Kungl. Maj:ts proposition nr i3 år 1960 (Proposition 1960:43)

Kungl. Maj:ts proposition nr i3 år 1960

Nr 43

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning
om ändrad lydelse av 3 § lotteriförordningen
den 19 maj 1939 (nr 207); given Stockholms slott
den 29 januari 1960.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga
härvid fogat förslag till förordning om ändrad lydelse av 3 § lotteriförordningen
den 19 maj 1939 (nr 207).

GUSTAF ADOLF

Gunnar Lange

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås sådan ändring av lotteriförordningens bestämmelser
att politisk organisation får möjlighet att anordna lotteri till förmån för
partipolitisk verksamhet. 1

1 Bihantj till riksdagens protokoll 1960. 1 saml. Nr 43

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1960

Förslag

till

Förordning

om ändrad lydelse av 3 § lotteriförordningen
den 19 maj 1939 (nr 207)

Härigenom förordnas, att 3 § lotte
erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

(Nuvarande lydelse)

3 §•

Lotteri, däri insatser, om sådana
fordras, och vinster äro till antal och
storlek bestämda enligt uppgjord
plan, må, oaktat de i 2 § angivna förutsättningarna
icke äro för handen,
anordnas

a) efter anmälan —-- 3 000

kronor;

b) i annan ort än Stockholms stad,
efter tillstånd av polismyndigheten
under förutsättning

att lotteriet anordnas till förmån
för välgörande, kulturellt eller allmännyttigt
ändamål eller till svenska
konstidkares understöd och uppmuntran,

att lotteriet bedrives allenast inom
polismyndighetens förvaltningsområde,

att vinsterna icke till större del
än som motsvarar därå belöpande
skatt utgöras av penningar eller värdepapper,
samt

att insatserna icke uppgå till högre
sammanlagt belopp än 5 000 kronor; c)

efter tillstånd av länsstyrelsen
under förutsättning

att lotteriet anordnas till förmån
för välgörande, kulturellt eller allmännyttigt
ändamål eller till svenska
konstidkares understöd och uppmuntran,
1

riförordningen den 19 maj 19391 skall
angives.

(Föreslagen lydelse)

3 §•

Lotteri, däri insatser, om sådana
fordras, och vinster äro till antal och
storlek bestämda enligt uppgjord
plan, må, oaktat de i 2 § angivna
förutsättningarna icke äro för handen,
anordnas

a) efter anmälan —--- 3 000

kronor;

b) i annan ort än Stockholms stad,
efter tillstånd av polismyndigheten
under förutsättning

att lotteriet anordnas till förmån
för välgörande, kulturellt eller allmännyttigt
ändamål eller för partipolitisk
verksamhet eller till understöd
och uppmuntran åt svenska
konstidkare,

att lotteriet bedrives allenast inom
polismyndighetens förvaltningsområde,

att vinsterna icke till större del än
som motsvarar därå belöpande skatt
utgöras av penningar eller värdepapper,
samt

att insatserna icke uppgå till högre
sammanlagt belopp än 5 000 kronor; c)

efter tillstånd av länsstyrelsen
under förutsättning

att lotteriet anordnas till förmån
för välgörande, kulturellt eller allmännyttigt
ändamål eller för partipolitisk
verksamhet eller till understöd
och uppmuntran åt svenska
konstidkare,

1 Senaste lydelse, se 1959:162.

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1960

(Nuvarande lydelse)

att lotteriet bedrives allenast inom
länet,

att vinsterna icke till större del
än som motsvarar därå belöpande
skatt utgöras av penningar eller värdepapper,
samt

att insatserna, stämpelavgift däri
ej inbegripen, icke uppgå till högre
sammanlagt belopp än 50 000 kronor.

(Föreslagen lydelse)

att lotteriet bedrives allenast inom
länet,

att vinsterna icke till större del än
som motsvarar därå belöpande skatt
utgöras av penningar eller värdepapper,
samt

att insatserna, stämpelavgift däri
ej inbegripen, icke uppgå till högre
sammanlagt belopp än 50 000 kronor.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1961.

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år t960

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Höns
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
29 januari 1960.

N ärvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling,

Skoglund, Edenman, Johansson, af Geijerstam, Nordlander.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen
för handelsdepartementet, statsrådet Lange, fråga om viss ändring i lotteriförordningen
samt anför därvid följande.

