Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1965 (Proposition 1965:140 - höst)

Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1965

Nr 140

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ökad läkarutbildning
i Göteborg m. m.; given Stockholms slott den 1
oktober 1965.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

Ragnar Edenman

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås en kraftig utbyggnad av den medicinska forskningsoch
utbildningsorganisationen i Göteborg. Den årliga intagningen till medicinska
studier i Göteborg föreslås uppgå till 168 nybörjare för teoretisk utbildning från
innevarande läsår. Vidare förordas en ökning av det årliga antalet nybörjarplatser
för propedeutisk och klinisk utbildning med 45 till 160 i Göteborg
fr. o. m. läsåret 1967/68. Ett planerat nytt sjukhus i Göteborg — Östra sjukhuset
— avses därvid bli utnyttjat för läkarutbildning. Vid bifall till detta förslag
uppgår den totala intagningskapaciteten per läsår vid de medicinska fakulteterna
till 718 nybörjarplatser i de teoretiska ämnena och till 686 platser i de
propedeutiska och kliniska ämnena. I propositionen framlagda förslag innebär
vidare, att ett hundratal nya tjänster skall tillföras medicinska fakulteten i
Göteborg under de närmaste fem åren, däribland åtta professurer, fyra laboraturer,
ett universitetslektorat och tolv tjänster som klinisk lärare. De ökade
årliga kostnaderna — såvitt gäller avlönings- och materielanslagen — uppskattas
vid full utbyggnad till ca 2,9 milj. kr.

I propositionen förordas vidare, att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att
godkänna sex avtal mellan staten och bl. a. Göteborgs stad. Genom dessa avtal
regleras bl. a. de sjukvårdsmässiga förutsättningarna för den föreslagna ökade
intagningen av medicine studerande och frågan om en utökning av den statsägda
marken inom det s. k. medicinarområdet i Göteborg. Sistnämnda utökning
om ca 130 000 m2 innebär, att en betydande markreserv skapats för fortsatt
byggnadsverksamhet för universitetsändamål inom detta område.

1 — liihang till riksdagens protokoll 1905. 1 saml. Nr H0

Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1965

TJtdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet
på Stockholms slott den 1 oktober 1965.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Andersson, Lindström, Kling, Skoglund,
Edenman, Johansson, Hermansson, Aspling, Palme, Sven-Eric
Nilsson, Lundkvist, Gustafsson.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, anmäler efter
gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om ökad läkarutbildning
i Göteborg m. m. och anför.

Kungl. Maj:ts proposition nr 11$ år 1965

1. Inledning

Genom beslut den 23 september 1960 tillkallades i enlighet med Kungl. Maj:ts
bemyndigande fyra experter för att inom ecklesiastikdepartementet biträda med
beredning av vissa frågor rörande ökad läkarutbildning (professorn Bror Rexed,
verkställande ledamot, numera statssekreteraren Sven Moberg, numera departementsrådet
Sven-Olof Hedengren och numera avdelningsdirektören Gunnar
Wennström).

Expertgruppen, som antagit namnet läkarutbildningsberedningen, har med
anledning av ett av Kungl. Maj:t i juni 1961 meddelat uppdrag undersökt förutsättningarna
att åstadkomma ökad intagningskapacitet vid medicinska fakulteten
i Göteborg. Resultatet av detta arbete har redovisats i ett den 7 maj 1962
avlämnat betänkande »Ökad läkarutbildning i Göteborg» (stencilerat). I betänkandet
föreslås att årligen 160 studerande skall intagas till propedeutisk och
klinisk utbildning i Göteborg; därvid förutsätts att ett planerat nytt sjukhus —
Östra sjukhuset —- skall kunna utnyttjas för läkarutbildning.

Över betänkandet har efter remiss yttranden avgivits av kanslersämbetet för
rikets universitet — efter hörande av medicinska fakulteten och större konsistoriet
vid universitetet i Göteborg —, byggnadsstyrelsen, medicinalstyrelsen,
nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande, expertgruppen för odontologisk
utbildning i Göteborg, länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län — efter
hörande av vederbörande i Göteborgs stad —, Sveriges akademikers centralorganisation
(SACO), Sveriges läkarförbund och Sveriges förenade studentkårer
(SFS).

Sedan det framkommit att Östra sjukhuset inte kan tas i bruk för läkarutbildning
vid beräknad tidpunkt, har medicinska fakulteten i Göteborg i skrivelser
som ingetts till ecklesiastikdepartementet den 29 januari resp. den 6 februari
1965 redovisat sin inställning till möjligheterna att övergångsvis åstadkomma
förutsättningar för den föreslagna högre intagningskapaciteten. Till den första
skrivelsen har fogats en till fakulteten ställd skrift från läkarutbildningsberedningen
med vissa förslag till övergångsanordningar i avvaktan på att nämnda
sjukhus färdigställs.

Med skrivelse den 24 september 1965 har statens nämnd för förhandlingar
med kommuner underställt Kungl. Maj:ts prövning sex avtal, som slutits under
villkor av Kungl. Maj:ts godkännande, nämligen

avtal om tillägg till 1959 års avtal om Göteborgs stads sjukhus,

avtal om barnmorskeläroanstalten i Göteborg,

avtal om utökning av mcdicinarområdet i Göteborg,

avtal om övelåtelse till staten av Änggårdens yrkesskolors fastighet i Göteborg,

Kungl. Maj:ts proposition nr llfi år 1965

avtal om ändring av 1954 års universitetsavtal med Göteborgs stad,
avtal om kvarteret Kronoberg i Göteborg.

över avtalen har efter remiss yttranden avgetts av medicinalstyrelsen, byggnadsstyrelsen
och universitetskanslersämbetet.

Ett förslag till utbyggnadsplan för det s. k. medicinarområdet i Göteborg har
i januari 1965 framlagts av byggnadsstyrelsen.

Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1965

2. Återblick

På grundval av ett av läkarutbildningsberedningen avgivet betänkande »Program
för ökad läkarutbildning» (stencilerat) framlade Kungl. Maj:t i prop.
1961:108 förslag om en ökning av intagningen vid de medicinska läroanstalterna
från 453 till 560 nybörjare per år i de teoretiska ämnena. Detta förslag godkändes
genom beslut av 1961 års riksdag (SU 130, rskr 328).

Den år 1961 beslutade utbyggnaden av de medicinska läroanstalterna, som
motsvarar beredningens alternativ C, är avsedd att genomföras successivt och
har påbörjats vårterminen 1962. Tidsplanen för utbyggnaden redovisas i efterföljande
sammanställning, av vilken framgår att den årliga utbildningskapaciteten
har ökats etappvis på så sätt, att man under ett första skede utnyttjat vissa
befintliga resurser vid de nu fullständiga läroanstalterna, varefter man i ett senare
skede ökat intagningen av studerande genom att anordna medicinskt teoretisk
utbildning i Umeå. För varje etapp anges i sammanställningen tidpunkterna
för intagning av de studerande till teoretisk utbildning de två första studieåren
(I), till propedeutisk utbildning det tredje studieåret (II), till klinisk utbildning
det fjärde studieåret (III) samt omflyttningar av de studerande inför den propedeutiska
utbildningen. Inom parentes redovisas skillnaden i intagning jämfört
med närmast föregående nivå, för etapp 1 således jämfört med intagningen
läsåret 1960/61. Avgången av studerande mellan de teoretiska och propedeutiska
kurserna har antagits utgöra 4—5 %.

Etapp nr 1 av alternativ C

Tid- punkt	Plats i studie-ordn.	Upp- sala	Lund- Malmö	Göteborg	Stockholm	Umeå	Totalt
VT 1962 ... Omflyttn. .. VT 1964 ... VT 1965 ... Etapp nr 2	. I 90 120 (+10) 0 —14 . II 86 (+6) 100 (+10) . III 86 (+6) 100 (+10) av alternativ C	120 (+5) —14 100 100	168 (+30) —12 148 (+28) 148 (+28)	+40 40 40	498 (+45) 474 (+44) 474 (+44)
Tid- punkt	Plats i studie-ordn.	Upp- sala	Lund-Mal mö	Göteborg	Stockholm	Umeå	Totalt
1IT 1965 ....	I	90	120	120	168	62 (+62)	560 (+62)
Omflyttn. ...		0	0	0	0	0
HT 1967 ... .	II	86	115 (+15)	115 (+15)	160 (+12)	60 (+20)	536 (+62)
HT 1968 . ...	III	86	115 (+15)	115 (+15)	160 (+12)	60 (+20)	536 (+62)

Kungl. Maj:ts ''proposition nr HO år 1965

I prop. 1961:108 förordades också — med hänsyn till storleken av läkarbehovet
— att erforderligt utrednings-, förhandlings- och planeringsarbete
skulle påbörjas omedelbart i syfte att genomföra en ytterligare utökning av
läkarutbildningen utöver den i propositionen föreslagna höjningen av nybörjarintaget
till 560. Arbetet borde därvid inriktas på att i första hand planera för
ökning av utbildningskapaciteten till omkring 650 nyintagna studerande per år
enligt beredningens alternativ F.

För detta alternativ kan följande tablå uppställas. Siffrorna inom parentes
avser jämförelse med läget läsåret 1960/61.

Alternativ F

studie- ^ala" Malmö Göteborg Stockholm Umeå Totalt

I ........... 90 168 (+58) 168 (+53) 168 (+30) 62 (+62) 656 (+203)

II o. m .... 86 (+6) 160 (+70) 160 (+60) 160 (+40) 60 (+20) 626 (+196)

Sedan 1961 års riksdag enligt förut nämnda beslut godkänt dessa riktlinjer,
uppdrog Kungl. Maj:t i juni 1961 åt läkarutbildningsberedningen att biträda
med det fortsatta utrednings- och planeringsarbetet. Vid fullgörandet av detta
uppdrag undersökte beredningen till en början möjligheterna att genomföra en
snabbare ökning av intagningen än den som beslutats av 1961 års riksdag. Beredningen
fann förutsättningar härför föreligga och redovisade dessa i en promemoria
av den 4 oktober 1961.

På grundval av denna promemoria föreslog Kungl. Maj:t i prop. 1962:104,
att det årliga antalet nybörjarplatser vid de medicinska läroanstalterna temporärt
skulle ökas under läsåren 1962/63—1964/65 med 48 till 546 genom
utnyttjande av de teoretiska institutionerna i Göteborg. Vidare förordades,
att det till följd av kapacitetsökningen erforderliga antalet propedeutiska och
kliniska utbildningsplatser skulle anordnas i Göteborg (15), Stockholm (12)
och Umeå (20), genom att företaga den år 1961 beslutade ökningen av samma
storlek tre år tidigare än vad som ursprungligen avsetts. I propositionen förutsattes,
att pågående utredningsarbete skulle fullföljas i syfte att bibehålla den
förordade intagningsökningen vid de teoretiska institutionerna även efter vårterminen
1965. De i propositionen framlagda förslagen godkändes av 1962 års riksdag
(SU 144, rskr 322).

Innebörden av riksdagens nyss nämnda beslut om ytterligare ökad läkarutbildning
kan sammanfattas i följande tablå, varvid inom parentes redovisas
skillnaden i intagningen jämfört med närmast föregående nivå, nämligen etapp
nr 1 av alternativ C.

Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1965
Ökad läkarutbildning enligt prop. 1962:104

Tid- punkt	Fiats i studie-ordn.	Upp- sala	Lund- Malmö	Göteborg	Stockholm	Umeå	Totalt
HT 1962 ..	.. I	90	120	168 (+48)	168	0	546 (+48)
Omflyttn. .	. .	0	—14	—46	0	+60
HT 1964 ..	.. n	86	100	115 (+15)	160 (+12)	60 (+20)	521 (+47)
HT 1965 ..	.. ni	86	100	115 (+15)	160 (+12)	60 (+20)	521 (+47)

Med anledning av prop. 1962:104 väcktes motioner (I: 680 och II: 822) med
förslag om ytterligare ökad läkarutbildning. Statsutskottet anförde i sitt utlåtande
över propositionen och ifrågavarande motioner (SU 144), att den
växande bristen på läkare inom olika verksamhetsområden enligt utskottets
mening talade för att undersökningar så snart som möjligt påbörjades i syfte att
vid lämplig tidpunkt anordna ytterligare utbildningsplatser utöver det antal,
som det av riksdagen 1961 godkända alternativet F innebar. Riksdagen gav i
skrivelse till Kungl. Majt (rskr 322) till känna vad utskottet sålunda anfört.

I enlighet med det av Kungl. Maj:t i juni 1961 meddelade uppdraget forsatte
läkarutbildningsberedningen utrednings- och planeringsarbetet i syfte att åstadkomma
en permanent ökning av läkarutbildningen. Ett betänkande »Ökad
läkarutbildning vid medicinska fakulteten i Lund» (stencilerat) överlämnades
den 15 september 1962 till chefen för ecklesiastikdepartementet.

På grundval av detta betänkande framlade Kungl. Maj:t i prop. 1963:142
förslag om en ökning av läkarutbildningskapaciteten vid medicinska fakulteten
i Lund från 120 till 190 platser i de teoretiska ämnena fr. o. m. läsåret
1965/66 och från 100 till 180 platser i de propedeutiska och kliniska ämnena
fr. o. m. läsåret 1967/68. I sagda proposition föreslog Kungl. Maj:t dessutom

— på grundval av ett av karolinska institutets lärarkollegium avgivet förslag

— en tidsbegränsad ökning av läkarutbildningskapaciteten i Stockholm från
168 till 208 nybörjarplatser per år. Denna ökning skulle genomföras genom anordnande
av ytterligare 40 nybörjarplatser per år vid karolinska institutets teoretiska
institutioner under en tioårsperiod fr. o. m. läsåret 1963/64. Den propedeutiska
och kliniska utbildningen för ifrågavarande studerande skulle enligt förslaget
förläggas till sjukhus tillhöriga Stockholms stad och Stockholms läns landsting.
De i prop. 1963: 142 framlagda förslagen godkändes av 1963 års riksdag
(SU 112, rskr 264).

Innebörden av riksdagens nyss nämnda beslut kan sammanfattas i följande
tablå, varvid är att märka att ökningen med 40 studerande i Stockholm är
av provisorisk natur samt att densamma påbörjats i skede I höstterminen 1963
och enligt planerna når skede II höstterminen 1965 och skede III höstterminen
1966. Inom parentes redovisas skillnaden i intagningen jämfört med etapp nr 1
av alternativ C.

Kungl. Maj:ts proposition nr llfi år 1965
Läkarutbildning skapaciteten enligt hittills fattade beslut

Läsår	Plats i studie-ordn.	Upp- sala	Lund- Malmö	Göteborg	Stockholm	Umeå	Totalt
1965/66 ...	I	90	190 (+70)	120	208 (+40)	62 (+62)	670 (+172)
1967/68 ...	.. II	86	180 (+80)	115 (+15)	200 (+52)	60 (+20)	641 (+167)
1968/69 ...	.. in	86	180 (+80)	115 (+15)	200 (+52)	60 (+20)	641 (+167)

Såsom framgår av det föregående uttalades i prop. 1962:104, att den temporära
intagningsökningen vid de teoretiska institutionerna i Göteborg med 48
studerande per år borde bibehållas även efter vårterminen 1965. De propedeutiska
och kliniska utbildningsplatser, som disponerats i bl. a. Umeå för studerande
från Göteborg, kommer fr. o. m. höstterminen 1967 att tas i anspråk av
studerande som påbörjat sin teoretiska utbildning inom ramen för den ordinarie
intagningskapaciteten på resp. studieort. På grund härav erfordras för att
bibehålla den temporära intagningsökningen vid de teoretiska institutionerna i
Göteborg, att ytterligare 45 platser för propedeutisk och klinisk utbildning anordnas
fr. o. m. läsåret 1967/68. I det följande framläggs förslag i detta syfte.
Den totala intagningskapaciteten vid de medicinska läroanstalterna kommer vid
bifall till förslaget att uppgå till 718 per år på det teoretiska utbildningsstadiet
och 686 per år på de propedeutiska och kliniska stadierna.

I enlighet med Kungl. Maj:ts bemyndigande tillsattes den 10 maj 1963 en
kommitté för vissa undersökningar rörande den fortsatta utbyggnaden av universitet
och högskolor m.m. Denna antog benämningen 1963 års universitetsoch
högskolekommitté. Vid fullgörandet av sitt uppdrag hade kommittén att
beakta innehållet i en inom ecklesiastikdepartementet upprättad promemoria,
där det beträffande de medicinska fakulteterna anfördes bl. a., att det borde
undersökas var och hur ytterligare 200 nybörjarplatser årligen för medicinsk
utbildning — utöver den planerade intagningskapaciteten av 718 studerande per
år — skulle kunna åstadkommas. Därvid borde, framhölls i promemorian, tas
som utgångspunkt, att denna ytterligare ökning skulle genomföras i Uppsala,
Stockholm och Umeå samt i Linköping eller Örebro.

Vidare förordades i prop. 1963:172 — med hänsyn till dels storleken av läkarbehovet,
dels intresset bland ungdomen för medicinsk utbildning — att utbildningsplaneringen
för de medicinska fakulteternas del under återstoden av innevarande
decennium skulle utan ytterligare prognosutredningar inriktas på en
total intagningskapacitet av drygt 900 platser. Detta förslag godkändes av 1963
års riksdag (SU 212, rskr 405).

1963 års universitets- och högskolekommitté har sedermera i betänkandet
»Utbyggnaden av universitet och högskolor — Lokalisering och kostnader»
(SOU 1965:11) framlagt förslag, som innebär bl. a., att de medicinska fakulteternas
intagningskapacitet ökas till 916 nybörjare årligen fr. o. m. läsåret 1969/70.

Kungl. Maj:ts proposition nr 140 år 1965

Enligt kommitténs program, som föreslås bli genomfört i tre etapper, skall som
en första etapp antalet nybörjarplatser vid vardera av de medicinska fakulteterna
i Uppsala och Umeå fr. o. m. läsåret 1966/67 öka med 20 till 110 resp. 82.
I en andra etapp — fr. o. m. läsåret 1967/68 — skall enligt kommittén ytterligare
86 nybörjarplatser tillkomma i de teoretiska ämnena i Uppsala. Studerande
som antagits till dessa utbildningsplatser föreslås erhålla propedeutisk och
klinisk utbildning i Linköping, där en ny medicinsk läroanstalt enligt kommitténs
förslag skall upprättas fr. o. m. läsåret 1969/70. Slutligen skall enligt kommittén
i en tredje etapp — fr. o. m. läsåret 1969/70 — antalet nybörjarplatser i
Stockholm utökas med 72 till sammanlagt 280. Kommittén räknar med att därvid
— utöver de befintliga undervisningssjukhusen, karolinska sjukhuset och
S:t Görans sjukhus — ett planerat sjukhus i Huddinge skall tas i anspråk som
undervisningssjukhus.

Innebörden av kommitténs förslag sammanfattas i följande tablå, varvid inom
parentes redovisas den föreslagna ökningen av intagningskapaciteten etapp för
etapp.

Intagningskapaciteten vid de medicinska fakulteterna enligt 1963 års
universitets- och högskolekommittés förslag

Läsår	Plats i studie-ordning	Uppsala	Lund/ Malmö	Göte- borg	Stock- holm	Umeå	Lin- köping	Totalt
Etapp 1 1966/67	I	110 (+20)	190	168	208	82	(+20)		758 (+40)
Omflyttn.		0	0	0	0	0
1968/69	II	106 (+20)	180	160	200	80	(+20)	—	726 (+40)
1969/70	III	106 (+20)	180	160	200	80	(+20)	—	726 (+40)
Etapp 2 1967/68	I	196 (+86)	190	168	208	82			844 (+86)
Omflyttn.		—84	0	0	0	0		+84
1969/70	II	106	180	160	200	80		84 (+84)	810 (+84)
1970/71	III	106	180	160	200	80		84 (+84)	810 (+84)
Etapp 3 1969/70	I	196	190	168	280 (+72)	82			916 (+72)
Omflyttn.		—84	0	0	0	0		+84
1971/72	II	106	180	160	270 (+70)	80		84	880 (+70)
1972/73	III	106	180	160	270 (+70)	80		84	880 (+70)

Ifrågavarande förslag — jämte remissyttrandena över detsamma — kommer
att närmare beröras i annat sammanhang senare denna dag.

Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1965

3. ökad läkarutbildning i Göteborg

3.1. Läkarutbildningsberedningen

Läkarutbildningsberedningen har — som jag inledningsvis nämnt — i betänkandet
»Ökad läkarutbildning i Göteborg» redovisat förutsättningarna för en
permanent högre intagningskapacitet vid medicinska fakulteten i Göteborg.

3.1.1. Lokalmässiga och sjukvårdsorganisatoriska förutsättningar

Beträffande de teoretiska institutionernas lokalfråga erinrar
beredningen om att den i sin promemoria av den 4 oktober 1961 redovisade de
åtgärder av byggnadsteknisk och annan natur, som var nödvändiga för att möjliggöra
ökad intagning i de teoretiska ämnena i Göteborg med början höstterminen
1962. På grundval härav förordades i prop. 1962:104, att den av beredningen
föreslagna ökningen av intagningskapaciteten i Göteborg skulle genomföras
med början höstterminen 1962, vilket — som nyss nämnts — blev riksdagens
beslut.

Enligt beredningens mening förutsätter en fortsatt intagning även efter vårterminen
1965 av 168 nybörjare årligen i de teoretiska kurserna i Göteborg inga
ytterligare åtgärder av byggnadsteknisk eller annan natur utöver de åtgärder,
som blir erforderliga med anledning av tillkomsten av odontologisk utbildning i
Göteborg.

Beredningen behandlar därefter de förutsättningar, som föreligger att bereda
ökat antal utbildningsplatser i ämnena farmakologi, bakteriologi
och hygien, och anför därvid i huvudsak.

Vid den farmakologiska institutionen är det enligt beredningen möjligt att
utan större byggnadsåtgärder bereda plats för ifrågasatt ökad utbildningskapacitet.

Vid den bakteriologiska institutionen (institutionen för medicinsk mikrobiologi)
kan enligt vad beredningen inhämtat hela det ökade antalet studerande i
ämnet bakteriologi beredas plats i de institutionens lokaliteter, som är avsedda
för medicinsk undervisning och forskning, under förutsättning att de utrymmen
inom institutionen kan disponeras, som för närvarande är upplåtna för undervisning
och forskning i ämnet hygien.

Den nuvarande hygieniska institutionen disponerar i byggnaden för mikrobiologi
de lokaler som är avsedda för utbildning i bakteriologi av odontologie studerande.
Beredningen anser det vara möjligt att inom den nuvarande byggnaden
under en övergångstid genomföra den ökade undervisningen i hygien och krigsmedicin,
varvid beredningen beaktat, att för ifrågavarande institution torde

Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1965

kunna användas vissa lokaler inom den mikrobiologiska institutionsbyggnaden,
vilka i nuläget icke utnyttjas för utbildning och forskning.

Beredningen understryker samtidigt behovet av att den hygieniska institutionen
så snart ske kan erhåller mer definitiva lokaler för undervisning och forskning.
En lösning av denna lokalfråga är emellertid, framhåller beredningen, beroende
av hur frågan om lokaler för den gemensamma nordiska hälsovårdshögskolan
löses. Beredningen anser, att det från såväl undervisningens som forskningens
synpunkt skulle vara ytterst fördelaktigt, om den hygieniska institutionen
erhöll definitiva lokaler i nära anslutning till kommande lokaler för den
nordiska hälsovårdshögskolan.

Läkarutbildningsberedningen framhöll i sitt betänkande »Program för ökad
läkarutbildning», att den av beredningen förordade ökningen av den kliniska
utbildningskapaciteten på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg enligt
beredningens alternativ C för huvudämnenas del torde innebära ett maximalt utnyttjande
av de dåvarande resurserna vid detta sjukhus. En ytterligare ökning
av utbildningskapaciteten i Göteborg förutsatte därför ianspråktagande av ett
nytt sjukhus. Beredningen anmälde, att planer förelåg att uppföra ett andra
sjukhus i staden och att såväl Göteborgs stads sjukvårdsförvaltning som medicinska
fakulteten i Göteborg vid överläggningar med beredningen hade visat
intresse för en ökning av läkarutbildningskapaciteten genom ianspråktagande
av det planerade nya sjukhuset för undervisning.

Vid remissbehandlingen av Iäkarutbildningsberedningens sistnämnda betänkande
ansåg medicinska fakulteten i Göteborg, att patientunderlaget i staden
var fullt tillräckligt för en väsentlig ökning av läkarutbildningen och ställde sig
därför positiv till förslaget att öka antalet studerande. Vidare anmälde Göteborgs
stads sjukvårdsstyrelse, att det var ofrånkomligt att utvidga stadens lasarettssjukvård
under 1960-talet med hänsyn till dels behovet av ytterligare vårdplatser
genom befolkningstillväxten, dels behovet av ersättningsplatser för äldre
sjukhus.

Vid överläggningar med företrädare för sjukvårdsförvaltningen i Göteborgs
stad angående möjligheterna att tillhandahålla ett ökat antal kliniska utbildningsplatser
i staden har beredningen informerats om det utrednings- och planeringsarbete,
som sjukvårdsstyrelsen i Göteborg på uppdrag av stadsfullmäktige
bedriver rörande möjligheterna att bygga ett nytt centralsjukhus, benämnt
Östra sjukhuset. Enligt sjukvårdsstyrelsens mening bör Östra sjukhuset på lämpligt
sätt kunna anpassas för undervisning och forskning.

3.1.2. Plan för organisationen av propedeutisk och klinisk utbildning

Med utgångspunkt i en av sjukvårdsstyrelsen våren 1962 skisserad organisation
för östra sjukhuset har läkarutbildningsberedningen utarbetat en utbildningsplan
för en intagning av 160 studerande per år i de kliniska och propedeutiska
ämnena. Beredningen räknar enligt denna plan med undervisning i ämnena
medicin, kirurgi, psykiatri, röntgendiagnostik och de kliniska laboratorieämnena

Kungl. Maj:ts ''proposition nr HO år 1965

av 100 studerande per år vid Sahlgrenska sjukhuset och 60 studerande per år vid
Östra sjukhuset. Eventuellt kan samma fördelning av de studerande komma att
tillämpas i fråga om det propedeutiska årets översiktskurser samt demonstrationskurser
i fysikalisk diagnostik och i sjukvårdsteknik och fysikalisk terapi.
I ämnet patologi räknar dock beredningen med en fördelning på 80 studerande
vid vartdera sjukhuset. Beredningen räknar vidare med att undervisningen av
samtliga 160 studerande helt förläggs till Sahlgrenska sjukhuset (eller till de
övriga sjukhus eller institutioner, som f. n. utnyttjas för ifrågavarande undervisning)
i de kliniska ämnena radioterapi, dermato-venereologi, ftisiologi och
socialmedicin. Undervisningen i klinisk epidemiologi för hela årsintagningen
tänker sig beredningen förlagd till Östra sjukhuset. Undervisning i ämnena oftalmiatrik,
oto-rhino-laryngologi och neurologi synes enligt beredningen kunna beredas
samtliga 160 studerande vid Sahlgrenska sjukhuset med ianspråktagande
av de polikliniker inom motsvarande specialiteter, som planeras vid Östra sjukhuset.

