Kungl. Maj:ts proposition nr 9 (Proposition 1928:9)

Kungl. Maj:ts proposition nr 9.

ISt

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande
av viss överenskommelse mellan kronan
och Linköpings stad; given Stockholms slott den 11
januari 1928.

Kungl. Maj:t vill harmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över f''”svarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

Gustav Rosén.

Utdrag av protokollet över försvar särenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 11 januari 1928.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden
Thyrén, Ribbing, Meuelikg, Gärde, Pettersson, ''Rosén, Hamkin, Almkvist,
Lyberg, von Stockenström.

Departementschefer., statsrådet Rosén anför:

Genom särskilda brev den 10 mars 1905, den 25 maj 1907 och den 28
februari 1908 förordnade Kungl. Maj:t, att Östgöta trängkår samt Första och
Andra livgrenadjärregementena skulle förläggas till staden Linköping, så
snart kasernetablissemang för truppförbanden i fråga blivit därstädes uppförda,
varjämte Kungl. Maj:t bemyndigade arméförvaltningens fortifikationsdepartement
att med staden ingå vissa avtal angående dessa förläggningar.
Mellan fortifikationsdepartementet och staden slötos i anledning härav särskilda
avtal, dagtecknade, vad angår Östgöta trängkår, den 25 april och den 17
maj 1905, vad beträffar Första livgrenadjärregementet den 29 oktober och den 6
Biliang till riksdagens protokoll 1928. 1 samt. 8 häft. (Nr 9.) 1672 27 1

Kungl. Maj:ts proposition nr 9.

november 1907, samt i fråga om Andra livgrenadjärregementet den 13 och den
21 oktober 1908. Sistnämnda avtal innefattade jämväl vissa ändringar i de
beträffande Östgöta trängkår och Första livgrenadjärregementet mellan kronan
och staden slutna avtalen, såvitt angår de områden, som skulle avses till
kaserntomter. Härjämte hava mellan kronan och staden träffats tvenne
överenskommelser, dagtecknade den 16 januari, respektive den 21 maj 1917,
vilka avse tolkningen av bestämmelserna i 1907 och 1908 års avtal, i vad
däri stadgats skyldighet för staden att utdraga vatten- och gasledningar till
Första och Andra livgrenadjärregementenas kasernområden samt beträffande
av kronan garanterad viss årlig minimiförbrukning av lysgas. Samtliga här
omförmälda avtal och överenskommelser torde få fogas såsom bilagor (Bil.
B, C, D, E och F) vid statsrådsprotokollet rörande detta ärende.

Innebörden av dessa avtal är i huvudsak, att staden med full äganderätt
till kronan överlåtit dels ett område om 23 hektar 77 ar 47 kvadratmeter
för kasernetablissemang och övningsfält för Östgöta trängkår, dels ock till
plats för kasernetablissemang m. m. åt Första livgrenadjärregementet den
s. k. Magistratshagen med tillhörande jord, innehållande 34 hektar 67 ar
30 kvadratmeter, varjämte staden förbundit sig att med 200,000 kronor bidraga
till inköp av den mark, som kunde ytterligare erfordras till övningsfält
för de båda livgrenadjärregementena. Yidare har staden förbundit sig
att kostnadsfritt för kronan framdraga ledningar för vatten, avlopp och belysning
till trängkårens etablissemang samt gas- och vattenledningar till
gränsen för de båda livgrenadjärregementenas kasernområden, ävensom att
framdraga och underhålla vissa vägar till kasernområdena in. m.

I en den 1 april 1924 dagtecknad, till Kungl. Maj:t ingiven skrivelse anmälde
drätselkammaren i Linköping, med anledning av de ifrågasatta förändringarna
i försvarsorganisationen, att staden hade för avsikt att, därest
indragning av något av de till Linköping förlagda truppförbanden komme
att ske eller genom den tilltänkta försvarsreformen staden annorledes kunde
komma att tillskyndas förluster, mot statsverket framställa anspråk på ersättning
för de förluster, vilka direkt eller indirekt kunde komma att åsamkas
staden.

Arméförvaltningens fortifikationsdepartement anförde i häröver den 5 april
1924 avgivet utlåtande, bland annat, att då de mellan kronan och staden
upprättade avtalen innebure, att staden iklätt sig vissa förbindelser mot
förbindelser från kronans sida att hava Östgöta trängkår samt Första och
Andra livgrenadjärregementena förlagda till staden, kronan givetvis komme
att, om eller i den mån nämnda truppförband indroges, brista i fullgörandet
av sina förbindelser med påföljd, att staden bleve berättigad till skadestånd.
Fortifikationsdepartementet hölle före, att kronan därvid icke kunde undgå
att ersätta i penningar eller annorledes värdet av vad staden till kronan
överlåtit eller för truppförbandens ditförläggning omedelbart utgivit eller
bekostat.

Sedermera har kasernkommittén — efter förda förhandlingar med Linköpings
stad i fråga om den ersättning, som borde tillkomma staden

Kungl. Majits proposition nr 9.

i anledning av den förändring beträffande truppförläggning till staden, vilken
bleve en följd av 1925 års härordningsbeslut — med skrivelse den 29 mars
1927 överlämnat en den 22 februari och den 10 mars 1927 dagtecknad preliminär
överenskommelse i förevarande hänseende. Denna överenskommelse,
vilken torde få fogas såsom bilaga (Bil. A) vid statsrådsprotokollet rörande
detta ärende, har träffats under förbehåll av Kungl. Maj:ts och riksdagens
godkännande.

I nyssberörda skrivelse har kasernkommittén beträffande betydelsen för
Linköpings stad av 1925 års riksdags beslut i försvarsfrågan samt stadens
uppoffringar i anledning av truppförbandsförläggningarna m. in. anfört följande.

De av 1925 års riksdag beslutade inskränkningarna i försvarsorganisationen
berörde, såvitt anginge Linköpings stad, tre truppförband, Östgöta trängkår
samt Första livgrenadjärregementet och Andra livgrenadjärregementet.

Östgöta trängkår skulle enligt 1925 års försvarsbeslut sammanslås med
Svea trängkår till en trängkår, benämnd Svea trängkår med förläggning i
Linköping. Betydelsen för staden av nämnda beslut framginge av nedanstående
tablå:

Truppförband	Här- ordning av år			A	n t	a 1			Summa beräk-nade av-lönings-förmåner	O Ars- kontin- gent värn- pliktiga	Utbild-nings-tid för värn-pliktiga
Office- rare	Under- office- rare	Man- skap	Musik- per- sonal	Civil-mil itär per-sonal	Pensio- nerad per- sonal	Summa
Ostgöta trängkår	1901	15	18	73	8	8	_	122	226,000	240	240
» »	1914	13	16	62	8	8	—	107	253,000	240	1 240
Svea »	1925	13	13	56	—	8	3	93	222,000	300	140

Jämförd med Östgöta trängkår enligt 1901 års härordning — varå det
mellan kronan och staden angående truppförbandets förläggning ingångna
avtalet vore grundat — företedde sålunda Svea trängkår enligt dess blivande
organisation en minskning av antalet officerare med 2 och av antalet underofficerare
med 5. Musikpersonalen vid Östgöta trängkår saknade motsvarighet
vid Svea trängkår. Avlöningsförmånerna till kårens fast anställda personal
kunde beräknas komma att minskas med cirka 4,000 kronor.

Enligt 1925 års härordning skulle Första och Andra livgrenadjärregementena
sammanslås till ett regemente under namnet Livgrenadjärregementet.
Detta regemente, som skulle vara förlagt i Linköping, skulle vara organiserat
såsom ett normalinfanteriregemente, omfattande sex utbildningsenheter.
Angående innebörden för staden av denna förändring hänvisade kommittén
till följande tablå:

	Här-ordning av år			A	n t	a 1			Summa	o Ars- kontin- gent värn- pliktiga	Utbild-
Truppförband	Offi- cerare	Under- offi- cerare	Man- skap	Musik- perso- nal	Civil- militär perso- nal	Pensio- nerad perso- nal	Summa	beräknade avlönings- förmåner	mngs- i tid för ! I värn- pliktiga
Första och
Andra liv-	1901	94	76	534	66	8	—	778	1,180.000	1,260	240
grenadjär-regementena tillhopa ......	1914	106	78	408	66	8	—	668	1,612,000	1,260	/ 340 V 165 D
Livgrenadj är-regementet...	1925	40	26	135	21	4	4	230	585,000	760	140

*) Under det s. k. provisoriet från och med 1920 års klass.

Kaserc koramittén.

Kungl. May.ts proposition nr 9.

