Kungl. Maj:ts proposition nr 96 (Proposition 1940:96)

Kungl. Maj:ts proposition nr 96.

Nr 96.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående slutande
av avtal mellan kronan och Karlskrona stad om
reglering av vissa tvistiga mellanhavanden; given
Stockholms slott den 1 mars 1940.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 1 mars 1940.

hJ ärvarande :

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Skölb, Quensel,
Eriksson, Bergquist, Bagge, Anbersson, Domö.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, anhåller att få underställa
Kungl. Maj:ts prövning frågan örn godkännande av förslag till avtal
mellan kronan och Karlskrona stad rörande vissa tvistiga mellanhavanden
samt anför därvid följande:

Inledning.

Stadsfullmäktige i Karlskrona hemställde i skrivelse till Kungl. Maj:t den
5 juni 1936, att för åstadkommande av förhandlingar örn samt framläggande
av förslag till överenskommelse mellan kronan, å ena, samt staden, å andra
sidan, rörande dels vissa tvistiga mellanhavanden i fråga om ägande- eller
Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 96.

480 40

Kungl. Majus proposition nr 96.

dispositionsrätten till vissa delar av ön Trossö med dit hörande öar, holmar
och skär samt omgivande vatten med fisket däri, dels ock vissa andra spörsmål,
såsom kronans åtagande att underhålla och ombesörja renhållningen av
vissa gatudelar, kronans vattenförbrukning m. m., beträffande vilka spörsmål
en revidering av de på grund av avtal eller eljest föreliggande förhållanden
finge anses befogad, förslagsvis fyra delegerade under ordförandeskap av en
utav Kungl. Maj:t utsedd opartisk ledamot måtte tillsättas; av de delegerade
borde två utses för kronan och två för staden.

Märinförvaltningen, som hördes i ärendet, hade icke något att erinra mot
att de föreslagna förhandlingarna kommo till stånd samt förmenade, att dessa
syntes böra omfatta samtliga oreglerade mellanhavanden mellan kronan och
Karlskrona stad, såväl sådana, som tidigare framträtt, som de vilka i övrigt
från någondera sidan ansågos aktuella.

Med bifall till stadsfullmäktiges hemställan medgav Kungl. Maj:t den 13
mars 1937, att förhandlingar mellan kronan och Karlskrona stad beträffande
de angivna spörsmålen finge upptagas av fem särskilda delegerade, av vilka en
avsåges att fungera såsom opartisk ordförande och två skulle utses av vardera
kronan och staden. I sammanhang härmed bemyndigade Kungl. Majit chefen
för försvarsdepartementet att dels utse såväl den opartiske ordföranden som
de båda delegerade, vilka skulle företräda kronan, dels ock besluta örn den
biträdeshjälp åt delegerade, vilken kunde finnas erforderlig. På grund härav
anmodades den 20 april 1937 häradshövdingen Nils Wihlborg att fungera såsom
ordförande vid förhandlingarna samt ledamoten av riksdagens första
kammare lantbrukaren P. J. Gustafsson och kommendören I. A. Cassel att såsom
delegerade företräda kronan.

Stadsfullmäktige i Karlskrona utsågo den 20 maj 1937 stadsfullmäktiges
ordförande, ledamoten av riksdagens andra kammare chefredaktören Algot
Törnkvist och chefen för kommunala byrån i Karlskrona översten C. A. Claus
att såsom delegerade företräda staden vid förhandlingarna.

Delegerade hava den 15 december 1939 avgivit ett förslag till avtal mellan
kronan och staden rörande de mellanhavanden, som varit föremål för delegerades
behandling, med tillhörande bilaga behandlande vissa stadsplanefrågor
och därvid överlämnat dels sju till förslaget hörande kartor betecknade sammanställningskarta,
gränskarta, T 26:9, D 31:1a, Ilia, 111:2 och B 2: a 4,
dels en promemoria innehållande motiv till avtalsförslaget, dels ock åtskilliga
andra kartor och handlingar upptagna i särskild förteckning.

Avtalsförslaget med bilaga torde få såsom Bilaga A fogas till statsrådsprotokollet.
Till ärendet hörande kartor, förenämnda promemoria samt övriga
handlingar torde få i sinom tid överlämnas till riksdagens vederbörande utskott
för att finnas tillgängliga vid ärendets behandling.

Det föreliggande förslaget till avtal behandlar ett flertal skilda frågor och
är efter arten av dessa indelat i sex avdelningar. Avdelning I innehåller bestämmelser
örn särskiljande av kronans och stadens rätt beträffande hemmanet
Trossö, varå staden är anlagd, med därunder lydande vattenområden, öar,
holmar, skär och fiske. Denna avdelning är i sin tur indelad i nio punkter, och

Kungl. Majus proposition nr 96.

till den tredje av dessa ansluter sig bilagan om stadsplanefrågorna. De två
följande avdelningarna angå överlåtelser, avdelning II av en del fastigheter
och områden inom staden samt avdelning III av ön Degerskär. Till bestämmelserna
i dessa tre avdelningar anknyta föreskrifter i avdelning IY örn hemul,
lagfartskostnader m. m. Av de båda sista avdelningarna handlar avdelning Y
örn kronans fritagande från skyldigheten enligt åtagande år 1787 att underhålla
vissa gatudelar i Karlskrona och avdelning VI örn revidering av bestämmelserna
angående avgifterna för kronans förbrukning av vatten från stadens
vattenledningsnät. Härutöver finnas i avtalsförslaget stadganden intagna om
tidpunkten för avtalets ikraftträdande.

Jag går nu att i korthet redogöra för de synpunkter och utredningar, vilka
legat till grund för delegerades förslag till avtalsbestämmelser, och torde jag
därvid få i huvudsak följa den i avtalsförslaget gjorda indelningen.

Avd. I. Särskiljande av kronans oell stadens

rätt beträffande hemmanet Trossö.

Huvuddelen av de tvistefrågor, som lösas i förslagets första avdelning,
härröra av omständigheter, som sammanhänga med stadens grundläggning och
första utveckling. Delegerade funno därför sakkunnig biträdeshjälp erforderlig
för utredning angående den rätt beträffande hemmanet Trossö med
därtill hörande vattenområden, Öar och skär, som Karlskrona stad i samband
med stadens grundläggning eller sedermera förvärvat. På grund härav anmodade
dåvarande chefen för försvarsdepartementet den 19 november 1937
kammarrådet H. L. Skoglund att biträda de delegerade som företrädde kronan
med verkställande av en sådan utredning.

Till en början torde här böra lämnas följande redogörelse för innehållet i
ett av kammarrådet Skoglund avgivet yttrande med utredning i nämnda hänseende: Konung

Karl XI beslöt år 1679 att förlägga en örlogsstation till skärgården
utanför Lyckeby och att på Trossön bygga en stad med namnet »Carlscroona».
Hemmanet ®/s mantal Trossö ägdes vid denna tid av bonden Wittus Andersson.
Han förmåddes först den 30 september 1685 att emot viss av kronan utbetald
ersättning avsäga sig alla anspråk på hemmanet. Likväl utfärdades redan den
10 augusti 1680 privilegier för den nya staden. I punkt YII av dessa föreskrevs
beträffande den nya stadens bebyggande att till var och en som flyttade
till staden skulle »tompter och Imus effter den dher öfver fattade dessein och
affrijtningh utdehlas och bebyggias». Någon annan upplåtelse till staden av
hemmanet Trossö eller del därav än den som kan innefattas i denna punkt
förekommer icke i privilegiebrevet. Icke heller synes annan handling med
sådan upplåtelse hava utfärdats i samband med stadens grundläggning. Däremot
omnämnes Trossö i ett donationsbrev den 16 mars 1695. Kungl. Majit
fann däri skäligt att »föruthan Tråtsön Invar på staden är bygd, låta läggia
hemmanet Sillemåhla» under staden. I jordeböcker efter år 1680 och vid
extra roteringar angives hemmanet Trossö såsom skatte »inlagt under» eller
»underlagt» Karlskrona. Även i andra akter och urkunder betecknas hemmanet
Trossö såsom staden »tillhörigt» eller såsom ett staden »underlagt»
hemman. Den utdelning av tomter inom staden, varom bestämmelser finnas
i punkt VII av privilegiebrevet, påbörjades redan år 1681 och skedde, med
undantag för en kortare tid, genom kronans försorg. Staden å sin sida började

Kungl. Majus proposition nr 96.

likaledes tidigt uppbära tomtören och fick sedermera sin rätt härtill bekräftad
genom kungl, resolutioner.

Enligt en av Karl XI den 21 mars 1683 fastställd karta, vilken torde hava
varit avsedd att ligga till grund för bebyggelsen, är det område av Trossö
som ligger söder örn Amiralitetsgatan betecknat »Amiralitetsplatzer» samt
området norr därom indelat i kvarter och tomter och tydligen avsett för själva
stadsbebyggelsen. Runt Trossö fanns å kartan utmärkt en befästningsgördel.
Denna kom dock icke till utförande utan det beslöts, att i stället en mur till
skydd för flottan skulle uppföras mellan amiralitetet och staden. Med anledning
härav uppgjordes en av Kungl. Majit den 3 maj 1694 fastställd karta.
Samtidigt utfärdades befallning örn uppförande av den å kartan utmärkta
befästningslinjen, vilken skulle bestå av en mur och utanför denna av en grav
med betäckt väg samt jordvall. — Befästningslinjen har inlagts å sammanställningskartan.
— Även denna befästningsplan ändrades genom Kungl.
Majits beslut den 5 maj 1699, enligt vilket själva muren skulle göras svagare
samt grav med väg och jordvall ej anläggas. Uppförandet av muren fortgick
därefter till dess arbetet under Karl Ällis krig avstannade av brist på medel.
Väster örn Amiralitetsslätten blev sålunda endast ett kort stycke av muren
färdigt. Å en år 1718 på Kungl. Majits befallning upprättad icke fastställd
generalplan över Karlskrona är också området mellan den planerade fästningsmurens
västra hälft och själva skeppsvarvet indelat i kvarter med gator
— kvarteren Ankarstjärna och Mörner. — Också 1718 års generalplan eller
stadsplan har inlagts å sammanställningskartan. — Planerna på fullbordande
av muren mellan amiralitet och staden återupptogos senare men fullföljdes
aldrig. Den nuvarande varvsmuren uppfördes under 1800-talet.

I samband med inlösning av tomter för dockbyggnad tog kronan omkring
mitten av 1700-talet utan ersättning i anspråk gatumark inom det för dockbyggnaden
ifrågasatta området. Även i övrigt disponerade kronan i fall av
behov över stadsområdet. Vid mitten av 1700-talet började emellertid också
staden mot till dess kassa ingående ersättning verkställa upplåtelser till
enskilda inom stadsområdet och det därtill hörande vattenområdet. Kronan
vidtog åtgärder häremot endast när stadens förfarande medförde olägenhet
för flottan eller kronans andra försvarsanstalter. För sin rättighet att förfoga
över stadsområdet stödde sig kronan därvid icke på bättre rätt till detsamma
utan på de för fästningsstäder i allmänhet gällande författningarna.

Någon bestämning av rågång för hemmanet Trossö har säkerligen aldrig
skett. Till ledning för ett avgörande av vilka öar, holmar och skär, som skola
räknas till hemmanet, och därmed också för bestämmande av hemmanets
gräns tjänar emellertid bland annat en år 1671 förrättad s. k. jordrevning
å hemmanet. Bland de förmåner, för vilka hemmanet då skattlades, upptogs
mulbete på själva Trossön och Björkholmen samt å sex andra holmar. Dessutom
nämndes åtta stycken »kläppar» eller holmar, som kunde nyttjas till
kalvbete. Bland hemmanets förmåner antecknades slutligen även »allehanda
fiskerij som älir wäll belägen iblantt hollmerne och skärerne».

Staden har, delvis sedan slutet av 1700-talet, haft fisket bland annat omkring
Barfotaholmarna ävensom omkring de söder och sydväst örn Trossön
belägna holmarna utarrenderat och genom vitesförbud fredat. Även betet å
dessa holmar har sedan 1770-talet varit utarrenderat av staden.

Med stöd av den verkställda utredningen har Skoglund beträffande stadens
rätt till hemmanet Trossö med vad därtill hör dragit vissa slutsatser, vilka
kunna sammanfattas på följande sätt:

Någon generell upplåtelse av hemmanet Trossö från kronan till staden har
icke skett, men kronan har ställt de enligt de första stadsplanerna till gator

Kungl. Majus proposition nr 96. 5

och allmänna platser utlagda områdena jämte hamnområden till stadsinnevånarnas
förfogande att användas till sitt sålunda bestämda ändamål.
Från stadens första anläggning inpå senare hälften av 1700-talet har kronan
disponerat över stadsområdet, medan stadens rådighet över detta därefter
utan stöd av upplåtelse från kronans sida med tiden blivit allt starkare, så
att den icke skilt sig från den som städer i allmänhet ägt över till dem av
kronan donerad jord. Yad nu sagts gäller dock ej de områden av Trossö, som
kronan tagit i anspråk för sin räkning. Gränsen för kronans område i söder
emot själva staden bör anses följa de enligt 1694 års beslut planerade befästningsverkens
ytterlinje. Då vattenområdena utanför Karlskrona äro att anse
såsom inomskärs, bestämmas gränserna för det till hemmanet Trossö hörande
vattenområdet med tillämpning av stadgandena i 12 kapitlet 4 § jordabalken.
Beträffande dispositionen av vattenområdet gäller detsamma som om stadsområdet.
Med hänsyn till ändamålet med kronans anläggningar å Trossö,
kan dock i varje fall någon upplåtelse till staden icke hava skett av vattnet
utanför de områden och holmar som kronan tagit i anspråk. Till skydd för
sin rätt till Barfotaholmarna samt till holmarna söder och sydväst örn Trossö
— med undantag av en av Kurrholmarna — synes staden kunna åberopa urminnes
hävd. Likaså kan ifrågasättas, örn icke staden förvärvat urminnes
hävd till fisket inom Trossö vattenområde.