Gällande bestämmelser

Rätten att anordna lotteri regleras i lotteriförordningen den 19 maj 1939
(nr 207). Enligt 1 § förordningen får lotteri om penningar eller penningars
värde icke utan tillstånd av Kungl. Maj :t anordnas för allmänheten i andra
fall eller i annan ordning än som stadgas i förordningen.

Såsom lotteri anses enligt paragrafen varje företag, i vilket efter lottning,
gissning, vadhållning eller jämförlig av slumpen helt eller delvis beroende
anordning kan av en eller flera deltagare erhållas vinst till högre värde än
det, som erhålles av varje deltagare. Marknads- och tivolinöjen, såsom mekaniska
spelapparater, ringkastningsanordningar och skjutbanor, vilka är förenade
med vinstmöjligheter som nu sagts, skall betraktas såsom lotterier
oavsett företagens beskaffenhet i övrigt.

Enligt 2 § och 3 § a) förordningen kan lotteri i vissa fall få anordnas
efter anmälan hos polismyndighet. Enligt 2 §, som närmast har avseende
å smärre lotterier av typen tivolinöjen, gäller såsom förutsättning att
lotteriet anordnas i samband med offentlig nöjestillställning eller tillställning
till förmån för välgörande, kulturellt eller allmännyttigt ändamål, att
lotteriet bedrives allenast inom för tillställningen avsett område, att vinsterna
uteslutande utgöres av varor eller av anvisningar, gällande såsom betalningsmedel
allenast inom nämnda område, att vinstvärden och insatser icke
överstiger vissa angivna belopp samt att vinstfördelning äger rum i omedelbar
anslutning till deltagande i lotteriet.

Enligt 3 § a) må lotteri, i vilket insatser och vinster är till antal och storlek
bestämda enligt uppgjord plan, oaktat de i 2 § angivna förutsättningarna
icke är för handen, anordnas efter anmälan hos polismyndighet under förutsättning
att lotteriet anordnas i samband med tillställning till förmån för
välgörande, kulturellt eller allmännyttigt ändamål, att lotteriet bedrives alle -

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1960

nast inom för tillställningen avsett område, att vinsterna icke till större del
än som motsvarar därå belöpande skatt utgöres av penningar eller värdepapper,
att behållningen i lotteriet uteslutande användes för det ändamål,
till vars förmån den tillställning äger rum i samband varmed lotteriet är
anordnat, samt att anmälan icke avsett anordnande vid samma tillställning
av lotterier med insatser till högre sammanlagt belopp än 3 000 kronor.

I 3 § b) och c) öppnas möjligheter att efter tillstånd anordna lotteri,
i vilket insatser och vinster är till antal och storlek bestämda enligt uppgjord
plan. Sålunda gäller enligt b) för annan ort än Stockholms stad att polismyndigheten
kan ge tillstånd till lotteri, under förutsättning att lotteriet anordnas
till förmån för välgörande, kulturellt eller allmännyttigt ändamål eller
till svenska konstidkares understöd och uppmuntran, att lotteriet bedrives
allenast inom polismyndighetens förvaltningsområde, att vinsterna icke till
större del än som motsvarar därå belöpande skatt utgöres av penningar eller
värdepapper, samt att insatserna icke uppgår till högre sammanlagt belopp
än 5 000 kronor. Enligt c) kan länsstyrelse meddela lotteritillstånd under
förutsättning att lotteriet anordnas till förmån för välgörande, kulturellt
eller allmännyttigt ändamål eller till svenska konstidkares understöd och
uppmuntran, att lotteriet bedrives allenast inom länet, att vinsterna icke tillstörre
del än som motsvarar därå belöpande skatt utgöres av penningar eller
värdepapper, samt att insatserna, stämpelavgift däri ej inbegripen, icke uppgår
till högre sammanlagt belopp än 50 000 kronor.

Till st åndsmyndigheten äger enligt 4 § föreskriva de närmare villkor samt
meddela de kontroll- och ordningsföreskrifter, vartill omständigheterna kan
giva anledning.

I fråga om anmälningslotterier äger polismyndigheten meddela erforderliga
kontroll- och ordningsföreskrifter.

