom ramen för medel som eljest avses för anställning tillfälligt av extra
sjuksköterskor.

17. Såsom i det föregående omnämnts räknar arméchefen med möjligheten
att ur besparingssynpunkt reducera antalet fredsförband. De besparingar
som härigenom kunna vinnas hänföra sig huvudsakligast till löner till
personal i stabs- och förvaltningstjänst. En dylik åtgärd skulle utesluta ur
organisationen bland annat ett antal befattningar i inre tjänst, avsedda för
äldre överfurirer. Här har alltså uppkommit ytterligare ett skäl att gå fram
med försiktighet, när det gäller att utbygga överfurirskadern till det beräknade
slutläget.

Arméchefen har föreslagit, att antalet överfurirer ökas med 138. Med anledning
av vad jag nyss anfört anser jag mig böra föreslå, att denna ökning
av antalet överfurirsbeställningar begränsas till 75. Antalet skulle då för
budgetåret 1950/51 bli 1 253 med den fördelning på truppslag och skolor
m. m. som framgår av förslaget till personalförteckning för ordinarie tjänstemän
vid armén.

Då ökningen av antalet överfurirer vid förbanden sålunda begränsas, kan
furirskadern icke minskas i den omfattning som föreslagits. Jag räknar med
att antalet furirsbeställningar minskas endast med 73 i stället för enligt arméchefens
förslag 109.

Yad arméchefen i övrigt föreslagit beträffande i cke-ordinarie manskap för
armén föranleder ingen erinran från min sida.

De förslag beträffande musikmanskap som försvarsväsendets underbefälsförbund
nu ånyo framlagt kan jag alltjämt icke biträda.

18. De ytterligare befattningar för lärarpersonal vid tygförvaltningsskolan
som enligt Kungl. Maj:ts medgivande må finnas inrättade redan under inne -

56 Kungl. Maj ds proposition nr Ilo.

varande budgetår böra från och med nästa budgetår uppföras på personalförteckningen.

19. Yad som under denna punkt föreslagits kan jag icke tillstyrka.

20. Jag kan alltjämt icke tillstyrka högre löneställning för skogvaktaren
vid Tingstäde. Förslaget om att utbyta en arvodestjänst för skogvaktare vid
Hovdala mot en tjänst i Ce 16 kan jag heller icke tillstyrka. Vad i övrigt
under denna punkt föreslagits beträffande skogvaktarpersonal biträder jag
och beräknar därför medelsbehovet under arvodesposten i enlighet med förslagen.

22. Mot förslaget om ändrad redovisning av fyra förrådsmannabefattningar
vid VII. militärbefälsstaben har jag ingen erinran.

Förslaget om att inrätta ytterligare tjänster för vaktmästare vid kommendantsstaben
i Boden kan jag icke tillstyrka.

Däremot anser jag mig böra biträda förslaget om utökning med en förrådsvaktmästare
vid Kiruna—Jokkmokks försvarsområdesstab. Jag föreslår dock
extra ordinarie tjänst för denne förrådsvaktmästare. Till frågan om att inrätta
en tjänst för förrådsvaktmästare i stället för arvodestjänsten för tillsynsman
vid viss bergrumsanläggning på Gotland tar jag icke ställning i detta sammanhang.

Beräkningen av posterna till arvoden till tillsynsmän har icke givit mig
anledning till erinran i och för sig. Höjningen av det för civil vakthållning
vid tygförvaltningsskolan avsedda beloppet har medgivits redan för innevarande
budgetår.

Sedan i statsverkspropositionen föreslagits särskilt anslag till Försvarets
sjukvårdsförråd: Avlöningar böra de under centrala sjukvårdsförråd och
läkemedelscentralerna redovisade befattningarna och tjänsterna utgå ur vederbörliga
förteckningar.

Vad i övrigt föreslagits under denna punkt anser jag mig icke böra tillstyrka.
Den medgivna förrådsvaktmästartjänsten vid Älvsborgs regemente
torde böra bibehållas såsom extra även under nästa budgetår.

23. I anledning av vad under denna punkt föreslagits tillstyrker jag, att
ytterligare ordinarietjänster för kontorsbiträden inrättas i utbyte mot samma
antalet biträden för skriv- och kontorsgöromål, dock icke vid Int 1 mobiliseringscentral.
Antalet nytillkomna tjänster bör därför upptagas till 116 med
den fördelning på förband m. m. som framgår av förslaget.

24. Jag kan icke tillstyrka, att särskilda överfurirstjänster inrättas, avsedda
för bilförare vid militärbefälsstaberna, liksom icke heller att ytterligare
tjänster inrättas för civila bilförare.

25. I anledning av vad i statsverkspropositionen föreslagits beträffande
förvaltaren vid försvarsstaben bör ytterligare en beställning för förvaltare
(kassatjänst) tillkomma vid intendenturkåren.

Jag kan icke tillstyrka, att en sergeantsbeställning vid armékundväsendet
utbytes mot en beställning för en fanjunkare eller sergeant. Förslaget om att
vid kommendantsstaben i Boden inrätta en tjänst för förste montör i Ca 16 i
utbyte mot en montör i Ca 11 kan jag icke nu biträda.

Kanyl. Maj:ts proposition nr 110.

De återstående två befattningarna för inspektörer för lokalförsvaret och
tjänsten för inspektionskonstapel vid platsbefälet i Karlsborg böra utgå ur
vederbörliga förteckningar.

Jag tillstyrker att särskilda premier få utgå till officerare på aktiv stat
för viss frivillig språkutbildning men anser, att frågorna om premiebeloppens
storlek och villkoren för att erhålla premie böra ytterligare övervägas.

Jag anser mig icke nu kunna förorda någon förändring beträffande personalvårdsassistenterna.

Vad i övrigt föreslagits och anförts "under denna punkt ger mig icke anledning
till erinran.

26. Sedan rationaliseringen av stabs- och förvaltningstjänsten vid lägre
truppförband inom armén numera genomförts vid infanteriförbanden samt
Göta trängregemente ha på grundval av rapporter över fortsatta organisationsundersökningar
vid övriga trängförband och inom andra truppslag av arméchefen
framlagts förslag om ändrad organisation av stabs- och förvaltningstjänst
vid Svea trängregemente (TI), pansarregementena, de motoriseracle
artilleriregementena samt luftvämsregementena. Typregementen ha vid
sistnämnda tre truppslag varit Skaraborgs pansarregemente (P 4), Smålands
artilleriregemente (A 6) och Östgöta luftvärnsregemente (Lv2). Förslaget
beträffande kavalleriet är alltjämt föremål för remissbehandling.

Den organisation av stabs- och förvaltningstjänsten som föreslagits för
pansar-, artilleri-och luftvärnsförband överensstämmer i allt väsentligt med den
för infanteriregementena fastställda organisationen.

Såsom framgår av vad jag inledningsvis anfört i redogörelsen för rationaliseringsverksamhet
inom försvaret har chefen för armén framhållit, att
möjligheterna till vissa angivna förändringar i fredsförbandens antal och
organisation borde beaktas vid den fortsatta rationaliseringen av stabs- och
förvaltningstjänsten vid förbanden så att man icke binder sig för en onödigt
kostsam organisation. Jag har också i det föregående framhållit möjligheten
av att 1949 års försvarsutredning kan komma att söka besparingsmöjligheter
i reduceringar av fredsorganisationen.

Jag delar helt arméchefens uppfattning, att de antydda möjligheterna till
ändringar i fredsorganisationen nödvändiggöra en viss försiktighet vid genomförandet
av rationaliseringarna på detta område i fortsättningen. Erfarenheterna
från infanteriförbanden ha visat, att detta genomförande, särskilt
på grund av de byggnadsarbeten som i de flesta fall äro nödvändiga, tar
ganska lång tid från det att principbeslut om ändrad organisation föreligger.
[ arméchefens förslag beträffande pansar-, artilleri- och luftvärnsförbanden
har också förutsatts, att den nya organisationen skall kunna påläggas först
från och med den 1 oktober 1950 vid typförbanden och därefter genomföras
successivt vid de övriga förbanden allt efter som erforderliga organisationsundersökningar
vid dessa förband hunnit verkställas. Med hänsyn härtill
anser jag det icke nödvändigt, att redan från och med budgetåret 1950/51 in

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.

rättas ordinarie tjänster enligt den nya organisationen vid samtliga de förband
inom respektive truppslag som ett principbeslut om ändrad organisation
kommer att omfatta. Jag kommer därför i det följande att begränsa behandlingen
av personalfrågorna till vad som avser de nyssnämnda typregementena.
Detta bör icke hindra att rationaliseringen genomföres även vid andra förband
under budgetåret 1950/51, om så befinnes lämpligt. Kompensation i
någon form bör i så fall kunna komma i fråga åt personal som med bibehållen
löneställning bestrider göromål som i den nya organisationen ankomma på
innehavare av högre tjänst.

Såsom framhållits i den i det föregående lämnade redogörelsen för rationaliseringsverksamhet
inom försvaret föranleda de ändringar i den rationaliserade
organisationen vid infanteriförbanden som numera beslutats icke några
personalökningar. Endast i ett fall betingas därav en personaländring i det
att benämningen detaljchef på en befattning för pensionerad underofficer vid
Gotlands infanteriregemente bör utbytas mot benämningen biträde i mobiliseringsdetaljen.
Därjämte kan anmärkas, att innehavaren av arvodesbefattning
för biträdande mobiliseringsofficer, om så visar sig lämpligt, i stället
kan tagas i anspråk såsom chef för personaldetaljen inom mobiliseringsavdelningen.

De beslutade ändringarna i infanteriförbandens organisation berörde,
såsom också omnämnts i det föregående, icke kasernvårdsavdelningen. I detta
hänseende har det ansetts lämpligt att avvakta resultatet av pågående försök
beträffande den regionala och lokala fortifikationsförvaltningen. I enlighet
härmed föreslår jag i det följande icke nya förvaltarbeställningar för kasernlörvaltare
vid förband utom III. militärområdet, då jag förutsätter, att den
hittillsvarande organisationen av nämnda avdelning med en officer vid sidan
av annan tjänst som chef och under honom en kasernunderofficer, pensionerad
underofficer i arvodesbefattning, skall bibehållas vid dessa förband.
Vid P 4, som ligger inom III. militärområdet, bör kasernförvaltarbeställningen
tills vidare uppehållas endast på förordnande. Inom detta militärområde
bedrivas förenämnda försök med den organisation av den lokala
fortifikationsförvaltningen som ursprungligen fastställts som normalorganisation
för infanteriregemente, d. v. s. med en förvaltare som chef för kasernvårdsavdelningen.

Med beaktande av vad jag sålunda anfört framlägger jag följande förslag
till personalförändringar vid TI, P 4, A 6 och Lv 2.

T1. För samtliga trängregementen finnas redan på vederbörliga personalförteckningar
för trängtruppema och för fälttygkåren uppförda förvaltarbeställningar
för de nytillkommande befattningar i regementsorganisationen
som avses skola besättas med förvaltare, nämligen regementsexpeditionsföreståndare,
personalregistrator och kasernförvaltare samt tygförrådsförvaltare.
Av dessa bör såsom av det föregående framgår kasernförvaltaren icke tillsättas,
då i detta fall den äldre organisationen med kasernunderofficer i

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

arvodesbefattning tills vidare bör bibehållas. I samband med att övriga häi
avsedda förvaltarbeställningar tillsättas bör antalet fanjunkare vid regementet
minskas med två.

En arvodesbefattning för pensionerad officer i 1: 29, chef för kasernkompaniet,
tillkommer.

Sex befattningar för pensionerad underofficer utgå, nämligen biträde åt
mobiliseringsofficeren, biträde i personaldetalj, tygunderofficer, biträde åt
regementsintendent, köksföreståndare och furageuppbördsman. I stället tillkomma
tre dylika befattningar, nämligen en expeditionsunderofficer, en föreståndare
för förrådsbokföringskontor och en stabsunderofficer.

Av extra ordinarie personal tillkomma tre kanslibiträden och fyra förrådsmän
samt utgå ett biträde för skriv- och kontorsgöromål. Av de sålunda befintliga
16 biträdes tjänsterna ha i det föregående, p. 23, två föreslagits skola
utbytas mot ordinarie kontorsbiträdestjänster. Av återstående 14 biträdestjänster
kunna två, ett vid personaldetaljen och ett vid tygavdelningen, indragas,
så snart arbetsförhållandena det medgiva.

I det föregående under p. 3 omförmäld förråds- och biträdespersonal som
skulle överföras från Int 1 till T 1 avses för mobiliseringscentralen och är
icke inräknad i här angivet personalbehov.

Vid T 1 finnas — utöver för regementets eget behov — två förradsvaktmästartjänster
för mobiliseringscentraler. Det har visat sig, att en av dessa
tjänster icke erfordras för mobiliseringscentral och regementschefen har
gjort framställning om att i stället för denne förrådsvaktmästare få anställa
en förrådsman eller en förrådsarbetare för skötseln av viss mobiliseringsmateriel.
I den nya organisationen erfordras en förrådsvaktmästare mer än
vad som nu finnes disponibelt för regementets behov. Jag föreslår därför, att
den ifrågasatta förrådsvaktmästarbeställningen tages i anspråk för regementet
samt att för mobiliseringsmaterielens skötsel anställes ytterligare eu förrådsarbetgre.

P 4. Vid ett pansarregemente erfordras två tygförrådsförvaltare med hänsyn
till motorfordonsmaterielens omfattning. Vid P 4 böra därför tillkomma
tre förvaltare, av vilka dock beställningen för kasemförvaltare tills vidare endast
må uppehållas på förordnande. V i (la ro böra för P 4 tillkomma två förvaltare
på fälttvgkårens stat.

T samband med att dessa förvaltare tillsättas böra två fanjunkarbeställningar
indragas.

Den nuvarande arvodesbefattningen för expeditionsofficer vid inskrivningsexpeditionen
utgår. I stället tillkommer en arvodesbefattning för pensionerad
officer i arvodesbefattning (1: 29) för chef för kasernkompaniet.

Av pensionerade underofficerare i arvodesbefattningar bibehållas i den nya
organisationen en expeditionsunderofficer och eu skjutfältunderofficer. övergångsvis
erfordras därjämte en verkstadsunderofficer intill dess centraliseringen
av tvätt- och reparationstjänsten genomförts. Följande befattningar till -

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.

komma, nämligen två expeditionsunderofficerare, varav en vid inskrivningsexpeditionen,
en föreståndare för förrådsbokföringskontor och en stabsunderofficer.
Tio arvodesbefattningar för underofficerare utgå, nämligen biträde åt
mobiliseringsofficer, biträde i personaldetalj, tre tygunderofficerare, biträde
åt regementsintendent, kasernunderofficer, köksföreståndare, uppbördsman
för driv- och smörjmedel samt biträde i inskrivningsexpedition.

Av extra ordinarie personal böra tillkomma fyra kanslibiträden och fem
förrådsmän. A id P4 finnas nu, inberäknat två ordinarie kontorsbiträden och
bortsett från ett biträde vid pansartruppskolan, 21 biträden för skriv- och
kontorsgöromål. Den nya organisationen upptager normalt 18 men därutöver
erfordras tillfälligt vid mobiliseringsavdelningen ytterligare två. Ett biträde
för skriv- och kontorsgöromål kan därför indragas.

A G. Liksom vid pansarförbanden erfordras för de motoriserade artilleriregementena
två tygförrådsförvaltare. Vid A 6 böra alltså tillkomma två förvaltare
på regementets stat och två förvaltare på fälttygkårens stat. Två fanjunkarbeställningar
böra indragas.

En pensionerad officer, skjutfälts- och kasernofficeren, är för närvarande
chef för kasernvårdsavdelningen vid A 6. Denna anordning bör tills vidare
bibehållas. En ny befattning för pensionerad officer i 1:29, chef för kasernbatteriet,
bör tillkomma.

Av pensionerade underofficerare i arvodesbefattningar bibehållas tre, expeditions-,
kasern- och skjutfältunderofficerarna. Två nya befattningar tillkomma,
föreståndare för förrådsbokföringskontor och stabsunderofficer. Sex befattningar
utgå, nämligen biträde i personaldetalj, tre tygunderofficerare, biträde
åt regementsintendent och köksföreståndare.

Vidare tillkomma tre kanslibiträden och två förrådsmän. En befattning för
biträde för skriv- och kontorsgöromål bör utgå.

Lv 2. Vid Lv 2 böra tillkomma tre förvaltare, varav en på fälttygkårens stat.
Två fanjunkarbeställningar skola indragas.

Den nuvarande skjutplats- och kasernofficeren förutsättes kunna tjänstgöra
även som chef för kasernbatteriet.

Av pensionerade underofficerare i arvodesbefattningar bibehållas expeditionsunderofficeren,
kasernunderofficeren och skjutplatsunderofficeren. Befattningar
för föreståndare för förrådsbokföringskontor och stabsunderofficer
tillkomma. Ur organisationen utgå befattningar för biträde åt mobiliseringsofficer,
biträde i personaldetalj, tre tygunderofficerare, biträde åt regementsintendent
och köksföreståndare.

Extra ordinarie tjänster för tre kanslibiträden och eu förrådsmän tillkomma.
Fem tjänster för biträden för skriv- och kontorsgöromål böra indragas.

Vid anmälan i propositionen 1947: 130 av frågan om ändrad organisation av
infanteriregementes stabs- och förvaltningstjänst i fred anförde jag (s. 30 o. f.),
att underofficerskåren i övrigt vid ett regemente borde minskas med ett antal,

Kungl. Maj ds proposition nr Ilo.

motsvarande de nytillkommande förvaltarbeställningarna. I enlighet med
detta uttalande sker den minskning av antalet fanjunkare med två per förband
som i det föregående angivits. Denna minskning är redan genomförd vid in
fanteriförbanden och Göta trängregemente. Principiellt skulle också, enligt
vad jag anförde i nämnda sammanhang, även i sergeantgraden minskning ske
med två beställningar per förband. Med hänsyn till det dåvarande personal
läget och till det trängande behovet av trupputbildare ansåg jag dock, att någon
begränsning av antalet sergeantbeställningar då icke var nödvändig eller
lämplig.

Om de förbättringar av manskapsrekryteringen som inträdde under sistlidna
höst bli bestående, torde tiden vara inne att på nytt ta upp denna fråga.
Det bör nu undersökas, när denna minskning av antalet sergeanter kan ske
med hänsyn till personalläget. Jag är emellertid icke främmande för tanken,
att minskningen kan få gå ut över antalet furirer i stället för sergeanter. En
kvalitativ förbättring av det lägre utbildningsbefälet, som ett dylikt utbyte
skulle innebära, kan vara motiverad av att förkortningen i värnpliktsutbildningstiden
har förutsatts skola kompenseras av en effektivare utbildning. Vid
en dylik begränsning av manskapskadern böra de principer komma till användning
som tillämpades av 1944 års manskapsutredning vid dess förslag till begränsning
av antalet kontraktsanställt manskap.

Det bör ankomma på chefen för armén att närmare överväga denna fråga
och inkomma med de förslag, till vilka dessa överväganden kunna leda.

Med beaktande av vad jag sålunda i det föregående föreslagit i fråga om
personalförändringar vid armén och med ledning av belastningen på arméns
avlöningsanslag under förfluten del av innevarande budgetår beräknar jag
arméns avlöningsanslag för budgetåret 1950/51 sålunda:

avlöningar till ordinarie tjänstemän 62 000000 (+ 3 400000) kronor;

arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar 6600 000
(± 0) kronor;

arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t,
620 000 (—95 000) kronor;

avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 38 600(XX) (-— 1 200 000)
kronor;

rörligt tillägg 12 780000 (+ 195 000) kronor;

pensionsmedel 4 800000 (—200 000) kronor.

Anslaget bör alltså upptagas till 116 000 000 (+ 2 500 000) kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att

a) besluta att Signalregementets kompani i Kristianstad
icke skall uppsättas samt att kompaniet skall ersättas av en
mobiliseringscentral;

b) fastställa de personalförteckningar för ordinarie tjänsts -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

män och för pensionerad personal i arvodesbefattningar vid
armén, som i särskild ordning komma att överlämnas till riksdagen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1950/51;

c) bemyndiga Kungl. Maj:t att med avseende å personalförteckningarna
meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga
delar samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser
som genom Kungl. Maj:ts brev den 3 juni 1949 fastställts
att lända till efterrättelse för tillämpningen av arméns personal
förteckningar för budgetåret 1949/50;

d) godkänna följande avlöningsstat för arméns anslag till avlöningar
till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret
1950/51:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 62 000 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe -

fattningar, förslagsvis ............................. 6 800 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Majd, förslagsvis .......................... 620 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
.............................................. 38 600 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.......................... 12 780 000

Summa kronor 120 800 000

Särskilda upphördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis............................ 4 800 000

Nettoutgift kronor 116 000 000

e) till Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budget -

året 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 116 000 000 kronor.
[3.J Armén: Familjebidrag.

Anslag Nettoutgift

1948/49 ................................ 4 950 000 5 334 035

1949/50 (statsliggaren s. 207)........ 5 900 000

1950/51 (förslag)...................... 6 600 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkterna 36, 76 och 105) har Kungl.
Majd föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till
familjebidrag för de tre försvarsgrenarna för budgetåret 1950/51 beräkna förslagsanslag
av respektive 6 600 000, 1 000 000 och 1 000 000 kronor. Sedan i
särskild proposition denna dag riksdagen förelagts förslag om vissa ändringar
i familjebidragsförordningen, får jag nu slutligt anmäla dessa anslagsfrågor.

Kungl. Maj.ts proposition nr 110.

Försvarets civilförvaltning har beräknat ifrågavarande anslag för budgetåret
1950/51 till 9 270 000, 1 170 000 respektive 1 150 000 kronor. Civilförvaltningen
har grundat dessa beräkningar på uppgivet antal tjänstgöringsdagar
och de dagskostnadsbelopp för olika kategorier värnpliktiga som framräknats
med ledning av anslagsbelastning under tidigare budgetår eller eljest ansetts
kunna tillämpas. För egen del har jag med hänsyn till att jag räknar med
lägre antal tjänstgöringsdagar än civilförvaltningen gjort samt med ledning
av medelsåtgången under budgetåret 1948/49 ansett mig kunna vid oförändrade
ersättningsgrunder räkna med anslag av 5 800 000, 900 000 och 900 000
kronor.

Det förslag om förbättringar av familj ebidragsförmånerna som framläggas
i förenämnda proposition denna dag har utformats så, att merkostnaderna på
familj ebidragsanslagen icke skola överstiga 1000 000 kronor. Med anledning
härav kunna familj ebidragsanslagen slutligt äskas med de belopp, som beräknades
i statsverkspropositionen, nämligen 6 600 000, 1 000 0Ö0 och 1 000 000
kronor.

I det följande återkommer jag till dessa anslagsfrågor beträffande marinen
och flygvapnet. I detta sammanhang får jag, åberopande det anförda, hem
ställa att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Armén: Familjebidrag för budgetåret 1950/51 anvisa
ett förslagsanslag av 6 600 000 kronor.

[4.1 Armén: Remontering.

Anslag Nettoutgiit

1948/49 ................................ 2 000 000 1 345 141

1949/50 (statsliggaren s. 219) ...... 800 000

1950/51 (förslag)...................... 300 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 49) har Kungl. Maj it föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén: Remontering
för budgetåret 1950/51 beräkna ett förslagsanslag av 800 000 kronor.

Innan jag framlägger definitiva beräkningar av medelsbehovet för nästa
budgetår torde jag få anmäla ett av arméchefen framlagt förslag om begränsning
av arméns stamhästbestånd.

Fortsatt minskning av arméns stamhästbestånd m. m.

Enligt beslut vid 1948 års riksdag (prop. 1948: 206, s. 313—323) skulle antalet
ridsta mhästar och ackordhästar vid armén minskas, under det att antalet
stamhästar för dragbruk skulle något ökas. Antalet ridstamhästar ansågs
sålunda kunna minskas från 4 723 till 3 702 (268 reservstamhästar vid Svea
och Wendes artilleriregementen icke inräknade) och antalet ackordhästar från
12 640 till 10166. Antalet stamhästar för dragbruk åter ansågs böra ökas
från 359 till 474, eller med 115. Denna ökning innebar emellertid endast att

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.

do s. k. ekonomihästarna, som tidigare utgjorts av ständigt inkallade ackord
hästar, i stället redovisades såsom stamhästar. Nämnda förändringar i fråga
om arméns hästbestånd ha i huvudsak blivit genomförda under föregående
och innevarande budgetår.

I förenämnda proposition 1948: 206 förutsattes emellertid att — sedan viss
förändring av mobiliseringsorganisationen och remontutbildningen ägt ram
samt säkrare underlag erhållits för möjligheterna att genomföra ytterligare
motorisering — i en andra etapp en ytterligare begränsning av hästantalet
skulle visa sig möjlig. Kungl. Maj:t uppdrog den 30 juni 1948 åt chefen för
armén att framdeles, sedan säkrare underlag vunnits för att bedöma möjliga
heterna för en sådan ytterligare begränsning, verkställa undersökning om förutsättningarna
härför samt inkomma med de förslag, till vilka undersökningen
kunde föranleda.

Chefen för armén har numera verkställt utredning i berörda hänseenden
och i skrivelse den 2 december 1949 avgivit härav föranledda förslag. Arméchefen
förordar, att antalet ridstamhästar — inberäknat för mobiliseringsändamål
befintliga utackorderade reservstamhästar vid de artilleriförband, vars
motorisering icke helt genomförts — minskas med ytterligare 1 418 till 2 552
och antalet dragstamhästar med 97 till 377. Förslaget beräknas på längre sikt
medföra en årlig kostnadsbespariirg av i runt tal 2 miljoner kronor. Avvecklingen
av stamhästbeståndet har beräknats skola ske i två etapper. Sålunda
förutsättes antalet ridstamhästar under tiden den 1 april 1950—den 30 juni
1951 kunna minskas med 1 053. Under samma tid anses vidare hela den föreslagna
minskningen av antalet dragstamhästar kunna genomföras. En minskning
av antalet ridstamhästar med ytterligare 365 anses kunna genomföras
senast till den 1 april 1952.

Arméehefen har anfört, att förslaget bygger på principen att i samband
med beslutade och planerade organisationsförändringar (krigsorganisation
1949) ernå besparingar samt lättnader i fredsorganisationen med säkerställande
av freds- och mobiliseringsbehovet. För att nedbringa kostnaderna i
fred borde således beståndet av hästar reduceras till det som vore oundgängligen
erforderligt för att tillgodose utbildningsbehovet. Jämsides härmed
borde beaktas möjligheten att vid mobilisering på annat sätt än genom »ut
bildningshästarna» tillförsäkra främst kavalleriet och det hästanspända artil
leriet erforderligt antal för krigsbruk lämpliga ridhästar. Beroende på resui
tatet av pågående försök med traktordragning av artilleri kunde ytterligare
nedskärning av arméns hästbestånd ifrågakomma vid en senare tidpunkt.

