Kungl. Maj:ts proposition Nr 94 (Proposition 1931:94)

Kungl. Maj:ts proposition Nr 94.

Nr 94.

Kungl. May.ts proposition till riksdagen angående försäljning av
vissa kronoegendomar och upplåtande av lägenheter från sådana
egendomar; given Stockholms slott den 13 fébruari 1931.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt under punkterna l:o—17:o.

Under Hans Marits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

B. v. Stockenström.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 13 februari 1931.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden
Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd,
Larsson, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Departementschefen, statsrådet von Stockenström anhåller att få underställa
Kungl. Marits prövning vissa ärenden angående försäljning av kronoegendomar
och upplåtande av lägenheter från sådana egendomar, vilka
ärenden synts böra föranleda framställning till riksdagen, samt anför
härom följande:

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 1 sami. 80 haft. (Nr 9i.) 1

Kungl. Maj:ts proposition Nr 94.
l:o.

Valsberga ni
2 med Lä?ismansmossen

nr 1 i Södermanlands
län.

Kronoegendomen % mantal Valsberga nr 2 i Åkers socken med Länsmansmossen
nr 1, en äng, i Länna socken av Södermanlands län är utarrenderad
för tiden till den 14 mars 1932 mot ett årligt arrende av 1,375
'' kronor.

Med anledning av den förestående arrendeledigheten hava kronojordstyckningssakkunniga
under år 1929 besiktigat egendomen. Vidare har domänstyrelsen
från vederbörande domänintendent och hushållningssällskaps
egnahemsnämnd införskaffat upplysningar angående egendomens
lämplighet till upplåtelse i egnahemslägenheter eller åbolägenheter
samt huruvida efterfrågan å dylika lägenheter funnes i orten. Den 15
juli 1929 har därefter uppskattningsförrättning hållits å egendomen i vederbörlig
ordning, och har förrättningen sedermera kompletterats med
utlåtande av nämnden den 2 oktober 1930. Av handlingarna i ärendet,
däribland en av distriktslantmätaren Johan W. Ström år 1925 över egendomen
upprättad karta med beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen nära intill Valsberga station å Norra Södermanlands
järnväg och cirka 1 mil från Strängnäs, består av tre skiften:
hemskiftet samt ett större och ett mindre skogsskifte. Egendomen
har numera en areal av 81.238 hektar, varav 20.408 hektar åker, 2.544 hektar
äng, 57.952 hektar avrösningsjord och 0.334 hektar impediment. I denna
areal är ej inräknad den till Norra Södermanlands järnväg exproprierade
mark eller inom egendomens område befintliga samfällda ägor.

Den i Länna socken belägna ängen Länsmansmossen är belägen mer än
en mil från huvudgården och cirka 1h mil från Byringe station. Den
innehåller cirka 5 hektar äng.

Åbyggnaderna äro fullt tillräckliga för behovet. Någon nybyggnad behöver
ej förekomma under en kommande 20-årig arrendeperiod.

Åkerjorden på hemskiftet består mestadels av lerjord. På en remsa
öster örn järnvägen utgöres den huvudsakligen av dyjord, vilken är svårdikad,
kall och frostländig. På grund av läget torde densamma bäst användas
som permanent betesvall. Länsmansmossen är mycket sank och
kan blott vissa år beträdas.

Egendomen har andel i häradsallmänning med en beräknad årlig utdelning
av 125 kronor för oförmedlat mantal.

Taxeringsvärdet utgör 20,600 kronor för inägor och 14,400 kronor för
skogen. Länsmansmossen har åsatts ett taxeringsvärde av 400 kronor.

Kronojordstyckningssakkunniga hava anfört följande. Boningshuset
vore i gott skick. Ladan behövde nybyggas. Övriga hus vore ganska
goda och tillräckliga för behovet. Då den jämförelsevis obetydliga egendomen
i kronans hand knappast kunde förväntas komma att nöjaktigt
förränta erforderliga nybyggnadskostnader, förordade de sakkunniga, att
egendomen försåldes. Inägorna borde jämte nödig skogsmark upplåtas i
en lott.

Domänintendenten i länet och Södermanlands läns hushållningssällskaps
egnahemsnämnd hava ifrågasatt egendomens försäljning i en lott med
undantag för Länsmansmossen, som borde försäljas särskilt för sig, örn
kringboende jordägare vore spekulanter.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 94.

Uppskattningsnämnden har uttalat sig för en försäljning av huvudgården
nied nödig tilldelning av skogsmark. Länsinansmossen borde likaledes
försäljas. Den egentliga skogen, ägofig. nr 100 och 102, borde bibehållas
i kronans ägo. Egendomen, med undantag av förut försålda lägenheter
och ägofigurerna nr 100—102, har med en areal av 43.633 hektar, varav 20.408
hektar tomt och åker, 2.544 hektar äng, 20.347 hektar avrösningsjord och
O.334 hektar impediment, saluvärderats till 40,400 kronor, varav 15,831 kronor
för skogsmark och växande skog, 1,560 kronor för kapitaliserad allmänningsutdelning,
samt 6,000 kronor för byggnader, som av kronan inlösts
i samband med boställets indragning till kronan. Arrendevärdet
har beräknats till 1,000 kronor.

Egendomens arrendator vore ej hembudsberättigad vid egendomens
försäljning, då han arrenderat egendomen endast sedan år 1929.

Länsmansmossen har åsatts ett saluvärde motsvarande taxeringsvärdet
eller 400 kronor. Densamma borde utbjudas till kringboende för en
köpeskilling av 400 kronor att betalas kontant. Någon avgäld erlades
nu ej för Länsmansmossen. Innehavaren betalade endast skatten för
densamma.

Särskilda villkor angående fastigheternas användning eller örn aterköpsrätt
har nämnden icke funnit skäl föreslå; därest sadant förbehåll
bomme att göras, borde saluvärdena minskas med 10 procent.

Över jägmästaren har ej haft något att erinra mot förslaget örn egendomens
disposition.

Överlantmätaren har ansett, att hinder mot avstyckning av agotig. nr
100 och 102 icke torde förefinnas.

Med utlåtande den 6 december 1930 har domänstyrelsen underställt
ärendet Kungl. Maj:ts prövning, därvid styrelsen för egen del framhållit,
att styrelsen ej hade något att erinra mot att egendomen med undantag
av det större skogsskiftet försåldes, varvid huvudgården och Länsmansmossen
borde utbjudas var för sig å auktion. Mot de åsätta saluvärdena,
som enligt vad styrelsen under hand inhämtat beräknats såsom örn fastigheterna
vore i fullgott skick, hade styrelsen ej heller något att erinra.

Domänstyrelsens sålunda framlagda förslag till egendomens disposition
finner jag mig kunna biträda.

Frågan örn dispositionen efter den 14 mars 1932 av den i kronans ägo
kvarvarande delen av kronoegendomen torde framdeles, då riksdagens
beslut i försäljningsfrågan föreligger, få underställas Kungl. Maj:ts
prövning.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av kronoegendomen 5/s mantal Valsberga nr 2
i Åkers socken med Länsmansmossen nr 1, en äng, i
Länna socken av Södermanlands län må enligt förordningen
den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning
i vissa fall av kronoegendom m. m. med tillträdesrätt
den 14 mars 1932 försäljas huvudgården

Departements chefen.

Edeby nr 1
och 2 i
Södermanlands
län.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 94.

med ovan angivna areal av 43.633 hektar ävensom ängen
Länsmansmossen till saluvärden av 40,400 respektive
400 kronor samt därvid var för sig utbjudas till salu
enligt 15 § i nämnda förordning med iakttagande, att
endast kronoegendomen tillhöriga, å fastigheterna befintliga
hus och anläggningar ingå i försäljningen,
att fastigheterna försäljas i det skick, vari de på
grund av bestämmelserna i nu örn egendomen gällande
arrendekontrakt skola av arrendatorn avlämnas,
samt att köpare av huvudgården skall utan ersättningäga
bekomma det foder, arrendatorn kontraktsenligt
är skyldig att avlämna utan ersättning.

2:o.

Kronoegendomen 2 mantal Edeby nr 1 och 2 i Björkviks socken av
Södermanlands län är utarrenderad för tiden till den 14 mars 1933 mot
ett årligt arrende av 1,160 kronor.

Med anledning av den förestående arrendeledigheten har domänstyrelsen
från vederbörande domänintendent och hushållningssällskaps egnahemsnämnd
införskaffat upplysningar angående egendomens lämplighet till upplåtelse
i egnahemslägenheter eller åbolägenheter samt huruvida efterfrågan
å dylika lägenheter funnes i orten, varjämte kronojordstyckningssakkunniga
under år 1929 besiktigat egendomen. Den 24 juli 1930 har sedermera
uppskattningsförrättning hållits å egendomen i vederbörlig ordning. Av
handlingarna i ärendet, däribland en av dåvarande förste lantmätaren Gustaf
Indebetou år 1910 över egendomen upprättad karta med beskrivning, inhämtas
bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 2.5 mil från Alberga och 2.8 mil från Valla,
Bettna och Stigtomta järnvägsstationer samt 4.3 mil från Nyköping, har
enligt av distriktslantmätaren Gustaf Willén år 1930 upprättat sammandrag
över egendomens ägor en areal av 116.925 hektar, därav 48.8 9 3 hektar tomt
och åker, 67.660 hektar betes- och skogsmark samt 0.372 hektar impediment.

Åkerjorden utgöres huvudsakligen av sandblandad lerjord på god botten"
en mindre del utgöres av djup dyjord, som ej med fördel kan brukas som
aker utan mera lämpar sig till kultiverad betesvall.

Av åbyggnaderna hava redskapshus, ladugärd och loge nedbrunnit i juni
1930, och har brandskadeersättning för dessa inbetalts till kronan med
17,975 kronor. Kvarstående laga hus äro i gott skick. Då brandskadan
blivit botad, bliva åbyggnaderna tillräckliga för behovet.

Till egendomen utgående utdelning från allmänning utgör 250 kronor
för år.

Egendomens taxeringsvärde utgör 41,600 kronor för inägor samt 13,800
kronor för skog och skogsmark.

Kronojordstyckningssakkunniga, som besiktigat egendomen före branden,
hava framhållit, att från egendomen tidigare försålts bland annat en lägen -

Kungl. Maj:ts proposition Nr 94. 5

het, benämnd Edebynäs, om 6 hektar åker, vilken angränsade ett från huvudgårdens
byggnader avlägset beläget och för sig liggande åkerskifte örn cirka
15 hektar. Lägenhetsinneliavaren hade uttalat en önskan att få förvärva
ytterligare omkring 4 hektar för utökning av lägenheten. A detta inägoområde
läge den till gården nu hörande lägenheten Edebyborg, bebyggd
med stuga och bod, tillhöriga kronan, samt ladugård och loge, tillhöriga
huvudgårdens arrendator. Denna från huvudgården avlägset belägna jord
kunde med fördel frånskiljas, och borde härav cirka 4 hektar åker tilldelas
den försålda lägenheten Edebynäs och den återstående arealen, cirka 11
hektar, med byggnaderna vid lägenheten Edebyborg som stomme, utläggas
till en ny jordbrukslott. På grund av den svaga ladugården vid huvudgården
torde en försäljning jämväl av hemägorna kunna ifrågasättas. Då
husen i övrigt väl räckte för den vid byggnaderna belägna jorden, vilken
innehölle omkring 40 hektar åker, torde någon uppstyckning av denna icke
böra ifrågakomma, utan förordades hemägorna till upplåtelse i en lott.

Södermanlands läns hushållningssällskaps egnahemsnämnd har i yttrande
den 15 mars 1930 förklarat sig dela kronojordstyckningssakkunnigas förslag
däri, att ett område örn 4 hektar åker borde frånstyckas och läggas till
Edebynäs. Därvid borde till Edebynäs läggas betesmark och något skogsmark.
Huvudgården borde därefter försäljas. Att jämväl frånstycka lägenheten
Edebyborg ansågs olämpligt, emedan den redan nu överbebyggda
huvudgårdens åkerareal därigenom bleve för knapp samt lägenheten bleve
mycket svårsåld, enär nya ekonomibyggnader måste uppföras. Bättre pris
vore att påräkna örn den areal, som skulle bilda lägenheten Edebyborg,
finge följa huvudgården än örn den försåldes som särskild lott.

Domänintendenten har i yttrande i mars 1930 uttalat, att man kunde
förutsätta en uppdelning av egendomen i flera brukningsdelar, varav nuvarande
arrendatorn borde tillerkännas hembud å huvudgården.

Upp skal turn g snämnden har jämväl föreslagit, att egendomen skulle försäljas.
Det hade ifrågasatts, att huvudgården skulle säljas i det skick, densamma
befunne sig efter den timade branden. Därest, såsom föreslagits,
lägenheten Edebyborg, på vilken blott funnes en skröplig stuga förutom en
arrendatorn av huvudgården tillhörig lada, skulle med eventuell utökning
försäljas särskilt, torde detta enligt uppskattningsnämnden säkerligen i hög
grad inveckla huvudgårdens byggnadsfråga. Nämnden har nied hänsyn tdl
att slitningar mellan grannarna vore att befara, därest Edebyborg försåldes
såsom självständig fastighet, avstyrkt förslag örn ytterligare lägenhetsbildning.
Likaledes har nämnden avstyrkt gjord framställning från ägaren av
den från kronoegendomen tidigare avsöndrade lägenheten Forsbergsdal örn
tillskiftning av fiske till nämnda lägenhet. Vad däremot anninge ifrågasatt
försäljning till ägaren av lägenheten Edebynäs av mark från kronoegendomen
bär nämnden förordat avstyckning av tvä med litt. H betecknade
områden örn tillhopa 2.3 8 hektar för sammanläggning med Edebynäs för
utökning av denna lägenhets betesmark och skog. För att förekomma intrång
å angränsande, till lådeby frälsegård hörande mark fran betande
kreatur borde till frälsegården* ägare, som uppgivit* vara villig därtill,
försäljas ett av frälsegården på tre sidor omgivet luigmarksskifte, litt. I.
Till försäljning hade alltså hiresia gils:

Huvudgården: areal 101.771 hektar, därav Leor hektar tomt, 47.237
hektar åker, 5.7 yä hektar vattensjuk åker, 46.76 1 hektar Ilag-, betes- och
skogsmark samt 0.372 hektar impediment. Saluvärde utan återköpsrätt
53,239 kronor 50 öre, därav 17,000 kronor för skogsmark och skog och

6 Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 94.

5,000 kronor för lcapitaliserad allmänningsutdelning. Egendomen, som saluvärderats
i befintligt skick, borde försäljas och därvid hembjudas nuvarande
arrendatorn, vilken, ehuru nuvarande arrendet utlöpte den 14 mars 1933,
med hänsyn till de genom branden föreliggande särskilda förhållandena
borde få tillträda egendomen med äganderätt den 14 mars 1931 samt beviljas
ersättning för härigenom uppkommande två års mistning av det nuvarande
för honom fördelaktiga arrendet med 1,000 kronor för år.

Agolotten litt. H. i två skiften, ägofigurerna nr av 123, av 143 och av
148: areal 2.9 8 hektar, därav O.os hektar åker och 2.9 3 hektar betesmark.
Saluvärde 300 kronor för marken. Skogen å detta område skulle undantagas
vid försäljningen för att av huvudgårdens arrendator användas vid
återuppbyggandet av ladugården å egendomen. Området borde försäljas till
ägaren av lägenheten Edebynäs 2\ som förklarat sig önska inköpa detsamma
för sammanläggning med sistnämnda lägenhet.

Agolotten litt. /, ägofigurerna nr 101, 102, 102 a: areal 12.174 hektar,
därav O.03 hektar åker samt 12.144 hektar betesmark och holme i sjön
Yngaren. Med området borde följa rätt enligt 12 kap. 4 § jordabalken till
vatten, lundgrund och fiske i sjön Yngaren. Saluvärde 6,500 kronor. Lotten
borde hembjudas ägaren av Edeby frälsegård, Gustaf Jonsson, för sammanläggning
med frälsegården.

Åborätt, återköpsrätt och förbehåll örn viss användning har ansetts ej
böra ifrågakomma beträffande någon av försäljningarna.

Över jägmästaren har meddelat, att han till alla delar instämde i uppskattningsnämndens
förslag och att intet vore att erinra mot de skog och
skogsmark åsätta värdena. Med hänsyn till förestående nybyggnad av
ladugård m. m. borde någon reducering av virkeskapitalet före försäljningen
icke ifrågasättas.

Öv er lant mätaren har anfört, att, då de till avstyckning ifrågasatta lotterna
litt. H och I icke till omfång och belägenhet samt beskaffenhet i övrigt
torde kunna användas såsom fastigheter för sig, erfordrades jämlikt 19 kap.
3 § lagen örn delning av jord på landet sammanläggning av de avstyckade
områdena med respektive fastigheter, till vilka de skulle brukas. Sådan
sammanläggning syntes kunna äga rum beträffande lotten litt. H med lägenheten
Edebynäs 2''. Lotten litt. I vore avsedd att brukas till Edeby frälseegendom,
som utgjordes av två jordeboksenheter, ■/, mantal Edeby nr 3 och
''/s mantal Edeby nr 4, som icke delats genom lantmäteriförrättning. En
sammanläggning mellan lotten litt. I och Edeby frälsehemman förutsatte
således sammanläggning även mellan Edeby nr 3 och 4, vilket icke torde
möta något hinder. I upplåtelseavtalen rörande lotterna litt. H och I syntes
emellertid böra intagas bestämmelse örn, att försäljningen ägde rum under
förutsättning, att erforderlig sammanläggning kunde komma till stånd.
Ehuru icke oundgängligen nödvändig ville överlantmätaren ifrågasätta en
sammanläggning jämväl mellan de kronan tillhöriga jordeboksenheterna
Edeby nr 1 och 2.

Med utlåtande den 30 december 1930 har domänstyrelsen underställt
detta ärende Kungl. Maj:ts prövning och därvid för egen del anfört följande.

Styrelsen hade satt sig i förbindelse med egendomens arrendator, Fritz
Anderzon, nied förfrågan, huruvida han vore villig att med tillträdesrätt
den 14 mars 1931 inköpa egendomens huvudgård, men hade Anderzon förklarat,
att han ansåge sig ej kunna gå i land därmed samt att han ej heller

Kungl. Maj:ts proposition Nr 94.

vore villig att sistnämnda dag frånträda arrendet. På grund härav hade
styrelsen gått i författning om uppförande av ny ladugård å egendomen
med stall och loge. Då huvudgården saluvärderats i befintligt skick och
vid saluvärdets bestämmande hänsyn tagits särskilt till de förhållanden,
som uppkommit genom den timade branden, och under förutsättning att
egendomen skulle få tillträdas redan den 14 mars 1931, ansåge styrelsen
föreliggande uppskattning ej kunna läggas till grund för beslut örn huvudgårdens
försäljning. Jämväl arrendevärdet syntes vara beräknat med hänsyn
till de förhållanden, som rådde till följd av branden. Med hänsyn därtill
hade styrelsen för avsikt att, så snart den nya byggnaden uppförts och
avsynats, vilket beräknats kunna ske under år 1931, föranstalta örn ny
uppskattningsförrättning å egendomen. Styrelsen ansåge på grund därav,
att frågan örn huvudgårdens försäljning borde få förfalla. Då det emellertid
vore tvivel underkastat, att huvudgården, sedan den beslutade nybyggnaden
kommit till stånd, komme att föreslås till försäljning, ansåge styrelsen,
att frågan örn försäljning av de två därtill föreslagna områdena redan
nu borde upptagas till prövning, särskilt med hänsyn till att de personer,
till vilka områdena vore avsedda att försäljas, uttryckt en önskan, att försäljningsfrågorna
snarast måtte avgöras.

Under hand hade styrelsen från domänintendenten inhämtat, att, därest
förbehåll örn återköpsrätt skulle göras, saluvärdena borde reduceras med 15
procent, att arrendevärdet för lotten litt. H uppskattats till 15 kronor och
för litt. I till 150 kronor, samt att ägaren av Edebynäs önskade inköpa
lotten litt. H utan därå växande skog för 300 kronor och ägaren av Edeby
frälsegård lotten litt. I för 6,500 kronor.^

Förtegen del hade styrelsen ej något att erinra mot uppskattningsnamndens
förslag till försäljning av lotterna litt. H och I.

Då ägarna av Edebynäs och Edeby frälsegård ej vore hembudsberättigade
vid försäljning av lotterna respektive litt. H och I, torde ärendet höra
underställas riksdagens prövning.

Beträffande egendomens huvudgård, varå nya byggnader skola uppföras Departement ■
och för vilken nuvarande arrende utlöper först den 14 mars 1933, finner chefen
jag i likhet med domänstyrelsen frågan örn försäljning icke böra för närvarande
upptagas till prövning. Lotterna litt. H och I torde däremot hora
försäljas med hembudsrätt på sätt domänstyrelsen föreslagit.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av kronoegendomen 2 mantal Edeby nr 1 och 2
i Björkviks socken av Södermanlands län må försäljas
enligt förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående
försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. med
tillträdesrätt den 14 mars 1933

Kungl. Maj:ts proposition Nr 94.

dels lotten litt. H om 2.9 8 hektar mot en köpeskilling
av 300 kronor och med hemhudsrätt för ägaren av
Edebynäs,

dels ock lotten litt. I med en areal av 12.174 hektar
mot en köpeskilling av 6,500 kronor och med hembudsrätt
för ägaren av Edeby frälsegård nr 3 och 4,
under iakttagande, att köpeskillingarna skola erläggas
pa satt i 22 § B i förordningen stadgas, samt att lotterna
försäljas i det skick, vari de vid tillträdet betinna
sig.

3:o.

säS&ti 5 1 Sund “ 4 med «■ -tiord, Sund nr

Ostergötlands bolstads socken av Östergotlands län är utarrenderad till den 14 mars

Un- r f.1 m°* ett ärl1lfft arrende av F915 kronor. Från egendomen hava jämlikt
medgivande av riksdagen i skrivelser den 30 maj 1923 nr 255,
Pimkt 3, och den 2 april 1924 nr 70, punkt 4, upplåtits inalles 7 lägenheter
•i,. e.n aread av tlllll0Pa 4.514 hektar. Egendomen har under 1927 be -aV

f r0T°.rdStyCkllin&SSakkunilisa'' och under 1928 undergått
uppskattningsforrattnmg i vanlig ordning. Av handlingarna i ärendet,
danbland en av lantmäteriauskultanten F. B. Harris 1920 upprättad karta
över egendomen med ett av distriktslantmätaren Adolf Hallander den 13
februari 1929 uppgjort förslag till uppdelning av egendomen i lotter, inhämtas
bland annat följande.

från Skh^inVl0? äT belägea illvid Fågelstads järnvägsstation, 7 kilometer

åker S iZ ^^ir aV 47f hektar’ därav 35‘34 hektar tomt och
aker, 1.434 hektar äng och odlingsmark samt 10.635 hektar avrösningsjord

iväSTh Siratlig! StS,ld "" - *" boni”*sh”“* - sorni-, obe.

dÄS£d8ls av saadmrl,a pä s“d-och örto“m -<* » »s

d.8SSÄ “aii:lS maj 1923 eSenfl°mens dåvaran de

arrendator, A. Samuelsson, medgivits rätt att för egendomen jämte

övriga deltagare i ett. egendomen berörande dikningsföretag söka och
dduktighet i odlingslån för företagets utförande, har arrendatorn
jämlikt det örn egendomen gällande arrendekontrakt ålagts att utan avkort å

rr<3ndtt r- 6r 1nnan e^sättninff Salda såväl de under arrendetiden

a egendomen belöpande annuiteterna å lånet som ock vid arrendetidens

stvtet14 maf,1931 då ännu ogulden andel av samma lån. Genom länsed
^soMionden 15 apri1 1926 ska11 odlingslånet amorteras med

24 kronor 72 ore under aren 1932-1956 och med 22 kronor 47 öre under

Kronojor dstyckning ssakkunniga hava föreslagit, att egendomen med
hänsyn till den otillräckliga åbyggnaden måtte försäljas, därvid fastigheten
syntes lämpligen bora disponeras sålunda: Närmast järnvägsstationen

Kungl. Majlis proposition Nr 94.

Fågelstad borde utläggas ett område till mark för bostadstomter. Såsom
särskilda jordbrukslotter borde frånskiljas dels ett 2 kilometer från huvudgården
beläget utskifte örn 5.34 hektar åker, och dels ett område örn cirka
5 hektar åker, som vore skilt från huvudgården genom den över ägorna
gående järnvägen. Dessa lotter saknade byggnader. Den återstående
delen av huvudgården borde upplåtas som en särskild lott, vilken sålunda
komme att innehålla cirka 25 hektar åker; och borde till denna lott läggas
egendomens skogsmark.

I huvudsaklig överensstämmelse med de sakkunnigas förslag har egendomen
av vederbörande uppskattning snämnd värderats för försäljning i
följande sex lotter, därvid för särskild försäljning utstämplad skog icke
medräknats:

Lotten litt. E, huvudgården.