Mot Skoglunds åsikt i fråga örn stadens rätt till Öar och holmar samt fisket
hava kronans delegerade gjort vissa erinringar. Likaså hava stadens delegerade
framställt invändningar emot Skoglunds uppfattning örn stadens rätt
till stadsområdet med gator och allmänna platser samt beträffande gränsen
för det område av Trossö som kronan undantagit för egen räkning.

Vid prövning av resultatet av Skoglunds utredning och av de invändningar
som sålunda riktats emot detta hava delegerade kommit till den uppfattningen,
att ett avgörande från rent juridiska synpunkter av frågan om särskiljande
av kronans och stadens rätt till hemmanet Trossö med vad därtill
hörde vore synnerligen vanskligt och i högsta grad beroende på vilket avseende
som borde fästas vid de säregna omständigheter som varit förknippade
med staden Karlskronas grundläggning och första utveckling. Delegerade
hade därför — utan att fatta definitiv ståndpunkt till frågan örn den juridiska
rätt, som tillkomme vardera parten — utgått från de bestående förhållandena
och föreslagit ändring i dessa endast då sådan av rent praktiska skäl och
utan förnärmande av motpartens rätt ansetts böra ske för tillgodoseende av
de intressen, som av endera parten representerades. Det av delegerade sålunda
tillämpade förfaringssättet hade funnits lämpligt jämväl med hänsyn
därtill, att med delegerades uppdrag, sådant delegerade fattat det, främst
avsetts att på förhandlingsväg söka uppnå enighet om ett för såväl kronan
som staden praktiskt tillfredsställande förslag till överenskommelse. Avtalsförslagets
första avdelning medförde lösning förlikningsvis bland annat av
en mängd detaljfrågor, örn vilka tvist eller oklarhet rått, och åstadkommc
bestämda gränser, i alla hänseenden mellan vad av hemmanet Trossö som
tillhörde kronan och vad som tillhörde staden. Örn förslaget godkändes,
skulle därför tvister mellan kronan och staden härrörande av olika uppfattningar
om innebörden av marktilldelningen åt staden vid dess grundläggning
eller sedermera, icke för framtiden behöva äga rum.

Kungl. Maj:ts proposition nr 96.

Rörande de särskilda bestämmelserna under avdelning I i avtalsförslaget
torde böra meddelas, att de däri och i avdelning II förekommande numren
och bokstavsbeteckningarna å de olika ifrågavarande områdena hänföra sig
till sammanställningskartan, å vilken motsvarande nummer och bokstäver
tecknats med röd färg. Därutöver må här rörande innehållet i denna del av
avtalsförslaget lämnas följande översiktliga redogörelse hämtad från delegerades
promemoria:

1. Aganderättsfrägor.

a) Det egentliga stadsområdet.

Områdena 1, 2, 5—8, b—e, 14, 20, 23, 24 och 31 hava sedan länge ingått
i gata eller allmän plats. En del av dessa områden äger kronan ostridigt.
Äganderätten till andra områden är däremot oviss eller omtvistad. Området 21
utgöres av kronan tillhörig tomtmark men är i gällande stadsplan uttaget till
gata. I och för breddning av gatan mellan kvarteret Kanonen och varvsmuren
har i avtalsförslaget jämväl området 22 tillagts staden. Den s. k. port nr 17
till varvsområdet är belägen mitt för Västra Amiralitetsgatan, och breddningen
anses erforderlig av hänsyn till trafiken till och från örlogsvarvet.
Även området 28, vilket uppkommit genom utfyllnad, ingår delvis i gata och
allmän plats, men utgör delvis tomtmark, varå stadens gasverk är beläget.
Äganderätten till området, vilket sedan lång tid nyttjats av staden, är tveksam.
Området 3 b består av utfyllnader, till vilka kronan icke äger åtkomsthandling,
och områdena 3 a och 15 motsvaras, förutom den s. k. ödetomten nr 10,
av mark som enligt 1718 års karta skulle utgöra gator. Dessa gator har kronan
vid olika tidpunkter tagit i anspråk den ena efter den andra utan att dessförinnan,
såvitt känt är, hava förhört sig hos stadens myndigheter. Kungsbroområdet
— området 4 — är delvis ostridigt tillhörigt kronan, men till en del
av området har kronan icke åtkomsthandlingar. Av de områden, beträffande
vilka tveksamhet angående äganderätten uppstått till följd därav att den av
Kungl. Majit den 3 maj 1694 fastställda befästningsplanen för Karlskrona
ändrades genom Kungl. Maj:ts beslut den 4 maj 1699 och i sitt ändrade skick
ej fullbordades, har kronan i avtalsförslaget förklarats vara ägare till de
områden som från kronans sida ansetts erforderliga för tillgodoseende av
kronans intressen, nämligen områdena 9, 11 a, 11 b, 16, 19 och 17 a. Staden
har förklarats äga övriga områden, betecknade 10 a, 10 b, 13, 13 a, 12 och 17.
I samband härmed har också intagits ett erkännande av stadens äganderätt
till Amiralitetstorget, området a. Rörande den s. k. Engelsmanstomten —
områdena 25 och 25 a — innebär avtalsförslaget, att kronan avstår från
anspråk på de delar därav som äro belägna utanför varvsmuren och tillerkännes
äganderätt till återstoden. Av den mark härav som ingår i kvarteret
Dockan är största delen lagfaren för enskilda. Över Chapmansplanen — området
26 — vilken uppkommit genom utfyllnad och ostridigt tillhör kronan,
har någon karta icke kunnat återfinnas. Avtalsförslaget i denna del avser
därför endast att genom överenskommelse bestämma planens gränser och
allmänna karaktär. Bestämmelsen angående området 32, d. v. s. den mark
utanför varvsmuren, som upptages av före detta bastionen Göta Lejon och
området närmast däromkring, innebär ett erkännande från stadens sida av
kronans äganderätt till området. Gränserna för kronans område utanför
bastionen hava tidigare icke varit bestämda. För utvidgning av varvsområdet
eller för annat försvarsändamål har staden slutligen till kronans förfogande
ställt gatumarksområdena 18 a och 18 b, därav dock områdena 18 b endast i
den män kronan förvärvar för utvidgningen erforderliga fastigheter inom de
mellanliggande kvarteren Achilles, Acolus, Castor, Mörner, Styrmannen och
Ruuth.

Kungl. Maj-.ts proposition nr 96.

b) Vattenområdet.

Å gränskartan lia nied tillämpning av bestämmelserna i 12 kapitlet 4 §
jordabalken utmärkts de ungefärliga gränserna för hemmanet Trossö, sådana
de kunna antagas gå. Vidare ha å gränskartan inlagts de föreslagna gränslinjerna
mellan parternas vattenområden. Dessa linjer hava dragits så, att
hemmanets vattenområde uppdelats mellan kronan och staden främst av
hänsyn till vardera partens behov. För tillgodoseende av den civila sjöfarten
ha intagits de närmast följande bestämmelserna i avtalet.

c) Fisket.

Enligt den av staden för närvarande tillämpade ordningen för bedrivande
av fiske i vattenområdena inom staden måste var och en som vill fiska lösa
ett fiskekort, vilket betingar ett pris av fem eller tio kronor. Staden utövar
också tillsyn över fisket. Ur ekonomisk synpunkt spelar fisket ringa roll för
staden. Dess netto därå utgjorde sålunda 680 kronor 24 öre år 1936 och
657 kronor 53 öre år 1937.

I avtalet har föreslagits, att fisket även inom kronans del av Trossö vattenområde
i framtiden får utövas såsom nu. För att bereda marin myndigheterna
möjlighet att förhindra att personer under sken av fiske i illojalt syfte iakttaga
försvarsanstalter och övningar har dock i avtalet intagits en bestämmelse att
för rätt till fiske inom kronoredden skall erfordras tillstånd av marinmyndighet.
Som kronan å en del av de till hemmanet Trossö hörande öar, holmar
och skär, anordnat lokal permanent bevakning samt tillsyningsmännen å
sådana holmar i ganska stor utsträckning syssla med fiske, har det vidare ur
olika synpunkter ansetts lämpligt att tillförsäkra dem företrädesrätt till fiske
var och en i närheten av den holme han bevakar.

d) Öar, holmar och skär.

Det har icke kunnat fullständigt utrönas, vilka öar, holmar och skär som
höra till hemmanet Trossö. Gränserna för hemmanet hava emellertid å
gränskartan dragits så, att de öar, holmar och skär, vilka till följd av den
förebragta utredningen torde kunna hänföras till detta, fallit inom gränslinjen.
Av dessa har tveksamhet örn äganderätten ansetts råda endast i fråga örn Barfotaholmarna
samt i fråga örn öarna söder och sydväst örn Trossö, dock med
undantag av den sydvästligaste av Kurrholmarna, vilken staden år 1860 »för
evärdliga tider» upplät åt kronan. Staden har såsom nämnts tidigare under
lång tid nyttjat nämnda öar för bete och fiske samt även utverkat sig fridlysningsbestämmelser
i fråga örn dem. Under senare tid däremot har kronan uppfört
försvarsanläggningar å flera av dessa öar. Då de ur försvarssynpunkt
uppenbarligen böra vara i kronans ägo, hava de också i avtalsförslaget tillerkänts
kronan. Åt staden har i gengäld föreslagits skola överlåtas de kronan
ostridigt tillhöriga öarna Ljungskär och Mjölnarholmen. Dessa äro belägna
i närheten av själva stadsområde! och hamnarna för den civila sjöfarten.
Kronan anses därför icke längre kunna göra sig nämnvärd nytta av dem,
medan det för staden skulle vara av stor betydelse att äga dem. Med det
förslag till överenskommelse om öar, holmar och skär, som framlägges, vinnes
det praktiska resultatet, att kronan erhåller samtliga öar inom sitt vattenområde
och staden samtliga Öar inom sitt vattenområde.

Fördelningen i punkt 1 mellan kronan och staden av olika delar av hemmanet
Trossö kompletteras av stadgandena i punkt 8. Genom do direkta bestämmelserna
i punkt 1 har nämligen icke skett en fullständig avgränsning mellan
kronans och stadens områden å hemmanet Trossö. Ej heller har därigenom

Kungl. Majus proposition nr 96.

uppnåtts klarhet i alla ägan(1 er ättsf r ågor. Sålunda ingår i varvsområdet mark
som å 1718 års stadsplan är utlagd till gata. Möjligen innehar kronan även
andra områden av hemmanet Trossö, till vilka åtkomsten icke kan till fullo
styrkas. Olika meningar hava vidare framkommit rörande stadens rätt till
gator och allmänna platser å Trossö. Slutligen finnes inom själva stadsområdet
åtskilliga utfyllnadsområden, äldre gatumarksområden och så kallade
ödetomter, till vilka staden icke äger någon åtkomst.

2. övriga bestämmelser.

Genom bestämmelserna i punkterna 2—6 och 9 regleras spörsmål som icke
angå äganderätten till hemmanet Trossö. Staden har sålunda i punkt 2
medgivit kronan rätt att för tillgodoseende av vissa med dess verksamhet i
Karlskrona förenade intressen bland annat avstänga områden som nu utgöra
delar av stadens planlagda område. I punkt 3 jämte den till avtalsförslaget
hörande bilagan behandlas frågor örn ändringar av stadsplanen för Karlskrona.
Huvuddelen av de föreslagna ändringarna äro föranledda antingen av stadgandena
i punkt 2 eller av behovet att trygga kronans äganderätt till vissa
områden, som för närvarande ingå i stadsplanen såsom gator och allmänna
platser. Ändringsförslagen innebära beträffande de flesta av de berörda områdena,
att dessa skola ombildas för att i stadsplanen ingå som så kallade
specialområden. Därvid har också måst beaktas, att stadens intressen med
avseende å dessa områden behörigen tillgodoses. De följande punkterna
under avdelning I innehålla stadganden, punkt 4 örn underhåll och renhållning
av vissa områden å Trossö, punkt 5 örn allmänna underjordiska ledningar,
punkt 6 örn det så kallade treskensspåret från örlogsvarvet till bangårdarna
och punkt 9 om skyddsrum och förrådsrum under gatumark och allmänna
platser.

Enligt punkt 7 under avdelning I skall någon kontant gottgörelse icke utgå
till vare sig kronan eller staden i anledning av bestämmelserna i punkterna
1—6.

Såsom motivering till denna punkt hava delegerade anfört, att en överblick
över nämnda bestämmelser synts dem giva vid handen, att genom dessa såväl
kronan som staden av de fastigheter och områden å hemmanet Trossö, varom
tvist rått, tillerkänts vad de med fog kunnat göra anspråk på. I fråga örn öar,
holmar och skär hade kronan erhållit en ostridig äganderätt till öarna söder
och sydost örn Trossö. I gengäld hade kronan till staden avstått öarna
Ljungskär och Mjölnarholmen. Såsom ytterligare kompensation för dessa
hade staden under avdelning III i avtalet utan gottgörelse överlåtit ön Degerskär
till kronan. Viktiga intressen för kronan komme därjämte att tillgodoses
genom de av staden under punkt 2 gjorda medgivandena.