Arméchefen har vid beräkningen av antalet ridstamhästar i huvudsak ut
gått från behovet av ridhästar för det normala fredsutbildningsarbetet. För
att tillgodose bland annat merbehovet av ridhästar vid kavalleriets krigsförbandsvisa
repetitionsövningar har emellertid arméchefen föreslagit en ny
kategori ackordhästar — ackordridhästar. Behovet av ackordridhästar, som
beräknats till 500, har förutsatts skola fyllas genom att till denna kategori
överföra samma antal ridstamhästar.

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.

Av följande tablå framgår fördelningen av stamhästarna efter genomförd
reducering enligt arméchefens förslag på de truppslag m. m. där hästarna
skola redovisas ävensom beräknad årlig remontering för vidmakthållande av
antalet stamhästar och ackordridhästar.

Truppslag in. in.	Föreslaget antal hästar	Årlig remontering
Rid- hästar	Draghästar	Rid- hästar 11 % (depå-remonter)	Drag- hästar 10 %
För utbild- ning	För ekonomi- körslor
Staber och skolor ..................	65		12
Infanteriet....................	309	197	65	_	_
Kavalleriet med ridskolan..............	1348	5	10	147	_
Artilleriet .....................	694		20	59	_
Luftvärnet (Lv SS)................	_	_	2		_
Sign al trupp erna ...................	20	62	4	_	__
Remonter för staber, infanteriet, Al. A 3,
A 6—A 9, signaltrupperna.............	58	—	_	58	_
Keservstamhästremonter ..............	8	_	_	8
Ackordridhästremonter .........	50	—	—	50	—
Summa	‘2 552	264	113	322	8 38
		377
Tillkommer för vid remontdepå störtade
remonter..................	—	—	—	10	—
Summa summarum	x2 552	3	77	332	s 38
Nuvarande antal ...............	*3 970	474	450	48
1 Därav 68 reservstamhästar, remonter inräknade, för A 1	och 50 ackordridhästremonter.
2 Därav 268 reservstamhästar, remonter inräknade, för A 1 och A 3
8 Därav 19 varmblodiga.

Av arméchefens förenämnda skrivelse inhämtas vidare i huvudsak följande.

Då omkring 500 ridstamhästar beräknades kunna överföras till ackordridhästar,
måste omkring 900 ridstamhästar avvecklas, främst genom försäljning
inom landet till liv eller slakt, då man knappast syntes kunna räkna med
export av hästar i detta åldersläge. Möjligheten av en försäljning till liv
tedde sig mycket osäker, särskilt om de civila ridskolornas behov av ridhästar
i huvudsak skulle fyllas med ackordridhästar. Man kunde med all reservation
beräkna att högst 300 hästar kunde försäljas till liv. Det återstode då
minst 600 hästar, som måste kasseras. Detta medförde den i och för sig föga
önskvärda konsekvensen, att kassation (försäljning till slakt) måste ske av
även ett antal fullt tjänstedugliga hästar. För att ge en lämplig fördelning av
hästarna i åldersgrupper, medgivande en jämn remontering, måste denna
kassation tagas ut någorlunda jämnt inom hästarnas olika årgångar. Detta
innebure att även vissa yngre hästar måste slaktas. Åtgärder i detta avseende
måste emellertid vägas mot att alltjämt under avsevärd tid bibehålla ett
överskott av hästar vid förbanden, till men för en rationell utbildning och
med ökade kostnader, 1 475 kronor per häst, som följd.

Det angivna behovet av 500 ackordridhästar för kavalleriet fördelade sig med
75 på K 1, 100 på K 2, 125 på K 3 och 200 på K 4. För att undvika längre

5—4o6 6o Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr Ilo.

66 Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.

transporter, då dessa hästar skulle tagas i bruk, vore det ett önskemål, att de
kunde utackorderas relativt nära vederbörliga fredsförband. Den önskvärda
fördelningen av hästarna kunde emellertid icke åstadkommas för att tillgodose
behovet vid K 4. Endast omkring 50 varmblodiga hästar beräknades kunna
f. n. utackorderas inom ett för K 4:s del lämpligt område. Ackordridhästar
av nordsvensk ras skulle däremot kunna placeras i erforderligt antal i K 4:s
närhet. Det vore sålunda ur många synpunkter önskvärt att återstående 150
hästar för K 4 utgjordes av hästar av nordsvensk ras. En utackordering av
högklassiga nordsvenska hästar inom K 4:s uttagningsområde skulle dessutom
sannolikt stödja intresset för den nordsvenska hästen i dessa trakter och
därigenom förbättra uttagningsunderlaget vid krig. En utackordering av 150
nordsvenska hästar inom detta uttagningsområde skulle emellertid nödvändiggöra
inköp av dessa hästar, medförande en icke oväsentlig engångskostnad,
överslagsvis beräknad till 150 X 1 800 = 270 000 kronor. Det syntes icke försvarbart,
att i samband med minskningen av stamhäststyrkan kassera fullt
användbara varmblodiga hästar och samtidigt inköpa ett antal hästar av annan
ras. På grund härav ansåge arméchefen det befogat, att tills vidare ta olägenheten
av att de för K 4 avsedda ackordridhästarna till viss del utackorderades
inom Mellan-Sverige, där sådan utackordering bedömdes möjlig. Detta medförde
vissa transportkostnader i samband med repetitionsövningar, som f. n.
syntes kunna beräknas till omkring 12 000 kronor för varje år, som repetitionsövningar
anordnades vid K 4. Kostnaderna vore således av en jämförelsevis
obetydlig storlek. Tillförandet av hästarna till K 4 vid mobilisering kunde
emellertid bli försvårad. En övergång efter hand till nordsvenska ackordridhästar,
utackorderade nära K 4, borde därför ske. Under övergångstiden borde
ökad uttagning av kallblodiga hästar ske som en reservåtgärd. Denna fråga
avsåge arméchefen att närmare låta utreda.

Det kunde förväntas att vissa svårigheter komme att uppstå vid utackordei
ingen av ackordridhästarna, därest denna skulle ske enligt samma villkor som
för kallblodiga hästar, bl. a. med hänsyn till de större risker som förelåge
med avseende på handliavandet av en varmblodig ridhäst i jämförelse med
draghästar. Det syntes därför skäligt att vissa lättnader medgåves i utackorderingsbestämmelserna.
Varmblodig ridhäst borde sålunda övergå i
fodervärds ägo redan sedan den under 8 år i följd (för draghäst enligt gällande
bestämmelser 10 år i följd) innehafts av denne. Detta medförde att
remonteringen av de varmblodiga ackordridhästarna måste ske med 12,5 %
av det totala antalet. Vidare borde fodervärden befrias från erläggande arsärskild
ackordavgift (för kallblodig draghäst enligt gällande bestämmelser
20 kronor per år), övergångsvis borde gälla, att häst som år 1950 vore äldre
än 5 år, finge övergå i fodervärds ägo då den fyllde 13 år. Hade hästen härvid
icke innehafts av fodervärden i minst 4 år i följd, borde överlämningen ske
vid den senare tidpunkt, då detta inträffade. Dock borde, då så med hänsyn
till en ändamålsenlig remontering bedömdes erforderligt, kassation ske vid
13 års ålder eller senare, enligt arméförvaltningens bestämmande.

För att de varmblodiga ackordridhästarna skulle få för militärt bruk erforderlig
dressyr borde de genomgå fullständig remontutbildning vid remontdepåer
och truppförband.

Vid A 1 avsåges intill den tidpunkt då motorisering helt kunnat genomföras
ett mindre antal reservstamhästar alltjämt bibehållas. För att möjliggöra
utackordering av dessa reservstamhästar borde för dessa gälla motsvarande
utackorderingsbestämmelser som för ackordridhästar.

I fråga om remonteringen har arméchefen anfört, att med hänsyn till uppfödarnas
berättigade intressen t. o. m. år 1953 alltjämt årligen borde inköpas

(57

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.

500 varmblodiga remonter, trots att behovet för arméns del icke bleve större
än omkring 350 hästar per år. Det överskott som härigenom uppkomme kunde
måhända delvis exporteras men måste i övrigt, efter viss utbildning vid
remontdepåerna, utplaceras såsom varmblodiga ackorddraghästar. Fr. o. m.
år 1954 borde endast sistnämnda antal remonter inköpas. Härutöver kunde
emellertid tillkomma inköp av de varmblodiga remonter, som kunde utackorderas
inom ramen för det totala ackorddraghästbeståndet.

Arméchefen har slutligen framhållit vikten av att den varmblodiga hästaveln
även framdeles på allt sätt stödes genom särskilda åtgärder från statsmakternas
sida och har i anslutning härtill anfört följande.

En plötslig nedskärning av stamhästbeståndet kunde komma att rubba
balansen mellan krigsorganisationens behov och tillgången, av vilken ridstamhästarna
utgjorde en viktig del. Det vore också att märka att de avsedda
förändringarna i krigsorganisationen förutsatte ett utnyttjande av huvuddelen
av tillgängliga reserver i fråga om motorfordon och drivmedelstillgångar.
En avspärrning kunde tvinga till en återgång från motorisering till
hästanspänning vid vissa förband. Det vore därför nödvändigt att minskningen
i arméns ridhästbestånd i största utsträckning kompenserades genom
stödåtgärder från statens sida.

Reduceringen av stamhäststyrkan medförde, då den helt genomförts, ett
jämfört med nuläget icke oväsentligt minskat årligt behov av varmblodiga
remonter. De konsekvenser, som detta kunde komma att medföra för den
varmblodiga hästaveln, kunde icke för närvarande bestämt bedömas. Lantbruksstyrelsen
hade för sin del anfört farhågor för att den förutsedda minskningen
av det antal remonter, som årligen komme att uppköpas av staten,
skulle verka återhållande på den varmblodiga hästaveln. Tillgången på varmblodiga
hästar i landet skulle på grund härav minska. Detta skulle medföra,
att mobiliseringsbehovet av ridhästar i ökad omfattning måste tillgodoses
med för ridbruk mindre väl lämpade tyngre hästar. Bleve så fallet skulle
ogynnsamma verkningar kunna befaras för näringslivets upprätthållande
under krig genom att relativt sett en större del än för närvarande av de för
näringslivets behov brukbara hästarna måste tagas i anspråk för krigsmakten.

Även om dessa farhågor vore i viss mån grundade, kunde arméchefen icke
förorda att armén belastades med ett större antal hästar i fred än vad som
oundgängligen krävdes för utbildningen. Nödvändigheten av att nedbringa
fredskostnaderna styrkte denna uppfattning. Det syntes emellertid vara
synnerligen önskvärt, att den varmblodiga hästaveln även framdeles på allt
sätt stöddes genom särskilda åtgärder från statsmakternas sida. Särskilt
syntes fortsatt och ökat stöd till Ridfrämjandet och dess verksamhet vara
ägnat att främja en avsättning av uppfödarnas produkter inom den civila
marknaden. .Stödjandet av en export av varmblodiga hästar syntes även
verka i angiven riktning.

Lantbruksstyrelsen har såsom ett önskemål framhållit, att avvecklingen av
det nu befintliga hästbeståndet genomföres på något längre sikt än arméchefen
föreslagit, varigenom möjligheterna skulle öka att undvika nedslakt
ning i beräknad omfattning.

Kungl. Maj:ts proposition nr liv.

Lantbruksstyrelsen har emellertid även riktat erinringar mot den föreslagna
inskränkningen av remonteringen. Styrelsen har i anslutning därtill
framhållit bland annat, att landets hästbestånd under de senaste åren reducerats
— från 600 000 under år 1945 till 465 000 under år 1949 —- och att
arbetshästaveln alltsedan år 1946 varit av så ringa omfattning, att fölårgångarna
blott förslå att rekrytera en häststock på föga mer än 200 000 djur.
Inom få år kommer därför enligt styrelsens uppfattning den ännu goda tillgången
på arbetshästar att upphöra, vilket måste vålla svårigheter vid en
eventuell avspärrning. Den mobiliseringsreserv av kallblodiga hästar som
hittills stått till förfogande kan enligt styrelsens mening icke påräknas. Det
har synts lantbruksstyrelsen, som enligt sin instruktion jämväl har att svara
för att lantförsvarets behov av hästar blir behörigen tillgodosett, vara av
största vikt att alla möjligheter tillvaratagas att i gengäld trygga en reserv
av varmblodiga hästar. Om detta syfte skall kunna nås, bör enligt styrelsens
mening den varmblodiga hästaveln upprätthållas i nuvarande omfattning; en
förutsättning härför måste emellertid vara att en regelbunden, säker och efter
den nuvarande stostammen anpassad avsättning beredes uppfödarna för av
dem uppfödda remonter.

I anslutning härtill har lantbruksstyrelsen anfört följande.

En minskning av det årliga remontinköpet från 500 till 350 hästar skulle
innebära ett hårt slag för aveln. Med stöd av tidigare vunna erfarenheter
kunde allvarliga farhågor hysas för att den reduktion av stostammen, som
otvivelaktigt bleve följden, t. o. m. skulle antaga större proportioner än förhållandena
i och för sig gåve anledning till. Om detta inträffade, skulle därmed
varje möjlighet att upprätthålla en någorlunda tillräcklig reserv av varmblodiga
hästar omintetgöras. Effektiva åtgärder för att motverka en dylik
utveckling vore därför påkallade.

Förutsättningen för en oförminskad remontering vore givetvis, att de inköpta
hästarna direkt eller indirekt funne användning inom armén. Denna
fråga syntes lantbruksstyrelsen icke olöslig. Styrelsen utginge härvid ifrån,
att alla arméns ridstamhästar och i den utsträckning som befunnes möjlig
jämväl dess dragstamhästar skulle vara av varmblodigt slag.

Lantbruksstyrelsen har funnit förslaget om inrättande av ett ackordsystem
även beträffande ridhästar principiellt värdefullt. Enligt ämbetsverkets mening
synes emellertid det beräknade antalet ackordridhästar kunna ökas; i
vart fall bör enligt styrelsens mening antalet icke fastlåsas. I detta samman
hang har styrelsen understrukit det önskvärda i att för K 4 avses varmblodiga
ackordridhästar.

Lantbruksstyrelsen har förordat, att de remonter som ej erfordras för remontering
av ridhästbeståndet utnyttjas som varmblodiga ackorddraghästar efter
ett års depåutbildning. Som komplement till ackordhästsystemet har styrelsen
även skisserat ett system av innebörd att köpare av något dresserade
4-åriga hästar skulle erhålla ett årligt bidrag under förutsättning att hästen
vid årligen återkommande besiktning befunnes i sådant skick, att den som

Kungl. May.ts proposition nr Ilo.

ridhäst vore användbar för arméns behov. Bidraget borde lämpligen utgå
med samma belopp som ackordsavgiften för varmblodig ackorddraghäst.

Efter att hava framhållit angelägenheten av att den sedan ett par år tillbaka
inledda exporten av varmblodiga hästar fortsättes i arméförvaltningens
regi, har lantbruksstyrelsen beträffande kostnaderna för de av styrelsen förordade
åtgärderna framhållit följande.

Åtgärder av nu skisserade slag skulle kräva vissa kostnader utöver de av
arméchefen i dennes förslag beräknade. Med hänsyn till att nämnda åtgärder
skulle tillförsäkra armén en mobiliseringsreserv av varmblodiga hästar som
eljest icke stode att uppdriva, kunde dock merkostnaderna icke anses avskräckande.
Åtgärderna ifråga vore ägnade att medverka till att den varmblodiga
hästaveln upprätthölles i erforderlig omfattning. Med beaktande därav
och med hänsyn till att en så omfattande avel som produktionen av 500
remonter i ekonomiskt hänseende utgjorde en ingalunda oväsentlig faktor
r jordbrukshushållningen, ansåge lantbruksstyrelsen det rimligt, att de med
nämnda åtgärder förenade merkostnaderna icke helt skulle belasta fjärde
huvudtiteln, utan tills vidare till en del bestridas även från nionde huvudtiteln.
I första hand borde enligt styrelsens mening följande kostnader upptagas
under sistnämnda titel, nämligen ackordsavgifter för varmblodiga
ackorddraghästar, årligt bidrag för från remontdepå inköpta ridhästar samt
eventuell skillnad mellan inköpspris och försäljningspris för försålda 4-åriga
hästar samt för exporterade remonter.

Statens sakrevision har i princip tillstyrkt arméchefens förslag om ytterligare
minskning av arméns stamhästbestånd. Sakrevisionen har emellertid
ansett en kassation till slakt av 600 tjänstedugliga hästar vara att beklaga,
framförallt med hänsyn till den stora värdeförstöring detta skulle innebära.
Sakrevisionen har framhållit att företagen undersökning utvisat, att endast
170 hästar såsom icke fullt tjänstedugliga borde kasseras. Sakrevisionen
har pekat på möjligheten att avveckla hästbeståndet genom försäljning
t ill veterinärhögskolan, statens veterinärmedicinska anstalt och statens bakteriologiska
laboratorium, vilka institutioner uppskattat sitt sannolika behov
av hästar för serumbehandling m. m. under avvecklingsperioden till sammanlagt
omkring 440. Vidare syntes vissa möjligheter föreligga att finna avsättning
av hästar — ett 40-tal — hos statliga och kommunala polismyndigheter.

Efter att hava framhållit angelägenheten av att alla tillfällen till export
borde tillvaratagas, därvid vid övermäktig priskonkurrens från andra hästexporterande
länder även lägre priser än remontpriset borde godtagas, har
sakrevisionen framhållit följande.

Vid avvecklingen av det övertaliga hästbeståndet borde fullt affärsmässiga
grunder tillämpas. Lämplig avvägning efter marknadsförhållandena borde
göras vid utbuden. Kontakt borde hållas med olika ridorganisationer, i första
hand genom Ridfrämjandet. Om det bleve svårt att så snabbt som avsetts
finna avsättning för de fullgoda hästarna, borde man undvika att utan vidare
tillgripa kassation till slakt. Ekonomiska skäl kunde komma att tala för att
man i viss utsträckning och för kortare tid anstode härmed, om gynnsammare
avsättningsmöjligheter med säkerhet vore att påräkna inom viss tid. Bodö

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

mandet bleve dock av ekonomisk art vid den härför aktuella tidpunkten och
i de enskilda fallen samt dessutom beroende på de möjligheter till uppställning
etc., som stode till buds. Det av arméchefen förordade tillvägagångssättet
att uttagningen till kassation skulle äga rum någorlunda jämnt inom
hästarnas olika årgångar syntes icke vara riktigt, då nya remonter årligen
komme att uppköpas. Sedan de icke tjänstedugliga hästarna utgått och urval
skett för placering såsom ackordridhästar och för försäljning till liv, borde
i princip de äldsta och sämsta uttagas, så att. en kvalitetsförbättring av stamhästbeståndet
uppstode även genom en sänkning av hästarnas genomsnittsålder.

Sakrevisionen har icke haft något att erinra mot att utackorderingsbestämmelserna
beträffande varmblodiga ackordridhästar, på sätt arméchefen föreslagit,
göres förmånligare för fodervärden än vad som gäller vid utackordering
av kallblodiga hästar.

Sakrevisionen har vidare anfört, att därest läget av härför ansvariga civila
myndigheter bedömdes bliva sådant att särskilda stödåtgärder för den varmblodiga
hästaveln vore motiverade, dylika åtgärder närmast borde inriktas på
att öka möjligheterna för Kidfrämjandet att mottaga den varmblodiga hästavelns
produkter. Eventuella stödåtgärder syntes emellertid under alla förhållanden
icke böra bestridas av medel under fjärde huvudtiteln.

Slutligen har sakrevisionen framhållit, att en omprövning av remontdepåorganisationen
och vad därmed sammanhängde borde ske, så att en anpassning
efter de nya förhållandena komme till stånd.

Departementschefen. Den ytterligare begränsning av antalet stamhästar
vid armén, som chefen för armén nu föreslagit och som beräknats på längre
sikt medföra en årlig besparing av omkring 2 miljoner kronor, innebär såsom
framgår av den lämnade redogörelsen att stamhästbeståndet avpassas att i
huvudsak motsvara behovet av dylika hästar för fredsutbildningsarbetet.
Arméchefen har emellertid vid förslagets utarbetande beaktat jämväl kraven
på att vid mobilisering förbanden tillförsäkras erforderligt antal för krigs
bruk lämpade ridhästar. Härutinnan föreligger en inom arméstaben upprättad
promemoria. Det torde icke vara lämpligt att här lämna en närmare redogörelse
för denna; riksdagens vederbörande utskott torde i stället böra beredas
tillfälle taga del av innehållet. Jag vill emellertid framhålla, att utrustningsbehovet
numera beräknas uppgå till omkring 35 000 hästar, därav omkring
6 300 rid- eller ridbara och omkring 29 000 drag- eller klövjehästar
och att, i den mån behovet av varmblodiga ridhästar icke helt kan till
godoses, ridbara kallblodiga hästar avses såsom ersättare. Ett utnyttjande
av för näringslivets behov avsedda hästar i nu angiven omfattning lärer icke
behöva inge betänkligheter. Ur nu angivna synpunkter och under framhållande
av nödvändigheten att tillvarataga alla möjligheter till besparingar i
fredsorganisationen finner jag mig böra i princip förorda det av arméchefen
framlagda förslaget till begränsning av stamhästbeståndet. Ett genomförande

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

av förslaget medför ock den fördelen, att utbildningsverksamheten icke behöver
tyngas av att ett överskott av hästar kvarstår vid förbanden.

För att den föreslagna begränsningen skall kunna genomföras erfordras
emellertid att särskilda åtgärder vidtagas för att tillgodose merbehovet av ridhästar
vid bl. a, kavalleriets repetitionsövningar. Arméchefens förslag att i
nämnda syfte införa en ny kategori ackordhästar — ackordridhästar — anser
jag mig kunna biträda. För ait möjliggöra utackordering av erforderligt antal
dylika hästar, av arméchefen beräknat till 500, torde det vara nödvändigt att
utackorderingen sker under för fodervärden gynnsammare villkor än som
tillämpas beträffande kallblodiga hästar. Arméchefens förslag härutinnan,
enligt vilket fodervärden skulle erhålla äganderätten till hästen redan efter det
den under 8 år i följd innehafts av honom samt befrias från att erlägga
ackordavgift, kan jag tillstyrka. Å andra sidan ifrågasättes icke för ackordridhästarnas
del någon ersättning till fodervärden motsvarande den ackordsersättning
av 250 kronor för häst och år som nu utgår för varmblodiga ackorddraghästar.

Den första uppsättningen av ackordridhästar bör såsom arméchefen föreslagit
åstadkommas genom att till denna hästkategori överföres motsvarande
antal övertaliga ridstamhästar. Huruvida viss del av de för K 4 avsedda
ackordridhästarna för framtiden bör utgöras av nordsvenska hästar torde
det icke vara nödvändigt att redan nu ta ställning till. Denna fråga bör enligt
min mening ytterligare övervägas, sedan närmare erfarenheter vunnits
beträffande möjligheterna att utackordera varmblodiga ridhästar inom ett för
K 4 lämpligt område.

Enligt arméchefens förslag avses avvecklingen av det övertaliga stamhästbeståndet
igångsättas redan den 1 april 1950 och vara genomförd den 1 april
1952. Emellertid synes erforderligt att avvecklingsfrågan underställes riksdagens
prövning. Avvecklingen torde således kunna påbörjas först vid eu
senare tidpunkt. Ett uppskov med utackordering av de hästar, som avses
skola överföras till kategorien ackordridhästar, skulle emellertid avsevärt
minska möjligheterna till utackordering under innevarande år. Jag förutsätter
därför att hästarna i fråga få utackorderas redan med början under
april månad, även om de närmare villkor, som skola gälla för utackorderingen,
icke böra fastställas förrän riksdagen meddelat beslut i detta ärende.

Sedan det erforderliga antalet stamhästar överförts till ackordridhästar
skulle enligt arméchefens förslag återstoden av det övertaliga ridstamhästbeståndet
försäljas till liv eller slakt, Arméchefen har härvid räknat med att
minst 600 hästar måste kasseras till slakt och förutsatt att denna kassation
skulle tagas ut någorlunda jämnt inom hästarnas olika årgångar för- att med
hänsyn till remonteringen få en lämplig fördelning av hästarna i åldersgrupper.
Jag delar emellertid den av sakrevisionen uttalade uppfattningen att,
sedan de icke tjänstedugliga hästarna utmönstrats och urval skett för placering
såsom ackordridhästar och för försäljning till liv, i princip de äldsta och

Kungl. Maj ds proposition nr Ilo.

sämsta hästarna böra kasseras, så att en kvalitetsförbättring av stamhästbeståndet
kommer till stånd genom att hästarnas genomsnittsålder sänkes.
Såsom sakrevisionen vidare framhållit bör försäljning till slakt av fullt
tjänstedugliga hästar tillgripas först sedan alla andra avsättningsmöjligheter
prövats. Jag förutsätter att de synpunkter sakrevisionen härvid framhållit
beaktas. Det är icke uteslutet, att avvecklingen av hästbeståndet ur nu angivna
synpunkter bör bedrivas i något långsammare takt än arméchefen
förordat. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela beslut härutinnan.

I detta sammanhang vill jag vidare framhålla, att det kan visa sig möjligt
att utackordera flera av de övertaliga ridstamhästarna än som motsvarar det
av arméchefen beräknade behovet av ackordridhästar. I den mån så är fallet
bör Kungl. Maj it äga meddela beslut om att ackordridhästbeståndet övergångsvis
skall kunna givas den större omfattning, som svarar mot möjligheterna
till utackordering.

Den av mig vid anmälan av propositionen 1948: 206 förordade och numera
genomförda begränsningen av antalet ridstamhästar med omkring 1 000 hästar
medförde att arméns behov av ridhästremonter nedgick från omkring 500 till
420 hästar. I syfte att stödja den varmblodiga hästaveln förutsatte jag emellertid
att för arméns räkning alltjämt årligen skulle inköpas i stort sett samma
antal remonter som tidigare. Jag räknade härvid med att det överskott av
varmblodiga hästar, som härigenom uppkomme, skulle kunna utackorderas
såsom draghästar. På grund av befarade svårigheter att utackordera sådana
hästar har sedermera vidtagits den åtgärden att arméns dragstamhästar till
hälften remonteras med varmblodiga hästar (jfr. prop. 1949:1, bil. 6, s. 102).