Förslag angående lotteritillstånd till förmån för partipolitisk verksamhet

Under senare tid har i olika sammanhang frågan om de politiska organisationernas
möjligheter att anordna lotterier till förmån för sin verksamhet
varit aktuell. Spörsmålet har närmare behandlats i en inom handelsdepartementet
den 1 december 1959 upprättad promemoria angående tillstånd
för politiska organisationer att anordna lotterier. Efter remiss har överståthållarämbetet
och samtliga länsstyrelser avgivit yttranden över promemorian.

I promemorian erinras inledningsvis om den allmänna förutsättning som
gäller för rätt att anordna lotteri enligt 2 eller 3 § lotteriförordningen, nämligen
att lotteriet anordnas till förmån för välgörande, kulturellt eller allmännyttigt
ändamål. Här bortses från de smärre lotterier av tivolikaraktär,
beträffande vilka dylikt krav icke uppställts.

Kravet att lotteriet skall tjäna välgörande, kulturellt eller allmännyttigt
ändamål upprätthålles även när Kungl. Maj:t lämnar tillstånd att anordna
lotteri.

Promemorian redovisar en undersökning, som i mitten av 1940-talet gjor -

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1960

des beträffande de politiska organisationernas befattning med lotterier. Vid
en förfrågan hos överståthållarämbetet och länsstyrelserna visade det sig,
att såväl länsstyrelser som polismyndigheter i allmänhet beviljade tillstånd
för dylika sammanslutningar att anordna lotterier. De flesta lotteritillstånden
— inemot 80—90 procent — lämnades för vederbörande organisations
studieverksamhet. Länsstyrelsen i Örebro län gjorde i detta sammanhang
ett uttalande, som kan sägas motsvara uppfattningen bland flertalet länsstyrelser.
Länsstyrelsen framhöll, att vägledande vid behandlingen av ansökningarna
städse varit, att politiska organisationer icke borde vara uteslutna
från möjligheten alt genom lotteri skaffa medel till sådana ändamål,
som — skilda från organisationernas politiska verksamhet ■— kunde
anses fylla lotteriförordningens fordringar. Som exempel å sådana ändamål
anförde länsstyrelsen studieverksamhet, studiestipendier, anordnande av
semesterhem, fadderbarnsverksamhet och dylikt. Flera länsstyrelser deklarerade,
att några särskilda principer ej utbildats. Av inlämnade förteckningar
å bifallna respektive avslagna lotterier torde emellertid få anses framgå,
att även dessa länsstyrelser i flertalet fall hade i stort sett samma inställning
som nyss nämnts.

Överståthållarämbetet anförde vid nämnda undersökning att, därest de
genom visst lotteri erhållna medlen varit avsedda att användas i organisationens
studieverksamhet, ämbetet utan tvekan ansett ändamålet stå i samklang
med lotteriförordningen. Den omfattande studieverksamhet, som bedrevs
av flertalet politiska organisationer, utgjorde enligt ämbetets mening
ett mycket betydelsefullt led i det allmänna kulturella folkbildningsarbetet
och vore väl förtjänt av det allmännas stöd. Däremot syntes det ämbetet
icke böra ifrågakomma att genom lotteritillstånd tillgodose en politisk
organisations behov av medel för sin propagandaverksamhet eller liknande,
direkt partipolitiska verksamhet.

I promemorian anföres vidare, att även Kungl. Maj:t alltsedan 1946 regelmässigt
lämnat tillstånd för sådana politiska sammanslutningar, som tillhör
ett i riksdagen representerat parti, att anordna lotterier till förmån för
organisationernas studieverksamhet. I regel har därvid som villkor föreskrivits,
att lottför sälj ning uteslutande får ske genom vederbörande partis egna
organisationer eller med dem samarbetande sammanslutningar. Under de
senaste åren har tillstånd lämnats till politiska organisationer även för lotterier,
vilkas behållning skall användas både till studieverksamhet och av
vederbörande organisation bedriven nykterhetsfrämjande verksamhet. Vidare
har vid flera tillfällen politisk organisation medgivits att anordna lotteri
under villkor att behållningen oavkortad tillföres visst välgörande eller
liknande ändamål, t. ex. den verksamhet som bedrives av Riksföreningen
för kräftsjukdomarnas bekämpande, Centralkommittén för svenskt tekniskt
bistånd eller Riksföreningen mot reumatism.