Beträffande de i denna tablå meddelade uppgifterna ville kommittén särskilt
framhålla, att i förhållande till 1901 års härordning — vilken legat till
grund jämväl för de angående Första och Andra livgrenadjärregementenas
förläggning mellan kronan och staden upprättade kontrakten — 1925 års
organisation innebure en minskning av 54 officerare och 50 underofficerare.
Yad musikpersonalen anginge, hade denna enligt 1901 års härordning efter
en år 1905 beslutad omorganisation bestått av sammanlagt 22 musikunderofficerare
och 44 man, tillhörande manskapet, men skulle enligt 1925 års
härordning utgöras av 1 musikdirektör, 5 musikunderofficerare och 15 man,
tillhörande manskapet. Antalet musikunderofficerare nedginge sålunda med
17, men i stället tillkomme 1 musikdirektör. Jämförelsen mellan de enligt
1901 och 1925 års härordningar utgående avlöningsförmånerna, beräknade
enligt de av kommittén antagna grunderna, utvisade en minskning av 595,000
kronor.

Yad anginge Linköpings stads uppoffringar för de till staden förlagda
truppförbanden, hänvisade kommittén till innehållet i de inledningsvis omförmälda
avtalen och överenskommelserna (Bil. B—F).

I ett till Svenska stadsförbundet lämnat meddelande hade staden uppskattat
sina prestationer enligt ifrågavarande avtal på följande sätt:

A. För Östgöta trängkår enligt 1905 års kontrakt.

1) Yärdet av den till kronan upplåtna marken om

237,747 kvm.................................................................... kronor 178,000: —

2) Kostnad för iordningställande av mark ........................ » 1,000: —

3) » » anläggning av avloppsledning ................. » 9,457:61

4) » » » » vattenledning ................... » 2,839:05

5) » » » » gasledning........................... » 2,218: —

6) » » » » elektrisk ledning ............... » 914:50

7) » » » » gångbana i Tränggatan...... » 1,360:83

8) » » » » utfartsväg i Kaserngatan ... » 12,288:11

Summa kronor 208,078: 10

B. För Första och Andra livgrenadjärregementena enligt
1907 års kontrakt.

1) Yärdet av den mark, som upplåtits till kronan om

346,730 kvm................................................................... kronor 87,481: —

o ) ''

2) A nämnda mark växande skog ..................................... » 20,000: —

3) Kostnad för iordningställande av mark ........................ » 1,000: —

4) » » anläggning av avloppsledningar .............. » 1,059:92

5) » » » » vattenledningar .................. » 47,884:31

6) » » » » gasledningar....................... » 23,655:09

7) » » » » elektrisk belysning ............ » 1,474:20

81 » » » » gångbanor .......................... » 5,671: 11

9) Utredningskostnader ........................................ »_393: 94

Summa kronor 188,619: 57

I gengäld för de kostnader, som truppförbandens förläggning, på sätt nu
nämnts, medfört för Linköping, hade staden haft åtskilliga fördelar av förläggningarna,
i främsta rummet skatteintäkter. Trängkåren hade sålunda
under bortåt tjugu års tid varit förlagd till staden. Sedan under slutet av
år 1917 arbeten igångsatts för uppförande av kaserner för Första och Andra
livgrenadjärregementena i Linköping samt under arbetets fortgång i enlighet
med beslut av 1919 års riksdag vissa begränsningar av de pågående bygg -

Kungl. Maj:ts proposition nr 9.

nadsarbetena kommit till stånd, liade etablissemangen blivit färdiga och till
regementena överlämnade under åren 1923 och 1924. Regementenas inflyttning
till staden hade sålunda skett först vid denna tidpunkt. Redan dessförinnan
torde emellertid eu stor del av de båda infanteriregementenas personal
hava varit bosatt i staden, enär regementena tidigare haft sin förläggningsort
å övningsplatsen Malmen invid Linköping.

Av den här ovan först intagna tablån framginge, att den fast anställda
personalen vid Ostgöta trängkår kunde beräknas hava uppgått till 122 man
enligt 1901 års härordning och 107 enligt 1914 års organisation, samt att
sammanlagda antalet officerare och underofficerare enligt dessa härordningar
utgjort respektive 33 och 29. Enligt den nya försvarsorganisationen skulle
den fast anställda personalen vid Svea trängkår uppgå till 93 man, därav
26 officerare och underofficerare, vartill komme ytterligare 3 pensionerade
underofficerare. Den egentliga minskningen i personalstyrkan bestode däruti,
att musiken skulle helt försvinna. Antalet fast anställda volontärer skulle
vidare reduceras med några man. Avlöningsförmånerna i en stat enligt 1901
års härordning — utan det tillägg av 75 procent, varmed höjning skett i
tablån — uppginge till i runt tal 129,000 kronor och avlöningsförmånerna
i de senare årens stater enligt 1914 års härordning, inberäknat dyrtidstillägg,
till 253,000 kronor.

Beträffande de båda infanteriregementena komme givetvis eu väsentlig
minskning av antalet befattningshavare att inträda efter genomförandet av

1925 års försvarsorganisation, enär dessa regementen, såsom förut nämnts,
skulle sammanslås till ett infanteriregemente. Såsom i det följande närmare
angåves, komme emellertid till de ledigblivande kasernbyggnaderna i Linköping
att förläggas, förutom Livgrenadjärregementet, vissa andra militära
formationer. Någon tillförlitlig beräkning av vad staden härigenom skulle
kunna tillföras såsom ersättning för minskningen av infanteriregementenas
personalstyrka syntes icke kunna verkställas.

Under tiden 1910—1926 hade kommunalskatten i Linköping per bevillningskrona
varit lägst 5 kronor 72 öre, år 1912, samt högst 9 kronor 49 öre,
år 1919.

Under år 1926 hade staden Linköpings folkmängd uppgått till omkring
29,100 personer. Den inkomst, varå utskylder år 1926 utdebiterats, hade
uppgått till 26,632,000 kronor och det samma år utdebiterade beloppet till
2,031,794 kronor. Kommunalskatten hade de senaste åren varit omkring
7 kronor 60 öre per bevillningskrona.

Kasernkommittén redogör härefter för förslaget till överenskommelse med
Linköpings stad jämte motiveringen härför samt anför i sådant avseende:

Enligt ett av arméförvaltningens fortifikationsdepartement den 9 oktober

1926 avgivet förslag angående ordnandet av förläggning för truppförband,
skolor m. m. efter genomförandet av 1925 års försvarsorganisation skulle
Livgrenadjärregementet förläggas till de av Första och Andra livgrenadjärregementena
disponerade kasernetablissemangen i Linköping. För förstnämnda
regemente kunde emellertid icke erfordras mer än högst tre bataljonskasernbyggnader,
d. v. s. hela ena nuvarande etablissemanget samt en kasernbyggnad
av det andra. Återstående kasernbyggnad vid sistnämnda etablissemang
skulle enligt arméförvaltningens förslag avses för förläggning av infanteriets
officers- och reservofficersaspirantskolor samt eventuellt trängens
studentkompani.

Kommittén, som för sin del ville tillstyrka, att det ledigblivande kasernetablissemanget
i Linköping för framtiden utnyttjades på det av arméför -

Kungl. Maj:ts proposition nr 9.

valtningen angivna sätt, liade från lantförsvarets kommandoexpedition erhållit
uppgift om att infanteriets officers- och reservofficersaspirantskolor kunde
beräknas komma att bestå av 20 ä 25 lärare samt 98 ä 99 elever. Härtill
komme jämväl en del övrig personal såsom förvaltare och ekonomipersonal
m. in. Trängens studentkompani kunde enligt lämnad uppgift beräknas
komma att bestå av 10 lärare (befäl och underbefäl) samt 100 man.

Även om personalen vid nu angivna skolor icke kunde tillföra Linköpings
stad skatteintäkter till samma belopp som personalen vid det ena av de hittillsvarande
två infanteriregementena, måste dock ifrågavarande militärförläggningar
särskilt ur konsumtionssynpunkt vara till väsentlig fördel för staden.

Vid de förhandlingar, som kommittén under hösten 1921 i inlett med staden
i anledning av inskränkningarna i försvarsorganisationen, hade förutsatts,
att Svea trängkår i enlighet med den av 1925 års riksdag uttalade mening
skulle förläggas till Linköping. Genom brev den 28 januari 1927 hade Kungl.
Maj:t ävenledes förordnat, bland annat, att Livgrenadjärregementet jämte
infanteriets officers- och reservofficersaspirantskolor från den tidpunkt under
budgetåret 1927—1928, som framdeles komme att bestämmas, skulle förläggas
i Första och Andra livgrenadjärregementenas etablissemang i Linköping,
samt att Svea trängkår skulle förläggas i Ostgöta trängkårs etablissemang
i Linköping.