Ön Degerskär, vilken hör till hemmanet Saltö, har kronan genom kontrakt
den 10 december 1928/den 18 januari 1929 arrenderat av staden för en tid
av 30 år räknat från den 14 mars 1929. I arrendeavgift för ön, vilken användes
för försvarsändamål, erlägger kronan årligen 157 kronor 50 öre. Stadens
delegerade hava värderat ön till 3,150 kronor, beräknat efter 25 öre per
kvadratmeter. Vid överlåtelsen av ön till kronan har efter framställning från
fortifikationsbefälhavaren vid Karlskrona fästning föreslagits skola medfölja
vattenområdet innanför en linje tänkt dragen omkring ön 35 meter från
stranden.

Kungl. Majus proposition nr 96.

Avd. II. Överlåtelser av fastigheter

oell områden mot ersättning.

I avdelning II av förslaget till avtal behandlas såsom nämnts frågor om
överlåtelser av vissa fastigheter och områden mellan kronan och staden.
Härom må anföras följande.

Under utredning inom staden i samband nied delegerades förhandlingar
har utrönts, att kronan äger ett område, å sammanställningskartan betecknat
nr 27, vilket sedan länge nyttjats av stadens gasverk. Området har föreslagits
skola med äganderätt överlåtas till staden för ett pris motsvarande områdets
taxeringsvärde, 3,000 kronor. Jämväl priset för tomten nr 1 i kvarteret Klerck
jämte utfyllnad, områdena 29 och 30 å sammanställningskartan, har vid
överlåtelsen bestämts till taxeringsvärdet 7,800 kronor. Staden ämnar efter
omreglering av tomterna inom kvarteret uppföra bostadshus utmed Fisktorget.
Den härefter i avtalsförslaget omnämnda landtungan norr örn Sunna kanal
finnes utmärkt å kartan 11:2 och är för staden erforderlig för tillsyn och
underhåll av huvudvattenrör. Priset för området har bestämts i enlighet med
förslag från chefen för Sydkustens marindistrikt och motsvarar vad staden år
1935 betalat vid inköp av delar av Oscarsvärnsområdet,

Tomten nr 1 i äldre kvarteret Sjöstjärna — den s. k. amiralitetsskolan — har
ansetts tillhöra de tomter inom själva stadsområdet, som kronan förbehållit
sig redan vid stadens grundläggning. Genom Kungl. Maj:ts brev den 3 april
1822 uppläts tomten till amiralitetsbarnhusskolan i Karlskrona. Samtidigt
medgavs uppförande av en skolbyggnad å tomten, till vilken byggnad tva
kronan tillhöriga hus finge användas. Sedermera förordnades genom Kungl.
Maj :ts brev den 22 augusti 1871, att amiralitetsbarnhusskolan skulle från och
med år 1872 utgöra Karlskrona amiralitetsförsamlings folkskola och såsom
sådan förvaltas i enlighet med föreskrifterna i folkskolestadgan ävensom att
de hus och byggnader som begagnades av skolan skulle få av församlingen
användas för enahanda ändamål. Ytterligare förordnade Kungl. Majit den 3
juni 1915, att det i brevet den 22 augusti 1871 lämnade medgivandet för
amiralitetsförsamlingen att för skolväsendet disponera vissa hus och byggnader
å tomten nr 1 i kvarteret Sjöstjärna i Karlskrona skulle gälla för Karlskrona
stad i fråga om dess gemensamma skolväsende. Samtidigt föreskrevs, att
staden med hänsyn till innehållet i nyssnämnda brev icke skulle äga riva å
tomten befintliga hus eller därå uppföra ny byggnad utan Kungl. Maj:ts
tillstånd.

Enligt uppgift av stadens delegerade äro fastighetens byggnader gamla
och mindre ändamålsenliga. Trots att staden år 1919 reparerat och moderniserat
dem för en kostnad av omkring 35,000 kronor och även i övrigt nedlagt
ej obetydliga belopp för fastighetens underhåll och modernisering, ämnade
staden därför snart uppföra nytt skolhus å tomten. I fråga örn fastighetens
värde hava stadens delegerade härefter upplyst, att den år 1938 av taxeringsnämnden
åsatts ett värde av 106,000 kronor eller samma belopp som nästföregående
år. Tomtvärdet har av staden skattats till 35,500 kronor och i
skrivelse från chefen för Sydkustens marindistrikt till delegerade upptagits
till 35,000 kronor.

Kungl. Majus proposition nr 96.

Från marinmyndigheterna i Karlskrona har gjorts framställning, att kronan
borde förvärva den staden tillhöriga så'' kallade teaterfastigheten. Denna är
belägen inom kvarteret Ankarstjärna, vilket i övrigt helt äges av kronan.
®yS§na(lerna a teaterfastigheten äro likaledes gamla. Taxeringsvärdet å fastigheten
har år 1938 sänkts från 70,000 kronor till 50,000 kronor, varav 7,300
kronor hänföra sig till själva tomten.

Avtalsförslaget går ut på ett byte mellan kronan och staden av amiralitetsskolan
och teaterfastigheten, därvid staden i mellangift skall betala 28,500
kronor.

Enligt uppgift av delegerade har vid bestämmande av mellangiften hänsyn
icke tagits till byggnaderna å någondera fastigheten.

De områden som beröras av tomtbytet i kvarteret Blåport hava utmärkts
å kartan III: 2, å vilken dock tomten nr 1 betecknats 33, tomten nr 2 34 och
tomten nr 3 35. Mellangiften har här bestämts i överensstämmelse med förslag
från chefen för Sydkustens marindistrikt.

Avd. V. Kronans fritagande från viss

gatuunderhållsskyldighet.

Genom Kungl. Maj:ts brev den 19 juni 1787 åtog sig kronan att underhålla
mittdelen av vissa gator i Karlskrona. Grunden härtill var ett av överamiralen
greve A. Ehrensvärd den 27 april 1787 avgivet memorial, däri Ehrensvärd
hemställde, att som en del av gatorna i Karlskrona anlagts särskilt breda
av hänsyn till flottans och fästningsverkens jämte dockans säkerhet, nytta
och bekvämlighet, vilken omständighet för en del husägare i staden medförde
ett ganska tryckande och kostsamt onus medelst planerande och stenläggande
av gatorna, kronan borde i någon proportion deltaga med husägarna i underhållet.
Därför föreslogs att, örn husägarna underhölle dessa breda gator till
tolv alnars bredd för sina hus och gårdar, som vore en tillräcklig bredd för
ali daglig passage, så kunde kronan svara för den övriga delen eller själva
medlet av gatan. Denna del av gatan skulle icke behöva underhållas i vidare
mån än att den vore trafikabel för större kronans transporter av kanoner
och andra grövre materialier och fordrade sålunda föga betydlig omkostnad,
i synnerhet som allt arbete därmed skulle kunna verkställas av arrestanter
småningom och efter hand, allt som tid och tillfälle i anseende till angelägnare
kronans arbeten kunde medgiva. Kungl. Majit biföll framställningen genom
förenämnda brev den 19 juni 1787, enligt vilket kronan skulle svara för
underhållet av den nämnda mittdelen av l:o) Landbrogatan ifrån Landbron
till Ronnebygatan, 2:o) hela Kungsgatan, 3:o) Drottninggatan ifrån första
Amiralitetsbostället till vallen, 4:o) Bredgatan ifrån Köpmansgatan till Kyrkogatan,
5:o) Kyrkogatan ifrån Stumholmen till torget och 6:o) hela Amiralitetsgatan.

Åtagandet att underhålla mitten av de uppräknade gatudelarna har sedermera
bekräftats i byggnadsordning för Karlskrona, fastställd av Kungl. Majit
den 28 maj 1830, i Kungl. Maj:ts brev den 11 september 1832 och i byggnadsordning
för Karlskrona, fastställd av Kungl. Maj:ts befallningsliavande i

Kungl. Majus proposition nr 96.

Blekinge län elen 15 februari 1878. Genom stadga angående regleringen av
gatuunderliållet i Karlskrona, fastställd av Kungl. Majit den 10 juni 1910,
övertog staden från och med den 1 januari 1913 det fastighetsägarna åliggande
gatuunderliållet utom renhållningen, men beträffande kronans ifrågavarande
särskilda underhållsansvar heter det i § 14 av stadgan: »Denna stadga gör
ingen ändring uti det Kungl. Majit och kronan enligt nådiga brevet den
19 juni 1787 åliggande särskilda gatuunderhåll, utan bör för ändring i dessa
förhållanden särskild överenskommelse träffas mellan Kronan och staden.»

Enligt hävd har kronans underhållsskyldighet omfattat i Landbrogatan
endast sträckan från Ronnebygatan till Höglands park och i Norra Kungsgatan
endast sträckan från Stora torget till gatan söder örn Höglands park.
Sedan beslut år 1934 fattats om anläggning av en plantering i mitten av
Bredgatan mellan Ronnebygatan och Kyrkogatan, har staden vidare åtagit
sig bestrida alla kostnader för underhåll och renhållning av denna plantering.

Enligt upplysning från varvschefen i Karlskrona hava kronans kostnader
för ordinarie underhåll av ifrågavarande gatudelar under åren 1900—1938 uppgått
till sammanlagt mellan 17,000 och 18,000 kronor. Kostnaderna för renhållning
av gatudelarna hava från och med år 1922 utgjort något mera än 2,400
kronor örn året utom år 1931, då de uppgingo till 2,110 kronor. I gatuförbättring
hava i runt tal utgått följande belopp: år 1904 7,100 kronor, år 1913 4,300
kronor, år 1915 11,700 kronor, år 1916 46,000 kronor, år 1919 5,500 kronor, år
1932 250 kronor och år 1935 375 kronor. De upptagna kostnaderna för gatuförbättring
hava i huvudsak avsett utbyte av fältsten mot tuktad sten. Anslaget
till det år 1916 utförda arbetet beviljades med anledning av den arbetslöshet,
som då rådde bland stenhuggeriarbetarna särskilt i Blekinge län.

Flera försök hava tidigare gjorts att få till stånd en överenskommelse mellan
kronan och staden angående kronans fritagande från ifrågavarande underhållsansvar.
Därvid har emellertid enighet icke kunnat uppnås örn lösensumman,
främst därför att från kronans och stadens sida hävdats skilda meningar beträffande
omfattningen av kronans underhållsskyldighet. Marinförvaltningen
hyste sålunda år 1895 den uppfattningen, att utfästelsen i det kungl, brevet
icke längre medförde förbindelse för kronan att underhålla ifrågavarande gatudelar,
enär underhållsarbetet, vilket icke vidare kunde utföras av arrestanter,
blivit för kronan allt mera dyrbart och betungande. Marinförvaltningen förordnade
i enlighet därmed, att kronan från och med den 1 januari 1896 skulle
upphöra med underhåll och renhållning av gatudelarna. Efter framställning
från staden upphävde emellertid Kungl. Majit marinförvaltningens berörda
förordnande. I ett år 1913 i ämnet avgivet utlåtande hävdade marinförvaltningen
den meningen, att underhållsskyldigheten icke borde upphöra utan
ersättning åt staden. Till stöd för denna mening angav marinförvaltningen,
att de gator, varom vore fråga, utlagts till sin betydliga bredd av 90 fot och
därutöver förnämligast eller måhända uteslutande för tillgodoseende av
kronans behov av bekväma transportvägar till och från flottstationen. Vidare
må nämnas, att i utlåtanden av justitiekanslersämbetet år 1896 och av kammarkollegium
år 1933 gjorts gällande, att det här icke vore fråga örn ett åtagande

Kungl. Majlis proposition nr 96.

för all framtid och att endast vissa billighetsskäl talade för att staden skulle
erhålla löseskilling vid ett övertagande av underhållsskyldigheten. Länsstyrelsen
i Blekinge län har däremot i ett yttrande år 1933 förmenat, att
gatuunderhållet icke borde överflyttas på staden utan mot full ersättning
genom en engångsavgift, vid vars bestämmande hänsyn dock skulle tagas endast
till kronans verkliga kostnader under de sista åren för ordinarie underhåll
och renhållning av gatorna. Denna uppfattning delades också av representanter
för marinförvaltningen, vilka år 1935 förhandlade med representanter
för stadsfullmäktige i Karlskrona örn underhållsansvarets upphörande. Såsom
gottgörelse vid övertagande av underhållet föreslogs av länsstyrelsen 54,000
kronor, av marinförvaltningens representanter år 1935 20,000 kronor och av
kammarkollegium ett mot årliga kostnaden av underhållet svarande belopp,
vilket skulle bestämmas av länsstyrelsen och nedskrivas med en femtedel
under ett vart av fem år, så att ersättningen därefter skulle upphöra att utgå.