I fråga om undervisningen i ämnena pediatrik och obstetrik-gynekologi föreligger
två alternativa lösningar, nämligen dels koncentration av hela undervisningen
i resp. ämne till Sahlgrenska sjukhuset, dels en uppdelning av undervisningen
på en enhet inom Sahlgrenska sjukhuset och en enhet inom det nya
sjukhuset. Beredningen betraktar för sin del en koncentration av undervisningen
i dessa ämnen till Sahlgrenska sjukhuset som den troligaste lösningen. Undervisning
i de propedeutiska ämnena bakteriologi och farmakologi samt i ämnet
rättsmedicin synes enligt beredningen kunna beredas samtliga 160 studerande i
de lokaler, som redan utnyttjas för ändamålet. En fördelning av de studerande
mellan de båda sjukhusen i enlighet med nu redovisade preliminära förslag förutsätter
enligt beredningen en viss omorganisation av Sahlgrenska sjukhuset.

3.1.3. Erforderliga sjukvårdsorganisatoriska resurser m. m. för den ökade
utbildningen

I detta sammanhang berör beredningen först vissa principiella synpunkter
på frågan om den medicinska undervisningens behov av kliniker
och vårdplatser. Beredningen framhåller därvid, att det vid bedömningen av
detta behov bör vara en självklar utgångspunkt, att det förefintliga sjukvårdsbehovet
skall vara utslagsgivande för utbildningsorganisationen. Ingen avdelning
eller vårdplats vid ett undervisningssjukhus bör sålunda enligt beredningen inrättas
enbart av utbildningsskäl.

Beredningen framhåller vidare, att grundutbildningen i de kliniska ämnena
är avsedd att ge de studerande såväl goda teoretiska kunskaper som praktisk
övning i gängse undersöknings- och behandlingsmetoder. I anslutning härtill
anförs i huvudsak följande beträffande behovet av kliniker för undervisningen
inom skilda specialområden.

Den praktiska utbildningen sker dels under tjänstgöring på avdelningar och
dels under polikliniktjänstgöring. I vissa fall tillkommer också ett praktiskt

Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1965

arbete vid assistenttjänstgöring. För undervisningens behov måste sålunda i
vissa examensämnen (exempelvis för de kliniska grundämnena medicin, kirurgi,
psykiatri och pediatrik samt för specialämnet obstetrik-gynekologi) finnas såväl
vårdavdelningar som polikliniker, medan huvuddelen av den praktiska utbildningen
i övriga examensämnen (övriga kliniska specialämnen) torde kunna ske
på basis av det polikliniska materialet.

Vid utbildningen i de stora kliniska ämnena, t. ex. medicin och kirurgi, med
en snabbt fortgående specialisering måste tyngdpunkten läggas på den ur allmän
sjukvårdssynpunkt centrala delen av varje kliniskt ämne. Hänsyn måste
naturligtvis också tagas till den från vetenskaplig och praktisk synpunkt nödvändiga
specialiseringen inom ämnet. Omfattningen av utbildningen i moderdisciplinens
delämnen bör emellertid inte vara sådan, att balansen förryckes mot
något eller några specialområden. Med beaktande av målsättningen för grundutbildningen
är det väsentligt att — i de stora kliniska ämnena — huvudparten
av den praktiska tjänstgöringen koncentreras till den centrala delen av huvudämnet
(centralämnet). I de fall, då den centrala delen spänner över flera sjukvårdsdiscipliner,
bör naturligtvis den praktiska tjänstgöringen äga rum på avdelningar
och polikliniker inom samtliga de sjukvårdsdiscipliner, som inrymmer
de från allmän sjukvårdssynpunkt centrala delarna av ämnet. Den katedrala
undervisningen och de kliniska demonstrationerna bör fördelas på lämpligt sätt
mellan centralämnet och delämnena, även här med huvudvikten lagd på centralämnet
eller centralämnena.

För en allsidig och fullständig utbildning är det ytterst värdefullt, om undervisningen
i ett stort kliniskt ämne kan kompletteras med översiktsföreläsningar
och demonstrationer även inom ämnets specialområden. Förekomsten vid en
läroanstalt av kliniker inom subspecialiteterna är därför av väsentlig betydelse.
Det kan emellertid för denna undervisning vara tillräckligt om en klinik inom
varje subspecialitet av lämplig storlek finnes tillgänglig.

Behovet av vårdplatser för den praktiska utbildningen måste enligt beredningen
diskuteras med utgångspunkt i antalet studerande i de olika ämnena.
Med hänsyn till vad som tidigare anförts framhåller beredningen, att vårdplatssema
inom centralämnet (centralämnena) i första hand bör utnyttjas för den
praktiska tjänstgöringen. Vårdplatserna inom delämnena bör i princip tas i
anspråk endast därest ett tillräckligt vårdplatsantal i centralämnet (centralämnena)
icke kan tillgodoses.

Beredningen övergår härefter till de konkreta åtgärder, som bedöms
vara erforderliga för att genomföra den ökade läkarutbildningen i Göteborg i
enlighet med den framlagda undervisningsplanen och med hänsyn tagen till den
planerade utbyggnaden av stadens sjukvårdsorganisation.

För undervisningen i de klinis/ca laboratorieämnena förutsätts uppförande vid
Östra sjukhuset av de av staden planerade laboratorierna för resp. patologi,
klinisk kemi, klinisk fysiologi samt klinisk bakteriologi ävensom cn röntgenavdelning.
Av betänkandet framgår vidare bl. a.

Sjukvårdsstyrelsen räknar i förevarande läge med att det kliniskt-bakteriologiska
laboratoriet vid Östra sjukhuset kommer att erhålla resurser endast för
att ombesörja dels sådana enklare bakteriologiska analyser, som lämpligen bör

Kungl. Maj:ts proposition nr llfi år 1965

utföras i omedelbar anslutning till klinikerna och poliklinikerna, dels sådana undersökningar,
till vilka det kliniska materialet icke utan olägenhet kan transporteras
från sjukhuset. Östra sjukhusets behov av mera kvalificerade klinisktbakteriologiska
resurser räknar styrelsen med skall kunna tillfredsställas inom
den nyligen uppförda och rikt utrustade mikrobiologiska institutionen. Storleken
av det aktuella laboratoriet kommer emellertid att bli beroende av den definitiva
omfattningen av sjukhuset i övrigt. Därvid bör särskilt noteras, att vid tillkomsten
av en infektionsklinik liksom av en barnklinik på sjukhuset behovet
av klinisk bakteriologisk service skulle komma att starkt öka. Enligt beredningens
mening torde den av sjukvårdsstyrelsen tänkta storleken på det kliniskt-bakteriologiska
laboratoriet på Östra sjukhuset vara tillräcklig även för
undervisningens och forskningens behov.

Vissa svårigheter kan emellertid uppkomma för utbildningen i patologi,
orsakade av att antalet obduktioner vid det nya sjukhuset blir begränsat. Sådana
eventuella olägenheter bör emellertid enligt beredningens mening kunna
elimineras, t. ex. genom att undervisningsmaterial från andra sjukhus utnyttjas.

Beredningen har inte kunnat ta slutlig ställning i fråga om organisationen
av undervisningen i det propedeutiska årets öv er siktskur ser samt demonstrationskurser
i fysikalisk diagnostik och i sjukvårdsteknik och fysikalisk terapi,
innan den definitiva omfattningen av Östra sjukhuset är fastställd. Om en geriatrik
klinik uppförs vid Östra sjukhuset, vore det — anser beredningen — önskvärt,
om denna klinik kunde tas i anspråk för bl. a. ifrågavarande undervisning.

Såsom ett absolut minimum för undervisningens och forskningens behov vid
Östra sjukhuset räknar beredningen med ett vårdplatsantal av 150 i vartdera av
de stora kliniska huvudämnena medicin och kirurgi. Beträffande undervisningen
i dessa ämnen framhåller beredningen vidare i huvudsak.

Inrättande vid Östra sjukhuset jämväl av en geriatrisk och en ortopedisk
klinik skulle vara önskvärd med hänsyn till behovet av en utökning av angivna
vårdplatsantal för undervisning i medicin och kirurgi. Den geriatriska kliniken
(med högst 100 platser) kan därvid bli utnyttjad för undervisning i vissa ämnen
under det propedeutiska året samt som förstärkning till undervisningen i medicin.
Den ortopediska kliniken (med förslagsvis 90 platser) kan utnyttjas för
undervisning i kirurgi.

Därest en geriatrisk klinik eller en ortopedisk klinik med angivet vårdplatsantal
inrättas vid Östra sjukhuset, skulle enligt beredningens mening ett vårdplatsantal
av 130 platser vid den medicinska respektive den kirurgiska kliniken
i och för sig kunna vara tillräckligt. Det vore emellertid önskvärt, om man även
i ett sådant läge för undervisningen och forskningen kunde disponera 150 såväl
allmänmedicinska som allmänkirurgiska vårdplatser. Beredningen understryker
i detta sammanhang angelägenheten av att undervisningen i de stora huvudämnena
vid Östra sjukhuset — oavsett vilket vårdplatsantal klinikerna erhåller
— kompletteras med översiktsföreläsningar och demonstrationer även inom ämnets
specialområden. Därvid bör även för denna undervisning resurserna på de
vid Sahlgrenska sjukhuset belägna specialklinikerna utnyttjas.

För undervisningen och forskningen i psykiatri vid Östra sjukhuset bör enligt
beredningens uppfattning det vårdplatsantal som inom sjukvårdsstyrelsen föreslagits
för den planerade psykiatriska kliniken vara tillräckligt. Även för under -

Kungl. Maj.is proposition nr 140 år 1965

visningen i ämnet klinisk epidemiologi finner beredningen det ifrågasatta vårdplatsantalet
för den eventuellt tillkommande infektionskliniken på Östra sjukhuset
tillräckligt.

Beredningen räknar med att de polikliniker, som föreslagits bli anordnade vid
Östra sjukhuset, kan utnyttjas för undervisning. Beredningen noterar därvid, att
staden planerar uppförande av polikliniker för öron- och ögonsjukdomar samt för
neurologiska sjukdomar utan att motsvarande kliniker med avdelningar och
vårdplatser föreslås tillkomma. Detta arrangemang skapar enligt beredningens
mening tillfredsställande underlag för den utökade undervisningen i berörda
ämnen.

Vid Östra sjukhuset planeras även en kvinnoklinik. Från staden föreligger
önskemål om att samtidigt kunna undervisa såväl blivande läkare som blivande
barnmorskor vid stadens två förlossningskliniker, den ena vid Sahlgrenska sjukhuset
och den andra vid det nya sjukhuset. I detta sammanhang framhåller
beredningen bl. a.

Beredningen redovisade i sitt betänkande »Program för ökad läkarutbildning»
två möjligheter till lösning av denna fråga; antingen förläggs läkarutbildningen
i ifrågavarande ämne helt till Sahlgrenska sjukhusets kvinnoklinik och barnmorskeutbildningen
till kvinnokliniken på Östra sjukhuset eller utnyttjas Sahlgrenska
sjukhusets kvinnoklinik för båda formerna för undervisning och kvinnokliniken
vid det nya sjukhuset enbart för läkarutbildning. Beredningen är för
sin del inte nu beredd att ta slutlig ställning i denna fråga. Beredningen anser
dock, att med det vårdplatsantal, som kan disponeras på Sahlgrenska sjukhuset
tillfredsställande undervisningsförutsättningar bör kunna beredas för utbildning
av hela årsintaget medicine studerande på nämnda sjukhus i ämnet obstetrikgynekologi,
särskilt om en omfördelning av vårdplatserna på sjukhuset kan
göras, som tillgodoser behovet för undervisningens del av ett ökat antal gynekologiska
vårdplatser. Beredningen betraktar därför för sin del, liksom tidigare
medicinska fakulteten och stadens sjukvårdsmyndigheter, förläggning av
läkarutbildningen i ämnet enbart till Sahlgrenska sjukhuset som huvudalternativ.

I fråga om organisationen av den framtida barnsjukvården inom Göteborgs
stad anför beredningen bl. a.

Två möjligheter till lösning av denna fråga föreligger; antingen koncentreras
barnsjukvården helt till ett barnsjukhus i anslutning till Sahlgrenska sjukhuset
eller uppdelas den på en enhet vid nyssnämnda sjukhus och en enhet vid Östra
sjukhuset. Beredningen kan för sin del icke ta slutlig ställning i fråga om den
akademiska organisationen för ämnet pediatrik i Göteborg vid ökad läkarutbildning
utan avvaktar förslag från stadens sida beträffande den sjukvårdsmässiga
organisationen. Beredningen betraktar tills vidare alternativet med koncentration
av hela undervisningen i berört ämne till Sahlgrenska sjukhuset som huvudalternativ.

För ifrågasatt ökad utbildning i pediatrik skulle det enligt beredningens mening
vara fördelaktigt att ha tillgång till de ytterligare vårdplatser, som skulle
tillkomma, om den tidigare föreslagna anordningen att inom stadens sjukhus
tillgodose även angränsande landstingsområdens behov av i huvudsak barnmedicinska
vårdplatser kunde realiseras. Det totala antalet vårdplatser i barn -

16 Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1965

kirurgi, barnmedicin och barnpsykiatri skulle härigenom kunna uppgå till över
300 platser.

Den aktuella utökningen av utbildningskapaciteten beräknas — enligt beredningen
— för ämnena radioterapi, dermato-venereologi, ftisiologi, socialmedicin,
rättsmedicin och eventuellt även för ämnet klinisk epidemiologi helt komma att
åvila de kliniker och institutioner, som nu utnyttjas för ifrågavarande undervisning.
Vidare räknar beredningen med att klinikerna för ögon- och öronsjukdomar
samt för neurologiska sjukdomar på Sahlgrenska sjukhuset kommer att belastas
hårdare vid den ökade intagningen, även om de planerade poliklinikerna vid
Östra sjukhuset utnyttjas för undervisning. Beredningen framhåller i detta sammanhang
bl. a.

Enligt vad beredningen inhämtat torde det vara möjligt att åstadkomma tillfredsställande
undervisningsförutsättningar vid sistnämnda kliniker på Sahlgrenska
sjukhuset. Vissa ombyggnadsåtgärder kan dock komma att bli erforderliga
för den utökade utbildningskapaciteten exempelvis inom öronkliniken.
Beredningen vill vidare understryka angelägenheten av att de redan nu aktuella
behoven av undervisningsförstärkning i ämnet ftisiologi tillgodases.

Den aktuella utbyggnaden av Jubileumskliniken i Göteborg avser att förstärka
såväl klinikens radioterapeutiska resurser som resurserna för undervisning
och forskning. Beredningen räknar därför med att man inom Jubileumskliniken
med planerade utbyggnader jämte eventuellt också genom utnyttjande av friställda
lokaler i den tidigare bakteriologiska institutionsbyggnaden skall kunna
tillgodose för undervisningen och forskningen erforderligt lokalbehov.

För utbildningen och forskningen i ämnet rättsmedicin medför uppförandet
av en statens rättsläkarstation i anslutning till den patologiska avdelningen vid
Vasa sjukhus en avsevärd förstärkning.

Ett ianspråktagande av Östra sjukhuset för läkarutbildning på sätt, som här
angetts, förutsätter enligt beredningen en viss omorganisation av Sahlgrenska
sjukhuset. Härom anför beredningen i huvudsak.

Beredningen räknar med att vid inrättandet av den medicinska kliniken vid
Östra sjukhuset en av de två nuvarande medicinska klinikerna vid Sahlgrenska
sjukhuset omvandlas till en klinik för ett internmedicinskt specialämne. På samma
sätt räknar beredningen med att en av de två nuvarande kirurgiska klinikerna
vid Sahlgrenska sjukhuset vid tillkomsten av den kirurgiska kliniken på
Östra sjukhuset omvandlas till en klinik för ett kirurgiskt specialämne. Om vidare
en ortopedisk klinik inrättas vid det nya sjukhuset, bör enligt beredningen
endera av de nuvarande två klinikerna för ortopediska och extremitetskirurgiska
sjukdomar vid Sahlgrenska sjukhuset indragas.

Beredningen räknar härutöver med att vid ianspråktagandet av det nya sjukhuset
för undervisning viss omfördelning av vårdplatserna på Sahlgrenska sjukhuset
bl. a. mellan olika kliniker kommer att bli av behovet påkallad. För undervisningens
del beräknar beredningen, att för utbildning av 100 elever årligen i
kirurgi erfordras ca 300 vårdplatser i allmän kirurgi — inklusive i ett av beredningen
ifrågasatt kirurgiskt specialämne — vid Sahlgrenska sjukhuset. Det bör i
sammanhanget anmärkas, att förekomsten av övriga specialkliniker, bl. a. i
plastikkirurgi och thoraxkirurgi, innebär ytterligare förstärkning till undervisningen
i kirurgi.

Kungl. Majtts proposition nr HO år 1965

För undervisningen i medicin av 100 elever årligen vid Sahlgrenska sjukhuset
beräknar beredningen ett vårdplatsantal av ca 300 erforderligt — inklusive vårdplatser
i ett av beredningen ifrågasatt internmedicinskt specialämne.

3.1.4. Erforderliga resurser för undervisning och forskning
vid Östra sjukhuset

Beredningen förutsätter, att man vid det fortsatta planeringsarbetet för Östra
sjukhuset beaktar behovet av utrymmen även för undervisningen och forskningen.

I detta sammanhang anlägger beredningen vissa principiella synpunkter särskilt
på frågan om behovet av utrymmen för forskningen.

Östra sjukhuset torde närmast komma att få karaktären av stödsjukhus till
det högt specialiserade Sahlgrenska sjukhuset. Det nya sjukhuset kan förväntas
bli mindre än Sahlgrenska sjukhuset och torde komma att sakna kliniker inom
medicinska och kirurgiska deldiscipliner, eventuellt med undantag av en geriatrik
och en ortopedisk klinik. Beredningen förutsätter dock, att de kliniker som
uppförs vid Östra sjukhuset skall erhålla sådana resurser som möjliggör en lika
modern och kvalitativt högtstående sjukvård som klinikerna inom motsvarande
discipliner vid Sahlgrenska sjukhuset kan tillhandahålla. Samtidigt förutsätter
beredningen, att de kliniska lärarna vid de självständiga klinikerna och laboratorierna
på Östra sjukhuset skall komma att få tillfredsställande möjligheter att
bedriva klinisk forskning. Endast härigenom skapas enligt beredningen betingelser
för att den undervisning som kommer att meddelas vid Östra sjukhuset får
en godtagbar kvalitet.

Vid planeringen av forskningslokalerna på Östra sjukhuset bör man enligt
beredningens mening pröva möjligheten att till en gemensam anläggning koncentrera
den del av forskningen, där möjligheterna att vinna fördelar genom
samverkan och gemensamt utnyttjande av lokaler och instrument är särskilt
framträdande. Denna anläggning bör lämpligtvis förläggas i omedelbar anslutning
till de kliniskt-kemiska och kliniskt-fysiologiska laboratorierna liksom till
den patologiska avdelningen, där man även i övrigt har fördelen att ständigt
kunna utnyttja sakkunskap och modern teknik.

Beredningen är medveten om att de olika klinikerna har behov av egna
lokaler på avdelningarna för den kliniska forskning, som tar direkt befattning
med patienterna. Utvecklingen tenderar emellertid att göra den kliniska forskningen
alltmer experimentellt inriktad och beroende av modern teknisk apparatur.

Mot bakgrund av den utveckling av den kliniska forskningen, som i det föregående
skisserats, kan det enligt beredningen vara rationellt att samla en
avsevärd del av forskningslokalerna på ett sådant sätt, att tyngre och dyrbarare
forskningsutrustning liksom verkstads- och djura vdelningar kan utnyttjas
gemensamt av de skilda forskare, som kommer att vara verksamma på
Östra sjukhuset. Beredningen framhåller i detta sammanhang, att den kom 2

— Bihang till riksdagens protokoll 1065. 1 saml. Nr HO

Kungl. Maj:ts proposition nr llfi år 1965

mer att förorda att en särskild personalorganisation i experimentell kirurgi inrättas
vid Östra sjukhuset. Beredningen förutsätter, att frågan om utrymmen
för den experimentalkirurgiska verksamheten löses i samband med frågan om
centrala forskningslokaler vid sjukhuset och på ett sådant sätt, att tillfredsställande
anslutning erhålls såväl till de olika kliniska vårdutrymmena som till
sådana gemensamma forskningsfaciliteter som verkstads- och djuravdelningar.

Beredningen räknar med att förläggningen av undervisning och forskning
till Östra sjukhuset även kommer att kräva biblioteksservice på detta sjukhus.
Beredningen förutsätter emellertid, att dylik service skall kunna anordnas i form
av filialverksamhet från universitetsbibliotekets medicinska sektion. Härför
krävs att för biblioteksverksamheten på Östra sjukhuset avsätts utrymmen, där
vissa löpande tidskriftsserier skall kunna tillhandahållas och där in- och utlåning
av litteratur från det centrala biblioteket skall kunna förmedlas.

I betänkandet påpekas vidare, att den aktuella ökningen av utbildningskapaciteten
kan komma att medföra vissa svårigheter vid den schematekniska
uppläggningen av studierna. Bl. a. kommer svårigheter att uppstå i de fall
undervisning på Sahlgrenska sjukhuset i form av föreläsningar och demonstrationer
skall kombineras med praktisk tjänstgöring på Östra sjukhuset. Beredningen
är emellertid övertygad om att för att lösa det sistnämnda problemet
tillfredsställande transportmöjligheter mellan Östra sjukhuset och Sahlgrenska
sjukhuset skall kunna beredas. Härigenom skapas också gott underlag för ett
samarbete mellan forskare på Östra sjukhuset och på de medicinskt teoretiska
institutionerna.

3.1.5. Tidsplan för ökad läkarutbildning i Göteborg

Som tidigare nämnts räknar beredningen med att den första intagningen av
nybörjare, som vid den ökade utbildningen helt skall fullfölja sina studier i Göteborg,
kan ske höstterminen 1965. Denna ökade intagning kommer att påverka
det propedeutiska årets ämnen höstterminen 1967 och ämnet medicin (under medicin/kirurgi-året)
höstterminen 1968. Enligt den år 1962 upprättade tidsplanen
förutsätts, att Östra sjukhusets medicinska klinik är färdigställd under våren
1968 och dess kirurgiska klinik under hösten 1968 samt att återstoden av den del
av sjukhuset, som skall tas i anspråk för undervisning, i allt väsentligt blir färdig
under år 1969.

Beredningen framhåller, att tidsprogrammet för angivna ökning kan bli
pressat på grund av förseningar i berörda byggnadsprograms förverkligande.
Skulle det visa sig omöjligt att vid ifrågasatt tidpunkt tillgodose erforderligt
antal utbildningsplatser i de kliniska ämnena på planerat sätt måste enligt beredningen
andra åtgärder övervägas. I betänkandet redovisas vissa möjligheter
att bereda ett ökat antal studerande utbildning i de propedeutiska och kliniska
ämnena under en övergångstid motsvarande förseningen av Östra sjukhusets
färdigställande. Endast som en absolut sista utväg får — framhåller beredningen

Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1965

— den åtgärden vidtas, att intagningen i de teoretiska ämnena i Göteborg minskas
för en eller ett par terminer under det att man avvaktar det försenade byggnadsprogrammets
förverkligande.

3.1.6. Personalorganisationen

Beredningen understryker, att den förordade ökningen av läkarutbildningen
i Göteborg medför, att den medicinska utbildningsorganisationen i Göteborg
tillförs en helt ny enhet av kliniker och kliniska laboratorier förutom att ökad
belastning påläggs de tidigare disponibla lokal- och sjukvårdsresurserna. Den
förordade kapacitetsvidgningen förutsätter därför enligt beredningen en betydande
förstärkning av lärarpersonal och teknisk personal vid den medicinska
fakulteten i Göteborg.

I fråga om personalorganisationen har beredningen haft överläggningar med
representanter för medicinska fakulteten i Göteborg. Ämnesföreträdarna har
därvid framlagt förslag om de personalförstärkningar, som enligt deras mening
är nödvändiga för att den ökade utbildningen skall kunna genomföras.

1962 års riksdag beslöt i anledning av prop. 1962:104 att personalorganisationen
vid de teoretiska institutionerna i Göteborg skulle förstärkas
för att möjliggöra en temporär ökning av utbildningskapaciteten fr. o. m.
höstterminen 1962. Genom denna personalförstärkning har, framhåller beredningen,
förutsättningar skapats för en fortsatt intagning av 168 studerande årligen
i de teoretiska ämnena även efter vårterminen 1965. Vid ett fullständigt realiserande
av alternativ F i Göteborg är således enligt beredningens mening ytterligare
personaltillskott till de teoretiska institutionerna icke erforderliga.

I samband med förslaget till personalförstärkning för de olika propedeutiska
och kliniska ämnena framlägger beredningen vissa principiella
synpunkter på frågan om de kliniska lärartjänsternas utformning samt på frågan
hur de kliniska ämnenas undervisningsbehov skall kunna täckas inom ramen för
den enligt föreliggande förslag förstärkta lärarorganisationen.

Under diskussionerna med ämnesföreträdarna har berörts frågor om inrättande
av nya typer av kliniska lärartjänster. Vissa ämnesföreträdare har därvid
begärt, att — utöver nuvarande permanenta tjänster i de kliniska ämnena
— laboraturer skall inrättas för att täcka det ökade behovet av framför allt
katedral undervisning. Enligt beredningens mening torde detta emellertid inte
vara det mest ändamålsenliga sättet, när det gäller att genom tillskott till en
redan befintlig lärarstab söka tillgodose behovet av ökad och effektiv undervisning.
Laboraturer är enligt beredningen i hög grad forskartjänster och liksom
professorstjänster motiverade, där behov av subspecialisering föreligger. För
forskningens behov kan vidare kvalificerade befattningar av här aktuell nivå
tänkas bli inrättade genom forskningsråden. Vid inpassningen i den lokala sjuk -

Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1965

vårdsorganisationen blir en ny laboratur för huvudmannen liktydig med en ny
överläkaravdelning, vilket enligt beredningen ofta skapar svårigheter.

Det ökade behovet av lärartimmar i kliniska ämnen bör enligt beredningen
tillgodoses genom inrättande av tjänster som kliniska lärare, tillika biträdande
överläkare. Dessa tjänster är numera placerade i lönegrad A 27, och innehavarna
är skyldiga att utöver den undervisning, som ingår i tjänsten — 65 timmar per
läsår — mot särskild ersättning meddela ytterligare undervisning om högst 65
timmar per läsår. Behovet av lärartimmar vid självständiga och i akademiskt
sammanhang nytillkommande kliniker och institutioner bör dock enligt beredningen
täckas genom inrättande av permanenta professurer eller laboraturer.