Såsom av det föregående framginge, skulle i och med den nya härordningens
genomförande någon mera avsevärd förändring i organisationen av
den trängkår, som alltjämt skulle finnas förlagd till Linköping, icke komma
till stånd. Kommittén hade fördenskull ansett, att staden skäligen icke i
någon mån kunde tillerkännas kompensation i anledning av den ringa minskning,
som skulle inträda i fråga om trängkårens personalstyrka.

I de två avtal, som upprättats mellan kronan och staden i anledning av
Första och Andra livgrenadjärregementenas förläggning till Linköping (Bil.
C och D), hade staden bland annat förbundit sig att med 100,000 kronor
för vartdera regementet bidraga till inköp av mark för regementenas behov,
att av staden utbetalas sedan de för regementena avsedda kasernetablissemangen
blivit uppförda och tagna i bruk. De av staden sålunda utfästa
belopp hade emellertid icke inbetalats till kronan. Beträffande denna fordran
hade från arméförvaltningens fortifikationsdepartement inhämtats följande:

Enligt av Kungl. Maj:t genom brev den 25 maj 1907 och den 28 februari
1908 givet bemyndigande hade för markinköp åt Första och Andra livgrenadjärregementena
förskjutits ett belopp å tillhopa 403,900 kronor, att
till den del, som icke kunde gäldas med staden Linköpings bidrag å
200,000 kronor, hos Kungl. Maj:t anmälas till ersättande. Sedermera hade
dessa för markinköp förskjutna belopp blivit ersatta med undantag för den
del därav eller 200,000 kronor, som varit avsedd att täckas av staden Linköpings
omförmälda bidrag. Sedan regementenas kasernetablissemang färdigställts
under iakttagande av vissa utav riksdagen beslutade inskränkningar,
hade vid verkställd undersökning rörande de hos fortifikationsdepartementet
utestående förskott, för vilka täckning borde beredas, vederbörande
bokhållare i en till departementet den 4 december 1922 avlåten
P. M. gjort anmälan rörande kronans ifrågavarande fordran hos staden Linköping.
I anledning härav hade departementet i skrivelse den 6 december
1922 anmodat drätselkammaren i Linköping att till departementet inbetala
beloppet i fråga. Till svar härå hade drätselkammaren i skrivelse den 5
april 1923 anfört, bland annat, att såsom eu förutsättning för utbetalande
av ifrågakomna 200,000 kronor hade i kontrakt av den 21 oktober 1908 angivits,
att de »för regementena avsedda» kasernerna uppförts och tagits i
bruk, varmed måste hava åsyftats byggnader av den storlek och med det ut -

Kungl Maj:ts proposition nr V. <

rymme, som vid avtalens ingående avsetts. De sedermera uppförda och i
bruk tagna kasernerna vore emellertid betydligt mindre än de vid berörda
kontrakts ingående avsedda, i följd varav en inskränkning ägt rum i de
fördelar, av vilka staden Linköping kommit i åtnjutande på grund av regementenas
förläggande till staden. Givetvis hade det varit med dessa fördelar
för ögonen, som staden utlovat att med så stort belopp som 200,000
kronor bidraga till inköp av mark för regementenas behov. Staden ville
härmed emellertid ingalunda hava avsagt sig den rätt, som kunde tillkomma
staden enligt förordningen den 4 mars 1862 om tioårig preskription, enligt
vilken förordnings första paragraf det ålegat arméförvaltningen att inom
loppet av tio år från kontraktens godkännande erinra staden om kronans
ifrågavarande fordran. Då så emellertid ej skett, maste arméförvaltningen
jämlikt sagda förordnings andra paragraf anses hava förlorat sin talan mot
staden. Drätselkammaren trodde sig därjämte veta, att försvarsrevisionen
inom kort skulle komma att framlägga förslag om, bland annat, indragning
av ett av de båda till staden förlagda regementena. För den händelse ett
förslag av sådant innehåll vunne riksdagens gillande, skulle staden givetvis
komma att gå förlustig de fördelar, staden dittills åtnjutit genom förläggning
av det utav regementena, som kunde komma att indragas. Med hänvisning
till vad sålunda framhållits, ville drätselkammaren anhålla, att med
frågan om erläggande av de för markinköp utfästa beloppen å 200.000 kronor
måtte få anstå, till dess försvarsrevisionen framlagt sitt. slutgiltiga förslag
rörande arméns omorganisation och, för den händelse i sålunda framlagt
förslag indragning av ettdera av de båda ifrågavarande regementena skulle
vara avsedd, intill dess Kungl. Maj:t och riksdagen fattat beslut härom.
I anledning av vad drätselkammaren sålunda anfört, hade fortifikation sdepartementet
genom beslut den 18 april 1923 funnit föreliggande fråga böra
anstå i avvaktan på statsmakternas beslut beträffande Första och Andra
livgrenadj ärregementena.

Vid förhandlingarna med staden hade kommittén — med framhållande
av att stadens påstående, att kronans ifrågavarande fordran^ blivit preskriberad,
icke kunde godkännas, enär staden genom de år 1917 ingångna_överenskommelserna
angående tolkningen av vissa bestämmelser i 1907 och
1908 års kontrakt rörande de båda livgrenadjärregementenas förläggning till
Linköping icke kunnat undgå att bliva erinrad om fordringens existens —
till eu början framställt yrkande om att staden skulle till kronan inbetala åtminstone
det belopp, som blivit utfäst i 1907 års kontrakt med kronan.
Då staden bestämt avvisat detta krav, hade slutligen överenskommelse
träffats därom, att ifrågavarande skuldförhållande borde i nu föreyarande
sammanhang regleras, samt att staden såsom kompensation för den minskade
militärförläggningen skulle befrias från skyldighet att till kronan utgii a det
i 1907 års kontrakt angivna beloppet å 100,000 kronor, vilket staden förbundit
sig erlägga för inköp av mark för Första livgrenadjärregementets
räkning. Som de båda livgrenadjärregementena skulle sammanslås till ett
regemente, hade kommittén därjämte funnit sig böra godtaga en av staden
gjord framställning om att den staden i 1908 års avtal ålagda skyldighet
att till kronan utgiva ytterligare 100,000 kronor såsom bidrag till inköp av
mark, som erfordrats till övningsfält och skjutbana utöver det av kronan
för Första livgrenadjärregementet förvärvade området, skulle anses hava
förfallit.

Staden hade emellertid yrkat att erhålla ytterligare kompensation i anledning
av de beslutade inskränkningarna i försvarsorganisationen. Från
stadens sida hade sålunda väckts förslag om att kronan skulle till staden
överlåta utan vederlag en del av den till de militära myndigheternas för -

Kitngl. Maj.ts proposition nr ,9.

fogande upplåtna, kronan tillhöriga fastigheten »Linköpings hospitals indragna
första jordskifte». Sedan i närvaro av cheferna för Första och Andra
livgrenadjärregementena berörda fastighet besiktigats samt därvid blivit upplyst,
att norra delen av densamma med en areal av högst 70,000 kvadratmeter
icke vore för de militära övningarna erforderlig, hade det markområde,
som staden önskade förvärva, närmare angivits å en av stadsingenjörskontoret i
Linköping den 29 december 1926 upprättad karta. Området i fråga, vilket
å kartan utmärkts i söder med en grön linje och i övriga vädersträck med
röda begränsningslinjer, syntes på grund av sitt läge omedelbart intill stadens
planlagda område vara för staden ganska värdefullt, ehuru terrängen
vore starkt kuperad och vissa delar av området icke utan dryga kostnader
syntes kunna bliva föremål för bebyggelse.

Den här ovan angivna fastigheten »Linköpings hospitals indragna första
jordskifte» utgjordes emellertid enligt av domänstyrelsen tidigare lämnad
uppgift av den kronan i vederlag mot nämnda skifte tillbytta jord, bestående
av de inom staden Linköpings område belägna lägenheterna Itävlyckan,
Magistratshagen, Rökartorpet och Stolplyckan om tillhopa 27 hektar 62,19 ar.
På framställning av Kungl. Maj:t i proposition den 14 maj 1914 (nr 76) hade
1914 års senare riksdag medgivit, att berörda jordområden, mot den ersättning
Kungl. Maj:t kunde bestämma eller efter motsvarande nedskrivning i
statens domänfond, den 14 mars 1915 skulle från domänstyrelsen överlåtas
till lantförsvaret för att tilläggas övningsfältet för i Linköping förlagda
truppförband. Enligt i denna proposition lämnad uppgift hade ifrågavarande
jordområden vid nämnda tidpunkt varit åsatta ett taxeringsvärde av 21,500
kronor och saluvärderade till 79,120 kronor. Befintliga byggnader tillhörde
icke kronan.