Från stadens sida har hävdats, att, då kronan övertagit det gatuunderhåll,
som ålegat hus- och tomtägare i Karlskrona, ordet underhåll i 1787 års brev
finge anses hava samma innebörd som i de byggnadsordningar, vilka reglerade
fastighetsägarnas underhållsskyldighet. Av bestämmelser i dessa framginge,
att med underhåll alltid menats såväl erforderliga förbättringsarbeten som
ordinarie underhåll och renhållning. Inom staden gjordes därför vid de
olika förhandlingstillfällena beräkningar av kostnaden för nödvändiga förbättringar
å gatorna samt å underhållskostnaden för dem i deras förbättrade
skick. Vid förhandlingarna år 1935 åberopade stadens representanter sålunda
en utredning, enligt vilken kostnaden för förbättringsarbetena skulle belöpa
sig till 34,440 kronor och årliga underhållskostnaden till 2,319 kronor 59 öre.
Kostnaden för renhållningen upptogs till medeltalet av kronans verkliga renhållningskostnader
under tiden 1922—1931, eller 2,389 kronor örn året. Om
de årliga kostnaderna kapitaliserades efter 5 procent, skulle lösesumman
enligt denna beräkning alltså uppgå till i runt tal 128,000 kronor.

Under dessa tidigare förhandlingar medgavs emellertid från stadens sida,
att, på grund av de väsentligt ändrade förhållanden som inträtt, sedan åtagandet
gjordes, staden icke kunde göra anspråk på full ersättning vid ett övertagande
av kronans gatuunderhållsansvar. På grund härav föreslogs från
stadens sida vid två tillfällen en nedsättning av lösensumman till hälften av
den beräknade kostnaden, år 1935 alltså till 64,000 kronor.

Då med anledning bland annat av de inom staden tidigare gjorda beräkningarna
av kostnaderna för kronans underhållsansvar en ny och fullt objektiv
utredning härom ansågs behövlig, förordnade dåvarande chefen för försvarsdepartementet
den 29 november 1937 på framställning av delegerade byggnadschefen
i Landskrona, kaptenen i väg- och vattenbyggnadskåren B. E. TI.
Jeppsson att biträda delegerade med verkställande av erforderlig utredning
beträffande de kostnader, som kunde anses nödvändiga för iordningställandet
av de gatudelar i Karlskrona, vilkas underhåll kronan jämlikt 1787 års brev
åtagit sig, ävensom beträffande de ytterligare frågor angående gatuunderhållet,
beträffande vilka delegerades ordförande kunde finna utredning erforderlig.

Kungl. Majlis proposition nr 96.

Enligt av Jeppsson på grund härav verkställd utredning behövde å ifrågavarande
gatudelar utföras förbättringarbeten, som skulle draga en kostnad av
50,558 kronor 75 öre. Utgifterna för underhållet av gatudelarna, sedan de förordade
förbättringarna gjorts, beräknade Jeppsson till 2,190 kronor 60 öre
om året. För en del av gatorna utarbetade Jeppsson alternativa förslag, av
vilka de flesta skulle draga en något lägre kostnad för förbättringar men i
stället högre underhållskostnad. Efter en kapitalisering av underhållskostnaderna
skulle beloppet 94,370 kronor 75 öre representera det avlösningsbelopp,
vilket motsvarade stadens kostnad vid övertagande av det gatuunderhåll
-—- med undantag för renhållningen — som enligt 1787 års brev åvilade
kronan.

På uppdrag av delegerades ordförande företog Jeppsson jämväl en beräkning
av kostnaden för renhållning av samma gatudelar, därest denna renhållning
övertogs av staden. Efter att hava framhållit, att det vore svårt att tillförlitligt
beräkna dessa kostnader, förklarade Jeppsson, att stadens självkostnad
för renhållningen sannolikt komme att uppgå till åtminstone 20 öre per
kvadratmeter örn året. Med hänsyn till kronans märkligt ringa utgift för renhållningen,
endast 7.3 öre per kvadratmeter, räknade Jeppsson emellertid med
en självkostnad för staden av i medeltal 15 öre per kvadratmeter. Den årliga
utgiften för renhållning av kronans ifrågavarande gatudelar skulle då uppgå
till 4,206 kronor, motsvarande ett kapitalvärde av 84,120 kronor.

I fråga örn det framlagda förslaget till avlösning av underhållsansvaret hava
delegerade inledningsvis anfört, att de redan från början varit eniga om att
det ur flera synpunkter vore synnerligen önskvärt, att kronans ifrågavarande
underhållsansvar övertoges av staden, men funnit svårighet föreligga att bestämma
den ersättning, som skäligen borde tillkomma staden vid övertagande
av underhållsansvaret. Dock hade det synts samtliga delegerade klart, att
staden vid ett övertagande av gatuansvaret icke kunde räkna med att erhålla
full gottgörelse såväl för erforderlig förbättring som för egentligt underhåll
och för renhållning. I vilken utsträckning sedan en beräknad lösesumma
borde nedskäras, berodde på en vansklig skäliglietsprövning.

I fortsättningen hava delegerade yttrat: Stadens delegerade hade till en
början förklarat sig vilja gå med på att staden övertoge underhållsansvaret mot
den ersättning, 64,000 kronor, som från stadens sida föreslagits under förhandlingarna
år 1935. Detta anbud hade stadens delegerade vidhållit även efter det
byggnadschefen Jeppssons utlåtande förelegat. Kronans delegerade hade icke
vttrat sig örn lösesumman, förrän enighet vunnits rörande samtliga de under
1—lil i förslaget till avtal behandlade frågorna. Sedan det då visat sig, att
kronan på grund av de träffade överenskommelserna hade ett tillgodohavande
hos staden av 40,650 kronor, hade kronans delegerade föreslagit, att förevarande
tvistefråga skulle lösas på det sätt, att staden övertoge kronans underhållsskyldighet
enligt 1787 års brev mot det att kronan avstode från sitt
nämnda tillgodohavande. Därvid hade kronans delegerade framhållit, att
varken kronan elior staden skulle behöva göra någon kontant utbetalning vid
avtalets ikraftträdande, därest ett sådant förslag till uppgörelse mellan par -

Kungl. Maj:ts proposition nr 96.

terna bleve antaget. Stadens delegerade hade därefter också förklarat sig
kunna godtaga kronans delegerades omförmälda förslag.

Avd. VI. Revidering av bestämmelserna

örn kronans vattenavgifter.

För bedömande av den i avdelning VI föreslagna revideringen av bestämmelserna
om avgifterna för kronans förbrukning av vatten från stadens vattenledningsnät
torde ur delegerades promemoria böra lämnas följande uppgifter
beträffande tillkomsten av gällande avtal örn vattenavgifterna samt beträffande
verkningarna av detsamma:

De äldsta delarna av stadens vattenverk, vilket är beläget i Lyckeby, hava
byggts av kronan under åren 1860—1864 för en kostnad av sammanlagt omkring
474,000 kronor. Staden bidrog därefter till vattenverkets underhåll med
ett årligt belopp av 2,250 kronor mot det att kronan lämnade allt hushållsvatten
utan ersättning. Så småningom kunde verket i dess ursprungliga omfattning
icke tillfredsställa flottans och stadens behov av vatten. Sedan åtskilliga
förslag till utvidgning och förbättring av vattenverket utarbetats, framlade
Kungl. Majit år 1897 proposition örn att kronan enligt ett av staden väckt
förslag skulle med äganderätt till staden överlåta de fastigheter och anläggningar
m. m., som hörde till vattenverket. Förslaget antogs av riksdagen och
den 16 september/den 17 november 1898 undertecknades kontrakt örn överlåtelsen.
Såsom första villkor för överlåtelsen upptogs under § 4 mom. 1 i
kontraktet, att staden inom två år skulle verkställa och bekosta åtskilliga
närmare angivna anläggningsarbeten. Kostnaden för dessa uppgick till 514,300
kronor. Övriga villkor för överlåtelsen voro bland annat, enligt § 4 mom. 3,
att kronan tillförsäkrades rätt för all framtid att framför alla andra få
sitt behov av vattenledningsvatten fyllt, enlig § 4 mom. 4, att kronan tillförsäkrades
att utan avgift från vattenledningen tillhandahållas en vattentillgång
av 50,000 kubikmeter årligen, och att kronan för vattenförbrukningen
därutöver skulle till staden erlägga 5 öre per kubikmeter, samt enligt § 4
morn. 7, att kronan, örn riket skulle komma i krig, ägde att för den tid kriget
varade övertaga vattenledningen samt uppbära alla vattenavgifter och mätarh.
yror, som eljest skulle inflyta till staden, mot det att kronan bekostade vattenledningens
drift och underhåll ävensom stadens eventuella annuiteter å lån
för vattenledningen. Någon egentlig köpeskilling för vattenverket med vad
därtill hörde erlade staden däremot icke.

Den nu föreslagna revideringen avser bestämmelserna i § 4 mom. 4 av 1898
års kontrakt örn avyttring av vattenverket till staden.

Vattenverkets räkenskaper visa, att stadens nettokostnad för framställning
av vattenlednings vattnet väsentligt stigit sedan överlåtelsen eller från 5.5 3 öre
per kubikmeter år 1899 till 6.7 5 öre per kubikmeter år 1918. 10.0 4 öre per
kubikmeter år 1934 och 16 öre per kubikmeter år 1938. Samtidigt härmed har
kronans vattenförbrukning ökats från beräknade 50,000 kubikmeter vid tiden
för avtalets ingående till över 525,000 kubikmeter år 1938. Denna kronans
vattenförbrukning bär stegrats jämväl i förhållande till hela förbrukningen
från vattenverket^ från 11.3 procent år 1894 till 18 procent år 1917 samt 24
procent åren 1935 och 1938. En jämförelse mellan stadens nettokostnad för
framställning av det till kronan levererade vattnet och den av kronan därför
erlagda årliga avgiften utvisar också att nettokostnaden överstigit avgiften
under åren 1899—1936 med i genomsnitt 6,780 kronor årligen. Skillnaden har
varit störst de senaste åren och sålunda över 20,000 kronor örn året under
tiden 1932—1936. År 1938 har skillnaden stigit till över 60,000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 96.

Direkt motivering för att avgiften för kronans vattenförbrukning över 50,000
kubikmeter örn året i kontraktet fixerades till 5 öre per kubikmeter har icke
kunnat återfinnas. Delegerade hava påpekat, att en vid tiden för överlåtelsen
tillämpad taxa för viss vattenförbrukning, enligt vilken de största förbrukarna
betalat 5 öre per kubikmeter vatten, möjligen utgjort förebilden för bestämmelsen
i avtalet. Vid behandling inom stadsfullmäktige i Karlskrona av förslaget
till förvärv av vattenverket godkändes momentet örn kronans avgifter
med 25 röster mot 8, som avgåvos för bifall till ett under överläggningen framställt
yrkande, att orden »5 öre» skall utbytas mot orden »enligt lägsta tariff».
Till upplysning angående innebörden i nämnda yrkande hänvisade delegerade
till ett i en tidning i Karlskrona förekommande referat av diskussionen i stadsfullmäktige
angående detta moment. I referatet skulle hava uttalats, att en
ledamot av fullmäktige framhållit, att staden möjligen i en framtid kunde
ändra vattentaxan och att man därför ej borde fastslå priset för det vatten
kronan komme att förbruka utöver 50,000 kubikmeter utan bestämma, att denna
förbrukning skulle betalas efter lägsta taxa.

Sedan staden övertagit vattenverket, har staden intill den 1 januari 1937
för utvidgning och förbättring av detsamma haft utgifter uppgående till sammanlagt
1,255,552 kronor 26 öre. Därjämte har staden år 1936 beslutat utföra
ytterligare utvidgnings- och förbättringsarbeten å verket för en beräknad kostnad
av 1,210,000 kronor. Dessa arbeten skulle vara färdiga vid slutet av år
1939. Anledningen särskilt till de sist beslutade utvidgningarna och förbättringarna
var att det levererade vattnet tidigare ej fyllt de krav i hygieniskt
avseende, som man kunnat fordra. Vidare hade verket varit i hög grad överansträngt,
vilket medfört risk för avbrott i leveranserna, och slutligen hade
trycket i ledningarna ej varit tillräckligt högt, vilket haft till följd svårighet att
tillfredställa alla konsumenternas behov av vatten.

Genom svenska stadsförbundet hava delegerade för jämförelse inhämtat
upplysningar örn kronans vattenavgifter t en del andra städer med militärförläggning.
Storleken av dessa avgifter i olika städer framgår av nedanstående
uppställning:

Borås: 11 öre per kubikmeter för konsumtion intill 50,000 kubikmeter årligen
samt för överskjutande vattenförbrukning efter en sjunkande taxa från
25 öre per kubikmeter för en årlig konsumtion av högst 1,000 kubikmeter till 10

öre per kubikmeter för konsumtion av mera än 10,000 kubikmeter örn året;

Falun: efter en sjunkande taxa från 30 öre per kubikmeter vid vattenförbrukning
icke överstigande 5,000 kubikmeter årligen till 10 öre per kubikmeter
vid konsumtion av mera än 35,000 kubikmeter örn året;

Gävle: efter en sjunkande taxa från 30 öre per kubikmeter för under ett år
uppmätt förbrukning intill 1,000 kubikmeter till 9 öre för under ett år uppmätt
förbrukning överstigande 7,000 kubikmeter; å dessa avgifter erhåller
kronan en rabatt av 15 procent;

Halmstad: efter en sjunkande taxa från 20 öre per kubikmeter från de
första 10,000 kubikmeter som årligen förbrukas till 12 öre per kubikmeter folden
förbrukning som överstiger 15,000 kubikmeter örn året;

Karlstad: 25 öre per kubikmeter;

Kristianstad: 25 öre per kubikmeter med en rabatt av 12‘A procent;

Linköping: efter en sjunkande taxa från 20 öre per kubikmeter vid en årlig
förbrukning av mindre än 1,000 kubikmeter till 15 öre per kubikmeter vid en
årlig förbrukning av minst 100,000 kubikmeter;

Skövde: 20 öre per kubikmeter;

Umeå: efter en sjunkande taxa från 18 öre per kubikmeter vid förbrukning

Kungl. Maj:ts proposition nr 96.

intill 1,000 kubikmeter om året till 16 öre per kubikmeter om årliga förbrukningen
överstiger 2,000 kubikmeter;

Uppsala: 12 öre per kubikmeter;

Östersund: efter en sjunkande taxa från 25 öre per kubikmeter för en årlig
konsumtion av upp till 10,000 kubikmeter ned till 20 öre per kubikmeter för
den årliga förbrukning som överstiger 100,000 kubikmeter.