Genom de ytterligare åtgärder i syfte att minska antalet stamhästar som
jag i det föregående förordat kommer arméns årliga remonteringsbehov av
varmblodiga hästar att nedgå till omkring 350 hästar, vilket antal kan komma
att stiga något därest det skulle visa sig möjligt och lämpligt att även på
längre sikt vidmakthålla hela det för K 4 avsedda antalet ackordridhästar
med varmblodiga hästar. Å andra sidan är det icke uteslutet att remonteringsbehovet
kan komma att ytterligare nedgå till följd av organisatoriska förändringar
i framtiden. Jag delar emellertid arméchefens uppfattning att med
hänsyn till uppfödarnas intressen till och med år 1953 fortfarande skola inköpas
500 varmblodiga remonter per år för arméns räkning. I den mån det
överskott av hästar som härigenom uppkommer icke kan utackorderas såsom
draghästar måste detsamma avyttras, i den utsträckning så kan ske genom
export. I detta sammanhang torde böra framhållas att systemet med varm
blodiga ackorddraghästar medför icke oväsentliga merkostnader för statsverket,
föranledda av högre inköpspriser än för kallblodiga hästar, kostnader
för hästarna under ett år vid remontdepå samt ackordsersättningar till fodervärdar.
Jag delar arméchefens uppfattning att fjärde huvudtiteln i princip
icke bör belastas med kostnader i angivna hänseende. Vid den gemensamma
beredning av ärendet, som företagits med chefen för jordbruksdepartementet,

Kungl. Maj:ts ‘proposition nr Ilo.

bär framkommit, att förslag icke är att motse om bestridande av bär avsedda
merkostnader från nionde huvudtiteln. Vid sådant förhållande är jag
icke nu beredd förorda, att efter 1953 större antal remonter inköpas än som
erfordras för tillgodoseende av remonteringen enligt armécbefens förslag,
eller omkring 350. Jag vill i detta sammanhang även framhålla att tillräckliga
erfarenheter ännu icke vunnits beträffande möjligheterna att utackordera
varmblodiga ackorddraghästar.

Såsom sakrevisionen framhållit bör i samband med den nu föreslagna begränsningen
av arméns hästbestånd en omprövning av remontdepåorganisationen
ske.

Frågan huruvida vid en så avsevärd minskning av arméns remontinköp
som arméchefen förutsatt särskilda stödåtgärder åt den varmblodiga hästaveln
böra vidtagas innefattar spörsmål, som det torde ankomma på chefen
för jordbruksdepartementet att närmare överväga. För egen del vill jag i
detta sammanhang endast uttala, att det givetvis är ett försvarsintresse av
vikt att en krigsreserv av varmblodiga hästar finnes inom landet.

Jag förutsätter, att arméförvaltningen jämväl i fortsättningen medverkar
till export av varmblodiga hästar.

Anslagsberäkningar för budgetåret 1950/51.

Y rkanden.

Arméförvaltningen (skr. 20/8, 7/12 1949) har hemställt, att anslaget höjes
från 800 000 med 995 000 till 1 795 000 kronor. Ämbetsverket har vid anslagsberäkningen
utgått från att chefens för armén i det föregående redovisade förslag
till åtgärder för att minska antalet hästar vid armén kommer att genomföras.

Ökning Minskning

1. Minskade kostnader för anskaffning av hästar ...... 4 600

2. Minskade kostnader för utackordering av varmblodiga
ackorddraghästar .................................. 30 750

3. Minskade inkomster av ackordavgifter för kallblodiga

ackorddraghästar ........................................ 25 180

4. Ökade inkomster vid försäljning av utrangerade

hästar .................................................... 162 500

5. ökning på grund av att anslaget för budgetåret
1949/50 nedräknats med hänsyn till reservations -

behållning m. m. (Jfr. prop. 1949: 1, bil. 6. s. 104) .. 1 167 670

1 192 850 197 850

+ 995 000

Motiv.

1. Arméförvaltningen har liksom chefen för armén utgått från att under
budgetåret 1950/51 skall för arméns räkning inköpas samma antal varmblodiga
remonter som under innevarande budgetår, eller 500, varav 282 stamridhästromonter,
50 ackordridhästremonter, 19 stamdraghästremonter och 149 ackorddraghästremonter.
Då vidare ämbetsverket beräknat medelinköpspriset för

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.

varmblodig häst till samma belopp som för innevarande budgetår, 1 900 kronor,
skulle kostnaderna för anskaffning av varmblodiga hästar under budgetåret
1950/51 bli lika stora som beräknats för innevarande budgetår.

Arméförvaltningen bär i enlighet med arméchefens förslag räknat med att
under budgetåret 1950/51 19 kallblodiga hästar skola inköpas till dragstamhästar,
mot 24 under innevarande budgetår.

Antalet ackorddraghästar, som enligt propositionen 1948: 206 beräknades
till 10 166, har för budgetåret 1950/51 beräknats till 8 784. Remonteringen av
dessa hästar har beräknats till oförändrade 10 % eller 878 hästar, vilket antal
avsetts skola fyllas dels genom att till ackorddraghästar överföra 88 varmblodiga
hästar från remontdepå och dels genom att inköpa 790 kallblodiga
hästar, mot 842 för innevarande budgetår.

Då arméförvaltningen för budgetåret 1950/51 beräknat medelinköpspriset
för kallblodiga hästar till 1 600 kronor, mot 1 500 kronor för innevarande
budgetår, skulle uppkomma en kostnadsminskning för anskaffning av kallblodiga
hästar med [(24 X 1 500 — 19 X 1 600) — (790 x 1 600 — 842 x 1 500) =]
4 600 kronor.

2. Arméförvaltningen, som för innevarande budgetår räknade med utackordering
av 300 varmblodiga ackorddraghästar, har för budgetåret 1950/51 beräknat
att endast 177 dylika hästar skulle komma att utackorderas. Då arméförvaltningen
liksom för innevarande budgetår utgått från en ersättning till fodervärd
av 250 kronor per häst och år för varmblodiga ackorddraghästar, har
ämbetsverket i detta sammanhang räknat med en kostnadsminskning av [(300
— 177) X 250 =] 30 750 kronor.

3. Då ackorddraghästbeståndet nedräknats från 10 166 till 8 784 hästar samt
vidare antalet varmblodiga ackorddraghästar, för vilka ackordavgift (20 kronor
per häst och år) icke inflyter, för budgetåret 1950/51 beräknats till 177, mot
300 för innevarande budgetår, har arméförvaltningen räknat med att inkomsterna
av ackordavgifter skulle minska med [(10166 — 8 784) X 20 —
(300—177) X 20=] 25180 kronor.

4. Antalet stamhästar och ackorddraghästar, som skola utrangeras under
budgetåret 1950/51, har beräknats till 290 respektive 700 mot 450 respektive
500 under innevarande budgetår. Då vidare medelslaktpriset beräknats till 500
kronor mot 350 kronor för innevarande budgetår, har arméförvaltningen räknat
med att inkomsterna vid försäljning av utrangerade hästar skulle stiga med
[(700 X 500 — 500 X 350) — (450 X 350—290 x 500) =[ 162 500 kronor.

Departementschefen.

Vid beräkningen av remonteringsanslaget för budgetåret 1950/51 anser
jag mig kunna godtaga de inköpspriser å hästar och försäljningspriser
å utrangerade hästar, från vilka arméförvaltningen utgått. Då jag ej
heller i övrigt funnit anledning till erinran i och för sig mot arméförvaltningens
anslagsberäkning skulle medelsbehovet under anslaget för nämnda
budgetår utgöra i runt tal 1 795 000 kronor.

Anslaget kan emellertid även för budgetåret 1950/51 nedräknas med hänsyn

Kungl. Maj ds proposition nr Ilo.

till befintlig reservationsbehållning. Av den vid utgången av budgetåret
1948/49 tillgängliga reservationen, i runt tal 3 315 000 kronor, jämte ett belopp
av omkring 195 000 kronor som beräknats inflyta för exporterade remonter,
eller tillhopa i runt tal 3 510 000 kronor, voro vid berörda tidpunkt omkring
2 710 000 kronor odisponerade. Då för budgetåret 1949/50 under anslaget anvisats
800 000 kronor samt utgifterna under samma budgetår beräknats till
1 975 000 kronor, skulle anslaget för budgetåret 1950/51 kunna uppföras med
ett belopp av [1 795 000 — (2 710 000 + 800 000 — 1 975 000) =] 260 000 kronor.
Jag föreslår emellertid att anslagsbeloppet avrundas uppåt till 300 000
kronor, vilket skulle innebära en anslagsminskning med 500 000 kronor.

Den omständigheten, att jag vid anslagsberäkningen godtager i det föregående
angivna hästpriser, innebär icke att jag tagit ställning till frågan vilka
priser som vid inköp böra erläggas. Denna fråga bör bedömas med ledning av
det utredningsmaterial, som föreligger vid den tidpunkt — våren 1951 -— då
inköpen skola ske. Om inköpspriserna då äro lägre än bär beräknats, bör medelsanvändningen
under anslaget i motsvarande grad begränsas.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att

a) medgiva att åtgärder för en minskning av arméns hästbestånd
må vidtagas i huvudsaklig överensstämmelse med av mig i
det föregående angivna grunder;

b) till Armén: liemontering för budgetåret 1950/51 anvisa ett
reservationsanslag av 300 000 kronor.

[5.] Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl.

Anslag Nettoutgift

1948/49.......................... 46 700 000 '' 46 468142

1949/50 (statsliggaren s. 233).. 47 000000
1950/51 (förslag)................ 47 200 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 68) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Marinen: Avlöningar
till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1950/51 beräkna ett förslagsanslag
av 47 000 000 kronor. Denna anslagsfråga upptager jag nu till
behandling.

Försvarets civilförvaltning har för budgetåret 1950/51 äskat ett anslag för
här ifrågavarande ändamål av 59 100 000 kronor. Beträffande de beräkningsgrunder,
som ämbetsverket enligt meddelade direktiv tillämpar vid beräkningen
av försvarsgrenarnas avlöningsanslag, får jag hänvisa till vad jag
därom anfört i det föregående vid anmälan av motsvarande anslagsfråga för
armén.

Det för marinen äskade anslaget överstiger med 6 100 000 kronor det
anslag som civilförvaltningen äskade för motsvarande ändamål för budgetåret
1949/50.

Yrkanden.

Försvarets civilförvaltning (skr. 20/s, 21/is 1949) har i anslutning till yrkanden
av chefen för marinen m. fl. myndigheter föreslagit vissa personalförändringar

Kungl. May.ts proposition nr Ilo.

m. in. vid marinen. Dessa och övriga ifrågakommande förslag redovisas i
följande sammanställning, vari också angivits anslagsförändringar i anledning
av förslagen, beräknade i så nära anslutning som möjligt till den
verkliga belastning på anslaget som skulle följa av förslagen.

Förslag av marin chefen m. fl.

1. Organisationsförändringar vid marinstabens

bilddetalj.

Utbyte av 1 tjänst för fotograf (Ce 15) mot
1 tjänst för faktor (Ce 18) och 1 tjänst för
offsettryckare i Cg 12 mot 1 motsvarande

tjänst i Ce 13................................

Överföring av extra tjänster för 2 fotografer
(Cg 13) till extra ordinarie tjänster i samma

lönegrad ......................................

Inrättande av nya tjänster för 1 faktor (Ce 18),

1 laboratorieförman, 1 fotograf och 1 offset kopist

(Ce 13), 4 tryckeribiträden och kopister
(reglerad befordringsgång) samt 2
extra fotobiträden ..........................

2. Personalförändringar i övrigt vid marin staben.

Souschef Ma 12—Mo 12/Ma 12................

1 expeditionsofficer (1: 29) — förste expeditionsofficer
(1: 31)............................

1 bibliotekarie 1: 29—1: 31 ....................

2 biträden för skriv- och kontorsgöromål —

2 kanslibiträden Ce 11 (marinledningens

telefonväxel respektive truppregister) ____

3. 2 stabsarvoden ä 720 kronor vid kustartilleri inspektionen

................................

4. Chefen för sjövärnskåren 1: 31—1: 34 ........

5. Förändringar beträffande militär personal.
Uppflyttning i lönegrad av

4 inspektörer Ma 12—Mo 12 ..................

Chefen för Gotlands kustartilleriförsvar, tilllika
chef för Gotlands kustartillerikår,

Ma 12—Mo 12................................

1 överstelöjtnant, chef för kustartilleriets
skjutskola, (Ma 11) — överste eller överstelöjtnant
(Ma 12/11) ..........................

1 kapten Ma 9 — kommendörkapten av 2.
gr., major eller kapten Ma 10/9............

Anslagsförändringar i anledning a t
civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

± o

1 056

1 356
l 356

1500

1596

+ 5 268

+ 1596

2 280

1 512
1 356

Eungl. Maj:ts proposition nr 110.

Anslagsförändringar i anledning av

Förslag av niarinchefen ni. fl. civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning- Summa

2 flaggunderofficerare (Ma 5) — förvaltare

(Ma 6) ........................................ -

Nytillkommande beställningar.

10 kaptener (Ma 9)..............................

Minskning med 4 fänrikar .................... 30 240

Förändringar i manskapsgraderna.

1 flaggkorpral (Ma 3 a) ...................... 0 264

Ökning med 315 korpraler (Mha 2) och minskning
med 315 meniga (Mha 1) vid flottan 191 000

21 överfurirer .................................. 62 640

Minskning med 10 furirer (Me 2 eller Me 1)

vid kustartilleriet............................ _ — + 222 284

6. Utökning av mariningenjörkåren m. m.

Utbyte av beställningar.

2 förste marindirektörer (Co 14) i stället för
2 mariningenjörer av 2. graden (Ca 27) ..

2 förste marindirektörer (Co 10) i stället för
2 mariningenjörer av 2. graden (Ca 27) ..

2 specialingenjörer av 1. graden (Ca 33) i

stället för 2 specialingenjörer av 3. graden
(Ca 27) ......................................

8 förste mariningenjörer (Ca 30) mot 7 marindirektörer
av 2. graden (Ca 31) och 1 mariningenjör
av 1. graden (Ca 29) ............

10 specialingenjörer av 2. graden (Ca 30) mot
8 specialingenjörer av 1. graden (Ca 31) och
2 specialingenjörer av 2. graden (Ca 29)..

Nytillkommande beställningar.

1 mariningenjör av 1. graden (Ca 29)........ 14 352

1 mariningenjör av 2. graden (Ca 27)........ 12 972

4 specialingenjörer av 3. graden (Ca 27) — 51 888

1 motoringenjör (Ca 29) ..........:...........

3 motoringenjörer (Ca 27) ..................____— + 124 200

7. Förändringar beträffande sjukvårdspersonal.

Marinöverläkaren Co 10—Co 14.............. —

1 marinläkare av 1. graden (Ca 27).......... —

1 översköterska (Ce 12)........................ —

2 undersköterskor (Ce 5)...................... 8 232

4 sjukvårdsbiträden (Ce 3)................... — ____ 4-8 232

8. Polisorganisationen.

1 överkonstapel (Ca 19) ...................... 8 364

Ordinariesättning av 1 inspektionskonstapel
(Ce 16) och 9 konstaplar (Ce 14)..........

17 112
12 312

7 752

3 924

3 888

Eungl. Maj:ts proposition nr 110.

Anslagsförändringar i anledning av

Förslag av marinchefen m. fl. civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

3 överkonstaplar (Ce 19), 2 inspektionskon staplar

(Ce 16) och 54 konstaplar (Ce 14) —

Civil vaktpersonal ............................ 219 302

Uppbördsmän vid marinens kustbevakning 1 000 _j_ 228 666

9. Förändringar beträffande meteorologpersonalen.

1 meteorolog Ce 22 och 4 meteorologer Ce 19

överföras till flygvapnet .................. 43 296

1 meteorolog Ce 23............................ — _43 2%

10. Förändringar i löneställning för viss lärar personal

vid flottans sjömansskola,

1 skolkökslärarinna Ce 17—Ce 19 .......... 660

1 skolkökslärarinna Cg 17—Ce 17 .......... 660 4. 1320

11. Rationaliseringar inom kustartilleriförsvaren.

2 expedition sunderofficerare (1:20).......... 6 416 __6 416

12. Bationaliseringar vid örlogsstationerna.

1 expeditionsunderofficer 1: 20 .............. —

1 föreståndare för rustkammare 1: 20 ...... —

2 kasernmaskinister 1:20, tillika föreståndare

för kasernverkstad, i stället för 1 kasernmaskinist
1:20 och 1 föreståndare för
kasern verkstaden 1:20 .................... —

3 biträden för skriv- och kontorsgöromål —

kanslibiträden (Ce 11)...................... 4 284 + 4 284

13. Eldarpersonal.

1 maskinist av 2. klass (Ce 12), vid Blekinge

kustartilleriförsvar.......................... 6 000

1 eldare av 2. klass (Ce 9), vid Gotlands

marindistrikt — eldare av 1. klass (Ce 10) —• _)_ 6 000

14. Förrådspersonal.

Ostkustens marindistrikt. Marindistriktsstab
och gemensamma förvaltningsorgan.

1 uppbördsmän vid marindistriktets skrivmateriel-
och blankettförråd (Cg 12) —
förrådsförman (Ce 14)...................... —

Gotlands marindistrikt.

1 förrådsförman (Ce 12) ...................... —

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Anslagsförändringar i anledning av

Förslag av marinchofen m. 11. civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

Sydkustens marindistrikt. Marindistriktsstab
och gemensamma förvaltningsorgan.

1 uppbördsman för marindistriktets skrivmateriel-
och blankettförråd (Cg 12) —
förrådsförman (Ce 14)...................... —

1 förrådsman (Ce 9) —■ förrådsförman (Ce 12) 852

Sjökrigsskolan.

1 vaktmästare (Ce 10) — förrådsförman

(Ce 14) ...................................... 1 140

Läkemedelscentralerna.

2 förrådsman (Ce 9) .............................. 10 728 — 8 786

15. Kontorspersonal.

Norrlandskustens in ar in di strikt.

1 expeditionsvakt (Ce 9) — kanslibiträde

(Ce 11) ...................................... —

Ostkustens marindistrikt. Marindistriktsstab
och gemensamma förvaltningsorgan.

1 kanslibiträde (Ce 11) — kontorist (Ce 13) —

2 biträden för skriv- och kontorsgöromål —

kanslibiträden (Ce 11)...................... 1 500

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål

överföres från sakanslag .................. 4 728

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål —
Hårsfjärdens örlogsdepå.

1 kanslibiträde (Ce 11) — kontorist (Ce 18) —

Sydkustens marindistrikt. Marindistriktsstab
och gemensamma förvaltningsorgan.

1 kontorsskrivare (Ce 17) i stället för eu

extra tjänst i Cg 19........................

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål —

kontorist (Ce 13)............................ 1 908

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål —

kanslibiträde (Ce 11) ...................... 1 368

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål —

Västkustens marindistrikt. Marindistriktsstab
och gemensamma förvaltningsorgan.

1 kanslibiträde (Ce 11) —

(Ce 15) ....................

kansliskrivare

Kungl. Maj.ts proposition nr 110.

Förslag av marinchefen m. il.

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål —
kanslibiträde (Ce 11) ......................

1 övergångsvis kvarstående tjänst för förste
kontorist (Ce 14) utgår ....................

Göteborgs kustartilleriförsvar.

1 kanslibiträde (Ce 11) i stället för kontorist
(Ce 12) ......................................

Sjökrigsskolan.

1 kontorist (Ce 13) — kontorsskrivare (Ce 17)

2 biträden för skriv- och kontorsgöromål —

kanslibiträden (Ce 11)......................

16. Ordinarie kontorsbiträdestjänster.

47 kontorsbiträdestjänster (Ca 8) i utbyte
mot samma antal tjänster för biträde för
skriv- och kontorsgöromål ................

17. Personalförändringar m. m. i övrigt.

1 besiktningsunderofficer (1:20) vid Göteborgs
örlogsvarv............................

1 arbetsförman av 1. klass (Ce 16) vid Stockholms
örlogsstation........................

Vikarier för innehavare av i personalförteckning
redovisade befattningar..............

Övrig extra personal..........................

Tillfälligt anställd personal..................

Anslagsförändringar i anledning av
civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

1 416

300

552

1416

+ 12 588

± 0

3 208

7 692
274 400

16 000

_365 312 __ 628 196

18. Arvoden till lärare.

1 utbildningsarvode å 1 440 kronor till hel-tidstjänstgörande lärare i skjutteknik vid kustartilleriets skjutskola........
8 utbildningsarvoden ä 720 kronor till hel-tidstjänstgörande lärare vid marinens sig-nalskola .................
1 arvode å 600 kronor till ledare för special-kurs i krigsfartygs konstruktion vid teknisk högskola .....................	600
Arvoden till deltidstjänstgörande militära och civilmilitära lärare............	5 290
Civila lärare..............		22 400 —16 510
19. Sjötillägg m. m.........	200 000	+ 200 000
20. Premier för viss språkutbildning............	3 <00	+ 3 000

Summa kostnadsökning kronor 114 284

Knngl. Maj:ts proposition nr Ilo.

Motiv.

1. Organisationsförändringar vid marinstabens bilddetalj. Detaljen omfattar
ett fotolaboratorium, vid vilket för närvarande tjänstgöra 1 högbåtsman,
2 fotografer i Cg 13 och 7 värnpliktiga fotografer, samt ett tryckeri, vid
vilket för närvarande tjänstgöra 1 fotograf (föreståndare) i Ce 15, 1 offsettryckare
i Cg 12 och 1 fotoelev i Cg 1. Detaljen har förutsatts skola uppdelas
på de två skilda enheterna, som vardera skulle ha en föreståndare. Marinchefen
har till stöd för förslaget om personalförstärkning för ifrågavarande
verksamhet bl. a. framhållit de avsevärda fördelar, som vunnes med att
arbeten av ifrågavarande slag kunde utföras vid bilddetaljen och icke behövde
överlämnas åt entreprenörer. Civilförvaltningen har erinrat om att vid 1945
års riksdag principbeslut fattats om att de smärre hjälp trycksanläggningarna
för försvarets myndigheter i Stockholm skulle sammanföras till ett centralt
hjälptryckeri underställt arméns intendenturförråd i Stockholm, men att
något dylikt tryckeri ännu icke kunnat organiseras. Civilförvaltningen har
ifrågasatt en undersökning av möjligheterna att genomföra den beslutade
centraliseringen av hjälptryckerianläggningama i Stockholm ävensom av frågan
om en samordning av fotoverksamheten vid försvarets myndigheter i
Stockholm. I avvaktan på en dylik undersökning, vilken syntes böra anförtros
åt särskilda utredningsmän, har civilförvaltningen ansett sig icke kunna
förorda att nya extra ordinarie befattningar inrättas för tryckeri- och fotoverksamheten
vid marinstaben utan förutsätter att, liksom hittills, oundgängligen
erforderligt personalbehov tillgodoses med militär personal och extra
tjänstemän.

2. Personalförändringar i övrigt vid marinstaben. Marinchefen har upprepat
följande tidigare framställda förslag.

Beställningen för souschef vid marinstaben i Ma 12 placeras i alternativt
Mo 12 eller Ma 12 (prop. 1949:135, s. 106). Som skäl härför anföres främst, att
härigenom skulle åstadkommas lättnader i personvalet vid besättandet av
befattningen.

En av de i löneklass 1:29 placerade expeditionsofficersbefattningarna
och deu till löneklass 1: 29 hänförda befattningen för bibliotekarie vid marinstaben
uppflyttas till löneklass 1:31 (nämnda prop., s. 115). Beträffande
sistnämnda befattning åberopas som motivering löneställningen för motsvarande
befattning vid armén samt arten och omfattningen av arbetsuppgifter
och ansvar i befattningen.

Två kanslibiträdesbefattningar i Ce 11, avsedda för marinledningens truppregister
respektive telefonväxel, inrättas i utbyte mot två biträdesbefattningar
för skriv- och kontoisgöromål (nämnda prop., s. 119).

Civilförvaltningen liar tillstyrkt dessa förslag utom såvitt avser en kanslibiträdesbefattning
för marinledningens telefonväxel.

o. Marinchefen har föreslagit, att civilförvaltningen ville utverka en undersökning
rörande fördelningen av stabsarvodena vid försvaret och har i samband
därmed upprepat tidigare framställt förslag att för kustartilleriinspektionen
inrätta ytterligare 2 stabsarvoden å vartdera 720 kronor (prop. 1949:135,
6—40c so Bihanrj till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 110.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

s. 116). Civilförvaltningen liar i denna fråga endast hänvisat till att ämbetsverket
tidigare förordat en utredning i angivna syfte.

4. Förslaget att uppflytta chefen för sjövärnskåren, nu i löneklass 1:31,
till löneklass 1: 34, vilket framställts redan för innevarande budgetår (prop,
1949: 135, s. 115), motiveras med den ökning av arbetsuppgifterna och ansvaret
för denne befattningshavare som blivit eu följd av den beslutade utbyggnaden
av kåren. Liksom tidigare har civilförvaltningen tillstyrkt förslaget.

5. Förändringar beträffande militär personal. Marinchefen har föreslagit
uppflyttning av beställningarna för inspektörerna för sjöartilleriet, torpedvapnet,
ubåtsvapnet och minväsendet från Ma 12 till Mo 12. Civilförvaltningen
har, då ifrågavarande lönespörsmål syntes vara av natur att böra
komma under bedömande av utredningen rörande löneställningen för vissa
högre statliga befattningar, ansett sig för närvarande icke böra föreslå någon
ändring i löneställningen för beställningarna.

Förslagen att uppflytta beställningen såsom chef för Gotlands kustartilleriförsvar,
tillika chef för Gotlands kustartillerikår, från Ma 12 till Mo 12 samt
att för chefen för kustartillerets skjutskola inrätta 1 befattning för alterna
tivt överste eller överstelöjtnant i utbyte mot 1 överstelöjtnantsbeställning
ha tidigare framställts av inspektören för kustartilleriet (prop. 1949:135, s.
110). Förslagen ha tillstyrkts av marinchefen och civilförvaltningen.

Förslaget att utbyta en beställning för kapten mot alternativt kommendörkapten
av 2. graden, major eller kapten avser en tjänst för heltidstjänstgörande
lärare i taktik vid sjökrigshögskolan, för vilken skulle uppföras nämnda
alternativa beställning på sjökrigshögskolans stat, varvid flottans stat skulle
minskas med en kaptensbeställning. Civilförvaltningen har tillstyrkt förslaget.
I fråga om underofficerskårerna har marinchefen, i avvaktan på resultatet
av pågående utredningar, icke föreslagit annan ändring än att 2 flaggunderofficersbeställningar
(Ma 5), avsedda för fartygschefer å marinens oljetankfartyg,
utbytas mot 2 förvaltarbeställningar (Ma 6). Civilförvaltningen
har — med erinran att 1945 års försvarskommitté räknat med att såsom
fartygschefer å nämnda fartyg skulle avses förvaltare men att föredragande
departementschefen i 1948 års försvarsproposition (nr 206, s. 363) uttalat,
att det syntes sannolikt att en viss begränsning av flottans underofficerskår
kunde bli möjlig — ansett sig icke nu böra räkna med några förändringar
beträffande kåren.