Enligt beredningen har det under överläggningarna om personalorganisationen
hävdats, att den sjukvårdande verksamheten ställer så stora krav på de akademiska
lärarna i kliniska ämnen, att det med nuvarande lärarstab kan vara
svårt att hålla en tillfredsställande kvalitet på undervisningen. Beredningen
är för sin del medveten om dessa svårigheter men framhåller, att man vid dimensioneringen
av den akademiska lärarorganisationen vid en undervisningsklinik
även bör beakta föreskrifterna i kungörelsen den 25 november 1960 (nr 713)
om kommunala undervisningssjukhus. Enligt kungörelsen (10 §) är samtliga
vid sådana undervisningssjukhus anställda läkare skyldiga att biträda vid
handledningen av de studerande, och därjämte är överläkare och biträdande
överläkare skyldiga att ■— i den mån de kommunala sjukvårdsmyndigheterna
det medger — mot ersättning överta viss undervisning eller examination inom
sitt verksamhetsområde. Enligt beredningens mening bör det vara möjligt för
de kliniska lärarna att meddela tillfredsställande undervisning med hjälp av
den betydande kommunala läkarstab, som f. n. finns disponibel och för vilken
staten lämnar särskilt bidrag.

Den förda diskussionen har enligt beredningen aktualiserat behovet av att
inom ramen för nuvarande läraruppsättning i de kliniska ämnena åstadkomma
en differentiering av lärarkategorierna, närmast genom införande av en ny
mellangradstjänst, vars innehavare skulle ha att helt eller huvudsakligen ägna
sig åt undervisning och framför allt handledning. Beredningen har i annat sammanhang
diskuterat möjligheten att för detta ändamål inrätta universitetslektorat
men har därvid funnit, att dylika permanenta tjänster inom flertalet
av de kliniska ämnena inte är lämpliga.

Beredningen framhåller, att förslag under överläggningarna framlagts om att
tillgodose undervisningens behov av handledare genom forskarassistenter, vilka
skulle ha att delta i den kliniska undervisningen och biträda i den kliniska
forskningen.

Beredningen erinrar i detta sammanhang om att forskarassistenttjänster
redan förekommer i de kliniska ämnena men då endast som forskarrekryteringsbefattningar.
Beredningen känner för sin del viss tveksamhet inför lämpligheten
att inrätta forskarassistenter i de kliniska ämnena för att tillgodose undervisningens
behov just med hänsyn till att dessa tjänster i första hand konstruerats

Kungl. Maj:ts proposition nr llfi år 1965

såsom lägre forskartjänster. Kraven på att i de kliniska ämnena införa en
mellangradstjänst är dock så starka, att beredningen anser det nödvändigt att
även för undervisningen pröva tjänstetypen i de kliniska ämnena. Beredningen
föreslår därför inrättande av forskarassistenttjänster i de kliniska ämnena
pediatrik, dermatologi, radioterapi och socialmedicin.

I samband med diskussionerna om den nödvändiga lärarförstärkningen för
vissa propedeutiska ämnen har beredningen även uppmärksammat behovet av
personal för odontologisk undervisning i Göteborg. Riksdagen har på grundval
av förslag, som framlagts i prop. 1902: 1 (bil. 10 s. 407) och prop. 1902:104 (s. 30),
beslutat att vissa tjänster ,som inrättats för de medicinskt teoretiska institutionerna
i bl. a. Göteborg bör vara gemensamma för medicinsk och odontologisk
undervisning och forskning. Mot bakgrund härav förordar beredningen att av de
föreslagna nya lärartjänsterna en prosektur i patologi och en laboratur i bakteriologi
på motsvarande sätt får till uppgift att tillgodose såväl den ökade läkarutbildningens
som tandläkarutbildningens behov.

Beredningen övergår härefter till de personalförstärkningar, som
erfordras för att en ökning av utbildningskapaciteten skall kunna genomföras.

Beträffande lärarstaben vid Östra sjukhuset räknar beredningen med självständiga
undervisnings- och forskningsorganisationer i de kliniska huvudämnena
medicin, kirurgi och psykiatri samt i de kliniska laboratorieämnena
patologi, klinisk kemi, klinisk fysiologi och röntgendiagnostik. Om en ortopedisk
klinik och en pediatrisk klinik uppförs vid det nya sjukhuset, räknar
beredningen på samma sätt med självständiga undervisnings- och forskningsorganisationer
även i därvid berörda ämnen.

Beredningen har funnit det möjligt att — för att tillgodose behovet av
akademiska organisationer i ämnena medicin, kirurgi och patologi vid Östra
sjukhuset — till detta sjukhus överföra en av de två vid Sahlgrenska sjukhuset
nu förefintliga personalorganisationerna i vart och ett av nämnda ämnen. För
övriga ämnen, nämligen psykiatri, klinisk kemi, klinisk fysiologi och röntgendiagnostik
samt eventuellt för ämnena pediatrik och ortopedi, räknar beredningen
med tillkomsten av nya självständiga personalorganisationer. För det
sistnämnda ämnet kan enligt beredningen en övergångsanordning bli erforderlig
på sätt som kommer att anges i det följande.

Beredningen förordar, att för nämnda akademiska organisationer vid Östra
sjukhuset skall finnas en professur i ettvart av ämnena medicin, kirurgi, psykiatri,
patologi, klinisk kemi och röntgendiagnostik samt eventuellt även i vartdera
av ämnena ortopedi och pediatrik, vilka samtliga professurer samtidigt bör
vara förenade med befattning som överläkare vid sjukhuset. Av nämnda professurer
skulle professurerna i psykiatri, klinisk kemi och röntgendiagnostik samt
eventuellt i ortopedi och pediatrik behöva nyinrättas.

För ämnet klinisk fysiologi vid Östra sjukhuset förordar beredningen eu laboratur,
förenad med befattning som överläkare. I ämnet patologi vid Östra

Kungl. Maj:ts ''proposition nr HO år 1965

sjukhuset förordas, att utöver nyssnämnda professur och en prosektur, vilka
överförs från Sahlgrenska sjukhuset, ytterligare en prosektur inrättas.

Enligt beredningen räknar man inom Göteborgs stads sjukvårdsstyrelse
med att det planerade kliniskt-bakteriologiska laboratoriet vid Östra sjukhuset
skall tillgodose behovet av enbart enklare bakteriologisk rutinverksamhet vid
sjukhuset. För mera avancerade bakteriologiska undersökningar skulle de nya
klinikerna få repliera på stadens nuvarande mikrobiologiska institution. Med
hänsyn härtill räknar beredningen inte med någon självständig akademisk
organisation i ämnet vid Östra sjukhuset. Undervisningen i detta bör enligt
beredningen kunna handhas av läraren i klinisk bakteriologi vid Sahlgrenska
sjukhuset med bistånd av en arvoderad kommunalanställd biträdande överläkare
vid Östra sjukhuset. Beredningen har dock inte tagit definitiv ställning
i denna lärarfråga utan avvaktar stadens förslag till lösning av den sjukvårdsmässiga
organisationen av berörda specialitet vid Östra sjukhuset.

Beredningen förutsätter, att lärarpersonalen på de polikliniker vid Östra sjukhuset,
som skall utnyttjas som förstärkning för undervisning i ämnena oftalmiatrik,
oto-rhino-laryngologi och neurologi vid Sahlgrenska sjukhuset, blir underställd
företrädarna för resp. ämnen vid Sahlgrenska sjukhuset. Undervisningen
i berörda ämnen vid Östra sjukhuset föreslås bli meddelad av kliniska
lärare tillika biträdande överläkare i lönegraden A 27.

Beredningen tar för sin del inte ställning till den akademiska organisation,
som eventuellt kan bli erforderlig för ämnet klinisk epidemiologi vid Östra sjukhuset.
När frågan om den sjukvårdsmässiga organisationen av berörda disciplin
lösts, får enligt beredningen en ny prövning göras av personalorganisationen i
ämnet.

Från fakultetshåll har önskemål framförts om särskild personal för bl. a. en
verkstadsavdelning, en djuravdelning och en fotografisk avdelning vid Östra
sjukhuset för att i första hand tillgodose forskningens behov. Med hänvisning
till sina i det föregående relaterade synpunkter på frågan om erforderliga resurser
för undervisning och forskning vid det nya sjukhuset understryker beredningen
angelägenheten av att lärarna på de nya klinikerna erhåller såväl personella
som materiella betingelser för forskning på samma nivå som Sahlgrenska
sjukhuset kan erbjuda. Beredningen anser sig emellertid inte kunna framlägga
definitiva förslag till förstärkning av den tekniska personalorganisationen
på Östra sjukhuset utöver vad som ingår i de skilda klinikernas och institutionernas
egna personalstaber. För att tillgodose behovet av dels resurser för den
experimentellt kirurgiska forskningen, dels ytterligare verkstadspersonal förordar
beredningen inrättande vid Östra sjukhuset av vissa tjänster för experimentell
kirurgi och en för samtliga institutioner och kliniker gemensam tjänst såsom instrumentmakare.

Som tidigare nämnts räknar beredningen med att personalorganisationen för
en av de två nuvarande medicinska resp. kirurgiska klinikerna på Sahlgrenska
sjukhuset överförs till Östra sjukhuset liksom personalorganisationen för en av

Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1965

de två nuvarande patologiska institutionerna. Beredningen utgår vidare från att
vid Sahlgrenska sjukhuset tillkommer en professur i såväl ett internmedicinskt
som ett kirurgiskt specialämne.

F. n. finns två professurer inom skelettkirurgien, nämligen en ordinarie professur
i ortopedi, förenad med befattning som överläkare vid ortopediska kliniken
på Sahlgrenska sjukhuset, samt en personlig professur i extremitetskirurgi,
särskilt handkirurgi, vilken är förenad med befattning som överläkare vid extremitetskirurgiska
kliniken på Sahlgrenska sjukhuset. Beredningen räknar inte
med att en ytterligare professur i ortopedi skall behöva inrättas, även om en
ortopedisk klinik tillkommer på Östra sjukhuset. Två alternativ att lösa personalfrågan
för undervisningens vid Östra sjukhuset del föreligger. Enligt det
första alternativet överförs en av de två nuvarande vid Sahlgrenska sjukhuset
placerade professurerna inom skelettkirurgien till Östra sjukhuset och förenas
med befattning som överläkare vid ortopediska kliniken. Enligt det andra alternativet
meddelas undervisning i ämnet vid Östra sjukhuset av en extra överläkare
vid den ortopediska kliniken. När nuvarande innehavare av den personliga
professuren i extremitetskirurgi, särskilt handkirurgi, avgår, bör enligt
beredningens förslag denna personliga professur ersättas med ytterligare en
ordinarie professur i ortopedi med placering på Östra sjukhuset och förenad
med befattning som överläkare vid ortopediska kliniken.

Den framtida barnsjukhusorganisationen i Göteborg kan, som i det föregående
framhållits, lösas på två sätt. Antingen koncentreras hela barnsjukvården
till ett barnsjukhus vid Sahlgrenska sjukhuset eller uppdelas den på en
enhet på Sahlgrenska sjukhuset och en enhet på Östra sjukhuset. Om det förstnämnda
alternativet realiseras, räknar beredningen med att ytterligare en professur
inrättas i ett barnmedicinskt specialämne, förenad med befattning som överläkare
på barnsjukhuset. Om det andra alternativet realiseras, räknar beredningen,
som tidigare nämnts, med att en professur i pediatrik inrättas, förenad
med befattning som överläkare på Östra sjukhuset.

Eftersom den framtida barnpsykiatriska sjukvårdsorganisationen i staden
ännu inte avgjorts, tar beredningen inte slutlig ställning till frågan om den
akademiska organisationen i detta ämne.

För att tillgodose behovet av ytterligare lärarförstärkning för den ökade
läkarutbildningen i de propedeutiska ämnena vid institutionerna på Sahlgrenska
sjukhuset bör enligt beredningen inrättas en laboratur i allmän bakteriologi,
en prosektur i patologi samt en tjänst som universitetslektor i farmakologi.
Nämnda laboratur i bakteriologi förordas bli gemensam för medicinsk och odontologisk
utbildning och forskning. Vid den patologiska institution, som får ansvaret
för utbildningen i ämnet även av blivande tandläkare, förordar beredningen
en prosektur gemensam för medicinsk och odontologisk utbildning och forskning.

Beredningen är medveten om att vid utökningen av läkarutbildningskapaciteten
en förstärkning av det medicinska bibliotekets resurser blir erforderlig,
bl. a. för att tillgodose behovet av biblioteksservice vid Östra sjukhuset. Bered -

Kungl. Maj:ts ''proposition nr HO år 1965

ningen förutsätter, att — när förslag om en odontologisk utbildnings- och forskningsorganisation
i Göteborg presenterats — ställning tas till frågan om bibliotekets
totala behov av förstärkta resurser i fråga om personal m. m., betingat
såväl av den ökade läkarutbildningen som av tandläkarutbildningen.

Beredningen behandlar härefter vissa frågor rörande personalorganisationen,
som vid överläggningarna med ämnesföreträdarna blivit föremål för särskild diskussion.
Beträffande dessa spörsmål torde få hänvisas till betänkandet.

Beredningens förslag till personell förstärkning för den ökade läkarutbildningen
i Göteborg enligt alternativ F framgår av följande sammanställning (lönegrader
avser läget år 1965). Förslaget utgår från intagningskapaciteten i de propedeutiska
och kliniska ämnena läsåret 1961/62 (100 elever årligen). För översiktens
skull tas även med den i beredningens promemoria den 4 oktober 1961 föreslagna
och av riksdagen i anledning av prop. 1962:104 beslutade personalförstärkningen
för ett ökat intag i de teoretiska ämnena.

Förslag till personalförstärkning

a) De teoretiska ämnena
Anatomi

1 prosektor (gemensam för medicinsk och odontologisk
undervisning och forskning)

1 forskarassistent
X förste amanuens
1 laboratorieassistent i högst Ae 10
1 kanslibiträde i Ae 7

Histologi

1 prosektor (gemensam för medicinsk och odontologisk
undervisning och forskning)

1 forskarassistent
1 assistent

1 laboratorieassistent i högst Ae 10
1 institutionstekniker i Ae 10 med samtidig indragning
av halvtidsanställd vaktmästare i
Ae 7

Medicinsk kemi

1 professor (gemensam för medicinsk och odontologisk
undervisning och forskning)

1 forskarassistent
4 assistenter

2 förste amanuenser

1 laboratorieassistent i högst Ae 10
1 kanslibiträde i Ae 7

Fysiologi

1 universitetslektor (gemensam för medicinsk
och odontologisk undervisning och forskning)
1 forskarassistent

1 assistent

2 förste amanuenser
4 tredje amanuenser

1 laboratorieassistent i högst Ae 10

Medicinsk fysik

1 forskarassistent
1 institutionstekniker i Ae 10

b) Propedeutiskt stadium
Allmän bakteriologi

1 laborator (gemensam för medicinsk och odontologisk
undervisning och forskning)

1 forskarassistent

1 laboratorieingenjör i högst Ae 15
1 laboratorieassistent i högst Ae 10
1 djurvårdare i Ae 7 med halvtidstjänstgöring

Klinisk bakteriologi

För placering på Östra sjukhuset:

1 klinisk amanuens
1 laboratorieassistent i högst Ae 10

Farmakologi

1 universitetslektor

2 forskarassistenter och samtidigt indragning av
1 assistent

1 förste amanuens

1 laboratorieassistent i högst Ae 10

Patologi

2 prosektorer (varav den ena gemensam för medicinsk
och odontologisk undervisning och
forskning)

1 forskarassistent
1 förste amanuens
1 laboratorieassistent i Ae 12
1 institutionsbiträde i Ae 5 (djurvårdare i Ag 7)

Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1965

Anmärkning: En av de nuvarande två patologiska
institutionerna på Sahlgrenska sjukhuset
överförs till Östra sjukhuset med en
personalorganisation i stort omfattande:

1 professor
1 prosektor

1 biträdande lärare i Ae 23

2 assistenter

2 förste amanuenser

2 tredje amanuenser

1 instrumentmakare i Ae 12
1 kontorist i Ae 9

3 laboratorieassistenter i högst Ae 10
1 vaktmästare i Ae 7

1 institutionsbiträde i Ag 5 (djurvårdare i Ag 7)

Av de föreslagna tillkommande tjänsterna bör
den prosektur, som är avsedd för medicinsk och
odontologisk undervisning och forskning, jämte
forskarassistenttjänsten placeras på den institution,
som kommer att meddela undervisning
även för odontologie studerande. I övrigt bör
den föreslagna personalen på lämpligt sätt fördelas
mellan de två institutionerna.

Klinisk kemi

För placering på Östra sjukhuset:

1 professor
1 klinisk amanuens
1 kanslibiträde i Ae 7
1 instruktionssköterska i Ae 19

Klinisk jysiologi

För placering på Östra sjukhuset:

1 laborator
1 klinisk amanuens
1 kanslibiträde i Ae 7
1 instruktionssköterska i Ae 19

Övriga propedeutiska kurser

För eventuell placering på Östra sjukhuset:

1 klinisk amanuens

c) Kliniskt stadium
M edicin

För placering på Sahlgrenska sjukhuset:

1 professor i av fakulteten föreslaget specialämne 1

klinisk lärare i Ae 27

2 kliniska amanuenser

1 laboratorieassistent i högst Ae 10
1 kanslibiträde i Ae 7

För placering på den medicinska kliniken vid
Sahlgrenska sjukhuset:

1 klinisk amanuens

Anmärkning: Fn av de nuvarande två medicinska
klinikerna på Sahlgrenska sjukhuset

överförs till Östra sjukhuset med en personalorganisation
omfattande:

1 professor

2 kliniska lärare i Ae 27

3 kliniska amanuenser

1 laboratorieassistent i högst Ae 10
1 kontorist i Ae 9

Beredningen förutsätter, att vid tillkomsten
av en klinik vid Sahlgrenska sjukhuset inom ett
invärtesmedicinskt specialämne, denna ställs till
förfogande för utbildningen i internmedicin. Vidare
förutsätter beredningen, att professorn i
medicin förblir huvudlärare i nämnda ämne även
efter tillkomsten av en professur i ett specialämne.

Kirurgi

För placering på Sahlgrenska sjukhuset:

1 professor i av fakulteten föreslaget specialämne 1

klinisk lärare i Ae 27
1 laboratorieassistent i högst Ae 10

För placering på den kirurgiska kliniken på
Sahlgrenska sjukhuset:

1 klinisk amanuens
1 kanslibiträde i Ae 7

För placering på den kirurgiska kliniken på
Östra sjukhuset:

1 kontorsbiträde i Ae 5

Ingående i en avdelning för experimentell
kirurgi på Östra sjukhuset:

1 assistent

1 laboratorieassistent i högst Ae 10

Anmärkning: En av de nuvarande två kirurgiska
klinikerna på Sahlgrenska sjukhuset
överförs till Östra sjukhuset med en personalorganisation
omfattande:

1 professor

1 klinisk lärare i Ae 27
3 kliniska amanuenser
1 laboratorieassistent i högst Ae 10
1 kontorist i Ae 9

Beredningen förutsätter att, vid tillkomsten
av en klinik vid Sahlgrenska sjukhuset inom ett
kirurgiskt specialämne, denna ställs till förfogande
för utbildningen i kirurgi. Vidare förutsätter
beredningen, att professorn i kirurgi förblir
huvudlärare i nämnda ämne även efter tillkomsten
av en professur i ett specialämne.

Ortopedi

För placering på Sahlgrenska sjukhuset:

1 klinisk amanuens
1 laboratorieassistent i högst Ae 10

För placering på Östra sjukhuset:

1 professor
1 klinisk amanuens
1 kanslibiträde i Ae 7

Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1965

Anmärkning: Beredningen räknar med att
på Östa sjukhuset inrättas en ortopedisk klinik.
Två alternativ till lösning av personalfrågan
för undervisningen vid denna klinik föreligger.
Enligt det ena alternativet överförs
den ena av de två nuvarande på Sahlgrenska
sjukhuset placerade professurerna inom skelettkirurgien
till Östra sjukhuset och förenas
med befattning som överläkare vid ortopediska
kliniken. Enligt det andra alternativet
meddelas under en övergångstid undervisning
i ämnet på Östa sjukhuset av en extra överläkare.
När den nuvarande innehavaren av
den personliga professuren i extremitetskirurgi,
särskilt handkirurgi, avgår, ersätts denna personliga
professur med en ytterligare ordinarie
professur, placerad på Östra sjukhuset och förenad
med befattning som överläkare vid ortopediska
kliniken.

Röntgendiagnostik

För placering på Östra sjukhuset:

1 professor

1 klinisk amanuens

1 kanslibiträde i Ae 7

Radioterapi

För placering på Sahlgrenska sjukhuset:

1 klinisk lärare i Ae 27

1 forskarassistent

Pediatrik

1 professor*

1 klinisk lärare i Ae 27

1 forskarassistent

1 laboratorieassistent i högst Ae 10

1 kanslibiträde i Ae 7

Anmärkning: Professuren placeras antingen
på ett barnsjukhus vid Sahlgrenska sjukhuset
inom ett av fakulteten föreslaget specialämne
eller på en barnklinik på östra sjukhuset inom
ämnesområdet pediatrik.

Därest angivna personalorganisation placeras
på Östra sjukhuset, föreslås härutöver tillkomma: 1

klinisk amanuens

Rampsykiatri

För placering på Sahlgrenska sjukhuset:

1 klinisk amanuens

Anmärkning: När en bampsykiatrisk klinik
inrättas, får en ny prövning av personalorganisationen
göras.

Psykiatri

För placering på Östra sjukhuset:

1 professor

1 klinisk lärare i Ae 27

2 kliniska amanuenser

1 laboratorieassistent i högst Ae 10

1 kanslibiträde i Ae 7

Dermato-venereologi

För placering på Sahlgrenska sjukhuset:

1 klinisk lärare i Ae 27
1 forskarassistent

Klinisk epidemiologi

För placering på Östa sjukhuset:

Arvode till överläkare vid infektionskliniken
1 klinisk lärare i Ae 27
1 klinisk amanuens
1 kanslibiträde i Ae 7

Anmärkning: När frågan om den sjukvårdsmässiga
organisationen av berörda disciplin
lösts, får en ny prövning av personalorganisationen
göras.

F tisiologi

1 klinisk amanuens

Neurologi

För placering på Sahlgrenska sjukhuset:

1 klinisk amanuens

För placering på Östa sjukhuset:

1 klinisk lärare i Ae 27 tillika biträdande överläkare
(underställd överläkaren vid Sahlgrenska
sjukhuset)

1 klinisk amanuens

Obstetrik-gynekologi

För placering på Sahlgrenska sjukhuset:

1 klinisk lärare i Ae 27

2 kliniska amanuenser

Anmärkning: Personalorganisationen vid

Kvinnokliniken II överförs till Östra sjukhuset,
där kvinnokliniken utnyttjas enbart för
barnmorskeutbildning.

Ojtalmiatrik

För placering på Sahlgrenska sjukhuset:

1 klinisk amanuens
1 laboratorieassistent i högst Ae 10

För placering på Östra sjukhuset:

1 klinisk lärare i Ae 27 tillika biträdande överläkare
(underställd överläkaren vid Sahlgrenska
sjukhuset)

1 klinisk amanuens

Oto-rhino-laryngologi

För placering på Sahlgrenska sjukhuset:

1 klinisk amanuens

1 kanslibiträde i Ae 7 med halvtidstjänstgöring

För placering på Östra sjukhuset:

1 klinisk lärare i Ae 27 tillika biträdande överläkare
(underställd överläkaren vid Sahlgrenska
sjukhuset)

1 klinisk amanuens

Kungl. Maj:ts proposition nr llfi år 1965

1 forskarassistent
1 förste amanuens
1 laboratorieassistent i högst Ae 10

Hygien

Övrigt

1 instrumentmakare i Ae 12 (för verkstadsorganisationen
på Östra sjukhuset)

Socialmedicin

1 klinisk lärare i Ae 27
1 forskarassistent
1 kontorist i Ae 9

3.1.7. Kostnadberäkningar

Beredningens kostnadsberäkningar avseende full utbyggnad, som här evalverats
till 1965 års löne- och prisläge, utvisar, att de i det föregående redovisade
personalförstärkningama skulle dra en årlig merkostnad av ca 3,6 milj. kr.
I detta belopp ingår ca 60 000 kr. för arvoden till biträdande lärare m. m. Då personalökningama
beräknats med utgångspunkt i organisationen budgetåret 1961/
62 bör enligt beredningen den av nu ifrågavarande förslag föranledda utgiftsstegringen
dock minskas med belopp motsvarande kostnaderna för dels den av 1962
års riksdag beslutade personalförstärkningen i de teoretiska ämnena (ca 810 000
kr.), dels vissa övriga av de förut redovisade nya tjänsterna, om vilkas inrättande
riksdagen beslutat i anledning av prop. 1961:108 (ca 470 000 kr.). Den egentliga
utgiftshöjningen för personalförstärkningarna i de propedeutiska och kliniska
ämnena stannar därför enligt beredningens kalkyler vid ca 2 320 000 kr.

De årliga kostnaderna för den enligt beredningens beräkningar erforderliga
höjningen av materielanslagen anges till totalt 470 000 kr. Dessa kostnader bör
emellertid, framhåller beredningen, i analogi med den beräkningsgrund, som tilllämpats
för personalkostnaderna, reduceras med kostnaderna för den enligt 1961
års riksdagsbeslut godkända uppräkningen av materielanslagen (125 000 kr.).
Den tillkommande höjningen av materielanslagen uppgår sålunda enligt beredningen
till ca 335 000 kr.

De totala årliga merkostnaderna för personalförstärkningar och uppräkning
av materielanslagen för en ökning av utbildningskapaciteten i de propedeutiska
och kliniska ämnena i Göteborg beräknas till ca 4 070 000 kr., varav 2 655 000
kr. utgör ännu ej beslutad kostnadsökning.

Beredningen anför vidare, att det f. n. inte är möjligt att ange kostnader av
engångsnatur, såsom kostnader för vissa inrednings- och omändringsarbeten
eller för förstärkning av tillgänglig utrustning. I kalkylerna har inte heller
kunnat anges erforderliga höjningar av läroanstaltens omkostnadsanslag eller
erforderliga personella och materiella förstärkningar av bibliotek och administration.
Beredningen har ej heller kunnat ta ställning till de kostnader,
som påverkas av förhandlingar mellan staten och Göteborgs stad. Kostnaderna
under femte huvudtiteln för ökat ianspråktagande av kommunala sjukvårdsresurser
har sålunda inte kunnat beräknas.

Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1965

3.1.8. Sammanfattning av beredningens förslag

Läkarutbildningsberedningen har funnit förutsättningar föreligga att i Göteborg
utöver tidigare beslutad ökning ytterligare vidga utbildningskapaciteten
av läkare enligt ett av beredningen angivet alternativ F. Ett fullständigt realiserande
av detta alternativ i Göteborg skulle innebära, att årligen 168 elever
intogs till de teoretiska ämnena och 160 elever till de propedeutiska och kliniska
ämnena. För kapacitetsökningen erforderligt antal propedeutiska och kliniska
utbildningsplatser skulle kunna beredas bl. a. genom ianspråktagande av ett
av staden planerat nytt sjukhus i Göteborg, benämnt Östra sjukhuset. Den
ökade intagningen i de propedeutiska ämnena borde kunna igångsättas höstterminen
1967 och i de kliniska ämnena höstterminen 1968. Härigenom skulle en i
prop. 1962:104 föreslagen ökning av nybörjarintagningen vid de teoretiska institutionerna
till 168 elever årligen fr. o. m. höstterminen 1962 kunna bibehållas
även efter vårterminen 1965 och samtliga de studerande, som fr. o. m. höstterminen
1965 påbörjar sina medicinska studier i Göteborg, skulle få möjlighet att fullfölja
studierna på en och samma studieort.

Med hänvisning till vad som anförts i det föregående föreslår beredningen, att
det av beredningen angivna alternativet F till fullo realiseras i Göteborg enligt
den utbildningsplan och tidsplan beredningen redovisat i betänkandet. Ett
realiserande av programmet förutsätter dock, framhåller beredningen, att ett
för staten godtagbart avtal kan träffas med Göteborgs stad om bl. a. ianspråktagande
av Östra sjukhuset för läkarutbildning.

Innebörden av beredningens förslag till ökning av läkarutbildningen i Göteborg
enligt alternativ F är att vid Göteborgs universitet och tillhörande undervisningssjukhus
inrättas ett nittiotal nya tjänster i de propedeutiska och kliniska
ämnena, varav 7 professurer, 4 laboraturer, 1 universitetslektorat, 12 kliniska
lärartjänster, 9 forskarassistenttjänster, 24 (eventuellt 25) kliniska amanuenstjänster,
1 assistenttjänst, 3 förste amanuenstjänster samt 29 tekniska tjänster
och skrivbiträdestjänster.

Förslaget innebär vidare, att de förordade permanenta lärartjänsterna inrättas
inom följande ämnesområden och enligt följande tidsplan.

Till läsåret 1967/68: En professur i klinisk kemi vid Östra sjukhuset, två
prosekturer i patologi, varav en med placering på Östra sjukhuset, en laboratur
i vartdera ämnet allmän bakteriologi och klinisk fysiologi — den senare med
placering på Östra sjukhuset — samt ett universitetslektorat i farmakologi.

Till läsåret 1968/69: En professur i vartdera ett internmedicinskt och ett
kirurgiskt specialämne med placering på Sahlgrenska sjukhuset samt en professur
i vartdera ämnet röntgendiagnostik och ortopedi (eventuellt) med placering
på Östra sjukhuset.

Till läsåret 1969/70: En professur i psykiatri med placering på Östra sjukhuset.

Kungl. Maj:ts ''proposition nr HO år 1965

Till läsåret 1970/71: En professur i ett barnmedicinskt specialämne med placering
på Sahlgrenska sjukhuset (alternativt en professur i pediatrik med placering
på Östra sjukhuset).

3.2. Remissyttrandena

Flertalet remissinstanser, bland dem kanslersämbetet för rikets universitet,
medicinalstyrelsen, SACO och Sveriges läkarförbund, finner det angeläget, att en
ökning av läkarutbildningen snarast kommer till stånd. Kanslersämbetet anser
sig i likhet med bl. a. större akademiska konsistoriet och medicinska fakulteten
i Göteborg i princip kunna tillstyrka att antalet medicinska utbildningsplatser
i Göteborg utökas i enlighet med läkarutbildningsberedningens förslag.
Från åtskilliga håll betonas emellertid samtidigt, att en höjning av utbildningskapaciteten
inte får leda till att man gör avkall på utbildningens och
forskningens kvalitet. I vissa yttranden redovisas krav på förstärkning av
utbildningsresurserna utöver vad beredningen förordat. Kanslersämbetet anser
sålunda, att de personalförstärkningar, som beredningen föreslagit, icke torde
vara tillräckliga för att bibehålla nuvarande standard inom vissa läroämnen,
t. ex. medicin och kirurgi. Medicinska fakulteten i Göteborg framhåller, att
inom ett inte ringa antal ämnen har beredningens beräkningar av de erforderliga
resurserna varit sådana, att de bestämt måste avvisas av fakulteten.
Sveriges läkarförbund avråder bl. a. från att en ökad läkarutbildning kommer
till stånd i Göteborg med de resurser beredningen föreslagit. Endast
om fakultetens och ämnesföreträdamas synpunkter på vilka förstärkningar
som är erforderliga beaktas, torde enligt förbundets mening en alltigenom fullgod
undervisning kunna påräknas.

Beträffande lokalfrågorna finner sig nämnden för undervisnings sjukhusens
utbyggande i allt kunna godtaga de av beredningen angivna förutsättningarna
för en ökad intagning av studerande i fråga om de teoretiska och propedeutiska
ämnena. Den av beredningen föreslagna ökningen i de kliniska ämnena
anser nämnden vara möjlig att genomföra under förutsättning att Östra sjukhuset
kan tas i anspråk för undervisning.

Medicinska fakulteten i Göteborg reserverar sig — i likhet med SFS — mot
beredningens uppfattning att det under en övergångstid skulle vara möjligt
att genomföra den ökade undervisningen i ämnet hygien i lokaler inom den
mikrobiologiska institutionsbyggnaden. Fakulteten framhåller, att en ny institutionsbyggnad
för ämnet hygien måste uppföras, innan den tilltänkta tandläkarhögskolan
i Göteborg träder i verksamhet och innan läkarutbildningsberedningens
förslag om ökad propedeutisk intagning realiseras.

Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1965

I vad avser de sjukvårdsorganisatoriska frågorna delar
medicinska fakulteten i Göteborg i huvudsak beredningens uppfattning men
anför på vissa punkter avvikande mening. Fakulteten kan sålunda inte ansluta
sig till beredningens åsikt att i flertalet kliniska specialämnen huvuddelen av
den praktiska undervisningen torde kunna ske på basis av det polikliniska
materialet, varvid inneliggande patienter på vårdavdelningarna i huvudsak
skulle behöva utnyttjas endast för demonstrationer. Fakulteten framhåller som
sin uppfattning, att det är av största vikt, att samtliga vårdplatser på ett under -visningssjukhus står till undervisningens och forskningens förfogande. I yttrandet
anförs vidare, att flera av ifrågavarande specialämnen är av sådan art,
att det redan i grundutbildningen är nödvändigt att de studerande tjänstgör på
vårdavdelning, vilket även anges i de av kanslern fastställda studieplanerna
för respektive ämnen. Ett genomförande av beredningens förslag i denna del
skulle enligt fakulteten innebära en markant försämring av den nuvarande
undervisningens standard. Liknande synpunkter anförs av SFS, som påpekar,
att undersökningen av en patient ofta är tidskrävande och att praktisk undervisning
svårligen kan bedrivas på en poliklinik med dess vanligen starkt pressade
program. Vidare kan, framhåller SFS, den fortsatta kliniska utredningen
ej heller ske på en poliklinik i samma grad som vid en avdelning. SFS anser
det därför erforderligt med en utökning av antalet kliniska vårdplatser i berörda
ämnen i proportion till det ökade studerandeantalet.

Medicinska fakulteten i Göteborg framhåller vidare, att beredningens uppfattning,
att för forskningens del resurserna inom olika specialområden inte bör
i alltför hög grad splittras utan om möjligt koncentreras till en plats, inte
synes vara allmängiltig. Sålunda finner fakulteten exempelvis beträffande urologin,
där behovet av sjukhusplatser torde ligga vid 100—120, både med hänsyn
till sjukvården och forskningen samt lika mycket för specialämnet som för
allmänkirurgien det lämpligast att inte skapa eu stor och därigenom svårorganiserad
avdelning på 100—120 vårdplatser vid Sahlgrenska sjukhuset utan i
stället två avdelningar om vardera 50—60 vårdplatser, varav en vid Östra
sjukhuset och en vid Sahlgrenska sjukhuset.

I fortsättningen framhåller fakulteten, att undervisning i ett stort antal
kliniska ämnen kommer att meddelas på Östra sjukhuset, samt påpekar, att
den kliniska forskningen ofta bedrivs i intimt samarbete med företrädaren
för klinisk bakteriologi. Därtill kommer, framhåller fakulteten, att Östra sjukhuset
sannolikt får stadens enda infektionsklinik, vilken för sin verksamhet
är beroende av nära tillgång till ett kliniskt-bakteriologiskt laboratorium. Av
dessa skäl anser fakulteten att det kliniskt-bakteriologiska laboratoriet vid Östra
sjukhuset bör planeras större och få en annan personalstab än vad som framgår
av betänkandet. Göteborgs sjukvårdsstyrelse anför i denna fråga, att det är
uppenbart, att de mikrobiologiska institutionerna vid Sahlgrenska sjukhuset
under en läng tid framåt kan betjäna Östra sjukhuset med speciella och avancerade
undersökningar och att det på Östra sjukhuset behövs en begränsad

Kungl. Maj:ts ''proposition nr HO år 1965

bakteriologisk verksamhet, dock av icke alltför ringa omfattning med hänsyn
till att en större infektionsklinik skall förläggas dit.

Frågan om undervisningsorganisationen i ämnet obstetrik-gynekologi har
berörts i flera yttranden. Medicinska fakulteten i Göteborg finner alternativet
med ett utnyttjande av kvinnokliniken vid Östra sjukhuset för såväl läkarsom
barnmorskeutbildning vara att föredra. Fakulteten framhåller dock, att
ett definitivt beslut i frågan bör fattas först efter ytterligare utredning och
konstaterar därför med tillfredsställelse, att beredningen inte bundit sig för någotdera
av de två föreliggande alternativen. Göteborgs sjukvårdsstyrelse förordar,
att den nya kvinnokliniken vid Östra sjukhuset tages i anspråk för utbildning
av såväl medicine kandidater som barnmorskeelever och att frågan vidare utreds.
Medicinalstyrelsen kan ej ansluta sig till förslaget om utbildning av läkare
och barnmorskor vid samma klinik utan uttalar sig i stället för det av beredningen
angivna huvudalternativet, nämligen att läkarutbildningen förläggs till
Sahlgrenska sjukhusets kvinnoklinik och barnmorskeutbildningen till kvinnokliniken
vid Östra sjukhuset.

En annan fråga, som berörs i flera yttranden, är utbildningen i pediatrik.
Göteborgs sjukvårdsstyrelse påpekar att läkarutbildningsberedningen i sitt betänkande
inte kunnat ta slutlig ställning i frågan om den akademiska organisationen
av ämnet pediatrik utan avvaktar förslag från stadens sida rörande
sjukvårdsorganisationen. I yttrandet framhålls att sjukvårdsstyrelsen sedermera
godkänt ett program, som innebär att den medicinska barnsjukvården kommer
att uppdelas på Sahlgrenska sjukhuset och Östra sjukhuset, vilket också anses
böra bli fallet med den barnpsykiatriska vården. Befolkningsökningen kan
komma att motivera en uppdelning även av den barnkirurgiska vården på de
båda sjukhusen, fastän det vid nuvarande förutsättningar inte ansetts motiverat
att räkna med en barnkirurgisk klinik på Östra sjukhuset. Sjukvårdsstyrelsen
förordar, att den nya professuren i pediatrik knyts till den barnklinik, som planeras
vid Östra sjukhuset. Medicinska fakulteten i Göteborg delar beredningens
uppfattning, att sjukvårdsbehovet skall vara utslagsgivande för organisationen,
och ansluter sig till sjukvårdsstyrelsens mening. Även om fakulteten anser, att
den av beredningen förda argumentationen innehåller vägande skäl för ett samlat
barnsjukhus, är den dock av den uppfattningen, att en delning kan vara av lika
stort värde för undervisningen och forskningen vid Östra sjukhuset.

Beträffande den av beredningen angivna sjukvårdsorganisationen på Östra
sjukhuset för specialiteten öronsjukdomar — och därav föranlett förslag till
lösning av utbildningen i ämnet oto-rhino-laryngologi — anser medicinska fakulteten
i Göteborg det från såväl undervisnings- som forskningssynpunkt olyckligt,
att man inte planerat några vårdavdelningar på det nya sjukhuset. Enligt
fakultetens uppfattning torde befolkningsutvecklingen i Göteborg under de
närmaste åren bli sådan, att det även från sjukvårdsorganisatorisk synpunkt är

Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1965

motiverat att tillskapa en sådan avdelning. Under hänvisning till att beredningen
i betänkandet framhållit, att Östra sjukhuset bör byggas så, att vårdavdelning
skall kunna tillskapas i en senare etapp, är fakulteten dock benägen
betrakta beredningens förslag till utbildningsorganisation för ifrågavarande
ämne som ett provisorium som kan accepteras för viss tid, om erforderliga
ombyggnader sker av klinikens lokaler på Sahlgrenska sjukhuset. Vad härvid
sagts beträffande ämnet oto-rhino-laryngologi gäller även enligt fakulteten i
tillämpliga delar för ämnena neurologi och oftalmiatrik.

Beträffande den av beredningen föreslagna personalorganisationen
framhåller medicinska fakulteten i Göteborg, att den medicinska undervisningen
till helt övervägande del är av så kvalificerad art att, om en ökad undervisningskvantitet
uppkommer, i första hand nya professors- och laboratorsbefattningar
bör inrättas. Fakulteten anser, att laboraturer bort föreslås i flera olika kliniska
ämnen och anför som motivering härför bl. a.

Med hänsyn till den moderna medicinens snabba utveckling och därmed uppkommande
subspecialiteter är det av vikt, att undervisningen i dessa delar blir
täckt av lärare med speciell kompetens inom vederbörande subspecialitet. Det
torde enligt fakultetens uppfattning vanligen inte bereda några svårigheter att
finna sådana kvalificerade befattningshavare, som även är väl kompetenta att
meddela undervisning för de studerande inom hela ämnet. Några hinder torde
inte föreligga för att dylika laboratorer skulle kunna inlemmas i sjukvårdsorganisationen
i egenskap av överläkare underställda klinikchefen — professorn. En
dylik organisation finns redan vid karolinska sjukhuset.

De kliniska lärarnas nuvarande anställningsförhållanden är enligt fakulteten
otillfredsställande, varför en ordinariesättning av dessa tjänster med icke begränsad
förordnandetid samt högre lönegradsplacering enligt fakultetens mening
är motiverad. Fakulteten framhåller vidare i anslutning till beredningens
hänvisning till de kommunalanställda läkarnas skyldighet att medverka vid
handledningen av de studerande, att det bereder nämnda läkare stora svårigheter
att vid sidan om sin läkarverksamhet medhinna kvalificerad undervisning
för de studerande i större omfattning. Detta gäller särskilt kliniker med otillräckligt
antal kommunalanställda läkare. Fakulteten anser därför, att beredningen
överskattat betydelsen av den insats i den reguljära undervisningen,
som kan förväntas av de kommunalanställda läkarna. Ett större antal statligt
anställda läkare borde därför enligt fakultetens mening ha föreslagits av beredningen.

I fråga om personalorganisationen för de teoretiska ämnena avvisar fakulteten
bestämt beredningens mening att ytterligare personaltillskott till ifrågavarande
institutioner inte skulle vara erforderliga. Ett accepterande av nämnda
uppfattning skulle — framhålls i yttrandet — för lång tid framåt utesluta
möjligheterna till en anpassning av den tillgängliga personalen till uppkommande
behov, som nu inte kan förutses.

Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1965

Fakulteten gör därefter en på vissa punkter kritisk granskning av beredningens
förslag till personalorganisation i de olika ämnena. Fakulteten anser därvid
behov föreligga av ytterligare personalförstärkning, bl. a. i ämnena bakteriologi,
klinisk bakteriologi, patologi, medicin, kirurgi, röntgendiagnostik och socialmedicin.

Vad beträffar beredningens förslag att en av de föreslagna prosekturerna i
patologi samt en föreslagen laboratur i bakteriologi skulle ha till uppgift att
tillgodose förutom de ökade behoven för läkarutbildning även behovet för
tandläkarutbildningen uttalar fakulteten i huvudsak.

Vid diskussionerna med beredningen har från fakultetshåll starkt framhållits,
att ifrågavarande tjänster huvudsakligen skulle vara bundna till den medicinska
fakulteten samt att vederbörande befattningshavares eller — om så befinnes
lämpligt — vederbörande institutions ordinarie lärares undervisningsskyldighet
inom den odontologiska utbildningen skulle omfatta högst 50 timmar
per år. Enär denna maximering icke nämns i betänkandet, anhåller fakulteten,
att den måtte intagas i de förslag, som i denna fråga eventuellt kommer att
framläggas av överordnade statliga myndigheter.

Kanslersämbetet för rikets universitet finner det förhållandet att vissa undervisningsorganisatoriska
förutsättningar inte redovisats i betänkandet försvåra ett
ställningstagande till beredningens förslag till personalorganisation och de av
fakulteten gjorda invändningarna mot detta. Såvitt kanslersämbetet kunnat finna,
har fakulteten fog för sina framställda yrkanden om personalförstärkningar
utöver vad beredningen föreslagit.

Medicinska jakulteten i Göteborg delar helt de synpunkter och förslag som beredningen
framfört beträffande tidsplanen för den ökade läkarutbildningen
i Göteborg och eventuella åtgärder vid försening av utbyggnadsprogrammet.
Fakulteten understryker dock, att genomförandet av den propedeutiska
undervisningen läsåret 1967/68 kommer att bereda avsevärda svårigheter. Dessa
torde enligt fakulteten, såvitt nu är möjligt att bedöma, kunna bemästras, om
erforderliga extra medel för kursgivning m. m. ställs till förfogande och överenskommelse
träffas med den kommunale sjukhushuvudmannen om ett temporärt
utnyttjande av ytterligare kliniker och laboratorier utöver dem som nu står till
fakultetens förfogande.

3.3. Vissa förslag till övergångsanordningar

Medicinska fakulteten i Göteborg har såsom tidigare nämnts i skilda skrivelser
redovisat sin uppfattning om möjligheterna att under en övergångsperiod fr. o. m.
läsåret 1967/68 öka utbildningskapaciteten i de propedeutiska och kliniska
ämnena, sedan det visat sig att byggnadsprogrammet för det planerade Östra
sjukhuset försenats. Fakulteten har därvid överlämnat även en skrivelse från

3 — Bihang till riksdagens ''protokoll 1066. 1 saml. Nr 1\0

Kungl. Maj:ts ''proposition nr HO år 1965

läkarutbildningsberedningen, dagtecknad den 11 januari 1963, med förslag till
vissa övergångsanordningar. Av läkarutbildningsberedningens skrivelse framgår
i huvudsak.

Läkarutbildningsberedningen, som haft i uppdrag att följa utvecklingen och
inkomma med förslag till åtgärder, om förseningar skulle inträffa i fråga om realiserandet
av nödvändiga byggnadsåtgärder, har fört diskussioner med medicinska
fakulteten i Göteborg beträffande möjligheterna att temporärt — i avvaktan
på tillkomsten av Östra sjukhuset — bereda utbildningsplatser för en
årlig intagning av 160 nybörjare i de propedeutiska och kliniska ämnena genom
att utnyttja i första hand Göteborgs stads övriga sjukvårdsresurser. Beredningen
anser, att detta bör vara möjligt under den period som övergångsanordningarna
enligt inhämtade upplysningar skulle avse.

Utbildningen i klinisk kemi och klinisk fysiologi för den ökade studerandeintagningen
skall enligt beredningens uppfattning helt kunna klaras på Sahlgrenska
sjukhuset. Beredningen utgår från att en planerad nybyggnad för laboratoriespecialiteterna,
som översiktligt kostnadsberäknats till 15 milj. kr. exklusive
utrustning, skall tillkomma före höstterminen 1968, då den ökade utbildningen
berör undervisningen vid sjukhuset. Inom denna byggnad räknar beredningen
med att vissa utrymmen under en övergångstid i erforderlig utsträckning kan
utnyttjas för den ökade läkarutbildningen jämväl i vissa övriga ämnen.

Den ökade utbildningen i patologi bör enligt beredningen kunna anordnas på
Sahlgrenska sjukhusets patologiska institution efter vissa mindre inre ombyggnadsåtgärder.
Den tillkommande obduktionsundervisningen bör dock till viss del
förläggas till Vasa sjukhus.

Beredningen menar vidare, att det bör vara möjligt att — som ett kortvarigt
provisorium — i behövlig utsträckning öka antalet studerande i ämnena neurologi,
oto-rhino-laryngologi och oftalmiatrik på Sahlgrenska sjukhuset. Beredningen
framlägger även förslag om hur de smärre lokalproblem, som uppkommer
i samband med ökningen, skall kunna lösas. Samtidigt framhåller den, att det
med hänsyn till såväl sjukvårdens som utbildningens krav torde bli nödvändigt
att inom en ej alltför avlägsen framtid skapa förbättrade lokaler för ögon- och
öronklinikerna på Sahlgrenska sjukhuset.

Genom tillkomsten av en ny barnklinik vid Sahlgrenska sjukhuset skapas
enligt beredningen tillfredsställande betingelser för den ökade utbildningen i
pediatrik. Beredningen räknar med att för den ökade läkarutbildningen ytterligare
erforderliga föreläsningsutrymmen skall kunna erhållas genom smärre ombyggnadsåtgärder
i anslutning till nuvarande föreläsningssalar i centralkomplexet
på Sahlgrenska sjukhuset.

Enligt beredningen är det nödvändigt att ta i anspråk ytterligare en klinik på
Vasa sjukhus för den ökade utbildningen i propedeutiska årets kurser. Beredningen
utgår vidare ifrån att Sahlgrenska sjukhusets medicinska klinik III,
belägen vid Vasa sjukhus, utnyttjas för medicine kandidaters praktiktjänstgöring
under kursen i medicin. Beredningen räknar härvid med att ca 20 studerande
samtidigt skall fullgöra viss tjänstgöring på kliniken. Erforderliga lokaler,
som innefattar även vissa demonstrationsutrymmen för röntgenundervisning,
torde kunna erhållas inom ramen för den utbyggnad som är planerad för bl. a.
röntgenavdelningen vid Vasa sjukhus. Utbyggnaden är kostnadsberäknad till
6,5 milj. kr. Härtill kommer ca 4 milj. kr. i utrustning. Inom denna utbyggnad
torde kunna tillgodoses även vissa av de lokalbehov som uppkommer i samband
med att viss obduktionsundervisning i ämnet patologi — som nyss nämnts — behöver
förläggas till Vasa sjukhus.

Kungl. Maj:ts ''proposition nr lJfO år 1965

För den ökade utbildningen i kirurgi anser beredningen det vara nödvändigt
att ta i anspråk Ekmanska sjukhusets resurser. Beredningen räknar därvid med
att ca 20 studerande per kurs placeras på sjukhuset och att de där meddelas
huvuddelen av utbildningen i kirurgi. Inom ramen för en planerad utbyggnad av
sjukhuset — kostnadsberäknad till ca 12 milj. kr. — bör behovet av undervisningsutrymmen
kunna tillgodoses.

Beredningen räknar med att det skall vara möjligt att efter smärre ombyggnadsåtgärder
inom nuvarande epidemisjukhus bereda plats för den ökade intagningen
av studerande i klinisk epidemiologi.

För den ökade utbildningen i psykiatri kommer enligt beredningens mening
att — utöver tillgängliga sjukvårdsresurser på Sahlgrenska sjukhuset — behöva
tas i anspråk ytterligare resurser inom dels öppen psykiatrisk vård, lämpligen i
Göteborgs stads mentalpoliklinik i sociala huset, dels sluten vård på antingen S:t
Jörgens sjukhus eller Lillhagens sjukhus. Beredningen bedömer såväl vårdplatsunderlaget
som möjligheterna att tillgodose erforderliga lokalbehov tillfredsställande
vid de båda sistnämnda sjukhusen. Beredningen har inte kunnat ta slutlig
ställning i valet mellan dessa sjukhus, då detta val är avhängigt även av sjukvårdsorganisatoriska
förutsättningar.

Beredningen, som därefter tar upp frågan om personalorganisationen under
övergångsperioden, utgår ifrån att den personalförstärkning, som angetts i beredningens
tidigare refererade betänkande om ökad läkarutbildning i Göteborg,
skall tillkomma redan för provisoriet. Inom beredningen är man dock medveten
om att vissa omdispositioner inom kostnadsramen kan bli nödvändiga med hänsyn
till ändrade förutsättningar. Beredningen räknar med att för den ökade
läkarutbildningen skall inrättas bl. a. en professur i vartdera av ämnena klinisk
kemi, ortopedi, röntgendiagnostik, pediatrik och psykiatri, vilka emellertid i avvaktan
på Östra sjukhusets tillkomst temporärt måste placeras på Sahlgrenska
sjukhuset eller något av de andra sjukhus, som skall utnyttjas för utbildning i
ifrågavarande ämnen. Samma förutsättningar kommer även att gälla en av beredningen
tidigare föreslagen laboratur i klinisk fysiologi liksom två föreslagna
prosekturer i patologi. Beredningen räknar vidare med att den föreslagna professuren
i ett internmedicinskt specialämne tillkommer. På grund av den ökade utbildningen
i kirurgi under provisoriet räknar beredningen med att överläkaren på
Ekmanska sjukhuset förordnas som t. f. professor i ämnet.

Med hänsyn till de övergångssvårigheter, som under provisorietiden förväntas
komma att föreligga, anser beredningen det vara motiverat att inrätta en extra
tjänst som klinisk amanuens i vartdera av ämnena medicin och kirurgi samt eu
extra tjänst som assistent i patologi utöver vad som tidigare föreslagits.

Medicinska fakulteten i Göteborg understryker, att allt måste göras för att ett
provisorium skall bli så kortvarigt som möjligt. Fakulteten delar i stort sett
läkarutbildningsberedningens syn på förutsättningarna att provisoriskt genomföra
den ökade läkarutbildningen. Förslagen har upprättats efter överläggningar med
fakulteten. På vissa punkter framför dock fakulteten avvikande mening. Sålunda
är enligt fakultetens uppfattning en tillbyggnad till öron- och ögonklinikerna
vid Sahlgrenska sjukhuset nödvändig, för att ytterligare studenter skall kunna
mottagas vid dessa kliniker. Beträffande undervisningen i psykiatri menar fakulteten,
att Lillhagens sjukhus är att föredra med hänsyn till att det har ett större
antal vårdplatser och att det — i motsats till S:t Jörgens sjukhus — bildar en
funktionell enhet med Göteborgs stads mentalpoliklinik. Fakulteten understryker

Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1965

vidare nödvändigheten av att tidsplanen hålls för de olika byggnadsföretag,
som utgör förutsättningen för att provisoriet skall kunna genomföras.

Beträffande den föreslagna personalorganisationen hänvisar fakulteten till sitt
remissyttrande över läkarutbildningsberedningens betänkande och de behov som
fakulteten då ansåg föreligga av ytterligare personalförstärkning i flera ämnen.
I en till läkarutbildningsberedningens skrivelse bilagd promemoria om nödvändiga
resurser för ett provisorium i Göteborg framför fakulteten önskemål om ett
betydande personaltillskott utöver vad som föreslagits av läkarutbildningsberedningen
— bl. a. professurer i ämnena barnpsykiatri, klinisk epidemiologi och virologi.

Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1965

4. Vissa avtalsfrågor

4.1. Inledning

Genom beslut den 5 maj 1961 uppdrog Kungl. Maj:t åt kommissionen för förhandlingar
om högre utbildning i Göteborg (i det följande kallad göteborgskommissionen)
att — med beaktande av vad som anförts i prop. 1961:108 angående
ökad utbildning av läkare och tandläkare m. m. — uppta förhandlingar
med Göteborgs stad i syfte att träffa de överenskommelser som erfordras för att
genomföra en ökning av den årliga intagningen i de propedeutiska och kliniska
ämnena till 160 studerande vid den medicinska fakulteten i Göteborg. Sedermera
överlämnades till kommissionen läkarutbildningsberedningens betänkande
angående ökad läkarutbildning i Göteborg jämte remissyttranden över detta.

Kungl. Maj:t har vidare den 7 september 1961 uppdragit åt göteborgskommissionen
att uppta överläggningar med Göteborgs stad angående villkoren för
placering av en professur i psykiatri vid Lillhagens sjukhus och därmed sammanhängande
frågor samt den 8 februari 1963 att uppta förhandlingar med
Göteborgs stad och andra vederbörande angående nya lokaler för barnmorskeläroanstalten
i Göteborg och därmed sammanhängande frågor. Därjämte har
Kungl. Maj:t den 5 juli 1962 till göteborgskommissionen överlämnat en av
nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande tillstyrkt framställning om
iordningställande av lokaler och anskaffande av utrustning för en reumatologisk
avdelning vid Sahlgrenska sjukhuset, för att kommissionen skulle vidta de
åtgärder den kunde finna anledning till.

På grund av Kungl. Maj:ts remiss den 3 november 1958 till göteborgskommissionen
av en framställning från Göteborgs stad har dessutom frågan om merkostnaderna
för centralkomplexet vid Sahlgrenska sjukhuset behandlats.

Genom beslut den 19 mars 1965 förordnade Kungl. Maj it att göteborgskommissionen
skulle upphöra och att de kvarstående uppdrag som åvilade kommissionen
skulle övertagas av statens nämnd för förhandlingar med kommuner
(i det följande kallad förhandlingsnämnden).

Genom beslut den 24 januari 1964 uppdrog Kungl. Maj:t åt förhandlingsnämnden
att slutföra förhandlingar om anordnande av odontologisk utbildning i Göteborg
och därmed sammanhängande frågor. Med skrivelse den 27 april 1964 underställde
nämnden Kungl. Maj:ts prövning ett avtal om odontologisk utbildning
i Göteborg (se prop. 1964: 161 s. 40). Beträffande vissa markfrågor hade förhandlingar
enligt nämndens anmälan ej kunnat slutföras på grund av att bl. a. vissa
utredningar måste avvaktas.

Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1965

Sedan 1954 års avtal med Göteborgs stad om bidrag till universitetet i Göteborg
uppsagts av staden, erhöll nämnden genom beslut den 24 januari 1964
uppdrag att slutföra förhandlingar om frågor, som sammanhänger med detta
avtal.

Den 16 april 1962 träffades en preliminär överenskommelse mellan företrädare
för staten och Göteborgs stad rörande kvarteret Kronoberg (Gamla Chalmers).
Sedan stadens delegerade hemställt, att detta ämne skulle tas med i det komplex
av förhandlingsfrågor mellan staten och Göteborgs stad, som ansetts böra
lösas i ett sammanhang, har förhandlingsnämnden tagit upp förhandlingar om
definitivt avtal rörande Gamla Chalmers.

Med skrivelse den 24 september 1965 har förhandlingsnämnden underställt
Kungl. Maj:ts prövning följande sex avtal som slutits under villkor av Kungl.
Maj:ts godkännande, nämligen

1. avtal om tillägg till 1959 års avtal om Göteborgs stads sjukhus,

2. avtal om barnmorskeläroanstalten i Göteborg,

3. avtal om utökning av medicinarområdet i Göteborg,

4. avtal om överlåtelse till staten av Änggårdens yrkesskolors fastighet,

5. avtal om ändring av 1954 års universitetsavtal,

6. avtal om kvarteret Kronoberg i Göteborg.

De båda förstnämnda avtalen har träffats med stadens delegation för sjukvårdsfrågor,
medan avtalen under punkterna 3, 5 och 6 slutits med stadens delegation
för förhandlingar med staten. Avtalet om kvarteret Kronoberg har även
skrivits under av frimurarebarnhusdirektionen i Göteborg. Avtalet om överlåtelse
till staten av Änggårdens yrkesskolors fastighet har träffats med Föreningen
för Bistånd åt Vanföra i Göteborg. På sistnämnda avtal har staden tecknat
sitt godkännande.

Förhandlingsnämnden anmäler i sin skrivelse att avtalen utgör delar av ett
enda förhandlingsresultat, vilket i sin helhet skall godkännas eller förkastas av
Kungl. Maj:t och Göteborgs stadsfullmäktige.

I samband med redogörelsen för avtalet om utökning av medicinarområdet
kommer även att behandlas ett förslag till utbyggnadsplan för nämnda område,
som byggnadsstyrelsen framlagt i januari 1965.

4.2. Förhandlingsnämnden

4.2.1. Avtal om tillägg till 1959 års avtal om Göteborgs stads sjukhus

Den medicinska undervisningen och forskningen vid Göteborgs stads sjukhus
regleras genom ett år 1959 träffat avtal om Göteborgs stads sjukhus (jfr prop.
1960: 69 s. 3—14, SU 97, rskr 254), vilket godkänts av Kungl. Maj:t den 27 maj
1960 och av Göteborgs stadsfullmäktige den 26 april 1960. Avtalet avser dels i
avtalet uppräknade kliniker vid Sahlgrenska sjukhuset (i praktiken samtliga kli -

Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1965

niker utom kvinnokliniken II) med tillhörande serviceavdelningar, laboratorier
m. m., dels Göteborgs barnsjukhus med den inskränkningen att av kirurgiska kliniken
upplåtits endast två vårdavdelningar, dels samtliga till lungklinikcn vid
Renströmska sjukhuset hörande avdelningar, dels ock samtliga avdelningar för
epidemiologiska fall vid Göteborgs epidemisjukhus (numera Göteborgs infektionssjukhus).
Dessutom är staden enligt avtalet skyldig att ställa erforderligt
kliniskt material till förfogande dels — under det propedeutiska året — vid en av
klinikerna på Vasa sjukhus, dels — för undervisning i psykiatri — vid en av klinikerna
på Lillhagens sjukhus.

Enligt 1959 års avtal utgår statligt bidrag till Göteborgs stads efter följande
grunder.

a) Byggnads- och utrustningsbidrag

3 §•

1. För byggnad eller byggnadsdel, som efter den 30 juni 1960 tillkommer vid
Sahlgrenska sjukhuset och som tagits i anspråk för undervisnings- och forskningsändamål,
skall staten erlägga byggnadsbidrag med 25 % av stadens verkliga
totalkostnader för anläggningens färdigställande. Sådant bidrag skall jämväl
utgå för ombyggnads-, ändrings- och förbättringsarbeten å byggnad eller
byggnadsdel vid sjukhuset, vilken användes för undervisnings- och forskningsändamål,
i den mån arbetena ej är att hänföra till årligt underhåll.

2. För utrustning, som efter den 30 juni 1960 anskaffas till för undervisning
och forskning upplåtna kliniker, avdelningar m. m. och ej avser ersättande av
kasserad utrustning, skall staten erlägga utrustningsbidrag med 25 % av stadens
verkliga kostnader. Dylikt bidrag skall dock icke utgå för utrustning till Vasa
och Lillhagens sjukhus, ej heller för utrustning till bampsykiatriska kliniken.

3. Ovannämnda byggnads- och utrustningsbidrag skall även utgå för gemensam
anläggning, som betjänar förutom annan institution klinik, avdelning in. m.
vid Sahlgrenska sjukhuset, där undervisning och forskning bedrives, men därvid
beräknas på endast den del av kostnaderna, som med hänsyn till utnyttjandegraden
kan anses skäligen belöpa på kliniken etc.

b) Driftbidrag

5 §•

Såsom bidrag till stadens kostnader för driften av de för undervisning och
forskning upplåtna klinikerna, avdelningarna m. m. skall staten årligen erlägga
10 % av den del av driftkostnaderna vid resp. sjukhus, som efter antalet vårddagar
belöper på de för undervisning och forskning upplåtna vårdplatserna.

Beträffande Göteborgs epidemisjukhus skall driftbidraget beräknas endast
efter antalet vårddagar för epidemiologiska fall.

Driftbidrag skall icke utgå för vårdplatserna vid Vasa och Lillhagens sjukhus,
ej heller för vårdplatserna å barnpsykiatriska kliniken. Om de vårdplatser, för
vilka driftbidrag inte skall utgå, under avtalsperioden tas i anspråk för undervisning
och forskning i avsevärt större omfattning än som förutsatts vid avtalets
ingående, skall frågan om driftbidrag i denna del på stadens begäran omprövas.

Förhandlingsnämndens avtal om tillägg till 1959 års avtal om Göteborgs stads
sjukhus har följande lydelse.

Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1965

»Mellan statens nämnd för förhandlingar med kommuner, å ena, och delegerade
för Göteborgs stad, å andra sidan, har — under förbehåll om godkännande
av Kungl. Maj:t och Göteborgs stadsfullmäktige — träffats följande
avtal.

Avtal

mellan svenska staten och Göteborgs stad om tillägg till 1959 års avtal om
fortsatt upplåtelse av stadens sjukhus för medicinsk undervisning och forskning,
nedan kallat huvudavtalet.

Ad 1 § huvudavtalet

1.1. Staden upplåter för klinisk (praktisk) undervisning av medicine studerande
samt forskning även följande kliniker, avdelningar m. m.:

.4. Sahlgrenska sjukhuset:

de kliniker för barnmedicin, barnkirurgi och barnspykiatri, som avses skola
uppföras vid sjukhuset.

G. Östra sjukhuset:

medicinska kliniken
geriatriska kliniken
kirurgiska kliniken
ortopediska kliniken
infektionskliniken
bammedicinska kliniken
barnpsykiatriska kliniken
psykiatriska kliniken
mentalkliniken samt
kvinnokliniken.

I den mån så erfordras, skall för medicinsk undervisning och forskning upplåtas
även sådan poliklinik vid Östra sjukhuset, som ej är ansluten till ovan
uppräknad klinik.

1.2. Intill dess att ovan angivna enheter vid Östra sjukhuset kan tagas i
anspråk för läkarutbildning, skall staden tillhandahålla provisoriska anordningar
för ökad läkarutbildning i de propedeutiska och kliniska ämnena i huvudsaklig
överensstämmelse med vad som föreslagits i läkarutbildningsberedningens
skrivelse den 11 januari 1965 till medicinska fakulteten vid Göteborgs universitet.
Staden skall vidtaga åtgärder härför i den takt, som erfordras för att möjliggöra
en obruten studiegång för samtliga de medicine studerande i Göteborg,
som påbörjat sina prekliniska studier höstterminen 1965. För ändamålet upplåter
staden — utöver de kliniker, avdelningar m. m., som angives i huvudavtalet
— jämväl Ekmanska sjukhuset, stadens mentalpoliklinik i sociala huset

Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1965

samt ytterligare en klinik vid Vasa sjukhus (för undervisning under det propedeutiska
året erforderligt kliniskt material) och en klinik vid Lillhagens sjukhus
(för utbildning i psykiatri).

1.3. Vad som enligt huvudavtalet gäller Sahlgrenska sjukhuset skall i tillämpliga
delar gälla även Östra sjukhuset, Ekmanska sjukhuset, den i 1.2. avsedda
kliniken vid Lillhagens sjukhus samt mentalpolikliniken, i den mån ej annat
följer av detta tilläggsavtal.

Ad 2 § huvudavtalet

2.1. Det i 2 § sista stycket huvudavtalet gjorda undantaget beträffande Lillhagens
sjukhus gäller icke den ovan under 1.2. avsedda kliniken.

Anmärkning: Med barnpsykiatriska kliniken avses i 2 § sista stycket huvudavtalet
— liksom i 3 § 2. och 5 § tredje stycket — den barnpsykiatriska kliniken
vid Göteborgs barnsjukhus.

Ad 3 § huvudavtalet

3.1. Vid beräkning av de verkliga kostnaderna för mentalkliniken vid Östra
sjukhuset såsom underlag för statligt byggnads- och utrustningsbidrag enligt
3 § 1.—3. huvudavtalet skall avdrag icke göras för kostnad, som täckes av i
annan ordning utgående statsbidrag.

3.2. I Östra sjukhusets byggnad för kvinnoklinik skall inrymmas lokaler för
läkarutbildning och för medicinsk forskning ävensom för barnmorskeläroanstalten
i Göteborg erforderliga undervisnings- och expeditionslokaler, allt i huvudsaklig
överensstämmelse med det ritningsförslag, som — efter tillstyrkan av
nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande — godkänts av centrala sjukvårdsberedningen
den 25 november 1964.

Till täckande av de byggnads- och utrustningskostnader, som är förenade med
genomförandet av sagda ritningsförslag, skall staten bidraga med 25 %, oavsett
att klinikens obstetriska del ej enligt nu föreliggande planer är avsedd att tagas
i anspråk för läkarutbildning. Så länge detta icke skett, är staten icke skyldig
att utöver vad nyss sagts utgiva byggnads- och utrustningsbidrag för kliniken.

Har den obstetriska delen icke den 30 juni 1978 ianspråktagits för läkarutbildning,
är staten berättigad att kräva åter så stor del av de av staden för den
obstetriska delen uppburna byggnads- och utrustningsbidragen, som skäligen
kan anses belöpa på läkarutbildningen och då må återstå efter avdrag, som i
3 § 6. huvudavtalet sägs. Dylikt avdrag skall dock avse minst tio år.

3.3. För nybyggnad vid Vasa sjukhus för Sahlgrenska sjukhusets röntgendiagnostiska
klinik III m. m. skall staten lämna bidrag enligt 3 § 1. och 2.
huvudavtalet.

3.4. Utrustningsbidrag jämlikt 3 § 2. huvudavtalet skall ej utgå för Ekmanska
sjukhuset och mentalpolikliniken.

Kungl. Maj:ts ''proposition nr HO år 1965

3.5. För sådana investeringskostnader i anledning av de ovan under 1.2. avsedda
provisoriska anordningarna, för vilka staden ej uppbär bidrag jämlikt 3 §
huvudavtalet, skall staten till staden utgiva

den 1 juli 1967 ett engångsbidrag om 500 000 kr.;

i den ordning som i 3 § 5. huvudavtalet sägs bidrag till täckande av dels hela
kostnaden för sådan utrustning, som erfordras för särskilda undervisnings- och
forskningslokaler vid Ekmanska sjukhuset (föreläsningsutrymmen, materielrum,
omklädningsrum, skrivrum för kandidater samt speciella laboratorier, i allt 24
rumsenheter ä 15 m2), dels 1/3 av kostnaderna för de byggnads- och utrustningsåtgärder,
som erfordras för den ovan i 1.2. avsedda undervisningen i psykiatri
vid Lillhagens sjukhus.

3.6. Beträffande de enligt 3.5. utgående statsbidragen skall bestämmelserna
i 3 § 4. och 6. huvudavtalet ej äga tillämpning.

3.7. Statens bidrag till täckande av stadens merkostnader för uppförande av
centralkomplexet vid Sahlgrenska sjukhuset fastställes till 4 165 213 kr. Beloppet
skall — efter avräkning av för ändamålet a conto gjorda utbetalningar —
erläggas, så snart detta avtal trätt i kraft.

Ad 5 § huvudavtalet

5.1. Driftbidrag enligt 5 § huvudavtalet skall ej utgå för Ekmanska sjukhuset
och mentalpolikliniken.

Anmärkning: Av 3.2. andra stycket detta tilläggsavtal följer att driftbidrag
— såvitt nu kan bedömas — ej heller skall utgå för den obstetriska delen av
kvinnokliniken vid Östra sjukhuset, enär denna ej avses tagas i anspråk för
läkarutbildning.

5.2. Till täckande av de driftkostnader, som föranledes av de under 1.2. avsedda
provisoriska anordningarna, skall staten till staden erlägga följande
bidrag:

för läsåret 1967/68 ......................... 1 500 000 kronor

för läsåret 1968/69 ......................... 2 000 000 kronor

för läsåret 1969/70 ......................... 2 500 000 kronor

De angivna driftbidragsbeloppen skall ökas eller minskas med hänsyn till den
förändring av kostnaderna för Sahlgrenska sjukhusets drift, som inträtt mellan
år 1965 (basår) och 1967 resp. 1968 och 1969. Utbetalningar a conto, omfattande
grundbelopp och tilläggsbelopp, beräknat efter kostnadsförändringen mellan år
1965 och kalenderåret närmast före resp. utbetalningsår, skall verkställas den
1 september ett vart av åren 1967, 1968 och 1969.

Ad 6 § huvudavtalet

6.1. Avdrag för driftkostnader för mentalkliniken vid Östra sjukhuset, som
täckes av i annan ordning utgående statsbidrag, skall icke ske.

Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1965

6.2. Kostnaderna för Östra sjukhusets s. k. långtidsvårdsdel skall ej medtagas
vid beräkning av sjukhusets driftkostnader.

Ad 9 § huvudavtalet

9.1. Bestämmelsen i 9 § andra stycket huvudavtalet skall gälla anskaffning
av all utrustning, för vilken staden erhåller bidrag enligt detta tilläggsavtal.

Ad 10 § huvudavtalet

10.1. Från och med det månadsskifte, som infaller närmast efter dagen för
avtalets ikraftträdande, skall i huvudavtalet och i detta tilläggsavtal stadgat
tioprocentigt driftbidrag erläggas sålunda, att staten månadsvis i efterskott till
staden utbetalar ett belopp, motsvarande 1/12 av det tioprocentiga driftbidraget
för hela det senast slutligt reglerade kalenderåret, samt att efter rekvisition
slutlig reglering skall ske, så snart medeldagkostnaden för rikets undervisningssjukhus
kan fastställas.

Beträffande utbetalning av driftbidrag för klinikerna vid Östra sjukhuset under
uppbyggnadstiden skall dock särskild överenskommelse träffas mellan vederbörande
utbetalande statliga myndighet och stadens sjukvårdsstyrelse.

Ad 17 § huvudavtalet

17.1. Detta avtal träder i kraft den dag, då det godkänts av Kungl. Maj:t
samt av stadsfullmäktige i Göteborg genom beslut, som vinner laga kraft. Dess
giltighetstid sammanfaller därefter med huvudavtalets. Uppsägning av huvudavtalet
skall följaktligen anses innefatta uppsägning jämväl av tilläggsavtalet.

Även efter den första avtalsperiodens slut skall dock staden vid utbyggnad
av Östra sjukhuset vara tillförsäkrad statligt byggnads- och utrustningsbidrag,
motsvarande lägst det bidrag, som skulle ha utgått med tillämpning av detta
tilläggsavtal. Denna garanti gäller för sådan utbyggnad, som intill den 1 januari
1976 sker i huvudsaklig överensstämmelse med den av stadsfullmäktige den 28
mars 1963 godkända generalplanen för sjukhuset.»

Förhandlingsnämnden anmäler, att i samband med diskussionerna om tilläggsavtalet
även vissa frågor om tillämpningen av 1959 års avtal tagits upp. Nämnden
behandlar först frågan om intagning av medicine kandidater och anför i
huvudsak.

Samarbetet mellan staten och staden rörande den medicinska undervisningen
i Göteborg reglerades ursprungligen genom 1948 års avtal (prop. 1948: 221 s.
52—62). Stadens uppsägning av detta avtal motiverades bl. a. med att den årliga
intagningen av medicine kandidater ökat från 60 till 100. Dock uttalades
varken i 1959 års avtal eller i de särskilda motiveringarna till avtalet, att avtalet
begränsade sig till ett intag av 100 medicine kandidater per år. Stadens
delegerade har emellertid i samband med nu förda förhandlingar hävdat, att
staden år 1959 som grund för avtalet förutsatte ett intag av denna storlek, även

44 Kungl. Maj.ts ■proposition nr HO år 1965

om den väl ej haft för avsikt att motsätta sig mindre justeringar beträffande
nämnda siffra.

Nämnden vill inte bestrida, att staden ingått 1959 års avtal under dessa förutsättningar,
men vill å andra sidan framhålla, att — enligt vad nämnden inhämtat
— göteborgskommissionen vid medgivandet av de betydande förbättringar
för staden, som 1959 års avtal innebar i förhållande till 1948 års, förutsatte,
att Sahlgrenska sjukhusets stora antal vårdplatser skulle utan andra villkor
än de i 1959 års avtal intagna stå till statens förfogande för den ökning av
antalet kliniska utbildningsplatser, som då var förutsebar.

Inför såväl kommissionen som nämnden har stadens delegerade yrkat, att den
årliga intagningen av medicine studerande i Göteborg skulle i avtalet maximeras
till 160. Då antalet intagna kandidater inte berörts i 1959 års avtal, har nämnden
för sin del inte funnit det motiverat att nu införa någon bestämmelse om intagets
omfattning, ej heller om fördelningen av de kliniska utbildningsplatserna
i huvudämnena på Sahlgrenska sjukhuset och Östra sjukhuset. Nämnden anser
dock, att förutsättningarna för tilläggsavtalets ingående måste föranleda nya
förhandlingar mellan parterna, om staten skulle önska en utökning av intaget,
som inte är att hänföra till smärre fluktuationer, beroende exempelvis av större
eller mindre avgång i de prekliniska kurserna. Med denna förklaring har staden
låtit sig nöja. Det bör i anslutning härtill konstateras, att staden i samband
med upplåtelse av Östra sjukhuset för undervisning och forskning medgiver, att
till följd av ökningen av antalet intagna kandidater de enligt 1959 års avtal
upplåtna sjukhusen och klinikerna i vissa fall får en större belastning än hittills.
Sålunda är det på grund av LUB:s förslag och stadens sjukhusplanering klart,
att vissa kliniker på Sahlgrenska sjukhuset behöver nyttjas för undervisning av
alla de 160 kandidaterna. Detta gäller jubileumskliniken, hudkliniken, allergologiska,
neurokirurgiska, plastikkirurgiska och thoraxkirurgiska klinikerna samt
— ifråga om vårdplatser — ögon- och öronklinkerna även som neurologiska kliniken.
Förhållandet blir detsamma på Renströmska sjukhuset.

Förhandlingsnämnden tar därefter upp frågan om antalet bidragsgrundande
vårdplatser på Sahlgrenska sjukhuset.

Som tidigare nämnts innebar 1959 års avtal i praktiken upplåtelse för undervisning
och forskning av samtliga kliniker vid Sahlgrenska sjukhuset utom
kvinnokliniken II. Då avtalet ingicks, var det sammanlagda antalet vårdplatser
på Sahlgrenska sjukhuset 2 054. Vissa ökningar förutsattes dock komma att ske
(jfr prop. 1959:1 bil. 13 s. 238). Den 1 september 1965 var antalet vårdplatser
tillhopa 2 174, exklusive 63 vårdplatser inom paviljong 8, som vid sistnämnda
tidpunkt ej användes för sjukvård.

Sjukvårdsstyrelsen beslöt den 27 februari 1962 att hos nämnden för undervisningssjukhusens
utbyggande hemställa om godkännande för statsbidrag enligt
1959 års avtal av förslag till reumatologisk specialavdelning på Sahlgrenska
sjukhuset. Denna avdelning skulle inrättas inom medicinska kliniken II och
rymma 30 vårdplatser. Framställningen i denna fråga överlämnades till göteborgskommissionen
för åtgärd.

Då flera av de kliniker, som upplåtits genom 1959 års avtal, fått ett ökat
antal vårdplatser, och då det uppkommit behov av en specialavdelning utöver
vad som diskuterades vid avtalets ingående, har parterna sökt finna en enkel
lösning, som kunde medföra, att särskild överenskommelse inte behövde träffas
om varje förändring av nu berört slag. Parterna har i detta syfte enats om att
1959 års avtal skall anses ha omfattat 2 300 bidragsgrundande vårdplatser på

Kutigl. Maj:ts proposition nr HO år 1965

Sahlgrenska sjukhuset, under vilket tak även den reumatologiska specialavdelningens
vårdplatser ryms. Sahlgrenska sjukhuset är i huvudsak fullt utbyggt
beträffande vårdplatser. Förutom tillkomsten av barnkliniker inom området,
vars vårdplatsantal skall läggas till de nämnda 2 300, beräknas det inte bli något
tillskott av nya platser i andra fall än i samband med att befintliga äldre paviljonger
rivs och ersätts med nybyggnader. Sedan antingen sjukhusets ortopediska
eller dess extremitetskirurgiska klinik överflyttas till Östra sjukhuset i
samband med utökningen av läkarutbildningen i Göteborg, skall ifrågavarande
tak utgöra — förutom barnklinikernas vårdplatser — 2 200 vårdplatser. Parterna
har inte funnit det erforderligt att nu i 1959 års avtal föra in angivna tak för
bidragsgrundande antal vårdplatser.

Förhandlingsnämnden har lämnat i huvudsak följande kommentarer till avtalet.

Allmänt

Beträffande Östra sjukhuset synes fortfarande viss osäkerhet råda om tidsplanen.
Kvinnokliniken skall enligt sjukvårdsstyrelsen vara färdigställd under
år 1968, men övriga delar torde komma betydligt senare. Medicin- och kirurgiklinikerna
beräknas kunna ianspråktagas för läkarutbildning först under år 1974.

1959 års avtal utlöper den 30 juni 1970. Det nu upprättade tilläggsavtalet har
samma giltighetstid. Såsom framgått av det nyss sagda, torde emellertid av Östra
sjukhuset endast kvinnokliniken komma att färdigställas under avtalsperioden.
Vid de förhandlingar som förts av nämnden har dock stadens delegerade som
första yrkande uppställt, att de resultat som har uppnåtts vid förhandlingarna
med kommissionen skulle stå fast. Nämnden har funnit sig böra godtaga denna
ståndpunkt. Tilläggsavtalet får därför beträffande Östra sjukhuset väsentligen
betydelse för planering och budgetering. Staden har också krävt att få vissa
garantier för att det tjugufemprocentiga bidrag för investeringskostnaderna, som
ingår i denna uppgörelse, inte skall bortfalla eller minska efter den 30 juni 1970.
En sådan garanti har intagits i tilläggsavtalets sista punkt. Den är dock begränsad
till de byggnader, som upptagits i 1963 års generalplan och avsetts för läkarutbildning,
samt i tiden till utgången av år 1975. Sannolikt kommer generalplanen
att undergå många ändringar, innan den realiseras. Garantin har därför
förklarats gälla utbyggnad »i huvudsaklig överensstämmelse» med generalplanen.

Parterna har vidare funnit det lämpligt att i tilläggsavtalet inarbeta de bestämmelser,
som reglerar de provisoriska anordningarna för läkarutbildning i
Göteborg. I samband med de förhandlingar om ett nytt avtal, som väntas äga
rum åren 1968—1970, finns möjlighet att omarbeta även de bestämmelser,
som gäller för provisoriet, vilket inte blir fullt uppbyggt förrän under höstterminen
1970, alltså efter avtalstidens utgång.

För avtalsperioden innebär tilläggsavtalet främst, att staden förbinder sig att
tillhandahålla provisoriska anordningar för ökad läkarutbildning i sådan takt,
som erfordras för att från och med höstterminen 1967 mottaga studerande för
propedeutisk och klinisk utbildning till ett antal som motsvarar ett årligt intag
av ca 160 studerande. Härom träffade parterna preliminär överenskommelse den
29 juni 1965, vilket nämnden anmälde i skrivelse till Kungl. Maj:t den 2 juli
1965.

De i läkarutbildningsberedningens skrivelse den 11 januari 1965 framlagda
förslagen till åtgärder — vilka refererats i det föregående — för att anordna

Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1965

provisorisk utbildning skall vidtagas. För provisoriet skall sålunda förutom de
redan i 1959 års avtal för läkarutbildning upplåtna klinikerna, avdelningarna etc.
utnyttjas Ekmanska sjukhuset (kirurgi), ytterligare en klinik på Vasa sjukhus
(propcdeutisk utbildning) samt stadens mentalpoliklinik i sociala huset. För utbildning
i psykiatri skall Lillhagens sjukhus utnyttjas. Därvid räknas med en
utvidgning av ianspråktagandet av sjukhuset till att under provisorietiden omfatta
fristående kurser, förlagda till en befintlig klinik och under ledning av en
där tillfälligt placerad professor.

För sitt medgivande att vidtaga ifrågavarande åtgärder för en utökning av
den propedeutiska och kliniska läkarutbildningen i Göteborg till ett årsintag av
ca 160 redan från höstterminen 1967 har staden enligt nämndens uppfattning
ställt synnerligen långtgående ekonomiska anspråk. Nämnden har därför övervägt
andra alternativ för ett provisorium i avbidan på att Östra sjukhuset färdigställs.
Sedan staden emellertid förklarat sig villig att på för staten förhållandevis
gynnsamma villkor i ett sammanhang lösa vissa andra förhandlingsfrågor,
har nämnden funnit sig kunna acceptera de ekonomiska villkor för provisoriet,
som framgår av avtalstexten.

Speciella kommentarer till avtalstexten
Ad 1 § huvudavtalet

De under 1.1.G. uppräknade klinikerna skall enligt den av Göteborgs stadsfullmäktige
den 28 mars 1963 godkända generalplanen för Östra sjukhuset er -

hålla följande antal vårdplatser:

medicinska kliniken ............................ 159

geriatriska kliniken ............................. 100

kirurgiska kliniken ............................. 189

ortopediska kliniken ............................ 120

infektionskliniken............................... 120

barnmedicinska kliniken ........................ 70

barnpsykiatriska kliniken ....................... 24

psykiatriska kliniken ........................... 89

mentalkliniken ................................. 300

kvinnoklinikens vårdplatser för gynekologi och prematurfall
(69 resp. 20) ........................ 89

Rehabiliteringsklinik

Utöver här angivna enheter vid Östra sjukhuset planeras bl. a. en rehabiliteringsklinik,
som ursprungligen beräknades innehålla 60 vårdplatser. Under
hand har emellertid antalet planerade vårdplatser ökats till 112. Ämnet medicinsk
rehabilitering har hittills ej ingått i undervisningsplanen för blivande läkare
och har ej heller berörts i läkarutbildningsberedningens betänkanden. Enligt
riksdagens beslut i anledning av prop. 1964: 73 (SU 96, rskr 216) har en professur
i medicinsk rehabilitering inrättats vid universitetet i Göteborg fr. o. m. den
1 juli 1965 med placering tills vidare vid Sahlgrenska sjukhuset. Då det ännu är
för tidigt att ta ställning till den slutliga organisationen, har nämnden inte
velat i avtalet binda staten vid förpliktelser i fråga om vårdplatser för undervisning
och forskning, om rehabiliteringskliniken skulle överflyttas till Östra
sjukhuset. Nämnden har endast uttalat önskemål om att få nyttja klinikens
serviceanordningar. För detta nyttjande, som staten tillförsäkras genom 1 §
andra stycket huvudavtalet samt 1.1. tilläggsavtalet, kommer ersättning att

Kungl. Maj:ts proposition nr llfi år 1965

utgå på så sätt, att kostnader för ifrågavarande anordningar får inräknas i sjukhusets
driftbidragsgrundande kostnader. Parterna har dock förutsatt, att — om
staten senare skulle vilja ta i anspråk en dylik kliniks vårdplatser för läkarutbildning
— staten härför skall erlägga ett bidrag med 25 % av nedskrivna byggnadsoch
utrustningskostnader för klinikens uppförande samt att avskrivningstiden
därvid skall upptas till 50 år.

Psykiatriska kliniken och mentalkliniken
vid Östra sjukhuset

I den framlagda förteckningen över vårdplatser har psykiatriska kliniken vid
Östra sjukhuset redovisats helt skild från mentalkliniken. Organisationen av
dessa vårdformer är inte slutligt utredd, och det förefaller inte osannolikt, att
de båda klinikerna i framtiden kommer att organiseras som en mentaldel, uppdelad
på flera överläkaravdelningar, var och en representerande såväl lasarettspsykiatri
som tung psykiatri enligt dagens terminologi. Vid förhandlingarna har
dock dessa frågor behandlats med utgångspunkt från vad som hittills planerats.

Parterna är ense om att den forskningsavdelning, som omtalas i prop. 1959: 79,
skall förläggas till mentalkliniken. Under år 1962 ägde förhandlingar rum mellan
göteborgskommissionen och stadens delegerade om att förläggga nämnda forskningsavdelning
till Lillhagens sjukhus. De ledde dock inte till något positivt
resultat, bl. a. av det skälet att kommissionen inte ansåg sig kunna godta de
ekonomiska villkor, som staden uppställde. Enligt beslut av 1964 års riksdag
(prop. 1964:1 bil. 10 s. 390) har en forskningsprofessur provisoriskt förlagts till
S:t Jörgens sjukhus och avsikten är att denna professur så småningom skall
överföras till Östra sjukhuset.

Det bör uppmärksammas, att nämnden inför stadens delegerade förklarat,
att prop. 1959:79 inte kan få för parterna bindande verkan i fråga om personalorganisationen
för en forskningsavdelning, som tillkommer först på 1970-talet.

Kvinnokliniken vid Östra sjukhuset

Stadens delegerade har ansett en ökning av antalet kandidater till 160 årligen
på Sahlgrenska sjukhusets kvinnoklinik I (KK I) utgöra en alltför stor belastning
och har därför krävt, att framförallt den gynekologiska men även den obstetriska
avdelningen vid Östra sjukhuset skulle nyttjas för undervisning och
forskning. Parterna har efter långvariga överläggningar enats om att de gynekologiska
vårdplatserna bör kunna utnyttjas för läkarutbildningen. Även prematurfallen
har ansetts erforderliga härför. Driftbidrag skall utgå från den tidpunkt,
då den gynekologiska avdelningen och prematurplatserna tas i bruk för läkarutbildning.

Frågan om upplåtelse av den obstetriska delen av kvinnokliniken vid Östra
sjukhuset (KK Ö) — i föreliggande generalplan föreslås denna del av kvinnokliniken
erhålla ca 95 vårdplatser — har komplicerats av barnmorskeutbildningen.
När KK Ö står färdig, skall Sahlgrenska sjukhusets KK II nedläggas,
varigenom lokaler för utbildning av barnmorskor skulle komma att saknas. Då
det från den statliga sidan förutsatts, att denna utbildning fortfarande skall ske i
Göteborg, har det ansetts lämpligt att utbildningen förlägges till KK Ö. Under
förhandlingarna har berörts frågan om undervisning bör ske samtidigt av läkare
och barnmorskor vid KK Ö. Sedan medicinalstyrelsen för sin del uttalat sig mot
cn samundervisning vid KK Ö, har frågan om den obstetriska avdelningens an -

Kungl. Maj:ts proposition nr Uf0 år 1965

vändning för läkarutbildning ställts på framtiden. Stadens delegerade har mot
bakgrunden av i ärendet föreliggande utredningar ansett sig kunna acceptera,
att utbildningen i obstetrik för samtliga medicine kandidater sker på KK I. Med
hänsyn till sambandet med barnmorskeundervisningen och för att hålla möjligheten
till läkarutbildning öppen men framförallt enär frågans lösning från stadens
sida gjorts till ett oeftergivligt villkor för en uppgörelse, har nämnden accepterat,
att tjugufemprocentigt byggnads- och utrustningsbidrag skulle få utgå
för anordnande av den obstetriska delen, trots att den enligt föreliggande planer
inte kommer att användas för läkarutbildning. Ett dylikt bidrag utgör ett avsteg
från den merkostnadsprincip, som legat till grund för statsmakternas strävanden
under senare år att nå enhetliga bidragsregler på ifrågavarande område. Emellertid
har sådana särskilda omständigheter förelegat, att detta avsteg från gängse
principer inte kan anses ha prejudicerande betydelse.

Polikliniker, serviceorgan m. m. vid Östra sjukhuset

Enligt 1.1. skall — i den mån så erfordras — poliklinik vid Östra sjukhuset,
vilken inte är ansluten till någon av de under G. uppräknade klinikerna, upplåtas
för medicinsk undervisning och forskning. Enligt föreliggande planer skulle
denna bestämmelse få betydelse för öron- och ögonpoliklinikerna samt för den
neurologiska polikliniken. I detta sammanhang bör påpekas, att enligt 1.3. tillläggsavtalet
— jämförd med 1 § sista stycket huvudavtalet — skall upplåtelse
av klinik avse även till denna hörande hjälpavdelningar och polikliniker m. m.
ävensom för hela sjukhuset gemensamma anläggningar. Bland dylika, som skall
tillkomma vid Östra sjukhuset, må nämnas laboratorier för röntgendiagnostik,
patologi, klinisk bakteriologi, klinisk fysiologi och klinisk kemi. Patologi och
bakteriologi vid Östra sjukhuset kommer således att ingå i sjukhusorganisationen
och behöver inte — såsom motsvarigheterna vid Sahlgrenska sjukhuset — bli
föremål för särskild avtalsreglering.

Ad 3 § huvudavtalet

När det gäller byggnads- och utrustningsbidrag för Östra sjukhuset, skall i
överensstämmelse med 1.3. bestämmelserna i huvudavtalet i princip tillämpas.
I tilläggsavtalet har dock införts undantagsbestämmelser för mentalkliniken och
kvinnokliniken.

Mentalkliniken vid Östra sjukhuset (3.1.)

Enligt 3 § 4. i huvudavtalet skall byggnads- och utrustningsbidrag ej utgå för
kostnad, som täcks av i annan ordning utgående statsbidrag. Nämnda bestämmelse
skulle, om den tillämpades på mentalkliniken vid Östra sjukhuset, få en
för staden synnerligen ofördelaktig inverkan. Jämlikt 1925 års avtal mellan
staten och Göteborgs stad »om stadens övertagande av hela sin sinnessjukvård»
utgår statligt bidrag för denna vård med ett belopp, som under år 1964 utgjorde
63 % av stadens verkliga kostnader. Detta avtal är ouppsägbart, men i samband
med nämndens förhandlingar om mentalsjukvårdens överförande till landstingen
har enligt Kungl. Maj:ts uppdrag diskussioner om revision av 1925 års avtal
upptagits med Göteborgs stad. Stadens delegerade har hävdat, att — oavsett om
1925 års avtal kommer att gälla även i fortsättningen eller ersättas av ett nytt
avtal — läkarutbildningsbidraget med hänsyn till omständigheterna inte kan få
reduceras på det sätt, som eljest gäller vid bestämning av bidragsgrundande
belopp enligt 1959 års avtal. Nämnden har ansett sig kunna acceptera dessa syn -

Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1965 49

punkter, varför 3 § 4. i liuvudavtalet inte skall äga tillämpning beträffande mentalkliniken.

Kvinnokliniken vid Östra sjukhuset (3.2.)

Byggnads- och utrustningskostnaderna för kvinnokliniken vid Östra sjukhuset
uppgår enligt nu föreliggande beräkningar till ca 40 milj. kr., varav ca 22 milj.
kr. avser den obstetriska delen av kliniken. Vid bedömning av statens eftergifter
på denna punkt bör observeras bestämmelsen i 3.2. sista stycket, innebärande att
staten — om den obstetriska delen den 30 juni 1978 inte tagits i anspråk för
läkarutbildning — är berättigad att återkräva så mycket av de av staden för
sagda del uppburna byggnads- och utrustningsbidragen, som skäligen kan anses
belöpa på läkarutbildningen efter avdrag, som sägs i 3 § C. huvudavtalet, varvid
avdraget dock skall avse minst tio år. Nämnda bestämmelse i huvudavtalet innebär,
att staden är skyldig att återbetala så stor del av de uppburna bidragen,
som må återstå, sedan de minskats med 1/30 beträffande byggnad och 1/10
beträffande utrustning för varje helt år, som förflutit från det stadens anhållan
om utbetalning av bidraget inkom till vederbörande statliga myndighet. För den
händelse den obstetriska avdelningen kommer att tagas i anspråk för läkarutbildning
före den 30 juni 1978 blir tilläggsavtalets bestämmelse om återbetalning
av bidrag självfallet ej aktuell. Driftbidrag kommer i så fall att utgå från den
tidpunkt, då avdelningen tages i bruk för läkarutbildning. Dessutom bör beaktas,
att det statliga bidraget till obstetriska avdelningen även avser att täcka vissa
kostnader för stadens åtagande enligt avtalet om barnmorskeläroanstalten.

Röntgendiagnostiska kliniken III vid Sahlgrenska
sjukhuset (3.3.)

Staden avser att vid Vasa sjukhus uppföra en nybyggnad för rubricerade klinik,
som organisatoriskt tillhör Sahlgrenska sjukhuset. I nybyggnaden skall
anordnas även vissa andra lokaler, bl. a. arbetslokaler för amanuenser, kandidatutrvmmen
samt föreläsningssal. Det kan även bli fråga om att till byggnaden
förlägga lokaler, som inte har samband med läkarutbildningen och således ej
heller omfattas av avtalet. Enär medicinska kliniken III, som även är belägen
vid Vasa sjukhus, under provisorietiden skall tagas i anspråk för ej endast propedeutisk
utan även klinisk utbildning i medicin, kommer ifrågavarande röntgenklinik
att få starkt ökad betydelse för läkarutbildningen. Nämnden har därför
funnit sig kunna acceptera, att huvudavtalets bestämmelser om investeringsbidrag
för »ianspråktagen» klinik skall gälla för denna byggnad, vars uppförande
— i de delar som berör läkarutbildningen — kostnadsberäknats till ca 12 milj.
kr. (inklusive utrustning).

Merkostnaderna för ccntralkomplexet vid Sahlgrenska
sjukhuset (3.7.)

Centralkomplexet vid Sahlgrenska sjukhuset uppfördes under den tid 1948
års avtal var tillämpligt. Staden uppbar investeringsbidrag enligt den s. k. identifikationsmetoden.
Viss förbättring av 1948 års avtal hade staden uppnått genom
en i prop. 1957:104 s. 47 redovisad tilläggsöverenskommelse. I enlighet med vad
sålunda överenskommits utbetalade staten till staden under budgetåren 1956/57
och 1957/58 vad som beräknats falla på staten, nämligen 2 040 000 kr. Den
totala anläggningskostnaden hade då uppskattats till 49 950 000 kr. Komplexet
blev emellertid betydligt dyrare, och staden begärde den 20 oktober 1958 ytter4
— Bihang till riksdagens ''protokoll 1965. 1 sand. AV 1\0

Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1965

ligare 1 600 000 kr. till täckande av merkostnader. Framställningen remitterades
den 3 november 1958 till göteborgskommissionen, som hade att förhandla om
nytt avtal för upplåtelsen av stadens sjukhus för läkarutbildning. Emellertid
kunde staden inte redovisa slutgiltigt fastställda kostnader för komplexet, då
avtalsuppgörelse i övrigt träffades den 9 december 1959, varför kommissionen ej
ansåg förutsättningar föreligga för en slutlig uppgörelse på det av staden yrkade
tilläggsbeloppet. I en överenskommelse om tillämpningen av 1948 års avtal fastställdes
dock, att statens kostnadsbidrag till staden för anordnande av de lokaler
inom komplexet, som upplåtits för klinisk undervisning och forskning enligt
1948 års avtal och 1951 års tilläggsöverenskommelse, skulle beräknas efter en
bruttovolym av 10 373 in3. Därjämte bestämdes, att staten för vissa andra lokaler,
varom statsmakterna tidigare inte fattat beslut, skulle lämna bidrag med ett
belopp av 900 000 kr. i ett för allt. Sedan överenskommelsen godkänts (prop.
1960:69, SU 97, rskr 254), har statskontoret utbetalat sistnämnda belopp
900 000 kr. samt därjämte a conto 900 000 kr.

I rekvisition till statskontoret den 9 mars 1965 har Göteborgs sjukvårdsstyrelse
anmält, att den slutgiltiga kostnaden för ccntralkomplexet fastställts till
78 175 080 kr., varav statens andel skulle uppgå till 4 165 213 kr. Med avdrag av
de belopp, som tidigare utbetalats, skulle således staten nu ha att erlägga bidrag
med ytterligare 325 213 kr. Statskontoret har den 6 april remitterat rekvisitionen
till nämnden för yttrande.

Merkostnaderna för centralkomplexet har varit föremål för omfattande diskussioner
och utredningar inom staden. Vid en översiktlig utredning om dessa, som
företogs av göteborgskommissionen i samråd med byggnadsstyrelsen, ansåg sig
kommissionen ha erinringar att göra beträffande flera poster, som bidragit till
fördyringarna utan att direkt ha anknytning till undervisning och forskning. Då
emellertid förhandlingar i detalj om dylika poster skulle ha krävt ett dyrbart
utredningsarbete, har nämnden funnit den bästa lösningen vara att fastställa
det begärda beloppet inom ramen för en större förhandlingsuppgörelse. Till
denna eftergift har bidragit den omständigheten, att Göteborgs stad är ensamt
bland huvudmännen för kommunala undervisningssjukhus om att ha uppfört
ett modernt komplex av ifrågavarande art och omfattning mot ett statligt byggnadsbidrag
under 25%. Det nu överenskomna beloppet innebär, att statsbidraget
fastställes till endast 5,3 % av de totala byggnadskostnaderna för centralkomplexet.

Ad 6 § huvudavtalet

Vid beräkning av underlaget för bidrag skall — av samma skäl som tidigare
åberopats i fråga om byggnads- och utrustningsbidrag — avdrag inte göras för
kostnader för mentalkliniken vid Östra sjukhuset, som täcks av i annan ordning
utgående statsbidrag.

Ad 10 § huvudavtalet

Driftbidraget har hittills erlagts på det sättet, att staden efter första halvåret
erhållit ett belopp a conto, varefter slutlig reglering för året skett någon gång
under andra kvartalet året efter bidragsåret. Under denna punkt har i överensstämmelse
med vad som numera gäller för andra huvudmän avtalats, att staten
i fortsättningen erlägger driftbidrag månadsvis i efterskott i form av utbetalningar
a conto, motsvarande 1/12 av det belopp, vartill driftbidraget uppgått för
det senast slutligt reglerade kalenderåret.

Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1965

4.2.2. Avtal om barnmorskeläroanstalten i Göteborg

Som framgått av redogörelsen för avtalet om tillägg till 1959 års avtal om
Göteborgs stads sjukhus (ad 3 § huvudavtalet) och förhandlingsnämndens kommentarer
till detta avtal (ad 1 och 3 §§) har Göteborgs stad utfäst sig att inom
kvinnokliniken vid Östra sjukhuset anordna för barnmorskeläroanstalten erforderliga
undervisnings- och expeditionslokaler. I ett särskilt avtal om barnmorskeläroanstalten
utfäster sig Göteborgs stad bl. a. att utan annan ersättning
än som följer av nämnda tillägg till 1959 års avtal tillhandahålla läroanstalten
de nyttigheter och den service, som erfordras för att nämnda lokaler skall kunna
användas på ett ändamålsenligt sätt. Vidare löses vissa frågor rörande elevernas
praktiska utbildning och barnmorskeanstaltens förhållande till sjukvårdsorganisationen.
Slutligen behandlas även vissa elevförmåner under utbildningstiden.

4.2.3. Avtal om utökning av medicinarområdet i Göteborg

Samtidigt som 1959 års avtal om Göteborgs stads sjukhus träffades, ingicks
även ett avtal om vissa markfrågor (1959 års markavtal; jfr prop. 1960: 69 s. 15).
I detta avtal överlät staden till staten ett område på det s. k. Medicinarberget
av ca 100 000 m2. I samma avtal förband sig staden att för statens räkning reservera
vissa angränsande markområden av ca 142 000 m2. I samband med förhandlingarna
om odontologisk utbildning m. m. i Göteborg förklarades (prop.
1964:161 s. 49), att staden var villig att medverka till att hela Medicinarberget
reserverades för ändamål som angavs i nyssnämnda markavtal. Innan ett avtal
om dessa frågor kunde ingås, måste emellertid resultatet av vissa utredningar
avvaktas.

Det synes i detta sammanhang vara lämpligt att redovisa ett av byggnadsstyrelsen
i januari 1965 framlagt förslag till utbyggnadsplan för det s. k. medicinarområdet
i Göteborg (tryckt, byggnadsstyrelsen 1965), vilket är beläget
omkring tre kilometer söder om Göteborgs centrum och i anslutning till Sahlgrenska
sjukhuset. Planen som utarbetats i samråd med berörda institutioner
och staden omfattar i första hand de medicinskt teoretiska och odontologiska
ämnena samt vissa naturvetenskapliga ämnen.

Byggnadsstyrelsen framhåller, att planen med hänsyn till den snabba utvecklingen
inom den högre undervisningen och forskningen är avsedd att göras till
föremål för kontinuerliga och systematiska överarbetningar.

I planen föreslås medicinarområdet omfatta området som begränsas av Guldhedsgatan,
Per Dubbsgatan, Dag Hammarskjölds väg, Övre Husargatan, Seminariegatan
och dalgången i öster mot bostadsområdena i Norra Guldheden. Den
totala markyta som upptas i planen omfattar ca 365 000 m2. Det av byggnadsstyrelsen
bedömda totalt erforderliga lokalbehovet uttryckt i m2 rumsyta är
61 157. Vid beräkningen av markbehovet har dock förutsatts att en fördubbling
av nu förutsedda lokalbehov skall vara möjlig. Bilparkering föreslås ordnad i
däck med flera plan under byggnaderna eller i bergrum. Styrelsen har härvid

Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1965

räknat med följande antal personer inom området vid början av 1970-talet,.
nämligen 2 125 studerande och forskare, 1 500 lärare och tjänstemän samt 500
besökare, vilket enligt styrelsens beräkningar ger ett behov av 1 800 bilplatser
och 2 300 skyddsrumsplatser. Vid beräkningarna har beaktats att områdets norra
del ligger inom den centrala zon av staden där normalskyddsrum inte krävs.

På grundval av byggnadsstyrelsens utbyggnadsplan och efter samråd med
styrelsen har förhandlingsnämnden för staden preciserat statens önskemål om
omedelbara markförvärv samt om reservationer för framtida utbyggnad i medicinarområdet.

Förhandlingsnämndens avtal om utökning av medicinarområdet i Göteborg
har följande lydelse.

Avtal

mellan svenska staten och Göteborgs stad om utökning av medicinarområdet i
Göteborg.

1 §•

Staden överlåter till staten utan ersättning:

a. de områden, som å bifogade situationsplan (bilaga A1) betecknats G2a, G2b,
Fc, Fe, Hb (delar av stadsägan nr 8430 -f- 8431 -+- 8433; sammanlagd areal cirka
5 525 m2) samt Fd (del av stadsägan nr 8432; areal cirka 175 m2);

b. den å bilaga A såsom B betecknade delen av det område, som jämlikt 3 § £
det den 9 december 1959 mellan staten och staden träffade avtalet om överlåtelse
av mark i Göteborg för högre undervisning och forskning (1959 års markavtal)
reserverats för statens räkning (del av stadsägorna nr 8426, 8427, 8428, 8430 -f8431
-f- 8433 samt samfällda vägen litt. alc; sammanlagd areal cirka 117 000 m2).

2 §•

Staten övertager de överlåtna områdena i befintligt skick och med de gravationer,
som besvärar dessa. Gravationerna utgöres av dels de nyttjanderätter
som förtecknats i bilaga B2, dels de ledningsservitut m. m. som framgår av
bilaga C2 (bilagan utvisar ungefärligt läge). Staten övertager dock icke härigenom
staden åvilande förpliktelse att till innehavare av kolonilott utgiva viss
flyttningsersättning, när dispositionsrätten till kolonilott återfordras.

Då staten upptager förhandlingar med Änggårdens Odlareförening m. b. p. a.
och Föreningen Göteborgs Koloniträdgårdar m.b. p. a. om tidpunkten för av- * 1

1 Se s. 54.

1 Ej medtagen här.

Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1965

trädande av mark, som av föreningarna disponeras jämlikt de i Bilaga B angivna
arrendekontrakten av den 13 april 1946 med flera dagar respektive den 27 maj
1949 med flera dagar, skall representanter för staden beredas tillfälle att närvara.

3 §•

Vad som jämlikt 1959 års markavtal gäller överlåtet område skall äga motsvarande
tillämpning jämväl å i 1 § omförmälda områden.

4 §.

För ändamål och på villkor, som i 1959 års markavtal stadgas, skall staden
för statens räkning reservera de områden, som å Bilaga A betecknats D, E, Fa,
Fb, Ha, I, L, M, N, R och S. Område, som denna dag användes för vårdändamål
eller bostäder för elever och annan vårdpersonal, må dock av staten tillträdas
först då det icke längre erfordras för dylikt ändamål.

Staden förbinder sig att medverka till att även områdena K, O och P å Bilaga
A reserveras för ändamål, som angives i 1 § 1959 års markavtal.

Den i 3 § andra stycket 1959 års markavtal intagna bestämmelsen om mark
för uppförande av sjuksköterskebostäder upphäves i och med ikraftträdandet av
detta avtal.

5 §■

Såväl det å Bilaga A såsom C betecknade området som de områden, som av
staden överlåtits eller reserverats enligt ovan, kan komma att beröras av trafikanläggningar.
Därest så skulle bli fallet, är staten beredd att medverka till erforderlig
justering av områdenas gränser.