Under delegerades förhandlingar yrkade stadens delegerade, att kontraktets
bestämmelser under § 4 mom. 4 örn avgiften för kronans vattenförbrukning
måtte ändras. Såsom motivering härför anförde stadens delegerade:

Till följd av vad som förekommit i samband nied stadens övertagande av
vattenverket skulle staden icke utan skäl kunna sägas vara berättigad att utan
vidare höja avgiften för det vatten kronan förbrukade utöver den avgiftsfria
kvantiteten 50,000 kubikmeter om året. I stadsfullmäktiges skrivelse till
Kungl. Majit den 24 april 1896, på grund varav propositionen till 1897 års
riksdag framlades, uttalade stadsfullmäktige nämligen en förhoppning örn att
vattenverket skulle bliva så ekonomiskt bärkraftigt, att till följd av fondbildning
en framtida förbättring och utvidgning av verket skulle kunna genomföras
utan att »kronans liksom övrigas vattenavgifter» behövde höjas. Uttalandet,
vilket vore återgivet såväl i propositionen som i statsutskottets utlåtande,
syntes giva vid handen, att avgiften fem öre per kubikmeter icke avsetts
skola gälla för all framtid. Genom uttalandet erhölles också en förklaring till
att stadsfullmäktige vid ärendets behandling avslagit yrkandet, att orden »fem
öre» skulle utbytas mot orden »enligt lägsta tariff». Härmed sammanhängde
måhända också den olikhet i formuleringen av tredje och fjärde momentet i
kontraktets fjärde paragraf att i tredje momentet inskjutits orden »för all
framtid», vilka icke återfunnes i fjärde momentet. Även örn emellertid avgiften
icke på sålunda angivna skäl skulle kunna höjas av staden, hade i varje fall
kontraktets bestämmelser i denna del till följd av de väsentligt ändrade förhållandena
efter avtalets tillkomst blivit så obilliga, att staden vore berättigad
att påkalla ändring av dem. De prisstegringar, som förekommit på alla
områden sedan år 1898, hade icke då kunnat förutses. Icke heller torde någon
då hava haft en tanke på att kronans förbrukning skulle komma att stiga så
avsevärt som den gjort eller på att vattenledningsvattnet skulle komma att av
kronan användas i den utsträckning som nu skedde, såsom t. ex. för spolning
av fartyg, för w. c.-anläggningar och för tvättställ. Till dessa ändamål åtginge
stora mängder vatten. De kostnader staden under de sista årtiondena nedlagt
å vattenverket hade till stor del avsett en förbättring av vattnets kvalitet och
en höjning av vattentrycket. Då kronan åtnjöte fördelarna härav, borde
kronan även bära sin andel av kostnaderna. Vid tidpunkten för kontraktets
tillkomst hade ju kraven på vattnet ur flera synpunkter varit väsentligt lägre
än nu. Enligt stadens delegerades mening skulle en rättvis och skälig revidering
av bestämmelserna gå ut på att stadens självkostnad för framställning
av vattnet i princip lades till grund för beräkning av kronans avgift för den
förbrukning som överstege 50,000 kubikmeter örn året. Att en sådan princip
icke varit främmande för parterna vid överlåtelsen av vattenverket framginge
för övrigt av sjunde momentet i kontraktets fjärde paragraf.

Efter det delegerade uppnått enighet örn huvudprinciperna för en revidering
av bestämmelserna i fjärde momentet av fjärde paragrafen i kontraktet,
hava delegerade i fråga örn den närmare utformningen av de nya bestämmelserna
stannat för en lösning av tvistefrågan på sätt framgår av förslagets
avdelning Yl. Härigenom göres vattenavgiften beroende av stadens

Kungl. Maj:ts proposition nr 96. 17

självkostnad för framställning av vattnet. Självkostnaden har dock föreslagits
skola beräknas utan hänsyn till kapitalavbetalningar å lån eller till avskrivning
å byggnader eller anläggningar. På grund härav har erhållits ett självkostnadspris
av för närvarande 13 öre i stället för 16 öre. Å det sålunda bestämda
självkostnadspriset skall kronan därjämte åtnjuta en rabatt av 20
procent.

Beträffande de i förslaget angivna normerna för beräkning av självkostnaden
hava delegerade anfört:

Visserligen vöre det i och för sig riktigast att vid beräkning av självkostnadspriset
taga hänsyn till avskrivning å byggnader och anläggningar. Ett
sådant beräkningssätt komme emellertid att vara förenat med icke obetydliga
svårigheter. Detsamma skulle sålunda vid avtalets ikraftträdande betinga en
värdesättning av vattenverket med dess olika anläggningar, därvid säkerligen
skilda meningar komme att yppa sig ifråga örn hur denna värdesättning borde
göras. Vidare finge man räkna med att varje gång självkostnadspriset skulle
fastställas för en kommande period tvister angående den årliga avskrivningens
storlek skulle kunna uppstå. Motsvarande svårigheter komme i viss mån
att visa sig, därest vid beräkning av självkostnadspriset hänsyn toges, i
stället för till avskrivningar, till kapitalavbetalningar å lån, som upptagits
för täckande av kostnader för vattenverket. För undvikande av nu anmärkta
svårigheter hava delegerade enats örn att föreslå att självkostnaden skall beräknas
utan avseende å kapitalavbetalningar eller avskrivning. Delegerade
förmena också, att härigenom skälig hänsyn tagits till kronans prestationer
före och i samband med överlåtelsen av vattenverket, varav följer att någon
avgiftsfri leverans av vatten icke vidare kan anses motiverad. Den föreslagna
rabatten slutligen har ansetts betingad av kronans stora förbrukning.

För jämförelse må meddelas, att därest delegerades förslag i fråga om
kronans vattenavgifter tillämpats under år 1938, skillnaden mellan stadens
nettokostnad för framställning av det till kronan levererade vattnet och den
avgift kronan för detta haft att erlägga skulle hava uppgått till omkring 29,400
kronor i stället för något över 60,000 kronor, som skillnaden blivit vid tilllämpningen
av nu gällande avtal.

Yttranden över delegerades förslag.

Över det av delegerade framlagda avtalsförslaget hava yttranden avgivits
av kammarkollegium och marinförvaltningen.

Ur dessa yttranden i fråga om förslagets huvudgrunder må återgivas följande.

Kammarkollegium har inledningsvis förklarat, att kollegiet icke vore i tillfälle
att närmare bedöma de ekonomiska verkningarna av bestämmelserna
under avdelning I i avtalet eller deras praktiska konsekvenser i övrigt för de
statliga intressen, som vore förknippade med flottstationen. I fråga örn den
föreslagna regleringen av kronans och stadens mellanhavanden beträffande
det egentliga stadsområdet på Trossö har kollegiet yttrat, att densamma synts
kollegiet på det hela taget icke vara stridande mot de intressen, som på sin
tid varit bestämmande för kronans förfoganden över hemmanet till förmån
för staden. Kammarkollegium har därför icke haft något att erinra emot

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 96. 486 40 2

Kungl. Maj:ts proposition nr 96.

delina del av avtalet. — Däremot Ilar kollegiet förklarat sig icke dela uppfattningen,
att Karlskrona stad förvärvat urminnes hävd till åtskilliga holmar och
skär under Trossö ävensom till fisket inom hemmanets vattenområde. Kammarkollegium
har härom framhållit, att då någon numera ej bevisbar överlåtelse
från kronan till staden icke kunde presumeras, förutsättningarna för
urminnes hävd bruste. Från denna utgångspunkt har kollegiet gjort följande
erinringar mot de föreslagna bestämmelserna i fråga örn uppdelningen av till
hemmanet Trossö hörande vattenområde jämte öar, holmar och skär. Det vore
icke uteslutet, att ett tillerkännande åt staden av fiskerätt även inom kronans
vattenområde framdeles kunde giva upphov till sådana tvister, som man just
velat undvika genom avtalet. Stadens fiskerätt borde därför begränsas till det
vattenområde, som tilldelats staden, och fiskerätt i kronans vattenområde tillkomma
kronan. De praktiska konsekvenserna av en sådan begränsning av
stadens fiskerätt bleve icke stora. Fördelningen av öarna, holmarna och
skären efter äganderätten till vattenområdet skulle medföra, att staden erhölle
äganderätt till de kronan ostridigt tillhöriga öarna Ljungskär och Mjölnarholmen.
De delegerade hade anfört, att kronan såsom kompensation bland
annat skulle erhålla en ostridig äganderätt till öarna söder och sydväst örn
Trossö. Med den uppfattning kollegiet hyste om kronans obestridliga äganderätt
till sistnämnda öar måste kollegiet emellertid ifrågasätta, huruvida kronan
här erhållit skälig kompensation. Öarna Ljungskär och Mjölnarholmen jämte
erforderligt vattenområde borde därför antingen alltjämt förbehållas kronan,
utan att rubbning av avtalet i övrigt behövde ske, eller också borde ytterligare
kompensation beredas kronan för avståendet av öarna. — Beträffande
de föreslagna bestämmelserna i avtalet under II—VI, bestämmelserna örn
tidpunkterna för avtalets trädande i tillämpning samt den särskilda bilagan
rörande stadsplanefrågorna har kammarkollegiet icke haft något att invända.

Marinförvaltningen har i sitt yttrande till en början erinrat örn att ämbetsverket,
medan delegerades förhandlingar pågått, haft tillfälle att lämna kronans
delegerade vissa direktiv samt att nuvarande chefen för marinförvaltningen
i sin dåvarande egenskap av chef för Sydkustens marindistrikt på
givna anledningar avgivit yttranden till delegerade i de frågor, som av dem
behandlats. I fråga örn förslagets huvudgrunder har marinförvaltningen, som
inhämtat yttranden över förslaget från cheferna för Sydkustens marindistrikt
och Karlskrona örlogsvarv, icke haft några invändningar att göra. Tvärtom
har marinförvaltningen vid övervägande av avtalets innehåll kommit till den
uppfattningen, att den föreslagna uppgörelsen icke kunde anses ofördelaktig
för kronan. Avtalet vore enligt marinförvaltningens mening bland annat
ägnat att för framtiden bringa klarhet i ägande- och nvttjanderättsförhållandena
mellan kronan och staden. Av huvudbestämmelserna i avtalet har marinförvaltningen
härefter yttrat sig endast örn överlåtelsen till staden av öarna
Ljungskär och Mjölnarholmen samt örn revideringen av bestämmelserna angående
avgifterna för kronans vattenförbrukning. Därvid har marinförvaltningen
tillstyrkt, vad förslaget i dessa båda hänseenden innehåller.

Stadsfullmäktige i Karlskrona hava i skrivelse den 30 januari 1940 med -

Kungl. Majus proposition nr 96.

delat, att stadsfullmäktige, på sätt franninge av vid skrivelsen fogat protokollsutdrag
av den 18 i samma månad, godkänt avtalsförslaget ävensom lämnat
bemyndigande för vissa personer att å stadsfullmäktiges vägnar underteckna
avtalet.

Departementschefen.

Emot delegerades förslag hava, frånsett de av kammarkollegium anförda
erinringarna beträffande bestämmelserna om fisket i kronans del av Trossö
vattenområde ävensom beträffande överlåtelsen till staden av öarna Mjölnarholmen
och Ljungskär, av de i ärendet hörda myndigheterna icke framställts
några erinringar av principiell innebörd.

För egen del har jag även kommit till den uppfattningen, att avtalsförslaget,
betraktat i stort, får anses vara väl avvägt och synes taga skälig hänsyn till
både kronans och stadens berättigade anspråk i olika hänseenden. Ett avtal
i enlighet med förslaget skulle medföra en tillfredsställande lösning av åtskilliga
tvistefrågor, vilka upprepade gånger till hinder och förfång för kronan
och staden föranlett stridigheter mellan dem. En klar gräns uppdrages sålunda
nu mellan kronan och staden i fråga örn rätten till hemmanet Trossö.
Den segslitna frågan örn stadens övertagande av kronans särskilda gatuunderhållsansvar
bringas ur världen, varigenom ett olämpligt och otidsenligt förhållande
upphör. Slutligen förefaller den i avdelning Yl föreslagna revideringen
av bestämmelserna örn avgifterna för kronans vattenförbrukning vara
rimlig och riktig.

Kammarkollegiets anmärkningar emot förslaget hava i fråga örn fisket gått
ut på att i avtalet borde stadgas, att fiskerätt skulle tillkomma kronan och
staden vardera inom dess vattenområde.