Omfattningen av de lotterier, som anordnats av de politiska organisationerna,
har under senare år undergått en avsevärd stegring. År 1951 beviljade
Kungl. Maj :t 5 sådana rikslotterier med en sammanlagd omslutning av

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1960 7

862 500 kronor och 8 lokala lotterier med en total omslutning av 237 784
kronor. Motsvarande siffror för år 1957 är 11 rikslotterier med en sammanlagd
omslutning av 8 812 500 kronor och 3 lokala lotterier med en omslutning
av 260 000 kronor. År 1958 medgavs 9 rikslotterier om tillhopa
7 705 000 kronor och 2 lokala lotterier med en total omslutning av 150 000
kronor.

Hos överståthållarämbetet och några länsstyrelser har för nyssnämnda år
undersökts antalet lotterier som beviljats politiska organisationer samt lotteriernas
sammanlagda omslutning. Undersökningens resultat framgår- av
följande uppställning.

Myndighet		1951		1957		1958
		An- tal	Om- slut- ning	An- tal	Om- slut- ning	An- tal	Om- slut- ning
överståthållarämbetet......		15	43 800	6	47 650	5	28 000
Länsstyrelsen i Stockholms	län ..........	6	20 500	3	55 000	2	35 000
» » Östergötlands	» ..........	4	36 500	2	25 000	1	5 000
» * Malmöhus	» ..........	1	5 000	7	68 000	6	51000
» » Göteborgs och Bohus	» ..........	3	16 000	2	25 000	2	10 000
» » Jämtlands	» ..........	2	9 000	5	122 000	3	65 000
» » Norrbottens	* ..........	5	47 430	2	54 000	2	34 450

I promemorian anföres sammanfattningsvis, att lotteritillstånd sedan ett
antal år tillbaka beviljats i riksdagen representerade politiska organisationer,
dock med den begränsningen — bortsett från vissa speciella undantag
-—■ att tillstånden endast avsett organisationernas studieverksamhet samt att
försäljningen förklarats skola ske genom tillståndshavaren eller med denne
samarbetande organisationer. Den del av de politiska föreningarnas verksamhet
som avser t. ex. allmän administration eller propaganda och annan
utåtriktad upplysningsverksamhet har sålunda icke kunnat ekonomiskt
stödjas genom lotterier. Anledningen härtill torde vara att söka i det förhållandet
att annan verksamhet än studieverksamhet icke ansetts kunna
rymmas inom de förutsättningar lotteriförordningen i 3 § uppställer som
huvudregel för lotteritillstånd, nämligen att lotteriet anordnas till förmån
för välgörande, kulturellt eller allmännyttigt ändamål.

Det synes kunna ifrågasättas om den begränsning som sålunda tillämpas
är befogad. Uppenbart är att gränserna mellan vad som är att betrakta som
studieverksamhet samt t. ex. mera politisk upplysningsverksamhet många
gånger är svävande. De ekonomiska tillskott som genom lotterier tillföres
studieverksamheten måste ofta antagas indirekt komma den rent politiska
verksamheten tillgodo på det sättet att tillskotten frigör medel som organisationen
eljest skulle ha använt för studieverksamhet.

Lotteri torde i och för sig vara en ändamålsenlig form för anskaffande
av medel till politisk verksamhet. Under förutsättning att det vid lottförsäljningen
och i lotteriets reklam tydligt angives till förmån för vilken po -

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1960

litisk riktning lotteriet anordnas, kommer detta huvudsakligen att rikta sig
till medlemmar och sympatisörer. För många av dessa kan det framstå som
mera önskvärt att bidraga till partiverksamhetens finansiering genom lottköp
än genom direkta penningbidrag.

Några principiella invändningar kan knappast resas mot att de politiska
partierna på detta sätt vänder sig till sina medlemmar och sympatisörer för
att erhålla ekonomiskt stöd. Partiernas verksamhet är av stor vikt för samhället
och det är ur allmän synpunkt betydelsefullt att deras medelsanskaffning
sker på lämpliga vägar. Medelsanskaffning genom lotteri tillgodoser
önskemålet att de politiska partierna erhåller sina ekonomiska tillskott öppet
och på sådant sätt att alla misstankar om obehörig påverkan är uteslutna.