Ägofigurer å kartan: av 3, 17, 20, 22, 30, 31a, 31b, 32, 33, 35, 37, 41—44,
47_56, 59, 60, 62, 63, 66, 68, 69 och 71. Areal: 36.201 hektar, därav 24.1475
hektar tomt och åker, 1.434 hektar äng samt IO.6195 hektar avrösningsjord.
Saluvärde: 30,000 kronor, därav 7,198 kronor för växande skog. Arrendevärde:
1,100 kronor.

Som spekulant å denna lott har anmält sig R. E. Widoff, vilken enligt
domänstyrelsens resolution den 26 februari 1926 efter förenämnde Samuelssons
frånfälle medgivits övertaga arrenderätten till egendomen den 14
mars 1926. Enligt uppgift av uppskattningsnämnden har Widoff själv och
medlemmar av hans hustrus släkt innehaft egendomen på arrende under
minst 37 år i följd och därunder väl hävdat densamma. Widoff har erhållit
underrättelse angående saluvärdet för huvudgården och har förklarat
sig villig inköpa gården till angivna belopp.

Lotten litt. F, obebyggd.

Ägofigurer å kartan: 1 och 2. Areal: 5.12 hektar, därav 5.1175 hektar åker
och O.0025 hektar avrösningsjord. Saluvärde: 4,130 kronor, därav 38 kronor
för växande skog. Arrendevärde: 155 kronor.

Som spekulant å denna lott har anmält sig Karl J. Karlsson, vilken äger
den lotten angränsande lägenheten Änghult örn 1 hektar åker och behövde
området för åstadkommande av en önskvärd utvidgning av samma lägenhet,
Lotten borde enligt uppskattningsnämnden hembjudas Karlsson, som
erhållit del av saluvärdet och förklarat sig villig köpa lotten till angivna
pris.

Lotten litt. G, obebyggd.

Ägofigurer å kartan: 18 och av 19. Areal: 5.79 hektar* därav 5.777 hektar
åker och O.013 hektar avrösningsjord. Saluvärde: 4,910 kronor. Arrendevärde:
230 kronor.

"Uppskattningsnämnden har funnit förevarande obebyggda lott för liten
men har icke velat motsätta sig de sakkunnigas förslag att utlägga området
till en särskild lott.

Lotten litt. H, obebyggd bostadstomt.

Ägofigur å kartan: av 19. Areal: O.099 hektar åker. Saluvärde: 200 kronor.
Arrendevärde: 5 kronor.

Lotten litt. J, obebyggd bostadstomt.

Ägofigur å kartan: av 19. Areal: 0.098 hektar åker. Saluvärde: 200 kronor.
Arrendevärde: 5 kronor.

Lotten litt. K, obebyggd bostadstomt.

Ägofigur å kartan: av 19. Areal: O.101 hektar åker. Saluvärde: 200 kronor.
Arrendevärde: 5 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 94.

Några särskilda villkor angående lotternas användning borde icke förekomma.
^ Anledning förelåge icke att förbehålla kronan rätt att köpa
lotterna åter enligt lagen örn återköpsrätt till fast egendom. Om sådant
förbehåll gjordes, borde saluvärdena sänkas för lotterna litt. E, F och G
till respektive 27,000, 3,715 och 4,420 kronor och för envar av lotterna litt.
H, J och K till 180 kronor.

Över jägmästaren har anfört, att ur skogssynpunkt ingen som helst anledning
förefunnes att behålla denna avskilt belägna egendom, på vilken
i verkligheten torde komma ej så ringa administrationskostnad. Någon
utsträckt avforslingstid utöver den 14 mars 1931 för det särskilt utstämplade
och försålda virket vid egendomen behövde icke förbehållas.

Överlantmätaren har ansett anledning till någon erinran icke förefinnas
mot en försäljning av lotterna litt. E och F var för sig. Vidkommande uppdelningen
av hemskiftets ägor väster örn järnvägssträckningen Fågelstad—
Mjölby och vägen nr 23 a syntes böra ifrågasättas, huruvida icke den föreslagna
uppdelningen måste anses falla under bestämmelserna i jorddelningslagens
19 kap. 1 ■§. Området vore beläget i närheten av Fågelstads
järnvägsstation och från samma område hade åren 1923—1924 försålts tre
bostadslägenheter, R.Nr Sund Södergård 48, 49 och 413, och nu föresloges
försäljning av ytterligare tre mindre bostadslägenheter eller lotterna litt.
H, J och K. Genom inrättande av dessa bostadslägenheter komme dessutom
hela den återstående västra delen av skiftet eller föreslagna lotten
litt. G att helt avstängas från vägen nr 23 a, vilken väg syntes utgöra en
huvudtrafikled på orten. Genom nämnda avstängande försvårades en
styckningsplan å området litt. G, vilken plan måste komma till stånd, då
området på grund av belägenheten komme att med största sannolikhet förr
eller senare exploateras till byggnadstomter.

På grund av det anförda ville överlantmätaren föreslå, att lotterna litt.
G, H, J och K försåldes som en enda lott utan förbehåll örn återköpsrätt
eller alternativt att lotten litt. G försåldes för sig men att i sådant fall av
lotten litt. H undantoges en 6 meter bred väg intill gränsen mot förut
försålda lotten litt. D (= avsöndrade lägenheten Sund Södergård 413) samt
att återstoden av lotten litt. H tillsammans med lotterna litt. J och K uppdelades
i endast två bostadslägenheter.

Vederbörande länsarkitekt har anfört, att han mot överlantmätarens förslag
intet hade att erinra utom vad beträffade alternativa förslaget, att lotten
litt. G försåldes för sig under villkor att av lotten litt. H undantoges en
6 meter bred väg intill gränsen mot förut försålda lotten litt. D samt att återstoden
av lotten litt. H tillsammans med lotterna litt. J och K uppdelades i
två bostadslägenheter. Ett dylikt förfaringssätt avsåge visserligen att säkerställa
väg till lotten litt. G men torde icke kunna anses på nöjaktigt sätt
ersätta erforderlig av länsstyrelsen godkänd plan för områdets ordnande,
så mycket mindre som en dylik anordning enligt arkitektens uppfattning
onödigtvis skulle föregripa lösandet av en ändamålsenlig styckningsplan.
Samma olägenheter syntes vidlåda ett inom domänstyrelsen väckt förslag

Kungl. Maj:ts proposition Nr 94.

om försäljning av lotterna litt. G och. H som en lott samt lotterna litt. J
och K var för sig. På grund av vad sålunda anförts ville länsarkitekten
tillstyrka försäljning av lotterna litt. E och F var för sig samt lotterna litt.
G, H, J och K som en enda lott. Skulle de sistnämnda fyra lotterna icke
försäljas som en enda lott, torde upprättandet av styckningsplan för området
i enlighet med jorddelningslagens 19 kap. 1 § böra tillgripas.

Länsstyrelsen har uttalat sin anslutning till länsarkitektens yttrande och
har i övrigt icke haft något att i ärendet erinra.

Domänstyrelsen, som med skrivelse den 21 november 1930 underställt
ärendet Kungl. Maj:ts prövning, har icke funnit något att erinra mot
försäljningen av lotterna litt. E och F enligt nämndens förslag. Med anledning
av vad överlantmätaren, länsarkitekten och länsstyrelsen anfort
beträffande lotterna litt. G, H, J och K skulle kunna ifrågasättas uppgörande
av en styckningsplan för området i enlighet med bestämmelserna
i jorddelningslagens 19 kap. 1 §. Emellertid torde det, .enligt vad
styrelsen av domänintendenten inhämtat, ännu komma att dröja åtskillig
tid, innan en exploatering av området för tomtändamål kunde äga rum.
Några spekulanter hade icke anmält sig till de tre tomter, som nu av
nämnden utlagts. Då gården i övrigt komme att försäljas, torde området
icke heller med någon ekonomisk fördel kunna bibehållas i statens
ägo i avvaktan på uppkomsten av behov av tomtmark i större utsträckning.
Med hänsyn till de negativa resultat, verkställda utbud av obebyggd
jord norr örn Skåne lämnat, torde en försäljning av området såsom
jordbrukslägenhet oaktat det i och för sig fördelaktiga läget undei
nu rådande konjunkturer enligt domänstyrelsen knappast kunna genomföras.
Vid sådant förhållande syntes området lämpligast böra utbjudas
å offentlig auktion. Efter förslag av domänintendenten borde saluvärdet
i sådant fall för området bestämmas till 5,200 kronor.

Styrelsen har föranstaltat örn egendomens skötsel och vård till den 14

mars 1932.

Jag finner icke anledning till erinran mot egendomens försäljning. Vad
angår styckningsförslaget, anser även jag lämpligast, att lotterna litt.
G, H, J och K gemensamt utbjudas å offentlig auktion. Förbehåll örn
återköpsrätt skulle i detta fall kunna tänkas böra ifrågakomma beträffande
den obebyggda lotten litt. G + H + J + K. Med hänsyn till vad
domänstyrelsen anfört om de antagliga svårigheterna att försälja ifrågavarande
obebyggda lott samt de av kronojordstyckningssakkunniga och
över jägmästaren anförda skäl för lämpligheten för kronan att avhända
sig egendomen, anser jag mig i överensstämmelse med vad myndigheterna
härutinnan förordat icke böra ifrågasätta tillämpning av återköpsrättsinstitutet.

Departementschefen.

Klint nr 1
med Klint nr 2
i Östergötlands
län.

12 Kungl. Maj:ts proposition Nr 94.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen 1 mantal Sund nr 4 Södergård
nied en utjord, Sund nr 5, i Fivelstads socken av Östergötlands
län må försäljas enligt förordningen den 6
juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av
kronoegendom m. m. sålunda:

lotten litt. E med en areal av 36.201 hektar och ett saluvärde
av 30,000 kronor samt med hembudsrätt enligt
9 § i samma förordning för egendomens arrendator R.
E. Widoff,

lotten litt. F med en areal av 0.12 hektar och ett saluvärde
av 4,130 kronor samt med hembudsrätt för Karl
J. Karlsson, samt

lotten litt. Gr + H + J -f K med en areal av 6.088 hektar
och ett saluvärde av 5,200 kronor, vilken lott skall
som en enhet utbjudas till salu å offentlig auktion enligt
15 § i förordningen;

med iakttagande i övrigt, att lotterna må tillträdas
den 14 mars 1932, att endast kronoegendomen tillhöriga,
å lotterna befintliga hus och anläggningar ingå i försäljningen
av lotterna, att särskilt för sig utstämplad
skog ej ingår i försäljningen av lotterna, att lotten litt.
E övei lates i det skick, vari den på grund av bestämmelserna
i nu örn egendomen gällande arrendekontrakt
skall av arrendatorn avlämnas, att de två övriga lotterna
överlåtas i det skick, vari de vid tillträdet befinna
sig, samt att köparen av lotten litt. E berättigas
att bekomma det foder, som arrendatorn av egendomen
har att vid avträdandet utan ersättning lämna.

4:o

Kronoegendomen 1 mantal Klint nr 1 jämte Klint nr 2, en utjord, i
Kuddby socken av Östergötlands län är utarrenderad till den 14 mars 1933
mot en årlig arrendeavgift av 1,300 kronor.

Med anledning av den förestående arrendeledigheten hava kronojordstyckningssakkunniga
under år 1929 besiktigat egendomen, varefter domänstyrelsen
från vederbörande domänintendent och hushållningssällskaps egnahemsnämnd
införskaffat upplysningar angående egendomens lämplighet
till upplåtelse i egnahemslägenheter eller åbolägenheter samt huruvida efterfrågan
å dylika lägenheter funnes i orten. Den 17 juni 1930 har uppskattningsförrättning
i vederbörlig ordning hållits å egendomen. Av handlingarna
1 ärendet, däribland en av kommissionslantmätaren G. W. Muntzing

Kungl. Maj:ts proposition Nr 94.

år 1909 upprättad karta med beskrivning över alla ägorna till egendomen,
inhämtas, bland annat, följande.

Egendomen, som är belägen 16 kilometer från Söderköping och 3 kilometer
från närmaste järnvägsstation, Åsvittinge, innehåller en areal av 66.178
hektar, därav 45.3 7 2 hektar åker och tomt, 1.5 92 hektar äng, 17.18 4 hektar
avrösningsjord och 2.0 3 hektar impediment.

Samtliga åbyggnader utom boningshuset med källare samt en bodbyggnad,
äro mycket föråldrade, låga och otillräckliga samt tarva nybyggnad.

Åkerjorden, som är täckdikad utom 2.5 hektar, består av lera på lerbotten.
Egendomen har andel i allmänning till ett beräknat värde av 15
kronor årligen.

Egendomen deltager jämlikt medgivande av Kungl. Majit den 23 oktober
1915 och den 13 september 1928 dels i odlingslån med årlig amortering
enligt länsstyrelsens resolution den 15 oktober 1925 av 134 kronor 12 öre
för tiden 1924 — 1948 och 121 kronor 98 öre för 1949 dels ock i avdikningslån
med en årlig amortering enligt länsstyrelsens resolution den 8 oktober
1929 av 107 kronor 4 öre för tiden 1927—1951 och 97 kronor 34 öre för
år 1952.

Taxeringsvärdet å egendomen utgör 58,800 kronor, därav 4,000 kronor
för skog och skogsmark.

Kronojordstpckningssakkunniga hava anfört följande. Då på grund av
uthusbyggnadernas dåliga skick och otillräcklighet nybyggnadsarbeten förestode
vid egendomen, torde det bliva mest ekonomiskt för statsverket att
avhända sig egendomen. Jorden vore av styv beskaffenhet, varför någon
uppstyckning i mindre brukningsenheter knappast kunde tillrådas. De sakkunniga
förordade, att egendomen försåldes i en lott.

Domänintendenten har föreslagit försäljning av egendomen i en lott.
Östergötlands läns hushållningssällskaps egnahemsnämnd har tillstyrkt
egendomens försäljning, varvid densamma borde uppdelas i två ungefärligen
lika stora delar.

Uppskattning snämnden har upplyst, att till nämnden icke inkommit någon
framställning örn förvärvande av eget hem från egendomen samt att
icke heller någon del av egendomen ansågs vara lämplig därtill. Med hänsyn
till att, därest egendomen skulle bibehållas i kronans ägo, nytt ladugårdshus,
redskapshus och hemlighus borde uppföras under de fem första
arrendeåren, har nämnden funnit det vara för kronan fördelaktigare, att
egendomen försåldes, än att densamma ånyo utarrenderades.

Egendomen har saluvärderats till 46,100 kronor, därav för växande skog
1,801 kronor och för kapitalicerad allmänningsandel 300 kronor. Saluvärdet
har beräknats under förutsättning, att köpare skulle åläggas att betala de
efter tillträdesdagen förfallande annuiteterna för egendomen åvilande odlingslån.

Några särskilda villkor angående egendomens användning har nämnden
icke ansett böra fästas vid försäljningen, ej heller borde förbehåll göras
örn återlcöpsrätt för kronan. Skulle likväl sådan rätt förbehållas borde
saluvärdet skäligen nedsättas till 41,500 kronor.

Egendomens arrendevärde har beräknats till 2,230 kronor.

Nämnden förordar, att vid försäljningen hembudsrätt måtte tillerkännas
nuvarande arrendatorn, Arvid Karlsson, då denne jämte sin fader och
morfader under en lång följd av år innehaft arrendet av egendomen. Med
hänsyn till att arrendatorn under de senare åren täckdikat så gott som

Departement schefen.

14 Kungl. Maj-.ts proposition Nr 94.

hela egendomen mot en ersättning av endast 104 kronor per hektar och
ännu icke kunnat tillgodogöra sig en mot täckdikningskostnaderna svarande
nytta, borde han, därest han begagnade sig av hembudsrätten, åtnjuta avdrag
å saluvärdet med 4,600 kronor, vadan saluvärdet vid hembud för
arrendatorn skulle utgöra 41,500 kronor.

Vid uppskattningsförrättningen närvarande ombud för egnahemsnämnden
har framhållit lämpligheten av att egendomen brukades såsom en enhet.

Arrendatorn av egendomen har anhållit att få inköpa egendomen för en
köpeskilling av 41,500 kronor.

överjägmästaren i Östra distriktet har ansett, att egendomen lämpligen
borde försäljas.

Med utlåtande den 20 december 1930 har domänstyrelsen underställt
ärendet Kungl. Maj:ts prövning och därvid för egen del anfört följande.

Med hänsyn till vad som uppgivits beträffande uthusbyggnadernas beskaffenhet
ansåge styrelsen det vara för kronan mest fördelaktigt, att egendomen
försåldes. Lämpligast torde därvid vara, att egendomen upplätes i
en lott. Mot det egendomen åsätta saluvärdet, 46.100 kronor, hade styrelsen
ej något att erinra. Beträffande av uppskattningsnämnden föreslagen nedsättning
i saluvärdet i anledning av å egendomen verkställd täckdikning
jämlikt av styrelsen lämnat medgivande, ansåge styrelsen med stöd av 9 §
i förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) skäligt, att arrendatorn, därest
han begagnade sig av hembudsrätt vid egendomens försäljning, måtte åtnjuta
avdrag å saluvärdet med ett belopp av 4,600 kronor. Särskilda villkor
angående egendomens användning eller örn återköpsrätt borde icke föreskrivas.
Styrelsen hade under hand inhämtat, att egendomen saluvärderats
i fullgott skick.

Även jag biträder försäljningsförslaget, sådant detsamma blivit av domänstyrelsen
förordat. Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen medgiva,

att kronoegendomen 1 mantal Klint nr 1 jämte Klint
nr 2, en utjord, i Kuddby socken av Östergötlands län
må med tillträdesrätt den 14 mars 1933 försäljas enligt
förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning
i vissa fall av kronoegendom m. m. med ett
saluvärde av 46,100 kronor och hembudsrätt enligt
9 § första stycket i samma förordning för egendomens
arrendator Arvid Karlsson och med rätt för Karlsson
att, därest han begagnar sig av hembudsrätten, erhålla
avdrag å saluvärdet med 4,600 kronor, samt under
villkor i övrigt, att köparen skall svara för de å egendomen
å tiden efter tillträdesdagen belöpande annuiteterna
å de egendomen åvilande odlings- och avdikningslån,
ävensom för andra å samma tid belöpande onera
och utskylder av vad slag de vara må, att egendomen
överlåtes i det skick, vari den på grund av nu örn egen -

Kungl. Majlis proposition Nr 94. 15

domen gällande arrendekontrakt skall av arrendatorn
avlämnas, samt att köparen berättigas att utan ersättning
bekomma den kvantitet foder, egendomens arrendator
kontraktsenligt är skyldig att vid egendomens
avträdande utan ersättning avlämna.

5:o.

Kronoegendomen 1/= mantal Hultsbäcken nr 1 i Bälaryds socken av
Jönköpings län har varit utarrenderad till den 14 mars 1930 mot ett årligt
arrende av 725 kronor och är nu upplåten till den 14 mars 1932, varvid
betingats en årlig avgäld av 500 kronor. Enligt föreskrifterna i 13 § i
det av domänstyrelsen den 12 maj 1922 utfärdade arrendekontraktet, vilka
föreskrifter gälla även för arrendeåren 14 mars 1930—14 mars 1932, äger
arrendatorn, i händelse han på grund av lagligen tillkommet beslut får
under arrendetiden vidkännas betydligare kostnad för anläggning av ny
väg, att därför åtnjuta gottgörelse genom kostnadens fördelning på vissa
år i enlighet med bestämmelserna i kungörelsen den 16 januari 1863. Jämlikt
nämnda författning må kostnaden, där beloppet behörigen styrkes,
efter vederbörande synerätts bestämmande vid först inträffade laga syn
till gottgörande fördelas på högst tjugu år, räknat från och med det år,
varunder anläggningen blivit fullbordad.

Ender 1927 har egendomen besiktigats av kronojordstyckningssakkunniga,
och hava under 1927 och 1929 uppskattningsförrättningar hållits å
egendomen.

Av handlingarna i ärendet, däribland en av distriktslantmätaren Carl
E. Siewert år 1926 upprättad karta över inägorna samt rågångarna till
egendomen med beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen O.o mil från Aneby järnvägsstation, har en
areal av 149.863 hektar, varav O.475 hektar tomter, 13.083 hektar åker och
trädgård, 12.148 hektar äng, 122.853 hektar skogs- och betesmark samt I.304
hektar impediment.

Åkerjorden består av fullt medelgod sandmylla på alvbotten men är
rätt mycket stenbunden.

Byggnaderna äro tillräckliga för behovet och nybyggnad erfordras ej
under de närmaste åren.

Egendomen har del i Norra Vedbo häradsallmänning för 1 mantal.

Kronojordstyckningssakkunniga hava på grund av den till egendomen
hörande stora skogsmarksarealen och då byggnaderna vore jämförelsevis
goda och för behovet fullt tillräckliga föreslagit, att egendomen måtte
tillsvidare bibehållas och ånyo utarrenderas.

Vid 1927 års förrättning har uppskattning snämnden med hänsyn till
åbyggnadens goda beskaffenhet och den till egendomen hörande betydliga
arealen skogsmark, vilken vore av god beskaffenhet och beväxt med
värdefull skog i kraftig växt, föreslagit, att egendomen måtte i sin helhet
bibehållas i kronans ägo och ånyo utarrenderas. Någon framställ -

Hultsbäcken
nr 1 i Jönköpings
län.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 94.

nmg om forvärv av jord från egendomen hade ej förekommit. Egendomens
arrendevarde Ilar av nämnden beräknats till 525 kronor.

Länsstyrelsen har ej haft något att erinra mot nämndens förslag.

°vlrja9mc!faren hav föreslagit, att inägorna till egendomen matte försaljas
och ad egendomen i övrigt måtte med utmarken till den i närheten
belägna kronoegendomen Töllö sammanföras till en kronopark.
o“afIednmf av ''''a4 överjägmästaren anfört har domänstyrelsen föranstaltat
örn salu värdering av egendomens inägor: och har vid denna förrättning,
som hållits år 1929, uppskattning »nämnden till försäljning föreslagit
egendomens huvudgård med de områden — fördelade i två skiften
hemskiftet och madskiftet — som å förberörda karta utmärkts hemskiftet
med agofigurerna 1—la2 av 153, av 154, 171—175 och av 176 samt madskiftet
med agofigurerna av 159, av 160, av 161, 162, av 163, av 164, av 165, 166

mebeli» innehäller en areal av 60.871 hektar, därav

“ hektar aker, 12.168 hektar äng och 36.617 hektar avrösningsjord.

Egendomens arrendator, Valfrid Johansson, tillträdde arrendet år 1923,
vid vilken tidpunkt åkern var synnerligen stenbunden och illa brukad.
Enligt arrendekontraktet ålåge det arrendatorn att under arrendetiden
ärligen upptaga och bortföra minst åttio jordfasta stenar och två stenrör
Under sm arrendetid hade arrendatorn ej blott fullgjort denna skyldighet
utan aven bortfort sten till sådan myckenhet att, örn han fortsatte därmed
ytterligare några år, åkern kunde hilva befriad från all sten, som
vöre synlig över marken. Arrendatorn hade dessutom i hög grad förbättrat
jordbruket och underhållit byggnaderna väl. Värdet av det förbättringsarbete,
som arrendatorn utfört å jordbruket utöver vad som ålef
ann i°n°m geii°m arrendekontraktet, hade av nämnden uppskattats till
1,^00 kronor. Pa grund karav och då arrendatorn vore mindre bemedlad
har nämnden tillstyrkt hembud för honom vid blivande försäljning, ehuru
han val avtradet ej innehaft arrendet i 10 år. Skulle arrendatorn icke
erhålla liembudsratt eller pa grund av ekonomiska skäl icke mäkta förvarva
iörsaljmngslotten, borde egendomen ånyo utarrenderas.

Enligt lagen örn enskilda vägar hade delning verkställts beträffande utfartsvagen
fran Vimanstorp förbi kronoegendomen till allmänna vägen
iQ9Rrlieten aV Bälaryds kyrkoby och hade förrättningen den 24 januari
-i vannit laga kraft. Egendomen hade ålagts iståndsätta väg för en beraknad
kostnad av 3,309 kronor 45 öre och att sedermera underhålla en
vägsträcka av 1,683.9 meter. Vägen, som vore 1.5 meter bred, skulle rätas
pa en mangd stallen och utläggas till 3.6 meters bredd. På grund av
bestämmelserna, i 8 § lagen örn enskilda vägar ålåge det arrendatorn att
utföra vagbyggnadsarbetet i fråga. Kostnaden för arbetet bleve enligt
nämndens mening så stor, att gottgörelse skäligen borde beredas arrendatorn
enligt § 13 i arrendekontraktet.

Försäljningslotten har, under förutsättning att fullgod utfartsväg funnes,
av nämnden saluvärderats till 31,272 kronor 36 öre, därav 15 032 kronor
för växande skog. Härifrån borde vid hembud till arrendatorn enhgt
nämndens förslag avgå dels 1,200 kronor för av arrendatorn verksta
lil grundforbättrmg och dels 1,526 kronor 30 öre, utgörande inägornas
o?C-Vo \ kostna<ien för väganläggningen, varefter återstode i jämnat tal
28,550 kronor. Enligt uppgift under hand av domänintendenten borde
arrendatorn därutöver erhålla kontant av skogsstaten vad som av kostnaden
för vaganlaggnmgen belöpte å den mark, som avsåges att kvarbliva
i kronans ägo, eller 1,783 kronor 15 öre. Arrendatorn hade erhållit

Kungl. Majlis proposition Nr 94.

del av uppskattningsnämndens förslag och därvid förklarat sig villig inköpa
lotten på de angivna villkoren.

Om egendomens andel i allmänning, vilken andel beräknats till 80 kronor
ärligen, komme att tilläggas försäljningslotten, borde saluvärdet ökas
med andelens efter fem procent kapitaliserade värde eller 1,600 kronor.
Vid försäljningen borde förbehåll göras örn rätt för kronan att använda
över lotten befintliga vägar. Då egendomen vore avlägset belägen från
tättbebyggd plats och någon anledning till tomtspekulation eller användning
av området på sådant sätt, som icke svarade mot det med upplåtelsen
avsedda ändamålet, icke kunde befaras, har nämnden föreslagit, att
villkor om egendomens användning samt återköpsrätt icke måtte förbehållas.
Komme sådant förbehåll att göras, borde saluvärdet minskas med
tio procent.

Överlantmätaren har anfört, att för ett jordbruk av försäljningslottens
storlek förefunnes ett årligt virkesbehov av 30 å 35 kubikmeter fast mått.
Dä den å lotten befintliga produktiva skogsmarkens bonitet icke angivits,
saknades förutsättning för exakt bedömande av frågan örn skogsmarken
hade den erforderliga produktionsförmågan, men borde få antagas
att så vore fallet. I fråga örn andelen i häradsallmänningen skulle
enligt stadgandet i 19 kapitlet 12 § andra stycket jorddelningslagen av
hemmanet tillkommande andel i allmänningen till avstyckad jordbrukslott
av förevarande beskaffenhet läggas vad skäligen kunde anses belöpa
å lotten. Vid avstyckningen borde jordbrukslotten bliva stamfastighet
och skogsmarkslotten det avstyckade området.

Länsstyrelsen har ej haft något att erinra mot försäljningen av egendomens
huvudgård.

över jägmästaren har framhållit, att i fråga örn skogsvär delängen den
anmärkningen kunde göras, att från summa skogsvärde, 15,032 kronor,
borde dragas å skogen belöpande skatter och förvaltningskostnader, tillsammans
cirka 60 kronor kapitaliserade efter fyra procent eller 1,500 kronor,
vadan nettovärdet sedermera utgjorde 13,532 kronor. Beträffande
den av överlantmätaren efterlysta produktionsförmågan å skogsmarken
kunde denna enligt överjägmästarens uppskattning sättas till 3.5 kubikmeter
per år och hektar, vadan således skogsmarksarealen 22.78 hektar
mer än väl räckte.

I skrivelse den 30 januari 1931 har domänstyrelsen överlämnat ärendet
till Kungl. Maj:ts prövning och därvid för egen del anfört följande.

Styrelsen biträdde förslaget till försäljning av huvudgården och örn
avsättande av den egentliga skogsmarken till kronopark. Den i överjägmästarens
yttrande omförmälda kronoegendomen Hilli), med vilken egendoms
utmark skogsmarkslotten enligt överjägmästarens förslag borde
sammanföras, vore för närvarande utarrenderad under femton år Iran
den 14 mars 1930.

Då förenämnde Valfrid Johansson den 14 mars 1932 innehaft egendomen
under sammanlagt nio är sami därunder alldeles särskilt vinnlagt
sig örn egendomens skötsel, torde lian hava gjort sig förtjänt av att bliva
tillerkänd hembudsrätt vid huvudgårdens försäljning. Med hänsyn till
innehållet i 9 § första stycket i 1929 års förordning torde för åstadkommande
av ett beslut härutinnan riksdagens medverkan vara erforderlig.

Bihang tili riksdagens protokoll attil. t saint. SO hafi. (Sr ''J''iJ

Departements chefen.

18 Kungl. Martts proposition Nr 94.

Beträffande den i ärendet omförmälda väganläggningen hade styrelsen
erfarit, att denna i vad den belöpte på egendomen numera vore genom
arrendatorns försorg utförd och att arrendatorn anhållit, att egendomens
vägdel måtte redan nu avsynas. Då väganläggningen i sin helhet enligt
i vederbörlig ordning fattat beslut skulle vara. färdig till avsyning först
den 24 januari 1932, efter vilken tidpunkt hela väganläggningen komme
att avsynas på en gång, hade arrendatorns berörda anhållan ej föranlett
någon åtgärd. Arrendatorn skulle avträda egendomen den 14 mars 1932, och
hade följaktligen under sin arrendetid icke kunnat tillgodogöra sig någon
nytta av väganläggningen. Arrendatorn torde därför, för den händelse
egendomen skulle komma att ånyo utarrenderas eller överlåtas till annan
innehavare, med stöd av bestämmelserna i kungörelsen den 16 januari
1863 böra av sin efterträdare njuta ersättning för hela sitt förskott
för väganläggningen i fråga. Mot uppskattningsnämndens förslag hade
styrelsen intet annat att erinra än att det syntes styrelsen mest praktiskt
att redan nu i samband med försäljningsfrågan ordna upp arrendatorns
samtliga ersättningsanspråk för väganläggningen. I enlighet
härmed borde från det allmänna saluvärdet, i avrundat tal 31,275 kronor,
vilket styrelsen funnit godtagbart, vid hembud till arrendatorn avdragas,
förutom 1,200 kronor för grundförbättring, hela arrendatorns kostnad för
väganläggningen, 3,309 kronor 45 öre, varefter huvudgårdens hembudsvärde
i avrundat tal utgjorde 26,765 kronor. Nämnda belopp vore arrendatorn
villig erlägga. Arrendatorn borde därvid förbinda sig att ansvara
för avhjälpande av de brister, som vid slutbesiktningen av vägänläggningen
kunde påsynas denna, samt att icke av kronan påfordra ytterligare
ersättning för väganläggningen.

Med anledning av vad överlantmätaren anfört i fråga örn fördelningen
av egendomens andel i häradsallmänning torde domänstyrelsen lämpligen
böra bemyndigas att, sedan avstyckningsförrättning hållits och huvudgårdslottens
delaktighet i allmänningen blivit fastställd, slutligen
fastställa lottens saluvärde.

För egen del finner jag ej anledning till erinran mot domänstyrelsens
nu framlagda förslag. Därest icke den nuvarande arrendatorn, Valfrid
Johansson, begagnar sig av den föreslagna hembudsrätten, torde egendomen
böra ånyo utarrenderas.

Till frågan örn dispositionen av den i kronans ägo kvarvarande delen
av kronoegendomen torde jag framdeles få återkomma, då riksdagens beslut
i försäljningsfrågan föreligger.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av kronoegendomen l/* mantal Hultebacken nr
1 i Bälaryds socken av Jönköpings län må enligt för

Kungl. May.ts proposition Nr 94.

ordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning
i vissa fall av kronoegendom m. m. försäljas
egendomens huvudgård örn 60.sti hektar med ett
saluvärde av 31,275 kronor med tillägg av värdet
av lottens del i hemmanets allmänningsandel
och med liembudsrätt enligt 9 § i förordningen för
Valfrid Johansson, därvid denne skall vara berättigad
erhålla avdrag å saluvärdet med tillhopa 4,510 kronor
ävensom förbinda sig att ansvara för avhjälpandet
av de brister, som vid slutbesiktningen av här
ovan berörda vid egendomen utförda väganläggning
kunna påsynas denna, samt att icke av kronan påfordra
ytterligare ersättning för väganläggningen;
åliggande det domänstyrelsen att, med avseende å
vad ovan anförts beträffande egendomens andel i häradsallmänning,
efter det avstyckning verkställts, slutligen
fastställa lottens saluvärde;

skolande vid försäljningen i övrigt iakttagas, att
lotten må tillträdas den 14 mars 1932, att endast kronoegendom^
tillhöriga, å lotten befintliga hus och
anläggningar ingå i försäljningen, att lotten överlåtes
i det skick, vari den på grund av bestämmelserna
i nu örn egendomen gällande arrendekontrakt
skall av arrendatorn avlämnas, samt att kronan förbehålles
rätt att nyttja befintliga vägar över lottens
område.

6:0.

Kronoegendomen 2 mantal Granbäck nr 1 med lägenheten Tubbarp nr
1, en utjord, i Bankeryds socken av Jönköpings län är utarrenderad för
tiden till den 14 mars 1931 mot ett årligt arrende av 4,200 kronor. Domänstyrelsen
har gått i författning örn egendomens utarrendering under ett
år från nämnda dag.

I överensstämmelse med beslut av 1916 års riksdag (prop. nr 65, p. 6;
B. skr. nr 115, s. 12) har Kungl. Maj:t den 2 juni 1916 förordnat, att från
egendomen i fråga finge upplåtas var för sig sju i det vid propositionen
fogado utdrag av statsrådsprotokollet angivna, med T, II, III, IV, V -f
VI, VII och VIII betecknade tomter enligt då gällande grunder av år
1913 för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar, med
förbehåll örn rätt såväl för innehavare av de särskilda tomterna som för
innehavare av jord å stamfastighetens återstående ägor till utfartsväg
å ägofiguren nr 24 å ett i ärendet företett kartutdrag samt å denna vägs
fortsättning över ägofignren nr 14. Av tomterna äro ännu osålda de med

Granbäck
nr 1 med
Tubbarp nr 1,
en utjord, i
Jönköpings
län.

Kungl. May.ts proposition Nr 94.

I och VII betecknade, vilka åsatts saluvärden av respektive 1,940 kronor
och 1,470 kronor.

Under 1928 har egendomen besiktigats av kronjordstyckningssakkunniga
och varit föremål för uppskattningsförrättning. Härjämte har saluvärdering
av ett område örn 1.286 hektar, varom nedan vidare förmäles,
hållits av domänintendenten den 26 juli 1930. Av de inkomna handlingarna,
däribland kopia av en av extra lantmätaren Hilding Segerpalm
1929 kompletterad karta över egendomen, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 0.4 mil från Jönköpings centralt belägna delar
samt 0.1 mil fran Kartebo station, har en areal av 126.425 hektar, varav
47.584 hektar tomt och åker, 5.489 hektar äng och odlingsmark och
73.352 hektar avrösningsjord. I denna areal ingå ej förenämnda två med
I och \ II betecknade tomter, vilka å förberörda karta redovisats, nr I
med .ägofigurerna 118—121 och en areal av 0.605 hektar samt nr VII med
ägofigurerna 116—117 och en areal av O.419 hektar.

Åkern består av dels fullt medelgod lermylla oell dels sandmylla.
Åbyggnaden är i stort sett i gott stånd.

Taxeringsvärdet utgör 99,200 kronor, varav 33,500 kronor för skogsmark
med växande skog.

Å egendomen finnes ett torp, benämnt Tubbarp.

Jämlikt särskilda Kungl. Maj:ts resolutioner har tillstånd att hava
elektriska ledningar framdragna över egendomen meddelats den 8 april
1921 och den 21 december 1923 Domneåns kraftaktiebolag, den 23 september
1921 Jönköpings stad och den 5 juli 1923 Habo sulfitfabrik.

Kronojordstyckningssakkunniga hava framhållit följande. Torpet
Tubbarp kunde utan men frånskiljas huvudgården och försäljas som en
lott med tilldelning av lämpligt skogsområde. På grund av den goda
och för arealen fullt tillräckliga åbyggnaden torde någon ytterligare beskärning
av egendomen icke böra ifrågakomma. Huvudgården förordades
till förnyad utarrendering.

TJppskattningsnämnden har anfört följande.

Då egendomen vore belägen i närheten av Jönköpings stad och betydlig
värdeökning därför kunde påräknas samt någon nybyggnad — utöver
nu vid förrättningstillfället föreslagen för en beräknad kostnad av
3,300 kronor — icke behövde förekomma på många år, ville nämnden föreslå,
att styckning eller försäljning av egendomen i dess helhet ej skedde.

Brukaren av utjorden Tubbarp, Oskar Andersson, som vid uppskattningsförrättningen
1928 innehaft lägenheten i nio år, hade begärt att få
förvärva densamma med äganderätt. Då denna lägenhet vore belägen i
ett hörn av egendomen, där tomtvärde eller annan större värdestegring
ej kunde vara att påräkna, och då någon olägenhet för egendomen i
övrigt ej syntes kunna uppkomma genom att densamma frånskildes, har
nämnden föreslagit, att lägenheten måtte med å kartan angivna gränser
försäljas med hembudsrätt för Andersson mot nedan angivna saluvärde.

Ägarinnan av vårdhemmet Björkliden (vårdanstalt för sinnesslöa),
Augusta Hylén, hade gjort framställning örn att få med äganderätt förvärva
. ett mindre skogsmarksområde jämte någon åker, som vore belägen
intill lägenheten Björkliden. Ändamålet härmed vore att erhålla
utrymme för uppförande av uthusbyggnad med gödselstad ävensom be -

Kungl. Maj:ts proposition Nr 94.

tesmark till en ko. Det ifrågavarande området utgjordes av dels bergig
och oländig skogsmark nedanför den höjd, där egnahemslägenheterna
å före detta torpet Vråen vore belägna, och dels av medelgod aker. Då
området vore mycket lägre beläget än ovannämnda tomtområden och
därför saknade den vackra utsikt över sjön Vättern, som medfört dessas
huvudsakliga värde såsom bostadslägenheter, samt då marken sluttade
åt nordost, hade området ej tomtvärde. Däremot finge området betydligt
värde för ovannämnda inrättning. Det vore för arrendatorn av egendomen
av ringa betydelse, örn det nu ifrågavarande området frånskildes.
Områdets gränser vore angivna å kartan. Nämnden har föreslagit, att
området måtto upplåtas med äganderätt till Augusta Hylén.

Efter uppskattningsförrättningen har Augusta Hylén anhållit att
gränsen för det nu utstakade området måtte utflyttas ytterligare ett
hundra meter mot norr. Vid nämnda den 26 juli 1930 hållna förrättning
har domänintendenten framhållit, att ifrågavarande område bestode till
största delen av skogbeväxt hagmark och till en mindre del av åker. Området
hade icke nämnvärt tomtvärde men vore av betydelse för vårdhemmet.
Då området utan olägenhet kundo avstyckas från egendomen, har
domänintendenten tillstyrkt, att området försåldes till Augusta Hylén.

I anslutning till vad sålunda föreslagits har verkställts följande värdering
:

Lägenheten Tubbarp, omfattande ägofigurerna å kartan 89, 90 a, 90 b,

91._ni, H2 a och 112 b med en areal av 13.ito hektar, varav 4.206 hektar

åker, O.scs hektar äng och 8.096 hektar avrösningsjord. Saluvärde i avjämnat
tal 12,500 kronor, varav 7,100 kronor för skogsmark med växande
skog. Arrendevärde 300 kronor.

De till försäljning till Augusta Hylén föreslagna områdena:

1. området, omfattande ägofigurerna å kartan 113—115 med en areal av
2.160 hektar, varav 0.546 hektar åker, O.122 hektar äng och 1.492 hektar avrösningsjord.
Saluvärde 2,500 kronor, därvid hänsyn tagits till det värde,
området kunde anses äga för det ändamål, vartill detsamma vore avsett att
användas. Arrendevärde 100 kronor.

2. området, omfattande delar av ägofigurerna 67, 68 och 88 — å kartan

skilt från stamhemmanet medelst ett blyertsstreck — med en areal av 1.286
hektar. Saluvärde 1.800 kronor, därvid hänsyn tagits till sist angivna
omständighet. Arrendevärde 30 kronor. ......

Förberörda tomterna nr I och VII hava vid 1928 års förrättning icke
ansetts kunna åsättas högre saluvärden än 1,500 kronor för tomten nr I
och 900 kronor för tomten nr VII. Tomternas arrendevärden hava beräknats
till 60 och 40 kronor.

Särskilda villkor angående försäljningslotternas användning eller om
återköpsrätt har icke ansetts böra föreskrivas; därest sådant, förbehåll
kommo att göras, borde saluvärdena reduceras med 10 procent.

Återstående delen av egendomen har arrendevärderats till 3,670 kronor
under förutsättning att kronan betalade skatt för egendomen.

Innehavaren av lägenheten Tubbarp samt Augusta Hylén hava
delgivits försäljningsförslagen beträffande do till upplåtelse till dem
ifrågasatta områdena, och hava do förklarat sig villiga att mot de åsätta
saluvärdena förvärva respektive områden. De hava därvid uttalat önskan
att få erlägga köpeskillingarna enligt grunder, som äro angivna i 21 §
första stycket och 22 § A av förordningen den 6 juni 1929 angående försäljning
i vissa fall av kronoegendom m. m.

Departements chefen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 94.

Länsstyrelsen och överjägmästaren hava ej haft något att erinra mot
det uppgjorda förslaget till egendomens disposition och till försäljningar
därifrån.

Överlantmätaren har meddelat, att hinder för avstyckning av de till
försäljning föreslagna områdena ej torde möta ur jorddelningslagens
synpunkt, samt framhållit, att det ur jordregistersynpunkt vore önskvärt,
att sammanläggning av kronohemmanet 2 mantal Granbäck Norr- och
Sörgard nr 1 samt utjorden Tubbarp nr 1 kom ine till stånd före avstyckningarnas
fastställande.

I skrivelse den 23 januari 1931 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Majda prövning och därvid anfört följande.

, Styrelsen hade ej något att erinra vare sig mot det upprättade förslaget
till försäljning av lägenheten Tubbarp och av de två områden, som vöre
avsedda att försäljas till Augusta Hylén, eller mot de åsätta saluvärdena.
Enligt styrelsens förmenande borde sistberörda två områden,
vilka tillsammans innehålla 3.446 hektar, lämpligen försäljas såsom en
lott. Oskar Andersson, som brukat lägenheten Tubbarp sedan 1919, torde
kunna tillerkännas hembudsrätt till lägenheten enligt bestämmelserna i
9 § andra stycket 1929 års förordning. Med hänsyn till de föreliggande
förhållandena torde sådan rätt jämväl böra tillerkännas Augusta Hylén.
För ett genomförande av sådant förslag erfordrades riksdagens
medverkan.

Beträffande tomterna nr I och VII hade styrelsen erfarit, att desamma
genom länsstyrelsens försorg ånyo utbjudits under år 1930 enligt det
äldre försäljningsbeslutet utan att anbud erhållits. Enligt länsstyrelsens
mening funnes inga utsikter att vid förnyade utbud kunna vinna köpare
till de tidigare åsätta värdena. Då ärendet nu i viss del måste underställas
riksdagen, torde det vara ändamålsenligt att i samband därmed
utverka medgivande till den reducering av tomternas saluvärden, som
av uppskattningsnämnden och länsstyrelsen ifrågasatts. Därest så
skedde, saknades anledning att vid de förnyade åtgärderna för tomternas
försäljning icke tillämpa bestämmelserna i den nu gällande försäljningsförordningen.

Styrelsen hade föranstaltat örn sammanläggning av huvudgården och
utjorden Tubbarp nr 1 på sätt överlantmätaren föreslagit.

Av praktiska skäl torde det vara lämpligt, att jämväl frågan örn försäljningen
av lägenheten Tubbarp underställdes riksdagens prövning.

I anslutning till domänstyrelsens förslag hemställer jag, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av kronoegendomen 2 mantal Granbäck nr 1 med
lägenheten Tubbarp nr 1, en utjord, i Bankeryds socken
av Jönköpings län må enligt förordningen den 6
juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av
kronoegendom m. m. med tillträdesrätt den 14 mars
1932 försäljas

dels lägenheten Tubbarp med en areal av

‘23

Kungl. Maj:ts proposition Nr 94.

och ett saluvärde av 12,500 kronor nied kembudsrätt
för Oskar Andersson enligt 9 § andra stycket i förordningen,

dels ett område om 3.446 hektar, omfattande ägofigurerna
å kartan av 67, av 68, av 88 och 113—115, med
ett saluvärdo av 4,300 kronor med hembudsrätt för
Augusta Hylén och rätt för henne att erlägga köpeskillingen
på sätt i 21 § och 22 § A i nämnda förordning
föreskrives,

dels ock tomterna nr I och VII var för sig såsom bostadslägenheter
enligt 13 § i nämnda förordning med
saluvärden av respektive 1,500 kronor och 900 kronor
samt med det förbehåll, som föreskrivits enligt
Kungl. Marits förberörda beslut den 2 juni 1916,

skolande i övrigt vid samtliga försäljningar gälla.
o.tt lotterna försäljas i det skick, vari de på grund av
nu om egendomen gällande arrendekontrakt skola av
arrendatorn avlämnas, samt att Domneåns kraftaktiebolag,
Jönköpings stad och Habo sulfitfabrik bibehållas
vid medgiven rätt att hava över egendomen
framdragna elektriska ledningar.

7:o.

Kronoegendomarna mantal Raskarum nr 3 och 5, numera benämnd ^Ra*karum^
Raskarum nr 12, samt 15/i« mantal Raskarum nr 6, 8 och 9, numera Kr°^ian~
benämnd Raskarum nr 11, båda i S:t Olovs socken av Kristianstads stads län.
län hava till den 14 mars 1926 varit utarrenderade mot årliga arrendeavgälder
av för Raskarum nr 12 1,280 kronor och för Raskarum nr 11
2,250 kronor. Efter nämnda tid hava egendomarna genom domänstyrelsens
försorg utarrenderats för tiden till den 14 mars 1931 mot arliga
avgälder av för Raskarum nr 12 1,350 kronor och för Raskarum nr 11
2,250 kronor.

Å egendomarna har hållits arrendeuppskattning dels under åi'' 1923,
dels ock under år 1927, vilken sistnämnda förrättning beträffande Raskarum
nr 11 fortsatts och avslutats år 1930. Av de vid förrättningarna
upprättade instrumexiten med tillhörande handlingar, däribland två av
distriktslantmätaren Johan Söderquist år 1923 upprättade kartor över
båda egendomarna jämte beskrivningar, ävensom en av distriktslantmätaren
Fredrik Ljungberg år 1929 upprättad karta'' över vissa tomtområden
invid S:t Olovs järnvägsstation, inhämtas bland annat följande.

Egendomarna, vilka angränsa varandra, äro belägna invid S:t Olovs
järnvägsstation å Ystad—Brösarps järnväg.

Egendomarna äro utlagda, Raskarum nr 12 i sju skiften, med en sammanlagd
areal av 109.ir>7 hektar, därav

Kungl. Maj:ts proposition Nr 94.

hektar av rötuna''sjord och I.222 hektar impediment, samt Raskarum nr 11
1 sex skiften med en sammanlagd areal av 202.912 hektar, därav 135.223 hektar
inrösningsjord, 6I.318 hektar avrösningsjord och 6,371 hektar impediment.

Härtill komma förut försalda lägenheter från Raskarum nr 12 med en
areal örn 10.584 hektar och från Raskarum nr 11 med en areal örn 22.863
xieKtar.

Åkerjorden å Raskarum nr 12 består av dels något lerblandad mylla
pa ler blandad alv, dels sandmylla på alv- och gräsbotten oell dels dyjord
pa sandbotten. A Raskarum nr 11 består åkerjorden i hemskiftet
av dels sandmylla på sand- och grusbotten, dels av moss- och dyjordar
pa sandbotten och dels till en ringa del av lerblandad mylla på ler- och
sandbotten. Jorden är i allmänhet grund och urberget går ofta upp i
ytan. -1

A\ byggnaderna å Raskarum nr 12 äro boningshuset, norra längan
materialhus och svinhus ganska tillfredsställande. Ladugården och
stallbyggnaden äro av mindre god beskaffenhet. Ä Raskarum nr 11 äro
husen med undantag av häststallet och en hölada i gott stånd samt väl underhållna.

Å egendomarna finnas sammanlagt 8 lägenheter, därav 3 å Raskarum
nr 12 och o a Raskarum nr 11. Dessutom finnas å Raskarum nr 11 9
stycken beo^ggda tomtområden invid S:t Olovs järnvägsstation. Saintiiga
lagenhets- och tomtområdesinnehavare äga byggnaderna å sina respektive
innehav. Två av lägenhetsinnehavarna å Raskarum nr 12, vid
namn Anders Persson och Johanna Åkesson, fullgöra sina kontrakterade
dagsverksskyldigheter till arrendatorn av Raskarum nr 11. Likaså fullgöra
tre av lägenhetsinnehavarna å Raskarum nr 11. nämligen Nils Sjö,
Allis Linnström och Johan Alberg sina dagsverksskyldigheter till arren oj0™

av Raskarum nr 12. Anders Persson brukar förutom sitt omlade
a Raskarum nr 12 även ett område å Raskarum nr 11.

Samtliga innehavarna av lägenheter och tomtområden å’ båda egendomarna.
hava förklarat sig vilja friköpa sina respektive innehav.

Tre innehavare av redan friköpta lägenheter å Raskarum nr 11, narnligen
Nils Olsson, Lars Olsson och Ola Holmstedt, önska utöka sina respektive
innehav med områden från egendomen.

Dessutom hava vid uppskattningsförrättningarna anbud inkommit från
dets i agrannar till egendomarna, vilka önskade utöka sina nu innehavda
hemman med områden från egendomarna, dels ock utomstående personer
som önskade förvärva områden å egendomarna.

Uppskattning smännen vid 1923 års förrättning hava föreslagit, att
svarande innehavare av lägenheter och tomtområden skulle
la Inköpa sina respektive innehav, därvid Anders Nilsson, innehavare av
ett av de bebyggda tomtområdena i närheten av S:t Olovs järnvägsstation
a Raskarum nr 11, skulle få utöka detsamma för bildande av en
jordbrukslägenhet. Uppskattningsmännen hava vidare föreslagit, att
tran Raskarum nr 12 skulle avstyckas och försäljas det obebyggda
ostra enskiftet, å kartan betecknat med litt. B, till vilket spekulanter
vid. uppskattmngsförrättningen anmält sig, samt att från Raskarum nr
11 invid fe :t Olovs järnvägsstation, varest förut ett stort antal tomtområden
avsondrats, skulle utläggas ytterligare 19 tomtområden utöver de
mo torut omnämnda^ bebyggda områdena. Därjämte skulle, enligt upps
attmngsmännens åsikt, ett obebyggt område å södra skogsskiftet av
Raskarum nr 11 upplåtas till rågrannen Hjalmar Guldén för utökning
av hans nuvarande område. Likaså borde ovannämnda tre förutvarande
lägenhetsinnehavare å Raskarum nr 11, Nils Olsson, Lars Olsson och

Kungl. Maj:ts proposition Nr 94.

Ola Holmstedt, få utöka sina respektive innehav med områden från egendomen.
Uppskattningsmännen hava därjämte föreslagit, att för ordnande
av gatulörhållandena i samhället invid S:t Olovs järnvägsstation ägouthyto
skulle äga rum mellan kronan och enskilde tomtägare. Egendomarnas
skogsmark, å kartan över Raskarum nr 12 betecknat med litt. F
och å kartan över Raskarum nr 11 betecknad med litt. M, skulle, enligt
uppskattningsmännens åsikt, avsättas till kronopark. Båda egendomarnas
huvudgårdar, eller egendomarna i övrigt, å båda kartorna betecknade
med litt. A skulle ånyo utarrenderas.

''Kronojordstyckningssalvkunniga, vilka under år 1926 besiktigat egendomarna,
hava tillstyrkt uppskattningsmännens dispositionsförslag. Utöver
do av uppskattningsmännen föreslagna avstyckningarna, hava de
sakkunniga föreslagit, att för en önskvärd utvidgning av Nils Lindströms
och Nils Sjös lägenheter å Raskarum nr 11 vardera av dessa lägenheter
skulle tilldelas cirka 3 hektar aker av Raskarum nr 12.

Vid den nya arrendeuppskattning, som därefter ägt rum å egendomarna
under åren 1927 och 1930, hava uppskattningsmännen, utöver vid förra
förrättningen föreslagna avstyckningar, beträffande Raskarum nr 12 i
enlighet med föreuämnda sakkunnigas förslag utlagt lämpliga områden
till utvidgning av Nils Sjös och Nils Lindströms nuvarande lägenheter
samt tillstyrkt en av en rågranne vid namn Sven Malm gjord ansökning
örn förvärvande av ett område från Raskarum nr 12 för utvidgning av sitt
nuvarande hemman. Beträffande Raskarum nr 11 hava uppskättningsmännen
ytterligare föreslagit, att en av Oskar Nilsson innehavd lägenhet,
å kartan betecknad med litt. B, skulle utökas med ett ängsmarksområde
örn cirka 1 hektar, å kartan betecknat med litt. Ba, samt att ett
mindre i närheten av S:t Olovs samhälle beläget område, å kartan betecknat
med litt. hh, skulle försäljas. Därjämte hava uppskattningsmännen
för reglering av gatumark i S:t Olovs samhälle träffat skriftliga, bevittnade
avtal med ägarna av från Raskarum nr 11 förut försålda lägenheterna
Raskarum nr 41 och 42 örn ägoutbyte på så sätt, att ägaren av
Raskarum nr 41 Thure Nilsson avstodo till kronan ägofiguren nr 65 å
1929 års tomtkarta samt i vederlag erhölle ägofiguren nr 43 b och ägaren
av Raskarum nr 42 Bengta Wedberg avstodo till kronan ägofiguren nr
66 samt i vederlag erhölle ägofiguren nr 44 b, varjämte ägarna av lägenheten
Raskarum nr 31, P. V. Hjörring och hans hustru Olga Hjörring,
uti förbindelse den 12 december 1929 till kronan för begagnande upplåtit
till gatumark ett område om 7 meters bredd efter södra gränsen av sagda
lägenhet, vilket område innehölle i areal 238 kvadratmeter samt å
tomtkartan betecknats med nr 64, varande förbindelsen försedd med inteckningsmedgivande
till säkerhet för dess bestånd.

Uppskattningsmännen hava vidare antecknat, att Raskarum nr 11 sedan
förra förrättningen blivit delaktig i ett laga dilmingsföretag, avseende
bland annat torrläggning av betesmarken å östra ängsskiftet. Dikningsföretaget
i fråga kommer att beröra försäljningslotten litt. B-j-Ba.
Uppskattningsmännen hava föreslagit, att köparen av ifrågavarande loth
skäilo gälda å lotten belöpande del av det avdikningslån, Kungl. Maj:t enligt
beslut den 16 maj 1929 beviljat arrendatorn av egendomen att söka.

Styckningslotterna hava med nedanstående arealer under sistnämnda
uppskattningsförrättning åsätta följande arrende- och saluvärden. (T tabellen
hänvisa litt. till do år 1923 upprättade kartorna över respektive
egendomar och nr till den år 1929 upprättade tomtkartan. 1

Kungl. Maj:ts proposition Nr 94.

\| Litt. och nr å kartorna	'' i Föreslagna köpares namn	Area	I i	hekt	a r	Arren- de- värde i kronor	\| Saluvärde i kronor
tomt och åker	ängs- mark	avrös- nings- jord	impe- diment	1 summa	sum- ma	därav för växande skog
\| Raskarum nr 12: i Litt. B, östra ängar		15.924	0.641		0.154	6.719	300	6,080	27
» C ...............	Alfr. Ekdahl	[2.849	1.685	—	0.0 25	4.059	105	2,030	317
i » L) ...............	Anders Persson	1.79	0.558	—	0.079	2.427	70	2,280	1,151
» E ...............	Johanna Åkesson	0.93	0.601	0.012	0.047	1.690	20	250	6.50
> a ...............	Nils Sjö	[2.14 4	—	—	—	2.144	54	1,080	_
» b ...............	Nils Lindström	2.832	—	—	—	2.332	65	1,290
» c ...............	Sven Malm	0.196	—	—	—	0.196	6	120
Raskarum nr 11: Litt. B + Ba ......	Oscar Nilsson	1.818	4.493			6.311	100	2,270	231
» C ...............	Anders Persson	2.924	0.698	—	—	3.622	120	2,370	—
» D ...............	Anders Nilsson	3.761	2.613	—	0.018	6.887	15	3,850	_
t » E ...............	Emil Nilsson	4.168	t.005	2.5	—	7.673	110	2,610	491
> I ...............	Johan Alberg	4.096	1-642	0.04 2	—	5.679	130	2,530	—
» K ...............	Nils Lindström	2.9 74	1.876	0.205	—	0.055	105	2,350	272
* J; ...............	Nils Sjö	3.4 7 2	0.34	1.593	—	5.405	100	3,090	1,112
» F ...............	Nils Olsson	1.019	—	O.004	—	1.023	20	310
» G ...............	Lars Olsson	0.946	—	0.038	—	0.984	18	300	_
» H ...............	Ola Holmstedt	1.292	1.527	0.085	—	2.904	33	550	_
» Ma ............	Hjalmar Guldén	[0.16	—	—	—	0.16		50	_ 1
\| Nr 1 ..................	Nils Svenssons stärbh.	0.0448	—	—	—	0.0448	10	230
i » 2 ..................	Amanda Lundgren	0.114	—	—	—	0.114	40	912	_ j
* 3..................	Karl Lindholm	0.1996	—	—	—	0.1996	65	1,600	_
» 4 ............ .....	Per Norlander	0.0977	—	—	—	0.0 9 7 7	22	790	_ !
» 5 ..................	S:t Olovs kommun	0.182	—	—	—	0.132	42	1,060
» 6 ..................	Frans G. Nordin	0.10 9	—	—	—	0.109	35	880	_ i
» 7 a ...............	Nils Wedberg	0.065	—	—	—	0.065	13	325
» 8 ..................	0. Mårtensson	0.1478	—	—	—	0.1473	30	740
Litt. hh ............	—	0.136	—	—	—	0.136	680	_
Nr 7 b ............	—	0.064	—	—-	—	0.064		390	_
» 9 ...............	—	0.1063	—	—	—	0.1068		540	_
» lo ...............	—	0.11	—	—	—	0.11		550	_
» 42 ...............	—	0.1065	—	—	—	0.1065		540	—
» 43 a...............	—	0.1006	—	—	—	0.1006		610	_ i
» 44 a...............		0.09 26	—	—		0.0926		560
» 45 ...............	—	0.1129	—	—		0.1129	40	570
» 46 ...............	—	0.1146	—	—		0.1146	kro-	580	_
» 47 ...............		0.1157	—	—	—	0.1157	nor	470
» 48 ...............	—	0.1184	—	—	—	(3.1184	per	360
» 49 ...............		0.1241	—	—	—	0.1241	hekt-	250	_
» 50 ...............		0.1160	—	—	—	0.1150	ar	350	—
» 51 ...............	—	0.0898	—	—	—	3.0898		360	_
» 52 ...............		0.0894	—	—	—	3.0894		360	_
» 53 ...............	—	3.0894	—	—	—	3.0894		450	_
» 54 ...............		3.0898	—	—	—	3.0898		450	_
» 55 ...............	—	3.1048	—	—	—	3.1048		630	_
» 56 ...............		3.1205	—	—	-	3.1206		730	_
* 57 ...............		3.141	— 1	—	—	3.141		1,130)	—

Kungl. Maj:ts proposition Nr 94.

Vid försäljning av lotten Raskarum nr 12 litt. E borde kronan, enligt
nppskattningsmännens åsikt, förbehållas rätt att fritt nyttja den över lotten
ledande vägen å ägofiguren nr 217, liksom vid försäljning av Raska;
rum nr 11 litt. E förbehåll borde göras beträffande vågrätt för kronan
över sistnämnda lott.

Med tillämpning vid styekningslotternas försäljning av förordningen
den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom
m. m. skulle, enligt uppskattningsmännens utlåtanden och förslag,
nedannämnda lotter säljas sålunda:

enligt § 9 jordbrukslägenheterna Raskarum nr 12 litt. C och E samt
Raskarum nr 11 litt. B + Ba, E och I,

enligt § 10 bostadslägenheterna Raskarum nr 11 nr 1, 2, 3, 4, 6, 7 a och 8,

enligt § 11 Raskarum nr 12 litt. c samt Raskarum nr 11 litt, F, G, H
och Ma,

enligt § 13 a Raskarum nr 12 litt. B,

enligt § 13 b bostadslägenheterna Raskarum nr 11 litt. hh och nr 7 b,
9, 10, 42, 43 a, 44 a, 45—57.

Följande lägenhetsinnehavare, vilka hava sina bostadshus å ena egendomen
och önska utöka sina innehav med områden från den andra egendomen,
hava föreslagits att erhålla hembud sålunda:

Anders Persson till lägenheten Raskarum nr 12 litt. D + Raskarum nili
litt, C,

Nils Lindström till lägenheten Raskarum nr 12 litt. b + Raskarum nili
litt. K samt

Nils Sjö till lägenheten Raskarum nr 12 litt. a + Raskarum nr 11 litt. L.

Anders Nilsson, vilken å Raskarum nr 11 äger huset å en bostadstomt
och önskat få tomtområdet utökat till en jordbrukslägenhet, har i försåt
j nili gsförsl aget tilldelats området litt. D, vilket enligt uppskattningsmännen
borde hembjudas honom.

Lotten nr 5 å Raskarum nr 11 borde av S:t Olovs kommun få inköpas.

Över jägmästaren har icke haft något mot försäljningsförslaget att
erinra.

Överlantmätaren i länet har förklarat, att från lantmäteriteknisk synpunkt
hinder icke föreligger för egendomarnas styckning enligt förslaget.

Länsstyrelsen har tillstyrkt dispositionsförslaget.

Med skrivelse den 19 december 1930 har domänstyrelsen underställt
ärendet Kungl. Maj:ts prövning och därvid, jämte det styrelsen meddelat,
att styrelsen låtit föranstalta om egendomarnas skötsel och vård till
den 14 mars 1932, för egen del anfört följande.

Styrelsen tillstyrkte dispositionsförslaget. Mot de försäljningslottema
åsätta saluvärden hade styrelsen icke något att erinra. I likhet nied uppskattningsmännen
ansåge styrelsen, att Anders Persson, Nils Lindström,
Nils Sjö och Anders Nilsson borde erhålla hembud å sina respektive
innehav med de gränser, som av uppskattningsmännen föreslagits. Samtliga
övriga lägenhetsinnehavare hade enligt bestämmelserna i förordningen
den 6 juni 1929 rätt till hembud å sina innehav. S:t Olovs kommun borde
kontant vid tillträdet få inköpa lotten nr 5 av Raskarum nr 11.

Styrelsen ansåge särskilda föreskrifter örn styekningslotternas använd -

Departements*

chefen.

^ Kungl. Maj:ts proposition Nr 94.

ning vid deras försäljning icke vara behövliga och icke heller något
villkor om återköpsrätt från kronans sida påkallat.

Även jag biträder ifrågavarande förslag. Ärendet synes lämpligen
böra i sin helhet underställas riksdagens prövning, dag hemställer därför,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

1) medgiva, att av kronoegendomarna Raskarum
nr 12 och Raskarum nr 11 i S:t Olovs socken av
Kristianstads län

dels jordbrukslägenheterna litt. O och E av Raskarum
nr 12 samt litt. B -j~ Ba, E och I av Raskarum
nr 11 må var för sig med ovan angivet område försäljas
enligt förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående
försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m.
med rätt enligt 9 § i förordningen för Alfr. Ekdahl,
Johanna Akesson, Oscar Nilsson, Emil Nilsson och Johan
Alberg till hembud å respektive lägenheter, med
skyldighet för köparen av lägenheten litt. B + Ba å
Raskarum nr 11 att gälda å lotten belöpande del av
det avdikningslån, som Kungl. Majit den 16 maj 1929
medgivit arrendatorn av egendomen att söka, samt
med förbehåll dels örn rätt för kronan att fritt begagna
den över lägenheten litt. E av Raskarum nr 12
ledande vägen å ägofiguren nr 217, dels ock örn vågrätt
för kronan över lägenheten litt. E av Raskarum
nr 11,

dels bostadslägenheterna nr 1, 2, 3, 4, 6, 7 a och
8 av Raskarum nr 11 må var för sig med ovan angivet
område försäljas enligt nämnda förordning med rätt
enligt 10 § i förordningen för Nils Svenssons stärbhus,
Amanda Lundgren, Karl Lindholm, Per Nordlander,
Frans G. Nordin, Nils Wedberg och O.'' Mårtensson
till hembud å respektive lägenheter,

dels lotterna litt. c av Raskarum nr 12 och litt.
F, G, H och Ma av Raskarum nr 11 må var för sig
med ovan angivet område försäljas enligt omförmälda
förordning med rätt enligt 11 § i förordningen för
Sven Malm, Nils Olsson, Lars Olsson, Ola Holmstedt
och Hjalmar Guldén till hembud å respektive lotter,

dels lotten litt. B av Raskarum nr 12 samt lotterna
litt. hh och nr 7 b, 9, 10, 42, 43 a, 44 a, 45—57 av Raskarum
nr 11 må var för sig med ovan angivet område
försäljas enligt förberörda förordning, därvid lotterna

Kungl. Martts proposition Nr 94.

skola utbjudas till salu enligt 13 § i förordningen
litt. B av Raskarum nr 12 såsom jordbrukslägenhet
och övriga lotter såsom bostadslägenheter,
dels lägenheterna litt. D av Kaskarum nr 12 +
litt. C av Raskarum nr 11, litt. b av Raskarum nr 12 +
litt. K av Raskarum nr 11, litt. a av Raskarum nr 12
-f litt. L av Raskarum nr 11 samt litt. I) av Raskarum
nr 11 må försäljas till respektive Anders Persson, Nils
Lindström, Nils Sjö och Anders Nilsson mot de av domänstyrelsen
tillstyrkta köpeskillingar med bestämmelse,
att i övrigt skola rörande försäljningarna i tilllämpliga
delar lända till efterrättelse föreskrifterna i
21—32 §§ i förenämnda förordning samt 21—26 §§
kungörelsen den 6 juni 1929 (nr 179) med tillämpningsföreskrifter
till samma förordning,
dels lotten nr 5 av Raskarum nr 11 må försäljas
till S:t Olovs kommun mot en köpeskiling av 1,060
kronor att tillgodoföras statens domäners fond och under
villkor i övrigt, att köpeskillingen erlägges till
länsstyrelsen i länet, som har att, så snart köpeskillingen
erlagts, å området utfärda köpebrev, att området
av köparen tillträdes vid köpeskillingens erläggande,
samt att köparen ensam vidkännes kostnaden för
lagfart och avstyckning samt övriga med köpet förenade
utgifter, ävensom

2) godkänna de med ägarna av från Raskarum nili
förut försålda lägenheterna Raskarum nr 41 och
42 träffade avtal örn ägoutbyte på sätt som ovan angivits.

8:o.

Kronoegendomen 14 mantal Hede nr 1 i Högsäters socken av Älvs- nede nr
borgs län är utarrenderad till den 14 mars 1931 mot en årlig avgäld av Alvsborgs
1,400 kronor.

Egendomen är belägen 14 kilometer från Färgelanda och 13 kilometer
från Högsäters järnvägsstationer, båda på Uddevalla—Lelångenbanan.

Vid uppskattningsförrättning å egendomen den 28 september 1928 anslöto
sig vederbörande uppskattningsmän till ett av kronojordstyckningssakkunniga
framlagt förslag, att egendomen med hänsyn till dess goda
och tillräckliga åbyggnader borde i sin helhet ytterligare utarrenderas.

Lantbrukaren Johan Millander i Milleryr, Högsäter, har i en till Kungl.

Maj:t ingiven ansökan anhållit örn tillstånd att av kronoegendomen — i

Kungl. Majlis proposition Nr 94.

och för bildande med hjälp av egnahemslån av eget småbruk med huvudsaklig
inriktning på fjäderfäskötsel — inköpa ett område örn cirka
10 tunnland jämte 2 tunnland torvmosse. Sedan domänstyrelsen heretta
tillfälle att över ansökningen avgiva utlåtande, bemyndigade Kungl.
Maj:t den 28 mars 1930 styrelsen att, under förutsättning att Millander
förbunde sig bekosta förrättningen, låta i den ordning, som vore stadgad
i fråga örn saluvärdering av mindre kronoegendomar, verkställa uppskattning
av saluvärdet av det av Millander ansökta området med en areal,
som uppskattningsmännen vid besök å platsen kunde förorda till upplåtelse.
Därjämte föreskrev Kungl. Majit, att, sedan värderingen ägt
rum, styrelsen hade att jämte eget utlåtande till Kungl. Majit inkomma
med värderingsinstrumentet samt övriga ärendet tillhöriga handlingar.

Uppskattningsförrättning har ägt rum den 30 oktober 1930. Med utlåtande
den 23 januari 1931 har domänstyrelsen överlämnat instrumentet
över förrättningen med tillhörande handlingar, däribland en av distriktslantmätaren
Tor Blomkvist över egendomen år 1921 upprättad karta jämte
beskrivning. Av handlingarna i ärendet inhämtas bland annat följande.

Den till försäljning avsedda lotten består av dels södra området av den
öster om en egendomen genomlöpande landsväg liggande delen av hemskiftet,
dels ock egendomen tillhöriga, från hemskiftet skilda skogsskiftet.

Lotten, vars gränser äro utmärkta å ovanberörda karta, omfattar följande
ägofigurer i nr 1, 142, 143, av 144, av 145, av 146, av 147, av 148,
149, av 155, av 156, 156 a, av 157, 157 a, av 158. 158 a, av 159, 159 a, av
160, 160 a, 161—174.

Försäljningslotten innehåller en areal av 26.6670 hektar, därav 5.507»
hektar åker, O.3340 hektar äng, 14.1830 hektar avrösningsjord, 5.igoo hektar
mosse och 1.4830 hektar impediment.

Lotten är obebyggd. I densamma ingående åkermark är medelgod, ängen
av föga betydelse, betesmarken mindervärdig och skogsmarken stenig
och bergbunden.

Lotten har åsatts ett saluvärde av i runt tal 3,900 kronor, därav för
skogsmark med därå väsande skog 1,430 kronor.

Försäljningslottens arrendevärde har beräknats till 120 kronor.

Uppskattningsmännen hava förordat lottens försäljning till Millander
samt meddelat, att denne förklarat sig godkänna det åsätta saluvärdet.
Några särskilda villkor i fråga örn lottens användning eller bestämmelser
om återköpsrätt av lotten från kronans sida hava uppskattningsmännen
icke funnit erforderliga. För den händelse stadgande örn återköpsrätt likväl
skulle befinnas lämpligt, hava uppskattningsmännen föreslagit en
nedsättning i saluvärdet med 15 procent. För en eventuell upplåtelse av
lotten under åborätt har avgäldstiden föreslagits till 20 år och avgälden
beräknats till 5.30 hektoliter råg, 5.30 hektoliter havre och 5.30 kilogram
smör att utgå i penningar efter senast bestämda medelmarkegångspris.

Ur lantmäteriteknisk synpunkt föreligger, enligt vad ö-verlmi hval arén
meddelat, intet hinder för avstyckning.

Kungl. Maj-.ts proposition Nr 94.

Jämväl över jägmästaren Ilar förordat lottens försäljning men tillika
föreslagit en höjning i saluvärdet med åtminstone 100 kronor.

För egen del anser sig domänstyrelsen kunna godtaga det åsätta saluvärdet
3,900 kronor, som av den blivande köparen godkänts, samt tillstyrker,
att lotten upplåtes med full och oinskränkt äganderätt.

Jag biträder det av domänstyrelsen sålunda framlagda förslaget. Departements
Anledning att föreskriva förbehåll örn återköpsrätt synes mig icke före- chefen.
ligga i detta fall, där jordsökanden godtagit de av uppskattningsnämnden
föreslagna villkor och där lotten att döma av uppskattningsmännens uppgift
synes vara mindre värdefull och icke skäligen torde kunna bliva föremål
för någon spekulation. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av kronoegendomen % mantal Hede nr 1 i
Högsäters socken av Älvsborgs län må till Johan
Millander försäljas ovan omförmälda område om
26.6670 hektar mot en köpeskilling av 3,900 kronor,
att av honom vid tillträdet, räknat från den 14 mars
1931, kontant erläggas till länsstyrelsen i länet, som
har att utfärda köpehrev å området, därvid som villkor
för försäljningen skall gälla, att området upplåtes
i det skick, det vid tillträdet befinnes, att köparen av
området tillförsäkras rätt att begagna den till det i
området ingående skogsskiftet ledande väg i samma
utsträckning, som stamfastigheten äger rätt till samma
väg, att köparen skall svara för de å området för
tiden efter tillträdesdagen belöpande onera och utskylder,
samt att köparen ensam skall vidkännas kostnader
för lagfart och avstyckning samt övriga med
köpet förenade utgifter.

9:o.

I en till domänstyrelsen ingiven ansökning har Långareds kommunala uh.estorp nr
skogskommitté genom sin ordförande, Fridolf Johansson, gjort framställ- t i Älvsborgs
ning örn att för erhållande av lämpliga gränser till ett utav kommunen ldn''
från Lagmansholms egendom i Långareds socken för bildande av kom
munskog inköpt skogsområde få från kronoegendomen 3A mantal Ulves
torp nr 1 Storegård i Fullestads socken av Älvsborgs län förvärva ett
i Långareds socken beläget, kommunskogen angränsande skogsskifte.

Kronoegendomen Ulvestorp nr 1 Storegård är utarrenderad till den 14
mars 1936 mot en årlig avgäld av 1,125 kronor. I arrendet ingår all egendomen
tillhörande utmark.

Det skogsskifte, varom nu är fråga, är beläget i Långareds socken,

£*ep atö&m&rtts -.chefen.

Kungl. Majus proposition Nr 94.

3.8 mil från huvudgården, öster och söder om en Lilla Hälsingen benämnd
insjö och omfattar en areal av 12.20 hektar, därav 6.oo hektar impediment,
bestående av vattenområde i nämnda insjö.

Skiftet gränsar till den utav Långareds kommun från Lagmansholm
inköpta skogsmarken.

Såväl över jägmästaren som jägmästaren hava i avgivna yttranden tillstyrkt
skogsskiftets försäljning, och deras mening har biträtts av länsstyrelsen.
Arrendatorn har förklarat sig icke hava något att erinra
mot skiftets försäljning.

Domänstyrelsen har föranstaltat örn värdering av skogsskiftet, och
framgår av det över värderingen uppgjorda instrumentet, att skiftet beräknats
äga ett värde av 5,789 kronor 76 öre, därav 434 kronor 95 öre för
skogsmark.

Överlantmätaren, vars yttrande i ärendet införskaffats, har meddelat,
att hinder ur jorddelningslagens synpunkt icke föreligger för skogsskiftets
avstyckning.

Domänstyrelsen, som med skrivelse den 19 december 1930 överlämnat
Långareds kommunala skogskommittés förenämnda ansökning jämte
samtliga till ärendet hörande handlingar tillika med kartskiss, har anfört
följande: Skogsskiftet saknade, ehuru ingående i kronoegendomens
arrende, för detta varje betydelse som husbehovsskog, då virkesbehovet
för kronoegendomen utan svårighet kunde fyllas från den egendomen
tillhörande hemskogen. Styrelsen funne det beräknade värdet väl högt
och ansåge, att köpeskillingen med däri inberäknad kostnadsersättning
för värderingen, 202 kronor 84 öre, kunde begränsas till 5,000 kronor, vik
iket belopp kommunen jämväl förklarat sig vilja betala.

1 anslutning till domänstyrelsens förslag hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av kronoegendomen :iU mantal Ulvestorp nr 1
Storegård i Fullestads socken av Älvsborgs län må till
Långareds kommun försäljas det kronoegendomen tillhörande,
i Långareds socken belägna skogsskiftet örn
12.20 hektar mot en köpeskilling av 5,000 kronor under
villkor, att köpeskillingen kontant erlägges senast å
tillträdesdagen och inbetalas till länsstyrelsen, som
å skiftet utfärdar köpebrev, att skiftet må tillträdas
den 14 mars 1936 eller dessförinnan å tid, varom köparen
kan med kronoegendomens arrendator träffa överenskommelse,
att köparen skall svara för skiftet för tiden
efter tillträdesdagen åbelöpande utskylder och
andra onera, samt att köparen skall ensam vidkännas
kostnaderna för lagfart å och avstyckning av
skiftet ävensom övriga med köpet förenade utgifter.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 94.

10:o.

Kronoegendomen V t mantal Hassla nr 2 Västergården i Kinneveds socken av Hassla nr 2
Skaraborgs län är utarrenderad till den 14 mars 1931 mot årligt arrende vestergården i

Skaraborgs

av 1,400 kronor. Domänstyrelsen har gått i författning om egendomens skötsel ian.
under ett år från nämnda dag.

Under år 1928 har egendomen besiktigats av kronojordstyckningssakkunniga
samt varit föremål för uppskattningsförrättning. Av protokollet
över nämnda förrättning jämte tillhörande handlingar, däribland en av
distriktslantmätaren Sune Frigell åren 1921—1922 upprättad karta över
egendomen med beskrivning, samt av de sakkunnigas utlåtande inhämtas
bland annat följande.

Egendomen, som är belägen intill Kinnarps järnvägsstation och 12 kilometer
från Falköping, har enligt av extra lantmätaren Lars Kökeritz i
november 1929 lämnade arealuppgifter en areal av 57.26 9 hektar, därav
11.612 hektar tomt och åker, 7.952 hektar äng och 37.805 hektar avrösningsjord.
I denna areal är icke inräknad för järnväg exproprierad mark
samt jämlikt Kungl. Maj:ts brev den 8 juni 1923 försålda lägenheterna
Hasslelund, ägofigurerna å kartan nr 1—16 örn 3.8 6 hektar, och Erikslund,
ägofigurerna å kartan nr 17 och 45 örn 0.33 6 hektar.

Av egendomens byggnader är manbyggnaden i gott skick och för egendomen
tillräcklig, under det att ekonomihusen äro mycket gamla, trånga
och opraktiska samt kräva omedelbar ombyggnad.

Genom Kungl. Maj:ts brev till kammarkollegium den 22 mars 1907 har
grosshandlaren G. Sundling i Falköping eller hans rättsinnehavare medgivits
att å egendomen anlägga och under en tid av fyrtio år, räknat från
den 1 maj 1907, nyttja en på stolpar framdragen linbana för forsling av
gods under därvid angivna villkor. Jämlikt Kungl. Maj:ts resolution den
15 april 1921 har vattenfallsstyrelsen erhållit tillstånd framdraga elektrisk
ledning över egendomen. Enligt Kungl. Maj:ts resolution den 15 november
1928 har slutligen Ejnar Larsson i Sörby, Kinnarp, medgivits framdraga
en telefonledning över egendomen.

Å egendomen finnas två med innehavarna tillhöriga boningshus och uthus
försedda lägenheter, nämligen Ida Anderssons, belägen å ägofiguren nr
52, och smeden Knut Strengbergs, belägen i egendomens nordligaste hörn.

Kronojordstyckningssakkunniga hava framhållit, att med hänsyn till den
mindre goda åbyggnaden och den jämförelsevis obetydliga arealen det borde
vara ekonomiskt fördelaktigt för staten att avhända sig egendomen. Denna
vore icke större, än att den bildade ett mindre jordbruk av lagom storlek.

Först borde dock å den närmast järnvägsstationen belägna delen lämpligt
område undantagas för att i mån av behov upplåtas i tomter.

Med anledning av inkomna ansökningar har uppskattningsnämnden föreslagit
försäljning av egendomen i sex å kartan med litt. A, B, C, D, E
och F utmärkta och i Kökeritz förberörda arealuppgifter närmare upptagna
lotter. Lotten litt. D borde i mån av efterfrågan uppstyckas och försäljas
i smärre byggnadstomter.

Mot detta förslag, som biträtts av överjägmästaren, hava vissa erinringar
framställts.

Bihang lill riksdagens protokoll 1931. 1 sami. SO hafi (Nr 9U.) 3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 94.

Överlantmätaren har sålunda anmärkt, att kartan vore felaktig i så måtto,
att mosskiftet, ägofiguren nr 66 å kartan örn 1.925 hektar, enligt kartan
och handlingarna till den 3 september 1869 fastställt laga skifte å torvmossarne
till Kinneveds och Lagerstorps byar rätteligen tillhörde hemmansdelarna
3/s mantal Kinneved Klockaregården och 5/8 mantal Kinneved Kyrkegården.
Kronoegendomen hade i stället vid sagda laga skifte bekommit
det med litt. F betecknade skifte, vars gränser blivit med blyerts insatta å
kartan. Detta mosskifte innehölle en areal av 22.03 kvadratrev eller 1.9419
hektar.

Beträffande lotten litt. C har överlantmätaren funnit det vara uteslutet,
att den kunde avstyckas till särskild fastighet. Då hinder icke mötte mot
sammanläggning med den Gust. Henriksson tillhöriga fastigheten 3/s mantal
Hassla nr 1 Östergården litt. A (Hassla östergården l2), borde försäljning
av lotten ske till Henriksson, under villkor att den på Henrikssons bekostnad
avstyckades för sammanläggning med denna fastighet. Enligt handlingarna
till den 4 september 1855 fastställd hemmansklyvning å inägor
och skogsmark samt den 3 september 1869 fastställd delning å torvmosse
innehölle Hassla östergården l2 6.06 2 6 hektar tomt och åker, 6.311 hektar
äng samt I6.1941 hektar skogmark och torvmosse eller tillsammans 28.5677
hektar.

I fråga örn det å ägofigurerna nr 46—47 samt 55 belägna ena området
av lotten litt. D har överlantmätaren i samförstånd med domänintendenten
föreslagit följande jämkning. Den med litt. D betecknade smala remsan i
gränsen mot styckningslotten litt. A borde tilläggas den sistnämnda, och
borde i stället vid den blivande avstyckningen avsättas en för lotterna litt.
A och D gemensam 6 meter bred väg över området litt. D-fram till landsvägen
på sätt å kartan med blyerts antecknats. Dock borde läget förvägen
slutgiltigt fastställas först vid själva avstyckningen, sedan den å kartan
med blyerts uppskisserade indelningen i lägenheter för bostadsändamål vid
avstyckningen fastslagits.

Vid överlantmätarens och domänintendentens besök å platsen hade en
representant för Kinneveds skytteförening hos domänintendenten hemställt
att till plats för ny skjutbana få inköpa ett område av egendomen, vilket
område tidigare besiktigats av ett ombud från skytteförbundens överstyrelse
och befunnits lämpligt för ändamålet. På begäran av domänintendenten
hade området inlagts å kartan som litt. G. En avstyckning av området
för ändamålet syntes kunna ske utan att skada lotten litt. A. För lotterna
litt. A och G gemensamt borde undantagas en 3 meter bred väg över ägofigurerna
nr 56 och 57 i gränsen mot Hassla Östergården l2. För övrigt
borde vid en blivande avstyckning lotten litt. A bliva stamfastighet med
bibehållande av hemmanets mantal.

Lantmäteristyrelsen, som funnit jorddelningslagens bestämmelser icke lägga
hinder i vägen för styckningens genomförande i enlighet med vad ovan
skisserats, har uttalat, att vägen fram till lotten litt. G, vilken väg angivits
till endast tre meters bredd, lämpligen borde utläggas till samma bredd
som den blivande vägen över lotten litt. D. Även örn en så smal väg
som den föreslagna kunde beräknas för närvarande fylla behovet av väg
för av densamma beroende fastigheter, syntes det dock lämpligt att redan
vid styckningen genom reservation av nödigt utrymme hålla möjligheter
öppna för tillgodoseende av en kommande utvecklings krav.

Slutligen har styrelsen ansett sig böra fästa uppmärksamheten på att,
gnär ifrågavarande styckning bland annat åsyftade tomtbildning omedelbart

Kungl. Maj:ts proposition Nr 94.

invid en järnvägsstation med gryende samhällsbildning, det torde kunna
ifrågasättas, huruvida icke, åtminstone för en blivande uppdelning inom
den nu föreslagna lotten litt. D, bestämmelserna i 19 kap. 1 § andra och
tredje styckena jorddelningslagen borde vinna tillämpning.

Länsstyrelsen, som förordat en styckning av egendomen i enlighet med
överlantmätarens förslag, har jämväl biträtt vad lantmäteristyrelsen ifrågasatt
beträffande bredden av vägen till ägolotten litt. G samt tillämpning
av bestämmelserna i 19 kap. 1 § andra och tredje styckena jorddelningslagen
vid en blivande uppdelning inom lotten litt. D.

Förslaget till egendomens uppdelning, sådant det sålunda slutligen förordats,
har, med lotterna litt. A, B, C, D, E och F åsätta salu- och arrendevärden
enligt uppskattningsnämndens beräkningar, följande utseende.

Huvudgårdslotten, å kartan omfattande dels området litt. A i rött med
undantag av ägofiguren nr 66 och en till väg avsedd 6 meter bred markremsa
i gränsen mot Hassla Östergården l2 från lotten litt. B till lotten
litt. G av ägofigurerna nr 56 och 57, dels området litt. F i svart och
gränser i blyerts, dels ock den med litt. D i rött betecknade smala vågremsan
mot lotterna litt. B och D.

Areal, därvid hänsyn ej tagits till den obetydliga jämkning, som uppkommer
genom att lotten avstår mark till väg örn 6 meters bredd av ägofigurerna
nr 56 och 57 men erhåller vägområdet litt. D mot lotterna litt.
B och D: 44.73 7 9 hektar, därav 7.6 8 hektar tomt och åker, 6.619 hektar
äng och 30.4389 hektar avrösningsjord; saluvärde: 18,720 kronor, därav
5,202 kronor 26 öre för avrösningsjord med växande skog; arrendevärde
685 kronor.

Den nuvarande arrendatorn av egendomen, Nils Johan Johansson, har anhållit
att få inköpa denna lott. Uppskattningsnämnden har tillstyrkt ansökningen
under framhållande, att arrendatorn, tryckt av ett hårt kristidsarrende,
strävat att hålla egendomens svårunderhållna hus och jord i gott
stånd.

På därom gjord förfrågan har förenämnda Ida Andersson för uppskattningsnämnden
förklarat, att hon icke önskade inköpa den av henne brukade
lägenheten. Nämnden har därför föreslagit, att vid försäljningen av lotten
litt. A förbehåll måtte göras om rätt för Ida Andersson att under sin återstående
livstid kvarbo i sina hus och nyttja byggnadsplanen däromkring
mot en årlig avgäld av 3 kronor. Förbehåll borde enligt nämndens förmenande
i övrigt göras om rätt för innehavare av förut berörda ledningar
att hava dessa framdragna över lotten.

Lotten litt. B.

Areal 0.31 hektar åker; saluvärde 1,860 kronor; arrendevärde 80 kronor.

Denna lott har montören Arvid Arvidsson, Åsarp, anhållit att få inköpa
för bebyggande, vilken ansökning av uppskattningsnämnden tillstyrkts.

Lotten litt. C.

Areal 7 hektar avrösningsjord med växande skog; saluvärde 1,100 kronor;
arrendevärde 20 kronor.

Kungl. Maj.ts proposition Nr 94.

Såsom nämnts har föreslagits, att denna lott skulle försäljas till Gust.
Henriksson, vilken anhållit att få köpa en del av utmarken för att få sammanhang
mellan och väg till sina genom egendomen skilda ägor. Uppskattningsnämnden
har ansett, att köpeskillingen borde gäldas kontant vid
tillträdet.

Lotten litt. D.

Areal 2.194 hektar, därav 2.07 hektar åker och 0.124 hektar äng; för
tomt örn 1,500 kvadratmeter å lotten har beräknats ett saluvärde, efter 50
öre per kvadratmeter, av 750 kronor och ett arrendevärde av 30 kronor.

Som spekulanter å tomter inom lottens område hava anmält sig fyra personer,
Gunnar Lindqvist, Nils Funke, Karl Frisk och Matilda Andersson.

Lotten litt. E.

Areal 2.34 1 hektar, därav 1.452 hektar åker och 0.889 hektar äng; saluvärde
1,780 kronor; arrendevärde 75 kronor.

Som spekulant å denna lott har anmält sig fjärdingsmannen John Karlgren,
Kinnarp, som önskar förvärva lotten till bostadslägenhet med plats
för bedrivande av mindre jordbruk. Uppskattningsnämnden har förordat
lottens försäljning till Karlgren.

Lotten litt. F.

Areal 0.3 2 hektar äng; saluvärde 370 kronor; arrendevärde 15 kronor.

Denna lott har ägaren av boningshuset och uthuset å lotten, förenämnde
smeden Knut Strengberg, anhållit att få köpa, vilket tillstyrkts av uppskattningsnämnden.

Förbehåll örn återköpsrätt eller upplåtelse under åbo- eller tomträtt har
uppskattningsnämnden ansett icke böra ifrågakomma beträffande någon av
de nu nämnda lotterna. Skulle förbehåll örn återköpsrätt komma att göras,
har reducering av saluvärdena förordats.

Lotten litt. G.

Areal 0.383 hektar avrösningsjord; saluvärde enligt utlåtande av domänintendenten
250 kronor.

Till domänstyrelsen har från Kinneveds skytteförening genom dess ordförande
inkommit skriftlig ansökan rörande förvärv av området.

Arrendevärdet för egendomen ostyckad har uppskattats till 820 kronor.

I skrivelse den 10 januari 1931 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning och därvid anfört följande.

I fråga örn de särskilda lotterna torde endast Knut Strengberg kunna
med stöd av bestämmelserna i förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående
försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. tillerkännas hembudsrätt.
Ovannämnde Nils Johan Johansson hade brukat egendomen sedan den 14 mars
1924 och innehade följaktligen icke den i 9 § 1 morn. nämnda förordning
stadgade minimitiden för erhållande av förköpsrätt. Med hänsyn till det
dryga arrende, 1,400 kronor per år, som denne under sin arrendetid haft
att dragas med, hade styrelsen emellertid för sin del icke något att erinra
mot att han bereddes hembudsrätt vid försäljningen. Lotterna litt. C och

Kungl. Maj:ts proposition Nr 94.

G torde tillika böra hembjuda^ vederbörande spekulanter respektive Gust.
Henriksson och Kinneveds skytteförening. Därest för en uppdelning av
lotten litt. D i det jämförelsevis ringa antal tomter, varom vöre Haga, bestämmelserna
i 19 kap. 1 § andra och tredje styckena jorddelningslagen
nödvändigt måste vinna tillämpning, torde anledning knappast föreligga att
från samma bestämmelsers tillämpning utesluta den lotten angränsande
tomten litt. B. Beslut torde böra meddelas, att, sedan tomtmdelnmg tor
lotterna litt. B och D uppgjorts och av länsstyrelsen fastställts, tomterna
skulle var för sig upplåtas såsom bostadslägenheter enligt lo §> i 19/9 ars
förordning mot saluvärden, som domänstyrelsen med ledning av nämndens
värderingsförslag hade att fastställa. Från styrelsens sida motte icke hinder
mot att fjärdingsmannen John Karlgren tillerkändes hembudsratt vid försäljningen
av lotten litt. E. Då emellertid några skäl för sådant hembuds
medgivande icke åberopats och den omständigheten att Karlgren skriftligen
begärt att få köpa lotten i och för sig icke kunde anses tillräcklig tor tillerkännande
av förköpsrätt, torde lotten böra i vanlig ordning utbjudas
såsom bostadslägenhet enligt 13 §. Domänintendenten hade upplyst, att a

lotten icke kunde födas två kor. au

Styrelsen hade berett spekulanterna a lotterna litt. A. och C tillfälle att
yttra sig över de för lotterna beräknade saluvärdena. Några yttranden med
anledning härav hade icke till styrelsen inkommit. För en försäljning pa
föreslaget sätt av lotterna litt. A, C och G torde riksdagens medverkan vara
erforderlig. Det torde då av praktiska skäl vara lämpligt, att jamval ärendet
i övrigt underställdes riksdagen.

Därefter har domänstyrelsen i skrivelse den 6 februari 1931 anmält, att
förenämnde Gustaf Henrikssons son Erik Gustafsson i en till styrelsen den
30 januari 1931 inkommen skrift dels meddelat, att Henriksson avlidit i
augusti 1930 och att Gustafsson komme att övertaga fastigheten Hassla
Östergården 1’, dels ock anhållit att själv få inköpa lotten litt. C mot det
åsätta saluvärdet. På grund av vad sålunda förekommit hemställde domänstyrelsen,
att den hemliudsrätt till lotten litt. C, som styrelsen föreslagit
böra tillerkännas Gustaf Henriksson, i stället måtte tillförsäkras ägaren av
fastigheten Hassla östergården l2.

Jag biträder det av domänstyrelsen sålunda framlagda förslaget. Tillämpningen
av återköpsrättsinstitutet skulle i detta fall kunna tänkas ifrågakomma
beträffande lotterna litt. B, D och E. Med hänsyn till de synnerligen
obetydliga arealer och saluvärden, varom det här är fråga, anser jag i
likhet med samtliga dem, som yttrat sig i denna sak, anledning ej föreligga
för nämnda instituts tillämpning. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen 3,, mantal Hassla nr 2 Västergården
i Kinneveds socken av Skaraborgs län må försäljas
i huvudsaklig överensstämmelse med det av
domänstyrelsen förordade förslaget:

Departemcntt chefen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 94.

huvudgårdslotten jämlikt förordningen den 6 juni
1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom
m. m. med ett saluvärde av 18,720 kronor och
med hembudsrätt enligt 9 § i förordningsn för Nils Johan
Johansson samt under villkor i övrigt, att vattenfallsstyrelsen
bibehålies vid den jämlikt Kungl. Maj:ts resolution
den 15 april 1921 medgivna rätt att hava elektrisk
ledning framdragen över lotten, och att Ida Andersson
äger rätt att under sin livstid hava henne tillhöriga
boningshus och uthus kvarstående mot en årlig avgäld
till lottens innehavare av tre kronor,

lotterna litt. B och D, sedan tomtindelning uppgjorts
och av länsstyrelsen godkänts, jämlikt nyssberörda förordning,
därvid en var tomt skall utbjudas till salu
såsom bostadslägenhet enligt 13 § i förordningen mot
saluvärde, som domänstyrelsen med ledning av uppskattningsnämndens
värderingsförslag har att fastställa,
lotten litt. C till ägaren av Hassla Östergården l2
för sammanläggning med nämnda fastighet mot en köpeskilling
av 1,100 kronor, under villkor att köpeskillingen
erlägges kontant vid tillträdet till länsstyrelsen i länet,
som har att a lotten utfärda köpebrev, och att köparen
ensam vidkännes alla med lagfart å fånget och lottens
avskiljande samt övriga med köpet förenade kostnader,
lotterna litt. E och F enligt samma förordning med
saluvärden av 1,780 kronor respektive 370 kronor, därvid
lotten litt. B skall utbjudas till salu såsom bostadslägenhet
enligt 13 § i förordningen och lotten litt. F
skall enligt 10 § i förordningen hembjudas innehavaren
Knut Strengberg,

lotten litt. G till Kinneveds skytteförening mot en
köpeskilling av 250 kronor, under villkor tillika, att
köpeskillingen erlägges kontant vid tillträdet till länsstyrelsen
i länet, som har att å lotten utfärda köpebrev,
och att köparen ensam vidkännes alla med lagfart å
fånget och lottens avskiljande samt övriga med köpet
förenade kostnader;

skolande i övrigt vid samtliga försäljningar gälla, att
lotterna må tillträdas den 14 mars 1932, att lotterna
överlåtas i det skick, vari de på grund av bestämmelserna
i örn egendomen gällande arrendekontrakt skola
av arrendatorn avlämnas, att grosshandlaren G. Sundling
i Falköping eller hans rättsinnehavare samt Ejnar

Kungl. Maj:ts proposition Nr 94.

Larsson i Sörby, Kinnarp, bibehållas vid dem jämlikt
Kungl. Maj:ts beslut den 22 mars 1907 respektive den
15 november 1928 medgiven rätt att hava linbana respektive
telefonledning framdragen över lotterna, samt att
det foder, som arrendatorn av egendomen har att vid
avträdandet utan ersättning lämna, skall tillgodokomma
köpare av huvudgårdslotten.

liro.

Kronoegendomen »/* mantal Brandsöl nr 2 Anders Bengtsgården i Säre- handsöl n. 2
stads socken av Skaraborgs län är utarrenderad till den 14 mars 1931 mot Bengtsgården

årligt arrende av 1,575 kronor. 1

Egendomen bär under år 1927 besiktigats av kronojordstycknmgssakkunniga
samt under 1928 varit föremål för uppskattningsförrättning. Av handlingarna
i ärendet, däribland en av distriktslantmätaren Gunnar Linde år 1927
över egendomen upprättad karta med beskrivning, inhämtas bland annat

följande. __ ,

Egendomen, som är belägen 30 kilometer från Lidköpings stad och » kilometer
från Grästorps köping, har en areal av 134.16 hektar, varav 112.826
hektar tomt och åker samt 21.3 3 4 hektar odlingsmark.

Åkerjorden består av lermylla å lerbotten av något mer an medelgod

beskaffenhet och i behov av avdikning.

Kronans hus äro i allmänhet äldre, men underhållna, och for egendomens

behov otillräckliga. _ , .

Egendomen har andel i Särestads sockens odelade torvmossar i Flo socken

och i sjön Detterns vatten, vilket allt ej lämnar någon avkastning.

Egendomen har taxeringsvärderats till 87,100 kronor, varav 1,600 kronor

för skogsmark. , , , ,

Kronojordstyckningssakkunniga hava anfört, att egendomen vöre bebyggd
i tre skilda brukningsdelar och en lägenhet, att lotternas innehavare hade
anhållit att få köpa sina respektive innehav samt att med hänsyn “artill
och då kronan icke hade tillräcklig åbyggnad för egendomens drift och
gården vore i behov av täckdikning, vilken komme att draga kostnader, de
sakkunniga förordade, att egendomen försåldes i följande fyra delar, nam !lShuvudgården

örn 25.81 hektar åker och 2.0 8 hektar äng, bebyggd med
kronans hus och en arrendatorn tillhörig ladugård,

en lott örn 45.616 hektar åker och 2.941 hektar äng, bebyggd med kronans
hus samt brukaren tillhöriga en nybyggd ladugård och en drängstuga,
en lott örn 28.461 hektar åker och 0.646 hektar äng, bebyggd med brukaren

tillhöriga hus, samt .... , . , , , „ ,,,,

en lott örn 11.522 hektar åker och 0.03 hektar äng, bebyggd med hus, tillhöriga
huvudgårdens arrendator.

Uppskattningsnämnden har anfört följande.

Egendomen hade under en mycket lång följd av år innehafts av samma familj,
som på visst sätt delat den emellan olika familjemedlemmar. Egendomen

Kungl. Maj:ts proposition Nr 94.

innehades a arrende av två huvudarrendatorer, Carl Joh. Engelbrektsson och
And. Joh. Andersson. Dessa, som båda vore födda å egendomen, vore kusiner
och annu en släkting till dem, F. Brandt, även född å gården, innehade en
del av densamma, bebyggd med egna hus. Å huvudgården ägde arrendatorenka
likaledes en stor del byggnader, liksom arrendatorn Andersson ägde
samtliga hus a den under hans arrendelott lydande torplägenheten. Då så
stor del av byggnaderna tillhörde innehavarna, som anhållit att få inköpa
den gamla fädernegården, och då denna i kronans hand ej komme att närmaste
tiden lämna så stor avkastning på grund av att den vore i behov av
och komme att undergå dränering, ansåge uppskattningsnämnden lämpligt,
att egendomen försåldes. Uppskattningsnämnden ansåge, att egendomen
borde forsaljas, därvid en uppdelning i fyra lotter föreslagits. Förslaget till
egendomens uppdelning hade underställts vederbörande distriktslantmätare
som uppgjort tvenne alternativa förslag till egendomens styckning i fyra

D,.lka^tan betecknade lotter. Enligt alternativ I
skulle lotterna tilldelas följande arealer åker, litt. A 35.236 hektar, litt. B
46.4^3 hekter litt. C 20.iO3 hektar och litt. D 11.0 6 4 hektar. Enligt alternativ
II skulle lotten litt. A:s areal åker ökas till 38.6 4 hektar och lotten litt.
D:s minskas till 7.7 6 hektar, under det lotterna litt. B och C skulle erhålla
oforandrade arealer.

Lantmataren hade vid uppgörande av förslagen meddelat, att de enligt
alternativ I till försäljning föreslagna lotterna å kartan utmärkts med röda
linjer samt att gränsen mellan litt. A och litt. D enligt alternativ II angivits
med bia linje. För egen del hade lantmätaren förordat alternativ II,
da innehavaren av lotten litt. A önskat köpa så stort område som möjligt,
bland aiinat av det skalet att byggnaderna å litt. A vore fullt tillräckliga
tor saval litt. A som D, under det att innehavaren av litt. D önskat förvärva
sa litet område som möjligt, enär husen vore byggda endast för 3—4
hektar aker. Att konstruera upp de teoretiskt bästa fastigheterna och genomdriva
försäljning därav till missbelåtenhet och svårigheter för köparna, vilka
utan vada skulle kunna få sina önskemål uppfyllda, hade lantmätaren ansett
ej tillrådligt.

Beträffande egendomens andel i torvmosseskiftet borde det, då det i en
framtid kunde komma till användning, avsättas såsom gemensamt för alla
lotterna.

Beträffande de båda alternativen ville uppskattningsnämnden i största
mojhga man söka tillmötesgå de personliga önskningar, som framställts
mea °“®kade att, skaPa för framtiden bärkraftiga jordbruk och ansåge, att
rent tillfälliga och personliga skäl ej Ange inverka till rubbning härutinnan.
Nämnden ansage olämpligt att på styv och svårbrukad jord nyskapa ett

jordbruk om 7.7 6 hektar åker, då innehavarna härå ej kunde erhålla full
bärgning.

I anslutning härtill hade uppskattningsnämnden föreslagit försäljning av
egendomen enligt alternativ I och därvid åsatt följande värden

A- i41’ av 62’ av 63> av 74, av 157, 158, av 159,
aV ilo qarVi 17ot’o av 254, av 255’ 256—259, av 260, 330—349,

Ift735n’ft351-3?9’ av 40°’ av 401’ av 402’ av 403> 404, av 405, av 406,
*v 4U* aX 412> av 413> av 414> av 415 och av 416. Areal
45.276 hekter, varav 35.236 hektar tomt och åker samt 10.04 hektar annan
Saluvarde 32,350 kronor, varav 1,748 kronor 8 öre för växande skog
och i50 kronor for del i allmänning. Arrendevärde 1,080 kronor.

Litt. B. Agofigurer 1—40, av 41, 42-61, av 62, av 63, 64-73, av 74,

Kungl. Majlis proposition Nr 94.

75 — 156, av 157, av 159, 160—172, av 173, av 174, av 400, av 401, av 402,
av 403, av 405, av 406 och av 411. Areal 49.7 5 8 hektar, varav 46.4 2 3
hektar tomt och åker samt 3.33 5 hektar annan mark. Saluvärde 42,170
kronor, varav för växande skog 19 kronor 31 öre och för andel i allmänning
200 kronor. Arrendevärde 1,450 kronor.

Litt. C. Ägoligurer 230—253, av 254, av 255, av 260, 261—329 och av
350. Areal 24.304 hektar, varav 20.103 hektar tomt och åker samt 4.201
hektar annan mark. Saluvärde 14,975 kronor, varav för växande skog
593 kronor 12 öre samt för andel i allmänning 100 kronor. Arrendevärde
510 kronor.

Litt. D. Ägoligurer av 412, av 413, av 414, av 415, av 416 och 417—
467. Areal 14.822 hektar, varav 11.064 hektar tomt och åker samt, 3.758
hektar annan jord. Saluvärde 10,000 kronor, varav 584 kronor 90 öre för
växande skog, 50 kronor för del i allmänning samt 1,500 kronor för arrendatorn
Andersson tillhöriga byggnader. Arrendevärde 285 kronor.

Egendomens arrendevärde har uppskattats till 3,320 kronor.

Lotten litt. D hade värderats jämväl för upplåtelse under åborätt.

Lotten litt. A innehades av Anders Johan Andersson, som under 32 år
efter sina föräldrar väl brukat densamma och förklarat sig villig att förvärva
lotten. Då han vore en dugande, strävsam och i orten med allmänt
förtroende betrodd man, hade uppskattningsnämnden tillstyrkt försäljning
av lotten till Andersson för ovan angivna köpeskilling att erläggas under
6 år med en sjättedel årligen.

Lotten litt. B önskade innehavaren, Carl Johan Engelbrektsson, som efter
sina förfäder innehaft och väl vårdat densamma i 11 år, inköpa mot köpeskillingens
erläggande med en sjättedel i 6 år. Då han hade de bästa vitsord
och visat sig vara en dugande jordbrukare, hade uppskattningsnämnden
tillstyrkt försäljning till honom.

Lotten litt. C hade innehavaren, Fridolf Brandt, som efter sina förfäder
i 22 år väl skött densamma och där ägde alla husen, anhållit att få inköpa
med betalning av en sjättedel örn året i 6 år. Uppskattningsnämnden
hade tillstyrkt ansökningen, då Brandt visat sig vara en redbar och
dugande man.

Lotten litt. D önskade dess innehavare, E. Brandt, som i 20 år brukat
densamma, förvärva på egnahemsvillkor. Samma ansökning hade muntligen
framförts av en son till arrendatorn A. J. Andersson, Sigfrid Andersson.
Ehuru denne torde hava större kvalifikationer än Brandt, hade uppskattningsnämnden
dock ansett, att Brandt på grund av sitt långa innehav hade
företräde och tillstyrkte hans ansökning. Husen å denna brukningsdel tillhörde
arrendatorn Andersson och hade värderats, boningshuset till 800 kronor,
ladugården till 500 kronor och stallet till 200 kronor, eller tillsammans
1,500 kronor. Uppskattningsnämnden hade ansett, att dessa hus borde inlösas
av kronan för det föreslagna priset, varmed arrendatorn förklarat sig
nöjd.

Länsstyrelsen har biträtt uppskattningsnämndens förslag till egendomens
disposition.

Överjägmästaren i Västra distriktet har ej haft något att erinra mot försäljning
av egendomen.

Överlantmätaren har biträtt distriktslantmätarens förslag till försäljning
av egendomen enligt alternativ II och såsom skäl härtill, under omnämnande
av vissa parallellfall vid angränsande gårdar, framhållit att, för att icke
riskera, att ägolotten litt. A skulle bliva överbebyggd, denna iigolott borde

Kungl. Maj:ts proposition Nr 94.

tilldelas så mycket åkerjord som utan våda för den blivande lotten litt. I)
kunde ske, samt att en bättre ägoanordning och redigare form erhölles enligt
alternativ II.

Beträffande egendomens andel i torvmosseskiftet har överlantmätaren biträtt
uppskattningsnämndens förslag till densammas fördelning. Ägolotten
B borde, såsom varande den största, vid en blivande avstyckningsförrättning
anses utgöra stamfastighet med bibehållande av hemmanets mantal.

Härjämte har överlantmätaren meddelat, att vare sig det ena eller andra
alternativet till egendomens uppdelning komme till genomförande, intet
syntes vara att erinra ur de synpunkter, som jorddelningslagen föreskreve
såsom villkor för avstyckning.

På föranstaltande av domänstyrelsen har upp skattning snämnden verkställt
saluvärdering av lotterna litt. A och D enligt alternativ II, varvid desamma
åsatts följande saluvärden.

Litt. A. Ägofigurer av 41, av 62, av 63, av 74, av 157, 158, av 159, av
173, av 174, 175—229, av 254, av 255, 256—259, av 260, 330—349, av
350, 351—399, av 400, av 401, av 402, av 403, 404, av 405, av 406, 407—
410, av 411, av 412, av 413, 414—422, 436—441, av 446 och av 447. Areal
51.2 0 4 hektar, varav 38.5 4 hektar tomt och åker och 12.6 6 4 hektar annan
mark. Saluvärde 35,730 kronor, varav 2,185 kronor 63 öre för växande
skog samt 150 kronor för del i allmänning.

Litt. D. Ägofigurer av 412, av 413, 423—435, 442—445, av 446, av 447 och
448—467. Areal 8.8 9 4 hektar, varav 7.7 6 hektar tomt och åker samt l.i 34 hektar
annan mark. Saluvärde 7,190 kronor, varav 147 kronor 35 öre för växande
skog, 50 kronor för del i allmänning samt 1,500 kronor för byggnader.

Härjämte har uppskattningsnämnden förklarat, att den ansåge, att förbehåll
örn återköpsrätt ej behövde ifrågakomma beträffande någon av de till
försäljning ifrågasatta lotterna, att, örn sådant förbehåll dock gjordes, de
föreslagna köpeskillingarna borde minskas med 16 procent, att annat förbehåll
ej behövde göras, samt att sådan brist ej förekomme, som behövde i
protokollet antecknas.

Arrendevärdena hava uppskattats till 1,430 kronor för lotten litt. A och
till 290 kronor för lotten litt. D.

Med skrivelse den 14 november 1930 har domänstyrelsen, som föranstaltat
örn egendomens utarrendering till den 14 mars 1932, underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning, och därvid anfört följande.

Styrelsen ansåge, att egendomen borde försäljas och därvid upplåtas i fyra
lotter litt. A, B, C och D med i alternativ II angivna arealer.

Mot de föreslagna saluvärdena hade styrelsen ej något att erinra, men
borde värdena å lotterna litt. A, B och C, med hänsyn till att desamma
beräknats under förutsättning, att köpeskillingarna finge erläggas räntefritt
under loppet av 6 år, men försäljning av lotterna nu skulle ske jämlikt förordningen
den 6 juni 1929, reduceras med 12 procent. Dock borde saluvärdena
slutligen fastställas först sedan vid blivande avstyckningsförrättning
å egendomen bestämts, hur stor del av egendomens andel i allmänningen,
vilken andel borde fördelas på de olika lotterna, komme att belöpa å varje
lott.

Styrelsen föresloge alltså, att saluvärdena å de olika lotterna — desammas
andelar i allmänningen oberäknade — fastställdes till 31,310 kronor för

Kungl. Marits proposition Nr 94.

lotten litt. A, till 36,935 kronor för litt. B, till 13,090 kronor för litt. C
samt till 7,140 kronor för litt. D.

Lotten litt. D borde utbjudes till försäljning, sedan arrendatorn Andersson
medelst skriftlig handling förbundit sig att, därest försäljning av lotten
komme till stånd, till kronan som dess egendom överlämna honom tillhöriga
å lotten befintliga byggnader, nämligen boningshus, ladugård och stall, mot
ett ersättningsbelopp av tillhopa 1,500 kronor.

Uppskattningsnämndens förslag rörande hembudsrätt biträddes av styrelsen.

Förbehåll örn återköpsrätt borde icke förekomma.

De särskilda lotternas innehavare hade beretts tillfälle yttra sig, huruvida
de önskade förvärva lotterna till de föreslagna saluvärdena, men hade några
yttranden till styrelsen icke inkommit.

I fråga örn de två alternativen för egendomens styckning finner jag med Departemenuhänsyn
till den förebragta utredningen alternativ II vara att föredraga samt chefen.
ansluter mig jämväl i övrigt till domänstyrelsens förslag. Jag hemställer
alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av kronoegendomen 3/4 mantal Brandsöl nr 2
Anders Bengtsgården i Särestads socken av Skaraborgs
län må jämlikt förordningen den 6 juni 1929 (nr 176)
angående försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m
försäljas

dels lotten litt. A örn 51.2 0 4 hektar med hembudsrätt
enligt 9 § i förordningen för Anders Johan Andersson,
dels lotten litt. B örn 49.7 5 8 hektar med hembudsrätt
enligt samma § för Carl Johan Engelbrektsson,

dels lotten litt. C örn 24.3o4 hektar med hembudsrätt
enligt samma § för Fridolf Brandt,

dels ock, sedan arrendatorn Anders Johan Andersson
medelst skriftlig handling förbundit sig att, därest försäljning
av lotten litt. D kommer till stånd, till kronan
såsom dess egendom överlämna honom tillhöriga å denna
lott befintliga hus mot ett ersättningsbelopp av 1,500
kronor, lotten litt. D örn 8.8 9 4 hektar med därå befintliga
hus med hembudsrätt enligt ovannämnda § för E.

Brandt,

med iakttagande i övrigt, att lotternas saluvärden bestämmas
till av domänstyrelsen föreslagna belopp, ökade
med värdet av den del av egendomens andel i allmänning,
som kan komma att tilläggas respektive lotter,
att lotterna må tillträdas den 14 mars 1932, att lotterna
försäljas i det skick, de vid tillträdet befinna sig, att
endast kronoegendomen tillhöriga byggnader och anläggningar
ingå i försäljningarna,

Kungl. Maj:ts proposition Nr 94.

Tjåva eller
Tiavad nr 11
Frugården i
Skaraborgs
län.

samt med åliggande för domänstyrelsen att, med avseende
å vad ovan anförts beträffande allmänningsandelen,
efter det avstyckning verkställts slutligen fastställa
saluvärdena å lotterna.

12:o.

Den 29 juni 1928 har Kungl. Majit med riksdagen (prop. nr 210, p. 63;
R. skr. nr 265) förordnat bland annat, att, sedan kronoegendomen Ya mantal
Tjåva eller Tiavad nr 11 Frugården i Tidavads socken av Skaraborgs län
blivit genom vederbörlig lantmäteriförrättning delad i sex i nämnda proposition
nr 210 angivna lotter, samma lotter finge var för sig försäljas, däribland
ett område örn 1.595 hektar enligt då gällande grunder för upplåtande
av egnahemslägenheter från kronoegendomar med hembudsrätt för
Vilhelm Lindgren samt egendomens huvudgård antingen till arrendatorn
Richard Larsson för en köpeskilling av 48,825 kronor att erläggas med en
sjättedel vid tillträdet den 14 mars 1929 och en sjättedel den 14 mars varje
av nästföljande fem år samt under villkor, bland andra, att köparen skulle
svara för de å lotten för tiden efter tillträdesdagen belöpande annuiteter å
ett egendomen åvilande odlingslån, eller, därest Larsson icke begagnade sig
av medgivandet att förvärva lotten, å offentlig auktion till den högstbjudande
under de i Kungl. Maj:ts brev den 29 maj 1874 stadgade villkor
med tillträdesrätt för köpare den 14 mars 1929 och under, bland andra,
nyssnämnda villkor beträffande det egendomen åvilande odlingslånet.

Vid å egendomen hållen avstyckningsförrättning har det till försäljning
till Vilhelm Lindgren avsedda området betecknats med litt. Ec, och utgör
huvudgården den efter avstyckningen kvarvarande stamfastigheten. Därefter
hava erforderliga försäljningsåtgärder vidtagits.

Förenämnde Lindgren har därvid den 15 februari 1930 anmält, att han
med hänsyn till beskaffenheten av lotten litt. Ec icke kunde ingå på de
för lotten, vilken åsatts ett saluvärde av 1,200 kronor, föreskrivna betalningsvillkoren,
men att han vore villig bestämma sig för köpet, örn köpesumman
fastställdes till 1,000 kronor. I ett häröver avgivet yttrande har
domänintendenten med hänsyn till de fallande jordpriserna och att salulotten
vore belastad med odlingslån, vilket vid uppskattningstillfället ej anmärktes,
tillstyrkt antagandet av Lindgrens anbud. På av domänstyrelsen
given anledning har sedermera ny värderingsförrättning hållits å lotten av
domänintendenten. Av instrumentet häröver inhämtas i huvudsak följande.

Lindgren äger lägenheten Marielund nr 1 (72), avsöndrad från 1/i mantal
Tidavad nr 7 Finnagården, vilken lägenhet innehåller 2.91 hektar tomt och
åker och är bebyggd med Lindgren tillhöriga hus, som lämna nöjaktig bostad
åt honom och hans familj. Domänintendenten ansåg, att sagda lägenhet
icke kunde lämna Lindgren nödtorftig bärgning och att lägenheten

Kungl. Maj:ts proposition Nr D4.

skulle avsevärt vinna genom tillägg av lotten litt. Ec. Jämlikt uppgift av
överlantmätaren mötte ur jorddelnings- och fastighetsbildningssynpunkt icke
hinder för en sammanläggning av fastigheterna. Av ett den 9 oktober
1915 beviljat odlingslån, 33,290 kronor, belöpte å egendomen 2,080 kronor
63 öre, vilket belopp skulle återbetalas under tiden 1922—1947 med 3,583
kronor 79 öre, fördelat å årliga inbetalningar av 138 kronor 32 öre åren
1922 — 1946 och 125 kronor 79 öre år 1947. De debiterade annuiteterna hade
erlagts till och med år 1929 eller med tillhopa 1,106 kronor 56 öre, i följd varav
återstode ett belopp av 2,477 kronor 23 öre, varav enligt förrättningshandlingarna
lotten litt. Ec svarade med 9.8 8 procent eller 250 kronor 73 öre.
Saluvärdet för lotten har vid förrättningen beräknats sålunda:

Enligt 1927 års värdering .................... kronor 1,200: —

Avgår odlingslån ..................... — ■ ■ ....... »______250: 73

Återstår kronor 949: 2 7,

som avrundats till 950 kronor. Lindgren har i en av vittnen styrkt förklaring
förbundit sig att av domänstyrelsen inköpa lotten för sagda belopp
och att ikläda sig återstående annuiteter för lotten åvilande odlingslån.

Beträffande huvudgårdslotten, som saluvärderats till 48,825 kronor, därav
13,902 kronor 62 öre för skogsmark med växande skog, har Richard Larsson
meddelat, att han icke såge någon möjlighet att förvärva lotten till
angivna pris. På grund av de egendomen åvilande vattensänkningslånen,
vilka onera i en snar framtid komme att ökas, ävensom de rådande dåliga
konjunkturerna inom jordbruksnäringen måste nämligen enligt Larssons
förmenande priset på egendomen anses orimligt högt. Det vore därför med
verklig smärta, som han måste avsäga sig det medgivna hembudet till egendomen,
vilken han för 22 år sedan övertagit och på alla sätt upparbetat
såväl beträffande jord som byggnader. När han övertog gården, befann
sig densamma i vanvård och förfall. Att han nedlagt ett oerhört arbete
på gårdens iståndsättande kunde vem som helst se. Larsson hemställde
därför, att domänstyrelsen måtte utverka, antingen att han finge köpa
lotten för 45,000 kronor, vilken summa han — ehuru med tvekan —
ansåge sig kunna betala utan att bliva ruinerad, eller att han finge på nytt
arrendera lotten under ytterligare fem eller tio års tid.

Domänintendenten har anfört: Egendomen vore, såsom av uppskatt ningshandlingarna

framginge, starkt beroende av frågan örn Tidan—Kräftåns
upprensning, vilken fråga under cirka 20 år legat under utredning
och för närvarande vore underställd vattendomstolens prövning. Då egendomens
saluvärde givetvis vore beroende pa hurudan den slutliga domen,
som i ogynnsamt fall kunde låta vänta på sig ännu 4 å 5 ar, bleve, samt
kostnaderna för utredning, laga syneförrättning och rättegångar, vilka påvilade
den vattenskadade jorden, år från år ökades, vore det helt naturligt,
att gårdens värde i och med avloppens försämring och kostnadernas ökning
komme att sjunka. Sedan uppskattningen år 1927 ägde runi, hade även
rotvärdet av .skogen minskats. Domänintendenten ansåge det därför vara
för kronan förmånligare att acceptera Larssons anbud än att invänta dom
i målet och utdebitering av kostnaderna för den föreslagna avdikningen.

Länsstyrelsen har tillstyrkt, att köpeskillingen för huvudgårdslotten

Departements.

chefen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 94.

med bibehållande av hembudsrätt för Larsson — nedsattes till 45,000
kronor.

Över jägmästaren har anfört: Priset å rotstående virkesposter före föHe

visserligen att vara i nedåtgående, ehuru detta ej direkt kunde påvisas
genom revirens rotförsäljningar, men vore det vid uppskattningen beräknade
medelvärdet — 6 kronor per kubikmeter — så lågt, att detsamma fortfarande
borde äga giltighet. Å andra sidan borde under rådande jordbrukskris
jordbruksegendomar vara mindre efterfrågade och priset sålunda sjunkande,
varför överjägmästaren ansåge den av Larsson erbjudna köpeskillingen
tillfredsställande och förordade anbudets antagande.

Domänstyrelsen har i skrivelse den 15 augusti 1930 underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning samt meddelat, att lotten litt. Ec vore utarrenderad
för tiden 14 mars 1930 14 mars 1931 till Lindgren mot ett arrende av 75
kronor och att huvudgårdslotten vore utarrenderad för samma tid till
Richard Larsson mot 1,170 kronor. Beträffande själva saken ville styrelsen
med avseende å vad i ärendet förekommit rörande saluvärdet för lotten
litt. Ec hemställa, att detsamma måtte nedsättas till 950 kronor med förbindelse
för köparen att svara för på lotten belöpande andel av annuiteterna
av kronogendomen åvilande odlingslån.

I fråga örn den föreliggande ansökningen beträffande huvudgårdslotten
ansåge sig styrelsen icke kunna tillstyrka ett frångående av den stadgade
ordningen för försäljningen av sagda lott.

Under hand har från domänstyrelsen meddelats, att ifrågavarande två
lotter genom styrelsens försorg utarrenderats till den 14 mars 1932, lotten
litt. Ec till Lindgren och huvudgårdslotten till Larsson.

Den ifrågasatta nedsättningen av köpesumman för huvudgården från
48,825 kronor till 45,000 kronor har tillstyrkts av samtliga myndigheter,
som yttrat sig i ärendet, med undantag av domänstyrelsen. Huvudgårdens
arrendator, som brukat egendomen i 22 år, är villig att betala högst sist
nämnda pris, vilket av ortsmyndigheterna vitsordats vara för kronan tillfredsställande.
På grund av vad i ärendet sålunda upplysts, vill jag förorda
saluvärdets nedsättning till 45,000 kronor, en åtgärd som synes mig
vara med hänsyn till såväl kronans som arrendatorns intressen den i nuvarande
situation lämpligaste.

För lotten litt. Ec har ifrågasatts nedsättning av köpeskillingen från
1,200 kronor till 950 kronor. Såsom skäl för nedsättningen har, bland
annat, aberopats, att lotten skulle vara belastad med ansvar för viss del av
den på kronoegendomen belöpande andelen av beviljat odlingslån. Ehuru
med hänsyn till bestämmelsen i 19 kap. 24 § jorddelningslagen ägolotten
icke torde hava dylikt ansvar, vill jag emellertid i betraktande av i övrigt
föreliggande omständigheter icke motsätta mig, att köpesumman för lotten
ma nedsättas till 1,000 kronor, vilket belopp Lindgren i sin förberörda anmälan
den 15 februari 1930 erbjudit sig att betala.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 94. 47

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, med ändring av det i ämnet år 1928 fattade beslutet
medgiva, att vid försäljning från kronoegendomen
V2 mantal Tjåva eller Tiavad nr 11 Frugården av Tidavads
socken av Skaraborgs län saluvärdet må nedsättas å
huvudgårdslotten från 48,825 till 45,000 kronor och å
lotten litt. Ec från 1,200 till 1,000 kronor.

13 :o.

Kronoegendomen 3/4 mantal Berg nr 2 med lägenheten Röjningen eller Berg nr 2
Hallonsberg i Västerfärnebo socken av Västmanlands län är utarrende- hallensrad
för tiden till den 14 mars 1932 mot ett årligt arrende av 1,025 kronor, berg i Västhed.
anledning av den förestående arrendeledigheten hava kronojord- alands ian.
styckningssakkunniga under år 1929 besiktigat egendomen. Vidare kar
domänstyrelsen från vederbörande domänintendent och hushållningssällskaps
egnahemsnämnd införskaffat upplysningar angående egendomens
lämplighet till upplåtelse i egnahemslägenheter eller åbolägenheter
samt huruvida efterfrågan å dylika lägenheter funnes i orten. Den
13 september 1929 har sedermera uppskattningsförrättning hållits å egendomen
i vederbörlig ordning. Av handlingarna i ärendet, varibland en
av överlantmätaren N. Th. Schönström verkställd kopia av en av
distriktslantmätaren Frey Torbjörnsson år 1921 avkopierad karta över
egendomen, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 27 kilometer från Sala stad och 17 kilometer
från Rosshyttans järnvägsstation, innehåller enligt ett av distriktslantmätaren
Ragnar Grebius den 27 januari 1930 uppgjort förslag till
avstyckning från egendomen 111.856 hektar, varav I.09 hektar tomtmark,

28.52 hektar åker, 6.6 hektar äng och 75.846 hektar avrösningsjord.

Åbyggnaden är god och motsvarar egendomens behov. Byggnadsum
derhållet kan anses tillfredsställande.

Åkerjorden är belägen i fyra från varandra skilda områden, Hemgärdet,
Josuvreten, Hallensberg eller Röjningen och Svedbo äng. Med undantag
för den ganska obetydliga ägan Svedbo äng med rätt god lermylla
å god leralv är åkern dålig.

Enligt beslut den 7 maj 1926 har Kungl. Maj:t medgivit arrendatorn
av egendomen att för denna söka och vinna delaktighet i odlingslån för
utförande av ett dikningsföretag, benämnt Svedbo dikningsföretag, med
skyldighet för honom att gälda såväl de under då återstående arrendetiden
å egendomen belöpande annuiteterna å lånet som ock vid arrendetidens
slut den 14 mars 1932 ännu ogulden andel av samma lån. Berörda
dikningsföretag berör endast Svedbo äng, och har egendomens andel
i lånet, vars fördelning ännu icke av länsstyrelsen slutligen fastställts,
beräknats till 8 kronor 14 öre årligen för tiden 1934—1958 och till 7 kronor
40 öre för år 1959. *

Kungl. Maj:ts proposition N?'' 94.

Västel färnebo elektriska distributionsförening u. p. a, Ilar mellom resolutioner
den 2 september 1921 oell den 24 oktober 1930 medgivits rätt att
hava över egendomen framdragna elektriska ledningar.

Taxeringsvärdet utgör 30,100 kronor, varav 20,900 kronor för inägor
och 9,200 kronor för skogen.

Kronojordstyckningssakkunniga hava anfört följande. Egendomens
åkerjord vöre belägen i förberörda fyra särskilda skiften. I en utkant
å Hemgärdet funnes en med nuvarande arrendatorns fader tillhörigt
boningshus försedd lägenhet örn cirka 0.25 hektar. Vid besiktningstillfället
gjordes ansökning om rätt att få friköpa tomtområdet i fråga. Då
hinder för områdets skiljande från egendomen icke syntes föreligga, förordade
. de sakkunniga berörda ansökning. Beträffande egendomen i
övrigt inb jode joidens splittrade belägenhet till en uppdelning av denna
i mindre brukningsenheter. På grund av den goda och rymliga åbyggnaden
borde emellertid en sådan åtgärd icke ifrågasättas. De sakkunniga
förordade, att egendomen bibehölles och ånyo utarrenderades.

Västmanlands läns hushållningssällskaps egnahemsnämnd har anfört
följande. Byggnaderna å egendomen vore goda och tillräckliga förgårdens
behov. Mer än hälften av åkerjorden tillhörde Böjningen och
vore belägen cirka O.25 mil från gården. Egendomen skulle på grund av
denna omständighet väl lämpa sig för styckning, men borde sådan icke
ifrågakomma på grund av byggnadernas goda skick. Förutvarande arrendatorn,
A. Westling, ägde ett gammalt boningshus, omedelbart intill
gardens byggnader och önskade få en tomt örn cirka 1 hektar, varav hälften
åker, avstyckad.

Uppskattningsnämnden har anfört följande. Framställning om åtkomst
från egendomen för bildande av bostads- eller mindre jordbrukslägenheter
hade inkommit endast från egendomens förre arrendator, den
nuvarande arrendatorns fader A. Westling, som önskade inköpa en tomt.
Förslag till avstyckning härutöver ansåge nämnden icke böra uppgöras''

Med hänsyn till det ringa, i ett flertal frånbelägna lotter fördelade
akerinnehavet och den svaga och otillförlitliga jordbeskaffenheten samt
till att den nuvarande välbeliållna åbyggnaden så småningom tede avgång
i skick och värde, vilket icke kunde motvägas av åkerns successiva för-''
bättring, anser nämnden rätta tidpunkten för egendomens avyttring vara
inne. Nämnden föreslår på grund härav, att av följande å kartan angivna
och i ett ay distrikslantmätaren B. Grekius den 27 januari 1930 uppgjort
förslag till avstyckning från egendomen närmare beskrivna lotter

lotten litt. B, bestående av äng och utmark, måtte bibehållas i kronans
ägo,

lotten litt. Ba, en byggnadslägenhet, måtte försäljas till bemälde A.
Westling och

lotten litt. Bb, en jordbrukslott i tre skiften, måtte försäljas.

I anslutning därtill har nämnden verkställt värdering av de till försäljning
föreslagna lotterna på nedan angivet sätt.

Beträffande lotten litt. B har nämnden anslutit sig till jägmästarens
förslag vid uppskattningsförrättningen, att lotten måtte bibehållas i kronans
ägo såsom kronopark under benämning kronoparken Berg.

Lotten litt. Ba, belägen i egendomens södra del, innefattande en areal av
1.02 hektar, varav O.73 hektar åker och O.29 hektar avrösningsjord. Saluvärde
845 kronor, A-arav 25 kronor för växande skog. Arrendevärde 50
kronor. Lägenheten borde hembjudas förenämnde A. Westling, vilken

Kungl. Marits proposition Nr 94.

agde eli stuga a lotten oell förklarat sig villig inköpa lotten mot
det åsätta värdet. Nämnden kade icke funnit skäl föreslå särskilda villkor
angående lottens användning eller örn återköpsrätt; därest sådant
förbehåll koinme att göras, borde saluvärdet upptagas till 720 kronor.

Lotten litt. Bb, fördelad i tre skiiten, nämligen Hemgärdet med norr
därom belägen utmark, Josuvreten med Hallonsberg, å kartan angiven
med röd gränsfärg mot egendomen i övrigt, samt Svedbo äng, ett åkerskifte,
invid allmän väg. Arealen utgör 51.941 hektar, varav l.oo hektar tomtmark,
27.59 hektar åker, 1.587 hektar äng och 21.674 hektar avrösningsjord.
Saluvärde 27,915 kronor, varav 6,144 kronor 76 öre för utmark med växande
skog och 100 kronor för kapitaliserade värdet av fisket i Svartån. Arrendevärdet
1,225 kronor. Enligt uppgift under hand från domänintendenten
har nämnden icke funnit skäl föreslå särskilda villkor angående
lottens användning eller örn återköpsrätt; därest sådant förbehåll bomme
att göras, bordo saluvärdet reduceras till 27,495 kronor.

Nämnden har föreslagit hembud vid lottens försäljning för egendomens
nuvarande arendator C. V. Westling, vilken innehaft egendomen under
arrende sedan år 1922, då han övertog arrendet efter fadern A. Westling,
vilken arrenderat egendomen sedan år 1906. Båda arrendatorerna hade
på ett förtjänstfullt sätt skött egendomen.

Därest arrendatorn begagnade sig av den ifrågasatta hembudsrätten,
borde från den föreslagna köpeskillingen dragas det belopp, som på grund
av bristande båtnad för arrendatorn genom verkställd täckdikning borde
tillkomma denne. På grund av domänstyrelsens medgivande bomme
vid arrendetidens slut 7.83 hektar av egendomens åkerjord att vara
täckdikade med rör. Nämnden har beräknat bristande gottgörelse för
arrendatorn för kostnaderna för täckdikningen vid arrendeperiodens slut
till 700 kronor, med vilket belopp arrendatorn vid inköp av huvudgården
borde medgivas avdrag å köpeskillingen. Hembudsvärdet bomme då att
utgöra 27,215 kronor, vilket C. V. Westling förklarat sig villig erlägga
för lotten.

Saluvärdet har beräknats efter egendomens tillstånd i fullgott skick.

Delägarskapet i odlingslånet har nämnden ansett icke böra inverka å
salubeloppet utan föreslagit, att detsamma måtte överföras å blivande
köpare av egendomen.

Därest arrendatorn icke begagnade sig av hembud vid egendomens försäljning,
borde densamma utbjudas å auktion.

Överlantmätaren har förklarat, att intet syntes vara att erinra mot
uppskattningsnämndens avstyckningsförslag.

Över jägmästaren har beräknat värdet å skogsmarken och skogen till
lotten litt. Bb till endast 4,766 kronor 73 öre, i följd varav lottens totalvärde
skulle komma att uppgå till i runt tal 26,535 kronor. Hembudsvärdet
å lotten skulle sålunda bliva 25,835 kronor. Då emellertid egendomens
arrendator förklarat sig villig att inköpa lotten för 27,215 kronor,
torde med hänsyn till att en viss osäkerhet vidlådde värderingen såväl
beträffande å-prisen för åker, äng, skogsmark och skog som de gjorda
avdragen vara lämpligt, att värdena justerades så, att lottens hembudsvärde
bleve 27,215 kronor. I övrigt hade överjägmästaren ej något att
erinra mot uppskattningsnämndens förslag.

Domänstyrelsen bär med skrivelse den 1/ januari 1931 underställt
ärendet Kungl. IVfajds prövning samt därvid anfört iöljande: "Mot föi Bihang

lill riksdagens protokoll 19,11. 1 sami. SO höft. (iVr 9''iJ

Departements chefen: -

50 Kungl. Maj:ts proposition Nr 94.

sanningen av lotten litt. Ba enligt förslaget torde anledning till erinran
icke föreligga. Med hänsyn till vad uppskattningsnämnden anfört i fråga
om huvudgården och då vederbörande arrendator önskade inköpa denna,
borde försäljning jämväl av lotten litt. Bb nu genomföras. Beträffande
saluvärdet å sistnämnda lott torde de av jägmästaren beräknade å-priserna
vara något låga men syntes det för lotten beräknade saluvärdet
27,915 kronor vara fullt godtagbart. Därest arrendatorn skulle begagna
sig av hembudsrätt vid huvudgårdens försäljning, borde denne, i enlighet
med uppskattningsnämndens förslag och med stöd av bestämmelserna
i 9 § tredje stycket i förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående
försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m\, medgivas avdrag å saluvärdet
med 700 kronor för ej tillgodonjuten båtnad av verkställd täckdikning.
Riksdagens medverkan till genomförande av försäljningen av
lotten litt. Bb vore med hänsyn till arrendeavgiftens belopp erforderlig,
och torde därför försäljningsfrågan i dess helhet böra underställas riksdagens
prövning.

För egen del finner jag ej anledning till erinran mot domänstyrelsens
nu framlagda förslag. Till frågan örn dispositionen av den i kronans
ägo kvarvarande delen av kronoegendomen eller lotten litt. B torde jag
framdeles få återkomma, då riksdagens beslut i försäljningsfrågan föreligger.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
medgiva,

att av kronoegendomen 3jt mantal Berg nr 2 med
lägenheten Röjningen eller Hallonsberg i Västerfärnebo
socken av Västmanlands län må enligt förordningen
den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning
i vissa fall av kronoegendom m. m. med tillträdesrätt
den 14 mars 1932 försäljas

dels lotten litt. Ba örn 1.02 hektar med ett saluvärde
av 845 kronor och hembudsrätt för A. Westling
enligt 10 § i nyssnämnda förordning,
dels ock lotten litt. Bb om 51.941 hektar med ett saluvärde
av 27,915 kronor och hembudsrätt enligt 9 §
första stycket i förenämnda förordning för egendomens
arrendator, C. V. Westling, och med rätt för
denne att, därest han begagnar sig av hembudsrätten,
erhålla avdrag å saluvärdet med 700 kronor,
samt under villkor i övrigt, att köpare av fastigheten
berättigas att utan ersättning bekomma det foder,
arrendatorn kontraktsenligt är skyldig att utan ersättning
avlämna vid arrendetidens slut, samt att det
åligger köpare ansvara för de å egendomen för tiden

Kungl. Maj:ts proposition Nr 94. 51

efter tillträdesdagen belöpande annuitet^* å det egendomen
åvilande odlingslånet,
skolande vid försäljningarna i övrigt iakttagas, att
fastigheterna överlåtas i det skick, vari de på grund
av bestämmelserna i nu örn egendomen gällande arrendekontrakt
skola av arrendatorn avlämnas, samt
att köpare av fastigheterna äro skyldiga att respektera
den Västerfärnebo elektriska distributionsförening
u. p. a. jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 2 september
1921 och den 24 oktober 1930 medgivna rätt att
hava elektriska ledningar framdragna över egendomen.

14:o.

Kronoegendomen 1 mantal Gesala nr 3 i Romfartuna socken av Västmanlands
län är utarrenderad för tiden till den 14 mars 1932 mot ett årligt
arrende av 1,610 kronor.

Med anledning av den förestående arrendeledigheten hava kronojordstyckningssakkunniga
under år 1929 besiktigat egendomen. Vidare har domänstyrelsen
från vederbörande domänintendent och hushållningssällskaps egnahemsnämnd
införskaffat upplysningar angående egendomens lämplighet till
upplåtelse i egnahemslägenheter eller åbolägenheter samt huruvida efterfrågan
å dylika lägenheter funnes i orten, å egendomen har sedermera
uppskattningsförrättning hållits i vederbörlig ordning. Av handlingarna i
ärendet, däribland en av överlantmätaren Werner Nordenstedt år 1929 efter
senast upprättade kartor över egendomen sammanställd karta med beskrivning,
inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 15 kilometer från Västerås stad samt 3 kilometer
från Hedensbergs och 7 kilometer från Tillberga järnvägsstationer,
har en areal av 156.5356 hektar, varav 0.8 4 7 hektar tomt, 39.3 9 8 hektar
åker, 1.319 hektar äng, 0.131 hektar betes- och skogsmark, 0.749 hektar
impediment och 114.0916 hektar avrösningsjord.

Av egendomens åbyggnader äro samtliga i gott stånd med undantag av
manbyggnaden, som saknar nödig sockel och är i jorden nedsjunken samt
ganska trång och osund, men väl underhållen, ävensom drängstugubyggnaden,
som är gammal, men i skäligt stånd.

Åkerjorden är fördelad på två områden, Hemgärdet med huvudsakliga
delen av åbyggnaden, samt utägan Kärret, bebyggd med en lada. Sammansättningen
av den norr örn bygdevägen, fig. 143 å kartan, liggande åkern
utgöres av ganska stel, till sina mellersta delar något grund lerjord, i övrigt
av lermylla. Den söder om samma väg liggande åkern består av bördig
lermylla i sydlig lutning. Ägan Kärret bildas av något magrare leror med
kallare botten, numera dock torrlagd och förbättrad.

Jämlikt resolution den 17 september 1920 har Tillberga—Hubbo elektriska

Gesala nr 3
i Västmanlands
län.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 94.

distributionsförening u. p. a. medgivits rätt att hava över egendomen framdragna
elektriska ledningar.

Egendomen bär andel i Norrbo häradsallmänning med en årlig utdelningav
27-2 kubikmeter virke och kontant 30 kronor.

Taxeringsvärdet utgör 47,200 kronor, varav 34,000 kronor för inägor och
13,200 kronor för skogsmark.

Kronojordstyckningssakkunniga hava anfört följande. Da boningshuset
vore äldre, nedsjunket i marken och i behov av nybyggnad samt kostnaderna
härför beräknats till 9,000 kronor, kunde ifrågasättas, huruvida det
icke vore med kronans fördel mera förenligt att nu försälja egendomen.
Vederbörande arrendator, som ägde en egendomen angränsande gård örn
cirka 21 hektar åker, hade vid besiktningstillfället uttalat en önskan att få
friköpa kronoegendomen för att tillgodose behovet av jordbruk åt sina tre
söner, vilka vore i åldern 21 — 30 år. De sakkunniga hava i anslutning till
vad sålunda förekommit förordat, att egendomens jordbruk jämte nödig
skogsmark försåldes i en lott.

Domänintendenten och Västmanlands läns hushållningssällskaps egnahemsnämnd
hava föreslagit egendomens förnyade utarrendering.

Uppskattning snämnden har med hänsyn till kostnaderna för nybyggnad
av manbyggnaden — cirka 10,000 kronor — jämfört med det på grund av
ett begränsat åkerinnehav ringa årliga arrendebeloppet förordat försäljning
av huvudgården med lämplig tilldelning skogsmark. Enligt uppskattningsinstrumentet
har denna lott, vars areal uppgår till 76.9 4 4 hektar, åsatts ett
värde av 48,930 kronor. Vid bestämmandet av saluvärdet hava uppskattningsnämndens
ledamöter haft olika uppfattningar örn värdet av åkerjorden.
Sålunda har ordföranden för tomt och bättre åker föreslagit ett värde av
875 kronor per hektar och de båda ledamöterna respektive 850 och 1,000
kronor. För den sämre åkerjorden hade ordföranden föreslagit 775 kronor
per hektar och en var av ledamöterna 700 kronor. På grund av bestämmelserna
i 6 punkten kungörelsen den 4 juni 1908 angående förändrade
grunder för förvaltningen av kronans jordbruksdomäner sådan densamma
lyder enligt kungörelsen den 6 juni 1929 (nr 177) jämförda med kungörelsen
samma dag nr 179, § 4, — vilka bestämmelser reglera det fall, då uppskattningsnämnden
ej är enig — torde ordförandens mening böra gälla beträffande
värdet av tomt och bättre åker samt ledamöternas beträffande

sämre åker, och skulle saluvärdet då utgöra följande värdering.	48,403 kronor 18	öre enligt
Tomt och bättre åker ....................	33.245	hektar å 875 kronor	29,089: 3 8
Sämre åker ........................................	7		å 700 »	4,900: —
Äng .................................................... Utmark med impediment och väx-	1.31 9	»	å 200 »	263: 80
ande skog ............................ Avkomstav häradsallmänningen: 272 di3 virke å 5 kronor och 30 kronor kapitaliserade å 5 % (42:50) ........................................	35.3 8		»	13,300: — 850: —

Summa 76.944 hektar 48,403: is.

Vid saluvärderingen uppskattades egendomen i fullgott stånd och efter
därå verkställd utstämpling av skog för nedbringande av saluvärdet. Nämnden
har icke funnit skäl föreslå särskilda villkor angående egendomens an -

Kungl. Maj:ts proposition Nr 94. 53

vändning eller om återköpsrätt; därest sådant förbehåll komme att göras,
borde saluvärdet upptagas till 41,595 kronor.

Arrendevärdet Ilar uppskattats till 1,925 kronor under förutsättning att
kronan betalade å egendomen belöpande skatter.

Uppskattningsnämnden har föreslagit hembud vid ifrågavarande ägolotts
försäljning för arrendatorn Karl Gustafsson, vilken sedan år 1905 innehaft
egendomen oell väl brukat densamma. Därest denne icke skulle begagna
sig av medgiven förköpsrätt, borde egendomen försäljas å auktion.

Beträffande egendomen i övrigt borde densamma ställas under skogsstatens
vård och förvaltning.

Kronoegendomens arrendator, bemälde Gustafsson, hade för undertecknande
tillställts skriftligen avfattad förklaring att han önskade förvärva egendomen
för ett saluvärde av 48,930 kronor, men hade Gustafsson återställt skriften
utan att underteckna densamma.

Överlantmätaren har meddelat, att jorddelningslagens bestämmelser icke
torde lägga hinder i vägen för fastighetens styckning i enlighet med ifrågavarande
förslag.

Över jägmästaren har ej haft något att erinra i ärendet.

Med utlåtande den 30 december 1930 bär domänstyrelsen underställt
detta ärende Kungl. Maj:ts prövning samt därvid för egen del anfört
följande.

Styrelsen hade ej något att erinra mot att huvudgården försåldes motett
till 48,400 kronor avrundat saluvärde. Styrelsen hade anmodat egendomens
arrendator, bemälde Karl Gustafsson, att till styrelsen inkomma med förklaring,
huruvida han ville inköpa huvudgården för ett saluvärde av 48,400
kronor, men hade sådant ej till styrelsen inkommit.

Då uttrycklig förklaring från Gustafsson att han ej önskade inköpa huvudgården
för sistberörda saluvärde ej avlämnats, föresloge styrelsen, att huvudgården
hembjödes honom, men att Kungl. Maj:t måtte förordna att, därest
Gustafsson ej begagnade sig av honom medgiven hembudsrätt vid huvudgårdens
försäljning, densamma skulle försäljas å auktion.

Förbehåll örn återköpsrätt ansåge styrelsen icke böra ifrågakomma.

Vid försäljningen borde förbehåll göras om rätt för köpare av utstämplad
skog att få avverka och bortföra densamma till den 1 maj 1933.

Egendomens andel i häradsallmänningen borde helt tilläggas försäljningslotten.

För den i kronans ägo kvarvarande delen av egendomen borde rätt till
utfartsväg över försäljningslotten beredas genom servitut å lotten.

Jag ansluter mig till förslaget örn egendomens disposition på i huvudsak
det sätt domänstyrelsen förordat. Med hänsyn bland annat till önskvärdheten
av att nuvarande arrendatorn Karl Gustafsson må bliva köpare av
egendomen synes mig emellertid anledning föreligga för jämkning nedåt av
det föreslagna saluvärdet, vilket synes mig vara högt, och att i samband
härmed förbehåll örn återköpsrätt stadgas. För min del vill jag ifrågasätta,
att saluvärdet bestämmes till 41,600 kronor, vilket belopp uppskattningsnämnden
funnit skäligt vid försäljning under förbehåll örn återköpsrätt.
Därest arrendatorn ej begagnar sig av hembudsrätten, torde området få

Departements chefen.

Aspa nr 5 i
Västmanlands
län.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 94.

säljas på sätt domänstyrelsen föreslagit. Till frågan om dispositionen efter
den 14 mars 1932 av det skogsskifte, som skulle kvarbliva i kronans ägo,
torde jag få återkomma, sedan riksdagens beslut i försäljningsfrågan föreligger.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av kronoegendomen 1 mantal Gesala nr 3 i Romfartuna
socken av Västmanlands län må med tillträdesrätt
den 14 mars 1932 försäljas förberörda område örn 76.94 4
hektar enligt förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående
försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m.
antingen med ett saluvärde av 41,600 kronor och hembudsrätt
enligt 9 § i förordningen för egendomens
arrendator, Karl Gustafsson, samt med förbehåll örn
skyldighet för köparen att använda området för jordbruk
och örn rätt för kronan att under en tid av tio år från
tillträdet köpa området åter enligt lagen örn återköpsrätt
till fast egendom eller, därest Gustafsson ej begagnar
sig av hembudsrätten, med ett saluvärde av 48,400 kronor
enligt 15 § i sagda förordning,
under villkor i övrigt, att fastigheten överlåtesidet skick,
vari den på grund av bestämmelserna i nu örn egendomen
gällande arrendekontrakt skall av arrendatorn avlämnas,
att köpare berättigas att utan ersättning bekomma det
foder, som arrendatorn kontraktsenligt är skyldig att
avlämna vid arrendetidens utgång, att köpare av å området
utstämplad skog må äga rätt att avverka och
bortföra denna intill den 1 maj 1933, att kronan förbehålles
rätt till utfartsväg över området, samt att
köpare av ifrågavarande område har skyldighet att
respektera den Tillberga—Hubbo elektriska distributionsförening
u. p. a. medgivna rätt att hava elektriska
ledningar framdragna över egendomen.

15: o.

Kronoegendomen 1 mantal Aspa nr 5 i Björskogs socken av Västmanlands
län är utarrenderad för tiden till den 14 mars 1932 mot ett årligt
arrende av 1,600 kronor.

Med anledning av den förestående arrendeledigheten hava kronojordstyckningssakkunniga
under år 1929 besiktigat egendomen, och har domänstyrelsen
från vederbörande domänintendent och hushållningssäll -

Kungl. Maj:ts proposition Nr 94.

skaps egnahemsnämnd införskaffat upplysningar angående egendomens
lämplighet till upplåtelse i egnahemslägenheter eller åbolägenheter Slunt
huruvida efterfrågan å dylika lägenheter funnes i orten. Den 23 oktober
1929 har sedermera uppskattningsförrättning å egendomen påbörjats
och den 3 februari 1930 avslutats. Av handlingarna i ärendet, däribland
en kopia av en av distriktslantmätaren Pehr Båth år 1921 upprättad karta
över egendomen samt en efter nämnda karta av bemalde Båth åi 1929
genom kopiering och komplettering upprättad karta, utvisande förslag
till avstyckning från fastigheten, med beskrivningar, inhämtas bland an -

nat följande.

Egendomen, som är belägen 9 kilometer från Arboga stad och 2 kilometer
från Valskogs järnvägsstation, har en areal av 59.882 hektar, varav
39.676 hektar åker, 4.397 hektar äng och 15.809 hektar avrösningsjord.

Kronans åbyggnad är i stort sett ganska god med undantag för ladugården,
vilken i vissa och betydande delar är nedrutten, trång och otidsenlig
och kräver nybyggnad, samt i viss mån för det ganska trånga stallet.
Underhållet av byggnaderna bör anses såsom tillfredsställande.

Åkerjorden utgöres i de norra delarna av egendomen av fast, god lera,
i de södra av lättare lera, svämlcra med här och var förekommande ask ^°Egendomen

har andel i Åkerbo härads allmänning med en årlig utdelning
av fem kubikmeter virke och 35 kronor.

Återbetalningsskyldighet åvilar egendomen för viss del av ett genom
Kungl. Maj :ts brev den 9 november 1922 beviljat odlingslån för torrlägg;
ning av vattenskadade marker, tillhörande Aspa med flera egendomar i

Björskogs socken. . ,, . ,

Jämlikt Kungl. Maj:ts resolution den 21 mars 1922 har Viby elektriska
distributionsförening u. p. a. medgivits rätt att hava elektriska ledningai

framdragna över egendomen. 00 .

Taxeringsvärdet å egendomen har upptagits till oo,.00 kronor, varav
1,400 kronor för skogsmark och växande skog.

Kronojordstyckningssakkunniga hava ansett, att, dä nytt stall och i
varje fall ny ladugård behövde uppföras, egendomen lämpligen borde försäljas.
Ungefär hälften av egendomens åkerjord vore belägen avlagset
från huvudgården, vettande ned mot Arbogaån och något lidande av vatten
från ån. Egendomen kunde upplåtas i en lott, eventuellt i två ungefärligen
lika lotter, den ena innefattande jorden till byggnaderna och
den andra jorden i utskiftet, den senare lotten obebyggd.

Domänintendenten i länet har föreslagit egendomens försäljning i befintligt
skick. ........ . , , ,,

Egnahemsnämnden har förordat egendomens försäljning i tre lotter,
en omfattande huvudgården örn cirka 22 hektar åker samt två innehallande
vardera 10 hektar åker, samtliga lotter med tillägg av en del annan
mark, samt framhållit, att efterfrågan hos nämnden a egnahemslotter
för närvarande vore liten meli att detta delvis torde bero härpå,
att tillgången å lägenheter på sista tiden varit ringa.

[ anslutning till dessa uttalanden uppdrog domänstyrelsen at uppskattningsnämnden
att verkställa uppskattning för försäljning av dels hela
egendomen i en lott, dels egendomen uppdelad i tva ungefärligen lika
stora lotter, huvudgården och en obebyggd lott.

5fi

Kungl. Maj:ts proposition Nr 94.

Uppskattningsnämnden har anfört följande. Vid uppskattningsförrättningen
hade egnahemsnämndens ombud vid förrättningen framhållit, att
den obebyggda, till försäljning föreslagna lotten tvivelsutan finge den
omfattning och det höga värde, att utsikt till erhållande av egnahemslån
dara vore utesluten, och att han av denna orsak förordade, att denna
lott uppdelades på två försäljningsområden, ettvart med sträckning från
Arboga å och upp till vägen fig. 101, 108 å 1921 års karta och en areal
av 10 hektar åker. Sistnämnda två lotter hade å avstyckningskartan betecknats
med litt. Ka och Kb.

Framställningar örn åtkomst från egendomen för bildande av bostadseller
mindre jordbrukslägenheter hade icke inkommit till nämnden.

^Uppskattningsnämnden, som ej ansett sig kunna biträda egnahemsnämndens.
berörda förslag utan förordade egendomens försäljning i en
lott, har i enlighet med av domänstyrelsen lämnade direktiv verkställt
saluvärdering av egendomen dels i en lott, alternativ T. dels i två lotter
alternativ II, på följande sätt.

Alternativ 1.

Egendomens försäljning i en lott. Saluvärde: 35,625 kronor, varav 2,240
kronor för avrösningsjord och växande skog samt 1,200 kronor för kapitaliserad
allmänningsutdelning. Vid fall av hembudsrätts tillerkännande
åt arrendatorn borde saluvärdet med hänsyn tagen till bristande gottgörelse
åt arrendatorn för verkställd täckdikning minskas till 34,890 kronor.
Arrendevärdet har uppskattats till 1,600 kronor.
..^pPska^nin»snämnden ^iar föreslagit hembudsrätt vid egendomens försäljning,
för arrendatorn, A. J. Persson, ehuru denne vid arrendetidens
utgång innehaft egendomen å arrende under endast sju år, enär arrendatorn
under arrendetiden med energi och ett målmedvetet arbete på ett
erkännansvärt sätt befrämjat egendomens jordbruk genom täckdikning
av en avsevärd del av åkern, anläggning av betesvallar och förbättrad
ytberedning och vård av egendomen i allmänhet.

Vid försäljning av egendomen utan hembud borde det skick, vari ladugården
befunne sig, vederbörligen beaktas, så att saluvärdet, då bristerna
å denna byggnad, torde kunna uppskattas till 1,750 kronor, höjdes med
sistnämnda belopp till 37,375 kronor.

Nämnden har icke funnit skäl föreslå särskilda villkor angående egendomens
användning eller örn återköpsrätt; därest sådant förbehåll komme
att göras, borde saluvärdet upptagas till 28,660 kronor vid hembudsrätt
för arrendatorn samt till 31,770 kronor vid försäljning utan hembud.
Alternativ II.

Huvudgården, å avstyckningskartan betecknad med litt. K, med en
areal av 32.76 hektar, varav 20.287 hektar åker, 2.988 hektar äng och 9.485
hektar avrösningsjord och impediment, har saluvärderats till 19,625 kronor,
varav 1,600 kronor för avrösningsjord med växande skog samt 480
kronor för allmäningsutdelning. Arrendevärdet för denna lott har beräknats
till 870 kronor.

Vid hembud till Persson borde saluvärdet med hänsyn tagen till verkställd
täckdikning bestämmas till 18,890 kronor samt vid försäljning utan
hembud, på grund av vad ovan andragits beträffande ladugårdens beskaffenhet,
höjas till 21,375 kronor.

Vid förbehåll örn särskilda villkor eller återköpsrätt, som ej förordades

Kungl. Maj:ts proposition Nr 94.

av nämnden, borde saluvärdet nedsättas till 16,060 kronor vid hembud och
till 18,170 kronor vid försäljning utan hembud.

Egendomen i övrigt, å kartan betecknad med litt. Ka + Kb med en
areal av 26.998 hektar, varav 19.389 hektar åker, 1.3 hektar äng och 6.309
hektar avrösningsjord och impediment, har saluvärderats till kio nor,

varav 640 kronor för avrösningsjord och växande skog samt 720 kronor
för utdelning från häradsallmänning. Arrendevärdet har beraknats
till 555 kronor.

Vid förbehåll örn särskilda villkor eller återkopsratt, som ej iorordats
av nämnden, borde saluvärdet minskas till 11,570 kronor.

Lotten borde försäljas enligt förordningen den 6 juni 1929 (nr 1<6).

Envar av lotterna hava åborättsvärderats.

Egendomens arrendator har för underskrift förelagts skriftlig förklaring,
att han önskade förvärva egendomen i dess helhet för ett saluvärde
av 34,890 kronor, men har arrendatorn ej velat underskriva denna.

Över jägmästaren har ur skogssynpunkt ej haft något att erinra mot
att egendomen försåldes eller mot den verkställda värderingen av kronoegendomens
utmark med skog.

överlantmätaren i länet har meddelat, att ur de synpunkter, som omförmälas
i 19 kap. jorddelningslagen, förslaget örn avstyckning av lotterna
litt. Ka och Kb var för sig (egnahemsnämndens förslag) eller som
en lott icke gåve anledning till någon erinran, men att dock det sist -

nämnda förslaget vore att förorda.

Överlantmätaren har vidare framhållit.

Vid den 25 september 1850 fastställt laga skifte å Aspa by hade egendomen
erhållit sitt område utbrutet uti ett enda skifte med en areal av
53.3235 hektar. Att arealen i Båths beskrivning år 1929 upptagits till 59.882
hektar syntes bero på att i arealen intagits en till fastigheten hörande
s k utjord, belägen i sammanhang med de vid laga skiftet å Aspa by
utbrutna ägorna. Denna utjord, som icke syntes vara upptagen 1 jordeboken
såsom särskild jordeboksenliet och därför ej heller 1 jordregistret
upptagits å särskilt upplägg, hade tillkommit på följande satt Vid den
5 mars 1765 fastställd laga delning å Björskogs Storäng, kallad Skaaret,
utlades en teg åt länsmansbostället i Aspa, det vill säga nu ifrågavarande
kronoegendom. Vid år 1850 avslutat ägoutbyte mellan vissa fastigheters
ut jordstegar å Björskogs Storäng flyttades länsmansbostället^ ut
iordsteg till den plats, den nu har, det vill säga i sammanhang med lansmansboställets
övriga ägor. Ägoutbytets omfattning franninge1 av kopia
av karta upprättad vid ägoutbytet år 1850 av L. Elvgren. Detta agoutbyte
syntes emellertid ej hava blivit i vederbörlig ordning fastställt. Med
anledning härav har överlantmätaren framhållit, att det torde vara skal,
att ägoutbytet verkställdes i överensstämmelse med nuvarande hävd.

Med utlåtande den 10 oktober 1930 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning och därvid för ogen del anfört följande.

Styrelsen ansåge med hänsyn till vad som framhållits i fråga örn ladugårdens
och stallets beskaffenhet det vara för kronan ekonomiskt mest
fördelaktigt, att egendomen försåldes. Angående egendomens upplåtande
i en eller flera lotter finge styrelsen framhålla, att styrelsen ej hade

Kungl. Maj:ts proposition Nr 94.

något att erinra mot att försök gjordes till försäljning av den obebyggda
lotten litt. Ka + Kb för sig. Dock syntes med hänsyn till de negativa
resultat tidigare verkställda utbud av obebyggd jord lämnat något anbud
å nu ifrågavarande lott icke vara att förvänta. Med hänsyn härtill ville
styrelsen ifrågasätta, huruvida icke egendomen genast borde upplåtas i
en lott.

Det av överlantmätaren föreslagna ägoutbytet syntes icke nödvändigt
behöva genomföras före försäljningen utan borde lämpligen få ankomma
på en ny innehavare att taga initiativ därtill. Kronan kunde ju försälja
egendomen med den rätt kronan lagligen kunde äga i utjorden Björskogs
Storäng.

Vidare ansåge styrelsen att, vare sig egendomen försåldes med hembud
för egendomens arrendator eller annorledes, saluvärdet borde bestämmas
som örn eventuella brister å egendomen vore botade.

Mot det egendomen i fullgott skick åsätta saluvärdet, 37,375 kronor,
hade styrelsen ej något att erinra, och finge styrelsen härvid meddela,
att styrelsen av domänintendenten under hand inhämtat, att uppskattningsnämnden
vid saluvärdets beräknande förutsatt, att blivande köpare
skulle gälda å egendomen belöpande andel i det för företaget »torrläggning
av vattenskadade marker tillhörande Aspa m. fl. egendomar i Björskogs
socken» beviljade odlingslånet. Företaget vore visserligen utfört,
men bomme egendomen genom denna torrläggning att ytterligare förkovras
och öka i värde i så hög grad, att detta förbättringsvärde torde
motsvara annuiteterna å lånet.

Beträffande av uppskattningsnämnden föreslagen nedsättning i saluvärdet
i anledning av å egendomen verkställd täckdikning jämlikt av
styrelsen lämnade medgivanden, ansåge styrelsen med stöd av 9 § i förordningen
den 6 juni 1929 (nr 176) skäligt, att arrendatorn, därest han begagnade
sig av hembudsrätt vid egendomens försäljning, finge för verkställd
täckdikning åtnjuta avdrag å saluvärdet, 37,375 kronor, med ett belopp
av 700 kronor. I dylikt fall kommer köpeskillingen att uppgå till
36,675 kronor.

Särskilda villkor angående egendomens användning eller örn återköpsrätt
ansåge styrelsen icke böra föreskrivas.

Med hänsyn till vad uppskattningsnämnden anfört angående det sätt,
varpå arrendatorn skött egendomen, förmenade styrelsen, att hembud vid
försäljningen borde tillerkännas honom. Någon förklaring, att han ej
önskade köpa egendomen, hade arrendatorn ej avgivit.

Till följd av remiss har därefter länsstyrelsen i Västmanlands län avgivit
utlåtande i ärendet den 8 december 1930 samt därvid tillika överlämnat
förnyat yttrande från hushållningssällskapets egnahemsnämnd.

Egnahemsnämnden har i berörda yttrande uttalat, att, då domänstyrelsen
liksom uppskattningsnämnden föreslagit, att egendomen skulle försäljas
i en lott, nämnden med hänsyn till nuvarande ringa efterfrågan
på jord för egnahemsändamål icke ansåge sig böra vidhålla sitt tidigare
förslag örn utläggande av två lotter för egnahemsändamål.

Länsstyrelsen har icke haft något att erinra mot egendomens försäljning
i en lott med hembudsrätt för arrendatorn eller mot de av domänstyrelsen
föreslagna villkoren i övrigt.

Kungl. Maurts proposition Nr 94.

Domänstyrelsen^ av länsstyrelsen förordade förslag örn egendomens för- Departementssäljning
såsom en lott finner jag mig kulma biträda. Då egendomens chefen.
arrendator. A. J. Persson, enligt vad framgår av handlingarna i ärendet,
med energi och målmedvetet arbete befrämjat egendomens jordbruk,
synes det mig önskvärt, att han må bliva köpare av egendomen.

Med hänsyn härtill torde egendomen böra hembjudas honom till det
pris, som uppskattningsnämnden funnit skäligt vid försäljning under
förbehåll örn återköpsrätt, 31,770 kronor, med avdrag av 700 kronor för
verkställd täckdikning, eller sålunda i avjämnat tal 31,000 kronor. I samband
med dylik försäljning torde förbehåll örn återköpsrätt böra stadgas.
Vad domänstyrelsen i övrigt föreslagit giver mig icke anledning
till annat uttalande än att, därest arrendatorn icke begagnar sig av kembudsrätten,
egendomen torde försäljas å auktion enligt bestämmelserna
i 15 § av 1929 års förordning örn försäljning av kronoegendom, därvid
saluvärdet torde böra sättas till 37,375 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att leronoegendomen 1 mantal Aspa nr 5 i Björskogs
socken av Västmanlands län må — med den
rätt kronan lagligen äger i utjorden å Björskogs
Storäng — med tillträdesrätt den 14 mars 1932 försäljas
enligt förordningen den 6 juni 1929 (nr 176)
angående försäljning i vissa fall av kronoegendom
m. m. antingen med ett saluvärde av 31,000 kronor
och hembudsrätt enligt 9 § i förordningen för egendomens
arrendator A. J. Persson, samt med förbehåll
örn skyldighet för köparen att använda egendomen
såsom självständigt jordbruk och örn rätt för
kronan att under en tid av tio år från tillträdet köpa
egendomen åter enligt lagen örn återköpsrätt till fast
egendom eller, därest Persson icke begagnar sig av
kembudsrätten, å auktion enligt 15 § i nämnda förordning
med ett saluvärde av 37,375 kronor
under villkor i övrigt, att köparen skall svara
för de å egendomen å tiden efter tillträdesdagen
belöpande annuiteterna å det egendomen för företaget
»torrläggning av vattenskadade marker tillhörande
Aspa m. fl. egendomar i Björskogs socken»
åvilande odlingslånet ävensom för andra å
samma tid belöpande onera och utskylder av vad
slag do vara må, att köparen skall respektera
den jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 21 mars 1922
Viby elektriska distributionsförening u. p- a. medgiv -

Kungl. Maj:ts proposition Nr 94.

na rätt att hava elektriska ledningar framdragna över
egendomen, samt att egendomen överlåtes i det skick,
vari den på grund av nu örn egendomen gällande arrendekontrakt
skall av arrendatorn avlämnas.

16:o.

Laxsjö nr 2 i Hos domänstyrelsen har K. E. Karlsson, Hästberg, Nyhammar, anhållit
K0PPlänberSS att inköPa en av honom arrenderad lägenhet, benämnd Våtröjningen
(Laxsjö 23) under kronoparken Laxsjö i Grangärde socken av Kopparbergs
län.

Med anledning härav har på domänstyrelsens] föranstaltande uppskattningsförrättning
hållits i vederbörlig ordning.

I skrivelse den 5 januari 1931 har domänstyrelsen, med överlämnande av
ärendet tillhörande handlingar, däribland en av distriktslantmätaren Mats
Broström vid avstyckning av saluområdet år 1929 upprättad karta med tillhörande
handlingar, underställt ärendet Kungl. Maj:ts provning.] Av handlingarna
i ärendet inhämtas följande.

Lägenheten är belägen i sydvästra hörnet av kronoparken Laxsjö invid
allmän väg på ett avstånd av omkring 35 kilometer från staden Ludvika
ock 11 kilometer från järnvägsstationen Nyhammar.

Området är numera avstyckat som bostadslägenhet (enligt 19 kap. 3 §>
sista stycket jorddelningslagen) med registerbeteckning Laxsjö 23.

Arealen omfattar 4.380 hektar, varav åker 0.553 hektar, odlingsmark
O.801 hektar och avrösningsjord 3.0 2 6 hektar.

Åkerjorden är av tämligen mager beskaffenhet. Hävden är tillfredsställande.

Odlingsmarken och avrösningsjorden utgöres av med huvudsakligen lövskog
beväxt hagmark, vilken utnyttjas som slog.

A fastigheten, som är i övrigt obebyggd, finnes en kronan tillhörig lada.

Ifrågavarande lägenhet, kallad Våtröjningen, jämte den så kallade Kyrkfallsåkern
har mot en årlig avgäld av 30 kronor sedan den 1 januari 1923
varit utarrenderad till sökanden, vilket arrende förlängts till den 1 januari
1932.

Saluvärdet har av uppskattningsnämnden satts till 1,795 kronor. Arrendevärdet
har föreslagits till 25 kronor.

. Uppskattningsnämnden har föreslagit, att fastigheten skulle försäljas enligt
förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall
av kronoegendom m. m. med hembudsrätt för sökanden. Denne vore ägare
av den närbelägna, med nödiga byggnader försedda egendomen Hästberg,
värr inginge en åkerareal av endast omkring 1.5 hektar. Skäl förelåge icke
enligt nämndens mening att vid försäljningen föreskriva särskilda villkor
angående egendomens användning samt återköpsrätt. Skulle likväl föreskrifter
härutinnan anses böra ifrågakomma, borde saluvärdet nedsättas till
1,530 kronor.

Enligt uttalande av överlantmätaren i länet inginge icke fastigheterna
Laxsjö 23 och Hästberg i samma primära skifteslag och kunde därför ej

Kungl. Maj:ts proposition Nr 94.

lagligen sammanläggas. De båda fastigheterna vore emellertid belägna så
nära varandra, att de lämpligen kunde brukas tillsammans.

Vederbörande jägmästare och Överjägmästare hava tillstyrkt försäljningen
på grund av fastighetens belägenhet i en utkant av kronoparken och då
densamma icke vore behövlig för kronoparkens skötsel. Priset borde dock
enligt nämnda befattningshavares mening bestämmas till 2,000 kronor. Sökanden,
som önskade förvärva fastigheten med äganderätt, hade ock förklarat
sig villig betala sistsagda pris att erläggas kontant. Av jägmästaren
förskotterade kostnader för avstyckningen hade av sökanden betalts.

Jämväl domänstyrelsen har förklarat sig anse, att fastigheten borde försäljas
till sökanden, och funne styrelsen det av honom godtagna priset,

2,000 kronor, vara skäligt. Anledning syntes icke föreligga att upplåta
lägenheten under åborätt eller att vid försäljningen förbehålla särskilda
villkor angående fastighetens användning samt återköpsrätt. Då omständigheter,
vilka vid försäljningen kunde berättiga sökanden till hembud enligt
förutnämnda förordning den 6 juni 1929 ej syntes föreligga, torde ärendet
böra underställas prövning av riksdagen.

Även jag finner ifrågavarande fastighet lämpligen böra försäljas på av Departementsdomänstyrelsen
föreslagna villkor. Jag hemställer därför, att Kungl. Maj:t chefen.
måtte föreslå riksdagen medgiva,

att fastigheten Laxsjö 23 under kronoparken Laxsjö
i Grangärde socken av Kopparbergs län må försäljas
till nuvarande arrendatorn K. E. Karlsson med tillträdesrätt
den 1 januari 1932 mot en köpeskilling av
2,000 kronor, under villkor i övrigt, att köpeskillingen
kontant erlägges till länsstyrelsen i länet, som utfärdar
köpebrev å fastigheten, samt att köparen ensam vidkännes
kostnad för lagfart och övriga med köpet förenade
utgifter.

17 :o.

I skrivelse till domänstyrelsen den 5 januari 1929 har Joh. Linder i Västanfors nr
Fors hemställt, att till ett pris av 1,500 kronor få inköpa ett av honom 6blrf^"''
arrenderat inägoskifte, tillhörande fastigheten Västanfors 61 under
kronoparken Garpenberg i Folkärna socken av Kopparbergs län. På domänstyrelsens
föranstaltande har jägmästaren i Garpenbergs revir upprättat
förslag till försäljning med saluvärdering av ifrågavarande skifte.

Med överlämnande av ärendet tillhörande handlingar, däribland en av
distriktslantmätaren E. V. Hissing över saluområdet år 1928 upprättad
karta nied tillhörande beskrivning, har domänstyrelsen den 18 december
1930 underställt ärendet Kungl. Maj:ts prövning.

62 Kungl. Maj:ts proposition Nr 94.

Av ifrågavarande handlingar inhämtas bland annat.

Saluområdet, som icke angränsar någon annan kronan tillhörig fastighet,
är beläget 13 kilometer från staden Avesta och 1 kilometer från
järnvägsstationen Fors.

Arealen omfattar 5.419 hektar, varav tomt O.129 hektar, åker 0.546 hektar
och slåtteräng 4.744 hekter.

I sagda ytvidd ingå icke två inom områdets gränser befintliga vägar
örn tillsammans O.ioo hektar.

Lägenheten är att anse som bostadslägenhet. Därå Lunna icke födas
två kor.

Åkerjorden består av sandmylla på lerbotten. Hävden av åkerjorden
är tillfredsställande. Setterängen är av medelgod beskaffenhet men kan
under nuvarande förhållanden icke med fördel uppodlas, då densamma
under större delen av sommaren försättes under vatten. Ängen är nämligen
lågt belägen invid sjön Sävviken, som jämte sjön Åsgarn jämlikt
aktiebolaget Fors bruk lämnat medgivande av bolaget användes som vattenreservoar
för en bolaget tillhörig kraftstation vid Fors.

Å lägenheten finnas vedbod, garage och ladugård, samtliga tillhöriga
brukaren.

Jämlikt kontrakt den 1 oktober 1904 med tillägg av den 1 mars 1909 är
skiftet upplåtet till sökanden mot en årlig avgäld av 40 teonor. Kontraktet
gäller tillsvidare och efter från endera parten verkställd uppsägning
under ett år därefter.

Saluvärdet har uppskattats till 1,200 kronor.

Jägmästaren har föreslagit, att lägenheten försäljes mot erbjudet pris
till sökanden, vilken vore ägare av en angränsande, med sökanden tillhörigt
boningshus bebyggd bostadslägenhet, som vore för avsett ändamål
för liten och därför i behov av utvidgning. Anledning funnes icke att därvid
föreskriva särskilda villkor angående lägenhetens användning samt
återköpsrätt. Då omständigheter, vilka vid försäljningen kunde berättiga
sökanden till hembud enligt förordningen den 6 juni 1929 (nr 176)
angående försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m., emellertid
icke kunde anses föreligga, ansåge jägmästaren, att ärendet borde underställas
prövning av riksdagen.

Vederbörande Överjägmästare har tillstyrkt försäljningen.

Överlantmätaren i lånet har ansett hinder icke möta för avstyckning
av området.

I sitt förenämnda utlåtande har domänstyrelsen tillstyrkt försäljningen
med hänsyn till lägenhetens belägenhet och då densamma icke
vore behövlig för kronoparkens skötsel. Anledning syntes icke föreligga
att upplåta lägenheten under åborätt eller att vid försäljningen förbehålla
särskilda villkor angående lägenhetens användning samt återköpsrätt.
På grund av föreliggande omständigheter syntes sökanden böra
medgivas rätt att inköpa lägenheten. Emot det av honom erbjudna priset,
vilket han förklarat sig villig erlägga kontant, hade styrelsen icke
något att erinra.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 94.

Även jag tillstyrker förelaget om försäljning av inägoskiftet till Linder,
och får jag sålunda hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
medgiva,

att av fastigheten Västanfors 61 under kronoparken
Garpenberg i Folkärna socken av Kopparbergs
län ett område av — förutom inom områdets gränser
befintliga O.106 hektar samfällda vägar — 5.419 hektar,
vilket område finnes närmare angivet å en av distriktslantmätaren
E. V. Hissing år 1928 upprättad karta,
må försäljas till Joh. Linder med tillträdesrätt den 1
oktober 1931, då nu gällande arrendekontrakt örn
lägenheten skall upphöra att gälla, mot en köpeskilling
av 1,500 kronor, under villkor i övrigt, att köpeskillingen
kontant erlägges till länsstyrelsen i länet,
som utfärdar köpebrev å lägenheten, att köparen ensam
vidkännes kostnad för lagfart och avstyckning
samt övriga med köpet förenade utgifter, samt att köparen
är skyldig utan ersättning tåla skada och intrång,
som kan komma att förorsakas lägenheten genom
uppdämning av sjöarna Åsgarn och Sävviken.

Statsrådets övriga ledamöter instämma i vad departementschefen hemställt
uti de under l:o—17:o här ovan antecknade ärenden.

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten lämnar
bifall till vad departementschefen hemställt samt förordnar,
att till riksdagen skall avlåtas proposition av
den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Joh:s Thygesen.

Departements chefen.