För närvarande har var och en som hos staden löser ett fiskekort, vilket
betingar en ringa avgift, rätt att bedriva fiske i alla ej fridlysta vattenområden
inom staden. I gengäld utövar staden tillsyn över fisket. Ur försvarssynpunkt
hava nu i avtalet föreslagits vissa inskränkningar i den rätt att utöva
fiske som sålunda hittills tillkommit varje innehavare av fiskekort. Kronan
kan icke anses därutöver hava något egentligt intresse av fisket. Då det sätt
på vilket fiskefrågan ordnats dessutom synes vara praktiskt samt fisket saknar
nämnvärd ekonomisk betydelse, finner jag ej skäl föreligga att frångå delegerades
förslag i denna del. Kammarkollegiets farhågor, att förslaget framdeles
skulle kunna giva upphov till tvister mellan kronan och staden, kan jag
icke dela.

Invändningen emot bestämmelsen örn kronans avstående av öarna Ljungskär
och Mjölnarholmen till staden Ilar kammarkollegium grundat på sin uppfattning,
att kronan, vilken i utbyte tillerkänts Barfotaholmarna samt öarna
söder och sydväst örn Trossö, redan hade ägt en obestridlig äganderätt till
sistnämnda holmar och öar.

Kronans rätt till sistnämnda holmar och öar har emellertid av staden bestritts
och även kammarrådet Skoglund har i sitt förenämnda yttrande lutat
åt den uppfattningen, att de på grund av urminnes hävd tillhörde staden.

Kungl. Maj:ts proposition nr 96.

Delegerade hava icke fattat ståndpunkt till tvistefrågan om vem som för närvarande
äger öarna och holmarna. Vid lösningen av tvistepunkterna under
avdelning I hava delegerade i stället sökt att på förlikningsväg ernå en för
båda parter praktiskt tillfredsställande överenskommelse. Såväl kronan som
staden hava därför i varje förekommande fall måst lämna andra parten gottgörelse
för att erhålla en ostridig rätt till vad som ansetts tvistigt och oklart.
I betraktande härav synes mig förslaget om fördelningen av öar och holmar
icke vara oskäligt. Arealen av de kronan tillerkända holmarna är betydligt
större än arealen av öarna Ljungskär och Mjölnarholmen. Kronan har vidare
erhållit kompensation jämväl genom överlåtelsen av ön Degerskär och genom
andra bestämmelser under avdelning I. Förslaget i denna del fyller också
väl grundsatsen att vara praktiskt tillfredsställande, eftersom öarna Ljungskär
och Mjölnarholmen icke längre äro så värdefulla för kronan som för staden,
medan motsatta förhållandet råder i fråga örn de öar och holmar som tillerkänts
kronan med ostridig äganderätt. Marinförvaltningen har också tillstyrkt
förslaget örn överlåtelse till staden av öarna Ljungskär och Mjölnarholmen.

I detta sammanhang må också framhållas, att gottgörelsen åt staden för
övertagande av kronans särskilda gatuunderhållsansvar på förslag av kronans
delegerade reducerats till det tillgodohavande kronan hade hos staden till
följd av bestämmelserna under avdelning II i förslaget. En bidragande orsak
till att denna reducering godkänts av stadens delegerade har uppenbarligen
varit, att någon kontant utbetalning därmed icke skulle behöva göras vid avtalets
ikraftträdande. Härav synes följa, att en i avtalet upptagen kontant
ersättning åt kronan för öarna Ljungskär och Mjölnarholmen icke med säkerhet
skulle hava givit annat slutresultat av hela avtalsförslaget än det föreliggande.

På grund av vad sålunda anförts kan jag icke finna, att kammarkollegiets invändning
emot överlåtelsen av öarna Ljungskär och Mjölnarholmen till staden
bör medföra ett frångående av avtalsförslaget i denna del.

Då jag sålunda finner mig kunna i princip biträda det föreliggande avtalsförslaget,
övergår jag nu till att beröra några detaljfrågor i detta.

I fråga örn bestämmelserna under avdelning I punkt 1 har marinförvaltningen
anmärkt på att gräns för Kungsbroområdet — området 4 å sammanställningskartan
— dragits även emot vattenområdet. Skälet till anmärkningen
har marinförvaltningen angivit vara, att kronans rätt till framtida utfyllnader
utanför den nuvarande kajlinjen borde göras ostridig. Såsom framgår av gränskartan
har kronan tillerkänts vattenområdet utanför kajen till hela området 4.
Därmed följer också, att framtida utfyllnadsområden i vattnet utanför kajerna
komma att tillhöra kronan. Någon ändring av förslaget för att uppnå marinförvaltningens
syfte med anmärkningen erfordras alltså icke.

Däremot torde, med hänsyn till den snäva tolkning som möjligen skulle
kunna givas ordet »försvarsändamål» i det stycke av punkt 1 som handlar
örn Chapmansplanen, detta ord, såsom marinförvaltningen föreslagit, lämpligen
böra utbytas mot orden »försvarets räkning».

Kungl. Majlis proposition nr 96.

Till förtydligande av stadgandet i näst sista stycket av punkt 1 om tillsyningsmännens
företrädesrätt till fiske har marinförvaltningen påyrkat, att
mellan orden »ordnat» och »lokal» i detta stadgande borde inskjutas orden
»eller kommer att ordna». Då ändringsförslaget är ägnat att förekomma framtida
tvister, ansluter jag mig till detsamma.

Delegerade hava ägnat särskild uppmärksamhet åt frågan örn det sätt, på
vilket stadsplanefrågorna borde anknytas till avtalsförslaget. Ett direkt avtal
örn att vissa noggrant angivna och fullt utarbetade stadsplaneändringar skola
genomföras har nämligen icke ansetts kunna med bindande verkan träffas
mellan kronan och staden. Efter att hava övervägt olika möjligheter hava
delegerade enats om att upptaga en allmän bestämmelse därom i själva avtalsförslaget
— under avd. I punkt 3 —- samt att i en bilaga till förslaget
angiva riktlinjer för stadsplaneändringarna. Härigenom torde, såsom delegerade
framhållit, tillräcklig garanti vinnas för att ändringarna också skola
komma till stånd. I fråga örn de särskilda stadsplanefrågorna må emellertid
följande framhållas. En del av de kronan tillerkända områdena ingå för närvarande
i stadsplanen såsom gator eller allmänna platser. Dessa områden hava
föreslagits skola ombildas till så kallade specialområden. Härigenom kan
samtidigt å ena sidan kronans äganderätt till områdena tryggas emot stadens
lösningsrätt enligt 21 § stadsplanelagen och å andra sidan stadgandet i 25 §
byggnadsstadgan, att varje tomt skall hava gräns mot för allmän samfärdsel
avsett område, uppfyllas. De detaljbestämmelser, som upptagas i bilagan, gå
i huvudsak ut på att, med undantag för de områden som skola avstängas,
stadfästa vad som nu råder i fråga örn områdenas användning och faktiska
karaktär. De detaljföreskrifter åter, som influtit i avd. I punkt 3, äro av sådan
beskaffenhet, att de icke kunna antagas såsom stadsplanebestämmelser. Marinförvaltningen
har beträffande stadgandet, att enskilda skulle äga rätt att tillfälligt
och med mindre båtar lägga till vid Kungshroområdets kajer velat
mellan ordet »att» och ordet »tillfälligt» inskjuta orden »enligt därför särskilt
utfärdade föreskrifter». Härigenom skulle åt marindistriktschefen garanteras
en nödvändig befogenhet att reglera det från kronans sida gjorda medgivandet.
Detta marinförvaltningens förslag synes mig böra beaktas och den ifrågavarande
bestämmelsen därför formuleras såsom marinförvaltningen föreslagit.

Med avseende å föreskrifterna i avd. I punkt 4 torde böra lämnas den
uppgiften, att i 33 § av stadens ordningsstadga bestämmes, att viss skyldighet
att ombesörja renhållning av gata, torg och annan allmän plats åligger
angränsande fastigheters ägare.

Kammarkollegium har anmärkt, att ordet »utfyllnadsområden» i avd. I
punkt 8 borde utbytas mot orden »redan utfyllda områden». Denna anmärkning
finner jag vara riktig, och förslaget synes böra ändras i enlighet därmed.

Mot bestämmelserna i avd. I av avtalet synes utöver vad som framgår av
det ovan anförda någon erinran icke vara att göra. Icke heller har jag något
att invända mot bestämmelserna i avdelningarna II—-V, beträffande vilka de
hörda myndigheterna icke framställt någon anmärkning.

Kungl. Majus proposition nr 96.

I fråga om tillämpningen av bestämmelserna i avd. Yl må framhållas, att
staden intill år 1938 lämnat allt vatten som förbrukats i hushåll gratis.
Därefter har staden upptagit avgift även för sådan vattenförbrukning
med 16 öre per kubikmeter enligt gällande taxa. Delegerade hava i promemorian
uttalat, att bestämmelserna i avdelning VI skola anses gälla
för all leverans av vatten till de fastigheter och anläggningar som förvaltas
av marinförvaltningen, således även för det hushållsvatten som förbrukas inom
kronans boställen och bostadshus. Därvid hava delegerade också framhållit,
att gällande reglemente, ordningsstadga och taxa för stadens vattenledningsverk
i tillämpliga delar även hava avseende å kronan Sålunda blir kronan
skyldig att erlägga hyra för erforderliga mätare inom kronans boställen och
bostadshus ävensom att betala kostnaderna för installation av sådana mätare.
Varken mot dessa uttalanden eller mot vad som föreslagits i avd. VI i avtalet
har jag någon invändning att göra.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

bemyndiga Kungl. Majit att för kronans räkning sluta avtal
med Karlskrona stad rörande vissa tvistiga mellanhavanden
i enlighet med av särskilda delegerade den 15 december 1939
avgivet, härvid fogat förslag (Bilaga A), dock med de ändringar
beträffande avd. I punkterna 1, 3 och 8 som i det föregående
föreslagits.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla samt förordnar,
att proposition av den lydelse bilaga vid detta protokoll
utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
G. F. Holmer.

Kungl. Maj:ts proposition nr 96.

Bilaga A.

Förslag

till

Avtal mellan Kronan oell Karlskrona stad rörande vissa tvistiga

mellanhavanden,

avgivet den 15 december 1939 av de i enlighet med Kungl. Maj:ts beslut
den 13 mars 1937 utsedda delegerade.

I. Angående särskiljande av kronans och stadens rätt beträffande hemmanet
Trossö, varå staden är anlagd, med därunder lydande vattenområden, öar,
holmar, skär och fiske.

Av kronan tillhöriga tomter enligt 1718 års stadsplan1) eller annan mark,
till vilken kronan gjort anspråk på äganderätten, överlåter kronan till staden
med äganderätt följande områden:

inom äldre kvarteret Sparre av »kronobageriet» området l2) örn cirka 29
kvadratmeter, vilket område ingår i Kyrkogatan, av kvarntomten nr 9 området
2 örn cirka 120 kvadratmeter och av tomten nr 10 området 5 örn cirka 300
kvadratmeter, vilka båda områden ingå i Östra Prinsgatan, samt av kvarntomten
nr 14 området 6 örn cirka 84 kvadratmeter och av tomten nr 23 området
7 om cirka 460 kvadratmeter, vilka båda områden ingå i östra Amiralitetsgatan; av

Kungsbrogatan området 8 örn cirka 390 kvadratmeter motsvarande den
närmast intill Kungsbron belägna delen av nämnda gata;

inom äldre kvarteret Ankarstjärna området b örn 3.5 kvadratmeter av
tomten nr 16 och området c örn 28 kvadratmeter av tomten nr 55 B, vilka båda
områden ingå i Vägsgatan, samt området d örn 4 kvadratmeter av tomten nr
48, vilket område ingår i Skepparegatan;

inom äldre kvarteret Mörner området e om 5 kvadratmeter av tomten nr
93, vilket område ingår i Teatergatan;

inom äldre kvarteret Liewen området 14 motsvarande Alarmgatan och
omfattande cirka 440 kvadratmeter av tomten nr 37, cirka 260 kvadratmeter
av tomten nr 39 och cirka 250 kvadratmeter av tomten nr 40;

inom äldre kvarteret Ruuth området 20 omfattande cirka 60 kvadratmeter
att tomten nr 1, cirka 30 kvadratmeter av tomten nr 2 och cirka 15 kvadratmeter
av tomten nr 3, vilket område ingår i Styrmansgatan;

inom nuvarande kvarteret Kanonen i och för breddning av Styrmansgatan
(Dockegatan) dels området 21 om cirka 105 kvadratmeter motsvarande den
del av kvartersmarken, som i gällande stadsplan är upptagen såsom gata, och
dels ytterligare området 22 om cirka 150 kvadratmeter utgörande ett tre meter
brett område av kvarteret, skolande därjämte vid utläggning av detta område
göras en mindre avrundning vid kvarterets nordvästra hörn;

invid sistnämnda kvarter området 23 om cirka 2,000 kvadratmeter utgörande
delar av Styrmansgatan (Dockegatan), Västra Prinsgatan och Västra
Amiralitetsgatan;

») Härmed åsyftas den å sid. 13 i promemorian omförmälda, av Gustaf Otto Lindbladh
år 1718 på Kungl. Maj:ts befallning upprättade generalplanen över Karlskrona (bil. 17
till Skoglunds yttrande). Till denna höra specialkartor, se särskild förteckning nr 1—8.

2) Angående detta och övriga i förslaget upptagna numrerade eller bokstavsbetecknade
områden hänvisas till den bifogade sammanställningskartan, se promemorian sid. 17.