På grund av det anförda synes enligt promemorian en utvidgning av de
politiska organisationernas möjligheter att erhålla lotteri tillstånd till förmån
för annan av organisationen bedriven verksamhet än studieverksamhet
befogad. Kungl. Maj :t torde formellt sett vara oförhindrad att utan riksdagens
medverkan ändra sin praxis på sådant sätt. Med hänsyn till den allmänna
betydelse en dylik ändring har synes frågan dock lämpligen böra underställas
riksdagen. Möjlighet bör dessutom finnas att anordna även s. k.
anmälnings- och tillståndslotterier till förmån för partipolitisk verksamhet.
Detta förutsätter ändring av 2 och 3 §§ lotteriförordningen, vilket kräver
riksdagens medverkan. Regeln kan förslagsvis utformas så, att lotteri i fortsättningen
skall få anordnas till förmån för välgörande, kulturellt eller allmännyttigt
ändamål eller för partipolitisk verksamhet.

Tillståndsgivningen bör även i fortsättningen inskränkas till organisationer
med representation i riksdagen. Likaså bör lottförsäljningen ske genom
tillståndshavaren, eventuellt gemensamt med samarbetande organisationer.
Även i fråga om lotteriernas storlek, antalet lotterier som en organisation
får anordna varje år etc. bör hittillsvarande praxis följas. Ett genomförande
av den ifrågasatta utvidgningen av tillståndsgivningen gör det vidare
angeläget att garantier skapas för att den lottköpande allmänheten skall
få full visshet om vem som står bakom lotteriet. Som villkor för tillstånd
bör därför uppställas, utöver det nu tillämpade kravet att lotterianordnaren
i tryck skall anges å lottsedeln, att även all reklam om lotteriet skall innehålla
motsvarande uppgift.

Remissyttrandena över promemorian

Promemorians förslag att vidga de politiska organisationernas möjligheter
att anordna lotteri tillstyrkes eller lämnas utan erinran av flertalet hörda
myndigheter. Länsstyrelserna i Gotlands, Göteborgs och Bohus, Kristianstads,
Skaraborgs, Uppsala, Västernorrlands, Västmanlands och Örebro län
ställer sig emellertid avvisande eller tveksamma till den föreslagna utvidgningen.
Länsstyrelsen i Malmöhus län anser det icke möjligt att taga bestämd
ståndpunkt förrän frågan närmare utretts.

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1960

De myndigheter, som godtagit det remitterade förslaget, hänvisar i allmänhet
till de synpunkter som framförts i promemorian. Från några håll
framhålles särskilt svårigheterna att avgränsa en politisk organisations
studieverksamhet från mera politiska uppgifter, överståthållarämbetet framhåller
sålunda, att gränsdragningen mellan vad som är att betrakta som
studieverksamhet samt politisk upplysningsverksamhet eller propaganda
är svävande. Ur denna synpunkt kan det anses vara en fördel, att ämbetet
och länsstyrelserna, som enligt Kungl. Maj :ts lotteriresolutioner brukat åläggas
att granska behållningens användning för stadgat ändamål, befrias från
en ofta närmast olöslig uppgift. — Även länsstyrelsen i Stockholms län
påpekar svårigheterna att få fullständig garanti för att lotteribehållningen
helt och hållet användes för enbart studieverksamhet.

Länsstyrelsen i Kristianstads län anför, att det väl får anses tämligen uppenbart
att studier, som man med hjälp av ifrågavarande lotterier närmast
avsett att bekosta, i många fall till sitt innehåll nära anslutit till det anordnande
partiets idéprogram. Redan genom bifall till ett lotteri till förmån för
ett politiskt partis studieverksamhet kan man därför måhända sägas ha
överskridit de restriktiva gränser, som ursprungligen uppdrogs till förmån
för välgörande, kulturellt eller allmännyttigt ändamål, »allmännyttigt» i
den bemärkelse man inlagt i ordet. Att man med den nu föreslagna utvidgningen
ger lotteriförordningen ett avsevärt förändrat innehåll är uppenbart.
Det är enligt länsstyrelsens mening ofta nog svårt att avgränsa studieverksamhet
från mera politiskt betonad upplysningsverksamhet och att lotteripenningar
till studieverksamhet frigör medel till den rent politiska verksamheten.
Dessa synpunkter bör dock enligt länsstyrelsens mening icke
överdrivas och synes ej utgöra bärande motiv för den förordade utvidgningen
av lotteriändamålen.