I gällande personalförteckning för ordinarie tjänstemän finnas för flottan
uppförda 199 kaptensbeställningar. Marinchefen har framhållit, att vid
fastställandet av sjöofficerskårens storlek hänsyn icke tagits till det ökade
personalbehovet beträffande såväl sjö- som landorganisationen för stridsledning,
radar, ubåtsjakt och robotvapen. För att icke föregripa ett blivande
försvarsbeslut i anledning av 1949 års försvarsutredning har marinchefen
emellertid för närvarande inskränkt sig till att föreslå ökning av antalet
kaptensbeställningar för flottan med 10, varigenom de mest trängande be -

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.

hoven kunde tillgodoses. Civilförvaltningen, som funnit det tveksamt om i
nuvarande läge någon utökning av sjöofficerskåren borde vidtagas, har icke
kunnat tillstyrka förslaget.

För avlöningar till fänrikar har för budgetåret 1949/50 upptagits ett belopp
av, rörligt tillägg ej inräknat, 414 000 kronor, varvid antalet fänrikslöner beräknats
till 08. Enligt marinchefens beräkningar kan antalet fänrikslöner
för nästa budgetär uppskattas till 64. Civilförvaltningen har på grundval
härav räknat med ett medelsbehov för ifrågavarande ändamål av 387 000
kronor för nästa budgetår. Anslagsminskningen utgör, inberäknat rörligt
tillägg, 30 240 kronor.

På grund av avgång kan antalet beställningar för flaggkorpral minskas
med 1.

I detta sammanhang har civilförvaltningen anmält, att den till gällande
personalförteckning för ordinarie tjänstemän vid flottan fogade noten
angående vakanthållande av beställningar för högbåtsmän i den mån viss övertalig
personal toges i anspråk för befattningar, avsedda för högbåtsmän,
kunde utgå, enär i noten avsedd övertalig personal icke längre kvarstår i tjänst.

I gällande personalförteckning för icke-ordinarie manskap finnas för flottan
uppförda beställningar för bl. a. 315 korpraler och 1 585 meniga. I prop.
1948: 206 (s. 373) förordade departementschefen, att vid flottan skulle, i avvaktan
på att slutlig ställning kunde tagas till frågan om utbildningen av
flottans stampersonal, provisoriskt tillämpas en av marinchefen för nämnda
personal föreslagen utbildningsgång. Enligt denna skulle befordran till
korpral äga rum vid andra anställningsårets slut och vederbörande under hela
tredje anställningsåret tillhöra korpralsgraden. Marinchefen har nu anmält,
att verkningarna av det nya utbildningssystemet komme att göra sig gällande
från och med budgetåret 1950/51. Med hänsyn härtill vore det nödvändigt
att vidtaga do jämkningar i antalet beställningar för manskap av olika grader,
som följde av övergången till det nya systemet. Marinchefen har med anledning
härav föreslagit, att antalet korpralsbeställningar från och med
budgetåret 1950/51 fördubblas, d. v. s. en ökning med 315, och antalet beställningar
för meniga minskas med samma antal. Då marinchefen icke förut
satte någon ändring i antalet furirsbeställningar, borde i personalförteckningen
för icke-ordinarie manskap för budgetåret 1950/51 antalet korpralsbeställningar
vid flottan ökas med 315 till 630 och antalet beställningar för
meniga minskas med 315 till 1 270. Marinchefens förslag har tillstyrkts av
civilförvaltningen.

T gällande personalförteckning för ordinarie tjänstemän finnas för kust
artilleriet uppförda beställningar för 110 överfurirer. Inspektören för kustartilleriet
har med tillstyrkan av marinchefen föreslagit, att antalet dylika
beställningar ökas med 21 till 131, eller det antal beställningar 1944 års
manskaps utredning räknat med för nästa budgetår, f avvaktan på slutlig
prövning av föreliggande organisationsförslag beträffande kustartilleriet har
civilförvaltningen ansett sig icke nu böra räkna med att antalet överfnrirsbe
ställningar vid kustartilleriet utökas med flera än 10 beställningar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Personalförteckningen för icke-ordinarie manskap vid kustartilleriet upptager
433 furirsbeställningar. Inspektören för kustartilleriet har med tillstyrkan
av marinchefen upprepat tidigare framställt förslag, att antalet dylika
beställningar skulle minskas med 10 till 423 (prop. 1949: 135, s. 119). Civilförvaltningen
har med hänsyn till att ämbetsverket föreslagit endast en
mindre ökning av överfurirskadern icke räknat med någon minskning av antalet
furirer vid kustartilleriet.

6. Utökning av mariningenjörkåren m. in. I gällande personalförteckning
äro för mariningenjörkåren uppförda följande beställningar, nämligen 1 chef,
marinöverdirektör (Cpl7), 5 marindirektörer av 1. graden (Ca 33), 8 marindirektörer
av 2. graden (Ca 31), 12 förste mariningenjörer (Ca 30), 11 mariningenjörer
av 1. graden (Ca 29), 22 mariningenjörer av 2. graden (Ca 27), 8
specialingenjörer av 1. graden (Ca 31), 1 specialingenjör av 1. eller 2. graden
(Ca 31 eller Ca 30), 16 specialingenjörer av 2. graden (Ca 30), 3 specialingenjörer
av 2. graden (Ca 29) och 19 specialingenjörer av 3. graden (Ca 27).

Till personalförteckningen har föreskrivits, att vid uppkommande vakanser
i beställningarna för förste mariningenjör och specialingenjör av 2. graden 1
beställning för specialingenjör av 2. graden, verkstadsingenjör, skall indragas
samt att — då 30 lönegraden avses icke skola ingå i lönegradsserien för ingenjörspersonal
— frågan om återbesättandet av övriga beställningar skall prövas
av Kungl. Maj:t, Som äger att tills vidare utbyta beställningarna mot beställningar
i Ca 29. Vidare har till personalförteckningen föreskrivits, att vid
uppkommande vakans beställningen för specialingenjör av 1. eller 2. graden
skall indragas.

Marinöverdirektören har nu med tillstyrkan av marinchefen framlagt förslag
om utökning av mariningenjörkåren och om förbättrad löneställning för dess
personal, vilket förslag i stort sett överensstämmer med för innevarande
budgetår framlagt förslag i ämnet (prop. 1949:135, s. 112 o. f.).

Den närmare innebörden av förslaget framgår av sammanställningen.

Beställningarna i Co 14 avse chef för konstruktionskontoret på marinförvaltningens
skeppsbyggnadsavdelning och en assistent på samma avdelning.

Beställningarna i Co 10 avse chefer för fartygsavdelningarna vid Stockholms
och Karlskrona örlogsvarv.

De till 33 lönegraden hänförda beställningarna äro avsedda främst för
byråchefer på marinförvaltningens skeppsbyggnads- och vapenavdelningar.

Uppdelningen av beställningarna i 30 lönegraden på beställningar i 31 och
29 lönegraderna är ett led i den beslutade avvecklingen av 30-gradsbeställningarna.
I sistnämnda grad skulle efter den här föreslagna uppdelningen
kvarstå fyra förste mariningenjörer och sex specialingenjörer av 2. graden i
avvaktan på resultatet av förvaltningsutredningens arbete.

Av de nytillkommande beställningarna avses mariningenjörerna som
instruktionsingenjörer för marinens underofficersskola och av specialingenjörerna
en miningenjör, två teleingenjörer och en artilleriingenjör.

Civilförvaltningen har ansett de föreslagna personalförändringarna vara

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

så angelägna att det knappast syntes tillrådligt att ytterligare ställa frågan om
mariningenjörkårens utbyggnad på framtiden. Slutlig ställning till denna fråga
syntes, i avvaktan på resultatet av utredningen rörande löneställningen för
vissa högre statliga befattningar, icke nu kunna tagas. Då det emellertid icke
kunde anses uteslutet, att denna utrednings förslag förelåge inom sådan tid
att resultatet därav — i varje fall såvitt avsåge den angelägna frågan om
mariningenjörkårens sammansättning — kunde beaktas vid avlåtande av
proposition i ämnet, ansåge civilförvaltningen sig i nuvarande läge böra
räkna med de av marinöverdirektören framlagda förslagen såvitt avsåge beställningar
för mariningenjörpersonal.

Såsom framgår av vad i det föregående anförts vid behandlingen av arméns
allmänna avlöningsanslag har civilförvaltningen tillstyrkt, att å vederbörande
personalförteckning för arméingenjörkåren upptagas beställningar för 4 arméingenjörer
(motoringenjörer), avsedda för marinen.

7. Förändringar beträffande sjukvårdspersonal. Förslaget att till Co 14
uppflytta den till Co 10 hänförda beställningen för marinöverläkare har tidigare
framställts av marinchefen (prop. 1949:135, s. 114). Civilförvaltningen
har avstyrkt förslaget.

I förteckningen å vissa arvoden och särskilda ersättningar har för Härnösands
kustartilleridetachement upptagits en med ett årligt arvode av 9 000
kronor förenad tjänst för läkare. Av arvodet utgöra 1 500 kronor ersättning
för tjänst såsom stabsläkare och chef för sjukvårdsförvaltningen vid Norrlandskustens
marindistrikt jämte Hemsö kustartilleriförsvar.

Marinchefen har föreslagit en ny läkartjänst på stat för dctachementet.
Den för ifrågavarande göromål förordnade läkaren är samtidigt stadsläkare i
Härnösand. Detta medförde, anför marinchefen, alltför stor arbetsbörda till
men för såväl den militära som civila tjänsten. Det vore icke möjligt att på
nuvarande villkor erhålla sökande till enbart de militära läkarbefattningarna.
För att den militära läkarvården och det på läkaren ankommande krigsförberedelsearbetet
icke skulle eftersättas borde en för truppförbandsläkare vid
Härnösands kustartilleridetachement avsedd beställning för marinläkare av
1. graden i Ca 27 inrättas, i samband varmed av förenämnda arvode ett belopp
av (9 000 — 1 500 =) 7 500 kronor kunde indragas.

Civilförvaltningen har erinrat om att föredragande departementschefen i
propositionen 1949: 135 (s. 71) vid behandlingen av fältläkarkårens sammansättning
bl. a. uttalat, att militära läkarlöneutredningens arbete kunde komma
att aktualisera frågor, som kunde bli avgörande för beräkningen av antalet
läkare, samt att departementschefen i anledning härav ansett sig förhindrad
tillstyrka framlagt förslag om att inrätta ett antal läkarbeställningar vid
armén. Med hänsyn härtill och då de sålunda anförda skälen syntes äga giltighet
även beträffande marinläkarkåren, har civilförvaltningen ansett sig icke
böra nu räkna med någon förändring i marinläkarkårens sammansättning.

Marinchefen har föreslagit, att vid Karlskrona örlogsstation inrättas be
fattningar för en översköterska i Ce 12 och fyra sjukvårdsbiträden i Ce 3.

H6 Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Försvarets sjukvårdsstyrelse däremot har, med hänsyn till den ökade arbetsbörda
som flottans värnpliktsskolas förläggning till Karlskrona medfört,
ansett, att två befattningar för undersköterska i Ce 5, varav en vid kasern
Sparre och en vid kasern Anckarstierna, borde inrättas. Civilförvaltningen
har anslutit sig till sjukvårdsstyrelsens förslag.

8. Polisorganisationen. Marinchefen har med tillstyrkan av civilförvaltningen
föreslagit inrättande av 1 för Göteborgs örlogsvarv avsedd beställning
för överkonstapel i Ca 19.

V idare har marinchefen med tillstyrkan av civilförvaltningen upprepat
tidigare framställt förslag om ordinariesättning av de för Göteborgs örlogsvarv
avsedda beställningarna för 1 inspektionskonstapel i Ce 16 och 9
konstaplar i Ce 14 (prop. 1949: 135, s. 124). I samband därmed har
marinchefen föreslagit, att i vederbörliga personalförteckningar skulle angivas
fördelningen mellan örlogsvarven av beställningarna vid marinpoliskåren.
Även sistnämnda förslag har civilförvaltningen tillstyrkt.

I samband med 1948 års försvarsbeslut uppdrog Kungl. Maj:t den 30 juni
1948 åt chefen för marinen att i samråd med statspolisintendenten närmare
överväga väckta frågor dels om utbyggnad av marinpolisorganisationen med
personal för att bestrida sådan kriminal- och ordningstjänst vid örlogsstationerna,
som under tiden för den förstärkta försvarsberedskapen ankommit på
särskilt beordrad krigspolispersonal, dels och om behovet av polispersonal för
kustartilleriet.

I skrivelse den 28 juni 1949 har marinchefen efter anbefallt samråd inkommit
med utredning i ämnet. Vad beträffar frågan om utbyggnad av marinpolisorganisationen
för bestridande av kriminal- och ordningstjänst vid örlogsstationerna
har förslag om dylik utbyggnad ansetts icke böra för närvarande
framläggas med hänsyn till att nya bestämmelser gälla om utredning av brott
efter ikraftträdandet av den militära rättegångslagen och kungörelsen om rättsvården.

I fråga om behovet av polispersonal för kustartilleriet har i utredningen
föreslagits att eu marinpolisorganisation upprättas, som omfattar sammanlagt
59 beställningar, varav 3 överkonstaplar i Ce 19, 2 inspektionskonstaplar i
Ce 16 och 54 konstaplar i Ce 14.

Av utredningen inhämtas i huvudsak följande.

Polispersonal vid kustartilleriet erfordras i främsta rummet för bevakningsuppgifter
vid kustartilleriförsvarsstaberna och truppförbandens kasernområden
samt å platser inom kustartilleriförsvaren i övrigt med anläggningar och
förråd av större värden.

De bevakningsuppgifter, varom här är fråga, avse huvudsakligen vakt- och
brand tjänst. Bevakningen ombesörjes för närvarande vid kustartilleriförsvarsstaberna
och truppförbandens kasernområden av huvudsakligen militär personal
samt inom övriga områden, där militär personal icke är ständigt förlagd,
av civila tillsynsmän och vaktkarlar. Erfarenheterna utvisa emellertid, att för
ändamålet kräves tillgång på personal med grundlig utbildning och yrkesrutin
samt med lokal- och personalkännedom. Bevakningen bör därför baseras på
fast anställd personal, som specialutbildas för och under en följd av år tjänst -

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.

gör i en för ändamålet inrättad organisation. Med hänsyn till de därmed förenade
höga kostnaderna har emellertid en utbyggnad av marinpoliskåren för
närvarande ansetts icke kunna komma i fråga för bevakning inom kustartilleriförsvarens
ytterförläggningar. Denna bevakning förutsättes sålunda tills vidare
skola, liksom för närvarande, handhavas av civila tillsynsmän och vaktkarlar.

Till stöd för behovet av polispersonal vid kustartilleriförsvarsstabernas förläggningsplatser
och truppförbandens kasemområden har till en början åberopats
den numera förkortade värnpliktstiden samt den gynnsamma inverkan
på manskapsrekryteringen vid kustartilleriet, som inrättandet av civilmilitära
beställningar för polispersonal kan förväntas medföra. I en särskild bilaga
har vidare närmare redogörelse lämnats för behovet av polispersonal för kustartilleriförsvareh.
I enlighet härmed föreslås, att en polisorganisation upprättas
vid kustartilleriet, som omfattar 3 överkonstaplar i Ce 19, varav 1 vid Stockholms
kustartilleriförsvar, 1 vid Blekinge kustartilleriförsvar och 1 vid Göteborgs
kustartilleriförsvar, 2 inspektionskonstaplar i Ce 16, varav 1 vid Hemsö
kustartilleriförsvar och 1 vid Gotlands kustartilleriförsvar, samt 54 poliskon
staplar i Ce 14, varav 7 vid Hemsö kustartilleriförsvar, 12 vid Stockholms kustartilleriförsvar,
7 vid Gotlands kustartilleriförsvar, 17 vid Blekinge kustartilleriförsvar
och 11 vid Göteborgs kustartilleriförsvar. Inom varje kustartilleriförsvar
bör polispersonalen bilda eu grupp med överkonstapel respektive
inspektionskonstapel såsom chef, vilken grupp bör ingå såsom ett organ
i kustartilleriförsvarsstaben. Polispersonalen förutsättes ingå såsom stomme
i den utvidgade bevakningsorganisationen inom kustartilleriförsvaren vid förstärkt
beredskap och mobilisering, överkonstaplarna (inspektionskonstaplarna)
böra vidare av kustartilleriförsvarscheferna kunna användas för inspektionsverksamhet
i vad avser bevakning inom kustartilleriförsvarens skyddsområden.
Hundtjänsten vid kustartilleriförsvarsstab bör omhänderhavas av vederbörande
polisbefäl.

Chefen för försvarsstaben har, efter att 1m inhämtat yttrande av statens
organisationsnämnd, förklarat sig kunna i allt väsentligt tillstyrka chefens
för marinen förslag rörande polisorganisationen för kustartilleriet. Med
hänsyn till att den föreslagna marinpolisens bevakningsobjekt representera
betydande värden samt att värnpliktiga endast under cirka 3 månader
årligen kunna avses för ifrågavarande bevakningsuppgifter har försvarsstabschefen
ansett den föreslagna utökningen av marinpolisen snarast
böra genomföras. Försvarsstabschefen har vidare anmält, att han övervägde
att för försvaret i dess helhet utreda frågan om behovet av polispersonal för
kriminal- och ordningstjänst m. m. vid truppförbanden.

Organisationsnämnden har i sitt förenämnda yttrande ansett sig för närvarande
icke kunna tillstyrka den föreslagna polisorganisationen utan förordat
ytterligare utredning. Nämnden har härom anfört följande.

Nämnden höllo före, att det, eftersom effektiv bevakning av alla krigsmaktens
förråd och anläggningar av ekonomiska och andra skäl icke syntes
möjlig att genomföra, måste för krigsmakten i dess helhet undersökas, vilka
förråd och anläggningar, som vore av den vild, att de i första hand borde
erhålla sådan bevakning, och att det icke förrän i samband härmed borde avgöras,
hur bevakningen i de särskilda fallen borde ordnas. Med hänsyn till den
vikt denna fråga liade för försvaret samt till de betydande ekonomiska värden,

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo

:?.?m0sa^en S^Ude, ansåge nämnden det angeläget, att härmed sammanhängande
förhållanden snarast klarlades. Enligt nämndens mening borde en skyndsam
utredning i saken göras genom överbefälhavarens försorg.

Civilförvaltningen har i detta ärende anfört i huvudsak följande.

Civilförvaltningen kunde svårligen bedöma, huruvida behov förelä ge av en
så omfattande bevakningsorganisation som den här föreslagna liksom även
om de med densamma förenade avsevärda kostnaderna kunde anses stå i proportion
till värdet av densamma. Även om hänsyn toges till den minskning av
medelsbehovet för arvoden till tillsynsmän och vaktkarlar, som skulle uppkomma
vid bifall till förslaget, vore de med detsamma förenade årliga kostnaderna
så betydande — enligt sedvanliga beräkningsgrunder och utan förhöjning
av lönen 291 553 kronor för år — att ämbetsverket måsto finna det i
hög grad tveksamt, om det i nuvarande läge kunde anses tillrådligt att besluta
om en utbyggnad av marinens poliskår av den omfattning, som här föreslagits.
Ämbetsverket ansåge det också kunna ifrågasättas, om för här avsedda bevakningsuppgifter
nödvändigtvis måste avses personal i de jämförelsevis höga
löneställningar som förutsatts. Såvitt civilförvaltningen kunnat utläsa av tillgängliga
handlingar skulle arbetsuppgifterna för den föreslagna polispersonalen
till huvudsakligaste delen utgöras av bevakningstjänst. Vid sådant förhållande
och då den omständigheten, att personalen borde erhålla polismans
befogenhet, icke behövde föranleda att för polispersonal eljest sedvanliga löneställningar
valdes, ansåge civilförvaltningen för sin del, att högre löneställning
än 9 lönegraden icke borde komma till användning för bevakningspersonalen.
Denna löneställning hade också kommit till användning för vaktpersonal
vid Bodens fästning och intendenturförrådet i Stockholm. Med utgångspunkt
härifrån och från att bevakningspersonalen, beräknad till 54 man, skulle
kunna ställas under befäl av militär personal skulle kostnaderna enligt sedvanliga
beräkningsgrunder uppgå till 287 712 kronor. Med hänsyn till vad i
marinchefens utredning anförts ansåge civilförvaltningen sig icke kunna motsätta
sig, att möjlighet bereddes marinen att ordna bevakningen vid kustartilleriförsvaren.
Då emellertid civilförvaltningen tills vidare icke kunde tilllåda
att inrätta pensionsberättigande tjänster i den föreslagna omfattningen,
föresloge ämbetsverket, att erforderliga medel ställdes till förfogande för
ändamålet från posten till avlöningar till övrig extra personal.

Den föreslagna polispersonalen vid kustartilleriet skulle bl. a. övertaga vissa
av de bevakningsuppgifter, som för närvarande åvila arvodesanställda tillsynsmän
vid kustartilleriförsvaren. Med anledning härav räknar civilförvaltningen
med att kostnaderna för arvoden till tillsynsmän vid befästningar, kruthus
m. m., tillhörande kustartilleriförsvaren inom Ostkustens, Gotlands, Sydkustens
och Västkustens marindistrikt kunna minskas med (14150 + 24 800 +
39 945 + 24 040 =) 102 935 kronor, varvid vid beräkningarna hänsyn tagits till
att för Göteborgs kustartilleriförsvar borde tillkomma ett arvode å 360 kronor,
avsett för tillsyn av vissa nytillkomna utrustningsdepåer. Civilförvaltningen
har såsom av det föregående framgår föreslagit, att för personal för bevakningsändamål
vid kustartilleriförsvaren medel beräknas under delposten till
avlöningar till övrig extra personal. Då denna bevakningspersonal på grund
av olika anläggningars belägenhet icke hade att ombesörja bevakningen vid
samtliga anläggningar, erfordrades emellertid enligt civilförvaltningen alltjämt
medel för arvoden till tillsynsmän vid kustartilleriet. Med hänsyn härtill och

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

i anslutning till marinchefens beräkningar har civilförvaltningen tillstyrkt, att
medlen för arvoden till tillsynsman vid kustartilleriförsvaren minskas med
angivna belopp, 102 935 kronor.

I gällande förteckning å vissa arvoden och särskilda ersättningar finnes för
Västkustens marindistrikt upptaget ett belopp av 2 000 kronor för arvoden till
uppbördsmän vid marinens kustbevakning. Med hänsyn till en ur mobiliseringssynpunkt
nödvändig decentralisering av intendenturförråden inom marindistriktet
med därav föranlett ökat behov av medel för bevakning har marinchefen
med tillstyrkan av civilförvaltningen föreslagit en höjning av beloppet
till 3 000 kronor.

9. Förändringar beträffande meteor ologper sonalen. Gällande personalförteckning
upptager för marinens väderlekstjänst 5 meteorologer, varav 1 i Ce 22
och 4 i Ce 19. Av dessa tjänster avses 3 för kustflottan och 2 för Syd- och Västkustens
marindistrikt.

Civilförvaltningen har föreslagit, att tjänstenia skola överföras till flyg
vapnet, varvid ämbetsverket åberopat, att med dessa tjänster äro förenade
samma arbetsuppgifter, som åvila meteorologpersonalen i motsvarande lönegrader
inom flygvapnet, samt att enahanda föreskrifter rörande befordran och
avlöning m. m. måste gälla för såväl marinens som flygvapnets meteorologer.

Civilförvaltningen har med anledning härav icke behandlat av marinchefen
framställda förslag, att ifrågasatt reglerad bcfordringsgång för meteorologpersonal
vid flygvapnet skulle bliva gällande även för marinens meteorologpersonal
samt att vid marinen inrättas en tjänst för meteorolog i Ce 23, avsedd
för chefen för kustflottans väderleksstation.

10. Förändringar i löneställning för viss lärarpersonal vid flottans sjömansslcola.
Genom beslut den 18 november 1949 har Kungl. Maj:t förordnat, att
vid sjömansskolan tjänsterna som ingenjör i Ce 22 skola utbytas mot driftsingenjör
i Ce 24, yrkeslärare i Ce 19 mot ingenjör i Ce 22 samt instruktör i
Ce 16 mot yrkeslärare i Ce 19. Maxinchefen har nu föreslagit uppflyttning av
eu skolkökslärarinna i Ce 17 till Ce 19 samt att en av de nu såsom extra anställda
skolkökslärarinnorna i Cg 17 beredes extra ordinarie anställning i
samma lönegrad. Civilförvaltningen har förordat, att båda tjänsterna för skol
kökslärarinna placeras i Ce 19.

11. Rationaliseringar inom kustartilleriförsvaren. Som resultat av pågående
organisationsföisök kunna vid Stockholms kustartilleriförsvar indragas två
arvodesbefattningar för pensionerade underofficerare, nämligen en expeditionsunderofficer
vid vardera av kustartilleriförsvaisstabens chefsexpedition
och sjukvårdsavdelningen.

12. Rationaliseringar vid örlogsstationerna. I gällande personalförteckning
för pensionerad personal i arvodesbefattningar ha för Karlskrona örlogsstation
upptagits befattningar för bl. a. sju expeditionsunderofficerare, en kasern
maskinist, en föreståndare för kasernverkstaden och en föreståndare för rust
kammare, samtliga befattningar i löneklass 1:20. I den genom Kungl. Maj:ts
beslut den 28 april 1949 fastställda organisationen av don militära lednings

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.

sidan vid Karlskrona örlogsstation har antalet expeditionsunderofficerare vid
stationen upptagits till sex. Marinchefen har nu framhållit, att det totala behovet
av befattningar för pensionerade underofficerare vid stationen utgjorde
åtta expeditionsunderofficerare, varav en vid vardera av intendentur- och sjukvårdsavdelningarna,
vilka icke berörts av organisationsundersökningarna,
två kasernmaskinister, tillika föreståndare för kasernverkstaden, samt en föreståndare
för rustkammare vid vardera av kasernerna Anckarstiema och Sparre.
I enlighet härmed borde på personalförteckningen för nästa budgetår uppföras
befattningar för ytterligare en expeditionsunderofficer och en föreståndare
för rustkammare ävensom två kasernmaskinister, tillika föreståndare
för kasernverkstad, i utbyte mot en befattning för kasernmaskinist och en befattning
för föreståndare för kasernverkstaden. Civilförvaltningen har tillstyrkt
marinchefens förslag. Ivungl. Maj:t har den 2 september 1949 medgivit,
att två arvodesbefattningar utöver de i personalförteckningen upptagna finge
disponeras vid Karlskrona örlogsstation.