Kungl. Majds proposition nr 96.

inom äldre kvarteret Klerck av tomten nr 25 området 24 örn cirka 470
kvadratmeter, vilket område ingår i Dockegatan;

området 31 örn cirka 417 kvadratmeter motsvarande en genom utfyllnad
uppkommen plan å Fisktorget; och ^

området 28 örn cirka 5,700 kvadratmeter utgörande genom utfyllnad udokommen
mark mellan Lilla Björkholmen och Trossö. J

s^a av?tår till förmån för kronan från varje anspråk på rätt

tili uttyllnadsområden inom nuvarande kvarteret Sparre — området 3 b _

samt till den mark inom nämnda kvarter och nuvarande kvarteret Ankarstjarna
som å 1718 års stadsplan upptages av gata, ävensom till före detta
odetomten nr 10 i sistnämnda kvarter — områdena 3 a och 15.

Vad angår Kungsbyn och Kajgatan norr därom, varest också utfyllnad
förekommit, erkänner staden kronans äganderätt till det område, som begränsas
av en linje dragen från sydöstra hörnet av nuvarande kvarteret Sparre
västerut till en punkt belägen mitt för nuvarande kvarteret Hästkvarnens
nordöstra horn, vinkelrätt över Östra Prinsgatan, utmed kvarteret Hästkvarnens
ostra gräns och längs dess södra gräns till västra sidan av kronans
van t skjul i Östra Amiralitetsgatan, vidare vinkelrätt över denna gata till
förlängningen åt öster av norra gränsen för tomten nr 3 i nuvarande kvarteret
,W rangel, längs denna förlängning 19 meter åt väster samt därifrån vinkelrätt
mot tomten nr 5 i sistnämnda kvarter, varefter linjen följer gränserna för
denna tomt åt öster, söder och väster samt södra gränsen för tomterna nr
4 och 3 i samma kvarter till en punkt belägen mitt för nordöstra hörnet av
nuvarande kvarteret Residenset, vidare vinkelrätt över Kungsbrogatan, längs
ostra sidan av kvarteret Residenset, vinkelrätt över Vallgatan till anläggningen
omkring Erik Dahlbergs byst, längs norra och östra sidorna av sagda anläggning
fram till bastionen Aurora, utmed denna till vattenområdet samt därefter
norrut längs kajen upp till utgångspunkten vid nuvarande kvarteret
Sparres sydöstra hörn — området 4.

Av de områden, beträffande vilka tveksamhet angående äganderätten uppstått
till följd därav att den av Kungl. Majit den 3 maj 16941) fastställda
befästmngsplanen för Karlskrona ändrades genom Kungl. Majrts beslut den
4 maj 1699-) och i sitt ändrade skick ej fullbordades, förklaras kronan hava
äganderätten till:

dels planteringen öster örn Amiralitetskyrkoplanen till den del den icke
ingår i det nyssnämnda Kungsbroområdet ävensom de så kallade trädgårdstomterna
— området 9, * 2

dels den del av gatumarken öster om Amiralitetsslätten som ligger söder
örn förlängningen av trädgårdstomternas norra gräns — området 11 a,
dels den del av Amiralitetsslätten som är belägen söder örn genomfarten
genom slätten invid klockstapeln — området 11 b,
dels Timmermansgatan — området 16,

dels Baggesgatan söder örn en linje dragen från nordöstra hörnet av nuvarande
kvarteret Västra Udde ungefär vinkelrätt över gatan — området 19,
dels ock en äldre gränd i nuvarande kvarteret Liewen söder örn den så
kallade slutningsmuren — området 17 a.

Av områden, beträffande vilka äganderätten av samma skäl är tveksam,
förklaras staden äga:

dels de delar av Vallgatan, Vägsgatan, Konstapelsgatan, Arklimästaregatan,
Skepparegatan och Teatergatan, som ligga inom befästningslinjen
enligt 1694 års beslut — områdena 10 a, 10 b och 13,

dels ett område av Baggesgatan inom samma befästningslinje — området
13 a, och

*) Se bil. 10 till Skoglunds yttrande.

2) Se Skoglunds yttrande sid. 20.

Kungl. Majds proposition nr 96. 25

dels den del av Amiralitetsslätten — inberäknat gatorna å ömse sidor
därom —- vilken icke tillerkänts kronan — området 12,

varjämte kronan avstår från anspråk på rätten till en äldre gränd inom
nuvarande kvarteret Liewen norr örn slutningsmuren ■— området 17.

Kronan erkänner jämväl stadens äganderätt till Amiralitetstorget — området
a.

Vad angår tomterna nr 26 och 27 i äldre kvarteret Klerck med intill
liggande mark, den så kallade Engelsmanstomten, beträffande vilken tveksamhet
örn äganderätten även rått, avstår kronan från anspråk på den del
av nämnda tomt, som ligger utanför varvsmuren — området 25 —, av vilket
område en del ingår i Dockegatan, en del i Skomakaregatan, en del i gatan
invid den mellan Trossö och Björkholmen belägna så kallade Chapmansplanen
och återstoden tillhör nuvarande kvarteret Dockan. Äganderätten till
den övriga delen av Engelsmanstomten tillerkännes kronan — området 25 a.

I fråga örn Chapmansplanen, vilken tillhör kronan och vars areal beräknas
till 5,600 kvadratmeter, överenskommes, att densamma så länge den icke av
kronan tages i anspråk för försvarsändamål skall bibehållas såsom öppen
plats, och skall den anses hava de gränser som angivas för området 26.

Staden erkänner kronans äganderätt till den mark utanför varvsmuren som
upptages av före detta bastionen Göta Lejon och området närmast däromkring
-— området 32.

I avseende å en eventuell utvidgning av örlogsvarsområdet med de invid
varvsmuren liggande kvarteren Västra Udde och Kilen, inom vilka kvarter
samtliga tomter tillhöra kronan, eller för avstängning av dessa kvarter i samband
med avstängningen av kvarteret Ankarstjärna m. m. tillerkänner staden
kronan äganderätten till den söder örn eller inom nämnda kvarter liggande
gatumarken — området 18 a.

I den mån kronan för utvidgning av varvsområdet eller för annat försvarsändamål
i enlighet med kartan D 31: 1 a förvärvar härför erforderliga fastigheter
inom nuvarande kvarteren Achilles, Acolus, Castor, Mörner, Sjömannen
och Ruuth, som ägas av enskilda, ställer staden till kronans förfogande under
äganderätt också den staden tillhöriga gatumarken omkring dessa kvarter
väster örn Baggesgatan och Styrmansgatan — områdena 18 b.

Av det till hemmanet Trossö hörande vattenområdet tillerkännes staden
vid östra sidan den del, som ligger norr och väster örn kronoredden sådan
densamma bestämts genom Kungl. Maj:ts beslut den 1 februari 19341) angående
gränser för kronoredden, samt vid västra sidan den del, som ligger
norr om bastionen Göta Lejons norra gränslinje. Den övriga delen av
hemmanet Trossös vattenområde tillerkännes kronan.

Beträffande det kronan sålunda tilldelade vattenområdet bestämmes, att
detta, med undantag av varvshamnarna inom Lindholmen och Söderstjärna,
inre hamnen vid Kungsbron och hamnen vid Stumholmen, skall, med de inskränkningar
som föranledas av dels kungl, brevet den 8 april 19252) angående
fastställande av hamnområde för Karlskrona m. m. och dels Kungl. Maj:ts
ovanberörda beslut den 1 februari 1934 angående gränser för kronoredden
inom Karlskrona hamn, lämnas öppet för den civila sjöfarten, såväl vad angår
infartslederna till staden som även i övrigt, allt i den mån vattenområdet ej
redan är eller framdeles blir av vederbörande myndighet särskilt fridlyst.

T samband härmed överenskommes att, innan ändring av nu förefintliga
fridlysningsbestämmelser företages eller nya dylika införas eller ändring av
gränserna för kronoredden genomföres, förhandlingar härom skola äga rum
mellan kronans och stadens vederbörande myndigheter.

») Se handlingar enligt särskild förteckning, nr 24.

2) » » » » » , nr 23.

Kungl. Maj-.ts proposition nr 96.

Kronan medgiver vidare sådan inskränkning i förfoganderätten över sin
del av Trossö vattenområde, att fisket inom detta område i framtiden får
bedrivas på samma sätt som för närvarande sker. För rätt till fiske inom
kronoredden skall dock erfordras att tillstånd därtill lämnas även av marinmyndighet.
Dessutom skola tillsyningsmännen å de öar eller holmar, å vilka
kronan för sina anläggningar ordnat lokal permanent bevakning, liava företrädesrätt
framför annan till fiske, var och en tillsyningsman i vattenområdet
omkring den ö han bevakar innanför en linje tänkt dragen 50 meter från
stranden.

De till hemmanet Trossö hörande öarna, holmarna och skären fördelas
mellan kronan och staden sålunda, att kronan tillerkännes äganderätten till
de öar, holmar och skär, som ligga inom kronans vattenområde, och staden
äganderätten till de öar, holmar och skär, som ligga inom det staden tillerkända
vattenområdet.

För tillgodoseende av vissa med kronans verksamhet i Karlskrona förenade
intressen medgiver staden kronan rätt:

att i huvudsaklig överensstämmelse med förslaget enligt alternativ II i
chefens för Sydkustens marindistrikt skrivelse den 16 mars 19381) med därvid
fogad karta T 26: 9 avstänga Amiralitetsslättens södra del från södra gaveln
av kustartilleriregementets exercishus till nordöstra hörnet av kvarteret Ankarstjärna
och Baggesgatan från nordöstra hörnet av kvarteret Västra Udde
ungefär vinkelrätt över gatan ävensom sistnämnda kvarter och kvarteret Kilen
fram till varvsmuren;

att, sedan kronan förvärvat erforderliga tomter i kvarteren Achilles, Acolus,
Castor och Mörner, i huvudsaklig överensstämmelse med kartan D 31:1 a avstänga
jämväl dessa kvarter jämte den mellanliggande gatumarken väster örn
Baggesgatan;

att, sedan kronan förvärvat samtliga tomter inom kvarteren Sjömannen
och Ruuth, avstänga även dessa båda kvarter väster om Styrmansgatan jämte
mellanliggande gatumark;

dock att kronan vid genomförandet av samtliga avstängningarna skall
samråda med staden i frågor som angå avstängningarnas närmare anordnande
och utseende;

att, då behov därav kan uppstå, bygga viadukter från varvsområdet över
Dockegatan till kronans tomter i kvarteret Dockan samt över Styrmansgatan
(Dockegatan) till kronans tomter i kvarteret Kanonen; och

att i huvudsaklig överensstämmelse med förslaget å skissen B 2: a 4 anordna
en plantering i Kyrkogatan längs norra sidan av nuvarande kvarteret
Sparre.

Staden förbinder sig medverka till antagandet av ändringar i stadsplanen
för Karlskrona stad efter de riktlinjer, som angivas i den vid detta förslag
till avtal fogade bilagan.

I händelse av genomförandet av de ifrågasatta stadsplaneändringarna skall
följande gälla:

Kronan medgiver enskilda rätt att tillfälligt och med mindre båtar lägga
till vid Kungsbroområdets kajer. Vidare förbinder sig kronan att endast tillfälligt
hava upplag till högre höjd än 2 meter å den del av nämnda område,
som ej skall vara tillgänglig för allmän kör- eller gångtrafik.

Staden å sin sida förbinder sig att, i samma omfattning som för stadsområdet
i övrigt, ombesörja och bekosta belysningen å de delar av kronans
specialområden, som skola vara öppna för allmän trafik.

J) Se handlingar enligt särskild förteckning, nr 4.

Kungl. Majus proposition nr 96.

I fråga om underhåll och renhållning av vissa av de områden som avses
här ovan avtalas följande:

Staden förbinder sig att i framtiden bibehålla Amiralitetstorget och
Amiralitetsslätten norr om klockstapeln i huvudsakligen samma skick som
för närvarande. Enahanda förbindelse lämnar kronan i fråga örn återstående
del av Amiralitetsslätten norr örn den planerade avstängningen.

Underhåll och renhållning av Chapmansplanen ombesörjes av staden så
länge den bibehålies såsom öppen plats.

Underhållet av före detta bastionen Göta Lejon med vad därtill hör,
området 32, åvilar kronan. Övriga kronan tillhöriga områden, som utgöras
av annat än kvartersmark och som äro upplåtna för allmänheten, underhållas
av kronan i samma standard som staden underhåller sina gator, planteringar
och andra allmänna platser. Jämväl renhållningen å nu nämnda områden
ombesörjes av kronan.

Vid bestämmande av de gatuområden i staden, beträffande vilka kronan
såsom ägare av fastigheter i staden jämlikt 33 § i stadens ordningsstadga1)
har renhållningsskyldighet, skall till fastighet räknas även de kronan tillhöriga
områden som icke ingå i kvartersmark. Kronan skall dock icke, så
länge Chapmansplanen bibehålies såsom öppen plats, vara skyldig renhålla
gatumark intill denna.

Underhållet av den tilltänkta planteringen i Kyrkogatan längs norra sidan
av kvarteret Sparre skall åvila kronan.

De staden tillhöriga ledningar för vatten, gas, avlopp och elektricitet, som
finnas nedlagda inom kronans mark- och vattenområden, äger staden bibehålla
där. Kronan medgiver också staden rätt att vidtaga erforderliga åtgärder för
tillsyn, underhåll och ändring av förefintliga ledningar samt för anbringande
av nya sådana.

Staden förbinder sig att i hela deras sträckning underhålla de avloppsledningar
från staden, som utmynna inom kronans vattenområden. Staden
åtager sig även att bekosta de anordningar, som kunna befinnas erforderliga
för att sanitära olägenheter icke skola orsakas genom det i kronans vattenområden
utförda avloppsvattnet.

Kronan förbinder sig att, därest kronan skulle hava för avsikt att företaga
utfyllnadsarbeten i Stumholmssundet, verkställa de förberedande utredningarna
härom i samråd med staden.

Vad beträffar spårförbindelsen från örlogsvarvet till Karlskrona—Växjö
järnvägs bangård och till Blekinge Kustbanors bangård — treskensspåret —-ifrågasätter staden ej annat än att kronan äger bibehålla och begagna spårförbindelsen
sådan elen nu är framdragen samt att, såsom hittills varit förhållandet,
förfoga över de till spårförbindelsen hörande tunnlarna och tunnelschakten.

Kronan åtager sig att för framtiden liksom hittills bekosta underhållet av
tunnelschakten, av broarna över det södra schaktet i Prins- och Amiralitetsgatornas
förlängningar samt av inhägnaderna vid schakten.

Staden medgives rätt att bibehålla de ledningar för vatten, gas, avlopp
och elektricitet, som ligga i tunnlarna, tunnelschakten eller annan mark för

i) Se handlingar enligt särskild förteckning, nr 26.

Kungl. Maj:ts proposition nr 96.

treskensspåret, samt att vidtaga erforderliga åtgärder för tillsyn, underhåll
och ändring av dylika ledningar. Dock förbinder sig staden att, innan sådana
åtgärder vidtagas, göra anmälan därom hos varvschefen i Karlskrona.

I anledning av de överenskommelser som ovan träffats skall någon kontant
gottgörelse icke utgå till vare sig kronan eller staden.

Vad av hemmanet Trossö kronan innehar och disponerar, utöver vad som
genom förestående överenskommelser tillerkänts kronan eller som avses med
bestämmelserna under 6 här ovan, skall, i den mån annat ej följer av särskilt
avtal eller särskilda föreskrifter, anses såsom kronans egendom.

Äganderätten till de gator och allmänna platser å hemmanet Trossö, som
icke beröras av överenskommelserna under 1 här ovan, skall tillkomma staden.

Kronan avstår till förmån för staden från varje anspråk på rätt till utfyllnadsområden,
s. k. ödetomter och äldre gatumark inom själva stadsområdet
i den mån nämnda områden ej genom detta avtal tillagts kronan.

Kronan medgives rätt att efter närmare överenskommelse mellan staden
och marinmyndighet utföra anläggningar för skyddsrum och förrådsrum under
gatumark och allmänna platser inom staden.

II. Angående överlåtelser mot ersättning av fastigheter och områden.

Kronan överlåter till staden:

dels för ett pris av 3,000 kronor äganderätten till det område örn cirka
300 kvadratmeter av tomten nr 55 i äldre kvarteret Klerck som befunnits tillhöra
kronan, — området 27;

dels för ett pris av 7,800 kronor äganderätten till tomten nr 1 jämte utfyllnad
i samma äldre kvarter — områdena 29 och 30 —, därvid kronans
rättigheter och skyldigheter på grund av det mellan kronan och handlanden
E. O. Ericsson ingångna arrendeavtalet1) angående sagda tomt jämte utfyllnad
övertagas av staden;

dels ock för ett pris av 850 kronor äganderätten till landtungan norr om
Sunna kanal fram till landsvägen väster örn Sunna station, omfattande cirka
1,700 kvadratmeter2).

Vidare överlåter kronan till staden äganderätten till tomten nr 1 i kvarteret
Sjöstjärna med därå uppförda byggnader, den s. k. amiralitetsskolan.
I utbyte överlåter staden med äganderätt till kronan den s. k. teaterfastigheten,
bestående av tomterna nr 53, 54 och 55 A samt del av stadsägan nr 122
i kvarteret Ankarstjärna, med därå uppförda byggnader, dock med undantag
av de delar av sagda områden som nu äro utlagda till gatumark. Därjämte
erlägger staden till kronan i mellangift vid bytet ett kontant belopp av 28,500
kronor.

Ytterligare överlåter kronan med äganderätt till staden för gatureglering
ett område om cirka 1,108 kvadratmeter med därå befintliga byggnader i
västra delen av tomten nr 1 i kvarteret Blåport3). I utbyte härför erhåller

1) Se handlingar enligt särskild förteckning, nr 21.

2) Se kartan II: 2.

3) Se kartan III: 2, å vilken dock tomten nr 1 betecknats 33, tomten nr 2 34 och
tomten nr 3 35.

Kungl. Maj:ts proposition nr 96.

kronan av staden äganderätten till ett område om cirka 997 kvadratmeter
beläget mellan tomterna nr 2 och 3 i kvarteret Blåport samt ingenjörstruppernas
kasernetablissement. I mellangift vid detta byte erlägger staden
till kronan ett kontant belopp av 500 kronor.

lil. Angående ön Degerskär.

Staden överlåter utan särskild ersättning med äganderätt till kronan den
av kronan för närvarande arrenderade, till hemmanet Saltö hörande ön Degerskär
jämte vattenområdet innanför en linje tänkt dragen omkring ön 35 meter
från stranden.

IV. Angående hemulsskyldighet m. m.

Kronan och staden förbinda sig att i den mån de innehava åtkomsthandlingar
till den fasta egendom, som genom detta avtal överlåtits till den andra
parten, därest så erfordras för lagfarts vinnande tillhandahålla dessa åtkomsthandlingar.
Därutöver avsäga sig kronan och staden all hemulsskyldighet.

Egendomen överlåtes fri från inteckning.

Kronan skall bekosta erforderlig mätning eller avstyckning beträffande den
kronan tillhöriga egendomen. Motsvarande kostnad för den staden tillhöriga
egendomen ävensom alla kostnader för dess lagfarande skola bestridas av
staden.

V. Angående kronans fritagande från skyldigheten att underhålla vissa

gatudelar i Karlskrona.

Staden fritager kronan från åtagandet i Kungl, brevet den 19 juni 17871)
att underhålla mittdelen av dels Kyrkogatan, Södra Kungsgatan och Amiralitetsgatorna
dels ock vissa sträckor å Landbrogatan, Drottninggatan, Bredgatan
och Norra Kungsgatan. Fritagandet omfattar såväl renhållning och
underhåll i trängre mening som förbättring av gatudelarna, i den mån detta
må anses hava ingått i kronans åtagande, och fritagandet avser gatudelarna i
deras nuvarande skick. I gottgörelse härför erlägger kronan till staden det
belopp 40,650 kronor, som kronan på grund av överenskommelserna förut här
ovan under II har till godo av staden.

VI. Angående revidering av bestämmelserna om avgifterna för kronans förbrukning
av vatten från stadens vattenledningsnät.

4 § 4 mom. av kontraktet den 16 september — den 17 november 18982)
mellan marinförvaltningen å kronans vägnar och stadsfullmäktige i Karlskrona
angående överlåtelse till Karlskrona stad av kronans vattenledning från
Lyckeby till Karlskrona jämte därtill hörande vattenfall, fastigheter, byggnader
m. m., vilket kontrakt i övrigt skall gälla i oförändrat skick, skall hava
följande ändrade lydelse:

»att kronan skall för hela sin förbrukning av vatten från stadens vattenledningsnät
betala ett pris, som skall anses motsvara stadens självkostnad för

J) Se promemorian sid. 54.

s) Avskrift av kontraktet är fogat vid promemorian.

30 Kungl. Maj:ts proposition nr 96.

framställning av vattnet, å vilket pris kronan skall åtnjuta en rabatt av 20
procent.»

Härjämte skall till 4 § av det ifrågavarande kontraktet göras följande tillägg:

»Stadens självkostnad för framställning av vattenledningsvattnet i enlighet
med vad i 4 mom. sägs skall beräknas utan hänsynstagande till kapitalavbetalningar
å lån eller till avskrivning å byggnader eller anläggningar m. m.
Självkostnaden skall för en tidrymd av fem år räknat från den 1 juli 1940
beräknas till 13 öre per kubikmeter och skall för tiden därefter med ledning
av vattenverkets räkenskaper för det sistförflutna kalenderåret fastställas för
fem år åt gången. Nöjes ej kronan med det i enlighet med vad ovan nämnts
av staden beräknade självkostnadspriset för den kommande femårsperioden,
äger kronan hänskjuta frågan örn beräkning av självkostnadspriset till prövning
av skiljenämnd i enlighet med gällande lag om skiljemän, give dock
staden meddelande härom inom en månad efter det kronan från staden erhållit
uppgift örn det belopp, vartill staden beräknat självkostnadspriset.»

Stadens tillträde av de inom det staden tillerkända vattenområdet belägna
öarna Mjölnarholmen och Ljungskär, vilka öar för närvarande disponeras av
kronan, skall icke äga rum, förrän de å öarna förvarade, kronan tillhöriga förråden
kunat bortföras till andra förvaringsrum.

Kronan skall icke äga rätt att utföra de i avdelning I punkt 2 omnämnda
anordningarna, förrän erforderliga ändringar av stadsplanen fastställts.

Bestämmelserna i avdelning VI skola tillämpas från och med den 1 juli 1940.

I övrigt skall avtalet vinna tillämpning omedelbart efter det att detsamma
antagits av kronan och staden.

Bilaga till förslaget till avtal behandlande stadsplanefrägorna.

Kyrkogatan.

För gatan antages stadsplanebestämmelse av innehåll, att, på sätt åskådliggjorts
å skissen B 2:a 4, en del av gatan utmed Sjömanskårens kasern utlägges
till plantering.

Kungsbron och Kungsbrolcajen (Kungsbyoområdet).

Kungsbron och Kungsbrokajen — området 4 å sammanställningskartan —
ävensom ett vattenområde där utanför utlägges i stadsplanen till ett specialområde.
Se kartan nr 9.

För detta område antagas följande stadsplanebestämmelser, därvid bokstavsbeteckningarna
hänföra sig till nämnda karta: Med A betecknat område,
som skall utgöra hamnområde för försvarsändamål, må ej inhägnas samt får
icke bebyggas i vidare mån än som sägs under Ab och Agb här nedan. Området
skall hållas tillgängligt för allmänna underjordiska ledningar, och får å detsamma
förty icke vidtagas anordningar, som förhindra dylika ledningars framdragande
och underhåll.

I områdets med streck och fyllda cirklar betecknade gräns mot byggnadskvarter
må byggnad inom sådant kvarter förses med fönster och dörröppningar.

I områdets med streck och fyllda cirklar inom ring betecknade gräns mot
byggnadskvarter må byggnad inom sådant kvarter förses med fönster.

Med Ab betecknad del av område Ä får icke bebyggas med annan byggnad
än vänthall.

Med Ag betecknad del av område A skall hållas tillgänglig för allmän
gångtrafik.

Med Agp betecknad del av området Ag skall utgöra plantering.

Kungl. Maj:ts proposition nr 96. 31

Med Agb betecknad del av område Ag får bebyggas men endast med
vänthallar till en sammanlagd areal av högst 40 kvadratmeter.

Med Ak betecknad del av område A skall hållas tillgänglig för allmän köroch
gångtrafik.

Amiralitetsslätten m. m.

Planteringsområdet vid Vallgatans södra sida, södra delen av Amiralitetsslätten,
Timmermansgatan och södra delen av Baggesgatan — områdena 9,
lia, 11b (bortsett från området för klockstapeln), 16 och 19 å sammanställningskartan
— utläggas till specialområde. Området har utmärkts å en annan
bifogad karta, se kartan nr 10.

För området antagas följande stadsplanebestämmelser, därvid bokstavsbeteckningarna
hänföra sig till sistnämnda karta.

Med B betecknat område, som skall utgöra skyddsområde för försvarsändamål,
får icke bebyggas i vidare mån än som sägs under Bj här nedan. Området
skall hållas tillgängligt för allmänna underjordiska ledningar och får å detsamma
förty icke vidtagas anordningar, som förhindra dylika ledningars framdragande
och underhåll.

I områdets med streck och fyllda cirklar betecknade gräns mot byggnadskvarter
må byggnad inom sådant kvarter förses med fönster och dörröppningar.

Med Bgp betecknad del av område B skall hållas tillgängligt för allmän
gångtrafik och får icke inhägnas samt skall utgöra plantering.

Med Bj betecknad del av område B får icke bebyggas för annat än järnvägsändamål.

Med Bk betecknad del av område B får icke inhägnas utan skall hållas tillgänglig
för allmän kör- och gångtrafik.

Klockstapeln.

Å med K betecknat kvartersområde — se kartan nr 10 — får endast uppföras
klockstapel för Amiralitetskyrkan.

Kvarteret Ankarstjärna.

Å med I betecknat kvartersområde — se kartan nr 10 — får icke uppföras
andra byggnader än för kronans ändamål.

Området väster om Baggesgatan och Styrmans gatan.

Området mellan å ena sidan varvsmuren samt å andra sidan Baggesgatan
och Styrmansgatan skall efter hand som kronan förvärvar kvartersmarken inom
området utläggas till ett specialområde — å kartan nr 10 betecknad V — för
vilket skall antagas stadsplanebestämmelser av innehåll, att området skall
disponeras för utvidgning av örlogsvarvet och icke får bebyggas för annat än
varvsändamål.

C köpmans planen.

Chapmansplanen — området 26 å sammanställningskartan — utlägges till
ett skyddsområde för försvarsändamål.

För skyddsområdet antages stadsplanebestämmelser av innehåll, att detsamma
icke får bebyggas eller inhägnas utan skall hållas tillgängligt för allmän
kör- och gångtrafik.