Även länsstyrelsen i Malmöhus län tar upp synpunkten att de tillskott
som för närvarande genom lotteriverksamhet tillföres studieverksamheten
inom de politiska partierna redan med nuvarande ordning indirekt kommer
den mera renodlade partipolitiska verksamheten tillgodo på så sätt att tillskotten
frigör medel som organisationen eljest skulle ha använt för studieverksamhet.
Länsstyrelsen framhåller, att motsvarande förhållande kan anföras
som skäl för lotteritillstånd även åt andra än politiska organisationer.
Här åsyftas exempelvis lotterier till förmån för semesterhem, ungdomsarbete
etc. inom organisationer, som för sin huvudsakliga verksamhet ej kan
påräkna lotteritillstånd.

Länsstyrelsen i Västmanlands län anför, att så länge man i lagstiftningen
anser sig böra såsom villkor för lotteritillstånd uppehålla kravet på att de
skall vara anordnade för sådana kvalificerade ändamål som nu angives, det
icke bör ifrågakomma att låta politiska organisationer genom lotterier skaffa
medel till direkt partipolitisk verksamhet. Länsstyrelsen framhåller även
att lotteritillstånd för att tillgodose behov av medel för partipolitisk verksamhet
kommer att medföra minskade möjligheter att genom lotterier skafta
medel till de ändamål, som uppfyller lotteriförordningens nuvarande ford -

Kungl. Maj.ts proposition nr 13 år 1960

ringar och som med hänsyn härtill bör äga företräde. — Även i andra yttranden
yppas farhågor för att den föreslagna utvidgningen skall medföra
allvarlig konkurrens för de ideella sammanslutningar, som i stor utsträckning
är beroende av lotterimedel för att kunna fullfölja behjärt^nsvärda insatser.
— Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län påpekar att lotterimarknaden
sedan åtskilliga år tillbaka är mer än mättad och att ett utökande av
lotteritillstånden kommer att innebära ett avbräck för andra tillståndshavare
med vedertagna syftemål. Med de erfarenheter länsstyrelsen har av lotterier
i allmänhet och särskilt av studieverksamhetslotterier tror länsstyrelsen
att behållningarna av lotterier för partipolitisk verksamhet icke kommer
att utgöra nagon väsentlig inkomstpost för partierna. Länsstyrelsen har i
flera fall, där tillstånd lämnats för ett politiskt partis studieverksamhet,
kunnat konstatera att lotterna icke blivit slutsålda. I ett fall hade anordnaren
icke lyckats sälja mer än en tredjedel av lotterna, ehuru försäljningstiden
varat nära sex månader. — Icke heller länsstyrelsen i Västernorrlands
län anser, att ett genomförande av den ifrågasatta författningsändringen
kommer att stimulera de politiska organisationerna i allmänhet till ansökningar
om lotteritillstand i större utsträckning än som nu synes ske.

Enligt överståthållarämbetets mening bär studieverksamheten, oavsett
den politiska riktning som företrätts av anordnaren, varit till stort gagn.
Det vore därför olyckligt om denna verksamhet minskades på grund av en
friare dispositionsrätt till medel, som anskaffats genom lotterier. Ämbetet
har emellertid utgått från att resultatet av förslagets genomförande blir en
ökning av de politiska organisationernas sammanlagda lotteriverksamhet.
Under denna förutsättning och vid antagande tillika, att lotterimarknaden
har utrymme för ytterligare försäljning — ett delvis konjunkturbetonat
spörsmål anser ämbetet att man måhända kan räkna med att studieverksamheten
ej kommer att lida men av förslagets genomförande.

Länsstyrelsen i Skaraborgs län anser, att även om vissa skäl kan åberopas
för promemorians förslag, det likväl knappast är tilltalande, att medel för
partipolitisk verksamhet skall anskaffas genom lotteriverksamhet. Det torde
enligt länsstyrelsens mening för ett mycket stort antal medborgare framstå
såsom stötande, att de politiska partierna skall tävla om väljarens ekonomiska
stöd genom att överbjuda varandra med lockande lotterier. — Icke
heller länsstyrelsen i Gotlands län anser lotteri vara en ändamålsenlig och
önskvärd form för anskaffande av medel till politisk verksamhet. — överståthållarämbetet
finner icke, att några avgörande betänkligheter behöver
möta mot ifrågavarande lotteriverksamhet, särskilt som enligt ämbetets mening
redan tillämpad praxis i fråga om lotterier för studieverksamhet åtminstone
indirekt innebär, att partipolitisk verksamhet ekonomiskt stödes.
Ämbetet förutsätter härvid bl. a. att de i promemorian angivna förutsättningarna
för partipolitiska lotterier uppfylles.