6 §•

Parterna förbinder sig att tillsammans, efter särskild överenskommelse med
Föreningen för Bistånd åt Vanföra i Göteborg och Göteborgs Sjukhem, anordna
lämpliga gemensamma tillfartsvägar m. m. från Per Dubbsgatan, Guldhedsgatan
och Medicinaregatan till nybyggnad för den odontologiska fakulteten i Göteborg
och planerade barackbyggnader för Göteborgs Sjukhem samt till befintliga byggnader
å stadsägan nr 8432, avsedda för Änggårdens yrkesskolor och Sahlgrenska
sjukhusets ortopediska klinik, ävensom att gemensamt planera områdena kring
dessa vägar. Stadens ekonomiska medverkan skall dock begränsas till att avse
tillfartsvägar fram till gränsen för statens område samt sådana vägar m. m. inom
området, som är av intresse för staden med hänsyn till den ortopediska kliniken
och andra staden tillhöriga fastigheter. 7

7 §•

Frågor om leverans av värme till byggnader å överlåtet område jämlikt 6 §
sista stycket 1959 års markavtal skall hänskjutas till i särskild ordning upptagna

förhandlingar. „

” 8-

Detta avtal träder i kraft den dag, då det godkänts av Kungl. Maj:t samt av
Göteborgs stadsfullmäktige genom beslut, som vinner laga kraft.»

Kangl. Maj:ts proposition nr HO år 1965

y ° o □

Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1965 55

Förhandlingsnämnden har lämnat i huvudsak följande kommentarer till avtalet.

Allmänt

Vid förhandlingarna om den odontologiska utbildningen utgjorde osäkerheten
om sträckningen av de trafikleder, som kunde beröra medicinarområdet, ett
väsentligt hinder för att då träffa ett definitivt avtal om den framtida dispositionen
av området. Inte heller nu föreligger trafikplanerna i sådant skick, att
gränserna för det område, som staten må disponera, kan slutgiltigt fastläggas.
Med tanke på byggnadsstyrelsens planeringsarbete är det emellertid angeläget
att få en avtalsreglering till stånd. Detta har kunnat uppnås endast med intagande
i avtalstexten av den begränsning, som återfinnes i 5 §. Staten har där
förklarat sig beredd att medverka till erforderliga gränsjusteringar med hänsyn
till trafikanläggningar ej enbart beträffande C-området, vilket klarlades redan vid
diskussionen om förläggningen av en nybyggnad för den odontologiska fakulteten,
utan beträffande samtliga de områden, som överlåts eller reserveras enligt
föreliggande avtal, inklusive B-området. Det bör i fråga om C-området erinras,
att en trafikanläggning kan komma att taga nästan hela området i anspråk.
I vad avser övriga områden är osäkerheten givetvis till men för statens planeringsarbete,
men av allt att döma torde eventuella gräns justeringar vid dessa bli
av begränsad omfattning.

B-området är reserverat för staten enligt 1959 års avtal. Det behöver nu tillträdas
av staten för uppförande av bl. a. vissa universitetsinstitutioner.

Speciella kommentarer till avtalstexten
Ad 2 §

Enligt 3 § näst sista stycket 1959 års avtal jämfört med 1 § har staten rätt att
få ifrågavarande områden överlåtna i gravationsfritt skick. I samråd med byggnadsstyrelsen
har nämnden emellertid funnit, att staten utan men kan överta
gravationerna, dock med viss i paragrafen angiven begränsning. De i bilaga B
uppräknade kontrakten kan uppsägas vid för staten lämpliga tidpunkter. Det
förutsätts, att staden snarast underrättar vederbörande servituts- och nyttjanderättshavare
om ägarskiftet samt att byggnadsstyrelsen med dessa och staden
diskuterar rent praktiska tillämpningsfrågor.

Ad 6 §

Planeringen av området kring nybyggnaden för den odontologiska fakulteten
möter på grund av byggnadens placering åtskilliga svårigheter och är därför
ännu inte avslutad. Frågorna torde få lösas efter hand inom en samarbetsgrupp,
bestående av representanter för berörda parter. I vissa fall torde överenskommelser
kunna träffas under hand, medan i andra fall nämndens medverkan till
biavtal kan tänkas bli erforderlig. Byggnadsstyrelsen har i skrivelse den 20 juli
1965 till nämnden anmält de mest brådskande avtalsfrågorna, av vilka de väsentligaste
lösts genom här berörda avtal samt genom avtalet om Änggårdens,
yrkesskolors fastighet.

56 Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1965

4.2.4. Avtal om överlåtelse till staten av Änggårtlens yrkesskolors fastighet

Den fastighet som på situationsplanen1 över medicinarområdet i Göteborg är
betecknad G 1 (areal 7 230 m2) ägs av Föreningen för Bistånd åt Vanföra i Göteborg,
som där driver Änggårdens yrkesskolor för handikappade elever. Av förhandlingsnämndens
kommentarer till avtalet om odontologisk utbildning i Göteborg
m. m. (prop. 1964: 161 s. 48) framgår att vissa förhandlingsfrågor, som
berörde denna fastighet, kvarstod olösta. Förhandlingsnämnden redovisar nu
att nämnden i samband med de förhandlingar som förts i sagda frågor funnit ett
förvärv av hela fastigheten jämte därpå uppförda byggnader utgöra den lämpligaste
lösningen av förenämnda frågor. Förhandlingsnämnden har löst frågan
om förvärv av nämnda fastighet genom ett separat avtal.

Förhandlingsnämnden har lämnat i huvudsak följande redogörelse för avtalet.

Fastän hela området Gl ingår i den utbyggnadsreserv, som av byggnadsstyrelsen
bedömts erforderlig för den statliga verksamheten i stadsdelen, upptog
nämnden till att börja med förhandlingar om förvärv av endast de för odontologibyggnaden
behövliga delarna av området Gl samt av de med G2a, G2b och
Fc betecknade områdena på den nyss omtalade situationsplanen. Området Gl
har föreningen år 1920 mottagit av staden såsom gåva med återgångsförbehåll.
Områdena G2a, G2b, och Fc disponerar föreningen enligt nyttjanderättsavtal
med staden. På förslag av föreningen har nämnden emellertid — med stadens
godkännande — avtalat om förvärv av hela Gl från föreningen, varvid staten
skall lösa de av föreningen på Gl uppförda byggnaderna med ett belopp av
621 000 kr. i form av en ouppsägbar räntebärande revers. Denna summa motsvarar
vad som av donationsmedel nedlagts i dessa byggnader (jfr Stencil
S 1964:2 s. 5:13). De av föreningen med nyttjanderätt disponerade områdena
övergår — efter överenskommelse mellan föreningen och staden — med äganderätt
till staten genom det tidigare redovisade avtalet om utökning av medicinarområdet.

Förvärvet av Änggårdens yrkesskolors fastighet ingår endast som ett led i
säkerställandet av mark för en framtida utbyggnad av de statliga institutionerna
på medicinarområdet. Det föregriper inte den utredning, som enligt Kungl.
Maj :ts beslut den 30 juni 1965 skall behandla bl. a. frågan om verksamheten
vid Änggårdens yrkesskolor. I avvaktan på resultatet av denna utredning får
föreningen utnyttja fastigheten för driften av yrkesskolorna. Av ränteavkastningen
från den nyss nämnda reversen skall enligt avtalet 5 000 kr. utbetalas
till föreningen, medan resten skall tillgodoföras en i yrkesskolornas stat upptagen
inkomstpost för att användas till att täcka kostnaderna för skolornas drift.

4.2.5. Avtal om ändring av 1954 års universitetsavtal

Göteborgs högskola, som grundades år 1887, tillkom liksom Stockholms högskola
utan statlig medverkan. Högskolan erhöll ett med åren växande ekonomiskt
stöd från Göteborgs stad, vilken även på många andra sätt visat sitt intresse
för högskolan.

1 Se s. 54.

Kungl. Maj:ts proposition nr lJfO år 1965

År 1948 ingicks mellan staten, Göteborgs stad och Göteborgs högskola ett
avtal för att genom samverkan mellan staten och staden trygga högskolans fortsatta
utveckling. Avtalet, som redovisades för riksdagen i prop. 1948: 219 (STJ
146, rskr 326) innebar bl. a., att staten och staden enligt vissa grunder skulle
bidra till bestridande av den utgiftssumma, som enligt den för högskolan
fastställda staten inte täcktes av högskolans egna medel. Stadens årsbidrag var
maximerat till 400 000 kr. Staten tog på sig kostnaderna för eventuellt erforderliga
byggnader för högskolan, i den mån medel från annat håll inte stod till
förfogande för ändamålet. Staden åter förband sig att ställa välbelägen och
lämplig tomtmark till förfogande för byggnader som eventuellt erfordrades för
högskolan. Avtalet skulle gälla t. o. m. den 30 juni 1964.

Sedan statsmakterna beslutat (prop. 1953: 122, SU 137, rskr 274) att inrätta
ett universitet i Göteborg, träffade staten och Göteborgs stad ett nytt avtal, som
ersatte 1948 års avtal. Enligt det nya avtalet, som godkändes av Kungl. Maj:t
den 4 juni 1954, skulle Göteborgs stad lämna bidrag till bestridande av utgifterna
för den filosofiska fakulteten vid Göteborgs universitet efter samma grunder,
som gällde i 1948 års avtal i fråga om bidrag till Göteborgs högskola. Bidraget
fixerades till 400 000 kr. per år. Dock skulle enligt avtalstexten framdeles annat
kunna överenskommas mellan parterna. Till bidraget var knutet representationsrätt
för staden i universitetets drätselnämnd. Staden förband sig i avtalet att
ställa välbelägen och lämplig tomtmark till förfogande för den filosofiska fakultetens
nybyggnader. Avtalet skulle i likhet med 1948 års avtal gälla t. o. m. den
30 juni 1964 med två års uppsägningstid och förlängningsklausul på 15 år.

Göteborgs stadskollegium uppsade 1954 års avtal den 4 april 1962. Uppsägningen
motiverades med att dels stadens åtagande rörande tomtmark finge anses
uppfyllt i och med att staden överlåtit ett markområde att användas för bl. a.
de filosofiska fakulteternas behov, dels bestämmelsen om årliga bidrag från staden
till de filosofiska fakulteterna enligt stadens uppfattning hade intagits i avtalet
för att fullfölja ett åtagande som staden tidigare gjort till förmån för den
förutvarande högskolan och som skulle gälla t. o. m. den 30 juni 1964.

Det nu — med anledning av stadens uppsägning av 1954 års avtal — träffade
tilläggsavtalet innebär följande.

Ett till 250 000 kr. reducerat bidrag skall utgå från staden för vart och ett av
budgetåren 1964/65 och 1965/66. Efter sistnämnda budgetår skall bidrag inte
längre utgå. Bestämmelser om viss representationsrätt för staden i universitetets
förvaltningsorgan upphävs med retroaktiv verkan fr. o. m. den 1 juli 1964.

Den i 1954 års avtal upptagna markklausulen skall gälla t. o. in. den 30 juni
1970. En bestämmelse om två års uppsägning och tio års förlängning vid utebliven
uppsägning har införts.

Till vad som sålunda överenskommits anför förhandlingsnämnden bl. a.

Enligt nämndens uppfattning tyder förarbetena till och formuleringarna i
1948 och 1954 års avtal på att dessa gjorts uppsägbara närmast för att kompensera
staten för att stadens bidragsbelopp icke indexreglerats. I samband med att

5 — liihanq till riksdagens protokoll 1 sand. Nr 1 [0

Kungl. May.ts proposition nr HO år 1965

avtal nu träffas om erforderlig markreservation för framtida utbyggnad av
medicinarområdet, har nämnden funnit skäligt att tillmötesgå stadens önskemål
om avveckling av det kommunala bidraget till universitetet.

4.2.6. Avtal om kvarteret Kronoberg (Gamla Chalmers)

Genom testamente år 1811 ställde kanslirådet William Chalmers en donation
under frimurarebarnhusdirektionens i Göteborg förvaltning för att en industriskola
skulle inrättas i staden. Skolan, som började sin verksamhet år 1829, erhöll
fr. o. m. år 1835 statsanslag. År 1869 kunde skolan flytta in i för donationsmedel
uppförda nybyggnader i nuvarande kvarteret Kronoberg, som av stadsfullmäktige
genom beslut den 21 mars 1867 avgiftsfritt upplåtits för ändamålet. Av de
den 5 september samma år av stadsfullmäktige föreskrivna upplåtelsevillkoren
må nämnas, att tomten varken då eller framdeles skulle få begagnas för annat
ändamål än tomt för allmänna läroverksbyggnader.

I stadgar för skolan — fastställda av Kungl. Maj:t år 1877 — föreskrevs att
den skulle bestå av en högre och en lägre avdelning. År 1882 ändrades skolans
benämning till Chalmers tekniska läroanstalt. Skolans ökade lokalbehov tillgodosågs
genom att stadsfullmäktige den 7 juni 1900 beslöt att utan särskild ersättning
till läroanstalten upplåta återstoden av kvarteret Kronoberg med därå
uppförd byggnad, som då disponerades av slöjdföreningens skola. Stadsfullmäktige
föreskrev som villkor för upplåtelsen bl. a., att staden ägde utan ersättning
vid anfordran återta fastigheten, om denna kom att användas för annat ändamål
än anstaltens behov.

År 1937 ombildades läroanstalten till en statlig teknisk högskola med namnet
Chalmers tekniska högskola. Samtidigt ombildades den lägre avdelningen till
tekniskt gymnasium.

Byggnaderna i kvarteret Kronoberg har bekostats av dels medel ur Chalmers
donation, dels statsmedel och dels medel som Göteborgs stad anvisat. Detta har
medfört, att äganderättsförhållandena beträffande byggnaderna komplicerats.
Däremot är det klart, att staden ensam är ägare till marken.

Enligt stadsfullmäktiges beslut år 1935 åtog sig Göteborgs stad att tillhandahålla
erforderliga undervisningslokaler samt inredning och möblering för den till
tekniskt gymnasium ombildade lägre avdelningen. Samtidigt upplät styrelsen för
Chalmers tekniska institut till staden utan ersättning under tio år lokaler för
gymnasiet i kvarteret Kronoberg. Genom en serie tilläggsavtal under 1940- och
1950-talen förlängdes tiden för stadens dispositionsrätt av nämnda lokaler och
samtidigt uppläts ytterligare lokaler åt staden i kvarteret Kronoberg. I mars
1959 överlämnade styrelsen för tekniska gymnasiet — som då benämndes högre
tekniska läroverket i Göteborg — till stadskollegiet i Göteborg en framställning
från läroverkets lärarkollegium, vari föreslogs att staden måtte för högre tekniska
läroverkets räkning inköpa de byggnadsdelar inom kvarteret, som tillhörde
staten och frimurarcbarnhusdirektionen. I mars 1960 hemställde Göteborgs stads
fastighetskontor hos byggnadsstyrelsen att få uppta förhandlingar angående

Kungl. Maj:ts proposition nr 140 år 1965

överlåtelse till staden av statens byggnader inom ifrågavarande kvarter samt
om villkoren härför. I skrivelse i december 1960 föreslog byggnadsstyrelsen, att
Kungl. Maj:t måtte låta uppta de påkallade förhandlingarna med Göteborgs
stad om läroverkets lokalfrågor.

Med anledning av byggnadsstyrelsens skrivelse upptog den nuvarande statssekreteraren
i ecklesiastikdepartementet våren 1962 förhandlingar i ämnet med
representanter för Göteborgs stad och frimurarebarnhusdirektionen om stadens
övertagande av samtliga byggnader i kvarteret Kronoberg. I april 1962 träffades
en preliminär överenskommelse.

Enligt sagda överenskommelse skulle staden inlösa staten och Chalmerska
donationsfonden tillhöriga byggnader inom kvarteret. Sedan staden blivit ägare
till ifrågavarande byggnader, skulle staten för Chalmers tekniska högskolas räkning
mot hyresersättning övergångsvis få disponera vissa lokaler i kvarteret
enligt en till överenskommelsen fogad plan för högskolans utrymning av kvarteret.
Vissa lokaler skulle kunna frigöras tämligen omgående, medan beträffande
skeppsbyggnadsavdelningens avflyttning sommaren 1967 angavs som sannolik
tidpunkt och arkitekturavdelningens dispositionstid begränsades till den 1 juli
1967. Vidare infördes den tilläggsbestämmelsen, att —- om staten skulle nödgas
avflytta från lokalerna utan att ny institutionsbyggnad för arkitektur fanns färdigställd
— staden skulle mot hyresersättning ställa lämpliga ersättningslokaler
till statens förfogande.

Det lösenbelopp, som staden erlade till Chalmerska donationsfonden, skulle
enligt överenskommelsen avsättas till en fond, som skulle bära Chalmers namn
och vars årliga avkastning skulle användas för att främja läroverkets, högskolans
och deras elevkårers intressen. Förslag till lösenbelopp skulle vidare enligt
bestämmelse i överenskommelsen upprättas av en särskild delegation, bestående
av en representant för envar av parterna samt en av parterna gemensamt utsedd,
neutral fastighetsvärderingsexpert. Sedan partsrepresentanterna utrett de synnerligen
komplicerade ägande- och nyttjanderättsförhållandena i kvarteret samt
parternas andel i de i byggnaderna nedlagda investeringarna, överlämnades utredningsmaterialet
till en särskild tillkallad värderingsman, som värderade hela
det s. k. Gamla Chalmers till 4 148 000 kr. Detta värde fördelades med 940 000
kr. på staden, 1 564 000 kr. på staten och 1 644 000 kr. på donationsfonden.

Vid därefter följande förhandlingar ville stadens delegerade inte acceptera
denna värdering och fördelning. Sedan statens representant, den nuvarande
statssekreteraren i ecklesiastikdepartementet — efter att ha hört byggnadsstyrelsen
— funnit skäl medgiva reduktion av statens andel till 1,3 milj. kr.
och parterna enats om att fastställa donationsfondens andel till 1,5 milj. kr.,
kvarstod problem om dispositionen av donationsmedlen. Efter studium av
ärendet föreslog justitiekanslersämbetet en delning av det lösenbelopp som
skulle tillfalla donationsfonden så att den ena hälften skulle anses hänförlig till
högskolan och den andra till gymnasiet. Parterna godtog denna hälftendelning.
Staden yrkade dock, att gymnasiets hälft skulle lämnas såsom räntc- och

Kungl. Maj:ts ''proposition nr HO år 1965

amorteringsfritt lån till staden. Sedan detta godtagits, återstod emellertid att
slutföra vissa förhandlingar om bl. a. förvaltning och disposition av högskolans
hälft av fondmedlen. Förhandlingarna har slutförts av förhandlingsnämnden.

Förhandlingsnämndens avtal om kvarteret Kronoberg i Göteborg har följande
lydelse.

»Mellan statens nämnd för förhandlingar med kommuner, delegerade för
Göteborgs stad och frimurarebarnhusdirektionen i Göteborg har — under förbehåll
om godkännande av Kungl. Maj:t och Göteborgs stadsfullmäktige — träffats
följande avtal.

Avtal

mellan svenska staten, Göteborgs stad samt — i egenskap av förvaltare av den
Chalmerska donationsfonden — frimurarebarnhusdirektionen i Göteborg, nedan
kallad direktionen, angående 47 kvarteret Kronoberg i Göteborg.

1 §•

1. I syfte att i en hand föra äganderätten till Gamla Chalmers tomt och
byggnader å tomtema nr 3 och 4 i 47 kvarteret Kronoberg i Lorensberg i Göteborgs
stad övertager staden vid avtalets ikraftträdande statens och Chalmerska
donationsfondens andelar i dessa byggnader.

2. För statens andel skall staden vid övertagandet till staten erlägga ett lösenbelopp
om 1 300 000 kr.

3. För donationsfondens andel skall utgå ett lösenbelopp om 1 500 000 kr.

Hälften av nyssnämnda belopp eller 750 000 kr. skall vid övertagandet av

staden utbetalas till direktionen att avsättas till en särskild fond, som skall förvaltas
av direktionen och vars årliga avkastning skall användas för att främja
Chalmers tekniska högskolas och dess studerandes intressen. Fonden skall bära
Chalmers namn.

Fondmedel må ej användas för ändamål av beskaffenhet att böra bestridas
av allmänna medel.

Beträffande den andra hälften av donationsfondens andel skall en lånehandling
upprättas mellan direktionen och staden, enligt vilken ett belopp om
750 000 kr. skall upptagas såsom ränte- och amorteringsfritt lån från donationsfonden
till staden att återbetalas till fonden, därest teknisk gymnasieutbildning
eller därmed jämförlig utbildning icke längre skulle förekomma i staden.

2 §•

I den mån staden önskar förvärva apparatur och andra inventarier, som befinner
sig i av staten vid övertagandet disponerade lokaler och som tillhör staten,
skall lösen utgå även härför.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1W år 1965

Om lösenbelopp skall särskild överenskommelse träffas mellan konsistoriet vid
Chalmers tekniska högskola och stadens skolstyrelse.

3 §•

Staten äger för högskolans räkning intill den 1 juli 1967 nyttja de lokaler i 47
kvarteret Kronoberg, som vid avtalets ingående disponeras av högskolans avdelningar
för arkitektur och skeppsbyggnad.

Från och med den dag staden till staten överlämnat det i 1 § 2. omförmälda
lösenbeloppet skall staten erlägga hyresersättning för de i första stycket avsedda
lokalerna. Särskild överenskommelse om hyresbeloppet skall träffas mellan kungl.
byggnadsstyrelsen och stadens skolstyrelse.

4 §.

Kostnaden för verkställd värdering av 47 kvarteret Kronoberg skall delas lika
mellan staten och staden.»

Förhandlingsnämnden har lämnat i huvudsak följande kommentarer till avtalet.

I det nu överlämnade avtalet fastställs de lösenbelopp, varom parterna i tidigare
förhandlingsskede enats. Nämnden har närmast haft att slutföra förhandlingarna
i vad avser förvaltningen och avkastningen av donationsmedlen samt
problem i samband med Chalmers tekniska högskolas utrymning av kvarteret
Kronoberg.

Frimurarebarnhusdirektionen har starkt understrukit sitt intresse av att i
enlighet med donators intentioner fortfarande få handha förvaltningen av fondmedlen.
Nämnden har — efter samråd med justitiekanslersämbetet och högskolan
— inte velat motsätta sig detta. I avtalet har i 1 § 3. intagits bestämmelse
härom.

I 1 § 3. avtalet har även fastslagits, att avkastningen av högskoledelen av
lösenbeloppet skall användas för att främja högskolans och dess studerandes
intressen.

Direktionen har bestämt motsatt sig nämndens förslag, att i avtalet skulle
inskrivas vissa ytterligare huvudregler för förvaltning och disposition av fondmedlen
jämte avkastning. Dylika föreskrifter torde få bestämmas vid behandlingen
av den permutationsansökan som direktionen inom kort skall ingiva.

I fråga om möjligheterna för staten att utrymma kvarteret Kronoberg före
den 1 juli 1967 — såsom förutsatts i 1962 års preliminära överenskommelse —
har utredningar skett i samråd mellan byggnadsstyrelsen, högskolan och staden.
Därvid har framkommit, att — tvärtemot vad man förmodade år 1962 — tidsschemat
för arkitckturavdelningen torde kunna hållas, medan däremot skeppsbyggnadsdelen
vållar bekymmer. Enär definitiva ställningstaganden ännu inte
föreligger, har parterna funnit det lämpligt att i avtalet låta inskriva den preliminära
överenskommelsens bestämmelser om utrymning av de lokaler i Gamla
Chalmers, som disponeras av arkitektur- och skeppsbyggnadsavdelningarna.
Nämnden finner det emellertid rimligt, att — om situationen blir sådan som
enligt omförmälda utredning förefaller trolig — staden låter löftet om ersättningslokaler
för arkitekturavdelningen i stället gälla skeppsbyggnadsavdelningen.

Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1965

4.3. Remissyttrandena

Över avtalen har efter remiss yttranden avgetts av medicinalstyrelsen, byggnadsstyrelsen
och universitetskanslersämbetet, vilka samtliga i allt väsentligt
tillstyrker avtalen.

Medicinalstyrelsen — som huvudsakligen begränsar sitt yttrande till avtalet
om tillägg till 1959 års avtal om Göteborgs stads sjukhus — ställer sig tveksam
till förslaget att flytta över forskningsavdelningen i psykiatri vid S:t Jörgens
sjukhus till Östra sjukhuset, bl. a. med hänsyn till att en rättspsykiatrisk klinik
kommer att förläggas i närheten av S:t Jörgens sjukhus.

Universitetskanslersämbetet tar inledningsvis upp frågan om de provisoriska
åtgärder som erfordras för att en ökad läkarutbildning planenligt skall kunna
komma till stånd i Göteborg. Ämbetet tillstyrker för sin del den reviderade plan
för utbyggnad av läkarutbildningen i Göteborg som innefattar nämnda provisoriska
anordningar.

I yttrandet konstateras vidare, att efter Östra sjukhusets tillkomst mycket
betydande sjukvårdsresurser kommer att stå till förfogande för läkarutbildning
och medicinsk forskning i Göteborg. Ämbetet understryker angelägenheten —
inte minst från forskningssynpunkt — av att föreliggande tidsprogram för Östra
sjukhuset kan hållas.

Beträffande organisationen av undervisningen i ämnet obstetrik-gynekologi
finner ämbetet, att i dagens läge tillfredsställande förutsättningar bör föreligga
att utbilda 160 studerande per år i detta ämne med det vårdplatsantal som disponeras
vid Sahlgrenska sjukhusets kvinnoklinik och med utnyttjande av den
gynekologiska avdelningen vid Östra sjukhuset.

Universitetskanslersämbetet tar slutligen upp vissa principfrågor rörande
samtliga avtal mellan staten och de kommunala huvudmännen om upplåtelse av
kommunalt ägda sjukvårdsinrättningar för läkarutbildning och forskning. Kanslersämbetet
anför bl. a.

Budgetåret 1963/64 uppgick — enligt läkarutbildningsberedningens beräkningar,
som redovisats i betänkandena »Utbyggnad av universitet och högskolor.
Lokalisering och kostnader I—II» (SOU 1965:11 och 12) — summan av
de årliga statliga driftbidragen till undervisningssjukhusen till samma storleksordning
— ca 51 milj. kr. — som summan av samtliga de årliga statliga driftkostnader
för läkarutbildning och forskning, som utgick under åttonde huvudtiteln.
Dessa senare kostnader avsåg löner till lärare, forskare och övrig personal vid
universitetsinstitutionerna samt anslag för materiel, apparater och vissa särskilda
forskningsändamål. De statliga kostnaderna för läkarutbildning under
åttonde huvudtiteln täcker dock hela den medicinska grundutbildningsperioden,
omfattande preklinisk, propedeutisk och klinisk utbildning exklusive viss assistenttjänstgöring,
vilken för den enskilde studenten upptar en tid av ca sex år.
De statliga driftbidragen till undervisningssjukhusen under femte huvudtiteln
berör endast den kliniska utbildningsperioden samt viss del av den propedeutiska
perioden. För den enskilde studenten upptar denna utbildning endast en
tid av ca tre år.

Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1965

Kostnadsutvecklingen inom sjukvårdssektorn har under de senaste åren kännetecknats
av en kraftig stegring på såväl investerings- som driftsidan. Det är
att förvänta, att den medicinska utvecklingen även framdeles kommer att ställa
krav på ökade lokaler m. m. vid undervisningssjukhusen liksom på utökad sjukvårdspersonal
etc. Härigenom torde såväl investerings- som driftkostnaderna på
dessa sjukhus komma att stiga ytterligare. De framtida kostnaderna för läkarutbildning
och forskning under femte huvudtiteln torde enligt ämbetet med hänsyn
härtill — och under förutsättning av oförändrade principer beträffande fördelningen
av kostnaderna vid undervisningssjukhusen mellan staten och vederbörande
kommunala huvudman — sannolikt komma att öka snabbare än kostnaderna
för samma ändamål under åttonde huvudtiteln. Denna utveckling är
således enbart en följd av de snabbt växande kostnaderna på sjukvårdssidan och
synes inte motsvaras av någon reell överföring av arbetsuppgifter inom läkarutbildningens
och forskningens område mellan de båda huvudtitlarna.

Med hänsyn till vad nyss anförts synes det kanslersämbetet lämpligt, att man
vid kommande avtalsförhandlingar mellan representanter för staten och de kommunala
huvudmännen för undervisningssjukhusen om bl. a. likformiga och enhetliga
villkor beträffande statens bidragsgivning till dessa sjukhus ingående
granskar principerna för denna bidragsgivning. En förutsättning för de fortsatta
överväganden som bör ske är enligt ämbetet, att dessa baseras pa ett bättre
kunskapsmässigt underlag än som disponeras idag. Härför fordras omfattande
undersökningar. Funktionerna utbildning, forskning och sjukvård på undervisningssjukhusen
synes t. ex. kostnadsmässigt behöva analyseras och belysas från
olika utgångspunkter. Vidare torde jämförelser behöva göras mellan verksamheter
och kostnader på undervisningssjukhus å den ena sidan och övriga sjukhus
å den andra. Kanslersämbetet är för sin del berett att utifrån sina premisser
medverka i dylika undersökningar.

Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1965

5. Departementschefen

Utbildningskapaciteten vid de medicinska läroanstalterna har under trycket
av det växande läkarbehovet — dokumenterat i bl. a. läkarprognosutredningens
betänkande »Om läkarbehov och läkartillgång» (SOU 1961:8) — utökats högst
betydligt under de senaste åren. Den totala årliga intagningen till medicinsk
utbildning uppgick läsaret 1960/61 till 453 nybörjare. På grundval av prop.
1961: 108 beslöt 1961 års riksdag (SU 130, rskr 328) att antalet nybörjarplatser
vid de medicinska läroanstalterna successivt skulle ökas till 560 läsåret 1965/66.
Beslutet innebar bl. a. att dåvarande medicinska högskolan i Umeå skulle byggas
ut till en fullständig medicinsk läroanstalt fr. o. m. läsåret 1965/66. Därjämte
uttalade 1961 års riksdag, att ett fortsatt utredningsarbete borde inriktas på att
öka antalet nybörjarplatser till något över 650. Enligt beslut av 1962 och 1963
års riksdagar (prop. 1962:104, SU 144, rskr 322; prop. 1963:142, SU 112, rskr
264) har antalet nybörjarplatser ökats till numera 718 per år.

Ifrågavarande intagningskapacitet om sammanlagt 718 platser per år fördelar
sig på de skilda medicinska fakulteterna på följande vis: Uppsala 90, Lund 190,
Göteborg 168, Stockholm 208 och Umeå 62. Den angivna intagningskapaciteten
i Göteborg och Stockholm innebär en provisorisk ökning från tidigare 120 resp.
168 nybörjarplatser. I Göteborg har denna intagningsökning begränsats till
läsaren 1962/63—1964/65 och i Stockholm till högst tio intagningsårgångar
fr. o. m. läsåret 1963/64.

Jag uttalade i prop. 1962:104, att den nyssnämnda temporära intagningsökningen
i Göteborg med 48 studerande per år borde bibehållas även efter vårterminen
1965. De propedeutiska och kliniska utbildningsplatser, som disponerats
i bl. a. Umeå för studerande från Göteborg, kommer fr. o. m. höstterminen
1967 att tas i anspråk av studerande som påbörjat sin teoretiska utbildning
inom ramen för den ordinarie intagningskapaciteten på den egna studieorten.
Ytterligare sådana platser måste alltså inrättas för de studerande som
påbörjat sin utbildning i Göteborg. Med hänsyn till avgången krävs endast 45
platser för att den temporära intagningsökningen vid de teoretiska institutionerna
i Göteborg skall kunna bibehållas. Ytterligare 45 platser för propcdeutisk
och klinisk utbildning behöver alltså anordnas fr. o. m. läsåret 1967/68.

Läkarutbildningsberedningen framlade våren 1962 förslag om en permanent
intagning av 168 nybörjare i Göteborg. Beredningen hade funnit förutsättningar
föreligga för att i erforderlig utsträckning öka antalet nybörjarplatser för propedeutisk
och klinisk utbildning i Göteborg fr. o. m. läsåret 1967/68. Beredningen
räknade härvid med att ett planerat nytt sjukhus i Göteborg, benämnt
Östra sjukhuset, skulle kunna utnyttjas för läkarutbildning. Enligt en år 1962
upprättad tidsplan skulle detta sjukhus kunna tas i anspråk för medicinsk utbildning
från år 1968.

Kungl. Maj:ts ''proposition nr HO år 1965

Under det fortsatta planeringsarbetet på Östra sjukhuset har det emellertid
visat sig att uppförandet av sjukhuset kommer att bli försenat. I syfte att skapa
förutsättningar för en ökad intagning i de propedeutiska och kliniska ämnena,
varigenom den nuvarande intagningskapaciteten i de teoretiska ämnena skulle
kunna bibehållas, har läkarutbildningsberedningen och medicinska fakulteten
i Göteborg utrett frågan om vissa övergångsanordningar. Dessa förutsätter bl. a.
att de sjukhus som nu utnyttjas för läkarutbildning i Göteborg tas i anspråk i
ökad omfattning och att vissa ytterligare sjukvårdsresurser kommer till.

Båda dessa frågor har krävt förhandlingar med vederbörande sjukvårdshuvudman.
Sedan förhandlingarna nu slutförts, kan frågan om ökad läkarutbildning i
Göteborg underställas riksdagens prövning. Därmed kan de intentioner som
kommit till uttryck i 1962 och 1963 års riksdagsbeslut fullföljas. De förslag som
jag i det följande kommer att framlägga innebär nämligen att antalet platser
för propedeutisk och klinisk utbildning i Göteborg ökas med 45, vilket innebär,
att det sammanlagda antalet blir 160 platser per läsår. Vid bifall till mina
förslag kommer ett hundratal nya tjänster att tillföras medicinska fakulteten i
Göteborg, däribland åtta professurer, två laboraturer, två prosekturer, ett universitetslektorat
och tolv tjänster som klinisk lärare.

Den föreliggande svåra läkarbristen kan — trots de åtgärder i fråga om ökad
intagning som vidtagits de senaste åren — beräknas bestå under avsevärd tid
framöver. Samtidigt kommer en omfattande expansion av landets sjukvård att
fortsätta. Mot denna bakgrund kommer jag att senare denna dag vid min anmälan
av mina ställningstaganden till 1963 års universitets- och högskolekommittés
förslag förorda, att utbyggnaden av läkarutbildningsorganisationen skall
fortsätta även under den återstående delen av 1960-talet.

Jag övergår nu till att behandla enskildheterna i föreliggande förslag om ökad
läkarutbildning i Göteborg.

Med utgångspunkt i en av Göteborgs stads sjukvårdsstyrelse våren 1962 skisserad
organisation för Östra sjukhuset har läkarutbildningsberedningen, som
framgått av min tidigare redogörelse, utarbetat en utbildningsplan som medger
ökat antal platser för propedeutisk och klinisk utbildning. De frågor som beredningen
inte kunnat ta ställning till har numera i huvudsak fått sin lösning genom
avtalsförhandlingarna, sedan den framtida organisationen av Östra sjukhuset
mera definitivt klarlagts.

Beredningens förslag till ökad läkarutbildning har i princip tillstyrkts av remissinstanserna.
Erinringar har dock framförts mot beredningens överväganden
på vissa punkter, bl. a. i fråga om personal- och utbildningsorganisationen i vissa
ämnen. Enligt min mening är beredningens förslag väl avvägda och i allt väsentligt
godtagbara.

Som jag inledningsvis framhållit har uppförandet av Östra sjukhuset försenats.
De av läkarutbildningsberedningen och medicinska fakulteten i Göteborg
gjorda undersökningarna har dock gett vid handen att intagningsökningen

Kungl. Maj:ts proposition nr 11^0 år 1965

i de kliniska och propedeutiska ämnena planenligt kan genomföras, till att börja
med genom vissa övergångsanordningar, som redovisats i det föregående.

Under hänvisning till vad jag nu anfört förordar jag att det årliga antalet
nybörjarplatser för teoretisk utbildning i Göteborg även i fortsättningen skall
vara 168 och att antalet nybörjarplatser för propedeutisk och klinisk utbildning
ökas med 45 till 160 fr. o. m. läsåret 1967/68. I detta sammanhang vill jag
erinra om att Kungl. Maj:t genom beslut den 26 juli 1965 föreskrev att 84 studerande
skulle beredas tillträde till medicinska studier i Göteborg höstterminen
1965 för att någon minskning av intagningskapaciteten inte skulle behöva ske
i avvaktan på riksdagens beslut.

Beträffande den personalorganisation som den ökade läkarutbildningen i Göteborg
kräver vill jag anföra följande. Liksom läkarutbildningsberedningen anser
jag att något ytterligare personaltillskott inte skall tillföras de teoretiska ämnena
utöver vad som redan tillkommit i anledning av 1962 års riksdagsbeslut.
Vissa remissinstanser har anfört kritik mot det förslag till personalorganisation
som läkarutbildningsberedningen har lagt fram och har i samband därmed
krävt vissa ytterligare förstärkningar. Beredningens personalplan är emellertid
enligt min mening väl avvägd och bör därför kunna tjäna som underlag för
kommande anslagsframställningar.

På några punkter anser jag dock en viss utvidgning av planen vara motiverad.
Beredningen har inte kunnat ta slutlig ställning till personalorganisationen
i ämnet klinisk epidemiologi. Med hänsyn till detta ämnes ökade betydelse från
utbildnings- och forskningssynpunkt anser jag att en professur bör finnas i
ämnet fr. o. m. budgetåret 1969/70.

De övergångsåtgärder som erfordras för att den förordade ökningen av intagningskapaciteten
skall kunna genomföras, innan Östra sjukhuset kan tas i
bruk, kommer att ställa stora anspråk på personal. Jag anser därför att de mest
utsatta ämnena bör erhålla viss personalförstärkning. Under den tid som ifrågavarande
övergångsåtgärder är nödvändiga bör en befattning som klinisk amanuens
finnas inrättad i vart och ett av ämnena medicin, kirurgi, neurologi, oftalmiatrik
och oto-rhino-laryngologi samt ämnet patologi tillföras 1 000 assistenttimmar.
Vid den tidpunkt, då Östra sjukhuset kan tas i anspråk för läkarutbildning,
bör frågan om fortsatt behov av dessa förstärkningar prövas i samband
med det årliga budgetarbetet.

Jag utgår från att de tjänster som erfordras successivt inrättas fr. o. m. budgetåret
1967/68 i huvudsaklig överensstämmelse med läkarutbildningsberedningens
förslag liksom att i övrigt av beredningen föreslagna åtgärder vidtas.
Jag räknar härvid med att vissa tjänster under en övergångsperiod på lämpligt
sätt får placeras vid befintliga sjukvårdsinrättningar för att sedermera inordnas
i den permanenta läkarutbildningsorganisationen. Universitetskanslersämbetet
bör få i uppdrag att vidta erforderliga åtgärder.

Från bl. a. planeringssynpunkt är det angeläget, att riksdagen redan nu fattar
principbeslut om vissa högre tjänster samt om tidpunkterna för dessas inrät -

Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1965

tande, i sistnämnda hänseende under förutsättning att den av mig förordade
tidsplanen hålls. Jag förordar att åtta professurer, två laboraturer, två prosekturer
och ett universitetslektorat vid medicinska fakulteten i Göteborg successivt
inrättas. Jag räknar därvid med att vissa tjänster inte behöver komma till
förrän den 1 januari under resp. budgetår. I detta sammanhang vill jag beröra
de speciella förhållanden som föreligger för ämnet ortopedi. Det finns f. n. två
professurer inom området skelettkirurgi vid Sahlgrenska sjukhuset, nämligen
en ordinarie professur i ortopedi och en personlig professur i extremitetskirurgi,
särskilt handkirurgi. Liksom beredningen räknar jag inte med att en tredje
professur på detta område skall behöva tillkomma utan utgår från att den befintliga
personliga professuren ersätts med en professur i ortopedi.

Jag förordar att tjänsterna inrättas i följande ordning.

Budgetåret 1967/68: En professur i klinisk kemi med framtida placering vid
Östra sjukhuset, två prosekturer i patologi, varav en med framtida placering
vid Östra sjukhuset, en laboratur i vart och ett av ämnena allmän bakteriologi
och klinisk fysiologi — den senare med framtida placering vid Östra sjukhuset
— samt ett universitetslektorat i farmakologi.

Budgetåret 1968/69: Två professurer, en i ett internmedicinskt specialämne och
en i kirurgi, sedermera i ett kirurgiskt specialämne, samt en professur i röntgendiagnostik
med framtida placering vid Östra sjukhuset.

Budgetåret 1969/70: Två professurer, en i psykiatri och en i klinisk epidemiologi,
båda med framtida placering vid Östra sjukhuset.

Budgetåret 1970/71: En professur i pediatrik med framtida placering vid Östra
sjukhuset.

Utan tidsangivelse: En professur i ortopedi med framtida placering vid Östra
sjukhuset.

Av de förordade tjänsterna bör laboraturen i allmän bakteriologi och en prosektur
i patologi enligt läkarutbildningsberedningens förslag tillhöra såväl medicinska
som odontologiska fakulteten. Det bör uppdras åt universitetskanslersämbetet
att till Kungl. Maj:t inkomma med förslag till erforderliga bestämmelser
rörande innehavarnas tjänstgöringsskyldighet m. m.

I sitt betänkande tar läkarutbildningsberedningen även upp vissa frågor som
rör utformningen av lärartjänster för bl. a. handledning av de studerandes kliniska
arbete, i första hand befattningar som klinisk amanuens. Med hänsyn till
att innehavarna av nämnda befattningar inte kan ägna önskvärd tid åt undervisning,
bl. a. därför att sjukvården ställer stora anspråk på dem, föreslår beredningen
att tjänster som forskarassistent försöksvis inrättas för undervisningsändamål
i de kliniska ämnena pediatrik, dermatologi, radioterapi och socialmedicin.
Jag vill i detta sammanhang erinra om att frågan om en särskild mel -

Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1965

langradstjänst i de kliniska ämnena f. n. övervägs av 1963 års klinikutredning.
I avvaktan på utredningens förslag bör i stället för de nyssnämnda tjänsterna
som forskarassistent inrättas befattningar som klinisk amanuens.

De ökade årliga kostnaderna för den personalförstärkning och den uppräkning
av materielanslaget, som krävs för den av mig föreslagna vidgningen av
utbildningskapaciteten, kan uppskattas till ca 2,9 milj. kr.

Jag övergår så till att behandla vissa avtalsjrågor.

Statens nämnd för förhandlingar med kommuner har för Kungl. Maj:ts prövning
överlämnat sex avtal, nämligen ett om tillägg till 1959 års avtal om Göteborgs
stads sjukhus, ett om barnmorskeläroanstalten i Göteborg, ett om utökning
av medicinarområdet i Göteborg, ett om överlåtelse till staten av Änggårdens
yrkesskolors fastighet, ett om ändring av 1954 års universitetsavtal, ett
om kvarteret Kronoberg. Liksom förhandlingsnämnden anser jag, att avtalen
måste betraktas som ett sammanhängande förhandlingsresultat. Detta innebär
att giltigheten av vart och ett av de preliminära avtalen är beroende av att
samtliga avtal godkänns. I detta fall blir det således fråga om att bedöma om
det samlade avtalsresultatet kan anses godtagbart för staten.

I det föregående har lämnats en utförlig redogörelse för bakgrunden till avtalen
och för deras innehåll. Jag kommer därför att nu beröra endast vissa punkter
i avtalskomplexet.

Avtalet om tillägg till 1959 års avtal om Göteborgs stads sjukhus gäller liksom
huvudavtalet fram till den 1 juli 1970. Enligt föreliggande planer skall huvuddelen
av Östra sjukhuset kunna tas i bruk under första hälften av 1970-talet.
Sjukhusets kvinnoklinik beräknas emellertid bli färdig redan under år 1968. Avtalet
blir således direkt tillämpligt endast på kvinnokliniken. För de återstående
delar av Östra sjukhuset som avses bli tagna i anspråk för läkarutbildning
har dock staden i avtalet tillförsäkrats byggnads- och utrustningsbidrag intill
utgången av år 1975 för en utbyggnad i huvudsaklig överensstämmelse med den
generalplan som framlagts för sjukhuset. En sådan garanti bör betraktas som
rimlig för den fortsatta planeringen och jag har ingen erinran mot denna avtalsklausul.

Enligt tilläggsavtalet skall byggnads- och utrustningsbidrag utgå för hela
kvinnokliniken vid Östra sjukhuset, fastän det ännu inte klarlagts om kliniken i
dess helhet kommer att tas i anspråk för läkarutbildning. Staden har åtagit sig
att utan särskild ersättning svara för erforderliga lokaler och nyttigheter för den
barnmorskeutbildning som skall förläggas till kliniken. I detta sammanhang vill
jag erinra om att barnmorskeutbildningens organisation och utformning är föremål
för prövning hos 1962 års utredning angående sjuksköterskeutbildningen.
Om den obstetriska delen av kvinnokliniken inte den 30 juni 1978 tagits i anspråk
för läkarutbildning, är staten berättigad att kräva tillbaka de bidrag som
för denna del av kliniken utgått för läkarutbildning. Avtalet ger på denna punkt
anledning till principiella invändningar, men med hänsyn till att det får betrak -

Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1965

tas som en fördel att möjligheten att utnyttja hela kvinnokliniken för läkarutbildning
hålls öppen, har jag inte velat motsätta mig denna del av avtalskomplexet.
I likhet med förhandlingsnämnden utgår jag från att denna del av överenskommelsen
inte kan anses ha prejudicerande betydelse.

Avtalet om utökning av medicinarområdet i Göteborg bör bedömas mot bakgrunden
av den utbyggnadsplan för detta område som byggnadsstyrelsen upprättat.
Denna visar på ett övertygande sätt, att staten har behov av de markområden
som genom föreliggande avtal om utökning av medicinarområdet i
Göteborg förvärvas av staten eller reserveras för dess räkning. Genom avtalet
får staten goda utbyggnadsmöjligheter för de medicinskt teoretiska, odontologiska
och biologiska ämnena vid Göteborgs universitet.

I detta sammanhang vill jag även kort beröra ett par detaljfrågor som aktualiserats
i byggnadsstyrelsens utbyggnadsplan men som även torde vara av allmänt
intresse för den fortsatta planeringen, nämligen frågorna om parkeringsplatser
och skyddsrumsanläggningar i anslutning till universitets- och högskolelokaler.
Såvitt först gäller behovet av parkeringsplatser vill jag erinra om att
statskontoret den 5 februari 1965 fick i uppdrag av Kungl. Maj:t att i samråd
med byggnadsstyrelsen utarbeta förslag till enhetliga normer för uppgörande av
s. k. försörjningsplaner. Enligt min mening bör man såväl vid nyssnämnda utredningsarbete
som vid byggnadsstyrelsens planeringsarbete i övrigt syfta till
att uppmuntra användandet av kollektiva trafikmedel och att dämpa efterfrågan
på parkeringsplatser. Ett system med avgiftsbelagd parkering bör i detta
syfte införas vid läroanstalterna. Statskontoret och byggnadsstyrelsen bör beakta
detta vid utredningsarbetet. Aled hänsyn till de kostnader som följer med
skyddsrumsanläggningar bör vidare uppdras åt byggnadsstyrelsen och samarbetsnämnden
för lokal- och utrustningsprogramkommittéerna att i samråd
med civilförsvarsstyrelsen ingående penetrera frågan om behovet av skyddsrumsplatser
vid universitet och högskolor.

Enligt avtalet med Föreningen för Bistånd åt Vanföra i Göteborg överlåts till
staten en fastighet med därpå uppförda byggnader, i vilka Änggårdens yrkesskolor
bedriver sin verksamhet. Någon omedelbar omläggning av föreningens
verksamhet aktualiseras inte härigenom. Förvärvet är i stället att betrakta som
ett led i en mera långsiktig planering och leder till en förenkling av de samordningsproblem
som kan uppkomma i samband med uppförandet av nybyggnad
för tandläkarutbildningen i Göteborg. Kronan bör i anslutning till avtalet utställa
en förbindelse på lösensumman för de nyssnämnda byggnaderna, 621 000
kr., varvid räntan på denna summa kvittas mot statens bidrag till att täcka
underskottet för skolornas verksamhet, så när som på det i avtalet angivna beloppet
5 000 kr., vilket uppförs som en särskild utgift på yrkesskolornas stat.
Föreningen har år 1962 beviljats ett ränte- och amorteringsfritt lån på 3 milj. kr.
för vissa arbeten avseende nyssnämnda byggnader. Detta lån än helt avskrivet i
statens räkenskaper. I samband med att staten övertar ifrågavarande fastighet
bör statens fordringsanspråk i anledning av nyssnämnda lån efterges. Jag förordar
därför att Kungl. Afajrt inhämtar riksdagens bemyndigande härtill.

Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1965

Äganderättsförhållandena för byggnaderna inom kvarteret Kronoberg — Gamla
Chalmers tomt — är, som framgått av min tidigare redogörelse, komplicerade.
Äganderätten är fördelad på staten, Göteborgs stad och Chalmerska donationsfonden.
Genom föreliggande avtal om kvarteret Kronoberg överförs äganderätten
till samtliga berörda byggnader till Göteborgs stad som redan är ägare
till tomtmarken. Det förslag till lösning av denna fråga som har framkommit
som resultat av förhandlingarna finner jag från statens synpunkt kunna godtas.

Som framgår av förhandlingsnämndens kommentar till sistnämnda avtal har
ännu inte alla frågor som berör utrymningen av de lokaler som staten f. n.
disponerar inom kvarteret Kronoberg slutgiltigt kunnat lösas. Jag har emellertid
anledning utgå från att en tillfredsställande lösning av dessa frågor skall
kunna komma till stånd, om så erfordras med stadens medverkan på det sätt
som nämnden anger.

Sammanfattningsvis kan konstateras att genom de avtal som nu behandlats
tillfredsställande betingelser skapas för en ökad läkarutbildning i Göteborg
och en betydande markreserv kommer till för den fortsatta statliga byggnadsverksamheten
inom medicinarområdet i Göteborg. Dessutom har ett antal
förhandlingsfrågor i Göteborg kunnat lösas på för staten godtagbara villkor.

Jag förordar att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens bemyndigande att
godkänna de avtal som förhandlingsnämnden överlämnat. Om smärre justeringar
eller tillägg till avtalsbestämmelserna senare skulle visa sig erforderliga,
bör särskilt samtycke av riksdagen härtill inte behöva inhämtas. Då dessutom
enligt 5 § i avtalet om utökning av medicinarområdet i Göteborg viss justering
av till staten överlåtna områdens gränser kan komma att bli nödvändig, förordar
jag att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens medgivande att vidta erforderliga
åtgärder i detta hänseende utan riksdagens samtycke i varje särskilt fall.

Kungl. Maj.ts proposition nr HO år 1965

6. Hemställan

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen att

1) godkänna de av mig förordade förslagen och riktlinjerna
för utbyggande av läkarutbildningen vid medicinska fakulteten
i Göteborg;

2) bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna följande avtal, nämligen a)

med Göteborgs stad om tillägg till 1959 års avtal om
Göteborgs stads sjukhus;

b) med Göteborgs stad om barnmorskeläroanstalten i
Göteborg;

c) med Göteborgs stad om utökning av medicinarområdet
i Göteborg;

d) med Föreningen för Bistånd åt Vanföra i Göteborg om
överlåtelse till staten av Änggårdens yrkesskolors fastighet; e)

med Göteborgs stad om ändring av 1954 års universitetsavtal; f)

med Göteborgs stad och frimurarebarnhusdirektionen i
Göteborg om 47 kvarteret Kronoberg;

3) medge Kungl. Maj:t att träffa avtal om smärre tillägg till
eller ändringar i de under 2 angivna avtalen och vidta erforderliga
åtgärder enligt 5 § i avtalet under 2 c;

4) bemyndiga Kungl. Maj:t att efterskänka kronans fordran
om 3 milj. kr. på grund av lån för byggnadsarbeten till Föreningen
för Bistånd åt Vanföra i Göteborg.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar
Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar.

Ur protokollet:
Sarmite Ziemelis

Kungl. Maj:ts -proposition nr HO år 1965

INNEHÅLL

n fas sil- im>5 ./>

1. Inledning ................................................. 3

2. Återblick ..............................;........................ 5

3. Ökad läkarutbildning i Göteborg ................................... 10

3.1. Läkarutbildningsberedningen .......... 10

3.1.1. Lokalmässiga och sjukvårdsorganisatoriska förutsättningar 10

3.1.2. Plan för organisationen av propedeutisk och klinisk utbild ning

..... 11

3.1.3. Erforderliga sjukvårdsorganisatoriska resurser m. m. för den

ökade utbildningen ....... 12

3.1.4. Erforderliga resurser för undervisning och forskning vid

Östra sjukhuset ...............:...................... 17

3.1.5. Tidsplan för ökad läkarutbildning i Göteborg............ 18

3.1.6. Personalorganisationen................................ 19

3.1.7. Kostnadsberäkningar ............ 27

3.1.8. Sammanfattning av beredningens förslag ................ 28

3.2. Remissyttrandena ................ 29

3.3. Vissa förslag till övergångsanordningar........................ 33

4. Vissa avtalsfrågor ........... 37

4.1. Inledning ..............,................................... 37

4.2. Förhandlingsnämnden ........... .i______-..................... 38

4.2.1. Avtal om tillägg till 1959 års avtal om Göteborgs stads

sjukhus .................... 38

4.2.2. Avtal om bammorskeläroanstalten i Göteborg.......... 51

4.2.3. Avtal om utökning av medicinarområdet i Göteborg...... 51

4.2.4. Avtal om överlåtelse till staten av Änggårdens yrkesskolors

fastighet............................................. 56

4.2.5. Avtal om ändring av 1954 års universitetsavtal.......... 56

4.2.6. Avtal om kvarteret Kronoberg (Gamla Chalmers)........ 58

4.3. Remissyttrandena .......................................... 62

5. Departementschefen ............................................. 64

6. Hemställan...................................................... 71

Ivar Haggströms Tryckeri AB • Stockholm 1985

641110