Civilförvaltningen har, i anledning av framställning från försvarets
civila tjänstemannaförbund, föreslagit, att de tre biträden för skriv- och
kontorsgöromål vid örlogsstationerna, vilka förestå vederbörande personal
avdelnings plåt- och maskingrupp, uppflyttas till kanslibiträden i Ce 11.
Ämbetsverket har därvid framhållit, att arbetsuppgifter av ifrågavarande
slag borde vid alla förband där rationaliserad organisation genomförts handhavas
av kanslibiträde.

Marinchefen har vidare med tillstyrkan av civilförvaltningen föreslagit, att
de i personalförteckningen för andra extra ordinarie tjänstemän än manskap
under rubrikerna Stockholms örlogsstation och Karlskrona örlogsstation upptagna
tjänsterna för ekonomibiträden skola redovisas under vederbörlig rubrik
Marindistriktsstab och gemensamma förvaltningsorgan.

13. Eldarper sonal. Marinchefens förslag att inrätta en maskinisttjänst, avsedd
för Kungsholms fort, har tillstyrkts av civilförvaltningen, dock att civilförvaltningen
ansett sig tills vidare böra räkna med att tjänsten placeras i
Ce 16. Civilförvaltningen har därvid förutsatt, att en nu vid maskinanläggningen
å Kungsholms fort tjänstgörande flaggmaskinist skall frigöras från sin
tjänstgöring.

Med hänsyn till pågående organisationsundersökningar samt i avvaktan på
resultatet av 1947 års löneutredning, avseende maskinistpersonal m. fl., har
civilförvaltningen icke kunnat biträda förslaget om höjd löneställning för en
eldare vid Gotlands marindistrikt.

14. Förrådspersonal. Beträffande förslaget att inrätta en förrådsförmanstjänst
i Ce 14 vid Ostkustens marindistriktsstab i utbyte mot en extra tjänst
har civilförvaltningen anfört, att behovet av dylik tjänst, vilket föranletts av
att skrivmateriel- och blankettförrådet överförts från kameralkontoret till
intendenturförvaltningen, borde tills vidare tillgodoses i samma ordning som
hittills i avvaktan på resultatet av pågående organisationsundersökningar.

Marinchefen har föreslagit, att en ny tjänst för förrådsförman i Ce 12 vid

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Gotlands marindistrikt, avsedd för den regionala uppbörden, inrättas. Med
hänsyn till pågående organisationsundersökningar har civilförvaltningen förklarat
sig icke beredd att nu biträda förslaget.

Av skäl som civilförvaltningen anfört mot inrättande av en tjänst i Ce 14
för uppbördsman för skrivmateriel- och blankettförrådet vid Ostkustens
marindistrikt har civilförvaltningen förklarat sig icke beredd att nu föreslå
ändrad anställningsform och löneställning för uppbördsmannen vid motsvarande
förråd vid Sydkustens marindistrikt. Ämbetsverket har i samband
därmed framhållit, att jämväl en militär beställningshavare tjänstgör vid sistnämnda
förråd.

Förslagen att utbyta en tjänst för förrådsman i Ce 9, avsedd för sjukvårdsförvaltningen
vid Sydkustens marindistrikt, mot en förrådsförman i Ce 12
och en tjänst för vaktmästare (idrottsvaktmästare) i Ce 10 vid sjökrigsskolan
mot eu tjänst för förrådsförman i Ce 14 har civilförvaltningen tillstyrkt.

Gällande personalförteckning för andra extra ordinarie tjänstemän än
manskap upptager för läkemedelscentralerna 2 tjänster för förrådsmän i Ce 9.
I anslutning till förslag om att å riksstaten för budgetåret 1950/51 uppföra
särskilda anslag till avlöningar och omkostnader vid försvarets sjukvårdsförråd
(prop. 1950:1, bil. 6, s. 171 o. f.) har civilförvaltningen föreslagit, att
nämnda båda tjänster skola utgå ur personalförteckningen.

15. Kontorspersonal.

Norrlandskustens marindistrikt. Marinchefens förslag om uppflyttning
av tjänsten för expeditionsvakt i Ce 9 vid marindistriktet till kanslibiträde
i Ce 11 har civilförvaltningen, med hänsyn till de med tjänsten förenade
göromålen, ansett sig icke kunna tillstyrka.

Ostkustens marindistrikt. Marindistriktsstab och gemensamma
förvaltningsorgan. Marinchefen har upprepat följande tidigare
framställda förslag, nämligen att en för marindistriktets arkiv avsedd
kanslibiträdestjänst i Cell uppflyttas till kontoristtjänst i Ce 13 (prop.
1949:135, s. 120), att för kryptotjänst vid marindistriktet avses ett kanslibiträde
i Ce 11 i stället för ett biträde för skriv- och kontorsgöromål samt att
ett för intendenturförvaltningen avsett, för närvarande från sakanslag avlönat
biträde för skriv- och kontorsgöromål överflyttas att avlönas av avlöningsanslag.
Marinchefen har därjämte föreslagit, att en för föreståndaren för
marindistriktets telefonväxel avsedd tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål
utbytes mot en kanslibiträdestjänst i Ce 11, samt att vid marindistriktet
inrättas en ny tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål, avsedd
för förbindelsecentralen.

Civilförvaltningen, som i sina medelsäskanden för budgetåret 1949/50 till
styrkt marinchefens förslag om att inrätta en tjänst för kanslibiträde i
kryptotjänst i utbyte mot en biträdestjänst för skriv- och kontorsgöromål samt
att överföra en för intendenturförvaltningen avsedd tjänst för biträde för
skriv- och kontorsgöromål från sakanslag till avlöningsanslag, har även nu
tillstyrkt dessa förslag. Däremot har ämbetsverket ansett de arbetsuppgifter,

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.

som åvila innehavaren av den för marindistriktets arkiv avsedda tjänsten
åtminstone för närvarande icke vara av natur att böra handhavas av befattningshavare
i högre löneställning än kanslibiträde. Ej heller har civilförvaltningen
ansett sig kunna tillstyrka marinchefens förslag i övrigt.

Vid Hårsfjärdens örlogsdepå har från och med den 1 juli 1948
inrättats en tjänst för kanslibiträde i Ce 11, avsedd för biträde åt depåintendenten
med förvaltnings- och kontorstjänst (prop. 1949: 135, s. 121). Marinchefen
har nu upprepat sitt tidigare förslag, att befattningen skall hänföras
till 13 lönegraden. Förslaget har avstyrkts av civilförvaltningen.

Sydkustens marindistrikt. Marindistriktsstab och gemensamma
förvaltningsorgan. Civilförvaltningen har tillstyrkt förslagen
att, i utbyte mot en tjänst i Cg 19, inrätta en tjänst för kontorsskrivare i Ce 17,
avsedd för vissa med vården av militärpatienter å samarbetssjukhuset i Karlskrona
sammanhängande göromål, att, i utbyte mot en tjänst för skriv- och
kontorsgöromål, inrätta en för sjukvårdsförvaltningen avsedd kontoristtjänst
(Ce 13), samt att, i utbyte mot en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål,
inrätta en för kryptotjänst avsedd kanslibiträdestjänst i Cell. Förslaget
om att inrätta en ny tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål,
avsedd för marindistriktsstabens hemliga avdelning, har avstyrkts av civilförvaltningen.

Västkustens marindistrikt. Mar indist riktsstab och gemensamma
förvaltningsorgan. Marinchefen har föreslagit, att en tjänst
för kanslibiträde i Ce 11, avsedd för intendenturförvaltningen, uppflyttas till
kansliskrivare i Ce 15. Civilförvaltningen har ansett uppflyttningen böra anstå
i avvaktan på resultatet av pågående organisationsundersökningar. Däremot
har civilförvaltningen förklarat sig icke ha något att erinra mot marinchefens
förslag att för marindistriktschefens expedition inrättas en kanslibiträdestjänst
i Cell i utbyte mot en biträdestjänst för skriv- och kontorsgöromål.

Innehavaren av den vid kameralkontoret övergångsvis kvarstående tjänsten
för förste kontorist i Ce 14 har numera avgått, varför tjänsten kan indragas.

Innehavaren av den å personalförteckningen för Göteborgs ku star
till er i förs var uppförda kontoristtjänsten i Ce 12 har numera avgått,
varför tjänsten skall ersättas med en kanslibiträdestjänst i Ce 11.

Sjökrigsskolan. Marinchefen har föreslagit, att en tjänst för kontorist
i Ce 13 vid intendenturavdelningen uppflyttas till kontorsskrivare i Ce IT,
samt att för föreståndare för skrivcentral respektive biträde å kassaavdelningen
inrättas kanslibiträden i Ce 11 i utbyte mot två biträdestjänster för skrivoeh
kontorsgöromål. Civilförvaltningen har förordat, att kontoristtjänsten
uppflyttas till kansliskrivare i Ce 15 samt att en tjänst för biträde för skrivoch
kontorsgöromål, föreståndare för skrivcentralen, utbytes mot kanslibi
trädest jänst i Ce 11.

16. Ordinarie kontorsbiträdestjänster. De föreslagna 47 nya kontorsbiträdestjänsterna
fördela sig på följande sätt.

Kungl. Maj ds proposition nr Ilo.

Marinstaben 6,

Norrlandskustens marin distrikt 1 för Hemsö kustartilleriförsvar,

Ostkustens marin distrikt 13, varav 1 för Stockholms örlogsstation,
3 för Hårsfjärdens örlogsdepå, 4 för Stockholms kustartilleriförsvar och 5 för
Vaxholms kustartilleriregemente,

Gotlands marindistrikt 3 för Gotlands kustartilleriförsvar med Gotlands
kustartillerikår,

Sydkustens marindistrikt 12, varav 3 för Karlskrona örlogsstation,
5, för Blekinge kustartilleriförsvar och 4 för Karlskrona kustartilleriregemente,

Öresunds marindistrikt 1,

Västkustens marindistrikt 7, varav 1 för marindistriktsstaben och
gemensamma förvaltningsorgan, 5 för Göteborgs kustartilleriförsvar och 1 för
Älvsborgs kustartilleriregemente,

Sjökrigsskolan 3,

Marinens underofficersskola 1.

Civilförvaltningen har föreslagit, att i gällande personalförteckningar för
ordinarie tjänstemän, för pensionerad personal i arvodesbefattningar samt för
andra extra ordinarie tjänstemän än manskap under rubriken Gotlands marindistrikt
upptagna tjänster, med hänsyn till att Gotlands kustartilleriförsvar
och Gotlands kustartillerikår äga gemensam stabs- och förvaltningsorganisation,
skola, såsom här skett beträffande kontorsbiträdestjänsterna, redovisas
under en gemensam underrubrik Gotlands kustartilleriförsvar med Gotlands
kustartillerikår.

17. Personalförändringar m. m. i övrigt. Civilförvaltningen har intet att
erinra mot marinchefens förslag att en befattning för besiktningsunderofficer
i löneklass 1: 20 inrättas för Göteborgs örlogsvarv. Ifrågavarande göromål
ha hittills handhafts av en kontraktsanställd pensionerad underofficer. Svårigheter
ha emellertid, med hänsyn till anställningsformens osäkerhet, visat
sig föreligga att erhålla sökande till befattningen, varigenom allvarliga olägenheter
uppstått för örlogsvarvet.

Den ena av de båda övergångsvis uppförda befattningarna för arbetsförmän
av 1. klass (radioförmän) i sjötjänst (Ce 16) vid Stockholms örlogsstation
föreslås av marinchefen, med tillstyrkan av civilförvaltningen, till följd
av avgång skola indragas.

Kostnaderna för avlöningar åt vikarier för innehavare av i personalförteckning
redovisade befattningar ha för innevarande budgetår upptagits till, oberäknat
rörligt tillägg, 445 000 kronor. Med hänsyn till belastningen å ifrågavarande
post under budgetåret 1948/49 har civilförvaltningen beräknat medelsbehovet
under posten för budgetåret 1950/51 till 200 000 kronor. Anslagsminskningen
utgör, inberäknat avlöningsförhöjning, 274 400 kronor.

Kostnaderna för avlöningar till betjäningspersonal m. fl. samt övrig extra
personal ha för innevarande budgetår upptagits till, oberäknat avlöningsförhöjning,
(900 + 450 000 =) 450 900 kronor. Civilförvaltningen har föreslagit,

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.

att berörda belopp av 900 kronor, vilket avser arvode åt 1 kokerska å Kungsholms
fort, från och med nästa budgetår upptages under anslagsposten till
avlöningar till övrig extra personal. Under denna post har civilförvaltningen
vidare för nästa budgetår beräknat medel — förutom för i det föregående
angiven civil vaktpersonal vid kustartilleriförsvaren — för avlönande av
den extra personal, som för närvarande med stöd av Kungl. Maj ds eller
civilförvaltningens särskilda beslut finnes anställd för mera stadigvarande
arbetsuppgifter inom marinen (425 000 kronor), samt till ersättningar åt tillfälligt
anlitade läkare vid marinen. Det sammanlagda medelsbehovet för
dessa angivna ändamål kan med civilförvaltningens beräkningsgrunder uppskattas
till i runt tal 465 000 kronor. Medelsökningen utgör, inberäknat avlöningsförhöjning,
omkring 16 000 kronor.

Kostnaderna för avlöningar åt tillfälligt anställd personal har för innevarande
budgetår upptagits till, oberäknat avlöningsförhöjning, 1 225 100 kronor.
Civilförvaltningen har för nästa budgetår beräknat medelsbehovet under
ifrågavarande post till 900 000 kronor. Anslagsminskningen utgör, inberäknat
avlöningsförhöjning, 365 312 kronor.

18. Arvoden till lärare. Chefen för marinen har föreslagit, att för kustartilleriets
skjutskola inrättas ytterligare ett utbildningsarvode å 1 440 kronor
till heltidstjänstgörande lärare i skjutteknik. Civilförvaltningen har ansett
sig icke nu böra föreslå någon utökning av antalet arvoden för heltidstjänstgörande
lärare vid försvarets utbildningsanstalter. För att tillgodose det
av marinchefen anmälda behovet har ämbetsverket i stället räknat med en
höjning av arvodeskostnaderna för deltidstjänstgörande militära och civilmilitära
lärare vid marinens utbildningsanstalter med 1 440 kronor.

Marinchefen har anmält, att vid marinens underofficersskola våren 1949
organiserats en marinens signalskola, vilken ännu icke vore fullt utbyggd. I
avvaktan på den slutliga utformningen av signalskolans organisation har
marinchefen föreslagit att 8 utbildningsarvoden å 720 kronor beräknas för
heltidstjänstgörande lärare vid skolan. Civilförvaltningen har, i avvaktan på
principbeslut rörande signalskolans inrättande, förläggning, arbetsuppgifter
och personalbehov, ansett sig icke böra räkna med medel för lärararvoden vid
skolan.

Till ledare för specialkurs i krigsbyggnadskonst vid tekniska högskolan
har tidigare beräknats ett arvode å 600 kronor, vilket numera indragits (prop.
1949: 135, s. 117). Marinchefen har framhållit, att enligt framlagt förslag till
nya bestämmelser angående antagning och utbildning av mariningenjörsaspiranter
och kadetter en specialkurs i krigsfartygs konstruktion årligen
skulle anordnas växelvis vid tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers
tekniska högskola i Göteborg. Med hänsyn härtill borde enligt marinchefen
för ledare för ifrågavarande kurs beräknas ett särskilt arvode av 600 kronor.
Civilförvaltningen har vid anslagsberäkningarna räknat med detta arvode.

Kostnaderna för arvoden till deltids tjänstgörande militära och civilmilitära
lärare vid marinens utbildningsanstalter ha för innevarande budgetår

Kungl. Maj:Is proposition nr 110.

beräknats till 80 710 kronor. Med hänsyn till vissa jämkningar i undervisningens
omfattning vid de olika utbildningsanstalterna har marinchefen beräknat
medelsbehovet för nästa budgetår till 84 565 kronor. Med godtagande
av dessa beräkningar och i anslutning till vad ämbetsverket anfört beträffande
marinchefens förslag om utbildningsarvode till heltidstjänstgörande lärare i
skjutteknik vid kustartilleriets skjutskola har civilförvaltningen beräknat
mcdelsbehovet till (84 565 + 1 440 =) i runt tal 86 000 kronor.

För arvoden till civila lärare vid marinen har för budgetåret 1949/50 beräknats
462 400 kronor. Motsvarande kostnader för nästa budgetår har civilförvaltningen
beräknat till 440 000 kronor.

19. Kostnaderna för sjötillägg tn. fl. särskilda ersättningar till ordinarie
tjänstemän vid marinen, vilka kostnader för innevarande budgetår upptagits
till 1 600 000 kronor, har av civilförvaltningen för nästa budgetår uppskattats
till 1 800 000 kronor.

20. Beträffande det till premier för viss språkutbildning upptagna beloppet
torde få hänvisas till vad därom anförts under arméns avlöningsanslag (p. 23).
Beloppet avses skola beräknas under anslagsposten till arvoden och särskilda
ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t.

Departementschefen.

I fråga om de allmänna principer som jag ansett mig böra tillämpa vid
behandlingen av försvarsgrenarnas allmänna avlöningsanslag för budgetåret
1950/51 får jag hänvisa till vad jag därom anfört i det föregående under
arméns avlöningsanslag.

1. Såsom framgår av redogörelsen under denna punkt tillgodoses personalbehovet
vid marinstabens bilddetalj, bestående av ett fotolaboratorium
och ett tryckeri, med såväl civil som militär personal. Av den civila personalen
har endast en, föreståndaren för tryckeriet, extra ordinarie anställning
under det att den civila personalen i övrigt endast har extra anställning. Marinchefens
nu framlagda förslag syftar till att utvidga denna organisation och
giva don en fastare sammansättning. I enlighet härmed har marinchefen föreslagit
inrättande och uppflyttning av ett antal tjänster för civil personal.
Den vid bilddetaljen tjänstgörande militära personalen skulle vid bifall till
marinchefens förslag endast utgöras av två värnpliktiga fotografer.

Frågan om organisationen av tryckeriverksamheten inom försvaret har
tidigare varit föremål för statsmakternas prövning (prop. 1945:170, s. 101

o. f.; riksd. skr. 1945:353). Beslut har sålunda meddelats att vid försvarets
kommandoexpedition, marinstaben, arméförvaltningens tygavdelning, marinförvaltningen
och arméns intendenturförråd befintliga s. k. hjälptryckerier
skulle sammanföras med försvarsstabens tryckeri till ett tryckeri, benämnt
försvarets tryckeri, vilket skulle underställas chefen för arméns intendenturförråd
i Stockholm. I anslutning härtill ha på arméns personalförteckning
för andra extra ordinarie tjänstemän än manskap uppförts för det centrala
hjälptryckeriet erforderliga befattningar. Med hänsyn till bland annat lokal

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

svårigheter har något dylikt tryckeri emellertid ännn icke kunnat organiseras
och de för tryckeriet avsedda befattningarna ha därför med visst undantag
icke tillsatts. Vid försvarets myndigheter i Stockholm finnas för närvarande
flera mindre hjälptryckerier med särskild personal.

Civilförvaltningen har nu ifrågasatt en undersökning genom särskilda utredningsmän
av möjligheterna att genomföra den beslutade centraliseringen
av hjälptryckerianläggningarna i Stockholm. Ämbetsverket har därjämte
förordat undersökning genom utredningsmän av frågan om en samordning av
fotoverksamheten vid försvarets myndigheter i Stockholm.

Ett genomförande av den i princip beslutade centraliseringen av försvarets
tryckerier är alltjämt beroende av möjligheterna att anordna lokaler för ett
gemensamt tryckeri. På grund av lokalförhållanden torde också en samordning
av fotoverksamheten möta vissa svårigheter. Tidpunkten torde därför
ännu icke vara inne att företaga de undersökningar som civilförvaltningen
ifrågasatt. I likhet med civilförvaltningen är jag icke beredd att för nästa
budgetår föreslå några förändringar beträffande den personal som anlitas
för tryckeri- och fotoverksamheten vid marinstaben.

3. Förslaget att för kustartilleriinspektionen inrätta ytterligare två stabsarvoden
å vartdera 720 kronor kan jag alltjämt icke biträda. Beträffande
marinchefens förslag i övrigt under denna punkt torde få hänvisas till vad
jag i ifrågavarande hänseende anfört under arméns allmänna avlöningsanslag.

4. Jag är alltjämt icke beredd tillstyrka förslaget om förbättrad löneställning
för chefen för sjövärnskåren.

5. För heltidstjänstgörande lärare i taktik vid sjökrigshögskolan förordar
jag, att, i utbyte mot en kaptensbeställning i Ma 9 vid flottan, å sjökrigshögskolans
stat uppföres en tjänst för kapten i Md 9.

Civilförvaltningens beräkningar rörande medelsbehovet för avlöningar
av fänrikar under nästa budgetår kan jag godtaga. Jag föreslår vidare, att
antalet beställningar för flaggkorpral minskas med eu till tre. I anslutning
till vad civilförvaltningen anmält bör den till gällande personalförteckning
för ordinarie tjänstemän vid flottan fogade noten angående vakanthållande
av beställningar för högbåtsmän i den mån viss övertalig personal tages i
anspråk för befattningar, avsedda för högbåtsmän, utgå.

I enlighet med marinchefens av civilförvaltningen tillstyrkta förslag förordar
jag, att för nästa budgetår antalet korpralsbeställningar vid flottan
ökas till 630 och antalet beställningar för meniga minskas till 1 270.

I likhet med civilförvaltningen föreslår jag, att ökningen av antalet överfurirsbeställningar
vid kustartilleriet för nästa budgetår begränsas till 10. I
anslutning härtill bör antalet furirsbeställningar vid kustartilleriet kunna
minskas med föreslaget antal, 10.

Övriga under förevarande punkt framlagda förslag kan jag för närvarande
icke biträda.

6. Vid anmälan av propositionen 1948: 209 anförde jag att, ehuru skäl
talade för att mariningenjörhåren tillfördes beställningar i högre lönegrad än

Kungl. Maj-.ts proposition nr 110.

Ca 33, jag i avvaktan på resultatet av den igångsatta utredningen rörande
löneställningen för vissa högre statliga befattningar icke då ville föreslå en
dylik åtgärd. Vidare anförde jag vid anmälan till propositionen 1949: 135
(s. 113) att, då resultatet av berörda utredning ännu icke förelåge, jag ansåge
det alltjämt böra anstå med inrättande av ifrågavarande högre beställningar
vid mariningenjörkåren.

I sitt av 1949 års riksdag godkända utlåtande nr 155 har statsutskottet —
under framhållande bl. a. att utskottet funne det synnerligen påkallat
att resultatet av förenämnda utredning förelåge och kunde utnyttjas vid prövningen
av myndigheternas förslag till medelsäskanden för budgetåret 1950/51
— uttalat, att utskottet utginge från att förslag om att inrätta ett antal beställningar
i högre lönegrader vid mariningenjörkåren skulle kunna av Kungl.
Maj:t föreläggas 1950 års riksdag.

Nämnda utredning har sedermeia den 15 oktober 1949 överlämnat betänkande
angående löneställningen för byråchefer m. fl. högre tjänstemän inom
statsförvaltningen. Frågan är för närvarande föremål för fortsatt beredning
inom finansdepartementet. Förslag i ämnet avses icke komma att föreläggas
årets riksdag.

Jag anser, att det med hänsyn till det läge vari frågan om löneställningen
för högre statliga befattningar sålunda befinner sig alltjämt icke är lämpligt
att föreslå, att högre befattningar inrättas vid mariningenjörkåren. Jag kan
heller icke tillstyrka något utbyte, av beställningar i 30 lönegraden. Däremot
föreslår jag i anledning av förslagen i övrigt, att vid kåren inrättas två beställningar
för specialingenjör av 3. graden i Ca 27, främst avsedda för teleingenjörer.

Till frågan om motoringenjörer vid marinen har jag tagit ställning i det
föregående vid behandlingen av avlöningsanslaget för armén (p. 15).

7. I anledning av vad som föreslagits under denna punkt kan jag endast
tillstyrka, att ytterligare två befattningar för sjukvårdsbiträde i Ce 3 inrättas
vid Karlskrona örlogsstation.

8. Förslaget om ordinariesättning av de för Göteborgs örlogsvarv avsedda
beställningarna för en inspektionskonstapel i Ce 16 och nio konstaplar anser
jag mig nu kunna biträda. Inrättande av en för varvet avsedd beställning
för överkonstapel i Ca 19 kan jag för närvarande icke förorda.

Den av marinchefen förordade marinpolisorganisationen synes mig alltför
omfattande och medför alltför höga kostnader för att i nuvarande läge kunna
genomföras. Jag kan med hänsyn härtill icke tillstyrka, att en dylik organisation
inrätt-as. I likhet med organisationsnämnden anser jag, att frågorna
om huru bevakningsförhållandena skola anordnas böra undersökas för försvaret
i dess helhet, så att enhetliga normer kunna tillämpas på detta område.

I avvaktan på en dylik undersökning kan jag icke heller tillstyrka, att extra
vaktpersonal anställes vid kustartilleriförsvaren enligt civilförvaltningens förslag.
Bevakningsförhållandena vid kustartilleriförsvaren torde tills vidare få
ordnas på samma sätt som hittills.

Den föreslagna uppräkningen av det för arvoden till uppbördsmiin vid
7 — loo so Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 sand. Nr Ilo.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

marinens kustbevakning upptagna beloppet 2 000 kronor till 3 000 kronor kan
jag tillstyrka.

9. Till förslaget om att överföra marinens meteorologtjänster till flygvapnet
är jag icke beredd att nu taga ställning. Jag kan heller icke tillstyrka,
att en ny meteorologtjänst nu inrättas vid marinen.

10. I anslutning till den lönereglering för övningslärare som är avsedd att
träda i kraft den 1 juli 1950 torde de två tjänsterna för skolkökslärarinna böra
placeras i 18 lönegraden. Jag föreslår därför, att två tjänster i Ce 18 inrättas
för skolkökslärarinnor vid sjömansskolan i utbyte mot en extra och en extra
ordinarie tjänst i 17 lönegraden.

Tjänsterna för driftsingenjör i Ce 24, ingenjör i Ce 22 och yrkeslärare i
Ce 19 böra uppföras i personalförteckningen för nästa budgetår.

11. De angivna arvodesbefattningarna för pensionerade underofficerare vid
Stockholms kustartilleriförsvar böra indragas från och med nästa budgetår.

12. I anslutning till Kungl. Maj;ts beslut böra i personalförteckningen för
nästa budgetår uppföras befattningar för ytterligare en expeditionsunderofficer
och en föreståndare för rustkammare vid Karlskrona örlogsstation.
Jag tillstyrker vidare, att två kasernmaskinister, tillika föreståndare för kasernverkstad,
utbytas mot en befattning för kasernmaskinist och en befattning för
föreståndare för kasernverkstaden.

Mot förslaget om ändrad redovisning av vissa tjänster har jag icke något
att erinra.

Körslaget om att uppflytta tre biträden för skriv- och kontorsgöromål vid
örlogsstationerna till kanslibiträden finner jag icke skäl tillstyrka.

13. Jag kan för närvarande icke tillstyrka förslaget att inrätta en ny m:iSkinisttjänst
vid Blekinge kustartilleri försvar.

14. De båda för läkemedelscentralerna upptagna tjänsterna för förrådsmän
i Ce 9 böra utgå ur personalförteckningen. Jag anser mig för närvarande icke
kunna tillstyrka förslaget att inrätta en tjänst för förrådsförman vid Gotlands
marindistrikt.

15. Tjänsten för förste kontorist i Ce 14 vid Västkustens marindistrikts
kameralkontor bör utgå ur personalförteckningen. Vidare bör kontoristtjänsten
i Ce 12 vid Göteborgs kustartilleriförsvar ersättas med en kanslibiträdestjänst
i Cell.

De under denna punkt föreslagna personalökningarna kan jag icke till
styrka.

16. I enlighet med det framlagda förslaget föreslår jag att, enligt grunderna
för reglerad befordringsgång för biträdespersonal, 47 kontorsbiträdestjänster
i Ca 8 inrättas med motsvarande begränsning av antalet biträden för
skriv- och kontorsgöromål. Civilförvaltningens förslag under denna punkt
om ändrad redovisning av vissa tjänster har icke givit mig anledning till
erinran.

17. Den ena av de båda befattningarna för arbetsförmän av 1. klass vid
Stockholms örlogsstation bör utgå nr personalförteckningen.

Beräkningarna av medelsbehovet för vikarier för innehavare av i perso

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

nalförteckningen redovisade befattningar, övrig extra personal samt tillfälligt
anställd personal ha icke givit mig anledning till erinran i och för sig.

Förslaget om att inrätta en befattning för besiktningsunderofficer för
Göteborgs örlogsvarv kan jag icke biträda.

18. Enligt av Kungl. Maj:t numera meddelade bestämmelser skall rnariningenjörskadett
genomgå specialkurs i krigsfartygs konstruktion vid teknisk
högskola. Med hänsyn härtill räknar jag i likhet med civilförvaltningen för
nästa budgetår med ett särskilt arvode av 600 kronor till ledare för ifrågavarande
kurs. Civilförvaltningens beräkningar av medelsbehovet för arvoden
till deltidstjänstgörande militära och civilmilitära lärare samt för civila lärare
ha ej heller givit mig anledning till erinran.

20. Vid behandlingen av arméns motsvarande anslag har jag tillstyrkt för
slaget om premier för viss språkutbildning. I enlighet härmed räknar jag
under marinens anslag med det av civilförvaltningen angivna beloppet, 3 000
kronor för detta ändamål.

Med beaktande av vad jag i det föregående anfört beräknar jag med ledning
jämväl av belastningen på anslaget under förfluten del av innevarande
budgetår marinens allmänna avlöningsanslag sålunda:

avlöningar till ordinarie tjänstemän 26 900 000 (+ 2 200 000) kronor;

arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar 1 095 000
(± 0) kronor;

arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kun gl. Maj\t
290 000 (—85 000) kronor;

avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 14 700 000 (—2 100000)
kronor;

rörligt tillägg 4915000 (+ 25000) kronor;

pensionsmedel (särskilda uppbördsmedel) 700000 (—160000) kronor.

Anslaget bör alltså upptagas till 47 200 000 (+ 200 000) kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att

a) fastställa de personalförteckningar för ordinarie tjänstemän
och för pensionerad personal i arvodesbefattningar vid
marinen, vilka komma att till riksdagen i särskild ordning
överlämnas, att tillämpas till vidare från och med budgetåret
1950/51;

b) godkänna följande avlöningsstat för marinens anslag till
avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret
1950/51:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.. 26 900 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe -

fattningar, förslagsvis.............................. 1 095 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis.......................... 290000

i oo Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis.......................................... 14 700000

5. Körligt tillägg, förslagsvis ........ 4 915000

Summa kronor 47 900 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis ............................ 700 000

Nettoutgift kronor 47 200000

e) till Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för

budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 47 200 000

kronor.

[0} Marinen: Familjebidrag.

Anslag Nettoutgift

1948/49 ............................ 1 000000 900 000

1949/50 (statsliggaren s. 238) — 1 000 000

1950/51 (förslag) .................. 1000000

Under åberopande av vad jag anfört vid behandlingen i det föregående avarméns
motsvarande anslag får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att till Marinen: Familjebidrag för budgetåret 1950/51 anvisa
ett förslagsanslag av 1 000 000 kronor.

[7 ] Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl.

Anslag Nettoutgift

1948/49 ........................ 45 400000 46 215 334

1949/50 (statsliggaren s. 252) 46 500000

1950/51 (förslag) .............. 48 200 000

I årets- statsverksproposition (bil. 6, punkt 98) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet:
Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1950/51 beräkna
ett förslagsanslag av 46 500000 kronor. Denna anslagsfråga upptager jag
nu till behandling.

Beträffande grunderna för beräkning av förevarande anslag får jag hänvisa
till vad jag därom anfört vid behandlingen av arméns motsvarande anslag.
Försvarets civilförvaltning beräknade efter genomsnittliga löneklassplaeeringar
och ortsgruppsfördelning anslaget för budgetåret 1949/50 till
54 500 000 kronor. För budgetåret 1950/51 har ämbetsverket med tillämpning
av samma beräkningsgrunder uppskattat anslaget till 56 300 000 kronor,
innebärande en ökning med 1 800 000 kronor.

Yrkanden.

Försvarets civilförvaltning (skr. 20/s, 18/n, 21112 1949 och 13/i 1950) har i anslutning
till yrkanden av chefen för flygvapnet m. fl. myndigheter föreslagit
vissa personalförändringar m. m. vid flygvapnet. Dessa och övriga ifrågakommande
förslag redovisas i följande sammanställning, vari också angivas

101

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

anslagsförändringar i anledning av förslagen, beräknade i så nära anslutning
som möjligt till den verkliga belastning på anslagen som skulle följa
av förslagen.

Anslagsförändringar vid bifall till civilförvaltningens
förslag

Ökning Minskning Summa

636

576

13 500 + 14 712

2. Förstärkning av dagjaktflottiljer.

12 löjtnanter (Ma 7)........................ 93 408 +93 408

3. Förändringar beträffande meteorolog personalen

m. m.

1 förste stabsmeteorolog (Ca 29) och 2

stabsmeteorologer (Ca 26) ..............

Skillnaden i lön mellan tjänst i 26 och

tjänst i 23 lönegraden..................

Reglerad befordringsgång införes för extra

ordinarie meteorologpersonal..........

Arvoden till detaljchef vid flygstabens
väderleksavdelning och cheferna för

förbandens väderleksavdelningar ......

Tjänster för 5 meteorologer (1 Ce 22,

4 Ce 19) överföras från marinen ......

3 tjänster för meteorologassistent (Ce 16)
inordnas i reglerad befordringsgång ..

1 väderlekstekniker (Ce 15) och 3 biträden
för skriv- och kontorsgöromål..........

4. Förändringar beträffande läkar- och sjuk vårdspersonal.

7 specialflygläkare (3 Ce 25, 4 Ce 23)...... —

19 sjukvårdsförmån (Cell)—Ce 12........ 10 548

40 296
1 896

43 296
3 060

19 872______ -f 108 420

Chefens för flygvapnet in. fl. myndigheters yrkanden

1. Flygstabens organisation.

1 pensionerad underofficer (1:20) utbytes

mot kontorsskrivare (Ca 17)............

2 tjänster för kanslibiträde (Ce 11) ordinariesättas
..............................

1 kanslibitäde (Ce 11)......................

1 expeditionsvakt (Ca 9) — förste expe ditionsvakt

(Ca 11) ......................

1 tjänst för vaktmästare (Ce 9) utbytes

mot tjänst i Ca 11 ......................

Högre arvode till sekreteraren vid flygstabens
flygsäkerhetsavdelning ........

Tjänsten för studierektor (Ce 26)—Ce 33
Tjänsten för garageförman (Ce 12)—Ce 14
9 biträden för skriv- och kontorsgöromål
— tekniska biträden (Ce 11)............

+ 10 54S

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Anslagsförändringar vid bifall till civil Chefens

för flygvapnet in. it. myndigheters yrkanden

5. Förändringar beträffande teknisk personal.

24 flygingenjörer av 1. graden (Ca 30)—

flygdirektörer av 2. graden (Ca 31)____

1 driftingenjör vid F 2 ....................

Utökning av antalet beställningar vid

fullt genomförd organisation för verkmästare,
mästare och flygtekniker ____

2 verkmästare av 1. klassen (Ca 21), 6

mästare av 1. klassen (Ca 18), 14 mästare
av 2. klassen (Ca 16) och 250 flygtekniker
(Ca 12).......................... 1 691 916

5 tjänster för fältmästare (Ce 20) uppflyttas

i högre lönegrad ........................ 5 508 j 723 356

6. Fortsatt utbyggnad av flottiljpolisorgani sationen.

4 förste flottilj poliser (Ca 16) och 52 flottiljpoliser
(Ca 14)............................ 345 504 + 345 504

7. Andrad proviantredovisning vid förbanden
u > m. m.

18 arvodesbefattningar för expeditionsunderofficerare
(1:20), 1 vid envar av
F 1, F 3—F 18 och F 21 ................ 53 784

1 arvodesbefattning för köksföreståndare
(1:20) vid flygvapnets centrala skolor

— expeditionsunderofficer (1:20) ...... — _53 784

8. Högre löneställning för hundgårdsföre ståndare.

18 tjänster för hundgårdsföreståndare

(Ce 9)—Ce 12.............................. 15 672_ _ + 15 672

9. Förändringar i manskapsstaterna.

328 furirer och 114 vicekorpraler och meniga
...................................... 2 222 076

20 korpraler ................................ 79 584 _2142 492

10. Förändringar beträffande kontorspersonal.

Tjänster för 1 kontorist (Ce 13) och 1

kanslibiträde (Ce 11) vid F2 samt 1 kontorist
(Ce 13) vid flygvapnets centrala
skolor, alla i kassatjänst, ordinariesättas
.................................... —

2 tjänster för biträden för skriv- och

kontorsgöromål vid inspektionen för
luftbevakningen.......................... 9 456

32 biträden för skriv- och kontorsgöromål

— kontorsbiträden (Ca 8)

förvaltningens förslag
Ökning Minskning Summa

15 840
10 092

+ 9 456

Iiungl. Maj ds proposition nr 110.

103

Anslagsförändringar vid bifall till civil Chefens

för flygvapnet ni. fl. myndigheters yrkanden förvaltningens föfslag

Ökning Minskning Summa

11. Personalförändringar i övrigt m. m.

1 tjänst för byråassistent (Ce 24) vid inspektionen
för den tekniska tjänsten —-

1 tjänst för garageförman (Ce 12) vid flygvapnets
centrala skolor —- Ce 14...... 528

1 tjänst för reparatör (Cell) vid Kalmar

flygflottilj ................................ 5 724

Flygtillägg m. m........................... 500 000

Arvoden till deltidstjänstgörande militära

och civilmilitära lärare.................. 5 000

Arvoden till civila lärare.................. 65 000

Premier för viss språkutbildning ........ 3 000

Vikarier för innehavare av i personalförteckning
redovisade tjänster........ 112 000

Övrig extra personal ...................... 336 000

Fänrikar .................................... 33 600

Personalvårdsassistenter .................. 6 880

Mobiliseringslottor........................._.__—___

+ 174 772

Summa kostnadsökning kronor 299 572

Motiv.

1. Flygstabens organisation. 1945 års försvarskommitté föreslog, att vid flygstaben
fyra befattningar för pensionerad underofficer (1: 20) skulle utgå samt
att bland annat såsom ersättning härför den civila expeditionspersonalen vid
staben skulle utökas med 1 kontorsskrivare (Ca 17), två kanslibiträden (Ca
11) och ett biträde för skriv- och kontorsgöromål. Vidare borde de nuvarande
tjänsterna för en expeditionsvakt (Ca 9) och en vaktmästare (Ce 9) utbytas,
den förra mot en tjänst såsom förste expeditionsvakt (Ca 11) och den senare
mot en tjänst såsom förste vaktmästare (Ca 11).

Berörda förslag har så till vida genomförts att från och med innevarande
budgetår (jfr. prop. 1949:135, s. 133 och 134) tillkommit 2 kanslibiträdestjänster
(Ce 11) och en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål i utbyte mot
tre befattningar för pensionerade underofficerare.

Chefen för flygvapnet har föreslagit, att ytterligare en befattning för pensionerad
underofficer skall utgå och ersättas med kontorsskrivartjänst (Ca
17), att nämnda båda kanslibiträdestjänster ordinariesättas, samt att av
försvarskommittén förordade jämkningar med avseende å flygstabens vaktmästare-
och expeditionsvaktspersonal genomföras. Enligt vad flygvapenchefen
föreslagit skulle vidare tillkomma en ny extra ordinarie kanslibiträdestjänst.

Utan närmare utredning om de arbetsuppgifter som avses skola åvila
innehavaren av den föreslagna kontorsskrivartjänsten har civilförvaltningen
icke kunnat förorda det föreslagna utbytet av en arvodesbefattning. Med
ordinariesättning av nytillkomna tjänster vid flygstaben bör enligt civilförvaltningens
mening anstå i avbidan på närmare erfarenheter av arbetsförhållandena
inom staben. Av förslagen i övrigt har civilförvaltningen ansett

104

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.

sig endast kunna tillstyrka, att en tjänst för vaktmästare (Ce 9) utbytes mot
förste expeditionsvaktstjänst i Ca 11.

I gällande förteckning över vissa arvoden och särskilda ersättningar finnas
för flygstaben uppförda två arvoden, det ena å 6 000 kronor till sekreterare
vid stabens flygsäkerlietsavdelning, tillika juridiskt biträde åt chefen för
flygstaben, och det andra å 2 000 kronor till ersättning, enligt chefens för
flygvapnet bestämmande, för biträde av annan än nyssnämnda sekreterare
åt flygvapnets haverikommission. Flygvapenchefen har föreslagit, att förstnämda
arvode — som fr. o. m. den 1 juli 1947 höjdes till nuvarande belopp
från 5 000 kronor — nu ytterligare höjes till 8 000 kronor. Till stöd för förslaget
bär i huvudsak åberopats ökad arbetsbörda och penningvärdets fall
samt flygvapnets intresse av att kunna behålla den nuvarande sekreteraren.

Civilförvaltningen har, efter en undersökning av antalet haverifall under
de senaste åren, ansett, att sekreteraren vore väl tillgodosedd med nuvarande
avlöningsförmåner, och därför ansett sig icke kunna förorda ytterligare höjning
av sekreterararvodet. Ämbetsverket ville ifrågasätta, om icke i stället
för de båda nuvarande posterna å 6 000 respektive 2 000 kronor i förteckningen
borde uppföras en post för ersättning till juridisk rådgivare åt chefen
för flygstaben och en post för sekreterare i haverikommissionen att disponeras
enligt chefens för flygvapnet bestämmande. Den förra posten syntes
i likhet med motsvarande för arméstaben avsedda post kunna bestämmas
till 1 800 kronor. Den senare posten syntes härvid kunna upptagas till skillnaden
mellan å ena sidan summan av nu utgående arvodesposter och å andra
sidan den för juridiska biträdet föreslagna posten eller alltså till 6 200
kronor.

Chefen för flygvapnet har upprepat tidigare framställt förslag om att uppflytta
studierektorstjänsten (Ce 26) till lönegrad Ce 33. Civilförvaltningen har
i avvaktan på resultatet av försvarets skolutrednings arbete ansett sig tills
vidare icke böra räkna med ändrad lönegradsplacering av denna tjänst.

Garageförmanstjänsten vid flygstaben uppflyttades enligt Kungl. Maj:ts
beslut den 26 september 1947 från Ce 11 till Ce 12. Civilförvaltningen har
nu tillstyrkt ett av chefen för flygvapnet framställt förslag om att uppflytta
tjänsten till Ce 14. Verksamheten vid flygvapnets körcentral hade nämligen
numera ökat i icke obetydlig grad. Antalet motorfordon uppginge för närvarande
till tio personbilar, en paketbil, en lastbil och en hjälpbil. Alla reparations-,
monterings- och servicearbeten ombesörjdes vid hörcentralens verkstad.
Dessa arbeten, vilka tidigare utfördes å civil verkstad, omhänderliades
av en kollektivavtalsanstälkl bilmontör med biträde av centralens elva bilförare.

Vid flygstabens teleprintercentral tjänstgöra sju tekniska biträden i lönegrad
Ce 11 och nio biträden för skriv- och kontorsgöromål. Chefen för flygvapnet
har framhållit, att det meteorologiska observationsmaterialet och flygsäkerhetsmeddelandena,
vilka dygnet runt befordras genom teleprintercentralen,
fått sådan omfattning, att gränsen för teleprintercentralens tekniska kapacitet
i det närmaste nåtts. Detta hade medfört ett forcerat arbetstempo, som
gjorde tjänsten mycket pressande. Med hänsyn härtill och till den betydelse

Kungl. Maj:ts proposition nr 110. 105

teleprintermeddelanden hade, vore det av synnerlig vikt, att väl kvalificerad
personal kunde anställas såsom teleprintersignalister och att kontinuiteten
i personalbesättningen kunde vidmakthållas. I regel dröjde det minst sex
månader, innan i maskinskrivning väl utbildad personal förvärvat sådana
kunskaper och färdigheter i fråga om signaleringsförfaranden och den tekniska
apparaturens handhavande att den nöjaktigt kunde bestrida de olika
vid centralen förekommande sysslorna. På grund av tjänstens karaktär måste
densamma omväxlande fullgöras av de tekniska bitifidena och biträdena för
skriv- och kontorsgöromål. Någon skillnad i arbetsuppgifter och ansvar för dessa
båda kategorier förekomme således icke. Erfarenheten hade givit vid handen,
att svårigheter förelåge att med nuvarande lönesättning — särskilt avsåge detta
biträdena för skriv- och kontorsgöromål — anställa och behålla kvalificerad
personal. En allmän höjning av löneställningen för personalen vid teleprintercentralen
vore därför motiverad. Med hänvisning till det sålunda anförda
har flygvapenchefen föreslagit, att samtliga nio biträdestjänster för skriv -och kontorsgöromål vid teleprintercentralen utbytas mot samma antal
tjänster för tekniska biträden i Ce 11.

Civilförvaltningen har med hänsyn till att samtliga biträden i centralen
fullgjorde arbetsuppgifter, som måste sägas vara av mera kvalificerad natur
än de som åvila exempelvis ett biträde för skriv- och kontorsgöromål, pla -cerat i skrivcentral, och att samtliga biträden i centralen hade ensartade
arbetsuppgifter och stode under ledning av militär personal ansett det följdriktigt
att samtlig personal vore jämställd i lönehänseende. Civilförvaltningen
har därför funnit sig böra räkna med den föreslagna utökningen av antalet
teknikertjänster i 11 lönegraden.

2. Den föreslagna ökningen av antalet löjtnantsbeställningar föranledes
av den beslutade förstärkningen av ytterligare tre dagjaktflottiljer (jfr. prop.
1949:147).

3. Förändringar beträffande meteor olog personalen m. m. Genom tillkomst av
de föreslagna nya tjänsterna för en förste stabsmeteorolog (Ca 29) och två
stabsmeteorologer (Ca 26) skulle antalet dylika beställningar komma att uppgå
till vad som enligt 1948 års försvarsbeslut beräknats för fullt genomförd
organisation (2 respektive 5).

Enligt, föreskrift till gällande personalförteckning skall, så länge innehavaren
av den för flygstaben uppförda tjänsten som militärmeteorolog i
Ca 22 kvarstår å övergångsstat, en av stabsmeteorologtjänsterna i Ca 26 hållas
vakant. Chefen för flygvapnet har framhållit, att avsikten med denna anordning,
vilken införts fr. o. m. budgetåret 1944/45 (prop. 1944: 185, s. 45 o. f.),
varit, att innehavaren av militärmeteorologtjänsten (då i A 18) skulle beredas
möjlighet att med bibehållande av sin ordinarie tjänst övergå till nyinrättad
tjänst i dåvarande MEo21. Numera funnes i stället för dylika tjänster stabsmeteorologtjänster
i Ca 26. Ifrågavarande tjänsteman uppfyllde emellertid
icke kompetenskraven för att erhålla stabsmeteorologtjänst, varför enligt flygvapenchefens
mening i stället en extra ordinarie meteorologtjänst borde hållas
vakant.

106 Kungl. Maj:Is proposition nr Ilo.

Civilförvaltningen har icke funnit anledning till erinran mot vad flygvapenchefen
sålunda föreslagit.

I gällande personalförteckning finnas för flygvapnet uppförda tillhopa 81
extra ordinarie tjänster för meteorologer, varav 19 i Ce 23, 43 i Ce 22 och
19 i Ce 19. I skrivelse den 5 februari 1949 har chefen för flygvapnet föreslagit,
att viss reglerad befordringsgång införes för denna personal samt att i samband
härmed särskilda chefsarvoden skola inrättas för detaljchef vid flygstabens
väderleksavdelning och för cheferna för förbandens vädorleksavdelningar.

Civilförvaltningen har i avvaktan på Kungl. Maj ds ställningstagande till
flygvapenchefens berörda förslag ansett sig för budgetåret 1950/51 böra utgå
från oförändrade löneförhållanden för personalen i fråga.

Såsom framgår av framställningen i det föregående under marinens avlöningsanslag
(p. 9) har civilförvaltningen föreslagit, att de å marinens personalförteckning
uppförda 5 extra ordinarie meteorologtjänstema, varav 1 i
Ce 22 och 4 i Ce 19, skola överflyttas till flygvapnets personalförteckning.

Å sistnämnda förteckning finnas uppförda 3 tjänster för meteorologassistent
i Ce 16. Chefen för flygvapnet har föreslagit, att dessa tjänster
skola inordnas i den befordringsgång som enligt Kungl. Maj ds beslut den 20
februari 1948 gäller för väderleksassistent. Denna befordringsgång omfattar
lönegraderna 11 (Cf), 14 (Cg) och 16 (Ce eller Cg) samt därefter, alltefter inhämtade
kunskaper, lönegraderna 19, 21 eller 22.

Civilförvaltningen har i anledning av flygvapenchefens förslag upprepat
av ämbetsverket i dess medelsäskanden för innevarande budgetår (jfr prop.
1949:135, s. 142 o. f.) framställt förslag om att meteorologassistenttjänsterna
skola uppflyttas till Ce 19. Sistnämnda förelag avstyrktes av statskontoret,
som erinrade om att beslut om dessa tjänsters lönegradsplacering fattades vid
1948 års riksdag. Civilförvaltningen har vidare föreslagit, att föreskrift meddelas
av innebörd att, därest meteorologassistenttjänst icke kan besättas med
kompetent tjänsteman, väderleksassistent må bibehållas i tjänst och att för
bestämmande av löneställning för sådan väderleksassistent skola tillämpas de
föreskrifter rörande befordringsgång som meddelats enligt Kungl. Maj:ts förenämnda
beslut den 20 februari 1948.

I gällande personalförteckning för flygvapnet finnas uppförda, bl. a., 3
tjänster för väderlekstekniker i Ce 16 och 11 tjänster för biträde för skrivoch
kontorsgöromål, avsedda för väderlekstjänsten. Enligt beslut den 14
oktober 1949 har emellertid Kungl. Maj:t på framställning av chefen för flygvapnet
medgivit, att under budgetåret 1949/50 härutöver må vid flygvapnets
väderlekstjänst finnas anställda en väderlekstekniker och två biträden för
skriv- och kontorsgöromål, vilka tjänster av förbiseende avförts ur personalförteckningen
för samma budgetår. Civilförvaltningen har räknat med att för
budgetåret 1950/51 skulle tillkomma ytterligare en tjänst för biträde för
skriv- och kontorsgöromål vid väderlekstjänsten.

4. Förändringar beträffande läkar- och sjukvårdspersonal. 1945 års försvarskommitté
anförde i sitt betänkande med förelag angående försvarets orga -

107

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

nisation (SOU 1947:42, s. 600 o. f.) i samband med behandlingen av frågan
om behovet av flygläkarpersonäl, att från militärt håll framhållits, att det —
för att flygläkarna på bästa sätt skulle kunna bedöma de påfrestningar i olika
avseenden för alla kategorier av flygande personal som flygtjänsten medförde
— vore önskvärt att alla flygläkare vore flygförarutbildade men att det icke
utan specialutredning läte sig bedöma, om flygläkarnas deltagande i förbandens
flygtjänst kunde kombineras med de övriga uppgifter-, som åvilade
dem. Skulle så icke vara fallet, kunde det, enligt vad vidare från militärt håll
anförts, bli nödvändigt att tillföra flygvapnet vissa flygförarutbildade flygläkare
utöver eljest angivet behov av flygläkare. Även försvarskommittén
ansåg frågan vara av sådan betydelse, att den borde närmare utredas.

I propositionen 1948: 206 framhölls, att genom den tekniska utvecklingen
de flygmedicinska faktorerna kommit att spela allt större roll för flygvapnets
utveckling och att därför frågan om flygförarutbildning av flygläkare borde
närmare utredas. Den 30 juni 1948 uppdrog Kungl. Maj:t åt chefen för flygvapnet
att i samråd med flyg- och navalmedicinska nämnden utreda berörda
fråga.

Med skrivelse den 28 februari 1949 har chefen för flygvapnet efter utredning
i ämnet, som bedrivits i samarbete med flyg- och navalmedicinska nämnden,
framlagt förslag till eu organisation med särskilda specialflygläkare
(flygande flygläkare) vid flygvapnet. Av denna utredning inhämtas i huvudsak
följande.

I utredningen har lämnats en ingående redogörelse för de påfrestningar
av fysisk och psykisk natur som den flygande personalen utsättes för vid
handhavandet av den moderna flygmaterielen. Behov av läkarpersonal, som
äger eu på egen erfarenhet grundad kännedom om och insikt i hithörande
problem, har angivits föreligga, när det gäller att lösa de flygmedicinska problemen,
ävensom för att kontinuerligt följa de fysiska och psykiska tillstånden
hos den flygande personalen, för psykologisk rådgivning åt denna personal
samt för undervisning i flygmedicin.

De nuvarande flottiljläkarna ha på grund av sina mångfaldiga uppgifter i
sjukvårds- och administrationstjänst samt den korta tjänstgöringstiden i regel
icke tid och möjligheter att i erforderlig omfattning ägna sig åt den flygande
personalen och de flygmedicinska problemen. De sakna också personlig erfarenhet
beträffande do med flygtjänsten sammanhängande medicinska och
flygfysiologiska problemen.

Av en redogörelse för utbildnings- och tjänstgöringsförhållandena för flygläkare
vid de engelska och amerikanska flygvapnen framgår, att i England
läkarna vid flygförbanden ej erhålla flygutbildning men undergå utbildning
i flygmedicin och flygfysiologi i allmänhet. Fullständigt flygutbildade läkare
finnas, 10 stycken, vilka tjänstgöra vid flygministeriet eller vid flygmedicinskt
institut.

De blivande amerikanska flygläkarna genomgå en allmän flygmedicinsk
kurs, i vilken flygning ingår som ett särskilt ämne. Flygträningen omfattar
flygning i dubbelkommando samt ensamflygning med skolflygplan, som ej
ar mera omfattande än att några timmars kompletterande utbildning erfordras
för att erhålla civilt certifikat. Ensam flygningen kommer emellertid sannolikt
att utgå, enär det torde anses, att flygläkaren för sin tjänstgöring icke behövde
någon förarutbildning men väl en grundläggande orientering om problem som
sammanhängde med varje slag av flygning. Det har inom det amerikanska

108

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

flygvapnet ansetts att värdet av en fullständig förarutbildning av flygläkare
icke motsvarar de kostnader och den tid, som fordras varken för utbildning
till förare i krigsflygplan eller ens i övningsflygplan.

I utredningen lia angivits två tänkbara alternativ för att rekrytera flygande
läkare, nämligen medicinsk utbildning av flygofficerare eller flygutbildning
av läkare. Det förra alternativet anses icke ge tillfredsställande resultat, varför
det sistnämnda alternativet förordas. Beträffande de krav som borde
ställas på specialflygläkare i fråga om flygkunnighet ha spanarutbildning och
begränsad förarutbildning t. ex.'' i skolflygplan ansetts otillräcklig. Specialflygläkaren
måste kunna flyga även den modernaste materiel för att få en
djupare insikt i flygning och kunna medverka till att i ett tidigt skede lösa
de problem som följde med nya flygplan typer. Härför krävs god fly gskicklighet.

I sammanfattning innebär förslaget i huvudsak följande.

De nuvarande flottiljläkarbefattningarna bibehållas oförändrade. Vid sidan
av dessa tillföres flygvapnet sex specialflygläkare med placering vid fyra förband,
försökscentrafen samt krigsflygskolan och med tjänstgöring periodvis
vid andra förband respektive skolor.

Specialflygläkarna avses skola fullgöra flygtjänst i likhet med övrig fly
gande personal. De skola vara kontaktmän mellan flygtekniken och flygmedicinen
och rapportera till flygledningen erfarenheter och synpunkter av vikt
för att höja flygsäkerheten. De skola upprätthålla personlig rådgivande kontakt
med den flygande personalen och i samråd med flottiljläkaren undersöka
och övervaka dess fysiska och psykiska hälsotillstånd. Vidare skola de till
sammans med säkerhetsofficeren föreslå förbättringar i säkerhetsutrustningen
och mera ändamålsenliga säkerhetsåtgärder. De äro lärare för flygande per
sonal i flygmedicin och biträda vid psykologisk testning av flygande personal.
Slutligen ingå de såsom flygmedicinskt sakkunniga i haveriutredningar.

Utbildningen av specialflygläkare avses börja efter medicine licentiatexamen
och ett därpå följande kliniskt tjänstgöringsår. De skola fullgöra grundläggande
flygutbildning och flygslagsutbildning såsom flygförare under en
sammanlagd tid av två år. Under denna tid skall även meddelas viss medicinsk
undervisning.

Specialflygläkarna avses skola tjänstgöra i tre år efter avslutad utbildning
men kunna erhålla förlängd tjänstgöring efter avslutad ordinarie treårsperiod.

De kunna utgöra rekryteringsunderlag för flottiljläkartjänster och befatt
ningar inom flygmedicinsk forskning.

I fråga om löneförmåner föreslås lön m. m. under utbildningen enligt
Cg 23 första utbildningsåret och Cg 25 det andra ävensom flygtillägg (elevtillägg),
samt under tjänstgöring såsom specialflygläkare lön m. m. enligt
Ce 27 med ett årligt tilläggsarvode av 10 000 kronor. Specialflygläkarna skulle
förbinda sig att icke inneha verksamhet eller tjänst utanför flygvapnet.

Till specialflygläkare som efter avslutad treårsperiod kvarstår i tjänst utgå
samma löneförmåner som under denna period, dock att tilläggsarvodet skulle
höjas till 12 000 kronor för år.

Chefen för flygvapnet har beräknat den genomsnittliga årskostnaden för
den föreslagna organisationen till i runt tal 717 500 kronor. I besparingssyfte
och för att pröva lämpligheten av organisationen i fråga har flygvapenchefen
emellertid föreslagit, att tills vidare endast en försöksverksamhet igångsättes,
varvid fyra specialflygläkare skulle färdigutbildas. Kostnaderna för denna
försöksverksamhet ha uppskattats till i genomsnitt omkring 300 000 kronor
för år.

109

Kungl. Maj:ls proposition nr 110.

över förslaget ha utlåtanden avgivits av överbefälhavaren, försvarets civilförvaltning,
försvarets sjukvårdsstyrelse, medicinalstyrelsen, statskontoret,
Sveriges läkarförbund och Svenska läkarsällskapet. Av dessa ha överbefälhavaren,
sjukvårdsstyrelsen och medicinalstyrelsen tillstyrkt, att den föreslagna
försöksverksamheten igångsättes.

Försvarets civilförvaltning har ansett det tveksamt, om den föreslagna utbildningsformen
är lämplig och kan icke förorda, att den verkställda utredningen
lägges till grund för ett definitivt ställningstagande. Civilförvaltningen
har ansett utredningen bristfällig i det att möjligheterna att anordna utbildningen
som spanarutbildning och de ekonomiska konsekvenserna av ett sådant
system icke närmare belysts. Mot föreslagna avlönings- och tjänstgöringsförhållanden
för specialflygläkare, om sådana befattningar skulle inrättas enligt
förslaget, har civilförvaltningen i princip icke anfört erinran.

Statskontoret har icke kunnat tillstyrka det framlagda organisationsförslaget
på i huvudsak följande skäl.

Kostnaderna för den nya flygläkarorganisationen skulle bliva så höga —
drygt 100 000 kronor per specialflygläkare och år — att redan dessa kostnader
enligt statskontorets mening måste verka avskräckande, särskilt i betraktande
av att, såsom de amerikanska erfarenheterna syntes ge vid handen,
den praktiska nyttan av flygande flygläkare vore omtvistad. Det kunde icke
vara motiverat att enbart inom detta yrkesområde inrätta läkartjänster med
dubbel fackutbildning, medicinsk och flygteknisk.

Avlöningsfrågan hade lösts efter linjer, vilka enligt statskontorets mening
icke kunde godtagas. Systemet med särskilda tilläggsarvoden som kompensation
för utebliven inkomst från civil läkarverksamhet, måste redan med hänsyn
till det lönesystem, som tillämpades för andra heltidsanställda läkare i
statens tjänst (t. ex. vid sinnessjukhusen), betecknas såsom uteslutet. Även
avlöningsförmånerna under de två flygutbildningsåren förefölle vara tilltagna
i överkant.

Behovet av flygutbildade läkare skulle enligt statskontorets mening på ett
betydligt enklare och billigare sätt kunna tillgodoses genom reservofficersutbildning
vid flygvapnet av blivande läkare. I övrigt syntes man böra ytterligare
någon tid avvakta resultaten av den flygmedicinska forskningsverksamhet,
som ännu befunne sig under utbyggnad, innan särskilda åtgärder av
i utredningen åsyftat slag vidtoges.

Sveriges läkarförbund har ställt sig mycket tveksamt till om förslaget vore
lämpligt och möjligt att genomföra. Utbildningsprogrammet syntes vara alltför
krävande, vilket tillsammans med de tämligen begränsade möjligheterna
till en fastare anställningsform för specialflygläkare efter genomgången utbildning
komme att skapa mycket stora rekryteringssvårigheter. Läkarförbundet
ifrågasatte, om icke det i Amerika tillämpade systemet skulle vara
mera lämpat för de svenska förhållandena. Förbundet ansåge, att erfarenheterna
av nyssnämnda utbildningssystem först borde tillgodogöras och frågan
om flygläkarutbildning därefter bli föremål för förnyad utredning.

Svenska läkarsällskapet bär i princip tillstyrkt förslaget om försöksorganisation
men ansett det tveksamt om det skulle vara möjligt att rekrytera
befattningarna så som utbildningsgången utformats. Ett system med värn

Kungl. Maj-.ts proposition nr 110.

pliktiga medicinare vid flygvapnet skulle sannolikt ge bättre rekryteringsmöj
ligheter. Sällskapet ville också förorda, att ytterligare en förbindelselänk
skapades mellan medicin och teknik genom att flygofficerare bibringades fysio
logisk utbildning.

Chefen för flygvapnet har i sitt militärorganisatoriska underlag för budgetåret
1950/51 med hänvisning till förenämnda förslag till försöksorganisation
med specialflygläkare föreslagit, att sju tjänster för dylika läkare, varav 4 i
23 lönegraden och 3 i 25 lönegraden inrättas. De förstnämnda tjänsterna ha
beräknats vara tillsatta under tiden den 1 juli 1950—den 30 april 1951 och
de sistnämnda under tiden den 1 maj—den 30 juni 1951. Samtliga tjänster ha
föreslagits skola vara extra ordinarie, enär det med hänsyn till haveririskerna
vore angeläget att vederbörande komme i åtnjutande av pensionsrätt.

Civilförvaltningen, som funnit sistnämnda synpunkt i och för sig beaktansvärd,
har emellertid med hänsyn till sin inställning till frågan om tillskapande
av särskilda tjänster för s p e c i a 1 fl y g 1 ä k a r e ansett sig icke böra räkna
med den av flygvapenchefen för nästa budgetår föreslagna utbyggnaden av
flygläkarorganisationen.

Civilförvaltningen har på framställning av chefen för flygvapnet upprepat
av ämbetsverket i skrivelse den 10 februari 1949 (jfr prop! 1949: 135, s. 140)
framställt förslag om att till 12 lönegraden uppflytta de nu till Ce 11 hänförda
19 tjänsterna för sjukvårdsförmån vid förbanden.

5. Förändringar beträffande teknisk personal. I skrivelse den 9 mars 1950
har chefen för flygvapnet föreslagit, att av de 36 beställningar för flygingenjör
av 1. graden i Ca 30, som skola finnas vid flygvapnet, 24 skulle utbytas mot
beställningar för flygdirektör av 2. graden i Ca 31.

I gällande personalförteckning finnas uppförda två tjänster för driftingenjör
(Ce 24) vid Roslagens flygkår (F2), avsedda för civila lärare i tek
niska ämnen vid flygvapnets radarskola. I skrivelse den 2 september 1949
hemställde chefen för flygvapnet, att ytterligare eu dylik tjänst för radarskolan
måtte inrättas vid flygkåren. Flygvapenchefen framhöll härvid att
flygvapnet under år 1950 komme att enligt föreliggande leveransplaner tillföras
en avsevärd mängd radarmateriel. Denna materiel vore mera komplicerad
än man tidigare haft anledning räkna med, vilket medförde behov av
grundligare och långvarigare utbildning av den personal som skulle handha
materielen. Till följd härav komme utbildningsverksamheten vid radarskolan
att ökas avsevärt och under vissa perioder av året bliva av större omfattning
än vad tidigare beräknats. Det förelåge därför behov av ytterligare en civil
lärare vid skolan redan under budgetåret 1949/50.

Enligt beslut den 30 september 1949 har Kungl. Maj:t med anledning av
framställningen bemyndigat chefen för flygvapnet att för tiden intill den
30 juni 1950 vid flygkåren anställa en extra driftingenjör i Cg 24 för tjänstgöring
såsom civil lärare vid radarskolan.

Civilförvaltningen har räknat med att tjänsten i fråga fr. o. m. budgetåret
1950/51 skall upptagas såsom extra ordinarie.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Enligt propositionen 1948:206 (s. 455) beräknades antalet verkmästare,
mästare och flygtekniker vid fullt genomförd personalorganisation till 23
verkmästare av 1. klassen i Ca 21 och 17 verkmästare av 2. klassen i Ca 19
(i verkstadstjänst), 91 mästare av 1. klassen i Ca 18 och 198 mästare av 2.
klassen i Ca 16 (flygplan-, elektro- och vapenmästare) samt 1 861 flygtekniker
i Ca 12 (flygplan-, elektro- och vapentekniker).

Såvitt avser flygteknikerbeställningar har chefen för flygvapnet med anledning
av den av 1949 års riksdag (prop. 197) beslutade förstärkningen av
ytterligare tre dagjaktflottiljer nu angivit antalet dylika beställningar vid
genomförd organisation till 1 987.

Chefen för flygvapnet har framhållit, att av det sålunda beräknade antalet
beställningar avsetts för radartjänst 1 verkmästare av 1. klassen, 11
mästare och 41 flygtekniker eller tillhopa 53 beställningar. Därutöver hade
för dylik tjänst beräknats 35 civila montörer och ett antal värnpliktiga radarmontörer.
En omläggning av den tidigare planerade radarorganisationen
hade emellertid blivit nödvändig till följd av att den moderna radarmaterielen
vore mera komplicerad och svårskött än som tidigare förutsetts. Med hänsyn
till kompetenskrav och avsedda arbetsuppgifter i krig och fred hade det ansetts
erforderligt att utbyta de förenämnda, ännu ej befintliga, 35 civila
montörerna och 5 värnpliktiga radarmekaniker mot 40 civilmilitära beställningshavare
på aktiv stat, varav 2 verkmästare av 1. klassen, 1 verkmästare
av 2. klassen, 4 mästare av 1. klassen, 9 mästare av 2. klassen och 24 flygtekniker.
Det sammanlagda behovet av civilmilitär radarpersonal på aktiv
stat skulle alltså utgöra (53 + 40 =) 93 beställningshavare, vilka med säkerhet
bedömdes kunna i fred sysselsättas i radarorganisationen. Med hänsyn
till planläggningen av rekrytering och utbildning borde principbeslut nu
meddelas om att utöka den för fullt genomförd organisation beräknade personalen
med dessa 40 beställningar. För genomförd organisation borde
alltså beräknas (23 + 2 =) 25 verkmästare av 1. klassen, (17 + 1 =) 18
verkmästare av 2. klassen, (91 + 4=) 95 mästare av 1. klassen, (198 + 9=)
207 mästare av 2. klassen och (1 987 + 24 =) 2 011 flygtekniker.

I gällande personalförteckning finnas uppförda följande beställningar för
verkmästare, mästare och flygtekniker, nämligen 26 verkmästare av 1. klassen,
av vilka 3 för centrala flygverkstäder avsedda beställningar vid nuvarande
innehavares avgång skola vakantsättas, 21 verkmästare av 2. klassen, vilka
beställningar i mån av avgångar skola nedbringas till 17, 78 mästare av 1.
klassen, 167 mästare av 2. klassen och 1 500 flygtekniker. Chefen för flyg
vapnet har föreslagit följande personalökningar fr. o. m. budgetåret 1950/51,
nämligen två verkmästare av 1. klassen (för radartjänst) till 28, sex mästare
av 1. klassen till 84, 14 mästare av 2. klassen till 181 och 250 flygtekniker
till 1 750. Flygvapenchefen har vidare föreslagit, att nuvarande antal verkmästare
av 2. klassen — som på grund av avgång skulle kunna fr. o. in. nästa
budgetår minskas med eu beställning — med hänsyn till behovet av verkmästare
för radartjänst bibehålies under nästa budgetår för att sedermera i
mån av vakanser nedbringas till 18.

112

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.

Civilförvaltningen liar icke funnit anledning till erinran mot flygvapenchefens
förslag i fråga om antalet verkmästare, mästare och flygtekniker.

För envar av södra, västra, östra och norra flygbasområdesstaberna samt
Norrbottens flygbaskår finnes i gällande personalförteckning uppförd en
tjänst för fältmästare i Ce 20 eller samma lönegrad, till vilken fältmästarna
vid den statliga civila luftfarten äro hänförda. Flygförvaltningen har föreslagit,
att nämnda tjänster vid flygvapnet uppflyttas till lönegrad Ce 24. Till
stöd för förslaget har framhållits, att på flygvapnets fältmästare måste ställas
vida större fordringar i fråga om tekniskt kunnande och förmåga av självständig
verksamhet såsom arbetsledare m. m. än på motsvarande tjänstemän
inom den civila luftfarten.

Civilförvaltningen har i skrivelse den 21 december 1949 anfört, att av ämbetsverket
verkställd utredning givit vid banden, att en viss skillnad i arbetsuppgifter
förelåge mellan flygvapnets och den civila luftfartens fältmästare,
särskilt med hänsyn till de speciella uppgifter av militär natur som åvilade
flygvapnets fältmästare. Dessa uppgifter vore enligt civilförvaltningens
mening av sådan karaktär att de motiverade att fältmästarna vid flygvapnet
gåves försteg i lönehänseende framför motsvarande tjänstemän inom den
civila luftfarten. Ämbetsverket hade emellertid icke blivit övertygat om att
en uppflyttning av flygvapnets fältmästare till 24 lönegraden vore befogad.
För sin del ansåge ämbetsverket sig böra stanna för att förorda inplacering
i 22 lönegraden.

6. Vid 1948 års riksdag beslöts att inrätta en flottiljpolisorganisation vid
flygvapnet som ersättning för de förutvarande vaktplutonerna vid flygflottiljerna.
Enligt propositionen 1948: 206 (s. 455) beräknades behovet av flottiljpoliser
till 258, varav 19 förste flottiljpoliser (Ca 16) och 239 flottiljpoliser
(Ca 14). Hittills ha inrättats beställningar för 4 förste flottiljpoliser
och 44 flottiljpoliser, avsedda för fyra flottiljer. Den nu föreslagna och av
civilförvaltningen tillstyrkta utökningen med 4 respektive 52 beställningar
skulle möjliggöra, att flottiljpolisorganisationen kunde genomföras vid ytterligare
fyra flottiljer.

7. Till följd av ändrad proviantredovisning vid flygförbanden, innebärande
bl. a. att proviantuppbörden pålägges förbandens civila köksföreståndare,
har antalet arvodesbefattningar för expeditionsunderofficer (1:20) angivits
kunna minskas med 18 befattningar.

För flygvapnets centrala skolor är i gällande personalförteckning uppförd
en arvodesbefattning för köksföreståndare (1:20), avsedd för proviantuppbördsman.
Då även vid nämnda skolor proviantuppbörden för framtiden avses
skola omhänderhavas av civil köksföreståndare, är arvodesbefattningen
icke längre erforderlig för dylika arbetsuppgifter. Chefen för flygvapnet har
emellertid framhållit, att innehavaren av befattningen under den tid försök
• med ändrad proviantredovisning pågått utnyttjats såsom expeditionsunderofficer
å skolintendentens expedition. Då eu expeditionsunderofficer vore
erforderlig å denna expedition även i fortsättningen, borde den befintliga

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo. 113

arvodesbefattningen utbytas mot en befattning för expeditionsunderofficer
(1:20).

Civilförvaltningen bar anfört att, med hänsyn till den omfattning intendenturtjänsten
till följd av skolornas utbyggnad numera erhållit och i betraktande
av att intendenten jämväl beklädde befattningarna såsom kasern-,
tyg- och bilofficer, den vidtagna förstärkningen å skolintendentens expedition
syntes böra bibehållas. Ämbetsverket har härvid erinrat om att i organisationen
för flygflottilj inginge särskilda avdelningar för intendentur-, kasernvårds-
och tygtjänst samt att till flottiljintendentens förfogande som regel
stode en expeditionsunderofficer.

8. För ettvart av flygvapnets förband utom F 3 finnes i gällande personalförteckning
uppförd en tjänst för hundgårdsföreståndare i Ce 9. Frågan om
tjänsternas lönegradsplacering prövades av Kungl. Maj:t i samband med att
desamma fr. o. m. innevarande budgetår överfördes från extra till extra
ordinarie anställning. Chefen för flygvapnet hade föreslagit, att tjänsterna
i fråga skulle placeras i Ce 12 under det att civilförvaltningen förordat Ce 10.
Försvarets tjänsteförteckningsutredning hade för sin del förordat Ce 9.

Chefen för flygvapnet har nu upprepat sitt förslag om att inplacera hundgårdsföreståndarna
i Ce 12.

I skrivelse den 21 december 1949 har civilförvaltningen anfört, att ämbetsverket,
efter att ha låtit närmare undersöka arbetsuppgifterna för hundgårdsföreståndarna
vid såväl armén som flygvapnet, kommit till den uppfattningen,
att vid nuvarande organisation av hundväsendet någon utpräglad
skillnad mellan ifrågavarande hundgårdsföreståndare icke förelåge med avseende
på arbetsuppgifternas kvalitet. Vid överläggningar med chefen för
arméhundskolan hade denna uppfattning ytterligare bestyrkts. Mot bakgrunden
härav och då såsom föreståndare för arméns hundgårdar normalt räk
nades med överfurirer, ansåge civilförvaltningen sig numera kunna förorda,
att ifrågavarande tjänster vid flygvapnet placerades i Ce 12. Huruvida efter en
eventuell omorganisation av arméhundväsendet samma likställighet kunde
komma att föreligga, kunde icke nu bedömas.

9. Förändringar i manskapsstaterna. Enligt propositionen 1948:206 (s.
448) beräknades antalet beställningar för icke-ordinarie manskap, med undantag
för musikmanskap, vid fullt genomförd organisation till 854 furirer,
215 korpraler, 122 korpraler eller vicekorpraler samt 629 vicekorpraler och
meniga. Med beaktande av den av 1949 års riksdag (prop. 197) beslutade förstärkningen
av ytterligare tre dagjaktflottiljer har emellertid chefen för flygvapnet
nu angivit antalet dylika beställningar vid genomförd organisation
till 895 furirer, 223 korpraler, 122 korpraler eller vicekorpraler samt 643 vicekorpraler
och meniga.

För budgetåret 1949/50 fastställd personalförteckning för flygvapnet upptager,
med undantag för musikmanskap, följande antal beställningar för ickeordinarie
manskap, nämligen 1 578 furirer, 180 korpraler, 122 korpraler eller
vicekorpraler samt 664 vicekorpraler och meniga. Enligt chefens för flyg8—406
so Bihang till riksdagens protokoll 1950. / samt. Nr Ilo.

114

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

vapnet förslag, som tillstyrkts av civilförvaltningen, skulle antalet manskapsbeställningar
minskas, för furirer med 328 till 1 250 och för vicekorpraler och
meniga med 114 till 550 samt ökas för korpraler med 20 till 200. Behovet
av beställningar under budgetåret 1950/51 skulle alltså överstiga det för fullt
genomförd organisation beräknade antalet med 239 beställningar. Flygvapenchefen
har framhållit, att detta förhållande hade sin grund däruti, att personalorganisationen
i vad avser flygtekniker, flottiljpoliser, underofficerare
(signalister) och stamflygförare ännu icke är fullt utbyggd.

10. Förändringar beträffande kontorspersonal. I avvaktan på närmare
erfarenheter om verksamheten vid Roslagens flygkår har civilförvaltningen
ansett sig icke böra biträda förslag av chefen för flygvapnet om att ordinariesätta
befintliga extra ordinarie tjänster för en kontorist och ett kanslibiträde,
båda i kassatjänst, vid flygkåren.

Civilförvaltningen har icke heller ansett sig böra f. n. biträda ett av flygvapenchefen
framställt förslag om att ordinariesätta den för kassan vid flygvapnets
centrala skolor avsedda extra ordinarie kontoristtjänsten.

Chefen för flygvapnet har föreslagit, att vid inspektionen för luftbevakningen
inrättas två tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål. Den ena
tjänsten, avsedd för expeditionen, har förutsatts skola tillkomma i utbyte mot
en befintlig extra tjänst. Den andra tjänsten åter avses för biträde åt chefen
för utbildnings- och personaldetaljen med registrering och krigsplacering av
viss personal vid luftbevakningen, för vilka arbetsuppgifter f. n. tages i anspråk
en krigsfrivillig kapten, inbeordrad till tjänstgöring i vakant beställning.
Civilförvaltningen har icke funnit anledning till erinran mot dessa
förslag.

Civilförvaltningen har förordat, att i enlighet med principerna för reglerad
befordringsgång för biträdespersonal tillhopa 32 kontorsbiträdestjänster i
Ca 8 skola tillkomma i utbyte mot samma antal biträdestjänster för skriv- och
kontorsgöromål med följande fördelning

flygstaben 6,

inspektionen för den tekniska tjänsten 1,

Norra flygbasområdesstaben 1,

flygförbanden 22, varav 3 vid envar av Fl, F 5, F12 och F17, 2
vid envar av F3, F7 och Fil samt 1 vid envar av F4, F 6, F 18 och F21,

flygvapnets centrala skolor 2.

11. Personalförändringar i övrigt in. in. Chefen för flygvapnet har föreslagit,
att vid inspektionen för den tekniska tjänsten inrättas en tjänst för byråassistent
i Ce 24. Assistenten vore avsedd att biträda med överarbetning i
formellt, språkligt och pedagogiskt avseende av utkast till läroböcker, föreskrifter
m. m.

Civilförvaltningen har funnit förslaget beaktansvärt. Bifall till detsamma
syntes emellertid ämbetsverket kunna medföra konsekvenser på andra håll.
Vid sådant förhållande och då civilförvaltningen föreställde sig, att för ifrågavarande
arbetsuppgifter skulle kunna anlitas inom flygledningen redan be -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110. 115

fintlig, med hithörande göromål förtrogen personal kunde ämbetsverket icke
tillstyrka bifall till förslaget i fråga.

Civilförvaltningen har på framställning av chefen för flygvapnet upprepat
tidigare (jfr. prop. 1949: 135, s. 143) framställt förslag om att uppflytta den
f. n. till Ce 12 hänförda tjänsten för garageförman vid flygvapnets centrala
skolor till Ce 14, eller samma lönegrad till vilken flygförbandens garageförmän
äro hänförda.