Länsstyrelsen i Uppsala län granskar promemorians synpunkt att medelsanskaffning
genom lotteri tillgodoser önskemålet att de politiska partierna
erhåller sina ekonomiska tillskott öppet och på sådant sätt att alla misstan -

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 dr 1900

kar om obehörig påverkan är uteslutna. Länsstyrelsen framhåller, att någon
övre gräns icke torde sättas för partiernas behov av penningmedel till propaganda
för medlemsanskaffning och egna partipolitiska idéer. Möjligheter
att erhålla tillskott genom lotterimedel synes sålunda icke utgöra någon
godtagbar garanti mot obehörig medelsanskaffning.

I flera yttranden understrykes, att tillståndsgivningen i fråga om lotterier
till förmån för partipolitisk verksamhet bör, i enlighet med rådande praxis
beträffande studieverksamhetslotterier, inskränkas till politiska organisationer
som är representerade i riksdagen. ■—- Länsstyrelsen i Lppsala län
framhåller såsom angeläget att största möjliga överblick beträffande tillståndsgivningen
skapas. Detta kan enligt länsstyrelsen bäst ske genom att
endast de politiska huvudorganisationerna tillerkännes rätt att söka tillstånd
till och stå som anordnare av lotteri till förmån för partipolitisk verksamhet
samt genom att Kungl. Maj :ts tillstånd krävs för dylika lotterier,
oavsett dessas omfattning och beskaffenhet i övrigt.

Det förutsättes från flera myndigheter att garantier skapas för att allmänheten
får full visshet om vem, som anordnar lotteriet, och om dettas
ändamål. Länsstyrelsen i Kopparbergs län föreslår att lotteritillstånd skall
förenas med villkor — utöver vad som nu krävs — att lotterianordnaren på
ett lätt iögonenfallande sätt i tryck anges å lottsedeln samt att all reklam
om lotteriet skall innehålla motsvarande uppgift. Vidare bör lottförsäljningen
ske genom tillståndshavaren, eventuellt gemensamt med samarbetande
organisationer. — överståthållarämbetet och länsstyrelsen i Norrbottens län
anför liknande synpunkter och påpekar att om lottköparen får klart för sig
vartill lotterimedlen kommer att användas, kommer försäljningen huvudsakligen
att ske bland partimedlemmar och sympatisörer. Ämbetet tillägger att
lottförsälj ning utomhus från stånd eller bord eller genom ambulerande gatuförsäljning
icke bör äga rum.

Länsstyrelsen i Stockholms län förordar att i själva författningstexten föreskrives,
att inte endast på lottsedlarna utan även i all reklam för lotteriet
skall anges, vilken i riksdagen representerad politisk organisation som står
bakom lotteriet.

Länsstyrelsen i Jönköpings län anför, att det stundom skulle te sig onödigt
hårt att även i fråga om smålotterier föreskriva särskilt tryck på lottsedlarna.
Smärre lotterier anordnas ofta i tombolaform eller som amerikanska
lotterier vartill färdiga lottsedlar kan inköpas. Andra former för bekantgörande
av anordnarens identitet torde i dessa fall kunna godtagas, t. ex.
tydligt anslag på tombolastånd.

Departementschefen

Såsom framgår av den tidigare redogörelsen har politiska organisationer
sedan åtskilliga år i betydande omfattning beviljats tillstånd att anordna
lotterier. I stor utsträckning har fråga varit om lotterier som det ankommit
på länsstyrelserna att lämna tillstånd till. Under efterkrigstiden har emeller -

Kung1. Maj:ts proposition nr 43 år 1960

tid även Kungl. Maj :ts tillståndsgivning till ej ringa del gällt lotterier, som
anordnats av politiska organisationer. Den hittillsvarande utvecklingen ger
anledning räkna med att politiska sammanslutningar även framgent kommer
att söka anskaffa medel genom lotterier.