Som det markområde, staden förklarat sig önska förvärva av kronan, omfattade
högst 70,000 kvadratmeter eller allenast omkring eu fjärdedel av hela
nu omförmälda jordområden, skulle saluvärdet å den mark, som kronan
skulle avstå, beräknad efter 1914 års prisnivå, uppgå till cirka 20,000 kronor.
Med hänsyn till den ökning i fastighetsvärdena, som intriitt efter kriget,
och då den del av ifrågavarande fastighet, som staden skulle förvärva, vore
synnerligen väl belägen, syntes dock den till överlåtelse ifrågasatta marken
numera äga ett något högre värde.

Yid prövning av stadens yrkande att med äganderätt få till sig överlåten
det här ovan berörda markområdet, hade kommittén, som funnit någon särskild
värdering av området efter nu gällande tomtpriser icke vara erforderlig,
ansett, att stadens framställning borde vinna kronans bifall. Härvid hade
kommittén dock såsom villkor uppställt, att staden å sin sida skulle medgiva,
att kronans skyldighet att under viss tid, på sätt i överenskommelsen
den 21 maj 1917 (jfr Bil. F) stadgats, erlägga betalning för en årlig minimiförbrukning
av kokgas bortfölle.

Av nämnda överenskommelse framginge, att staden förbundit sig att utan
kostnad för kronan ett år efter därom skedd tillsägelse hava till gränsen för
Första och Andra livgrenadjärregementenas kasernområde i Magistratshagen,
till nämnda regementens underofficersbostäder, invid den s. k. Stolplyckan,
samt till regementenas gemensamma sjukhus framdragit gasledningar "av för
ändamålet erforderliga dimensioner. Kronan hade å sin sida förbundit sig
att under en tid av tio år, räknat från den tidpunkt då samtliga nyssnämnda
etablissemang (kaserner, underofficersbostäder och sjukhus m. m.) fullbordats
och tagits i bruk, erlägga betalning för en årlig minimiförbrukning av sammanlagt
60,000 kubikmeter kokgas till samma pris, som betalades av större
avnämare inom staden. Denna överenskommelse hade jämlikt beslut den 7
december 1917 blivit av Kungl. Maj:t godkänd med förklaring, att den om -

Kungl. Maj:ts proposition nr 9.

förmälda minimiförbrukningen av kokgas inom etablissemangen skulle beräknas
jämväl på grund av gasförbrukning för ändamål, vars tillgodoseende
ej bekostades av kronan.

Sedan Första och Andra livgrenadjärregementenas kasernetablissemang
under år 1923 tagits i bruk, hade det visat sig, att förbrukningen av kokgas
under nämnda år inom samtliga etablissemang och byggnader icke uppgått
till större kvantitet än 51,552 kubikmeter. Enligt av arméförvaltningens
intendentsdepartement lämnad uppgift hade kronan på framställning av staden
utöver betalning för levererad gas till nämnda myckenhet till staden utgivit
för år 1923 ett belopp av 2,365 kronor 44 öre, motsvarande ersättning för
8,448 kubikmeter gas efter det under året gällande lägsta priset, 28 öre per
kubikmeter. Som gaskonsumtionen icke uppgått till den i överenskommelsen
bestämda myckenhet, hade kronan sålunda nödgats utgiva ett icke ringa
belopp utan någon egentlig nytta.

Från arméförvaltningens intendentsdepartement hade kommittén infordrat
uppgifter för åren 1924 och 1925 å förbrukningen av kokgas vid Första och
Andra livgrenadjärregementena. Denna hade utgjort vid Första livgrenadjärregementet
år 1924 cirka 19,514 och år 1925 cirka 18,876 kubikmeter samt
vid Andra livgrenadjärregementet år 1924 cirka 16,893 och år 1925 cirka
17,774 kubikmeter. Vid de båda regementena hade sålunda förbrukats kokgas,
för vilken kronan erlagt betalning, under år 1924 till en kvantitet av
36,407 och under år 1925 till en myekenhet av 36,650 kubikmeter. Uppgift
angående förbrukningen av kokgas vid garnisonssjukhuset i Linköping samt
av enskilda befattningshavare, bosatta antingen inom kasernetablissemangen
eller i regementenas underofficersbostäder, hade däremot icke kunnat erhållas.
Ej heller hade meddelande kunnat lämnas, huruvida kronan för
nämnda år vore skyldig att till staden utgiva någon ersättning i anledning
av att den garanterade minimikvantiteten kokgas, 60,000 kubikmeter, icke
blivit i sin helhet uttagen och likviderad.

Med hänsyn till nu anförda förhållanden och då det på grund av förändringarna
i försvarsorganisationen kunde förväntas, att konsumtionen av
kokgas vid nu ifrågavarande etablissemang efter den nya härordningens
genomförande komme att nedgå, hade kommittén ansett det vara av vikt,
att den i 1917 års överenskommelse intagna bestämmelsen om skyldighet
för kronan att erlägga betalning för en årlig minimiförbrukning av sammanlagt
60,000 kubikmeter kokgas upphävdes. Detta hade staden jämväl medgivit.

På grundval av de här ovan angivna förutsättningarna hade en skriftlig
överenskommelse upprättats med Linköpings stad (se Bil. A). Denna överenskommelse
hade den 22 februari 1927 blivit godkänd av stadsfullmäktige
i Linköping.

I § 1 av överenskommelsen hade intagits bestämmelser om att de kontanta
belopp å tillhopa 200,000 kronor, som förut berörts, icke skulle erläggas
av staden.

§ 2 innehölle föreskrifter om leverans av vatten och kokgas till livgrenadjärregementenas
kasernetablissemang. Efter den 1 januari 1928 skulle staden
vara skyldig att tillhandahålla de truppförband och skolor, vilka bleve förlagda
till kasernerna, samt regementenas underofficersbostäder och sjukhus
kokgas och vatten mot ersättning enligt de vid varje tid gällande taxorna
för leverans från stadens vattenledningsverk och gasverk.

För leverans av gas gällde för närvarande enligt av staden lämnad uppgift
följande taxa:

för 1— 2,000 kbm. erlades 20 öre per kbm.

» 2,000—10,000 » » 20 » » » med 5 % rabatt

» 10,000—20,000 » » 20 » » » » 10 % »

»20,000 kbm. och däröver» 20 » » » \b%

Kungl. Maj:ts proposition nr 9.

Den för leverans av vatten gällande taxan stipulerade ett pris av 30 öre
per kubikmeter. Därest förbrukningen under året överstege 1,000 kubikmeter,
erliölles 8 % rabatt. Denna rabatt ökades för varje förbrukat 1,000-tal kubikmeter med 1 %, så att för förbrukning av intill 12,000 kubikmeter erhölles
22 % rabatt och för förbrukning intill 35,000 kubikmeter 45 % rabatt.
Om v.attenkonsumtionen överstege 35,000 kubikmeter men icke 45,000 kubikmeter,
erhölles 46 % rabatt,

för 55,000— 65,000 kbm........................................ 47 % rabatt

» 65,000— 80,000 » 48 % »

» 80,000—100,000 » 49 % »

» 100,000 kbm. och däröver ................................. 50 % »

I moment 3) av den överenskommelse, som den 16 januari 1917 upprättats
mellan kronan och staden angående tolkningen av § 4 i kontraktet
mellan arméförvaltningens fortifikationsdepartement och Linköpings stad
beträffande Första livgrenadjärregementets förläggning till Linköping samt
§ 3 i kontraktet mellan samma departement och staden beträffande Andra
livgrenadjärregementets förläggning till Linköping, i vad nämnda paragrafer
stadgade skyldighet för staden att utdraga vattenledning till respektive regementens
kasernområden, hade bland annat stadgats, att några servisledningar
icke finge tillkopplas den till kasernområdet av staden framdragna
huvudvattenledningen och icke några som helst tillkopplingar ske söder om
korsningen av Ekkällevägen och Lasarettsgatan. Innehållet i § 3 av den
nu upprättade överenskommelsen innebure, att staden skulle bliva berättigad
att till den till kasernområdena framdragna huvudvattenledningen få tillkoppla
servisledningar. Med hänsyn till att staden enligt § 4 i överenskommelsen
skulle av kronan förvärva eu del av den såsom Linköpings
hospitals indragna första jordskifte betecknade fastighet och för framdragande
av ledningar till detta jordområde borde kunna få verkställa tillkoppling
till den för kronans behov avsedda liuvudvattenledningen, hade kommittén
ansett sig kunna biträda stadens begäran om att moment 3) i 1917
års förberörda överenskommelse från och med den 1 juli 1928 icke vidare
skulle vara gällande. Enligt uppgift av stadsingenjören i Linköping hade
den för kronans räkning framdragna huvudvattenledningen sådana dimensioner,
att några hinder för ett dylikt medgivande icke kunde föreligga. I
§ 5 av den nu upprättade överenskommelsen hade vidare intagits föreskrift
om att staden, i den mån sådant kunde ske utan men för kronan i fråga
om tillgång till vatten och avlopp, skulle vara berättigad att, efter anmälan
till vederbörande statliga myndigheter, förena stadens vattenlednings- och
avloppsledningsrör med motsvarande rör avsedda för kronans behov.

Rörande överlåtelsen till staden av förut omförmälda jordområde om cirka
70,000 kvadratmeter hade bestämmelser upptagits i överenskommelsens § 4.
Särskild avhandling skulle upprättas mellan kronan och staden angående
markens överlåtande, sedan erforderliga avstyckningsåtgärder blivit vidtagna.
Området skulle i befintligt skick tillträdas av staden den 1 juli 1928 eller
vid den senare tidpunkt, som efter särskild överenskommelse bleve bestämd.
De kostnader, som bleve förenade med områdets avstyckning, ävensom lagfartskostnaderna
skulle bestridas av staden.

Enligt upplåtelsehandling den 24 augusti 1922 hade kronan till sällskapet
Soldaternas vänner i Linköpings stift upplåtit ett å övningsfältet invid Linköpings
stad beläget markområde, i areal innehållande omkring 8,000 kvadratmeter,
att användas till plats för uppförande av ett soldathem för garnisonen
i Linköping. Detta tomtområde, vilket kostnadsfritt upplåtits tillsvidare,
med skyldighet för vederbörande att, i händelse området behövdes för kronans

Kungl. Maj:ts proposition nr 9.

räkning eller den å området uppförda byggnaden icke vederbörligen underhölles
och vårdades, sex månader efter därom gjord tillsägelse återlämna
platsen i avröjt skick, vore beläget öster om det jordområde, staden skulle
förvärva av kronan, samt mitt emot länslasarettet. I 1922 års upplåtelsehandling
hade särskilt angivits, att sällskapet Soldaternas vänner i Linköpings
stift på sin bekostnad skulle uppsätta och för framtiden underhålla
prydligt stängsel kring den till sällskapet upplåtna marken. Vid uppförandet
av dylikt stängsel hade sällskapet emellertid låtit inhägna ett väsentligt
större område än som omfattades av upplåtelsen. Som en del av det sålunda
inhägnade området inginge i den mark, som skulle överlämnas till
staden, syntes en flyttning av det uppförda stängslet böra ske. De härmed
förbundna kostnaderna hade staden åtagit sig bestrida.

Som den med staden Linköping träffade överenskommelsen upprättats,
innan Kungl. Maj:t meddelat beslut i fråga om förläggningsorten för Svea
trängkår, hade i överenskommelsens § 6 intagits en uttrycklig förklaring av
staden, att staden, under förutsättning att en trängkår, med organisation
enligt 1925 års riksdags beslut, alltjämt bleve förlagd till Linköping, icke
hade några ersättningsanspråk i övrigt att framställa mot kronan i anledning
av de beslutade förändringarna i försvarsorganisationen.

Arméförvaltningens fortifikations- och intendentsdepartement hava, efter
chefens för andra arméfördelningen hörande, den 1 juni 1927 avgivit infordrat
yttrande över kasernkommitténs förevarande förslag till överenskommelse.

Departementen hava därvid, i anslutning till ett av arméfördelningscliefen
avgivet förslag, hemställt, att i § 2 andra stycket i förslaget till överenskommelse
måtte vidtagas viss ändring av huvudsaklig innebörd, att vid beräkning
av i gällande taxor för leverans av kokgas och vatten medgivna
rabatter den sammanlagda förbrukningen vid infanteri- och trängetablissemangen
skulle betraktas såsom härledande sig från eu avnämare.

Vidare hava departementen framhållit, att staden borde förbinda sig att
respektera vissa gällande nyttjanderättsavtal rörande delar av det markområde,
som enligt det föreliggande förslaget till överenskommelse skulle överlåtas
till staden.

I övrigt hava från fortifikations- och intendentsdepartementens sida icke
några erinringar gjorts mot kasernkommitténs förslag.

I sin skrivelse den 31 augusti 1927 angående lantförsvarets medelsbehov
för budgetåret 1928—1929 har arméförvaltningen erinrat om att, enligt bemyndigande
av Kungl. Maj:t genom brev den 25 maj 1907 och den 28 februari
1908, för markinköp åt Första och Andra livgrenadjärregementena förskjutits
sammanlagt 403,900 kronor att, till den del, som icke kunde gäldas
med staden Linköpings bidrag å 200,000 kronor, hos Kungl. Maj:t anmälas
till ersättande. Sedermera hade dessa för markinköp förskjutna medel blivit
ersatta med undantag för den del därav, som varit avsedd att täckas av
stadens bidrag. Ifrågavarande summa, 200,000 kronor, balanserades fortfarande
i arméförvaltningens räkenskaper. Därest nu det framlagda förslaget
till överenskommelse vunne Kungl. Maj:ts och riksdagens gillande, komme
en brist å nämnda belopp av 200,000 kronor att uppstå, till vars täckande
ett särskilt anslag å riksstaten syntes böra äskas.

Myndig heterna.

Departements chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 9.

Den år 1925 beslutade omorganisationen av torsvarsväsendet bär liaft till
följd en väsentlig minskning av garnisonen i Linköping därigenom, att de
båda till staden tidigare förlagda infanteritruppförbanden, Första och Andra
livgrenadjärregementena, sammanslagits till ett truppförband, Livgrenadjärregementet,
vilket dessutom erhållit en i jämförelse med vart och ett av de förutvarande
regementena reducerad organisation. Även vid den i staden förlagda
trängkåren har en viss, om ock mindre betydande personalreducering
ägt rum. Till infanterietablissemanget i staden skola, jämte Livgrenadjärregementet,
vissa skolor vara förlagda, men härigenom beredes staden allenast
delvis kompensation för förlusten av ett helt infanteriregemente. Med
hänsyn härtill och då, enligt vad den i ärendet verkställda utredningen visar,
Linköpings stad fullgjort vissa prestationer i samband med de båda
infanteriregementenas förläggning till staden, synes det mig vara med billighet
överensstämmande, att något ekonomiskt vederlag beredes staden.

Enligt det föreliggande förslaget till överenskommelse mellan kronan och
Linköpings stad skall staden befrias från skyldighet att till kronan utgiva
ett belopp av 100,000 kronor, som staden förbundit sig att erlägga för inköp
av mark för Första livgrenadjärregementets räkning, varjämte den av
staden i anledning av beslutet om Andra livgrenadjärregementets förläggning
gjorda utfästelsen att bidraga till kostnaderna för erforderliga markinköp
med ytterligare 100,000 kronor skall anses hava förfallit. Yad sålunda
föreslagits anser jag mig, med hänsyn till de i ärendet föreliggande omständigheterna,
kunna tillstyrka. Såsom förut nämnts, hava kostnader till
motsvarande belopp, sammanlagt 200,000 kronor, av arméförvaltningen förskjutits,
och nämnda summa balanseras fortfarande i ämbetsverkets räkenskaper.
Ifrågavarande summa — vilken beräknats under fjärde huvudtiteln,
punkten 80, i årets statsverksproposition — torde nu böra av riksdagen
äskas såsom ett extra anslag å riksstaten för budgetåret 1928—1929.

Förslaget till överenskommelse innebär vidare, att kronan skall utan
ersättning till staden med äganderätt överlåta ett till övningsfältet vid Linköping
hörande markområde, innehållande omkring 70,000 kvadratmeter. Då
området i fråga icke är erforderligt för de militära övningarna, finner jag
mig kunna biträda förslaget jämväl i denna del, så mycket hellre som staden,
på sätt av den lämnade redogörelsen framgår, å sin sida godtagit det under
förhandlingarna uppställda villkoret för berörda marköverlåtelse, nämligen
att staden skall avstå från sin kontraktsenliga rätt att under en följd av år
erhålla betalning av kronan för en minimikvantitet kokgas, som högst betydligt
överstiger den verkliga förbrukningen.

Yissa delar av det markområde, som avses att övergå i stadens ägo, äro
för närvarande med nyttjanderätt upplåtna till enskilda. I ett fall gäller
nyttjanderätten under innehavarens och hans hustrus livstid; övriga upplåtelser,
till antalet tre, äro gällande för ett år i sänder, med en ömsesidig
uppsägningstid av sex månader. Då samtliga upplåtelser skett medelst
skriftliga kontrakt, torde de vara mot den nye ägaren giltiga även utan sådant
uttryckligt förbehåll om nyttjanderättsavtalens respekterande, som

Kungl. Maj:ts proposition nr 9. 13

arméförvaltningens fortifikations- och intendentsdepartement ansett erforderligt.

De i ärendet hörda myndigheterna hava påyrkat, att § 2 andra stycket i
överenskommelsen med staden skulle avfattas så, att, vid beräknandet av
rabatter å prisen på kokgas och vatten, förbrukningen därav vid infanterioch
trängetablissemangen i staden betraktades såsom härledande sig från
en avnämare. Detta skulle i förhållande till det hittills kontraktsenligt
tillämpade beräkningssättet innebära en ändring, som givetvis vore för kronan
förmånlig, enär därigenom större rabatt erhölles än då, såsom nu sker, kokgas-
och vattenförbrukningen vid trängetablissemanget taxeras särskilt för
sig. Emellertid synas mig tillräckliga skäl icke föreligga att såsom villkor
för överenskommelsens godkännande från kronans sida uppställa fordran på
en sådan ändring av beräkningsgrunderna, vilken för övrigt, enligt vad jag
under hand inhämtat, staden icke lärer vara villig att medgiva.

På grund av vad nu anförts och då kasernkommitténs förslag jämväl i
övriga delar synes mig vara av beskaffenhet att kunna av kronan godtagas,
får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna förenämnda, den 22 februari och den 10 mars 1927 mellan
Kungl. Maj:t och kronan genom kasernkommittén, å ena sidan, samt Linköpings
stad, å andra sidan, ingångna preliminära överenskommelse (Bil. A),
dels ock för täckande av kostnad för markinköp åt Första och Andra
livgrenadjärregementena för budgetåret 1928—1929 under riksstatens fjärde
huvudtitel anvisa ett extra anslag av 200,000 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall
samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga
vid detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

B agnar Kihlgren.

Kungl. Maj:ts proposition nr 9.

Bil. A.

Överenskommelse.

Med anledning av de inskränkningar i försvarsorganisationen, som i följd av
1925 års riksdags beslut i försvarsfrågan skola komma till stånd, träffas härmed
mellan Kungl. Maj:t och kronan genom kasernkommittén, under förbehåll
av Kungl. Maj:ts och riksdagens godkännande, å ena sidan, samt Linköpings
stad, å andra sidan, följande överenskommelse:

§ L

Staden befrias från skyldighet att till kronan utgiva det kontanta belopp
å 100,000 kronor, som staden enligt kontrakt den 29 oktober och den 6
november 1907 mellan arméförvaltningens fortifikationsdepartement, å ena
sidan, samt stadsfullmäktige i Linköping, å andra sidan, förbundit sig att
till kronan erlägga för inköp av mark för Första livgrenadjärregementets
räkning.

Vidkommande det belopp å 100,000 kronor, som staden enligt ett den
13 och den 21 oktober 1908 upprättat skriftligt avtal förbundit sig att vid
anfordran, sedan den för Andra livgrenadjärregementet avsedda kasern blivit
uppförd och tagits i bruk, kontant erlägga till kronan såsom bidrag till inköp
av mark, som erfordrats till övningsfält och skjutbana utöver det av
kronan för Första livgrenadjärregementet förvärvade området, skall —- med
anledning av Första och Andra livgrenadjärregementenas sammanslagning till
ett regemente — stadens skyldighet att till kronan utgiva nämnda belopp
anses hava förfallit.

§ 2.

§ 4 i kontraktet mellan arméförvaltningens fortifikationsdepartement samt
staden beträffande Första livgrenadjärregementets förläggning till Linköping
samt § 3 i avtalet mellan samma departement och staden beträffande Andra
livgrenadjärregementets förläggning till Linköping ävensom överenskommelsen
av den 21 maj 1917 rörande tolkningen av sagda paragrafer skola
icke vara gällande längre än till den 1 januari 1928.

Efter sistnämnda tidpunkt skall staden tillhandahålla de truppförband
och skolor, vilka bliva förlagda dels till de nuvarande livgrenadjärregementenas
kasernområde i Magistratshagen, dels till nämnda regementens underofficersbostäder,
invid den s. k. Stolplyckan, dels ock till regementenas gemensamma
sjukhus kokgas och vatten mot ersättning enligt de vid varje tid
gällande taxorna för leverans från stadens vattenledningverk och gasverk.

De gasledningar, som av staden framdragits till regementenas kasernområde,
till underofficersbostäderna och till sjukhuset, skola förbliva stadens
egendom och underhållas av staden.

. .. § 3''

Moment 3) i den överenskommelse, som den 16 januari 1917 upprättats
angående tolkningen av § 4 i kontraktet mellan arméförvaltningens fortifikationsdepartement
samt Linköpings stad beträffande Första livgrenadjärregementets
förläggning till Linköping samt § 3 i kontraktet mellan samma
departement samt Linköpings stad beträffande Andra livgrenadjärregementets
förläggning till Linköping, i vad nämnda paragrafer stadga skyldighet för
staden att utdraga vattenledning till respektive regementens kasernområden,
skall från och med den 1 juli 1928 icke vidare vara gällande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 9.

_§4-

Kronan skall utan ersättning till staden med äganderätt överlåta norra
delen av den kronan tillhöriga fastigheten Linköpings hospitals indragna
första jordskifte, innehållande i areal cirka 70,000 kvadratmeter och å en av
stadsingenjörskontoret i Linköping den 29 december 1926 upprättad karta
närmare utmärkt i söder med en grön linje och i övriga vädersträck med
röda begränsningslinjer.

Sedan avstyckning av nämnda markområde ägt rum, skall särskild avhandling
upprättas mellan kronan och staden angående områdets överlåtande
till staden. Markområdet må i befintligt skick av staden tillträdas den 1
juli 1928 eller vid den senare tidpunkt, som efter särskild överenskommelse
må bliva bestämd. Å området befintliga byggnader, vilka tillhöra enskilda
personer, omfattas icke av överlåtelsen. Kostnaderna för avstyckning av
området ävensom lagfart å detsamma bestridas av staden. Därest flyttning
av det staket, som finnes uppfört omkring det angränsande för soldathemmets
i Linköping räkning upplåtna markområdet, skall verkställas, åtager
sig staden att bestrida utgifterna härför.

§ 5-

Staden berättigas att i den mån sådant kan ske utan men för kronan i
fråga om tillgång till vatten och avlopp, efter anmälan till vederbörande
statliga myndigheter, förena stadens vattenlednings- och avloppsledningsrör
med motsvarande rör avsedda för kronans behov.

§ 6-

Under förutsättning att en trängkår, med organisation enligt 1925 års
riksdags beslut, alltjämt bliver förlagd till Linköping, förklarar staden sig
icke hava några ersättningsanspråk i övrigt att framställa mot kronan i anledning
av nämnda riksdags beslut i försvarsfrågan.

Av denna överenskommelse äro två exemplar upprättade av vilka Kungl.
Maj:t och kronan erhållit det ena samt Linköpings stad det andra exemplaret.
Stockholm den 10 mars 1927.

För kasernkommittén:
JOHAN JÖNSSON.

Linköping den 22 februari 1927.

A Stadsfullmäktiges vägnar:
CARL SEDERBLAD.

Nils Berlin.

O. Stenström.

Kontrakt.

Bil. B.

Sedan Kungl. Maj:t genom härvid i avskrift fogade nådiga brev den 10
innevarande mars månad förordnat, att Östgöta trängkår skall förläggas till
staden Linköping, så snart kasernetablissemang för kåren blivit därstädes

Kungl. Maj:ts proposition nr 9.

uppfört, samt bemyndigat Kungl. arméförvaltningen å fortifikationsdepartementet
att med staden ingå avtal angående upplåtelse av mark till plats
för kasernetablissemang och övningsfält m. in. enligt av staden gjorda erbjudanden
och villkor, har mellan Kungl. arméförvaltningen och staden Linköping
träffats följande överenskommelse:

l:o.

Staden Linköping upplåter härigenom till Kungl. Maj:t och kronan utan ersättning
och med full äganderätt, fritt från alla gravationer, men dock under
det här nedan i punkt 6 omnämnda villkor, det för kasernetablissemang och
övningsfält erforderliga jordområde, som närmare angives medelst en röd
begränsningslinje å härvid fogade karta, med rätt för kronan att tillträda
den å samma karta inom grön linje omslutna delen av området genast efter
upplåtelseavtalets avslutande och den återstående delen den 1 oktober 1907.

2:o.

Staden förbinder sig att kostnadsfritt för kronan ombesörja, att all odlad
mark å sistnämnda del av området varder under hösten 1906 igensådd till
gräsvall.

3:o.

Staden förbinder sig att den 1 oktober 1907 tillhandahålla kronan samtliga
å lägenheterna Lövliagen och Hagalund befintliga byggnader i deras
nuvarande skick mot ersättning i ett för allt av 12,700 kronor, som samma
dag skall av kronan till staden utbetalas.

4:o.

Staden förbinder sig att, inom sex månader efter därom skedd tillsägelse,
till kasernetablissemanget kostnadsfritt för kronan hava låtit framdraga
ledningar för vatten, avlopp och belysning ävensom att tillhandahålla kåren
vatten samt gas till samma pris, som andra större avnämare därav inom
staden erlägga.

5:o.

Staden förbinder sig att, kostnadsfritt för kronan, från stora landsvägen
Linköping—Bankeberg, längs griftegårdens vänstra sida, till kasernetablissemangets
nordvästra hörn hava senast den 1 oktober 1907 framdragit eu
tjugo meter bred väg.

6:o.

Kungl. Maj:t och kronan förbinder sig att, därest och när det i punkt
1:0 här ovan upplåtna området icke längre komme att för militära ändamål
användas, till staden utan kostnad för densamma återavträda den upplåtna
marken.

Av detta avtal äro två exemplar upprättade, av vilka Kungl. arméförvaltningen
erhållit det ena och Linköpings stad det andra.

Stockholm den 17 maj 1905.

För Kungl. arméförvaltningens fortifikationsdepartement:
G. C:SON BERGMAN.

C. Söderbaum.

Axel Göransson.

Linköping den 25 april 1905.

För stadsfullmäktige i Linköping:
EDY. BRi:. 7DSTRÖM.

Otto Holmström.

Kungl. Maj:ts proposition nr 9.

Bil. C.

Kontrakt.

Sedan Kungl. Maj:t enligt nådigt brev den 25 maj 1907, varav bestyrkt
avskrift här bifogas, förordnat, att Kungl. Första livgrenadjärregementet skall
förläggas till Linköping, så snart kasernetablissemang för regementet blivit
där uppfört, ävensom bemyndigat Kungl. arméförvaltningen å fortifikationsdepartementet
att i enlighet med ett av stadsfullmäktige i nämnda stad avgivet
anbud sluta avtal med staden angående upplåtelse av mark till övningsplats
för regementet m. m. har mellan Kungl. arméförvaltningen å ena, samt
staden Linköping, å andra sidan, träffats följande avtal:

§ L.

Staden Linköping upplåter härmed till Kungl. Maj:t och kronan utan ersättning
med full äganderätt samt gravationsfritt den så kallade Magistratshagen
med tillhörande jord innehållande 34 hektar 67 ar 30 kvm. och upptaget
å bifogade karta, till plats för kasernetablissemang m. m. för Kungl.
Första livgrenadjärregementet, stenbrottet dock endast under förutsättning
att kronan tillhandahåller staden ett lika gott och närbeläget, med rätt för
kronan att tillträda området omedelbart efter avtalets undertecknande, varjämte
staden dessutom kontant erlägger 100,000 kronor för inköp av ytterligare
erforderlig mark.

§ 2.

Den skog å Magistratshagen, som behöver avverkas för etablissemangets
uppförande och fältets anordnande, tillfaller staden.

§ 3.

Staden förbinder sig att tillhandahålla kronan alla erforderliga handlingar
för vinnande av lagfart å ifrågavarande område. Kostnaden för lagfarten betalas
av kronan allena.

§4''

Staden åtager sig att utan kostnad för kronan, ett år efter därom gjord
tillsägelse, hava till kaserntomtens gräns framdragit gas- och vattenledningar.

Tillika förbinder sig staden tillhandahålla regementet vatten och gas till
samma pris, som betalas av större avnämare inom staden, därvid kronan
förbinder sig att under en tid av tio år erlägga betalning för en årlig minimiförbrukning
av 25,000 kubikmeter lysgas.

§5.

Staden förbinder sig att underhålla och förse med gångbana den mot
Djurgården ledande vägen från stadens reglerade område till Hagalund.

§ 6.

Staden förbinder sig att utan kostnad för kronan ombesörja, att den till
övningsfält överlämnade marken, i den mån den nu är till åker odlad, bliver
senast hösten 1907 igensådd och besådd till gräsvall.

§ 7.

Staden medgiver, att militärövningar för all framtid få utan ersättning
äga rum å all stadens betesmark ävensom å annan stadens utmark, som ej
är upplåten till enskilt bruk. Likaledes medgiver staden, såvitt det på densamma
beror, att broslagningsövn i ng.Jc få utan ersättning utföras i de delar
av Stångån, där staden äger vattenrätt.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 samt. 8 häft. (Nr 9.) 1072 27 2

Kungl. Maj:ts proposition nr 9.

§ 8.

Sedan regementet blivit till staden Linköping förlagt äger staden att vid
inträffande eldsvåda till dennas släckande alltid påräkna hjälp från regementet
av det antal man, som för tillfället behöves och från regementet
kan lämnas.

§ 9.

Kungl. Maj:t och kronan förbinder sig att, därest och när det i § 1 härovan
upplåtna området icke längre komme att för militära ändamål användas,
till staden utan kostnad för densamma åter avträda den upplåtna marken.

Av detta kontrakt äro två exemplar upprättade, av vilka Kungl. arméförvaltningen
erhållit det ena -samt staden Linköping det andra exemplaret.

Stockholm den 6 november 1907.

För Kungl. arméförvaltningens fortifikationsdepartement:
G. C:SON BERGMAN.

M. Morton.

Axel Göransson.

Linköping den 29 oktober 1907.

För stadsfullmäktige i Linköping:

HUGO YGBERG.

Carl Johansson.

Avtal.

Bil. T).

Sedan Kungl. Maj:t enligt nådigt brev den 28 sistlidne februari, varav en
bestyrkt avskrift här bifogas, funnit gott ej mindre förordna, att Kungl.
Andra livgrenadjärregementet skall förläggas till Linköping, så snart kasernetablissemang
för regementet blivit där uppfört, än även, med antagande av
stadsfullmäktiges i Linköping gjorda anbud, bemyndiga Kungl. arméförvaltningens
fortifikationsdeparteinent att i enlighet därmed sluta avtal med staden,
har mellan fortifikationsdepartementet, å ena, samt staden Linköping, å
andra sidan, träffats följande avtal:

§ !• _

Staden Linköping förbinder sig att vid anfordran, sedan den för Kungl.
Andra livgrenadjärregementet avsedda kasern blivit uppförd och tagits i
bruk, kontant till kronan erlägga etthundratusen (100,000) kronor såsom bidrag
till inköp av den mark, som erfordras till övningsfält och skjutbana
utöver det redan av Kungl. Maj:t för Kungl. Första livgrenadjärregementet
förvärvade området.

§ 2.

Kasernetablissemanget för Kungl. Andra livgrenadjärregementet skall förläggas
inom stadens område i närheten av den för Kungl. Första livgrenadjärregementet
bestämda kasernplatsen i överensstämmelse med bilagda kartskiss;
och äger staden att tillgodogöra sig den skog å Magistratshagen, som
kan komma att efter utsyning avverkas för etablissemangets uppförande.

§ 3.

Staden åtager sig att utan kostnad för kronan ett år efter därom skedd
tillsägelse hava till kaserntomtens gräns framdragit gas- och vattenledningar,

Kungl. Maj:ts proposition nr 9.

under villkor att kronan förbinder sig under en tid av tio år erlägga betalning
för en årlig minimiförbrukning av 25,000 kubikmeter lysgas och för
allt erforderligt vatten. Tillika förbinder sig staden att tillhandahålla regementet
vatten och gas till samma pris, som betalas av större avnämare
inom staden.

§ 4.

Staden förbinder sig att förse den till Smedstad ledande vägen med gångbana
från stadens reglerade område till nordöstra hörnet av Magistratshagen.

§5-

De i § 6 av kontraktet den 25 april och den 17 maj 1905 angående upplåtelse
av mark m. m. till Kungl. Östgöta trängkår samt i § 9 av kontraktet
den 29 oktober och den 7 november 1907 angående upplåtelse av mark m. m.
till Kungl. Första livgrenadjärregementet givna bestämmelserna varda härmed
upphävda, såvitt angår de områden, som skola tagas till kaserntomter
för nämnda två truppförband och Kungl. Andra livgrenadjärregementet.

De ifrågavarande kaserntomterna skola uttagas i reguliära fyrkanter, vilkas
gränser skola utgöras av fyra räta linjer, dragna å varje sida av kasernetablissemanget,
högst tio meter utanför den yttersta byggnadens yttre byggnadslinje.
Såsom ersättning för detta medgivande förbinder sig kronan dels
att icke påfordra utbetalning av det i kontraktet rörande upplåtelsen av mark
till Kungl. Första livgrenadjärregementet omförmälda belopp av 100,000 kronor
förr, än den för nämnda regemente avsedda kasern blivit uppförd och tagen
i bruk, dels att under tio år erlägga betalning efter samma pris, i § 3 är
stadgat, för en årlig minimiförbrukning av 5,000 kubikmeter lysgas för Kungl.
Östgöta trängkårs behov samt för allt erforderligt vatten till nämnda trängkår
och Kungl. Första livgrenadjärregementet.

§ 6-

Staden förbinder sig att, så långt utrymmet efter hälsovårdsnämndens
beprövande det medgiver, mot stadgad avgift till vård å stadens epidemisjukhus
mottaga epidemiskt sjuka värnpliktiga från samtliga truppförband,
som till Linköping förläggas, dock skola stadens egna innevånare härutinnan
äga företräde framför värnpliktiga, tillhörande annat samhälle.

§ 7.

Sedan regementet blivit till Linköping förlagt, äger staden att vid inträffande
eldsvåda till dennas släckande alltid påräkna hjälp från regementet av
det antal man, som för tillfället behöves och från regementet kan lämnas.

Av förestående avtal äro två lika lydande exemplar upprättade, av vilka
Kungl. arméförvaltningen erhållit det ena och Linköpings stad det andra.
Stockholm den 21 oktober 1908.

För Kungl. arméförvaltningens fortifikationsdepartement:
G. C: son BERGMAN.

M. Morton.

Axel Göransson.

Linköping den 13 oktober 1908.

För stadsfullmäktige i Linköping:

HUGO YGBEKG.

C. Johansson.

Kungl. Ma.jtts proposition nr 9.

Bil. B.

Överenskommelse

angående tolkningen av § 4 i kontraktet mellan Arméförvaltningens
fortiflkationsdepartement samt Linköpings stad beträffande Kungl. Första
livgrenadjärregementets förläggning till Linköping samt 3 § i kontraktet
mellan samma departement samt Linköpings stad beträffande Andra
livgrenadjärregementets förläggning till Linköping, i vad nämnda paragrafer
stadga skyldighet för staden att utdraga vattenledning till respektive
regementens kasernområden.

Beträffande denna skyldighet skola följande bestämmelser gälla:

l:o. Staden åtager sig att, utan kostnad för kronan, ett år efter därom
skedd tillsägelse hava framdragit gemensam vattenledning till de båda kasernetablissemangen
på sätt av bifogade karta närmare framgår.

2:o. Ledningen framdrages med 250 mm. rör till punkten A å kartan i
den riktning, som minst beröres av berg, eller, om det till följd av terrängförhållandena
skulle finnas lämpligare, med 250 mm. rör till punkten B,
(öster) å kartan och därifrån med 203 mm. rör till punkten A.

3:o. För att erhålla nödig cirkulation medgives staden rätt att, om så
befinnes lämpligt, förena stadens rörnät med ledningen i dess korsningar
med Lasarettsgatan och med Stolplyckegatan. Däremot få inga servisledningar
tillkopplas ledningen och icke några som helst till kopplingar ske
söder om korsningen av Ekkällevägen och Lasarettsgatan.

4:o. När arbetet med ledningens utförande påbörjas, skall staden därom
underrätta vederbörande, som då skall utse ombud för utövande av kontroll
över arbetets utförande under dess fortgång. De anmärkningar, som kontrollanten
kan finna skäl framställa, skola under arbetets gång skriftligen
delgivas vederbörande arbetschef.

5:o. När ledningen fullbordats överlämnas den del av densamma, som
omfattar sträckningen från korsningen av Ekkällevägen och Lasarettsgatan
till kasernetablissemangen, till kronan. Vid detta överlämnande skall kontrollanten
jämväl vara närvarande och avgiva skriftlig redogörelse angående
arbetets utförande, vilken redogörelse skall intagas uti vid överlämnandet
fört protokoll, som av vederbörande myndighet för kronans räkning skall
förses med erkännande att ledningen överlämnats i fullgott skick.

Ovanstående avtalsbestämmelser bliva icke å någondera sidan bindande,
förrän de vunnit godkännande och gillande av såväl Kungl. Maj:t och kronan,
som av Linköpings stadsfullmäktige.

Linköping den 16 januari 1917.

Vid sammanträde den 27 februari 1917 hava Linköpings stadsfullmäktige
för sin del gillat och godkänt förestående avtalsbestämmelser: betygar

Ä Drätselkammarens vägnar:
ALB. J:son V2ERNÉUS.

A chefens för II. arméfördel -

ningen vägnar:
0. C. THIMGREN.

På stadsfullmäktiges vägnar:

HUGO YGBEPtG.

Bertel Hallberg.

Kungl. Maj:ts proposition nr 9.

Förestående avtalsbestämmelser gillas och godkännas:

Linköping den 1 mars 1917.

För Kungl. Maj:t och kronan enligt uppdrag av Kungl. arméförvaltningens
fortifikations departement:

PEHR HASSELROT.

Chef för II. arméfördelningen.

C. C. Thimgren.

Bil F.

Överenskommelse

angående tolkningen av § 4 i kontraktet mellan arméförvaltningens fortifikationsdepartement
samt Linköpings stad beträffande Kungl. Första livgrenadjärregementets
förläggning till Linköping samt § 3 i kontraktet mellan
samma departement samt Linköpings stad beträffande Andra livgrenadjärregementets
förläggning till Linköping, i vad nämnda §§ stadga skyldighet
för staden att utdraga gasledning till regementenas kasernomrade invid Linköping,
samt beträffande av kronan garanterad viss årlig minimiförbrukning

lysgas. . . .

'' 1. Bestämmelsen rörande av kronan garanterad viss årlig mininnforbrukning
av lysgas för förenämnda etablissemang, med tillhörande anläggningar,
upphör att vara gällande.

2. Staden förbinder sig att utan kostnad för kronan ett år efter därom
skedd tillsägelse hava till gränsen för livgrenadjärregementenas kasernområde
i Magistratshagen, till nämnda regementens un der officer sbostäder, invid
den s. k. Stolplyckan, samt till regementenas gemensamma sjukhus hava
framdragit gasledningar av för ändamålet erforderliga dimensioner.

3. Kronan förbinder sig att under en tid av tio år, räknat från den
tidpunkt då samtliga förenämnda etablissemang (kaserner, underofficersbostäder
och sjukhus m. m.) fullbordats och tagits i bruk, erlägga betalning
för en årlig minimiförbrukning av sammanlagt 60,000 kubikmeter leolcgas till
samma pris, som betalas av större avnämare inom staden.

4. Ifrågavarande gasledningar förbliva stadens egendom och skola av
stadens underhållas.

5. Ovanstående avtalsbestämmelser bliva icke å någondera sidan bindande,
förrän de vunnit godkännande och gillande av såväl Kungl. Maj:t
och kronan, som av Linköpings stadsfullmäktige.

Linköping den 21 maj 1917.

För Linköpings stads drätselkammare: ALB.

J:sou ViERNÉUS.

Bertel Hallberg.

För chefen för II. arméfördelningen
:

C. C. THIMGREN.

Fortifikationsofficer vid II. arméfördelningens
stab.

Förestående avtal godkännes jämlikt Linköpings stadsfullmäktiges beslut
den 8 juni 1917.

För Linköpings stadsfullmäktige:

HUGO YGBERG.

Bertel Hallberg.

Kungl. Maj:ts proposition nr .9.

Jämlikt nådigt beslut den 7 december 1917 godkännes förestående avtal
med den förklaring att den i mom. 3 omnämnda minimiförbrukningen av
kokgas inom etablissemangen skall beräknas jämväl på grund av gasförbrukning
för ändamål, vars tillgodoseende ej bekostas av kronan.

Stockholm den 18 december 1917.

Hj. Leth.

A. ODELSTIERNA.

Axel Göransson.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr.. 1928.