Chefen för Kalmar flygflottilj har föreslagit, att vid flottiljen inrättas en
tjänst i Ce 11, vars innehavare skulle handha skötsel och vård av dräneringsoch
reningsverket vid flottiljen. Chefen för flygvapnet har, efter hörande av
fortifikationsförvaltningen, tillstyrkt förslaget medan statens organisationsnämnd
ansett skötseln av ifrågavarande dränerings- och reningsverk böra
åvila den för eldnings-, reparations- och underhållstjänsten vid flottiljen anställda
personalen, vilken enligt nämndens mening vore beräknad med hänsyn
härtill.

I skrivelse den 13 januari 1950 har civilförvaltningen underställt berörda
fråga Kungl. Maj:ts prövning och därvid anfört att eventuell personalförstärkning
borde åstadkommas genom att vid flottiljen inrättades en tjänst för
reparatör i Ce 11.

Till bestridande av kostnaderna för de lönetillägg, som skola utgå av anslagsposten
till avlöningar till ordinarie tjänstemän, såsom flygtillägg, sjötillägg
m. m., beräknades enligt propositionen 1949:135 för budgetåret 1949/50
i runt tal 4 000 000 kronor. För budgetåret 1950/51 har civilförvaltningen beräknat
motsvarande kostnader till 4 500 000 kronor.

Till arvoden åt deltidstjänstgörande militära och civilmilitära lärare beräknades
enligt propositionen 1949:135 för budgetåret 1949/50 i runt tal 90 000
kronor under anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t. För budgetåret 1950/51 har civilförvaltningen i enlighet med
förslag av chefen för flygvapnet beräknat motsvarande kostnader till 85 000
kronor.

Till arvoden åt civila lärare beräknades enligt propositionen 1949: 135 för
budgetåret 1949/50 ett belopp av 240 000 kronor under anslagsposten till avlöningar
till övrig icke-ordinarie personal. För budgetåret 1950/51 har civilförvaltningen
beräknat motsvarande kostnader till 175 000 kronor.

Det till premier för frivillig utbildning i språk upptagna beloppet, 3 000
kronor, har föreslagits skola beräknas under anslagsposten till arvoden och
särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t. I fråga om detta medelsbehov
torde få hänvisas till vad därom anförts under punkt 25 under arméns
avlöningsanslag.

För budgetåret 1949/50 är under anslagsposten till avlöningar till övrig
icke-ordinarie personal beräknat ett belopp av förslagsvis 100 000 kronor
till vikarier för innehavare av i personalförteckning redovisade befattningar.
Posten i fråga må disponeras för att anställa personal för beredande av ledighet
åt innehavare av överskötersketjänst samt för avlönande av såsom extra

116

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.

tjänsteman eller mot arvode anställd ersättare för ordinarie eller extra
ordinarie tjänsteman ävensom för att bestrida kostnaderna för vikarie för
ordinarie eller extra ordinarie tjänsteman, där ej sistnämnda kostnader enligt
gällande bestämmelser skola bestridas av annan anslagspost. Civilförvaltningen
har med hänsyn till att belastningen å posten under budgetåret
1948/49, då densamma togs i anspråk endast för avlönande av vikarier för
andra extra ordinarie tjänstemän än manskap, uppgått till omkring 150 000
kronor beräknat posten i fråga för budgetåret 1950/51 till 200 000 kronor. Inberäknat
avlöningsförhöjning skulle detta innebära en ökning av medelsbéhovet
för ifrågavarande ändamål med 112 000 kronor.

Under nyssnämnda anslagspost är för budgetåret 1949/50 beräknat ett belopp
av förslagsvis 1 400 000 kronor till övrig extra personal. Denna post avses
för bestridande av kostnader för dels, enligt civilförvaltningens närmare bestämmande,
löner åt vissa av Kungl. Maj:t angivna extra tjänstemän samt,
intill ett belopp av högst 325 000 kronor, annan extra personal i högst lönegrad
Cg 16, dels ock i enlighet med av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser
ersättningar åt läkare, vilka anställas för att tillgodose behovet av extra läkarhjälp
vid flygvapnet. Civilförvaltningen har för budgetåret 1950/51 på grundval
av chefens för flygvapnet personalberäkningar uppskattat medelsbehovet
under posten till 1 100 000 kronor. Inberäknat avlöningsförhöjning skulle
detta innebära en minskning av medelsbehovet för ifrågavarande ändamål
med 336 000 kronor.

Civilförvaltningen har i enlighet med förslag av chefen för flygvapnet
räknat med att antalet fänrikar under budgetåret 1950/51 skulle utgöra omkring
80. För löner och flygtillägg till dem har ämbetsverket beräknat 730 000
kronor. Dä motsvarande post för budgetåret 1949/50 beräknats till 760 000
kronor, skulle medelsbehovet för ifrågavarande ändamål, inberäknat avlöningsförhöjning,
minska med 33 600 kronor.

För avlöning åt 18 deltidstjänstgörande personalvårdsassistenter har för
innevarande budgetår beräknats förslagsvis 43 000 kronor. Civilförvaltningen
har ansett, att posten i fråga kan nedräknas till 36 120 kronor.

Till månatliga arvoden av i ett för allt 250 kronor till för mobiliseringsuppgifter
anlitade lottor vid flygförbanden har för budgetåret 1949/50 beräknats
ett belopp av 15 000 kronor. Chefen för flygvapnet har med hänvisning
till att arbetsuppgifterna för mobiliseringslottorna väsentligt ökat
till följd av luftbevakningens överförande till flygvapnet föreslagit, att posten
i fråga höjes till 29 500 kronor. Civilförvaltningen har emellertid i avvaktan
på resultatet av pågående utredning rörande det frivilliga försvarsarbetet
ansett sig böra tills vidare räkna med oförändrad medelsanvisning för detta
ändamål.

I skrivelse den 16 januari 1950 har chefen för flygvapnet framlagt förslag
om ändrad utbildningsgång för vissa stamflygförare.

För närvarande sker den grundläggande flygutbildningen av aspiranter
(kategori C), stamflygförare med realskolekompetens (kategori Er) samt

117

Kungl. May.ts proposition nr Ilo.

stamflygförare med folkskolekompetens (kategori E() vid krigsflygskolan. Eleverna
äro fördelade på två tlygskolor, av vilka den ena omfattar kategorierna
C ock Er samt den andra kategori Ef. Antalet elever blir härvid ungefär
lika stort vid de båda skolorna och skolorna löpa i huvudsak parallellt. För
den grundläggande flygutbildningen användes i allmänhet skolflygplan typ I.
För att förmedla övergången till krigsflygplan och för grundläggande utbildning
i instrumentflygning användas skolflygplan typ II. Flygtidstilldelningen
per elev utgör omkring 100 timmar på typ I och omkring 60 timmar
på typ II.

Eleverna ur kategori Ef hava före den grundläggande flygutbildningen
genomgått till Roslagens flygkår förlagd förberedande utbildning under en
tid av omkring 7 månader.

I sin förenämnda skrivelse har chefen för flygvapnet framhållit, att de
moderna krigsflygplanstypernas ökade prestanda och tekniska utrustning
ställer skärpta krav på utbildningen av flygförare såväl i avseende på den
grundläggande flygutbildningen på skolflygplan som beträffande flygslagsutbildningen.
På grund därav förelåge behov att omlägga den grundläggande
utbildningen. De ökade utbildningskraven kunde bäst tillgodoses genom att
huvudvikten komme att läggas på utbildningen med skolflygplan typ II. Eu
sådan omfördelning av flygtiden skulle — därest de båda flygskolorna liksom
för närvarande skulle löpa i huvudsak parallellt — medföra behov av ett ökat
antal skolflygplan typ II, vilket beräknades medföra en kostnadsökning för
drift och underhåll av flygmateriel, som kunde beräknas till omkring 1 300 000
kronor för år. Därest skolorna delvis förskötes i förhållande till varandra och
flygutbildningen därvid gåves samma tidsomfång vid bägge skolorna, skulle
däremot totalbehovet av flygplan och därmed merkostnaderna kunna nedbringas.
Flygutbildningens omfattning vid varje skola borde med hänsyn till
möjligheterna att uttaga flygtiden vara omkring IOV2 månader. Därest den
ena flygskolan (kategori C och Er) liksom nu påbörjades den 15 juni borde
den andra (kategori E() igångsättas omkring den 15 november (nu den 1 maj).
Härigenom skulle önskad omfördelning av flygtiden kunna ske utan att antalet
skolflygplan typ II ökades, samtidigt som behovet av antalet skolflygplan typ I
skulle avsevärt minska. En omfördelning av flygtiden med huvudvikten lagd
på den tyngre skolflygplanstypen komme emellertid att medföra ökade kostnader
för drift och underhåll av flygmaterielen. Kostnadsökningen beräknades
uppgå till omkring 160 000—200 000 kronor. Vid en omläggning av utbildningen
borde den flygskola, i vilken elever ur kategori C och Er utbildas,
liksom för närvarande börjas omkring den 15 juni för att på lämpligt sätt
knyta an till tidpunkten för studentexamen. Flygutbildningen för elever ur
kategori Ef borde såsom nämnts påbörja omkring den 15 november. De
olägenheter som med hänsyn till väderleken vore förknippade med att påbörja
flygutbildningen på hösten bedömdes med hänsyn till övriga fördelar
med omläggningen böra tagas. Ett genomförande av tidsförskjutningen mellan
flygskolorna och omfördelning av flygtiden krävde emellertid en omläggning
av den allmänbildande utbildningen för elever ur kategori Et. Denna under -

118

Kungl. Maj ds proposition nr 110.

visning vore av sådan omfattning att utbildningen vid tlygskolan för denna
kategori för närvarande omfattade 12 månader. Undervisningen borde överföras
från skedet för den grundläggande flygutbildningen till den förberedande
utbildningen minst i sådan omfattning, att den grundläggande flygutbildningen
kunde medhinnas på IOV2 månader. För en dylik överflyttning talade även
att det visat sig allt för tröttande för eleverna att jämsides med den grundläggande
flygutbildningen undervisas i allmänbildande ämnen. I samband
med överflyttningen borde den förberedande utbildningen utökas från 7 till
omkring 10 månader.

Chefen för flygvapnet har föreslagit att omläggning av flygutbildningen
från och med år 1951 måtte få genomföras i enlighet med vad sålunda förordats
samt att de stamflygförare av kategori Ef, som enligt nu gällande bestämmelser
skulle påbörjat, den förberedande utbildningen omkring den 1
oktober 1950 istället måtte få börja omkring den 15 januari 1951.

Departemen tsche fen.

I fråga om de principer jag i det följande tillämpar vid behandlingen av
framställda förslag till personalförändringar vid flygvapnet får jag hänvisa
till vad jag därom inledningsvis anfört vid behandlingen av arméns avlöningsanslag.

1. Liksom civilförvaltningen är jag icke utan närmare utredning om arbetsuppgifter
m. m. beredd tillstyrka, att en för pensionerad underofficer avsedd
arvodesbefattning vid flygstaben utbytes mot kontorsskrivartjänst. Ej heller
kan jag tillstyrka att de båda förra året inrättade kanslibiträdestjänsterna
vid staben ordinariesättas eller att ytterligare en kanslibiträdestjänst nu inrättas.

Jag anser mig icke kunna tillstyrka, att den för arvode åt sekreteraren vid
flygstabens flygsäkerhetsavdelning, tillika juridiskt biträde åt chefen för flygvapnet,
avsedda posten å 6 000 kronor nu ytterligare höjes. Däremot kan jag
förorda den av civilförvaltningen föreslagna anordningen. Jag räknar alltså
med att i stället för nämnda arvodesbelopp och det nuvarande beloppet om
2 000 kronor till ersättning för biträde av annan än nyssnämnde sekreterare
åt flygvapnets haverikommission uppföres ett belopp om 1 800 kronor för
juridiskt biträde åt chefen för flygvapnet och ett belopp om 6 200 kronor för
sekreterare i haverikommissionen att disponeras enligt chefens för flygvapnet
bestämmande.

2. Den föreslagna ökningen av antalet löjtnantsbeställningar, som föranledes
av den förra året beslutade förstärkningen av ytterligare tre dagjaktflottiljer,
tillstyrker jag.

3. Jag anser mig böra tillstyrka förslaget om att inrätta tjänster för ytterligare
en förste stabsmeteorolog i Ca 29 och två stabsmeteorologer i Ca 26,
varigenom antalet dylika tjänster skulle komma att uppgå till vad som
beräknats för fullt genomförd organisation. Vidare kan jag biträda förslaget
om att så länge innehavaren av den för flygstaben uppförda tjänsten som
militärmeteorolog i Ca 22 kvarstår å övergångsstat en extra ordinarie meteoro -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110. 119

logtjänst hålles vakant i stället för en stabsmeteorologtjänst i Ca 26. Härvid
bör en tjänst i Ce 22 vakanthållas.

Det av chefen för flygvapnet framställda förslaget om reglerad befordringsgång
för den extra ordinarie meteorologpersonalen är alltjämt föremål
för prövning. Liksom civilförvaltningen utgår jag därför från oförändrade
löneförhållanden för denna personal.

Såsom jag anfört i det föregående vid behandlingen av marinens avlöningsanslag
räknar jag icke för nästa budgetår med att de befintliga extra ordinarie
meteorologtjänsterna överflyttas till flygvapnets personalförteckning.

Jag kan alltjämt icke biträda civilförvaltningens förslag att uppflytta de
tre meteorologassistenttjänsterna i Ce 16 till Ce 19. Det av chefen för flygvapnet
framställda förslaget om att inordna dessa tjänster i den reglerade befordringsgång
som gäller för väderleksassistenter anser jag mig icke heller
kunna biträda. Erinras må att väderleksassistenterna utgöra en personalkategori,
som kvarstår endast övergångsvis så länge behov därav föreligger
med hänsyn till befintliga vakanser i meteorologtjänster.

För budgetåret 1950/51 böra de tjänster för en väderlekstekniker i Ce 15
och två biträden för skriv- och kontorsgöromål, som av förbiseende avförts
ur personalförteckningen för budgetåret 1949/50, ånyo uppföras i förteckningen.
Någon ökning härutöver av antalet biträdestjänster vid väderlekstjänsten
räknar jag icke med.

4. Det av chefen för flygvapnet framlagda förslaget att igångsätta en försöksverksamhet
med specialflygläkare (flygande flygläkare) vid flygvapnet är
jag icke för närvarande beredd tillstyrka. Jag delar de av Sveriges läkarförbund
uttalade farhågorna för att rekryteringssvårigheterna skola visa sig
bli alltför stora. Yissa uttalanden om erfarenheter från utländskt håll om
att värdet av flygförarutbildning av läkare icke motsvarar de kostnader
och den tid som kräves härför böra enligt min mening tillmätas avsevärd
betydelse vid bedömandet av denna fråga. Liksom civilförvaltningen och
läkarförbundet ifrågasätter jag om icke ett system med spanarutbildning
skulle vara mera lämpat för svenska förhållanden. I vart fall synes detta närmare
böra klarläggas liksom även vilka kostnader dylik utbildning skulle medföra,
innan slutlig ställning tages till här avhandlade spörsmål. Det synes
mig under alla förhållanden angeläget att man inriktar sig på åtgärder ägnade
att stödja den flygmedicinska forskningsverksamhet som bedrives av flygoch
navalmedicinska nämnden.

I detta sammanhang vill jag framhålla att en av de befintliga beställningarna
för förste flygläkare vid flygvapnet innehas av en person som tidigare
i egenskap av reservofficer vid flygvapnet erhållit fullständig flygutbildning.
Denne beställningshavare utnyttjas såsom s. k. undersökningsläkare och fullgör
i denna egenskap kontinuerlig flygtjänstgöring. Arbetsuppgifterna för
honom överensstämma i stort sett med dem chefen för flygvapnet avsett för
de föreslagna specialflygläkarna. Då det är önskvärt att beställningshavarens

120

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.

speciella kvalifikationer även för framtiden kunna utnyttjas i befattning såsom
undersökningsläkare med flygtjänstgöring, anser jag mig böra biträda
ett av civilförvaltningen tillstyrkt, av chefen för flygvapnet i skrivelse den
30 november 1949 framställt förslag om att bereda beställningshavaren i fråga
rätt till flygtillägg. Detta bör bestämmas till 330 kronor för månad eller
samma belopp som vid tjänstgöring såsom flygförare utgår till bl. a. militära
beställningshavare i lönegraderna Ma 6—12. Om riksdagen icke har något
att erinra mot att dylikt tillägg utgår, avser jag att framdeles föreslå, att
bestämmelser härom meddelas.

5. Liksom beträffande mariningenjörerna kan jag ej heller för flygingenjörerna
föreslå, att utbyte nu sker av beställningar i 30 lönegraden mot högre
beställningar.

Den enligt Kungl. Maj ds beslut den 30 september 1949 för innevarande
budgetår inrättade extra driftingenjörstjänsten i 24 lönegraden vid Roslagens
flygkår torde under budgetåret 1950/51 böra bibehållas såsom extra..

I avvaktan på närmare erfarenheter beträffande behovet av personal för
radartjänst är jag icke beredd förorda att beslut nu meddelas om att utöka
det för fullt genomförd organisation beräknade antalet verkmästare, mästare
och tekniker i annan mån än att jag tillstyrker, att antalet beställningar för
verkmästare av 1. klassen fr. o. m. budgetåret 1950/51 ökas med 2 be
ställningar (för radartjänst) till 28, vilket antal förutsättes skola i mån
av vakanser i de tre för centrala flygverkstäder avsedda beställningarna
nedbringas till 25. Jag anser mig vidare böra tillstyrka den av chefen för
flygvapnet föreslagna utökningen av antalet mästare och flygtekniker, vilken
ökning håller sig inom det enligt propositionen 1948: 206 för genomförd personalorganisation
beräknade antalet. Yad beträffar verkmästare av 2. klassen
förordar jag, att antalet dylika beställningar under budgetåret 1950/51 bibehålies
oförändrat för att sedermera i mån av vakanser nedbringas till IT.
1 personalförteckningen för sistnämnda budgetår upptager jag alltså följande
beställningar för verkmästare, mästare och flygtekniker, nämligen 28 verkmästare
av 1. klassen (Ca 21), 21 verkmästare av 2. klassen (Ca 19), 84 mästare
av 1. klassen (Ca 18), 181 mästare av 2. klassen (Ca 16) och 1 750 flygtekniker
(Ca 12).

6 och 7. De under dessa punkter redovisade förslagen till personalförändringar
anser jag mig böra tillstyrka. I avvaktan på organisationsundersökningar
vid flygvapnets centrala skolor torde emellertid böra föreskrivas,
att den för expeditionsunderofficer avsedda arvodesbefattningen vid uppkommande
ledighet icke må återbesättas utan Kungl. Maj ds medgivande.

9. Jag har icke funnit anledning till erinran mot de för budgetåret 1950/51
föreslagna förändringarna i flygvapnets manskapsstater.

10. Liksom civilförvaltningen är jag icke för närvarande beredd tillstyrka
de av chefen för flygvapnet föreslagna ordinariesättningarna av viss extra
ordinarie personal i kassatjänst vid Roslagens flygkår och flygvapnets centrala
skolor.

121

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Förslaget om att inrätta två tjänster för biträden för skriv- och kontorsgöromål
vid inspektionen för luftbevakningen kan jag i likhet med civilförvaltningen
biträda.

Såsom civilförvaltningen förordat böra vidare i enlighet med principerna
för reglerad befordringsgång med i det föregående angiven fördelning tillkomma
tillhopa 32 kontorsbiträdestjänster i Ca 8 i utbyte mot samma antal
biträdestjänster för skriv- och kontorsgöromål.

11. Jag kan liksom civilförvaltningen icke för närvarande biträda förslaget
om att vid inspektionen för den tekniska tjänsten inrätta en tjänst för byråassistent
i Ce 24.

Med hänsyn till vad statens organisationsnämnd anfört kan jag icke tillstyrka
förslaget om att för Kalmar flygflottilj inrätta en tjänst för reparatör
i Ce 11.

Liksom civilförvaltningen anser jag mig i avvaktan på resultatet av det
utredningsarbete, som bedrives av kommittén för frivilligt försvarsarbete,
böra räkna med oförändrad medelsanvisning till arvoden för mobiliseringslottor.

De övriga av civilförvaltningen framställda förslag, som redovisats under
förevarande punkt, kan jag biträda med undantag av förslaget om förbättrad
löneställning för en garageförman. I fråga om det till premier för viss språkutbildning
beräknade beloppet får jag hänvisa till vad jag därom anfört vid
behandlingen i det föregående av arméns avlöningsanslag.

Av de i gällande personalförteckning uppförda 20 beställningarna för förvaltare
i kassatjänst avses en för Roslagens flygkår. Vid anmälan av propositionen
1949: 135 (s. 129) anförde jag, att i avvaktan på närmare utredning
rörande frågan om kassaorganisationen vid flygkåren föreskrift borde meddelas
om att vid uppkommande vakans å en av här avsedda förvaltarbeställningar
frågan om densammas återbesättande skulle underställas Kungl. Maj:ts
prövning. Kassan vid flygkåren har emellertid sedermera efter närmare utredning
av chefen för flygvapnet organiserats såsom en s. k. A-kassa, d. v. s.
med en förvaltare som kassachef, biträdd av en kontorist och ett kanslibiträde.
Någon föreskrift av nyss angiven innebörd torde därför icke böra meddelas.

I gällande personalförteckning för flygvapnet finnas vidare uppförda ett
antal beställningar för förvaltare (i flygstationsbefattning), förvaltare (i förrådsbefattning)
och förvaltare (i signalbefattning). På förslag av chefen för
flygvapnet, som tillstyrkts av civilförvaltningen, förordar jag, att de inom
parentes angivna närmare bestämningarna till tjänstebenämningen ändras till
(i flygstationstjänst), (i förrådstjänst) och (i signal tjänst).

De av chefen för flygvapnet anförda synpunkterna på önskvärdheten av att
effektivisera den grundläggande flygutbildningen anser jag mig böra biträda.
Omläggningen av utbildningsgången medför beträffande stamflygförare
9—406 r>o Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 110.

122

Kungl. May.ts proposition nr 110.

med folkskolekompetens att tiden för anställning över stat måste förlängas
från för närvarande omkring ett år till omkring ett ock ett
halvt år. Den totala anställningstiden förlänges emellertid endast med omkring
en och en halv månad. De härigenom uppkommande ökade avlöningsoch
utbildningskostnaderna anser jag väl uppvägas av de stora fördelar som
vinnas genom omläggningen. Ehuru ändrade anställnings- och utbildningsbestämmelser
med hänsyn till rekryteringsförhållandena m. m. böra fastställas
redan under innevarande budgetår, kommer därav föranlett ökat medelsbehov
icke att göra sig gällande förrän under budgetåret 1951/52. Om riksdagen
icke har något att erinra mot att anställningstiden för stamflygförare förlänges
på sätt i det föregående angivits, har jag för avsikt att framdeles förelägga
Kungl. Maj:t förslag till ändrade anställnings- och utbildningsbestämmelser
för stamflygförare på sätt chefen för flygvapnet har föreslagit.

Med beaktande av vad jag i det föregående anfört och med ledning av belastningen
på flygvapnets avlöningsanslag under förfluten del av innevarande
budgetår beräknar jag anslaget sålunda:

avlöningar till ordinarie tjänstemän 27 200000 (-f 3 400 000)
kronor;

arvoden till pensionerad personal i arvo desbefattningar
1 100 000 (— 125 000) kronor;

arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj:t, 150 000 (—30 000) kronor;

avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 16100 000 (—
900 000) kronor;

rörligt tillägg 4 350 000 (—745 000) kronor;

pensionsmedel 700 000 (—100 000) kronor.

Anslaget bör alltså upptagas till 48 200 000 (+ 1700 000) kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att

a) fastställa de personalförteckningar för ordinarie tjänstemän
och för pensionerad personal i arvodesbefattningar vid flygvapnet,
vilka komma att till riksdagen i särskild ordning överlämnas,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1950/51;

b) godkänna följande avlöningsstat för flygvapnets anslag till
avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1950/51:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis... 27 200 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar,
förslagsvis .......................................... 1100 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis ................................. 150 000

Kungl. Maj-.ts proposition nr 110. 123

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
......................................................... 16 100 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................. 4 350 000

Summa kronor 48 900 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis .................................... 700 000

Nettoutgift kronor 48 200 000;

c) till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för

budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 48 200 000 kronor.

[8.J Flygvapnet: Familjebidrag.

Anslag Nettoutgift

1948/49 ............................. 750 000 899 423

1949/50 (statsliggaren s. 257) ____ 1 000 000

1950/51 (förslag) .................. 1 000 000

Under åberopande av vad jag anfört vid behandlingen i det föregående
av arméns motsvarande anslag får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen

att till Flygvapnet: Familjebidrag för budgetåret 1950/51 anvisa
ett förslagsanslag av 1 000 000 kronor.

Sammanställning

över de i det föregående äskade anslagen ävensom de anslag under riksstatens
fjärde huvudtitel, om vilka slutliga äskanden framlagts i de i annat
sammanhang anmälda propositionerna nr 96 med förslag till militärersättningsförordning
m. m. och nr 111 med förslag till stat för försvarets fastighetsfond
för budgetåret 1950/51 m. m.

Anslag	I statsverks-propositionen upptaget belopp	Slutligt äskat belopp
Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl...........	116 000 000	116 000 000
Armén: Familjebidrag................................	6 600 000	6 600 000
Armén: Remontering ................................ Armén: Ersättning till försvarets fastiglietsfond: Arméns	800 000	300 000
delfond ............................................	19 000 000	19 263 000
Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl.........	47 000 000	47 200 000
Marinen: Familjebidrag .............................. Marinen: Ersättning till försvarets fastighetsfond: Ma-	1 000 000	1 000 000
rinens delfond......................................	6 800 000	6 445 000
Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl ......	46 500 000	48 200 000
Flygvapnet: Familjebidrag............................ Flygvapnet: Ersättning till försvarets fastighetsfond:	1 000 000	1000 000
Flygvapnets delfond................................ Ersättning till försvarets fastiglietsfond: Befästningars	12 300 000	12 826 000
delfond ............................................ Bidrag till ersättning i anledning av kroppsskada, ädragen	8 068 000	7 982 000
under militärtjänstgöring............................	12 500 000	12 500 000
Summa anslagsökning	1 748 000

124

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Enligt årets statsverksproposition (bil. 6, s. 205) skulle fjärde huvudtitelns
slutsumma för budgetåret 1950/51 vid bifall till vad däri föreslagits uppgå
till 839 093 100 kronor. Vid bifall till de här angivna förslagen skulle slutsumman
ökas med 1 748 000 kronor till 840 841 100 kronor.

Med bifall till vad föredragande departementschefen
sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,
hemställt förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,
att till riksdagen skall avlåtas proposition
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Fredriic v. Scheele.

Stockholm 1950. K. L. Beckmans Boktryckeri.