Såsom allmän förutsättning för tillstånd att anordna lotteri uppställer
lotteriförordningen •— med undantag för vissa smärre lotterier vilka i detta
sammanhang saknar intresse -— det kravet att lotteriets behållning användes
för välgörande, kulturellt eller allmännyttigt ändamål. Kravet har tolkats
så att de politiska organisationerna varit förhindrade att anordna
lotteri för den politiska verksamheten i egentlig mening, under det att möjlighet
funnits för dem att lotterivägen skaffa medel för sådan verksamhet
vid sidan om den politiska, som ansetts uppfylla förordningens nämnda
krav. Även Kungl. Maj:t har vid sin tillståndsgivning följt denna praxis. De
ändamål, för vilka de politiska organisationerna medgivits rätt att anordna
lotteri, har i det stora flertalet fall gällt studieverksamhet. I några fall
har Kungl. Maj :t meddelat lotteritillstånd, där medlen skolat användas till
organisationens nykterhetsfrämjande verksamhet. Exempel finns även på
att politisk organisation medgivits att anordna lotteri för annat ändamål än
för sin egen verksamhet.

I den föreliggande promemorian ifrågasättes, huruvida de politiska organisationerna
vid anordnande av lotterier bör vara begränsade till de i lotteriförordningen
nu uppräknade lotteriändamålen. Enligt promemorian
saknas fog för en sådan begränsning och förordas, att förordningen ändras
så, att lotteri får anordnas även till förmån för partipolitisk verksamhet.
Det förutsätts härvid bl. a. att tillståndsgivningen inskränkes till organisationer
med representation i riksdagen.

Promemorians förslag har godtagits av det stora flertalet remissmyndigheter.
Förslaget har emellertid även mött åtskilliga invändningar. I huvudsak
har därvid hänvisats till att en utvidgning av de politiska organisationernas
möjligheter att anordna lotterier med nuvarande trängda lotterimarknad
skulle medföra avbräck för lotterier till förmån för de nu vedertagna
ändamålen. Samtidigt har de i promemorian anförda skälen för förslaget
kritiserats.

För egen del är jag beredd att förorda att lotteriförordningen ändras så
att lotteri får anordnas även för rent partipolitisk verksamhet. Det avgörande
skälet härför är att det knappast finns någon anledning varför de politiska
organisationerna skulle få lita till lotterier såsom inkomstkälla endast
i de fall, då behållningen går till välgörande, kulturellt eller allmännyttigt
ändamål som partiet vill främja. Lotteri synes inte i och för sig kunna anses
som någon olämplig inkomstkälla för en politisk organisation. Tvärtom
kan, såsom framgår av promemorian, medelsanskaffning på denna väg ur
vissa synpunkter vara att föredraga framför andra former av ekonomiskt
stöd åt partiverksamhet.

Jag delar uppfattningen att endast organisationer som är representerade
i riksdagen bör tillåtas anordna lotterier till förmån för partipolitisk verk -

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1960

samhet. Det synes dock icke finnas anledning att inskränka tillståndsgivningen
till de politiska huvudorganisationerna. Liksom hittills bör lotteritillstånd
kunna meddelas även annan politisk organisation, förutsatt att
den har anknytning till något av riksdagspartierna. Tillståndsprövningen
bör handhas så att de politiska lotterierna inte inkräktar på möjligheterna
att tillgodose andra och mera traditionella ändamål genom lotterier.

Villkoret att anordnare av partipolitiskt lotteri skall vara representerad
i riksdagen torde endast kunna iakttagas i fråga om lotterier som fordrar
tillstånd. De nya bestämmelserna bör därför enbart gälla sådana lotterier,
medan någon ändring i nuvarande ordning för anmälningslotterier icke
bör ske. Jag anser det däremot icke motiverat att — såsom en länsstyrelse
ifrågasatt — centralisera handläggningen av de partipolitiska lottenarendena
till Kungl. Maj :t.

Såsom framhållits i promemorian och understrukits i flera remissyttranden
är det av stor vikt, att lotterier för partipolitisk verksamhet anordnas
så att det står fullt klart vilket politiskt parti som står bakom. Vid meddelande
av tillstånd bör därför uppställas villkor att trycksaker och reklam
för lotteriet skall på framträdande sätt innehålla uppgift om vilket parti
som lotteriet gäller. Vidare bör föreskrivas, att lotteriet icke får bedrivas
under annan benämning än sådan som tydligt anger det parti som lotteriet
gynnar.

De nya reglerna bör träda i tillämpning från och med årsskiftet 1960/61.

I enlighet med vad nu anförts har inom handelsdepartementet upprättats
förslag till förordning om ändrad Igdelse av 3 § lotteriförordningen den 19
maj 1939 (nr 207).

Föredragande departementschefen hemställer, att nämnda författningsförslag
måtte genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Göran Appelgren

600051 Stockholm 1960. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag