Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958 (Proposition 1958:90 - a)

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Nr 90

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till ny tulltaxa,
m. m.; given Stockholms slott den 24 januari
1958.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels antaga härvid fogade förslag till

1) tulltaxa;

2) förordning om ändrad lydelse av 1 § tulltaxeförordningen den 4 oktober
1929 (nr 316);

3) förordning om ändring i förordningen den 3 maj 1929 (nr 62) om
särskild skatt å bensin och motorsprit; samt

4) förordning om ändrad lydelse av 3 a § förordningen den 4 oktober
1929 (nr 307) angående tullrestitution;

dels ock för sin del godkänna Sveriges anslutning till konventionen den 15
december 1950 rörande nomenklatur för klassificering av varor i tulltarifferna
samt protokollet den 1 juli 1955 angående ändring i nämnda konvention.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen framlägges förslag till ny tulltaxa, avsedd att ersätta den
nu gällande av år 1929.

Förslaget är utarbetat på grundval av ett av 1952 års tulltaxekommitté
avgivet betänkande och innebär fullföljande av ett sedan länge bedrivet
arbete på en revision av tulltaxan.

I propositionen framhålles emellertid att tulltaxerevisionen bör betraktas
jämväl som en förberedelse till det planerade nordiska ekonomiska sam1
Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr''J0

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

arbetet; vid förslagets utarbetande har därför beaktats det förslag till gemensam
nordisk tulltaxa som framlagts föregående år.

Taxeförslaget är utformat i överensstämmelse med en internationell konvention
rörande nomenklatur för klassificering av varor i tulltarifferna
(den s. k. Brysselnomenklaturen).

Tullarna utgöres till övervägande del av värdetullar, men även kvantitetstullar
förekommer, huvudsakligen inom livsmedelsområdet (i den mån
importen på detta område regleras genom tullar).

Vad tullarnas höjd och avvägning beträffar kan förslaget närmast sägas
innebära en viss utjämning av tullskyddet mellan olika varuslag och produktionsgrenar
med bibehållande i stort sett av nuvarande genomsnittliga
tullnivå.

För att belysa förslagets konkreta innebörd kan beträffande vissa betydelsefulla
varugrupper anföras följande.

Egentliga jordbruksprodukter har liksom för närvarande upptagits med
tullfrihet (för dylika produkter effektueras gränsskyddet i princip genom
särskilda importavgifter).

Beträffande frukt och trädgårdsprodukter har i allmänhet föreslagits oförändrade
tullsatser under den tid då inhemsk produktion förekommer och
tullfrihet under resten av året.

I fråga om livsmedelsindustrins produkter har föreslagits såväl sänkningar
som höjningar, de senare ofta sammanhängande med gällande importavgifter
på jordbruksprodukter.

Kemiska produkter har i ungefär samma utsträckning som hittills upptagits
med tullfrihet men i övrigt åsatts värdetullar av varierande storlek, i
regel innebärande uppjustering av låga och nedskärning av höga tullar; vad
särskilt beträffar organiska kemiska produkter har för de tullbelagda varorna
föreslagits en standardtullsats av 12 % av värdet mot 15 % i nuvarande
tulltaxa.

Av gummivaruindustrins alster har det dominerande varuslaget, nämligen
bildäck, upptagits med en tull av 13 % av värdet.

Inom textilområdet har med hänsyn till den pågående nordiska utredningen
endast smärre jämkningar vidtagits i de år 1955 provisoriskt införda tullsatserna,
vilka i regel utgör 12 % av värdet för vävnader samt 14 % av värdet
för trikåvaror och konfektion; för de av 1955 års beslut icke berörda silkevarorna
innebär förslaget i allmänhet en sänkning i jämförelse med nuvarande
nivå.

Även för läder har i förslaget bibehållits 1955 års provisoriska tullnivå, vilken
för detta varuslag ligger vid 7 % av värdet. För skodon föreslås en tull
av 14 % av värdet, vilket för de flesta artiklar innebär en viss sänkning.

I fråga om porslins- och glasvaror i allmänhet har upptagits tullsatser av
12 % resp. 15 % av värdet; den förra torde genomsnittligt sett innebära en
höjning och den senare en sänkning i förhållande till nuvarande tullskydd.

Halvfabrikat av järn och stål har i enlighet med det nordiska förslaget
åsatts tullsatser av i regel 6 % för varmvalsade och 7 % för kallvalsade pro -

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

dukter; dessa tullsatser ligger vid dagens prisläge i allmänhet över de nuvarande
tullsatserna.

Beträffande järn- och metallmanufaktur förordas i huvudsak en enhetlig
tull av 8 % av värdet, vilket genomsnittligt sett icke innebär någon större
avvikelse från den nuvarande tullnivån, ehuru det för individuella varuslag
kan medföra icke obetydliga sänkningar eller höjningar.

För maskinområdet föreslås en standardtullsats av 10 % av värdet eller
samma tullsats som nu utgår för de flesta varor inom detta område.

Tullen på bilar samt motorcyklar med högst 245 cm3 cylindervolym har
föreslagits bibehållen vid 15 % av värdet.

Nuvarande finanstullar (t. ex. på kaffe och kolonialvaror) har i allmänhet
icke gjorts till föremål för omprövning utan upptagits med oförändrade
belopp.

Den nya tulltaxan föreslås skola träda i kraft den 1 januari 1959.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Förslag

till

Tulltaxa

Härigenom förordnas, att den i 1 § tulltaxeförordningen den 4 oktober
1929 avsedda tulltaxan skall hava den lydelse som framgår av härvid fogad
bilaga.

Denna tulltaxa träder i kraft den 1 januari 1959.

I fråga om varuslag, för vilket i taxan angives viss tullsats med anmärkning
att tullen tills vidare skall utgå efter lägre tullsats eller skall vara suspenderad,
skall förstnämnda tullsats tillämpas från och med dag som Konungen
bestämmer.

Konungen äger vidare för tid, varunder så befinnes erforderligt med hänsyn
till åtaganden, gjorda före den 24 januari 1958 enligt allmänna tull- och
handelsavtalet (GATT), förordna om därav påkallade avvikelser från tulltaxan.

Bilaga

TULLTAXA

Tulltaxan är utformad i överensstämmelse med den s. k. Brysselnomenklaturen,
utgörande bilaga till konventionen den 15 december 1950 rörande nomenklatur för
klassificering av varor i tulltarifferna; underavdelningar av tulltaxenummer samt
med asterisk (*) betecknade anmärkningar äro icke beroende av nämnda konvention.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

I nne h ållsförte cknin g

Allmänna regler för tulltaxans tillämpning.................................. 10

Avd. I. Levande djur och animaliska produkter

Kap. 1. Levande djur............................................. 11

Kap. 2. Kött, fläsk och andra ätbara djurdelar....................... 11

Kap. 3. Fisk, kräftdjur och blötdjur................................ 11

Kap. 4. Mjölk och mejeriprodukter; ägg; naturlig honung.............. 12

Kap. 5. Produkter av animaliskt ursprung, ej annorstädes upptagna eller

inbegripna............................................... 12

Avd. II. Vegetabiliska produkter

Kap. 6. Levande växter och alster av blomsterodling................. 14

Kap. 7. Köksväxter m. m. ............ 15

Kap. 8. Ätbara frukter; skal av citrusfrukter eller melon.............. 16

Kap. 9. Kaffe, te, matte och kryddor.............................. 18

Kap. 10. Spannmål................................................ 18

Kap. 11. Produkter av kvarnindustri; malt, stärkelse, inulin och gluten... 19

Kap. 12. Oljehaltiga frön och frukter; diverse andra frön och frukter; växter

för industriellt eller medicinskt bruk; halm och foderväxter .. 19

Kap. 13. Vegetabiliska råämnen för färgning eller garvning; naturliga

gummiarter och hartser samt andra växtsafter och växtextrakter 20
Kap. 14. Vegetabiliska flätnings- och snidningsmaterial; produkter av vegetabiliskt
ursprung, ej annorstädes upptagna eller inbegripna 21

Avd. III. Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt spaltningsprodukter
därav; beredda ätbara fetter; växer av animaliskt eller vegetabiliskt
ursprung

Kap. 15. Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt spaltningsprodukter
därav; beredda ätbara fetter; vaxer av animaliskt eller

vegetabiliskt ursprung..................................... 22

Avd. IV. Produkter av livsmedelsindustri; drycker, alkohol och ättika; tobak

Kap. 16. Varor av kött, fläsk, fisk, kräftdjur eller blötdjur.............. 24

Kap. 17. Socker och sockerkonfektyrer............................... 24

Kap. 18. Kakao och varor därav.................................... 25

Kap. 19. Varor av spannmål, mjöl eller stärkelse; bakverk.............. 25

Kap. 20. Varor av köksväxter och frukter samt av andra växter och växtdelar
.................................................... 26

Kap. 21. Diverse näringsmedel...................................... 27

Kap. 22. Drycker, alkohol och ättika................................ 27

Kap. 23. Återstoder och avfall från livsmedelsindustrin; beredda fodermedel 29

Kap. 24. Tobak................................................... 29

Avd. V. Mineraliska produkter

Kap. 25. Salt; svavel; jord- och stenarter (andra än malmer); gips, kalk och

cement.................................................. 30

Kap. 26. Malm, slagg och aska..................................... 32

Kap. 27. Mineraliska bränslen, mineraloljor och destillationsprodukter därav;
bituminösa ämnen; mineralvaxer....................... 32

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

Avd. VI. Produkter av kemiska och närstående industrier

Kap. 28. Kemiska grundämnen; oorganiska kemiska föreningar; oorganiska
och organiska föreningar av ädla metaller, av radioaktiva grundämnen,
av sällsynta jordartsmetaller och av isotoper......... 34

Kap. 29. Organiska kemiska föreningar.............................. 38

Kap. 30. Farmaceutiska produkter.................................. 42

Kap. 31. Gödselmedel.............................................. 43

Kap. 32. Garvämnes- och färgämnesextrakter; garvsyror och derivat därav;

färgämnen, lacker och andra beredda färger; kitt och spackelfärger;
tryckfärger, bläck och tusch......................... 45

Kap. 33. Flyktiga vegetabiliska oljor och resinoider; parfymer, toalettmedel
och kosmetiska preparat............................ 46

Kap. 34. Tvål; organiska ytaktiva ämnen samt tvätt- och rengöringsmedel;

smörjmedel; konstgjorda vaxer och beredda vaxer; puts- och
skurmedel; ljus och liknande produkter; inodelleringsmassa och

dentalvax................................................ 47

Kap. 35. Proteiner, lim och klister.................................. 48

Kap. 36. Krut och sprängämnen; pyrotekniska artiklar; tändstickor;

pyrofora legeringar; vissa brännbara produkter.............. 48

Kap. 37. Produkter för foto- eller kinobruk.......................... 49

Kap. 38. Diverse kemiska produkter................................ 50

Avd. VII. Plaster (cellulosaetrar och cellulosaestrar, konsthartser och andra
plaster) samt varor därav; naturgummi (kautschuk), syntetiskt gummi
och faktis samt varor därav

Kap. 39. Plaster (cellulosaetrar och cellulosaestrar, konsthartser och andra

plaster) samt varor därav................................. 52

Kap. 40. Naturgummi (kautschuk), syntetiskt gummi och faktis samt

varor därav.............................................. 54

Avd. VIII. Hudar, skinn, läder, pälsskinn och varor därav; sadelmakeriarbeten;

reseffekter, handväskor och liknande artiklar; varor av tarmar

Kap. 41. Hudar, skinn och läder................................... 57

Kap. 42. Lädervaror; sadelmakeriarbeten; reseffekter, handväskor och liknande
artiklar; varor av tarmar........................... 57

Kap. 43. Pälsskinn och konstgjord päls samt varor därav............... 58

Avd. IX. Trä och varor därav; träkol; kork och varor därav; korgmakeriarbeten
och andra varor av flätningsmalerial

Kap. 44. Trä och varor därav; träkol................................ 60

Kap. 45. Kork och varor därav..................................... 62

Kap. 46. Korgmakeriarbeten och andra varor av flätningsmaterial...... 62

Avd. X. Material för papperstillverkning; papper och papp samt varor därav

Kap. 47. Material för papperstillverkning............................ 63

Kap. 48. Papper och papp samt varor av pappersmassa, papper eller papp 63

Kap. 49. Tryckalster, handskrifter och ritningar...................... 65

Avd. XI. Textilvaror

Kap. 50. Natursilke............................................... 69

Kap. 51. Ändlösa syntetiska eller konstgjorda textilfibrer.............. 69

Kap. 52. Textilvaror i förening med metall........................... 70

Kap. 53. Ull och andra djurhår.................................... 70

Kap. 54. Lin och rami............................................ 71

Kungi. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Kap. 55. Bomull.................................................. 71

Kap. 56. Korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer................. 72

Kap. 57. Andra vegetabiliska textilfibrer; garn av papper och vävnader

därav.................................................... 72

Kap. 58. Mattor, gobelänger o. d.; sammets-, plysch-, ögle- och sniljvävnader;
band; snörmakeriarbeten; tyll och nätknytningar; spetsar;

broderier................................................. 73

Kap. 59. Vadd och stampad filt; bind- och segelgarn, tågvirke och linor
samt varor därav; vävnader för speciella ändamål; vävnader med

impregnering eller överdrag; textilvaror för tekniskt bruk..... 75

Kap. 60. Trikåvaror............................................... 77

Kap. 61. Kläder och tillbehör därtill................................ 78

Kap. 62. Andra konfektionerade textilvaror.......................... 79

Kap. 63. Begagnade kläder och andra begagnade textilvaror; lump .... 80

Avd. XII. Skodon; huvudbonader; paraplyer och parasoller; bearbetade fjädrar

samt varor av fjädrar; konstgjorda blommor; varor av människohår;
solfjädrar

Kap. 64. Skodon, damasker och liknande artiklar samt delar därtill .... 81

Kap. 65. Huvudbonader och delar därtill............................ 81

Kap. 66. Paraplyer, parasoller, promenadkäppar, piskor och ridspön samt

delar därtill.............................................. 82

Kap. 67. Bearbetade fjädrar och dun samt varor av fjädrar eller dun;

konstgjorda blommor; varor av människohår; solfjädrar..... 83

Avd. XIII. Varor av sten, gips, betong, asbest, glimmer eller liknande material;
keramiska produkter; glas och varor därav
Kap. 68. Varor av sten, gips, betong, asbest, glimmer eller liknande material 84

Kap. 69. Keramiska produkter..................................... 86

Kap. 70. Glas och varor därav..................................... 87

Avd. XIV.
Kap. 71.
Kap. 72.

Naturpärlor, ädelstenar, ädla metaller och metaller med plätering av
ädel metall samt varor därav; bijouterivaror; mynt

Naturpärlor, ädelstenar, ädla metaller och metaller med plätering

av ädel metall samt varor därav; bijouterivaror..............

Mynt....................................................

Avd. XV. Oädla metaller och varor därav

Kap. 73.
Kap. 74.
Kap. 75.
Kap. 76.
Kap. 77.
Kap. 78.
Kap. 79.
Kap. 80.
Kap. 81.
Kap. 82.

Kap. 83.

Järn och stål............................................

Koppar..................................................

Nickel...................................................

Aluminium...............................................

Magnesium och beryllium.................................

Bly.....................................................

Zink....................................................

Tenn....................................................

Andra oädla metaller.....................................

Verktyg och redskap samt knivar, gafflar och skedar av oädel

metall...................................................

Diverse varor av oädel metall.............................

101

102

103

105

Avd. XVI. Maskiner och apparater samt mekaniska redskap; elektrisk materiel
Kap. 84. Ångpannor, maskiner och apparater samt mekaniska redskap 108
Kap. 85. Elektriska maskiner och apparater samt elektrisk materiel .... 113

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958 9

Avd. XVII. Transportmedel

Kap. 86. Järnvägs- och spårvägsmateriel; trafiksignalapparater, icke

elektriskt manövrerade.................................... 116

Kap. 87. Motorfordon, traktorer, cyklar och andra fordon............. 117

Kap. 88. Luftfartyg m. m.......................................... 118

Kap. 89. Fartyg och båtar......................................... 118

Avd. XVIII. Optiska instrument och apparater, foto- och kinoapparater, instrument
och apparater för mätning eller kontroll, medicinska och
kirurgiska instrument och apparater; ur; musikinstrument samt
apparater för upptagning eller återgivning av ljud
Kap. 90. Optiska instrument och apparater, foto- och kinoapparater,
instrument och apparater för mätning eller kontroll, medicinska

och kirurgiska instrument och apparater................... 120

Kap. 91. Ur...................................................... 123

Kap. 92. Musikinstrument; apparater för upptagning eller återgivning av

ljud; delar och tillbehör till dylika instrument och apparater ... 124

Avd. XIX. Vapen och ammunition

Kap. 93. Vapen och ammunition................................... 126

Avd. XX. Diverse varor

Kap. 94. Möbler, madrasser, sängtäcken, kuddar o. d................. 128

Kap. 95. Varor av snidningsmaterial m. m........................... 129

Kap. 96. Borstbinderiarbeten; dammvippor och pudervippor; handsiktar

och handsåll............................................. 130

Kap. 97. Leksaker, spel, sportartiklar o. d........................... 130

Kap. 98. Diverse.................................................. 132

Avd. XXI. Konstverk, föremål för samlingar samt antikviteler

Kap. 99. Konstverk, föremål för samlingar samt antikviteter........... 134

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

Allmänna regler för tulltaxans tillämpning

Vid tulltaxans tillämpning skola följande regler iakttagas.

1. Rubriker till avdelningar, kapitel och underavdelningar av kapitel äro endast
vägledande; tulltaxeringen bestämmes dels av lydelsen av tulltaxenummer
och anmärkningar till avdelningar eller kapitel, dels, för så vitt
icke annat stadgas i nämnda nummer eller anmärkningar, av följande
föreskrifter.

2. Är i ett tulltaxenummer visst ämne angivet, avses därmed ämnet såväl i
rent tillstånd som i blandning eller förening med andra ämnen. Där varor
av visst ämne äro angivna, avses varor, helt eller delvis tillverkade av
detta ämne. Tulltaxeringen av blandningar och sammansatta varor regleras
närmare av i moment 3 upptagna bestämmelser.

3. Därest vid tillämpning av moment 2 eller eljest två eller flera tulltaxenummer
skulle kunna ifrågakomma vid tulltaxeringen av en vara, gäller
följande:

a) ett tulltaxenummer med mera bestämd varubeskrivning skall tillämpas
före ett tulltaxenummer med mera allmän varubeskrivning;

b) blandningar samt varor, som bestå av olika ämnen eller äro sammansatta
av olika beståndsdelar, skola, i de fall då tulltaxeringen icke
kan ske i enlighet med punkt a, tulltaxeras såsom det ämne eller den
beståndsdel, som giver blandningen eller varan dess huvudsakliga karaktär; c)

i de fall, då tulltaxering enligt bestämmelserna i punkterna a och b
icke är möjlig, skall det tulltaxenummer tillämpas, som medför högsta
tullen.

*3:1. Vara inkommande i delar tulltaxeras, utan hinder av att mindre väsentliga
beståndsdelar saknas, efter vad för varan som helhet är stadgat,
under förutsättning att delarna inkomma samtidigt.

4. Då i anmärkning till avdelning eller kapitel föreskrives, att avdelningen
eller kapitlet icke omfattar vissa varor, och därvid hänvisning göres till
andra avdelningar eller kapitel eller till bestämda tulltaxenummer, skall
anmärkningen, såvitt ej annat stadgas, avse samtliga varor, hänförliga
till sistnämnda avdelningar, kapitel eller tulltaxenummer, även om den
i anmärkningen förekommande uppräkningen av varorna icke är fullständig.

5. Varor, som icke motsvara lydelsen av något nummer i tulltaxan, tulltaxeras
enligt det tulltaxenummer som avser närmast liknande artiklar.

*5:1. Tull utgår med i taxan angiven procent av värdet eller i förekommande
fall angivet belopp för kvantitet som är utsatt framför tullsatskolumnen;
tullfrihet utmärkes med ordet »fri».

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

AVDELNING I

Levande djur och animaliska produkter

Kap. 1. Levande djur

Anmärkning

Detta kapitel omfattar alla levande djur utom fisk, kräftdjur, blötdjur och mikrob -

kulturer.

01.01 Levande hästar, åsnor, mulor och mulåsnor.............. fri

01.02 Levande nötkreatur och bufflar ...................... fri

01.03 Levande svin ........................................ fri

01.04 Levande får och getter .............................. fri

01.05 Levande fjäderfä..................................... fri

01.06 Andra levande djur .................................. fri

Kap. 2. Kött, fläsk och andra ätbara djurdelar

Anmärkning

Detta kapitel omfattar icke:

a) till människoföda otjänliga produkter av de slag, som avses i nr 02.01—02.04 och
02.06;

b) tarmar, bläsor och magar av djur (nr 05.04) samt djurblod, hänförligt till nr 05.15;

c) animaliska fetter (kap. 15), andra än produkter, hänförliga till nr 02.05.

02.01 Kött, fläsk och andra ätbara delar av djur, upptagna i nr

01.01—01.04, färska, kylda eller frysta.................. fri

02.02 Slaktat fjäderfä och ätbara delar därav (med undantag av

lever), färska, kylda eller frysta....................... fri

02.03 Lever av fjäderfä, färsk, kyld, fryst eller saltad.......... fri

02.04 Annat kött och andra ätbara djurdelar, färska, kylda eller

frysta ............................................... fri

02.05 Ister och annat fett av svin eller fjäderfä, icke utsmält eller

utpressat och icke innehållande köttränder, färskt, kylt,
fryst, saltat, torkat eller rökt .......................... fri

02.06 Kött, fläsk och andra ätbara djurdelar (med undantag av

lever av fjäderfä), saltade, torkade eller rökta ........ fri

Kap. 3. Fisk, kräftdjur och blötdjur

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) havsdäggdjur (nr 01.06) och kött av havsdäggdjur (nr 02.04 och 02.06);

b) fisk, kräftdjur och blötdjur, döda, otjänliga till människoföda (kap. 5) ;

c) kaviar och kaviarersättning (nr 16.04).

2. Såsom fisk tulltaxeras även fisklever samt ätbar fiskrom och fiskmjölke.

fri

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

03.01 Fisk, färsk (levande eller död), kyld eller fryst..........

03.02 Fisk, saltad, torkad eller rökt:

A. spillånga .................................. 100 kg

B. andra slag ........................................

03.03 Kräftdjur och blötdjur, med eller utan skal, färska (levande
eller döda), kylda, frysta, saltade eller torkade; kräftdjur
med skal, kokta i vatten:

A. ostron:

1. ostronyngel eller ungostron, som i minsta diameter
eller bredd icke hålla 5 cm eller som ha större dimension
men icke uppnå en vikt av 35 kg för 1 000 st., avsedda
ätt användas uteslutande för odlingsändamål . .

2. andra .................................. 100 kg

B. andra slag ........................................

75: —
fri

fri

120: —
fri

Kap. 4. Mjölk och mejeriprodukter; ägg; naturlig honung

Anmärkningar

1. Med mjölk förstås oskummad och skummad mjölk, kärnmjölk och vassle samt filmjölk,
kefir, yoghurt och annan liknande fermenterad mjölk.

2. Mjölk och grädde, som endast pastöriserats, steriliserats eller peptoniserats, anses icke
utgöra till nr 04.02 hänförlig konserverad mjölk och grädde.

04.01 Mjölk och grädde, icke konserverad, koncentrerad eller

sötad ................................................

04.02 Mjölk och grädde, konserverad, koncentrerad eller sötad ..

04.03 Smör................................................

04.04 Ost och ostmassa.....................................

04.05 Ägg av fåglar samt äggula, färska, konserverade, torkade

eller sötade ..........................................

04.06 Naturlig honung .............................. 100 kg

fri

50: —

Kap. 5. Produkter av animaliskt ursprung, ej annorstädes
upptagna eller inbegripna

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) ätbara produkter (med undantag av tarmar, bläsor och magar, hela eller sönderdelade,
av djur samt djurblod, flytande eller torkat);

b) hudar och skinn, pälsskinn härunder inbegripna, andra än produkter, hänförliga
till nr 05.05—05.07 (kap. 41 och 43);

c) animaliska textilfibrer, andra än tagel och avfall därav (avd. XI);

d) borst och andra djurhår i bindlar för borstfabrikation (nr 96.03).

2. Människohår, sorterat efter längd men icke rotvänt, anses utgöra obearbetat människohår
(nr 05.01).

3. Med elfenben förstås i tulltaxan betar och andra tänder av elefant, mammut, valross,
narval, vildsvin och andra djur samt horn av noshörning.

4. Med tagel förstås hår från man och svans av hästdjur, nötkreatur och bufflar.

05.01 Människohår, obearbetat, även tvättat och avfettat; avfall

av människohår .................................... fri

05.02 Borst av svin; hår av grävling samt andra djurhår till borst binderiarbeten;

avfall av dylika borst och hår............ fri

05.03

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

05.04

05.05

05.06

05.07

05.08

05.09

05.10

05.11

05.12

05.13

05.14

05.15

Tagel, även i skikt, med eller utan förstärkning av annat
material, samt avfall av tagel:

A. råtagel; avfall av tagel..............................

B. andra slag..................................*00 kg

Tarmar, blåsor och magar (hela eller sönderdelade) av andra
djur än fiskar ....................................

Fiskavfall ...........................................

Senor samt limläder och annat liknande avfall av oberedda

hudar och skinn.....................................

Fjäder och dun, härunder inbegripet fjädrar med spolen
eller nedre delen av skaftet avlägsnad, kluvna fjädrar, spritad
fjäder (även med klippta kanter), fan, spolar och skaft,
ävensom skinn och andra delar av fåglar med kvarsittande
fjädrar eller dun, obearbetade eller endast rengjorda, desinficerade
eller behandlade i konserverande syfte:

A. fjäder och dun för stoppning, orensade och osorterade ..

B. andra slag:

1. dun ................................... 100 kg

2. andra .................................. 100 kg

Ben och kvicke, obearbetade eller avfettade, behandlade
med syra eller befriade från gelatin eller eljest enkelt bearbetade
(men icke tillformade), samt mjöl och avfall därav
Horn, hovar, klövar, naglar, klor och näbbar, obearbetade
eller enkelt bearbetade (men icke tillformade), samt avfall
och mjöl därav; valbarder och liknande varor, obearbetade
eller enkelt bearbetade (men icke tillformade), samt borst

och avfall därav......................................

Elfenben, obearbetat eller enkelt bearbetat (men icke tillformat),
samt mjöl och avfall därav....................

Sköldpadd (sköldar och plåtar), obearbetad eller enkelt bearbetad
(men icke tillformad); avfall av sköldpadd......

Korall och liknande varor, obearbetade eller enkelt bearbetade;
skal av blötdjur, obearbetade eller enkelt bearbetade
(men icke tillformade), samt mjöl och avfall av dylika

skal ................................................

Naturlig tvättsvamp ..................................

Ambra, bävergäll, sibet och mysk; spanska flugor; galla,
även torkad; animaliska ämnen, färska, kylda, frysta eller
tillfälligt konserverade på annat sätt, med huvudsaklig användning
för beredning av läkemedel ..................

Animaliska produkter, ej hänförliga till annat nummer;
döda djur av de slag, som avses i kap. 1 och 3, otjänliga
till människoföda ....................................

fri

20: —

fri

75: —
20: —

fri

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

AVDELNING II

Vegetabiliska produkter

Kap. 6. Levande växter och alster av blomsterodling
Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar endast sådana produkter, som vanligen levereras av trädgårdsmästare,
plantskolor eller blomsterhandlare för planterings- eller prydnadsändamål.
Potatis och ätbar lök hänföras dock till kap. 7.

2. Buketter, blomsterkorgar, kransar och liknande artiklar tulltaxeras alltefter beskaffenheten
såsom avskurna blommor eller blad enligt nr 06.03 eller 06.04, oaktat de förekomma
i förening med annat material.

06.01

06.04

06.02

06.03

Lökar, stamknölar, rotknölar och rhizomer, levande, även
med utvecklade blad och blommor:

A. inkommande med blommor eller blomknoppar, men

utan jord ................................. 100 kg

B. andra slag:

1. gladiolus och liljekonvalje.......................

2. andra .................................. 100 kg

Levande växter och rötter, ej hänförliga till nr 06.01,
sticklingar och ympkvistar härunder inbegripna:

A. al, alm, ask, asp, avenbok, björk, bok, ek, gran, lind,

lärk, lönn, poppel och tall..........................

azalea, erica, kamelia och rododendron ..............

körsbärs-, plommon-, päron- och äppelträd, förädlade
...................................... 100 kg1

andra växter ............................ 100 kg1

rötter, sticklingar och ympkvistar....................

Blommor och blomknoppar, avskurna, till buketter eller
eljest till prydnad, friska, torkade, blekta, färgade, impregnerade
eller på annat sätt preparerade:

A. friska:

1. mimosa och ljung........................ 100 kg

2. andra:

a. under tiden 1 mars—30 november...... 100 kg

-29 februari

100 kg

b. under tiden 1 december

B. andra slag ................

Blad, kvistar och andra växtdelar (med undantag av blommor
och blomknoppar) samt gräs, mossa och lav, till buketter
eller eljest till prydnad, friska, torkade, blekta, färgade,
impregnerade eller på annat sätt preparerade:

A. adiantum och asparagus:

1. under tiden 1 mars—30 november.......... 100 kg

2. under tiden 1 december—29 februari...... 100 kg

B. andra slag ........................................

250: —
fri

50: —

fri

400: —

750: —
500: —
fri

750

500

fri

1 Tullen beräknas efter varans vikt inkl. allt närmaste emballage, såsom baljor eller
krukor med jord, korgar, bastmattor m. m.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Kap. 7. Köksväxter m. m.

Anmärkning

Såsom köksväxter enligt nr 07.01 anses även ätbara svampar, oliver, kapris, tomater, potatis,
rödbetor, gurkor, pumpor, auberginer, sötpaprika (Capsicum grossum), fänkol,
persilja, körvel, dragon, krasse, mejram, pepparrot och vitlök. Såsom köksväxter enligt
nr 07.02—07.04 tulltaxeras alla de produkter, som i färskt tillstånd hänföras till nr 07.01.
Nr 07.04 omfattar dock icke:

a) torkade baljväxtfrön (nr 07.05);

b) sötpaprika (Capsicum grossum), malen (nr 09.04);

c) mjöl av torkade baljväxtfrön, hänförliga till nr 07.05 (nr 11.03);

d) mjöl, gryn och flingor av potatis (nr 11.05).

07.01 Köksväxter, färska eller kylda:

A. blomkål:

1. under tiden 1 maj—31 juli................ 100 kg 35: —

2. under tiden 1 augusti—30 november........ 100 kg 25: —

3. under tiden 1 december—30 april................. fri

B. gurkor:

1. slanggurkor:

a. under tiden 16 mars—30 september...... 100 kg 50: —

b. under tiden 1 oktober—15 mars................ fri

2. andra:

a. under tiden 16 juni—30 september...... 100 kg 25: —

b. under tiden 1 oktober—15 juni................ fri

C. lök:

1. under tiden 1 juli—31 december.......... 100 kg 20: —

2. under tiden 1 januari—29 februari........ 100 kg 15: —

3. under tiden 1 mars—30 juni .................... fri

D. potatis:

1. nyskördad, under tiden 6 juni—5 juli...... 100 kg 20: —

2. annan ........................................ fri

E. sparris:

1. under tiden 1 maj—30 juni .............. 100 kg 100: —

2. under tiden 1 juli—30 april...................... fri

F. svampar................................... 100 kg 75: —

G. tomater:

1. under tiden 1 maj—30 november.......... 100 kg 50: —

2. under tiden 1 december—30 april ................ fri

H. vitkål och rödkål .......................... 100 kg 10: —

IJ. ärter:

1. under tiden 1 mars—31 december.......... 100 kg 20: —

2. under tiden 1 januari—29 februari .............. fri

K. andra slag:

1. rotfrukter:

a. nyskördade, under tiden 1 maj—30 juni .. 100 kg 20: —

b. andra ................................ 100 kg 10: —

2. andra:

a. under tiden 1 mars—31 december ...... 100 kg 40: —

b. under tiden 1 januari—29 februari ............ fri

07.02 Köksväxter (även kokta), frysta:

beläggas under hela året med samma tull som motsvarande
färska produkter under den tid dessa äro högst
tullbelagda

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

07.03 Köksväxter, tillfälligt konserverade i saltvatten, svavelsyrlighetsvatten
eller andra lösningar men icke särskilt beredda
för direkt konsumtion:

beläggas under hela året med samma tull som motsvarande
färska produkter under den tid dessa äro högst
tullbelagda

07.04 Köksväxter, torkade, även sönderdelade i stycken eller

krossade eller pulveriserade men icke på annat sätt beredda
....................................... 100 kg 25:

07.05 Ärter, bönor och andra till människo- eller djurföda tjänliga

baljväxtfrön, torkade, även skalade och kluvna.......... fri

07.06 Maniok-, arrow- och salepsrot, jordärtskockor, batater (sötpotatis)
och andra liknande rötter, stam- eller rotknölar
med hög halt av stärkelse eller inulin, färska eller torkade
även sönderdelade i stycken; märg av sagopalm:

A. jordärtskockor ............................ 100 kg 10:

B. andra slag ........................................ fri

Kap. 8. Ätbara frukter; skal av citrusfrukter eller melon
Anmärkningar

1. Icke ätbara frukter hänföras icke till detta kapitel.

2. Kylda frukter tulltaxeras såsom färska frukter.

08.01 Dadlar, bananer, ananas, mango, mangostan, avokatofrukter
och guava samt kokosnötter, paranötter och kasjunötter,

färska eller torkade, även skalade:

A. färska .................................... 100 kg 10:

B. torkade ................................... 100 kg 30:

08.02 Citrusfrukter, färska eller torkade:

A. apelsiner, cedratfrukter, grapefrukter, klementiner och

mandariner....................................... fri

B. citroner ................................... 100 kg 5:

C. andra ..................................... 100 kg 10:

08.03 Fikon, färska eller torkade..................... 100 kg 15:

08.04 Vindruvor, färska eller torkade:

A. färska:

1. under tiden 1 juli—31 oktober............ 100 kg 25:

2. under tiden 1 november—30 juni ................ fri

B. torkade .......................................... fri

08.05 Nötter och liknande frukter, ej hänförliga till nr 08.01,
färska eller torkade, även skalade:

A. hasselnötter:

1. oskalade ................................ 100 kg 20:

2. skalade ................................. 100 kg 40:

B. valnötter, härunder inbegripet pekannötter:

1. oskalade ....................................... fri

2. skalade................................. 100 kg 50:

C. kastanjer .................................. 100 kg 20:

D. mandel .................................. 100 kg 20:

E. andra slag:

1. oskalade ................................ 100 kg 30:

2. skalade ................................. 100 kg 50:

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958 17

08.06 Äpplen, päron och kvittenfrukter, färska:

A. äpplen:

1. under tiden 1 juli—29 februari............ 100 kg 25: —

2. under tiden 1 mars—30 juni .................... fri

B. päron och kvittenfrukter:

1. under tiden 1 juli—31 december .......... 100 kg 25: —

2. under tiden 1 januari—30 juni .................. fri

08.07 Körsbär, persikor, plommon och liknande stenfrukter,
färska:

A. körsbär *

1. under tiden 16 juni—31 juli.............. 100 kg 35: —

2. under tiden 1 augusti—15 juni.................... fri

B. persikor:

1. under tiden 1 juli—15 oktober............ 100 kg 20: —

2. under tiden 16 oktober—30 juni.................. fri

C. plommon:

1. under tiden 16 juli—30 september ........ 100 kg 35: —

2. under tiden 1 oktober—15 juli .................. fri

D. andra:

1. under tiden 1 maj—31 januari............ 100 kg 20: —

2. under tiden 1 februari—30 april .......... 100 kg 10: —

08.08 Bär, ej hänförliga till nr 08.07, färska:

A. hallon, krusbär och vinbär:

1. under tiden 1 juni—31 augusti............ 100 kg 25: —

2. under tiden 1 september—31 maj ................ fri

B. jordgubbar:

1. under tiden 1 maj—31 augusti............ 100 kg 100: —

2. under tiden 1 september—30 april................ fri

C. andra ............................................ fri

08.09 Andra färska frukter:

A. meloner:

1. under tiden 16 juni—30 september........ 100 kg 40: —

2. under tiden 1 oktober—15 juni .................. fri

B. andra:

1. under tiden 1 maj—31 januari............ 100 kg 20: —

2. under tiden 1 februari—30 april .......... 100 kg 10: —

08.10 Frukter (även kokta), utan tillsats av socker, frysta:

A. jordgubbar ................................ 100 kg 50: —

B. andra:

beläggas under hela året med samma tull som motsvarande
färska produkter under den tid dessa äro
högst tullbelagda

08.11 Frukter, tillfälligt konserverade i saltvatten, svavelsyrlighetsvatten
eller andra lösningar men icke särskilt beredda
för direkt konsumtion:

A. jordgubbar ................................ 100 kg 50: —

B. äpplen .................................... 100 kg 10:—-

C. andra:

beläggas under hela året med samma tull som motsvarande
färska produkter under den tid dessa äro
högst tullbelagda

08.12 Frukter, torkade, ej hänförliga till nr 08.01—08.05 ...... fri

08.13 Skal av citrusfrukter eller melon, färska, frysta eller tor kade

eller tillfälligt konserverade i saltvatten, svavelsyrlighetsvatten
eller andra lösningar........................

2 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 90

fri

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Kap. 9. Kaffe, te, matte och kryddor

Anmärkningar

1. Blandningar av produkter, hänförliga till nr 09.04—09.10, tulltaxeras enligt följande:

a) blandningar av två eller flera produkter, hänförliga till ett och samma tulltaxenummer,
tulltaxeras enligt detta nummer;

b) blandningar av två eller flera produkter, hänförliga till olika tulltaxenummer, tulltaxeras
enligt nr 09.10.

Tillsatser av andra ämnen till de produkter, som äro upptagna i nr 09.04—09.10, härunder
inbegripet de blandningar som avses i a och b ovan, skola icke påverka tulltaxeringen,
under förutsättning att de sålunda erhållna blandningarna fortfarande ha karaktär
av varor, upptagna i något av de nämnda tulltaxenumren. I motsatt fall hänföras
dylika blandningar icke till detta kapitel; om de utgöra preparat för smaksättning,
tulltaxeras de enligt nr 21.04.

2. Detta kapitel omfattar icke:

a) sötpaprika (Capsicum grossum), omalen (kap. 7);

b) kubebapeppar av arten Cubeba officinalis Miq. eller Piper cubeba (nr 12.07).
09.01 Kaffe, även rostat eller befriat från koffein; skal och hinnor

av kaffe; kaffesurrogat med tillsats av kaffe:

A. orostat kaffe .............................. 100 kg 45: —

B. rostat kaffe; kaffesurrogat med tillsats av kaffe 100 kg 60: —

C. skal och hinnor av kaffe........................... fri

09.02 Te .......................................... 100 kg 100: —

09.03 Matte ............................................... fri

09.04 Peppar (av släktena Piper, Capsicum eller Pimenta)100 kg 50: —

09.05 Vanilj ....................................... 100 kg 700: —

09.06 Kanel och kanelknopp......................... 100 kg 50: —

09.07 Kryddnejlikor, nej likstjälkar och modernejlikor .. 100 kg 30: —

09.08 Muskot, muskotblomma och kardemumma:

A. muskot och muskotblomma.................. 100 kg 150: —

B. kardemumma ............................. 100 kg 200:__

09.09 Anis, stjärnanis, fänkål, koriander, kummin, spiskummin

och enbär ........................................... fri

09.10 Timjan, lagerblad, saffran och andra kryddor:

A. timjan, lagerblad och lagerbär...................... fri

B. saffran .................................... 100 kg 600: —

C. andra ..................................... 100 kg 50: —

Kap. 10. Spannmål

Anmärkning

Detta kapitel omfattar icke spannmål, som skalats eller bearbetats på annat sätt. Till nr
10.06 hänföres dock förutom obearbetat ris även skalat, polerat, glaserat och brutet ris.

10.01 Vete samt blandsäd av vete och råg.................... fri

10.02 Råg ................................................. fri

10.03 Korn ................................................ fri

10.04 Havre ............................................... fri

10.05 Majs ........................................ fri

10.06 Ris .............................................fri

10.07 Bovete, hirs, sorghum, kanariefrö och annan spannmål .. fri

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Kap. 11. Produkter av kvarnindustri; malt, stärkelse,
inulin och gluten

Anmärkning

Detta kapitel omfattar icke:

a) rostat malt, utgörande kaffesurrogat (nr 09.01 och 21.01) ;

b) mjöl, värmebehandlat eller på annat sätt berett till näringsmedel för barn eller för
dietiskt bruk (nr 19.02) ; mjöl, som värmebehandlats uteslutande för att förbättra bak -

förmågan, hänföres dock till detta kapitel;

c) majsflingor och andra produkter, hänförliga till nr 19.05;

d) farmaceutiska produkter (kap. 30);

e) stärkelse, utgörande kosmetiska preparat enligt nr 33.06.

11.01 Mjöl av spannmål .................................... fri

11.02 Gryn av spannmål, framställda genom skalning, avrund ning,

krossning, valsning eller pressning av sädeskorn,
med undantag av skalat, polerat, glaserat och brutet ris;
groddar av spannmål ävensom mjöl därav.............. fri

11.03 Mjöl av torkade ärter, bönor eller andra baljväxtfrön, hänförliga
till nr 07.05 .................................. fri

11.04 Mjöl av frukter, hänförliga till kap. 8.................... fri

11.05 Mjöl, gryn och flingor, framställda direkt av potatis .... fri

11.06 Mjöl och gryn, framställda direkt av sago, av maniok-, ar row-

eller salepsrot eller av andra till nr 07.06 hänförliga
rötter, stam- eller rotknölar........................... fri

11.07 Malt, även rostat..................................... fri

11.08 Stärkelse; inulin ..................................... fri

11.09 Gluten och glutenmjöl, även rostade .................. 12 %

Kap. 12. Oljehaltiga frön och frukter; diverse andra frön och frukter;
växter för industriellt eller medicinskt bruk; halm och foderväxter

Anmärkningar

1. Enligt nr 12.01 tulltaxeras bl. a. jordnötter, sojabönor, senapsfrön, vallmofrön och
kopra. Kokosnötter hänföras till nr 08.01 och oliver till kap. 7 eller 20.

2. Betfrön, klöver- och gräsfrön, blomsterfrön, köksväxtfrön, frön av fruktträd och skogsträd
samt frön av vicker och lupiner tulltaxeras enligt nr 12.03. Till nr 12.03 hänföras
icke ärter, bönor och andra till människo- eller djurföda tjänliga baljväxtfrön (nr
07.05), kryddor och andra produkter, upptagna i kap. 9, spannmål (kap. 10), oljehaltiga
frön och frukter (nr 12.01) samt frön och frukter, upptagna i nr 12.07.

3. Till nr 12.07 hänföras bl. a. följande växter eller delar därav, nämligen basilikört,
stofferblomma, isop, mynta, alla slag, rosmarin, vinruta, kryddsalvia och malört.

Nr 12.07 omfattar icke:

a) oljehaltiga frön och frukter (nr 12.01);

b) farmaceutiska produkter, hänförliga till kap. 30;

c) parfymer och kosmetiska preparat, hänförliga till kap. 33;

d) desinfektionsmedel, insekts-, svamp- och ogräsbekämpningsmedel samt liknande

produkter, hänförliga till nr 38.11.

12.01 Oljehaltiga frön och frukter, även sönderdelade.......... fri

12.02 Mjöl, icke avfettat, av oljehaltiga frön eller frukter, med

undantag av senapsmjöl .............................. fri

12.03 Frön, sporer och frukter med huvudsaklig användning som

utsäde .............................................. fri

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

12.04 Sockerbetor, färska eller torkade, även skurna eller pulveri serade;

sockerrör .................................... fri

12.05 Cikoriarötter, färska eller torkade, även sönderdelade men
icke rostade:

A. färska ............................................ fri

B. torkade .......................................... 12 %

12.06 Humle och humlemjöl (lupulin) ....................... fri

12.07 Växter samt frön, frukter och andra växtdelar, färska eller

torkade, även sönderdelade eller pulveriserade, med huvudsaklig
användning för framställning av parfymer, läkemedel,
insekts- eller svampbekämpningsmedel eller för liknande
ändamål ...................................... fri

12.08 Johannesbröd, färskt eller torkat, även sönderdelat eller
pulveriserat; fruktkärnor och andra vegetabiliska produkter
med huvudsaklig användning som livsmedel, ej hänförliga
till annat nummer:

A. aprikos-, persiko- och plommonkärnor........ 100 kg 20: —

B. andra slag ........................................ fri

12.09 Halm och agnar av spannmål, obearbetade eller enbart hackade
................................................ fri

12.10 Kålrötter samt foderbetor och andra foderrotfrukter; foder kål;

hö; klöver, lusern, lupin, vicker, esparsett och liknande
foderväxter .......................................... fri

Kap. 13. Vegetabiliska råämnen för färgning eller garvning; naturliga
gummiarter och hartser samt andra växtsafter och växtextrakter

Anmärkning

Till nr 13.03 hänföras bl. a. lakritsextrakt, pyrethrumextrakt, humleextrakt, aloeextrakt

och opium. Nr 13.03 omfattar icke:

a) lakritsextrakt, innehållande mer än 10 viktprocent socker eller utgörande sockerkonfektyrer
(nr 17.04);

b) maltextrakt (nr 19.01);

c) extrakter av kaffe, te eller matte (nr 21.02);

d) alkoholhaltiga växtsafter och växtextrakter, utgörande drycker, samt alkoholhaltiga
beredningar (s. k. koncentrerade extrakt) för framställning av drycker (kap. 22);

e) kamfer (nr 29.13) och glycyrrhizin (nr 29.41);

f) läkemedel (nr 30.03);

g) garvämnes- och färgämnesextrakter (nr 32.01 och 32.04);

h) flyktiga vegetabiliska oljor samt resinoider (nr 33.01); vatten från destillation av
flyktiga vegetabiliska oljor samt vattenlösningar av dylika oljor (nr 33.05);

ij) naturgummi (kautschuk), balata, guttaperka och liknande naturliga produkter (nr
40.01).

13.01 Vegetabiliska råämnen med huvudsaklig användning för

färgning eller garvning ............................... fri

13.02 Schellack, kornlack, stocklack o. d.; gummi arabicum och

dylika naturliga gummiarter; naturliga gummihartser,
hartser och balsamer ................................ fri

13.03 Växtsafter och växtextrakter; pektin, agar-agar samt annat
växtslem och andra naturliga förtjockningsmedel, extraherade
ur vegetabiliska ämnen:

A- pektin ........................................... 12 %

B. andra slag ........................................ fri

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

Kap. 14. Vegetabiliska flätnings- och snidningsmaterial; produkter av
vegetabiliskt ursprung, ej annorstädes upptagna eller inbegripna

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke material eller fibrer med huvudsaklig användning som
textilmaterial, oavsett bearbetning, ej heller andra vegetabiliska material, som bearbetats
för användning uteslutande som textilmaterial (avd. XI).

2. Korgvide, vass, bambu och liknande material, kluvna, samt rottingbast och dragen,
skalad eller kluven rotting hänföras till nr 14.01. Till detta nummer hänföras icke träspån
(nr 44.09).

3. Till nr 14.02 hänföres icke träull (nr 44.12).

4. Till nr 14.03 hänföras icke bindlar för borstfabrikation (nr 96.03).

14.01 Vegetabiliska material med huvudsaklig användning för
korgmakeriarbeten eller andra flätade arbeten (korgvide,
vass, säv, bambu, rotting, rafia ävensom tvättad, blekt eller

färgad halm samt lindbast och liknande material) ...... fri

14.02 Vegetabiliska material med huvudsaklig användning för
stoppning (kapock, krollsplint, sjögräs o. d.), även i skikt,

med eller utan förstärkning av annat material.......... fri

14.03 Vegetabiliska material med huvudsaklig användning för

borstbinderiarbeten (sorghum, piassava, risrot och liknande
material), även buntade eller snodda................ fri

14.04 Hårda frön, fruktkärnor, skal och nötter med huvudsaklig
användning som snidningsmaterial (stennöt, fruktkärnor

av dumpalmen och liknande material) .................. fri

14.05 Produkter av vegetabiliskt ursprung, ej hänförliga till annat
nummer......................................... fri

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

AVDELNING III

Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt spalt
ningsprodukter därav; beredda ätbara fetter; vaxer av
animaliskt eller vegetabiliskt ursprung

Kap. 15. Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt spaltningsprodukter
därav; beredda ätbara fetter; vaxer av animaliskt
eller vegetabiliskt ursprung

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) ister och annat fett av svin eller fjäderfä, icke utsmält eller utpressat (nr 02.05);

b) kakaosmör (nr 18.04);

c) grevar (nr 23.01), oljekakor och dylika återstoder från utvinning av vegetabiliska
oljor (nr 23.04);

d) kemiskt definierade fettsyror, beredda vaxer samt fetter och oljor, beredda till läkemedel,
färger, lacker, tvål, parfymer, toalettmedel eller kosmetiska preparat,
ävensom sulfonerade oljor och andra produkter, hänförliga till avd. VI;

e) faktis, framställd av oljor (nr 40.02).

2. Äterstoder från rening eller raffinering av oljor (t. ex. soapstocks och bottensatser)

eller från destillation av ullfett eller glycerol ävensom stearinbeck hänföras till nr

15.17.

15.01 Ister och annat fett av svin eller fjäderfä, utsmält eller

utpressat ............................................

15.02 Talg (av nötkreatur, får eller getter), rå eller utsmält, premier
jus härunder inbegripen.........................

15.03 Solarstearin och oleostearin (presstalg); isterolja, talgolja

och oleomargarin, icke emulgerade, blandade eller på annat
sätt beredda.....................................

15.04 Fetter och oljor, även raffinerade, av fisk eller havsdägg djur

................................................

15.05 Ullfett och fettämnen ur ullfett, lanolin härunder inbegripet
...............................................

15.06 Andra animaliska fetter och oljor (t. ex. klövolja, ben fett

och destruktionsfett) .............................

15.07 Vegetabiliska fetter och feta oljor, råa, renade eller raffinerade: A.

linolja:

1. oblekt .................................. 100 kg

2. blekt ................................... 100 kg

B. andra slag ........................................

15.08 Animaliska och vegetabiliska feta oljor, kokta, oxiderade,
dehydratiserade, faktiserade, blåsta, polymeriserade eller
på annat sätt modifierade:

A. linolja, träolja, oiticicaolja och ricinolja...... 100 kg

B. andra slag ........................................

15.09 Garvfett (degras) ....................................

fri

7: —
9: —
fri

9: —

fri

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958 23

A. fettsyror samt sura oljor från raffinering:

1. linolj ef ettsyra; ävensom andra fettsyror med ett jodtal
av minst 170 ........................ 100 kg 7: —

2. andra slag ..................................... fri

B. fettalkoholer ...................................... 10 %

15.11 Glycerol (glycerin), glycerolvatten och glycerollut ...... fri

15.12 Härdade animaliska eller vegetabiliska fetter och feta oljor,

även raffinerade men icke vidare bearbetade ............ fri

15.13 Margarin, konstister och annat berett ätbart fett........ fri

15.14 Spermaceti (valrav), rå, pressad eller raffinerad, även färgad fri

15.15 Bivax och andra insektsvaxer, även färgade.............. fri

15.16 Vegetabiliska växer, även färgade ...................... fri

15.17 Äterstoder från bearbetning av fetter eller feta oljor eller

av animaliska eller vegetabiliska vaxer.................. fri

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

AVDELNING IV

Produkter av livsmedelsindustri; drycker,
alkohol och ättika; tobak

16.02

16.03

16.04

Kap. 16. Varor av kött, fläsk, fisk, kräftdjur eller blötdjur
Anmärkning

Detta kapitel omfattar icke kött, fläsk, fisk, kräftdjur och blötdjur, beredda eller konserverade
på sätt i kap. 2 och 3 angives.

16.01 Korv och liknande varor av kött, fläsk eller andra djurdelar

eller av blod ........................................ fri

Kött, fläsk och andra djurdelar, beredda eller konserverade,

ej hänförliga till nr 16.01 ............................ fri

Köttextrakt och köttsaft .............................. fri

Fisk, beredd eller konserverad, kaviar och kaviarersättning
härunder inbegripna:

A. fiskrom:

1. störrom ................................ 100 kg 1 500: —

2. annan:

a. i förpackningar med en nettovikt av minst 45 kg .. fri

b. andra slag............................ 100 kg 125: —

B. fisk, endast kryddad eller sockersaltad (icke i hermetiskt
slutna detaljhandelsförpackningar):

1. skarpsill och sardeller:

a. i förpackningar med en nettovikt av minst 45 kg ..

b. andra slag............................ 100 kg1

16.05

2. annan
C. andra slag:

1. inläggningar av sardintyp; ävensom tonfisk 100 kg1

2. inläggningar av ansjovistyp; ävensom inkokt

0 lax .................................... 100 kg*

3. andra .................................. 100 kg1

Kräftdjur och blötdjur, beredda eller konserverade:

A. ostron .................................. 100 kg1

B. andra slag ...............................‘ iqo kg*

fri

50:-

fri

25: —

50: —
75: —

120: —
75: —

Kap. 17. Socker och sockerkonfektyrer

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) sockerkonfektyrer, innehållande kakao (nr 18.06);

b) kemiskt rena sockerarter (nr 29.43), andra än sackaros c)

sockrade läkemedel (kap. 30).

2. Kemiskt ren sackaros tulltaxeras, oavsett ursprung, enligt nr 17.01.

1 Tullen beräknas efter varans vikt inkl. sådant förefintligt emballage

ror av ifrågavarande slag pläga saluhållas i detaljhandeln.

, med vilket va -

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958 25

17.01 Bet- och rörsocker i fast form.......................... fri

17.02 Annat socker; sirap och andra sockerlösningar; konstgjord
honung samt blandningar av konstgjord och naturlig honung;
sockerkulör;

A. konstgjord honung samt blandningar av konstgjord och

naturlig honung............................ 100 kg 50: —

B. andra slag ........................................ fri

17.03 Melass, även avfärgad ................................ fri

17.04 Sockerkonfektyrer, icke innehållande kakao ............ 20 %

17.05 Socker, sirap och andra sockerlösningar samt melass, försatta
med smakämne eller färg (vanilj- och vanillinsocker
härunder inbegripna), ej hänförliga till fruktsafter 100 kg1 70: —

Kap. 18. Kakao och varor därav

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke sådana varor, innehållande kakao, som avses i nr 19.02,
19.08, 22.02, 22.09 och 30.03.

2. Nr 18.06 omfattar sockerkonfektyrer, innehållande kakao, ävensom, med de undantag
som stadgas i anm. 1 till detta kapitel, andra födoämnen, innehållande kakao.

18.01 Kakaobönor, hela eller krossade, även rostade .... 100 kg 15: —

18.02 Kakaoskal och kakaoavfall ............................ fri

18.03 Kakaomassa (härunder inbegripet kakaomassa i block),

även avfettad ................................ 100 kg 35: —

18.04 Kakaosmör (kakaofett) ........................ 100 kg 35: —

18.05 Kakaopulver, icke sötat........................ 100 kg 35: —

18.06 Choklad och chokladvaror samt andra födoämnen, innehållande
kakao:

A. glass, glasspulver och puddingpulver ................ fri

B. andra slag........................................ 20 %

Kap. 19. Varor av spannmål, mjöl eller stärkelse; bakverk

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) näringsmedel av de slag, som avses i nr 19.02, men innehållande minst 50 viktprocent
kakao (nr 18.06);

b) varor av mjöl eller stärkelse (käx o. d.), särskilt beredda till fodermedel (nr 23.07) ;

c) läkemedel (kap. 30).

2. Med mjöl avses i detta kapitel förutom mjöl av spannmål även mjöl av frukter eller
köksväxter.

19.01 Maltextrakt ........................................ 15 %

19.02 Näringsmedel (för barn, för dietiskt bruk eller för matlag ningsändamål),

beredda av mjöl, stärkelse eller maltextrakt,
även med tillsats av kakao till mindre än 50 viktprocent
............................................... 20 %

19.03 Makaroner, spagetti och liknande produkter...... 100 kg 25: —

19.04 Gryn och flingor, framställda av tapioka-, sago-, potatisdier
annan stärkelse.................................. fri

19.05 Majsflingor, s. k. rostat ris och liknande varor, framställda
genom svallning eller röstning av spannmål eller produkter

av spannmål ........................................ 10 %

1 Tullen beräknas efter varans vikt inkl. sådant förefintligt emballage, med vilket

varor av ifrågavarande slag pläga saluhållas i detaljhandeln.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
19.06 Nattvardsbröd, oblatkapslar för läkemedel, sigilloblater och

liknande varor av mjöl eller stärkelse.................. fri

19.07 Matbröd, skeppsskorpor och andra enklare bakverk utan

tillsats av socker, honung, ägg, fett, ost eller frukt........ 20 %

19.08 Bakverk, ej hänförliga till nr 19.07, även innehållande kakao
(oavsett mängden):

A. wafers, innehållande mer än 20 % fett.............. fri

B. dessertkäx (smörgåskäx) .......................... 15 %

C. andra slag ........................................ 20 %

Kap. 20. Varor av köksväxter och frukter samt av andra
växter och växtdelar

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) köksväxter och frukter, beredda eller konserverade på sätt i kap. 7 och 8 angives;

b) fruktgeléer, marmelader och liknande varor, därest de ha karaktär av sockerkonfektyrer
(nr 17.04) eller chokladvaror (nr 18.06).

2. Vid tillämpningen av nr 20.01 och 20.02 anses såsom köksväxter endast sådana produkter,
som i färskt tillstånd hänföras till nr 07.01.

3. Ätbara växter och växtdelar, såsom ingefära och angelika, inlagda i sockerlag, tulltaxeras
enligt nr 20.06; till detta nummer hänföras även rostade jordnötter.

4. Tomatsaft, i vilken torrsubstansen uppgår till minst 7 viktprocent, hänföres till nr

20.02.

20.01 Köksväxter och frukter, inlagda i ättika eller ättiksyra,

även med tillsats av socker, salt, kryddor eller senap 100 kg1 25: —

20.02 Köksväxter, beredda eller konserverade på annat sätt än
genom inläggning i ättika eller ättiksyra:

A. tomatpuré ........................................ fri

B. svampar och sparris ...................... 100 kg1 75: —

C. andra slag ................................ 100 kg1 25: —

20.03 Frukter, frysta, med tillsats av socker:

A. jordgubbar ................................ 100 kg 50: —

B. andra:

beläggas under hela året med samma tull som motsvarande
färska produkter under den tid dessa äro
högst tullbelagda

20.04 Frukter, fruktskal och andra växtdelar, kanderade, glaserade
eller på liknande sätt beredda med socker .. 100 kg1 40: —

20.05 Sylter, marmelader, fruktmos, fruktgeléer och fruktpastor,
beredda genom kokning, med eller utan tillsats av soc -

ker .......................................... 100 kg1 35: —

20.06 Frukter, beredda eller konserverade på annat sätt, med eller

utan tillsats av socker eller alkohol ............ 100 kg1 30: —

20.07 Saft av frukter eller köksväxter, även med tillsats av socker
men icke innehållande alkohol:

A. osockrad, på kärl vägande brutto:

1. över 3 kg:

a. av citrusfrukter....................... 100 kg 15: —

b. annan ..................... 100 kg 20: —

2. 3 kg eller därunder...................... 100 kg1 25: —

B. sockrad .................................. 100 kg1 30: —

1 Tullen beräknas efter varans vikt inkl. sådant förefintligt emballage, med vilket

varor av ifrågavarande slag pläga saluhållas i detaljhandeln.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Kap. 21. Diverse näringsmedel

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) blandningar av köksväxter, hänförliga till nr 07.04;

b) rostat kaffesurrogat med tillsats av kaffe (nr 09.01);

c) kryddor och andra produkter, hänförliga till nr 09.04—09.10;

d) jäst, utgörande läkemedel (nr 30.03).

2. Extrakter av sådana surrogat, som avses i anm. 1 b ovan, hänföras till nr 21.02.

21.01 Rostad cikoriarot och andra rostade kaffesurrogat, ävensom
extrakter därav .................................. fri

21.02 Extrakter och essenser av kaffe, te eller matte; preparat på

basis av dylika extrakter eller essenser.................. 10 %

21.03 Senapspulver och beredd senap ........................ 15 %

21.04 Såser och andra för smaksättning avsedda preparat:

A. innehållande mer än 20 % fett...................... fri

B. andra slag ........................................ 15 %

21.05 Sopp- och buljongpreparat samt färdiga soppor och buljonger: A.

innehållande mer än 20 % fett...................... fri

B. andra slag:

1. innehållande kött .............................. 20 %

2. andra ........................................ 15 %

21.06 Jäst, s. k. torrjäst härunder inbegripen, och bakpulver .. 15 %

21.07 Beredda näringsmedel, ej hänförliga till annat nummer:

A. icke alkoholhaltiga beredningar för framställning av

drycker .......................................... 10 %

B. andra slag ........................................ fri

Kap. 22. Drycker, alkohol och ättika

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) havsvatten (nr 25.01) ;

b) destillerat vatten och annat vatten av motsvarande eller högre renhetsgrad (nr

28.58); .

c) vattenlösningar av ättiksyra, innehållande mer än 10 viktprocent ättiksyra (nr
29.14);

d) läkemedel, hänförliga till nr 30.03;

e) parfymer och toalettmedel (kap. 33).

2. Vid tillämpning av tulltaxenummer eller underavdelningar av tulltaxenummer, där
alkoholhalt uttryckes i volymprocent, skall halten beräknas vid + 15°C.

22.01

22.02

22.03

Vatten, mineralvatten, kolsyrat vatten, is och snö:

A. mineralvatten och kolsyrat vatten.............. 100 1

B. andra slag ........................................

Lemonader, aromatiserat mineralvatten, aromatiserat kolsyrat
vatten och andra alkoholfria drycker, med undantag
av frukt- och köksväxtsaft, hänförlig till nr 20.07 . . 100 1
Maltdrycker, med en alkoholhalt:

A. icke överstigande 1,8 viktprocent (lättöl) ...... 100 1

B. överstigande 1,8 men icke 2,8 viktprocent (Öl) . . 100 1

C. överstigande 2,8 viktprocent (starköl) .......... 100 1

35: —

fri

35: —

22: —
60: —
159: —

22.04

22.05

22.06

22.07

22.08

22.09

22.10

Kungi. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

Druvmust i jäsning, ävensom druvmust, vars jäsning avbrutits
på annat sätt än genom tillsats av alkohol:

A. på kärl rymmande högst 10 liter.............. 100 1

B. på andra kärl............................... 100 1

Vin av färska druvor; druvmust, vars jäsning avbrutits
genom tillsats av alkohol:

A. musserande ................................. 100 1

B. andra slag, med en alkoholhalt:

1. icke överstigande 14 volymprocent:

a. på kärl rymmande högst 10 liter.......... 100 1

b. på andra kärl .......................... 100 1

2. överstigande 14 volymprocent:

a. på kärl rymmande högst 10 liter.......... 100 1

b. på andra kärl .......................... 100 1

Vermut och annat vin av färska druvor, berett med växtdelar
eller aromatiska ämnen, med en alkoholhalt:

A. icke överstigande 14 volymprocent:

1. på kärl rymmande högst 10 liter .......... 100 1

2. på andra kärl ............................ 100 1

B. överstigande 14 volymprocent:

1. på kärl rymmande högst 10 liter............ 100 1

2. på andra kärl ............................ 100 1

Andra jästa drycker, såsom cider (äppel- och päronvin)
och mjöd:

A. musserande, andra än cider .................. 100 1

B. andra slag, med en alkoholhalt:

1. icke överstigande 14 volymprocent:

a. på kärl rymmande högst 10 liter.......... 100 1

b. på andra kärl .......................... 100 1

2. överstigande 14 volymprocent:

a. på kärl rymmande högst 10 liter.......... 100 1

b. på andra kärl .......................... 100 1

Alkohol (etanol, etylalkohol), odenaturerad, med en alkoholhalt
av minst 80 volymprocent; alkohol (etanol, etylalkohol),
denaturerad, oavsett alkoholhalten................

Alkohol (etanol, etylalkohol), odenaturerad, med en alkoholhalt
av mindre än 80 volymprocent; brännvin, likör och
andra alkoholhaltiga drycker; alkoholhaltiga beredningar
(s. k. koncentrerade extrakt) för framställning av drycker:

A. likör, bitter och liknande drycker.............. 100 1

B. andra drycker, alkohol, odenaturerad, med en alkoholhalt
av mindre än 80 volymprocent härunder inbegripen:

1. på kärl rymmande högst 10 liter .......... 100 1

2. på andra kärl . . 100 1 av 50 % alkoholhalt vid 15°C

C. alkoholhaltiga beredningar (s. k. koncentrerade extrakt)

för framställning av drycker........................

Ättika ..............................................

50: —
20: —

200: —

50: —
20: —

135: —
100: —

50: —
20: —

135: —
100: —

200: —

50:-20: —

135: —
100: —

*12 %

185: —

135: —
35: —
10 %
plus
200: —
per

100 kg
12 %

1 T. o. m. den 30 juni 1960

. 100 kg

10: —

23.01

23.02

23.03

23.04

23.05

23.06

23.07

24.01

24.02

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958 29

Kap. 23. Återstoder och avfall från livsmedelsindustrin;
beredda fodermedel

Mjöl och pulver, otjänliga till människoföda, av kött eller
andra djurdelar eller av fisk, kräftdjur eller blötdjur; grevar fri
Kli och andra återstoder, erhållna vid siktning, målning
eller annan bearbetning av spannmål eller baljväxtfrön .... fri
Betmassa och annat avfall från sockerframstäilning; drav,
drank och annat avfall från bryggerier eller brännerier;
återstoder från stärkelseframställning samt liknande åter -

stoder .............................................. fri

Olj ekakor och andra återstoder från utvinning av vegetabiliska
oljor, med undantag av bottensatser och avslemnings återstoder.

........................................... fri

Vindruv och rå vinsten................................ fri

Vegetabiliska produkter för foderändamål, ej hänförliga till

annat nummer........................................ fri

Fodermedel med tillsats av melass eller socker; andra beredda
fodermedel..................................... fri

Kap. 24. Tobak

Råtobak samt avfall av tobak.......................... fri

Tobaksvaror och tobaksextrakt ........................ fri

Anm. För tobaksvaror, inkommande i den ordning som avses i 26 §
1 mom., 26 § 3 mom. eller 28 § lagen den 11 juni 1943 angående statsmonopol
å tillverkning och import av tobaksvaror, skall tull utgå med
följande belopp:

cigarrer ........................................	........ 1	st.	0:	50
cigarrcigarretter ................................	........ 1	st.	0:	: 25
cigarretter utan fast pappersmunstycke ........	........ 1	st.	0:	10
cigarretter med fast pappersmunstycke ..........	........ 1	st.	0:	05
andra slag av färdiga tobaksvaror ..............	........ 1	kg	50:	—

I tullhänseende utgöres skillnaden mellan cigarr och cigarrcigarrett därav, att
den senare saknar spets samt i vikt uppgår till högst 3,3 g.

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

AVDELNING V
Mineraliska produkter

Kap. 25. Salt; svavel; jord- och stenarter (andra än malmer);
gips, kalk och cement

Anmärkningar

1. För så vitt icke annat framgår av ordalydelsen, omfattar detta kapitel endast obearbetade
produkter eller produkter, som tvättats (även med användning av kemikalier
för avlägsnande av föroreningar utan att förändra produktens struktur), krossats,
malts, pulveriserats eller siktats eller som anrikats genom flotation, på magnetisk väg
eller med andra mekaniska eller fysikaliska processer (andra än kristallisation), men
däremot icke rostade eller brända produkter och ej heller sådana, som underkastats
annan bearbetning utöver vad som angives i tulltaxenumren ifråga.

2. Detta kapitel omfattar icke:

a) sublimerat, fällt eller kolloidalt svavel (nr 28.02);

b) järnoxidhaltiga jordpigment med en halt av minst 70 viktprocent bundet järn, räknat
som Fe,Os (nr 28.23);

c) farmaceutiska produkter (kap. 30);

d) parfymer, toalettmedel och kosmetiska preparat (nr 33.06);

e) gatsten, kantsten, trottoarsten (nr 68.01), mosaikbitar (nr 68.02) samt tak- och
väggplattor av skiffer (nr 68.03);

f) ädelstenar (nr 71.02);

g) odlade kristaller (ej utgörande optiska artiklar) av natriumklorid, vägande per
styck minst 2,5 g, hänförliga till nr 38.19; optiska artiklar av natriumklorid (nr
90.01);

h) skol-, rit-, skräddar- och biljardkrita (nr 98.05).

25.01 Salt (bergsalt och havssalt samt bordssalt); ren natriumklorid;
moderlut från saltframställning; havsvatten ........ fri

25.02 Svavelkis och andra naturliga järnsulfider, orostade...... fri

25.03 Svavel, alla slag, annat än sublimerat, fällt eller kolloidalt

svavel ............................................... fri

25.04 Naturlig grafit........................................ fri

25.05 Naturlig sand, även färgad, annan än metallhaltig sand, hän förlig

till nr 26.01 .................................... fri

25.06 Kvarts, annan än naturlig sand; kvartsit, även grovt tillfor mad

genom klyvning, huggning eller sågning, dock icke vidare
än till rätblock.................................. fri

25.07 Lera (kaolin, bentonit o. d.), andalusit, cyanit och sillimanit,

även brända, med undantag av expanderade leror, hänförliga
till nr 68.07; mullit; chamotte och dinas............ fri

25.08 Krita:

A. obearbetad ...................................... fri

B. malen eller slammad .............................. 5 %

25.09 Jordpigment, även brända, samt blandningar därav; naturlig
järnglimmer ...................................... fri

25.10 Naturliga kalciumfosfater och naturliga kalciumaluminium fosfater;

apatit och fosfatkrita ........................ fri

25.11 Naturligt bariumsulfat (tungspat); naturligt bariumkarbo nat

(witherit), även bränt ............................ fri

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958 31

25.12 Diatomacéhaltiga fossilmjöl och andra liknande kiseldioxidhaltiga
jordarter (infusoriejord, kiselgur, trippel, diatomit

o. d.), med en vikt per dm3 av högst 1 kg, även brända. . fri

25.13 Pimsten, smärgel, naturlig korund och andra naturliga slipmedel
............................................... fri

25.14 Skiffer, även grovt tillformad genom klyvning, huggning

eller sågning, dock icke vidare än till rätblock............ fri

25.15 Marmor, kalktuff (travertin) och annan monument- eller
byggnadskalksten med en vikt per dm3 av 2,5 kg eller däröver
samt alabaster, även grovt tillformade genom klyvning,
huggning eller sågning, dock icke vidare än till rätblock fri

25.16 Granit, porfyr, basalt, sandsten och annan monument- eller

byggnadssten, även grovt tillformad genom klyvning, huggning
eller sågning, dock icke vidare än till rätblock...... fri

25.17 Flinta; makadam, tjärmakadam och annan krossad sten,

grus och småsten av sådant slag, som vanligen användes för
vägbyggen, banbyggen e. d. eller vid framställning av betong;
singel; krosskorn, skärv och pulver av stenarter, hänförliga
till nr 25.15 eller 25.16.......................... fri

25.18 Dolomit, även grovt tillformad genom klyvning, huggning

eller sågning, dock icke vidare än till rätblock; bränd dolomit;
stampmassa av dolomit (t. ex. tjärdolomit).......... fri

25.19 Naturligt magnesiumkarbonat (magnesit), även bränt . . fri

25.20 Gipssten; anhydrit; bränd gips, även färgad eller försatt
med mindre mängd acceleratorer eller fördröj ningsmedel,

med undantag av gips, speciellt beredd för dentalbruk .... fri

25.21 Kalksten med huvudsaklig användning för framställning

av kalk eller cement eller för metallurgiskt ändamål...... fri

25.22 Kalk, osläckt eller släckt, samt hydraulisk kalk.......... fri

25.23 Portlandcement, aluminatcement, slaggcement och liknande
hydraulisk cement, även färgad eller i form av klin ker

.......................................... 100 kg 0: 60

25.24 Asbest .............................................. fri

25.25 Sjöskum (även polerade stycken därav) och bärnsten; rekonstruerat
sjöskum och rekonstruerad bärnsten i plattor,
stänger e. d., ej bearbetade efter formningen; gagat (jet) . . fri

25.26 Glimmer, även kluven; glimmeravfall .................. fri

25.27 Talk (naturlig steatit härunder inbegripen), även grovt till formad

genom klyvning, huggning eller sågning, dock icke
vidare än till rätblock ................................ fri

25.28 Naturlig kryolit och naturlig cliiolit .................... fri

25.29 Naturliga arseniksulfider .............................. fri

25.30 Naturliga, råa borater och koncentrat därav, även hrända,

med undantag av borater, utvunna ur naturliga moderlutar;
naturlig borsyra, innehållande högst 85 viktprocent H3B03,
beräknat på torrsubstansen............................ fri

25.31 Fältspat, leucit, nefelin och nefelinsyenit; flusspat........ fri

25.32 Mineraliska ämnen, ej hänförliga till annat nummer; skärvor
och brottstycken av keramiskt gods ................ fri

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

Kap. 26. Malm, slagg och aska

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) naturligt magnesiumkarbonat (magnesit), även bränt (nr 25.19);

b) thomasslagg (nr 31.03);

c) slaggull, stenull och liknande mineralull (nr 68.07);

d) produkter, hänförliga till nr 71.11 (guldsmedssopor m. m.);

e) koppar-, nickel- och koboltskärsten, erhållna genom smältning av malm (avd.
XV).

2. Med malm enligt nr 26.01 avses sådana mineral, som användas i metallurgin för utvinning
av metaller, hänförliga till avd. XIV eller XV, eller av kvicksilver, även om
de i det aktuella fallet icke äro avsedda för metallurgiskt ändamål. Till nr 26.01
hänföras dock icke mineral, som underkastats annan bearbetning än som är normalt
för malm.

3. Nr 26.03 omfattar endast aska och återstoder av sådana slag, som inom industrin användas
antingen för utvinning av metaller eller såsom utgångsmaterial för framställning
av kemiska metallföreningar.

26.01 Malm, även anrikad; svavelkis och andra naturliga järnsul fider,

rostade ........................................ fri

26.02 Slagg, glödspån och annat avfall från järn- och ståltillverkning
................................................ fri

26.03 Aska och återstoder, innehållande metaller eller metallföreningar
och ej hänförliga till nr 26.02 .................. fri

26.04 Annan slagg och aska, aska av havstång härunder inbegripen
................................................. fri

Kap. 27. Mineraliska bränslen, mineraloljor och destillationsprodukter
därav; bituminösa ämnen; mineralvaxer

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) kemiskt definierade organiska föreningar (kap. 29);

b) läkemedel (nr 30.03).

2. Nr 27.07 omfattar — förutom oljor och andra produkter, erhållna genom destillation
av högtemperaturtjära från stenkol — liknande produkter, som erhållits genom
destillation av lågtemperaturtjära från stenkol eller av andra mineraltjäror eller
som framställts ur petroleum eller på annat sätt, för så vitt ifrågavarande produkter
efter vikten räknat innehålla större kvantitet aromatiska ämnen än icke-aromatiska
ämnen.

3. Såsom oljor, erhållna ur råpetroleum eller rå skifferolja (nr 27.10), tulltaxeras även
liknande oljor, oavsett framställningssättet, för så vitt de efter vikten räknat innehålla
större kvantitet icke-aromatiska ämnen än aromatiska ämnen.

4. Till nr 27.13 hänföras icke blott petroleumvax och andra i nämnda nummer upptagna
produkter, utan även liknande produkter, erhållna genom syntes eller på an -

nat sätt.

27.01 Stenkol samt stenkolsbriketter och liknande fasta bränslen,

framställda av stenkol ................................ fri

27.02 Brunkol och brunkolsbriketter ........................ fri

27.03 Torv, torvbriketter, torvmull och torvströ .............. fri

27.04 Koks av stenkol, brunkol eller torv, lågtemperaturkolcs härunder
inbegripen..................................... fri

27.05 Retortkol ............................................ fri

27.06 Stenkols-, brunkols- och torvtjära samt andra mineraltjäror,
härunder inbegripet delvis destillerade (toppade) tjäror
samt tjäror, erhållna genom blandning av stenkolstjärbeck

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

med kreosotolja eller andra destillationsprodukter ur stenkolstjära
(s. k. preparerad tjära):

A. råtjära, även separerad (centrifugerad) ..............

B. andra slag..................................100 kg

27.07 Oljor och andra produkter, erhållna genom destillation av

högtemperaturtjära från stenkol, samt andra oljor och produkter
enligt anm. 2 till detta kapitel...................

27.08 Stenkolstjärbeck och annat mineraltjärbeck samt koks av

sådant beck..........................................

27.09 Råpetroleum (råolja) och rå skifferolja ................

27.10 Oljor, erhållna ur råpetroleum eller rå skifferolja, härunder
inbegripet till annat nummer ej hänförliga produkter, innehållande
minst 70 viktprocent sådana oljor som karakteriserande
beståndsdel:

A. smörj fetter ................................ 100 kg

B. andra slag ........................................

27.11 Petroleumgaser och andra gasformiga kolväten .. 100 kg

27.12 Vaselin ..............................................

27.13 Petroleumvax (paraffin, »slack wax», mikrovax), ozokerit,
ceresin, montanvax och andra mineralvaxer, även färgade

27.14 Petroleumbitumen (asfalt), petroleumkoks och andra ur

petroleum eller skifferolja erhållna återstoder............

27.15 Naturlig bitumen och naturasfalt; bituminösa skiffrar, asfaltsten
och naturlig bitumenhaltig sand................

27.16 Bituminösa blandningar på basis av naturasfalt, naturlig
bitumen, petroleumbitumen, mineraltjära eller mineraltjärbeck
(t. ex. asfaltmastix, »cut-backs»):

A. flytande produkter; fasta produkter, direkt emulgerbara

med vatten ................................ 100 kg

B. andra slag ........................................

fri
2: —

fri

2: —
fri
5: —
fri

fri

2: —
fri

it Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 90

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

AVDELNING VI

Produkter av kemiska och närstående industrier

Anmärkningar

1. a) Produkter (andra än radioaktiva malmer) av de slag, som angivas i tulltaxenum ren

28.50 och 28.51, tulltaxeras enligt ifrågavarande nummer, även om de kunna
hänföras jämväl till annat nummer i tulltaxan,

b) Med de inskränkningar, som följa av bestämmelserna i anm. 1 a ovan, tulltaxeras
produkter av de slag, som angivas i tulltaxenumren 28.49 och 28.52, enligt ifrågavarande
nummer, även om de kunna hänföras jämväl till annat nummer i denna
avdelning.

2. Med de inskränkningar, som följa av bestämmelserna i anm. 1 ovan, skola sådana
produkter, som med hänsyn till att de föreligga i avdelade doser eller i sådan form
eller förpackning, som tillhandahålles i detaljhandeln, kunna hänföras till något av
tulltaxenumren 30.03, 30.04, 30.05, 32.09, 33.06, 35.06, 37.08 eller 38.11, tulltaxeras enligt
ifrågavarande nummer, även om de i och för sig kunna hänföras jämväl till annat
nummer i tulltaxan.

Köp. 28. Kemiska grundämnen; oorganiska kemiska föreningar; oorganiska
och organiska föreningar av ädla metaller, av radioaktiva
grundämnen, av sällsynta jordartsmetaller och av isotoper

Anmärkningar

1. För så vitt icke annat är stadgat, omfattar detta kapitel endast:

a) kemiska grundämnen och kemiskt definierade föreningar, även innehållande föroreningar; b)

produkter, nämnda i a ovan, lösta i vatten;

c) produkter, nämnda i a ovan, lösta i andra lösningsmedel än vatten, under förutsättning
att det av säkerhetsskäl eller transporttekniska skäl är brukligt och nödvändigt
att förvara produkterna i lösning och att lösningsmedlet icke gör varan
mer lämpad för speciell användning än för allmänt bruk;

d) produkter, nämnda i a, b eller c ovan, försatta med stabiliseringsmedel, nödvändigt
för konservering eller transport av dessa produkter.

2. Förutom ditioniter (hydrosulfiter), stabiliserade med organiska ämnen, och sulfoxylater
(nr 28.36), karbonater och peroxikarbonater (nr 28.42), cyanider, enkla
eller komplexa (nr 28.43), fulminater och cyanater (nr 28.44) av metaller och andra
oorganiska baser, ävensom organiska produkter, hänförliga till nr 28.49—28.52, samt
karbider av metaller och ickemetaller (nr 28.56), omfattar detta kapitel även följande
kolföreningar:

a) koloxider, hydrogencyanid (cyanväte) och cyankomplexa syror (nr 28.13);

b) karbonylhalogenider (nr 28.14);

c) kolsulfider (nr 28.15);

d) karbonylsulfid, tiokarbonylhalogenider, cyan och cyanhalogenider ävensom cyanamid
och metallderivat därav (nr 28.58), med undantag av kalciumcyanamid,
innehållande högst 25 viktprocent nitrogen, beräknat på torrsubstansen (kap. 31).

3. Detta kapitel omfattar icke:

a) natriumklorid och andra till avd. V hänförliga mineraliska produkter;

b) metallorganiska och ickemetallorganiska föreningar, med undantag av de i anm.
2 ovan nämnda;

c) produkter, nämnda i anm. 1—4 till kap. 31;

d) oorganiska produkter, utgörande s. k. luminoforer (nr 32.07);

e) konstgjord grafit (nr 38.01); laddningar till brandsläckningsapparater ävensom
brandsläckningsbomber, hänförliga till nr 38.17; bläckborttagningsmedel i för -

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

packningar för detaljhandeln, hänförliga till nr 38.19; odlade kristaller (ej utgörande
optiska artiklar) av magnesiumoxid eller av halogenider av alkalimetaller
eller alkaliska jordartsmetaller, vägande per styck minst 2,5 g, hänförliga till
nr 38.19;

f) ädelstenar, naturliga, syntetiska eller rekonstruerade, samt stoft och pulver därav

(nr 71.02—71.04) ävensom ädla metaller, hänförliga till kap. 71;

g) metaller, även kemiskt rena, hänförliga till avd. XV;

h) optiska artiklar, t. ex. av magnesiumoxid eller av halogenider av alkalimetaller
eller alkaliska jordartsmetaller (nr 90.01).

4. Kemiskt definierade komplexa syror, bildade av en syra, upptagen i underavdelning
II till detta kapitel, och en sur metalloxid, upptagen i underavdelning IV till detta
kapitel, hänföras till nr 28.13.

5. Nr 28.29—28.48 omfatta endast salter, peroxisalter härunder inbegripna, av metaller
eller ammonium.

6. Nr 28.50 omfattar endast följande produkter:

a) teknetium, prometheum, polonium, astat, radon, francium, radium, aktinium,
protaktinium, neptunium, plutonium och andra transurana grundämnen, isotoper
av dessa grundämnen samt oorganiska och organiska föreningar av ifrågavarande
grundämnen eller isotoper, även om de icke äro kemiskt definierade;

b) alla andra radioaktiva isotoper, naturliga eller konstgjorda, radioaktiva isotoper
av i avd. XIV och XV upptagna ädla och oädla metaller härunder inbegripna, samt
oorganiska och organiska föreningar av ifrågavarande isotoper, även om föreningarna
icke äro kemiskt definierade.

Med isotoper (nämnda ovan och i nr 28.50 och 28.51) avses även anrikade isotoper
men icke kemiska grundämnen, vilka förekomma i naturen som rena isotoper.

7. Fosforjärn (järnfosfid), innehållande minst 15 viktprocent fosfor, och fosforkoppar
(kopparfosfid), innehållande mer än 8 viktprocent fosfor, hänföras till nr 28.55.

1. Kemiska grundämnen

28.01 Halogener (fluor, klor, brom och jod):

A. klor .............................................. 7 %

B. andra ............................................ fri

28.02 Svavel, sublimerat eller fällt; kolloidalt svavel............ fri

28.03 Kol (kimrök, »carbon black», antracensvart, acetylensvart,

lampsvart o. d.) ...................................... fri

28.04 Hydrogen (väte), ädelgaser och andra ickemetaller:

A. oxygen (syre) .................................... 10 %

B. kisel (silicium) ............................ 100 kg 7:-—

C. andra ............................................ fri

28.05 Alkalimetaller och alkaliska jordartsmetaller; sällsynta
jordartsmetaller, härunder inbegripet skandium och yttri um;

kvicksilver ...................................... fri

11. Oorganiska syror och oxider av ickemetaller

28.06 Hydrogenklorid (klorväte) och saltsyra; klorsulfonsyra .. 5 %

28.07 Svaveldioxid ......................................... 5 %

28.08 Svavelsyra; oleum (rykande svavelsyra) ................. 5 %

28.09 Salpetersyra; blandningar av svavelsyra och salpetersyra . . 10 %

28.10 Fosforpentoxid; meta-, orto- och pyrofosforsyra......... 5 %

28.11 Arseniktrioxid, arsenikpentoxid och arseniksyror ........ fri

28.12 Bortrioxid och borsyra ................................ fri

28.13 Andra oorganiska syror och andra oxider av ickemetaller:

A. svaveltrioxid ...................................... 5 %

B. koldioxid (kolsyra) ................................ 12 %

C. perklorsyra ....................................... 12 %

D. andra ............................................ fri

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

III. Halogen- och svavelföreningar av ickemetaller

28.14 Halogenider och oxidhalogenider av ickemetaller:

A. fosforklorider och fosforylklorid .................... 10 %

B. andra ............................................ fri

28.15 Sulfider av ickemetaller, s. k. fosfortrisulfid härunder inbegripen: A.

koldisulfid (kolsvavla) ............................ 5 %

B. andra............................................. fri

IV. Oorganiska baser; oxider, hydroxider och peroxider av metaller

28.16 Ammoniak .......................................... 12 %

28.17 Natriumhydroxid (kaustikt natron, kaustik soda); kalium hydroxid

(kaustikt kali); natrium- och kaliumperoxid .... 5 %

28.18 Oxider, hydroxider och peroxider av magnesium, strontium

och barium .......................................... fri

28.19 Zinkoxid och zinkperoxid.............................. fri

28.20 Aluminiumoxid och aluminiumhydroxid; konstgjord korund fri

28.21 Kromoxider och kromhydroxider....................... fri

28.22 Manganoxider ...................................... fri

28.23 Järnoxider och järnhydroxider, härunder inbegripet järn oxidhaltiga

jordpigment med en halt av minst 70 viktprocent
bundet järn, räknat som Fe203 .................... fri

28.24 Koboltoxider och kobolthydroxider...................... fri

28.25 Titanoxider .......................................... fri

28.26 Tennoxider (stannooxid och stannioxid) ................ fri

28.27 Blyoxider ............................................ fri

28.28 Andra oxider, hydroxider och peroxider av metaller samt
andra oorganiska baser, härunder inbegripet hydrazin och
hydroxylamin samt deras oorganiska salter:

A. hydrazin och oorganiska salter därav................ 10 %

B. andra ............................................ fri

V. Metallsalter av oorganiska syror

28.29 Fluorider; fluorosilikater, fluoroborater och andra fluorkomplexa
salter ...................................... fri

28.30 Klorider och oxidklorider.............................. fri

28.31 Kloriter och hypokloriter:

A. kalciumhypoklorit och klorkalk .................... fri

B. andra ........................................... 10 %

28.32 Klorater och perklorater:

A. klorater .......................................... fri

B. perklorater ....................................... 12 %

28.33 Bromider och oxidbromider; bromater och perbromater;

hypobromiter ........................................ fri

28.34 Jodider och oxidjodider; jodater och perjodater.......... fri

28.35 Sulfider, polysulfider härunder inbegripna .............. fri

28.36 Ditioniter (hydrosulfiter), även stabiliserade med organiska
ämnen, sulfoxylater härunder inbegripna:

A. natriumformaldehydsulfoxylat ...................... 5 %

B. andra ............................................ fri

28.37 Sulfiter och tiosulfater................................ fri

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958 37

28.38 Sulfater, alunarter härunder inbegripna; peroxisulfater

(persulfater):

A. aluminiumsulfat, kaliumaluminiumsulfat (kalialun),

järn(II)sulfat (ferrosulfat) och koppar(II)sulfat...... 5 %

B. andra ............................................ fri

28.39 Nitriter och nitrater .................................. fri

28.40 Fosfiter, hypofosfiter och fosfater:

A. natrium-, kalium- och ammoniumfosfater samt kalcium fosfater,

andra än kalciumhydrogenfosfat (dikalciumfosfat)
.......................................... 5 %

B. andra ............................................ fri

28.41 Arseniter och arsenater............................... fri

28.42 Karbonater, härunder inbegripet icke kemiskt definierat

ammoniumkarbonat, innehållande ammoniumkarbamat;
peroxikarbonater (perkarbonater):

A. ammoniumkarbonat, även innehållande ammoniumkarbamat
............................................ 10 %

B. andra ............................................ fri

28.43 Cyanider, enkla eller komplexa ........................ fri

28.44 Fulminater och cyanater .............................. fri

28.45 Silikater, härunder inbegripet icke kemiskt definierade natrium-
och kaliumsilikater (t. ex. vattenglas):

A. natrium- och kaliumsilikater, även icke kemiskt definierade
........................................... 5 %

B. andra ............................................ fri

28.46 Borater och perborater:

A. natriumperborat .................................. 5 %

B. andra ............................................ fri

28.47 Salter av metalloxidsyror (t. ex. kromater, permanganater

och stannater) ....................................... fri

28.48 Andra salter, peroxisalter härunder inbegripna, av oorganiska
syror, med undantag av azider...................... fri

VI. Diverse

28.49 Ädla metaller i kolloidal form; amalgamer av ädla metaller
; salter och andra oorganiska eller organiska föreningar av
ädla metaller, proteinater, tannater och liknande föreningar
härunder inbegripna, även om de icke äro kemiskt definierade: A.

silvernitrat ....................................... 3 %

B. andra ............................................ fri

28.50 Radioaktiva kemiska grundämnen och radioaktiva isoto per;

oorganiska och organiska föreningar av ifrågavarande
grundämnen eller isotoper, även om de icke äro kemiskt
definierade .......................................... fri

28.51 Isotoper, ej hänförliga till nr 28.50, samt oorganiska och

organiska föreningar därav, även om de icke äro kemiskt
definierade .......................................... fri

28.52 Salter och andra oorganiska eller organiska föreningar av

thorium, uran eller sällsynta jordartsmetaller (skandiuin
och yttrium härunder inbegripna); blandningar av till detta
nummer hänförliga salter och föreningar................ fri

28.53 Flytande luft ........................................ fri

28.54 Hydrogenperoxid (väteperoxid) ........................ 10 %

38 Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

28.55 Fosfider ............................................. fri

28.56 Karbider (t. ex. kiselkarbid, borkarbid och metallkarbider):

A. kalciumkarbid .................................... 5 %

B. andra ............................................ fri

28.57 Hydrider, nitrider, azider, silicider och borider.......... fri

28.58 Andra oorganiska föreningar, härunder inbegripet destillerat
vatten och annat vatten av motsvarande eller högre
renhetsgrad samt amalgamer, andra än av ädla metaller .. fri

Kap. 29. Organiska kemiska föreningar

Anmärkningar

1. För så vitt icke annat är stadgat, omfattar detta kapitel endast:

a) kemiskt definierade organiska föreningar, även innehållande föroreningar;

b) blandningar av två eller flera isomerer av en och samma organiska förening, även
innehållande föroreningar;

c) produkter, hänförliga till nr 29.38—29.42 eller 29.44, även om de icke äro kemiskt
definierade;

d) produkter, nämnda i a, b eller c ovan, lösta i vatten;

e) produkter, nämnda i a, b eller c ovan, lösta i andra lösningsmedel än vatten, under
förutsättning att det av säkerhetsskäl eller transporttekniska skäl är brukligt
och nödvändigt att förvara produkterna i lösning och att lösningsmedlet icke gör
varan mer lämpad för speciell användning än för allmänt bruk;

f) produkter, nämnda i a, b, c, d eller e ovan, försatta med stabiliseringsmedel, nödvändigt
för konservering eller transport av dessa produkter;

g) standardiserade diazoniumsalter, standardiserade arylider för koppling till nämnda
salter samt standardiserade, beständiga färgbaser för utvecklingsfärgämnen
(s. k. naftolfärgämnen).

2. Detta kapitel omfattar icke:

a) produkter, hänförliga till nr 15.04, samt glycerol (glycerin) (nr 15.11);

b) etanol (etylalkohol) (nr 22.08 och 22.09);

c) destillationsprodukter ur stenkol, mineraltjäror, petroleum eller skiffer samt andra
till kap. 27 hänförliga produkter;

d) kolföreningar, upptagna i anm. 2 till kap. 28;

e) karbamid (urinämne), innehållande högst 45 viktprocent nitrogen, beräknat på
torrsubstansen (kap. 31);

f) färgämnen av vegetabiliskt eller animaliskt ursprung (nr 32.04); syntetiska organiska
färgämnen, även utgörande pigment, syntetiska organiska produkter, utgörande
s. k. luminoforer, på textilfibrer fixerbara s. k. optiska blekmedel samt
naturlig indigo (nr 32.05); lösliga färgämnen i sådan form eller förpackning, som
tillhandahålles i detaljhandeln (nr 32.09);

g) metaldehyd, hexametylentetramin och dylika ämnen i form av tabletter, stavar

o. d., varav framgår varornas användning som bränsle, ävensom flytande bränslen
för cigarrettändare o. d. i behållare rymmande högst 300 ml (nr 36.08);

h) laddningar till brandsläckningsapparater ävensom brandsläckningsbomber, hänförliga
till nr 38.17; bläckborttagningsmedel i förpackningar för detaljhandeln,
hänförliga till nr 38.19;

ij) optiska artiklar, t. ex. av etylendiamintartrat (nr 90.01).

3. Produkter, som kunna hänföras till två eller flera tulltaxenummer i detta kapitel,
tulltaxeras enligt det sista av de nummer, som kunna ifrågakomma.

4. Vid tillämpning av nr 29.03—29.05, 29.07—29.10 och 29.12—29.21 skall varje bestämmelse
beträffande halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat gälla även beträffande
kombinationer mellan dessa derivat (t. ex. sulfohalogen-, nitrohalogen-, nitrosulfooch
nitrosulfohalogenderivat).

Nitro- och nitrosogrupper skola icke betraktas som nitrogenfunktioner enligt nr 29.30.

5. a) Estrar, bildade av organiska föreningar med syrafunktion, upptagna i underav delningarna

I—VII till detta kapitel, och organiska föreningar, upptagna i samma
underavdelningar, hänföras till tulltaxenumret för den i nämnda underavdelningar
sist upptagna föreningen;

b) estrar, bildade av etanol (etylalkohol), glycerol (glycerin) eller sackaros och organiska
föreningar med syrafunktion, upptagna i underavdelningarna I—VII till

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

detta kapitel, hänföras till tulltaxenumret för den organiska föreningen med syrafunktion; c)

salter av estrar, som avses i a eller b ovan, med oorganiska baser hanforas till
tulltaxenumret för estern;

d) salter, bildade av andra organiska föreningar med syra- eller fenolfunktion, upptagna’
i underavdelningarna t-VII till detta kapitel, och oorganiska baser hänföras
till tulltaxenumret för den organiska föreningen med syra- eller fenolfunktion; e)

halogenider av karboxylsyror hänföras till tulltaxenumret för karboxylsyran.

*5:1. Vad i anm. 5 stadgas skall icke äga tillämpning på förefintliga underavdelningar

av ifrågakommande tulltaxenummer (dylika underavdelningar tillämpas enligt sin
ordalydelse).

6. Till nr 29.31—29.34 hänförliga föreningar utgöra organiska föreningar, vilkas mole kyler

utom hydrogen, oxygen eller nitrogen även innehålla atomer av andra ickemetaller
eller av metaller (t. ex. svavel, arsenik, kvicksilver eller bly), direkt bundna
vid kol. ...

Nr 29.31 (svavelorganiska föreningar) och nr 29.34 (andra metallorganiska och lckemetallorganiska
föreningar) omfatta icke sulfo- och halogenderivat (kombinerade
derivat härunder inbegripna), vilka utom hydrogen, oxygen och nitrogen innehålla
endast sådana vid kol direkt bundna svavel- eller halogenatomer, vilka giva dem
karaktären av sulfo- eller halogenderivat (eller kombinerade derivat).

7. Nr 29.35 (heterocykliska föreningar) omfattar icke inre etrar, metylenetrar av tvåvärda
ortofenoler, epoxider med tre eller fyra atomer i ringen, cykliska acetaler,
cykliska polymerer av aldehyder, av tioaldehyder eller av aldiminer, anhydrider och
imider av flerbasiska syror, cykliska ureider, hexametylentetramin och trimetylentrinitramin.

1. Kolväten samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav

29.01 Kolväten:

A. nonen, dodecen, bensen (bensol), toluen (toluol), xylen

(xylol), cymen (cymol), styrener (styroler) och cyklohexan
............................................

B. naftalen (naftalin), tetrahydronaftalen (tetralin), dekahydronaftalen
(dekalin), antracen och fenantren ..

C. andra ............................................

29.02 Halogenderivat av kolväten:

A. mättade klorfluorkolväten ..........................

B. andra ...........................................

29.03 Sulfo-, nitro- och nitrosoderivat av kolväten ............

fri

12 %
fri

12 %
12 %

II. Alkoholer samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav

29.04 Acykliska alkoholer samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat
därav:

A. envärda alkoholer med minst 10 kolatomer............ 10 %

B. pentanol (amylalkohol), avsedd att användas uteslutande

för tillverkning av natrium- eller kaliumxantogenat .. fri

C. andra ............................................ 12 %

29.05 Cykliska alkoholer samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat
därav:

A. cyklohexanol, metylcyklohexanol, dimetylcyklohexanol

och mentol ...................................... fri

B. andra ............................................ 12 %

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

III. Fenoler och fenolalkoholer samt halogen-, sulfo-, nitro- och
nitrosoderivat därav

29.06 Fenoler och fenolalkoholer:

A. fenol, kresol, xylenol, butylfenol och amylfenol samt salter
därav ........................................ fri

B. resorcinol (resorcin), hydrokinon, naftol och pyro gallol

(pyrogallussyra) samt salter därav ............ fri

C. andra ............................................ 12 %

29.07 Halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat av fenoler eller

fenolalkoholer ...................................... 12 %

IV. Etrar, alkoholper oxider, eter peroxider, epoxider med tre eller fyra
atomer i ringen, acetaler och hemiacetaler samt halogen-, sulfo-,
nitro- och nitrosoderivat därav

29.08 Etrar, eteralkoholer, eterfenoler, eteralkoholfenoler, alkoholperoxider
och eterperoxider samt halogen-, sulfo-, nitro och

nitrosoderivat därav .............................. 12 %

29.09 Epoxider, epoxialkoholer, epoxifenoler och epoxietrar med
tre eller fyra atomer i ringen samt halogen-, sulfo-, nitro och

nitrosoderivat därav .............................. 12 %

29.10 Acetaler, hemiacetaler och andra föreningar med acetalfunktion
jämte annan enkel eller sammansatt oxygenfunktion

samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav .... 12 %

V. Föreningar med aldehydfunktion

29.11 Aldehyder, aldehydalkoholer, aldehydetrar, aldehydfenoler
och andra föreningar med aldehydfunktion jämte annan

enkel eller sammansatt oxygenfunktion ................ 12 %

29.12 Halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat av föreningar,

hänförliga till nr 29.11 .............................. 12 %

VI. Föreningar med keton- eller kinonfunktion

29.13 Ketoner, ketonalkoholer, ketonfenoler, ketonaldehyder,
kinoner, kinonalkoholer, kinonfenoler, kinonaldehyder samt
andra föreningar med keton- eller kinonfunktion jämte annan
enkel eller sammansatt oxygenfunktion ävensom halogen-,
sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav:

A. cyklohexanon, metylcyklohexanon och kamfer........ fri

B. andra ........................................... 12 %

VII. Syror och deras anhydrider, halogenider, peroxider och peroxisyror
ävensom halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav

29.14 Enbasiska syror och deras anhydrider, halogenider, peroxider
och peroxisyror ävensom halogen-, sulfo-, nitro- och
nitrosoderivat därav:

A. myrsyra och bensoesyra samt salter därav ävensom bly acetater

.......................................... fri

B. acykliska syror med minst 10 kolatomer.............. fri

C. andra ............................................ 12 %

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958 41

29.15 Flerbasiska syror och deras anhydrider, halogenider, peroxider
och peroxisyror ävensom halogen-, sulfo-, nitro- och

nitrosoderivat därav:

A. oxalsyra och bärnstenssyra samt salter därav........ fri

B. andra ............................................ 12 %

29.16 Alkoholsyror, aldehydsyror, ketonsyror, fenolsyror och
andra föreningar med syrafunktion jämte annan enkel eller
sammansatt oxygenfunktion samt dessa föreningars anhydrider,
halogenider, peroxider och peroxisyror ävensom
halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav:

A. mjölksyra, vinsyra, citronsyra, salicylsyra, acetylsalicyl -

syra och gallussyra samt salter därav................ fri

B. andra ............................................ 12 %

VIII. Estrar av oorganiska syror och deras salter samt halogen-,
sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav

29.17 Estrar av svavelsyra och deras salter samt halogen-, sulfo-,

nitro- och nitrosoderivat därav.......................... 12%

29.18 Estrar av salpeter syrlighet eller salpetersyra samt halogen-,

sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav.................. 12 %

29.19 Estrar av fosforsyra och deras salter, s. k. laktofosfater här under

inbegripna, samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat
därav ........................................ 12 %

29.20 Estrar av kolsyra och deras salter samt halogen-, sulfo-,

nitro- och nitrosoderivat därav ........................ 12 %

29.21 Estrar av andra oorganiska syror (med undantag av estrar av
hydrogenhalogenider) och deras salter samt halogen-, sulfo-,

nitro- och nitrosoderivat därav ........................ 12 %

IX. Föreningar med nitrogenfunktion

29.22 Föreningar med aminofunktion:

A. anilin, nitranilin, naftylamin, fenylendiamin, tolylen diamin,

toluidin och xylidin samt salter därav........ fri

B. andra ............................................ 12 %

29.23 Aminoföreningar med enkel eller sammansatt oxygenfunktion: A.

dimetylaminoättiksyra och alkalisalter därav ........ fri

B. p-(N-metylamino)fenolsulfat (metol) ................ fri

C. andra ............................................ 12 %

29.24 Kvaternära ammoniumsalter och ammoniumhydroxider,

härunder inbegripet lecitiner och andra fosfoaminolipider 12 %

29.25 Föreningar med amidofunktion ........................ 12 %

29.26 Föreningar med imido- eller iminofunktion:

A. sackarin och alkalisalter därav .................... fri

B. andra ............................................ 12 %

29.27 Föreningar med nitrilfunktion ........................ 12 %

29.28 Diazo-, azo- och azoxiföreningar ...................... 12 %

29.29 Organiska derivat av hydrazin eller hydroxylamin ...... 12 %

29.30 Föreningar med annan nitrogenfunktion:

A. cyklohexylsulfaminsyra och dess salter .............. fri

B. andra ............................................ 12 %

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

X. Metallorganiska och ickemetallorganiska föreningar samt hetero -

cykliska föreningar

29.31 Svavelorganiska föreningar:

A. tiokarbanilid (difenyltiokarbamid) .................. fri

B. natrium- och kaliumxantogenater .................. fri

C. andra ............................................ 12 %

29.32 Arsenikorganiska föreningar .......................... fri

29.33 Kvicksilverorganiska föreningar ...................... 12 %

29.34 Andra metallorganiska och ickemetallorganiska föreningar 12 %

29.35 Heterocykliska föreningar, nukleinsyror härunder inbegripna: A.

pyridin............................................ fri

B. andra ............................................ 12 %

29.36 Sulfonamider ........................................ 12 %

29.37 Laktoner och laktamer; sultoner och sultamer .......... 12 %

XI. Provitaminer, vitaminer och hormoner, även syntetiskt reproducerade,

samt enzymer

29.38 Provitaminer och vitaminer, även syntetiskt reproducerade
(koncentrat härunder inbegripna), samt blandningar av
dessa ämnen; lösningar av dessa produkter, oavsett lös -

ningsmedlets art ...................................... fri

29.39 Hormoner, även syntetiskt reproducerade................ fri

29.40 Enzymer ............................................ fri

XII. Glykosider och växtalkaloider, även syntetiskt reproducerade, samt

salter, etrar, estrar och andra derivat därav

29.41 Glykosider, även syntetiskt reproducerade, samt salter,

etrar, estrar och andra derivat därav.................... fri

29.42 Växtalkaloider, även syntetiskt reproducerade, samt salter,

etrar, estrar och andra derivat därav .................. fri

XIII. Andra organiska föreningar

29.43 Sockerarter, kemiskt rena, andra än sackaros .......... 12 %

29.44 Antibiotika:

A. penicillin samt salter och andra derivat därav........ 1fri

B. andra ............................................ fri

29.45 Andra organiska föreningar .......................... 12 %

Kap. 30. Farmaceutiska produkter

Anmärkningar

1. Med läkemedel enligt nr 30.03 avses produkter (andra än födoämnen och drycker, såsom
dietiska, berikade eller för diabetiker avsedda födoämnen, stärkande drycker och
mineralvatten, samt produkter, hänförliga till nr 30.02 eller 30.04), som utgöra:

a) blandade produkter för terapeutiskt eller profylaktiskt bruk;

b) oblandade produkter, lämpade för terapeutiskt eller profylaktiskt bruk, i avdelade
doser eller i förpackningar, som tillhandahållas i detaljhandeln för sådant bruk.

1 T. o. m. den 31 december 1960 .............................. 1 milj. I. E 0:30

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Vid tillämpning av dessa bestämmelser och av anm. 3 d till detta kapitel anses följande
produkter såsom:

A. oblandade:

1. oblandade produkter, lösta i vatten;

2. alla till kap. 28 eller 29 hänförliga produkter (andra än ädla metaller i kolloidal
form);

3. enkla växtextrakter, hänförliga till nr 13.03, endast standardiserade eller i lösning,
oavsett lösningsmedlets art;

B. blandade:

1. kolloidala lösningar och suspensioner (andra än kolloidalt svavel);

2. växtextrakter, utvunna ur blandningar av vegetabiliska ämnen eller material;

3. salter och koncentrat, erhållna genom indunstning av naturligt mineralvatten.

2. Detta kapitel omfattar icke:

a) vatten från destillation av flyktiga vegetabiliska oljor samt vattenlösningar av dylika
oljor, för medicinskt bruk (nr 33.05);

b) tandkräm och liknande tandvårdsmedel, härunder inbegripet sådana med terapeutiska
eller profylaktiska egenskaper (nr 33.06);

c) medicinsk tvål och såpa (nr 34.01).

3. Nr 30.05 omfattar endast:

a) steril katgut och annan steril suturtråd;

b) sterila laminariastift;

c) sterila resorberbara blodstillande medel;

d) röntgenkontrastmedel samt diagnostiska reagens till in- eller utvärtes bruk (ej
hänförliga till nr 30.02), doserade eller utgörande blandningar;

e) tandcement och andra tandfyllningsmedel;

f) etuier och lådor med utrustning för första förband.

30.01 Körtlar och andra organ för organoterapeutiskt bruk, tor kade,

även pulveriserade; extrakt av körtlar eller andra organ
eller av deras sekret, för organoterapeutiskt bruk;
andra animaliska ämnen och material, beredda för terapeutiskt
eller profylaktiskt bruk, ej hänförliga till annat
nummer ............................................

30.02 Immunsera; mikrobvacciner, toxiner och mikrobkulturer

(härunder inbegripet jäsningsframkallande mikrobkulturer
med undantag av jäst) samt liknande produkter......

30.03 Läkemedel, även för veterinärmedicinskt bruk:

A. innehållande penicillin eller salter eller andra derivat av

penicillin ........................................

B. andra slag ........................................

30.04 Vadd, bindor och liknande artiklar (färdiga förband, häftplåster,
kataplasmer o. d.), impregnerade eller överdragna
med farmaceutiska preparat eller föreliggande i förpackningar
för detaljhandeln, för medicinskt eller kirurgiskt
bruk, med undantag av varor, upptagna i anm. 3 till detta
kapitel:

A. vadd..............................................

B. andra slag ........................................

30.05 Andra farmaceutiska produkter och artiklar:

A. tandceinent och andra tandfyllningsmedel; etuier och

lådor med utrustning för första förband..............

B. andra slag ........................................

fri

Jfri

fri

10 %
12 %

12 %

fri

Kap. 31. Gödselmedel

Anmärkningar

1. Nr 31.02 omfattar endast här nedan angivna produkter, under förutsättning att de
icke föreligga i sådan form eller förpackning, som angives i nr 31.05:

A. endera av följande produkter:

natriumnitrat, innehållande högst 16 viktprocent nitrogen;

1 T. o. m. den 31 december 1960 .............................. 1 milj. I. E

0: 30

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

ammoniumnitrat, även kemiskt rent;
ammoniumsulfatnitrat, även kemiskt rent;
ammoniumsulfat, även kemiskt rent;

kalciumnitrat, innehållande högst 16 viktprocent nitrogen;
kalciummagnesiumnitrat, även kemiskt rent;

kalciumcyanamid, innehållande högst 25 viktprocent nitrogen, även behandlad med
olja;

karbamid (urinämne), innehållande högst 45 viktprocent nitrogen;

B. gödselmedel, utgörande blandningar av produkter, upptagna under A ovan (utan
avseende på komponenternas renhetsgrad);

C. gödselmedel, utgörande blandningar av ammoniumklorid eller produkter, upptagna
under A eller B ovan (utan avseende på komponenternas renhetsgrad), med krita,
gipssten eller andra oorganiska ämnen utan gödselverkan;

D. flytande gödselmedel, utgörande lösningar i vatten eller ammoniak av ammoniumnitrat
eller karbamid enligt A ovan eller av blandningar av dessa ämnen.

2. Nr 31.03 omfattar endast här nedan angivna produkter, under förutsättning att de icke
föreligga i sådan form eller förpackning, som angives i nr 31.05:

A. endera av följande produkter:
thomasslagg;

termiskt uppslutna kalciumfosfater (termofosfater, smältfosfater) och termiskt bebehandlade
naturliga kalciumaluminiumfosfater;
superfosfater (även dubbel- och trippelsuperfosfater);

kalciumhydrogenfosfat (dikalciumfosfat), innehållande 0,2 viktprocent fluor eller
däröver;

B. gödselmedel, utgörande blandningar av produkter, upptagna under A ovan (utan
avseende på komponenternas renhetsgrad);

C. gödselmedel, utgörande blandningar av produkter, upptagna under A eller B ovan
(utan avseende på komponenternas renhetsgrad), med krita, gipssten eller andra
oorganiska ämnen utan gödselverkan.

3. Nr 31.04 omfattar endast här nedan angivna produkter, under förutsättning att de
icke föreligga i sådan form eller förpackning, som angives i nr 31.05:

A. endera av följande produkter:

naturliga, råa kaliumsalter (karnallit, kainit, sylvinit m. fl.);
råa kaliumsalter, utvunna ur melassaska;

kaliumklorid, även kemiskt ren, annan än som avses under anm. 6 c nedan;
kaliumsulfat, innehållande högst 52 viktprocent K20;
kaliummagnesiumsulfat, innehållande högst 30 viktprocent K20;

B. gödselmedel, utgörande blandningar av produkter, upptagna under A ovan (utan
avseende på komponenternas renhetsgrad).

4. Ammoniumfosfater, innehållande per kg 6 mg arsenik (As) eller däröver, hänföras till
nr 31.05.

5. De i anm. 1 A, 2 A, 3 A och 4 angivna gränsvärdena hänföra sig till produkternas torrsubstans.

6. Detta kapitel omfattar icke:

a) djurblod, hänförligt till nr 05.15;

b) kemiskt definierade föreningar, andra än de ovan i anm. 1 A, 2 A, 3 A och 4 upptagna; c)

odlade kristaller (ej utgörande optiska artiklar) av kaliumklorid, vägande per styck
minst 2,5 g, hänförliga till nr 38.19; optiska artiklar av kaliumklorid (nr 90.01).

31.01 Guano och andra naturliga animaliska eller vegetabiliska

gödselmedel, även blandade med varandra men icke kemiskt
behandlade .................................... fri

31.02 Kvävegödselmedel, mineraliska eller kemiska:

A. ammoniumnitrat och ammoniumsulfatnitrat samt
blandningar med ammoniumnitrat, innehållande mer än
15 viktprocent ammoniumnitrogen, beräknat på torrsubstansen;
karbamid (urinämne) och blandningar

med karbamid; flytande gödselmedel enligt anm. 1 D. . 12 %

B. ammoniumsulfat; produkter, innehållande" över 1,8 vikt procent

ammoniumnitrogen, beräknat på torrsubstansen,
ej hänförliga till A .................... 100 kg 3:—-

C. andra slag ........................................ fri

31.03 Fosforgödselmedel, mineraliska eller kemiska............ fri

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

31.04 Kaligödselmedel, mineraliska eller kemiska.............. fri

31.05 Andra gödselmedel; produkter, hänförliga till detta kapitel,
i form av tabletter, pastiller e. d. eller i förpackningar,
vägande per styck högst 10 kg brutto:

A. produkter, hänförliga till detta kapitel, i form av tabletter,
pastiller e. d. eller i förpackningar, vägande per

styck högst 10 kg brutto .......................... 10 %

B. andra slag:

1. nitrogenhaltiga ................................ 10 %

2. andra .......................................... fri

Kap. 32. Garvämnes- och fargämnesextrakter; garvsyror och derivat
därav; färgämnen, lacker och andra beredda färger; kitt och
spackelfärger; tryckfärger, bläck och tusch

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) kemiska grundämnen och kemiskt definierade föreningar, dock med undantag av
färgämnen m. m., hänförliga till nr 32.04 eller 32.05, oorganiska produkter, utgörande
s. k. luminoforer (nr 32.07), samt lösliga färgämnen i sådan form eller förpackning,
som tillhandahålles i detaljhandeln, hänförliga till nr 32.09;

b) föreningar mellan proteiner och garvsyror (nr 35.01—35.04).

2. Till nr 32.05 hänföras bl. a. blandningar av stabiliserade diazoniumsalter med kopplingskomponenter
till dessa för framställning på textilfibrer av olösliga s. k. naftolfärgämnen
(utvecklingsfärgämnen).

3. Nr 32.05—32.07 omfatta även sådana preparat på basis av syntetiska organiska färgämnen
(organiska pigment härunder inbegripna), substratpigment eller andra färgämnen,
som användas för färgning i massan av plaster, gummi och liknande material
eller för framställning av preparat för tryckning av textilvaror. Till dessa nummer
hänföras dock icke sådana beredningar av pigment, som avses i nr 32.09.

4. Lösningar (andra än kollodium) av produkter, hänförliga till nr 39.01—39.06, i flyktiga
organiska lösningsmedel, hänföras till nr 32.09, för så vitt lösningen innehåller mer än
50 viktprocent lösningsmedel.

5. Med färgämnen enligt detta kapitel avses icke produkter med användning som fyllmedel
i oljefärger, även om de skulle vara lämpade som pigment i kallvattenfärger.

6. Med brons- och färgfolier enligt nr 32.09 avses endast produkter, som användas för
tryckning av t. ex. bokomslag och mössband och som bestå av:

a) tunna blad, framställda av metallpulver (även av ädel metall) eller pigment jämte
lim, gelatin eller annat bindemedel;

b) metallpulver (t. ex. av guld eller aluminium) eller pigment, anbragt på underlag
av papper, plast eller annat material.

32.01 Vegetabiliska garvämnesextrakter ...................... fri

32.02 Garvsyror (tannin), vattenextraherat galläppletannin här under

inbegripet, samt salter, etrar, estrar och andra derivat
därav............................................ fri

32.03 Syntetiska garvämnen, även blandade med naturliga garvämnen;
konstgjorda pyrmedel (t. ex. enzymatiska och mikrobiella
preparat):

A. syntetiska garvämnen med en askhalt av högst 20 viktprocent,
beräknat på torrsubstansen ................ 6 %

B. andra slag ........................................ fri

32.04 Vegetabiliska färgämnen (härunder inbegripet färgträex trakter

och andra vegetabiliska färgämnesextrakter med
undantag av indigo) och animaliska färgämnen.......... fri

32.05 Syntetiska organiska färgämnen, organiska pigment härunder
inbegripna; syntetiska organiska produkter, utgö -

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

rande s. k. luminoforer; på textilfibrer fixerbara s. k. optiska
blekmedel; naturlig indigo........................

32.06 Substratpigment......................................

32.07 Andra färgämnen; oorganiska produkter, utgörande s. k.

luminoforer..........................................

32.08 Beredda porslins-, glas- och emaljfärger, beredda opakme del,

icke frittad glasyr- och emalj massa, flytande glansmetallpreparat
och lysterfärger samt liknande beredningar för
keramik-, glas- och emaljeringsindustrier; engober; fritta
och annat glas i form av pulver, korn eller flingor......

32.09 Lacker, klara eller pigmenterade, kallvattenfärger (även
för färgning av läder); andra målningsfärger; pigment, rivna
i linolja, mineralterpentin, terpentinolja eller liknande
vid tillverkning av färger använda produkter; brons- och
färgfolier; lösliga färgämnen i sådan form eller förpackning,
som tillhandahålles i detaljhandeln;

A. lacker, klara eller pigmenterade; lösningar enligt anm.

4 till detta kapitel ................................

B. emulsionsfärger; bronspasta och till lacker ej hänförliga
bronsfärger ....................................

C. andra slag ........................................

32.10 Konstnärsfärger, färger för skolbruk, plakatfärger, bryt ningsfärger

och liknande färger i form av tabletter eller i
tuber, burkar, flaskor, skålar eller i liknande form eller förpackning,
härunder inbegripet dylika färger i lådor eller
skrin, med eller utan penslar, paletter, skålar och andra
tillbehör ............................................

32.11 Beredda sickativ......................................

32.12 Kitt, spackelfärger och andra utfyllnings- eller tätningsme del;

ympvax ........................................

32.13 Tryckfärger, bläck, tusch och liknande färger:

A. tryckfärger ........................................

B. andra slag ........................................

fri

12 %

9 %
6 %

Kap. 33. Flyktiga vegetabiliska oljor och resinoider; parfymer,
toalettmedel och kosmetiska preparat

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) alkoholhaltiga beredningar (s. k. koncentrerade extrakt) för framställning av drycker
(nr 22.09);

b) tvål, hänförlig till nr 34.01;

c) terpentinolja och andra produkter, hänförliga till nr 38.07.

2. Nr 33.06 omfattar bl. a. produkter, även oblandade (med undantag av produkter, hänförliga
till nr 33.05), lämpade för användning såsom parfymer, toalettmedel eller kosmetiska
preparat och inkommande i förpackningar, som tillhandahållas i detaljhandeln
för sådan användning.

33.01 Flyktiga vegetabiliska oljor i flytande eller fast form, även

terpenfria; resinoider ............................... • fri

33.02 Terpenhaltiga biprodukter ur flyktiga vegetabiliska oljor fri

33.03 Koncentrat av flyktiga vegetabiliska oljor (erhållna genom
s. k. enfleurage eller maceration) i fett, icke flyktig olja, vax

eller liknande ämne .................................. fri

33.04 Blandningar av två eller flera luktämnen (naturliga eller
syntetiska) samt blandningar (alkohollösningar härunder

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958 47

inbegripna) på basis av ett eller flera av dessa ämnen, utgörande
råvaror för parfymindustrin, livsmedelsindustrin eller
andra industrier:

A. innehållande alkohol (etanol, etylalkohol) .... 100 kg 350: —

B. andra slag ........................................ fri

33.05 Vatten från destillation av flyktiga vegetabiliska oljor samt
vattenlösningar av dylika oljor, även för medicinskt bruk fri

33.06 Parfymer, toalettmedel och kosmetiska preparat:

( 12 %
plus

A. innehållande alkohol (etanol, etylalkohol) ..........: 200: —

per

\ 100 kg

B. andra slag ........................................ 12 %

Kap. 34. Tvål; organiska ytaktiva ämnen samt tvätt- och rengöringsmedel;
smörjmedel; konstgjorda vaxer och beredda vaxer;
puts- och skurmedel; ljus och liknande produkter;
modelleringsmassa och dentalvax

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) kemiskt definierade föreningar;

b) tandkräm och liknande tandvårdsmedel, rakkräm och schamponeringsmedel, även
innehållande tvål eller organiska ytaktiva ämnen (nr 33.06).

2. Nr 34.01 omfattar endast vattenlöslig tvål, även med tillsats av andra ämnen (desinfektionsmedel,
slippulver, fyllmedel, läkemedel o. d.).

3. Med oljor, erhållna ur råpetroleum eller rå skifferolja, i nr 34.03 avses produkter enligt
anm. 3 till kap. 27.

4. Med beredda vaxer, icke emulgerade och icke innehållande lösningsmedel, i nr 34.04
avses endast följande produkter:

A. blandningar av animaliska eller av vegetabiliska eller av konstgjorda vaxer;

B. blandningar av olika slag av vaxer (animaliska, vegetabiliska, mineraliska eller
konstgjorda);

C. blandningar med vaxkonsistens, icke emulgerade och icke innehållande lösningsmedel,
på basis av ett eller flera slag av vaxer och innehållande fett, harts, mineralämnen
eller andra ämnen.

Nr 34.04 omfattar icke:

a) vaxer, hänförliga till nr 27.13;

b) oblandade animaliska och oblandade vegetabiliska vaxer, endast färgade.

34.01 Tvål och såpa, även medicinska:

A. toalettvål i formade handstycken, raktvål härunder inbegripen
................................ 100 kg1 50:-—-

B. andra slag ........................................ 10 %

34.02 Organiska ytaktiva ämnen; ytaktiva preparat samt tvätt och

rengöringsmedel, även innehållande tvål eller såpa . . 10 %

34.03 Smörjmedel, beredda av oljor eller fetter (blandade med
varandra eller försatta med andra ämnen), dock med undantag
av smörjmedel, innehållande minst 70 viktprocent oljor,
erhållna ur råpetroleum eller rå skifferolja:

A. smörj fetter ................................ 100 kg 2: —

B. andra slag ........................................ fri

34.04 Konstgjorda vaxer, även vattenlösliga eller direkt emulger 1

Tullen beräknas efter varans vikt inkl. sådant förefintligt emballage, med vilket varor
av ifrågavarande slag pläga saluhållas i detaljhandeln.

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

bara med vatten; beredda vaxer, icke emulgerade och icke
innehållande lösningsmedel:

A. vaxliknande glycerider; i vatten lösliga eller direkt emul gerbara

vaxer .................................... 12 %

B. andra slag ........................................ fri

34.05 Puts- och polermedel för skodon, möbler, golv och me tallföremål,

skurpulver samt liknande preparat, med undantag
av beredda vaxer, hänförliga till nr 34.04 ............ 8 %

34.06 Stearin-, paraffin- och vaxljus samt liknande varor...... 8 %

34.07 Modelleringsmassor, även inkommande i satser eller utgö rande

leksaker; s. k. dentalvax samt avtrycksmassor för
dentalbruk, i form av plattor (även hästskoformade), stavar
e. d............................................. fri

Kap. 35. Proteiner, lim och klister

Anmärkning

Detta kapitel omfattar icke:

a) proteiner, utgörande läkemedel, hänförliga till nr 30.03;

b) brevkort och andra tryckalster av gelatin (kap. 49).

35.01 Kasein, kaseinater och andra kaseinderivat; kaseinlim:

A. kasein............................................ fri

B. andra slag..................................100 kg 20: —

35.02 Albuminer, albuminater och andra albuminderivat........ fri

35.03 Gelatin (härunder inbegripet gelatinfolier med kvadratisk

eller rektangulär form, även färgade eller ytbehandlade)
och gelatinderivat; lim från ben, hudar, senor e. d. samt
fisklim; husbloss .............................. 100 kg 20: —

35.04 Andra proteiner, peptoner härunder inbegripna, samt derivat
därav; hudpulver, även behandlat med kromsalt...... fri

35.05 Dextrin; löslig stärkelse och rostad stärkelse; stärkelse klister

.............................................. fri

35.06 Lim och klister, beredda, ej hänförliga till annat nummer;
produkter, alla slag, lämpade för användning såsom lim eller
klister och inkommande för sådan användning i detaljhandelsförpackningar,
vägande per styck högst 1 kg netto:

A. i detalj handelsförpackningar, vägande per styck högst

1 kg netto........................................ 12 %

B. andra slag..................................100 kg 20: —

Kap. 36. Krut och sprängämnen; pyrotekniska artiklar; tändstickor;

pyrofora legeringar; vissa brännbara produkter
Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke kemiskt definierade föreningar, andra än sådana som avses
i anm. 2 a och b nedan.

2. Nr 36.08 omfattar endast:

a) metaldehyd, hexametylentetramin och dylika ämnen i form av tabletter, stavar o. d.,
varav framgår varornas användning som bränsle, ävensom bränslen på basis av
alkohol (torrsprit) samt liknande bränslen, fasta eller i pastaform;

b) flytande bränslen (t. ex. bensin) för cigarrettändare o. d., i behållare rymmande
högst 300 ml;

c) tjärfacklor, braständare och liknande varor.

36.01 Krut:

A. svartkrut ........................................ 5 %

B. andra slag ........................................ 12 %

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958 49

36.02 Beredda sprängämnen ................................ 12 %

36.03 Stubin, detonerande stubin härunder inbegripen:

A. svartkrutsstubin .................................. 5 %

B. annan ............................................ 12 %

36.04 Tändhattar, rivtändare, sprängkapslar och liknande tänd medel

.............................................. fri

36.05 Pyrotekniska artiklar (fyrverkeripjäser, knalldosor, livräddningsraketer
och liknande artiklar):

A. pyrotekniska artiklar, avsedda att användas uteslutande

för livräddningsändamål eller för avgivande av nödsignal
.............................................. fri

B. andra slag ........................................ 15 %

36.06 Tändstickor, med undantag av bengaliska tändstickor 100 kg1 5: —

36.07 Järncerium (ferrocerium) och andra pyrofora legeringar,

även tillformade .................................... fri

36.08 Andra brännbara produkter .......................... fri

Kap. 37. Produkter för foto- eller kinobruk

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke avfall och skrot.

2. Nr 37.08 omfattar endast:

a) kemiska preparat, utgörande blandningar för fotobruk (t. ex. framkallare, fixerings-
och toningsmedel, ljuskänsliga emulsioner);

b) oblandade kemiska produkter, lämpade för fotobruk, i avdelade doser eller i förpackningar,
som tillhandahållas i detaljhandeln för sådant bruk.

Nr 37.08 omfattar icke lacker, klister och liknande preparat, vilka tulltaxeras efter sin
beskaffenhet.

37.01

37.02

37.03

37.04

37.05

37.06

37.07

37.08

Plåtar, ljuskänsliga, icke exponerade, av glas eller annat

material (bladfilm härunder inbegripen) ..............

Film i rullar, ljuskänslig, icke exponerad, även perforerad
Papper, papp och väv, ljuskänsliga, även exponerade men
icke framkallade:

A. innehållande silverförening som ljuskänsligt ämne ....

B. andra slag:

1. papper och papp ..............................

2. väv ........................................

Plåtar och film, exponerade men icke framkallade, negativa
eller positiva ....................................

Plåtar samt film, även perforerad (annan än kinofilm),

exponerade och framkallade, negativa eller positiva......

Kinofilm med enbart ljudspår, exponerad och framkallad,

negativ eller positiv ..................................

Annan kinofilm, med eller utan ljudspår, exponerad och
framkallad, negativ eller positiv:

A. negativ; ävensom positiv film, avsedd att användas uteslutande
för kopiering ............................

B. andra slag ................................ 100 kg

Kemiska produkter för fotobruk, blixtljuspreparat härunder
inbegripna:

A. ljuskänslig kollodiumemulsion ......................

B. andra ............................................

fri

8 %
10 %

fri

800: —

10 %
fri

1 Tullen beräknas efter varans vikt inkl. sådant förefintligt emballage, med vilket varor
av ifrågavarande slag pläga saluhållas i detaljhandeln.

4 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. NrUO

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Kap. 38. Diverse kemiska produkter

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) kemiska grundämnen och kemiskt definierade föreningar, dock med undantag av:

1. konstgjord grafit (nr 38.01);

2. desinfektionsmedel, insekts-, svamp- och ogräsbekämpningsmedel, groningsförhindrande
medel, råttgift och liknande produkter, i sådan form eller förpackning,
som avses i nr 38.11;

3. laddningar till brandsläckningsapparater ävensom brandsläckningsbomber (nr
38.17);

4. produkter, upptagna i anm. 2 a, c, d och f nedan;

b) läkemedel (nr 30.03).

2. Enligt nr 38.19 tulltaxeras bl. a. följande varor, som skola anses icke hänförliga till
annat nummer i tulltaxan:

a) odlade kristaller (ej utgörande optiska artiklar) av magnesiumoxid eller av halogenider
av alkalimetaller eller alkaliska jordartsmetaller, vägande per styck minst
2,5 g;

b) finkelolja;

c) bläckborttagningsmedel i detaljhandelsförpackningar;

d) stencillack i detaljhandelsförpackningar;

e) smältbara keramiska artiklar för temperaturmätning (t. ex. Segerkäglor);

f) gips, speciellt beredd för dentalbruk.

38.01 Konstgjord grafit; kolloidal grafit med undantag av gra fitsuspensioner

i olja ................................ fri

38.02 Djurkol (t. ex. benkol, elfenbenssvart, blodkol), även använt
................................................ fri

38.03 Aktiverat kol (avfärgande, depolariserande eller adsorberande);
aktiverad infusoriejord, aktiverad lera, aktiverad
bauxit och andra aktiverade naturliga mineraliska ämnen . . fri

38.04 Gasvatten och använd gasreningsmassa.................. fri

38.05 Tallolja (tallsyra) och lågraffinerad tallfettsyra.......... fri

38.06 Sulfitlut, indunstad .................................. fri

38.07 Terpentinolja och andra lösningsmedel av terpener, erhållna
genom destillation eller på annat sätt ur barrträ (t. ex.
balsam-, kolugns-, sulfatterpentin); rå dipenten; rå cymen

(rå cymol); »pine oil» ................................ fri

38.08 Kolofonium och hartssyror samt derivat därav, andra än

hartsestrar, hänförliga till nr 39.05; s. k. hartssprit och
hartsoljor............................................ fri

38.09 Trätjära; trätjäroljor, med undantag av till nr 38.18, hän förliga

lösnings- och spädningsmedel; trätjärkreosot; rå
metanol (rå metylalkohol); acetonolja.................. fri

38.10 Vegetabiliskt beck, alla slag; bryggeriharts och liknande

produkter på basis av kolofonium eller vegetabiliskt beck;
kärnbindemedel på basis av naturliga, hartsartade produkter
.................................................. fri

38.11 Desinfektionsmedel, insekts-, svamp- och ogräsbekämpningsmedel,
groningsförhindrande medel, råttgift och liknande
produkter, föreliggande i sådan form eller förpackning,
som tillhandahålles i detaljhandeln, eller såsom preparat
eller såsom utformade artiklar (t. ex. band, vekar och
ljus, preparerade med svavel, samt flugfångare) ........ 10 %

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958 51

38.12 Beredda glätt-, appretur- och betmedel av sådana slag, som
användas inom textil-, pappers- eller läderindustrin eller
inom närstående industrier:

A. innehållande stärkelse eller stärkelseprodukter, med undantag
av varor i detaljhandelsförpackningar, vägande

per styck högst 1 kg netto.......................... fri

B. andra slag ........................................ 10 %

38.13 Betmedel för metaller; flussmedel och andra preparat, ut görande

hjälpmedel vid lödning eller svetsning; löd- och
svetsmedel, bestående av metall och andra ämnen, i form
av pulver eller pastor; preparat för beläggning eller fyllning
av svetstråd eller svetselektroder ................ 5 %

38.14 Preparat för motverkande av knackning, oxidation, korrosion
eller hartsbildning, viskositetshöjande preparat och
andra liknande beredda tillsatsmedel för mineraloljor .. fri

38.15 Beredda vulkningsacceleratorer ........................ fri

38.16 Beredda närsubstrat för odling av mikrober ............ fri

38.17 Preparat och laddningar till brandsläckningsapparater;

brandsläckningsbomber .............................. 5 %

38.18 Lösnings- och spädningsmedel för lacker e. d., utgörande

blandningar ........................................ 12 %■

38.19 Produkter, preparat och återstoder från kemiska eller närstående
industrier, blandningar av naturprodukter härunder
inbegripna, ej hänförliga till annat nummer:

A. naften- och naftensulfonsyror samt till nr 34.02 cj hänförliga
alkalisalter av dessa syror eller av petroleumsulfonsyror;
kolväteblandningar huvudsakligen bestående

av nonen eller dodecen ............................ fri

B. beredda antioxidanter för gummiindustrin .......... fri

C. icke sintrade blandningar, innehållande metallkarbider,

för framställning av hårdmetall .................... fri

D. murbruk, även hydrauliskt eller eldfast.............. fri

E. gasreningsmassa, ej hänförlig till nr 38.04 ............ fri

F. återstoder från kemiska eller närstående industrier .... fri

G. kärnbindemedel, innehållande stärkelse eller stärkelse produkter,

med undantag av varor i detaljhandelsförpackningar,
vägande per styck högst 1 kg netto ...... fri

H. blandningar, ej hänförliga till A—G, bestående av oorganiska
ämnen (t. ex. mineraliska produkter, oorganiska
kemikalier, glas- eller metallpulver), med undantag av
blandningar i förpackningar, vägande per styck högst 10
kg brutto:

beläggas med tull som den beståndsdel, vars tullsats
medför högsta tullen; dock skall hänsyn icke tagas
till ringa mängd ämnen, som ej väsentligen inverka
på varans beskaffenhet

1J. andra slag ........................................ 12 %

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

AVDELNING VII

Plaster (cellulosaetrar och cellulosaestrar, konsthartser och
andra plaster) samt varor därav; naturgummi (kautschuk),
syntetiskt gummi och faktis samt varor därav

Kap. 39. Plaster (cellulosaetrar och cellulosaestrar, konsthartser och
andra plaster) samt varor därav

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) brons- och färgfolier, hänförliga till nr 32.09;

b) konstgjorda vaxer (nr 34.04);

c) syntetiskt gummi (enligt definition i kap. 40) och varor därav;

d) sadelmakeriarbeten (nr 42.01), resväskor, handväskor och andra artiklar, hänförliga
till nr 42.02;

e) korgmakeriarbeten och andra varor av flätningsmaterial, hänförliga till kap. 46;

f) syntetiska och konstgjorda textilfibrer (avd. XI) samt varor därav;

g) skodon, huvudbonader, paraplyer, parasoller, promenadkäppar, piskor och ridspön
samt delar därtill, solfjädrar och andra artiklar, hänförliga till avd. XII;

h) bijouteri varor, hänförliga till nr 71.16;

ij) varor, hänförliga till avd. XVI (maskiner och apparater samt mekaniska redskap;
elektrisk materiel);

k) delar till transportmedel (avd. XVII);

l) optiska artiklar av plast, infattningar till glasögon, ritinstrument och andra artiklar,
hänförliga till kap. 90;

m) boetter, urfoder och andra artiklar, hänförliga till kap. 91;

n) musikinstrument och delar därtill samt andra artiklar, hänförliga till kap. 92;

o) möbler och delar därtill (kap. 94);

p) borstbinderiarbeten och andra varor, hänförliga till kap. 96;

q) leksaker, spel och sportartiklar (kap. 97);

r) knappar, blixtlås, reservoarpennor, stiftpennor och delar därtill, skaft till rökpipor,
cigarr- och cigarrettmunstycken, kammar, delar till termosflaskor samt
andra artiklar, hänförliga till kap. 98.

2. Till nr 39.01 och 39.02 hänföras endast genom kemisk syntes framställda produkter

av följande slag:

a) plaster, konsthartser härunder inbegripna;

b) silikoner;

c) resoler, flytande polyisobuten och liknande syntetiska polymerer med mycket hög
molekylvikt.

3. Nr 39.01—39.06 omfatta endast:

a) produkter, flytande eller i pastaform, härunder inbegripet emulsioner, dispersioner
och lösningar;

b) stycken, korn, flingor eller pulver, press- och sprutmassor härunder inbegripna;

c) enfibertråd med ett största tvärmått av mer än 1 mm; sömlösa slangar och rör, stavar,
stänger (profilstänger härunder inbegripna), även ytbehandlade men icke på
annat sätt bearbetade;

d) plattor, duk, folier och band (remsor ej hänförliga till nr 51.02 härunder inbegripna),
även ytbehandlade (t. ex. tryckta), samt varor av nämnda slag, med eller
utan ytbehandling, nedskurna till kvadratisk eller rektangulär form (även om
de utgöra färdiga artiklar) men icke vidare bearbetade;

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

e) avfall och skrot.

* Med obearbetade produkter i nämnda nummer avses produkter i de under a, b och e
upptagna formerna.

39.01 Kondensations-, polykondensations- och polyadditionsprodukter,
även modifierade eller polymeriserade, linjära produkter
härunder inbegripna (t. ex. fenoplaster, aminoplaster,
alkyder, polyallvlestrar och andra omättade polyestrar,
silikoner):

A. obearbetade ...................................... 10 %

B. andra slag:

1. plattor, duk, folier och band, laminerade, samt varor

därav ........................................ 13 %

2. andra ........................................ 15 %

39.02 Polymerisationsprodukter, sampolymerisat härunder inbegripna
(t. ex. polyeten, polytetrahalogeneten, polyisobuten,
polystyren, polyvinylklorid, polyvinylacetat, polyvinylkloracetat
och andra polyvinylderivat, polyakrylsyra- och polymetakrylsyraderivat,
kumaronindenhartser):

A. obearbetade ...................................... 10 %

B. andra slag:

1. plattor, duk, folier och band av akrylplast, med en

tjocklek av 0,6 mm eller däröver, samt varor därav . . 13 %

2. plattor, duk, folier och band, laminerade, ej hänförliga
till 1, samt varor därav...................... 13 %

3. andra ........................................ 15 %

39.03 Cellulosaregenerat; cellulosanitrat, cellulosaacetat och andra
cellulosaestrar, cellulosaetrar och andra kemiska cellulosaderivat,
även mjukgjorda (t. ex. kollodium, celluloid);
vulkanfiber:

A. obearbetade:

1. cellulosaacetat, cellulosapropionat och cellulosabu tyrat,

utan tillsats av andra ämnen .............. fri

2. andra ........................................ 10 %

B. andra slag:

1. cellulosanitrat .................................. fri

2. vulkanfiber .................................... 5 %

3. andra:

a. plattor, duk, folier och band med en tjocklek av 1,5

mm eller däröver, samt varor därav............ fri

b. plattor, duk, folier och band, laminerade, ej hänförliga
till a, samt varor därav ................ 13 %

c. andra:

a. avsedda att användas uteslutande för tillverkning
av ljuskänslig film .................... fri

/?. andra .................................... 15 %

39.04 Härdade proteiner (t. ex. härdat kasein, härdat gelatin):

A. konsttarmar ...................................... 15 %

B. andra slag ........................................ fri

39.05 Naturhartser, modifierade genom s. k. utsmältning; konsthartser,
erhållna genom förestring av naturhartser eller
hartssyror (hartsestrar); kemiska derivat av naturgummi
(t. ex. klorkautschuk, hydroklorkautschuk, oxikautschuk,
cyklokautschuk):

A. obearbetade ...................................... 10 %

54 Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

B. andra slag:

1. plattor, duk, folier och band, laminerade, samt varor

därav ........................................ 13 %

2. andra ........................................ 15 %

39.06 Andra högmolekylära polymerer, konsthartser och plaster;
alginsyra samt salter och estrar därav; linoxvn:

A. obearbetade ...................................... 10 %

B. andra slag:

1. plattor, duk, folier och band, laminerade, samt varor
därav ...................................... 13 %

2. andra ........................................ 15 %

39.07 Varor av material, hänförliga till nr 39.01—39.06 ........ 15 %

Kap. 40. Natur gummi (kautschuk), syntetiskt gummi och faktis

samt varor därav

Anmärkningar

1. Med gummi avses i tulltaxan, därest icke annat är stadgat, dels naturgummi (kautschuk),
balata, guttaperka och liknande naturliga produkter, syntetiskt gummi, av
oljor framställd faktis samt regenerat av dessa, dels vulkade dylika produkter
(mjukgummi eller hårdgummi).

2. Detta kapitel omfattar icke följande varor av gummi och textilmaterial, vilka i allmänhet
hänföras till avd. XI:

a) trikåvaror, innehållande gummi; elastiska vävnader, innehållande gummitrådar,
samt varor därav;

b) slangar av textilmaterial, vattentäta genom invändig beläggning med gummi;

c) vävnader, impregnerade, överdragna eller laminerade med gummi (med undantag
av till nr 40.06 eller 40.10 hänförliga varor):

vägande per m2 högst 1 500 g; eller

vägande per m- mer än 1 500 g och innehållande mer än 50 viktprocent textilmaterial; samt

artiklar, tillverkade av sådana vävnader;

d) stampad filt, impregnerad eller överdragen med gummi och innehållande mer än
50 viktprocent textilmaterial, samt artiklar, tillverkade av sådan filt;

e) fiberduk med impregnering eller överdrag av gummi eller med gummi som bindemedel,
innehållande mer än 50 viktprocent textilmaterial, samt artiklar, tillverkade
av sådan duk;

f) vävnadsliknande varor, bestående av parallellt ordnade trådar av textilmaterial,
sammanklistrade med gummi, oavsett vikten per m2, samt artiklar av sådana
varor.

Plattor, duk och band, bestående av ett eller flera skikt av textilmaterial i förening
med ett eller flera skikt av poröst gummi, hänföras dock alltid till detta kapitel, och
varor därav behandlas som gummivaror och icke som textilvaror.

3. Detta kapitel omfattar ej heller:

a) skodon och delar därtill, hänförliga till kap. 64;

b) huvudbonader och delar därtill, badmössor härunder inbegripna, hänförliga till
kap. 65;

c) delar av hårdgummi till maskiner och apparater, mekaniska eller elektriska, ävensom
andra artiklar av hårdgummi, för elektrotekniskt ändamål, hänförliga till
avd. XVI;

d) varor, hänförliga till kap. 90, 92, 94 eller 96;

e) leksaker, spel och sportartiklar (andra än idrottshandskar samt varor hänförliga
till nr 40.11) (kap. 97);

f) knappar, reservoarpennor, skaft till rökpipor, kammar och andra till kap. 96
hänförliga artiklar.

4. Med syntetiskt gummi i anm. 1 till detta kapitel och i nr 40.02, 40.05 och 40.06 avses
omättade syntetiska produkter, vilka genom vulkning med svavel, selen eller tellur
irreversibelt kunna överföras till icke termoplastiska produkter och vilka, sedan
de sålunda vulkats under gynnsammaste möjliga betingelser (dock utan tillsats av
andra ämnen, såsom mjukningsmedel och fyllmedel, aktiva eller inaktiva, vilka

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

icke äro nödvändiga för bildning av bryggbindningar), utgöra produkter, som vid
en temperatur mellan + 15° och + 20° C kunna sträckas till tre gånger sin ursprungliga
längd utan att brista och som efter att ha sträckts till två gånger sin ursprungliga
längd inom två timmar återgå till en längd av högst en och en halv gång den
ursprungliga längden. Bland dessa produkter märkas polybutadien, polyklorbutadien
(GRM), polybutadienstvren (GRS), polyklorbutadien-akrylnitril (GRN), polybutadien-akrylnitril
(GRA) och butylgummi (GRI). Även tioplaster (GRP) anses utgöra
syntetiskt gummi.

5. Till nr 40.01 och 40.02 hänföres icke gummi, innehållande fyllmedel (aktiva eller
inaktiva), mjukningsmedel, vulkmedel, acceleratorer eller färgämnen, ej heller blandningar
av naturgummi med syntetiskt gummi eller andra blandningar av olika slag
av gummi. Till nr 40.02 hänföres dock syntetiskt gummi, som före koaguleringen försatts
med mineraloljor, ävensom syntetiskt gummi, innehållande konserveringsmedel
eller till vilket satts färgämnen endast i avsikt att underlätta identifieringen.

6. Tråd, helt av mjukgummi, med största tvärmått av mer än 5 mm hänföres (oberoende
av tvärsnittets form) till nr 40.08.

7. Till nr 40.10 hänföras bl. a. driv- och transportremmar av vävnader, impregnerade,
överdragna eller laminerade med gummi eller tillverkade av garn av textilmaterial,
impregnerat eller överdraget med gummi.

8. Vid tillämpning av nr 40.07—40.14 anses balata, guttaperka och liknande naturliga
produkter, av oljor framställd faktis samt regenerat av dessa utgöra mjukgummi,
även om de äro ovulkade.

9. Med plattor, duk och band i nr 40.05, 40.08 och 40.15 avses även ytbehandlade (t. ex.
tryckta) sådana varor, samt varor av nämnda slag, med eller utan ytbehandling, nedskurna
till kvadratisk eller rektangulär form (även om de utgöra färdiga artiklar)
men icke vidare bearbetade.

Med strängar och stänger i nr 40.08 samt stänger och rör i nr 40.15 avses även ytbehandlade
sådana varor, samt varor av nämnda slag, med eller utan ytbehandling,
nedskurna till viss längd men icke vidare bearbetade.

1. Rågummi

40.01 Naturgummi, balata, guttaperka och liknande naturliga pro dukter,

råa, härunder inbegripet latex (gummimjölk), även
stabiliserad ..........................................

40.02 Syntetiskt gummi, härunder inbegripet latex (gummi mjölk),

syntetisk, även stabiliserad; faktis, framställd av
oljor ................................................

40.03 Gummiregenerat ....................................

40.04 Avklipp och annat avfall samt mjöl, av annat gummi än

hårdgummi; skrot av annat gummi än hårdgummi, användbart
uteslutande för återvinning av gummi..............

fri

II. Ovulkat gummi

40.05 Plattor, duk och hand av ovulkat naturgummi eller ovulkat
syntetiskt gummi ................................ 8 %

40.0(5 Ovulkat naturgummi och ovulkat syntetiskt gummi i andra
former eller tillstånd (t. ex. rör och strängar, även profilerade,
lösningar och dispersioner), artiklar av ovulkat
naturgummi eller ovulkat syntetiskt gummi (t. ex. impregnerat
garn av textilmaterial; gummiklister på alla slags underlag,
även på mjukgummi; ringar och rondeller):

A. impregnerat garn av textilmaterial:

belägges med samma tull som motsvarande icke impregnerade
garn

B. andra varor av ovulkat naturgummi eller ovulkat syn -

tetiskt gummi i förening med annat material ........ 10 %

C. andra slag ........................................ 8 %

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

111. Varor av mjukgummi (vulkat)

40.07 Träd och rep av mjukgummi, även med överklädnad av
textilmaterial, samt garn av textilmaterial, impregnerat eller
överdraget med mjukgummi:

A. tråd av mjukgummi, utan överklädnad .............. fri

B. andra slag ........................................ 10 %

40.08 Plattor, duk och band samt strängar och stänger, även profilerade,
av mjukgummi .............................. 10 %

40.09 Rör och slangar av mjukgummi:

A. spiral- och pansarslangar .......................... 8 %

B. andra ............................................ 10 %

40.10 Driv- och transportremmar av mjukgummi ............ 10 %

40.11 Ringar, däck, slangar och fälgband av mjukgummi för alla
slags hjul:

A. massiva ringar .................................... 10 %

B. andra ............................................ 13 %

40.12 Hygieniska och farmaceutiska artiklar (dinappar härunder
inbegripna) av mjukgummi, även med delar av hårdgummi 5 %

40.13 Kläder och tillbehör därtill (handskar härunder inbegripna)

av mjukgummi ...................................... 10 %

40.14 Andra varor av mjukgummi .......................... 10 %

IV. Hårdgummi (ebonit) och varor därav

40.15 Hårdgummi, obearbetat; plattor, band, stänger (även profilerade)
och rör ävensom avfall, skrot och pulver av hårdgummi
:

A. avfall, skrot och pulver ............................ fri

B. andra slag........................................ 8 %

40.16 Andra varor av hårdgummi............................ 8 %

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

AVDELNING VIII

Hudar, skinn, läder, pälsskinn och varor därav; sadelmakeri
arbeten; reseffekter, handväskor och liknande artiklar;

varor av tarmar

Kap. 41. Hudar, skinn och läder

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) limläder och annat liknande avfall av oberedda hudar och skinn (nr 05.05 och
05.06);

b) skinn och andra delar av fåglar med kvarsittande fjädrar eller dun (nr 05.07 och
67.01);

c) hudar och skinn med hårbeklädnad, oberedda eller beredda (kap. 43); till nr
41.01 hänföras dock med hårbeklädnad försedda oberedda hudar och skinn av nötkreatur,
buffel och hästdjur, av får (med undantag av persian, astrakan, karakul,
breitschwanz och liknande lammskinn ävensom skinn av indiskt, kinesiskt och
mongoliskt lamm samt av tibetlamm), av get (med undantag av kinesisk get samt
mongol-, tibet- och yemenget), av svin (även navelsvin), ren, gäms, gasell, hjort,
älg, rådjur och hund.

2. Med konstläder förstås i tulltaxan sådant material, som är upptaget i nr 41.10.

41.01 Hudar och skinn, oberedda (färska, saltade, torkade, kalkade
eller picklade) .................................. fri

41.02 Läder av nötkreatur, buffel och hästdjur, ej liänförligt till

nr 41.06—41.08 7 %

41.03 Läder av får, ej hänförligt till nr 41.06—41.08 .......... 7 %

41.04 Läder av get, ej hänförligt till nr 41.06—41.08 .......... 7 %

41.05 Läder av andra djur, ej hänförligt till nr 41.06—41.08 .... 7 %

41.06 Sämskläder ........................................ 7 %

41.07 Pergament .......................................... 7 %

41.08 Lackläder samt metalliserat läder...................... 7 %

41.09 Avklipp och annat avfall av läder, konstläder eller perga ment,

icke användbart för tillverkning av lädervaror; läderpulver
.............................................. fri

41.10 Konstläder, innehållande läder eller läderfibrer, i plattor

eller rullar .......................................... 7 %

Kap. 42. Lädervaror; sadelmaker iarbeten; reseffekter, handväskor och
liknande artiklar; varor av tarmar

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) steril katgut och annan steril suturtråd för kirurgiskt bruk (nr 30.05);

b) kläder och tillbehör därtill (utom handskar) med foder eller utvändig beklädnad
av pälsskinn eller konstgjord päls, icke utgörande endast besättning (nr 43.03 och
43.04);

c) nätkassar, hänförliga till avd. XI;

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

d) varor, hänförliga till kap. 64;

e) huvudbonader och delar därtill, hänförliga till kap. 65;

f) piskor, ridspön och andra varor, hänförliga till nr 66.02;

g) strängar, trumskinn och andra delar till musikinstrument (nr 92.09 och 92.10);

h) möbler och delar därtill (kap. 94);

ij) leksaker, spel och sportartiklar, hänförliga till kap. 97;

k) knappar och andra varor, hänförliga till nr 98.01 eller till kap. 71.

2. Icke färdiga varor tulltaxeras såsom motsvarande färdiga varor, därest de förete de
väsentliga kännetecknen på de färdiga varorna.

*2:1. Flaskor, borstar, saxar och dylika föremål, avsedda för och inkommande samtidigt
med reseffekter, necessärer eller liknande varor, tulltaxeras tillsammans med
dessa varor.

3. Till nr 42.03 hänföras bl. a. handskar (idrotts- och skyddshandskar härunder inbegripna),
förkläden och andra speciella skyddspersedlar, hängslen, bälten, sabelkoppel
och armband (urarmband härunder inbegripna) av läder eller konstläder.

42.01

42.02

42.03

42.04

42.05

42.06

Sadelmakeriarbeten för djur (sadlar, seldon, draglinor, knäskydd
och liknande artiklar), oavsett materialets beskaffenhet
..............................................

Resväskor, koffertar, hattaskar, ryggsäckar och andra reseffekter,
handväskor, plånböcker, portmonnäer, portföljer,
necessärer, etuier, fodral och liknande artiklar av läder,
konstläder, vulkanfiber, plast (i form av plattor eller folier),
papp eller textilvara:

A. handväskor

B. andra ............................................

Kläder och andra beklädnadspersedlar samt tillbehör därtill,
av läder eller konstläder:

A. handskar ........................................

B. andra ............................................

Varor för tekniskt bruk, av läder eller konstläder........

Andra varor av läder eller konstläder..................

Varor av tarmar, guldslagarhinna, blåsor eller senor......

8 %

13 %
dock
högst
700: —
per

100 kg
13 %

10 %
8 %
8 %
8 %
fri

Kap. 43. Pälsskinn och konstgjord päls samt varor därav
Anmärkningar

1. Med pälsskinn förstås i tulltaxan, annorstädes än i nr 43.01, beredda hudar och skinn
med hårbeklädnad, av alla slags djur.

2. Detta kapitel omfattar icke:

a) skinn och andra delar av fåglar med kvarsittande fjädrar eller dun (nr 05.07 och
67.01)

b) oberedda hudar och skinn med hårbeklädnad, hänförliga till kap. 41 (se anm. 1 c
till kap. 41);

c) handskar, tillverkade av dels läder, dels päisskinn eller konstgjord päls (nr
42.03);

d) varor, hänförliga till kap. 64;

e) huvudbonader och delar därtill, hänförliga till kap. 65;

f) leksaker, spel och sportartiklar, hänförliga till kap. 97.

3. Med tavlor, ämnen och liknande stycken, hänförliga till nr 43.02, förstås hopsydda
pälsskinn eller hopsydda delar av pälsskinn (med undantag av s. k. utryckta skinn)
i form av kvadrater, rektanglar, kors eller trapetser, utan förening med annat material.
Andra hopfogade skinn, som i förefintligt skick eller efter endast klippning

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

utgöra färdiga artiklar, ävensom hopsydda skinn eller hopsydda delar av skinn i
form av kläder eller delar eller tillbehör till kläder eller i form av andra artiklar,
hänföras till nr 43.03.

4. Kläder och tillbehör därtill (med undantag av sådana, som uteslutits genom anm. 2)
med foder eller utvändig beklädnad av pälsskinn eller konstgjord päls, icke utgörande
endast besättning, tulltaxeras efter beskaffenheten enligt nr 43.03 eller 43.04.

5. Med konstgjord päls avses i nr 43.04 sådana imitationer av pälsskinn, som framställts
genom fastklistring eller fastsyning av ull, hår eller annat fibermaterial på ett underlag
av läder, vävnad eller annat material. Imitationer, som framställts genom väv -

ning, tulltaxeras som motsvarande textilvara (t. ex. nr 58.04).

43.01 Pälsskinn, oberedda .................................. fri

43.02 Pälsskinn, beredda, även hopfogade till tavlor, ämnen eller

liknande stycken, ävensom avfallsbitar därav............ 6 %

43.03 Varor av pälsskinn .................................. 6 %

43.04 Konstgjord päls och varor därav:

A. konstgjord päls .................................. 10 %

B. varor av konstgjord päls............................ 15 %

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

AVDELNING IX

Trä och varor därav; träkol; kork och varor därav; korgmakeriarbeten
och andra varor av flätningsmaterial

Kap. 44. Trä och varor därav; träkol

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) trä med huvudsaklig användning för framställning av parfymer, läkemedel, insekts-
eller svampbekämpningsmedel eller för liknande ändamål (nr 12.07);

b) trä med huvudsaklig användning för färgning eller garvning (nr 13.01);

c) aktiverat kol (nr 38.03);

d) varor, hänförliga till kap. 46;

e) skodon och delar därtill, hänförliga till kap. 64;

f) promenadkäppar och delar därtill samt delar till paraplyer, parasoller och ridspön
(kap. 66);

g) varor, hänförliga till nr 68.09;

h) bijouterivaror, hänförliga till nr 71.16;

ij) varor, hänförliga till avd. XVII (t. ex. vagnmakeriarbeten);

k) urfoder och andra varor, hänförliga till kap. 91;

l) musikinstrument och delar därtill (kap. 92);

m) delar till skjutvapen (nr 93.06);

n) möbler och delar därtill (kap. 94);

o) leksaker, spel och sportartiklar (kap. 97);

p) rökpipor och delar därtill samt knappar och andra varor, hänförliga till kap. 98.

2. Varor av trä, även med delar eller tillbehör av glas, marmor eller annat material, inkommande
isärtagna eller icke sammansatta, tulltaxeras såsom färdiga varor av trä,
för så vitt delarna inkomma samtidigt.

3. Med specialbehandlat trä förstås trä, även bestående av hopfogade skivor, som genom
kemisk eller mekanisk behandling (utöver eventuell limning eller annan behandling
för sammanfogning) erhållit väsentligt ökad densitet eller hårdhet samt större motståndsförmåga
mot mekanisk, kemisk eller elektrisk påverkan.

4. Till nr 44.19—44.28 hänföras även artiklar av fanerat trä, kryssfaner, cellplattor, specialbehandlat
trä eller konstgjort trä.

5. Till nr 44.25 hänföras även verktyg och redskap med delar av metall, för så vitt dessa

delar icke utgöra verktygets eller redskapets verksamma del.

44.01 Brännved; träavfall, sågspån härunder inbegripen........ fri

44.02 Träkol (härunder inbegripet kol av nötskal), även i form av

briketter ............................................ fri

44.03 Virke, obearbetat eller barkat eller grovt avjämnat på ytan fri

44.04 Virke, bilat eller grovt sågat på två eller fyra sidor...... fri

44.05 Virke, sågat eller skuret i längdriktningen men icke vidare

bearbetat, med en tjocklek överstigande 5 mm .......... fri

44.06 Kubbar av trä för gatubeläggning...................... fri

44.07 Järnvägs- och spårvägssliprar av trä .................. fri

44.08 Ämnen av trä till tunnstav, även sågade men icke vidare

bearbetade .......................................... fri

44.09 Tunnbandsvidjor av trä; pålar av trä, kluvna; störar, pinnar
o. d. av trä, tillspetsade men icke sågade i längdriktningen;
träspån för tillverkning av korgar, askar, siktar

e. d.; klarspån och liknande spån av trä................ fri

44.10 Ämnen av trä till promenadkäppar, paraplyskaft, piskor,
verktvgshandtag eller liknande artiklar, grovt tillformade

Kungi. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

eller avrundade men icke svarvade, böjda eller på annat
sätt bearbetade ......................................

44.11 Trätråd samt tändsticksämnen och skopligg av trä ......

44.12 Träull och trämjöl....................................

44.13 Virke (parkettstav härunder inbegripen), hyvlat, spontat,
falsat, fasat eller på liknande sätt bearbetat:

A. parkettstav ......................................

B. annat ............................................

44.14 Faner (sågat, knivskuret eller svarvat) med en tjocklek av

högst 5 mm, även på ena sidan förstärkt med papper eller
textilvara .......................................

44.15 Fanerat trä, kryssfaner och annat skiktträ, även i förening
med annat material än trä; träskivor med inläggningar:

A. kryssfaner ......................................

B. andra slag ........................................

44.16 Lamellplattor av trä, icke massiva (cellplattor), även

belagda med plåt av oädel metall ......................

44.17 Specialbehandlat trä i skivor, block e. d.................

44.18 Konstgjort trä, framställt genom agglomerering av träspån,

sågspån, trämjöl eller annat träavfall med naturhartser,
konsthartser eller andra organiska bindemedel, i skivor,
block e. d...........................................

44.19 Ram- och möbellister av trä samt profilerade lister av trä

för inredning i byggnader, för elektriska ledningar eller för
liknande ändamål ....................................

44.20 Ramar av trä för tavlor, fotografier, speglar e. d. . :......

44.21 Lådor, häckar, cylindriska tunnor och liknande förpack ningar

av trä, ej hänförliga till nr 44.22, sammansatta eller i
delar ................................................

44.22 Tunnbinderiarbeten, såsom fat, kar, baljor och ämbar, samt

delar därtill, av trä, ej hänförliga till nr 44.08 ..........

44.23 Byggnadssnickerier, även grövre (timmermansarbeten),
monteringsfärdiga hus och sammansatt parkettstav härunder
inbegripna:

A. sammansatt parkettstav............................

B. andra slag ......................................

44.24 Hushållsartiklar av trä................................

44.25 Verktyg och redskap av trä; hyvelstockar, sågställningar
och dylika delar av trä till verktyg eller redskap; handtag
och skaft av trä till verktyg eller redskap ;borstträn samt
borst- och kvastskaft av trä; skoläster och skoblock av trä:

A. verktyg och redskap; hyvelstockar, sågställningar och
dylika delar till verktyg eller redskap; handtag och skaft
till verktyg eller redskap; borstträn samt borst- och
kvastskaft:

1. av hickory ....................................

2. av annat träslag ................................

B. skoläster och skoblock:

1. grovt tillformade ämnen ........................

2. andra slag ..........................t..........

44.26 Bobiner, spolpipor, trådrullar och liknande artiklar, svarvade,
av trä.................................... ......

44.27 Golv- och bordlampor samt liknande belysningsartiklar av
trä; rumsinventarier av trä, ej hänförliga till kap. 94;

fri

6 %

fri

3 %

6 %
9 %

9 %
fri

5 %

8 %
8 %

fri
6 %

6 %
fri

10 %

fri

5 %

fri

10 %

5 %

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

skrin, serveringsbrickor, fruktskålar och liknande artiklar
av trä; askar, etuier och liknande förvaringspersedlar av
trä för bordssilver, ritbestick, musikinstrument o. d.; prydnadsartiklar
av trä samt artiklar av trä för personligt bruk,
avsedda att bäras exempelvis i fickor eller handväskor; de -

lar av trä till artiklar, hänförliga till detta nummer...... 10 %

44.28 Andra varor av trä .................................. 10 %

Kap. 45. Kork och varor därav

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) skodon och delar därtill, hänförliga till kap. 64;

b) huvudbonader och delar därtill, hänförliga till kap. 65;

c) leksaker, spel och sportartiklar (kap. 97).

2. Tillskuren naturkork i kvadratiska eller rektangulära stycken samt naturkork med

grovsidan avjämnad hänföras till nr 45.02.

45.01 Naturkork, obearbetad, krossad, granulerad eller malen;

ävensom korkavfall .................................. fri

45.02 Naturkork i block, plattor, skivor eller remsor, härunder

inbegripet kuber för tillverkning av korkar.............. fri

45.03 Varor av naturkork .................................. fri

45.04 Presskork och varor därav............................ 7 %

Kap. 46. Korgmakeriarbeten och andra varor av flätningsmaterial
Anmärkningar

1. Med flätningsmaterial avses bl. a. halm, korgvide, pil, bambu, sä v, vass, träspån,
bast, näver, ospunna textilfibrer, enfibertråd och remsor av plast samt remsor av
papper (men däremot icke remsor av läder, konstläder eller filt, icke heller människohår,
naturligt tagel, förgarn och garn av textilmaterial samt enfibertråd och remsor,
hänförliga till kap. 51).

2. Detta kapitel omfattar icke:

a) bind- och segelgarn samt tågvirke och linor, även flätade (nr 59.04);

b) skodon och huvudbonader samt delar därtill, hänförliga till kap. 64 eller 65;

c) fordon och vagnskorgar av flätningsmaterial (kap. 87);

d) möbler och delar därtill (kap. 94).

3. Med liknande varor i nr 46.02 förstås platta varor, bestående av intill varandra parallellt
liggande stjälkar, fibrer e. d., sammanhållna medelst garn, tråd e. d. av textilmaterial
eller av annat material.

46.01 Flätor och liknande varor av flätningsmaterial, för tillverkning
av hattar eller för annat ändamål, även sammanfogade

till band:

A. av plast .......................................... 15 %

B. av annat ämne.................................... fri

46.02 Vävnader och liknande varor av flätningsmaterial, mattor
och gallerverk härunder inbegripna; halmhylsor för flaskor: A.

av plast .......................................... 15 %

B. av annat ämne .................................... 10 %

46.03 Korgmakeriarbeten och andra artiklar, framställda direkt
av flätningsmaterial eller tillverkade av till nr 46.01 eller
46.02 hänförliga varor; artiklar av s. k. luff asvamp:

A. av plast .......................................... 15 %

B. av annat ämne.................................... 10 %

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

63-

AVDELNING X

Material för papperstillverkning; papper och papp samt

varor därav

Kap. 47. Material för papperstillverkning

47.01 Pappersmassa ...................................... fri

47.02 Avfall av papper eller papp, makulatur härunder inbegri pen;

förbrukade varor av papper eller papp, användbara
uteslutande för papperstillverkning .................... fri

Kap. 48. Papper och papp samt varor av pappersmassa,
papper eller papp

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) brons- och färgfolier, hänförliga till nr 32.09;

b) parfympapper och puderpapper (nr 33.06);

c) tvålpapper (nr 34.01), papper, belagt eller impregnerat med ytaktiva rengöringsmedel
(nr 34.02), och cellulosavadd, impregnerad med polermedel, putskräm eller
liknande preparat (nr 34.05);

d) papper och papp, ljuskänsliga (nr 37.03);

e) plastlaminat i förening med papper eller papp (nr 39.01—39.06) och vulkanfiber
(nr 39.03) samt varor av dessa material (nr 39.07);

f) artiklar, hänförliga till nr 42.02 (reseffekter m. m.);

g) varor, hänförliga till kap. 46 (korgmakeriarbeten m. m.);

h) pappersgarn och textilvaror därav (avd. XI);

ij) slipmedel, anbragta på papper eller papp (nr 68.06), samt glimmerblad, anbragta
på papper (nr 68.15); papper och papp, överdragna med glimmerpulver, hänföras
däremot till nr 48.07;

k) metallfolier, fästade på underlag av papper eller papp (avd. XV);

l) papper och papp, perforerade, för musikinstrument (nr 92.10);

m) varor, hänförliga till kap. 97 (leksaker, spel, sportartiklar o. d.) eller kap. 98
(knappar m. m.).

2. Till nr 48.01 och 48.02 hänföras, för så vitt icke bestämmelserna i anm. 3 annat föranleda,
även papper och papp, som glättats (genom kalandrering eller på annat sätt)
eller försetts med vattenmärken (även torrstämplade), samt papper och papp, som,
oberoende av förfaringssätt, färgats eller marmorerats i massan. Papper och papp,
som ytterligare bearbetats (t. ex. genom bestrykning eller impregnering), hänföras
däremot icke till dessa nummer.

3. Papper och papp, som med hänsyn till sin beskaffenhet skulle kunna hänföras till
två eller flera av nr 48.01—48.07, tulltaxeras enligt det sista av de nummer, som
kunna ifrågakomma.

4. Till nr 48.01—48.07 hänföras icke papper, papp och cellulosavadd:

a) i remsor eller rullar med en bredd, icke överstigande 15 cm;

b) i kvadratiska eller rektangulära ark, vilka i ovikt skick icke ha någon sida större
än 36 cm;

c) av annan form än kvadratisk eller rektangulär.

Papper och papp, handgjorda, hänföras dock, oberoende av storlek och form, till
nr 48.02, för så vitt icke den vid framställningen uppkomna råkanten helt eller delvis
bortskurits eller bestämmelserna i anm. 3 annat föranleda.

''4:1. Till nr 48.01 A hänföres endast sådant olimmat eller svagt limmat, oglättat eller
svagt glättat (mnskinglättat) papper med en vikt per ma av minst 45 g men icke mer än
55 g och en slipmassehalt, ej understigande 70 viktprocent av det i papperet ingående
fibermaterialet, som är avsett för tryckning av tidningar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

5. Med tapeter i nr 48.11 förstås:

a) för beklädnad av väggar eller tak lämpat papper 1 rullar, under förutsättning att
det antingen är försett med en eller två s. k. stadkanter, med eller utan passmärken,
eller — därest det saknar stadkanter — har rätsidan färgad, mönstertryckt,
bestruken, stoftad eller försedd med präglade mönster och har en bredd av högst
60 cm;

b) tapetbårder, tapetfriser och tapethörn av papper.

6. Till nr 48.15 hänföras bl. a. pappersull, pappersremsor, även vikta och bestrukna,
för flätningsändamål eller annan användning, toalettpapper i rullar, även perforerat,
eller i buntar eller liknande förpackningar, men icke de i anm. 7 uppräknade varuslagen.

7. Till nr 48,21 hänföras bl. a. kort för statistikmaskiner, perforerade jacquardkort,
hyllremsor, pappersspetsar, borddukar, servetter och näsdukar, packningar, tillskärningsmönster
samt tallrikar och liknande genom pressning eller gjutning framställda
varor av pappersmassa, papper eller papp.

8. Papper, papp och cellulosavadd samt varor därav, försedda med tryck eller bilder,
hänföras till detta kapitel och ej till kap. 49, för så vitt trycket eller bilderna äro av
underordnad betydelse med hänsyn till varans användning.

I. Papper och papp i rullar eller ark

48.01 Papper och papp, maskingjorda, cellulosa vadd härunder inbegripen,
i rullar eller ark:

A. tidningspapper .................................... fri

B. grålumppapp och grålumppapper .................. 3 %

C. kondensatorpapper ................................ 3 %

D. karbonråpapper .................................. 4 %

E. andra slag ........................................ 5 %

48.02 Papper och papp, handgjorda.......................... 5 %

48.03 Pergamentpapper, pergamentpapp och smörpapper, även

imiterade, samt pergamyn, i rullar eller ark ............ 5 %

48.04 Papper och papp, bestående av två eller flera genom bindemedel
förenade skikt, utan överdrag eller impregnering,
även med invändig förstärkning av annat material, i rullar

eller ark ............................................ 5 %

48.05 Papper och papp, vågade (även klistrade), kräpperade, plisserade,
mönsterpressade, mönsterpräglade eller perforerade,

i rullar eller ark...................................... 5 %

48.06 Papper och papp, linjerade eller rutade, i rullar eller ark . . 5 %

48.07 Papper och papp med överdrag eller impregnering, härunder
inbegripet papper och papp, färgade eller marmorerade
annorlunda än i massan eller försedda med tryck (ej hänförliga
till nr 48.06 eller till kap. 49), i rullar eller ark:

A. papper och papp, överdragna eller impregnerade med

asfalt eller bitumen eller överdragna med grafit (skifferimitation)
.................................... 4 %

B. andra slag ........................................ 6 %

48.08 Filterplattor av pappersmassa.......................... fri

48.09 Byggnadsplattor av pappersmassa, träfibrer eller andra

vegetabiliska fibrer, även innehållande naturharts, konstharts
eller liknande ämne som bindemedel ........ 100 kg 5:—-

II. Papper och papp, tillskurna för bestämt ändamål; varor av

papper eller papp

48.10 Cigarrettpapper, tillskuret, även i häften; cigarretthylsor . . 5 %

48.11 Papperstapeter (linkrustatapeter härunder inbegripna) och

s. k. fönsterpapper .................................. 10 %

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958 65

48.12 Mattor av papper eller papp, även med överdrag av lino leummassa,

tillskurna eller icke tillskurna .............. 10 %

48.13 Karbonpapper och liknande kopieringspapper, stenciler och

övertryckspapper, tillskurna, även förpackade i askar .... 8 %

48.14 Brevpapper i block; kuvert, kortbrev, brevkort (utan bild),

korrespondenskort och papeterier av papper eller papp .. 8 %

48.15 Annat papper och annan papp, tillskurna för bestämt ändamål
................................................ 6 %

48.16 Kartonger, säckar, påsar och andra förpackningar av papper
eller papp........................................ 8 %

48.17 Kortregisterlådor, brevkorgar, förvaringskartonger och liknande
artiklar av papper eller papp, för kontor, butiker

o. d................................................. 8 %

48.18 Kontorsböcker, skriv- och anteckningsböcker, anteckningsblock,
orderböcker, kvittensblock o. d., skrivunderlägg och
samlingspärmar samt andra artiklar av papper eller papp
för skolor, kontor e. d.; album för prover eller samlingar

samt bokomslag, av papper eller papp.................. 8 %

48.19 Etiketter av papper eller papp, med eller utan tryck eller

bilder, även överdragna med gummi arabicum, lim e. d. . . 8 %

48.20 Bobiner, spolpipor och liknande artiklar av pappersmassa,

papper eller papp, även perforerade eller härdade........ 8 %

48.21 Andra varor av pappersmassa, papper, papp eller cellulosavadd
................................................ 8 %

Kap. 49. Tryckalster, handskrifter och ritningar

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) papper, papp och cellulosavadd samt varor därav, försedda med tryck eller bilder
av underordnad betydelse med hänsyn till varans användning (kap. 48);

b) spelkort och andra varor, hänförliga till kap. 97;

c) konstgrafiska originalblad (nr 99.02), frimärken, beläggningsstämplar o. d., hänförliga
till nr 99.04, antikviteter och andra artiklar, hänförliga till kap. 99.

2. Bundna tidningar och tidskrifter samt två eller flera nummer av tidningar eller tidskrifter
i gemensamt omslag hänföras till nr 49.01.

3. Till nr 49.01 hänföras även:

a) samlingar av reproduktioner av konstverk, teckningar m. m. jämte därtill hörande
text, behandlande dessa arbeten eller deras upphovsmän, för så vitt varorna utgöra
paginerade, kompletta verk, lämpliga för inbindning till böcker;

b) bilder, hörande till samtidigt inkommande böcker (häftade eller bundna);

c) kompletta verk eller delar därav, i häften, ark eller lösa blad, avsedda att bindas
eller häftas till böcker.

Bilder i ark eller lösa blad, som sakna text, hänföras dock till nr 49.11.

4. Tryckalster, i reklamsyfte utgivna av däri nämnd firma eller för dennas räkning eller
eljest avsedda huvudsakligen för reklamändamål (tryckalster för turistreklam härunder
inbegripna), hänföras icke till nr 49.01 eller 49.02 utan tulltaxeras enligt nr
49.11.

5. Med bilderböcker enligt nr 49.03 förstås sådana böcker, i vilka bilderna utgöra huvudsaken
och texten är av underordnad betydelse.

6. Genom duplicering eller på annat sätt framställda kopior av till detta kapitel hänförliga
tryckalster tulltaxeras såsom motsvarande tryckalster. Med karbonpapper eller
på ljuskänsligt papper framställda kopior av handskrifter eller maskinskrivna texter
hänföras till nr 49.06.

7. Med vykort förstås i nr 49.09 kort med bild och postalt tryck.

49.01 Böcker, broschyrer och liknande tryckalster (även beståen -

de av endast ett blad) ................................ fri

49.02 Tidningar och tidskrifter, även illustrerade.............. fri

5 Ilihang till riksdagens protokoll 1958. i samt. Nr 90

66 Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

49.03 Bilder-, rit- och målarböcker, för barn, häftade eller bundna fri

49.04 Musiknoter, tryckta eller handskrivna, även i form av böcker,
med eller utan bilder ............................ fri

49.05 Kartor (atlaser och topografiska kartor härunder inbegripna)
samt jord- och himmelsglober, tryckta.............. fri

49.06 Byggnads- och maskinritningar samt andra ritningar och

teckningar för tekniska, kommersiella eller liknande ändamål
ävensom kopior därav; handskrifter och maskinskrivna
texter .............................................. fri

49.07 Frimärken, beläggningsstämplar o. d., omakulerade, gång bara

här i landet eller avsedda att här utgivas; stämpelpapper,
sedlar, aktier, obligationer och andra liknande värdehandlingar;
checkhäften ............................ fri

49.08 Dekalkomanier ...................................... 8 %

49.09 Vykort samt födelsedagskort, julkort och andra liknande
kort, försedda med bild, oavsett framställningsmetoden,

med eller utan utstyrsel .............................. 8 %

49.10 Almanackor, alla slag, av papper eller papp, almanacks block

härunder inbegripna ............................ fri

49.11 Andra tryckalster, härunder inbegripet bilder, planscher

och fotografier ...................................... fri

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

AVDELNING XI

Textilvaror

Anmärkningar

1. Denna avdelning omfattar icke:

a) borst och andra djurhår till borstbinderiarbeten (nr 05.02) samt tagel och avfall
därav (nr 05.03) ;

b) människohår och varor därav (nr 05.01, 67.03 och 67.04); filterdukar och grova
vävnader av människohår för oljepressning eller liknande ändamål hänföras
dock till nr 59.17;

c) vegetabiliska material, hänförliga till kap. 14;

d) asbestfibrer (nr 25.24) och varor av asbest (nr 68.13 och 68.14);

e) varor, hänförliga till nr 30.04 eller 30.05, såsom vadd, bindor och liknande artiklar
för medicinskt eller kirurgiskt bruk, samt steril suturtråd för kirurgiskt bruk;

f) ljuskänslig väv (nr 37.03);

g) enfibertråd med ett största tvärmått av mer än 1 mm och remsor, såsom konstbast
o. d., med större bredd än 5 mm, av plast (kap. 39) samt flätor och vävnader
av dylik tråd eller av dylika remsor (kap. 46);

h) vävnader, stampad filt och fiberduk, impregnerade, överdragna eller laminerade
med gummi, och varor därav, hänförliga till kap. 40;

ij) hudar och skinn med hårbeklädnad (kap. 41 och 43), varor av pälsskinn, hänförliga
till nr 43.03, samt konstgjord päls och varor därav, hänförliga till nr 43.04;

k) artiklar, hänförliga till nr 42.01 eller 42.02;

l) cellulosavadd (kap. 48);

m) skodon och delar därtill samt damasker och liknande artiklar, hänförliga till
kap. 64;

n) huvudbonader och delar därtill, hänförliga till kap. 65;

o) hårnät (nr 65.05 eller 67.04, alltefter beskaffenheten);

p) varor, hänförliga till kap. 67;

q) tråd, snören och vävnader, överdragna med slipmedel (nr 68.06);

r) glasfibrer och varor därav samt etsbroderier och andra broderier utan synlig botten,
där brodertråden består av glasfibrer (kap. 70);

s) artiklar, hänförliga till kap. 94 (möbler, sängkläder o. d.)

t) artiklar, hänförliga till kap. 97 (leksaker, spel och sportartiklar).

2. A. Textilvaror, hänförliga till kap. 50—57 och innehållande två eller flera olika slag

av textilmaterial, tulltaxeras sålunda:

a) varor, innehållande sammanlagt mer än 10 viktprocent textilfibrer, hänförliga
till kap. 50 (natursilke), tulltaxeras enligt detta kapitel och hänföras till det
tulltaxenummer, som avser det slag av natursilke, som ingår till största kvantiteten
efter vikten räknat;

h) andra varor tulltaxeras såsom varor av det textilmaterial, som ingår till
största kvantiteten efter vikten räknat.

B. Vid tillämpningen av dessa regler gäller:

a) garn av textilfibrer i förening med metalltråd etc. (nr 52.01) anses med sin
hela vikt utgöra ett särskilt textilmaterial;

i vävnader ingående metalltråd anses utgöra textilmaterial;

b) där ett tulltaxenummer avser flera textilmaterial (t. ex. olika slag av natursilke
eller kardad fårull och kammad fårull), anses dessa tillsammans utgöra
ett enda textilmaterial;

c) hänsyn skall icke tagas till vikten av andra i varorna ingående beståndsdelar
än textilmaterial, dock med undantag av sådana fall som avses i B a här ovan.

C. Reglerna under A och B här ovan skola även gälla vid tillämpningen av anm. 3
och 4 här nedan.

*C:l.u Där i kap. 58—60 under ett och samma tulltaxenummer olika tullsatser äro
stadgade för varor av olika textilmaterial, skola reglerna under A och B här
ovan äga motsvarande tillämpning (med iakttagande i förekommande fall av
reglerna i c här nedan).

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

b) Där i kap. 61 eller 62 särskild tullsats är stadgad för artiklar av ändlösa syntetiska
eller konstgjorda textilfibrer, skall denna tullsats tillämpas endast på
artiklar av sådan vävnad eller annan textilvara, för vilken särskild tullsats är
stadgad med hänsyn till innehållet av fibrer av nyssnämnda slag.

c) Beträffande artiklar, som äro tillverkade genom sömnad e. d. av olika material,
skall tulltaxeringen grundas på det material, som bildar övertyg eller
eljest ger varan dess karaktär.

3. A. Såsom bind- och segelgarn, tågvirke och linor tulltaxeras, med i B här nedan

nämnda undantag, följande slag av garn, enkelt eller flertrådigt (en eller flera

gånger tvinnat):

a) garn av natursilke eller konstgjorda textilfibrer (härunder inbegripet garn
av två eller flera till kap. 51 hänförliga enfibertrådar), vägande per m mer än
2 g (18 000 denier);

b) garn av syntetiska textilfibrer (härunder inbegripet garn av två eller flera till
kap. 51 hänförliga enfibertrådar), vägande per m mer än 1 g (9 000 denier);

c) garn av mjuk hampa eller av lin:

polerat eller glättat;

opolerat och oglättat, vägande per m mer än 2 g;

d) garn av kokosfibrer, med minst tre parter;

e) garn av andra vegetabiliska fibrer, vägande per m mer än 2 g;

f) garn med förstärkning av metall.

B. Såsom bind- och segelgarn, tågvirke och linor tulltaxeras icke:

a) garn av ull, tagel eller andra djurhår eller av papper, utan förstärkning av
metall;

b) syntetiska eller konstgjorda textilfibrer i fiberknippen, kam-, kard- och sträckband
samt förgarn av dylika fibrer;

c) gut; imiterad katgut av natursilke eller av syntetiska eller konstgjorda textilfibrer;
enfibertråd, hänförlig till kap. 51;

d) garn i förening med metalltråd etc. (nr 52.01), ej utgörande garn med förstärkning
av metall;

e) sniljgarn och överspunnet garn, hänförliga till nr 58.07.

4. A. Såsom garn i detaljhandelsuppläggningar anses, med i B här nedan nämnda un dantag

a) garn i nystan, på kartor, bobiner eller hylsor eller i liknande uppläggningar,
allt för så vitt vikten per styck av uppläggningarna (inklusive eventuellt förekommande
inlägg) utgör, i fråga om:

garn av lin eller rami, högst 200 g;

garn av natursilke eller ändlösa syntetiska eller konstgjorda textilfibrer,

högst 85 g;

annat garn, högst 125 g;

b) garn i härvor eller dockor, vägande per styck, i fråga om:

garn av natursilke eller ändlösa syntetiska eller konstgjorda textilfibrer,

högst 85 g;

annat garn, högst 125 g;

c) garn i härvor, som genom pasmagarn uppdelats i flera av varandra oberoende
lika pasmor, vägande per styck, i fråga om:

garn av natursilke eller ändlösa syntetiska eller konstgjorda textilfibrer,

högst 85 g;

annat garn, högst 125 g.

B. Reglerna i A här ovan skola icke äga tillämpning på:

a) enkelt garn, annat än:

oblekt, enkelt garn av ull eller fina djurhår; blekt, färgat eller tryckt enkelt
garn av ull eller fina djurhår, vägande per 2 000 m mer än 1 kg;

b) flertrådigt garn (en eller flera gånger tvinnat), oblekt:

av natursilke, oavsett uppläggningens art;

av annat textilmaterial (dock icke ull och fina djurhår), i härvor;

c) flertrådigt garn (en eller flera gånger tvinnat) av natursilke, blekt, färgat

eller tryckt, vägande per 75 000 m högst 1 kg;

d) enkelt eller flertrådigt garn (en eller flera gånger tvinnat), oavsett textilmaterialet: i

härvor, korshasplat;

i andra uppläggningar för textilindustrin (t. ex. garn på tvinnspolar, cops
eller koniska rullar).

5. a) Med gasvävnader enligt nr 55.07 förstås sådana vävnader, i vilka över hela ytan

eller del därav närliggande varptrådar parvis eller gruppvis slingra sig om varandra
ett halvt, ett helt eller mer än ett helt varv, så att slingor bildas, vilka omsluta
inslagstrådarna.

Kungl. Mcij. ts proposition nr 90 år 1958

b) Med tyll, trådgardinsvävnader och nätknytningar, omönstrade, förstås sådana varor,
som över hela ytan bestå av ett enda system av regelbundna maskor av samma
form och storlek, utan mönster och utan fyllning i maskorna. Vid tillämpning
av denna regel skall hänsyn icke tagas till sådana vid bindpunkterna förekommande
mindre öppningar, som sammanhänga med bildandet av maskorna.

6. Med konfektionerade artiklar förstås:

a) varor, tillskurna, av annan än kvadratisk eller rektangulär form;

b) varor, som i och med vävningen erhållit sin slutliga form och som omedelbart
eller efter isärklippning men utan sömnad eller annan kompletterande bearbetning
äro färdiga för direkt användning (t. ex. vissa putsdukar, handdukar, borddukar,
halsdukar och filtar);

c) varor (andra än längdvaror), som äro fållade eller kantade eller försedda med
knutna ftansar (knutna av vävtrådar eller särskilda trådar);

d) varor, som äro tillskurna och som undergått bearbetning, bestående i utdragning
av trådar;

e) varor, som äro hopfogade genom sömnad, klistring eller på annat sätt (dock ej
längdvaror, bestående antingen av flera hopskarvade längder av ett och samma
material eller av två eller flera på varandra lagda och sammanfogade skikt, även
med mellanlägg av vadd).

7. Kap. 50—57 omfatta icke artiklar, som enligt anm. 6 anses som konfektionerade;

detta gäller även kap. 58—60, för så vitt icke annat framgår av ordalydelsen i dessa

kapitel. Kap. 50—57 omfatta icke varor, hänförliga till kap. 58 eller 59.

Kap. 50. Natur silke

50.01 Silkeskokonger, lämpade för avhaspling ................

50.02 Råsilke, icke snott eller tvinnat........................

50.03 Avfall av natursilke (härunder inbegripet schappesilke och

bourrettesilke ävensom silkeskokonger, icke lämpade för avhaspling,
samt rivna varor) ..........................

50.04 Garn av natursilke, annat än schappesilke och bourrettesilke,
ej i detalj handelsuppläggningar ..................

50.05 Garn av schappesilke, ej i detaljhandelsuppläggningar----

50.06 Garn av bourettesilke, ej i detaljhandelsuppläggningar----

50.07 Garn av natursilke i detaljhandelsuppläggningar..........

50.08 Gut; ävensom imiterad katgut av natursilke ............

50.09 Vävnader av natursilke, annat än bourettesilke ........

50.10 Vävnader av bourettesilke ............................

fri

6 %
6 %

6 %
6 %
fri

12 %
12 %

Kap. 51. Ändlösa syntetiska eller konstgjorda textilfibrer
Anmärkningar

1. Med syntetiska och konstgjorda textilfibrer förstås i tulltaxan fibrer eller enfibertrådar,
framställda av organiska polymerer:

a) genom polymerisation eller kondensation av organiska monomerer, såsom polyamider,
polyestrar, polyuretaner och polyvinylderivat (syntetiska textilfibrer); eller

b) genom kemisk omvandling av naturliga organiska polymerer (cellulosa, kasein,
protein, alginat etc.), såsom viskos-, acetat-, koppar- och alginatfibrer (konstgjorda
textilfibrer).

2. Fiberknippen för framställning av korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer tulltaxeras
icke enligt nr 51.01 utan hänföras till kap. 56.

3. Till garn av ändlösa fibrer hänföres icke garn, i vilket flertalet fibrer avskurits eller
avslitits genom att garnet passerat särskilda maskiner (kap. 56).

4. Enfibertråd av syntetiskt eller konstgjort textilmaterial med ett största tvärmått av
högst 1 mm tulltaxcras enligt nr 51.01, därest vikten per m understiger 6,6 mg (60
denier), eljest enligt nr 51.02. Enfibertråd med ett största tvärmått av mer än 1 mm
hänföres till kap. 39.

Remsor (konstbast o. d.) av syntetiskt eller konstgjort textilmaterial hänföras till nr
51.02, därest bredden uppgår till högst 5 mm, eljest till kap. 39.

70 Kungi. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

51.01 Garn av ändlösa syntetiska eller konstgjorda textilfibrer,
ej i detaljhandelsuppläggningar:

A. av syntetiska textilfibrer .......................... 112 %

B. av konstgjorda textilfibrer.......................... 20 %

51.02 Enfibertråd, remsor (konstbast o. d.) och imiterad katgut
av syntetiskt eller konstgjort textilmaterial:

A. av syntetiskt textilmaterial ........................ 112 %

B. av konstgjort textilmaterial ........................ 20 %

51.03 Garn av ändlösa syntetiska eller konstgjorda textilfibrer
i detaljhandelsuppläggningar:

A. av syntetiska textilfibrer .......................... x12 %

B. av konstgjorda textilfibrer.......................... 20 %

51.04 Vävnader av ändlösa syntetiska eller konstgjorda textilfibrer,
härunder inbegripet vävnader av enfibertråd eller
remsor, hänförliga till nr 51.01 eller 51.02:

A. av syntetiskt textilmaterial:

1. cordväv ...................................... 112 %

2. andra slag .................................... 214 %

B. av konstgjort textilmaterial ........................ 20 %

Kap. 52. Textilvaror i förening med metall

52.01 Garn av textilfibrer i förening med metalltråd (garn överspunnet
med metalltråd härunder inbegripet) eller överdraget
med metall:

A. avsett att användas uteslutande för tillverkning av elektriska
ledningssnören .............................. fri

B. andra slag ........................................ 20 %

52.02 Vävnader av metalltråd eller av till nr 52.01 hänförligt

garn, för tillverkning av kläder, för heminredning eller
liknande ändamål ................................... 20 %

Kap. 53. Ull och andra djurhår

Anmärkning

Med fina djurhår förstås hår av alpacka, lama, vikunja, jak, kamel, annan get än vanlig
get, såsom angöra-, tibet- och kaschmirget, kanin (även angorakanin), hare, bäver, nutria
och bisamråtta.

53.01 Ull av får, okardad och okammad...................... fri

53.02 Andra djurhår (fina eller grova), okardade och okammade fri

53.03 Avfall av fårull eller andra djurhår (fina eller grova), icke

rivet ................................................ fri

53.04 Rivna varor av fårull eller andra djurhår (fina eller grova) fri

53.05 Fårull och andra djurhår (fina eller grova), kardade eller

kammade .......................................... fri

53.06 Kardgarn av fårull, ej i detaljhandelsuppläggningar .... 5 %

53.07 Kamgarn av fårull, ej i detaljhandelsuppläggningar...... 5 %

1 T. v. suspenderad. 2 T. v. 10 %.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958 71

53.08 Garn av fina djurhår (kardade eller kammade), ej i detalj handelsuppläggningar

................................ 5 %

53.09 Garn av tagel eller andra grova djurhår, ej i detaljhandelsuppläggningar: A.

t. o. m. nr 6 metrisk numrering .................... 5 %

B. över nr 6.......................................... fri

53.10 Garn av fårull, tagel eller andra djurhår (fina eller grova)

i detalj handelsuppläggningar .......................... 5 %

53.11 Vävnader av fårull eller fina djurhår:

A. innehållande minst 40 viktprocent ändlösa konstgjorda

textilfibrer ...................................... 20 %

B. andra slag ...................................... 12 %

53.12 Vävnader av grova djurhår, andra än tagel.............. 12 %

53.13 Vävnader av tagel.................................... 12 %

Kap. 54. Lin och rami

54.01 Lin, oberett eller berett men icke spunnet; blånor och avfall
av lin, rivna varor härunder inbegripna ............ fri

54.02 Rami, oberedd eller beredd men icke spunnen; blånor och

avfall av rami, rivna varor härunder inbegripna.......... fri

54.03 Garn av lin eller rami, ej i detaljhandelsuppläggningar:

A. enkelt:

1. t. o. m. nr 35 engelsk numrering.................. 9 %

2. över nr 35...................................... fri

B. flertrådigt ........................................ 9 %

54.04 Garn av lin eller rami i detaljhandelsuppläggningar ...... 9 %

54.05 Vävnader av lin eller rami.............................. 13 %

Kap. 55. Bomull

55.01 Bomull, okardad och okammad ........................ fri

55.02 Bomullslinters ...................................... fri

55.03 Avfall av bomull (rivna varor härunder inbegripna), okardat
och okammat .................................... fri

55.04 Bomull, kardad eller kammad.......................... 10 %

55.05 Garn av bomull, ej i detaljhandelsuppläggningar:

A. sytråd .......................................... 12 %

B. annat:

1. t. o. m. nr 89 engelsk numrering ................ 8 %

2. över nr 89...................................... fri

55.06 Garn av bomull i detaljhandelsuppläggningar:

A. sytråd .......................................... 12 %

B. annat ............................................ 8 %

55.07 Gasvävnader av bomull................................ 12 %

55.08 Frottévävnader av bomull ............................ 12 %

55.09 Andra vävnader av bomull:

A. innehållande minst 40 viktprocent ändlösa konstgjorda

textilfibrer........................................ 20 %

B. andra slag ........................................ 12 %

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Kap. 56. Korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer
Anmärkning

Med fiberknippe enligt nr 56.02 förstås ett sådant knippe, som består av en samling parallella
fibrer, vilka alla äro av samma längd som knippet, och som:

a) har en längd av mer än 2 m;

b) är snott mindre än 5 varv per m;

c) består av fibrer med en vikt per m understigande 6,6 mg (60 denier) ;

d) är sträckt så att det icke kan ytterligare sträckas till mer än dubbla längden (gäller

endast i fråga om syntetiskt textilmaterial);

e) har en vikt per m:

i fråga om konstgjort textilmaterial, av mer än 0,5 g (4 500 denier);

i fråga om syntetiskt textilmaterial, av mer än 1,66 g (15 000 denier).

Fiberknippen med en längd av högst 2 m hänföras till nr 56.01.

56.01 Korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer, icke kardade,
kammade eller på annat sätt beredda för spinning . . 8 %

56.02 Fiberknippen för framställning av korta syntetiska eller

konstgjorda textilfibrer .............................. g %

56.03 Avfall av syntetiska eller konstgjorda textilfibrer (ändlösa
eller korta), garnavfall och rivna varor härunder inbegripna,

icke kardat, kammat eller på annat sätt berett för spinning 8 %

56.04 Korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer och avfall av

syntetiska eller konstgjorda textilfibrer (ändlösa eller korta),
kardade, kammade eller på annat sätt beredda för
spinning ............................................ 8 %

56.05 Garn av korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer (eller
av avfall av syntetiska eller konstgjorda textilfibrer), ej i
detaljhandelsuppläggningar;

A. t. o. m. nr 89 engelsk bomullsnumrering ............ 10 %

B. över nr 89 ........................................ fri

56.06 Garn av korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer (eller

av avfall av syntetiska eller konstgjorda textilfibrer) i detaljhandelsuppläggningar
............................ 10 %

56.07 Vävnader av korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer
(eller av avfall av syntetiska eller konstgjorda textilfibrer)
:

A. innehållande minst 40 viktprocent ändlösa konstgjorda

textilfibrer ...................................... 20 %

B. andra slag ....................................... 12 %

Kap. 57. Andra vegetabiliska textilfibrer; garn av papper och

vävnader därav

57.01 Mjuk hampa (Canabis sativa), oberedd eller beredd men
icke spunnen; blånor och avfall av mjuk hampa, rivna va -

ror härunder inbegripna .............................. fri

57.02 Manillafibrer (Abaca eller Musa textilis), oberedda eller
beredda men icke spunna; blånor och avfall av manilla,
rivna varor härunder inbegripna ...................... fri

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958 73

57.03 Jute, oberedd eller beredd men icke spunnen; blånor och

avfall av jute, rivna varor härunder inbegripna.......... fri

57.04 Andra vegetabiliska textilfibrer, oberedda eller beredda men

icke spunna; avfall av dylika textilfibrer, rivna varor härunder
inbegripna .................................... fri

57.05 Garn av mjuk hampa:

A. enkelt:

1. t. o. m. nr 35 engelsk numrering.................. 9 %

2. över nr 35 .................................... fri

B. flertrådigt ........................................ 9 %

57.06 Garn av jute ........................................ 8 %

57.07 Garn av andra vegetabiliska textilfibrer:

A. av kokosfibrer .................................... fri

B. av andra fibrer .................................. 9 %

57.08 Garn av papper ...................................... 8 %

57.09 Vävnader av mjuk hampa ............................ 13 %

57.10 Vävnader av jute .................................... 10 %

57.11 Vävnader av andra vegetabiliska textilfibrer:

A. av kokosfibrer utan inblandning av andra textilfibrer .. 7 %

B. av andra fibrer.................................... 12 %

57.12 Vävnader av pappersgarn.............................. 10 %

Kap. 58. Mattor, gobelänger o. d.; sammets-, plysch-, ögle- och sniljvävnader;
band; snör maker iarbeten; tyll och nätknytningar;

spetsar; broderier

Anmärkningar

1. Till detta kapitel hänföras icke vävnader med impregnering eller överdrag, elastiska
vävnader, innehållande gummitråd, driv- och transportremmar samt andra varor,
hänförliga till kap. 59. Broderier med botten av textilmaterial hänföras emellertid
till nr 58.10.

2. Såsom mattor enligt nr 58.01 och 58.02 tulltaxeras även vävnader, som förete de för
golvmattor utmärkande kännetecknen men som icke äro avsedda att placeras på golv.
Dessa nummer omfatta icke mattor av stampad filt, vilka hänföras till kap. 59.

3. Med band enligt nr 58.05 förstås:

a) vävnader, bestående av varp och inslag (sammetsvävnader härunder inbegripna),
med en bredd av högst 30 cm och med vävd stad vid båda kanterna; remsor med
en bredd av högst 30 cm, klippta ur vävnad med varp och inslag, under förutsättning
att de äro försedda med stadkanter, vävda, klistrade eller åstadkomna på annat
sätt;

b) vävnader med varp och inslag, vävda i slangform, med en bredd i platt skick av
högst 30 cm;

c) s. k. snedremsor med invikta kanter och en bredd i ovikt skick av högst 30 cm.
Band med vävd frans tulltaxeras såsom snörmakeriarbetcn (nr 58.07).

4. Nr 58.08 omfattar icke av bind- eller segelgarn, tågvirke eller linor tillverkade nät
eller nätknytningar, vilka äro upptagna i nr 59.05.

5. Såsom broderier enligt nr 58.10 tulltaxeras även arbeten med påsydda paljetter eller
pärlor eller med på dylikt sätt anbragta applikationer av textilmaterial eller annat
material samt arbeten, broderade med metalltråd eller glasfibrer. Enligt nr 58.10 tulltaxeras
icke sådana broderade artiklar, som avses i nr 58.03.

6. Till detta kapitel hänföras även artiklar av metalltråd, för beklädnad, heminredning
eller liknande ändamål.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

58.01 Mattor, knutna, även konfektionerade:

A. med högst 250 knutar på en längd av 1 in ... . 100 kg

B. med mer än 250 men ej mer än 450 knutar på en längd

av 1 m.................................... 100 kg

C. med mer än 450 knutar på en längd av 1 m .. 100 kg

58.02 Andra mattor, även konfektionerade; kelims och liknande
vävnader, även konfektionerade:

A. av kokosfibrer utan inblandning av andra textilfibrer

B. av annat textilmaterial ............................

58.03 Gobelänger och liknande artiklar, handvävda eller hand broderade

(med petits points, korsstygn e. d.), även konfektionerade
........................................

58.04 Sammets-, plysch-, ögle- och sniljvävnader, ej hänförliga till

nr 55.08 eller 58.05 ....................................

58.05 Band, ej hänförliga till nr 58.06, härunder inbegripet band,
bestående av sammanklistrade parallella trådar eller fibrer:

A. sammets-, plysch-, ögle- och sniljband ..............

B. andra slag:

1. av ändlösa syntetiska textilfibrer ................

2. av ändlösa konstgjorda textilfibrer ..............

3. av annat textilmaterial ..........................

58.06 Etiketter, märken och liknande artiklar, vävda, icke broderade,
som längdvara eller tillskurna:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer ..................

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer..................

C. av annat textilmaterial ............................

58.07 Sniljgarn och snilj er; överspunnet garn (annat än garn,
hänförligt till nr 52.01, och överspunnet tagelgarn); flätor,
snörmakeriarbeten och dylika arbeten, som längdvara; tofsar,
pomponger o. d.:

A. snilj garn och snilj er:

1. av bomull ....................................

2. av annat textilmaterial ..........................

B. andra slag:

1. av ändlösa syntetiska textilfibrer ................

2. av ändlösa konstgjorda textilfibrer................

3. av annat textilmaterial ..........................

58.08 Tyll, trådgardinsvävnad och nätknytningar, omönstrade:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer...................

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer ..................

C. av annat textilmaterial ............................

58.09 Tyll, trådgardinsvävnad och nätknytningar, mönstrade;
spetsar och spetsvävnader (hand- eller maskingjorda), som
längdvara eller i form av s. k. motiv:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer ..................

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer ..................

C. av annat textilmaterial ............................

58.10 Broderier, som längdvara eller i form av s. k. motiv:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer ..................

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer ..................

C. av annat textilmaterial ............................

250: —

350: —
600: —

7 %
12 %

12 %

14 %

M4 %
20 %

14 %

J14 %
20 %
14 %

8 %
12 %

*14 %
20 %
14 %

M4 %
20 %
14 %

U4 %
20 %
14 %

1 T. v. 10 %.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Kap. 59. Vadd och stampad filt; bind- och segelgarn; tågvirke och
linor samt varor därav; vävnader för speciella ändamål; vävnader
med impregnering eller överdrag; textilvaror för tekniskt bruk

Anmärkningar

1. Med vävnader avses i detta kapitel, förutom egentliga vävnader, hänförliga till kap.
50—-57 eller nr 58.04, även band, hänförliga till nr 58.05, flätor, snörmakeriarbeten
och dylika arbeten, hänförliga till nr 58.07, tyll, trådgardinsvävnad och nätknytningar,
hänförliga till nr 58.08 eller 58.09, spetsar och spetsvävnader, hänförliga till nr 58.09,
samt trikåväv, hänförlig till nr 60.01.

2. Nr 59.08 och 59.12 skola icke äga tillämpning på vävnader, vilkas impregnering eller
överdrag icke framträder synbart eller endast medfört en förändring av varans färg.
Nr 59.12 skall icke äga tillämpning på vävnader med mönster, som åstadkommits
genom målning (andra än målade teaterkulisser, ateljéfonder o. d.) eller genom beläggning
med stoft, korkpulver e. d., ej heller på vävnader med normal appretering av
stärkelse eller liknande ämne.

3. Som vävnader enligt nr 59.11 tulltaxeras:

a) vävnader, impregnerade, överdragna eller laminerade med gummi (dock med undantag
av poröst gummi):

vägande per m2 högst 1 500 g; eller

vägande per m2 mer än 1 500 g och innehållande mer än 50 viktprocent textilmaterial
;

b) vävnadsliknande varor, bestående av parallellt ordnade trådar av textilmaterial,
sammanklistrade med gummi, oavsett vikten per m2.

4. Till nr 59.16 hänföras icke:

a) driv- och transportremmar, som längdvara eller i avpassade längder, med en tjocklek
av mindre än 3 mm;

b) driv- och transportremmar, impregnerade, överdragna eller laminerade med gummi
eller tillverkade av garn av textilmaterial, impregnerat eller överdraget med
gummi (nr 40.10).

5. Nr 59.17 skall äga tillämpning på följande varor, som skola anses icke hänförliga
till annat nummer i avd. XI:

a) följande textilvaror (ej hänförliga till nr 59.14—59.16), nämligen

vävnader, stampad filt och vävnader i förening med stampad filt, överdragna eller
laminerade med gummi, läder eller annat material, för tillverkning av kardbeslag,
samt andra dylika varor för tekniskt ändamål;
siktduk;

filterdukar och grova vävnader för oljepressning eller liknande tekniskt ändamål,
även av människohår;

dubbelvävd filt och slangformig eller ändlös vävd filt (vare sig enkel- eller dubbelvävd),
med eller utan impregnering eller överdrag, för användning vid papperstillverkning
eller för annat tekniskt ändamål;
vävnader med förstärkning av metall, för tekniskt ändamål;

vävnader, tillverkade av garn, hiinförligt till nr 52.01, för användning vid papperstillverkning
eller för annat tekniskt ändamål;

snören, flätor och liknande textilvaror, även med impregnering eller överdrag eller
med förstärkning av metall, för packnings- eller smörjningsändamål;

b) artiklar för tekniskt bruk (ej hänförliga till nr 59.14—59.16), såsom polerskivor,
packningar och andra maskindelar.

59.01 Vadd samt varor av vadd; stoft, noppor o. d. av textilmate -

rial :

A. vadd samt varor av vadd;

1. sanitetsbindor och sanitetstamponger ............ 13 %

2. andra slag .................................... 10 %

B. stoft, noppor o. d................................. fri

76 Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

59.02 Stampad filt samt varor av stampad filt, även med impreg nering

eller överdrag.................................. 10 %

59.03 Fiberduk, bestående av textilfibrer, sammanhållna på annat

sätt än genom filtning, samt varor därav, även med impregnering
eller överdrag.................................. 10 %

59.04 Bind- och segelgarn samt tågvirke och linor, även flätade:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer .................. 14 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer .................. 20 %

C. av annat textilmaterial ............................ 9 %

59.05 Nät, tillverkade av material, upptaget i nr 59.04, som längdvara
eller i avpassade stycken, färdiga fisknät (även av
annat garn) härunder inbegripna:

A. fisknät:

1. av bomull ............................ 100 kg 25: —

2. av annat textilmaterial ................ 100 kg 45:—

B. andra slag:

1. av ändlösa syntetiska textilfibrer ................ 14 %

2. av ändlösa konstgjorda textilfibrer............... 20 %

3. av annat textilmaterial .......................... 10 %

59.06 Andra varor av garn, bind- eller segelgarn, tågvirke eller
linor, med undantag av vävnader och varor därav:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer .................. 14 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer ................. 20 %

C. av annat textilmaterial ............................ 10 %

59.07 Vävnader, överdragna med gummi arabicum eller med
stärkelseklister eller liknande ämne, för inbindning av böcker
eller för tillverkning av etuier eller för liknande ändamål;
kalkerväv; vävnader, beredda för målning; kanfas och
liknande vävnader för tillverkning av hattar:

A. bokbindarklot .................................... 8 %

B. andra slag ........................................ 12 %

59.08 Vävnader, impregnerade eller överdragna med cellulosaderivat
eller andra plaster:

A. bokbindarklot .................................... 8 %

B. andra slag ........................................ 12 %

59.09 Vaxduk och andra vävnader, impregnerade eller överdragna

med olja eller preparat på basis av torkande olja........ 12 %

59.10 Linoleummattor och med linoleummassa belagda vävnader
ävensom mattor med botten av textilmaterial och överdrag

av annan massa, även i tillskurna stycken .............. 10 %

59.11 Vävnader, impregnerade, överdragna eller laminerade med
gummi, andra än trikåväv:

A. cordväv av ändlösa syntetiska textilfibrer............ *12 %

B. cordväv av ändlösa konstgjorda textilfibrer .......... 20 %

C. andra slag ........................................ 12 %

59.12 Vävnader med annan impregnering eller annat överdrag;

målade teaterkulisser, ateljéfonder o. d................. 12 %

59.13 Elastiska vävnader, andra än trikåväv, av textilmaterial
i förening med gummitråd:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer.................... 214 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer .................. 18 %

C. av annat textilmaterial ............................ 12 %

1 T. v. suspenderad. 2 T. v. 10 %.

Kungi. Maj. ts proposition nr 90 år 1958 77

59.14 Vekar av textilmaterial, vävda, flätade eller stickade, för

lampor, kaminer, ljus o. d.; glödstrumpor, även impregnerade,
samt slangformiga ämnen därtill.................. 12 %

59.15 Brandslangar och liknande slangar av textilmaterial, även

armerade eller försedda med beslag eller kopplingar av annat
material ........................................ 10 %

59.16 Driv- och transportremmar av textilmaterial, även förstärkta
med metall eller annat ämne.................... 10 %

59.17 Andra textilvaror för tekniskt bruk .................... 10 %

Kap. 60. Trikåvaror

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) virkade spetsar, hänförliga till nr 58.09;

b) trikåvaror, hänförliga till kap. 59;

c) korsetter, gördlar, höfthållare, bysthållare, hängslen, strumphållare, strumpeband
och liknande artiklar (nr 61.09);

d) begagnade kläder och andra artiklar, hänförliga till nr 63.01;

e) ortopediska artiklar, brockband o. d. (nr 90.19).

2. Till nr 60.02—60.06 (och ej till kap. 61 och 62) hänföras icke blott direkt framställda
artiklar (även icke färdiga eller icke kompletta) av trikå utan även artiklar, tillverkade
av trikåväv genom sömnad e. d. (konfektionerade), delar av trikå till sådana varor
härunder inbegripna.

3. Såsom trikåvaror, innehållande gummi, enligt nr 60.06 anses icke trikåvaror, endast
försedda med resårband e. d., innehållande gummi.

4. Till detta kapitel hänföras även artiklar av metalltråd, för beklädnad, heminredning
eller liknande ändamål.

5. Med trikåvaror, innehållande gummi, avses i detta kapitel:

a) trikåvaror av textilmaterial i förening med gummitråd;

b) trikåvaror, impregnerade, överdragna eller laminerade med gummi eller tillverkade
av garn, impregnerat eller överdraget med gummi.

60.01 Trikåväv, icke innehållande gummi:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer.................... *14 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer .................. 20 %

C. av annat textilmaterial ............................ 14 %

60.02 Vantar av trikå, icke innehållande gummi:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer.................... 1li %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer .................. 20 %

C. av annat textilmaterial ............................ 14 %

60.03 Strumpor, understrumpor, sockor, strumpskyddare och liknande
artiklar av trikå, icke innehållande gummi:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer .................. 218 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer .................. 20 %

C. av annat textilmaterial ............................ 14 %

60.04 Underkläder av trikå, icke innehållande gummi:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer .................. 114 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer .................. 20 %

C. av annat textilmaterial ............................ 14 %

Anm. För underkläder, hänförliga till nr 60.04 C och icke helt eller
till huvudsaklig del bestående av naturlig ull, skall tullen i varje fall
motsvara, därest vikten per dussin uppgår till högst 1 kg minst 450: —

1 T. v. 8 %, 2 T. v. 14 %.

78 Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

per 100 kg och i annat fall minst 350: — per 100 kg. Tullen skall härvid
beräknas efter varans vikt inklusive sådant förefintligt emballage,
med vilket varor av ifrågavarande slag pläga saluhållas i detaljhan -

deln.

60.05 Överkläder av trikå samt andra trikåvaror, icke innehållande
gummi:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer.................... *14 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer .................. 17 %

C. av annat textilmaterial ............................ 14 %

60.06 Trikåväv och andra trikåvaror, knäskydd och åderbrocksstrumpor
härunder inbegripna, innehållande gummi:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer.................... 214 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer .................. 18 %

C. av annat textilmaterial ............................ 12 %

Kap. 61. Kläder och tillbehör därtill

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar endast varor av textilmaterial (metalltråd härunder inbegripen)»
med undantag av trikåvaror; till nr 61.09 hänföras dock jämväl varor av trikå.

2. Till detta kapitel hänföras icke:

a) begagnade kläder och andra artiklar, hänförliga till nr 63.01;

b) ortopediska artiklar, brockband o. d. (nr 90.19).

3. Vid tillämpning av nr 61.01—61.04 gäller följande:

a) artiklar, som icke äro igenkännliga såsom kläder för män eller gossar eller såsom
kläder för kvinnor eller flickor, tulltaxeras såsom kläder för kvinnor eller flickor
(nr 61.02 och 61.04);

b) såsom kläder för småbarn anses endast sådana artiklar, som icke äro igenkännliga
såsom avsedda uteslutande för gossar eller uteslutande för flickor. Såsom kläder
för småbarn tulltaxeras även blöjor och liknande spädbarnsartiklar.

4. Scarfar, halsdukar o. d. av kvadratisk eller nästan kvadratisk form, vilka icke ha någon
sida större än 60 cm, tulltaxeras såsom näsdukar (nr 61.05). Näsdukar, som ha
någon sida större än 60 cm, hänföras till nr 61.06.

5. Icke kompletta eller icke färdiga varor, härunder inbegripet tillformade stycken av
trikå för tillverkning av artiklar, hänförliga till nr 61.09, samt tillklippta stycken av
annan textilvara för tillverkning av hit hänförliga artiklar, tulltaxeras såsom mot -

svarande kompletta eller färdiga varor.

61.01 Överkläder för män eller gossar:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer .................. il4 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer .................. 17 %

C. av annat textilmaterial ............................ 12 %

61.02 Överkläder för kvinnor, flickor eller småbarn:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer .................. il4 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer .................. 17 %

C. av annat textilmaterial ............................ 14 %.

61.03 Underkläder för män eller gossar, härunder inbegripet kragar,
skjortbröst och manschetter:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer .................. il4 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer .................. 17 %

C. av annat textilmaterial ............................ 14 %

61.04 Underkläder för kvinnor, flickor eller småbarn:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer .................. il4 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer .................. 17 %

C. av annat textilmaterial ............................ 14 %

1 T. v. 12 %. 2 T. v. 10 %.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958 79

61.05 Näsdukar:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer.................... J14 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer .................. 20 %

C. av annat textilmaterial ............................ 12 %

61.06 Sjalar, scarfar, halsdukar, slöjor och liknande artiklar:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer.................... *14 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer .................. 20 %

C. av annat textilmaterial ............................ 12 %

61.07 Slipsar och liknande artiklar .......................... 17 %

61.08 Kragar, isättningar, krås, manschetter, volanger och liknande
besättningsartildar till kläder för kvinnor eller flickor:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer.................... 214 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer .................. 17 %

C. av annat textilmaterial ............................ 14 %

61.09 Korsetter, gördlar, höfthållare, bysthållare, hängslen,
strumphållare, strumpeband och liknande artiklar (även
av trikå), även innehållande gummitråd:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer .................. 214 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer .................. 17 %

C. av annat textilmaterial . ........................... 14 %

61.10 Vantar, strumpor och sockor, ej hänförliga till trikåvaror:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer .................. 214 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer .................. 17 %

C. av annat textilmaterial ............................ 14 %

61.11 Konfektionerade tillbehör till kläder, såsom ärmlappar,
axelvaddar, skärp, muffar, ärmskyddare och fickor:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer .................. 214 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer .................. 17 %

C. av annat textilmaterial ............................ 14 %

Kap. 62. Andra konfektionerade textilvaror

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar konfektionerade artiklar av textilmaterial, med undantag av
trikåvaror och varor av stampad filt eller av fiberduk.

2. Detta kapitel omfattar icke:

a) varor, hänförliga till kap. 58, 59 eller 61;

b) begagnade kläder och andra artiklar, hänförliga till nr 63.01.

62.01 Res- och sängfiltar .................................. 12 %

62.02 Sänglinne, borddukar, handdukar och liknande artiklar;
gardiner och andra artiklar för rumsinredning:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer.................... J14 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer .................. 20 %

C. av annat textilmaterial ............................ 13 %

62.03 Säckar och påsar för förpackning av varor:

A. synbarligen begagnade ............................ fri

B. andra slag ........................................ 10 %

62.04 Presenningar, segel, markiser, tält och kampingartiklar .. 13 %

1 T. v. 10 %. 2 T. v. 12 %.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

62.05 Andra konfektionerade textilvaror, tillskärningsmönster
härunder inbegripna:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer.................... *14 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer .................. 17 %

C. av annat textilmaterial ............................ 14 %

Kap. 63. Begagnade kläder och andra begagnade textilvaror; lump

63.01 Kläder och tillbehör därtill, res- och sängfiltar samt hus hålls-

och rumsinredningsartiklar, av textilmaterial, ej hänförliga
till nr 58.01—58.03, ävensom, oavsett materialet,
skodon och huvudbonader, allt för så vitt varorna äro synbarligen
begagnade och inkomma oförpackade eller i balar,
säckar eller liknande förpackningar................ 14 %

63.02 Lump samt avklipp och liknande avfall av textilvaror (även

av bind- eller segelgarn, tågvirke eller linor) .............. fri

1 T. v. 12 %.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

AVDELNING XII

Skodon;'' huvudbonader; paraplyer och parasoller; bearbetade
fjädrar samt varor av fjädrar; konstgjorda blommor;
varor av människohår; solfjädrar

Kap. 64. Skodon, damaskerj och liknande^artiklar samt delar därtill

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) skodon utan särskild sula, av trikå (nr 60.03) eller annan textilvara, med undantag
av stampad filt (nr 62.05);

b) begagnade skodon, hänförliga till nr 63.01;

c) artiklar av asbest (nr 68.13);

d) ortopediska skodon och andra ortopediska artiklar samt delar därtill (nr 90.19);

e) leksaker samt skodon med fastsatta skridskor (kap. 97).

2. Nr 64.05 och 64.06 omfatta icke pligg, skoskyddare, snörhålsringar, hakar och spännen
samt snören, tofsar och andra snörmakeriarbeten och besättningsartiklar, vilka
tulltaxeras efter sin beskaffenhet, ej heller knappar och andra artiklar, hänförliga till
nr 98.01.

3. Vid tillämpningen av nr 64.01 anses som gummi eller plast även vävnad och annan

textilvara med överdrag av gummi eller plast.

64.01 Skodon med sulor och överdelar av gummi eller plast .... 14 %

64.02 Skodon med sulor av läder eller konstläder samt skodon

med sulor av gummi eller plast, ej hänförliga till nr 64.01 14 %

64.03 Skodon av trä eller med sulor av trä eller kork.......... 14 %

64.04 Skodon med sulor av annat material.................... 14 %

64.05 Delar till skodon (inläggssulor, hälskydd o. d. härunder inbegripna)
av annat material än metall:

A. nåtlade överdelar .................................. 14 %

B. andra slag ........................................ 10 %

64.06 Damasker, benläder, benlindor, benskydd och liknande artiklar
samt delar därtill:

A. av textilmaterial .................................. 14 %

B. av annat material.................................. 8 %

Kap. 65. Huvudbonader och delar därtill

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) begagnade huvudbonader, hänförliga till nr 63.01;

b) hårnät av människohår (nr 67.04);

c) huvudbonader av asbest (nr 68.13);

d) leksaker, såsom dockhattar, och karnevalsartiklar (kap. 97).

2. Till nr 65.02 hänföras icke hattstumpar, tillverkade genom sömnad, dock med undantag
av sådana, som tillverkats enbart genom hopsyning i spiral av flätor, band, remsor
e. d.

6 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 90

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

65.01 Hattstumpar av stampad filt, icke formpressade och icke
försedda med brätte; plana eller cylindriska hattämnen av
stampad filt:

A. av hårfilt ........................................

B. av ullfilt..........................................

65.02 Hattstumpar, flätade eller tillverkade av flätor, band, rem sor

e. d., oavsett materialet, icke formpressade och icke försedda
med brätte ....................................

65.03 Hattar och andra huvudbonader av stampad filt, tillverkade
av stumpar eller plana ämnen, hänförliga till nr 65.01,
ogarnerade eller garnerade:

A. capeliner av hårfilt................................

B. andra slag

65.04 Hattar och andra huvudbonader, flätade eller tillverkade
av flätor, band, remsor e. d., oavsett materialet, ogarnera-{
de eller garnerade....................................

65.05 Hattar och andra huvudbonader (hårnät härunder inbegripna)
av trikå eller av annan textilvara (längdvara) dock ej
av flätor, band, remsor e. d., ogarnerade eller garnerade . .

65.06 Andra huvudbonader, ogarnerade eller garnerade........

65.07 Svettremmar, foder, skyddsöverdrag, stommar (även hop fällbara),

mösskärmar och hakremmar till hattar eller andra
huvudbonader ................................

10 %
12 %

12 %

10 %
12 %
dock
högst
5: —
per
styck

12 %
dock
högst
5: —
per
styck

12 %
dock
högst
5: —
per
styck
10 %

12 %

Kap. 66. Paraplyer, parasoller, promenadkäppar, piskor och
ridspön samt delar därtill

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) mätkäppar och liknande artiklar (nr 90.16);

b) promenadkäppar med skjutvapen eller stilett, förtyngda käppar för användning
som slagvapen samt liknande käppar (kap. 93);

c) artiklar, hänförliga till kap. 97, säsom leksaksparaplyer och leksaksparasoller.

2. Till nr 66.03 hänföras icke tillbehör av textilmaterial, ej heller, oavsett materialet,
fodral, övertyg, tofsar o. d. till artiklar, upptagna i nr 66.01 och 66.02. Dylika varor
tulltaxeras efter sin beskaffenhet, även om de inkomma samtidigt med de artiklar,
för vilka de äro avsedda, men icke äro anbragta på desamma.

66.01 Paraplyer och parasoller, käpparaplyer, trädgårdsparasoller
och liknande varor härunder inbegripna ............

15 %

dock
minst
3: —
per
styck

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958 83

66.02 Promenadkäppar (alpstavar och sittkäppar härunder inbegripna)
samt piskor, ridspön och liknande varor........ 10 %

66.03 Delar, beslag och tillbehör till varor, hänförliga till nr 66.01

eller 66.02 .......................................... 10 %

Kap. 67. Bearbetade fjädrar och dun samt varor av fjädrar eller dun;
konstgjorda blommor; varor av människohår; solfjädrar

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) filterduk av människoh&r (nr 59.17);

b) blommotiv av spetsar, broderier e. d. (avd. XI);

c) skodon (kap. 64);

d) huvudbonader (kap. 65);

e) dammvippor av fjädrar (nr 96.04), pudervippor av dun (nr 96.05) samt siktar av
människohår (nr 96.06);

f) leksaker, sport- och karnevalsartiklar samt julgransprydnader (kap. 97).

2. Nr 67.01 omfattar icke:

a) varor, i vilka fjäder eller dun ingår endast såsom stoppning, t. ex. sängkläder, hänförliga
till nr 94.04;

b) kläder och tillbehör därtill, i vilka fjäder eller dun utgör endast besättning eller
stoppning;

c) konstgjorda blommor och blad samt delar därtill ävensom andra varor, hänförliga
till nr 67.02;

d) solfjädrar (nr 67.05).

3. Nr 67.02 omfattar icke:

a) artiklar av glas (kap. 70);

b) imitationer av blommor, blad och frukter av keramiskt material, sten, metall, trä
e. d., framställda i ett stycke genom gjutning, smidning, snidning eller på annat sätt
eller tillverkade genom hopfogning av olika delar på annat sätt än genom bindning,
klistring e. d.

67.01 Fjädrar, delar av fjädrar, dun samt varor därav ävensom
skinn och andra delar av fåglar med kvarsittande fjädrar eller
dun (med undantag av produkter, hänförliga till nr

05.07, samt bearbetade spolar och skaft) ................ 10 %

67.02 Konstgjorda blommor, blad och frukter samt delar därtill;

varor av konstgjorda blommor, blad eller frukter........ 15 %

67.03 Människohår, rotvänt eller bearbetat på annat sätt; ull och

andra djurhår, bearbetade för perukmakeriarbeten ...... fri

67.04 Peruker, löshår, lockar och liknande arbeten av människo hår,

djurhår eller textilmaterial; hårnät och andra varor av
människohår ........................................ fri

67.05 Solfjädrar, ställningar och handtag till solfjädrar samt delar
till dylika ställningar och handtag, oavsett materialet. . 10 %

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

AVDELNING XIII

Varor av sten, gips, betong, asbest, glimmer eller liknande
material; keramiska produkter; glas och varor därav

Kap. 68. Varor av sten, gips, betong, asbest, glimmer eller

liknande material

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) varor, hänförliga till kap. 25;

b) papper och papp med överdrag eller impregnering, hänförliga till nr 48.07 (t. ex.
papper och papp, överdragna med glimmerpulver eller grafit eller behandlade med
asfalt eller bitumen);

c) vävnader med överdrag eller impregnering, hänförliga till kap. 59 (t. ex. vävnader,
överdragna med glimmerpulver eller behandlade med asfalt eller bitumen);

d) artiklar, hänförliga till kap. 71;

e) verktyg och delar därtill, hänförliga till kap. 82;

f) litografiska stenar, hänförliga till nr 84.34;

g) isolatorer och andra artiklar för elektriskt ändamål, hänförliga till nr 85.25 eller
85.26;

h) borrar för tandläkarbruk (nr 90.17);

ij) urfoder och andra artiklar, hänförliga till kap. 91;

k) artiklar, hänförliga till nr 95.07;

l) leksaker, spel och sportartiklar (kap. 97);

m) knappar (nr 98.01), grifflar (nr 98.05) och skrivtavlor (nr 98.06);

n) konstverk, föremål för samlingar samt antikviteter (kap. 99).

2. Med monument- eller byggnadssten i nr 68.02 förstås icke blott sådan sten, som avses
i nr 25.15 och 25.16, utan även annan naturlig sten (dock ej skiffer), bearbetad såsom
monument- eller byggnadssten.

68.01

68.02

68.03

68.04

Gatsten, kantsten och trottoarsten av naturlig sten (annan

än skiffer) ..........................................

Varor av naturlig monument- eller byggnadssten (mosaikbitar
härunder inbegripna), ej hänförliga till nr 68.01 eller
till kap. 69:

A. opolerade och oslipade ............................

B. polerade eller slipade ..............................

Bearbetad skiffer och varor av skiffer, naturlig eller konstgjord: A.

opolerade och oslipade ............................

B. polerade eller slipade ..............................

Kvarnstenar, defibrörstenar, slipstenar, slipskivor, polerskivor,
skärptrissor, skärtrissor och liknande artiklar (segment
och andra delar därtill härunder inbegripna) av naturlig
sten, även agglomererad, av naturliga eller konstgjorda
slipmedel eller av keramiskt material, även med delar
(axlar, kärnor, skaft, beslag o. d.) av annat material
men utan ställning:

A. av naturlig sten....................................

fri

10 %

fri

10 %

fri

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958 85

B. andra slag:

1. kvarn-, defibrör- och kollergångsstenar............ fri

2. diamantslipskivor .............................. fri

3. andra ........................................ 10 %

68.05 Brynstenar, polerstenar och andra dylika handverktyg av

naturlig eller konstgjord sten, slipmedel eller keramiskt material: A.

av naturlig sten; ävensom trippelsten och wienerpimsten fri

B. andra slag ...................................... 5 %

68.06 Slipmedel, naturliga eller konstgjorda, i form av pulver eller
korn, anbragta på vävnad, papper, papp eller annat underlag,
även tillskuret eller hopfogat genom sömnad eller på

annat sätt:

A. på papper eller papp .............................. 5 %

B. på annat underlag ................................ 10 %

68.07 Slaggull, stenull och liknande mineralull; expanderad
vermikulit, expanderade leror och liknande expanderade
material; blandningar och varor av värme- eller ljudisolerande
mineraliska ämnen, ej hänförliga till nr 68.12 eller
68.13 eller till kap. 69:

A. slaggull, stenull och liknande mineralull samt varor

därav ............................................ 8 %

B. andra slag ........................................ fri

68.08 Varor av naturasfalt eller liknande material (t. ex. av

petroleumbitumen eller stenkolstjärbeck)................ fri

68.09 Plattor, block och liknande varor, bestående av träfibrer,

andra vegetabiliska fibrer, halm, träspån eller träavfall,
agglomererade med cement, gips eller annat mineraliskt
bindemedel .......................................... 8 %

68.10 Varor av gips eller av blandningar på basis av gips...... 8 %

68.11 Varor av betong eller konstgjord sten, även armerade, va ror

av slaggbetong eller av betongmosaik härunder inbegripna
.............................................. fri

68.12 Varor av asbestbetong, cellulosabetong eller liknande material
(fiberbetong) ............................ 100 kg 1:25

68.13 Bearbetad asbest och varor av asbest (plattor, garn, vävna der,

kläder, huvudbonader, skodon o. d.), även armerade,
ej hänförliga till nr 68.14; blandningar på basis av asbest
eller asbest och magnesiumkarbonat samt varor av dylika
blandningar.......................................... fri

68.14 Bromsband, kopplingsbelägg och dylika friktionselement
(segment, skivor, ringar, plattor o. d.) av asbest eller andra
mineraliska ämnen eller av pappersmassa, även i förening
med textilmaterial eller annat material:

A. bromsband ...................................... 5 %

B. andra slag .......... ............................ 10 %

68.15 Bearbetad gliminer och varor av glimmer, härunder inbe gripet

glimmerblad, anbragta på papper eller vävnad (t. ex.
mikanitplattor och mikafolier) ........................ fri

68.16 Varor av sten eller andra mineraliska ämnen (varor av

torv härunder inbegripna), ej hänförliga till annat nummer fri

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

Kap. 69. Keramiska produkter

Anmärkningar

1. Kap. 69 omfattar endast varor, som framställts av leror eller andra mineraliska ämnen
(t. ex. oxider och karbider) och som efter formgivning undergått bränning. Värmeisolerande
och eldfasta varor hänföras icke till nr 69.04—69.14.

2. Detta kapitel omfattar icke:

a) varor, hänförliga till kap. 71 (t. ex. bijouterivaror);

b) isolatorer och andra artiklar för elektriskt ändamål, hänförliga till nr 85.25 eller
85.26;

c) konstgjorda tänder (nr 90.19);

d) urfoder och andra artiklar, hänförliga till kap. 91;

e) leksaker, spel och sportartiklar (kap. 97);

f) knappar, rökpipor och andra varor, hänförliga till kap. 98;

g) konstnärsarbeten, föremål för samlingar samt antikviteter (kap. 99).

I. Värmeisolerande och eldfasta produkter

69.01 Värmeisolerande produkter (sten, plattor m. m.) av diato macéhaltiga

fossilmjöl eller liknande kiseldioxidhaltiga
jordarter (infusoriejord, kiselgur o. d.)..................

69.02 Eldfasta produkter, såsom sten, plattor och annan dylik eldfast
konstruktionsmaterial, ej hänförliga till nr 69.01:

A. magnesit-, magnesitkrom- och krommagnesitprodukter

B. andra slag ........................................

69.03 Andra eldfasta varor, såsom retorter, deglar, mufflar, munstycken,
stoppare, stöd, skålar, rör och stänger..........

fri

fri
5 %

fri

II. Andra keramiska produkter

69.04 Murtegel, härunder inbegripet bjälklagstegel, håltegel o. d.:

A. av syrafast material................................ 5 %

B. av annat material.................................. fri

69.05 Takpannor, byggnadsornament (lister, friser o. d.) och andra
varor för byggnadsändamål (skorstensfoder, rökhuvar

A °-d-)................................................ 5 %

69.06 Rör och rännor samt delar därtill:

A. av syrafast material................................ 5 %

B. av annat material.................................. fri

69.07 Golvplattor, trottoarplattor, väggplattor och andra beklädnadsplattor,
oglaserade:

A. av 3 cm tjocklek eller däröver...................... fri

B. av mindre tjocklek ................................ 10 %

69.08 Golvplattor, trottoarplattor, väggplattor och andra bekläd nadsplattor,

glaserade ................................ 15 %

69.09 Apparater och andra artiklar för kemiskt eller annat tekniskt
bruk; hoar, kar och liknande behållare för lantbruket;
krukor och andra behållare för förpackning eller transport
av varor:

A. av syrafast material .............................. 5 %

B. av annat material.................................. fri

69.10 Diskhoar, tvättställ, bidéer, klosettskålar, badkar och dylika

sanitetsartiklar för installation ........................ 10 %

69.11 Bords-, hushålls- och toalettartiklar av porslin.......... 12 %

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
69.12 Bords-, hushålls- och toalettartiklar av andra keramiska

material ............................................ 12 %

69.13 Statyetter och andra prydnadsföremål (även för personligt

bruk), inredningsartiklar och liknande artiklar.......... 12 %

69.14 Andra varor av keramiskt material .................... 12 %

Kap. 70. Glas och varor därav

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) icke frittad glasyr- och emaljmassa samt fritta och annat glas i form av pulver,
korn eller flingor (nr 32.08);

b) varor, hänförliga till kap. 71, såsom bijouterivaror;

c) isolatorer och andra artiklar för elektriskt ändamål, hänförliga till nr 85.25 eller
85.26;

d) optiska artiklar, optiskt bearbetade, samt injektionssprutor, konstgjorda ögon,
termometrar, barometrar, areometrar och andra artiklar, hänförliga till kap. 90;

e) leksaker, spel, julgransprydnader och andra artiklar, hänförliga till kap. 97, med
undantag av konstgjorda ögon (icke mekaniska) för dockor eller för andra artiklar,
hänförliga till kap. 97;

f) knappar, monterade rafräschissörer och termosflaskor samt andra artiklar, hänförliga
till kap. 98.

2. Till nr 70.07 hänföres även planglas enligt nämnda nummer, utgörande färdiga artiklar,

dock endast under förutsättning att artiklarna icke äro försedda med ram och icke äro

i förening med annat material än glas.

3. Med glas förstås i tulltaxan även kvarts och kiseldioxid, som undergått smältning.

70.01 Glasskärv och annat glasavfall; glasmassa (med undantag

av optiskt glas) ...................................... fri

70.02 Glasyr- och emalj massa, även i form av stavar eller rör

men icke i form av pulver, korn eller flingor............ fri

70.03 Stänger, stavar, rör och massiva kulor av glas (med undantag
av optiskt glas), icke bearbetade.................... fri

70.04 Planglas, gjutet eller valsat, av kvadratisk eller rektangulär

form, även armerat eller överfångat i samband med tillverkningen
men icke vidare bearbetat...................... 15 %

70.05 Planglas, draget eller blåst, av kvadratisk eller rektangulär
form, även överfångat i samband med tillverkningen men

icke vidare bearbetat.................................. 15 %

70.06 Planglas, gjutet, valsat, draget eller blåst, av kvadratisk el ler

rektangulär form (även armerat eller överfångat i samband
med tillverkningen), planslipat eller polerat men icke
vidare bearbetat...................................... 15 %

70.07 Planglas, gjutet, valsat, draget eller blåst (även slipat eller

polerat), skuret till annan form än kvadratisk eller rektangulär
eller böjt eller på annat sätt bearbetat (t. ex. fasetteller
kantslipat eller etsat); isoleringsrutor; s. k. blyinfattningar
(glasmålningar o. d.) .......................... 15 %

70.08 Säkerhetsrutor av glas, bärdade eller laminerade, även fär digskurna

eller formade .............................. 15 %

70.09 Metallbelagt glas (speglande); speglar av glas, backspeglar

härunder inbegripna.................................. 15 %

70.10 Damejeanner, flaskor, burkar, krukor, tablettrör och andra
liknande kärl av glas för förpackning eller transport av varor;
proppar, lock och andra tillslutningsanordningar av

glas ................................................ 12 %

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

70.11 öppna glaskolvar och glasrör, utan montering, till elektriska
glödlampor, elektronrör eller liknande artiklar . . 100 kg 65:_

70.12 Glas, även icke färdiga, till termosflaskor eller liknande
värmeisolerande behållare:

A. icke försilvrade .................................. 12 %

B. andra ............................................ 15 %

70.13 Bords-, köks-, toalett- och kontorsartiklar samt prydnadsartiklar
för bostäder e. d., av glas, ej hänförliga till nr

70.19 .............................................. 15 o/c

70.14 Glasvaror för belysnings- eller signaleringsändamål samt
andra optiska artiklar av glas, icke bearbetade för optiskt

bruk och icke tillverkade av optiskt glas................ 15 %

70.15 Glas till ur, solglasögon, skyddsglasögon eller liknande varor,
kupiga, böjda eller formade på liknande sätt; glober

och delar därav för tillverkning av sådana glas ...... fri

70.16 Plattor, block, murstenar och andra artiklar av glas för
byggnadsändamål, pressade eller formgjutna, även armerade;
poröst glas (skumglas) i form av block, plattor e. d. fri

70.17 Laboratorieartiklar samt hygieniska och farmaceutiska artiklar
av glas, även graderade eller kalibrerade; serumampuller
och liknande artiklar av glas:

A. laboratorieartiklar samt hygieniska och farmaceutiska

artiklar .......................................... 15 %

B. serumampuller och liknande artiklar ................ fri

70.18 Optiskt glas samt artiklar av optiskt glas, icke optiskt bearbetade;
ämnen till glasögonlinser .................... fri

70.19 Glaspärlor, imitationer av naturpärlor eller ädelstenar och
liknande smärre artiklar av glas samt varor därav; glasbitar
till mosaikarbeten e. d., även på underlag; konstgjorda
ögon av glas, andra än proteser; prydnadsartiklar av glas,
framställda genom s. k. lamparbete; reflexpärlor och liknande
artiklar av glas:

A. glaspärlor, imitationer av naturpärlor eller ädelstenar

och liknande smärre artiklar av glas samt varor därav 10 %

B. andra slag, reflexpärlor härunder inbegripna.......... 15 %

70.20 Glasull och andra glasfibrer samt varor därav:

A. garn och vävnader samt artiklar därav .............. 15 %

B. andra slag ........................................ 8 %

70.21 Andra varor av glas .................................. 15 %

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

AVDELNING XIV

Naturpärlor, ädelstenar, ädla metaller och metaller med
plätering av ädel metall samt varor därav;
bijouterivaror; mynt

Kap. 71. Naturpärlor, ädelstenar, ädla metaller och metaller med
plätering av ädel metall samt varor därav; bijouterivaror

Anmärkningar

1. Med de undantag, som stadgas i anm. 1 a till avd. VI och i nedanstående anmärkningar,

hänföras till detta kapitel alla varor, som helt eller delvis bestå:

a) av naturpärlor eller av naturliga, syntetiska eller rekonstruerade ädelstenar; eller

b) av ädel metall eller av metall med plätering av ädel metall.

2. a) Till nr 71.12—71.14 hänföras icke varor, i vilka ädel metall eller metall med pläte ring

av ädel metall ingår endast såsom mindre väsentlig beståndsdel (t. ex. initialer,
monogram och kantbeslag).

b) Till nr 71.15 hänföras endast sådana varor, i vilka ädel metall eller metall med
plätering av ädel metall icke ingår eller ingår endast såsom mindre väsentlig beståndsdel.

3. Detta kapitel omfattar icke:

a) amalgamer av ädla metaller samt ädla metaller i kolloidal form (nr 28.49);

b) steril suturtråd för kirurgiskt bruk samt tandfyllningsmedel och andra varor, hänförliga
till kap. 30;

c) varor, hänförliga till kap. 32 (t. ex. flytande glansmetallpreparat);

d) handväskor och andra artiklar, hänförliga till nr 42.02 eller 42.03;

e) varor, hänförliga till nr 43.03 eller 43.04;

f) varor, hänförliga till avd. XI (textilvaror);

g) varor, hänförliga till kap. 64 (skodon) eller 65 (huvudbonader);

h) paraplyer, promenadkäppar och andra artiklar, hänförliga till kap. 66;

ij) solfjädrar (nr 67.05);

k) mynt (kap. 72 och 99);

l) slipskivor och liknande artiklar, hänförliga till nr 68.04—68.06 eller till kap. 82,
tillverkade av slipmedel, innehållande stoft eller pulver av naturliga eller syntetiska
ädelstenar; verktyg och andra varor, hänförliga till kap. 82, i vilka den verksamma
delen består av naturliga, syntetiska eller rekonstruerade ädelstenar på
underlag av oädel metall; maskiner, apparater och elektrisk materiel samt delar
därtill, hänförliga till avd. XVI (artiklar, helt bestående av naturliga, syntetiska
eller rekonstruerade ädelstenar, hänföras dock till detta kapitel);

m) artiklar, hänförliga till kap. 90, 91 eller 92 (vetenskapliga instrument, ur och
musikinstrument);

n) vapen och delar därtill (kap. 93) ;

o) artiklar enligt anm. 2 till kap. 97;

p) artiklar, hänförliga till kap. 98; artiklar av de slag, som avses i nr 98.01 och 98.12,
hänföras dock till kap. 71;

q) originalskulpturer (nr 99.03), föremål för samlingar (nr 99.05) och antikviteter,
mer än 100 år gamla (nr 99.06); naturpärlor och ädelstenar hänföras dock till
detta kapitel, oavsett åldern.

4. a) Kulturpärlor anses såsom naturpärlor.

b) Med ädla metaller avses silver, guld, platina och andra platinametaller.

c) Med andra platinametaller avses iridium, osmium, palladium, rhodium och rutenium.

5. Såsom legeringar av ädel metall anses i detta kapitel endast sådana legeringar (sintrade
blandningar härunder inbegripna), som innehålla en eller flera ädla metaller, un -

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

der förutsättning att halten av någon ädel metall uppgår till minst 2 viktprocent. Legeringar
av ädel metall tulltaxeras enligt följande regler:

a) legeringar, innehållande minst 2 % platina, tulltaxeras såsom platinalegeringar;

b) legeringar, innehållande minst 2 % guld och mindre än 2 % platina, tulltaxeras såsom
guldlegeringar;

c) andra legeringar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras såsom silverlegeringar.
Vid tillämpning av denna anmärkning anses alla platinametaller utgöra platina.

6. I de fall, då ädel metall eller viss ädel metall omnämnes i tulltaxan, avses, såvida
icke annat är stadgat, jämväl sådana legeringar, som enligt anm. 5 skola tulltaxeras såsom
legeringar av ädel metall eller av viss ädel metall.

Uttrycket ädel metall avser icke sådana artiklar, som åsyftas i anm. 7, ej heller oädla
metaller eller icke metalliska ämnen, som äro platinerade, förgyllda eller försilvrade.

7. Med uttrycket metall med plätering av ädel metall avses en produkt av metall, som
på en eller flera sidor belagts med ädel metall genom svetsning, lödning, varmvalsning
eller liknande mekaniskt förfarande.

Varor av oädel metall med inläggningar av ädel metall anses utgöra pläterade varor.
*7: 1 Med halvfabrikat enligt nr 71.05—71.10 avses stång, plåt, tråd, rör och andra formvaror,
ävensom pulver, paljetter och kantiljer.

8. Med bijouterivaror enligt nr 71.12 förstås:

a) smärre artiklar, avsedda som smycken, t. ex. ringar, armband, halsband, broscher,
örhängen, urkedjor, berlocker och andra hängsmycken, kravattnålar, manschettknappar
samt medaljer och märken, även av religiös karaktär;

b) artiklar för personligt bruk, avsedda att bäras exempelvis i fickor eller handväskor,
såsom cigarr- och cigarrettetuier, snusdosor, tablettdosor, puderdosor, börsar av
metallflätning samt radband.

9. Med guldsmedsvaror enligt nr 71.13 avses bl. a. bords-, toalett-, kontors-, rökbordsoch
inredningsartiklar samt artiklar av religiös karaktär, icke utgörande bijouterivaror.

10. Med bijouterivaror enligt nr 71.16 förstås artiklar av de slag, som avses i anm. 8 a
(dock med undantag av manschettknappar och andra artiklar, hänförliga till nr 98.01,
samt kammar, hårspännen o. d., hänförliga till nr 98.12), utan förening med naturpärlor,
naturliga, syntetiska eller rekonstruerade ädelstenar eller — bortsett från mindre
väsentliga beståndsdelar — ädel metall eller metall, pläterad med ädel metall, och
bestående:

a) helt eller delvis av oädel metall, även förgylld, försilvrad eller platinerad; eller

b) av andra ämnen, under förutsättning att varorna bestå av minst två olika material
(t. ex. trä och glas, ben och bärnsten, pärlemor och plast); avseende skall därvid
icke fästas vid enkla anordningar för sammanhållande av i varorna ingående delar,
såsom tråd i halsband.

11. Askar, etuier, fodral och dylika förvaringspersedlar, avsedda för och inkommande
samtidigt med artiklar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras tillsammans med artiklarna
i fråga, under förutsättning att de utgöra förvaringspersedlar av de slag, som
pläga åtfölja sådana artiklar vid försäljning. Särskilt inkommande dylika förvaringspersedlar
tulltaxeras däremot efter sin beskaffenhet.

I. Naturpärlor och ädelstenar

71.01 Naturpärlor, obearbetade eller bearbetade (härunder inbe gripet

osorterade pärlor, uppträdda för underlättande av
transporten) men icke infattade eller monterade.......... fri

71.02 Ädelstenar, naturliga, obearbetade eller slipade eller på an nat

sätt bearbetade (härunder inbegripet osorterade ädelstenar,
uppträdda för underlättande av transporten) men icke
infattade eller monterade.............................. fri

71.03 Ädelstenar, syntetiska eller rekonstruerade, obearbetade el ler

slipade eller på annat sätt bearbetade (härunder inbegripet
osorterade ädelstenar, uppträdda för underlättande av
transporten) men icke infattade eller monterade.......... fri

71.04 Stoft och pulver av naturliga eller syntetiska ädelstenar . . fri

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

II. Ädla metaller och metaller med plätering av ädel metall,
obearbetade, samt halvfabrikat därav

71.05 Silver och silverlegeringar, förgyllt eller platinerat silver
härunder inbegripet, obearbetade, ävensom halvfabrikat
därav:

A. obearbetade ...................................... fri

B. rör .............................................. fri

C. andra slag ........................................ 3 %

71.06 Oädel metall med plätering av silver, obearbetad, ävensom

halvfabrikat därav ................................... 3 %

71.07 Guld och guldlegeringar, platinerat guld härunder inbegripet,
obearbetade, ävensom halvfabrikat därav .......... fri

71.08 Oädel metall och silver med plätering av guld, obearbetade,

ävensom halvfabrikat därav .......................... fri

71.09 Platina och andra platinametaller samt legeringar därav,

obearbetade, ävensom halvfabrikat därav .............. fri

71.10 Oädel eller ädel metall med plätering av platina eller annan
platinametall, obearbetad, ävensom halvfabrikat därav fri

71.11 Guldsmedssopor; annat avfall samt skrot av ädel metall .. fri

III. Bijouterivaror och andra varor

71.12 Bijouteri varor och delar därtill av ädel metall eller av metall
med plätering av ädel metall ...................... 10 %

71.13 Guldsmedsvaror och delar därtill av ädel metall eller av

metall med plätering av ädel metall .................. 10 %

71.14 Andra varor av ädel metall eller av metall med plätering av
ädel metall:

A. artiklar för tekniskt bruk .......................... fri

B. andra slag ........................................ 10 %

71.15 Varor av naturpärlor eller av naturliga, syntetiska eller rekonstruerade
ädelstenar .............................. fri

71.16 Bijouterivaror, ej hänförliga till nr 71.12 eller 71.15...... 10 %

Kap. 72. Mynt

Anmärkning

Detta kapitel omfattar icke mynt för samlingar (nr 99.05).

72.01 Mynt................................................ fri

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

AVDELNING XV

Oädla metaller och varor därav

Anmärkningar

1. Denna avdelning omfattar icke:

a) bronsfolier, färger och andra till nr 32.08—32.10 eller 32.13 hänförliga produkter,,
beredda av metallpulver eller metallfjäll;

b) järncerium (ferrocerium) och andra pyrofora legeringar (nr 36.07);

c) huvudbonader och delar därtill av metall, hänförliga till nr 65.06 eller 65.07;

d) ställningar och andra delar av metall till paraplyer, parasoller o. d. (nr 66.03);

e) varor, hänförliga till kap. 71, såsom legeringar av ädel metall, oädel metall med
plätering av ädel metall samt bijouteri varor av oädel metall;

f) varor, hänförliga till avd. XVI (maskiner, apparater och elektrisk materiel);

g) sammansatta järnvägs- och spårvägsspår (nr 86.10) samt andra varor, hänförliga
till avd. XVII;

h) instrument och apparater, upptagna i avd. XVIII, urfjädrar härunder inbegripna;
ij) hagel (nr 93.07) och andra varor, upptagna i avd. XIX (vapen och ammunition);

k) varor, hänförliga till kap. 94 (möbler, resårbottnar till sängar, o. d.);

l) handsiktar (nr 96.06);

m) varor, hänförliga till kap. 97 (leksaker, spel och sportartiklar);

n) knappar, reservoarpennor, stiftpennor, skrivpennor och andra artiklar, hänförliga
till kap. 98.

2. Med delar med allmän användning förstås i tulltaxan:

a) varor av järn eller stål, hänförliga till nr 73.20, 73.25, 73.29, 73.31 eller 73.32,
samt motsvarande varor av annan oädel metall;

b) fjädrar, andra än urfjädrar (nr 91.11), samt blad till fjädrar, av oädel metall;

c) varor, hänförliga till nr 83.01, 83.02, 83.07, 83.09, 83.12 eller 83.14.

Såsom delar i kap. 73—82 skola icke anses sådana varor, som enligt vad ovan sagts
utgöra delar med allmän användning.

Kap. 73—81 omfatta icke varor av de slag, som äro hänförliga till kap. 82 eller 83,
för så vitt icke bestämmelserna i närmast föregående stycke eller i anm. till kap.
83 annat föranleda.

3. I fråga om tulltaxeringen av legeringar gälla följande bestämmelser:

a) legeringar av oädla metaller, som innehålla mer än 10 viktprocent nickel, tulltaxeras
såsom nickel, för så vitt icke vikten av ingående järn överstiger vikten
av var och en av övriga ingående legeringsmetaller;

b) ferrolegeringar hänföras till nr 73.02 och koppartillsatslegeringar till nr 74.02;

c) andra legeringar av oädla metaller tulltaxeras såsom den metall vars vikt överstiger
vikten av var och en av övriga ingående legeringsmetaller;

d) legeringar (andra än ferrolegeringar och koppartillsatslegeringar) av oädla metaller,
hänförliga till denna avdelning, och andra ämnen tulltaxeras såsom legeringar
av oädla metaller enligt denna avdelning, för så vitt vikten av ingående
oädla metaller är lika med eller större än vikten av övriga ingående ämnen;

e) såsom legeringar anses även sintrade blandningar av metallpulver samt heterogena,
hopsmälta blandningar av oädel metall.

4. I alla de fall, då en viss metall omnämnes i tulltaxan, avses, såvida annat icke är
stadgat, jämväl sådana legeringar, som enligt anm. 3 skola tulltaxeras såsom metallen
i fråga.

5. Varor av oädel metall — härunder inbegripet sådana av olika material bestående varor,
som enligt de allmänna reglerna skola tulltaxeras såsom varor av oädel metall
—- i vilka ingå två eller flera dylika metaller, tulltaxeras, för så vitt icke annat är
särskilt stadgat, såsom varor av den metall, som efter vikten räknat utgör huvudbeståndsdelen.

Vid tillämpning av denna bestämmelse skall:

a) järn och stål av olika slag anses utgöra en enda metall;

b) en legering anses bestå helt av den metall, som är bestämmande för legeringens
tulltaxering.

6. Med skrot och avfall av metaller förstås sådana varor, som äro användbara endast
för återvinning av metall eller för framställning av kemiska produkter.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Kap. 73. Järn och stål

Anmärkningar

1. Följande uttryck ha i detta kapitel nedan angiven betydelse:

a) Tackjärn (nr 73.01):

järn, innehållande minst 1,9 viktprocent kol; varan må därjämte innehålla:
mindre än 15 % fosfor,
högst 8 % kisel,
högst 6 % mangan,
högst 30 % krom,
högst 40 % wolfram och

sammanlagt högst 10 % andra legeringsämnen (nickel, koppar, aluminium,
titan, vanadin, molybden m. m.).

Sådana järnhaltiga legeringar, innehållande minst 1,9 viktprocent kol, som förete
de för stål karakteristiska kännetecknen (s. k. krympfritt stål), tulltaxeras dock
som stål.

b) Spegeljärn (nr 73.01):

produkter, innehållande efter vikten räknat mer än 6 % men icke mer än 30 %
mangan och i övrigt motsvarande definitionen i anm. 1 a.

c) Ferrolegeringar (nr 73.02):

sådana för valsning eller smidning icke lämpade järnhaltiga legeringar, som användas
vid järn- och stålframställning och som innehålla ett eller flera legeringsämnen
i följande kvantiteter, efter vikten räknat, nämligen
mer än 8 % kisel,
mer än 30 % mangan,
mer än 30 % krom,
mer än 40 % wolfram eller

sammanlagt mer än 10 % andra legeringsämnen (aluminium, titan, vanadin,
molybden, niob m. m.), dock icke koppar.

Halten av andra legeringsämnen än järn må dock icke överstiga 96 % i fråga om
kisel järnlegeringar (ferrokisellegeringar), 92 % i fråga om järnmanganlegeringar
(ferromanganlegeringar), icke innehållande kisel, och 90 % i fråga om övriga legeringar.

d) Legerat stål (nr 73.15):

stål, innehållande ett eller flera legeringsämnen i följande kvantiteter, efter vikten
räknat, nämligen

sammanlagt mer än 2 % mangan och kisel,

minst 2 % mangan,

minst 2 % kisel,

minst 0,50 % nickel,

minst 0,50 % krom,

minst 0,10 % molybden,

minst 0,10 % vanadin,

minst 0,30 % wolfram,

minst 0,30 % kobolt,

minst 0,30 % aluminium,

minst 0,40 % koppar,

minst 0,10 % bly,

minst 0,12 % fosfor,

minst 0,10 % svavel,

sammanlagt minst 0,20 % fosfor och svavel eller
minst 0,10 % av något annat legeringsämne.

e) Kolrikt stål (nr 73.15):

stål, innehållande efter vikten räknat minst 0,6 % kol, mindre än 0,04 % fosfor,
mindre än 0,04 % svavel, tagna var för sig, och sammanlagt mindre än 0,07 % fosfor
och svavel.

f) Smältstycken och råskenor (nr 73.06):

produkter för valsning, smidning eller omsmältning, som erhållits genom hopsmidning
av välljärnssmältor, varigenom slaggen pressats ut, eller
genom hopvällning medelst valsning vid hög temperatur av paket av järn- eller
stålskrot eller av välljärn.

g) Göt (nr 73.06):

produkter för valsning eller smidning, som erhållits genom gjutning i kokiller.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

h) Blooms och billets (nr 73.07):

halvfärdiga produkter med kvadratiskt eller rektangulärt tvärsnitt, med en tväryta
av mer än 1 225 mm2 och med en tjocklek överstigande en fjärdedel av bredden.

ij) Slabs och platiner (nr 73.07):

halvfärdiga produkter med rektangulärt tvärsnitt, med en bredd av minst 150 mm
och en tjocklek av minst 6 mm, icke överstigande en fjärdedel av bredden.

k) Plåtämnen i ringar eller rullar (nr 73.08):

halvfärdiga varmvalsade produkter med rektangulärt tvärsnitt, med en tjocklek
av minst 1,5 mm och en bredd av mer än 500 mm, i ringar eller rullar med en
styckevikt av minst 500 kg.

l) Universaljärn och universalstål (nr 73.09):

produkter med rektangulärt tvärsnitt, varmvalsade i längdriktningen i slutna spår
eller i universalvalsverk, med en tjocklek av mer än 5 mm men icke mer än 100
mm och med en bredd av mer än 150 mm men icke mer än 1 200 mm.

m) Band (nr 73.12) :

valsade produkter med klippta eller oklippta kanter, med rektangulärt tvärsnitt,
med en bredd av högst 500 mm och med en tjocklek av högst 6 mm, icke överstigande
en tiondel av bredden, i raka längder eller i ringar, även tillplattade.

n) Plåt (nr 73.13): H

valsade produkter (ej utgörande sådana plåtämnen i ringar eller rullar, som avses
i anm. 1 k här ovan) med en tjocklek av högst 125 mm och, i fråga om produkter
av kvadratisk eller rektangulär form, med en bredd av mer än 500 mm.

Till nr 73.13 hänföres bl. a. tillskuren plåt av annan form än kvadratisk eller
rektangulär samt plåt, perforerad, korrugerad, räfflad, polerad eller försedd med
överdrag, under förutsättning att plåten icke genom bearbetningen erhållit karaktär
av färdig artikel eller av till annat nummer hänförlig vara.

o) Tråd (nr 73.14):

kalldragna massiva produkter, oavsett tvärsnittets form, med ett största tvärmått
av högst 13 mm; vid tillämpning av nr 73.26 och 73.27 anses såsom tråd
även valsade produkter av samma dimension.

p) Stång, annan än profilstång (nr 73.10):

massiva produkter, som icke helt motsvara någon av definitionerna i h, ij, k, 1,
m, n och o här ovan och som ha tvärsnitt i form av cirkel, cirkelsegment, oval,
likbent triangel, kvadrat, rektangel, regelbunden sex- eller åttahörning eller parallelltrapets
med de icke parallella sidorna lika långa.

q) Ihåligt bergborrstål (nr 73.10):

ihålig stång, oavsett tvärsnittets form, lämpad för tillverkning av bergborrar, med
ett största yttre tvärmått av mer än 15 mm men icke mer än 50 mm och med det
största inre tvärmåttet icke överstigande en tredjedel av det största yttre.

Ihålig stång av annan beskaffenhet hänföres till nr 73.18.

r) Profilstång (nr 73.11):

massiva produkter, som icke äro hänförliga till nr 73.16 och som icke helt motsvara
någon av definitionerna i h, ij, k, 1, m, n och o här ovan, med tvärsnitt avannan
form än sådan som avses under p.

2. Till nr 73.06—73.14 hänföras icke produkter av legerat stål eller kolrikt stål (nr
73.15).

3. Produkter av järn eller stål, hänförliga till nr 73.06—73.15, med plätering av järn
eller stål av annat slag än den underliggande metallen tulltaxeras såsom produkter
av det slag av järn eller stål, som efter vikten räknat utgör huvudbeståndsdelen.

4. Produkter av järn, vilka framställts på elektrolytisk väg, tulltaxeras allt efter sin
torm och sina dimensioner såsom motsvarande produkter, framställda på annat sätt.

o. Med högtrgcksrör enligt nr 73.19 förstås nitade, svetsade eller sömlösa rör (rörböjar
härunder inbegripna) med runt tvärsnitt och med en inre diameter av mer än 400 mm
och en godstjocklek av mer än 10,5 mm.

73.01 Tackjärn, spegeljärn härunder inbegripet ..............

73.02 Ferrolegeringar:

A. kiseljärn och kiselmanganjärn, innehållande mer än

15 % kisel ................................ 100 kg

B. andra slag ........................................

73.03 Skrot och avfall av järn eller stål......................

73.04 Granulerat järn och stål, även krossat eller sorterat......

73.05 Pulveriserat järn och stål; järnsvamp ..................

fri

fri
fri
6 %
fri

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958 95

73.06 Smältstycken och råskenor, göt och formlösa stycken av
järn eller stål:

A. smältstycken och råskenor.......................... fri

B. andra slag ...................................... 3 %

73.07 Blooms, billets, slabs och platiner av järn eller stål; ämnen

av järn eller stål, grovt tillformade genom smidning .... 4 %

73.08 Plåtämnen av järn eller stål, i ringar eller rullar.......... 4 %

73.09 Universaljärn och universalstål ........................ 6 %

73.10 Stång, annan än profilstång, av järn eller stål, varmvalsad,
strängpressad, smidd, kallbearbetad eller kalibrerad, valstråd
härunder inbegripen; ihåligt bergborrstål:

A. med överdrag av metall:

1. med överdrag av zink .......................... 6 %

2. med överdrag av annan metall................... 7 %

B. andra slag:

1. varmvalsade, strängpressade eller smidda:

a. valstråd .................................... 5 %

b. annan ...................................... 6 %

2. kallbearbetade eller kalibrerade .................. 7 %

73.11 Profilstång av järn eller stål, varmvalsad, strängpressad,
smidd eller kallbearbetad; spontpålar av järn eller stål, även
borrade och sammanfogade:

A. med överdrag av metall:

1. med överdrag av zink .......................... 6 %

2. med överdrag av annan metall................... 7 %

B. andra slag:

1. varmvalsade, strängpressade eller smidda:

a. vägande per löpmeter minst 60 kg; ävensom

spontpålar och bredflänsig I-stång, oavsett vikten
per löpmeter ............................ fri

b. andra slag .................................. 6 %

2. kallbearbetade ................................. 7 %

73.12 Band av järn eller stål, varm- eller kallvalsat:

A. med överdrag av metall:

1. med överdrag av aluminium, bly eller tenn, även fernissat
........................................ fri

2. med överdrag av zink .......................... 6 %

3. med överdrag av annan metall .................. 7 %

B. andra slag:

1. varmvalsat .................................... 6 %

2. kallvalsat ...................................... 7 %

73.13 Plåt av järn eller stål, varm- eller kallvalsad:

A. med överdrag av metall:

1. med överdrag av aluminium, bly eller tenn, även fernissad
........................................ fri

2. med överdrag av annan metall .................. 6 %

B. andra slag ........................................ 6 %

73.14 Tråd av järn eller stål, även med överdrag men utan elektrisk
isolering........................................ 7 %

73.15 Legerat stål och kolrikt stål, i sådana former som avses i
nr 73.06—73.14:

A. plåt, ävensom band med en bredd av mer än 250 mm, av

rostfritt stål ...................................... 5 %

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

73.16

73.17

73.18

73.19

73.20

73.21

73.22

73.23

73.24

73.25

73.26

73.27

73.28

73.29

73.30

B. andra slag:

beläggas med samma tull som motsvarande artiklar,
hänförliga till nr 73.06—73.14
Banbyggnadsmateriel av järn eller stål för järnvägar eller
spårvägar, nämligen räler, moträler, växeltungor, korsningsspetsar,
spårkorsningar, spårväxlar, växelstag, kuggskenor,
sliprar, rälskarvjärn, underläggsplattor, klämplattor samt
spårhållare och spårplattor:

A. räler ............................................

B. andra slag ........................................

Rör av gjutjärn, med en invändig diameter av:

A. 510 mm eller däröver ..............................

B. mindre än 510 mm ................................

Rör av järn eller stål, ej hänförliga till nr 73.17 eller 73.19,
hålade rörämnen härunder inbegripna:

A. med överdrag av metall:

1. med överdrag av zink............................

2. med överdrag av annan metall ..................

B. andra slag:

1. icke kallbearbetade ............................

2. kallbearbetade ..................................

Högtrycksrör av stål för elektriska vattenkraftstationer,

även med förstärkning................................

Rördelar av järn eller stål, såsom skarvrör, knärör, muffar
och flänsar ......................................

Järn- och stålkonstruktioner, även i delar eller icke kompletta,
samt delar därtill av järn eller stål (såsom skjul,
broar och brosektioner, slussportar, torn, master, pelare,
stolpar, fackverk, tak, dörr- och fönsterramar, rulljalusier,
räcken och staket); plåt, band, stång, profilstång, rör o. d.
av järn eller stål, bearbetade för användning i konstruktioner
..............................................; •

Cisterner, kar och liknande behållare av järn eller stål, för
alla slags ämnen, med en rymd av mer än 300 liter, även
med inre beklädnad eller med värmeisolerande beklädnad
men utan maskinell utrustning och utan anordning för uppvärmning
..........................................

Fat, burkar, flaskor, askar och andra liknande behållare av
järn- eller stålplåt, för transport eller förpackning av varor
................................................

Cylindrar för förtätade gaser samt liknande tryckbehållare,

av järn eller stål ....................................

Linor, kablar, slingor, flätade band och liknande varor av

järn- eller ståltråd, utan elektrisk isolering ............

Taggtråd av järn eller stål; stängseltråd av vriden tråd eller
vridet band av järn eller stål, även försedd med taggar, samt
stängseltråd av två löst sammantvinnade trådar av järn eller

stål1 ................................................

Duk, nät och galler av järn- eller ståltråd................

Klippnät av järn eller stål ............................

Kättingar och kedjor samt delar därtill, av järn eller stål:

A. rullkedjor med mindre än 6 mm invändig länkbredd . .

B. andra slag .................... • .......

Ankaren och draggar samt delar därtill, av jarn eller stål

fri
8 %

7 %

8 %

7 %

8 %

8 %
8 %

8 %

8 %
8 %
8 %

10 %
8 %
8 %

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958 97

73.31 Spik och stift, häftstift härunder inbegripna, spikbleck, märlor
och krampor samt spetsade krokar och öglor, av järn eller
stål, även med huvud av annat ämne, dock icke koppar 8 %

73.32 Bultar och muttrar, ogängade eller gängade, skruvar, skruv krokar,

skruvöglor, nitar (andra än rör- och tvåspetsnitar),
sprintar, kilar och liknande artiklar av järn eller stål; underläggsbrickor
(låsbrickor och fjäderbrickor härunder inbegripna)
av järn eller stål............................ 8 %

73.33 Synålar, virknålar, strumpstickor, snörnålar och liknande
artiklar samt ämnen därtill, av järn eller stål, för sömnad,
brodyr, virkning o. d., andra än maskinnålar:

A. synålar och stoppnålar samt ämnen därtill............ fri

B. andra slag ........................................ 8 %

73.34 Knappnålar, säkerhetsnålar, hårnålar, hårklämmor, papiljotter
och liknande artiklar av järn eller stål, andra än prydnadsföremål: A.

knappnålar och säkerhetsnålar .................... 10 %

B. andra slag ........................................ 8 %

73.35 Fjädrar och blad därtill, av järn eller stål................ 8 %

73.36 Kaminer och spisar (även värmeledningsspisar), kokapparater,
tvättgrytor med eldstad, tallriksvärmare och liknande
varor av järn eller stål, icke elektriska, av sådana slag, som
huvudsakligen användas i hushåll, ävensom delar därtill av

järn eller stål........................................ 8 %

73.37 Apparater för centraluppvärmning, såsom värmelednings pannor

och värmeledningselement, av järn eller stål, icke
elektriska, samt delar därtill av järn eller stål .......... 8 %

73.38 Hushålls- och sanitetsartiklar samt delar därtill, av järn eller
stål:

A. av plåt, emaljerade ................................ 10 %

B. andra ............................................ 8 %

73.39 Stålull; putsbollar, putsvantar och liknande artiklar av

järn eller stål, för skurning, polering e. d............... 8 %

73.40 Andra varor av järn eller stål ........................ 8 %

Kap. 74. Koppar

Anmärkningar

1. Med koppartillsatslegeringar enligt nr 74.02 förstås sådana för valsning eller sändning
icke lämpade kopparhaltiga legeringar, utan avseende på kopparhalten, som
användas som tillsats vid framställning av andra legeringar eller som desoxidationsmedel
eller desulfureringsmedel eller för liknande ändamål vid framställning av
andra metaller än järn.

Föreningar av fosfor och koppar (fosforkoppar), innehållande mer än 8 viktprocent
fosfor, hänföras till nr 28.55.

2. Följande uttryck ha i detta kapitel nedan angiven betydelse:

a) Tråd (nr 74.03):

valsade, strängpressade eller dragna massiva produkter, oavsett tvärsnittets form,
med ett största tvärmått av högst 6 mm.

b) Stång (nr 74.03):

valsade, strängpressade, dragna eller smidda massiva produkter med ett största
tvärmått av mer än 0 mm och, i fråga om platta produkter, med tjockleken överstigande
eu tiondel av bredden.

Såsom stång anses även gjutna eller sintrade produkter av samma form och dimension,
under förutsättning att de efter formningen underkastats bearbetning
utöver enkel avputsning.

7 Dihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr''JO

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

c) Plåt och band (nr 74.04) :

platta produkter (andra än obearbetade produkter, hänförliga till nr 74.01), även
i rullar eller ringar, med ett största tvärmått av mer än 6 mm och med en tjocklek
av mer än 0,15 mm, dock icke överstigande en tiondel av bredden.

Till nr 74.04 hänföras även plåt och band, tillskurna, av annan form än kvadratisk
eller rektangulär, samt plåt och band, perforerade, korrugerade, böjda, räfflade,
polerade eller försedda med överdrag, under förutsättning att varorna icke
genom bearbetningen erhållit karaktär av färdiga artiklar eller av till annat nummer
hänförliga varor.

3. Till nr 74.07 och 74.08 hänföras även rör (ihålig stång härunder inbegripen) och
rördelar, polerade, försedda med överdrag eller särskilt tillformade (böjda, formade
till spiraler, gängade, borrade, förträngda, koniska eller försedda med kamflänsar).

74.01 Kopparskärsten; koppar, obearbetad, även raffinerad, samt

avfall och skrot av koppar .......................... fri

74.02 Koppartillsatslegeringar .............................. fri

74.03 Stång och tråd av koppar.............................. 3 %

74.04 Plåt och band av koppar.............................. 3 %

74.05 Folier av koppar, även mönsterpressade, tillskurna, perforerade,
försedda med överdrag, tryckta eller fästade på underlag
av papper, papp, plast e. d., med en tjocklek av högst

0,15 mm (underlag icke inräknat) .................... 5 %

74.06 Pulver och fjäll av koppar:

A. användbara till bronsering ........................ 10 %

B. andra slag ........................................ fri

74.07 Rör (hålade rörämnen och ihålig stång härunder inbegripna)
av koppar ...................................... 3 %

74.08 Rördelar av koppar, såsom skarvrör, knärör, muffar och

flänsar .............................................. 8 %

74.09 Cisterner, kar och liknande behållare av koppar, för alla

slags ämnen, med en rymd av mer än 300 liter, även med
inre beklädnad eller med värmeisolerande beklädnad men
utan maskinell utrustning och utan anordning för uppvärmning
................................................ 8 %

74.10 Linor, kablar, flätade band och liknande varor av koppartråd,
utan elektrisk isolering .......................... 6 %

74.11 Duk, nät och galler, även ändlösa, av koppartråd........ 8 %

74.12 Klippnät av koppar .................................. 8 %

74.13 Kedjor och delar därtill av koppar...................... 8 %

74.14 Spik och stift, häftstift härunder inbegripna, märlor och
krampor samt spetsade krokar och öglor, av koppar eller av

järn eller stål och med huvud av koppar................ 6 %

74.15 Bultar och muttrar, ogängade eller gängade, skruvar, skruvkrokar,
skruvöglor, nitar (andra än rör- och tvåspetsnitar),
sprintar, kilar och liknande artiklar av koppar; underläggsbrickor
(låsbrickor och fjäderbrickor härunder inbegripna)

av koppar .......................................... 6 %

74.16 Fjädrar av koppar.................................... 8 %

74.17 Kokapparater och andra uppvärmningsapparater av koppar,

icke elektriska, av sådana slag, som huvudsakligen användas
i hushåll, ävensom delar därtill av koppar............ 8 %

74.18 Hushålls- och sanitetsartiklar samt delar därtill, av koppar 8 %

74.19 Andra varor av koppar:

A. knappnålar och säkerhetsnålar...................... 10 %

B. andra slag........................................ 8 %

Kungi. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

Kap. 75. Nickel

Anmärkningar

1. Följande uttryck ha i detta kapitel nedan angiven betydelse:

a) Tråd (nr 75.02):

valsade, strängpressade eller dragna massiva produkter, oavsett tvärsnittets form,
med ett största tvärmått av högst 6 mm.

b) Stång (nr 75.02):

valsade, strängpressade, dragna eller smidda massiva produkter med ett största
tvärmått av mer än 6 mm och, i fråga om platta produkter, med tjockleken överstigande
en tiondel av bredden.

Såsom stång anses även gjutna eller sintrade produkter av samma form och dimension,
under förutsättning att de efter formningen underkastats bearbetning
utöver enkel avputsning.
c> Plåt, band och folier (nr 75.03):

platta produkter (andra än obearbetade produkter, hänförliga till nr 75.01), även
i rullar eller ringar, med ett största tvärmått av mer än 6 mm och med tjockleken
icke överstigande en tiondel av bredden.

Till nr 75.03 hänföras även plåt, band och folier, tillskurna, av annan form än
kvadratisk eller rektangulär, samt plåt, band och folier, perforerade, korrugerade,
böjda, räfflade, polerade eller försedda med överdrag, under förutsättning
att varorna icke genom bearbetningen erhållit karaktär av färdiga artiklar eller
av till annat nummer hänförliga varor.

2. Till nr 75.04 hänföras även rör (ihålig stång härunder inbegripen) och rördelar, polerade,
försedda med överdrag eller särskilt tillformade (böjda, formade till spiraler,
gängade, borrade, förträngda, koniska eller försedda med kamflänsar).

75.01 Skärsten, speis och andra mellanprodukter vid framställning
av nickel; nickel, obearbetad (med undantag av anoder,
hänförliga till nr 75.05), samt avfall och skrot av nickel fri

75.02 Stång och tråd av nickel .............................. 3 %

75.03 Plåt, band och folier av nickel; pulver och fjäll av nickel:

A. plåt, band och folier .............................. 3 %

B. pulver och fjäll.................................... fri

75.04 Rör (hålade rörämnen och ihålig stång härunder inbegrip na)

samt rördelar, såsom skarvrör, knärör, muffar och flänsar,
av nickel ........................................ 3 %

75.05 Anoder för förnickling, gjutna, valsade eller framställda på

elektrolytisk väg, obearbetade eller bearbetade .......... fri

75.06 Andra varor av nickel ................................ 8 %

Kap. 76. Aluminium

Anmärkningar

1. Följande uttryck ha i detta kapitel nedan angiven betydelse:

a) Tråd (nr 76.02):

valsade, strängpressade eller dragna massiva produkter, oavsett tvärsnittets form,
med ett största tvärmått av högst 6 mm.

b) Stång (nr 76.02):

valsade, strängpressade, dragna eller smidda massiva produkter med ett största
tvärmått av mer än 6 mm och, i fråga om platta produkter, med tjockleken överstigande
en tiondel av bredden.

Såsom stång anses även gjutna eller sintrade produkter av samma form och dimension,
under förutsättning att de efter formningen underkastats bearbetning
utöver enkel avputsning.

c) Plåt och band (nr 76.03) :

platta produkter (andra än obearbetade produkter, hänförliga till nr 76.01), även
i rullar eller ringar, med ett största tvärmått av mer än 6 mm och med en tjocklek
av mer än 0,15 mm, dock icke överstigande en tiondel av bredden.

100

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

Till nr 76.03 hänföras även plåt och band, tillskurna, av annan form än kvadratisk
eller rektangulär, samt plåt och band, perforerade, korrugerade, böjda, räfflade
eller försedda med överdrag, under förutsättning att varorna icke genom
bearbetningen erhållit karaktär av färdiga artiklar eller av till annat nummer
hänförliga varor.

2. Till nr 76.06 och 76.07 hänföras även rör (ihålig stång härunder inbegripen) och rördelar,
polerade, försedda med överdrag eller särskilt tillformade (böjda, formade till
spiraler, gängade, borrade, förträngda, koniska eller försedda med kamflänsar).

76.01 Aluminium, obearbetat, samt avfall och skrot av aluminium fri

76.02 Stång och tråd av aluminium.......................... 3 %

76.03 Plåt och band av aluminium .......................... 3 %

76.04 Folier av aluminium, även mönsterpressade, tillskurna, perforerade,
försedda med överdrag, tryckta eller fästade på
underlag av papper, papp, plast e. d., med en tjocklek av

högst 0,15 mm (underlag icke inräknat) ................ 5 %

76.05 Pulver och fjäll av aluminium:

A. användbara till bronsering, dock med undantag av varor,

avsedda att användas uteslutande vid tillverkning av
gasbetong ....................................... 10 %

B. andra slag ........................................ fri

76.06 Rör (hålade rörämnen och ihålig stång härunder inbegripna)
av aluminium.................................... 3 %

76.07 Rördelar av aluminium, såsom skarvrör, knärör, muffar

och flänsar .......................................... 8 %

76.08 Aluminiumkonstruktioner, även i delar eller icke kompletta,
samt delar därtill av aluminium (såsom skjul, broar och
brosektioner, torn, master, pelare, stolpar, fackverk, tak,
dörr- och fönsterramar samt räcken); plåt, stång, rör o. d.

av aluminium, bearbetade för användning i konstruktioner 8 %

76.09 Cisterner, kar och liknande behållare av aluminium, för alla
slags ämnen, med en rymd av mer än 300 liter, även med inre
beklädnad eller med värmeisolerande beklädnad men
utan maskinell utrustning och utan anordning för uppvärm -

ning ..................... 8 %

76.10 Fat, burkar, flaskor, askar och andra behållare av aluminium,
för transport eller förpackning av varor, förpackningsrör
och förpackningstuber härunder inbegripna:

A. förpackningstuber ................................ 10 %

B. andra slag ........................................ 8 %

76.11 Cylindrar för förtätade gaser samt liknande tryckbehållare
av aluminium .................................... 8 %

76.12 Linor, kablar, flätade band och liknande varor av alumini umtråd,

utan elektrisk isolering ...................... 6 %

76.13 Duk, nät och galler av aluminiumtråd.................. 8 %

76.14 Klippnät av aluminium............................... 8 %

76.15 Hushålls- och sanitetsartiklar samt delar därtill, av aluminium
................................................ 8 %

76.16 Andra varor av aluminium............................ 8 %

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

101

Kap. 77. Magnesium, och beryllium

77.01 Magnesium, obearbetat, samt avfall och skrot av magnesi um,

härunder inbegripet spån, icke sorterade efter storleken
................................................ fri

77.02 Stång, tråd, plåt, band, folier, rör (hålade rörämnen och
ihålig stång härunder inbegripna), pulver och fjäll samt
jämstora spån, av magnesium:

A. stång, tråd, plåt, band, folier och rör .............;. . 3 %

B. pulver och fjäll samt jämstora spån.................. fri

77.03 Andra varor av magnesium ........................ .. 8 %

77.04 Beryllium, obearbetat eller bearbetat, samt varor därav . . fri

Kap. 78. Bly

Anmärkningar

1. Följande uttryck ha i detta kapitel nedan angiven betydelse:

a) Tråd (nr 78.02):

valsade, strängpressade eller dragna massiva produkter, oavsett tvärsnittets form,
med ett största tvärmått av högst 6 mm.

b) Stång (nr 78.02):

valsade, strängpressade, dragna eller smidda massiva produkter med ett största
tvärmått av mer än 6 mm och, i fråga om platta produkter, med tjockleken överstigande
en tiondel av bredden. Såsom stång anses även gjutna eller sintrade prov
dukter av samma form och dimension, under förutsättning att de efter formningen
underkastats bearbetning utöver enkel avputsning.

c) Plåt och band (nr 78.03):

platta produkter (andra än obearbetade produkter, hänförliga till nr 78.01), vägande
per m2 mer än 1 700 g, även i rullar eller ringar, med ett största tvärmått
av mer än 6 mm och med tjockleken icke överstigande en tiondel av bredden.

Till nr 78.03 hänföras även plåt och band, tillskurna, av annan form än kvadratisk
eller rektangulär, samt plåt och band, perforerade, korrugerade, böjda, räfflade,
polerade eller försedda med överdrag, under förutsättning att varorna icke
genom bearbetningen erhållit karaktär av färdiga artiklar eller av till annat nummer
hänförliga varor.

2. Till nr 78.05 hänföras även rör (ihålig stång härunder inbegripen) och rördelar, polerade,
försedda med överdrag eller särskilt tillformade (böjda, formade till spiraler,
gängade, borrade, förträngda, koniska eller försedda med kamflänsar).

78.01 Bly, även silverhaltigt, obearbetat, samt avfall och skrot

av bly ............................................. • fri

78.02 Stång och tråd av bly................................. . fri

78.03 Plåt och band av bly............................... ■ • • fri

78.04 Folier av bly, även mönsterpressade, tillskurna, perforera de,

försedda med överdrag, tryckta eller fästade på underlag
av papper, papp, plast e. d., vägande per in2 högst 1 700 g
(underlag icke inräknat); pulver och fjäll av bly.......... fri

78.05 Bör (hålade rörämnen och ihålig stång härunder inbegrip na)

och rördelar, såsom skarvrör, knärör, muffar och flänsar
samt rör i S-form för vattenlås, av bly ................ fri

78.06 Andra varor av bly:

A. blyull samt linor av bly............................ fri

B. förpackningstuber ................................ 10 %

C. andra slag ...................................... 8 %

102

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

Kap. 79. Zink

Anmärkningar

1. Följande uttryck ha i detta kapitel nedan angiven betydelse:

a) Träd (nr 79.02):

valsade, strängpressade eller dragna massiva produkter, oavsett tvärsnittets form,
med ett största tvärmått av högst 6 mm.

b) Stång (nr 79.02):

valsade, strängpressade, dragna eller smidda massiva produkter med ett största
tvärmått av mer än 6 mm och, i fråga om platta produkter, med tjockleken överstigande
en tiondel av bredden. Såsom stång anses även gjutna eller sintrade produkter
av samma form och dimension, under förutsättning att de efter formningen
underkastats bearbetning utöver enkel avputsning.

c) Plåt, band och folier (nr 79.03):

platta produkter (andra än obearbetade produkter, hänförliga till nr 79.01), även
i rullar eller ringar, med ett största tvärmått av mer än 6 mm och med tjockleken
icke överstigande en tiondel av bredden. Till nr 79.03 hänföras även plåt,
band och folier, tillskurna, av annan form än kvadratisk eller rektangulär, samt
plåt, band och folier, perforerade, korrugerade, böjda, räfflade, polerade eller
försedda med överdrag, under förutsättning att varorna icke genom bearbetningen
erhållit karaktär av färdiga artiklar eller av till annat nummer hänförliga varor.

2. Till nr 79.04 hänföras även rör (ihålig stång härunder inbegripen) och rördelar, polerade,
försedda med överdrag eller särskilt tillformade (böjda, formade till spiraler,
gängade, borrade, förträngda, koniska eller försedda med kamflänsar).

79.01 Zink, obearbetad, samt avfall och skrot av zink.......... fri

79.02 Stång och tråd av zink................................ fri

79.03 Plåt, band och folier av zink; pulver och fjäll av zink . . fri

79.04 Rör (hålade rörämnen och ihålig stång härunder inbegripna)
och rördelar, såsom skarvrör, knärör, muffar och flän sar,

av zink.......................................... fri

79.05 Takrännor, nockplåtar, ramar till takfönster samt andra

färdiga byggnadsartiklar av zink ...................... fri

79.06 Andra varor av zink:

A. spik, stift, bultar och nitar.......................... fri

B. andra slag ........................................ 8 %

Kap. 80. Tenn

Anmärkningar

1. Följande uttryck ha i detta kapitel nedan angiven betydelse:

a) Tråd (nr 80.02):

valsade, strängpressade eller dragna massiva produkter, oavsett tvärsnittets form,
med ett största tvärmått av högst 6 mm.

b) Stång (nr 80.02):

valsade, strängpressade, dragna eller smidda massiva produkter med ett största
tvärmått av mer än 6 mm och, i fråga om platta produkter, med tjockleken överstigande
en tiondel av bredden. Såsom stång anses även gjutna eller sintrade produkter
av samma form och dimension, under förutsättning att de efter formningen
underkastats bearbetning utöver enkel avputsning.

c) Plåt och band (nr 80.03):

platta produkter (andra än obearbetade produkter, hänförliga till nr 80.01), vägande
per m2 mer än 1 000 g, även i rullar eller ringar, med ett största tvärmått av
mer än 6 mm och med tjockleken icke överstigande en tiondel av bredden.

Till nr 80.03 hänföras även plåt och band, tillskurna, av annan form än kvadratisk
eller rektangulär, samt plåt och band, perforerade, korrugerade, böjda, räfflade,
polerade eller försedda med överdrag, under förutsättning att varorna icke

103

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

genom bearbetningen erhållit karaktär av färdiga artiklar eller av till annat nummer
hänförliga varor.

2. Till nr 80.05 hänföras även rör (ihålig stång härunder inbegripen) och rordelar, polerade,
försedda med överdrag eller särskilt tillformade (böjda, formade till spiraler,
gängade, borrade, förträngda, koniska eller försedda med kamflänsar).

80.01 Tenn, obearbetat, samt avfall och skrot av tenn..........

80.02 Stång och tråd av tenn ..............................

80.03 Plåt "och band av tenn...............• • ...............

80.04 Folier av tenn, även mönsterpressade, tillskurna, perforerade,
försedda med överdrag, tryckta eller fastade på underlag
av papper, papp, plast e. d., vägande per m2 högst 1 000 g
(underlag icke inräknat); pulver och fjäll av tenn:

A. folier ............................................

B. pulver och fjäll....................................

80.05 Rör (hålade rörämnen och ihålig stång härunder inbegrip na)

och rördelar, såsom skarvrör, knärör, muffar och flänsar,
av tenn..........................................

80.06 Andra varor av tenn:

A. förpackningstuber ................................

B. andra slag

fri

3 %
fri

fri

10 %
8 %

Köp 81. Andra oädla metaller

Anmärkning

Enligt nr 81.04 tulltaxeras endast följande oädla metaller: vismut, kadmium, kobolt,
krom, gallium, germanium, hafnium, indium, mangan, niob, rhenium, antimon, titan,
thorium, tallium, uran, vanadin och zirkonium.

Till detta nummer hänföras även skärsten, speis och dylika mellanprodukter vid framställning
av kobolt.

81.01 Volfram, obearbetat eller bearbetat, samt varor därav:

A. tråd, spiraler härunder inbegripna .................. 3 %

B. andra slag ........................................ *n

81.02 Molybden, obearbetat eller bearbetat, samt varor därav:

A. tråd, spiraler härunder inbegripna .................. 3 %

B. andra slag ........................................

81.03 Tantal, obearbetat eller bearbetat, samt varor därav...... fri

81.04 Andra oädla metaller, obearbetade eller bearbetade, samt

varor därav.......................................... fr*

Kap. 82. Verktyg och redskap samt knivar, gafflar och skedar

av oädel metall

Anmärkningar

1 Till detta kapitel hänföras — bortsett från biåslampor, transportabla smidesässjor,
slipstenar och slipskivor på ställning e. d., verktygssatser för manikyr eller pedikyr
samt artiklar, hänförliga till nr 82.07 eller 82.15 — endast sådana varor, i vilka den
verksamma delen (blad, skär o. d.) består av:

a) oädel metall;

b) hårdmetall på underlag av oädel metall;

c) naturliga, syntetiska eller rekonstruerade ädelstenar på underlag av oädel metall;

d) slipmedel på underlag av oädel metall, under förutsättning att detta icke genom
beläggningen med slipmedel förlorat sin ursprungliga karaktär.

104

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

2. Delar av oädel metall till artiklar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras enligt
samma nummer som motsvarande färdiga artiklar, med undantag av delar, som äro
särskilt upptagna, och till nr 84.48 hänförliga verktygshållare till mekaniska handverktyg.
Delar med allmän användning äro dock enligt anm. 2 till avd. XV undantagna
från detta kapitel.

Ämnen till artiklar, hänförliga till detta kapitel, samt ämnen till sådana delar, som
enligt nästföregående stycke äro hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras såsom motsvarande
färdiga artiklar.

Saxar och skärhuvuden till elektriska rakapparater hänföras till nr 82.11, saxar till
elektriska hårklippningsmaskiner till nr 82.13.

3. Till olika nummer i detta kapitel hänförliga varor, som inkomma i satser, förpackade
i etuier, askar, fodral e. d., tulltaxeras enligt bestämmelserna för den i satsen
ingående vara, som är underkastad högsta tullen.

Satser av verktyg för manikyr, pedikyr e. d., även innehållande saxar, hänföras dock
till nr 82.13.

‘3:1 Vad i anm. 3 sägs gäller jämväl varor, hänförliga till olika underavdelningar av
samma nummer, dock att rakhyvlar med tillhörande blad hänföras till nr 82.11 B.

4. Askar, etuier, fodral och dylika förvaringspersedlar, avsedda för och inkommande
samtidigt med artiklar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras tillsammans med
artiklarna i fråga, under förutsättning att de utgöra förvaringspersedlar av de slag,
som pläga åtfölja sådana artiklar vid försäljning. Särskilt inkommande dylika förvaringspersedlar
tulltaxeras däremot efter sin beskaffenhet.

82.01 Spadar, skyfflar, hackor, korpar, högafflar, grepar, kräf tor,

räfsor och rakor; yxor, röjknivar och liknande verktyg
för huggning eller klyvning; liar och skäror, hö- och halmknivar,
trädgårdssaxar för två händer, kilar samt andra
handverktyg och handredskap för lantbruk, trädgårdsskötsel
eller skogsbruk .................................. 8 %

82.02 Monterade handsågar samt sågblad, alla slag, icke tandade
sågblad härunder inbegripna:

A. blad till rälsågar och till bågfilar.................... 7 %

B. andra slag........................................ 8 %

82.03 Tänger, pincetter och dylika handverktyg, även klippande;
skruvnycklar, huggpipor, röravskärare, plåt- och bultsaxar,
metalltrådssaxar, filar, raspar och dylika handverktyg: A.

röravskärare samt delar därtill ...................... 5 %

B. andra slag ........................................ 8 %

82.04 Handverktyg och handredskap, ej hänförliga till annat
nummer i detta kapitel; smidesstäd, skruvstycken, andra
än maskinskruvstycken; skruvtvingar o. d., blåslampor,
transportabla sinidesässjor, hand- eller fotdrivna slipstenar
och slipskivor på ställning e. d. samt monterade glasmästardiamanter: A.

handborrar, andra än spiralborrar, skruvmejslar, borroch
sparrsockar, tubpressar och skärcirklar samt delar

till dylika artiklar ................................ 5 %

B. andra slag ................. ....................... 8 %

82.05 Verktyg (utbytbara) för maskiner eller för mekaniska eller
icke mekaniska handverktyg (för pressning, stansning,
gängning, fräsning, brotschning, borrning, svarvning, skruvidragning
o. d.), dragskivor och bergborrar härunder inbegripna: A.

borrar, andra än spiralborrar, samt skruvmejslar ävensom
delar till dylika artiklar ...................... 5 %

B. andra slag ........................................ 8 %

82.06 Knivar och skärstål för maskiner eller mekaniska apparater
.................................................. 8 %

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958 105

82.07 Plattor, stavar, spetsar och liknande omonterade delar till
verktyg, av hårdmetall (sintrad karbid av volfram, molyb den,

vanadin e. d.) .................................... 8 %

82.08 Kaffekvarnar, köttkvarnar, saftpressar och andra mekanis ka

apparater och redskap med huvudsaklig användning i
hushåll för beredning, servering o. d. av matvaror eller drycker,
vägande per styck högst 10 kg...................... 8 %

82.09 Knivar, ej hänförliga till annat nummer (även tandade). . 8 %

82.10 Blad till knivar, hänförliga till nr 82.09 ................ 8 %

82.11 Rakknivar, rakhyvlar och rakapparater (icke elektriska)
samt blad därtill, bladämnen i bandform härunder inbegripna: A.

rakknivar samt blad och andra delar därtill.......... 8 %

B. rakhyvlar och rakapparater (icke elektriska) samt delar

därtill, andra än blad till rakhyvlar ................ 13 %

C. blad till rakhyvlar, bladämnen i bandform härunder inbegripna
........................................ 15 %

82.12 Saxar och skär därtill, ej hänförliga till annat nummer . . 8 %

82.13 Andra skär- och klippverktyg, såsom sekatörer, hårklippningsmaskiner
(icke elektriska), huggknivar för slakterier
och charkuterier samt pappersknivar; verktyg och satser
av verktyg för manikyr, pedikyr o. d., nagelfilar härunder

inbegripna ......................................... 8 %

82.14 Skedar, soppslevar, gafflar, tårtspadar, fisk- och smörknivar
samt sockertänger och liknande artiklar.............. 8 %

82.15 Handtag och skaft av oädel metall till artiklar, hänförliga
till nr 82.09, 82.13 eller 82.14...................... 8 %

Kap. 83. Diverse varor av oädel metall

Anmärkning

Såsom delar till artiklar, hänförliga till detta kapitel, anses icke i något fall artiklar
av järn eller stål, upptagna i nr 73.25, 73.29, 73.31, 73.32 eller 73.35, ej heller motsvarande
artiklar av andra oädla metaller (kap. 74—81).

83.01 Läs (nyckellås, kombinationslås och elektriska lås) och
väskbyglar med lås samt delar därtill, av oädel metall;
nycklar och nyckelämnen av oädel metall till artiklar, hänförliga
till detta nummer:

A. kappsäcks-, koffert- och portföljlås samt delar därtill . . 12 %

B. andra slag ........................................ 8 %

83.02 Beslag och liknande tillbehör av oädel metall till möbler,
dörrar, trappor, fönster, rullgardiner, persienner, karosserier,
sadelmakeriarbeten, koffertar, skrin o. d., automatiska
dörrstängare härunder inbegripna; hatthyllor, hatt -

hängare, konsoler o. d. av oädel metall.................. 8 %

83.03 Kassaskåp, kassakistor, armerade eller på annat sätt förstärkta
fack och dörrar till kassavalv samt dokumentskrin

o. d., av oädel metall.................................. 8 %

83.04 Kortregisterlådor, förvaringsfack, sorteringslådor, brevkorgar,
manuskripthållare och liknande kontorsartiklar av
oädel metall, andra än kontorsmöbler, hänförliga till nr

94.03 .............................................. 8 %

106

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

83.05 Mekanismer och beslag till samlingspärmar, brevordnare,

kontorsböcker o. d., pappersklämmor, gem, klämmer till
häftapparater, s. k. ryttare till kortregister samt liknande
kontorsartiklar, av oädel metall ...................... 8 %

83.06 Statyetter och andra prydnadsföremål av oädel metall, för

användning inomhus ................................ 8 %

83.07 Belysningsarmatur och andra belysningsartiklar samt icke

elektriska delar därtill, av oädel metall ................ 8 %

83.08 Slangar och rör, böjliga, av oädel metall .............. 8 %

83.09 Spännen, med eller utan knäppe, väskbyglar med knäppe,

hyskor, hakar, snörhålsringar och liknande artiklar av oädel
metall, för kläder, skodon, presenningar, reseffekter, handväskor
eller andra varor; rör- och tvåspetsnitar av oädel
metall .............................................. 8 %

83.10 Pärlor och paljetter av oädel metall.................. 8 %

83.11 Ringklockor, icke elektriska, bjällror och gonggonger samt
delar därtill, av oädel metall:

A. cykelringklockor samt delar därtill........... 15 %

B. andra slag ............... 8 %

83.12 Ramar av oädel metall för fotografier, tavlor o. d.; speglar

av oädel metall ...................................... 8 %

83.13 Proppar, sprundtappar med gängning, sprundplåtar, kap syler,

plomber och andra tillbehör av oädel metall till förpackningar
................................. 8 %

83.14 Reklamskyltar, namnplåtar, vägmärken, nummerbrickor

och liknande artiklar samt siffror, bokstäver o. d., av oädel
metall .............................................. 8 %

83.15 Tråd, stavar, rör, plattor, elektroder och liknande varor
av oädel metall eller hårdmetall, belagda med eller innehållande
flussmedel, för svetsning eller lödning eller för
påsvetsning eller pålödning av metall eller hårdmetall;

tråd och stavar av metallpulver, för metallsprutning .... 8 %

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

107

AVDELNING XVI

Maskiner och apparater samt mekaniska redskap;
elektrisk materiel

Anmärkningar

1. Denna avdelning omfattar icke:

a) driv- och transportremmar av mjukgummi (nr 40.10) samt andra varor av mjukgummi
för tekniskt bruk, såsom packningar och ventiler (nr 40.14);

b) varor för tekniskt bruk, av läder eller konstläder (nr 42.04) eller av pälsskinn
(nr 43.03);

c) bobiner, spolpipor och liknande artiklar (kap. 39, 40, 44 eller 48 eller avd. XV,
alltefter materialets beskaffenhet);

d) perforerade jacquardkort och liknande artiklar av papper eller papp, hänförliga
till nr 48.21;

e) driv- och transportremmar av textilmaterial (nr 59.16) samt andra textilvaror för
tekniskt bruk (nr 59.17);

f) artiklar, helt av naturliga, syntetiska eller rekonstruerade ädelstenar, hänförliga
till nr 71.02, 71.03 eller 71.15;

g) delar med allmän användning enligt anm. 2 till avd. XV;

h) ändlös duk och ändlösa driv- och transportremmar av metalltråd eller metallband
(avd. XV);

ij) varor, hänförliga till kap. 82 eller 83;

k) transportmedel, hänförliga till avd. XVII;

l) varor, hänförliga till kap. 90 (mät- och kontrollinstrument m. m.);

m) ur och andra varor, hänförliga till kap. 91;

n) maskinborstar (nr 96.02);

o) varor, hänförliga till kap. 97 (leksaker, spel och sportartiklar).

2. Med de inskränkningar, som följa av bestämmelserna i anm. 1 och 3 till denna avdelning,
anm. 1 till kap. 84 och anm. 1 till kap. 85, tulltaxeras delar till maskiner,
med undantag av delar till artiklar, hänförliga till nr 84.64, 85.23, 85.24, 85.25 eller
85.27, enligt följande regler:

a) om delarna utgöra varuslag, som är särskilt upptaget i visst tulltaxenummer i
kap. 84 eller 85 (med undantag av nr 84.65 och 85.28), hänföras de till detta nummer,
oavsett för vilket slag av maskiner de äro avsedda;

b) om delarna icke utgöra varuslag, som nyss nämnts, men äro igenkännliga såsom
uteslutande eller huvudsakligen avsedda för visst slag av maskiner eller för
flera slag av maskiner, hänförliga till ett och samma tulltaxenummer (även nr
84.59 eller 85.22), tulltaxeras de enligt tulltaxenumret för maskinerna i fråga; delar,
igenkännliga såsom huvudsakligen avsedda för varor, hänförliga till nr 85.13
eller 85.15 och lika användbara för båda dessa slag av varor, tulltaxeras enligt
nr 85.13;

c) om delarna icke kunna tulltaxeras enligt ovan angivna bestämmelser, hänföras
de till nr 84.65 eller 85.28.

3. I de fall, då skillnad göres mellan maskiner av visst slag och delar till sådana maskiner,
anses även icke kompletta maskiner såsom maskiner, för så vitt de förete
de väsentliga kännetecknen på de kompletta maskinerna.

4. .Maskiner (härunder inbegripet sådana icke kompletta maskiner, som enligt anm. 3
skola tulltaxeras såsom kompletta), inkommande i delar, tulltaxeras såsom motsvarande
sammansatta maskiner.

"4:1. Vad i anm. 4 sägs gäller jämväl om delarna inkomma med skilda lägenheter, därest
varuhavaren yrkar det eller det eljest är uppenbart att delarna tillsammans utgöra
en artikel, som tulltaxeras såsom maskin.

5. Kombinationer av olika maskiner, som skola arbeta tillsammans och som bilda en
enhet, ävensom maskiner, som kunna utföra mer än ett slags arbete, tulltaxeras, för
så vitt icke annat är stadgat, efter den funktion, som ger kombinationerna eller maskinerna
deras karaktär.

6. Motorer, anbragta på maskiner eller inkommande lösa tillsammans med maskiner,
på vilka finnes särskilt utrymme eller aptering (konsol c. d.) för anbringande av

108

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

motorerna, tulltaxeras tillsammans med maskinerna. Vad nu är sagt gäller i tillämpliga
delar även för driv- och transportremmar.

7. Med maskiner avses i ovanstående anmärkningar alla maskiner, apparater och redskap,
hänförliga till avd. XVI.

Kap. 84. Ångpannor, maskiner och apparater samt
mekaniska redskap

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) kvarnstenar, slipstenar, slipskivor och andra artiklar, hänförliga till kap. 68;

b) maskiner och apparater (t. ex. pumpar) samt delar därtill, av keramiskt material
(kap. 69);

c) laboratorieartiklar av glas (nr 70.17); artiklar av glas för tekniskt bruk (nr
70.20 och 70.21);

d) artiklar av järn eller stål, hänförliga till nr 73.36 eller 73.37, samt motsvarande
artiklar av andra oädla metaller (kap. 74—81);

c) elektromekaniska handverktyg (nr 85.05) och elektromekaniska hushållsapparater
(nr 85.06).

2. För så vitt icke annat följer av bestämmelserna i anm. 5 och 6 till avd. XVI,, skola
maskiner och apparater, vilka enligt ordalydelsen kunna hänföras till såväl nr 84.01
—84.21 som nr 84.22—84.60, tulltaxeras enligt nr 84.01—84.21.

Till nr 84.17 hänföras dock icke:

a) äggkläckningsapparater, värmekammare för nykläckta kycklingar (s. k. kycklingmödrar)
och groningsapparater (nr 84.28);

b) spannmålsfuktningsapparater för kvarnindustrin (nr 84.29);

c) diffusörer för sockerindustrin (nr 84.30);

d) maskiner och apparater för värmebehandling av garn, vävnader eller andra textilvaror
(nr 84.40).

Nr 84.17 omfattar ej heller maskiner eller apparater för mekanisk bearbetning, i
vilka en erforderlig temperaturändring endast är av underordnad betydelse i förhållande
till maskinernas eller apparaternas huvuduppgift.

Till nr 84.19 hänföras icke:

a) symaskiner (nr 84.41);

b) maskiner och apparater för kontorshruk, hänförliga till nr 84.54.

3. Till nr 84.62 hänföras polerade stålkulor med en diametertolerans av högst 1 %,
dock icke större än 0,05 mm (kalibrerade kulor). Andra stålkulor tulltaxeras enligt
nr 73.40.

4. För så vitt icke annat följer av ordalydelsen eller av bestämmelserna i anm. 2 till
detta kapitel eller i anm. 5 till avd. XVI, skola maskiner, som kunna användas för
flera ändamål, tulltaxeras efter den huvudsakliga användningen av maskiner av
ifrågavarande slag. Därest den huvudsakliga användningen icke kan fastställas eller
icke finnes omnämnd i något tulltaxenummer, hänföras maskinerna till nr 84.59.
Maskiner för tillverkning av linor, kablar o. d. (t. ex. linslagnings-, tvinn- och kablingsmaskiner)
av metalltråd, garn eller annat material hänföras likaledes till nr

84.59.

84.01 Ångpannor och andra ånggeneratorer, andra än värmeledningspannor
......................................... 10 %

84.02 Hjälpapparater för ånggeneratorer, såsom förvärmare, överhettare,
ångackumulatorer och sotningsapparater samt anordningar
för stoftåterföring; kondensorer för ångmaskiner 10 %

84.03 Generatorer för gengas eller vattengas, även med gasrenare;

generatorer för framställning av acetylengas (enligt vattenmetoden)
samt dylika gasgeneratorer, med eller utan
gasrenare ........................................... 10 %

84.04 Lokomobiler och andra ångmaskiner med ångpanna...... 10 %

84.05 Ångmaskiner utan ångpanna .......................... 10 %

84.06 Förbränningskolvmotorer ............................ 10 %

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958 109

84.07 Vattenhjul, vattenturbiner och andra hydrauliska motorer

samt regulatorer därtill .............................. 10 %

84.08 Andra motorer ...................................... 10 %

84.09 Vägvältar, maskindrivna .............................. 10 %

84.10 Vätskepumpar, även med motor eller turbin, härunder in begripet

icke mekaniska pumpar samt pumpar med mätanordningar;
vätskeelevatorer (med skopor, band e. d.) . . 10 %

84.11 Luftpumpar och vakuumpumpar, även med motor eller tur bin;

kompressorer (även med motor eller turbin) för luft
eller andra gaser; frikolvskompressorer för gasturbiner; fläktar
och liknande maskiner ............................ 10 %

84.12 Luftkonditioneringsapparater, bestående av motordriven
fläkt och anordningar för reglering av luftens temperatur

och fuktighet, allt i gemensamt omhölje ................ 10 %

84.13 Brännare för flytande bränsle, pulveriserat fast bränsle
eller gas, till eldstäder; mekaniska eldningsapparater, härunder
inbegripet mekaniska anordningar för avlägsnande
av aska samt liknande anordningar:

A. eldstadsrostar .................................... fri

B. andra ............................................ 10 %

84.14 Industri- och laboratorieugnar, andra än elektriska ugnar,

hänförliga till nr 85.11 .............................. 10 %

84.15 Kylskåp, kylapparater, kylmaskiner och kylanläggningar,

även elektriska ...................................... 10 %

84.16 Kalandrar och liknande maskiner samt valsverk (andra än
metallvalsverk och maskiner för valsning av glas) ävensom

valsar därtill ........................................ 10 %

84.17 Maskiner och apparater (även med elektrisk uppvärmning)
för uppvärmning, kokning, röstning, destillering, rektifiering,
sterilisering, pastörisering, ångbeliandling, torkning,

indunstning, kondensering, avkylning eller annan behand -

ling, som erfordrar temperaturändring, dock ej apparater
av sådana slag, som huvudsakligen användas i hushåll;

varmvattenberedare, icke elektriska .................... 10 %

84.18 Centrifuger; apparater för filtrering eller rening av vätskor

eller gaser .......................................... 10 %

84.19 Maskiner och apparater för rengöring eller torkning avflaskor
eller andra kärl; maskiner och apparater för påfyllning,
tillslutning, kapsylering eller etikettering av flaskor,
burkar, säckar eller andra förpackningar; andra maskiner
och apparater för förpackning av varor; apparater för in -

pressning av kolsyra i drycker; diskmaskiner............ 10 %

84.20 Vågar, räkne- och kontrollvågar härunder inbegripna, andra
än vågar, känsliga för 0,05 g eller mindre; vikter, alla

slag, för vågar ...................................... 10 %

84.21 Apparater, mekaniska (även för handkraft), för utsprutning,
spridning eller finfördelning av flytande eller pulverformiga
ämnen; brandsläckningsapparater, laddade eller
oladdade; sprutpistoler och liknande apparater; sandbläs ter-

och ångblästerapparater samt liknande apparater .... 10 %

84.22 Maskiner och apparater för lyftning, lastning, lossning eller
transport (hissar, spel, lyftblock, domkrafter, lyltkranar,
telfrar, transportörer, linbanor o. d.), ej hänförliga till nr

84.23 ............................................... 10 %

Ilo

Knngl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

84.23 Maskiner och apparater, även transportabla, för grävning,
schaktning, borrning och annat jord- eller bergarbete (gräv -

maskiner, s. k. bull-dozers, skrapor o. d.); pålkranar; snöplogar,
ej hänförliga till nr 87.03 .................... 10 %

84.24 Maskiner och redskap för jordens beredning eller odling, så som

plogar, harvar, kultivatorer, såmaskiner och gödselspridare;
vältar för gräsmattor och idrottsplatser ...... 10 %

84.25 Maskiner och redskap för skörd eller slåtter, tröskverk,

halm- och foderpressar samt gräsklippningsmaskiner; rensnings-
och sorteringsmaskiner för spannmål eller frön samt
sorteringsmaskiner för ägg, frukt eller andra lantbruksprodukter,
med undantag av maskiner, hänförliga till nr

84.29 .............................................. 10 </,■■

84.26 Mjölkningsmaskiner samt maskiner och apparater för mejerihanteringen
........................................ 10 %

84.27 Pressar, krossar och andra apparater för framställning av

vin, cider, fruktsaft e. d................................. 10 %

84.28 Andra maskiner och apparater för lantbruk, trädgårdssköt sel,

fjäderfäavel eller biskötsel; groningsapparater med
uppvärmningsanordning eller maskinell utrustning; äggkläckningsapparater
samt värmekammare för nykläckta
kycklingar (s. k. kycklingmödrar) .................... 10 %

84.29 Maskiner och apparater för kvarnindustrin samt andra ma skiner

och apparater för bearbetning av spannmål eller baljväxtfrön,
med undantag av maskiner och apparater för lantbruk
................................................ 10 %

84.30 Maskiner och apparater, ej hänförliga till annat nummer
i detta kapitel, för följande livsmedelsindustrier, nämligen
bageri-, makaroni-, konfektyr-, choklad-, socker- och bryggeriindustrierna
samt industrier för beredning av kött,

fläsk, fisk, frukt eller grönsaker ...................... 10 %

84.31 Maskiner och apparater för tillverkning eller efterbehand ling

av pappersmassa, papper eller papp ................ 10 %

84.32 Bokbinderimaskiner och bokbinderiapparater, trådhäftma skiner

härunder inbegripna .......................... 10 %

84.33 Andra maskiner och apparater för bearbetning av pappers massa,

papper eller papp, härunder inbegripet skärmaskiner,
alla slag, för papper eller papp .................... 10 %

84.34 Maskiner, apparater och redskap för typgjutning och sättning;
maskiner och apparater för tillverkning av klichéer
eller andra tryckformar (andra än maskiner, hänförliga till
nr 84.45—84.47); trycktyper, utfyllnadsmateriel, matriser,
klichéer och andra tryckformar (även i cylinderform);
plåtar, cylindrar och litografiska stenar, preparerade för
grafiskt ändamål (t. ex. slipade, kornade eller polerade):

A. klichéer och andra tryckformar .................... 10 %

B. andra slag ........................................ fri

84.35 Tryckmaskiner (tryckpressar), ej hänförliga till nr 84.40;
iläggningsapparater, falsapparater och andra hjälpapparater
till dylika maskiner:

A. cylinderpressar samt hjälpapparater och delar därtill . . fri

B. rotationspressar samt hjälpapparater och delar därtill .. 5 %

C. andra slag, särskilt inkommande iläggningsapparater

härunder inbegripna .............................. 10 %

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958 111

84.36 Maskiner och apparater för framställning av syntetiska
eller konstgjorda textilfibrer; maskiner och apparater för
förarbetning av textilfibrer; maskiner och apparater för
spinning, tvinning, dubblering, spolning, rullning eller hasp ling

av garn e. d....................................... 10 %

84.37 Vävstolar, trikåmaskiner, maskiner för tillverkning av tyll,
spetsar, broderier, snörmakeriarbeten eller nätknytningar;
varpmaskiner och varpklistringsmaskiner samt andra maskiner
och apparater för förberedning av garn till vävning e. d. 10 %

84.38 Hjälpmaskiner och hjälpapparater för maskiner, hänförliga
till nr 84.37, såsom skaft- och jacquardmaskiner, varpoch
skottväktare samt anordningar för skyttelväxling; delar
och tillbehör, igenkännliga såsom uteslutande eller huvudsakligen
avsedda för maskiner eller apparater, hänförliga
till detta nummer eller till nr 84.36 eller 84.37, såsom
spindlar, spinnvingar, kardbeslag, nålkammar, spinnmunstycken,
skyttlar, skaftramar och solv samt nålar för trikåmaskiner
:

A. trikåmaskinsnålar ................................. fri

B. skyttlar och andra delar och tillbehör av trä.......... 5 %

C. andra slag ........................................ 10 %

84.39 Maskiner och apparater för tillverkning eller efterbehand ling

av stampad filt (som längdvara eller i avpassade stycken),
härunder inbegripet maskiner för tillverkning av filthattar
samt hattformar .............................. 10 %

84.40 Maskiner och apparater för tvättning eller annan rengöring,
torkning, blekning, färgning, appretering eller annan efterbehandling
av garn, vävnader eller andra textilvaror; tvätt-,

stryk- och pressmaskiner; rull-, lägg- och skärmaskiner för
vävnader eller andra textilvaror; maskiner för tillverkning
av linoleum och liknande golvbeläggningsmaterial genom beläggning
av vävnad eller annat underlag med massa; maskiner
för tryckning av garn, vävnader, stampad filt, läder,
tapeter, omslagspapper, linoleum e. d. samt graverade

tryckplåtar och tryckvalsar till sådana maskiner........ 10 %

84.41 Symaskiner, möbler, speciellt konstruerade för symaskiner
härunder inbegripna; symaskinsnålar:

A. symaskinsnålar.................................... fri

B. andra slag ........................................ 10 %

84.42 Maskiner och apparater för beredning eller bearbetning av

hudar, läder eller skinn (även pälsskinn) eller för tillverkning
av skodon eller andra varor av läder eller skinn (även
pälsskinn), dock ej symaskiner, hänförliga till nr 84.41 . . 10 %

84.43 Konvertrar, gjutskänkar, götkokiller och gjutmaskiner för
metallindustrin:

A. kontinuerliga, roterande gjutmaskiner samt delar därtill fri

B. götkokiller ........................................ 5 %

C. andra slag ........................................ 10 %

84.44 Valsverk för metallindustrin och valsar därtill:

A. obearbetade gjutgodsdetaljer ...................... 8 %

B. andra slag ...................................... 10 %

84.45 Verktygsmaskiner för bearbetning av metall eller liård -

metall, ej hänförliga till nr 84.49 eller 84.50:

112

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

A. spånavskiljande maskiner, vägande per styck mer än

10 000 kg ........................................

B. andra slag ......................................

84.46 Verktygsmaskiner för bearbetning av sten, keramiska produkter,
betong, asbestbetong eller liknande mineraliska ämnen
eller av glas i kallt tillstånd, ej hänförliga till nr 84.49

84.47 Verktygsmaskiner, ej hänförliga till nr 84.49, för bearbet ning

av trä, kork, ben, hårdgummi, styvplast eller liknande
hårda ämnen .......................................

84.48 Delar och tillbehör, igenkännliga såsom uteslutande eller

huvudsakligen avsedda för maskiner, hänförliga till nr 84.45
—84.47, härunder inbegripet hållare för arbe Isstycken eller
verktyg, självöppnande gänghuvuden samt delningsanordningar
och liknande anordningar för verktygsmaskiner;
verktygsliållare till handverktyg, hänförliga till nr 82.04,

84.49 eller 85.05 ......................................

84.49 Handverktyg, pneumatiska eller kombinerade med ickeelektrisk
motor.......................................

84.50 Maskiner och apparater för svetsning, lödning (annan än

mjuklödning), skärning eller ythärdning med gas........

84.51 Skrivmaskiner utan räkneverk; checkstämplingsapparater

o. d.................................................

84.52 Räknemaskiner; bokföringsmaskiner, kassakontrollappara ter,

frankostämplingsmaskiner, biljettmaskiner samt liknande
maskiner och apparater med räkneverk ..........

84.53 Statistikmaskiner och liknande maskiner för hålkort (stans-,
stanskontroll-, sorterings- och tabuleringsmaskiner o. d.) . .

84.54 Andra maskiner och apparater för kontorsbruk, såsom

dupliceringsmaskiner (hektografer och stencilapparater),
adresseringsmaskiner, maskiner för sortering, räkning och
förpackning av mynt samt pennformeringsapparater, hålslag
och häftapparater ................................

84.55 Delar och tillbehör (andra än överdrag, väskor o. d.), igenkännliga
såsom uteslutande eller huvudsakligen avsedda för
maskiner eller apparater, hänförliga till nr 84.51—84.54 . .

84.56 Maskiner och apparater för sortering, siktning, tvättning,

krossning, målning eller blandning av jord, sten, malm eller
andra fasta mineraliska ämnen; maskiner och apparater för
hoppressning eller formning av fasta mineraliska bränslen,
keramiska massor, betong, gips eller andra mineraliska ämnen
i pulver- eller pastaform; maskiner för tillverkning av
gjutformar av sand...................................

84.57 Maskiner och apparater för tillverkning eller bearbetning av

glas eller glasvaror i varmt tillstånd; maskiner för sammansättning
av elektriska glödlampor, elektriska lysrör,
elektronrör e. d.......................................

84.58 Försäljningsautomater, såsom frimärks-, cigarrett-, choklad-
och livsmedelsautomater .........................■

84.59 Maskiner, mekaniska apparater och mekaniska redskap, ej
hänförliga till annat nummer i detta kapitel:

A. slaggranuleringsmaskiner samt delar därtill ..........

B. andra slag ........................................

84.60 Formflaskor för gjuterier; gjutformar och liknande formar
för metall (andra än götkokiller), hårdmetall, glas eller and -

fri

10 %
10 %
10 %

10 %

10 °/o

10 %
10 %

10 %

10 %
10 %

fri

10 %

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958 113

ra mineraliska ämnen (keramiska massor, betong o. d.)»
gummi eller plast .................................... 10 %

84.61 Kranar, ventiler och liknande artiklar för rörledningar,

ångpannor, cisterner, kar e. d., reducerventiler och termostatreglerade
ventiler härunder inbegripna.............. 10 %

84.62 Kul- och rullager .................................... 10 %

84.63 Vevaxlar, kamaxlar och andra transmissionsaxlar, glidla -

ger, lagerhus, kugghjul (friktionshjul härunder inbegripna),
kuggväxlar och andra växlar för överföring av kraft
eller rörelse, svänghjul, rem- och linskivor (blockskivor
och hlock härunder inbegripna) samt axelkopplingar .... 10 %

84.64 Packningar av metallplåt i förening med annat material
(t. ex. asbest, stampad filt och papp) eller av flera skikt
metallfolier; satser av packningar av skilda material, för
maskiner, transportmedel eller rörledningar, i påsar, kuvert

eller liknande förpackningar .......................... 10 %

Delar till maskiner, apparater eller mekaniska redskap, icke
försedda med elektriska kontaktelement, isolatorer, spolar
eller andra elektriska anordningar och ej hänförliga till
annat nummer i detta kapitel.......................... 10 %

Kap. 85. Elektriska maskiner och apparater samt elektrisk materiel

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) filtar, dynor, fotpåsar och liknande artiklar med anordning för elektrisk uppvärmning
ävensom kläder, skodon, öronskydd och andra dylika för personligt bruk
avsedda artiklar med sådan anordning;

b) artiklar av glas, hänförliga till nr 70.11, såsom glaskolvar till glödlampor;

c) möbler med elektrisk uppvärmning (kap. 94).

2. Artiklar, vilka enligt ordalydelsen kunna hänföras såväl till nr 85.01 som till nr

85.08, 85.09 eller 85.21, tulltaxeras enligt sistnämnda tre nummer.

Kvicksilverlikriktare med metallbehållare hänföras dock till nr 85.01.

3. Nr 85.06 skall äga tillämpning endast för följande elektromekaniska apparater av

hushållstyp, nämligen:

a) dammsugare, golvbonare, maskiner för målning eller blandning av livsmedel,
fruktpressar samt bordfläktar, köksfläktar och liknande fläktar, samtliga artiklar
oavsett vikten per styck;

b) andra apparater, vägande per styck högst 20 kg.

Till nr 85.06 hänföras dock icke diskmaskiner (nr 84.19), tvättmaskiner (nr 84.18

och 84.40), manglar och strykmaskiner (nr 84.16 och 84.40), symaskiner (nr 84.41)

samt elektriska värmeapparater (nr 85.12).

85.01 Elektriska generatorer, motorer, omformare (motorgenera torer

härunder inbegripna), transformatorer, likriktare och
induktansspolar ...................................... 10 %

85.02 Elektromagneter; permanenta magneter, även icke magneti serade;

magnetchuckar och andra permanentmagnetiska eller
elektromagnetiska uppspänningsanordningar; elektromagnetiska
kopplingar och bromsar; elektromagnetiska lyftdon
.....................................‘......... ... 10 %

85.03 Galvaniska element och batterier ...................... 8 %

85.04 Elektriska ackumulatorer ............................ 10 %

85.05 Elektromekaniska handverktyg (med inbyggd elektrisk motor)
................................................ 10 %

85.06 Elektromekaniska hushållsapparater (med inbyggd elektrisk
motor) ......................................... 10 %

8 Hihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 90

114

Kungi. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

85.07 Elektriska rakapparater och hårklippningsmaskiner (med

inbyggd elektrisk motor) ............................. 10 %

85.08 Elektriska apparater och anordningar för tändning och start
av förbränningsmotorer, såsom tändmagneter, tändgeneratorer,
tändspolar, startmotorer, tändstift och glödtändstift;
generatorer och bakströmsreläer för användning tillsam -

mans med förbränningsmotorer ...................... 10 %

85.09 Elektrisk belysnings- och signalutrustning, elektriska vind rutetorkare

och vindrutevärmare, för cyklar eller motorfordon
............................................. 10 %

85.10 Elektriska ficklampor och andra bärbara elektriska lampor

och lyktor med egen strömkälla (t. ex. torrbatteri eller generator),
ej hänförliga till nr 85.09 ........................ 10 %

85.11 Elektriska industri- och laboratorieugnar; apparater för be handling

av material genom induktiv eller dielektrislc uppvärmning;
maskiner och apparater för elektrisk svetsning,
lödning eller skärning ................................ 10 %

85.12 Elektriska varmvattenberedare och doppvärmare; elektriska
kaminer och andra apparater för lokaluppvärmning eller
liknande uppvärmningsändamål; elektriska värmeapparater
för hårbehandling, såsom hårtorkningsapparater, onduleringsapparater
och hårtångsvärmare; elektriska stryk -

och pressjärn; elektriska värmeapparater för hushållsbruk;
värmemotstånd, ej hänförliga till nr 85.24:

A. elektriska stryk- och pressjärn samt delar därtill...... 8 %

B. andra slag ........................................ 10 %

85.13 Elektriska apparater för trådtelefoni eller trådtelegrafi, bär frekvensutrustning

för dylik telefoni eller telegrafi härunder
inbegripen ....................................... 10 %

85.14 Mikrofoner och stativ därtill; högtalare och tonfrekvensförstärkare: A.

mikrofoner samt stativ och andra delar därtill........ 10 %

B. högtalare och tonfrekvensförstärkare samt delar därtill 17 %
85.15 Sändare och mottagare för radiotelefoni, radiotelegrafi,
rundradio eller television, radiogrammofoner härunder inbegripna;
televisionskameror; apparater för radionavigering,
radiostyrning e. d., radarapparater härunder inbe -

gripna :

A. mottagare för radiotelefoni, radiotelegrafi, rundradio

eller television, radiogrammofoner härunder inbegripna,
samt delar därtill ................................ 17

B. andra slag ........................................ 10 %

85.16 Elektriska signal-, säkerhets-, kontroll- och manöverapparater
för järnvägar eller andra trafikleder eller för hamnar

eller flygplatser ...................................... 10 %

85.17 Elektriska signalapparater, akustiska eller optiska (t. ex.

ringklockor, nummertavlor, sirener samt brand- och tjuvlarmsapparater),
ej hänförliga till nr 85.09 eller 85.16 .... 10 %

85.18 Elektriska kondensatorer, fasta eller variabla:

A. vägande per styck högst 250 g...................... 17 %

B. andra slag ........................................ 10 %

85.19 Apparater och andra artiklar för brytning, slutning, avgrening,
förbindning eller skyddande av elektriska strömkretsar,
såsom strömställare, reläer, säkerhets- och överspänningsapparater,
vägguttag, kopplingsdosor och glödlamps -

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

115

hållare; motstånd (andra än värmemotstånd) fasta eller
variabla, potenliometrar härunder inbegripna; automatiska
spänningsregulatorer av motstånds-, transduktor- eller kontakttyp
eller motormanövrerade; manövercentraler, såsom
manöverpulpeter, manövertavlor o. d.:

A. strömställare och tryckkontakter, liandmanövrerade,

glödlampshållare ävensom vägguttag och andra liknande
uttag samt för sådana uttag avsedda stickproppar, allt
för så vitt artiklarna per styck väga högst 500 g......

B. smältsäkringar av keramiskt material................

C. motstånd, vägande per styck högst 25 g..............

D. andra slag ........................................

85.20 Elektriska glödlampor och gasurladdningslampor för belysning
samt lampor för ultravioletta eller inf raröda strålar;
elektriska båglampor och blixtlampor:

A. metalltrådslampor ........................ 100 kg

B. socklar till glödlampor.............................

C. andra slag ........................................

85.21 Elektronrör (glödkatod-, kallkatod- och fotokatodrör), härunder
inbegripet gasfyllda rör, katodstrålerör samt rör för
televisionskameror eller kvicksilverlikriktare; fotoelektriska
celler; kristalldioder, kristalltrioder o. d., transistorer härunder
inbegripna; monterade piezoelektriska kristaller:

A. ventilrör till röntgenapparater samt delar därtill.....

B. andra slag ........................................

85.22 Elektriska maskiner och apparater, ej hänförliga till annat

nummer i detta kapitel...............................

85.23 För elektriskt ändamål isolerad tråd, ledning och kabel
(lacktråd, anodoxiderad tråd samt koaxialkabel härunder
inbegripna), även med kopplingsanordningar:

A. med mantel av bly eller annan metall...............

B. andra slag ........................................

85.24 Artiklar av kol, även i förening med metall, för elektriskt
ändamål (såsom kolborstar, kol för båglampor, galvaniska
element eller mikrofoner samt kolelektroder för elektriska
ugnar eller svetsapparater eller för elektrolysörer), vägande
per styck:

A. 3 kg eller däröver:

1. grafiterade .............................. 100 kg

2. andra slag......................................

B. mindre än 3 kg:

1. kolborstar......................................

2. andra slag .............................. 100 kg

85.25 Elektriska isolatorer, oavsett materialet ................

85.26 Isolerdetaljer, ej hänförliga till nr 85.25, för elektriska maskiner
eller apparater eller för annat elektriskt ändamål,
av isolermaterial, även försedda med i massan ingjutna eller
inpressade mindre metalldelar, avsedda uteslutande för
sammanfogning:

A. av plast ..........................................

B. av annat material .................................

85.27 Isolerrör samt dosor och andra delar därtill, av oädel metall,

invändigt isolerade ...................................

85.28 Elektriska delar, ej hänförliga till annat nummer i detta

kapitel, till maskiner eller apparater....................

12 %
15 %
15 %
10 %

440: —
fri

10 %

fri

10 %
10 %

6 %

10 %■

3: —
fri

10 %
20: —
10 %

15 %
10 %

8 %

10 %

116

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

AVDELNING XVII

Transportmedel

Anmärkningar

1. Denna avdelning omfattar icke artiklar, hänförliga till nr 97.01, 97.03 eller 97.08, ej
heller sportkälkar, bobbar o. d. (nr 97.06).

2. Enligt de nummer i denna avdelning, som avse delar och tillbehör till transportmedel,
tulltaxeras icke följande varor, även om de äro igenkännliga som avsedda för
transportmedel:

a) packningar, tätningar o. d. (tulltaxeras efter materialets beskaffenhet eller enligt
nr 84.64);

b) delar med allmän användning enligt anm. 2 till avd. XV;

c) varor, hänförliga till kap. 82 (verktyg);

d) varor, hänförliga till nr 83.11;

e) maskiner, apparater och andra artiklar, hänförliga till nr 84.01—84.59, 84.61 eller
84.62, samt till nr 84.63 hänförliga delar till motorer;

f) elektriska maskiner och apparater samt elektrisk materiel (kap. 85);

g) instrument och apparater, hänförliga till kap. 90;

h) ur (kap. 91);
ij) vapen (kap. 93);

k) borstar, utgörande delar till transportmedel (nr 96.02).

3. Med delar och tillbehör avses i kap. 86—88 icke sådana artiklar, som ej uteslutande
eller huvudsakligen användas för varor, hänförliga till nämnda kapitel. Delar och
tillbehör, som kunna hänföras till två eller flera tulltaxenummer i dessa kapitel, tulltaxeras
efter den huvudsakliga användningen av artiklar av ifrågavarande slag.

4. Flygmaskiner, konstruerade för användning även såsom vägfordon, tulltaxeras som
flygmaskiner. Motordrivna amfibiefordon tulltaxeras som motorfordon.

5. Icke kompletta eller icke färdiga varor, hänförliga till denna avdelning, tulltaxeras
såsom motsvarande kompletta eller färdiga varor, för så vitt de förete de väsentliga
kännetecknen på de kompletta eller färdiga varorna.

6. För så vitt icke annat är stadgat, tulltaxeras till denna avdelning hänförliga varor
(kompletta eller färdiga varor och sådana icke kompletta eller icke färdiga varor, som
enligt anm. 5 skola tulltaxeras såsom kompletta eller färdiga), inkommande i delar,
såsom motsvarande sammansatta varor.

*6: 1. Vad i anm. 6 sägs gäller jämväl om delarna inkomma med skilda lägenheter, därest
varuhavaren yrkar det eller det eljest är uppenbart att delarna tillsammans utgöra
en artikel hänförlig till denna avdelning.

Kap. 86. Järnvägs- och spårvägsmateriel; trafiksignalapparater,
icke elektriskt manövrerade

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) järnvägs- och spårvägssliprar av trä (nr 44.07) eller av betong (nr 68.11);

b) banbyggnadsmateriel, hänförlig till nr 73.16;

c) elektriskt manövrerade signalapparater, hänförliga till nr 85.16.

2. Till nr 86.09 hänföras bl. a. axlar, hjul och hjulsatser, hjulringar, fälgar, nav och
andra delar till hjul, underreden, boggier, axelboxar, bromsapparater, buffertar, dragkrokar
och koppelanordningar, vagnsbälgar och vagnskorgar.

3. Till nr 86.10 hänföras bl. a. sammansatta spår, även transportabla, vändskivor, stoppbockar
och lastmallar. Enligt samma nummer tulltaxeras därjämte semaforer och
rörliga signalskivor, mekaniska centralställverk och andra mekaniska manövreringsanordningar
för signaler, spårväxlar eller vägbommar, även försedda med elektriska
belysningsanordningar.

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958 117

86.01 Ånglok och tendrar därtill ............................ 10 %

86.02 Elektriska lok (för ackumulatordrift eller ledningsdrift) . . 10 %

86.03 Andra lok ........................................... 10 %

86.04 Motorvagnar och motordressiner........................ 12 %

86.05 Personvagnar, resgodsvagnar, postvagnar, sjukvagnar, fång vagnar,

undersökningsvagnar och andra dylika specialvagnar
för järnvägar eller spårvägar...................... 8 %

86.06 Verkstadsvagnar, kranvagnar och andra arbetsvagnar för
järnvägar eller spårvägar; dressiner, andra än motordres siner

................................................ 8 %

86.07 Godsvagnar för järnvägar eller spårvägar................ 8 %

86.08 Behållare (containers) för godstransport, även för vätskor

eller gaser, oavsett transportsättet...................... 8 %

86.09 Delar till rullande järnvägs- eller spårvägsmateriel:

A. bromsapparater samt delar därtill................... 10 %

B. andra slag ........................................ 8 %

86.10 Stationär järnvägs- och spårvägsmateriel samt delar därtill,

härunder inbegripet mekaniska signal-, säkerhets-, kontrolloch
manöverapparater, icke elektriskt manövrerade, och delar
därtill, även för andra trafikleder än järnvägar eller
spårvägar............................................ 8 %

Kap. 87. Motorfordon, traktorer, cyklar och andra fordon

Anmärkningar

1. Med traktorer förstås i detta kapitel motordrivna, icke rälgående fordon, som äro
konstruerade väsentligen för dragande eller skjutande av andra fordon eller av maskiner,
redskap eller last, även om de ha särskilda smärre utrymmen, som möjliggöra
medförande, i samband med deras huvudsakliga användning, av verktyg, utsäde,
gödningsämnen e. d.

2. Bilunderreden med motor, som äro försedda med förarhytt, hänföras till nr 87.02
och icke till nr 87.04.

3. Till nr 87.10 hänföras icke barncyklar, som icke äro konstruerade som vanliga cyklar
eller som icke äro utrustade med kullager; dylika barncvklar hänföras till nr
97.01.

87.01 Traktorer, även försedda med kraftuttag, vinsch e. d..... 10 %

87.02 Bilar för person- eller godsbefordran.................... 15 %

87.03 Bärgningsbilar, brandbilar, stegbilar, kranbilar, strålkastarbilar,
verkstadsbilar, röntgenbilar, bilar med anordning
för sopning, snöplogning eller spolning och andra dylika

bilar för speciella ändamål, ej hänförliga till nr 87.02 ... . 15 %

87.04 Underreden med motor, till fordon, hänförliga till nr 87.01 —

87.03:

A. underreden till fordon, hänförliga till nr 87.01 ........ 10 %

B. underreden till fordon, hänförliga till nr 87.02—87.03 . . 15 %

87.05 Karosserier till fordon, hänförliga till nr 87.01—87.03, förarhytter
härunder inbegripna......................... 15 %

87.06 Delar och tillbehör till fordon, hänförliga till nr 87.01 —

87.03:

A. delar och tillbehör till fordon, hänförliga till nr 87.01 . . 10 %

B. delar och tillbehör till fordon, hänförliga till nr 87.02—

87.03 15 %

118 Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

87.07 Truckar (drag-, staplings- och krantruckar härunder inbegripna)
för verkstäder, lager, järnvägsstationer e. d. samt

delar till dylika truckar............................... 10 %

87.08 Stridsvagnar och andra pansrade stridsfordon, även med be styckning;

delar till dylika fordon...................... fri

87.09 Motorcyklar (cyklar med hjälpmotor härunder inbegripna),
även med sidvagnar; särskilt inkommande sidvagnar till
motorcyklar eller cyklar:

A. motorcyklar:

1. med en cylindervolym av högst 245 cm3............ 15 %

2. andra.......................................... 10 %

B. särskilt inkommande sidvagnar...................... 10 %

87.10 Cyklar (trehjuliga transportcyklar härunder inbegripna),

utan motor...................................... 1 st. 20: —

87.11 Invalidvagnar med mekanisk drivanordning, även med motor
.................................................. fri

87.12 Delar och tillbehör till fordon, hänförliga till nr 87.09—87.11 15 %

87.13 Barnvagnar samt invalid- och sjukvagnar utan mekanisk

framdrivningsanordning; delar till dylika fordon ........ 10 %

87.14 Andra fordon (släpfordon härunder inbegripna) utan mekanisk
framdrivningsanordning samt delar därtill....... 10 %

Kap. 88. Luftfartyg rn. m.

Anmärkning

* Till luftfartyg hörande och med dem inkommande tillbehör och inventarier behandlas
tillsammans med luftfartygen; för tillbehör och inventarier, som för varaktigt ändamål
föras från luftfartyg, skall erläggas tull enligt vad i taxan eljest stadgas för varor
av ifrågavarande slag, för så vitt icke generaltullstyrelsen med hänsyn till omständigheterna
finner tull icke böra utgå.

88.01 Ballonger och luftskepp .............................. fri

88.02 Flygmaskiner, segelflygplan och drakar; s. k. rotochutes .. fri

88.03 Delar till luftfartyg, hänförliga till nr 88.01—88.02 ........ fri

88.04 Fallskärmar samt delar och tillbehör därtill............. 10 %

88.05 Katapulter och liknande startanordningar för luftfartyg

samt markträningsapparater för flygutbildning; delar till
dylika anordningar eller apparater...................... fri

Kap. 89. Fartyg och båtar

Anmärkning

Icke färdigbyggda fartyg och båtar, skrov härunder inbegripna, ävensom fartyg och
båtar, inkommande i delar, hänföras till samma tulltaxenummer som motsvarande färdigbyggda
fartyg eller båtar. Kan fartygets eller båtens art ej fastställas, skall nr 89.01
äga tillämpning.

Till fartyg och båtar hörande och med dem inkommande tillbehör och inventarier behandlas
tillsammans med fartygen och båtarna; för tillbehör och inventarier, som för
varaktigt ändamål ilandföras från tullfria eller oförtullade fartyg och båtar, ävensom
för sådana artiklar, som särskilt förvärvats i utlandet och som inkomma med här tillverkade
eller förut förtullade fartyg och båtar av tullbelagt slag, skall erläggas tull
enligt vad i taxan eljest stadgas för varor av ifrågavarande slag, för så vitt icke generaltullstyrelsen
med hänsyn till omständigheterna finner tull icke böra utgå.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958 119

89.01 Fartyg och båtar, ej hänförliga till annat nummer i detta
kapitel:

A. krigsfartyg........................................ fri

B. fiskefartyg ........................................ fri

C. lustfartyg......................................... 10 %

D. andra slag:

1. av järn, med en bruttodräktighet av högst 70 ton .... 10 %

2. andra ......................................... fri

89.02 Bogserbåtar:

A. av järn, med en bruttodräktighet av högst 70 ton...... 10 %

B. andra ............................................ fri

89.03 Fyrskepp, flodsprutor, mudderverk, alla slag, pontonkranar

och andra fartyg, i fråga om vilka förflyttningen är av underordnad
betydelse i förhållande till deras huvuduppgift,
ävensom flytdockor .................................. fri

89.04 Fartyg och båtar, avsedda att upphuggas................ fri

89.05 Annan flytande materiel, såsom kassuner, förtöjningsbo jar

och andra bojar samt sjömärken.................... fri

120

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

AVDELNING XVIII

Optiska instrument och apparater, foto- och kinoapparater,
instrument och apparater för mätning eller kontroll, medicinska
och kirurgiska instrument och apparater; ur; musikinstrument
samt apparater för upptagning eller
återgivning av ljud

Kap• 90• Optiska instrument och apparater, foto- och kinoapparater,
instrument och apparater för mätning eller kontroll, medicinska
och kirurgiska instrument och apparater

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) artiklar för tekniskt bruk, av mjukgummi (nr 40.14), läder eller konstläder (nr
42.04) eller textilmaterial (nr 59.17);

b) eldfasta varor av keramiskt material (nr 69.03); artiklar av keramiskt material
för kemiskt eller annat tekniskt bruk, hänförliga till nr 69.09;

c) speglar av glas, icke optiskt bearbetade, hänförliga till nr 70.09, och speglar av
oädel eller ädel metall, icke utgörande optiska artiklar (nr 83.12 och kap. 71)-

d) artiklar av glas, hänförliga till nr 70.07, 70.14, 70.15, 70.17 eller 70.18;

e) delar med allmän användning enligt anm. 2 till avd. XV;

f) med mätanordningar försedda pumpar, hänförliga till nr 84.10; räkne- och kontrollvågar
samt särskilt inkommande vikter (nr 84.20); hissanordningar o. d. (nr
84.22); delningsdockor och andra till nr 84.48 hänförliga anordningar för inställning
av arbetsstycke eller verktyg i verktygsmaskiner, även försedda med optiska
avläsningsanordningar (t. ex. optiska delningsdockor), dock med undantag av optiska
instrument, såsom inställningsmikroskop; ventiler och andra artiklar, hänförliga
till nr 84.61;

g) elektrisk belysningsutrustning för motorfordon (nr 85.09) och apparater för radionavigering
e. d., radarapparater härunder inbegripna (nr 85.15);

h) kinoapparater för upptagning eller återgivning av ljud helt på magnetisk väg
(nr 92.11); magnetiska tontillsatser (nr 92.13);

ij) artiklar, hänförliga till kap. 97;
k) mätkärl (tulltaxeras efter sin beskaffenhet).

2. Icke kompletta eller icke färdiga instrument och apparater tulltaxeras såsom motsvarande
kompletta eller färdiga instrument och apparater, för så vitt de förete de
väsentliga kännetecknen på de kompletta eller färdiga instrumenten eller apparaterna.

3. Med de inskränkningar, som följa av bestämmelserna i anm. 1 och 2, gäller i fråga om
tulltaxeringen av delar och tillbehör till maskiner, apparater, instrument eller andra
till detta kapitel hänförliga artiklar följande:

a) sådana delar och tillbehör, som utgöra artiklar, upptagna i visst tulltaxenummer
i detta kapitel eller i kap. 84, 85 eller 91 (med undantag av nr 84.65 och 85.28)
hänföras till numret i fråga;

b) andra delar och tillbehör, vilka äro igenkännliga såsom uteslutande eller huvudsakligen
avsedda för visst slag av artiklar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras
enligt tnlltaxenumret för ifrågavarande slag av artiklar eller enligt nr 90.29.

Knngl. Maj:Is proposition nr DO år I Dö 8

121

4. Till nr 90.05 hänföras icke astronomiska tuber (nr 90.06), ej heller kikarsikten för
vapen, periskop för ubåtar eller stridsvagnar samt kikare för instrument eller apparater,
hänförliga till detta kapitel (nr 90.13).

5. Optiska instrument och apparater för mätning eller kontroll, vilka enligt ordalydelsen
kunna hänföras till såväl nr 90.13 som nr 90.16, tulltaxeras enligt nr 90.16.

6. Nr 90.28 omfattar endast:

a) instrument och apparater för mätning av elektriska storheter;

b) instrument och apparater, vilka äro av sådant slag som avses i nr 90.14, 90.15,
90.16, 90.22, 90.23, 90.24, 90.25 eller 90.27 (andra än stroboskop) men vilkas funktion
grundar sig på ett elektriskt fenomen, som varierar med den sökta faktorn;

c) instrument och apparater för påvisande eller mätning av radioaktiv strålning
(alfa-, beta- och gammastrålning), röntgenstrålning, kosmisk strålning e. d.

7. Askar, etuier, fodral och dylika förvaringspersedlar, avsedda för och inkommande
samtidigt med artiklar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras tillsammans med
artiklarna i fråga, under förutsättning att de utgöra förvaringspersedlar av de slag,
som pläga åtfölja sådana artiklar vid försäljning. Särskilt inkommande dylika förvaringspersedlar
tulltaxeras däremot efter sin beskaffenhet.

90.01 Linser, prismor, speglar och andra optiska artiklar, oavsett
materialet, oinfattade, med undantag av artiklar av glas,

icke optiskt bearbetade; polariserande skivor och plattor. . fri

90.02 Linser, prismor, speglar och andra optiska artiklar, oavsett
materialet, infattade för användning i instrument eller apparater,
med undantag av artiklar av glas, icke bearbetade
för optiskt bruk:

A. objektiv till kameror:

1. vägande per styck högst 3 kg..................... 10 %

2. andra; ävensom sökare till kameror .............. 5 %

B. andra slag ........................................ 10 %

90.03 Infattningar till glasögon, pincenéer, lornjetter e. d. samt

delar till sådana infattningar .......................... 8 %

90.04 Glasögon, pincenéer, lornjetter o. d., härunder inbegripet

skyddsglasögon, solglasögon och liknande varor.......... 8 %

90.05 Kikare .............................................. fri

90.06 Astronomiska instrument, såsom teleskop, astronomiska tuber,
meridiancirklar och ekvatorialer samt stativ därtill,

med undantag av radioastronomiska instrument.......... fri

90.07 Stillbildskameror; blixtljusapparater:

A. stillbildskameror samt delar därtill, ej hänförliga till B:

1. vägande per styck högst 3 kg .................... 10 %

2. andra.......................................... 5 %

B. kassetter, sökare, slutare och bländare till kameror .... 5 %

C. blixtljusapparater .................................. It) %

90.08 Kinoapparater, såsom kinokameror och ljudupptagningsapparater,
även kombinerade, samt kinoprojektorer, även
med anordningar för återgivande av ljud:

A. kinokameror, även kombinerade med ljudupptagningsap -

parater, samt delar därtill, ej hänförliga till B:

1. vägande per styck högst 3 kg...................... 10 %

2. andra.......................................... 5 %

B. kassetter, sökare, slutare och bländare till kinokameror 5 %

C. andra slag ........................................ 10 %

90.09 Stillbildsprojektorer; fotografiska förstorings- och för ininskningsapparater

................................. 10 %

90.10 Apparater och annan utrustning för foto- eller kinolabo ratorier,

ej hänförliga till annat nummer i detta kapitel;
kopieringsapparater och kopieringsramar för kontaktkopiering;
filmspolar; projektionsdukar och projektionsskärmar 10 %

122 Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

90.11 Elektron- och protonmikroskop; elektron- och protondif fraktionskameror.

.................................... fri

90.12 Andra mikroskop, även med anordningar för fotografering,

filmning eller projicering ............................. 10 %

90.13 Optiska instrument och apparater, ej hänförliga till annat

nummer i detta kapitel, strålkastare härunder inbegripna . . 10 %

90.14 Instrument och apparater för geodesi, topografi, lantmäteri,
avvägning, fotogrammetri, hydrografi, navigation, meteorologi,
hydrologi eller geofysik; kompasser och avståndsmä tare

................................................ 10 %

90.15 Vågar, känsliga för 0,05 g eller mindre, även med vikter . . 10 %

90.16 Ritinstrument, räkneinstrument och ritsinstrument (pantografer,
ritbestick, räknestickor, räkneskivor o. d.); instrument
och apparater för mätning eller kontroll, ej hänförliga
till annat nummer i detta kapitel (balanseringsapparater,
planimetrar, mikrometrar, skjutmått, tolkar, mät band,

mätstockar o. d.); profilprojektorer .............. 10 %

90.17 Medicinska och kirurgiska instrument och apparater (även

för tandläkar- eller veterinärbruk), elektromedicinska apparater
samt instrument för ögonundersökning härunder
inbegripna .......................................... 10 (/c

90.18 Apparater för mekanoterapi; massageapparater; apparater

för psykoteknik; apparater för konstgjord andning, ozon-,
syre- eller inhalationsterapi samt liknande apparater; respiratorer,
gasmasker härunder inbegripna ................ 10 %

90.19 Ortopediska artiklar, härunder inbegripet medicinsk-kirurgiska
gördlar, brockband o. d.; konstgjorda lemmar, tänder
och ögon samt andra proteser; hörapparater för lomhörda;
spjälor och liknande artiklar för behandling av frakturer:

A. hörapparater för lomhörda samt delar därtill ........ 5 %

B. andra slag ........................................ fri

90.20 Röntgenapparater (även för fotografering) samt apparater
för utnyttjande av strålning från radioaktiva ämnen, härunder
inbegripet röntgenrör, högspänningsgeneratorer, manöverbord,
röntgenskärmar samt bord, stolar o. d. för röntgenundersökning
eller röntgenbehandling:

A. röntgenrör samt delar därtill ...................... fri

B. andra slag ........................................ 10 %

90.21 Instrument, apparater och modeller för demonstrationsändamål
(t. ex. vid undervisning eller på utställningar),

icke användbara för andra ändamål .................... fri

90.22 Maskiner och apparater för mekanisk materialprovning

(undersökning av hållfasthet, hårdhet, elasticitet eller liknande
egenskaper hos metaller, trä, textilvaror, papper,
plaster e. d.) ........................................ 10 %

90.23 Areometrar och liknande instrument; termometrar, pyro metrar,

barometrar, hygrometrar och psykrometrar, även
registrerande, samt kombinationer av dessa instrument . . 10 c/c

90.24 Instrument och apparater för mätning, kontroll eller auto matisk

reglering av gasers eller vätskors strömning, nivå,
tryck e. d. eller för automatisk reglering av temperatur
(t. ex. manometrar, termostater, nivåmätare, dragregulatorer,
genomströmningsmätare och värmemängdsmätare), ej
hänförliga till nr 90.14................................ 10 %

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958 123

90.25 Instrument och apparater för fysikalisk eller kemisk analys
(t. ex. polarimetrar, refraktometrar, spektrometrar och
gasanalysapparater), för mätning eller kontroll av viskositet,
porositet, dilatation, ytspänning e. d. eller för kalorimetriska,
fotometriska eller akustiska mätningar, exponerings -

mätare härunder inbegripna; mikrotomer .............. 10 %

90.26 Gas-, vätske- och elektricitetsmätare.................... 10 %

90.27 Varvräknare, produktionsräknare, taxametrar, vägmätare,

stegräknare o. d.; liastighetsmätare och takometrar (även
magnetiska), ej hänförliga till nr 90.14; stroboskop...... 10 %

90.28 Elektriska instrument och apparater för mätning, kontroll,
analys eller automatisk reglering:

A. ekolod ............................................ fri

B. andra slag ........................................ 10 %

90.29 Delar och tillbehör, igenkännliga såsom uteslutande eller
huvudsakligen avsedda för en eller flera till nr 90.23, 90.24

eller 90.26—90.28 hänförliga artiklar .................. 10 %

Kap. 91. Ur

Anmärkningar

1. Vid tillämpningen av nr 91.02 och 91.07 anses såsom verk till fick- eller armbandsur
(fickursverk) urverk med balans, försedd med spiralfjäder, samt med en tjocklek,
inklusive verkbotten och bryggor, icke överstigande 12 mm.

2. Nr 91.07 och 91.08 skola icke äga tillämpning på mekaniska verk (drivna av fjäder
eller lod), som arbeta utan gångsegment (nr 84.08).

3. Detta kapitel omfattar icke lod, urglas, urkedjor och urarmband, delar till elektrisk
utrustning, kullager och kullagerkulor, ej heller delar med allmän användning enligt
anm. 2 till avd. XV. Urfjädrar hänföras emellertid till nr 91.11.

4. Med de inskränkningar, som följa av bestämmelserna i anm. 2 och 3, hänföras till
detta kapitel verk och andra delar, som kunna användas såväl i ur som i andra artiklar
(t. ex. i mätinstrument).

5. Askar, etuier, fodral och dylika förvaringspersedlar, avsedda för och inkommande
samtidigt med artiklar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras tillsammans med artiklarna
i fråga, under förutsättning att de utgöra förvaringspersedlar av de slag,
som pläga åtfölja sådana artiklar vid försäljning. Särskilt inkommande dylika förvaringspersedlar
tulltaxeras däremot efter sin beskaffenhet.

91.01 Fickur, armbandsur och liknande ur, stoppur härunder inbegripna
......................... 5 %

91.02 Vägg- och bordsur med fickursverk, ej hänförliga till nr

91.03 5 %

91.03 Ur till instrumentbräden och liknande ur, för fartyg, luftfartyg,
bilar eller andra fordon ........................ 5 %

91.04 Andra ur:

A. väckarur och skeppskronometrar.................... 5 %

B. andra ........................................... 13 %

91.05 Tidkontrollur, tidstämpelur och liknande med urverk eller

synkronmolor försedda apparater för tidkontroll eller tidmätning
............................................ 10 %

91.06 Tidströmställare och andra tidutlösare med urverk eller synkronmotor
........................................... 10 %

91.07 Verk till fick- eller armbandsur, sammansatta .......... 5 %

124 Kungi. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

91.08 Andra urverk, sammansatta:

beläggas med samma tull som motsvarande sammansatta
ur

91.09 Boetter till ur, hänförliga till nr 91.01, delar till sådana

boetter samt ämnen därtill ............................ 5 %

91.10 Urfoder och delar därtill .............................. 10 %

91.11 Andra urdelar ....................................... fri

Kap. 92. Musikinstrument; apparater för upptagning eller återgivning
av ljud; delar och tillbehör till dylika instrument

och apparater

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) film, helt eller delvis preparerad för ljudupptagning på fotografisk eller fotoelektrisk
väg, samt exponerad dylik film, även framkallad (kap. 37);

b) delar med allmän användning enligt anm. 2 till avd. XV;

c) mikrofoner, förstärkare, högtalare, hörlurar, strömställare, stroboskop och annan
elektrisk utrustning, avsedda för artiklar, hänförliga till detta kapitel, men icke
hopbyggda med dessa artiklar och icke inbyggda i samma hölje som desamma
(kap. 85 och 90); apparater för upptagning eller återgivning av ljud, kombinerade
med radiomottagningsapparater (nr 85.15) ;

d) borstar för rengöring av musikinstrument (nr 96.02);

e) leksaksinstrument (nr 97.03);

f) föremål för samlingar samt antikviteter (nr 99.05 och 99.06).

2. Icke kompletta eller icke färdiga instrument och apparater, hänförliga till detta kapitel,
tulltaxeras såsom motsvarande kompletta eller färdiga instrument eller apparater,
för så vitt de förete de väsentliga kännetecknen på de kompletta eller färdiga
instrumenten eller apparaterna.

3. Stråkar, trumpinnar och dylika artiklar för musikinstrument, hänförliga till nr 92.02
eller 92.06, inkommande tillsammans med de instrument, för vilka de äro avsedda,
och till ett antal, som är normalt för dessa, tulltaxeras enligt samma tulltaxenummer
som instrumenten i fråga. Papper och papp, perforerade (nr 92.10), ävensom
grammofonskivor och liknande artiklar (nr 92.12) tulltaxeras för sig, även om de införas
tillsammans med de apparater, för vilka de äro avsedda.

4. Askar, etuier, fodral och dylika förvaringspersedlar, avsedda för och inkommande
samtidigt med artiklar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras tillsammans med artiklarna
i fråga, under förutsättning att de utgöra förvaringspersedlar av de slag,
som pläga åtfölja sådana artiklar vid försäljning. Särskilt inkommande dylika förvaringspersedlar
tulltaxeras däremot efter sin beskaffenhet.

92.01

92.02

92.03

92.04

Pianon (även mekaniska, med eller utan klaviatur); cembalor
och andra stränginstrument med klaviatur; harpor,
andra än eolsharpor:

A. pianon

B. andra slag .............

Andra stränginstrument:

A. stråkinstrument ........

B. andra .................

Orglar, orgelharmonier o. d.
Dragspel och munspel .....

15 %
dock
högst
300: —
per
styck
fri

fri

12 %
12 %
12 %

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958 125

92.05 Andra biåsinstrument................................. fri

92.06 Slaginstrument (trummor, xylofoner, cymbaler, kastanjetter
o. d.) ............................................ 12 %

92.07 Elektromagnetiska, elektrostatiska, elektroniska och liknande
musikinstrument (pianon, orglar, dragspel m. fl.) . . 12 %

92.08 Musikinstrument, ej hänförliga till annat nummer i detta

kapitel (t. ex. orkestrion, positiv, speldosor, mekaniska
sångfåglar och musiksågar); visselpipor, lockpipor och liknande
ljudsignalredskap .............................. 12 %

92.09 Strängar till musikinstrument.......................... 12 %

92.10 Delar och tillbehör till musikinstrument (andra än strängar),
härunder inbegripet papper och papp, perforerade, för
mekaniska spelapparater ävensom mekanismer till speldosor;
metronomer, stämgafflar och stämpipor:

A. höljen och stomryggar till pianon .................. 15 %

B. klaviaturer till instrument hänförliga till nr 92.01,

92.03 eller 92.07 samt delar till dylika klaviaturer; andra
delar till instrument, hänförliga till nr 92.01; tonbord

till orgelharmonier och delar till dylika tonbord .... fri

C. delar till stråkinstrument samt delar till instrument

hänförliga till nr 92.05 ............................ fri

D. andra slag ...................................... 12 %

92.11 Grammofoner, dikteringsapparater och andra apparater för

upptagning eller återgivning av ljud, härunder inbegripet
skivspelare, bandspelare o. d., med eller utan ljuddosa .... 10 %

92.12 Grammofonskivor och liknande artiklar (såsom rullar,
band och tråd) för apparater, hänförliga till nr 92.11, preparerade
eller inspelade; matriser för tillverkning av grammofonskivor
:

A. grammofonskivor:

1. för språkundervisning........................... fri

2. andra .................................. 100 kg1 50:—

B. andra slag........................................ fri

92.13 Andra delar och tillbehör till apparater, hänförliga till nr

92.11 .............................................. 10 %

1 Tullen beräknas efter varans vikt inkl. sådant förefintligt emballage, med vilket varor
av ifrågavarande slag pläga saluhållas i detaljhandeln.

126

Kungl. Maj. ts proposition nr 00 år 1058

AVDELNING XIX

V apen och ammunition

Kap. 93. Vapen och ammunition

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) tändhattar, lys- och signalraketer samt andra artiklar, hänförliga till kap. 36-

b) delar med allmän användning enligt anm. 2 till avd. XV;

c) stridsvagnar och andra pansrade stridsfordon (nr 87.08);

d) kikarsikten och annan optisk utrustning för vapen, med undantag av sådana, som
aro monterade på vapen eller som inkomma tillsammans med de vapen, på vilka
de äro avsedda att monteras (kap. 90);

e) pilbågar och pilar därtill, fäktvapen med skyddsknopp samt leksaksvapen (kap.
97);

f) föremål för samlingar samt antikviteter (nr 99.05 och 99.06).

2. Icke kompletta eller icke färdiga vapen tulltaxeras såsom motsvarande kompletta
eller färdiga vapen, för så vitt de förete de väsentliga kännetecknen på de kompletta
eller färdiga vapnen.

3. Såsom delar enligt nr 93.07 tulltaxeras icke radio- och radarapparater, hänförliga
till nr 85.15.

i. Askar, etuier, fodral och dylika förvaringspersedlar, avsedda för och inkommande
samtidigt med artiklar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras tillsammans med
artiklarna i fråga, under förutsättning att de utgöra förvaringspersedlar av de slag,
som pläga åtfölja sådana artiklar vid försäljning. Särskilt inkommande dylika förvaringspersedlar
tulltaxeras däremot efter sin beskaffenhet.

93.01 Sablar, värjor, bajonetter och liknande vapen samt delar

därtill; slidor och baljor till hithörande vapen............

93.02 Revolvrar och pistoler, utgörande eldvapen..............

93.03 Vapen för militärt bruk, ej hänförliga till nr 93.01 eller

93.02 ............................ ..................

93.04 Eldvapen, ej hänförliga till nr 93.02 eller 93.03, härunder

inbegripet liknande apparater, vilkas funktion bygger på
förbränning av en explosiv laddning, såsom signalpistoler
samt revolvrar och pistoler för lösa skott, linkastningsapparater
o. d............................................

93.05 Andra vapen, härunder inbegripet gevär och pistoler för

komprimerad luft eller gas samt fjäderbössor och fjäderpistoler
...........................................

93.06 Delar till vapen, ej hänförliga till nr 93.01, härunder inbegripet
ämnen till gevärsstockar och till eldrör för eldvapen
:

A. delar till vapen för militärt bruk; ävensom delar till revolvrar
och pistoler, hänförliga till nr 93.02 ..........

B. andra slag:

1. delar av trä ....................................

2. andra:

a. till eldvapen ................................

b. till andra vapen..............................

fri

6 %
8 %

fri

6 %
8 %

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958 127

93.07 Ammunition, härunder inbegripet bomber, torpeder, minor
och robotprojektiler; delar till ammunition, härunder inbegripet
hagel och förladdningar:

A. ammunition och delar därtill för militärt bruk eller för

revolvrar och pistoler, hänförliga till nr 93.02 ........ fri

B. andra slag ........................................ 8 %

128

Kungl. Maj. ts proposition in- 90 år 1958

AVDELNING XX

Diverse varor

Kap. 94. Möbler, madrasser, sängtäcken, kuddar o. d.

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) madrasser, dynor och kuddar, avsedda att fvllas med luft eller vatten, hänförliga
till kap. 39, 40 eller 62;

b) golv- och bordlampor samt andra liknande belysningsartiklar, vilka tulltaxeras
efter sin beskaffenhet (nr 44.27, 70.14, 83.07 m. fl.);

c) stolar, soffor, bord och pelare av sten eller keramiskt material, av de slag, som
användas i parker, trädgårdar, vestihuler e. d. (kap. 68 och 69);

d) speglar (nr 70.09);

e) delar med allmän användning enligt anm. 2 till avd. XV ävensom kassaskåp (nr
83.03);

f) möbler, speciellt konstruerade för kylskåp eller andra kylapparater, hänförliga till
nr 84.15; möbler, speciellt konstruerade för symaskiner (nr 84.41);

g) möbler, speciellt konstruerade för radioapparater, radiogrammofoner eller televisionsapparater
(nr 85.15) ;

h) spottkoppar till tandläkarstolar (nr 90.17);

ij) urfoder och andra artiklar, hänförliga till kap. 91;

k) möbler, speciellt konstruerade för grammofoner, dikteringsapparater eller andra
till nr 92.11 hänförliga apparater (nr 92.13);

l) leksaksmöbler (nr 97.03) samt biljardbord och andra för spel speciellt konstruerade
möbler (nr 97.04); möbler för trollerikonster (nr 97.05).

2. Såsom möbler enligt nr 94.01—94.03 anses icke sådana föremål, som ej äro avsedda

att placeras på golvet eller marken. Denna bestämmelse gäller dock icke beträffande:

a) köksskåp och dylika skåp;

b) stolar, soffor och sängar, fällbara eller avsedda för upphängning;

c) bokhyllor och dylika möbler, bestående av flera sammanhörande delar, avsedda
att hängas upp eller att placeras på varandra.

3. Möbler, inkommande i delar, även med skivor eller andra delar och tillbehör av glas,

marmor eller annat material, tulltaxeras som motsvarande möbler i sammansatt

skick, för så vitt delarna inkomma samtidigt.

4. a) Såsom delar till varor, hänförliga till detta kapitel, anses icke särskilt inkom mande

skivor av glas (speglande metallbelagt glas samt speglar härunder inbegripna)
eller av marmor eller annan sten, utan förening med annat ämne, även
om de äro tillskurna.

b) I nr 94.04 avsedda artiklar, särskilt inkommande, tulltaxeras icke såsom delar till
möbler enligt nr 94.01—94.03.

94.01 Sittmöbler, ej hänförliga till nr 94.02, bäddsoffor o. d. härunder
inbegripna, samt delar därtill.................... 10 %

94.02 Möbler för medicinskt eller kirurgiskt bruk (även för tandläkar-
eller veterinärbruk), såsom operationsbord, undersökningsbord
och liknande bord samt sjukhussängar med mekaniska
anordningar; tandläkarstolar och liknande stolar
med mekanisk anordning för vridning och höjning; delar

till dylika artiklar ................................... 8 %

94.03 Andra möbler samt delar därtill ...................... 10 %

94.04 Resårbottnar till sängar; sängkläder och liknande artiklar,
försedda med resårer eller stoppning eller tillverkade av po -

129

Kungi. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

röst gummi, med eller utan överdrag, såsom madrasser,
sängtäcken och kuddar:

A. med överdrag av textilvara, utan fjädrar, ramar eller
andra väsentliga delar av metall eller trä:

1. med överdrag av textilvara av ändlösa konstgjorda

textilfibrer .................................... 17 %

2. med överdrag av annan textilvara................ 14 %

B. andra slag:

1. av metall eller trä, utan överdrag ................ 8 %

2. av poröst gummi, utan överdrag.................. 10 %

3. andra ........................................ 14 %

Kap. 95. Varor av snidningsmaterial m. m.

Anmärkning

Detta kapitel omfattar icke:

a) varor, hänföriiga till kap. 66 (paraplyer, parasoller, promenadkäppar, piskor och
ridspön samt delar därtill);

b) solfjädrar (nr 67.05);

c) varor, hänförliga till kap. 71, såsom bijouterivaror;

d) varor, hänförliga till kap. 82 (verktyg; knivar och andra bordsartiklar), försedda
med skaft eller andra delar av sådant material, som avses i detta kapitel; särskilt
inkommande skaft och andra delar av dylikt material tulltaxeras dock enligt detta
kapitel;

e) varor, hänförliga till kap. 90, såsom infattningar till glasögon;

f) varor, hänförliga till kap. 91, såsom urboetter och urfoder;

g) varor, hänförliga till kap. 92, såsom musikinstrument;

h) varor, hänförliga till kap. 93, såsom delar till vapen;

ij) varor, hänförliga till kap. 94 (möbler och delar därtill);

k) varor, hänförliga till kap. 96 (borstbinderiarbeten m. m.);

l) varor, hänförliga till kap. 97 (leksaker, spel och sportartiklar);

m) varor, hänförliga till kap. 98, såsom knappar, rökpipor och kammar;

n) varor, hänförliga till kap. 99 (konstverk, föremål för samlingar samt antikviteter).

95.01 Sköldpadd, bearbetad, samt varor av sköldpadd:

A. plattor, skivor och liknande halvfabrikat för vidare bearbetning
......................................... fri

B. andra slag ........................................ 10 %

95.02 Pärlemor, bearbetad, samt varor av pärlemor:

A. plattor, skivor och liknande halvfabrikat för vidare bearbetning
........................................ fri

B. andra slag ........................................ 10 %

95.03 Elfenben, bearbetat, samt varor av elfenben:

A. plattor, skivor och liknande halvfabrikat för vidare bearbetning
......................................... fri

B. andra slag ........................................ 10 %

95.04 Ben, bearbetat, samt varor av ben:

A. plattor, skivor och liknande halvfabrikat för vidare bearbetning
......................................... fri

B. andra slag ........................................ 10 %

95.05 Horn, korall, även rekonstruerad, och andra animaliska

snidningsmaterial, bearbetade, samt varor av dessa material:

A. plattor, skivor och liknande halvfabrikat för vidare bearbetning
......................................... fri

B. andra slag ........................................ 10 %

9 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 90

130 Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

95.06 Stennöt och andra vegetabiliska snidningsmaterial, bearbetade,
samt varor av dessa material:

A. plattor, skivor och liknande halvfabrikat för vidare be -

arbetning ......................................... fri

B. andra slag ........................................ 10 %

95.07 Bärnsten och sjöskum, även rekonstruerade, samt gagat
(jet) och liknande mineraliska material, bearbetade, ävensom
varor av dessa material:

A. plattor, skivor och liknande halvfabrikat för vidare be -

arbetning ......................................... fri

B. andra slag ........................................ 10 %

95.08 Varor, gjutna eller genom snidning eller på annat sätt formade
av vax (animaliskt, vegetabiliskt, mineraliskt eller
konstgjort), paraffin eller stearin, av gummi arabicum eller
dylika naturliga gummiarter, av naturliga hartser (kolofonium,
kopal o. d.) eller av modelleringsmassa; andra gjutna
eller genom snidning eller på annat sätt formade varor,
ej hänförliga till annat nummer; icke härdat gelatin, bearbetat
(ej hänförligt till nr 35.03), samt varor därav...... fri

Kap. 96. Borstbinderiarbeten; dammvippor och pudervippor;
handsiktar och handsåll

Anmärkningar

X. Detta kapitel omfattar icke:

a) varor, hänförliga till kap. 71;

b) borstar för medicinskt eller kirurgiskt bruk, även för tandläkar- eller veterinärbruk
(nr 90.17);

c) leksaker (kap. 97).

2. Med bindlar enligt nr 96.03 avses djurhår samt fibrer av vegetabiliska eller andra
ämnen, i knippen utan infattning, vilka äro färdiga att utan isärtagning användas
vid borstfabrikation eller vilka för dylikt ändamål erfordra endast en kompletterande
mindre bearbetning (limning, avjämning av topparna e. d.).

96.01 Kvastar, borstar och viskor av endast hopbundna kvistar

eller fibrer, med eller utan skaft ...................... 10 %

96.02 Andra borstbinderiarbeten (borstar, penslar o. d.), maskinborstar
härunder inbegripna; målningsrullar; moppar,
avtorkare o. d. av gummi, filt eller dylikt mjukt material 10 %

96.03 Bindlar för borstfabrikation:

beläggas med samma tull som motsvarande borstmaterial

96.04 Dammvippor av fjädrar .............................. 10 %

96.05 Pudervippor och liknande varor, oavsett materialet...... 10 %

96.06 Handsiktar och handsåll, oavsett materialet.............. 10 %

Kap. 97. Leksaker, spel, sportartiklar o. d.

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) julgransljus (nr 34.06);

b) fyrverkeripjäser och andra pyrotekniska artiklar, hänförliga till nr 36.05;

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

131

c) linor, gut och liknande artiklar för fiske, även i avpassade längder men icke monterade,
hänförliga till kap. 39, nr 42.06 eller avd. XI;

d) fodral för sportartiklar samt andra förvaringspersedlar, hänförliga till nr 42.02
eller 43.03;

e) idrottsdräkter samt maskeraddräkter o. d. av trikå eller annan textilvara, hänförliga
till kap. 60 eller 61;

f) flaggor och flaggställ av vävnad samt för fartyg, isjakter e. d. avsedda segel, hänförliga
till kap. 62;

g) idrottsskodon (andra än skodon med fastsatta skridskor) samt benläder, benskydd

o. d. för idrott, hänförliga till kap. 64, ävensom idrottsmössor, hänförliga till
kap. 65;

h) alpstavar, piskor och ridspön (nr 66.02) samt delar därtill (nr 66.03);

ij) för dockor eller andra leksaker avsedda omonterade konstgjorda ögon av glas,
hänförliga till nr 70.19;

k) delar med allmän användning enligt anm. 2 till avd. XV;

l) varor, hänförliga till nr 83.11;

m) sportfordon (andra än kälkar, bobbar o. d.), hänförliga till avd. XVII;

n) barncyklar, konstruerade som vanliga cyklar och försedda med kullager (nr
87.10);

o) sportbåtar, såsom kanoter och kapproddbåtar (kap. 89), samt redskap för framdrivning
därav (kap. 44, om de äro av trä);

p) skyddsglasögon för sport eller utomhusspel (nr 90.04);

q) lockpipor och visselpipor (nr 92.08);

r) vapen och andra artiklar, hänförliga till kap. 93;

s) racketsenor samt tält och andra kampingartiklar ävensom handskar (tulltaxeras
efter sin beskaffenhet).

2. Till detta kapitel hänföras även artiklar, i vilka naturpärlor, naturliga, syntetiska
eller rekonstruerade ädelstenar, ädel metall eller metall med plätering av ädel metall
ingå endast såsom mindre väsentlig beståndsdel.

3. Med dockor enligt nr 97.02 avses endast artiklar, som föreställa människor.

4. Icke kompletta eller icke färdiga varor, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras såsom
motsvarande kompletta eller färdiga varor, för så vitt de förete de väsentliga
kännetecknen på de kompletta eller färdiga varorna.

5. Med de inskränkningar, som följa av bestämmelserna i anm. 1, tulltaxeras delar och
tillbehör, igenkännliga såsom uteslutande eller huvudsakligen avsedda för till detta
kapitel hänförliga varor, enligt samma tulltaxenummer som dessa varor.

97.01 Barncyklar, sparkcyklar, cykelhästar, trampbilar och dy -

lika leksaksfordon ävensom dockvagnar ................ 12 %

97.02 Dockor .............................................. 12 %

97.03 Andra leksaker; modellbåtar, modellflygplan o. d. för förströelse
.............................................. 12 %

97.04 Inomhusspel, härunder inbegripet spelautomater och andra

spelapparater för nöjesfält e. d., bordtennisspel samt biljardbord
och andra för spel speciellt konstruerade möbler .... 12 %

97.05 Karnevals-, trolleri- och skämtartiklar; julgransprydnader
samt andra julprydnader (t. ex. konstgjorda julgranar

samt julkrubbor och figurer därtill) .................... 12 %

97.06 Redskap och annan utrustning för utomhusspel, gymnastik,
sport eller idrott, ej hänförliga till nr 97.04:

A. av trä ............................................ 5 %

B. av läder eller metall .............................. 8 %

C. av annat material.................................. 12 %

97.07 Fiskkrokar samt håvar, alla slag; redskap för fiske med
krok; lockfåglar och dylika artiklar för jakt:

A. fiskkrokar ........................................ fri

B. andra slag ........................................ 10 %

97.08 Karuseller, gungor, skjutbanor och annan utrustning för

nöjesfält e. d.; ambulerande cirkusar, menagerier och
teatrar .............................................. 10 %

132

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Kap. 98. Diverse

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) ögonbrynsstift och andra stift för kosmetiskt bruk (nr 33.06);

b) knappar och knappämnen, kammar, hårspännen och liknande artiklar, bestående
helt eller delvis av ädel metall eller av metall med plätering av ädel metall (dock
med de undantag, som stadgas i anm. 2 a till kap. 71) eller av naturpärlor eller
naturliga, syntetiska eller rekonstruerade ädelstenar (kap. 71);

c) delar med allmän användning enligt anm. 2 till avd. XV;

d) dragstift (nr 90.16);

e) leksaker, hänförliga till kap. 97.

2. Med de undantag, som stadgas i anm. 1 här ovan, hänföras till detta kapitel även
varor, bestående helt eller delvis av ädel metall eller av metall med plätering av
ädel metall eller av naturpärlor eller naturliga, syntetiska eller rekonstruerade ädelstenar.

3. Askar, etuier, fodral och dylika förvaringspersedlar, avsedda för och inkommande
samtidigt med artiklar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras tillsammans med artiklarna
i fråga, under förutsättning att de utgöra förvaringspersedlar av de slag,
som pläga åtfölja sådana artiklar vid försäljning. Särskilt inkommande dylika förvaringspersedlar
tulltaxeras däremot efter sin beskaffenhet.

98.01 Knappar (tryckknappar, kragknappar, manschettknappar
och liknande artiklar härunder inbegripna); knappämnen

och knappformar; delar till knappar .................. 12 %

98.02 Blixtlås och delar därtill .............................. 12 %

98.03 Reservoarpennor, stiftpennor, pennskaft, pennförlängare

o. d.; delar och tillbehör därtill (såsom pennskydd och pennhållare),
ej hänförliga till nr 98.04 eller 98.05 .......... 10 %

98.04 Skrivpennor (stålpennor o. d.) och spetsar därtill:

A. av ädel metall .................................... 10 %

B. andra slag ........................................ fri

98.05 Blyerts-, anilin- och färgpennor, blyerts-, anilin- och färg stift,

grifflar, ritkol samt pastell-, skol-, rit-, skräddar- och
biljardkrita .......................................... 10 %

98.06 Skrivtavlor, även försedda med ram.................... 10 %

98.07 Sigillstämplar, pagineringsstämplar, datumstämplar och

dylika handstämplar ävensom s. k. typtryckerier........ 8 %

98.08 Färgband för skrivmaskiner, räknemaskiner e. d., även på

spolar; färgdynor, med eller utan ask.................. 10 %

98.09 Sigill- och butelj lack i form av stänger, plattor e. d.; hekto graf-

och valsmassa samt liknande produkter på basis av
gelatin, även på underlag av papper eller textilvara...... 10 %

98.10 Cigarrettändare, gaständare och liknande tändare, även

elektriska eller kemiska, samt delar därtill, andra än tändstenar
och vekar .................................... 8 %

98.11 Rökpipor samt huvuden, skaft och andra delar därtill, ämnen
härunder inbegripna; cigarr- och cigarrettmunstycken
samt delar därtill:

A. ämnen och icke färdigbearbetade huvuden av trä...... fri

B. cigarr- och cigarrettmunstycken av sjöskum eller bärn -

C. andra slag ........................................ 10 %

98.12 Kammar, hårspännen o. d............................. 15 %

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958 133

98.13 Planschetter och andra korsettfjädrar samt andra dylika

artiklar för klädespersedlar eller tillbehör till klädespersedlar
.................................................. 10 %

98.14 Monterade rafräschissörer samt beslag till rafräschissörer 15 %

98.15 Termosflaskor och liknande värmeisolerande behållare

samt delar därtill (andra än lösa glas) .................. 15 %

98.16 Skyltdockor, provdockor o. d.; rörliga skyltfigurer och skylt ställ

................................................ 10 %

134

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

AVDELNING XXI

Konstverk, föremål för samlingar samt antikviteter

Kap. 99. Konstverk, föremål för samlingar samt antikviteter

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) frimärken, beläggningsstämplar o. d., omakulerade, gångbara här i landet eller
avsedda att här utgivas (nr 49.07);

b) målade teaterkulisser, ateljéfonder o. d. (nr 59.12);

c) naturpärlor och ädelstenar (nr 71.01 och 71.02).

2. Med konstgrafiska originalblad enligt nr 99.02 förstås avtryck, som gjorts i svart eller
i färg direkt från en eller flera av konstnär helt för hand framställda tryckformar,
oavsett vilken teknik eller vilket material, som använts, dock med undantag för mekaniskt
eller fotomekaniskt förfarande.

3. Till nr 99.03 hänföras icke skulpturer med karaktär av handelsvaror (masstillverkade
reproduktioner samt produkter av vanligt hantverk); dylika artiklar tulltaxeras efter
sin beskaffenhet.

4. a) För så vitt icke annat stadgas i anm. 1—3, skola varor, som kunna hänföras till

såväl detta kapitel som andra kapitel i tulltaxan, tulltaxeras enligt detta kapitel,
b) Till nr 99.06 hänföras icke varor av de slag, som avses i nr 99.01—99.05.

5. Ramar kring målningar, teckningar eller konstgrafiska originalblad tulltaxeras tillsammans
med dessa konstverk, under förutsättning att utförandet och värdet av ra -

marna är normalt i förhållande till konstverken.

99.01 Målningar och teckningar, utförda helt för hand (andra än

teckningar, hänförliga till nr 49.06, samt handdekorerade
föremål)............................................. fri

99.02 Konstgrafiska originalblad, såsom etsningar, gravyrer, träsnitt
och litografier .................................. fri

99.03 Originalskulpturer, oavsett materialet .................. fri

99.04 Frimärken (helsaker härunder inbegripna), beläggningsstämplar
o. d., makulerade, ävensom omakulerade men

icke gångbara här i landet och icke avsedda att här utgivas fri

99.05 Föremål för zoologiska, botaniska, mineralogiska eller ana tomiska

samlingar; föremål av historiskt, arkeologiskt,
paleontologiskt, etnografiskt eller numismatiskt värde .... fri

99.06 Antikviteter med en ålder av över 100 år................ fri

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

135

Tulltaxe nummer A Acetaler

.......................... 29.10

Acetonolja ........................ 38.09

Acetylensvart...................... 28.03

Acetylsalicylsyra .................. 29.16

läkemedel därav.................. 30.03

Ackumulatorer:

elektriska ...................... 85.04

ång- ............................ 84.02

Adiantum ......................... 06.04

Adresseringsmaskiner .............. 84.54

delar och tillbehör därtill ...... 84.55

Agar-agar ......................... 13.03

Agnar ............................ 12.09

Aktier ............................ 49.07

Al ................................ 06.02

Alabaster ........................ 25.15

Album ............................ 48.18

Albuminer, albuminater och andra

albuminderivat ................. 35.02

Aldehyder, aldehydalkoholer, aldehyd etrar

och aldehydfenoler ........ 29.11

Aldehydsyror ...................... 29.16

Alginsyra ........................ 39.06

Alkalimetaller .................... 28.05

Alkoholer:

etylalkohol.................. 22.08—-09

metylalkohol, rå ................ 38.09

acykliska ........................ 29.04

cykliska ....................... 29.05

Alkoholperoxider .................. 29.08

Alkoholsyror ...................... 29.16

Alm .............................. 06.02

Almanackor och almanacksblock . . 49.10

Aloeextrakt ...................... 13.03

Alpstavar .......................... 66.02

Aluminatcement .................. 25.23

Aluminium och varor därav...... Kap. 76

Aluminiumhydroxid och aluminiumoxid
............................ 28.20

Aluminiumsulfat .................. 28.38

Alunarter .......................... 28.38

Tulltaxe nummer -

Amalgamer, av

oädla metaller .................. 28.58

ädla metaller .................... 28.49

Ambra ............................ 05.14

Amidoföreningar .................. 29.25

Aminoföreningar ............ Kap. 29:IX

Ammoniak ........................ 28.16

Ammoniumfosfater:

innehållande minst 6 mg arsenik

per kg .......................... 31.05

andra ............................ 28.40

Ammoniumkarbonat .............. 28.42

Ammoniumnitrat ............ 31.02, 31.05

Ammoniumsulfat och ammoniumsul fatnitrat

.................. 31.02, 31.05

Ammunition ...................... 93.07

Amylalkohol ...................... 29.04

Amylfenol ........................ 29.06

Ananas, färsk eller torkad.......... 08.01

Andalusit .......................... 25.07

Anhydrit .......................... 25.20

Anilin............................. 29.22

Anilinpennor och anilinstift........ 98.05

Animaliska produkter.......... Kap. 2—5

Anis .............................. 09.09

Ankare ........................... 73.30

Anoder för förnickling ............ 75.05

Ansjovisinläggningar .............. 16.04

Anteckningsblock och anteckningsböcker
.......................... 48.18

Antibiotika ........................ 29.44

Antikviteter ...................... 99.06

Antimon och varor därav .......... 81.04

Antioxidationsmedel, beredda, för

gummiindustrin ................ 38.19

Antracen .......................... 29.01

Antracensvart .................... 28.03

Apatit ............................. 25.10

Apelsiner, färska eller torkade...... 08.02

Apparater: se deras benämningar
samt under Maskiner

136

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxe- Tulltaxe nummer

nummer

Appreturmedel, beredda......		38.12	av jute ........................	57.03
Aprikoskärnor ..............		12.08	av järn och stål ................	73.03
Arbetsvagnar för järnvägar och spår-		från järn- och ståltillverkning . .	26.02
vägar ....................		86.06	av kaffe ........................	09.01
delar därtill .............		86.09	av kakao ......................	18.02
Areometrar .................		90.23	av koppar ......................	74.01
Armband:			av kork ........................	45.01
av läder och konstläder ....		42.03	av lin ..........................	54.01
av metall.................	71.12,	71.16	från livsmedelsindustrin ...... Kap. 23
Armbandsur ................		91.01	av magnesium ..................	77.01
delar därtill ........ 91.07,	91.09,	91.11	av människohår ................	05.01
Arrowrot ..................		07.06	av natursilke....................	50.03
Arsenater av metaller........		28.41	av nickel ......................	75.01
Arsenikorganiska föreningar		29.32	av papper eller papp ............	47.02
Arseniksulfider, naturliga ....		25.29	av rami ........................	54.02
Arseniktrioxid, arsenikpentoxid och		av syntetiska eller konstgjorda tex-
arseniksyror ..............		28.11	tilfibrer ........................	56.03
Arseniter av metaller........		28.41	av tagel ........................	05.03
Asbest:			av tenn ........................	80.01
bearbetad; varor därav ....	. . 68.13—14	av textilvaror....................	63.02
obearbetad ................		25.24	av tobak ........................	24.01
Asfalt, asfaltmastix och asfaltslen 27.14—16	av trä ..........................	44.01
Asfalt:			av zink ........................	79.01
varor därav ..............		68.08	av ädel metall ..................	71.11
Ask..........................		06.02	Avokatofrukter, färska eller torkade	08.01
Aska .......................	. . 26.03—04	Avståndsmätare ..................	90.14
Askar, av			Avtorkare ........................	96.02
aluminium ...............		76.10	Avtrycksmassor för dentalbruk ....	34.07
järnplåt ..................		73.23	Avvägningsinstrument ............	90.14
trä ...................		44.27	Axelkopplingar ....................	84.63
Asp..........................		06.02	Axelvadd ..........................	61.11
Asparagus ..................		06.04	Azalea ............................	06.02
Astronomiska instrument ....		90.06	Azider ............................	28.57
Auberginer: se Köksväxter			Azo- och azoxiföreningar ..........	29.28
Avenbok ....................		06.02
Avfall:
av aluminium ............		76.01	B
av ben ...................		05.08	Backspeglar ......................	70.09
av bly ....................		78.01	Badkar av keramiskt material......	69.10
av blötdjur och sköldpadd . .	. . 05.11—12	Bajonetter ........................	93.01
av bomull ................		55.03	Bakpulver ........................	21.06
av djurhår (andra än tagel)		53.03	Bakströmsreläer ..................	85.08
av elfenben ................		05.10	Bakverk ...................... 19.07—08
av fisk ..................	05.05,	23.01	Balanseringsapparater ............	90.16
av glas ....................		70.01	Balata ............................	40.01
av glimmer ..............		25.26	Baljor av trä ....................	44.22
av gummi:			Baljväxtfrön, torkade etc., tjänliga
hård- ..................		40.15	till människoföda ..............	07.05
mjuk- ..................		40.04	Balkonger ........................	73.21
av hampa ................	. 57.01—02	Ballonger ........................	88.01
av horn ..................		05.09	delar därtill......................	88.03
av hudar och skinn, oberedda ....	05.06	Balsamer, naturliga ..............	13.02

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

137

Tulltaxe nummer Bambu

............................ 14.01

Bananer, färska eller torkade ...... 08.01

Banbyggnadsmateriel .............. 73.16

Band:

preparerade för ljudupptagning eller
inspelade .................... 92.12

av aluminium ................... 76.03

av bly .......................... 78.03

av gummi ................ 40.05, 40.08

av järn eller stål ........ 73.12, 73.15

av koppar .................... 74.04

av magnesium .................. 77.02

av nickel ........................ 75.03

av tenn ......................... 80.03

av textilfibrer:

gummielastiska .............. 59.13

andra .................... 58.05—06

av zink ........................ 79.03

Bandspelare ...................... 92.11

Bariumhydroxid .................. 28.18

Bariumkarbonat, naturligt ........ 25.11

Bariumoxid och bariumperoxid .... 28.18

Bariumsulfat, naturligt ............ 25.11

Barncyklar ....................... 97.01

Barnvagnar ........................ 87.13

Barometrar ...................... 90.23

Basalt ............................. 25.16

Baser, oorganiska............ Kap. 28:IV

Basilikört ........................ 12.07

Batater ............................ 07.06

Batterier ......................... 85.03

Bauxit, aktiverad .................. 38.03

Beck:

mineraltjär- .................... 27.08

vegetabiliskt .................... 38.10

Behållare:

för godstransport (containers) . . 86.08

värmeisolerande ................ 98.15

av aluminium .............. 76.09—10

av järn eller stål............ 73.22—24

av keramiskt material .......... 69.09

av koppar ...................... 74.09

Belysningsarmatur och belysningsartiklar,
av

oädel metall .................... 83.07

trä .............................. 44.27

Belysningsutrustning, elektrisk, för

cyklar eller motorfordon ........ 85.09

Beläggningsstämplar:

icke makulerade, gångbara här i

landet .......................... 49.07

andra ........................... 99.04

	Tulltaxe-
	nummer
Ben:
bearbetat; varor därav ....		95.04
obearbetat ................		05.08
Benfett ....................		15.06
Benlim ......................	35.03,	35.06
Benlindor, benläder och benskydd . .	64.06
Benprecipitat ................		28.40
Bensen ....................		29.01
Bensoesyra ..................		29.14
		29.01
Bentonit ....................		25.07
Bergborrar ................		82.05
Bergborrstål, ihåligt ........	73.10,	73.15
Beryllium samt varor därav		77.04
Beslag av oädel metall ......	83.02,	83.05
Besättningsartiklar .........		61.08
Betfrön ......................		12.03
Betmassa ...................		23.03
Betmedel, beredda ..........	. . 38.12—13
Betong:
varor därav ..............	. . 68.11—12
Bidéer ......................		69.10
Bijouterivaror .......... 71.12, 71.15—16
Bilar:
pansar- ..................		87.08
	87.02—03
delar och tillbehör därtill		87.06
		49.11
		49.03
Biljardbord ................	......	97.04
Biljardkrita .................		98.05
Biljettmaskiner ............		84.52
delar och tillbehör därtill . .		84.55
Billets ......................	73.07,	73.15
Bindgarn ....................		59.04
Bindlar för borstfabrikation . .		96.03
Bindor, impregnerade med farmaceu-
		30.04

Bitumen ....................	. . 27.14—15
Bituminösa ämnen ..........	.... Kap. 27
Bivax ......................		15.15
Bjälklagstegel ..............		69.04
Bjällror ....................		83.11
Björk ...................... Blad:		06.02
konstgjorda; varor därav . .		67.02
naturliga ................		06.04
Blekmedel, s. k. optiska . . . .		32.05
Blixtlampor ................		85.20
Blixtljusapparater ..........		90.07
Blixtljuspreparat ............		37.08
Blixtlås ....................		98.02

138

Kungi. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxe nummer Block,

av vegetabiliskt material jäm -

te mineraliskt bindemedel........ 68.09

Blomknoppar ..................... 06.03

Blomkål: se Köksväxter
Blommor:

konstgjorda; varor därav ........ 67.02

naturliga ................... 06.01—03

Blomsterfrön...................... 12.03

Blooms ...................... 73.07, 73.15

Bly och varor därav ............ Kap. 78

Blyacetater...................... 29.14

Blyertspennor och blyertsstift...... 98.05

Blyoxider ........................ 28.27

Blyull ............................ 78.06

Blånor, av

hampa eller jute ............ 57.01—03

lin eller rami .............. 54.01—02

Biåsinstrument ............... 92.04—05

delar och tillbehör därtill........ 92.10

Blåsor ............................ 05.04

varor därav .................... 42.06

Bläck ............................ 32.13

Bläckborttagningsmedel i detaljhandelsförpackningar
.............. 38.19

Bländare till kameror ........ 90.07—08

Blötdjur:

beredda eller konserverade ...... 16.05

färska, kylda, frysta etc......... 03.03

Bobiner, av

papper eller papp .............. 48.20

trä .............................. 44.26

Boetter .......................... 91.09

Bogserbåtar ....................... 89.02

Bojar ............................ 89.05

Bok .............................. 06.02

Bokbindarklot ................ 59.07—08

Bokbinderimaskiner ............... 84.32

Bokföringsmaskiner .............. 84.52

delar och tillbehör därtill ........ 84.55

Bokomslag av papper eller papp .... 48.18

Bokstäver av oädel metall ........ 83.14

Bomber:

brandsläcknings- ................ 38.17

utgörande ammunition .......... 93.07

Bomull .................... 55.01, 55.04

Bomullslinters .................... 55.02

Borater:

naturliga ...................... 25.30

andra, av metaller .............. 28.46

Borddukar:

av papper ...................... 48.21

av textilmaterial ............... 62.02

Tulltaxe nummer Bordfläktar

...................... 85.06

Bordsartiklar, av

glas ............................ 70.13

keramiskt material.......... 69.11—12

Bordsur .................... 91.02, 91.04

delar därtill ...... 91.07—08, 91.10—11

Bordtennisspel .................... 97.04

Borider ............................ 28.57

Borrar ........................ 82.04—05

Borrsockar ........................ 82.04

Borst ........................ 05.02, 05.09

Borstar ...................... 96.01—02

Borstbinderiarbeten............ 96.01—03

Borstskaft och borstträn .......... 44.25

Borsyra:

naturlig ........................ 25.30

annan .......................... 28.12

Bortrioxid ......................... 28.12

Bovete ............................ 10.07

Brandbilar ........................ 87.03

delar och tillbehör därtill ...... 87.06

Brandlarmsapparater .............. 85.17

Brandslangar ..................... 59.15

Brandsläckningsapparater.......... 84.21

preparat och laddningar därtill . . 38.17

Brandsläckningsbomber ........... 38.17

Braständare ...................... 36.08

Brevkorgar av papp eller papper . . 48.17

Brevkort utan bild ................ 48.14

Brevordnare ....................... 83.05

Brevpapper i block ................ 48.14

Brockband ........................ 90.19

Broderier .......................... 58.10

Brom ............................ 28.01

Bromater och bromider av metaller 28.33

Bromsar, elektromagnetiska........ 85.02

Bromsband ........................ 68.14

Bronsfolier ...................... 32.09

Bronsfärger och bronspasta ........ 32.09

Broschyrer ........................ 49.01

Brosektioner ...................... 73.21

Brunkol och brunkolsbriketter .... 27.02

Bryggeriharts .................... 38.10

Bryggeriindustrimaskiner, ej hänförliga
till annat nummer .......... 84.30

Brynstenar, hand- ................ 68.05

Brytningsfärger ................... 32.10

Brännare till eldstäder ............ 84.13

Brännvin ........................ 22.09

Bufflar .......................... 01.02

Buljonger, färdiga och buljongpreparat
............................ 21.05

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxe nummer Bull-dozers

........................ 84.23

Bultar, av

järn eller stål .................. 73.32

koppar .......................... 74.15

zink ............................ 79.06

Bultsaxar ........................ 82.03

Burkar, av

aluminium ................... 76.10

glas ............................ 70.10

järn- eller stålplåt .............. 73.23

Butelj lack ........................ 98.09

Butylfenol ......................... 29.06

Byggnadsartiklar av zink .......... 79.05

Byggnadsornament av keramiskt material
.......................... 69.05

Byggnadsplattor, av pappersmassa

etc............................. 48.09

Byggnadssnickerier ................ 44.23

Byggnadssten ................. 25.15—16

B3''sthållare ........................ 61.09

Båglampor ....................... 85.20

Båtar ........................... Kap. 89

Bäddsoffor ....................... 94.01

Bälten av läder .................. 42.03

Bär, färska ...................... 08.08

Bärgningsbilar..................... 87.03

delar och tillbehör därtill........ 87.06

Bärnsten:

bearbetad; varor därav.......... 95.07

obearbetad ...................... 25.25

Bärnstenssyra .................... 29.15

Bävergäll .......................... 05.14

Böcker ........................... 49.01

Bönor, torkade etc., tjänliga till män niskoföda

...................... 07.05

Capeliner av stampad filt.......... 65.03

Carbon black...................... 28.03

Cedratfrukter, färska eller torkade.. 08.02

Cellulosavadd .................... 48.01

Cembalor .......................... 92.01

delar och tillbehör därtill .... 92.09—10

Cement .......................... 25.23

Centrifuger ........................ 84.18

Ccresin ........................... 27.13

Chamotte ......................... 25.07

Checkhäften ...................... 49.07

Checkstämplingsapparater ......... 84.51

delar och tillbehör därtill........ 84.55

Chiolit, naturlig .................. 25.28

Choklad och chokladvaror ........ 18.06

139

Tulltaxe -

nummer

Chokladautomater ................ 84.58

Chuckar, elektromagnetiska ........ 85.02

Cider .............................. 22.07

Cigarrettautomater ................ 84.58

Cigarretthylsor .................. 48.10

Cigarrettmunstycken .............. 98.11

Cigarrettpapper ................... 48.10

Cigarrettändare ................... 98.10

flytande bränslen därtill ........ 36.08

Cigarrmunstycken................. 98.11

Cikoriarot:

rostad .......................... 21.01

annan .......................... 12.05

Cirkusar, ambulerande ............ 97.08

Cisterner, av

aluminium ...................... 76.09

järn eller stål .................. 73.22

koppar .......................... 74.09

Citroner, färska eller torkade ...... 08.02

Citronsyra ........................ 29.16

Citrusfrukter, färska eller torkade . . 08.02

Containers ........................ 86.08

Cordväv:

impregnerad .................... 59.11

av ändlöst syntetiskt eller konstgjort
textilmaterial ............. 51.04

Cyanater av metaller .............. 28.44

Cyanider av metaller .............. 28.43

Cyanit ............................ 25.07

Cykelhästar ........................ 97.01

Cyklar:

barn- .......................... 97.01

andra ...................... 87.09—10

delar och tillbehör därtill ...... 87.12

Cyklohexan....................... 29.01

Cyklohexanol ..................... 29.05

Cyklohexanon ...................... 29.13

Cyklohexylsulfaminsyra .......... 29.30

Cylinderpressar .................. 84.35

Cylindrar för förtätade gaser, av

aluminium ...................... 76.11

järn eller stål.................... 73.24

Cymbaler ........................ 92.06

Cymen (cymol):

rå .............................. 38.07

annan .......................... 29.01

Dadlar, färska eller torkade........ 08.01

Damasker ......................... 64.06

Damejeanner av glas .............. 70.10

Dammsugare ...................... 85.06

140

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxe nummer -

Dammvippor av fjädrar............ 96.04

Datumstämplar ................... 98.07

Defibrörstenar .................... 68.04

Deglar av eldfast keramiskt material 69.03

Degras ........................... 15.09

Dekahydronaftalin (dekalin) ...... 29.01

Dekalkomanier .................... 49.08

Delar1, till

bilar och traktorer .............. 87.06

flygmaskiner o. d............... 88.03

grammofoner, diktafoner o. d..... 92.13

järnvägs- eller spårvägsmateriel,

rullande ........................ 86.09

kontorsmaskiner o. d. hänförliga

till nr 84.51—54 ................ 84.55

metallbearbetningsmaskiner m. m.,

hänförliga till nr 84.45—47 ...... 84.48

motorcyklar, cyklar m. m., hänförliga
till nr 87.09—11 ........ 87.12

musikinstrument ............ 92.09—10

mät- och kontrollinstrument o. d.,
hänförliga till nr 90.24, 90.26—28 90.29

paraplyer, promenadkäppar o. d. . . 66.03

skodon ......................... 64.05

ur .......................... 91.07—11

vapen .......................... 93.06

verktyg, av hårdmetall .......... 82.07

Dentalvax ........................ 34.07

Desinfektionsmedel ................ 38.11

Dessertkäx ........................ 19.08

Destillationsprodukter av minera liska

bränslen och mineraloljor Kap. 27

Dextrin .......................... 35.05

Diamantslipskivor ................ 68.04

Diatomit ......................... 25.12

Diazoföreningar .................. 29.28

Difenyltiokarbamid ............... 29.31

Dikalciumfosfat, innehållande minst

0,2 viktprocent fluor ...... 31.03, 31.05

Dikteringsapparater ............... 92.11

delar och tillbehör därtill ........ 92.13

Dimetylaminoättiksyra ............ 29.23

Dimetylcyklohexanol .............. 29.05

Dinas.............................. 25.07

Dipenten, rå .................... 38.07

Diskhoar av keramiskt material .... 69.10

Diskmaskiner .................... 84.19

Ditioniter av metaller.............. 28.36

1 Härunder ha upptagits endast de tulltaxenummer,
som omfatta enbart delar; i övrigt
hänföras i regel delar till samma nummer
som den vara, för vilken de äro avsedda.

Tulltaxe nummer Djur: döda,

av de slag, som avses i kap.

1 eller 3, icke ätbara ............ 05.15

levande ........................Kap. 1

Djurblod ........................ 05.15

Djurdelar, ätbara:

beredda eller konserverade . . 16.01—03

färska, kylda, frysta etc.........Kap. 2

Djurhår:

tagel ............................ 05.03

beredda för perukmakeriarbeten. . 67.03

till borstbinderiarbeten .......... 05.02

andra ................ 53.01—02, 53.05

Djurkol........................... 38.02

Dockor ............................ 97.02

Dockvagnar ...................... 97.01

Dodecen .......................... 29.01

Dokumentskrin av oädel metall .... 83.03

Dolomit .......................... 25.18

Domkrafter ....................... 84.22

Doppvärmare ...................... 85.12

Draggar .......................... 73.30

Dragon: se Köksväxter

Dragregulatorer .................. 90.24

delar och tillbehör därtill ...... 90.29

Dragskivor ........................ 82.05

Dragspel .......................... 92.04

delar och tillbehör därtill........ 92.10

Dragstift .......................... 90.16

Dragtruckar ...................... 87.07

Drakar ........................... 88.02

delar därtill...................... 88.03

Drank och drav .................. 23.03

Dressiner ................... 86.04, 86.06

delar därtill .................... 86.09

Driv- och transportremmar:

innehållande gummi ............ 40.10

av textilmaterial ................ 59.16

Druvmust .................... 22.04—05

Drycker ........................ Kap. 22

Duk, av

aluminiumtråd .................. 76.13

gummi .................... 40.05, 40.08

järn- eller ståltråd .............. 73.27

koppar ......................... 74.11

Dun: se Fjäder

Dupliceringsmaskiner.............. 84.54

delar och tillbehör därtill........ 84.55

Däck av gummi, för hjul .......... 40.11

Dörramar av järn eller stål ........ 73.21

Dörrar till kassavalv .............. 83.03

Dörrstängare ...................... 83.02

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958	141
Tulltaxe-		Tulltaxe-
nummer		nummer
		Etuier:
E		med första förband .........	..... 30.05
Ebonit och varor därav ........ 40.15—16	av läder etc..............	..... 42.02
EU ..............................	06.02	av trä .....................	..... 44.27
Ekolod ............................	90.28	Etylalkohol .................	. 22.08—09
delar och tillbehör därtill ......	90.29
Ekvatorialer ......................	90.06
Eldningsapparater ..................	84.13	F
Eldvapen ..................... 93.02—04	Fackverk, av
delar därtill ....................	93.06	aluminium.................	..... 76.08
Elektricitetsmätare ................	90.26	järn eller stål...............	..... 73.21
delar och tillbehör därtill........	90.29	Faktis ......................	..... 40.02
Elektroder för svetsning eller lödning	83.15	Fallskärmar .................	..... 88.04
Elektromedicinska apparater.......	90.17	Falsapparater ...............	..... 84.35
Elektrondiffraktionskameror och		Faner ........................	..... 44.14
elektronmikroskop ..............	90.11	Farmaceutiska artiklar av glas	.... 70.17
Elektronrör ......................	85.21	Farmaceutiska produkter .....	. . . Kap. 30
Elfenben:		Fartyg ......................	. . . Kap. 89
bearbetat; varor därav ..........	95.03	Fat, av
obearbetat ......................	05.10	aluminium .................	..... 76.10
Eldstadsrostar ....................	84.13	järn- eller stålplåt .........	..... 73.23
Emaljfärger, beredda ............	32.08	trä .......................	..... 44.22
Emaljmassa:		Fenantren ....................	..... 29.01
icke frittad ....................	32.08	Fenoler och fenolalkoholer . . .	..... 29.06
annan ..........................	70.02	Fenolsyror ...................	..... 29.16
Emulsionsfärger ...................	32.09	Fenylendiamin ...............	..... 29.22
Enbär ............................	09.09	Ferrocerium .................	..... 36.07
Enzymer ..........................	29.40	F''errolegeringar ..............	..... 73.02
Epoxialkoholer, epoxider, epoxietrar		Ferrosulfat ..................	..... 28.38
och epoxifenoler med tre eller fyra		F''ettalkoholer, icke isolerade .	..... 15.10
atomer i ringen ................	29.09	Fetter:
Erica ..............................	06.02	av svin eller fjäderfä, icke smälta
Esparsett ........................	12.10	eller pressade .............	..... 02.05
Estrar:		kakaosmör .................	..... 18.04
cellulosa- ......................	39.03	andra .....................	. . . Kap. 15
av glykosider ..................	29.41	Fettsyror, icke kemiskt definierade 15.10
harts- ..........................	39.05	Fiberduk samt varor därav . . .	..... 59.03
av oorganiska syror ...... Kap. 29	: VIII	Ficklampor .................	..... 85.10
av växtalkaloider ...............	29.42	Fickor av textilmaterial .....	..... 61.11
Eteralkoholer, eteralkoholfenoler,		Fickur .......................	...... 91.01
eterfenoler och eterperoxider ....	29.08	delar därtill ........ 91.07,	91.09, 91.11
Etiketter, av		Fikon, färska eller torkade . . .	..... 08.03
papper eller papp ..............	48.19	Filar:
textilmaterial ....................	58.06	nagel- ......................	..... 82.13
Eliketteringsmaskiner..............	84.19	a ndra ....................	..... 82.03
Et rar:		Film, fotografisk ............	. . . Kap. 37
cellulosa- ......................	39.03	Filmspolar .................	..... 90.10
av glykosider ....................	29.41	Filt, stampad, samt varor därav	• . . . . 59.02
av växtalkaloider ................	29.42	Filtar, res- och säng-:
andra ..........................	29.08	begagnade .................	..... 63.01
Etsningar ........................	99.02	andra .....................	...... 62.01

142

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxe nummer -

Filterdukar av textilmaterial .		59.17
Filterplattor av pappersmassa		48.08
Filtrerapparater .............		84.18
Finkelolja ...................		38.19
Fisk och fisklever samt ätbar rom och fiskmjölke:	fisk-
beredd eller konserverad . . .		16.04
färsk, kyld, fryst etc......		Kap. 3
Fiskavfall ..................	05.05,	23.01
Fiskefartyg .................		89.01
Fiskknivar av oädel metall . . .		82.14
Fiskkrokar................... Fisklever: se Fisk		97.07
Fisklim .................... Fiskmjölke: se Fisk	35.03,	35.06
Fisknät .....................		59.05
Fiskredskap ................		97.07
Fiskrom: se Fisk Fjädrar och dun:		''
bearbetade; varor därav .. .		67.01
obearbetade eller enkelt beredda . . Fjäderbrickor, av	05.07
järn eller stål .............		73.32
koppar .....................		74.15
Fjäderbössor .................		93.05
delar därtill ............... Fjäderfä:		93.06
levande ...................		01.05
slaktat .....................		02.02
Fjäderpistoler ...............		93.05
delar därtill ............... Fjädrar, av		93.06
järn eller stål ...............		73.35
koppar ..................... Fjäll: se Pulver Flaskor:		74.16
av aluminium .............		76.10
form- ......................		84.60
av glas ...................		70.10
av järn- eller stålplåt....... Flingor, av		73.23
glas .......................		32.08
potatis ....................		11.05
Flinta .......................		25.17
Flodsprutor .................		89.03
Fluoborater av metaller .....		28.29
Fluor ........................		28.01
Fluorider av metaller.........		28.29
Fluosilikater av metaller .....		28.29
Flussmedel ..................		38.13
Flusspat .....................		25.31

Tulltaxe nummer Flygmaskiner

.................... 88.02

delar därtill .................... 88.08

Flytdockor ....................... 89.03

Fläktar:

bord-, köks- o. d................. 85.06

andra .......................... 84.11

Fläsk:

berett eller konserverat ...... 16.01—02

färskt, kylt, fryst etc...........Kap. 2

Flätningsmaterial, vegetabiliskt .... 14.01

varor därav .................. Kap. 46

Flätor, av

flätningsmaterial ................ 46.01

textilmaterial .................. 58.07

Foder till huvudbonader .......... 65.07

Foderbetor ....................... 12.10

Foderkål ........................ 12.10

Fodermedel, beredda .............. 23.07

Foderpressar ...................... 84.25

Foderrotfrukter och andra foderväxter 12.10

Fodral ........................... 42.02

Folier, av

aluminium ..................... 76.04

bly .............................. 78.04

koppar ........................ 74.05

magnesium ...................... 77.02

nickel .......................... 75.03

tenn ............................ 80.04

zink ............................ 79.03

Fordon:

leksaks- ........................ 97.01

andra ........................ Kap. 87

Formflaskor ...................... 84.60

Fosfater ........ 25.10, 28.40, 31.03, 31.05

Fosfatkrita ....................... 25.10

Fosfider .......................... 28.55

Fosfiter av metaller .............. 28.40

Fosfoaminolipider ................ 29.24

Fosforgödselmedel .......... 31.03, 31.05

Fosforklorider och fosforylklorid . . 28.14

Fosforpentoxid och fosforsyra .... 28.10

F’osfortrisulfid .................... 28.15

Fotoelektriska celler .............. 85.21

Fotografier ........................ 49.11

Foto- och kinoapparater ...... 90.07—10

Fotogrammetriska instrument och

apparater ...................... 90.14

Fotokatodrör ...................... 85.21

F’otometrar ........................ 90.25

Frankostämplingsmaskiner ........ 84.52

delar och tillbehör därtill ...... 84.55

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxe nummer Frimärken: -

omakulerade och gångbara	här
i landet ....................	. . . . 49.07
andra .......................	.... 99.04
Frimärksautomater............	. . . . 84.58
Fritta .........................	. . . . 32.08
Frottévävnader av bomull ......	. . . . 55.08
Frukter:
konstgjorda samt varor därav	.. . . 67.02
andra ........ Kap. 8, Kap. 12, Kap. 20
Fruktgeléer ...................	. ... 20.05
Fruktkärnor:
utgörande snidningsmaterial .	. . . . 14.04
med huvudsaklig användning	som
människoföda, ej hänförliga	till
annat nummer ...............	.. . . 12.08
Fruktmos och fruktpastor......	. . . . 20.05
Fruktpressar:
elektriska, för hushållsbruk . .	. . . . 85.06
andra .......................	. ... 84.27
Fruktskal, ätbara:
kanderade, glaserade etc.....	. . . . 20.04
av citrusfrukter eller melon .	.. .. 08.13
Frön:
utgörande snidningsmaterial	. . .. 14.04
andra ........................	. Kap. 12
Fulminater av metaller ........	... 28.44
Fyrskepp ......................	. . . . 89.03
Fyrverkeripjäser ...............	.. . . 36.05
Fågelskinn:
bearbetade ..................	... 67.01
andra .........................	... 05.07
Fångvagnar för järnvägar.......	... 86.05
delar därtill .................	... 86.09
Får ............................	.. . . 01.04
Fårull ...................... 53.01, 53.05
Fälgband av gummi ...........	. . . 40.11
Fältspat .......................	... 25.31
Fänkål:
utgörande krydda ...........	... 09.09
annan: se Köksväxter
Färgband och färgdynor .......	. . . 98.08
Färger .............. 32.08—10	, 32.12—13
Färgfolier .....................	. . . 32.09
Färgpennor och färgstift .......	. . . 98.05
Färgämnen:
i detaljhandelsförpackningar .	. . . 32.09
andra ......................	32.04—07
Födclsedagskort.................	. . 49.09
Fönsterpapper .................	. . 48.11
Fönsterramar av järn eller stål .	. . . 73.21

143

Tulltaxe nummer -

Förarhytter ..................	.... 87.05
Förbränningskolvmotorer ......	____ 84.06
Föremål för samlingar ........	.... 99.05
Förladdningar ................	.... 93.07
Förminskningsapparater ......	.... 90.09
Förpackningar, av
papper eller papp ..........	.... 48.16
trä ..........................	44.21—22
Förpackningsmaskiner........	.... 84.19
F''örpackningstuber, av:
aluminium ..................	.... 76.10
bly ........................	.... 78.06
tenn .......................	.... 80.06
Förstoringsapparater .........	......90.09
Försäljningsautomater ........	.... 84.58
Förtjockningsmedel, naturliga etc. . . 13.03
Förtöjningsbojar ..............	.... 89.05
Förvaringsfack ...............	.... 83.04
Förvärmare ..................	.... 84.02
G
Gafflar, av oädel metall ......	.... 82.14
Gagat:
bearbetad; varor därav ......	. . . . 95.07
obearbetad ..................	.. . . 25.25
Galla ........................	____ 05.14
Galler, av
aluminiumtråd ..............	.... 76.13
järn- eller ståltråd ..........	. . . . 73.27
koppartråd ..................	. . . . 74.11
Gallium och varor därav ......	. . . . 81.04
Gallussyra .....................	.... 29.16
Galvaniska element............	. . . . 85.03
Gardiner .....................	.. . . 62.02
Garn:
av textilmaterial, impregnerat eller
överdraget med gummi ......	40.06—07
av textilfibrer i förening med	me-
talltråd eller överdraget med	me-
tall ........................	. . . . 52.01
bind- och segel-.............	. . . . 59.04
överspunnet samt snilj-......	. . . . 58.07
av asbest ..................	. . . . 68.13
av bomull ...................	55.05—06
av djurhår .................	53.06—10
av glasfibrer ...............	. . . . 70.20
av hampa, mjuk ............	. . . . 57.05
av jute ......................	. . . . 57.06
av lin eller rami ..........	54.03—04
av natursilke ...............	50.04—07
av papper ..................	. . .. 57.08

144

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxe nummer -

av syntetiska eller konstgjorda
textilfibrer:

korta ..................	. . 56.04—05
ändlösa ................	51.01,	51.03
av andra vegetabiliska textilfib-
rer ......................		57.07
Garvsyror samt föreningar därav . .	32.02
Garvämnen, syntetiska ......		32.03
Garvämnesextrakter, vegetabiliska . .	32.01
Gasanalysapparater ..........		90.25
Gasgeneratorer ..............		84.03
Gasmasker ..................		90.18
Gasmätare ..................		90.26
delar och tillbehör därtill		90.29
Gasreningsmassa:
använd ...................		38.04
annan ....................		38.19
Gaständare ..................		98.10
Gasurladdningslampor........		85.20
Gasvatten ..................		38.04
Gasvävnader av bomull ......		55.07
Gatsten .....................		68.01
Gelatin:
härdat ....................		39.04
annat ....................		35.03
varor därav ............		95.08
Gelatinderivat ..............		35.03
Gem ........................		83.05
Generatorer:
elektriska ................	85.01,	85.08
gas- ......................		84.03
Genomströmningsmätare		90.24
delar och tillbehör därtill . .		90.29
Geodetiska och geofysiska instrument
och apparater ............		90.14
Germanium och varor därav		81.04
Getter .......................		01.04
Gevär ......................	. . 93.03—05
delar därtill...............		93.06
Gips, bränd.................		25.20
varor därav ................		68.10
Gipspreparat för dentalbruk		38.19
Gipssten ....................		25.20
Gjutformar .................	84.43,	84.60
Gjutmaskiner och gjutskänkar för
''metallindustrin ..........		84.43
Gladiolus ....................		06.01
Glansmetallpreparat, flytande		32.08
Glas och varor därav ........	. . . . Kap. 70
Glas:
för belysningsändamål . . . .		70.14

Tulltaxe nummer -

till termosflaskor .............. 70.12

till ur, solglasögon etc........... 70.15

Glasavfall ......................... 70.01

Glasbearbetningsmaskiner .... 84.46, 84.57

Glasbitar till mosaikarbeten ...... 70.19

Glasfibrer och varor därav ........ 70.20

Glasflingor ........................ 32.08

Glasfärger, beredda .............. 32.08

Glaskolvar till elektriska lampor etc. 70.11

Glaskorn .......................... 32.08

Glasmassa ........................ 70.01

Glasmålningar .................... 70.07

Glasmästardiamanter, monterade . . 82.04

Glaspulver ........................ 32.08

Glaspärlor ........................ 70.19

Glasrör till elektriska lampor etc. . . 70.11

Glass och glasspulver........ 18.06, 21.07

Glasskärv ........................ 70.01

Glasull och varor därav .......... 70.20

Glasyrmassa:

icke frittad ......................32.08

annan .......................... 70.02

Glasögon ........................ 90.04

Glidlager .......................... 84.63

Glimmer:

järn- ............................ 25.09

annan, obearbetad .............. 25.26

bearbetad; varor därav ..........68.15

Glimmeravfall .................... 25.26

Glober av glas för tillverkning av

urglas etc....................... 70.15

Gluten och glutenmjöl ............ 11.09

Glycerin, glycerol, glycerollut och

glycerolvatten .................. 15.11

Glykosider ........................ 29.41

Glättmedel, beredda................ 38.12

Glödkatodrör................. 85.21

Glödlampor ...................... 85.20

Glödlampshållare ................ 85.19

Glödspån .......................... 26.02

Glödstrumpor samt slangformiga ämnen
därtill ..................... 59.14

Gobelänger ........................ 58.03

Godsvagnar för järnvägar och spårvägar
.......................... 86.07

delar därtill...................... 86.09

Golvbeläggningsmaterial:

med botten av papp eller papper. . 48.12

med botten av textilmaterial .... 59.10

Golvbonare ....................... 85.06

Golv- och vägplattor av keramiskt

material ................... 69.07—08

145

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

	Tulltaxe-		Tulltaxe-
	nummer		nummer
Gongonger ...................	.....	83.11	Guttaperka .....................	... 40.01
Grafit:			Gymnastikredskap och gymnastikut-
konstgjord .................		38.01	rustning ....................	. . . 97.06
naturlig ...................		25.04	Gänghuvuden ..................	. . . 84.48
Grammofoner ...............		92.11	Gödselmedel ...................	. Kap. 31
delar och tillbehör därtill . . .		92.13	Gödselspridare .................	... 84.24
Grammofonskivor ...........		92.12	Gördlar, ortopediska.............	. .. 90.19
Gran .......................		06.02	Göt ...........................	. . . 73.06
Granit .......................		25.16	Götkokiller .....................	... 84.43
Granulerat järn och stål.......		73.04
Grapefrukter, färska eller torkade . .	08.02	TJ
Gravyrer ....................		99.02
Grepar ......................		82.01	Hackor .......................	. . . 82.01
Grevar ......................		23.01	Hafnium och varor därav .......	... 81.04
Grifflar.......................		98.05	Hagel .........................	... 93.07
Groddar av spannmål .......		11.02	Hakar .........................	... 83.09
Groningsapparater ...........		84.28	Hakremmar till huvudbonader . . .	.. . 65.07
Grundämnen, kemiska:			Hallon, färska .................	. . . 08.08
radioaktiva ................		28.50	Halm:
andra ......................	. . Kap. 28:1	blekt eller färgad, utgörande flät-
Grus.........................		25.17	ningsmaterial ...............	. . . 14.01
Gryn, av			obearbetad eller enbart hackad	.. 12.09
potatis .....................		11.05	Halmhylsor ...................	. . . 46.02
sago eller till nr 07.06 hänförliga		Halmknivar.....................	... 82.01
rötter och rotknölar .......		11.06	Halmpressar ..................	. . . 84.25
spannmål ..................		11.02	Halogener .....................	... 28.01
stärkelse .................		19.04	Halogenider av ickemetaller . . .	. . . 28.14
Grålumppapp och grålumppapper ..	48.01	Halsdukar ......................	... 61.06
Grädde ....................	. . 04.01—02	Hampa, mjuk .................	. .. 57.01
Gräs till prydnad ............		06.04	Handborrar ....................	... 82.04
Gräsfrön ....................		12.03	Handbrynstenar ...............	. . . 68.05
Gräsklippningsmaskiner .....		84.25	Handdukar av textilmaterial . . .	.. . 62.02
Grävmaskiner................		84.23	Handpolerstenar ...............	. . . 68.05
Guano ......................	31.01,	31.05	Handredskap, ej hänförliga till	an-
Guava, färsk eller torkad ....		08.01	nät nummer ................	. . . 82.04
Guld och guldlegeringar samt	varor		Handsiktar .....................	... 96.06
därav ....................	. . . . Kap. 71	Handskar, av
Guldslagarhinna:			gummi ......................	. . . 40.13
varor därav ..............		42.06	läder eller skinn .............	. . . 42.03
Guldsmedssopor..............		71.11	Handskrifter ...................	. . . 49.06
Guldsmedsvaror ............		71.13	Handstämplar .................	. . . 98.07
Gummi och varor därav ....	. . . . Kap. 40	Handsågar .....................	. ... 82.02
Gummi arabicum ...........		13.02	Handsåll ......................	. .. 96.06
varor därav, gjutna eller formade	95.08	Handtag av trä .................	... 44.25
Gummi, syntetiskt ..........		40.02	ämnen därtill ...............	. . . 44.10
Gummiarter, naturliga ......		13.02	Handverktyg:
varor därav, gjutna eller formade	95.08	elektromekaniska ............	... 85.05
Gummilösningar ............		40.06	pneumatiska eller kombinerade
Gummircgenerat ............		40.03	med icke elektrisk motor .....	. . . 84.49
Gungor för nöjesfält e. d.....		97.08	av trä .......................	44.25
Gurkor: se Köksväxter			andra ........................	Kap. 82
Gut av nalursilkc (ej steril)		50.08	Handväskor ...................	. . 42.02

10 Dihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 90

146

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

	Tulltaxe-		Tulltaxe-
	nummer		nummer
Harpor .....................		92.01	Huvudbonader:
delar och tillbehör därtill . .	. . 92.09—10	begagnade ............ ......		63.01
Hartser:			av asbest ....................		68.13
konst- ....................	... Kap. 39	andra ......................	65.03—06
naturliga .................		13.02	Hydrazin......................		28.28
varor därav, gjutna eller formade	95.08	oorganiska salter därav......		28.28
Hartsestrar .................		39.05	organiska derivat därav ....		29.29
Hartsoljor, hartssprit och hartssyror	38.08	Hydrider .....................		28.57
Harvar .....................		84.24	Hydrogen ......................		28.04
Hasselnötter .................		08.05	Hydrogencyanid...............		28.13
Hastighetsmätare ...........		90.27	Hydrogenklorid ..............		28.06
delar och tillbehör därtill		90.29	Hydrogenperoxid ..............		28.54
Hattar ......................	. . 65.03—06	Hydrografiska och hydrologiska	in-
Hattaskar ..................		42.02	strument och apparater......		90.14
Hattformar .................		84.39	Hydrokinon ..................		29.06
Hatthyllor och hatthängare . .		83.02	Hydrosulfiter av metaller......		28.36
Hattstumpar ................	. . 65.01—02	Hydroxider av metaller ......	Kap.	28-.IV
Hattämnen av stampad filt . .		65.01	Hydroxylamin ................		28.28
Havre ......................		10.04	oorganiska salter därav......		28.28
Hektografmassa .............		98.09	organiska derivat därav ....		29.29
Hemiacetaler ...............		29.10	Hygieniska artiklar, av
Heterocykliska föreningar . . . .		29.35	glas .........................		70.17
Hexametylentetramin, utgörande		mjukgummi ................		40.12
bränsle...................		36.08	Hygrometrar ..................		90.23
Hirs ........................		10.07	Hyllremsor av papper..........		48.21
Hissar ......................		84.22	Hypobromiter av metaller......		28.33
Hoar av keramiskt material . .		69.09	Hypofosfiter av metaller ......		28.40
Honung:			Hypokloriter av metaller ......		28.31
konstgjord ................		17.02	Hyskor ........................		83.09
naturlig ...................		04.06	Hyvelstockar..................		44.25
Hormoner ..................		29.39	Hålslag ........................		84.54
Horn:			delar och tillbehör därtill ....		84.55
bearbetat; varor därav . . . .		95.05	Håltegel ......................		69.04
obearbetat ................		05.09	Hår:
Hovar ......................		05.09	djur-:
Hudar, oberedda ............		41.01	till borstbinderiarbeten ....		05.02
Hudlim .....................	35.03,	35.06	bearbetade för perukmakeriar-
Hudpulver ..................		35.04	beten; varor därav ........	67.03—04
Huggknivar ..................		82.13	andra .............. 53.01—02,	53.05
Huggpipor ..................		82.03	människo-:
Humle ......................		12.06	bearbetat; varor därav ....	67.03—04
Humleextrakt ..............		13.03	obearbetat ................		05.01
Humlemjöl ..................		12.06	Hårklippningsmaskiner:
Hus, monteringsfärdiga ......		44.23	elektriska ....................		85.07
Husbloss ....................	35.03,	35.06	andra.......................		82.13
Hushållsapparater, elektromekaniska	85.06	Hårklämmor och hårnålar ....		73.34
Hushållsartiklar, av			Hårnät, av
aluminium ................		76.15	människohår ................		67.04
järn eller stål ............		73.38	textilmaterial ...............		65.05
keramiskt material .......	. . 69.11—12	Hårspännen ..................		98.12
koppar ....................		74.18	Hårtorkningsapparater och hårtångs-
trä ........................		44.24	värmare ....................		85.12

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958 147

	Tulltaxe-		Tulltaxe-
	nummer		nummer
Håvar ......................		97.07	Ister:
Häckar ......................		44.21	icke utsmält eller utpressat .	..... 02.05
Häftapparater...............		84.54	utsmält eller utpressat .....	..... 15.01
delar och tillbehör därtill		84.55	Isterolja, ej beredd ...........	..... 15.03
Häftplåster, medicinskt ......		30.04	Isättningar till kläder........	..... 61.08
Häftstift, av
järn eller stål .............		73.31
koppar ....................		74.14
Hälskydd ...................		64.05	J
Hängslen ...................		61.09	Jacquardkort av papp.........	..... 48.21
Hästar ......................		01.01	Jacquardmaskiner ...........	..... 84.38
Hö ..........................		12.10	Jaktredskap ..................	..... 97.07
Höfthållare ..................		61.09	Jet:
Högafflar ...................		82.01	bearbetad; varor därav .....	..... 95.07
Högtalare ...................		85.14	obearbetad .................	...... 25.25
Högtrycksrör ................		73.19	Jod .........................	..... 28.01
Höknivar .....................		82.01	Jodater och jodider av metaller	• .. . . 28.34
Hörapparater för lomhörda . .		90.19	Johannesbröd .................	..... 12.08
			Jordarter, kiseldioxidhaltiga	...... 25.12
			värmeisolerande produkter	därav 69.01
I			Jordartsmetaller, alkaliska eller säll-
Ickemetaller .................		28.04	synta .................. . . .	..... 28.05
Ickemetallorganiska föreningar	. . Kap.	29 :X	Jordartsmetaller, sällsynta:
Idrottsredskap och idrottsutrustning	97.06	föreningar därav ...........	..... 28.52
Iläggningsapparater .........		84.35	Jordglober ...................	..... 49.05
Imido- och iminoföreningar . .		29.26	Jordgubbar ........... 08.08,	08.10, 08.11
Immunsera ..................		30.02	Jordnötter ...................	..... 12.01
Indigo, naturlig .............		32.05	Jordpigment .................	..... 25.09
Indium och varor därav.......		81.04	Jordärtskockor ...............	..... 07.06
Induktansspolar ............		85.01	Julgransljus ..................	..... 34.06
Infattningar till glasögon o. d.		90.03	Julgransprydnader ...........	..... 97.05
Infusoriejord:			Julkort .......................	..... 49.09
aktiverad ..................		38.03	Julprydnader ................	..... 97.05
annan .....................		25.12	Jute ..........................	..... 57.03
värmeisolerande produkter	därav	69.01	Järn och stål samt varor därav	. . Kap. 73
Inhalationsterapeutiska apparater . .	90.18	Järncerium ..................	..... 36.07
Inläggssulor .................		64.05	Järnglimmer, naturlig .........	..... 25.09
Inomhusspel ................		97.04	Järnhydroxider ..............	..... 28.23
Inredningsartiklar av keramiskt ma-		Järnkonstruktioner ...........	...... 73.21
terial .....................		69.13	Järnoxider ...................	..... 28.23
Insektsbekämpningsmedel ......		38.11	Järnsulfider, naturliga .......	..... 25.02
Insektsvaxer .................		15.15	Järnsvamp ...................	..... 73.05
Inulin .......................		11.08	Järnvägsmateriel .............	. .. Kap. 86
Invalidvagnar ..............	87.11,	87.13	Järnvägssliprar, av
Is ............................		22.01	järn eller stål .............	..... 73.16
Isolatorer ...................		85.25	trä .........................	..... 44.07
Isolerdetaljcr, elektriska, helt av iso-		Järnvägsvagnar ..............	. 86.04—07
lormaterial .................	. 85.25—26	delar därtill ...............	..... 86.09
Isoleringsrutor av glas .......		70.07	Jäst:
Isolerrör av oädel metall .....		85.27	utgörande läkemedel........	..... 30.03
Isop ..........................		12.07	annan .....................	..... 21.06
Isotoper och föreningar därav	28.5	0—51

148

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

	Tulltaxe-			Tulltaxe-
	nummer			nummer
K			Kameror:
Kablar:			televisions- ..........		..... 85.15
elektriska ................		85.23	andra ..............	. . 90.07—08, 90.11
av aluminiumtråd .........		76.12	Kamfer ..............		...... 29.13
av järn- eller ståltråd......		73.25	Kamgarn ..............	.. 53.07—08, 53.10
av koppartråd ............		74.10	Kaminer:
Kadmium och varor därav . .		81.04	elektriska ..........		...... 85.12
Kaffe ........................		09.01	av järn eller stål ....		...... 73.36
Kaffeextrakter och kaffeessenser	21.02	Kammar ..............		...... 98.12
Kaffekvarnar ...............		82.08	Kampingartiklar ......		...... 62.04
Kaffesurrogat:			Kanariefrö ............		...... 10.07
innehållande kaffe ........		09.01	Kanel och kanelknopp		...... 09.06
andra, rostade ............		21.01	Kanfas ................		...... 59.07
Kakaobönor ................		18.01	Kantsten..............		...... 68.01
Kakaofett ...................		18.04	Kaolin ................		...... 25.07
Kakaomassa ................		18.03	Kapock ...............		...... 14.02
Kakaopulver ................		18.05	Kappsäckslås ..........		...... 83.01
Kakaoskal ..................		18.02	Kapris: se Köksväxter
Kakaosmör .................		18.04	Kapsyler..............		...... 83.13
Kalandrar ..................		84.16	Kapsyleringsmaskiner .		...... 84.19
Kalciumaluminiumfosfater, naturliga	25.10	Kar, av
Kalciumcyanamid, innehållande högst		aluminium .........		...... 76.09
25 viktprocent nitrogen ....	31.02,	31.05	järn eller stål ......		...... 73.22
Kalciumfosfater . 25.10, 28.40,	31.03,	31.05	keramiskt material . .		...... 69.09
Kalciumhypoklorit ..........	......	28.31	koppar ..............		...... 74.09
Kalciumkarbid ..............		28.56	trä .................		...... 44.22
Kalciummagnesiumnitrat ....	31.02,	31.05	Karbider ..............		...... 28.56
Kalcium nitrat, innehållande högst 16		Karbonater:
viktprocent nitrogen ......	31.02,	31.05	bariumkarbonat, naturligt	...... 25.11
Kaliumaluminiumsulfat .....		28.38	magnesiumkarbonat, naturligt .... 25.19
Kaliumfosfater..............		28.40	andra, av metaller . .		...... 28.42
Kaligödselmedel ............	.. 31.04—05	Karbonpapper ........		...... 48.13
Kaliumhydroxid ............		28.17	Karbonråpapper ......	......	...... 48.01
Kaliumklorid................	. . 31.04—05	Kardbeslag ............		...... 84.38
Kaliummagnesiumsulfat, innehållan-		Kardemumma.........		...... 09.08
de högst 30 viktprocent KsO	. . 31.04—05	Kardgarn .............	53.06,	53.08, 53.10
Kaliumperoxid ..............		28.17	Karnevalsartiklar......		...... 97.05
Kaliumsalter, råa...........	.. 31.04—05	Karosserier ...........		...... 87.05
Kaliumsilikater .............		28.45	Kartonger .............		48.16—17
Kaliumsulfat, innehållande högst 52		Kartor................	......	...... 49.05
viktprocent KeO ..........	. . 31.04—05	Karuseller ............		...... 97.08
Kaliumxantogenater.........		29.31	Kasein:
Kalk ........................		25.22	härdat ..............		...... 39.04
Kalkerväv ..................	......	59.07	annat ..............	......	...... 35.01
Kalksten:			Kaseinater och andra kaseinderivat.. 35.01
för kalk- eller cementtillverkning		Kaseinlim ............		35.01, 35.06
etc.......................		25.21	Kasjunötter ..........		...... 08.01
annan ....................		25.15	Kassakistor ..........		...... 83.03
Kalktuff ....................	......	25.15	Kassakontrollapparater		...... 84.52
Kallvattenfärger ............		32.09	delar och tillbehör därtill . .	...... 84.55
Kamaxlar ...................		84.63	Kassaskåp ............		...... 83.03
Kamelia ....................		06.02	Kassetter till kameror		. . 90.07—08

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

149

	Tulltaxe-
	nummer
Kassuner .......................	. 89.05
Kastanjer ........................	. . 08.05
Kastanjetter ....................	. . 92.06
delar och tillbehör därtill......	. . 92.10
Kataplasmer ....................	. . 30.04
Katapulter ......................	. 88.05
Katgut:
steril ........................	. 30.05
av natursilke ..................	. . 50.08
av syntetiskt eller konstgjort tex-
tilmaterial ...................	. . 51.02
av tarmar etc.................	. . 42.06
Katodstrålerör ...................	. . 85.21
Kautschuk och varor därav ......	Kap. 40
Kaviar och kaviarersättning .. . .	. . 16.04
Kedjor, av
järn eller stål ................	. . 73.29
koppar ........................	. . 74.13
Kemiska föreningar:
oorganiska ...................	Kap. 28
organiska ....................	Kap. 29
Keramiska produkter............	Kap. 69
skärvor och brottstycken därav	. . 25.32
Ketonaldehyder, ketonalkoholer, keto-
ner och ketonfenoler ..........	. . 29.13
Ketonsyror ......................	. . 29.16
Kikare .........................	. . 90.05
Kilar:
klyv- ..........................	. . 82.01
av järn eller stål ..............	. . 73.32
av koppar .....................	. . 74.15
Kimrök ........................	. . 28.03
Kinoapparater ..................	. . 90.08
Kinofilm ................... 37.06, 37.07
Kinonaldehyder, kinonalkoholer, kino-
ner och kinonfenoler ..........	. . 29.13
Kinoprojektorer ................	, . 90.08
Kirurgiska instrument...........	. 90.17
Kisel ............................	. . 28.04
Kiselgur ........................	. . 25.12
värmeisolerande produkter därav 69.01
Kiseljärn och kiselmanganjärn . . .	. . 73.02
Kitt ............................	. . 32.12
Klämmer till häftapparater ......	. . 83.05
Klarspån .......................	. . 44.09
Klementiner, färska eller torkade	08.02
Kli ..............................	. . 23.02
Klichéer och klichétillverkningsm	a-
skiner ........................	. . 84.34
Klippnät, av
aluminium ....................	76.14

Tulltaxe nummer -

järn eller stål .................. 73.28

koppar .......................... 74.12

Klippverktyg, ej hänförliga till annat

nummer ........................ 82.13

Klister ......................... Kap. 35

Klor (av djur) .................... 05.09

Klor .............................. 28.01

Klorater av metaller .............. 28.32

Klorfluorkolväten ................. 29.02

Klorider av metaller .............. 28.30

Kloriter av metaller .............. 28.31

Klorkalk .......................... 28.31

Klorsulfonsyra .................... 28.06

Klorväte .......................... 28.06

Klosettskålar ..................... 69.10

Kläder:

begagnade ...................... 63.01

av asbest ........................ 68.13

av gummi ...................... 40.13

av läder eller konstläder ........ 42.03

av trikå ..................... Kap. 60

av vävnader eller filt.......... Kap. 61

Klämplattor ...................... 73.16

Klövar ............................ 05.09

Klöver ............................ 12.10

Klöverfrön ........................ 12.03

Klövolja .......................... 15.06

Knalldosor ........................ 36.05

Knappar och knappformar ........ 98.01

Knappnålar, av

järn eller stål.................... 73.34

koppar ......................... 74.19

Knappämnen ...................... 98.01

Knivar:

av oädel metall:

fisk- och smör- .............. 82.14

hugg-, för slakt och charkuteri. . 82.13

hö- och halm- ................ 82.01

maskin- ...................... 82.06

rak- ........................... 82.11

röj- .......................... 82.01

andra ......................... 82.09

Knivblad, till

knivar, hänförliga till nr 82.09 . . 82.10

rakknivar ...................... 82.11

Knäskydd av gummielastisk trikåväv 60.06

Koaxialkabel ...................... 85.23

Kobolt och varor därav............ 81.04

Kobolthydroxider och koboltoxider . . 28.24

Koffertar ......................... 42.02

Koffertlås ......................... 83.01

150

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

	Tulltaxe- nummer
Kokapparater: för hushållsbruk:
elektriska .................	. . . 85.12
av järn eller stål...........	.. . 73.36
v av koppar ..................	. . 74.17
andra .......................	. . 84.17
Kokosnötter, färska eller torkade	. . 08.01
Koks:
av mineraltjärbeck ...........	. . 27.08
petroleum-.................	. . 27.14
av stenkol, brunkol eller torv .	. . 27.04
Kol:
artiklar därav, för elektriskt ända-
mål .........................	. . 85.24
aktiverat ....................	. . 38.03
brun- .........................	. . 27.02
djur-........................	. . 38.02
kemiskt rent .................	.. . 28.03
retort- ......................	. . 27.05
rit-...........................	... 98.05
sten- ........................	. . 27.01
trä- ..........................	. . 44.02
Kolborstar .....................	. . 85.24
Koldioxid .......................	. . 28.13
Koldisulfid ....................	. . 28.15
Kollergångsstenar .............	. . 68.04
Kollodiumemulsion, ljuskänslig .	. . 37.08
Kolofonium .............	. . 38.08
varor därav, gjutna eller formade 95.08
Kolsvavla ...................	. . 28.15
Kolsyra .......................	. . 28.13
Kolväten:
gasformiga ...................	.. 27.11
andra ........................	. . 29.01
Kompasser ..............	. . 90.14
Kompressorer ...................	.. 84.11
Kondensatorer ................	. . 85.18
Kondensatorpapper .............	. . 48.01
Konsoler ...............	. 83.02
Konstbast...............	.. 51.02
Konstgjorda textilfibrer:
korta .......................	Kap. 56
ändlösa ......................	Kap. 51
Konstister ...............	. . 15.13
Konstläder ..............	.. 41.10
Konstnärsfärger ...............	. . 32.10
Konsttarmar ..................	. . 39.04
Konstverk ......................	Kap. 99
Kontorsartiklar, av
glas .........................	.. 70.13
oädel metall ................	83.04—05
papper eller papp ............	. . 48.18

	Tulltaxe-
	nummer
Kontorsböcker ................		48.18
Kontorsmaskiner ..............	84.51—54
delar och tillbehör därtill . . . .		84.55
Kontrollapparater för järnvägar	etc.:
elektriska ..................		85.16
mekaniska ..................		86.10
Kontrollinstrument, ej hänförliga till
annat nummer ............		90.16
Konvertrar ..............		84.43
Kopal:
varor därav, gjutna eller formade	95.08
Kopieringsapparater och kopierings-
ramar ................		90.10
Kopieringspapper..............		48.13
Koppar och varor därav ......	. Kap. 74
Kopparskärsten ...............		74.01
Kopparsulfat ..................		28.38
Koppartillsatslegeringar........		74.02
Kopplingar, elektromagnetiska		85.02
Kopplingsbelägg av asbest......		68.14
Kopplingsdosor ...............		85.19
Kopra .........................		12.01
Korall:
bearbetad; varor därav ......		95.05
obearbetad .................		05.12
Korgmakeriarbeten ............		46.03
Korgvide .....................		14.01
Koriander ....................		09.09
Kork och varor därav ..........	. . Kap. 45
Korkbearbetningsmaskiner.....		84.47
delar och tillbehör därtill . . . .		84.48
Kornlack .....................		13.02
Korpar .....................		82.01
Korrespondenskort ........ . .		48.14
Korsetter ......................		61.09
Korsettfjädrar ................		98.13
Korsningsspetsar...............		73.16
Kort för statistikmaskiner . . . .		48.21
Kortbrev ......................		48.14
Kortregisterlådor ..............		83.04
Korund:
konstgjord ..................		28.20
naturlig ....................		25.13
Korv .........................		16.01
Kosmetiska preparat ..........		33.06
Kragar ..................... 61.03,	61.08
Kragknappar ..................		98.01
Krampor, av
järn eller stål ..............		73.31
koppar ......................		74.14

151

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

	Tulltaxe-		Tulltaxe-
	nummer		nummer
Kranar:		Kuvert .......................		48.14
lyft-.........................	. . 84.22	Kvarnindustrimaskiner .......		84.29
andra .......................	. . 84.61	Kvarnstenar ..................		68.04
Kranbilar......................	. . 87.03	Kvarts och kvartsit..........		25.06
delar och tillbehör därtill .....	.. 87.06	Kvastar .....................		96.01
Kranvagnar för järnvägar och spår-	Kvicke .......................		05.08
vägar .......................	. . 86.06	Kvicksilver ...................		28.05
delar därtill .................	. . 86.09	Kvicksilverlikriktare .........		85.01
Krasse: se Köksväxter		Kvicksilverorganiska föreningar		29.33
Krattor .........................	. . 82.01	Kvistar till prydnad .........		06.04
Kresol .........................	. . 29.06	Kvittenfrukter, färska .......		08.06
	.. 89.01		31.02,	31.05

Kristaller, monterade piezoelektriska,	Kylapparater, kylmaskiner och	kyl-
kristalldioder, kristalltrioder o.	d. 85.21	skåp ......................		84.15
Krita:		Kålrötter .....................		12.10
biljard-, pastell-, rit- och skräddar- 98.05	Käglor, keramiska, för temperatur-
fosfat- .......................	. . 25.10	mätning ...................		38.19
annan ........................	. . 25.08	Kärnbindemedel ............	38.10,	38.19
Krokar, av		Kättingar av järn eller stål . . .		73.29
järn eller stål ..............	73.31—32	Käx ..........................		19.08
koppar ......................	74.14—15	Köksartiklar av glas .........		70.13
Krollsplint .....................	. . 14.02	Köksfläktar ...................		85.06
Krom och varor därav .........	. . 81.04	Köksväxter:
Kromater av metaller...........	. . 28.47	färska, kylda, frysta, torkade eller
Kromhydroxider och kromoxider	. . 28.21	i tillfälligt konserverande	lös-
Krommagnesitprodukter.........	. . 69.02	ningar .....................	. 07.01—04
Krosskorn av sten .............	. . 25.17	inlagda i ättika eller ättiksyra eller
Krukor, av		på annat sätt konserverade .	. 20.01—02
glas .........................	. . . 70.10	Köksväxtfrön ................		12.03
keramiskt material ...........	.. . 69.09	Körsbär, färska .............		08.07
Krusbär, färska ...............	. . 08.08	Körsbärsträd .................		06.02
Krut ...........................	. .. 36.01	Körtlar för organoterapeutiskt	bruk	30.01
Kryddnejlikor .................	. . . 09.07	Körvel: se Köksväxter
Kryddor ......................	09.04—10	Kött:
Kryddsalvia ....................	. . . 12.07	berett eller konserverat .....	. 16.01—02
Kryolit ........................	.. . 25.28	färskt, kylt, fryst etc......		Kap. 2
Kryssfaner .....................	. . . 44.15	Köttextrakt ..................		16.03
Krås till kläder för kvinnor eller flic-	Köttkvarnar, vägande högst 10 kg/st	82.08
kor .........................	. . . 61.08	Köttsaft ....................		16.03
Kräftdjur:
beredda eller konserverade . . .	. . . 16.05
färska, kylda, frysta etc......	. . . 03.03	L
Kubbar av trä .................	.. . 44.06
Kuddar ........................	. . . 94.04	Laboratoricartiklar av glas .		70.17
Kugghjul .......................	. . . 84.63	Lack, sigill- och butelj- ....		98.09
Kuggskenor ....................	. . . 73.16	Lacker .....................		32.09
Kuggväxlar .....................	. . . 84.63	Lackläder ..................		41.08
Kullager .......................	. .. 84.62	Lagerblad och lagerbär ......		09.10
Kulor av glas ...................	. . . 70.03	Lagerhus ....................		84.63
Kulspetspennor ................	. .. 98.03	Lakritsextrakt ..............		13.03
Kultivatorer ...................	. . 84.24	Laktamer ....................		29.37
Kummin .......................	. . 09.09	Laktofosfater ...............		29.19

152

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxe nummer -

Laktoner .................	..... 29.37
Lamellplattor ................	..... 44.16
Laminariastift, sterila .......	..... 30.05
Lampor:
båg-........................	..... 85.20
fick- ....................	..... 85.10
gasurladdnings- och glöd- . . .	..... 85.20
av trä .....................	..... 44.27
för ultravioletta eller infraröda
strålar ....................	..... 85.20
Lampsvart ...................	..... 28.03
Lanolin ......................	..... 15.05
Lantbruksmaskiner o. d.......	84.24—28
Lantmäteriinstrument ........	..... 90.14
Lav till prydnad .............	..... 06.04
Lax, inkokt .................
Lecitiner .....................	..... 29.24
Ledningar, elektriska .........	..... 85.23
Legeringar:
ferro- ......................	..... 73.02
guld- ......................	..... 71.07
koppartillsats- .............	..... 74.02
platina- och platinametall- .	..... 71.09
pyrofora ..................	..... 36.07
silver- .....................	..... 71.05
Leksaker .................	. 97.01—03
Lemmar, konstgjorda ........	..... 90.19
Lemonader ..................	..... 22.02
Lera:
aktiverad..................	..... 38.03
annan .....................	..... 25.07
Leucit .......................	..... 25.31
Lever:
fisklever: se Fisk
annan:
beredd eller konserverad .	. 16.01—02
färsk, kyld, fryst etc.....	____Kap. 2
Liar .........................	..... 82.01
Likriktare ....................	.... 85.01
Likör ........................	..... 22.09
Liljekonvalje .................	..... 06.01
Lim ..........................	. . Kap. 35
Limläder ....................	..... 05.06
Lin ...........................	.......54.01
Linbanor .....................	..... 84.22
Lind ........................	____ 06.02
Lindbast .....................	____ 14.01
Linkastningsapparater ........	____ 93.04
delar därtill ................	____ 93.06
Linoleummattor ..............	____ 59.10
Linolja .......................	. 15.07—08
Linoljefettsyra ................	____ 15.10

, Tulltaxe nummer Linor,

aluminiumtråd .................. 76.12

blytråd ........................ 78.06

järn- eller ståltråd .............. 73.25

koppartråd ...................... 74.10

textilmaterial .................. 59.04

Linser ........................ 90.01—02

Linskivor ........................ 84.63

Linslagningsmaskiner ............. 84.59

Lister, av

keramiskt material ............. 69.05

trä ............................. 44.19

Litografier ....................... 99.02

Livräddningsraketer .............. 36.05

Livsmedelsautomater .............. 84.58

Livsmedelsindustrimaskiner, ej hänförliga
till annat nummer ...... 84.30

L j udupptagningsapparater:

för kinobruk .................. 90.08

andra .......................... 92.12

Ljung ............................ 06.03

Ljus ............................. 34.06

Lock av glas ...................... 70.10

Lockar ............................ 67.04

Lockpipor ........................ 92.08

Lok .......................... 86.01—03

delar därtill .................... 86.09

Lokomobiler ...................... 84.04

Lornjetter ........................ 90.04

Luft, flytande...................... 28.53

Luftfartyg ...................... Kap. 88

Luftkonditioneringsapparater ...... 84.12

Luftpumpar ...................... 84.11

Luftskepp ........................ 88.01

delar därtill .................... 88.03

Luminoforer:

oorganiska ...................... 32.07

organiska ....................... 32.05

Lump ............................ 63.02

Lupiner ........................... 12.10

frön därav ..................... 12.03

Lusern ........................... 12.10

Lustfartyg ........................ 89.01

Lyftblock ........................ 84.22

Lyftdon, elektromagnetiska ........ 85.02

Lyftkranar ........................ 84.22

Lyktor, elektriska............. 85.09—10

Lådor av trä ...................... 44.21

Lås ............................... 83.01

Låsbrickor, av

järn eller stål .................. 73.32

koppar .......................... 74.15

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

153

Tulltaxe nummer Läder

.......................... Kap. 41

Läderavfall ....................... 41.09

Läderfärger, beredda .............. 32.09

Läderindustrimaskiner ........ 84.41—42

Lädervaror...................... Kap. 42

Läggmaskiner för vävnader ........ 84.40

Läkemedel ......................... 30.03

Lärk .............................. 06.02

Lödmedel ........................ 38.13

Lök, ätbar: se Köksväxter

Lökar av prydnadsväxter .......... 06.01

Lönn .............................. 06.02

Löshår ........................... 67.04

Lösningar av ovulkat gummi ...... 40.06

Lösningsmedel:

av terpener etc................. 38.07

utgörande blandningar för lacker 38.18

Madrasser ........................ 94.04

Magar ............................. 05.04

Magnesit ......................... 25.19

Magnesitprodukter ................ 69.02

Magnesium och varor därav .... 77.01—03

Magnesiumhydroxid .............. 28.18

Magnesiumkarbonat, naturligt..... 25.19

Magnesiumoxid och magnesiumper oxid

............................ 28.18

Magneter .......................... 85.02

Majs ............................. 10.05

Majsflingor ........................ 19.05

Makadam......................... 25.17

Makaroner ........................ 19.03

Makulatur ........................ 47.02

Malm ............................. 26.01

Malt ............................. 11.07

Maltdrycker ....................... 22.03

Maltextrakt ...................... 19.01

Malört ............................ 12.07

Mandariner, färska eller torkade . . 08.02

Mandel ............................ 08.05

Mangan och varor därav .......... 81.04

Manganoxider .................... 28.22

Mango och mangostan, färska eller

torkade ........................ 08.01

Manikyrverktyg ................... 82.13

Manillafibrer ...................... 57.02

Maniokrot ........................ 07.06

Manometrar ...................... 90.24

delar och tillbehör därtill ...... 90.29

Tulltaxe nummer -

Manschetter ................ 61.03, 61.08

Manschettknappar ................. 98.01

Manöverapparater för järnvägar etc.:

elektriska ...................... 85.16

mekaniska ...................... 86.10

Manövertavlor .................... 85.19

Margarin .......................... 15.13

Markiser ......................... 62.04

Marmelader .......... 17.04, 18.06, 20.05

Marmor .......................... 25.15

Maskinborstar ..................... 96.02

Maskiner och apparater, elektriska Kap. 85
Se i övrigt de olika benämningarna
Maskiner och apparater, icke elek -

triska :*

adresserings- ................... 84.54

biljett- ......................... 84.52

bokbinderi- ..................... 84.32

bokförings- .................... 84.52

bryggeriindustri-, ej hänförliga till

annat nummer ................. 84.30

disk- .......................... 84.19

duplicerings- .................... 84.54

etiketterings- ................... 84.19

frankostämplings- .............. 84.52

förpacknings- .................. 84.19

gjut-, för metallindustrin ........ 84.43

glasbearbetnings- ......... 84.46, 84.57

gräsklippnings- ................. 84.25

gräv- .......................... 84.23

hårklippnings- .................. 82.13

jacquard- ...................... 84.38

kapsylerings- ................... 84.19

klichétillverknings- .............. 84.34

kontors- .................... 84.51—54

korkbearbetnings-.............. 84.47

kvarnindustri- .................. 84.29

kyl- ............................ 84.15

lantbruks- o. d............. 84.24—28

livsmedelsindustri-, ej hänförliga

till annat nummer .............. 84.30

läderindustri- .............. 84.41—42

lägg-, för vävnader .............. 84.40

metallbearbetnings- ............. 84.45

mjölknings- .................. 84.26

myntsorterings- o. d............. 84.54

1 Härunder ha först upptagits sådana ord,
vilkas sista sammansättningsdel är »maskin»
; därefter ha upptagits maskiner och
apparater »för visst ändamål». Se i övrigt
de olika benämningarna.

154

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxe nummer -

pappersbruks- .................. 84.31

pappersvaru- .................... 84.33

press-, för vävnader ............ 84.40

påfyllnings- .................... 84.19

rensnings-, för spannmål etc..... 84.25

rull-, för vävnader .............. 84.40

räkne- .......................... 84.52

skaft- .......................... 84.38

skriv- ........................... 84.51

skär-:

för papper eller papp .......... 84.33

för vävnader .................. 84.40

skörde- ........................ 84.25

slaggranulerings- ............... 84.59

slåtter- .......................... 84.25

sorterings-, för spannmål etc..... 84.25

statistik- ....................... 84.53

stenbearbetnings- ................ 84.46

stryk- ........................... 84.40

svets- o. d..................... 84.50

sy- .............................. 84.41

så- ................ 84.24

sätt- ............................ 84.34

tillslutnings- .............. 84.19

trikå- .......................... 84.37

tryck-:

för vävnader, tapeter etc. ...... 84.40

andra ........................ 84.35

träbearbetnings- o. d............. 84.47

tvätt- .......................... 84.40

typgjutn>ngs- .................. 84.34

varp- och varpklistrings- ........ 84.37

ång- ..........................84.04—05

för uppvärmning, kokning etc. eller
annan behandling som innebär

temperaturändring .............. 84.17

för rengöring eller torkning av flaskor
eller andra kärl ............ 84.19

för inpressning av kolsyra i drycker
............................ 84.19

för utsprutning, spridning eller finfördelning
av flytande eller pulver formiga

ämnen................. 84.21

för jord- eller bergarbete........ 84.23

för bearbetning av spannmål eller

baljväxtfrön .................... 84.29

för tillverkning av filthattar .... 84.39

för tillverkning av linoleum e. d. 84.40
för sortering, siktning etc. av jord,

sten, malm etc................. 84.56

för hoppressning eller formning av
mineraliska ämnen ............ 84.56

Tulltaxe nummer för

tillverkning av gjutformar av

sand e. d....................... 84.56

för tillverkning av elektriska glödlampor,
elektronrör e. d......... 84.57

Maskinverktyg ................ 82.05—06

Massageapparater o. d............. 90.18

Master av järn eller stål .......... 73.21

Matbröd .......................... 19.07

Materialprovningsapparater och ma terialprovningsmaskiner

........ 90.22

Matriser, för

tillverkning av grammofonskivor 92.12

tryckerier ...................... 84.34

Matte ............................ 09.03

Mattor, av

flätningsmaterial................ 46.02

textilmaterial............... 58.01—02

Medicinska instrument ............ 90.17

Mejeriprodukter ..................Kap. 4

Mejram: se Köksväxter

Mekaniker till pianon............. 92.10

Mekanismer till samlingspärmar . . 83.05

Mekanoterapeutiska apparater ..... 90.18

Melass ...................... 17.03, 17.05

Meloner, färska .................. 08.09

Menagerier, ambulerande .......... 97.08

Mentol ........................... 29.05

Meridiancirklar .................... 90.06

Metaldehyd, utgörande bränsle .... 36.08

Metallbearbetningsmaskiner ....... 84.45

delar och tillbehör därtill ...... 84.48

Metaller, oädla, pläterade med ädel

metall samt varor därav ...... Kap. 71

Metaller, oädla, och varor därav Kap. 73—83
Metaller, ädla, i kolloidal form;
amalgamer av ädla metaller; föreningar
av ädla metaller ........ 28.49

Metaller, ädla och varor därav . . Kap. 71
Metallkarbidblandningar, icke sintrade
............................ 38.19

Metallorganiska föreningar .... 29.33—34

Metallsalter av oorganiska syror Kap. 28 :V

Metalltrådslampor ................ 85.20

Metalltrådssaxar .................. 82.03

Metanol, rå ...................... 38.09

Meteorologiska instrument och apparater
........................... 90.14

Metol ............................. 29.23

Metronomer ...................... 92.10

Metylalkohol, rå .................. 38.09

Metylcyklohexanol ................ 29.05

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958 155

Tulltaxe nummer -

Metylcyklohexanon ................ 29.13

Mikafolier och mikanitplattor ...... 68.15

Mikrobvacciner ................... 30.02

Mikrofoner ........................ 85.14

Mikrometrar ...................... 90.16

Mikroskop .................... 90.11—12

Mikrotomer ........................ 90.25

Mimosa .......................... 06.03

Mineraliska bränslen och mineraloljor
........................ Kap. 27

Mineraltjärbeck .................. 27.08

Mineraltjäror .................... 27.06

Mineralull och varor därav ........ 68.07

Mineralvatten .................... 22.01

Mineralvaxer ..................... 27.13

Minor ............................ 93.07

Mjöd ............................ 22.07

Mjöl:

av animaliskt ursprung ......... 23.01

av baljväxtfrön, ätbara ........ 11.03

av ben ......................... 05.08

av elfenben ..................... 05.10

av frukter, hänförliga till kap. 8 11.04

av frön och frukter, oljehaltiga . . 12.02

gluten- ........................ 11.09

av horn ......................... 05.09

av mjukgummi ................ 40.04

av mussel- eller

av potatis ...................... 11.05

av sago eller till nr 07.06 hänförliga
rötter och rotknölar ........ 11.06

av spannmål ................... 11.01

Mjölk ........................ 04.01—02

Mjölkningsmaskiner ............... 84.26

Mjölksyra ........................ 29.16

Modeller för demonstrationsändamål 90.21

Modelleringsmassor ............. 34.07

varor därav, gjutna eller formade 95.08

Moderlut från saltframställning . . 25.01

Modernejlikor .................... 09.07

Molybden och varor därav ........ 81.02

Monomctylparaaminofenolsulfat . . . 29.23

Montanvax ....................... 27.13

Monumentsten ................ 25.15—16

Moppar ........................... 96.02

Mosaikbitar av sten . ............ 68.02

Mossa till prydnad ................ 06.04

Motorcyklar ....................... 87.09

delar och tillbehör därtill........ 87.12

Motordrcssiner ................... 86.04

delar därtill .................... 86.09

Tulltaxe nummer Motorer: elektriska

................ 85.01, 85.08

andra ....................... 84.06—08

Motorfordon .................... Kap. 87

Motorgeneratorer .................. 85.01

Motorvagnar ...................... 86.04

delar därtill .................... 86.09

Moträler .......................... 73.16

Motstånd:

värme- .......................... 85.12

andra .......................... 85.19

Mudderverk ...................... 89.03

Muffar av textilmaterial, till kläder 61.11
Mufflar av eldfast keramiskt material
........................... 69.03

Mullit ............................ 25.07

Mulor och mulåsnor .............. 01.01

Munspel .......................... 92.04

delar och tillbehör därtill........ 92.10

Munstycken av eldfast keramiskt

material ....................... 69.03

Murbruk .......................... 38.19

Murstenar av glas ................ 70.16

Murtegel ......................... 69.04

Musikinstrument .............. 92.01—08

delar och tillbehör därtill .... 92.09—10

Musiknoter ....................... 49.04

Musiksågar ....................... 92.08

Muskot och muskotblomma ........ 09.08

Muttrar, av

järn eller stål .................. 73.32

koppar .......................... 74.15

Mynt ............................ 72.01

Mynta ............................ 12.07

Myntsorteringsmaskiner ........... 84.54

Myrsyra .......................... 29.14

Mysk ............................ 05.14

Målarböcker ...................... 49.03

Målningar ........................ 99.01

Målningsfärger .................... 32.09

Målningsrullar .................... 96.02

Människohår:

bearbetat; varor därav ...... 67.03—04

obearbetat ...................... 05.01

Märlor, av

järn eller stål .................. 73.31

koppar ........................ 74.14

Mätinstrument, ej hänförliga till annat
nummer .................... 90.16

Möbellister ....................... 44.19

156

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

	Tulltaxe-		Tulltaxe-
	nummer		nummer
Möbler:		Noppor av textilmaterial .....	..... 59.01
för spel ......................	. . 97.04	Nukleinsyror ................	..... 29.35
för inbyggnad av symaskiner . .	. . 84.41	Nummerbrickor av oädel metall	... 83.14
andra ........................	Kap. 94	Nyckelämnen och nycklar.....	..... 83.01
Mösskärmar ..................	... 65.07	Nålkammar .................	..... 84.38
		Näbbar .......................	..... 05.09
		Näringsmedel:
N		innehållande kakao ........	..... 18.06
Naftalen ........................	. . . 29.01	av mjöl, stärkelse etc......	..... 19.02
Naften- och naftensulfosyror, råa	. . 38.19	ej hänförliga till annat nummer .. 21.07
Naftol ..........................	. . 29.06	Närsubstrat för odling av mikrober 38.16''
Naftolfärgämnen ................	. . 32.05	Näsdukar, av
Naftylamin ......................	. . 29.22	papper ....................	..... 48.21
Nagelfilar ......................	. . 82.13	textilmaterial .............	..... 61.05
Naglar ..........................	. . 05.09	Nät, av
Namnplåtar av oädel metall . . . .	. . 83.14	aluminiumtråd ............	..... 76.13
Natriumformaldehydsulfoxylat . . .	.. 28.36	järn- eller ståltråd .......	..... 73.27
Natriumfosfater ................	... 28.40	koppartråd ................	..... 74.11
Natriumhydroxid ...............	. . 28.17	textilmaterial .............	..... 59.05
Natriumklorid .................	. .. 25.01	Nätknytningar ...............	. 58.08—09
Natriumnitrat, innehållande högst 16	Nötkreatur .................	..... 01.02
viktprocent nitrogen ...... 31.02, 31.05	Nötter:
Natriumperborat ...............	.. . 28.46	utgörande snidningsmaterial	.... 14.04
Natriumperoxid ................	. . 28.17	jord- .......................	..... 12.01
Natriumsilikater ................	. . 28.45	andra ....................	08.01, 08.05
Natriumxantogenater ............	. . . 29.31
Nattvardsbröd ..................	. . . 19.06
Naturgummi ...................	. . . 40.01	o
kemiska derivat därav .......	. . 39.05
Naturpärlor ....................	. . 71.01	Objektiv .....................	..... 90.02
varor därav ..................	... 71.15	Oblatkapslar för läkemedel . . .	..... 19.06
Navigationsinstrument ..........	. . 90.14	Obligationer .................	..... 49.07
Necessärer ....................	. . 42.02	Ogräsbekämpningsmedel .....	..... 38.11
Nefelin och nefelinsyenit ........	. . 25.31	Oiticicaolja .................	. 15.07—08
Nejlikstjälkar ..................	. . . 09.07	Oleomargarin, ej berett.......	..... 15.03
Nickel och varor därav..........	Kap. 75	Oleum .......................	..... 28.08
Nickelskärsten ..................	. . 75.01	Oliver: se Köksväxter
Niob och varor därav ..........	. . 81.04	Oljekakor ...................	..... 23.04
Nitar:		Oljor:
rör- och tvåspets- ...........	83.09	animaliska .................	. . . Kap. 15
av järn eller stål ...........	. . . 73.32	harts- .....................	..... 38.08
av koppar ...................	. . . 74.15	mineral- ...................	. . . Kap. 27
av zink ......................	. . . 79.06	trätjär- ....................	38.09, 38.18
Nitranilin .....................	. . . 29.22	vegetabiliska:
Nitrater .......................	. . . 28.39	feta......................	. . . Kap. 15
Nitrider .......................	. . . 28.57	flyktiga .................	. . . Kap. 33
Nitrilföreningar ...............	. . . 29.27	Omformare ...................	..... 85.01
Nitriter ........................	. . . 28.39	Onduleringsapparater.........	..... 85.12
Nivåmätare ...................	. . . 90.24	Oorganiska kemiska produkter	. . Kap. 28
delar och tillbehör därtill . . .	. . . 90.29	Opa, beredda ...............	..... 32.08
Nockplåtar av zink.............	. . . 79.05	Operationsbord ...............	..... 94.02
Nonen ..........................	.. . 29.01	Opium ......................	..... 13.03

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

157

	Tulltaxe-		Tulltaxe-
	nummer		nummer
''Optiska instrument och apparater,		Pappersknivar ...............		82.13
ej hänförliga till annat nummer ..	90.13	Pappersmassa ...............		47.01
Optiskt glas:			Papperstapeter ...............		48.11
bearbetat ..................	. 90.01—02	Pappersvarumaskiner ........		84.33
obearbetat .................		70.18	Paraffin ....................		27.13
Orderböcker .................		48.18	varor därav, gjutna eller formade	95.08
Organiska kemiska produkter .	. . . Kap. 29	Paranötter ...................		08.01
Orglar och orgelharmonier . .	92.03,	92.07	Paraplyer och parasoller .....		66.01
delar och tillbehör därtill .		92.10	Parfymer .....................		33.06
Originalskulpturer ...........		99.03	Parkettstav:
Orkestrion ...................		92.08	icke sammansatt ...........		44.13
delar och tillbehör därtill . . .		92.10	sammansatt ...............		44.23
Ortopediska artiklar .........		90.19	Pastellkrita .................		98.05
Ost ...........................		04.04	Pedikyrverktyg ...............		82.13
Ostmassa ....................		04.04	Pekannötter .................		08.05
Ostron: se Kräftdjur			Pektin ......................		13.03
Oxalsyra ....................		29.15	Penicillin ...................		29.44
Oxibromider av metaller .....		28.33	läkemedel därav ...........		30.03
Oxider, av			Pennformeringsapparater .....		84.54
ickemetaller ................	. Kap.	28:11	delar och tillbehör därtill . . .		84.55
metaller....................	Kap.	> >—< OO <N	Pennförlängare ...............		98.03
Oxidjodider av metaller .....		28.34	Pennor ......................	. 98.03—05
Oxihalogenider av ickemetaller		28.14	Pennskaft ...................		98.03
Oxidkloridcr av metaller .....		28.30	Penslar .....................		96.02
Oxygen .....................		28.04	Pentanol ....................		29.04
Ozokerit .....................		27.13	Peppar:
Ozonterapeutiska apparater . . .		90.18	kubeba- ....................		12.07
			sötpaprika: se Köksväxter
			annan .....................		09.04
			Pepparrot: se Köksväxter
P			Peptoner ....................		35.04
			Perborater av metaller .......		28.46
Packningar:			Perbromater av metaller .....		28.33
satser därav ...............	.....	84.64	Pergament....................		41.07
av metallplåt i förening med annat		Pergamentpapper och pergamentpapp	48.03
material ...................		84.64	Perjodater av metaller .......		28.34
av papper .................		48.21	Perkarbonater av metaller . . .		28.42
av textilmaterial ...........		59.17	Perklorater av metaller.......		28.32
Pagineringsstämplar .........		98.07	Perklorsyra ..................		28.13
Paljetter .....................		83.10	Permanganater av metaller . . .		28.47
Pansarslangar av vulkat mjukgummi	40.09	Peroxider av metaller ........	Kap.	28 :IV
Pantografer .................		90.16	Peroxikarbonater av metaller .		28.42
Papeterier ...................		48.14	Peroxisulfater av metaller . . .		28.38
Papiljotter av järn eller stål .		73.34	Persikokärnor ...............		12.08
Papper och papp:			Persikor, färska .............		08.07
garn och textilvaror därav .	. . . Avd. XI	Persilja: se Köksväxter
ljuskänsliga ...............		37.03	Personvagnar för järnvägar och spår-
slip- .......................		68.06	vägar .....................		86.05
i rullar eller ark..........	. 48.01—07	delar därtill ...............		86.09
tillskurna; varor därav .....	. 48.10—21	Persulfater av metaller .......		28.38
Pappcrsbruksmaskiner .......		84.31	Peruker ......................		67.04
Pappcrsklämmor .............		83.05	Petroleumgaser ..............		27.11

158

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxe nummer Petroleumvax

.................... 27.13

Pianon ...................... 92.01, 92.07

delar och tillbehör därtill .... 92.09—10

Piassava .......................... 14.03

Pigment, rivna i linolja etc....... 32.09

Pimsten:

wiener- ........................ 68.05

annan ........................... 25.13

Pincenéer ........................ 90.04

Pincetter .......................... 82.03

Pine oil .......................... 38.07

Pinnar av trä .................... 44.09

Piskor ............................ 66.02

Pistoler ................. 93.02, 93.04—05

delar därtill .................... 93.06

Plakatfärger ...................... 32.10

Planglas ...................... 70.04—07

Planimetrar ...................... 90.16

Planscher ........................ 49.11

Planschetter ...................... 98.13

Plaster och varor därav.......... Kap. 39

Platina och platinametaller samt legeringar
och varor därav ...... Kap. 71

Platiner .................... 73.07, 73.15

Plattor:

av asbest....................... 68.13

byggnads-:

av glas ........................ 70.16

av pappersmassa etc........... 48.09

filter-, av pappersmassa etc....... 48.08

golv- och vägg-, keramiska . . 69.07—08

av gummi:

hård- ........................ 40.15

mjuk-................... 40.05, 40.08

av hårdmetall .................. 82.07

lamell-, av trä etc............... 44.16

för svetsning eller lödning ...... 83.15

av vegetabiliskt material jämte mi neraliskt

bindemedel ............ 68.09

Plomber .......................... 83.13

Plommon, färska .................. 08.07

Plommonkärnor .................. 12.08

Plommonträd ..................... 06.02

Plyschvävnader ................... 58.04

Plånböcker ........................ 42.02

Plåt, av

aluminium ...................... 76.03

bly ............................ 78.03

järn eller stål ............ 73.13, 73.15

koppar .......................... 74.04

magnesium ..................... 77.02

Tulltaxe nummer -

nickel .......................... 75.03

tenn ............................ 80.03

zink ............................ 79.03

Plåtar:

för fotobruk .......... 37.01, 37.04—05

tryck- ........................... 84.40

för grafiskt ändamål ............ 84.34

Plåtsaxar......................... 82.03

Plåtämnen av järn eller stål . . 73.08, 73.15

Polarimetrar ...................... 90.25

Polermedel ........................ 34.05

Polerskivor, av

mineraliska ämnen ..........:. . . 68.04

textilmaterial ................... 59.17

Polysulfider av metaller .......... 28.35

Pomponger ....................... 58.07

Pontonkranar ..................... 89.03

Poppel ............................ 06.02

Porfyr ........................... 25.16

Porslinsfärger, beredda ............ 32.08

Portföljer ......................... 42.02

Portföljlås ........................ 83.01

Portmonnäer ...................... 42.02

Positiv ............................ 92.08

delar och tillbehör därtill........ 92.10

Postvagnar för järnvägar .......... 86.05

delar därtill .................... 86.09

Potatis: se Köksväxter

Potentiometrar.................... 85.19

Premier jus ........................ 15.02

Presenningar ..................... 62.04

Pressar:

frukt- .................... 84.27, 85.06

halm- och foder- ................ 84.25

saft-, vägande högst 10 kg/st .... 82.08

tryck-:

för vävnader, tapeter etc....... 84.40

andra ......................... 84.35

Pressjärn, elektriska .............. 85.12

Pressmaskiner för vävnader........ 84.40

Presstalg .......................... 15.03

Prismor ...................... 90.01—02

Produktionsräknare ............... 90.27

delar och tillbehör därtill........ 90.29

Profilprojektorer ................. 90.16

Profilstång av järn eller

stål ................ 73.11, 73.15, 73.21

Projektionsskärmar ............... 90.10

Promenadkäppar .................. 66.02

ämnen av trä därtill ............ 44.10

Propån ............................ 27.11

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

159

Proppar, av	Tulltaxe- nummer
glas .......................	...... 70.10
oädel metall ..............	...... 83.13
Proteiner ...................	. . .. Kap. 35
Proteser ....................	...... 90.19
Protonmikroskop och protondiffrak-
tionskameror ..............	...... 90.11
Provdockor .................	...... 98.16
Provitaminer ................ Prydnadsartiklar, av	...... 29.38
glas ......................	70.13, 70.19
trä ........................ Prydnadsföremål, av	...... 44.27
keramiskt material ........	...... 69.13
oädel metall ..............	...... 83.06
Psykotekniska apparater ....	...... 90.18
Psykrometrar ..............	...... 90.23
Puddingpulver........ 18.06,	19.02, 21.07
Pudervippor ................ Pulver och fjäll, av	...... 96.05
aluminium ................	...... 76.05
bly ........................	...... 78.04
koppar ...................	...... 74.06
magnesium ...............	...... 77.02
nickel .....................	...... 75.03
tenn ......................	...... 80.04
zink ...................... Pulver:	...... 79.03
av glas...................	...... 32.08
hud- ......................	...... 35.04
av hårdgummi ............	...... 40.15
av kött o. d...............	...... 23.01
av sten ...................	...... 25.17
för svetsning eller lödning	...... 38.13
Pulveriserat järn och stål .	...... 73.05
Pumpar ..................... Pumpor: se Köksväxter	. 84.10—11
Putsbollar ..................	...... 73.39
Putsmedel ..................	...... 34.05
Putsvantar .................	...... 73.39
Pyrethrumextrakt ..........	...... 13.03
Pyridin .....................	...... 29.35
Pyrmedel, konstgjorda ......	...... 32.03
Pyrogallol (pyrogallussyra) .	...... 29.06
Pyrometrar .................	...... 90.23
Pyrotekniska artiklar .......	...... 36.05
Påfyllningsmaskiner ........	...... 84.19
Pålkranar ................... Påsar, av	...... 84.23
papper ....................	..... 48.16
textilmaterial .............	...... 62.03

Tulltaxe nummer Pälsskinn

och konstgjord päls samt

varor därav .................. Kap. 43

Pärlemor, bearbetad, samt varor därav
............................. 95.02

Pärlor:

av glas .......................... 70.19

natur- .......................... 71.01

varor därav .................. 71.15

av oädel metall ................ 83.10

Päron, färska .................... 08.06

Päronträd ........................ 06.02

Radarapparater .................... 85.15

Radioaktiva kemiska grundämnen . . 28.50

Radiogrammofoner ................ 85.15

Radiomottagare och radiosändare . . 85.15

Rafia .............................. 14.01

Rafräschissörer ................... 98.14

Rakapparater:

icke elektriska, rakblad, rakhyvlar

och rakknivar ................... 82.11

elektriska ...................... 85.07

Rakor ............................. 82.01

Raktvål .......................... 34.01

Ramar, av

oädel metall, för tavlor o. d..... 83.12

trä, för tavlor o. d............... 44.20

zink, till takfönster ............ 79.05

Rami ............................. 54.02

Ramlister av trä .................. 44.19

Raspar ........................... 82.03

Redskap:

mekaniska .................... Kap. 84

av oädel metall .............. Kap. 82

av trä .......................... 44.25

Reflexpärlor av glas .............. 70.19

Refraktometrar ................... 90.25

Regulatorer:

elektriska...................... 85.19

till hydrauliska motorer ....... 84.07

Reklamskyltar av oädel metall .... 83.14

Reläer ............................ 85.19

Remskivor ........................ 84.63

Remsor (konstbast o. d.) av syntetiskt
eller konstgjort textilmaterial 51.02

Rengöringsmedel .................. 34.02

Rensningsmaskiner för spannmål etc. 84.25

llcp av gummi .................... 40.07

Reseffekter ........................ 42.02

Reservoarpennor .................. 98.03

160

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

	Tulltaxe-		Tulltaxe-
	nummer		nummer
Resgodsvagnar för järnvägar .		86.05	Råolja ......................		27.09
delar därtill ...............		86.09	Råsilke ....................		50.02
Resinoider....................		33.01	Råskenor ....................	73.06,	73.15
Resorcinol ...................		29.06	Råttgift ....................		38.11
Respiratorer .................		90.18	Räcken av järn eller stål ....		73.21
Resväskor ...................		42.02	Räfsor .....................		82.01
Resårbottnar ................		94.04	Räkneinstrument ............		90.16
Retorter av eldfast keramiskt	ma-		Räknemaskiner .............		84.52
terial .....................		69.03	delar och tillbehör därtill . .		84.55
Retortkol ...................		27.05	Räkneskivor och räknestickor		90.16
Revolvrar ..................	93.02,	93.04	Räler och räiskarvjärn ......		73.16
delar därtill ...............		93.06	Rännor av keramiskt material		69.06
Rhenium och varor därav.....		81.04	Rödbetor och rödkål: se Köksväxter
Rhizomer av prydnadsväxter .		06.01	Röjknivar ..................		82.01
Ricinolja .....................	. 15.07—08	Rökpipor ....................		98.11
Ridspön .....................		66.02	Röntgenapparater ...........		90.20
Ringar av gummi, för hjul . . .		40.11	Röntgenbilar ................	......	87.03
Ringklockor:			delar och tillbehör därtill . .		87.06
elektriska..................		85.17	Röntgenkontrastmedel ......		30.05
andra ......................		83.11	Röntgenrör ..................		90.20
Ris:			Rör:
s. k. rostat .................		19.05	böjliga, av oädel metall ....		83.08
annat ......................		10.06	isoler-, av oädel metall		85.27
Risrot .......................		14.03	för svetsning eller lödning		83.15
Ritbestick ...................		90.16	av aluminium ............		76.06
Ritböcker ...................		49.03	av bly ....................		78.05
Ritinstrument................		90.16	av glas e. d........... 70.02—03,	70.11
Ritkol och ritkrita.............		98.05	av gummi:
Ritningar....................		49.06	hård- ..................		40.15
Ritsinstrument ...............		90.16	mjuk- ..................	40.06,	40.09
Rivtändare ..................		36.04	av järn eller stål..........	. . 73.17—19
Robotprojektiler .............		93.07	av keramiskt material:
Rododendron ................		06.02	eldfast ...................		69.03
Rosmarin ....................		12.07	annat ..................		69.06
Rotationspressar .............		84.35	av koppar ................		74.07
Rotfrukter, ätbara: se Köksväxter		av magnesium ............		77.02
Rotknölar:			av nickel ................		75.04
av prydnadsväxter .........	.....	06.01	av silver ..................	......	71.05
med hög halt av stärkelse	eller		av tenn ...................		80.05
inulin .....................		07.06	av zink ..................		79.04
Rotting ......................		14.01	Röravskärare ................		82.03
Rullager ....................		84.62	Rördelar, av
Rullar, preparerade för ljudupptag-		aluminium................		76.07
ning eller inspelade .......		92.12	bly ........................		78.05
Rulljalusier av järn eller stål .		73.21	järn eller stål ............		73.20
Rullkedjor av järn eller stål .		73.29	koppar ....................		74.08
Rullmaskiner för vävnader . . .		84.40	tenn......................		80.05
Ryggsäckar ..................		42.02	zink ......................		79.04
Ryttare till kortregister, av oädel me-		Rörnitar ....................		83.09
tall .......................	.....	83.05	Rötter:
Råg .........................		10.02	cikoria- ...................		12.05
Rågummi ...................	. 40.01—04	foder- och kål- ..........		12.10

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

161

Tulltaxe rtummer med

hög halt av stärkelse eller

inulin .......................... 07.06

andra ....................... 06.01—02

Sablar ............................ 93.01

Sackarin .......................... 29.26

Sadelmakeriarbeten för djur ...... 42.01

Saffran .......................... 09.10

Saft av frukter eller köksväxter .... 20.07

Saftpressar, vägande högst 10 kg/st 82.08

Salepsrot ......................... 07.06

Salicylsyra ....................... 29.16

Salpetersyra ...................... 28.09

Salt .............................. 25.01

Saltsyra .......................... 28.06

Samlingspärmar .................. 48.18

Sammetsvävnader ................. 58.04

Sand:

naturlig bitumenhaltig .......... 27.15

annan .......................... 25.05

Sandblästerapparater .............. 84.21

Sandsten ......................... 25.16

Sanitetsartiklar, av

aluminium ..................... 76.15

järn eller stål .................. 73.38

keramiskt material ..............69.10

koppar ............................74.18

Sanitetsbindor av vadd............ 59.01

Sardeller: se Fisk

Sardininläggningar ................ 16.04

Saxar:

bult-, metalltråds- och plåt- .... 82.03

trädgårds- (för två händer) .... 82.01

andra .......................... 82.12

Scarfar och sjalar ................ 61.06

Schellack .......................... 13.02

Sedlar ............................ 49.07

Segel ............................. 62.04

Segelflygplan ..................... 88.02

delar därtill..................... 88.03

Segelgarn ........................ 59.04

Sekatörer ........................ 82.13

Senap, beredd .................... 21.03

Senapsfrön ........................ 12.01

Senapspulver ..................... 21.03

Senor .............................. 05.06

varor därav .................... 42.06

Serumampuller av glas ............ 70.17

Servetter av papper .............. 48.21 11

Tulltaxe nummer -

Sibet .............................. 05.14

Sickativ, beredda .................. 32.11

Sidvagnar ........................ 87.09

delar och tillbehör därtill ...... 87.12

Siffror av oädel metall ............ 83.14

Sigillack .......................... 98.09

Sigilloblater ...................... 19.06

Sigillstämplar .................... 98.07

Signalapparater:
elektriska:

för järnvägar etc............. 85.16

för cyklar eller motorfordon .. 85.09

andra ........................ 85.17

mekaniska, för järnvägar etc..... 86.10

Signalpistoler .................... 93.04

delar därtill .................... 93.06

Signalutrustning, elektrisk, för cyklar
eller motorfordon............ 85.09

Siktduk av textilmaterial .......... 59.17

Silicider .......................... 28.57

Silikater av metaller .............. 28.45

Silkeskokonger .............. 50.01, 50.03

Sillimanit ........................ 25.07

Silver och silverlegeringar samt varor
därav .................... Kap. 71

Silvernitrat ........................ 28.49

Singel ............................ 25.17

Sirap .............................. 17.02

Sirener, elektriska ................ 85.17

Sittkäppar ........................ 66.02

Sittmöbler ........................ 94.01

Sjukhussängar .................... 94.02

Sjukvagnar:

järnvägs- ....................... 86.05

delar därtill .................. 86.09

andra .......................... 87.13

Sjögräs ........................... 14.02

Sjömärken ........................ 89.05

Sjöskum:

bearbetat; varor därav .......... 95.07

ej bearbetat .................... 25.25

Skaft, av

oädel metall .................... 82.15

trä ............................ 44.25

Skaftmaskiner och skaftramar .... 84.38

Skal:

utgörande snidningsmaterial .... 14.04

av blötdjur .................... 05.12

av frukter, ätbara:

kanderade, glaserade etc....... 20.04

andra ......................... 08.13

11 Biliang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 90

162

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxe nummer kakao-

........................ 18.02

av sköldpaddor ................. 05.11

Skandium ......................... 28.05

föreningar därav ................ 28.52

Skarpsill: se Fisk

Skedar, av oädel metall............ 82.14

Skeppskronometrar ................ 91.04

delar därtill .......... 91.08, 91.10—11

Skeppsskorpor .................... 19.07

Skiffer:

bearbetad; varor därav .......... 68.03

obearbetad ...................... 25.14

Skifferråolja ...................... 27.09

Skiffrar, bituminösa .............. 27.15

Skiktträ ........................... 44.15

Skinn, oberedda .................. 41.01

Skivspelare ....................... 92.11

delar och tillbehör därtill........ 92.13

Skjortbröst ....................... 61.03

Skjutbanor för nöjesfält e. d..... 97.08

Skjutmått ........................ 90.16

Skoblock och skoläster av trä ...... 44.25

Skodon:

begagnade ...................... 63.01

av asbest ........................ 68.13

andra ........................ Kap. 64

Skolkrita .......................... 98.05

Skopligg .......................... 44.11

Skottväktare ...................... 84.38

Skrapor .......................... 84.23

Skrin av trä ...................... 44.27

Skrivböcker....................... 48.18

Skrivkrita ......................... 98.05

Skrivmaskiner .................... 84.51

delar och tillbehör därtill........ 84.55

Skrivpennor ....................... 98.04

Skrivtavlor ....................... 98.06

Skrivunderlägg .................... 48.18

Skrot, av

aluminium...................... 76.01

bly ............................. 78.01

järn och stål.................... 73.03

koppar .......................... 74.01

magnesium ..................... 77.01

nickel .......................... 75.01

tenn ............................ 80.01

zink ............................ 79.01

ädel metall..................... 71.11

Skruvar och skruvkrokar, av

järn eller stål .................. 73.32

koppar .......................... 74.15

Skruvmejslar.................. 82.04—05

Tulltaxe nummer Skruvnycklar

..................... 82.03

Skruvstycken och skruvtvingar .... 82.04

Skruvöglor, av

järn eller stål .................. 73.32

koppar .......................... 74.15

Skräddarkrita..................... 98.05

Skulpturer, original- .............. 99.03

Skumglas i block eller plattor .... 70.16

Skurpulver ........................ 34.05

Skyddsglasögon ................... 90.04

Skyddsöverdrag till huvudbonader . . 65.07

Skyfflar .......................... 82.01

Skyltdockor, skyltfigurer och skylt ställ

........................... 98.16

Skyttlar ........................... 84.38

Skålar, av eldfast keramiskt material 69.03

Skämtartiklar .................... 97.05

Skärcirklar ........................ 82.04

Skärmaskiner, för

papper eller papp................ 84.33

vävnader ........................ 84.40

Skäror ........................... 82.01

Skärp.............................. 61.11

Skärstål för maskiner ............ 82.06

Skärv, av

glas ............................ 70.01

keramiskt material .............. 25.32

sten ............................ 25.17

Skärverktyg, ej hänförliga till annat

nummer ........................ 82.13

Sköldpadd, bearbetad, samt varor

därav .......................... 95.01

Skördemaskiner ................... 84.25

Slabs ...................... 73.07, 73.15

Slagg:

thomas- .................. 31.03, 31.05

annan .................... 26.02, 26.04

Slaggranuleringsmaskiner .......... 84.59

Slaggull och varor därav .......... 68.07

Slaginstrument ................... 92.06

delar och tillbehör därtill ........92.10

Slangar, av
gummi:

för hjul ...................... 40.11

andra ........................ 40.09

oädel metall .................... 83.08

textilmaterial .................... 59.15

Slingor av järn- eller ståltråd .... 73.25

Slipmedel:

naturliga ....................... 25.13

anbragta på vävnad, papper etc. . . 68.06

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

163

	Tulltaxe-
	nummer
Sliprar, av
järn eller stål .............		73.16
trä .........................		44.07
Slipsar ......................		61.07
Slipskivor:
monterade hand- eller fotdrivna . .	82.04
andra .....................		68.04
Slipstenar ...................		68.04
Slutare till kameror .........	. 90.07—08
Slåttermaskiner .............		84.25
Släpfordon ...................		87.14
Slöjor .......................		61.06
Smidesässjor och smidesstäd .		82.04
Smältstycken................	73.06,	73.15
Smältsäkringar ...............		85.19
Smärgel .....................		25.13
Smör .........................		04.03
Smörgåskäx .................		19.08
Smörjfetter ................	27.10,	34.03
Smörjmedel ..................		34.03
Smörknivar av oädel metall . . .		82.14
Snidningsmaterial, vegetabiliskt ....	14.04
Snidningsmaterial, bearbetat,	samt
varor därav ...............	. . . Kap. 95
Sniljer och sniljgarn .........		58.07
Sniljvävnader ...............		58.04
Snö .........................		22.01
Snöplogar ...................	84.23,	87.03
Snörhålsringar ...............		83.09
Snörmakeriarbeten ...........		58.07
Snörnålar ...................		73.33
Socker .......................	. . . Kap. 17
Sockerarter, kemiskt rena, andra än
sackaros ...................		29.43
Sockerbetor ...................		12.04
Sockerkonf ektyrer:
innehållande kakao.........		18.06
andra.......................		17.04
Sockerkulör .................		17.02
Sockerlösningar ............	17.02,	17.05
Sockerrör och sockersnitsel .. .		12.04
Sockertänger .................		82.14
Socklar till glödlampor .......		85.20
Sockor, av
trikå ......................		60.03
vävnader ..................		61.10
Sojabönor ...................		12.01
Solarstearin ..................		15.03
Solfjädrar ...................		67.05
Solglasögon ...................		90.04
Solv .........................		84.38
Soppor, färdiga och soppreparat ....	21.05
Soppslevar av oädel metall . . .		82.14

Tulltaxe nummer Sorghum: utgörande

material för borstbin -

deriarbeten ..................... 14.03

utgörande spannmål............. 10.07

Sorteringslådor av oädel metall ..... 83.04

Sorteringsmaskiner för spannmål

etc............................. 84.25

Sotningsapparater .................. 84.02

Spackelfärger .............. 32.12

Spadar ............................ 82.01

Spannmål ...................... Kap. 10

varor därav .................. Kap. 19

Spanska flugor .................. 05.14

Sparkcyklar .................. 97.01

Sparris: se Köksväxter

Sparrsockar ........................ 82.04

Specialvagnar för järnvägar och spårvägar
.......................... 86.05

delar därtill ......... ..........,. 86.09

Spegeljärn ........................ 73.01

Speglar:

bearbetade för optiskt bruk . . 90.01—02

av glas ....................... . . . 70.09

av oädel metall ................ 83.12

Spektrometrar .................... 90.25

Spel (lyftanordningar) ............ 84.22

Spelapparater och spelautomater . . . 97.04

Speldosor ........................ 92.08

delar och tillbehör därtill........ 92.10

Spermaceti ....................... 15.14

Spetsar ............................ 58.09

Spetsvävnader..................... 58.09

Spik, av

järn eller stål .................. 73.31

koppar .......................... 74.14

zink ............................ 79.00

Spillånga: se Fisk

Spindlar, spinnmunstycken och

spinnvingar .................... 84.38

Spiralslangar av vulkat mjukgummi 40.09

Spisar, av järn eller stål ......... 73.36

Spiskummin .................... 09.09

Spjälor för behandling av frakturer 90.19

Spolpipor, av

papper eller papp .............. 48.20

trä ............................. 44.26

Spontpålar.................. 73.11, 73.15

Sporer ........................... 12.03

Sportredskap och sportutrustning . . 97.06

Sprintar, av

järn eller stål .................. 73.32

koppar .......................... 74.15

164

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxe nummer Sprundplåtar

och sprundtappar .... 83.13

Sprutpistoler ...................... 84.21

Sprängkapslar .................... 36.04

Sprängämnen, beredda ........ 36.01—02

Spårhållare, spårkorsningar och

spårplattor .................... 73.16

Spårvägsmateriel ............... Kap. 86

Spårvägssliprar, av

järn eller stål .................. 73.16

trä ............................. 44.07

Spårvägsvagnar ............... 86.04—07

delar därtill .................... 86.09

Spårväxlar ........................ 73.16

Spädningsmedel för lacker ........ 38.18

Spännen av oädel metall .......... 83.09

Spänningsregulatorer .............. 85.19

Staket av järn eller stål .......... 73.21

Stamknölar av prydnadsväxter .... 06.01

Stannater av metaller ............ 28.47

Startanordningar för luftfartyg .... 88.05

Startmotorer ..................... 85.08

Statistikmaskiner .................. 84.53

delar och tillbehör därtill........ 84.55

Statyetter, av

keramiskt material .............. 69.13

oädel metall .................... 83.06

Stavar, av

glas e. d..................... 70.02—03

hårdmetall ..................... 82.07

Stearin:

varor därav, gjutna eller formade 95.08

Stearinbeck ...................... 15.17

Steatit ........................... 25.27

Stegbilar .......................... 87.03

Stegräknare ...................... 90.27

delar och tillbehör därtill ........ 90.29

Sten:

obearbetad eller endast grovt huggen
eller sågad .............. Kap. 25

varor därav .................. Kap. 68

Stenar, litografiska ................ 84.34

Stenbearbetningsmaskiner ......... 84.46

delar och tillbehör därtill........ 84.48

Stenciler ......................... 48.13

Stencillack i detaljhandelsförpackningar
.......................... 38.19

Stenfrukter, färska ................ 08.07

Stenkol och stenkolsbriketter ...... 27.01

Stennöt:

bearbetad; varor därav .......... 95.06

obearbetad ...................... 14.04

Stenull och varor därav............ 68.07

Tulltaxe nummer Sticklingar

....................... 06.02

Stickproppar ...................... 85.19

Stift, av

järn eller stål .................. 73.31

koppar .......................... 74.14

zink ............................ 79.06

Stiftpennor ........................ 98.03

Stillbildskameror ................. 90.07

Stillbildsprojektorer .............. 90.09

Stjärnanis ........................ 09.09

Stocklack ........................ 13.02

Stofferblomma .................... 12.07

Stoft av textilmaterial .............. 59.01

Stommar till hattar o. d........... 65.07

Stoppare av eldfast keramiskt material
.......................... 69.03

Stoppningsmaterial, vegetabiliskt . . 14.02

Stoppnålar ........................ 73.33

Stoppur........................... 91.01

delar därtill ................ 91.08—11

Stridsvagnar ...................... 87.08

Stroboskop ........................ 90.27

delar och tillbehör därtill........ 90.29

Strontiumhydroxid, strontiumoxid

och strontiumperoxid............ 28.18

Strumpeband och strumphållare .... 61.09

Strumpor:

glöd- ........................... 59.14

av trikå:

åderbråcks-, innehållande gummi 60.06

andra ........................ 60.03

av vävnader .................... 61.10

Strumpskyddare av trikå .......... 60.03

Strumpstickor .................... 73.33

Stryk- och pressjärn, elektriska .... 85.12

Strykmaskiner .................... 84.40

Stråkinstrument .................. 92.02

delar och tillbehör därtill .... 92.09—10

Strålkastarbilar .................. 87.03

delar och tillbehör därtill ...... 87.06

Strålkastare ...................... 90.13

Strängar till musikinstrument...... 92.09

Stränginstrument.............. 92.01—02

delar och tillbehör därtill .... 92.09—10

Strömställare:

tid- ............................. 91.06

andra .......................... 85.19

Stubin ............................ 36.03

Styroler (styrener) ................ 29.01

Stål och varor därav ............ Kap. 73

Stålkonstruktioner ................ 73.21

Stålpennor ....................... 98.04

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxe nummer Stålull

........................... 73.39

Stång, av

aluminium ................ 76.02, 76.06

bly ...................... 78.02, 78.05

järn eller stål ........ 73.10—11, 73.15

koppar ................... 74.03, 74.07

magnesium ......... 77.02

nickel .................... 75.02, 75.04

tenn ...................... 80.02, 80.05

zink ...................... 79.02, 79.04

Stämgafflar ...................... 92.10

Stämpelpapper .................... 49.07

Stämpipor .................. 92.10

Stämplar ......................... 98.07

Stänger, av

eldfast keramiskt material ...... 69.03

glas ............................ 70.03

hårdgummi .......................40.15

mjukgummi .................... 40.06

Se i övrigt under Stång
Stängseltråd av järn eller stål .... 73.26

Stärkelse:

löslig eller rostad .............. 35.05

annan .......................... 11.08

Stärkelseklister ............... 35.05—06

Stöd av eldfast keramiskt material . . 69.03

Störar av trä...................... 44.09

Substratpigment................... 32.06

Sulfater av metaller .............. 28.38

Sulfider, av

ickemetaller .................... 28.15

metaller ....................... 28.35

Sulfiter av metaller .............. 28.37

Sulfitlut, indunstad .............. 38.06

Sulfonamider ...................... 29.36

Sulfoxylater av metaller .......... 28.36

Sultamer och sultoner ............ 29.37

Superfosfater ............... 31.03, 31.05

Suturtråd, steril .................. 30.05

Svampar, ätbara: se Köksväxter

Svampbekämpningsmedel .......... 38.11

Svartkrut ........................ 36.01

Svartkrutsstubin .................. 36.03

Svavel:

sublimerat, fällt eller kolloidalt . . 28.02

annat .......................... 25.03

Svaveldioxid ...................... 28.07

Svavelkis:

orostad ........................ 25.02

rostad .......................... 26.01

Svavelorganiska föreningar ........ 29.31

Svavelsyra ........................ 28.08

165

Tulltaxe nummer -

Svaveltrioxid ..................... 28.13

Svetsmaskiner o. d.:

elektriska ...................... 85.11

andra ........................... 84.50

Svetsmedel ...................... 38.13

Svettremmar ...................... 65.07

Svin .............................. 01.03

Svänghjul ........................ 84.63

Sylter ............................ 20.05

Symaskiner och symaskinsnålar .... 84.41

Syntetiska textilfibrer:

korta .......................... Kap. 56

ändlösa ...................... Kap. 51

Synålar ........................... 73.33

Syre .............................. 28.04

Syreterapeutiska apparater ........ 90.18

Syror:

oorganiska.................. Kap. 28:11

organiska ................ Kap. 29:VII

Sytråd av bomull.............. 55.05—06

Sågblad ........................... 82.02

Sågspån .......................... 44.01

Sågställningar av trä .............. 44.25

Såmaskiner ........................ 84.24

Sångfåglar, mekaniska ............ 92.08

Såpa .............................. 34.01

Såser ............................ 21.04

Säckar, av

papper .......................... 48.16

textilmaterial .................. 62.03

Säkerhetsapparater:
elektriska:

för järnvägar etc.............. 85.16

för brytning av elektrisk ström 85.19

mekaniska, för järnvägar etc..... 86.10

Säkerhetsnålar, av

järn eller stål .................. 73.34

koppar ......................... 74.19

Säkerhetsrutor av glas ............ 70.08

Sämskläder ....................... 41.06

Sänglinne .......................... 62.02

Sängtäcken och andra sängkläder . . 94.04

Sättmaskiner ...................... 84.34

Säv .............................. 14.01

Sökare till kameror...... 90.02, 90.07—08

Tablettrör, av glas ................ 70.10

Tackjärn ......................... 73.01

Tagel .............................. 05.03

Taggtråd ......................... 73.26

166

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxe nummer Tak

av järn eller stål.............. 73.21

Takometrar ........................ 90.27

delar och tillbehör därtill........ 90.29

Takpannor ........................ 69.05

Takrännor av zink ................ 79.05

Talg .............................. 15.02

Talgolja, ej beredd ................ 15.03

Talk ............................. 25.27

Tall .............................. 06.02

Tallium och varor därav .......... 81.04

Tallolja .......................... 38.05

Tallrikar av papper eller papp .... 48.21

Tandcement och andra tandfyllnads medel

.......................... 30.05

Tandläkarstolar .................. 94.02

Tannin .......................... 32.02

Tantal och varor därav............ 81.03

Tapeter, tapetbårder och tapetfriser 48.11

Tapiokagryn ...................... 19.04

Tarmar ............................ 05.04

varor därav .................... 42.06

Taxametrar ...................... 90.27

delar och tillbehör därtill........ 90.29

Te ................................ 09.02

Teaterkulisser, målade, av textilmaterial
.......................... 59.12

Teatrar, ambulerande.............. 97.08

Teckningar:

för tekniska ändamål............ 49.06

andra ........................... 99.01

Tekniska artiklar, av

keramiskt material .............. 69.09

läder eller konstläder ............ 42.04

textilmaterial .............. 59.14—-17

ädel metall .................... 71.14

Telefon- och telegrafapparater 85.13, 85.15

Teleskop.......................... 90.06

Televisionsmottagare, televisionska meror

och televisionssändare .... 85.15

Telfrar ............................ 84.22

Tendrar .......................... 86.01

delar därtill..................... 86.09

Tenn och varor därav............ Kap. 80

Tennoxider ...................... 28.26

Termometrar ...................... 90.23

Termosflaskor .................... 98.15

Termostater ...................... 90.24

delar och tillbehör därtill ........90.29

Terpentin och terpentinolja ........ 38.07

Tetrahydronaftalen (tetralin) ...... 29.01

Textilmaskiner ................ 84.36—40

Thomasslagg ................ 31.03, 31.05

Tulltaxe nummer Thorium: föreningar

därav ................ 28.52

Thorium och varor därav .......... 81.04

Tidkontroll- eller tidmätningsapparater
med urverk eller synkronmotor
samt tidkontrollur .......... 91.05

Tidningar och tidskrifter .......... 49.02

Tidningspapper ................... 48.01

Tidströmställare med urverk eller

synkronmotor .................. 91.06

Tidstämpelur ...................... 91.05

Tidutlösare med urverk eller synkronmotor
...................... 91.06

Tillsatsmedel, beredda, för mineraloljor
.......................... 38.14

Tillskärningsmönster, av

papper ......................... 48.21

textilmaterial .................... 62.05

Tillslutningsanordningar av glas . . 70.10

Tillslutningsmaskiner ............. 84.19

Timjan ............................ 09.10

Tiokarbanilid .................... 29.31

Tiosulfater av metaller............ 28.37

Titan och varor därav ............ 81.04

Titanoxider ...................... 28.25

Tjuvlarmsapparater ............... 85.17

Tjära:

mineral- ........................ 27.06

trä-.............................. 38.09

Tjärdolomit ...................... 25.18

Tjärmakadam ..................... 25.17

Toalettartiklar, av

glas ............................ 70.13

keramiskt material .......... 69.11—12

Toalettmedel ...................... 33.06

Toalettpapper .................... 48.15

Toalettvål ......................... 34.01

Tobak .......................... Kap. 24

Tobaksextrakt .................... 24.02

Tofsar ............................ 58.07

Tolkar ............................ 90.16

Toluen (toluol) ................... 29.01

Toluidin .......................... 29.22

Tolylendiamin ..................... 29.22

Tomater: se Köksväxter

Tomatpuré........................ 20.02

Tonbord till orgelharmonier........ 92.10

Tonfrekvensförstärkare ............ 85.14

Topografiska instrument och apparater
............................90.14

Torpeder .......................... 93.07

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

167

Torrjäst .....................	Tulltaxe- nummer ..... 21.06
Torrsprit .....................	..... 36.08
Torv, torvbriketter, torvmull	och
torvströ ...................	..... 27.03
Toxiner .....................	...... 30.02
Traktorer ...................	..... 87.01
delar och tillbehör därtill . . .	..... 87.06
Trampbilar ..................	..... 97.01
Transformatorer .............	...... 85.01
Transistorer .................	..... 85.21
Transportmedel .............	. Avd. XVII
Transportremmar: innehållande gummi .......	..... 40.10
av textilmaterial ...........	...... 59.16
Transportörer ...............	..... 84.22
Travertin .....................	...... 25.15
Trikåmaskiner ...............	...... 84.37
Trikåmaskinsnålar ..........	...... 84.38
Trikåvaror: korsetter, gördlar o. d......	...... 61.09
andra .....................	. .. Kap. 60
Trikåväv ...................	60.01, 60.06
Trippel ......................	...... 25.12
Trippelsten ..................	...... 68.05
Trottoarplattor av keramiskt	mate-
rial ......................	. . 69.07—08
Trottoarsten .................	...... 68.01
Truckar .....................	...... 87.07
Trummor ....................	...... 92.06
delar och tillbehör därtill . . .	...... 92.10
Tryckalster ..................	... Kap. 49
Tryckbehållare, av aluminium ...............	...... 76.11
järn eller stål ............	...... 73.24
Tryckerimaskiner ...........	. . 84.34—35
Tryckformar ................	...... 84.34
Tryckfärger ................	...... 32.13
Tryckknappar ..............	...... 98.01
Tryckkontakter .............	...... 85.19
Tryckmaskiner: för vävnader, tapeter etc. . .	...... 84.40
andra ....................	...... 84.35
Tryckplåtar.................	...... 84.40
Tryckpressar ................	...... 84.35
Trycktyper .................	...... 84.34
Träd: isolerad för elektriskt ändamål . . 85.23
av oädel metall för svetsning eller
lödning ..................	...... 83.15
preparerad för ljudupptagning eller
inspelad ..................	...... 92.12

Tulltaxe nummer sutur-,

steril .................... 30.05

av aluminium................... 76.02

av bly .......................... 78.02

av järn eller stål 73.10, 73.14—15, 73.26

av koppar ...................... 74.03

av magnesium .................. 77.02

av molybden ................... 81.02

av nickel ........................ 75.02

sy-, av bomull .............. 55.05—06

av tenn ........................ 80.02

av trä .......................... 44.11

av volfram ..................... 81.01

av vulkat mjukgummi .......... 40.07

av zink ......................... 79.02

Trådgardinsvävnad ............ 58.08—09

Trådhäftmaskiner ................. 84.32

Trådrullar ........................ 44.26

Trä och varor därav ............ Kap. 44

Trä:

fanerat ......................... 44.15

konstgjort ....................... 44.18

specialbehandlat, i skivor etc..... 44.17

Träavfall ........................ 44.01

Träbearbetningsmaskiner o. d...... 84.47

delar och tillbehör därtill........ 84.48

Trädgårdsparasoller .............. 66.01

Trädgårdssaxar för två händer .... 82.01

Träkol ........................... 44.02

Trämjöl .......................... 44.12

Träningsapparater för flygutbildning 88.05

Träolja ...................... 15.07—08

Träsnitt .......................... 99.02

Träspån .......................... 44.09

Trätjära och trätjärkreosot........ 38.09

Trätjäroljor ................ 38.09, 38.18

Trätråd ............................ 44.11

Träull ............................ 44.12

Tröskverk ......................... 84.25

Tuber, astronomiska .............. 90.06

Tubpressar ....................... 82.04

Tungspat .......................... 25.11

Tunnbandsvidjor .................. 44.09

Tunnbinderiarbeten ............... 44.22

Tunnstav ......................... 44.08

Turbiner .......................... 84.07

Tusch ............................ 32.13

Tvål .............................. 34.01

Tvåspetsnitar ..................... 83.09

Tvättmaskiner .................... 84.40

Tvättmedel ....................... 34.02

Tvättställ av keramiskt material . . 69.10

Tvättsvamp, naturlig .............. 05.13

168

Kirngl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Tyll:	Tulltaxe- nummer
gummielastisk .............	...... 59.13
annan ....................	.. 58.08—09
Typgjutningsmaskiner .......	...... 84.34
Tågvirke....................	...... 59.04
Tårtspadar av oädel metall . .	...... 82.14
Tält .........................	...... 62.04
Tänder, konstgjorda .........	...... 90.19
Tändhattar .................	...... 36.04
Tändspolar ..................	........85.08
Tändstickor ................	...... 36.06
Tändsticksämnen ............	...... 44.11
Tändstift ................... Tänger:	...... 85.08
socker- ...................	...... 82.14
andra .....................	...... 82.03

Ugnar för industriellt bruk:

elektriska ............	.......... 85.11
andra .................	.......... 84.14
Ull av får ..............	____ 53.01, 53.05
Ullfett ..................	.......... 15.05
Underkläder, av trikå .................	.......... 60.04
vävnader ..............	...... 61.03—04
Underläggsbrickor, av järn eller stål ........	.......... 73.32
koppar ................	.......... 74.15
Underläggsplattor för järnvägar eller
spårvägar ............	.......... 73.16
Underreden med motor . .	.......... 87.04
Understrumpor av trikå	.......... 60.03
Undersökningsbord ......	.......... 94.02
Undersökningsvagnar för	järnvägar
och spårvägar ........	.......... 86.05
delar därtill ..........	.......... 86.09
Universaljärn och universalstål 73.09, 73.15
Ur .....................	........ Kap. 91
Uran: föreningar därav ......	........ 28.52
Uran och varor därav	.......... 81.04
Urdelar .................	...... 91.09—11
Urfoder ................	.......... 91.10
Urinämne, innehållande	högst 45
viktprocent nitrogen . .	. . . . 31.02, 31.05
Urverk, sammansatta ....	...... 91.07—08
Utfyllnadsmateriel ......	.......... 84.34

	Tulltaxe-
	nummer
V
Vadd:
impregnerad med farmaceutiska
preparat ......................		30.04
cellulosa- .....................		48.01
annan; varor därav ..........		59.01
Wafers .......................		19.08
Vakuumpumpar ................		84.11
Valbarder .....................		05.09
Vallmofrön ....................		12.01
Valnötter .....................		08.05
Valrav .........................		15.14
Valsar, till
kalandrar o. d.................		84.16
valsverk .....................		84.44
Valsmassa ......................		98.09
Valstråd..................... 73.10,	73.15
Valsverk för metallindustrin .. .		84.44
Vanadin och varor därav .......		81.04
Vanilj .........................		09.05
Vaniljsocker och vanillinsocker .		17.05
Vantar, av
trikå ........................		60.02
vävnader .....................		61.10
Vapen ...........................	. Kap. 93
Varmvattenberedare:
elektriska ...................		85.12
andra .........................		84.17
Varp- och varpklistringsmaskiner		84.37
Varpväktare ....................		84.38
Varvräknare ....................		90.27
delar och tillbehör därtill.....		90.29
Vaselin ..........................		27.12
Vass ............................		14.01
Vatten:
destillerat ....................		28.58
havs- .........................		25.01
annat ......................	22.01—02
Vattenhjul .....................		84.07
Vax:
berett .........................		34.04
för dentalbruk ,................		34.07
insekts- .......................		15.15
konstgjort ....................		34.04
mineral- ......................		27.13
ymp-..........................		32.12
varor därav, gjutna eller formade	95.08
återstoder från bearbetning av ani-
maliska eller vegetabiliska växer	15.17
Vaxduk ........................		59.09
Ved .............................		44.01

Kimgl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxe nummer -

Vegetabiliska råämnen för färgning

eller garvning ................		13.01
Vegetabiliska textilfibrer, ej hänför-
liga till annat nummer ........		57.04
Vekar ..........................		59.14
Ventiler.........................		84.61
Ventilrör till röntgenapparater .		85.21
Verkstadsbilar ..........V......		87.03
delar och tillbehör därtill.....		87.06
Verkstadsvagnar för järnvägar och
spårvägar ...................		86.06
delar därtill...................		86.09
Verktyg:
hand-, elektriska .............		85.05
hand-, pneumatiska eller kombine-
rade med icke elektrisk motor		84.49
slipskivor o. d..............		68.04
av trä .......................		44.25
andra .......................	. Kap. 82
Verktygshandtag ...............		44.25
ämnen därtill .................		44.10
Verktygshållare.................		84.48
Verktygsmaskiner:
för bearbetning av metall.....		84.45
för bearbetning av sten m. m. .		84.46
för bearbetning av trä, kork m.	m.	84.47
Vermikulit, expanderad, och varor
därav .......................		68.07
Vermut .........................		22.06
Vete ...........................		10.01
Vevaxlar .......................		84.63
Vicker .........................		12.03
frön därav ...................		12.03
Wienerpimsten .................		68.05
Vikter ..........................		84.20
Vin ..........................	22.05—07
Vinbär, färska .................		08.08
Vindrutetorkare och vindrutevärma-
re, elektriska .................		85.09
Vindruv .......................		23.05
Vindruvor, färska eller torkade .		08.04
Vinruta .......................		12.07
Vinsten, rå .....................		23.05
Vinsyra .......................		29.16
Virke:
hyvlat etc....................		44.13
annat .......................	44.03—05
Virknålar av järn eller stål .....		73.33
Vismut och varor därav .......		81.04
Visselpipor ....................		92.08
Vitaminer .....................		29.38
Witherit .......................		25.11

169

Tulltaxe nummer Vitkål

och vitlök: se Köksväxter

Volanger av textilmaterial ........ 61.08

Volfram och varor därav .......... 81.01

Vulkanfiber ...................... 39.03

Vulkningsacceleratorer, beredda .... 38.15

Vykort ........................... 49.09

Vågar:

känsliga för 0,05 g eller mindre . . 90.15

andra .......................... 84.20

Väckarur .......................... 91.04

delar därtill .......... 91.08, 91.10—11

Väggplattor av keramiskt material
........................ 69.07—08

Väggur ........................ 91.02—04

delar därtill ...... 91.07—08, 91.10—11

Vägguttag ......................... 85.19

Vägmärken av oädel metall........ 83.14

Vägmätare ........................ 90.27

delar och tillbehör därtill........ 90.29

Vägvältar ........................ 84.09

Värdehandlingar................... 49.07

Värjor ............................ 93.01

Värmeapparater, elektriska ........ 85.12

Värmeledningselement ............. 73.37

Värmeledningspannor ............. 73.37

Värmemängdsmätare .............. 90.24

delar och tillbehör därtill........ 90.29

Väskbyglar ...................... 83.09

Väte .............................. 28.04

Vätskeelevatorer .................. 84.10

Vätskemätare ..................... 90.26

delar och tillbehör därtill........ 90.29

Vätskepumpar .................... 84.10

Vävnader:

elastiska, ej trikå- .............. 59.13

impregnerade eller överdragna 59.07—12

ljuskänsliga .................... 37.03

av metalltråd eller av garn av

textilfibrer i förening med metalltråd
eller överdraget med metall 52.02
sammets-, plysch-, ögle- och snilj- 58.04

spets- .......................... 58.09

trikå-:

innehållande gummi .......... 60.06

andra ........................ 60.01

trådgardins- ................ 58.08—09

av asbest ....................... 68.13

av bomull .................. 55.07—09

av djurhår ................. 53.11—13

av glasfibrer .................... 70.20

av hampa, mjuk ................ 57.09

av jute .......................... 57.10

170

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxe nummer -

av lin eller rami ...........	...... 54.05
av natursilke .............	.. 50.09—10
av pappersgarn ............	...... 57.12
av syntetiska eller konstgjorda tex-
tilfibrer:
korta ....................	...... 56.07
ändlösa ..................	...... 51.04
av andra vegetabiliska textilfibrer 57.11
Vävstolar ...................	..... 84.37
Växelstag och växeltungor . . .	..... 73.16
Växtalkaloider ...............	..... 29.42
Växter:
foder- .....................	... Kap. 12
kanderade, glaserade etc. . . .	..... 20.04
köks-: se Köksväxter
levande ...................	. . . Kap. 6
för industriellt eller medicinskt
bruk ......................	. . . Kap. 12
Växtextrakter ...............	..... 13.03
Växtsafter och växtslem .....	..... 13.03
X
Xylen (xylol) ..............	...... 29.01
Xylenol .....................	...... 29.06
Xylidin ......................	...... 29.22
Xylofoner ...................	...... 92.06
delar och tillbehör därtill . . .	...... 92.10
Xylol .......................	...... 29.01
Y
Ympkvistar .................	..... 06.02
Ympvax .....................	...... 32.12
Ytaktiva ämnen, organiska . . .	..... 34.02
Yttrium .....................	..... 28.05
föreningar därav ...........	..... 28.52
Yxor.........................	..... 82.01
z
Zink och varor därav .........	. . . Kap. 79
Zinkoxid och zinkperoxid .....	..... 28.19
Zirkonium och varor därav . . .	..... 81.04

Äderbråcksstrumpor av trikå, innehållande
gummi ................ 60.06

Ångackumulatorer ................ 84.02

Ångblästerapparater ............... 84.21

Tulltaxe nummer Ånggeneratorer

.................... 84.01

Ånglok ............................ 86.01

delar därtill .................... 86.09

Ångmaskiner .................. 84.04—05

Ångpannor ........................ 84.01

Åsnor ............................. 01.01

Återstoder:

från bearbetning av fetter etc. .. 15.17

från kemiska och närstående in -

dustrier ..................	....... 38.19
från livsmedelsindustrin . .	.... Kap. 23
metallhaltiga..............	. . . 26.02—03
Ä
Ädelgaser ....................	....... 28.04
Ädelstenar ..................	.. 71.02—03
stoft och pulver därav	....... 71.04
varor därav ..............	....... 71.15
imitationer därav, av glas	...... 70.19
Ägg och äggula ............	....... 04.05
Äggkläckningsapparater ......	....... 84.28
Ämbar av trä ..............	....... 44.22
Äppelträd ..................	....... 06.02
Äpplen, färska ..............	....... 08.06
Ärmlappar och ärmskyddare	...... 61.11
Ärter:
färska, kylda, frysta eller i	tillfäl-
ligt konserverande lösningar	.. 07.01—03
torkade etc...............	...... 07.05
inlagda i ättika eller på	annat
sätt konserverade ........	. . 20.01—02
Ättika ......................	...... 22.10
ö
Öglevävnader ...............	....... 58.04
Öglor, av
järn eller stål ............	. . 73.31—32
koppar ...................	. . 74.14—15
Ögon:
konstgjorda...............	...... 90.19
av glas, andra än proteser	...... 70.19
Överdelar, nåtlade, till skodon	...... 64.05
Överhettare ................	...... 84.02
Överkläder, av
trikå .....................	...... 60.05
vävnader ..................	.. 61.01—02
Överspänningsapparater .....	...... 85.19
Övertryckspapper ............	...... 48.13

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

171

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 1 § tulltaxeförordningen
den 4 oktober 1929 (nr 316)

Härigenom förordnas, att 1 § tulltaxeförordningen den 4 oktober 1929
skall hava följande ändrade lydelse.

1 §•

Varor som införas till riket skola, för så vitt icke annat stadgas, beläggas
med tull enligt gällande tulltaxa.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1959, från och med vilken
dag den vid tulltaxeförordningen fogade tulltaxan ävensom kungörelsen
den 30 juni 1955 (nr 466) om uttagande av särskild tullavgift för vissa
varuslag, m. m., skola upphöra att gälla.

Förslag

till

förordning om ändring i förordningen den 3 maj 1929 (nr 62)
om särskild skatt å bensin och motorsprit

Härigenom förordnas, dels att 2 och 5 §§ förordningen den 3 maj 1929
om särskild skatt å bensin och motorsprit1 skola erhålla ändrad lydelse på
sätt nedan angives, dels att i förordningen skall införas en ny paragraf, betecknad
7 a §, av nedan angiven lydelse.

2 §.

1. Då fråga är om till riket införd bensin, skall skatten erläggas till tullverket
i den ordning som är föreskriven beträffande tull.

Om betalningsanstånd---finnes stadgat.

2. Utan hinder--— avgiftspliktiga kvantiteten.

3. Skatt utgår icke för bensin, medförd å transportmedel for dess drift,
beträffande fartyg dock endast till myckenhet, som tullanstalt prövai icke
överstiga behovet under resan.

Beträffande bensin, som införes under sådana förhållanden att tullfrihet
för densamma skulle hava åtnjutits, om den varit fullbelagd, skall skyldighet
att erlägga skatt föreligga allenast såvitt fråga är om återinförsel
av bensin, för vilken vid utförseln erhållits restitution av skatt, som avses
i denna förordning.

1 Senaste lydelse av 2 § se 1955:65, av 5 § se 1957: 117.

172

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

5 §•

Restitution av — ---än motordrift.

7 a §.

Vad i lagen om straff för olovlig varuinförsel är stadgat skall äga motsvarande
tillämpning i fråga om bensin, ändå att varan icke är tullpliktig.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1959.

Beträffande importerad bensin, som före denna förordnings ikraftträdande
antingen utförts till utrikes ort eller svensk frihamn eller använts för
i 5 § b)—d) avsett restitutionsberättigat ändamål, må vid restitution av skatt
enligt sagda paragraf tillika restitueras å bensinen belöpande erlagd tull.

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 3 a § förordningen den 4 oktober 1929
(nr 307) angående tullrestitution

Härigenom förordnas, att 3 a § förordningen den 4 oktober 1929 angående
tullrestitution1 skall hava följande ändrade lydelse.

3 a §.

läkare av verkstadsrörelse äger att efter verkställd byggnad, ombyggnad,
reparation, inredning eller utrustning, inberäknat förseende med reservdelar,
av svenskt eller utländskt flygplan, för vars byggnad, ombyggnad, reparation,
inredning eller utrustning använts av honom från utlandet införda
materialier eller andra artiklar, åtnjuta restitution av tull (flygindustrirestitution)
för en motsvarande myckenhet materialier eller andra artiklar
av samma slag, vilka inom fem år före arbetets slutförande av honom
införts från utlandet. Rätt till flygindustrirestitution gäller jämväl i avseende
å materialier, som gått förlorade vid arbetets utförande.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1959.

1 Senaste lydelse av 3 a § se 1950: 194.

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

173

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 2b januari
1958.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,
Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler
chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, fråga om revision av tulltaxan
och anför därvid följande.

I. INLEDNING

Nu gällande tulltaxa antogs av 1929 års riksdag och trädde i kraft den
1 januari 1930. Till grund för densamma låg ett förslag, utarbetat av 1925
års tulltaxerevision under åren 1925—1927. Denna revision var emellertid
huvudsakligen av teknisk och formell natur. Tulltaxans sakliga innehåll
överfördes till stor del oförändrat från den tidigare gällande 1911 års tulltaxa.
Beträffande enstaka varuslag eller begränsade varugrupper har visserligen
ändringar vidtagits under årens lopp, men någon allmän revidering
av taxan ur sakliga synpunkter har icke ägt rum efter år 1911. Sedan denna
tid har en i många avseenden revolutionerande utveckling ägt rum på olika
områden, vilken självfallet haft betydande återverkningar även på tullförhållandena.
Genom teknikens framsteg har sålunda tillkommit många nya
material, framställningsmetoder, utförandeformer och användningsområden,
vilka icke kunde förutses vid utformningen av tulltaxans bestämmelser för
snart 50 år sedan. Ändringen i penningvärdet har vidare medfört att de
specifika tullarnas relativa storlek avsevärt reducerats. Då prisutvecklingen
icke varit lika för alla varuslag, har avvägningen av tullskyddet i vissa
delar kommit att mer eller mindre rubbas. Härtill har även bidragit det
förhållandet, att minskningen av tullskyddet skett endast såvitt angår specifika
tullar, under det att de visserligen icke lika talrika men ingalunda
betydelselösa värdetullarna bibehållit sin ursprungliga verkan. En annan
omständighet som rubbat sambandet mellan tullsatserna å olika varuslag
är, att på åtskilliga punkter vidtagits dels höjningar i statsfinansiellt syfte,
dels såväl höjningar som sänkningar av handelspolitiska skäl.

Även om många av de mest iögonenfallande brister, som under åren yppat
sig, kunnat undanröjas genom partiella ändringar, är del uppenbart, att

174

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

den nuvarande tulltaxan i olika avseenden framstår såsom mycket föråldrad.
Åtskilliga framställningar har även gjorts i syfte att få till stånd ändringar
i tulltaxan. Vägen för en tulltaxerevision har hållits öppen vid de
tullförhandlingar inom ramen för allmänna tull- och handelsavtalet (GATT),
i vilka Sverige under de senare åren deltagit, genom att bindningarna i fråga
om specifika tullsatser till större delen gjorts under förbehåll om rätt att
övergå till en värdetull av angiven storlek. Vid bedömandet av frågan när
eu revision av tulltaxan lämpligen borde igångsättas har emellertid hänsyn
måst tagas till vissa internationella faktorer. Det har sålunda ansetts lämpligt
att avvakta resultatet av det arbete på en internationell tullnomenklatur,
som bedrivits inom Studiegruppen för en europeisk tullunion i Bryssel.
Vidare har tidpunkten varit beroende av de inom GATT bedrivna förhandlingarna.

Kungl. Maj :t bemyndigade den 9 maj 1952 dåvarande chefen för finansdepartementet
att tillkalla utredningsmän jämte sakkunniga och experter
med uppdrag att verkställa en allmän översyn av tulltaxeförordningen och
den därvid fogade tulltaxan; i yttrandet till statsrådsprotokollet anförde
departementschefen bl. a. följande.

Revisionen bör innefatta en modernisering av tulltaxan, varvid taxans
baspositioner i anslutning till de redan påbörjade förberedelsearbetena böra
anpassas efter Brysselnomenklaturen. Härvid bör jämväl övervägas huruvida
icke en mera allmän tillämpning av värdetullar, som numera i allt
större utsträckning förekommer i utlandet, även för vår del kan innebära en
mera ändamålsenlig utformning av tullsystemet. Med hänsyn till det internationella
varuutbytets stora betydelse för vårt lands välstånd är det ett
stort ekonomiskt intresse att vår handel med främmande länder blir så omfattande
och fri som möjligt. I överensstämmelse härmed har vi sedan länge
fört en politik med låga tullar, och jag finner det icke vara något svenskt
intresse att nu frångå denna politik. Särskilt betydelsefull blir denna synpunkt,
om en övergång till värdetullar befinnes av andra skäl ändamålsenlig.
Revisionen bör således icke i och för sig ta sikte på en generell höjning av
den nuvarande tullnivån utan i första hand inriktas på att åstadkomma en
lämplig avvägning av tullskyddet mellan olika varuslag och produktionsgrenar.

I vad mån de möjligheter till höjning av GATT-bundna tullsatser, som
erbjuda sig genom de gjorda förbehållen, böra utnyttjas, får bedömas med
hänsyn till resultatet av utredningsarbetet i övrigt. Det torde i alla händelser
få förutsättas att utredningen icke eller åtminstone endast i undantagsfall
leder till förslag om högre tullsats än som motsvarar gjorda förbehåll.
I anslutning till dessa frågor bör de handelspolitiska synpunkter beaktas,
som kunna bli aktuella i samband med kommande tullförhandlingar eller
eljest påkallar särskild uppmärksamhet.

För att undvika en onödig belastning å konsumenterna bör undersökas
möjligheterna att undvara tullskydd på områden, där inhemsk produktion
icke föreligger eller med hänsyn till omständigheterna icke lämpligen bör
vidmakthållas med hjälp av statligt stöd och där icke förhållandena är sådana
att finanstull bör ifrågakonnna. Vid revisionen bör även övervägas i
vad mån tullskydd bör bibehållas för sådana varuslag, beträffande vilka
stöd åt den inhemska produktionen befinnes med fördel kunna lämnas i an -

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

175

nan form än genom tullar. I det sammanhanget bör särskild uppmärksamhet
ägnas åt tullarna på jordbruksområdet och deras förhållande till den
nuvarande jordbruksregleringen.

Med stöd av det erhållna bemyndigandet tillkallades den 26 maj 1952 såsom
utredningsmän dåvarande kabinettssekreteraren A. S. Lundberg, tillika
ordförande, ledamoten av riksdagens första kammare, förste assistenten F. I.
Boo, dåvarande ledamoten av riksdagens andra kammare, juris licentiaten
P. H. Fagerholm, generaltulldirektören V. M. J. Fahlander, ledamöterna av
riksdagens andra kammare, metallarbetaren H. L. Gustafsson och lantbrukaren
N. G. Hansson, numera generaldirektören B. V. Lindskog, numera ambassadören
S. E. G. Sahlin, ledamoten av riksdagens första kammare, lantbrukaren
G. Spetz samt numera statssekreteraren E. A. Westerlind. Utredningen
antog benämningen 1952 års tulltaxekommitté.

Såsom sakkunniga tillkallades den 30 maj 1952 direktören H. K. P. Edstam,
Kooperativa förbundet, filosofie kandidaten T. Ekström, Landsorganisationen
i Sverige, ombudsmannen J. L. Geijer, Tjänstemännens centralorganisation,
direktören H. Grundström, Sveriges hantverks- och småindustriorganisation,
numera direktören J. H. V. Håkansson, Sveriges lantbruksförbund,
direktören J. O. Leffler, Handelskamrarnas nämnd, direktören

H. R. B. Nyström, Sveriges grossistförbund, direktören G. J. Sahlin, Sveriges
allmänna exportförening, direktören E. Sandelin, Sveriges köpmannaförbund,
dåvarande direktören G. C. A. Settergren, Sveriges industriförbund,
samt numera direktören N. A. Svensson, Riksförbundet Landsbygdens folk;
sedan Sandelin avlidit utsågs den 16 september 1952 i hans ställe till sakkunnig
direktören E. O. Melcher, Sveriges köpmannaförbund.

Kommittén avgav den 25 maj 1956 betänkande med förslag till tulltaxa
(SOU 1956: 14—16); vid betänkandet hade fogats av vissa utredningsmän och
sakkunniga avgivna reservationer och särskilda yttranden. Därjämte avgav
kommittén den 5 december 1956 betänkande med förslag till tulltaxeförordning
(SOU 1956:60), vilket betänkande kommer att anmälas i annat sammanhang.

Betänkandet angående tulltaxan har på sätt i det följande kommer att
närmare redovisas varit föremål för en omfattande remissbehandling.

Kommitténs utredningar och förslag bar beaktats vid vissa under senare
år vidtagna tulländringar, om vilka jag här torde få erinra.

Med stöd av förordningen den 22 april 1949 (nr 180) angående rätt för
Konungen att åsätta särskild tullavgift förordnade sålunda Kungl. Maj :t genom
beslut den 30 juni 1955 om uttagande från och med den 10 juli 1955 av
sådan avgift för vissa varuslag (huvudsakligen inom textil- och läderområdet).
Åtgärden innebar en provisorisk justering av vissa tullsatser i syfte
alt undvika ogynnsamma störningar i importen vid framläggandet av kommitténs
förslag till ny tulltaxa. Urvalet av varor och bestämmandet av de
provisoriska tullsatsernas böjd skedde med utgångspunkt från informationer
om tulltaxekommilléns väntade förslag. Hänsyn togs även till de från

176

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

majoritetens förslag skiljaktiga meningar som sedermera kommit till uttryck
i avgivna reservationer. Avsikten var sålunda att den provisoriska
tulljusteringen icke skulle få verka prejudicerande vid den framtida prövningen
av kommittémajoritetens och reservanternas förslag i olika hänseenden.
Förordnandet om särskild tullavgift erhöll sådan utformning att
det i praktiken innebar övergång till värdetull för de berörda varuslagen.
Beslutet underställdes riksdagen genom proposition 1955:202 och blev av
riksdagen godkänt (riksdagens skrivelse nr 378).

Vidare har vissa tulländringar vidtagits i samband med förhandlingar
inom GATT. Under år 1955 genomfördes sålunda vissa förhandlingar med
Amerikas förenta stater, Japan och Förbundsrepubliken Tyskland. De avsåg
dels ömsesidigt utbyte av nya tullkoncessioner, dels s. k. återförhandling
i syfte att uppmjuka den svenska tullbindningen för äpplen och päron.
Vid förhandlingarna överenskomna tulländringar samordnades med arbetet
inom tulltaxekommittén, så att de icke skulle komma att strida mot det
väntade förslaget till ny tulltaxa. Ändringarna genomfördes vid 1955 års riksdag
(prop. nr 212, rskr. nr 379) och trädde i kraft, en del den 1 januari och
resten den 19 september 1956. År 1956 ägde en ny omgång allmänna tullförhandlingar
rum inom GATT. Härvid genomfördes för Sveriges del åtta
bilaterala förhandlingar om ömsesidiga tullkoncessioner. Dessa utformades
med hänsyn till det utredningsarbete som gjorts inom tulltaxekommittén.
Erforderliga ändringar i tulltaxan beslöts vid 1956 års riksdag (prop. nr 191,
rskr. nr 414). Ändringarna trädde i kraft den 1 januari 1957.

Tulländringarna i fråga har såsom framgår av det anförda medfört en
viss anpassning av tullsatserna efter tulltaxekommitténs förslag samt bl. a.
inneburit att de ur allmän synpunkt viktigaste behoven av ökat tullskydd
blivit tillgodosedda. Det kan emellertid icke undvikas att vid partiella ändringar
av detta slag sambandet mellan tullsatserna för olika varuslag rubbas.
Tullhöjningarna innebär sålunda ofta ökad belastning för annan produktion,
vilket kan föranleda i och för sig berättigade krav på kompensation.
Dylika onormala spänningar i tullsystemet kan icke undanröjas utan
en fullständig översyn av hela systemet. De berörda tulländringarna har
därför icke minskat behovet av en tulltaxerevision, och det har vid ändringarnas
genomförande förutsatts att en sådan med det snaraste skulle
komma till stånd. Från tullteknisk synpunkt framstår en dylik åtgärd självfallet
för varje år såsom allt mer angelägen.

Frågan om genomförandet av den planerade tulltaxerevisionen får emellertid
bedömas jämväl mot bakgrunden av de nu aktuella planerna för vidgat
ekonomiskt samarbete dels mellan de nordiska länderna, dels mellan flertalet
västeuropeiska stater.

Dessa planer tar i vad avser det mera omfattande västeuropeiska samarbetet
närmast sikte på bildandet av ett frihandelsområde, innebärande
att deltagarländerna avskaffar tullarna sinsemellan men tillämpar var sin
tulltaxa mot utomstående stater. Inom OEEC pågår omfattande utredningar

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

177

och förhandlingar i hithörande frågor. Därest arbetet leder till positivt resultat
kan det förutses att frihandelsområdets genomförande kominer att
ske successivt genom att de inbördes tullarna avskaffas stegvis under en
övergångsperiod av omkring femton år.

Eftersom medlemmarna i ett frihandelsområde principiellt bibehåller sin
yttre autonomi på tullområdet, behöver bildandet av ett västeuropeiskt frihandelsområde
icke i och för sig inverka på utformningen av vår tulltaxa.
Tänkbart är att vi i en dylik situation på vissa punkter skulle finna en
annan avvägning av tullskyddet lämplig; att detta skulle bli fallet i någon
större utsträckning kan emellertid icke anses sannolikt. Vidare torde man
kunna tänka sig att vissa företrädesvis tekniska problem i samband med
ett frihandelsområde kan påkalla vissa jämkningar i de olika ländernas
tullsatser.

De osäkerhetsmoment, som kan ligga i nu berörda förhållanden, synes
emellertid icke böra få lägga hinder i vägen för genomförandet av en angelägen
tullreform, detta så mycket mindre som ur andra synpunkter en dylik
reform just med hänsyn till de västeuropeiska planerna framstår såsom
direkt önskvärd. För vårt deltagande i arbetet på frihandelsområdet innebär
nämligen den nuvarande tulltaxan betydande nackdelar, bl. a. med
hänsyn till den förutsedda avtrappningen av tullarna. Vidare förefaller
det sannolikt att i alla händelser en övergång till Bryssel-nomenklaturen
av tekniska skäl blir nödvändig.

Av större intresse för planerna på en svensk tulltaxerevision är enligt
min mening de pågående förberedelserna för ett ökat ekonomiskt samarbete
mellan de nordiska länderna. Detta går bl. a. ut på bildandet av en mer
eller mindre fullständig tullunion, d. v. s. avskaffande av de inbördes tullarna
och tillämpning av gemensamma tullar gentemot utomstående länder.
Förslag till en sådan anordning, omfattande varuområden som svarar för
ca 80 % av de nordiska ländernas samhandel, har den 8 juli 1957 framlagts
av det nordiska ekonomiska samarbetsutskottet, och utredningen fortsätter
beträffande övriga områden. Enligt det nu framlagda förslaget skulle avskaffandet
av de inre och uniformeringen av de yttre tullmurarna i stort
sett ske omedelbart vid överenskommelsens ikraftträdande; endast i begränsad
utsträckning förutses en kortare övergångstid.

Vid förverkligandet av en nordisk tullunion måste vår tulltaxa anpassas
efter den överenskommelse som i dylikt fall ingås mellan medlemsländerna.
När en sådan överenskommelse kan komma att träffas och underställas
statsmakternas prövning kan med hänsyn bl. a. till sambandet med de
västeuropeiska planerna icke med säkerhet bedömas. Det bör emellertid
framhållas att en gemensam nordisk tulltaxa icke torde komma att i högre
grad skilja sig från eu tulltaxa utformad från rent svenska synpunkter.
Tulltekniskt sett blir det genom tillämpning av Bryssel-nomenklaturen fråga
om samma taxa, och även beträffande tullarnas böjd torde man kunna
räkna med en nära överensstämmelse. Härpå tyder i alla händelser den omständigheten
att det framlagda förslaget till nordisk tulltaxa till ca 80 % av
Vi llihang till riksdagens protokoll 1058. 1 samt. Nr DO

178

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

de berörda positionerna överensstämmer med tulltaxekommitténs förslag.
Självfallet bör man vid utarbetandet av en svensk tulltaxa beakta det framlagda
nordiska förslaget, så att en kommande behandling av detta förslag
icke prejudiceras. Planerna på en nordisk union utgör alltså enligt min
uppfattning icke något binder för att fullfölja den svenska tulltaxerevisionen.
Tvärtom kan en sådan revision betraktas som en förberedelse till det
planerade nordiska samarbetet. Från nordisk synpunkt kommer nämligen
den svenska tulltaxerevisionen under förhandenvarande omständigheter närmast
att framstå som ett provisoriskt genomförande av den föreslagna gemensamma
tulltaxan med de modifikationer som betingas av att taxan tills
vidare endast avser vårt eget land. Härigenom bör även kunna vinnas erfarenheter
av värde för samtliga nordiska länder vid den gemensamma tulltaxans
slutliga utformning.

Enligt min uppfattning talar sålunda avgörande skäl för att den länge
förberedda revisionen av tulltaxan nu genomföres. De nordiska och västeuropeiska
planerna synes härvid icke utgöra något hinder. Snarare framstår
en svensk tulltaxerevision mot bakgrunden av dessa planer som särskilt
angelägen. Tulltaxekommitténs betänkande utgör den naturliga utgångspunkten
för en proposition i ämnet.

Över kommitténs betänkande har efter remiss yttranden inkommit från
statskontoret, generaltullstyrelsen, kontrollstyrelsen, konjunkturinstitutet,
arméintendenturförvaltningen, armétygförvaltningen, marinförvaltningen,
flygförvaltningen, försvarets sjukvårdsstyrelse, försvarets fabriksstyrelse,
försvarets förvaltningsdirektion, medicinalstyrelsen, generalpoststyrelsen,
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, telestyrelsen, järnvägsstyrelsen, luftfartsstyrelsen,
vattenfallsstyrelsen, statens biltrafiknämnd, lantbruksstyrelsen,
fiskeristyrelsen, statens jordbruksnämnd, domänstyrelsen, kommerskollegium,
riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap, statens handels- och
industrikommission, statens priskontrollnämnd, sjöfartsstyrelsen, kanslern
för rikets universitet, överstyrelsen för de tekniska högskolorna, statens medicinska
forskningsråd, atomkommittén, utrustningskommittén för tandläkarhögskolorna,
statens naturvetenskapliga forskningsråd, Aktiebolaget Vin&
spritcentralen, Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet, Aktiebolaget Statens
skogsindustrier, Nya systemaktiebolaget, Svenska bankföreningen, Sveriges
allmänna exportförening, Sveriges grossistförbund, Sveriges köpmannaförbund,
Sveriges industriförbund, Sveriges hantverks- och småindustriorganisation,
Svensk industriförening, Sveriges lantbruk sförbund (gemensamt
med Riksförbundet Landsbygdens folk), Kooperativa förbundet, Jernkontoret,
Tjänstemännens centralorganisation, Statstjänstemännens riksförbund,
Sveriges akademikers centralorganisation, Landsorganisationen i Sverige,
Riksförbundet Landsbygdens folk (gemensamt med Sveriges Lantbruksförbund),
Sveriges färgfabrikanters förening, Föreningen Svenska väskfabriker,
Svenska pälsbranschens centralkommitté, Svenska inlandssågverkens
förening, Svenska täck- och madrassfabrikantföreningen, Svenska flask -

Kungi. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

fabrikanternas förening, Svenska hushållsglasfabrikanternas förening, Belysningsglasbrnkens
förening, Svenska lådfabrikanternas törening, Svenska
skidfabrikantföreningen, Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund, Fruktodlingens
förhandlingsorgan, Sveriges lökodlareförening, Svenska importföreningen
för färsk frukt u. p. a., Kemisk-tekniska och livsmedelsfabrikanters
förening, Snickerifabrikernas riksförbund, Svenska plastföreningen,
Sveriges automobilindustriförening, Sveriges automobilimportörförbund,
Svenska cykelfabrikant- och grossistföreningen, Svenska radioindustriföreningen,
Svenska tryckerileverantörernas förening, Svenska västkustfiskarnas
centralförbund, Smörjoljecentralen ekonomisk förening, Sveriges verklygsmaskinaffärers
förening, Svenska färgimportörföreningen och Svenska
handelsagenters förening.

Därjämte har fullmäktige i riksbanken, fullmäktige i riksgäldskontoret,
Svenska sparbanksföreningen, Svenska köttkonservfabrikernas förening,
Svenska konservfabrikernas riksförening, Sveriges skogsägareföreningars
riksförbund, Sveriges sågverksägares riksförbund, Borstfabrikantföreningen,
Föreningen Bekämpningsmedels-leverantörer, Sveriges radiohandlares riksförbund,
Sveriges stärkelseproducenters förening och Sveriges trähusfabrikers
riksförbund berelts tillfälle avge yttrande utan att begagna sig därav.

Generaltullstyrelsen har till sitt yttrande fogat yttranden från tulldirektionerna
i Stockholm, Göteborg och Malmö samt tullkamrarna i Hälsingborg,
Norrköping, Trelleborg, Lund och Uddevalla ävensom från Sveriges allmänna
tull tjänstemannaförening.

Medicinalstyrelsen har närslutit yttranden från föreståndaren för kemiska
avdelningen vid statens farmacevtiska laboratorium samt från apotekarsocietetens
direktion.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har överlämnat yttrande från statens
väginstitut.

Statens biltrafiknämnd har bifogat gemensamt yttrande från Biltrafikens
arbetsgivarförbund, Svenska lasttrafikbilägareförbundet, Svenska droskbilägareförbundet
och Svenska omnibusägareförbundet samt yttrande från Sveriges
automobilhandlareförbund.

Statens jordbruksnämnd, som berett samtliga inom jordbruksregleringen
och fiskregleringen verksamma organisationer tillfälle att till nämnden yttra
sig över betänkandet, har bifogat yttranden från Svensk spannmålshandel
ekonomisk föx-ening, Biksförbundet Lin och hampa producentförening
u. p. a., Ostkustfisk centralförening u. p. a. och Sveriges fiskares riksförbund.

Kommerskollegium har överlämnat yttranden från rikets samtliga handelskammare.
Därjämte bar kollegium bifogat skrivelser från firma H. H.
Kristensen, Aktiebolaget Eric Törnros, firma Leo A. Larsson, Sveriges trikåfabrikanters
förening, G. Johansson fabriks- & handelsaktiebolag samt
Aktiebolaget Landelius & Björklund. — Stockholms handelskammare har bilagt
skrivelser från Svenska Siemens aktiebolag, Sigurd Golje & Co Aktiebolag,
Hörselfrämjandets riksförbund, Aktiebolaget Bröderne Ameln, Ragnar
Pyk, Svenska aktiebolaget Gasaccumulator, Apoteksvarucentralen Vit -

180

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

rum apotekareaktiebolaget, Aktiebolaget Tarras & Bergstrand, H. Dabelstein
aktiebolag, Aktiebolaget Teat, Aktiebolaget Nyfa, Vica kravattfabrik, Åkerholmska
aktiebolaget, Aktiebolaget Robo, Aktiebolaget Ingeniörsfirman Rectus,
Sveriges verktygsmaskinaffärers förening och Aktiebolaget Nils Mattsson
& Co. — Smålands och Blekinge handelskammare har till sitt yttrande
fogat skrivelser från Svenska tändsticks aktiebolaget, Gunnebo bruks aktiebolag,
Karlskrona hattfabriks aktiebolag, Aktiebolaget Värnamo gummifabrik,
Kockums emaljverk, Aktiebolaget Nybro wellkartong, Bobbinfabrikantföreningen,
Aktiebolaget Överums bruk samt Ekenäs bruks aktiebolag.
— Östergötlands och Södermanlands handelskammare har med sitt yttrande
överlämnat skrivelser från Aktiebolaget Nyköpings automobilfabrik, Aktiebolaget
Ceaverken, Cewe mätinstrument aktiebolag, Fiskeby fabriks aktiebolag,
Aktiebolaget Freese & Bruno, Aktiebolaget John Fröberg och Aktiebolaget
Kardbeslag. — Gotlands handelskammare har vid sitt yttrande fogat
gemensam skrivelse från Gotlands trädgårdsprodukter förening u. p. a., Aktiebolaget
Kl intebys konservfabrik och Gotlands konservindustri.

Kanslern för rikets universitet har bifogat yttranden av rektorsämbetena
samt de medicinska och matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna vid
universiteten i Uppsala och Lund, rektorsämbetet samt de medicinska och
filosofiska fakulteterna vid universitetet i Göteborg, lärarkollegiet vid karolinska
institutet, rektorsämbetet och matematisk-naturvetenskapliga fakulteten
vid Stockholms högskola ävensom lärarkollegierna vid tandläkarhögskolorna
i Stockholm och Malmö.

överstyrelsen för de tekniska högskolorna har överlämnat yttranden från
kollegienämnderna vid tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers tekniska
högskola.

Sveriges grossistförbund har till sitt yttrande fogat skrivelser från firma
Leo A. Larsson, Aktiebolaget Tarras & Bergstrand, H. Dabelstein aktiebolag.
Aktiebolaget Rune Lundh, Aktiebolaget Tarmimporten, Handelsaktiebolaget
Bata, Aktiebolaget Wiro, Dunlop rubber co aktiebolag samt från Svenska
säck aktiebolaget gemensamt med två andra företag.

Sveriges industriförbund har bilagt yttranden från följande branschföreningar,
nämligen Bruksindustriföreningen, Konfektionsindustriföreningen,
Svenska bryggareföreningen, Svenska choklad- och konfektyrfabrikantföreningen
u. p. a., Svenska garveriidkareföreningcn, Svenska pappersbruksföreningen,
Svenska plywoodföreningen, Svenska skofabrikantföreningen,
Svenska trävaruexportföreningen, Svenska wallboardföreningen, Sveriges
grafiska industriförbund, Sveriges kemiska industrikontor, Sveriges mekanförbund,
Sveriges tegelindustriförening, Sveriges varvsindustriförening,
Textilrådet och Träindustrins branschorganisation samt från Industriförbundets
allmänna avdelning ävensom skrivelser från Berlingska boktryckeri&
stilgjuteriaktiebolag och Munksjö aktiebolag. — Sveriges kemiska industrikontor
har till sitt yttrande fogat skrivelser från Trelleborgs gummifabriksaktiebolag
och Aktiebolaget Slipmaterial-Naxos.

181

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

Sveriges hantverks- och småindustriorganisation har överlämnat skrivelser
från Bilverkstädernas riksförbund, Blomsterhandlarnas riksförbund,
Elektromekaniska lindningsverkstädernas riksförbund, Rörledningsfirmornas
riksorganisation, Specialoptikernas riksförbund, Svenska fotografernas
förbund, Sveriges juvelerare- och guldsmedsförbund, Sveriges konditorförening,
Sveriges korgmakeriidkares yrkesförening, Sveriges körsnärsmästareförening,
Sveriges sadelmakare- & tapetseraremästares riksförbund, Sveriges
skomakarmästarförbund, Sveriges snickarmästares riksförbund, Sveriges
urmakareförbund samt gemensamt från Sveriges skrädderiarbetsgivares
centralförening och Skräddarmästarnas riksförbund.

Kooperativa förbundet har till sitt yttrande fogat en bilaga, vari sammanfattats
önskemål och synpunkter, som framförts av cheferna för förbundets
egna eller med detta associerade industriföretag och förbundets olika
varuavdelningar.

Landsorganisationen i Sverige har med sitt yttrande överlämnat skrivelser
från De förenade förbunden, Svenska beklädnadsarbetareförbundet,
Svenska fabriksarbetareförbundet, Svenska handelsarbetareförbundet, Svenska
litografförbundet, Svenska livsmedelsarbetareförbundet, Svenska sadelmakare-
& tapetserareföx-bundet, Svenska sko- och läderindustriarbetareförbundet,
Svenska stenindustriarbetareförbundet, Svenska textilarbetareförbundet,
Svenska träindustriarbelareförbundet samt gemensamt från Svenska
byggnadsarbetareförbundet, Svenska murareförbundet, Svenska målareförbundet,
Svenska bleck- och plåtslagareförbundet och Svenska elektrikerförbundet.

Svenska flaskfabrikanternas förening, Svenska husliållsglasfabrikanternas
förening och Belysningsglasbrukens förening har avgivit gemensamt yttrande,
som undertecknats jämväl av representanter för butelj glasbruken
och kolvglasbruken.

Sveriges handelsträdgårdsmästareförbunds yttrande har påtecknats instämmande
av Svenska plantskolornas riksförbund och Riksförbundet Sveriges
trädgårdsfolk.

Svenska cykelfabrikant- och grossistföreningens yttrande har avgivits gemensamt
med Svenska motorcykelfabrikanters förening.

Härjämte har arbetsmarknadsstyrelsen överlämnat till länsarbetsnämnden
i Kristianstads län inkomna skrivelser från Svenska träindustriarbetarförbundets
avdelning 91 i Osby in. fl.

Vidare har följande föreningar och företag inkommit med skrivelser i
anledning av tulltaxekommitténs betänkande, nämligen Blomsterfabriks aktiebolaget
gemensamt med fem andra företag, Caltex Oil aktiebolag, Cewe
mätinstrument aktiebolag, firma B. Forshell, Ideal standard aktiebolag,
Aktiebolaget Ingeniörsfirman Rectus, Aktiebolaget Gustaf Kähr gemensamt
med fyra andra företag, Aktiebolaget Otto Lion & co nordisk industri gemensamt
med två andra företag, Läkemedelsindustriföreningen, Micki leksaker
aktiebolag gemensamt med 59 andra företag eller företagarföreningar
och åtla avdelningar av Svenska träindustriarbetareförbundet, Mölnlycke

182 Kungl. Majsts proposition nr 90 år 1958

väfveri aktiebolag, Nordvästra Skånes konservväxtodlareförening u. p. a.,
Orion fabriks- & försäljningsaktiebolag, Osby kimröksfabriks aktiebolag,
Aktiebolaget Robo, Skandinaviska glasögonfabriken plast optik aktiebolag.
Svenska aeroplan aktiebolaget, Svenska diabetesförbundet, Svenska fiskredskapshandlarnas
förening, Svenska handskfabrikantföreningen och Malungs
skinnvarufabrikantförening gemensamt, Svenska sko- och läderindustriarbetareförbundet
avd. 61 och Aktiebolaget Bröderna Claesson ABC-fabrikerna
gemensamt, Svenska stämpelfabrikantföreningen, Svenska tidningsutgivareföreningen,
Sveriges champinjonodlares förening, Sveriges damhattfabrikanters
förening, Sveriges gummeringsfabrikanters förening, Aktiebolaget United
Shoe Machinery co, Aktiebolaget Volvo och Wärtsilä-koncernen aktiebolag
Arabia.

Med anledning av de i juli 1955 vidtagna provisoriska tulländringarna
har inkommit skrivelser från Aktiebolaget Björnbandsfabriken gemensamt
med fyra andra företag, samt Aktiebolaget Kardbeslag, Aktiebolaget Laxen
fiskredskapsfabrik, Aktiebolaget Specialband och firma Tunavantar.

Till finansdepartementet har även inkommit eller överlämnats vissa framställningar
i tullfrågor, vilka icke direkt föranletts av tulltaxekommitténs
betänkande men lämpligen bör anmälas i detta sammanhang, nämligen
framställningar av luftfartsstyrelsen, nationalmuseum, 1954 års ö-utredning,
Elektrokemiska aktiebolaget (med yttrande av Sveriges kemiska industrikontor),
Maskinaktiebolaget Plavia, Svenska plastföreningen, Svenska texlilarbetareförbundet,
Svenska säck aktiebolaget gemensamt med två andra
företag, Sveriges gummiindustriförening (två framställningar), Sveriges
handelsträdgårdsmästareförbund, Sveriges kemiska industrikontor, Sveriges
optikgrossisters förening, Sveriges pälsdjursuppfödares riksförbund, Riksförbundet
Sveriges trädgårdsfolk, Aktiebolaget Tannin och Ölands ortsförening
av RLF.

På grundval av tulltaxekommitténs förslag har, med beaktande av avgivna
reservationer, inkomna yttranden och framställningar samt nordiska
ekonomiska samarbetskommitténs förslag, inom finansdepartementet utarbetats
ett förslag till mj tulltaxa.

Beträffande de synpunkter och överväganden som legat till grund för utformningen
av detta förslag lämnas i det följande en närmare redogörelse.
Framställningen avser dels vissa allmänna synpunkter på tullpolitiken, dels
tulltaxans allmänna utformning, dels vissa särskilda frågor, dels ock detaljmotivering
för tullsatserna på de enskilda varuslagen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

183

II. ALLMÄNNA SYNPUNKTER

Tullarnas roll i samhällsekonomin

Tulltaxekommittén

Kommittén behandlar i ett särskilt avsnitt av sitt betänkande (s. 52—57)
i korthet tullarnas roll i samhällsekonomiskt hänseende. Framställningen
ger uttryck åt en klart frihandelsvänlig inställning och understryker att
den internationella handeln är ett medel att förverkliga en ändamålsenlig
internationell arbetsfördelning samt att en fri handel i princip medför det
bästa utnyttjandet av de samlade produktivkrafterna. Tullar innebär ett
ingrepp i den naturliga strukturen hos ett lands näringsliv, vilket leder till
sämre utnyttjande av landets produktiva resurser.

Detta utesluter icke att skäl kan finnas för dylika åtgärder, och kommittén
anför särskilt två argument, som även från samhällsekonomisk synpunkt
kan utgöra motiv för tullar. Kommittén framhåller sålunda att tullar under
vissa förutsättningar kan förbättra bytesförhållandet (terms of trade).
Enligt kommitténs uppfattning lär emellertid på längre sikt någon mera
väsentlig inverkan av tullarna i detta hänseende icke vara att vänta. Vidare
anför kommittén att man genom en uppfostringstull kan främja
tillkomsten av en produktion som har förutsättningar att bli ekonomiskt
lönande. För högt industrialiserade länder med starkt differentierad produktion
anser kommittén dock att det endast mera undantagsvis torde
vara motiverat med tullar av detta slag.

Andra fall kan förekomma då de samhällsekonomiska nackdelarna av
tullarna kan uppvägas av fördelar i andra hänseenden. Kommittén nämner
här i första hand beredskapsskäl. Frågan om tullskydd av beredskapsskäl
behandlas i ett särskilt kapitel i kommitténs betänkande (s. 90—
91), av vilket framgår att kommittén anser det endast i begränsad utsträckning
påkallat med tullar av denna anledning. Till denna kategori av tullargument
hör vidare, anför kommittén, vad som närmast kan karakteriseras
som sociala skäl. Dylika skäl kan enligt kommitténs uppfattning
närmast utgöra motivering för tullskydd under en övergångsperiod, tills de
produktiva resurserna hunnit överflyttas till mera lönande sysselsättningar.

Vidare anför kommittén att en viss grad av differentiering av
näringslivet i och för sig kan vara önskvärd för att göra näringslivet
mindre känsligt för konjunkturväxlingar eller andra tillfälliga störningar
och att denna omständighet kan utgöra ett visst argument för ett tullsystem.

184

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

Däremot avvisar kommittén tullar såsom medel för att åvägabringa jämvikt
i betalningsbalansen. Skulle det visa sig att eu tendens till
bristande jämvikt i betalningsbalansen föreligger på längre sikt, bör denna,
uttalar kommittén, i princip motverkas genom ändring av växelkurserna,
för så vitt det icke kan ske genom anpassning nedåt av den inhemska kostnadsnivån
(eller fördröjning av en stegring i densamma). Vad beträffar
argumentet att tullar skulle vara nödvändiga för att bereda sysselsättning
åt arbetskraften framhåller kommittén att detta givetvis är riktigt,
för så vitt därmed avses vidmakthållandet av sysselsättningen i en viss, icke
konkurrenskraftig bransch. Däremot är argumentet enligt kommitténs uppfattning
icke riktigt när det gäller produktionen som helhet betraktad. Frågan
huruvida höga tullar i utlandet skulle nödvändiggöra en liknande
politik i vårt land behandlas av kommittén i ett särskilt avsnitt av
betänkandet (s. 81—84). Slutsatsen av det där förda resonemanget är att
utlandets tullar i stort sett icke behöver påverka vår tullpolitik.

Även om betalningsbalansen och sysselsättningen i och för sig och på längre
sikt enligt kommitténs uppfattning knappast behöver innebära några problem,
anser kommittén det tydligt att rubbningar i varuutbyte sför
hållandena kan föranleda mer eller mindre tillfälliga importöverskott,
vilka kan medföra risker för landets yttre finansiella ställning samt
arbetslöshet och andra skadeverkningar för det inhemska näringslivet; beträffande
användningen av tullar i dylika situationer anför kommittén följande.

Dylika rubbningar kan uppstå både som följd av växlingar i de allmänna
konjunkturerna och som resultat av särskilda åtgärder från bestämda länders
sida i form av exportoffensiver av mer eller mindre illojal karaktär
(t. ex. dumping) eller importnedskärningar genom tullhöjningar eller kvantitativa
restriktioner. I dylika situationer kan ibland särskilda åtgärder i
syfte att direkt begränsa importen vara motiverade, och tullar kan därvid
vara ett användbart medel även om det i regel också finns andra metoder.
Risken är framför allt att man ofta har svårt att avgöra huruvida det verkligen
rör sig om tillfälliga störningar eller är fråga om bestående förändringar
i konkurrensförhållandena. Även om det gäller tillfälliga rubbningar kan
man befara att det blir svårt att efter störningens upphörande ånyo avskaffa
tullen. Framhållas bör i alla händelser att det är själva införandet eller höjandet
av tullskyddet som i här åsyftade fall åstadkommer effekten. Permanenta
tullar har icke någon betydelse i detta hänseende med mindre de inrymmer
en under normala förhållanden outnyttjad marginal som kan tillgripas
i dylika situationer. Att en tull helt eller delvis icke utnyttjas kan
otvivelaktigt förekomma, men det torde vara relativt sällsynt om den utländska
konkurrensen är stark. Det är därför endast under särskilda förutsättningar
som en permanent tull kan tjäna som skydd mot störningar av
här ifrågavarande slag.

Kommittén framhåller vidare att dess uppdrag går ut på en översyn av
tulltaxan och således avser tullförhållandena på längre sikt. Frågor om åtgärder
för att möta tillfälliga rubbningar i varuutbytet har av kommittén
ansetts icke falla inom ramen för dess uppdrag i vidare mån än hänsyn

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

185

kunnat tagas därtill vid utformningen av taxan. Kommittén erinrar i detta
sammanhang om den beredskapslagstiftning som föreligger på tullområdet
genom förordningarna angående rätt för Konungen att åsätta särskild tullavgift
samt angående rätt för Konungen att förordna om uttagande av antidumping-
och utjämningstullar.

Vissa av kommitténs ledamöter har avgivit reservationer till betänkandet,
men dessa gäller närmast den utformning kommittén givit sitt tulltaxeförslag
mot bakgrunden av här anförda principer; beträffande dessa principer
som sådana föreligger knappast delade meningar, även om vissa skiljaktigheter
i bedömningen kan vara för handen.

Ledamoten Fagerholm intager sålunda en mera positiv ståndpunkt till
användningen av tullar som skydd mot d u m p i n g och liknande åtgärder
samt anser att kommittén bort lägga fram förslag även till effektivisering
av antidumpingbestämmelserna. En viss skiljaktighet i fråga om betydelsen
av höga tullar i utlandet kan vidare ligga bakom herr
Fagerholms i följande avsnitt redovisade uppfattning angående användningen
av tullar som förhandlingsobjekt.

I en utförlig principreservation har ledamöterna Gustafsson och Westerlind
utvecklat de frihandelspolitiska synpunkterna och anmält avvikande
meningar beträffande vissa delar av kommittémajoritetens argumentering.
Beträffande användningen av tullar vid dumping och liknande situationer
ställer de sig ännu mer avvisande än kommittén till tanken att genom
permanenta tullar komma till rätta med sådana förhållanden; reservanterna
hävdar f. ö. såsom i det följande skall närmare beröras att denna
tanke i själva verket ligger bakom kommitténs tullsättning på betydande
varuområden.

Framhållas må även att herrar Gustafsson och Westerlind särskilt understryker
att tullar icke kan begagnas som konjunkturpolitiskt
medel. Det tar alltför lång tid, anser de, innan beslutade ändringar av
tullarna hinner få avsedd verkan på den ekonomiska utvecklingen, för att
tulländringen skulle vara av betydelse för strävanden att möta skiftningar i
det inhemska eller internationella konjunkturläget från ett år till ett annat.
En tulltaxa måste därför vara en sak på lång sikt. Med utgångspunkt från
detta uttalande riktar reservanterna kritik mot kommittén för att den i otillbörlig
grad låtit sig influeras av vissa tillfälliga svårigheter av konjunkturell
art.

Yttranden

Remissinstanserna uttalar sig, i den mån de går in på här ifrågavarande
principiella spörsmål, så gott som genomgående till förmån för en frihandelsvänlig
politik, i många fall dock med vissa reservationer.

Sålunda uttalar Sveriges industriförbund att en lågtullpolitik inte i längden
kan bedrivas med framgång, om den inte kombineras med en allmän

186

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

ekonomisk politik, som klart tar sikte på att skydda den låga tullnivån mot
övermäktiga påfrestningar utifrån; förbundet fortsätter.

Detta innebär ett oeftergivligt krav att de inflationsdrivande krafterna i
vår inhemska ekonomi hållas tillbaka. Erfarenheterna inte minst under senare
år ha klart ådagalagt, hur en fortskridande inflation — som redan tidigare
berörts — är ägnad att försämra vårt konkurrensläge i förhållande
till utlandet, både när det gäller exporten och den importkonkurrerande
hemmaindustrien. Denna synpunkt har med skärpa understrukits bl. a. i
yttrande från Sveriges Mekanförbund. Belastningen på betalningsbalansen
och valutareserverna kan i en sådan situation bli så hård, att motåtgärder
bli ofrånkomliga. En höjning av de utländska växelkurserna med syfte att
förbättra vår konkurrensförmåga kan — såsom Förbundet i annat sammanhang
skall beröra — stöta på besvärliga hinder. Införandet av importrestriktioner
i samma syfte begränsas i hög grad av våra internationella förpliktelser
och är i och för sig en föga tilltalande utväg. En kostnadsnedpressande,
d. v. s. deflationistisk penning- och finanspolitik, torde merendels
vara politiskt oframkomlig. Under sådana förhållanden ligger det synnerligen
nära till hands att det erforderliga stödet åt näringsgrenar, som äro särskilt
utsatta för det utländska konkurrenstrycket på hemmamarknaden får
lov att lämnas genom tullhöjningar. En sådan utveckling är desto mera sannolik,
om den inhemska industriens svårigheter nått sådan omfattning och
styrka, att det icke är praktisk politik att söka överföra den friställda arbetskraften
till andra, mera lönande sysselsättningar. Den bristande balansen
i vår interna ekonomi kan alltså komma att leda till att man mot sin
vilja tvingas att föra en tullpolitik av annat slag än man egentligen önskar.

Uttalanden i samma riktning göres även av Stockholms handelskammare,
handelskammaren i Gävle, Sveriges grossistförbund och Sveriges köpmannaförbund.

Andra remissinstanser uttalar sig mera allmänt emot en alltför extrem
lågtullpolitik; bland dessa märkes Sveriges hantverks- och småindustriorganisation
och Svensk industriförening.

Vidare må framhållas att vissa remissinstanser ansett möjligheten och
lämpligheten av en frihandelsvänlig politik vara mer eller mindre beroende
av att andra länder för en liknande politik; beträffande denna fråga hänvisas
till i det följande redovisade uttalanden angående vår tullpolitiks beroende
av höga tullar i utlandet.

Åtskilliga remissinstanser har gått in på de olika argument för tullskydd
som särskilt diskuteras i kommitténs betänkande.

Sålunda uttalar Sveriges industriförbund att det är utomordentligt svårt
att göra något säkert bedömande, huruvida en vinst i fråga om terms of
trade på något längre sikt står att vinna genom tullhöjning, men förbundet
anser att även mera kortsiktiga fördelar kan förtjäna att beaktas. Allmänt
sett bör en ny tull resp. tullförhöjning inom vissa gränser ha en gynnsam
effekt på utlandets prissättning, säger förbundet, särskilt när det gäller
industriella standardvaror, tillverkade i industrier med höga fasta kostnader.
Om sålunda en tullhöjning i vissa fall kommer att betalas av den
utländska exportören, torde det också kunna inträffa, att en tullsänkning

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

187

icke medför motsvarande prissänkning på importvaran utan att exportören
får möjlighet att tack vare tullsänkningen höja priset. — Liknande synpunkter
anföres av Skånes handelskammare.

Beträffande uppfost ringstullar understryker kommerskolleginm
vikten av att sådana tullar icke får bli permanenta. För detta ändamål
torde ett visst mått av övervakning krävas genom någon form av fortlöpande
studier av tullsystemets verkningar. Sveriges köpmannaförbund anför
liknande synpunkter.

Tulltaxekoinmitténs uppfattning att det i stort sett finnes anledning intaga
en restriktiv hållning till införande av tullar av beredskapsskäl
delas av kommerskollegium. Kollegium understx-yker särskilt att, då fråga
är om stöd för en produktion, som utgör endast en ringa del av den inhemska
konsumtionen, detta stöd icke bör ges i form av ett utökat importskydd
— som skulle få allmänt prishöjande verkan — utan genom åtgärder som
mera direkt tar sikte på den svenska produktionen, t. ex. direkta subventioner
eller inköpsåtaganden för det allmännas räkning.

Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap framhåller att de av kommittén
framförda allmänna synpunkterna på frågan om tullskyddets lämplighet
för att säkerställa tillgången på varor i ett krisläge i huvudsak överensstämmer
med den ståndpunkt riksnämnden redan tidigare intagit till
frågan.

Någon från tulltaxekommittén avvikande uppfattning i fråga om beredskapssynpunkterna
har icke heller kommit till uttryck i de av militära myndigheter
avgivna yttrandena. Försvarets sjukvårdsstyrelse framhåller emellertid
att tullskydd i vissa fall kan vara lämpligt och önskvärt för att säkerställa
en för totalförsvaret angelägen beredskapstillverkning. Tullskydd kan
enligt styrelsens åsikt i vissa fall vara effektivare och smidigare än andra
direkta stödåtgärder; dessa senare kan motverka en sund konkurrens mellan
olika inhemska företag och mellan dessa och utländska firmor. (Nämnas
må dock att styrelsen ifrågasätter utökad tullfrihet för varor för krigsmaktens
behov.) Vidare framhåller försvarets förvaltningsdirektion att de
militära, anskaffande myndigheternas möjligheter att sörja för vidmakthållandet
av berörda industrier för beredskapsändamål självfallet är begränsade
till de ekonomiska ramar, som av statsmakterna uppdragits för
anskaffningarna. Skulle av olika skäl, t. ex. vid tillfälliga nedgångar i beställningarna
eller på grund av hårdnande utländsk konkurrens, de inhemska,
beredskapsmässigt betydelsefulla industrierna utsättas för påfrestningar, är
det av vikt att de kan påräkna statsmakternas fasta stöd för fullgörandet
av sin långsiktiga beredskapsinriktade funktion. Liknande synpunkter anföres
av flygförvaltningen.

Textilrådet anser att beredskapsskälen av kommittén bedömts vara av ytterst
ringa värde som motiv för tullskydd. Detta överensstämmer dåligt med

188

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

de förhållanden, säger rådet, som rådde under och omedelbart efter kriget,
då många företag fick direkt föreläggande att öka sin produktion. Rådet
framhåller särskilt den risk för utbud till underpriser som sammanhänger
med att konkurrentländerna beträffande viktigare beredskapsvaror byggt
upp sin produktionskapacitet med sikte på krigsbehoven och av olika skäl
ej är beredda att minska kapaciteten.

Kemisk-tekniska och livsmedelsfabriknnters förening framhåller att vad
livsmedel angår erfarenheterna från andra världskriget visat att beredskapsbehovet
ej kan tillgodoses genom lagring.

Betydelsen av de sociala skälen för tullar understrykes av ett
flertal remissinstanser. Sålunda anför Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet
Landsbygdens folk i sitt gemensamma yttrande bl. a. följande.

Ett nedläggande av företag till följd av otillräckligt tullskydd kommer i
första hand att gå ut över mindre kapitalstarka och därför vanligen smärre
företag. I synnerhet på landsbygden har småföretagsamheten stor betydelse
för åstadkommande av en önskvärd differentiering av näringslivet där, vilket
har betydelse icke minst ur befolkningspolitiska synpunkter. Som bekant
har statsmakterna under de senaste åren på olika sätt strävat efter att främja
en differentiering av näringslivet utanför de större tätorterna, bl. a. genom
underlättande av kreditmöjligheterna åt småindustrin. Det synes därför
angeläget undvika att tullpolitiken hindrar nyetablerandet av dylika företag
eller medför att redan verksamma sådana företag måste läggas ned.
önskvärt är att detta beaktas vid avvägningen av tullskyddet för varuslag,
som huvudsakligen tillverkas av småföretag.

Liknande synpunkter anföres av Sveriges industriförbund, Svensk industriförening
och Skånes handelskammare.

Sveriges hantverks- och småindustriorganisation framhåller de allvarliga
risker som följer av att tulltaxekommittén på vissa områden föreslår reducering
av f. n. mycket höga tullar (vikttullar motsvarande 50 % av värdet
eller mera) till endast en bråkdel därav. Man må hysa vilken uppfattning
som helst om rimligheten av ett dylikt tullskydd, säger organisationen, kvar
står dock det faktum att vederbörande bransch erhållit sin nuvarande struktur
och tillverkning under åtminstone viss påverkan av nämnda förhållanden.
Reduktionen av f. n. höga tullskydd bör därför ske successivt, så att
rådrum vinnes för anpassning och produktionsomläggning inom vederbörande
företag.

Kommitténs uppfattning att en viss differentiering av näringslivet
kan utgöra argument för ett tullsystem delas av Sveriges lantbruksförbund
och Riksförbundet Landsbygdens folk.

Sveriges industriförbund bedömer frågan mot bakgrund jämväl av kommitténs
och reservanternas förslag rörande de särskilda tullsatserna och
uttalar bl. a. följande.

Den främsta olägenheten av en extrem lågtullpolitik, sådan som kommittémajoriteten
och i än högre grad reservanterna herrar Gustafsson och Westerlind
förfäkta, ligger enligt Industriförbundets mening däri, att därmed

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

189

kan följa eu så långtgående strukturomvandling, att landets näringsliv icke
blir ur olika synpunkter tillräckligt differentierat. Ehuru det är omöjligt
att kvantitativt mäta de fördelar, som härmed äro förenade, synes det ovedersägligt
att den svenska industriens nuvarande inriktning i stort sett fyller
höga krav på ändamålsenlighet och effektivitet.

Skånes handelskammare anser att den differentierade industriella produktion,
som nu är för handen, även i fortsättningen måste ha utomordentlig
betydelse för vårt land. Stor försiktighet bör därför från statsmakternas
sida iakttagas, när det gäller att med tullsystemets hjälp åstadkomma en sådan
strukturförändring, som går ut på koncentration av produktionen.

Beträffande frågan om tullarnas betydelse för betalningsbalansen
uttalar Sveriges grossistförbnnd sin anslutning till kommitténs uppfattning;
nackdelarna av en tullhöjning som lösning på ett betalningsbalansproblem
på längre sikt är så betydande, att en sådan åtgärd enligt förbundets uppfattning
icke bör komma i fråga.

Åtskilliga andra näringsorganisationer tar kommitténs diskussion i ämnet
till utgångspunkt för ett avvisande av tanken på en devalvering.

Stockholms handelskammare anser visserligen att en tullhöjning som medel
mot underskott i de utländska betalningarna framstår som en för svenska
förhållanden verklighetsfrämmande politik men fortsätter.

Handelskammaren vill också vända sig mot växelkursförändringar som
ett vapen mot balansrubbningar. Enligt dess uppfattning bör det för ett land
som Sverige, som vid krigsslutet stod med en oförstörd och väl utbyggd produktionsapparat
och vars naturliga resurser väl överträffa flertalet jämförliga
länders, vara helt uteslutet att tillgripa en valutadevalvering. Väl må
det vara förståeligt att kommittén med hänsyn till rådande situation på valutaområdet
och som en del av principresonemanget diskuterar frågan om
tullhöjning eller devalvering. Handelskammaren vill emellertid för sin del
starkt understryka, att det primära medlet mot rubbningar i betalningsbalansen
bör vara en anpassning nedåt av kostnadsnivån. Endast genom en
sådan kostnadsanpassning kan i längden balans i de internationella betalningarna
uppnås. Framför en valutadevalvering med dess långsiktiga skadeverkningar
skulle Handelskammaren som en tillfällig åtgärd för att möta en
katastrofsituation på betalningsoinrådet föredra t. o. in. en reglering av importen
med eu skärpt restriktiv intern ekonomisk politik.

Sveriges industriförbund avvisar likaledes tanken på en devalvering men
uttalar sig till skillnad från Stockholms handelskammare till förmån för
tullhöjningar; förbundet anför bl. a. följande.

En växelkurshöjning framkallar en inhemsk prisstegring, som i sin tur
driver upp det inhemska kostnadsläget med fortsatta kumulativa verkningar
i prishöjande riktning. Den exportstimulerande resp. importåterhållande
verkan man velat vinna med växelkurshöjningen försvinner därmed snabbt,
och tiden blir snart mogen för en ny växelkurshöjning. Man når på den vägen
aldrig något varaktigt jämviktsläge. Ett sådant är lättare att etablera,
om man i stället försöker stödja betalningsbalansen med differentierade
tullhöjningar, som sättas in på de områden, där ett stöd är särskilt behövligt,
och som ge ett långt mera begränsat utslag i den allmänna prisnivån.

190

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

Liknande ståndpunkt intages av Skånes handelskammare och handelskammaren
i Gävle.

Kommerskollegium uttalar efter att ha refererat de av vissa handelskammare
anförda synpunkterna att kollegium instämmer i kommitténs uppfattning
att tullar är ett otjänligt medel mot betalningsbalansrubbningar.
Kollegium ifrågasätter emellertid även starkt lämpligheten av att vårt land
som primär åtgärd begagnar växelkursändringar för att avhjälpa den brist
i den samhällsekonomiska balansen varav betalningsrubbningar är ett utslag.
Kollegiets ståndpunkt får anses närmast överensstämma med den som
intagits av Stockholms handelskammare.

Konjunkturinstitutet framhåller att det givetvis är riktigt att hänsynen
enbart till bytesbalansens saldo inte i och för sig kan ha någon betydelse för
valet av tullnivå. Tar man emellertid hänsyn till att målsättningen för politiken
enligt gängse betraktelsesätt är mycket mer omfattande och siktar
till att skapa även samhällsekonomisk balans i övrigt är det, anser institutet,
mycket väl tänkbart att tulländringar i vissa situationer kan ingå som
ett rationellt led i de komplex av åtgärder som är nödvändiga för att ständigt
säkra den allmännare målsättningen inkl. målsättningen rörande bytesbalansens
saldo.

Beträffande tullarnas roll för beredande av sysselsättning åt arbetskraften
framhåller Textilrådet att kommittén tillskriver detta argument
för tullskydd ringa eller intet värde och därvid utgår från att genom importökning
friställd arbetskraft skulle kunna överflyttas till mera givande
arbetstillfällen inom exportområdet. Dylik omplacering är emellertid, betonar
Textilrådet, förenad med stora problem, särskilt för beklädnadsindustrin,
vars arbetarstam till ca 75 % utgöres av kvinnor. Vid sysselsättningssvårigheter
inom industrin kommer dessa, anser Textilrådet, i mycket stor utsträckning
att draga sig ur den industriella produktionen. Detta medför enligt
rådets bedömning, förutom alla sociala problem och personliga svårigheter,
en direkt nationalekonomisk förlust. —- Liknande tankegångar kommer
till uttryck i Skånes handelskammares yttrande.

Kommitténs uttalande om vår tullpolitiks beroende av höga tull a r i
u 11 a n d e t har föranlett många och omfattande kommentarer.

Kommerskollegium anser liksom kommittén att förhandenvaron av höga
tullar i utlandet icke bör föranleda någon ändring av vår egen tullpolitik.
Kollegium påpekar att inom snart sagt varje sektor av varuområdet finnes
anspråk på en anpassning av tullskyddet för vissa varor till vad som gäller
i vissa andra länder. Med ett konsekvent genomförande av en sådan princip
skulle vi snart ha övergivit vår lågtullpolitik. För övrigt torde det enligt kollegiets
uppfattning kunna starkt ifrågasättas, huruvida det kan vara riktigt
att stödja svensk export eller framtvinga sådan genom en ökning av tullskyddet.
Kollegium framhåller emellertid tillika i förevarande sammanhang

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958 191

att det är ett angeläget svenskt intresse att söka undanröja höga tullar i utlandet.

Landsorganisationen uttalar sin tillfredsställelse med att kommittén bidragit
till att klargöra de komplicerade sammanhangen på detta område,,
vilket bör öka möjligheterna att i framtiden begränsa tullskyddet till en ur
hela näringslivets synpunkt ändamålsenlig lägre nivå.

Även Sveriges grossistförbund biträder kommitténs uppfattning i denna
fråga.

Vissa andra näringsorganisationer ställer sig däremot kritiska till kommitténs
uppfattning. Sålunda anför exempelvis Skånes handelskammare
bl. a. följande.

Vad härefter angår den roll, som tullarna spela inom handelspolitiken,
må framhållas att kommittén enligt Handelskammarens mening väsentligen
underskattar vårt lands beroende av utlandets tullpolitik. Gentemot vad
kommittén på denna punkt anför må påpekas, att tullarna näppeligen alltid
stå i det samband med växelkurserna, som kommittén föreställer sig. Den
omständigheten, att numera icke i något land fria växelkurser fungera som
regulator av betalningsbalansen länderna emellan, må icke förglömmas. Det
väsentliga är emellertid, att det sett ur de enskilda svenska exportörernas
synpunkt enligt all erfarenhet alltid är betydligt svårare att vinna insteg
på en marknad, där tullen på en vara är hög, än att sälja på en marknad,
där tullen på samma vara är betydligt lägre. Att tullmurarna i högtulländerna
bereda den svenska exportindustrien svårigheter är ovedersägligt.

Liknande synpunkter anföres av Östergötlands och Södermanlands handelskammare,
handelskammaren i Göteborg, handelskammaren i Gävle, Textilrådet
och Svenska garveriidkareföreningen.

Stockholms handelskammare anser det vara teoretiskt riktigt att det på
sätt kommittén utvecklat föreligger ett visst samband mellan tullar och
växelkurser. Det torde sålunda icke med fog kunna göras gällande, anför
handelskammaren, att länder med höga tullar skulle på grund av dessa
generellt sett ha något »övertag» gentemot ett land med låga tullar. Motsatsen
skulle väl i själva verket innebära att värdet av en lågtullpolitik
underkändes. Kammaren har dock fått intrycket att kommittén tagit väl
lätt på de problem som möter enskilda, lågt tullskyddade industrier vid
konkurrens på hemmamarknaden från utländska industrier med högt tullskydd.
Handelskammaren finner det naturligt att den omständigheten, att
en svensk industribransch möter speciellt höga tullar i utlandet, i vissa
fall tillmätes betydelse för utmätningen av den inhemska tullens storlek,
och anför härom bl. a. följande.

Visserligen kan göras gällande, att det från samhällets synpunkt icke
finns anledning att särskilt stödja en industri av den anledningen, att den
har att möta höga tullar på exportmarknaden. Den av nämnda tullar förorsakade
efterfrågeminskningen från utlandets sida påverkar vad kommittén
kallar vår »optimala produktionsstruktur», vilket kan föranleda att
det i princip vore riktigast att icke fortsätta med en produktion av ifrågavarande
art. Därest fråga är om ett företag, som vid tävlan på i tullhän -

192

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

seende lika villkor skulle vara fullt konkurrenskraftigt, framstår dock en
dylik konkurrens ur företagets synpunkt som föga rimlig. Eftersom den
inhemska industrins svårigheter i dylika fall icke bottna i bristande »naturliga
förutsättningar» och således icke utan vidare kunna förutsättas vara
av bestående natur, torde det även ur samhällets synpunkt många gånger
vara att föredraga att genom ett något starkare tullskydd undvika kanske
upprepade omställningsåtgärder med ty åtföljande såväl privat- som samhällsekonomiska
förluster.

Frågan om tullarnas betydelse med hänsyn till rubbningar i varuutbytes
förhållandena har i remissyttrandena berörts praktiskt
taget endast i vad avser dumping.

Många remissinstanser har uttalat sig för en effektivering av den särskilda
antidumpinglagstiftningen, och en del av dem har beklagat att tulltaxekommittén
icke ansett detta falla inom ramen för kommitténs uppdrag.

Flertalet av de instanser som förordat en effektivering av nämnda lagstiftning
har emellertid även uttalat sig för att dumpingrisken beaktas vid
fastställandet av de vanliga tullsatserna.

Sveriges industriförbund anför sålunda beträffande detta spörsmål bl. a.
följande.

Även med en mera effektiv antidumpinglagstiftning torde det emellertid
bli synnerligen svårt att bevisa förekomsten av dumping av relativt måttlig
karaktär. Sådan dumping kan, om den bedrives under längre tid, vara
minst lika kännbar för den inhemska industrien som en prismässigt sett
mera påtaglig men blott tillfällig dumping. Enda möjligheten att motverka
en mera måttlig dumping torde vara att ovanpå det normalt nödvändiga tullskyddet
lägga ett visst permanent dumpingskydd eller att kombinera värdetullarna
med specifika minimitullar.

Förbundet anser att den förutsättning kommittén angivit för att permanenta
tullar skall ha åsyftad effekt i förevarande hänseende icke sällan
är uppfylld. Den inhemska konkurrensen då det gäller standardvaror är enligt
förbundets uppfattning ofta så stark, att något oskäligt utnyttjande av
tullen helt enkelt icke kan förekomma. Vidare vänder förbundet sig mot
vissa uttalanden av reservanterna Gustafsson och Westerlind av innebörd
att ett permanent dumpingskydd av ifrågavarande art i normala tider kan
dels möjliggöra en monopolprishöjning, dels ha den effekten att den svenska
industrin rationaliseras långsammare än eljest skulle ha varit fallet. Gentemot
det förra argumentet anför förbundet att om den inhemska konkurrensen
undantagsvis skulle vara så ineffektiv, att »skvalpskyddet» utnyttjas
på ett obehörigt sätt, inskridande mot en sådan prissättning torde kunna
ske med stöd av gällande lagstiftning mot konkurrensbegränsning. Erfarenheten
lärer f. ö. visa, hävdar förbundet, att redan nu förefintliga dumpingskydd
icke obehörigt utnyttjas. Vad det senare argumentet beträffar
anför förbundet följande.

Reservanterna anse tydligen, att det i allmänhet erfordras hård utländsk
konkurrens med åtföljande knapp vinstmarginal för den svenska industrien
för att erforderlig rationalisering skall komma till stånd. Att konkurrensen

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

193

helt allmänt har en rationaliseringsfrämjande effekt kan givetvis icke förnekas.
Det får dock icke förbises, att företag och branscher, som utmärkas
av eu mera begränsad konkurrens och relativt goda vinstmarginaler, ofta
genomfört en långtgående rationalisering. Detta är f. ö. naturligt med hänsyn
till sådana rationaliseringsåtgärders kapitalkrävande natur.

Förbundet framhåller att en för vårt land ofta besvärande form av dumping
är den, som bedrives framför allt av vissa östeuropeiska länder och
som särskilt utmärkes därav, att prissättningen på en del exportvaror står
under avgörande inflytande av statliga organ. Vidare uttalar förbundet att
frågan om åtgärder mot dumping aktualiserar det vittutseende problemet
om skydd för svensk industri mot sådan utländsk prissättning, som utan
att kunna betecknas som dumping i egentlig mening sammanhänger med
speciellt låga arbetskostnader i exportlandet (»social dumping»).

Andra remissinstanser som uttalar sig för att de vanliga tullsatserna
fastställes med särskilt beaktande av dumpingrisken är Skånes handelskammare,
Sveriges lantbruksförbund och IUksförbundet Landsbggdens folk.

Däremot intager Kooperativa förbundet en kritisk ståndpunkt till tanken
på ett permanent dumpingskydd; förbundet anför härom följande.

Vad åter beträffar ett »beredskapsskydd» mot befarade framtida konkurrensskärpningar
kan ett sådant tullskydd, om det skall hållas inom måttliga
gränser, endast under särskilda, sällan förekommande förutsättningar
bli verksamt. Där det rör sig om en industri, som inte genom att producera
för export såväl som för hemmamarknaden tvingas att hålla sina kostnader
nere, är det sannolikt att tullskyddet relativt snabbt utnyttjas och leder
till höjda kostnader, medan å andra sidan produktivitetsförbättringen i
utlandet fortskrider och skapar stadigt ökade möjligheter för utlandskonkurrenterna
att genombryta tullmuren. Någon permanent »beredskapstull»,
som kan förebygga verklig dumping någon gång i framtiden på ett särskilt
område, kan, realistiskt sett, inte konstrueras, då omfattningen och formen
för dumpingför sälj ningen inte kan förutses i förväg; åtgärderna mot en
sådan måste avpassas för varje särskilt tillfälle.

Sveriges grossistförbnnd avvisar likaledes, under åberopande av en vid
kommitténs betänkande fogad utredning av professor I. Svennilson och fil.
kand. K. Savosnick, tanken på ett »reservtullskydd».

Kommerskollegium ställer sig mycket tveksamt till att i det permanenta
tullskyddet inbygga extra marginaler för skydd mot framtida marknadsstörningar.
För att möta en sådan konkurrens finns reglerna om antidumpingtullar,
vilka dock i praktiken visat sig svåra att tillämpa. Vad särskilt
beträffar importkonkurrens från stater med utrikeshandelsmonopol
hänvisar kollegium till möjligheten att vid avtalsuppgörelser eller eljest
genom förhandlingar med ifrågavarande stater söka komma till rätta med
förhållandena. Utformningen av stödet får emellertid, anför kollegium, bli
beroende av en bedömning i det konkreta fallet, varvid hänsyn får tagas
till industrins behov av skydd, belastningen på konsumenterna etc. Huruvida
en minimivikllull på särskilt utsatta varuområden skulle kunna vara
ett ändamålsenligt hjälpmedel har kollegium icke i detalj kunnat ta ställ 13

liihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 90

194

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

ning till; en sådan konstruktion innebär dock att man, utan att ändra ett
för normala fall avpassat permanent värdetullskydd, får en spärr mot den
nedgång i värdetullen som inträffar vid starkt sjunkande priser.

Den särskilt av reservanterna Gustafsson och Westerlind berörda frågan
om användning av tullar som konjunkturpolitiskt medel har
upptagits bl. a. av konjunkturinstitutet. Institutet anser det tänkbart att tulländringar
i vissa situationer kan ingå som ett rationellt led i de komplex
av åtgärder som är nödvändiga för att skapa samhällsekonomisk balans;
institutet fortsätter.

Utan att mera i detalj gå in på dessa synnerligen komplicerade problem
skall här blott framhållas att i en dylik politik tulländringarnas uppgift
kan vara att neutralisera eller motverka prisändringar från utlandet, eller
framkalla sådana förskjutningar i relationerna mellan priserna på hemmamarknadsvaror
och importvaror som leder till att konsumtionsvaruefterfrågan
förskjutes från den ena typen av konsumtionsvaror till den andra.

Varken huvudbetänkandet eller reservanterna tänker sig, framhåller konjunkturinstitutet,
tullpoliliken inkopplad i den allmänna konjunkturpolitiken
genom konjunkturpolitiska variationer i tullarna. Institutet anser det
för sin del olyckligt att inte även denna aspekt av tullproblemet prövats och
framhåller att tullsystemet, även om man endast tänker sig tullpolitiken
som ett mera långsiktigt medel, i sig självt likväl blir av betydelse för konjunkturutvecklingen
(institutet pekar i detta sammanhang på skillnaden
mellan vikt- och värdetullar).

Tjänstemännens centralorganisation finner det mindre sannolikt att tullen
skall kunna användas som ett konjunkturpolitiskt medel och framför
synpunkter som i huvudsak överensstämmer med vad som anförts av de
förut nämnda kommittéledamöterna.

Kommerskollegium framhåller att tullpolitiken måste ses i samband med
den på andra områden förda ekonomiska politiken. Utan tvivel måste ur
stabilitetssynpunkt åtgärderna på tullområdet ses på något längre sikt än
många av de andra ingrepp, vilka utvecklingen på det ekonomiska fältet
kan framtvinga. Angeläget är emellertid att olika statliga ingrepp med
samma syfte samordnas i stort och att tullpolitiken inrymmes häri.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Rapporten om nordiskt ekonomiskt samarbete innehåller icke någon principiell
diskussion angående tullarnas roll i samhällsekonomiskt hänseende.

Departementschefen

Tullpolitiken har under senare decennier icke hört till de mera kontroversiella
spörsmålen här i landet, och det är med tillfredsställelse man konstaterar
att detta icke heller är fallet efter de ingående överväganden, vilka
ägnats frågan av näringsliv och myndigheter i anslutning till tulltaxekommitténs
betänkande.

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

195

Någon meningsskiljaktighet föreligger sålunda knappast om att vårt land
bör föra en frihandelsvänlig politik. Flertalet remissinstanser acceptei''ar
klart de tankegångar i denna riktning som ligger bakom de för kommittén
utfärdade direktiven och närmare utvecklas i dess betänkande.

Kommitténs diskussion rörande de skäl, som enligt dess uppfattning kan
tala för att ett tullskydd i viss utsträckning upprätthålles, bar icke föranlett
någon principiell erinran. Delade meningar kan givetvis göra sig gällande angående
värderingen av dessa argument. Remissyttrandena har antytt vissa
skillnader i detta hänseende. Dessa får närmare beaktas vid bedömningen av
tullsatserna i de konkreta fallen.

Beträffande av kommittén avvisade tullskyddsargument har på vissa håll
en mer eller mindre avvikande mening gjort sig gällande. För min del vill jag
emellertid i huvudsak ansluta mig till kommitténs uppfattning. Detta gäller
bl. a. möjligheterna att inom ramen för de vanliga tullarna bereda skydd
mot dumping, vilka möjligheter jag i likhet med kommittén bedömer såsom
mycket begränsade. Vad beträffar användningen av tullar som konjunkturpolitiskt
vapen får det väl icke anses uteslutet, att en sådan användning under
vissa omständigheter kan förtjäna övervägas, men i stort sett delar jag
den uppfattningen att tullar är mindre väl lämpade som medel för konjunkturpolitiken,
och deras utnyttjande i detta syfte får i alla händelser avgöras
med hänsyn till den situation som föreligger i varje särskilt fall. Tullarnas
väsentliga betydelse ligger i deras inverkan på produktionsstrukturen
på längre sikt, och det är denna funktion som främst måste bli avgörande
vid utformningen av tulltaxan.

När av mer eller mindre tillfällig anledning behov kan uppkomma av
ändring i tullförhållandena är det emellertid ofta av betydelse att ett ingripande
kan ske snabbt. Tulltaxekommittén har pekat på de särskilda fullmakter
som i detta syfte lämnats Kungl. Maj:t genom förordningarna angående
särskild tullavgift samt angående antidumping- och utjämningstullar.
Giltighetstiden för dessa förordningar utlöper den 30 juni 1959, och
jag har för avsikt att i samband därmed överväga frågan, huruvida icke en
mera generell lagstiftning i ämnet kan vara på sin plats. I samband därmed
torde även böra prövas om de nuvarande fullmakterna är i allo lämpligt
utformade.

Tullarna som förhandlingsobjekt
Tulltaxekommittén

Kommittén har i särskild skrivelse behandlat frågan om användning av
tullar som förhandlingsobjekt i syfte att åstadkomma tullsänkningar i utlandet.
Därvid har kommittén anfört i huvudsak följande synpunkter.

Även om utlandets tullar icke behöver påverka vår tullpolitik i stort, betyder
detta icke att vi skulle sakna intresse av alt utlandet sänker sina lul -

196

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

lar. Tvärtom bär vi all anledning att söka få till stånd en sänkning av andra
länders tullmurar. Frågan är då huruvida och i vad mån vi genom vår egen
tullpolitik kan främja en sådan utveckling. Bortser man från den ovissa
men enligt kommitténs uppfattning säkerligen icke helt betydelselösa faktor
som ligger i exemplets makt, är det närmast genom tullförhandlingar i en
eller annan form som man kan vänta sig ett resultat i önskad riktning.

Dylika förhandlingar går ut på ömsesidiga eftergifter i fråga om tullarnas
höjd för olika varuslag. Kommittén framhåller att det samhällsekonomiskt i
allmänhet får anses vara icke eu nackdel utan en fördel att sänka sina
tullar; det är ju också en åtgärd som man kan finna sig böra företaga på basis
av rent autonoma överväganden. Tullnedsättningarna som sådana kan
därför i allmänhet väl ur de berörda producenternas men knappast ur samhällets
synpunkt betraktas som uppoffringar. Däremot kan det betraktas
som en uppoffring även för samhället att man avhänder sig sin handlingsfrihet,
för den händelse i ett ändrat läge höjning av individuella tullsatser
skulle befinnas påkallad. Med denna uppfattning blir det, framhåller kommittén,
icke så angeläget att vid tullförhandlingar nå reell jämvikt mellan de
ömsesidiga prestationerna, något som för övrigt aldrig kan objektivt fastställas,
men självfallet är det bättre ju större medgivanden motparten gör.

Fråga uppkommer därför huruvida vi möjligen genom att tillämpa eller
hota att tillämpa högre tullar än som med hänsyn till våra interna intressen
i och för sig anses lämpligt (förhandlingstullar) kan skaffa oss bytesobjekt
med vars hjälp vi kan pressa ned tullarna i andra länder.

Härom uttalar kommittén bl. a. att utsikterna för ett positivt resultat av
förhandlingstullar i hög grad beror på vilken betydelse vi har soin avsättningsmarknad
för andra länder. Sveriges totala import motsvarar endast
ca 3 % av den samlade världshandeln, och vår andel av de olika högtulländernas
export är av samma storleksordning. Enligt kommitténs uppfattning
är det under sådana förhållanden osannolikt att vårt land genom åtgärder
som innebär inskränkning (eller hot om inskränkning) av högtulländernas
export till oss skulle kunna förmå dessa länder att radikalt ändra en tullpolitik
som sedan lång tid tillbaka haft ett avgörande inflytande på deras
samhällsekonomi i allmänhet och strukturen av deras näringsliv i synnerhet.
Beträffande särskilda varuslag kan det givetvis förekomma att vi svarar
för en mera väsentlig del av motpartens export, och i sådana fall torde utsikterna
att vinna något med en förhandlingslull få bedömas gynnsammare.
Motparten får emellertid även då förutsättas väga konsekvenserna för sitt
näringsliv av ett ställningstagande i ena eller andra riktningen, och utsikterna
att med hjälp av förhandlingstullar uppnå några väsentliga resultat
måste enligt kommitténs åsikt även för individuella varuslag i allmänhet
bedömas vara mycket begränsade.

Frågan om förhandlingstullar kan emellertid, framhåller kommittén, icke
bedömas utan hänsyn till deras verkningar för det egna landet. Inför man
tullar med syfte att utgöra förhandlingsobjekl, riskerar man att i händelse
förhandlingarna misslyckas eller icke alls kommer till stånd få behålla dessa

197

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

tullar, vilka är högre än som med hänsyn till våra interna intressen i och för
sig ansetts lämpligt. Vill man över huvud taget kunna vänta sig nämnvärda
resultat i åsyftat hänseende, fordras tullhöjningar av sådan storlek och omfattning,
att deras ikraftsättande skulle medföra en mycket betydande inskränkning
av vår import med därav följande såväl kortsiktiga som långsiktiga
olägenheter ur samhällsekonomiska och andra synpunkter.

Kommittén har mot bakgrunden av de tankegångar som här i sina huvuddrag
återgivits ansett sig icke kunna förorda utarbetande av en förhandlingstulltaxa.
Härmed uteslutes icke att användningen av tullar som handelspolitiskt
vapen kan bli aktuell i vissa situationer. Frågor av detta slag tillhör
emellertid, anser kommittén, icke en allmän revision av tulltaxan utan
måste bedömas med hänsyn till omständigheterna i de aktuella fallen.

Ledamoten Fagerholm framhåller i sin reservation att de vanskligheter
som är förenade med egentliga förhandlingstullar ej i samma omfattning
möter om det gäller att utnyttja redan bestående högre tullar som ett instrument
vid tull- och handelsförhandlingar. Enligt hans uppfattning bör
ett fullföljande av tullpolitikens handelspolitiska syfte gå ut på att man
icke för närvarande genom interna åtgärder sänker bestående tullar utan
att tullsänkning sker först i samband med förhandlingar med andra länder.

Yttranden

Flertalet remissinstanser har icke haft tillgång till kommitténs särskilda
skrivelse i ämnet utan baserat sina yttranden på det i betänkandet angivna
förhållandet att kommittén ansett sig icke kunna förorda utarbetandet av
en förhandlingstulltaxa.

Åtskilliga av dessa remissinstanser har en mer eller mindre positiv inställning
till utarbetandet av en dylik tulltaxa. Detta är fallet med Skånes
handelskammare, Västergötlands och Norra Hallands handelskammare,
handelskammaren i Gävle, Sveriges industriförbund samt Sveriges hantverks-
och småindustriorganisation ävensom Sveriges allmänna exportförening
(vars verkställande direktör avgivit i det följande refererade yttrande
över kommitténs skrivelse). Vidare har Sveriges lantbruksförbund och
Riksförbundet Landsbygdens folk uttalat sin anslutning till de av kornmittéledamotcn
Fagerholm anförda synpunkterna.

Kommitténs särskilda skrivelse, innehållande motiveringen till den av
kommittén intagna ståndpunkten, har varit remitterad till kommerskollegium
och generallullstyrelsen samt verkställande direktörerna i Sveriges allmänna
exportförening och Sveriges grossistförbund.

Verkställande direktören i Sveriges allmänna exportförening finner icke
kommitténs bedömande av Sveriges betydelse som avsättningsmarknad för
andra länder realistiskt. Han framhåller alt Sverige utgör Västtysklands
näst efter Benelux-länderna största exportmarknad samt Storbritanniens
näst efter Nederländerna och Irland viktigaste avnämare samt anser att

198

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

man i allmänhet icke till fullo insett den avgörande roll, som tillkommer
de mindre lågtulländerna i Europa såsom köpare av högtulländernas färdigvaror.
Vad beträffar den av kommittén framhävda risken för att ur samhällsekonomisk
synpunkt alltför höga förhandlingstullar kan bli bestående
anser han att möjligheterna att möta och eliminera denna risk är avsevärt
större än vad kommittén antagit. Risken kan enligt hans mening begränsas
genom införandet av måttliga marginaler, och i den mån taktiken misslyckas
finns möjlighet att autonomt justera kvarstående förhandlingstullsatser.
Yttrandet utmynnar i en hemställan att tulltaxekommiltén måtte få
direktiv att snarast verkställa en grundlig utredning i fråga om möjligheter
och tjänliga medel att föra en mera aktiv svensk tullpolitik.

Verkställande direktören i Sveriges grossistförbund ansluter sig däremot
till kommitténs uppfattning. Risken synes honom uppenbar att förhandlingstullar
leder till en alltför hög tullnivå och att tullarna efter hand blir
rent protektionistiska till sin verkan. Han framhåller också att det aktuella
läget för vår exportnäring i allmänhet knappast förefaller vara sådant att
det motiverar några uppoffringar i fråga om de positiva fördelar som enligt
hans åsikt ett lågt tullskydd innebär för det ekonomiska framåtskridandet
i vårt land.

Kommerskollegium godtager i huvudsak kommitténs resonemang och
framhåller vidare bl. a. att då det gäller särskilda varuslag, för vilka vårt
land utgör en relativt betydande marknad, så torde dessa i mycket stor utsträckning
ha varit föremål för tullförhandlingar med därav följande begränsning
i vår handlingsfrihet. Liksom kommittén finner kollegium betydande
risker ur intern synpunkt vara förenade med införandet av förhandlingstullar.
Kollegium ansluter sig således till kommitténs uppfattning att
den nya tulltaxan icke bör utformas som en förhandlingstaxa. Arbetet på
att genom tullsänkningar i utlandet uppnå förbättrade avsättningsmöjligheter
för våra exportindustrier torde, uttalar kollegium, främst böra inriktas
på att stödja de ansträngningar för avveckling av handelsbarriärer som
göres av olika internationella organisationer.

Även generaltullstyrelsen, som närmast behandlat frågan ur tullteknisk
synvinkel, ansluter sig till kommitténs uppfattning.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Något principiellt uttalande angående användningen av tullar som förhandlingsobjekt
förekommer icke i utskottets rapport, men det finns icke
något som tyder på att de föreslagna tullsatserna avvägts med tanke på att
tjäna detta syfte.

Departementschefen

Nedsättning av utlandets tullar på svenska exportvaror framstår självfallet
som ett angeläget önskemål. Liksom tulltaxekommittén anser jag emellertid
att det endast finns mycket begränsade möjligheter att åvägabringa

199

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

detta genom att tillämpa högre tullar än som ur intern synpunkt kan anses
lämpligt. Dessa starkt begränsade möjligheter kan enligt min mening icke
uppväga de risker och olägenheter som skulle vara förenade med en sådan
åtgärd. Följaktligen kan jag icke förorda införandet av förhandlingstullar
i egentlig bemärkelse, och jag finner det icke heller lämpligt att i enlighet
med ett reservationsvis framfört förslag på obestämd framtid uppskjuta
eljest önskvärda tullsänkningar. Enligt min uppfattning bör tullsatserna i
den nya tulltaxan bestämmas utan särskilda förhandlingstaktiska hänsyn.
Såsom tulltaxekommittén framhåller behöver detta icke utesluta att tullar i
vissa situationer kommer till användning som handelspolitiskt vapen. Några
särskilda åtgärder med sikte på dylika situationer kan emellertid enligt
min uppfattning icke anses påkallade i det nuvarande läget.

Tullarna ur statsfinansiell synpunkt

Tulltaxekommittén

Tullarnas roll ur statsfinansiell synpunkt behandlas i ett särskilt kapitel
i kommitténs betänkande (s. 71—80).

Kommittén konstaterar här att tulluppbördens andel av de samlade statsinkomsterna,
vilken i slutet av 1800-talet översteg 40 %, sedan denna tid
undan för undan sjunkit och numera endast utgör 5 å 6 % av de samlade
statsinkomsterna. Numera måste därför de fiskala intressena enligt
kommitténs uppfattning väga mycket lätt i jämförelse med de näringspolitiska.
Vidare är man i våra dagar mer än tidigare medveten om de olägenheter
som ett av statsfinansiella skäl förstärkt tullskydd kan medföra i
samhällsekonomiskt hänseende. Enligt kommitténs uppfattning bör fiskala
synpunkter över huvud taget icke påverka avvägningen av de tullar som
har näringspolitisk funktion.

Frågan om tullar utan näringspolitiska verkningar (finanstullar) har av
kommittén ansetts falla utanför dess uppdrag. Kommittén har emellertid
som sin uppfattning uttalat, att man vid bedömande av denna fråga i princip
icke bör fästa särskilt avseende vid att det gäller utländska produkter.
Frågan bör således bedömas efter enahanda grunder som när det gäller accisbeläggning
av varor av inhemskt ursprung.

Yttranden

Kommitténs uppfattning att fiskala synpunkter icke bör påverka avvägningen
av tullar med näringspolitisk funktion godtages av alla remissinstanser
som yttrat sig i ämnet.

Vissa remissinstanser har även gått in på frågan om användningen av
rena finanstullar. Sveriges grossistförbund uttalar sig sålunda för att dylika
tullar i görligaste utsträckning borttages under framhållande av att
dessa tullar i flera fall ger så små intäkter att de lämnar ett mycket obetyd -

200

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

ligt nettoutbyte. Även Sveriges hantverks- och småindustriorganisation anser
att finanstullarna i största möjliga utsträckning bör slopas.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa innehåller icke några fiskala
tullar, vilket innebär att tullfrihet i regel föreslås för sådana varor, som i
de gällande nordiska tulltaxorna är belagda med finanstull. Man har därvid
förutsatt att de enskilda länderna skall ha möjlighet att pålägga sådana varor
interna avgifter i den utsträckning som vederbörande land ur beskattningssynpunkt
finner lämplig.

Departementschefe n

Enighet torde råda om den av tulltaxekommittén uttalade uppfattningen
att fiskala synpunkter principiellt icke bör påverka avvägningen av de tullar
som har näringspolitisk funktion.

Beträffande tullar utan näringspolitiska verkningar (finanstullar) delar
jag kommitténs åsikt att lämpligheten av dylika tullar i princip bör bedömas
efter enahanda grunder som om det gällt accisbeläggning av varor av inhemskt
ursprung. Huruvida beskattningen i förekommande fall skall ske i
form av tull eller, såsom nordiska ekonomiska samarbetsutskottet tänkt sig,
i form av särskild skatt är en fråga om den praktiska lämpligheten av ena
eller andra anordningen. Emellertid finner jag övervägande skäl tala för att
icke för närvarande ingå på någon allmän prövning av våra finanstullar. I
det nu framlagda tulltaxeförslaget har därför finanstullarna i stort sett bibehållits
vid nuvarande nivå.

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

201

III. TULLTAXANS ALLMÄN NA U T F O R M N I N G

Nomenklaturen

Enligt de för kommittén utfärdade direktiven skulle tulltaxerevisionen
innefatta en modernisering av tulltaxan, varvid taxans baspositioner i anslutning
till ett i direktiven omnämnt förberedelsearbete borde anpassas efter
Brysselnomenklaturen.

Brysselnomenklaturen är en internationell tullnomenklatur som utarbetats
inom den tidigare i Bryssel verksamma Studiegruppen för en europeisk
tullunion. Som resultat av studiegruppens arbete upprättades den 15 december
1950 tre konventioner, nämligen angående nomenklatur för klassificering
av varor i tulltarifferna, angående varas tullvärde samt angående
upprättandet av ett råd för samarbete på tullområdet. Konventionerna är
underkastade ratificering, för vilken kräves riksdagens godkännande. Sådant
godkännande har också utverkats i fråga om konventionen angående upprättandet
av ett råd för samarbete på tullområdet.

Texten till den i förevarande sammanhang aktualiserade nomenklaturkonventionen
torde såsom Bihang få fogas till statsrådsprotokollet i detta
ärende. Konventionen innebär i huvudsak att varje land som tillträder densamma
förbinder sig att upprätta sin nationella tulltariff i överensstämmelse
med den såsom bilaga till konventionen fogade Brysselnomenklaturen.
Vid upprättandet av den nationella tariffen får ingen position i nämnda
nomenklatur uteslutas och heller ingen ny basposition tilläggas. Däremot
är varje land oförhindrat att under basposilionerna göra de underuppdelningar
som kan befinnas erforderliga för en differentiering av tullbeskattningen
eller för statistiskt ändamål. De anmärkningar som inleder kapitel
eller avdelningar får icke ges en innebörd som ändrar omfattningen av nomenklaturens
kapitel, avdelningar eller baspositioner. Slutligen skall vissa
allmänna regler i nomenklaturens ingress obligatoriskt tillämpas.

Brysselnomenklaturen omfattar 1 095 positioner, fördelade på 99 kapitel,
vilka är sammanförda i 21 avdelningar. Bubrikerna till avdelningarna I—XX
motsvarar nästan exakt rubrikerna till de med samma nummer betecknade
avdelningarna i den nuvarande svenska tulltaxan (avdelning XXI omfattar
vissa speciella varuslag såsom konstverk och anlikviteter). Likaså överensstämmer
kapitelrubrikerna i stor utsträckning med rubrikerna till underavdelningarna
i nuvarande tulltaxa (dessas antal är dock något mindre).

Konventionen angående nomenklaturen har undertecknats av Belgien,
Danmark, Frankrike, Grekland, Island, Italien, Luxemburg, Nederländerna,
Norge, Portugal, Storbritannien, Sverige och Förbundsrepubliken Tyskland,
varjämte Turkiet anslutit sig till konventionen.

202

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Enligt protokoll av den 1 juli 1955 har den ursprungliga nomenklaturbilagan
ersatts av en reviderad bilaga; de vidtagna ändringarna är ganska talrika
men avser i allmänhet endast detaljer.

1950 års konvention angående nomenklaturen samt tilläggsprotokollet har
godkänts av Kungl. Maj :t den 16 mars 1951 resp. den 12 september 1955, allt
med förbehåll för riksdagens godkännande.

Tulltaxekommittén

Kommittén anser att positionerna i den nya nomenklaturen i allmänhet
är naturligt avgränsade och definierade och i regel ansluter sig till praktiska
och kommersiella indelningsgrunder; efter en redogörelse för vissa
drag av större intresse i nomenklaturen fortsätter kommittén.

Naturligt är att en internationell tullnomenklatur i allmänhet icke ur det
enskilda landets synpunkt kan vara helt idealisk. Krav från skilda länder
på specificering av olika varuslag medför lätt att nomenklaturen som helhet
betraktad kommer att bli vidlyftigare än som i och för sig skulle vara
nödvändigt för varje särskilt land. Vidare kan uppdelningen av ett varuområde
i olika positioner, på grund av rent systematiska överväganden eller
andra länders önskemål, ofta komma att ske efter andra grunder än som
i ett visst land är avgörande för differentieringen av tullskyddet. Härigenom
kan det bli nödvändigt för detta land att uppdela flera baspositioner,
vilket gör tulltaxan mera komplicerad än den skulle ha blivit, om landet i
fråga haft fria händer med avseende å utformningen av baspositionerna. Vad
som ovan anförts rörande Bryssel-nomenklaturens utformning ger en viss
antydan om olägenheter av denna art. Dessa nackdelar blir emellertid vid
den av kommittén i stor utsträckning föreslagna övergången till värdetull av
ringa betydelse för vårt lands vidkommande, och de får i alla händelser anses
vara små i jämförelse med de betydande fördelar som är förenade med
tillämpningen av en enhetlig tullnomenklatur inom en större grupp av länder.

För tulltaxekommittén har det, anför kommittén, inneburit en avsevärd
lättnad att kunna arbeta med en i huvudsak färdig nomenklatur och i stort
sett icke behöva taga ställning till frågor av denna art. I princip har sådana
frågor uppkommit endast då det gällt att skapa underpositioner för differentiering
av tullen, och dessa fall har på grund av den utvidgade tillämpningen
av värdetullar varit relativt fåtaliga. Kommittén framhåller emellertid att
nomenklaturen i realiteten icke varit helt färdig. Visserligen finnes en officiell
text till nomenklaturen bifogad den förut berörda konventionen. Under
de senare åren har emellertid pågått arbete med utarbetande av kommentarer
till nomenklaturen. Därvid har konstaterats behov av en revidering i icke
obetydlig omfattning av den ursprungliga texten och successivt framlagts ett
stort antal förslag till ändringar i densamma. Dessa ändringar innebär i stort
sett även ur svensk synpunkt förbättringar av den ursprungliga texten och
är i vissa fall direkt nödvändiga, varför kommittén ansett sig böra i möjligaste
mån iakttaga desamma utan att invänta deras förutsedda godkännande
från de anslutna staternas sida. Kommittén har emellertid icke kunnat
avvakta slutresultatet av detta arbete. En ytterligare anpassning av den i

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

203

kommitténs förslag använda texten är alltså erforderlig, framhåller kommittén,
som förutsätter att en sådan anpassning kan ske under ärendets fortsatta
behandling.

Kommittén framhåller vidare att värdet av en internationell tullnomenklatur
i mycket är beroende av att denna nomenklatur tolkas på samma sätt i
olika länder samt anför efter att ha redogjort för konventionens bestämmelser
om tvisters hän skjutande till samarbetsrådet eller en därinom upprättad
nomenklaturkommitté följande.

Varken nomenklaturkommitténs eller samarbetsrådets ställningstaganden
är i och för sig bindande för vederbörande nationella instanser, men det
torde få förutsättas att deras råd och rekommendationer i allmänhet tillerkännes
vitsord såsom en riktig tolkning av nomenklaturen även i vad avser
den svenska tulltaxan. Därest den svenska texten icke skulle medge en tolkning
i enlighet med de internationella instansernas uppfattning, torde den i
allmänhet böra ändras eller kompletteras så att den medger en dylik tolkning.

Såsom förut nämnts är det endast i relativt obetydlig utsträckning som
kommittén behövt föreslå införande av underpositioner i den nya nomenklaturen
i syfte att differentiera tullen. Sålunda har av nomenklaturens
1 095 baspositioner endast 287 behövt uppdelas i sammanlagt 752 underpositioner
(totala antalet positioner i taxeförslaget utgör således 1 560). Kommittén
utgår emellertid från att det liksom fallet är för närvarande kommer
att utarbetas en statistisk varuförteckning med tullsatserna utsatta (arbetstaxa).
Enligt kommitténs uppfattning bör man icke i denna arbetstaxa vara
formellt bunden av de underpositioner som kommittén föreslagit, utan om
det av systematiska skäl befinnes önskvärt att tillgripa en formellt avvikande
uppdelning bör detta kunna ske, förutsatt att det sakliga innehållet
i de av tullbeskattningsskäl påkallade underrubrikerna icke därigenom rubbas.

Yttranden

Generaltullstijrelsen finner det naturligt att vårt land ansluter sig till
Brysselnomenklaturen och i enlighet med kommitténs förslag inför en på
denna nomenklatur baserad tulltaxa.

Införandet av den nya nomenklaturen får enligt styrelsens uppfattning anses
innebära ett betydande framsteg i klassificeringsavseende jämfört med
den nuvarande tulltaxan. Vissa av tulltaxekommittén påtalade svårigheter
med klassificering av vissa varugrupper har uppmärksammats även av hörda
tullmyndigheter; styrelsen anför härom följande.

Förhållandet kommer att ställa större krav på personal för avancerade
varuundersökningar, vilket i viss mån motverkar den lättnad i fråga om
mera rutinmässiga undersökningar i samband med själva tulltaxeringen,
som den av kommittén föreslagna övergången till värdetullar i övrigt kommer
att innebära. Avsevärda möjligheter skulle otvivelaktigt föreligga att
förenkla nomenklaturen, därest denna hade kunnat utformas med beaktande

204

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

enbart av nationella synpunkter. Nackdelarna av att icke kunna göra detta
på grund av bundenheten vid en internationell överenskommelse torde dock
få anses vara små i jämförelse med de betydande fördelar som äro förenade
med att en större grupp av länder tillämpar eu enhetlig nomenklatur.

Vid den granskning av taxeförslaget ur formella och tulltekniska synpunkter,
som styrelsen låtit verkställa, har på sätt kommittén förutsatt en
anpassning efter den slutliga nomenklaturtexten ägt rum.

övergången till den nya tulltaxenomenklaturen hälsas även i övrigt med
tillfredsställelse av de remissinstanser, som uttalat sig i frågan; enstaka detaljanmärkningar
har framförts, men någon erinran mot accepterande av
den nya nomenklaturen har icke framkommit.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa är utformat enligt Brysselnomenklaturen,
vilket innebär att det i fråga om baspositionerna överensstämmer
med det av tulltaxekommittén framlagda förslaget; förekommande avvikelser
i fråga om underpositioner är betingade av skiljaktiga tullsatser.

Departementschefen

Tillkomsten av konventionen angående klassificering av varor i tulltarifferna
innebär ett avgörande steg mot en av många skäl önskvärd uniformering
av olika länders tulltaxor. Flertalet av våra viktigaste handelspartner
kan väntas ansluta sig till densamma och därmed acceptera den till konventionen
hörande Brysselnomenklaturen. Jag finner det naturligt att även
den svenska tulltaxan — i överensstämmelse med tulltaxekommitténs och
det nordiska samarbetsutskottets förslag — utformas efter denna nomenklatur
och att Sverige i samband därmed ratificerar ifrågavarande konvention.
Det nu framlagda tulltaxeförslaget bygger sålunda helt på Brysselnomenklaturen
i dess nu föreliggande utformning.

Beträffande vederbörande internationella organs roll i fråga om tolkningen
av nomenklaturen delar jag den av tulltaxekommittén uttalade uppfattningen.
Vad kommittén anfört rörande utformningen av den s. k. arbetstaxan
föranleder icke heller någon erinran från min sida.

Erinras må i detta sammanhang att nomenklaturen i den på tulltaxan
baserade statistiska varuförteckningen i vissa fall kommit till användning
vid utformningen av varudefinitioner i andra författningar, t. ex. förordningen
om varuskatt. Jag har för avsikt att låta verkställa en översyn av
dessa författningar i syfte att åvägabringa en anpassning efter den varuförteckning
som kommer alt utfärdas sedan den nya tulltaxan blivit fastställd.
I avvaktan på att en sådan revision kan genomföras torde författningarna
få tillämpas enligt sin på nuvarande varuförteckning grundade lydelse.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

205

Kvantitets- eller värdetullar

Tulltaxekommittén

Frågan om kvantitets- eller värdetullar är, framhåller kommittén, sedan
gammalt ett spörsmål, beträffande vilket delade meningar brukar göra sig
gällande, och man finner vanligen mycket deciderade ställningstaganden,
men dessa grundar sig oftast på ett bedömande från viss bestämd synpunkt.
Kommittén belyser därför relativt utförligt detta spörsmål från olika synpunkter
för att därmed söka ge en mera allsidig överblick av problemet. Angående
närmare detaljer i kommitténs utredning torde få hänvisas till betänkandet
(s. 32—44); här skall endast beröras vissa speciella frågor som
spelat större roll vid remissbehandlingen.

Beträffande det ofta framhävda förhållandet, att tullskyddet vid användning
av kvantitetstullar försvagas genom den på lång sikt fortskridande
penningvärdesförsämringen, framhåller kommittén bl. a. att detta, om man
icke åsyftar en sådan ändrad tullpolitik, givetvis framstår som en allvarlig
olägenhet; kommittén fortsätter emellertid.

Tullskyddets reducering genom den på längre sikt fortskridande penningvärdesförsämringen
kan å andra sidan för ett frihandelsvänligt betraktelsesätt
anses som en fördel, då den innebär att man automatiskt ernår en successiv
sänkning av tullmurarna. Prisstegringen kan emellertid såsom förut
nämnts icke antagas vara lika på skilda varuområden, varför resultatet blir
en godtyckligt differentierad tullnivå med därav följande risker för snedvridning
av produktionen. Nuvarande tulltaxa är ett exempel på detta förhållande.
Tekniskt föreligger emellertid icke något binder för att en successiv
nedskärning av tullskyddet i takt med penningvärdesförsämringen åstadkommes
även vid tillämpning av värdetull. Statsmakterna kan nämligen besluta
att av de nominella tullbeloppen uttaga endast så stor del som motsvarar
det ändrade penningvärdet. Härigenom skulle man ernå samma reduktion
av den allmänna tullnivån som vid tillämpning av kvantitetstullar men
i stort sett bibehålla den åsyftade avvägningen av tullskyddet mellan olika
varuslag.

Vidare diskuterar kommittén bl. a. hur de båda slagen av tullar verkar
vid förskjutningar i prisförhållandet mellan inhemska och utländska produkter.
Härvid konstateras att tullskyddets relativa höjd när värdetullar
tillämpas blir oförändrad, medan den när kvantitetstullar tillämpas ökas vid
fallande och minskas vid stigande utländska priser. Huruvida dessa förhållanden
talar till fördel eller nackdel för det ena eller andra slaget av tullar
beror främst på vilket betraktelsesätt som ligger bakom tullpolitiken. Kommittén
anser att det för den svenska tullpolitiken sådan den kommer till uttryck
i de för kommittén utfärdade direktiven närmast framstår som eu fördel
med värdetullar alt man därigenom bibehåller den åsyftade tullnivån;
kommittén fortsätter.

206

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Även om man generellt eller i vissa situationer skulle finna det önskvärt
att tullskyddet anpassas efter inträdande prisförskjutningar, måste man
emellertid konstatera att en sådan anpassning ingalunda kan nås genom att
välja kvantitetstullar i stället för värdetullar. Antag exempelvis att prisklyftan
mellan de inhemska och de utländska produkterna ökas genom att
priset på de senare sänkes. Tillämpas nu värdetull får man en till beloppet
lägre tull, eftersom denna baseras på det sänkta utländska priset, under det
att ett högre tullbelopp skulle erfordras för att täcka den vidgade prisklyftan.
Emellertid får man ju icke heller någon ökning av tullen genom tillämpning
av kvantitetstull, utan dennas företräde ur här ifrågavarande synpunkt
framför värdetullen ligger endast däri, att man undgår att prisklyftan ytterligare
förstoras genom en reducering av tullen. Då tullminskningen vid
måttliga tullnivåer endast är en bråkdel av själva prissänkningen torde detta
företräde i praktiken icke kunna spela någon större roll.1 I intetdera fallet
motsvarar tullen det ändrade skyddsbehovet. En anpassning av tullen efter
det nya läget kan, vare sig man har kvantitets- eller värdetullar, åstadkommas
endast genom revidering av tullsatserna. Vad nu anförts gäller oavsett
anledningen till den utländska prissänkningen, således bl. a. då fråga
är om dumping från utlandets sida. För att bekämpa en sådan är de vanliga
tullarna otillräckliga, vare sig de utgöres av kvantitets- eller värdetullar, ty
ingendera formen angriper själva dumpingmarginalen, d. v. s. skillnaden
mellan det dumpade och det normala priset. För detta ändamål måste man
begagna sig av särskilda tullar som direkt tar sikte på att utjämna nämnda
marginal.

Kommittén berör slutligen frågan om kombinerade tullar av olika konstruktion,
såväl additivt som alternativt kombinerade och bland de senare
såväl maximi- som minimitypen. Enligt kommitténs uppfattning är tullar av
nu ifrågavarande slag mycket arbetskrävande, varför en genomgående tilllämpning
av systemet blir mycket tungrott i administrativt avseende, framför
allt när det rör sig om artiklar med växlande värde per kvantitetsenbet.

Kommittén sammanfattar sin utredning av nu berörda och andra sidor
av förevarande spörsmål i följande slutsatser.

Huruvida man mot bakgrunden av det ovan anförda mera generellt skall
giva företräde åt kvantitetstullarna eller värdetullarna beror givetvis på vilken
betydelse man tillmäter de olika faktorerna. Enligt kommitténs uppfattning
framstår emellertid den jämnare avvägning av tullskyddet mellan olika
varuslag och den smidigare anpassning av tullnivån efter växlande priser,
som värdetullarna innebär, i stort sett såsom en avgörande fördel. Även om
man under vissa omständigheter skulle finna avsteg från en sådan avvägning
och anpassning av tullskyddet påkallade, torde den effekt som kan vinnas
i sådant hänseende genom tillämpning av kvantitetstullar i allmänhet
icke vara av någon större betydelse för att tillgodose avsedda syften. Värdetullarnas
företräde ur nu berörda synpunkter ökas genom den ständigt fort 1

Kommittén anger här följande exempel. Om en vara tillverkas i utlandet för 100
kronor, medan dess inhemska produktionspris är 110 kronor, så erfordras för att utjämna
prisklyftan ett tullskvdd av 10 kronor, och det är i och för sig likgiltigt, huruvida
detta är en 10 % värdetull eller en kvantitetstull. Antag nu att det utländska priset
sänkes till 90 kronor. Vid 10 % värdetull reduceras tullen då till 9 kronor, medan
den vid kvantitetstull bibehålies vid 10 kronor. Den utländska varans pris inkl. tull
blir i ena fallet 99 kronor och i andra fallet 100 kronor. Sistnämnda resultat är väl ur
den inhemska producentens synpunkt att föredraga, men då det erforderliga värdet
skulle vara 110 kronor, är de oförändrade tullsatserna t3Tdligen i vilket fall som helst
otillräckliga.

Kiingl. Mcij:ts proposition nr 90 år 1958

207

gående utvecklingen och specialiseringen av varuproduktionen. Numera
måste på grund därav en kvantitetstulltaxa, om den skall innebära en något
så när väl avvägd tullbeskattning, förete en sådan grad av differentiering att
den blir synnerligen svårhanterlig. Nämnas bör också att man vid de tulltaxerevisioner,
som efter kriget ägt rum i främmande länder, i regel övergått
från kvantitets- till värdetullar (så t. ex. i Belgien, Frankrike, Italien
och Väst-Tyskland, i viss utsträckning även i Finland och Norge). Härtill
kommer att de svårigheter med fastställande av korrekta tullvärden, som
tidigare utgjort det kanske viktigaste argumentet mot ett sådant system, visat
sig kunna på ett såvitt kan bedömas tillfredsställande sätt bemästras.
Framhållas må även att värdetullarnas svagheter i vissa avseenden blir
mindre framträdande vid de måttliga tullsatser varmed man numera har
att räkna i vårt land jämfört med förhållandena vid en högre tullnivå. Kommittén
har för sin del funnit övervägande skäl tala för att tullsystemet i allmänhet
baseras på värdetullar. Detta utesluter icke att man bibehåller kvantitetstullar
i fall där särskilda skäl kan motivera sådana tullar. Ivvantitetstull
bör dock om möjligt icke tillämpas på varuslag, som ingår i en produktionskedja
vars övriga led drager värdetull, eftersom inträdande prisändringar
då skulle verka förryckande på sambandet mellan tullsatserna. Där särskilda
omständigheter föreligger kan man vidare använda kombinerade eller
alternativa kvantitets- och värdetullar, men någon mera genomgående tilllämpning
av dylika tullsatser kan redan med hänsyn till deras praktiska
olägenheter knappast komma i fråga.

Enligt det tulltaxeförslag som kommittén framlägger har av nomenklaturens
1 095 baspositioner 635 upptagits med värdetull (därav 7 helt eller delvis
i kombination med kvantitetstull), 79 med kvantitetstull och It delvis
med värde- och delvis med kvantitetstull; 367 baspositioner omfattar uteslutande
tullfria varor och 3 endast hänvisning till annan rubrik. Även om
jämförelsen icke är fullt adekvat må nämnas att av nuvarande taxas 576
baspositioner 60 är belagda med värdetull (därav 20 i kombination med
kvantitetstull), 412 med kvantitetstull och 26 delvis med värde- och delvis
med kvantitetstull; 76 baspositioner upptager uteslutande tullfria varor och
2 endast hänvisningar till andra ställen i taxan (uppgifterna avser grundtullarna
utan avseende å de år 1955 införda provisoriska värdetullarna).

Ledamöterna Fagerholm, Gustafsson och Westerlind berör i sina allmänna
reservationer även frågan om vikt- eller värdetullar.

Herr Fagerholm anser att man inom den vanliga tulltaxans ram bör utnyttja
de — låt vara begränsade — möjligheter, som föreligger att resa en
viss barriär mot utländsk dumping. Detta kan enligt hans uppfattning ske
genom att man för varuområden, där dumpingrisk föreligger, d. v. s. främst
sådana varor, som är av internationell standardkaraktär eller har karaktären
av stapelvaror, föreskriver en kombinerad vikt- och värdetull, varvid
vikttullen avväges så, alt den angivna värdetullen vid normalt pris svarar
mot vikttullen. Eu väsentligt vidsträcktare tillämpning av sådan kombinerad
tull än vad kommittén föreslagit framstår för honom såsom önskvärd.

Herrar Gustafsson och Westerlind erinrar om att den genomsnittliga importincidensen
successivt fallit från 18 å 19 % under 30-lalels förra hälft till
8 % år 1952 och att förklaringen härtill är att det svenska tullsystemet hit -

208

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

tills till övervägande delen baserats på vikttullar. Tack vare detta har rent
automatiskt den svenska tullmuren nedbringats högst väsentligt. Enligt deras
uppfattning liade det varit önskvärt att denna utveckling fått fortgå och
leda till en ytterligare gradvis utvidgning av frihandeln. Då emellertid kommittémajoriteten
ansett sig böra förorda en i det närmaste allmän övergång
till värdetullar har de icke velat motsätta sig detta, även om de ställer sig
skeptiska till de uppgivna fördelarna av en sådan övergång.

Yttranden

Kommitténs förslag till allmän övergång till värdetullar har föranlett
starkare erinringar endast från konjunkturinstitutet, som uttalar att det ur
den samhällsekonomiska balansens och speciellt penningvärdets synpunkt
förefaller ytterst betänkligt att övergå från specifika tullar till värdetullar;
institutet anför bl. a. följande.

Kommittén förordar en allmän övergång till värdetullar och hänvisar härvid
till vissa tekniska fördelar vid värdetullarna, dels till att värdetullar
skulle ge en smidigare anpassning av tullnivån efter växlande priser, dels,
slutligen, till att värdetullar medför en jämnare avvägning av tullskvddet
mellan olika varuslag. Konjunkturinstitutet kan icke dela denna uppfattning.
Enligt institutets åsikt medför hänsynen till penningvärdets stabilisering,
att (bortsett från de rent tulltekniska förhållandena) de ovan nämnda
egenskaperna vid värdetullarna just talar emot införandet av värdetullar.
En eventuell stegring av importpriserna t. ex. innebär dels en tendens till
allmän prisstegring i landet, dels till en expansion i de importkonkurrerande
näringarna. I en dylik situation är det tydligt fördelaktigt ur den samhällsekonomiska
balansens synpunkt om tullskyddet minskas; härigenom
bromsas både prisstegringen och de expansiva tendenserna i den inhemska
produktionen något. Detta uppnår man automatiskt om tullarna är specifika,
medan denna stabiliserande effekt går förlorad om man övergår till
värdetullar. Detta gäller inte blott vid allmänna rörelser uppåt eller nedåt
av den internationella prisnivån; även vid förskjutningar av prisrelationerna
i importen är det av intresse att uppnå denna automatiska förändring av tullskyddets
storlek för olika varor. Institutet vill härvid framhålla att om de
specifika tullarna inte liade varit så pass dominerande som fallet är i det
svenska tullsystemet hade penningvärdeförsämringen under och efter andra
världskriget sannolikt blivit åtskilligt större. Enligt kommitténs beräkningar
har jämfört med 30-talet tullnivån (mätt på hela importen) minskat
med ungefär 5 procent. Hade man i stället haft uteslutande värdetullar
skulle — med tanke på prisstegringarnas effekt på lönerna etc. — den inhemska
prisnivån i dag sannolikt legat minst 5 procent högre än den nu
faktiskt gör.

Övriga remissinstanser, som yttrat sig i ämnet, däribland statskontoret,
generaltullstyrelsen, kommerskollegium, priskontrollnämnden, Sveriges industriförbund,
Sveriges hantverks- och småindustriorganisation, Svensk industriförening,
Sveriges grossistförbund, Sveriges köpmannaförbund, Svenska
handelsagenters förening, Landsorganisationen och Tjänstemännens centralorganisation,
har tillstyrkt eller i varje fall icke avstyrkt övergång till
en i huvudsak på värdetullar baserad tulltaxa; i många fall knytes dock
härtill vissa reservationer.

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

209

Sålunda framhåller kommerskollegium att dess ställningstagande icke
utesluter, att kollegium kan finna ett användande av vikttullar i något större
utsträckning än vad kommittén föreslagit vara berättigat, särskilt vid rubriker
som omfattar i stort sett enhetliga varuslag. Sveriges grossistförbund
ifrågasätter likaledes användning av vikttullar i större utsträckning och åsyftar
därvid närmast varuområden med stora fluktuationer i de utländska
priserna.

Även i vissa andra yttranden antydes att skäl skulle kunna tala för bibehållande
av vikttullar i vissa fall där kommittén föreslagit övergång
till värdetullar (yrkanden avseende bestämda varuslag redovisas i den följande
specialmotiveringen).

Många remissinstanser har uttalat sig för ökad användning på sätt herr
Fagerholin föreslagit av kombinerade vikt- och värdetullar i form av m inimitullar
såsom medel mot dumping. Av de förut nämnda remissinstanserna
har Sveriges industriförbund och Svensk industriförening uttalat
sig i denna riktning, och kommerskollegium och Landsorganisationen har
ansett det tänkbart att sådana tullar i vissa fall skulle vara lämpliga. Vidare
har bl. a. åtskilliga av industrins branschorganisationer var på sitt område
påyrkat tullar av denna konstruktion; av dessa har Textilrådet anfört
bl. a. följande.

För att inom den ordinarie tulltaxans ram någorlunda komma till rätta
med dessa problem synes den bästa lösningen vara att för särskilt utsatta
områden kombinera föreslagen värdetull med specifik minimitull. Den specifika
tullen angriper visserligen icke själva dumpingmarginalen, men utgör
dock ett ingalunda betydelselöst skydd mot osund prissättning. Det i
detta sammanhang åberopade räkneexemplet i betänkandets del I, s. 36, kan
måhända vara teoretiskt riktigt. I praktiken är dock förhållandena något
annorlunda. Man förutsätter från kommittéhåll, att prissättning är någonting
statiskt och bortser tydligen helt från att dumpingförsäljning är en
stridshandling, ofta med särskilda syften. Dessa kunna vara av olika slag,
men bestå som regel i en önskan att på längre eller kortare sikt slå ut någon
konkurrent. Självfallet kan denne icke utan vidare kasta yxan i sjön utan
måste intill förmågan av sina resurser taga upp kampen för att se vem som
kan härda ut längst. En värdetulltaxa kommer att i ett dylikt fall lägga sten
på börda genom att även det normala tullskyddet minskas.

Sveriges köpmannaförbund uttalar sig å andra sidan för ökad användning
av kombinerade vikt- och värdetullar huvudsakligen i form av max imi
tull ar, främst inom branscher där en snabb anpassning efter utvecklingen
eller modeinriktningen är en nödvändig förutsättning för industrins
konkurrenskraft.

Däremot motsätter sig generaltullstyrelsen bestämt en ökad användning
av såväl maximi- som mi ni in itullar; styrelsen anför i huvudsak
följande.

Kommittén har framhållit de olägenheter som ur administrativ synpunkt
äro förenade med dylika tullar och endast i ett fåtal fall föreslagit cn sådan
anordning. Även med denna begränsade omfattning har systemet emellertid
mötts av kritik från de lokala tullmyndigheternas sida. Tullar av ifrågava 14

Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 90

210

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

rande slag äro otvivelaktigt förenade med synnerligen stora praktiska olägenheter
så snart det icke rör sig om fullt enhetliga varor. Efter kvantiteten
beräknade minimitullar måste, enligt vad som framgår av kommitténs
utredning rörande kvantitetstullarnas egenskaper, ur skyddssynpunkt anses
vara av mycket begränsat värde, för så vitt de icke givas en sådan höjd att
de normalt verka prohibitivt på de varuslag eller kvaliteter, som närmast
drabbas av dessa tullar. Från frihandelssynpunkt är en motsvarande maximering
av tullarna icke heller av någon större betydelse, i varje fall icke
om den såsom vanligen är fallet endast avser att påverka tullar på varor
som icke tillverkas inom landet; tullarna ha ju i dylika fall icke någon protektionistisk
verkan, varför deras reducering ur frihandelssynpunkt får anses
spela mycket liten roll. Värdet av kombinerade kvantitets- och värdetullar
kan, oavsett vilken näringspolitisk synpunkt man anlägger, enligt
styrelsens uppfattning icke på något sätt uppväga de avsevärda administrativa
nackdelar, som äro förenade med denna form av tullar, och styrelsen
måste bestämt avråda från att giva ifrågavarande anordning en mera vidsträckt
tillämpning.

Även Sveriges grossistförbund uttalar sig mot kombinerade tullar; förbundet
säger sig helt dela kommitténs betänkligheter mot sådana tullar och
anser att de i största möjliga utsträckning bör undvikas.

Åtskilliga remissinstanser uppehåller sig vid den reducering av lullnivån
som den fortgående penningvärdesförändringen medför vid tillämpning
av kvantitetstullar. Medan detta för många utgör ett argument för värdetullar,
betraktas det av andra som ett argument i motsatt riktning. Bland
förut nämnda remissinstanser har sistnämnda synpunkt framförts av, förutom
konjunkturinstitutet, statens priskontrollnämnd, Sveriges grossistförbund,
Sveriges köpmannaförbund, Landsorganisationen och Tjänstemännens
centralorganisation. Ingen av dessa instanser har dock, såsom framgår
av vad förut anförts, motsatt sig övergång till värdetullar, utan de torde, i
likhet med kommittéledamöterna Gustafsson och Westerlind, närmast avse
att förhållandet skall beaktas vid bestämmandet av den blivande tullnivån.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Samarbetsutskottets förslag till gemensam nordisk tulltaxa är i huvudsak
baserat på värdetullprincipen, och specifika tullar förekommer sparsammare
än i tulltaxekommitténs förslag på berörda varuområden.

Departementschefen

Nuvarande tulltaxa byggde ursprungligen till övervägande del på kvantitetstullar
(vikttullar), även om vissa icke oviktiga varugrupper redan från
början var belagda med värdetullar. Andelen värdetullar har i olika sammanhang
ökat, men fortfarande överväger kvantitetstullarna, åtminstone
efter antalet positioner räknat. I tulltaxekommitténs och nordiska utskottets
förslag dominerar däremot värdetullarna, ehuru vikttullar också förekommer.
En ökad användning av värdetullar har f. ö. förutsetts redan i tull -

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

211

taxekommitténs direktiv och har på ett viktigt område godtagits av statsmakterna,
nämligen vid genomförandet av 1955 års beslut om tullarna på
textilvaror m. in.

Bakom kommitténs ställningstagande till förmån för värdetullar ligger
främst att dessa tullar medför en jämnare avvägning av tullskyddet mellan
olika varuslag och en smidigare anpassning efter växlande priser. Härigenom
vinnes hl. a. att man undgår en betungande differentiering av tulltaxan
och att sambandet mellan tullsatserna för olika varuslag i huvudsak
bibehålies även vid olikformig utveckling av priserna.

Remissyttrandena ger vid handen att man allmänt är inställd på att den
nya tulltaxan till övervägande del skall baseras på värdetullar. Endast konjunkturinstitutet
har, med hänsyn närmast till prisstabiliseringssynpunkter,
anfört starkare principiella betänkligheter mot sådana tullar.

Framhållas bör emellertid att de varor, som är utsatta för de starkaste
prisfluktuationerna, i allmänhet är fria från tull och att tullen beträffande
övriga varor i genomsnitt motsvarar endast omkring 10 % av importvarornas
värde. Enligt min uppfattning har institutet överskattat den betydelse
som valet mellan kvantitets- och värdetull kan ha i fråga om stabilisering av:
den inhemska prisnivån gentemot inflytelser från andra länder.

Viktigare finner jag det förhållande vara som särskilt understrukits av
två reservanter i tulltaxekommittén och som berörts av åtskilliga remissinstanser,
nämligen att en övergång till värdetullar innebär ett upphörande
av den automatiska reduktion av tullnivån som den långsiktiga penningvärdesförändringen
hittills medfört. Tillämpning av kvantitetstullar är
emellertid av skäl som tulltaxekommittén anfört en föga tillfredsställande
metod för åstadkommande av en avveckling av tullskyddet, och tillämpning
av värdetullar utesluter såsom kommittén framhåller icke en sådan avveckling.
Berörda förhållande kan därför även för den som finner en utveckling
mot sänkt tullskydd önskvärd icke utgöra något starkare argument
för kvantitetstullar och mot värdetullar.

Liksom kommittén, flertalet remissinstanser och nordiska ekonomiska samarbetsutskottet
har jag sålunda kommit till den uppfattningen att övervägande
skäl talar för att tullsystemet i allmänhet baseras på värdetullar.
1 vilken utsträckning kvantitetstullar likväl bör bibehållas kan givetvis vara
föremål för delade meningar, men dylika spörsmål torde få avgöras från
fall till fall och behandlas närmare i den följande specialmotiveringen. Härvid
bör självfallet, i detta hänseende som i andra, anpassning så långt möjligt
ske (ill det föreliggande nordiska tulltaxeförslaget.

I detta sammanhang vill jag med några ord beröra eu särskild fråga. Åtskilliga
remissinstanser har av olika skäl förordat en tämligen vidsträckt
användning av kombinerade kvantitets- och värdetullar. Enligt min mening
bör emellertid, bl. a. av tulltekniska skäl, sådana tullar endast undantagsvis
ifrågakomma såsom permanenta anordningar. Däremot finner
jag det icke uteslutet att sådana tullar i form av miniinitullar kan ha en
uppgift att fylla i vissa situationer med onormalt låg prissättning av im -

212

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

portvaror, exempelvis i fall där regelrätt antidumpingtull av praktiska
skäl skulle vara svår att tillämpa. I dylika situationer bör därför kunna
övervägas att tillfälligt komplettera en fastställd värdetull med en specifik
minimitull. I det föregående har jag givit uttryck för den uppfattningen att
en översyn bör ske av Kungl. Maj :ts befogenheter att åsätta särskilda tullavgifter
och antidumpingtullar. Denna översyn bör ske med beaktande av
de behov som kan föreligga även i nu berörda hänseende.

Tullarnas höjd och avvägning

Kommittén

I direktiven för kommittén understrykes betydelsen för vårt land av en
omfattande och fri utrikeshandel samt uttalas att det i överensstämmelse
härmed icke är något svenskt intresse att nu frångå den politik med låga
tullar som vi sedan länge fört. Revisionen av tulltaxan bör därför icke i och
för sig ta sikte på en generell höjning av den nuvarande tullnivån utan i
första hand inriktas på att åstadkomma en lämplig avvägning av tullskyddet
mellan olika varuslag och produktionsgrenar.

Kommittén uttalar, att den fattat direktiven så att rådande tullnivå visat
sig leda till en lämplig grad av differentiering av det svenska näringslivet och
i sig inrymmer möjlighet att särskilt skydda sådan produktion som man
av skilda anledningar kan vilja vidmakthålla oaktat den icke är konkurrenskraftig.
Av denna anledning bör revisionen icke ta sikte på någon höjning
av tullnivån, och kommittén har tolkat direktiven så, att arbetet icke
heller skall ta sikte på någon sänkning av denna nivå. Tanken har ansetts
vara att tulltaxekommittén till riktpunkt vid sitt arbete skulle ta en oförändrad
tullnivå. Direktivens formulering ger dock, framhåller kommittén, icke
anledning att därvid kräva en matematiskt exakt överensstämmelse, vilket
för övrigt skulle vara ganska meningslöst, bl. a. med hänsyn till vanskligheten
att bestämma tullnivåerna.

Medan kommittén i fråga om den allmänna tullnivån anser sig vara starkt
bunden av direktiven, finner kommittén att dessa i stort sett överlåter åt
kommittén att själv bedöma, efter vilka grunder tullskyddet skall avvägas
mellan olika varuslag och produktionsgrenar. Enligt kommitténs uppfattning
bör detta i första hand ske efter samhällsekonomiska grunder, men
denna avvägning bör underkastas erforderliga modifikationer dels för undvikande
av alltför häftiga omläggningar inom näringslivet, dels för säkerställande
av sådan produktion som det anses nödvändigt att upprätthålla
inom landet ( i den mån icke härför väljes andra medel än tullar). Frågan är
alltså till en början vilken produktion som från samhällsekonomiska synpunkter
bör stödjas, och svaret på denna fråga kan, anser kommittén, principiellt
icke gärna bli annat än att det bör vara den produktion som kräver
det minsta stödet. Ett naturligt urval kan härvid ernås genom att i princip

213

Kungi. Maj:ts proposition nr 90 år t958

belägga alla varor med lika hög tull. Den produktion som behöver starkare
stöd för sitt fortbestånd kommer då automatiskt att borttalla eller, såvitt
angår presumtiv tillverkning, icke komma till stånd. Kommittén har funnit
detta vara en lämplig utgångspunkt för avvägningen av tullskyddet. Med
hänsyn till önskvärdheten av att undvika starkare förskjutningar inom näringslivet
bär kommittén likväl från början gjort en modifikation i systemet
beträffande den betydande grupp av varor som för närvarande icke är belagd
med tull. Kommittén har sålunda utgått från att för närvarande tullfria
varuslag som regel skall förbli tullfria även i fortsättningen och har föreslagit
införande av tull på sådana produkter endast om särskilda skäl
därför ansetts föreligga.

De avvikelser från ett enhetligt tullskydd som är att förutse och i synnerhet
bibehållandet av tullfriheten för de flesta nu tullfria produkter gör att
man icke kan åstadkomma den åsyftade enhetligheten för återstående varuslag
genom att på dem tillämpa en och samma tullsats. Kommittén har i
stället utarbetat ett system av s. k. normaltullsatser, så konstruerade
att de för varje varuslag innefattar dels kompensation för eventuell
tull på råvaror och halvfabrikat, dels nettotullskydd med en för alla varuslag
lika stor procent av manufaktureringskostnaderna. Denna procentsats
(normalskyddskoefficienten) har bestämts så att normaltullsatserna beträffande
de för närvarande fullbelagda varuslagen (med vissa i det följande
angivna reservationer) totalt sett skulle ge en oförändrad tullnivå. När kommitténs
arbete igångsattes förelåg icke fullständig statistik för senare år än
1950. Kommittén har emellertid ansett sig kunna tolka de i direktiven använda
orden »nuvarande tullnivå» såsom uttryck för efterkrigsnivån över
huvud taget utan exakt anknytning till något bestämt år och funnit denna
nivå kunna representeras av 1950 års siffror. På basis av tullnivåberäkningar
för detta år och med ledning av i det följande omförmälda kalkylmaterial,
som ännu delvis var ofullständigt, har normalskyddskoefficienten med
avrundning nedåt bestämts till 13 %, vilket alltså är den siffra som använts
vid konstruktionen av de i kommitténs arbete begagnade normaltullsatserna
(enligt ett mera fullständigt kalkylmaterial skulle normalskyddskoefficienten
ha uppgått till obetydligt över 14 %; kommittén understryker
emellertid att beräkningar av detta slag är mycket vanskliga och icke kan
utföras med sådan säkerhet att något avseende kan fästas vid decimalerna).
Själva beräkningen av normaltullsatserna har verkställts på grundval av
kalkyler, som infordrats från de inhemska producenterna, i allmänhet genom
förmedling av vederbörande organisationer. Kalkyler har såvitt möjligt
skaffats för alla tullbelagda positioner i nomenklaturen och i regel avsett
ett större eller mindre antal representativa individuella artiklar under
ifrågavarande position. Sammanlagt har ca 3 500 kalkyler överlämnats till
kommittén, varav en del utgör sammandragningar av individuella kalkyler.

Normaltullsatserna har emellertid icke varit definitivt avgörande för kommitténs
ställningstagande, utan de har utgjort hållpunkter för vidare bedömanden,
vilka resulterat i jämkningar såväl uppåt som nedåt i den mån skäl

214

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

härför ansetts föreligga. Härvid är särskilt att märka att det för avvikelse
uppåt på viss punkt icke ansetts vara tillräckligt att ett högre tullskydd
skulle behövas för att hålla produktionen i fråga vid makt i nuvarande omfattning.
Den omständigheten att produktionen behöver högre skydd än det
genomsnitt som kommit till uttryck i normaltullsatsen — vare sig detta beror
på högre löner eller andra ogynnsamma förhållanden i jämförelse med
utlandet — visar enligt kommitténs uppfattning att det är fråga om en produktion
som ur samhällsekonomisk synpunkt får anses vara mindre lönande.
För att det oaktat vidmakthålla produktionen i fråga och för detta ändamål
ge den högre tullskydd än varor i allmänhet bör fordras att härför kan
anföras särskilda skäl. Kommittén anför härom bl. a. följande.

De skäl som därvid har relevans är i princip desamma som kan åberopas
till stöd för införande av tullskydd över huvud taget, alltså enligt vad soni
anförts i ett tidigare avsnitt exempelvis uppfostringssynpunkten, förbättring
av terms of trade, beredskapsintressen eller sociala synpunkter. Några
regler för bedömande av i vad mån dylika skäl kan anses vara av sådan styrka
att de motiverar särskilt stöd från samhällets sida kan icke uppställas.
Kommittén har vid den tidigare behandlingen av dessa tullargument givit en
;antydan om sin allmänna syn på dessa spörsmål, men det ligger i sakens natur
att avgörandet i konkreta fall måste bli beroende av ett mer eller mindre
skönsmässigt bedömande.

Kommittén framhåller att den vid sin bedömning letts bl. a. av den tidigare
uttalade, på såväl sociala som ekonomiska skäl grundade uppfattningen
om önskvärdheten av att undvika alltför häftiga omläggningar av näringslivet,
och att denna synpunkt i stort sett får anses ha varit den dominerande
när det gällt avvikelser från normaltullsatserna. Detta har föranlett
en viss återhållsamhet i fråga om såväl reducering av för närvarande
höga tullar som höjning av för närvarande låga tullar. När nuvarande tull
är avsevärt högre än normaltullsatsen, har kommittén sålunda ofta föreslagit
en något högre tullsats än den sistnämnda; när nuvarande tull är avsevärt
lägre än normaltullsatsen, har kommittén däremot ofta stannat något
under denna. Emellertid förekommer även fall då det för bibehållande av
produktionen vid önskvärd omfattning ansetts nödvändigt att överskrida
normaltullsatserna oaktat tullen för närvarande ligger under denna nivå.
Viktigast bland dessa fall torde vara textilområdet. Likaledes förekommer
det fall då normaltullsatserna underskridits oaktat nuvarande tull ligger
på en högre nivå. Detta är icke uttryck för någon avsikt att inskränka näringsgrenen
i fråga mer än som motsvarar dess naturliga andel i produktionen
utan beror på särskilda omständigheter i de föreliggande fallen.

Kommitténs bedömning av tullfrågan för de olika varuslagen redovisas i
den följande specialmotiveringen under varje särskild rubrik eller rubrikgrupp.

Till förfarandet med normaltullsatser har kommittén knutit vissa allmänna
kommentarer, av vilka här följande må återgivas med hänsyn bl. a.
till frågans behandling i remissyttrandena.

215

Kungl. Maj:ts proposition nr ''JO år 1958

Framhållas må till eu början alt tillämpning av eu och samma tullsats pa
all import i förening med en lika stor subvention för all export är ekvivalent
med helt fri handel vid högre kurs på utländska valutor. Förekommer ingen
exportsubvention innebär anordningen ett avsteg från frihandelsprincipen
genom att hemmamarknadsproduktionen främjas på exportproduktionens
bekostnad. Lämnas en större eller mindre del av importen utan tull, är detta
ett ytterligare avsteg från nämnda princip, i det att viss hemmamarknadsproduktion
gynnas mer än annan. Systemet med normaltullar som här ovan
beskrivits, vilket bl. a. på grund av historiskt givna betingelser innefattar
just de avsteg från frihandelsprincipen som nyss anförts, innebär således
liksom andra tullsystem ett avsiktligt stöd åt den tullskyddade produktionen
på den övriga produktionens bekostnad, men avvägningen av skyddet
inom den tullbelagda sektorn sker efter frihandelsprincipen, innebärande
att produktionsgrenarnas relativa utveckling blir beroende av deras naturliga
förutsättningar. Detta torde under ifrågavarande betingelser vara den
ur samhällsekonomisk synpunkt gynnsammaste fördelningen av tullen.
Kommitténs arbetsmetod har dock givit möjlighet att vid bestämmande a\
tullsatserna beakta alla skäl som kunnat tala för eu annan avvägning av tullskyddet,
och det är i själva verket endast i begränsad utsträckning som kommittén
beträffande de individuella varuslagen stannat för tullsatser som helt
överensstämmer med normaltullsatserna. Normaltullsystemet har icke desto
mindre varit av mycket stort praktiskt värde som arbetsinstrument.

Framhållas må även att kommittén beträffande det tekniska förfarandet
vid beräkningen av normaltullsatserna anmärkt att grundandet av normaltullsatserna
på de inhemska producenternas egna kalkyler kan ge anledning
till vissa invändningar ur principiella synpunkter; kommittén anför härom
följande.

Ineffektiva produktionsgrenar torde i allmänhet ha större manufaktureringsandel
än de skulle haft vid en mera rationaliserad tillverkning detta
behöver dock icke vara fallet ty ibland består rationaliseringen av ett bättre
utnyttjande av råvarorna — och denna större manufaktureringsandel medför
i regel en motsvarande ökning av normaltullsatsen. Normaltullmetoden
skulle därmed så att säga »gynna» de mindre effektiva på bekostnad
av de mera effektiva produktionsgrenarna. Emellertid får man utgå från att
de mindre effektiva branscherna i allmänhet har avsevärt större behov av
tullskydd än normalt för att bestå i den utländska konkurrensen. Tillämpningen
av normaltullsatsen på en sadan bransch torde därför, även om denna
tullsats av anförda skäl blivit någon enhet »för stor», med all sannolikhet
föranleda en betydande hopkrympning av den mindre effektiva produktionen.
Den använda beräkningsmetoden medför då endast att denna hopkrympning
icke blir fullt så radikal som eljest, en konsekvens som ligger i
linje med vad kommittén anfört om önskvärdheten av att undvika alltför
stora omvälvningar i näringslivet. 1 själva verket spelar enligt kommitténs
uppfattning dessa avvikelser från eu idealisk normaltull i praktiken icke
någon roll i jämförelse med de jämkningar från normaltullsatserna som
kommittén ofta avsiktligt föreslår i nyss angivna syfte. Vidare kan göras
gällande att det använda beräkningssättet för normaltullsatserna, enligt vilket
förclagarvinsten ingår i manufaktureringskostnaderna, »gynnar» branscher
som på grund av kartellisering eller monopolbildning uppvisar höga
vinster. Denna anmärkning är väl icke utan sitt berättigande, önskvärt hade
vård att vid kalkylarbelet genomgående räkna med »normala» vinster, men
del har icke vård''möjligt att vid eu undersökning av det slag. varom bär är

216

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

fråga, utföra de vidlyftiga utredningar som skulle erfordras för sådant ändamål.
Däremot är det självfallet möjligt att i mera uppenbara fall taga
hänsyn till nu berörda förhållande vid prövning av normaltullsatserna för
bedömande av eventuellt påkallade avvikelser från desamma. Även om nu
berörda svagheter i beräkningen av normaltullsatserna kunde ha vållat olägenheter
vid en vetenskaplig utredning rörande den teoretiskt lämpligaste
tulltaxan, kan de knappast anses vara av någon avgörande betydelse för
kommitténs arbete. Normaltullmetoden har nämligen för kommittén i första
hand framstått som en praktisk tumregel för att skaffa hållpunkter för det
vidare bedömandet, ett bedömande som i allmänhet måst ske efter skönsmässiga
grunder i sådan utsträckning att ytterligare förfining och precisering
av metoderna för normaltullberäkningen skulle varit meningslös.

Fastställandet av normaltullsatserna bygger såsom förut nämnts på en
beräkning av tullnivån. Dylika beräkningar blir givetvis även
aktuella vid bedömningen av det av kommittén framlagda förslaget. Kommitténs
behandling av frågan om beräkningar av detta slag torde lämpligen
behandlas i detta sammanhang.

Beräkningen av tullnivån är i regel mycket vansklig, framhåller kommittén,
och någon allmänt vedertagen metod föreligger icke för ändamålet.
Emellertid är det enligt kommittén uppenbart att sammanvägningen av tullsatserna
för de olika varuslagen till ett representativt medeltal icke bör ske
efter importens sammansättning. Denna påverkas nämligen av tullsystemets
struktur. Klarast framträder detta i att tullsatser som är så höga att de fullständigt
hindrar importen (prohibitiva tullsatser) icke alls påverkar resultatet.
Men även om man bortser från de prohibitiva tullsatserna är det tydligt,
säger kommittén, att ju högre tullsatserna är, desto mera begränsar de
i regel importen av ifrågavarande produkter. Härigenom minskas de högre
tullbeskattade varornas andel av den sammanlagda importen, vilket gör att
dessa varor får mindre vikt vid medeltalsberäkningen än som rätteligen bort
tillmätas dem. Den på detta sätt erhållna siffran för tullnivån blir alltså för
låg. Av nu anförda skäl underkänner kommittén importincidensen (tulluppbördens
storlek i förhållande till importens eller den tullbelagda importens
värde) som mått på tullskyddets höjd. Beräkningar av importincidensen kan
visserligen vara till god ledning, om det endast gäller att jämföra ett och
samma lands tullnivåer vid skilda tidpunkter, mellan vilka några mera genomgripande
förändringar i tullförhållandena icke ägt rum, eller tullnivåerna
i länder med mycket likartade tullförhållanden. Gäller det att erhålla
ett absolut mått på tullnivån måste man emellertid enligt kommitténs uppfattning
grunda beräkningarna på de varukvantiteter som produceras eller
konsumeras inom landet.

Inom kommittén har på basis av den officiella statistiken för år 1950 (det
senaste år för vilket produktionsstatistik fanns tillgänglig vid arbetets utförande)
men med tillämpning av 1954 års tullsatser verkställts vissa beräkningar
av det slag som ovan antytts. Tulltaxans avdelningar I—IV (livsmedel
och dylikt) har därvid icke medtagits. Även vissa andra, mindre varugrupper
och enstaka varuslag, beträffande vilka särskilda förhållanden ansetts

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

217

kunna förrycka beräkningarna, har blivit uteslutna. Vidare är att märka alt
beräkningarna endast avsett varuslag som för närvarande är eller enligt
kommitténs förslag skulle bli fullbelagda. Enligt dessa beräkningar skulle
tullnivån, på konsumtionen räknat, ha uppgått till nära 13 % vid 1950 års
prisnivå och nära 11 % vid 1954 års prisnivå (dessa siffror ligger i båda
fallen omkring 3 enheter över importincidensen). Förstnämnda siffra är
den som kommittén lagt till grund för beräkningen av normaltullsatserna.
Kommittén understryker att förefintligheten av en tull av viss storlek icke
alltid behöver innebära att det inhemska priset överstiger det utländska
med tullens belopp, utan marknadsförhållandena kan vara sådana att det
nominella tullskyddet endast delvis eller icke alls utnyttjas. Oavsett i vad
mån sådana omständigheter rent principiellt bör komma till uttryck i måttet
på tullnivån, är det uppenbart att en siffermässig beräkning av desamma
skulle vara förenad med stora vanskligheter. Kommittén har därför ansett
sig böra begränsa undersökningarna till de redovisade beräkningarna av den
nominella tullnivån men har skänkt beaktande åt nu berörda omständigheter
vid bedömandet av tullförhållandena såväl för individuella varuslag som för
den samlade svenska produktionen.

Beträffande förslagets inverkan på tull nivån redovisar kommittén
till en början följande siffror rörande tullnivån för fullbelagda industriprodukter
i allmänhet (tabell 1).

Tabell 1. Tullnivå för tullbelagda industriprodukter i allmänhet

		Tullbelopp och incidenser
	Värde 1950 (inkl. tull)	1954 års tullsatser	Normal	Förslag
	mkr	mkr	*	mkr	%	mkr	*
År 1950 Produktion ................	7130	863	13,8	720	11,5	669	10,7
Import ....................	2 772	232	9,1	291	11,5	277	10,9
Konsumtion................	9 070	1033	12,9	951	11,8	886	11,0
Omräknat till 1954 års prisnivå Produktion ................	8 913	915	11,4	920	11,6	856	10,7
Import1....................	3 465	255	7,9	369	11,5	350	10,9
Konsumtion................	11338	1108	10,8	1207	11,8	1 125	11,0
Faktisk import 1954 ........	4 673	394	9,2	••		462	10,8

1 Prisstegringen beträffande importen synes dels ha varit i genomsnitt något mindre
än som motsvarar den använda prisindexen, dels ha varit mindre för vikttullbelagda
än för värdetullbelagda varuslag. På grund av dessa omständigheter torde den till 1954
års prisnivå omräknade importincidensen (7,9 %) ha blivit något för låg. Enligt verkställda
överslagsberäkningar torde siffran snarare ligga omkring 8,5 % (den faktiska
importen av här ifrågavarande produkter ger en ineidens av 9,2 %, men detta beror delvis
på ändrad sammansättning av importen).

218

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

Av tabellen framgår bl. a. att normaltullsatserna ger en tullnivå (på konsumtionen
räknat) av 11,8 %, under det att 11)54 års tullsatser vid 1950 års
priser ger en tullnivå av 12,9 %. Principiellt skulle dessa siffror enligt förutsättningarna
för normaltullsatserna sammanfalla, men skillnaden förklaras
dels av den avrundning nedåt som verkställdes vid bestämmande av normalskyddskoefficienten,
dels av att beräkningarna av normalskyddskoefficienten
verkställdes på ett delvis ofullständigt material. Normaltullsatserna
bär på grund härav kommit att ligga ungefär mitt emellan 1950 och 1954
års tullnivåer (den senare uppgår till 10,8 % enligt tabellen). Tabellen visar
vidare att kommittén vid sina jämkningar av tullsatserna i övervägande
grad hållit sig under normaltullsatserna. Enligt kommitténs förslag
utgör sålunda tullnivån 11,0 %, d. v. s. klart under 1950 års nivå och ungefär
i jämnhöjd med 1954 års nivå.

Tabellen belyser även en betydelsefull ändring i tullstrukturen, som kommitténs
förslag innebär, delvis som följd av övergången till värdetullar, nämligen
en utjämning av tullskyddet för olika varuslag. Denna utjämning tager
sig uttryck i att enligt förslaget importincidensen blir ungefär lika hög som
den på konsumtionen beräknade tullnivån, medan enligt 1954 års taxa importincidensen
ligger klart under sagda nivå. Höjningen av genomsnittstulIen
på importen ger emellertid, framhåller kommittén, endast uttryck åt
tullhöjningen på de varor, som faktiskt importerades år 1950, men icke åt
tullsänkningarna på de varor, som på grund av högre tullar utestängdes från
import, och får därför icke tolkas såsom eu förstärkning av tullskyddet.
Däremot innebär den en ökning av statsinkomsterna.

Föregående tabell omfattar icke livsmedel (tulltaxans avdelningar I—IV)
samt vissa mindre varugrupper, beträffande vilka särskilda förhållanden
ansetts kunna förrycka beräkningarna. Ehuru några tullnivåberäkningar på
dessa områden icke kan göras på samma sätt som för industriprodukter i allmänhet,
har kommittén ansett det vara av intresse att se hur en tillämpning
av de föreslagna tullsatserna på importen utfaller. För detta ändamål har
verkställts de i tabell 2 redovisade beräkningarna baserade på importen år
1954. Dessa beräkningar är dock, framhåller kommittén, i förevarande sammanhang
av begränsat värde.

Kommittén framhåller emellertid att man icke av en jämförelse mellan de
matematiska tullnivåerna kan draga några säkra slutsatser angående de
föreslagna tulländringarnas inverkan på prisnivån. Denna inverkan
beror nämligen på i vad mån tullarna utnyttjas (d. v. s. i vad mån det
inhemska priset på grund av tullen överstiger priset i utlandet), och graden
av utnyttjande kan icke utan vidare förutsättas vara densamma för de nuvarande
och de föreslagna tullarna. Tvärtom talar sannolikheten för att nuvarande
tullar icke utnyttjas i samma grad som fallet torde komma att bli
med de föreslagna. Kommitténs förslag innebär ofta kraftiga nedskärningar
av excessiva tullsatser och även i övrigt en nedpressning av tullsatser som
icke utnyttjas i skyddssyfte. Att med någon säkerhet uppskatta i vilken grad
ett tullskydd utnyttjas är emellertid mycket svårt. För att ge en viss upp -

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

219

Tabell 2. Tullnivå för vissa importerade tullbelagda produkter

	Import-	Tullbelopp och incidenser
	värde 1954	1954 års tullsatser	Förslag
	mkr	mkr	%	mkr	*
Egentliga jordbruksvaror	145	8	5,5	—	—
Kaffe, te, kryddor; drycker	501	56	11,1	53	10,5
Andra livsmedel m. m...	366	38	10,4	36	9,7
Bensin..................	198	1	0,6	—	—
Vissa andra industripro-dukter ................	194	21	10,6	S 2	1,2

Anm. Tabellen avser varuslag som av olika anledningar icke lämpligen kunnat medtagas
vid de i tabell 1 redovisade fullständiga tullnivåberäkningarna. Posten »vissa andra industriprodukter»
motsvarar närmast kap. 33, 37, 43, 49, 88, 89 och 93 i Brysselnomenklaturen
(essenser och kosmetiska medel, fotografiska artiklar, pälsverk, tryckalster,
luftfartyg, fartyg samt vapen och ammunition).

fattning om vilken inverkan kommitténs förslag kan komma att få på
prisnivån har kommittén likväl gjort vissa beräkningar, vilka baserar sig på
olika alternativ i fråga om tulländringarnas genomslag på de inhemska
priserna. Enligt ett alternativ som kommittén anser sannolikt ge en ganska
god bild av situationen (höjningarna slår igenom till 75 % och sänkningarna
till 25 %) skulle prisnivån för de i tabell 1 medtagna varuslagen stiga
med 38 mkr = 0,4 % i jämförelse med år 1950 och 159 mkr = 1,3 % i jämförelse
med år 1954. Eftersom handelsmarginalerna sedvanligen beräknas
procentuellt får man, säger kommittén, räkna med att den absoluta stegringen
av konsumentpriserna blir något större än nämnda belopp. Anmärkas
må å andra sidan att i den mån prisstegringen utgöres av tull på importerade
varor (45 resp. 95 mkr) skulle den komma statskassan till godo med
därav följande minskat behov av andra inkomster. Kommittén understryker
emellertid att beräkningarna är mycket osäkra och endast anföres för att ge
en uppfattning om problemets storleksordning. Vidare framhålles att beräkningarna
icke innefattar livsmedel och övriga i tabell 2 upptagna varugrupper.
Huruvida den för dessa varugrupper redovisade minskningen av
importincidensen innebär motsvarande ändring av prisnivån för inhemska
produkter av ifrågavarande slag är enligt kommitténs uppfattning vanskligi
att bedöma, men i den mån någon förändring uppkommer i detta hänseende
bör det tydligen snarast vara i nedåtgående riktning. Prisstegringen för konsumtionen
i dess helhet torde således, enligt kommitténs uppfattning, särskilt
procentuelll sett, bli mindre än för enbart de i tabell 1 avsedda varuslagen.
Dess inverkan på konsumentprisindex torde icke komma att överstiga
1 % (räknat från 1954 års nivå).

Kommittén uttalar med hänvisning bl. a. till de sålunda redovisade siff -

220

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

rorna att totalresultatet av den gjorda avvägningen av tullskyddet enligt
kommitténs uppfattning får anses stå i överensstämmelse med de för kommittén
utfärdade direktiven.

Ledamoten Fagerholm bär enligt sin i andra sammanhang berörda reservation
ansett dels att större hänsyn bort tagas till de handelspolitiska och
förhandlingsmässiga aspekterna på tullarna, dels att man bort utnyttja
föreliggande möjligheter att inom tulltaxans ram resa en viss barriär mot
utländsk dumping.

I förstnämnda hänseende anför reservanten efter viss argumentering för
en mera offensiv tullpolitik följande.

Under hänvisning till det ovan sagda skulle ett fullföljande av tullpolitikens
handelspolitiska syfte gå ut på, att man icke för närvarande genom
interna åtgärder sänker bestående tullar utan att tullsänkning sker först i
samband med förhandlingar med andra länder, varvid man eftersträvade
att utnyttja tullsänkningen såsom ett medel att ernå sänkning även av utlandets
tullar. Från en dylik regel får undantag självfallet göras för det fall
ett bibehållande av en särskilt hög tull skulle vara ägnat att åstadkomma
speciella svårigheter eller olägenheter för det svenska folkhushållet. Däremot
bör som tullsänkningsanledning icke accepteras, att tullen enbart ligger
över den framräknade normaltullen.

Undertecknad har inom kommittén hävdat den meningen, att större hänsyn
bort tagas till de handelspolitiska och förhandlingsmässiga aspekterna
på tullarna än vad kommittén gjort. Emellertid har jag icke vid avgivandet
av kommittéutlåtandet funnit anledning att på varje särskild tullposition,
där nu ifrågavarande synpunkter kan vara relevanta, precisera min mening
genom särskild reservation, enär detta skulle bli alltför vidlyftigt. Det är
principfrågan, som framstår såsom det väsentliga.

Beträffande skyddet mot dumping anför reservanten i anslutning till sitt
förut återgivna uttalande angående användning i detta syfte av kombinerade
vikt- och värdetullar följande.

Kommittén har endast i några enstaka fall förordat en dylik kombination.
En väsentligt vidsträcktare tillämpning av kombinerad vikt- och värdetull
har för mig framstått såsom önskvärd. Med hänsyn till materialets vidlyftighet
har jag emellertid avstått från att för de särskilda positionerna
genom reservation ange, när en dylik kombinerad tull vore önskvärd. I stället
har jag på detta sätt velat ge uttryck för min principiella uppfattning.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind har i sin gemensamma reservation
riktat kritik mot det sätt, på vilket kommittén tillämpat såväl de frihandelsvänliga
principerna som de erhållna direktiven.

Kommittén har givit direktiven den tolkningen, anför reservanterna, att
den genomsnittliga tullnivån varken borde höjas eller sänkas; reservanterna
fortsätter.

Tolkningen att direktiven skulle förhindra kommittén att föreslå en sänkning
av den allmänna tullnivån måste emellertid betraktas såsom felaktig.
Ihågkommas bör nämligen, att bakgrunden till direktivens utformning var
intensiva yrkanden från näringslivets håll om en snabb förstärkning av tull -

221

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

skyddet. Gentemot dessa yrkanden har det i direktiven ansetts nödvändigt
att säga ifrån, att avsikten med den tillsatta utredningen inte var att förbereda
en generell höjning av tullnivån. Däremot finns i direktiven ingenting
som hindrat kommittén att föreslå en sänkning av tullnivån, om detta
efter sakliga överväganden från samhällsekonomiska synpunkter bedömts
vara motiverat. I direktiven framliålles med styrka intresset av att den svenska
utrikeshandeln blir så omfattande och fri som möjligt.

Av allt att döma, anför reservanterna i annat sammanhang, ligger för
Sveriges del den optimala nivån för internationell arbetsfördelning med åtföljande
internationellt varuutbyte långt över den omfattning vår utrikeshandel
för närvarande har.

Beträffande avvägningen av tullskyddet mellan olika varuslag och produktionsgrenar
anför reservanterna bl. a. följande.

Y7ad gäller avvägningen av tullskyddet måste vi reservanter konstatera,
att majoriteten över huvud taget icke velat diskutera någon samhällsekonomisk
avvägning vid tullsättningen på de konkreta punkterna. Majoriteten
har tvärtom gått högst slentrianmässigt till väga vid fixeringen av tullsatser
för de olika varupositionerna. Man har haft som riktpunkt ett lika
högt nettotullskydd för alla varor. Härvid har man utgått från ett särskilt
konstruerat s. k. normaltullsystem, där manufaktureringskostnaderna (efter
avdrag för råvaror, inköpta halvfabrikat o. d. jämte tullbelastning för dessa,
alltså förädlingsvärdet) åsatts ett enhetligt skydd. Avsteg från normaltullen
har majoriteten därefter huvudsakligen gjort, när företag och branschsammanslutningar
med åberopande av skiftande argument gjort framställning
härom. Också avvikelser nedåt från normaltullsatserna har föreslagits
av majoriteten, nämligen när den tidigare tullnivån legat klart under
normaltullsatserna och en uppjustering till denna normaltullnivå även från
protektionistiska synpunkter tett sig orimlig. Kombinationen av normaltullsatser
och omfattande principlösa avvikelser därifrån har resulterat i ett
godtyckligt tulltaxeförslag utan samhällsekonomiskt underbyggd avvägning
och motivering.

Normaltullregeln som sådan anses av reservanterna vara till sin innebörd
protektionistisk, enär den utgår från att en tillverkad vara i princip alltid
skall tullbeläggas. Reservanterna framhåller vidare att kommittémajoritetens
normaltullsystem, såsom även framgår av betänkandet, förtjänar en
teknisk kritik i vissa hänseenden.

Vad beträffar valet av basår för beräkningarna uttalar reservanterna, att
om 1952 års prisnivå blivit utgångspunkten — vilket förefaller ha varit naturligt,
då kommittén tillsattes detta år och direktiven talar om »nuvarande»
tullnivå — skulle kommittémajoriteten ha fått redovisa cirka två procentenheter
lägre normåltullsatser; i detta sammanhang framhålles också att
majoritetens bedömning av prisläget år 1950 såsom mera normalt än år
1952 icke alls visat sig hålla streck.

Kommitténs utmätning av tullskyddel i de konkreta fallen kritiseras hl. a.
såtillvida att reservanterna hävdar att kommittén tagit intryck av den tillfälliga
situationen under den avgörande perioden av dess arbete; reservanterna
anför härom hl. a. följande.

222

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

Tyvärr måste vi reservanter konstatera, alt 1952 års tulltaxekommitté låtit
sina bedömningar i otillbörlig grad influeras av de tillfälliga svårigheter
av konjunkturell art, som i viss mån utmärkte situationen under de avgörande
åren av kommitténs arbete. Kommitténs tillsättande i maj 1952 hade
föregåtts av upprepade krav från näringslivets sida på eu uppjustering av
den svenska tullnivån, och under nämnda och följande år kännetecknades
den allmänna atmosfären av en utbredd oro för den svenska industrins internationella
konkurrenskraft. Avsikten med den igångsatta utredningen
var att möta dylika kortsiktiga och konjunkturpolitiska krav på tullhöjningar
med en bedömning av tullpolitikens innebörd och uppgifter på längre
sikt i belysning av samhällsekonomiska överväganden utan sidoblickar på
det dagsaktuella läget. Det har dock varit svårt för kommittén att helt stå
emot den då aktuella psykosen i detta hänseende. Omärkligt har därför ett
lågkonjunkturperspektiv kommit att bli arbetshypotes vid avvägningen av
tullsatser för de olika varupositionerna, även om detta aldrig representerat
en medveten linje bland kommitténs ledamöter. När sedan den tillfälliga
konjunkturavmattningen upphört och det blivit uppenbart, att oron som legat
under kraven på tullhöjningar varit förhastad och överdriven, har det
inte varit möjligt att utan en total omprövning av den stora massan redan
behandlade varupositioner låta en mera realistisk konjunkturbedömning
tränga igenom i tulltaxeförslaget. Kommittén har alltså fortsatt på den en
gång inslagna vägen vid behandlingen av de resterande tullpositionerna,
ehuru de senaste årens utveckling väl numera stillat de värsta farhågorna i
näringslivet för en övermäktig utländsk konkurrens och katastrofalt försämrade
avsättningsmöjligheter.

Vidare uttalar reservanterna att en hos majoriteten ofta återkommande
motivering för en högre tullbeläggning än som i och för sig är nödvändig,
varit det uppgivna behovet att genom »kuddar» eller »skvalpskydd»
ge vederbörande tillverkning en extra marginal i tullhänseende med tanke
på eventuella risker för en framtida skärpning av importkonkurrensen.
Reservanterna hävdar att denna motivering spelat en oproportionerligt stor
roll vid kommitténs diskussioner beträffande lullskyddet för de olika varuområdena
och i själva verket ligger under majoritetens tullsättning på betydande
avsnitt. Reservanterna för en ingående diskussion (s. 107—109 i
betänkandet), i vilken de gendriver ifrågavarande tullargument, och har
därmed velat påvisa, hurusom detta resulterat i onödigt höga tullar på
eu rad punkter i tulltaxeförslaget.

Reservanterna har vid sin bedömning av tullnivån ansett sig böra utgå
från importincidensen under framhållande hl. a. av att denna vid tidigare
tulldiskussioner genomgående använts som mått på tullnivån. Reservanterna
uttalar att de icke vill bestrida, att även användningen av produktions-
eller konsumtionsincidensen som mått på tullnivån kan teoretiskt
försvaras, men anser det icke riktigt att huvudsakligen peka på förändringarna
av dessa. De framhåller sålunda alt den sänkning av produktionsincidensen,
som förslaget enligt majoriteten skulle innebära, i mycket är
en chimär, eftersom de tullar som sänkts i stor utsträckning hittills varit
outnyttjade. Rent allmänt anser de vidare att kritik kan riktas mot att vid
incidensberäkningarna använts fasta vikter i fråga om importens och pro -

223

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

duktionens sammansättning. Det troliga är i själva verket, att tullförändringarna
på längre sikt kommer att medföra betydande förskjutningar i
dessa hänseenden.

Med reservanternas betraktelsesätt innebär kommittéförslaget en avsevärd
höjning av tullnivån; reservanterna anför härom bl. a.

Majoritetens tulltaxeförslag innebär en höjning av den genomsnittliga
svenska tullnivån med omkring 50 % i förhållande till 1952 års utgångsläge.
Den genomsnittliga tullnivån var då ca 7 1/2 %, medan tulltaxeförslaget
motsvarar ca 11 %. Sammanställes denna betydande tullhöjning med
effekten av övergången från vikttullar till värdetullar, varigenom den tidigare
automatiska tullsänkningstendensen brytes, kan det konstateras, att
ett genomförande av majoritetsförslaget skulle medföra en otvetydigt protektionistisk
inriktning av svensk tullpolitik jämfört med den linje som
varit förhärskande under de årtionden som betecknat ett storartat ekonomiskt
uppsving för vårt land. Detta resultat utgör en klar avvikelse från
kommitténs direktiv.

Reservanterna tar emellertid fasta på de beräkningar kommittén gjort i
syfte att vid jämförelsen mellan nuvarande och föreslagna tullförhållanden
eliminera verkningarna av att tullskyddet icke helt utnyttjas samt anför i
detta sammanhang bl. a. följande.

Utifrån majoritetens egna kalkyler erhålles det resultatet, att tullhöjningarna
skulle motsvara en årlig subvention för viss svensk produktion
med 126 miljoner kronor, medan tullsänkningarna skulle minska stödet
för andra tillverkningsgrenar med 62 miljoner kronor. Diskonteras dessa
intäktsförändringar för företagen efter en räntefot av fyra procent, blir innebörden,
att tullhöjningarna på eu gång skulle ge de gynnade produktionsgrenarna
ett kapitalstillskott av drygt tre miljarder kronor, medan tullsänkningarna
representerar en kapitalförlust av 1 1/2 miljard kronor. Netto
skulle alltså kapitalvärdet av majoritetens tulltaxeförslag motsvara ca
11/2 miljard kronor. Sammanlagt skulle majoritetsförslaget komma att
leda till en förmögenhetsomfördelning i svenskt näringsliv motsvarande
ungefär 4 1/2 miljarder kronor. Uppenbarligen kan dessa förändringar bli
av mycket stor betydelse för näringlivets utveckling och för den framtida
produktionsstrukturen. Inte minst med hänsyn till det betydelsefulla reala
utvecklingsförlopp, som den föreslagna tulltaxan skulle utlösa, vill vi reservanter
rikta den anmärkningen mot utredningen, att den inte ingående
analyserat de samhällsekonomiska konsekvenserna av den förordade tulltaxan.
Rent allmänt vill vi reservera oss mot frånvaron av samhällsekonomiska
bedömningar vid majoritetens överväganden.

Enligt reservanternas uppfattning borde fastställandet av de enskilda
tullpositionerna ha föregåtts av en allmänt samhällsekonomisk bedömning
och av en avvägning beträffande vilka områden som av olika skäl behöver
stödjas genom ett tullskydd. En sådan avvägning torde, anför reservanterna,
enligt deras bedömning ha fört fram till följande riktpunkter för tullsättningen
under de olika positionerna:

för skogsindustrierna: avveckling av ännu återstående tullskydd;

för järn- och stålindustrin: oförändrat skydd;

för verkstadsindustrin: nedjustering av nuvarande skydd;

224 Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

för den kemiska industrin: ett betryggande skydd som främjar en fortsatt
utbyggnad;

för konsumtionsvaruindustrierna: ett skydd som är förenligt med vårt
intresse att utnyttja världsmarknadens möjligheter att tillgodose en alltmera
differentierad konsumtionsefterfrågan inom landet och som samtidigt
är så avpassat, att det inte hejdar den nödvändiga anpassningen till det
internationella konkurrensläget och en i anslutning därtill skeende avveckling
av mindre effektiv produktion, men som undanröjer riskerna för allvarliga
omställningssvårigheter på den totala arbetsmarknaden;

för textilindustrin speciellt: en med beaktande av sistnämnda synpunkter
avvägd skälig förstärkning av skyddet.

I anslutning till sina principiella synpunkter har reservanterna, på sätt
redovisas i betänkandets del II, i ett betydande antal fall framlagt förslag
till tullsatser som avviker från kommittémajoritetens. Riktpunkten för förslagen
har, anför reservanterna, varit att i enlighet med direktiven åstadkomma
en ur samhällsekonomisk synvinkel rimlig avpassning av stödet åt
näringslivets olika delar inom ramen för en så låg tullnivå som kan anses
vara praktiskt möjlig under den framförliggande perioden. Förslagen skall
närmast fattas såsom en stomme till och en exemplifiering av hur en ur
samhällsekonomisk synvinkel rationellt utformad tulltaxa enligt reservanternas
uppfattning bör konstrueras, såframt icke de för kommittén givna
direktiven skall frångås. Reservanterna förutsätter att remissbehandlingen
av kommitténs betänkande ger hållpunkter för en nedjustering av majoritetens
förslag även på andra positioner.

Yttranden

Avgivna yttranden över tulltaxekommitténs betänkande behandlar i vad
avser tulltaxans allmänna utformning till alldeles övervägande del det nu
föreliggande spörsmålet om tullarnas höjd och avvägning. En systematisering
av innehållet i yttrandena erbjuder vissa vanskligheter enär berörda
detaljfrågor i stor utsträckning sammanhänger med varandra. Det har dock
i det följande av praktiska skäl eftersträvats att från bedömningen av själva
taxeförslaget hålla isär vad som gäller direktiven och deras tolkning samt
den av kommittén som arbetsinstrument använda normaltullmetoden.

Direktiven och deras tolkning

Beträffande de för kommittén utfärdade direktiven och deras tolkning
har uttalanden gjorts i åtskilliga av de inkomna yttrandena. Vissa av dessa
uttalanden kan anses närmast avse själva direktiven, medan andra snarare
innebär kritik av den tolkning som kommittén anses ha givit åt dessa. Någon
klar gränsdragning i detta avseende kan emellertid i regel icke göras.
Däremot ger den kritik som här framkommit en bild av den allmänna inställning
vederbörande remissinstans företräder i tullpolitiskt hänseende.

Följande yttranden ger sålunda närmast uttryck åt tullskyddsvänliga
tankegångar.

225

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

Skånes handelskammare kan icke finna, att just den genomsnittliga tullnivå,
som uppnåtts genom det senaste årtiondets penningvärdeförsämrings
nivellerande verkan på de specifika tullarna, är den ur samhällsekonomisk
synpunkt ideala. Att den automatiska sänkningen av tullnivån hittills
i huvudsak kunnat försiggå utan större skadeverkningar för den inhemska
industrin har berott på den internationella konkurrenssituationen.
Det är först på sistone, säger handelskammaren, som tullsystemet i dess
nuvarande utgestaltning satts på prov. Den oroväckande utvecklingen inom
textil- m. fl. industrier kan när som helst få sin motsvarighet inom andra
branscher. Handelskammaren finner det emellertid också orimligt, att direktivens
uttalande om tullnivåns bibehållande skall behöva tolkas så snävt,
att en nödvändig uppjustering av tullen för ett varuslag skall resultera i
motsvarande sänkning av tullen på andra varuslag, detta så mycket mera
som konkurrensläget i förhållande till utlandet i dag är helt annat än då
direktiven skrevs. En höjning av tullnivån med en eller ett par procentenheter
innebär på intet sätt att lågtullinjen övergives.

Liknande synpunkter anföres av Östergötlands och Södermanlands handelskammare
samt handelskammaren i Gävle.

Sveriges industriförbund uttalar, efter att ha citerat det i direktiven gjorda
uttalandet angående tullnivån, bl. a. följande.

Kommitténs rörelsefrihet har härigenom beskurits på ett sätt, som i olika
hänseenden starkt påverkat utredningsresultatet. Kommittén har sålunda
praktiskt taget varit förhindrad att förutsättningslöst pröva behovet av tullskydd
för olika branscher och olika varor. I stället har kommittén sett
som sin främsta uppgift att verkställa en omfördelning av det nuvarande
tullskyddet. En annan konsekvens har blivit, att de tullhöjningar, som
kommittén funnit sig böra föreslå för vissa varor, nödvändiggjort häremot
svarande tullsänkningar för andra varor.

Kemisk-tekniska och livsmedelsfabrikanters förening anför i huvudsak
samma synpunkter som industriförbundet.

Frihandelsvänliga synpunkter ligger bakom de yttranden som avgivits av
följande remissinstanser.

Sveriges köpmannaförbund framhåller att direktiven icke innehåller något
uppdrag att utreda den lämpligaste höjden för den generella tullnivån. Detta
skulle enligt förbundets uppfattning kunna tolkas som att de senaste
årens utveckling mot en allt lägre tullnivå skulle bibehållas. Kommittén
har dock tolkat direktiven så att man närmast borde sträva efter att bibehålla
den rådande tullnivån. Förbundet beklagar att direktiven icke givits
sådan utformning att någon utredning i denna utomordentligt viktiga fråga
förebragls.

Sveriges grossistförbund anser det klart framgå av direktiven att finansministern
motsatt sig en mera allmän upprustning av tullskyddet, och mycket
talar enligt förbundets uppfattning för att finansministern ansett det
fördelaktigt, att utvecklingen lett till en nedskrivning av det svenska tull 15

Dihang till riksdagens protokoll 1058. 1 samt. Nr 00

226

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

skyddet i allmänhet, men att han funnit, att denna nedskrivning skett »ryckigt»
och att man därför borde finna en plan, enligt vilken tullskyddsförhållandena
mellan olika produktionsgrenar fick en mera objektivt riktig
utformning.

Kooperativa förbundet uttalar att man icke kan tolka direktiven som en
maning till en stabilisering av tullnivån och ett stopp i de fortgående tullsänkningssträvandena.
Kommitténs grunduppfattning om att tullnivån bör
bibehållas oförändrad innebär därför i sig själv, enligt förbundets åsikt, ett
ofullständigt beaktande av direktiven, som bör föranleda till en grundlig
revision av tulltaxeförslaget i dess helhet.

En mera allsidig bedömning kommer till uttryck i följande av kommerskollegium
gjorda uttalande.

Vad till en början beträffar utgångspunkten för revisionen, kan kollegium
icke finna, att kommittén i direktiven haft stöd för sin uppfattning att riktpunkten
i arbetet skall vara en oförändrad tullnivå. Något hinder för att
föreslå en sänkning av den allmänna tullnivån uppställer icke direktiven.
Kollegium kan icke heller finna, att direktiven definitivt skulle ha utestängt
möjligheten för någon höjning av den allmänna tullnivån, därest detta skulle
ha blivit en följd av den påbjudna avvägningen av tullskyddet. I direktiven
utsäges i detta stycke endast, att då vi icke böra frångå en politik med låga
tullar, revisionen icke i och för sig bör ta sikte på en generell höjning av den
nuvarande nivån. Det framstår som ganska klart, att direktiven endast velat
binda kommittén vid en fortsättning av en politik med låga tullar och att
kommittén icke behövt tolka direktiven så snävt som skett.

Normaltullmetoden

Kommmitténs arbetsmetod med normaltullar har av flera remissinstanser
bedömts övervägande positivt.

Generaltullstyrelsen anser sålunda denna metodik utgöra ett värdefullt
instrument vid bedömande av tullskydddsfrågor över huvud taget. Måhända
skulle det principiellt ha varit önskvärt, säger styrelsen, om normaltullsatserna
kunnat grundas på den »reella» tullnivån till skillnad från »nominella»,
men vanskligheterna i fråga om beräkningen av en dylik tullnivå
har självfallet lagt hinder i vägen för användande av en sådan utgångspunkt.
Genom att kommittén emellertid vid beräkningen av normaltullsatserna
verkställt en avrundning nedåt samt vid den slutliga avvägningen av tullsatserna
genomsnittligt sett avsevärt underskridit normaltullsatserna, torde
resultatet enligt styrelsens uppfattning ha blivit i stort sett detsamma som
om kommittén från början kunnat basera normaltullsatserna på en »reell»
tullnivå och inriktat sig på en matematiskt exakt överensstämmelse med
denna normalnivå.

Stockholms handelskammare ansluter sig till kommitténs tankegång att
det vid en given genomsnittlig tullnivå ur resursanvändningssynpunkt är
lämpligast med en jämn fördelning av tullskyddet. Handelskammaren säger
sig icke dela herrar Gustafssons och Westerlinds ståndpunkt i detta hänse -

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

227

ende. Enligt handelskammarens uppfattning är det bättre, om näringslivet
vid en jämn tullnivå får utveckla sig fritt än om statsmakterna efter bedömanden,
vid vilka riskerna för »samhällsekonomiska» misstag synes mycket
stora, skulle söka genom tullar dirigera näringslivet och inriktningen av dess
resurser.

Handelskammaren i Göteborg finner normaltullmetoden ha många förtjänster.
Det är ofrånkomligt, säger handelskammaren, att vissa felaktigheter
kan vidlåda de gjorda beräkningarna och att verkligt exakta resultat ej
kan uppnås; detta är emellertid brister, som med nödvändighet också är
knutna till andra tidigare använda metoder för beräkning av tullnivåer.

Sveriges industriförbund framhåller att det synes ändamålsenligt att tullskyddet,
särskilt om den genomsnittliga tullnivån är på förhand fixerad
inom en tämligen smal marginal, fördelas med utgångspunkt från en lätthanterlig
princip, som tillika i de flesta fall torde ge ett någorlunda riktigt
uttryck för olika varors behov av tullskydd. Trots vissa svagheter synes normaltullmetoden
kunna accepteras såsom en dylik utgångspunkt, säger förbundet,
helst som någon annan och bättre fördelningsmetod veterligt icke
ifrågasatts.

Sveriges färgfabrikanters förening finner tullsatser, beräknade enligt normaltullprincipen,
trots dess brister, vara att vida föredraga framför sådana
tullsatser, som grundats endast på överväganden och bedömningar. En förtjänst
hos sagda princip är att den möjliggör rättvis och likformig behandling
av de olika branscherna.

Sveriges köpmannaförbund uttalar att normaltullmetoden av allt att döma
utgjort ett mycket gott hjälpmedel för kommittén vid överläggningar med
näringslivet och som riktlinje för att erhålla ett likformigt tullskydd. Metoden
bör emellertid enligt förbundets uppfattning användas med största
försiktighet, och förbundet anser att det sätt på vilket den använts av kommittén
bidragit till en höjning av tullnivån. — Efter alt ha framhållit bl. a.
vissa omständigheter som kunnat leda till att normaltullsatserna i vissa fall
blivit för höga sammanfattar förbundet sin ståndpunkt sålunda.

De anförda synpunkterna ha lett förbundet till den uppfattningen, att
kommittén även med utgångspunkt från önskemålet om bibehållen tullnivå
skulle ha gjort klokt i att ha valt ett lägre värde för normalskyddskoefficienten
än 13 %. Som arbetsmetod betraktad accepterar däremot förbundet
normal tullprincipen, som gör det lätt att arbeta om tulltaxan efter en lägre
normaltullsats, vilket också påpekats av kommittén. Förslaget innebär därigenom
en stor fördel i förhållande till den nuvarande tulltaxan.

En mera kritisk ståndpunkt intager Sveriges grossistförbund, vars anmärkningar
dock mera avser det använda beräkningssättet än metoden som
sådan; förbundet anför hl. a. följande.

I och för sig måste det anses förklarligt, att kommittén vid utmätande av
tullskyddet för olika varor och varugrupper velat ha tillgång till en mera
allmängiltig måttstock. Vissa teoretiska skäl tala även för den måttstock,
som kommittén för sin del accepterat och som kommit till uttryck i de i be -

228

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

tänkandet framräknade normaltullsatserna. Emellertid är normaltullmetoden
som sådan förenad med utomordentligt stora vanskligheter, främst beroende
på att den i och för sig innebär tenueuser till tullhojningar. Vid beräknandet
av normaltullsatser för de enskilda varuslagen har man nämligen utgått
från kalkyler avseende inhemska varor. Då dessa i övervägande antal fall
utgöras av standardvaror, som ingå i konsumtionen, bli normaltullsatserna
högre än som ofta skulle ha blivit fallet, om de kunnat beräknas jämväl på
importsortimentet. Vidare är att märka, att normaltullsatserna bli relativt
högre för mindre effektiva produktionsgrenar med förhållandevis större
manufaktureringskostnader.

Även Träindustrins branschorganisation tar i första hand sikte på själva
beräkningarna, beträffande vilka organisationen snarast företräder motsatt
uppfattning mot grossisförbundet, i det organisationen hävdar att branscher
med en ofta av långt driven mekanisering möjliggjord hög bruttovinst beredes
ett särskilt förmånligt skydd, medan mindre kapitalstarka och därför ej
så rationaliserade näringsgrenar eftersättes. Organisationen finner detta
felaktigt med hänsyn bl. a. till att sistnämnda näringsgrenar kan ha potentiella
utvecklingsmöjligheter, som kunde gå i dagen, om man t. ex. finge
tid att omställa produktionen och intressera mera kapital, och anser i överensstämmelse
härmed att normaltullmetoden åsidosätter uppfostringssynpunkterna.

Flera remissinstanser har emellertid vänt sig mot det tillbakaträngande av
behovssynpunkten som normaltullmetoden anses innebära.

Skånes handelskammare uttalar sålunda att därest kommitténs uppläggning
av riktlinjerna för tullpolitiken godtages av statsmakterna, detta kommer
att innebära en motivförskjutning i förhållande till äldre hävdvunnen
uppfattning av tullarnas roll i samhällsekonomin; handelskammaren fortsätter.

Denna motivförskjutning bör särskilt uppmärksammas med tanke på de
spår den satt i kommitténs konkreta förslag till tullsatser. Medan det tidigare
alltid gjordes gällande, att importtullarnas uppgift vore att göra det
möjligt för näringar att existera, som eljest icke kunde klara sig, och att tullarna
voro avsedda som ett slags kompensation för sämre produktionsförutsättningar,
har tullsystemet, såsom kommittén för dess del synes uppfatta
det, karaktären mera av ett solidariskt gränsskydd för den inhemska löneoch
kostnadsnivån och mindre av ett konkurrensskydd för de olika grenarna
av den inhemska produktionen. I denna punkt, som är av central betydelse i
detta sammanhang, har Handelskammaren en annan åsikt än kommittén.
Behovssynpunkten får enligt Handelskammarens mening under inga förhållanden
skjutas i bakgrunden på sätt här skett. Det är det nationella näringslivets
behov av tullar, som motiverar att ett tullsystem överhuvudtaget
upprätthålles; behovet måste också vara avgörande, när det gäller de individuella
tullarnas avvägning. Vad som är det väsentliga i det konkreta
fallet är nämligen att tullskyddet i princip utformas med tanke på det
konkurrensläge, som för varje individuellt varuslag föreligger eller kan
tänkas uppstå. Konkurrensen utifrån och dennas förutsättningar och sannolika
inriktning måste därvid alltid i främsta rummet beaktas.

229

Kungi. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Handelskammaren i Gävle anför i huvudsak enahanda synpunkter.

Kommerskollegium framhåller att fördelningen av tullskyddet enligt kommitténs
resonemang närmast reduceras till ett matematiskt-statistiskt räknestycke;
enligt kollegii uppfattning kan denna av kommittén i teorin intagna
passiva attityd till tullfrågan svårligen accepteras. Kollegium fortsätter.

Grunden för att överhuvud använda tullar är att produktion, som man av
något skäl vill upprätthålla, för sin existens kräver ett särskilt stöd. Det är
sålunda vissa näringsgrenars behov av tullar som bör vara det primära. Då
tullarna för dessa näringsgrenar äro avsedda som en kompensation för att
näringsgrenarna ha sämre produktionsförutsättningar än andra grenar,
måste avvägningen av tullskyddet enligt kollegii uppfattning innebära en
prövning av behovet och av storleken av en sådan kompensation. Vid en
sådan avvägning av tullskyddet får emellertid hållas i minnet tullarnas
karaktär av ett statligt ingrepp, som innebär belastning för konsumenterna
och som icke bör ske utan att särskilda skäl redovisas därför.

Ehuru avsteg gjorts från normaltullprincipen vid tullsatsernas definitiva
avvägning, har normaltullsatserna enligt kollegii uppfattning haft mycket
stor betydelse, och de har i ett flertal fall varit det enda redovisade motivet
för en tullhöjning; kollegium framhåller emellertid att de marginaler inom
vilka man rört sig varit relativt ringa och att de praktiska konsekvenserna
icke bör förstoras.

Medan kommerskollegium närmast synes anse att kommitténs arbete bygger
på en oriktig princip men genom de i praktiken gjorda undantagen lett
till i huvudsak tillfredsställande resultat, hyser konjunkturinstitutet snarast
motsatt åsikt. Institutet framhåller nämligen att normaltullmetoden konsekvent
genomförd synes innebära vissa fördelar. Dess nackdelar i form av
premiering av ineffektiva och starkt monopoliserade näringsgrenar är dock
uppenbara, säger institutet, och då vidare metodiken i stor utsträckning frångåtts
med varierande motiveringar, anser institutet det vanskligt att inse
varför just kommitténs förslag skulle innebära en lämplig avvägning av
tullskyddet.

Kooperativa förbundet finner normaltullprincipen i sig själv innebära en
ovederlägglig koncession åt protektionisttanken; detta inte bara genom
själva ordvalet, som antyder att tullskydd är det normala, utan också därigenom
att det på denna normalprincip byggda tullskyddet fått en så vidsträckt
utbredning i den nya tulltaxan och att så förhållandevis många tullhöjningar
föreslagits.

Kommitténs val avbasår för normaltullberäkningarna har, bortsett från
invändningarna mot användningen av efterkrigstidens tullnivå överhuvud
taget, föranlett kritik av vissa remissinstanser. Sålunda uttalar försvarets
fabriksstgrelse att valet av 1950 års prisnivå vid beräkning av tullnivån torde
orsaka att tulltaxeförslaget i högre grad kommer att framstå som ett starkt
protektionistiskt förslag. Tjänstemännens centralorganisation ifrågasätter
om man inte som utgångspunkt för en bedömning av tullnivån borde ha tagit
år 1952, d. v. s. det år då tulltaxekommittén tillsattes och då direktiven för

230

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

arbetet utformades. Sveriges industriförbund anser att kommittén knappast
varit bunden vare sig av den tullnivå, som gällde 1952 då direktiven utfärdades,
eller av 1950 års nivå, vilken senare kommittén i princip accepterat, utan
rimligtvis bort ha möjlighet att beakta även tullnivån under de närmaste
åren dessförinnan; några sakliga skäl varför den nya tullnivån obetingat
skall anknytas till ett år, då tullarna nått praktiskt taget bottenläget, har
enligt förbundet f. ö. icke anförts vare sig i direktiven eller i kommitténs
betänkande.

Bedömning av taxeförslaget

Sveriges industriförbund anser att kommittén med rätta hävdat att tullnivån
icke bör beräknas på importen utan på den totala konsumtionen. Förbundet
kan däremot icke reservationslöst godtaga principen om »oförändrad
tullnivå»; i varje fall icke i den mening som kommittén inlägger i detta uttryck.
Kommittén har nämligen enligt förbundets uppfattning underskattat
de omställningsproblem, som ett realiserande av dess förslag sannolikt i
många fall skulle aktualisera, och även den samhällsekonomiska betydelsen
av ett tämligen rikt differentierat näringsliv. Klart motiverade anspråk på
tullhöjningar utöver den av kommittén föreslagna tullsatsen bör därför inom
rimliga gränser tillgodoses utan att detta skall leda till tullsänkningar på
andra håll. Industriförbundet hänvisar beträffande de varuslag, för vilka en
uppjustering av tullsatsen kan vara befogad, till yttranden från förbundets
branschföreningar.

Förbundet accepterar såsom i annat sammanhang anförts normaltullmetoden
som utgångspunkt för avvägningen av tullskyddet. I anslutning därtill
uttalar förbundet att avsteg från normaltullsatserna bör nöjaktigt motiveras;
tullskyddets fördelning kommer annars att framstå såsom i viss mån godtycklig.
Avsaknaden av motivering kan dessutom försvåra för berörda branscher
att under tullförslagets fortsatta behandling prestera önskvärd utredning
till stöd för deras tullanspråk.

Industriförbundet vänder sig i sitt yttrande mot åtskilliga av huvudreservanterna
gjorda uttalanden. Vad beträffar den förmögenhetsomfördelning,
som reservanterna talar om, framhålles sålunda att dylika omfördelningar
kan inträffa, när statliga föreskrifter rörande företagsamheten införes, ändras
eller upphäves; förbundet anger här såsom exempel hyresreglering, priskontroll
m. m. Sådana kapitalöverflyttningar måste betraktas som en ofrånkomlig
följd av de resultat man primärt vill vinna med den ifrågavarande
regleringen. Någon analys av de »samhällsekonomiska konsekvenserna» av
dylika regleringar anser förbundet icke vara möjlig med rimliga anspråk på
tillförlitlighet, och förbundet framhåller att reservanterna själva icke presterat
något försök till samhällsekonomisk analys rörande verkningarna av sitt
eget förslag. Förbundet framhåller vidare att reservanterna helt bortsett från
den förmögenhetsöverflyttning som framför allt inflationen åstadkommit genom
att reducera vikttullarnas betydelse. Beträffande reservanternas kritik

231

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

av majoriteten för att ha presterat ett »godtyckligt tulltaxeförslag» uttalar
förbundet att reservanternas egna yrkanden i stor utsträckning baserats på
helt obestyrkta antaganden om olika branschers behov av tullskydd och
präglas av ett icke ringa mått just av godtycke.

Sveriges hantverks- och småindustriorganisation uttalar att kommitténs
målsättning för den genomsnittliga tullnivåns höjd i huvudsak tillstyrkes.
Emellertid synes kommittén alltför litet ha beaktat konsekvenserna av övergången
från vikt- till värdetull för de företag, vilka genom omläggningen får
sitt tullskydd kraftigt reducerat med betydande risker för företagens fortsatta
verksamhet. Organisationen hemställer att i dylika fall en högre tull
än den föreslagna fastställes eller att i varje fall övergången sker successivt
under en flerårsperiod.

Sveriges grossistförbund framhåller att det har visat sig svårt att definiera
begreppet tullnivå på ett både praktiskt och objektivt riktigt sätt. Alla definitioner
lider av brister och ingen är oantastlig. Förbundet finner det emellertid
anmärkningsvärt, att kommittémajoriteten, som bort vara medveten
om bristerna hos den teoretiska konsumtionsincidensen, så ensidigt uppvärderat
denna i förhållande till andra definitioner.

Förbundet anser att kommittén genom att anknyta tullnivåbegreppet till
konsumtionsincidensen åstadkommit ett resultat som i praktiken innebär en
begränsning av utrikeshandeln. Vid avvägningen av tullskyddet för olika
varuslag och produktionsgrenar har kommittén enligt förbundet sänkt tullsatserna
på områden, där någon importkonkurrens i egentlig mening knappast
förekommer men som väger tungt i konsumtionen, samtidigt som man
kunnat använda tillgodohavandet i denna »tullskyddsreserv» för tullhöjningar
inom sådana avsnitt, där importkonkurrens råder och importen är
betydande. Någon närmare motivering till den föreslagna upprustningen av
tullnivån har enligt förbundets uppfattning icke lämnats av kommittén.

Sammanfattningsvis framhåller grossistförbundet som sin uppfattning att
kommittén bort framlägga ett förslag som varit mer utrikeshandelsfrämjande.
Att höja tullmuren för nära nog samtliga importvaror av större betydelse
kan icke gärna vara något svenskt intresse, även om man beaktar,
att de föreslagna tullarna oftast är relativt måttliga, mätt med internationell
måttstock. Förbundet hemställer därför, att kommitténs förslag överarbetas
i syfte att eliminera den enligt förbundets uppfattning onödiga höjning av
tullnivån, i vilken majoritetsförslaget resulterat. Vägledande vid överarbetningen
bör väsentligen vara de synpunkter, som framförts i herrar Gustafssons
och Westerlinds reservationer.

Sveriges köpmannaförbund är ense med kommittén om att importincidensen
icke ger ett i detta sammanhang godtagbart värde för tullnivåns höjd.
Förbundet anser emellertid att icke heller det på grundval av den totala
konsumtionen beräknade värdet kan anses godtagbart och anför till stöd
härför följande.

Beträffande ett stort antal varuområden gäller onekligen alt de i Sverige
producerade varorna med hänsyn till fraktförhållandena och på grund av

232

Kungi. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

industrins konkurrensförmåga ställa sig billigare än motsvarande importvaror
och därför skulle föredragas av konsumenterna även utan något tullskydd.
För en godtagbar bild av tullnivåns höjd, beräknad på konsumtionen,
bör sålunda vid beräkningarna frånräknas den del av konsumtionen som
baseras på konkurrenskraftig hemmaproduktion. Förbundet är övertygat om
att det värde för tullnivån som skulle erhållas, om en sådan beräkning vore
praktiskt möjlig, skulle vara betydligt lägre än det av kommittén redovisade
värdet.

Förbundet anser att de av kommittén redovisade grunderna för en differentiering
av tullskyddet på olika varor genom avvikelser från normaltullen
i princip synes godtagbara. Ett högre tullskydd än som synes förbundet nödvändigt
har emellertid tillerkänts vissa branscher, vilkas behov av skydd
endast varit en följd av bristande rationalisering eller ovilja att anpassa sig
efter förändringar i konsumtionsinriktningen. Vidare anser förbundet att
tanken på »skvalpskydd» mot eventuell utländsk konkurrens eller dumping
icke varit helt främmande vid avvägningen av tullsatserna för varor som för
närvarande icke har något som helst behov av skydd. Möjligheterna till tullfrihet
eller suspension av tull för sådana varor som icke tillverkas inom
landet anser förbundet också vara betydligt större än vad förslaget utvisar.

Kooperativa förbundet anser det föreliggande förslaget inte bara innebära
en stabilisering av tullnivån utan en, statistiskt sett, inte oväsentlig höjning
av denna och reellt ökad belastning av konsumenterna. Denna ökning har
åstadkommits dels genom det godtyckligt valda utgångsåret, dels genom
sättet för beräkningen av tullnivån under detta utgångsår, vilken skett efter
andra normer än de som allmänt taget kommer till användning vid mätning
av tullbelastningen.

Förbundet framhåller att den särskilda fara, som föreligger vid många
tullhöjningar, nämligen att den höjda tullen leder till uppkomst av nya
företag, vilka genom inbördes konkurrens förhindrar utnyttjandet av tullskyddet
och sedan för att förbättra sitt läge drivs till sammanslutning i monopolistiska
karteller till skada för konsumenterna och för företagens egen
rationalisering, endast i förbigående skänkts beaktande av kommittén. Denna
fara är en av anledningarna till att förbundet alltid ställt sig kritiskt till
föreslagna tullhöjningar och ansett sig böra påfordra de noggrannaste prövningar
i de särskilda fallen med hänsynstagande inte bara till den ifrågavarande
produktionsgrenens intresse utan till folkhushållet och samhällsekonomin
i dess helhet.

Enligt förbundets uppfattning borde revisionen av tulltaxan ha företagits
med noggrannare prövning av skyddsbehoven och med avsevärt mera ingående
samhällsekonomiska överväganden än vad fallet varit. Sambandet
mellan hemmamarknads- och exportproduktion borde ha beaktats i större
utsträckning i betraktande av att produktionsresurserna inom folkhushållet
är begränsade och att varje sådant stöd åt hemmamarknadsproduktionen,
som betyder mindre effektiv resursanvändning, i motsvarande grad inkräktar
på exportindustrins expansion och, under vissa förutsättningar, på dess
konkurrensförmåga.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

233

Stockholms handelskammare anser sig på de flesta punkter kunna godtaga
kommittémajoritetens principiella resonemang och ståndpunktstagande
i fråga om tullskyddets höjd och avvägning. Sedan är det klart, uttalar
handelskammaren, att olika meningar kan göra sig gällande rörande tullsatsernas
storlek på särskilda områden, och i vissa fall anser handelskammaren
reservanternas förslag utgöra en lämpligare avvägning av tullskyddet. Efter
vissa kritiska synpunkter på kommitténs resonemang angående beroendet
av utlandets tullpolitik och angående sambandet mellan tullar och växelkurser
uttalar handelskammaren att förslaget i sin måttfullhet synes innebära
en väl avvägd lösning av ett utomordentligt svårt problem. Även om förslaget
medför en viss höjning av tullnivån är det enligt handelskammarens
mening icke rimligt att beteckna detsamma som protektionistiskt.

Vad beträffar förslagets inverkan på prisnivån uttalar handelskammaren
att den föreslagna revideringen av tullpolitiken torde sakna egentlig betydelse
för frågan om vårt lands internationella konkurrenskraft. Den vid yttrandets
avgivande nyligen föreslagna höjningen av järnvägstaxan torde enligt
handelskammaren få återverkningar på prisnivån av nästan samma
storleksordning, och liknande höjningar av nämnda taxa har skett vid
flera tillfällen under senare år.

Med anledning av reservanternas resonemang om tullförändringarnas betydelse
för kapitalförhållandena inom industrin varnar kammaren för att
genom spekulationer rörande ett teoretiskt kapitalvärde göra sig överdrivna
föreställningar om betydelsen av de föreslagna tulländringarna. Dylika synpunkter
kan ju anläggas på de flesta ekonomisk-politiska åtgärder, påpekar
handelskammaren, och tulländringarna kan icke i detta hänseende anses
vara av mera genomgripande karaktär. Såvitt handelskammaren kunnat finna
innebär reservanternas förslag med ifrågavarande betraktelsesätt en förmögenhetsomfördelning
av ännu större omfattning än kommittémajoritetens
förslag.

Skånes handelskammare anför i sammanfattningen av sin ståndpunkt till
kommitténs förslag bl. a. följande.

Oaktat de flesta av de av kommittén föreslagna tullsatserna torde vara
tämligen väl avvägda, är det uppenbart, att vissa av dessa tullsatser icke ge
ett tullskydd, som är ägnat att vidmakthålla en ur samhällelig synpunkt
önskvärd produktion av hithörande varuslag. De tullhöjningar, som föreslås
i syfte att delvis återställa det tullskydd, som förlorats genom penningvärdets
fall, äro i cn del fall otillräckliga. Vissa föreslagna sänkningar av nu utgående
individuella tullar inge betänkligheter. Går förslaget obeskuret igenom
måste detta komma att få vittgående konsekvenser för den industriella produktionen.
I första hand kommer den önskvärda differentieringen inom näringslivet
att motverkas. På grund av den växande utländska konkurrensen
torde åtskilliga betydelsefulla produkter, som för närvarande äro föremål för
svensk tillverkning, icke längre komma att kunna tillverkas här i landet.
Ett icke ringa antal mindre och medelstora företag komma av allt att döma
att bli nödsakade att helt nedlägga driften. På åtskilliga platser kunna sysselsättningssvårigheter
komma att uppstå. Eu del mindre och medelstora
kommuner komma att hårt drabbas därav. I den mån i vissa fall ett påtag -

234

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

ligt behov kan visa sig föreligga av högre tullsatser än de av kommittén föreslagna
bör enligt Handelskammarens mening framför allt med tanke på sysselsättningen
hänsynen till rådande tullnivå få vika och erforderliga höjningar
av de föreslagna tullsatserna komma till stånd. En höjning av tullnivån
med en eller annan procentenhet innebär på intet sätt, att lågtullinjen
överges.

Gotlands handelskammare anser att en tulltaxerevision av förevarande
slag icke bör få medföra en allmän höjning av prisnivån i landet med hänsyn
till de inflatoriska konsekvenser detta kan medföra samt att försiktigheten
fördenskull synes bjuda att de föreslagna tullsatserna något reduceras.

Handelskammaren för Örebro och Västmanlands län anser däremot att
förslaget, även om det skulle innebära en viss höjning av tullnivån, knappast
torde medföra någon märkbar höjning av prisnivån, detta helst som
den hårdnande konkurrensen inom landet faktiskt omöjliggör ett utnyttjande
av det sålunda ökade tullskyddet.

Handelskammaren i Karlstad konstaterar att kommittén föreslår ett tullskydd,
som innebär en höjning av genomsnittstullen på importen. Även om
höjningen är av begränsad storleksordning, synes den om den blir permanent
dock vara ett steg i fel riktning. Om däremot tullhöjningen är resultatet
av ett önskemål att tillfälligt lindra omställningssvårigheter inom vissa
industrigrenar eller förebygga ett totalt nedläggande av för vårt folkhushåll
i ett exceptionellt läge nödvändiga industrier, finner kammaren att åtgärden
kan anses motiverad.

Handelskammaren i Gävle uttalar bl. a. att kommittén ej i tillräcklig
grad uppmärksammat värdet av mångsidighet hos näringslivet. En omstöpning
av de nuvarande förhållandena härvidlag kan enligt handelskammarens
mening medföra förluster (bl. a. ur sysselsättnings- och lokaliseringssynpunkt)
som ej motväges av beräknade framtida vinster, över huvud taget
måste man, säger handelskammaren, vid ingrepp i näringslivet och särskilt
då det gäller dess struktur iakttaga den största försiktighet. Sammanfattningsvis
uttalar emellertid handelskammaren att den tullnivå, vari förslaget
resulterat, synes godtagbar, varför kammaren, med vissa modifikationer, anser
sig kunna tillstyrka den av kommittén föreslagna tulltaxan.

Svenska bankföreningen säger sig finna det välbetänkt, om den fastlåsning
av tullnivån som inträder genom övergången från vikt- till värdetullar,
icke sker på en högre nivå än den nuvarande. Frågan vilket sätt för beräkning
av tullnivån som är det riktigaste anser sig föreningen ej ha anledning
att gå in på, men den omständigheten att även kommittémajoriteten
räknar med att förslaget skulle medföra en uppressning av prisnivån är enligt
föreningens mening ett indicium på att det innebär en reell höjning av
tulinivån. Mot bakgrunden av att det svenska tullsystemet under de senare
decennierna har undergått en utveckling som inneburit en icke oväsentlig
liberalisering anser sig bankföreningen kunna instämma i de båda reservanternas
omdöme, att ett genomförande av majoritetsförslaget, ej minst på
grund av den allmänna övergången från kvantitets- till värdetullar, skulle

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

235

innebära en omläggning av svensk tullpolitik i protektionistisk riktning. Låt
vara, tillägger föreningen, att det icke är fråga om någon drastisk höjning
av det relativa tullskyddet, utan snarare om ett fastlåsande av detta på en
något förhöjd nivå. Sett mot det allmänna ekonomiskt politiska läget torde
det enligt bankföreningens åsikt knappast kunna göras gällande att en omläggning
av den svenska tullpolitiken i protektionistisk och prisstegrande
riktning nu skulle vara nödvändig. Detta hindrar dock icke att det i enstaka
speciella fall kan finnas goda skäl för ett förhöjt tullskydd, anser föreningen,
men det väsentliga är att man undviker en allmän tullhöjning, som kan ge
upphov till olämpliga förändringar i näringslivets struktur.

Landsorganisationen ansluter sig till den meningen, att kommittémajoritetens
förslag i själva verket innebär en större höjning av tullnivån än vad
som framgår av kommitténs beräkningar. Orsaken härtill ligger enligt LO:s
uppfattning främst i att tullarna i stort sett höjts för typiska importvaror,
medan de sänkts särskilt på områden där den inhemska produktionen har
en stark ställning. Även om kommittén i sina beräkningar sökt ta hänsyn
till att tullhöjningarna lättare torde slå igenom i prisnivån än tullsänkningarna,
delar LO kritikernas åsikt att majoritetsförslagets skydds- och prishöjande
verkan har underskattats av kommittén.

Enligt LO:s mening är varje höjning av det genomsnittliga tullskyddet
omotiverad för de närmaste åren; tvärtom förordar LO en om också begränsad
sänkning av den genomsnittliga tullnivån, såväl enligt kommittémajoritetens
som enligt huvudreservanternas beräkningsmetoder. Vad åter beträffar
tullnivån i en mer avlägsen och svårbedömbar framtid, får man enligt
LO:s mening med den i annat sammanhang föreslagna tullberedningen som
främsta instrument pröva sig fram undan för undan.

Principiellt anser LO kommitténs tanke att i viss utsträckning utjämna
tullskyddet vara riktig, ehuru LO framför kritik av det sätt på vilket kommittén
genomfört detta i den praktiska tillämpningen. LO uttalar emellertid
också sin anslutning till reservanterna Gustafssons och Westerlinds schematiska
fördelning av tullskyddet på olika branscher; då skillnaden i regel
är ganska liten mellan majoritetens och reservanternas konkreta bud, anser
LO att icke heller de senare kan helt fritagas från den mot majoriteten riktade
kritiken.

För att genomföra en utjämning på lång sikt av tullskyddet mellan högoch
lågtullnäringar behövs enligt LO specialundersökningar bransch för
bransch, och LO förordar att man under medverkan av bl. a. arbetsmarknadsmyndigheterna
gör upp en plan härför och därvid tillmäter strukturpolitiken
en stor roll.

Som en sammanfattning av sina synpunkter föreslår LO

att strävandena efter vidgad utrikeshandel omedelbart ges uttryck i en
otvetydig om också begränsad sänkning av den genomsnittliga tullnivån i den
nya tulltaxan, vilket innebär, att LO i detta avseende vill gå längre än de
båda huvudreservanterna och -— om detta LO:s förslag ej skulle vinna beaktande
— i andra hand föredrar huvudreservanternas mening rörande tullnivån
framför kommittémajoritetens;

236

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

att beträffande fördelningen av tullskyddet en viss utjämning mellan högre
och lägre tullar genomföres i den nya taxan redan från början och att en
plan göres upp för fortsatt successiv utjämning;

att en tullberedning får till uppgift att övervaka genomförandet av denna
plan och framföra förslag till önskvärd anpassning av densamma samt att
ta ytterligare initiativ i syfte att på längre sikt ernå en fortsatt sänkning av
tullnivån;

att slutligen tullpolitikens samband med övrig ekonomisk politik och
särskilt med struktur- och arbetsmarknadspolitiken i fortsättningen beaktas
samt att tullberedningen instrueras att verka i denna anda.

Tjänstemännens centralorganisation anser att man vid tulltaxans utformande
inte bör ta alltför starkt intryck av konjunkturförhållandena inom
vissa branscher vid den tidpunkt utarbetandet sker; organisationen finner
det rimligt att man avpassar tulltaxan så att någon höjning av tullskyddet
jämfört med år 1952 inte uppstår.

Statstjänstemännens riksförbund anser det icke uteslutet att förslaget
kan komma att leda till större prisstegringar än vad kommittén föreställt
sig. En höjning av prisnivån kommer att förorsaka kostnadshöjningar, som
kan ge till resultat försämrad konkurrenskraft för exportnäringarna, ett
sämre bytesförhållande samt en ökning av den inflatoriska tendensen. Förbundet
förutsätter därför att det skall visa sig möjligt att på ett flertal punkter
anpassa den nya tulltaxan till en något lägre nivå i huvudsak enligt de
synpunkter som anförts av vissa reservanter.

Sveriges akademikers centralorganisation kan inte finna, att tillräckliga
skäl föreligger för en höjning av det genomsnittliga tullskyddet; tvärtom
synes en successiv sänkning vara motiverad. Organisationen ansluter sig
därför i huvudsak till de reservationsvis framförda synpunkterna till förmån
för ett lägre tullskydd.

Sjöfartsstyrelsen anser att vid fastställandet av den nya tulltaxan en avvägning
bör ske med beaktande av de i betänkandet reservationsvis framförda
förslagen; styrelsen anför bl. a. följande.

Det måste enligt sjöfartsstyrelsens mening vara ett vitalt intresse för Sverige
att såväl rederinäringen som varvsindustrien får tillfälle att även fortsättningsvis
hävda sig i den internationella konkurrensen. Mot denna bakgrund
är det angeläget att åtgärder i görligaste mån undvikes, som kan leda
till en uppressning av det allmänna kostnadsläget och därmed ofördelaktigt
påverka berörda näringsgrenars konkurrenskraft. Ett genomförande av tulltaxekommitténs
förslag skulle enligt sjöfartsstyrelsens uppfattning kunna
innebära vissa risker i nu ifrågavarande avseende. En höjning av tullarna
inom betydande varuområden skulle samtidigt otvivelaktigt påverka investeringarnas
inriktning till nackdel icke minst i nuvarande kreditsituation för
internationellt fullt konkurrenskraftiga näringsgrenar.

Statskontoret uttalar att, om majoritetsförslaget skulle innebära en sådan
höjning av den genomsnittliga tullnivån som reservanterna påstått, förslaget
bör göras till föremål för en allmän överarbetning i syfte att ernå ur samhällsekonomisk
synpunkt bättre avpassade tullar.

Statens priskontrollnämnd finner det vanskligt att uttala sig om hur stor

237

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

inverkan på prisnivån som förslaget skulle medföra. Kommittén har kommit
fram till en höjning med omkring 160 milj. kr.; härtill bör enligt nämnden
läggas vissa höjningar av handelsmarginalerna, varför förslaget kan tänkas
innebära 200 milj. kr. höjning av prisnivån. Om hänsyn tages till enbart
importen, innebär kommittéförslaget att det genomsnittliga tullskyddet ökar
från 8 % till 11 %. Även om ett genomsnittligt 11-procentigt tullskydd i jämförelse
med flertalet andra länder måste anses lågt, framhåller nämnden,
innebär dock kommittéförslaget en icke oväsentlig förstärkning av importtullskyddet,
vilket på längre sikt kan komma att inverka på prisnivån i
landet på ett för konsumenterna oförmånligt sätt. Nämnden biträder kommitténs
uppfattning att en förstärkning av tullskvddet kan vara befogad
på vissa områden. Det är emellertid betydelsefullt ur konsumentsynpunkt
att, om dylika förstärkningar av tullskyddet kommer till stånd, motsvarande
sänkningar sker på andra områden. Enligt nämndens uppfattning bör detta
kunna ske utan att det svenska näringslivets berättigade intressen därigenom
åsidosättes.

Konjunkturinstitutet anser att det vid beräkning av tullnivån icke i och
för sig kan betraktas som mera riktigt att väga enligt produktionens eller
konsumtionens sammansättning än enligt importens. Kommitténs argumentation
att importens sammansättning påverkas av tullsystemets struktur anser
institutet icke hållbar; även produktionens och konsumtionens sammansättning
påverkas av tullsystemets struktur. Vidare påpekas att kommittén
vid bedömning av förslaget räknar med oförändrad produktions-, konsumtions-
och importsammansättning. Det är vanskligt att se någon konsekvens
i detta, säger institutet, och mot denna bakgrund även omöjligt att förstå
kommitténs motvilja mot att på vanligt sätt väga enligt importens sammansättning.

Även om frågan om tullskyddets höjd före och efter kommitténs förslag
enligt institutets uppfattning icke på tillfredsställande sätt klarlagts av kommittén,
anser institutet dock att det framlagda statistiska materialet tyder
på att kommitténs förslag innebär en höjning av tullskyddet; institutet anför
härom.

Rent bortsett från att detta tycks vara i strid med direktiven, önskar institutet
särskilt framhålla att det även synes stå i strid med den allmänna ekonomiska
politikens försök att stabilisera prisnivån. Under en tid där nära
nog samtliga prisnivåbestämmande faktorer tenderar att driva upp prisnivån
synes det föga rationellt att ändra tullnivån på ett sätt som endast
kan skärpa dessa tendenser. Institutet ansluter sig härvid helt till de av
reservanterna Gustafsson och Westerlind framförda synpunkterna.

Beträffande avvägningen av tullskyddet mellan olika näringsgrenar har
institutet såsom nämnts i annat sammanhang, med erkännande av att normaltullmetoden
konsekvent genomförd synes innebära vissa fördelar, bl. a.
på grund av de avsteg som gjorts Iran densamma uttalat, att det äi vanskligt
att inse varför just kommitténs förslag skulle innebära en lämplig avvägning
av tullskyddet; institutet anför i detta sammanhang följande.

238

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Kommittén hänvisar härvid bl. a. till det önskvärda i att inte åstadkomma
alltför stora störningar i produktionslivet vid tullomläggningen; för ju
längre tidrymd man tänker sig det nya tullsystemet i funktion desto mindre
relevans får emellertid detta argument, övergången kan dessutom göras
successiv. I detta sammanhang kan också påpekas att det förefaller principiellt
egendomligt att diskutera hela problemet om den riktiga avvägningen
av tullskyddet och tullnivåns höjd utan att härvid ta hänsyn till det kraftiga
tullskydd som jordbruket i kraft av jordbruksregleringens importavgifter
åtnjuter. Att jordbrukets skydd har form av importavgifter som ur
juridisk synpunkt i vissa hänseenden skiljer sig från tullar, är ur samhällsekonomisk
synvinkel irrelevant. Ur resursanvändningssynpunkt kan det i
hög grad ifrågasättas om inte normaltullarna borde beräknas under hänsynstagande
till jordbrukets skydd och tillämpas även på jordbrukets område.
Konjunkturinstitutet finner det också anmärkningsvärt att verkningarna
på inkomstfördelningen i allmänhet ej tagits upp till prövning.

Institutet anser att kommittéförslaget uppvisar mycket allvarliga brister,
framför allt med hänsyn till det viktiga problemet om tullpolitikens koordination
med den ekonomiska politiken i övrigt. På vissa punkter förefaller
kommittémajoritetens förslag stå i direkt motsättning till den allmänna
ekonomiska politiken. Vidare anför institutet bl. a. att såvitt man kan förstå
av betänkandet ingen systematisk undersökning av produktionsvillkoren
inom de olika näringsgrenarna ligger till grund för kommittémajoritetens
förslag. Institutet anser för sin del att bristerna är så pass allvarliga att det
i själva verket bör ifrågasättas om inte förnyad utredning vore påkallad.

Generaltullstyrelsen är vad beträffar avvägningen av tullskyddet av den
uppfattningen, att några större skiljaktigheter mellan kommitténs och reservanternas
uppfattning icke synes föreligga. Tullstyrelsen anför härom följande.

Reservanterna rikta kritik mot den av kommittén föreslagna avvägningen
av tullsatserna; det synes icke fullt klart huruvida kritiken främst riktar
sig mot användningen av normaltullsatser eller mot de härifrån gjorda avvikelserna.
Vilket som än må vara fallet torde det vara av intresse att konstatera,
att de av reservanterna föreslagna tullarna synas innebära ungefär
samma avvägning som kommitténs förslag. Mestadels ligga de av reservanterna
påyrkade tullsatserna omkring två procentenheter under kommitténs,
det vill säga ungefär vad som motsvarar den avvikande uppfattningen angående
tullnivåns storlek.

Beträffande beräkningen av tullnivån uttalar styrelsen, att tullskyddets
genomsnittliga storlek otvivelaktigt får ett riktigare uttryck, om beräkningen
sker på basis av konsumtionens än på basis av importens sammansättning;
styrelsen fortsätter.

Huruvida den omständigheten att tullskyddet till äventyrs icke helt utnyttjas
skall anses innebära att den »reella» tullnivån är lägre än den på
nyss angivna sätt beräknade »nominella» nivån är en fråga som icke kan
utan vidare besvaras. Därest statsmakterna äro beredda att i förekommande
fall låta de inhemska producenterna utnyttja det nominella tullskyddet, torde
anledning i och för sig knappast föreligga till annat betraktelsesätt än
att dessa siffror representera det faktiska tullskyddet. Emellertid är det up -

Kungi. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

239

penbart att tullsatserna ibland nå en sådan höjd att de icke kunna utnyttjas
eller att försök i denna riktning sannolikt skulle leda till revision av tullsatserna.
Dylika förhållanden böra självfallet beaktas i förevarande sammanhang.
Tänkbart är att man skulle kunna göra ett försök att bedöma i
vad mån de olika individuella tullsatserna utnyttjas, men varje siffermässig
beräkning av detta slag skulle vara förenad med stora vanskligheter, och
styrelsen finner det befogat att kommittén begränsat sig till en redovisning
av den nominella tullnivån.

Tydligen bör man, säger tullstyrelsen, skilja mellan beräkningen av tullnivån,
vilken icke lämpligen kan ske annat än efter rent matematiska grunder,
samt tolkningen av den sålunda beräknade tullnivån, vid vilken senare
hänsyn givetvis kan och bör tagas till sådana förhållanden som graden av
tullskyddets utnyttjande. Kommittén har gjort detta bland annat vid bedömandet
av förslagets inverkan på prisnivån. Enligt styrelsens uppfattning
ger det härvid framlagda siffermaterialet en god bild även av förslagets inverkan
på den »reella» tullnivån.

Styrelsen säger sig icke kunna finna annat än att förslaget i enlighet med
direktiven får anses innebära en praktiskt taget oförändrad tullnivå. Reservanternas
påstående att kommitténs förslag skulle innebära en höjning av
tullnivån med omkring 50 procent i jämförelse med år 1952 grundar sig på
importincidensen, vilken, framhåller tullstyrelsen, saknar relevans för bedömande
av tullskyddsförhållandena vid sådana strukturella förändringar
som den nu aktuella tulltaxerevisionen skulle medföra.

Kommerskollegium konstaterar efter sin förut redovisade kritik av normaltullmetoden
att kommittén vid tullsatsernas definitiva avvägning i betydande
mån avvikit från normaltullarna, önskvärdheten av att undvika
häftiga omläggningar inom näringslivet har därvid, anför kollegium, varit
en dominerande synpunkt, och även andra särskilda skäl har i relativt stor
utsträckning beaktats. Genom dessa avvikelser har kommitténs förslag i
praktiken fått en sådan utformning att kollegium ansett sig i stort sett
kunna acceptera detsamma.

Beträffande tullnivåberäkningen uttalar kollegium att det synes vara teoretiskt
riktigare att arbeta med produktions- eller konsumtionsincidenser
än med importincidenser men att i praktiken vägande invändningar torde
kunna resas även mot en sådan metod och att båda metoderna är behäftade
med principiella felaktigheter. Mot bakgrunden av att det framlagda förslaget
kan sägas innebära en relativt måttlig j ustering av rådande tullskydd
synes, anser kollegium, anledning saknas att förstora de motsättningar som
skapas genom att bedömningen av taxeförslaget grundas på olika metoder
för mätandet av resultatet. En bedömning av verkningarna av tullförändringar
bör närmast taga sikte på att fastställa de åtföljande prisförändringarna
och den interna belastning som dessa ingrepp medför. Att skapa siffermässiga
uttryck härför torde vara ytterst komplicerat och vid omfattande
revisioner praktiskt taget ogörligt. Angeläget är emellertid att detta problem
fortsättningsvis ägnas uppmärksamhet.

240

Kangl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Tullsatserna i förslaget till en gemensam nordisk tulltaxa är i stort sett
avpassade efter varornas bearbetningsgrad. Denna princip för tulltaxans
uppbyggnad ger i regel de lägsta tullsatserna för råvaror, något högre tullsatser
för halvfabrikat och de högsta tullsatserna för färdigvaror. Vid fastställande
av de enskilda tullsatserna har man, anför utskottet, tagit hänsyn
till en råd olika faktorer, t. ex. storleken av tullen för ingående råvaror, den
nordiska produktionens omfattning och struktur, den genom produktionen
framkomna värdestegringen, den utländska konkurrensens omfattning och
styrka, historiska förhållanden m. m.

Utskottet framhåller att beräkningen av en genomsnittlig tullnivå är utomordentligt
vansklig och att någon allmänt accepterad metod för sådana beräkningar
icke föreligger. Tulluppbördens storlek i förhållande till värdet
av de importerade varorna (importincidensen) kan enligt utskottets uppfattning
icke anses ge ett riktigt uttryck för tullnivån. Alldeles särskilt gäller
detta när det rör sig om specifika tullsatser, eftersom dessa har en tendens
att förorsaka förskjutningar i importens sammansättning även inom
de enskilda positionerna i tulltaxan. Icke desto mindre har man, säger utskottet,
på grund av de svårigheter som är förknippade med tullnivåberäkningar
enligt andra metoder, oftast använt importincidensen som ett uttryck
för tullnivån, och utskottet har icke haft möjligheter att företaga
några beräkningar på annan grundval. Resultatet av de beräkningar, som
sålunda företagits, är att förslaget (med bortseende från fiskala tullar) för
Sveriges vidkommande skulle medföra en höjning av importincidensen till
4,0 % mot 3,7 % enligt de den 1/5 1957 gällande tullsatserna (det torde
observeras att dessa siffror av flera anledningar, främst den att beräkningarna
innefattar jämväl tullfria varor, icke är jämförbara med de av
tulltaxekommittén redovisade siffrorna rörande kommittéförslagets innebörd).

Det nordiska förslaget överensstämmer med tulltaxekommitténs förslag
vid ungefär 80 % av de rubriker som omfattas av förslaget. Vid övriga berörda
rubriker ligger förslaget oftare över än under kommitténs förslag.
Höjningarna i jämförelse med detta förslag synes till övervägande del avse
färdigvaror, under det att sänkningarna i större utsträckning synes hänföra
sig till halvfabrikat.

Departementschefen

Ehuru några meningsskiljaktigheter icke föreligger om att vårt land bör
föra en frihandelsvänlig politik, kan skilda uppfattningar naturligtvis ändå
göra sig gällande om tullarnas höjd och avvägning. Inom kommittén har
också olika meningar kommit till uttryck. Två ledamöter har i en utförlig
allmän reservation, supplerad av talrika detaljreservationer beträffande
enskilda varuslag, uttalat sig för en lägre tullnivå än kommittémajoriteten,

241

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

under det att en ledamot, utan att i allmänhet precisera sin mening genom
reservationer beträffande enskilda varuslag, förordat ett i vissa hänseenden
starkare tullskydd. Avgivna remissyttranden ger också uttryck åt olika
ståndpunkter, i det att vissa remissinstanser i huvudsak godtager kommitténs
förslag, andra närmast ansluter sig till de två förstnämnda reservanternas
uppfattning, andra åter uttalar sig för ett starkare tullskydd än kommittén
föreslagit.

Enär frågan om tullarnas höjd och avvägning i det följande kommer att behandlas
i detalj varugrupp för varugrupp, kan jag här inskränka mig till
att beröra ett par spörsmål av mera principiell natur.

Framhållas bör sålunda beträffande den normaltullmetod, som
kommittén använt såsom arbetsinstrument, att det endast är fråga om ett
hjälpmedel, avsett att på basis av vissa förutsättningar skaffa hållpunkter
för kommitténs vidare bedömanden, alltså icke om en metod för definitiv avvägning
av tullskyddet. Förutsättningarna innefattar bl. a. bortseende från
det individuella »behovet» av tullskydd, vilket alltså är ett avsiktligt drag
hos metoden, varigenom denna medger en klarare bedömning av det »behov»
av tullskydd, som kan ha ådagalagts genom den i övrigt förebragta utredningen.
Metoden synes mig vara av värde icke minst på grund av nu anförda
förhållande, och dess praktiska betydelse för kommitténs arbete är
allmänt omvittnad. Huruvida förekomsten av uträknade normaltullsatser
kan ha otillbörligt tillbakaträngt de mera individuella behovssynpunkterna
vid den definitiva avvägningen av tullskyddet är en sak som torde få bedömas
vid behandlingen av de enskilda tullsatserna. Emellertid vill jag redan
nu framhålla att »behovet» av tullskydd för viss produktion kan bedömas
olika, beroende på i vilken omfattning det anses påkallat att på
detta sätt upprätthålla ifrågavarande produktion, och att behovssynpunkten
icke får givas sådan innebörd, att produktionens bibehållande vid nuvarande
omfattning skulle utgöra någon absolut förutsättning vid tullskyddets
avvägande.

Innebörden av kommitténs förslag i stort sammanhänger i väsentlig mån
med dess genomsnittliga t u 11 n i v å eller kanske snarare med läget av
denna nivå i förhållande till den nuvarande. Bedömningen härav är beroende
av hur man uppfattar begreppet tullnivå, en sak som är föremål för
delade meningar i remissyttrandena. Även kommitténs kritiker medger
emellertid att tulluppbördens storlek i förhållande till importvärdet (importincidensen)
icke är något korrekt mått på tullnivån. Tydligt är å andra sidan
att även beräkningar på basis av konsumtionen, som icke tar hänsyn till i
vad mån tullskyddet utnyttjas, ur vissa synpunkter kan ge mindre tillfredsställande
resultat. Kommittén har själv framhållit detta och sökt taga hänsyn
till förhållandet vid beräkning av tulländringarnas inverkan på prisnivån.

l(i liihang (ill riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr SO

242

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Kommitténs beräkningar av tull- och prisnivå för år 1954 grundar sig på
en uppräkning av 1950 års siffror med användande av en prisindex, som
visat sig icke vara helt adekvat, och får därför anses behäftade med en viss
osäkerhet. Numera föreligger emellertid 1954 års faktiska siffror, och jag
har på grundval av dessa låtit verkställa beräkningar av samma slag som
de i tabell 1 redovisade. Resultatet av beräkningarna redovisas i tabell 3.

Tabell 3. Tullnivå för fullbelagda industriprodukter i allmänhet

	Incidenser i	procent
	1954	Normal	Kommittén
1950 års statistik av kommittén omräknad
till 1954 års prisnivå
Import ..............................	7,9	11,5	10,9
Konsumtion..........................	10,8	11,8	11,0
1954 års statistik (faktiska siffror)
Import ..............................	9,2	11,8	10,8
Konsumtion..........................	11,0	11,7	10,4

Tabellen visar att de faktiska siffrorna för år 1954 i vissa hänseenden avviker
ganska mycket från de av kommittén på basis av 1950 års statistik
framräknade siffrorna. Skillnaderna förklaras dels av ändringar i importens
och konsumtionens sammansättning, dels av att den vid framräkningarna
använda prisindex icke är helt representativ för vare sig här medtagna
varuområde som helhet eller dess olika varugrupper.

De nu verkställda beräkningarna ger en något annan uppfattning rörande
innebörden av kommitténs förslag än de av kommittén redovisade siffrorna.
Medan betänkandet anger en höjning av den på konsumtionen beräknade
tullnivån med 0,2 enheter, utvisar de nya beräkningarna en sänkning
med 0,6 enheter. Betraktar man importincidensen finner man, i stället för
den i betänkandet redovisade höjningen med 3,0 enheter, en höjning med endast
1,6 enheter.

Tulltaxerevisionen bör emellertid i enlighet med den uppfattning, åt vilken
jag inledningsvis givit uttryck, betraktas jämväl som en förberedelse
till det planerade nordiska samarbetet. Det är med hänsyn till detta samarbete
angeläget, att man vid utarbetandet av den svenska tulltaxan beaktar det
framlagda förslaget till gemensam nordisk tulltaxa, så att icke en kommande
behandling av detta försvåras. Nämnda förslag är att anse som ett förhandlingsresultat,
och det synes önskvärt att man redan nu eftersträvar att
för vårt lands vidkommande genomföra de föreslagna nordiska tullsatserna.
Dessa överensstämmer enligt vad som tidigare anförts på de flesta punkter
med tulltaxekommitténs förslag. I den mån skiljaktigheter föreligger, överensstämmer
det nordiska förslaget i några fall med i kommittén framförda
reservationer, eller också kan det i andra fall sägas inta en förmedlande

243

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

ståndpunkt mellan majoriteten och reservanterna. Det har i sådana fall synts
mig naturligt, att det nordiska förslaget i regel blir utslagsgivande. Härigenom
kommer den nya svenska tulltaxan redan från början att i ännu
högre grad än kommittéförslaget överensstämma med det nordiska förslaget.
I fråga om de varuslag, där den föreslagna nordiska tullsatsen inte ansetts
lämpligen kunna användas i en nationell svensk tulltaxa, har jag funnit
angeläget att inte företa sådan ändring i förhållande till den nuvarande
tullsatsen, att den svenska tullsatsen avlägsnar sig från nivån i det nordiska
förslaget. Även i så måtto vill jag sålunda förorda, att den blivande
svenska tulltaxan närmas till den nordiska ståndpunkten.

I enlighet med det anförda har det av mig framlagda taxeförslaget utarbetats
på grundval av tulltaxekommitténs förslag jämte därvid fogade reservationer
samt med beaktande på sätt nyss angivits av föreliggande förslag till
nordisk tulltaxa. Enligt förslaget skulle den på konsumtionen beräknade
tullnivån för industriprodukter i allmänhet komma att uppgå till 10,0 %,
innebärande en sänkning med 1,0 enheter i jämförelse med 1954 års nivå;
importincidensen beräknas komma att uppgå till 10,5 %, innebärande en
höjning med 1,3 enheter (beräkningarna utförda på basis av 1954 års statistik).
Förslaget ligger i vad avser tullnivåns höjd mellan kommitténs
och huvudreservanternas förslag. Framhållas må att de föreslagna höjningarna
i förhållande till 1954 års tullsatser redan blivit i huvudsak genomförda
på mycket väsentliga områden genom 1955 års beslut om särskild
tullavgift för textilvaror m. fl. produkter. Förslagets inverkan på
den nuvarande prisnivån kan med hänsyn bl. a. till detta förhållande bedömas
såsom mycket obetydlig.

244

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

IV. SÄRSKILDA FRÅGOR

Tulltaxeförordningen

Tulltaxan är enligt bestämmelsernas nuvarande utformning en bilaga till
tulltaxeförordningen, vars i 1 § meddelade huvudstadgande innebär att till
riket införda varor skall beläggas med tull enligt tulltaxan. Härutöver innehåller
tulltaxeförordningen dels vissa stadganden av mera omedelbar betydelse
för tillämpningen av taxan, t. ex. regler angående beräkningen av
varors tullpliktiga vikt och värde, dels ock vissa bestämmelser som kan sägas
utgöra undantag från den i 1 § intagna huvudregeln. Såsom förut nämnts
har tulltaxekommittén verkställt en översyn även av tulltaxeförordningen.
Vissa frågor har sålunda tagits upp i betänkandet angående tulltaxan, och
förordningen i övrigt har behandlats i ett särskilt betänkande; vid sistnämnda
betänkande har fogats förslag till ändrad lydelse av förordningen i dess
helhet.

Enligt min mening bör den nya tulltaxan med hänsyn bl. a. till dess av
Bryssel-konventionen beroende utformning lämpligen utfärdas som en särskild
författning; förslag till härav betingad ändring av 1 § tulltaxeförordningen
har utarbetats inom finansdepartementet.

Härutöver bör i samband med införandet av den nya taxan vissa andra
ändringar vidtagas i nämnda förordning. Förslag härtill har jag för avsikt
att framlägga i annat sammanhang. Emellertid vill jag redan nu nämna att
jag med hänsyn till pågående utredningar med syfte att åvägabringa en uniformering
av de nordiska ländernas lagstiftning på ifrågavarande område
funnit mig icke böra för närvarande upptaga tulltaxekommitténs förslag i
dess helhet till prövning. Det förslag jag avser att framlägga gäller huvudsakligen
frågor, som berörts av tulltaxekommittén i dess betänkande angående
tulltaxan, d. v. s. frågor av mera omedelbar betydelse för tillämpningen
av denna. Förslaget kommer bl. a. att avse vissa ändringar av reglerna för
beräkning av tullvikt och tullvärde samt vissa bestämmelser som skär igenom
klassificeringen enligt nomenklaturen och därför icke kunnat anknytas
till bestämda rubriker i tulltaxan. Tullfrihet avses sålunda bli stadgad för
följande varuslag, nämligen läkemedel, varor för tillverkning av läkemedel,
varor med viss användning inom gummiindustri eller mineraloljetillverkning,
garn för tillverkning av fisknät samt viss flygmateriel. Vidare avses
en bestämmelse bli införd angående särskild tullsats för sammansättningsdelar
för bilindustrin.

Varuslag som icke tillverkas inom landet

Kommittén har föreslagit införande av en anordning, varigenom tullfrihet
skulle kunna medgivas för vara av visst slag, som icke är föremål för

245

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

väsentlig produktion inom landet, även om vara av sådant slag enligt taxan
är tullbelagd. Enligt kommitténs förslag skulle i tulltaxeförordningen intagas
en bestämmelse om befogenhet för Kungl. Maj :t att meddela förordnande
härom.

Nordiska utskottet har tänkt sig en liknande anordning beträffande varuslag
som icke är föremål för väsentlig produktion i de nordiska länderna.
Utskottet har emellertid framhållit att de administrativa svårigheter, som
är förenade redan med tillämpning av en sådan anordning i ett enda land,
blir ännu större om bestämmelsen skall praktiseras av flera länder i gemenskap,
och utskottet har därför föreslagit att den begränsas till kemikalier
och icke elektriska maskiner (kap. 28, 29 och 84 i tulltaxan). Enligt utskottets
förslag skulle tullfrihet kunna medgivas endast efter hemställan av det
ministerråd, som förutsättes upprättat i samband med bildandet av en gemensam
marknad.

Tydligt är att ett genomförande av den nordiska marknaden kommer att
materiellt påverka såväl omfattningen som innebörden av ett sådant bemyndigande
för Kungl. Maj :t som tulltaxekommittén föreslagit. Med hänsyn
till angelägenheten av att icke föregripa behandlingen av det nordiska
förslaget är jag icke beredd att i detta sammanhang upptaga kommitténs
förslag till prövning.

Inrättande av en tullberedning

I ett vid tulltaxekommitténs betänkande fogat särskilt yttrande föreslår
ledamoten Boo upprättandet av en permanent tullberedning, som skulle vara
ett utredande och förslagsställande organ med initiativrätt i tullfrågor.
Som exempel på dylika frågor nämnes avtrappning av höga tullar, avveckling
av uppfostringstullar samt eljest ifrågasatta ändringar av tullskyddet.
Beredningen skulle enligt förslagsställaren inordnas i kommerskollegium
eller uppdragas åt en särskild nämnd, sammansatt av representanter för
berörda myndigheter och näringslivet, varvid konsumentsidan kunde företrädas
av de fackliga organisationerna.

I remissyttrandena har olika meningar kommit till uttryck i denna fråga;
bland de remissinstanser som ställt sig positiva till tanken märkes Landsorganisationen,
som enligt vad förut anförts bl. a. föreslagit uppgörande av
en plan för successiv utjämning av tullskyddet och därvid tänkt sig, att tullberedningen
skulle övervaka planens genomförande.

Frågor av nu berörda slag måste, vid ett realiserande av planerna på en
nordisk marknad, uppenbarligen bli föremål för gemensam handläggning.
Hur en sådan handläggning kan komma att ske blir beroende av hur samarbetet
i övrigt organiseras, vilket det ännu är för tidigt att bilda sig någon
bestämd uppfattning om. Även om härjämte en viss behandling av frågorna
på det nationella planet blir erforderlig, är det tydligt att omfattningen
av och formerna för detta arbete i hög grad påverkas av det nordiska
samarbetets organisation. Enligt min uppfattning är det därför icke möjligt
att nu taga ställning till här ifrågavarande spörsmål.

246

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxan och jordbruksregleringen

Nuvarande system för prissättningen på jordbruksprodukter innebär att
gränsskyddet för egentliga jordbruksprodukter i princip effektueras genom
särskilda importavgifter. I samband med införandet år 1956 av detta system
avskaffades tidigare utgående tullar för sådana produkter. Det nu framlagda
tulltaxeförslaget innebär icke någon ändring i detta hänseende. Emellertid
bär det befunnits önskvärt att i samband med övergången till en ny nomenklatur
på ett par punkter vidtaga smärre jämkningar av närmast teknisk
natur i fråga om avgränsningen av det område som faller inom avgiftssystemet.
Chefen för jordbruksdepartementet har enligt vad jag inhämtat för avsikt
att framlägga vissa förslag i detta hänseende, vilka förslag beaktats vid
utformningen av det nu framlagda tulltaxeförslaget. I fråga om varuslag som
icke faller under importavgiftssystemet för jordbruksprodukter men tillverkas
av avgiftsbelagda produkter har jag vid framläggande av förslag till
tullsatser beaktat de avgifter av olika slag som för närvarande åvilar de använda
råvarorna.

Tullarnas samband med annan indirekt beskattning

Indirekt beskattning kan utformas så att de särskilda slagen av skatter
uttages för de importerade såväl som de inhemska varorna. Ibland kan det
emellertid vara praktiskt att låta de särskilda skattebestämmelserna gälla
enbart för varor av inhemsk produktion och ge beskattningen av importerade
varor formen av tull (i förekommande fall genom höjning av den eljest
utgående tullen). Avser en sådan kompenserande tull att motsvara skatt
på den färdiga varan, bör den givetvis utgå med samma belopp som skatten.
Emellertid kan det ibland förekomma att icke den färdiga varan som sådan
men väl en beståndsdel i denna är belagd med skatt; i dylikt fall bör en
kompenserande tull avpassas med vederbörlig hänsyn till mängden av ifrågavarande
beståndsdel.

I nuvarande taxa förekommer tullar med uppgift helt eller delvis att
kompensera skatter på den färdiga varan i fråga om läskedrycker och maltdrycker.
Några fall då tullsatserna särskilt avpassats med hänsyn till skatter
på ingående beståndsdelar förekommer däremot icke för närvarande.

Tulltaxekommittén har föreslagit bibehållande av den nuvarande anordningen
i fråga om tullen på läskedrycker och maltdrycker. Vidare har kommittén
framlagt förslag till särskild utformning av tullen på vissa sprithaltiga
produkter med beaktande av skatten på sprit för tekniskt ändamål.
Mot kommitténs uppfattning i dessa frågor har jag i princip ingen erinran.
Emellertid vill jag framhålla att jag har för avsikt att inom kort framlägga
förslag till höjd indirekt beskattning. Jag avser sålunda bl. a. att föreslå
dels viss höjning av nuvarande skatter på läskedrycker och maltdrycker,
dels utvidgning av maltdrvcksbeskattningen till att avse jämväl lagrat lättöl,
dels ock införande av skatt på socker. Vid utformningen av tull taxeförslaget
har hänsyn tagits till verkningarna av en sålunda förhöjd beskattning i fråga
om tullsatserna för läskedrycker och maltdrycker ävensom olika varor innehållande
socker.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

247

Tulltaxan och GATT

De nuvarande tullsatserna är som bekant i stor utsträckning bundna i
GATT. Bindning av specifika tullar har i allmänhet gjorts med förbehåll
för övergång till en värdetull av i varje särskilt fall angiven storlek. På
grund härav har i allmänhet förelegat en viss rörelsefrihet i fråga om höjning
av tullarna, och jag har i regel icke funnit det påkallat att föreslå
högre tull än GATT-bindningarna medger. Däremot ligger de föreslagna
tullsatserna ej sällan under GATT-nivån. I ett fåtal fall innebär emellertid
förslaget överskridande av föreliggande bindningar. Dessa tullsatser kan
icke sättas i kraft förrän ändring i GATT-avtalet åvägabragts enligt därför
gällande regler. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att bedöma när
härför erforderliga åtgärder bör vidtagas. Kungl. Maj :t bör därför utverka
bemyndigande att tills vidare förordna om de avvikelser från tulltaxan som
befinnes påkallade med hänsyn till i GATT gjorda åtaganden. I tulltaxeförslaget
har intagits en bestämmelse med dylikt bemyndigande. Det torde få
anses ligga i sakens natur att ifrågavarande avvikelser på grund av övergång
till ny nomenklatur av praktiska skäl icke alltid kan ges exakt samma
omfattning som den formellt föreliggande bindningen. Beträffande rubriker
där tullbindningar av praktisk betydelse i här berörda hänseende föreligger
anmärkes detta förhållande i den följande detaljmotiveringen.

Tulltaxans ikraftträdande

För genomförande i praktiken av en tekniskt så genomgripande reform
som övergång till en ny tulltaxa kräves ett omfattande arbete. Nämnas bör
sålunda att kommerskollegium och generaltullstyrelsen erhållit i uppdrag
att utarbeta den som komplement till taxan erforderliga handelsstatistiska
varuförteckningen, ett arbete som bedrivits i nära anslutning till det nordiska
utredningsarbetet men icke kan slutföras förrän statsmakternas beslut
om den nya taxan föreligger. För användning vid det praktiska tullbehandlingsarbetet
har generaltullstyrelsen att föranstalta om utgivning av
den i annat sammanhang berörda s. k. arbetstaxan, vilken utgör en sammanställning
av tulltaxan och nyssnämnda statistiska varuförteckning, innefattande
därjämte systematiskt ordnade uppgifter ur eller hänvisningar till
andra import- och exportförfattningar. Liksom hittills fordras därjämte
utförliga anvisningar rörande tulltaxans och den statistiska varuförteckningens
tillämpning. Vidare måste för den tulltaxerande personalen anordnas
särskild utbildning i tillämpningen av den nya taxan. Jag vill nämna
att här ifrågavarande, på generaltullstyrelsen ankommande uppgifter beräknas
medföra en ökad belastning på tullverkets omkostnadsanslag för
budgetåret 1958/59 med i runt tal 250 000 kronor, varav 200 000 kronor för
publikationstryck och 50 000 kronor under övriga utgifter (utbildning i tulltjänsten).

Även om de åtgärder som nu berörts i större eller mindre utsträckning
redan förberetts, är det med hänsyn till återstående arbetsuppgifter öppen -

248

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

bart att den nya tulltaxan icke kan träda i kraft alltför kort tid efter det
beslut i ärendet blivit fattat. Någon större risk för en forcerad import av sådana
varor, som blir underkastade högre tull enligt den nya taxan, torde
icke föreligga, då tullhöjningarna i regel är av begränsad räckvidd. Jag vill
i detta sammanhang erinra om att de viktigaste höjningarna i jämförelse
med tidigare gällande tullsatser redan blivit genomförda i och med 1955
års beslut om särskild tullavgift för textilvaror m. m. Härtill kommer att
det med hänsyn till handelsstatistiken, vilken baserar sig på tulltaxans
varuspecifikation, skulle vara förenat med betydande olägenheter att övergå
till en ny nomenklatur vid annan tidpunkt än ett årsskifte. Av nu anförda
skäl förordar jag att den nya tulltaxan sättes i kraft den 1 januari 1959.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

249

Y. DETALJMOTIVERING1

AVDELNING I

Levande djur och animaliska produkter
Kap. 1. Levande djur

Nuvarande tullförhållanden

Efter införande av gällande prisregleringssystem på jordbruksområdet,
i samband varmed tidigare utgående tullar för hästar, nötkreatur, får och
svin avskaffades, är av hit hänförliga djur endast vissa pälsdjur belagda
med tull (15 % av värdet).

Tulltaxekommittén

Kommittén erinrar om att tullen på pälsdjur tillkommit för att hindra ett
kringgående av tullen på motsvarande pälsverk; under hänvisning till sitt
förslag att borttaga tullen på oberedda pälsverk (nr 43.01) föreslår kommittén
att även tullen på pälsdjuren avskaffas.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

Med biträdande av kommitténs förslag, som icke föranlett någon erinran
från remissinstansernas sida, har jag funnit tullfrihet böra stadgas för
hela detta kapitel.

Kap. 2. Kött, fläsk och andra ätbara djurdelar
Nuvarande tullförhållanden

Tull utgår för närvarande med 4 kronor per kg för gåslever samt med 7 öre
per kg för vissa andra slag av kött och ätbara djurdelar; de varuslag som är
av någon egentlig betydelse för den inhemska produktionen, nämligen produkter
av får, häst, nötkreatur och svin samt fjäderfä (med undantag av
gåslever), faller under det år 1956 genomförda importavgiftssystemet och är
fria från tull.

1 Avvikelser från den av tulltaxekommittén använda terminologin, sammanhängande med verkställd
överarbetning av Brysselnomenklaturen, har i allmänhet icke ansetts kräva särskild motivering.
När i det följande uttalas anslutning till kommitténs förslag under skilda rubriker,
sker detta med reservation för eventuella avvikelser av ifrågavarande slag.

250

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxekommittén

Kommittén utgår från att alla varor för vilka gränsskydd erfordras inbegripes
under ovannämnda avgiftssystem och har i enlighet därmed föreslagit
tullfrihet för samtliga till detta kapitel hänförliga produkter.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

Jag ansluter mig till kommitténs förslag, mot vilket någon erinran icke
framställts från remissinstansernas sida.

Kap. 3. Fisk, kräftdjur och blötdjur

Nuvarande tullförhållanden

Flertalet hithörande produkter är f. n. tullfria, men tull utgår efter olika
vikttullsatser för spillånga, skarpsill och sardeller, fiskrom samt ostron;
vissa slag av skarpsill och fiskrom ävensom ostron för odlingsändamål är
dock tullfria. Framhållas må att vissa slag av fisk är belagda med särskild
införselavgift.

Tulltaxekommittén

Kommittén har efter samråd med 1954 års fiskeriutredning föreslagit att
i avvaktan på resultatet av utredningens arbete någon egentlig ändring icke
vidtages i tullförhållandena på detta område. Beträffande vissa varor av
underordnad betydelse har kommittén dock av praktiska skäl ansett en jämkning
av tulltaxan böra ske i vissa hänseenden.

Yttranden

Kommitténs förslag har icke föranlett någon erinran från remissinstansernas
sida annat än i fråga om avgränsningen av tullfriheten för skarpsill
(varmed kommittén likställt sardeller) samt fiskrom. Generaltullstyrelsen
framhåller att tullfriheten f. n. är beroende av att varorna införes i tunnor,
under det att kommittén föreslagit såsom villkor för tullfriheten att varorna
skall vara avsedda att användas för tillverkning av konserver. Ehuru förslaget
icke åsyftar någon saklig ändring, synes en sådan likväl i vissa fall
kunna inträda. Styrelsen ifrågasätter därför huruvida man icke, i avvaktan
på resultatet av fiskeriutredningens arbete, bör bibehålla nuvarande bestämmelse,
dock lämpligen med den moderniseringen, att i stället för »tunnor»
angives »förpackningar med en nettovikt av minst 45 kilogram». — Statens
jordbruksnämnd instämmer i vad tullstyrelsen anfört men föreslår att
nuvarande varubeskrivning bibehålies tills vidare. — Kommerskollegium har
anfört liknande synpunkter samt framfört ett förslag från importörhåll att
tull skulle utgå endast för förpackningar under 10 kg netto.

251

Kungi. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

Beträffande avgränsningen av tullfriheten för skarpsill och sardeller samt
fiskrom delar jag i och för sig den uppfattning som kommit till uttryck i
remissyttrandena. Enligt inhämtade upplysningar har emellertid dessa produkter,
när de inkommer i sådana förpackningar att tull bör utgå, i praktiken
alltid undergått sådan beredning att de blir hänförliga till nr 16.04. Jag
finner det därför icke nödvändigt att under förevarande kapitel upptaga
några tullbelagda underrubriker för nämnda varuslag.

För ostron utgår tullen f. n. med 1 krona per kg, beräknat efter bruttovikten,
och tulltaxekommittén har upptagit denna tullsats oförändrad. Varuslaget
i fråga är det enda för vilket kommittén föreslagit tull efter nämnda
beräkningsgrund. Vissa internationella överenskommelser gör det emellertid
önskvärt att undvika förtullning efter bruttovikten. Med hänsyn därtill föreslår
jag att tullen beräknas efter nettovikten och att tullsatsen därvid för
bibehållande av en i stort sett oförändrad tullnivå bestämmes till 1 kr. 20
öre per kg.

I övrigt ger tulltaxekommitténs förslag beträffande detta kapitel icke anledning
till någon erinran från min sida.

Kap. 4. Mjölk och mejeriprodukter; ägg; naturlig honung

04.01—04.05. Mjölk och mejeriprodukter; ägg
Nuvarande tullförhållanden

Frånsett ägg av andra djur än fjäderfä faller samtliga hithörande produkter
under gällande importavgiftssystem på jordbruksområdet och är följaktligen
fria från tull; nämnda slag av ägg är belagda med den tidigare för
alla slag av ägg utgående tullen av 20 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén har föreslagit tullfrihet vid samtliga rubriker; kommittén har
därvid utgått från att dessa i sin helhet skulle komma att falla under importavgiftssystemet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

Enar import av ägg av andra djur än fjäderfä torde sakna praktisk betydelse,
finner jag den omständigheten att dylika ägg undantagits från importavgiftssystemet
icke påkalla någon ändring av kommitténs lörslag.

252

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

04.06. Naturlig honung
Nuvarande tullförhållanden

Honung är enligt gällande taxa belagd med en tull av 23,5 öre per kg.
Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tullsats av 30 öre per kg och anför till stöd härför
följande.

Tydligt är att en hög tull på denna vara ökar prisnivån och minskar konsumtionen,
varigenom åtgärdens syfte att vidmakthålla en biodling av större
omfattning skulle direkt motverkas. I den mån ekonomiskt bistånd kan
behövas åt biodlingen för att säkerställa att denna får så stor omfattning
som erfordras med hänsyn till frukt- och fröproduktionen synes det naturligt
att frukt- och fröodlarna i första hand får bära kostnaden härför. Vad
nu sagts bör självfallet icke hindra att honungsproduktionen som sådan
lämnas visst stöd i form av tull. Enligt kommitténs uppfattning finnes emellertid
icke anledning att sätta denna på en i jämförelse med andra varuområden
särskilt hög nivå.

Mot kommitténs förslag har ledamöterna Gustafsson och Westerlind reserverat
sig och påyrkat en tullsats av 25 öre per kg under framhållande
bl. a. av att import av honung under normala förhållanden endast förekommit
i små kvantiteter för vissa särskilda ändamål.

Yttranden

Statens jordbruksnämnd framhåller att varan belastas med importavgift på
socker till ett 6 öre högre belopp än kommittén räknat med och att den föreslagna
tullen därför bör höjas med i vart fall motsvarande belopp. Sveriges
lantbruksförbund och Riksförbundet Landsbygdens folk anför liknande synpunkter
men anser att det genom en dylik uppjustering uppkommande
skyddet är långt ifrån tillräckligt för att bereda den inhemska produktionen
det erforderliga gränsskyddet; detta bör enligt förbundens uppfattning höjas
till den av biodlarna föreslagna nivån (53,5 öre per kg), vilket innebär en
avsevärd nedprutning av odlarnas ursprungliga önskemål.

Sveriges grossistförbund anser att något behov av ökat skydd för den inhemska
produktionen icke föreligger.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

Avsättningsmöjligheterna för den svenska honungen torde, på grund av
varans kvalitet och väl inarbetade ställning på marknaden, endast i relativt
liten utsträckning vara beroende av tullskyddet. Mindre variationer i avgiftsbelastningen
på det för produktionen använda sockret synes därför icke
behöva tillmätas någon avgörande betydelse vid fastställande av honungstullen.
Vid bifall till det förslag om höjd indirekt beskattning, som jag avser

253

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

att inom kort framlägga, skulle emellertid socker, förutom med importavgift,
bli belagt med särskild skatt av 20 öre per kg. Med hänsyn till den sålunda
avsevärt ökade belastningen förordar jag att tullen på honung bestämmes
till 50 öre per kg.

Kap. 5. Produkter av animaliskt ursprung, ej annorstädes
upptagna eller inbegripna

Hithörande varuslag är med undantag för tagel samt fjäder och dun, vilka
behandlas i det följande, i allmänhet fria från tull och har i enlighet med
tulltaxekommitténs och nordiska ekonomiska samarbetsutskottets förslag
upptagits med tullfrihet även i departementsförslaget.

05.03. Tagel
Nuvarande tullförhållanden

Råtagel är f. n. tullfritt medan för annat tagel tull utgår med 20 öre per kg.
Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tullsats av 5 % av värdet för berett tagel. Enligt
kommitténs uppfattning torde tullsatsen vara av relativt underordnad betydelse
för branschen, bland annat med hänsyn till att varan huvudsakligen
torde användas som halvfabrikat i egen tillverkning. Kommittén har i betraktande
jämväl av den inhemska produktionens dominerande ställning icke
ansett en höjning till normaltullsatsen (ca 7 %) påkallad.

Yttrande

Svenska täck- och madrassfabrikantföreningen har framhållit, att vissa
företag är helt beroende av att kunna avsätta sin produktion till andra inhemska
företag. En tull av 5 % lär icke kunna verka dämpande på den trend
till ökning av importen, som rått under senare år. Med hänsyn till den
allt mera ökade utländska konkurrensen vidhåller föreningen ett hos kommittén
framställt yrkande på en tull av 10 % och säger sig under inga förhållanden
kunna acceptera en tull under normaltullsatsen 7 %.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam marknad omfattar bl. a. hithörande varuslag, och
utskottet föreslår att berett tagel upptages med tullfrihet i den gemensamma
tulltaxan; från svensk sida har förbehåll gjorts för en övergångstid av 5 år
för tullens avveckling.

Departementschefen

I avvaktan på prövning av förslaget om en gemensam marknad finner jag
det lämpligast att icke nu vidtaga någon ändring av tullen på berett tagel
och föreslår därför att tullen bibehålies vid 20 öre per kg.

254

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

05.07. Fjäder och dun
Nuvarande tullförhållanden

Av hit hänförliga varuslag är vanlig orensad och osorterad fjäder f. n.
tullfri; rensad eller sorterad fjäder belägges om den utgöres av dun med
tull av 75 öre per kg och eljest med 20 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs förslag skulle tullfrihet åtnjutas för orensad och osorterad
fjäder och dun för stoppning och tullen fastställas till 8 % av värdet
för övriga varuslag. I fråga om rensad eller sorterad vara visar visserligen
normaltullsatsen ganska betydande variationer, men kommittén har i likhet
med industrin funnit det av praktiska skäl angeläget att tillämpa en enhetlig
tull. Enligt kommitténs uppfattning är emellertid en höjning till den genomsnittliga
normaltullnivån (ca 9 %) icke motiverad.

Yttrande

Svenska täck- och madrassfabrikantföreningen framhåller att närmare
2/3 av konsumtionen av bearbetad fjäder och dun härrör från import, trots
att de svenska fabrikernas kapacitet torde vara tillräcklig att tillgodose hela
det svenska behovet. Föreningen anser att de utländska fjäderrenserierna i
allmänhet icke uppställer samma hygieniska krav på den färdiga varan som
är fallet inom svenska företag och att det för konsumenterna av fjäder och
dun torde vara av intresse att råvaran i största möjliga utsträckning förädlas
inom landet. Med hänsyn till den synnerligen hårda konkurrensen anser
föreningen sig icke kunna acceptera en tull av allenast 8 % utan hemställer
att tullen för bearbetad fjäder och dun under inga förhållanden sättes under
10 %.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hithörande varuslag omfattas av den föreslagna gemensamma marknaden
och upptages med tullfrihet i den gemensamma tulltaxan; från svensk sida
har gjorts enahanda förbehåll som förut redovisats beträffande tagel.

Departementschefen

Liksom beträffande tagel finner jag lämpligast att i avvaktan på prövningen
av nordiska ekonomiska utskottets förslag bibehålla nuvarande tullsatser -

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

255

AVDELNING II

Vegetabiliska produkter

Allmänna synpunkter beträffande blommor, köksväxter,

frukt m. m.

(kap. 6—8)

Tullförhållanden

Tullskyddets utveckling för olika grupper av här ifrågavarande produkter
belyses av följande ur tulltaxekommitténs betänkande hämtade uppgifter
om tullskyddets storlek i procent av de importerade varornas värde (importincidensen);
tabellen har kompletterats med senare års uppgifter.

Tabell 4. Importincidenser för olika varugrupper

År	Avskurna blommor	Levande växter	Köksväxter och rötter1	Frukter och bär2	Medeltal	All tullbe-lagd import
1930..........	30,4	3,8	23,3	18,3	17,9	16,0
1931..........	43,1	3,8	24,1	21,2	20,7	18,2
1932..........	62,5	9,0	30,2	31,5	30,3	19,1
1933..........	53,5	16,5	32,2	34,7	32,9	19,2
1934..........	32,5	16,2	30,7	31,9	30,2	18,8
1935..........	34,4	15,4	28,3	20,0	21,1	18,6
1936..........	36,0	14,5	35,9	16,6	19,1	18,4
1937..........	39,5	14,1	37,3	23,3	24,8	17,3
1938..........	40,4	13,7	31,1	25,4	25,9	17,5
1951..........	31,1	5,8	19,0	6,7	11,2	8,0
1952..........	32,2	4,9	19,8	7,8	11,8 10,2	8,0
1953..........	31,2	4,2	15,0	7,2	8,2
1954..........	28,9	3,9	18,5	5,5	10,2	8,9
1955..........	29,0	3,5	18,8	8,2	12,4	8,8
1956..........	24,1	3,2	16,9	7,0	10,7	9,5
Skyddsperiod3						8,0
1952..........	45,2	4,9	26,4	19,8	21,8
1953..........	47,6	4,2	20,6	18,2	19,0	8,2
1954..........	41,3	3,9	24,9	16,8	19,4	8,9
1955..........	38,3	3,5	24,1 21,9	18,2	19,9	8,8
1956..........	32,9	3,2	18,5	18,4	9,5

1 Omfattar även tomatpuré (nr 20.02).

2 Omfattar icke apelsiner, citroner och bananer.

8 Tid av året, då högsta tullsats gäller för resp. produkter (siffrorna för all tullbelagd import
avser hela året).

Importincidensen är såsom i andra sammanhang anförts icke något tillförlitligt
mått på tullnivån men torde dock kunna användas för här ifråga -

256

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

varande ändamål. Siffrorna efter kriget visar mycket stark nedgång jämfört
med förkrigssiffrorna, sammanhängande dels med penningvärdeförändringen,
dels med de i GATT-förhandlingarna vidtagna direkta nedsättningarna.
Dessa nedsättningar avser emellertid nästan helt icke-skyddstid,
varför helårssiffrorna knappast ger någon riktig uppfattning om den
effektiva tullnivån. För senare år möjliggör emellertid statistiken angivande
av särskilda siffror för skyddstiden. Av dessa siffror finner man att
det egentliga tullskyddet för ifrågavarande produkter fortfarande är högt
och synes ligga ungefär i jämnhöjd med helårssiffrorna för åren 1930—
1931. Vid jämförelse med siffrorna för all fullbelagd import framgår att
trädgårdsnäringens tullskydd under skyddsperioden ligger på en helt annan
nivå än genomsnittet för den svenska produktionen och icke på samma
sätt reducerats under de gångna decennierna (även det egentliga jordbruksområdet
har erhållit högre skydd än produktionen i allmänhet, men detta
skydd har lämnats i annan form än genom tullar).

Tulltaxekommittén

Beträffande tulltaxekommitténs principiella inställning till tullförhållandena
på förevarande område torde få hänvisas till den utförliga argumentering
som lämnas på s. 42—48 i kommitténs betänkande. Här må endast
som en sammanfattning av kommitténs ståndpunkt framhållas följande.

Kommittén anser icke skäl föreligga att i vårt land upprätthålla en trädgårdsnäring
av större omfattning än som med hänsyn till produktionsförutsättningarna
ter sig naturligt. Härav följer att kommittén i princip icke anser
det befogat att stödja denna näringsgren genom ett tullskydd som till
sin effekt kan anses överstiga vad som gäller för tullskyddad svensk produktion
i allmänhet. Detta betyder emellertid icke att man vid tullskyddets
utformning skulle bortse från de speciella förhållanden som råder på detta
område. Sålunda får principen om tullfrihet eller lägre tull under perioder
då inhemska produkter icke saluföres anses allmänt accepterad. Kommittén
framhåller dock att denna omständighet icke har någon inverkan på
det tullskydd produktionen åtnjuter och således icke kan påverka bedömandet
av tullskyddets storlek under resten av året. Beträffande tullskyddets
höjd under den tid av året då inhemska produkter saluföres anser
kommittén emellertid befogat att tullsatserna med hänsyn till de speciella
förhållandena inom trädgårdsnäringen sättes något högre för trädgårdsprodukter
än för industriprodukter. Kommittén har därför kommit till den
uppfattningen att tullskyddet i stort sett bör bibehållas vid nuvarande nivå.
Kommittén har övervägt huruvida en annan fördelning av tullskyddet under
olika delar av skyddsperioden kan vara motiverad, närmast i den formen
att tullen sättes högre under den första delen av skyddstiden än under den
återstående delen, men kommit till den uppfattningen att någon differentiering
av tullskyddet under olika delar av skyddsperioden i allmänhet icke
bör vidtagas. Beträffande tullarnas art framhåller kommittén att vikttullar
när det gäller tullsatser av den höjd varom här är fråga är bättre ägnade än

257

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

värdetullar att mildra störningar på marknaden genom exceptionellt låga
utbud och föreslår följaktligen att vikttull bibehålies på detta område.

Ledamoten Hansson har i reservation givit uttryck åt en mera skyddsvänlig
uppfattning och särskilt uttalat sig för en höjning av tullsatserna
för köksväxter under första delen av skyddstiden; beträffande reservationens
närmare innehåll torde få hänvisas till kommitténs betänkande s.
48—51.

Yttranden

Avgivna yttranden innehåller i huvudsak samma synpunkter som från
lantbruksstyrelsens samt producenternas och handelns sida framförts till
tulltaxekommittén och av denna utförligt redovisats i betänkandet (s. 34
—42). Med hänsyn därtill och då de olika varuslagen närmare behandlas
i det följande, torde jag här i stort sett kunna begränsa mig till att kortfattat
angiva respektive remissinstansers ståndpunkt.

Lantbruksstijrelsen anser att tulltaxekommittén icke tagit tillbörlig hänsyn
till de speciella förhållanden inom trädgårdsnäringen, vilka orsakar alt
importen i vissa fall får en ofta rent ödesdiger inverkan för den inhemska
produktionen. Enligt styrelsens uppfattning kan det icke vara ett allmänt
intresse, att marknaden tid efter annan blir överfylld av importvaror, som
till följd av dålig hållbarhet måste slumpas bort genom gatuhandel eller
kasseras, under det att samtidigt den inhemska varan blir osåld eller kan säljas
blott till mycket låga priser. Enbart tullar kan icke helt förhindra dylik
import, men ett förbättrat tullskydd kan dock verka återhållande på importen
och bidraga till att skapa sundare konkurrensförhållanden mellan import
och inhemsk produktion. Beträffande frågan om differentiering av tullskyddet
under skyddsperioderna anför styrelsen att, om tullen sättes något högre
under primörtiden för svenska produkter, detta antagligen skulle medföra
eu viss försening av den prissänkning som normalt inträder. Denna mindre
prishöjning i början av säsongen skulle emellertid verksamt bidraga till att
trygga en fortsatt svensk produktion, som senare under huvudsäsongen
kan tillgodose konsumenterna med färska varor till billiga priser. Enligt
styrelsens uppfattning är del av största betydelse att odlingssäsongen kan
utsträckas så att inom näringen verksamma personer har sysselsättning året
runt och att det samlade driftsresultatet ger odlaren en skälig försörjning.
I detta sammanhang framhålles att man vid bedömandet av växthusodlingens
vara eller icke vara i vårt land icke heller kan bortse från dess betydelse
ur beredskapssynpunkt. Styrelsen finner därför skäl föreligga att genomföra
en säsongmässig omfördelning av tullskyddet enligt de principer styrelsen
angivit i skrivelse till tulltaxekommittén.

Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet Landsbygdens folk påyrkar
för trädgårdsprodukter i fältmässiga odlingar ett importskydd, som är likvärdigt
med skyddet för de egentliga jordbruksprodukterna, varvid dock
bör beaktas de synpunkter, som för enskilda varuslag kan motivera avvikelser
uppåt eller nedåt från det genomsnittliga skyddet. Enligt förbundens

17 llilumij till riksdagens protokoll 195S. 1 samt. Nr 90

258

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

uppfattning bär kommittén i sitt förslag till tullsatser för ifrågavarande
produkter icke tillbörligt beaktat de i 1947 års riksdagsbeslut angående riktlinjerna
för den framtida jordbrukspolitiken lämnade anvisningarna för
ofullständiga jordbruk att öka avkastningen och därmed uppnå en förbättring
av brukarens ställning, bl. a. genom övergång till specialodlingar. Vad
beträffar frukt konstaterar förbunden att produktionsbetingelserna i fråga
om vissa fruktslag är gynnsammare i vissa sydligare länder. Detta får emellertid
icke innebära, att vårt land skall avstå från att framställa frukt i den
omfattning, de allmänna förutsättningarna medger. Vid den tid under året,
då den svenska frukten marknadsföres, utövar utländsk frukt en stark press
på priset. Förbunden anser det vara nödvändigt, att den svenska frukten
under denna tid beredes ett icke obetydligt lullskydd, så alt den får företräde
på den svenska marknaden. Enligt förbundens mening bör vidare tullskyddet
liksom hittills vid behov kompletteras med kvantitativ reglering av importen.

Sveriges hnndels trädgårdsmästare förbund uttalar med instämmande av
Svenska plantskolornas riksförbund och Riksförbundet Sveriges trädgårdsfolk
att trädgårdsodlarna med besvikelse tagit del av tulltaxekommitténs
förslag till i stort sett oförändrade eller i vissa fall rent av sänkta tullar på
trädgårdsprodukterna. Förbundet erinrar om den försvagning av tullskyddet
genom penningvärdeförsämringen, som skett sedan de nuvarande tullarna
i sina huvuddrag fastställdes i början av 1930-talet. Förhållandena på
trädgårdsområdet kan inte direkt jämföras med vad som gäller för industrin
— man medger att kommittén i viss utsträckning beaktat detta men
enligt förbundets mening bär detta icke skett i tillräcklig grad — utan jämförelser
med förhållandena på jordbruksområdet är mera relevanta. Förbundet
kommer i detta sammanhang in på frågan om beredskapsmässiga
motiv för tullar och anser att kommittén klart undervärderat t. ex. växthusproduktionens
stora beredskapsvärde. Vidare erinras om det rationaliseringsarbete
som pågår i olika hänseenden och framhålles att härför erforderliga
investeringar försvåras om rimliga önskemål från näringens sida
beträffande gränsskyddet avvisas. Beträffande det från näringens sida
framförda önskemålet om eu förhöjd tull i början av säsongen anser man
detta vara det viktigaste medlet för att den inhemska odlingen skall kunna
fullgöra sin prisskyddstjänst. Endast därigenom anses det möjligt att uppehålla
en tillräckligt omfattande odling inom landet av tidiga produkter och
att göra det möjligt att under den totala ulbudsperioden kunna erbjuda
importvarorna den mest effektiva priskonkurrensen. Man påpekar vidare i
remissvaret det ständiga hot som trädgårdsnäringen utsättes för i form av
de tillfälliga, stora utbud på den svenska marknaden, som ofta återkommande
produktionsöverskott i exportländerna ger upphov till. Avslutningsvis
uttalar förbundet att det i övrigt ansluter sig till ledamoten Hanssons reservation
samt hemställer, att tullarna på trädgårdsprodukterna uppjusteras i
enlighet med av förbundet tidigare framförda önskemål, därvid hänsyn bör
tagas till en befarad fortgående försämring av penningvärdet, att inom

Kungl. Maj.ts proposition nr Ut) år 1058

259

ramen för säsongtullen för växthusodlade köksväxter införes en något förhöjd
tull under första delen av försäljningssäsongen, samt att som komplement
till tullarna införes ett snabbt verkande skyddssystem för alt förhindra
ödeläggande verkan av tillfällig överskottsimport, eventuellt i form av rörliga
importavgifter.

Fruktodlingens förhandlingsorgan framhåller bland annat att den svenska
fruktproduktionen under sistlidna decennier kraftigt utökats, vilket i första
hand skett genom fältmässiga specialodlingar inom det egentliga jordbrukets
ram. Dessa specialodlingar är synnerligen värdefulla för många mindre
brukningsenheter framförallt i södra Sverige och på de stora öarna och
har vid småbruk inom dessa områden skapat sysselsättnings- och utkomstmöjligheter,
som icke varit tänkbara att uppnå vid traditionell jordbruksdrift.
Då den fältmässiga fruktodlingen utgör en alternativ produktionsgren
inom det egentliga jordbruket är det angeläget, att denna odlingsgren
erhåller ett gränsskydd, som är fullt jämförbart med det skydd, som jordbrukets
produkter i övrigt åtnjuter genom jordbruksregleringen. Det måste
betraktas som ett synnerligen angeläget allmänt intresse ur såväl sysselsättnings-
som jordbruks- och befolkningspolitisk synpunkt, att den fältmässiga
fruktodlingen i framtiden kan upprätthållas och att tullpolitiska åtgärder
icke hämmar denna produktionsgren inom jordbruket.

Svenska importföreningen för färsk frukt u. p. a. (sammanslutning av
ASK-bolagens ekonomiska förening u. p. a., Inköpscentralernas AB ICA,
Kooperativa förbundet, Sveriges fruktgrossisters riksförbund och Sveriges
fruktimportörförening) framhåller bland annat att färsk frukt och färska
grönsaker under senare tid fått väsentligt ökat utrymme i konsumtionen,
varför en kritisk och noggrann prövning är av största betydelse innan åtgärder
genomföres, vilka kan verka hämmande på konsumtionen inom detta
område. I anslutning härtill framhålles betydelsen av frukt och grönsaker
för det uppväxande släktet. De skilda klimatiska förhållanden, under vilka
frukt och grönsaker produceras i olika delar av Sverige samt i olika betydelsefulla
leverantörländer måste i första hand beaktas vid en bedömning
av frukt- och trädgårdsodlingens förutsättningar i vårt land. Detta får emellertid
icke förringa det arbete, som i Sverige nedlagts på att förbättra odlingarna
av frukt och grönsaker. Föreningen delar därför tulltaxekommitténs
uppfattning att frukt- och grönsaksodlingen tills vidare kan vara berättigad
till ett högre tullskydd än industriproduktionen. Däremot är föreningen
tveksam om storleken av detta »extra» tullskydd. Om tullskyddet
blir för högt kan man nämligen riskera att den inhemska produktionen
ökar så att avsättning till rimliga priser icke blir möjlig. Vidare erinras
om den förmån som den inhemska produktionen har i närheten till avsättningsmarknaden
bland annat genom alt fraktkostnaderna från den utländska''
produktionsorten till svensk gräns innebär en väsentlig förstärkning av
gränsskyddet. Föreningen anser sig emellertid kunna biträda kommitténs
förslag att i stort sett bibehålla de nuvarande tullarna. — Sveriges grossistförbund
ansluter sig till de synpunkter och önskemål, som framförts av importföreningen.

260

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Skånes handelskammare anför bland annat att samma skäl, som föranlett
jordbruksregleringen, talar för att tullskyddet för trädgårdsodlingens
produkter i någon mån göres till föremål för uppjustering, så att ett marknadsmässigt
mera tillfredsställande skydd erhålles. Höjning av vissa av de
föreslagna tullsatserna torde sålunda böra ifrågakomma, varjämte en omläggning
av skyddsperioderna kan ifrågasättas. En eventuell höjning av
tullen under skyddsperioderna bör kunna för konsumenternas del i viss mån
kompenseras genom sänkning respektive borttagning av tullen under de
fria perioderna. Å andra sidan får tullarna givetvis icke sättas så högt, att de
får mer eller mindre prohibitiv verkan och uppammar en sådan utvidgning
av den inhemska odlingen att överproduktion uppstår. Handelskammaren
anser att den av herr Hansson framförda tanken på ökad differentiering av
tullarna för olika delar av skyddsperioderna synes förtjäna beaktande.

Framhållas må att åtskilliga näringsorganisationer, som har intressen att
bevaka på förevarande område, yttrat sig endast beträffande de enskilda
varuslagen. Dessa yttranden redovisas i det följande under respektive rubriker.
Bilden av näringslivets allmänna inställning till kommitténs förslag
blir emellertid knappast fullständig om de icke beaktas även i förevarande
sammanhang. Här må därför nämnas att Sveriges lökodlareförening och
Sveriges champinjonodlares förening påyrkar starkare tullskydd för respektive
specialområden, medan Stockholms handelskammare, Sveriges köpmannaförbund,
Sveriges hantverks- och småindustriorganisation samt Svenska
choklad- och konfektgrfabrikantföreningen u. p. a. beträffande ett större
eller mindre antal varuslag påyrkar lägre tull. Av de myndigheter som yttrat
sig beträffande enskilda varuslag har statens jordbruksnämnd föreslagit
ökat skydd för färskpotatis (i form av importavgift), under det att priskontrollnämnden
förordar lägre tull än som föreslagits beträffande äpplen och
päron.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

Enighet råder om att produktions- och avsättningsförhållandena på förevarande
område företer stora avvikelser från vad som gäller på industriområdet
och att hänsyn bör tagas därtill vid utformningen av tulltaxan.
Tulltaxekommittén har för sin del ansett det befogat med avsevärt högre
tullsatser för här ifrågavarande produkter än för industriprodukter i allmänhet
och har för den skull förordat bibehållande i huvudsak av nuvarande
höga tullskydd under skyddsperioderna. Enligt min uppfattning får
kommittén anses härigenom ha tillbörligt beaktat de speciella förhållanden
som här är rådande, och jag anser mig icke kunna tillstyrka någon allmän
förstärkning av nuvarande tullskydd. Vad särskilt beträffar de från olika
håll framförda förslagen om ett förhöjt tullskydd under primörtiden skulle

261

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

detta enligt min åsikt snarast vara ägnat att leda till en mindre lycklig
inriktning av produktionen. Framhållas må att en sådan höjning självfallet
icke kompenseras av den föreslagna nedsättningen under vintermånaderna,
då tullarna huvudsakligen har karaktär av finanstullar. Jag ansluter mig
därför i huvudsak till den av kommittén intagna ståndpunkten. Detta utesluter
icke att jag kan finna vissa jämkningar i förslaget påkallade. Till
nämnda frågor återkommer jag vid den följande behandlingen av de olika
varuslagen.

Kap. 6. Levande växter och alster av blomsterodling

06.01. Lökar, stam- och rotknölar m. m.

Nuvarande tullförhållanden

För hithörande varuslag utgår i allmänhet en tull av 50 öre per kg. Vissa
artiklar är dock tullfria, däribland gladiolus och liljekonvalje. Vidare är
varor med blommor eller knoppar, inkommande utan jord, belagda med
samma tull som till nr 06.03 hänförliga blommor.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tullsats av 50 öre per kg för hela rubriken med
undantag för gladiolus och liljekonvalje; med knoppar eller blommor försedda
artiklar utgör enligt kommitténs uppfattning knappast någon reguljär
importvara.

Yttranden

Generaltullstyrelsen framhåller att kommittén bibehållit tullberäkning
efter rena nettovikten. Fastställandet av tullvikten enligt denna grund erbjuder
ofta avsevärda svårigheter. Varorna i fråga säljes icke efter vikt,
och de viktuppgifter som likväl lämnas i fakturor och andra handlingar är
i allmänhet osäkra, eftersom varorna ofta ändrar vikt under transporten. Enligt
styrelsens uppfattning talar starka skäl för att tullen vid här ifrågavarande
rubrik beräknas efter bruttovikten. Vid övergång till denna beräkningsgrund
torde en viss nedsättning av tullsatsen böra ske, förslagsvis till
40 öre per kg.

Lantbruksstyrelsen har intet att erinra mot kommitténs förslag beträffande
lökar och knölar i egentlig bemärkelse. Tillämpning av den föreslagna
tullen även på därur utvecklade växter skulle emellertid innebära, alt det
bleve möjligt att importera lökblommor i salufärdigt tillstånd mot en tull
av 50 öre per kg, under det att tullen på avskurna blommor i övrigt är
10—20 gånger större. Utan tvivel kommc detta att medföra svåra konsekvenser
för blomsterodlingen i landet. Styrelsen föreslår därför att dylika
växter åsättes samma tull som avskurna blommor.

Sveriges handelstrådgårdsmästareförbund anför att bland odlarna diskuterats
eu sänkning av tullen till 25 öre per kg. På så sätt skulle en av

262

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

producenterna föreslagen brytning av GATT-bindningen genom höjning
av tullen för avskurna blommor kunna kompenseras genom sänkning av
den likaså i GATT bundna tullen för blomsterlök. Beträffande hela växter,
som härrör från lökar eller andra i positionen upptagna artiklar, framför
förbundet enahanda synpunkter som lantbruksstyrelsen.

I en bilaga till Kooperativa förbundets remissvar ifrågasättes, huruvida
icke tullen för alla slag av blomsterlökar skulle kunna slopas, enär den
icke införts för att skydda den inhemska odlingen.

Departementschefen

Kommitténs förslag innebär oförändrad tull för hithörande varuslag i
allmänhet. Häremot finner jag icke anledning till erinran.

Även om praktiska skäl kan tala för övergång till bruttoviktsförtullning
är det, såsom jag i annat sammanhang (kap. 3) anfört, med hänsyn till
internationella överenskommelser önskvärt att undvika sådan beräkningsgrund
för tullen; jag förordar därför att tullen i enlighet med kommitténs
förslag liksom hittills beräknas efter nettovikten.

Vad angår med knoppar eller blommor försedda lökar in. m. vill jag förorda
att dessa, för undvikande av att tullen på avskurna blommor kringgås,
åsättes högre tull än lökar utan blommor eller knoppar. Med hänsyn
bl. a. till artiklarnas relativt sett högre vikt finner jag dock icke nödvändigt
att de åsättes lika hög tull som avskurna blommor utan föreslår en
tullsats av 2 kr. 50 öre per kg.

Med nu angivna komplettering beträffande lökar m. in. med blommor och
knoppar biträder jag följaktligen kommitténs förslag.

06.02. Levande växter och rötter m. m.

Nuvarande tullförhållanden

Plantor av skogsträd samt rötter, sticklingar och ympkvistar är tullfria.
Förädlade körsbärs-, plommon-, päron- och äppelträd är belagda med en
tull av 60 öre per kg. För rododendron, azalea, erica och kamelia utgör tullen
5 öre per kg (vid tiden för kommitténs arbete 10 öre per kg; nedsättningen
har gjorts i samband med GATT-förhandlingar år 1956) och för
övriga hit hänförliga varuslag 20 öre per kg. Väger en växt mer än 10 kg,
utgår tullen för den överskjutande vikten med 3 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår bibehållen tullfrihet för de nu tullfria varuslagen
samt oförändrad tull för fruktträden. Beträffande rododendron etc. anser
kommittén någon större anledning ur skyddssynpunkt att bibehålla tullsatsen
icke vara för handen och föreslår därför att tullfrihet stadgas för
dessa artiklar. För övriga varuslag har kommittén funnit en höjning till
30 öre per kg motiverad.

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

263

Yttranden

Lantbruksstyrelsen föreslår att tullsatsen höjes till kr. 0:40 per kg för
clen grupp växter, för vilken kommittén upptagit en tull av kr. 0: 30 per kg,
och till kr. 1: — per kg för förädlade fruktträd. Till stöd härför anföres bl. a.
att trycket av utländsk konkurrens varit hårt ända sedan frilistningen genomfördes
1950 och plantskolornas existensbetingelser alltmer försämrats.
Importen av fruktträd utgör visserligen i dagens läge icke någon större konkurrens,
men i fråga om rosenbuskar och andra plantskolealster blir det
allt svårare för plantskolorna att hävda sin ställning.

Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund påyrkar en tull av kr. 1: 20 per
kg för förädlade körsbärs-, plommon-, päron- och äppelträd, kr. 0: 10 per
kg för rododendron, azalea, erica och liknande växter samt kr. 0:40 per
kg för andra växter med undantag av skogsträd.

Generaltullstyrelsen föreslår att tullen beräknas efter bruttovikten och
anför till stöd härför enahanda synpunkter som beträffande föregående
rubrik. Vad angår nu ifrågavarande artiklar understryker styrelsen särskilt
att varornas ömtåliga karaktär gör det önskvärt att uppackning undvikes.
Vidare framhålles att bestämmelserna angående emballagets inräknande i
vikten beträffande dessa varuslag är svårtillämpade och kan leda till ojämnheter
i varornas tullbeskattning. Vid övergång till bruttoviktsförtullning bör
de av kommittén föreslagna tullsatserna 60 och 30 öre per kg reduceras
till förslagsvis 50 respektive 25 öre per kg.

Departementschefen

Kommitténs förslag innebär en icke oväsentlig förstärkning av tullskyddet
för de varuslag beträffande vilka nämnvärd utländsk konkurrens torde
förekomma. Jag biträder detta förslag men anser mig icke kunna förorda
någon ytterligare höjning av tullarna på förevarande område. Av skäl som
anförts vid föregående rubrik torde övergång till bruttoviktsförtullning icke
böra ifrågakomina. Nämnas må att ett genomförande av den föreslagna
tullhöjningen kräver ändring i GATT-avtalet.

06.03. Blommor och blomknoppar
Nuvarande tullförhållanden

Mimosa och ljung är belagda med en tull av kr. 5: — per kg. För andra
friska blommor utgör tullen under tiden 1/3—30/11 kr. 10:— per kg och
under annan tid kr. 5:— per kg. Torkade blommor drager en tull av kr.
5:— per kg; sådana som är avsedda för yrkesmässig bearbetning är dock
tullfria.

Tulltaxekonimittén

Kommittén föreslår beträffande mimosa och ljung eu tull av kr. 4:-—
samt beträffande andra friska blommor en tull av kr. 7:50 under tiden
1/3- 30/11 och kr. 5:— under annan tid, allt per kg räknat; för torkade

264 Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

blommor föreslås tullfrihet oavsett användningen. Kommittén anför bl. a.
följande.

Tullarna på detta område torde redan tidigare ha varit av finans- eller
lyxtullskaraklär, ett förhållande som ytterligare underströks då tullsatserna
år 1932 höjdes genom de då införda tilläggstullarna. Tydligt är att de
förhöjda tullsatserna kommit att utnyttjas till skydd för inhemsk produktion.
En tillämpning av de allmänna principer för tullskyddet inom trädgårdsnäringen,
som anförts i kommitténs betänkande, torde närmast leda
till att en halvering av nu gällande tullsats under den egentliga skyddsperioden
skulle medföra en rimlig tullnivå. Hänsyn till befintliga odlare
synes dock bjuda att viss försiktighet iakttages i fråga om nedsättning av
tullen. På grund härav har kommittén ansett sig böra stanna vid en mindre
reduktion. Vad beträffar vintermånaderna föreslår kommittén att tullen
bibehålies oförändrad. I fråga om gränsdragningen mellan de båda perioderna
har delade meningar gjorts gällande. Med hänsyn bl. a. till den föreslagna
nedsättningen under högtullperioden har kommittén icke ansett sig
böra föreslå någon ändring. Av mimosa och ljung förekommer icke någon
inhemsk produktion, men viss konkurrens med inhemska sorter torde föreligga,
varför de även i fortsättningen bör beläggas med tull. Med hänsyn
till att varornas pris icke är mer än ungefär hälften av genomsnittspriset
för övriga importerade blommor har kommittén emellertid funnit en nedsättning
motiverad. Vad beträffar torkade blommor är importen obetydlig,
och den torde i allmänhet vara avsedd för yrkesmässig bearbetning, i vilket
fall den åtnjuter tullfrihet; det synes lämpligt att tullfrihet stadgas oavsett
varornas tillämnade användning.

Ledamoten Hansson föreslår att de olika tullsatserna fastställes till
respektive kr. 5: —, 10: — och 7: 50 samt anför till stöd härför i huvudsak
följande.

En rationellt driven handelsträdgårdsodling förutsätter en viss växtföljd
enligt samma principer som i jordbruket, och det enda alternativet till köksväxtodling
under glas är därvid blomsterodlingen. För att odlarna emellertid
utan alltför stort chanstagande skall kunna övergå till blomsterkulturer
måste de ha möjlighet att uppnå skälig lönsamhet även för denna odling.
Att under nuvarande omständigheter föreslå lägre tullar för avskurna blommor,
torde medföra mycket stora svårigheter för odlarna, eftersom lönsamheten
redan nu är hårt pressad. LTnder vintermånaderna förekommer eu
mycket betydande produktion av lökblommor i handelsträdgårdarna. Då
denna kultur utgör den huvudsakliga inkomstkällan för flertalet handelsträdgårdar
under vintermånaderna, måste det anses skäligt att dessa erhåller
ett tillfredsställande skydd för sin produktion. En mindre höjning av
tullen under denna tid kommer icke att i nämnvärd grad påverka konsumentpriserna.
För mimosa och ljung gör sig konkurrensen med lökblommorna
redan nu starkt kännbar, och det torde icke innebära någon olägenhet
att fasthålla vid den nuvarande tullsatsen.

Blomsterodlingen kan icke ryckas loss ur det sammanhang den har med
övriga kulturer inom handelsträdgårdsodlingen. Framför allt den dyrbara
jorden under glas måste utnyttjas under så stor del av året som möjligt,
och därvid är det kombinationerna mellan olika grönsaks- och blomsterkulturer,
som gör det möjligt att erhålla högsta produktion till lägsta möjliga
priser för varje produktslag.

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

265

Yttranden

Lantbrnksstyrelsen ansluter sig i fråga om tullsatserna till den inom
kommittén framförda reservationen. Styrelsen anför bl. a. att den svenska
marknaden under vintermånaderna översvämmas av billiga italienska importblommor,
varigenom avsättningen av i svenska handelsträdgårdar drivna
lökblommor försvåras. Under vår- och höstmånaderna säges konkurrensen
från närmare liggande exportländer vara hård.

Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund föreslår en höjning av tullen
på friska blommor till kr. 15: — under tiden 1/3—30/11 och kr. 10: — under
resten av året samt anför till stöd härför i huvudsak följande.

Trädgårdsodlarna har starkt reagerat mot den av kommitténs majoritet
förordade sänkningen av tullen på här berörda varuslag. Det synes också
svårt att förstå att den nuvarande tullen skulle utgöra någon begränsande
faktor för införsel av avskurna blommor, då av handelsstatistiken framgår,
att importen företett en jämn ökning från 107 ton till ett värde av
1 770 000 kr. år 1949 till 604 lon till ett värde av 16 030 000 kr. år 1955. År
1939, då tullen hade en helt annan effekt än nu är fallet, utgjorde
importen 139 ton till ett värde av 1 287 000 kr. Förbundet anser det felaktigt
att såsom kommittén gjort ange tullsatsen för avskurna blommor
till i det närmaste 50 % av värdet. Enär produktion och försäljning av avskurna
blommor förekommer under hela året inom landet, bör incidensen
beräknas på hela årets import, varvid den uppgår till c:a 29 % för åren
1954 och 1955. Jämfört med det genomsnittliga gränsskyddet för jordbruksprodukterna
på 27 % kan inte detta anses anmärkningsvärt högt för
ett enstaka varuslag inom trädgårdsproduktionen.

Med hänsyn till dessa jämte de i herr Hanssons reservation framförda
synpunkterna anser förbundet det omotiverat att föreslå sänkning av tullen
och föreslår i stället höjning av tullen för avskurna friska blommor.

Sveriges grossistförbund anser tullen på mimosa och ljung närmast vara
att karakterisera som en finanstull, då några odlingar icke förekommer inom
landet och varan knappast kan substitueras med andra blommor; förbundet
yrkar att tullen nedsättes till kr. 2: — per kg eller helt slopas. Vad beträflar
andra blommor anses behovet av tull under vintermånaderna icke särskilt
utpräglat, enär de internationella priserna under denna tid ligger på en
mycket hög nivå; förbundet påyrkar en tullsats om kr. 2: 50 per kg. Denna
tullsats bör gälla även under månaderna mars och november, då den svenska
produktionen icke är av sådan storleksordning, att den kan tillgodose
efterfrågan i rimlig omfattning. För resten av året har nuvarande tullsats
vissa tider motsvarat 50—100 % av värdet — ibland mer än 100 %
varför även den föreslagna tullsatsen anses vara för hög och eu sänkning
föreslås till högst kr. 5:— per kg. Förbundet anför ytterligare att konsumtionsstegringen
har medfört en avsevärd ökning av införseln, sedan importregleringen
upphörde, men eu betydande utbyggnad av de inhemska
odlingarna har också skett under efterkrigstiden. Marknadsutbudet från
de inhemska odlingarna torde till väsentlig del numera komma från ett relativt
litet antal specialiserade storodlingar. Framförda påståenden om

266

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

dumpingimport av avskurna blommor avvisas bestämt av förbundet. Blommorna
köpes i fast räkning av importörerna; exportörerna köper varorna i
regel på offentliga auktioner i respektive producentländer. Vidare kan
framhållas att de traditionella importörerna, som tidigare omhänderhade
omkring 90 % av hela importen, i dag torde representera en väsentligt
mindre del, sannolikt högst omkring hälften, övrig import ombesörjes till
största delen av handelsträdgårdsmästarna, vilka inköper blommor i utlandet
för komplettering av sin egen produktion och i syfte att få ett allsidigt
varusortiment. Lönsamheten inom svensk blomsterodling har, säger
förbundet, icke varit sämre än att betydande investeringar kunnat göras
under efterkrigstiden. Nödvändigheten av att bedriva odling av snittblommor
såsom ett led i rationellt driven handelsträdgårdsodling med viss
växtföljd torde man kunna ifrågasätta, enär, såvitt känt, storodlarna driver
uteslutande rosor och nejlikor i sina specialbyggda växthus.

Blomsterhandlarnas riksförbund påyrkar i den av Sveriges hantverksoch
småindustriorganisation överlämnade skrivelsen lägsta möjliga tull på
blommor samt tullfrihet under den tid då den inhemska produktionen ej
är tillfyllest.

Departementschefen

Tullen på blommor i allmänhet under tiden 1/3—30/11, under vilken tid
den alldeles övervägande delen av den inhemska produktionen saluföres, är
för närvarande av storleksordningen 50 % av värdet. Jag delar kommitténs
uppfattning att en nedsättning är motiverad men att därvid viss försiktighet
bör iakttagas med hänsyn till befintliga odlingar. Enligt min åsikt är
den av kommittén föreslagna tullen lämpligt avvägd. Även i övrigt finner
jag kommitténs förslag under denna rubrik innebära en skälig avvägning
mellan de skilda intressen som här gör sig gällande, .lag biträder alltså kommitténs
förslag under denna rubrik.

06.04. Blad, kvistar och andra växtdelar
Nuvarande tullförhållanden

Tullen utgår med 50 öre per kg; torkade blad in. in. som skall användas
för vidare yrkesmässig bearbetning är dock tullfria.

Tulltaxekommittén

Kommittén anser att nuvarande olikhet i tullhänseende mellan snittgrönt
och snittblommor icke är motiverad, enär varorna ligger i samma prisläge
per viktenhet, och föreslår att snittgrönt (adiantum och asparagus) belägges
med samma tull som avskurna blommor (nr 06.03), d. v. s. under tiden
1/3—30/11 kr. 7: 50 per kg och under annan tid kr. 5:— per kg. Beträffande
övriga hithörande artiklar föreslår kommittén tullfrihet under motivering
att importen icke i större utsträckning konkurrerar med här odlade
artiklar.

Kangl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

267

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind anför i en reservation att, även
om skäl kan anföras för att tullsatsen på snittgrönt borde anslutas till den
för position 06.03 föreslagna, strävan efter enhetlighet icke bör drivas därhän,
att den leder till en så betydande tullhöjning som i detta fall. Importen
dominerar nämligen i betydligt högre grad än som gäller blommor i allmänhet.
De föreslår en tullsats av kr. 5: — per kg under tiden 1/3—30/11
och kr. 2: 50 per kg under annan tid. Ledamoten Boo framför i en särskild
reservation enahanda yrkande med i huvudsak samma motivering.

Ledamoten Hansson påyrkar i en reservation en tull för snittgrönt av
kr. 10;— per kg under tiden 1/3—30/11 och kr. 7:50 per kg under annan
tid.

Yttranden

Lantbruksstyrelsen tillstyrker den av kommittén förordade utbrytningen
av snittgrönt samt föreslår att tullen för dessa varor skall utgå med kr.
10;— per kg under tiden 1/3—30/11 och kr. 7:50 per kg under annan
tid.

Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund anser att tullen för snittgrönt
bör utgå med samma belopp per viktenhet som för avskurna blommor. För
övriga hithörande varuslag föreslår förbundet oförändrad tull enär en betydande
produktion av dessa alster säges ske inom landet.

Blomsterhandlarnas riksförbund påyrkar i den av Sveriges hantverks- och
småindustriorganisation överlämnade skrivelsen lägsta möjliga tull på snittgrönt
samt tullfrihet under den tid då den inhemska produktionen icke är
tillfyllest.

Sveriges grossistförbund anser att tullen på snittgrönt bör kvarstå oförändrad.
Detta varuslag utgör i detalj försälj ningen ett komplement till blommor
och är icke någon separat handelsvara. Den svenska odlingen torde
icke svara för mer än mellan 20 och 30 % av behovet och särskilt under
huvudsäsongen december—mars är tillförseln av svensk vara synnerligen
begränsad. Odlingskostnaderna för i varje fall asparagus är betydligt lägre
än för blommor.

Sveriges köpmannaförbund föreslår beträffande snittgrönt en tull av kr.
5:— per kg under tiden 1/3—30/11 och tullfrihet under annan tid. Förbundet
anser att den svenska produktionen varken kvantitativt eller kvalitativt
är tillfredsställande och att naturliga förutsättningar för någon
avsevärt ökad produktion saknas. Någon anledning att tullbelägga varan
under perioden 1/12—28/2 anses icke föreligga, då den svenska produktionen
under denna tid är liten eller obefintlig.

Departementschefen

Liksom kommittén finner jag det i princip riktigt att snittgrönt i tullhänseende
likställes med snittblommor, och jag kan i betraktande bl. a.
av den föreslagna nedsättningen av tullen på sistnämnda varuslag biträda
kommitténs förslag härutinnan; även i övrigt ansluter jag mig till kommitténs
förslag.

268

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

Kap. 7. Köksväxter in. in.

Ur 07.01. Blomkål

Nuvarande tullförhållanden

Tullen utgår med 25 öre per kg under tiden 1/5—30/11 och 10 öre per kg
under annan tid; före 1/1 1957 gällde den högre tullsatsen under tiden 1/4
—31/12 (ändringen vidtagen efter förhandlingar inom GATT).

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår under tiden 1/5—31/7 en tull av 35 öre per kg, under
tiden 1/8—30/11 en tull av 25 öre per kg samt under resten av året tullfrihet.

Ordföranden har reserverat sig för en tull av 25 öre per kg under hela
skyddsperioden. Han erinrar om att kommittén i allmänhet ansett det icke
vara motiverat att genom en höjning av tullsatsen under början av skyddsperioden
bereda särskilt skydd för en primörodling. Enligt hans uppfattning
föreligger icke anledning att beträffande blomkål avvika från denna
princip.

Yttranden

Lantbruksstyrelsen föreslår att tullen under tiden 1/5—31/7 sättes till
50 öre per kg och under tiden 1/8—30/11 till 25 öre per kg samt anför
till stöd därför bl. a. följande.

Importen konkurrerar fr. o. m. maj månad med den svenska odlingen.
Den tidiga produktionen av blomkål här i landet ställer sig jämförelsevis
dyrbar till följd av att plantorna måste förkultiveras under glas. Odlingen
utgör emellertid ett betydelsefullt komplement till annan köksväxtodling och
bör enligt lantbruksstyrelsens mening skyddas mot konkurrerande import.

Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund föreslår en tull av 50 öre per
kg under tiden 1/5—31/7 och 25 öre per kg under tiden 1/8—31/12.

Svenska importföreningen för färsk frukt u. p. a. anser att det med den
nuvarande konsumtionsinriktningen, med transportteknikens fortsatta utveckling
och den ökade betydelsen av djupfrysta produkter m. m. är att
kämpa mot utvecklingen, om man försöker skapa ett konstlat primörskydd
och ett konstlat högt prisläge i början av olika svenska trädgårdsalsters
produktionsperiod. Primörbegreppet existerar knappast längre, då
det förbättrade transportväsendet möjliggör eu nära nog kontinuerlig import
under hela året. Detta har också kommittén i allmänhet beaktat. Ett
oförklarligt avsteg från principen gör dock kommittén vad gäller blomkål
under maj, juni och juli. Föreningen får därför instämma i den reservation,
som kommitténs ordförande avgivit beträffande denna position.

Stockholms handelskammare och Sveriges köpmannaförbund finner icke
skäl föreligga att bereda odlingen av blomkål något speciellt primörskydd
under början av skyddsperioden.

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

269

Departementschefen

Jag finner viss tvekan kunna råda angående lämpligheten av den av kommittén
föreslagna förstärkningen av tullskyddet, vilken bl. a. innebär ett
avsteg från den eljest tillämpade principen att inte föreskriva särskilt primörskydd.
Med hänsyn till föreliggande särskilda förhållanden är jag emellertid
beredd att biträda förslaget; någon ytterligare förstärkning av tullskyddet
vare sig genom höjning av tullsatsen eller utsträckning av skyddsperioden
kan jag däremot icke förorda.

Ur 07.01. Gurkor
Nuvarande tullförhållanden

Tullen utgår med 50 öre per kg under tiden 15/3—30/9 och 20 öre per
kg under annan tid.

Tulltaxekommittén

Kommittén anser beträffande slanggurkor den under skyddsperioden gällande
tullen ligga vid en nivå som motsvarar vad som kan anses rimligt för
trädgårdsnäringens produkter. Någon höjning av tullsatsen under första
delen av perioden kan kommittén i överensstämmelse med sin principiella
uppfattning i denna fråga icke förorda. Den nuvarande tullen för andra slag
av gurkor överstiger varuvärdet och bör kunna avsevärt reduceras. Kommittén
har dock ansett försiktigheten bjuda att stanna vid en halvering av
tullen eller 25 öre per kg under tiden 16/6—30/9. Beträffande icke-skyddsperiod
föreslås att nuvarande tull avskaffas för alla slag av gurkor.

Ledamoten Hansson förordar i en reservation höjning av tullen för slanggurkor
från 50 till 75 öre per kg under tiden 16/3—31/5 och anför till stöd
härför bl. a. följande.

Odlingen av slanggurkor är näst efter tomater den viktigaste växthuskulturen.
Den är en tidig, relativt värmekrävande odling. Påståendet att denna
tidiga odling i Sverige skulle medföra onödigt höga konsumentpriser på
varan torde dock icke vara riktigt. Det går icke att för svenskodlade produkter
utfå ett högre pris än för motsvarande importerade varor och under
sådana omständigheter måste denna odling anses lika berättigad som all
annan produktion inom landet. Som skydd mot ren spekulationsimport under
första delen av försäljningssäsongen är den nuvarande tullen ej tillräcklig.

Yttranden

Lantbruksstyrelsen föreslår beträffande slanggurkor en tull av 75 öre
per kg under tiden 16/3—30/6 och 50 öre per kg under tiden 1/7—30/9;
mot kommitténs förslag till tullsats för andra gurkor har styrelsen intet att
erinra. Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund föreslår en tull av 1 krona
per kg under den förstnämnda perioden men är i övrigt av samma uppfattning
som lantbruksstyrelsen.

Svenska importföreningen för färsk frukt u. p. a. ansluter sig till kommitténs
förslag med den ändringen att skyddsperioden i fråga om andra

270

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

slag av gurkor än slanggurkor enligt föreningens uppfattning icke borde
börja förrän den 1 juli. Vad beträffar slanggurkor anföres bl. a. följande.

Importincidensen uppgick år 1955 under skyddsperioden till 22 %, vartill
kom ett fraktskydd om ca 25 öre per kg (bilfrakt) från Holland. Skyddet
är alltså betydande. Anledning saknas att onödigt fördyra varan i början
av säsongen, vilket den framlagda reservationen innebär. Någon saklig grund
för sitt tal om »spekulationsimport» under ifrågavarande period kan reservanten
icke anföra. Importen under perioden betingas av bristande tillgång
och/eller i samband därmed överdrivna inhemska priser.

Departementschefen

I enlighet med vad tidigare anförts kan jag liksom kommittén icke förorda
något särskilt primörskydd utan ansluter mig i detta såväl som andra
hänseenden till kommitténs förslag.

Ur 07.01. Lök
Nuvarande tullförhållanden

Tullen utgår med 20 öre per kg under tiden 1/6—31/12 och 5 öre per kg
under tiden 1/1—29/2; under tiden 1/3—31/5 är varan tullfri.

Tulltaxekommittén

Kommittén, som konstaterar att den nuvarande tullen på lök under andra
halvåret är mycket hög, föreslår dock med hänsyn till frågans sociala aspekter
att tullsatsen under tiden 1/7—31/12 bibehålies oförändrad. Kommittén
finner vidare 15 öre per kg utgöra en lämpligt avvägd tull under tiden
1/1—29/2. Den därpå följande tullfria perioden bör utsträckas till att omfatta
jämväl juni månad.

Ledamoten Hansson anser att bärande skäl för en differentiering av tullskyddets
storlek under säsongens olika delar icke finnes. Den svenska löken
är lagringsduglig under hela första kvartalet. En lagring medför emellertid
högre kostnader i form av ränte- och svinnförluster och det synes icke rimligt
att under dylika förhållanden tillämpa en lägre tullsats under månaderna
januari och februari.

Yttranden

Lantbruksstyrelsen föreslår att tullen fastställes till 25 öre per kg under
tiden 1/6—29/2. Styrelsen framhåller att genom den omfattande odling
av lök, som bedrives framför allt på Öland, kan den svenska produktionen
i regel tillgodose marknadsbehovet under hösten och vintern. Med de lagringsmöjligheter
som föreligger kan en vid olämplig tidpunkt företagen
import trycka marknaden under längre tid och orsaka försäljningssvårigheter
för den svenska varan.

Sveriges lökodlareförening påyrkar en tull av 30 öre per kg under tiden
1/6—31/3 och anför till stöd härför i huvudsak följande.

Den areal av svensk matlök, som odlas i landet, är till ojämförligt största
del belägen på Öland. Inom detta område har under det senaste årtiondet

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

271

skett eu alltmera markant minskning av befolkningsunderlaget. I första
hand har denna minskning enligt föreningens uppfattning skett på den anställda
arbetskraftens bekostnad och i andra hand genom att familjemedlemmar
sökt sig arbete inom andra landsdelar. Det synes föreningen vara
en uppgift av första ordningen att lökodlingen, som dels är arbetskrävande
och dels har arbetsmomenten fördelade över lång tidsrymd, jämväl i fortsättningen
kan behållas. Lökodlingen säges ha stora möjligheter att medverka
till en jämn sysselsättning jämväl under vintermånaderna.

Föreningen framhåller vidare att odlarna även har haft ögonen öppna
för konsumenternas berättigade önskan att erhålla en högklassig vara, vilken
under hela året kan köpas till skäligt pris. Med detta syftemål har
odlarna på Öland sedan år 1955 genomfört central sortering av all lök, varigenom
kvaliteten kan garanteras. En rationaliserad hopsamling och sortering
av löken i förening med ett ändamålsenligt marknadsförande säges
också ha kunnat sänka denna del av handelsmarginalerna på varan högst
väsentligt.

Förutsättningen för att odling av svensk lök skall kunna fortsätta är enligt
föreningens uppfattning emellertid att lökimport till dumpingpriser
förhindras genom ett lämpligt avvägt tullskydd. Särskilt under vissa år
säges risken för lökimport från Holland till mycket låga priser vara överhängande.
Även relativt små kvantiteter importerad lök till lågt pris kan
verka nedpressande på den svenskodlade lökens pris. Det är av denna anledning
som odlarna önskar en höjning av tullskyddet under hela den
tullskyddade perioden till 30 öre per kg. De nuvarande tullsatserna på
lök har varit oförändrade i över 20 år, varför en ändring med hänsyn till
det nuvarande penningvärdet också anses fullt motiverad. Vidare bör enligt
föreningens uppfattning beaktas, att den av odlarna föreslagna höjningen
av tullskyddet på lök inte på något sätt kommer att inverka på konsumentprisets
storlek på varan. Det säges nämligen ha visat sig, att utförsäljningspriset
till konsument knappast undergår någon förändring alls hur mycket
lökpriset till odlarna än fluktuerar.

Odlarna är beredda att godtaga en månads förkortning av den nu tullskyddade
tiden på försommaren, under förutsättning av att den lullbelagda
tiden på våren utsträckes med en månad till den 31/3. Om det senare av
handelspolitiska skäl skulle vara ogenomförbart, så förutsätter odlarna i
så fall, att den nuvarande tullskyddade tiden 1/6—29/2 på inga villkor avkortas.

Det framhålles vidare att den svenska lökens kvalitet under hela första
kvartalet är av utmärkt god beskaffenhet och att intensiva försök pågår
med olika groningshämmande medel för att jämväl under tiden april—juni
kunna saluföra svenskodlad lök.

Föreningen anser det oriktigt med lägre tullsats i början av året, enär
odlare, som påtager sig lagringskostnader i form av ränte- och svinnförluster
för lagring av lök fram till dessa vintermånader, löper risk att erhålla
ett lägre pris för sådan vara.

272

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

Sveriges lantbruksförbund, Riksförbundet Landsbygdens folk och Fruktodlingens
förhandlingsorgan samt Ölands ortsförbund av RLF föreslår likaledes
en tullsats av 30 öre per kg under tiden 1/6—31/3 och åberopar till
stöd härför en argumentering som i huvudsak överensstämmer med vad som
anförts i lökodlareföreningens yttrande.

Svenska importföreningen för färsk frukt it. p. a. framhåller att tullen
på lök under månaderna januari och februari till stor del har karaktären
av finanstull. Tillgången efter årsskiftet av kvalitativt godtagbar inhemsk
lök anses trots framsteg inom den svenska odlingen ringa.

Departementschefen

Tullen för lök under den egentliga skyddstiden närmar sig ofta 50 %
av importvärdet och får således betecknas såsom hög även för att gälla en
vara på här ifrågavarande område. Med hänsyn till de av kommittén åberopade
sociala skälen kan jag dock biträda kommitténs förslag att bibehålla
tullen oförändrad. Däremot finner jag i likhet med kommittén, som härvidlag
är enhällig, icke skäl att höja densamma. Jag biträder vidare kommitténs
förslag att förstärka tullskyddet under årets första månader och
finner den av kommittémajoriteten föreslagna tullen under denna tid lämpligt
avvägd. Vad beträffar längden av de olika tullperioderna finner jag icke
anledning frångå tulltaxekommitténs i detta hänseende enhälliga förslag.

Ur 07.01. Potatis
Nuvarande tullförhållanden

Potatis är inbegripen under jordbruksprisregleringen och i enlighet därmed
i allmänhet fri från tull men belagd med importavgift. Sådan avgift
utgår dock icke för nyskördad (färsk) potatis, inkommande under tiden
1/1—30/6, utan för denna har förut utgående tull av 10 öre per kg bibehållits.

Tulltaxekommittén

Kommittén anser att gränsskyddet för färskpotatisen, som står trädgårdsprodukterna
nära, bör uttagas i form av tull. En tullsats av 15 öre per kg,
som f. ö. föreslagits av jordbruksprisutredningen, anses stå i god överensstämmelse
med de principer som kommittén tillämpat på trädgårdsområdet.
Tiden för uttagande av denna tull bör begränsas till juni månad.
Färsk potatis inkommande under annan tid anses däremot såväl av praktiska
skäl som med hänsyn till den konkurrens som måhända i vissa lägen
kan förekomma med annan potatis (fjolårspotatis) böra beläggas med importavgift
efter samma grunder som denna vara.

Ledamoten Hansson anför i en reservation att starka skäl talar för att
även färskpotatisens gränsskydd i överensstämmelse med vad förutsättes
för potatis i allmänhet regleras genom importavgifter i stället för med tullar.
Odlingen av denna potatis är synnerligen arbets- och kostnadskrävande
varför det är önskvärt att så god anpassning som möjligt kan ske av gränsskyddet
gentemot de aktuella prissättningsproblem som kan uppstå.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

273

Yttranden

Statens jordbruksnämnd föreslår att tullen på färskpotatis avskaffas och
ersättes med särskild importavgift samt anför till stöd härför i huvudsak
följande.

Vid avlåtande av propositionen nr 65/1956 var föredragande departementschefen
icke beredd att taga ställning till frågan, om det framtida skyddet
skulle utgå i form av tull eller införselavgift. I denna fråga har jordbruksnämnden
ansett sig böra framlägga förslag i förevarande sammanhang.
Förslaget, som bygger på överenskommelse med jordbrukets förhandlingsdelegation
och har godkänts av färskpotatisodlareföreningarna i
Kullabygden, avser, att tullen slopas på den under januari—juni inkommande
färskpotatisen och att bemyndigande i stället lämnas jordbruksnämnden
att för en tid av fyra veckor under ettvart av åren 1957—1959 förordna
om införselavgift för nyskördad (färsk) potatis enligt följande grunder. Under
den kalendervecka, då midsommardagen infaller, (»midsommarveckan»)
och under första kalenderveckan därefter skall avgiften utgå med 29 öre
per kg. Avgiften skall utgöra under kalenderveckan före midsommarveckan
20 öre och under andra kalenderveckan efter midsommarveckan 15 öre per
kg. Jämfört med nuvarande tull innebär sålunda de föreslagna avgifterna
en merbelastning av importen med 19, resp. 10 och 5 öre per kg. Vid bifall
till förslaget skulle sådan färskpotatis, som inkommer tidigare än veckan
före midsommarveckan, belastas endast med avgiften för gammal potatis,
alltså som regel endast med 5 öre per kg, i stället för med hittillsvarande
tull av 10 öre per kg. Förslaget förutsätter, att några prisgränser icke fastställs
för färskpotatisen och att kvantitativ importreglering av denna vara
icke skall tillämpas. Under den tid, för vilken särskilt skydd för färskpotatisen
nu föreslås, brukar normalt huvudparten av den speciella inhemska
produktionen av färsk kvalitetspotatis föras i marknaden. Under denna tid
har hittills icke något annat land kunnat i någon nämnvärd omfattning
konkurrera på den svenska marknaden med potatis av motsvarande kvalitet.
De föreslagna avgifterna skulle därför, utan att behöva innebära någon
fördyring av färskpotatisen, endast utgöra ett visst skydd mot i framtiden
eventuellt uppträdande konkurrens.

Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet Landsbggdens folk hemställer
att nyskördad potatis likställes med annan potatis och överföres till
jordbruksregleringen.

Svenska importföreningen för färsk frukt u. p. a. framhåller att svensk
färskpotatis normalt produceras tidigast från den 15/6 och att dessförinnan
intet behov föreligger av tullskydd. Föreningen vill dock icke motsätta
sig att tullskyddet utsträckes att gälla under hela juni månad men
föreslår i så fall att tullsatsen bestämmes till 10 öre per kg. Frakten från
Italien (enda leverantörland av betydelse vid den aktuella tiden) till svensk
gräns uppgår till 10 öre per kg, varför tull och frakt tillsammans innebär
ett mycket betydande skydd för den svenska produktionen. Någon anledning
att speciellt skydda en primörodling av potatis i bänk föreligger icke.

Departementschefen

Huruvida färskpotatis närmast bör jämställas med trädgårdsprodukter
eller i stället hänföras till jordbruksprodukter i egentlig mening kan själv 18

Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 90

274

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

fallet vara föremål för delade meningar. Hittills har emellertid sådan potatis
i vad angår avgiftsbeläggning till skydd mot utländsk konkurrens behandlats
som en trädgårdsprodukt, och det har enligt min uppfattning icke förebragts
tillräckliga skäl för att härvidlag inta en ändrad ståndpunkt. Jag
delar därför tulltaxekommitténs och jordbruksprisutredningens uppfattning
att gränsskyddet liksom hittills bör ha formen av tull. Med hänsyn till de
speciella förhållandena vid denna produktion finner jag mig emellertid
kunna förorda ett något högre skydd än som föreslagits av dessa kommittéer
och föreslår att tullen bestämmes till 20 öre per kg. Tullskyddet bör
enligt min mening gälla under tiden 6/6—5/7; under annan tid torde nyskördad
potatis böra beläggas med importavgift efter samma grunder som
annan potatis.

Ur 07.01. Sparris
Nuvarande tullförhållanden

Sparris är under hela året belagd med en tull av kr. 1: 50 per kg.
Tulltaxekommittén

Kommittén finner att en sänkning av tullen till kr. 1:— per kg skulle
kunna genomföras utan större olägenhet för odlarna och att tullen endast
behöver utgå under maj och juni månader, då svensk färsk sparris i allmänhet
föres i marknaden.

Departementschefen

Jag biträder kommitténs förslag, vilket av remissinstanserna lämnats
utan erinran.

Ur 07.01. Svamp
Nuvarande tullförhållanden

Champinjoner är belagda med en tull av 75 öre per kg; för annan svamp
utgår tullen med 1 krona per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår att tullen för alla slag av svamp sättes till 75 öre per
kg Yttrande Sveriges

champinjonodlares förening påyrkar en tullsats av 1 krona per kg
för champinjoner och anför bl. a. följande.

Champinjonodlingen, som under ett 20-tal år vuxit upp från ingenting
och alltjämt ökar, täcker nu landets hela behov av champinjoner, varför
någon import icke erfordras. Konkurrensen mellan odlarna är hård, och
det pris odlarna erhålla i dag är praktiskt taget detsamma, som de erhöllo
för 15—20 år sedan, medan som bekant omkostnaderna stigit oerhört. Detta
har möjliggjorts genom stark rationalisering och industrialisering av

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

275

odlingen. Emellertid är nu gränsen nådd för vad som på denna väg kan
åstadkommas, och en ohejdad import skulle äventyra den svenska champinjonodlingens
bärighet. Då stora belopp investerats i dessa odlingar, skulle
en avsevärd kapitalförstöring bli följden. Erfarenheten visar ju också,
att om en inhemsk produktion på grund av för stor importkonkurrens slås
ihjäl, stiger genast priset på importvaran, vilket ju blir till konsumenternas
nackdel.

Departementschefen

Liksom kommittén finner jag icke tillräcklig anledning föreligga att höja
tullen på champinjoner, vilken f. ö. är bunden i GATT vid nuvarande belopp.
Framhållas må att importen under senare år endast undantagsvis
överstigit 50 ton, under det att den inhemska produktionen enligt uppgift
år 1956 beräknats till 1 000 ton. Vad beträffar annan svamp delar jag kommitténs
uppfattning att denna bör beläggas med samma tull som champinjoner.

Ur 07.01. Tomater
Nuvarande tullförhållanden

Under tiden 1/5—30/11 utgår tullen med 50 öre per kg och under annan
tid med 15 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår att tullen under tiden 1/5—30/11 bibehålies oförändrad
vid 50 öre per kg och att den helt borttages under annan tid av året.

Ledamoten Hansson föreslår en höjning av tullen till 75 öre per kg under
tiden 1/5—30/6 och anför till stöd härför i huvudsak följande.

Tomater är den för närvarande viktigaste kulturen för odling i växthus.
Med tanke på näringsvärdet hör också tomaterna till de förnämsta köksväxterna,
varför en fortsatt stegring av konsumtion och produktion inom
landet får anses synnerligen önskvärd. Med nuvarande, svårbemästrade importkonkurrens
är det emellertid ytterst vanskligt för odlarna att våga taga
kostnaderna för omfattande rationaliseringsåtgärder till förbilligande av
produktionen. Under de första månaderna av produktionssäsongen fordras
ett effektivare marknadsskydd för att ej prisbildningen skall utsättas för
alltför kraftiga störningar till följd av tillfällig överskottsimport. En höjning
med 25 öre per kg under månaderna maj och juni torde ej vid denna
tid relativt sett belasta konsumentpriset i nämnvärd grad.

Yttranden

Lantbruksstijrelsen ansluter sig till reservantens förslag under framhållande
bl. a. av att det för trädgårdsnäringens räntabilitet är av största vikt,
att odling kan bedrivas under så lång tid av året som möjligt.

Sveriges handelstrådgårdsmästareförbund påyrkar att tullen under tiden
1/5—31/7 skall utgå med 1 krona per kg och under tiden 1/8—30/11 med
50 öre per kg.

Svenska importföreningen för färsk frukt u. p. a. finner att skäl föreligger
att under tiden 1/5—15/6 ha en lägre tull än 50 öre per kg. Man anser

276

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

att den inhemska produktionen under maj och juni månader är helt otillräcklig
och att en mycket betydande kompletteringsimport är erforderlig.
Föreningen anför vidare.

Ytterligare rationalisering av den svenska odlingen är angelägen. Något
behov att skydda mindre, ej specialiserade växthusodlingar med höga kostnader
kan ur allmänna synpunkter icke anses föreligga. Handeln ställer
sig mycket frågande till reservanternas uppfattning att en fortsatt stegring
av konsumtionen av tomater, vilka med tanke på näringsvärdet höra till de
förnämsta köksväxterna, lämpligen skulle kunna åstadkommas genom en
tullhöjning. Någon tillfällig »överskottsimport» under nämnda period
torde knappast förekomma men väl en ur såväl kvantitativ som prissynpunkt
nödvändig kompletterande import.

Departementschefen

I enlighet med vad förut anförts kan jag icke förorda något särskilt primörskydd.
Å andra sidan finner jag icke heller tillräckliga skäl att, såsom
föreslagits från importörhåll, reducera tullen under primörtiden. Jag biträder
följaktligen kommitténs förslag.

Ur 07.01. Vitkål, rödkål och ärter m. m.

Nuvarande tullförhållanden

För vitkål utgår tullen med 10 öre per kg och för pepparrot med 20 öre
per kg. Sallad är tullfri under tiden 1/1—29/2 (vid tiden för kommitténs arbete
utgick tull med 40 öre per kg, som emellertid avskaffades i samband
med GATT-förhandlingarna år 1956) och under annan tid av året belagd
med en tull av 40 öre per kg. Nyskördade (färska) rotfrukter drager under
tiden 1/1—30/6 en tull av 20 öre per kg och under annan tid 10 öre per kg,
vilken tullsats även gäller för andra rotfrukter (till rotfrukter räknas bl. a.
rädisor). För andra köksväxter utgår tullen med 40 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår för vitkål och rödkål en tull av 10 öre per kg, för
ärter en tull av 20 öre per kg under tiden 1/3—31/12 och tullfrihet under
annan tid, för rotfrukter (inkl. rädisor) en tull av 10 öre per kg, dock att
tullen för nyskördade produkter skall utgöra 20 öre per kg under tiden 1/5—
30/6 samt för andra produkter en tull av 40 öre per kg under tiden 1/3—
31/12 och tullfrihet under annan tid. Vad särskilt beträffar rädisor samt
sallad, dill och persilja, för vilka varuslag odlarna hos kommittén påyrkat
en tullsats av 1 krona per kg under tiden 1/3—30/4, har kommittén i överensstämmelse
med sin principiella uppfattning icke ansett sig kunna förorda
något särskilt primörskydd.

Ledamoten Hansson påyrkar i avgiven reservation för sallad, dill,
persilja och rädisor en tull av 1 krona per kg under tiden 1/3—30/4 och
40 öre under resten av året. Dessa produkter odlas i stor utsträckning i
handelsträdgårdarna såväl i växthus under vintern som i drivbänkar och
på friland under resten av året. De passar utmärkt till mellankulturer i andra

277

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

odlingar med längre utvecklingstid, t. ex. tomater. Under de tidiga vårmånaderna
har emellertid även i detta fall utbytet av dessa kulturer, framför
allt sallad, ett intimt samband med importutvecklingen. Det synes befogat
med en höjning av tullen under tiden 1/3—30/4 från 40 öre till 75 öre per
kg. Med hänsyn till att produktion av dessa varuslag förekommer under hela
året synes det angeläget att tullen under övriga delen av året bibehålies vid
40 öre per kg.

Yttranden

Lantbruksstyrelsen föreslår, att tullen för andra produkter än vitkål, rödkål,
rotfrukter och ärter höjes till 75 öre per kg under tiden 1/3—31/5 och
fastställes till 40 öre per kg under annan tid samt åberopar till stöd härför i
huvudsak samma skäl som reservanten inom tulllaxekommittén.

Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund ansluter sig i fråga om huvudsaklig
argumentering till den avgivna reservationen men påyrkar för sallad,
dill, persilja och rädisor en tull av 1 krona per kg under skyddsperioden.
Förbundet framhåller särskilt att den troligen största försäljningen av
svenskodlad brysselkål och purjolök äger rum under just den tid för vilken
tulltaxekommittén föreslagit tullfrihet.

Svenska import^öreningen för färsk frukt u. p. a. påyrkar tullfrihet för
sallad under tiden 1/12—15/3 och tullfrihet för paprika samt förutsätter att
spetskål kommer att tulltaxeras som vitkål. Föreningen räknar med en
ökad vinterkonsumtion av sallad, under förutsättning att den kan erbjudas
konsumenterna till rimligt pris. Den svenska frilandssalladen kommer icke
i marknaden förrän i slutet av maj och saluföres till månadsskiftet september/oktober.
Inhemsk sallad odlad under glas anser föreningen aldrig kunna
bli någon billig och populär vara på grund av de höga produktionskostnaderna.
Vad beträffar paprika säges någon nämnvärd odling icke förekomma
i Sverige.

Departementschefen

I överensstämmelse med den uppfattning åt vilken jag tidigare givit
uttryck kan jag icke biträda framställda yrkanden om införande av särskilt
primörskydd. Jag finner icke heller anledning till erinran mot kommitténs
förslag om tullfrihet under vintermånaderna, vilken anordning såvitt
angår sallad godtagits av statsmakterna i samband med GATT-förhandlingar
år 1956. För utvidgning av tullfriheten beträffande sallad eller införande
av tullfrihet under hela året beträffande paprika finner jag å andra
sidan icke tillräckliga skäl föreligga. Jag ansluter mig följaktligen till kommitténs
förslag. Härvid förutsätter jag att den för vitkål föreslagna tullen
kommer i tillämpning jämväl å den form av dylik kål som benämnes spetskål.

278 Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

07.02. Köksväxter, frysta
Nuvarande tullförhållanden

Frysta köksväxter tulltaxeras för närvarande enligt vad som stadgas för
motsvarande färska produkter, vilket bl. a. innebär att tullen på de flesta
varorna är olika hög under skilda delar av året.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår att vid här ifrågavarande rubrik stadgas under hela
året gällande tullsatser, vilka till dess ytterligare erfarenheter vunnits upptages
till samma belopp som för motsvarande färska produkter under den
tid då de är högst tullbelagda.

Departementschefen

Kommitténs förslag föranleder icke någon erinran från min sida.

07.03. Köksväxter, tillfälligt konserverade
Nuvarande tullförhållanden

Av här ifrågavarande produkter belägges för närvarande de i saltvatten
inlagda med tull efter samma grunder som torkade (jfr nr 07.04), under
det att de övriga tulltaxeras såsom motsvarande färska produkter (jfr nr
07.01); beträffande sistnämnda produkter innebär detta bl. a. att tullen
på de flesta varor är olika hög under skilda delar av året.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår här liksom beträffande frysta produkter att varorna
under hela året belägges med samma tull som motsvarande färska varor under
den tid då de är högst tullbelagda.

Departementschefen

Även beträffande denna rubrik biträder jag vad kommittén föreslagit.

07.04. Köksväxter, torkade
Nuvarande tullförhållanden

Hit hänförliga produkter är belagda med följande tullsatser per kg, nämligen
potatis 5 öre, champinjoner 75 öre, andra svampar 1 krona, gurkor
35 öre, rötter 20 öre samt övriga varor 25 öre.

Tulltaxekommittén

Med hänsyn till artiklarnas ringa betydelse har kommittén icke ansett tillräcklig
anledning föreligga att differentiera tullen utan föreslår en enhetlig
tull med samma belopp som för närvarande gäller för torkade köksväxter t
allmänhet eller 25 öre per kg.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

279

Yttrande

Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund anser att tullen för torkade
champinjoner bör fördubblas och att i varje fall någon sänkning av nu utgående
tull icke bör ifrågakomma. Det förekommer visserligen för närvarande
icke någon nämnvärd import av denna vara, men då detta rent tekniskt
icke möter något hinder kan en import av detta varuslag snabbt svälla
till mycket stor omfattning.

Departementschefen

Enligt min uppfattning föreligger icke anledning att frångå kommitténs
förslag.

07.05. Ärter, bönor och andra baljväxtfrön, torkade
Nuvarande tullförhållanden

De viktigaste hithörande varuslagen inbegripes under det för jordbruksprodukter
gällande importavgiftssystemet och är i tulltaxan upptagna med
tullfrihet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet för rubriken i dess helhet.
Departementschefen

Någon anledning till erinran mot kommitténs förslag torde icke föreligga.

07.06. Maniok- och arrowrot, jordärtskockor m. m.

Nuvarande tullförhållanden

Av till denna rubrik hänförliga varor är maniok- och arrowrot inbegripna
i det för jordbruksprodukter gällande importsystemet och i tulltaxan upptagna
med tullfrihet. Beträffande övriga varuslag är nyskördade rötter, inkommande
under tiden 1/1—30/6, samt torkade produkter belagda med en
tull av 20 öre per kg; för andra varor utgör tullen 10 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet för rubriken i dess helhet.

Yttrande

Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund påyrkar en tull av 10 öre per kg
för jordärtskockor, beträffande vilken vara i motsats till övriga hit hänförliga
varuslag en odling av betydande omfattning säges förekomma inom
landet.

Departementschefen

Även om tullen på jordärtskockor icke torde vara av någon större betydelse,
anser jag mig kunna biträda yrkandet om bibehållande av den nu i

280

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

allmänhet utgående tullen av 10 öre per kg; i övrigt föranleder kommitténs
förslag icke någon erinran från min sida.

Kap. 8. Ätbara frukter; skal av citrusfrukter eller melon

08.01. Dadlar, bananer, ananas m. m.; kokos-, para- och kasjunötter
Nuvarande tullförhållanden

Färska bananer är belagda med en tull av 10 öre per kg. För andra här
avsedda färska frukter utgår tullen med 20 öre per kg under tiden 1/5—31/1
och med 10 öre per kg under annan tid. Nötter, kasjunötskärnor och kokosrasp
är belagda med en tull av 30 öre per kg samt andra nötkärnor med en
tull av 50 öre per kg. Beträffande torkade frukter är bananer tullfria och
för dadlar utgår tullen med 30 öre per kg samt för andra frukter med 50
öre per kg.

Tulltaxekommittén

Med hänsyn till att ett bibehållande av tullarna ur fiskal synpunkt kan
befinnas lämpligt upptager kommittén hit hänförliga varor med i stort sett
oförändrade tullsatser. En viss hyfsning av tullbestämmelserna anses dock
motiverad för att undvika en onödig specificering av dessa i många fall relativt
betydelselösa artiklar. Den uppbrytning av GATT-bindningen beträffande
torkade bananer som förslaget påkallar anses icke möta några svårigheter.

Yttranden

Svenska importföreningen för färsk frukt u. p. a. och Sveriges grossistförbund
understryker att tullarna på hit hänförliga varuslag är av fiskal natur.
De intäkter som erhålles finner organisationerna så obetydliga att motiv numera
saknas att bibehålla ifrågavarande tullar. Det framhålles vidare att
bananer är en frukt, som ur olika synpunkter är betydelsefull särskilt för
barn och som ofta ordineras vid vård av sjuka.

Svenska choklad- och konfektgrfabrikantföreningen u. p. a. påyrkar tullfrihet
för kokosnötter, paranötter och kasjunötter.

Departementschefen

I enlighet med den tidigare angivna principen att icke ingå på någon
allmän omprövning av de fiskala tullarna har departementsförslaget, liksom
kommitténs förslag, utformats med i stort sett oförändrade tullsatser.

08.02. Citrusfrukter
Nuvarande tullförhållanden

Apelsiner, cedrat- och grapefrukter, klementiner och mandariner är f. n.
tullfria. För citroner utgår tull med 5 öre per kg och för pomeranser med 10

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

281

öre per kg. Övriga färska frukter drager under liden 1/5—31/1 en tull av
20 öre per kg och under annan tid 10 öre per kg. För torkade frukter utgår
tullen med 50 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén konstaterar att de viktigaste hithörande fruktslagen enligt
gällande bestämmelser är fria från tull. Beträffande de övriga anses ur
skyddssynpunkt icke föreligga något hinder att avskaffa tullen. Kommittén
har emellertid av samma skäl som under föregående position upptagit nu
utgående tullar i stort sett oförändrade.

Yttrande

Svenska importföreningen för färsk frukt u. p. a. anser att tullarna för
citroner och pomeranser icke rimligen kan motiveras ens av fiskala skäl.

Departementschefen

Vad som anförts under föregående rubrik äger tillämpning jämväl vid
denna position.

08.03. Fikon
Nuvarande tullförhållanden

För färska fikon utgår tullen under tiden 1/5—31/1 med 20 öre per kg
och under annan tid med 10 öre per kg; torkade fikon drager en tull av 15
öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén framhåller att liksom när det gäller de båda föregående positionerna
det från skyddssynpunkt icke torde föreligga något hinder att avskaffa
tullarna. Kommittén har emellertid även här upptagit varorna med
tull, för den händelse en viss tullbeskattning av fiskala skäl skulle befinnas
lämplig. Den för torkade fikon gällande tullen 15 öre per kg har därvid
ansetts böra gälla för hela rubriken.

Yttrande

Sveriges grossistförbund föreslår att tullen, som helt anses vara av fiskal
natur, slopas.

Departementschefen

Liksom vid de båda föregående rubrikerna följer departementsförslaget
kommitténs förslag.

08.04. Vindruvor (färska eller torkade)

Nuvarande tullförhållanden

För färska druvor utgår tull under tiden 1/7—31/12 med 25 öre per kg;
för färska druvor under annan tid samt för torkade druvor utgår icke någon
tull.

282

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxekommittén

Kommittén har icke funnit anledning föreslå någon ändring av tullsatsens
storlek. Vad beträffar skyddstidens längd har kommittén däremot, med
hänsyn dels till att vindruvor i första hand konkurrerar med inhemska bär
och stenfrukter för vilka säsongen är relativt kort, dels till den prisförskjutning
som synes inträda mot slutet av året, funnit en avkortning motiverad
till den 31/10. Beträffande torkade vindruvor (russin och korinter) ifrågasättes
icke någon ändring av den nuvarande tullfriheten.

Yttranden

Lantbruksstyrelsen föreslår med hänsyn till den konkurrens som importen
av vindruvor under höstmånaderna utgör för svenskodlad frukt av annat
slag att skyddstiden bibehålies oförändrad.

Svenska importföreningen för färsk frukt u. p. a. framhåller under hänvisning
till fraktkostnaderna att kommitténs förslag innebär ett ganska högt
gränsskydd.

Departementschefen

Enligt min uppfattning finnes icke anledning frångå tulltaxekommitténs
enhälliga förslag.

08.05. Nötter och liknande frukter
Nuvarande tullförhållanden

Valnötter är, sedan den tidigare utgående tullen reducerats och slopats
i samband med GATT-förhandlingarna åren 1955 och 1956, numera
tullfria. Hasselnötter, mandel och kastanjer är belagda med en tull av 20 öre
per kg och hasselnötskärnor med 40 öre per kg. Andra nötkärnor samt
pistachmandel drager en tull av 50 öre per kg. Övriga här avsedda nötter
är belagda med en tull av 30 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén anser att ur skyddssynpunkt hinder icke föreligger att avskaffa
tullarna. Med hänsyn till möjligheten att ett bibehållande av tullarna ur fiskal
synpunkt kan befinnas lämpligt har emellertid kommittén upptagit tullsatserna
i stort sett oförändrade.

Yttranden

Sveriges grossistförbund uttalar att tullarna vid denna rubrik är helt av
fiskal natur och ur dessa synpunkter ej längre motiverade. Liknande uppfattning
framföres av Sveriges konditorförening genom Sveriges hantverksoch
småindustriorganisation.

Svenska choklad- och konfektyrfabrikantföreningen u. p. a. hemställer
att tullfrihet måtte fastställas för mandel och nötkärnor. Den övervägande
delen av importen av dessa varor anser man förbrukas av choklad- och konfektyrindustrin.
Med den höga beskattning som ändå råder på industrins

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

283

produkter förefaller det föreningen omotiverat med ytterligare extrabeskattning
av dessa råvaror.

Departementschefen

Under erinran om vad jag tidigare anfört rörande tullar av fiskal natur
föreslår jag att tullarna upptages i enlighet med kommitténs förslag, dock
med undantag för oskalade valnötter, som med hänsyn till numera föreliggande
GATT-bindning bör upptagas med tullfrihet.

08.06. Äpplen, päron och kvittenfrukter
Nuvarande tullförhållanden

Äpplen och päron är belagda med en tull av 25 öre per kg under skyddsperioden,
vilken för äpplen utgör tiden 1/7—29/2 och för päron tiden 1/7—
31/12; under andra tider av året är såväl äpplen som päron tullfria. Före
den 1 januari 1956 utgick tull för äpplen med 20 öre per kg under tiden
1/7—31/12 och 10 öre per kg under tiden 1/1—31/1, samt för päron med 20
öre per kg under nu gällande skyddstid. Ändringarna vidtogs sedan informationer
erhållits om tulltaxekommitténs utredningar, och de nya tullsatserna
överensstämmer med det förslag som sedermera framlagts av kommittén.

Tulltaxekommittén

I sin motivering till nyssnämnda förslag anför kommittén hl. a. följande.

Förutom av tullarna skyddas produktionen även av kvantitativa restriktioner,
vilka tillämpats så att de hindrat import före en viss för varje år
särskilt fastställd tidpunkt. Dylika restriktioner kan enligt internationella
överenskommelser i princip motiveras endast av valutapolitiska skäl. Vid
en avveckling av dessa restriktioner är ett ökat utbud av utländsk frukt på
den svenska marknaden att motse. Vidare kommer den inhemska tillförseln
på grund av den betydande nyplantering som ägt rum att öka avsevärt under
de närmaste åren, och fråga är huruvida icke denna omständighet kommer
att påverka prisbildningen i väl så hög grad som den ökade utländska konkurrensen.
Fruktodlingen här i landet kommer sålunda otvivelaktigt att ställas
inför betydande svårigheter. Det kan göras gällande att fruktodlarna
liksom andra företagare vidtagit den genomförda utvidgningen på egen risk.
Kommittén har likväl ansett sig icke kunna underlåta att fästa avseende vid
de sociala aspekter på frågan som i förevarande fall gör sig gällande, ehuru
kommittén givetvis är medveten om att sådana aspekter är i hög grad
relevanta även med hänsyn till konsumenternas intresse. Även om de ökade
svårigheterna såsom redan nämnts endast till en del torde komma att sammanhänga
med en skärpning av den utländska konkurrensen har kommittén
funnit läget vara sådant att en viss förstärkning av tullskyddet får
anses befogad. Kommittén föreslår därför att skyddstiden för äpplen utsträckes
t. o. in. februari månad och att tullen för såväl äpplen som päron
höjes från 20 till 25 öre per kg under skyddsperioden. Vad beträffar de
päron närstående kvittenfrnkterna, vilka här i landet icke spelar någon större
roll, har kommittén funnit dessa lämpligen böra tullbeläggas efter samma
grunder som päron.

284

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Yttranden

Lantbruksstyrelsen anser att ett tullskydd av 25 öre per kg icke är tillräckligt
för att garantera avsättningen av svenskodlad frukt till lönsamma
priser och föreslår att tullen höjes till 35 öre per kg samt att skyddstiden
för äpplen utsträckes till den 31 mars. Enligt styrelsens uppfattning kan
emellertid även ett tullskydd av 35 öre per kg bli otillräckligt för den händelse
nu tillämpade importrestriktioner beträffande dessa båda varuslag
skulle bortfalla. Styrelsen understryker därför vikten av att importrestriktionerna
bibehålies så länge andra fruktimporterande länder av betydelse i
Europa tillämpar sådana. I annat fall kommer vårt land att bli en avstjälpningsplats
för det överflöd av frukt, som produceras i andra länder och där
icke finner köpare.

Statens jordbruksnämnd har icke yttrat sig angående tullskyddets storlek
men förordat en utredning i syfte att utröna om behov föreligger av
annat statsstöd åt fruktodlingen utöver det nuvarande tullskyddet.

Sveriges lantbruksförbund, Riksförbundet Landsbygdens folk och Fruktodlingens
förhandlingsorgan föreslår likaledes en höjning av tullen till 35
öre per kg och anför till stöd härför bl. a. följande.

Erfarenheten har visat att den nya tullen icke är tillfyllest för att under
den tid, som den svenska frukten marknadsföres, ge den inhemska frukten
företräde på den svenska marknaden. Äpple- och päronproduktionen har
nämligen expanderat kraftigt i hela Europa under sistlidna decennier. Genom
denna utveckling uppstår ofta betydande överskott av äpplen och päron
på den europeiska marknaden, vilka överskott vid fri import medför svåra
störningar å den inhemska marknaden i de fruktimporterande länderna.
Samtliga importländer av äpplen och päron har också hittills tillämpat olika
former av kvantitativa importrestriktioner. Det synes under rådande förhållanden
nödvändigt, att tullskyddet för äpplen och päron liksom hittills kan
kompletteras med kvantitativ importbegränsning. Vad skyddsperiodens
längd för äpplen beträffar synes en utsträckning av tiden t. o. m. mars månad
erforderlig inom en snar framtid. Den svenska fruktodlingen har nämligen
under senare decennier inriktats på senmognande äppelsorter, som
marknadsföres under vintern och våren.

Statens priskontrollnämnd förordar en återgång till de tullförhållanden
som gällde före den 1 januari 1956. Enligt nämndens uppfattning torde en
tullhöjning ej lösa de problem som för närvarande vidlåder den svenska
fruktodlingen. Tullhöjningarna torde medföra prishöjningar för konsumenterna
under tiden december—februari, säkerligen med större belopp än
tullhöjningarna, då handelsmarginalerna beräknas procentuellt på importpriset
inklusive tullen. Möjligen kan de nya tullarna väntas medföra en något
minskad kvantitativ import, som dock sannolikt icke skulle komma den
svenska fruktodlingen till godo utan resultera i ökad import av de tullfria
citrusfrukterna.

Stockholms handelskammare, Svenska importföreningen för färsk frukt
u. p. a. och Sveriges köpmannaförbund uttalar sig likaledes emot den genomförda
höjningen av tullsatsen. De vänder sig vidare samtliga emot ut -

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

285

sträckningen av skyddstiden för äpplen, och de två förstnämnda instanserna
påyrkar en förkortning av skyddstiden för päron till den 30/11. Till stöd
för den intagna ståndpunkten anföres i importföreningens yttrande bl. a.
följande.

Det är utan vidare klart, att normala år kommer den svenska produktionen
att mer än väl kunna svara för behovet under hösten. Ett överskottsproblem
av betydande mått hotar. Import under hösten kommer därför sannolikt
icke framdeles ifråga, enär den inhemska konkurrensen kommer att
pressa fram sådana priser, att import ej blir lönande. Under sådana förhållanden
blir givetvis tullsatsens höjd av mindre betydelse. För handeln och
konsumenterna vore det mer naturligt att bibehålla 20-örestullen, enär import
framdeles endast torde vara att påräkna vid mera ogynnsamma skördeår
i landet och det alltså vore onödigt att ytterligare fördyra en erforderlig
import. Enär man icke har kunnat få fram några mer otvetydiga belägg
för att lagring av svenska äpplen skulle vara möjlig eller ekonomiskt försvarbar
någon längre tid in på det nya året, förefaller kommitténs förslag
om ett ökat tullskydd under januari/februari mindre välbetänkt. Mätt på
den senaste säsongens import (inklusive päron) skulle detta ha inneburit
en med nära 2 milj. kr. ökad tulluppbörd. Om man räknar med vissa kvarstående
kvantiteter svensk frukt under december, torde kostnadsökningen
kunna uppskattas till åtminstone 3 milj. kr. i första led. Denna merkostnad
är emellertid icke den, som drabbar konsumenterna, då man även måste
räkna med motsvarande höjning av handelsmarginalerna. Den höjning av
tullarna som skett och den utsträckning av skyddsperioden som vidtagits
gynna ett mycket litet antal medborgare på bekostnad av den stora allmänheten.
Under januari och februari påverkar tullhöjningen direkt konsumentpriset.
Visserligen finnes då i regel tillgång till citrusfrukt till jämförelsevis
förmånliga priser. Någon avsikt att söka tvinga en del av konsumtionen under
nämnda period över från äpplen till citrusfrukter kan ju icke gärna föreligga
hos producenterna.

Vad päron beträffar torde enligt föreningen några kvantiteter inhemsk
vara av betydelse för marknaden icke föreligga efter den 1 december, varför
tullfrihet bör stadgas under december månad. Föreningen förutsätter
slutligen att, sedan tullfrågan för äpplen och päron blivit definitivt löst, den
kvarstående importregleringen slopas.

Departementschefen

Enligt vad som framgår av det föregående har de tullsatser, som kommittén
enhälligt föreslagit, redan godtagits av statsmakterna; jag finner
icke anledning föreligga att nu frångå detta beslut.

I anledning av framkomna yrkanden om stöd åt fruktodlingen i andra
former än genom tullskydd vill jag hänvisa till att 1957 års riksdag hos
Kungl. Maj :t anhållit om en allsidig utredning rörande trädgårdsnäringens
problem.

Ur 08.07. Körsbär
Nuvarande tullförhållanden

Tull utgår under tiden 1/6—31/7 med 35 öre per kg och under annan tid
med 5 öre per kg.

286

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxekommittén

I fråga om tullens storlek under skyddsperioden finner kommittén icke
anledning föreslå någon ändring. Däremot anses skyddsperioden utan större
olägenheter för odlarna kunna avkortas till att omfatta endast juli månad.
Vidare föreslås att tullen slopas under icke-skyddsperiod.

Ledamoten Hansson uttalar i en reservation att den föreslagna begränsningen
av skyddstiden icke kan anses motiverad. Den svenska skörden av
körsbär infaller från medio av juni t. o. m. mitten av augusti, varför skyddstiden
bör omfatta tiden 15/6—15/8.

Yttranden

Lantbruksstyrelsen föreslår att tullen bestämmes till 35 öre per kg under
tiden 1/6—31/7. Med hänsyn till nuvarande möjligheter att kyllagra frukt
skulle den föreslagna avkortningen av skyddsperioden innebära, att den
svenska körsbärsodlingen bleve praktiskt taget oskyddad mot utländsk konkurrens.

Sveriges lantbrnksförbund, Riksförbundet Landsbygdens folk och Fruktodlingens
förhandlingsorgan ansluter sig till den framförda reservationen.

Svenska importföreningen för färsk frukt u. p. a. hävdar att något utbud
av svenska körsbär under sista hälften av juli och första hälften av augusti
icke är känt av handeln samt framhåller att till tullen kommer en frakt för
italienska körsbär om 28 öre per nettokilo.

Departementschefen

I fråga om storleken av tullen finner jag icke anledning frångå kommitténs
enhälliga förslag; däremot anser jag mig böra förorda att skyddsperioden
utvidgas något i förhållande till kommittéförslaget och får omfatta
tiden 16/6—31/7.

Ur 08.07. Persikor
Nuvarande tullförhållanden

Tull utgår med 10 öre per kg under tiden 1/3—30/4 och 20 öre per kg
under tiden 1/5—31/12; under annan tid av året är persikor tullfria.

Tulltaxekommittén

Kommittén anser tvekan kunna råda i vilken grad persikor konkurrerar
med inhemsk frukt, men att detta i viss mån är fallet kan enligt kommitténs
uppfattning knappast bestridas. Med hänsyn till att här icke föreligger direkt
konkurrens på samma sätt som då fråga är om svensk och utländsk
frukt av enahanda slag finner kommittén det likväl icke motiverat med en
höjning av den nu utgående tullen. Skyddsperioden synes kunna begränsas
till tiden 1/7—15/10; under övriga delar av året torde anledning icke föreligga
att bibehålla tullen.

Ledamöterna Fagerholm och Hansson påyrkar i gemensam reservation en
tullsats av 35 öre per kg under tiden 1/7—15/10, 10 öre per kg under

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958 287

tiden 1/5—30/6 och 16/10—31/12 samt tullfrihet under resten av året; till
stöd för detta yrkande anföres i huvudsak följande.

Importen av persikor har under senare år i hög grad försvårat avsättningen
av svenska äpplen, päron och plommon under höstmånaderna. Persikorna
tillhör de fruktslag som enbart synes importeras på konsignationsbasis,
vilket medfört att större partier kommit in i landet än som motsvarat
konsumtionsutrymmet även vid utförsäljning till synnerligen låga priser.
Enligt vår mening måste det anses rimligt med en höjning av tullen under
tiden 1/7—15/10, då konkurrensen med den svenskodlade frukten är
hårdast. Däremot anser vi att tullen under tiden 1/5—30/6 och 16/10—31/12
bör kunna nedsättas och under tiden 1/1—30/4 helt avskaffas. Dessa sänkningar
bör väl kompensera en höjning under den för svensk fruktodling mest
aktuella tiden.

Yttranden

Lantbruksstyrelsen ävensom Sveriges lantbriiksförbund, Riksförbundet
Landsbygdens folk och Fruktodlingens förhandlingsorgan föreslår med i
huvudsak samma motivering som reservanterna att tullen fastställes till 35
öre per kg under tiden 1/7—15/10.

Svenska importföreningen för färsk frukt u. p. a. anser att skyddsterminen
bör avse perioden 1/7—30/9 men ifrågasätter huruvida icke varuslaget
skulle kunna göras helt tullfritt; föreningen anför bland annat följande.

Reservanternas framhållande av att importen av persikor under senare
år i hög grad försvårat avsättningen av inhemska äpplen, päron och plommon
under höstmånaderna är svårförståeligt. Import av italienska persikor
tilläts första gången 1952, då 3 400 ton infördes. 1956 uppgick importen emellertid
blott till 1 300 ton. Någon inverkan av betydelse på avsättningen av
svensk frukt torde denna import i vart fall numera knappast ha.

Departementschefen

Enligt min uppfattning är det endast i undantagsfall som importen av
persikor kan sägas innebära nämnvärd konkurrens för den svenska frukten;
jag finner icke anledning föreligga att frångå kommitténs förslag.

Ur 08.07. Plommon
Nuvarande tullförhållanden

Under tiden 1/7-—15/11 utgår tullen med 35 öre per kg; tullfrihet gäller
för resten av året.

Tulltaxekommittén

Kommittén har ansett sig kunna föreslå bibehållande av tullens höjd
med hänsyn bl. a. till alt tullen icke torde ha någon egentlig betydelse för prisbildningen
under den svenska produktionssäsongen; däremot föreslås att
skyddsperioden avkortas till tiden 16/7—30/9.

Yttranden

Lantbruksstyrelsen finner det vara skäligt alt tullen sättes till 35 öre per
kg under tiden 1/7—15/10.

288

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

Svenska importföreningen för färsk frukt u. p. a. anser att skyddsperioden
bör fastställas till tiden 1/8-—30/9 och anför till stöd därför följande.

Något utbud av svenska plommon under juli är icke av handeln känt.
Inom handeln är man tveksam om att bibehålla nuvarande höga tullskydd.
Detta uppgick 1955 till nära 30 %. Tages hänsyn även till frakten (från
Italien 28 öre per nettokilo) har svensk plommonodling ett totalt gränsskydd
om 42 %. Om skyddsperioden emellertid begränsas till den faktiska
produktionssäsongen augusti—september, kan handeln acceptera den föreslagna
tullsatsen.

Departementschefen

Tillräckliga skäl för avvikelse från det på förevarande punkt enhälliga
kommittéförslaget kan enligt min uppfattning icke anses föreligga.

Ur 08.07. Övriga stenfrukter
Nuvarande tullförhållanden

Tull utgår med 10 öre per kg under tiden 1/2—30/4 och 20 öre per kg
under annan tid.

Tulltaxekommittén

Här avsedda slag av stenfrukter är icke av nämnvärd betydelse, framhåller
kommittén. Hinder torde icke i och för sig möta att medgiva tullfrihet
under hela året. Kommittén har emellertid med hänsyn till möjligheten av
att ett bibehållande av tullen ur fiskal synpunkt kan befinnas lämpligt upptagit
de nuvarande tullsatserna oförändrade.

Yttrande

Svenska importföreningen för färsk frukt u. p. a. föreslår tullfrihet. Man
anser att tullen utgör en finanstull, som helt saknar betydelse för statsverket.

Departementschefen

I enlighet med vad som tidigare anförts rörande fiskala tullar har nuvarande
tullsatser upptagits oförändrade i departementsförslaget.

08.08. Jordgubbar, hallon och andra bär, ej hänförliga till nr 08.07
Nuvarande tullförhållanden

För jordgubbar utgår tullen under tiden 1/5—31/8 med kr. 1:— per kg
och under annan tid med kr. 0: 25 per kg; hjortron är tullfria och övriga
bär (däribland hallon, krusbär och vinbär) belagda med en tull av kr. 0: 10
per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår beträffande jordgubbar att tullsatsen under skyddsperioden
bibehålies oförändrad. Vad beträffar den tid då tull för närvarande
utgår med lägre belopp anser kommittén anledning icke föreligga att bibehålla
tullen.

289

Kungi. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

Beträffande hallon, krusbär och vinbär föreslår kommittén att tullen
höjes till 25 öre per kg under tiden 1/6—31/8 men avskaffas under resten
av året; till stöd för förslaget anför kommittén följande.

Den import som förekommit torde i huvudsak ha varit avsedd för konservfabrikerna,
men något hinder för import även för direkt konsumtion
torde icke föreligga. För att avse produkter av här ifrågavarande slag torde
den nuvarande tullen få betraktas som låg. Enligt kommitténs uppfattning
får en tullsats av 25 öre per kg anses innebära ett lämpligt avvägt tullskydd.
Denna tull torde böra utgå under juni—augusti månader; under den övriga
delen av året torde icke behövas något tullskydd.

För övriga till denna position hänförliga bär föreslås tullfrihet.

Yttrande

Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund anser att tullen för hallon, vinbär
och krusbär bör utgå med 40 öre per kg men har intet att erinra mot
kommitténs förslag om en begränsning av tullbeläggningen till tiden 1/6
31/8.

Departementschefen

Enligt min uppfattning finnes icke anledning frångå kommitténs enhälliga
förslag.

08.09. Andra färska frukter
Nuvarande tullförhållanden

För meloner utgår tullen under hela året med 40 öre per kg; övriga hit
hänförliga frukter är under tiden 1/5—31/1 belagda med en tull av 20 öre
per kg och under annan tid med 10 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår att tullen för meloner skall bibehållas vid 40 öre
per kg men anser att tullen liksom beträffande andra trädgårdsprodukter
endast bör utgå under den egentliga säsongen och finner tiden 1/7—30/9
vara en lämplig skyddsperiod. Beträffande övriga frukter anser kommittén
hinder icke från skyddssynpunkt möta att medgiva tullfrihet för desamma
under hela året. Kommittén har emellertid med hänsyn till möjligheten att
ett bibehållande av tullarna ur fiskal synpunkt kan befinnas lämpligt upptagit
dessa varor med oförändrade tullsatser.

Ledamoten Hansson påyrkar i en reservation starkare skydd för meloner
med följande motivering.

På grund av allt svårare avsättningsmöjligheter i konkurrensen med
importerad vara har melonodlingen inom landet gått kraftigt tillbaka under
senare år. Kulturen odlas huvudsakligen i drivbänkar och är synnerligen
arbetskrävande, varför det med nuvarande löneläge torde vara nödvändigt
att ge odlingen ett bättre stöd under försäljningssäsongen, om ej
prisbildningen skall bli sådan att denna produkt helt försvinner ur svensk
odling. Den lämpligaste skyddstiden torde vara den av odlarna föreslagna

li) Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 90

290

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

tiden 15/6—30/9. Genom att den nuvarande tullen på 40 öre per kg borttages
under resten av året bör det vara rimligt att tullen under här angiven tid
höjes till 75 öre per kg.

Yttranden

Lantbruksstyrelsen föreslår att tullen på meloner fastställes till 75 öre
per kg under tiden 1/7—30/9 och Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund
att den bestämmes till 1 krona per kg under tiden 15/6—30/9, båda med
i huvudsak samma motivering som reservanten i tulltaxekommittén.

Svenska importföreningen för färsk frukt u. p. a. anför bl. a. följande.

Melonimporten har under de senaste åren varit tämligen konstant. Från
odlarhåll har man uppgivit, att konkurrensen de senaste två åren skulle ha
medfört ett så pressat prisläge, att man tvingats avstå från fortsatt odling.
Ett av de största handelsföretagen har meddelat följande medelpriser på
svensk melon, betalda till odlare i Skåne per kg: 1952 kr. 1:65, 1953 kr.
1: 67, 1954 kr. 1: 92, 1955 kr. 2: 06 och 1956 kr. 1: 90. Därav kan icke utläsas
någon markerad nedgång. Om man till tullskyddet lägger fraktskyddet
(15—25 öre per kg från Holland, som är mest närbeläget konkurrensland)
utgör odlarens skydd 55—65 öre per kg. Handeln anser att ett skydd
av denna storleksordning mer än väl bör kunna utjämna skillnaden i kostnader
och odlingsbetingelser. Totalt sett har emellertid försäljningen av
melon under senare år gått tillbaka. Den nuvarande svenska odlingen förmår
dock icke tillfredsställa behovet, varför import är nödvändig under de
aktuella månaderna juli, augusti och september. Det vill synas som om
prisbildningen å inhemska bär och melon t. ex. i år (1956) blivit sådan, att
allmänheten i större utsträckning föredragit bär framför meloner. Därest
reservantens förslag till tullhöjning skulle genomföras, skulle detta medföra
att den tydliga tendens till konsumtionsminskning, som föreligger beträffande
meloner, bleve kraftigt accentuerad.

Departementschefen

Någon höjning av tullen på meloner, vilken under den aktuella skyddsperioden
uppgår till omkring 25 % av importvärdet, bör enligt min mening
icke komma i fråga. Jag delar således kommitténs uppfattning rörande tullens
storlek. I fråga om skyddsperiodens längd finner jag däremot skäl tala
för reservantens förslag. Jag föreslår därför att tullen på meloner skall utgå
under tiden 16/6—30/9. Beträffande andra hithörande varor än meloner
föreslår jag att nuvarande tullsatser bibehålies oförändrade.

08.10. Frukter, frysta
Nuvarande tullförhållanden

Här avsedda produkter tulltaxeras enligt vad som stadgas för motsvarande
färska produkter, innebärande bl. a. att tullen på de flesta varorna är
olika hög under skilda delar av året.

Tulltaxekommittén

Tills vidare erfarenhet vunnits bör enligt kommitténs uppfattning här
ifrågakomna varor under hela året beläggas med samma tull som motsva -

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

291

rande färska produkter under skyddstid. När det gäller jordgubbar anses
dock den för färska bär gällande tullen kr. 1: — per kg utgöra ett alltför
högt tullskydd; kommittén har funnit en tullsats av kr. 0: 50 per kg innebära
en lämpligare avvägning av tullskyddet för detta varuslag.

Departementschefen

Vad kommittén föreslagit ger icke anledning till erinran från min sida.

08.11. Frukter, tillfälligt konserverade
Nuvarande tullförhållanden

Av här ifrågavarande produkter belägges de i saltvatten inlagda med tull
efter samma grunder som torkade (jfr nr 08.12), under det att de övriga
tulltaxeras såsom motsvarande färska produkter (jfr nr 08.01—08.09); beträffande
sistnämnda produkter innebär detta bl. a. att tullen på de flesta
varor är olika hög under skilda delar av året.

Tulltaxekommittén

Tulltaxekommittén anser det i princip riktigast att varorna i analogi med
vad som föreslagits på grönsaksområdet belägges med samma tull som motsvarande
färska produkter under dessas skyddstid (beträffande jordgubbar
dock liksom för den frysta varan reducerad till 50 öre per kg). Härvid gör
kommittén dock undantag för äppelpulp, beträffande vilket varuslag kommittén
föreslår en tull av 10 öre per kg med följande motivering.

Äppelpulp torde i viss mån ha en annan karaktär än vad fallet i regel är
med annan pulp, i det att varan endast torde framställas av fallfrukt eller
eljest sämre kvaliteter. Priset på densamma kan därför icke på något sätt
jämföras med priset på vanlig färsk frukt. Det har uppgivits att äppelpulp
betingar ett pris av 15 å 20 öre per kg. Liksom andra tillfälligt konserverade
produkter bör den, såsom odlarna yrkat, vara belagd med tull under hela
året. Det kan emellertid icke vara rimligt att belasta en dylik produkt med
samma tull som färska äpplen. En tullsats av 10 öre per kg får anses innebära
ett rimligt stöd för avsättningen av den sämre svenska frukten men
torde å andra sidan trots att även den är hög i förhållande till varans värde
icke omöjliggöra import av varan i situationer då en sådan bör ifrågakomma.

Departementschefen

Även beträffande denna rubrik biträder jag tulltaxekommitténs förslag.

08.12. Frukter, torkade, ej hänförliga till nr 08.01—08.05

08.13. Skal av citrusfrukter eller melon

För skal av apelsin, citron och pomerans utgår tullen med 15 öre per kg,
för skal av melon med 25 öre per kg och för s. k. chopped äpples med 25
öre per kg; flertalet övriga produkter är fria från tull. I enlighet med tulltaxekommitténs
förslag bar hinder ansetts icke möta att stadga tullfrihet
för rubrikerna i deras helhet.

292

Knngl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Kap. 9. Kaffe, te, matte och kryddor

Nuvarande tullförhållanden

Gällande tullförhållanden framgår av tabell 5, i vilken uppgifter även lämnas
om storleken av import och tulluppbörd år 1956.

Tabell 5. Gällande tullsatser m. m. för kaffe, te, matte och kryddor

Tulltaxe-	Varuslag	Nuvarande tull kr/kg	Incidens	Import år 1956	Tullupp- börd tkr
			ton	tkr
09.01	Kaffe, orostat1..........	0: t0	11,1	57 962	418 520	46 370
	Kaffe, rostat2 ..........	1:05	9,2	149	1 702	156
09.02	Te ....................	1:00	9,5	1327	14 010	1327
09.03	Matte..................	fri		6	15	—
09.04	Krvddpeppar, omalen....	0: 50	6,4	281	2218	141
	Annan peppar, omalen ..	0: 50	11,9	485	2 045	243
	Peppar in. m., malen3 ..	0:55	11,7	47	223	26
09.05	Vanilj..................	7:00	9,1	3	197	18
09.06	Kanel, omalen..........	0:50	40,2	273	341	137
	Kanel, malen............ Nejlikor, omalna........	1: 05	15,6	1	9	1
09.07	0:30	5,9	64	320	19
	Nejlikor, malna4........	0: 55
09.08	Muskot, muskotblomma..	1: 50	in,3	26	240	39
	Kardemumma ..........	2:00	8,6	205	4 792	410
09.09	Anis, kummin m. m.5 ..	fri	—	295	517	—
09.10	Saffran ................	6:00	1,4	2	745	11
	Ingefära, omalen........	0:50	20,5	89	219	45
	Ingefära, malen1........ Summa nr 09.01—09.10.. Summa nr 09.04—09.10..	0:55	11,0 9,2		446 113 11866	48 943 1090

1 Som tull har räknats även nu utgående skatt (0:35 per kg).

2 Som tull har räknats även nu utgående skatt (0: 45 per kg).

3 Angivna siffror avser även malna nejlikor (nr 09.07) och malen ingefära (nr 09.10).

4 Ingår i de för malen peppar angivna siffrorna under nr 09.04.

5 Anaivna siffror avser även lagerblad m. m. (nr 09.10). Vid tiden för kommitténs arbete
utgick tull med 95 öre per kg; tullen slopades i samband med GATT-förhandlingarna år 1956.

Tulltaxekommittén

Kommittén anför beträffande kaffe att kommittén icke gått in på någon
prövning av frågan om beskattningens storlek men funnit sig böra ägna
viss uppmärksamhet åt beskattningens utformning. För närvarande utgår
beträffande kaffe såväl tull som särskild skatt. Någon anledning att i fortsättningen
ha beskattningen uppdelad på detta sätt torde icke föreligga, utan
skatten bör slås samman med tullen. Kommittén har i enlighet härmed upptagit
kaffetullen till kr. 0:80 per kg för orostad och kr. 1:05 per kg för
rostad vara och därvid förutsatt att den särskilda skatten avskaffas. Till rubriken
för kaffe hänföres även avfall, skal och hinnor av kaffe. Dylik vara
torde knappast förekomma till införsel här i landet. Eventuell införsel för
tekniska eller liknande ändamål bör emellertid icke rimligen belastas med
den höga kaffetullen. För undvikande härav har kommittén under denna

293

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

rubrik upptagit avfall, skal och hinnor med tullfrihet, varvid emellertid förutsatts
att sådana produkter som till äventyrs kan finna användning som
kaffe skall rubriceras såsom dylik vara.

Vad beträffar t e har kommittén utan någon prövning av tullbeskattningens
storlek upptagit nu gällande tullsats oförändrad; enligt kommitténs förslag
till regler för beräkning av tullvikten skulle emellertid tullen komma
att beräknas efter rena nettovikten och icke såsom nu är fallet efter nettovikten
inklusive visst emballage.

För matte föreslår kommittén att nu gällande tullfrihet bibehålies.

Beträffande kryddor framhåller kommittén att dessa artiklar i alla
tider torde ha tillhört de varuslag som i första hand kommit i åtanke för
tullbeläggning, och att de fortfarande i och för sig icke torde vara olämpliga
som skatteobjekt, men att de utgör så obetydliga konsumtionsartiklar att
man även med höga tullsatser icke får in några större summor. Kommittén
har, utan att taga ställning till frågan om tullarnas bibehållande eller avskaffande,
i tulltaxeförslaget upptagit de nuvarande tullsatserna, dock med
vissa smärre jämkningar av huvudsakligen praktiska skäl.

Yttranden

Kemisk-tekniska och livsmedelsfabrikanters förening framhåller beträffande
te att tulltaxekommitténs förslag kommer att innebära, att den teblandnings-
och teförpackningsindustri, som finns i Sverige, icke endast utsättes
för en tullsänkning utan även kommer att sakna manufaktureringsskydd.
I samband härmed påpekas att andra länder söker hålla tillbaka sin
import av färdigförpackat te. Föreningen hemställer att nuvarande beräkningssätt
för tullen bibehålies. Liknande synpunkter har framförts genom
handelskammaren i Göteborg.

Sveriges grossistförbund framhåller att de intäkter, som tullarna vid nr
09.04—09.10 ger, är jämförelsevis obetydliga och anser dessa tullar ur fiskala
synpunkter icke längre motiverade. Beträffande tullarna vid nr 09.08 och

09.10 framför Sveriges konditorförening genom Sveriges hantverks- och
småindustriorganisation enahanda uppfattning.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk marknad omfattar hela detta kapitel.
Utskottet föreslår att samtliga varuslag upptages med tullfrihet i den gemensamma
tulltaxan. För tillgodoseende av eventuella statsfinansiella intressen
hänvisas till användning av inre beskattning.

Departementschefen

Tullarna på detta område är våra mest typiska finanstullar. Såsom jag
förut anfört talar övervägande skäl för alt icke för närvarande ingå på
någon allmän omprövning av finanstullarna. De bör därför i huvudsak
lämnas oförändrade.

294

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

Vad särskilt beträffar kaffe kan i och för sig goda skäl åberopas för
kommitténs uppfattning att nuvarande skatt och tull bör sammanslås och
utgöra tull. Emellertid torde det vid ett realiserande av den gemensamma
nordiska marknaden bli nödvändigt att hela avgiften ges formen av skatt.
Vid sådant förhållande finner jag lämpligast att icke i detta sammanhang
vidtaga någon ändring i berörda hänseende utan föreslår att såväl tull som
skatt bibehålies oförändrade.

I fråga om te finner jag icke tillräckliga skäl att frångå kommitténs förslag
rörande beräkningen av tullen.

Beträffande övriga varuslag följer departementsförslaget det av kommittén
uppgjorda med de avvikelser som betingas av att tullarna på vissa till
nr 09.09 och 09.10 hänförliga varuslag avskaffats såsom resultat av 1956
års GATT-förhandlingar.

Kap. 10. Spannmål

Nuvarande tullförhållanden

Hithörande varuslag med undantag av ris (nr 10.06) och vissa till nr 10.07
hänförliga produkter faller under jordbruksregleringen och är i enlighet därmed
fria från tull men i regel belagda med importavgift. Risgryn var tidigare
belagda med tull av 2 öre per kg, men tullen avskaffades fr. o. m. den
1 januari 1956 efter förhandlingar inom GATT; ändringen skedde efter informationer
om tulltaxekommitténs utredningar och överensstämmer med
kommitténs sedermera framlagda förslag. Oskalat ris har sedan länge varit
tullfritt. För de till nr 10.07 hänförliga produkter, som icke omfattas av jordbruksregleringen,
kvarstår nominellt den gamla tullsatsen, kr. 3: 70 per 100
kg, men tullen är enligt särskilt förordnande suspenderad.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår att samtliga rubriker i sin helhet upptages med tullfrihet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

Jag ansluter mig till kommitténs förslag, vilket icke föranlett några erinringar
från remissinstansernas sida.

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

295

Köp. 11. Produkter av kvarnindustri; malt, stärkelse,
inulin och gluten

Nuvarande tullförhållanden

Produkter för vilka skyddsintresse föreligger ur jordbrukssynpunkt är inbegripna
under importavgiftssysteinet för jordbruksprodukter och i tulltaxan
upptagna med tullfrihet; övriga hit hänförliga varuslag är belagda
med tullsatser av varierande storlek.

Tulltaxekommittén

Kommittén anser det icke föreligga andra skyddsintressen än som tillgodoses
genom importavgiftssysteinet och föreslår tullfrihet för samtliga rubriker.

Yttrande

Maskin AB Plavia hemställer om tullskydd för gluten (nr 11.09) under
åberopande av att bolaget ämnar upptaga tillverkning av denna vara med
användande av inhemskt fodervete. Härigenom skulle produktionsöverskottet
av sådant vete reduceras, varjämte behovet av att importera proteinrikt
vete eller gluten skulle minska.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

Gluten belägges f. n. såsom ej särskilt nämnt kemiskt preparat med en
tull av 15 % av värdet. Med hänsyn till vad som upplysts rörande planerna
på upptagande av inhemsk tillverkning kan skäl anföras för att icke
nu göra varan tullfri. Jag förordar att varuslaget i fråga upptages med den
tullsats av 12 % av värdet som föreslås beträffande organiska kemiska produkter
i allmänhet. I övrigt biträder jag tulltaxekommitténs förslag om
tullfrihet för hithörande varuslag.

Kap. 12. Oljehaltiga frön och frukter; diverse andra frön och frukter;
växter för industriellt eller medicinskt bruk; halm och foderväxter

Nuvarande tullförhållanden

Hit hänförliga varor för vilka skyddsintresse föreligger ur jordbrukssynpunkt
är inbegripna under importavgiftssysteinet för jordbruksprodukter
och i enlighet därmed upptagna med tullfrihet i taxan. Däremot utgår tull
för åtskilliga andra varuslag, exempelvis för rödklöver- och timotejfrö (nr

296

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

12.03) med 20 resp. 10 öre, för skurna och torkade sockerbetor (nr 12.04)
samt cikoriarötter (nr 12.05) med 5 öre, för humle (nr 12.06) med 65 öre,
för aprikos-, persiko- och plommonkärnor (nr 12.08) med 20 öre samt för
kålrötter (nr 12.10) med 10 öre, allt per kg räknat.

Tulltaxekommittén

Kommittén har ansett föreliggande skyddsbehov tillgodosedda genom importavgiftssystemet
och föreslagit tullfrihet för samtliga varuslag med undantag
av aprikos-, persiko- och plommonkärnor. Detta varuslag har ansetts
böra liksom hittills behandlas pa samma sätt som mandel och därför upptagits
med en tullsats av 20 öre per kg (jfr nr 08.05).

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet har inbegripit de till nr 12.05—12.09 hänförliga varuslagen ävensom
linfrö, bokollon, ricinusfrö och oiticicafrö (nr 12.01) under den föreslagna
gemensamma marknaden. Enligt utskottets förslag skulle tullfrihet
stadgas för samtliga varuslag, dock med undantag för torkade cikoriarötter,
vilka skulle beläggas med en tull av 12 % av värdet.

Departementschefen

Vad angår torkade cikoriarötter torde med hänsyn till det nordiska förslaget
tullfrihet icke nu böra genomföras; jag förordar att denna ur svensk
synpunkt föga betydelsefulla vara belägges med tull enligt samarbetsutskottets
förslag.

Beträffande övriga varuslag biträder jag tulltaxekommitténs förslag under
erinran, såvitt angår aprikos-, persiko- och plommonkärnor, om principen
att icke ingå på någon prövning av nuvarande finanstullar.

Kap* 13• Vegetabiliska råämnen för färgning eller garvning;
naturliga gummiarter och hartser samt andra växtsafter
och växtextrakter

Nuvarande tullförhållanden

Flertalet hit hänförliga produkter är enligt gällande tulltaxa tullfria. Tull
utgår dock för vissa till nr 13.03 hänförliga produkter, nämligen pektin
(15 % av värdet) samt växtsafter och växtextrakter (flertalet 15 % av värdet).
Vid tiden för kommitténs arbete utgick tull för agar-agar med 20 öre
per kg, vilken tull avskaffades i samband med GATT-förhandlingarna år
1955.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet för samtliga varuslag utom pektin, för vilket
föreslås en tullsats av 12 % av värdet med följande motivering.

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

297

Beträffande pektin framgår av vad industrin anfört att någon större tillverkning
icke förekommer inom landet men att en försökstillverkning igångsatts
och att man fortsätter att bearbeta problemet. Dessa strävanden att förbättra
sockertillverkningens räntabilitet har skett med ett tullskydd på 15 %
av värdet. Kommittén har funnit övervägande skäl tala för att icke nu avskaffa
tullen men ansett en nedsättning till den för organiska kemiska produkter
i allmänhet föreslagna siffran 12 % av värdet motiverad. Därest förhoppningarna
på den inhemska produktionen icke skulle infrias, bör frågan
upptagas till förnyad prövning.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet har inbegripit hela kapitlet under förslaget till gemensam marknad
samt föreslagit en tull av 10 % för pektin och tullfrihet för övriga hil
hänförliga produkter. Beträffande pektin har för Sveriges del förutsatts
en övergångstid av 5 år för anpassning till nämnda tullsats.

Departementschefen

Tulltaxekommitténs förslag föranleder icke någon erinran från min sida;
vad särskilt beträffar pektin torde den omständigheten att det nordiska
förslaget upptager lägre tull icke böra föranleda att den svenska tullen nu
underkastas större reduktion än som föreslagits av tulltaxekommittén.

Kap. 14. Vegetabiliska flätnings- och snidningsmaterial; produkter
av vegetabiliskt ursprung, ej annorstädes upptagna
eller inbegripna

Nuvarande tullförhållanden

Hit hänförliga varor är i allmänhet tullfria; så är fallet bl. a. med kapock
och annat växtdun (nr 14.02). Bland tullbelagda varuslag märkes särskilt
krollsplint och liknande produkter (nr 14.02), vilka drager en tull av 7 öre
per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet för samtliga rubriker och avvisar ett yrkande
från industrins sida att införa tull på bearbetad kapock.

Yttrande

Svenska täck- och madrassfabrikantföreningen vidhåller sitt till tulltaxekommittén
framförda yrkande om en tull av 5 % av värdet på bearbetad
kapock.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam marknad innefattar hela kapitlet och upptager
samtliga rubriker med tullfrihet.

Departementschefen

.lag finner icke anledning frångå tulltaxekommitténs och nordiska utskottets
samstämmiga förslag.

298

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

AVDELNING III

Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt
spaltningsprodukter därav; beredda ätbara fetter;
växer av animaliskt eller vegetabiliskt ursprung

Kap. 15. Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt
spaltningsprodukter därav; beredda ätbara fetter; vaxer
av animaliskt eller vegetabiliskt ursprung

Flertalet till detta kapitel hänförliga varuslag faller under importavgiftssystemet
för jordbruksprodukter och har därför i tulltaxeförslaget liksom i
gällande tulltaxa upptagits med tullfrihet. Framställningen begränsas i det
följande till varuslag som faller utanför det jordbruksreglerade området
(inkl. vissa frågor om smärre jämkningar av gränsdragningen för detta område).
Nämnas må att nordiska ekonomiska samarbetsutskottets hittills
framlagda förslag till gemensam marknad icke omfattar till detta kapitel
hörande varuslag.

Ur 15.07, ur 15.08. Linolja m. fl. produkter.

Nuvarande tullförhållanden

Av de till förevarande rubriker hänförliga varuslagen faller endast linolja,
ricinolja, träolja och oiticicaolja utanför jordbruksregleringen. Linolja drager
en tull av 7 öre per kg, om den är rå, och 10 öre per kg, om den är kokt
eller på annat sätt modifierad (inkl. blekt); övriga här avsedda oljor är tullfria,
om de är råa (inkl. blekta), men belagda med tull av 10 öre per kg,
om de är kokta eller på annat sätt modifierade.

Tulltaxekommittén

Kommittén har föreslagit nedsättning av den nu med 10 öre utgående tullen
till 9 öre men i övrigt oförändrade tullförhållanden.

Till stöd för sitt förslag att bibehålla tullen på rå linolja har kommittén
anfört bl. a. följande.

Importen av rå linolja har tidigare i allmänhet varit obetydlig i jämförelse
med den inhemska produktionen. Under åren 1953 och 1954 har emellertid
importen ökat synnerligen kraftigt, och den inhemska produktionen torde till
stor del ha måst nedläggas. Detta förhållande synes huvudsakligen bero på
en utländsk diskriminerande prispolitik beträffande linfrö med syfte att
främja exporten av olja. Vid ett tullskydd av nuvarande storlek torde indu -

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

299

strin vara fullt konkurrenskraftig, förutsatt att den kan täcka sitt råvarubehov
på lika villkor. Att detta på grund av utländska prispolitiska åtgärder
icke är fallet för närvarande och tillverkningen på grund därav till stor del
ligger nere synes icke böra föranleda att tullen nu tages bort. Kommittén har
funnit övervägande skäl tala för att tills vidare bibehålla den nuvarande tullen.

Kommittén bar vidare berört frågan om gränsdragningen mellan jordbruksvaror
och icke-jordbruksvaror i vad avser de till nr 15.08 hänförliga
kokta eller på annat sätt modifierade oljorna och därom anfört följande.

Avsikten torde vara att gränsdragningen mellan jordbruksvaror och ickejordbruksvaror
skall ske efter samma grunder som när det gäller den i nr

15.07 upptagna råvaran. Detta får i princip anses vara riktigt. Framhållas må
dock att de bearbetningar varom här är fråga i vissa fall torde kunna så modifiera
varornas egenskaper att en gränsdragning efter denna princip kan
vara förenad med avsevärda svårigheter. Kommittén finner det icke uteslutet
att det kan visa sig nödvändigt att grunda gränsdragningen på andra omständigheter
än beskaffenheten av råvaran. Innan ytterligare erfarenhet
härav vunnits ter det sig emellertid naturligast att gränsdragningen sker på
sätt ovan angivits, och kommittén har vid utformningen av tulltaxan utgått
från att detta kommer att tills vidare bli fallet.

Yttranden

Sveriges färgfabrikanters förening förordar tullfrihet för rå linolja. Därest
tull skulle anses motiverad, bör den utgå efter värdet. Till stöd för sin
uppfattning anför föreningen bl. a. följande.

Hållbarheten av kommitténs argumentering torde kunna diskuteras. Väsentligt
i sammanhanget är emellertid, att den starka utvecklingen av handeln
med linolja på bekostnad av linfrö utan tvivel är en följd av att de
linfröproducerande länderna själva har börjat pressa sin olja. Vi anser oss
lia starka skäl för den uppfattningen att en återgång till handel med linfrö
av tidigare storlek icke kommer att äga rum, och att därför även i framtiden
förutsättningarna för en svensk tillverkning av linolja i någorlunda omfattning
måste bedömas med stor försiktighet. Under åren 1954 och 1955 har
importerats 1 215 resp. 675 ton linfrö, vilket i färdigpressad rå olja hör ha
givit ca 400 resp. 225 ton; samtidigt har under de nämnda åren importen
av linolja utgjort 13 190 resp. 12 284 ton. Det synes icke rimligt att, för att
tullskydda eu så obetydlig produktion som det här är fråga om, belasta konsumenterna
av linolja och därav framställda produkter med en tullkostnad
av den storleksordning, varom här är fråga.

Utan att här ingå på tullsatsens storlek vill vi framhålla, att vi finner det
inkonsekvent, att kommittén utan närmare motivering föreslår en kvantitetstull
å ifrågavarande varuslag. Kommittén bär i sitt betänkande framhållit
att kvantitetstull om möjligt icke hör tillämpas på varuslag, som ingår i
eu produktionskedja vars övriga led drager värdetull, eftersom inträdande
prisändringar då skulle verka förryckande på sambandet mellan tullsatserna.
Linoljan intar en nyckelställning inom färgindustrien, vars färdigprodukter
i förslaget till lulltaxa helt är åsatta värdetullar. Kommittén anför i
annat sammanhang att tullen å linolja är relativt låg och att linolja i allmänhet
endast utgör eu mindre del av den färdiga produktens värde. Av dessa
orsaker hävdar kommittén att någon olägenhet icke är förknippad med att
råvaran är belagd med vikttull och färdigvaran med värdetull. Vad först

300

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

tullsatsens storlek beträffar kan växlingar i råvarupriset rubba detta förhållande,
och några skäl för att just i detta fall frångå en nästan allmänt genomförd
princip med värdetullar har icke anförts. Man torde icke heller med
fog kunna göra gällande, att linoljans värde genomgående utgör endast »en
mindre del» av varuvärdet.

Avgörande skäl föreligga att liksom beträffande flertalet andra varuslag
föreslå övergång till värdetull.

Sveriges grossistförbund ansluter sig i princip till färgfabrikantföreningcns
yttrande, och även Sveriges köpmannaförbund ifrågasätter om anledning
finns att fördyra den råa linoljan genom en tull som icke skyddar någon
inhemsk produktion.

Sveriges kemiska industrikontor föreslår att samtliga till nr 15.08 hänförliga
produkter (alltså även sådana som nu faller inom jordbruksregleringen)
åsättes en enhetlig tull av 9 öre per kg och anför till stöd härför i
huvudsak följande.

Enligt Kemikontorets mening hade det i och för sig varit naturligt om
hithörande produkter hänförts till kap. 38. Den behandling av oljorna, som
angives i rubriken, gör nämligen varorna otjänliga till föda. De på annat
sätt än genom kokning, oxidering, dehydratisering, faktisering eller blåsning
modifierade oljorna stå i själva verket ganska nära plastområdet; för
modifieringen användas ofta sådana typiska plastråvaror som styren och
maleinsyra. En sådan modifiering kan väntas få allt större praktisk betydelse
även i fråga om andra oljor än under 15.08 A upptagna (linolja, träolja,
oiticicaolja och ricinolja), nämligen beträffande alla flytande vegetabiliska
oljor med någorlunda högt jodtal.

Departementschefen

Bedömningen av frågan om tullen på rå linolja beror i hög grad av
utvecklingen på linfrömarknaden. Importmöjligheterna för linfrö har under
flera år varit mycket begränsade. En viss förbättring i detta hänseende
synes emellertid ha inträtt under de två senaste åren, vilket möjliggjort
en ökning av den inhemska linoljeproduktionen. Innan läget kan klarare
överblickas torde det vara lämpligast att i enlighet med tulltaxekommitténs
förslag bibehålla den nuvarande tullen oförändrad. Vad beträffar
den av fettvaruregleringen beroende uppdelningen under nr 15.08 finner
jag likaledes övervägande skäl tala för att tills vidare följa kommitténs förslag.
I enlighet med vad sålunda anförts biträder jag kommitténs förslag
beträffande de här ifrågavarande produkterna.

Ur 15.10. Linoljefettsyra m. fl. produkter
Nuvarande tullförhållanden

Till denna rubrik hänföres följande varuslag utanför jordbruksregleringen,
nämligen olein, ullfettsyra, linoljefettsyra och ricinolj ef ettsyra (även
dehydraliserad) samt fettalkoholer. Linoljefettsyra är belagd med en tull av
7 öre per kg, under det att övriga produkter är tullfria.

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

301

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 7 öre per kg för linoljefettsyra ävensom
andra fettsyror med ett jodtal av minst 160, en tull av 10 % av värdet för
fettalkolioler samt tullfrihet för övriga varuslag.

I fråga om gränsdragningen mellan jordbruksvaror och icke-jordbruksvaror
under denna rubrik framhåller kommittén att svårigheterna här kan
bli ännu större än vid nr 15.08. Del förekommer nämligen i avsevärd utsträckning
att fettsyror genom olika förfaranden delas upp i skilda komponenter,
varvid man bl. a. får fram produkter som till sina egenskaper står
nära linoljefettsyra och har samma användning. Varorna i fråga karakteriseras
liksom linoljefettsyran av sitt höga jodtal; enligt kommitténs uppfattning
bör produkter med ett jodtal av minst 160 likställas med linoljefettsyra.

Beträffande fettalkolioler anför kommittén till stöd för sitt förslag bl. a.
följande.

Produkter av detta slag, vilka främst användes för tillverkning av vissa
tvättmedel och andra ytaktiva preparat, drog tidigare tull med 15 % av
värdet. Tullen borttogs emellertid för att undvika ett negativt tullskydd för
de lågt tullskyddade färdigfabrikaten, varvid även beaktades att någon inhemsk
tillverkning av fettalkolioler icke förekom. Anledning torde eljest icke
i och för sig föreligga att behandla dessa preparat annorlunda än den organiska
kemiska industrins produkter i allmänhet. Då nu inhemsk tillverkning
upptagits och tullen på färdigfabrikaten enligt kommitténs förslag (se
nr 34.02) omregleras med beaktande av normala tullar på såväl här ifrågavarande
som andra halvfabrikat, finnes enligt kommitténs uppfattning icke
anledning lämna dessa produkter utan tull. För organiska kemiska produkter
i allmänhet föreslår kommittén en tull av 12 % av värdet (se kap. 29).
Då tullen på de av här ifrågavarande produkter tillverkade färdigfabrikaten
med hänsyn bl. a. till föreliggande GATT-bindning föreslås till allenast 10 %
av värdet, synes det emellertid lämpligt att stanna vid denna siffra även
här.

Yttranden

Förslaget att med linoljefettsyra likställa andra fettsyror med ett jodtal
av minst 160 har mött motstånd från Sveriges färgfabrikanters förening, som
i denna fråga anför bl. a. följande.

I kommitténs motivering anföres att dehydratiserad ricinolj ef ettsyra bör
likställas med vanlig ricinolj ef ettsyra och således vara fri från tull. Emellertid
har så icke blivit fallet i förslaget, emedan där »andra fettsyror med
ett jodtal av minst 160» likställes med linoljefettsyra och följaktligen drabbas
av tull. Dehydratiserad ricinoljefettsyra har nämligen oftast ett jodtal
som överstiger 160, även om vissa partier kan ha lägre jodtal. Redan sistnämnda
förhållande gör denna diskriminering betänklig: en viss vara bör
icke tulltaxeras olika beroende på viss variation i en sådan egenskap som
jodtalet. Detta gäller så mycket mera som jodtalet icke är en rent objektiv
egenskap utan i avsevärd grad beroende av den valda bestämningsmetoden.
I huvudsak gäller vad ovan sagts även ett antal andra i färgfabrikationen
förekommande fettsyror. Något skäl all tullskydda sådana fettsyror har icke
anförts och torde knappast heller kunna anföras.

302

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

Däremot har statens jordbruksnämnd icke funnit anledning till erinran
mot att fettsyror med ett jodtal av minst 160 oavsett ursprunget avföres ur
jordbruksregleringen.

Departementschefen

I likhet med kommittén förordar jag, att med linoljefettsyra likställes
andra fettsyror med högt jodtal. I anslutning härtill får jag, närmast med
anledning av yttrandet från Sveriges färgfabrikanters förening, påpeka att
vad kommittén anfört om likställande av ricinolja och dehydratiserad ricinolja
icke avser denna fråga. För att så långt möjligt undvika de olägenheter
i fråga om klassificeringen av den dehydratiserade produkten, som
den av kommittén föreslagna gränsdragningen skulle kunna medföra, synes
det emellertid lämpligt att gränsen höjes till ett jodtal av 170. Enligt
vad jag inhämtat har chefen för jordbruksdepartementet för avsikt att såvitt
angår jordbruksregleringen framlägga förslag i överensstämmelse härmed.
Frånsett nu berörda jämkning finner jag icke anledning till erinran
mot kommitténs förslag.

Övriga icke jordbruksreglerade varuslag

Förutom förut omnämnda varuslag hänföres till detta kapitel följande
produkter, vilka icke faller under jordbruksregleringen, nämligen vitaminkoncentrat
(ur nr 15.04), ullfett och fettämnen ur ullfett (nr 15.05), garvfett
(nr 15.09), glycerol och närstående produkter (nr 15.11), spermaceti
(nr 15.14), insektsvaxer och vegetabiliska vaxer (nr 15.15 och 15.16) samt
andra återstoder från bearbetning av fetter o. dyl. än raffinationsfettsyror
(ur nr 15.17). Enligt gällande taxa är glycerol och insektsvaxer tullbelagda,
medan tullfrihet åtnjutes för övriga varor. I enlighet med tulltaxekommitténs
förslag, som icke mött någon erinran från remissinstansernas sida,
har samtliga varuslag upptagits med tullfrihet i departementsförslaget.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

303

AVDELNING IV

Produkter av livsmedelsindustri; drycker, alkohol och

ättika; tobak

Kap. 16. Varor av kött, fläsk, fisk, kräftdjur eller blötdjur

16.01. Korv och liknande varor

16.02. Kött, fläsk och andra djurdelar, beredda eller konserverade
Nuvarande tullförhållanden

För gåsleverpastej utgår tull med 5 kronor per kg; övriga produkter inbegripes
under importavgiftssystemet för jordbruksprodukter och är i tulltaxan
upptagna utan tull.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår att tullfrihet stadgas för rubrikerna i deras helhet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

Jag finner icke anledning till erinran mot kommitténs förslag.

16.03. Köttextrakt och köttsaft
Nuvarande tullförhållanden

Hit hänförliga varuslag är belagda med en tull av 75 öre per kg och icke
inbegripna under importavgiftssystemet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet med följande motivering.

Här ifrågavarande produkter användes som tillsats till köttsoppor o. dyl.
Någon inhemsk tillverkning av desamma förekommer icke, och det förefaller
tveksamt huruvida de konkurrerar med inhemskt kött. I den mån så likväl
kan anses vara fallet bör erforderligt gränsskydd enligt kommitténs uppfattning
lämnas inom ramen för importavgiftssystemet. Kommittén föreslår
därför att denna rubrik upptages med tullfrihet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

304

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Departementschefen

Kommitténs förslag föranleder icke någon erinran från min sida.

16.04. Fisk, beredd eller konserverad
Nuvarande tullförhållanden

Hithörande varuslag är i allmänhet belagda med vikttull av varierande
storlek; tullfrihet åtnjutes dock för torskrom och skarpsill i tunnor samt
enbart kryddad eller sockersaltad fisk (annan än skarpsill och sardeller)
i icke hermetiskt slutna kärl.

Tulltaxekommittén

Kommittén anser att några egentliga ändringar på detta område icke bör
vidtagas i avvaktan på resultatet av fiskeriutredningens arbete. Kommittén
har därför i tulltaxeförslaget bibehållit nuvarande tullsatser med allenast
smärre jämkningar av samma karaktär som föreslagits beträffande kap. 3.

Yttranden

Kommitténs principiella ståndpunkt i tullfrågan har icke föranlett någon
erinran från remissinstanserna.

Beträffande avgränsningen av tullfriheten för torskrom och skarpsill har
åtskilliga remissinstanser gjort invändningar av enahanda innebörd som
de under kap. 3 redovisade.

Vidare har statens jordbruksnämnd tagit upp vissa terminologifrågor
samt föreslagit en omgruppering av underpositionerna i syfte att ta hänsyn
till den senaste tidens utveckling i fråga om konsumentförpackningarna för
hithörande produkter. Jordbruksnämnden anför bl. a. följande.

Från den svenska beredningsindustriens sida har hos jordbruksnämnden
starka önskemål framställts om att den nya tulltaxan måtte ges sådan
utformning, att beteckningen »kaviar» icke förbehålls enbart för störrom
och att av beskrivningarna otvetydigt skall framgå, att enligt officiell
svensk nomenklatur beteckningarna »sardiner» och »ansjovis» får användas
även för inläggningar av de sillarter, vilka i Sverige kommer till användning
för dylika inläggningar och sålunda icke förbehålls inläggningar
av sardinfisken(clupea pilchardus) och av fiskarten ansjovis (engraulis
enchrasicholus). Dessa önskemål som anknyter till en väl inarbetad svensk
terminologi av ett sannolikt ganska betydande kommersiellt värde, anser
sig nämnden kunna biträda. Något hinder mot att de av industrien önskade
formuleringarna används i tulltaxan (och den statistiska varulörteckningen)
föreligger, såvitt nämnden har sig bekant, icke på grund av något
internationellt åtagande.

I en inom nämndens kansli upprättad sammanställning över varuslag
under positionen nr 16.04 har beaktats bl. a. de i det föregående anförda
synpunkterna i fråga om beskrivningen av hithörande varuslag. Positionen
har i sammanställningen, liksom har skett i kommitténs förslag, indelats
med hänsyn tagen till de nuvarande tullförhållandena. Härjämte har emellertid
—- i överensstämmelse med den indelningssystematik, som under
ifrågavarande nummer övervägs för den blivande statistiska varuförteckningen
— tillämpats en annan gruppering av underavdelningarna än den

Kungl. Mcij.ts proposition nr 90 år 1958

305

som har föreslagits av tulltaxekommittén. Den föreslagna omgrupperingen
är enligt nämndens mening påkallad med hänsyn till den senaste tidens utveckling
i fråga om konsumentförpackningarna för hithörande varor.

Sveriges grossist förbund anser att den nuvarande finanstullen på störrom
ur fiskala synpunkter är betydelselös och därför bör slopas.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

I fråga om avgränsningen av tullfriheten för torskrom och skarpsill
delar jag den uppfattning som kommit till uttryck i de under kap. 3 redovisade
remissyttrandena och ansluter mig därvid i vad avser formuleringen
till generaltullstyrelsens förslag.

Vad beträffar de av jordbruksnämnden berörda terminologifrågorna har
nämndens synpunkter i det väsentliga beaktats vid utformningen av departementsförslaget.

Den av jordbruksnämnden föreslagna omgrupperingen av underpositionerna
skulle bl. a. innebära att kryddad eller sockersaltad fisk, som nu är
fullbelagd endast om den inkommer i hermetiskt slutna detaljhandelsförpackningar,
skulle beläggas med tull i alla slag av konsumentförpackningar.
Enligt min uppfattning är detta en fråga av sådan saklig innebörd att den
bör upptagas först i samband med den förutsedda allmänna omprövningen
av tullförhållandena på detta område. Departementsförslaget har därför i
nu berörda hänseende utformats i huvudsaklig överensstämmelse med kommitténs
förslag.

Tullen på störrom torde i enlighet med den eljest tillämpade principen
för behandling av finanstullar böra lämnas oförändrad.

16.05. Kräftdjur och blötdjur
Nuvarande tullförhållanden

Ostron är belagda med en tull av 1 krona per kg. För övriga hit hänförliga
varuslag utgår tullen med 75 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén har beträffande dessa varuslag föreslagit att nuvarande tullar
bibehålies oförändrade (i fråga om ostron dock med den skillnaden att
tullen liksom för andra konserver bör utgå efter vikten inklusive detaljhandelsemballage
och icke såsom för närvarande efter bruttovikten).

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

20 liiliang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 90

306

Kungi. Maj:ts proposition nr 90 år i958

Departementschefen

Beträffande ostron har jag under kap. 3 föreslagit en omräkning av tullen
till 1 kr. 20 öre per kg i samband med övergång till förtullning efter
nettovikten. Enligt min uppfattning bör tullen upptagas till samma belopp
vid denna rubrik, dock med den av kommittén bär föreslagna beräkningsgrunden.
I övrigt har jag icke någon erinran mot kommitténs förslag.

Kap. 17. Socker och sockerkonfektyrer

17.01—17.03. Bet- och rörsocker
Nuvarande tullförhållanden

Till dessa nummer hänförliga produkter är med undantag av maltsocker
och konstgjord honung inbegripna under importavgiftssystemet för jordbruksprodukter
och i enlighet därmed fria från tull; för maltsocker utgår tull
med 40 öre per kg och för konstgjord honung med 23,5 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén anser att föreliggande skyddsintressen är tillgodosedda genom
importavgiftssystemet. Införandet av tullfrihet för konstgjord honung
skulle emellertid, ehuru varan normalt icke är någon artikel av betydelse,
öppna möjligheter att kringgå såväl införselavgiften för socker som tullen
på naturhonung. Kommittén föreslår därför att konstgjord honung samt
blandningar av konstgjord och naturlig honung åsättes samma tull som naturhonung
eller 30 öre per kg.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind, som reserverat sig för en tull
av 25 öre per kg för naturlig honung, föreslår samma tull för konstgjord
honung.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

Jag finner icke anledning till annan erinran mot kommitténs förslag än
att tullen på konstgjord honung, i överensstämmelse med vad jag under nr
04.06 föreslagit beträffande naturhonung, bör upptagas till 50 öre per kg.

17.04. Sockerkonfektyrer

18.06. Choklad och chokladvaror

Dessa rubriker äger så nära samband med varandra att de liksom i tulltaxekommitténs
betänkande lämpligen behandlas i ett sammanhang.

Nuvarande tullförhållanden

Tullen för choklad, chokladvaror och andra hithörande konfektyrer utgår
med resp. kr. 0: 80, 1: 50 och 0: 50 per kg; glass, glasspulver och pud -

Kungi. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

307

dingpulver, av vilka endast de som innehåller choklad här kommer i fråga
(de övriga hänföres till nr 21.07), faller dock, om de är beredda av mjölk
eller ägg, under importavgiftssystemet för jordbruksprodukter och är i
enlighet därmed tullfria.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår beträffande samtliga varuslag eu tull av 70 öre per
kg, beräknad på vikten inkl. detaljhandelsemballage. Härvid har kommittén
utgått från att importavgifterna för jordbruksprodukter skulle bli av
den storlek som angivits i jordbruksprisutredningens betänkande. Till stöd
för sitt förslag anför kommittén i huvudsak följande.

Problemet framför andra på här ifrågavarande område är den av jordbrukspolitiska
åtgärder förorsakade fördyringen av råvarorna. Detta problem
förenklas vid övergång till importavgiftssystemet enligt 1955 års jordbruksproposition,
då man kan beräkna kompensationen efter samma metod
som vid fördyring av råvarorna genom vanliga tullar. Beräkningarna erbjuder
dock stora vanskligheter. Produkternas varierande sammansättning
gör att normaltullsatserna, uttryckta i procent av värdet, företer mycket betydande
variationer för olika varuslag. Räknas normaltullsatserna ut i öre
per kg blir emellertid skillnaden mellan varugrupperna avsevärt mindre,
varför en enhetlig vikttull i stort sett skulle ge en ganska god avvägning av
tullskyddet.

Genomsnittligt sett torde normallullsatsen ligga något under 70 öre per
nettokilogram. Vid jämförelse mellan denna och nuvarande tullsatser bör
observeras att de senare beräknas på nettovikten inklusive visst emballage,
såsom pappersomslag, kartonger, burkar o. dyl. Tages hänsyn härtill torde
man kunna konstatera att en tullsats av nyssnämnda storlek skulle innebära
en viss höjning för »sockerkonfektyrer», en klar minskning för »choklad»
samt en mycket betydande minskning för »chokladkonfektyrer»; därest
tullen på kakaobönor i enlighet med kommitténs förslag (se nr 18.01)
avskaffas, blir dock minskningen i nettotullskyddet för de två senare grupperna
mindre än vad skillnaden mellan tullsatserna anger. Genomsnittligt
sett skulle emellertid en tillämpning av normaltullsatsen innebära en avsevärd
nedsättning av nuvarande tullskydd. Med hänsyn därtill får det enligt
kommitténs uppfattning anses befogat med ett något starkare skydd än
normaltullsatsen, och kommittén har funnit en sådan förstärkning lämpligen
kunna ske genom att tullsatsen 70 öre per kg appliceras, icke på rena
nettovikten utan liksom för närvarande på nettovikten med tillägg av visst
emballage; denna beräkningsgrund torde även av praktiska skäl vara att
föredraga framför ren nettoviktsförtullning.

Yttranden

Statens jordbruksnämnd erinrar om att glass, glasspulver och puddingpulver,
om de är tillverkade av ägg eller mjölk, för närvarande inbegripes
under importavgiftssystemet för jordbruksprodukter och föreslår alt de bibehålies
under systemet samt att dylika produkter tillverkade av andra råvaror
överföres dit (jfr nr 21.07).

Jordbruksnämnden har vidare verkställt vissa beräkningar angående betydelsen
ur här ifrågavarande synpunkter av att importavgifterna fastställts

308

Kurtgl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

till högre belopp än som förutsatts av tulltaxekommittén, och nämnden har
härom anfört hl. a. följande.

Den högre råvarubelastning, som framkommer med tillämpning av de gällande
avgiftssatserna, medför alt den av kommittén för detta område föreslagna
enhetliga tullsatsen, 70 öre per kg, kommer att i större utsträckning än
vad fallet var vid kommitténs beräkningar understiga normaltullarna för
särskilda, med kalkylerna avsedda varutyper och dessutom kommer att —
till ej oväsentliga belopp -— understiga medeltalen för normaltullarna på
choklad och konfektyrer, innehållande kakao. En reducering av manufaktureringsskyddet
uppkommer härvid för choklad till i genomsnitt 11,4 %
(lägst 8,1 %) och för konfektyrer, innehållande kakao till i genomsnitt
11,1 % (lägst 0,0 %).

Från chokladindustriens sida har som ett särskilt skäl för en begärd avsevärd
höjning av tullskyddet för chokladvarorna åberopats, att i utlandet numera
i viss omfattning förekommer en chokladproduktion, vid vilken som fettråvara
i stället för kakaosmör används andra, billigare vegetabiliska fettvaror,
varor som vid import till Sverige drabbas av relativt höga införseloch
regleringsavgifter. Med hänsyn till ovissheten om i vad mån en mera
väsentlig omläggning av chokladindustriens råvarubas till »regleringsfetter»
i framtiden kan komma att påverka prisförhållandena på detta område, har
emellertid jordbruksnämnden, åtminstone på detta stadium, för egen del
icke kunnat beakta verkningarna av den åberopade speciella omständigheten,
när det gäller avvägningen av importskyddet på här ifrågavarande område.

Sveriges grossistförbund yrkar att nuvarande tull av 50 öre per kg för
konfektyrer utan choklad (nr 17.04) hibehålles oförändrad och anför bl. a.
följande.

Även om en enhetlig tullsats för hela detta varuområde skulle innebära en
avsevärd förenkling, medför förslaget emellertid en så kraftig höjning för
varor hänförliga till position 17.04, att vi anse att de allvarliga nackdelar,
som härigenom uppslå, icke motsvara de fördelar, som vinnas genom tilllämpningen
av en enhetlig tullsats. Den import, som för närvarande förekommer,
avser till övervägande del till position 17.04 hänförliga konfektyrvaror
och för dessa uppgår den nuvarande genomsnittliga importincidensen
till något mer än 20 %. Den av kommittén föreslagna tullsatsen om 70 öre
per kg (inkl. visst emballage) skulle, räknat på importens genomsnittspris
för 1055 för position 17.04, komma att motsvara en genomsnittlig importincidens
om 20 %, d. v. s. en tullsats, som i jämförelse med kommitténs förslag
på övriga varuområden ter sig onormalt hög. (Angivna importincidenser
är beräknade på 55 öre respektive 75 öre per kg, varav 5 öre per kg beräknats
för tull på visst emballage.) För de billigaste artiklarna, t. ex. vissa
slag av lakritskonfekt, vilka dock importeras i kvantiteter överstigande 500
ton per år, innebär den föreslagna tullsatsen en importincidens om 35—
50 %. Härvid är att märka, att tullsatsen för position 17.04 är GATT-bunden
till 20 % för varuslag hänförliga till nuvarande stat. nr 302 samt till 25 %
för nuvarande stat. nr 200:4. Dessa GATT-hindningar skulle alltså enligt
kommitténs förslag komma att överskridas högst väsentligt. Vi kunna icke
finna, att de argument, som industrien åberopar som skäl för ett ökat skydd,
äro av sådan styrka, att ett överskridande av GATT-bindningarna kan anses
motiverat. Kommittén har föreslagit tullsatser över GATT-nivån endast
i sådana fall, där särskilt starka skäl härför bedömts föreligga. Vi vill vidare
framhålla, att såväl konfektyrer som choklad äro helagda med varuskatt,

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

309

vilken för närvarande utgår med 05 % av priset till grossist. Den ovan relaterade
tullhöjningen kommer därför att öka med ytterligare 13 öre per kg.
Till följd härav kan man befara så kraftiga prisstegringar för ett flertal
konfektyrvaror, att en fortsatt import kommer att allvarligt försvåras.

Handelskammaren i Göteborg och Svenska handelsagenters förening har
framfört vissa synpunkter från ett större importföretag, vilka synpunkter i
huvudsak överensstämmer med vad som anförts av grossistförbundet men
utmynnar i att en lämplig värdetull — ej överstigande GATT-bindningen —
ur rättvisesynpunkt vore att föredraga såväl för nr 17.04 som 18.06 framför
vikttull.

Skånes handelskammare hemställer, att tullsatserna för hit hänförliga produkter
göres till föremål för omprövning under beaktande av de förändrade
förhållanden i fråga om råvarupriserna, som uppstått till följd ov omläggningen
av jordbrukspolitiken.

Svenska choklad- och konfektyrfabrikanlföreningen u. p. a., till vars yttrande
Kemisk-lekniska och livsmedelsfabrikanters förening anslutit sig, påyrkar
i första hand en tullsats av kr. 0: SO per kg vid nr 17.04 och kr. 1: 20
vid nr 18.06, i andra hand en tullsats av kr. 1: — för båda rubrikerna. Föreningen
understryker att den svenska chokladindustrin i och för sig torde
vara relativt konkurrenskraftig men att man måste påyrka normalt manufaktureringsskydd
utöver de tullar, vilka erfordras för att eliminera den
råvarufördyring som jordbruksregleringen åsamkar den svenska industrin.
Beträffande tullsatsens storlek anför föreningen bl. a. följande.

För att erhålla en förenklad tulltaxering har kommittén föreslagit en enhetlig
tull för hela varuområdet och fixerat tullsatsen till 70 öre per kg.
Härom säger kommittén att »genomsnittligt sett torde normaltullsatsen ligga
något under 70 öre per nettokilo» samt påpekar att ett visst ytterligare tullskydd
åstadkommes genom att tullen utgår på vikten inklusive visst emballage.
Vikten av det här ifrågavarande emballaget torde emellertid som regel
vara så obetydligt, att man kan bortse från denna faktor. Vi vill vidare
bestämt bestrida påståendet, att normaltullskyddet i genomsnitt skulle ligga
något under 70 öre. Av de till kommittén översända kalkylerna framgår, att
normaltullskyddet med hänsynstagande till det sedermera fastställda prissystemet
för jordbruksprodukterna för flertalet av branschens viktigaste
produkter överstiger 70 öre per kg. Detta gäller bl. a. choklad, chokladkonfektyrer
och kola, vilka sammanlagt svarar för mer än 75 % av branschens
försäljningssumma. Härtill kommer det förhållandet att numera en betydande
chokladproduktion, baserad på vegetabiliskt fett förekommer i många
länder. För dylika produkter ligger den s. k. råvaruincidensen högre än det
föreslagna tullskyddet 70 öre per kg och industrin skulle alltså alltjämt 1''å
räkna med att bli belastad med ett direkt negativt tullskydd. Normaltullskyddet
för dylika produkter kan beräknas till kr. 1: 25 per kg.

Vi hemställer i första hand att tullen differentieras på så sätt, att tulltaxans
position 18.06 åsättes eu tullsats av kr. 120:— per 100 kg och position
17.04 en tullsats av kr. 80:— per 100 kg. Finner man sig av tekniska skäl
icke böra göra en differentiering, anser vi det helt orimligt att åberopa ett
sådant begrepp som »det genomsnittliga tullskyddet för hela branschen»
för alt motivera en tullsats, innebärande elt obefintligt eller rent av negativt
tullskydd för vissa varor. De företag, som specialiserat sig på produktion av

310

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

just dessa varor kan därigenom bli tvingade att nedlägga sin produktion på
grund av det svaga tullskyddet.

Vi har full förståelse för att tulltekniska fördelar vinnes genom att tullen
göres enhetlig för hela varugruppen choklad och konfektyrer. Tullsatsen
måste dock i så fall fixeras så att icke direkt negativt tullskvdd erhålles för
någon produkt. För att fylla detta minimikrav erfordras en tullsats av minst
kr. 100: — per 100 kg.

I en bilaga till Landsorganisationens i Sverige remissvar framhåller Svenska
livsmedelsarbetareförbundet bl. a. att den höga varuskatten på chokladvaror
medfört en icke oväsentlig nedgång av konsumtionen av dessa varor.
Detta har i sin tur lett till att problem uppstått inom chokladindustrin för
att kunna upprätthålla en hög och jämn sysselsättning. När det gäller tullen
på färdiga chokladvaror anser förbundet det motiverat med ett högre tullskydd
än vad som motsvaras av de framräknade normaltullsatserna. Som ett
ytterligare understrykande av angelägenheten av ett högre tullskydd framhålles,
att till en inte ringa del dessa industrier är så lokaliserade, att de utgör
ett komplement till andra tyngre industrier. Genom den inträffade konsumtionsminskningen
finns också en produktionsreserv, varför man inte behöver
befara, att en på detta sätt begränsad konkurrens från utländska tillverkare
kommer att resultera i att den inhemska konkurrensen och rationaliseringsviljan
avtar. Främst med tanke på de under nr 18.06 upptagna
choklad- och konfektyrvarorna framhåller förbundet att detta tullskydd
ytterligare bör förstärkas.

Svenska diabetesförbundet framhåller att vissa diabetikersötsaker såsom
choklad, tabletter o. d. som importeras blir fördyrade genom tullavgifter
och att varuskatt höjer priset betydligt på de inhemska produkterna. Förbundet
hemställer därför att man vid revideringen av tulltaxan måtte ta hänsyn
till de sockersjuka och reducera tullsatsen på deras specialvaror samt
att vid en eventuell översyn av varuskatterna diabetessötsaker måtte befrias
från skatt.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag omfattar icke hithörande varuslag.

Departementschefen

Vid bestämmande av tullen på choklad och konfektyrer måste avgörande
vikt fästas vid storleken av de import- och andra avgifter vilka belastar de
såsom råvaror använda jordbruksprodukterna. Dessa avgifter har, såsom
flera remissinstanser påpekat, i regel blivit högre än i det förslag, från
vilket kommittén utgått. Detta innebär en ökad belastning av 5 å 10 öre per
kg färdiga konfektyrer, vilket medför att den genomsnittliga normaltullen
kommer att ligga mellan 75 och 80 öre per kg. Även om en motsvarande
justering uppåt vidtages i den av kommittén föreslagna tullsatsen, skulle
denna beträffande chokladvaror innebära en betydande reducering av den
nu till 1 kr. 50 öre uppgående tullen. Å andra sidan skulle höjningen beträffande
sockerkonfektyrer, vilka nu drager en tull av 50 öre per kg, bli
ytterligare accentuerad. Enligt min uppfattning kan man ifrågasätta lämp -

311

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Hgheten av så stora omkastningar i tullförhållandena. Dessa skulle reduceras
betydligt om man övergår till värdetull, och jag har funnit övervägande
skäl tala för att tullen utformas på detta sätt. Jag föreslår sålunda att varorna
belägges med en tull av 20 % av värdet, motsvarande den genomsnittliga
normaltullen vid nuvarande avgiftsbelastning. Tillämpning av denna
tullsats medför även fördelen att man icke behöver bryta gällande GATTbindningar.

Framhållas må att den skatt på socker, som jag har för avsikt att föreslå,
är avsedd att erhålla sådan utformning, att den icke belastar produkter, som
enligt gällande bestämmelser är belagda med varuskatt. De enda hithörande
varuslag av nämnvärd betydelse, som icke är belagda med varuskatt, torde
vara olika slag av mandelmassor. För dessa synes emellertid en tull av
nyssnämnda storlek i allmänhet vara tillräcklig för att innefatta jämväl
kompensation för den tilltänkta skatten på socker.

Från nämnda tullsats bör under nr 18.06 göras undantag för glass, glasspulver
och puddingpulver. I den mån dylika preparat innehåller mjölk eller
ägg faller de f. n. under jordbruksregleringen och är i enlighet därmed
fria från tull. Denna anordning torde tills vidare böra bibehållas och synes
lämpligen böra utsträckas till alla dylika preparat oavsett sammansättningen.
Enligt vad jag erfarit har chefen för jordbruksdepartementet för avsikt att,
såvitt angår jordbruksregleringen, framlägga förslag till sådan ändring.

Tillräckliga skäl att i tullhänseende behandla diabetessötsaker enligt speciella
regler kan enligt min uppfattning icke anses föreligga.

17.05. Socker m. m. försatt med smakämne eller färg
Nuvarande tullförhållanden

Vaniljsocker drager samma tull som vanilin eller 18 % av värdet; flertalet
andra hithörande varuslag belägges med tull av 50 öre per kg såsom
konfektyrer icke innehållande choklad.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår att dessa produkter, vilka icke inbegripes under importavgiftssystemet
för jordbruksprodukter, belägges med samma tull som
de i föregående rubrik upptagna varuslagen, d. v. s. enligt kommitténs förslag
70 öre per kg. Genom tillämpning av en specifik tull som torde överstiga
varje tänkbar importavgift för socker undgår man även, framhåller
kommittén, risken för ett kringgående av nämnda importavgift genom färgning
av socker för vanliga konsumtionsändamål.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag omfattar icke hithörande varuslag.

Departementschefen

Till den av kommittén antydda risken för ett kringgående av importavgiften
för socker kommer, vid bifall till det förslag om skatt på socker som
jag har för avsikt att inom kort framlägga, motsvarande risk i fråga om

312

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

nämnda skatt; med hänsyn härtill synes det icke lämpligt att här tillämpa
den värdetull som jag förordat under nr 17.04. Jag föreslår därför att varorna
liksom enligt kommittéförslaget belägges med specifik tull. Tullens
storlek torde vara av relativt underordnad betydelse, förutsatt att den icke
understiger importavgiften för socker (f. n. 33 öre per kg) plus den avsedda
skatten (20 öre per kg); jag förordar att tullen upptages till det i
kommittéförslaget angivna beloppet 70 öre per kg.

Kap. 18. Kakao och varor därav

18.01. Kakaobönor
Nuvarande tullförhållanden

Kakaobönor är belagda med en tull av 15 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår att tullen avskaffas och anför till stöd härför följande.

Under åren 1951—1953 har den årliga importen av detta varuslag legat
mellan 6 000 och 7 000 ton, varför statens inkomst av den på varan lagda
finanstullen rör sig omkring 1 mkr per år. Intresset av att utnyttja kakaoprodukter
såsom skatteobjekt tillgodoses numera till alldeles övervägande
del genom varuskatt på de färdiga chokladvarorna. Den nuvarande tullen
på kakaobönor har till följd av varuskattens införande icke samma berättigande
som tidigare, och statens inkomster av densamma är icke så stora
att det fiskala intresset behöver stå hindrande i vägen för ett slopande av
tullen.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet har inbegripit kakaobönor i den gemensamma marknaden och
föreslagit tullfrihet för rubriken.

Departementschefen

Enligt min uppfattning föreligger icke tillräckliga skäl att här frångå
principen att icke i detta sammanhang ompröva gällande finanstullar.
Framhållas må att 1952 års kommitté för indirekta skatter framlagt förslag
om införande av en särskild råvaruskatt på kakaobönor; även med hänsyn
därtill synes det mig lämpligast att icke nu avskaffa tullen på detta
varuslag. I enlighet med vad sålunda anförts förordar jag att den nuvarande
tullen av 15 öre per kg tills vidare bibehålies.

18.02. Kakaoskal och kakaoavfall

Tullfrihet gäller för närvarande för detta varuslag och har i enlighet med
tulltaxekommitténs och nordiska ekonomiska samarbetsutslcottets uttalanden
bibehållits i förslaget.

18.03. Kakaomassa
Nuvarande tullförhåltanden

Kakaomassa är belagd med en tull av 45 öre per kg.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

313

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tullsats av 15 öre per kg; varan anses enligt gällande
bestämmelser hänförlig till rubriken för kakaopulver, och kommittén
har funnit lämpligt att den i taxan upptages med samma tullsats som detta
varuslag.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår likaledes en tullsats av 15 öre per kg för detta varuslag.

Departementschefen

Jag delar kommitténs uppfattning att varan bör beläggas med samma
tull som kakaopulver; i överensstämmelse med det förslag som jag framlägger
under nr 18.05 förordar jag därför en tull av 35 öre per kg.

18.04. Kakaosmör

18.05. Kakaopulver
Nuvarande tullförhållanden

För kakaosmör utgår tullen med 10 öre per kg och för kakaopulver med
45 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 15 öre per kg för båda varuslagen och har
därvid utgått från att tullfrihet införes för kakaobönor (förslaget motsvarar
enligt kommitténs beräkningar en ca 20 öre högre tullsats vid bibehållen
tull på sistnämnda varuslag).

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår en tullsats motsvarande i svenskt mynt 15 öre per kg.
Departementschefen

Med hänsyn till att jag förordat bibehållande av nuvarande tull på kakaobönor
föreslår jag att tullsatsen för kakaosmör och kakaopulver med ledning
av tulltaxekommitténs beräkningar sättes till 35 öre per kg.

18.06. Choklad och chokladvaror
Behandlat i samband med nr 17.04.

Kap. 19. Varor av spannmål, mjöl eller stärkelse; bakverk

19.01. Maltextrakt
Nuvarande tullförhållanden

Varan är belagd med en tull av 40 öre per kg; för maltextrakt avsett uteslutande
för textilindustriens behov eller för användning inom tvättinrättningar
utgår tullen dock med 15 % av värdet.

314

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 12 % av värdet och anför i huvudsak följande.

Enligt jordbruksprisutredningens förslag skulle den normala importavgiften
för korn uppgå till 4 öre per kg, motsvarande i genomsnitt ca 5 öre
per kg för malt. Med tillämpning av denna råvarubelastning erhålles för
maltextrakt en normaltullsats av ca 11 % eller 17 öre per kg. Emellertid har
marknadsförhållandena beträffande korn och malt under långa perioder varit
sådana att man ansett varorna i fråga icke böra belastas med någon avgift
vid import utan tvärtom suspenderat den enligt tulltaxan utgående
tullen. Därest även framdeles dylika förhållanden skulle bli rådande och importavgift
på korn och malt följaktligen icke skulle ifrågakomma, är det i
princip icke befogat med en tullsats för maltextrakt som innefattar kompensation
för dylik avgift. Räknar man med tull- och avgiftsfrihet för råvaran
blir normaltullsatsen i genomsnitt 7 å 8 % av värdet eller ca 12 öre
per kg. Med hänsyn till den ovisshet som råder i nu berörda hänseende
skulle man kunna ifrågasätta att inbegripa maltextrakt under importavgiftssystemet;
förhållandet torde dock icke böra tillmätas så stor betydelse att
gränsskyddet för maltextrakt icke skulle kunna lämnas i form av tull. Vid
bestämmandet av tullsatsen torde böra beaktas att det nuvarande tullskyddet
delvis ligger på en hög nivå. Kommittén har med hänsyn bl. a. till detta förhållande
funnit den organisk-kemiska industrins standardtullsats 12 % av
värdet (se kap. 29) innebära en lämplig avvägning av tullskyddet. Denna tullsats
hör anses innefatta kompensation för eventuell importavgift på malt,
för så vitt icke denna skulle komma att väsentligt överskrida ovan angivna
siffra.

Yttrande

Kemisk-tekniska och livsmedelsfabrikanters förening hemställer att de
nuvarande tullsatserna för maltextrakt bibehålies. Föreningen framhåller att
den föreslagna tullsatsen av 12 % av värdet innebär en sänkning, som är särskilt
avsevärd i fråga om maltextrakt för näringsändamål, och anför vidare
följande.

Såsom tidigare framhållits från industriens sida, är den inbördes fördelningen
i olika länder av produktion och förbrukning av de båda slagen maltextrakt
mycket olika och dessutom i hög grad varierande. Det skulle därför
vålla betydande svårigheter för den inhemska tillverkningen, om genom den
föreslagna tullsänkningen den svenska marknaden lämnades praktiskt taget
öppen för en av tillfälligheter bestämd konkurrens utifrån. Fråga är, om det
i ett sådant läge skulle bli möjligt att i fortsättningen upprätthålla denna
tillverkning.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

Med hänsyn bl. a. till att importavgiften för korn och malt bestämts till
avsevärt högre belopp än kommittén räknat med har jag funnit 15 % av
värdet innebära en lämpligt avvägd tull.

Kungi. Maj:ts proposition nr 90 år 1958 315

19.02. Näringsmedel (för barn, för dietiskt bruk eller för matlagningsändamål) Nuvarande

tullförhållanden

Hit hänförliga produkter är i gällande tulltaxa belagda med vikttullar av
varierande storlek.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tullsats av 15 % av värdet och anför bl. a. följande.

Till denna rubrik hänförliga preparat kan ha mycket växlande sammansättning
men består till övervägande del av jordbruksprodukter. Värdet av
dessa produkter kan uppgå till 50 % eller däröver av den färdiga varans
pris. Emellertid rör det sig oftast om flera olika slag av jordbruksprodukter
i ett och samma preparat, vilket minskar risken för att ändringar i importavgifterna
på dessa produkter skall rubba tullförhållandena alltför mycket.

Beräkningen av tullens storlek erbjuder vissa vanskligheter på grund av
varornas växlande sammansättning. Importavgiften för de olika slag av jordbruksprodukter
som ingår i dessa preparat rör sig emellertid enligt jordbruksprisutredningens
förslag normalt om 15 å 20 % av värdet. Trots att importavgifterna
för råvarorna beräknas efter vikten, visar det sig därför
lättare att anpassa kompensationen för dessa avgifter genom en värdetull.

Yttranden

Statens jordbruksnämnd har på grundval av tillgängliga kalkyler beräknat
råvarubelastning och normaltull med tillämpning av i oktober 1956
gällande införselavgifter samt anför i anslutning härtill följande.

För vissa varuslag inom här ifrågavarande varugrupp föranleder den genomförda
jordbruksregleringen, att det föreslagna tullskyddet blir negativt
eller endast kommer att motsvara råvarubelastningen. För s. k. kakmix
och vissa typer av barnmat blir det negativa tullskyddet särskilt starkt framträdande.
I synnerhet »kakmix» i mindre bearbetat skick (bulkvara), utgörande,
praktiskt taget helt, blandningar av olika jordbruksregleringsvaror,
skulle vid den föreslagna tullen med fördel kunna importeras i konkurrens
icke blott med motsvarande svenska tillverkningar (vilka under de senaste
åren torde ha undergått en kraftig expansion) utan sannolikt även med de
däri ingående jordbruksregleringsvaror na, vilka nu — i form av avgifter
—- åtnjuter ett betydligt högre importskydd (t. ex. mjöl omkring 30 %, raffinerat
socker över 50 %). Om de under nr 19.02 avsedda produkterna
skall åtnjuta ett mera »normalt» importskydd bör alltså den föreslagna
tullen höjas icke oväsentligt.

Sveriges grossistförbund föreslår en tullsats av 10 % av värdet. Förbundet
hävdar att de svenska näringspreparaten dominerar marknaden och
ligger ca 30 % under importvaran i pris. Importen avser endast högre kvaliteter
än de inom landet tillverkade. På grund av den redan nu betydande
prisskillnaden befarar man, att även en obetydlig höjning av tullsatsen skulle
medföra väsentliga svårigheter för importen. 1 detta sammanhang framliålles
att kostnaderna för kontroll av vitaminiserade preparat även utgör en avsevärd
belastning av importen.

316

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Sveriges kemiska industrikontor föreslår en tullsats av 50 öre per kg. Kontoret
framhåller att kommittén för en produkt, kakmix, föreslagit en tullsats
av 15 % medan normaltullsatsen vid i oktober 1956 rådande förhållanden
ligger så högt som 30 %. Vid den av kommittén föreslagna tullsatsen
skulle det enligt kontorets uppfattning ställa sig betydligt gynnsammare att
importera produkten i bulk och inskränka den inhemska bearbetningen till
paketering av varan. Kontoret anser att det icke kan vara något samhällsintresse
att främja en dylik utveckling.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

Importavgifterna för råvarorna till här ifrågavarande produkter har bestämts
till högre belopp än kommittén förutsatt, och deras storlek företer
avsevärt större spridning än i det förslag på vilket kommitténs beräkningar
var baserade. Vid bifall till det förslag om skatt på socker, som jag avser
att inom kort framlägga, blir belastningen på många produkter ytterligare
skärpt. Dessa förhållanden komplicerar avvägningen av tullen och gör det
bl. a. svårt att undvika att för vissa artiklar kan uppstå ett negativt tullskydd.
Nämnas kan sålunda att den av kemikontoret föreslagna tullsatsen
(även utan sockerskatt) genomsnittligt sett torde innebära ett negativt skydd
för vällingpulver och liknande produkter. Man bör emellertid icke överdriva
betydelsen av att tullskyddet i vissa fall kan bli negativt utan bedöma frågan
med beaktande av föreliggande konkurrensförhållanden. Tydligt är dock
att en råvarubelastning av den omfattning, som förut angivits, motiverar
högre tull än den av kommittén föreslagna, och jag har funnit 20 % av värdet
innebära en lämplig avvägning.

19.03. Makaroner
Nuvarande tullförhållanden

Hit hänförliga varor är belagda med en tull av 20 öre per kg.
TuIItaxekommittén

Kommittén föreslår att den nuvarande tullsatsen bibehålies oförändrad
men framhåller, att tullsatsens storlek är beroende av införselavgiften för
råvaran och att, därest sådan avgift kommer att uttagas för s. k. durumvete,
det bör prövas huruvida och i vad mån en höjning av tullen kan vara befogad.

Yttranden

Statens jordbruksnämnd framhåller att råvarubelastningen med den i oktober
1956 gällande införselavgiften på vetemjöl blir väsentligt ökad i förhållande
till kommitténs beräkningar. Nämnden föreslår därför att tullen höjes
till 25 öre per kg. Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet Landsbygdens
folk yrkar likaledes på en tull av 25 öre per kg.

317

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

I en bilaga till statens jordbruksnämnds remissvar framhåller Svensk
spannmålshandel, ekonomisk förening att makaroner och liknande produkter
bör inordnas under jordbruksregleringen och beläggas med import- och
kompensationsavgifter. Föreningen anser ingen anledning finnas att göra
någon åtskillnad i fråga om formen för gränsskyddet mellan å ena sidan
vetemjöl och mannagryn och å andra sidan makaroner och spagetti.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

Frågan om inbegripande av hithörande produkter under jordbruksregleringen
torde icke böra prövas i detta sammanhang. Enär införsel- och andra
avgifter för vid tillverkningen använda varuslag sammanlagt uppgår till
högre belopp än kommittén räknat med, föreslår jag att tullen i enlighet
med jordbruksnämndens förslag höjes till 25 öre per kg. Jag förutsätter
därvid att råvaran avgiftsbelägges efter de grunder som i allmänhet gäller
för varor av ifrågavarande slag.

19.04. Gryn och flingor, framställda av stärkelse

Hit hänförliga produkter inbegripes under importavgiftssystemet för jordbruksprodukter
och har i enlighet med tulltaxekommitténs förslag liksom i
gällande tulltaxa upptagits utan tull. Produkterna i fråga omfattas ej av
förslaget till gemensam nordisk marknad.

19.05. Majsflingor och liknande varor
Nuvarande tullförhållanden

För hithörande produkter utgår tullen med 15 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs förslag skall den nuvarande tullsatsen bibehållas oförändrad.
En omprövning av tullsatsen anses dock påkallad, därest införselavgift
skall utgå för råvaran (majsgryn).

Yttrande

Statens jordbruksnämnd framhåller att råvarubelastningen för majsflingor
med den i oktober 1956 gällande införselavgiften på majs blir väsentligt
ökad i förhållande till kommitténs beräkningar. Nämnden föreslår
därför att tullen höjes till 20 öre per kg. I syfte alt utjämna importskyddet
mellan majsflingor, som tillverkas av hel majs, och sådana som framställs
ur importerad, förarbetad majs (»grits») överväger nämnden att för framliden
fastställa något högre importavgifter på den förarbelade än för den
hela majsen.

318

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

Med hänsyn till vad jordbruksnämnden anfört anser jag en viss höjning
av tullen motiverad. Vikttullsatsen är emellertid i GATT bunden vid nuvarande
belopp. Vid sådant förhållande finner jag lämpligast att förstärkningen
av tullskyddet sker genom övergång till den värdetull om 10 %, varom
förbehåll gjorts i GATT. Jag föreslår således att tullen bestämmes till
10 % av värdet.

19.06. Nattvardsbröd, oblatkapslar o. d.

Nuvarande tullförhållanden

Dessa produkter faller i nuvarande tulltaxa under rubriken för varor, som
icke kan hänföras under någon av taxans övriga rubriker, och är i enlighet
därmed belagda med en tull av 15 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén har funnit övervägande skäl tala för att tullfrihet stadgas för
dessa speciella produkter, vilka säges icke vara föremål för inhemsk tillverkning
under sådana förhållanden att tullskydd är erforderligt.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

Kommitténs förslag har icke föranlett någon erinran från remissinstansernas
sida och kan av mig biträdas.

19.07. Matbröd och andra enklare bakverk

19.08. Andra bakverk
Nuvarande tullförhållanden

Tulltaxan upptager under rubriken bröd, dessertkäx med tull av 30 öre,
andra finare bakverk med tull av 60 öre samt övriga varuslag med tull av
20 öre per kg; bakverk med överdrag eller mellanlägg av socker, fruktgelé
o. d. tulltaxeras emellertid som konfektyrer med tull av 1 kr. 50 öre per kg
om varan innehåller choklad och 50 öre per kg om detta icke är fallet
(wafers innehållande mer än 20 % fett faller dock under jordbruksregleringen
och är fria från tull men belagda med införselavgift och fettregleringsavgift).

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

319

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 15 % av värdet vid båda rubrikerna och anför
till stöd därför i huvudsak följande.

Ingredienserna i dessa varor utgöres praktiskt taget helt av jordbruksprodukter,
men olika slag av dylika produkter kan ingå i varierande proportioner,
varför kompensationen för importavgiften på råvarorna per kilogram
räknat uppgår till mycket växlande belopp. Beträffande flertalet ingredienser
gäller emellertid att importavgiften i normalläget beräknas utgöra 15 ä 20 %
av värdet. Räknat i procent av värdet blir därför kompensationen för råvaruavgifterna
betydligt enhetligare. Denna omständighet talar för att tullskyddet
utformas såsom värdetull, bl. a. därför att man då kan undvika en differentiering
av tullsatsen, vilken är förenad med avsevärda tulltekniska olägenheter.

Tillverkningen av bakverk är i allmänhet en typisk hemmamarknadsproduktion,
som har ett naturligt skydd mot utländsk konkurrens, främst i närheten
till marknaden men ofta även i en viss nationell smakriktning. Den inhemska
produktionen har också här i landet en dominerande ställning, och
importen torde huvudsakligen bestå av mera exklusiva typer och kvaliteter.
Detta gäller givetvis i första hand mjukt matbröd och andra »färskvaror»,
vilka oavsett lullskyddets storlek knappast kan bli föremål för nämnvärd
utländsk konkurrens. Även i fråga om käx och liknande artiklar, beträffande
vilka utländsk konkurrens är mera naturlig, är emellertid importen av relativt
ringa omfattning, trots att det rådande tullskyddet är av måttlig storlek.

Normal tullsatsen för hithörande produkter ligger, främst på grund av importavgifter
på råvarorna, i regel mellan 20 och 25 % av värdet. I fråga om
finare bakverk är det nuvarande tullskyddet avsevärt lägre. Med hänsyn till
förut anförda omständigheter bör det enligt kommitténs uppfattning vara
möjligt att även i fortsättningen hålla sig betydligt under normaltullsatsen.
För det ur konkurrenssynpunkt måhända viktigaste varuslaget, nämligen
dessertkäx (smörgåskäx), är tullen genom GATT maximerad till 15 % av
värdet. En tullsats av denna storlek skulle visserligen för de flesta artiklar
kalkylmässigt innebära ett visst negativt tullskydd, men delta torde på förevarande
område vara av mera teoretisk än praktisk betydelse. Genomsnittligt
sett torde en tullsats av nämnda storlek snarast innebära en förbättring av
det nuvarande tullskyddet. Detta skulle i alla händelser vara fallet med dessertkäx,
som för närvarande har en tullincidens av ca 10 % för de importerade
och ca 11 % för de inhemska produkterna. Enligt kommitténs uppfattning
är en brytning av GATT-bindningen för detta varuslag icke av behovet
påkallad. Kommittén anser det icke heller motiverat med högre tullskydd
för övriga produkter, beträffande vilka den utländska konkurrensen i stort
sett torde vara mindre än när det gäller nämnda dessertkäx. Vad därefter
beträffar matbröd motsvarar nuvarande tullsats en tullnivå av 20 å 25 %
av värdet, men på detta område är konkurrensförhållandena såsom förut antytts
knappast beroende av tullen. Hinder synes därför icke böra möta att
genomföra eu i praktiken närmast nominell sänkning av tullen på sådant
bröd och därmed undvika en gränsdragning mellan detta och finare bakverk.
Kommittén föreslår i enlighet härmed att tullen för alla slag av bakverk
fastställes till 15 % av värdet.

Yttranden

Statens jordbruksnämnd har på grundval av tillgängliga kalkyler beräknat
råvarubelastning och normaltull med tillämpning av i oktober 1956 gällande
införselavgifter samt i anslutning därtill anfört bl. a. följande.

320

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

För här avsedda typer av kex och småbröd blir det föreslagna tullskyddet,
15 % av värdet, ehuru fortfarande mycket lågt, något förbättrat (på
grund av lägre fettregleringsavgift). För mjukt matbröd och knäckebröd
blir det föreslagna tullskyddet, vilket redan enligt tulltaxekommitténs beräkningar
något understeg råvarubelastningen, starkt negativt. Även om
— såsom kommittén framhåller — tullskyddet på ifrågavarande område
icke är avgörande för tillverkningens lönsamhet — kan den föreslagna tullen
för mjukt matbröd och knäckebröd nu icke anses tillfredsställande.
Nämnden vill förorda en uppjustering till belopp, ungefär motsvarande råvarubelastningen
(ca 15 resp. ca 22 öre per kg). Nämnden är dock medveten
om att positionen 19.07, som bl. a. omfattar hithörande slag av bröd,
av tulltekniska skäl helst bör behandlas enhetligt. En lämplig lösning vore
måhända, att den nuvarande tullen för matbröd, 20 öre per kg, bibehålls
för hela positionen i fråga.

I en bilaga till statens jordbruksnämnds remissvar framhåller Svensk
spannmålshandel, ekonomisk förening att föreningen beträffande huvudparten
av hithörande varor icke har något att invända emot att de icke ingår
i avgiftssystemet. Föreningen har ej heller något emot att tullskyddet
får den av kommittén föreslagna schematiska utformningen. Beträffande
knäckebröd finner emellertid föreningen att man bör överväga huruvida
icke denna produkt bör hänföras till jordbruksregleringssystemet. Ett skäl
härför anses vara att råvaran i det närmaste helt utgöres av brödsäd med
i stort sett konstant kvantitet.

Skånes handelskammare anför beträffande käx och wafers.

Vid handelskammarens behandling av ärendet har från industriens sida
gjorts gällande, att den kompensation, som avsetts att lämnas den inhemska
produktionen till följd av den fördyring av råvarorna, som uppstått genom
jordbruksregleringen, icke varit tillfyllest, och att industrien med de föreslagna
tullsatserna skulle få ett negativt tullskydd, övergången till det nya
importavgiftssystemet enligt senaste årets riksdagsbeslut uppgives icke ha
medfört ett förbättrat läge i angivna hänseende. Snarare hade kostnadsbelastningen
för chokladindustrien ökat till följd av det gränsskydd, som tillerkänts
sockerindustrien. Huru med nu avsedda omständigheter kan förhålla
sig, saknar handelskammaren självfallet möjligheter att bedöma. Den
växande importen synes emellertid visa, att visst fog finnes för de från
industriens sida framförda påpekandena. Att uppmärksamma är, att importavgiften
å socker, för närvarande 32 öre per kg, är icke oväsentligt större
än den importavgift å 15 å 20 % å värdet, vilken tulltaxekommittén ansett
sig höra räkna med. Även för fettvarornas del ligger gränsskyddet något
högre än vad kommittén utgått ifrån. Handelskammaren hemställer, att
tullsatserna för ifrågavarande produkter göres till föremål för omprövning
under beaktande av de förändrade förhållanden i fråga om råvarupriserna,
som uppstått till följd av omläggningen av jordbrukspolitiken.

Sveriges grossistförbund anser att den föreslagna tullsatsen om 15 %
för flertalet hithörande varuslag innebär en icke obetydlig tullhöjning. Någon
motivering för en dylik tullhöjning anser förbundet icke föreligga utan
hemställer att tullen fastställes till högst 10 % av värdet.

Kemisk-tekniska och livsmedelsfabrikanters förening framhåller beträffande
käx och liknande artiklar att importen visserligen tidigare varit av

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

321

ringa omfattning men att detta icke längre är förhållandet. Importen är betydande
och utvecklingstendensen beträffande densamma klar. Detta tyder
på att käx icke har »ett naturligt skydd mot utländsk konkurrens» på
grund av närheten till marknaden och nationell smakriktning. Att importen
av käx trots den svenska industrins höga standard erhållit sådan omfattning
beror på de höga råvarukostnaderna i Sverige. Dessa är i sin tur
en följd av de statliga åtgärderna till skydd för jordbruket. För att belysa
detta förhållande har föreningen gjort följande sammanställning av de
väsentliga råvarukostnaderna vid tillverkning av olika slag av käx i Sverige
respektive Danmark (uppgifterna avser kostnaderna för mjöl, fett, socker
och torrmjölk och är uttryckta i svenska kronor per kg färdigvara):

Sverige Danmark

Hårddeg (Marie och Albert) .................... 0: 91 0: 67

Mjukdeg (käx i sorteringar) .................... 1:04 0:77

Crackers ...................................... 0: 98 0: 72

Sandwiches .................................. 1: 23 0:86

Wafers ...................................... 1:40 0: 90

Föreningen anser att liknande resultat — i vissa fall än mer ofördelaktiga
för den svenska industrin — torde erhållas vid en jämförelse mellan de
svenska råvarukostnaderna och dessa kostnader i andra länder samt anför
i anslutning härtill följande.

Mot bakgrund av dessa uppgifter torde det utan vidare framgå, att tulltaxekommitténs
förslag är i hög grad otillfredsställande. I vissa fall medför
förslaget — såsom även tulltaxekommittén påpekar — ett negativt tullskydd.
Detta förhållande, som ingalunda har endast teoretisk betydelse, är
desto mer anmärkningsvärt, som tulltaxekommittén principiellt och på enligt
vår mening riktiga grunder hävdat, att tullarna å produkter, som tillverkas
av tullbelagda respektive importavgiftsbelagda svenska råvaror, skall
fastställas med beaktande av belastningen på dessa. Vi hemställer därför,
att tulltaxekommitténs förslag omarbetas med beaktande av dels den belastning
av råvarorna, som följer av stödåtgärderna för jordbruket, och
dels principerna för utformningen av det manufaktureringsskydd, som i
övrigt ligger till grund för tulltaxekommitténs förslag. Med hänsyn till att
importavgifterna för jordbruksprodukter utgår per vikt, vill vi därjämte
hemställa, att tullsatserna å de varuslag, som inrymmes under ovan angivna
rubriker, bestämmes efter vikt.

Liknande synpunkter anföres av Svenska choklad- och konfektyrfabrikant -

föreningen u. p. a., som preciserar sitt yrkande sålunda:

Käx, helt eller delvis överdragna med choklad .......... kr. 1: 30 per kg

Rån eller s. k. wafers med överdrag eller mellanlägg av

choklad, socker, fruktgelé e. d..................... kr. 1: 20 per kg

Käx med fyllning av choklad, socker, fruktgelé e. d. eller

innehållande kakaopulver .......................... kr. 1: — per kg

Dessertkäx, pepparkakor och andra slag av finare bakverk kr. 0: 70 per kg

Smörgåskäx, ofyllda rån och käx av crackertyp ........ kr. 0:90 per kg

21 liihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 90

322

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

Frågan om överförande av knäckebröd till jordbruksregleringen torde
icke böra prövas i detta sammanhang.

Vid bedömandet av tullfrågan kan man icke underlåta att beakta de ändringar
i avgifterna på råvarorna, som föreligger i jämförelse med det förslag
på vilket tulltaxekommittén grundat sina beräkningar. I fråga om matbröd
har härigenom inträtt en avsevärd ökning av råvarubelastningen, vilket enligt
min uppfattning får anses motivera en motsvarande uppräkning av kommitténs
förslag.

Beträffande finare bakverk har vidtagna höjningar tidigare gott och väl
kompenserats genom sänkning av fettregleringsavgiften, men efter den nyligen
genomförda allmänna justeringen av importavgifterna är den totala
belastningen av ungefär den höjd som kommittén utgått från. Den av kommittén
föreslagna tullsatsen innebär emellertid genomsnittligt sett icke mer
än nätt och jämnt kompensation för råvarubelastningen, d. v. s. den innefattar
icke något skydd för manufaktureringen, vilket förhållande torde
förtjäna mera beaktande här än när det gäller exempelvis matbröd. Härtill
kommer att råvarubelastningen, vid bifall till det förslag om skatt på socker
som jag har för avsikt att framlägga, kommer att undergå en viss ökning.
Även beträffande här ifrågavarande bakverk finnes därför enligt min uppfattning
skäl för en höjning av tullen i jämförelse med kommittéförslaget.

För undvikande av svårigheter med gränsdragningen såväl mellan nr 19.07
och nr 19.08 som mellan olika varuslag inom dessa nummer är det önskvärt
med en enhetlig tullsats, vilket endast kan ernås genom att tullen såsom
kommittén föreslagit beräknas efter värdet. Med beaktande av anförda
synpunkter förordar jag att tullen för hit hänförliga varor i allmänhet fastställes
till 20 % av värdet.

I fråga om dessertkäx (smörgåskäx) är tullen emellertid bunden i GATT
vid nuvarande belopp, 30 öre per kg, dock med rätt att övergå till en tull av
15 % av värdet. Tillämpning av sistnämnda tullsats skulle innebära en icke
oväsentlig förstärkning av det nuvarande tullskyddet. Jag finner därför
icke tillräckliga skäl föreligga att bryta den föreliggande tullbindningen
utan anser att tullen för detta varuslag bör begränsas till 15 % av värdet.

Från den tidigare föreslagna tullen bör vidare undantagas s. k. wafers
innehållande mer än 20 % fett, vilka f. n. är inbegripna under fettvaruregleringen
och i enlighet därmed fria från tull.

I enlighet med vad sålunda anförts förordar jag tullfrihet för wafers
innehållande mer än 20 % fett, en tull av 15 % av värdet för dessertkäx
(smörgåskäx) och en tull av 20 % av värdet för övriga till förevarande
rubriker hänförliga varor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

323

Kap. 20. Varor av köksväxter och frukter samt av andra
växter och växtdelar

Tulltaxekommittén

Kommittén behandlar under detta kapitel inledningsvis vissa spörsmål
av principiell betydelse, som gäller alla eller flertalet hithörande varuslag,
däribland frågan om kompensation för tull och andra avgifter på råvar^na,
och anför beträffande detta spörsmål bl. a. följande.

\ ad först beträffar frågan om kompensation för den av jordbruksregleringen
förorsakade fördyringen av råvarorna har denna såvitt angår egentliga
jordbruksprodukter i hög grad förenklats genom det framlagda förslaget till
importavgifter. För dessa avgifter bör kompensation lämnas vid fastställandet
av tullsatserna på samma sätt som kompensation i andra fall lämnas för
vanliga råvarutullar. Förhållandena kompliceras dock i viss mån därav, att
importavgifterna lör socker och druvsocker, vilka är de enda egentliga jordbruksprodukterna
av större betydelse i detta sammanhang, är avsedda att
successix t nedsättas. Det visar sig emellertid att denna reduktion av råvarubelastningen
även beträffande mycket sockerrika produkter medför en relativt
obetydlig sänkning av normaltullsatsen, varför det även i sådana fall
bör vara möjligt att liksom när det gäller konfektyrer tillämpa en konstant
tullsats på färdigfabrikaten. I de uppgifter som lämnas beträffande normaltullsatserna
för olika varuslag har av praktiska skäl räknats med de
högre avgifter, i huvudsak baserade på nuvarande förhållanden, som enligt
jordbruksprisutredningens förslag skulle bilda utgångsläget för den successiva
nedsättningen; särskilt när det gäller sockerrika produkter bör hänsyn
tagas till detta förhållande vid bedömande av tullsatsernas storlek.

De i allmänhet viktigaste råvarorna för konservindustrin, nämligen färska
frukter, bär och köksväxter, faller emellertid utanför den nuvarande jordbruksregleringen,
och de skall icke heller inbegripas under det planerade
avgiftssystemet. För dessa råvaror har kommittén föreslagit höga tullsatser,
ofta motsvarande en incidens av 25 % eller däröver (se kap. 7—8). Detta’
sammanhänger med de speciella förhållandena på ifrågavarande område
och kan icke utan vidare jämföras med ett skydd av siffermässigt samma
storlek för industriell produktion. 1 ullskyddet kan nämligen endast i vissa
situationer helt utnyttjas i prishöjande syfte, under andra förhållanden och
i synnerhet under högsäsongen kan det endast delvis eller icke alls utnyttjas.
Att vid beräkning av normaltullsatser för konservindustrins produkter
utan vidare tillämpa de föreslagna tullsatserna för dessa råvaror
skulle vara helt verklighetsfrämmande. I själva verket torde det ofta av
produktionstekniska skäl vara omöjligt för konservindustrin att använda
utländska råvaror, i vilket fall den prisskillnad som kan föreligga mellan
inhemska och utländska råvaror icke har något direkt samband med tullen.
Emellertid torde det icke kunna förnekas att skillnaden i råvarupriser till
en del kan bero på att prisnivån även för här ifrågavarande produkter pressats
upp genom jordbruksregleringen. Detta förefaller åtminstone högst antagligt
när det gäller exempelvis kontraktsodlade bär och grönsaker. Kommittén
anser det motiverat att en sådan verkan av jordbruksregleringen
återspeglas i normaltullsatserna. Verkställda beräkningar har ansetts ge vid
handen alt prisnivån för egentliga jordbruksprodukter här i landet ligger
ca 20 % över världsmarknadsnivån. Det synes rimligt att antaga att de

324

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

jordbrukspolitiska åtgärderna icke höjer prisnivån lika mycket för de produkter
varom här är fråga som för de varuslag vilka direkt beröres av
nämnda åtgärder. Vidare torde det vara tveksamt huruvida de anordningar
av skilda slag, varigenom tillverkare av exportvaror i många länder beredes
möjligheter att arbeta med jordbruksråvaror till världsmarknadspris oaktat
den inhemska prisnivån ligger högre, är lika utvecklade när det gäller
produkter av här ifrågavarande slag. Med hänsyn till nu anförda omständigheter
har kommittén funnit det motiverat att vid bestämmandet av normaltullsatserna
räkna med en kompensation för här avsedd råvarufördyring
motsvarande ett tullskydd av 15 % av värdet. De normaltullsatser som angives
i det följande är beräknade med användande av denna siffra. Det må
redan här framhållas att betydande avvikelser från normaltullsatserna
kommer att föreslås beträffande de individuella varuslagen, oftast innebärande
jämkningar uppåt på grund av att nuvarande tullskydd ligger på en
avsevärt högre nivå.

20.01. Köksväxter inlagda i ättika
Nuvarande tullförhållanden

Tullen utgår i allmänhet beträffande varor i hermetiskt slutna kärl med
75 öre per kg (för tomater och pickels dock med 50 öre per kg) och beträffande
övriga produkter med 25 öre per kg (för kapris dock 50 öre per kg).

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 25 öre per kg och anför till stöd härför
i huvudsak följande.

Viktigast av de hit hänförliga produkterna torde vara ättiksgurka, och
tullsatsen för rubriken i dess helhet torde kunna baseras på detta varuslag.
För nämnda artikel varierar normaltullsatsen mellan 12 och 21 öre per kg.
1 och för sig föreligger måhända knappast anledning att överskrida normaltullsatsen.
Emellertid får det av praktiska skäl anses vara önskvärt att samma
tullsats åsättes köksväxtkonserver vare sig de inlagts med eller utan
ättika; För produkter utan ättika, vilka är hänförliga till nr 20.02, föreslås
en tullsats av 25 öre per kg. Enligt kommitténs uppfattning bör samma
tullsats fastställas även vid här ifrågavarande rubrik.

Yttranden

Sveriges grossistförbund anser att tullen på kapris är helt av fiskal natur
och ur denna synpunkt icke längre motiverad.

Kemisk-tekniska och livsmedelsfabrikanters förening påyrkar en tull av
35 öre per kg för gurkor i förpackningar om minst 5 kg och 75 öre per kg
för gurkor i mindre förpackningar. Föreningen konstaterar att råvaran föreslås
fullbelagd med 25 öre per kg och att inläggningsindustrin sålunda
skulle tillerkännas ett nettotullskydd, motsvarande endast den ökning i tullvikten
som varan undergår genom beredning och förpackning. Detta skydd
anses icke stå i rimlig proportion till manufaktureringskostnaden. Föreningen
anser vidare att tulltaxekommitténs uppskattning av den av jordbruksskyddet
förorsakade råvarufördyringen till 15 % icke kan tillämpas på ifrågavarande
slag av gurkor. Odlingen av sådana gurkor sker huvudsakligen

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958 325

som fältodlingar enligt kontrakt, i konkurrens med jordbrukets konventionella
grödor, varför det kan förutsättas, att dessa kontraktsodlingar i full
utsträckning påverkas av de pris- och kostnadsförhållanden, som skapas av
jordbruksskyddet och som medför en prisnivå ca 20 % över världsmarknadsnivån.
Beträffande gurkor i mindre förpackningar framhålles bland annat
att sockringen och inläggningen omöjligen kan mekaniseras och därför är
synnerligen arbetskrävande. Föreningen anser att den av tulltaxekommittén
föreslagna tullsänkningen med största sannolikhet måste leda till att tillverkningen
av gurkinläggningar i konsumentförpackningar finge nedläggas.
Utom de omställningsförluter som detta skulle medföra för industrin anses
konsekvensen bli att även odlarna komme i ett mycket svårt läge.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

I fråga om gurkor innebär kommitténs förslag att nettotullskyddet, även
om man räknar med avsevärt större råvarufördyring än som gjorts vid
normaltullberäkningarna, icke kommer att understiga vad som tillerkännes
svensk industri i allmänhet; jag kan därför icke biträda yrkandet att höja
den av kommittén förordade tullen för detta varuslag. Vad beträffar kapris
anser jag icke tillräckliga skäl föreligga att avskaffa tullen. Icke heller i
övrigt finner jag anledning till erinran mot kommitténs förslag.

20.02. Köksväxter, konserverade på annat sätt än genom inläggning i ättika
Nuvarande tullförhållanden

Hit hänförliga varor inkommer mestadels i hermetiskt slutna kärl och är
då belagda med tull av 75 öre per kg (sparris och tomater dock endast 50
öre per kg); för varor inkommande på annat sätt kan flera olika tullsatser
ifrågakomma (tomatpuré är dock fri från tull).

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet för tomatpuré samt en tull av 50 öre per kg
för svamp, 60 öre per kg för sparris och 25 öre per kg för övriga varuslag.
Sistnämnda tullsats är baserad på förhållandena i fråga om ärter och morötter,
vilka kommittén ansett böra bli bestämmande för tullen på hit hänlörliga
varor i allmänhet. Beträffande de högre tullsatserna på svamp och
sparris anför kommittén i huvudsak följande.

Inom landet förekommer en icke obetydlig tillverkning av konserver av
svamp och sparris. För dessa produkter blir på grund av varans högre pris
normaltullsatsen, uttryckt i öre per kg, avsevärt högre än för ärter och morötter
och även högre än den nyss föreslagna tullsatsen 25 öre per kg. För
konserver av svamp har normaltullsatsen beräknats till 40 öre per kg. Enligt
kommitténs uppfattning föreligger icke i och för sig anledning att stödja

326

Kungl. Maj:ts proposition nr SO år 1958

produktionen av detta varuslag med högre tull än normal tull satsen. Med
hänsyn till att den nuvarande tullen är betydligt högre (75 öre per kg) torde
dock även här en viss jämkning uppåt vara motiverad. Vad därefter beträffar
konserver av sparris har normaltullsatsen beräknats till 59 öre per kg.
Eftersom nuvarande tullsats endast uppgår till 50 öre finnes här icke samma
anledning att överskrida normaltullsatsen som när det gäller förut behandlade
konserver. Tullen är för övrigt bunden i GATT vid nuvarande belopp.
Tvekan kan råda huruvida tillräckliga skäl föreligger att bryta denna
bindning. Enligt kommitténs uppfattning bör emellertid, med hänsyn bl. a.
till att de tullsatser som eljest i allmänhet föreslås på konservområdet innebär
betydande tullnedsättningar, hinder icke möta att på denna grund vidtaga
en mindre höjning.

Mot kommittémajoritetens förslag beträffande sparriskonserver har ledamoten
Hansson anmält följande reservation.

Den svenska sparrisodlingen är i huvudsak koncentrerad till Gotland med
en produktion som för närvarande uppgår till ca 150 ton. Ur näringspolitisk
synpunkt är det önskvärt med en utvidgning av sparrisodlingarna och tillverkningen
av sparriskonserver på Gotland. Möjligheterna att åstadkomma
en industrialisering av Gotland synes nämligen av olika anledningar mindre
gynnsam, varför man även i framtiden måste räkna med jordbruket som
den viktigaste näringsgrenen. En intensifiering av jordbruksdriften genom
odling av lämpliga specialgrödor samt anläggande av erforderliga industrier
för produkternas tillvaratagande synes här vara den enda framkomliga vägen
att skapa ett näringsliv med tillfredsställande sysselsättningsmöjligheter,
vilket är nödvändigt för att bromsa den katastrofala utflyttning som nu
pågår. Tullen på sparriskonserver är därför av väsentlig betydelse för det
gotländska jordbruket och näringslivet över huvud taget. Den av kommittémajoriteten
föreslagna höjningen från 50 öre till 60 öre per kg på sparriskonserver
är klart otillräcklig för en sparrisodling av önskvärd omfattning
på Gotland. Det synes därför motiverat att här något överskrida normaltullsatsen
(59 öre per kg) och införa en tullsats av 1: 00 per kg för sparriskonserver.

Yttranden

Kommitténs förslag har föranlett erinringar från remissinstansernas sida
endast i vad avser konserver av champinjoner, sparris, vissa slag av bönor
samt gurkor.

För c b a in p i n j oner yrkar Sveriges champinjonodlares förening under
framhållande av enahanda synpunkter som redovisats vid nr 07.01 att
tullen fastställes till 1 krona per kg. — Kemisk-tekniska och livsmedelsfabrikanters
förening hemställer att tullsatsen för svamp fastställes till
75 öre per kg.

Beträffande sparris har ett flertal remissinstanser påyrkat högre tull
under åberopande av i huvudsak enahanda skäl som anförts i den inom tulltaxekommittén
avgivna reservationen. Lantbruksstijrelsen föreslår sålunda
en tull av 80 öre, Sveriges lantbruksförbund, Riksförbundet Landsbygdens
folk och Fruktodlingens förhandlingsorgan en tull av av 1 krona per kg. En
tullsats av sistnämnda storlek påyrkas även i en av Gotlands handelskammare
överlämnad skrift från tre producentföretag i branschen. — 195i års
ö-utredning hemställer att frågan om tullskyddet måtte tagas under om -

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

327

prövning i syfte att ge detsamma sådan storlek att odlingen och konserveringen
av sparris på Gotland kan bibehållas och vidareutvecklas. Utredningen
framhåller bl. a. att arbetstoppen för sparrisen infaller under månaderna
maj och juni och att den därför för småbruket utgör ett utmärkt
komplement till andra grödor. Även för konservfabrikerna säges sparrisen
vara betydelsefull därigenom att skörden sker i maj och juni och därför
medför förlängd säsong med ökade sysselsättningsmöjligheter.

I fråga om bönor har ett flertal remissinstanser påyrkat högre tull (i regel
bibehållande av nuvarande tull 75 öre per kg).

Lantbruksstyrelsen framhåller till stöd härför följande.

Produktionen av bönor — haricots verts, brytbönor och vaxbönor — för konservindustriens
behov bedrives i stor omfattning av mindre jordbrukare i
södra Sverige såsom kontraktsodlingar. Odlingen av bönor är mera arbetskrävande
än flertalet andra för konservindustrien avsedda produkter och
bönor betinga ett pris per kg som ligger flera hundra procent över kilopriset
på andra viktiga konservväxter såsom ärter och morötter. Kommitténs
förslag innebär, att tullen på konserverade bönor, ärter och morötter skall
sänkas från 75 öre till 25 öre per kg. Ett tullskydd av 25 öre per kg torde
vara tillräckligt för att trygga den inhemska produktionen av ärter och morötter
men däremot icke av bönor. Lantbruksstyrelsen föreslår att tullen bibehålies
vid 75 öre per kg för konserver av haricots verts, brytbönor och
vaxbönor.

Sveriges lantbruksförbund, Riksförbundet Landsbygdens folk, Fruktodlingens
förhandlingsorgan, Nordvästra Skånes konservväxtodlareförening
samt Kemisk-tekniska och livsmedelsfabrikanters förening anför liknande
synpunkter och enahanda yrkande som lantbruksstyrelsen. Skånes handelskammare
föreslår med i huvudsak samma argumentering en tull av 60 öre
per kg för berörda varuslag.

Vad slutligen angår gurkor har Kemisk-tekniska och livsmedelsfabrikanters
förening hemställt att alla slag av gurkinläggningar oberoende av
beredningssättet i tullhänseende måtte behandlas lika. Följande tullsatser
påyrkas: för gurkor i förpackningar om minst 5 kg 35 öre per kg; för gurkor
i andra förpackningar 75 öre per kg. Beträffande motiveringen till detta
yrkande hänvisas till nr 20.01.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

I fråga om svamp synes kommitténs förslag grunda sig på ett mindre
representativt varuslag. Förnyade beräkningar på basis av införskaffat material
ger vid handen att normaltullen för vanliga champinjonkonserver
avsevärt överstiger den av kommittén angivna siffran. Med hänsyn därtill
vill jag förorda att tullen för svamp bibehålies vid 75 öre per kg.

För sparris föreslår kommittén höjning av tullen till ett belopp motsvarande
normaltullen. Denna är baserad på tillverkningskalkyler för svensk

328

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

produktion, som torde vara dubbelt så dyr som den importerade varan.
Tullens utformning som vikttull innebär under sådana förhållanden i och
för sig en högre belastning på importvaran än normalt. Med hänsyn till
sparrisodlingens stora betydelse för vissa delar av vårt land, särskilt för
Gotland, vill jag likväl, om än med viss tvekan, tillstyrka någon höjning
utöver vad kommittén föreslagit; jag föreslår att tullen bestämmes till
samma belopp som nyss förordats beträffande svampkonserver, d. v. s. 75
öre per kg. Framhållas må att varje höjning av den nuvarande tullen kräver
ändring i GATT-avtalet.

Vad angår i remissyttrandena berörda slag av bönor torde den vanligaste
konserverade varan icke i prishänseende förete sådan skiljaktighet från konserverade
ärter att en differentiering av tullen kan anses motiverad; enligt
min uppfattning föreligger icke tillräckliga skäl att här frångå den av
kommittén föreslagna tullsatsen 25 öre per kg.

Beträffande gurkor finner jag av skäl som anförts under nr 20.01 icke
anledning frångå kommitténs förslag.

I enlighet härmed föreslår jag tullfrihet för tomatpuré, en tull av 75 öre
per kg för svamp och sparris samt en tull av 25 öre per kg för övriga
varuslag.

20.03. Frukter, frysta, med tillsats av socker
Nuvarande tullförhållanden

Tull utgår för meloner med 25 öre per kg, för bär med 40 öre per kg och
för övriga hit hänförliga produkter med 50 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs förslag skall hit hänförliga produkter beläggas med
tull efter samma grunder som motsvarande osockrade produkter (nr 08.10),
dock att tullen av bl. a. praktiska skäl skall beräknas på vikten inkl. kartonger
o. d. emballage. Kommittén framhåller att de sålunda föreslagna
bestämmelserna i enlighet med vad som anförts under nr 07.02 i viss mån
får betraktas som ett provisorium i avvaktan på ytterligare erfarenheter
rörande de frysta produkterna.

Yttranden

Beträffande förslaget att här beräkna tullen efter vikten inkl. visst emballage
anför generaltullstgrelsen följande.

Härmed vinnes givetvis en fördel, därest vikten bestämmes genom direkt
vägning. Tullvikten torde emellertid i regel kunna beräknas med ledning
av faktura eller andra handlingar. Enär dessa i allmänhet upptaga varornas
nettovikt, torde det mestadels vara enklast att lägga denna till grund
för tullen. Härtill kommer att enligt kommitténs förslag frysta frukter utan
tillsats av socker (nr 08.10) skulle beläggas med tull efter rena nettovikten.
Från praktisk tulltaxeringssynpunkt är det önskvärt att samma beräkningsgrund
tillämpas för den sockrade och den osockrade varan. På grund av vad
sålunda anförts föreslår styrelsen att tullen vid nr 20.03 liksom vid nr
08.10 beräknas efter rena nettovikten.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

329

Sveriges grossistförbund har förklarat sig kunna acceptera förslaget som
ett provisorium och i övrigt anfört samma synpunkter som beträffande motsvarande
icke sockrade produkter.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

Kommitténs förslag föranleder icke annan erinran från min sida än att
jag i enlighet med vad generaltullstyrelsen anfört finner tullen höra beräknas
efter varans nettovikt; någon ändring av bestämmelserna med hänsyn
till den skatt på socker som jag har för avsikt att föreslå torde icke vara
erforderlig.

20.04. Kanderade frukter
Nuvarande tullförhållanden

För kanderade fruktskal utgår tullen med 40 öre per kg och för övriga
hit hänförliga varor med 50 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Under framhållande av att tullen är av fiskal natur, föreslår kommittén
att den tull av 40 öre per kg, som i GATT är bunden för kanderade fruktskal,
bibehålies och utsträckes till att gälla den nu ifrågavarande rubriken
i dess helhet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

Jag finner icke anledning till erinran mot tulltaxekommitténs förslag.

20.05. Sylter, marmelader m. m.

Nuvarande tullförhållanden

För hit hänförliga produkter kan ett flertal olika tullsatser ifrågakomma;
de ligger frånsett rena undantagsfall mellan 40 och 75 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 30 öre per kg och anför till stöd härför
följande.

Normaltullsatserna för de till här ifrågavarande rubrik hänförliga produkterna
uppgår till något högre procentsiffror än motsvarande tullsatser
för de i nr 20.01—20.02 upptagna grönsakskonserverna. Anledningen härtill
är att socker ingår i stora mängder. Även efter vikten räknat torde normaltullsatserna
mestadels bli högre vid denna rubrik. Variationerna i de efter
vikten beräknade normaltullsatserna är emellertid ganska avsevärda på

330

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

grund av olikheter i varornas prisläge. I stort sett håller sig dock normaltullsatserna
mellan 20 och 30 öre per kg. Då nuvarande tullsatser ligger
mellan 40 och 75 öre, har kommittén liksom beträffande flertalet grönsakskonserver
ansett det vara befogat att något överskrida den genomsnittliga
normaltullsatsen.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

Enligt vad tidigare anförts har jag för avsikt att föreslå införande av särskild
skatt på socker. Vid bifall till detta förslag torde normaltullsatserna
för här ifrågavarande produkter (inkl. kompensation för skatten) komma
att i genomsnitt uppgå till närmare 35 öre per kg. Med hänsyn därtill förordar
jag att tullen upptages till nämnda belopp.

20.06. Frukter, beredda på annat sätt
Nuvarande tullförhållanden

Tullen för dessa varuslag varierar mellan 30 och 75 öre per kg; förstnämnda
tullsats gäller bl. a. för ananas, grapefrukt, aprikoser, persikor, päron
och blandad frukt i smärre, hermetiskt slutna kärl. Vid tiden för kommitténs
arbete utgick tullen för aprikoser, persikor, päron och blandad frukt
med 35 öre per kg; nedsättningen vid togs i samband med GATT-förhandlingarna
år 1955.

Tulltaxekommittén

Kommittén framhåller att ifrågavarande produkter uppvisar ungefär samma
normaltullsats (efter vikten räknat) som de till föregående rubrik hänförliga.
Enligt kommitténs uppfattning bör de åsättas samma tull som dessa.
Från handelns sida framförd argumentering för tullfrihet beträffande
varor av tullfri frukt synes förutsätta, dels att någon inhemsk tillverkning
av konserver av frukt av ifrågavarande slag icke förekommer, dels att
dylika konserver icke konkurrerar med inom landet tillverkade fruktkonserver.
Även om den förstnämnda förutsättningen, så vitt angår förevarande
rubrik, kan vara för handen, torde detta icke vara förhållandet med
den sistnämnda. Kommittén anser icke tillräckliga skäl föreligga att särbehandla
ifrågavarande artiklar.

Yttranden

Sveriges grossistförbund och Sveriges köpmannaförbund föreslår tullfrihet
för konserver av ananas och citrusfrukter; den förstnämnda organisationen
anför till stöd härför följande.

Produktionen av fruktkonserver inom landet är ytterst obetydlig. Vad beträffar
konserver av citrusfrukter och ananas torde någon produktion icke
förekomma. De viktigaste slagen av citrusfrukter äro föreslagna tullfria.
Förbundet delar helt den av Svenska Importföreningen för Färsk Frukt

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

331

u. p. a. framförda åsikten, att samtliga citrusfrukter samt ananas utan
men för den svenska fruktodlingen torde kunna göras tullfria. Av denna
anledning föreslå vi, att jämväl konserver av citrusfrukter och ananas icke
beläggas med tull.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

Här ifrågavarande konserver innehåller icke socker i lika hög grad som de
till föregående rubrik hänförliga produkterna. Med hänsyn därtill finner
jag, även med beaktande av det förslag till skatt på socker, som jag har
för avsikt att framlägga, icke anledning frångå den av kommittén föreslagna
tullsatsen. Jag delar även kommitténs uppfattning att tillräckliga skäl icke
föreligger att särbehandla konserver av ananas och grapefrukt.

20.07. Saft av frukter eller köksväxter
Nuvarande tullförhållanden

Tull utgår med belopp varierande mellan 15 och 40 öre per kg, beroende
på saftens art, förekomsten av sockertillsats samt kärlens storlek (i fråga
om smärre kärl beräknas tullen på vikten inkl. kärl).

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 15 öre per kg för osockrad citrussaft i kärl
över 3 kg bruttovikt, 20 öre per kg för annan osockrad saft i dylika kärl
samt 25 öre per kg för övriga varuslag; de två förstnämnda tullsatserna
skulle beräknas efter rena nettovikten, den sistnämnda efter vikten inkl.
detaljhandelsemballage. Som motivering för sitt förslag anför kommittén
följande.

Normaltullsatsen för dessa produkter håller sig vid 15 % av värdet för
osockrade och något däröver för sockrade produkter men visar uttryckt i
öre per kilogram avsevärda variationer allt efter koncentrationen. Eftersom
det skulle erbjuda stora svårigheter att verkställa en differentiering
av tullen efter koncentrationen talar nämnda omständighet för att här tilllämpa
värdetull. Enligt kommitténs uppfattning skulle en enhetlig tull av
15 % av värdet i och för sig innebära ett lämpligt avvägt tullskydd. Tillämpningen
av denna lullsats skulle emellertid kräva en omfattande revidering
av GATT-bindningarna, och den skulle även innebära en radikal förändring
av den nuvarande tullstrukturen. Kommittén har därför funnit övervägande
skäl föi*eligga att liksom beträffande övriga varuslag inom detta
kapitel bibehålla systemet med vikltullar. Det torde då icke finnas tillräcklig
anledning att bryta de i GATT gjorda bindningarna för osockrad saft
i kärl över 3 kg vikt (15 öre per kg för citrussaft och 20 öre per kg foa*
annan saft). Dessa ligger visserligen såvitt angår starkt koncentrerad saft
under normalnivån, men å andra sidan ligger de över denna nivå när det
gäller icke koncentrerad vara. I fråga om övriga produkter har kommittén
funnit 25 öre per kg vara eu lämplig tull. Den torde i regel ligga över normaltullen
men får anses motiverad 1)1. a. med hänsyn till att de flesta
varorna för närvarande är underkastade högre tull.

332 Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

Ledamoten Hansson har reserverat sig mot kommitténs förslag och anfört
följande.

Under denna tullposition innefattas bl. a. must av äpplen. Den svenska
tillverkningen av äppelmust, som för närvarande utgör ca 3 milj. liter, har
utökats kraftigt under senare år framför allt genom användning av äppelmust
som råvara för tillverkning av kolsyrade läskedrycker. Utvecklingen är
synnerligen tillfredsställande med hänsyn till de avsättningssvårigheter som
varit rådande speciellt i fråga om de lägre äppelkvaliteterna. Under senare
år har man emellertid i allt större utsträckning särskilt i utlandet börjat indunsta
fruktsafterna och sålunda leverera koncentrat. Saft av såväl äpplen
som citrusfrukter är sålunda ofta indunstad 8 till 10 ggr. Om dylika koncentrat
belägges med samma tull som en icke koncentrerad vara blir tullskyddet
i hög grad illusoriskt. För äppelmuslens vidkommande skulle det
reella tullskyddet för normalmust endast bli 2 ä 2,5 öre per kg, vilket innebär
att det avsättningsutrymme som skapats inom detta område och som
kan vidgas betydligt för svensk frukt kommer att ödeläggas. Tullsatserna bör
därför sättas i relation till mustens koncentrering.

Yttranden

Lantbruksstyrelsen föreslår en tullsats av 20 öre per kg för vanlig äppelmust
och 1 krona per kg för koncentrerad must under åberopande av i huvudsak
samma skäl som reservanten i tulltaxekommittén.

Sveriges lantbruksförbund, Riksförbundet Landsbygdens folk och Fruktodlingens
förhandlingsorgan hemställer att mustkoncentrat av äpplen och
bär skiljes från icke koncentrerade muster och åsättes en tull av 90 öre
per kg. Om olägenheter kan tänkas uppstå med en vikttull å ifrågavarande
koncentrat, anser de alternativt en värdetull av motsvarande storlek böra
ifrågakomma. Till stöd för sitt yrkande anför de bl. a. följande.

I utlandet har man i betydande omfattning börjat indunsta musten och
exportera koncentrat. Koncentrationsgraden synes som regel vara konstant
och utgöra 5—6 ggr. Kommittéförslaget innebär oförändrad tull eller 20 öre
per kg för såväl koncentrerad som icke koncentrerad äppelmust, vilket innebär
ett fullkomligt illusoriskt tullskydd i fråga om koncentraten. Den föreslagna
tullen innebär för koncentratens vidkommande, om dessa omräknas
till icke koncentrerad vara, ett nettotullskydd av 3—4 öre per kg eller ca 8 %
av äppehnustkoncentratens importvärden. I syfte att ge fruktodlingen ett
effektivare skydd har de s. k. normaltullsatserna för färska äpplen överskridits
och i fråga om äppelpulpen (nr 08.11), som ävenledes spelar en viktig
roll för avsättningen av enklare äppelkvaliteter, har kommittén uttalat
sig för »ett rimligt stöd för den sämre svenska frukten». Mot bakgrunden
härav synes det inkonsekvent att lamslå den inhemska musttillverkningen
genom en orimligt låg tull å äppelmustkoncentraten. Då koncentraten kan
betraktas som ett nytt varuslag i så måtto, att de icke förekommo i någon
större omfattning vid tillkomsten av nuvarande tulltaxa och indunstningsgraden
konstant utgör 5—6 ggr, synes förutsättningar föreligga att åsätta dessa
koncentrat ett särskilt nummer. Koncentrat förekommer i stigande omfattning
även av bärmuster, framställda av svarta och röda vinbär, hallon,
jordgubbar, körsbär m. fl. och de synpunkter, som ovan anförts beträffande
äppelmustkoncentraten gälla även dessa bärmustkoncentrat. Priserna för
dessa ligger emellertid som regel avsevärt högre än för äppelmustkoncentraten,
varför importincidensen vid en tull av 20 öre endast utgör 1—5 % för

333

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

dessa bärmustkoncentrat. Indunstningsgraden uppgår även för dessa bärmuster
till 5—6 ggr.

Sveriges köpmannaförbund påyrkar tullfrihet för saft av ananas och
citrusfrukter under åberopande av att någon inhemsk produktion med behov
av tullskydd icke torde förekomma och att tullen därför endast skulle medföra
att dessa för folkhälsan önskvärda varor onödigtvis fördyras.

Sveriges grossistförbund påyrkar tullfrihet för ananas- och citrusjuice
i kärl med en bruttovikt av högst 3 kg samt vindruvsmust ävensom lägre
tull för annan saft genom övergång till nettoviktsförtullning.

Vad de förstnämnda varuslagen beträffar framhåller förbundet att någon
produktion av citrus- och ananasjuicer icke förekommer inom landet men
medger, att frågan huruvida dessa juicer är substituerbara med inom landet
tillverkade safter måste tillmätas viss betydelse. Med hänvisning särskilt
till den inom tulltaxekommittén avgivna reservationen framhålles emellertid
att äppelmust och citrusjuicer icke är jämförbara ur näringsfysiologiska
och medicinska synpunkter, och det anses icke vara möjligt att öka
konsumtionen av den svenska äppelmusten genom att tullbelägga citrusjuicer.
Förbundet anser åtskilliga vägande skäl kunna angivas för att speciellt
citrusjuicerna icke onödigtvis fördyras för konsumenterna och framhåller
särskilt att en ökad konsumtion av juicer kan komma att få stor betydelse
för nykterheten. Vidare erinras om att de viktigaste slagen av citrusfrukter
är föreslagna tullfria samt att vad beträffar övriga citrusfrukter och ananas
de föreslagna tullarna icke har ansetts motiverade ur skyddssynpunkt. Vad
som anförts beträffande citrus- och ananasjuicer säges i princip gälla även
vindruvsmust. Denna vara betingar ett avsevärt högre pris än flertalet andra
juicer och safter, varför dess substituerbarhet med safter av denna anledning
anses vara av mindre betydelse.

Beträffande andra slag av saft än de nyss behandlade anför grossistförbundet
följande.

Den föreslagna differentieringen efter förpackningsstorlek av tullsatserna
för saft innebär ett alltför högt tullskydd för de mindre förpackningarna,
emedan tullvikten för dessa beräknas på nettovikten inklusive förefintligt
emballage, t. ex. flaskor, burkar och liknande. Detta medför, att exempelvis
saft, som importeras i glasemballage om 3 kg brutto och där glasemballagets
vikt i allmänhet uppgår till omkring 50 % av varans bruttovikt, erhåller
ett tullskydd, som är två och en halv gånger större än vad beträffar
motsvarande saft i andra kärl. Visserligen kan med fog hävdas, att en inhemsk
industri, som ompackar saft i konsumtionsförpackningar, icke borde
lämnas helt utan tullskydd, men vi kunna icke finna den föreslagna differentieringen
stå i rimlig proportion till manufaktureringskostnaderna för
sådan ompackning. Vi yrka därför, att tullvikten för all saft beräknas på
rena nettovikten. Vad gäller sockrad saft enligt position 20.07 B föreslås en
tull, beräknad efler lullsatsen på osockrad saft i kärl över 3 kg brutto med
tillägg av kompensation för sockerinförselavgift och rimligt skydd för ompack
ningsind ustr ien.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottct

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

334

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
Departementschefen

Kommitténs förslag har föranlett erinringar dels beträffande koncentrerad
äppelmust, dels beträffande saft av ananas, citrusfrukter och vindruvor,
dels ock beträffande beräkningen av den tullpliktiga vikten.

Vad beträffar äppelmust är det givetvis icke helt tillfredsställande med
samma tullsats för koncentrerad och icke koncentrerad vara, ett förhållande
som f. ö. gäller icke blott äppelmust utan även saft av annan art. I
princip vore uppenbarligen en differentiering motiverad, så att den koncentrerade
varan åsattes högre, den icke koncentrerade varan lägre tull än
enligt kommitléförslaget. Importen av koncentrerad must torde emellertid
hittills icke ha varit av nämnvärd betydelse för avsättningsmöjligheterna
för den svenska frukten, och kommitténs förslag innebär icke någon ändring
av den nu gällande tullsatsen. Av skäl som kommittén anfört och med
hänsyn jämväl till nyss angivna omständigheter finner jag övervägande skäl
tala för att tills vidare godtaga kommitténs förslag. Därest det skulle visa
sig att importen av koncentrerad äppelmust blir av sådan omfattning att
den i nämnvärd grad påverkar avsättningen av svensk frukt, torde frågan
om en differentiering av tullen få upptagas till ny prövning.

Vad angår saft av ananas, citrusfrukter och vindruvor anser jag icke tillräckliga
skäl föreligga att avskaffa tullen.

Frågan huruvida tullen skall beräknas efter nettovikten eller efter vikten
inkl. visst emballage är närmast av praktisk natur, då det får förutsättas
att tullsatsen anpassas med hänsyn till de regler som fastställes för bestämmande
av vikten. Tullen är för närvarande bestämd utifrån förutsättningen
att flaskor, burkar o. d. emballage skall inräknas i vikten, och den
av kommittén föreslagna tullsatsen (för annan än osockrad saft i kärl över
3 kg) är baserad på samma förutsättning. Att en tullberäkning efter denna
metod här som på andra områden kan förorsaka vissa ojämnheter i avvägningen
av tullskyddet är en olägenhet som i förevarande fall torde väl uppvägas
av den förenklade tullbehandlingen.

I fråga om sockrad saft bör beaktas det förslag till skatt på socker, som
jag enligt vad förut anförts har för avsikt att framlägga. Den ökning av råvarubelastningen,
som uppkommer vid bifall till detta förslag, varierar
inom ganska vida gränser. Emellertid torde normaltullsatsen i allmänhet
icke komma att överstiga 30 öre per kg (beräknat på vikten inkl. vanliga
glasflaskor). Med hänsyn därtill förordar jag att tullen för sockrad saft bestämmes
till nämnda belopp.

Vad den osockrade saften beträffar ansluter jag mig under hänvisning till
vad förut anförts till tulltaxekommitténs förslag.

Kap. 21. Diverse näringsmedel

21.01. Kaffesurrogat
Nuvarande tullförhållanden

Kaffesurrogat är belagt med en tull av 20 öre per kg.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

335

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet för här ifrågavarande position under framhållande
av att dessa produkter under normala förhållanden utgör mycket
obetydliga artiklar här i landet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

Jag finner icke anledning till erinran mot tulltaxekommitténs förslag.

21.02. Extrakter och essenser av kaffe, te eller matte
Nuvarande tullförhållanden

Hit hänförliga produkter är alltefter förpackningens storlek belagda med
tull av kr. 4:— eller 5:— per kg; förutsatt att varan icke innehåller sprit
är tullen dock maximerad till 10 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén framhåller att den nu utgående tullen får anses ha karaktär
av ren finanstull. Då varan betingar sådant pris att tullen f. n. utgår med
10 % av värdet, har kommittén funnit det lämpligt att här upptaga en
tullsats av denna storlek.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

Kommitténs förslag föranleder icke någon erinran från min sida.

21.03. Senapspulver och beredd senap
Nuvarande tullförhållanden

För beredd senap utgår tullen med 80 öre per kg och för senapspulver med
60 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tullsats av 15 % av värdet för båda varuslagen.
Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

Jag biträder tulltaxekommitténs förslag, vilket av remissinstanserna
lämnats utan erinran.

336 Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

21.04. Såser och andra för smaksättning avsedda preparat

21.05. Soppor och buljonger
Nuvarande tullförhållanden

Såser innehållande mer än 20 % fett inbegripes under fettvaruregleringen
och är fria från tull men belagda med såväl införsel- som regleringsavgift.
I övrigt utgår tull för såser med 50 öre, för soja med 40 öre samt för soppor
med 50 eller 75 öre per kg, beroende på om varan inkommer i hermetiskt
slutna förpackningar eller ej (för koncentrerad hönsbuljong dock 40 öre
per kg resp. tullfrihet).

Tulltaxekommittén

Kommittén har föreslagit en tull av 15 % av värdet vid båda rubrikerna.
Härvid har kommittén förutsatt att för varor, som innehåller mer än 20 %
fett, fettregleringsavgift uttages jämsides med tullen.

Yttranden

Frågan om behandlingen av varor med mer än 20 % fett beröres
av generaltullstyrelsen, som därom anför följande.

Rubrikerna 21.04 och 21.05 äro i kommitténs förslag båda upptagna med
en tull av 15 % av värdet, och kommittén har ansett dem böra jämställas
även i fråga om de jordbrukspolitiska avgifterna. Enligt de nya importavgiftsbestämmelserna
ha såser (nr 21.04) med en fetthalt av mer än 20 %
inbegripits under detta system och i samband därmed gjorts tullfria, under
det att soppor (nr 21.05) med motsvarande fetthalt faila utanför nämnda
system och fortfarande äro belagda med tull i vanlig ordning. Gränsdragningen
mellan å ena sidan såser och andra preparat, hänförliga till nr 21.04,
samt å andra sidan soppor med flera produkter, hänför liga till nr 21.05, har
emellertid visat sig i många fall erbjuda stora svårigheter. Styrelsen vill
därför understryka det välmotiverade i kommitténs förslag att likställa
dessa rubriker och föreslår att båda i tulltaxan uppdelas sålunda, att produkter
med en fetthalt av mer än 20 % göras tullfria och övriga produkter beläggas
med den av kommittén föreslagna tullen 15 % av värdet; i samband därmed
bör även soppor med en fetthalt av mer än 20 % inbegripas under avgiftssystemet.

Statens jordbruksnämnd instämmer i generaltullstyrelsens förslag att soppor
innehållande mer än 20 % fett överflyttas till jordbruksregleringen, och
även Sveriges kemiska industrikontor anser det sannolikt bli nödvändigt att
uttaga fettregleringsavgift för sådana soppor om statsmakterna skulle fastställa
den av kommittén föreslagna tullsatsen.

Beträffande tullskyddets storlek framhåller Kemisk-tekniska
och livsmedels fabrikanters förening att hithörande produkter har en mycket
växlande sammansättning, varför de i likaledes mycket växlande grad påverkas
av jordbruksskyddet, vilket av helt naturliga skäl bestämmer priserna på
de inhemska råvarorna. Härvid är det icke endast fråga om fettregleringsavgiften
utan även om andra stödåtgärder. Föreningen hemställer att tullarna
bestämmes så att dels full kompensation uppnås för de av jordbruksskyddet

337

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

föranledda råvaruprishöjningarna och dels ett rimligt nettotullskydd upprätthålles.
Till belysning av förhållandena anför föreningen följande.

För en i detta sammanhang så förhållandevis betydelsefull produkt som
fabrikstillverkad köttsoppa, skulle tullen enligt tulltaxekommitténs förslag
komma att uppgå till ca 30 öre per kg. Det har beräknats, att denna tull, som
är väsentligt lägre än den nu gällande vikttullen, icke ens lämnar ett skydd,
motsvarande den av jordbruksskyddet föranledda höjningen av råvarupriserna.
Denna förhöjning kan nämligen uppskattas till 45 öre per kg.

Liknande synpunkter anföres av Sveriges kemiska industrikontor, Sveriges
lantbruksförbund, Riksförbundet Landsbygdens folk och statens jordbruksnämnd.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

Till nr 21.05 hör bl. a. vissa soppreparat i fast form, vilka regelmässigt
innehåller mer än 20 % fett. Dessa produkter är helt jämförliga med motsvarande
såspreparat i nr 21.04, vilka är inbegripna i jordbruksregleringen.
Enligt vad jag erfarit kommer chefen för jordbruksdepartementet att framlägga
förslag om överförande av ifrågavarande soppreparat till jordbruksregleringen.
I överensstämmelse härmed bör varor med mer än 20 % fett
upptagas med tullfrihet under båda rubrikerna.

I övrigt föranleder kommitténs förslag ingen annan erinran än att jag
finner en höjning av tullen på köttsoppor motiverad och därför föreslår
att soppor innehållande kött upptages med en tull av 20 % av värdet; med
kött torde därvid böra förstås alla till kap. 2 hänförliga varor (även beredda
till sådan form som avses i kap. 16).

21.06. Jäst och bakpulver
Nuvarande tullförhållanden

Jäst är belagd med en tull av 20 öre per kg och bakpulver med en tull av
30 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 15 % av värdet för båda varuslagen.
Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

Jag biträder tulltaxekommitténs förslag.

22 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 90

338

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

21.07. Beredda näringsmedel, ej hänförliga till annat nummer
Nuvarande tullförhållanden

Till detta nummer hänföres bl. a. alkoholfria extrakt för tillverkning av
drycker ävensom fettemulsioner, bakhjälpmedel samt glass och glasspulver.
Nyssnämnda extrakt är belagda med en tull av kr. 4: — eller 5: — per kg,
vilken tullsats dock maximerats till 10 % av värdet. Fettemulsioner, bakhjälpmedel
innehållande mer än 10 % fett samt glass och glasspulver beredda
av mjölk eller ägg är inbegripna under fettvaruregleringen och i enlighet
därmed fria från tull (gräddliknande fettemulsioner är dock belagda
med en mot den inhemska accisen svarande tull varierande mellan 30 öre
och 2 kronor per kg beroende på fetthalten). Glass och glasspulver beredda
av andra produkter än mjölk och ägg drager en tull av 50 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs förslag skall den nu i praktiken för alkoholfria extrakt
gällande tullsatsen 10 % av värdet bibehållas oförändrad och tullfrihet stadgas
för rubriken i övrigt. Kommittén framhåller att jordbruksnämnden bör
få möjlighet att vid behov belägga även andra än de nu under jordbruksregleringen
hörande produkterna med importavgift.

Yttrande

Statens jordbruksnämnd instämmer i tulltaxekommitténs förslag, att alla
hithörande varor med undantag för alkoholfria extrakt bör kunna inbegripas
i jordbruksregleringen. Nämnden framhåller att inom landet förekommer
en ganska betydande tillverkning av glass och glasspulver med användande
av annat fett än mjölkfett. Dessa varor bör lämpligen åtnjuta samma importskydd
som glass och glasspulver, beredda av mjölk eller ägg (20 eller
25 % av värdet). Beträffande avgiftsbeläggningen av andra varor, som kan
komma att hänföras till nr 21.07, vill nämnden återkomma när fråga härom
blir aktuell. Nämnden föreslår att i varje fall glass och glasspulver, oberoende
av råvarans beskaffenhet, föres över till jordbruksregleringen och avgiftsbelägges
i enlighet med vad nyss har sagts.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

Kommitténs förslag föranleder icke någon erinran från min sida. Den av
jordbruksnämnden väckta frågan om ändrad omfattning av jordbruksregleringen
torde icke böra prövas i detta sammanhang.

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

339

Kap. 22. Drycker, alkohol och ättika

22.01. Mineralvatten m. m.

22.02. Lemonader m. m.

Nuvarande tullförhållanden

Frånsett vanligt vatten, is och snö, vilka är inbegripna i nr 22.01, är hithörande
varor i allmänhet belagda med en tull av 21 öre per liter, motsvarande
skatt på inhemsk tillverkning av sådana produkter.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår att tullsatsen 21 öre per liter bibehålies och får gälla
samtliga varuslag med förut angivna undantag.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

Enligt de förut berörda förslag till höjd indirekt beskattning, som jag har
för avsikt att framlägga, skall skatten på läskedrycker utgöra 33 öre per
liter. Med hänsyn härtill ävensom till den skatt på socker, som jag likaledes
ämnar föreslå, förordar jag, under förutsättning att skatteförslagen bifalles,
att tullsatsen bestämmes till 35 öre per liter.

22.03. Maltdrycker
Nuvarande tullförhållanden

Tullen för maltdrycker utgår med följande belopp per liter: klass I 32 öre,
klass II 78 öre och klass III 186 öre. Av dessa belopp utgör 42 öre för klass
II och 135 öre för klass III kompensation för den inhemska maltdrycksbeskattningen.
Tullskyddet utgör således för klass I 32 öre, för klass II 36 öre och
för klass III 51 öre per liter.

Tulltaxekommittén

Kommittén anför efter att ha lämnat en redogörelse för utvecklingen av
tull- och skatteförhållandena bl. a. följande.

Av den lämnade redogörelsen torde framgå att tullsatserna på maltdrycker
bestämts efter föga rationella grunder, och bevillningsutskottet framhöll år
1954 att de är att betrakta som provisoriska och att frågan om deras avvägning
innefattas i tulltaxekommitténs uppdrag. Tydligt är att tullen genom
de ändringar som gjorts under årens lopp bragts upp till en i jämförelse med
vad som gäller för andra näringsgrenar mycket hög nivå. Normaltullen för
maltdrycker av klass II uppgår till 6 öre per liter, under det att nu gällande
tullskydd för samma vara utgör 36 öre per liter. För drycker av klass III
torde normaltullsatsen ligga omkring 9 öre per liter, medan det fr. o. in. den
1 oktober 1955 gällande tullskyddet utgör 51 öre per liter. Förutom
genom tullen har den inhemska produktionen ett visst skydd genom
de från handelns sida åberopade förhållandena, men betydelsen
av dessa torde dock när det gäller maltdrycker och i synnerhet sådana
drycker av klass III vara avsevärt mindre än när fråga är om läske -

340

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

drycker. Enligt kommitténs uppfattning kan dessa förhållanden icke motivera
att tillverkningen lämnas utan tullskydd. Innebörden i praktiken av en
nedsättning till exempelvis normalnivån är svår att bedöma, då man saknar
erfarenhet av i vad mån det skydd kan anses ha utnyttjats, som industrin
såväl genom den höga tullen som genom andra omständigheter hittills
otvivelaktigt åtnjutit, liksom även av den förskjutning i konsumtionen, som
den friare försäljningen av maltdrycker av klass III efter den 1 oktober 1955
kan komma att medföra. Kommittén har i fall av liknande natur ansett det
motiverat att icke sänka tullen ända till normalnivån. Från de synpunkter
kommittén eljest plägat anlägga synes en tullsats av 12 öre per liter innebära
en lämpligt avvägd tull för maltdrycker av klass II. Med tillämpning av
den prisindex som användes vid bestämmandet av tullsatserna år 1954 blir
motsvarande siffra 10 öre per liter för klass I och 18 öre per liter för klass
III.

Med tillägg beträffande klasserna II och III av ett belopp motsvarande
skatten skulle tullsatserna således bli, för klass I 10 öre, för klass II 54 öre
och för klass III 1 kr. 53 öre per liter. Kommittén upptager i sitt förslag
dessa tullsatser men uttalar att den med hänsyn till ovissheten om utvecklingen
efter den 1 oktober 1955 finner det lämpligt att med ett slutligt ställningstagande
får anstå till dess någon tids erfarenhet vunnits i detta hänseende.

Yttranden

Nya systemaktiebolaget framhåller att de inhemska bryggerierna åtnjuter
en förmånsställning dels med hänsyn till att de — med undantag för
vissa danska bryggerier — har lägre fraktkostnader än de utländska fabrikanterna
och dels emedan deras kostnader för glas blir avsevärt mycket
lägre än de utländska fabrikanternas. Bolaget finner därför att något tullskydd
för maltdrycker icke är erforderligt och anser att tullen i fortsättningen
endast bör utgå med ett belopp som direkt motsvarar den inhemska
maltdrycksbeskattningen. Emellertid har bolaget intet att erinra mot att
starköl under en kortare övergångstid (förslagsvis fram till den 1 januari
1958) erhåller ett visst tullskydd och föreslår att tullen under övergångstiden
sättes till ett belopp som ej överstiger den av kommittén beräknade normaltullen
av 9 öre per liter. Motsvarande borttagning respektive sänkning
av tullskyddet anses även böra ske för övriga maltdrycker.

Enligt bolagets uppfattning bör vidare en övergång till värdetull ske. Bolaget
säger sig vara medvetet om att en sådan övergång icke kan ske utan
en samtidig förändring av maltdrycksbeskattningen och hemställer att denna
fråga tages upp till övervägande i detta sammanhang. Nuvarande system
för uttagande av maltdrycksskatt innebär nämligen, att priskonkurrensen
emellan fabrikanterna motverkas. Skulle en fabrikant överväga att vidtaga
en sänkning av sitt partipris på starköl, kommer en sådan sänkning
med nuvarande konstruktion av maltdrycksbeskattningen och maltdryckstullen
att medföra en procentuell sänkning av utförsäljningspriset till allmänheten
med endast ungefär fjärdedelen av den procentuella partiprissänkningen.
Förhållandet blir helt annorlunda, därest i stället värdeskatt

341

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

och värdetull, baserad på fabrikantens partipris inklusive skatt införes. Bolaget
är för sin del övertygat om, att fabrikanterna vid en sådan konstruktion
av skatten i långt större utsträckning än vad som hittills varit fallet
skulle komma att genom prissänkningar konkurrera om marknaden.

Svenska bryggareföreningen uttalar att de till tulltaxekonnnittén framförda
farhågorna för stark konkurrens från Danmark efter den 1 oktober
1955 besannats. Vidare betonar man att export av svenskt starköl till Danmark
omöjliggjorts dels genom de danska myndigheternas avvisande inställning
till import av maltdrycker till Danmark dels ock genom att den
danska marknaden skyddas av hög tull på maltdrycker; för närvarande är
tullen 1: 20 danska kronor per liter motsvarande cirka 90 öre omräknat i
svenskt mynt. Föreningen understryker det av bryggeriindustrin till kommittén
framförda kravet att de nuvarande tullsatserna bibehålies oförändrade
och ifrågasätter även om icke lämpligen tullsatsen för maltdrycker av
klass III borde höjas till 90 öre per liter.

I ett särskilt yttrande bemöter föreningen de av Nya systemaktiebolaget
framförda synpunkterna. Föreningen anser det helt naturligt att en inhemsk
producent i fråga om med varudistributionen sammanhängande avbräck
intar en viss förmånsställning i förhållanade till en utländsk konkurrent,
men denna fördel för den inhemske producenten anser föreningen icke alltid
innebära en så stor nackdel för den utländske konkurrenten att denne
blir missgynnad. För bryggeriindustrin, som arbetar med dyrbara produktionsanläggningar
och sålunda har stora fasta kostnader, kan en ny marknad
i ett annat land representera så stora marginaler att en tillverkare helt
kan eliminera nackdelarna av de dyrbara distributionskostnaderna på den
nya marknaden och med god vinst i pris konkurrera med importlandets egen
industri. Föreningen anför vidare bl. a. att importen av maltdrycker icke
torde vara betydelselös ur valutasynpunkt. Avslutningsvis avråder föreningen
från den av systembolaget föreslagna övergången till värdetull för maltdrycker
och den i samband därmed likaledes föreslagna ändringen av maltdrycksbeskattningen
på inhemska produkter. Genom införandet av värdeskatt
och värdetull måste varje av kostnadsutvecklingen förorsakad höjning
av producentpriset medföra ökad beskattning och ökad tullbelastning
till konsumenternas nackdel.

Kemisk-tekniska och livsmedelsfabrikanters förening hemställer med liknande
argumentering att de nuvarande tullsatserna på maltdrycker bibehålies.
Föreningen framhåller bl. a. att resonemanget om de inhemska bryggeriernas
förmånsställning beträffande frakt- och emballagekostnader icke
är tillämpligt i förhållande till de danska bryggerierna, vilka svarar för mer
än hälften av den svenska importen av maltdrycker av klass III och bar i
geografiskt hänseende goda konkurrensmöjligheter inom de södra delarna
av vårt land. Denna mycket stora marknad kan på ett effektivt sätt bearbetas
av de danska bryggerierna, medan exempelvis Skåne-bryggerierna icke
har möjlighet att på samma sätt bearbeta den danska marknaden.

Sveriges grossistförbund anser del överflödigt med skyddstull för malt -

342

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

dryckstillverkningen och föreslår att tullsatsen fastställes till samma belopp
som gäller för den inhemska beskattningen. Det framhålles att utländska
maltdrycker av klasserna I och II efter den 1 oktober 1955 praktiskt taget
försvunnit från den svenska marknaden medan Öl av klass III i stället importerats.
Vad beträffar Öl av klass III utgjordes under juli månad 1956 icke
mindre än 20 % av hela försäljningskvantiteten av utländska ölsorter, detta
trots att utförsäljningspriset på det billigaste utländska ölet var kr. 1:36
mot kr. 0: 81 för det inhemska ölet (båda priserna är beräknade utan flaskemballage
och med i det närmaste lika handelsmarginaler).. Det anses härav
klart framgå att andra faktorer än i första hand priset är avgörande för
konsumentens val av Öl.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

Av kommittén föreslagna tullsatser innebär en betydande reduktion i
jämförelse med nuvarande belopp men ligger likväl avsevärt över vad kommittén
föreslår för industriprodukter i allmänhet. Med hänsyn till de erfarenheter
som numera föreligger rörande konkurrensen såväl mellan maltdrycker
av klass II och klass III som mellan svenska och importerade maltdrycker
inom vardera klassen finner jag producenternas farhågor för konsekvenserna
av en tullnedsättning överdrivna. Tillräckliga skäl att nu helt
avskaffa tullen finner jag å andra sidan icke föreligga. Jag anser icke heller
anledning föreligga att i detta sammanhang överväga någon ändring i fråga
om beräkningsgrunden för tull och skatt på maltdrycker. Enligt min uppfattning
innebär kommitténs förslag en lämplig avvägning av tullskyddet.
Jag har emellertid, såsom tidigare nämnts, för avsikt att framlägga förslag
till viss utvidgning och höjning av maltdrycksbeskattningen; förslaget avser
införande av skatt på lättöl, klass I, med 12 öre samt höjning av skatten
på Öl, klass II, till 48 öre och på starköl, klass III, till 1 kr. 41 öre allt per
liter. Med biträdande av kommitténs förslag beträffande lullskyddets storlek
förordar jag därför, under förutsättning av bifall till skatteförslaget, att tullsatserna
upptages till resp. 22 öre, 60 öre och 1 krona 59 öre per liter.

22.04—22.07, 22.09. Vin och spritdrycker; vissa extrakt
Nuvarande tullförhållanden

Tull utgår efter olika specifika tullsatser, för vin och spritdrycker varierande
mellan 20 öre per kg (lätta viner på fat) och 2 kronor per liter (musserande
viner); för hit hänförliga extrakt utgör tullen 4 eller 5 kronor per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén har ansett att man i praktiken kan behandla tullarna på vin
och spritdrycker uteslutande som finanstullar. Med hänsyn härtill har kom -

343

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

mittén icke gått in på någon prövning av tullsatsernas storlek utan upptagit
nuvarande tullsatser med allenast sådana smärre jämkningar som påkallas
av den ändrade nomenklaturen eller eljest befunnits lämpliga av praktiska
skäl. Ändringarna i nomenklaturen innebär bl. a. att någon gränsdragning
efter alkoholhalt mellan de olika baspositionerna icke längre skall förekomma,
varigenom vissa nu föreliggande skiljaktigheter i detta hänseende
mellan tulltaxa och spritlagstiftning elimineras. Nämnas må vidare att
tullen för vin på fat enligt förslaget skall beräknas efter litertalet och icke
som nu är fallet efter vikten; det har ansetts att en sådan övergång kan ske
utan ändring av tullsatsens belopp.

Beträffande till nr 22.09 hänförliga extrakt har kommittén föreslagit en
tull av 10 % av värdet men framhållit att detta förutsätter genomförande
av kommitténs i annat sammanhang (jfr kap. 33) framlagda förslag att avskaffa
skatten för sprit som användes för tekniska ändamål (vartill tillverkningen
av likörextrakt anses höra). Skulle detta förslag icke vinna bifall, bör
i fråga om de alkoholhaltiga preparaten lämnas kompensation för spritskatten
på sätt föreslås beträffande parfymer, toalettmedel och kosmetiska preparat
(nr 33.06), nämligen genom att värdetullen kombineras med en vikttull
av kr. 2: — per nettokilogram.

Yttranden

AB Vin- & spritcentralen tillstyrker tulltaxekommitténs förslag till uppdelning
av vin och spritdrycker varvid de nu i tullhänseende gällande alkoholgränserna
skulle slopas. Därjämte finner bolaget det tillfredsställande att
kommittén beaktat bolagets önskemål att tullen för vin på fat beräknas efter
litertalet och tillstyrker kommitténs förslag att tullen per liter fastställes till
samma belopp som nu utgår per kilogram. Bolaget erinrar vidare om att
mynt- och justeringsverket erhållit i uppdrag att inkomma med förnyat
förslag till areometerförordning; i den mån därvid spörsmålet om en övergång
från volym- till viktprocent skulle komma att aktualiseras, torde frågan
om en samordning av hithörande bestämmelser böra ägnas uppmärksamhet.

Nya systemaktiebolagct framhåller beträffande importen av vin och sprit
för konsumtionsändamål att den tull som uttages är av förhållandevis ringa
betydelse i jämförelse med de skatter som belastar varan. På grund av
denna omständighet och då därtill såväl parti- som detaljhandeln utövas av
statliga monopolbolag anser bolaget icke samma skäl föreligga för övergång
till värdetull beträffande dessa varor som i fråga om maltdrycker. Dock
anses det otvivelaktigt vara så att en övergång till värdetull skulle utgöra en
värdefull stimulans till ökad konkurrens mellan de olika utländska leverantörerna.

Svenska handelsagenters förening hemställer att gränsen för alkoholhalten
vad beträffar vermut måtte utsträckas från 14 till 16 %. Vidare hemställes
att tullsatsen för vermut med högre alkoholhalt fastställes till 80
öre per liter när varan importeras på andra kärl än fat. Föreningen på -

344

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

pekar att spritcentralen importerar vermut med en alkoholhalt understigande
14 % på fat för att komma i åtnjutande av en tull om 20 öre per kg
i stället för 1 krona per kg och sedan inom landet tillsätter sprit. Vidare
framhålles att vermut i många andra länder tulltaxeras som lättvin och
även i Sverige jämställes med detta i utskänkningshänseende.

Kontrollstyrelsen har endast yttrat sig beträffande hit hänförliga extrakt
och har intet att erinra mot kommitténs förslag att tullsatsen 10 % av värdet
kombineras med en vikttullkomponent av kr. 2:— per nettokilogram
därest den nu gällande omsättningsskatten på sprit för tekniskt ändamål
skall bibehållas.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

I överensstämmelse med principen att icke ingå på någon allmän omprövning
av finanstullarna delar jag kommitténs uppfattning att nuvarande
tullsatser bör bibehållas med allenast sådana smärre jämkningar som påkallas
av den ändrade nomenklaturen eller eljest befinnes lämpliga av praktiska
skäl. Vad kommittén i sådant hänseende föreslagit ger icke anledning
till erinran från min sida. I fråga om extrakt under nr 22.09 föreslår jag
med hänsyn till mitt ställningstagande beträffande frågan om beskattningen
av sprit för tekniska ändamål (jfr kap. 33) att värdetullsatsen på sätt
kommittén för dylikt fall förutsatt kompletteras med en vikttull om 2 kronor
per kg. Med denna komplettering samt vissa tekniska justeringar biträder
jag således tulltaxekommitténs förslag.

22.08. Alkohol (etanol, etylalkohol)

Nuvarande tullförhållanden

För denaturerad sprit utgår tull med 10 öre per kg, under det att icke denaturerad
sprit är belagd med en tull av kr. 0: 35 eller 1: 35 per kg, beroende
på om varan inkommer på fat eller på andra kärl; tullen på denaturerad
sprit har fastställts som ett provisorium vid den prövning av sulfitspritindustrins
framtida produktions- och avsättningsförhållanden som företogs år
1955.

Tulltaxekommittén

Kommittén konstaterar att denna rubrik närmast avser etylalkohol för
tekniska ändamål men att även högprocentig alkohol för tillverkning av
spritdrycker faller under detta nummer samt framhåller i anslutning därtill
följande.

Avsättningen av alkohol för sistnämnda ändamål är till följd av beslut av
riksdagen år 1934 praktiskt taget förbehållen inhemsk sprit av jordbruksprodukter.
I enlighet med detta beslut stadgas i gällande avtal mellan staten

345

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

och AB Vin- & spritcentralen, att spritcentralen icke må utan Kungl. Maj:ts
tillstånd till förtäringsändamål försälja annan inom riket tillverkad sprit
än sådan, som framställts ur potatis och spannmål, med mindre under samma
år i stort sett motsvarande mängd sprit av sistnämnda slag använts för
tekniska ändamål. Någon formell skyldighet för spritcentralen att använda
inhemsk sprit av ifrågavarande slag innebär detta icke, men det har förutsatts
att dess behov av råsprit skall tillgodoses genom inköp från de inhemska
brännerierna; detta sker också enligt årliga avtal i vilka bl. a. tillverkningskvantiteter
och priser för råspriten fixeras. Råsprit är vidare underkastad
samma tullbestämmelser som färdiga spritdrycker, vilket med hänsyn till
produktens värde innebär en mycket hög tullsats. Kommittén förutsätter att
den inhemska produktionen av förtäringssprit, oavsett tullens storlek, även
i fortsättningen beredes skydd genom spritcentralens inköp och att, om så
erfordras, avtal härom kan träffas mellan staten och spritcentralen.

Fastställandet av tullsatsen blir under nyss angiven förutsättning enligt
kommitténs uppfattning närmast en fråga om tullskyddet för sulfitspritindustrin,
och kommittén erinrar om den provisoriska lösning som detta
spörsmål erhållit vid prövningen av sagda industris produktions- och avsättningsförhållanden.

Kommittén föreslår att tullen fastställes till 12 % av värdet och anför till
stöd härför följande.

För organiska kemiska produkter i allmänhet föreslår kommittén en tull
av 12 % av värdet (se kap. 29). I fråga om den här avsedda spriten skulle
en tillämpning av denna tullsats innebära en avsevärd nedsättning, särskilt
i jämförelse med den till helt nyligen gällande tullen av 40 öre per kg,
eftersom varan för närvarande kan importeras till sådana priser att nämnda
värdetull motsvarar endast 4 å 5 öre per kg. Innebörden av denna nedsättning
kan dock icke bedömas enbart genom dessa siffror, då den tidigare höga tullen
i allmänhet icke på långt när kan ha utnyttjats. Behovet av tullskydd synes i
själva verket närmast hänföra sig till konkurrens med utländsk sprit, som
utbjudits till onormalt låga priser, och sulfitspritutredningen har för övrigt
ansett en rationaliserad svensk tillverkning kunna komma ned även till dessa
priser. Några omständigheter av beskaffenhet att på längre sikt motivera en
högre tullsats än 12 % kan enligt kommitténs uppfattning icke anses föreligga.
Med hänsyn till spritens betydelse såsom råvara för ett stort antal
kemiska och kemisk-tekniska produkter får det också anses synnerligen angeläget
att tullen reduceras till denna nivå.

Därest en viss övergångstid skulle befinnas påkallad, anser kommittén det
vara lämpligt att tullen bestämmes till 12 % men kombineras med en efter
vikt beräknad minimitull, vilken successivt reduceras för att slutligen helt
bortfalla.

Kommittén har beräknat tullsatserna för produkter som på elt eller annat
sätt tillverkas av etylalkohol under förutsättning av eu tull av 12 % av värdet
på sistnämnda varuslag. Tillämpningen under en övergångstid av annan
tullsats skulle, framhåller kommittén, medföra rubbning av den åsyftade
balansen mellan tullsatserna. Många gånger spelar dock tullen på alkohol
icke större roll än att det, i varje fall under en övergångstid, bör vara möjligt
att avstå från att tillgripa några särskilda tillrättaläggande åtgärder.
När del gäller produkter av den egentliga kemiska industrin är förhållan -

346

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

det ett annat, eftersom alkoholpriset och därmed alkoholtullen här i regel
spelar en mera avgörande roll. Kommittén anser det möjligt att undgå olägenheterna
för denna industri genom att redan från början sätta 12 %
tullen i kraft beträffande alkohol som användes såsom råvara i denna industri.
Anordningen skulle icke innebära någon mera avsevärd försämring
för sulfitspritindustrin, eftersom dess försäljningar för ifrågavarande ändamål
endast utgör en obetydlig del av produktionen. Nedsättningen till
12 % av värdet bör avse alkohol som kommer till användning för tillverkning
av andra produkter genom kemisk omvandling av alkoholen. Med dylik
användning torde ur vissa synpunkter kunna likställas användning för tillverkning
av sprängämnen eller fuktning av nitrocellulosa, varför skäl synes
föreligga att låta den lägre tullen gälla även vid sådan användning.

Tullsatsen vid här ifrågavarande rubrik bör enligt kommitténs uppfattning
i princip vara oberoende av huruvida spriten är denaturerad eller icke
denaturerad. I allmänhet kan man räkna med att de ur skatte- och nykterlietssynpunkt
påkallade kontrollföreskrifterna kräver denaturering av varan,
men i den mån detta krav skulle kunna ur nämnda synpunkter eftergivas
har man icke anledning att vidhålla det för tullens del. Från tullsynpunkt
bör det icke möta något hinder att den denaturering, som likväl i allmänhet
torde komma att fordras, verkställes först i samband med varans
tullbehandling.

Yttranden

Statens jordbruksnämnd har med ledning av införskaffade kalkyler beräknat
normaltullsatsen för brännvin med 50 volymprocent alkohol till 30
öre per liter, med 80 procent alkohol till 48 öre per liter och med 93 procent
alkohol till 56 öre per liter. Nämnden konstaterar att det föreslagna tullskyddet
vad beträffar till nr 22.09 hänförligt brännvin med en alkoholhalt av
mindre än 80 procent väl täcker råvarubelastning och normalt manufaktureringsskydd
men att det under nr 22.08 föreslagna tullskyddet för brännvin
med en alkoholhalt av minst 80 procent endast kommer att motsvara
omkring en tiondel av normaltullen. Jordbruksnämnden utgår i likhet med
tulltaxekommittén från att den inhemska förtäringsspriten (potatisbrännvinet)
alltjämt kommer att vinna avsättning genom spritcentralen. Det måste
emellertid enligt nämndens mening anses ur ekonomisk synpunkt mera tillfredsställande,
att den inhemska brännvinstillverkningen liksom hittills
skyddas mot priskonkurrens från utlandet genom ett tullskydd, som inrymmer
kompensation för råvarubelastningen och ett skäligt manufaktureringsskydd.

Nya systemaktiebolaget har intet att erinra mot kommitténs förslag till
tullsats vid detta nummer.

AB Vin- & spritcentralen förordar en generell tull på hithörande varor av
12 % av värdet och framhåller att en högre tull torde kunna förväntas påverka
prissättningen på sulfitsprit inom landet och därmed verka kostnadsfördyrande.

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

347

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

I proposition till 1955 års riksdag angående sulfitspritindustrins framtida
produktions- och avsätlningsförhållanden föreslogs att tullen skulle bestämmas
till 10 öre per kg. Föredragande departementschefen förordade
därvid att denna tullsats skulle tillämpas under fem år från och med den
1 juli 1955. Hur tullskyddet skulle utformas för framtiden finge övervägas
senare, eventuellt i anslutning till prövningen av tulltaxekommitténs blivande
förslag. Bevillningsutskottet tillstyrkte den föreslagna tullsatsen och
framhöll särskilt att en slutgiltig prövning av tullfrågan förutsattes skola
såvitt möjligt ske i anslutning till att statsmakterna tog ställning till kommittéförslaget.
Utskottets betänkande godkändes av riksdagen.

Enligt min uppfattning föreligger icke hinder för att nu upptaga denna
tullfråga till slutgiltigt avgörande, och jag kan förorda den av tulltaxekommittén
föreslagna tullsatsen, mot vilken någon erinran icke framställts från
remissinstansernas sida. Med hänsyn till det uttalande som år 1955 gjordes
angående giltighetstiden för den nuvarande provisoriska tullen torde emellertid
den nya tullsatsen icke böra träda i kraft förrän den 1 juli 1960; intill
dess torde tullen liksom för närvarande böra utgå med 10 öre per kg.

Någon ytterligare övergångsanordning med hänsyn till tullskyddet för
sprittillverkningen torde icke vara påkallad. I betraktande av att den definitiva
tullsatsen skulle komma att sättas i kraft inom relativt kort tid torde
det icke heller vara påkallat med någon dylik anordning med hänsyn till
den kemiska industrins intressen.

Vad beträffar stödet åt den inhemska tillverkningen av sprit av potatis
och andra jordbruksprodukter torde anledning saknas att i detta sammanhang
överväga någon ändring i den nuvarande anordningen, som innebär
att spritcentralen uppköper denna produktion; vid sådant förhållande torde
behov av särskilda tullbestämmelser beträffande hit hänförlig sprit för
förtäringsändamål icke föreligga, utan de förut nämnda tullsatserna torde
kunna gälla för rubriken i dess helhet.

22.10. Ättika
Nuvarande tullförhållanden

För ättika inkommande på fat utgår tullen med 10 öre per kg. Annan
ättika är belagd med en tull av 50 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår att tullen fastställes till 12 % av värdet eller samma
tull som föreslagits för den till nr 29.14 hänförliga ättiksyran.

348

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

Jag finner icke anledning till erinran mot tulltaxekommitténs förslag.

Kap. 23. Återstoder och avfall från livsmedelsindustrin;
beredda fodermedel

Nuvarande tullförhållanden

Hit hänförliga produkter är tullfria med undantag av hundbröd som drager
en tull av 20 öre per kg. Åtskilliga varor är dock inbegripna under importavgiftssystemet
för jordbruksprodukter och belagda med införselavgift.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet för här ifrågavarande rubriker under framhållande
av att de jordbrukspolitiska intressena tillgodoses genom importavgiftssystemet.
Vad beträffar det för närvarande tullbelagda hundbrödet
anses detta vara en så obetydlig artikel att kommittén icke funnit något
tullskydd påkallat.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår tullfrihet vid nr 23.01, 23.05 och 23.06; övriga rubriker
omfattas icke av förslaget till gemensam marknad.

Departementschefen

Kommitténs förslag föranleder icke någon erinran från min sida.

Kap. 24. Tobak

Nuvarande tullförhållanden

Tobak och tobaksvaror är tullfria, men denna tullfrihet avser icke den
import, som är medgiven bl. a. resande för eget bruk. För sådan import gäl -

ler följande tullsatser:

cigarrer ................................................ 1 st. 0: 50

cigarrcigarretter ......................................... 1 st. 0:25

cigarretter utan fast papper smunstycke .................... 1 st. 0: 10

cigarretter med fast pappersmunstycke .................... 1 st. 0: 05

andra slag av färdiga tobaksvaror.......................... 1 kg 50: —

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

349

Tulltaxekommittén

Kommittén erinrar om att tillverkningen av tobaksvaror tidigare åtnjöt
skydd genom tullar. Dessa avskaffades emellertid efter införandet av tobaksmonopol
och ersattes med en anordning innebärande att tobaksskatten utgår
med högre belopp för importerade varor än för svensktillverkade. Kommittén
har ansett sig icke böra gå in på någon prövning av tobaksbeskattningen
men framhåller önskvärdheten av att allmänt näringspolitiska synpunkter
icke lämnas ur räkningen vid skattens avvägning mellan importerade och
inhemska produkter. Tullsatserna för sådana tobaksvaror som medföres av
resande har av kommittén utan prövning upptagits oförändrade i taxeförslaget.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

Kommitténs förslag att bibehålla oförändrade tullförhållanden på detta
område torde icke ge anledning till erinran.

350

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

AVDELNING V

Mineraliska produkter

Kap. 25. Salt; svavel; jord- och stenarter (andra än malmer);
gips, kalk och cement

Hithörande varuslag med undantag av vissa i det följande särskilt behandlade
produkter är enligt gällande taxa fria från tull och har i överensstämmelse
med tulltaxekommitténs och nordiska ekonomiska samarbetsutskottets
förslag (vilket senare dock icke omfattar rubrikerna 25.16 och
25.17) upptagits med tullfrihet även i det nu framlagda taxeförslaget.

Ur 25.08. Krita, malen eller slammad
Nuvarande tullförhållanden

Malen eller slammad krita drager en tull av 1 öre per kg.
Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 10 % av värdet och anför till stöd därför
följande.

Den krita som tillverkas av inhemsk råvara synes i regel vara av så överlägsen
kvalitet att tillverkningen icke är beroende av något tullskydd; detta
torde å andra sidan innebära att en tullsänkning knappast kommer att inverka
på priset för denna kvalitet. Behovet av tull hänför sig främst till den
verksamhet som består i bearbetning av importerad råkrita. Enligt kommitténs
uppfattning föreligger icke tillräckliga skäl att avskaffa tullskyddet
för denna industri, men kommittén har ansett det tillräckligt med en tullsats
av 10 % av värdet.

Mot kommitténs förslag har ledamöterna Gustafsson och Westerlind reserverat
sig. De framhåller att den krita som tillverkas av inhemsk råvara
icke torde ha något egentligt behov av tullskydd. Några starkare skäl att ge
stöd från det allmänna i form av tullskydd åt den verksamhet som består
i bearbetning av importerad råkrita anser de icke föreligga. Enligt deras
uppfattning bör tullen på malen eller slammad krita avskaffas.

Yttranden

Sveriges grossistförbund påyrkar tullfrihet under åberopande i huvudsak
av samma skäl som reservanterna.

Sveriges kemiska industrikontor innefattar detta varuslag i ett allmänt
bemötande av föreliggande reservationer, vilket redovisas i samband med
den följande behandlingen av oorganiska kemiska produkter (kap. 28).

351

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

Generaltullstyrelsen påpekar att vissa svårigheter kan föreligga att skilja
malen eller slammad krita från pulveriserad kalksten, som är hänförlig till
nr 25.17 eller 25.21 och där upptagits med tullfrihet, varför det av tulltekniska
skäl vore önskvärt att dessa varuslag behandlades på samma sätt.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Enligt utskottets förslag skall varan inbegripas under den gemensamma
marknaden och åsättas en tull av 5 % av värdet.

Departementschefen

Med hänsyn bl. a. till det föreliggande nordiska förslaget förordar jag att
tullsatsen för detta varuslag upptages till 5 % av värdet.

25.23. Cement
Nuvarande tullförhållanden

Cement är belagd med en tull av 60 öre per 100 kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår att den nuvarande tullsatsen bibehålies oförändrad.
Tullen anses i vissa lägen kunna ha en uppgift att fylla som skydd mot störningar
från utlandet, och ett avskaffande av densamma skulle knappast
medföra någon sänkning av den inhemska prisnivån.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind påyrkar i avgiven reservation
tullfrihet under åberopande bl. a. av att de finner det principiellt felaktigt
att fota en tull på diffusa antaganden om risker för en framtida skärpning
av konkurrensläget.

■Yttranden

Statens priskontrollnämnd anser att det aktuella konkurrensförhållandet
icke motiverar något tullskydd och föreslår likaså införande av tullfrihet;
samma uppfattning uttalas av Sveriges grossistförbund.

Sveriges kemiska industrikontor innefattar denna rubrik i sitt förut berörda
allmänna bemötande av föreliggande reservationer.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet har i sitt förslag till gemensam marknad upptagit detta varuslag
med den av tulltaxekommittén föreslagna tullsatsen.

Departementschefen

I enlighet med de allmänna principerna för samordningen med det nordiska
tulltaxeförslaget föreslår jag, att tullen upptages till 60 öre per 100 kg.

352

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Kap. 26. Malm, slagg och aska

Hithörande varuslag är enligt gällande taxa fria från tull och har i enlighet
med tulltaxekommitténs och nordiska ekonomiska samarbetsutskoltets
förslag upptagits med tullfrihet även i det nu framlagda tulltaxeförslaget.

Kap. 27. Mineraliska bränslen, mineraloljor och destillationsprodukter
därav; bituminösa ämnen; mineralvaxer

Flertalet till detta kapitel hänförliga varuslag är för närvarande fria från
tull och har i enlighet med vad som föreslagits av tulltaxekommittén och
nordiska ekonomiska samarbetsutskottet upptagits med tullfrihet även i
det nya tulltaxeförslaget; varuslag för vilka detta icke gäller behandlas särskilt
i det följande.

27.06. Stenkols-, brunkols- och torvtjära
Nuvarande tullförhållanden

För rå tjära (även separerad) utgår icke någon tull, under det att beredd
tjära drager en tull av 2 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén anser att det med hänsyn bl. a. till möjligheten att utnyttja
råtjäran genom vidare förädling inom landet kan vara befogat med tull på
beredd tjära och föreslår en tull av 7 % av värdet för detta varuslag.

Yttrande

Statens väginstitut framhåller i sin av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
överlämnade promemoria, att den mest tunnflytande sorten vägtj ära till
sin sammansättning liknar separerad eller centrifugerad råtjära och ibland
t. o. m. består av separerad råtjära, som icke ytterligare förädlats; att i
dylika fall avgöra huruvida en dylik produkt är tullfri eller fullbelagd anses
bli mycket svårt.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hela rubriken har upptagits med tullfrihet i förslaget till gemensam
marknad, varvid för Sveriges del förutsetts en övergångstid av 5 år för avveckling
av nuvarande tull.

Departementschefen

Även om vissa skäl kunde tala för tullfrihet jämväl för den nu fullbelagda
varan, är jag icke beredd att i detta sammanhang föreslå ett borttagande
av tullen; jag finner övervägande skäl tala för att tills vidare bibehålla den
nuvarande tullsatsen.

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

353

27.10. Oljor, erhållna ur råpetroleum
Nuvarande tullförhållanden

Tull utgår för bensin med 0,1 öre per liter och för vissa smörjmedel med
2 öre per kg; övriga varor är fria från tull.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår oförändrad tull av 2 öre per kg för smörjfetter samt
tullfrihet för övriga varuslag.

I fråga om bensin framhåller kommittén att tullsatsens ringa storlek gör
att den kan betraktas som rent nominell. Emellertid finner kommittén, att
det medför vissa praktiska olägenheter att varan belägges med såväl tull
som skatt; på grund härav och då syftet med tullen lika väl kan tillgodoses
på annat sätt föreslår kommittén att tullen avskaffas.

Vad angår tullen för vissa smörjmedel torde få hänvisas till vad som
anföres i det följande under nr 34.03.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk marknad upptager hithörande varuslag
med en tull av 3 öre per kg för smörjfetter och ljusa smörjoljor samt tullfrihet
för övriga produkter.

Departementschefen

Jag biträder kommitténs förslag och hänvisar i fråga om de tullbelagda
smörjmedlen till vad jag i det följande anför under nr 34.03.

Avskaffandet av tullen för bensin påkallar vissa ändringar i förordningen
den 3 maj 1929 (nr 62) om särskild skatt å bensin och motorsprit.

27.11. Petroleumgaser och andra gasformiga kolväten
Nuvarande tullförhållanden

Tullen för dessa produkter utgår med 5 öre per kg bruttovikt.
Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs förslag skulle tullsatsen 5 öre per kg bibehållas men
tullen beräknas efter varornas nettovikt. Kommittén framhåller att den av
vissa importörer framförda synpunkten att varan såsom utgörande bränsle
icke bör vara tullbelagd självfallet kan förtjäna beaktande, men å andra
sidan kan varan ännu så länge knappast likställas med traditionella bränslen.
Enligt kommitténs uppfattning bör det med hänsyn bl. a. till den betydelse
som varan torde ha för den svenska skifferoljeindustrins ekonomi icke
ifrågakomma att nu avskaffa tullen. Kommittén har dock icke funnit det
befogat att sätta tullen högre än för den organisk-keiniska industrin i allmänhet
utan föreslår alt tullen genom ändring av tullviktsberäkningen nedsättes
till en nivå som i stort sett torde motsvara standardtullsatsen på
detta område (se kap. 29).

23 ffihany till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 90

354

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Yttrande

Caltex Oil AB framhåller i en skrivelse i anledning av tulltaxekommitténs
betänkande att stadsgas kan framställas från petroleumgas till för konsumenterna
fördelaktiga priser, att ett stort intresse finnes speciellt bland
gasverken för dessa nya framställningsmöjligheter, samt att transportfrågan
för petroleumgas redan nu kan lösas såväl tekniskt som ekonomiskt. Bolaget
föreslår under åberopande härav att till detta nummer hänförliga produkter
befrias från tull, då desamma importeras i bulk och skall användas
för framställning av gas avsedd för distribution inom städer och samhällen
(stadsgas) eller för industriuppvärmning.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Rubriken är medtagen i förslaget till gemensam marknad och där upptagen
med tullfrihet, varvid för Sveriges del förutsetts en successiv nedsättning
av tullen under loppet av 10 år.

Departementschefen

I avvaktan på prövning av förslaget till gemensam nordisk marknad förordar
jag att varorna i enlighet med kommitténs förslag belägges med en
efter nettovikten beräknad tull av 5 öre per kg.

27.12. Vaselin

Vaselin är för närvarande belagt med en tull av 2 öre per kg men har i
enlighet med tulltaxekommitténs och nordiska ekonomiska samarbetsutskottets
förslag upptagits med tullfrihet i det nu framlagda tulltaxeförslaget.

27.16. Bituminösa blandningar
Nuvarande tullförhållanden

Flytande beck- och asfaltpreparat drager en tull av 2 öre per kg; övriga
produkter är fria från tull.

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs förslag skulle flytande och med vatten direkt emulgerbara
produkter beläggas med samma tull som beredd stenkolstjära eller 7 %
av värdet (jfr nr 27.06) under det att övriga hithörande produkter liksom
f. n. skulle lämnas tullfria. Kommittén framhåller bl. a. att flytande preparat
av här ifrågavarande slag enligt gällande taxa drager samma tull som
beredd stenkolstjära och att detta får anses naturligt i betraktande av att
varuslagen i fråga med avseende på egenskaper och användning står varandra
mycket nära.

Yttranden

I den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen överlämnade promemorian från
statens väginstitut påpekas bl. a. vissa svårigheter vid gränsdragningen

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

355

mellan vissa till förevarande rubrik och till nr 27.14 hänförliga produkter.
Väginstitutet tar vidare upp frågan om tulltaxeringen av s. k. vägoljor
(för behandling av grusvägar). Enligt institutets uppfattning motiverar
oljornas sammansättning knappast att de betraktas som flytande asfaltlösningar;
om så likväl skulle bli fallet kunde detta få ett mycket skadligt
inflytande på vägteknikens utveckling. För att vara ekonomiskt användbara
måste oljorna ha mycket lågt pris och tål därför icke att beläggas
med tull. Samtidigt är det sannolikt, att deras lämplighet som vägmaterial
är starkt beroende av den kemiska sammansättningen, sålunda bl. a. av den
råoljekälla, från vilken de härstammar. Om oljorna tullbelägges kan detta,
anser institutet, leda till att det svenska vägväsendet blir hänvisat till produkter
av svensk tillverkning, vare sig dessa är vägtekniskt lämpliga eller ej.

Smörjoljecentralen framhåller att förslaget beträffande stabila emulsioner
för industriellt bruk innebär en fördyring för konsumenten av upp till
2 öre per kg och förordar ett bibehållande av nuvarande tullsats för nämnda
produkter.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hela rubriken har upptagits med tullfrihet i förslaget till gemensam
marknad, varvid för Sveriges del förutsetts en övergångstid av 5 år.

Departementschefen

I överensstämmelse med vad som anförts under nr 27.06 förordar jag
att tullsatsen för de fullbelagda varorna tills vidare upptages till oförändrat
belopp eller 2 öre per kg. Vad beträffar de av väginstitutet berörda s. k.
vägoljorna torde dessa i regel vara av beskaffenhet att falla under nr 27.10
och sålunda bli fria från tull.

356

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

AVDELNING VI

Produkter av kemiska och närstående industrier

Kap. 28. Kemiska grundämnen; oorganiska kemiska föreningar;
oorganiska och organiska föreningar av ädla metaller, av
radioaktiva grundämnen, av sällsynta jordartsmetaller
och av isotoper

Allmänna synpunkter
Nuvarande tullförhållanden

Avsnittet om oorganiska kemikalier i kommitténs betänkande inledes med
följande allmänna orientering rörande nuvarande tullförhållanden.

I nuvarande tulltaxa är ett betydande antal oorganiska kemiska föreningar
särskilt nämnda, några med tullfrihet men de flesta med vikttullsatser av olika
höjd. Taxan innehåller vidare en omfattande tullfri samlingsrubrik, avseende
huvudsakligen oorganiska produkter av vissa särskilt angivna klasser. Övriga
varuslag blir hänförliga till slumprubriken för kemiska preparat med tull av
15 % av värdet. De oorganiska produkter som hänföres till denna rubrik är
dock i stort sett av mindre vikt.

Förefintligheten av nyssnämnda tullfria samlingsrubrik medför att den
oorganiska kemiska industrin ofta saknar tullskydd såväl för redan befintlig
produktion som för potentiell tillverkning. I detta hänseende skiljer sig förhållandena
avsevärt från vad som gäller för den organiska kemiska industrin
(jfr kap. 29). Tullens höjd varierar synnerligen starkt för olika tullbelagda
varuslag. Någon genomsnittssiffra för tullnivån kan knappast angivas.

Tulltaxekommittén

Kommittén framhåller att många av de faktorer som kan inverka på tullfrågans
bedömande självfallet är gemensamma för stora delar av den kemiska
industrins område. Förhållandena är dock så skiftande med avseende
på olika varuslag, att kommittén icke funnit det möjligt att uppdraga
någon generell riktlinje beträffande tullsättningen för oorganiska kemikalier.
De olika varuslagen måste därför behandlas var för sig.

I fråga om förslagets innebörd beträffande olika varuslag torde få hänvisas
till det följande.

Yttranden

Vissa remissinstanser har anfört generella synpunkter på den oorganiska
kemiska industrins tullskydd, vilka synpunkter torde böra redovisas i
detta sammanhang.

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958 ‘557

Sveriges kemiska industrikontor erinrar om alt tulltaxekommittén gör
ett särskilt för den oorganiska kemiska industrin mycket väsentligt avsteg
från normaltullprincipen genom afl utgå från all f. n. tullfria varuslag
som regel skall förbli tullfria även i fortsättningen. Kommittén har föreslagit
införande av tull på sådana produkter endast om särskilda skäl ansetts
föreligga, vilket på det kemiska området endast skett i ett fåtal fall i
motsats till vad som varit fallet på andra områden. Omkring 40 % av produktionen
år 1958 skulle enligt kommitténs förslag förbli utan något som
helst skydd i form av tullar. Kontoret finner kommitténs förslag och än
mer de av ledamöterna Gustafsson och Westerlind reservationsvis framförda
yrkandena anmärkningsvärda med hänsyn icke minst till de uttalanden
om önskvärdheten av ett betryggande skydd för den kemiska industrin som
reservanterna gjort i sin principiella reservation.

Kemikontoret understryker särskilt behovet av tullar som skydd mot
dumping och anför därom bl. a. följande.

Det viktigaste motivet för införande av tullar å vissa nu tullfria produkter,
liksom för bibehållandet av eventuellt nu förefintligt tullskydd, är i regel
behovet av skydd mot dumping. Den kemiska industrin är ju i allmänhet
synnerligen kapitalkrävande, vilket medför att tendenser till dumpingexport
från ett visst land mycket ofta framträda så snart produktionsöverskott
föreligger. Kemiska produkter äro särskilt utsatta för sådan dumping
även av det skälet, att de äro helt standardiserade och därför lätt kunna
vinna insteg på en ny marknad, om blott de priser till vilka produkterna
erbjudas konsumenterna på denna marknad äro tillräckligt låga: den producent,
som håller de lägsta priserna, kommer automatiskt att få åtminstone
större delen av marknaden. På många andra varuområden är det i allmänhet
icke möjligt att annat än successivt tränga in på en ny marknad genom
en längre tids intensiv bearbetning av denna.

Det är självklart att tullar av den storleksordning, som kan ifrågakomma
i vårt land, icke utgöra ett tillräckligt skydd mot dumping av det kraftigare
slaget. (Det är dock ostridigt att även sådana till sin storlek begränsade
tullar verksamt bidraga till att minska den ekonomiska förlusten för eu
svensk tillverkare, som blir utsatt för svårartad dumping.) Härför erfordras
speciella antidumpingåtgärder. Erfarenheten visar emellertid att det är
otänkbart att tillgripa en speciell antidumpinglagstiftning för att förhindra
en måttlig dumping av storleksordningen 10—15 %. De normala tullarnas
uppgift i fråga om flertalet kemikalier är just att utgöra ett skydd mot eu
sådan dumping, som är begränsad till sin storlek men nästan automatiskt
uppträder på det kemiska varuområdet, så snart ett produktionsöverskott
förefinns inom något land.

Kontoret bemöter därefter vissa av förut nämnda reservanter gjorda uttalanden
av innebörd alt ett permanent dumpingskydd av ovannämnda slag
kan medföra att industrin rationaliseras långsammare än eljest samt möjliggöra
monopolistiska höjningar av priserna. Det framhålles sålunda att
rationalisering av produktionen i särskilt hög grad genomföres av företag
som haft gynnsam vinstmarginal. Vad risken för monopolistisk prissättning
beträffar hänvisas bl. a. till konsumentkooperationens ansenliga del av produktionen
inom flera viktiga branscher tillhörande kontorets verksamhets -

358

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

område och hävdas att även i övrigt enskilda företag i allmänhet visat att
ett förefintligt dumpingskydd icke oskäligt utnyttjas. Kontoret framhåller
i detta sammanhang att det just i fråga om kapitalkrävaude kemiska industrier
även är ett samhällsekonomiskt intresse att tillverkningen av eu
vara bedrives endast vid en eller ett fåtal fabriker inom landet.

Kemikontoret konstaterar slutligen att kommitténs förslag i fråga om kaj).
28 innebär en mycket kraftig nedskärning av det genomsnittliga tullskyddet
i jämförelse med normaltullnivån och än mer i förhållande till nuvarande
tullnivå. I fråga om en mängd varuslag utgör de föreslagna tullsatserna
ingalunda »ett betryggande skydd, som främjar en fortsatt utbyggnad»
av den oorganiska kemiska industrin. Under förutsättning dock att
möjlighet hålles öppen att i framtiden tullbelägga vissa nu tullfria oorganiska
kemikalier — härvid syftas bl. a. på fosfor och högvärdiga fosforsyragödselmedel
samt kalciumklorid och natriumsulfat — begränsar sig kemikontoret
till att yrka på en ändring av kommitténs förslag endast beträffande
ett fåtal varuslag.

I särskild skrivelse har Sveriges kemiska industrikontor behandlat vissa
problem, som aktualiserats dels genom det nordiska ekonomiska samarbetsutskottets
förslag till gemensam tulltaxa, dels genom planerna på ett
västeuropeiskt frihandelsområde. Vad beträffar samarbetsutskottets förslag
anser kemikontoret att man vid framläggandet av ett svenskt tulltaxeförslag
ej bör taga hänsyn till detsamma på grund av den allmänna osäkerhet
som råder angående tillkomsten av en nordisk tullunion och de särskilda
omständigheter som spelat in vid kompromisserna om de yttre tullarna. Ett
svenskt tulltaxeförslag bör i första hand baseras på svenska förhållanden
och ej på de förutsättningar, vilka kan gälla i en eventuell nordisk tullunion.
Det kan med vida större berättigande argumenteras att hänsyn bör
tagas till sådana omständigheter, som påverka vårt deltagande i ett europeiskt
frihandelsområde. Kemikontoret anser det troligt att särskilda svårigheter
kommer att uppstå för svensk industri under den tidigare delen
av awecklingsperioden. Det är därför av största betydelse att svårigheterna
under övergångstiden icke ytterligare förvärras genom onödiga tullsänkningar
i den nya tulltaxa, som skall bilda utgångspunkt för tullavtrappningen
i frihandelsoinrådet.

Västernorrlands och Jämtlands läns handelskammare framhåller att en
stark och väl utvecklad kemisk industri är av stor betydelse för landets
näringsliv. Emellertid kommer tullnivån för de oorganiska kemiska produkterna
enligt förslaget att ligga betydligt lägre än för praktiskt taget alla
andra varugrupper. Orsaken härtill är bl. a. att söka i det förhållandet att
en stor del av de oorganiska kemiska produkter, som tillverkas inom landet
och vilka f. n. ej har något tullskydd fortfarande skall vara tullfria enligt
kommitténs förslag. Kammaren anser att hänsyn icke tagits till de genomgiipande
förändringar, som skett på det kemiska området och som i många
fall redan tidigare skulle ha väckt krav på en tulltaxerevision, därest icke
industrin ansett det lämpligare att avvakta den nu pågående revisionen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

359

Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten vid Stockholms högskola fäster
uppmärksamheten på att vetenskapliga institutioner f. n. ofta har betydande
utgifter för tull å vissa dyrbara specialkemikalier för vetenskapliga
ändamål. Någon tillverkning inom riket av de åsyftade kemikalierna
förekommer ej, och ämnena saknar all betydelse utom för den vetenskapliga
forskningen. Enligt fakultetens uppfattning kan det ej vara rimligt, att de
vetenskapliga institutionerna skall genom erläggande av tull å dylika varor
tvingas avstå avsevärda delar av sina anslag för forskning, statliga och andra,
och därigenom hindras i sitt arbete. Fakulteten för fram tanken, att tullfrihet
generellt skulle kunna beviljas för kemikalier i mängder under viss
maximigräns, exempelvis 5 g.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam marknad omfattar hela förevarande kapitel; av
utskottet föreslagna tullsatser, vilka redovisas i det följande under de olika
rubrikerna, sammanfaller i stor utsträckning med tulltaxekommitténs förslag.

Departementschefen

Liksom tulltaxekoinmittén finner jag det icke möjligt att föreslå generella
regler för tullsättningen på detta område. Frågan om tullsatsernas storlek
torde i stället lämpligen böra behandlas vid de olika rubrikerna. Framställningen
torde dock kunna begränsas såtillvida att det icke torde vara erforderligt
att särskilt beröra rubriker, beträffande vilka tulltaxekommitténs
förslag innebär bibehållande eller införande av tullfrihet, förutsatt att avvikande
uppfattning icke kommit till uttryck under remissbehandlingen
eller i det förslag som framlagts av nordiska ekonomiska samarbetsutskottet.
Vad beträffar den av matematisk-naturvetenskapliga fakulteten vid
Stockholms högskola väckta frågan om tullfrihet för vissa kemikalier för
vetenskapligt bruk synes de av fakulteten åberopade skälen icke böra inverka
på tullsättningen för varuslagen som sådana. Frågan torde i stället
böra upptagas i samband med revision av tulltaxeförordningen, vilken innehåller
bestämmelser om tullfrihet för materiel för undervisnings-, vetenskapliga
eller kulturella ändamål.

28.01. Halogener
Nuvarande tullförhållanden

Klor och fluor (i form av förtätade gaser) är belagda med en tull av 5 öre
per bruttokg; brom och jod är fria från tull.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 7 % av värdet för klor och tullfrihet för
övriga produkter; den föreslagna tullsatsen för klor innebär en mycket
betydande nedsättning.

360

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958
Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa överensstämmer på denna punkt
med vad som föreslagits av tulltaxekommittén.

Departementschefen

Jag finner icke anledning till erinran mot tulltaxekommitténs och nordiska
utskottets förslag.

28.03. Kol (kimrök, carbon black m. m.)

Nuvarande tullförhållanden

Vid tiden för tulltaxekommitténs arbete utgick tull med 5 öre per kg.
Efter förhandlingar inom GATT har tullen fr. o. m. den 1 januari 1957 avskaffats.

Tulltaxekommittén

Kommittén har föreslagit tullfrihet under motivering att tillverkningen
inom landet är obetydlig och avser kvaliteter som icke torde konkurrera
med de importerade produkterna.

Yttrande

Osby kimröksfabriks AB framhåller i en skrivelse att manufaktureringskostnaderna
är mycket höga och att industrin arbetar under ganska knappa
förhållanden. Bolaget önskar därför behålla tullen i vad den avser kimrök,
som är en förmalningsprodukt av antracit eller träkol medan tullfrihet
kan införas för carbon black, antracensvart och liknande förbränningsprodukter.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår i likhet med tulltaxekommittén tullfrihet för hela rubriken.

Departementschefen

Enligt min uppfattning finnes icke anledning frångå kommitténs och
nordiska utskottets samstämmiga förslag.

28.04. Hydrogen (väte), ädelgaser och andra ickemetaller
Nuvarande tullförhållanden

Hit hänförliga gasformiga ämnen, t. ex. syre, väte och kväve, inkommer
vanligen i komprimerad form och drager då en tull av 5 öre per kg; kisel
är belagd med en tull av 7 öre per kg, under det att övriga varor är fria från
tull.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår beträffande syre en tull av 10 % av värdet, beträffande
kisel en tull av 7 öre per kg och beträffande övriga varor tullfrihet.

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

361

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Enligt utskottets förslag skulle tullen bestämmas till 10 % av värdet för
syre samt tullfrihet stadgas för övriga varuslag, därvid för Sveriges vidkommande
förutsetts att tullen på kisel skulle få behållas under en övergångstid
av 5 år.

Departementschefen

Tulltaxan synes i avvaktan på prövningen av det nordiska förslaget böra
utformas i enlighet med tulltaxekommitténs förslag.

28.06—28.08. Saltsyra, klorsulfonsyra, svaveldioxid och svavelsyra
Nuvarande tullförhållanden

Saltsyra och svavelsyra drager en tull av 0,6 öre per kg, svaveldioxid (i
form av förtätad gas) en tull av 5 öre per bruttokg samt klorsulfonsyra en
tull av 15 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 5 % av värdet för samtliga varuslag.
Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Även nordiska ekonomiska samarbetsutskottet föreslår eu tull av 5 % av
värdet.

Departementschefen

Anledning synes icke föreligga att frångå den av tulltaxekommittén och
nordiska utskottet föreslagna tullsatsen.

28.09. Salpetersyra
Nuvarande tullförhållanden

Tull utgår med 2,2 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs förslag skall tullen utgå med 10 % av värdet. Kommittén
framhåller att till skillnad från vad fallet är med saltsyra och svavelsyra
förekommer normalt viss import av salpetersyra. Tullen spelar
därför här en mera påtaglig roll än när det gäller syror av förstnämnda
slag.

Yttrande

Sveriges grossistförbuntl påpekar att importen kommer praktiskt taget
enbart från Norge och att den totalt endast uppgår till ca 10 % av konsumtionen.
Den nuvarande vikttullen motsvarar på importen räknat endast
7 %, och med hänsyn till importens omfattning synes en tullhöjning icke
motiverad, varför tullsatsen bör sältas till 7 eller högst 8 %.

362

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår en tull av 10 % av värdet, d. v. s. samma tullsats som
föreslagits av tulltaxekommittén.

Departementschefen

Enligt min uppfattning finnes icke anledning frångå tulltaxekommitténs
med nordiska utskottets sammanfallande förslag.

28.10. Fosforpentoxid och fosforsyra
Nuvarande tullförhållanden

Fosforpentoxid är belagd med en värdetull av 15 % och fosforsyra med en
vikttull av 1,5 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 5 % av värdet för hela rubriken.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Även förslaget till gemensam nordisk tulltaxa upptager en tull av 5 % av
värdet vid denna rubrik.

Departementschefen

Tullen torde i enlighet med kommitténs och utskottets förslag böra upptagas
till 5 % av värdet.

28.13. Andra oorganiska syror och andra oxider
Nuvarande tullförhållanden

Fluorväte och cyanväte är fria från tull; koldioxid liksom andra gaser i
förtätad form drager en tull av 5 öre per bruttokg, svaveltrioxid en tull av
0,6 öre per kg och övriga produkter en tull av 15 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 5 % av värdet för svaveltrioxid, en tull av
12 % av värdet för koldioxid och perklorsyra samt tullfrihet för övriga
varuslag.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa överensstämmer beträffande
denna rubrik med tulltaxekommitténs förslag.

Departementschefen

Jag ansluter mig till vad kommittén och utskottet föreslagit.

Kungl. Maj:is proposition nr 90 år 1958

363

28.14. Halogenider och oxidhalogcnider
Nuvarande tullförhållanden

Klorsvavel samt arsenikhalogenider är fria från tull; övriga föreningar
drager tull, i form av förtätade gaser efter 5 öre per bruttokg och i andra
fall efter 15 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 10 % för fosforklorider och fosforylklorid
samt tullfrihet för övriga varuslag.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår en tull av 7 % för fosforklorider och fosforylklorid
samt tullfrihet för övriga produkter.

Departementschefen

Tullen synes i avvaktan på prövning av frågan om den nordiska marknaden
böra upptagas i enlighet med tulltaxekommitténs förslag.

28.15. Sulfider av ickemetaller
Nuvarande tullförhållanden

Ivoldisulfid, fosforseskvisulfid och arseniksulfider är fria från tull, medan
övriga produkter drager en tull av 15 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén har funnit visst tullskydd befogat för koldisulfid (kolsvavla)
men i betraktande av att det här rör sig om en förut tullfri vara icke ansett
sig kunna förorda högre tull än 5 % av värdet; övriga produkter skall enligt
kommitténs förslag vara tullfria.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind har reserverat sig mot kommitténs
förslag beträffande koldisulfid. De framhåller att den i förhållande till
produktionen utomordentligt ringa importen icke synes ge någon grund för
ett antagande, att det skulle föreligga potentiella risker för en sådan stark
konkurrens som motiverar införande av tullskydd för det nu tullfria varuslaget.
Över huvud taget måste det krävas synnerligen starka skäl om man
vill vidta åtgärden att införa tull på en förut tullfri vara.

Yttranden

Sveriges kemiska industrikontors förut berörda allmänna bemötande av
föreliggande reservationer avser bl. a. koldisulfid.

Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap framhåller att koldisulfiden
till övervägande del användes för framställning av rayon och den ur
beredskapssynpunkt synnerligen viktiga rayoncorden samt till flotationsmedel.
Koldisulfid är svårlagrad; den årliga lagerkostnaden för ett beredskapslager,
intill dess en produktion som nedlagts åter skulle hinna komma
i gång, skulle därför med all sannolikhet bli större än den extra belastning
förbrukaren kan åsamkas genom den föreslagna tullen.

364

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår i likhet med tulltaxekommittén en tull av 5 % av värdet
för koldisulfid och tullfrihet för övriga varuslag.

Departementschefen

Ehuru viss tvekan synes kunna råda angående hehovet av att införa tull
på koldisulfid, anser jag mig med hänsyn till det nordiska utskottets ståndpunkt
kunna biträda förslaget om en tull av 5 % av värdet.

28.16. Ammoniak
Nuvarande tullförhållanden

Tullen för ammoniak utgår med 5 öre per kg (för kaustik ammoniak beräknad
på nettovikten och för förtätad ammoniak efter bruttovikten).

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 12 % av värdet.

Yttrande

Smorjoljecentralen förordar ett bibehållande av den nuvarande vikttullsatsen.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet har liksom tulltaxekommittén föreslagit en tull av 12 % av värdet.

Departementschefen

Enligt min uppfattning föreligger icke anledning frångå tulltaxekommitténs
och nordiska utskottets samstämmiga förslag.

28.17. Natrium- och kaliumhydroxid, natrium- och kaliumperoxid
Nuvarande tullförhållanden

För natriumhydroxid samt för kaliumhydroxid i lösning utgör tullen 2,5
öre per kg, för kaliumhydroxid i fast form 4,5 öre per kg; peroxiderna är
fria från tull.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 8 % av värdet och anför till stöd härför
följande.

Tillverkningen av natrium- och kaliumhydroxid har mångdubblats sedan
före kriget, under det att importen gått tillbaka och på senare år varit mycket
obetydlig. Något aktuellt hot mot den inhemska produktionens dominerande
ställning på den svenska marknaden synes icke föreligga. Industrin
har dock uttryckt farhågor för en stötvis insättande konkurrens, sammanhängande
bl. a. med att man vid framställningen erhåller bestämda proportioner
klor och alkali, vilket lätt medför avsättningssvårigheter för endera
produkten med åtföljande risk för dumping. Enligt kommitténs uppfattning

365

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 dr 1958

föreligger dock icke tillräckliga skäl att vidtaga en så stor höjning av tullen
på ifrågavarande produkter i fast form som en tillämpning av normaltullsatsen
(9 å 10 %) skulle innebära. För lösningar skulle denna tullsats visserligen
i regel innebära en betydande sänkning, men denna torde i huvudsak
vara av nominell karaktär; en vara av detta slag åtnjuter självfallet redan i
fraktkostnaderna ett avsevärt skydd. Kommittén har funnit 8 % av värdet
innebära eu lämpligt avvägd tullsats. Vad beträffar de till denna rubrik
hänförliga peroxiderna, vilka f. n. är tullfria, har kommittén funnit en
tullbeläggning motiverad med hänsyn bl. a. till deras samband med den numera
tullbelagda väteperoxiden (nr 28.54); den för hydroxiderna föreslagna
tullen 8 % har ansetts kunna tillämpas även här.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind har avgivit följande reservation
mot kommittéförslaget.

Såsom majoriteten konstaterar, har importen av ifrågavarande varuslag
gått tillbaka och på senare år varit mycket obetydlig, medan produktionen
mångdubblats. De faktorer som ligger bakom denna utveckling skulle i och
för sig kunna motivera krav på tullsänkning. I varje fall kan vi icke finna
det befogat att för dessa artiklar fastställa högre tullsatser än 5 %. Beträffande
de till denna rubrik hänförliga peroxiderna, vilka för närvarande är
tullfria, har vi med hänsyn till sambandet med väteperoxiden (position
28.54) ansett en tullsats av 5 % vara lämplig även för de här ingående peroxiderna.

Yttranden

Sveriges grossistförbund uttalar sig endast om natriumhydroxid beträffande
vilken vara förbundet ansluter sig till reservanternas yrkande. Kommitténs
föreslagna tullsats har motiverats, säger förbundet, med risken för
dumping, vilken emellertid bör mötas med särskilda antidumpingtullar.

Sveriges kemiska industrikontor uttalar att det endast är med tvekan
man kan acceptera kommitténs förslag om en tull av 8 %. Man har nämligen
all anledning räkna med att den internationella konkurrensen i fråga om
natriumhydroxid i framliden kommer att bli mycket hård. Därest statsmakterna
likväl i enlighet med vissa reservanters förslag skulle anse eu
nedsättning av denna industrigrens tullskydd befogad, bör en sådan hellre
taga sig uttryck i en sänkning av tullen å klor (vid elektrolys av koksalt
erhålles natriumhydroxid och klor i ungefär lika stora kvantiteter).

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Rubriken har upptagits med en tull av 5 % av värdet i utskottets förslag
till gemensam nordisk tulltaxa.

Departementschefen

Enär nuvarande tullsatser för natrium- och kaliumhydroxid i fast form,
vilka är de produkter som här främst är av intresse, ungefär motsvarar den
av reservanterna och nordiska utskottet föreslagna tullen 5 % av värdet,
har tullsatsen i det nu framlagda förslaget upptagits till detta belopp.

366

Kungl. Maj.is proposition nr 90 år 1958

28.19. Zinkoxid och zinkperoxid
Nuvarande tullförhållanden

Varorna är enligt gällande taxa tullfria.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår bibehållen tullfrihet med följande motivering.

Produktion av zinkoxid (zinkvitt) i större skala har tagits upp under
kriget och täcker numera närmare hälften av behovet. Industrin har till
stöd för yrkandet om tullskydd åberopat att de utländska konkurrenterna,
som har en säker tullskyddad marknad, kan dumpa förefintliga produktionsöverskott
utan att detta i praktiken kan mötas med antidumpingtull;
en viss ordinär tull anses därför nödvändig och principiellt riktig. Några
aktuella avsättningssvårigheter synes dock icke föreligga, utan yrkandet
torde ha gjorts med tanke på ett skärpt konkurrensläge i framliden.

Yttranden

Sveriges kemiska industrikontor vidhåller sitt tidigare till tulltaxekommittén
framförda önskemål om en tull av 3 % av värdet för zinkvitt och
framhåller att konkurrensen på världsmarknaden i fråga om zinkvitt i hög
grad har skärpts under de snart tre år, som förflutit sedan kommitténs
»hearing». Orsaken härtill är framför allt att söka i utbud från Polen till
mycket låga priser. Den inhemska tillverkarens andel av den svenska marknaden
har successivt sjunkit, och marginalen mellan försäljningspriset å
zinkvitt och råvarukostnaden har i hög grad försämrats. Den av priskontrollnämnden
år 1950 för viss kvalitet godkända marginalen av 280 kronor
per ton zinkvitt, avsedd att läcka tillverkningskostnader och skälig vinst,
har sålunda successivt sjunkit till 150 kronor för första halvåret 1956, vilken
marginal ingalunda ger täckning för tillverkningskostnaderna, varför
situationen för den svenska tillverkaren nu bedömes som utomordentligt allvarlig.

Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap uttalar att därest ett nedläggande
av produktionen av zinkoxid skulle bli aktuellt, bör ur beredskapssynpunkt
en avvägning göras mellan stöd åt produktionen i form av tull
eller i annan form resp. kostnad för lagring.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet har upptagit rubriken med en tull av 5 % av värdet.
Departementschefen

Tillgängliga siffror stöder knappast uppgiften att den inhemska produktionens
andel av marknaden sjunkit. Importen har under senare år huvudsakligen
kommit från Västtyskland och Nederländerna; den relativt obetydliga
importen från Polen har betingat ungefär samma pris som leveranserna
från andra länder. Zinkpriset har under föregående år sjunkit avsevärt,
vilket i och för sig bör innebära, att eventuella nackdelar i fråga om
råvarupriset minskat i betydelse. Enligt min uppfattning föreligger icke till -

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

367

räckliga skäl att nu frångå kommitténs ståndpunkt att bibehålla gällande
tullfrihet för zinkvitt.

28.27. Blyoxider
Nuvarande tullförhållanden

Blyoxider är enligt nuvarande taxa fria från tull.

T ulltaxekommittén

Kommittén föreslår bibehållen tullfrihet.

Yttrande

Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap framför beträffande blyoxider
enahanda synpunkter som beträffande zinkoxid (nr 28.19)

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår liksom tulltaxekommittén tullfrihet för blyoxider.

Departementschefen

I enlighet med kommitténs och utskottets förslag förordar jag att gällande
tullfrihet bibehålies.

28.28. Andra oxider, hydroxider och peroxider m. m.

Nuvarande tullförhållanden

För hydrazin, hydroxylamin samt oorganiska salter därav utgår tull med
15 % av värdet; övriga varor är tullfria.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår att tullen för hydrazin och oorganiska salter därav
nedsättes till 10 % samt att tullfrihet stadgas för övriga här avsedda varuslag.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam tulltaxa avviker från lulltaxekommitténs förslag
endast däri att kopparoxidul upptagits med en tull av 5 % av värdet i stället
för tullfrihet.

Departementschefen

Jag finner icke skäl att i detta sammanhang avvika från det av tulltaxekommittén
framlagda förslaget.

28.30. Klorider och oxidklorider
Nuvarande tullförhållanden

Samtliga hit hänförliga varor är upptagna med tullfrihet i den nuvarande
tulltaxan.

368

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxekommittén

Kommittén har övervägt fråga om införande av tull på kalciumklorid
(vägsalt) men vid rådande förhållanden ansett övervägande skäl tala för
att tullfriheten hibehålles; för övriga hit hänförliga varuslag har icke ifrågasatts
någon ändring av den nu gällande tullfriheten.

Yttrande

Vad Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap anfört beträffande
zinkoxid (nr 28.19) avser även kalciumklorid.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår i likhet med tulltaxekommittén tullfrihet för hela rubriken.

Departementschefen

Anledning torde icke föreligga att frångå kommitténs och utskottets samstämmiga
förslag.

28.31. Kloriter och hypokloriter
Nuvarande tullförhållanden

Kalciumhypoklorit och klorkalk är tullfria, medan övriga varor är belagda
med 15 % värdetull.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår bibehållen tullfrihet för kalciumhypoklorit och klorkalk
samt nedsättning av tullen till 10 % av värdet för övriga varuslag.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa upptager en enhetlig tull av 7 %
för hela rubriken.

Departementschefen

Med hänsyn bl. a. till att tullfriheten för kalciumhypoklorit och klorkalk
är bunden i GATT förordar jag t. v. tulltaxekommitténs förslag.

28.32. Klorater och perklorater
Nuvarande tullförhållanden

För klorater åtnjutes tullfrihet, medan perklorater är belagda med en
tull av 15 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår införande av en tull av 5 % av värdet för natriumklorat,
bibehållen tullfrihet för andra klorater samt nedsättning av tullen
till 12 % av värdet för perklorater.

Ledamöterna Gustafsson, Westerlind och Hansson reserverar sig mot
kommitténs förslag att införa tull på natriumklorat.

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

369

Yttranden

Sveriges kemiska industrikontor anför beträffande natriumklorat bl. a.
att det enligt tillverkarnas mening föreligger mycket stor risk för dumping
och att en påtaglig dumping för övrigt redan förekommit. Industrin yrkar
därför på att tullsatsen i varje fall icke sättes lägre än 8 %.

Sveriges grossistförbund ansluter sig till reservanternas mening och framhåller
att därest dumping skulle föreligga möjlighet finnes att införa särskild
antidumpingtull.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår tullfrihet för samtliga klorater och 12 % värdetull för
perklorater.

Departementschefen

Med hänsyn bl. a. till den nordiska samordningen och i enlighet med reservationen
inom kommittén föreslår jag att natriumklorat upptages med
tullfrihet; i övrigt finner jag icke anledning till erinran mot kommitténs
förslag.

28.36. Ditioniter (hydrosulfiter)

Nuvarande tullförhållanden

Samtliga varor är enligt gällande taxa tullfria.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår beträffande natriumformaldehydsulfoxylat en tull av
5 % av värdet, i huvudsak motsvarande tullbelastningen på de vid tillverkningen
använda råvarorna; beträffande övriga varor ifrågasättes icke någon
ändring av gällande tullfrihet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa överensstämmer i fråga om denna
rubrik med det av tulltaxekommittén framlagda förslaget.

Departementschefen

Kommitténs och utskottets samstämmiga förslag föranleder icke någon
erinran från min sida.

28.38. Sulfater; peroxisulfater
Nuvarande tullförhållanden

För närvarande är aluminiumsulfat (inkl. kaliumaluminiumsulfat), ferrosulfat
och kopparsulfat belagda med vikttullar om respektive 1 öre, 0,5
öre och 5 öre per kg; metallperoxisulfater drager 15 % värdetull under det
att övriga produkter är tullfria.

24 Dihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 90

370

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 5 % av värdet för aluminiumsulfat (inkl.
kaliumaluminiumsulfat), ferrosulfat och kopparsulfat samt tullfrihet för
övriga varuslag.

■Yttrande

Th. Sack AB hemställer i den av Stockholms handelskammare överlämnade
skrivelsen om tullfrihet för kopparsulfat.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet upptager i sitt förslag aluminiumsulfat (inkl. kaliumaluminiumsulfat)
med 5 % tull och övriga varor med tullfrihet.

Departementschefen

Kommitténs förslag innebär någon höjning av tullen för ferrosulfat och
kopparsulfat, vilka produkter i det nordiska förslaget upptagits med tullfrihet.
Önskvärdheten av samordning med sistnämnda förslag skulle i och för
sig närmast föranleda till att nuvarande tullsatser tills vidare bibehålies i
den svenska taxan. Då det här är fråga om relativt obetydliga artiklar, finner
jag emellertid övervägande skäl tala för att icke på dessa punkter bryta
sönder kommitténs förslag utan föreslår att detta tills vidare genomföres
även i vad avser nu berörda produkter.

28.39. Nitriter och nitrater

Här skall endast fästas uppmärksamheten på att ammoniumnitrat, som
enligt den av tulltaxekommittén använda versionen av Brysselnomenklaturen
under vissa förutsättningar hänfördes till denna rubrik, enligt nomenklaturens
slutliga utformning alltid hänföres till nr 31.02.

28.40. Fosfiter, hypofosfiter och fosfater
Nuvarande tullförhållanden

För benprecipitat och annat dikalciumfosfat åtnjutes tullfrihet; natrium-,
kalium- och ammoniumfosfater är belagda med en tull av 1,5 öre per kg
och övriga till detta nr hänförliga artiklar med 15 % värdetull. Dinatriumfosfat,
avsett för framställning av kreatursfoder eller för användning som
fodermedel, är dock tullfritt.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 5 % av värdet för natrium-, kalium- och
ammoniumfosfater (utan något undantag betiäffande dinatriumfosfat med
viss användning), samma tullsats 5 % av värdet för kalciumfosfater (med
undantag av benprecipitat) samt tullfrihet för övriga varuslag. Motiveringen
för förslaget är i huvudsak följande. Belräffande de tre förstnämnda
fosfaterna har kommittén med hänsyn bl. a. till de ojämna utländska

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

371

utbuden funnit en viss förbättring av tullskyddet motiverad men icke ansett
det påkallat med en höjning ända till normaltullnivån (ca 10 %) utan
funnit en tullsats av 5 % av värdet innebära en rimlig avvägning mellan
de skilda intressen som kan göra sig gällande. Kommittén bär funnit denna
tullsats böra tillämpas jämväl för kalciumfosfater, vilka därigenom skulle
bli belagda med en enhetlig tull, i stället för nuvarande tullfrihet eller 15 %
av värdet; undantag har dock med hänsyn till föreliggande GATT-bindning
ansetts böra göras för den speciella form av dikalciumfosfat som benämnes
benprecipitat. Vad beträffar dinatriumfosfat, avsett uteslutande för framställning
av kreatursfoder eller användning som fodermedel, har kommittén
framhållit bl. a. att förutsättningarna för tullfrihet får anses ha i väsentlig
mån förändrats i och med att inhemsk produktion av dylik vara upptagits.

Yttrande

Sveriges grossistförbund framhåller att nuvarande vikttullar för fosfater
i allmänhet motsvarar en importincidens om 1—2 %. Importen uppgår till
endast ca 1/3 av produktionen och avser till övervägande del högvärdiga
fosfater, vilka icke är föremål för tillverkning inom landet. Dylika fosfater
användes huvudsakligen inom tvättmedelsindustrin. Då någon direkt
konkurrens mellan importen och den svenska produktionen icke föreligger
och då dessutom knapphet för närvarande råder på fosfater, anser förbundet
det angeläget, att importen icke ytterligare fördyras. En tullsats om 5 %
måste därför anses vara väl hög.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till nordisk tulltaxa avviker från tulltaxekommitténs förslag endast
däri att tullfrihet skulle ålnjutas för alla slag av kalciumfosfater.

Departementschefen

Jag finner icke anledning frångå tulltaxekommitténs förslag i vidare mån
än att alla slag av dikalciumfosfat med hänsyn till det nordiska förslaget torde
böra lämnas utan tull.

28.42. Karbonater
Nuvarande tullförhållanden

Ammoniumkarbonat är belagt med en vikltull av 7 öre per kg, peroxikarbonater
med en värdetull av 15 %; övriga artiklar är tullfria.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår nedsättning av tullen på ammoniumkarbonat till 10 %
av värdet, borttagande av tullen på peroxikarbonater samt bibehållande av
tullfriheten för övriga varuslag.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår tullfrihet för rubriken i dess helhet.

372

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Departementschefen

I avvaktan på prövning av frågan om en nordisk marknad förordar jag
tulltaxekommitténs förslag.

28.45. Silikater
Nuvarande tullförhållanden

Natrium- och kaliumsilikater (vattenglas) är belagda med en tull av 1 öre
per kg, andra silikater i regel med en tull av 15 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 5 % av värdet för natrium- och kaliumsilikat
samt tullfrihet för andra silikater.

Yttrande

Sveriges grossistförbund framhåller att en tull om 5 % skulle på grund
av den hårda priskonkurrensen komma att innebära ett monopol för den
svenska tillverkaren av metasilikat och anser att tullen bör kunna slopas
för både metasilikat och vattenglas.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet upptager i sitt förslag natriummetasilikat med 5 % tull och
övriga produkter med tullfrihet.

Departementschefen

I fråga om natriummetasilikat finner jag icke anledning frångå tulltaxekommitténs
och nordiska utskottets samstämmiga förslag om en tull av
5 % av värdet. Vad beträffar andra natrium- och kaliumsilikater är jag icke
beredd att i detta sammanhang förorda ett borttagande av tullen utan föreslår
att även dessa i enlighet med kommitténs förslag belägges med en tull
av nyssnämnda storlek. För övriga hithörande varuslag torde i enlighet med
vad såväl kommittén som utskottet föreslagit böra föreskrivas tullfrihet.

28.46. Borater och perborater
Nuvarande tullförhållanden

Samtliga hithörande varor är f. n. tullfria.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 5 % av värdet för natriumperborat.
Yttrande

Förslaget att införa tull på natriumperborat avstyrkes av Sveriges grossistförbund,
som ifrågasätter lämpligheten av att genom tullskydd uppmuntra
en ökad inhemsk produktion, då det synes som om den europeiska
perboratindustrin vore överdimensionerad.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

373

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår i likhet med tulltaxekommittén en tull av 5 % av värdet
för natriumperborat och tullfrihet i övrigt.

Departementschefen

I likhet med tulltaxekommittén och nordiska utskottet finner jag ett tullskydd
för natriumperborat befogat och har ingen erinran mot den föreslagna
tullsatsen.

28.47. Salter av metalloxidsyror
Nuvarande tullförhållanden

Till denna rubrik hänföres ett stort antal produkter, som nu drager en
tull av 15 % av värdet; vissa viktiga grupper, däribland kromater, är emellertid
enligt gällande taxa fria från tull.

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs förslag skulle tullfrihet stadgas för rubriken i dess
helhet.

yttrande

Skånes handelskammare framför en till kammaren gjord hemställan om
15 % tull för analysrent natriumkromat. Produkten i fråga uppgives finna
användning bl. a. som korrosionsskydd inom krigsindustrin och anses därför
spela en viss roll ur beredskapssynpunkt. Som skäl för hemställan anföres
en tilltagande utländsk konkurrens.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa upptager 10 % tull för zink- och
blykromater och tullfrihet för övriga produkter.

Departementschefen

I avvaktan på prövning av förslaget om en nordisk marknad biträder jag
tulltaxekommitténs förslag.

28.49. Vissa produkter av ädla metaller
Nuvarande tullförh&llanden

För silvernitrat utgår en tull av kr. 2: 50 per kg; av övriga hithörande
produkter är en del tullbelagda efter olika tullsatser, medan en del är fria
från tull.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 3 % av värdet för silvernitrat och tullfrihet
för övriga produkter.

374

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

Yttrande

AB Ceaverken påyrkar i sin av Östergötlands och Södermanlands handelskammare
överlämnade skrivelse tullfrihet för silvernitrat. Bolaget använder
sådan vara för tillverkning av röntgenfilm, som är tullfri såväl enligt gällande
taxa som enligt tulltaxekommitténs förslag.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår tullfrihet för såväl silvernitrat som övriga varuslag.

Departementschefen

Även om vissa skäl kan anföras för avskaffande av tullen på silvernitrat,
är jag icke beredd att i detta sammanhang förorda en sådan åtgärd. Jag
biträder kommitténs förslag, som vid rådande prisläge i stort sett torde motsvara
den nuvarande tullen.

28.54. Hydrogenperoxid (väteperoxid, vätesuperoxid)

Nuvarande tullförhållanden

Väteperoxid är belagd med en värdetull om 8 %; dessutom utgår f. n.
under vissa förutsättningar antidumpingtull enligt särskilda bestämmelser.

Tulltaxekommittén

Kommittén har i enlighet med samstämmiga yrkanden från industrins
och handelns sida funnit tullen böra fastställas till den mot normaltullsatsen
svarande nivån 10 % av värdet.

I en reservation uttalar ledamöterna Gustafsson och Westerlind att tullen
på detta varuslag fastställdes så sent som år 1952 och att de med hänsyn
till att producenten torde sakna inhemsk konkurrens icke finner något skäl
att biträda den föreslagna tullhöjningen.

Yttranden

Sveriges grossistförbund hemställer att antidumpingtullen slopas i samband
med den föreslagna tullhöjningen.

Flygförvaltningen framhåller att väteperoxid användes inom flygvapnet
som bränsle i raketmotorer. Tullkostnaderna enligt nuvarande tullsats för
importbehovet under år 1957 kan beräknas till omkring 35 000 kronor, och
importen för detta ändamål kommer att öka avsevärt under de närmaste
åren. Flygförvaltningen anser det därför önskvärt att tullrestitution kunde
i särskild ordning beredas för väteperoxid, som använts som bränsle i raketmotorer.
Om restitution icke anses böra ifrågakoinma föreslår förvaltningen
att tullen sänkes i lämplig mån eller i varje fall icke höjes.

Sveriges kemiska industrikontors förut berörda allmänna bemötande av
föreliggande reservationer avser bl. a. väteperoxid.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår i likhet med tulltaxekommittén en tull av 10 % av värdet.

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

375

Departementschefen

Jag biträder tulltaxekommitténs och nordiska utskottets samstämmiga
förslag. Frågan om antidumpingtullens slopande synes icke böra prövas i
detta sammanhang.

28.56. Karbider
Nuvarande tullförhållanden

Kalcium- och bariumkarbid är belagda med en tull av 2,5 öre per kg;
andra metallkarbider är tullfria, och övriga karbider drager en tull av 15 %
av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 8 % av värdet för kalciumkarbid och tullfrihet
för övriga varuslag. Beträffande kalciumkarbid anför kommittén att
den inhemska produktionen helt dominerar marknaden och att någon
import praktiskt taget icke förekommer. Tullen torde likväl spela viss roll
för att skydda marknaden mot tillfälliga störningar, vilket kan vara av
särskilt värde med hänsyn till varans betydelse som bas för en stor del av
den organisk-kemiska industrin. Kommittén har dock icke funnit högre
tull än den nyss nämnda vara för detta ändamål påkallad.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa upptager en tull av 5 % av värdet
för kalciumkarbid och tullfrihet för övriga varuslag.

Departementschefen

Nuvarande tull torde motsvara ca 5 % av värdet, varför kommitténs förslag
skulle innebära en icke oväsentlig höjning av tullen. För att icke avlägsna
den svenska taxan från det nordiska förslaget förordar jag att tullen
i enlighet med detta förslag upptages till 5 % av värdet.

Kap. 29. Organiska kemiska föreningar

Allmänna synpunkter
Nuvarande tullförhållanden

Vissa organiska kemiska föreningar är särskilt upptagna i gällande tulltaxa,
antingen med tullfrihet eller med vikltullar av mycket varierande
storlek. Andra faller under speciella rubriker, såsom förtätade gaser, luktämnen
och sprängämnen, i allmänhet med olika vikttullsatser. Det stora
flertalet organiska kemikalier hänföres emellertid till slumprubriken för
kemiska preparat och drager en tull av 15 % av värdet. Härigenom har i regel
den organisk-kemiska industrin så att säga automatiskt fått ett starkt
tullskydd för nyupptagna och framför allt potentiella tillverkningar. Im -

376

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

portincidensen för de tullbelagda varorna utgjorde år 1953 i genomsnitt ca
13 %; räknat efter hela konsumtionen av de tullbelagda varorna torde
tullnivån ligga omkring 15 %.

Tulltaxekommittén

Kommittén framhåller att den nya nomenklaturen innebär en långtgående
specificering av varorna i enlighet med den kemiska systematikens krav.
Följden härav är att nuvarande tulltaxenummer i allmänhet splittras upp
på ett flertal rubriker i den nya taxan. Framför allt gäller detta förut
berörda slumprubrik, varav delar återfinnes under praktiskt taget samtliga
positioner.

Några normaltullsatser för individuella varuslag har, fortsätter kommittén,
icke kunnat beräknas. Det förekommer ofta att en vara kan tillverkas
på helt olika sätt ur olika råvaror och på grund därav i princip få helt
olika normaltullsatser. Som exempel på de komplicerade förhållandena anföres
av industrin, att ett visst ämne ibland kan vara utgångsmaterial för,
ibland åter produkt av ett visst annat ämne. Enligt industrins uppskattning
av de organiska produkternas manufaktureringsgrad uppgår emellertid
normaltullsatsen i genomsnitt till 10 % av värdet.

Kommittén finner det i överensstämmelse med vad som kommit till uttryck
på såväl handels- som industrisidan vara riktigt att icke eftersträva
någon gradering av tullskyddet utan gå in för en standardtullsats för organiska
produkter i allmänhet. Från denna tullsats bör undantag göras när
särskilda skäl kan anses motivera annan tullsats. Som det viktigaste undantaget
kan betraktas att för närvarande tullfria produkter här som på
andra områden som regel även i fortsättningen bör lämnas utan tull.

I fråga om storleken av standardtullsatsen framhåller kommittén att den
siffra, som föreslagits av industrin och tillstyrkts av handeln, nämligen
15 % av värdet, ligger avsevärt över den genomsnittliga normaltullsatsen
10 %. Även om normaltullsatsen för vissa produkter skulle ligga vid exempelvis
12 %, kan angelägenheten av en enhetlig tullsats icke få föranleda
att dessa produkter tages till riktpunkt för bedömandet, och den motiverar
än mindre att man därutöver jämkar standardtullsatsen uppåt till 15 %.
Med hänsyn bl. a. till att tullskyddet för närvarande ligger på en högre
nivå har kommittén emellertid funnit det befogat att något överskrida den
genomsnittliga normalnivån och stannat för en standardtullsats av 12 % av
värdet.

I enlighet härmed har kommittén inom detta kapitel i stort sett följt den
principen, att för närvarande tullfria varor lämnats utan till], medan för
närvarande tullbelagda varor oavsett den nuvarande tullens storlek upptagits
med en tullsats av 12 % av värdet.

Yttrande

Sveriges kemiska industrikontor anser sig kunna acceptera den föreslagna
standardtullsatsen om 12 %, ehuru detta säges innebära en klar sänkning
i förhållande till nuvarande nivå och till industrins förslag, mot vilket från
handelns sida någon erinran icke gjorts.

377

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Vad kemikontoret anfört i sin under kap. 28 refererade tilläggsskrivelse
äger även sin giltighet bl. a. för till här behandlade kapitel hänförliga varor.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förevarande kapitel är med undantag av position 29.43 (vissa sockerarter)
i sin helhet inbegripet under förslaget till en gemensam nordisk marknad,
och samarbetsutskottets förslag till tulltaxa överensstämmer på de flesta
punkter med tulltaxekommitténs förslag (förekommande avvikelser redovisas
i det följande).

Departementschefen

Enighet torde råda om att en enhetlig standardtullsats i allmänhet bör
tillämpas för fullbelagda varor inom detta kapitel, och jag finner den av tulltaxekommittén
och nordiska utskottet föreslagna tullsatsen 12 % av värdet
lämplig för detta ändamål.

Framställningen i det följande torde frånsett vissa av kommittén särskilt
behandlade varugrupper få begränsas till i huvudsak sådana varuslag,
beträffande vilka under remissbehandlingen framställts erinringar mot
kommitténs förslag eller av nordiska ekonomiska samarbetsutskottet framlagts
förslag som avviker från kommitténs.

Varuslag som icke tillverkas inom landet

Kommittén tar i ett särskilt avsnitt upp frågan om tullfrihet för kemikalier
som icke tillverkas inom landet och hänvisar därvid till sitt förslag om
generellt bemyndigande för Kungl. Maj :t att förordna om tullfrihet för sådana
varuslag. Enligt vad som tidigare anförts (jfr avd. IV) är jag av skäl,
som sammanhänger med frågan om en nordisk marknad, icke beredd att
nu upptaga kommitténs ifrågavarande förslag till prövning.

Läkemedel; råvaror för tillverkning av läkemedel; kemikalier för vissa tekniska
användningsområden

Nuvarande tulltaxa innehåller vissa bestämmelser om tullfrihet för varor
hänförliga till nämnda kategorier. Dessa varuslag faller enligt den nya nomenklaturen
under en mångfald olika rubriker inom förevarande och i
viss utsträckning även andra kapitel, varför kommittén funnit tullfrihet
icke lämpligen kunna stadgas vid varje särskild rubrik. Kommittén föreslår
i stället införande i tulltaxeförordningen av generella bestämmelser om tullfrihet
för ifrågavarande varuslag. Denna fråga kommer att behandlas i det
förslag till ändringar i tulltaxeförordningen, som jag har för avsikt att inom
kort anmäla för Kungl. Maj :t.

Föreningar av arsenik, antimon och vismut
Nuvarande tullförh&llanden

I nuvarande tulltaxa är föreningar av arsenik, antimon och vismut oavsett
sammansättningen särskilt upptagna utan tull.

378

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxekommittén

Kommittén anför att produkter av detta slag särskilt finner användning
för tillverkning av läkemedel och att det närmast torde vara denna omständighet
som föranlett tullfriheten. I den nya nomenklaturen blir dessa produkter
spridda över hela kemikalieavsnittet. Därest varorna är avsedda för
tillverkning av läkemedel skulle de emellertid fortfarande bli fria från tull
enligt föreslagen bestämmelse i tulltaxeförordningen (2 § 1 mom.). För de i
praktiken mindre viktiga fall då varorna är avsedda för annat ändamål har
kommittén icke funnit anledning föreligga att föreslå någon särbehandling,
utan varorna kommer då enligt förslaget att tullbehandlas efter vad taxan
eljest stadgar vid ifrågavarande rubriker.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa överensstämmer i förevarande
hänseende med det av tulltaxekommittén framlagda förslaget.

Departementschefen

Vad kommittén i nu berörda hänseende anfört ger icke anledning till erinran
från min sida.

Luktämnen

Nuvarande tullförhållanden

Inom parfym-, livsmedels- in. fl. industrier använda vällukiande ämnen
av olika slag är i gällande taxa upptagna under en särskild rubrik med tull
av 4 ä 5 kronor per kg (i regel dock högst 10 % av värdet).

Tulltaxekommittén

Kommittén tar i sitt betänkande (s. 252 f.) upp frågan om tullfrihet
eller maximering av tullen på luktämnen. Efter att ha framhållit att dylika
ämnen enligt den nya nomenklaturen faller dels under kap. 29 och dels
under kap. 33 anför kommittén bl. a. följande.

Nomenklaturens utformning medför att de till kap. 29 hänförliga luktämnena,
såsom ovan antytts, kan bli hänförliga till en mångfald olika
rubriker inom nämnda kapitel. En eventuell särbehandling av dessa produkter
— vare sig i form av tullfrihet eller maximering av tullen — kräver
därför en generell bestämmelse som griper över specificeringen i taxan.
Dylika anordningar är i princip föga tilltalande, låt vara att de i vissa fall
befunnits nödvändiga (exempelvis då det gäller läkemedel). För här ifrågavarande
produkter skulle den tull av 12 % av värdet, som föreslagits beträffande
organiska kemikalier i allmänhet, genomsnittligt sett innebära
en obetydlig tullhöjning. Importen av dessa kemiskt definierade luktämnen
är emellertid obetydlig — under den tid särskild statistik funnits beträffande
dylika produkter har importen icke något år överstigit 200 tkr
— varför frågan om tullättnad för desamma icke kan anses vara av någon
större betydelse.

379

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

I betraktande av nu anförda omständigheter har kommittén funnit övervägande
skäl tala för att icke på sätt ifrågasatts undantaga de till kap. 29
hänförliga luktämnena från tillämpning av nyssnämnda tull.

(Däremot föreslår kommittén enligt vad som i det följande kommer att
redovisas tullfrihet för till kap. 33 hänförliga luktämnen.)

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till nordisk tulltaxa innehåller icke heller några särbestämmelser
beträffande hit hänförliga luktämnen.

Departementschefen

Jag finner icke anledning till erinran mot kommitténs förslag i de hänseenden
varom här är fråga.

Vissa råvaror för tillverkning av plaster och uppblötningsmedel
Nuvarande tullförhållanden

Vissa produkter som enligt gällande tulltaxa i och för sig är belagda med
en tull av 15 % av värdet, nämligen alkylbensoler, alkylnaftaliner, alkylfenoler
och arylfenoler, skall enligt en anmärkning i taxan vara fria från
tull, när de är avsedda att användas vid tillverkning av plaster eller uppblötningsmedel;
anmärkningen i fråga tillkom i samband med en år 1950
genomförd provisorisk reglering av tullarna på plastområdet i avvaktan på
en allmän revision av taxan.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår icke någon särbehandling av ifrågavarande produkter
med undantag av att butylfenol och amylfenol i enlighet med ett från
industrins sida framfört förslag (oavsett användningen) upptagits i nr
29.06 med tullfrihet. Varorna i fråga skulle därför med nämnda undantag
bli belagda med en tull av 12 % av värdet och detta vare sig de såsom
isolerade kemiska föreningar faller under förevarande kapitel eller såsom
blandningar blir hänförliga till den under nr 38.19 upptagna slumprubriken
för kemiska preparat.

Yttranden

Sveriges kemiska industrikontor uttalar beträffande butylfenol och
amylfenol att om kontoret haft kännedom om kommitténs förslag till
suspenderingsbestämmelser skulle kontoret ej ha framkommit med förslaget
att slopa tullen för dessa produkter.

Kemisk-tekniska och livsmedelsfabrikanters förening hemställer å andra
sidan om bibehållen tullfrihet för alkylbensoler; alternativt yrkas
att i tulltaxeförordningen införes en bestämmelse av innebörd, att alkylbensoler
avsedda för tillverkning av uppblötningsmedel skall vara tullfria.
— Liknande synpunkter anföres i en bilaga till Kooperativa förbundets
yttrande.

380

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till nordisk tulltaxa överensstämmer i nu berörda hänseenden
med tulltaxekommitténs förslag.

Departementschefen

Tullfriheten för här åsyftade produkter vid användning såsom råvaror vid
vissa tillverkningar har införts i avvaktan på en allmän revision av tulltaxan.
Med hänsyn till den omprövning av tullskyddet för de berörda färdigvarorna,
som nu verkställts, torde ifrågavarande användning icke längre motivera
befrielse från tull. Detta hindrar icke att sådana varuslag, beträffande vilka
eljest föreligger skäl härför, i taxan upptages såsom tullfria. På grund härav
och med hänsyn jämväl till den nordiska samordningen finner jag icke
anledning frångå tulltaxekommitténs och nordiska utskottets samstämmiga
förslag.

Ur 29.01. Nonen och dodecen samt styrener
Nuvarande tullförhållanden

Enligt gällande tulltaxa hänföres dessa produkter till rubriker för vilka
tullfrihet är stadgad.

Tulltaxekommittén

Kommittén har föreslagit att nämnda produkter samtliga upptages med
tullfrihet.

Yttrande

Sveriges kemiska industrikontor anför att dessa kemikalier icke tillverkas
inom landet och att det f. n. ej heller torde finnas några planer på
upptagande av sådan tillverkning. Kemikontoret har därför tidigare föreslagit
tullfrihet för nämnda kemikalier. Förslaget att Kungl. Maj :t skulle
äga rätt att suspendera tullar för kemikalier, vilka icke är föremål för inhemsk
tillverkning, innebär emellertid en vida mer tillfredsställande lösning
av problemet, enär därigenom en nystartad inhemsk tillverkning automatiskt
skulle komma i åtnjutande av standardtullskyddet. Kemikontoret
återtager därför sina tidigare förslag och hemställer att de nämnda produkterna
icke upptages med tullfrihet i själva tulltaxan.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till nordisk tulltaxa överensstämmer med tulltaxekommitténs
förslag.

Departementschefen

Anledning torde icke föreligga att frångå tulltaxekommitténs och nordiska
utskottets samstämmiga förslag.

381

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Ur 29.01. Cyklopropan
Nuvarande tullförhållanden

Denna produkt drager f. n. i egenskap av förtätad gas en tull av 5 öre
per kg brutto.

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs förslag skulle varan, som icke är särskilt nämnd i
förslaget, beläggas med standardtullsatsen 12 % av värdet.

Yttrande

Stockholms handelskammare har överlämnat en framställning av Svenska
AB Gasackumulator, vari anhålles om tullfrihet under åberopande av att
varan, som användes såsom narkosmedel, enligt förslaget skulle komma
att drabbas av en betydande tullhöjning.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottets förslag överensstämmer i förevarande hänseende med tulltaxekommitténs
förslag.

Departementschefen

Jag finner icke tillräckliga skäl föreligga att frångå tulltaxekommitténs
och nordiska utskottets samstämmiga förslag.

Ur 29.04. Metanol
Nuvarande tullförhållanden

I gällande tulltaxa är metanol (metylalkohol) upptagen med en tull av
10 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs förslag skulle standardtullsatsen 12 % av värdet bli
tillämplig, innebärande en nedsättning till ungefär hälften av den nuvarande
tullen.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till nordisk tulltaxa upptager metanol med tullfrihet.

Departementschefen

Anledning synes icke föreligga att i detta sammanhang frångå tulltaxekommitténs
förslag, vilket av remissinstanserna lämnats utan erinran.

Ur 29.04. Acykliska alkoholer, avsedda att användas uteslutande för tillverkning
av natrium- eller kaliumxantogenat

Nuvarande tullförhållanden

Enligt gällande tulltaxa åtnjutes tullfrihet för amylalkohol, avsedd att
användas för tillverkning av kalium- eller natriumxantogenat; för isopropylalkohol
och flertalet övriga alkoholer utgår tull med 15 % av värdet.

382

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår bibehållen tullfrihet för amylalkohol med nyssnämnda
användning; för övriga här avsedda produkter skulle enligt kommitténs
förslag standardtullsatsen 12 % av värdet bli tillämplig.

Yttranden

Elektrokemiska AB hemställer i särskild framställning om tullfrihet
även för isopropylalkohol, som användes för tillverkning av kalium- eller
natriumxantogenat. — Sveriges kemiska industrikontor tillstyrker den gjorda
framställningen och ifrågasätter utvidgning av tullfriheten till att omfatta
alla till nr 29.04 hänförliga acykliska alkoholer med här ifrågavarande
användning.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa överensstämmer i förevarande
hänseende med tulltaxekommitténs förslag.

Departementschefen

Enligt min uppfattning föreligger icke tillräckliga skäl att i detta sammanhang
vidtaga någon ändring i kommitténs och utskottets samstämmiga
förslag.

Ur 29.04. Envärda alkoholer, innehållande minst 10 kolatomer (s. k. fettalkoholer) Beträffande

s. k. fettalkoholer framhåller tulltaxekommittén att dessa
liänföres till nr 29.04 om de förekommer som isolerade föreningar, under
det att vanligen förekommande blandningar av olika fettalkoholer faller
under nr 15.10. För sistnämnda produkter har kommittén föreslagit en tull
av 10 % av värdet, och kommittén har ansett lämpligt att denna tullsats får
gälla även för de hit hänförliga varorna. Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet,
som icke medtagit nr 15.10 i hittills framlagt förslag till gemensam
nordisk marknad och därför icke haft anledning ta ställning till frågan
om tullsatsens storlek vid denna rubrik, låter i sitt förslag beträffande nr

29.04 standardtullsatsen, 12 % av värdet, gälla även för nu ifrågavarande
produkter. Denna omständighet synes icke utgöra anledning att i dagens läge
avvika från tulltaxekommitténs förslag.

Ur 29.04. Etylenglykol
Nuvarande tullförhållanden

Tullen utgick tidigare med 4 öre per kg men har genom 1955 års beslut
om särskild tullavgift fr. o. m. den 10 juli 1955 höjts till 8 % av värdet.

Kungi. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

383

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs förslag skall varan beläggas med standardtullsatsen
12 % av värdet. Kommittén erinrar om att tullen på etylenglykol före år
1927 utgjorde 15 % av värdet men sagda år nedsattes (till 4 öre per kg)
på grund av att någon inhemsk tillverkning av varuslaget då icke förekom.
Sedan inhemsk tillverkning upptagits gjordes från tillverkarhåll år 1950
framställning om höjning av tullen till det för flertalet andra glykolprodukter
gällande beloppet 30 öre per kg eller vid dåvarande prisläge något över
15 % av värdet. Framställningen tillstyrktes av kommerskollegium och
generaltullstyrelsen men blev sedermera överlämnad till tulltaxekommittén
för att tagas i övervägande vid utredningsuppdragets fullgörande. Kommittén
anför vidare.

Då den nuvarande tullen för etylenglykol endast motsvarar ett par procent
av värdet, skulle en tillämpning av standardtullen för detta varuslag innebära
en mycket betydande tullhöjning. Den utländska konkurrensen synes
emellertid numera vara mycket hård, och detta säges ha bidragit till att
produktionen hållits nere. Tillverkningskapaciteten efter en pågående utbyggnad
uppgives ungefär komma att motsvara det inhemska behovet. Enligt
kommitténs uppfattning finnes icke tillräcklig anledning att på denna
punkt frångå standardtullsatsen för organiska kemikalier.

Yttranden

Svenska handelsagenters förening anser en höjning av tullen utöver 1955
års nivå vara obefogad med hänsyn till att den inhemska produktionen ej
är tillräcklig för behovet i Sverige, ett behov som ökar i takt med utvecklingen
mot fler motorfordon. Föreningen hemställer därför om ett bibehållande
av den provisoriska tullsatsen 8 % av värdet.

Smörjoljecentralen påyrkar att tidigare gällande vikttullsats 4 öre per kg
bibehålies. Förslaget innebär en ökning för importören med 20 öre per kg,
vilket för konsumenten-bilägaren blir nära 30 öre.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Liksom tulltaxekommilténs förslag innebär även samarbetsutskottets förslag
en tull av 12 % av värdet.

Departementschefen

Vad som anförts från vissa remissinstansers sida utgör enligt min uppfattning
icke tillräcklig anledning att avvika från standardtullsatsen, utan
jag anser i likhet med tulltaxekommittén och nordiska samarbetsutskottet
att denna tullsats bör tillämpas även här.

Ur 29.05. Mentol

Mentol var tidigare belagd med en tull av 50 öre per kg; enligt tulltaxekommitténs
förslag, som dock icke baserats på särskilda överväganden beträffande
mentol, skulle varan draga standardtullsatsen 12 % av värdet. Ef -

384

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

ter förhandlingar inom GATT har varan emellertid fr. o. m. den 19 september
1956 gjorts tullfri, och den har upptagits med tullfrihet även i det nu
framlagda tulltaxeförslaget (liksom i nordiska ekonomiska utskottets förslag
till nordisk tulltaxa).

Ur 29.11. Formaldehyd
Nuvarande tullförhållanden

Formaldehyd i vattenlösning drager en tull av 15 öre, formaldehyd i fast
form en tull av 1 krona per kg.

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs förslag skulle standardtullsatsen 12 % av värdet bli
tillämplig, innebärande en mycket betydande nedsättning av den nuvarande
tullen.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Enligt utskottets förslag skall varuslaget i fråga draga en tull av 6 %
av värdet.

Departementschefen

Anledning torde icke föreligga att i detta sammanhang frångå tulltaxekommitténs
förslag, vilket icke föranlett någon erinran från remissinstansernas
sida; framhållas må att det nordiska förslaget till skillnad från
kommittéförslaget bygger på tullfrihet för metanol.

Ur 29.13. Metyletylketon
Nuvarande tullförhållanden

Tull utgår enligt gällande taxa med 15 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs förslag skulle standardtullsatsen 12 % av värdet bli
tillämplig på detta varuslag.

Yttrande

Smörjoljecentralen påyrkar oförändrad tullsats för metyletylketon. En
tull av 12 % av värdet uppgives komma att innebära en ökning av tullen
från 15 öre till 19 öre per kg. Detta anses omotiverat, då varan ej tillverkas
inom landet. Vidare uppgives att varan i många fall ej kan ersättas med annan
produkt i motsvarande prisklass.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottets förslag till nordisk tulltaxa överensstämmer i förevarande
hänseende med det av tulltaxekommittén framlagda förslaget.

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

385

Departementschefen

Jag finner icke anledning frångå tulltaxekommitténs och nordiska utskottets
förslag.

Ur 29.14, ur 29.16. Myrsyra och mjölksyra samt salter därav
Nuvarande tullförhållanden

Enligt gällande tulltaxa är dessa produkter tullfria.

Tulltaxekommittén

Kommitténs förslag upptager varorna med bibehållen tullfrihet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Enligt utskottets förslag skall myrsyra och mjölksyra samt salter därav
beläggas med standardtullsatsen 12 % av värdet.

Departementschefen

I avvaktan på prövning av frågan om en nordisk marknad förordar jag att
tullfriheten bibehålies.

Ur 29.16. Acetylsalicylsyra
Nuvarande tullförhållanden

Acetylsalicylsyra är för närvarande tullfri i egenskap av apoteksvara.
Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår att standardtullsatsen 12 % av värdet göres tillämplig
på detta varuslag och anför till stöd härför bl.a. följande.

För att undvika fördyring av läkemedel har det sedan gammalt varit
regel i svensk tullpolitik att apoteksvaror icke belägges med tull. Emellertid
torde det få anses vara lika angeläget att säkerställa försörjningen med viktiga
läkemedel. Kan detta icke ske utan stöd från det allmänna, bör man
enligt kommitténs uppfattning icke utan vidare ställa sig avvisande till ett
undantag från den först angivna principen, om detta visar sig vara den mest
ändamålsenliga vägen, och ett sådant undantag har också nyligen gjorts i
fråga om penicillin (se nr 29.44 A). Vad acetylsalicylsyra beträffar har
det beräknats att en tull av 15 %, därest skyddet utnyttjas vid prissättningen,
skulle medföra en fördyring av en 50-ask magnecyltabletter med endast
omkring 2 öre. Från konsumentsynpunkt kan detta icke spela någon avgörande
roll. Den omständigheten att en inhemsk läkemedelsindustri kunnat
utvecklas utan tullskydd berättigar icke till slutsatsen att tull skulle kunna
undvaras i detta fall. Det föreligger nämligen en avsevärd skillnad i konkurrensförhållandena
mellan de mera speciella artiklar, som den egentliga läkemedelsindustrin
i allmänhet tillverkar, och en stapelvara som acetylsalicylsyra,
vilken i tillverkningsavseende har samma karaktär som vilken annan
kemisk produkt som helst. Tillverkningen av acetylsalicylsyra har icke heller
tillkommit utan stöd från det allmännas sida, eftersom produktionen
25 Dihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 90

386

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

upptogs enligt ett med staten träffat avtal om bl. a. vissa prisgarantier; giltighetstiden
för detta avtal har emellertid numera utlöpt. Kommittén har
kommit till den uppfattningen att ett tullskydd för acetylsalicylsyra är motiverat
och beträffande storleken av detta icke funnit anledning föreligga att
avvika från den standardtullsats av 12 % av värdet som eljest föreslås beträffande
organiska kemikalier.

Mot kommitténs förslag har ledamöterna Gustafsson och Westerlind anfört
följande reservation.

Sedan gammalt upprätthålles med rätta den principen, att läkemedel skall
vara tullfria. Denna princip bör hävdas utan undantag. Skulle någon viss
tillverkning av beredskaps- eller andra skäl befinnas vara i behov av stöd
från det allmänna, bör detta lämnas i annan ordning än genom tullskydd.
Acetylsalicylsyra är för närvarande tullfri. Redan mot bakgrunden av den i
det föregående hävdade principen, att det bör krävas en synnerligen stark
motivering för att sätta tull på en förut tullfri vara, framstår majoritetens
förslag som betänkligt. I ännu liögre grad blir detta fallet, när majoriteten
ifrågasätter tullbeläggning på ett läkemedel.

Yttranden

Medicinalstyrelsen förklarar sig finna det angeläget att en inhemsk produktion
av acetylsalicylsyra säkerställes; eftersom andra statliga stödåtgärder
härför icke tillgripits, vill styrelsen icke motsätta sig att kommitténs
förslag i denna del genomföres. — Försvarets sjukvårdsstyrelse har intet
att erinra mot kommitténs förslag utan finner den föreslagna tullsatsen
lämpligt avvägd och ägnad att ge det skydd för den inhemska tillverkningen
som är erforderligt ur beredskapssynpunkt. — Sveriges kemiska industrikontor
tillstyrker den föreslagna tullen och framhåller bl. a. att, sedan läkemedelsrabatter
införts i vårt land, de sociala skälen mot att ge den kemiska
industrin ett visst tullskydd även i fråga om läkemedel icke kan tillmätas
samma styrka som tidigare.

Priskontrollnämnden uttalar att därest beredskapsskäl talar för ett stödjande
av inhemsk produktion, bör ett sådant stöd utformas på annat sätt
än genom tullar. Sveriges grossistförbund anför i huvudsak samma synpunkter
som priskontrollnämnden. Förslaget avstvrkes också i den av Stockholms
handelskammare redovisade skrivelsen från Apoteksvarucentralen
Vitrum apotekare AB.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet har upptagit acetylsalicylsyra med tullfrihet i sitt förslag till
gemensam nordisk tulltaxa.

Departementschefen

Med hänsyn till önskvärdheten av en samordning med det nordiska förslaget
har acetylsalicylsyra upptagits utan tull i det nu framlagda tulltaxeförslaget.

Kungi. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

387

Ur 29.25. Acetanilid
Nuvarande tullförhållanden

Varan är f. n. såsom ej särskilt nämnt kemiskt preparat belagd med tull
av 15 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs förslag blir varan belagd med standardtullsatsen 12 %
av värdet.

Yttrande

Skånes handelskammare anför att en tillverkare av pigmentfärger anmärkt
på att acetanilid, vilken användes som råvara för framställning av
ett färgpigment, skulle beläggas med en tull av 12 % medan slutprodukten
är tullfri.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Enligt utskottets förslag blir acetanilid belagd med samma tull som enligt
tulltaxekommitténs förslag.

Departementschefen

Jag finner icke skäl vidtaga någon ändring i tulltaxekommitténs och nordiska
utskottets samstämmiga förslag.

Ur 29.25. Urinämne (innehållande mer än 45 % kväve)

Nuvarande tullförhållanden

Urinämne drager enligt gällande taxa en tull av 15 % av värdet.
Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tillämpning av standardtullsatsen 12 % av värdet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår tullfrihet för varuslaget i fråga.

Departementschefen

I avvaktan på prövning av frågan om en gemensam nordisk marknad biträder
jag tulltaxekommitténs förslag.

Ur 29.30. Cyklohexylsulfaminsyra och dess salter

Tulltaxekommittén har (under nr 29.36) upptagit natriumcyklohexylsulfamat
med tullfrihet; kommittén har därvid utgått från att nämnda
vara utgjorde det enda jämte sackarin och dess alkalisalter tillåtna sötningsmedlet
för livsmedel. Enär numera cyklohexylsulfaminsyra och dess
salter samtliga får användas för nämnda ändamål, har i det nu framlagda

388

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

förslaget tullfrihet upptagits för alla dessa produkter. Förslaget överensstämmer
härutinnan med nordiska ekonomiska samarbetsutskottets förslag
till nordisk tulltaxa.

29.36. Sulfonamider

För sulfonamider utgår f. n. tull med 15 % av värdet, för så vitt de icke
utgör apoteksvara, i vilket fall de är fria från tull. Tulltaxekommitténs förslag
innebär ingen annan ändring än att i stället för nyssnämnda tullsats
skulle tillämpas den till 12 % av värdet uppgående standardtullsatsen. Förslaget
till nordisk tulltaxa upptager alla sulfonamider med tullfrihet. I avvaktan
på prövning av frågan om en gemensam marknad förordar jag tulltaxekommitténs
förslag.

Ur 29.38. Nikotinsyra och nikotinsyraamid
Nuvarande tullförhållanden

Dessa varor är i gällande taxa särskilt nämnda med tullfrihet.
Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår bibehållen tullfrihet och anför i samband därmed
bl. a. följande.

Industrin har föreslagit tullfrihet för samtliga till detta nummer hänförliga
varor med undantag av nikotinsyra och nikotinsyraamid. Anledningen
till detta undantag torde vara att ämnena i fråga till skillnad från de
flesta andra vitaminer icke har sin huvudsakliga användning som läkemedel
utan för vitaminering av mjöl. Tullfriheten har emellertid införts
med tanke på denna användning, och kommittén har funnit övervägande
skäl tala för att bibehålla densamma.

Yttranden

Sveriges kemiska industrikontor hävdar att tullfriheten införts främst
med utgångspunkt från att varorna näppeligen ansågs komma att bli föremål
för inhemsk tillverkning, en utgångspunkt som senare visat sig felaktig.
Att varorna användes för vitaminering av livsmedel var visserligen
ett vägande argument för att förmå statsmakterna att frångå sin då
förda återhållsamma politik när det gällde tulländringar över huvud taget
men kan enligt kemikontorets uppfattning icke utgöra tillräckliga skäl
för avslag å industrins önskemål om tullens återinförande. I här föreliggande
fall skulle en tull av 12 % medföra en ytterst liten fördyring av livsmedlet
i fråga. I 1 kg berikat vetemjöl, vilket i handeln kostar nära 1 krona,
ingår 40 milligram nikotinsyra. En tull av 12 % härå skulle medföra en
fördyring av vetemjölet med endast 0,01 öre per kg.

Medicinalstyrelsen anser att samtliga vitaminpreparat bör förbli tullfria.

389

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår i likhet med tulltaxekommittén tullfrihet för dessa varuslag.

Departementschefen

Jag finner icke skäl frångå tulltaxekommitténs och nordiska utskottets
samstämmiga förslag.

29.40. Enzymer
Nuvarande tullförhållanden

Enligt gällande taxa är ostlöpe upptaget med en tull av 12 öre per kg,
under det att övriga enzymer är hänförliga till slumprubriken för kemikalier
och sålunda belagda med en tull av 15 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet för hela rubriken, beträffande ostlöpe under
åberopande av att tillverkningen inom landet till övervägande del äger
rum hos ett företag inom jordbrukskooperationen och att tullen under sådana
förhållanden knappast kan spela någon roll vare sig för avsättningen
av löpe till mejerierna eller för avsättningen av kalvmagar till löpefabrikationen.
Beträffande övriga varor har kommittén hänvisat till att industrin
själv föreslagit tullfrihet.

Yttranden

Kommitténs förslag om tullfrihet för o s 11 ö p e tillstyrkes av Sveriges
Icmtbruksförbund och Riksförbundet Landsbggdens folk; däremot anser
Sveriges kemiska industrikontor att tullen bör bestämmas till 5 % av värdet
(motsvarande i GATT gjord tullbindning).

Sveriges kemiska industrikontor avstyrker även förslaget om tullfrihet
för andra enzymer. Kontoret framhåller bl. a. att vissa enzymer
redan tillverkas inom landet och att enzymtillverkningen här måste anses
ha goda utvecklingsmöjligheter. Biokemisk grundforskning bedrives nämligen
i Sverige i relativt stor omfattning och på ett mycket kvalificerat plan.
För att man industriellt och ekonomiskt skall kunna utnyttja i forskningen
vunna rön är det emellertid nödvändigt att enzymer tillerkännes ett lämpligt
avvägt tullskydd. Kontoret återtager därför sitt tidigare förslag om tullfrihet
för enzymer och hemställer att sådana i tulltaxan åsättes samma tull
som organiska kemikalier i allmänhet. Detta anses även nödvändigt för
att icke göra det av tulltaxekommittén föreslagna tullskyddet om 12 %
för maltextrakt (nr 19.01) för avklistringsändamål helt fiktivt. Under senare
år har nämligen vissa enzymer funnit användning för nämnda ändamål.
En suspendering av tullen bör dock kunna ske för sådana enzymer,
som icke tillverkas inom landet och icke konkurrerar med inom landet tillverkade
varor. Vidare framhålles att enligt kommitténs förslag beträffan -

390

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

de läkemedelsråvaror tullfrihet under alla förhållanden skulle kunna påräknas
för enzymer för detta ändamål. — Kemisk-tekniska och livsmedelsfabrikanters
förening hemställer, under åberopande av samma skäl som
framföres av Sveriges kemiska industrikontor, om bibehållande av den nuvarande
tullen för bakterieamylas.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa upptager denna rubrik med
tullfrihet.

Departementschefen

I enlighet med tulltaxekommitténs och nordiska utskottets förslag förordar
jag att tullfrihet stadgas för hithörande varuslag.

Ur 29.44. Penicillin, dess salter och andra derivat därav
Nuvarande tullförhållanden

Dessa produkter är f. n. belagda med en tull av 30 öre för 1 miljon internationella
enheter (MIE).

Tulltaxekommittén

Kommittén har upptagit produkterna i fråga med oförändrad tullsats
samt anför bl. a. följande.

Tullen på penicillin samt derivat och beredningar därav tillkom genom
beslut av 1952 års riksdag. I den i ärendet avlåtna propositionen framhöll
chefen för finansdepartementet angelägenheten ur beredskapssynpunkt av
att den svenska produktionen av penicillin hölles i gång. De svårigheter som
mötte denna industri syntes främst vara orsakade av att den utländska
penicillinindustrin besutte en överkapacitet som under fredstid kunde utnyttjas
för export. Vidare hindrades den svenska penicillinindustrins egen
export av i många fall prohibitiva tullar. Då förutsättningen för en ekonomisk
tillverkning dessutom syntes vara att produktionen kunde bedrivas i
relativt stor skala, fann departementschefen det motiverat att denna industri
åtminstone under en övergångstid bereddes visst marknadsskydd.

Efter att ha redovisat handelns och industrins synpunkter, innefattande
bl. a. åtskilliga uppgifter angående prisförhållandena, fortsätter kommittén.

Med hänsyn till den prissänkning som inträtt sedan år 1952 torde den nuvarande
tullen, i synnerhet då det gäller vissa slag av penicillin, få anses
vara för svenska förhållanden anmärkningsvärt hög. Tullen har emellertid
införts i syfte att säkerställa en inhemsk produktion av ifrågavarande preparat,
och kommittén finner skäl tala för att den i dagens läge icke kan reduceras
utan risk för produktionens bestånd. Med hänsyn härtill har kommittén
ansett övervägande skäl tala för att icke för närvarande vidtaga
någon ändring i tullen. Därest ett permanent tullskydd av nuvarande storlek
skulle vara nödvändigt för upprätthållande av en penicillintillverkning
här i landet, måste detta emellertid anses innebära en icke oväsentlig förändring
i de förutsättningar på vilka statsmakterna år 1952 grundade sitt

391

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

beslut. Frågan om stöd åt penicillintillverkningen bör därför enligt kommitténs
uppfattning underkastas en förutsättningslös omprövning, sedan
ytterligare några års erfarenheter vunnits rörande storleken av det tullskydd
som på längre sikt kan erfordras för tillverkningens upprätthållande.

Reservation mot kommitténs förslag har avgivits av fyra av kommitténs
tio ledamöter. Herrar Boo och Spetz anför att gällande tullsats nu visar
höga incidenser, i vissa fall upp mot 100 %. Efter tullens införande har
inom landet upptagits tillverkning av andra antibiotika utan att något som
helst tullskydd ifrågasatts. Principen om tullfrihet för läkemedlen bör därför
omfatta även penicillin. Som ett första led i avvecklingen av denna tull
föreslår dessa reservanter en nedsättning till 20 öre per MIE. Återstående
tullskydd bör upptagas till prövning inom en relativt kort tidrymd. Herrar
Gustafsson och Westerlind föreslår tullfrihet för ifrågavarande produkter
under hänvisning till sin reservation beträffande acetylsalicylsyra (jfr nr
29.16) och med åberopande i övrigt av liknande synpunkter som de förut
nämnda reservanterna.

Yttranden

Sveriges kemiska industrikontor ansluter sig till kommitténs förslag. Kontoret
vänder sig särskilt mot att reservanterna som argument för tullfrihet
åberopat att tillverkningar av andra antibiotika än penicillin upptagits
inom landet utan att önskemål om tullskydd för dessa framförts till kommittén.
I själva verket föreligger ett påtagligt behov av tullskydd även för
streptomycin, som närmast torde åsyftas i uttalandet, men kontoret har ansett
att läkemedelsindustrin med hänsyn till alltjämt rådande fördomar
mot tullar på läkemedel tills vidare bör i görligaste mån begränsa sina
yrkanden på tullskydd, och på dess inrådan har vederbörande tillverkare
icke officiellt framfört önskemål om tull på streptomycin. Kemikontoret
säger sig icke ha kunnat tänka sig att denna återhållsamhet i yrkandena
skulle kunna användas som argument mot kravet på att nu gällande tull
å penicillin tills vidare skall bibehållas.

Medicinalstyrelsen erinrar om att styrelsen 1951 tillstyrkt tull för penicillin,
dess salter och andra derivat därav, och finner ej anledning att nu
ändra sin då intagna ståndpunkt. Styrelsen ansluter sig emellertid till den
av kommittén uttalade uppfattningen att frågan om tullskyddets storlek bör
förutsättningslöst omprövas, sedan ytterligare några års erfarenheter vunnits.
— I det till medicinalstyrelsens skrivelse bifogade yttrandet från föreståndaren
för kemiska avdelningen vid statens farmacevtiska laboratorium
anför denne bl. a. att det förefaller som om penicillintullen salts onaturligt
högt och konstruerats på ett föga ändamålsenligt sätt. Enligt hans uppfattning
skulle en förhållandevis låg värdetull vara rättvisare och göra lika god
nytta.

Försvarets sjukvårdsstyrelse anser lullsatsen för penicillin lämpligt avvägd
och ägnad att giva det skydd för den inhemska tillverkningen, som är
erforderligt ur beredskapssynpunkt.

392

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap instämmer i kommitténs
uttalande att tullen på penicillin bör omprövas. Nämnden erinrar om att
den i samband med tullskyddets införande föreslog att andra stödformer
skulle övervägas, t. ex. en direkt statlig subvention till de inhemska tillverkarna
av penicillin. Om en tull på penicillin skulle kunna tillräckligt motiveras
av andra skäl än beredskapssynpunkter, hade riksnämnden dock icke
något att erinra mot en sådan tull.

Statens priskontrollnåmnd föreslår tullfrihet för ifrågavarande produkter;
om beredskapsskäl talar för ett stödjande av inhemsk produktion, bör
sådant stöd enligt nämndens åsikt utformas på annat sätt än genom tullar.
— Sveriges grossistförbund anser att principen om tullfrihet för läkemedel
konsekvent bör upprätthållas. —- Tullfrihet påyrkas även i den av Stockholms
handelskammare redovisade skrivelsen från Apoteksvarucentralen
Vitrum apotekare AB.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår tullfrihet för rubriken i dess helhet därvid emellertid
för Sveriges vidkommande förutsatts, att nuvarande tull skulle få behållas
under 5 år efter införandet av den gemensamma marknaden.

Departementschefen

Tulltaxekommittén har funnit övervägande skäl tala för att icke omedelbart
vidtaga någon ändring av tullen på penicillin och derivat därav men
förordat en omprövning av frågan efter ytterligare några års erfarenheter.
Fyra av kommitténs tio ledamöter har emellertid direkt uttalat sig för en
omedelbar eller successiv avveckling av tullen med hänvisning till den eljest
i tulltaxan genomförda principen om tullfrihet för läkemedel. Denna princip
är accepterad i förslaget till gemensam nordisk tulltaxa, enligt vilken tullfrihet
således skall gälla även för nu ifrågavarande preparat. Enligt min
uppfattning talar övervägande skäl för att tullen avvecklas. Jag finner det
emellertid skäligt med en viss övergångstid och förordar därför att den nuvarande
tullen bibehålies under två år efter den nya svenska tulltaxans
ikraftträdande.

Kap. 30. Farmaceutiska produkter

30.01. Körtlar och andra organ

Gällande tullfrihet föreslås i enlighet med tulltaxekommitténs och nordiska
ekonomiska samarbetsutskottets förslag bibehållen.

30.02. Immunsera; mikrobvacciner, mikrobkulturer och liknande produkter

Hithörande produkter är med vissa undantag enligt gällande taxa fria från
tull, och rubriken i sin helhet har i enlighet med vad som föreslås av såväl
tulltaxekommittén som nordiska ekonomiska samarbetsutskottet upptagits
med tullfrihet i det nu framlagda taxeförslaget.

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

393

30.93. Läkemedel

Denna position motsvarar den nuvarande rubriken för apoteksvaror
men omfattar till skillnad från denna endast beredningar men icke enkla
kemikalier och droger (bulkvaror); å andra sidan omfattar förevarande
position även läkemedel som enligt gällande bestämmelser icke är att anse
som apoteksvara.

Nuvarande tullförhållanden

Produkter som är hänförliga till apoteksvaror är tullfria med undantag
av penicillinpreparat, vilka drager en tull av 30 öre per en miljon internationella
enheter; produkter som icke är hänförliga till apoteksvaror faller
i regel under tullpliktiga rubriker, ofta under slumprubriken för kemiska
preparat med tull av 15 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår oförändrad tull för penicillinpreparat, en tull av 12 %
av värdet för varor innehållande acetylsalicylsyra (även jämte mindre mängd
narkotiskt ämne) såsom enda läkemedel samt tullfrihet för övriga varuslag.

Vad beträffar penicillinpreparaten erinrar kommittén att den vid behandlingen
av kapitel 29 föreslagit bibehållande av den nu utgående tullen för
penicillin och derivat därav (nr 29.44 A). I överensstämmelse därmed anses
någon ändring icke heller böra vidtagas i fråga om tullen på hit hänförliga
beredningar av dessa ämnen. Kommittén framhåller att tullen på grund
av sin konstruktion blir betydligt lägre i förhållande till värdet när det
gäller beredningar än då fråga är om bulkvaran penicillin. Enligt tillgängliga
uppgifter skulle den för beredningar motsvara i genomsnitt 10 å 15 % av
värdet.

I fråga om acetylsalicylsyrapreparaten sammanhänger förslaget med att
kommittén föreslagit införande av tull på acetylsalicylsyra med 12 % av värdet
(jfr nr 29.16). För att icke detta tullskydd skall bli illusoriskt har kommittén
ansett det vara nödvändigt att åtminstone i viss utsträckning införa
tull jämväl på hit hänförliga beredningar innehållande acetylsalicylsyra.
Förslaget har erhållit sin förut angivna utformning i syfte att begränsa
tullbeläggningen till preparat, vilkas övervägande värde ligger i acetylsalicylsyran.

Beträffande övriga preparat framhåller kommittén att till denna position
kommer att hänföras även vissa preparat, som icke anses utgöra apoteksvara
utan hänföres till andra, oftast tullbara rubriker i gällande taxa (s. k.
fria läkemedel). Exempel på dylika preparat utgör åtskilliga liniment, mentolpreparat,
tanddroppar, vissa pastiller och tabletter m. m. Kommittén har
funnit övervägande skäl tala för att dessa preparat befrias från tull. Häri Senom
skulle man även undgå en mindre tilltalande konsekvens av nuvarande
anordning, nämligen att ett läkemedel automatiskt blir belagt med tull, om
det med hänsyn till önskvärdheten av att främja dess användning undantages
från att anses som apoteksvara.

394

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

Ledamöterna Boo och Spetz har beträffande penicillinpreparat, ledamöterna
Gustafsson och Westerlind beträffande såväl penicillin- som acetylsalicylsyrapreparat
avgivit reservationer av enahanda innebörd som i fråga
om motsvarande enkla kemikalier (jfr nr 29.16 och 29.44).

Yttranden

Under nr 29.16 och 29.44 redovisade remissyttranden beträffande acetylsalicylsyra
och penicillin avser även hit hänförliga beredningar av dessa
ämnen.

Beträffande acetylsalicylsyrapreparat har i det av medicinalstyrelsen
överlämnade yttrandet från föreståndaren för kemiska avdelningen
vid statens farmacevtiska laboratorium föreslagits att en eventuell tullbeläggning
av acetylsalicylsyra endast får träffa substansen som sådan och
icke till detta nummer hänförliga beredningar.

Förslaget om tullfrihet för s. k. fria läkemedel avstyrkes av medicinalstyrelsen,
som föreslår bibehållande av nuvarande bestämmelser. De
i bilaga III till apoteksvarustadgan upptagna varorna, vilka torde vara de
som tulltaxekommittén närmast åsyftat, är föråldrade och av tvivelaktigt
medicinskt värde, och det allmännas möjlighet att utöva kontroll över varorna
i fråga mindre god. De skäl, som kan åberopas för tullfrihet för läkemedel,
saknar därför i stor utsträckning giltighet då det gäller de s. k. fria
läkemedlen. Styrelsen åberopar även ett yttrande i samma riktning av föreståndaren
för kemiska avdelningen vid statens farmacevtiska laboratorium.
I det av medicinalstyrelsen överlämnade yttrandet från direktionen för apotekarsocieteten
biträdes däremot kommitténs förslag på denna punkt; det uttalas
emellertid att full överensstämmelse synes böra råda mellan läkemedelsdefinitionen
i tulltaxan och den som tillämpas vid handeln med läkemedel.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till nordisk tulltaxa upptager tullfrihet för rubriken i dess helhet;
för Sveriges vidkommande har dock förutsatts att nuvarande tull på
penicillinpreparat får behållas under 5 år efter införandet av den gemensamma
marknaden.

Departementschefen

I enlighet med den ståndpunkt jag tagit i fråga om penicillin och acetylsalicylsyra
(jfr nr 29.16 och 29.44) bör tullfrihet stadgas för preparat av
dessa ämnen, beträffande penicillinpreparat dock först efter en tvåårig
övergångstid med oförändrad tull.

Vad beträffar de s. k. fria läkemedlen skulle i och för sig kunna göras
gällande att här icke föreligger samma skäl för tullfrihet som när det gäller
apoteksvaror. I den mån varorna faller under förevarande position bör
man emellertid enligt min uppfattning icke komplicera tulltaxan genom att
utbryta dessa föga betydelsefulla preparat och åsätta dem särskilda tulisat -

395

Kungi. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

ser. En sådan åtgärd skulle icke heller vara förenlig med det nordiska förslaget.
Vad angår det under remissbehandlingen uttalade önskemålet om
överensstämmelse mellan vissa läkemedelsdefinitioner vill jag endast framhålla
att man härvidlag i vad avser tulltaxan principiellt blir bunden av den
internationella nomenklaturen på samma sätt som när det gäller andra
varudefini tioner.

I enlighet med vad sålunda anförts förordar jag att tullfrihet stadgas för
rubriken i dess helhet med förut angivna övergångsanordning i fråga om
penicillinpreparat.

30.04. Vadd, bindor och liknande artiklar
Nuvarande tullförhållanden

Häftplåster och gipsbindor drager en tull av 15 % av värdet. Icke impregnerad
vadd och icke impregnerade gasbindor, vilka artiklar vid tiden för
tulltaxekommitténs arbete var belagda med vikttullar, drager efter 1955 års
beslut om särskild tullavgift en tull av 10 % resp. 12 % av värdet. Med
läkemedel impregnerade artiklar är i princip att anse som apoteksvara och
därmed för närvarande befriade från tull. Enligt gällande bestämmelser är
emellertid förbandsartiklar, impregnerade uteslutande i antiseptiskt syfte,
undantagna från att anses såsom apoteksvara, varigenom de i regel blir belagda
med nyssnämnda tullsatser. Detsamma gäller vissa speciella artiklar,
som även faller under förevarande position, exempelvis spanskpepparbomull
(Thermogenevadd).

Tulltaxekommittén

Kommitténs förslag innebär i huvudsak följande tullsatser för de varuslag,
som numera faller under denna position, nämligen för häftplåster och
gipsbindor 12 %, för icke impregnerad vadd 10 % samt för icke impregnerade
gasbindor 14 % av värdet; för impregnerade artiklar av de två sistnämnda
slagen föreslår kommittén tullfrihet.

Beträffande häftplåster (varunder även innefattas s. k. snabbförband o. d.)
framhåller kommittén att detta i allmänhet torde vara av sådan beskaffenhet
att det icke blir hänförligt till apoteksvaror. Varan beläggas då med
en tull av 15 % av värdet enligt rubriken för ej särskilt nämnda kemiska
preparat. Enligt kommitténs förslag skulle denna tullsats såvitt angår kemikalierna
reduceras till 12 % (standardtullsatsen för kap. 29), och kommittén
har funnit sistnämnda tullsats lämplig även för häftplåster.

Tullsatsen för gipsbindor har enligt vad som framgår av kommitténs uttalande
(under nr 30.05 i betänkandet) bestämts med beaktande av att för
gasbindor och annan bomullsväv föreslagits en tull av 14 % av värdet och
att i gipsbindor ingår jämväl tullfritt material.

Förslaget beträffande icke impregnerad vadd avser alla slag av vadd och
överensstämmer ungefär med normaltullsatsen (varan behandlad under nr
59.01 i betänkandet).

396

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Vad beträffar icke impregnerade gasbindor har förslaget icke utformats
med tanke speciellt på detta varuslag utan avser bomullsvävnader i allmänhet
(behandlas i betänkandet under nr 55.07—55.10).

Beträffande slutligen de till positionen hänförliga impregnerade artiklarna
har kommittén ansett dem icke vara av nämnvärd betydelse och funnit
tullfrihet kunna medgivas i likhet med vad som föreslagits beträffande
de till föregående position hänförliga »fria läkemedlen».

Yttrande

Beträffande häftplåster yrkar Mölnlycke väfveriaktiebolcig att varan
skall jämställas med vävnader, impregnerade eller överdragna med
gummi, för vilka tulltaxekommittén föreslagit en tull av 14 % av värdet.
— I fråga om vadd och gasbindor föreligger vissa yttranden, vilka
redovisas i det följande under nr 59.01 resp. 55.07—55.09.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke här berörda
varuslag.

Departementschefen

Till detta nummer hänförliga artiklar är i regel till stor del tillverkade
av textilvara, varför tullen bör fastställas med beaktande av vad som eljest
kan bli bestämt för varor av sistnämnda slag.

Beträffande häftplåster och gipsbindor anser jag mig kunna biträda kommittéförslaget,
oaktat jag i det följande föreslår något lägre tull på textilvaror
än kommittén; framhållas må att mitt förslag på textilområdet innebär en
tullsats av 12 % av värdet även för de med gummi behandlade vävnader,
som avses i det nyss återgivna yttrandet rörande häftplåster.

Vadd och gasbindor faller under denna rubrik, om de inkommer i detaljhandelsförpackningar,
och torde i sådant fall liksom enligt kommitténs förslag
böra draga samma tull som när de inkommer i förpackningar av annan
art. För sistnämnda fall föreslår jag beträffande vadd under nr 59.01 en tull
av 10 % och beträffande gasbindor (förbandsgas) under nr 55.07—55.09 en
tull av 12 % av värdet, vilka tullsatser således torde böra tillämpas även här.

Med den nya utformning nomenklaturen erhållit torde någon anledning
icke föreligga att från nämnda tullsatser undantaga vadd och bindor med
impregnering. Framhållas må att dylika artiklar av beskaffenhet att utgöra
apoteksvaror avses skola enligt bestämmelse i tulltaxeförordningen fortfarande
bli fria från tull.

I enlighet med vad sålunda anförts föreslår jag en tull av 10 % av värdet
för vadd och 12 % av värdet för övriga hit hänförliga varuslag.

397

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

30.05. Andra farmaceutiska produkter och artiklar
Nuvarande tullförhållanden

Tullen för tandcement och tandfyllnadsmedel, vilken vid tiden för tulltaxekommitténs
arbete utgjorde 15 %, har i samband med GATT-förhandlingarna
år 1956 fr. o. m. den 1 januari 1957 reducerats till 12 % av värdet.
Bariumsulfat (röntgenkontrastmedel) är tullfritt; etuier och lådor med utrustning
för första förband drager olika tullsatser alltefter beskaffenhet;
övriga varor är i stort sett belagda med en tull av 15 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs förslag skulle tandcement och andra tandfyllnadsmedel
samt etuier och lådor med utrustning för första förband beläggas med
tull av 12 % av värdet, under det att tullfrihet skulle åtnjutas för övriga
artiklar. Vad särskilt beträffar etuier och lådor med utrustning för första
förband framhåller kommittén, att tullsatsen med hänsyn till den föreslagna
tullen på förbandsgas icke bör överstiga 14 %; då vanligen även lägre
tullbeskattade varor ingår, finner kommittén att tullsatsen bör bestämmas
till en något lägre siffra.

Yttranden

Mölnlgcke väfveriaktiebolag påyrkar en tull av 16 % för etuier och lådor
med utrustning för första förband, d. v. s. samma tullsats som bolaget yrkar
beträffande förbandsgas.

Generaltullstgrelsen anför beträffande gipsbindor, som i den av
tulltaxekommittén använda versionen av nomenklaturen var upptagna under
denna position och av kommittén föreslagits bli belagda med en tull av 12 %
av värdet, att detta varuslag enligt den slutliga versionen av nomenklaturen
icke faller under förevarande nummer. Gipsbindor i detalj handelsförpackningar
har överförts till nr 30.04, under det att andra gipsbindor kommer att
tulltaxeras efter sin beskaffenhet. Tullbeläggningen av sistnämnda slag av
gipsbindor får enligt styrelsens uppfattning bli beroende av vad som eljest
stadgas för varor av ifrågavarande material.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottets förslag överensstämmer med tulltaxekommitténs.

Departementschefen

Jag biträder tulltaxekommitténs och nordiska utskottets samstämmiga
förslag. Framhållas må att jag beträffande förbandsgas under nr 55.07—
55.09 föreslår en tull av 12 % av värdet. Vad generaltullstyrelsen anfört rörande
tulltaxeringen av gipsbindor föranleder ingen erinran från min sida.

398

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Kap. 31. Gödselmedel

31.01. Guano m. fl. gödselmedel

31.03. Fosforgödselmedel

31.04. Kaligödselmedel

Varorna är f. n. tullfria och har i enlighet med vad som föreslagits av såväl
tulltaxekommittén som nordiska ekonomiska samarbetsutskottet upptagits
med tullfrihet även i det nu framlagda förslaget.

31.02. Kvävegödselmedel
Nuvarande tullförhållanden

Tull utgår för ammoniunmitrat (inklusive kalkammonsalpeter och annan
kalksalpeter innehållande mer än 10 % ammoniunmitrat) med 10 öre per kg,
för ammoniumsulfat med 3 öre per kg och för karbamid (urinämne) med 15 %
av värdet; övriga produkter (däribland kalkkväve) är fria från tull.

Tulltaxekommittén

Kommitténs förslag innebär i stort sett följande, nämligen för ammoniumnitrat
med över 33 % kväve en tull av 12 % av värdet (förslaget framlagt
under nr 28.39 i betänkandet), för ammoniumnitrat med högst 33 % kväve
samt ammoniumsulfat och vissa andra produkter en tull av 3 öre per kg,
för urinämne en tull av 12 % av värdet och för övriga varuslag (däribland
kalkkväve) tullfrihet.

Viktigast av de föreslagna ändringarna, som praktiskt taget alla innebär
mer eller mindre betydande tullsänkningar, torde vara nedsättningen av tullen
på lågprocentigt ammoniumnitrat, i praktiken främst avseende kalkammonsalpeter.
Kommittén framhåller att den nuvarande tullen för denna vara i
vanliga fall är prohibitiv och anser att en betydande nedsättning av tullen
bör vidtagas men finner icke skäl föreligga att helt avskaffa densamma. Enligt
kommitténs uppfattning får en tull av 3 öre per kg, vilket föreslagits av
industrin och ungefär motsvarar normaltullsatsen (ca 11 %), anses innebära
ett lämpligt avvägt tullskydd.

Vad särskilt angår kalkkväve, beträffande vilket varuslag från industrins
sida framställts krav på tullskydd, anför kommittén följande.

Industrins krav på tullskydd för kalkkväve motiveras icke med något
aktuellt behov därav utan med tullens betydelse som marknadsskydd i ett
till följd av överproduktion skärpt konkurrensläge. Även om kommittén icke
är främmande för den tankegång som ligger bakom den förda argumenteringen,
måste enligt kommitténs uppfattning stor varsamhet iakttagas, i
synnerhet om det som här gäller att med en sådan motivering tullbelägga en
förut tullfri vara. I förevarande fall tillkommer ytterligare bl. a. den omständigheten
att tullfriheten är bunden i GATT. Kommittén har icke funnit
tillräckliga skäl föreligga att frångå gällande tullfrihet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958 399

Yttranden

Kommitténs förslag har frånsett vissa tekniska spörsmål föranlett erinringar
i remissyttrandena endast beträffande ammoniumnitrat och kalkkväve.

Beträffande ammoniumnitrat framhåller Sveriges kemiska industrikontor
att förevarande rubrik i sin nuvarande lydelse omfattar sådan
vara oavsett kvävehalten. För rent ammoniumnitrat skulle den tull av 3 öre
per kg, som kommittén föreslagit under detta nummer, motsvara en mycket
lägre incidens än de 12 % kommittén åsyftat för denna vara under nr 28.39.
Kontoret anser det därför under alla förhållanden nödvändigt att i nr 31.02
bryta ut ammoniumnitrat med högre kvävehalt och för denna vara fastställa
en tullsats av 12 % samt anför vidare följande.

Från industriens sida har man redan vid förarbetena till Brysselnomenklaturen
kraftigt reagerat mot den tidigare beslutade gränsdragningen vid
33 % kväve, då man befarat att även sådant ammoniumnitrat, som icke avsetts
att användas som gödselmedel, skulle kunna tillsättas med något ämne,
som icke omöjliggjorde varans användning för andra ändamål men medförde
att kvävehalten sjönk under 33 %, så att importören kom i åtnjutande
av en lägre tullsats. När Sverige nu får möjlighet att oberoende av Brysselnomenklaturen
draga en gräns mellan ammoniumnitrat och kalkammonsalpeter,
bör denna gräns väljas så att industriens farhågor för ett kringgående
av tullbestämmelserna bortfalla.

Kemikontoret föreslår att denna gräns sättes vid 27 %, motsvarande en
halt av 77 % ammoniumnitrat.

Förslaget om en tull av 3 öre per kg för ammoniumnitrat med högst 33 %
kväve har i övrigt icke föranlett annan erinran än att Svenska salpeterverken
i en bilaga till Kooperativa förbundets yttrande ansett det vara principiellt
riktigt, om tullsatsen fått olika höjd under gödselårets perioder med
förstärkning under den tid produkten har det högsta priset på den svenska
marknaden (1/1—30/6).

Vad beträffar kalkkväve framhåller Sveriges kemiska industrikontor
nödvändigheten av att ett dumpingskydd erhålles för sådana viktiga oorganiska
produkter som kalkkväve och att det just i fråga om detta gödselmedel
av speciella skäl icke är ens tänkbart att utnyttja en tull i prisstegrande
syfte. Några betänkligheter bör icke föreligga att tillmötesgå industrins
krav på återinförande av tull å kalkkväve med 3 kronor för 100 kg. Detta
är så mycket mer motiverat, som jordbruket nu erhållit ett skydd av väsentligt
större omfattning än det tullskydd som industrin kan räkna med.
Kontoret erinrar om att tullen slopades år 1928 i anledning av inom riksdagen
väckta motioner men anmärker att bevillningsutskottet avstyrkte tullens
borttagande och därvid kunde stödja sig på ett yttrande av lantbruksstyrelsen.
Behovet av att tullen å kalkkväve återinföres anses ha accentuerats
av den prispolitik, som kol- och stålunionen tillämpar i fråga om koks, som
indirekt är en viktig råvara för tillverkning av kalkkväve. Kontoret anser
att det icke bör möta några svårigheter att riva upp den föreliggande GATThindningen
med hänsyn till de mycket betydande tullsänkningar som kom -

400

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

mitténs förslag innebär i fråga om oorganiska produkter (däribland kalkammonsalpeter,
som är ett viktigare gödselmedel än kalkkväve).

Liknande synpunkter anföres av Stockholms handelskammare, som därjämte
framhåller bl. a. att även de svenska konsumenterna av kalkkväve
torde ha ett särskilt intresse av ett bibehållande av en jämn inhemsk produktion
med hänsyn till det system, som sedan lång tid tillbaka tillämpas
för distribution av denna vara. I samma riktning uttalar sig Västernorrlands
och Jämtlands läns handelskammare, som särskilt understryker att en
ohämmad kalkkväveimport kan medföra, att karbidproduktionens existens
äventyras och därmed dess möjligheter att utgöra grunden för en alltmer
betydande och högt utvecklad svensk produktion av plaster, syntetfibrer och
organiska kemikalier.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till nordisk tulltaxa upptager tullfrihet för hela denna rubrik.
Beträffande ammoniumnitrat, ammoniumsulfat och ammoniumsulfatnitrat
samt blandningar innehållande över 1,8 viktprocent ammoniakkväve förutses
för Sveriges del att tullen avvecklas successivt under loppet av 10
år. Oavsett denna bestämmelse skall Sverige ha rätt att uttaga en tull av
3 öre per kg, om ifrågavarande produkter införes till ett kvävepris som är
lägre än ett på förhand fastställt jämförelsepris.

Departementschefen

Beträffande ammoniumnitrat har kommitténs förslag till tullsatser —
bortsett från det i ett yttrande framförda önskemålet om säsongmässig
differentiering av tullen — icke i och för sig föranlett någon erinran under
remissbehandlingen. Yrkande har emellertid framställts om ändrad gränsdragning
mellan vikttullen och värdetullen. Även om risken för ett kringgående
av värdetullen förefaller mig ganska liten, vill jag med anledning av
vad som i detta hänseende anförts förorda en sänkning av gränsen till 30 %
kväve. Vad beträffar den ifrågasatta säsongmässiga differentieringen finner
jag icke tillräckliga skäl föreligga att införa en sådan anordning.

I fråga om kalkkväve finner jag, med hänsyn jämväl till den nordiska
samordningen, icke anledning frångå kommitténs förslag.

Frånsett nyssnämnda jämkning i fråga om kvävehalten är jag i sak beredd
att biträda kommitténs förslag. Till följd av senare vidtagna ändringar
i nomenklaturen har emellertid en viss överarbetning av detsamma befunnits
påkallad. I samråd med kemisk och tullteknisk expertis har sålunda utarbetats
ett modifierat förslag, innebärande bl. a. att differentieringen beträffande
produkter med ammoniumnitrat grundas på halten ammoniakkväve
(ammoniumnitrogen) i stället för totala kvävehalten. Förslaget innebär såvitt
angår vanligen förekommande gödselmedel, frånsett jämkningen av den
övre kvävegränsen, icke någon saklig ändring i jämförelse med det av kommittén
framlagda förslaget. Jag förordar att tulltaxan utformas i enlighet
med det sålunda modifierade förslaget.

401

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

31.05. Andra gödselmedel; gödselmedel i småförpackningar
Nuvarande tullförhållanden

Gödselmedel i småförpackningar belägges i regel med 15 % tull; för övriga
varuslag kan olika tullsatser eller tullfrihet ifrågakomma alltefter varornas
sammansättning.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 10 % av värdet dels för preparat i småförpackningar,
dels för andra preparat om de är kvävehaltiga, samt tullfrihet
för övriga varuslag.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

I förslaget till gemensam nordisk tulltaxa har upptagits tullfrihet för
rubriken i dess helhet; för Sveriges del förutses dock liknande övergångsanordningar
som under nr 31.02.

Departementschefen

I avvaktan på prövning av frågan om en nordisk marknad biträder jag
kommitténs förslag.

Kap. 32. Garvämnes- och förgämnesextrakter; garvsyror och derivat
därav; färgämnen, lacker och andra beredda färger; kitt- och
spackelfärger; tryckfärger, bläck och tusch

32.01. Vegetabiliska garvämnesextrakter
Nuvarande tullförhållanden

Hit hänförliga varuslag är enligt gällande taxa fria från tull.
Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår bibehållande av nuvarande tullfrihet.

Yttrande

Sveriges kemiska industrikontor framhåller att den svenska produktionen
under avspärrningstider fått inrikta sig på den svenska marknaden medan
den under mellanliggande perioder ej kunnat hävda sig på hemmamarknaden
gentemot den utländska konkurrensen. Med hänsyn härtill framfördes
krav på ett tullskydd om 8 % till tulltaxekommittén, vilket krav emellertid
återtogs sedan ett avtal mellan producenter och förbrukare kommit
till stånd, varigenom de förra tillförsäkrades viss del av konsumtionen. Då
nämnda avtal är uppsägbart med en månads varsel, anser kemikontoret, att
den ursprungliga hemställan nu bör tagas upp till prövning. Kontoret tänker
sig härvid en anordning med en suspendering av fastställd tull, så länge
2(t Ilihang till riksdagens protokoll 1958. 1 saml. Nr 90

402

Knngl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

de inhemska förbrukarna köper garvextrakl tillverkade av inhemska råvaror
efter samma principer som fastställts i den nu gällande överenskommelsen.

I en senare inkommen skrivelse har AB Tannin, med förmälan att det av
kemikontoret omnämnda konsumtionsgarantiavtalet uppsagts av läderindustrin
och att förhandlingar om nytt avtal icke lett till något resultat,
hemställt om en tull av 8 % av värdet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Rubriken är upptagen med tullfrihet i utskottets förslag till gemensam
nordisk tulltaxa.

Departementschefen

Enligt vad jag erfarit har numera ett nytt konsumtionsgarantiavtal träffats
mellan läderindustrin och den förut nämnda tillverkaren. Vid sådant
förhållande anser jag icke anledning föreligga att i detta sammanhang överväga
införande av tull på ifrågavarande produkter.

32.02. Garvsyror (tannin) m. fl. produkter

Varorna i fråga är f. n. tullfria och har i enlighet med tulltaxekommitténs
och nordiska ekonomiska samarbetsutskottets förslag upptagits med tullfrihet
i det nu framlagda förslaget till ny tulltaxa.

32.03. Syntetiska garvämnen; konstgjorda pyrmedel
Nuvarande tullförhållanden

Till denna rubrik hörande varuslag är f. n. fria från tull.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 8 % av värdet för syntetiska garvämnen
med en askhalt av högst 20 viktprocent samt tullfrihet för övriga varuslag:
till stöd för sitt förslag att införa tull på förstnämnda varuslag anför kommittén
i huvudsak följande.

Av den i ärendet åberopade sakkunskapen har bl. a. framhållits, att intimt
samarbete fordras mellan tillverkaren av syntetiska garvmedel och lädertillverkaren,
vilket underlättas betydligt om garvmedelsproducenten finnes
inom landet. Detta förhållande torde i sig själv få anses utgöra ett stöd
för inhemsk produktion av varorna i fråga. I den mån läderindustrin emellertid
trots anförda omständigheter finner sig med större fördel kunna tillgodose
behovet av garvmedel genom import, torde såvitt angår normala förhållanden
ur allmän synpunkt knappast föreligga anledning att genom särskilt
stöd söka upprätthålla en produktion, för vilken vårt land med hänsyn
till ringa hemmamarknad och små exportmöjligheter synes ha mindre goda
förutsättningar. Däremot synes en inhemsk produktion i händelse av avspärrning
vara värdefull. Tvekan torde dock råda huruvida beredskapsintresset
kan anses vara så stort, att det motiverar upprätthållande av en

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

403

inhemsk produktion, därest härför skulle fordras en så hög tull som 15 %
av värdet. Även en lägre tull torde emellertid kunna vara av betydelse för
upprätthållande av produktionen, och kommittén har funnit det motiverat
att tillerkänna denna ett mot normaltullen svarande tullskydd av 8 % av
värdet.

Yttrande

Riksnänmden för ekonomisk försvarsberedskap uttalar, att produktionen
av syntetiska garvämnen ur beredskapssynpunkt otvivelaktigt är värdefull
och att nämnden, om tillverkningen skulle nedläggas, får ompröva sin lagringsberedskap
beträffande garvämnen.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa upptager en tull av 6 % för de
syntetiska garvämnena och tullfrihet för rubriken i övrigt.

Departementschefen

Liksom tulltaxekommittén finner jag det befogat med viss tull på syntetiska
garvämnen (med en askhalt av högst 20 %) men föreslår att tullen
i enlighet med det nordiska förslaget upptages till 6 % av värdet.

32.04. Vegetabiliska och animaliska färgämnen
Nuvarande tullförhållanden

Samtliga till detta nummer hänförliga varuslag är tullfria, med undanlag
av smör- och ostfärger innehållande andra lösningsmedel än olja, för
vilka utgår en tull av 7 öre per kg; smör- och ostfärger beredda med olja
är fria från tull men inbegripna under gällande fettvarureglering.

Tulltaxekommittén

Kommittén har upptagit samtliga ifrågavarande produkter med tullfrihet.
Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk marknad omfattar icke smör- och ostfärger
beredda med olja; övriga varuslag har upptagits med tullfrihet.

Departementschefen

Jag finner icke anledning till erinran mot kommitténs förslag.

32.05. Syntetiska organiska färgämnen m. fl. produkter
Nuvarande tullförhållanden

Optiska blekmedel samt vissa luininoforer är belagda med 15 % tull; övriga
varor är tullfria.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet för alla hithörande varuslag.

404

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår en tull av 10 % av värdet för pigment (andra än svarta)
och blandningar av pigment (härunder inbegripet preparat enligt anmärkning
3 till kap. 32), samt tullfrihet för övriga varuslag.

Departementschefen

Anledning torde icke föreligga att i detta sammanhang frångå tulltaxekommitténs
förslag.

32.06. Substratpigment

Varorna är f. n. tullfria, och tulltaxekommittén ifrågasätter icke någon
ändring härvidlag. Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet föreslår en tull
av 10 % av värdet, men detta torde icke ge anledning att i dagens läge avvika
från kommittéförslaget.

32.07. Andra färgämnen m. fl. produkter
Nuvarande tullförhållanden

Luminoforer drager en tull av 15 % av värdet; övriga varor är tullfria (vid
tiden för kommitténs arbete utgick tull för skiffersvärta o. d. med 5 öre per
kg men borttogs i samband med GATT-förhandlingarna år 1956).

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet för samtliga hit hänförliga produkter.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår tullfrihet för vissa bestämda varugrupper men en tull
av 10 % av värdet för övriga varuslag.

Departementschefen

I avvaktan på prövning av frågan om den gemensamma marknaden biträder
jag tulltaxekommitténs förslag.

32.08. Beredda porslins-, glas- och emaljfärger m. m.

Flertalet av dessa produkter är f. n. tullfria, och tullfrihet föreslås beträffande
hela rubriken i såväl tulltaxekommitténs betänkande som nordiska
samarbetsutskottets förslag till nordisk tulltaxa; i enlighet härmed
har rubriken upptagits med tullfrihet i det nu framlagda förslaget.

32.09. Lacker, kallvattenfärger och andra målningsfärger m. fl. produkter
Nuvarande tullförhållanden

För de viktigare hit hänförliga varuslagen utgår tull efter följande grunder,
nämligen för asfaltlacker med 20 öre per kg, för sprithaltiga lacker med
40 öre per kg, för andra lacker med 15 % av värdet, för emulsionsfärger i
större förpackningar med 5 öre per kg samt för emulsionsfärger i detalj -

405

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

handelsförpackningar, oljefärger, skeppsbottenfärger och s. k. hemfärger
med 15 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommitténs förslag innebär i huvudsak en tull av 12 % av värdet för
lacker, 9 % av värdet för emulsionsfärger samt bronspasta och till lackfärger
ej hänförliga bronsfärger samt 6 % av värdet för andra färger (däribland
vanlig oljefärg).

Beträffande 1 a c k e r framhåller kommittén att den för sådana varor
med undantag av sprit- och asfaltlacker år 1950 vidtagna höjningen av tullen
endast utgjorde ett provisorium i avvaktan på en allmän revision av tulltaxan.
Någon avsikt att öka lackindustrins nettotullskydd förelåg icke,
även om en avsevärd sådan ökning i allmänhet kom att inträda. Någon
anledning att överskrida normaltullsatsen (10 å 11 %), som även den medför
ett avsevärt bättre nettotullskydd än de före 1950 gällande tullsatserna,
torde i och för sig icke föreligga. Med hänsyn till att tullskyddet f. n. ligger
på en högre nivå har kommittén dock funnit det befogat med en jämkning
uppåt till 12 % av värdet. Vad beträffar sprit- och asfaltlacker har kommittén
av bl. a. praktiska skäl ansett lämpligt att dessa, vilka är av relativt liten
betydelse, åsättes samma tull som de förut behandlade eller 12 % av värdet.

I fråga om emulsionsfärger anföres, att normaltullsatsen för
de nya typer av sådana färger, som tillkommit under senare är och som består
av konstplaster i vattenemulsion, utgör ca 11 % av värdet. En tillämpning
av denna tullsats skulle innebära en kraftig höjning av nu utgående
tull, som enligt kalkylmaterialet motsvarar ca 2 % av värdet (den nuvarande
tullen lämnar icke kompensation för råvarutullarna, utan tillverkningen
har att vidkännas ett negativt tullskydd om 1 å 2 %). Enligt kommitténs
uppfattning får en höjning till 9 % anses vara tillfyllest och denna
tullsats bör gälla även för sådana emulsionsfärger som innehåller olja i stället
för konstplast och för vilka normaltullsatsen sannolikt är något lägre
än för de förut behandlade färgerna.

Vad angår bronspasta och bronsfärger framgår av betänkandet
att den föreslagna tullsatsen bestämts med beaktande bl. a. av att pigmentet
(bronspulver) till skillnad från de flesta andra färgpigment är tullbelagt
och att det kan ingå i varorna till mycket betydande del.

Angående oljefärger konstaterar kommittén att en tillämpning av
normaltullsatsen, som ligger vid 8 å 9 %, skulle innebära en viss tullhöjning.
I betraktande av den inhemska produktionens dominerande ställning har
en sådan åtgärd icke ansetts motiverad. Kommittén har funnit tullsatsen
böra fastställas till 6 % av värdet, vilket motsvarar den nuvarande tullens
storlek i förhållande till det inhemska produktionsvärdet. Den omständigheten
att linolja enligt kommitténs förslag skulle bibehållas vid vikttull har,
då tullen är relativt låg och linolja i allmänhet endast utgör en mindre del
av den färdiga produktens värde, icke ansetts böra utgöra hinder för att
tullen för oljefärger liksom för andra färger utformas som värdetull.

406

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

Yttranden

Kommitténs förslag har föranlett generaltull styrelsen att framföra eu allmän
erinran från mera tekniska synpunkter; styrelsen anför i
detta hänseende följande.

Teknikens utveckling på färgområdet har medfört uppkomsten av en
mångfald nya färgtyper, som icke låta sig naturligt inrangeras under tidigare
vedertagna begrepp, och gränsdragningen mellan olika varuslag har
blivit synnerligen vansklig. Från tullteknisk synpunkt tala mycket starka
skäl för en enhetlig tull. Därest det likväl skulle bli nödvändigt att tillgripa
en differentiering i enlighet med kommitténs förslag, torde klassificeringen
i första hand få baseras på en vidsträckt tolkning av begreppet emulsionsfärger.

Beträffande lacker påyrkar Sveriges färgfabrikanters förening att nuvarande
tull om 15 % av värdet bibehålies oförändrad. Föreningen framhåller
att importen under senare år ökat mer än produktionen och att denna
tendens är oroväckande och inger allvarliga betänkligheter mot förslaget
om sänkning av nuvarande tullskydd. Därest tullskyddet skulle komma att
försämras torde man nödgas räkna med att det erforderliga forskningsarbetet
måste inskränkas med därav följande negativa återverkningar för färgindustrin
och folkhushållet. Under den utvecklingsfas, vari färgindustrin
befinner sig, är det vidare av betydelse att riskvilligt kapital icke skrämmes
bort av fruktan för åtgärder, som kan tänkas komma att minska räntabiliteten.

Svenska färgimportörföreningen föreslår däremot beträffande samma varuslag
en tullsats av 5 % av värdet för större och 7 % av värdet för mindre
förpackningar. Föreningen framhåller att kommittén överskridit norinaltullsatsen
under motivering att det nuvarande tullskyddet ligger högre. Em
ligt föreningens åsikt har gällande tullsats inneburit ett tullskydd som för
vissa lackeringsprodukter med 300—400 % överstigit nettotullskyddet före
år 1950. Då ingen avsikt att höja nettotullskyddet förelegat, anser föreningen
att detta missförhållande bör rättas till.

I fråga om emulsionsfärger hemställer Sveriges färgfabrikanters
förening om en mot normaltullsatsen svarande tull av 11 %. Föreningen
anser att varje jämförelse mellan nuvarande tull och normaltullen för de typer
av emulsionsfärg som framkommit under senare år måste bli missvisande.
Dessa emulsionsfärger var helt okända då den nuvarande tulltaxan fastställdes,
och de har därför kommit att införtullas under närmast till hands
liggande rubrik, varigenom utgångspunkten för jämförelsen blivit felaktig.
De nya emulsionsfärgerna är ännu i början av sin utveckling, nya typer
tillkommer ständigt och allt fler fabriker upptar dessa på sitt tillverkningsprogram.
Konkurrensen utifrån kan väntas bli av helt annan storleksordning
än vad fallet är i dag.

Förslaget beträffande h rons pasta och hron sfärger har icke
föranlett någon erinran i avgivna yttranden.

Beträffande oljefärger påyrkar Svenska färgfabrikanters förening en

407

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

tull av 9 % av värdet. Föreningen anser att man icke kan utgå från den
inhemska produktionens dominerande ställning, då relationerna mellan import
och produktion snabbt kan ändras. Utvecklingstendensen anses vara
klart ogynnsam genom att importen ökat procentuellt mer än produktionen.

Slutligen har vissa detaljspörsmål tagits upp i ett par yttranden.

Sålunda har kommerskollegium överlämnat en inlaga från Eric Törnros
AB, i vilken hävdas att övergången från kvantitetstull till värdetull på
skeppsbottenf ärger i hög grad skulle försvåra eller rent av omöjliggöra
för varven att erhålla varvsindustrirestitution på nämnda vara. Detta
kunde medföra att varven såge sig nödsakade att uteslutande använda
skeppsbottenfärg av inhemsk tillverkning. Då importvaran användes uteslutande
för ändamål, som berättigar till varvsindustrirestitution, skulle enligt
bolaget betydande fördelar vinnas om varan gjordes tullfri, åtminstone
i förpackningar om minst 25 kg. — Kommerskollegium har uttalat att de anförda
synpunkterna torde förtjäna att övervägas.

Vidare har Sveriges färgfabrikanters förening vänt sig mot den i anm. 4
till kap. 32 gjorda gränsdragningen mellan förevarande rubrik och nr 39.01—
39.06; föreningen anser att gränsen bör gå vid en lösningsmedelshalt av
40 % i stället för 50 % som angives i sagda anmärkning.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottets förslag till gemensam nordisk tulltaxa upptager en enhetlig
tullsats av 12 % av värdet för den nu ifrågavarande rubriken.

Departementschefen

Vad först beträffar differentieringen av tullen kan, såsom generaltullstyrelsen
påpekat, vissa svårigheter icke undgås vid gränsdragning mellan färger
av olika typ. Jag är emellertid icke beredd att i detta sammanhang föreslå
en enhetlig tullsats av den höjd som skulle erfordras med hänsyn till
samordningen med det nordiska förslaget.

Frågan om tullen på lacker är föremål för delade meningar i remissyttrandena.
Det av tulltaxekommittén framlagda förslaget, som på denna punkt
överensstämmer med nordiska utskottets, synes emellertid innebära en lämplig
avvägning av tullen.

I fråga om emulsionsfärger anser jag mig icke kunna tillstyrka större tullhöjning
än kommittén föreslagit. Vad generaltullstyrelsen anfört angående
tolkningen av begreppet emulsionsfärger ger icke anledning till erinran från
min sida.

Beträffande bronspasta och bronsfärger biträder jag kommitténs förslag,
vilket icke föranlett någon erinran i de avgivna yttrandena.

Vad angår oljefärger finner jag i likhet med kommittén någon tullhöjning
icke vara påkallad och jag biträder därför kommitténs förslag även på denna
punkt.

Med anledning av vad som anförts rörande skeppsbottenfärger vill jag
framhålla, att värdetull redan förekommer på åtskilliga varuslag inom resti -

408

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

tutionsrörelsen. Kontrollen av denna rörelse kan i vissa fall bli mera komplicerad
när det gäller värdetullbelagda varor än då fråga är om vikttullbelagda
produkter. Denna omständighet kan emellertid icke få vara avgörande
för utformningen av tullsystemet. Vad särskilt beträffar varvsindustrirestitutionen
pågår f. ö. inom generaltullstyrelsen utredningar i syfte att åstadkomma
förenklingar. Någon anledning att ur förevarande synpunkter föreslå
en särbehandling av ifrågavarande färger kan enligt min uppfattning
icke anses föreligga.

Beträffande slutligen den anmärkning som framställts mot gränsdragningen
mellan förevarande rubrik och nr 39.01—39.06 vill jag endast erinra att
den ifrågavarande bestämmelsen ingår såsom en del av den internationellt
fastställda Brysselnomenklaturen.

I överensstämmelse med vad sålunda anförts föreslår jag att tulltaxan
beträffande denna position utformas i enlighet med tulltaxekommitténs
förslag.

32.10. Konstnärsfärger och liknande färger
Nuvarande tullförhållanden

Färger i tuber eller liknande förpackningar, vägande högst 250 g, samt
färglådor drager en tull av kr. 1: 50 per kg, övriga artiklar en tull av
kr. 0: 15 per kg.

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs förslag skall samtliga varor åsättas en tull av 9 %
av värdet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till nordisk tulltaxa upptager en tullsats av 12 % av värdet för
dessa varuslag.

Departementschefen

I avvaktan på prövning av det nordiska förslaget förordar jag att tullen
i enlighet med kommittéförslaget upptages till 9 % av värdet.

32.11. Beredda sickativ
Nuvarande tullförhållanden

Tull för beredda sickativ utgår enligt nuvarande taxa med 10 öre per kg.
Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår att tullen fastställes till 6 % av värdet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Enligt utskottets förslag till nordisk tulltaxa skall tullen vid denna rubrik
fastställas till 10 % av värdet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

409

Departementschefen

Jag biträder tulltaxekommitténs förslag i avvaktan på prövning av frågan
om den gemensamma marknaden.

32.12. Kitt och spackelfärger; ympvax
Nuvarande tullförhållanden

Kitt och spackelfärger av konstplast är belagda med 10 % värdetull, dylika
artiklar av olja e. d. med en tull av 5 öre per kg; ympvax drager en tull av 15
öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår att tullen bestämmes till 6 % av värdet eller samma
tullsats som föreslagits beträffande oljefärg.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till nordisk tulltaxa upptager vid denna rubrik en tull av 10 %
av värdet.

Departementschefen

Liksom vid föregående rubriker ansluter jag mig tills vidare till tulltaxekommitténs
förslag.

32.13. Tryckfärger, bläck, tusch och liknande färger
Nuvarande tullförhållanden

För trycksvärta utgår tull med 7 öre per kg, för bok-, sten- och koppartrycksfärger
med 10 öre per kg, för dupliceringsfärger med 15 öre per kg samt
för bläck och tusch med 8 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 8 % av värdet för tryckfärger och 5 % av
värdet för övriga varuslag. Beträffande tryckfärger påpekar kommittén att
nuvarande tullsatser är mycket låga och i många fall innebär ett negativt nettotullskydd.
En förstärkning av tullskyddet är motiverad, men en höjning ända
till normal tullsatsen (ca 11 %) anses icke påkallad. I alla händelser torde
tillräckliga skäl icke föreligga att bryta gällande GATT-bindning vid 10 %,
och kommittén finner med hänsyn bl. a. till den inhemska produktionens
dominerande ställning en tullsats av 8 % vara tillfyllest. Denna tullsats bör
tillämpas även för dupliceringsfärger, som närmast är att jämställa med
enklare tryckfärger. För stämpelfärger, bläck och tusch anser kommittén
en tullsats av 5 % av värdet utgöra ett lämpligt avvägt tullskydd.

Yttrande

Sveriges färgfabrikanters förening påyrkar av skäl, analoga med dem föreningen
anfört under nr 32.09, en mot normaltullsatsen svarande tull av 11 %
för tryckfärger.

410

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till nordisk tulltaxa upptager en tull av 8 % för svarta tryckfärger,
12 % för övriga tryckfärger samt 7 % för stämpelfärger, bläck och
tusch.

Departementschefen

Enligt min uppfattning finnes icke tillräckliga skäl att i detta sammanhang
frångå tulltaxekommitténs förslag.

Kap. 33. Flyktiga vegetabiliska oljor och resinoider; parfymer,
toalettmedel och kosmetiska preparat

Beskattning av sprit för tekniska ändamål
Nuvarande tullförhållanden

Frågan om tullen på vissa sprithaltiga preparat, främst de i nr 33.06 avsedda
produkterna men även vissa andra i förevarande eller andra kapitel
upptagna varuslag, kompliceras av skatten på den vid tillverkningen använda
spriten. Dylik sprit kan i allmänhet icke denatureras på sådant sätt
att skattefrihet åtnjutes, varför den enligt gällande bestämmelser i likhet
med spritdrycker för förtäringsändamål belägges med omsättningsskatt,
ehuru skatten utgår med avsevärt lägre belopp än för nämnda drycker. Tulltaxekominittén
har därför upptagit frågan om avveckling av denna skatt till
särskild behandling.

Tulltaxekommittén

Efter att ha erinrat om att den år 1920 införda omsättningsskatten på
spritdrycker ursprungligen gällde endast spritdrycker för förtäringsändamål
men år 1933 utvidgades till att avse jämväl sprit för tekniska m. fl.
ändamål samt redogjort för motiven härför ävensom för vissa ändringar
som sedermera vidtagits i beskattningen anför kommittén följande.

Beskattningen av ifrågavarande sprit för tekniska ändamål medför krav
på kompensation i form av motsvarande förstärkning av tullskyddet, ett
krav som i princip torde få anses berättigat. För att innefatta en rättvis
kompensation för spritbeskattningen borde tullsatsen graderas efter varornas
alkoholhalt, vilket emellertid självfallet skulle medföra mycket stora
svårigheter ur praktisk tullbehandlingssynpunkt. En schematisk differentiering
i sprithaltiga och icke sprithaltiga preparat blir icke rättvis, då de
inhemska producenterna blir antingen över- eller underkompenserade beroende
på varans sprithalt. Även en så enkel differentiering som den nu
nämnda kan för övrigt medföra avsevärda olägenheter ur praktisk synpunkt.

Med hänsyn till de svårigheter som sålunda är förenade med ett fastställande
av tullsatserna på hit hänförliga alkoholhaltiga preparat, därest hänsyn
skall tagas till gällande beskattning av den vid preparatens tillverkning
använda spriten, har kommittén funnit anledning överväga huruvida de
skäl som anförts för nämnda beskattning fortfarande kan anses tillräckligt
vägande. I fråga om det ena huvudmotivet för beskattningens införande, näm -

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

411

ligen att prisskillnaden mellan sprit till förtäring och sprit för tekniskt
ändamål eljest bleve alltför stor, må framhållas att man kunnat upprätthålla
den avsevärt större prisskillnad, som uppkommit på grund av den sedermera
starkt ökade olikheten i beskattningen. Vad beträffar det andra
skälet för beskattningens införande, nämligen intresset ur statsfinansiell
synpunkt av en beskattning av vissa lyxbetonade eller mer eller mindre
umbärliga varor, torde detta numera få anses vara tillgodosett genom varuskatten,
vilken i allmänhet för hithörande preparat uppgår till flera gånger
skatten på den ingående spriten. Kommittén har för sin del kommit till den
uppfattningen att skatten på sprit för tekniska ändamål utgör en kvarleva
från en tid då förhållandena i väsentliga avseenden var helt annorlunda än
för närvarande. Enligt kommitténs åsikt talar övervägande skäl för skattens
avskaffande. Därest detta skulle anses möta betänkligheter ur statsfinansiell
synpunkt — det torde röra sig om ett årligt skattebelopp av ca 4
mkr — synes det lämpligare att motsvarande skattebelopp i stället uttages
genom höjning av nyssnämnda varuskatt. Kommittén föreslår därför att
nu utgående omsättningsskatt på sprit för tekniska ändamål avskaffas.

Yttranden

Förslaget att avskaffa skatten på sprit för tekniska ändamål lillstyrkes av
kontrollstyrelsen och Sveriges grossistförbund, vilka är de enda remissinstanser
som uttalat sig i frågan.

Kontrollstyrelsen vitsordar att omsättningsskatten på sprit för tekniska
ändamål numera icke har någon nämnvärd betydelse för förhindrande av
obehörig användning av sådan sprit. För att belysa prisförhållandena anför
styrelsen att 1 kg skattefri odenaturerad 95 % extra finsprit kostar kr. 1: 40,
samma vara inklusive omsättningsskatt på teknisk sprit kr. 4: 80 och samma
vara prissatt som utminuteringsvara (efter de principer som tillämpades
före den 1 oktober 1955) kr. 52: 30. Styrelsen framhåller vidare att den beskattade
tekniska spriten till övervägande del användes för tillverkning av
alkoholhaltiga preparat (G5 % för kosmetiska preparat, 25 % för essenser,
7 % för livsmedels- och sötvaruindustrierna samt resterande 3 % för diverse
tekniska ändamål). Det finns enligt styrelsens mening knappast anledning
antaga, att den prissänkning på dylika preparat, som skulle bli följden av
skattens borttagande, skulle öka riskerna för missbruk av preparaten. Enär
en avveckling av skatten ur de synpunkter styrelsen har att företräda knappast
skulle medföra olägenheter, och då skattebortfallet relativt sett är av
ringa statsfinansiell betydelse, anser styrelsen sig kunna biträda kommitténs
förslag om skattens slopande.

Däremot avvisar styrelsen tanken att ett motsvarande skattebelopp skulle
uttagas genom höjning av varuskatten under framhållande bl. a. av att den
nuvarande spritskatten utgår även för annan sprit än sådan som användes
för tillverkning av varuskattepliktiga preparat och att sådana preparat har
mycket olika alkoholhalt. Därest omsättningsskatten på sprit för tekniskt
ändamål kvarstår, har styrelsen icke något att erinra mot kommitténs förslag
till tullsatser.

Sveriges grossistförbund understryker angelägenheten av att skatten på
teknisk sprit slopas, särskilt som vissa praktiska olägenheter kan väntas

412

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

uppstå vid tillämpningen av en additiv vikttull enligt kommitténs förslag.
Att kompensera den borttagna skatten genom en ökning av varuskatten anser
förbundet helt oantagbart, då de nuvarande varuskatterna är så betungande
att en ytterligare höjning under inga förhållanden bör ifrågakomma.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Enligt utskottets mening föreligger behov av en utjämning mellan de
nordiska länderna i fråga om beskattningen av sprit för kemisk-tekniskt
ändamål. Denna utjämning anser utskottet böra ske genom att samtliga
dessa länder upphäver nuvarande skatter på sådan sprit.

Departementschefen

Även om de skäl som på sin tid föranledde införande av omsättningsskatt
på sprit för tekniska ändamål icke längre är lika vägande, är jag icke
beredd att upptaga den av tulltaxekommittén väckta frågan om skattens
avskaffande till prövning i detta sammanhang. En särskild vikttull bör därför
i enlighet med kommitténs alternativa förslag upptagas vid sidan av
värdetullen under ifrågavarande rubriker.

33.01—33.05. Flyktiga vegetabiliska oljor m. fl. produkter
Nuvarande tullförhållanden

Flertalet av de till dessa nummer hänförliga varuslagen drager en tull av
4 resp. 5 kronor per kg alltefter förpackningens vikt; tullen är dock för
icke sprithaltiga produkter maximerad till 10 % av värdet. Andra tullsatser
gäller för bl. a. bittermandelolja (40 öre per kg), rosenvatten och pomeransblomvatten
(10 öre per kg) samt resinoider (15 % av värdet).

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet för alla hithörande varuslag. Beträffande nr

33.04 göres dock den reservationen att, därest nuvarande beskattning av sprit
för tekniska ändamål skulle bibehållas, en mot spritskatten svarande tull
av kr. 3: 50 per kg skall utgå för dit hänförliga sprithaltiga produkter. Förslaget
att avskaffa tullarna baseras främst på det förhållandet att nämnvärd
tillverkning av ifrågavarande produkter icke förekommer inom landet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår en tull av 12 % av värdet för dels resinoider (ur nr

33.01) dels varor hänförliga till nr 33.04; för övriga hithörande varor föreslår
utskottet i likhet med tulltaxekommittén tullfrihet.

Departementschefen

Kommitténs förslag har icke föranlett någon erinran från remissinstansernas
sida. I betraktande bl. a. av att produktionen inom landet är obetydlig
och att en fullständig anpassning efter det nordiska förslaget skulle kräva
brytande av föreliggande GATT-bindningar, finner jag övervägande skäl tala
för att i avvaktan på prövningen av frågan om en nordisk marknad genom -

413

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

föra kommitténs förslag. Med hänsyn till den ståndpunkt jag intagit till
frågan om skatten på teknisk sprit bör vid nr 33.04 stadgas en tull av 3
kronor 50 öre per kg för sprithaltiga preparat, under det att tullfrihet bör
medges för övriga här avsedda produkter.

33.06. Parfymer, toalettmedel och kosmetiska preparat
Nuvarande tullförhållanden

Tull utgår för rakkräm med 50 öre per kg, för tandpulver och tandpasta
med 1 krona per kg, för schainponeringsmedel med 10 öre, 1 krona eller
5 kronor per kg, för puder, smink, hudkräm och näskitt med 15 % av värdet
(vid tiden för kommitténs arbete 5 kronor per kg; ändringen föranledd
av GATT-förhandlingarna år 1956) samt för parfym, lukt- och toalettvatten
m. m. med 5 kronor per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 12 % av värdet för hela rubriken; därest
nuvarande spritbeskattning bibehålies, föreslås dock att tullen på sprithaltiga
preparat bestämmes till 12 % av värdet plus kr. 2:— per kg, varvid
vikttullkomponenten skulle utgöra kompensation för spritskatten.

Vad först beträffar det fall att skattefrihet medgives för spriten anför
kommittén följande.

Normaltullsatsen visar i dylika fall ungefär samma siffra för samtliga hithörande
preparat. Den rör sig för de flesta varorna omkring 12 % av värdet,
eller en å två enheter lägre, om reklamkostnaderna icke medräknas i manufaktureringskostnaderna.
Allmänt sett torde anledning icke föreligga att
medgiva den här ifrågavarande industrin högre tullskydd än normaltullsatsen.
För de kanske viktigaste av hithörande produkter, nämligen puder,
smink och hudkräm samt i synnerhet parfymer, lukt- och toalettvatten,
skulle detta visserligen innebära en mycket betydande nedsättning av det
nuvarande tullskyddet. I betraktande av att det här i stor utsträckning rör
sig om märkesvaror, beträffande vilka konkurrensförhållandena i hög grad
påverkas av andra faktorer än priset, torde emellertid följderna av en sådan
reduktion icke bli lika kännbara som eljest. Tillräckliga skäl synes därför
knappast föreligga att vidtaga någon jämkning uppåt från normaltullsatsen,
åtminstone icke om denna enligt det för producenterna gynnsammaste alternativet
beräknas till i genomsnitt 12 %. I fråga om tandkräm och tandpulver
torde i och för sig knappast finnas anledning att tillämpa en så hög tullsats,
men med hänsyn till att importen är mycket obetydlig och tullen knappast
kan väntas få någon inverkan på prissättningen inom landet synes det likväl
i enhetlighetens intresse vara lämpligt, att tullsatsen fastställes till 12 %
av värdet för såväl dessa som andra hithörande varuslag (t. ex. rakkräm och
schamponeringsmedel). Vad beträffar frågan om tullens utformning såsom
vikt- eller värdetull skulle en tullsats av förstnämnda slag, därest den icke
skulle innebära ett onödigt högt tullskydd för varor i lägre prisklasser, enligt
kommitténs uppfattning bli alltför låg för att innefatta ett rimligt tullskydd
för de högre kvaliteter, som åtminstone i viss utsträckning är föremål
för tillverkning inom landet.

Beträffande avvägningen av tullsatsen vid ett bibehållande av spritskatten
anför kommittén att det i sådant fall torde vara nödvändigt med eu sär -

414

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

behandling av hit hänförliga sprithaltiga preparat. För att kompensera skattebelastningen
på spriten torde det vara lämpligt att den nyss föreslagna
värdetullsatsen på färdigprodukterna (12 %) kombineras med en specifik
tull. Med hänsyn till anordningens syfte synes skäl tala för att tullen
ges formen av en additivt kombinerad tull, d. v. s. får utgå med 12 % av
värdet plus en vikttullkomponent, vilken avväges så att den motsvarar skatten
på den vid tillverkningen använda spriten. Vid denna avvägning bär
kommittén utgått från att spritskatten räknat efter 96-procentig sprit motsvarar
ungefär kr. 3: 50 per kg och att de vanligaste artiklarna av ifrågavarande
slag, såsom hårvatten och rakvatten, i allmänhet icke torde bestå av
sprit till mer än ca 50 %. Med hänsyn härtill har kommittén icke ansett skäl
föreligga att sätta vikttullkomponenten högre än till ett avrundat belopp
av kr. 2:— per kg av den färdiga varans nettovikt.

Yttranden

Sveriges grossistförbund anser sig kunna acceptera den föreslagna tullen
om 12 %, ehuru detta för ett stort antal varuslag innebär en avsevärd
höjning av nuvarande tullskydd; för rakkräm bör tullsatsen dock enligt förbundets
åsikt fastställas till 40 öre per kg, d. v. s. samma tullsats som kommittén
föreslår för raktvål under nr 34.01.

Sveriges köpmannaförbund framhåller att en värdetull skulle höja tullen
på dyrare utländska produkter, medan tullskyddet för i landet tillverkade
billigare produkter skulle bli lågt. Detta skulle kunna leda till en import av
kvalitetsmässigt enklare produkter med en onödig utökning av sortimentet
inom vissa varugrupper. Förbundet föreslår därför en tull av 5 kronor per
kg eller, därest en värdetull anses ofrånkomlig, en övre gräns om högst
5 kronor per kg för hithörande varuslag.

Kemisk-tekniska och livsmedelsfabrikanters förening hemställer att nuvarande
tullsatser bibehålies oförändrade. Föreningen framhåller att den föreslagna
tullen innebär en mycket avsevärd tullsänkning, som kommer att helt
ändra konkurrensförhållandena inom branschen. Vidare vänder sig föreningen
mot kommitténs resonemang att följderna av föreslagna tullreduktioner
icke torde bli lika kännbara som eljest med hänsyn till att det här i
stor utsträckning rör sig om märkesvaror, beträffande vilka konkurrensförhållandena
i hög grad påverkas av andra faktorer än priset. Härom anföres
följande.

Väl kan sägas, att dessa märkesvaror icke är lika priskänsliga som många
andra produkter. En inverkan på prissättningen i den avsevärda omfattning,
som skulle bli följden av tullkommitténs förslag, måste dock komma
att påverka konkurrensförhållandena. Därjämte må framhållas, att kommittén
icke tagit hänsyn till att tullreduktionen gör det möjligt att i de fall,
ilå en prissänkning icke skulle ge den bästa konkurrenseffekten, genom
ökad reklam för importvarorna och/eller högre rabatter till återförsäljarna
konkurrera i andra hänseenden än med lägre konsumentpriser. Tvärtemot
vad tulltaxekommittén uttalar, skulle den föreslagna tullsänkningen därför
komma att få utomordentligt vittgående konsekvenser för den inhemska tillverkningen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

415

Föreningen åberopar vidare konkurrensförhållandena vid export till följd
av utlandets tullpolitik. Vad tullarnas art beträffar anser föreningen att svårigheterna
att tillämpa värdetull blir särskilt stora beträffande denna varugrupp.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa upptager liksom kommittéförslaget
en tullsats av 12 % av värdet vid denna rubrik.

Departementschefen

I enlighet med tulltaxekommitténs och nordiska utskottets förslag förordar
jag en tull av 12 % av värdet, vilken tullsats dock i fråga om sprithaltiga
preparat bör kompletteras med den tull av 2 kronor per kg, som tulltaxekommittén
föreslagit vid ett bibehållande av skatten på teknisk sprit.

Kap. 34. Tvål; organiska ytaktiva ämnen samt tvätt- och rengöringsmedel;
smörjmedel; konstgjorda vaxer och beredda vaxer; putsoch
skurmedel; ljus och liknande produkter; modelleringsmassa
och dentalvax

34.01. Tvål och såpa
Nuvarande tullförhållanden

Tullen utgör för toalettvål 1 krona, för rak tvål 50 öre, för annan tvål 10
öre samt för såpa 5 öre, allt per kg räknat.

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs förslag skall toalettvål och raktvål beläggas med en
tull av 40 öre per kg och andra hithörande varuslag med en tull av 10 % av
värdet.

Kommittén framhåller att tillämpning av nonnaltullsatsen (8 ä 9 % avvärdet)
beträffande toalettvål skulle innebära en avsevärd nedsättning av
nuvarande tullskydd. Detta anses dock icke vara av den betydelse som nedsättningens
nominella storlek kan ge anledning förmoda, eftersom det här i
stor utsträckning är fråga om märkesvaror som i väsentlig mån konkurrerar
med andra medel än priset. När det gäller tvål torde dock de billigare anonyma
produkterna, för vilka tullnedsättningen skulle bli särskilt betydande,
spela större roll än i vissa andra fall. Med hänsyn därtill kan en viss förstärkning
av normaltullskyddet enligt kommitténs uppfattning vara motiverad
här. Denna torde kunna genomföras antingen genom eu viss höjning
av värdetullsatsen eller genom att skyddet ges formen av vikttull. Kommittén
bar med hänsyn till omständigheterna i detta fall funnit sig böra förorda
den sistnämnda lösningen och föreslår att tullen på toalettvål bestämmes

416

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

till 40 öre per kg. Denna tullsats bör tillämpas även på raktvål. När det
gäller tvål i andra former, har kommittén icke funnit anledning avvika från
normaltullsatsen i vidare mån än att en jämkning till 10 % av värdet ansetts
lämplig.

Yttranden

Sveriges köpmannaförbund föreslår utan närmare motivering en tull av
kr 1: — per kg för toalettvål och raktvål.

Kemisk-tekniska och livsmedelabrikanters förening hemställer att tullen
på toalettvål i formade handstycken och raktvål bestämmes till 50 öre
per kg. Föreningen hävdar att i fråga om dylik tvål priskonkurrensen spelar
en icke obetydlig roll. Härtill kommer alt tullsänkningen gör det lättare
att beträffande importerade varor öka reklamen och andra försäljningsfrämjande
åtgärder, vilka kostnader kan rymmas inom ramen för tullsänkningen.
Vidare framhålles den inhemska tvålproduktionens betydelse
för avsättningen av svenskt slakterifett.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår en tull av 12 % av värdet för samtliga hithörande varuslag.

Departementschefen

Kommitténs förslag synes mig i och för sig innebära en lämplig avvägning
av tullen för hithörande varuslag. Då förslaget beträffande toalettvål
och raktvål torde medföra en sänkning under den av nordiska utskottet föreslagna
nivån för en icke oväsentlig del av produktionen, finner jag dock
lämpligt att tills vidare något begränsa tullsänkningen och kan för den
skull biträda industrins yrkande att tullen för nämnda artiklar bestämmes
till 50 öre per kg. Vad övriga artiklar beträffar biträder jag i avvaktan på
prövningen av frågan om den nordiska marknaden tulltaxekommitténs förslag
om en tull av 10 % av värdet.

34.02, Organiska ytaktiva ämnen; ytaktiva preparat samt tvätt- och rengöringsmedel Nuvarande

tullförhållanden

Varor innehållande fett, tvål, såpa etc. drager en tull av 10—25 öre per kg
(den sistnämnda tullsatsen avser tvättpulver); övriga hithörande produkter
belägges i regel med en värdetull av 12 % (före den 1 januari 1957 utgick
tullen för dessa produkter med 15 % av värdet; nedsättningen vidtagen
i anledning av GATT-förhandlingarna år 1956).

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en enhetlig tull av 10 % av värdet; härvid har kommittén
beaktat bl. a. att tullen för viktiga produkter i GATT är bunden vid
nämnda belopp och att en differentiering skulle vara förenad med tulltekniska
olägenheter.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

417

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till nordisk tulltaxa upptager en tullsats av 12 % av värdet för
dessa varuslag.

Departementschefen

Någon erinran har icke under remissbehandlingen framkommit mot
kommitténs förslag. För vissa produkter innebär detta en sänkning under
den nivå som kan komma att gälla i en gemensam nordisk marknad. Att
särskilja dessa produkter skulle emellertid innebära en avsevärd komplicering
av såväl tulltaxans utformning som det praktiska tullbehandlingsarbetet.
Då vidare tullskillnåden är obetydlig och en eventuell jämkning av
kommittéförslaget endast skulle avse en mindre del av rubriken finner jag
icke tillräckliga skäl för en sådan åtgärd. Jag biträder följaktligen kommitténs
förslag.

34.03. Smörjmedel, beredda av oljor eller fetter
Nuvarande tullförhållanden

För smörjoljor utgörande blandningar av fet olja och mineralolja med
den feta oljan som huvudbeståndsdel utgår tull med 7 öre per kg, för övriga
smörjmedel med 2 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår eu tull av 2 öre per kg för smörj fetter och tullfrihet
för övriga varuslag.

Tullskyddet för dessa smörjmedel har, framhåller kommittén, närmast
varit avsett såsom kompensation för tullbelastning på råvarorna. Kommittén
har förutsatt att fetter och oljor för tekniskt ändamål icke kommer
att fördyras genom vare sig tull eller importavgift; under denna förutsättning
bortfaller således den ursprungliga anledningen att tullbelägga här
ifrågavarande produkter. Från tullteknisk synpunkt anser kommittén ett
avskaffande av tullen innebära mycket stora fördelar, då tullbehandlingen
av smörjmedel enligt gällande bestämmelser är förenad med stort besvär.
I fråga om maskin- och vagnssmörja samt andra fasta produkter (smörjfetter),
beträffande vilka de tulltekniska olägenheterna av en tullbeläggning
är mindre framträdande, har kommittén dock funnit sig böra förorda bibehållande
av nuvarande tull (beräknad på nettovikten och icke såsom för
närvarande på bruttovikten).

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår en tull av 3 öre per kg för smörjfettcr och ljusa smörjoljor
samt tullfrihet för övriga produkter.

Departementschefen

Kommitténs förslag har av remissinstanserna lämnats utan erinran. Vissa
av de varor för vilka kommittén föreslår borttagande av nuvarande tull om
27 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 90

418

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

2 eller 7 öre per kg torde vid ett realiserande av det nordiska förslaget komma
att i egenskap av ljusa smörjoljor beläggas med en tull av 3 öre per kg,
varför det skulle kunna ifrågasättas att icke nu avskaffa tullen. Härigenom
skulle dock åstadkommas en avsevärd komplicering av tulltaxan och av
varuundersökningsarbetet. Med hänsyn därtill har jag funnit övervägande
skäl tala för att kommitténs förslag tills vidare genomföres även i vad avser
här åsyftade varuslag.

34.04. Konstgjorda och beredda vaxer
Nuvarande tullförhållanden

Enligt gällande taxa är konstgjorda vaxer tullfria, men vissa produkter,
som faller under förevarande position, däribland i vatten lösliga eller med
vatten emulgerbara preparat, anses icke utgöra konstgjorda vaxer i svenska
tulltaxans bemärkelse utan hänföres till andra rubriker, med tull av 10 eller
oftast 15 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs förslag skall lösliga eller emulgerbara produkter åsättas
samma tull som organiska kemikalier i allmänhet eller 12 % av värdet och
tullfrihet stadgas för övriga produkter. Kommittén framhåller att det vid
detta nummer rör sig om en ur kemisk och tillverkningssynpunkt mycket
heterogen grupp och att gränsdragningen mot andra rubriker erbjuder icke
obetydliga svårigheter. Avgränsningen i gällande taxa mellan den tullfria
och den tullbara sektorn anses av kommittén vara ganska godtycklig
och delvis beroende på subjektiva bedömningar. En differentiering i den
nya tulltaxan bör grundas på mera objektivt fastställbara grunder, varvid
egenskapen att vara löslig eller emulgerbar med vatten synes motsvara dessa
krav; en gränsdragning efter denna egenskap synes även vara sakligt motiverad.

Yttrande

Föreståndaren för tullverkets huvudlaboratorium har i en under hand
överlämnad promemoria framhållit, att tulltaxekommittén torde ha utgått
ifrån att mono- och diglycerider vore hänförliga till nr 38.19 med en föreslagen
tull av 12 % av värdet. Av kommentarerna till Brysselnomenklaturen
framgår emellertid att vaxliknande mono- och diglycerider skall hänföras
till nr 34.04. Då avsikten med tulltaxekommitténs förslag torde ha varit att
alla mono- och diglycerider skulle beläggas med tull av 12 % av värdet,
föreslås att vaxliknande glycerider upptages i nr 34.04 bland de med 12 %
värdetull belagda varuslagen.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår en enhetlig tull om 12 % av värdet för hela positionen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

419

Departementschefen

I avvaktan på prövning av frågan om en nordisk marknad biträder jag
kommitténs förslag med den av föreståndaren för tullverkets huvudlaboratorium
föreslagna jämkningen.

34.05. Puts- och polermedel, skurpulver och liknande preparat
Nuvarande tullförhållanden

Putsmedel för läderarbeten är belagda med en tull av 30 eller 40 öre per
kg; övriga hit hänförliga produkter drager i småförpackningar en tull av
15 % av värdet och i andra förpackningar en tull av i regel 10 eller 15 öre
per kg; preparat bestående enbart av mineraliska ämnen är dock tullfria.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 8 % av värdet för hela rubriken.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till nordisk tulltaxa upptager en tull av 10 % av värdet.

Departementschefen

Jag ansluter mig till tulltaxekommitténs förslag i avvaktan på prövning
av frågan om en nordisk marknad.

34.06. Stearin-, paraffin- och vaxljus
Nuvarande tullförhållanden

Ljus är enligt nuvarande taxa belagda med en tull av 12 öre per kg.
Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs förslag skall dessa varor åsättas en tull av 8 % av
värdet. Kommittén framhåller att tullen bör bestämmas med beaktande av
vilken importavgift som åsättes stearin (nr 15.10) och har i sina beräkningar
utgått från att importerat stearin icke kommer att fördyras genom någon
importavgift utöver vad som motsvarar ett manufaktureringsskydd för tillverkningen
av stearin. Antages detta oförändrat till 9 öre per kg uppskattar
kommittén normaltullen till 11 % eller 44 öre per kg. I jämförelse med
denna normaltullsats anser kommittén den nuvarande tullen låg och finner
en viss höjning motiverad.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet upptager en tull av 12 % av värdet i sitt förslag till gemensam
nordisk tulltaxa.

Departementschefen

Hittills har den belastning på ljustillverkningen, som förorsakas av importavgiften
för stearin, varit något lägre än kommittén förutsatt, men

420

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

skillnaden har icke någon mera betydande inverkan på tillverkningens nettotullskydd;
i avvaktan på prövning av frågan om en nordisk marknad biträder
jag kommitténs förslag.

34.07. Modelleringsmassor, dentalvax m. fl. produkter
Nuvarande tullförhållanden

Modelleringsmassa är belagd med en tull av 5 öre per kg och dentalvax
med en tull av 12 % av värdet (vid tiden för kommitténs arbete utgick tullen
för dentalvax med 15 % av värdet; ändringen föranledd av GATT-förhandlingarna
år 1956).

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet under framhållande av att något egentligt
skyddsintresse icke synes föreligga beträffande dessa artiklar.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Även nordiska ekonomiska samarbetsutskottet föreslår tullfrihet vid denna
rubrik.

Departementschefen

Kommitténs och nordiska utskottets samstämmiga förslag ger mig icke
anledning till någon erinran.

Kap. 35. Proteiner, lim. och klister

35.01. Kasein, kaseinater och andra kaseinderivat; kaseinlim
Nuvarande tullförhållanden

Kasein är tullfritt, kaseinater drager en tull av 40 öre per kg och kaseinlim
en tull av 20 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår ingen annan ändring än att den för kaseinlim gällande
tullsatsen 20 öre per kg utsträcks till att avse även kaseinater och
andra kaseinderivat.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam nordisk marknad omfattar icke

denna rubrik.

Departementschefen

I enlighet med kommitténs förslag, vilket lämnats utan erinran av remissinstanserna,
föreslår jag bibehållen tullfrihet för kasein och en tull av 20
öre per kg för övriga varuslag.

421

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

35.02. Albuminer, albuminater och andra albuminderivat

Varorna i fråga är f. n. tullfria och har i enlighet med tulltaxekonnnitténs
och nordiska ekonomiska samarbetsutskottets förslag (vilket sistnämnda
dock icke avser äggalbumin) upptagits med tullfrihet även i det nu framlagda
förslaget.

35.03. Gelatin, gelatinderivat, benlim, hudlim m. fl. produkter
Nuvarande tullförhållanden

Hit hänförliga varor är i allmänhet belagda med en tull av 20 öre per kg;
gelatinfolier drager dock för såvitt de icke är avsedda för vissa angivna
ändamål en tull av 1 krona per kg (sistnämnda tullsats är resultat av GATTförhandlingarna
år 1955, varvid den dåvarande tullen 1 krona 70 öre per kg
reducerades till sagda belopp).

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår att tullsatsen 20 öre per kg utsträckes till att gälla alla
hithörande varuslag. Vikttullens bibehållande sammanhänger med att övergång
till värdetull skulle innebära en i förevarande fall mindre lämplig omfördelning
av tullskyddet.

Yttrande

I den av Östergötlands och Södermanlands handelskammare överlämnade
skrivelsen från AB Ceaverken anhålles att gelatin för fotografiskt bruk göres
tullfritt. Som skäl härför anföres att färdigvaran är tullfri och att gelatin av
ifrågavarande slag icke tillverkas inom landet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till nordisk tulltaxa upptager en tull av 8 % för gelatin och
derivat därav samt husbloss och en tull av 12 % för övriga varuslag.

Departementschefen

I avvaktan på prövning av frågan om en nordisk marknad biträder jag
tulltaxekommitténs förslag.

35.04. Andra proteiner m. fl. produkter
Nuvarande tullförhållanden

Peptoner utgörande näringsmedel drager en tull av 75 öre per kg; övriga
varor är belagda med 15 % värdetull.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet under framhållande av att dessa produkter
icke i nämnvärd omfattning torde vara föremål för inhemsk tillverkning.

422

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Även nordiska ekonomiska samarbetsutskottet föreslår tullfrihet för denna
rubrik.

Departementschefen

Jag ansluter mig till kommitténs och utskottets förslag.

35.05. Dextrin; löslig stärkelse; stärkelseklister

Varorna är inbegripna under jordbruksprisregleringen och har på grund
därav i enlighet med tulltaxekommitténs förslag upptagits med tullfrihet i
det nu framlagda tulltaxeförslaget (varorna beröres ej av hittills framlagt
förslag till gemensam nordisk marknad).

35.06. Andra slag av lim och klister (härunder inbegripet produkter i småförpackningar) Nuvarande

tullförhållanden

Tull utgår för lim etc. i småförpackningar med 20 öre — 1 krona per kg
och för andra hithörande produkter (varav den viktigaste är glutenlim)
med 20 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 12 % av värdet för varor i småförpackningar
och 20 öre per kg för övriga varuslag.

Yttrande

Statens jordbruksnämnd framhåller att det kan tänkas förekomma produkter
på stärkelsebas, för vilka det föreslagna tullskyddet kan bli otillräckligt
i förhållande till råvarubelastningen. Nämnden avser att följa utvecklingen
på området och om förhållandena så påkallar återkomma med förslag
i ämnet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa upptager en tull av 12 % vid
denna position; förslaget omfattar dock icke stärkelsehaltiga produkter.

Departementschefen

Jag förordar att tulltaxekommitténs förslag genomföres i avvaktan på
prövning av den nordiska frågan.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

423

Kap. 36. Krut och sprängämnen; pyrotekniska artiklar; tändstickor;
pyrofora legeringar; vissa brännbara produkter

36.01. Krut

Nuvarande tullförhållanden

Tullen uppgår för svartkrut till 12 öre per kg och för röksvagt krut till
50 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 5 % av värdet för svartkrut och 12 % av
värdet för övriga varuslag.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa överensstämmer med kommittéförslaget.

Departementschefen

Jag biträder tulltaxekommitténs och nordiska utskottets samstämmiga
förslag.

36.02. Beredda sprängämnen
Nuvarande tullförhållanden

Beredda sprängämnen drager en tull av 20 öre per kg enligt gällande
tulltaxa.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 12 % av värdet under framhållande bl. a. av
att flertalet hithörande produkter utgöres av eller baseras på kemikalier,
för vilka tullen enligt kommitténs förslag skulle utgå efter nämnda procentsats.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Denna rubrik är även i samarbetsutskottets förslag till nordisk tulltaxa
upptagen med en tull av 12 % av värdet.

Departementschefen

Förslaget om en tull av 12 % av värdet föranleder icke någon erinran från
min sida.

36.03. Stubin (inkl. detonerande stubin)

Nuvarande tullförhållanden

För svartkrutsstubin utgår tull med 15 öre per kg och för detonerande
stubin med 20 öre per kg.

424

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxekommittén

Kommittén anser att stubin i princip bör beläggas med samma tull som
det verksamma materialet och föreslår i enlighet därmed en tull av 5 % avvärdet
för svartkrutsstubin och 12 % av värdet för annan stubin; vad särskilt
beträffar svartkrutsstubin framhålles att någon import trots låg tull
och liberala säkerhetsföreskrifter praktiskt taget icke förekommit.

Yttrande

Sveriges kemiska industrikontor framhåller att svartkrutet i svartkrutsstubinen
endast utgör en relativt obetydlig del av tillverkningskostnaderna.
Den viktigaste råvaran är jutegarn, som i kommitténs förslag åsatts en tull
av 9 %. Normal tullsatsen ligger över den av industrin begärda tullsatsen
av 10 %. Sistnämnda tullsats anses utgöra ett minimum för att möta utländsk
konkurrens.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till nordisk tulltaxa sammanfaller med det av tulltaxekommittén
framlagda förslaget.

Departementschefen

Jag finner icke skäl frångå tulltaxekommitténs och nordiska utskottets
samstämmiga förslag.

36.04. Tändhattar, rivtändare, sprängkapslar och liknande tändmedel
Nuvarande tullförhållanden

Tändhattar inkl. sprängkapslar är fria från tull, medan övriga varor drager
en tull av 15 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet för samtliga hithörande varuslag.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Även nordiska ekonomiska samarbetsutskottet föreslår tullfrihet vid denna
rubrik.

Departementschefen

I enlighet med tulltaxekommitténs och nordiska utskottets förslag förordar
jag tullfrihet för hithörande varuslag.

36.05. Pyrotekniska artiklar
Nuvarande tullförhållanden

Tullen för pyrotekniska artiklar utgjorde tidigare kr 5: — per kg men nedsattes
fr. o. m. den 19 september 1956 genom GATT-avtal till kr 3: — per kg;
enligt en anmärkning i tulltaxan åtnjutes dock tullfrihet för fyrverkeriarbeten
avsedda att användas för livräddningsändamål eller för avgivande av
nödsignal.

Kangl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

425

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 15 % av värdet, dock med bibehållen
tullfrihet för artiklar som användes för livräddningsändamål eller avgivande
av nödsignal.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa överensstämmer med tulltaxekommitténs
förslag.

Departementschefen

Anledning torde icke föreligga att frångå vad kommittén och utskottet föreslagit.

36.06. Tändstickor
Nuvarande tullförhållanden

Tändstickor är belagda med en tull av 5 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet under framhållande av att tändsticksindustrin
intager en så stark ställning att något behov av tullskydd icke f. n.
kan anses föreligga.

Yttrande

Svenska tändsticks AB uttrycker i sin av Smålands och Blekinge handelskammare
överlämnade skrivelse önskemål om bibehållande av nuvarande
tullskydd under åberopande av att bolagets starka ställning på den svenska
marknaden vunnits först efter andra världskriget och att konkurrens från
utländska fabrikanter ej är utesluten.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

I utskottets förslag till gemensam nordisk tulltaxa är varuslaget upptaget
med en tull motsvarande i svenskt mynt 15 öre per kg.

Departementschefen

I avvaktan på prövning av det nordiska förslaget har rubriken i departeinentsförslaget
upptagits med oförändrad tull.

36.07. Järncerium (ferrocerium) och andra pyrofora legeringar
Nuvarande tullförhållanden

Tillformade produkter drager en tull av 50 öre per kg, medan övriga varor
är tullfria.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår alt tullfriheten utsträckes till att omfatta hela rubriken.

426

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Även nordiska ekonomiska samarbetsutskottet föreslår tullfrihet för rubriken
i dess helhet.

Departementschefen

Förslaget om tullfrihet vid denna rubrik torde icke ge anledning till någon
erinran.

36.08. Andra brännbara produkter
Nuvarande tullförhållanden

De under denna slumprubrik fallande artiklarna drager högst varierande
tullsatser. Som exempel kan nämnas att torrsprit är belagd med en tull av
40 öre per kg samt metatabletter och liknande bränslen med en tull av 15 %
av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén framhåller att produktionen av till detta nummer hänförliga
artiklar icke torde vara av den art och omfattning att ett tullskydd kan
anses behövligt samt föreslår tullfrihet för hela rubriken.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår en tull av 12 % av värdet för torrsprit och dylika
bränslen samt tullfrihet för övriga artiklar.

Departementschefen

Kommitténs förslag föranleder icke i och för sig någon erinran från min
sida, och den omständigheten att ett realiserande av det nordiska förslaget
skulle innebära återinförande av tull för vissa produkter torde, med hänsyn
till dessa produkters ringa betydelse i den inhemska produktionen, icke
behöva föranleda någon modifiering av kommittéförslaget; departementsförslaget
upptager i enlighet härmed tullfrihet vid denna position.

Kap. 37. Produkter för foto- eller kinobruk

37.01, 37.02. Plåtar och film, icke exponerade
Nuvarande tullförhållanden

Torrplåtar drager en tull av 30 öre per kg, medan övriga artiklar numera
är tullfria (före den 1 januari 1957 drog kinofilm en tull av 80 öre per kg och
annan film en tull av 1 krona 50 öre per kg; tullarna avskaffades i samband
med GATT-förhandlingarna år 1956).

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår att tullfrihet stadgas för samtliga varuslag.

427

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår i likhet med tulltaxekommittén tullfrihet vid dessa
positioner.

Departementschefen

Enligt vad som framgår av det anförda har förslaget om tullfrihet redan
delvis genomförts; jag finner ingen anledning till erinran mot ett fullständigt
genomförande av detta förslag.

37.03. Papper, papp och väv, ljuskänsliga
Nuvarande tullförhållanden

Fotografiskt papper är tullfritt (före den 1 januari 1957 drog varan eu
tull av 30 öre per kg; tullen avskaffades i samband med GATT-förhandlingarna
år 1956). Ljuskopieringspapper är belagt med en tull av 20 öre per kg,
ljuskopieringsväv med en tull av 12 % av värdet (före den 10 juli 1955
drog sistnämnda varuslag en tull av 60 öre per kg; tullen ändrades genom
beslut om särskild tullavgift).

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet för artiklar med silversalter som ljuskänsligt
ämne och en tull av 8 % av värdet för övriga varuslag. Tullfriheten
skulle i praktiken närmast bli tillämplig på fotografiskt papper och värdetullen
på ljuskopieringspapper och ljuskopieringsväv.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Denna rubrik har i förslaget till nordisk tulltaxa upptagits med en enhetlig
tullsats av 10 % av värdet.

Departementschefen

I avvaktan på prövning av frågan om en nordisk marknad förordar jag
tulltaxekommitténs förslag med den jämkningen att tullen på ljuskopieringsväv
med hänsyn till den nordiska samordningen torde böra upptagas
till 10 % av värdet.

37.04. Plåtar och film, exponerade men icke framkallade

37.05. Plåtar och film, annan än kinofilm, exponerade och framkallade

37.06. Kinofilm, exponerad och framkallad, endast med ljudspår

Varuslagen under dessa rubriker är i allmänhet av ganska speciell karaktär
och knappast föremål för handel i vanlig bemärkelse. För vissa av dem utgår
f. n. tull, medan andra är tullfria; tullfriheten har delvis tillkommit med
beaktande av tulltaxekommitténs utredningar. Kommittén föreslår tullfrihet
för samtliga rubriker, detsamma är fallet med nordiska ekonomiska sam -

428

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

arbetsutskottet. I enlighet härmed har rubrikerna i fråga upptagits med
tullfrihet i det nu framlagda tulltaxeförslaget.

37.07. Annan exponerad och framkallad kinofilm
Nuvarande tullförhållanden

Tull utgick före den 1 januari 1957 med kr. 15: 80 per kg; fr. o. in. nämnda
dag har tullen i anledning av GATT-förhandlingarna år 1956 nedsatts till
kr. 10: — per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet för negativ film samt positiv film avsedd
att användas uteslutande för kopiering (beträffande sistnämnda varuslag
har förslaget framlagts i betänkandet angående tulltaxeförordningen) och
en tull av kr. 8: — per kg för andra slag av film.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa kan anses överensstämma med
tulltaxekommitténs förslag (tullsatsen för den fullbelagda filmen är upptagen
till 11 norska kronor per kg).

Departementschefen

Jag finner icke anledning till erinran mot tulltaxekommitténs förslag.

37.08. Kemiska produkter för fotobruk
Nuvarande tullförhållanden

Ljuskänslig kollodiumemulsion är belagd med en tull av kr. 1:— per kg
och övriga varor med en tull av 5 % av värdet (vid tiden för tulltaxekommitténs
arbete utgjorde tullen för sistnämnda varor 15 % av värdet;
nedsättningen har vidtagits i anledning av GATT-förhandlingarna åren 1955
och 1956).

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 10 % av värdet för ljuskänslig kollodiumemulsion
och tullfrihet för övriga varuslag.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottets förslag till nordisk tulltaxa överensstämmer med kommittéförslaget.

Departementschefen

Kommitténs och utskottets samstämmiga förslag föranleder icke någon
erinran från min sida.

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

429

Kap. 38. Diverse kemiska produkter

38.01—38.10. Vissa kemiska produkter

Flertalet av de till nr 38.01—38.10 hänförliga produkterna är fria från
tull; några är belagda med vikttullar av varierande storlek och ett mindre
antal med 15 % värdetull. Tulltaxekommittén föreslår att tullfrihet stadgas
för alla hithörande varuslag och någon erinran mot detta förslag har icke
framförts i remissyttrandena. Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet förordar
likaledes tullfrihet för de varuslag, som omfattas av utskottets
förslag till gemensam nordisk marknad (samtliga hithörande varuslag utom
vissa i nr 38.09 upptagna produkter), dock med undantag för de till nr 38.07
hänförliga produkterna rå dipenten och »pine oil», för vilka utskottet föreslår
att standardtullsatsen 12 % av värdet skall tillämpas. Med hänsyn till
att dessa produkter, vilka enligt gällande svenska taxa belägges med en tull
av 5 öre per kg, är av ringa betydelse torde ifrågavarande skiljaktighet icke
nu behöva påkalla någon modifiering av tulltaxekommitténs förslag. I överensstämmelse
härmed har samtliga här avsedda rubriker i sin helhet upptagits
med tullfrihet i departementsförslaget.

38.11. Desinfektionsmedel, insekts-, svamp- och ogräsbekämpningsmedel
m. fl. produkter

Nuvarande tullförhållanden

Varor innehållande fett, olja o. d. är belagda med en tull av 10 eller 15
öre per kg, medan flertalet övriga artiklar drager en tull av 12 eller 15 %
av värdet. Vid tiden för kommitténs arbete drog de med 12 % tull belagda
varorna en tull av 15 %; nedsättningen föranledd av GATT-förhandlingarna
år 1956.

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs förslag skall tullen bestämmas till 10 % av värdet.
Kommittén framhåller bl. a. att hithörande preparat ofta såsom verksam
beståndsdel innehåller organiska kemikalier för vilka föreslagits en tull av
12 % av värdet. Även om dessa kemikalier i vissa fall uppblandas med en
betydande mängd tullfritt material, torde värdet i allmänhet till övervägande
del bestämmas av den ingående verksamma beståndsdelen, varför
avsevärt lägre tull än nyssnämnda siffra enligt kommitténs uppfattning icke
bör ifrågakomma.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till nordisk tulltaxa upptager en tullsats av 5 % av värdet.

430

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Departementschefen

Kommittéförslaget har lämnats utan erinran av remissinstanserna. Nominellt
ligger det över det nordiska förslaget, men vid bedömande härav bör
beaktas, att det sistnämnda bygger på tullfrihet för använda råvaror. Jag
finner övervägande skäl tala för att tullsatsen tills vidare i enlighet med
kommitténs förslag bestämmes till 10 % av värdet.

38.12. Beredda glätt-, appretur- och betmedel
Nuvarande tullförhållanden

Glätt- och appreturmedel innehållande stärkelseprodukter är, frånsett detaljhandelsförpackningar,
inbegripna under jordbruksprisregleringen och
upptagna med tullfrihet i taxan; andra glätt- och appreturmedel drager under
förutsättning att de innehåller olja, harts e. d. en tull av 5—15 öre per
kg; för betmedel kan olika tullsatser ifrågakomma beroende på varans sammansättning.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet för stärkelsebaltiga produkter och en tull
av 10 % av värdet för övriga varuslag. Tullfriheten för stärkelsehaltiga produkter
förutsätter att varorna belägges med införselavgift enligt jordbruksprisregleringen.

yttrande

Sveriges kemiska industrikontor framhåller beträffande stärkelsehaltiga
produkter att jordbruksnämnden författningsenligt medgivit generell befrielse
från införselavgift och kompensationsavgift för produkter med högst
20 % stärkelse. För produkter av sistnämnda slag kommer således varken
avgift enligt jordbruksprisregleringen eller tull att utgå. Härigenom öppnas
vissa möjligheter till ett kringgående av eljest stadgad tull. Kontoret hemställer
därför att bestämmelserna får en sådan utformning att de varor,
som icke i praktiken blir belagda med införselavgift, skall draga samma
tull som fastställes för motsvarande produkter utan stärkelse.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa, vilket icke omfattar stärkelsehaltiga
produkter, upptager en tull av 10 % av värdet för övriga varuslag.

Departementschefen

Med den avgränsning jordbruksregleringen erhållit i fråga om hithörande
varuslag synes tullfrihet böra stadgas för preparat innehållande stärkelse
eller stärkelseprodukter med undantag av varor i detaljhandelsförpackningar
om högst 1 kg nettovikt; härvid torde med stärkelseprodukter böra
avses druvsocker (ur nr 17.02) samt dextrin, löslig stärkelse, rostad stärkelse
och stärkelseklister (nr 35.05). Frånsett denna jämkning beträffande

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

431

gränsdragningen mellan de tullfria och de tullbelagda varuslagen biträder
jag tulltaxekommitténs förslag. Jag förutsätter därvid att jordbruksnämnden
vid utnyttjande av sina dispensmöjligheter med avseende å importregleringen
icke medgiver befrielse från den del av föreskrivna importavgifter
som är att anse som manufaktureringsskydd för industriproduktion i
egentlig mening.

38.13. Betmedel för metaller, fluss-, löd- och svetsmedel m. fl. produkter
Nuvarande tullförhållanden

Tull utgår för betmedel med olika tullsatser beroende på varans sammansättning
och för övriga varuslag med 20 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 5 % av värdet för samtliga varuslag.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Även utskottet föreslår en tull av 5 % vid denna rubrik.

Departementschefen

Kommitténs förslag ger icke anledning till erinran från min sida.

38.14. Tillsatsmedel för mineraloljor

38.15. Beredda vulkningsacceleratorer

Till dessa rubriker hänförliga produkter är f. n. fria från tull. Tulltaxekommittén
ifrågasätter icke någon ändring därvidlag, och nordiska ekonomiska
samarbetsutskottet föreslår likaledes tullfrihet. I enlighet härmed har
rubrikerna upptagits utan tull i det nu framlagda tulltaxeförslaget.

38.16. Beredda närsubstrat för odling av mikrober

Hit hänförliga produkter drager f. n. en tull av 15 % av värdet, men såväl
tulltaxekommittén som nordiska ekonomiska samarbetsutskottet har
föreslagit tullfrihet för dem; i enlighet härmed har de i tulltaxeförslaget
upptagits utan tull.

38.17. Preparat och laddningar till brandsläckningsapparater
Nuvarande tullförhållanden

Tullen är beroende på varornas sammansättning, till följd varav många
olika tullsatser kan ifrågakomma.

Tulltaxekommittén

Varorna i fråga har upptagits med en tull av 5 % av värdet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Även samarbetsutskottet föreslår en tull av 5 % av värdet.

432 Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

Departementschefen

Någon anledning till erinran mot kommitténs och samarbetsutskottets
förslag torde icke föreligga.

38.18. Lösnings- och spädningsmedel för lacker e. d. (utgörande blandningar)
Nuvarande tullförhållanden

Tullsatserna för hit hänförliga varor varierar alltefter varornas sammansättning.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tullsats av 12 % av värdet under framhållande
bl. a. av att hithörande varuslag i regel till övervägande del består av produkter,
för vilka föreslagits en tullsats av nämnda storlek.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår likaledes en tull av 12 % av värdet för dessa produkter.
Departementschefen

Jag finner icke anledning till erinran mot den föreslagna tullsatsen.

38.19. Produkter, preparat och återstoder från kemiska eller närstående industrier
m. m.

Nuvarande tullförhållanden

Ifrågavarande rubrik utgör formellt sett närmast en motsvarighet till den
nuvarande taxans slumprubrik för ej särskilt nämnda kemiska preparat
(tulltaxenr 223:8, statistiskt nr 540:44) med en tull av 15 % av värdet.
Emellertid kommer dessa slumprubriker på grund av olikheterna i övriga
rubriker att till sitt omfång skilja sig avsevärt från varandra. Åtskilliga till
nuvarande slumprubrik hänförliga produkter kommer sålunda icke att falla
under nr 38.19, medan detta nummer å andra sidan kommer att innefatta
många produkter som icke hänföres till den nuvarande slumprubriken. Att
i förväg bilda sig en fullständig uppfattning om vilka olika varuslag som
kommer att hänföras till den nu förevarande rubriken är svårt, men den i
kommentarerna till nomenklaturen lämnade exemplifieringen tyder på att
det icke kan vara fråga om några mera betydande artiklar. Anmärkas må
att de under A—G i det nu framlagda förslaget upptagna produkterna är
tullfria även i nuvarande taxa; under G upptagna kärnbindemedel innehållande
stärkelse är inbegripna under jordbruksregleringen.

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs förslag skall vissa uppräknade produkter (jfr A—G
i det nu framlagda förslaget) vara fria från tull, vissa blandningar (jfr H i
förslaget) draga tull som den beståndsdel som är underkastad högsta tullsatsen
samt övriga varuslag beläggas med en tull av 12 % av värdet.

Kommittén framhåller att med hänsyn till det heterogena varusortiment,
som kommer att inbegripas under denna position, det icke är möjligt med
någon systematisk uppdelning. Man får i mån av behov tänka sig att specificera
individuella varuslag, medan övriga produkter behandlas »i klump».

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

433

Enligt kommitténs uppfattning bör de varuslag som icke kommer att specificeras
beläggas med samma tull som den organisk-kemiska industrins
produkter i allmänhet (12 % av värdet).

Med en tullsats av nämnda storlek för de icke specificerade varorna anser
kommittén det naturligt att specificeringen närmast kommer att avse
produkter som bör upptagas med lägre tull, varvid den grupp av varor som
utgöres av enkla blandningar av tullfria eller lägre tullbeskattade kemikalier
eller andra ämnen särskilt kommer i åtanke.

Åsyftade blandningar belägges f. n. i regel med tull efter den högst tullbeskattade
beståndsdelen, och kommittén har funnit övervägande skäl tala
för att i huvudsak bibehålla de nuvarande reglerna oförändrade. Kommittén
har emellertid för undvikande av vissa praktiska olägenheter funnit det
lämpligt att bestämmelserna endast tillämpas på blandningar av oorganiska
ämnen. Vidare har kommittén ansett den nuvarande principen att blandningsbestämmelserna
i regel icke tillämpas på varor i detaljhandelsförpackningar
böra bibehållas; kommittén har dock funnit tillämpningsområdet
böra avgränsas genom en klart angiven styckevikt och ansett en viktgräns
av 10 kg vara för ändamålet lämplig. Kommittén framhåller att det får anses
ligga i sakens natur att dessa bestämmelser endast tillämpas på varor
som fortfarande kan anses ha karaktär av blandningar.

Beträffande produkter som icke beröres av de föreslagna bestämmelserna
angående blandningar anser kommittén att en eventuell avvikelse från den
generella tullen 12 % av värdet får göras genom att de individuella varuslagen
upptages i särskilda underrubriker samt framhåller beträffande
denna specificering följande synpunkter. Av praktiska skäl bör en sådan
specificering icke drivas alltför långt. Det kan icke anses motiverat att belasta
rubriceringen i tulltaxan med varuslag av ringa betydelse vilkas tullbeläggning
icke spelar någon större roll. Kommittén har ansett sig böra intaga
en något restriktiv hållning i detta avseende, bl. a. med hänsyn till
svårigheten att överblicka vilka varuslag som kan komma att falla under
denna rubrik. Tillmötesgående i detta sammanhang av framställda önskemål
om specificering av särskilda varuslag kan lätt få prejudicerande betydelse
för behandlingen av framtida yrkanden i detta hänseende och således
medföra risk för en långt gående komplicering och sönderbrytning av denna i
och för sig relativt betydelselösa position. Av nu anförda skäl har kommittén
i huvudsak begränsat sig till att i särskilda underrubriker med tullfrihet
upptaga de varuslag som för närvarande är nämnda i tulltaxan ulan tull.
Frågan om tullfrihet eller lägre tull för andra hithörande produkter bör
enligt kommitténs uppfattning anstå till dess praktisk erfarenhet vunnits
om rubrikens tillämpning.

Yttranden

Kommitténs förslag har icke föranlett någon principiell erinran från remissinstansernas
sida men vissa yrkanden har framförts om ändringar i fråga
om enstaka varuslag.

28 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr DO

434

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Sveriges kemiska industrikontor önskar sålunda att vissa eld- eller
syrafasta produkter, nämligen eldfasta murbruk och massor samt
syrafasta murbrukspulver, upptages särskilt med en tull av 8 % av värdet
(samma tullsats som industrin påyrkar för eldfast tegel). Kontoret påpekar
att normaltullsatsen för ovannämnda produkter är densamma som för
eldfast tegel, vilket ofta ersättes av de nämnda varuslagen, samt att prisläge
och fraktskydd torde vara av samma storleksordning för ifrågavarande
produkter. Beträffande stärkelsehaltiga kärnbinde medel
gör kemikontoret samma påpekande som beträffande stärkelsehaltiga glätloch
appreturmedel (jfr nr 38.12).

En av Kemisk-tekniska och livsmedelsfahrikanters förening gjord framställning
angående alkylbensoler har redovisats i avsnittet rörande
vissa råvaror för tillverkning av plaster och uppblötningsmedel under
kap. 29.

Smörjoljecentralen påyrkar bibehållande av tullfriheten för no nen och
dodecen under framhållande av att någon svensk tillverkning av dessa
produkter icke förekommer.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam nordisk marknad omfattar icke
kärnbindemedel innehållande stärkelseprodukter; beträffande övriga produkter
överensstämmer samarbetsutskottets förslag till nordisk tulltaxa med
tulltaxekommitténs förslag.

Departementschefen

Kommitténs förslag torde, såvitt kan bedömas utan erfarenhet av den
nya nomenklaturens praktiska tillämpning, innebära en i princip lämpligutformning
av taxebestämmelserna vid denna rubrik, och jag kan i huvudsak
biträda detsamma.

I fråga om stärkelsehaltiga kärnbindemedel torde emellertid bestämmelserna
böra utformas och tillämpas i överensstämmelse med vad som anförts
rörande motsvarande produkter i nr 38.12.

Vidare torde de f. n. tullfria produkterna nonen och dodecen, vilka såsom
isolerade kolväten faller under nr 29.01 och där upptagits med tullfrihet
men ofta förekommer i sådan form att de blir hänförliga till förevarande
rubrik, även här böra upptagas med tullfrihet; de har inbegripits i den av
kommittén med A betecknade underrubriken, vilken därjämte underkastats
vissa huvudsakligen tekniska jämkningar.

Förslaget om införande av tull på vissa eld- eller syrafasta produkter kan
jag med hänsyn bl. a. till den nordiska samordningen icke tillstyrka.

Beträffande alkylbensoler torde få hänvisas till behandlingen av motsvarande
produkter under kap. 29; enligt vad som därvid anförts finner jag
icke anledning att beträffande dessa produkter frångå kommittéförslaget.

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

435

AVDELNING VII

Plaster (cellulosaetrar och cellulosaestrar, konsthartser och
andra plaster) samt varor därav; naturgummi (kautschuk),
syntetiskt gummi och faktis samt varor därav

Kap. 39. Plaster (cellulosaetrar och cellulosaestrar, konsthartser
och andra plaster) samt varor därav

Allmänna synpunkter
Nuvarande tullförhållanden

Nuvarande bestämmelser innebär i stort sett att obearbetade plaster (basplaster)
drager en tull av 10 % av värdet och bearbetade plaster (plastfabrikat)
en tull av 15 % av värdet (efter slutförandet av kommitténs arbete
har tullen på vissa plattor nedsatts till 13 % av värdet i samband med
GATT-förhandlingarna år 1956). Från denna regel har undantag gjorts såtillvida
att vissa basplaster och halvfabrikat är fria från tull. Bestämmelserna
i fråga har tillkommit genom beslut år 1950 och är enligt vad som
då anfördes att betrakta som ett provisorium, vilket icke skall utgöra hinder
för en allsidig prövning av frågan vid en allmän revision av tulltaxan.

Tulltaxekommittén

Kommitténs förslag går i stort sett ut på en tull av 10 % av värdet för
basplaster och 13 % av värdet för plastfabrikat. Nuvarande tullfrihet för
vissa basplaster och halvfabrikat föreslås dock bibehållen och i vissa fall
något utvidgad.

Beträffande basplaster framhåller kommittén att tillverkningen av dessa
produkter är en gren av den organisk-kemiska industrin, varför uppfattningen
att basplaster bör beläggas med tull som organiska kemikalier (enligt
kommitténs förslag 12 %) icke kan anses omotiverad. Detta bör dock
enligt kommitténs uppfattning icke hindra att en sådan avgränsad och i
viss mån särpräglad kategori som basplaster åsättes lägre tull om skäl eljest
föreligger. Visserligen kan på detta sätt teoretiskt föreligga viss risk för ett
negativt tullskydd, men tillverkningen torde som helhet betraktad icke löpa
någon risk i berörda hänseende. Det framhålles även alt tullen på organiska
kemikalier f. n. i allmänhet ligger över 12 %. Kommittén har funnit övervägande
skäl föreligga att icke vidtaga någon ändring av tullen på basplaster
i allmänhet (inkl. sprut- och pressmassor).

436

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 195S

Kommittén berör i detta sammanhang särskilt frågan om tuilen på basplaster
som icke är föremål för tillverkning inom landet; eitei att ha eiinrat
om att vissa sådana produkter enligt gällande taxa är fria från tull
anför kommittén följande.

När det gäller tullfrihet för varor som icke är föremål för inhemsk tillverkning
bör observeras, att sådan tullfrihet får betydelse för konsumenterna
endast om den tar sig uttryck i ett lägre pris. Beträffande råvaror och
halvfabrikat gäller det därvid huruvida tullfriheten slår igenom i form av
lägre pris på de färdiga konsumtionsvarorna. Detta pris regleras emellertid
av tullen på sistnämnda varor, varför man icke har någon säkerhet för att
tullfriheten för råvarorna och halvfabrikaten kommer konsumenterna tillgodo,
med mindre hänsyn tages till densamma vid fastställandet av tullsatsen
på färdigfabrikaten. Såsom i det följande närmare utvecklas Jean detta
icke ske med plastfabrikat i allmänhet, eftersom man icke kan åstadkomma
en differentiering av tullen allt efter som de tillverkats av tullfria eller
fullbelagda basplaster. Vid sådant förhållande blir frågan om tullfrihet for
vissa basplaster närmast en fråga om fördelningen av tullskyddet mellan de
olika kategorierna av tillverkare. Då olika fabrikattillverkare använder
skilda slag av basplaster, skulle följden bli att vissa av dem komme i åtnjutande
av högre nettotullskydd än andra. Enligt kommitténs uppfattning
har man därför anledning att i princip ställa sig tveksam till att medgiva
tullfrihet för vissa basplaster — alldeles oavsett den vanskliga frågan om
plasternas inbördes utbytbarhet och konkurrens — och angelägenheten av
en sådan åtgärd framstår i alla händelser icke så stark som man från fabrikafindustrins
och handelns sida vill göra gällande. Vidare medför det även
om man begränsar sig till de obearbetade produkterna avsevärda tulltekniska
olägenheter att i större utsträckning särskilja olika slag av plaster.
Gränsdragningen mellan skilda kategorier kan ofta redan nu val a vansklig,
och utvecklingen går mot framställning av nya material genom modifiering
och blandning av olika plaster, vilket kommer att ytterligare försvåra varuslagens
systematiska avgränsning och identifiering. Industrin får emellertid
antagas ha inrättat sig efter den nuvarande tullfriheten för vissa basplaster,
varför skäl kan anföras för att låta detta förhållande bestå i den mån så kan
ske utan större olägenheter.

Beträffande tullen på plastfabrikat i allmänhet framhåller kommittén att
denna tull med hänsyn till plastfabrikatens alltmer ökade betydelse som
konsumtionsvaror innebär en avsevärd belastning på konsumenterna. Enligt
kommitténs uppfattning är det angeläget att tullsatsen hålles på lägsta
möjliga nivå. Med hänsyn till nuvarande tullskydd har kommittén emellertid
icke ansett tillräckliga skäl föreligga att underskrida den mot normaltullsatsen
svarande siffran 13 % av värdet.

Kommittén berör särskilt frågan om att eventuellt sätta lägre tull på
plastfabrikat som tillverkas av tullfria basplaster och anför härom följande.

En differentiering med hänsyn till det ingående materialets beskaffenhet
skulle emellertid såvitt angår färdiga plastartiklar erbjuda mycket stora svårigheter
i tulltekniskt hänseende. Vidare skulle en sådan differentiering
medföra att likartade varor med enahanda användning ofta^ komme att
beläggas med olika tull. För konsumenterna skulle detta framstå såsom obilligt,
och det skulle även kunna leda till en viss snedvridning av konsumtionen.
Man måste således enligt kommitténs uppfattning av flera skäl avsta

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958 437

från den lättnad i tullbelastningen på konsumenterna som teoretiskt skulle
kunna vinnas på nu antydda sätt.

Tullen på sådana plasthalvfabrikat som plattor, stänger och rör m. m.
anser kommittén höra i princip utgå efter samma grunder som för färdiga
plastvaror; kommittén framhåller att tillverkningen kan vara väl så komplicerad
för dessa halvfabrikat som för färdiga plastvaror.

Yttranden

Sveriges kemiska industrikontor påyrkar en tull av 12 % av värdet för
basplaster och i konsekvens därmed en tull av 15 % av värdet å bearbetade
plaster. Kemikontoret framhåller att det råder en enhällig uppfattning bland
tillverkarna av basplaster att dessa produkter logiskt sett bör draga samma
till'' som organiska kemikalier. Normaltullsatsen är i allmänhet högre och
understiger 12 % endast i de fall då någon av de viktigare vid tillverkningen
använda råvarorna är tullfri. Nämnda tullsats måste betraktas som
ett minimum om den organisk-kemiska industrin i vårt land skall beredas
betryggande skydd, som främjar en fortsatt utbyggnad. Liknande synpunkter
framföres av Skånes handelskammare.

Svenska plastföreningen anser att nu rådande tullförhållanden bör bibehållas.
Den av tulltaxekommittén föreslagna tullen på hel- och halvfabrikat
av plast skulle enligt föreningen leda antingen till en terms of trade förlust,
vilken icke innebär någon fördel för konsumenterna, eller till en hårdare
konkurrens. Denna skulle medföra en prissänkning, varvid strävanden till
besparingar komme att gå ut över kvalitet och omsorg i utförandet till nackdel
för konsumenterna. Föreningen har sin uppmärksamhet riktad på frågan
om plasternas rätta utnyttjande och har vidtagit en rad åtgärder för att
hos industrin upprätthålla höga krav på kvalitet, vilka åtgärder emellertid
icke skulle kunna fullföljas vid en tullsänkning.

I en tilläggsskrivelse uttrycker föreningen den uppfattningen att en sänkning
av nuvarande tullsatser skulle vara olämplig jämväl med hänsyn till
det nu framlagda förslaget till gemensam nordisk tulltaxa ävensom till planerna
på ett västeuropeiskt frihandelsområde.

Sveriges grossistförbund upprepar ett till kommittén framfört krav om
tullfrihet för basplaster, som icke är föremål för inhemsk tillverkning. Enligt
förbundet är det för närvarande endast ett fåtal stora råvaror, som tillverkas
inom landet. Riskerna med hänsyn till substituerbarhet bedömes som
ringa. Man påpekar att kommittén föreslagit ett bibehållande av en dylik
differentiering beträffande vissa cellulosaplaster. För att ett borttagande av
tullen på vissa basplaster skall komma konsumenterna till godo föreslås en
reducering av tullskyddet för hel- och halvfabrikat i allmänhet till 10 % av
värdet. Frågan om vilka basplaster som skall göras tullfria bör prövas genom
en särskild utredning; i varje fall bör icke polyeten, polyamider och
cellulosaplaster tullbeläggas. Sveriges köpmannaförbund ansluter sig till
de av Sveriges grossistförbund framförda synpunkterna.

438

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till nordisk tulltaxa upptager en tull av 10 % för basplaster och
15 % för hel- och halvfabrikat därav; tulltaxekommitténs förslag till tullfrihet
för vissa produkter saknar med ett undantag motsvarighet i det nordiska
förslaget.

Departementschefen

Med hänsyn till samordningen med det nordiska tulltaxeförslaget torde
någon ändring av den nu i allmänhet gällande tullnivån av 10 % för obearbetade
och 15 % för bearbetade plaster icke nu böra vidtagas. Hinder kan
icke ur nämnda synpunkt anses föreligga att tillsvidare bibehålla den tullfrihet
eller lägre tull som för närvarande i vissa fall är föreskriven.

39.01. Kondensations-, polykondensations- och polyadditionsprodukter

39.02. Polymerisationsprodukter

39.05. Modifierade naturhartser m. fl. produkter

39.06. Andra högmolekylära polymerer, konsthartser och plaster
Nuvarande tullförhållanden

Laminerade plattor samt plattor av akrylharts med en tjocklek av 0,6 mm
eller däröver är belagda med en tull av 13 % av värdet; i övrigt drager hithörande
varuslag frånsett vissa speciella produkter tull i enlighet med vad
fom angivits i det allmänna avsnittet, d. v. s. 10 % av värdet för obearbetade
produkter och 15 % av värdet för bearbetade produkter (halvfabrikat).

Tulltaxekommittén

Kommittén har icke föreslagit särbehandling av några hithörande produkter
utan i enlighet med de allmänna principerna upptagit 10 % av värdet
för obearbetade produkter (inkl. lim- och lackartade varor) och 13 %
för övriga varuslag.

Yttranden

Generaltullstyrelsen påpekar att till nr 39.06 numera har överförts alginsyra
samt salter och estrar därav, vilka varor tidigare skulle falla under
nr 38.19 med tull av 12 % av värdet; enligt styrelsens åsikt torde hinder
icke möta att låta de vid nr 39.06 föreslagna tullsatserna gälla även för dit
överförda varor av ifrågavarande slag.

Handelskammaren i Göteborg påyrkar tullfrihet för ett plastpreparat, benämnt
»Acronal», som användes inom pappers- och textilindustrierna; någon
tillverkning av liknande produkt uppgives icke förekomma inom landet.
Handelskammaren föreslår vidare tullfrihet för polyvinylacetatdispersioner.
Dessa kommer till övervägande del till användning för framställning av
s. k. emulsionsfärger, för vilket ändamål de är helt suhstituerbara med
ett sampolymerisat på basis av polystyren-polybutadien. Sistnämnda produkt
blir i regel liänförlig till nr 40.02 med tullfrihet. Tillämpning av en tull

439

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

av 10 % för den ena produkten och tullfrihet för den andra kommer enligt
handelskammarens uppfattning att medföra en allvarlig rubbning i marknadsförhållandena.

Frågan om tullen för polyvinylacetatdispersioner tas också upp av Sveriges
grossistförbund. Förbundet anser att sådana produkter, som på grund
av definitionen i anmärkning 4 under kap. 40 icke kan betraktas som syntetiskt
gummi, bör upptagas i särskild underrubrik under kap. 39 och göras
tullfria, eventuellt under villkor att varan användes för annat ändamål än
tillverkning av styckevaror. (Beträffande grossistförbundets generella yrkande
om tullfrihet för basplaster som icke tillverkas inom landet hänvisas
till det föregående allmänna avsnittet.)

Firma Leo A. Larsson yrkar i sin av kommerskollegium överlämnade
framställning att rör samt delar därtill av hård polyvinylklorid skall beläggas
med samma tull (8 %) som järnrör och isolerrör för elektriska ändamål;
yrkandet motiveras med att dylika plaströr ersätter järnrör vid byggnadsinstallationer.

Svenska handelsagenters förening framför beträffande rör av hård polyvinylklorid
enahanda yrkande som nyssnämnda företag. Vidare anser föreningen
det inkonsekvent att obearbetade produkter enligt nr 39.05 skall
draga en tull av 10 % medan ebonit enligt nr 40.15—40.16 endast drager 8 %;
tullen vid nr 39.05 bör därför nedjusteras till 8 % av värdet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa upptager en tull av 10 % för
obearbetade produkter och 15 % för övriga varuslag.

Departementschefen

Med hänsyn bl. a. till den ståndpunkt som intagits av det nordiska utskottet
kan jag icke biträda de yrkanden om särbehandling av vissa varor som
framställts i remissyttrandena. I enlighet med vad förut anförts har nuvarande
tullsatser om 10, 13 och 15 % av värdet för resp. obearbetade produkter,
vissa plattor samt övriga artiklar bibehållits i departementsförslaget. Härvid
har 13 % tullen, i anslutning till en i nomenklaturen använd gruppering
(jfr anm. 3 d till kap. 39), gjorts tillämplig icke blott på plattor av ifrågavarande
slag utan även på motsvarande duk, folier och band samt till
förevarande nummer hänförliga varor av dylikt material, vilket emellertid
knappast innebär någon saklig ändring. Tillämpning av nu anförda bestämmelser
även på alginsyra och produkter därav torde icke föranleda någon
erinran.

39.03. Cellulosaregenerat; cellulosanitrat och andra cellulosaderivat; vulkanfiber Nuvarande

tullförhållanden

Tullfrihet gäller för närvarande för cellulosaacetat, cellulosapropionat och
cellulosabutyrat utan inblandning av andra ämnen, för plattor, stänger och

440

Kungl. Mai:ts proposition nr 90 år 1958

rör av cellulosanitrat samt för plattor av andra cellulosaplaster med en
tjocklek av minst 1,5 mm, ävensom för plattor och folier för tillverkning av
röntgenfilm. Vulkanfiber i form av plattor drager en tull av 15 öre per kg
och i form av stänger eller rör en tull av 50 öre per kg. För laminerade plattor
utgör tullen i regel 13 % av värdet. I övrigt utgår tull beträffande de
flesta hithörande varuslag i enlighet med vad som angivits i det allmänna
avsnittet, d. v. s. med 10 % av värdet för obearbetade produkter och 15 %
av värdet för bearbetade produkter (halvfabrikat).

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår viss utvidgning av tullfriheten, bl. a. genom inbegripande
av varuslaget etylcellulosa. För vulkanfiber upptager kommittén en
tull av 5 % av värdet (samma tull som för papp). Beträffande övriga varuslag
föreslår kommittén i överensstämmelse med den allmänna principen
en tull av 10 % av värdet för obearbetade och 13 % av värdet för bearbetade
produkter (halvfabrikat).

Yttranden

Sveriges kemiska industrikontor framhåller att tullfriheten för etylcellulosa
endast bör avse s. k. högetylerad vara; för den lågetylerade varan bör
tull alltjämt utgå.

Svenska plastföreningen säger sig icke kunna dela kommitténs uppfattning
att vulkanfiber bör jämställas med papp. Enligt föreningens åsikt bör
varan betraktas som en plastvara och i konsekvens härmed beläggas med en
tull av 15 % av värdet.

Beträffande Sveriges grossistförbunds generella yrkande om tullfrihet
för basplaster som icke tillverkas inom landet hänvisas till det föregående
allmänna avsnittet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Enligt utskottets förslag skall ofärgad och olackerad vulkanfiber draga
en tull av 5 % och annan vulkanfiber en tull av 6 % av värdet. För övriga
varuslag föreslås de generella tullsatserna 10 % av värdet för obearbetade
och 15 % av värdet för bearbetade produkter med allenast det undantaget,
att varor avsedda för tillverkning av ljuskänslig film liksom enligt kommittéförslaget
lämnats fria från tull.

Departementschefen

Icke heller vid denna rubrik är jag beredd att tillstyrka vid remissbehandlingen
framkomna yrkanden. Departementsförslaget har i överensstäm*
melse med vad förut anförts utformats med bibehållande av nu gällande
tullfrihet samt 10, 13 och 15 % tull för resp. varugrupper, vilka härvid
av tekniska skäl underkastats vissa smärre modifikationer av huvudsakligen
formell natur, däribland samma jämkning av 13 % tullens tillämpningsområde
som berörts under föregående rubrikgrupp. Det vid remiss -

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

441

behandlingen framställda önskemålet beträffande etylcellulosa har vid sådant
förhållande icke längre någon relevans. För vulkanfiber har i överensstämmelse
med tulltaxekommitténs förslag upptagits en tullsats av 5 %
av värdet.

39.04. Härdade proteiner
Nuvarande tullförhållanden

Konsttarmar drager en tull av 15 % av värdet; övriga produkter är fria
från tull.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en till 13 % nedsatt tull för konsttarmar och bibehållen
tullfrihet för övriga produkter.

Yttranden

Från ett flertal håll har berörts frågan om tullen på konsttarmar; denna
fråga behandlas i det följande under nr 39.07.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa upptager en tull av 15 % av
värdet för hela rubriken.

Departementschefen

Någon ändring av tullen på konsttarmar torde bl. a. med hänsyn till det
nordiska förslaget icke kunna förordas. Jag finner icke skäl att i detta sammanhang
föreslå någon ändring av tullfriheten för övriga hithörande varor.

39.07. Varor av material, hänförliga till 39.01—39.06 (färdigvaror av plast)
Nuvarande tullförhållanden

Varor av här ifrågavarande slag drager i regel en tull av 15 % av värdet.
Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår i enlighet med vad förut angivits en tull av 13 % av
värdet för samtliga hithörande artiklar.

Framkomna yrkanden om tullfrihet för varor som icke är föremål för inhemsk
tillverkning avvisas med följande motivering.

När det gäller en slumprubrik som den här ifrågavarande är det självklart
att man kan finna åtskilliga artiklar som icke är föremål för inhemsk tillverkning.
Framhållas må emellertid att även om inhemsk tillverkning av en
viss bestämd artikel icke förekommer konkurrens kan föreligga med inom
landet producerade varor av närstående slag. Icke minst på nu ifrågavarande
område går vidare utvecklingen mycket snabbt, och det är ofta blott en
tidsfråga när en nyframkommen produkt skall börja tillverkas här i landet.

442

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

Kommittén behandlar vidare särskilt frågan om tullen på konsttarmar
och anför härom följande.

Från handelns sida har ifrågasatts upptagande av konsttarmar i en särskild
underrubrik med lägre tull än den för närvarande tillämpade; till stöd
härför har åberopats att varan utgör en nödvändighetsartikel som av livsmedelsindustrin
förbrukas i stora mängder. En tillverkare av s. k. naturintarmar
har hemställt att tullen på såväl dylika tarmar som tarmar av cellofan
måtte höjas från 15 till 20 % eller i alla händelser kvarstå oförändrad;
nedsättning eller borttagande av tullen skulle betyda favorisering av mindre
goda utländska produkter framställda i länder med lägre standard och lägre
arbetskostnader. Enligt kommitténs uppfattning föreligger icke anledning
att behandla något av dessa varuslag annorlunda än plastartiklar i allmänhet.

Yttranden

Stockholms handelskammare och handelskammaren i Göteborg samt Sveriges
grossistförbund redovisar framställningar från importörhåll om tullfrihet
eller lägre tull för konsttarmar; man vänder sig i dessa framställningar
bl. a. mot det i betänkandet återgivna uttalandet om de utländska
produkternas kvalitet.

Sveriges grossistförbund yrkar vidare att bijouterier upptages med
en tull av 10 % av värdet. Till stöd härför åberopas att kommittén föreslagit
en tull av denna storlek för andra oäkta bijouterier (nr 71.16). Tillämpningen
av skilda tullsatser för olika slag av bijouterier skulle komma att
innebära stora praktiska svårigheter och medföra avsevärt merarbete vid
varornas tulltaxering. Nedsättningen av tullen anses icke komma att innebära
någon nackdel för den svenska industrin, då den inhemska tillverkningen
av bijouterier av såväl plast som övrigt material är synnerligen obetydlig.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Denna rubrik har av utskottet föreslagits i sin helhet upptagen med en
tull av 15 % av värdet.

Departementschefen

Av remissinstanserna framställda yrkanden om särbehandling av vissa
varor kan jag, bl. a. med hänsyn till det nordiska förslaget, icke biträda.
I enlighet med vad tidigare anförts har rubriken i departementsförslaget
upptagits med oförändrad tull av 15 % av värdet.

Kap. 40. Natur gummi (kautschuk), syntetiskt gummi och
faktis samt varor därav

Allmänna synpunkter
Tulltaxekommittén

Inledningsvis redovisar kommittén under detta kapitel vissa av gummiindustrin
framförda allmänna synpunkter på den internationella konkur -

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

443

rensen. Kommittén anser att vad sålunda anförts icke i och för sig motiverar
någon särbehandling av nämnda industri. Import- och produktionsstatistiken
tyder heller icke på att konkurrensen skulle vara särskilt hård,
och industrins uppgifter anses ge vid handen att det snarast är den inhemska
konkurrensen som är avgörande för priserna på den svenska marknaden.
Även om därför i nu rådande läge ett tullskydd av den storlek som
svarar mot normaltullsatserna ej skulle behöva utnyttjas, utesluter detta
enligt kommitténs uppfattning icke att ett starkare behov av tullskydd
kan göra sig gällande i situationer av skärpt konkurrens. Med hänsyn till
förhållandena anser emellertid kommittén att några generella regler för bestämmande
av tullsatserna icke bör uppställas.

Yttranden

Sveriges kemiska industrikontor anser att den internationella konkurrensens
skiftande karaktär icke nog beaktats vid den konkreta utformningen
av tuilsatserna och att detta är den kanske allvarligaste principiella invändning
som kan riktas mot kommittéförslaget.

Kemikontoret framhåller att gummiindustrins produkter i stor utsträckning
utgöres av internationella standardvaror, som tillverkas i stora serier
med höga fasta kostnader och karakteriseras av en begränsad elasticitet i
utbudet. Enligt kemikontorets uppfattning ger en systematisk genomgång
av de ekonomiska argument, som anförts i den allmänna delen av kommitténs
betänkande, vid handen att såväl majoriteten som reservanterna uttalar sig
till förmån för ett tullskydd åt industrier av den karaktär som gummiindustrin
representerar. Kemikontoret anser sig kunna konstatera att kommittén icke
desto mindre för flertalet rubriker föreslagit ett otillräckligt skydd, och
detta gäller i än högre grad reservanterna.

Att kommittén icke tillmötesgått industrins krav på tullskydd har tydligen,
anför kemikontoret, delvis sin grund i att tullskyddet ofta icke alls eller
endast till en del prismässigt utnyttjas. Denna omständighet borde i stället
räknas industrin till godo. Som stöd för att de prismässiga konsekvenserna
av tullar icke behöver ingiva allvarliga farhågor nämnes även, att den
svenska gummiindustrins vinstmarginal icke varit större än genomsnittet
för hela den svenska industrin.

Kemikontoret framhåller i detta sammanhang att kommitténs förslag
innebär en kraftig sänkning av tullarna för bl. a. däck och gummiskor. Resultatet
härav anses bli att landet gör eu terms of trade-förlust. Däremot
får konsumenterna ingen fördel av tullsänkningen, eftersom den inhemska
prisnivån icke ytterligare sänkes.

En annan omständighet som tydligen även spelat en viss roll då kommittén
föreslagit ett lägre tullskydd än det av industrin begärda, är, säger kemikontoret,
den kraftiga expansionen av den svenska gummiindustrin sedan
förkrigstiden. Det erkännes allmänt att denna industri är högt rationaliserad.
Enligt reservanterna Gustafssons och Westerlinds principiella mening
skulle tullskyddet för t. ex. däck och gummiskor ha hämmat rationalise -

444

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

ringstakten inom industrin. Det torde svårligen låta sig bevisas, att den
höga expansionstakten inom gummiindustrin skulle varit ännu högre, om
industrin under denna utbyggnadstid saknat tullskydd eller haft ett lågt
sådant.

Kemikontoret kommer därefter in på frågan om exportoffensiver i olika
konjunkturlägen och framhåller riskerna för att vårt land kan komma att
utsättas för sådana kampanjer. Eftersom gummiindustrin mycket lätt blir
utsatt för hård priskonkurrens, ofta av dumpingnatur, så snart överskottsproduktion
förekommer i utlandet, anses det befogat att gummiindustrin
tillerkännes ett visst sltvalpskydd. Det är sannolikt otänkbart att genomföra
permanenta tullsatser, som innebär ett effektivt skydd mot dumping av det
kraftigare slaget. Ett skydd mot måttlig dumping kan emellertid inbegripas
i de permanenta tullsatserna utan frångående av landets allmänna lågtullpolitik,
i synnerhet som någon allvarlig risk icke föreligger att ett sådant
skydd oskäligt utnyttjas.

Kemikontoret anser vidare att man bör resa en viss barriär mot utländsk
dumping genom att föreskriva en kombinerad vikt- och värdetull. En sådan
tull anses dessutom vara av största betydelse för att begränsa import av lågkvalitetsvaror.

Skånes handelskammare understryker från gummiindustrins sida gjorda
påpekanden om det oförmånliga konkurrensläge, som den svenska industrin
intager i förhållande till utlandet med avseende å lönenivå och skiftarbete.
Konkurrensen utifrån är uppenbarligen i starkt stigande. En väsentlig ökning
av importens andel i den svenska förbrukningen måste komma att resultera
i ett krympande underlag för den inhemska gummifabrikationen
med därav följande kortare serier och högre kostnader. Ur beredskapssynpunkt
anser handelskammaren det angeläget att de olika grenarna av gummiindustrin
beredes sådant tullskydd att produktionen kan upprätthållas i
nuvarande omfattning.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk marknad omfattar hela detta kapitel
med ett par mindre betydelsefulla undantag. De föreslagna tullsatserna
överensstämmer i flertalet fall med tulltaxekommitténs förslag.

Departementschefen

Allmänna regler för tullsättningen på detta område torde icke kunna uppställas,
utan jag torde i det följande få ta ställning till frågan under resp.
rubriker.

445

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

40.01. Naturgummi, balata, guttaperka och liknande naturliga produkter

40.02. Syntetiskt gummi; faktis, framställd av oljor

40.03. Gummiregenerat

40.04. Avklipp och annat avfall samt mjöl, av annat gummi än hårdgummi

Här avsedda varor är f. n. med undantag av faktis fria från tull. Tulltaxekommittén
föreslår tullfrihet för samtliga varuslag, och detsamma är fallet
med nordiska ekonomiska samarbetsutskottet. Rubrikerna har i enlighet
härmed upptagits med tullfrihet i det nu framlagda taxeförslaget.

40.05. Plattor, duk och band av ovulkat gummi
Nuvarande tullförhållanden

Material avsett att upplösas drager en tull av 15 öre per kg; för andra varor
utgår tull med 25 eller 50 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 8 % av värdet för alla hithörande varuslag.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Även i förslaget till gemensam nordisk tulltaxa har för hela rubriken upptagits
en tull av 8 % av värdet.

Departementschefen

Jag finner icke anledning till erinran mot den föreslagna tullsatsen.

40.06. Ovulkat gummi i andra former
Nuvarande tullförhållanden

Av hit hänförliga varor är impregnerat garn belagt med samma tull som
motsvarande icke impregnerade garn, isoleringsband, tejp o. d. med olika
tullsatser beroende på grundmaterialet samt gummilösningar med en tull
av 15 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår att impregnerat garn av textilmaterial skall draga
samma tull som det icke impregnerade garnet, att andra varor av gummi i
förening med annat material åsättes en tull av 10 % av värdet samt att övriga
varuslag belägges med 8 % värdetull.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa omfattar icke impregnerat garn
men sammanfaller beträffande övriga varuslag med tulltaxekommitténs förslag.

446

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Departementschefen

Kommitténs förslag föranleder icke någon erinran från min sida.

40.07. Tråd och rep av mjukgummi
Nuvarande tullförhållanden

Icke överklädd tråd är tullfri; med silke överklädd tråd drager en tull
av 6 kronor per kg och med bomull överklädd tråd en tull av 13 % av värdet
(vid tiden för kommitténs arbete utgick tullen med 2 kronor per kg;
ändringen tillkom genom 1955 års beslut om särskild tullavgift); för andra
artiklar varierar tullen efter varans beskaffenhet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår fortsatt tullfrihet för icke överklädd tråd och en tull
av 10 % av värdet för övriga varuslag.

Yttrande

Textilrådet uttalar att tillverkningen av överklädd gummitråd genom
förslaget får sitt tullskydd så allvarligt försämrat att det torde medföra allvarliga
konsekvenser för fortsatt svensk produktion. Då tråden i fråga om
användning och konsumtion nära överensstämmer med elastiska band och
då dessutom normaltullsatsen är praktiskt taget densamma, talar alla
skäl enligt textilrådet för att överklädd gummitråd ges samma tullskvdd
som elastiska band.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår en tull av 5 % av värdet för icke överklädd tråd; övriga
varuslag beröres icke av hittills framlagt förslag till nordisk marknad.

Departementschefen

I avvaktan på prövning av frågan om en nordisk marknad förordar jag i
enlighet med tulltaxekommitténs förslag att tullfriheten för icke överklädd
tråd bibehålies.

Vad den överklädda tråden beträffar skulle kommitténs förslag enligt i
betänkandet återgivna, på industrins kalkyler grundade uppgifter innebära,
i fråga om bomullsöverklädd vara en betydande höjning av den före juli
1955 gällande tullen och i fråga om silkeöverklädd vara en mindre sänkning
av tullen. Att den överklädda tråden drager lägre tull än de av textilrådet
åsyftade elastiska banden, vilka utgör fabrikat av dylik tråd, finner jag icke
särskilt anmärkningsvärt; kommitténs förslag överensstämmer i detta hänseende
med industrins hos kommittén framlagda förslag, ehuru detta beträffande
såväl tråd som band låg på en högre nivå. Enligt min uppfattning
finns icke heller beträffande den överklädda tråden anledning frångå kommittéförslaget.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

447

40.08. Plattor, duk och band m. m. av nrjukgummi

40.09. Rör och slangar av mjukgummi

40.10. Driv- och transportremmar av mjukgummi
Nuvarande tullförhållanden

Av ifrågavarande s. k. tekniska gummivaror drager plattor och duk en
tull av 25 eller 50 öre per kg, strängar och stänger en tull av 50 öre—kr.
1: 20 per kg, slangar i allmänhet en tull av 50 öre per kg, spiral- och pansarslangar
samt driv- och transportremmar en tull av 8 % av värdet (sistnämnda
tullsats har tillkommit genom 1955 års beslut om särskild tullavgift;
tidigare utgick tullen med 30 resp. 35 öre per kg).

Tulltaxekommittén

Kommittén har föreslagit en tull av 8 % av värdet för spiral- och pansarslangar
samt 10 % av värdet för övriga varuslag samt till stöd för sitt förslag
anfört följande.

Nuvarande tullsatser innebär en i förhållande till värdet av olika varuslag
mycket varierande tullbeskattning. För många betydelsefulla artiklar
är tullen emellertid låg. Tillämpning av normaltullsatserna på detta område
skulle därför i många fall innebära en mycket betydande tullhöjning. Kommittén
anser icke de aktuella konkurrensförhållandena motivera en sådan
höjning, än mindre en ytterligare förstärkning av det slag, som från industrins
sida begärts för vissa varuslag. Även om man vill i tullsatserna inrymma
en viss marginal för skärpt konkurrens föreligger enligt kommitténs
uppfattning icke tillräcklig anledning att höja dem ända till normaltullsatsernas
nivå. Nämnas bör å andra sidan, att kommitténs förslag beträffande
textilvaror innebär en höjning av tullbelastningen på ingående
textilmaterial av bomull. Däremot innebär förslaget i allmänhet en sänkning
av tullen på rayonmaterial. Skillnaden i tullbelastning vid användning
av dessa olika material blir därför i själva verket relativt obetydlig — enligt
tillgängligt kalkylmaterial skulle den för drivremmar röra sig om 1 å 2 %
och för transportremmar om 2 å 3 % av värdet — och kan enligt kommitténs
uppfattning icke motivera en ur praktisk synpunkt mycket besvärande
differentiering i tullhänseende. Icke heller anser kommittén en sådan åtgärd
påkallad av den omständigheten att tullen beträffande vissa hithörande artiklar
för närvarande ligger på en hög nivå. Kommitténs överväganden har
lett till den uppfattningen att den för de viktigaste varorna bundna GATTnivån
10 % av värdet innebär en lämplig avvägning av tullskyddet för hithörande
artiklar. Tillräckliga skäl har dock icke befunnits föreligga att bryta
den i GATT gjorda bindningen vid 8 % av värdet för spiral- och pansarslangar.

Reservationer mot kommitténs förslag har avgivits av ledamöterna Boo
och Westerlind.

Herr Boo har föreslagit en tull av 8 % för rubrikerna 40.09 och 40.10 med
hänvisning Lill den starka ställning svensk industri intager.

Herr Westerlind har beträffande hela varugruppen anfört följande.

De svenska producenterna av tekniska gummivaror synes mycket väl
kunna hävda sig på marknaden redan med nuvarande låga tullsatser. Enligt

448

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

vad industrin själv framhållit beträffande flertalet hithörande varor är behovet
av tullskydd ej särskilt framträdande. Tillgängliga prisuppgifter ger
vid handen, att de svenska artiklarna för närvarande i allmänhet är betydligt
billigare än motsvarande utländska. Dessa förhållanden torde få betraktas
såsom ett uttryck för att den svenska gummiindustrin är väl utvecklad
och högt rationaliserad — en sak som branschens företrädare själv
starkt framhävt. Vidare bör observeras, att en väsentlig del av importen sker
från våra grannländer. Under sådana omständigheter finns det inga skäl
att höja den nuvarande tullnivån mera än som behövs för att kompensera
de förhöjda tullarna på det textilmaterial som ingår i många av dessa gummiartiklar.
Med utgångspunkt från det förslag till textila tullsatser som i
det följande kommer att läggas fram, synes en tull om 6 % för de i förevarande
positioner ingående artiklarna vara lämpligt avvägd.

Yttranden.

Sveriges kemiska industrikontor anför att gummiindustrin beträffande nr
40.09 och 40.10 icke motsätter sig kommitténs förslag med hänsyn till gällande
GATT-bindningar; detta gäller även för GATT-bundna artiklar under
nr 40.08 (plattor och duk med vävinlägg), dock endast under den förutsättningen
att tullen för bil- och cykelgummi höjes till 16 % med en minimitull
av 85 öre per kg; för resterande till nr 40.08 hänförliga produkter
yrkas en tull av 13 % av värdet.

Enligt kemikontorets beräkningar skulle kommitténs förslag i fråga om
tekniska gummivaror (vartill man räknat även vissa andra varor än de i
förevarande rubriker upptagna) innebära en sänkning av bruttotullskyddet.
från 11,4 till 9,7 % eller till ungefär 25 % under normaltullnivån. Kemikontoret
anser att reservanternas förslag, då fråga är om varor i vilka textilvaror
ingår i större mängd, i många fall icke ens skulle täcka råvarubelastningen
utan ge ett negativt tullskydd. Man förnekar att industrin skulle
ha framhållit att behovet av tullskydd för tekniska gummivaror icke vore
särskilt framträdande. Industrins representanter har endast uttalat att sådana
tekniska gummivaror, som tillverkas på individuell beställning av kunderna,
icke har behov av ett lika högt tullskydd som de standardiserade
massartiklarna. Gummiindustrins sortiment av tekniska gummivaror utgöres
emellertid till två tredjedelar av internationella standardvaror, och
kemikontoret finner det anmärkningsvärt att reservationerna hänför sig
just till dessa artiklar. För sådana varor är ett relativt högt tullskydd motiverat;
det bör enligt kemikontorets uppfattning icke ligga under normaltullarna.

Skånes handelskammare uttalar att av gummiindustrin förebragt utredning,
enligt handelskammarens mening, ger vid handen att de av kommittén
för vissa positioner föreslagna tullsatserna är otillräckliga; handelskammaren
nämner särskilt nr 40.08 bland de åsyftade positionerna.

Sveriges grossistförbund är av den uppfattningen att den svenska industrins
dominans ytterligare förstärkts genom införandet av värdetullarna år
1955. Någon ytterligare höjning av dessa tullar bör under inga förhållanden
ifrågakomma, utan tullsatsen för rör och slangar samt driv- och transportremmar
bör begränsas till 6 % av värdet.

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

449

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår en tull av 10 % av värdet för samtliga här ifrågavarande
artiklar.

Departementschefen

I fråga om de varuslag, beträffande vilka tulltaxekommitténs och nordiska
utskottets förslag sammanfaller, d. v. s. samtliga varuslag med undantag
av spiral- och pansarslangar, tillstyrker jag den föreslagna tullsatsen
10 % av värdet. Vad beträffar spiral- och pansarslangar förordar jag, med
hänsyn bl. a. till föreliggande GATT-bindning, att tullen tills vidare i enlighet
med tulltaxekommitténs förslag bibehålies vid 8 % av värdet.

40.11. Ringar, däck, slangar och fälgband för hjul
Nuvarande tullförhållanden

Massiva hjulringar drager en tull av 80 öre per kg; andra artiklar belägges
med tull av kr. 1: — eller 1: 20 per kg, varvid den förstnämnda tullsatsen
i vissa fall maximeras till 16 % av värdet (denna maximering har tillkommit
efter GATT-förhandlingar år 1956). För det viktigaste varuslaget,
nämligen bildäck, utgår sålunda tull med kr. 1: —■ per kg, dock högst 16 %
av värdet. Därest däck eller andra hithörande artiklar är avsedda för tillverkning
av bilar gäller emellertid en tull av 12 % av värdet.

Tulltaxekommittén

För massiva ringar föreslås en tull av 10 % av värdet, för andra varuslag
en tull av 13 % av värdet, dock minst 85 öre per kg.

I fråga om massiva ringar hänvisar kommittén till sitt förslag under nr

40.08.

Beträffande andra varuslag anför kommittén i huvudsak följande.

Nuvarande läge kännetecknas av att tullskyddet prismässigt icke utnyttjas
av de svenska tillverkarna. Industrins motståndskraft är å andra sidan
icke prövad i starkare konkurrens och vikande konjunktur. Enligt kommitténs
uppfattning kan det med hänsyn bl. a. till dessa varuslags dominerande
betydelse för gummiindustrins verksamhet vara berättigat att vid tullens
fastställande taga hänsyn till att situationer kan uppkomma, då en skärpt
konkurrens från utlandet medför större behov av skydd, i synnerhet som
den inhemska konkurrensen av hittillsvarande erfarenheter att döma skapar
vissa garantier mot ett otillbörligt utnyttjande av tullen i andra lägen.
Kommittén har dock icke funnit skäl föreligga att av denna anledning överskrida
normaltullsatsen, utan ansett denna i princip innefatta en tillräcklig
marginal för nu ifrågavarande ändamål. På grund härav föreslår kommittén
att tullsatsen såvitt angår däck fastställes till en nivå motsvarande
13 % av värdet; för slangar ligger normaltullsatsen något lägre men detta
varuslag är av mindre betydelse och torde lämpligen böra draga samma tull
som däck. Tullens uppgift att främst tjäna som ett skydd i prisfallssituationer
gör emellertid alt kommittén funnit lämpligt att värdetullen i detta fall
kombineras med eu efter vikten beräknad minimitull. Kommittén har fun29
Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 90

450

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

nit en tullsats av 85 öre per kg lämpligt avvägd för detta ändamål. Enligt
kommitténs uppfattning bör tullen vara oberoende av huruvida fråga är om
däck och slangar i allmänhet (ersättningsringar) eller dylika artiklar för
biltillverkning (monteringsringar). Den särskilda tullsats som kan komma
att fastställas för sammansättningsdelar till bilar (se nr 87.02 in. fl.) bör
således icke äga tillämpning på varor av här ifrågavarande slag.

Yttranden

Sveriges kemiska industrikontor påyrkar en tull av 16 % av värdet, dock
minst 85 öre per kg, motsvarande den tullbindning som gjordes vid GATTförhandlingarna
år 1956. Kemikontorets huvudsakliga argumentering återfinnes
i de allmänna synpunkter, som refererats inledningsvis under detta
kapitel och som främst avser nu ifrågavarande, för gummiindustrin dominerande
varuslag. Vad där anförts från kemikontorets sida belyses med
vissa uppgifter, som särskilt hänför sig till nu ifrågavarande artiklar. Med
hänsyn till den försämring i terms of trade, som enligt kemikontorets uppfattning
kan väntas uppstå, och till det förhållandet, att de låga svenska priserna
innebär att tullskyddet icke utnyttjas, anser kemikontoret någon fördel
för vårt land icke vara att vinna genom en sänkning av tullen.

Skånes handelskammare ansluter sig till förslaget om en tull av 16 %
av värdet, dock minst 85 öre per kg under framhållande av att man anser industrins
motivering för ett högre tullskydd än kommittén föreslagit vara
tungt vägande.

AB Teat påyrkar i den av Stockholms handelskammare överlämnade
framställningen en tull av 12 % av värdet för däck och slangar.

Handelskammaren i Göteborg återger vissa av tillverkare av traktorer anförda
synpunkter rörande tullen på delar för tillverkning av traktorer (jfr
nr 87.06); för dylika delar inklusive däck och slangar önskas en tull av 8 %
av värdet.

Sveriges grossistförbund föreslår en tull av 50 öre per kg och anför till
stöd härför följande.

Kommitténs framhållande av att man måste taga hänsyn till eventuella
situationer, då en skärpt konkurrens från utlandet skulle medföra ökat behov
av skydd, synes icke mera motiverat beträffande gummiindustrin än i
fråga om andra industrier. Kommitténs uppfattning att den föreslagna tullen
främst skulle tjäna som ett skydd i prisfallssituationer motiverar i själva
verket en specifik tull på däck och slangar. Även med hänsyn till den stora
betydelse som råvarupriset har för färdigvarans pris synes en vikttull vara
att föredraga. Därför föreslå vi, att tullskyddet för däck- och slangtillverkningen
utformas såsom en vikttull och att den på grund av den inhemska
industrins dominerande ställning icke sättes högre än kr. 0: 50 per kg.

Generaltullstyrelsen påpekar att genom en ändring i nomenklaturen fälgband
överflyttats från nr 40.14 till nr 40.11; den vid nr 40.11 B föreslagna
tullsatsen torde enligt styrelsen böra gälla även beträffande fälgband.

Sveriges gummiindustriförening har, efter det att nordiska ekonomiska
samarbetsutskottet framlagt förslag till gemensam nordisk tulltaxa, vari
för andra ringar än massiva upptagits en tullsats av 13 % av värdet, fram -

451

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

fört vissa synpunkter på detta förslag. Föreningen anser det anmärkningsvärt
att förslaget upptager en enkel värdetull utan kombination med vikttull.
Förslaget anses få särskilt stora återverkningar på den svenska bildäcksindustrin.
Sverige är nämligen det enda av de nordiska länderna som
har bilindustri, och konkurrensen säges vara ytterligt skärpt vid försäljning
till bilfabrikanter. Hela tullfrågan har för övrigt, uttalar föreningen, kommit
i ett nytt skede genom de västeuropeiska integrationssträvandena. Föreningen
befarar att de europeiska företag, som vill erövra en större marknad
i ett västeuropeiskt frihandelsområde, kommer att börja sin expansion
under den tidigare delen av övergångsperioden och därvid främst kommer
att inrikta sina ansträngningar på de länder, som i utgångsläget har relativt
låga tullar. Föreningen fäster utomordentlig vikt vid att den av tulltaxekommittén
föreslagna minimivikttullen icke slopas.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår för massiva ringar en tull av 10 % av värdet och för
övriga hit hänförliga artiklar en tull av 13 % av värdet.

Departementschefen

I fråga om massiva ringar har jag ingen erinran mot tulltaxekommitténs
och nordiska utskottets förslag om en tull av 10 % av värdet.

Vad beträffar andra slag av ringar, vilka är det helt dominerande varuslaget,
upptager såväl kommitténs som utskottets förslag en tull av 13 % av
värdet, men denna är i kommitténs förslag kombinerad med en minimitull,
uppgående till 85 öre per kg. Anordningen med minimitull skulle vid
rådande prisläge icke ha någon större betydelse i fråga om ersättningsringar,
men beträffande monteringsringar skulle den innebära en klar höjning
över den föreslagna nordiska nivån. Vad som anförts till stöd för införande
av en minimitull kan enligt min uppfattning icke i dagens läge motivera
ett sådant avsteg från den nordiska samordningen. Jag förordar sålunda
att tullsatsen för icke massiva ringar bestämmes till 13 % av värdet. Förslagets
genomförande kräver, såvitt angår monteringsringar, ändring i
GATT-avtalet.

40.12. Hygieniska och farmaceutiska artiklar
Nuvarande tullförhållanden

Till detta nummer hänförliga artiklar är belagda med en tull av kr. 1: 20
per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 5 % av värdet under framhållande av alt
varor av detta slag endast i ringa utsträckning tillverkas inom landet och att
det med hänsyn därtill är motiverat att bibehålla eu låg tullnivå.

452

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår en tullsats om 8 % av värdet för dessa artiklar.

Departementschefen

I avvaktan på prövningen av frågan om en nordisk marknad biträder jag
tulltaxekommitténs förslag.

40.13. Kläder och tillbehör därtill
Nuvarande tullförhållanden

Dykardräkter drager en tull av 10 % av värdet; övriga artiklar är belagda
med en tull av kr. 1: 20 per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 10 % av värdet eller samma tull som beträffande
slumprubriken (nr 40.14) för arbeten av mjukgummi.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Även nordiska ekonomiska samarbetsutskottet föreslår beträffande denna
rubrik en tull av 10 % av värdet.

Departementschefen

Jag biträder det av tulltaxekommittén och nordiska utskottet framlagda
förslaget.

40.14. Andra varor av mjukgummi
Nuvarande tullförhållanden

Tull utgår för packningar och tätningar med 25 eller 50 öre per kg, för
andra tekniska artiklar ävensom stoppningsmaterial av porös gummimassa
med 80 öre per kg, för mattor med 50 öre per kg och för övriga varor med
kr. 1: 20 per kg.

Tulltaxekommittén

Denna rubrik har i kommitténs förslag upptagits med en tull av 10 % av
värdet. Kommittén framhåller att under denna slumprubrik faller till stor
del varor som tillverkas på beställning och för vilka behovet av tullskydd
enligt vad industrin själv framhållit icke är så framträdande. Å andra sidan
hänföres hit även mera standardbetonade artiklar, exempelvis mattor, beträffande
vilka den utländska konkurrensen har större möjligheter att göra
sig gällande. Kommittén har emellertid icke ansett tillräckliga skäl föreligga
att differentiera tullen utan funnit en tullsats av nyss angivna storlek innebära
en lämpligt avvägd tullsats för rubriken som helhet betraktad.

Reservationer mot kommitténs förslag har avgivits av vissa av kommitténs
ledamöter.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

453

Herrar Boo och Gustafsson föreslår sålunda en tull av 8 % av värdet under
åberopande av att för de flesta hithörande varuslag behovet av tullskydd
enligt vad industrin själv framhållit ej är särskilt framträdande.

Herr Westerlind föreslår en tullsats av 6 % för packningar och tätningar
med åberopande av vad han anfört under nr 40.08—40.10.

Yttrande

Sveriges kemiska industrikontor yrkar av skäl som anföres under nr
40.08—40.10 på en tull av 13 % för icke GATT-bundna varor, d. v. s. mattor
samt varor för tekniskt bruk med undantag av packningar och tätningar i
förening med textilmaterial.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk marknad upptager en tull av 10 % av
värdet för denna rubrik.

Departementschefen

Jag ansluter mig till tulltaxekoinmitténs och nordiska utskottets samstämmiga
förslag.

40.15—10.16. Hårdgummi och varor därav
Nuvarande tullförhållanden

Avfall och pulver är tullfria; övriga varor drager tull efter olika vikttullsatser.

Tulltaxekommittén

Kommittén ifrågasätter icke någon ändring av tullfriheten för avfall
(inkl. skrot) och pulver samt föreslår en tull av 8 % av värdet för övriga
varuslag.

Yttranden

Sveriges kemiska industrikontor påyrkar en tull av 10 % av värdet. Kemikontoret
framhåller att för flertalet hithörande högt förädlade artiklar
spelar råvarukostnaden underordnad roll, varför normaltullsatsen blir i stort
sett densamma som för motsvarande artiklar i plast. Ehuru gummiindustrin
anser att för här ifrågavarande artiklar en tull av 13 % vore befogad, begränsar
den sitt yrkande till förut angivna procentsats.

Skånes handelskammare stöder industrins yrkande om en tull av 10 %
av värdet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till nordisk tulltaxa upptager tullfrihet för avfall (inkl. skrot)
och pulver samt en tull av 8 % av värdet för övriga varuslag.

Departementschefen

Enligt min uppfattning föreligger icke anledning frångå kommitténs och
utskottets samstämmiga förslag.

454

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

AVDELNING VIII

Hudar, skinn, läder, pälsskinn och varor därav; sadelmakeriarbeten;
reseffekter, handväskor och liknande artiklar;

varor av tarmar

Köp. 41. Hudar, skinn och läder

41.01. Hudar och skinn, oberedda

Tullfrihet gäller f. n. för detta varuslag och har i enlighet med tulltaxekommitténs
och nordiska ekonomiska samarbetsutskottets förslag bibehållits
i det nu framlagda förslaget.

41.02—41.05. Läder i allmänhet
Nuvarande tullförhållanden

Tullen för hithörande varuslag utgick vid tiden för tulltaxekommitténs
arbete efter olika vikttullsatser men ändrades genom 1955 års beslut om
särskild tullavgift till 7 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén har föreslagit en tull av 8 % av värdet för alla dessa rubriker.

Förslaget har främst baserats på förhållandena i fråga om ovanläder,
beträffande vilket varuslag kommittén anfört bl. a. följande.

I själva verket torde garverinäringen för närvarande ha att kämpa med
betydande svårigheter, vilka till stor del torde få tillskrivas en på senare år
alltmer skärpt utländsk konkurrens. Mot denna lämnar de nuvarande tullarna,
som endast uppgår till 2 å 3 %, uppenbarligen icke något nämnvärt
skydd. Enligt kommitténs bedömande är vid rådande konkurrensförhållanden
icke heller normaltullnivån — denna uppgår i genomsnitt till ca 5 % av
värdet — tillräcklig för att hindra en kraftig hopkrympning av den inhemska
garverinäringen. Även om det starka tullskyddsbehovet kan tyda på att
en utveckling i denna riktning från vissa synpunkter icke är omotiverad,
har kommittén med hänsyn till garverinäringens betydelse i olika hänseenden
ansett det önskvärt att undvika en häftig strukturförändring. Enligt
kommitténs uppfattning föreligger därför i detta fall skäl att överskrida normaltullnivån.
Kommittén har dock icke funnit en tullhöjning av påyrkad
storlek befogad utan ansett en tullnivå av 8 % av värdet vara för det avsedda
ändamålet tillräcklig.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

455

Kommittén har i enlighet med yrkanden som framställts hos kommittén
från såväl industrins som handelns sida funnit övervägande skäl tala för en
övergång till värdetullar på detta område.

Enligt kommitténs uppfattning är den för ovanläder föreslagna tullen i
princip lämplig även för bottenläder, ehuru tullen med hänsyn till
gällande förbud mot införsel av förtyngt läder icke har någon större betydelse.

Ledamoten Hansson har reserverat sig och föreslagit en tull av 10 % av
värdet med följande motivering.

Dessa varor är nu belagda med vikttullar, vilka emellertid genom penningvärdesförsämringen
har reducerats i så hög grad att de numera icke
lämnar tillräckligt skydd mot andra länders strävan att placera sin överskottsproduktion
här. Den svenska garveriindustrin kämpar därför med
betydande svårigheter. Enligt en utredning angående ovanlädersfabrikernas
lönsamhet hade denna industri för åren 1951—52 en negativ räntabilitet
av 2,2 %. Vad beträffar bottenlädersfabrikationen torde situationen vara
ungefär densamma. Det brydsamma läget avspeglas också i att ett antal
företag inom garveribranschen tvingats nedlägga driften under senare tid.
Utöver att garveriindustrin har ett högt beredskapsvärde, är den av dominerande
betydelse för de orter där den är belägen. Då industrin är väl rationaliserad,
producerar varor av hög kvalitet, har en skicklig arbetarstam och
bedriver ett omfattande forskningsarbete torde även detta tala för att den
beredes ett något bättre tullskydd än vad kommittén föreslagit.

Yttranden

Svenska garveriidkareföreningen vidhåller ett hos kommittén framställt
yrkande om en tull av 10 % av värdet men önskar få det kompletterat med
en minimitull av 65 öre per kg för ovanläder. Föreningen anser att den år
1955 införda tullen om 7 % icke begränsat importen, utan en ökning av
importen av framförallt billigt s. k. spaltläder för tillverkning av reseffekter
o. d. säges ha inträffat. Föreningen anför härom följande.

Denna ökning torde bero på det försvagade tullskydd för mycket billiga
lädersorter, som den provisoriska värdetullen innebär. Det torde icke ha
varit avsikten att en övergång till värdetull på läderområdet skulle medföra
sådana negativa verkningar. Vi måste därför påyrka, att lädertullen konstrueras
på ett sådant sätt att skyddet för denna del av lädertillverkningen
i varje fall inte försämras. Vi hemställa därför att en minimitull införes,
som motsvarar den tidigare för dylikt läder gällande specifika tullen.

Industrins yrkande om en tull av 10 % av värdet får stöd i yttranden av
Östergötlands och Södermanlands handelskammare samt handelskammaren
i Gävle ävensom i det av Sveriges hantverks- och småindustriorganisation
redovisade yttrandet från Sveriges skomakarmästarförbund.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

456

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

Departementschefen

Tullen på läder blev såsom förut nämnts år 1955 provisoriskt bestämd till
7 % av värdet, vilket genomsnittligt innebar en avsevärd förstärkning av
garverinäringens tullskydd. Med hänsyn till att inom nordiska samarbetsutskottet
för närvarande pågår utredning rörande en gemensam nordisk
marknad jämväl på detta område finner jag övervägande skäl tala för att
icke nu vidtaga någon ändring av den år 1955 införda tullen. Jag förordar
således att tullen tills vidare bibehålies vid 7 % av värdet.

41.06. Sämskläder

41.07. Pergament

41.08. Lackläder och metalliserat läder
Nuvarande tullförhållanden

Vad som anförts beträffande tullförhållandena under nr 41.02—41.05 gäller
även här.

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs förslag skulle vid de två förstnämnda rubrikerna stadgas
en tull av 8 % och vid den sistnämnda rubriken en tull av 7 % av värdet.

Kommittén har icke funnit anledning i och för sig föreligga att behandla
dessa varuslag annorlunda än läder i allmänhet; tullen för lackläder är
emellertid bunden i GATT vid 7 % av värdet och kommittén har ansett tillräckliga
skäl saknas att bryta bindningen.

Yttranden

Under nr 41.02—41.05 redovisade yttrandena avser i regel även hithörande
varor.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

Med hänvisning till vad jag anfört under föregående rubrikgrupp föreslår
jag att den nuvarande tullen 7 % av värdet tills vidare bibehålies.

41.09. Avklipp och annat avfall av läder

41.10. Konstläder, innehållande läder eller läderfibrer
Nuvarande tullförhållanden

Konstläder drager en tull av 28 öre per kg, eller samma tull som tidigare
utgick för bottenläder i hela eller halva hudar, medan avklipp och annat
avfall är tullfritt.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

457

Tulltaxekommittén

Kommittén har föreslagit tullfrihet vid båda dessa rubriker; av kommitténs
betänkande framgår att kommittén därvid, såvitt angår konstläder, utgått
från att varan icke vore föremål för inhemsk tillverkning.

Yttranden

AB United. Shoe Machinery Company upplyser att bolaget byggt en fabrik
för framställning av läderfiberplattor och att fabriken försöksvis igångsattes
i augusti 1956. Då de ekonomiska förutsättningarna för fabriken undersöktes
räknade man med ett visst tullskydd. Gällande tull 28 öre per kg beräknades
motsvara ca 10 %, men med hänsyn till penningvärdeförsämringen
förutsatte man en uppräkning av tullen till ca 15 %, och bolaget anhåller
om ett tullskydd av nämnda storlek under hänvisning dels till att tullskyddsbehovet
är stort under en start- och uppbyggnadsperiod, dels till att
vissa länder tillämpar lägre priser vid export än på den egna hemmamarknaden.
Man framhåller även att den igångsatta produktionen möjliggör avsättning
på ett ekonomiskt fördelaktigt sätt för skofabrikernas läderavfall.

Sveriges skomakarmästarförbund föreslår i den av Sveriges hantverksoch
småindustriorganisation överlämnade skrivelsen en tull av 10 % under
motivering att användningen av konstläder torde komma att öka genom
ändring av kvalitetsförordningen för skotillverkningen, varvid konstlädret
skulle gynnas i förhållande till naturellt läder. Visst skydd anses även önskvärt
med hänsyn till pågående förberedelser för inhemsk tillverkning.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

I sitt förslag till nordisk tulltaxa har utskottet upptagit läderavfall o. d.
med tullfrihet; förslaget omfattar däremot icke konstläder.

Departementschefen

För avklipp och annat avfall av läder bör tullfrihet stadgas i enlighet
med tulltaxekommitténs och nordiska utskottets förslag.

Beträffande konstläder finner jag övervägande skäl tala för att varan liksom
tidigare i tullhänseende likställes med bottenläder; i enlighet med det
förslag jag framlagt beträffande sistnämnda varuslag förordar jag således
en tull av 7 % av värdet.

Kap. 42. Lädervaror; sadelmakeriarbeten; reseffekter, handväskor
och liknande artiklar; varor av tarmar

42.01. Sadelmakeriarbeten för djur
Nuvarande tullförhållanden

Tullen för hithörande varuslag utgick tidigare med kr. 1: 20 per kg men
har genom 1955 års beslut om särskild tullavgift ändrats till 8 % av värdet.

458

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs förslag skulle tullen för dessa varor fastställas till
10 % av värdet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

I överensstämmelse med vad jag anfört under nr 41.02—41.05 finner jag
övervägande skäl tala för att icke nu vidtaga någon ändring av den år 1955
bestämda tullen.

42.02. Resväskor, koffertar, hattaskar
Nuvarande tullförhållanden

För reseffekter utgår en tull av kr. 0: 60—1: 50 per kg; för övriga varor
utgör tullen kr. 1:50—17:— per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 13 % av värdet, beträffande damväskor
maximerad till kr. 7: — per kg, och anför bl. a. följande.

Flertalet av nu ifrågavarande artiklar hör till dem, för vilka tullen år 1932
av statsfinansiella skäl avsevärt höjdes. Bland annat på grund härav har
tullnivån i många fall kommit att bli anmärkningsvärt hög. Det bör emellertid
framhållas att tullnivån är synnerligen ojämn och för många artiklar
närmast får betraktas som låg. Av det erhållna kalkylmaterialet att döma
ligger den nuvarande tullen lika ofta under som över normaltullsatsen. Tilllämpning
av denna tullsats skulle därför snarare innebära en utjämning
av omotiverade tullskillnader än en reduktion av den allmänna tullnivån.
Därest en utjämning av tullsatserna skulle komma att medföra en viss förändring
av produktionens inriktning bör detta enligt kommitténs uppfattning
icke utgöra hinder för en sådan välbehövlig sanering av tullförhållandena.
Enligt kommitténs uppfattning kan det ur allmän synpunkt icke vara
motiverat att upprätthålla en produktion av nuvarande omfattning, i den
mån härför skulle krävas ett tullskydd av den storlek som nu råder och av
tillverkarna begäres för vissa artiklar. Kommittén har därför icke funnit
skäl föreligga att här avvika från normaltullsatsen utan föreslår en mot dennas
genomsnittsvärde svarande tullsats av 13 % av värdet för hit hänförliga
artiklar i allmänhet. Några bärande skäl att beträffande damväskor ge tullen
form av vikttull finnes icke enligt kommitténs uppfattning; den påyrkade
tullsatsen 19:00 per kg skulle beträffande billigare väskor i många fall
leda till orimligt hög tullbeskattning. Däremot kan värdetullen anses onödigt
hårt drabba de dyrbarare väskorna, vilket enligt såväl industrins som
handelns uppfattning bör undvikas. Detta kan ske genom en maximering av
värdetullen, vilket också påkallas av de i GATT gjorda tullbindningarna.

Yttranden

Generaltullstyrelsen tar upp frågan om tulltaxeringen av tillbehör
till här ifrågavarande artiklar. Styrelsen framhåller att den av

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

459

kommittén använda versionen av nomenklaturen innehöll en bestämmelse,
enligt vilken flaskor, borstar, saxar och dylika föremål skulle tulltaxeras
för sig, om de kunde borttagas utan att skada uppstode, men att denna bestämmelse
uteslutits i den slutliga versionen av nomenklaturen, varigenom
varje land kan reglera detta tulltaxeringsspörsmål efter eget gottfinnande.
Enligt styrelsens uppfattning bör tillbehör av ifrågavarande slag, liksom
enligt nuvarande bestämmelser, tulltaxeras tillsammans med de reseffekter
etc. för vilka de är avsedda, så snart de inkommer samtidigt med dessa.
Styrelsen finner det lämpligast med en uttrycklig bestämmelse för detta
speciella fall och föreslår därför att i kap. 42 införes en anmärkning av följande
lydelse.

Flaskor, borstar, saxar och dylika föremål, tillhörande reseffekter, necessärer
och liknande varor, tulltaxeras tillsammans med dessa, för så vitt de
inkomma samtidigt.

Frågan om tullsatsens storlek har varit föremål för delade meningar
i remissyttrandena.

Föreningen Svenska väskfabriker påyrkar en tull av 20 % av värdet för
portföljer och 15 % av värdet för övriga varuslag; skulle en maximering
icke kunna undvikas beträffande damväskor, bör denna bestämmas till 10
kronor per kg. Föreningen framhåller att den av kommittén föreslagna tullen
ger ett ökat tullskydd endast när det gäller plastväskor. För övriga damväskor
blir skyddet oförändrat eller minskat. Kommittén har helt bortsett från föreningens
yrkande om bättre tullskydd för skinnväskor i den lägre prisklassen;
vid ett försämrat penningvärde skulle skyddet mot import av skinnväskor
så gott som helt komma att bortfalla. Föreningen understryker att
produktionen av reseffekter och damväskor under senare år företett en kraftig
utveckling på grund av att dessa produkter alltmer blivit behovs- och förbrukningsartiklar.

Svenska sko- och läderindustriarbetareförbundet, avdelning 61, samt AB
Bröderna Claesson, ABC-fabrikerna, hemställer gemensamt om ett tullskydd
av 20 % för portföljer och necessärer samt 15 % för övriga reseffekter. De
framhåller att kommitténs förslag till tullsatser för reseffekter innebär ej obetydliga
sänkningar och betonar ytterligare vissa från industrihåll tidigare
framförda och i kommitténs betänkande redovisade synpunkter. Det upplyses
att ifrågavarande företag för några år sedan slutförde uppförandet
av en fabriksbyggnad om ca 2 300 kvm för tillverkning av framför allt reseffekter
samt beräknar att under år 1957 avsluta en pågående nybyggnad om
2 100 kvm.

Sveriges sadelmakare- och tapetseraremästares riksförbund finner i den
av Sveriges hantverks- och småindustriorganisation överlämnade skrivelsen
de av kommittén föreslagna tullsatserna alltför låga och tillstyrker i stället
de av industrin förordade tullsatserna.

Sveriges grossistförbund yrkar att värdetullen bestämmes till endast 10 %
och att viss maximering stadgas för samtliga varuslag; för andra artiklar

460

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

än damväskor anses en maximering till kr. 1: 50 per kg vara väl avvägd.
Förbundet uttalar bl. a. att kommitténs förslag med hänsyn till den inhemska
industrins dominerande ställning innebär en alltför kraftig förstärkning
av tullskyddet och framhåller att importerade artiklar i högre
prislägen endast i ringa mån direkt konkurrerar med inhemska varor.

Sveriges köpmannaförbund föreslår en tull av 10 % av värdet, maximerad
till kr. 7: -— per kg för handväskor och kr. 1: 50 för reseffekter. Förbundet
framhåller att den svenska industrin med nu gällande låga tullar väl hävdal
sin sfällning och anser någon väsentlig höjning utöver importincidensen
knappast vara befogad. Förslaget om maximering av tullen för reseffekter
motiveras med att importen främst omfattar dyrare produkter, av vilka den
svenska tillverkningen är obetydlig.

Stockholms handelskammare redovisar i sitt yttrande en framställning
från AB Nordiska kompaniet; bolaget framför enahanda yrkande som grossistförbundet
under framhållande bl. a. av att reseffektområdet utgör en
expanderande marknad, som torde ge utrymme för en ökning av den inhemska
tillverkningen även vid oförändrat tullskydd, samt att de skrymmande
reseffekterna har ett högt frakt- och emballageskydd.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

Kommitténs förslag innebär för vissa artiklar höjning, för andra sänkning
i förhållande till nuvarande tullnivå. Från handelns sida har riktats
kritik mot den förra, från industrins sida mot den senare konsekvensen av
förslaget. Tydligt är emellertid att sådana ändringar icke kan undvikas, om
man vill ernå ett rationellt utformat tullskydd. Enligt inin uppfattning får
kommitténs förslag anses innebära en lämplig avvägning av tullskyddet.
I fråga om tulltaxeringen av tillbehör biträder jag med vissa formella jämkningar
generaltullstyrelsens förslag.

42.03. Kläder och andra beklädnadspersedlar
Nuvarande tullförhållanden

Dessa artiklar var vid tiden för tulltaxekommitténs arbete belagda med
olika vikttullar, men genom 1955 års beslut om särskild tullavgift har tullen
ändrats till 10 % av värdet för handskar och 8 % av värdet för övriga
varor.

Tulltaxekommittén

Kommittén har föreslagit en tull av 12 % av värdet för handskar och
10 % av värdet för övriga varuslag.

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

461

Beträffande handskar har kommittén anfört följande.

Importen av handskar visar efter frilistningen en kraftigt stigande tendens,
vilket bl. a. torde bero på att det nuvarande tullskyddet är ringa.
Detta är särskilt förhållandet med lättare handskar, beträffande vilka den
utländska konkurrensen torde vara störst. Även om en tillämpning av normaltullsatsen
(11 å 13 %) för dessa handskar innebär en mycket kraftig
tullhöjning, har kommittén med hänsyn till konkurrensförhållandena funnit
en tullsats av denna storlek motiverad. Någon anledning överskrida
denna nivå anser kommittén däremot icke föreligga, liksom icke heller att
ytterligare förstärka skyddet för de tyngre handskarna genom att utforma
det som vikttull.

Vad avser övriga varuslag har kommittén funnit en tullhöjning
motiverad, men i betraktande av den inhemska produktionens dominerande
ställning ansett en tullsats av 10 % vara tillfyllest.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind har avgivit följande reservation
beträffande handskar.

Den av kommittémajoriteten föreslagna tullsatsen innebär en mycket
kraftig höjning av nuvarande tull. Kommittémajoritetens motivering härför
grundar sig på de aktuella konkurrenssvårigheterna inom branschen. De av
industrin framhållna svårigheterna sammanhänger emellertid enligt vår
uppfattning med vissa omställningsproblem till följd av att importen återtagit
sin från förkrigstiden traditionella omfattning. En viss anpassning
hos den svenska industrin torde vara oundviklig i samband med denna
återgång till normala förhållanden. I detta läge anser vi oss icke kunna
tillstyrka en högre tullsats än 10 %. Även denna tullsats innebär en icke
oväsentlig förstärkning av nuvarande tullskydd. Den skulle nämligen ge
ungefärligen en fördubbling av nu gällande tull. Detta måste anses vara
tillfyllest för att täcka skyddsbehovet för här ifrågavarande varuslag.

Yttranden

Frågan om tullen på handskar har berörts i åtskilliga av de inkomna
yttrandena.

Svenska handskfabrikantföreningen och Malungs skinnvarufabrikantförening
upprepar sina till tulltaxekommittén framförda yrkanden om en tull
av 15 % av värdet, dock minst 18 kronor per kg för handskar vägande
mer än 80 g per par. Föreningarna berör särskilt den under senare år inträdda
krympningen av den inhemska produktionen. Antalet handskfabriker
inom det s. k. franska handskmakeriet säges ha nedgått från 21 till 13,
medan antalet anställda från år 1953 till 1956 nedgått från 2 000 till 1 400.
En motsvarande utveckling uppgives ha skett inom Malungsdistriktet där
den s. k. blockningsmetoden dominerar. Föreningarna anser att den nuvarande
tullsatsen 10 % är otillräcklig och att den föreslagna tullsatsen om
12 % ej heller är tillfyllest. Om det svenska handskmakeriet skall bestå måste
tullskyddet höjas; jämförelse göres här med textilindustrin.

Sveriges grossistförbund anser att tullhöjningen bör begränsas till den
för närvarande gällande provisoriska tullsatsen om 10 % av värdet under
framhållande av artskillnaden mellan produktion och import på detta område.
Tullsatsen It) % av värdet förordas även av Sveriges köpmannaförbund

462

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

samt i en av Stockholms handelskammare redovisad framställning från AB
Nordiska kompaniet.

Textilsektionen inom Svenska handelsagenters förening upprepar till kommittén
framförda synpunkter och vidhåller ett där framställt yrkande om
5 % tull på handskar; alternativt föreslås 5 % för bättre kvaliteter som
suéde och glacé samt 10 % för övriga varuslag.

Skånes handelskammare tillstyrker den av handskindustrin begärda 15 %
tullen.

Beträffande övriga varuslag har kommitténs förslag icke föranlett
några uttalanden av remissinstanserna.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

I överensstämmelse med vad som anförts under nr 41.02—41.05 förordar
jag att de år 1955 bestämda tullsatserna tills vidare bibehålies oförändrade.

42.04. Varor för tekniskt bruk

42.05. Andra varor av läder eller konstläder

Frånsett vissa skiljaktigheter i fråga om tidigare utgående tullsatser äger
vad som anförts under nr 42.01 tillämpning jämväl beträffande dessa rubriker;
jag förordar även här bibehållande tills vidare av den år 1955 bestämda
tullsatsen, vilken utgör 8 % av värdet.

42.06. Varor av tarmar m. m.

Till detta nummer hänförliga artiklar var vid tiden för tulltaxekommitténs
arbete belagda med en tull av kr. 1: 20 per kg men genom 1955 års beslut
om särskild tullavgift har tullen ändrats till 8 % av värdet med undantag
dock för strängar för sportartiklar. Tulltaxekommittén föreslår tullfrihet
för samtliga varuslag; hittills framlagt förslag till gemensam nordisk marknad
omfattar icke varor enligt detta nummer. I enlighet med kommitténs
förslag upptages ifrågavarande artiklar med tullfrihet i det nu framlagda
förslaget.

Kap. 43. Päl8skinn och konstgjord päls samt varor därav

43.01. Pälsskinn, oberedda
Nuvarande tullförhållanden

Pälsverk av får, gasell, get, bisam, opossum m. fl. är tullfria; övriga
pälsverk är belagda med en tull av kr. 1: 50 per kg eller 5 eller 10 % av
värdet. (Vissa av tullsatserna är ett resultat av GATT-förhandlingarna år
1956.)

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

463

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet för samtliga varuslag under framhållande
bl. a. av att nu utgående tullar införts av statsfinansiella skäl men icke är
av någon större betydelse ur sådana synpunkter.

Yttrande

Svenska pälsdjursuppfödares riksförbund tillstyrker den föreslagna tullfriheten
för oberedda pälsskinn; av handelspolitiska skäl önskar förbundet
få tullfriheten genomförd med det snaraste.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår tullfrihet vid denna rubrik i den gemensamma nordiska
tulltaxan.

Departementschefen

Anledning torde icke föreligga att frångå tulltaxekommitténs och nordiska
utskottets av branschorganisationen tillstyrkta förslag om tullfrihet
för detta varuslag.

43.02. Pälsskinn, beredda, även hopfogade till tavlor

43.03. Varor av pälsskinn
Nuvarande tullförhållanden

Tullarna på hit hänförliga varuslag är beroende av slaget av pälsverk och
varans beskaffenhet i övrigt; de s. k. ädelpälsverken är belagda med värdetull
om 10 eller 15 % (den senare tullsatsen kombinerad med en additiv
vikttull) och de övriga pälsverken med vikttullar.

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs uppfattning bör tullsatserna i princip fastställas, för
lösa skinn till 6 %, för tavlor till 8 % och för andra varor till 10 % av värdet;
med hänsyn till gällande bestämmelser om pälsvaruskatt har emellertid
i kommitténs taxeförslag för samtliga artiklar upptagits en tull av
6 % av värdet.

Kommittén finner icke någon omständighet föreligga, som i och för sig
kan motivera ett överskridande av normaltullsatserna. Även om dessa varierar
något bör det vara möjligt att inom varje position tillämpa en enhetlig
värdetull. Då den utländska konkurrensen torde vara starkast beträffande
de billigare skinnslagen, anses vissa skäl tala för att normaltullsatsen för
varor av dylika skinn i huvudsak blir normerande. I överensstämmelse
härmed har kommittén funnit tullsatsen i princip böra fastställas, för lösa
skinn till 6 % och för färdiga persedlar av pälsskinn till 10 % av värdet;
för tavlor av pälsskinn har en tullsats av 8 % befunnits i princip vara
lämplig. Emellertid måste enligt kommitténs uppfattning vid tullsatsernas
fastställande beaktas även den för hithörande varor utgående pälsvaruskat -

464

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

ten. Denna belastar visserligen även svensktillverkade varor men har av
tekniska skäl utformats på ett sådant sätt att den inhemska produktionen
de facto erhåller en icke obetydlig favör. I fråga om lösa skinn är förhållandena
dock icke sådana att kommittén finner anledning att med hänsyn
till skatten föreslå någon reducering av den ovan angivna tullsatsen 6 %
av värdet. Vad åter angår varor av pälsverk uttalar kommittén med åberopande
av verkställda beräkningar rörande skattens skyddsverkan att det
icke finnes anledning tillämpa högre procentsats för tullen på dessa varor än
på lösa pälsskinn. Kommittén föreslår därför att, så länge pälsvaruskatten
bibehåller sin nuvarande utformning, tullen för tavlor och andra varor av
pälsverk fastställes till samma procentsats som för lösa skinn eller 6 % av
värdet.

Yttranden m. m.

Svenska pälsbranschens centralkommitté vidhåller ett till tulltaxekommittén
framfört yrkande, innebärande en tull för beredda lösa skinn av
6 % (får- och kaninskinn 8 %), för tavlor och ämnen 8 % samt för färdiga
persedlar 12 % av värdet; dessa tullsatser bör inskrivas i tulltaxan
och en eventuell reducering med hänsyn till pälsvaruskatten utformas som
en suspendering.

Kontrollstyrelsen uttalar bl. a. att den finner det naturligt att kommittén
vid uppgörandet av sitt förslag beaktat det skydd som finns i form av den
högre skatten på importerade skinn.

Generaltullstyrelsen påpekar att enligt den reviderade Bryssel-nomenklaturen
hänföres alla beredda hudar och skinn med hårbeklädnad till kap. 43;
tidigare föll dylika artiklar under nämnda kapitel endast om de var beredda
som pälsskinn. Vissa beredda hudar och skinn med hårbeklädnad överföres
härigenom från nr 41.02—41.05 med föreslagen tull av 8 % av värdet tlil
nr 43.02 med föreslagen tull av 6 % av värdet. Varorna i fråga torde, enligt
tullstyrelsens uppfattning, icke vara av sådan betydelse att någon ändring
av tullsatsen under nr 43.02 kan anses påkallad.

1952 års kommitté för indirekta skatter föreslår i sitt betänkande (SOU
1957: 13) en avveckling av pälsvaruskatten.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Det förslag till gemensam nordisk tulltaxa, som utskottet framlagt, upptager
en tull av 10 % av värdet vid nr 43.02 och 15 % av värdet vid nr
43.03 (det nordiska förslaget förutsätter att diskriminerande beskattning
icke förekommer).

Departementschefen

Enligt min uppfattning får de av tulltaxekommittén i princip förordade
tull satserna anses innebära ett lämpligt avvägt tullskydd. Tillämpning av
dessa tullsatser skulle för vissa artiklar innebära en sänkning under den
nordiska nivån, men i betraktande av att detta endast skulle gälla en mindre
del av produktionen torde denna omständighet icke böra utgöra hinder

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

465

för att tills vidare godtaga den av kommittén föreslagna avvägningen. Med
beaktande härav och då jag icke är beredd att i detta sammanhang förorda
ett avskaffande av pälsvaruskatten föreslår jag att tullen i överensstämmelse
med tulltaxekommitténs för detta fall anpassade förslag bestämmes
till 6 % av värdet. Tillräckliga skäl att i tulltaxan särskilt utmärka den med
pälsvaruskatten sammanhängande reduktionen av tullen anser jag icke
föreligga.

43.04. Konstgjord päls och varor därav
Nuvarande tullförhållanden

Till detta nummer hänförliga imitationer av pälsskinn är numera i regel
belagda med en tull av 14 eller 15 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén finner det lämpligt att här ifrågavarande varuslag likställes
med naturliga pälsvaror; materialet som sådant anses närmast motsvara
s. k. tavlor och kommittén föreslår följaktligen en värdetull av 8 % för
konstgjord päls och 10 % för färdiga varor.

Ledamoten Westerlind anför i en reservation mot kommitténs förslag följande.

Inhemsk tillverkning av hithörande artiklar torde icke förekomma. Ett
tullfrihetsmedgivande kan icke gärna skada pälsbranschen, eftersom de
konstgjorda pälsskinnen icke utgör några verkliga substitut för riktigt
pälsverk. För konsumenterna representerar konstgjorda pälsskinn och riktigt
pälsverk helt åtskilda ting. Det vore därför onödigt att med hänsyn till
förmodade konkurrensrisker för vissa inhemska industribranscher åsätta
positionen en så hög tullsats som den kommittémajoriteten föreslagit, nämligen
8 % respektive 10 %. Det ter sig för mig motbjudande att under sådana
förhållanden betunga de konsumenter med blygsamma inkomster,
som är hänvisade att huvudsakligen köpa konstgjorda pälsvaror, med tullskydd
av denna storlek. I själva verket framstår denna form av »lyx» för
konsumenterna såsom en konventionell nödvändighet. Extra pålagor kommer
icke att begränsa inköpen utan endast att öka levnadskostnaderna för
de mindre inkomsttagarna. Utifrån detta resonemang bör tullskyddet utmätas
med all den försiktighet som är möjlig. En rimlig avvägning pekar
närmast på 5 % respektive 6 %.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa upptager 10 resp. 15 % av värdet
vid de av tulltaxekommittén föreslagna underpositionerna, d. v. s. varorna
likställes på sätt även skett i kommitténs förslag med naturliga pälsvaror.

Departementschefen

Kommitténs förslag skulle innebära en sänkning under den föreslagna
nordiska nivån; för undvikande av att den svenska taxan avlägsnas från
det nordiska förslaget förordar jag att tullen tills vidare upptages i enlighet
med detta förslag, d. v. s. till 10 % av värdet för konstgjord päls och
15 % av värdet för varor av detta material.

:(0 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 90

466

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

AVDELNING IX

Trä och varor därav, träkol; kork och varor därav;
korgmakeriarbeten och andra varor av flätningsmaterial

Kap. 44. Trä och varor därav; träkol

Allmänna synpunkter
Tulltaxekommittén

Kommittén inleder behandlingen av detta kapitel med vissa allmänna
synpunkter på trämanufakturprodukter — härunder icke inbegripet produkter
av sågverk, hyvlerier, låd- eller fanerfabriker —- vilka torde få återgivas
i detta sammanhang såsom bakgrund till kommitténs förslag på området;
kommittén anför i huvudsak följande.

Frånsett specialområden behärskas den svenska marknaden för tränianufakturartiklar
helt av den inhemska produktionen. Att den inhemska produktionen
har en dominerande ställning förefaller naturligt i ett land som
vårt. Träförädlingsindustrin får nämligen anses höra till de produktionsgrenar
för vilka vårt land har de bästa naturliga förutsättningarna. Industrin
har också undergått en stark utveckling och torde i tekniskt avseende
väl kunna mäta sig med sina utländska medtävlare. Utvecklingen har haft
karaktär av en rationalisering och utbyggnad av tidigare befintlig hantverksmässig
verksamhet men knappast inneburit upptagande av ny produktion
i konkurrens med utländska tillverkare. Enligt kommitténs uppfattning
finnes föga grund för ett antagande att hittillsvarande tullar
skulle ha påverkat den allmänna utvecklingen i positiv riktning. Någon anledning
att tillerkänna denna produktionsgren högre tullskydd än industrin
i allmänhet torde i princip icke föreligga, utan branschen får i stället anses
höra till dem för vilka man kan överväga ett lägre skydd än genomsnittet,
även om detta skulle innebära en viss sänkning i förhållande till den tullnivå
som råder enligt nuvarande taxa. Denna nivå är för övrigt synnerligen
ojämn. För många varor ligger tullen avsevärt över, för andra däremot avsevärt
under normalnivån. Genomsnittssiffran säger därför icke mycket om
lullförhållandena. Vidare är tullskyddet på stora områden närmast av nominell
karaktär, då utländsk konkurrens på hemmamarknaden hittills i stor
utsträckning saknats. Nedsättning av de nuvarande tullsatserna medför
därför icke i praktiken så stora ändringar i hittillsvarande förhållanden som
de matematiskt uträknade siffrorna antyder. Med hänsyn till de olikheter
i såväl nu berörda som andra hänseenden, vilka föreligger mellan skilda
varuslag, har kommittén emellertid funnit det icke vara möjligt att på nu
ifrågavarande område uppdraga några generella riktlinjer för tullsättningen,
utan de olika varuslagen kommer att i det följande behandlas var för
sig.

Knngl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

467

44.01—44.12. Vissa huvudsakligen grövre trävaror

Vissa till dessa rubriker hänförliga produkter är belagda med tull efter
olika vikttullsatser, men flertalet är fria från tull. Tulltaxekommittén föreslår
tullfrihet för samtliga varuslag, och detsamma är fallet med nordiska
ekonomiska samarbetsutskottet. I överensstämmelse härmed har alla dessa
rubriker upptagits med tullfrihet i det nu framlagda förslaget.

44.13. Virke (parkettstav härunder inbegripen), hyvlat eller eljest bearbetat
Nuvarande tullförhållanden

För varor av furu eller gran utgår tull med 5 öre per kg, för varor av övriga
träslag med 30 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet med undantag för parkettstav, som enligt
förslaget skall beläggas med en tull av 6 % av värdet. Beträffande hyvlat
virke i allmänhet framhåller kommittén att någon import oavsett tullens
storlek i regel icke är aktuell. Tullen får därför anses i stort sett vara av
enbart nominell karaktär, men den har likväl reell betydelse för den import
som i särskilda fall kan komma i fråga. Enligt kommitténs uppfattning
föreligger icke behov av att tullbelägga denna import.

Vad angår parkettstav konstaterar kommittén att marknaden helt domineras
av den inhemska produktionen. Denna har för närvarande ett nominellt
mycket högt tullskydd, men det torde vara tveksamt i vad mån dess
dominerande ställning beror därpå. Tillverkningen har dock icke samma
förutsättningar som produktionen av vanligt hyvlat virke, utan tullskydd
för densamma får enligt kommitténs uppfattning även i fortsättningen anses
vara motiverat. Med hänsyn till nuvarande tullnivå har kommittén ansett
det befogat att något överskrida normaltullsatsen.

Ledamoten Hansson har reserverat sig mot kommitténs förslag i vad avser
parkettstav och föreslår en tull av 8 % av värdet för detta varuslag.
Han framhåller att den svenska parkettillverkningen i stor utsträckning
sker inom små företag och att konkurrentländerna har betydligt lägre produktionskostnader
än vad fallet är i vårt land. Med hänsyn till den hårda
konkurrensen och den betydelse vederbörande industrier har för sysselsättningen
inom vissa orter måste en tullsats av nyss angiven storlek enligt
reservantens mening anses väl motiverad.

Yttranden

Förslaget om tullfrihet för hit hänförligt virke i allmänhet godtages
av Svenska trävaruexport föreningen och AD Statens skogsindustrier
och lämnas utan erinran av övriga remissinstanser.

Beträffande parkett stav yrker Träindustrins branschorganisation
att tullsatsen bibehålies oförändrad och i vart fall ej sänkes under den nivå
av 10 % som föreslagits beträffande många andra träalstcr; i andra hand

468

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

yrkas en gradvis inträdande sänkning under en femårsperiod. Organisationen
framhåller att tulltaxekominittén genom att föreslå en tullsats som
ligger ca 2 enheter över normaltullnivån på ett fullt riktigt sätt antytt att
skillnaden ur kommersiell synpunkt är för markant mellan gällande tull
och framräknad normaltull. En justering av nämnda storleksordning anses
dock icke tillräcklig. Till stöd för denna uppfattning hänvisar organisationen
till de fördelar som utländska tillverkare har i form av billigare råvaror
och lägre arbetslöner. I detta sammanhang understrykes parkettindustrins
betydelse för avsättningen av svenskt ekvirke, vilket uppgives icke
ha någon annan praktiskt lämplig användning. Vidare hävdas att ständig
risk för dumping föreligger inom denna bransch.

Sveriges hantverks- och småindustriorganisation har i huvudsak samma
yrkande som Träindustrins branschorganisation.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottets förslag till gemensam nordisk tulltaxa sammanfaller med tulltaxekommmitténs
förslag.

Departementschefen

Enligt min uppfattning föreligger icke anledning frångå tulltaxekommitténs
och nordiska utskottets samstämmiga förslag.

44.14. Faner (sågat, knivskuret eller svarvat)

44.15. Fanerat trä, kryssfaner och annat skiktträ

44.16. Cellplattor av trä
Nuvarande tullförhållanden

Tull utgår för enkelt faner med 10 öre, för kryssfaner av björk med 7 öre,
för kryssfaner av annat material ävensom för övriga till nr 44.15 hänförliga
artiklar med 10 öre samt för cellplattor med 5—60 öre, allt per kilogram
räknat.

Tulltaxekommittén

För enkelt faner föreslår kommittén bibehållande av den nuvarande tullen
10 öre per kg.

Beträffande kryssfaner och övriga till nr 44.15 hänförliga varor föreslår
kommittén en tull av 7 öre per kg med följande motivering.

Enligt kommitténs uppfattning finnes icke anledning överskrida normaltullsatsen.
Med hänsyn bl. a. till att tullen närmast kommer att fungera som
skydd i ett skärpt konkurrensläge samt att vissa dyrare kvaliteter icke tillverkas
inom landet har kommittén funnit lämpligt att tullen liksom för enkelfaner
(nr 44.14) även i fortsättningen utgår efter vikt. Normaltullsatsen
motsvarar då för ordinära kvaliteter ungefär den tullsats av 7 öre per kg
som nu utgår för björkplywood.

För cellplattor föreslår kommittén samma tullsats som för kryssfaner
m. m. eller 7 öre per kg.

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

469

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind reserverar sig mot kommitténs
förslag beträffande kryssfaner och andra till nr 44.15 hänförliga varor
samt föreslår med hänvisning till den allmänna avvägning av tullskyddet
som de redovisat i det principiella avsnittet av sin reservation tullfrihet
för dessa varuslag. Det framstår enligt deras uppfattning såsom orimligt att
ett exportland på skogsvaruområdet genom en tull skall avskärma en sådan
produkt som plywood från en del konkurrens. De kritiserar även uttalandet
om tullen som skydd i ett skärpt konkurrensläge såväl principiellt
som i föreliggande speciella fall. Att här tillämpa den s. k. normallullsatsen,
vilken motsvarar fi å 7 %, innebär ett övergivande av varje tanke
på en differentiering av tullskyddet. Här om någonsin är platsen för en
tull som ligger under genomsnittsnivån. Även med majoritetens ställningstagande
i allmänhet ter sig en tull av 6 å 7 % på plywood såsom en inadvertens
för denna position. Reservanterna framhåller också att det av hänsyn
till det nordiska samarbetet är önskvärt, att ett fritt varuutbyte kan äga
rum på nu ifrågavarande område.

Yttranden

Svenska phjwoodföreningen anför bl. a. att det försämrade penningvärdet
lett till en minskning av tullskyddet och uttalar farhågor för ökad utländsk
konkurrens under framhållande av den utbyggnad av plywoodindustrin
som ägt rum på vissa håll i utlandet. Även skogsägarna kommer,
framhåller man, att få känning av en ökad import genom försämrade avsättningsmöjligheter
för rundvirke. Föreningen anser det icke motiverat
att sänka en redan låg tull och därmed ytterligare animera importen av
varor som utan svårighet kan framställas här i landet. I stället vore en höjning
av tullsatserna väl motiverad. Om detta f. n. skulle vara omöjligt yrkar
man att de nuvarande tullsatserna för kryssfaner icke sänkes.

Statens priskontrollnämnd uttalar den uppfattningen att nu utgående tull
för kryssfaner kan slopas.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk marknad upptager en tull av 3 % av värdet
för enkelt faner (nr 44.14), 6 % av värdet för kryssfaner (ur nr 44.15)
och 9 % av värdet för övriga här avsedda varuslag (ur nr 44.15, nr 44.16).

Departementschefen

Hithörande varuslag företer mycket varierande värde per kvantitetsenhet,
varför en jämförelse mellan tulltaxekommitténs och samarbetsutskottets
förslag erbjuder vissa vanskligheter. I fråga om exempelvis kryssfaner ligger
förslagen dock i stort sett på samma nivå. Med hänsyn till önskvärdheten
av en samordning mellan den svenska taxan och det nordiska förslaget
finner jag mig kunna förorda att tullsatserna fastställes i enlighet
med samarbetsutskottets förslag.

470

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

44.17. Specialbehandlat trä i skivor, block e. d.

Nuvarande tullförhållanden

Hit hänförliga varor är f. n. belagda med vikttullar av varierande storlek.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet under framhållande av att någon inhemsk
produktion icke torde förekomma.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Även nordiska ekonomiska samarbetsutskottet föreslår tullfrihet för dessa
varor.

Departementschefen

Förslaget om tullfrihet för detta varuslag föranleder icke någon erinran
från min sida.

44.18. Konstgjort trä, framställt genom agglomerering av träspån e. d.
Nuvarande tullförhållanden

Ifrågavarande produkter är belagda med vikttullar av varierande storlek.
Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 5 % av värdet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

Jag finner icke anledning till erinran mot tulltaxekommitténs förslag.

44.19—44.20. Ram- och möbellister samt andra profilerade lister; ramar för
tavlor m. m.

Nuvarande tullförhållanden

Ram- och tapetlister drager en tull av 55 öre per kg, byggnadslister en tull
av 5—30 öre per kg och ramar en tull av 55 öre—1 krona per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 8 % av värdet. Detta motsvarar enligt
kommittén nuvarande tullnivå för ram- och tapetlister. Av praktiska skäl
bör samma tullsats fastställas för lister för byggnadsändamål. Tullen för
ramar bör utgå efter samma grunder som för nyssnämnda halvfabrikat.

Yttrande

Träindustrins branschorganisation yrkar att tullen under inga omständigheter
sättes lägre än 10 % av värdet.

471

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

Enligt min uppfattning finnes icke anledning frångå tulltaxekommitténs
förslag.

44.21. Lådor, häckar, cylindriska tunnor och liknande förpackningar
Nuvarande tullförhållanden

Sågade lådämnen är fria från tull, för övriga varuslag hlir i regel en tull
av 5 öre per kg tillämplig.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet för samtliga hithörande varuslag.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

I enlighet med tulltaxekommitténs förslag finner jag tullfrihet böra stadgas
^ id denna rubrik.

44.22. Tunnbinderiarbeten
Nuvarande tullförhållanden

För tunnbinderiarbeten av furu eller gran utgår tull med 1 öre per kg,
för dylika arbeten av annat träslag med 4 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tullsats av 6 % av värdet för dessa artiklar.
Yttranden

Sveriges grossistförbund framhåller att den föreslagna tullsatsen i fråga
om arbeten av furu eller gran innebär en 4-dubbling av gällande tullnivå;
i likhet med motsvarande artiklar under nr 44.21 bör även nämnda artiklar
göras tullfria. Kemisk-tekniska och livsmedelsfabrikanters förening föreslår
med liknande motivering ett bibehållande av nuvarande tullar.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

.lag finner icke skäl frångå tulltaxekommitténs förslag.

472

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

44.23. Byggnadssnickerier (inkl. inonteringsfärdiga hus och sammansatt
parkettstav)

Nuvarande tullförhållanden

Hithörande varuslag drager en tull av 5 öre per kg, om de är tillverkade
av furu eller gran, och 30 öre per kg, om de är tillverkade av annat träslag,
allt under förutsättning att de icke undergått lackering, polering eller dylik
efterbehandling.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 6 % av värdet för sammansatt parkettstav
och tullfrihet för rubriken i övrigt.

I fråga om sammansatt parkettstav hänvisas till vad som anförts rörande
den icke sammansatta staven under nr 44.13.

Vad beträffar övriga byggnadssnickerier anser kommittén att något aktuellt
behov av tullskydd icke föreligger på detta område, och vad som från
industrins sida anförts rörande farhågor för en eventuell framtida konkurrens
på hemmamarknaden är enligt kommitténs uppfattning icke av beskaffenhet
att motivera ett tullskydd.

Ledamoten Hanssons under nr 44.13 anförda reservation beträffande
parkettstav avser även till förevarande rubrik hänförlig sammansatt parkettstav.

Yttranden

Snickeiifabrikernas riksförbund uttalar farhågor för en framtida konkurrens
till följd av branschens f. n. låga lönsamhet och upprepar ett tidigare
till tulltaxekommittén framfört önskemål om en tull av 5 % för byggnadssnickerier.

AB Gustaf Kähr, Ji-Te AB, Lenna Bruks AB, AB WST-Hus och AB Vänerns
träförädlingsfabrik hemställer i en gemensam skrivelse om en tull
av 8 % av värdet för andra byggnadssnickerier än sammansatt parkettstav.
Ifrågavarande tillverkare, vilkas skrivelse närmast berör tullen på dörrar,
framhåller att det aktuella utvecklingsskedet i och för sig erbjuder så många
problem att det icke kan vara riktigt att ytterligare komplicera situationen
genom en tullsänkning. Även om dörrfabrikanterna kommit längst med rationalisering
och standardisering inom snickeribranschen, torde känsligheten
för utländsk konkurrens vara störst inom denna sektor. Man påpekar
slutligen att den av kommittén föreslagna tullfriheten innebär ett negativt
tullskydd av storleksordningen 3 å 4 %.

Träindustrins branschorganisation vidhåller tidigare yrkande om 10 %
tull för inonteringsfärdiga trähus. Organisationen utgår från att lägen kan
uppstå med konkurrens från Finland, eventuellt även Ryssland och mellaneuropeiska
länder, vilka alla har lägre arbetskostnader än Sverige, och anser
det oklokt att helt blottställa detta stora industriområde. Vad beträffar
övriga snickerier instämmer man i nyss återgivna yrkande från Snickerifabrikernas
riksförbund.

473

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

För sammansatt parkettstav torde tullen böra utgå efter samma tullsats
som för den icke sammansatta varan (ur nr 44.13); liksom beträffande sistnämnda
artikel biträder jag kommitténs förslag om en tull av 6 % av värdet.

Beträffande andra byggnadssnickerier (inkl. monteringsfärdiga hus) delar
jag tulltaxekommitténs uppfattning att något aktuellt behov av tullskydd
icke föreligger. Farhågor för en framtida utländsk konkurrens kan enligt
min uppfattning icke motivera ett bibehållande av tullskyddet på detta område.
Förekomsten av ett negativt tullskydd är ett förhållande som i princip
gäller alla tullfria varuslag och torde i förevarande fall icke vara av någon
större reell betydelse. Jag biträder därför tulltaxekommitténs förslag att
avskaffa tullen. Liksom eljest i sådana fall bör man givetvis med uppmärksamhet
följa utvecklingen och, därest ändrade konkurrensförhållanden så
påkallar, vara beredd att taga frågan under omprövning.

44.24. Hushållsartiklar av trä
Behandlas tillsammans med nr 44.27.

44.25. Verktyg och redskap av trä samt delar därtill; borstträn, skoblock,
läster m. fl. artiklar

Nuvarande tullförhållanden

Hit hänförliga artiklar är belagda med vikttullar, varierande mellan 5 och
60 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet för ämnen till skoläster och skoblock samt
en tull av 10 % av värdet för färdiga sådana artiklar; beträffande övriga
varuslag föreslår kommittén en tull av 5 % av värdet utom för varor av
hickory, vilka upptagits med tullfrihet.

Yttrande

Träindustrins branschorganisation påyrkar en tull av 15 % av värdet
för skoblock och läster. Av kommittén föreslagen tullsats förklaras vara
otillräcklig som skydd mot tysk och tjeckisk konkurrens, då prisskillnaden
till hemmaproduktionens nackdel kan uppgå till 25 å 45 %. Skillnaden beror
enligt organisationen huvudsakligen på lönerna, men även vissa förhållanden
i fråga om modellkostnaderna åberopas.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

474

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

Departementschefen

Enligt min uppfattning föreligger icke anledning frångå tulltaxekommitténs
förslag.

44.26. Bobiner, spolpipor, trådrullar och liknande artiklar
Nuvarande tullförhållanden

Bobiner och spolpipor drager en tull av 20 öre per kg, trådrullar och övriga
artiklar i regel en tull av 30 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs förslag skall tullen upptagas till 5 % av värdet. Kommittén
uttalar att en viss höjning av tullen för bobiner och spolpipor är
motiverad, men kommittén har icke funnit tillräcklig anledning föreligga
att bryta den i GATT gjorda bindningen vid 5 % av värdet. Beträffande
trådrullar anser kommittén tullen icke vara av någon större praktisk betydelse;
tullsatsen bör lämpligen upptagas till samma siffra som för de förut
nämnda varuslagen.

yttrande

Träindustrins branschorganisation påyrkar en tullsats av 10 % av värdet
för bobiner och spolpipor. Organisationen framhåller att kommittén föreslår
en tullsats av nämnda storlek för motsvarande artiklar av papp och
att samma konkurrens föreligger beträffande träartiklarna. Enligt organisationens
mening kan förekomsten av en GATT-bindning icke få inverka
på avvägningen av tullen. Tillverkningen av bobiner och spolpipor av trä
har under de senaste åren drabbats av stark tillbakagång, särskilt på grund
av betydligt lägre löner i det viktigaste konkurrentlandet, och ett övervägande
antal av fabrikerna säges ha gjort konkurs eller lagt om tillverkningen.
Vissa har gått över till produktion av träleksaker, för vilka kommittén
nu föreslår en sänkning av tullen från ca 50 % till 12 % av värdet.
Företag som på sådant sätt beröres av förändringar i sina väsentligaste
planerings- och investeringsfrågor rubbas allvarligt och kan få mycket svårt
att fortleva, särskilt som företagen på något undantag när är utpräglade
småindustrier.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

Enligt min uppfattning föreligger icke tillräckliga skäl att höja tullen för
bobiner och spolpipor utöver den GATT-bundna nivån eller att eljest frångå
tulltaxekommitténs förslag.

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

475

44.24. Hushållsartiklar

44.27. Belysningsartiklar, rumsinventarier, prydnadsartiklar m. fl. varuslag

44.28. Andra varor av trä
Nuvarande tullförhållanden

Hit hänförliga artiklar är enligt gällande tulltaxa belagda med vikttullar
mellan 5 och 60 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Dessa rubriker upptages i kommitténs förslag med en tullsats av 10 %
av värdet. Kommittén framhåller att bakom ojämnheterna i den rådande
tullnivån icke ligger någon avsikt att differentiera lullskyddet, utan förhållandet
har i huvudsak uppkommit rent slumpartat genom de specifika
tullarnas bristande anpassning efter värdet. En utjämning av tullnivån
genom en enhetlig värdetullsats anses därför ligga nära till hands. Någon
anledning att därvid avvika från normaltullsatsen föreligger enligt kommitténs
uppfattning icke. Tillämpning av denna tullsats kommer självfallet
att innebära avsevärda höjningar eller sänkningar för enskilda varuslag
men detta bör icke få stå hindrande i vägen för en normalisering av tullförliållandena.

Yttranden

Träindustrins branschorganisation framhåller i fråga om k 1 ä d h ä n g ar
e att den tidigare betydande exporten av denna artikel gått starkt tillbaka.
Minskningen har sin grund i våra höga arbetskostnader. Organisationen
uppger att priserna på vissa utländska klädliängare, oaktat de tillverkats av
dyrbarare material än de svenska, ligger ända till 20 % under de svenska
priserna, trots att dessa är så hårt pressade att de ej täcker de fasta kostnaderna.
Branschen tar detta som ett varningstecken. Ett kraftigt reducerat
tullskydd skulle öppna marknaden för stor import. Kommitténs förslag
innebär, framhåller organisationen, en reducering från 31 å 97 % till 10 %
av värdet. Man anser det vara synnerligen oförsiktigt att nu sänka tullskyddet
så kraftigt. Organisationen erinrar om att den tidigare yrkat att
1 ullen icke måtte sänkas under nuvarande miniminivå och uttalar att förslaget
om en tull av 10 % i varje fall är alldeles otillräckligt; i andra hand
yrkas på en gradvis inträdande sänkning under en femårsperiod.

Sveriges hantverks- och småindustriorganisation förordar en måttligare
tullsänkning än ilen kommittén föreslagit och vill i varje fall bestämt rekommendera
en successiv sänkning under eu flerårsperiod.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

476

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Departementschefen

Kommitténs förslag torde genomsnittligt sett icke innebära någon större
förändring av tullnivån men kan sägas innebära en viss omfördelning av
tullskyddet mellan olika varuslag. Härigenom kan givetvis uppkomma avsevärda
tullsänkningar såväl som tullhöjningar. Vad särskilt tullsänkningarna
beträffar är dessa i vissa fall siffermässigt sett mycket betydande. Innebörden
av sådana sänkningar bör emellertid icke överdrivas, då det nuvarande
höga tullskyddet oftast icke på långt när utnyttjats. Enligt min uppfattning
innebär kommitténs förslag ett lämpligt avvägt tullskydd och kan
därför tillstyrkas. Jag finner icke tillräckliga skäl föreligga att införa någon
särskild övergångsanordning.

Kap. 45. Kork och varor därav
Nuvarande tullförhållanden

Naturkork, obearbetad, och korkavfall är tullfria; för expanderad kork
utgår tull med 15 % av värdet, för livbojar m. m. samt block och dylika
grövre arbeten av korkavfall med 10 öre per kg och för övriga varor med
20 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 7 % av värdet för presskork och varor
därav (nr 45.04) samt tullfrihet för övriga varuslag.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa omfattar endast naturkork och
vissa halvfabrikat därav (nr 45.01 och 45.02); för dessa varor föreslås tullfrihet
liksom i det av tulltaxekommittén framlagda förslaget.

Departementschefen

Jag finner icke anledning till erinran mot tulltaxekommitténs förslag.

Kap. 46. Korgmakeriarbeten och andra varor av flätningsmaterial

46.01—46.02. Flätor, vävnader och liknande varor av flätningsmaterial
Nuvarande tullförhållanden

Hattflätor av vegetabiliska ämnen är fria från tull, dylika flätor av plast
drager en tull av 10 kronor per kg; andra hithörande varuslag är belagda med
vikttullar mellan 5 öre och 1 krona per kg, varor av plast dock med en tull
av 15 % av värdet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

477

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår att varor av plast åsättes samma tull som plastvaror
i allmänhet, d. v. s. 13 % av värdet, och att tullfrihet stadgas för övriga
varuslag.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa upptager vid nr 46.01 en tull av
15 % av värdet för varor av konstplast och tullfrihet för övriga varor samt
vid nr 46.02 en tull av 15 % för samtliga varuslag.

Departementschefen

Varor av plast torde i överensstämmelse med det förslag jag framlagt
beträffande plastvaror i allmänhet (jfr kap. 39) böra upptagas med en
tull av 15 % av värdet.

För varor av annat material har under nr 46.01 såväl kommittén som utskottet
föreslagit tullfrihet. Jag finner icke anledning till erinran mot detta
förslag. Under nr 46.02 har kommittén för här åsyftade varor föreslagit
tullfrihet men nordiska utskottet en tull av 15 % av värdet. Med hänsyn till
samordningen med det nordiska förslaget synes tullen icke nu böra avskaffas,
utan jag finner lämpligt att varorna liksom motsvarande artiklar i
nr 46.03 upptages med en tull av 10 % av värdet.

46.03. Korgmakeriarbeten och andra artiklar av flätningsmaterial
Nuvarande tullförhållanden

Artiklar av konstplast samt av s. k. luffasvamp drager en tull av 15 % av
värdet, grövre artiklar av vegetabiliska flätningsmaterial en tull av 7 eller
10 öre per kg och övriga arbeten en tull av 1 krona per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 13 % av värdet för varor av plast och 10 %
av värdet för varor av annat material samt anför bl. a. följande.

Oavsett i vad mån det kan vara berättigat att söka tillgodose de speciella
sociala intressen, som här i viss utsträckning kan göra sig gällande, genom
tillgripande av högre tull än som eljest skulle vara motiverat, är kommittén
därför icke övertygad om att en sådan åtgärd skulle leda till avsett resultat.
Enligt kommitténs uppfattning föreligger icke tillräckliga skäl för särbehandling
av denna produktionsgren. Kommittén har därför beträffande
korgmakeriarbeten av vegetabiliskt material funnit sig icke böra överskrida
normaltullsatsen i vidare mån än att det för ernående av likformighet med
närstående trämanuf ak turartiklar ansetts lämpligt med en jämkning uppåt
till 10 % av värdet. Artiklar av konstplast har även under denna rubrik
upptagits med den tullsats av 13 % av värdet som föreslagits för sådana
artiklar i allmänhet.

Yttrande

Sveriges korgmakeriidkares grkesförening förklarar sig i den av Sveriges
hantverks- och småindustriorganisation överlämnade skrivelsen under före -

478

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

liggande förutsättningar anse kommitténs förslag godtagbart. I samband
härmed uttrycker föreningen emellertid oro över att en låg tullsats uppmuntrar
import av underhaltiga varor men anser att endast ett importförbud
skulle kunna skydda häremot.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottets förslag till nordisk tulltaxa upplager en tull av 15 % av värdet
för rubriken i dess helhet.

Departementschefen

För varor av plast torde tullen i överensstämmelse med vad som föreslagits
beträffande plastvaror under kap. 39 böra bibehållas vid 15 % av värdet.

I fråga om varor av annat material biträder jag tulltaxekommitténs förslag
i avvaktan på prövning av frågan om en nordisk marknad.

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

479

AVDELNING X

Material för papperstillverkning; papper och papp
samt varor därav

Kap. 47. Material för papperstillverkning

Hit hänförliga produkter är f. n. tullfria. Tulltaxekommittén ifrågasätter
icke någon ändring härvidlag, och nordiska ekonomiska samarbetsutskottet
föreslår också tullfrihet. I överensstämmelse härmed har varorna
upptagits med tullfrihet i det nu framlagda tulltaxeförslaget.

Kap. 48. Papper och papp samt varor av pappersmassa,
papper eller papp

Allmänna synpunkter
Nuvarande tullförhållanden

Frånsett tidningspapper är hithörande produkter belagda med tull efter
olika vikttullsatser; om tullnivån ger tulltaxekommitténs i det följande refererade
uttalanden viss uppfattning.

Tulltaxekommittén

Kommittén behandlar i enlighet med sakens natur och nomenklaturens
uppställning först pappersindustrin (till skillnad från pappersvaruindustrin).

Härvid framhåller kommittén inledningsvis den svenska pappersindustrins
starka inriktning på export. Exporten uppgår sålunda kvantitetsmässigt sett
till ungefär hälften av produktionen. I jämförelse därmed är importen mycket
obetydlig. Av vissa speciella varuslag finnes dock ingen eller blott obetydlig
inhemsk tillverkning, varför förbrukningen på dessa punkter helt
eller till huvudsaklig del tillgodoses genom import. Detta är fallet bl. a. med
pergamentpapper, kondensatorpapper och cigarrettpapper. I stort sett behärskas
emellertid den svenska marknaden helt av den inhemska produktionen.

Enligt kommitténs beräkningar rör sig normaltullsatsen för papper och
papp, om man i enlighet med den princip som eljest tillämpats utgår från
tullfri pappersmassa, i genomsnitt omkring 7 % av värdet. De nuvarande
tullsatsernas storlek i förhållande till värdet ligger i regel avsevärt högre än

480

Knngl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

nyssnämnda siffra. Incidensen är emellertid mycket olika för skilda kvaliteter,
vilket visar sig även däri, att importen åren 1952 och 1953 ger en incidens
av omkring 3 % av värdet. Grunden till den inhemska produktionens
dominerande ställning på den svenska marknaden är dock, framhåller kommittén,
självfallet att söka i andra förhållanden än det nominellt höga tullskyddet.

Kommittén går härefter in på frågan om det framtida tullskyddet för pappersindustrin
och anför därom följande.

I betraktande av industrins ställning som en av våra främsta exportindustrier
torde kunna ifrågasättas huruvida under normala förhållanden tullskydd
över huvud taget är erforderligt. Industrins yrkande synes närmast
vara betingat av farhågor för utländsk konkurrens i speciella situationer.
Enligt kommitténs uppfattning finnes visst fog för ett skydd mot sådana
störningar, och kommittén har därför icke ansett sig böra föreslå ett avskaffande
av de sedan länge bestående tullarna. Ett tullskydd av den storlek
industrin begärt (10 % av värdet) anser kommittén dock icke böra ifrågakomma,
utan kommittén har funnit en tullnivå av 5 % av värdet vara för
ändamålet lämplig. I överensstämmelse härmed föreslår kommittén, som
delar industrins och handelns uppfattning om önskvärdheten av en i möjligaste
mån enhetlig tullsats på detta område, att papper och papp åsättes en
generell tull av 5 %, i den mån icke särskilda skäl föreligger att tillämpa
annan tullsats.

Vad därefter beträffar den med vidare bearbetning av papp och papper
sysselsatta pappersvar uindustrin har denna enligt kommittén i
stort sett en lika dominerande ställning på hemmamarknaden som den
egentliga pappersindustrin. Liksom beträffande sistnämnda industri torde
förhållandet väsentligen ha sin grund i andra omständigheter än tullen. Denna
är visserligen genomsnittligt sett hög, på vissa punkter exceptionellt hög,
men den är mycket ojämn, och någon större importkonkurrens spåras i allmänhet
icke heller på sådana punkter, där tullskyddet är av måttlig höjd
(t. ex. kuvert och papeterier). Att de höga incidenser som i vissa fall uträknats
på det erhållna kalkylmaterialet är rent nominella och icke kan tillnärmelsevis
utnyttjas torde ulan vidare stå klart. En reduktion av tullsatserna
till exempelvis normalnivån har därför, anser kommittén, icke den revolutionerande
innebörd som en jämförelse mellan tullsatsernas storlek i vissa
fall kan ge sken av. Enligt kommitténs uppfattning finnes icke någon anledning
varför pappersvaruindustrin skulle ha starkare tullskydd än svensk
industri i allmänhet. Normaltullsatsen för ifrågavarande produkter kan variera
ganska avsevärt men håller sig i allmänhet omkring 10 %. I denna siffra
ingår kompensation för tullen på papper och papp, vilken emellertid
knappast kan förutsättas utnyttjad under normala förhållanden. Med hänsyn
därtill och i betraktande jämväl av den ställning industrin förvärvat på
den svenska marknaden anser kommittén en viss jämkning nedåt vara motiverad.
T den mån icke särskilda skäl talar för en annan tullsats föreslår
kommittén därför beträffande här avsedda artiklar en tullsats av 8 % av
värdet.

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

481

Ledamoten Westerlind reserverar sig mot kommitténs uttalanden och påyrkar
tullfrihet för hithörande varuslag med undantag av mera manufakturerade
artiklar (nr 48.11—48.14, 48.16—48.21), för vilka han föreslår en tull
av 5 % av värdet. Därest den svenska tulltaxan skall avpassas efter samhällsekonomiska
grunder, så att vissa grenar av näringslivet erhåller ett särskilt
starkt stöd, medan andra delar endast avskärmas i mindre grad eller
lämnas helt utan skydd, bör, framhåller reservanten, pappersindustrin uppenbarligen
anses vara ett område där riktpunkten måste vara tullfrihet.
Herr Westerlind anför vidare.

Även kommittémajoriteten ifrågasätter, huruvida under normala förhållanden
tullskydd över huvud taget kan anses erforderligt. Majoriteten utgår
emellertid från farhågor för utländsk konkurrens i speciella situationer och
vill ge skydd mot sådana störningar genom en tullnivå av i princip 5 %
samt 8 % för mera manufakturerade varor. Jag har redan i tidigare sammanhang
påvisat, att en tull av måttlig omfattning ej kan ha någon betydelse
vid svårare kriser och rubbningar för en bransch. Är det däremot frågan
om mindre fluktuationer, som skulle kunna fångas upp av en tullmur
av 5 %, måste detta lika väl kunna klaras av företagen själva. Det ligger i
företagandets normala funktioner att möta växlande pris- och konkurrensförhållanden
inom den marginal där ett 5-procentigt tullskydd skulle vara
ett verksamt stöd. Särskilt måste detta gälla en industri som pappersbranschen,
där konjunkturerna enligt erfarenheten ständigt undergår snabba
och starka skiftningar. Det ingår så att säga i branschens natur att möta
väsentligt större prisrörelser än sådana för vilka en 5-procentig tullmur har
någon betydelse. Jag vänder mig alltså principiellt mot kommittémajoritetens
tanke på ett potentiellt marknadsskydd i form av tullar för pappersindustrin,
samtidigt som en stark expansion och utbyggnad av kapaciteten
pågår.

Yttranden

Kommitténs förslag beträffande pappersindustrins produkter
bär berörts i ett stort antal yttranden.

Kommerskollegium framhåller att det i och för sig kan vara tveksamt om
pappersindustrin såsom en av landets viktigaste exportindustrier skall behöva
tullskydd. Något speciellt behov av ett generellt dylikt skydd anses
kommittén icke ha redovisat, men kollegium motsätter sig icke att förslaget
lägges till grund för den framtida tullsättningen. En viss överarbetning
skulle emellertid enligt kollegiets uppfattning kunna göras beträffande
sådana varor, som icke tillverkas inom landet och för vilka något skyddsintresse
inte gärna kan föreligga.

Svenska pappersbruksföreningen säger sig med tillfredsställelse ha noterat
att kommitténs majoritet funnit fog för ett visst skydd mot störningar av
utländsk konkurrens i speciella situationer. Föreningen framhåller emellertid
att förslaget skulle innebära en betydande reduktion av nuvarande tullskydd
och anmärker på att kommittén vid sina normaltullberäkningar utgått
från tullfrihet för pappersmassa. Något verkligt skäl för att ur dessa
beräkningar utesluta sådan del av manufakturcringskostnaderna, som hänför
sig till mekanisk sönderdelning, upplösning och beredning av fiberrå:tl
Rihaag till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr''JO

482

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

varan, har enligt föreningens åsikt icke förebragts. Även med kommitténs
beräkningssätt ligger, påpekar föreningen, normaltullsatsen över kommitténs
förslag. Föreningen understryker vidare att ett tullskydd för papper och
papp under normala förhållanden, i första hand med hänsyn till exportintressena,
icke kan beräknas ha något inflytande på den svenska inhemska
prisnivån. Gentemot reservantens uppfattning att det föreslagna tullskyddet
skulle sakna betydelse vid svårare kriser hävdas att även ett måttligt skydd
i åsyftade situationer, eventuellt i samband med antidumpingåtgärder, måste
mildra verkningarna av ett starkt tryck utifrån. Föreningen anför i detta
sammanhang bl. a. följande.

Med den starka expansion, som pappersindustrien över hela världen för
närvarande undergår, är det mycket möjligt att tillgången kanske redan om
något eller några år, åtminstone temporärt, kan komma att väsentligt överstiga
efterfrågan. En sådan överskottssituation skulle givetvis få ännu allvarligare
verkningar om den uppstod i samband med en konjunkturavmattning.
I en sådan situation kan man räkna med ett i hög grad stegrat utbud,
i första hand från den nordamerikanska industrien, som ju arbetar under
helt andra och gynnsammare förutsättningar än den svenska. Den amerikanska
industrien har som bekant med sin kolossala hemmamarknad och
sina i förhållande till den nordiska pappersindustrien i allmänhet mångdubbelt
större produktionsenheter en oerhörd slagkraft.

AB Statens skogsindustrier ansluter sig till de av Svenska pappersbruksföreningen
framförda synpunkterna, och liknande synpunkter anföres av
Västernorrlands och Jämtlands läns handelskammare och i viss mån av
handelskammaren i Göteborg. Till yttrandena från Östergötlands och Södermanlands
handelskammare, handelskammaren i Gävle samt från Kooperativa
förbundet är bilagda skrivelser eller referat därav, vari framföres
synpunkter överensstämmande med av pappersbruksföreningen framförda.

Skånes handelskammare påyrkar med hänvisning till den utländska konkurrensen
i fråga om finpapper och till de på detta område högre manufaktureringskostnaderna
en tull av 10 % för nämnda slag av papper. Även
handelskammaren i Göteborg har antytt liknande uppfattning.

Statens priskontrollnämnd föreslår, under hänvisning till Sveriges ställning
som utpräglat exportland på detta område, tullfrihet, möjligen med undantag
för vissa starkt manufakturerade artiklar, för vilka föreslås en tull
av 5 % av värdet.

Sveriges grossistförbund anser den svenska industrin ha en så stark
ställning, att något tullskyddsbehov i regel icke torde föreligga. De föreslagna
tullsatserna innebär i de flesta fall en förhöjning av tullen på importerade
artiklar; importen är f. ö. helt obetydlig i förhållande till produktionen
och konkurrerar icke med denna. Förbundet ifrågasätter i likhet med reservanten
huruvida icke tullskyddet i allmänhet skulle kunna slopas på detta
område. Sveriges köpmannaförbund uttalar likaledes sin anslutning till herr
Westerlinds reservation.

Vad beträffar pappersvaruindustrins produkter har endast
Sveriges grafiska industriförbund anfört mera generella synpunkter. Förbun -

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

483

det säger sig ha förståelse för kommitténs förslag men anser att tullsänkningar
icke ensidigt bör genomföras av ett land. Andra länder behåller i
regel ett högt tullskydd. Vid ett genomförande av kommitténs förslag skulle
dessa länder få ökad möjlighet att exportera till Sverige, under det att de
svenska producenterna förhindras att sälja till utlandet. Man befarar särskilt
ökad konkurrens från Västtyskland med dess betydligt lägre arbetarlöner.
Förbundet yrkar att, därest tullsänkningar skall genomföras, detta
skall ske först efter överenskommelser om motsvarande ändringar av tullskyddet
i andra länder.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa överensstämmer beträffande
papper och papp i stort sett med tulltaxekommitténs förslag; beträffande
pappersvaror ligger de nordiska tullsatserna ofta ett par enheter högre än
vad kommittén föreslagit.

Departementschefen

Anledning torde icke föreligga att frångå tulltaxekommitténs och nordiska
utskottets i princip samstämmiga förslag att bibehålla visst tullskydd
för papper; frågan om tullens storlek för såväl papper som pappersvaror
torde jag få återkomma till vid behandlingen av de olika rubrikerna.

48.01—48.06. Papper och papp utan överdrag eller impregnering
Nuvarande tullförhållanden

Tidningspapper är tullfritt; grålumppapp och vissa andra slag av papp
drager en tull av 1 öre per kg, annan papp i regel en tull av 5 öre per kg,
grovt omslagspapper en tull av 2 öre per kg samt annat papper i allmänhet
en tull av 10 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår den tidigare omnämnda generella tullsatsen 5 % av
värdet för alla varuslag med undantag av tidningspapper, som skulle förbli
tullfritt, samt grålumppapp (inkl. grålumppapper), kondensatorpapper och
karbonråpapper, för vilka föreslås tullsatser av respektive 3, 3 och 4 % av
värdet.

Bibehållandet av tullfriheten för tidningspapper överensstämmer med de
principer som eljest tillämpats av tulltaxekommittén.

I fråga om grålumppapp framhåller kommittén att tillverkningen av
detta varuslag kan sägas intaga en särställning inom vår pappersindustri
genom att den i stor utsträckning arbetar med importerad råvara. Det är
icke osannolikt att den svenska produktionen härigenom får arbeta med
högre råvarukostnader än de utländska konkurrenterna, men det är enligt
kommitténs uppfattning icke motiverat att påverka den naturliga strukturen
av vår pappersindustri genom kompensation härför i form av högre tull
än för papper och papp i allmänhet. Kommittén framhåller vidare hl. a. att

484

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

tullen måste ses i samband med tullen på asfaltpapp, en artikel vars tillverkning
baseras på grålumppapp. Med beaktande av de olika produktionsoch
konsumentintressen som här föreligger finner kommittén 3 % av värdet
vara en lämpligt avvägd tullsats.

Vad beträffar kondensatorpapper och karbonråpapper är tullsatsen i
GATT bunden vid 3 respektive 4 %, och någon anledning att bryta dessa
bindningar anser kommittén icke föreligga.

Ledamoten Westerlinds förut berörda reservation innefattar yrkande om
tullfrihet för samtliga hithörande varuslag.

Yttranden

Förutom de i föregående allmänna avsnitt refererade uttalandena föreligger
följande yttranden beträffande speciella varuslag.

Munksjö AB påyrkar i den av Sveriges industriförbund överlämnade framställningen
för grålumppapp en tullsats som i varje fall icke understiger
den av kommittén beräknade normaltullen 6 % av värdet. Kommitténs förslag
anses innebära ett avsteg från de synpunkter som eljest varit vägledande
för kommitténs arbete. Därest ett skäligt tullskydd ej kommer till
stånd, måste man till följd av den utländska konkurrensen överväga att lägga
ned tillverkningen av grålumppapp, vilket bl. a. skulle kunna leda till en
förskjutning uppåt av prisnivån.

I den av Östergötlands och Södermanlands handelskammare överlämnade
skrivelsen från AB Ceaverken påyrkas, till undvikande av negativt tullskydd
för bolagets produktion av ljuskänsligt fotografiskt material, tullfrihet
för papper som användes i denna produktion.

Vidare fäster generaltullstyrelsen uppmärksamheten på en nomenklaturfråga
rörande anmärkning 4 b till detta kapitel. Däri angiven dimensionsgräns
har enligt den reviderade nomenklaturtexten ändrats från 50 till 36
cm, innebärande att visst papper i rektangulära ark överflyttas från rubrikerna
för pappersvaror till rubrikerna för papper med lägre tull enligt förslaget.
Enligt styrelsens uppfattning torde anledning icke föreligga att på
grund härav vidtaga någon ändring av föreslagna tullsatser inom sistnämnda
varugrupp.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa överensstämmer beträffande dessa
rubriker helt med tulltaxekommitténs förslag.

Departementschefen

Jag biträder tulltaxekommitténs och nordiska utskottets samstämmiga
förslag.

48.07. Papper och papp med överdrag eller impregnering
Nuvarande tullförhållanden

Asfaltpapp och liknande artiklar drager en tull av 1 öre per kg; i övrigt
utgår tullen för hithörande varor i regel med 10 öre per kg i fråga om papp
och 20 öre per kg beträffande papper.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

485

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 4 % av värdet för varor behandlade med
bitumen, asfalt eller grafit, och 5 % av värdet för övriga varuslag.

Beträffande asfaltpapp anser kommittén konkurrensförhållandena vara
sådana att ett relativt obetydligt nettotullskydd är till fyllest; tullsatsen har
bestämts med beaktande av sambandet med tullen på den vid tillverkningen
använda grålumppappen. Av praktiska skäl bör tullsatsen 4 % av värdet gälla
för alla slag av papp och papper, som behandlats med bitumen eller asfalt,
och kommittén har funnit denna tullsats lämplig även för vara som
bestrukits med grafit.

Vad angår övriga till denna rubrik hänförliga varuslag anför kommittén
följande.

Här kan föreligga den anledningen till avvikelse från den generella tullsatsen,
att bearbetningen ibland utföres av fristående företag med inköpt
papper. I den mån pappersfabrikanten utnyttjar sitt tullskydd, skulle detta
innebära att den efterföljande bearbetningen finge ett skydd av endast 5 %
av manufaktureringskostnaden, under det att norinaltullsatserna beräknas på
basis av 13 % manufaktureringsskydd. Oavsett vilket tullskyddsbehov som
kan föreligga för själva bearbetningen, torde man emellertid kunna räkna
med att papperstullen normalt icke utnyttjas, och om detta likväl undantagsvis
skulle ske, riskerar man på grund av värdetullen knappast något negativt
tullskydd för bearbetningen. På grund härav och med hänsyn till det
icke minst ur tullteknisk synpunkt starka önskemålet om en såvitt möjligt
enhetlig tullsats för allt papper och papp har kommittén funnit den generella
tullsatsen 5 % böra tillämpas även här.

Ledamoten Westerlind reserverar sig mot kommitténs förslag och föreslår
under hänvisning till vad han anfört i det allmänna avsnittet tullfrihet
för samtliga hit hänförliga varuslag.

Yttranden

Beträffande inkomna yttranden torde få hänvisas till det inledande allmänna
avsnittet; vad särskilt angår till detta nummer hänförliga varuslag
föreligger dessutom följande uttalanden angående gummerat papper.

Sveriges gummeringsfabrikanters förening påyrkar för detta varuslag en
tull av 10 % av värdet. Föreningen framhåller att den föreslagna tullsatsen
beträffande gummerade förseglingsremsor o. d. innebär en betydande sänkning
av gällande tullnivå. Nu gällande tull uppgår till 20 öre per kg, medan
förslagets 5 % beräknas motsvara ca 8 öre per kg. Föreningen anser att
den föreslagna tullsatsen kommer att för flertalet produkter innebära ett
negativt tullskydd. Vid kommitténs bedömning har man endast tagit hänsyn
till papperstullen; gummeringen uppgår dock till 25 å 30 % av vikten.
För benlim föreslår kommittén oförändrat 20 öre per kg, medan dextrin
är belagt med jordbruksavgifter om sammanlagt 45 öre per kg. Skånes handelskammare
framför liknande synpunkter men påyrkar i första hand bibehållande
av den nuvarande tullsatsen. Till yttrandena från Stockholms
handelskammare samt från Östergötlands och Södermanlands handelskam -

486

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

mare är fogade skrivelser från tillverkare av gummeringsremsor med erinringar
mot kommitténs förslag.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår en tull av 5 % av värdet för papper eller papp behandlade
med bitumen eller asfalt samt 6 % av värdet för övriga varuslag.

Departementschefen

Tullen för de viktigaste artiklarna inom den grupp, för vilken tulltaxekommittén
föreslagit en tull av 4 % av värdet, är i GATT bunden vid denna
nivå; med hänsyn bl. a. till detta förhållande finner jag icke skäl att beträffande
denna underrubrik frångå tulltaxekommitténs förslag.

Vad beträffar andra hithörande artiklar förordar jag att tullen i enlighet
med nordiska utskottets förslag bestämmes till 6 % av värdet.

48.08. Fil ter plattor av pappersmassa

Dessa varor är f. n. fria från tull. Tulltaxekommittén ifrågasätter icke
någon ändring i detta förhållande, och nordiska ekonomiska samarbetsutskottet
föreslår likaledes tullfrihet. I enlighet härmed har rubriken upptagits
med tullfrihet i det nu framlagda tulltaxeförslaget.

48.09. Byggnadsplattor av pappersmassa, träfibrer e. d. (wallboard)
Nuvarande tullförhållanden

För ytbehandlade plattor utgår tull med 10 öre per kg och för andra plattor
med 5 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 3 öre per kg och anför till stöd därför följande.

Industrin har med avseende på konkurrensförhållandena en ställning liknande
den som intages av pappersindustrin. Liksom beträffande den sistnämnda
industrins produkter finner kommittén det kunna ifrågasättas huruvida
tullskydd över huvud taget kan anses erforderligt. Kommittén har
dock av samma skäl som anförts beträffande papper och papp ansett sig
böra förorda bibehållandet av en tull av ungefär samma storlek som för
dessa varuslag. Med hänsyn till tullens syfte och varuslagets enhetliga karaktär
har kommittén dock funnit lämpligt att tullen här även i fortsättningen
utgår som vikttull. Kommittén föreslår i enlighet härmed en tullsats
av 3 öre per kg, motsvarande ca 6 % av det genomsnittliga inhemska produktionspriset
för åren 1951—1953.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind yrkar i reservationer tullfrihet
under hänvisning till den svenska industrins dominerande ställning. Herr
Westerlind anför dessutom.

Jag kan icke finna det rimligt att såsom kommittémajoriteten förorda ett
marknadsskydd enbart för att möta potentiella risker för ökad konkurrens.
Tvärtom finns det mycket som talar för att ett skärpt medvetande om dessa

487

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

risker skulle utgöra en hälsosam hämsko på tendenser till en alltför sangvinisk
utbyggnad av industrin. Nackdelarna av en forcerad expansion av den
svenska wallboardindustrin gav sig till känna för några år sedan, då en besvärande
överkapacitet rådde för en tid. Utifrån dessa synpunkter har jag
icke funnit skäl att bibehålla någon del av det nuvarande tullskyddet. Jag
föreslår alltså, att de under rubriken fallande varuslagen göres tullfria.

Yttranden

Svenska wallboardföreningen föreslår att tullskyddet utformas som en
värdetull, helst i kombination med specifik minimitull. Kommitténs uppfattning
om varuslagets enhetliga karaktär anser man felaktig; det förekommer
en mängd olika specialplattor i högre prisklasser. Tullsatsen bör icke sättas
lägre än den lägsta tull som tillämpas av de europeiska lågtulländerna. I ett
skärpt konkurrensläge får Sverige icke bli ett »vakuum» med lägre tull än
alla andra länder. Med hänsyn därtill bör tullen enligt föreningens åsikt icke
understiga 10 % av värdet, och om det är genomförbart med en minimivikttull
bör denna icke vara lägre än nuvarande 5 öre per kg. Föreningen bemöter
vidare herr Westerlinds uttalanden i reservationen och framhåller
bl. a. att industrins kapacitet kunnat helt utnyttjas sedan importrestriktionerna
i andra länder numera blivit i stort sett upphävda. Samtidigt har emellertid
wallboardindustrin i närliggande länder utbyggts, och man anser att
detta i vissa situationer kan föranleda import till underpris. Föreningen anser
den internationella wallboardmarknaden vara mera känslig än exempelvis
marknaderna för trävaror och massa och belyser detta med olika exempel.
Slutligen framhåller föreningen att en tull icke kan medföra någon
risk för konsumenternas intresse, då priset på träfiberplattor i Sverige hålles
på en mycket låg nivå bl. a. till följd av den starka inhemska konkurrensen.

AB Statens skogsindustrier förklarar sig icke kunna biträda Svenska wallboardföreningens
yttrande utan anser att det vore av stor betydelse om importen
av wallboard till Sverige blev tullfri.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa upptager en vikttull motsvarande
i svenskt mynt 5 öre per kg för detta varuslag.

Departementschefen

I avvaktan på prövning av frågan om en nordisk marknad torde tullen
böra upptagas till det nu för hithörande varor i allmänhet gällande beloppet
5 öre per kg.

48.10. Cigarrettpapper, tillskuret
Nuvarande tullförhållanden

För ifrågavarande varuslag utgår vikttullar av varierande höjd.

488

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 5 % av värdet; med hänsyn till den ringa
bearbetning, som i regel är nedlagd på den viktigaste hit hänförliga artikeln
(papper i rullar för cigarrettmaskiner) anser kommittén det icke föreligga
skäl att sätta tullen högre än för papper i allmänhet.

Ledamoten Westerlind reserverar sig och föreslår under hänvisning till
vad han anfört i det allmänna avsnittet tullfrihet för detta varuslag.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår i likhet med tulltaxekommittén en tull av 5 % av värdet.

Departementschefen

Tulltaxekommitténs och nordiska utskottets samstämmiga förslag föranleder
icke någon erinran från min sida.

48.11. Papperstapeter och s. k. fönsterpapper
Nuvarande tullförhållanden

Bottentapeter samt pressade och lackerade tapeter drager en tull av 50
öre per kg och övriga tapeter en tull av 20 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Denna rubrik har i kommitténs förslag uppförts med en tull av 10 % av
värdet. Kommittén framhåller att här torde vara ett av de områden där den
utländska konkurrensen har lättast att göra sig gällande. Med hänsyn därtill
och då normaltullsatsen ligger relativt högt anser kommittén det motiverat
att här sätta tullen något över den föreslagna standardtullsatsen.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind anser med hänsyn till produktionens
dominerande ställning en tullsats av 5 % av värdet utgöra ett rimligt
tullskydd.

Yttrande

Svenska litografförbundet föreslår i den till Landsorganisationens yttrande
bilagda skrivelsen en tullsats av 20 % av värdet för tapeter; en reducerad
tullsats skulle med all säkerhet komma att öka trycket från den utländska
konkurrensen.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår en tull av 10 % av värdet.

Departementschefen

Jag finner icke skäl frångå tulltaxekommitténs och nordiska utskottets
samstämmiga förslag.

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

489

48.12. Golvbeläggningsmaterial av papper eller papp
Nuvarande tullförhållanden

För ifrågavarande golvbeläggningsmaterial utgår enligt gällande taxa tull
med 10 % av värdet (vid tiden för kommitténs arbete utgick tullen med
25 öre per kg; ändringen föranledd av 1955 års beslut om särskild tullavgift).

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 10 % av värdet under framhållande bl. a.
av att råvaran är grålumppapp, beträffande vilken tullskyddet sannolikt
helt utnyttjas, varför man här icke har samma anledning att jämka normaltullsatsen
nedåt som när det gäller artiklar av vanlig papp eller papper.

Ledamoten Westerlind reserverar sig och föreslår under hänvisning till
vad han anfört i det allmänna avsnittet en tull av 5 % av värdet för detta
varuslag; ledamoten Gustafsson instämmer beträffande denna rubrik i herr
Westerlinds yrkande.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottets förslag upptager liksom tulltaxekommitténs en tull av 10 %
för detta varuslag.

Departementschefen

I enlighet med kommitténs och utskottets förslag förordar jag en tull av
10 % av värdet.

48.13. Karbonpapper och liknande kopieringspapper; stenciler och övertryckspapper Nuvarande

tullförhållanden

Tull utgår för karbonpapper och övertryckspapper med 20 öre per kg och
för stenciler med 75 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén finner den för pappersvaruindustrins produkter föreslagna
standardtullsatsen 8 % innebära en lämplig avvägning av tullen för dessa
varuslag.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind anser alt anledning till en så
kraftig höjning av gällande tull som den kommittén föreslår ej föreligger
utan förordar en tull av 5 % av värdet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår i likhet med tulltaxekommittén en tull av 8 % av värdet.

490

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

Departementschefen

Jag biträder tulltaxekommitténs och nordiska utskottets samstämmiga
förslag.

48.14. Brevpapper i block; kuvert, kortbrev, brevkort m. m.

Nuvarande tullförhåltanden

Tullsatserna för hit hänförliga artiklar varierar mellan kr. 0: 30 och 1: 50
per kg.

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs uppfattning finnes icke anledning till avvikelse från
standardtullsatsen 8 % av värdet.

Ledamoten Westerlind reserverar sig och föreslår under hänvisning till
vad han anfört i det allmänna avsnittet en tull av 5 % av värdet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa upptager en tull av 10 % av värdet
för dessa varuslag.

Departementschefen

I avvaktan på prövning av frågan om en nordisk marknad förordar jag
i enlighet med tulltaxekommitténs förslag en tull av 8 % av värdet.

48.15. Annat papper och annan papp, tillskurna för bestämt ändamål
Nuvarande tullförhållanden

Till detta nummer hänförliga artiklar är belagda med vikttullar av varierande
storlek.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår samma tullsats som för papper och papp i allmänhet,
d. v. s. 5 % av värdet, under framhållande av att artiklarna i allmänhet endast
har undergått en mycket enkel bearbetning.

Ledamoten Westerlind reserverar sig och föreslår under hänvisning till
vad han anfört i det allmänna avsnittet tullfrihet för dessa artiklar.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Varorna i fråga är i utskottets förslag till nordisk tulltaxa upptagna med
en tull av 8 % av värdet.

Departementschefen

Jag förordar att tullen i avvaktan på prövning av det nordiska förslaget
bestämmes till 6 % av värdet, d. v. s. samma tullsats som jag föreslagit beträffande
papper och papp med viss bearbetning (ur nr 48.07).

491

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

48.16. Kartonger, säckar, påsar och andra förpackningar

48.17. Kortregisterlådor, brevkorgar och liknande artiklar

48.18. Kontorsböcker, skriv- och anteckningsböcker in. fl. artiklar

48.19. Etiketter av papper eller papp
Nuvarande tullförhållanden

De till dessa nummer hänförliga artiklarna drager vikttullar, i regel liggande
mellan kr. 0: 30 och 1: 50 per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén finner icke någon anledning att frångå standardtullsatsen
8 % av värdet.

Ledamoten Westerlind reserverar sig och föreslår under hänvisning till
vad han anfört i det allmänna avsnittet en tull av 5 % av värdet vid dessa
rubriker.

Yttrande

Förutom i det allmänna avsnittet redovisat yttrande från Sveriges grafiska
industriförbund föreligger ett uttalande av Skånes handelskammare beträffande
till nr 48.16 hänförliga artiklar. Handelskammaren framhåller att
kommitténs förslag innebär en tullsänkning med 2/3 för dessa varuslag.
Med hänsyn till konkurrensen från Västtyskland och de tyska tullsatsernas
höjd bör den föreslagna sänkningen enligt handelskammarens åsikt ej genomföras
med mindre nämnda land genomför motsvarande reduktion av
tullarna på samma produkter.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår vid nr 48.16 och 48.17 en tull av 10 % av värdet och vid
nr 48.18 och 48.19 en tull av 8 % av värdet.

Departementschefen

I avvaktan på prövning av frågan om en nordisk marknad biträder jag
tulltaxekommitténs förslag om en tull av 8 % av värdet vid samtliga dessa
rubriker.

48.20. Bobiner, spolpipor och liknande artiklar
Nuvarande tullförhållanden

Ifrågavarande artiklar drager f. n. en tull av 16 öre per kg.
Tulltaxekommittén

Denna rubrik har i kommitténs förslag upptagits med en tullsats av 10 %
av värdet. Kommittén framhåller att beträffande dessa varuslag synes, till
skillnad från vad eljest i allmänhet är fallet på förevarande område, en stark
utländsk konkurrens göra sig gällande. Då vidare normaltullsatsen ligger på
en högre nivå än för många andra varor av papper eller papp är det enligt

492 Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

kommitténs uppfattning befogat med en något högre tull än standardtullsatsen
8 %.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind anför i en gemensam reservation
följande.

Då varje fördyring av här ifrågavarande varuslag medför ökade kostnader
för den svenska textilindustrin och då några vägande skäl ej anförts
av majoriteten för en höjning av nuvarande tull, föreslår vi att densamma
fastställes till 5 %.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Dessa varor är i förslaget till nordisk tulltaxa upptagna med en tull av
8 % av värdet.

Departementschefen

Jag förordar att tullen i enlighet med nordiska utskottets förslag bestämmes
till 8 % av värdet.

48.21. Andra varor av pappersmassa, papper, papp eller cellulosavadd
Nuvarande tullförhållanden

Hit hänförliga varuslag är belagda med vikttullar av varierande höjd.
Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs uppfattning föreligger icke anledning att avvika från
standardtullsatsen 8 % av värdet.

Ledamoten Westerlind reserverar sig och föreslår under hänvisning till
vad han anfört i det allmänna avsnittet en tull av 5 % av värdet.

Yttranden

Förutom det i allmänna avsnittet redovisade yttrandet från Sveriges grafiska
industriförbund föreligger vissa uttalanden rörande särskilda varuslag
under den här föreliggande rubriken.

AB Nyfa anför i den av Stockholms handelskammare överlämnade skrivelsen
att den föreslagna 8 % tullsatsen i fråga om pappersservetter
skulle innebära en sänkning jämfört med nuvarande ca 11 %, vilket
skulle vara till betydande men för den svenska produktionen av dessa varor.

AB Otto Lion & Co nordisk industri, Svenska chenillefabriken samt AB
Fredrik Gedin påyrkar en tullsats av 15 % av värdet för vissa attrapper
(påskägg o. d.). Företagen framhåller att konkurrensen från öststaterna
beträffande dylika varor är mycket hård. Hittills har man hjälpligt
kunnat upprätthålla produktionen till följd av egna mönster och idéer, men
denna fördel börjar försvinna allt mer och mer. Skånes handelskammare
anför liknande synpunkter men föreslår ett bibehållande av nuvarande vikttull.

Kungi. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

493

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa upptager en tullsats av 8 % av
värdet, d. v. s. samma tullsats som i det av tulltaxekommittén framlagda
förslaget.

Departementschefen

Jag ansluter mig till tulltaxekommitténs och nordiska utskottets samstämmiga
förslag.

Kap. 49. Tryckalster, handskrifter och ritningar

Allmänna synpunkter
Tulltaxekommittén

Kommittén inleder detta kapitel med vissa allmänna synpunkter vilka här
må redovisas såsom bakgrund till de av kommittén framlagda förslagen.
Tryckerinäringen har enligt kommitténs uppfattning till följd av språkförhållandena,
den nära kontakt som fordras mellan tryckeri och beställare
samt nationella särdrag i fråga om produkternas utförande ett naturligt
skydd, även om detta naturligtvis kan göra sig mer eller mindre starkt gällande
beträffande olika slag av tryckalster. Kommittén framhåller även att
i den mån ett tullskyddsintresse kan föreligga står häremot beträffande
många artiklar önskvärdheten av att underlätta utbytet av tryckalster av
litterär, vetenskaplig eller eljest kulturell karaktär. I överensstämmelse
med här anförda synpunkter medger den nuvarande taxan tullfrihet för
böcker och tidskrifter samt vissa andra tryckalster, trots att tryckerinäringens
råvaror är tullbelagda, medan tull stadgas för vissa artiklar som mera
har karaktär av vanliga industriprodukter, såsom dekalkomanier och vykort.
Kommittén finner det naturligt att en sådan distinktion bibehålies även
i den kommande tulltaxan, ehuru gränsdragningen mellan den tullfria och
den tullbelagda sektorn givetvis kan bli föremål för jämkningar.

49.01—49.07. Böcker, tidningar, musiknoter, kartor, ritningar, frimärken
m. fl. artiklar

Med undantag för vissa till nr 49.07 hänförliga artiklar är i dessa nummer
upptagna varuslag fria från tull. Tulltaxekommittén föreslår tullfrihet vid
samtliga rubriker, och detsamma är förhållandet med nordiska ekonomiska
samarbetsutskottet. Varorna i fråga har i överensstämmelse härmed upptagits
med tullfrihet i det nu framlagda tulltaxeförslaget.

49.08. Dekalkomanier

49.09. Vykort, födelsedagskort, julkort och liknande kort
Nuvarande tullförhållanden

Dessa artiklar drager enligt nuvarande taxa en tull av kr. 1: — per kg.

494

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxekommittén

Varorna i fråga är i kommitténs förslag upptagna med en tull av 8 % av
värdet. Kommittén framhåller att varorna hör till de slag av tryckalster, beträffande
vilka konkurrensen från utlandet har relativt lätt att göra sig gällande,
varför de även i fortsättningen bör hänföras till den tullbelagda sektorn
av tryckalster. Enligt kommitténs uppfattning bör den för pappersvaror
i allmänhet under kap. 48 föreslagna tullsatsen tillämpas även här.

Ledamoten Westerlind åberopar sin reservation under kapitel 48 och föreslår
i enlighet härmed en tull av 5 % av värdet vid dessa båda nummer.

Y ttranden

Sveriges grossistförbunds under kap. 48 refererade yttrande avser även
till kap. 49 hänförliga artiklar och torde beträffande nu föreliggande rubriker
få anses innefatta en anslutning till reservantens yrkande.

Firma B. Forshell framhåller att kommitténs förslag beträffande dekalkomanier
innebär en mångdubbling av gällande tull och påyrkar en nedsättning
av den föreslagna tullen. Enligt företagets uppfattning är den svenska
produktionen, som uppstod i samband med avspärrning vid senaste världskriget,
icke i klass med vissa utländska tillverkares. Handelskammaren i
Göteborg framhåller likaledes den stegring i tullskyddet som förslaget innebär
för nämnda artiklar och påyrkar för dessa en tullsats av 4 % av värdet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa upptager liksom kommitténs
förslag en tull av 8 % av värdet vid dessa rubriker.

Departementschefen

Jag biträder tulltaxekommitténs och nordiska utskottets samstämmiga
förslag.

49.10. Almanackor
Nuvarande tullförhållanden

Vissa med bild försedda almanackor drager en tull av 1 krona per kgr
andra almanackor är tullfria, såvida de icke är försedda med svensk text, i
vilket fall de belägges med en tull av 75 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén finner övervägande skäl tala för att tullfrihet stadgas för rubriken
i dess helhet.

Yttrande

Sveriges grafiska industriförbund har intet att erinra mot den föreslagna
tullfriheten men framför önskemål om en anmärkning i tulltaxan beträffande
vetenskapsakademiens privilegium att utge almanackor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

495

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår i likhet med tulltaxekoinmittén tullfrihet för detta varuslag.

Departementschefen

I enlighet med kommitténs och utskottets förslag förordar jag tullfrihet
vid denna rubrik.

Beträffande önskemålet om en anmärkning i tulltaxan angående vetenskapsakademiens
almanacksprivilegium vill jag framhålla, att åtskilliga
varor är underkastade restriktioner av olika slag med avseende å import
eller försäljning; jag finner intet skäl varför just här ifrågavarande förhållande
skulle särskilt utmärkas i tulltaxan, i synnerhet som privilegiet
icke i och för sig har avseende å införsel av almanackor.

49.11. Andra tryckalster, härunder inbegripet bilder, planscher och fotografier Nuvarande

tullförhållanden

Bilder, planscher och fotografier drager en tull av 1 krona per kg, merkantilt
tryck med svensk text en tull av 75 öre per kg; övriga tryckalster är
fria från tull.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet för samtliga varuslag under framhållande
bl. a. av att de artiklar inom grupperna bildtryck såväl som merkantilt tryck,
beträffande vilka utländsk konkurrens närmast ifrågakommer, hänföres till
andra, enligt förslaget tullbelagda rubriker.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Även i förslaget till gemensam nordisk tulltaxa är tullfrihet upptagen för
rubriken i dess helhet.

Departementschefen

Jag finner icke anledning till erinran mot tulltaxekommitténs och nordiska
utskottets samstämmiga förslag.

496

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

AVDELNING XI

Textilvaror

Kap. 50—60. Textilvaror i allmänhet (exkl. konfektion)1
Nuvarande tullförhållanden

Enligt tulltaxan var textilindustrins produkter tidigare belagda med vikttullar
av varierande storlek. Räknat efter den totala konsumtionen av vävnader
och trikå av annat material än silke skulle den genomsnittliga tullnivån
enligt tulltaxekommitténs beräkningar år 1950 ha utgjort något över
9 % och år 1954 ha sjunkit till något under 8 % av värdet; tullsatserna för
garn av samma material torde i allmänhet ha motsvarat 2 å 3 % av värdet.
Genom 1955 års beslut om särskild tullavgift har emellertid tullarna på
ifrågavarande område ändrats till 12 % av värdet för de flesta vävnader och
14 % av värdet för trikå; garntullarna utgör enligt samma beslut 5 å 9 %
av värdet. Redan här må nämnas att de sålunda införda värdetullarna i huvudsak
motsvarar den tullnivå som påyrkats av vissa reservanter inom tulltaxekommittén.

Tulltaxekommittén

Kommittén konstaterar att självförsörjningsgraden uppgått till i runt tal
70 % såväl före som efter kriget men att trycket av den utländska konkurrensen
ökat efter kriget och i stor utsträckning torde ha mötts genom
förlustbringande priser; kommittén fortsätter.

Även om en viss förbättring i lönsamheten skulle inträda jämfört med de
senaste åren, förefaller det därför sannolikt att textilindustrin kommer att
utsättas för en så hård konkurrens från utlandet, att ett bibehållande av
den nuvarande tullnivån skulle medföra ödesdigra verkningar för stora delar
av densamma. Med hänsyn till den viktiga roll som textilindustrin spelar
i vårt lands näringsliv finner kommittén en sådan utveckling innebära
allvarliga olägenheter även ur samhällets synpunkt. Detta betyder icke att
kommittén skulle avvisa strukturförändringar inom textilindustrin, men
det bör enligt kommitténs uppfattning vara angeläget att undvika en stark
och häftig hopkrympning av denna industri som helhet betraktad, även om
därför skulle fordras ett något högre tullskydd än genomsnittet för andra
industrier.

Härefter redovisar kommittén vissa inom kommittén verkställda beräkningar
angående tullarnas höjd på detta område. Enligt dessa beräkningar

1 Framställningen i detta avsnitt avser i regel icke varor av silke, på vilket område tullförhållandena
i hög grad avviker från vad som gäller för varor av andra textilmaterial. Beträffande
varor av silke torde därför få hänvisas till den under resp. kapitel (kap. 50 och 51) lämnade
redogörelsen.

497

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

uppgick tullnivån, räknat efter hela konsumtionen av vävnader och trikå
av annat material än silke, år 1950 till 9,3 %, en siffra som beräknas år 1954
ha sjunkit till 7,7 % av värdet. Normaltullnivån ligger vid 11,2 %. Enligt
industrins yrkande hos kommittén skulle tullnivån stiga till 16,0 %, medan
den skulle stanna vid 8,5 % enligt handelns förslag. Kommittén beräknar att
industrins yrkande skulle innebära en tullbelastning på 1950 års konsumtion
av 160 mkr, vilket omräknat till 1954 års prisnivå skulle motsvara ungefär
193 mkr, eller en ökning med 67 mkr resp. 100 mkr, och anför därefter
följande.

Även om ökningen icke skulle behöva drabba konsumenterna med hela
det nominella beloppet, rör det sig således om betydande siffror. Kommittén
anser det icke ådagalagt att ett tullskydd av den begärda storleken är nödvändigt
för att tillgodose det av kommittén avsedda syftet. Bland annat torde
rationaliseringsmöjligheter stå den svenska textilindustrin till buds, om
man kunde undvika den uppsplittring av sortimentet som enskilda företag
ofta uppvisar. Kommittén anser det icke önskvärt att genom en alltför hög
tullnivå fördröja en rationalisering i detta hänseende. Å andra sidan är kommittén
av den uppfattningen att en höjning av tullskyddet till normalnivån
icke skulle vara tillräcklig för att undvika allvarliga rubbningar i näringslivet.
Med hänsyn härtill har kommittén funnit skäl föreligga att vid avvägningen
av textilindustrins tullskydd godtaga en något högre nivå. De tullsatser
som kommittén i det följande föreslår beträffande vävnader och trikåvaror
ligger genomsnittligt sett omkring 3 enheter över normaltullsatsen.
Enligt kommitténs förslag skulle den genomsnittliga tullnivån bli 14,3 %,
motsvarande en nominell tullbelastning på 1950 års konsumtion av 143 mkr
eller omräknat till 1954 års nivå 173 mkr, d. v. s. en ökning från nu gällande
siffra med 50 mkr resp. 80 mkr.

Kommitténs förslag går ut på tullsatser om 14 % av värdet för flertalet
vävnader och 15 % av värdet för trikåvaror.

Beträffande garntullarna framhåller kommittén att tullbelastningen för
konsumenternas del i princip bestämmes av tullarna på de vidare manufakturerade
artiklarna. Avvägningen mellan garntullarna samt vävnads- och
trikåtullarna kan däremot få stor betydelse för förhållandet mellan å ena
sidan spinnerier samt å andra sidan väverier och trikåfabriker. Kommittén
framhåller emellertid att tullsatserna till stor del är bundna i GATT vid
belopp, som ligger vid eller under normaltullsatserna, och man har i allmänhet
icke från industrins sida ifrågasatt någon brytning av dessa bindningar.
Dessa omständigheter har i regel blivit vägledande för kommittén vid fastställande
av tullsatserna för garn.

Kommittén diskuterar även frågan om vikt- eller värdetull och fiuner
övervägande skäl tala för att här liksom på flertalet andra varuområden
övergå till värdetullar. Möjligheten överväges att beträffande vissa viktigare
varuslag kombinera värdetullen med en specifik maximitull, men på grund
av de olägenheter som skulle vara förenade därmed finner kommittén sig
icke kunna förorda en sådan anordning.

Reservationer mot kommitténs ståndpunktstagande har avgivits av ordföranden
samt av ledamöterna Gustafsson och Westcrlind.

32 liihnng till riksdagens protokoll 1958. i samt. Nr 90

498

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

Ordföranden berör frågan om differentiering av tullen för vävnader av olika
material och anför därom följande.

Kommitténs förslag beträffande vävnader innebär en differentiering av
tullen med hänsyn till ingående material. För vävnader av flertalet spånadsämnen,
nämligen natursilke, ull, lin, rami, bomull, rayon- och syntetull
samt mjuk hampa, ligger förslagen vid 14 eller 15 % av värdet. En sådan
gradering kan visserligen motiveras med olikheter i normaltullsatserna men
torde i praktiken icke spela någon nämnvärd roll. På grund härav och med
hänsyn till de avsevärda praktiska fördelar som en enhetlig tull skulle innebära
vill jag förorda att vävnader av nämnda spånadsämnen belägges med
samma tull. Enligt min mening skulle en enhetlig tull av 14 % för sådana
vävnader utgöra ett lämpligt avvägt tullskydd.

Herrar Gustafsson och Westerlind anför i sin gemensamma reservation
hl. a. att det vid avvägningen av textiltullarna gäller att balansera mellan
önskemålen att trygga en fortsatt svensk industri på området och intresset
av att vidmakthålla de krafter som pådriver en sanerings- och anpassningsprocess
inom industrin; reservanterna fortsätter.

När vi mot varandra balanserat de två nu anförda synpunkterna, har vi
kommit fram till att en viss förstärkning av marknadsskyddet för textilområdet
tyvärr är nödvändig. Ett icke oväsentligt stöd från det allmännas och
konsumenternas sida i form av tullar är därför ofrånkomligt. Så långt är vi
överens med kommittémajoriteten. Däremot är vi icke eniga med majoriteten
i fråga om hur stor höjning som behövs. Vi anser, att majoriteten vid sin
avvägning av tullsatserna på textilområdet kommit för högt, såväl utifrån
en bedömning av situationen inom textilnäringen i förhållande till övriga
områden av det ekonomiska livet som med hänsyn till näringens egna intressen
på längre sikt.

Enligt dessa reservanters mening har kommittémajoriteten ej till fullo
beaktat tullhöjningens konsekvenser för pris- och kostnadsläget inom landet
och återverkningarna därav på hela den svenska industrins internationella
konkurrensmöjligheter. Vidare framhåller de att textilindustrins aktuella
läge heror mera på andra faktorer än på det låga tullskyddet, bl. a. på en
viss omläggning av konsumtionsinriktningen, samt att textilkonsumtionen
är relativt starkt priskänslig, varför tullhöjningen måste avpassas så att
en konsumtionshämmande priseffekt undvikes. Hänsyn till pågående strukturutredningar
borde också leda till större försiktighet beträffande tullhöjningen
än vad kommittémajoriteten visat. Enligt reservanterna hör man icke
heller bortse från att övergången till värdetullar, vartill reservanterna ansluter
sig, sätter en spärr för den tullsänkningsprocess, som uppnås vid vikttullar
till följd av den sekulära prisstegringen.

Reservanterna i fråga förordar följande riktpunkter för tullsättningen på
detta område, nämligen en enhetlig tull av 12 % för vävnader samt 14 %
för trikåvaror.

Herrar Gustafsson och Westerlind kommenterar sitt förslag på följande
sätt.

Vårt förslag till tullsatser för textilområdet innebär en dryg fördubbling
av nuvarande tullskydd i fråga om vävnader, där den nuvarande importinci -

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 dr 1958

499

densen torde vara 5 å 6 %, medan vårt förslag avser 12 %. De av oss förordade
tullsatserna överstiger något kommittémajoritetens normaltullsatser,
varvid vi dock funnit oss föranledda att för speciella tillverkningsgrenar
föreslå avvikelser både uppåt och nedåt av skäl som framgår av detalj motiveringen
i det följande. I själva verket är vi tveksamma, huruvida de av
oss föreslagna tullsatserna icke är onödigt höga, särskilt med hänsyn till
den senaste utvecklingen i näringsgrenen och de väntade vinsterna av en
kommande strukturrationalisering. Det är möjligt, att även vi i alltför hög
grad tagit intryck av det tillfälliga läget i textilindustrin under den tidrymd
kommittén arbetat. Hade sakbehandlingen inom kommittén ägt rum under
sommaren 1955, är det icke uteslutet, att vi sett oss föranlåtna att föreslå
lägre tullsatser på textilområdet än dem vi nu reserverat oss för. Vi förutsätter
emellertid, att frågan om möjligheten att stanna vid en lägre tullhöjning
för textilvaror än de reservationsvis angivna tullsatserna blir föremål
för en grundlig och realistisk prövning vid remissbehandlingen.

Yttranden

Kommitténs ståndpunkt i fråga om tullnivån delas i huvudsak av kommerskollegium
samt Svenska textilarbetareförbundet. För herrar Gustafssons
och Westerlinds reservation eller de därmed i stort sett sammanfallande
provisoriska tullsatserna av år 1955 uttalar sig statens priskontrollnärnnd,
Stockholms handelskammare, handelskammaren i Västernorrlands
och Jämtlands län, Sveriges grossistförbund, Sveriges köpmannaförbund
och Textilsektionen inom Svenska handelsagenters förening. Högre
tullskydd än det av kommittén föreslagna påyrkas av Textilrådet, Svensk
industriförening, Sektionen för råvaror och maskiner för textilindustrien
inom Svenska handelsagenters förening, Skånes handelskammare, Västergötlands
och Norra Hallands handelskammare samt Östergötlands och Södermanlands
handelskammare; även handelskammaren i Gävle uttalar sig
närmast för en viss höjning i jämförelse med kommitténs förslag.

Kommerskollegium fastslår till en början att det torde vara ställt utom
tvivel att textilindustrin för närvarande hör till de industrigrenar i landet,
som bäst behöver tullskvdd, ävensom att det får anses vara ett angeläget
intresse att vi har en textilindustri av relativt stor omfattning inom landet.

Efter att ha berört vissa orsaker till de nuvarande konkurrensförhållandena
uttalar kollegium alt någon väsentlig förändring i detta hänseende icke
synes vara att vänta inom snar framtid.

Kollegium framhåller vidare att vid bedömningen av tullbehovet för textilindustrin
måste även beaktas frågan om produktiviteten och rationaliseringsmöjligheterna
samt anför härom följande.

1 stort sett får den svenska textilindustrin anses ha en god produktivitet
även om utan tvivel ytterligare rationaliseringsmöjligheter stå till buds,
vilket även framhållits av kommittén. Kommittén pekar särskilt på den
uppsplittring av sortimentet, som enskilda företag ofta uppvisa. Detta torde
enligt kollegii mening i och för sig vara riktigt, men uppsplittringen av sortimenten
måste i många fall ses som uttryck för den hårdnande konkurrensen
på en begränsad marknad. Med den svenska marknadens krav på hög
klädstandard och stora variationer torde en sådan uppsplittring i viss utsträckning
vara ofrånkomlig. Under det senaste kriget, då konkurrensen ut -

500

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

ifrån var obefintlig, skuros sortimenten ned betydligt. Om den svenska textilindustrin
i dag i mera avsevärd utsträckning skulle reducera sortimenten,
torde detta i många fall leda till att konfektionsindustrin, som är den
ojämförligt största avnämaren, skulle se sig nödsakad att i större utsträckning
vända sig till utlandet för att få de variationer i utföranden och mönster,
som den anser sig behöva. Möjligheterna att rationalisera måste emellertid
genom den ringa lönsamheten och den kapitalavtappning som skett
vara relativt mindre än för andra industrigrenar.

Under beaktande av föreliggande omständigheter anser kollegium, att textilindustrin
genom höjt lullskydd tills vidare hör stödjas i den omfattning
det är möjligt, och tillstyrker därför i princip den av kommittén föreslagna
tullnivån. Förslaget hör emellertid överarbetas för att utröna vid vilka positioner
specifika minimitullar enligt industrins yrkande kan vara önskvärda.
Vidare uttalar kollegium att det i och för sig vore lämpligare med en
enhetlig nivå för vävnadstullarna på sätt kommittéordföranden föreslagit.

Svenska textilarbetareförbundet framhåller i den till Landsorganisationens
yttrande fogade skrivelsen bl. a. att textilindustrins krympning på vissa orter
blivit så omfattande att det börjar bli svårt att placera ytterligare arbetskraft
inom andra branscher. Det anses därför viktigt, att textilindustrin erhåller
ett sådant skydd, att anpassningen i fortsättningen kan ske i ett lugnare
tempo. Man påpekar att under 1950-talet framför allt de manliga textilarbetarnas
relativa löneläge i förhållande till samtliga industrigrupper starkt
försämrats. Även om en förbättring av det textila tullskyddet sedermera i
någon mån skulle fördyra textilkonsumtionen synes detta med hänsyn till
prisutvecklingen på andra områden knappast vara något att reagera emot.

Förbundet anser att vårt land även i fortsättningen behöver en betydande
inhemsk textilindustri, som kan bjuda utlandet effektiv priskonkurrens,
men att det för konkurrenskraften avgörande inte är antalet företag utan
effektiviteten hos företagen. Även om den svenska textilindustrin blir ytterligare
något reducerad bör en fullt tillräcklig självförsörjningsgrad och
konkurrensförmåga kunna upprätthållas genom fortsatt rationalisering och
specialisering samt koncentration av företagen. Den nu på förbundets initiativ
pågående partsutredningen inom textilbranschen syftar till detta. De
åtgärder som utredningen kan komma att rekommendera torde i allt väsentligt
kunna ge resultat först på längre sikt. Förbundet anser det därför nödvändigt,
att textilindustrin också kan beredas lättnad i sitt beträngda läge
genom åtgärder, som mera snabbt kan ge resultat och underlätta en mera
långsiktig anpassning och förbättring av konkurrensläget.

Med åberopande av bl. a. nu anförda synpunkter uttalar förbundet sin
anslutning till tulltaxekommitténs förslag. För vissa varor, vilka är särskilt
utsatta för dumping, föreslås emellertid kombinerade vikt- och värdetullar.
Åtgärder bör vidare övervägas för att mera effektivt komma till rätta med
fall av verklig dumping.

Stockholms handelskammare framhåller att textilindustrins tryckta läge
främst är en avspegling av den internationella textilkrisen. De jämförelsevis
talrika nedläggelser av textilföretag som förekommit är ett resultat av rå -

Kungi. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

501

dande överkapacitet och splittring av produktionen. Även om den inhemska
textilindustrin utan tvivel under den pågående krympningsprocessen har
vissa svårigheter i gemen, är utvecklingen dock enligt handelskammarens
uppfattning rätt skiftande; en del har genom anpassning till de ändrade
förhållandena och genom en specialiserad produktion kunnat drivas med
framgång.

Handelskammaren framhåller vidare att den svenska handeln med textilvaror,
vars omsättning till långt övervägande del omfattar inhemska varor,
icke har något intresse av en ändring i relationerna mellan svenska och
utländska textilvaror. Den svenska produktionen är av genomgående hög
klass, varorna tillförlitliga och väl anpassade efter svenska förhållanden.
Sett på sikt torde någon anledning till oro för den inhemska textilindustrins
framtid icke behöva föreligga. Genom en koncentration på goda brukskvaliteter,
på vilka den fortgående standardstegringen automatiskt kommer att
medföra ökad efterfrågan, har vår textilindustri goda möjligheter att i
längden kunna väl hävda sig.

Beträffande avvägningen av tullskyddet finner handelskammaren den av
såväl kommittémajoriteten som reservanterna gjorda bedömningen med ett
skydd över normalnivån motiverad; handelskammaren fortsätter.

Fastställandet av den exakta tullnivå som kan anses motiverad erbjuder
emellertid stora vanskligheter icke minst på grund av förutberörda ojämnheter
i utvecklingen. Handelskammaren skulle för sin del varit beredd att
åtminstone för en övergångsperiod tillstyrka den höjning utöver sommartullarnas
nivå, som majoritetens förslag innebär, därest handelskammaren varit
övertygad om att en sådan åtgärd skulle vara av väsentlig betydelse för
att trygga en lugn utveckling i branschen och underlätta anpassningssvårigheterna.
Såsom kammaren i det föregående sökt att visa, äro emellertid
de svårigheter och problem, som föreligga, av den art, att lösningen av desamma
icke är beroende av ett par enheter högre eller lägre tullnivå. Huruvida
en ytterligare tullhöjning skulle vara ägnad att något fördröja den
nödvändiga — men för enskilda företag och deras anställda beklagliga och
svåra — anpassningsprocessen är svårt att bedöma; säkert är likväl att
denna anpassningsprocess icke kan undvikas. Resultatet av en tullförhöjning
skulle i varje fall på sikt bli en allmän prisfördyring utan att därmed
vunnits någon varaktig fördel för industrien ur räntabilitetssynpunkt.

Handelskammaren anser sig av skäl som sålunda anförts icke kunna tillstyrka
en höjning av textiltullarna utöver sommartullarnas nivå utan vill
för sin del förorda en tullnivå av den storlek som reservanterna i tulltaxekommittén
föreslagit.

Sveriges grossistf(irland uttalar den uppfattningen att textilindustrins
svårigheter i större utsträckning sammanhänger med konkurrensen mellan
inhemska leverantörer än med utlandets konkurrens. Enligt textilhandelns
uppfattning är sålunda en höjning av tullnivån utöver de år 1955 provisoriskt
genomförda tullsatserna icke av avgörande betydelse för textilindustrins
framtid. Förbundet motsätter sig icke att dessa tullsatser blir definitiva,
även om de enligt förbundet måste betecknas som höga. I detta sammanhang
understrykes önskvärdheten av enhetlig tullsats för vävnader av

502

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

olika material. Förbundet framhåller vidare angelägenheten av att man i
görligaste mån söker befria sådana varor från tull som icke tillverkas inom
landet. Tulltekniska svårigheter föreligger härvid men i vissa fall torde dessa
vara överkomliga. Beträffande tullarnas art anser förbundet med stöd av erfarenheter
från 1955 års provisorium att det är ett i hög grad angeläget önskemål
att värdetullsatserna icke kombineras med vikttullar. Skulle emellertid
minimitullar komma att införas beträffande någon position, måste detta
system kombineras med maximitullar. Enligt förbundets mening kan man
nämligen icke endast fördyra de billigaste varorna för konsumenten genom
införande av minimitullar utan måste man i så fall även tillse att de dyrare
varorna, vilka i allmänhet konkurrerar i relativt ringa grad med den svenska
produktionen, icke fördyras utöver vad skyddssynpunkter motiverar.

Sveriges köpmannaförbund uttalar den uppfattningen att en tullnivå i
stort enligt det av herrar Gustafsson och Westerlind framlagda förslaget bör
förordas och anför till stöd härför i huvudsak samma skäl som Sveriges
grossistförbund. Till underlättande av import av varor, som kan tjäna som
modeller för svensk tillverkning, föreslår köpmannaförbundet därjämte en
ökad användning av maximitullar, framför allt för modebetonade varor. Vidare
bör textiltullarna göras till föremål för översyn efter förslagsvis fem år
för att hindra att rådande missförhållanden inom branschen i skydd av
tullarna konserveras för framtiden.

Textilsektionen inom Svenska handelsagenters förening biträder i princip
herrar Gustafssons och Westerlinds reservation, ehuru sektionen säger sig
icke dela uppfattningen att en så hög tull som 12 % är den ur samhällelig
synpunkt lämpligaste. Sektionen befarar emellertid att ett undantagslöst genomförande
av värdetullar skulle medföra allvarliga förskjutningar inom
importen. Detta gäller särskilt vissa nouveautébetonade m. fl. speciella varuslag,
vilka i mycket ringa utsträckning tillverkas inom landet. Sektionen
föreslår därför, liksom Sveriges köpmannaförbund, maximitullsatser för
vissa varuslag.

Statens priskontrollnämnd delar tulltaxekommitténs uppfattning att textilområdet
bör erhålla ett förbättrat tullskydd. Nämnden anser sig emellertid
ur konsumentsynpunkt icke kunna förorda en höjning utöver den som genomfördes
i juli 1955. Uttryckt i konsumentpriser har tullhöjningen beräknats
innebära en prisökning med cirka 65 milj. kr. I konsumentprisindex
har denna höjning ej återspeglats. Vissa råvaruprissänkningar — t. ex. för
ull — liksom andra pris justeringar nedåt har hittills uppvägt den höjda
tullen. Uteslutet är icke att prisnivån inom det textila området i landet hade
sjunkit, om tullhöjningarna uteblivit.

Textilrådet yrkar att tullskyddet i princip återföres till förkrigsnivån med
de modifikationer som föranledes av våra åtaganden i GATT och att värdetullsatserna
på för dumping särskilt utsatta områden kompletteras med specifika
minimitullar.

Rådet karakteriserar detta sitt yrkande som »önskemål om en modifierad
förkrigsnivå om vilken man vet, att den medförde eu hög och jämn syssel -

503

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

sättning utan att förhindra vare sig en livlig inhemsk konkurrens eller eu
betydande textilimport».

Beträffande rådets argumentering för det gjorda yrkandet må till en början
redovisas vissa synpunkter, som rådet framfört i sina kommentarer till
de principiella delarna av kommitténs betänkande. Rådet uttalar där bl. a.
att det i likhet med kommittén funnit övervägande skäl tala för en mera
allmän tillämpning av värdetullar. Kommittén har emellertid enligt rådets
uppfattning icke tillräckligt beaktat värdetullarnas svagheter vid onormal
prissättning. För textilindustrin med dess i stor utsträckning mode- och
säsongbetonade karaktär och därmed följande tvång att avsätta produkterna
inom begränsad tid anses det vara ett livsvillkor att man kommer till rätta
med värdetullens svagheter i detta avseende. För detta ändamål förordar
rådet kombinerade vikt- och värdetullar och anser i motsats till kommittén
att sådana tullar icke behöver bli särskilt arbetskrävande. Rådet uttalar
vidare vid behandlingen av frågan om vår tullpolitiks beroende av utlandets
tullar, att dispariteten i tullskydd ur konkurrenssynpunkt är av särskilt stor
betydelse för textilindustrin, där exempelvis serielängden per mönster spelar
en vital roll för kostnaderna per varuenhet. Vad angår tullskyddets
betydelse för sysselsättningen understryker rådet de anställningsproblem
som här kan uppkomma. Dessa problem anses vara speciellt framträdande
för beklädnadsindustrin, vars arbetarstam till ca 75 % utgöres av kvinnor,
vilka vid sysselsättningssvårigheter i stor utsträckning kommer att
draga sig ur den industriella produktionen. På detta sätt friställd och icke
omflyttbar arbetskraft medför förutom alla sociala problem och personliga
svårigheter en direkt nationalekonomisk förlust. För textilindustrin medför
dessutom den geografiska koncentrationen att sysselsättningsrubbningar
i större skala orsakar sociala problem och kostnader av en vanligen icke
förutsebar storleksordning. Rådet berör slutligen kommitténs uppfattning
om tullarnas ringa betydelse ur beredskapssynpunkt och uttalar, att denna
uppfattning icke överensstämmer med de förhållanden som rådde under
och efter kriget.

Textilrådet har vidare framfört en utförlig argumentering rörande förhållandena
på textilområdet och sammanfattar denna argumentering sålunda.

Tulltaxekommittén har vid sina bedömanden icke haft tillgång till senare
statistikuppgifter än för år 1953. Med utgångspunkt från detta material har
man bedömt textilindustriens läge såsom allvarligt, men dock icke så allvarligt
att man ansåg det ådagalagt att ett tullskydd av begärd storlek vore
nödvändigt. Numera föreligger emellertid uppgifter för år 1954, 1955 och
delvis för 1956. Dessa visa,'' att textilindustriens läge har förvärrats. Förlustsiffrorna
ha blivit allt större, avtappningen av eget kapital har numera
nått så långt, att i många fall endast bottenresurserna återstå. Produktionen
har stagnerat och importen har ökat med ca 10 % per år. Företagsnedläggelser
ha skett slag i slag i ett allt mer accelererat tempo och beröra numera
ingalunda enbart marginella företag. Mot denna utveckling står en på lång
sikt fullkomligt klar tendens till ökad efterfrågan och konsumtion. Kombinationen
minskad produktion och sönderslagen produktionsapparat samt

504

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

en på lång sikt väsentligt stigande konsumtion medför ett kraftigt ökat
behov av importvaluta. Därest de ökade importvalutabehoven, som belöpa
sig till miljardbelopp, icke kunna tillgodoses, kommer en återuppbyggnad
av beklädnadsindustriens produktionsapparat att draga mycket stora kostnader
för maskinutrustning, fabriksbyggnader och utbildning av personal.

Svensk industriförening påyrkar ett återställande av textiltullarnas höjd
till 1930-talets nivå; föreningen uttalar sig vidare allmänt för en mera utsträckt
tillämpning av kombinerade vikt- och värdetullar. Vad föreningen
anfört beträffande textilområdet överensstämmer i huvudsak med synpunkter
som återfinnes i textilrådets nyss berörda yttrande.

Skånes handelskammare, Västergötlands och Norra Hallands handelskammare
samt Östergötlands och Södermanlands handelskammare ävensom
sektionen för råvaror och maskiner för textilindustrin inom Svenska
handelsagenters förening uttalar sig samtliga för ett tullskydd av den från
industrihåll påyrkade storleken; Skånes handelskammare föreslår dock att
den höjning som industrins yrkande innebär i jämförelse med kommitténs
förslag ges formen av provisoriska tilläggstullar. Handelskamrarnas argumentering
ansluter sig till de synpunkter som anförts av Textilrådet, med
särskilt understrykande av textilindustrins dominerande betydelse för vissa
orter inom respektive områden.

Handelskammaren i Gävle anser att de år 1955 vidtagna provisoriska tullhöjningarna
icke medfört någon nämnvärd minskning av importen och att
textilindustrin alltjämt har stora svårigheter att hävda sig mot den utländska
konkurrensen. Detta beror även på andra faktorer än tullskyddet, men i den
mån sådant skydd kan medverka till att åt landet bevara en ur många synpunkter
nödvändig industri, bör stödet av en avpassad tull utnyttjas. Handelskammaren
säger sig hysa stor sympati för kommittéordförandens reservation
om en enhetlig tull för textilvaror men ifrågasätter om icke i nuvarande
läge och för avsevärd tid framåt en tull av 15 % vore bättre avpassad.

Generaltullstyrelsen yttrar sig icke angående tullnivån i allmänhet men
understryker, under åberopande av ordförandens samt herrar Gustafssons
och Westerlinds reservationer, de betydande fördelar som tillämpningen av
enhetliga vävnadstullar skulle innebära för det praktiska tulltaxeringsarbetet
genom en eliminering av vissa nackdelar i Brysselnomenklaturens regler
för tulltaxering av textilvaror.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk marknad omfattar på textilområdet endast
vissa råvaror.

Departementschefen

Såsom förut anmärkts genomfördes år 1955 provisoriska tulländringar,
vilka innebar en avsevärd förstärkning av tullskyddet för textilvaror. Tullarna
på detta område är f. n. föremål för övervägande inom nordiska eko -

505

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

nomiska samarbetsutskottet i samband med utskottets fortsatta utredningar
rörande en gemensam nordisk marknad. Under sådana förhållanden finner
jag övervägande skäl tala för att icke nu vidtaga någon ändring i de år 1955
bestämda tullsatserna. Detta bör dock icke utesluta smärre jämkningar, i
den mån sådana av tekniska eller liknande skäl befinnes påkallade. Framhållas
må att de år 1955 genomförda tullböjningarna icke avser varor av
silke (med undantag av strumpor av syntetsilke).

Kap. 50. Natursilke

Nuvarande tullförhållanden

Silkeskokonger, råsilke och dylika produkter av råvarukaraktär är tullfria,
under det att garn drager en tull av kr. 5: — eller 5: 50 per kg (för
viss speciell användning kr. 2: — per kg) och vävnader en tull av kr. 6: —
per kg (shantung m. in.), 10:— per kg (halvsidenvävnader) eller 20: — per
kg (helsidenvävnader).

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår fortsatt tullfrihet för de nu tullfria produkterna (nr

50.01—50.03 ävensom nr 50.08, där förslaget även innebär slopande av nuvarande
tull för visst varuslag) samt en tull av 6 % av värdet för garn (nr
50.04—50.07) och 14 % av värdet för vävnader (nr 50.09 och 50.10).

Kommittén framhåller att en tillämpning av samma tullsatser för natursilkevaror
som för motsvarande varor av rayon- eller syntetsilke kan ligga
nära till hands med hänsyn till att varorna i viss utsträckning är substituerbara.
Med hänsyn bl. a. till prisförhållandena torde dock ett dylikt likställande
icke kunna anses nödvändigt ur konkurrenssynpunkt. Vidare är
att märka att någon tillverkning av garn av natursilke, frånsett viss beredning
av sysilke, icke förekommer inom landet, och att den inhemska tillverkningen
av vävnader av detta material är obetydlig. Kommittén anser
det icke motiverat att likställa natursilke med rayon- eller syntetsilke men
finner vissa skäl tala för att tills vidare bibehålla tullsatser av ungefär nuvarande
storlek. Någon anledning anses icke föreligga att bibehålla nuvarande
särbehandling av silke för viss användning.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind anför i en reservation till nr
50.09 och 50.10, att de i likhet med kommittémajoriteten funnit tullen böra
fastställas till samma tullsats som för vävnader av ull och bomull, i följd
varav de för sin del föreslår en tull av 12 % av värdet vid dessa rubriker.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam nordisk marknad omfattar endast
nr 50.01—50.03, vid vilka rubriker utskottet i likhet med tulltaxekommittén
föreslår tullfrihet.

506

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Departementschefen

I fråga om andra varor av natursilke än vävnader föranleder kommitténs
förslag icke någon erinran från min sida.

För vävnader av natursilke (nr 50.09 och 50.10) upptager kommitténs
förslag en tull av 14 % av värdet eller samma tullsats som kommittén i allmänhet
föreslår för vävnader av annat material än silke. Beträffande sistnämnda
varugrupp har jag i det föregående uttalat mig för bibehållande
t. v. av den år 1955 provisoriskt fastställda tullnivån eller 12 % av värdet.
Med hänsyn därtill förordar jag en tullsats av sistnämnda storlek även för
här ifrågavarande vävnader.

ap. 51. Ändlösa syntetiska eller konstgjorda textilfibrer

51.01. Garn av ändlösa syntetiska eller konstgjorda textilfibrer (syntetsilke
resp. rayonsilke)

Nuvarande tullförhållanden

Till detta nummer hänförligt garn drager enligt gällande taxa en tull av
kr. 2: — per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 20 % av värdet, vilken tull dock beträffande
garn av syntetsilke icke skulle sättas i kraft, förrän den inhemska
produktionen nått viss omfattning.

I fråga om rayonsilke uttalar kommittén att industrins hos kommittén
framställda förslag, 30 % av värdet med minimitullar av kr. 1:50—3: —
per kg, skulle innebära en för svenska förhållanden anmärkningsvärt hög
nivå. Läget synes enligt kommittén knappast berättiga rayonsilkeindustrin
till en så markerad särställning som den påyrkade tullen skulle innebära. Å
andra sidan är det tydligt, att en stark nedsättning av rådande höga tullskydd
— kommittén anger en incidens för inom landet producerade kvaliteter
av 26 å 27 % — skulle kunna medföra allvarliga svårigheter för industrin.
På grund härav synes enligt kommittén skäl föreligga att tills vidare
tillerkänna rayonsilkeindustrin starkare skydd än såväl den näraliggande
organisk-kemiska industrin som övriga delar av textilindustrin. Kommittén
föreslår att tullen fastställes till 20 % av värdet men att den efter
förslagsvis fem år omprövas i syfte att om möjligt ernå bättre överensstämmelse
med den tullnivå som i allmänhet föreslagits för jämförbara varuslag.

Vad beträffar syntetsilke framhåller kommittén att någon tillverkning av
detta varuslag icke förekommer inom landet men att enligt uppgift avancerade
planer föreligger på att ta upp tillverkning av olika slag av syntetiska
textilmaterial. Detta skulle betyda utveckling av en i viss mån ny typ
av kemisk industri och kunna draga med sig tillverkning av andra kemiska
produkter samt möjliggöra utbildning av specialister, uppbyggnad av labo -

Kungl. Maj:ts proposition nr DO år 1958

507

ratorier m. in. för ett i framtiden mycket betydelsefullt område av den kemiska
industrin. Skulle det visa sig möjligt att inom landet tillverka syntetiska
textilråvaror till internationellt sett rimliga kostnader, öppnas därmed
en möjlighet att motverka de påfrestningar på betalningsbalansen,
som kan bli följden av det vid stigande levnadsstandard alltmera differentierade
och växande importbehovet. Kommittén anser det icke uteslutet
att en minskning av importen av textilråvaror genom ökad inhemsk
tillverkning i ett sådant betalningsläge kan visa sig vara eu framkomligare
utväg än andra alternativ, exempelvis ökning av verkstadsindustrins exportproduktion.
Säkrare hållpunkter för bedömning av denna viktiga fråga
saknas. Utsikten att uppnå en gynnsam effekt på betalningsbalansen får vägas
mot riskerna att genom en uppfostringstull uppamma en industri som
icke ens på lång sikt får tillfredsställande konkurrenskraft. Kommittén finner
det för sin del befogat att genom måttligt tullskydd möjliggöra en inhemsk
syntetfiberproduktion och anser det vara en lämplig lösning att redan
nu fastställa vilket tullskydd en sådan industri skall åtnjuta men suspendera
tullen till dess en produktion sättes igång. Vidare anför kommittén.

Beträffande tullens storlek torde man i fråga om syntetsilke kunna anlägga
i stort sett samma synpunkter som när det gäller rayonsilke. Här föreligger
dock icke det förhållandet att en befintlig industri redan ånjuter ett högt
skydd. Enligt kommitténs uppfattning bör det knappast ifrågakomma att
stödja upprättandet av en syntetsilkeproduktion, därest denna för sitt bestånd
skulle fordra ett permanent tullskydd av den för rayonsilke tills vidare
föreslagna storleken 20 % av värdet. Å andra sidan har en dylik ny industri
under uppbyggnadsperioden behov av särskilt skydd. Kommittén har
därför funnit sig kunna förorda att produktionen under denna tid tillerkännes
ett tullskydd av nyssnämnda storlek. Det förutsättes emellertid att tullen
därefter avsevärt reduceras och att tullen underkastas omprövning i detta
syfte, förslagsvis tio år efter tullens ikraftträdande. Kungl. Maj :t bör äga
förordna om ikraftträdandet sedan den inhemska produktionen nått sådan
omfattning att tullskydd kan anses motiverat. Sådant förordnande bör även
dessförinnan kunna meddelas beträffande visst varuslag, om den tullfria
importen skulle visa sig lända produktionen av rayonsilke till avsevärt
förfång.

Kommittén berör även den inom landet bedrivna framställningen av flertrådigt
garn av syntetsilke genom lioptvinning av importerat enkelt garn.
Denna verksamhet åtnjuter f. n. icke något tullskydd, eftersom enkelt och
flcrtrådigt garn är belagt med vikttull av sannna storlek. Enligt kommitténs
uppfattning föreligger icke tillräckliga skäl att åsätta tvinnat garn tull under
den tid då garnet eljest skulle vara tullfritt.

Mot kommitténs förslag anför ledamöterna Gustafsson och Westerlind följande
reservation.

Enligt vår uppfattning finnes icke längre några vägande skäl att tillerkänna
rayonsilkeindustrin ett högre tullskydd än vad som tillerkännes andra
grenar av textilindustrin. Den inhemska rayonindustrin har under de senaste
20 åren utbyggts och rationaliserats på ett sådant sätt, att vi anser den av
kommiltémajoriteten föreslagna senare omprövningen av det 20-procentiga
tullskyddet påkallad redan i samband med nu pågående tulltaxerevision.

508

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

Härvid bör observeras, att den organisk-kemiska industrin, beträffande vars
tullskydd man med rätta i viss grad tagit hänsyn till uppfostringstullsargumentet,
likväl blott erhållit ett i förhållande till normaltullsatsen obetydligt
högre tullskydd. Enligt vår uppfattning bör tullen på garn av rayonsilke
fastställas till 13 % av värdet.

Vad sedan angår syntetsilkeindustrins tullskydd accepterar vi majoritetens
uttalande, att det kan vara av värde för landet att få en större sådan industri
till stånd. Men enligt vår uppfattning gäller detta allenast under den
förutsättningen, att en sådan industri visar sig konkurrenskraftig vid ett
utifrån allmänna synpunkter rimligt tullskydd. Uppenbara risker synes oss
föreligga, att det kan komma att visa sig mycket svårt i praktiken att senare
minska ett högre tullskydd på detta område, även om kommittén nu
framhåller angelägenheten härav. Icke minst exemplet från rayonindustrins
tullskyddsfråga ger anledning befara, att konsumtionen av syntetmaterial
under långa tider kommer att få bära en extra tullbelastning. Skulle utvecklingen,
som många tror, gå mot en ökad användning av syntetmaterial, kan
prisbildningen på textilområdet komma att påverkas av en hög tull på ett
icke förutsett vis. Enligt vår åsikt bör tullen även för garn av syntetsilke
fastställas till 13 % av värdet. Liksom kommittémajoriteten förutsätter vi
suspendering av tullen, till dess att en inhemsk industri av betydelse uppkommit
i landet.

Yttranden

Kommitténs förslag beträffande rayonsilke beröres i följande yttranden.

Textilrådet framhåller de dumpingrisker, som till följd av produktionsförhållandena
är särskilt framträdande beträffande rayonsilke. Enligt rådets
uppfattning är det nödvändigt att värdetullsatsen kompletteras med de
av industrin begärda minimivikttullarna för att åtminstone hjälpligt skydda
industrin mot dumpingfall. Denna textilrådets uppfattning delas av Svenska
textilarbetareförbundet. Svenska rayon AB påyrkar i en bilaga till Kooperativa
förbundets yttrande tull enligt GATT-bindningen och understryker särskilt
intresset för de därtill knutna minimivikttullarna.

Kommerskollegium ifrågasätter huruvida icke en viss sänkning av den
föreslagna tullen för rayonsilke skulle kunna närmare prövas dels med hänsyn
till att industrin under så lång tid haft ett så stort uppfostringsskydd,
dels med tanke på det tullskydd, som av kommittén tillerkänts kemisk industri
i allmänhet. En sänkning av rayonsilketullen skulle öppna möjligheter till
en betydligt enhetligare tullsättning för vävnader och konfektionsartiklar.
Kollegium anser en dylik överarbetning önskvärd.

Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap berör särskilt frågan om
tullen på cord och anför därom följande.

Riksnämnden får framhålla att rayoncord för bildäck ur krigs- och beredskapssynpunkt
är synnerligen betydelsefull bl. a. på grund av svårigheten
att lagra däck. Tillverkningen av rayoncord, som upptagits på statligt
initiativ, är utbyggd till att motsvara de svenska gummifabrikernas förbrukning.
När det gäller frågan om den erforderliga tullens höjd vill riksnämnden
endast framhålla möjligheten av att kombinera en tull av normal höjd
med särskild dumpingtull vid behov. Den höga tull industrin begärt för
rayonsilke (30 % mot av kommittén föreslagna 20 %) synes nämligen i
stor utsträckning sammanhänga med farhågor för dumping.

509

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

Sveriges köpmannaförbund anser att tullen för rayonsilke bör bringas i
nivå med tullen för andra textilfibrer.

Beträffande syntetsil k e föreligger följande yttranden över kommittéförslaget.

Sveriges kemiska industrikontor understryker den betydande inverkan
på självförsörjningsgraden som en tillverkning av syntetisk textilråvara
inom landet kan erhålla. Vidare framhåller kemikontoret att det är av väsentlig
betydelse för en industri på området att man i förväg äger kännedom
om storleken av det tullskydd som kan påräknas för densamma. Vid
avvägningen av tullskyddet får man icke blott ta hänsyn till att tillverkningskostnaderna
särskilt under en uppbyggnadsperiod är högre än i utlandet
utan även till de dumpingrisker som föreligger då fråga är om produkter
från industrier med höga fasta kostnader.

Sveriges köpmannaförbund uttalar att takten för avvecklingen av eventuella
uppfostringstullar för syntetsilke bör bestämmas i samband med antagandet
av tullarna i fråga.

Textilrådet behandlar i sitt yttrande endast vissa speciella frågor. Rådet
framhåller sålunda att kapaciteten för tvinning av syntetsilke under senaste
år ytterligare ökats. Då tvinningsprocessen utgör en stor del av garnets manufaktureringskostnad,
i de flesta fall ca 50 % av totalkostnaden, anses alla
skäl tala för att även denna produktionsgren får ett i förhållande till övrig
produktion proportionellt skydd. Rådet hemställer vidare att den föreslagna
suspenderingen av tullen för syntetsilke ej skall avse nyloncord. I dag finnes
dylik cord som i pris och egenskaper överensstämmer med av rayonsilke
tillverkad s. k. super-supercord. Av substituerbarhetsskäl bör således tull
även uttagas på cord av nylon.

Kommerskollegium framhåller att enligt uppgift en viss uppdelning av
världsmarknaden för syntetsilke ägt rum mellan producenterna. Vid denna
marknadsuppdelning har emellertid undantag gjorts för Sverige. Den konkurrens
som härigenom kommit till stånd på den svenska marknaden har
varit värdefull för den svenska textilindustrin, såväl ur prissynpunkt som
ur andra synpunkter. Kollegium anser det osannolikt att en svensk fabrik
skulle kunna tillgodose hela det skiftande behovet av syntetsilke; man måste
snarare räkna med att endast en mindre del kan täckas genom inhemsk
tillverkning. Kollegium fortsätter.

Redan av sådana skäl kan det vara tveksamt om man genom tullskydd
skall uppmuntra tillkomsten av en svensk syntetsilkeindustri. Den närliggande
rayonsilkeindustrins anspråk på ett fortsatt högt tullskydd visar även
vilka risker som föreligga att genom uppfostringstullar främja uppkomsten
av i förhållande till andra tillverkningar särskilt tullkrävande produktion.
En uppfostringstull av föreslagen storlek skulle leda till att den ställning
Sverige i dag har som fri och nästan tullfri marknad skulle radikalt förändras.
Konsekvensen kan bli att t. ex. hela strumpindustrins kostnader för
syntetsilke ökas med 20 % liksom även, ehuru i mindre grad, priserna på
importerade färdiga strumpor utan att den svenska fabriken ens tillverkar
strumpsilke eller den framställer sådant av mindre god kvalitet. Kolle -

510

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

gium anser därför att tullen på syntetsilke icke nu bör fastställas. Tullens
storlek får bedömas mot bakgrunden av det behov och de övriga omständigheter,
som kunna föreligga om och när skydd blir aktuellt.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

I fråga om rayonsilke är den nuvarande tullen anmärkningsvärt hög, och
en nedsättning av densamma får enligt min mening anses motiverad. Kommitténs
förslag innebär också en avsevärd sänkning av tullen, och jag har
kommit till den uppfattningen att den av kommittén föreslagna tullnivån
i dagens läge får anses vara väl avvägd. Någon ytterligare sänkning är jag
således inte nu beredd att förorda. Jag delar emellertid kommitténs uppfattning
att tullen senare bör göras till föremål för omprövning. Tillfälle
därtill kan eventuellt givas i samband med det fortsatta arbetet på eu gemensam
nordisk marknad. I enlighet med vad sålunda anförts biträder jag
tulltaxekommitténs förslag om en tull av 20 % av värdet. Vad beträffar yrkandet
om minimivikttullar får jag hänvisa till vad som anförts om sådana
tullar vid behandlingen i avd. III av frågan om kvantitets- eller värdetull.

Vad beträffar syntetsilke finner jag i likhet med tulltaxekommittén skäl
tala för att nu fastställa ett tullskydd som en inhemsk produktion kan räkna
med men att suspendera tullen i avvaktan på att en sådan produktion
kommer till stånd. Jag kan emellertid inte tillstyrka ett tullskydd av den
storlek kommittén föreslagit. Enligt min uppfattning får en tull av 12 % av
värdet, alltså samma tullsats som föreslagits bl. a. för den organiska kemiska
industrin, anses vara för ändamålet lämpligt avvägd. Tullens ikraftträdande
bör på sätt kommittén föreslagit bli beroende på särskilt beslut av Kungl.
Maj :t. Att såsom från industrihåll påyrkats redan nu sätta tullen i kraft
för nyloncord finner jag icke tillräckligt motiverat, liksom icke heller att införa
särskilt tullskydd för tvinning av syntetsilkegarn. I enlighet med vad
sålunda anförts biträder jag vad kommittén föreslagit i fråga om syntetsilke
med den ändringen att tullsatsen upptages till 12 % av värdet.

51.02. Enfibertråd, remsor (konstbast o. d.)

51.03. Garn av ändlösa syntetiska eller konstgjorda textilfibrer i detaljhandelsuppläggningar Nuvarande

tullförhållanden

Hit liänförligt borstmaterial drager en tull av kr. 0:07 per kg, finare
strängar och remsor en tull av kr. 2: — eller 2: 50 per kg, vilken senare
tullsats är tillämplig på allt syntetsilke och rayonsilke i detaljhandelsuppläggningar,
samt grövre strängar och remsor en tull av 15 % av värdet.

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

511

Tulltaxekommittén

Kommittén anser att av praktiska skäl bör de vid nr 51.01 föreslagna
tullarna gälla även vid dessa positioner.

Ledamöterna Gustafsson och Westcrlind åberopar sin under nr 51.01 anförda
reservation.

Yttrande

Importörer av fisklinor har hos handelskammaren i Göteborg påtalat att
grövre fisklinor kommer att draga tull som plastvara medan finare artiklar
blir hänförliga till detta nummer. Båda typerna förekommer ofta samtidigt
till import, varigenom gränsdragningen kommer att medföra vissa komplikationer.
En enhetlig tull för fisklinor vore därför önskvärd.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

I likhet med tulltaxekommittén anser jag — även vid ett hänsynstagande
till olika praktiska spörsmål av den art som upptagits i ett yttrande — att
samma tullbestämmelser bör gälla vid dessa rubriker som vid nr 51.01.

51.04. Vävnader av ändlösa syntetiska eller konstgjorda textilfibrer
Nuvarande tullförhållanden

Tull utgår för cordväv med kr. 2: 50 per kg, för helsidenväv med kr. 7: 50
eller 10:— per kg samt för halvsidenväv med kr. 5:—- eller 7: 50 per kg
(differentieringen hänför sig till huruvida vävnaderna i fråga väger över eller
under 200 g per m2).

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 20 % av värdet, dock med vissa modifikationer
i fråga om vävnader av syntetsilke under den tid, då tullen på garn
av detta material skulle vara suspenderad.

I fråga om rayonsilkevävnader framhåller kommittén att den nuvarande
tullen är mycket hög. Med hänsyn härtill och till att kommittén beträffande
andra vävnader föreslagit en tull av i genomsnitt 3 enheter över normaltullsatsen
föreslås en tull av 20 % för rayonsilkevävnader. Tullen bör göras
till föremål för förnyat övervägande i samband med den föreslagna omprövningen
av tullen på rayonsilkegarn (jfr nr 51.01).

Vad därefter angår syntetsilkevävnader finner kommittén det vara lämpligast
att dessa, under tid då syntetsilkegarn i likhet med rayonsilkegarn
drager en tull av 20 % av värdet, likställes med rayonsilkevävnader och således
belägges med en tull av likaledes 20 % av värdet. Detta ger ett manufaktureringsskydd
av ca 14 % av värdet, till vilken siffra tullen följaktligen
bör reduceras under den tid då tullen på syntetsilkegarn enligt vad förut
sagts skulle vara suspenderad; cordväv av syntetsilke torde dock även under
denna lid böra likställas med garnet och sålunda vara fri från tull.

512

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Kommittén berör därefter frågan om biandvävnader och framhåller att
tullskillnaden mellan å ena sidan rayon- och syntetsilkevävnader och å andra
sidan övriga vävnader är så stor att gränsdragningen i tullbeskattningsavseende
här torde böra ägnas större uppmärksamhet än när det gäller
andra textilmaterial. I klassificeringshänseende tillämpar Brysselnomenkla*
turen i allmänhet en gränsdragning vid 50 % av vikten. Enligt kommitténs
uppfattning bör emellertid gränsen i tullbeskattningsavseende gå vid 50 %
av värdet, vilket enligt kommitténs beräkningar beträffande biandvävnader
innehållande rayonsilke motsvarar ca 40 viktprocent rayonsilke. Även praktiska
skäl talar för att nämnda gräns är lämplig. I fråga om biandvävnader
innehållande syntetsilke torde gränsen, framhåller kommittén, med hänsyn
till materialets högre pris i princip böra dragas vid en lägre procentsiffra
än 40. Siffran blir emellertid beroende av prisförhållandena, som är mycket
växlande på detta område. På grund härav och då frågan saknar praktisk
betydelse så länge tullen på syntetsilkevävnader skulle utgå med 14 %
av värdet finner kommittén det lämpligast att nomenklaturens 50 % gräns
tills vidare får bli avgörande även för tullens storlek.

I överensstämmelse med vad sålunda anförts föreslår kommittén att
tullen för vävnader av ull, bomull, rayonull och syntetull differentieras på
så sätt, att dylika vävnader innehållande mer än 40 % rayonsilke belägges
med 20 % tull och övriga vävnader med den för vävnader helt av förstnämnda
spånadsämnen avsedda tullen 14 å 15 %. Biandvävnader av rayonsilke
med andra textilmaterial än de nyss nämnda torde, enligt kommitténs uppfattning,
icke vara av den betydelse att en dylik anordning kan anses erforderlig
utan här torde differentieringen i tullbeskattningsavseende utan olägenhet
kunna följa nomenklaturens regel för klassificeringen (50 viktprocent).

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind reserverar sig mot kommitténs
förslag. Med den av reservanterna föreslagna tullsatsen 13 % på garnet finner
de en tullsats av 14 % för vävnader lämpligt avvägd. Under den tid
tullen på syntetsilkegarn är suspenderad bör tullen på vävnader av detta
material utgå med 10 %.

Yttranden

Textilrådet föreslår att värdetullen för rayonsidenvävnader kombineras
med minimivikttull. Detta motiveras bl. a. med den avsevärda försämring
kommitténs förslag innebär samt risken för dumping och sammanhänger
även med rådets förslag till kombinerad tull för garnet.

Stockholms handelskammare anser att tullarna på rayonsilkevaror icke
bör sättas högre än 12 %, d. v. s. den av reservanterna förordade tullsatsen
för vävnader av andra material, och framhåller till stöd härför att tullen
icke kan betraktas vare sig som uppfostringstull eller som lyxtull.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

513

Departementschefen

Beträffande rayonsilkevävnader biträder jag tulltaxekommitténs förslag
med understrykande av att frågan bör göras till föremål för förnyat övervägande
i samband med den förutsedda omprövningen av tullen på rayonsilkegarn.

I fråga om syntetsilkevävnader i allmänhet förordar jag, med hänsyn till
den ståndpunkt jag intagit beträffande syntetsilkegarn, en tullsats av 14 %
av värdet; under den tid då tullen på garnet är suspenderad finner jag en
tull för vävnaderna av 10 % av värdet lämpligt avvägd. För cordväv av
syntetsilke bör emellertid såsom kommittén föreslagit i tullhänseende gälla
samma bestämmelser som för garn av nämnda material (jfr nr 51.01).

Vad kommittén anfört rörande biandvävnader kan jag — även om en
modifikation av kommitténs resonemang i vissa punkter kan vara påkallad
till följd av de ändringar i olika vävnadstullar som jag förordat — i huvudsak
ansluta mig till.

Kap. 52. Textilvaror i förening med metall
Nuvarande tullförhållanden

Gulddragartråd drager en tull av kr. 9: — per kg (dylik vara för tillverkning
av elektriska ledningssnören dock endast kr. 1:— per kg). S. k. briljantgarn
tulltaxeras som garn av ifrågavarande textilmaterial. Vävnader är
belagda med en tull av kr. 20: — per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår beträffande hithörande varor i allmänhet en tull av
20 % av värdet under framhållande av att dessa varuslag ofta innehåller
rayonsilke, varför det ansetts lämpligt att de belägges med samma tull som
motsvarande rayonsilkevara. I fråga om sådant garn som användes för tillverkning
av elektrisk ledningstråd förekommer enligt uppgift icke någon
fristående inhemsk produktion, varför kommittén ansett hinder icke möta
att helt avskaffa den redan med nuvarande bestämmelser avsevärt nedsatta
tullen.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind uttalar i en reservation att de i
likhet med kommittémajoriteten anser att ifrågavarande material bör jämställas
med rayonsilke. Reservanterna föreslår således 13 % vid nr 52.01
(med undantag av garn för tillverkning av elektriska ledningssnören) samt
14 % vid nr 52.02.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

33 Jlihang till riksdagens protokoll 1958. 1 saml. Nr 90

514

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Departementschefen

I överensstämmelse med den ståndpunkt jag intagit till frågan om tullen
på rayonsilkevaror biträder jag tulltaxekommitténs förslag.

Kap. 53. Ull och andra djurhår

53.01—53.05. Ull och andra djurhår, även kardade eller kammade
Nuvarande tullförhållanden

Till dessa nummer hänförliga varuslag är enligt gällande taxa fria från
tull.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår bibehållen tullfrihet för samtliga varuslag.

Yttrande

Textilrådet upprepar ett till tulltaxekommittén framfört önskemål om tull
för kammad fårull. Manufaktureringsgraden för detta varuslag kan vara
lika hög som för vissa kardgarner. Den nuvarande kamningskapaciteten, i
stor utsträckning tillkommen under kriget på myndigheternas initiativ, torde
icke längre kunna hållas i stånd utan tullskydd.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår liksom tulltaxekommittén tullfrihet vid samtliga ifrågavarande
rubriker.

Departementschefen

Jag finner icke skäl frångå tulltaxekommitténs och nordiska utskottets
samstämmiga förslag.

53.06—53.10. Garn av ull eller andra djurhår
Nuvarande tullförhållanden

Till dessa nummer hänförliga varuslag var vid tiden för tulltaxekommitténs
arbete belagda med vikttullar av varierande höjd. Genom 1955 års
beslut om särskild tullavgift har tullen för garn av fårull och fina djurhår
ändrats till 5 % av värdet. För garn av grova djurhår utgår fortfarande den
tidigare gällande tullen av 10 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår beträffande varor av fårull och fina djurhår en tull
av 5 % av värdet för kardgarn och 7 % av värdet för kamgarn samt beträffande
varor av grova djurhår en tull av 5 % av värdet för grövre garn
(t. o. m. nr 6 metrisk numrering) och tullfrihet för finare garn; vid den särskilda
rubriken för garn i detaljhandelsuppläggningar föreslås dock en tull
av 7 % av värdet oavsett materialet.

Yttrande

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

515

Textilrådet återkommer till ett hos kommittén framfört yrkande om en
tullsats för garn i detalj handelsuppläggningar, som icke understiger normaltullsatsen
(9 å 10 %); till stöd för yrkandet åberopas att dylikt garn på
samma sätt som vävnader utgör en textil slut- eller färdigprodukt med avsevärt
mycket högre manufaktureringsgrad än annat garn.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

I enlighet med min tidigare uttalade uppfattning förordar jag att den år
1955 bestämda tullen 5 % av värdet t.v. bibehålies för garn av fårull och
fina djurhår; jag föreslår vidare att samma tullsats åsättes garn av grova
djurhår med undantag för visst finare garn som i enlighet med kommitténs
förslag torde böra upptagas utan tull.

53.11—53.13. Vävnader av fårull eller andra djurhår
Nuvarande tullförhållanden

Vid tiden för tulltaxekommitténs arbete var ifrågavarande vävnader belagda
med vikttullar av varierande storlek, i vissa fall maximerade till 25 %
av värdet, en bestämmelse som dock endast undantagsvis spelat någon roll,
då vikttullarna i allmänhet torde ha motsvarat endast 5—10 % av värdet.
Genom 1955 års beslut om särskild tullavgift har tullsatsen ändrats till
12 % av värdet för samtliga här avsedda vävnader med undantag av halvsidenvävnader,
för vilka tullen liksom tidigare utgår med kr. 5:— eller
7: 50 per kg.

Thlltaxekommittén

Kommittén föreslår beträffande hithörande vävnader i allmänhet en tull
av 14 % av värdet, för lättare vävnader av fårull dock en tull av 15 % av
värdet, samt för vävnader av nämnda material innehållande minst 40 %
rayonsilke en tull av 20 % av värdet.

Beträffande yllevävnader anför kommittén i huvudsak följande.

Med hänsyn till erfarenheterna från den utländska konkurrensen under
efterkrigstiden har kommittén ansett det befogat att ylleindustrin ges något
starkare tullskydd än den övriga textilindustrin. Kommittén har därför
funnit sig böra föreslå att tullen, oaktat normaltullsatsen genomsnittligt
sett endast uppgår till ca 10 %, beträffande flertalet yllevävnader bestämmes
till 14 % av värdet. Differentiering av tullen efter vikten per m2 bör
av bl. a. praktiska skäl undvikas, och kommittén har funnit en sådan åtgärd
i allmänhet icke vara av behovet påkallad. De lättaste vävnaderna företer
emellertid en så avgjort högre norinaltullsats än de övriga vävnaderna att
en ändamålsenlig avvägning av tullskyddet ansetts påkalla en något högre
tullsats eller 15 % av värdet för dessa vävnader. Angående underrubriken
för vävnader innehållande minst 40 viktprocent rayonsilke hänvisas till vad
som under nr 51.04 anförts rörande biandvävnader.

516

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

Vävnader av tagel eller andra grova djurhår företer ofta, framhåller kommittén
vidare, större eller mindre inblandning av ull och anses av bl. a.
detta skäl böra i tullhänseende likställas med grövre yllevävnader.

Mot kommitténs förslag har ordföranden samt ledamöterna Gustafsson
och Westerlind reserverat sig.

Ordföranden föreslår i enlighet med de synpunkter, som han anfört i det
allmänna avsnittet, en tull av 14 % för alla yllevävnader, innehållande
mindre än 40 % rayonsilke.

Herrar Gustafsson och Westerlind föreslår en tull av 12 % av värdet för
samtliga hithörande varuslag och anför i en under nr 53.11 intagen och under
övriga rubriker åberopad reservation följande.

De av kommittémajoriteten anförda skälen, varför ylleindustrin borde givas
ett starkare tullskydd än den övriga textilindustrin, har vi icke funnit
vara av sådan styrka, att man bör frångå den av oss förordade enhetsprincipen
beträffande tullskyddet för vävnader i allmänhet. Observeras bör vidare,
att 12 % innebär ett något starkare tullskydd än den av kommittémajoriteten
beräknade normaltullsatsen. Vidare kan vi icke acceptera den av
kommittémajoriteten föreslagna differentieringen av tullarna på yllevävnader,
vilket innebär, att de lättare yllevävnaderna, som endast torde göras i begränsad
omfattning inom landet, skulle draga en extra hög tull. Tvärtom
synes oss anledning föreligga att vid den kommande prövningen av tulltaxekommitténs
förslag närmare undersöka förutsättningarna för en kompletterande
specifik maximitull i syfte att förhindra en i vissa fall onödigt
hög tullbelastning för sådana vävnader beträffande vilka kan visas, att de
icke alls eller i blott obetydlig omfattning framställes inom landet. Med
detta förbehåll påyrkar vi således en enhetlig tullsats av 12 % vid denna
rubrik.

Yttranden

Textilrådet framhåller att ylleindustrin är den textilbransch, som under
den rådande textilkrisen haft att kämpa med de största svårigheterna. Resultatet
för år 1954 innebär en mycket kraftig försämring relativt 1953; år
1955 försämrades resultatet ytterligare. Antalet nedlagda företag inom yllebranschen
anses vara starkt oroande. Konkurrensproblemet för ylleindustrin
säges vara säreget såtillvida att konkurrensen föreligger beträffande
såväl lägre som högre kvaliteter. Import förekommer sålunda dels av lägre
kvaliteter till priser som ligger avsevärt under de svenska produktionskostnaderna
och i sig innefattar såväl reell som social dumping, dels av kvalitetsvaror,
för vilka solomönsterproblemen är direkt hämmande för den svenska
produktionens serielängd. Priserna på de förstnämnda varorna uppges
ofta ligga så lågt att kommittéförslaget innebär en direkt och avsevärd försämring
av tullskyddet. För att komma till rätta med dessa problem måste
värdetullsatsen dels kombineras med minimivikttullar, dels läggas på en
sådan nivå att mönsterserierna kan förlängas genom export på samma villkor
som i våra konkurrentländer.

AB Freese & Bruno påpekar i den Östergötlands och Södermanlands handelskammares
yttrande bilagda skrivelsen att vissa tyngre kardullsvaror genom
övergången till värdetull fått sämre tullskydd.

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

517

Förslag om minimitullar framställes, utom av Textilrådet, även
av Svenska textilarbetareförbundet. Andra remissinstanser uttalar sig för
maximitullar. Sveriges hantverks- och småindustriorganisation tillstyrker
sålunda ett förslag av Sveriges skrädderiarbetsgivares centralförening
och Skräddarmästarnas riksförbund om en maximitull av kr. 3:50
per m2 för vävnader vägande 250 g eller däröver per m2. Det framhålles att
den av kommittén föreslagna värdetullen på dylika vävnader särskilt drabbar
beställningsskrädderierna i deras redan hårt beträngda läge. Norrbottens
och Västerbottens läns handelskammare framför enahanda önskemål.
Textilsektionen inom Svenska handelsagenters förening föreslår en maximitullsats
om kr. 2: 40 per m2, vilken tullsats anses ge den inhemska industrin
ett betryggande skydd.

Beträffande remissyttrandena i övrigt hänvisas till den förut i det allmänna
avsnittet lämnade redogörelsen.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

I enlighet med principen att icke nu vidtaga någon ändring i de år 1955
bestämda textiltullarna förordar jag att tullen upptages till 12 % av värdet;
för vävnader av fårull innehållande minst 40 % rayonsilke bör tullen dock
i enlighet med kommitténs förslag upptagas till 20 % av värdet (samma
tullsats som vid nr 51.04).

Kap. 54. Lin och rami

54.01—54.02. Lin och rami (ospunnet material)

Till dessa nummer hänförliga varuslag är f. n. fria från tull. Tulltaxekommittén
ifrågasätter icke någon ändring härvidlag, och nordiska ekonomiska
samarbetsutskottet föreslår likaledes tullfrihet. Rubrikerna i fråga har i enlighet
härmed upptagits utan tull i det nya taxeförslaget.

54.03—54.04. Garn av lin eller rami
Nuvarande tullförhållanden

Vid tiden för tulltaxekommitténs arbete utgick för hithörande varor tull
efter olika vikttullsatser, dock att enkelt garn över nr 75 var fritt från tull.
Genom 1955 års beslut om särskild tullavgift har tullen ändrats till 9 % av
värdet, och gränsen för tullfrihet beträffande enkelt garn bar sänkts så att
numera garn över nr 35 är tullfritt.

518

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 9 % av värdet för enkelt garn t. o. m. nr
35 och tullfrihet för enkelt garn över nr 35 samt en tull av 11 % av värdet
för flertrådigt garn; sistnämnda tullsats föreslås även gälla för allt garn i
detaljhandelsuppläggningar.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind reserverar sig mot kommitténs
förslag och föreslår 9 % även för flertrådigt garn; skillnaden i manufaktureringskostnad
mellan enkelt och flertrådigt garn motiverar enligt deras
uppfattning icke en tvåprocentig tullskillnad.

Yttranden

Kommerskollegium ifrågasätter, med hänsyn till att linneindustrin i Sverige
är fullständigt integrerad, om det är nödvändigt med uppdelning i enkelt
och flertrådigt garn.

Textilrådet vidhåller ett till kommittén framfört krav på en tull av 12 %
av värdet för flertrådigt garn.

Vissa yttranden med allmänna synpunkter på linneindustrins tullskydd
torde få redovisas under följande rubrik.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

I enlighet med vad tidigare anförts förordar jag bibehållande t.v. av de
genom 1955 års beslut fastställda tullsatserna.

54.05. Vävnader av lin eller rami
Nuvarande tullförhållanden

Dessa vävnader var vid tiden för tulltaxekommitténs arbete belagda med
vikttullar av varierande storlek, men genom 1955 års beslut om särskild tullavgift
har tullen för samtliga varor ändrats till 13 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår, med beaktande av bl. a. sambandet mellan linneindustrin
och den inhemska linodlingen, en tullsats av 15 % av värdet.

Med hänvisning till sina reservationer under det allmänna avsnittet föreslår
ordföranden en tull av 14 % av värdet samt ledamöterna Gustafsson
och Westerlind en tull av 12 % av värdet.

Yttranden

Följande allmänna synpunkter rörande tullskyddet på linområdet
har framkommit i avgivna yttranden.

Textilrådet framhåller att den svenska linodlingen saknar tullskydd för
sin produktion; avsättningen garanteras genom åtaganden från den sven -

519

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

ska linneindustrins sida. Dessa åtaganden innebär för industrin avsevärda
belastningar såväl i fråga om rörlighet som kostnader. En förutsättning för
inlösen av den svenska årsproduktionen av lin är att industrins egen avsättning
icke alltför mycket försvåras. Industrins önskemål i fråga om tullskyddets
höjd måste därför tillmötesgås för att säkerställa en rimlig avsättning
för industrin.

Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet Landsbygdens folk betonar
linodlarnas intresse av att linneindustrin skall erhålla ett effektivt tullskydd.
De av kommittén föreslagna tullsatserna anses alltför låga för att utgöra
ett effektivt gränsskydd. Om dessa tullsatser fastställes måste linneindustrin
på annat sätt beredas skydd mot import till dumpingpriser.

Sveriges köpmannaförbund anser att erfarenheterna från krigsåren visat
att en svensk linproduktion i händelse av avspärrning kan byggas upp tämligen
hastigt. I tider med normal import kan den svenska råvaruproduktionen
icke konkurrera med importvarorna. Då denna produktion icke torde
ha större betydelse ur sysselsättningssynpunkt föreslår förbundet samma
tullsatser som för bomullsvaror.

Beträffande särskilda varuslag föreligger följande uttalanden.

Handelskammaren i Göteborg återger vissa synpunkter, som anförts av
en importör av oblekt, ofärgad linneväv för tillverkning av presenningar.
Denne föreslår en utbrytning av vävnader vägande över 600 g per m2, varvid
tullen skulle sättas till 9 % för varor av vanligt lingarn och 11 % för varor
av towgarn.

Textilrådet hemställer i anslutning till den förut återgivna allmänna argumenteringen
om ett skydd av 17 1/2 % för mönstrade linnevävnader.

Riksförbundet Lin och hampa, producentförening u. p. a. har intet att
erinra mot den föreslagna tullfriheten för lin, då ifrågavarande produktion
erhåller statligt stöd på annat sätt. De föreslagna tullarna för halv- och helfabrikat
synes föreningen väl låga för att bereda industrin ett effektivt
skydd, men kan dock tillstyrkas under den förutsättningen att skydd på annat
sätt beredes mot import till rena dumpingpriser.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

Anledning torde icke föreligga att frångå principen om bibehållande t.v.
av de år 1955 införda tullsatserna; jag förordar i enlighet härmed en tull
av 13 % av värdet för hithörande varuslag.

520

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år t958

Kap. 55. Bomull

55.01—55.03. Bomull, okardad och okammad, m. m.

Till dessa positioner hänförliga varor är f. n. fria från tull. Tulltaxekommittén
föreslår bibehållande av tullfriheten. Även i nordiska ekonomiska
samarbetsutskottets förslag till nordisk tulltaxa är varorna upptagna utan
tull. I enlighet härmed har positionerna lämnats tullfria i det nu framlagda
tulltaxeförslaget.

55.04. Bomull, kardad eller kammad
Nuvarande tullförhållanden

Tull utgick vid tiden för tulltaxekommitténs arbete med 10 eller 25 öre
per kg; enligt 1955 års beslut om särskild tullavgift har tullen ändrats till
10 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén anser att varan bör draga samma tull som vadd (nr 59.01),
för vilken vara kommittén föreslår en tull av 10 % av värdet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Rubriken i fråga är upptagen med tullfrihet i förslaget till gemensam nordisk
tulltaxa.

Departementschefen

I avvaktan på prövning av frågan om en nordisk marknad förordar jag
att den år 1955 införda tullen om 10 % av värdet bibehålies.

55.05—55.06. Garn av bomull
Nuvarande tullförhållanden

Tull utgick vid tiden för tulltaxekommitténs arbete med 8 % av värdet
för sytråd och med olika vikttullsatser för annat garn. Genom 1955 års beslut
om särskild tullavgift har tullen ändrats till 12 % av värdet för sytråd
och 8 % av värdet för annat garn, dock att tullfrihet stadgats för garn med
högre nummer än 89 (i fabriksuppläggningar).

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 14 % av värdet för sytråd och 8 % av värdet
för annat garn, dock med tullfrihet för garn över nr 89 (i fabriksuppläggningar).

Förslaget motiveras beträffande sytråd med att denna artikel i fråga om
manufaktureringsgrad närmast är att likställa med vävnader och är i övrigt
utarbetat med beaktande av föreliggande GATT-bindningar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

521

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind föreslår under hänvisning till
sin reservation beträffande vävnader att tullen på sytråd bestämmes till
12 % av värdet.

Yttranden

Kommerskollegium ifrågasätter en sänkning av tullfrihetsgränsen under
åberopande av att tillverkning inom landet av garn över nr 69 endast undantagsvis
torde förekomma.

I en framställning om ändring av kungörelsen angående särskild tullavgift
anhåller firman Tunavantar att garn fr. o. m. nr 60 befrias från tull.

Textilrådet upprepar tidigare hos tulltaxekommittén framförda yrkanden
om en tull av 16 % för sytråd och 12 % för annat garn i detaljhandelsuppläggningar
under framhållande av att manufaktureringsgraden för dessa artiklar
i stort sett ligger på samma nivå som för vissa vävnader.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

I enlighet med min tidigare angivna principiella ståndpunkt förordar jag
bibehållande t.v. av de år 1955 införda tullbestämmelserna.

55.07—55.09. Vävnader av bomull
Nuvarande tullförhållanden

Vid tiden för kommitténs, arbete var hithörande vävnader belagda med
vikttullar av olika höjd. Genom 1955 års beslut om särskild tullavgift har
tullen ändrats till 12 % av värdet för samtliga här avsedda vävnader med
undantag av halvsidenvävnader, för vilka tullen liksom tidigare utgår med
kr. 5:—- eller 7:50 per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 14 % av värdet för här avsedda vävnader,
dock med undantag för vanliga vävnader innehållande minst 40 viktprocent
rayonsilke; dylika vävnader upptages i enlighet med vad som anförts under
nr 51.04 med en tull av 20 % av värdet.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind påyrkar i enlighet med sin allmänna
reservation en tull av 12 % för samtliga vävnader; någon differentiering
för biandvävnader är icke påkallad med hänsyn till reservanternas
förslag på rayonsilkeområdet.

Yttranden

Textilrådet påyrkar en tull av 16 % av värdet för de lättaste bomullsvävnaderna
(under 125 g per in2), inom vilken grupp bl. a. faller den ur beredskapssynpunkt
viktiga förbandsgasen.

522

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Mölnlycke väfveriaktiebolag framhåller beträffande förbandsgas betydelsen
ur beredskapssynpunkt av en inhemsk produktion. F. n. tillgodoser bolaget
praktiskt taget hela det svenska sjukhusbehovet. Att försäljningen har
kunnat upprätthållas i denna omfattning beror på att vid prissättningen
avkall gjorts på framställningskostnaderna. En betydande import äger dock
rum, huvudsakligen för andra konsumenter än sjukhusen. Bolaget har tagit
upp ett samarbete med sjukhusen för att genom industriell tillverkning bearbeta
förbandsgasen till bindor, kompresser, operationsdukar m. m. (nr
30.04). Härigenom kan dessa göra avsevärda ekonomiska besparingar och
lätta sina personalproblem. Den högt kvalificerade organisation och de
specialmaskiner, som bär upp denna verksamhet, kräver emellertid, framhåller
bolaget, som underlag en stor och varaktig avsättning. Ett måttligt
tullskydd, som avskräcker utländska tillverkare från tillfälliga underbud i
pris eller kvalitet, torde därför i längden medföra en besparing för det
svenska samhället. Ur ekonomisk synpunkt är det svårt att se hur man
skulle kunna försvara en fortsatt tillverkning av förbandsgas med lägre
tullskydd än den nu gällande GATT-bindningens 16 % av värdet.

Sveriges grossistförbund framhåller önskvärdheten av tullfrihet för bomullsväv
med en bredd av över 2 m och avsedd för mangelbeklädnad; dylik
väv är enligt förbundet icke föremål för tillverkning inom landet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

Jag finner icke anledning frångå principen att t.v. bibehålla 1955 års tullsatser
oförändrade och föreslår därför en tull av 12 % av värdet för hithörande
vävnader i allmänhet; till nr 55.09 hänförliga vävnader innehållande
minst 40 % rayonsilke torde i enlighet med tulltaxekommitténs förslag
böra upptagas med en tull av 20 % av värdet (samma tullsats som vid
nr 51.04).

Kap. 56. Korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer

56.01. Korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer (syntetull resp. rayonull),
okardade och okammade

Nuvarande tullförhållanden

Här avsedda produkter drog vid tiden för kommitténs arbete en tull av
15 öre per kg; genom 1955 års beslut om särskild tullavgift har tullen för
rayonull ändrats till 8 % av värdet, under det att tullen för syntetull fortfarande
utgår med förut angivna belopp.

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

523

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 8 % av värdet, vilken tull dock beträffande
syntetull icke skulle sättas i kraft, förrän den inhemska produktionen nått
viss omfattning.

Beträffande rayonull framhåller kommittén att normaltullsatsen uppgår
till 9 å 10 % men att kommittén icke funnit denna omständighet utgöra
tillräckligt skäl att bryta den vid 8 % liggande GATT-bindningen.

Vad beträffar syntetull framhåller kommittén att vad som anförts rörande
syntetiska textilmaterial under nr 51.01 i huvudsak torde äga tillämpning
även här. Tullsatsen torde emellertid liksom när det gäller rayonfibrer
icke böra sättas lika högt för det här ifrågavarande kortfibriga materialet
som för det i nyssnämnda nr 51.01 avsedda långfibriga. Tvekan kan
råda huruvida den för rayonull föreslagna tullsatsen 8 % är tillfyllest, men
kommittén finner skäl tala för att varan tills vidare upptages med denna
tullsats. Tullens ikraftträdande bör liksom i fråga om syntetsilkegarn bli
beroende på särskilt förordnande av Kungl. Maj :t.

Yttranden

Frågan om tullen på rayonull beröres av Svenska rayon AB i en bilaga
till Kooperativa förbundets yttrande. Bolagets uttalanden avser närmast
rayonsilke, för vilket varuslag bolaget påyrkar tull enligt GATT-bindningen.
Därest emellertid rayonsilketullen skulle bestämmas till lägre nivå,
yrkar bolaget att rayonullstullen höjes utöver de i GATT bundna 8 % till
samma nivå som för kemiska produkter eller 12 % (15 %); varjämte i så
fall en minimivikttull på 40 öre per kg bör införas.

Textilrådet framhåller att tillverkningens angelägenhetsgrad utan vidare
torde motivera en högre tullsats än den föreslagna, vilket emellertid förutsätter
brytning av gällande GATT-bindning. Därest en sådan uppbrytning
av andra skäl skulle komma till stånd, är det enligt rådets uppfattning angeläget
att även rayonullen får sitt tullskydd förbättrat.

Beträffande syntetull har uttalanden gjorts av följande remissinstanser.

Vad som av kommerskollegium anförts om syntetsilke gäller i tillämpliga
delar även syntetull (jfr nr 51.01).

Sveriges kemiska industrikontor påyrkar en tull av 15 % av värdet för
syntetull. Kemikontoret framhåller att kommittén beträffande detta varuslag
icke visat samma förståelse för tullskyddsbehovet som i fråga om syntetsilke
och anför därefter bl. a. följande.

Detta bristande intresse för syntetull är så mycket mer ägnat att förvåna
som planerna på en inhemsk tillverkning av syntetfibrer kommit längst i
fråga om syntetull, där en inhemsk försöksproduktion redan påbörjats efter
många års forskningsarbete. Det är självklart att detta projekt aldrig skulle
ha upptagits, om icke vederbörande företag ansett sig kunna påräkna en
skälig tull å varan.

Normaltullsatsen måste såväl för syntetsilke som syntetull ligga myckel
nära 15 %, och det bör framhållas att man även vid syntetulltillverk -

524

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

ningen i första hand får fram en ändlös fiber, som sedan klippes i små
längder. Att kommittén då kan föreslå en tullsats av endast 8 % för syntetull
finner Kemikontoret obegripligt.

Det föreligger visserligen en GATT-bindning vid 8 %, men denna bindning
gjordes med Frankrike i Annecy år 1949 och avser enligt Kemikontorets
mening endast rayonull. Frankrike hade vid dåvarande tidpunkt icke
någon tillverkning av syntetull. Ingenstans torde för övrigt då ha förekommit
annan tillverkning av syntetull än nylon (i U. S. A.). Tillverkningen av
akrylnitrilull, till vilken vara det svenska tillverkningsintresset främst knyter
sig, upptogs i industriell skala först år 1950 (i U. S. A.). Det bör därför
ur GATT-synpunkt i varje fall icke möta några större svårigheter att i enlighet
med industrins förslag fastställa en tull av 15 % för syntetull.

Våsternorrlands och Jämtlands läns handelskammare anför att råvarorna
för tillverkning av syntetull enligt förslaget får ett tullskydd av 12 %. Tillverkningen
av syntetull kunde härigenom drabbas av ett negativt tullskydd,
vilket vore märkligt, särskilt under en uppbyggnadsperiod. Handelskammaren
anser en tullsats av åtminstone 13 % erforderlig.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

I fråga om rayonull finner jag icke anledning frångå principen att t.v.
bibehålla 1955 års tullsatser; jag föreslår därför att varan upptages med
oförändrad tull av 8 % av värdet.

Vad beträffar syntetull biträder jag tulltaxekommitténs förslag om en
tull av 8 % av värdet även för detta varuslag; då en produktion av viss
betydenhet numera förekommer inom landet, förordar jag att tullen blir
gällande omedelbart vid ikraftträdandet av den nya taxan.

56.02. Fiberknippen för framställning av syntetull eller rayonull

Denna rubrik förekommer icke i den av tulltaxekommittén använda versionen
av nomenklaturen, utan tulltaxeringen av hithörande varor regleras
där av en anmärkning (anm. 3 till kap. 51); beträffande denna i den slutliga
versionen slopade anmärkning anför generaltullstyrelsen följande.

Denna anmärkning föreskriver bland annat att vissa fiberknippen med en
fiberlängd överstigande 2 meter skola jämställas med ändlösa fibrer; detta
innebär att varuslaget i fråga skulle falla under nr 51.01 med en föreslagen
tull av 20 % av värdet. I den slutliga Bryssel-texten ha dylika fiberknippen
upptagits i en ny rubrik under kap. 56 (nr 56.02 enligt den definitiva numreringen),
varjämte artikeln närmare definierats i en ny anmärkning till
nämnda kapitel; förevarande anmärkning 3 har i samband därmed uteslutits
ur kap. 51. Tullsatsen 20 % av värdet är icke fastställd med hänsyn till
den här omhandlade varan, vilken för vårt lands vidkommande icke torde
vara av något större intresse. Enär varuslaget i fråga utgör ett halvfabrikat
för tillverkning av korta fibrer, torde tullsatsen vid den nya rubriken böra
fastställas efter samma grunder som för dylika fibrer (se nr 56.01 i kommitténs
förslag).

525

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

I enlighet med generaltullstyrelsens förslag har vid denna rubrik upptagits
samma tullsats som vid nr 56.01.

56.03—56.04. Avfall av syntet- eller rayonfibrer; syntet- eller rayonull, kardad
eller kammad

Till dessa rubriker hänförliga produkter likställes f. n. med motsvarande
fibrer under nr 56.01. Tulltaxekommittén föreslår att detta skall bli fallet
även i fortsättningen. Någon erinran häremot har icke framkommit under
remissbehandlingen. Det nu framlagda tulltaxeförslaget upptager i enlighet
härmed samma tullsatser vid dessa rubriker som vid nr 56.01.

56.05—56.06. Garn av syntetull eller rayonull
Nuvarande tullförhållanden

Till dessa nummer hänförligt garn drog vid tiden för tulltaxekommitténs
arbete en tull av 50 öre per kg. Genom 1955 års beslut om särskild tullavgift
har förhållandena ändrats, så att garn helt av rayonull nu drager en tull
av 12 % medan annat garn är belagt med en tull av 5 % av värdet; garn
med högre nummer än 89 är dock tullfritt.

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs förslag skall hit hänförligt garn i allmänhet draga en
tull av 12 % av värdet. Garn med högre nummer än 89, annat än sådant i
detaljhandelsuppläggningar, skall dock vara fritt från tull. Vidare skall tullen
på garn av syntetull reduceras till 5 % under den tid då tullen på
nämnda material är suspenderad.

Förslaget överensstämmer beträffande garn av rayonull med normaltullsatsen;
tullfriheten för finare garn sammanhänger med en i GATT föreliggande
bindning.

Vad beträffar garn av syntetull i fabriksuppläggningar ligger normaltullsatsen,
framhåller kommittén, ett par enheter under motsvarande siffra för
garn av rayonull. Skillnaden blir emellertid mindre, om priset på syntetullmaterialet
sjunker, vilket icke förefaller osannolikt. På grund härav och
med hänsyn till önskvärdheten av att behandla varor av rayon- och syntetull
lika anser kommittén berörda förhållande icke böra föranleda någon differentiering
av tullen. Även för garn av syntetull har tullen därför upptagits
till 12 % (garn över nr 89 tullfritt enligt GATT). Nämnda tullsats ger ett
nettotullskydd av 4 å 5 % av värdet, varför tullen under den tid då fibertullen
skulle vara suspenderad föreslås till 5 %.

Yttrande

Kommerskollegium ifrågasätter liksom beträffande garn av bomull en
sänkning av tullfrihetsgränsen till nr 69.

526

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

Enligt det år 1955 genomförda provisoriet har tullsatserna för rayonullprodukter
fastställts, för fibrer till 8 %, för garn till 12 % och för vävnader
likaledes till 12 % av värdet. Det har anmärkts att den sålunda uppkomna
relationen mellan tullsatserna icke är tillfredsställande, enär tullskyddet
för vävningen blivit avsevärt lägre än vad fallet är beträffande andra
textilmaterial. Denna anmärkning kan enligt min uppfattning icke anses
sakna fog. Då någon ändring av tullsatserna för fibrer och vävnader icke nu
synes böra ifrågakomma, vill jag här förorda den jämkningen av 1955 års
beslut att tullen för garn av rayonull sänkes till 10 % av värdet. Framhållas
må att den nuvarande 12 % tullen endast avser garn helt av rayonull,
under det att förevarande rubriker även omfattar biandgarn med över
50 % rayonull; för sådant garn skulle tullen enligt mitt förslag komma att
höjas från 5 till 10 % av värdet.

Nämnda tullsats 10 % av värdet torde, med hänsyn till mitt förslag beträffande
syntetull (jfr nr 56.01), böra tillämpas jämväl för garn av sådant
material.

Från tillämpningen av den föreslagna tullsatsen torde böra undantagas
garn med högre nummer än 89, vilket fortfarande i överensstämmelse med
1955 års beslut bör vara tullfritt; detta undantag torde dock i enlighet med
tulltaxekommitténs förslag böra begränsas till garn i fabriksuppläggningar
(nr 56.05).

56.07. Vävnader av syntetull eller rayonull
Nuvarande tullförhållanden

Vid tiden för tulltaxekommitténs arbete drog hit hänförliga vävnader tull
efter olika vikttullsatser, i vissa fall maximerade till 25 % av värdet (vikttullarna
torde i genomsnitt ha motsvarat 10 å 15 % av värdet). Genom 1955
års beslut om särskild tullavgift har tullen ändrats till 12 % av värdet, dock
icke för halvsidenväv, vilken artikel fortfarande är belagd med tidigare utgående
tull av kr. 5: — eller 7: 50 per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 15 % av värdet för hithörande vävnader i
allmänhet men 20 % av värdet för vävnader innehållande minst 40 % rayonsilke.

Förslaget baseras såvitt angår vävnader av rayonull på normaltullsatsens
storlek i jämförelse med motsvarande tullsats för vävnader av andra textilmaterial;
beträffande den särskilda tullsatsen för vävnader innehållande
rayonsilke hänvisas till vad som under nr 51.04 anföres rörande dylika biandvävnader.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

527

Vad angår vävnader av syntetull anför kommittén, efter att ha preciserat
förslaget beträffande varor av rayonull till 15 %, följande.

Nämnda tullsats torde böra tillämpas även för syntetullvävnader under
den tid då garn av syntetull belägges med samma tull som garn av rayonull.
Nedsättningen av garntullen till 5 % (under den tid då tullen på syntetull
föreslagits vara suspenderad) motiverar emellertid i princip en reduktion
av tullen på vävnaderna till ungefär 11 % av värdet. Med hänsyn till
önskvärdheten av att även under denna period kunna tillämpa en enhetlig
tull på vävnader av rayon- och syntetull har kommittén emellertid funnit
övervägande skäl tala för att tullen på syntetullvävnader trots nedsättningen
av garntullen får utgå med 15 %. Höjningen av tullen på garnet från 5 %
till 12 % efter suspenderingsperiodens slut bör alltså i detta fall icke föranleda
någon höjning av vävnadstullen.

Kommitténs ordförande samt ledamöterna Gustafsson och Westerlind föreslår
i enlighet med sina allmänna reservationer, den förstnämnde en tullsats
av 14 % för vävnader innehållande mindre än 40 % rayonsilke och de
två sistnämnda en tullsats av 12 % för rubriken i dess helhet.

Yttrande

Textilrådet hemställer att nettotullskyddet för hit hänförliga vävnader sättes
lika med skyddet för annan vävnadsproduktion. Genom att skillnaden
mellan garn- och vävnadstullarna endast utgör 3 procentenheter i vad avser
rayonull mot i regel det dubbla för andra spånadsämnen får förstnämnda
produktion ett sämre tullskydd än övrig vävnadsproduktion. De föreslagna
tullsatserna för rayonullsvävnader innebär dessutom, framhåller rådet, en
avsevärd försämring av tidigare gällande nettotullskydd beroende dels på en
sänkning av bruttotullskyddet, dels på en höjning av tullbelastningen för
halvfabrikaten.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

I enlighet med min förut angivna principiella ståndpunkt förordar jag
att den år 1955 fastställda tullsatsen 12 % av värdet t.v. bibehålies för hit
hänförliga vävnader i allmänhet; beträffande vävnader innehållande minst
40 % rayonsilke biträder jag kommitténs förslag om en tull av 20 % av
värdet (samma tull som vid nr 51.04).

Kap. 57. Andra vegetabiliska textilfibrer; garn av papper
och vävnader därav

57.01—57.04. Mjuk hampa m. fl. textilfibrer (ospunnet material)

Till dessa nummer hänförliga lextilfihrer är f. n. fria från tull, och någon
ändring härvidlag ifrågasättes icke av vare sig tulltaxekominittén eller nor -

528

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

diska ekonomiska samarbetsutskottet; i enlighet härmed har rubrikerna i
tulltaxeförslaget upptagits utan tull.

57.Q5—57.08. Garn av mjuk hampa m. fl. textilmaterial
Nuvarande tullförhållanden

Garn av kokosfibrer ävensom enkelt garn av hampa med ett garnnummer
av mer än 75 har sedan länge varit tullfritt. Annat garn var vid tiden för
tulltaxekommitténs arbete belagt med olika vikttullsatser, men genom 1955
års beslut om särskild tullavgift har tullen ändrats till 8 % av värdet för
garn av jute och 9 % av värdet för garn av övriga här avsedda fibrer; i samband
därmed har tullfriheten för enkelt garn av hampa utsträckts till att
avse sådant garn över nr 35.

Tulltaxekommittén

Kommittén finner lämpligt att de för lingarn föreslagna tullsatserna (9 %
för enkelt och 11 % för flertrådigt garn) i allmänhet tillämpas även på garn
av fibrer, hänförliga till förevarande kapitel, eftersom varorna i fråga står
varandra nära och i större eller mindre utsträckning är substituerbara sinsemellan;
tullfrihet föreslås dock bibehållen för kokosgarn och finare enkelt
hampgarn, i fråga om sistnämnda varuslag utsträckt till garn över nr 35 i enlighet
med gällande GATT-bindning.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind anser liksom beträffande lingarn,
att någon uppdelning i enkelt och flertrådigt garn ej är befogad; vad angår
tullsatsens storlek föreslår de 8 % för det tullbelagda hampgarnet samt 7 %
för övrigt fullbelagt garn.

Yttranden

Förut återgivna remissyttranden med allmänna synpunkter på tullskyddet
för produkter av lin gäller även produkter av mjuk hampa.

Kommerskollegium ifrågasätter liksom beträffande lingarn huruvida det
är nödvändigt med uppdelningen i enkelt och flertrådigt garn under nr

57.05—57.07.

Skånes handelskammare hemställer att tullsatsernas höjd för produkter
av jute (garn, vävnader och säckar) göres till föremål för förnyat övervägande
med hänsyn till den diskriminerande prispolitik, som föres av de råvaruproducerande
länderna.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

I fråga om garn av annat material än papper finner jag i enlighet med min
principiella ståndpunkt icke anledning frångå de tullsatser som gäller enligt
1955 års beslut. Vad beträffar garn av papper, som i nuvarande taxa faller

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

529

under en samlingsrubrik och således icke specifikt berörts i 1955 års beslut,
finner jag skäl tala för tillämpning av samma tullsats som för garn av
jute; jag förordar en tull av 8 % av värdet även för pappersgarn.

57.09. Vävnader av mjuk hampa
Nuvarande tullförhållanden

Tullen utgick vid tiden för kommitténs arbete efter olika vikttullsatser men
har genom 1955 års beslut om särskild tullavgift ändrats till 13 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén anser att ifrågavarande vävnader i många hänseenden är att
likställa med vävnader av lin och därför bör beläggas med samma tull som
dessa, d. v. s. 15 % av värdet.

Kommitténs ordförande samt ledamöterna Gustafsson och Westerlind föreslår
under hänvisning till sina reservationer i det allmänna avsnittet, den
förstnämnde en tull av 14 % och de två sistnämnda en tull av 12 % av värdet.

Yttranden

Vad som av Sveriges lantbruksförbund, Riksförbundet Landsbygdens folk
och Riksförbundet Lin och hampa, producentförening u. p. a. framförts beträffande
lin (se nr 54.05) gäller även beträffande mjuk hampa.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

I enlighet med principen att t. v. bibehålla de år 1955 bestämda tullsatserna
föreslår jag att tullen upptages till 13 % av värdet.

57.10. Vävnader av jute
Nuvarande tullförhållanden

Vävnader av jute var vid tiden för kommitténs arbete belagda med olika
vikttullar men drager enligt 1955 års beslut om särskild tullavgift numera
en tull av 10 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 11 % av värdet och anför följande.

Vissa skäl talar för att den för lin- och hainpvävnader föreslagna tullen
kunde vara lämplig även för vävnader av jute. Sistnämnda slag av vävnader
finner emellertid till alldeles övervägande del användning för tillverkning
av säckar vid samma företag som framställer vävnaderna. Kommittén har
därför ansett det riktigast att betrakta tullen på säckarna som det primära
och avpassa tullen på vävnaderna därefter. Såsom framgår av vad som an34
Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 90

530

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

föres under nr 62.03 har kommittén funnit säckarna böra beläggas med en
tull av 11 % av värdet. Vid sådant förhållande synes tullen på jutevävnader
böra upptagas till samma belopp.

Yttranden

I avgivna remissyttranden förutsättes liksom enligt kommitténs förslag
samma tullsats för jutevävnader som för jutesäckar; yttrandenas innehåll
torde få redovisas vid den följande behandlingen av frågan om tullen på sistnämnda
varuslag (nr 62.03).

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

Jag finner icke anledning frångå principen att t. v. bibehålla 1955 års tullsatser
och förordar därför en tull av 10 % av värdet.

57.11. Vävnader av andra vegetabiliska textilfibrer
Nuvarande tullförhållanden

Vid tiden för tulltaxekommitténs arbete var hithörande vävnader belagda
med olika vikttullar, men genom 1955 års beslut om särskild tullavgift har
tullen ändrats, för vävnader av kokosfibrer till 7 % och för vävnader av
övriga fibrer till 13 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén anför att hithörande vävnader huvudsakligen torde utgöra
grövre artiklar, närmast jämförbara med exempelvis mattor, varför de ansetts
böra beläggas med samma tull som dylika artiklar (nr 58.02), d. v. s.
7 % för varor av kokos och 12 % för vävnader av andra textilmaterial.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

I fråga om vävnader av kokosfibrer finner jag icke skäl nu frångå den år
1955 införda tullen 7 % av värdet.

Andra hithörande vävnader har enligt 1955 års beslut åsatts en tull av
13 % av värdet närmast av den anledningen att de i nuvarande tulltaxa är
sammanförda med vävnader av lin och mjuk hampa; då de i den nya taxan
är upptagna i en särskild rubrik, finnes enligt min uppfattning icke anledning
belägga dem med högre tull än vävnader i allmänhet eller 12 % av
värdet.

Kungi. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

531

57.12. Vävnader av pappersgarn
Nuvarande tullförhållanden

Tullen utgick vid tiden för tulltaxekoinmitténs arbete med olika vikttullar
men har genom 1955 års beslut om särskild tullavgift ändrats till 13 %
av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén anser alt hit hänförliga vävnader till övervägande del utgör
substitut för jutevävnader såsom material för tillverkning av säckar och har
därför funnit dem böra i tullhänseende likställas med vävnader av jute och
beläggas med en tull av 11 % av värdet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

Anledningen till att vävnader av papper enligt 1955 års beslut belagts med
13 % tull torde vara att de i nuvarande taxa är upptagna tillsammans med
vävnader av lin och mjuk hampa; jag förordar att de nu i enlighet med vad
tulltaxekommittén förordat likställes med vävnader av jute (nr 57.10), vilket
med hänsyn till vad jag där anfört bör innebära att ifrågavarande varor
åsättes en tull av 10 % av värdet.

Kap. 58. Mattor, gobelänger o. d.; sammets-, plysch-, ögle- och
sniljvävnader; band; snörmakeriarbeten; tyll och nätknytningar;

spetsar; broderier

58.01. Mattor, knutna
Nuvarande tullförh&llanden

Tull utgår för mattor av silke med 12—20 kronor per kg och för mattor
av ull med 2: 50—6 kronor per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår, under framhållande av alt tullarna får anses ha karaktär
av finanstullar, att de för mattor av ull gällande vikttullarna bibehålies
och tillämpas även på mattor av annat material.

Ledamoten Westerlind reserverar sig mot kommitténs förslag och anser att
varorna skulle ha upptagits med tullfrihet tillika med en anmärkning om
att nuvarande tullar endast har fiskala funktioner.

Yttrande

Sveriges köpmannaförbund anser att tullfrihet bör stadgas vid den här
ifrågavarande rubriken.

532

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

Enligt vad tidigare anförts har jag funnit övervägande skäl tala för att
icke f. n. ingå på någon allmän prövning av våra finanstullar; i överensstämmelse
härmed biträder jag kommitténs förslag.

58.02. Andra mattor
Nuvarande tullförhållanden

Vid tiden för tulltaxekommitténs arbete var hithörande mattor belagda
med olika vikttullar, men genom 1955 års beslut har tullen ändrats till 7 %
av värdet för mattor av kokosfibrer utan inblandning av annat textilmaterial
och till 12 % av värdet för andra kokosmatlor samt för mattor av ull och
jute; i övrigt kvarstår tidigare utgående tullsatser, nämligen för mattor av
silke 12—20 kronor per kg och för mattor av övriga textilmaterial 1 krona
per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 7 % av värdet för mattor av kokosfibrer
utan inblandning och 12 % av värdet för övriga varuslag samt anför till stöd
härför följande.

Enligt kommitténs uppfattning får vad som inledningsvis anförts rörande
behovet av att bereda textilindustrin ett något högre skydd än som motsvarar
normaltullsatserna i huvudsak anses gälla även mattor. Kommittén har
emellertid beträffande detta varuslag ansett sig kunna stanna vid en tullsats
av 12 % av värdet, vilken i första hand avvägts med hänsyn till mattor av
ull men av praktiska skäl bör tillämpas även på mattor av annat spånadsämne.
Undantag har dock gjorts för mattor av kokosfibrer utan inblandning
av annat material, beträffande vilka tillräckliga skäl icke ansetts föreligga att
bryta gällande GATT-bindning.

■yttranden

Textilrådet påyrkar en tull av 14 % av värdet för rubriken i dess helhet.
Rådet framhåller bl. a. att mattor är att jämställa med vissa andra vävnader,
för vilka kommittén föreslagit en tullsats av nämnda storlek. Vidare anses
det förhållandet alt mattor ofta tillverkas av blandningar innehållande
rayon vara ett vägande skäl för att tullsatsen icke sättes lägre än för nämnda
vävnader. Vad särskilt beträffar kokosmattor anser rådet att de i betraktande
av normal tullsatsen såväl som tullsatsen för jämförbara produkter
samt med hänsyn till konkurrens från vissa låglöneländer bör ha samma
tullskydd som andra mattor.

Textilsektionen inom Svenska handelsagenters förening hemställer att den
föreslagna tullen 7 % för vissa kokosmattor skall gälla jämväl vid en effektinblandning
av högst 15 % andra fibrer.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år J958

533

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

I fråga om de varuslag som beröres av 1955 års beslut torde någon ändring
i därigenom fastställda tullsatser icke f. n. böra vidtagas. Den enligt
nämnda beslut godtagna 12 % tullen torde i enlighet med kommitténs förslag
böra tillämpas jämväl för de slag av mattor som icke omfattas av beslutet.

58.03. Gobelänger och liknande artiklar
Nuvarande tullförhållanden

Ifrågavarande artiklar är belagda med varierande tullar allt efter material
och framställningssätt.

Tulltaxekommittén

Kommittén framhåller, att tullen liksom i fråga om knutna mattor huvudsakligen
har karaktär av finanstull samt föreslår en tull av 12 % av värdet,
vilket anses ungefär motsvara den föreslagna tullen för nämnda varuslag.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

Jag finner icke anledning till erinran mot kommitténs förslag.

58.04. Sammets-, plysch-, ögle- och sniljvävnader
Nuvarande tullförhållanden

Till detta nummer hänförliga vävnader drog vid tiden för kommitténs arbete
tull efter olika vikttullsatser, och dessa gäller fortfarande i fråga om
vävnader av natursilke (20 kronor per kg) och konstsilke (10 kronor per
kg; en nedsättning vidtogs vid GATT-förhandlingarna år 1956 från 12 till
10 kronor per kg), under det att tullen för övriga hithörande vävnader genom
1955 års beslut om särskild tullavgift ändrats till 12 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en enhetlig tull av 14 % av värdet, d. v. s. samma
tullsats soin föreslagits för tyngre yllevävnader samt för bomullsvävnader,
under framhållande bl. a. av de praktiska olägenheter, som är förenade med
en differentiering av tullen efter ingående material.

534

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind föreslår i en reservation en tull
av 12 % av värdet, d. v. s. samma tull som av dem föreslagits för vävnader i
allmänhet.

Yttrande

Sveriges grossistförbund framhåller att av hit hänförliga vävnader endast
cordsammet av bomull torde vara föremål för inhemsk tillverkning. Vävnaderna
anses icke i nämnvärd omfattning vara substituerbara med andra i
Sverige tillverkade vävnader. Med hänsyn härtill ifrågasätter förbundet tullfrihet
för andra hithörande vävnader än cordsammet av bomull.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

Anledning torde icke föreligga att frångå principen om bibehållande t. v.
av 1955 års tullsats, d. v. s. 12 % av värdet, och jag förordar att denna tullsats
tillämpas för samtliga hithörande varuslag.

58.05—58.06. Band samt vävda etiketter m. fl. artiklar
Nuvarande tullförhållanden

Band och etiketter innehållande silke är belagda med vikttullar mellan
9 och 20 kronor per kg; även övriga band och etiketter var vid tiden för
kommitténs arbete belagda med vikttullar, men genom 1955 års beslut om
särskild tullavgift har tullen för dessa ändrats till 14 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 20 % av värdet för varor av syntet- eller
rayonsilke med undantag av sammetsband och liknande samt en tull av
15 % av värdet för andra varuslag (sistnämnda tullsats skulle gälla även
för varor av syntetsilke under den tid då tullen på detta material är suspenderad);
till stöd för sitt förslag anför kommittén följande.

Hithörande artiklar av rayon- eller syntetsilke har ansetts böra i tullhänseende
jämställas med vävnader i allmänhet av dylikt material (jfr nr 51.04).
För artiklar av annat spånadsämne har kommittén funnit en enhetlig tullsats
böra tillämpas, och denna har med hänsyn till manufaktureringsgraden
satts något högre än beträffande flertalet vävnader. I analogi med vad som
skett i fråga om plyschartade vävnader, hänförliga till nr 58.04, har sistnämnda
tullsats föreslagits äga tillämpning på plyschartade band, oavsett
materialet, d. v. s. även på dylika band av rayon- eller syntetsilke.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind föreslår, med hänsyn till de avvikande
förslag som de framlagt under kap. 50—57, en tull av 14 % för
samtliga varuslag (för varor av syntetsilke dock 10 % under den tid då tullen
på detta material är suspenderad).

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

535

Yttrande

Textilrådet framhåller att den svenska bandindustrin under senare år visat
förluster uppgående till ca 10 % av omsättningen. De föreslagna tullsatserna
innebär att utgående tullskydd nominellt reducerats till icke fullt
hälften. Visserligen ligger försämringen till huvudsaklig del på områden, där
tullskvddet icke utnyttjas, men den torde likväl medföra sådana påfrestningar
för den inhemska bandproduktionen att denna i stor utsträckning kommer
att duka under. Rådet yrkar därför att de tidigare av industrin begärda
tullsatserna införes eller, därest detta icke är möjligt, ett i proportion
till normaltullarna lika högt skydd som föreslagits för vävnader. Detta
skulle för varor av rayonsilke innebära 22 %, för varor av syntetsilke 22 %
(t. v. 17 %) samt för varor av andra textilmaterial 18 % av värdet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

Beträffande varor av annat material än silke förordar jag att den år 1955
bestämda tullsatsen tills vidare bibehålies. Nämnda tullsats bör enligt min
uppfattning tillämpas även på varor av syntetsilke; tullen bör dock här reduceras
till 10 % av värdet vid den föreslagna suspenderingen av garntullen.
I fråga om varor av rayonsilke biträder jag tulltaxekommitténs förslag
om en tull av 20 % av värdet. I överensstämmelse med kommitténs förslag
bör emellertid de särskilda tullsatserna för varor av syntet- och rayonsilke
icke avse sammetsband och dylika artiklar, utan dessa bör oavsett materialet
draga tull som varor av annat material än silke, d. v. s. enligt vad jag nyss
förordat en tull av 14 % av värdet.

58.07. Sniljgarn och sniljer; flätor och snörmakeriarbeten
Nuvarande tullförhållanden

Vid tiden för kommitténs arbete var hithörande varor belagda med olika
vikttullar, och dessa gäller fortfarande i fråga om varor av silke, som drager
en tull av 15 eller 30 kronor per kg; beträffande varor av annat material har
tullen genom 1955 års beslut om särskild tullavgift ändrats, för sniljgarn av
ull till 5 %, för sniljgarn av bomull till 8 % och för övriga artiklar i allmänhet
till 14 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén finner en tullsats av 12 % lämplig för sniljer och sniljgarn
i allmänhet; för artiklar av bomull har dock tillräckliga skäl ej ansetts
föreligga att bryta GATT-bindningen 8 % av värdet. Andra till denna rubrik
bänförliga artiklar än sniljgarn och sniljer har ansetts i tullhänseende böra
likställas med icke plyschartade band och upptagits med de tullsatser som
under föregående rubriker angivits för dessa varor.

536

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind påyrkar för andra varor än sniljer
och sniljgarn samma tull som av dem föreslagits under föregående
rubriker.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

I fråga om sniljer och sniljgarn biträder jag tulltaxekommitténs enhälliga
förslag (de avvikelser härifrån som 1955 års beslut innebär sammanhänger
med den nuvarande taxans utformning).

Även beträffande övriga varuslag biträder jag kommitténs förslag såtillvida
att jag finner dem böra i tullhänseende likställas med icke plyschartade
band; jag föreslår således bär samma tullsatser som för varor i allmänhet
under nr 58.05—£8.06.

58.08—58.09. Tyll, trådgardinsvävnad, spetsar och spetsvävnader
Nuvarande tullförh&llanden

Artiklar innehållande silke drager en tull av 20 kronor per kg; övriga artiklar
var vid tiden för tulltaxekommitténs arbete likaledes belagda med
vikttullar, men genom 1955 års beslut om särskild tullavgift har tullen för
dessa artiklar ändrats till 14 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén framhåller att hithörande artiklar i fråga om manufaktureringsgrad
står närmare band och snören än vanliga vävnader och föreslår
samma tullsatser som under nr 58.05—58.07 angivits beträffande de förstnämnda
varuslagen.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind påyrkar en tullsats av 12 % av
värdet för tyll av annat material än silke och 14 % av värdet för övriga
varuslag (för artiklar av syntetsilke dock 10 % under den tid då tullen på
detta material är suspenderad).

Yttranden

Sveriges grossistförbund föreslår tullfrihet för slät och mönstrad tyll av
enahanda skäl som anförts beträffande till nr 58.04 hänförliga vävnader i
allmänhet. —- Sveriges köpmannaförbund framhåller att inom dessa varuområden
finnes flera produkter som icke tillverkas inom landet och anser
att möjligheten till tullfrihet för sådana varor bör beaktas.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

537

Departementschefen

I likhet med tulltaxekommittén anser jag dessa artiklar böra — såsom
även skett enligt 1955 års beslut — tullbeläggas efter samma grunder som
till nr 58.05—58.07 hänförliga varuslag i allmänhet.

58.10. Broderier, som längdvara eller i form av s. k. motiv
Nuvarande tullförhillanden

Tullen för broderier på silke utgår efter den för motsvarande vävnad gällande
vikttullen med tillägg av 50 %; andra broderier var likaledes vid tiden
för tulltaxekommitténs arbete belagda med olika vikttullar, men genom
1955 års beslut om särskild tullavgift har tullen för dessa artiklar ändrats
till 14 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs förslag skall tull utgå med 20 % av värdet för varor
av syntet- eller rayonsilke samt med 15 % av värdet för varor av annat material
(sistnämnda tullsats föreslås även tillämpad på varor av syntetsilke
under den tid då tullen på detta material är suspenderad).

Kommittén säger sig i princip kunna ansluta sig till ett från såväl industrins
som handelns sida hos kommittén framställt förslag att belägga hithörande
artiklar med samma tull som motsvarande vävnader. I syfte att
åstadkomma förenkling och likformighet finner sig kommittén dock böra
förorda att alla artiklar av annat material än rayon- eller syntetsilke belägges
med en enhetlig tull av 15 % av värdet.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind påyrkar en tullsats av 14 % av
värdet för varor av rayon- eller syntetsilke (för varor av syntetsilke dock
10 % under den tid då tullen på detta material är suspenderad) och 12 %
av värdet för varor av annat material.

Yttranden

Sveriges grossistförbund föreslår tullfrihet för rubriken i dess helhet av
enahanda skäl som anförts beträffande till nr 58.04 hänförliga varor i allmänhet.
— Sveriges köpmannaförbund påyrkar tullfrihet för artiklar, som
ej är föremål för inhemsk tillverkning.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

Tulltaxekommitténs förslag innebär att broderier skall tullbeläggas på
samma sätt som till nr 58.05—58.09 hänförliga varor i allmänhet; jag ansluter
mig till denna jämväl i 1955 års beslut iakttagna princip och får beträffande
tullsatsernas storlek hänvisa till vad jag anfört under nr 58.05—

58.06.

538

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

Kap. 59. Vadd och stampad filt; bind- och segelgarn; tågvirke och
linor samt varor därav; vävnader för speciella ändamål; vävnader med
impregnering eller överdrag; textilvaror för tekniskt bruk

59.01. Vadd samt varor av vadd; stoft, noppor o. d. produkter
Nuvarande tullförhållanden

Tullen för vadd utgick vid tiden för tulltaxekommitténs arbete med 10
eller 25 öre per kg men har genom 1955 års beslut om särskild tullavgift
ändrats till 10 % av värdet. För sanitetsbindor utgår tull liksom tidigare med
75 öre per kg, och för andra varor av vadd med 15 % av värdet. Stoft, noppor
o. d. material är i regel tullfritt.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 10 % av värdet för vadd samt andra varor
av vadd än sanitetsbindor, en tull av 13 % av värdet för sanitetsbindor samt
tullfrihet för övriga varuslag; av betänkandet framgår att de föreslagna tullsatserna
i fråga om såväl vadd som sanitetsbindor ungefär motsvarar normaltullsatsen.

Yttranden

Apoteksvarucentralen Vitrum apotekare AB påyrkar i sin av Stockholms
handelskammare överlämnade skrivelse tullfrihet för förbandsbomull.

Sveriges köpmannaförbund föreslår att tullarna för vadd sättes lika med
motsvarande garntullar.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

Tulltaxekommitténs förslag i fråga om vadd överensstämmer med den år
1955 bestämda tullsatsen. Jag biträder kommitténs förslag i dess helhet med
den jämkningen att med sanitetsbindor torde böra jämställas sanitetstamponger.

59.02—59.03. Stampad filt och fiberduk samt varor av dessa material
Nuvarande tullförhållanden

Dessa varor var vid tiden för tulltaxekommitténs arbete belagda med olika
vikttullar, men genom 1955 års beslut om särskild tullavgift har tullen ändrats
till 12 % av värdet för impregnerade och 10 % av värdet för icke impregnerade
varor.

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

539

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 12 % av värdet under framhållande bl. a.
av att stampad filt i viss mån kan sägas intaga en mellanställning mellan
vadd och vävnader.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind påyrkar med hänvisning till sin
reservation i det allmänna avsnittet en tull av 10 % av värdet vid dessa
rubriker.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

Att impregnerad filt enligt 1955 års beslut drager högre tull än icke impregnerad
filt sammanhänger med den tekniska utformningen av nuvarande
tulltaxa. Jag förordar att den tullsats av 10 % av värdet, som år 1955 bestämts
för den icke impregnerade varan, t. v. bibehålies och får avse jämväl
den impregnerade varan.

59.04. Bind- och segelgarn samt tågvirke och linor
Nuvarande tullförhållanden

Varor av natursilke drager en tull av kr. 5: —, 5: 50 eller 30: — per kg,
varor av rayon- eller syntetsilke en tull av kr. 2: — eller 15: — per kg; den
högsta tullsatsen blir i regel tillämplig på grövre artiklar. (I fråga om grövre
artiklar av syntetsilke har tullen genom GATT-förhandlingarna år 1950
maximerats till 25 % av värdet.) Bast-, säv- och halmrep ävensom visst för
tillverkning av fisknät avsett hampgarn är tullfria. Övriga varor av vegetabiliska
textilfibrer drog vid tiden för tulltaxekommitténs arbete olika vikttullar,
men tullen har genom 1955 års beslut om särskild tullavgift ändrats
till 9 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår beträffande varor av syntet- eller rayonsilke en tull
av 20 % av värdet och beträffande varor av annat material en tull av 9 %
av värdet för enkelt garn och 11 % av värdet för övriga varuslag.

Enligt kommitténs uppfattning framstår en likformig behandling av
bindgarn och vanligt garn ur olika synpunkter såsom naturlig och önskvärd.
Kommittén finner bl. a. av detta skäl lämpligt att hithörande artiklar av
andra vegetabiliska spånadsämnen än bomull belägges med samma tull som
vanligt garn av dylikt material eller 9 % för enkelt och 11 % för flertrådigt
garn. Dessa tullsatser torde böra tillämpas jämväl på hithörande artiklar
av bomull, trots att tullen på vanligt garn av detta material föreslagits till
allenast 8 % av värdet; fördelen av en så vitt möjligt enhetlig behandling av
bind- och segelgarn in. in. anses av kommittén större än olägenheten av ett

540

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

särskiljande mellan dylika artiklar av bomull och vanligt garn av detta material.
I fråga om artiklar av silke (syntetsilke) anför kommittén (före den
år 1956 genomförda maximeringen av tullen) att tullen åtminstone för tågvirke
och linor i egentlig bemärkelse är mycket hög men att detta icke bör
inverka på det tullskydd som på längre sikt tillerkännes här ifrågavarande
tillverkning, utan att det synes lämpligt att även dessa artiklar i princip
belägges med samma tull som garn av enahanda material (jfr nr 51.01).
Kommittén har dock funnit skäligt att hänsyn tages till det anförda förhållandet
på så sätt, att man även under den tid då tullen på garn av syntetsilke
skulle vara suspenderad låter tullen på hit hänförliga artiklar utgå
med 20 % av värdet, varigenom de inhemska tillverkarna av exempelvis
nylontågvirke erhåller en viss övergångsperiod för anpassning till de nya
tullförhållandena.

Ledamöterna Gustafsson och Wcsterlind föreslår för artiklar av synteteller
rayonsilke en tull av 14 % och för artiklar av annat material en tull
av 8 % av värdet; beträffande frågan om differentiering i enkelt och flertrådigt
garn hänvisar de till sin reservation beträffande lingarn (jfr nr

54.03—54.04).

Yttranden

Kommerskollegium framhåller bl. a. att tågvirke numera tillverkas även
av syntetull.

Textilrådet föreslår en enhetlig tull av 11 % av värdet för alla hithörande
varor av »annat textilmaterial». Även enkelt garn utgör en textil färdigvara
på samma sätt som exempelvis sytråd, och rådet anser fördelarna av en
enhetlig behandling av bind- och segelgarn större än olägenheten av att skilja
dessa varor från vanligt garn.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

För varor av annat material än silke förordar jag i enlighet med min principiella
ståndpunkt bibehållande tills vidare av den år 1955 bestämda tullsatsen
9 % av värdet. I fråga om varor av syntetsilke finner jag med hänsyn
till mitt förslag rörande garn av sådant material en tull av 14 % av värdet
lämpligt avvägd; av skäl som tulltaxekommittén anfört förordar jag att
denna tull tills vidare tillämpas även under tid då tullen på garnet kan komma
att vara suspenderad. Vad beträffar varor av rayonsilke biträder jag
kommitténs förslag om en tull av 20 % av värdet.

Kungl. Alaj:ts proposition nr 90 år 1958

541

59.05. Nät, tillverkade av material, upptaget i nr 59.04
Nuvarande tullförhållanden

Nät av bomull är belagda med en tull av 25 öre per kg och andra nät med
en tull av 45 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår beträffande fisknät en tull av 10 % av värdet, dock
högst 2 kronor per kg, och beträffande övriga varuslag en tull av 20 % av
värdet för varor av syntet- eller rayonsilke och 11 % av värdet för varor av
annat material; till stöd för sitt förslag anför kommittén följande.

Fisknätstillverkningen har för närvarande närmast ett negativt tullskydd,
vilket med de föreslagna nya garntullarna skulle ytterligare accentueras,
därest tullen på näten bibehölles oförändrad eller helt avskaffades. Kommittén
har icke funnit denna produktionsgren äga så mycket bättre konkurrenskraft
än textilindustrin i allmänhet att den under sådana förhållanden
skulle kunna upprätthållas i nämnvärd omfattning. Enligt kommitténs
åsikt är emellertid vidmakthållandet av fisknätstillverkningen ur olika synpunkter
av intresse, förutsatt att härför icke erfordras ett tullskydd som ur
förbrukarsynpunkt kan anses otillbörligt betungande. Vad tullsatsens storlek
beträffar har kommittén, som icke ansett förhållandena beträffande denna
speciella artikel vara direkt jämförbara med vad som gäller för exempelvis
beklädnadstextilier, närmast stannat för en nivå av 10 %. Detta skulle
emellertid innebära en högst betydande tullhöjning för de finare näten, vilka
endast i begränsad omfattning tillverkas inom landet, och således utgöra
eu onödig belastning på förbrukarna av dylika nät. Med hänsyn härtill har
kommittén funnit sig böra föreslå att tullen maximeras till 2: 00 per kg,
vilket innebär att tullen i fråga om finare fisknät kommer att motsvara en
betydligt mindre del av värdet. Med nuvarande priser torde gränsen beträffande
nät av bomull gå ungefär vid nr 30; för de finaste näten av detta material
skulle tullen endast motsvara ett par procent av värdet. Förslaget är
närmast utformat med tanke på fisknät av bomull eller andra vegetabiliska
material, men det synes innebära en lämplig lösning även i fråga om nät av
syntetsilke (t. ex. nylon), så länge tullen på garn av detta material är suspenderad;
när tullen sättes i kraft på dylikt garn torde böra övervägas, huruvida
icke tullfrihet även i fortsättningen bör åtnjutas för garn för tillverkning
av fisknät. De sålunda föreslagna bestämmelserna kan enligt kommitténs
uppfattning icke anses innebära en oskälig belastning av fiskerinäringen
eller fiskkonsumtionen. Framhållas må att fisket för närvarande
är föremål för prisreglerande åtgärder och att en utredning pågår om översyn
av riktlinjerna för denna prisreglering. Därvid bör vederbörligt beaktande
kunna skänkas jämväl åt tullbelastningen på näten. En möjlighet att
kompensera den förhöjda tullen på fisknät skulle måhända kunna ligga i en
anordning liknande den som tillämpas i fråga om restitution av skatt på
bensin som användes för framdrivande av motorbåt vid yrkesmässigt utövande
av fiske.

Till förevarande nr 59.05 hänföres även andra nät än fisknät, förutsatt att
de är tillverkade av bind- och segelgarn eller andra i nr 59.04 upptagna varor;
bland dylika nät kan nämnas kamouflagenät samt vissa hängmattor.
Artiklarna i fråga torde icke vara av någon större betydelse. Kommittén har
funnit dem lämpligen böra beläggas med samma tull som det material, av vilket
de är tillverkade, varvid dock tullsatsen för enkelt bind- och segelgarn
ansetts sakna aktualitet.

542

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

Mot kommitténs förslag beträffande fisknät har ledamöterna Hansson och
Spet: med instämmande av ledamöterna Gustafsson och Westerlind anfört
följande reservation.

Nuvarande tull för fisknät 25 öre per kg motsvarar på grövre nät en ineidens
av 1 å 1,5 %, medan den på finare nät (som delvis icke tillverkas inom
iandet) endast utgör 0,3 %. En tullsats av 10 % med en maximering av
2: 00 per kg innebär i stort sett en 8-dubbling av nuvarande tull.

Av statistiken framgår att industrin väl hävdat sin ställning, varför något
behov av skydd icke synes föreligga. Slutsatsen blir att en så betydande tullhöjning
som kommittémajoriteten ifrågasatt endast hindrar en rationalisering
av den svenska tillverkningen. Vi finner det alltså rimligt att fisknät
lämnas tullfria.

Herrar Gustafsson och Westerlind föreslår dessutom beträffande andra
artiklar än fisknät en tullsats av 14 % för varor av syntet- eller rayonsilke
och 10 % för varor av annat material.

Yttranden

Textilrådet påyrkar samma lullskydd för nät som för motsvarande bomullsvävnad.
Rådet erinrar om att större delen av tillverkningskapaciteten tillkommit
på direkt initiativ av myndigheterna under senaste kriget. Till följd
av hård utländsk konkurrens kan den utbyggda kapaciteten numera icke
utnyttjas till mer än 50 %. De stora fasta kostnaderna medför därvid att
kostnaden per kg nät blir onormalt hög. Ett tillräckligt tullskydd skulle
möjliggöra tillverkning i mera ekonomiska serier och således verka direkt
kostnadssänkande. Textilrådet anser därför att en inhemsk fisknätstillverkning
ur bl. a. beredskaps- och prissynpunkt uppenbarligen är av största intresse
såväl för det allmänna som för de enskilda konsumenterna. Fastställandet
av de tullsatser kommittén förordat skulle med största sannolikhet
äventyra en fortsatt inhemsk produktion. Ett återupptagande av en nedlagd
nättillverkning under ett avspärrningsläge skulle enligt rådets uppfattning
ta mycket lång tid.

AB Laxen fiskredskapsfabrik hemställer om ett tullskydd av 10 % för
fisknät, varvid förutsättes tullfrihet för garn, vilket användes för nättillverkning.
Bolaget framhåller bl. a. att fisknätstillverkarnas konkurrensmöjligheter
väsentligt försämrades genom att år 1955 genomfördes tullhöjning
på garn utan motsvarande justering av tullen för fisknät. Särskilt
kännbari blev detta för tillverkarna av fina nät. Det nuvarande nettotullskyddet
torde vara klart negativt. Vidare framhålles produktionens betydelse
ur beredskapssynpunkt och dess prispressande effekt på marknaden.

Statens jordbruksnämnd går icke in på frågan om tullens storlek utan
framhåller endast, att möjligheterna för fisket att inom ramen för gällande
prisregleringar erhålla kompensation för eventuell kostnadsfördyring är
tämligen begränsade. I en del fall föreligger icke sådana möjligheter, medan
i vissa andra fall en kompensation kan leda till att fisket får en ur marknadssynpunkt
olämplig inriktning. Härtill kommer att de gällande prisregleringarna
är föremål för översyn inom 1954 års fiskeriutredning och afl så -

Rungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

543

lunda även de begränsade möjligheter, som nu föreligger att genom prisreglering
lämna vissa fiskarekategorier en kompensation för inträdande
kostnadsfördyringar, icke med visshet kan påräknas för framtiden.

Fiskeristyrelscn konstaterar att tullarna på varor, som har betydelse för
fiskets utövande, enligt kommitténs förslag skulle höjas i betydande omfattning.
I synnerhet gäller detta fisknäten. Ur synpunkten av de intressen
styrelsen har att företräda är detta förslag helt oantagbart.

Vad beträffar möjligheten att kompensera den förhöjda tullen på fisknät
genom en anordning liknande den som tillämpas i fråga om restitution av
skatt på bensin som användes vid yrkesmässigt fiske, framhåller styrelsen,
att den kollektiva återbäringen av fiskarenas bensinskatt visserligen varit
till betydande gagn för fiskerinäringen som helhet betraktad men lider av
den väsentliga olägenheten, att den enskilde fiskarens ökade omkostnader
vid fisket icke eller endast i mindre grad därigenom kompenseras, varjämte
de åtgärder, som vidtages med hjälp av bensinskattemedlen, ofta verkar
mycket ojämnt. Den kollektiva återbäringen av bensinskatten får därför befraktas
som en nödlösning, som måst tillgripas enär annan form för kompensation
för bensinskatten trots upprepade utredningar icke kunnat finnas.
En kollektiv återbäring av tull å fisknät avstyrkes därför på det bestämdaste.

Enligt fiskeristyrelsens mening bör fisknäten av skäl som anförts av reservanterna
göras tullfria eller i varje fall icke bli föremål för någon höjning
av den nuvarande tullen. Vid bifall härtill bör, om den inhemska nätproduktionen
skall kunna bibehållas, vilket givetvis särskilt ur beredskapssvnpunkt
är önskvärt, även tullen å det garn, varav näten tillverkas, vara
tullfritt eller belagt med låg tull.

Sveriges fiskares riksförbund framför i huvudsak samma synpunkter och
yrkande som fiskeristyrelsen.

Ostkustfisk centralförening u. p. a. hemställer att nuvarande tullar för
fisknät in. m. samt garner för tillverkning av fisknät måtte helt slopas eller
i varje fall icke höjas. Föreningen framhåller bl. a. att, eftersom det är textilindustrin
som skall stödjas, detta icke bör ske genom att kostnaderna ökas
för fisket som därefter kompenseras härför utan dessa kompensationer bör
lämnas direkt till den enligt tulltaxekommitténs mening nödlidande produktionsgrenen
inom textilindustrin.

Svenska västkustfiskarnas centralförbund avstyrker likaledes kommitténs
förslag beträffande fisknät. Förbundet framhåller bl. a. att den snabba
rationaliseringen av fisket medfört betydligt ökade redskapskostnader. I stället
för att påbörda fisket ytterligare utgifter på detta område borde undersökas
vilka möjligheter som kan finnas till subsidier av ett eller annat slag.
Beträffande frågan om kollektiv återbäring av tullen på fisknät är förbundet
av samma mening som fiskeristyrelsen. Förbundet uttalar vidare att det
i ofredstider visat sig värdefullt att den inhemska nätproduktionen hålles
igång i största möjliga utsträckning. Man anser det därför ur beredskapssvnpunkt
synnerligen nödvändigt att garner, varav nät tillverkas, belägges
med så låg tull som möjligt, eller helst är helt tullfria.

544

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

Svenska fiskredskapshandlarnas förening yrkar att tullförhållandena beträffande
fisknät bibehålies oförändrade. Föreningen anser bl. a. att nätfabrikationen
inom landet har ytterst ringa omfattning och att det svenska
fisket är tills vidare i största utsträckning beroende av importen av fisknät.
Vid sådant förhållande kommer en ökad tullkostnad att oundgängligen avsevärt
påverka fiskerinäringens omkostnadskonto och lönsamhet med oberäkneliga
skador för livsmedelsförsörjning och sysselsättning m. m. som
följd. Fabrikationsintresset i förevarande sammanhang måste därför enligt
föreningens mening vika.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

Frågan om tullen på fisknät har varit föremål för delade meningar. Tydligt
är att ett avgörande i ena eller andra riktningen kan få betydande konsekvenser
för de berörda näringsgrenarna. Såväl fiskerinäringen som textilindustrin
inbegripes emellertid i de fortsatta utredningarna rörande en gemensam
nordisk marknad, och resultatet av dessa utredningar bör enligt
min mening icke föregripas genom att ändringar nu vidtages i tullsatserna
för fisknät. Jag förordar därför att nuvarande tullsatser tills vidare bibehålies.
Vid sådant förhållande finner jag emellertid skäligt att fisknätstillverkningen
befrias från tullbelastningen på det vid tillverkningen använda
garnet, vilken belastning genom de år 1955 vidtagna tullhöjningarna blivit
avsevärt större än tidigare. Frågan om tullfrihet för garn för fisknätstillverkning
kommer att behandlas i det förslag till ändringar i tulltaxeförordningen
som jag har för avsikt att senare anmäla.

Vad beträffar andra nät än fisknät förordar jag, med beaktande av de förslag
jag eljest framlagt på textilområdet, en tull av 20 % av värdet för varor
av rayonsilke, 14 % av värdet för varor av syntetsilke och 10 % av värdet
för varor av annat material.

59.06. Andra varor av garn, bind- eller segelgarn, tågvirke eller linor
Nuvarande tullförhållanden

Varor av silke drager en tull av kr. 6: — per kg; övriga varor var vid tiden
för kommitténs arbete ävenledes belagda med vikttull, men genom 1955
års beslut om särskild tullavgift utgår tullen numera i regel med 8 % av
värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår samma tullsatser som för andra nät än fisknät under
nr 59.05, d. v. s. 20 % för artiklar av syntet- eller rayonsilke och 11 % för
artiklar av annat material.

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

545

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind påyrkar i en reservation liksom
under nr 59.05 en tull av 14 resp. 10 % av värdet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

I överensstämmelse med tulltaxekommitténs enhälliga uppfattning föreslår
jag att varorna belägges med samma tull som andra nät än fisknät (jfr
nr 59.05).

59.07—59.09, 59.11—59.12. Impregnerade eller överdragna vävnader
Nuvarande tullförhållanden

Dessa vävnader var vid tiden för tulltaxekommitténs arbete belagda med
olika vikttullar, och dessa gäller fortfarande i fråga om cordväv av silke
(kr. 2: 50 per kg) och andra vävnader av silke (kr. 4:-— per kg); beträffande
vävnader av annat material än silke har tullen genom 1955 års beslut om
särskild tullavgift ändrats till 8 % av värdet för bokbindarklot och vissa
tekniska vävnader samt 12 % av värdet för andra varor.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 20 % av värdet för cordväv av synteteller
rayonsilke (för cordväv av syntetsilke dock suspenderad under den
tid då tullen på dylikt material är suspenderad), 8 % av värdet för bokbindarklot
och 14 % av värdet för övriga varuslag.

Enligt kommitténs uppfattning behöver den bearbetning, varom här är
fråga, icke i och för sig föranleda, att varorna åsättes annan tullsats än obehandlade
vävnader av ifrågavarande material. Kommittén finner det emellertid
lämpligt att tillämpa en enhetlig tullsats, åtminstone när det gäller
vävnader av annat material än rayon- eller syntetsilke. Denna bör i så fall
sättas till samma belopp som för vanlig bomullsvävnad eller 14 % av värdet.
I fråga om vävnader av rayon- och syntetsilke, vilka i obehandlat skick
skulle draga en tull av 20 %, får i princip en högre tullsats än 14 % anses
vara motiverad. Då tillverkningen av hithörande vävnader, innehållande
silke, i allmänhet torde vara mycket obetydlig, anser kommittén emellertid
det lämpligt att låta dylika vävnader draga samma tull som vävnader av
annat material.

Från denna enhetliga tullsats undantages, såsom nämnts, bokbindarklot
samt cordväv av rayon- eller syntetsilke. Beträffande bokbindarklot beror
undantaget på att kommittén icke ansett det motiverat att bryta gällande
GATT-bindning. Vad angår cordväv avser undantaget att förhindra ett kringgående
av tullen på den oimpregnerade varan (jfr nr 51.04).

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind anser i likhet med kommittémajoriteten
att hit hänförliga varor i allmänhet bör beläggas med samma tull
85 Ilihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 90

546

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

som vanlig bomullsvävnad, vilket enligt reservanternas förslag innebär en
tull av 12 % av värdet; i fråga om bokbindarklot ansluter de sig till majoriteten,
och beträffande cordväv av syntet- eller rayonsilke anser de tullen
böra fastställas till 14 % med av majoriteten föreslagen suspendering beträffande
sådan väv av syntetsilke.

Yttrande

Textilrådet framhåller att en tull av 8 % av värdet för bokbindarklot innebär
en oformlighet genom att en negativ tullsats redan från början införes
i tulltaxan. Den svenska produktionen har under senare år minskat
kraftigt till följd av den allt hårdare, i vissa fall dumpingartade konkurrensen
från framför allt öststaterna. Vidare anser rådet den föreslagna
uppdelningen medföra vissa tolkningssvårigheter; rullgardinsväv och tavelväv
tillverkas efter liknande metoder som bokbindarklot. Dylik klot bör enligt
rådets uppfattning beredas samma skydd som andra vävnader.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

Inom tulltaxekommittén har enighet rått om att dessa vävnader, frånsett
bokbindarklot samt cordväv av rayon- eller syntetsilke, skulle beläggas med
samma tullsats som icke impregnerade vävnader i allmänhet. Jag delar denna
uppfattning och föreslår, i enlighet med den ståndpunkt jag intagit till
tullen på sistnämnda varuslag, att varorna i fråga tills vidare belägges med
en tull av 12 % av värdet.

I fråga om bokbindarklot ansluter jag mig till kommitténs förslag om en
tull av 8 % av värdet.

Vad beträffar cordväv av rayon- eller syntetsilke förordar jag, liksom för
den icke impregnerade varan under nr 51.04, tillämpning av samma tullbestämmelser
som för garn (nr 51.01).

59.10. Linoleummattor och med linoleummassa belagda vävnader
Nuvarande tullförhållanden

Varan drog vid tiden för tulltaxekommitténs arbete en tull av 25 öre per
kg, men enligt 1955 års beslut om särskild tullavgift utgår tullen numera
med 10 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 10 % av värdet, vilket ungefär motsvarar
den tidigare utgående tullsatsen.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

547

Departementschefen

Jag biträder tulltaxekoinmitténs förslag, vilket överensstämmer med 1955
års beslut.

59.13. Elastiska vävnader, andra än trikåväv
Nuvarande tullförhållanden

Artiklar innehållande silke drager en tull av kr. 4: — eller 6: — per kg;
för andra artiklar utgick tidigare likaledes vikttullar, men enligt 1955 års
beslut om särskild tullavgift utgör tullen numera 12 % eller 13 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 18 % av värdet för varor av syntet- eller
rayonsilke (med viss modifikation beträffande varor av syntetsilke under
den tid då tullen på detta material är suspenderad) och 14 % av värdet för
varor av annat material; till stöd för sitt förslag anför kommittén följande.

Artiklar hänförliga till detta nummer karakteriseras till skillnad från de
i nr 59.11 upptagna av att gummi ingår i själva vävnaden i form av (eventuellt
överspunna) strängar. I fråga om varor av annat material än rayoneller
syntetsilke påverkas icke normaltullsatsen nämnvärt av detta förhållande,
varför det får anses naturligt att sådana varor i analogi med de i
nyssnämnda nummer upptagna belägges med samma tull som vanliga bomullsvävnader
(d. v. s. 14 %). När det gäller artiklar av rayon- eller syntetsilke,
vilka här är av sådan betydelse att hänsyn måste tagas till desamma,
dragés emellertid normaltullsatsen ned ett par enheter under den nivå,
som gäller för vanliga vävnader av dessa material. Tullsatsen för dessa artiklar
har därför ansetts lämpligen böra sättas till 18 %. I fråga om varor
av syntetsilke bör denna tullsats gälla endast då tullen på garn av dylikt
material utgår med 20 %, medan varorna under den lid då sistnämnda tull
är suspenderad lämpligen bör beläggas med den för varor av bomull o. dyl.
föreslagna tullen 14 % av värdet.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind finner med hänsyn till sina förslag
i övrigt på textilområdet tullsatsen böra fastställas till 14 % för varor
av syntet- och rayonsilke (varor av syntetsilke 10 % under suspenderingstiden)
samt 12 % för varor av annat material.

Yttrande

Textilrådet framhåller beträffande elastiska band att det icke föreligger
något egentligt motiv för att belägga dessa med lägre skydd än andra band.
De elastiska banden tillverkas numera till övervägande del av omspunnen
gummitråd, varigenom normaltullsatsen icke påverkas på sätt antytts av
kommittén beträffande varor av rayonsilke.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

548

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Departementschefen

Med beaktande av de förslag i övrigt som jag framlagt på textilområdet
förordar jag en tull av 18 % av värdet för varor av rayonsilke, 14 % av
värdet för varor av syntetsilke (10 % under den tid då garntullen kan komma
att vara suspenderad) samt 12 % av värdet för varor av annat material.

59.14. Vekar, glödstrumpor m. fl. artiklar
Nuvarande tullförhållanden

Efter genomförandet av 1955 års beslut om särskild tullavgift utgår tullen
för hithörande artiklar med följande belopp, nämligen för vekar med
12 % av värdet, för glödstrumpor av silke med kr. 9:— per kg, för andra
icke avbrända glödstrumpor med 14 % av värdet och för avbrända glödstrumpor
med kr. 2: 50 per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 13 % av värdet, ungefär motsvarande normaltullsatsen
för dessa artiklar.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind föreslår i en reservation, med
hänsyn till sina förslag i övrigt på textilområdet, en tull av 12 % av värdet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

Enligt min uppfattning bör tullen, i anslutning närmast till den enligt
1955 års beslut fastställda tullen för vekar, tills vidare upptagas till 12 %
av värdet.

59.15. Brandslangar och liknande slangar
Nuvarande tullförhållanden

Slangar av bomull, hampa eller lin med ett högst 2 mm tjockt invändigt
gummilager är fria från tull, och slangar av silke belagda med en tull
av kr. 6: — per kg; andra slangar drog vid tiden för tulltaxekommitténs arbete
en tull av 35 öre per kg, men genom 1955 års beslut om särskild tullavgift
har tullen ändrats till 8 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet för vissa slangar med invändig beklädnad
samt en tull av 14 % av värdet för andra slag av slangar.

Beträffande slangar med invändig beklädnad anför kommittén följande.

För närvarande är slangar av bomull, hampa eller lin med ett högst 2 mm
tjockt invändigt gummilager fria från tull, en bestämmelse som tillkommit
på grund av att slangar av detta slag icke varit föremål för inhemsk produktion.
Enligt uppgift har emellertid försökstillverkning av sådana slangar

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

549

numera påböljats inom landet. Från producenthåll begär man icke tullskydd
förrän varan kommit i marknaden men påyrkar då samma skydd som
för annan brandslang. Kommittén har ansett sig icke böra på detta stadium
taga ställning till denna fråga. På grund härav föreslås att nu gällande tullfrihet
för slangar av ifrågavarande slag bibehålies. Numera förekommer förutom
slangar av de förut uppräknade textilmaterialen även dylika artiklar
av syntetiskt material, t. ex. nylon, varjämte gummibeläggningen i vissa fall
börjar ersättas med beläggning av konstplast. Då anledning icke synes föreligga
att behandla slangar i dessa modifierade utföranden annorlunda än de
ursprungligen avsedda har tullfriheten ansetts böra gälla även för dylika
slangar.

Vad beträffar andra slag av slangar, av vilka de viktigaste är vanliga
brandslangar av lin eller hampa, anser kommittén, som finner dylika artiklar
närmast vara att jämställa med vävnader av nämnda textilmaterial men
i fråga om manufaktureringsgrad ligga något under genomsnittet för vanliga
vävnader, en tull av 14 % innebära ett lämpligt tullskydd.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind anför i en reservation följande.

Beträffande brandslang synes oss skäl icke ha framförts för att förstärka
tullskyddet i sådan utsträckning, som den av kommittémajoriteten beräknade
normaltullsatsen skulle innebära. Vi föreslår en tull av 8 %, vilket
innebär fyra gånger nu utgående tull.

Yttranden

Beträffande slangar med invändig beläggning anför Textilrådet
följande.

Under de väl två år som förflutit sedan tullskyddet för brandslang diskuterades
med tulltaxekommittén har i kommittéyttrandet omnämnd försökstillverkning
av belagd slang resulterat i anläggandet av en fabrik för
tillverkning därav. Kapaciteten inom denna kommer innan den nya tulltaxan
hunnit träda i kraft att uppgå till ungefär 60 % av det svenska behovet.
Gjorda undersökningar av marknaden visa, att lanserandet av den
svenskproducerade slangen på marknaden med största sannolikhet kommer
att medföra en icke obetydlig reducering av priserna för importprodukterna.
Denna slangs manufaktureringsgrad kommer att ligga icke obetydligt över
manufaktureringsgraden för annan slang. Normaltullsatsen kommer att
uppgå till något över 12 %. I likhet med vad som från industrihåll påyrkades
vid hearing inför kommittén anser Textilrådet att denna slang bör få
samma tullskydd som annan slang, d. v. s. 15 %.

Sveriges kemiska industrikontor anser beträffande samma varuslag att
ett principbeslut bör fattas om införande av tull, vilken bör sättas till 14 %,
d. v. s. samma tull som föreslagits beträffande icke belagda slangar; i avvaktan
på alt varan i fråga blivit föremål för väsentlig produktion inom
landet kan tullen suspenderas.

Vad beträffar andra slangar framhåller Textilrådet att tillverkningen
är ytterst komplicerad och att manufaktureringsandelen absolut sett
är mycket större än för vanlig väv. De höga fasta kostnaderna samt brandslangens
karaktär av typisk beredskapsvara medför tidvis mycket pressande
utländsk konkurrens. Rådet anser del motiverat att brandslang får samma
skydd som motsvarande vävnad, d. v. s. 15 % av värdet.

550

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

Sveriges grossistförbund ansluter sig däremot i fråga om detta varuslag
till det av reservanterna framförda yrkandet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

Tullen för brandslangar i allmänhet höjdes år 1955 i den utsträckning
som är medgiven i förordningen om rätt för Kungl. Maj :t att åsätta särskild
tullavgift. Enligt min uppfattning kan emellertid den tull av 8 % av värdet,
som därigenom provisoriskt fastställdes, icke anses tillfredsställande avvägd
i förhållande till den allmänna nivå som karakteriserar nämnda beslut. Jag
finner sålunda skäl tala för en viss jämkning av tullsatsen och föreslår att
den bestämmes till 10 % av värdet. Med hänsyn till den numera förekommande
inhemska tillverkningen av slangar med invändig beklädnad finner
jag icke skäl undantaga dylika slangar från tillämpningen av nämnda tullsats.

59.16. Driv- och transportremmar av textilmaterial
Nuvarande tullförhållanden

Driv- och transportremmar av silke drager en tull av kr. 1: 75 per kg;
dylika remmar av annat material var vid tiden för kommitténs arbete belagda
med en tull av 35 öre per kg, men tullen har genom 1955 års beslut
om särskild tullavgift ändrats till 8 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén finner tullen lämpligen böra upptagas till samma belopp som
föreslagits för remmar impregnerade eller belagda med gummi eller 10 %
av värdet.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind föreslår i en reservation liksom
för remmar impregnerade eller belagda med gummi en tull av 6 % av värdet.

Yttrande

Sveriges grossistförbund uttalar sin anslutning till reservanternas uppfattning
beträffande detta varuslag.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

Inom tulltaxekommittén har enighet rått om att hithörande remmar bör
draga samma tull som remmar av gummi. Med biträdande av denna upp -

551

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

fattning och med hänvisning till mitt förslag beträffande sistnämnda varuslag
(jfr nr 40.10) förordar jag en tull av 10 % av värdet.

59.17. Andra textilvaror för tekniskt bruk
Nuvarande tullförhållanden

Hithörande artiklar var vid tiden för tulltaxekommitténs arbete belagda
med olika vikttullar. Av dessa kvarstår den för flertalet varor innehållande
silke gällande tullen 6 kronor per kg. För övriga varor har tullen genom
1955 års beslut om särskild tullavgift eller i anledning av GATT-förhandlingar
ändrats och utgår numera, för maskinfilt innehållande högst 20 %
syntetsilke med 18 %, för maskinfilt av ull eller bomull med 8 %, för andra
vävnader med 12—13 % samt för konfektionerade artiklar med 8 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en enhetlig tullsats av 12 % av värdet med följande
motivering.

Från produktionsteknisk synpunkt torde i regel icke föreligga sådana skiljaktigheter
mellan vävnader för tekniskt bruk och andra vävnader att en lägre
tullsats i förhållande till varuvärdet på grund därav är motiverad. Emellertid
rör det sig här otvivelaktigt om specialartiklar, för vilka avsättningsförhållandena
kan vara helt annorlunda än för exempelvis beklädnadstextilier.
Beträffande det utan jämförelse viktigaste varuslaget inom denna varugrupp,
nämligen maskinfilt av ull, domineras sålunda den inhemska marknaden
av den svenska produktionen, vilken år 1952 uppgick till 33 mkr, under
det att importen stannade vid ett belopp av 1,8 mkr. Det vill synas som
om den inhemska produktionen, trots att tullen är mycket låg, väl har hållit
sin ställning på marknaden. Under sådana förhållanden har kommittén icke
ansett motiverat att här tillgripa en tull av den storlek, som föreslagits beträffande
yllevävnader i allmänhet, men å andra sidan icke heller ansett
lämpligt att avvika alltför mycket från vad som eljest tillämpas på textilområdet.
Kommittén har funnit en tullsats av 12 % innebära en ändamålsenlig
avvägning. En tullsats av denna storlek har ansetts lämplig även för
andra till bär ifrågavarande rubrik hänförliga artiklar. I fråga om varor av
rayonsilke kan den förefalla väl låg, men detta material torde endast sällan
finna användning för artiklar av här ifrågavarande slag, varför det icke synts
nödvändigt att införa en särskild underrubrik med högre tull för sådana
artiklar. Även för varor av syntetsilke kan tullen måhända bli väl låg, sedan
den förutsatta suspenderingen av syntetsilketullen upphört, men prövningen
av denna fråga torde kunna anstå till dess saken blir aktuell. Självfallet
kan under en rubrik av den karaktär varom här är fråga förekomma varuslag,
som icke eller endast i obetydlig omfattning är föremål för inhemsk
tillverkning, men kommittén har icke funnit tillräckliga skäl att av denna
anledning bryta ut något särskilt varuslag.

Ledamöterna Gustafsson och Wcsterlind anför följande reservation mot
den föreslagna tullsatsen.

I likhet med kommittémajoriteten anser vi, att andra för tekniskt bruk
avsedda textilvaror i allmänhet icke företer några likheter i avsättningsför -

552

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

hållandena med andra textilvaror. Då industrin också under nuvarande tullförhållanden
synes vara konkurrenskraftig bör ett tullskvdd om 10 % vara
fullt tillräckligt.

Yttranden

Handelskammaren i Göteborg refererar ett uttalande från importörer av
maskinpackningar, vari påyrkas enhetlig tulltaxering av maskinpackningar
och tätningsplattor.

Sveriges grossistförbund anser att tullsatsen för maskinfilt samt silkeband
för tekniskt bruk bör begränsas till högst 10 % av värdet och att tullfrihet
bör medges för mangelbeklädnad (s. k. padding) samt bomullsfilt
med en bredd överstigande 2 m, vilka sistnämnda varuslag uppges icke vara
föremål för inhemsk tillverkning.

Textilrådet framhåller beträffande maskinfilt av ull att denna vara bör
erhålla samma tullskydd som annan yllevävnad. Varan utgör en ovanligt
högförädlad produkt, som har högre normaltullsats än vanlig vävnad. Fölen
uppjustering av den föreslagna tullsatsen talar även det förhållandet att
tullsatsen skall gälla jämväl för maskinfilt innehållande konstfibrer, för vilken
filt den föreslagna tullsatsen innebär en avsevärd sänkning.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

Här ifrågavarande artiklar faller i nuvarande tulltaxa under många olika
rubriker. Då de i den nya taxan samlats i en särskild position, torde de i
enlighet med vad tulltaxekommittén enhälligt förordat böra åsättas en enhetlig
tullsats. Denna synes tills vidare böra, på sätt i regel skedde vid 1955
års beslut, fastställas i enlighet med reservanternas förslag. Jag förordar således
vid denna rubrik en tullsats av 10 % av värdet.

Kap. 60. Trikåvaror

60.01—60.04. Trikåväv samt vantar, strumpor och underkläder av trikå
Nuvarande tullförhållanden

Till dessa nummer hänförliga artiklar var vid tiden för tulltaxekommitténs
arbete belagda med olika vikttullar, och dessa kvarstår beträffande varor
av silke med undantag av strumpor av syntetsilke; sålunda utgår tull
för strumpor av rayonsilke med kr. 20: — per kg, för underkläder av
syntet- eller rayonsilke med kr. 9: — per kg, för andra varor av synteteller
rayonsilke med kr. 12: — per kg och för varor av natursilke med kr.
30:— per kg. För övriga hithörande varuslag har tullen genom 1955 års
beslut om särskild tullavgift ändrats, beträffande strumpor av syntetsilke

553

Kungi. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

till 15 % av värdet och beträffande trikåvaror av annat material än silke till
14 % av värdet; sistnämnda tullsats är i viss utsträckning kombinerad med
minimitullar av kr. 3: 50 eller 4: 50 per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 20 % av värdet för varor av syntet- eller
rayonsilke och 15 % av värdet för varor av annat material (under den tid då
tullen på syntetsilke är suspenderad skulle dock tullen på varor av detta
material reduceras, för strumpor av kräpperat garn till 8 %, för andra
strumpor till 16 % och för övriga artiklar till 11 % av värdet); förslaget motiveras
sålunda.

Enligt vad som framgår av det inledande avsnittet till kap. 50—60 har
kommittén ansett skäl föreligga att vid avvägningen av textilindustrins
tullskydd godtaga en nivå något över normaltullsatsen och i stort sett behandla
trikåvaror och vävnader efter samma grunder. Beträffande trikåvaror
har kommittén emellertid funnit det möjligt att tillämpa en enhetlig
tullsats för artiklar av annat material än rayon- och syntetsilke. Denna tullsats
har med hänsyn till att trikåvaror genomsnittligt företer en något högre
manufaktureringsgrad än vävnader satts till 15 % av värdet mot 14 % beträffande
flertalet vävnader. Tullsatsen i fråga tar närmast sikte på underkläder
men bör äga tillämpning för artiklar hänförliga till samtliga nr
60.01—60.04. För artiklar av rayon- och syntetsilke med undantag av strumpor
har kommittén funnit tullen böra fastställas till samma belopp som
föreslagits för vävnader av nämnda material eller 20 % av värdet.

Vad särskilt beträffar tullen på strumpor av syntetsilke påpekar kommittén
att förslaget innebär en mycket betydande höjning av tidigare utgående
tull; denna låg emellertid enligt kommitténs uppfattning på en i förhållande
till tullen på andra silkevaror anmärkningsvärt låg nivå. Kommittén
finner därför icke berörda omständighet ge anledning till avvikelse från
den för trikåvaror av rayon- och syntetsilke i allmänhet föreslagna 20 %
tullen. Den reduktion av nämnda tullsats som bör inträda under den tid då
tullen på garn av syntetsilke är suspenderad kommer emellertid på grund
av skiljaktigheter i garnets andel av varuvärdet att avvika från vad som
föreslagits beträffande andra trikåvaror; enligt det förebragta kalkylmalerialet
bör tullfriheten för garnet medföra en nedsättning av tullen till 8 %
för strumpor av kräpperat garn och 16 % för andra strumpor.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind anför i en reservation, att de
med hänsyn till sina förslag på övriga textilområden funnit en tullsats av
14 % lämpligt avvägd. Med deras förslag beträffande tullen på garn av syntet-
och rayonsilke kan nämnda tullsats tillämpas även på hit hänförliga varor
av dessa material. Under den tid då tullen på syntetsilke förutsättes
vara suspenderad föreslår reservanterna följande tullsatser för varor av
detta material, nämligen för strumpor av kräpperat garn 6 %, för andra
strumpor 11 %, samt för övriga artiklar 8 % av värdet.

554

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år J958

Yttranden

Kommerskollegium anser tullsatserna för syntetsilkestrumpor böra omprövas
till följd av prisfall på syntetsilket.

Textilrådet påyrkar en tullsats av 25 % av värdet för varor av synteteller
rayonsilke och 18 % av värdet för varor av bomull men accepterar
15 % för varor av ull (under tiden för suspenderingen av tullen på syntetsilke
bör enligt rådets uppfattning tullen på varor av detta material reduceras
till 15 % av värdet); vidare yrkar rådet att värdetullarna kombineras med
specifika minimitullar.

Rådet framhåller att lönsamheten för trikåindustrin i princip företer
ungefär samma bild som för övrig textilindustri. Den för flertalet andra
textilbranscher markanta försämringen under senare år har dock icke varit
lika markerad för trikåindustrin som helhet betraktad. Denna något gynnsammare
utveckling anses utan tvekan bottna i att de år 1955 införda provisoriska
värdetullarna kombinerades med vissa minimivikttullar på bl. a. bomullstrikå.

Vad beträffar avvägningen av tullskyddet förmodar textilrådet att en bidragande
orsak till att kommittén stannat vid en tullsats om 15 % för
trikåvaror av annat material än silke torde ha varit, att trikåvaror av ull
bundits vid just denna nivå i GATT. Någon ändring av denna tullsats påyrkas
heller icke av industrin. Att på grund härav ge även trikåvaror av bomull
ett så lågt tullskydd finner rådet däremot icke motiverat. Då bomullsvaror
dels har en normaltullsats, som med några enheter överstiger normaltullsatsen
för ylletrikå, dels icke är bundna i GATT, dels är utsatta för betydligt
starkare utländsk konkurrens än ylletrikå, torde alla skäl tala för
en högre tull. Beträffande varor av silke åberopas likartade förhållanden.
Vad särskilt angår silkestrumpor framhålles vidare artiklarnas karaktär av
internationell konsumtionsvara, fraktkostnadernas ringa betydelse och industrins
höga fasta kostnader genom strumpmaskinernas relativt korta ekonomiska
livslängd. Nämnda faktorer medför, anför Textilrådet, att strumpindustrin
är utsatt för oproportionerligt hård internationell konkurrens,
vilken i vissa fall är av dumpingkaraktär.

Förslaget angående tullen på varor av syntetsilke under den tid syntetsilketullen
är suspenderad motiveras med att tullen under denna tid i analogi
med vad som föreslagits beträffande vävnader bör sättas på samma
nivå som för trikåvaror i allmänhet.

Beträffande den av kommittén föreslagna uppdelningen av syntetsilkestrumpor
under den tid, då tullen på garn av syntetsilke är suspenderad,
framhåller rådet att den skillnad i pris som förelegat mellan kräppgarn
och annat garn och som föranlett den gjorda uppdelningen tenderar att
försvinna. Rådet anser därför, att det icke längre är motiverat att göra någon
åtskillnad i tullhänseende mellan olika slag av syntetsilkestrumpor.

Mot bakgrunden av de goda erfarenheter man haft av de minimivikttullar,
vilka vid vissa positioner kompletterar de provisoriska värdetullarna,
anser Textilrådet det synnerligen angeläget att även övriga trikåpositioner,

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

555

där våra GATT-åtaganden icke utgör hinder för en sådan anordning, kombineras
med specifika minimitullar, i fråga om strumpor beräknade efter
dussin par.

Svenska textilarbetareförbundet ansluter sig till det av Textilrådet framförda
kravet på specifika minimitullar.

Skånes handelskammare framför beträffande strumpor av syntetsilke i
huvudsak samma synpunkter som textilrådet; under suspenderingstiden bör
tullen å detta varuslag enligt handelskammarens mening utgå med 20 %
av värdet.

Sveriges grossistförbund ifrågasätter tullfrihet för bomullsvantar under
åberopande av att inhemsk tillverkning icke förekommer i nämnvärd omfattning
och Textilsektionen inom Svenska handelsagenters förening framför
med liknande motivering yrkande om låg tull på trikåvantar i allmänhet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

Varor av annat material än silke bör, enligt principen att tills vidare bibehålla
1955 års tullsatser, beläggas med en tull av 14 % av värdet. Den år
1955 för vissa artiklar genomförda anordningen med minimitull har huvudsakligen
åsyftat underkläder och torde tills vidare böra bibehållas för detta
varuslag (nr 60.04).

Även beträffande strumpor av syntetsilke (bl. a. nylonstrumpor), vilka
är den enda silkevara som beröres av 1955 års beslut, förordar jag att tullskyddet
bibehålies vid sin då bestämda nivå. Det bör emellertid observeras
att den härvid fastställda tullsatsen, 15 % av värdet, motsvarar ungefär
18 % av värdet vid den av mig i princip föreslagna garntullen och 14 % av
värdet vid den förutsedda suspenderingen av garntullen. I enlighet härmed
förordar jag för strumpor av syntetsilke en tullsats av 18 % av värdet med
reduktion till 14 % under suspenderingstiden.

För andra varor av syntetsilke finner jag 14 % av värdet utgöra en lämpligt
avvägd tull, under suspenderingstiden dock reducerad till 8 % av värdet.

Vad slutligen beträffar varor av rayonsilke biträder jag tulltaxekommitténs
förslag om en tull av 20 % av värdet.

60.05. Överkläder av trikå
Nuvarande tullförhållanden

Dessa artiklar var vid tiden för tulltaxekominitténs arbete belagda med
olika vikttullar, och tullen utgår fortfarande för varor av natursilke med
kr. 30:— per kg och för varor av syntet- eller rayonsilke med kr. 12: —
per kg; för varor av annat material än silke har tullen genom 1955 års
beslut om särskild tullavgift ändrats till 14 % av värdet, beträffande vissa
artiklar i förening med minimitullar av kr. 3: 50 eller 4: 50 per kg.

556

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 17 % av värdet för varor av syntet- eller
rayonsilke och 15 % av värdet för varor av annat material (under den tid
då tullen på syntetsilke är suspenderad skulle dock tullen på varor av detta
material reduceras till 15 % av värdet); förslaget motiveras med att ifrågavarande
artiklar i regel är att anse som alster av konfektionsindustri, och
tullsatserna överensstämmer med dem som kommittén under kap. 61 föreslår
för nämnda industris produkter.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind föreslår i enlighet med sin reservation
under kap. 61 en tull av 14 % av värdet (varor av syntetsilke 12 %
under suspenderingstiden).

Yttrande

Textilrådet anser att överkläder av silketrikå bör draga samma tull som
underkläder av detta material. Tillverkningsprocess, användningssätt och
normaltullsats är praktiskt taget desamma för en herrskjorta, vilken hänföres
till underkläder, som för en damblus, vilken klassificeras som överkläder.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

För varor av annat material än silke torde, i enlighet med principen att
tills vidare bibehålla 1955 års tullsatser, böra upptagas en tull av 14 % av
värdet. Vad beträffar den år 1955 genomförda anordningen med minimitullar,
vilken kan komma i tillämpning för vissa hithörande varuslag, har
denna i första hand åsyftat underkläder (nr 60.04). Enligt min uppfattning
finnes icke tillräckliga skäl att bibehålla anordningen vid förevarande rubrik.

I fråga om varor av silke förordar jag, i överensstämmelse med den av
tulltaxekommittén angivna principen, samma tullsatser som för konfektionsartiklar
av motsvarande material (jfr kap. 61), nämligen för varor av
syntetsilke 14 % av värdet, med reduktion till 12 % av värdet under suspenderingstiden,
och för varor av rayonsilke 17 % av värdet.

60.06. Trikåväv och andra trikåvaror, innehållande gummi
Nuvarande tullförhållanden

Vid tiden för tulltaxekommitténs arbete utgick för dessa varor olika vikttullar,
vilka fortfarande är i kraft för varor av silke (kr. 4:— eller 6: —
per kg); för varor av annat material har tullen genom 1955 års beslut om
särskild tullavgift ändrats till 12 % av värdet.

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

557

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs förslag skall tullen utgå med 18 % av värdet för varor
av syntet- eller rayonsilke och 14 % av värdet för varor av annat material
(under den tid då tullen på syntetsilke är suspenderad skall dock
tullen även för varor av dylikt silke utgå med 14 % av värdet).

Kommittén framhåller att här ifrågavarande varor står mycket nära gummielastiska
vävnader, vilka är upptagna i kap. 59 och för vilka där föreslagits
tullsatser av 18 % för varor innehållande rayon- eller syntetsilke och
14 % för andra varor. Med hänsyn till de svårigheter och olägenheter som
skulle vara förenade med ett särskiljande av dessa varuslag har kommittén
funnit övervägande skäl tala för att nämnda tullsatser tillämpas även
vid förevarande rubrik.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind anför i en reservation följande.

Även om det ur vissa synpunkter kan vara lämpligt att likställa hithörande
artiklar med gummielastiska vävnader — för vilka vi föreslagit tullsatser
av 14 och 12 % av värdet — har vi med hänsyn till önskvärdheten
av att tillämpa en enhetlig tullsats för hela kap. 60 funnit övervägande skäl
tala för att rubriken i dess helhet åsättes en tull av 14 % (för artiklar av
syntetsilke dock 10 % under suspenderingstiden).

Yttranden

Under nr 60.01—60.04 redovisade yttranden av vissa remissinstanser gäller
i tillämpliga delar även här ifrågavarande position.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

Jag biträder tulltaxekommitténs uppfattning att hithörande varor bör
beläggas med tull efter samma grunder som elastiska vävnader; beträffande
tullsatsernas storlek torde jag få hänvisa till vad som anförts under nr 59.13.

Kap. 61. Kläder och tillbehör därtill

Allmänna synpunkter
Nuvarande tullförhållanden

Tullen på hithörande varuslag utgick vid tiden för tulltaxekommitténs arbete
efter olika vikttullsatser; genomsnittstullen år 1950 har av tulltaxekommittén
angivits till ca 15 % på produktionen räknat och ca 10 % på importen
räknat. Genom 1955 års beslut om särskild tullavgift har tullsatserna
för varor av annat material än silke ändrats till i regel 12 % av värdet
för herrkonfektion och 14 % av värdet för andra varor.

558

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år i958

Tulltaxekommittén

Kommittén redovisar inledningsvis vissa beräkningar angående tullskyddsförhållandena
på detta område. Enligt dessa beräkningar skulle konfektionsindustrins
neUotullskydd år 1954 genomsnittligt sett ha uppgått till
omkring 7 % av varornas värde, vilket ungefär motsvarar nettotullskyddet
vid tillämpning av normaltullsatserna på såväl textil- som konfektionsindustrins
produkter, och även handelns hos kommittén framställda yrkanden
beträffande textil- och konfektionsartiklar skulle innebära ett nettotullskydd
för konfektionsindustrin av ungefär denna nivå, under det att industrins
motsvarande yrkanden skulle innebära ett avsevärt högre tullskydd
(ca 11 % av värdet).

Härefter anför kommittén beträffande avvägningen av tullskyddet bl. a.
följande.

Konfektionsindustrin torde i de flesta länder vara en typisk heminamarknadsindustri,
och i vårt land behärskas marknaden helt av den inhemska
produktionen. Någon omständighet av beskaffenhet att rent allmänt motivera
ett högre tullskydd för denna industri än genomsnittet torde icke föreligga.
Importökningen under den senaste tiden förändrar icke bilden i stort
och utgör enligt kommitténs uppfattning icke skäl för ett starkare tullskydd.
Framhållas må å andra sidan att nära samband råder mellan textiloch
konfektionsindustrierna, varför ett stöd åt textilindustrin genom ökat
tullskydd skulle kunna bli illusoriskt, om icke även konfektionsindustrin
i stort sett kunde hålla sin ställning på marknaden. Kommittén har med
hänsyn bl. a. till denna omständighet icke heller funnit skäl föreligga att i
stort sett underskrida normaltullnivån. Denna ligger omkring 17 % för
varor av rayon- eller syntetsilke och omkring 14 å 15 % för varor av annat
material.

Emellertid föreligger vissa olikheter mellan skilda områden av konfektionsindustrin,
varför kommittén anser det befogat att på vissa punkter avvika
från normaltullsatsen; dylika spörsmål behandlas i det följande under
resp. positioner.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind anför beträffande detta kapitel
följande reservation.

Med de av oss föreslagna vävnadstullarna blir den skillnad som teoretiskt
kan vara motiverad mellan varor av silke och av annat material så
ringa att den enligt vår uppfattning icke kan uppväga de praktiska olägenheterna
av en differentierad tull. Vi föreslår därför en enhetlig tull av 14 % för
till detta kapitel hänförliga artiklar i allmänhet. För mansöverkläder (nr

61.01), näsdukar (nr 61.05) och schalar etc. (nr 61.06) av annat material än
syntet- eller rayonsilke anser vi det dock tillräckligt med en tull av 12 %.
Beträffande dylika överkläder har vi nämligen, i likhet med kommittémajoriteten,
funnit konkurrensförhållandena vara sådana, att en tullsats uppgående
till den av kommittémajoriteten beräknade normaltullsatsens storlek
icke torde vara nödvändig, och i fråga om näsdukar och schalar har vi,
likaledes i överensstämmelse med kommittémajoritetens uppfattning, ansett
tullen böra upptagas till samma belopp som beträffande vävnader. Under
den tid då tullen på syntetsilke förutsättes vara suspenderad föreslår
vi att 14 % tullen för artiklar av sådant material reduceras till 12 % (beträffande
näsdukar och schalar etc. till 10 %).

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

559

Yttranden

Stockholms handelskammare uttalar sin anslutning till reservanternas
förslag. Handelskammaren framhåller härvid, att kommittémajoriteten och
reservanterna är ense om konfektionsindustrins nettotullskydd; skiljaktigheterna
hos de båda förslagen beror på olika uppfattning i fråga om tullarna
för konfektionsindustrins råvaror, d. v. s. de egentliga textiltullarna.

Sveriges köpmannaförbund tillstyrker likaledes reservanternas förslag,
dock i kombination med specifika maximitullsatser. Vidare anser förbundet
att tullfrihet ur alla synpunkter är motiverad för originalmodeller för modets
anpassning.

Konfektionsindustriföreningen vidhåller sina tidigare till tulltaxekommittén
framförda krav (vilka enligt vad som framgår av förut lämnade uppgifter
skulle innebära tullsatser som med i genomsnitt 4 enheter överstiger
de av tulltaxekommittén föreslagna).

Föreningen anmärker särskilt på att skillnaden mellan vävnadstullarna
och tullsatserna på de konfektionerade artiklarna är praktiskt taget obefintlig
och i vissa fall negativ, ett förhållande som icke lär återfinnas i någon
utländsk tulltaxa. Mest markant är nämnda förhållande beträffande silkevaror,
där tullsatsen för färdigvarorna understiger halvfabrikatens med tre
procentenheter. Enligt industrins bestämda uppfattning bör konfektionsartiklarna
åtminstone ha samma tullsats som materialet.

Till stöd för sin uppfattning anför föreningen bl. a. att importen sedan år
1953 fördubblats, medan någon motsvarande ökning icke inträtt på produktionssidan.
Den ökade importen har man sökt hålla tillbaka genom avkall
i fråga om priser, varigenom branschens räntabilitet genomgått en successiv
försämring med resultat att ett antal konfektionsindustriföretag fått
lägga ned sina rörelser. Den ökning i konsumtion och efterfrågan som kan
förutses på längre sikt befarar man komma att täckas genom ökad import
till följd av de tullpolitiska handikappen (låga tullar på hemmamarknaden
och höga tullar på exportmarknaderna).

Vidare framhåller föreningen att det manuella arbetet inom konfektionsindustrin
spelar större roll än inom de flesta andra industrier, varigenom
vårt höga löneläge fått motsvarande större betydelse. Det torde vara orealistiskt
att tro att svensk konfektionsindustri med den belastning avsevärt
lägre tullar och högre läner än omvärlden medför skulle vara så mycket
effektivare än andra länders industri att den i längden skall kunna bibehålla
sin nuvarande position på marknaden. Den importökning industrin
befarar till följd av en felaktig avvägning av tullskyddet kommer enligt
föreningens åsikt att medföra allvarliga konsekvenser för vår valutabalans,
varigenom en återuppbyggnad av den svenska konfektionsindustrin blir nödvändig
i en relativt nära framtid.

Mot de på sina håll uttalade farhågorna för återverkningar på prisnivån
anför föreningen, att de föreslagna tullsatserna kommer att möjliggöra en
inhemsk rationell produktion, som erfarenhetsmässigt är en importprispressande
faktor av stora mått.

560

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Svenska beklädnadsarbetareförbundet anser att det till följd av svårigheterna
att på längre sikt bedöma konfektionsindustrins behov av tullskydd
är lämpligt att frågan ägnas fortlöpande uppmärksamhet genom en tullberedning.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

Enligt min uppfattning finnes icke anledning frångå principen att tills
vidare i stort sett bibehålla de år 1955 bestämda tullsatserna, vilka innebär
ett nettotullskydd för konfektionsindustrin av ungefär samma storlek som
enligt tulltaxekommitténs förslag. Även vad beträffar varor som icke beröres
av 1955 års beslut, d. v. s. varor av rayon- eller syntetsilke, kan jag
i huvudsak ansluta mig till kommitténs uppfattning i fråga om storleken
av konfektionsindustrins nettotullskydd.

61.01. överkläder för män eller gossar
Nuvarande tullförhållanden

Kläder av material innehållande silke är belagda med tullsatser mellan
kr. 6:— och 50:— per kg; även kläder av annat material drog vid tiden
för tulltaxekommitténs arbete tull efter vikten, men genom 1955 års beslut
om särskild tullavgift har tullen ändrats till 12 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tullsats av 17 % av värdet för varor av syntet- eller
rayonsilke och 13 % av värdet för varor av annat material (för varor av
syntetsilke dock 15 % under den tid då tullen på nämnda material är suspenderad).

Enligt kommitténs beräkningar skulle en tillämpning av normaltullsatserna
i fråga om de viktigaste hithörande artiklarna, nämligen ylle- och
boinullskonfektion, innebära en avsevärd höjning av den nuvarande tullen,
och detta gäller icke blott bruttotullen (från ca 11 % år 1950 och ca 9 % år
1954 till 14 å 15 %) utan även konfektionsindustrins nettotullskydd (från
4 å 5 % år 1950 och 3 å 4 % år 1954 till ca 7 %). Då herrkonfektion torde
vara den gren av nämnda industri som är minst utsatt för utländsk konkurrens,
synes, anser kommittén, anledning icke föreligga att vidtaga en så
stor tullhöjning, utan kommittén föreslår en jämkning nedåt av normaltullsatsen
till 13 % av värdet. Denna tullsats anser kommittén kunna tillämpas
jämväl för artiklar av annat spånadsämne med undantag av rayon- och syntetsilke.

För varor helt eller till huvudsaklig del bestående av rayon- eller syntetsilke
(t. ex. morgonrockar) innebär förslaget samma tullsats som för damkonfektion
av sådant material (jfr nr 61.02).

Kungl, Maj.ts proposition nr 90 år 1958

561

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind föreslår enligt sin under allmänna
synpunkter återgivna reservation en tull av 14 % av värdet för varor av
syntet- eller rayonsilke och 12 % av värdet för varor av annat material (för
varor av syntetsilke 12 % under suspenderingstiden).

Yttranden

Konfektionsindustriföreningen yrkar samma tullskydd för herrkonfektion
som för annan konfektion (jfr följande positioner). Importtryck, konkurrensfrågor
och andra förhållanden för herrkonfektion avviker enligt föreningen
icke på något sätt från övrig konfektion. Föreningen erinrar även
om att i fråga om vissa artiklar den enda skillnaden mellan herr- och damplagg
ligger i knäppningen och finner det absurt att knäppningsförhållandena
skall motivera en differens i tullskyddet på 2 procentenheter.

Skånes handelskammare delar de av konfektionsindustrin framförda synpunkterna
på avvägningen av tullskyddet mellan herr- och damkonfektion.

Härjämte erinras om de yttranden rörande konfektionsindustrins produkter
i allmänhet som redovisats i avsnittet med allmänna synpunkter.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

I fråga om varor av annat material än syntet- eller rayonsilke förordar
jag i enlighet med vad tidigare anförts att den år 1955 bestämda tullsatsen
12 % av värdet tills vidare bibehålies.

Beträffande varor av syntetsilke föreslår jag, med beaktande av det förslag
jag framlagt rörande vävnader av detta material (nr 51.04), att tullen
upptages till 14 % av värdet, med reduktion till 12 % av värdet under suspenderingstiden.

Vad beträffar varor av rayonsilke finner jag icke anledning frångå tulltaxekommitténs
förslag om en tull av 17 % av värdet.

61.02. överkläder för kvinnor, flickor eller småbarn

61.03. Underkläder för män eller gossar

61.04. Underkläder för kvinnor, flickor eller småbarn
Nuvarande tullförhållanden

Beträffande tullförhållandena gäller vad som anförts under föregående
rubrik med den skillnaden att tidigare utgående vikttullar ändrats till
14 % av värdet för de flesta hithörande varuslagen.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 17 % av värdet för varor av syntet- eller
rayonsilke och 15 % av värdet för varor av annat material (för varor av syn86
llihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 90

562 Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

tetsilke dock 15 % under den tid då tullen på nämnda material är suspenderad).

Enligt kommitténs beräkningar ligger normaltullsatsen för hithörande
artiklar av annat material än rayon- eller syntetsilke vid en nivå av 14 å 15 %
brutto och 7 å 8 % netto. För varor av ull skulle tillämpningen av normaltullsatsen
enligt kommittén innebära en nedsättning av det nuvarande genomsnittliga
tullskyddet (år 1954: brutto 17 å 18 %, netto 11 å 12 %), medan
den i fråga om varor av bomull m. m. skulle innebära en höjning av
den nuvarande tullnivån (1954: brutto 8 å 9 %, netto ca 4 %).

Nedsättningen i fråga om varor av ull hänför sig i huvudsak till kappor,
under det att för klänningar av nämnda material en viss höjning skulle inträda.
Även om dylika omkastningar i tullförhållandena kan vara förenade
med vissa olägenheter, anser kommittén övervägande skäl tala för att i enlighet
med kalkylernas utslag tillämpa en enhetlig tullsats för artiklar av
ifrågavarande slag. Då den utländska konkurrensen torde ha större möjligheter
att göra sig gällande på detta område än när det gäller egentlig herrkonfektion
(nr 61.01), har kommittén icke funnit anledning att här avvika
från normaltullsatsen utan föreslår såsom nämnts en tullsats av 15 % av
värdet.

Beträffande artiklar av syntet- eller rayonsilke har den föreslagna tullen
bestämts i anslutning till normaltullsatsen för varor av rayonsilke.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind föreslår enligt sin under allmänna
synpunkter återgivna reservation en tull av 14 % av värdet för samtliga
varuslag (för varor av syntetsilke 12 % under suspenderingstiden).

Yttranden

Konfektionsindustriföreningen framhåller beträffande damkappor att produktionen
är utpräglat säsong- och modebetonad samt allt som oftast utsättes
för konkurrens genom dumpingutbud. Föreningen anser alla skäl finnas
att utnyttja föreliggande GATT-bindning om 18 % av värdet och yrkar
dessutom att tullen kombineras med minimivikttull. (Föreningens hos tulltaxekommittén
gjorda yrkanden, vilka enligt vad förut anförts vidhålles, innebar
vid här ifrågavarande rubriker en tull av 25 % av värdet för varor av
silke, 22 % av värdet för varor av annat material i förening med silke samt

17,5—20 % av värdet för övriga varuslag.) — Skånes handelskammare anser
ävenledes minimivikttull vara en tänkbar möjlighet att bereda industrin
ett dumpingskydd för vissa varor.

Härjämte erinras om de yttranden rörande konfektionsindustrins produkter
i allmänhet som redovisats i avsnittet med allmänna synpunkter.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

563

Departementschefen

Vad som anförts under föregående rubrik gäller även här med den skillnaden
att tullen för varor av annat material än silke i överensstämmelse
med 1955 års beslut bör upptagas till 14 % av värdet.

61.05. Näsdukar

61.06. Sjalar, scarfar, halsdukar och liknande artiklar

61.07. Slipsar och liknande artiklar

61.08. Kragar, isättningar och liknande artiklar
Nuvarande tullförhållanden

Artiklar av silke är belagda med olika tullsatser mellan kr. 5: 50 och 50: —
per kg; även artiklar av annat material var vid tiden för tulltaxekommitténs
arbete belagda med vikttullar av varierande storlek, men genom 1955 års
beslut om särskild tullavgift har tullen ändrats till 12, 13 eller 14 % av
värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår beträffande näsdukar samt sjalar, scarfar o. d. (nr

61.05 och 61.06) samma tullsatser som för motsvarande vävnader eller 20 %
av värdet för rayon- och syntetsilkevaror samt 14 % av värdet för varor av
annat material (för varor av syntetsilke 14 % under den tid då tullen på
nämnda material är suspenderad). Slipsar (nr 61.07) anses av praktiska
skäl böra beläggas med en enhetlig tull, vilken anknutits till tullen på konfektionsartiklar
av rayonsilke (17 % av värdet). För kragar, isättningar etc.
(nr 61.08) bör enligt kommittén gälla samma tullsatser som för damkonfektion
i allmänhet, d. v. s. 17 % av värdet för rayon- och syntetsilkevaror
och 15 % av värdet för övriga varor (för varor av syntetsilke 15 % under
suspenderingstiden).

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind föreslår av deras ställningstagande
beträffande andra rubriker betingade jämkningar i enlighet med den under
allmänna synpunkter återgivna reservationen.

Yttranden

Konfektionsindustri öreningen framhåller att den föreslagna tullsatsen
för slipsar innebär en sänkning av bruttotullskyddet samtidigt som råvarubelastningen
ökar. Ifrågavarande artikel skiljer sig i de flesta avseenden
icke på något avgörande sätt från sjalar, scarfar m. fl. varor i nr 61.06 och
bör i varje fall tillerkännas samma tullskydd som dessa. Liknande synpunkter
framföres av Skånes handelskammare samt av Vica kravattfabrik i den
av Stockholms handelskammare överlämnade skrivelsen.

Sveriges grossistförbund ifrågasätter tullfrihet för näsdukar av bomull
under åberopande av att tillverkning i nämnvärd omfattning icke förekommer
inom landet, och textilscktioncn inom Svenska handelsagenters förening
förordar införande av maximitull för näsdukar.

564

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

Inom tulltaxekommittén har enighet rått om att varor hänförliga till nr

61.05 och 61.06 bör jämställas med vävnader, varor hänförliga till nr 61.08
med damkonfektionsartiklar och varor hänförliga till nr 61.07 med konfektionsartiklar
av rayonsilke; jag biträder denna uppfattning och har låtit
utarbeta departementsförslaget enligt nämnda principer med användande
av de tullsatser jag föreslagit beträffande varugrupperna i fråga.

61.09. Korsetter, gördlar, höfthållare, bysthållare, hängslen m. fl. artiklar
Nuvarande tullförhållanden

Till detta nummer hänförliga artiklar innehållande silke är belagda med
tullar varierande mellan kr. 6:—- och 50:— per kg; även övriga artiklar
var vid tiden för tulltaxekommitténs arbete belagda med olika vikttullar,
men genom 1955 års beslut om särskild tullavgift har tullen ändrats till 12
eller 14 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs förslag skall tullen utgå med 17 % av värdet för varor
av rayon- eller syntetsilke samt 15 % av värdet för artiklar av annat material
(under den tid tullen på syntetsilke är suspenderad skall dock varor
därav beläggas med en tull av 15 % av värdet).

Kommittén framhåller att nuvarande tullsatser för dessa artiklar företer
mycket varierande incidenser. Det ligger därför i sakens natur att en
rationalisering av tulltaxan för åtskilliga varuslag måste innebära en avsevärd
tullsänkning och för andra en betydande tullhöjning. Kommittén finner
dock icke tillräckliga skäl föreligga att behandla dessa artiklar annorlunda
än konfektionsartiklar i allmänhet.

Yttranden

Konfektionsindustriföreningen anser att tullsänkningarna för här ifrågavarande
artiklar är avgjort större och avser flerfaldigt större kvantitet
än tullhöjningarna, varigenom totalresultatet blir ett betydligt försämrat
skydd. Då vidare den utländska konkurrensen är synnerligen hård, hemställer
föreningen att tullskyddet fastställes enligt industrins tidigare till
tulltaxekommittén framställda önskemål (innebärande tullar på 17,5—30 %
av värdet) med nuvarande vikttullar som minimitullar.

565

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Skånes handelskammare förordar, under framhållande av i huvudsak
samma synpunkter som konfektionsindustriföreningen, att tullen sättes något
högre än vad kommittén föreslagit samt att de sänkningar, som kan
komma att vidtagas i nuvarande tullskydd, genomföres successivt under en
längre tidsperiod.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

Enligt min uppfattning föreligger icke anledning frångå tulltaxekommitténs
enhälliga uppfattning att varorna bör behandlas som konfektionsartiklar
i allmänhet; jag föreslår i enlighet härmed samma tullsatser som
för nr 61.02 m. fl. rubriker.

61.10. Vantar, strumpor och sockor

61.11. Ärmlappar, axelvaddar, skärp och dylika tillbehör till kläder
Nuvarande tullförhållanden

Till dessa nummer hänförliga varuslag drager tull enligt en mångfald
olika tullsatser i enlighet med vad som tidigare angivits i detta kapitel.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår att ifrågavarande artiklar åsättes samma tull som
konfektionsartiklar i allmänhet, d. v. s. 17 % av värdet för varor av rayoneller
syntetsilke samt 15 % av värdet för övriga varor (för varor av syntetsilke
15 % av värdet under den tid då tullen på nämnda material är suspenderad).

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind föreslår enligt sin under allmänna
synpunkter återgivna reservation en tull av 14 % av värdet för
samtliga varuslag (för varor av syntetsilke 12 % under suspenderingstiden).

Yttrande

Sveriges grossistförbund påyrkar tullfrihet för bomullsvantar (jfr nr

60.02).

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

Vad som anförts under föregående rubrik äger tillämpning även här.

566

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Kap. 62. Andra konfektionerade textilvaror

62.01. Res- och sängfiltar
Nuvarande tullförhållanden

Dessa artiklar var vid tiden för kommitténs arbete belagda med olika
vikttullar, men genom 1955 års beslut om särskild tullavgift har tullen såvitt
angår varor av ull eller bomull ändrats till 12 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår att varorna belägges med samma tull som ylle- och
bomullsvävnader eller 14 % av värdet.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind anser tullen böra upptagas till
12 % i enlighet med deras förslag på vävnadsområdet.

Yttrande

Vad som av Textilrådet under kap. 53 anförts om yllevävnader äger i tilllämpliga
delar giltighet även beträffande filtar.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

Varorna bör i överensstämmelse med tulltaxekommitténs uppfattning beläggas
med samma tull som ylle- och bomullsvävnader, d. v. s. enligt vad jag
tidigare förordat med den år 1955 bestämda tullsatsen 12 % av värdet.

62.02. Sänglinne, borddukar, handdukar, gardiner m. fl. artiklar
Nuvarande tullförhållanden

Artiklar av silke drager tull enligt en mångfald olika vikttullsatser; även
artiklar av annat material var vid tiden för kommitténs arbete belagda med
tull efter vikten, men enligt 1955 års beslut om särskild tullavgift utgår
numera värdetullar om 12—14 %.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 20 % av värdet för varor av syntet- eller
rayonsilke och 15 % av värdet för varor av annat material (för varor av
syntetsilke dock 14 % under den tid då tullen på detta material är suspenderad).

Liksom de till föregående rubrik hänförliga varorna bör här avsedda artiklar
enligt kommitténs åsikt beläggas med tull som motsvarande vävnader.
Här föreligger emellertid större variation i fråga om materialet, i det
att förutom bomull och ull även silke samt lin och rayonull kommer i fråga.
Med hänsyn härtill skiljer kommittén mellan varor av rayon- och syntet -

567

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

silke och varor av annat material; för de senare har tullsatsen bestämts med
särskilt beaktande av förekomsten av linne- och rayonullsvaror.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind reserverar sig och förordar i
enlighet med sina förslag beträffande vävnader en tull av 14 % av värdet för
artiklar av rayon- eller syntetsilke (artiklar av syntetsilke 10 % under suspenderingstiden)
och 12 % av värdet för artiklar av annat material.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

I likhet med kommittén anser jag dessa varor böra beläggas med tull som
vävnader, såvitt angår varor av annat material än silke närmast som vävnader
av lin. Jag föreslår i enlighet härmed för varor av syntetsilke en tull
av 14 % av värdet, med reduktion till 10 % under suspenderingstiden, för
varor av rayonsilke en tull av 20 % av värdet och för varor av annat material
en tull av 13 % av värdet.

62.03. Säckar och påsar för förpackning av varor
Nuvarande tullförhållanden

Begagnade säckar är tullfria; för andra varor utgick vid tiden för kommitténs
arbete olika vikttullar, men genom 1955 års beslut om särskild tullavgift
har tullen ändrats till 10 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet för begagnade säckar och påsar samt i övrigt
en tull av 11 % av värdet; till stöd för sistnämnda förslag anför kommittén
följande.

Enligt kommitténs uppfattning föreligger här icke samma anledning som
beträffande textilvaror i allmänhet att överskrida normaltullsatsen, vilken
redan den skulle innebära ungefär fördubbling av det nuvarande tullskyddet,
och viss tvekan har gjort sig gällande huruvida man har anledning att
höja tullsatsen upp till denna nivå. Konkurrensen från utlandet synes dock
ha skärpts under de senare åren och i vissa fall vara av mer eller mindre
duinpingartad karaktär. Även om det kan vara tveksamt i vad mån man bör
genom höjning av den vanliga tullen söka komma till rätta med företeelser
av ifrågavarande slag har kommittén med hänsyn bl. a. till detta förhållande
funnit sig icke böra underskrida normaltullsatsen. I överensstämmelse
härmed föreslås att tullsatsen för hit hänförliga jutesäckar fastställes till
11 % av värdet. Denna tullsats torde i enlighet med vad som tidigare anförts
böra tillämpas jämväl på vävnader av jute (nr 57.10). Av övriga till denna
rubrik hänförliga artiklar torde säckar av pappersgarn vara de viktigaste.
Kommittén har funnit tullen för dylika säckar böra fastställas till samma
nivå som föreslagits beträffande jutesäckar. Liksom i fråga om jute har
samma tullsats föreslagits för själva vävnaden (nr 57.12). Vad slutligen
beträffar säckar av annat material än jute- eller pappersgarn torde dessa

568

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

vara av mindre betydelse, och kommittén har icke funnit tillräckliga skäl
föreligga att specificera dem i tulltaxan utan föreslår att tullsatsen 11 % tilllämpas
även för sådana säckar.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind anför följande reservation.

Beträffande säckar är enligt vår uppfattning konkurrensläget sådant, att
det icke motiverar en tullsats, uppgående till den av kommittémajoriteten
beräknade normaltullsatsen. Vi föreslår en tull av 8 %, vilket utgör en väsentlig
förstärkning av nu förefintligt tullskydd. Bland annat med hänsyn
till jordbrukets intresse avstyrkes en ytterligare tullhöjning.

Ledamoten Hansson reserverar sig ävenledes mot förslaget och anför följande.

Importincidensen för nya jutesäckar är 5,7 % om man räknar med importvärdet
1953, varför den av kommittén föreslagna tullen utgör ungefär
en fördubbling av den nuvarande. Den svenska industrin på detta område
torde vara väl skyddad genom den nu utgående tullsatsen, vilket uppgifter
angående importpriserna för utländska säckar av motsvarande kvalitet utvisat.
Därest ett prisfall skulle uppstå på den internationella jutemarknaden
torde konkurrensläget icke förändras därav, enär detta kommer den svenska
producenten till godo i form av sänkta råvarupriser.

Vad beträffar jutesäckar av indiskt fabrikat är dessa så väsentligt skiljaktiga
gentemot de europeiska att någon konkurrens därifrån ej bör medräknas.

Någon anledning att ur beredskapssynpunkt uppehålla en högre prisnivå
för att vara bättre skyddad i ett krisläge torde ej finnas, särskilt som industrin
då har svårt att importera råvarorna.

Enligt min uppfattning bör därför tullen för nya säckar fastställas till
samma nivå som nu gällande eller 6 %.

Yttranden

Textilrådet anser det ofrånkomligt med en tull av minst 15 % av värdet,
därest man vill bibehålla en inhemsk produktion på detta område.

Rådet vänder sig mot kommitténs uttalande att det beträffande säckar
icke föreligger samma anledning som beträffande textilvaror i allmänhet
att överskrida normaltullsatsen. Lönsamhetsutveckling, importtrend etc.
företer samma bild som för övriga textilvaror. Rådet framhåller även att de
råvaruproducerande länderna bedriver en råvarupolitik, som är direkt diskriminerande
mot andra länder; diskrimineringen anses motsvara en 14 %-ig
tull på råvaran. Produktionen av färdigvarorna i ifrågavarande länder är
högklassig och kvaliteten fullt jämförbar med vad som kan åstadkommas i
Europa.

Vidare framhåller rådet att jutesäckar är en typisk säsongvara, som tillverkas
under en längre period, men vars avsättning sker under några hektiska
höstveckor. En felslagen skörd på någon större marknad ute i världen
(vars skörd mognar tidigare än den svenska) innebär att den svenska marknaden
utsättes för onormalt hård importkonkurrens. Som en följd härav
måste den svenska produktionen dragas ned och kan ett följande år icke
täcka det svenska behovet.

569

Kurigl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

De rådande svårigheterna för den svenska produktionen är enligt textilrådets
uppfattning av sådan storleksordning att ett tullskydd av kommittéförslagets
höjd med största sannolikhet omöjliggör fortsatt inhemsk produktion.
Förutom det begärda tullskyddet kan det med tanke på de råvaruproducerande
ländernas pris- och tullpolitik bli nödvändigt att för import från
ifrågavarande länder införa särskilda utjämningsavgifter.

Skånes handelskammare anser att de råvaruproducerande ländernas prispolitik
talar för någon höjning av den föreslagna tullsatsen och hemställer,
att frågan om tullsatsernas höjd för produkter av jute — såväl garner och
vävnader som säckar — göres till föremål för förnyat övervägande under
beaktande av detta förhållande.

Svenska textilarbetareförbnndet föreslår i den av Landsorganisationen
överlämnade skrivelsen under åberopande av enahanda skäl att samma tullsatser
tillämpas på juteområdet som på linneområdet.

Sveriges grossistförbund påyrkar en tull av 8 % av värdet och åberopar
till stöd härför en skrivelse från Svenska säck AB, Handelsaktiebolaget Ultramare
samt Jean O. Erikson & Co. Företagen i fråga framhåller bl. a. att
kommittébetänkandet ger en oriktig uppfattning om importutvecklingen genom
att utgå från 1950 års import; i jämförelse med åren 1948 och 1949 har
importen avsevärt sjunkit. Vidare bestrider de bl. a. förekomsten av dumping.
Företagen anser att en tull av 8 % av värdet skulle ge rättvisa åt
bägge parter i form av ett avsevärt förbättrat tullskydd för den inhemska
juteindustrin och en möjlighet till fortsatt existens för importörerna. En
naturlig balans mellan import och inhemsk tillverkning skulle uppnås och
den svenske konsumenten skulle därigenom kunna tillföras ett billigt emballage.

I detta sammanhang torde få anmälas en tidigare av Svenska textilarbetareförbundet
efter 1955 års tullhöjning gjord framställning om undersökning
av möjligheterna att införa ett bättre tullskydd för juteindustrin. Framställningen
i fråga är närmast föranledd av ett större köp av indiska säckar, som
verkställts av en av jordbrukets organisationer. Vissa jämförande prisuppgifter
lämnas, varjämte redogöres för permitteringar, som förekommit inom
branschen. Enligt förbundets mening bör juleindustrin icke komma i ett
sämre läge än annan textilindustri, och med hänsyn till att jordbruket åtnjuter
betydligt större skydd såväl i tullhänseende som i andra hänseenden
vore det, anser förbundet, även ur den synpunkten rimligt, att den inhemska
juteindustrin tillerkändes ett effektivare tullskydd. — Framställningen
i fråga har föranlett en skrivelse från Svenska säck AB, Handelsaktiebolaget
Ultramare och Jean O. Erikson & Co, d. v. s. samma företag som
åberopas i det förut berörda remissyttrandet av Sveriges grossistförbund.
Företagen lämnar här vissa kompletterande upplysningar angående prisförhållandena
och framhåller att den prisdifferens som föreligger mellan svenska
och indiska jutesäckar är väl motiverad med hänsyn till utförandet.
Den svenske konsumenten är väl medveten om detta och använder därför
indiska säckar endast för speciella ändamål. De säckar som kvalitetsmässigt

570

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

närmast kan jämföras med de svenska är av tyskt ursprung. Gentemot dessa
har den inhemska industrin enligt företagens uppfattning icke några svårigheter
att hävda sig. Svårigheterna för den svenska juteindustrin anses närmast
vara att hänföra till vissa rationaliseringar inom jordbruket.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

Anledning torde icke föreligga att frångå den eljest i allmänhet tillämpade
principen att tills vidare bibehålla de år 1955 bestämda tullsatserna; jag
förordar därför att tullen upptages till 10 % av värdet för detta varuslag.

62.04. Presenningar, segel, markiser m. fl. artiklar
Nuvarande tullförhållanden

Dessa artiklar var vid tiden för tulltaxekommitténs arbete belagda med
olika vikttullar, men enligt 1955 års beslut om särskild tullavgift utgår tullen
numera i regel med 13 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tullsats av 15 % av värdet; förslaget sammanhänger
med att en tullsats av denna storlek föreslagits för lin- och hampvävnader
samt för kläder av annat material än rayon- och syntetsilke.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind reserverar sig och föreslår med
hänsyn till sina förslag i övrigt på textilområdet en tull av 12 % av värdet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

Jag föreslår att den år 1955 bestämda tullsatsen 13 % av värdet bibehålies
och tillämpas för rubriken i dess helhet.

62.05. Andra konfektionerade textilvaror
Nuvarande tullförhållanden

Hit hänförliga artiklar var vid tiden för kommitténs arbete belagda med
tullar av varierande storlek; enligt 1955 års beslut om särskild tullavgift
är dock flertalet varor av annat material än silke belagda med en tull av
12 å 14 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén anser att tullen för här ifrågavarande artiklar bör bestämmas
till samma belopp som beträffande flertalet konfektionsartiklar inom

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

571

kap. 61, d. v. s. 17 % för artiklar av rayon- eller syntetsilke och 15 % för
artiklar av annat material (för artiklar av syntetsilke 15 % under den tid
då tullen på nämnda material är suspenderad).

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind föreslår i enlighet med sitt förslag
beträffande kap. 61 en tull av 14 % av värdet (för varor av syntetsilke
12 % under suspenderingstiden).

Yttrande

AB Specialband har i en särskild framställning med anledning av genomförandet
av de provisoriska tullarna år 1955 anmärkt på den försämring
i tullskydd som bolaget fått vidkännas för hak- och hyskband av bomull.
Den gamla vikttullen motsvarade ca 16 öre per meter medan den nya värdetullen
icke uppgår till mer än 9 öre per meter vid ett inhemskt försäljningspris
av 80 öre per meter. Tullsänkningen medför att handelsvinsten
praktiskt taget bortfaller och att bolaget måste överväga att nedlägga sin
produktion, varigenom den inhemska, prispressande konkurrensen skulle
bortfalla.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

Jag biträder kommitténs uppfattning att dessa varor bör beläggas med
tull som konfektionsartiklar i allmänhet och föreslår i enlighet härmed
samma tullsatser som vid nr 61.02 m. fl. rubriker.

Kap. 63. Begagnade kläder och andra begagnade textilvaror; lump

63.01. Kläder, filtar m. fl. textilvaror, skodon och huvudbonader, begagnade
och inkommande oförpackade eller i balar eller liknande förpackningar Nuvarande

tullförhållanden

Hit hänförliga artiklar tulltaxeras efter vad i taxan är stadgat för obegagnade
artiklar av ifrågavarande slag.

Tulltaxekommittén

Kommittén framhåller att det här är fråga om import av kommersiell natur
och att den omständigheten att varorna är begagnade icke motiverar
annan lättnad i tullhänseende än som vid tillämpning av värdetull automatiskt
följer av den inträdda minskningen i varuvärdet. Av praktiska skäl
bör en enhetlig lullsats tillämpas, och kommittén finner denna lämpligen
böra fastställas till 15 % av värdet, vilket torde utgöra en ungefärlig genomsnittstull
för de olika rubriker, till vilka ifrågavarande artiklar eljest skulle
vara hänförliga.

572

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag omfattar icke hithörande varuslag.

Departementschefen

Med hänsyn till att jag på textilområdet föreslår vissa nedsättningar i
jämförelse med tulltaxekommitténs förslag finner jag en viss reduktion
jämväl av den här föreslagna tullsatsen motiverad och förordar att tullen
upptages till 14 % av värdet.

63.02. Lump samt avklipp och liknande avfall

Dessa varor är f. n. tullfria, och någon ändring i detta förhållande ifrågasättes
icke av vare sig tulltaxekommittén eller nordiska ekonomiska samarbetsutskottet;
rubriken är i enlighet härmed upptagen med tullfrihet i förslaget
till ny tulltaxa.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

573

AVDELNING XII

Skodon; huvudbonader; paraplyer och parasoller; bearbetade
fjädrar samt varor av fjädrar; konstgjorda blommor;
varor av människohår; solfjädrar

Kap. 64. Skodon, damasker och liknande artiklar samt

delar därtill

64.01, ur 64.02. Skodon av gummi eller plast eller med sulor av dylikt material
och överdelar av spånadsvara

Nuvarande tullförhållanden

Skodon av gummi drager en tull av kr 1: 20 per kg, skodon med sulor
av nämnda material och överdelar av spånadsvara en tull av kr. 1: 50 per
kg; skodon av plast liksom skodon med sulor av detta material och överdelar
av spånadsvara är belagda med en tull av kr. 3: — per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tullsats av 15 % av värdet för alla hithörande
varuslag. Enligt kommitténs uppfattning kan det med hänsyn till nuvarande
relativt höga tullskydd vara befogat att något överskrida normaltullsatserna
(12 å 13 %), och kommittén finner den tullsats av 15 % av värdet, som
föreslås för skodon av läder, lämplig även för här ifrågavarande slag av
skodon. För en förstärkning av detta tullskydd genom minimivikttullar finner
kommittén icke tillräckliga skäl förebragta.

Ledamoten Westerlind har, med instämmande av ledamoten Gustafsson
i vad avser yrkandet, anfört följande reservation.

I fråga om här avsedda skodon erinrar jag om vad jag anfört under kap.
40 angående gummiindustrins allmänna läge. Mina synpunkter beträffande
nämnda kapitel torde i huvudsak vara tillämpliga även beträffande skodon
som tillverkats av gummi. Jag anser dock riskerna för en kommande starkare
konkurrens med utlandet något mera påtagliga beträffande gummiskodon
än i fråga om tekniska varor i allmänhet och föreslår därför en tullsats
av 12 %.

Yttranden

Sveriges kemiska industrikontor yrkar att den föreslagna värdetullen
kombineras med nuvarande vikttullar som minimitullar. Till stöd för sitt
yrkande åberopar kemikontoret i första hand vad som anförts om gummi -

574

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

industrins förhållanden i allmänhet under kap. 40. Vidare anföres bl. a. att
importen av här ifrågavarande skodon framför allt består av lägre kvaliteter,
vilka är så billiga att de trots en hög tullincidens kan tränga in på den
svenska marknaden. Det framhålles i detta sammanhang att kvaliteten ofta
icke kan bedömas av den köpande allmänheten, som därför lätt lockas av
låga priser till ofördelaktiga inköp. Kemikontoret anser det uppenbart att
när det är fråga om import av så extrem karaktär som det här ofta gäller
är den av kommittén föreslagna tullen otillräcklig.

Förslag om specifika minimitullar framställes även av Skånes handelskammare,
vars yrkande beträffande tullsatsens storlek överensstämmer
med kemikontorets, samt av Sveriges skomakarmästarförbiind, som i det av
Sveriges hantverks- och småindustriorganisation redovisade yttrandet hemställer,
vid nr 64.01 om en tull av 25 % av värdet med en minimitull av
kr. 1: 50 per par och vid nr 64.02 om en tull av 17 % av värdet med en minimitull
av kr. 3: — per par.

Sveriges grossistförbund ansluter sig till reservanternas förslag om en
tull av 12 % för gummiskodon under det att Sveriges köpmannaförbund
med åberopande bl. a. av vad som anföres i reservationen förordar en tull
av 10 % av värdet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

Tullskyddet för dessa varor är f. n. relativt högt, och jag anser mig icke
kunna förorda en så kraftig sänkning som den, vilken föreslagits av reservanterna
inom tulltaxekommittén. Å andra sidan finner jag det tveksamt
huruvida tullen bör sättas fullt så högt som kommittémajoriteten föreslagit.
Enligt min uppfattning innebär den tullsats av 14 % av värdet, som jag
i det följande föreslår för läderskodon, en lämplig avvägning av tullen jämväl
för här ifrågavarande slag av skodon.

Vad beträffar yrkandena om minimitullar torde få hänvisas till vad jag
anfört om dylika tullar i det allmänna avsnittet om kvantitets- eller värdetullar.

Ur 64.02. Skodon med sulor av läder eller konstläder samt skodon med sulor
av gummi eller plast och med överdelar av annat material än
spånadsvara

Nuvarande tullförhållanden

Här avsedda varor utgöres huvudsakligen av skinnskodon, vilka i allmänhet
drager en tull av kr. 4: 50 eller 6: — per kg (den lägre tullen gäller
för skodon med en vikt överstigande 750 g per par, den högre tullen för
lättare skodon); för skodon med bottnarna fastsatta medelst pligg e. d.
ävensom för skodon av pälsverk utgår tullen dock med kr. 2: -— per kg.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

575

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs förslag skall tullen utgå med 15 % av värdet, vilket
motsvarar i GATT föreliggande bindning av tullen för tyngre skodon.

Kommittén framhåller att den nuvarande tullen ligger på en relativt hög
nivå och anser sig icke böra föreslå en så kraftig nedsättning som tillämpning
av normaltullen (11 å 12 %) skulle innebära. Vad beträffar ett yrkande
om specifik minimitull finner kommittén — frånsett de skäl som ur praktisk
synpunkt kan anföras mot en sådan anordning — icke en dylik förstärkning
av tullskyddet påkallad.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind reserverar sig mot förslaget och
anför följande.

Den av kommittémajoriteten föreslagna tullen för skodon överskrider
väsentligt den av kommittémajoriteten beräknade normaltullsatsen. Detta
kan vi icke anse försvarbart, vare sig med hänsyn till konsuxuentintresset
eller med hänsyn till önskvärdheten av att genom konkurrens utifrån
tvånget till strukturrationalisering inom branschen underhålles. Vi föreslår
därför, att riktpunkten för tullsättningen beträffande skodon blir 12 %.

Yttranden

Svenska skofabrikantföreningen vidhåller ett tidigare till tulltaxekommittén
framfört krav om en tull av 17 % av värdet med en minimitull av
kr. 3: — per par.

Föreningen framhåller bl. a. att importen av läderskor, som före kriget
var obetydlig, efter kriget successivt ökat mycket starkt. Samtidigt har läget
för den svenska skoindustrin försämrats. Lönsamheten inom industrin
är svag och ett 20-tal fabriker har tvingats nedlägga sin verksamhet. Skulle
importen öka ytterligare och den svenska produktionen minska i motsvarande
omfattning, föreligger stor risk att det inom branschen uppbyggda
systemet för beredande av jämn sysselsättning komme att äventyras. De
påfrestningar på den bestående industrin, som skulle bli följden av eu ytterligare
importökning, kan skapa stora sociala problem, bl. a. på grund av
skoindustrins lokalisering till vissa centra.

Vidare framhåller föreningen alt en betydande del av den starkt ökade
importen ligger i prisklasserna under 20 kronor och utgöres av skor av
lägre kvalitet. Det är inte minst mot en import av ifrågavarande slag, som
den svenska skoindustrin behöver ett rimligt tullskydd, och det är med
tanke därpå, som föreningen yrkar på en minimitull. Enligt föreningens
mening råder på skoområdet så speciella förhållanden, att en dylik anordning
mycket väl kan tillämpas här utan att detta behöver medföra konsekvenser
för tulltaxans utformning i stort.

Förslag om specifika minimitullsatser framföres även av Skånes handelskammare
och Sveriges skomakarmästarförbund, vilkas yrkanden beträffande
tullens storlek överensstämmer med skofabrikantföreningens, samt
av Svenska sko- och läderindustriarbetareförbundet i den av Landsorganisationen
överlämnade skrivelsen; förbundet förordar däri en kombinerad tull
avpassad så att nivån kommer att bli den av kommittén föreslagna.

576 Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Västemorrlands och Jämtlands läns handelskammare tillstyrker kommitténs
förslag.

Stockholms handelskammare föi-ordar, med instämmande av Norrbottens
och Västerbottens läns handelskammare, den av reservanterna påyrkade tullen
12 % av värdet, under framhållande av att detta innebär ett ungefär lika
starkt tullskydd för skodon som handelskammaren tillstyrkt beträffande
textilvaror.

Sveriges köpmannaförbund förordar med åberopande bl. a. av vad som
anförts i reservationen en tullsats av 10 % av värdet, och Sveriges grossistförbund
överlämnar en skrivelse från ett importföretag med enahanda yrkande.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

Skoindustrin har länge hört till de högt tullskyddade industrierna här i
landet, och dess tullskydd ligger fortfarande betydligt över genomsnittet.
Tulltaxekommitténs majoritet har endast ansett sig böra föreslå en mindre
sänkning, under det att två reservanter förordat en omedelbar nedsättning
till normalnivån. I likhet med kommittémajoriteten finner jag en viss varsamhet
i fråga om sänkning av tullskyddet tillrådlig, men jag ifrågasätter
huruvida icke en något lägre nivå än majoritetsförslaget är motiverad. Med
beaktande jämväl av att jag beträffande läder föreslår en lägre tullsats
än kommittén, förordar jag att tullen för skodon bestämmes till 14 % av
värdet.

Beträffande yrkandena om minimitullar får jag hänvisa till vad jag anfört
därom vid behandlingen av frågan om kvantitets- eller värdetullar.

64.03—64.04. Andra slag av skodon
Nuvarande tullförhållanden

Träskor drager en tull av 10 öre per kg och träbottnade skodon en tull av
25 öre per kg; andra här avsedda skodon drager tull efter olika vikttullsatser
beroende på beskaffenheten.

Tulltaxekommittén

Kommittén anser att dessa skodon bör beläggas med samma tull av 15 %
av värdet som i övrigt föreslagits på detta område.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind reserverar sig med hänvisning
till vad de anfört beträffande läderskodon för en tullsats av 12 % av värdet.

Yttranden

Under nr 64.01 och 64.02 redovisade synpunkter från vissa remissinstanser
gäller i tillämpliga delar även här ifrågavarande skodon.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

577

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

I överensstämmelse med det förslag jag framlagt beträffande skodon i allmänhet
förordar jag en tullsats av 14 % av värdet.

64.05. Delar till skodon
Nuvarande tullförhållanden

Tullen utgår för nåtlade överdelar av skinn med 6 kronor per kg, för
klackar och sulor av gummi med 50 öre per kg, för klackar och toffelbottnar
av trä med 30 öre per kg, för inläggssulor med 20 eller 40 öre per kg
samt för bakkappor med 8 % av värdet (efter 1955 års beslut om särskild
tullavgift; tidigare 1 kr. 20 öre per kg).

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 15 % av värdet för nåtlade överdelar och
10 % av värdet för övriga varuslag.

Nåtlade överdelar bör enligt kommitténs uppfattning av såväl praktiska
som principiella skäl beläggas med samma tull som kompletta skodon.

Beträffande delar i övrigt framhåller kommittén att klackar och sulor
av gummi samt klackar av trä torde vara de viktigaste, och förslaget innebär
att dessa varor belägges med samma tullsats som förordats för varor
i allmänhet av nämnda material. Övriga till detta nummer hänförliga delar
torde icke enligt kommitténs uppfattning vara av den betydelse att en differentiering
av tullen efter ingående material är nödvändig utan en tull av
10 % bör gälla även för dessa.

Reservation mot kommittémajoritetens förslag beträffande nåtlade överdelar
har avgivits av ledamöterna Gustafsson och Westerlind, vilka i enlighet
med sitt förslag beträffande kompletta skodon förordar en tull av 12 %
av värdet även för överdelarna.

Yttranden

Svenska skofabrikantföreningen vidhåller beträffande nåtlade överdelar
sitt i kommitténs betänkande redovisade önskemål om en tull av 17 % av
värdet med en minimitull av 1 kr. 50 öre per par.

Träindustrins branschorganisation önskar samma tull för träklackar som
tidigare yrkats för block och läster (nr 44.25), d. v. s. 15 % av värdet.

AB United Shoe Machinerg Compang hemställer om ett tullskydd motsvarande
18 % av värdet för bak kappor till skodon; bolaget har startat tillverkning
av dylika artiklar och därvid räknat med dåvarande tull (kr.
1: 20 per kg), vilken beräknats motsvara eu incidens av nyssnämnda storlek.

!17 Hihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Xr90

578

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

I överensstämmelse med det förslag jag framlagt beträffande kompletta
skodon bör tullen för nåtlade överdelar upptagas till 14 % av värdet; i övrigt
finner jag icke anledning till erinran mot tulltaxekommilténs förslag.

64.06. Damasker, benläder och liknande artiklar
Nuvarande tullförhållanden

Vid tiden för kommitténs arbete drog dessa varor tull efter olika vikttullsatser,
men enligt 1955 års beslut om särskild tullavgift utgår numera tullen
för artiklar av läder med 8 % och för artiklar av textilmaterial med 14 %
av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår för artiklar av textilmaterial samma tull som för konfektionsartiklar
i allmänhet eller 15 % av värdet och för övriga varor en
tull av 10 % av värdet, d. v. s. en tull av samma storlek som föreslagits för
lädervaror.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind föreslår i enlighet med sitt förslag
beträffande konfektionsartiklar i allmänhet en tull av 14 % av värdet
för artiklar av textilmaterial.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

Liksom kommittén finner jag tullsatserna böra fastställas i överensstämmelse
med vad som skall gälla för konfektionsartiklar och lädervaror; med
beaktande av de förslag jag framlagt på dessa områden förordar jag en
tull av 14 % av värdet för varor av textilmaterial och 8 % av värdet för
varor av annat material.

Kap. 65. Huvudbonader och delar därtill

Allmänna synpunkter
Nuvarande tullförhållanden

Tulltaxan skiljer i fråga om huvudbonader mellan hattar och mössor.
Hattar är belagda med stycketullar, differentierade bl. a. efter materialets
beskaffenhet och hattarnas utstyrsel, under det att mössor tulltaxeras som

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

579

varor av det material, varav de tillverkats, vilket innebär att de tidigare i
regel drog tull efter vikten men numera, till följd av 1955 års beslut om
särskild tullavgift, oftast drager en tull av 14 % av värdet. Beträffande de
specifika tullarnas höjd torde få hänvisas till resp. rubriker.

Tulltaxekommittén

Beträffande hattar konstaterar kommittén att gällande tullsatser, frånsett
hattar av silke, vilka dock är av mindre betydelse, i allmänhet ligger
under de beräknade normaltullsatserna. Det förefaller kommittén som om
den inhemska industrin skulle ha svårt att med ett tullskydd av nuvarande
storlek hålla sin ställning i konkurrensen med importen, även om man icke
kan bortse från att särskilt de minskade produktionssiffrorna för herrhattar
kan sammanhänga med ändrade konsumtionsvanor. Enligt kommitténs
uppfattning får det anses befogat att hattindustrin tillerkännes ett tullskydd
som ungefär motsvarar normalnivån. Praktiska hänsyn talar vidare
för en såvitt möjligt enhetlig tullsats på hela varuområdet. Kommittén finner
i enlighet härmed lämpligt att inrikta sig på en tullnivå av 14 % av
värdet, i den mån icke gällande GATT-bindningar lägger hinder i vägen för
en tullsats av denna storlek.

Kommittén anser icke de skäl som anförts för bibehållande av stycketullar
övertygande; tvärtom synes det kommittén som om nackdelarna med
värdetull vore mindre än nackdelarna av stycketull. Beträffande mössor
uttalar kommittén att det av bl. a. praktiska skäl är önskvärt att dessa
åsättes samma tullsats som hattar och framhåller att detta vid tillämpning
av värdetull låter sig väl genomföra.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind uttalar i en reservation att de
icke anser någon anledning föreligga att höja nuvarande tullar upp till eller
över normalnivån. Den minskade konsumtionen av i första hand herrhattar
och därmed följande svårigheter för den inhemska produktionen får i huvudsak
antas vara beroende av andra faktorer än utländsk konkurrens. Enligt
deras uppfattning uppnår man en rimlig avvägning av tullskyddet genom
en enhetlig tullsats av 10 % av värdet.

Ittranden

Statens priskontrollnämnd och Sveriges köpmannaförbund biträder reservanternas
förslag om en 10 %-ig tullnivå för detta kapitel, och samma ståndpunkt
intages i ett av Stockholms handelskammare redovisat uttalande av
AB Nordiska kompaniet.

Karlskrona hattfabriks AB yrkar i den av Smålands och Blekinge handelskammare
överlämnade skrivelsen, i första hand att tullsatserna återföres till
det procentuella värde de hade år 1939, kombinerade med vissa angivna
minimilullar, i andra hand att tullsatserna sättes lika med GATT-bindningarna
(med minimilullar) och i tredje hand att tullsatserna sättes till 14 %
(med minimitullar och utan viss av kommittén föreslagen maximering).

Till stöd för yrkandet framhålles bl. a. alt fabriken under det senaste

580

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

decenniet undergått en genomgripande modernisering och rationalisering
med anskaffande av moderna maskiner. Genom att de svenska arbetslönerna
ligger högre än motsvarande i utlandet har tanken varit att så mycket
som möjligt rationalisera och övergå till maskindrift för att därigenom kompensera
de högre lönekostnaderna. Skulle tull skyddet förbli vid nuvarande
nivå eller höjas endast obetydligt bedömes det medföra allvarliga konsekvenser.
F. n. täckes icke de fasta kostnaderna, någon avskrivning på maskiner
kan ej göras, och någon vinst uppstår ej heller. Konsekvensen av ett
icke tillräckligt tullskydd kommer att bli, anför bolaget, att fabrikationen
under i övrigt lika förhållanden inom en mycket nära framtid måste nedläggas.
Detta innebär ur beredskapssynpunkt att landet blir utan möjlighet till
inhemsk hattförsörjning i ett eventuellt avspärrningsläge. Bolaget framhåller
vidare att en minskad sysselsättning eller ett nedläggande av driften
skulle vara särdeles olyckligt för Blekinge läns vidkommande, enär detta
iän uppvisar en i förhållande till övriga landet dålig sysselsättningsgrad.

Sveriges industriförbunds allmänna avdelning hemställer att tullen för
herrhattar under inga omständigheter måtte sättas lägre än 14 % av värdet.

Sveriges damhattfabrikanters förening yrkar med åberopande av sina tidigare
inlagor till tulltaxekommittén i första hand stycketullar (för hattar
av annat material än silke höjda, beträffande ogarnerade hattar från kr.
1: — till kr. 2: — och beträffande garnerade hattar från kr. 1: 50 å 1: 75 till
kr. 2:60 per styck) och i andra hand att värdetullen icke sättes lägre än
15 %.

Departementschefen

I fråga om hattar överstiger nuvarande tullnivå, bortsett från hattar av
silke, endast på enstaka punkter 12 %, och den ligger i många fall avsevärt
under denna siffra. Enligt min uppfattning föreligger icke tillräckliga skäl
att fastställa den allmänna tullnivån för hattar till högre siffra än den nu
nämnda.

Mössor drager i enlighet med 1955 års provisoriska beslut en tull av 14 %
av värdet. Denna tullsats är emellertid i och för sig icke tillkommen med
tanke på behovet av tullskydd för mössor, ehuru den på grund av taxans
konstruktion blir tillämplig jämväl på detta varuslag. Med hänsyn bl. a. till
önskvärdheten av en såvitt möjligt enhetlig tullsats för alla huvudbonader
finner jag övervägande skäl tala för en tullnivå av 12 % av värdet även för
mössor.

Tullen bör enligt min uppfattning, icke minst med hänsyn till nyssnämnda
önskemål om en enhetlig tullsats, såsom kommittén föreslagit beräknas efter
värdet. Beträffande yrkandena om minimitullar får jag hänvisa till vad jag
anfört om sådana tullar vid behandlingen av frågan om vikt- eller värdetullar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

581

65.01—65.02. Hattstumpar
Nuvarande tullförhållanden

Tullen utgår med 3 kronor, 40 öre och 50 öre per styck för hattstumpar
av resp. silke, halm eller annat material.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår standardtullsatsen 14 % av värdet med undantag för
stumpar av hårfilt, beträffande vilka enligt kommitténs uppfattning icke
föreligger tillräckliga skäl att bryta en vid 10 % av värdet liggande GATTbindning.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind föreslår med hänvisning till sin
reservation i det allmänna avsnittet en tull av 10 % av värdet för samtliga
varuslag.

yttranden

Generaltullstijrelsen framhåller att den av tulltaxekommittén föreslagna
differentieringen mellan hårfilt och ullfilt tulltekniskt är mycket vansklig
och finner det tveksamt om GATT-bindningen kan anses utgöra tillräcklig
motivering för en sådan åtgärd. Enligt styrelsens uppfattning kan det ifrågasättas
huruvida icke det föreslagna underskridandet av föreliggande GATTbindningar
beträffande huvudbonader av annat material än hårfilt ger sådana
kompensationsmöjligheter att en brytning av bindningarna för artiklar
av hårfill bör tagas i övervägande.

Beträffande yttrandena i övrigt hänvisas till det allmänna avsnittet i detta
kapitel.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

I överensstämmelse med vad jag anfört i det inledande avsnittet till detta
kapitel förordar jag en tull av 12 % av värdet med undantag för hattstumpar
av hårfilt, beträffande vilket varuslag jag i likhet med kommittén icke
finner tillräckliga skäl föreligga att bryta GATT-bindningen vid 10 % av
värdet.

65.03—65.05. Hattar och andra huvudbonader i allmänhet
Nuvarande tullförhållanden

Tullen utgör för capeliner samt ogarnerade herrhattar kr. 0: 50 per styck,
för garnerade herrhattar kr. 0: 75, 1: — eller 1: 25 per styck, för ogarnerade
damhattar kr. 1: — eller 3: — per styck, för garnerade damhattar kr. 1: 50,
1: 75, 4: 50 eller 5: —- per styck samt för mössor (efter 1955 års beslut om
särskild tullavgift) 14 % av värdet.

582

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 10 % av värdet för capeliner av hårfilt och
14 % av värdet, dock högst 5 kronor per styck, för övriga hithörande varuslag.

Beträffande capeliner av hårfilt sammanhänger förslaget, liksom i fråga
om stumpar av samma material (ur nr 65.01), med en vid 10 % av värdet
liggande GATT-bindning.

Maximeringen av värdetullen för övriga hatlar sammanhänger också i
viss mån med GATT-avtalet. I fråga om damhattar monterade med blommor
eller plymer har nämligen den nuvarande tullen, kr. 5:— per styck, bundits
i GATT med rätt att övergå till en tull av 10 % av värdet. Emellertid
skulle det uppenbarligen kunna leda till mindre önskvärda konsekvenser,
framhåller kommittén, om tullen på dylika hattar sattes till 10 %, medan
den för hattar i allmänhet fastställdes till 14 % av värdet; i dylikt fall
skulle man genom anbringande mer eller mindre provisoriskt av en enkel
blomma eller fjäder kunna kringgå den högre tullsatsen. Kommittén anser
emellertid vissa skäl tala för en maximering av 14 % tullen till visst belopp
per styck, och om detta belopp sättes till kr. 5: — per styck, kan damhattar
monterade med blommor eller plymer utan brytande av GATT-bindningen
inrangeras under standardtullsatsen.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind föreslår under hänvisning till
sin reservation i det allmänna avsnittet en tull av 10 % av värdet för samtliga
varuslag men ansluter sig till kommittémajoriteten i fråga om tullens
maximering.

Yttranden

Förut berörda erinringar från generaltullstyrelsens sida mot en differentiering
mellan hårfilt och ullfilt gäller även motsvarande förslag under dessa
nummer.

Sveriges industriförbunds allmänna avdelning framhåller att den för maximitullen
avgörande GATT-bindningen gäller damhattar, varför avdelningen
icke kan finna någon anledning att maximeringen även skall omfatta
herrhattar.

Sveriges grossistförbund ifrågasätter tullfrihet för baskermössor under
åberopande av att tillverkning av nämnvärd omfattning icke förekommer
inom landet, och Textilsektionen inom Svenska handelsagenters förening
föreslår av samma anledning införande av maximitull för nämnda varuslag.

Beträffande yttrandena i övrigt hänvisas till det allmänna avsnittet i
början av detta kapitel.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

583

Departementschefen

Med hänvisning till den ståndpunkt jag intagit beträffande den allmänna
tullnivån på detta område förordar jag i princip en tull av 12 % av värdet;
i fråga om tullen på capeliner av hårfilt samt maximeringen av tullen på
övriga varuslag biträder jag emellertid kommitténs förslag.

65.06. Hattar och andra huvudbonader av gummi, plast, läder m. fl. material
Nuvarande tullförhållanden

Hithörande artiklar tulltaxeras i regel såsom varor av det material, varav
de tillverkats, vilket innebär att en mångfald olika tullsatser kan bli tilllämpliga.

Tulltaxekommittén

Kommittén framhåller att dessa varuslag i allmänhet icke är alster av
hatt- och mössindustri i egentlig mening utan tillverkas av de industrier
som bearbetar material av ifrågavarande slag. Enligt kommitténs uppfattning
talar emellertid övervägande skäl för en enhetlig tull, och kommittén
finner denna lämpligen böra bestämmas till 10 % av värdet, d. v. s. samma
tullsats som föreslagits för varor i allmänhet av gummi eller läder, vilka
ämnen hör till de viktigaste material som här ifrågakommer.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

Jag finner icke anledning till erinran mot tulltaxekommitténs förslag.

65.07. Svettremmar, foder m. fl. delar till huvudbonader
Nuvarande tullförhållanden

Dessa varor är enligt gällande taxa belagda med tullar av varierande storlek;
för i det följande omnämnda svettremmar utgick vid tiden för kommitténs
arbete en tull av kr. 1: — å 1: 20 per kg, men tullen har genom
1955 års beslut om särskild tullavgift ändrats till 8 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén finner det mest praktiskt att här tillämpa den för hattområdet
i allmänhet föreslagna tullsatsen 14 % av värdet.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind anser med hänsyn till sina förslag
angående hattar att tullen bör upptagas till 10 % av värdet.

Yttrande

Karlskrona hattfabriks AU påyrkar tullfrihet för svettremmar, vilken
artikel uppgives icke vara föremål för inhemsk tillverkning.

584

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

I överensstämmelse med den av kommittén angivna principen förordar
jag en tull av 12 % av värdet. Tillräckliga skäl för medgivande av tullfrihet
för svettremmar anser jag icke föreligga.

Kap. 66. Paraplyer, parasoller, promenadkäppar, piskor
och ridspön samt delar därtill

66.01. Paraplyer och parasoller
Nuvarande tullförhållanden

Vanliga paraplyer och parasoller drager en tull av kr. 3: 75 per styck, om
de innehåller silke, och eljest en tull av kr. 1: 35 per styck; trädgårdsparasoller
var vid tiden för kommitténs arbete belagda med en tull av kr. 1: 50
per kg, men genom 1955 års beslut om särskild tullavgift har tullen för
dessa artiklar ändrats till 13 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs förslag skall vanliga paraplyer (inkl. käpparaplyer)
och parasoller beläggas med en tull av kr. 3: — per styck samt trädgårdsparasoller
och liknande varor med en tull av 15 % av värdet.

Kommittén framhåller att nettotullskyddet för paraplyindustrin genom
olika tulländringar kommit att bli anmärkningsvärt högt och att en ytterligare
höjning av detsamma enligt kommitténs uppfattning icke kan ifrågakomma.
Kommittén finner icke anledning föreligga att — i varje fall på
längre sikt — stödja tillverkningen genom högre tullskydd än som motsvarar
normaltullsatsen, vilken beräknats till omkring 15 % av värdet. För
att icke alltför mycket rubba de nuvarande tullförhållandena finner sig kommittén
emellertid, trots de invändningar som ur olika synpunkter kan göras,
böra förorda att tullen även i fortsättningen utformas som en stycketull.
Denna har ansetts lämpligen kunna baseras på ett uppskattat medelpris av
kr. 20:— och följaktligen upptagits till det förut angivna beloppet kr.
3: — per styck.

I fråga om trädgårdsparasoller och liknande varor, vilka för närvarande
tulltaxeras enligt samma bestämmelser som tält, finner kommittén denna
princip lämplig även i fortsättningen, varför tullen föreslås till samma belopp
som vid nr 62.04.

Yttranden

Sveriges industriförbunds allmänna avdelning hemställer att den nuvarande
stycketullen åtminstone icke måtte sänkas. Avdelningen framhåller

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

585

att prisklyftan mellan de importerade och de svensktillverkade paraplyerna
icke kan helt överbryggas medelst tull, men att det framstår som ett önskemål
från industrins sida att tullen sättes så högt som möjligt, och erinrar
om att samtliga paraplyfabrikanter i skrivelse till tulltaxekommittén anfört,
att en stycketull av kr. 5: 50 betraktas som ett absolut minimum för industrins
fortbestånd. Här må också nämnas att avdelningen beträffande vissa
delar till paraplyer (jfr nr 66.03) anmärker på att kommitténs förslag innebär
en höjning av tullen och yrkar att delarna i fråga befrias från tull. —
För ett bibehållande av nuvarande tullsats kr. 3: 75 per styck uttalar sig
även Skånes handelskammare, som uttrycker farhågor för att den föreslagna
tullsatsen skall medföra ett nedläggande av paraplyindustrin.

G. Johansson fabriks- & handelsaktiebolag framför i en till kommerskollegium
ställd skrivelse vissa synpunkter, som i huvudsak överensstämmer
med vad som från industrins sida anförts hos tulltaxekommittén och redovisats
i dess betänkande.

Sveriges grossistförbund uttalar sig för att paraplyer och parasoller, tillverkade
av papper på bambu- eller trästomme, upptages i en underrubrik
med samma tullsats som för pappersvaror i allmänhet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår beträffande rubriken i dess helhet en tull av 15 % av
värdet, dock minst ett belopp motsvarande i svenskt mynt 3 kronor per
styck.

Departementschefen

Med hänsyn till den nordiska samordningen förordar jag i enlighet med
samarbetsutskottets förslag för rubriken i dess helhet en tull av 15 % av
värdet, dock minst 3 kronor per styck, vilket för vissa prislägen kan innebära
någon förstärkning av tullskyddet i jämförelse med tulltaxekommitténs
förslag.

66.02. Promenadkäppar, piskor, ridspön m. m.

Nuvarande tullförhållanden

Promenadkäppar drager en tull av kr. 2: 70 per kg; piskor och ridspön
var tidigare belagda med en tull av kr. 1: 20 per kg, men genom 1955 års beslut
om särskild tullavgift har tullen ändrats till 8 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tullsats av 10 % av värdet, d. v. s. samma tullsats
som föreslagits för trä- och lädervaror i allmänhet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottets förslag överensstämmer på denna punkt med tulllaxekommitténs.

586

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Departementschefen

I enlighet med kommitténs och utskottets förslag förordar jag en tullsats
av 10 % av värdet.

66.03. Delar, beslag och tillbehör till paraplyer och andra varor, hänförliga
till nr 66.01—66.02

Nuvarande tullförhållanden

Tullen utgår för spröt med 50 öre per kg, för ställningar med 80 öre per
kg samt för skaft och kryckor med 25 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 10 % av värdet under framhållande av att
en differentiering av tullskyddet med hänsyn till artiklarnas relativt ringa
betydelse icke synts nödvändig.

Yttrande

Sveriges industriförbunds allmänna avdelning yrkar tullfrihet för spröt
och ställningar till paraplyer under åberopande av att någon tillverkning av
ifrågavarande artiklar numera icke förekommer inom landet. Skånes handelskammare
framför enahanda yrkande samt anser att tullfriheten bör utsträckas
att omfatta jämväl skaft och kryckor, vilka produkter säges icke
vara föremål för nämnvärd inhemsk tillverkning.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår i likhet med tulltaxekommittén en tull av 10 % av värdet
för rubriken i dess helhet.

Departementschefen

Jag finner icke skäl frångå tulltaxekommitténs och nordiska utskottets
samstämmiga förslag.

Kap. 67. Bearbetade fjädrar och dun samt varor av fjädrar eller dun;
konstgjorda blommor; varor av människohår; solfjädrar

67.01. Fjädrar, delar av fjädrar, dun samt varor därav
Nuvarande tullförhållanden

De viktigaste hit hänförliga varuslagen, nämligen prydnadsfjädrar, drager
en tull av 90 kronor per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 10 % av värdet, vilket ungefär motsvarar
importincidensen för de viktigaste varorna.

Kungl. Maj:ts proposition nr JO år 1958

587

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam ma; knad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

Kommitténs förslag ger icke anledning till c inran från min sida.

67.02. Konstgjorda blommor, blad och frukter
Nuvarande tullförhållanden

För besättning eller montering avsedda artiklar drager en tull av kr.
40:— per kg, för annat ändamål avsedda artiklar en tull av kr. 10: —
per kg.

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs förslag skall tullen för samtliga varor utgå med 15 %
av värdet.

Kommittén betecknar de nuvarande tullarna som höga (importincidenserna
uppgår till 20 å 30 %) och finner icke anledning skydda ifrågavarande
produktion med högre tull än som ungefär motsvarar normaltullsatsen
(13 å 15 %).

Yttranden

Blomsterfabriks AB jämte fem andra företag hemställer i gemensam skrivelse
om bibehållande av nuvarande tullsatser. Företagen i fråga uttrycker
farhågor för industrins framtid, därest kommitténs förslag sättes i kraft, och
betonar särskilt svårigheter till följd av östeuropeisk konkurrens, vilken
säges vara av ren dumpingkaraktär. — Skånes handelskammare anför i
stort sett liknande synpunkter och delar även industrins uppfattning om
skyddets höjd och utformning.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

Enligt min uppfattning föreligger icke anledning frångå tulltaxekommitténs
förslag.

67.03—67.04. Människohår och annat hår för perukmakeriarbeten samt färdiga
peruker och liknande artiklar

Nuvarande tullförhållanden

Hår för tillverkning av perukmakeriarbeten är tullfritt, medan färdiga
arbeten är belagda med en tull av 2 kronor per kg.

588

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår att tullfriheten utvidgas till att omfatta samtliga hithörande
artiklar.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

Jag biträder tulltaxekommitténs förslag.

67.0.5. Solfjädrar och delar därtill
Nuvarande tullförhållanden

Hit hänförliga artiklar är belagda med tullsatser av varierande storlek.
Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs uppfattning är en tullsats av 10 % av värdet lämplig
för rubriken i dess helhet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

Anledning till erinran mot kommitténs förslag torde icke föreligga.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

589

AVDELNING XIII

Varor av sten, gips, betong, asbest, glimmer eller liknande
material; keramiska produkter; glas och varor därav

Kap. 68. Varor av sten, gips, betong, asbest, glimmer
eller liknande material

68.01. Gatsten, kantsten och trottoarsten

68.02. Varor av naturlig monument- eller byggnadssten

68.03. Bearbetad skiffer och varor av skiffer
Nuvarande tullförhållanden

Arbeten huvudsakligen avsedda för prydnad är belagda med en tull av
1 krona per kg (för vikt över 5 kg per styck utgår tullen med 10 öre per kg),
takskiffer, flertalet artiklar för tekniskt bruk samt opolerade och oslipade
arbeten av mjuka stenarter (andra än skivor av marmor) med en tull av
1 öre per kg och polerade eller slipade arbeten av andra slag än förut nämnts
med en tull av 10 öre per kg (för vikt över 100 kg per styck utgår tullen
i regel med 4 öre per kg); övriga hit hänförliga varor är tullfria.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet för gatsten och andra till nr 68.01 hänförliga
varor ävensom för oslipade och opolerade artiklar under nr 68.02 och
68.03 samt en tull av 10 % av värdet för övriga varuslag.

Kommittén framhåller att importen av sten är obetydlig, att stenindustrin
i allmänhet torde åtnjuta ett avsevärt fraktskydd och att de svårigheter,
som industrin tidtals haft att kämpa med, icke i nämnvärd grad torde
ha berott på utländsk konkurrens på den svenska marknaden. Det ifrågasattes
huruvida tullskydd är erforderligt, men kommittén finner dock icke
tillräckliga skäl föreligga att allmänt avskaffa tullskyddet för artiklar, som
för närvarande är tullbelagda. Att bibehålla nuvarande tullsatser anser kommittén
dock icke böra ifrågakomma, då de synes innebära en föga rationell
avvägning av lullskyddet. Kommitténs förslag innebär en viss utjämning
av det nuvarande tullskyddet för varor av hårda och mjuka stenarter.

Ledamöterna Gustafsson och Wcsterlind reserverar sig mot kommitténs
förslag och påyrkar en tullsats av 5 % för de polerade eller slipade varuslagen
under framhållande av att ett tullskydd av denna storleksordning —
kompletterat med det fraktskydd som föreligger för det övervägande antalet
artiklar — torde få anses fullt betryggande.

590

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke rubrikerna
68.01 och 68.02; vid nr 68.03 överensstämmer utskottets förslag med tulltaxekommitténs
förslag.

Departementschefen

Jag biträder tulltaxekommitténs förslag, som i berörda delar överensstämmer
med nordiska utskottets.

68.04. Kvarnstenar, defibrörstenar, slipstenar, slipskivor och liknande artiklar Nuvarande

tullförhållanden

Artiklar av naturlig sten är i allmänhet fria från tull. För konstgjorda defibrörstenar
utgår tull med 1 öre per kg för konstgjorda kvarn- och kollergångsstenar
med 2 öre per kg, för diamantslipskivor med 15 öre per kg och
för andra konstgjorda slipstenar med 8 % av värdet (vid tiden för tulltaxekommitténs
arbete var de två sistnämnda varuslagen belagda med en tull av
25 öre per kg; nuvarande tullsatser har tillkommit, beträffande diamantslipskivor
som resultat av GATT-förhandlingar år 1956 och beträffande
andra konstgjorda slipskivor genom 1955 års beslut om särskild tullavgift).

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet för alla artiklar av naturlig sten, för konstgjorda
kvarn-, defibrör- och kollergångsstenar samt för diamantslipskivor
och en tull av 10 % av värdet för övriga varuslag.

Den föreslagna tullsatsen för konstgjorda slipskivor i allmänhet motiveras
av kommittén på följande sätt.

Tillgängligt utredningsmaterial ger knappast några säkra hållpunkter
för bedömande av konkurrensförhållandena på slipmaterialområdet. Importens
storlek torde sålunda i väsentlig mån ha varit beroende av den förda
licenspolitiken, och såväl import som produktion torde ha påverkats av en
lagerökning 1951—52. Tillverkningen inom landet domineras vidare av ett
enda företag, och mellan detta och importörerna föreligger en överenskommelse
av konkurrensbegränsande innebörd. Kommittén har emellertid icke
funnit sådana omständigheter föreligga att en mera väsentlig avvikelse från
ett mot normaltnllsatserna (ca 12 %) svarande tullskydd i och för sig kan
anses motiverad. Med hänsyn bl. a. till att tullen för närvarande ligger vid
en avsevärt lägre nivå har kommittén dock funnit sig böra stanna något under
normaltullsatserna. I överensstämmelse härmed föreslår kommittén beträffande
slipskivor i allmänhet en tullsats av 10 %.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind reserverar sig och föreslår beträffande
konstgjorda slipskivor i allmänhet en tull av 8 % av värdet med
följande motivering.

Till en början må erinras om att den inhemska industrin kunnat förskaffa
sig en stark position även med nuvarande låga tullsatser. Det må också
framhållas, att tullskyddet för ifrågavarande varuslag var jämförelsevis lågt

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

591

under mellankrigstiden. Produktionen domineras helt av ett enda företag.
Mellan detta och importörerna föreligger en överenskommelse av konkurrensbcgränsande
innebörd. Tilläggas må även, att det förefaller sannolikt,
att normaltullsatsen icke torde vara helt representativ för det importerade
materialet. Flera länder med en allmänt sett betydligt högre tullnivå än den,
som blir resultatet av kommitténs förslag, upprätthåller på detta område —
oaktat att de har en betydande inhemsk produktion — ett lägre tullskydd
än det av majoriteten föreslagna. Främsta orsaken härtill är sannolikt, att
man i länder med en utvecklad verkstads- och stålindustri funnit det vara
av stor betydelse, att tekniska förbättringar i fråga om slipmedel så snabbt
som möjligt kan komma den förbrukande industrin till godo såväl genom import
som därigenom att den inhemska industrin av konkurrens utifrån
tvingas att ligga väl framme i den tekniska utvecklingen. Dessa skäl synes
oss även bärande för frågans bedömning i Sverige. Uppgifterna om hotet
från utlandets sida mot den inhemska produktionen förefaller väsentligt
överdrivna. Prisbildningen i Sverige på in- och utländska slipmedel synes
även ge belägg härför. Om man å andra sidan tar hänsyn till betydelsen för
landet att äga en livskraftig slipmaterialindustri, finner vi en tullsats om
8 %, vilket innebär ungefär eu fördubbling av nuvarande tullbelastning på
importen, vara lämpligt avvägd.

Yttranden

Sveriges kemiska industrikonior åberopar en promemoria från AB Slipmaterial-Naxos
och understryker däri framfört yrkande om bifall till kommitténs
förslag. Promemorian ger vid handen bl. a. att bolaget icke anser sig
intaga en så stark och i fråga om den inhemska produktionen dominerande
ställning som göres gällande särskilt av reservanterna. Bolaget har visserligen
trots lågt tullskydd undergått en kraftig utveckling, men konkurrensen
har numera blivit en helt annan än under mellankrigstiden. Minst ett 20-tal utländska företag konkurrerar på den svenska marknaden. Inom landet
finns ytterligare fyra företag som tillverkar slipmaterial; dessa uppges tillsammans
ha ca 90 arbetare mot ca 290 hos bolaget. Alla konkurrentfabrikat
med undantag av två säges betinga lägre priser än bolagets noteringar.
Bolaget hävdar vidare att en i kommittébetänkandet omnämnd överenskommelse
med importörerna icke är konkurrensbegränsande i egentlig mening
och f. ö. kan upphöra vilken dag som helst. Att avtalet icke i praktiken har
någon betydelse anses framgå av att bolaget under de senaste fjorton åren
icke höjt sina priser på slipskivor mer än 18 %, trots att råvarorna stigit
med 65 % och arbetarlönerna med 160 %. Tullhöjningen år 1955 säges icke
heller ha medfört någon prishöjning från bolagets sida. Vad beträffar reservanternas
uttalanden angående tullförhållandena i utlandet anförcs i
promemorian att man icke kunnat finna mer än två industriländer med en
allmänt sett betydligt högre tullnivå som på slipskivor har lägre tull än
10 %, nämligen Västtyskland och Belgien. Vad det förstnämnda landet beträffar
uppges detta i stället ha haft kraftiga importrestriktioner, och bolaget
anser det vara just detta starka skydd som gjort det möjligt för den
tyska slipmaterialindustrin att växa sig så stark att den i dag kan nöja sig
med ett tullskydd av 5 % av värdet. I fråga om Belgien anses den inhemska

592

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

industrin föra en tynande tillvaro, då den icke kunnat tillkämpa sig en sådan
andel av marknaden att den kunnat följa med i utvecklingen.

Sveriges grossistförbund hävdar i sitt yttrande att importpriserna i fråga
om österrikiska och engelska varor ligger 5—10 % och i fråga om amerikanska
varor ca 30 % högre än motsvarande inhemska. Att relativt stor import
likväl förekommer beror enligt förbundet dels på att den svenska industrin
icke förmår täcka landets behov, dels på att de importerade varorna
är av helt annat slag vad beträffar kvalitet än de inhemska. Man understryker
i detta sammanhang vad reservanterna anfört om betydelsen av att tekniska
förbättringar i fråga om slipmedel så snabbt som möjligt kommer den
förbrukande industrin till godo. Förbundet framhåller att den år 1955 införda
tullsatsen innebär ett återställande av tullnivån före kriget, vilket sällan
är fallet med kommitténs förslag, och ifrågasätter, huruvida icke den
från handelns sida hos tulltaxekommittén påyrkade tullsatsen 7 % av värdet
vore ett mera lämpligt avvägt tullskydd. — Vissa andra remissinstanser har
i sina yttranden refererat eller eljest bragt till kännedom liknande synpunkter
från importörhåll.

Sveriges verktygsmaskinaffärers förening förordar såsom i annat sammanhang
närmare kommer att utvecklas tullfrihet för slipskivor liksom för andra
verktyg till verktygsmaskiner.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa överensstämmer med tulltaxekommitténs
förslag utom beträffande kvarn-, defibrör- och kollergångsstenar
av annat material än naturlig sten, vilka i det nordiska förslaget upptagits
med en tull av 5 % av värdet i stället för med tullfrihet.

Departementschefen

Tulltaxekommitténs och nordiska utskottets förslag skiljer sig endast i
fråga om kvarn-, defibrör- och kollergångsstenar av annat material än naturlig
sten. Den nuvarande tullen för dessa varuslag motsvarar endast omkring
1 % av värdet och torde sakna betydelse ur skyddssynpunkt. Med
hänsyn därtill finner jag övervägande skäl tala för att varorna, i avvaktan
på prövning av frågan om en nordisk marknad, i enlighet med kommitténs
förslag upptages med tullfrihet. I fråga om övriga hithörande varuslag finner
jag icke skäl frångå kommitténs och utskottets samstämmiga förslag.

68.05. Brynstenar, polerstenar och andra dylika handverktyg
Nuvarande tullförhållanden

Artiklar av naturlig sten samt trippelsten och wienerpimsten är tullfria;
brynen av trä med beläggning av slipmedel drager en tull av 10 öre per kg,
medan övriga varuslag är belagda med en tull av 8 % av värdet (vid tiden
för tulltaxekommitténs arbete var sistnämnda varuslag belagda med en tull
av 25 öre per kg; nuvarande tullsats har införts genom 1955 års beslut om
särskild tullavgift).

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

593

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår bibehållen tullfrihet för artiklar av naturlig sten samt
trippelsten och wienerpimsten och finner sig beträffande andra varuslag
kunna stanna vid en något lägre tullsats än vid nr 68.04 och föreslår här en
tull av 8 % av värdet.

Yttranden

Vad som anförts av vissa remissinstanser under nr 68.04 gäller i tillämpliga
delar även denna rubrik.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till nordisk tulltaxa upptager tullfrihet för artiklar av naturlig
sten samt en tull av 5 % av värdet för övriga artiklar.

Departementschefen

Jag finner icke skäl att i detta sammanhang frångå tulltaxekommitténs
förslag om bibehållande av gällande tullfrihet icke blott för varor av naturlig
sten utan även för trippelsten och wienerpimsten. Beträffande övriga
varuslag förordar jag med hänsyn till den nordiska samordningen att tullen
i enlighet med samarbetsutskottets förslag upptages till 5 % av värdet.

68.06. Slipduk, slippapper och liknande artiklar
Nuvarande tullförhållanden

Numera utgår för slipduk en tull av 8 % och för slippapper en tull av 5 %
av värdet (vid tiden för tulltaxekommitténs arbete utgick tull med 35 resp.
10 öre per kg; nuvarande tullsatser har införts genom 1955 års beslut om
särskild tullavgift).

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 10 % av värdet för slipduk och andra hithörande
artiklar med undantag av slippapper och eu tull av 5 % av värdet
för sistnämnda varuslag samt anför till stöd härför följande.

När det gäller slipduk har kommittén, som i överensstämmelse med vad
tidigare (under nr 68.04) sagts funnit sig böra stanna något under normallullsatsen,
ansett tullen böra fastställas till 10 % av värdet, d. v. s. samma
tullsats som föreslagits för slipskivor i allmänhet. Slippapper företer en avsevärt
lägre normaltullsats än slipduk, bl. a. på grund av att tillverkningen
icke belastas av höjda textiltullar, och tullen är i GATT bunden vid 5 %;
enligt kommitténs uppfattning föreligger icke tillräckliga skäl att bryta
denna bindning.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind föreslår med hänvisning till sin
reservation under nr 68.04 en tull av 8 % för slipduk.

38 llihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 90

594

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Yttranden

Vad som av vissa remissinstanser anförts under nr 68.04 gäller i tillämpliga
delar även denna rubrik. Sveriges grossistförbunds yrkande avser här
en tull av 7 % för slipduk och 3 % för slippapper; förbundet framhåller särskilt
beträffande slippapper att importvaran endast utgöres av vissa specialartiklar.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till nordisk tulltaxa upptager en tull av 6 % för slippapper och
10 % för slipduk.

Departementschefen

I fråga om slipduk och därmed jämställda artiklar finner jag icke skäl
frångå tulltaxekommitténs och nordiska utskottets samstämmiga förslag.
Beträffande slippapper förordar jag med hänsyn till föreliggande GATTbindning
tulltaxekommitténs förslag i avvaktan på prövning av frågan om
en nordisk marknad.

68.07. Slaggull, stenull och liknande mineralull, expanderad vermikulit m. fl.
isolerande produkter

Nuvarande tullförhållanden

För slaggull, stenull och liknande mineralull utgår tull med 15 % av värdet
enligt tulltaxans slumprubrik; vermikulit och isolermassa är tullfria,
under det att varor av isolermassa drager en tull av 4 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 8 % av värdet för slaggull, stenull och liknande
mineralull samt varor därav och tullfrihet för övriga varuslag.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet upptager i sitt förslag till nordisk tulltaxa en tull av 8 % för
rubriken i dess helhet.

Departementschefen

Vad angår slaggull, stenull och liknande mineralull samt varor därav biträder
jag kommitténs och utskottets samstämmiga förslag om en tull av
8 % av värdet; i fråga om övriga artiklar förordar jag med hänsyn bl. a.
till föreliggande GATT-bindningar kommitténs förslag om tullfrihet.

68.08. Varor av naturasfalt eller liknande material
Nuvarande tullförhållanden

Hit hänförliga varor är belagda med en tull av kr. 1; 25 per 100 kg.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

595

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet vid denna rubrik under framhållande bl. a.
av att någon nämnvärd tillverkning av hithörande varor icke torde förekomma
inom landet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottets förslag till nordisk tulltaxa upptager en tullsats av 8 % av värdet
för detta varuslag.

Departementschefen

För de varor som förekommer till import är den nuvarande tullen mycket
obetydlig. Med hänsyn därtill förordar jag, i avvaktan på prövning av
frågan om en nordisk marknad, att rubriken i enlighet med kommitténs
förslag upptages med tullfrihet.

68.09. Plattor, block och liknande varor av vegetabiliska fibrer agglomererade
med mineraliskt ämne som bindemedel

Nuvarande tullförhållanden

Tull för här ifrågavarande artiklar utgår med 15 % av värdet enligt tulltaxans
slumprubrik.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår i likhet med vad fallet är beträffande slaggull o. d.
under nr 68.07 en tull av 8 % av värdet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Även nordiska ekonomiska utskottets förslag upptager en tull av 8 % av
värdet vid denna rubrik.

Departementschefen

Jag finner icke anledning frångå tulltaxekommitténs och nordiska utskottets
samstämmiga förslag.

68.10. Varor av gips eller av blandningar på basis av gips
Nuvarande tullförhållanden

Formar för industriella ändamål är tullfria; för prydnadsartiklar utgår
tull med 1 krona per kg (för vikt över 5 kg per styck utgår tullen med 10
öre per kg), för byggnadsplattor med 2 öre per kg och för övriga artiklar
med 20 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs förslag skall alla hithörande varor beläggas med en
tull av 8 % av värdet.

596

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk marknad upptager hithörande varuslag
med en tull av 8 % av värdet.

Departementschefen

Kommitténs och utskottets samstämmiga förslag föranleder icke någon
erinran från min sida.

68.11. Varor av betong eller konstgjord sten m. m.

Nuvarande tullförhållanden

Prydnadsartildar drager en tull av 1 krona per kg (för vikt över 5 kg
per styck utgår tullen dock med 10 öre per kg); i övrigt utgår tull med BO
öre — 2 kronor 50 öre för 100 kg, dock med undantag för varor av gasbetong,
för vilka den tidigare utgående tullen avskaffats år 1957.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet för hela rubriken. Till stöd härför framhålles
att den inhemska produktionen bl. a. på grund av transportkostnaderna
i stort sett torde sakna utländsk konkurrens och att den svenska industrin
synes ha nått en sådan utveckling att den är mycket konkurrenskraftig.
Att cement är tullbelagd anser kommittén i detta sammanhang ha mera
teoretisk än praktisk betydelse.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår en tull av 5 % av värdet för varor av armerad betong
och tullfrihet för övriga varuslag.

Departementschefen

Nordiska utskottets förslag om tull för varor av armerad betong torde
sammanhänga med speciella förhållanden som icke gäller vårt land; med
hänsyn därtill finner jag icke skäl att i detta sammanhang frångå tulltaxekommitténs
förslag om tullfrihet för hela rubriken.

68.12. Varor av asbestbetong eller annan fiberbetong
Nuvarande tullförhållanden

Plattor med en tjocklek av högst 3 cm drager en tull av kr. 1: 25 per
100 kg och övriga varor en tull av kr. 0: 80 per 100 kg.

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs förslag skall tullen för samtliga varuslag utgå med
kr. 1: 25 för 100 kg.

Kommittén konstaterar i fråga om plattor, att utlandets konkurrensmöjligheter
är avsevärt större än då det gäller vanliga betongarbeten, vilket yttrar
sig däri att en betydande import av varor av asbestbetong förekommer.

597

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Kommittén finner därför icke såsom vid föregående rubrik skäl föreligga
att avskaffa tullen, men är å andra sidan icke heller övertygad om angelägenheten
av en från industrins sida påyrkad tullhöjning. Att bryta den i
GATT gjorda tullbindningen (kr. 1: 25 för 100 kg, alternativt 5 % av värdet)
torde sålunda icke böra ifrågakomma. Kommittén finner övervägande
skäl tala för bibehållande av nuvarande vikttull; den anses böra gälla icke
blott för plattor utan även för andra hithörande arbeten.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa upptager vid denna rubrik en
tullsats av 8 % av värdet.

Departementschefen

Med hänsyn till föreliggande GATT-bindning förordar jag att tullen tills
vidare upptages i enlighet med tulltaxekommitténs förslag.

68.13. Bearbetad asbest och varor av asbest
Nuvarande tullförhållanden

Packningar och tätningar drager en tull av 25 öre per kg, medan övriga
varuslag är fria från tull.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet för hela rubriken under framhållande av
att inhemsk tillverkning av hithörande varuslag förekommer endast i obetydlig
omfattning.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår tullfrihet för bearbetad asbest, garn, väv och papp samt
en tull av 8 % för övriga varuslag.

Departementschefen

I avvaktan på prövning av frågan om en nordisk marknad förordar jag
tulltaxekommitténs förslag.

68.14. Bromsband, kopplingsbelägg och dylika friktionselement
Nuvarande tullförhållanden

Tullen utgår för bromsband med 25 öre per kg och för kopplingsbelägg
med 10 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 5 % av värdet för hela rubriken och anför
till stöd härför följande.

Tillverkningen av här ifrågavarande artiklar torde, icke minst ur beredskapssynpunkt,
få anses vara en för vårt land värdefull industri, och den
synes i tekniskt avseende stå på hög nivå. Även om importstatistiken icke

598

Kangl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

tyder på någon skärpning av den utländska konkurrensen, förefaller det som
om det nuvarande tullskyddet skulle vara alltför lågt för att i längden skydda
industrin. Tillverkningen utgör emellertid endast en mindre del av förbrukningen,
och även om den i enlighet med industrins uppgift skulle kunna
fördubblas, skulle likväl en stor del av behovet komma att täckas genom
import. Att märka är vidare att tullen för bromsband i GATT är bunden vid
5 %. Under för handen varande omständigheter har kommittén icke funnit
tillräckliga skäl föreligga att bryta den i GATT föreliggande bindningen. I
den mån det särskilt av beredskapsskäl kan finnas påkallat att lämna tillverkningen
ytterligare stöd, torde detta lämpligen böra ske genom beställningar
från militära och andra statliga myndigheter.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa upptager en tullsats av 10 %
av värdet vid denna rubrik.

Departementschefen

Med hänsyn till den nordiska samordningen förordar jag att tullen på
andra hithörande varor än bromsband i enlighet med samarbetsutskottets
förslag upptages till 10 % av värdet; i fråga om bromsband biträder jag med
hänsyn bl. a. till föreliggande GATT-bindning tulltaxekommitténs förslag
om en tull av 5 % av värdet.

68.15. Bearbetad glimmer och varor av glimmer
Nuvarande tullförhållanden

Till denna rubrik hänförliga varuslag är enligt gällande tulltaxa fria från
tull.

Tulltaxekommittén

Kommittén ifrågasätter icke någon ändring av gällande tullfrihet.
Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa upptager en tull av 6 % av värdet
vid denna rubrik.

Departementschefen »

I avvaktan på prövning av frågan om en nordisk marknad ansluter jag
mig till tulltaxekommitténs förslag att bibehålla den nuvarande tullfriheten.

68.16. Varor av mineraliska ämnen, ej hänförliga till annat nummer
Nuvarande tullförhållanden

För kolpackningar nedsattes tullen vid GATT-förhandlingarna år 1955
från 10 till 5 % av värdet; för övriga varuslag utgör tullen 15 % av värdet
enligt tulltaxans slumprubrik.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

599

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet under framhållande av att någon inhemsk
produktion av beskaffenhet att påkalla tullskydd knappast torde föreligga
på detta område.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår i likhet med tulltaxekommittén tullfrihet för hit hänförliga
varuslag.

Departementschefen

Jag finner icke anledning till erinran mot tulltaxekommitténs och nordiska
utskottets samstämmiga förslag.

Kap. 69. Keramiska produkter

69.01. Värmeisolerande produkter av kiselgur o. d. material

69.02. Eldfast tegel och liknande konstruktionsmaterial

69.03. Andra eldfasta varor, såsom retorter, deglar och mufflar
Nuvarande tullförhållanden

Här avsedda produkter är i regel belagda med vikttullar varierande mellan
10 och 30 öre per 100 kg.

Tulltaxeko mmittén

Kommittén föreslår tullfrihet för produkter hänförliga till nr 69.01 och
69.03; i fråga om nr 69.02 föreslår kommittén tullfrihet för magnesittegel
och en tull av 5 % av värdet för övriga varuslag.

Förslagen om tullfrihet sammanhänger med att varorna i fråga enligt
kommitténs uppfattning endast i obetydlig omfattning är föremål för inhemsk
tillverkning.

Beträffande andra till nr 69.02 hänförliga varuslag än magnesittegel framhåller
kommittén, med anledning av vissa uttalanden från industrins sida,
att det knappast förefaller som om industrins ställning på hemmamarknaden
skulle vara allvarligare hotad. Enligt kommitténs uppfattning kan dock
en viss höjning av tullen vara befogad, då därigenom skapas en viss buffert
mot tillfälliga störningar. Med hänsyn bl. a. till det icke obetydliga skydd i
form av frakter in. m. som industrin åtnjuter finner kommittén en tullsats
av 5 % av värdet vara för ändamålet tillräcklig.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind reserverar sig mot kommitténs
förslag beträffande nr 69.02; enär nu utgående tullsats saknar betydelse
och det oaktat import endast synes förekomma då den svenska produktionen
är otillräcklig eller då mera speciella kvaliteter kräves, beträffande vilka
pris- och tullfrågan är av underordnad betydelse, föreslår de tullfrihet
för hela denna position.

600

Kungi. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Yttranden

Beträffande eldfast tegel (nr 69.02) föreligger följande remissyttranden.

Statens priskontrollnämnd samt Sveriges grossistförbund delar de av reservanterna
framförda synpunkterna.

Sveriges kemiska industrikontor påyrkar en tull av 8 % av värdet för
annat eldfast tegel än magnesittegel. Enligt kemikontorets uppfattning har
kommittén på detta område uppställt betydligt skarpare krav på konkurrens
från utlandets sida än för flertalet andra varor. Kemikontoret framhåller
att de utländska leverantörerna för varje år vinner insteg på den
svenska marknaden, samtidigt som de undantränger den svenska industrin
från dess traditionella exportmarknader. Den omfattande importen av dylikt
tegel har sin orsak i en kraftig utbyggnad av den utländska produktionskapaciteten
och är icke en följd av otillräcklig produktion inom landet eller
begränsning i sortiment. Kemikontoret anser en tullsats av normaltullens
storlek (av kommittén uppgiven till 10 å 15 % av värdet) motiverad, men
med hänsyn till förefintligheten av ett visst fraktskydd, hemställes endast
att tullen icke sättes lägre än 8 % av värdet. — Skånes handelskammare anför
liknande synpunktér men föreslår tillämpning av normaltullen.

Vad angår andra eldfasta varor (nr 69.03) påyrkar Sveriges kemiska
industrikontor en tull av 8 % av värdet med undantag för deglar
och retorter samt produkter av magnesit. Kemikontoret framhåller att dessa
artiklar i motsats till vad som angives i betänkandet är föremål för inhemsk
tillverkning i betydande skala; den sammanlagda kvantiteten motsvarar 20
å 25 % av hela den inhemska tillverkningen av eldfast tegel. Konkurrenssituationen
är densamma vid båda numren, varför industrin yrkar samma
tullskydd för de artiklar, som är föremål för inhemsk tillverkning. Denna
tullsättning skulle innebära en brytning av gällande GATT-bindning för
mufflar, men då importen av mufflar är tämligen obetydlig kan detta enligt
kemikontorets uppfattning icke beräknas medföra några allvarligare
olägenheter.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottets förslag sammanfaller med tulltaxekommitténs i vad gäller nr
69.01 och 69.02; vid nr 69.03 föreslås tullfrihet för artiklar av magnesit
ävensom för deglar och retorter, oavsett materialet, och en tull av 5 % av
värdet för övriga varuslag.

Departementschefen

I fråga om nr 69.01 och 69.02 finner jag icke skäl frångå tulltaxekommitténs
och nordiska utskottets samstämmiga förslag. Vad beträffar nr
69.03 förordar jag i avvaktan på prövning av frågan om en nordisk marknad
tulltaxekommitténs förslag.

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

601

69.04. Murtegel

69.05. Takpannor och andra varor för byggnadsändamål

69.06. Rör och rännor
Nuvarande tullförhållanden

För vanligt murtegel utgår tull med 10 öre per 100 kg, för annat murtegel
med 30 öre per 100 kg, för syrafast tegel med 25 öre per 100 kg, för oglaserat
taktegel med 30 öre per 100 kg, för glaserat taktegel med 1 krona per
100 kg samt för rör med 75 öre per 100 kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 5 % av värdet för murtegel och rör av syrafast
material under nr 69.04 och 69.06, tullfrihet för murtegel och rör av annat
material under samma nummer samt en tull av 5 % av värdet för takpannor
och andra i nr 69.05 upptagna artiklar.

Förslaget om tull på murtegel och rör av syrafast material anknyter till
det under nr 69.02 framlagda förslaget om tull på liknande varor av eldfast
material.

Beträffande murtegel och rör av annat än syrafast material saknas enligt
kommitténs bedömning praktiskt taget konkurrens, och möjligheten av att
den framdeles skulle kunna bli av nämnvärd betydelse anses icke vara så
stor att den motiverar ett tullskydd för nämnda produkter.

Takpannor anses av kommittén utgöra den del av tegelområdet där utländsk
konkurrens har vissa möjligheter att göra sig gällande. Kommittén
finner därför icke lika starka skäl för ett avskaffande av tullen som när det
gäller murtegel utan anser tullskydd böra bibehållas. Tullen har ansetts böra
sättas till samma belopp som för eldfast tegel.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind reserverar sig mot kommitténs
förslag beträffande varor av syrafast material samt taktegel och föreslår
tullfrihet för dessa varuslag. I fråga om de syrafasta produkterna hänvisar
de till sin reservation under nr 69.02 rörande eldfast tegel, och i fråga om
takpannor anser de att konkurrensläget är ungefär detsamma som för vanligt
tegel.

Yttranden

I fråga om murtegel och rör av syrafast material påyrkar
Sveriges kemiska industrikontor en tull av 8 % av värdet under åberopande
av samma skäl som beträffande eldfast tegel (jfr nr 69.02). Däremot
ansluter sig statens priskontrollnämnd och Sveriges grossistförbund
liksom i fråga om det eldfasta teglet till reservanternas krav på tullfrihet.

Beträffande murtegel och rör av annat material yrkar
Sveriges tegclindustriförening att den nuvarande tullen, omräknad till värdetull,
måtte bibehållas för fasadtegel och dräneringsrör. Importen av fasadtegel
är enligt föreningen icke oväsentlig, och en avsevärd ökning av den
tidigare obetydliga importen av dräneringsrör har ägt rum. Vid tullfrihet

602

Kangl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

kan importen, framhåller föreningen, få sådan omfattning att den blir störande
för den svenska produktionen.

Vad angår takpannor och andra till nr 69.05 hänförliga varor ansluter
sig statens priskontrollnämnd och Sveriges grossistförbund till reservanternas
förslag om tullfrihet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottets förslag sammanfaller i vad avser här behandlade positioner
med det av tulltaxekommittén framlagda förslaget.

Departementschefen

Jag finner icke skäl frångå tulltaxekommitténs och nordiska utskottets
samstämmiga förslag.

69.07—69.08. Golv-, vägg- och andra beklädnadsplattor, oglaserade eller glaserade Nuvarande

tullförhållanden

Tullen utgår för oglaserade plattor av 3 cm tjocklek eller däröver med
0,35 eller 1 öre per kg, för oglaserade plattor av mindre tjocklek med 5 eller
16 öre per kg, för glaserade plattor av 9 mm tjocklek eller däröver med 10
eller 16 öre per kg och för glaserade plattor av mindre tjocklek med 18 eller
28 öre per kg; de lägre tullsatserna avser enfärgade och de högre flerfärgade
plattor.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet för oglaserade plattor av minst 3 cm tjocklek,
en tull av 10 % av värdet för oglaserade plattor av mindre tjocklek och
en tull av 15 % av värdet för glaserade plattor.

Vad beträffar de tjockare oglaserade plattorna framhåller kommittén att
den nuvarande tullen är mycket obetydlig men att trots detta någon import
praktiskt taget icke förekommer. Kommittén finner konkurrensförhållandena
vara ungefär desamma som för vanligt tegel och anser att plattor av denna
dimension i likhet med nämnda varuslag bör kunna göras fria från tull.

I fråga om de tunnare oglaserade plattorna förekommer icke heller någon
nämnvärd import, men detta förhållande kan, anför kommittén, i viss
mån bero på tullen, vilken betecknas såsom relativt hög (redovisad importincidens
15 å 30 %). Kommittén finner en nedsättning av densamma motiverad
och anser sig med hänsyn bl. a. till frakt- och emballageförhållanden
böra stanna vid den förut nämnda siffran 10 % av värdet.

Beträffande glaserade plattor uttalar kommittén att man tidigare som
skäl för ett högt tullskydd kunnat anföra att industrin befann sig i en uppbyggnadsperiod
men att industrin numera torde vara väl utbyggd och rationaliserad
samt fullt konkurrensduglig gentemot utländska tillverkare. På
den svenska marknaden intager den en dominerande ställning, även om
denna icke är fullt så utpräglad som beträffande de oglaserade plattorna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

603

Kommittén anser icke anledning föreligga att överskrida norinaltullsatsen
é 13 %) i vidare mån än att en jämkning synts lämpligen böra ske till samma
belopp som föreslås för bords-, hushålls- och toalettartiklar m. m. av
porslin.

Två av kommitténs ledamöter har avgivit reservation mot kommitténs
förslag beträffande glaserade plattor. Herr Hansson föreslår sålunda en mot
normaltullsatsen svarande tull av 13 % av värdet under framhållande av
den svenska industrins dominerande ställning samt de höga frakt- och emballagekostnaderna.
Herr Westerlind anser den svenska produktionen vara
så väl utbyggd och konsoliderad att ett tullskydd av 12 % bör vara tillräckligt.

Yttranden

Sveriges kemiska industrikontor motsätter sig icke tullfriheten för de
tjockare oglaserade plattorna, men en förutsättning härför är att tullen för
de tunnare oglaserade plattorna sättes till 15 % av värdet, kombinerad med
en minimitull av 5 öre per kg; för de glaserade plattorna yrkas att den av
kommittén föreslagna 15 % tullen kombineras med minimitullar av 10 öre
per kg för tjockare och 18 öre per kg för tunnare plattor.

Kemikontoret framhåller inledningsvis riskerna för dumping på detta
område. För att få bidrag till de fasta kostnaderna ter det sig motiverat för
en producent att placera marginalproduktionen på exportmarknaden till låga
priser.

Beträffande de tunnare oglaserade plattorna påpekar kemikontoret att
importen åren 1952—1955 stigit från 800 till 3 200 ton, medan produktionen
trots att erforderlig kapacitet finnes var lika stor år 1954 som 1952.
Importpriserna fob för vissa oglaserade plattor från ett östeuropeiskt land
uppges understiga de rörliga kostnaderna hos svenska tillverkare. Kontoret
framhåller vidare med anledning av vissa uttalanden från handelns
sida (s. 518 i kommitténs betänkande) att de vanligast förekommande
plattorna till format, utseende och användning är identiska från de båda
svenska tillverkarna och att några marknadsreglerande överenskommelser
icke förefinnes. Emballage- och fraktskyddet spelar enligt kemikontorets
åsikt icke en sådan roll att det motiverar en sänkning av tullskyddet. Värdetullen
bör därför motsvara nuvarande importincidens för de vanligaste
(enfärgade) plattorna, vilken beräknats till 15 %; kombinationen med minimitull
efter vikten anses oundgängligen nödvändig som skydd mot dumping.

Vad åter angår de glaserade plattorna framhåller kemikontoret att den
inhemska produktionskapaciteten byggts ut efter år 1952. Tillverkningen
har dock icke ökat i samma takt, och orsaken härtill är att finna i importens
utveckling. Från år 1952 till 1955 har denna stigit från 1 300 till 3 500 ton.
Denna utveckling kan väntas fortgå, i synnerhet om tulltaxekommitténs
förslag genomföres. I och för sig inger enligt industrins uppfattning en värdetull
av 15 % icke allvarliga farhågor, om det gäller import till normala

604

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

priser. Emellertid är importen av dumpingbetonad karaktär, varvid nämnda
tullsats är otillräcklig. För att möta denna import kräver industrin, att
värdetullen kompletteras med nuvarande vikttullar för enfärgade plattor,
d. v. s. 10 öre per kg för plattor med en tjocklek av 9 mm eller däröver och
18 öre per kg för tunnare plattor.

Skånes handelskammare framför liknande synpunkter och enahanda yrkanden
som Sveriges kemiska industrikontor.

Sveriges grossistförbund finner den föreslagna tullsatsen 10 % för de
tunnare oglaserade plattorna med hänsyn till konkurrensförhållandena vara
mer än tillräcklig. Beträffande de glaserade plattorna anser förbundet en
tullsats om 12 % lämpligt avvägd. Förbundet kan icke finna att skillnaden
i tullskyddsbehov tillnärmelsevis skulle motivera en differens av 5 % mellan
oglaserade och glaserade plattor, även om hänsyn tages till det förhållandet,
att fraktskyddet för glaserade plattor sannolikt är något större än
för oglaserade. Kommitténs normaltullsatsberäkningar ger vidare vid handen,
att ett ungefär lika stort tullskydd skulle vara motiverat för båda slagen
av plattor. Under alla förhållanden bör därför enligt förbundets uppfattning
en tullsats om 12 % vara tillräcklig för de glaserade plattorna.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till nordisk tulltaxa upptager en tull av 5 % av värdet för oglaserade
plattor med en tjocklek av mer än 3 cm, 10 % av värdet för oglaserade
plattor av mindre tjocklek och 15 % av värdet för glaserade plattor.

Departementschefen

I fråga om glaserade plattor samt tunnare oglaserade plattor biträder jag
tulltaxekommitténs och nordiska utskottets samstämmiga förslag. Vad beträffar
tjockare oglaserade plattor finner jag med hänsyn bl. a. till att den
nuvarande tullen är mycket obetydlig övervägande skäl tala för att varorna
tills vidare i enlighet med kommitténs förslag upptages med tullfrihet.

69.09. Apparater och andra artiklar för kemiskt eller annat tekniskt bruk
m. fl. artiklar

Nuvarande tullförhållanden

Artiklar för tekniskt bruk är belagda med en tull av 1 krona 75 öre per
100 kg, hoar m. fl. artiklar för lantbruket med en tull av 75 öre per 100 kg
samt övriga varor med tullar av varierande storlek.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 5 % av värdet för varor av syrafast stengods
och tullfrihet för varor av annat material. Endast de förstnämnda anses
vara föremål för nämnvärd inhemsk produktion, och tullsatsen upptages
till samma belopp som för andra artiklar av syrafast material.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

605

Y ttrande

Sveriges kemiska industrikontor yrkar att den tullbelagda rubriken upptages
med 8 % av värdet eller samma tull som yrkas för eldfast eller syrafast
tegel.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

Jag finner ej skäl frångå tulltaxekommitténs förslag.

69.10. Diskhoar, tvättställ, bidéer, klosettskålar, badkar och dylika sanitetsartiklar Nuvarande

tullförhållanden

Hit hänförliga artiklar av porslin drager en tull av 10 öre per kg, under
det att artiklar av grövre material (»fire clay») är belagda med en tull av
3 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs förslag skall tullen utgå med 10 % av värdet för rubriken
i dess helhet.

Kommittén framhåller att den svenska industrin under och efter kriget
arbetat sig upp till en mycket stark ställning, och detta har skett trots att
tullskyddet enligt gällande tulltaxa får anses vara lågt (redovisad importincidens
för varor av porslin ca 5 %). Man kan emellertid icke härav draga
alltför vittgående slutsatser angående den svenska industrins konkurrensmöjligheter
i fortsättningen. Kommittén anser det vara motiverat med ett
tullskydd som mera ansluter sig till vad som gäller för industrin i allmänhet.
Att därför tillgripa en så hög tullsats som normaltullsatsen (ca 14 %)
synes dock knappast vara befogat, bl. a. med hänsyn till att industrin torde
ha ett visst skydd jämväl i andra förhållanden än tullen. Enligt kommitténs
uppfattning får en tull av den föreslagna storleken anses vara för ändamålet
fullt tillräcklig. Nämnda tullsats bör tillämpas även för sanitetsartiklar av
annat keramiskt material än porslin (»fire clay»); med hänsyn till att importen
av detta varuslag är obetydlig torde det icke möta någon större svårighet
att frigöra sig från den GATT-bindning som här föreligger.

Yttranden

Sveriges kemiska industrikontor förklarar att industrin med tvekan kan
acceptera den av en enhällig tulltaxekommitté föreslagna tullsatsen.

Sveriges grossist förbund hemställer att den nuvarande tullen bibehålies,
under framhållande bl. a. av angelägenheten av att den traditionella importen
från Finland icke hindras.

606

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Wärtsilä-koncernen AB Arabia, Helsingfors, säger sig med oro ha tagit
del av tulltaxekommitténs förslag. Efter att ha redogjort för sina insatser
för tillverkning av högklassigt sanitetsporslin och introduktion av detta på
den svenska marknaden framhåller bolaget bl. a. att den nu föreslagna tullhöjningen
beräknas medföra en kraftig reduktion i försäljningen av det
finska sanitetsporslinet. Ett upprätthållande av nuvarande distributions- och
servicenät kan därigenom bli omöjligt. Vidare påpekas den inverkan på
handelsutbytet mellan de båda länderna, som en begränsning i den traditionella
finska exporten skulle innebära.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

Enligt min uppfattning finnes icke anledning frångå tulltaxekommitténs
enhälliga förslag. Såsom framgår av vad förut anförts kräver förslagets genomförande
i vad avser varor av s. k. fire clay ändring i GATT-avtalet.

69.11. Bords-, hushålls- och toalettartiklar av porslin

69.12. Bords-, hushålls- och toalettartiklar av andra keramiska material

69.13. Statyetter och andra prydnadsföremål
Nuvarande tullförhållanden

Bordsartiklar etc. av porslin drager en tull av 45 eller 75 öre per kg, dylika
varor av andra keramiska material en tull av 20 eller 25 öre per kg (de
lägre beloppen avser enfärgade, de högre flerfärgade artiklar): prydnadsföremål
av porslin är belagda med en tull av 60 öre per kg, dylika föremål
av andra keramiska material med en tull av 30 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs förslag skall hithörande varuslag beläggas med en
enhetlig tull av 15 % av värdet.

Kommittén framhåller att den svenska porslinstillverkningen kunnat väl
hävda sig i konkurrensen, och detta trots att tullskyddet numera genomsnittligt
sett icke kan anses vara högt (i betänkandet redovisas incidenser
om 1—14 %). Förhållandet torde sammanhänga med att den svenska industrin
är högt rationaliserad och i detta hänseende snarast torde ligga före
sina utländska medtävlare. Konkurrensen från dessa är dock såvitt kommittén
kunnat bedöma stark och delvis av dumpingbetonad karaktär. Rationaliseringen
har vidare medfört relativt stora fasta kostnader, varför industrin
är känslig för variationer i produktionsvolymen. Den omständigheten
att industrin hittills kunnat hålla sin ställning med ett tullskydd av nuvarande
storlek anses därför icke motivera en avvikelse från normalnivån
(13 ä 15 %), utan kommittén finner sig böra förorda en tullsats av unge -

607

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

lär denna storlek. Däremot har kommittén icke funnit skäl föreligga att
överskrida denna nivå.

Beträffande frågan om vikt- eller värdetullar vid dessa positioner anför
kommittén följande.

Artiklar av keramiskt material utgör med hänsyn till varornas mycket
varierande priser och manufaktureringskostnader ett område där tekniskt
sett starka skäl talar för användningen av värdetull. Detta yttrar sig bl. a.
däri att stora vanskligheter föreligger när det gäller att bedöma vilka vikttullar
som skulle motsvara den förut angivna nivån 15 % av värdet. Tilllämpning
av vikttull innebär en relativt sett högre tull för billigare artiklar.
Även om en effekt av detta slag under vissa förhållanden, t. ex. vid import
av dumpingbetonad karaktär, kan vara berättigad, är emellertid ökningen
av skyddseffekten så ringa, att den icke motiverar de olägenheter i andra
avseenden, som tillämpningen av en vikttull på detta område skulle innebära.
Kommittén har av skäl som här i korthet antytts funnit tullskyddet
på förevarande område liksom på flertalet andra industriområden böra ges
formen av en värdetull. Framhållas må att det oavsett vilket alternativ man
väljer blir nödvändigt med vissa ändringar i GATT men att dessa vid övergång
till värdetull endast berör ett relativt obetydligt varuslag. Detta alternativ
har även den fördelen att man därigenom på ett praktiskt sätt löser
frågan om tullskydd för dekorering av importerat vitt porslin; denna verksamhet
får nämligen vid tillämpning av 15 % värdetull för såväl dekorerad
som odekorerad vara automatiskt ett skydd motsvarande normaltullskyddet.

Reservationer mot kommitténs förslag har avgivits av tre av kommitténs
ledamöter.

Herrar Gustafsson och Westerlind anför följande.

Som bekant har under efterkrigstiden pågått en omfattande såväl utbyggnad
som rationalisering av den inhemska porslinsindustrin. Dessa åtgärder
har vidtagits under nu rådande moderata tullförhållanden. Importstatistiken
uppvisar sedan år 1952 en tillbakagång av införseln. I stort synes
den inhemska industrin väl ha kunnat hävda sin ställning. Eventuella dumpingförsök
torde vidare icke kunna avvisas med det av majoriteten föreslagna
tullskyddet. Med hänsyn till vad ovan anförts finner vi en tullnivå
om 12 % bättre avvägd än majoritetens förslag. I detta sammanhang erinras
om att emballage-, frakt- och försäkringskostnader torde utgöra ett ej
oväsentligt komplement till tullskyddet. Beträffande såväl industrins som
handelns önskemål om vikttullsatser på ifrågavarande område anser vi
de för vikttullar anförda argumenten förtjäna större beaktande än som
kommittén i övrigt gjort.

Herr Hansson anför följande.

Dessa varor är nu belagda med vikttullar, men kommittén föreslår att helt
övergå till värdetullar för desamma. Häremot kan emellertid resas allvarliga
invändningar, därför att ifrågavarande industrier är föremål för eu omfattande
konkurrens från länder som saluför varor av avsevärt lägre kvalitet
än de svenska.

Då det gäller att utestänga eller förhindra konkurrens från dylika mindervärdiga
fabrikat, är vikttullar ett effektivare medel än värdetullar. Från
industrins sida har också starka krav framförts för bibehållande av vikttullar.
Nämnas bör också att många småindustriföretag sysselsättes med produktion
av omförmälda varor. Ett eventuellt försvårat konkurrensläge kom -

608

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

mer otvivelaktigt att hårt drabba dessa små företagsenheter. Frågan torde
därför också ha en viss social aspekt.

Då kommitténs förslag emellertid så långt som möjligt baserats på värdetullar
anser jag mig böra biträda den föreslagna 15-procentiga tullen, men
föreslår att denna kombineras med minimitnllar av 1:25 per kg vid nr
69.11 och 69.13 samt 0: 60 per kg vid nr 69.12.

Yttranden

Sveriges kemiska industrikontor yrkar att den föreslagna värdetullen
kombineras med de av reservanten Hansson föreslagna minimitullarna, i
fråga om vita artiklar under nr 69.11 dock med en minimitull av endast
1 krona per kg.

Kemikontoret vänder sig mot den uppfattningen att en industris konkurrenskraft
kan bedömas med ledning av i vilken utsträckning den kunnat
bibehålla sin andel av hemmamarknaden. Den svenska porslinsindustrins
verkliga konkurrenskraft kan endast bedömas genom ett studium av företagens
räntabilitet. Denna har under de senaste åren försämrats så kraftigt,
att tillverkningen av hushållsporslin nu vid samtliga företag är förlustbringande.
Läget är enligt kemikontorets uppfattning lika allvarligt som för t. ex.
textilindustrin, även om detta ännu icke visat sig i permitteringar av större
omfattning.

Importpriserna på hushållsartiklar av porslin (tätsintrat) har enligt kemikontoret
undergått en avsevärd sänkning på senare år, och detta belyses
med framräknade index för genomsnittliga importpriser från de viktigaste
konkurrentländerna. Dessa index visar för åren 1952—1955 en successiv nedgång
från 100 till 63 å 76, samtidigt som index för de svenska arbetslönerna
enligt kemikontoret stigit från 100 till 126. I fråga om hushållsartiklar av
annat keramiskt material kan man enligt kemikontoret icke ur importstatistiken
utläsa någon genomgående tydlig tendens till prissänkning. Varje
branschman säges emellertid kunna bekräfta att även priserna på sådana
varor under de senaste åren sjunkit till en synnerligen låg nivå på den svenska
marknaden.

Kemikontoret framhåller att ett genomförande av dess förslag praktiskt
taget icke skulle innebära någon fördyring av porslinsimporten från de
västeuropeiska industriländerna i jämförelse med den av kommittén föreslagna
värdetullsatsen men däremot medföra ett påtagligt bättre skydd för
den svenska porslinsindustrin gentemot den mer eller mindre dumpingbetonade
importen från Östtyskland, Tjeckoslovakien och Japan. Även om på
dessa länder år 1955 kom endast 20 % av Sveriges totala import av dekorerat
hushållsporslin, anses det icke möjligt för den svenska porslinsindustrin
att i längden upprätthålla produktionen utan att den får ett ökat skydd genom
kombinerade vikt- och värdetullar. Vikttullkomponenten bör dock för
vitt porslin sättas något lägre än enligt herr Hanssons förslag, i avsikt att
bereda ett visst nettotullskydd för den förädlingsverksamhet som består i
dekorering inom landet av importerat sådant porslin. Behovet av kombinerad
tull anses icke vara lika stort för prydnadsporslin som för hushållsporslin.

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

609

Handelskammaren i Gävle samt Västernorrlands och Jämtlands läns
handelskammare ansluter sig till en utformning av tullskyddet enligt herr
Hanssons reservation (förstnämnda handelskammare dock endast beträffande
nr 69.11 och 69.12).

Statens priskontrollnämnd föreslår att branschen erhåller ett vikttullskydd,
som genomsnittligt och med utgångspunkt från nuvarande importsammansättning
ger 15 % av värdet. — Äkerholmska AB förordar i sin av
Stockholms handelskammare överlämnade skrivelse likaså ett bibehållande
av vikttullar, vilka bör sättas till 1 krona 25 öre per kg för tätsintrat porslin
och till 60 öre per kg för fajans.

Sveriges grossistförbund erinrar om de hos kommittén framförda yrkandena
om vikttullar och anser att kommittén borde ha beaktat dessa. Från
branschens sida vill man främst slå vakt om importen av högklassiga artiklar
och framhåller att en övergång till värdetullar skulle verka kraftigt fördyrande
på dessa. Förbundet kan icke finna att den vid vikttullar erforderliga
differentieringen skulle innebära några svårigheter ur tullbehandlingssynpunkt,
särskilt som den nuvarande taxan på detta område är avsevärt
mera differentierad. Därest en värdetull av principiella skäl skulle
ifrågakomma, förordar förbundets branschförening den av herrar Gustafsson
och Westerlind föreslagna tullsatsen 12 % av värdet under förutsättning
att den kombineras med en maximitull av 1 krona 25 öre per kg för samtliga
varuslag. ■—• Liknande synpunkter anföres av Sveriges köpmannaförbund,
som särskilt understryker att man icke kan acceptera någon kombination
med minimitull, samt av Svenska handelsagenters förening.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

Hithörande varuslag företer mycket stora variationer i fråga om priserna,
varför det är vanskligt att bedöma nivån av de nuvarande specifika tullsatserna.
Från vissa länder förekommer import till anmärkningsvärt låga priser.
I fråga om denna import är emellertid konkurrensförhållandena av
allt att döma sådana att, i den mån skäl finnes att särskilt motverka importen,
detta icke lämpligen kan ske genom vanligt tullskydd. Frånsett här
åsyftade varor torde nuvarande tullsatser endast mera sällan överstiga
10 % av importvarornas värde och ofta ligga på en avsevärt lägre nivå.
Jag är icke övertygad om nödvändigheten av en så hög tullnivå som den
av kommittén föreslagna utan ansluter mig till den av vissa reservanter föreslagna
nivån 12 % av värdet. Liksom kommittén finner jag övervägande
skäl tala för att tullskyddet utformas som värdetull. Vad beträffar yrkandena
om förstärkning av värdetullen med specifika minimitullar får jag
hänvisa till vad jag anfört därom i det allmänna avsnittet om kvantitetseller
värdetullar.

89 Ilihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 90

610

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

69.14. Andra varor av keramiskt material
Nuvarande tullförhållanden

Tull för här avsedda produkter utgår enligt gällande tulltaxa med 10—60
öre per kg.

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs uppfattning bör dessa artiklar i princip beläggas med
tull efter samma grunder som förut behandlade bords-, hushålls- och toalettartiklar,
och kommittén föreslår i enlighet härmed en tull av 15 % av värdet.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind föreslår, med hänvisning till vad
de anfört i sin reservation under nr 69.11—69.13, en tullsats av 12 % av värdet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen *

I överensstämmelse med det förslag jag framlagt beträffande föregående
rubriker förordar jag en tull av 12 % av värdet.

Kap. 70. Glas och varor därav
Allmänna synpunkter
Nuvarande tullförhållanden

Frånsett enstaka tullfria rubriker är hit hänförliga varor underkastade
vikttullar av mycket varierande storlek; beträffande tullsatsernas belopp
torde få hänvisas till vad som i det följande anföres under resp. rubriker.

Tulltaxekommittén

Kommittén behandlar hithörande rubriker var för sig men föreslår, i den
mån tullskydd anses påkallat, beträffande flertalet varuslag en tull av 15 %
av värdet, vilken därför kan betraktas som en standardtullsats på detta område.
Det viktigaste undantaget från nämnda tullsats avser emballageglas
(nr 70.10), för vilket varuslag kommittén föreslår en tull av 12 % av värdet.
Motiveringen för kommitténs ställningstaganden kommer att anföras i
det följande under resp. rubriker, men det må redan här anföras att kommittén
beträffande de viktigaste varugrupperna (emballage-, hushålls- och
belysningsglas) finner den inhemska produktionen intaga en mer eller
mindre dominerande ställning på den svenska marknaden. Med hänsyn till
att det nuvarande tullskyddet, som på grund av tillämpningen av vikttullar
är synnerligen ojämnt, i vissa fall ligger avsevärt över normalnivån, anser
kommittén det likväl motiverat med det överskridande av nämnda nivå, som
förslaget genomgående innebär. Några avgörande skäl för tillämpning av

611

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

vikttullar, vilket skulle kräva en omfattande differentiering av tullen, kan
enligt kommitténs uppfattning icke anses föreligga.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind anför i en reservation beträffande
avvägningen av tullskyddet under detta kapitel följande.

Kommitténs majoritet har ansett 15 % vara ett lämpligt avpassat tullskydd
på ifrågavarande område. Detta tullskydd överstiger i allmänhet väsentligt
de av kommittémajoriteten beräknade normaltullsatserna. Enligt
vår åsikt kan man icke anse den utländska konkurrensen på ifrågavarande
område särskilt pressande. Det synes oss därför naturligare att fastställa tullskyddet
till 12 % beträffande de positioner där majoriteten föreslagit 15 %,
vilket i fråga om vissa artiklar, t. ex. fönsterglas, ligger något över normaltullen.
I likhet med majoriteten finner vi den föreslagna tullen för positionen
70.10 böra kunna fastställas till en något lägre nivå än vad som gäller
större delen av kapitlet i övrigt. Vi föreslår här 10 %.

Yttranden

Belysningsglasbrukens förening, Svenska flaskfabrikanternas förening,
Svenska hushållsglasfabrikanternas förening samt representanter för buteljglasbruken
och kolvglasbruken vidhåller i gemensamt yttrande de från
industrins sida till tulltaxekommittén framförda och i kommitténs betänkande
redovisade yrkandena beträffande tullskyddets avvägning (yrkandena
innebär för de flesta varugrupperna tillämpning av vikttullar som med
omkring 50 % överstiger de nuvarande).

Kommitténs förslag anses icke stå i överensstämmelse med dess principuttalande,
att när nuvarande tull är avsevärt högre än normaltullsatsen,
kommittén ofta föreslagit en något högre tullsats än den sistnämnda; för
vissa slag av glas anses differensen mellan nu gällande och föreslagna tullsatser
vara orimlig.

Vidare framhålles att industrin förordat vikttullar med den motiveringen
att det vore mer angeläget med ett skydd mot dumping än ett skydd mot
inflation. Att glas i särskilt hög grad göres till föremål för dumping angives
bero på att de fasta kostnaderna inom den helmekaniserade tillverkningen
utgör betydligt mer än hälften av försäljningspriset. Man framhåller
också att det för glödlampor befunnits lämpligt med vikttull och att de
argument, som ligger till grund härför, i lika hög grad gäller för annan
glastillverkning som sker eller kan ske i långa serier.

Föreningarna konstaterar att importen ökat starkt under senare år — en
i yttrandet gjord sammanställning visar en ökning med 71 % från år 1953
till 1955 — och anser det finnas grundad anledning antaga alt denna utveckling
skall fortgå i ökad takt. Man har stor anledning befara, sägs det i
yttrandet, att denna utveckling blir förödande för svensk glasindustri, dess
anställda och de kommuner, till vilka glashanteringen är koncentrerad. I
detta sammanhang understrykes också industrins betydelse ur bercdskapssynpunkt.

Sveriges köpmannaförbund föreslår, liksom beträffande porslin, ett bibehållande
av vikttullar på glasområdet. Härigenom skulle man förhindra att
varor av lägre kvalitet kommer att erhålla en prioriterad ställning.

612

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Departementschefen

Den av tulltaxekommittén i allmänhet föreslagna tullnivån på detta område,
15 % av värdet, överskrider i många fall avsevärt normaltullsatserna
och kan ur denna synpunkt anses hög. Av skäl som kommittén anfört och
med hänsyn jämväl till de senaste årens importutveckling, vilken antyder
en mera påtaglig utländsk konkurrens än den statistik som legat till grund
för kommitténs bedömande, finner jag mig emellertid kunna godtaga kommitténs
allmänna avvägning av tullskyddet. En höjning utöver kommitténs
nivå finner jag däremot icke motiverad. I likhet med kommittén finner
jag övervägande skäl tala för att tullskyddet utformas som värdetull.
Jag förordar således som riktpunkt för tullsättningen på glasvaror en tull
av 15 % av värdet, från vilken tullsats undantag dock bör göras i den mån
omständigheterna det påkallar.

70.01. Glasskärv och annat glasavfall samt glasmassa

70.02. Glasyr- och emaljmassa

70.03. Stänger, stavar, rör och massiva kulor
Nuvarande tullförhållanden

Till nr 70.01 och 70.02 hänförliga varuslag är fria från tull, under det
att stänger, stavar och rör drager en tull av 10 öre per kg och kulor en tull
av 65 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén anser att tullfriheten bör kunna utsträckas till att omfatta
även de nu tullbelagda varuslagen.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

I enlighet med tulltaxekommitténs förslag förordar jag tullfrihet vid
dessa rubriker.

70.04. Planglas, gjutet eller valsat, icke bearbetat
Nuvarande tullförhållanden

Hit liänförligt glas drager enligt gällande taxa en tull av 6 öre per kg.
Tulltaxekommittén

Kommittén finner tullen för detta varuslag böra fastställas till samma belopp
som föreslås vid nr 70.05 eller 15 % av värdet.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind föreslår i enlighet med sin förut
återgivna reservation en tullsats av 12 % av värdet.

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

613

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

I likhet med tulltaxekommittén anser jag detta varuslag böra beläggas
med samma tull som varor hänförliga till nr 70.05, d. v. s. 15 % av värdet.

70.05. Planglas, draget eller blåst, icke bearbetat
Nuvarande tullförhållanden

Tullen utgår med 10 eller 12 öre per kg brutto (den lägre tullsatsen avser
skivor med en sammanlagd längd och bredd av mindre än 245 cm, den
högre tullsatsen större skivor).

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs förslag skall varan beläggas med en tull av 15 % av
värdet. Kommittén framhåller att den inhemska produktionen åtnjuter ett
tullskydd som avsevärt överskrider normaltullsatsen (9 å 10 %) men likväl
synes vara utsatt för effektiv konkurrens. Med hänsyn därtill finner kommittén
skäl föreligga att stanna vid en något högre nivå än som motsvarar
normaltullsatsen. Några speciella skäl för vikttullar anses icke föreligga på
detta område.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind föreslår i enlighet med sin förut
återgivna reservation en tullsats av 12 % av värdet.

Yttrande

Sveriges kemiska industrikontor påyrkar en tullsats av 18 % för ofärgat
glas med en tjocklek av upp till 4,2 mm.

Kemikonloret framhåller att konkurrensen från utlandets sida alltmera
skärpts. Importens andel av den svenska konsumtionen har under åren
1952—1955 fördubblats. I motsats till vad från handelns sida uppgivits (s.
531 i betänkandet) föreligger en för de svenska bruken kännbar priskonkurrens
med de kontinentala bruken och deras priskartell.

Nuvarande tullskydd för de glaskvaliteter som är föremål för inhemsk
produktion beräknas av kemikontoret till ca 25 % av värdet, varför kommitténs
förslag skulle innebära en avsevärd försämring av konkurrensläget.
Vid en sänkning enligt reservanternas förslag skulle industrin med sannolikhet
komma att ställas inför frågan att lägga ned tillverkningen. Redan
beredskapsskäl och sociala synpunkter äger emellertid enligt kemikontorets
uppfattning tillräcklig tyngd för att motivera en inhemsk industri
stödd av ett moderat tullskydd. Härtill kommer det förut berörda förhållandet
att bruken på kontinenten är sammanslutna i en priskartell. Därest
dessa skulle sakna konkurrens från svenska brnk skulle följden, anser kemikontoret,
mycket snart bli höjda priser på den svenska marknaden.

614

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Kemikontoret anser det av skäl som här i korthet refererats nödvändigt
med ett starkare tullskydd för glas av den tjocklek som direkt konkurrerar
med den inhemska produktionen.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

Jag anser mig böra tillstyrka tulltaxekommitténs förslag om en tull av
15 % av värdet, motsvarande den av mig förordade allmänna tullnivån för
glasvaror.

70.06—70.09. Planglas, bearbetat, inkl. säkerhetsrutor, metallbelagt glas och
speglar

Nuvarande tullförhållanden

För hit hänförliga artiklar utgår tull efter olika vikttullsatser, varierande
mellan 6 och 70 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 15 % av värdet, innebärande att bearbetningen
av glaset tillerkännes normalt tullskydd.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind föreslår i enlighet med sin förut
återgivna reservation en tull av 12 % av värdet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till nordisk marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

I överensstämmelse med det förslag jag framlagt beträffande föregående
rubrik biträder jag tulltaxekommitténs förslag.

70.10. Damejeanner, flaskor, burkar och andra liknande kärl
Nuvarande tullförhållanden

Tullen för hit hänförliga varuslag varierar med hänsyn till bearbetningen
och i viss utsträckning storleken och materialets beskaffenhet mellan 6 och
60 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs förslag skall tullen utgå med 12 % av värdet. Kommittén
framhåller att den svenska industrin på hemmamarknaden synes

615

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

vara praktiskt taget utan konkurrens och säger sig även med beaktande av
vad industrin anfört (jfr s. 534 i betänkandet) ha svårt att finna ett överskridande
av normaltullsatsen (ca 10 %) i och för sig motiverat. Då emellertid
det nuvarande tullskyddet för ordinära artiklar är avsevärt högre,
finner kommittén det befogat med en viss jämkning uppåt. Kommittén avvisar
från handelns sida framställda förslag om tullfrihet för vissa specialartiklar
med hänvisning till att en utbrytning av dessa artiklar skulle medföra
alltför stora praktiska svårigheter. *

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind föreslår i enlighet med sin förut
återgivna reservation en tull av 10 % av värdet.

yttranden

Beträffande av industrin framförda synpunkter torde i första hand få
hänvisas till det inledningsvis återgivna yttrandet av branschens organisationer.
Tilläggas må att Svenska flaskfabrikanternas förening här uttalar
den meningen, att inga skäl framlagts, som motiverar att emballageglas skall
åsättas en tullsats av 12 % mot 15 % för flertalet övriga glasvaror. Det bör
vidare nämnas att industrins hos kommittén framställda yrkanden beträffande
denna varugrupp i stor utsträckning begränsats till ett bibehållande
av nu gällande vikttullar.

I den av Smålands och Blekinge handelskammare överlämnade skriften
från Ekenäs bruks AB uttalas att tullen å emballageglas ej bör vara lägre
än för annat glas, d. v. s. 15 %.

Sveriges grossistförbund upprepar sitt till kommittén framförda önskemål
om tullfrihet för emballageglas av första hydrolytiska klassen med en
rymd understigande 100 cm3; de praktiska svårigheterna anses kunna undvikas
genom ett intygsförfarande.

Kemisk-tekniska och livsmedelsfabrikanters förening godtager i princip
kommitténs förslag. Föreningen framhåller emellertid att det förekommer
speciella typer av glasemballage med relativt höga kilopriser som icke tillverkas
i Sverige. För att undvika en tullhöjning på dessa hemställes att värdetullen
kombineras med en maximitull av 12 öre per kg.

Läkemedelsindustriföreningen framför ett yrkande av innebörd att ampullflaskor
skulle bli tullfria i likhet med till nr 70.17 hänförliga serumampuller.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

Liksom tulltaxekommittén anser jag det motiverat att tullen för denna
varugrupp sättes något lägre än för glasvaror i allmänhet. I enlighet här -

616

Kungi. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

med och då jag icke finner tillräckliga skäl att införa särskilda bestämmelser
med hänsyn till de i vissa remissyttranden berörda specialartiklarna biträder
jag kommitténs förslag.

70.11. öppna glaskolvar m. m. till elektriska glödlampor och liknande artiklar Nuvarande

tullförhållanden

Tull för här ifrågavarande artiklar utgår enligt gällande taxa med 65 öre
per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår den tullsats av 15 % av värdet som enligt vad förut
anförts kan anses som standardtullsats på detta område.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind föreslår i enlighet med sin förut
återgivna reservation en tull av 12 % av värdet.

Yttrande

Beträffande industrins synpunkter torde få hänvisas till det inledningsvis
refererade yttrandet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet upptager till detta nummer hänförliga varor med tullfrihet.
Departementschefen

Med hänsyn till nordiska utskottets förslag förordar jag — i avvaktan
på prövning av frågan om en nordisk marknad — att den nuvarande tullsatsen
bibehålies oförändrad.

70i.l2. Glas till termosflaskor och liknande artiklar
Nuvarande tullförhållanden

Råkolvar drager en tull av 12 öre per kg och färdiga glas en tull av 1 kr.
20 öre per kg.

Tulltaxekommittén

I överensstämmelse med vad som anföres vid behandlingen av monterade
isoleringsfläskor under nr 98.15 finner kommittén tullen böra fastställas till
den för glasvaror i allmänhet föreslagna siffran 15 % av värdet.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind föreslår i enlighet med sin förut
återgivna reservation en tull av 12 % av värdet.

Yttrande

Beträffande industrins synpunkter torde få hänvisas till det inledningsvis
refererade yttrandet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

617

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår en tull av 12 % av värdet för icke försilvrade glas och
15 % av värdet för övriga artiklar.

Departementschefen

Med hänsyn till den nordiska samordningen förordar jag att tullen upptages
i enlighet med samarbetsutskottets förslag.

70.13. Bords-, köks-, toalett-, kontors- och prydnadsartiklar
Nuvarande tullförhållanden

Dekorerat glas drager en tull av 90 öre per kg och odekorerat glas en tull
av 65 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tullsats av 15 % av värdet och anför till stöd härför
i huvudsak följande.

Här avsedda varuslag utgör jämte emballageglas glasindustrins viktigaste
produkter, och statistiken ger ungefär samma bild som beträffande emballageglas
om än förhållandena icke är fullt så utpräglade. Produktionen intar
sålunda även på nu ifrågavarande område en dominerande ställning. Tullskyddet
motsvarar enligt beräkningar på basis av 1952 års produktionsstatistik
i genomsnitt ca 25 % av värdet (exkl. tull). Även om siffran är
ganska osäker synes det uppenbart att tullskyddet ligger på en hög nivå.
Vad som särskilt faller i ögonen är emellertid att tullarna verkar synnerligen
ojämnt. För finare glas utgör de en ganska låg procent av värdet, under det
att de för grövre artiklar innebär en mycket hög tullnivå. Denna fördelning
av tullskyddet framstår såsom irrationell bl. a. i betraktande av arbetskostnadernas
större andel i de förstnämnda och transportskyddets större betydelse
för de sistnämnda varorna. Enligt kommitténs uppfattning är därför
en utjämning av tullnivån påkallad, vilket även indikeras av att normaltullberäkningarna
ger i huvudsak ensartade resultat. Vad beträffar tullens höjd
har kommittén, även om den funnit åtskilligt tala för handelns uppfattning
att tullarna icke spelar någon avgörande roll på detta område, icke
funnit tillräckliga skäl att underskrida normalnivån. Med hänsyn till
vanskligheten att bedöma verkningarna av den tullnedsättning, som skulle
komma att ske för åtskilliga grövre artiklar, förordar kommittén i stället
en jämkning uppåt till 15 % av värdet.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind föreslår i enlighet med sin förut
återgivna reservation en tullsats av 12 % av värdet.

Yttranden

Beträffande industrins synpunkter torde få hänvisas till det inledningsvis
refererade yttrandet.

Stockholms handelskammare återger i sitt yttrande ett uttalande av AB
Nordiska kompaniet. Däri framhålles bl. a. att för reservanternas förslag talar
det förhållandet att importen främst består av ugnseldfast glas och högklassigt
prydnadsglas. Förstnämnda typ av glas framställes icke inom landet;

618 Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

det importerade prydnadsglaset åter uppges kvantitativt vara av ringa betydelse.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

I enlighet med min förut deklarerade ståndpunkt rörande tullnivån för
glasvaror i allmänhet biträder jag tulltaxekommitténs förslag.

70.14. Glasvaror för belysnings- eller signaleringsändamål samt vissa närstående
artiklar

Nuvarande tullförhållanden

Lampkupor drager en tull av 60 eller 90 öre per kg, varvid den högre tullen
utgår för dekorerade och den lägre för odekorerade artiklar. Linser till
signalanläggningar m. m. är fria från tull; reflexmaterial är belagt med
tullar av varierande storlek.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tullsats av 15 % för rubriken i dess helhet och anför
härvid bl. a. följande.

Även om industrin har en dominerande ställning på den svenska marknaden
samt åtnjuter ett betydande transportskydd har kommittén funnit övervägande
skäl tala för att tillämpa samma tullsats som för hushållsglas eller
15 % av värdet.

Vad särskilt beträffar vissa hit hänförliga varuslag, som f. n. åtnjuter
tullfrihet, nämligen linser till fyr- och signalanläggningar, fartygslanternor
samt bil- och cykellyktor, har tullfriheten varit motiverad med att någon inhemsk
tilllverkning därav icke förekom. En bidragande orsak torde ha varit
att man funnit det svårt att skilja dylika artiklar från varor av optiskt
glas. Numera förekommer emellertid inom landet en industrimässig tillverkning
av ifrågavarande artiklar. På grund härav och då ett särskiljande
av dessa artiklar från liknande artiklar av optiskt glas i alla händelser påkallas
av Bryssel-nomenklaturen har kommittén icke funnit anledning föreligga
att låta dessa glasvaror intaga en särställning i tullhänseende.

Beträffande det från importörhåll berörda reflexmaterialet har kommittén
inhämtat att inhemsk tillverkning av material av detta slag numera igångsatts.
Kommittén har därför icke funnit skäl föreligga för någon särbehandling
av detta material.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind föreslår i enlighet med sin förut
återgivna reservation en tullsats av 12 % av värdet.

Yttranden

Beträffande industrins synpunkter hänvisas till det inledningsvis refererade
yttrandet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

619

Sveriges grossistförbund påyrkar tullfrihet för linser till billyktor. Förbundet
framhåller bl. a. att olika bilmärken i regel är utrustade med en för märket
i fråga speciellt tillverkad lins. Detta har medfört att den svenska produktionen
av linser i stort sett endast sker efter beställning, varvid beställaren
själv i allmänhet får betala kostnaderna för ritningar och formverktyg.

Sveriges mekanförbund återger en framställning från en tillverkare av
reflexer för bilar m. m., vilken påyrkar tullfrihet för totalreflekterande *
prismatiskt glas. Tillverkaren i fråga framhåller att nämnda material icke
är föremål för inhemsk produktion; hittills på försök framställda artiklar
har icke varit av sådan kvalitet att statens provningsanstalt kunnat godkänna
desamma.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

Enligt min uppfattning föreligger icke anledning frångå tulltaxekommitténs
förslag om en tull av 15 % av värdet för rubriken i dess helhet.

70.15. Glas till ur, solglasögon och liknande varor

70.16. Plattor, block, m. m. för byggnadsändamål; skumglas
Nuvarande tullförhållanden

Skumglas faller f. n. under taxans slumprubrik med en tull av 15 % av
värdet; glastegel är tullfritt (vid tiden för kommitténs arbete utgick tull
med 10 öre per kg; ändringen föranledd av tullförhandlingarna år 1956).
Övriga produkter är belagda med vikttullar varierande mellan 6 och 70 öre
per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet vid båda rubrikerna under framhållande av
att någon tillverkning icke synes förekomma inom landet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

Jag biträder tulltaxekommitténs förslag.

70.17. Laboratorieartiklar samt hygieniska och farmaceutiska artiklar; serumampuller
och liknande artiklar

Nuvarande tullförhållanden

Laboratorieartiklar drager en tull av 1 krona per kg, ampuller o. d. en
tull av 20 öre per kg och övriga artiklar i regel en tull av 65 öre per kg.

620

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tullsats av 15 % av värdet för laboratorieartiklar
samt hygieniska och farmaceutiska artiklar samt tullfrihet för serumampuller
och liknande artiklar. I sin motivering konstaterar kommittén att tillverkning
förekommer inom landet av sjukhusglas samt, om än i begränsad omfattning,
av laboratorieartiklar; någon anledning att lämna denna produktion
utan tullskydd eller sätta tullen lägre än för glasindustrin i allmänhet
föreligger icke enligt kommitténs uppfattning. Någon inhemsk tillverkning
av serumampuller förekommer däremot icke, varför kommittén ansett att
nuvarande tull kan slopas.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind föreslår i enlighet med sin förut
återgivna reservation en tullsats av 12 % av värdet för de enligt förslaget
tullbelagda varuslagen.

■yttrande

Beträffande industrins synpunkter hänvisas till det inledningsvis refererade
yttrandet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

Jag ansluter mig till tulltaxekommitténs förslag, innebärande tillämpning
av den av mig förordade allmänna tullnivån för glasvaror.

70.18. Optiskt glas samt artiklar av optiskt glas

Ifrågavarande varuslag är i gällande tulltaxa upptagna med tullfrihet.
Enligt tulltaxekommitténs uppfattning bör tullfrihet alltjämt stadgas. Hittills
framlagt förslag till gemensam nordisk marknad omfattar icke denna
position. I enlighet med kommitténs förslag har rubriken upptagits utan
tull.

70.19. Glaspärlor, imitationer av naturpäVlor, glasbitar till mosaikarbeten
Nuvarande tullförhållanden

Hit hänförliga produkter är belagda med vikttullar av mycket varierande
storlek.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår beträffande glaspärlor, imitationer av äkta pärlor
eller ädelstenar och liknande smärre artiklar av glas samt varor därav en
tull av 10 % samt beträffande övriga varuslag (inklusive reflcxpärlor) en
tull av 15 % av värdet och anför härvid följande.

Av hit hänförliga artiklar tillverkas inom landet glasbitar till mosaikarbeten
ävensom reflexpärlor. I fråga om dessa artiklar torde anledning knap -

621

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

past föreligga att avvika från den för glasvaror i allmänhet föreslagna tullsatsen
15 % av värdet. Beträffande glaspärlor (andra än reflexpärlor) och
liknande artiklar, konstgjorda ögon (för uppstoppade djur eller leksaker)
ävensom prydnadsartiklar framställda genom s. k. lamparbete förekommer
knappast någon inhemsk tillverkning. Enligt kommitténs uppfattning kan
det emellertid icke anses motiverat att dylika, i viss mån lyxbetonade artiklar
av denna anledning befrias från tull, under det att mera nyttobetonade föremål
är belagda med den relativt höga tullen 15 %. Kommittén har därför
funnit tull böra utgå med 15 % av värdet för hela rubriken med undantag av
glaspärlor och närstående artiklar, beträffande vilka tullen med hänsyn
till den för glaspärlor föreliggande GATT-bindningen ansetts böra fastställas
till 10 % av värdet.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind föreslår i enlighet med sin förut
återgivna reservation en tullsats av 12 % av värdet för de varor, som av kommittémajoriteten
upptagits med en tull av 15 % av värdet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

Med den ståndpunkt jag intagit beträffande tullnivån för glasvaror i
allmänhet finner jag mig böra biträda tulltaxekommitténs förslag.

70.20. Glasull och andra glasfibrer samt varor därav
Nuvarande tullförhållanden

Obearbetad glasull är tullfri, medan övriga artiklar drager en tull av 15 %
enligt taxans slumprubrik.

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs förslag skall garn och vävnader samt artiklar därav
beläggas med en tull av 15 % och övriga artiklar med en tull av 8 % av värdet.

Kommittén framhåller att här avsedda material kan förekomma i form
av såväl korta fibrer (glasull) som ändlösa fibrer (glassilke). Artiklar av
glasull bör enligt kommitténs uppfattning jämställas med motsvarande artiklar
av slaggull o. d. (nr 68.07) och upptages därför med samma tullsats som
dessa. Anledning har icke ansetts föreligga att härifrån undantaga obearbetade
glasullsfibrer, då denna artikel är en obetydlig handelsvara. Glassilke
har helt annan karaktär än glasull och kan närmast betraktas som ett textilmaterial.
Enligt kommitténs uppfattning finns därför icke samma anledning
att underskrida normaltullsatsen, och då den nuvarande tullen endast är
obetydligt högre, anser kommittén anledning icke föreligga att vidtaga någon
sänkning av denna. Med glassilke bör enligt kommitténs uppfattning
jämställas glasfibrer i korta längder, om della material förekommer i form
av garn eller andra glastextilier.

622

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind föreslår i enlighet med sin förut
återgivna reservation en tullsats av 12 % av värdet för de varor som i förslaget
upptagits med 15 % av värdet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

Jag biträder tulltaxekommitténs förslag under hänvisning, i vad avser
garn och vävnader samt varor därav, till den ståndpunkt jag intagit beträffande
tullnivån för glasvaror i allmänhet.

70.21. Andra varor av glas
Nuvarande tullförhållanden

Hit hänförliga varuslag är belagda med tullsatser varierande mellan 10
och 90 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår bl. a. av tulltekniska skäl en tull av 15 % av värdet
även vid denna rubrik.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind föreslår i enlighet med sin förut
återgivna reservation en tull av 12 % av värdet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

I enlighet med min allmänna uppfattning rörande tullnivån för glasvaror
biträder jag tulltaxekommitténs förslag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

623

AVDELNING XIV

Naturpärlor, ädelstenar, ädla metaller och metaller med
plätering av ädel metall samt varor därav;
bijouterivaror; mynt

Kap. 71. Naturpärlor, ädelstenar, ädla metaller och metaller med
plätering av ädel metall samt varor därav; bijouterivaror

71.01—71.04. Naturpärlor och ädelstenar

Till dessa nummer hänförliga varuslag är enligt gällande tulltaxa fria från
tull. Någon ändring i detta förhållande ifrågasättes icke av vare sig tulltaxekommittén
eller nordiska ekonomiska samarbetsutskottet. Varorna har i
enlighet härmed upptagits med tullfrihet i det nu framlagda tulltaxeförslaget.

71.05—71.11. Ädla metaller och metaller med plätering av ädel metall, obearbetade,
samt halvfabrikat därav
Nuvarande tullförhållanden

Ädel metall i obearbetat skick är tullfri; plåt, rör och tråd av sådan metall
är belagda med en tull av kr. 2: 50 per kg. Pläterade varor är i regel belagda
med vikttullar av varierande storlek.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 3 % av värdet för formvaror av silver (andra
än rör) eller av oädel metall med plätering av silver samt tullfrihet för
övriga produkter.

Fråga är enligt kommitténs uppfattning huruvida särskilt tullskydd för
formvaror (plåt, tråd, stänger o. d.) är påkallat, eftersom bearbetningen
spelar en mycket underordnad roll i jämförelse med materialets värde. När
det gäller varor av silver är materialvärdet dock icke så dominerande, utan
förhållandena kan närma sig vad som gäller för oädla metaller. Kommittén anser
därför skäl föreligga att bibehålla tull för halvfabrikat av silver och har
funnit densamma böra fastställas till samma belopp som för motsvarande artiklar
av annan oädel metall än järn eller 3 % av värdet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

I förslaget till gemensam marknad har samtliga här berörda varuslag upptagits
med tullfrihet.

624

Kungi. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

Departementschefen

I fråga om halvfabrikat av silver eller av oädel metall med plätering av
silver biträder jag i avvaktan på prövning av frågan om en nordisk marknad
tulltaxekommitténs förslag om en tull av 3 % av värdet; beträffande
övriga varuslag föranleder kommitténs och nordiska utskottets samstämmiga
förslag om tullfrihet icke någon erinran från min sida.

71.12—71.13. Bijouteri- och guldsmedsvaror av ädel metall eller med plätering
av ädel metall
Nuvarande tullförhållanden

Tull utgår för varor av silver med kr. 35: — per kg samt för varor av
guld eller platina med 10 % av värdet plus kr. 50: — per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tullsats av 5 % av värdet för knivar, gafflar och
skedar av silver samt 10 % av värdet för övriga varuslag.

Kommittén framhåller bl. a. att konkurrensen på detta område sammanhänger
med många andra faktorer än priset, varför tullen ofta icke torde
vara av någon större betydelse. Detta gäller givetvis särskilt beträffande mera
arbetade och individuellt präglade artiklar. Vidare understryker kommittén
att nuvarande tullar knappast fastställts i syfte att tjäna såsom skydd
för den inhemska tillverkningen.

För varor av guld och platina är 10 % en mycket hög tull, anser kommittén,
särskilt när det gäller mindre arbetade artiklar, vilkas värde till huvudsaklig
del ligger i själva metallen. Med hänsyn till varornas karaktär
synes emellertid inga större olägenheter vara förenade med en relativt hög
tull. Kommittén anser sig därför kunna föreslå ett bibehållande av den nuvarande
tullsatsen, dock med den rationaliseringen att den i praktiken betydelselösa
vikttullkomponenten slopas.

I fråga om knivar, gafflar och skedar av silver har kommittén funnit tullen
böra fastställas till den av industrin accepterade normalnivån 5 %.

Vad beträffar andra varor av silver ligger tullnivån enligt kommitténs
bedömande genomsnittligt sett någonstans mellan 7 och 10 %. Även om en
tullsats av 10 % av värdet således snarast skulle innebära en viss höjning
finner kommittén med hänsyn bl. a. till önskvärdheten av ett (frånsett inatsilvret)
enhetligt tullskydd på ädelmetallområdet tullen böra fastställas till
denna siffra.

Ledamoten Westerlind uttalar i en reservation att för andra varor än matsilver
borde ha föreslagits en väsentligt lägre skyddstull, varefter det
finge bli statsmakternas uppgift att på andra grunder ta ställning till behovet
av en finanstull.

Yttranden

Sveriges mekanförbund återger ett yttrande av Guldsmedsbranschens leverantörförening,
vari föreningen upprepar ett till kommittén framfört krav
om en tull av 15 % för bijouteri- och guldsmedsvaror i allmänhet.

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

625

Föreningen understryker sina i kommitténs betänkande (s. 548) redovisade
skäl härför samt berör dessutom frågan vilken betydelse en nyligen
vidtagen ändring i kontrollstämplingsbestämmelserna kan få för branschens
konkurrensförmåga; härom anför föreningen följande.

På förslag av 1952 års kontrollstämpelutredning skall minimihalten för
guld fr. o. in. den 1 januari 1957 sänkas från 760 till 750/000. I infordrat
remissyttrande har föreningen avstyrkt sänkning av guldhalten då man
anser, att svårigheter kan komma att uppstå för den inhemska tillverkning,
som vuxit upp i haltskyddets hägn. Dessutom anför föreningen, att en
sänkning av halten för närvarande innebär, att utländska tillverkare får en
otillbörlig fördel, då guldet här i landet är ransonerat och denna ransonering
icke tillåter en rationell tillverkning. Detta sistnämnda skäl har departementschefen
i propositionen (1956: 7) avfärdat under uttalande, att frågan
i vilken mån den svenska guldsmedsnäringen kunde vara i behov av skydd
mot utländsk konkurrens torde få prövas i samband med tullskyddets avvägning
samt under erinran om att guldsmedsnäringens tullskyddsfråga
skulle upptagas till bedömning i samband med behandlingen av tulltaxekommitténs
betänkande. Andra lagutskottet hade i sitt utlåtande till propositionen
likaså förklarat, att om förhållandena skulle anses påkalla vidgat
skydd för svensk fabrikation torde andra vägar härför böra sökas, exempelvis
genom förstärkning av tullskyddet.

I sitt betänkande har tulltaxekommittén ej berört ovannämnda uttalanden
av departementschefen och andra lagutskottet. Vi kunna ej bedöma,
om anledningen härtill är den att kommittén ej haft tillfälle att taga del
av dessa uttalanden före betänkandets avgivande eller om andra skäl därvid
väglett kommittén. Vi önska emellertid starkt understryka denna sänkning
av minimihalten för guld såsom ett för branschen tungt vägande ytterligare
skäl för vårt tidigare yrkande.

Liknande synpunkter framföres i ett av handelskammaren i Göteborg
återgivet uttalande från företag inom guldsmedsbranschen.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

I sitt förslag till gemensam nordisk tulltaxa upptager utskottet knivar,
gafflar och skedar av silver med en tull av 10 % och övriga varor med 12 %
av värdet.

Departementschefen

I avvaktan på prövning av frågan om en nordisk marknad biträder jag
tulltaxekommitténs förslag i vad avser andra varor än knivar, gafflar och
skedar av silver, beträffande vilka senare artiklar jag förordar att tullen
upptages i enlighet med samarbetsutskottets förslag; jag föreslår således
en tull av 10 % av värdet för rubrikerna i deras helhet.

71.14. Andra varor av ädel metall eller med plätering av ädel metall
Nuvarande tullförhållanden

Artiklar för tekniskt bruk är tullfria; andra artiklar drager en tull av
kr. 35:— per kg (silver) eller 10 % av värdet plus kr. 50:— per kg (guld
och platina).

40 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 00

626

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår att artiklar för tekniskt bruk alltjämt skall åtnjuta
tullfrihet medan övriga artiklar skall upptagas med samma tullsats som
föreslagits vid nr 71.12 och 71.13 eller 10 % av värdet.

Ledamoten Westerlind åberopar beträffande andra varor än artiklar för
tekniskt bruk sin under nr 71.12 och 71.13 återgivna reservation.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår tullfrihet för artiklar för tekniskt bruk och en tull av
12 % för övriga artiklar.

Departementschefen

Förslaget om tullfrihet för artiklar för tekniskt bruk föranleder ingen
erinran från min sida; i fråga om övriga artiklar förordar jag i överensstämmelse
med mitt förslag under nr 71.12—71.13 en tull av 10 % av värdet.

71.15. Varor av naturpärlor eller ädelstenar
Nuvarande tullförhållanden

Hit hänförliga varor är i allmänhet tullfria, men tull utgår bl. a. för vissa
varor av agat och liknande.

Tulltaxekommittén

Kommittén finner tullfrihet böra stadgas för rubriken i dess helhet under
framhållande av att några skyddsintressen knappast föreligger beträffande
dessa artiklar.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

I förslaget till gemensam nordisk tulltaxa upptages varor för tekniskt
bruk med tullfrihet och övriga varor med en tull av 12 % av värdet.

Departementschefen

I avvaktan på prövning av frågan om en nordisk marknad biträder jag
tulltaxekommitténs förslag om tullfrihet för rubriken i dess helhet.

71.16. Bijouterivaror, ej hänförliga till nr 71.12 eller 71.15
Nuvarande tullförhållanden

Bijouterivaror är upptagna med en tull av kr. 10: — per kg i gällande taxa
(framhållas må dock att innehörden av uttrycket »bijouterivaror» här icke
är exakt densamma som i Bryssel-nomenklaturen).

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår samma tullsats som för bijouterivaror av ädel metall
eller 10 % av värdet under framhållande av att tullen närmast får anses
ha karaktär av finanstull.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

627

Ledamoten Westerlind framhåller att vad han anfört under nr 71.12 och
71.13 gäller även för hit hänförliga artiklar.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår en tullsats av 12 % av värdet vid denna position.

Departementschefen

Jag förordar att tullen i avvaktan på prövning av frågan om en nordisk
marknad upptages till 10 % av värdet.

Kap. 72. Mynt

Mynt är upptagna med tullfrihet i gällande taxa, och någon ändring i
detta förhållande ifrågasättes icke.

628

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

AVDELNING XV

Oädla metaller och varor därav

Allmänna synpunkter

Halvfabrikat av järn och stål
Nuvarande tullförhållanden

Frånsett enstaka tullfria varuslag är halvfabrikat av järn och stål belagda
med vikttullar, vilkas storlek närmare redovisas under de olika rubrikerna;
beträffande tullarnas genomsnittliga höjd må hänvisas till tulltaxekommitténs
i det följande återgivna uppgifter.

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs beräkningar skulle tullnivån år 1950 ha legat vid 5,9 %
men år 1954 ha sjunkit till 4,5 % av värdet; normaltullarna ger 8,0 % och
av industrin hos kommittén framställda yrkanden omkring 10 % av värdet.

Industrins yrkanden om tullhöjningar grundar sig enligt kommitténs uppfattning
icke på dagens situation utan torde främst vara betingade av farhågor
för en framtida skärpning av konkurrensen framför allt genom utbud
av överskottsproduktion till låga priser. Kommittén ställer sig dock tveksam
till att av sådant skäl genomföra en tullhöjning på detta område, icke minst
med tanke på att en sådan åtgärd skulle innebära en fördyring av byggnadsverksamheten
och försämra den inhemska verkstadsindustrins konkurrensförmåga.
De omfattande investeringar som gjorts i den svenska järnindustrin
borde enligt kommittén även hädanefter ta sig uttryck i sänkta produktionskostnader
och därmed ökad konkurrenskraft från svensk sida.
Fortsatt utbyggnad av järnhanteringen i Europa kan dock komma att innebära
en allmän skärpning av konkurrensen. Kommittén anser det vidare
tydligt att järnhanteringen bl. a. på grund av växlingar i marknadsförhållandena
kan bli utsatt för påfrestningar, som det med hänsyn till näringsgrenens
betydelse för vårt lands ekonomi är angeläget att såvitt möjligt
undvika. Härefter fortsätter kommittén.

Kommittén har funnit det befogat att genom en viss höjning av nuvarande
tullar, vilka ligger avsevärt under normalnivån, ge den svenska järnhanteringen
bättre möjligheter att möta en skärpt konkurrens från utlandet.
Emellertid synes tvekan kunna föreligga huruvida en höjning ända till normalnivån
är motiverad. Detta gäller i synnerhet varor för vilka normaltullsatsen
ligger på en hög nivå. Enligt kommitténs uppfattning kan en lämplig
avvägning av tullskyddet i regel ernås genom tillämpning av normaltullsatserna,
i den mån dessa icke överstiger viss maximigräns, vilken kommittén

629

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

funnit lämpligen böra sältas till 8 % av värdet eller samma nivå som i det
följande föreslås såsom standardtullsats för järn- och metallmanufaktur.

Dessa överväganden bär närmast utgått från att tullen skulle komma alt
beräknas efter värdet. Frågan om vikt- eller värdetullens företräde beror här
som på andra områden på vilken situation som är för handen och ur vilken
synpunkt frågan bedömes. Avser man skydd i tillfälliga situationer med
starkt sjunkande priser, talar vissa skäl till förmån för vikttullar, medan å
andra sidan värdetullar får anses vara att föredraga, om man avser skyddsverkan
på längre sikt. Fördelen av vikttullar i vissa lägen torde icke ha någon
större betydelse vid de relativt låga tullsatser om vilka här är fråga.
Däremot föreligger ett starkt skäl mot tillämpning av vikttull (enbart eller
i kombination med värdetull) i den omständigheten att färdigfabrikat av
järn och stål får förutsättas i allmänhet bli belagda med värdetull. I händelse
av avsevärt fallande priser skulle tillämpningen av vikttullar på järn
och stål betyda en kraftig minskning av verkstadsindustrins nettotullskydd
och i extrema fall ett negativt tullskydd. Kommittén har med hänsyn icke
minst till denna omständighet funnit övervägande skäl tala för att jämväl
tullarna för järn och stål utformas som rena värdetullar.

Ledamöterna Gustafsson, Hansson och Westerlind reserverar sig mot kommitténs
ställningstagande och anför följande.

Enligt vår uppfattning har några härande skäl icke framlagts av kommittémajoriteten
för den förordade avsevärda höjningen av järntullarna.
Den av industrin påyrkade tullhöjningen torde som framgår av vad kommittén
inledningsvis anfört icke grunda sig på dagens situation utan främst
betingas av farhågor för framtiden. De av industrin framlagda utredningarna
till belysande av dessa farhågor har vi icke funnit ge stöd åt uppfattningen,
att någon mera avsevärd försämring av den svenska järnindustrins konkurrensförmåga
vore att befara. För denna vår uppfattning talar främst den
kraftiga utbyggnad av den svenska industrin som under senare år ägt rum.
Denna utbyggnad måste, som också kommittén inledningsvis framhållit,
!>ta sig uttryck i sänkta produktionskostnader och därmed ökad konkurrensförmåga
från svensk sida». Att i ett sådant läge, där den svenska industrins
starka ställning är odisputabel, företa en alltför kraftig höjning av de nuvarande
tullarna har vi icke ansett försvarligt. Med stöd av tidigare erfarenheter
måste man vidare utgå ifrån, att varje tullhöjning slår igenom på järnpriserna
på den svenska marknaden och därmed innebär en fördyring av
byggnadsverksamheten och en försämring av den svenska verkstadsindustrins
konkurrensförmåga. Dessa skäl talar enligt vår mening för den yttersta
försiktighet då det gäller att genomföra tullhöjningar på hithörande område.

Det mellaneuropeiska kartellsamarbetet på järnområdet kan enligt vår
mening icke få öva inflytande på den svenska tullsättningen. Även om man
bortser från nu rådande goda konjunkturer för järnindustrin, ger utvecklingen
under efterkrigstiden och för övrigt under större delen av mellankrigstiden
icke något belägg för att de tendenser till samverkan, som förekommit
i utlandet, skulle ha inneburit något problem för svensk järnhantering
och för avsättningen av dess produktion inom landet. Det kartelliknande
samarbete som förekommit och del samarbete i prishänseende, som väl
alltjämt existerar bakom Montan-Unionen, torde mera syfta till att i vikande
konjunkturer upprätthålla och stabilisera eu prisnivå och alt söka hindra

630

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

underbud från det ena eller andra hållet. Även om förhållandena kring
Montan-Unionen och tullnivåerna i de olika deltagarländerna har stor betydelse
för upprätthållandet av vår kvalitetsjärnexport, får detta enligt vår
uppfattning icke påverka tull- och prisnivån för vår tillförsel av handelsjärn,
vare sig inhemskt eller utländskt.

Mot bakgrunden av vad som nu anförts har vi därför i det följande föreslagit
värdetullsatser, vilka i stort sett är baserade på nuvarande tullnivå
med en viss avjämning uppåt. Det finns emellertid anledning att överväga,
huruvida icke vikttullar på detta område är mera lämpliga än värdetullar i
enlighet med de synpunkter, som framstående representanter för svensk
järnhantering och järngrosshandel givit tillkänna i olika sammanhang.

Möjligen kan konkurrensen på rörområdet tidvis vara något mer besvärande
för den svenska industrin, varför vi härvidlag föreslagit en viss förbättring
i förhållande till nuvarande tullnivå.

Reservanternas förslag ligger i flertalet fall 2 enheter under kommittéförslaget.

Yttranden

Jernkontoret framhåller att den svenska järnhanteringens behov av tullskydd
beror på följande grundläggande förhållanden:

(1) det relativa kostnadsläget, betingat av skillnaden i naturliga förutsättningar
och strukturell uppbyggnad mellan den svenska järn- och stålindustrien
å ena sidan och motsvarande kontinentala och engelska industrier å
andra sidan;

(2) de starka konjunkturfluktuationerna och de därmed sammanhängande
kraftiga prissvängningarna på den internationella stålmarknaden;

(3) förekomsten av mäktiga monopolistiska sammanslutningar i några
av de ledande stålländerna.

Industrins relativa kostnadsläge belyses av en sammanställning av fördelar
och nackdelar i fråga om olika kostnadselement. Enligt jernkontorets
åsikt ger denna, även om det icke varit möjligt att åsätta de olika fördelarna
och nackdelarna några aritmetiska mätvärden, obestridligen belägg för att
nackdelarna väger tyngre än fördelarna.

Beträffande konjunkturfluktuationerna framhåller jernkontoret att det är
karakteristiskt för järnindustrin att dessa sätter in plötsligt och ger starka
utslag i prissättningen. Ingen kan realistiskt räkna med det nuvarande marknadsläget
som för framtiden bestående; sedan någon tid säges svaghetstecken
ha börjat uppträda i form av bl. a. minskning i orderingången. Jernkontoret
fortsätter.

Som varje annan industri måste även järnhanteringen självfallet vara beredd
att anpassa sig efter rimliga prisförändringar, vare sig dessa äro av
konjunkturell eller strukturell art. För en näringsgren med så stort investerat
kapital som järnhanteringen, är emellertid en jämn och god sysselsättning
av många skäl — ej minst ur kostnadssynpunkt — av fundamental betydelse.
Om ett plötsligt prisfall oförmedlat och med hela sin styrka inträffar,
kunna följderna bli utomordentligt allvarliga. Ett tullskydd, som
kan absorbera de hårdaste stötarna har därför en viktig roll att fylla vid
sidan av den förut berörda uppgiften att motverka påtagliga skillnader i det
relativa kostnadsläget. Denna synpunkt tillmätes av allt att döma stor vikt
i de ledande stålländernas tullpolitik.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

631

Vad angår förekomsten av monopolistiska sammanslutningar erinrar jernkontoret
om de stora investeringar, som på kontinenten och i England gjorts
och göres i kontinuerliga valsverk. I dylika anläggningar blir de fasta kostnaderna
per ton så höga vid dåligt kapacitetsutnyttjande, att det blir möjligt
och företagsekonomiskt försvarligt för dessa verk att sänka sina exportpriser
till en nivå, som ligger under produktionskostnaderna och gentemot
vilken t. ex. svensk järnindustri ej kan hävda sig. Särskilt farlig blir en dylik
politik i den mån den underbygges av nationella och internationella kartellorganisationer.
Sådana har gamla traditioner i Västeuropa. Efter kol- och
stålunionens upprättande har det kontinentala prissamarbetet återuppstått
bl. a. i form av den s. k. Brysselkartellen. Jernkontoret förbiser icke att det
för stålkonsumenterna kan vara en förmån att i ett svagt marknadsläge för
stålet få köpa detta material till underpris. Erfarenhetsmässigt får emellertid
denna fördel, i ett land med outvecklad järnindustri, betalas med överpriser
under tider av stark efterfrågan på stål. Det måste sålunda ur en
vidare nationalekonomisk synpunkt anses vara av stor vikt, att ett land med
betydande egen stålförbrukning också upprätthåller en lönsam och utvecklingsduglig
inhemsk järnhantering. Det härför erforderliga tullskyddet för
det färdiga stålet bör därför också kunna accepteras av förbrukarna. Jernkontoret
kommer i detta sammanhang in på frågan om särskilda antidumpingtullar
och framhåller att man lägger synnerlig vikt vid en snar lösning
av frågan om särskilda åtgärder mot dumping.

Vid övervägandet av frågan om vikt- eller värdetull har jernkontoret funnit
riskerna och anpassningssvårigheterna vara sådana att det vore sakligt
befogat om tulltaxan för ett flertal för konjunkturväxlingar särskilt utsatta
positioner kunde utformas med ett system av värdetull i kombination
med en på vikten beräknad minimitull. Om emellertid statsmakterna
skulle tillmäta de från den tulltekniska sakkunskapens sida uttalade betänkligheterna
mot en dylik kombinerad tulltaxa avgörande betydelse, förordar
kontoret en blandad vikt- och värdetulltaxa, innebärande v i k 11 u 11
för de mera enhetliga och stora grupperna av lätt klassificerbart varmvalsat
handelsjärn ävensom kallvalsad tunnplåt samt v ä r d e t u 11 för kallbearbetat
stål (med undantag av tunnplåt), allt kvalitetsstål samt alla slags rör.

Med hänsyn bl. a. till den restriktiva ståndpunkt, som kommittén intagit
till praktiskt taget samtliga industribranschers framställningar om tullskydd
har jernkontoret noga prövat möjligheterna att närmare ansluta sina yrkanden
till den av kommittén föreslagna nivån. Härvid har det befunnits möjligt
att, under förutsättning att vikttullar tillämpas i den utsträckning jernkontoret
förordar, i fråga om stora grupper av varmvalsat handelsjärn godtaga
ungefär det skydd, som värdetullarna enligt kommitténs förslag skulle
ge på 1955 års medeliinporlpris. 1 andra fall har kontoret ansett de produktionstekniska
och ekonomiska betingelserna nödvändiggöra ett något högre
skydd.

Handelskammaren i Gävle föreslår en uppdelning av detta område mellan
vikt- och värdetullar i överensstämmelse med jernkontorets förut berörda

632

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

förslag; vid handelskammarens yttrande är fogad en bilaga, i vilken såsom
industrins uppfattning anges, att en tullsättning närmare normaltullarna
vore skälig.

Kommerskollegium anför beträffande kommitténs förslag på förevarande
område bl. a. följande.

Enligt kollegii mening intar den svenska industrin på detta område en
stark ställning på marknaden och har under de senaste åren utbyggts och moderniserats
betydligt. Konjunkturläget för branschen har sedan länge varit
gott. Ifrågavarande produkter utgöra råmaterial till verkstadsindustrin och
med hänsyn till denna senares starka inriktning på exportproduktion är det
angeläget att kostnaderna för material hållas nere. Det bör sålunda icke utan
mycket starka skäl komma i fråga att höja tullarna för varorna på järn- och
stålområdet. Detta innebär att kollegium i allmänhet vill förorda de av reservanterna
föreslagna tullsatserna i fråga om halvfabrikat. Inom det nordiska
samarbetet syftar man till en lägre gemensam yttre tullmur än den av kommittémajoriteten
föreslagna. Detta kan även vara ett skäl mot att nu genomföra
en höjning på detta område.

Beträffande frågan om värdetull eller vikttull på ifrågavarande område
vill kollegium föreslå att det upptages till förnyad prövning om icke vikttullar
i större utsträckning kunde komma till användning.

Stockholms handelskammare anser att den svenska järnhanteringen under
det senaste decenniet trots allt lägre tullar utvecklat sig mycket tillfredsställande.
De ytterligare planer på stora utbyggnader, som föreligger,
tar främst sikte på varor, för vilka tullarna icke har någon betydelse. Handelskammaren
framhåller i detta sammanhang att den svenska järnindustrin
visserligen får betala högre kokspris men har lägre malm- och skrotpris
än sina utländska konkurrenter. Vidare hävdas att de svenska järnverken
genom fraktkostnaderna åtnjuter ett reellt skydd som uppskattas
till 10 å 20 % av värdet.

Montanunionen och dess prispolitik utgör självfallet ett ovisshetsmoment,
men handelskammaren anser det föga sannolikt, att den höga myndigheten
skulle medge export till lägre priser än som tillämpas på hemmamarknaden.
Däremot anses det möjligt att de kontinentala verken i ett visst
marknadsläge skulle för alla köpare tillämpa priser som icke täcker de fasta
kostnaderna. Det påpekas dock att den svenska järnhanteringen under
perioder av låga utlandspriser väl kunnat hävda sig på grund av att priserna
för råvaror — t. ex. för importerat skrot — i ett sådant läge i allmänhet
sjunker starkare än priserna på färdigfabrikat.

Handelskammaren anser att den icke oväsentliga höjning av tullskyddet,
som föreslås av kommittén, på lång sikt måste få en hämmande effekt på
den svenska järnkonsumtionen. Verkstadsindustrin skulle få svårare att
hävda sig såväl på exportmarknaden som på hemmamarknaden. Med hänsyn
till denna industris nyckelställning i vår framtida export synes särskild
varsamhet böra iakttagas med tullhöjningar i fråga om dess råvaror.
Visserligen spelar materialkostnaderna en underordnad roll för vissa högt
manufakturerade varor, men för en sådan produkt som exempelvis järnvägsvagnar
utgör materialkostnaderna i realiteten 60—65 % av den färdiga

633

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

produktens värde. Den svenska varvsindustrins storartade utveckling sedan
1930-talet visar vad svensk teknik parad med tillgång på tullfria råvaror
kan prestera. Antalet anställda inom den mekaniska verkstadsindustrin är
mångdubbelt större än inom järnindustrin. Med hänsyn till såväl de skäl,
som här anförts, som ock handelns och reservanternas i kommittébetänkandet
återgivna uttalanden synes det handelskammaren, som om det funnes
anledning att noga överväga, huruvida icke reservanternas förslag till tullnivå
på järnområdet bör accepteras. Under inga omständigheter bör tullnivån
läggas högre än att en anslutning till en eventuell nordisk marknad
kan ske utan tullsänkning.

Beträffande frågan om vikt- eller värdetull framhåller handelskammaren
att grosshandeln anser att ett bibehållande av vikttullar på järnområdet är
ett mycket väsentligt önskemål, som motiveras av att här är fråga om varor,
där prisskillnaden mellan olika varor inom samma tullposition är obetydlig
på samma gång som varorna är underkastade mycket stora och hastiga
prissvängningar. För till nr 73.15 hänförligt kvalitetsstål anses dock värdetull
kunna ifrågakomma, enär det förekommer avsevärt större prisvariationer
mellan olika varor under denna rubrik än i fråga om handelsjärnet.

Statens priskontrollnämnd framhåller att kommitténs förslag beträffande
handelsjärn, plåt och rör innebär en genomgående höjning av nuvarande
tullsatser. Det finns enligt nämndens uppfattning icke bärande skäl för att
den svenska järnhanteringen i nuvarande läge tillerkännes ett ökat tullskydd.
Om vid en eventuell internationell lågkonjunktur de svenska järnverken
bör skyddas, sker detta enligt nämndens uppfattning bättre genom
att vikttullsystemet bibehålies än genom av kommittén föreslagna värdetullar.
Nämnden föreslår därför att vikttullar får gälla för varuslag inom detta
område och att vikttullarna utformas så att tullhöjningar undvikes.

Sveriges grossistförbund framhåller att järnpriserna varierar starkt med
konjunkturerna och belyser detta med att den nuvarande vikttullen för
grovplåt under åren 1950, 1952, 1954 och 1956 motsvarat resp. 10 %, 3 %,
6,5 % och 4 % av värdet. Enligt förbundets mening borde tulltaxekommittén,
som anser att den svenska industrin har behov av tullskydd i ett
skärpt konkurrensläge, med hänsyn till prisfluktuationerna ha förordat
vikttullar. Kommitténs farhågor för att dylika tullar i ett extremt läge skall
medföra negativt tullskvdd för den svenska järnbearbetande industrin anses
överdrivna. Ett negativt tullskydd kan endast i sällsynta fall befaras och då
endast för lågmanufaklurerade varor. I pressade prislägen säljes dessa av
utländska integrerade verk till priser, som icke står i rimlig relation till
priserna för råvaran, varför det obetydligt negativa tullskyddet i sådana
lägen saknar praktisk betydelse.

Förbundet anser att kommittén utgår från att perioder med låga priser
kommer att dominera och att den svenska järnhanteringen då på längre
sikt icke får sina kostnader täckta samt ifrågasätter om detta är eu riktig
bedömning. Allmänt utgår man ju i den ekonomiska politiken från alt långvariga
depressionsperioder numera hör historien till. Dessutom har Mun -

634

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

tanunionens höga myndighet både skyldighet och befogenhet att vidtaga
marknadsstabiliserande åtgärder avseende såväl hemmamarknaden som exporten.

Grossistförbundet framhåller vidare att tullen återverkar på byggnadsoch
verkstadsindustrins kostnader. Det är därför angeläget att tullarna för
järn icke sättes högre än hänsynen till järnhanteringen oundgängligen fordrar.
Kommitténs farhågor för vad som kan inträffa, om konkurrensen i
framtiden skärpes, synes knappast motivera de föreslagna tullhöjningarna.
Förbundet föreslår därför att man går fram försiktigare och med hänsyn till
konsumenternas intressen nöjer sig med reservanternas förslag. Förslaget
bör dock, åtminstone för de priskänsligaste produkterna, nr 73.06—73.14,
omräknas till vikttullar.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa upptager i allmänhet tullsatser
som ligger en enhet under det av tulltaxekommittén framlagda förslaget.

Departementschefen

Inom tulltaxekommittén har rått delade meningar angående tullnivån på
detta område, i det att tre ledamöter förordat tullsatser, som med i regel
2 enheter understiger majoritetens förslag. Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet
har för sin del, såsom nyss anförts, föreslagit tullsatser som i
allmänhet ligger 1 enhet under nämnda förslag. Här föreligger således på
ett betydelsefullt område det förhållandet att det nordiska förslaget kan sägas
intaga en förmedlande ståndpunkt mellan kommittémajoriteten och reservanterna.
Jag har tidigare anfört att det synes mig naturligt att det nordiska
förslaget i dylika fall blir utslagsgivande.

I flera remissyttranden har yrkats att tullarna på ifrågavarande område
skulle beräknas efter vikten och icke såsom i kommittéförslaget efter värdet.
I och för sig kan vissa skäl anföras för en sådan ståndpunkt. Kommittén
har emellertid ingående behandlat denna fråga och funnit att fördelarna
med värdetullar överväger. Samma ståndpunkt har intagits av det nordiska
samarbetsutskottet. Tillämpning av vikttullar skulle innebära att den nya
svenska tulltaxan på ett betydelsefullt område skulle skilja sig från det nordiska
förslaget. Enligt min mening har de för vikttullar anförda skälen icke
den styrkan, att man bör godtaga en sådan konsekvens.

I överensstämmelse med det anförda förordar jag att tulltaxan, i den mån
icke särskilda skäl talar däremot, på förevarande område utformas i enlighet
med det nordiska förslaget.

Halvfabrikat av annan oädel metall än järn och stål
Nuvarande tullförhållanden

Halvfabrikat av aluminium, koppar och flertalet andra metaller är belagda
med vikttullar, under det att dylika artiklar av bly, tenn och zink i

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

635

viss utsträckning är tullfria (för närmare upplysningar torde få hänvisas
till behandlingen av resp. rubriker); den genomsnittliga tullnivån framgår
av de uppgifter som i det följande redovisas ur tulltaxekommitténs betänkande.

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs beräkningar skulle den genomsnittliga tullnivån för
aluminium och koppar (inkl. kopparlegeringar), vilka metaller helt dominerar
detta område, år 1950 ha legat vid 3,7 % men år 1954 ha sjunkit
till 2,6 % av värdet; normal tullarna motsvarar 4,4 % och industrins hos
kommittén framställda yrkanden likaledes 4,4 % av värdet.

Kommittén framhåller att trots att tullen för närvarande är mycket låg
domineras marknaden helt av den inhemska produktionen. Något större
behov av tullskydd föreligger enligt kommitténs uppfattning icke i dagens
läge. Industrins yrkande om höjt tullskydd anses närmast betingat av farhågor
för hårdare konkurrens i en skärpt konjunktur. Kommittén anser det
icke heller oberättigat att vid frågans bedömande taga hänsyn till möjligheten
av ett annat konkurrensläge än det för dagen rådande. Tillräckliga
skäl har därför icke ansetts föreligga att avskaffa tullskyddet, men å andra
sidan har icke heller ett tullskydd av den storlek industrin begärt ansetts
motiverat. Kommittén har funnit en tullnivå av 3 % av värdet innebära
ett lämpligt avvägt tullskydd för hela området.

Frågan om vikt- eller värdetull har här, anför kommittén, i huvudsak
samma aspekter som när det gäller halvfabrikat av järn och stål. Även om
de ofta förekommande prisfluktuationerna för råvaran förtjänar beaktande,
har kommittén funnit övervägande skäl tala för att tullen får utgå efter
värdet.

Yttrande

Kommerskollegium anför vissa kritiska synpunkter på kommitténs förslag.

För halvfabrikat av annan oädel metall än järn och stål (kap. 74—81)
föreslår kommittén generellt 3 % tull. Denna tull kommer även att belasta
sådana halvfabrikat som ha mycket låg manufaktureringsandel, t. ex. valstråd.
Då materialkostnaderna äro mycket höga innebär detta att manufaktureringsskyddet
blir mycket högt. Det svenska behovet tillgodoses på detta
område i ännu högre grad än på järnområdet av den inhemska produktionen.
Vad kollegium sagt om vikten att iakttaga försiktighet med tullhöjningar
för halvfabrikat av järn och stål gäller också här. Kollegium måste
dock konstatera alt kommitténs förslag även på detta område innebär en
dragning uppåt av tullskyddet för åtskilliga varuslag även om tullnivån i stort
sett anges bliva oförändrad. En omprövning av förslaget i vad avser de minst
bearbetade halvfabrikaten synes lämplig. Liksom för halvfabrikat av järn
och stål kunde man även för metallhalvfabrikat överväga att i viss utsträckning
tillämpa vikttullar.

636

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa överensstämmer på de flesta
punkter med tulltaxekommitténs förslag; förekommande avvikelser innebär
någon gång en sänkning men i regel en höjning med 1 å 2 enheter i
jämförelse med kommittén.

Departementschefen

Enligt min uppfattning föreligger icke anledning frångå den samstämmiga
bedömning av tullnivån på detta område, som kommit till uttryck i
tulltaxekommitténs och nordiska utskottets förslag; i den mån skiljaktighet
föreligger torde ställning få tagas till frågan vid behandlingen av de
enskilda varuslagen.

Järn- och metallmanufaktur
Nuvarande tullförhållanden

Järn- och metallmanufakturartiklar är med något undantag tullbelagda,
och tullen utgår i regel efter vikten, men även en del värdetullar förekommer
på detta område (tullsatserna angives närmare vid behandlingen av respektive
rubriker); tulltaxekommitténs i det följande refererade uttalande ger
vissa upplysningar om tullarnas genomsnittsnivå.

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs beräkningar skulle den genomsnittliga tullnivån, som
år 1950 uppgått till 8,3 %, på grund av penningvärdesförsämringen ha sjunkit
till 6,5 % av värdet år 1954; normaltullsatserna motsvarar i genomsnitt
11 % av värdet, och industrins yrkanden hos kommittén sammanfaller i
huvudsak med sistnämnda nivå.

Kommittén framhåller att importen, trots det ringa tullskyddet, är obetydlig
i jämförelse med den inhemska produktionen; för flertalet sektorer
är exporten avsevärt större än importen. Detta kan dock icke med säkerhet
antagas vara uttryck för en bestående överlägsenhet hos den svenska produktionen.
Kommittén anser det därför icke berättigat att konsolidera tullskyddet
på nuvarande nivå, vilken uppgår till föga mer än hälften av normalnivån.
Konkurrensförhållandena kan dock enligt kommitténs uppfattning,
även med beaktande av möjligheten av en viss skärpning i läget, icke
anses motivera en höjning av tullsatserna ända till normaltullnivån. Enligt
kommitténs bedömande utgör en tullnivå av omkring 8 %, d. v. s. ungefär
1950 års nivå, i stort sett ett lämpligt avvägt tullskydd på detta område.
Detta skulle innebära en tullsats av i genomsnitt ungefär 3 enheter under
normalnivån.

Kommittén har övervägt huruvida man bör tillämpa en tullsats som för
varje individuellt varuslag ligger 3 enheter under normaltullsatsen för detta
varuslag eller en standardtullsats av 8 % för alla varuslag och funnit övervägande
skäl tala för den enklare principen med en för hela området enhetlig
tullsats. Avvikelser från denna tullsats bör givetvis icke vara uteslutna

637

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

i fall då särskilda omständigheter gör sådana motiverade, men i den mån
dylika omständigheter icke ansetts vara för handen föreslår kommittén
tillämpning av nyssnämnda standardtullsats.

Yttranden

Sveriges mekanförbnnd har i sitt under kap. 84 närmare refererade remissvar,
avseende verkstadsindustrin i dess helhet, icke särskilt behandlat
här ifrågavarande gren av nämnda industri, men följande ur förbundets
sammanfattning hämtade synpunkter torde belysa förbundets inställning
även på detta område.

Förbundet erinrar om att från verkstadsindustrins sida tidigare till tulltaxekommittén
framförts yrkanden om att tullsatserna för verkstadsprodukter
generellt måtte fastställas till den av kommittén beräknade normaltullnivån.
Utvecklingen under den tid av mer än två år som förflutit sedan
frågan behandlats anses utgöra ett klart belägg för att de till stöd för verkstadsindustrins
yrkanden framförda synpunkterna icke varit betingade av
temporära förhållanden vid tiden för behandlingen av dessa frågor. Sålunda
har importen av verkstadsprodukter ökat kraftigare än exporten, och konkurrensen
på världsmarknaden har till följd av den ökade produktionskapaciteten
i industriländerna undergått en successiv skärpning. Vidare
framhålles att vårt kostnadsläge internationellt sett fortfarande är högt och
att de utländska tullhindren icke nämnvärt har reducerats. Förbundet påyrkar
sålunda att tullsatserna för verkstadsindustrins produkter måtte fastställas
i överensstämmelse med de av tulltaxekommittén beräknade normaltullsatserna.

Skånes handelskammare företräder beträffande verkstadsindustrins tullskydd
i huvudsak samma uppfattning som Sveriges mekanförbund och
hemställer i enlighet därmed att tullarna icke sättes lägre än normaltullarna.
Handelskammarens yttrande angående denna bransch refereras närmare
under kap. 84; några särskilda synpunkter på nu ifrågavarande gren
av verkstadsindustrin anföres icke i vidare mån än som framgår av handelskammarens
under nr 82.05 återgivna uttalande angående spiralborrar.

Sveriges grossistförbund framhåller att den inhemska industrin på järnmanufaktur
och verktygsområdet intager en dominerande ställning på marknaden.
Importen har till helt övervägande del karaktären av en komplettering
med sådana artiklar, som icke är föremål för inhemsk tillverkning. Så
gott som hela detta varuområde är för närvarande belagt med vikttullar,
för vilka importincidensen i många fall endast uppgår till 1 å 2 %. Den av
kommittén föreslagna tullsatsen anses därför för flertalet artiklar innebära
en kraftig höjning av nu utgående tull. Med anledning härav anser förbundet
anledning saknas att överskrida de tidigare hos kommittén av handeln
föreslagna tullsatserna om 7 eller 5 % av värdet.

Kommerskollegium uttalar att kommitténs förslag beträffande vissa varor
kommer att innebära betydande ökningar av importincidenserna. Enligt
kollegii mening ger motiven knappast belägg för att behov skulle före -

638

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

ligga av en sådan förstärkning av skyddet, även om det med kommitténs
utgångspunkter anses förståeligt att förslaget fått denna utformning. Kollegium
framhåller vidare att tullsatsernas höjd på detta område måste ägnas
särskild uppmärksamhet, om kommitténs förslag till tullar för halvfabrikat
icke skulle följas.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Inom de delar av förevarande område, som omfattas av hittills framlagt
förslag till gemensam nordisk marknad, föreslår utskottet i regel samma
tullsatser som tulltaxekommittén; framhållas må emellertid att järnmanufakturartiklar
(kap.73, 82 och 83) endast i begränsad utsträckning är inbegripna
under nämnda förslag.

Departementschefen

Enligt min mening innebär den av tulltaxekommittén föreslagna tullnivån
en lämplig avvägning av tullskyddet på förevarande område, och den
överensstämmer med den uppfattning som kommit till uttryck i det nordiska
förslaget; jag förordar därför i likhet med kommittén en standardtullsats
av 8 % av värdet för här åsyftade varor.

Kap. 73. Järn och stål

73.01. Tackjärn (inkl. spegeljärn)

73.03. Skrot och avfall

Varorna i fråga är enligt gällande taxa fria från tull, och någon ändring
i detta förhållande ifrågasättes icke av vare sig tulltaxekommittén eller
nordiska ekonomiska samarbetsutskottet; i enlighet härmed har varorna
upptagits med tullfrihet i det nu framlagda förslaget.

73.02. Ferrolegeringar
Nuvarande tullförhållanden

Volframjärn är belagt med en tull av 35 öre per kg. För kiseljärn och
kiselmanganjärn, innehållande mer än 15 % kisel, utgår tullen med 7 öre
per kg. Övriga här avsedda produkter är tullfria.

Tulltaxekommittén

Kommittén upptager i sitt taxeförslag en tull av 7 öre per kg för kiseljärn
och kiselmanganjärn med över 15 % kisel samt tullfrihet för övriga varuslag.

Vad de förstnämnda varuslagen beträffar finner kommittén övervägande
skäl tala för att tullen bibehålies oförändrad i avvaktan på resultatet av
utredningen rörande en gemensam nordisk marknad.

Beträffande volframjärn framhåller kommittén att tullen på denna vara
infördes år 1933 bl. a. för att förhindra s. k. destruktiv dumping. Avsikten
var icke att tullen skulle utnyttjas i prisstegrande syfte utan endast för att

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

639

vid kartellförhandlingar tillförsäkra den svenska industrin hela hemmamarknaden
och även en del av exportmarknaden, och tullen ansågs dessutom
ha betydelse för arbetslöshetens bekämpande, då tillverkningen krävde betydligt
mer arbetskraft per ton produkt än övriga inom landet framställda
ferrolegeringar. Förhållandena är nu helt andra än vid tiden för tullens införande,
säger kommittén, varför de skäl som föranlett denna åtgärd icke
längre kan anses äga giltighet. Kommittén finner icke tillräckliga skäl föreligga
att bibehålla tullen, vilken endast motsvarar någon procent av värdet
och enligt kommitténs uppfattning icke kan ha någon egentlig betydelse
ur skyddssynpunkt.

Yttrande

Sveriges kemiska industrikontor påyrkar beträffande volframjärn
en tull av minst 4 % av värdet. Kemikontoret framhåller att varje land med
kvalitetsstålindustri strävar efter att göra sig självförsörjande i fråga om
de behövliga legeringsämnena och att andra länder skyddar den inhemska
produktionen av sådana ämnen genom tullar eller importrestriktioner. I
Sverige motsvarar tullen på volframjärn f. n. endast omkring 1 1/2 % av
varuvärdet, vilket medför att den svenska marknaden, i motsats till alla
andra marknader med nämnvärd konsumtion av volframjärn, ligger praktiskt
tagen öppen för avsättning av den överskottsproduktion, som kan uppstå
i andra tillverkningsländer. Detta ogynnsamma förhållande har enligt
kemikontoret så småningom lett till fullständigt kaotiska prisförhållanden
på den svenska marknaden. Från Portugal samt Polen och Sovjetunionen
noteras f. n. priser på volframjärn, som ligger omkring 10 % under den
reguljära s. k. Londonnoteringen. Vissa svenska stålverk inser betydelsen
av att en inhemsk produktion av volframjärn kan upprätthållas, vilket ur
beredskapssynpunkt är av mycket stort intresse även för landet i sin helhet,
och köper därför alltjämt denna legeringsmetall inom landet, men åtskilliga
konsumenter för en annan inköpspolitik, som på kort sikt givetvis ställer
sig mera fördelaktig, och köper från svenska tillverkare endast då man
måste ha omedelbar leverans. Kemikontoret erinrar om att industrin hos
tulltaxekommittén begränsade sitt yrkande till bibehållande av nuvarande
tullsats. Industrin delar icke kommitténs uppfattning, att denna tull icke
kan ha någon egentlig betydelse ur skyddssynpunkt, men måste med hänsyn
till de helt ändrade förhållandena nu begära en tull av minst 4 % av varuvärdet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår tullfrihet för samtliga till denna rubrik hänförliga produkter.
Härvid har emellertid förutsatts att tullen för Sveriges vidkommande
skall få bibehållas under eu övergångstid av 5 år.

Departementschefen

I fråga om andra varor än kiseljärn och kiselmanganjärn med över 15 %
kisel finner jag icke anledning frångå tulltaxekommitténs och nordiska ut -

640

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

skottets samstämmiga förslag om tullfrihet; vad beträffar nyssnämnda kisellegeringar
förordar jag, i avvaktan på prövning av frågan om en nordisk
marknad, att tullen i enlighet med kommitténs förslag upptages med ett
oförändrat belopp av 7 öre per kg.

73.04. Granulerat järn och stål
Nuvarande tullförhållanden

Hit hänförliga produkter drager enligt gällande taxa en tull av 2,5 öre
per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en mot normaltullsatsen svarande tull av 6 % av
värdet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Även nordiska ekonomiska samarbetsutskottet föreslår en tull av 6 % av
värdet vid denna rubrik.

Departementschefen

Jag biträder tulltaxekommitténs och nordiska utskottets samstämmiga
förslag.

73.05. Pulveriserat järn och stål; järnsvamp
Nuvarande tullförhållanden

För pulveriserat järn och stål utgår tullen med 2 öre per kg; järnsvamp
är tullfri.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår att tullfrihet stadgas vid här ifrågavarande rubrik i
dess helhet.

Yttranden

Enligt vad Skånes handelskammare anför skulle industrin, med hänsyn
till den eventualiteten att utländska konkurrentföretag vid uppkommande
avsättningssvårigheter på de traditionella exportmarknaderna kan
komma att söka finna avsättning för sin överskottsproduktion på den oskyddade
svenska marknaden, anse ett tullskydd av 5 % av värdet motiverat, och
handelskammaren hemställer att detta yrkande göres till föremål för närmare
överväganden. Sveriges kemiska industrikontor anför emellertid att industrin
är villig att tills vidare frångå sina tidigare framförda krav om en tull av
5 % under förutsättning att myndigheterna är beredda att i såväl multilateralt
som bilateralt sammanhang med kraft hävda det svenska intresset
av att nuvarande tullar i andra länder borttages.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

641

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa upptager tullfrihet för samtliga
hithörande produkter.

Departementschefen

Jag finner icke anledning till erinran mot kommitténs och utskottets samstämmiga
förslag.

73.06. Smältstycken och råskenor, göt och formlösa stycken
Nuvarande tullförhållanden

Här avsedda produkter är enligt gällande taxa belagda med en tull av
2 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet för smältstycken och råskenor samt en tull
av 4 % av värdet för göt.

Yttrande

Jernkontoret påyrkar en tull av 2,5 öre per kg för göt och framhåller att
denna tullsats avvägts med hänsynstagande till kontorets yrkande om en tull
av 4 öre per kg för stångstål (nr 73.10).

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår liksom kommittén tullfrihet för smältstycken och råskenor
men en tull av 3 % av värdet för göt.

Departementschefen

I fråga om smältstycken och råskenor biträder jag tulltaxekommitténs
och nordiska utskottets samstämmiga förslag om tullfrihet. Vad beträffar
göt förordar jag, med hänsyn till mina förslag i övrigt på förevarande område,
den av utskottet föreslagna tullsatsen 3 % av värdet.

73.07. Blooms, billets, slabs och platiner m. m.

73.08. Plåtämnen i ringar eller rullar
Nuvarande tullförhållanden

Hit hänförliga varor är belagda med tullsatser som varierar mellan 2 och
5 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tullsats av 5 % av värdet för båda dessa rubriker.
Yttrande

Jernkontoret påyrkar en tull av 3 öre per kg och framhåller att denna
tullsats avvägts med hänsynstagande till den av kontoret föreslagna tullsatsen
av 4 öre per kg för stångstål (nr 73.10).

41 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 90

642

Kungl. Mnj:ts proposition nr 90 år 1958

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Båda rubrikerna är i förslaget till gemensam nordisk tulltaxa upptagna
med en tull av 4 % av värdet.

Departementschefen

Med hänsyn till de förslag jag framlägger beträffande vidare bearbetade
produkter (nr 73.09 o. följ.) förordar jag att tullen i enlighet med samarbetsutskottets
förslag upptages till 4 % av värdet.

73.09. Universaljärn och universalstål

73.10. Stång, annan än profilstång, även kallbearbetad
Nuvarande tullförhållanden

Till nr 73.09 hänförliga varor är belagda med en tull av 2 eller 3 öre per
kg. Vid nr 73.10 utgår tullen med 2—3,5 öre per kg för varmvalsade produkter
och 7,5 öre per kg för smidda produkter; kallbearbetade varor drager en
tull av 4—8 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tullsats av 7 % av värdet för varor hänförliga till
nr 73.09 samt för till nr 73.10 hänförliga varmbearbetade produkter; för
kallbearbetade produkter föreslås en tull av 8 % av värdet.

Ledamöterna Gustafsson, Hansson och Westerlind föreslår, under hänvisning
till sin reservation i det allmänna avsnittet, att tullsatserna fastställes
till 5 respektive 6 % av värdet.

Yttrande

Jernkontoret påyrkar en tull av 4 öre per kg för rubrik 73.09 och till nr
73.10 hänförliga varmbearbetade produkter samt en tull av 9 % av värdet
för till nr 73.10 hänförliga kallbearbetade produkter.

Vikttullen för de varmbearbetade produkterna anses motsvara kommitténs
förslag vid omräkning efter 1955 års importpriser.

Beträffande de kallbearbetade varorna anför jernkontoret, att dylika varor
utgör ett värdefullt komplement till den produktion av varmvalsat stångstål,
som bedrives vid en del medelstora eller mindre svenska stålverk. Konkurrensen
på detta område är även i nuvarande läge mycket stark med
pressade priser som följd. Utlandet kan här basera sig på sina relativt lägre
priser för det varmvalsade utgångsmaterialet. Jernkontoret anser det av behovet
påkallat, att detta varuslag erhåller ett tullskydd av den begärda storleken.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår en tull av 6 % av värdet vid nr 73.09 samt för till nr
73.10 hänförliga varmbearbetade produkter med undantag av valstråd, som
upptagits med en tull av 5 %; för kallbearbetade varor föreslås en tull av

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

643

7 % av värdet. Varor överdragna med zink behandlas enligt förslaget som
varmvalsade, varor överdragna med annan metall som kallvalsade produkter.

Departementschefen

I överensstämmelse med vad jag anfört i det allmänna avsnittet till detta
kapitel förordar jag att tullsatserna bestämmes i enlighet med det nordiska
förslaget.

73.11. Profilstång, även kallbearbetad; spontpålar, även borrade och sammanfogade Nuvarande

tullförhållanden

Tull utgår i allmänhet med 1,5 eller 2,5 öre per kg för varmvalsad stång
(stång med en vikt av minst 60 kg per meter är dock fri från tull), 7,5 öre
per kg för smidd stång och 8 öre per kg för kallbearbetad stång; borrade
eller sammanfogade spontpålar drager en tull av 4,5 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår att tullfriheten för grövre profiljärn bibehålies och
utvidgas till spontpålar och bredflänsig stång oavsett vikten per löpmeter;
beträffande övriga här avsedda produkter föreslår kommittén en tullsats
av 7 % av värdet för varmbearbetade och 8 % av värdet för kallbearbetade
varor.

Ledamöterna Gustafsson, Hansson och Westerlind föreslår under hänvisning
till sin reservation i det allmänna avsnittet, att tullen för de fullbelagda
artiklarna fastställes till 5 % för varmbearbetade och 6 % för kallbearbetade
produkter.

Yttranden

Jernkontoret framställer icke någon erinran mot den föreslagna tullfriheten
men påyrkar i övrigt för varmvalsat material en tull av 4 öre per kg
för profiler vägande mindre än 20 kg per löpmeter och 3 öre per kg för profiler
vägande mellan 20 och 60 kg samt för kallvalsat material en tull av
9 % av värdet; viktgränsen för de varmvalsade produkterna har varit och
är alltjämt betingad av produktionstekniska förhållanden, och de kallbearbetade
produkterna anses i tullhänseende böra behandlas på samma sätt
som de i nr 73.10 upptagna kallbearbetade varorna.

Sveriges grossistförbund ifrågasätter huruvida det är riktigt att undantaga
bredflänsig I-stång, oavsett vikten per löpmeter, från tullbeläggning, då
denna vara konkurrerar med normalprofilstång.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår tullfrihet för samma varuslag som tulltaxekommittén
samt i övrigt en tull av 6 % av värdet för varmbearbetade och 7 % av värdet
för kallbearbetade artiklar. Varor överdragna med zink behandlas enligt

644

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

förslaget som varmvalsade, varor överdragna med annan metall som kallvalsade
produkter.

Departementschefen

Under hänvisning till vad jag tidigare anfört förordar jag att tulltaxan
utformas enligt det nordiska förslaget.

73.12. Band, även kallbearbetat
Nuvarande tullförhållanden

Varmvalsat bandjärn drager en tull av 2,5 öre per kg och kallvalsat bandjärn
en tull av 5—8 öre per kg; kallvalsat bandjärn under 0,4 mm tjocklek
med överdrag av aluminium, bly eller tenn är dock tullfritt.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår beträffande hit hänförliga produkter i allmänhet en
tull av 7 % för varmbearbetat och 8 % för kallbearbetat material; tullfriheten
för kallvalsat bandjärn med överdrag av aluminium, bly eller tenn föreslås
utsträckt till att avse med nyssnämnda metaller överdraget bandjärn
oavsett tjockleken.

Ledamöterna Gustafsson, Hansson och Westerlind föreslår, under hänvisning
till sin reservation i det allmänna avsnittet, en tull av 5 % av värdet
för varmvalsade och 6 % av värdet för kallvalsade produkter.

Yttrande

Jernkontoret lämnar förslaget om tullfrihet för vissa artiklar utan erinran
men påyrkar i övrigt en tull av 4 öre per kg för varmvalsade produkter
samt 9—10 % av värdet för kallvalsade produkter.

Tullen för varm valsat bandjärn bör enligt jernkontorets uppfattning
överensstämma med tullen för stångstål enligt nr 73.10, enär produktionsbetingelserna
för dessa varor är praktiskt taget desamma.

Beträffande det kallvalsade bandjärnet anför jernkontoret att detta för
vissa kvalitetsståltillverkare och handelsjärnverk utgör ett värdefullt komplement
till produktionen av varmvalsat material. I flera fall vidarebearbetas
i dessa kallvalsverk en icke obetydlig del av varmvalsverkens produktion.
Liksom i fråga om det kallbearbetade stångstålet har de utländska
kallvalsverken förmånen av utgångsmaterialet, de varmvalsade banden, till
det inom respektive land gällande lägre priset. Konkurrensen från utlandets
sida är även på detta område mycket hård och den låga prissättningen tilllämpas
framför allt på större poster. Det kallvalsade bandstålet uppdelas
i nu gällande tulltaxa i två kategorier, med en tjocklek av 0,9 mm och mer
respektive under 0,9 mm. De tunnaste dimensionerna har undergått en långt
gående bearbetning och har många gånger underkastats en högre manufaktureringsgrad
än vissa manufakturprodukter. Jernkontoret hyser ett bestämt
önskemål om att tullen för de grövre tjocklekarna fastställes till 9 %
av värdet och för de tunnare till 10 % av värdet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

645

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår en tull av 6 % av värdet för varmvalsat och 7 % av
värdet för kallvalsat material i allmänhet; för bandjärn överdraget med aluminium,
bly eller tenn föreslås tullfrihet. Varor överdragna med zink behandlas
enligt förslaget som varmvalsade, varor överdragna med annan metall
(med nyssnämnda undantag) som kallvalsade produkter.

Departementschefen

Med åberopande av vad jag anfört i det inledande avsnittet till denna
avdelning förordar- jag en avvägning av tullskyddet i enlighet med det nordiska
förslaget.

73.13. Plåt, varm- eller kallvalsad
Nuvarande tullförhållanden

Tull utgår i allmänhet för varmvalsad plåt med 3—5 öre per kg, för kallvalsad
plåt med 6—-7 öre per kg och för metallöverdragen plåt med 7 öre per
kg; tullfrihet åtnjutes dock dels för varmvalsad plåt under 0,3 mm samt
viss annan plåt under 0,25 mm tjocklek, dels för tennöverdragen och viss
blyöverdragen plåt.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet för plåt med överdrag av aluminium, bly
eller tenn samt i övrigt en tull av 6 % av värdet för plåt av 3 mm tjocklek
eller däröver och 8 % av värdet för plåt av mindre tjocklek.

Ledamöterna Gustafsson, Hansson och Westerlind föreslår, under hänvisning
till sin reservation i det allmänna avsnittet, att tullsatserna bestämmes
till 4 % för plåt med en tjocklek av 3 mm eller däröver och 6 % för
plåt av mindre tjocklek.

Yttranden

Jernkontoret godtager den föreslagna tullfriheten för viss överdragen plåt
och påyrkar i övrigt följande tullsatser, nämligen för plåt med en tjock -

lek av:

över 8 mm.......................................... 3,5 öre per kg

8 mm och mindre men icke mindre än 3 mm............ 4,5 öre per kg

mindre än 3 mm men icke mindre än 1 mm............ 6 öre per kg

mindre än 1 mm .................................... 7 öre per kg

med ett tillägg i samtliga fall av 2 öre per kg för galvaniserad plåt. Vikttullsatserna
ger enligt jernkontorets beräkningar importincidenser i närheten
av de av tulltaxekommittén föreslagna värdetullsatserna.

Svenska aeroplan AB påyrkar tullfrihet för karosseriplåt (kallvalsad stålplåt
av djupdragningskvalitet med en tjocklek av 0,5—2 mm och med eu
bredd överstigande 600 mm). Bolaget framhåller att denna vara icke framställes
och icke inom överskådlig tid kommer att kunna framställas inom

646

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

landet. AB Volvo hemställer att tullen på karosseriplåt fastställes till 7 %
av värdet. Denna tullsättning anses praktiskt taget motsvara nu gällande
tull. Då det nya tulltaxeförslaget icke innebär någon ökning av tullskyddet
för automobilindustrin, anser bolaget det oskäligt att industrin skall belastas
med ökad tull på ett viktigt material, som oundgängligen måste inköpas
från utlandet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår tullfrihet för samma varor som kommittén och i övrigt
en tull av 6 % av värdet oavsett varornas tjocklek.

Departementschefen

I överensstämmelse med vad jag tidigare anfört förordar jag nordiska utskottets
förslag.

73.14. Tråd, även med överdrag men utan elektrisk isolering
Nuvarande tullförhållanden

Tråd är alltefter dimensionen belagd med en tull av 4,5—9 öre per kg;
för tråd med överdrag av annan oädel metall än koppar och kopparlegeringar
förhöjes tullsatsen med 15 %.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 8 % av värdet för hit hänförlig tråd oavsett
dimension.

Ledamöterna Gustafsson, Hansson och Westerlind föreslår, under hänvisning
till sin reservation i det allmänna avsnittet, en tull av 5 % av
värdet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Varan är i utskottets förslag till gemensam nordisk tulltaxa upptagen
med en tull av 7 % av värdet.

Departementschefen

I enlighet med den ståndpunkt jag eljest intagit förordar jag den av nordiska
utskottet föreslagna tullsatsen.

73.15. Legerat stål och kolrikt stål
Nuvarande tullförhållanden

Här avsedda produkter är belagda med varierande vikttullsatser, i genomsnitt
motsvarande 1 å 2 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår att plåt och bredare band av rostfritt stål belägges
med en tull av 5 % av värdet och övriga varuslag med samma tull som
motsvarande artiklar hänförliga till nr 73.06—73.14; till stöd för förslaget
anför kommittén följande.

647

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

Hithörande produkter (specialstål) företer i vad avser normaltullsatserna
i regel icke några avvikelser från motsvarande artiklar i de föregående
rubrikerna 73.06—73.14 (handelsjärn). De nuvarande tullsatserna ligger
emellertid i regel på en avsevärt lägre nivå, och den utländska konkurrensen
är icke heller lika framträdande. Anledning kan därför föreligga att tilllämpa
lägre tullsatser för specialstål än för handelsjärn. Ur praktisk tullbehandlingssynpunkt
skulle emellertid så avsevärda fördelar vara förenade
med ett "likställande av dessa båda kategorier, att kommittén funnit
övervägande skäl tala för denna princip. Härifrån bör dock undantag göras
för rostfri plåt (inkl. rostfritt bandstål av mer än 250 mm bredd), beträffande
vilken artikel tillräckliga skäl icke ansetts föreligga att bryta GATTbindningen
vid 5 % av värdet.

Ledamöterna Gustafsson, Hansson och Westerlind framhåller att de godlager
kommittémajoritetens förslag att dessa produkter skall beläggas med
samma tull som motsvarande artiklar av handelsjärn men vill erinra om
att detta med hänsyn till deras förslag under avsedda positioner i allmänhet
innebär en lägre tull.

Yttranden

Jernkontorct godtager för de hit hänförliga varorna de tullsatser som
kommittén föreslagit under nr 73.06—73.14 med undantag för plåt (kontoret
påyrkar en tull av 8 % för elektroplåt och 7 % för annan plåt) samt hemställer
att dessa tullsatser (med påyrkad jämkning beträffande plåt) specificeras
under förevarande position.

Sveriges grossistförbund framhåller beträffande rostfri plåt att den
svenska tillverkningen såväl som exporten haft en storartad utveckling
trots att den nuvarande tullen uppgår till endast ca 1 %. En höjning av
tullen till 5 % anses följaktligen icke vara behövlig för den svenska industrins
utveckling. Förbundet föreslår att tullen fastställes vid den
nivå som av kommittén föreslås för plåt av annan oädel metall än järn
d. v. s. 3 % av värdet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till nordisk tulltaxa upptager samma tullsats för plåt av rostfritt
stål och samma bestämmelse för tulltaxeringen av övriga varor som
det av tulltaxekommittén framlagda förslaget.

Departementschefen

Enligt min uppfattning föreligger icke anledning frångå lulltaxekommitténs
med nordiska utskottets i huvudsak samstämmiga förslag rörande
tullbeläggningen av hithörande varuslag.

73.16. Banbyggnadsmateriel för järnvägar och spårvägar
Nuvarande tullförhållanden

Av hit hänförliga artiklar är korsningsspetsar, växelstag, underläggsplattor,
klämplattor, spårhållare och spårplattor belagda med en lull av 4 öre
per kg under det att övriga artiklar inkl. räler är tullfria.

648

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår bibehållen tullfrihet för räler och en tull av 8 % av
värdet för övriga varuslag samt anför till stöd för sistnämnda förslag följande.

Den tullfrihet som f. n. gäller för viss banbyggnadsmateriel har ägt bestånd
sedan tiden före sekelskiftet och torde ursprungligen vara föranledd
av att inom landet icke förekom någon tillverkning av varor av ifrågavarande
slag. Numera tillverkas emellertid sådan materiel i avsevärd omfattning,
varför frågan befinner sig i annat läge än då tullfriheten infördes. Då
tillverkningen kunnat upptagas och bestå lång tid utan tullskydd, kan man
dock ha anledning ställa sig tveksam till att nu införa tull. Tillverkningen
har emellertid på grund av tullbelastningen på råvarorna obestridligen ett
negativt tullskydd. Importstatistiken tyder också på att en avsevärd utländsk
konkurrens förekommer. Kommittén har med hänsyn bl. a. till nämnda
förhållanden ansett den omständigheten att varorna hittills varit tullfria
icke utgöra tillräcklig motivering för att behandla denna gren av verkstadsindustrin
annorlunda än nämnda industri i allmänhet och föreslår därför
att den för järn- och metallmanufaktur angivna standardtullsatsen 8 %
tillämpas för de hittills tullfria liksom även för de nu fullbelagda varuslagen.

Yttrande

Järnvägsstyrelsen påyrkar tullfrihet för rubriken i dess helhet. Spårmateriel
utgör enligt styrelsens uppfattning en från andra varuslag relativt
väl avgränsad varugrupp, som kan bedömas i tullhänseende utan att för
andra varugrupper gällande eller blivande tullar behöver tillmätas alltför
stor betydelse. Styrelsen framhåller bl. a. att statens järnvägar svarar för
den alldeles övervägande delen av importen. Åren 1954 och 1955 var emellertid
importen obetydlig, och de jämförelsevis höga importsiffror, som
åren 1952 och 1953 uppvisar, säges bero på att den svenska industrin
icke hade tillräcklig kapacitet för att möjliggöra de leveranstider, som var
nödvändiga för ett rationellt bedrivande av då aktuella byggnadsarbeten. På
grundval av erfarenheterna från såväl inköpsverksamheten som framför
allt statens järnvägars egen tillverkning betecknar styrelsen den svenska
konkurrensförmågan på delta område som mycket god. Vad beträffar det av
kommittén anförda förhållandet, att den svenska tillverkningen på grund av
tullbelastningen på råvarorna har ett negativt tullskydd, anser styrelsen,
att kommittén överskattat råvarutullarnas betydelse. Styrelsen framhåller
också att behovet av vissa patenterade artiklar helt måste tillgodoses genom
import.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottets förslag till gemensam nordisk tulltaxa överensstämmer med
tulltaxekommitténs förslag.

Departementschefen

I enlighet med tulltaxekommitténs och nordiska utskottets samstämmiga
förslag förordar jag tullfrihet för räler och en tull av 8 % av värdet för
övriga varuslag.

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

649

73.17. Rör av gjutjärn
Nuvarande tullförhållanden

Icke bearbetade rör med en diameter av 145 mm eller däröver är tullfria,
medan dylika rör med mindre diameter drager en tull av 1,5 öre per kg;
för bearbetade rör utgår tullen med 2,5 öre per kg (med visst tillägg för
emaljering).

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet för rör med en diameter av 510 mm eller
däröver och en tull av 8 % av värdet för rör av mindre diameter.

Ändringen av dimensionsgränsen för de tullfria rören motiveras med att
numera rör upp till 500 mm diameter är föremål för inhemsk tillverkning.

Den föreslagna tullsatsen för de fullbelagda rören motiveras av kommittén
på följande sätt.

Den inhemska produktionen möter en hård utländsk konkurrens, vilken
tidvis synes ha tagit sig dumpingartade uttryck. Det kan därför göras gällande
att här icke föreligger samma anledning som beträffande järn- och
metallmanufaktur i allmänhet att underskrida normaltullsatsen, vilken för
detta varuslag ligger 2 å 3 enheter över den för nämnda område föreslagna
standardtullsatsen 8 % av värdet. Framhållas må dook att sistnämnda tullsats
avvägts med beaktande av möjligheten av en skärpning i konkurrensläget,
d. v. s. en situation av här föreliggande slag, och att den i förevarande
fall skulle innebära en betydande förstärkning av det nuvarande tullskyddet.
På grund härav och med hänsyn jämväl till varans betydelse för byggnads-
och anläggningsverksamheten har kommittén icke funnit skäl avvika
från standardtullsatsen 8 %.

Ledamöterna Gustafsson, Hansson och Westerlind föreslår, under hänvisning
till sin reservation i det allmänna avsnittet, att tullen på rör under
510 mm fastställes till 6 % av värdet.

Yttrande

Sveriges grossistförbund påyrkar tullfrihet för gjutna flänsrör och framhåller
att någon tillverkning av denna vara icke förekommer inom landet.
I övrigt ansluter sig förbundet till reservationen men anser att den av reservanterna
föreslagna värdetullen bör omräknas till vikttull.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa överensstämmer beträffande
denna rubrik med det av tulltaxekommittén framlagda.

Departementschefen

Jag anser mig böra biträda tulltaxekommitléns och nordiska utskottets
samstämmiga förslag.

650

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

73.18. Rör av järn eller stål, ej hänförliga till nr 73.17 eller 73.19
Nuvarande tullförhållanden

Varmvalsade rör drager en tull av 4 eller 5 öre per kg, kalldragna rör en
tull av 6 eller 8 öre per kg och galvaniserade rör en tull av 5 öre per kg.

Tulltaxekom mitten

Kommittén föreslår en tull av 7 % av värdet för icke kallbearbetade rör
och 8 % av värdet för kallbearbetade rör samt anför till stöd härför följande.

Den allmänna princip som uppställts för tullsättningen på järn- och stålområdet
skulle innebära tillämpning av maximitullen 8 % av värdet för alla
slag av rör. Kommittén har emellertid ansett det angeläget att i möjligaste
mån begränsa tullhöjningen för de varmbearbetade rören, vilka spelar stor
roll för byggnadsverksamheten, och funnit sig även med beaktande av rörtillverkningens
tullskyddsbehov kunna stanna vid en tullsats av 7 % av
värdet för detta varuslag. Vad beträffar rör med en diameter av mer än 225
mm har kommittén, med hänsyn bl. a. till de från industrins sida anförda
konkurrensförhållandena, icke funnit det motiverat att undantaga dessa
från tull.

Ledamöterna Gustafsson, Hansson och Westerlind föreslår, under hänvisning
till sin reservation i det allmänna avsnittet, att tullen fastställes till
6 % av värdet för rubriken i dess helhet.

Yttranden

Jernkontoret föreslår en tull av 8 % av värdet för de icke kallbearbetade
och 9—10 % för de kallbearbetade rören.

Beträffande de icke kallbearbetade rören framhåller jernkontoret att konkurrensen
även under normala tider är mycket stark till följd av en betydande
överskottskapacitet. Den internationella rörkartellen har städse fört
och för alltjämt en prispolitik på Sverige, som medför att de svenska rörverken
i många fall icke får täckning för sina kostnader för handelsrören.
Även de mera kvalitetsbetonade rören är vid första tecken på konjunkturavmattning
utsatta för en synnerligen kännbar utländsk konkurrens. För att
icke få en från övriga järnprodukter alltför avvikande tullnivå har man
dock begränsat sitt yrkande till en tull av 8 % av värdet. Det torde icke
vara osannolikt, att denna sats kan komma att visa sig vara alltför låg för
handelsrören.

Vad angår kallbearbetade rör framhåller jernkontoret att importkonkurrensen
för de enklare rören är mycket hård. De utländska verken säges ha
tillgång till utgångsmaterial med väsentligt mycket lägre pris än de svenska
rörverken. Importkonkurrensen säges också göra sig alltmer gällande även
för mera kvalitetsbetonade kallbearbetade rör. Med hänsyn till tullönskemålen
för övriga järnslag säger sig emellertid jernkontoret vilja begränsa sitt
yrkande till en tull av 9 % för rör med en godstjocklek av 2 mm eller mer
och 10 % för rör med mindre tjocklek.

Kungl. Mnj:ts proposition nr 90 år 1958

651

Sveriges grossistförbund framhåller beträffande icke kallbearbetade rör,
att endast handelsrör, kullagerrör och ämnesrör med en yttre diameter understigande
220 mm tillverkas inom landet; för andra rör av nämnda slag
bör enligt förbundets åsikt stadgas tullfrihet. I övrigt ansluter förbundet sig
till reservationen men anser att den av reservanterna föreslagna tullen bör
omräknas och fastställas som vikttull.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Vid denna rubrik föreslår nordiska ekonomiska samarbetsutskottet samma
tullsatser som tulltaxekommittén. Varor överdragna med zink behandlas
enligt förslaget som icke kallbearbetade, varor överdragna med annan
metall som kallbearbetade produkter.

Departementschefen

Jag biträder tulltaxekommitténs och nordiska utskottets samstämmiga förslag
med den av utskottet gjorda preciseringen i fråga om rör med överdrag
av metall.

73.19. Högtrycksrör av stål för elektriska vattenkraftstationer
Nuvarande tullförhållanden

Hit hänförliga rör är enligt gällande taxa belagda med en tull av 6 eller
8 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs uppfattning finns ingen anledning avvika från den på
järn- och metallmanufakturområdet föreslagna standardtullsatsen; kommittén
föreslår således en tullsats av 8 % av värdet.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind anför i en reservation att tullen
enligt deras uppfattning bör utgå med 6 % liksom för de i nr 73.18 upptagna
rören.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Varorna är i förslaget till nordisk tulltaxa upptagna med en tull av 8 %
av värdet liksom i det av kommittén framlagda förslaget.

Departementschefen

Enligt min uppfattning bör tulltaxekommitténs och nordiska utskottets
samstämmiga förslag tillstyrkas.

73.20. Rördelar, såsom skarvrör, knärör, muffar och flänsar
Nuvarande tullförhållanden

Icke bearbetade rördelar av gjutjärn med en diameter av 145 mm och däröver
är tullfria; övriga här avsedda artiklar är belagda med vikttullar som
varierar mellan 1,5 och 20 öre per kg.

652

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tillämpning av standardtullsatsen 8 % av värdet för
rubriken i dess helhet.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind föreslår i en reservation att varorna
belägges med en tull av 6 % av värdet liksom de i nr 73.18 upptagna
rören.

Yttrande

Sveriges grossistförbund framhåller att tillverkningen inom landet av
normalrördelar icke täcker behovet och yrkar att nu gällande vikttull bibehålies
oförändrad för denna artikel. Beträffande positionen i övrigt ansluter
sig förbundet till reservationen men anser att den av reservanterna föreslagna
tullen bör omräknas och fastställas som vikttull.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet upptager liksom tulltaxekommittén rubriken i dess helhet med
en tull av 8 % av värdet.

Departementschefen

I enlighet med tulltaxekommitténs och nordiska utskottets samstämmiga
förslag förordar jag en tull av 8 % av värdet.

73.21. Järn- och stålkonstruktioner

73.22. Cisterner

73.23. Fat, burkar och liknande behållare
Nuvarande tullförhållanden

Här avsedda artiklar är enligt gällande taxa belagda med vikttullsatser
av varierande storlek.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tillämpning av standardtullsatsen 8 % av värdet för
alla dessa positioner.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

Jag biträder tulltaxekommitténs förslag.

73.24. Cylindrar för förtätade gaser
Nuvarande tullförhållanden

Varor av detta slag är belagda med en tull av 9 öre per kg; acetylengasbehållare
med fyllning av porös massa drager dock en tull av 15 % av värdet.

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

653

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs förslag skall standardtullsatsen 8 % av värdet tillämpas
för rubriken i dess helhet.

Yttrande

Svenska AB Gasaccumulator hemställer i den av handelskammaren i
Stockholm överlämnade skrivelsen dels om bibehållen tull av 15 % av värdet
för acetylengasbehållare med fyllning av porös massa, dels om en tull av
4 % av värdet för behållare utan sådan fyllning.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

Jag finner icke skäl frångå tulltaxekommitténs förslag.

73.25—73.28. Linor; taggtråd och vriden stängseltråd; duk, nät och galler
Nuvarande tullförhållanden

Här avsedda varor är belagda med tullar som varierar mellan 6 och 18
öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår för rubrikerna i deras helhet tillämpning av standardtullsatsen
8 % av värdet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår i likhet med tulltaxekommittén en tullsats av 8 % av
värdet för dessa rubriker.

Departementschefen

Kommitténs och utskottets samstämmiga förslag ger icke anledning till
erinran från min sida.

73.29. Kättingar och kedjor samt delar därtill
Nuvarande tullförhållanden

Tullen utgår för ledbultkedjor med 25 eller 50 öre per kg (den högre tullen
för kedjor med mindre än 6 mm invändig länkbredd) och för andra
kedjor med 5—20 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 10 % av värdet för rullkedjor med mindre
än 6 mm invändig länkbredd och 8 % av värdet för övriga varuslag samt
anför till stöd härför bl. a. följande.

654

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

Den utländska konkurrensen synes här vara starkare än beträffande flertalet
andra järn- och metallmanufakturprodukter, vilket får anses tala för
att icke underskrida normaltullsatsen i så hög grad som en tillämpning av
standardtullsatsen 8 % skulle innebära, i synnerhet som normaltullsatsen
för varuslaget i fråga ligger på en för detta område relativt hög nivå. Kommittén
har funnit 10 % av värdet innebära en lämplig avvägning av tullskyddet
för cykelkedjor; såsom sådana bör av praktiska skäl betraktas alla
rullkedjor med mindre än 6 mm invändig länkbredd. Vad beträffar andra
hithörande artiklar har kommittén icke funnit anledning avvika från standardtullsatsen.

Yttrande

Ingeniörsfirman Rectus ifrågasätter lämpligheten av att beträffande kedjor
införa värdetull, då detta anses medföra en premiering i prishänseende
av importen av sämre och billigare kedjor, under det att de redan förut importerade
dyrare kvalitetskedjorna kommer att utsättas för en extra belastning.
Beträffande cykelkedjor framhåller firman att då den nu gällande
tullen infördes avsågs därmed att skydda den nystartade svenska tillverkningen.
Då den svenska tillverkningen nu synes väl etablerad ifrågasätter
firman en lägre tull än den nu föreslagna och påyrkar förslagsvis en tull av
8 %. Vidare anser firman att denna tull endast bör avse cykelkedjor av två
standarddimensioner och icke alla slag av kedjor som faller under kommitténs
definition. Vad beträffar andra slag av rullkedjor framhåller firman
att den svenska tillverkningen är liten, och att man icke kan tänka sig, att
de inhemska tillverkarna skall kunna erbjuda ett leveransprogram som helt
täcker marknadens mångskiftande behov. Firman uppger vidare att prisnivån
för svensktillverkade kedjor är avsevärt lägre än den som gäller för importerade
kedjor. Med hänsyn till här relaterade omständigheter anser firman
att den föreslagna tullen 8 % är för hög och ifrågasätter en tull av 5 %.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

Enligt min uppfattning föreligger icke anledning frångå tulltaxekommitténs
förslag.

73.30. Ankaren och draggar
Nuvarande tullförhållanden

Här avsedda artiklar drager en tull av 6 eller 12 öre per kg, beroende på
om de per styck väger över eller under 30 kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tillämpning av standardtullsatsen 8 % av värdet för
dessa varuslag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

655

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

Jag biträder tulltaxekommitténs förslag.

73.31—73.32. Spik, stift och dylika varor; bultar, muttrar, nitar m. fl.
artiklar

Nuvarande tullförhållanden

Enligt gällande taxa är dessa varor belagda med vikttullar av varierande
storlek.

Tulltaxekommittén

Kommittén har icke för dessa rubriker funnit anledning avvika från standardtullsatsen
8 % av värdet.

Yttrande

Järnvägsstyrelsen framhåller att förslaget innebär betydande höjningar
av de nuvarande tullsatserna för rälspik och rälskarvbult samt påyrkar
tullfrihet för dessa varuslag. I fråga om rälspik anser styrelsen att den
svenska industrin är konkurrenskraftig även bortsett från förekommande
tullskydd, och i fråga om skarvbult framhålles att priserna vid svensk tillverkning
är så höga i förhållande till priserna på utländsk bult, att varken
den nuvarande eller den av kommittén föreslagna tullen kan väntas möjliggöra
svensk konkurrens.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

Jag finner icke tillräckliga skäl att särbehandla rälspik och rälskarvbult
utan biträder kommitténs förslag att tillämpa standardtullsatsen 8 % av
värdet för rubriken i dess helhet.

73.33—73.34. Synålar, virknålar och liknande artiklar; knappnålar, säkerhetsnålar
m. fl. artiklar

Nuvarande tullförhållanden

Synålar och stoppnålar är tullfria; övriga varor är belagda med vikttullar
av varierande storlek (knappnålar och säkerhetsnålar 60 öre per kg); vid
tiden för tulltaxekommitténs arbete var även de förstnämnda varuslagen
belagda med vikttull, som emellertid avskaffades vid GATT-förhandlingarna
år 1956.

656

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

T ulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet för synålar och stoppnålar, en tull av 10 %
av värdet för knappnålar och säkerhetsnålar samt en tull av 8 % av värdet
för övriga varuslag.

Avvikelserna från standardtullsatsen 8 % sammanhänger beträffande
synålar och stoppnålar med att dylika varor icke är föremål för tillverkning
inom landet samt beträffande knappnålar och säkerhetsnålar med rådande
konkurrensförhållanden.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till nordisk tulltaxa överensstämmer beträffande dessa rubriker
med det av tulltaxekommittén framlagda förslaget.

Departementschefen

Anledning torde icke föreligga att frångå tulltaxekommitténs och nordiska
utskottets samstämmiga förslag.

73.35. Fjädrar och blad därtill

73.36. Kaminer och spisar m. fl. artiklar
Nuvarande tullförhållanden

Dessa varor är enligt gällande tulltaxa belagda med vikttullar av varierande
storlek.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tillämpning av standardtullsatsen 8 % av värdet för
båda dessa rubriker.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam nordisk marknad omfattar endast
nr 73.36; för denna rubrik föreslår utskottet liksom kommittén en tull av
8 % av värdet.

Departementschefen

Kommitténs förslag föranleder icke någon erinran från min sida.

73.37. Apparater för centraluppvärmning
Nuvarande tullförhållanden

Här avsedda artiklar av gjutjärn drager en tull av 5 öre per kg, motsvarande
artiklar av plåt alltefter varans styckevikt en tull av 6—15 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår beträffande samtliga varuslag tillämpning av standardtullsatsen
8 % av värdet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

657

Yttrande

Ideal-Standard AB påyrkar en tull av 6 % för gjutna radiatorer och 5 %
för gjutna värmepannor under framhållande av att den av kommittén föreslagna
tullsatsen innebär en ökning av nu gällande tull med 50 % vad beträffar
radiatorer och med 65—100 % vad beträffar värmepannor.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

Jag finner icke skäl att här frångå den av mig förordade standardtullsatsen
8 % av värdet.

73.38. Hushålls- och sanitetsartiklar
Nuvarande tullförhållanden

Hit hänförliga artiklar är belagda med vikttullar av varierande storlek
(emaljerade plåtvaror 40 öre per kg).

Tulltaxekommittén

Kommittén anser en tullsats av 10 % av värdet motiverad för emaljerade
plåtvaror men finner i övrigt icke tillräckliga skäl föreligga att avvika från
den eljest tillämpade standardtullsatsen 8 % av värdet.

Yttranden

Kockums emaljverk påyrkar i den av Smålands och Blekinge handelskammare
överlämnade skrivelsen en tull av minst 15 % för plåtemalj artiklar.
Företaget påpekar att importen från år 1954 till år 1956 stigit med 150—
175 %. Denna importökning beror icke på någon varubrist, eftersom de
svenska tillverkarna har god leveransförmåga. Den viktigaste orsaken till
importökningen anses vara den nu gällande låga tullsatsen som beräknas
motsvara en incidens av ca 10 %.

Sveriges grossistförbund anser den föreslagna differentieringen av tullsatserna
icke vara tillräckligt motiverad och påyrkar en tull av 8 % för
rubriken i dess helhet under uttalande av att någon större risk för dumping
icke synes föreligga.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

Enligt min uppfattning föreligger icke anledning frångå tulltaxekommitténs
förslag.

42 Ilihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 90

658

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

73.39. Stålull, putsvantar m. fl. artiklar

73.40. Andra varor av järn eller stål
Nuvarande tullförhållanden

Här avsedda artiklar är enligt gällande taxa belagda med vikttullsatser
av varierande storlek.

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs förslag skall vid dessa rubriker tillämpas standardtullsatsen
8 % av värdet.

Yttrande

Sveriges grossistförbund påyrkar tullfrihet för till nr 73.40 hänförliga
kompensatorer, vilka uppges icke vara föremål för tillverkning inom landet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam nordisk marknad omfattar endast
nr 73.39; vid denna rubrik föreslår utskottet i likhet med tulltaxekommittén
en tull av 8 % av värdet.

Departementschefen

Jag finner icke anledning till erinran mot tulltaxekommitténs förslag.

Kap. 74. Koppar

Uppmärksamheten fästes på att den nya nomenklaturen med koppar likställer
legeringar som innehåller koppar såsom huvudbeståndsdel (med undantag
av legeringar som innehåller mer än 10 % nickel) och att varor av
dylika legeringar (t. ex. mässing) utgör de viktigaste artiklarna under många
av de i detta kapitel upptagna rubrikerna.

Nuvarande tullförhållanden

Koppar och kopparlegeringar i obearbetat skick är fria från tull, under
det att halvfabrikat såväl som andra varor är belagda med vikltullar, uppgående
exempelvis för stång, tråd, plåt och band till 10—25 öre per kg,
alltefter dimension och bearbetningsgrad, samt för artiklar i allmänhet till
50 öre—2 kronor 55 öre per kg, beroende bl. a. på varans ytbehandling.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår bibehållen tullfrihet för koppar och kopparlegeringar
i obearbetat skick (nr 74.01 och 74.02) samt för övrigt — i enlighet med
vad som anförts i det inledande avsnittet till denna avdelning — som regel
en tull av 3 % av värdet för halvfabrikat (nr 74.03—74.07) och 8 % av värdet
för andra artiklar (nr 74.08—74.19); från denna regel göres följande
undantag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1998

596

För pulver och fjäll (nr 74.06) föreslås eu tull av 10 % av värdet
om varorna är användbara till bronsering och eljest tullfrihet; beträffande
dessa varor torde få hänvisas till vad som anföres om motsvarande artiklar
under kap. 76.

I fråga om linor, kablar o. d. (nr 74.10) föreslår kommittén en tull
av 6 % av värdet under framhållande bl. a. av att dessa artiklar intager en
mellanställning mellan halvfabrikat och färdigvaror.

Även för spik, stift, bultar, muttrar o. d. (nr 74.14 och 74.15)
föreslås en tull av 6 % av värdet under åberopande av att normaltullsatsen
ligger betydligt under genomsnittet för metallmanufakturartiklar och även
underskrider den eljest föreslagna standardtullsatsen (8 % av värdet).

Slutligen finner kommittén det med hänsyn till konkurrensförhållandena
motiverat att knappnålar och säkerhetsnålar (ur nr 74.19) i
likhet med dylika artiklar av stål (nr 73.34) åsättes en tull av 10 % av
värdet.

Yttrande

Förutom de i allmänna avsnittet redovisade yttrandena har kommitténs
förslag på detta område icke föranlett andra uttalanden i remissvaren än att
Sveriges grossistförbund beträffande rör delar (nr 74.08) framför en
hemställan från rörbranschen om att tullen måtte sättas till 4 % av värdet,
vilket uppgives motsvara nuvarande importincidens.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk marknad omfattar hela detta kapitel; de
av utskottet föreslagna tullsatserna överensstämmer i regel med tulltaxekommitténs
förslag, men avvikelser förekommer beträffande följande positioner,
nämligen ur nr 74.03: valstråd (utskottet tullfrihet, kommittén 3 %),
nr 74.05: folier (utskottet 5 %, kommittén 3 %), nr 74.07: rör (utskottet
4 %, kommittén 3 %), nr 74.10: linor, kablar o. d. (utskottet 8 %, kommittén
6 %) samt ur nr 74.18: förgyllda eller försilvrade hushålls- och sanitetsartiklar
(utskottet 12 %, kommittén 8 %).

Departementschefen

I fråga om de varuslag beträffande vilka tulltaxekommitténs och nordiska
utskottets förslag överensstämmer med varandra finner jag icke anledning
frångå dessa förslag. Vad angår övriga varuslag förordar jag, i avvaktan
på prövning av frågan om en nordisk marknad, de av kommittén
föreslagna tullsatserna, dock med undantag för folier, som jag finner böra
tullbeläggas i enlighet med utskottets förslag.

€60

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Kap. 75. Nickel

Det kan framhållas att den nya nomenklaturen med nickel likställer legeringar
som innehåller mer än 10 % nickel (för såvitt icke järn utgör huvudbeståndsdelen)
och att varor av dylika legeringar (särskilt nysilver)
utgör de viktigaste artiklarna under de flesta av de i detta kapitel upptagna
rubrikerna.

Nuvarande tullförhållanden

Nickel och nickellegeringar samt varor därav är i tullhänseende underkastade
samma bestämmelser som motsvarande produkter av koppar (jfr
föregående kapitel).

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår bibehållen tullfrihet för nickel och nickellegeringar i
obearbetad form (nr 75.01) ävensom för pulver och fjäll (ur nr 75.03) samt
anoder (nr 75.05); i övrigt föreslår kommittén i enlighet med vad som anförts
i det allmänna avsnittet till avdelning XV en tull av 3 % av värdet för
halvfabrikat (nr 75.02, ur nr 75.03 samt nr 75.04, där nämnda tullsats anses
kunna tillämpas icke blott på rör utan även på rördelar) och 8 % av
värdet för övriga artiklar (nr 75.06).

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Samtliga till detta kapitel hänförliga varuslag är inbegripna i förslaget
till gemensam nordisk marknad; av utskottet föreslagna tullsatser överensstämmer
med de av kommittén föreslagna med undantag för till nr 75.06
hänförliga förgyllda eller försilvrade hushålls- och sanitetsartiklar, beträffande
vilka utskottet föreslår en tull av 12 % av värdet (8 % enligt kommittén).

Departementschefen

För de till nr 75.06 hänförliga förgyllda eller försilvrade artiklarna förordar
jag, i avvaktan på prövning av frågan om en nordisk marknad, att
tullsatsen upptages i enlighet med tulltaxekommitténs förslag; i fråga om
övriga varuslag biträder jag kommitténs och nordiska utskottets samstämmiga
förslag.

Kap. 76. Aluminium

Nuvarande tullförhållanden

Tullförhållandena överensstämmer f. n. med vad som under kap. 74 angivits
för motsvarande artiklar av koppar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

661

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår oförändrad tullfrihet för aluminium och aluminiumlegeringar
i obearbetat skick (nr 76.01) samt för övrigt i enlighet med förut
anförda principer i allmänhet en tull av 3 % av värdet för halvfabrikat (nr

76.02—76.06) och 8 % av värdet för andra artiklar (nr 76.07—76.16); från
denna regel förekommer emellertid följande avvikelser.

Beträffande pulver och fjäll (nr 76.05) föreslår kommittén tullfrihet
för de produkter som för närvarande är fria från tull, d. v. s. produkter
som icke är användbara för bronsering (härunder inbegripna alla för
tillverkning av gasbetong); för övriga produkter anser kommittén en viss
höjning av gällande tull motiverad och föreslår att tullsatsen fastställes till
10 % av värdet.

Tullsatsen för förpackningstuber (ur nr 76.10, i kommitténs
förslag upptagna under nr 76.16) föreslås till 10 % av värdet under framhållande
av att det enligt kommitténs uppfattning med hänsyn till konkurrensförhållandena
icke finns samma anledning att underskrida normaltullsatsen
som beträffande järn- och metallmanufakturområdet i allmänhet.

I fråga om linor, kablar o. d. (nr 76.12) föreslås liksom beträffande
motsvarande artiklar av koppar (nr 74.10) en tull av 6 % av värdet.

Yttrande

Förutom de mera generella uttalanden som redovisats i det allmänna avsnittet
föreligger ett genom Sveriges mekanförbund framfört yrkande av AB
Svenska metallverken om en tull av 6 % av värdet för profilerad stång (nr
76.02), folier (nr 76.04) och profilerade rör (nr 76.06). Bolaget påpekar att
materialkostnaden för dessa artiklar utgör endast ca 1/3 av den färdiga
produktens värde. För dessa produkter kan utländska tillverkare vid överkapacitet
i sin produktion utan svårigheter avstå från viss del av de fasta
kostnaderna och erbjuda priser som härigenom väsentligt understiger full
kalkyl. Vad speciellt folier beträffar finnes enligt bolagets uppgift en stark
europeisk kartell. Bolaget anser att dess ställning i förhållande till denna
kartell, om tullen på folier fastställes till 3 %, kommer att försvåras och lätt
kan utsättas för sådana angrepp, som gör tillverkningen helt förlustbringande.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottets förslag Ull gemensam nordisk marknad omfattar samtliga till
detta kapitel hänförliga varuslag; de föreslagna tullsatserna överensstämmer
med tulltaxekommitténs förslag utom vid följande positioner, nämligen
ur nr 76.02: valstråd (utskottet tullfrihet, kommittén 3 %), nr 76.04: folier
(utskottet 7 % för varor med viss bearbetning och 5 % för andra varor,
kommittén 3 % för hela rubriken) samt nr 76.12: linor, kablar o. d. (utskottet
8 kommittén 6 %).

662

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Departementschefen

I fråga om varuslag beträffande vilka tulltaxekoinmitténs och nordiska
utskottets förslag överensstämmer med varandra biträder jag dessa förslag.
Beträffande valstråd (ur nr 76.02) samt linor, kablar o. d. (nr 76.12) föreslår
jag, i avvaktan på prövning av frågan om en nordisk marknad, att tullsatserna
fastställes i enlighet med kommitténs förslag. Vad slutligen angår
folier förordar jag en tullsats av 5 % av värdet, d. v. s. den tullsats som utskottet
föreslagit beträffande dylika varor utan bearbetning.

Kap. 77. Magnesium och beryllium
Nuvarande tullförhållanden

Här avsedda varuslag är f. n. i tullhänseende underkastade samma bestämmelser
som motsvarande produkter av koppar (jfr kap. 74).

Tulltaxekommittén

Vad beträffar magnesium föreslår kommittén, i överensstämmelse med de
principer som tillämpats i fråga om förut behandlade metaller, tullfrihet
för den obearbetade varan (nr 77.01) ävensom för pulver och fjäll inkl.
jämstora spån (ur nr 77.02), en tull av 3 % av värdet för egentliga halvfabrikat
(ur nr 77.02) samt en tull av 8 % av värdet för andra artiklar
(nr 77.03).

Rubriken för beryllium och varor därav (nr 77.04) föreslås i sin helhet
upptagen med tullfrihet; till stöd för detta förslag anför kommittén följande.

Beträffande obearbetat beryllium har icke ifrågasatts ändring av den nuvarande
tullfriheten. Då beryllium för närvarande användes nästan uteslutande
som tillsatsämne i olika legeringar, torde import av beryllium i annan
än obearbetad form knappast komma i fråga. På grund härav har kommittén
funnit hinder icke möta att föreskriva tullfrihet för rubriken i dess
helhet. Skulle beryllium sedermera finna användning såsom självständigt
konstruktionsmaterial, torde frågan om eventuell tullbeläggning av varor
av detta material få upptagas till förnyad prövning.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottets förslag till tullsatser i detta kapitel, vilket är avsett att i sin
helhet ingå i den gemensamma marknaden, överensstämmer med det av
tulltaxekommittén framlagda förslaget.

Departementschefen

Anledning torde icke föreligga att frångå tulltaxekoinmitténs och nordiska
utskottets samstämmiga förslag.

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

663

Kap. 78. Bly

Nuvarande tullförhållanden

Obearbetat bly samt halvfabrikat med undantag av folier är fria från tull,
övriga artiklar är i regel belagda med vikttullar av samma storlek som för
motsvarande varor av koppar, dock att tullen för varor utan ytbetäckning i
allmänhet utgör endast 20 öre per kg mot 50 öre för varor av koppar (blyull
och linor av bly är särskilt upptagna med tullfrihet).

Tulltaxekommittén

Kommitténs förslag innebär i stort sett att tullfriheten bibehålies för de
varor som nu är tullfria och utsträckes till att omfatta jämväl folier samt
att standardtullsatsen 8 % av värdet tillämpas för övriga varuslag.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam marknad omfattar samtliga hithörande varuslag.
Den föreslagna tulltaxan avviker från tulltaxekommitténs förslag främst
genom att en tull av 2 % av värdet upptagits för halvfabrikat (nr 78.02—
78.05) med undantag av pulver och fjäll. Vidare föreslås att förpackningstuber
(ur nr 78.06) även under detta kapitel upptages särskilt och åsättes
en tull av 10 % av värdet. Slutligen bortfaller enligt förslaget tullfriheten
för blyull och linor av bly (tullen för dessa artiklar blir således enligt det
nordiska förslaget 8 % av värdet).

Departementschefen

I avvaktan på prövning av frågan om en nordisk marknad biträder jag
tulltaxekommitténs förslag, dock med undantag för förpackningstuber, beträffande
vilka jag förordar att tullen bestämmes i enlighet med samarbetsutskottets
förslag.

Kap. 79. Zink

Nuvarande tullförhållanden

Tullförhållandena överensstämmer i huvudsak med vad som angivits beträffande
bly under kap. 78 (spik, stift, bultar och nitar är särskilt upptagna
med tullfrihet).

Tulltaxekommittén

Kommitténs förslag innebär i stort sett att tullfriheten bibehålies för de
varor som nu är tullfria och utsträckes till att omfatta även nu tullbelagda
halvfabrikat ävensom den särskilda rubriken för takrännor och andra
byggnadsårtiklar (nr 79.05) samt att i övrigt standardtullsatsen 8 % av värdet
kommer i tillämpning.

664

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hela kapitlet ingår i förslaget till gemensam nordisk marknad; den föreslagna
tulltaxan avviker från tulltaxekommitténs förslag däri att plåt, band
och folier (ur nr 79.03) drager en tull av 5 % av värdet och tullfriheten för
spik, stift, bultar och nitar (ur nr 79.06) bortfaller (tullen för dessa artiklar
blir således enligt det nordiska förslaget 8 % av värdet).

Departementschefen

Jag förordar att tullbestämmelserna i avvaktan på prövning av frågan
om en nordisk marknad utformas i enlighet med tulltaxekommitténs förslag.

Kap. 80. Tenn

Nuvarande tullförh&llanden

Obearbetat tenn samt halvfabrikat därav med undantag av folier är fria
från tull, övriga artiklar är belagda med samma vikttullar som motsvarande
varor av koppar (jfr kap. 74).

Tulltaxekommittén

Kommitténs förslag innebär i stort sett att tullfriheten bibehålies för de
varor som nu är tullfria, att folier åsättes den för motsvarande artiklar av
exempelvis aluminium föreslagna tullen av 3 % av värdet samt att standardtullsatsen
8 % av värdet tillämpas för övriga varuslag.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår att samtliga hit hänförliga varuslag inbegripes i den
gemensamma marknaden och åsättes tullar enligt kommitténs förslag med
den skillnaden att förpackningstuber (ur nr 80.06) även under detta kapitel
upptages särskilt med en tull av 10 % av värdet.

Departementschefen

I enlighet med samarbetsutskottets förslag förordar jag att förpackningstuber
upptages med en tull av 10 % av värdet; i fråga om övriga varuslag
har jag icke någon erinran mot kommitténs och utskottets samstämmiga
förslag.

Kap. 81. Andra oädla metaller
Nuvarande tullförhållanden

För obearbetad metall samt tråd till glödlampor (vanligen av volfram
eller molybden) utgår icke någon tull; övriga varor är belagda med samma
vikttullar som motsvarande varor av koppar (jfr kap. 74).

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

665

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår med i huvudsak enahanda motivering som anförts
beträffande beryllium under nr 77.04 att tullfrihet stadgas för samtliga här
avsedda produkter med undantag av tråd av volfram eller molybden. Beträffande
dylik tråd anför kommittén följande.

Tillverkning av tråd av ifrågavarande slag äger här i landet rum vid en
av de största glödlampsfabrikerna. En stor del av tråden användes i fabrikens
vidare produktion, och av återstoden säljes en betydande del på export, varför
endast en mindre del av produktionen har någon direkt nytta av en tull.
Kommittén har likväl funnit ett visst tullskydd motiverat. Med hänsyn bl. a.
till att varorna f. n. är fria eller praktiskt taget fria från tull har kommittén
emellertid, trots att normaltullsatsen är hög, ansett tullen böra begränsas
till samma storlek som för tråd i allmänhet av annan oädel metall än järn
och stål eller 3 % av värdet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa, vilket innefattar samtliga hit
hänförliga produkter, överensstämmer med det av tulltaxekommittén framlagda
förslaget.

Departementschefen

Kommitténs och utskottets samstämmiga förslag föranleder icke annan
erinran från min sida än att det synes böra uttryckligen angivas att underrubrikerna
för tråd av volfram och molybden omfattar jämväl spiraler.

Kap. 82. Verktyg och redskap samt knivar, gafflar och skedar

av oädel metall

82.01. Spadar, skyfflar m. fl. verktyg och redskap

82.02. Monterade handsågar samt sågblad

82.03. Tänger, skruvnycklar, plåtsaxar, filar och raspar m. fl. artiklar

82.04. Andra handverktyg och handredskap
Nuvarande tullförhållanden

Här avsedda artiklar är i regel belagda med vikttullar varierande mellan
6 och 75 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår i enlighet med vad som anförts i det allmänna avsnittet
till avd. XV tillämpning av standardtullsatsen 8 % av värdet, dock
med undantag för blad till rälsågar och bågfilar (ur nr 82.02), röravskärare
(ur nr 82.03) samt handborrar (andra än spiralborrar), skruvmejslar, borroch
sparrsockar, tubpressar och skärcirklar (ur nr 82.04) ävensom delar till
dylika artiklar, för vilka varuslag kommittén icke anser tillräckliga skäl
finnas att bryta förefintliga (iATT-bindningar (7 % för blad till rälsågar
och bågfilar, 5 % för övriga varuslag).

666

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

Yttranden

Bilverkstädernas riksförbund framhåller i den av Sveriges hantverks- och
småindustriorganisation överlämnade skrivelsen att tullen för handverktyg
kommer att stiga från 1 å 2 % till 8 % och hemställer att de taxehöjningar
som belastar bilreparationsbranschens omkostnader måtte begränsas.

Sveriges grossistförbund föreslår en tull av 5 % av värdet för fasta
skruvnycklar (ur nr 82.03). Förbundet framhåller att importen av
dylika skruvnycklar är betydande och i stor utsträckning innefattar specialskruvnycklar
för maskiner och transportfordon m. m. Den svenska tillverkningen
säges vara inriktad på mera standardbetonade typer och på detta
område utomordentligt konkurrenskraftig. Liknande synpunkter anföres
av Sveriges automobilhandlareförbund i den av statens biltrafiknämnd överlämnade
skrivelsen.

Sveriges verktygsmaskinaffärers förening påyrkar tullfrihet för varor hänförliga
till nr 82.02—82.04 (jfr nr 84.45).

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

Enligt min uppfattning föreligger icke anledning avvika från den för järnoch
metallmanufakturområdet förordade standardtullsatsen i vidare mån
än som detta påkallas av gällande GATT-bindningar; jag biträder följaktligen
tulltaxekommitténs förslag.

82.05. Verktyg (utbytbara) för maskiner eller handverktyg

82.06. Knivar och skärstål för maskiner eller mekaniska apparater

82.07. Plattor och andra omonterade delar av hårdmetall till verktyg
Nuvarande tullförhållanden

För spiralborrar, brotschar, fräsar och gängverktyg utgår tullen efter
sänkningar vid GATT-förhandlingar åren 1955 och 1956 med 10 % av värdet
(vid tiden för tulltaxekommitténs arbete utgjorde tullen 15 % av värdet)
; övriga hithörande artiklar är belagda med vikttullar varierande mellan
20 och 50 öre per kg (för vissa speciella artiklar förekommer dock högre
såväl som lägre tull).

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs förslag skall tullen för borrar (andra än spiralborrar)
och skruvmejslar samt delar till sådana artiklar utgå med 5 % av värdet
och för övriga varuslag med 8 % av värdet.

Kommittén framhåller i fråga om den viktigaste rubriken, nr 82.05, att
den nuvarande tullen för åtskilliga hithörande varor ligger avsevärt under,
för andra däremot avsevärt över standardtullsatsen 8 % av värdet. Förhållandena
är beträffande de förstnämnda likartade med dem som gäller för

667

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

föregående rubriker och bör enligt kommitténs uppfattning icke föranleda
andra avvikelser från standardtullsatsen än som påkallas av att tullen för
vissa artiklar i GATT är bunden vid 5 % av värdet. Kommittén anser icke
heller den omständigheten att tillämpningen av standardtullsatsen för vissa
varor skulle innebära en sänkning av nuvarande tullskydd utgöra tillräcklig
anledning att avvika från nämnda tullsats; de inhemska tillverkarna intager
på de områden varom här är fråga en dominerande ställning på den
svenska marknaden och exporterar en betydande del av sin produktion.

Yttranden

AB Malcus Holmquist framför genom Sveriges mekanförbund beträffande
spiralborrar yrkande i första hand att den tidigare gällande tullen
av 15 % måtte återställas och — om detta av tekniska skäl icke skulle vara
möjligt — i andra hand att tullen icke under några omständigheter fastställes
till lägre nivå än den nu gällande provisoriska tullen på 10 %. Genom
ett mångårigt arbete såväl på produktions- som försäljningssidan säges den
svenska tillverkningen av spiralborrar ha vunnit en betydande marknad
såväl inom landet som på export. För att kunna hålla ett konkurrenskraftigt
internationellt pris på denna masstillverkade produkt erfordras en betydande
tillverkningsvolym. Med hänsyn till instabiliteten på olika exportmarknader
anses det synnerligen betydelsefullt att kunna basera viss del
av försäljningen på den inhemska marknaden. Mycket höga tullar utomlands
säges för en priskänslig produkt som spiralborrar ofta ha en rent
prohibitiv inverkan. Vidare är risken för att lågkvalitetsborr kommer att
importeras till Sverige enligt bolagets uppfattning vid en svensk tullsänkning
betydande. Liknande synpunkter anföres av Skånes handelskammare.

Sveriges verktygsmaskinaffårers förening påyrkar tullfrihet för varor
hänförliga till nr 82.05 och 82.07 (jfr nr 84.45).

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

Vad som i yttrandena anförts rörande spiralborrar kan enligt min uppfattning
icke motivera att denna artikel ges ett högre tullskydd än järn- och
metallmanufakturartiklar i allmänhet. Jag biträder således tulltaxekommitténs
förslag på denna punkt och har icke heller i övrigt funnit anledning
till erinran mot kommitténs förslag.

82.08. Kaffekvarnar, köttkvarnar och andra mekaniska hushållsapparater
Nuvarande tullförhållanden

Hit hänförliga artiklar drager enligt gällande taxa i regel eu tull av 18 öre
per kg.

668

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tillämpning av standardtnllsatsen 8 % av värdet för
dessa apparater.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

Jag biträder tulltaxekommitténs förslag.

82.09. Knivar, ej hänförliga till annat nummer

82.10. Blad till knivar
Nuvarande tullförhållanden

Hit hänförliga artiklar är belagda med vikttullsatser varierande mellan
50 öre och 5 kronor 50 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén finner icke anledning att avvika från standardtullsatsen 8 %
av värdet för dessa rubriker.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

Kommitténs förslag föranleder icke någon erinran från min sida.

82.11. Rakknivar och rakhyvlar samt blad därtill
Nuvarande tullförhållanden

För rakknivar och rakhyvlar utgår tullen med 3 kronor per kg och för
rakblad med 12 kronor per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 8 % av värdet för rakknivar, 13 % av värdet
för rakhyvlar och 15 % av värdet för rakblad.

Beträffande rakknivar säger kommittén sig icke ha funnit anledning avvika
från standardtullsatsen.

I fråga om rakhyvlar framhåller kommittén att en betydande utländsk
konkurrens förekommer, trots att tullen ligger på en för metallmanufakturområdet
ovanligt hög nivå (redovisad incidens 14—18 %). Förhållandena
är således icke helt jämförbara med dem som varit avgörande vid bestämmandet
av den för detta område föreslagna standardtullsatsen. Kommittén
har funnit en mot normaltullsatsen (13 %) svarande tull i detta fall innebära
en lämplig avvägning av tullskyddet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958 669

Vad slutligen angår rakblad motiverar kommittén sitt förslag på följande
sätt.

Den nuvarande tullsatsen har gällt sedan år 1932, då tullen av statsfinansiella
skäl höjdes från 3: 00 till 12: 00 per kg. Genom att tullen beräknas efter
vikt verkar den helt olika på dyrare och billigare rakblad. Beträffande de
dyrare rakbladen är tullsatsen måttlig i förhållande till varuvärdet och utgör
icke något större hinder för importen. I fråga om billigare rakblad är
tullen däremot i förhållande till värdet så hög att den i praktiken närmast
är prohibitiv. En övergång till värdetull av måttlig storlek får därför olika
resultat för rakblad i skilda prisklasser. I fråga om de dyrare bladen skulle
i praktiken icke uppstå några större förändringar, medan tullsänkningen
för billigare blad får antagas komma att möjliggöra import av dylika varor.
Frågan synes således närmast vara huruvida man skall tillåta import av
rakblad i lägre prisklasser eller låta den inhemska produktionen behålla sin
skyddade ställning gentemot utländsk konkurrens i dessa prislägen. Kommittén
har icke funnit några bärande skäl varför detta område i princip skulle
vara undandraget utländsk konkurrens på i huvudsak samma villkor som övrig
järn- och metallmanufakturindustri. Med hänsyn till det nuvarande höga
tullskyddet och den starka potentiella konkurrensen har kommittén dock icke
ansett det befogat att här tillämpa den på andra förutsättningar grundade
standardtullsatsen utan funnit en tullsats av 15 % av värdet motiverad.
Tillräckliga skäl att skilja mellan rakblad av kolstål och av rostfritt stål kan
enligt kommitténs mening icke anses föreligga.

“Yttrande

AB Matadorverken framför genom Sveriges mekanförbund yrkande om
att den för rakblad nu gällande vikttullen 12 kronor per kg bibehålies
i vad avser kolstålblad. Bolaget framhåller att den svenska tillverkningen
förutom kvalitetsblad även omfattar kolstålblad i mellanprisläge. Förutsättningen
för att tillverkningen av rakblad skall kunna upprätthållas inom
landet säges vara att tillverkningskostnaderna kan slås ut på en tillräckligt
«tor produktionsvolym. Avsättningen på den svenska marknaden har hitintills
utgjort basen för försäljningen och den reduktion av försäljningsipöjligheterna
i Sverige, som bolaget väntar bli resultatet av den föreslagna
tullsänkningen, innebär att den ur kostnadssynpunkt erforderliga produktionsvolymen
icke kommer att kunna uppnås. Genom den föreslagna kraftiga
tullsänkningen för kolstålsblad anser bolaget att de utländska tillverkarna
skulle få vidgade möjligheter att lägga ned betydligt större kostnader
än hittills för en annonskampanj i Sverige, syftande till att slå ut den svenska
försäljningen av sådana rakblad.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

Kommitténs förslag i fråga om denna rubrik bär endast mött invändningar
såvitt angår rakblad av kolstål. Från producenthåll har yrkats att den

670

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

nuvarande tullen skall bibehållas för detta varuslag. Enligt min mening
skulle det klart strida mot den frihandelsvänliga uppfattning, varom alla
är ense, att bibehålla en i praktiken prohibitiv tull på detta område. Jag
finner kommitténs förslag väl avvägt såväl i fråga om detta som övriga
varuslag och kan alltså tillstyrka förslaget.

82.12. Saxar och skär därtill

82.13. Andra skär- och klippverktyg
Nuvarande tullförhållanden

Saxar är alltefter storlek och utförande belagda med tullar av 50 öre—
4 kronor per kg; även för andra här avsedda verktyg utgår vikttullar av olika
storlek.

Tulltaxekom mittén

Kommittén föreslår tillämpning av standardtullsatsen 8 % av värdet för
båda dessa rubriker.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

Jag ansluter mig till tulltaxekommitténs förslag.

82.14. Skedar, gafflar och liknande artiklar

82.15. Handtag och skaft till artiklar hänförliga till nr 82.09, 82.13 eller 82.14
Nuvarande tullförhållanden

Flertalet till nr 82.14 hänförliga artiklar drager, om de är tillverkade av
nysilver, en tull av 2 kronor 30 öre per kg och eljest i regel en tull av 50—55
öre per kg; för varor hänförliga till nr 82.15 kan mycket olika tullsatser bli
tillämpliga.

Tulltaxekommittén

Kommittén finner icke anledning föreligga att avvika från standardtullsatsen
8 % av värdet för dessa artiklar.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

I enlighet med kommitténs förslag föreslår jag en tullsats av 8 % av
värdet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

671

Kap. 83. Diverse varor av oädel metall

83.0(1. Lås (nyckellås, kombinationslås och elektriska lås) m. fl. artiklar
Nuvarande tullförhållanden

För kappsäcks-, koffert- och portföljlås utgår tullen med 1 krona per kg;
övriga varor är belagda med vikttullar varierande mellan 30 och 85 öre
per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår eu tull av 12 % av värdet för kappsäcks-, koffert- och
portföljlås samt standardtullsatsen 8 % av värdet för övriga varuslag.

Beträffande de förstnämnda varuslagen framhåller kommittén att den inhemska
tillverkningen byggts ut i skydd av en efter svenska förhållanden
anmärkningsvärt hög tull. Efter kriget har den utsatts för en skärpt konkurrens,
vilken visat sig i ökad import och minskad export. Med hänsyn till
rådande konkurrens- och tullförhållanden anser kommittén det motiverat
med en högre tull än för järn- och metallmanufaktur i allmänhet, men kommittén
har icke funnit tillräckliga skäl föreligga att överskrida normaltullen
(11 å 12 %) utan föreslår en mot denna svarande tullsats.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag til) gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

Jag finner icke anledning till erinran mot tulltaxekommitténs förslag.

83.02—83.10. Beslag, kassaskåp, prydnadsföremål, belysningsarmatur, slangar,
böjliga rör m. fl. artiklar

Nuvarande tullförhållanden

Här avsedda artiklar är belagda med vikttullar varierande mellan kr. 0; 15
och 2: 55 per kg (för paljetter utgår dock tullen med 9 kronor per kg).

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs uppfattning finnes icke anledning att beträffande
dessa rubriker avvika från den för metallmanufakturområdet föreslagna
standardtullsatsen 8 % av värdet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad innefattar av dessa rubriker
endast nr 83.03, vid vilken utskottet i likhet med tulltaxekommittén
föreslår en tull av 8 % av värdet.

Departementschefen

Jag biträder kommitténs förslag om tillämpning av standardtullsatsen
8 % av värdet vid dessa rubriker.

672

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

83.11. Ringklockor, bjällror och gonggonger
Nuvarande tullförhållanden

För cykelringklockor utgår tull såsom för cykeldelar i allmänhet, d. v. s.
med 1 krona 60 öre per kg; för övriga varor utgår vikttullar varierande
mellan 20 öre och 2 kronor 55 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén anser att cykelringklockor även i fortsättningen bör draga
samma tull som föreslås för cykeldelar (nr 87.12) eller 15 % av värdet
men finner i övrigt icke anledning föreligga att avvika från standardtullsatsen
8 % av värdet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

Kommitténs förslag ger icke anledning till erinran från min sida.

83.12. Ramar för fotografier, tavlor o. d.

83.13. Proppar, kapsyler, plomber m. fl. artiklar

83.14. Reklamskyltar, namnplåtar, vägmärken och liknande artiklar

83.15. Tråd, stavar o. d. med flussmedel för svetsning, lödning m. m.
Nuvarande tullförhållanden

Hit hänförliga artiklar är belagda med vikttullar varierande mellan 20 öre
och 2 kronor 55 öre.

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs uppfattning finns icke anledning avvika från den föreslagna
standardtullsatsen 8 % av värdet.

Yttranden

Firma B. Forshell framhåller att den av kommittén föreslagna tullsatsen
beträffande reklamskyltar m. m. innebär en ökning av nu utgående
tull med 280 % och påyrkar därför att en lägre tullsats fastställes. Handelskammaren
i Göteborg anför liknande synpunkter beträffande nämnda
varuslag.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

Jag finner icke anledning frångå tulltaxekommitténs förslag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

673

AVDELNING XVI

Maskiner och apparater samt mekaniska redskap;
elektrisk materiel

Kap. 84. Ångpannor, maskiner och apparater samt
mekaniska redskap

Allmänna synpunkter
Tulltaxekommittén

Efter att ha erinrat om att maskinindustrins tullskydd utvecklats på ett
helt annat sätt än de flesta andra industriers -— sammanhängande bl. a. med
att maskintullarna i allmänhet är värdetullar, vilka icke påverkats av penningvärdets
fall, under det att på andra områden specifika tullar är förhärskande,
vilkas skyddsverkan på grund av nämnda omständighet avsevärt
reducerats — anför kommittén bl. a. följande allmänna synpunkter i fråga
om tullskyddet för denna bransch.

Produktionen inom maskinområdet företer mycket stor variation i typer
och utföranden. Det är därför icke tänkbart att ett land, i varje fall icke ett
mindre land, skall kunna producera tillnärmelsevis alla slag av maskiner.
Importen torde ofta icke i samma grad som på andra områden utgöra en direkt
konkurrens till den inhemska produktionen. I den mån konkurrens likväl
förekommer torde ej sällan andra faktorer än priset vara avgörande. Det
konstruktiva utförandet av en maskin, vilket ibland är beroende av patent
eller dylikt, torde ofta vara av sådan betydelse, att priset spelar en underordnad
roll. I vissa hänseenden har den inhemska produktionen en förmånsställning,
exempelvis när det gäller möjligheten att tillhandahålla snabb
service och reservdelar eller då särskilt samarbete fordras mellan beställaren
och tillverkaren. Åtskilliga omständigheter talar således för att tullskyddet
på maskinområdet bör vara av förhållandevis mindre betydelse än på flertalet
andra varuområden.

Normaltullsatsen på maskinområdet ligger i genomsnitt vid omkring 13 %
av värdet, vilket skulle innebära en icke obetydlig höjning i jämförelse med
det nuvarande tullskyddet. Kommittén har mot bakgrunden av vad som förut
anförts funnit en dylik höjning icke vara motiverad. Enligt kommitténs uppfattning
talar i stället starka skäl för att överlag tillämpa den tullsats av 10 %
av värdet, som redan gäller för de flesta maskiner och som brukat anses som
det normala lullskyddet för maskinindustrin. Denna tullsats ligger omkring
3 enheter under den genomsnittliga normaltullsatsen, vilket också är fallet
med den standardtull som föreslagits för järn- och metallmanufakturområdet.
Det är vidare att märka att tullen för ett stort antal maskiner i GATT
är bunden vid 10 % av värdet.

43 Dihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 90

674

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

I enlighet med bl. a. sålunda gjorda överväganden finner kommittén lämpligt
att man på maskinområdet inriktar sig på en enhetlig tullsats av 10 %
av värdet.

Ledamoten Westerlind reserverar sig mot kommitténs uttalande och anför
bl. a. följande.

Beträffande tullen på maskiner får jag i huvudsak hänvisa till min allmänna
avvägning i den principiella delen av min reservation. För att bereda
utrymme för en uppjustering av tullskyddet inom vissa andra näringsgrenar,
och då främst textilbranschen, är det nödvändigt att åvägabringa en
kompenserande sänkning på andra områden. Kommittémajoritetens riktpunkt
för tullsättningen på maskinområdet innebär, att den nuvarande genomsnittliga
tullnivån i stort sett bibehålies. För min del anser jag, att riktpunkten
bör sättas till 8 %. Skall över huvud taget en översyn från samhällsekonomiska
synpunkter av tullsystemet ske, kan man icke komma ifrån
att verkstadsindustrins konkurrensskydd är för högt i förhållande till många
andra näringsgrenars, om hänsyn tas till branschens förutsättningar och internationella
konkurrensläge. Det bör vidare erinras om att mitt förslag till
tullsatser på maskinområdet baseras på en lägre tullnivå för handelsfärdigt
järn än vad kommittémajoriteten utgått från.

Yttranden

Sveriges mekanförbund framhåller att den svenska hemmamarknaden för
maskiner till följd av de internationellt sett mycket låga tullarna blivit en
alltmer lockande marknad för andra industriländer och att framförallt importen
från dollarområdet ökat mycket kraftigt. I detta sammanhang åberopas
en av OEEC:s maskinkommitté utgiven översikt, enligt vilken den
förbättring av Västtysklands och Storbritanniens handelsbalans, som inträtt
under åren 1952—-1954, i huvudsak är en följd av dessa länders ökade exportöverskott
beträffande verkstadsprodukter, under det att den försämring
av handelsbalansen, som under samma period inträffat i Sverige, Norge och
Belgien, sammanhänger med ökat importöverskott på verkstadsområdet.
Skärpningen av de internationella konkurrensförhållandena, vårt höga kostnadsläge
samt den på senare tid skärpta företagsbeskattningen har enligt
förbundet lett till en successiv reduktion av verkstadsföretagens vinstmarginaler.
Resultatet har blivit en fortgående försvagning i finansiellt hänseende
av företagens möjligheter att med bibehållen produktion och sysselsättning
möta en eventuell konjunkturavmattning. Genom den snabba tekniska
utvecklingen anses samtidigt kraven på kapitalinsatser från företagens sida
för rationalisering samt forsknings- och utvecklingsarbete öka. Tendensen
mot tillverkning av produkter med högre förädlingsvärde kommer enligt
förbundets uppfattning sannolikt att leda till att en gynnsam utveckling
inom den svenska verkstadsindustrin i högre grad än vad som varit fallet
under de senaste årtiondena i framtiden kommer att utgöra en väsentlig
grundval och förutsättning för fortsatt framåtskridande på det sociala och
ekonomiska området i vårt land. Mot bakgrunden av det förut antydda
ogynnsamma utgångsläget för svensk verkstadsindustri i internationellt
sammanhang är det därför enligt förbundets åsikt av stor vikt att verkstadsindustrin
beredes ett med hänsyn till arbetsinsatsen avvägt tullskydd.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

675

Efter att ha erinrat om sitt hos tulltaxekommittén framförda yrkande
om tillämpning av normaltullsatserna sammanfattar förbundet sina synpunkter
sålunda.

Utvecklingen under den tid av mer än två år, som förflutit sedan frågan
behandlats inför tulltaxekommittén utgör ett klart belägg för att de till stöd
för verkstadsindustrins yrkanden framförda synpunkterna icke varit betingade
av temporära förhållanden vid tiden för behandlingen av dessa frågor.
Det har tvärtom visat sig att de anförda förhållandena under de senaste
åren i ökad omfattning påverkat branschens utveckling. Importen av verkstadsprodukter
har ökat kraftigare än exporten. Konkurrensen på världsmarknaden
har till följd av den ökade produktionskapaciteten i industriländerna
undergått en successiv skärpning. De utländska tullhindren har icke
nämnvärt reducerats. Vårt kostnadsläge är internationellt sett fortfarande
högt. Under åberopande av de i tidigare skrivelser framförda yrkandena om
normaltullar för verkstadsindustrin samt i anslutning till vad som ovan anförts
får Mekanförbundet hemställa att tullsatserna för verkstadsindustrin
måtte fastställas i överensstämmelse med de av tulltaxekommittén beräknade
normaltullsatserna.

Skånes handelskammare anför liknande synpunkter och framhåller därjämte
bl. a. att depressiva tendenser erfarenhetsmässigt drabbar verkstadsindustrin
särskilt hårt. Enligt handelskammarens mening manar förhållandena
till stor försiktighet i fråga om tullskyddets avvägning. Handelskammaren
hemställer att tullsatserna för verkstadsindustrins produkter icke
sättes lägre än normaltullen.

Sveriges grossistförbund delar kommitténs uppfattning att en enhetlig
tullsats är önskvärd. Förbundet erinrar emellertid om att kommittén
för varor hänförliga till kap. 82 och 83 föreslagit en tull av 8 % av värdet.
Dessa varor anses i manufaktureringshänseende förete stora likheter
med maskiner. Å andra sidan visar konkurrensförhållandena skiljaktigheter
i så måtto att importen på maskinområdet icke i samma grad som på
verktygs- och järnmanufakturområdet direkt konkurrerar med den inhemska
produktionen. Med hänsyn härtill finner förbundet det motiverat att
standardtullsatsen på maskinområdet i enlighet med reservantens uppfattning
sättes till 8 % av värdet.

Kommerskollegium företräder närmast en motsatt uppfattning i det att
kollegium icke framför någon allmän erinran mot den föreslagna tullnivån
men anser en differentiering önskvärd; kollegium anför följande.

Kommitténs förslag innebär i stort sett oförändrad tullnivå. En del maskiner
och apparater ha sänkts från 15 till 10 %. I vissa fall medför
dock förslaget att varor, som för närvarande äro belagda med vikttull och
ha låg importincidens, komma att få ett avsevärt högre tullskydd än tidigare.
I många fall kunna de varor, som falla under kap. 84—85, sägas stå
mycket nära järn- och metallmanufakturen. Sådana varor ha ändock erhållit
det högre skydd, som tillmätts maskinområdet. Kommittén synes heller
icke på detta område annat än i enstaka fall ha gjort någon differentiering
av tullskyddet efter manufaktureringsgrad och varornas art.

Vad speciellt beträffar större metallbearbetningsmaskiner, som nu äro
tullfria eller praktiskt taget tullfria, är det enligt kollegium av vikt att man

676

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

icke genom onödig tullbeläggning minskar verkstadsindustrins internationella
konkurrenskraft. Även för övrig industri måste gälla att med den
ökade andel maskinutgifterna får i produktionskostnaderna det är av största
betydelse att tullbeläggningen icke blir större än behovet oundgängligen
påkallar. En överarbetning av förslaget i enlighet med nu anförda synpunkter
skulle enligt kollegii uppfattning vara värdefull.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk marknad omfattar samtliga till detta
kapitel hänförliga varuslag, och utskottet föreslår i likhet med tulltaxekommittén
en tullsats av 10 % av värdet för praktiskt taget hela detta område.

Departementschefen

Tulltaxekommittén och nordiska utskottet har båda föreslagit, att på
maskinområdet tillämpas en standardtullsats av 10 % av värdet, vilket är
samma tullsats som enligt nuvarande taxa gäller beträffande flertalet hithörande
artiklar. Förslaget ligger under de av kommittén framräknade normaltullsatserna,
vilket innebär att tullskyddet skulle bli något lägre än genomsnittet
för industrin. Enligt min uppfattning får detta anses motiverat
på grund av de omständigheter kommittén anfört. Tillräckliga skäl för en
mera omfattande differentiering av tullen på detta i stort sett enhetliga varuområde
anser jag icke föreligga. Jag ansluter mig således till kommitténs
och utskottets uppfattning i dessa hänseenden.

Maskiner som icke tillverkas inom landet

Kommittén tar i ett särskilt avsnitt upp frågan om tullfrihet för maskiner
som icke tillverkas inom landet och hänvisar därvid till sitt förslag om generellt
bemyndigande för Kungl. Maj :t att förordna om tullfrihet för sådana
varuslag. Enligt vad som tidigare anförts (jfr avd. IV) är jag av skäl, som
sammanhänger med frågan om en nordisk marknad, icke beredd att nu upptaga
kommitténs ifrågavarande förslag till prövning.

Delar till maskiner
Tulltaxekommittén

Kommittén framhåller bl. a. att delar till maskiner icke utgör någon speciell
artikel inom maskinindustrins produktion, utan denna består just i
tillverkning av delar, som sedan (eventuellt av annat företag) liopmonteras
till kompletta maskiner. Tullskyddet för maskinindustrin avser således i
första hand tillverkningen av maskindelar, och ett undantagande av vissa
delar från tull innebär motsvarande minskning av tullskyddet som helhet
betraktat. Beträffande delar till tullbelagda maskiner finnes därför enligt
kommitténs uppfattning ingen annan anledning till tullfrihet än som even -

677

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

tuellt kan ligga i att delar av visst slag icke är föremål för inhemsk tillverkning.
Detta är emellertid ett annat spörsmål och bör bedömas efter de principer
som eljest tillämpas vid avgörande av dylika frågor. Tänkbart vore
väl att sätta tullen på maskinerna så, att den omfattade även den på reservdelarna
belöpande tullen, varvid någon tull på reservdelarna icke behövde
uttagas vid importen. Kommittén finner emellertid för sin del alldeles
övervägande skäl tala för att maskinindustrins tullskydd jämnt fördelas
och att följaktligen såväl reservdelar som andra maskindelar i allmänhet
åsättes samma tull som de kompletta maskinerna. Det förslag till standardtullsats
för maskinområdet som kommittén framlagt avser en fördelning
av tullskyddet på detta sätt.

Ledamöterna Gustafsson och Hansson reserverar sig mot kommitténs
uttalanden. Beträffande reservdelar anser de att man starkt kan ifrågasätta
nödvändigheten av tullskydd. Sådana delar kommer att importeras
oavsett vilken tullsats som åsättes desamma. Vad beträffar delar avsedda
att monteras till kompletta maskiner eller ingå i maskiner, vilka i övrigt
tillverkas inom landet, måste tullfrågorna bedömas efter något andra utgångspunkter.
Man kan emellertid enligt reservanternas uppfattning ifrågasätta
om icke tullen på sådana delar kan sättas betydligt lägre än vad
som föreslagits, enär monteringskostnaderna m. m. representerar en ganska
betydande faktor i sammanhanget. Svårigheter finnes att vid tullbehandlingen
särskilja egentliga reservdelar från andra maskindelar, men de
fördelar som skulle vinnas genom reducering av onödigt höga tullsatser på
vissa slag av maskindelar är, anser reservanterna, så betydande att en undersökning
om framkomliga vägar härvidlag bör rekommenderas. Reservanterna
anser därför att frågan om tullfrihet, nedsättning av föreslagna
tullar eller differentiering av desamma samt det praktiska genomförandet
av sådana åtgärder bör göras till föremål för en speciell undersökning.

Yttranden

Sveriges mekanförbund framhåller att tullfrihet eller lägre tullar för maskindelar
otvivelaktigt skulle leda till att maskiner i allt större omfattning
kommer att importeras i separata delar. Hopsättning eller montering av
delarna skulle därefter komma att ske inom landet. I hägn av dessa skiljaktigheter
mellan tullen på färdiga maskiner och maskindelar skulle, anses
det, förutsättningar skapas för sammansättningsindustrier, som icke är
grundade på sunda företagsekonomiska kalkyler. Dessutom skulle härigenom,
enligt förbundets åsikt, utländska företag indirekt kunna få ett betydande
inflytande inom den svenska verkstadsindustrin, en utveckling som
icke kan anses önskvärd ur rent nationell synpunkt.

Sveriges grossistförbund accepterar kommitténs uppfattning att ett undantagande
av vissa maskindelar från tull skulle innebära cn minskning
av maskinindustrins tullskydd som helhet men anser detta icke utgöra något
skäl mot cn differentiering av tullen mellan å ena sidan maskiner och
å andra sidan maskindelar. I fråga om reservdelar till maskiner, vilka tidi -

678

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

gare importerats i färdigt skick, anser förbundet sålunda någon skyddstull
icke nödvändig, eftersom dessa delar endast tillverkas av den utländske
leverantören. Vad beträffar delar för inhemsk tillverkning av maskiner är
förhållandena enligt förbundet i stort sett likartade, då endast en relativt
blygsam tillverkning förekommer i vårt land. Enda mera vägande skälet
mot tullfrihet anser förbundet vara risken för att maskiner importeras i
söndertaget skick och monteras här i landet. Denna risk kan vara stor om
skillnaden mellan tullen på den färdiga maskinen och tullen på delarna är
betydande men avtager i den mån differensen mellan tullsatserna minskas.
Med en standard tullsats på maskiner om 10 % är det måhända, säger förbundet,
icke lämpligt att genomföra tullfrihet för nu berörda maskindelar.
Däremot är enligt förbundets uppfattning kostnaderna för en sammansättning
här i Sverige av den storleksordning, att några betänkligheter icke kan
resas emot att belägga dessa delar med en tull av 5 % av värdet. Förbundet
framhåller att det nu anförda icke gäller frågan om tullen på sammansättningsdelar
för maskiner, vilka normalt importeras för att monteras inom
landet. Tullen på sådana delar bör kunna anses motiverad som ett skydd
för den inhemska industri, som tillverkar maskiner av samma slag som de
färdigmonterade, och bör i princip avpassas så att tullen på sammansättningsdelarna
plus monterings- och övriga kostnader blir lika med tullen
•på den färdiga maskinen.

Beträffande maskiner som inkommer i delar med skilda lägenheter anför
generaltullstyrelsen följande i sitt yttrande över tulltaxekommitténs förslag
till tulltaxeförordning.

Sålunda inkommande maskiner skola nu enligt anmärkning till avdelning
XVI A i tulltaxan och 13 § tillämpningsföreskrifterna till tulltaxeförordningen
tulltaxeras såsom en enhet, därest varuhavaren så påyrkar. I
praxis ha tullmyndigheterna med stöd av 2 § c) i nuvarande tulltaxeförordning
ansetts äga rätt att såsom en enhet tulltaxera sålunda inkommande
maskiner även då varuhavaren icke gjort något yrkande därom
eller mot hans önskan. I anmärkning 4 respektive 6 till avdelning XVI och
XVII i förslaget till ny tulltaxa (sid. 116 och 126) stadgas, att maskiner
respektive transportmedel, inkommande i delar, tulltaxeras som sammansatta
artiklar av ifrågavarande slag. Då sistnämnda anmärkningar synas
oklara i vad det gäller behandlingen av med skilda lägenheter inkommande
delar och då denna fråga ej heller regleras i förslaget till tulltaxeförordning,
kan ifrågasättas om icke berörda anmärkningar borde kompletteras med
en föreskrift av innebörd, att vad i anmärkningen stadgas under vissa förutsättningar
skall gälla jämväl om delarna inkomma med skilda lägenheter,
och förslagsvis av följande lydelse:

Vad nu är sagt gäller jämväl om delarna inkomma med skilda lägenheter,
därest varuhavaren yrkar det eller det eljest är uppenbart att delarna
tillsammans utgöra en artikel, som tulltaxeras såsom maskin (beträffande
transportmedel: en artikel hänförlig till denna avdelning).

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa ger i denna fråga uttryck åt
samma uppfattning som den tulltaxekoinmittén företräder.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

679

Departementschefen

Tillämpning av andra tullsatser för delar än för kompletta maskiner skulle
uppenbarligen skapa problem i skilda hänseenden. Frånsett invändningar
av principiell natur kan det ifrågasättas, huruvida de fördelar man vill vinna
genom en differentiering uppväger de praktiska olägenheter, som skulle vara
förenade med en sådan anordning. Tydligt är i alla händelser att man i en
nordisk marknad måste ha en enhetlig behandling i detta hänseende. Nordiska
utskottet har i denna fråga intagit samma ståndpunkt som tulltaxekommittén,
och jag finner icke skäl frångå utredningarnas samstämmiga
uppfattning.

Vad generaltullstyrelsen föreslagit rörande maskiner som inkommer i
delar med skilda lägenheter biträdes av mig.

84.13. Brännare för eldstäder; mekaniska eldningsapparater
Nuvarande tullförhållanden

Brännare av ifrågavarande slag är belagda med en tull av 10 % av värdet.
För mekaniska eldningsapparater utgår tullen med 8 öre per kg och
för rostar till eldningsapparater med 2,5 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår att standardtullsatsen 10 % tillämpas för hit hänförliga
artiklar i allmänhet. Beträffande eldningsapparater innebär denna tullsats
en avsevärd förstärkning av det nuvarande tullskyddet. Kommittén
finner med hänsyn bl. a. till detta förhållande icke anledning bryta den för
rostar till dylika apparater föreliggande GATT-bindningen utan anser tvärtom
praktiska skäl tala för att den ur skyddssynpunkt betydelselösa vikttullen
avskaffas.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa upptager en tull av 10 % av
värdet för rubriken i dess helhet.

Departementschefen

I avvaktan på prövning av frågan om en nordisk marknad biträder jag
i fråga om eldstadsrostar tulltaxekommitténs förslag; mot kommitténs och
utskottets i övrigt samstämmiga förslag har jag icke någon erinran.

84.16. Kalandrar och liknande maskiner ävensom valsar därtill
Nuvarande tullförhållanden

För här avsedda maskiner utgår tullen med 10 % och för valsar med
15 % av värdet.

680

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 12 % av värdet för valsar och 10 % av värdet
för kompletta maskiner. Beträffande valsar anser kommittén en jämkning
av standardtullsatsen motiverad med hänsyn till rådande konkurrensförhållanden
och i betraktande jämväl av att här rör sig om företag, som
är av dominerande betydelse var på sin ort. (Samma tullsats föreslås även
för valsar hänförliga till nr 84.44.)

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet har i sitt förslag till nordisk tulltaxa upptagit en tull av 10 %
av värdet för rubriken i dess helhet.

Departementschefen

Med hänsyn till önskvärdheten av en anpassning såvitt möjligt till den
föreslagna gemensamma tulltaxan förordar jag i enlighet med det nordiska
förslaget att tullen bestämmes till 10 % av värdet för rubriken i dess helhet.

84.23. Maskiner och apparater, även transportabla, för jord- eller bergarbete
Nuvarande tullförhållanden

Till detta nummer hänförliga maskiner är belagda med en tull av 10 % av
värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tillämpning av standardtullsatsen 10 % av värdet.
Yttrande

Sveriges grossistförbund yrkar att grävmaskiner vägande 40 ton och däröver
upptages i en särskild underrubrik med tullfrihet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Rubriken är i sin helhet upptagen med en tull av 10 % av värdet i utskottets
förslag till nordisk tulltaxa.

Departementschefen

Jag finner icke skäl frångå tulltaxekommitténs och nordiska utskottets
samstämmiga förslag.

84.24, 84.25, 84.28. Maskiner och apparater för lantbruk, trädgårdsskötsel o. d.
Nuvarande tullförhållanden

Vältar (andra än trädgårdsvältar), sladdar, såmaskiner, gödselspridare,
tröskverk, halm- och foderpressar samt rensnings- och sorteringsmaskiner
för säd, frön eller andra frukter drager en tull av 13 %, slåttermaskiner en
tull av 15 % och flertalet andra här avsedda maskiner en tull av 10 % av
värdet (vid tiden för tulltaxekommitténs arbete utgick tullen för de nu med

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

681

13 % tull belagda varorna efter 15 % av värdet; ändringen har vidtagits
efter GATT-förhandlingar år 1955). Beträffande delar till nämnda maskiner
gäller följande tullsatser: valsar till sädeskrossar 13 % av värdet (nedsättning
från 15 % vid nyss nämnda GATT-förhandlingar); delar till tröskverk,
halm- och foderpressar samt såmaskiner 10 % av värdet; andra delar
6—12 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Riksdagen begärde år 1948 utredning av frågan huruvida och i vilken
utsträckning gällande tullar för maskiner och redskap för jordbrukets behov
kunde sänkas; tulltaxekommittén har haft att överväga handlingarna
i detta ärende.

Nämnda begäran var föranledd av två motioner, i vilka anfördes i huvudsak
följande. Under den närmaste framtiden vore utsikterna att i tillräcklig
utsträckning tillgodose behovet av jordbruksmaskiner synnerligen mörka
på grund av de stränga valutarestriktionerna. Jordbrukets maskinuppsättning
bleve försliten utan att kunna ersättas, och den mekanisering av driften,
som vore det viktigaste villkoret för att det av jordbrukarna sedan många
år energiskt bedrivna rationaliseringsarbetet skulle krönas med framgång,
hotade att stoppas upp. De långa leveranstiderna för maskiner, tillverkade
inom landet, visade, att den svenska industrin icke på långt när kunde fylla
behovet, i varje fall icke med dåvarande produktionskapacitet. En mycket
stor import av jordbruksmaskiner kunde därför väntas komma i gång, så
snart valutaläget lämnade möjlighet därtill. Det spörsmålet bleve då aktuellt,
om det kunde vara rimligt att genom höga importtullar för maskiner
och redskap fördyra jordbruksdriften. Det vore möjligt att ett upphävande
av tullarna på jordbrukets maskiner och redskap icke omedelbart skulle
leda till mera avsevärda prissänkningar för inom landet tillverkade maskiner,
men då skulle man icke heller behöva befara några skadliga verkningar
därav för den inhemska industrin.

Tulltaxekommittén framhåller nu att läget på detta område förändrats
så att den dåvarande bristen på lantbruksmaskiner upphört och behovet av
dessa maskiner anses väsentligen kunna tillgodoses genom inhemsk produktion.
Ett borttagande av tullen innebär därför icke längre på samma
sätt som tidigare endast ett undanröjande av en onödig belastning på jordbruket
utan blir en fråga om avvägning mellan maskinindustrins behov
av tullskydd och jordbrukets önskemål om undvikande av tullbelastning
på ett viktigt produktionsmedel.

Beträffande maskiner som icke är föremål för inhemsk tillverkning bör
frågan om tullfrihet enligt kommitténs uppfattning bedömas efter samma
grunder som för andra maskiner och prövas i den ordning kommittén i detta
hänseende föreslagit. Maskiner av här ifrågavarande slag torde emellertid,
anför kommittén, i allmänhet tillverkas inom landet i väsentlig omfattning;
kommittén fortsätter.

682

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Några omständigheter torde icke föreligga på grund av vilka denna
tillverkning skulle ha mindre behov av tullskydd än maskinindustrin i övrigt.
Frågan blir då huruvida det med hänsyn till jordbrukets eller konsumenternas
intresse kan vara motiverat att likväl tillämpa lägre tull eller
tullfrihet och acceptera den sammankrympning av produktionen av lantbruksmaskiner
som en sådan åtgärd får antagas komma att medföra. Även
om tullen i princip icke behöver inkräkta på det stöd, som livsmedelsproducenterna
erhåller genom jordbruksregleringen, kan det likväl ligga i producenternas
intresse att vid given storlek på detta stöd hålla prisnivån så låg
som möjligt, i vilket hänseende jordbrukets intresse således sammanfaller
med livsmedelskonsumenternas.

För bedömande av vad tullen kan betyda i detta hänseende gör kommittén
vissa beräkningar, enligt vilka belastningen (räknat efter 1952 års siffror)
matematiskt uppgår till ca 15 mkr, ett enligt kommitténs bedömande
obetydligt belopp i jämförelse med jordbrukskalkylens slutsumma på ca
4 100 mkr (1952/53). Kommittén anför härefter följande.

Enligt kommitténs uppfattning finnes icke anledning att just på nu ifrågavarande
område tillmäta det omedelbara intresset av en prissänkning så
stor vikt att ett tullskydd av vanlig storlek icke skulle kunna accepteras.
Icke minst på detta område torde värdet av en inhemsk produktion ur olika
synpunkter vara så stort att det även ur jordbrukets och livsmedelskonsumenternas
synpunkt torde vara av intresse att genom ett måttligt tullskydd
vidmakthålla en sådan produktion. Kommittén har av nu anförda skäl funnit
en nedsättning av lantbruksmaskinindustrins tullskydd under det för
maskinindustrin i allmänhet föreslagna icke böra ifrågakomma. Enligt kommitténs
uppfattning föreligger å andra sidan icke heller skäl som kan motivera
ett högre tullskydd. Industrin har en dominerande ställning på hemmamarknaden.
Efter det av industrin berörda bakslaget för exporten år 1953
har en återhämtning skett 1954. Oavsett detta kan kommittén icke finna en
tullhöjning i syfte att söka förbättra exportmöjligheterna för denna gren av
maskinindustrin motiverad. Vad särskilt beträffar de tullsatser som för närvarande
överstiger standardtullsatsen beror dessa på handelspolitiska omständigheter
och är icke uttryck för någon uppfattning om att här skulle
föreligga behov av högre skydd.

Kommittén kommer således vid övervägande av de olika faktorer, som kan
inverka på bedömandet av den nu föreliggande frågan, till den uppfattningen
att det icke föreligger anledning avvika från standardtullsatsen. Denna
tullsats bör enligt kommitténs åsikt tillämpas jämväl för delar till hithörande
maskiner, oaktat detta för vissa av dem skulle innebära en icke
obetydlig tullförhöjning.

Yttrande

AB Överums bruk uttrycker i den av Smålands och Blekinge handelskammare
överlämnade skrivelsen sitt beklagande av att kommittén icke ansett
sig kunna tillmötesgå industrins tidigare framförda önskemål om tullsatser
på detta område. Bolaget befarar att i en del fall svårigheter skall uppkomma
som tidigare icke förefunnits. Läget på lantbruksmaskinmarknaden säges
nämligen ha skärpts ytterligare därigenom att flera stora lantbruksmaskinföretag
i U. S. A. och England på sista tiden fått avsättningssvårig -

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

683

heter, vilket anses öka den utländska lantbruksmaskinindustrins benägenhet
att pressa priserna och företaga dumping där så ske kan.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår att tullen vid dessa rubriker upptages till 10 % av värdet
men efter 5 år underkastas omprövning.

Departementschefen

I enlighet med tulltaxekommitténs och nordiska utskottets samstämmiga
förslag förordar jag att tullen upptages till 10 % av värdet.

84.34. Maskiner m. m. för typgjutning, sättning och klichétillverkning; trycktyper,
utfyllnadsmateriel, matriser, klichéer och andra tryckformar
m. m.

Nuvarande tullförhållanden

Tull utgår för klichéer och andra tryckformar med 15 % och för vissa
maskiner för tillverkning av klichéer med 10 % av värdet; övriga här avsedda
artiklar är tullfria (vid tiden för kommitténs arbete utgick för bl. a.
trycktyper samt utfyllnadsmateriel en tull av 25 öre per kg; denna tull
avskaffades efter GATT-förhandlingar år 1955).

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 10 % av värdet för klichéer och andra
tryckformar samt tullfrihet för övriga varuslag.

Vad beträffar de förstnämnda varuslagen anser kommittén att någon omständighet
av beskaffenhet att motivera ett högre tullskydd för klichéframställningen
än för industrin i övrigt icke föreligger. Tillverkningens karaktär
av beställningsarbete anses tvärtom ge den inhemska produktionen en
sådan favör att en lägre tull kan vara tillfyllest. Kommittén finner en tullsats
av 10 % av värdet innebära en lämplig avvägning av tullskyddet.

Beträffande övriga hithörande artiklar framhåller kommittén att den inom
landet förekommande tillverkningen är av obetydlig omfattning och icke
synes vara beroende av något tullskydd.

Yttranden

Sveriges grafiska industriförbund påyrkar att den nu gällande tullen om
15 % för klichéer och andra tryckformar bibehålies oförändrad.
Förbundet framhåller att den utländska konkurrensen ständigt ökar
och alt utländska klichéanstalter erbjuder sig att leverera klichéer till priser,
som är så låga att icke ens den mest långtgående rationalisering av de
svenska klicbéanstalterna skulle kunna medföra sådana kostnadsbesparingar,
att konkurrens med dessa utländska anstalter vore möjlig. — Svenska
litografförbundet understryker i den av Landsorganisationen överlämnade
skrivelsen vad som från industrins sida anförts och hemställer likaledes att
nu gällande tull för klichéer och andra trycklormar bibehållcs oförändrad.

684

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Berlingska boktryckeri- & stilgjuteri AB hemställer i en av Sveriges industriförbund
överlämnad skrivelse att tryck typer och utfyllnadsmateriel
belägges med tullsatser av lägst 3 % resp. 8 % av värdet. Bolaget
framhåller att denna produktion väl torde kunna jämställas med övrig
metallindustri, varför det anses motiverat att bolagets produkter medgives
samma tullskydd som generellt föreslagits för detta område. Beträffande
speciellt stilproduktionen påpekar bolaget att i vårt land nya stilar skapats,
som vunnit allmänt erkännande och upptagits i bolagets tillverkningsprogram.
Därigenom har den svenska stilproduktionen kompletterats och utbyggts.
Vidare anför bolaget bl. a. att det föreligger ett starkt beredskapsintresse
av att vidmakthålla denna tillverkning. — Skånes handelskammare
ansluter sig till bolagets yrkande under uttalande av att ett borttagande av
tullen såvitt handelskammaren kan bedöma skulle beröva bolaget möjligheten
att fortsätta med ifrågavarande tillverkning.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till nordisk tulltaxa överensstämmer med det av tulltaxekommittén
framlagda förslaget.

Departementschefen

Jag finner icke skäl frångå tulltaxekommitténs och nordiska utskottets
samstämmiga förslag.

84.35. Tryckmaskiner (tryckpressar) och hjälpapparater till dylika maskiner
Nuvarande tullförhållanden

Digelpressar, handpressar (icke litografiska) och korrekturpressar samt separata
iläggningsapparater ävensom delar till nämnda maskiner är belagda
med en tull av 10 % av värdet; övriga hithörande artiklar är tullfria.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet för cylinderpressar (inkl. hjälpapparater
och delar), en tull av 5 % av värdet för rotationspressar (inkl. hjälpapparater
och delar) samt en tull av 10 % av värdet för övriga varuslag (inkl.
separata iläggningsapparater); förslaget motiveras sålunda.

Tullfrihet för de viktigaste slagen av tryckpressar infördes vid en tidpunkt
då inhemsk tillverkning av dylika maskiner icke förekom. Då sådan
tillverkning numera upptagits har frågan om tullskydd i viss mån kommit
i ett annat läge, och kommittén finner det icke i och för sig vara något som
talar emot att även en sådan tillverkning skulle kunna skyddas genom tull.
Tullfrihet för maskinerna innebär för övrigt på grund av tullbelastningen på
materialierna att tullskyddet är negativt. Införandet av tull på en varugrupp
som varit tullfri sedan lång tid tillbaka är dock ägnat att ingiva betänkligheter
i synnerhet om den inhemska tillverkningen såsom här är fallet endast i
begränsad utsträckning kan tillgodose behovet. Vad som anförts mot beskattning
av tidningspressen förtjänar också beaktande, även om denna synpunkt
icke äger samma relevans i fråga om en skyddstull som när det gällde
en finanstull.

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

685

Vad beträffar cylinderpressar (automat- och snällpressar) avsättes den
övervägande delen av produktionen på export och skulle således icke få något
stöd genom en tull. För detta slag av pressar är tullfriheten vidare bunden i
GATT. Kommittén har under sådana omständigheter funnit övervägande
skäl tala för att icke nu frångå tullfriheten. Beträffande rotationspressar
föreligger icke något avtalsmässigt hinder för tullbeläggning, och tillverkningen
är en utpräglad hemmamarknadsproduktion. Enligt kommitténs
uppfattning föreligger därför starkare skäl för tullskydd, men kommittén
har med hänsyn till förut berörda omständigheter ansett sig böra stanna vid
en tullsats av 5 % av värdet. Vad slutligen beträffar de för närvarande med
10 % värdetull belagda varuslagen, d. v. s. i huvudsak digelpressar samt
iläggningsapparater, har kommittén icke funnit anledning frångå den till
samma belopp uppgående standardtullsatsen. Tullfrihet bör emellertid kunna
medges för sådana typer av pressar som icke är föremål för tillverkning
inom landet enligt samma grunder som för andra maskiner och efter prövning
i den ordning som föreslås för detta ändamål.

Yttranden

Sveriges mekanförbund hemställer att tullen för samtliga till detta nummer
hänförliga produkter måtte fastställas till 10 % av värdet. Det framhålles
att en betydande svensk tillverkning föreligger även beträffande cylinder-
och rotationspressar. Denna tillverkning säges ha visat sig konkurrenskraftig
och undergått en betydande expansion framförallt under
åren 1946—1951. Sedan år 1951 har emellertid konkurrensen inom tryckerimaskinbranschen
skärpts såväl på hemmamarknaden som på utlandsmarknaderna,
och detta har resulterat i en nedgång av försäljningen av boktryckpressar
och rotationspressar. Bortsett från gällande GATT-bindning av tullfriheten
för cylinderpressar anser förbundet att tulltaxekommittén icke har
redovisat något skäl för tullfrihet för cylinder- och rotationspressar, som
icke i princip skulle kunna åberopas för varje slag av maskintillverkning
inom landet.

Sveriges kemiska industrikontor påyrkar en tull av 10 % av värdet för
tryckerivalsar.

Svenska trgckerileverantörernas förening anför att den relativt obetydliga
tillverkningen inom landet av rotationspressar upptagits utan tullskydd
och kan icke finna något skäl varför denna industri nu när den visat sig ha
jämförelsevis goda livsbetingelser skall erhålla tullskydd. Föreningen framhåller
bl. a. att de svenska fabrikanterna ej har och knappast heller i en
framtid kan beräknas få de ekonomiska och tekniska resurser, som de stora
utländska fabrikerna har tillgång till för forskning och experiment, erforderliga
för att uppfylla de ständigt stegrade tekniska krav, som framför
allt de större tidningsföretagen ställer på rotationspressar. Dessa tidningsföretag
belastas genom den föreslagna tullen med en merkostnad, som visserligen
procentuellt sett kan synas liten, men med hänsyn till kostnaden
för varje press i kronor räknat blir högst betydande. Beträffande lijälpapparatcr
till rotationspressar såsom stereotypimaskiner, prägelpressar o. d.
framhåller föreningen att dylika icke tillverkas i Sverige och att någon till -

686

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

verkning icke heller planeras. Med hänsyn härtill anses det mer befogat att
tullfrihet redan från början fastställes i tulltaxan än att prövningsprincipen
senare skall bli tillämplig.

Svenska tidningsutgivareföreningen anför enahanda synpunkter som
Svenska tryckerileverantörernas förening och hemställer dels att kommitténs
förslag om en tull av 5 % på rotationspressar samt hjälpapparater och
delar därtill icke måtte föranleda någon åtgärd, dels att tullfrihet måtte
införas för övriga tryckerimaskiner och iläggningsapparater, dels ock att, om
tull anses böra påläggas vissa tryckerimaskiner, tullfrihet i varje fall stadgas
för sådana maskiner som icke samtidigt är föremål för tillverkning i
Sverige.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår en tull av 5 % av värdet för rotationspressar (inkl.
hjälpapparater och delar) samt en tull av 10 % av värdet för övriga varuslag.

Departementschefen

I fråga om cylinderpressar (inkl. hjälpapparater och delar) förordar jag
med hänsyn till gällande GATT-bindning att tullfriheten i enlighet med tulltaxekommitténs
förslag bibehålies i avvaktan på prövning av frågan om en
nordisk marknad; beträffande övriga varuslag finner jag icke skäl frångå
kommitténs och samarbetsutskottets samstämmiga förslag.

84.38. Hjälpmaskiner och hjälpapparater för vävstolar, trikåmaskiner m. fl.
textilmaskiner

Nuvarande tullförhållanden

För flertalet hit hänförliga maskiner utgår tullen med 10 % av värdet.
Spinnmunstycken av ädel metall och stiokmaskinsnålar är tullfria (vid tiden
för kommitténs arbete utgick tull för nålarna med 40 öre per kg; tullen
har borttagits i anledning av GATT-förhandlingarna år 1956). Andra delar
och tillbehör är i regel belagda med olika vikttullar; så utgår exempelvis
tullen för kardbeslag med 75 öre per kg samt för skyttlar och andra delar
av trä med 20 öre per kg.

Tull taxeko mmittén

Kommittén föreslår tullfrihet för trikåmaskinsnålar. Beträffande skyttlar
och andra hithörande artiklar av trä upptar kommittén den i GATT bundna
tullsatsen 5 % av värdet. För övriga hithörande artiklar har kommittén
icke funnit anledning föreligga att avvika från standardtullsatsen 10 % av
värdet.

Yttranden

AB Kardbeslag påyrkar i särskild framställning en tull av 15 % av värdet
för kardbeslag. Bolaget framhåller att gällande vikttull före kri -

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

687

get motsvarade en importincidens av 8,3 % men numera till följd av ökade
varupriser endast motsvarar ca 3 % av värdet. Detta säges ha till följd att
den svenska kardbeslagsfabrikationen nu är utsatt för ett starkt ökat konkurrensbot.
Denna ogynnsamma utveckling har ytterligare förvärrats sedan
tullarna för de viktigaste halvfabrikaten, tekniska vävnader och läder, den
10 juli 1955 höjdes. Härigenom har ett negativt tullskydd uppkommit för
färdiga kardbeslag.

Sveriges mekanförbund hemställer att AB Kardbeslags önskemål måtte
vinna beaktande. Förbundet framhåller att den av kommittén föreslagna
tullsatsen 10 % av värdet skulle resultera i att kardbeslag skulle få ett
effektivt tullskydd av endast 2 å 3 %. Man anser det uppenbart att ett så
obetydligt tullskydd icke innebär något egentligt stöd för den svenska tillverkningen.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till nordisk tulltaxa upptager trikåmaskinsnålar med tullfrihet
och rubriken i övrigt med en tull av 10 % av värdet.

Departementschefen

Med hänsyn till att tullen för skyttlar och andra artiklar av trä är bunden
i GATT, förordar jag i enlighet med tulltaxekommitténs förslag att tullen
för dessa varor tills vidare fastställes till 5 % av värdet; i fråga om
övriga varuslag finner jag icke skäl frångå kommitténs och utskottets samstämmiga
förslag.

84.41. Symaskiner; symaskinsnålar
Nuvarande tullförhållanden

Symaskiner och egentliga delar därtill drager en tull av 10 % av värdet,
under det att ställningar m. in. för symaskiner är belagda med olika vikttullar;
symaskinsnålar är tullfria (vid tiden för kommitténs arbete utgick
tull med 40 öre per kg; tullen har borttagits i anledning av GATT-förhandlingarna
år 1955).

Tulltaxekommittén

Kommittén finner icke anledning till annan avvikelse från standardtullsatsen
än att symaskinsnålar i likhet med trikåmaskinsnålar (ur nr 84.38)
upptages med tullfrihet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottets förslag överensstämmer beträffande såväl symaskinsnålar som
rubriken i övrigt med det av tulltaxekommittén framlagda förslaget.

Departementschefen

Jag biträder tulltaxekommitténs och nordiska utskottets samstämmiga
förslag.

688 Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

84.43. Konvertrar, gjutskänkar, götkokiller och gjutmaskiner för metallindustrin Nuvarande

tullförhållanden

Kontinuerliga roterande gjutmaskiner är tullfria. Götkokiller och icke
maskinella gjutskänkar är belagda med vikttullar av varierande storlek. För
konvertrar utgår tullen med 15 % och för övriga hit hänförliga artiklar med
10 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén anser icke anledning föreligga att beträffande hit hänförliga
maskiner i allmänhet avvika från standardtullsatsen. Vad beträffar kontinuerliga
roterande gjutmaskiner, vilka icke tillverkas inom landet, är emellertid
den nuvarande tullfriheten bunden i GATT, och någon anledning att
bryta bindningen anses icke föreligga. Vidare bör enligt kommitténs uppfattning
götkokiller med hänsyn bl. a. till den mindre manufaktureringsgraden
hos detta varuslag upptagas med en tullsats av allenast 5 % av
värdet.

Yttrande

Sveriges verktygsmaskinaffärers förening påyrkar tullfrihet för hit hänförliga
pneumatiska maskiner och verktyg (jfr nr 84.45).

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottets förslag avviker från kommitténs endast däri att något undantag
från standardtullsatsen icke göres för kontinuerliga roterande gjutmaskiner.

Departementschefen

1 fråga om kontinuerliga roterande gjutmaskiner förordar jag att den
GATT-bundna tullfriheten bibehålies tills vidare i enlighet med kommitténs
förslag; beträffande övriga varuslag finner jag icke skäl frångå kommitténs
och nordiska utskottets samstämmiga förslag.

84.44. Valsverk för metallindustrin och valsar därtill
Nuvarande tullförhållanden

Valsverk drager en tull av 13 % av värdet, sedan tullsatsen vid GATTförhandlingarna
år 1955 reducerats från 15 % av värdet; valsar därtill är
belagda med en tull av 15 % av värdet, medan hit hänförliga obearbetade
gjutgodsdetaljer drager en tull av 10 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 10 % av värdet för valsverk och delar därtill
med undantag av obearbetade gjutgodsdetaljer samt valsar, vilka artiklar
föreslås belagda med tullar av 8 % resp. 12 % av värdet. Frågan om
tullen på valsverk är, framhåller kommittén, ett spörsmål om avvägningen

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

689

av tullskyddet mellan järnverken och valsverksproducenterna. Kommittén
finner icke någon anledning föreligga varför järnframställningen, som själv
hör till de tullskyddade industrierna, skulle erhålla favören av lägre tullbeskattade
maskiner än svensk industri i allmänhet, då inhemsk tillverkning
av dylika maskiner förekommer i avsevärd omfattning. Enligt kommitténs
åsikt kan således järnverkens intresse icke utgöra något bärande
skäl att reducera valsverkstillverkningens tullskydd under vad som tillerkännes
maskinindustrin i övrigt. Däremot anses det av betydelse särskilt
med hänsyn till exporten att järnhanteringen icke utan starka skäl belastas
med högre tull på sina maskiner.

Vad beträffar gjutgodsdetaljer framhåller kommittén att normaltullsatsen
icke ligger avsevärt lägre för dessa än för de färdiga maskinerna. Tilllämpning
på importerade gjutgodsdetaljer av samma tullsats som gäller för
kompletta valsverk skulle därför icke medföra någon mera betydande förskjutning
av valsverksindustrins tullskydd för den här i landet utförda
delen av produktionen. Då emellertid förslaget beträffande färdiga valsverk
innebär en väsentlig nedsättning av den nuvarande tullen, anser kommittén
det angeläget att ifrågavarande halvfabrikat icke åsättes högre tull än som
i och för sig kan anses motiverat.

Förslaget beträffande valsar grundar sig på samma skäl som i fråga om
motsvarande till nr 84.16 hänförliga artiklar.

Yttrande

Handelskammaren i Gävle refererar till en skrivelse från ett av distriktets
ledande verkstadsföretag vari tullsänkningen avstyrkes.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till nordisk tulltaxa avviker från tulltaxekommitténs förslag
endast däri att något undantag från standardtullsatsen (10 % av värdet)
icke göres beträffande valsar.

Departementschefen

Med hänsyn till önskvärdheten av en anpassning så vitt möjligt till den
föreslagna nordiska tulltaxan förordar jag att tullsatserna bestämmes i enlighet
med samarbetsutskottets förslag.

84.45. Verktygsmaskiner för bearbetning av metall
Nuvarande tullförhållanden

Följande maskiner är tullfria, nämligen pressar och pressmaskiner vägande
mer än 30 ton, plåt- och fason järnssaxar etc. vägande mer än 8 ton,
borr- och hyvelmaskiner vägande mer än 20 ton samt andra skärande maskiner
vägande mer än 45 ton. För skärande maskiner med en vikt mellan
10 och 45 ton av annat slag än förut nämnts utgår tull med 2,5 eller 5 öre
per kg. Elektromekaniska kombinationer vägande högst 100 kg samt pneu44
Ilihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 90

690

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

niatiska maskiner och kapsylmaskiner är belagda med en tull av 10 % av
värdet. Övriga till detta nummer hänförliga maskiner drager en tull av
13 eller i något fall 12 % av värdet (vid tiden för tulltaxekommitténs arbete
15 %; ändringarna har vidtagits i anledning av GATT-förhandlingar
åren 1955 och 1956).

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 10 % av värdet för samtliga varuslag och
anför till stöd härför bl. a. följande.

Marknaden här i landet torde icke erbjuda tillräckliga avsättningsmöjligheter
för eu serietillverkning av metallbearbetningsmaskiner annat än i
fråga om ett begränsat antal huvudsakligen slandardbetonade maskintyper.
Tillverkning i mindre skala har givetvis svårt att hävda sig i konkurrensen
med utlandets serietillverkade produkter, men kommittén finner det icke
befogat att söka vidmakthålla en dylik tillverkning genom högre tullskydd
än för maskinindustrin i allmänhet. Enligt kommitténs uppfattning föreligger
å andra sidan ingen omständighet som i och för sig kan motivera att
denna gren av maskinproduktionen beredes lägre tullskydd än andra grenar.
Maskiner av detta slag utgör visserligen ett viktigt produktionsmedel
för verkstadsindustrin, varför en låg tull skulle kunna vara önskvärd för
att hålla nere prisnivån för verkstadsprodukter, men man bör icke överdriva
tullens betydelse i detta hänseende. En tull av standardstorlek på
verktygsmaskiner torde i själva verket endast mycket obetydligt fördyra de
produkter som framställes i dessa maskiner. Oavsett detta finnes knappast
anledning förmoda att den verktygsmaskintillverkning som kan upprätthållas
med stöd av ett tullskydd av standardtullsatsens storlek skulle
erbjuda en sämre användningsmöjlighet för de produktiva resurserna än
maskinindustrin i allmänhet. Kommittén anser därför anledning icke föreligga
att avvika från standardtullsatsen.

Yttranden

Sveriges verktygsmaskinaffärers förening uttalar att regelrätt serietillverkning
av verktygsmaskiner inom landet huvudsakligen förekommer endast
beträffande enklare, mera universellt användbara maskintyper, som även
utan tullskydd skulle kunna säljas inom landet, då de ur prissynpunkt är
fullt konkurrenskraftiga och motsvarande utländska maskiner icke ens vid
tullfrihet skulle inbjuda till import. Däremot säges tillverkning icke förekomma
beträffande det stora flertalet högproduktiva specialmaskiner, utan
vilka en rationell och tidsenlig produktion svårligen anses kunna upprätthållas.
Föreningen framhåller vidare att förutsättningar för en allsidig inhemsk
verktygsmaskinindustri saknas och påyrkar därför tullfrihet för
samtliga till detta nummer hänförliga maskiner. För den händelse att ett
fortsatt tullskydd emellertid skulle anses motiverat, anser föreningen att
detta icke bör överstiga 5 % av värdet och endast bör avse följande inom
landet serietillverkade maskintyper vägande högst 5 ton, nämligen bänkoch
pelarborrmaskiner, plan-, centerless- och innerslipmaskiner, supportsvarvar,
fräsmaskiner av knätyp, kipphyvlar, plåt- och fasonjärnssaxar samt
stans-, bocknings-, riktnings- och pressmaskiner.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

691

Föreningens yrkande om tullfrihet avser även pneumatiska maskiner och
verktyg hänförliga till nr 84.43, 84.56 och 84.60 samt artiklar hänförliga
till nr 68.04, 82.02—82.05, 82.07, 84.48, 84.49, 84.61, 85.05, 90.09, 90.16 och
90-27.

Sveriges grossistförbund ansluter sig i princip till de synpunkter som anförts
av Svenska verktygsmaskinaffärers förening.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår i likhet med tulltaxekommittén en tull av 10 % av värdet
för rubriken i dess helhet.

Departementschefen

Till denna rubrik hänförliga spånavskiljande maskiner med en styckevikt
av mer än 10 000 kg är f. n. tullfria eller belagda med mycket låg tull. Den
sålunda gällande tullbehandlingen är bunden i GATT. Enligt vad som framgår
av betänkandet har kommittén förutsatt, att den anordning för medgivande
av tullfrihet beträffande varor som icke är föremål för väsentlig tillverkning
inom landet, vilken föreslagits av kommittén, i regel skulle komma
i tillämpning på maskiner av detta slag. Såsom jag tidigare uttalat är jag
icke beredd att nu upptaga ifrågavarande förslag till prövning. Med hänsyn
därtill och då jag icke finner skäl föreligga att i detta sammanhang bryta
GATT-bindningarna, förordar jag att här åsyftade maskiner tills vidare i
taxan upptages utan tull.

I fråga om övriga hithörande varuslag finner jag icke skäl frångå tulltaxekommitténs
och nordiska utskottets samstämmiga förslag om en tull av
10 % av värdet.

84.59. Maskiner, mekaniska apparater och mekaniska redskap, ej hänförliga
till annat nummer

Nuvarande tullförhållanden

Slaggranuleringsmaskiner är tullfria. För pressar utgår tullen med 13 %
och för emulsorer med 5 % av värdet. Övriga hit hänförliga maskiner drager
en tull av 10 % av värdet. (Vid tiden för tulltaxekommitténs arbete utgick
tullen för pressar med 15 % av värdet; ändringen har vidtagits i anledning
av GATT-förhandlingar år 1956.)

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet för slaggranuleringsmaskiner (inkl. delar)
under hänvisning till att tullfriheten är bunden i GATT samt en tull av
10 % av värdet för rubriken i övrigt.

Yttrande

Sveriges grossistförbund yrkar att asfaltutläggningsmaskiner upplages i
en särskild position med tullfrihet; någon tillverkning av dessa maskiner
säges icke förekomma inom landet.

692

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Enligt utskottets förslag skall rubriken i dess helhet upptagas med en tull
av 10 % av värdet.

Departementschefen

I fråga om slaggranuleringsmaskiner förordar jag att den GATT-bundna
tullfriheten bibehålies tills vidare i enlighet med kommitténs förslag; beträffande
övriga varuslag finner jag icke skäl frångå kommitténs och nordiska
utskottets samstämmiga förslag.

84.61. Kranar, ventiler och liknande artiklar
Nuvarande tullförhållanden

För grövre slussventiler utgår tullen med 2,5 öre per kg, medan övriga här
avsedda artiklar är belagda med en tull av 10 % av värdet (vid tiden för
tulltaxekommitténs arbete 15 %; ändringen vidtagen i två etapper med
anledning av GATT-förhandlingar åren 1955 och 1956).

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs uppfattning föreligger icke någon omständighet som
kan motivera annan behandling av armaturtillverkningen än av övriga grenar
av maskinindustrin; kommittén föreslår således för denna rubrik i dess
helhet en tull av 10 % av värdet.

Yttranden

Sveriges mekanförbund framhåller att den utländska konkurrensen på
detta område hårdnat avsevärt såväl inom landet som på exportmarknaderna
och understryker därför industrins generella yrkande om att tullsatserna
icke bör fastställas under normaltullnivån (13 %).

Sveriges verktygsmaskinaffärers förening påyrkar tullfrihet för hit hänförliga
artiklar (jfr 84.45).

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår i likhet med tulltaxekommittén en tull av 10 % av värdet
för här ifrågavarande artiklar.

Departementschefen

Jag finner icke skäl frångå tulltaxekommitténs och nordiska utskottets
samstämmiga förslag.

Övriga till detta kapitel hänförliga maskiner1
Nuvarande tullförhållanden

Flertalet här avsedda maskiner och delar därtill är belagda med en tull
av 10 % av värdet. För kondensorer, pressar, ugnar och blåsbälgar samt
vissa ångpannor, motorer och träbearbetningsmaskiner, ävensom vevaxlar,

1 Här avses följande nr: 84.01-84.12, 84.14, 84 15, 84.17—84.22, 84.26, 84.27, 84.29—84.33,

84.36, 84.37, 84.39, 84.40, 84.42, 84.46—84.58, 84.60 och 84.62-84.65.

693

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

vevstakar och valsar utgår dock tullen med 12, 13 eller 15 % av värdet,
för mjölkseparatorer och vissa andra centrifuger med 5 % av värdet. Vidare
är bl. a. ekonomisers, överhettare, lyftblock och blockvagnar, gjutformar
och liknande artiklar, vissa vågar och klädvridningsmaskiner samt
fartygspropellrar belagda med vikttullar. För de med en tull av 12 eller
13 % av värdet belagda artiklarna ävensom för vissa med 10 % belagda
delar utgick tullen vid tiden för kommitténs arbete med 15 % av värdet;
ändringarna vidtagna i anledning av GATT-förhandlingarna åren 1955 och
1956.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tillämpning av standardtullsatsen 10 % av värdet för
samtliga hithörande varuslag.

Yttranden

Vissa av dessa rubriker innefattas i det under nr 84.45 refererade yrkandet
om tullfrihet för verktygsmaskiner; i övrigt har från remissinstansernas
sida icke framförts några särskilda synpunkter utöver dem som
återgivits i de inledande allmänna avsnitten till detta kapitel.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Liksom tulltaxekommittén föreslår utskottet en tull av 10 % av värdet
för samtliga här avsedda varor; utskottet anser dock att tullen för mjölkningsmaskiner
samt maskiner och apparater för mejerihanteringen (nr
84.26) bör omprövas efter en tid av 5 år.

Departementschefen

I enlighet med tulltaxekommitténs och nordiska utskottets samstämmiga
förslag förordar jag att standardtullsatsen 10 % av värdet tillämpas för
dessa varuslag.

Kap. 85. Elektriska maskiner och apparater samt
elektrisk materiel

Allmänna synpunkter
Tulltaxekommittén

Kommittén gör vissa jämförelser mellan tullförhållandena för å ena sidan
elektrotekniska artiklar och å andra sidan icke-elektriska maskiner och
apparater. Härvid konstateras bl. a. att genomsnittstullen år 1950 (beräknad
på konsumtionen) utgjorde 9,6 % för den förra gruppen mot 10,7 %
för den senare gruppen, under det att normaltullsatserna uppgår i genomsnitt
till 11,8 % för de elektriska och 12,9 % för de icke-elektriska artiklarna.
Sistnämnda olikhet förklaras till större delen av avvikande siffror för
vissa betydande varugrupper, såsom ackumulatorer och ledningskabel, vilka
i stort sett uppvisar en lägre norinaltullsats än elektriska maskiner och ap -

€94

Kimgl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

parater i egentlig bemärkelse. För denna sistnämnda varugrupp överensstämmer
normaltullsatserna i huvudsak med motsvarande tullsatser för
icke-elektriska maskiner och apparater. På grund härav och då de allmänna
synpunkter, som anförts beträffande icke-elektriska maskiner och apparater,
i huvudsak får anses äga giltighet även för motsvarande elektriska materiel,
finner kommittén den standardtull sats om 10 % av värdet, som föreslagits
beträffande förstnämnda varugrupp, böra tillämpas jämväl på nu
ifrågavarande område. Avvikelser från denna standardtullsats kan dock
med hänsyn till varusortimentets mera heterogena karaktär vara påkallade i
större utsträckning.

I fråga om tullbehandlingen av maskiner som icke tillverkas inom landet
samt delar till maskiner hänvisas till vad därom anförts i det allmänna
avsnittet under kap. 84.

Ledamoten Westerlind anför i en reservation till kommitténs uttalanden
följande.

Vad jag anfört i det inledande allmänna avsnittet till kap. 84 gäller i huvudsak
även beträffande förevarande kap. 85. Det finns ingen anledning
för mig att under varje enstaka position återkomma med detalj reservationer.
Jag förutsätter i stället, att en erforderlig tullteknisk nedräkning av
majoritetsförslagets tullsatser kan ske vid det fortsatta arbetet på en ny
tulltaxa, därest mitt allmänna yrkande om en 8-procentig tullnivå för maskiner
vinner gehör. Under sådana förhållanden kommer jag i det följande
endast att beröra ett fåtal positioner, vilka jag anser kräver speciellt beaktande.

Yttranden

Beträffande remissinstansernas allmänna synpunkter hänvisas till referaten
i de inledande avsnitten till kap. 84; där återgivna yttranden avser i
allmänhet jämväl till förevarande kapitel hänförliga varuslag.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa innefattar samtliga till detta
kapitel hänförliga varuslag. Flertalet av de föreslagna tullsatserna överensstämmer
med tulltaxekommitténs förslag, men åtskilliga avvikelser förekommer,
i regel innebärande en högre tullsats än kommittén föreslagit.

Departementschefen

Enligt min uppfattning är det naturligt, att den för icke elektriska maskiner
och apparater förordade standardtullsatsen, 10 % av värdet, i regel
blir tillämplig även på elektriska maskiner och apparater i egentlig bemärkelse.
Beträffande elektrisk materiel i övrigt kan däremot ej sällan andra
tullsatser visa sig innebära en lämpligare avvägning av tullen. Jag återkommer
härtill vid de särskilda rubrikerna.

85.01. Elektriska generatorer, motorer, omformare m. fl. artiklar
Nuvarande tullförhållanden

Dessa varor drager enligt gällande tulltaxa en tull av 10 % av värdet.

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

695

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tillämpning av standardtullsatsen 10 % av värdet för
hela rubriken.

Yttrande

I den av Sveriges hantverks- och småindustriorganisation överlämnade
skrivelsen från Elektromekaniska lindningsverkstädernas riksförbund yrkas
en tull av 20 % av värdet för elektriska motorer under åberopande av
vårt lands höga kostnadsläge.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår i likhet med tulltaxekommittén en tull av 10 % av värdet
för samtliga hithörande varuslag.

Departementschefen

Jag biträder tulltaxekommitténs och nordiska utskottets samstämmiga
förslag.

85.03. Galvaniska element och batterier
Nuvarande tullförhållanden

Dessa varor drager en tull av 10 öre per kg om de väger mer än 200 g
per styck och 20 öre per kg om de väger högst 200 g per styck.

Tulltaxekommittén

Med hänsyn till att det nuvarande tullskyddet är relativt lågt (redovisade
incidenser 2—6 %) och normaltullsatsen (10 %) ligger klart under genomsnittet
anser kommittén det icke motiverat att här tillämpa standardtullsatsen
utan finner 8 % av värdet utgöra en lämpligt avvägd tull.

Ledamoten Westerlind framhåller i en reservation att den svenska produktionen
väl torde hävda sin ställning på marknaden; en tullsats av 6 %
innebär en väsentlig förstärkning av tullskyddet och måste enligt hans uppfattning
vara tillfyllest.

Yttranden

Sveriges grossistförbund anser att det aktuella konkurrensförhållandet
på detta område icke behöver föranleda ett utökat tullskydd. En tullsats
uppgående till 6 % anser förbundet vara mer än tillräcklig i beaktande av
dels att den innebär en fördubbling av nu utgående tull, dels att den innebär
en prolongering av nu åtnjutet tullskydd på inhemska produkter (i vilket
senare avseende åberopas konsumtionsincidensens storlek). Förbundet berör
särskilt frågan om tullen på batterier för hörapparater. Liknande skäl som
de vilka föranlett kommittén att föreslå tullfrihet för sådana apparater kan
enligt förbundets uppfattning anföras vad beträffar hörbatterier. En särbehandling
av sådana batterier anser förbundet av praktiska skäl icke genomförbar.
Då de i regel är av mindre dimensioner och i förhållande till sin

696

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

vikt relativt dyra, skulle emellertid en värdetull av 8 % innebära en kraftig
merbelastning. Även med beaktande härav är en tullsats om 6 % för torrbatterier
av alla slag enligt förbundets uppfattning väl avvägd.

AB Nils Mattsson & Co framför genom Stockholms handelskammare yrkande
om en tullsats av 3 % av värdet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa upptager en tull av 10 % av värdet
för detta varuslag.

Departementschefen

I avvaktan på prövning av frågan om en nordisk marknad förordar jag i
enlighet med tulltaxekommitténs förslag en tull av 8 % av värdet.

85.04. Elektriska ackumulatorer
Nuvarande tullförhållanden

Tullen utgår för alkaliska ackumulatorer och delar därtill med 40 eller 60
öre per kg samt för blyackumulatorer och delar därtill med 6 eller 32 öre
per kg; de högre tullsatserna avser kompletta ackumulatorer samt vissa delar,
däribland (i fråga om blyackumulatorer) kärl och lock av gummi.

Tulltaxekommittén

Kommittén framhåller bl. a. att normaltullsatsen ligger klart under genomsnittet
för elektriska maskiner, beträffande blyackumulatorer t. o. m.
under standardtullsatsen, och kommer efter vissa jämförelser med nuvarande
tullsatser till den uppfattningen, att en tullsats av 8 % av värdet för
båda typerna av ackumulatorer innebär en lämplig avvägning av tullskyddet.
Denna tullsats anses lämplig även för hit hänförliga delar. Vad särskilt
beträffar kärl av hårdgummi finner kommittén icke tillräckliga skäl föreligga
att avvika från nämnda tullsats, vilken f. ö. nära ansluter sig till den
nivå som föreslås beträffande närstående artiklar inom gummiområdet.

Yttrande

Sveriges kemiska industrikontor ansluter sig till ett av Trelleborgs gummifabriks
AB framfört yrkande om bibehållande av nuvarande tullskydd
(32 öre per kg) för ackumulatorkärl. Bolaget anför bl. a. att ackumulatorkärl
visserligen tillverkas av gummi men står nära plastartiklar för vilka
kommittén föreslår en tull av 13 % av värdet. Varan utgör en extremt
konkurrensbetonad internationell standardvara, och konkurrensbenägenheten
förstärkes av att kostnadsstrukturen innebär relativt höga fasta kostnader
(ur denna synpunkt anses en vikttull vara att föredraga framför en värdetull).
Priserna på den svenska marknaden uppges vara utomordentligt
låga, vilket säges ha sin främsta orsak i förekomsten av en effektiv inhemsk
produktion. Effektiviteten hos de svenska producenterna framgår bl. a. av
att vår export visar god konkurrenskraft på marknader, där försäljning kun -

697

Kungi. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

nät ske på lika villkor; exporten har mer än fördubblats sedan år 1954 och
uppgår nu till mer än 25 % av den svenska produktionen. Importen har
emellertid under innevarande år uppvisat fortsatt kraftig stegring. Vidare
åberopas tillverkningens beredskapsviktiga betydelse och dess betydelse även
under normala tider för att hålla nere priserna.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet upptar i sitt förslag till nordisk tulltaxa en tull av 10 % av värdet
för hela rubriken.

Departementschefen

Med hänsyn till att tullskyddet för viktiga hithörande varuslag f. n. ligger
på en nivå, som är högre än både kommitténs och nordiska utskottets förslag,
förordar jag att tullen bestämmes i enlighet med det högre av dessa
båda förslag, d. v. s. det nordiska utskottets, och sålunda upptages till 10 %
av värdet.

85.08. Elektriska apparater för tändning och start av förbränningsmotorer
Nuvarande tullförhållanden

Här avsedda artiklar drager enligt gällande taxa en tull av 10 % av värdet.
Tulltaxekommittén

Kommittén finner icke tillräckliga skäl föreligga att avvika från den
eljest föreslagna standardtullsatsen 10 % av värdet. Fråga om eventuell
tullfrihet för tändstift anser kommittén böra prövas i den ordning som föreslagits
för varor som icke tillverkas inom landet.

Yttranden

Kommerskollegium anser något hinder att redan i taxan föreskriva tullfrihet
för tändstift icke föreligga. Enahanda uppfattning uttalas av Sveriges
grossistförbund.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår i likhet med tulltaxekommittén en tull av 10 % av värdet
för rubriken i dess helhet.

Departementschefen

I enlighet med tulltaxekommitténs och nordiska utskottets samstämmiga
förslag förordar jag en tull av 10 % av värdet för rubriken i dess helhet.

85.09. Elektrisk belysnings- och signalutrustning m. m. för cyklar eller
motorfordon

Nuvarande tullförhållanden

För lyktor utgår tullen ined 1 krona per kg; övriga här avsedda artiklar
är belagda med en tull av 10 % av värdet.

■698

Kimgl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tillämpning av standardtullsatsen 10 % av värdet
under framhållande av likheten med föregående position.

Yttrande

Sveriges grossistförbund yrkar att vindrutetorkare och signalhorn upptages
i en särskild underrubrik med tullfrihet under framhållande av att varorna
icke är föremål för inhemsk tillverkning.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår i likhet med tulltaxekommittén en tull av 10 % av
värdet för rubriken i dess helhet.

Departementschefen

Jag finner icke skäl frångå tulltaxekommitténs och nordiska utskottets
samstämmiga förslag.

85.12. Elektriska varmvattenberedare, kaminer, stryk- och pressjärn m. fl.
elektriska värmeapparater

Nuvarande tullförhållanden

För stryk- och pressjärn utgår tullen med 18 öre per kg; andra här avsedda
artiklar är belagda med en tull av 10 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 8 % av värdet för hithörande varuslag.
Enligt kommitténs uppfattning föreligger icke någon anledning att, såsom
från industrins sida yrkats, höja den nu för andra varor än stryk- och pressjärn
utgående 10 % tullen, utan kommittén finner tvärtom med hänsyn
bl. a. till den inhemska produktionens dominerande ställning en till 8 % av
värdet reducerad tullsats innebära en lämpligare avvägning av tullen. Beträffande
stryk- och pressjärn är den nuvarande tullen mycket låg men detta
bör, anser kommittén, med hänsyn bl. a. till att den utländska konkurTensen
här synes ha större möjligheter att göra sig gällande, icke utgöra
hinder för att nyssnämnda tullsats tillämpas även för detta varuslag.

Tttrande

Sveriges mekanförbund hemställer att tullsatsen vid detta nummer i
första hand sättes i nivå med normaltullsatsen (12 å 13 %) och under inga
förhållanden lägre än 10 % av värdet. Förbundet framhåller bl. a. att kommittén
för större delen av kapitel 85 föreslår tullsatser som ligger 2 å 3
procentenheter under normaltullsatserna men för denna rubrik en tullsats
som ligger 4 å 5 enheter under och att enda motiveringen för denna kraftiga
.avvikelse är att den inhemska produktionen är dominerande; förbundet fortsätter.

Kungi. Maj.ts proposition nr 90 dr 19ö8

699

Enligt uppgift har sådana åtgärder vidtagits av vissa stora utländska
tillverkare av nu ifrågavarande varor att man inom den närmaste tiden kan
förutse en betydligt ökad import av elvärmeapparater. Mot denna bakgrund
synes det av kommittén åberopade motivet för avvikelse från den s. k.
standardtullen inom verkstadsindustrins varuområde icke stå i överensstämmelse
med de faktiska förhållandena. Att den svenska dominansen även
med en tullsats av 10 % redan minskats och successivt kommer att ytterligare
reduceras står klart för branschen. Med hänsyn till vad som nu framhållits,
ser man inom den inhemska industrin synnerligen allvarligt på den
situation, som kan uppstå, därest den nuvarande tullen sänkes till 8 %.

Från branschens sida har inför tulltaxekommittén framhållits vikten av
att det stora antalet elektrifierade hushåll i Sverige ges möjlighet att såväl
under normala förhållanden som vid en avspärrning ha tillgång till service
och reservdelar för sina elvärmeapparater. Även ur rent samhällsekonomiska
synpunkter måste det anses vara av intresse, att de svenska tillverkarna
här får samma möjligheter som liknande svensk tillverkning av
andra produkter inom verkstadsindustrins område att även i fortsättningen
hålla sig tekniskt väl framme på detta för de svenska hushållen så betydelsefulla
område. Detta är emellertid möjligt endast under förutsättning att
produktionen inom landet kan upprätthållas i tillfredsställande omfattning.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår en tull av 10 % av värdet för samtliga till delta nummer
hänförliga artiklar.

Departementschefen

I fråga om stryk- och pressjärn biträder jag, i avvaktan på prövning av
frågan om en nordisk marknad, tulltaxekommitténs förslag om en tull av
8 % av värdet. Vad beträffar övriga varuslag förordar jag, med hänsyn till
den nordiska samordningen, att den nuvarande tullen 10 % av värdet bibehålies.

85.13. Elektriska apparater för trådtelefoni eller trådtelegrafi
Nuvarande tullförhållanden

Telegraf- och telefonapparater samt telefonväxlar och delar därtill är belagda
med en tull av kr. 1: 50 per kg; för övriga här avsedda artiklar utgår
tullen med 10 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 10 % av värdet och anför till stöd härför
följande.

Vissa till denna rubrik hänförliga artiklar är redan belagda med en tull
av 10 % av värdet; i fråga om dessa artiklar har kommittén icke funnit
anledning föreligga att avvika från standardtullsatsen. För vanliga telefonoch
telegrafapparater in. in. utgår däremot en vikttull, vilken för närvarande
är relativt låg. Importincidensen kan dock icke anses representativ för bedömande
av tullskyddets höjd, då importen är obetydlig och i huvudsak
utgöres av speciella artiklar. På kalkylmaterialet erhålles en genomsnittsincidens
av ca 7 %, vilket torde vara ett riktigare uttryck för industrins

700

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

verkliga tullskydd. Tvekan kan råda huruvida anledning i och för sig föreligger
att vidtaga någon höjning av detta tullskydd, då den svenska tillverkningen
intager en dominerande ställning hemma och är konkurrenskraftig
på exportmarknaderna. Att märka är emellertid att detta gäller
apparater av hittills vedertagen typ. För de nya konstruktioner som befinner
sig under utveckling torde industrin i många fall ha lika stort behov
av tullskydd som elindustrin i allmänhet. I andra fall och främst beträffande
materiel som kan komma att finna avsättning inom televerket torde
tullskyddsbehovet vara mera teoretiskt. Då det emellertid knappast synes
föreligga något praktiskt behov att av denna anledning differentiera tullen
har kommittén funnit övervägande skäl tala för att standardtullsatsen 10 %
tillämpas för rubriken i dess helhet.

Ledamoten Westerlind reserverar sig mot kommitténs förslag och anför
därvid följande.

En tull av 10 % på telefonapparatur framstår med tanke på vederbörande
svenska industris avsättningsförhållanden såsom fullständigt överdriven.
Nuvarande importincidens är blott 2 %. Det torde rent av kunna övervägas
att helt avskaffa tullskyddet under denna position. Kommittémajoriteten
har även givit uttryck åt denna uppfattning. Emellertid har majoriteten
genom en tull som jag närmast skulle vilja beteckna som uppfostringstull
velat bereda skydd åt nya konstruktioner. Jag ställer mig ytterst tveksam
till att här plötsligt — i brist på andra argument för en tull — åberopa uppfostringssynpunkten.
I varje fall kan jag icke tillstyrka en så kraftig tullhöjning
på många artiklar som majoritetens förslag innebär. Enligt min
bedömning synes man icke kunna sträcka sig längre än till att föreslå en
tull av 5 %.

Yttranden

Sveriges grossistförbund anför att om ett beredskapsskydd för nya konstruktioner
anses påkallat, detta icke bör få formen av en plötslig kraftig
tullhöjning på ett ganska betydande varuområde, som hittills endast varit
belagt med en tull motsvarande ej fullt 2 % av värdet. Om tullfrihet icke
skulle ifrågakomma hemställer man därför om en tull av av högst 5 % av
värdet.

Telestyrelsen föreslår att tullfrihet stadgas för fj ärr skrivmaskiner under
framhållande av att någon tillverkning av sådana artiklar icke förekommer
inom landet och heller icke kan komma i fråga.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår i likhet med tulltaxekommittén en tull av 10 % av
värdet för rubriken i dess helhet.

Departementschefen

I enlighet med tulltaxekommitténs och nordiska utskottets samstämmiga
förslag förordar jag att tullen upptages till 10 % av värdet för hela rubriken.

701

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

85.14. Mikrofoner, högtalare och tonfrekvensförstärkare

85.15. Sändare och mottagare för radiotelefoni, radiotelegrafi, rundradio och
television, m. m.

Nuvarande tullförhållanden

Högtalare, förstärkare och radiomottagare (inkl. televisionsmottagare och
radiogrammofoner) samt delar därtill är belagda med en tull av 17 % av
värdet (vid liden för kommitténs arbete utgick tullen med 20 % av värdet;
ändringen har vidtagits i anledning av GATT-förhandlingar år 1956); för
övriga till dessa rubriker hänförliga artiklar utgår tullen i regel med 10 %
av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 15 % av värdet för högtalare och förstärkare
(ur nr 85.14) samt rundradio- och televisionsmottagare (ur nr 85.15)
ävensom delar därtill och en tull av 10 % av värdet för övriga varuslag.

Beträffande de varuslag som för närvarande är belagda med 10 % tull anser
kommittén tillräckliga skäl icke föreligga att avvika från standardtullsatsen.

Vad beträffar radio- (inkl. televisions-) mottagare samt förstärkare och
högtalare erinrar kommittén om att 20 % tullen tillkom år 1932 av statsfinansiella
skäl (tidigare utgjorde tullen 10 %). Kommittén anser icke denna
gren av elektroindustrin intaga en sådan särställning att en från industrin
i övrigt avvikande behandling i tullhänseende i och för sig är motiverad.
Med hänsyn till att industrin anpassat sig efter den högre tullnivån
anser kommittén dock försiktigheten bjuda att icke omedelbart nedsätta
tullen till standardnivån utan såvitt angår rundradiomottagare samt förstärkare
och högtalare stanna vid en tullsats av 15 % av värdet. Kommittén
finner sig även böra fästa visst avseende vid tullens betydelse ur uppfostringssynpunkt
för den under utveckling varande produktionen av televisionsmateriel
och anser därför att nedsättningen bör begränsas till nämnda
tullsats även i fråga om televisionsmottagare. Frågan om tullskyddets
storlek bör emellertid enligt kommitténs åsikt i båda fallen efter förslagsvis
fem år underkastas förnyad prövning.

Ledamoten Westerlind reserverar sig mot kommitténs förslag och anför
därvid bl. a. följande.

Majoriteten anser försiktigheten bjuda att icke omedelbart nedsätta tullen
så lågt som till standardtullsatsen för elektriska maskiner. Tulltaxearbetet
avser emellertid förhållandena på längre sikt, och man bör enligt min uppfattning
omedelbart fastslå, att produktionen i fråga icke skall åtnjuta
högre tullskydd än elektroindustrin i allmänhet, d. v. s. enligt vad jag tidigare
anfört 8 % av värdet. Skulle det anses svårt att genomföra en sådan
tullsänkning på en gång, torde det kunna diskuteras att fastställa eu övergångsperiod
på ett par tre år, varunder eu successiv nedsättning skulle
komma till stånd. Vad särskilt beträffar televisionsindustrin vill jag framföra
allvarliga betänkligheter mot att denna i uppbyggnadsskedet skulle få

702

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

en artificiell stimulans genom att tullskyddet sattes så högt som 15 %, när
uppfattningen är, att denna tullnivå icke är riktig på längre sikt. Det är risk
för att det kan bli svårt att senare reducera tullskyddet, om televisionstillverkningen
byggts upp och expanderat tack vare den först rådande högre
tullnivån.

Yttranden

Sveriges grossistförbund ansluter sig till de av reservanten framförda
synpunkterna.

Svenska radioindustriföreningen vidhåller ett hos kommittén framställt
yrkande om en tull av 14 % av värdet för mikrofoner samt stativ och andra
delar därtill, 20 % av värdet för högtalare, förstärkare, rundradio- och televisionsmottagare
(inkl. radiogrammofoner) och delar därtill samt 15 % av
värdet för övriga här avsedda artiklar.

Föreningen framhåller att den inhemska radioindustrins andel på den
svenska marknaden minskat till hälften under den senaste femårsperioden.
Industrins lönsamhet har även kontinuerligt sjunkit; bruttoöverskottet utgjorde
år 1951—1952 20—25 % av den totala omsättningen men uppgår i
dagens läge endast till 2—3 %. I denna situation anses tullsatsens storlek
vara av primär betydelse för radioindustrins fortsatta existens, och en sänkning
av nu gällande tullsatser främst för rundradio och televisionsmottagare
skulle därför medföra risk för att den svenska industrin icke längre kan
fortbestå. Skulle den inhemska tillverkningen bortfalla anser man att den
inom landet rådande låga prisnivån på hithörande artiklar icke längre
skulle kunna bibehållas. Föreningen framhåller vidare att den svenska televisionsverksamheten
alltfort befinner sig i sitt begynnelseskede och att den
utländska radioindustrins försprång i fråga om tillverkningserfarenheter
och produktionsserier av televisionsmottagare under den senaste tiden ytterligare
ökat. Ett rimligt tullskydd är därför av stor betydelse allra helst
som man på grund av den långsamma takten i TV-nätets utbyggnad i Sverige
får räkna med en startperiod på flera år.

Föreningen uttalar under framhållande av sin positiva inställning till planerna
på en fri nordisk samhandel att det innan denna fråga lösts är nödvändigt
att icke någon sänkning av den svenska tullnivån vidtages.

Avslutningsvis anför föreningen att utvecklingen mot ökad automation
inom näringslivet och ökad användning av elektroniska apparater också
inom försvaret pekar på nödvändigheten av att man även i vårt land skapar
förutsättningar för bibehållande och utveckling av en högkvalificerad elektronikindustri.
Tillverkning i större skala av rundradio- och televisionsmottagare,
skivväxlare, etc. skapar en ekonomisk grundval för en sådan
utvecklingsverksamhet.

I en bilaga till Kooperativa förbundets remissvar uttalas tillfredsställelse
med den föreslagna tullsänkningen; det hävdas att en betydande bundenhet
råder inom radiohandeln och att en tullsänkning skulle medföra friare konkurrens
och lägre priser.

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

708

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår en tull av 10 % av värdet för mikrofoner samt stativ
och andra delar därtill och en tull av 17 % av värdet för övriga här avsedda
artiklar.

Departementschefen

För mikrofoner och delar därtill föreslår både kommittén och utskottet,
att tullen upptages till nu gällande 10 % av värdet; jag finner mig böra biträda
detta förslag.

Vad beträffar högtalare och förstärkare samt radio- och televisionsmottagare
föreslår kommittén nedsättning till 15 % av värdet (i fråga om andra
radiomottagare än sådana för rundradio till 10 % av värdet), under det att
utskottets förslag innebär oförändrad tull av 17 % av värdet; med hänsyn
till samordningen med det nordiska förslaget förordar jag att tullen bibehålies
vid 17 % av värdet.

I fråga om övriga varuslag föreslår kommittén oförändrad tull av 10 %
av värdet, under det att utskottets förslag innebär höjning till 17 % av värdet;
jag biträder här, i avvaktan på prövning av det nordiska förslaget,
kommitténs uppfattning att tullén bör kvarstå vid 10 % av värdet.

Min ståndpunkt innebär således i fråga om samtliga varukategorier att
nuvarande tullsatser bibehålies.

85.18. Elektriska kondensatorer, fasta eller variabla
Nuvarande tullförhållanden

Kondensatorer för radiomottagare drager en tull av 17 % av värdet (vid
tiden för kommitténs arbete utgick tullen med 20 %; ändringen har vidtagits
i anledning av 1956 års GATT-förhandlingar); för övriga kondensatorer
utgår tullen med 10 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén finner i överensstämmelse med vad som anförts rörande de
till nr 85.14—85.15 hänförliga varuslagen att 10 % tullen bör bibehållas
oförändrad men den högre tullen reduceras till 15 % av värdet i avvaktan
på förnyad prövning av tullskyddet för radioindustrin. Då gränsdragningen
mellan de båda kategorierna enligt hittills tillämpad praxis vållat svårigheter
är det enligt kommitténs åsikt en praktisk åtgärd att anknyta densamma
till eu viss styckevikt, och kommittén finner en styckevikt av 250 g utgöra
en lämplig gräns.

Ledamoten Westerlind föreslår under hänvisning till sin reservation under
nr 85.14—85.15 att tullen fastställes till 8 % av värdet för rubriken i dess
helhet.

Yttranden

Sveriges grossistförbund anser kommitténs gränsdragning mellan den högre
och den lägre tullsatsen olämplig, enär den högre tullen skulle komma att

704

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

drabba kondensatorer som användes för bilelektrisk utrustning eller liknande
ändamål. Enligt förbundets uppfattning bör frågan i stället lösas på
så sätt att man i tullhänseende gör åtskillnad mellan fasta och variabla kondensatorer.
Endast en obetydlig del av de fasta kondensatorerna säges nämligen
ingå i radiotillverkningen. Enär den svenska tillverkningen av fasta
kondensatorer dominerar den inhemska marknaden anser man för övrigt
att det beträffande denna vara icke finnes behov av ett högre tullskydd än
som eljest ansetts normalt för den elektrotekniska industrin. Förbundet
anser därför att endast variabla kondensatorer vägande högst 250 g per
styck bör underkastas den liögre tullsatsen. — Liknande synpunkter framföres
av AB Robo, som anser att, om icke en riktigare skiljegräns kan föreslås,
tullen bör fastställas till högst 10 % för samtliga här avsedda artiklar.
i

Svenska radioindustriföreningen vidhåller ett hos kommittén framställt
yrkande om en tullsats av 20 % för kondensatorer vägande högst 500 g
per styck (jfr nr 85.14—85.15). I en bilaga till radioindustriföreningens yttrande
framhåller AB Rifa att den föreslagna sänkningen av tullen på radiokondensatorer
kommer att bli ytterligt kännbar. Dessa kondensatorer och då
speciellt elektrolytkondensatorer säges nämligen redan nu av utländska tillverkare
utbjudas till priser som understiger de rörliga tillverkningskostnaderna
i Sverige. Bolaget föreslår därför att den nu gällande tullsatsen 20 % bibehålies
oförändrad. Vidare anser bolaget den föreslagna viktgränsen olämplig
då i televisionsmottagare ingår en del stora elektrolytkondensatorer vars
vikt överstiger 250 g. Följden skulle bli att olika tullsatser komme att tilllämpas
för till funktionen identiska kondensatorer. Bolaget säger sig emellertid
kunna godtaga en viktgräns om 400 g.

Nordiska ekonomiska sa marbetsutskottet

Utskottet föreslår en tull av 17 % för kondensatorer vägande högst 500 g
och 10 % för övriga kondensatorer.

Departementschefen

I huvudsaklig anslutning till samarbetsutskottets förslag förordar jag att
nuvarande tullsatser bibehålies, dock med den ändringen att gränsdragningen
mellan den högre och den lägre tullsatsen bör ske i enlighet med tulltaxekommitténs
förslag.

Ur 85.19, 85.25, 85.26. Keramiska artiklar för elektrotekniskt ändamål
Nuvarande tullförhållanden

För delar till spisar o. d. utgår tullen med 10 % av värdet. Isolatorer samt
kopplings- och avgreningsdosor är belagda med en tull av 20—25 öre per kg
och smältsäkringar med en tull av 50 öre per kg. Övriga här avsedda artiklar
drager en tull av 30 eller 60 öre per kg.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

705

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 15 % av värdet för smältsäkringar (ur nr
85.19) och 10 % av värdet för övriga här avsedda varuslag och anför till stöd
härför följande.

Nuvarande tullskydd är mycket ojämnt, i det att även närstående artiklar,
t. ex. olika slag av isolatorer eller olika slag av smältsäkringar, kan förete
vitt skilda incidenser. Det erbjuder därför vissa svårigheter att erhålla
en riktig uppfattning om den allmänna tullnivån på detta område. Beträffande
de vanligaste typerna av industrins viktigaste produkter, nämligen
smältsäkringar och isolatorer, torde det emellertid i stort sett förhålla sig
så, att smältsäkringarna har en incidens av 15 å 20 %, under det att isolatorerna
endast har ett tullskydd av omkring 10 %. Normaltullsatserna för
dessa båda varugrupper ligger vid ca 11 resp. 13 å 14 %. En tillämpning av
dessa tullsatser skulle således betyda en höjning av tullskyddet för isolatorer
men en sänkning för smältsäkringar och i själva verket innebära en
omkastning av tullskyddsförhållandet dessa varugrupper emellan. Frånsett
önskvärdheten av att iakttaga viss försiktighet i fråga om rubbning av bestående
tullförhållanden synes i förevarande fall särskilda skäl tala för att
det inbördes förhållandet mellan tullnivåerna snarare bör överensstämma
med det nuvarande. Den utländska konkurrensen är nämligen betydligt
starkare i fråga om smältsäkringar, som utgör en standardiserad massartikel,
beträffande vilken kvalitetsfrågan i regel spelar mindre roll. När det
gäller isolatorer och därmed jämställda artiklar, beträffande vilka kraven
på kvalitet är betydligt starkare synes konkurrensen utifrån icke vara lika
besvärande; exportsiffrorna tyder också på att denna gren av tillverkningen
har en betydande konkurrenskraft. Med hänsyn till anförda omständigheter
har kommittén funnit en tullsats av 15 % för smältsäkringar och 10 % för
isolatorer och andra artiklar innebära en lämplig avvägning av tullskyddet;
dessa tullsatser överensstämmer med vad kommittén efter liknande övervägande
föreslagit beträffande skilda grupper av porslinsvaror i allmänhet
(kap. 69). Liksom beträffande sistnämnda varuslag har kommittén icke funnit
tillräckliga skäl föreligga att utforma tullskyddet som specifika tullar
eller kombinerade specifika och värdetullar.

Ledamoten Westerlind föreslår under hänvisning till sin under följande
avsnitt av rubriken 85.19 intagna reservation att tullen fastställes till 8 %
för samtliga här avsedda artiklar.

Yttranden

Sveriges kemiska industrikontor hemställer att för här avsedda artiklar
följande tullsatser fastställes:

smältsäkringar (ur nr 85.19) .......... 15 %, dock minst 50 öre per kg

isolatorer, vita (ur nr 85.25) ........... 10 %, dock minst 20 öre per kg

isolatorer, färgade (ur nr 85.25)........ 15 %, dock minst 25 öre per kg

isolerdetaljer (ur nr 85.26) ........... 15 %, (utan minimitull).

Kontoret framhåller att den inhemska tillverkningen av elporslin, vilken
ur beredskapssynpunkt måste anses ha mycket stor betydelse, sedan flera
år tillhaka har haft alt kämpa med stora svårigheter. Tillverkningen säges
45 Ililiang till riksdagens protokoll 1058. 1 samt. Nr 90

706

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

ske i ytterst moderna och rationella anläggningar och med tillgång till skickliga
teknici samt en arbetarstam med lång yrkeserfarenhet. Trots detta anses
möjligheterna att upprätthålla en ekonomisk produktion i fråga om
många viktiga slag av elporslin ytterligare ha försämrats sedan tulltaxekommittén
behandlade tullfrågorna på området.

Export i mindre omfattning har visserligen kommit till stånd, men den
har till övervägande delen skett till priser, som icke lämnar täckning för de
fasta kostnaderna. Det anses därför missvisande när tulltaxekommittén
framhåller att exportsiffrorna tyder på att den inhemska tillverkningen av
isolatorer och därmed jämställda artiklar »har en betydande konkurrenskraft»
och använder detta som motiv för att föreslå en sänkning av nu gällande
tullskydd.

Kommitténs förslag skulle enligt kontorets åsikt i fråga om nuvarande
importvaror i vissa fall innebära en för industrin välkommen ehuru relativt
obetydlig förstärkning av tullskyddet. För flertalet av de typer av
elektroporslin, som nu tillverkas inom landet, skulle emellertid en övergång
till de föreslagna värdetullarna innebära en avsevärd sänkning av tullskyddet,
vilket skulle medföra en ytterligare försämring av det redan förut
mycket bekymmersamma läget för elporslinstillverkningen. Förhållandet
belyses bl. a. med uppgiften att gällande vikttull av 50 öre per kg vid 1955
års importpriser motsvarar en incidens av omkring 20 % för den typ av
smältsäkringar som representerar mellan 80 och 90 % av den inhemska
konsumtionen (gänga Il-proppar). Om tullen skulle sänkas till 15 % av
värdet i enlighet med kommitténs förslag — och ett prisfall därigenom inträffa
på den svenska marknaden — torde tillverkaren bli nödsakad att
allvarligt överväga att nedlägga produktionen åtminstone beträffande denna
typ. En sådan åtgärd vore att beklaga icke endast med hänsyn till beredskapssynpunkter
och sociala skäl. I motsats till vad som anförts i kommittébetänkandet
spelar kvaliteten å propparna en mycket viktig roll. Lågt pris
på bekostnad av kvaliteten förorsakar konsumenterna merkostnader och
medför därjämte stora brandrisker.

Liknande synpunkter och enahanda yrkande i vad avser smältsäkringar
och isolatorer framföres av Skånes handelskammare, som därjämte framhåller
bl. a. att en intim teknisk kontakt mellan kund och leverantör ofta är
nödvändig, varför ett nedläggande av den inhemska produktionen enligt
handelskammarens åsikt skulle medföra stora olägenheter för de inhemska
förbrukarna och därjämte bli till skada för utbyggnaden av den svenska
elförsörjningen.

Sveriges grossistförbund föreslår en tull av 8 % av värdet för varor hänförliga
till nr 85.19 (jfr följande avsnitt av nämnda rubrik) men förklarar
sig med beaktande av vad som anförts i betänkandet icke ha något att erinra
mot kommitténs förslag om en något högre tull för smältsäkringar.

Svenska handelsagenters förening anser att ett höjt tullskydd är omotiverat
och påyrkar en tull av 8 % för här avsedda artiklar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

707

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår en tull av 15 % för artiklar hänförliga till nr 85.19
(inkl. smältsäkringar) och 12 % av värdet för övriga varuslag.

Departementschefen

I fråga om smältsäkringar anser jag mig böra biträda tulltaxekommitténs
och nordiska utskottets samstämmiga förslag om en tull av 15 % av
värdet. Vad beträffar övriga här avsedda varuslag förordar jag att tullen,
i avvaktan på prövning av frågan om en nordisk marknad, i enlighet med
kommitténs förslag upptages till 10 % av värdet.

Ur 85.19. Strömställare, reläer, säkerhetsapparater, vägguttag m. fl. artiklar
(med undantag av keramiska artiklar)

Nuvarande tullförhållanden

Tullen utgår för strömställare och tryckkontakter samt glödlampshållare
med 10 % av värdet (vid tiden för kommitténs arbete 55 öre per kg för vissa
artiklar; ändringen vidtagen genom 1955 års beslut om särskild tullavgift),
för vägguttag och stickproppar samt kopplings- och avgreningsdosor m. fl.
artiklar med 15 % av värdet, om varorna är tillverkade av plast, och eljest
med olika vikttullsatser, för smärre säkerhets- och överspänningsapparater
med 50 öre per kg, för motstånd av radiotyp med 17 % av värdet (tidigare
20 %, jfr nr 85.18) samt för övriga artiklar i regel med 10 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 12 % av värdet för strömställare in. fl. artiklar
vägande högst 500 g per styck, 15 % av värdet för motstånd vägande
högst 25 g per styck samt 10 % av värdet för övriga varuslag.

Efter att ha framhållit bl. a. att denna position ur tillverkningssynpunkt
omfattar ett mycket heterogent varusortiment anför kommittén följande.

I fråga om smärre liandmanövrerade strömbrytare, vägguttag och annan
elektrisk installationsmateriel har man enligt kommitténs uppfattning icke
samma anledning att underskrida normal tullsatsen som beträffande elektriska
maskiner och apparater i egentlig bemärkelse. Med hänsyn bl. a. till
att här är fråga om typiska massproduktionsartiklar får den utländska
konkurrensen anses ha lättare att göra sig gällande på detta område. En omständighet
av viss betydelse vid fastställande av tullen på här ifrågavarande
artiklar är att konstplast ofta till viss del ingår i varorna. I allmänhet utgör
emellertid delta material endast en mindre del av varans värde, och den påverkar
icke normaltullsatsens storlek i nämnvärd grad. Icke heller kan tillverkningen
av ifrågavarande elektrotekniska artiklar som helhet betraktad
anses som en plastindustri, varför det tullskydd som föreslagits för denna
industrigren icke kan anses direkt tillämpligt på förevarande område. Enligt
kommitténs uppfattning föreligger emellertid skäl att sätta tullen något
högre än standardtullsatsen för elektriska maskiner, och kommittén har
funnit 12 % av värdet i allmänhet innebära en lämplig avvägning av tullskyddet.
För vissa slag av kopplings- och avgreningsdosor är tullen emellertid
i GA TrI hunden vid 10 %. Då tillräckliga skäl icke synes föreligga att

708

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

bryta denna bindning, har den högre tullen föreslagits endast beträffande
strömställare och tryckkontakter samt vägguttag, stickproppar och glödlampshållare;
den nuvarande viktgränsen för strömställare m. fl. artiklar
har ansetts kunna tillämpas för hela denna grupp.

Vad beträffar motstånd hänvisar kommittén till vad som anförts under
nr 85.18.

Ledamoten Westerlind reserverar sig mot kommitténs förslag och anför
följande.

Jag anser icke tillräckliga skäl föreligga att avvika från standardtullsatsen,
vilken enligt min uppfattning bör fastställas till 8 %. Vad särskilt
beträffar strömställare och tryckkontakter in. m. innebär denna tull i allmänhet
en betydande förstärkning av nuvarande tullskydd. Det synes angeläget
att ej genom ett alltför starkt tullskydd inskränka den utländska konkurrensen
och att avväga tullskyddet så att den svenska prisnivån i möjligaste
mån anpassas efter läget på världsmarknaden. I fråga om de särskilt
berörda motstånden hänvisas till vad som anförts under nr 85.14—85.15.

Yttranden

Sveriges kemiska industrikontor yrkar att artiklar, i vilka keramiskt material
ingår, beredes ett bättre tullskydd än det av kommittén föreslagna.

Svenska radioindustriföreningen påyrkar en tull av 20 % av värdet för
motstånd vägande högst 25 g per styck (jfr nr 85.14—85.15).

Sveriges grossistförbund anser i motsats till kommittén att här avsedda
artiklar i princip bör kunna jämställas med elektriska maskiner och apparater.
Frånsett möjligen vissa produkter, som har stark anknytning till
porslinstillverkningen, finnes enligt förbundets uppfattning icke någon anledning
att avvika från standardtullsatsen. Den omständigheten att konstplast
ofta till en viss del ingår i varorna anses icke böra tillmätas någon avgörande
betydelse, då detta material i allmänhet endast utgör eu mindre del
av varans värde och icke i nämnvärd grad påverkar normaltullsatsens storlek.
Förbundet framhåller vidare att kommitténs förslag i praktiken innebär
en mycket kraftig höjning av nu utgående tullar på flertalet av de här
avsedda varorna och för samtliga ger ett högre skydd för industrin än under
förkrigstiden. Frånsett förut behandlade smältsäkringar av keramiskt material
samt motstånd vägande högst 25 g per styck, beträffande vilka sistnämnda
artiklar förbundet hänvisar till vad det anfört under nr 85.15, yrkar
förbundet att till detta nummer hänförliga artiklar belägges med en enhetlig
tull av högst 8 % av värdet.

Svenska handelsagenters förening förordar beträffande strömställare och
vägguttag likaledes en tull av 8 % av värdet. Föreningen framhåller att trots
den år 1955 vidtagna tullhöjningen för strömställare blev de svenska fabrikantpriserna
oförändrade och att det därför är uppenbart att en höjning
till 12 % skulle göra det ytterst svårt för importvaror att konkurrera med
de inhemska fabrikerna. Även beträffande sådana vägguttag, som nu är belagda
med vikttull, skulle en tull av 12 % betyda att import praktiskt taget
konnne att omöjliggöras.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 är 1958

709

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Enligt utskottets förslag skall följande varor, nämligen strömställare, omkopplare
och omskiftare avsedda för en driftspänning av mer än 600 volt,
ledningsfrånskiljare, variabla motstånd (med undantag av vridmotstånd
med en maximibelastning av högst 5 W), samt reläer, överspänningsavledare
och automatiska spänningsregulatorer draga en tull av 10 % av värdet;
för övriga varuslag föreslås en tull av 15 % av värdet.

Departementschefen

Tulltaxekommittén och nordiska utskottet differentierar tullen efter olika
grunder, varför en jämförelse mellan de båda förslagen erbjuder vissa svårigheter.
I stort sett kan emellertid sägas att utskottets förslag beträffande
dels smärre motstånd, dels viss högspänningsmateriel m. m. överensstämmer
med kommitténs förslag men att det i fråga om övriga varuslag, däribland
vanlig installationsmateriel, ligger över kommittéförslaget. För viktiga
varuslag skulle en tillämpning av det nordiska förslaget innebära en
betydande tullhöjning. I avvaktan på prövning av frågan om en nordisk
marknad förordar jag tulltaxekommitténs förslag.

85.20. Elektriska glödlampor och gasurladdningslampor m. fl. artiklar
Nuvarande tullförhållanden

Tullen utgår med 4 kronor 40 öre per kg för metalltrådslampor, 1 krona
50 öre per kg för koltrådslampor och 50 öre per kg för båglampor. Vakuumblixtlampor
och gasurladdningslampor är belagda med en tull av 10 % av
värdet. Socklar till glödlampor är tullfria.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 4 kronor 40 öre per kg för metalltrådslampor,
tullfrihet för socklar till glödlampor och en tull av 10 % av värdet för
övriga varuslag.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till nordisk tulltaxa upptager beträffande metalltrådslampor en
tull söm i svenskt mynt motsvarar 3 kronor 30 öre per kg men sammanfaller
i övrigt med det av tulltaxekommittén framlagda förslaget.

Departementschefen

I fråga om metalltrådslampor biträder jag, i avvaktan på prövning av frågan
om en nordisk marknad, tulltaxekommitténs förslag om oförändrad
tull; beträffande övriga varuslag finner jag icke anledning till erinran mot
kommitténs och nordiska utskottets samstämmiga förslag.

85.21. Elektronrör, fotoelektriska celler, kristalldioder m. fl. artiklar
Nuvarande tullförhållanden

Ventilrör till röntgenapparater är tullfria, övriga artiklar är belagda med
en tull av 10 % av värdet.

710

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxckommittén

Kommittén föreslår bibehållande av nuvarande tullfrihet resp. 10 % värdetull.
Med anledning av yrkande från industrins sida om höjning av
tullen framhåller kommittén att marknaden här i landet icke torde vara
tillräcklig för att möjliggöra en rationell serieproduktion av elektronrör
annat än beträffande de allra vanligaste typerna. Enligt kommitténs uppfattning
är det icke motiverat att söka kompensera de sämre produktionsförutsättningar
som de korta serierna innebär genom ett högre tullskydd än
för elektroindustrin i allmänhet. Direkt militära behov anses böra tillgodoses
på annat sätt än genom tullskydd. Kommittén anser icke tillräckliga
skäl föreligga att beträffande de för närvarande tullbelagda artiklarna
avvika från standardtullsatsen.

Yttrande

Svenska radioindustriföreningen vidhåller hos kommittén framställt yrkande
om en tull av 20 % för här avsedda artiklar med undantag av ventilrör
för röntgenapparater.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till nordisk tulltaxa överensstämmer med det av tulltaxekommittén
framlagda förslaget.

Departementschefen

Jag finner icke skäl frångå tulltaxekommitténs och nordiska utskottets
samstämmiga förslag.

85.23. För elektriskt ändamål isolerad tråd, ledning och kabel
Nuvarande tullförhållanden

Kablar med mantel av bly eller annan metall drager en tull av 9 eller 10
öre per kg, icke armerade artiklar med isolering av plast en tull av 10 %
av värdet, flertalet andra varuslag vikttullsatser varierande mellan 15 öre
och 1 krona per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 6 % av värdet för varor med mantel av bly
eller annan metall och 10 % av värdet för övriga varuslag samt anför efter
att på sedvanligt sätt ha redovisat normaltullsatserna (ca 8 % för blymantlade,
10—12 % för flertalet andra artiklar) följande.

Hithörande varor har icke samma karaktär som maskiner och apparater,
varför standardtullsatsen här icke i och för sig kan anses vara indikerad.
Normaltullen ligger i allmänhet klart under genomsnittet för den elektriska
gruppen, men å andra sidan torde varorna i egenskap av mer eller mindre
standardbetonade artiklar vara mera känsliga för konkurrens än maskiner

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

711

och apparater. Någon anledning överskrida normaltullsatsen torde i alla händelser
icke föreligga, i synnerhet som åtminstone den mantlade kabeln torde
kunna räkna med ett icke obetydligt fraktskydd. Kommittén har funnit en
tullsats av 6 % för mantlad kabel och 10 % för övriga hithörande artiklar
innebära en lämplig avvägning av tullskyddet.

Yttranden

Sveriges mekanförbund hemställer att tullen även för metallmantlade
kablar fastställes till 10 % av värdet. Förbundet anser att det av kommittén
påtalade fraktskyddet är obetydligt och uppväges av en motsatt verkande
skillnad i fraktkostnad för råvarorna. För närvarande är situationen för de
svenska kabelfabrikerna synnerligen svår. Lönekostnaderna är avsevärt
högre i Sverige än i konkurrentländerna. Vårt tullskydd är obetydligt. Importen
ökar trots att kabelpriserna i Sverige torde vara lägre än i varje annat
land i Europa. Konkurrentländerna har avsevärt högre tullar än Sverige
och möjliggör därmed dumping i Sverige, under det att de svenska kabelfabrikerna
ej har möjlighet att försvara sig med motaktioner i form av aktiv
export.

Sveriges grossistförbund uttalar att den högsta tull som bör ifrågakomma
är 6 % för metallmantlade ledningar och 8 % för andra ledningar samt motsätter
sig bestämt att man vid en övergång till värdetull överskrider dessa
procenttal.

Förbundet framhåller att konstplast snabbt håller på att ersätta flertalet
andra isoleringsmaterial för ledningar. Enligt förbundets uppfattning kommer
även de ledningar, för vilka nu föreslagits en tull av 6 %, i stor utsträckning
att ersättas med ledningstyper, för vilka tullen enligt kommitténs
förslag skulle bli 10 % av värdet. Redan den föreslagna 6 % tullen för mantlade
ledningar innebär i det närmaste en fördubbling av tullen och måste
med hänsyn till den svenska industrins dominans betraktas som ett absolut
maximum. Beträffande andra slag av ledningar anser man kravet på en
lägre tull än 10 % icke kunna avvisas och anför till stöd härför bl. a. följande.

De svenska kabelfabrikerna, av vilka de tre stora ha en viss ekonomisk
intressegemenskap, äro såväl tekniskt som produktionsmässigt väl utbyggda
och redan med nuvarande tullförhållanden har, särskilt när det gäller vissa
plastisolerade ledningar, importen försvårats. Det är här fråga om ett för
den elektrotekniska branschen viktigt område, där enligt förbundets uppfattning
möjligheter böra hållas öppna för en fortsatt import i rimlig omfattning.
I fråga om tullskyddet för elektriska ledningar synes det särskilt
angeläget att man — såsom understrukits i 1947 års elbranschkommittés
betänkande — tillser, att utlandets konkurrens på hemmamarknaden ej
inskränkes på ett sätt, som motverkar en ändamålsenlig arbetsfördelning
med utlandet och förhindrar en anpassning av den svenska prisnivån efter
läget på världsmarknaden.

Svenska handelsagenters förening föreslår under framhållande av liknande
synpunkter att tullen för plastkablar fastställes till högst 6 % av
värdet.

712

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk marknad upptager en tull av 10 % av
värdet för rubriken i dess helhet.

Departementschefen

1 fråga om kablar in. in. utan metallmantel finner jag icke skäl frångå
tulltaxekommitténs och nordiska utskottets samstämmiga förslag om en
tull av 10 % av värdet. Vad beträffar artiklar med metallmantel förordar
jag, i avvaktan på prövning av frågan om en nordisk marknad, att tullsatsen
i enlighet med tulltaxekommitténs förslag bestämmes till 6 % av värdet.

85.24. Artiklar av kol för elektriskt ändamål
Nuvarande tullförhållanden

Här avsedda artiklar vägande per styck minst 3 kg är tullfria, om de
icke är grafiterade, i vilket fall de drager en tull av 3 öre per kg; i fråga
om artiklar av mindre styckevikt utgår tullen med 2 kronor 50 öre per kg
för elborstar och 20 öre per kg för flertalet andra varor.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår oförändrade tullförhållanden för artiklar vägande
minst 3 kg per styck samt en tull av 10 % av värdet för artiklar av mindre
styckevikt; till stöd för sistnämnda förslag anföres följande.

Vad beträffar elborstar ligger den nuvarande tullen avsevärt under normaltullsatsen,
men importen företer likväl icke någon ökning under de senaste
åren. Kommittén har icke funnit anledning överskrida den i GATT
bundna nivån 10 % av värdet men ansett denna tullsats lämplig bl. a. med
hänsyn till att elborstarna utgör delar till maskiner med en tullsats av denna
storlek. Att tillämpa lägre tull för elborstar till bilar torde, oavsett i vad
mån skäl för en sådan differentiering eljest kan föreligga, av praktiska skäl
få anses uteslutet. En tullsats av 10 % av värdet har befunnits lämplig även
för andra artiklar med en vikt understigande 3 kg. Genom övergång till
värdetull får grafiteringen av mindre råelektroder automatiskt ett visst manufaktureringsskydd
utan att taxan behöver kompliceras genom stadgande
om särbehandling av dylika råelektroder.

Yttranden

Sveriges grossistförbund framhåller att den av kommittén föreslagna tullen
skulle innebära en betydande förhöjning bl. a. i fråga om elborstar för
bilar; tillverkningen i Sverige av dylika elborstar är emellertid obetydlig och
importen därav avser huvudsakligen specialtyper för olika i utlandet tillverkade
tändnings-, start- och belysningssystem. Förutom kolborstar innefattar
den varugrupp som enligt kommitténs förslag skulle beläggas med
10 % värdetull kol för båglampor, batterier eller mikrofoner samt kolelektroder
för svetsning eller elektrolys. Även dessa artiklar säges vara föremål
för endast obetydlig tillverkning inom landet. Enär kommittén anser
det av praktiska skäl uteslutet att utbryta elborstar för bilar ur rubriken,

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

713

hemställer förbundet alternativt att samtliga artiklar med mindre vikt än
3 kg per styck belägges med en tull av 5 % av värdet.

Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap framhåller att försörjningen
med grafitelektroder har stor beredskapsbetydelse och att riksnämnden
lagrar bl. a. betydande kvantiteter råelektroder för att trygga den inhemska
grafitelektrodtillverkningen. Nämnden finner det därför viktigt att
ekonomiska betingelser finnes för denna tillverkning. Då emellertid tulltaxekommittén
synes ha konstaterat att dessa ekonomiska betingelser föreligger
vid nuvarande tullskydd, finner riksnämnden icke anledning att f. n.
taga upp frågan om ett eventuellt ytterligare stöd för denna tillverkning.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår en tull av 10 % av värdet för kolborstar (oavsett vikten)
och tullfrihet för rubriken i övrigt. För Sveriges del har förutsatts att tullen
för grafitelektroder, med en vikt av minst 3 kg per styck, skall få bibehållas
under en övergångstid av 5 år.

Departementschefen

Tulltaxekommitténs och nordiska utskottets förslag överensstämmer i
fråga om dels kolborstar, förutsatt att de väger mindre än 3 kg per styck,
dels icke grafiterade artiklar i allmänhet, därest de väger minst 3 kg per
styck; beträffande dessa varuslag finner jag icke skäl frångå de samstämmiga
förslagen om 10 % tull resp. tullfrihet. Vad angår övriga varuslag förordar
jag, i avvaktan på prövning av frågan om en nordisk marknad, bibehållande
av nuvarande tullsatser, d. v. s. 3 öre per kg för de tyngre och
20 öre per kg för de lättare artiklarna.

Ur 85.25. Elektriska isolatorer (andra än keramiska)

Ur 85.26. Isolerdetaljer (andra än keramiska) för elektriska maskiner och
apparater

Nuvarande tullförhållanden

Artiklar av plast är belagda med en tull av 15 % av värdet, artiklar av
glas med en tull av 25 öre per kg och övriga varuslag med vikttullar av
varierande storlek.

Tulltaxekommittcn

Kommittén finner den tullsats av 10 % av värdet, som föreslagits för artiklar
av keramiskt material, böra tillämpas även på hit hänförliga artiklar
av annat material, dock med undantag för till nr 85.26 hänförliga artiklar
av plast, vilka anses böra draga den för plastartiklar i allmänhet föreslagna
tullen av 13 % av värdet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår en tull av 15 % för de till nr 85.26 hänförliga artiklarna
av plast och 12 % för övriga varuslag.

714

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Departementschefen

I avvaktan på prövning av frågan om en nordisk marknad förordar jag,
beträffande till nr 85.26 hänförliga artiklar av plast att tullen bibehålies vid
15 % av värdet och beträffande övriga artiklar att tullen i enlighet med tulltaxekommitténs
förslag upptages till 10 % av värdet.

85.27. Isolerrör samt dosor och andra delar därtill
Nuvarande tullförhållanden

S. k. stålpansarrör är belagda med en tull av 10 öre per kg, förblyade rör
samt dosor till isoleringsrör med en tull av 20 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår att samtliga hithörande artiklar belägges med den
för järnmanufaktur artiklar i allmänhet föreslagna tullen 8 % av värdet.

Yttrande

Svenska handelsagenters förening uttalar att beträffande hit hänförliga
dosor och tillbehör samma synpunkter kan anföras som beträffande strömställare
och vägguttag (jfr nr 85.19) samt hemställer att nu gällande tullskydd
måtte bibehållas oförändrat.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår i likhet med tulltaxekommittén en tull av 8 % av värdet
för hit hänförliga artiklar.

Departementschefen

Jag finner icke anledning frångå tulltaxekommitténs och nordiska utskottets
samstämmiga förslag.

Övriga till detta kapitel hänförliga varor1
Nuvarande tullförhållanden

Här avsedda varuslag är enligt gällande tulltaxa i regel belagda med en
tull av 10 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén gör beträffande dessa rubriker icke något undantag från standard
tullsatsen utan föreslår en tull av 10 % av värdet för samtliga hithörande
varuslag.

Yttranden

Till nr 85.05 hänförliga artiklar innefattas i det under nr 84.45 refererade
yrkandet om tullfrihet för verktygsmaskiner; i övrigt framföres från re 1

Här avses följande nr: 85.02, 85.05—85.07, 85.10, 85.11, 85.16, 85.17, 85.22 och 85.28.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

715

missinstansernas sida icke några särskilda synpunkter utöver dem som återgivits
i de inledande allmänna avsnitten till kapitel 84.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Liksom tulltaxekommittén föreslår utskottet vid alla dessa rubriker en tull
av 10 % av värdet.

Departementschefen

Jag biträder kommitténs och nordiska utskottets samstämmiga förslag.

716

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

AVDELNING XVII

Transportmedel

Kap. 86. Järnvägs- och spårvägsmateriel; trafiksignalapparater,
icke elektriskt manövrerade

86.01—86.08. Rullande järnvägs- och spårvägsmateriel; godsbehållare
Nuvarande tullförhållanden

Lok och tendrar samt motorvagnar och motordressiner är belagda med en
tull av 10 respektive 15 % av värdet. För personvagnar och dressiner utan
motor utgår tullen med 15 öre per kg samt för godsvagnar och vissa arbetsvagnar
med 8 öre per kg. Godsbehållare är belagda med vikttullar av varierande
storlek.

Tulltaxekommittén

Innan kommittén själv ingår på bedömning av tullfrågan redogör den för
en ursprungligen av överrevisorerna vid statens järnvägar upptagen fråga
om vissa kartellförhållanden på förevarande område; av kommitténs redogörelse
framgår bl. a. följande.

överrevisorerna vid statens järnvägar fäste i sin berättelse för budgetåret
1949/50 uppmärksamheten på förekomsten av kartellavtal bland tillverkarna
av rullande järnvägsmateriel i Sverige. De underströk att kartellöverenskommelser
kunde vara av värde för att befordra rationalisering av driften
och befrämja utvecklingen av konstruktioner och tillverkningsmetoder men
ansåg också att invändningar i flera avseenden kunde riktas mot kartellväsendet
på detta område. Överrevisorerna ifrågasatte huruvida icke nya
former för upphandling av rullande materiel borde prövas och föreställde
sig att i framtiden mera ingående förhandlingar komme att erfordras mellan
järnvägsstyrelsen och tillverkarna. Med den struktur industrin att döma
av kartellbildningen hade kunde det vidare, ansåg överrevisorerna, ifrågasättas
huruvida i varje fall under rådande goda konjunkturer införseltull
på rullande materiel borde bibehållas eller om tullsatserna borde sänkas.

Järnvägsstyrelsen framhöll i yttrande över revisorernas berättelse att det
av revisorerna ifrågasatta tillvägagångssättet vid upphandling av rullande
materiel redan tillämpats då så ansetts erforderligt. I fråga om tullarna
framhöll styrelsen bl. a. att den oavsett tullsatsernas betydelse vänt sig till
den utländska marknaden för rullande materiel och placerat vissa beställningar
utomlands. Vid infordrande av anbud hade det visat sig, att viss utländsk
konstruktion varit billigare än lägsta svenska anbud, medan motsatt
förhållande gällt i fråga om viss annan materiel. Styrelsen sade sig ha för
avsikt att även i fortsättningen infordra anbud och göra beställningar i utlandet
om så befunnes lämpligt ur olika synpunkter. Man erinrade om att

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

717

överrevisorerna tillmätt statens järnvägars möjligheter att bygga rullande
materiel vid egna eller allierade företag viss betydelse för upphandlingsresultaten.
Styrelsen ansåg att redan vetskapen härom har haft ett ur statens
järnvägars synpunkt gynnsamt inflytande på de helt privata verkstädernas
prissättning.

Kommerskollegium framhöll i ett yttrande att vissa modifieringar under
år 1951 vidtagits i kartellavtalen men underströk samtidigt att ett upphävande
av formella avtal icke i och för sig behövde innebära att fri konkurrens
återställes. Kollegium föreslog att frågan om eventuell tullsänkning
skulle hänskjutas till tulltaxerevisionen, då så lång tid kunde beräknas
ha förflutit att verkningarna av de förändrade avtalsförhållandena kunde
bättre bedömas.

Generaltullstyrelsen framhöll i sitt yttrande i ärendet att de flesta delar
för tillverkning av rullande järnvägsmateriel vore belagda med tull vid
införsel till riket samt utvecklade vilka konsekvenser nedsättning eller borttagande
av tullen för den färdiga materielen med hänsyn därtill skulle kunna
medföra för den svenska industrin på området.

Kommittén bedömer först tullfrågan i och för sig utan att taga hänsyn
till kartellfrågan. Härvid framhålles bl. a. att en betydande produktion av
vagnar förekommer inom landet, trots att tullskyddet är obetydligt, och att
i fråga om lok och motorvagnar, för vilka tullskyddet visserligen är högre,
en tidvis stor export tyder på en betydande konkurrenskraft hos den inhemska
industrin. Kommittén konstaterar vidare att tillverkningen av rullande
järnvägsmateriel till större delen utgör beställningsarbete och att statens
järnvägar är den här i landet dominerande köparen av dylik materiel.
Man kan antaga, anser kommittén, att statens järnvägar icke önskar driva
en sådan inköpspolitik, att vårt land i fråga om järnvägsmateriel skulle i
väsentlig mån bli beroende av utländska leveranser. Det framhålles vidare
att statsmakterna i alla händelser har möjligheter att genom ökade beställningar
stödja industrin för den händelse en allvarlig nedgång i sysselsättningen
skulle inträffa. Kommittén anser därför att den utländska konkurrensen
icke innebär ett hot mot den svenska produktionen på samma sätt
som inom många andra områden.

Detta säges dock icke innebära att den utländska konkurrensen skulle
vara betydelselös; förutom statens järnvägar finns nämligen även andra
förbrukare, för vilka ekonomiska synpunkter av mera kortsiktig karaktär
kan antagas spela en avgörande roll, och icke heller statens järnvägar kan
enligt kommitténs uppfattning bortse från sådana synpunkter. Någon omständighet
av beskaffenhet att motivera högre tullskydd än för verkstadsindustrin
i allmänhet anser kommittén emellertid icke föreligga. I fråga om
lok, motorvagnar och motordressiner (nr 86.Öl—86.04), vilka f. n. i likhet
med den övervägande delen av maskinindustrins produktion är belagd med
en tull av 10 eller 15 % av värdet, finns å andra sidan enligt kommitténs
uppfattning icke heller tillräckliga skäl att underskrida den för nämnda
industri föreslagna standardtullsatsen 10 % av värdet. Vad beträffar övriga
här avsedda varor, d. v. s. närmast person- och godsvagnar, framhåller kommittén
att den nuvarande vikttullen är mycket låg i förhållande till värdet

718

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

och att normaltullsatsen i många fält ligger på samma nivå som för lok
och annan materiel inom den förut behandlade varugruppen. Kommittén
anser det emellertid icke motiverat att höja tullen till den för maskinindustrin
föreslagna standardtullsatsen. Materialkostnaderna utgör emellertid här
en stor del av värdet, och kommittén beräknar att med de föreslagna tullsatserna
för järn och stål ett negativt tullskydd uppkommer, om tullsatsen sättes
under en nivå av 5 å 6 % av värdet. Kommittén finner därför den tullsats om
8 % av värdet, som föreslagits beträffande järn- och metallmanufaktur i allmänhet,
innebära ett lämpligt avvägt tullskydd även på nu ifrågavarande
områden.

Härefter tar kommittén upp frågan i vad mån den avvägning av tullskyddet
som kommittén sålunda verkställt bör modifieras i anledning av de påtalade
kartellförhållandena och anför härom följande.

Eftersom avvägningen skett på basis av faktorer som icke synes vara påtagligt
influerade av nämnda förhållanden torde frågan i princip få besvaras
nekande. Tulltaxerevisionen går över huvud taget icke ut på en sådan
begränsning av den utländska konkurrensen att tullskyddet kan anses skapa
förutsättningar för skadliga kartellbildningar. Kommittén har bl. a. med
hänsyn därtill i allmänhet icke ansett sig böra tillmäta den eventuella förekomsten
av inhemska kartellbildningar någon större betydelse för tullsättningen.
I den mån dylika företeelser har skadliga verkningar bör man enligt
kommitténs uppfattning söka komma till rätta därmed på de vägar som anvisas
av kartellagstiftningen. Detta betyder icke att kommittén skulle, i den
mån fråga kan bli om att tillgripa direkta åtgärder i syfte att motverka
kartellsamarbete med skadliga verkningar, stå främmande för att jämväl
tullsänkningar kan användas i sådant syfte. Enligt kommitténs uppfattning
bör emellertid dylika förhållanden icke bli bestämmande för tullsatsernas
storlek i en tulltaxa avsedd att reglera näringspolitiken på längre sikt. Kommittén
har därför funnit sig icke böra på grund av de påtalade kartellförhållandena
vidtaga någon ändring av de förslag som ovan framlagts beträffande
tullsatserna på rullande järnvägsmateriel.

Kommittén föreslår sålunda en tull av 10 % av värdet för lok och tendrar,
motorvagnar och motordressiner (nr 86.01—86.04) och 8 % av värdet för
övrig materiel (nr 86.05—86.08).

Ledamoten Westerlind reserverar sig för en tull av 8 resp. 6 % av värdet
samt anför följande.

I likhet med kommittémajoriteten anser jag, att för lok och tendrar samt
motorvagnar och motordressiner bör tillämpas den för verkstadsindustrin
i allmänhet i kap. 84 och 85 föreslagna standardtullsatsen, vilken jag anser
böra ligga vid 8 %.

Beträffande vagnar av olika slag innebär emellertid en tullsats av 8 % en
oskälig och onödig höjning av det nuvarande tullskyddet. Kommittémajoriteten
har också föreslagit en lägre tullsats för dessa varor än för de ovan
behandlade, nämligen 8 %, vilket får bedömas mot bakgrunden av att majoriteten,
som tidigare framgått, för maskiner i allmänhet förordat ett tullskydd
av i princip 10 %. Majoriteten framhåller härvid bland annat, att
materialkostnaderna utgör en stor del av värdet i järnvägsvagnar o. d. I
full konsekvens med detta bör den av mig förordade lägre tullsättningen

719

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

för jarn och stål i kap. 73 medföra ett lägre tullskydd för järnvägsvagnar
o. d. än vad majoriteten föreslagit. Jag reserverar mig därför till förmån för
en tullsats av 6 % för de positioner som avser järnvägsvagnar o. d.

Ett särskilt skäl till försiktighet vid avvägningen av tullskyddet inom förevarande
kapitel är de kartellförhållanden som beröres i betänkandet och som
tidigare påtalats av överrevisorerna vid statens järnvägar.

Yttranden

Järnvägsstyrelsen framhåller att statens järnvägars inköpspolitik till stor
del betingas av den fördel det ur bl. a. underhållssynpunkt innebär att
kunna vända sig till svenska tillverkare. Denna fördel, som icke gäller enbart
statens järnvägar utan lika mycket andra förbrukare av rullande materiel,
anses vara av stor betydelse och säges i realiteten kunna betraktas som
ett betydande tullskydd. De av kommittén anförda skälen för tullskydd,
d. v. s. en av kortsiktiga ekonomiska synpunkter motiverad import samt
nödvändigheten av viss tull för att förhindra uppkomsten av ett negativt
tullskydd, är därför enligt styrelsens mening icke avgörande.

Vad angår lok anför styrelsen att statens järnvägar hittills till huvudsaklig
del köpt större diesellok från utlandet. Främsta orsaken härtill säges
ha varit, att utländska leverantörer kunnat erbjuda betydligt lägre priser och
väsentligt kortare leveranstider. Mindre diesellok, lokomotorer, för vilka i
Sverige den konstruktiva utvecklingen pågått sedan i slutet av 1920-talet, har
däremot huvudsakligen anskaffats från inhemska leverantörer. Innan svensktillverkade
diesellok kan komma att finna mera omfattande användning vid
svenska järnvägar inom alla förekommande storleksklasser anser styrelsen
det vara nödvändigt, att provlok tillverkas och att de svenska konstruktionerna
prövas och befinnes fullt mogna. När det gäller annan dragkraft än
diesellok säges den svenska industrins konkurrenskraft ha kommit till uttryck
däri, att industrin kunnat tillgodose praktiskt taget hela det svenska
behovet samt därutöver efter de båda världskrigen också kunnat exportera.
Enligt styrelsens uppfattning bör betingelserna ej vara sämre för en konkurrenskraftig
inhemsk tillverkning även av åtminstone vissa tvper av diesellok.
En för våra förhållanden betydande export av stora, till större delen
i Sverige tillverkade diesellok förekommer redan. Styrelsen anser den svenska
industrins förmåga att hävda sig i den internationella konkurrensen tyda
på att det nuvarande tullskyddet är för högt, och då förutsättningarna enligt
styrelsens åsikt icke kan antagas vara sämre på längre sikt för en svensk
tillverkning av flertalet diesellok, anses en viss förutsebar förskjutning i lokanskaffningen
mot en större andel diesellok icke böra inverka på avvägningen
av tullskyddet.

I fråga om annan rullande materiel, nämligen personvagnar, standardgodsvagnar,
malmvagnar och andra specialgodsvagnar, påpekar styrelsen att
huvudskälet till alt statens järnvägar i viss utsträckning anlitat utländska
leverantörer varit kortare leveranstider än vad den svenska industrin kunnat
erbjuda, en omständighet som med hänsyn till den sedan länge hårt ansträngda
transportkapaciteten måst tillmätas stor betydelse.

720

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Förutom vad i övrigt anförts framhåller styrelsen att bland skälen för
en liberal tullpolitik i fråga om rullande materiel även må erinras om det
av statsmakterna beslutade svenska deltagandet i Eurofima (europeiskt
bolag för finansiering av järnvägsmateriel). Även om i propositionen framhålles
möjligheten att genom deltagandet bevaka intresset av att ha tillgång
till en svensk järnvägsindustri, måste dock det grundläggande skälet för
svenskt deltagande vara att därigenom kunna bidraga till och draga fördel
av rationaliseringar i fråga om tillverkningen av rullande materiel. Då en
sådan rationalisering främst kan åstadkommas genom specialisering, måste
den också medföra en ökad in- och utförsel, som då icke bör motverkas av
tullhinder. Anslutningen till konventionen om Eurofima innebär också, att
statsmakterna åtager sig att på alla sätt underlätta in- och utförsel av materiel,
som faller inom bolagets verksamhetsområde.

Järnvägsstyrelsen hemställer att för rullande materiel måtte fastställas
betydligt lägre tullsatser än de av kommittén föreslagna och i varje fall icke
högre tullsatser än de av herr Westerlind reservationsvis förordade, nämligen
för dragkraft 8 och för vagnar 6 %.

Handelskammaren i Gävle framför från ett av sina medlemsföretag ett
yrkande om 15 % tull för diesellok och 10 % tull för godsvagnar. Företaget
anser det vara av värde att dylika lok kan erhållas inom landet, då underhåll
och service blir annorlunda än vad utländska firmor kan erbjuda. Såväl
ur beredskapssynpunkt som med hänsyn till normala förhållanden anses
det vara av samhällsekonomisk betydelse att en inhemsk tillverkning
beredes möjlighet att utvecklas.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår för samtliga här ifrågavarande rubriker en tull av 12 %
av värdet.

Departementschefen

De olika förslag som inom kommittén framförts på förevarande område
bygger på samma utgångspunkter, nämligen tullsatserna för järnmanufaktur
och för maskiner. Skiljaktigheterna i fråga om tullnivå är i huvudsak
att föra tillbaka på vad som föreslagits på nämnda områden. Framhållas
må emellertid att det nordiska utskottets förslag innebär ett avsevärt högre
tullskydd än kommittéförslaget. I avvaktan på prövning av frågan om en
nordisk marknad förordar jag att tullsatserna bestämmes i enlighet med
tulltaxekommitténs förslag med den avvikelsen, att tullen för motorvagnar
och motordressiner (nr 86.04), vilken f. n. utgör 15 % av värdet, med hänsyn
till den nordiska samordningen icke synes böra reduceras mer än till
den av samarbetsutskottet föreslagna nivån 12 % av värdet.

86.09. Delar till rullande järnvägs- eller spårvägsmateriel
Nuvarande tullförhållanden

Raka axlar, hjul, hjulringar och hjulsatser drager en tull av 5 öre per kg.
För buffertar samt drag- och koppelanordningar utgår tullen med 6 öre per

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

721

kg och för boggier och underreden med 8 öre per kg. Bromsapparater är
belagda med en tull av 10 % av värdet. Övriga här avsedda artiklar är belagda
med tullar av varierande storlek.

Tulltaxekommittén

Kommittén framhåller att hit hänförliga grövre varor såsom hjul och axlar
uppvisar lägre normaltullsatser än i föregående rubriker upptagna kompletta
vagnar in. in. Å andra sidan anses konkurrensen beträffande sådana
delar vara starkare bl. a. på grund av att standardisering här förekommer
i viss utsträckning. Vad beträffar delar till lok och motorvägnar framhålles
att de artiklar som kommer att falla under förevarande position i huvudsak
blir av samma karaktär som delar till vanliga person- och godsvagnar.
Kommittén framhåller vidare att till förevarande position även kan
komma att hänföras artiklar med betydligt högre manufaktureringsgrad
än de förut berörda, bl. a. sådana som i och för sig kan anses ha viss karaktär
av maskiner eller apparater (t. ex. bromsapparater). Att åstadkomma
någon gränsdragning mellan sådana artiklar och de förut berörda grövre
varorna anses emellertid erbjuda stora svårigheter. Kommittén finner övervägande
skäl tala för att tullsatsen 8 % av värdet tillämpas för rubriken i
dess helhet.

Yttrande

Järnvägsstyrelsen uppger att importen av här avsedda artiklar huvudsakligen
består av buffertar. Priserna på svenska tillverkningar säges vara så
höga i förhållande till priserna på de utländska, att varken den nuvarande
eller den av kommittén föreslagna tullen kan väntas möjliggöra svensk konkurrens.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår i likhet med tulltaxekommittén en enhetlig tullsats för
hela rubriken men upptager denna till 12 % av värdet liksom vid föregående
rubriker.

Departementschefen

I avvaktan på prövning av frågan om en nordisk marknad förordar jag
lulltaxekommitténs förslag med den ändringen att tullen för bromsapparater
bibehålies vid It) % av värdet.

86.10. Stationär järnvägs- och spårvägsmateriel
NuVarande tullförhållanden

Spårramar är tullfria och övriga här avsedda artiklar är belagda med vikttullar
varierande mellan 4 och 16 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén framhåller att den för järn- och metallmanufaktur i allmänhet
föreslagna standardtullsatsen 8 % av värdet här liksom beträffande

40 Ilihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 90

722

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

flertalet varor under föregående rubrik innebär en avsevärd tullhöjning,
men kommittén finner icke denna omständighet utgöra tillräcklig anledning
att avvika från nämnda tullsats.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottets förslag till gemensam nordisk tulltaxa upptager även vid den
här föreliggande rubriken en tull av 12 % av värdet.

Departementschefen

Jag biträder tulltaxekommitténs förslag i avvaktan på prövning av frågan
om en nordisk marknad.

Kap. 87. Motorfordon, traktorer, cyklar och andra fordon

87.01, ur 87.04, ur 87.06. Traktorer ävensom underreden samt delar och tillbehör
till traktorer

Nuvarande tullförhållanden

Här avsedda artiklar drager enligt gällande tulltaxa en tull av 10 % av
värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén framhåller att frågan om tullen på traktorer, såvitt angår
traktorer för jordbruket, innefattas i det utredningsuppdrag rörande tullarna
på maskiner och redskap för jordbrukets behov, som lämnades av
1948 års riksdag. Beträffande denna utredning hänvisas till vad som anförts
vid behandlingen av övriga lantbruksmaskiner (se nr 84.24 m. fl.).
Liksom sistnämnda maskiner bör traktorer enligt kommitténs uppfattning
beläggas med maskinindustrins standardtull 10 % av värdet. Denna tullsats
anses i princip böra gälla för alla slag av traktorer, men hinder bör icke
föreligga att i föreslagen ordning medgiva tullfrihet för traktorer av sådant
slag som icke tillverkas inom landet.

Tullsatsen 10 % av värdet bör enligt kommitténs uppfattning (jfr avsnittet
om delar till maskiner under kap. 84) tillämpas även på hit hänförliga
delar till traktorer. Med anledning av framställt yrkande om lägre
tull för sammansättningsdelar anför kommittén att — även om genomsnittstullen
för delarna skulle komma att ligga något över tullen för traktorer —
tillverkningen av traktorer icke kommer att i detta hänseende intaga en
sådan särställning att någon särskild åtgärd är påkallad i syfte att bereda
densamma starkare tullskydd. Kommittén anser följaktligen icke tillräckliga
skäl föreligga att här införa en anordning med särskilt reducerad tullsats
för sammansättningsdelar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958 723

Yttranden

Kommerskollegium konstaterar att kommittén när det gäller traktorer
icke föreslagit något särskilt skydd för sammansättningsindustrin på sätt
som skett i fråga om bilar och anser att konsekvensen häri i och för sig kan
ifrågasättas.

Sveriges grossistförbund påyrkar tullfrihet för hjultraktorer vägande 3
ton eller däröver samt för bandtraktorer. Förbundet framhåller att dessa
traktorer, som icke användes inom jordbruket utan endast såsom last- och
bogseringstraktorer, icke tillverkas inom landet.

Handelskammaren i Göteborg redovisar ett uttalande av tillverkare av
traktorer. Enligt detta skulle traktorindustrin f. n. ha ett negativt tullskydd.
Vidare skulle kommittén ha ansett att med dess förslag det negativa
tullskyddet skulle bli så litet att man kunde bortse därifrån. Industrin säger
sig icke kunna godtaga en sådan uppfattning. I fråga om traktorer bör
principiellt gälla samma förhållande mellan tullen å färdiga fordon och
delar, som enligt förslaget gäller beträffande bilar och bildelar. För traktorer
och delar (inklusive däck) till dem bör procentsatserna fastställas till
resp. 10 och 8. Ur allmänna synpunkter anses det vara önskvärt, att traktorindustrin
icke sättes i en sämre ställning än biltillverkningen.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam nordisk marknad omfattar endast
nr 87.01; utskottet föreslår vid denna rubrik en tull av 10 % av värdet,
vilken dock skall omprövas efter en tid av 5 år.

Departementschefen

I enlighet med tulltaxekommitténs och nordiska utskottets samstämmiga
förslag förordar jag att tullen för traktorer upptages till 10 % av värdet.
Denna tullsats bör i överensstämmelse med den allmänna regeln på maskinområdet
i princip gälla även för delar till traktorer. Anledning kan
nämligen enligt min mening icke anses föreligga att särskilt uppmuntra
tillkomsten av en sammansättningsindustri på detta område genom att
införa en anordning med reducerad tullsats för sammansättningsdelar.

87.02, 87.03, ur 87.04, ur 87.06. Bilar ävensom underreden samt delar och tillbehör
till bilar

Nuvarande tullförhållanden

Tullen för bilar och underreden därtill utgår med 15 % av värdet, och
flertalet av de till nr 87.06 hänförliga delarna är också underkastade en tull
av nämnda storlek. För delar som användes för tillverkning av bilar utgår
tullen emellertid med 12 % av värdet (denna bestämmelse gäller även delar
hänförliga till andra rubriker i taxan, t. ex. gummiringar under nr 40.11,
Vevaxlar och kamaxlar under nr 84.63).

724

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxekommittén

Kommittén upptager i sitt förslag oförändrade tullsatser för dessa varuslag
(beträffande sammansättningsdelar dock med den under nr 40.11 angivna
ändringen i fråga om gummiringar).

Vad angår tullen på kompletta bila r, d. v. s. tullskyddet för den
industri, som tillverkar bilar av (huvudsakligen) inhemska delar, motiveras
förslaget på följande sätt.

Eftersom bilar mer än de flesta andra varor utgör en typisk märkesvara,
är konkurrensen på detta område ofullkomlig och föga beroende av smärre
prisskillnader. Detta innebär också att tullskyddet icke är av lika avgörande
betydelse för de inhemska produkternas konkurrensförmåga som när
det gäller många andra varor. Tydligt är likväl att tullskyddet är en icke
oväsentlig faktor för bestämmande av bilfabrikationens allmänna produktionsförutsättningar
här i landet och därmed för den inhemska produktionens
omfattning. Enligt kommitténs mening föreligger icke i och för sig anledning
att genom tullpolitiken vare sig främja eller hämma denna gren av
maskinindustrin i förhållande till nämnda industri i övrigt. Tillverkningen
har emellertid sedan gammalt haft ett högre tullskydd än maskiner i allmänhet,
vilket kan vara ett skäl att något överskrida den till 10 % uppgående
standardtullsatsen för maskinindustrin. Enligt vad som framgår av
den följande närmare utredningen rörande tullskyddet för sammansättningsindustrin
har kommittén vidare funnit en lämplig avvägning av tullskyddet
för denna industri kunna erhållas genom en tull av 12 % för
bilarna och 10 % för delarna. Vid bedömande av frågan från uteslutande
näringspolitiska synpunkter har kommittén därför kommit till den uppfattningen
att tullen på färdiga bilar bör bestämmas till 12 % av värdet.
Emellertid anmäler sig i detta sammanhang ytterligare synpunkter som närmast
är betingade av att det här gäller vår största importartikel på färdigfabrikatens
område och en av våra största införselvaror över huvud taget
med ett importvärde år 1954 av 497 mkr (inkl. delar 694 mkr). Sålunda torde
de statsfinansiella verkningarna av en tullnedsättning få uppmärksammas,
och vidare bör frågans handelspolitiska aspekter göras till föremål fölen
mera ingående prövning än kommittén kunnat verkställa. Under sådana
förhållanden har kommittén ansett sig böra i lulltaxeförslaget upptaga bilar
med en oförändrad tullsats av 15 % av värdet; enligt vad som närmare utvecklas
i följande avsnitt har kommittén funnit att i sådant fall sammansättningsdelarna
bör upptagas med en likaledes oförändrad tull av 12 % av
värdet.

Beträffande reservdelar framhåller kommittén att åtskilliga artiklar
(t. ex. motordelar, elektrisk utrustning) är särskilt nämnda under andra
kapitel. Dessa artiklar skulle enligt förslaget mestadels komma att draga en
tull av 10 % av värdet. Vad angår till nr 87.06 hänförliga reservdelar gäller
i huvudsak vad som anförts rörande samma fråga i det inledande avsnittet
till kap. 84. I enlighet därmed skulle sådana delar beläggas med samma
tull som kompletta bilar. Därest tullen på bilar och sammansättningsdelar
skulle komma att bestämmas till 12 resp. 10 % av värdet, anser kommittén
det emellertid möjligt att låta den sistnämnda, med maskinindustrins allmänna
tullnivå sammanfallande tullsatsen gälla även för här ifrågavarande
reservdelar. Bibehålies däremot de nuvarande tullsatserna 15 och 12 % för

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

725

bilar resp. sammansättningsdelar, kan de skäl som motiverar detta åberopas
även för bibehållande av 15 % tull på reservdelar. En tullsats av nämnda
storlek är vidare i detta fall påkallad med hänsyn till önskvärdheten av en
lämplig relation mellan den genomsnittliga tullen på reservdelar (inkl. de
förut berörda särskilt nämnda delarna) och tullen på sammansättningsdelar.
Kommittén upptager i överensstämmelse härmed bildelar i nr 87.06
med en tull av 15 % av värdet.

Frågan om den särskilda tullen för sammansättningsdelar, vars
storlek i förhållande till tullen på kompletta bilar bestämmer tullskyddet
för den industri, som sammansätter bilar av (huvudsakligen) importerade
delar, göres av kommittén till föremål för en omfattande utredning, rörande
vars närmare detaljer torde få hänvisas till s. 733—744 i kommitténs betänkande;
här skall endast anföras de viktigaste synpunkterna i utredningen.

Kommittén redovisar i följande tablå vilken skyddskoefficient som olika
kombinationer av tullar på bilar och sammansättningsdelar innebär.

Tullsats för sammansättnings-	Normaltull för	Skyddskoefficient för erhållande av angivna tull på bilarna	nedan
delar	bilar	15 %	12 %	10 %
15 %	15,0 12,9	13,0
Ti %	18,0	10,7	. ,
10 %	11,5	21,4 24,7	14,1 17,6	9,1
8 %	10,2	12,6
6 %	8,8	28,1	21,0	16,1

Tablån är upprättad på basis av uppgifter som lämnats av en av sammansättningsindustrierna;
i anslutning till densamma anför kommittén bl. a.
följande.

Av tablån framgår att den nuvarande biltullen (15 %) vid gällande tull
på sammansättningsdelar (12 %) innebär ett tullskydd som ligger klart över
normalnivån och att de yrkanden som framställts om ökning av marginalen
mellan biltullen och deltullen i princip skulle innebära ett synnerligen
kraftigt skydd. Tablåns siffror skall icke tolkas så att sammansättningsindustrin
vid de angivna tullkombinationerna faktiskt kan tillgodogöra sig
ett tullskydd motsvarande den andel av manufaktureringskostnaderna som
respektive skyddskoefficienter anger. Huruvida detta blir fallet är beroende
av priset på den importerade färdigvaran. Enligt bolagets uppgifter är detta
så lågt att det faktiska tullskyddet blir avsevärt lägre än det på basis av bolagets
sammansältningskalkyl beräknade. Detta förhållande har emellertid
motsvarighet vid all inhemsk produktion som har att möta konkurrens från
utlandet till priser som icke uppväges av normaltullen och påverkar i princip
icke bedömandet av tullskyddet ur samhällsekonomisk synpunkt.

Vad saken gäller i samhällsekonomiskt avseende får man enligt kommittén
en god illustration till genom ett exempel som ifrågavarande sammansättningsindustri
anfört. Enligt detta skulle man, vid en sammansättning
av 6 000 medelstora bilar, för att spara 4,2 mkr i utländsk valuta ge ut 8,9

726

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 195S

mki- mer här i landet i arbetslön och materialkostnader, alltså en skillnad
på 4,7 mkr. Även om ett nislag i samma riktning crhålles i fråga om varje
tullskyddad industri, anför kommittén, synes proportionerna ge vid handen,
att bilsammansättningen icke kan höra till de samhällsekonomiskt mera
lönande företagen.

Kommittén går därefter in på frågan i vad män skäl likväl kan finnas att
särskilt understödja ifrågavarande verksamhet och anför härom följande.

För att motivera användandet av betydande produktivkrafter i en sådan
näringsgren bör det finnas starka skäl av annan art. Ett skäl som anförts i
detta sammanhang är beredskapssynpunkten, men kommittén finner det
tveksamt huruvida detta är något vägande skäl. Vid krigsfall torde beredskapen
i första hand grundas på det befintliga beståndet av bilar, och även
om sammansättningsindustrin skulle krympa saknas ju icke bilindustri här
i landet. Det synes icke heller uteslutet att de produktivkrafter, som motsvarar
nyssnämnda 8,9 mkr i det anförda exemplet, kan användas på ett
sätt, som är mera angeläget ur beredskapssynpunkt än bilsammansättningsindustrin.
Några sociala skäl att på längre sikt vidmakthålla en sammansättningsindustri
av nuvarande omfattning torde icke föreligga, och man
torde kunna förvänta att en eventuell sammankrympning av industrin sker
successivt, varför några allvarligare omställningssvårigheter för arbetskraften
icke heller torde behöva uppstå. Mot bakgrunden av vad ovan anförts
har kommittén kommit till den uppfattningen, att det icke finns anledning
att främja sammansättningsindustrin genom högre tullskydd än som motsvarar
normaltullsatsen, och kommittén anser det tveksamt, huruvida skäl
föreligger att lämna denna industri högre tullskydd än den helsvenska bilindustrin;
då sammansättningsindustrin för närvarande åtnjuter ett starkare
tullskydd, har kommittén dock funnit sig icke böra föreslå någon reducering
under normaltullnivån.

Vilken tullsats som mot bakgrunden av den sålunda gjorda bedömningen
av sammansättningsindustrins tullskyddsfråga bör fastställas för sammansättningsdelarna
beror givetvis på vilken tullsats som bestämmes för de
kompletta bilarna; kommittén yttrar härom.

I fråga om den »helsvenska» tillverkningen har kommittén enligt vad som
framgår av föregående avsnitt funnit skäl kunna anföras för att tillämpa
en något högre tullsats än den för maskinindustrin i allmänhet föreslagna
10 % av värdet. Bestämmes tullsatsen på bilar med beaktande härav till
12 % av värdet, får sammansättningsindustrin normaltullskydd vid en tullsats
för delarna av ungefär 10 %, d. v. s. maskinindustrins standardtullsats,
vilket av principiella skäl och med hänsyn till inhemsk tillverkning av delar
får anses önskvärt. Kommittén har således från näringspolitisk synpunkt
kommit till den uppfattningen av en tullsats av 12 % för bilarna och 10 %
för sammansättningsdelarna utgör en lämplig avvägning av tullskyddet.
Emellertid har kommittén såsom anförts med hänsyn till statsfinansiella
och handelspolitiska omständigheter funnit sig böra i tulltaxeförslaget
upptaga den nuvarande tullen om 15 % på färdiga bilar oförändrad. Vid
denna tullsats på bilarna erhåller sammansättningsindustrin normaltullskydd
med en tullsats av samma storlek på delarna. Tullen 15 % utgör
emellertid ett starkare skydd för biltillverkningen än som motsvarar normaltullsatsen,
och det får anses motiverat att i sådant fall även sammansättningsindustrin
kommer i åtnjutande av ett högre tullskydd. Vidare är

727

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

tullsatsen för sammansättningsdelar i GATT bunden vid 12 % av värdet,
och kommittén har icke funnit tillräckliga skäl föreligga för att bryta denna
bindning. Kommittén föreslår därför att man vid en tull av 15 % av värdet
på bilarna bibehåller den nuvarande tullnivån 12 % av värdet för sammansättningsdelarna.
Enligt vad som framhållits vid behandlingen av gummiringar
(nr 40.11) bör den särskilda tullen för sammansättningsdelar icke
tillämpas på dylika ringar.

Någon särskild rubrik för sammansättningsdelar finnes icke i den nya
nomenklaturen, framhåller kommittén, utan sådana delar följer i princip
samma regler som andra bildelar (reservdelar); många är särskilt nämnda
under andra kapitel och övriga hänföres till nr 87.06. För att möjliggöra en
enhetlig tullbehandling av sammansättningsdelar föreslår kommittén därför
alt i tulltaxeförordningen intages en bestämmelse av innebörd att sådana
delar, med undantag av gummiringar, må införas mot den tullsats som i
enlighet med vad ovan anförts skulle bestämmas för sammansättningsdelar
(12 % av värdet vid de tullsatser på bilar och ej särskilt nämnda bildelar
som kommittén upptagit i tulltaxeförslaget). Med hänsyn till att frågan i
fortsättningen skulle vara av huvudsakligen praktisk innebörd utan större
betydelse ur tullbeskattningssynpunkt anses en viss förenkling kunna vidtagas
i de kontrollanordningar som nu är förknippade med tillämpningen
av den särskilda tullen på sammansättningsdelar.

Fyra av kommitténs tio ledamöter gör särskilda uttalanden i anslutning
till kommitténs förslag på detta område.

Herr Fagerholm anför.

Den förebragta utredningen ger ej vid handen att behov i och för sig finnes
av ett högre tullskydd för bilindustrin än för övrig maskinindustri
d. v. s. 10 %. Med hänsyn till de särskilda förhållanden, som gäller beträffande
sammansättningsdelar och reservdelar, får ett tullskydd för dessa
av 5 % anses tillfyllest.

Tullen på bilar och bildelar ingår som ett moment i de pålagor av skilda
slag som åvilar bilismen. Därför synes frågan om en sänkning av tullarna
till ovan angiven nivå böra upptagas i samband med en mer allmän översyn
av beskattningen av bilismen.

Herr Gustafsson anför.

I likhet med kommittémajoriteten anser jag icke skäl föreligga att sänka
den nuvarande tullen på bilar. Visserligen är den 15-procentiga biltullen
högre än vad som ur rena skyddssynpunkter kan anses erforderligt, men å
andra sidan skulle en tullsänkning kunna ytterligare stimulera den redan
nu våldsamma ansvällningen av bilbeståndet, vilket knappast kan vara önskvärt.
Jag kan därför ansluta mig till förslaget om en tull av 15 % för bilar.

Beträffande den inhemska sammansättningsindustrins tullskydd får detta
anses vara helt beroende av den marginal mellan tullen på färdiga bilar och
sammansättningsdelar, som kan komma att fastställas. För närvarande är
marginalen 3 %. En mindre utvidgning av denna marginal framstår ur flera
synpunkter som önskvärd. Med en tullskillnad av 5 % mellan bilar och sammansättningsdelar
skulle, enligt vad som framhållits från industrins sida,
elt något större antal bilmärken kunna sammansättas i de svenska fabrikerna,
vilket i sin tur skulle medföra möjligheter 1 il 1 en jämnare och plan -

728

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

mässigare produktion. I övrigt vill jag hänvisa till det i följande avsnitt redovisade
yttrandet från Sveriges Automobilindustriförening.

Med hänvisning härtill och till vad som av herr Hansson och mig anförts
i den allmänna maskindelsreservationen under kap. 84 får jag föreslå, att
tullen på sammansättningsdelar och reservdelar tills vidare fastställes till
10 %.

Herr Hansson anför.

Jag ansluter mig i vad avser kompletta bilar till herr Fagerholms reservation
och får beträffande delar hänvisa till vad som av herr Gustafsson och
mig anförts i den allmänna maskindelsreservationen under kap. 84.

Herr Westerlind anför.

Vid min bedömning av sApddstullbehovet för bilindustrin, har jag kommit
fram till att en skyddstull av 8 % är skälig. Denna tullsats motsvarar den av
mig för verkstadsindustrin i allmänhet föreslagna tullnivån. Frågan om
behovet av en finanstull för att skaffa statskassan inkomster torde få behandlas
i annan ordning och bland annat beaktas av Kungl. Maj :t i samband
med utarbetande av propositionen till riksdagen angående en ny tulltaxa.

Yttranden

Kommitténs förslag rörande tullen för kompletta bilar beröres i
följande yttranden.

Sveriges automobilimportörförbund anser att det knappast är motiverat
att av statsfinansiella skäl bibehålla en högre tull på bilar än som erfordras
för att skydda den svenska industrin. Skall åtgärder vidtagas för att ytterligare
fördyra bilismen anser man att de icke bör insmygas i tullsammanhang
utan öppet redovisas. Tullskyddet är numera icke av avgörande betydelse
för den svenska bilindustrin, framhåller förbundet vidare, utan skicklig
företagsledning, duktiga arbetare och närheten till marknaden bör tillmätas
större betydelse. Den svenska biltillverkningens ställning är numera
så stark att den blivit en exportindustri, och man anser att den har mindre
behov av tullskydd än maskinindustrin i allmänhet. Förbundet förordar
därför herr Westerlinds förslag att skyddstullen för färdiga bilar sättes till
8 % av värdet.

Sveriges grossistförbund ansluter sig till de av Sveriges automobilimportörförbund
framförda synpunkterna.

Statens biltrafiknämnd finner sig icke böra framställa någon erinran
mot den av kommittén föreslagna tullsatsen även om nämnden anser det
önskvärt, att den kunde begränsas till vad som vore betingat av uteslutande
näringspolitiska hänsyn.

Biltrafikens arbetsgivareförbund, Svenska droskbilägareförbundet, Svenska
lasttrafikbilägareförbundet och Svenska omnibusägareförbundet hemställer
i den gemensamma skrivelse, som överlämnats av statens biltrafiknämnd,
att tullen skall utgå efter samma grunder som inom maskinindustrin
i allmänhet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

729

Kommerskollegium anser det kunna ifrågasättas om bilindustrin bör erhålla
ett i förhållande till annan industri så högt tullskydd, och generaltullstyrelsen
uttalar sig till förmån för en tull av 12 % av värdet; dessa yttranden
behandlar förevarande spörsmål i samband med frågan om tullen på
sammansättningsdelar och refereras senare i detta sammanhang.

Beträffande reservdelar föreslår Sveriges automobilimportörförbund
att de såsom kommittén föreslagit åsättes samma tull som kompletta
bilar, under det att Sveriges grossistförbund med hänvisning till vad förbundet
under kap. 84 anfört rörande maskindelar anser tullsatsen kunna
väsentligt reduceras och statens priskontrollnämnd med hänsyn till önskvärdheten
att nedbringa underhållskostnaderna för fordonen uttalar sig för
samma tullsats som för sammansättningsdelar. -— Förut återgivna uttalanden
av statens biltrafiknämnd samt av Biltrafikens arbetsgivareförbund,
Svenska droskbilägareförbundet, Svenska lasttrafikbilägareförbundet och
Svenska omnibusägareförbundet avser även reservdelar.

Frågan om tullen på sammansättningsdelar behandlas av följande
remissinstanser.

Sveriges automobilindustriförening hemställer att skillnaden i tull på hela
bilar och sammansättningsdelar måtte fastställas till minst 5 %. Föreningen
framhåller att två av de största sammansättningsfabrikerna meddelat att de
kommer att upphöra med sammansättning av bilar i Sverige. Till grund för
dessa beslut säges ligga flera omständigheter, bl. a. den inträffade strukturförändringen
beträffande efterfrågan på bilar samt kostnadsutvecklingen.
Den nuvarande och av kommittén föreslagna skillnaden mellan tullsatserna
på hela bilar och sammansättningsdelar anses för liten för att ekonomiskt
kunna bedriva ifrågavarande tillverkning. Skillnaden uppgives vara betydligt
större i andra länder.

I den av Östergötlands och Södermanlands handelskammare överlämnade
skrivelsen uttalar AB Nyköpings automobilfabrik att det är av synnerligen
stor betydelse, att de förutsättningar, under vilka industrin grundades,
och som bl. a. innebar en väsentligt större marginal mellan tullen på färdiga
bilar och tullen på sammansättningsdelar, icke förändras.

Sveriges automobilhandlareförbund uttalar i den av statens biltrafiknämnd
överlämnade skrivelsen att den senaste tidens händelser utvisat
behov av sänkning av tullen på delar för sammansättning av motorfordon,
vilken verksamhet med nuvarande relation till tullsatsen för hela fordon blivit
ekonomiskt otillfredsställande.

Sveriges automobilimportörförbund förordar däremot att tullen på sammansättningsdelar
sättes lika med tullen på hela bilar och anför till stöd
härför bl. a. följande.

Sedan kommitténs betänkande offentliggjordes ha de två största fabrikerna,
som här i landet sammansätta bilar av importerade delar, meddelat,
att de inom en nära framtid komma att nedlägga sin sammansättningsverksamhet.
De ha därvid båda låtit förstå, att verksamheten baserats på de
fraktbesparingar, som kunna göras genom att man tager in amerikanska

730

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

bilar som sammansättningsdelar och att fabrikerna nu, då försäljningen av
amerikanska bilar är begränsad, icke längre lia möjlighet att bereda kontinuerlig
sysselsättning åt sina arbetare. Kommittén anser själv, att sammansättningsindustrin
icke är av sådant intresse för landet, att den bör beredas
särskilda förmåner, men har trots detta föreslagit att tullen för sammansättningsdelar
sättes tre enheter lägre än tullen för färdiga bilar. Då denna
differens såväl enligt kommitténs egen uppfattning som sammansättningsfabrikernas
icke är tillräcklig för att sammansättningsverksamhet skall bli
lönsam, och till yttermera visso de ledande sammansättningsfabrikerna nu
nedlägga verksamheten, synes anledning icke föreligga att bibehålla en
differens.

Statens biltrafiknämnds förut återgivna yttrande avser även här ifrågavarande
artiklar.

Kommerskollegium framhåller att tullsatserna 15 % för bilar och 12 %
för sammansättningsdelar enligt den av kommittén utarbetade tablån innebär
en skyddskoefficient för sammansättningsindustrin som betydligt överstiger
vad verkstadsindustrin i allmänhet erhållit. Då det såsom förut anförts
enligt kollegii uppfattning även kan ifrågasättas huruvida bilindustrin
bör erhålla ett i förhållande till annan industri så högt skydd som det föreslagna,
anser kollegium en överarbetning av förslaget icke vara omotiverad.

Generaltiillstyrelscn anför att en tillämpning av de lägre tullsatser, 12 %
för bilar och 10 % för sammansättningsdelar, som kommittén ur näringspolitiska
synpunkter funnit lämpliga, från tulltekniska synpunkter skulle
innebära stora fördelar. Enär någon tullskillnad då i allmänhet icke skulle
föreligga vare sig mellan reservdelar och sammansättningsdelar eller mellan
särskilt nämnda och icke särskilt nämnda reservdelar, skulle härigenom
elimineras åtskilliga med nuvarande tullförhållanden förenade olägenheter
av såväl praktisk som principiell natur.

Armétijgförvaltningen framhåller att därest den föreslagna differensen
mellan tullen på färdiga bilar och sammansättningsdelar skulle visa sig så
ogynnsam för sammansättningsindustrin, att den leder till nedläggande av
denna industri, därigenom vissa nackdelar ur beredskapssynpunkt kan uppkomma
till följd av minskad tillgång på bl. a. fackkunnig personal.

Slutligen har under remissbehandlingen följande speciella frågor
upptagits till behandling.

Sveriges mekanförbund hänvisar till ett uttalande av Tornborg & Lundberg
AB, vari framhålles att vissa varandra närstående typer av lyftkranar
enligt förslaget kommer att hänföras, den ena typen till nr 84.22 med tull
av 10 % av värdet och den andra till nr 87.03 med tull av 15 % av värdet;
en sådan skiljaktighet i tullsatserna anser bolaget icke motiverad utan hemställer
att även lyftkranar av den senare typen belägges med en tull av
10 % av värdet.

Bilverkstädernas riksförbund ifrågasätter i den av Sveriges hantverksoch
småindustriorganisation överlämnade skrivelsen, huruvida icke en irreguljär
import av begagnade fordon, vilka ur reservdels- och andra servicesynpunkter
ofta medför besvärliga och oangenäma problem för såväl kon -

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

731

sumenter som verkstäder, borde försvåras genom en högre tullsats än den
för nya fordon gällande. Liknande synpunkter anföres i den av statens
biltrafiknämnd överlämnade skrivelsen från Sveriges automobilhandlareförbund.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

Även om man i likhet med tulltaxekommittén från rent näringspolitiska
synpunkter skulle kunna ifrågasätta en annan avvägning av tullskyddet
på detta område, finner jag övervägande skäl tala för att icke för närvarande
vidtaga någon egentlig ändring av tullsatserna för vare sig bilar
eller bildelar. I överensstämmelse härmed förordar jag med vissa tekniska
ändringar det förslag som kommittén framlagt. Ändringarna innebär främst
att den i nr 87.06 upptagna underrubriken för sammansättningsdelar uteslutes,
enär tullen på sådana delar bör regleras i tulltaxeförordningen; till
denna fråga återkommer jag i annat sammanhang. Tillräckliga skäl för en
särbehandling av vissa typer av hit hänförliga fordon eller av begagnade
fordon anser jag icke föreligga.

87.05. Karosserier till fordon, hänförliga till nr 87.01—87.03
Nuvarande tullförhållanden

För här avsedda artiklar utgår tullen enligt gällande taxa i regel med 15 %
av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén framhåller att tullen vid denna rubrik närmast får anses ha
till syfte att förhindra ett kringgående av biltullen och därför bör fastställas
till samma belopp som denna.

Ledamoten Westerlind hänvisar beträffande denna rubrik till vad han
anfört under nr 87.02 m. fl.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

I överensstämmelse med den ståndpunkt jag intagit beträffande tullen
på bilar förordar jag att tullen för här ifrågavarande karosserier upptages
till 15 % av värdet.

732

Kangl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

87.06. Delar och tillbehör till fordon, hänförliga till nr 87.01—87.03
Behandlas tillsammans med nr 87.01 resp. 87.02 in. fl.

87.07. Truckar för verkstäder, lager e. d.

Nuvarande tullförhållanden

Staplingstruckar är belagda med en tull av 10 %, andra truckar med en
tull av 12 % av värdet (vid tiden för kommitténs arbete 15 %; ändringen
vidtagen i anledning av GATT-förhandlingarna år 1956).

Tulltaxekommittén

Kommittén erinrar bl. a. om att för vanliga traktorer (nr 87.01) utgår
en tull av 10 % av värdet, vilken enligt kommitténs förslag skall bibehållas
vid denna nivå, och kommittén finner icke heller beträffande nu avsedda
artiklar anledning avvika från denna maskinindustrins standardtull.

Yttrande

Västernorrlands och Jämtlands läns handelskammare tillstyrker en hemställan
från AB Härnöverken om en tull av 15 % för truckar. Bolaget framhåller
bl. a. att en svenskbyggd truck, som helt kan jämföras med större delen
av de importerade truckarna, icke kan tillverkas till samma pris som
de utländska om skälig vinstmarginal skall erhållas. För tillverkningen
fordras stora kapitalinvesteringar, som de svenska tillverkarna måste slå ut
på ett mindre antal tillverkade enheter än exempelvis de amerikanska,
engelska och tyska tillverkarna.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

Enligt min uppfattning föreligger icke anledning frångå tulltaxekommitténs
förslag.

87.08. Stridsvagnar och andra pansrade stridsfordon
Nuvarande tullförhållanden

Här avsedda fordon är enligt gällande tulltaxa belagda med en tull av 15 %
av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet vid denna rubrik och hänvisar i fråga om
motiveringen till vad som anföres under kapitel 93.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

733

Departementschefen

Jag biträder tulltaxekommitténs förslag.

87.09. Motorcyklar (mopeder härunder inbegripna); sidvagnar
Nuvarande tullförhållanden

Motorcyklar med en cylindervolym understigande 245 cm3 (inklusive mopeder)
är belagda med en tull av 15 % och övriga här avsedda fordon med
en tull av 10 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 12 % av värdet för motorcyklar av nyss
angivna storlek och 10 % av värdet för övriga varuslag samt anför till stöd
härför bl. a. följande.

De principiella synpunkter som kommittén anfört beträffande bilar (nr
87.02 m. fl.) gäller i stor utsträckning även här. Någon anledning att ge
motorcykeltillverkningen en särställning i förhållande till maskinindustrin
i övrigt torde sålunda icke i och för sig föreligga, men å andra sidan har
denna industri i likhet med biltillverkningen sedan gammalt haft ett högre
tullskydd. Tillverkningen befinner sig vidare i en viss omdaningsperiod genom
tillkomsten av mopeder och andra nya typer av motorcyklar, vilket avspeglar
sig i de senaste årens mycket betydande förskjutningar i importoch
produktionssiffrorna. Denna omständighet får anses påkalla viss försiktighet
i fråga om nedsättning av tullen. Kommittén har med hänsyn till
vad sålunda anförts funnit en tullsats av 12 % av värdet motiverad för
motorcyklar med en cylindervolym understigande 245 cm3 (inkl. mopeder).
I fråga om större motorcyklar samt sidvagnar har kommittén icke funnit
tillräckliga skäl föreslå annan avvikelse från samma nivå än att tullen med
hänsyn till föreliggande GATT-bindningar bör begränsas till 10 %.

Ledamoten Boo reserverar sig mot kommitténs förslag och anför följande.

Efterfrågan på detta område synes alltmer förskjutas från cyklar till
lättare motordrivna fordon. Det är angeläget att industrin i denna omställning
kan behålla sin plats på den svenska marknaden och därmed trygga
sysselsättningen på de orter där denna industri har en dominerande ställning.
Den kraftigt stegrade och av allt att döma fortfarande stigande importen
antyder att konkurrensen på detta område redan nu är betydligt
starkare än vad som gäller beträffande järn- och melallmanufakturområdet
i stort. För motorcyklar med en cylindervolym understigande 245 cm3 torde
en oförändrad tullsats av 15 %, motsvarande den för liemmamarknadsindustrin
i allmänhet föreslagna tullnivån, därför vara behövlig för tillgodoseende
av skyddsbehovet.

Yttranden

Svenska motorcykelfabrikanters förening och Svenska cykelfabrikant- &
grossistföreningen hemställer att den nuvarande 15 % tullen bibehålies oförändrad
beträffande motorcyklar med en cylindervolym understigande 245
cm3 eller att alternativt denna tull bibehålies för mopeder med en cylindervolym
understigande 50 cm3. Föreningarna anser att den av kommittén
föreslagna sänkningen av tullen för mopeder inger farhågor för avsevärt

734

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

försämrade avsättningsmöjligheter för den svenska industrin. Redan nu
importeras ett starkt ökande antal mopeder, huvudsakligen från Västtyskland,
där överproduktion av sådana fordon säges föreligga. Även beträffande
andra motorcyklar säges överproduktion förekomma inom de viktigare industriländerna,
varför importpriserna blivit mycket tryckta. Härigenom har
den svenska industrin tvingats till en kraftig beskärning av sin produktion,
som endast omfattar motorcyklar med en cylindervolym understigande 245
cm3. En sänkning av tullen för denna kategori från 15 till 12 % anses
komma att helt omöjliggöra en svensk produktion.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

Enligt min uppfattning talar liksom i fråga om bilar övervägande skäl
för att icke för närvarande vidtaga någon ändring av tullsatserna; jag förordar
en tull av 15 % av värdet för motorcyklar med högst 245 cm3 cylindervolym
och 10 % av värdet för övriga varuslag.

87.10. Cyklar
Nuvarande tullförhållanden

För vanliga cyklar utgår tullen med 20 kronor per styck; trehjuliga
transportcyklar är belagda med en tull av 15 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår att nuvarande stycketull — som ungefär motsvarar
normalnivån, ehuru den på grund av sin konstruktion i viss mån har starkare
skyddsverkan — bibehålies och utsträckes till att avse hela rubriken.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

Kommitténs förslag föranleder icke någon erinran från min sida.

87.11. Invalidvagnar med mekanisk drivanordning, även med motor
Nuvarande tullförhållanden

Här avsedda fordon drager enligt gällande taxa en tull av 15 % av värdet.
Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet vid denna rubrik; viss tillverkning av hit
hänförliga vagnar förekommer inom landet, men denna tillverkning bedrives
enligt kommitténs uppfattning icke under sådana förhållanden att något
tullskydd synes motiverat.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

735

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

I likhet med kommittén förordar jag tullfrihet vid denna rubrik.

87.12. Delar och tillbehör till fordon, hänförliga till nr 87.09—87.11
Nuvarande tullförhållanden

För delar av gummi utgår tullen med kr. 1: 20 per kg, för fotsteg, hjulskenor,
ramar, styr stänger, kedjeskydd och stänkskärmar till motorcyklar
med kr. 1: 30 per kg; övriga delar är belagda med en tull av kr. 1: 60 per kg
(för tillbehör utgår vikttullar av varierande storlek).

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs förslag skall samtliga artiklar draga en tull av 15 %
av värdet. Kommittén framhåller att de nuvarande tullsatserna innebär ett
mycket ojämnt tullskydd. Någon saklig motivering för en sådan ojämnhet
föreligger icke, anser kommittén, utan det naturliga är att för artiklar av
detta slag beräkna tullen efter värdet. Tullen anses i princip böra ligga på
samma nivå som tullen på kompletta cyklar och motorcyklar. För dessa
föreslås dels två olika värdetullsatser, dels en specifik tullsats. Någon häremot
svarande differentiering av tullen för delar och tillbehör anser kommittén
icke lämpligen kunna genomföras. Med hänsyn till att tullskyddet
för närvarande i många fall är avsevärt högre finner sig kommittén böra
föreslå en tullsats som något överstiger vad som får anses indikerat av
nyss anförda princip och stannar vid 15 % av värdet som en lämplig avvägning
av tullskyddet. Kommittén framhåller vidare att åtskilliga detaljer
i synnerhet till motorcyklar är särskilt nämnda under andra nummer, exempelvis
motordelar och vissa elektriska detaljer, vilka liksom för närvarande
blir hänförliga till rubriker med tull av allenast 10 % av värdet.

Yttranden

Svenska motorcykelfabrikanters förening och Svenska cykelfabrikant- &
grossistföreningen hemställer att övergången från vikt- till värdetull uppskjutes
under en femårsperiod för att lämna branschen tillräcklig tid för
nödvändig anpassning. Föreningarna anför bl. a. följande.

Den svenska produktionsapparaten har utbyggts till att omfatta tillverkning
av samtliga i cykeln ingående detaljer. På grund av dessas i förhållande
till sin vikt i allmänhet låga värde, innebär kommitténs förslag om
övergång från vikt- till värdetull en onormalt kraftig tullsänkning. Redan
nu förekommer till föl jd av överproduktion inom flera länders cykelindustri
och på grund av andra länders lägre produktionskostnader mycket låga importpriser,
vilka allvarligt inskränkt den svenska tillverkningen av cykeldetaljer.
Som exempel kan anföras cykelpedaler, som av tyska tillverkare
saluföras här i landet till priser, som understiga de svenska fabrikanternas

736

Kungi. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

råvarukostnader. Med sänkta tullsatser bleve en förvandling av de väl utbyggda
svenska cykelfabrikerna till monteringsverkstäder, arbetande huvudsakligen
med utländska detaljer, ofrånkomlig.

Sveriges grossistförbund föreslår en tull av 8 % av värdet. Förbundet
framhåller beträffande cykeldelar att större delen av de importerade varorna
användes av svenska fabrikanter för inmontering i cyklar och att
tullsatsen sålunda direkt påverkar priset på kompletta cyklar. Förbundet
anser vidare att konkurrensläget för cykeldelar icke är sämre än för maskiner
och järnmanufaktur i allmänhet. Beträffande motorcykeldelar framhålles
att motorcykelbranschen och bilbranschen arbetar under vitt skilda
ekonomiska förhållanden, varför någon anledning icke anses föreligga att
belägga delar till bilar och motorcyklar med samma tull. Det anses vidare
vara ett allmänt intresse att motorcyklarna, som till stor del äges av mindre
välsituerade, kan underhållas under relativt lång tid, och en förutsättning
härför säges vara att reservdelar kan tillhandahållas utan fördyrande tullhöjning.

Svenska sko- och läderindustriarbetareförbundct, avdelning 61, samt AB
Bröderna Claesson, ABC-fabrikerna, påyrkar gemensamt en tull av 20 % av
värdet för cykelsadlar under framhållande av att produktionen skulle komma
i ett mycket svårt läge, om icke ett bättre tullskydd erhålles, än det av
kommittén föreslagna, eftersom denna vara på grund av minskad efterfrågan
i nästan alla länder är utsatt för en synnerligen hård dumping.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

Kommitténs förslag innebär ett högt tullskydd i jämförelse med vad som
föreslagits för järn- och metallmanufakturartiklar i allmänhet. Förslaget
är emellertid att se mot bakgrunden av det ännu högre tullskydd som f. n.
gäller för många här aktuella varuslag. Vidare må erinras om att jag i det
föregående uttalat mig för en tull av samma höjd för vissa motorcyklar.
Av nu anförda skäl finner jag den föreslagna tullsatsen motiverad. Däremot
kan jag icke förorda att tullen sättes högre, och jag finner icke heller tillräckliga
skäl för någon särskild övergångsanordning. I enlighet med vad sålunda
anförts biträder jag kommitténs förslag.

87.13. Barnvagnar samt invalid- och sjukvagnar
Nuvarande tullförhållanden

Barnvagnar är belagda med en tull av 20 öre per kg, invalid- och sjukvagnar
med en tull av 15 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén finner en tull av 10 % av värdet utgöra en lämplig avvägning
av tullskyddet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 är 1958

737

Nordiska ekonomiska saraarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

Jag finner icke anledning frångå tulltaxekommitténs förslag.

87.14. Andra fordon
Nuvarande tullförhållanden

För skottkärror, magasinskärror o. d. utgår vikttullar av varierande storlek
och för övriga fordon en tull av 15 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 10 % för rubriken i dess helhet under
framhållande av att fordon av här ifrågavarande slag närmast torde få
jämställas med produkter i allmänhet av järn- och trämanufakturindustrierna.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.

Departementschefen

I enlighet med tulltaxekommitténs förslag förordar jag att tullen upptages
till 10 % av värdet.

Kap. 88. Luftfartyg m. m.

88.01, 88.02. Flygmaskiner och andra luftfartyg
Nuvarande tullförhållanden

Helikoptrar samt flygplan med en tjänstetomvikt av mer än 7 500 kg är
tullfria. För andra motordrivna luftfartyg utgår tullen med 12 % och för
övriga luftfartyg med 15 % av värdet; vid tiden för kommitténs arbete utgick
tullen för de mindre motordrivna luftfartygen med 15 % men nedsattes
vid GATT-förhandlingarna år 1956 till 12 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet för båda dessa rubriker, i fråga om nr
88.01 under framhållande av att inhemsk tillverkning icke torde förekomma
och i fråga om nr 88.02 med följande motivering.

Den svenska flygplansindustrin torde för närvarande arbeta praktiskt taget
helt för flygvapnets räkning. För en produktion av den omfattning som
erfordras för militärt ändamål torde behov av tullskydd icke föreligga, då
47 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 90

738

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

man torde kunna förutsätta att myndigheterna genom beställningar hos den
svenska industrin vidmakthåller en produktion av den storlek omständigheterna
påkallar. Industrins krav på bibehållande i viss utsträckning av tullskyddet
motiveras närmast med möjligheten av att de militära beställningarna
minskar. Emellertid torde den svenska marknaden för civila flygplan
för närvarande och inom överskådlig framtid vara mycket begränsad. Med
hänsyn till behovet av maskiner av olika typer torde det icke heller vara
tänkbart att en svensk flygindustri skulle kunna tillgodose mer än en mindre
del av behovet. Det vill därför synas som om möjligheterna att på den civila
hemmamarknaden finna nämnvärd ersättning för en väsentlig nedgång i de
militära beställningarna skulle vara små. Ett skydd för den civila tillverkningen
i form av tull skulle därför vara av ringa värde. En flygindustri här
i landet torde, i den mån den icke arbetar för militär räkning, vara nödsakad
att bygga sin tillverkning på export i stor skala, en export för vilken
hemmamarknaden, till skillnad från vad fallet är i många andra branscher,
icke skulle kunna utgöra något nämnvärt stöd. Med hänsyn till här anförda
omständigheter och då det i alla händelser icke för närvarande föreligger
behov av tullskydd föreslår kommittén tullfrihet för alla slag av flygplan.
1 samband därmed bör flygindustrirestitutionsförfarandet, vilket avser att
bereda flygindustrin möjlighet att tullfritt importera delar och tillbehör
såväl som annat material för tillverkning av flygmaskiner, utvidgas till att
avse alla slag av flygmaskiner. Därest läget inom flygindustrin skulle undergå
någon mera väsentlig förändring föreligger givetvis möjlighet att upptaga
tullfrågan till förnyad prövning.

Vidare föreslår kommittén (i sitt betänkande angående tulltaxeförordningen,
8 § 6 mom.) att under kap. 88 införes en anmärkning, enligt vilken
till luftfartyg hörande och med dem inkommande tillbehör och inventarier
skall behandlas tillsammans med luftfartygen (förutsatt att de icke ilandföres).

Yttranden

Luftfartsstyrelsen tillstyrker kommitténs förslag om tullfrihet under uttalande
av sin tillfredsställelse med de lättnader för den civila luftfarten
som härigenom kan komma till stånd.

Generaltullstijrelsen ifrågasätter viss jämkning i den av kommittén föreslagna
anmärkningen.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa upptager liksom kommittéförslaget
tullfrihet vid båda dessa rubriker.

Departementschefen

Tulltaxekommitténs och nordiska utskottets samstämmiga förslag om
tullfrihet för luftfartyg föranleder icke någon erinran från min sida; jag
förordar jämväl att i tulltaxan införes den av kommittén föreslagna anmärkningen
med de av generaltullstyrelsen ifrågasatta jämkningarna.

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

739

88.03. Delar till luftfartyg
Nuvarande tullförhållanden

Enligt gällande tulltaxa är delar till luftfartyg (andra än helikoptrar) i
princip belagda med tull (av varierande storlek), men genom stadganden
om flygindustrirestitution kan idkare av verkstadsrörelse ävensom flygplansägare
i praktiken åtnjuta tullfrihet för delar till sådana luftfartyg som
är tullfria. För vissa trafikföretag med regelbunden trafik tillämpas en förenklad
anordning, i det att tullfrihet medgives enligt en särskild rubrik i
tulltaxan under iakttagande av vissa kontrollföreskrifter. Flygindustrirestitutionen
såväl som den särskilda rubriken för trafikföretag med regelbunden
trafik avser även särskilt nämnda delar (t. ex. motordelar) samt tillbehör
och material.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår med hänsyn till sitt förslag om tullfrihet för alla
luftfartyg att tullfrihet även medgives för delar, tillbehör och material till
luftfartyg. Såvitt angår ej särskilt nämnda delar anses detta böra åstadkommas
genom att tullfrihet stadgas vid förevarande rubrik. Beträffande särskilt
nämnda delar samt tillbehör och material anser kommittén att det
närmast till hands att saväl stadgandena om flygindustrirestitution
som bestämmelserna om import för trafikföretag med regelbunden trafik anpassas
så att de blir tillämpliga oavsett storleken av luftfartygen. Sistnämnda
bestämmelser kan dock icke såsom för närvarande anknytas till någon
särskild rubrik i taxan, utan de bör enligt kommitténs uppfattning upplagas
i tulltaxeförordningen på sätt föreslagits beträffande sammansättningsdelar
för bilar.

Yttrande

Luftfartsstyrelsen tillstyrker kommitténs förslag om tullfrihet för delar,
tillbehör och material för luftfartyg.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Denna rubrik är liksom de föregående upptagen med tullfrihet även i förslaget
till gemensam nordisk tulltaxa.

Departementschefen

Liksom beträffande kompletta luftfartyg bör på sätt kommittén och utskottet
föreslagit tullfrihet gälla för här avsedda delar till sådana fartyg.

Jag delar vidare kommitténs uppfattning att utvidgningen av tullfriheten
för luftfartyg bör föranleda motsvarande utvidgning av möjligheterna till
tullfrihet för annorstädes i taxan särskilt nämnda delar samt tillbehör och
materiel till luftfartyg. Tullrestitution enligt 3 a § tullrestitutionsförordningen
(flygindustrirestitution) bör sålunda i överensstämmelse med kommitténs
åsikt kunna medgivas oavsett luftfartygens storlek, och detsamma bör

740

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

gälla tillämpningen av de särskilda bestämmelserna om tullfrihet vid import
för trafikföretag med regelbunden trafik.

Om storleksgränsen avskaffas i fråga om tullrestitutionen, skulle emellertid
alla flygplansägare bli restitutionsberättigade, vilket skulle kunna
medföra olägenheter för tullverket i form av ökat arbete med bokföringskontroll
o. d. Jag förordar därför att tillämpningen av ifrågavarande restitutionsbestämmelser
begränsas till idkare av verkstadsrörelse. I stället bör
det enklare förfaringssätt som nu gäller för trafikföretag med regelbunden
trafik utvidgas till att avse alla flygplansägare. Förslag till härav betingad
ändring i tullrestitutionsförordningen har utarbetats inom finansdepartementet.
Föreskrifter angående tullfrihet för trafikföretag med regelbunden
trafik, utvidgade på sätt nyss antytts, bör i enlighet med tulltaxekommitténs
förslag intagas i tulltaxeförordningen; till denna fråga torde jag få
återkomma i annat sammanhang.

88.04. Fallskärmar samt delar och tillbehör därtill
Nuvarande tullförhållanden

Tull utgår med 6 kronor per kg för varor av natur-, rayon- eller syntetsilke
och med 8 % av värdet för varor av annat textilmaterial (vid tiden för
tulltaxekommitténs arbete utgick tullen för sistnämnda varor med 35 öre
per kg; ändringen vidtagen genom 1955 års beslut om särskild tullavgift).

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 10 % av värdet, närmast i syfte att undvika
ett negativt tullskydd.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår i likhet med tulltaxekommittén en tull av 10 % av
värdet för dessa artiklar.

Departementschefen

I enlighet med tulltaxekommitténs och nordiska utskottets samstämmiga
förslag förordar jag att tullen upptages till 10 % av värdet.

88.05. Katapulter och liknande startanordningar för luftfartyg samt markträningsapparater Nuvarande

tullförhållanden

Till detta nummer hänförliga varor drager enligt gällande tulltaxa en tull
av 10 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet för dessa varor, enär någon inhemsk tillverkning
icke torde förekomma.

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

741

Yttrande

Luftfartsstyrelsen tillstyrker kommitténs förslag.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Rubriken är upptagen med tullfrihet även i förslaget till gemensam nordisk
tulltaxa.

Departementschefen

Kommitténs och utskottets samstämmiga förslag föranleder icke någon
erinran från min sida.

Kap. 89. Fartyg och båtar

89.01—89.03. Fartyg och båtar i allmänhet
Nuvarande tullförhållanden

Fartyg och båtar i allmänhet är tullfria; fartyg av järn med en nettodräktighet
av 40 ton eller därunder (t. ex. mindre bogserbåtar) drager dock en
tull av 10 % av värdet, och »lustfartyg» med vissa i praktiken betydelselösa
undantag en tull av 25 % av värdet; vidare tulltaxeras viss av den till nr
89.03 hänförliga materielen, nämligen mudderverk, sugverk, flodsprutor och
pontonkranar, enligt gällande taxa icke såsom fartyg utan såsom maskiner,
dragande en tull av 10 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet dels för krigsfartyg och fiskefartyg samt
roddbåtar av trä, dels för andra fartyg med en bruttodräktighet av mer än
70 ton, samt en tull av 10 % av väi-det för andra fartyg (d. v. s. fartyg med
en bruttodräktighet av högst 70 ton med nyss angivna undantag).

Vidare föreslår kommittén (i sitt betänkande angående tulltaxeförordningen,
8 § 6 mom.) att under kap. 89 införes en anmärkning, enligt vilken
till fartyg och båtar hörande och med dem inkommande tillbehör och inventarier
skall behandlas tillsammans med fartygen och båtarna (förutsatt
att de icke ilandföres).

Vad angår lustfartyg framhåller kommittén att tullen tillkommit
av statsfinansiella skäl. Tullbeläggningen säges ha föranlett åtskilliga svårigheter
beträffande gränsdragningen mellan olika slag av fartyg, och det
anses icke vara uteslutet att tullen i viss utsträckning kringgås vid förvärv
av fartyg från utlandet. Den nuvarande tullen säges heller icke ha spelat
någon större roll ur statsfinansiell synpunkt, varför kommittén icke anser
det befogat att av denna anledning bibehålla tullen. Med hänsyn till det
höga skydd produktionen åtnjutit anser kommittén det emellertid motiverat
att lämna tillverkningen ett visst tullskydd. Vad beträffar tullens storlek anses
den omständigheten att tillverkningen i avsevärd utsträckning är be -

742

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

ställningsarbete, beträffande vilket en nära kontakt mellan varv och beställare
är av stor betydelse, tala för att en relativt låg tull skulle kunna
vara tillfyllest. Utvecklingen säges dock gå mot en ökad serietillverkning.
På grund härav och med hänsyn till att tullen för närvarande är hög finner
kommittén den tullsats om 10 % av värdet som föreslås beträffande
flertalet av trämanufakturindustrins produkter utgöra en lämplig avvägning
av tullskyddet.

Beträffande de övriga fartyg som för närvarande är fullbelagda, d. v. s.
järnfartyg med en nettodräktighet av högst 40 ton,
ifrågasätter kommittén huruvida det finns starkare skäl för tullskydd än
beträffande större fartyg. Tullen har emellertid tillkommit för att icke tillverkarna
av mindre fartyg skulle komma i ett ogynnsamt läge när bestämmelserna
om varvsindustrirestitution infördes och restitutionsmedgivandet
där av praktiska skäl begränsades till fartyg med en bruttodräktighet av 70
ton eller däröver. Med hänsyn härtill och då den nuvarande tullsatsen överensstämmer
med vad som föreslås för maskinindustrins produkter i allmänhet
anser kommittén övervägande skäl tala för att bibehålla oförändrad tull.

Ehuru kommittén således föreslår bibehållande av tullskydd för de grupper
som för närvarande är belagda med tull, finner kommittén den nuvarande
gränsdragningen mellan tullfria och fullbelagda fartyg mindre lämplig.
Kommittén framhåller sålunda att det icke är befogat att anknyta tullpliktigheten
till fartygets art eller användningsområde utan att tullen i sin
egenskap av skyddstull bör avse smärre fartyg som företrädesvis bygges av
mindre varv. Enligt kommitténs uppfattning bör således i princip gälla att
fartyg över en viss storleksgräns är tullfria och under samma gräns belagda
med den föreslagna tullen 10 % av värdet. Härifrån anses sedan undantag
böra göras för sådana kategorier fartyg beträffande vilka detta är särskilt
motiverat. Gränsen mellan de tullbelagda och de tullfria fartygen bör enligt
kommitténs åsikt sammanfalla med den gräns om 70 tons bruttodräktighet
som gäller för möjligheten att erhålla varvsindustrirestitution.

Beträffande fartyg över 70 tons bruttodräktighet finnes enligt kommitténs
uppfattning icke anledning göra några undantag från tullfriheten, vilken
alltså bör gälla även sådana fartyg av denna storlek som enligt hittills tilllämpad
praxis betraktas som lustfartyg.

När det däremot gäller fartyg om högst 70 tons bruttodräktighet anser
kommittén att vissa kategorier bör undantagas från tull. Sålunda finner
kommittén med hänsyn bl. a. till fiskerinäringens intresse icke tillräcklig
anledning frångå den nuvarande tullfriheten för fiskefartyg. I fråga om
roddbåtar av trä finner kommittén likaledes att övervägande skäl talar för
att dylika båtar i likhet med fiskefartyg bibehålies vid nu gällande tullfrihet.
Anledning har icke heller ansetts föreligga att tullbelägga krigsfartyg,
även om storleken skulle understiga 70 tons bruttodräktighet.

Vad särskilt beträffar de till nr 89.03 hänförliga specialfartygen anser
kommittén anledning icke föreligga att behandla dem annorlunda än fartyg
i allmänhet. Härigenom skulle bl. a. ske den ändringen att mudderverk, sug -

743

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

verk, flodsprutor och pontonkranar blir utan tullskydd när bruttodräktigheten
överstiger 70 ton, vilket i regel säges vara fallet med mudderverk och
sugverk, ofta med pontonkranar och stundom med flodsprutor. Enligt kommitténs
uppfattning bör detta icke föranleda några betänkligheter i betraktande
bl. a. av att tullrestitutionsbestämmelserna torde kunna förutsättas
erhålla sådan tolkning att varvsindustrirestitution kan medges vid byggande
av dylika större specialfartyg (i fråga om mudderverk framgår detta
redan av författningens ordalydelse).

Yttranden

Träindustrins branschorganisation framhåller beträffande båtar av trä
att den svenska småvarvsindustrin är särpräglad och står mycket nära hantverket.
På grund av att nästan varje svensk beställning endast avser ett
exemplar anses standardiseringen av båtar ha fördröjts, dock i mindre mån
beträffande utombordsmotorbåtar, roddbåtar och jollar. På grund härav
säges ej heller rationaliseringen av tillverkningen ha kunnat komma så långt
som vid framställningen av standardartiklar, ehuru man numera eftersträvar
största möjliga elementstandardisering. Organisationen anför vidare att
arbetskostnaden i t. ex. Västtyskland för närvarande är hälften av den
svenska, varför självkostnaden där blir över 20 % lägre. Man anser därför
att den föreslagna tullsänkningen är för stor och yrkar i första hand att
nu gällande tull bibehålies. I andra hand yrkas att en eventuell tullsänkning
sker successivt under en övergångsperiod på fem år. — Liknande synpunkter
anföres av Sveriges hantverks- och småindustriorganisation.

Sjöfartsstyrelsen framhåller beträffande de till nr 89.03 hänförliga specialfartygen
att dessa ej är i behov av mätbrev och att tolkningen av mätningsbestämmelserna
på grund av konstruktionernas egenart ofta bleve
mycket vansklig. Enligt sjöfartsstyrelsens mening bör därför ett behov av
mätning av ifrågavarande fartyg om möjligt icke framtvingas. Styrelsen anser
frågan böra lösas genom att hela positionen blir tullfri och varvsrestitutionsbestämmelserna
utformas i enlighet härmed. — Liknande synpunkter
framföres av Sveriges redareförening.

Generaltullstyrelsen ifrågasätter viss jämkning i den av kommittén föreslagna
anmärkningen.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår tullfrihet för alla fartyg och båtar med undantag av
lustfartyg, för vilka föreslås en tull av 10 % av värdet.

Departementschefen

Med hänsyn till de skiljaktigheter som föreligger mellan tulltaxekommitténs
och nordiska utskottets förslag vill jag, i avvaktan på prövning av
frågan om en nordisk marknad, förorda bibehållande i huvudsak av nuvarande
anordning med tullbeläggning av dels smärre järnfartyg, dels lustfartyg.

744

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

I fråga om den förstnämnda kategorin förordar jag i enlighet med kommitténs
förslag att tullen upptages till 10 % av värdet och att storleksgränsen
bestämmes till 70 tons bruttodräktighet.

Vad angår lustfartyg finner jag icke skäl frångå tulltaxekommitténs och
nordiska utskottets samstämmiga förslag om en tullsats av 10 % av värdet;
det torde kunna förutsättas att såsom lustfartyg icke klassificeras fartyg
med en bruttodräktighet av mer än 70 ton.

Ehuru den nuvarande kategoriindelningen sålunda i huvudsak skulle bibehållas,
anser jag i likhet med tulltaxekommittén, vars förslag i detta hänseende
är av samma innebörd som nordiska utskottets, att krigsfartyg och
fiskefartyg bör upptagas med tullfrihet oavsett storlek och material. Vidare
finner jag övervägande skäl tala för att, i enlighet med nordiska utskottets
förslag och under remissbehandlingen framförda yrkanden, medgiva
tullfrihet jämväl för alla till nr 89.03 hänförliga fartyg. Jag förutsätter härvid
att varvsindustrirestitution kommer att medgivas i fråga om dylika fartyg
(i den mån icke den för sådan restitution gällande storleksgränsen utgör
hinder därför).

Jag biträder med av generaltullstyrelsen ifrågasatt jämkning tulltaxekommitténs
förslag om införande av en anmärkning rörande tullbehandlingen
av tillbehör och inventarier till fartyg.

89.04. Fartyg och båtar, avsedda att upphuggas
Nuvarande tullförhållanden

För här avsedda fartyg och båtar gäller samma bestämmelser som för
de i nr 89.01—89.03 upptagna.

Tulltaxekommittén

Kommittén framhåller att en anledning att icke utan vidare medgiva tullfrihet
för här avsedda fartyg skulle kunna vara, att användbara motorer
eller andra delar, som tillvaratages vid upphuggningen, skulle kunna inkomma
i landet med kringgående av den eljest för dylika artiklar föreskrivna
tullen. Kommittén anser det dock föga troligt att en dylik import skulle
kunna förorsaka den inhemska industrin nämnvärd olägenhet. Enligt kommitténs
uppfattning bör tullfrihet utan särskilda villkor i berörda hänseende
kunna medges vid här ifrågavarande rubrik; skulle det visa sig att ett sådant
medgivande utnyttjas på sätt som leder till förfång för det inhemska
näringslivet anser kommittén emellertid att frågan bör tagas under förnyad
prövning.

Yttrande

Skånes handelskammare framhåller att nuvarande bestämmelser medfört
att svenska företag, som inköpt fartyg för nedskrotning, i vissa fall kommit
i sämre läge än sina utländska konkurrenter till följd av den tull de fått
erlägga för fartygsinventarierna.

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

745

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår i likhet med tulltaxekommittén att denna rubrik upptages
med tullfrihet.

Departementschefen

Jag biträder tulltaxekommitténs och nordiska utskottets samstämmiga
förslag.

89.05. Annan flytande materiel, såsom kassuner, förtöjningsbojar och andra
bojar samt sjömärken
Nuvarande tullförhållanden

Här avsedd materiel är enligt gällande taxa belagd med tull av varierande
storlek.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet för dessa varor under framhållande bl. a.
av att nämnvärd utländsk konkurrens icke torde förekomma.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Även i förslaget till gemensam nordisk tulltaxa är dessa varor upptagna
med tullfrihet.

Departementschefen

I enlighet med kommitténs och utskottets samstämmiga förslag förordar
jag tullfrihet vid denna rubrik.

746

Kungl. Mcij:ts proposition nr 90 år 1958

AVDELNING XVIII

Kap. 90. Optiska instrument och apparater, foto- och kinoapparater,
instrument och apparater för mätning eller kontroll, medicinska och
kirurgiska instrument och apparater

Allmänna synpunkter
Tulltaxekommittén

Kommittén framhåller att instrument och andra i detta kapitel upptagna
varor i allmänhet utgör produkter av verkstadsindustrin och i regel närmast
torde vara att jämställa med maskiner och apparater. De allmänna synpunkter
som från kommitténs sida anförts beträffande tullen på sistnämnda produkter
(se närmast allmänna avsnittet under kap. 84) får därför i huvudsak
anses äga tillämpning jämväl beträffande förevarande kapitel. En gränsdragning
mellan å ena sidan instrument samt å andra sidan maskiner och
apparater är för övrigt, understryker kommittén, även rent tekniskt synnerligen
vansklig, och Brysselnomenldaturens fördelning av olika artiklar
på dessa båda kategorier har med nödvändighet måst bli i viss mån godtycklig.
Detta gäller i många fall även gränsdragningen mellan de olika
positionerna inom instrumentgruppen. Kommittén finner av här anförda
skäl lämpligt att man, i den mån icke särskilda skäl talar för tullfrihet eller
eljest avvikande behandling, liksom beträffande maskiner och apparater i
allmänhet inriktar sig på en standardtullsats av 10 % av värdet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa omfattar samtliga till detta kapitel
hänförliga varuslag, och tullsatsen 10 % av värdet är även i detta
förslag att anse som en standardtullsats på området, dock med undantag
för optiska instrument, för vilka samarbetsutskottet i regel föreslår en tull
av 8 % av värdet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

747

Departementschefen

I likhet med tulltaxekommittén och nordiska utskottet förordar jag att
samma standardtullsats tillämpas inom detta kapitel som för maskiner och
apparater eller 10 % av värdet. Vissa avvikelser från denna tullsats synes
emellertid påkallade. Jag återkommer härtill vid de särskilda rubrikerna.

90.01. Linser, prismor och andra optiska artiklar, oinfattade
Nuvarande tullförhållanden

Hithörande artiklar av glas (inkl. kvartsglas) är för närvarande tullfria.
Artiklar av konstplast belägges däremot med den för konstplastartiklar i
allmänhet föreskrivna tullen (15 % av värdet).

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet för samtliga varuslag. En viss skillnad föreligger
visserligen mellan artiklar tillverkade av glas eller konstplast, nämligen
att plastråvaran är tullbelagd under det att glasråvaran är fri från
tull. Med hänsyn bl. a. till att den optiska bearbetningen framstår såsom
det väsentliga, anser kommittén emellertid någon differentiering av tullen
på färdigfabrikaten icke vara erforderlig.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår i likhet med tulltaxekommittén tullfrihet för samtliga
hithörande artiklar.

Departementschefen

Jag finner icke anledning till erinran mot tulltaxekommitténs och nordiska
utskottets samstämmiga förslag.

90.02. Linser, prismor och andra optiska artiklar, infattade
Nuvarande tullförhållanden

Sökare till kameror drager en tull av 2 kronor per kg. För andra delar
till kameror utgår tullen med 10 % av värdet eller 1 krona per kg, beroende
på om artiklarna väger högst 3 kg eller mer än 3 kg per styck. Övriga
här avsedda artiklar är belagda med en tull av 10 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén upptager i sitt taxeförslag en tull av 5 % av värdet för kameraobjektiv
med en vikt av mer än 3 kg per styck ävensom sökare till
kameror samt en tull av 10 % av värdet för övriga varuslag; till stöd härför
anföres följande.

Till denna rubrik hänförliga artiklar utgör delar eller tillbehör till olika
slag av optiska instrument (apparater), beträffande vilka i det följande vanligen
föreslås standardtullsatsen 10 % av värdet men i vissa fall tullfrihet

748

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

eller lägre tull. I princip vore det måhända riktigast att här åsyftade artiklar
behandlades på samma sätt som motsvarande instrument. Då det kan
erbjuda svårigheter att vid tullbehandlingen avgöra, för vilket slag av instrument
hithörande delar och tillbehör är avsedda, är emellertid denna
princip knappast genomförbar i praktiken. I fråga om objektiv och sökare
till kameror torde dock en särbehandling vara möjlig. Därest anledning
icke skulle anses föreligga att bibehålla tull på kameror (se nr 90.07—90.08),
bör därför tullfrihet kunna medgivas för objektiv och sökare, och en sådan
åtgärd framstår i dylikt fall såsom direkt motiverad, enär den på importerad
optik byggande svenska kameratillverkningen eljest skulle få ett stort negativt
tullskydd. Vid de tullsatser på kameror som av kommittén upptagits
under nr 90.07—90.08 bör däremot för hit hänförliga artiklar icke göras
annan avvikelse från standardtullsatsen än att med hänsyn till föreliggande
GATT-bindning kameraobjektiv med en vikt av mer än 3 kg per styck
ävensom sökare bör upptagas med allenast 5 % tull.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa upptager en tullsats av 8 % av
värdet för rubriken i dess helhet.

Departementschefen

I avvaktan på prövning av frågan om en nordisk marknad och med hänsyn
jämväl till den ståndpunkt jag intager beträffande tullen på kameror
(nr 90.07—90.08) förordar jag att tullsatserna upptages i enlighet med tulltaxekommitténs
förslag.

90.03—90.04. Infattningar till glasögon ävensom kompletta glasögon (inkl.
skyddsglasögon)

Nuvarande tullförhållanden

Solglasögon med »glas» av konstplast drager en tull av 15 % av värdet;
för övriga här avsedda artiklar utgår tullen med 2 kronor per kg.

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs förslag skall varorna draga en tull av 8 % av värdet.
Kommittén framhåller att glasögoninfattningar för närvarande är praktiskt
laget tullfria. En tillämpning av exempelvis normaltullsatsen (12 %) eller
den för plast varor i allmänhet föreslagna tullsatsen (13 %) skulle således
innebära en mycket betydande höjning av tullen. Även om visst fog kan
finnas för uppfattningen att tillverkningen bör erhålla samma tullskydd
som konstplastindustrin i allmänhet, har man enligt kommitténs uppfattning
anledning ställa sig tveksam till en sådan tullhöjning, i synnerhet som
den inhemska produktionen täcker endast en mindre del av förbrukningen
och behovet även i fortsättningen till övervägande del torde få tillgodoses
genom import. Enligt kommitténs uppfattning utgör en tull av föreslagen
storlek en lämplig avvägning av tullskyddet vid här ifrågavarande rubriker.

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

749

Yttranden

Sveriges grossistförbund motsätter sig bestämt kommitténs förslag i vad
avser infattningar till glasögon och påyrkar tullfrihet för denna artikel. Enligt
förbundets uppfattning kan det icke vara riktigt att fördyra hela konsumtionen
av en sådan nödvändighetsartikel av medicinsk karaktär genom
tullskydd för en obetydlig inhemsk tillverkning, motsvarande högst ett par
procent av importen.

Special-optikernas riksförbund påyrkar i den av Sveriges hantverks- och
småindustriorganisation överlämnade skrivelsen under åberopande av liknande
synpunkter tullfrihet för båda dessa rubriker.

Skandinaviska glasögonfabriken plast optik AB påyrkar en tull av minst
8 % för såväl glasögonbågar som färdiga glasögon.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår i likhet med tulltaxekommittén en tull av 8 % av värdet
vid båda rubrikerna.

Departementschefen

Enligt min uppfattning finnes icke anledning frångå tulltaxekommitténs
och nordiska utskottets samstämmiga förslag.

90.05. Kikare
Nuvarande tullförhållanden

Vanliga kikare är tullfria (vid tiden för kommitténs arbete utgick tull
med 2 kronor per kg; ändringen har vidtagits i anledning av GATT-förhandlingarna
år 1956); batteri- eller observationskikare på stativ drager en
tull av 15 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet under framhållande bl. a. av att förutsättningar
icke torde vara för handen för en svensk kikarproduktion som i prishänseende
skulle kunna upptaga tävlan med de dominerande utländska
fabrikanterna.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Även i förslaget till gemensam nordisk tulltaxa har tullfrihet föreslagits
vid denna rubrik.

Departementschefen

I enlighet med tulltaxekommitténs och nordiska utskottets samstämmiga
förslag förordar jag tullfrihet för detta varuslag.

90.06. Astronomiska instrument
Nuvarande tullförhållanden

Instrument av detta slag drager enligt gällande taxa en tull av 10 % av
värdet.

750

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet under framhållande bl. a. av att instrumenten
till alldeles övervägande del torde vara avsedda för vetenskapligt
ändamål.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa upptager likaledes denna rubrik
med tullfrihet.

Departementschefen

Jag finner icke anledning till erinran mot tulltaxekommitténs och nordiska
utskottets samstämmiga förslag.

90.07—90.08. Kameror, kinoprojektorer m. fl. apparater
Nuvarande tullförhållanden

För kameror utgår tullen med 1 krona per kg, om vikten överstiger 3 kg
per styck, och med 10 % av värdet om artiklarna har mindre vikt. Kassetter,
sökare, slutare och bländare samt delar därtill drager en tull av 2 kronor
per kg. För blixtljusapparater utgår tullen i regel med 10 % av värdet.
Ljudupptagningsapparater, kinoprojektorer och tontillsatser är belagda
med en tull av 10 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén har i sitt taxeförslag upptagit en tull av 5 % av värdet för
kameror vägande mer än 3 kg per styck ävensom kassetter, sökare, slutare
och bländare till kameror samt en tull av 10 % av värdet för övriga varuslag.

Beträffande kameror och delar därtill framhåller kommittén att endast
en relativt ringa inhemsk tillverkning förekommer. Hinder anses därför
icke möta att ur skyddssynpunkt lämna varorna utan tull, men kommittén
har i sitt tulltaxeförslag upptagit de tullsatser, som ansetts böra ifrågakomma,
därest det skulle befinnas lämpligt att bibehålla en viss finanstull på
dessa artiklar.

Vad beträffar projektionsapparater och andra hithörande artiklar, vilka
är föremål för inhemsk tillverkning, föreslår kommittén standardtullsatsen
med avvisande av framställt yrkande om högre tull.

Ledamoten Westerlind anser att kommittén borde ha upptagit kameror
och delar därtill som tullfria tillika med en anmärkning att nuvarande
tull endast har fiskala funktioner.

Yttranden

Sveriges grossistförbund avstyrker tullbeläggning av artiklar hänförliga
till nr 90.07 (stillbildskameror). Förbundet framhåller att nuvarande tullar
har tillkommit under en tid, då kameror var att anse såsom mera umbärliga
artiklar. Under de senaste årtiondena har emellertid fotografin utvecklats

751

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

mycket snabbt, och i samband därmed har fotografiska artiklar kommit
att i ökad omfattning användas för vetenskapliga och tekniska ändamål,
inom försvarsmakten, vid undervisningsanstalter m. fl. betydelsefulla områden.
I detta sammanhang erinras om att utvecklingen på kameraområdet
medfört, att samma kamera i dag väl lämpar sig såväl för yrkesmässig som
för mera hobbybetonad användning. — Sveriges köpmannaförbund och Sveriges
hantverks- och småindustriorganisation anför i huvudsak enahanda
synpunkter.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till nordisk tulltaxa upptager en lullsats av 8 % av värdet vid
båda dessa rubriker.

Departementschefen

Tullarna vid dessa nummer har beträffande flertalet artiklar karaktär
av finanstullar. I den mån så är fallet förordar jag, i överensstämmelse med
principen att icke i detta sammanhang företaga någon omprövning av finanstullarna,
de tullsatser som upptagits i kommitténs förslag. Beträffande
artiklar för vilka tullen har karaktär av skyddstull finner jag, i avvaktan
på prövning av frågan om en nordisk marknad, icke heller anledning
frångå kommittéförslaget. Nämnas må att detta i anledning av ändring i
Brysselnomenklaturen kompletterats med en särskild underrubrik för blixtljusapparater.

‘.*0.09—90.10. Stillbildsprojektorer, förstoringsapparater, utrustning för fotolaboratorier
m. fl. artiklar

Nuvarande tullförhållanden

Instrument och apparater är belagda med 10 % värdetull. För andra
här avsedda artiklar utgår i regel vikttullar av varierande storlek.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tillämpning av standardtullsatsen 10 % av värdet för
dessa rubriker.

Yttranden

Sveriges verktygsmaskinaffärers förening påyrkar tullfrihet för artiklar
hänförliga till nr 90.09 (jfr nr 84.45).

Sveriges köpmannaförbund påyrkar tullfrihet under åberopande av att
endast en mycket ringa del av varorna tillverkas inom landet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Liksom vid föregående rubriker föreslår utskottet en tull av 8 % för
rubrikerna i deras helhet.

752

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

Departementschefen

I avvaktan på prövning av frågan om en nordisk marknad och med hänvisning
i tillämpliga delar till vad jag anfört under föregående rubrikgrupp
förordar jag tulltaxekommitténs förslag.

90.11. Elektron- och protonmikroskop m. fl. instrument
Nuvarande tullförhållanden

Här avsedda instrument är enligt gällande tulltaxa belagda med en tull av
10 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet under erinran om sitt förslag av enahanda
innebörd i fråga om astronomiska instrument.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Även förslaget till gemensam nordisk tulltaxa upptager tullfrihet vid
denna rubrik.

Departementschefen

Kommitténs och utskottets samstämmiga förslag ger mig icke anledning
till någon erinran.

90.12. Andra mikroskop
Nuvarande tullförhållanden

Dessa instrument är enligt gällande taxa belagda med en tull av 10 % av
värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén anser skäl tala för att bibehålla den nuvarande mot standardtullen
svarande tullsatsen 10 % av värdet; det framhålles att enligt tulltaxeförordningen
tullfrihet under vissa förutsättningar kan erhållas för instrument
för vetenskapligt bruk.

Yttrande

Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten vid Stockholms högskola framhåller
i den av universitetskanslersämbetet överlämnade skrivelsen att någon
större tillverkning av mikroskop för vetenskapligt bruk icke förekommer
i Sverige. Visserligen användes ljusmikroskop även på industrilaboratorier,
framhåller fakulteten vidare, men de har där icke enbart praktisk
betydelse. Fakulteten säger sig ha beaktat att tullfrihet i enskilda fall kan
medgivas efter ansökan, men den generella tullbeläggningen anses medföra
att instrumenten icke lagerföres av importfirmorna och leveranserna sålunda
fördröjes. Fakulteten hemställer därför att tullfrihet stadgas för ifrågavarande
instrument.

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

753

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa upptager en tull av 8 % av värdet
för hithörande instrument.

Departementschefen

I avvaktan på prövning av frågan om en nordisk marknad finner jag
icke skäl frångå tulltaxekommitténs förslag att bibehålla tullen vid 10 %
av värdet.

90.13. Andra optiska instrument och apparater (inkl. strålkastare)
Nuvarande tullförhållanden

Hit hänförliga artiklar drager i regel en tull av 10 % av värdet, men
vissa undantag förekommer, däribland strålkastare, som är belagda med en
tull av 50 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tillämpning av standardtullsatsen 10 % av värdet.
Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår liksom för de flesta andra optiska instrument en tull av
8 % av värdet.

Departementschefen

I enlighet med tulltaxekommitténs förslag förordar jag, i avvaktan på
prövning av frågan om en nordisk marknad, att tullen upptages till 10 %
av värdet.

90.14. Instrument och apparater för geodesi, topografi, lantmäteri m. m.
Nuvarande tullförhållanden

Här avsedda artiklar drager enligt gällande taxa en tull av 10 % av värdet.
Tulltaxekommittén

Kommittén anser anledning icke föreligga att avvika från standardtullsatsen
10 % av värdet men framhåller att enligt tulltaxeförordningen tullfrihet
under vissa omständigheter kan erhållas för instrument med vetenskaplig
användning.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Denna rubrik är i förslaget till gemensam nordisk tulltaxa uppförd med
tullfrihet.

Departementschefen

Jag biträder tulltaxekommitténs förslag i avvaktan på prövning av frågan
om eu nordisk marknad.

48 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 90

754

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

90.15. Vågar, känsliga för 0,05 g eller mindre
Nuvarande tullförhållanden

Tullen utgår med 1 krona per kg för balansvågar och med 10 % av värdet
för andra vågar.

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs förslag skall tull utgå med 10 % av värdet för rubriken
i dess helhet.

Yttrande

Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten vid Stockholms högskola föreslår
i den av universitetskanslersämbetet överlämnade skrivelsen att tullfrihet
stadgas för vågar känsliga för 0,001 g eller mindre och anför samma
motivering härför som refererats under nr 90.12.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Rubriken är i förslaget till gemensam nordisk tulltaxa upptagen med tullfrihet.

Departementschefen

Enligt min uppfattning finnes, med hänsyn bl. a. till föreliggande möjligheter
att erhålla tullfrihet för artiklar för vetenskapligt bruk, icke anledning
att i detta sammanhang frångå tulltaxekommitténs förslag.

90.16. Ritinstrument, räkneinstrument, skjutmått, tolkar o. d.

Nuvarande tullförhållanden

Tullen utgår med 10 % av värdet för här avsedda artiklar med vissa
undantag, exempelvis ritbestick (2 kronor per kg), linjaler (ej precisionsgraderade),
mallar o. d. (15 % av värdet eller vikttullar av varierande
storlek).

Tulltaxekommittén

Kommittén anser med hänsyn bl. a. till de praktiska olägenheterna av en
uppsplittring av rubriken att övervägande skäl talar för att standardtullsatsen
10 % av värdet tillämpas för rubriken i dess helhet.

Yttrande

Sveriges verktggsmaskinaffärers förening påyrkar tullfrihet vid denna
rubrik (jfr nr 84.45).

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår i likhet med tulltaxekommittén en tull av 10 % av värdet
för hela rubriken.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

755

Departementschefen

Jag finner icke anledning frångå tulltaxekommitténs och nordiska utskottets
samstämmiga förslag.

90.17—90.18. Medicinska och kirurgiska instrument, apparater för mekanoterapi
m. fl. artiklar
Nuvarande tullförhållanden

Tullen utgår med 20—75 öre per kg för tänger och med 1 krona 20 öre
per kg för gasmasker; flertalet övriga artiklar är belagda med en tull av
10 % av värdet.

T ulltaxekommittén

Enligt kommitténs uppfattning föreligger icke anledning
standardtullsatsen 10 % av värdet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Även det nordiska utskottet föreslår en tull av 10 % vid

Departementschefen

Kommitténs och utskottets samstämmiga förslag föranleder icke någon
erinran från min sida.

att avvika från

dessa rubriker.

90.19. Ortopediska artiklar, hörapparater för lomhörda m. fl. varuslag
Nuvarande tullförhållanden

Hörapparater är belagda med en tull av 10 % av värdet. Emaljögon samt
konstgjorda tänder av glas eller porslinsmassa är tullfria. För konstgjorda
tänder och ögon av konstplast utgår tullen med 15 % av värdet. I övrigt
kan en mångfald olika tullsatser ifrågakomma.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet för rubriken i dess helhet under framhållande
av att den inhemska tillverkningen i den mån sådan förekommer icke
torde vara beroende av tullskydd.

Yttranden

Medicinalstyrelsen finner kommitténs förslag synnerligen välmotiverat.

Sveriges mekanförbund hemställer att tullen för hörapparater bibehålies
vid 10 % av värdet. Förbundet framhåller att en svensk tillverkning av hörapparater
startade år 1953 och att denna tillverkning förutsätter ett oavbrutet
forskningsarbete. Stora ekonomiska uppoffringar säges därför icke kunna
undvikas, och ett slopande av den nuvarande tullen skulle enligt förbundets
mening innebära ett direkt slag mot denna tillverkning. Enligt tulltaxekommitténs
förslag skall den svenske lillverkaren dessutom betala tull med

756

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

10—15 % för import av vitala komponenter, såsom mikrofoner, transistorer,
motstånd och kondensatorer. Förbundet anför vidare.

En svensk hörapparatindustri torde ha en viktig funktion att fylla och
den borde beredas tillfälle att konkurrera på den svenska marknaden under
samma förutsättningar som utländska fabrikanter. Hörselvården kan utnyttja
den svenska industrin på detta område för service i detta ords vidaste
bemärkelse. Erforderliga reservdelar kunna lätt erhållas. En svensk
tillverkning innebär dessutom, att nödvändig hållhake erhålles på utländska
företag i fråga om pris och kvalitet, och vikten härav är uppenbar, då hörselvården
i Sverige utbygges i stegrad takt med därav följande ökad efterfrågan
på hörapparater.

Hörselfrämjandets riksförbund framhåller i den av Stockholms handelskammare
överlämnade skrivelsen att en försämring av den svenska hörapparatindustrins
villkor skulle lämna konkurrensen mera fri för mindre nogräknade
svenska importörer av utländska fabrikat. Förbundet understryker
vidare att en inhemsk hörapparattillverkning är av betydelse ur medicinska
och liknande synpunkter. Det samarbete, som hittills ägt rum mellan den
inhemska medicinska forskningen och den svenska industrin och som man
under förutsättning att industrins betingelser icke försämras även räknar
med skall fortsätta, säges för de hörselskadade vara av utomordentlig vikt
såväl allmänt sett som då det gäller uppbyggandet av en allsidig och ur
olika synpunkter förstklassig service.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår en tull av 5 % av värdet för hörapparater och delar
därtill samt tullfrihet för rubriken i övrigt.

Departementschefen

I fråga om hörapparater och delar därtill förordar jag i enlighet med
samarbetsutskottets förslag att varan åsättes en tull av 5 % av värdet. Mot
kommitténs och utskottets samstämmiga förslag om tullfrihet för övriga
hithörande artiklar har jag icke någon erinran.

90.20. Röntgenapparater (även för fotografering)

Nuvarande tullförhållanden

Röntgenrör och delar därtill är tullfria; för övriga hit hänförliga artiklar
utgår tullen med 10 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommitténs förslag innebär ett bibehållande av varornas nuvarande tullbehandling.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottets förslag till nordisk tulltaxa överensstämmer vid denna rubrik
med det av tulltaxekommittén framlagda förslaget.

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

757

Departementschefen

Jag biträder tulltaxekommitténs och nordiska utskottets samstämmiga
förslag.

90.21—90.22. Instrument för demonstrationsändamål, maskiner för materialprovning Nuvarande

tullförhållanden

Här avsedda instrument, maskiner och apparater drager en tull av 10 %
av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet för instrument m. m. för demonstrationsändamål
(nr 90.21) och en tull av 10 % av värdet för maskiner och apparater
för materialprovning (nr 90.22).

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa överensstämmer i fråga om båda
rubrikerna med det av tulltaxekommittén framlagda förslaget.

Departementschefen

Kommitténs och utskottets samstämmiga förslag ger icke anledning till
erinran från min sida.

90.23. Areometrar, termometrar, barometrar m. fl. instrument
Nuvarande tullförhållanden

För termometrar utgår tullen med 8 % av värdet (vid tiden för kommitténs
arbete utgjorde tullen 1 krona per kg; ändringen har vidtagits genom
1955 års beslut om särskild tullavgift). Barometrar är belagda med en tull
av 1 krona per kg och övriga här avsedda instrument med en tull av 10 %
av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 10 % av värdet för termometrar och tullfrihet
för rubriken i övrigt. Vad beträffar termometrar framhåller kommittén
att inom landet förekommer en icke obetydlig tillverkning, vilken har
ett betydande beredskapsintresse, men att ett ur beredskapssynpunkt eventuellt
erforderligt ytterligare stöd bör lämnas i annan form än genom tull.
I fråga om övriga hit hänförliga instrument förekommer endast obetydlig
tillverkning inom landet.

Yttrande

Kommerskollegium ifrågasätter huruvida icke värdetullen för febertermometrar
borde ersättas med en stycketull.

758

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa upptager rubriken i dess helhet
med en tull av 10 % av värdet.

Departementschefen

Med hänsyn till den nordiska samordningen kan jag icke biträda förslaget
att avskaffa tullen för vissa instrument utan förordar att rubriken i sin
helhet upptages med en tull av 10 % av värdet.

90.24. Manometrar, termostater, nivåmätare m. fl. instrument

90.25. Polarimetrar, refraktometrar, spektrometrar m. fl. instrument

90.27. Varvräknare, produktionsräknare, taxametrar m. fl. instrument
Nuvarande tullförhållanden

Manometrar och vakuummetrar drager en tull av 2 kronor per kg; för
övriga här avsedda artiklar utgår tullen med 10 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tillämpning av standardtullsatsen 10 % av värdet
för samtliga dessa rubriker.

yttrande

Sveriges verktygsmaskinaffärers förening påyrkar tullfrihet för de till nr
90.27 hänförliga instrumenten (jfr nr 84.45).

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår en tull av 10 % av värdet vid nr 90.24 och 90.27 samt
tullfrihet vid nr 90.25.

Departementschefen

I fråga om varor hänförliga till nr 90.24 och 90.27 finner jag icke anledning
frångå tulltaxekommitténs och nordiska utskottets samstämmiga
förslag; beträffande varor hänförliga till nr 90.25 förordar jag att tullen
i enlighet med kommitténs förslag bibehålies vid 10 % av värdet i avvaktan
på prövning av frågan om en nordisk marknad.

90.26. Gas-, vätske- och elektricitetsmätare
Nuvarande tullförhållanden

Gasmätare vägande högst 100 kg per styck drager en tull av 50 öre per kg
och andra gasmätare en tull av 10 % av värdet. För vattenmätare utgår
tullen med 50 öre eller 1 krona per kg. Elektricitetsmätare är belagda med
en tull av 10 % av värdet dock minst 2 kronor 50 öre per styck.

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

759

Tulltaxekommittén

Kommittén finner icke anledning att avvika från standardtullsatsen 10 %
av värdet beträffande vare sig gas-, vätske- eller elektricitetsmätare och anser
det heller icke motiverat att bibehålla den i nuvarande prisläge betydelselösa
minimitullsatsen för sistnämnda varuslag.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår likaledes en tull av 10 % av värdet för rubriken i dess
helhet.

Departementschefen

I enlighet med tulltaxekommitténs och nordiska utskottets samstämmiga
förslag förordar jag en tullsats av 10 % av värdet.

90.28. Elektriska instrument och apparater för mätning, kontroll m. m.
Nuvarande tullförhållanden

Ekolod för däckade fiskefartyg är tullfria. Instrument för mätning avelektriska
storheter drager en tull av 12 % (vid tiden för kommitténs arbete
utgick tullen med 15 %; ändringen har vidtagits i samband med GATTförhandlingar
åren 1955 och 1956). För övriga här avsedda instrument
utgår tullen med 10 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår att den nu gällande tullfriheten för ekolod bibehålies
och utvidgas till att gälla oavsett för vilket slag av fartyg de är avsedda;
beträffande övriga instrument anser kommittén icke tillräcklig anledning
föreligga att avvika från standardtullsatsen 10 % av värdet.

yttranden

Cewe mätinstrument AB hemställer om en tullsats av 20 % av värdet.
Bolaget framhåller att kalkylen för tillverkningen under de närmaste åren
måste belastas med rätt väsentliga startkostnader och att tillverkningen
fordrar en viss stabiliseringstid för att nå upp till ur kostnadssynpunkt tillräckligt
stora serier. En inhemsk tillverkning av elektriska mätinstrument
säges icke blott ha en prisreglerande betydelse utan även få betraktas som
värdefull ur beredskapssynpunkt. Inom landet förekommande tillverkning
av elektriska mätinstrument för militärt ändamål säges sålunda vara helt
beroende av leveranser av detaljer och halvfabrikat från bolaget.

Sveriges mekanförbnnd anför i huvudsak samma synpunkter och yrkar
att tullen fastställes till 20 % och under inga omständigheter sättes under
15 % av värdet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa upptager en tull av 10 % av
värdet för rubriken i dess helhet.

760

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Departementschefen

I fråga om ekolod biträder jag tulltaxekommitténs förslag i avvaktan på
prövning av frågan om en nordisk marknad; beträffande övriga varuslag
finner jag icke skäl frångå kommitténs och nordiska utskottets samstämmiga
förslag.

90.29. Delar och tillbehör till artiklar hänförliga till nr 90.23, 90.24 eller
90.26—90.28

Nuvarande tullförhållanden

Flertalet här avsedda varor är belagda med en tull av 10 % av värdet,
men även andra tullsatser kan ifrågakomma.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 10 % av värdet för rubriken i dess helhet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår i likhet med tulltaxekommittén en tull av 10 % av värdet
för dessa artiklar.

Departementschefen

Jag biträder tulltaxekommitténs och nordiska utskottets samstämmiga
förslag.

Kap. 91. Ur

91.01. Fickur, armbandsur och liknande ur
Nuvarande tullförhållanden

Ur med boett av guld eller platina drager en tull av 6 kronor per styck
och ur med boett av annat ämne en tull av 1 krona per styck.

Tulltaxekommittén

Kommittén framhåller att tillverkning av ur av här ifrågavarande slag
icke förekommer inom landet, varför det ur skyddssynpunkt icke föreligger
anledning att bibehålla tullen på sådana ur. Därest ett uttagande av tull av
fiskala skäl skulle befinnas lämpligt anser kommittén det icke möta något
hinder ur näringspolitisk synpunkt att åsätta varorna en tull av 10 % av
värdet. Kommittén inskränker sig till att i förslaget redovisa de nuvarande
tullsatserna.

Ledamoten Westerlind anför i en reservation följande.

Tullarna på urmakeriområdet har i allmänhet en annan karaktär än av
skyddstullar. Tillverkning av exempelvis fickur, armbandsur och liknande
ur förekommer icke inom landet. Ur skyddssynpunkt föreligger i sådana
fall, såsom majoriteten också framhåller, ingen anledning att bibehålla
tullen. Majoriteten har emellertid inskränkt sig till att i texten framhålla

761

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

detta, medan i själva förslaget till tulltaxa angivits antingen nu utgående tull
eller också en tullsats som kommittén ansett vara lämplig såsom finanstull.
Med mitt sätt att se borde kommittén i sitt skyddstullsystem uppföra vederbörande
positioner såsom tullfria tillika med en anmärkning, att nuvarande
tull endast har fiskala funktioner. Sedan blir det statsmakternas sak att pröva
frågan om den framtida finanstullen. Det är risk för att motsättningen
mellan finanstullar och skyddstullar icke röner behörig uppmärksamhet vid
tullfrågans fortsatta behandling, om man följer majoritetens redovisning av
tullsatserna för urpositionerna i kommitténs förslag till tulltaxa.

Yttranden

Sveriges grossistförbund, Sveriges köpmannaförbund och Sveriges hantverks-
och småindustriorganisation påyrkar tullfrihet vid denna rubrik.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa upptager tullfrihet för rubriken
i dess helhet.

Departementschefen

Jag har tidigare givit uttryck för uppfattningen att man icke i detta sammanhang
bör företaga någon allmän omprövning av gällande finanstullar.
Med hänsyn till önskvärdheten av att erhålla en såvitt möjligt enhetlig
värdetullsats för ur förordar jag — även om detta i regel innebär en viss
höjning — att de nuvarande stycketullarna utbytes mot en tull av 5 %
av värdet, eller samma tullsats som kommittén i sitt förslag upptagit för
andra ur som icke är föremål för inhemsk tillverkning.

91.02—91.03. Väggur med fickursverk, ur till instrumentbräden o. d.
Nuvarande tullförhållanden

För ur med foder av porslin e. d. utgår tullen med 5 kronor per kg och
för ur med foder av annat ämne med 1 krona 50 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén finner icke tillräckliga skäl föreligga att bibehålla en skyddstull
för dessa varor, av vilka behovet även i händelse av tullskydd måste
förutsättas komma att i helt dominerande utsträckning tillgodoses genom
import. Därest ett bibehållande av tullen skulle anses motiverat av fiskala
skäl, är enligt kommitténs uppfattning en övergång till värdetull lämplig,
och kommittén har med hänsyn till denna möjlighet i förslaget upptagit
eu tullsats av 5 % av värdet.

Ledamoten Westerlind hänvisar till sin reservation under nr 91.01.
Yttranden

Sveriges grossistförbund, Sveriges köpmannaförbund och Sveriges hantverks-
och småindustriorganisation påyrkar tullfrihet för här avsedda artiklar.

762

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa upptager tullfrihet även vid dessa
rubriker.

Departementschefen

I överensstämmelse med den ståndpunkt jag intagit beträffande fickoch
armbandsur (nr 91.01) förordar jag den av tulltaxekommittén angivna
tullsatsen 5 % av värdet.

91.04. Andra ur
Nuvarande tullförhållanden

Ur med foder av porslin e. d. är belagda med en tull av 5 kronor per kg
och ur med foder av annat ämne med en tull av 1 krona 50 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Ehuru kommittén beträffande instrument av närmast jämförbart slag i
allmänhet föreslagit tillämpning av en standardtullsats av 10 % av värdet,
anser den med hänsyn till konkurrensförhållandena icke tillräckliga skäl
föreligga att här avvika från normaltullsatsen 13 % av värdet. Härifrån undantages
dock väckarur och skeppskronometrar, vilka artiklar icke är föremål
för inhemsk produktion; för dessa upptages liksom vid de föregående
rubrikerna en tullsats av 5 % av värdet, för den händelse en viss tullbeskattning
av fiskala skäl skulle befinnas lämplig.

Ledamoten Westerlind anför i en reservation följande.

Väckarur och skeppskronometrar har naturen av nödvändighetsartiklar.
Även kommittémajoriteten synes ha tagit hänsyn härtill och föreslagit en
lägre tullsats, nämligen 5 %, för väckarur och skeppskronometrar, medan
man för positionen i övrigt föreslagit 13 %. Majoriteten framhåller vidare
uttryckligen, att en tullbeläggning i skyddssyfte icke är motiverad för väckarur
och skeppskronometrar. Likväl har majoriteten för nu berörda slag
av ur i taxeförslaget upptagit en tullsats av 5 % av värdet »för den händelse
en viss tullbeskattning av fiskala skäl skulle befinnas lämplig». Emellertid
kan jag icke se något som helst skäl för att kommittén under sin bedömning
av skyddstullbehovet plötsligt skall slå ned på en enstaka vara och ge statsmakterna
en anvisning om att det här skulle vara möjligt att pålägga en
finanstull av en viss, preciserad storlek. I enlighet med vad jag nu anfört får
jag därför yrka på att väckarur och skeppskronometrar i tulltaxan upptages
som tullfria.

Yttranden

Sveriges grossistförbund påyrkar tullfrihet för väckarur och skeppskronometrar
samt en tull av 10 % av värdet för övriga varuslag. Till stöd för
sistnämnda yrkande framhålles bl. a. att värdetullen innebär en höjning,
som blir särskilt kännbar för de bättre och dyrare kvaliteterna. Vidare
framhålles att kommittén vid nr 91.05 och 91.06 föreslagit en tull av 10 %
av värdet, oaktat normaltullsatsen vid dessa rubriker är högre än för de

763

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

nu ifrågavarande uren. — Enahanda yrkande framställes i fråga om väckarur
och skeppskronometrar av Sveriges hantverks- och småindustriorganisation
och i fråga om övriga varuslag av Sveriges köpmannaförbund.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår tullfrihet för väckarur och skeppskronometrar samt en
tull av 13 % av värdet för rubriken i övrigt.

Departementschefen

För väckarur och skeppskronometrar förordar jag liksom beträffande
förut behandlade slag av ur den av kommittén här angivna tullen 5 % av
värdet; vad angår skeppskronometrar vill jag erinra om de möjligheter
som föreligger att erhålla befrielse från tullen enligt gällande bestämmelser
om varvsindustrirestitution.

I fråga om övriga hithörande slag av ur har tullen mera karaktär av
skyddstull; beträffande dessa ur finner jag icke anledning frångå tulltaxekommitténs
och nordiska utskottets samstämmiga förslag om en tull av
13 % av värdet.

91.05—91.06. Tidkontrollur och liknande apparater; tidströmställare och
andra tidutlösare

Nuvarande tullförhållanden

Icke elektriska tidkontrollur och tidstämpelur drager en tull av 1 krona
50 öre per kg och övriga här avsedda artiklar en tull av 10 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 10 % av värdet för samtliga varuslag under
framhållande av att ifrågavarande tillverkning i tullhänseende bör likställas
med instrumentfabrikation i allmänhet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår i likhet med tulltaxekommittén en tull av 10 % vid
dessa rubriker.

Departementschefen

Jag finner icke anledning till erinran mot tulltaxekommitténs och nordiska
utskottets samstämmiga förslag.

91.07. Verk till fick- eller armbandsur
Nuvarande tullförhållanden

Här avsedda urverk drager enligt gällande taxa en tull av 1 krona per
styck.

764

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxekommittén

Kommittén framhåller att tillverkning av hithörande urverk icke förekommer
inom landet och att det därför ur skyddssynpunkt icke föreligger
anledning att tullbelägga varorna. Därest nuvarande tullar skulle bibehållas
för motsvarande kompletta ur (nr 91.01), anser kommittén emellertid att
även urverken bör tullbeläggas efter oförändrade grunder. Skulle däremot
värdetull införas för de kompletta uren bör enligt kommitténs åsikt samma
tullsats åsättas urverken.

1 ttranden

Sveriges grossistförbund påyrkar tullfrihet vid denna rubrik.

Sveriges urmakareförbund framhåller i den av Sveriges hantverks- och
småindustriorganisation överlämnade skrivelsen att urverk bör tullbeläggas
efter samma grunder som kompletta ur.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa upptager tullfrihet för här avsedda
artiklar.

Departementschefen

I överensstämmelse med mitt förslag beträffande de kompletta uren (nr
91.01) förordar jag att tullen bestämmes till 5 % av värdet.

91.08. Andra urverk
Nuvarande tullförhållanden

För hit hänförliga urverk utgår tullen enligt gällande taxa i regel med
1 krona 75 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår att hithörande artiklar belägges med tull efter samma
grunder som motsvarande kompletta ur.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår samma princip som tulltaxekommittén för tullbeläggningen
av dessa artiklar.

Departementschefen

Jag godtager den av tulltaxekommittén och utskottet föreslagna regeln
för tullbehandling av här ifrågavarande urverk.

91.09. Boetter till ur, hänförliga till nr 91.01
Nuvarande tullförh&llanden

För boetter av guld eller platina utgår tullen med 5 kronor per styck;
övriga boetter är belagda med vikttullar av varierande storlek.

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

765

Tulltaxekommittén

Kommittén framhåller att tillverkning av här ifrågavarande artiklar icke
förekommer inom landet, varför det ur skyddssynpunkt icke föreligger anledning
belägga dem med tull. För den händelse kompletta ur samt urverk
skulle bibehållas vid nu gällande tullsatser (se nr 91.01 och 91.07), anses
emellertid att boetter av guld eller platinametall liksom för närvarande bör
åsättas en tull motsvarande tullskillnaden mellan urverk och kompletta ur,
under det att boetter av annat material bör lämnas tullfria, eftersom urverk
och kompletta ur av annat material än guld eller platinametall skulle
draga samma tull. Därest värdetull skulle införas för de kompletta uren,
bör enligt kommitténs åsikt boetterna oavsett materialet åsättas samma
tullsats som dessa.

Ledamoten Westerlind hänvisar till sin reservation under nr 91.01.
Yttranden

Sveriges grossistförbund och Sveriges urmakareförbund (genom Sveriges
hantverks- och småindustriorganisation) påyrkar tullfrihet för samtliga
hithörande artiklar.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Varorna i fråga är upptagna med tullfrihet i förslaget till gemensam
nordisk tulltaxa.

Departementschefen

Med hänsyn till det förslag jag framlagt beträffande de kompletta uren
förordar jag, i överensstämmelse med vad tulltaxekommittén anfört, att tullen
för här åsyftade boetter upptages till 5 % av värdet.

91.10. Urfoder och delar därtill
Nuvarande tullförhållanden

Foder av porslin e. d. är belagda med en tull av 5 kronor per kg och foder
av annat material med en tull av 1 krona 50 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 10 % av värdet under erinran om att en
tullsats av denna storlek föreslagits för flertalet trämanufakturprodukter
och att urfoder av annat material än trä icke utgör handelsvara i någon
större utsträckning.

Yttrande

Träindustrins branschorganisation anser cn tull av 12 % av värdet, vilket
beräknats motsvara nuvarande vikttull, vara ett absolut minimum.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår liksom tulltaxekommittén en tull av 10 % av värdet för
rubriken i dess helhet.

766

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Departementschefen

Kommitténs och utskottets samstämmiga förslag ger mig icke anledning
till någon erinran.

91.11. Andra urdelar
Nuvarande tullförhållanden

Här avsedda delar är i regel belagda med vikttullar varierande mellan kr.
0: 50 och 1: 75 per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén framhåller att vad som kan motivera tullbeläggningen av urdelar
närmast är risken att här i landet kunde, till förfång för den befintliga
urtillverkningen, upptagas en sammansättningsindustri för ur med användande
helt eller till huvudsaklig del av importerade delar. Enligt kommitténs
uppfattning är emellertid risken härför ringa, och med hänsyn till de
praktiska fördelar, som ett tullfrihetsmedgivande skulle innebära, anser
kommittén att tullfrihet bör stadgas för här ifrågavarande urdelar, oavsett
huruvida de är avsedda för fullbelagda eller tullfria ur. Därest det likväl
skulle visa sig att detta medgivande otillbörligt utnyttjas för upprättande
av en sammansättningsindustri här i landet, bör frågan upptagas till förnyad
prövning.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår i likhet med tulltaxekommittén tullfrihet för här avsedda
artiklar.

Departementschefen

Jag biträder tulltaxekoinmitténs och nordiska utskottets samstämmiga
förslag om tullfrihet vid denna rubrik. Härvid bör understrykas, att om
tullfrihetsmedgivandet skulle utnyttjas för kringgående av tullarna på kompletta
ur, anledning kan finnas att ånyo pröva frågan.

Kap. 92. Musikinstrument; apparater för upptagning eller återgivning
av ljud; delar och tillbehör till dylika instrument och apparater

92.01. Pianon och andra stränginstrument med klaviatur
Nuvarande tullförhållanden

Tullen utgår med 225 kronor per styck för pianinon och tafflar samt med
300 kronor per styck för flyglar; cembalor och andra dylika klaviaturinstrument
samt harpor är belagda med en tull av 15 % av värdet.

Kungl. Maj. ts proposition nr SO år 1958

767

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 15 % av värdet, dock högst 300 kronor per
styck, för pianon, d. v. s. pianinon, tafflar och flyglar, samt tullfrihet för övriga
instrument.

Beträffande pianinon och tafflar framhåller kommittén att den nuvarande
tullsatsen genomsnittligt sett ungefär motsvarar den uträknade normaltullsatsen.
Detta tullskydd säges icke ha hindrat en mycket betydande ökning
av importen under de senaste åren. Även om importökningen till stor
del kan vara beroende på den inhemska tillverkningens otillräckliga leveransmöjligheler,
förefaller det kommittén som om den svenska produktionen
skulle ha vissa svårigheter att möta den utländska konkurrensen. Dessa svårigheter
anses emellertid icke så mycket hänföra sig till konkurrens med
likvärdiga instrument utan i första hand bero på konkurrens med instrument
av sämre kvalitet och i viss utsträckning med begagnade instrument.
Kommittén finner det emellertid i princip icke motiverat att söka genom en
tull utjämna prisdifferenser som beror på kvalitetsskillnader mellan importerade
och inhemska produkter. Enligt kommitténs uppfattning föreligger
vidare icke tillräckliga skäl att stödja en svensk industri på detta område
genom högre tullskydd än som motsvarar genomsnittet för industrin i allmänhet.
Nuvarande tullskydd ligger, såsom anförts, ungefär vid denna nivå.
Tillämpning av specifik tull på en vara med så varierande värde som här
ifrågavarande instrument kan emellertid i vissa fall leda till en onormalt
hög relativ tullbelastning, och kommittén finner därför övervägande skäl
tala för att tullen ges formen av en värdetull, vilken dock för att icke onödigtvis
fördyra instrument i högre prisklasser bör maximeras till visst belopp
per styck. Med hänsyn till den beskärning av tullskyddet som en dylik
maximering innebär, anser kommittén en viss justering uppåt av värdetullkomponenten
motiverad. Kommittén finner från dessa utgångspunkter
en kombinerad tull av föreslagen storlek innebära en lämplig avvägning av
tullskyddet för pianinon och tafflar.

Vad beträffar flyglar anser kommittén med hänsyn till konkurrensförliållandena,
vilka här i stor utsträckning bestämmes av andra faktorer än
priset, anledning icke föreligga att vidtaga någon reell ändring av tullen,
men denna bör enligt kommitténs uppfattning formellt erhålla samma
konstruktion som beträffande pianinon och tafflar (med hänsyn till prisläget
för flyglar innebär kommitténs förslag i praktiken oförändrad tull).

Ledamöterna Boo och Spetz yrkar i en reservation att nuvarande stycketullar,
225 kronor för pianinon och tafflar samt 300 kronor för flyglar, bibehålies
oförändrade. De anser en stycketull vara fördelaktigare än eu värdetull
med maximibestämmelse, eftersom den motverkar import av sämre
kvalitet men icke fördyrar införsel av goda och dyrbarare instrument.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind föreslår likaledes att de nuvarande
tullarna för pianon bibehålies oförändrade. De framhåller att kommitténs
förslag vad beträffar pianinon och tafflar i kostnadsläget 1 500—
2 000 kronor — d. v. s. de som torde vara mera allmänt efterfrågade —

768

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

innebär en förstärkning av nu utgående tullskydd. Enligt deras åsikt ger
den inhemska pianoindustrins starka konkurrensläge icke belägg för behovet
av ett sådant högre tullskydd, och de påpekar även att den inhemska
industrin saknar möjlighet att fylla den svenska marknadens behov. Vidare
framför de enahanda synpunkter i kvalitetsfrågan som herrar Boo och Spetz.

Yttranden

Träindustrins branschorganisation yrkar, att tullen för pianinon och tafflar
fastställes till 20 % av värdet, dock högst 400 kronor per styck (i andra
hand tillstyrkes kommitténs förslag). Det framhålles att den inhemska produktionen
för närvarande lider av konkurrens från delvis undermåliga utländska
instrument. Denna konkurrens säges ha möjliggjorts bl. a. av låga
arbetslöner i vissa länder samt det sedan förkrigstiden sjunkande tullskyddet.
Organisationen anser en ökning av konsumtionen av goda instrument
eftersträvansvärd ur kulturella och sociala synpunkter. Ett verksamt medel
härför vore en sänkning av priserna, men en sådan kan endast åstadkommas
genom att produktionsserierna förlänges. Detta förhindras emellertid
av att den inhemska fabrikationens andel av försäljningen kontinuerligt
minskas. Industrin måste enligt organisationens uppfattning beredas tillfälle
att konkurrera på med utlandet mera likartade villkor genom en höjning
av tullskyddet. Organisationen framhåller även att fullt kapacitetsutnyttjande
icke förelegat något år efter kriget och att under vissa år industrins
kapacitet endast utnyttjats till mellan 65 och 70 %, varför möjlighet
finns att höja tillverkningsvolymen utan större kapitalinvesteringar.

Sveriges grossistförbund påyrkar oförändrade tullsatser för pianinon och
flyglar. Förbundet framhåller att försäljningen av sådana instrument stagnerat
något de senaste tre åren och att detta förhållande äger samband med
dels kredit svårigheterna och dels konsumtionsomsvängningen till förmån för
bilar, motorcyklar och hushållsmaskiner. Detta anses i hög grad öka risken
för att pianon av sämre kvalitet blir föremål för import. Det kan synas
principiellt mindre lämpligt, anför förbundet, att staten genom särskilda
anordningar skulle skydda köpare för sämre kvaliteter genom att fördyra
billigare typer av varor, men pianon bör behandlas som ett särfall. Förbundet
anser därför att pianon bör åsättas stycketullar men yrkar att dessa
icke sättes högre än 225 kronor för pianinon och 300 kronor för flyglar.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår en tull av 15 % av värdet, dock högst ett belopp motsvarande
i svenskt mynt 600 kronor per styck för pianon samt tullfrihet för
övriga här avsedda instrument.

Departementschefen

Tulltaxekommittén och nordiska utskottet har båda föreslagit, att tullen
för pianon skall utgå efter 15 % med maximering till visst belopp per styck;
maximibeloppet har av kommittén föreslagits till 300 kronor och av utskottet
till 600 kronor. I fråga om värdetullens storlek finner jag icke skäl

Kungi. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

769

frångå de härutinnan samstämmiga förslagen. Vad maximibeloppet angår
förordar jag, i avvaktan på prövning av frågan om en nordisk marknad, att
detta fastställes i enlighet med vad som föreslagits av tulltaxekoinmittén.
Den för andra instrument än pianon föreslagna tullfriheten kan jag tillstyrka.

92.02—92.08. Andra musikinstrument
Nuvarande tullförhållanden

Dragspel och munspel drager en tull av kr. 3: 50 respektive 2: — per kg.
Fagotter, flöjter, klarinetter, oboer och saxofoner är tullfria, andra biåsinstrument
belagda med en tull av 20 % av värdet. För övriga instrument
utgår tullen med 15 % av värdet (för vissa komponenter till elektroniska
instrument tillämpas dock andra tullsatser).

Tulltaxekoinmittén

Kommittén föreslår tullfrihet för fioler och andra stråkinstrument (ur
nr 92.02) samt för egentliga biåsinstrument (nr 92.05) och en tull av 12 %
av värdet för andra instrument. Tullfriheten för vissa instrument motiveras
med att någon nämnvärd tillverkning av dessa icke förekommer inom landet.
Beträffande övriga instrument motsvarar den föreslagna tullen ungefär
normaltullsatserna; dessa varierar visserligen något, men kommittén anser
det önskvärt med en i möjligaste mån enhetlig behandling.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till nordisk tulltaxa avviker från kommitténs förslag endast däri
att även slumprubriken (nr 92.08) upptagits med tullfrihet.

Departementschefen

I fråga om rubrikerna 92.02—92.07 finner jag icke anledning till erinran
mot tulltaxekommitténs och nordiska utskottets samstämmiga förslag.
Vad beträffar nr 92.08 förordar jag, i avvaktan på prövning av frågan om
en nordisk marknad, den av kommittén föreslagna tullen 12 % av värdet.

92.09—92.10. Strängar samt andra delar och tillbehör till musikinstrument
Nuvarande tullförhållanden

Tullfrihet gäller för pianomekaniker och tonbord till orgelharmonier
ävensom för delar till dylika artiklar. I övrigt drager hit hänförliga varor
(inkl. stomryggar till pianon) i allmänhet samma tull som motsvarande instrument
(jfr nr 92.01—92.08); andra delar till pianon än de förut nämnda
är dock belagda med en tull av 15 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår i överensstämmelse med den nuvarande principen
och med beaktande av vad som föreslagits beträffande kompletta instrument
tullfrihet för mekaniker till pianon och tonbord till orgelharmonier samt för
delar till stråkinstrument (ej strängar) och egentliga biåsinstrument och en
tull av 12 % av värdet för övriga artiklar (inkl. strängar).

49 Bihang till riksdagens protokoll 1958. i samt. Nr 90

770

Kungi. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

För strängar (nr 92.09) föreslår utskottet tullfrihet. I fråga om övriga
varuslag (nr 92.10) företer utskottets förslag formellt betydande avvikelser
från tulltaxekommitténs; av betydelse i sak är dels att tullfrihet föreslås
för delar till instrument hänförliga till nr 92.08 (en konsekvens av utskottets
förslag om tullfrihet för instrumenten) samt för klaviaturer till pianon
m. fl. instrument, dels att en tull av 15 % av värdet föreslås för höljen och
stomryggar till pianon.

Departementschefen

I fråga om strängar biträder jag, i avvaktan på prövning av frågan om
en nordisk marknad, kommitténs förslag om en tull av 12 % av värdet.
Beträffande övriga varuslag förordar jag, med hänsyn till önskemålet om
anpassning såvitt möjligt efter det nordiska förslaget, att tulltaxan utformas
i enlighet med detta; delar till instrument hänförliga till nr 92.08 bör
dock, som en konsekvens av förslaget om tull på instrumenten, beläggas
med tull av 12 % av värdet.

92.11, 92.13. Grammofoner, dikteringsapparater och andra dylika apparater
jämte delar och tillbehör med undantag av grammofonskivor
och motsvarande materiel

Nuvarande tullförhållanden

För grammofoner med högtalare och förstärkare utgår tullen med 10 %
av värdet. Andra grammofoner och delar därtill är belagda med en tull av
50 öre per kg (elektriska motorer tulltaxeras dock för sig med en tull av
10 % av värdet). Övriga här avsedda artiklar drager en tull av 10 % av
värdet.

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs uppfattning bör dessa artiklar i tullhänseende likställas
med verkstadsindustrins övriga produkter; kommittén föreslår därför
tillämpning av den för sådana produkter av jämförbart slag gällande
standardtullsatsen 10 % av värdet.

Yttrande

Svenska radioindustriföreningen påyrkar en tull av 15 % av värdet för
dessa rubriker.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår i likhet med tulltaxekommittén en tull av 10 % av värdet
för här avsedda artiklar.

Departementschefen

Jag finner icke skäl frångå tulltaxekommitténs och nordiska utskottets
samstämmiga förslag.

Kungi. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

771

92.12. Grammofonskivor och liknande artiklar (rullar, band, tråd)
Nuvarande tullförhållanden

Vissa grammofonskivor för språkundervisning är tullfria, medan för andra
grammofonskivor tull utgår med 50 öre per kg. Skivor, rullar, band, remsor,
tråd o. d. för ljudupptagning är belagda med olika tullsatser beroende
på vilket material de är tillverkade av (exempelvis varor av plast 15 % av
värdet).

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet för samtliga till denna rubrik hänförliga
varuslag.

Beträffande grammofonskivor framhåller kommittén att något tullskydd
för själva inspelningsverksamheten icke ifrågasättes och att frågan således
gäller tullskyddet för de inhemska presserierna. Från allmän synpunkt anses
det lämpligast att frågan var pressningen av skivorna skall ske avgöres
på rent ekonomiska grunder utan påverkan av någon tull. Nuvarande tull
har enligt kommitténs uppfattning icke inneburit någon större förskjutning
i berörda hänseende, i synnerhet som de inhemska priserna enligt presseriernas
uppgift legat väsentligt under de utländska, men detta säges å andra
sidan innebära att ett avskaffande av densamma icke heller kommer att i
högre grad påverka omfattningen av de inhemska presseriernas verksamhet.
Kommittén anser därför och med hänsyn till dels önskvärdheten ur vissa
synpunkter av att icke med tull belasta sådana inspelningar som under alla
omständigheter måste pressas i utlandet, dels svårigheten att för en vara
som grammofonskivor finna lämplig beräkningsgrund för tullen, övervägande
skäl tala för att sådana varor lämnas utan tull.

Vad angår ljudupptagningsmateriel för diktafoner o. d. framhåller kommittén
att inhemsk tillverkning icke förekommer annat än av metalltråd
för trådspelare o. d. apparater. Kommittén anser övervägande skäl tala
för att tullfrihet medgives för här avsedd materiel och finner icke tillräcklig
anledning att därvid göra undantag för nyssnämnda inspelningstråd.

Yttranden

Sveriges mekanförbund hemställer att grammofonskivor måtte beläggas
med en tull motsvarande normaltullsatsen, d. v. s. enligt förbundets uppgifter
5 till 8 % av värdet. Man ifrågasätter emellertid om icke med hänsyn
till de inom branschen rådande speciella förhållandena, där licenser och
royalties som regel ingår i importvärdena, tullen liksom hittills lämpligen
bör utgå som vikttull.

Förbundet framhåller att de svenska presseriernas andel av den totala
försäljningen på den svenska marknaden kraftigt minskats sedan 45-varvs
vinylskivor börjat efterfrågas. Till denna utveckling har enligt förbundets
uppfattning bidragit att dessa skivor är praktiskt taget tullfria, samtidigt
som de svenska presserierna har att för vinylpressmassa betala en tull av
10 % av värdet, vilket medför ett negativt tullskydd på 3 å 4 % (icke som

772

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

kommittén angivit 1 å 2 %). Förbundet framhåller att pressningen av grammofonskivor
är ett rent industriellt förfarande, som ställer stora krav på
kunnande och fordrar betydande insats av kapital. Vidare framhålles att
importen av färdiga skivor förorsakar landet ett icke obetydligt valutautlägg.
Den obetydliga merbelastning, som en tull skulle innebära för konsumenterna,
anses mer än väl motvägas av de besparingar i distribution
och lagerhållning, som en större andel inhemsk produktion möjliggör. En
till sin kapacitet lämpligt avvägd och utnyttjad svensk pressindustri är
därför enligt förbundets åsikt till fördel för den inhemska konsumtionen
i sin helhet.

Skolöverstyrelsen förklarar sig varmt tillstyrka det av kommittén framlagda
förslaget.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår beträffande grammofonskivor med undantag av sådana
för språkundervisning en tull av 75 öre per kg för schellackskivor och 3 kronor
per kg för andra skivor; beträffande övriga här avsedda artiklar föreslår
utskottet liksom kommittén tullfrihet.

Departementschefen

I avvaktan på prövning av frågan om en nordisk marknad förordar jag,
att nuvarande tullbestämmelser för grammofonskivor bibehålies. Nu gällande
tullfrihet beträffande skivor för språkundervisning, vilken avser skivor
»med allenast intalad text», synes dock, i enlighet med vad som torde
åsyftas i det nordiska förslaget, böra utsträckas till alla skivor, som genom
sitt innehåll är karakteriserade såsom avsedda för nämnda ändamål.

I fråga om andra artiklar än grammofonskivor föranleder kommitténs
och utskottets samstämmiga förslag om tullfrihet icke någon erinran från
min sida.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

773

AVDELNING XIX

Vapen och ammunition

Kap. 93. Vapen och ammunition
Allmänna synpunkter på vapen m. m. för militärt ändamål
Tulltaxekommittén

Kommittén inleder behandlingen av detta kapitel med en principdiskussion
angående tullbeläggning av import för statens räkning och anför därvid
följande.

Enligt gällande bestämmelser åtnjuter import för statens räkning, exempelvis
för militära behov, icke någon särbehandling, utan varorna belägges
med tull i vanlig ordning. Kommittén anser det också i princip vara riktigt
att förbrukningen för statliga ändamål icke undandrages den reglering i näringspolitiskt
avseende som åsyftas genom tullsystemet. Tänkbart är givetvis
att vid statlig upphandling hänsyn skulle kunna tagas till denna reglering
även om tull icke behövde erläggas vid importen, exempelvis genom att utländska
produkter vid prisjämförelser belastades med ett fiktivt tullbelopp
beräknat efter gällande tullsats. Enligt kommitténs uppfattning får dock
nuvarande anordning med faktiskt erläggande av tullen vid import anses
vara bäst ägnad att säkerställa tullens syfte. Kommittén har därför icke
funnit sig böra föreslå någon ändring i den hittills tillämpade principen.

När det gäller militära vapen och annan typisk krigsmateriel ligger saken
i viss mån annorlunda till. Ett tullskydd kan här i praktiken endast avse
sådana varor som användes för vårt lands försvar, eftersom annan inhemsk
förbrukning icke förekommer och eventuell produktion för export icke kan
skyddas av någon tull. I vad mån försvarsmaktens behov av ifrågavarande
materiel bör tillgodoses genom anskaffning inom landet, trots att materielen
eventuellt kan erhållas billigare genom import, får bedömas främst med hänsyn
till angelägenheten ur militär synpunkt av att inom landet förekommer
tillverkning av sådant slag. Detta är emellertid frågor som man får förutsätta
att de för materielanskaffningen ansvariga myndigheterna är mest
kompetenta att bedöma, och kommittén finner det icke tänkbart att man
genom utformningen av tulltaxan skulle kunna uppdraga några riktlinjer
härför. Kommittén förutsätter med andra ord att vederbörande myndigheter
genom beställningar inom landet sörjer för vidmakthållande i den mån
resurserna så medger av den produktion av här ifrågavarande slag som av
militära skäl befinnes påkallad. Enligt kommitténs uppfattning bar en tull
på detta område icke någon uppgift att fylla, varför kommittén i det följande
föreslår att tullfrihet stadgas för här åsyftade varor.

Yttranden

Kommitténs bär ifrågavarande uttalanden har berörts i yttranden av
armé''-tyg förval t ningen, flggförvaltningen, försvarets förvalt ningsdirektion

774

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

och försvarets sjukvårdsstyrelse och har därvid i vad avser den föreslagna
tullfriheten icke föranlett annan erinran än att sistnämnda ämbetsverk uttalat
sig för att möjlighet borde finnas att erhålla tullfrihet för varor i allmänhet,
vilka uteslutande är avsedda för krigsmaktens behov och av försvarsmyndighet
importeras för sådant ändamål.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till nordisk tulltaxa upptager i likhet med kommitténs förslag
tullfrihet för vapen och ammunition för militärt ändamål.

Departementschefen

I likhet med tulltaxekommittén och nordiska utskottet förordar jag att vapen
och ammunition, som är avsedda för militärt ändamål, icke belägges
med tull.

93.01. Sablar, värjor, bajonetter och liknande vapen

93.02. Revolvrar och pistoler

93.03. Vapen för militärt bruk
Nuvarande tullförhållanden

Sablar etc. samt eldhandvapen och kulsprutor är belagda med olika vikttullsatser,
övriga här avsedda vapen med en tull av 15 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet med åberopande i huvudsak av den inledningsvis
utvecklade principen.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår i likhet med tulltaxekommittén tullfrihet vid samtliga
här ifrågavarande rubriker.

Departementschefen

Jag biträder tulltaxekommitténs och nordiska utskottets samstämmiga
förslag.

93.04. Eldvapen, ej hänförliga till nr 93.02 eller 93.03
Nuvarande tullförhållanden

Jaktgevär är belagda med en tull av kr. 1: 50 per kg, linkastningsapparater
med en tull av 10 % av värdet; övriga här avsedda artiklar är belagda
med vikttullar av varierande storlek.

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs förslag skall tullen utgå med 6 % av värdet. Kommittén
framhåller att här ifrågavarande artiklar och i synnerhet hagelgevären
kräver en mycket betydande insats av manuellt arbete och anser det natur -

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

775

ligt att de svenska fabrikanternas möjligheter att i prishänseende upptaga
konkurrens med utländska tillverkare är begränsade. En prisskillnad på
några procent är dock enligt kommitténs uppfattning av ringa betydelse i
jämförelse med de andra faktorer som bestämmer kundernas efterfrågan.
Kommittén finner det därför icke motiverat att bryta den i GATT föreliggande
bindningen vid 6 % av värdet, även om den för järn- och metallmanufakturindustrin
föreslagna standardtullsatsen 8 % av värdet i och för
sig skulle vara motiverad.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa upptager en tull av 8 % av värdet
för detta varuslag.

Departementschefen

Med hänsyn till gällande GATT-bindning förordar jag att tullen, i avvaktan
på prövning av frågan om en nordisk marknad, såsom tulltaxekommittén föreslagit
upptages till 6 % av värdet.

93.05. Andra vapen, härunder inbegripet bl. a. luftgevär
Nuvarande tullförhållanden

Tullen utgår med 75 öre per kg för luft- och fjäder pistoler och med
1 krona 50 öre per kg för luft- och fjäderbössor.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tillämpning av den för järn- och metallmanufakturvaror
i allmänhet föreslagna standardtullsatsen 8 % av värdet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår likaledes en tull av 8 % av värdet för ifrågavarande
artiklar.

Departementschefen

Kommitténs och utskottets samstämmiga förslag föranleder icke någon
erinran från min sida.

93.06. Delar till vapen
Nuvarande tullförhållanden

Gevärstockämnen är tullfria. Tull utgår med 75 öre per kg för delar till
revolvrar och pistoler och med 1 krona 50 öre per kg för delar till gevär,
kulsprutegevär och kulsprutor. Delar till andra vapen är belagda med en
tull av 15 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén anser icke anledning föreligga att rubba den nuvarande tullfriheten
för gevärstockämnen och finner det lämpligt att tullfriheten får

776

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

avse jämväl andra eventuellt förekommande delar (även färdiga) av trä
till olika slag av vapen; i övrigt föreslår kommittén att delar till vapen belägges
med tull efter samma grunder som motsvarande färdiga artiklar.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottets förslag företer ingen annan avvikelse från kommitténs än som
påkallas av skiljaktigheten i fråga om tullen på de till nr 93.04 hänförliga
eldvapnen.

Departementschefen

I avvaktan på prövning av frågan om en nordisk marknad biträder jag
tulltaxekommitténs förslag, vilket i princip överensstämmer med det av nordiska
utskottet framlagda.

93.07. Ammunition (inkl. bomber, torpeder, minor och robotprojektiler)
Nuvarande tullförhållanden

Patroner och patronhylsor samt projektiler till skjuthandvapen är belagda
med vikttullar av varierande storlek. För elektriska tändmedel utgår tullen
med 10 % och för övriga här avsedda artiklar med 15 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår att tullfrihet stadgas beträffande ammunition för
militärt bruk, vare sig den är avsedd för i nr 93.03 upptagna vapen eller av
beskaffenhet att användas utan samband med dylika vapen, samt beträffande
ammunition till i nr 93.02 upptagna revolvrar och pistoler; för annan
ammunition föreslår kommittén en tull av 8 % av värdet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet upptager i sitt förslag till gemensam nordisk tulltaxa samma
tullbestämmelser som kommittén.

Departementschefen

Jag finner icke anledning till erinran mot tulltaxekommitténs och nordiska
utskottets samstämmiga förslag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

777

AVDELNING XX

Diverse varor

Kap. 94. Möbler, madrasser, sängtäcken, kuddar o. d.

94.01—94.03. Möbler samt delar därtill
Nuvarande tullförhållanden

För möbler av vanligt trä utgår tullen med belopp varierande mellan 5
och 84 öre per kg, rottingmöbler är belagda med en tull av 1 krona per kg,
möbler av metall med tullar varierande mellan 5 och 85 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 10 % av värdet för möbler av trä (inkl.
rotting och andra vegetabiliska rör) och 8 % av värdet för möbler av annat
material; sistnämnda tullsats skall dock oavsett materialet tillämpas
på alla möbler för medicinskt eller kirurgiskt bruk (nr 94.02).

Beträffande möbler av trä framhåller kommittén att möbeltillverkningen
är en produktionsgren som i allmänhet torde ha relativt lätt att göra sig gällande
på hemmamarknaden. Närheten till marknaden medför minskade
fraktkostnader, vilka för ett varuslag som möbler säges spela en ganska
väsentlig roll. Någon anledning varför svensk möbeltillverkning skulle vara
i behov av högre tullskydd än svensk industri i allmänhet anses därför lika
litet som beträffande trämanufakturprodukter i allmänhet vara för handen.
Kommittén framhåller vidare att liksom beträffande flertalet andra trämanufakturprodukter
gäller, att tullskyddet till stor del är nominellt, då
någon utländsk konkurrens hittills knappast förekommit på hemmamarknaden.
Kommittén finner den tullsats av 10 % av värdet, som föreslagits
beträffande åtskilliga trämanufakturprodukter inom kap. 44 och annorstädes,
jämväl beträffande möbler innebära en lämplig avvägning av tullskyddet.

I fråga om möbler av metall anser kommittén anledning icke föreligga
att avvika från den standardtullsats av 8 % av värdet, som föreslagits beträffande
järn- och metallmanufaktur i allmänhet, och denna lullsats bör
enligt kommitténs uppfattning tillämpas även för eventuellt förekommande
möbler av annat material.

Vid nr 94.02 upptages såsom nämnts endast tullsatsen 8 %, enär dit hänförliga
möbler i allmänhet tillverkas av metall.

778

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

Yttranden

Träindustrins branschorganisation yrkar i första hand att tullsatsen för
ostoppade möbler fastställes till minst 20 % av värdet, i andra hand att
tullsänkningen till 10 % verkställes gradvis under en femårsperiod.

Nuvarande tull säges för vissa möbler motsvara 30 % av värdet, och en
sänkning till 10 % måste självfallet stimulera utländsk konkurrens. I detta
sammanhang framhålles att stilskillnaderna mellan svenska och kontinentala
möbler tidigare tillmätts viss betydelse men att dess vikt numera
minskat betydligt. Icke heller anser organisationen att fraktkostnaderna
från konkurrentländerna utgör något skydd för industrin, eftersom dels
möblerna numera är tillverkade så att de är staplings- eller sainmansättningsbara,
dels fraktkostnaderna från Danmark och delar av Västtyskland
till vissa delar av Sverige är lägre än åtskilliga svenska fabrikers
kostnader. Organisationen framhåller att under de senaste tio åren påbörjats
en genomgripande rationaliseringsprocess inom möbelbranschen vilken
i svåra fall helt skulle kunna stoppas, om utländska möbler genom för lågt
tullskydd skulle tillåtas översvämma den svenska marknaden.

Sveriges hantverks- och småindustriorganisation ifrågasätter för ostoppade
möbler en tullsats av 15 % av värdet och anser att under alla förhållanden
en anpassning till den lägre tullnivån bör ske successivt.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet har i sitt förslag till gemensam marknad upptagit en tull av
8 % av värdet för möbler för medicinskt eller kirurgiskt bruk (nr 94.02)
och en tull av 10 % för andra möbler (nr 94.01 och 94.03).

Departementschefen

I fråga om möbler av trä föreslår tulltaxekommittén och nordiska utskottet
båda en tullsats av 10 % av värdet. Vad som från industrins sida anförts
kan enligt min uppfattning icke motivera ett frångående av utredningarnas
samstämmiga förslag, och jag finner icke heller tillräckliga skäl föreligga
att införa någon särskild övergångsanordning.

Även i fråga om möbler för medicinskt eller kirurgiskt bruk överensstämmer
kommitténs och utskottets förslag, i det att båda för nämnda varuslag
upptager en tull av 8 % av värdet. Jag finner icke anledning till erinran mot
denna tullsats.

För möbler i allmänhet av annat material än trä föreslår kommittén en tull
av 8 % av värdet. Med hänsyn bl. a. till att tullen för viktiga hithörande varuslag
enligt gällande taxa ligger på en högre nivå förordar jag att tullen
tills vidare upptages i enlighet med utskottets förslag, d. v. s. med 10 % av
värdet.

I överensstämmelse med vad sålunda anförts föreslår jag en tullsats av
10 % av värdet för rubrikerna 94.01 och 94.03 i deras helhet samt en tullsats
av 8 % av värdet för rubriken 94.02.

Kungl. Maj:Is proposition nr 90 år 1958

779

94.04. Resårbottnar till sängar; sängkläder med resårer eller stoppning eller
av poröst gummi

Nuvarande tullförhållanden

Resårbottnar drager en tull av 12—30 öre per kg. För kuddar, täcken och
madrasser av silke utgår tullen med 10 kronor, för dylika artiklar av annat
textilmaterial med 1 krona 50 öre och för dylika artiklar av skumgummi
med 1 krona 20 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 17 % av värdet för varor med överdrag av
rayon- eller syntetsilke, 15 % av värdet för varor med överdrag av annat textilmaterial,
10 % av värdet för varor av poröst gummi (utan överdrag) och
8 % av värdet för övriga varuslag.

Artiklar av här ifrågavarande slag med överdrag av textilvara står, framhåller
kommittén, i många hänseenden nära konfektionsindustrins alster,
och de bör åsättas samma tull som dylika produkter i allmänhet, d. v. s.
17 % av värdet om de är klädda med rayon- eller syntetsilke och 15 % av värdet
om de är klädda med annat material. I fråga om artiklar utan överklädnad
med textilvara bör tullen enligt kommitténs uppfattning bestämmas
med beaktande av vad som föreslagits beträffande andra artiklar av
motsvarande material. Artiklar av skumgummi bör därför åsättas den för
varor i allmänhet av gummi föreslagna tullsatsen 10 % av värdet, medan
artiklar av annat material lämpligen bör beläggas med den för järn- och
metallmanufakturartiklar föreslagna standardtullsatsen 8 % av värdet.

Ledamoten Westerlind föreslår i enlighet med sin reservation på textilområdet
att artiklar med överdrag av textilvara belägges med en tull av 14 %
av värdet.

Yttranden

Sveriges kemiska industrikontor påyrkar för här avsedda artiklar av gummi
en tullsats av 13 % av värdet.

Svenska täck- och madrassfabrikantföreningen påyrkar en tullsats av
20 % av värdet för varor med överdrag av siden och vidhåller beträffande
andra artiklar tidigare yrkanden, d. v. s. för madrasser en tull av 17 % av
värdet med en minimitull av 1 krona per kg samt för kuddar, täcken och
sovsäckar en tull av 18 % av värdet.

Föreningen framhåller alt en alltför kraftig reduktion av de nu utgående
tullarna, vilka betecknas som relativt höga, kan komma att medföra avsevärda
svårigheter för branschen samt anför därjämte följande.

Enligt föreningens uppfattning är det för konsumenterna av utomordentligt
intresse, att kvaliteten på sängutrustning är så hög som möjligt. Med
hänsyn härtill har varudeklarationsnämnden i samråd med föreningen infört
varudeklaration för dylik utrustning. Härigenom tillförsäkras konsumenterna
en fortlöpande kontroll av de svenska produkternas kvalitet, samtidigt
som de beträffande dessa varor givas möjlighet att väga priset mot

780

Kungi. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

utförandet. Denna möjlighet föreligger i regel icke beträffande utländska
varor, varför det ur konsumentsynpunkt måste anses vara till fördel att
den inhemska produktionen kan upprätthållas i största möjliga utsträckning.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottets hittills framlagda förslag till nordisk marknad omfattar icke
hithörande artiklar med överdrag av textilvara (utan väsentliga delar av
metall eller trä); beträffande övriga varor föreslår utskottet en tull av 8 %
för artiklar av metall eller trä, 10 % för artiklar av skumgummi och 15 %
för artiklar av annat material.

Departementschefen

För att underlätta en samordning med det nordiska förslaget förordar jag
en uppdelning i underrubriker, så att de varor som omfattas och de som icke
omfattas av nämnda förslag upptages var för sig.

Vad beträffar de varor som icke beröres av det nordiska förslaget, d. v. s.
varor som består huvudsakligen av textilvara, finner jag icke skäl frångå
tulltaxekommitténs uppfattning att de bör beläggas med samma tull som
konfektionsindustrins alster i allmänhet. I enlighet med de förslag jag framlagt
på sistnämnda område förordar jag således, att artiklar med överdrag
av rayonsilke åsättes en tull av 17 % och artiklar med överdrag av annan
textilvara en tull av 14 % av värdet.

Av de varuslag som beröres av det nordiska förslaget skulle enligt såväl
detta förslag som kommittéförslaget artiklar av metall eller trä beläggas
med en tull av 8 % och artiklar av skumgummi (poröst gummi) med en tull
av 10 % av värdet; jag finner icke skäl frångå de sålunda samstämmigt föreslagna
tullsatserna. För övriga av det nordiska förslaget berörda varuslag,
av vilka de viktigaste torde vara sådana som är överklädda med textilvara
men innehåller fjädrar, ramar eller andra väsentliga delar av metall eller trä,
förordar jag den för konfektionsartiklar av annat material än rayonsilke
föreslagna tullsatsen 14 % av värdet, vilket i princip överensstämmer med
tulltaxekommitténs förslag beträffande nyssnämnda viktigare varuslag.

Kap. 95. Varor av snidningsinaterial m. in.

95.01—95.07. Varor av sköldpadd, pärlemor, elfenben, ben, horn, korall,
stennöt, bärnsten, sjöskum, gagat och liknande ämnen

Nuvarande tullförhållanden

Varor av stennöt, bärnsten, sjöskum och gagat drager en tull av 15 % av
värdet. Beträffande övriga här avsedda material är halvfabrikat i form av
skivor och plattor samt skaft till knivar och andra verktyg tullfria, medan
andra artiklar är belagda med vikttullar av varierande storlek.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

781

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår att plattor, skivor och liknande halvfabrikat för vidare
bearbetning upptages med tullfrihet. För övriga varor föreslår kommittén
en tullsats av 10 % av värdet under framhållande av att en tullsats
av denna storlek föreslagits för vissa med dessa artiklar jämförbara varuslag.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet upptager i sitt förslag till gemensam nordisk tulltaxa samma
tullbestämmelser som kommittén.

Departementschefen

Jag finner icke anledning till erinran mot tulltaxekommitténs och nordiska
utskottets samstämmiga förslag.

95.08. Varor av vax, paraffin, harts, gelatin, modelleringsmassa m. fl. ämnen

Här avsedda artiklar är enligt gällande tulltaxa belagda med tullsatser
av varierande storlek. Tulltaxekommittén anser emellertid att tullfrihet bör
kunna medgivas för samtliga varuslag, och dessa är även tullfria enligt nordiska
ekonomiska samarbetsutskottets förslag till nordisk tulltaxa. I enlighet
härmed har rubriken uppförts med tullfrihet i det nu framlagda tulltaxeförslaget.

Kap. 96. Borstbinderiarbeten; dammvippor och pudervippor;
handsiktar och handsåll

96.01. Kvastar m. m. av hopbundna kvistar eller fibrer

96.02. Andra borstbinderiarbeten

96.04. Dammvippor av fjädrar

96.(35. Pudervippor och liknande varor
Nuvarande tullförhållanden

Här avsedda artiklar med undantag av borstvalsar är belagda med en
tull av 10 % av värdet (tidigare utgick vikttullar varierande mellan 15 öre
och 1 krona 20 öre per kg; ändringen har vidtagits genom 1955 års beslut
om särskild tullavgift); borstvalsar drager en tull av 15 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 10 % av värdet för samtliga dessa rubriker.
Förslaget hänför sig i första hand till den viktigaste rubriken, nr 96.02,
beträffande vilken kommittén anför följande.

Beträffande flertalet borstbinderiarbeten har de nuvarande specifika tullsatserna
på grund av penningvärdesförsämringen sjunkit till en obetydlig

782

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

nivå, och nettotullskyddet har ytterligare reducerats genom övergång i betydande
utsträckning till tullbelagt plastmaterial i borstinfattningarna. Tilllämpning
av normaltullsatserna skulle innebära en i många fall mycket betydande
höjning av tullskyddet. För vissa slag av borstar, beträffande vilka
en höjning till normalnivån i och för sig kan framstå såsom motiverad, kan
en sådan åtgärd icke vidtagas utan att bryta den i GATT föreliggande bindningen,
uppgående till 10 % av värdet. I andra fall ligger däremot den tullsats,
som i och för sig kan anses motiverad, under den i GATT bundna nivån.
Kommittén har funnit det möjligt att utan brytande av GATT-bindningen
lämna borstfabrikationen som helhet betraktad ett lämpligt tullskydd
genom att tillämpa nyssnämnda tullsats 10 % av värdet för alla slag av
borstbinderiarbeten. Härigenom vinnes också en icke oväsentlig förenkling i
lulltaxeringsarbetet.

Ledamoten W est erlind reserverar sig mot kommitténs förslag i vad avser
penslar och anför därvid följande.

Då de länder som konkurrerar med den svenska industrin även måste
importera den för penseltillverkningen erforderliga borsten och då den inhemska
industrin bör ha naturliga förutsättningar att väl kunna hävda sig
i fråga om tillverkningen av träinfattningarna, finner jag en ökning av tullskyddet
för penslar till 5 % vara tillräcklig, varvid erinras om att importincidensen
för närvarande torde utgöra omkring 2 %.

Yttranden

Träindustrins branschorganisation framhåller att kommittén föreslår avsevärda
höjningar av tullarna på viktiga råvaror för borstfabrikationen
(bl. a. tagel och syntetiska fibrer). Kommitténs förslag betyder därför en
sänkning av det nettotullskydd, som industrin åtnjuter efter den år 1955 vidtagna
tullhöjningen. Skulle kommitténs förslag rörande råvarutullar genomföras,
yrkar organisationen därför att tullen för borstar (nr 96.01 och 96.02)
fastställes till minst 12 % av värdet.

AB Otto Lion & Co nordisk industri, Svenska chenillefabriken samt
AB Fredrik Gedin påyrkar en tull av 20 % av värdet för piprensare.
Företagen framhåller att konkurrensen från vissa länder, särskilt Japan,
är mycket hård och att den av kommittén föreslagna tullsatsen är helt
otillräcklig för att möjliggöra fortsatt produktion. Skånes handelskammare
förordar i anslutning härtill, under framhållande bl. a. av tillverkningens
betydelse för resp. orter ur sysselsättningssynpunkt, att en höjning av tullen
tages under övervägande.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår en tull av 12 % av värdet för till nr 96.02 hänförliga
borstar med infattning av plast; för övriga här avsedda artiklar föreslås en
tull av 10 % av värdet.

Departementschefen

Frånsett borstar med infattning av plast föreslår både tulltaxekonnnittén
och nordiska utskottet en tull av 10 % av värdet; jag finner icke skäl frångå
den sålunda samstämmigt föreslagna tullsatsen.

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

783

Vad beträffar borstar med infattning av plast förordar jag, i avvaktan på
prövning av frågan om en nordisk marknad, att tullen i enlighet med kommitténs
förslag upptages till den GATT-bundna nivån 10 % av värdet. I anslutning
härtill vill jag, närmast med anledning av vad som anförts från
branschorganisationens sida, framhålla, att denna tullsats innebär en betydande
förstärkning av det före 1955 års höjning rådande tullskyddet och att
jag beträffande de viktiga råvarorna tagel och syntetiska fibrer förordat avsevärt
lägre tullsatser än vad kommittén föreslagit.

96.03. Bindlar för borstfabrikation
Nuvarande tullförhållanden

Tull utgår med 20 öre per kg för varor av tagel och med 7 öre per kg för
varor av konstfiber; varor av annat material är tullfria.

Tulltaxekommittén

Kommittén framhåller att här ifrågavarande artiklar utgöres av djurhår
eller fibrer i knippen, färdiga att utan isärtagning användas vid borstfabrikation;
enligt uppgift nyttjas dylika artiklar icke inom svensk borstindustri.
För att hindra ett kringgående av eventuell tull på borstmaterialet, exempelvis
konstborst av nylon eller liknande material (nr 51.02), anser kommittén
det likväl nödvändigt föreskriva, att varorna i fråga skall beläggas med
samma tull som motsvarande borstmaterial.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Varorna i fråga är i förslaget till gemensam nordisk tulltaxa upptagna
med tullfrihet.

Departementschefen

I avvaktan på prövning av frågan om en nordisk marknad förordar jag
tulltaxekommitténs förslag.

96.06. Handsiktar och handsåll
Nuvarande tullförhållanden

För siktar med botten av tagel utgår tullen med 12 % av värdet (tidigare
utgjorde tullen 66 öre per kg; ändringen har vidtagits genom 1955 års beslut
om särskild tullavgift) under det att dylika artiklar med botten av metalltrådsduk
vanligen drager en tull av 50 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 10 % av värdet under framhållande av att
varorna ofta till väsentlig del tillverkas av trä och att för trämanufakturprodukter
i allmänhet föreslagits en tull av nämnda storlek.

784

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Liksom tulltaxekommittén föreslår utskottet vid denna rubrik en tull av
10 % av värdet.

Departementschefen

Jag biträder tulltaxekommitténs och nordiska utskottets samstämmiga
förslag.

Kap. 97. Leksaker, spel, sportartiklar o. d.

97.01—97.03. Leksaker
Nuvarande tullförhållanden

Tull utgår för gummibollar med 1 krona 20 öre per kg och för övriga artiklar
med 2 kronor per kg.

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs förslag skall tullen vid dessa rubriker fastställas till
12 % av värdet.

Kommittén framhåller att då tullsatsen på leksaker år 1932 höjdes från
1 krona 20 öre till 2 kronor per kg, utgjorde åtgärden ett led i de nämnda år i
statsfinansiellt syfte vidtagna tullhöjningarna. Den höjda tullen motsvarade
samma år ca 45 % av värdet, räknat efter genomsnittet för de importerade
varorna, och importincidensen ligger fortfarande så högt som 15 %. Ehuru
tullhöjningen icke vidtogs för att bereda ökat skydd åt inhemsk produktion
anser kommittén att den sannolikt i många fall utnyttjats i sådant syfte.
Att leksaksindustrin likväl oaktat det för svenska förhållanden kraftiga
tullskyddet icke utvecklats mera än som varit fallet ger enligt kommitténs
uppfattning en antydan om att denna industri icke har särskilt goda förutsättningar
i vårt land. Kommittén fortsätter.

Leksaker tillverkas av många olika material och framstår såsom produkter
av flera olika industrigrenar. Det kan därför ur vissa synpunkter förefalla
naturligt att för leksaker tillämpa samma tullsatser som för produkter i allmänhet
av respektive industri. Leksaker får dock anses utgöra en ganska speciell
artikel, beträffande vilken konkurrensförhållandena ofta påverkas av
omständigheter, som icke gäller varor i allmänhet av samma material. Tydligt
är att en individuell tullsättning för olika slag av leksaker, med beaktande
av alla de faktorer som ur olika synpunkter kan påverka bedömandet,
skulle kunna leda till en vidlyftig differentiering av tulltaxan, vilken knappast
kan anses motiverad av varornas betydelse. Framhållas må även att
leksaker av olika material i viss utsträckning konkurrerar med varandra,
varför även ur denna synpunkt skäl kan anföras för en enhetlig tullsats.
Att en sådan ur tullbehandlings- och andra praktiska synpunkter är att
föredraga ligger i öppen dag. De tullsatser som närmast skulle ifrågakomma
vid beaktande av de speciella synpunkterna beträffande leksaker av
olika material skiljer sig icke heller från varandra i någon mera avsevärd
grad. Kommittén har funnit en enhetlig tullsats av 12 % av värdet innebära
en lämplig avvägning av tullskyddet.

Yttranden

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

785

Kommerskollegium anför följande synpunkter i anledning av det av kommittén
framlagda förslaget.

Bland de många typer, för vilka kommittén föreslår enhetlig tullsats 12 %,
nämnas särskilt gummibollar, träleksaker och plastleksaker. För gummibollar
ligger såväl kalkyl- som importincidens relativt högt. För träleksaker
har industrin under åberopande av speciella sysselsättnings- och lokaliseringssynpunkter
yrkat 20 % tull. Under positionen falla även en mängd finmekaniska
artiklar, såsom tåg och andra elektriska modelleksaker, vilka alls
icke tillverkas inom landet och där intet skyddsintresse föreligger. En överarbetning
av förslaget synes lämplig.

Träindustrins branschorganisation, Sveriges hantverks- och småindustriorganisation,
Skånes handelskammare samt Micki leksaker AB jämte 59
andra företag eller företagarföreningar och 8 avdelningar av Svenska träindustriarbetareförbundet
yrkar beträffande träleksaker en tull av
20 % av värdet med i huvudsak samstämmig argumentering, vilken i handelskammarens
utformning är av följande lydelse.

Tillverkningen av svenska träleksaker är koncentrerad till nordöstra Skåne
(Göingebygden), sydöstra Småland och Blekinge, där den bedrives huvudsakligen
på landsbygden som hemindustri och har betydelse ur sysselsättningssynpunkt.
Den bereder bl. a. även arbete åt partiellt arbetsföra. Arbetslönen
utgör den mest betydande posten i tillverkningskostnaden. Det är
att märka, att man lyckats upparbeta en icke obetydlig export av dylika
leksaker som märkesvaror bl. a. till dollarländer. Konkurrensen utifrån är
hård framför allt från Östtyskland, där den tyska träleksaksindustrien sedan
gammalt har sitt säte; dess produkter utbjudas med de valutapolitiska
och handelspolitiska möjligheter, som där erbjudas, till mycket låga priser,
med vilka de svenska tillverkarna ha svårt att konkurrera. Den föreslagna
kraftiga sänkningen av tullen från cirka 50 % till 12 % skulle, såvitt Handelskammaren
kan bedöma, med hänsyn till ifrågavarande konkurrens medföra
stora risker för den svenska träleksaksindustriens fortbestånd. Med
hänsyn till den stora sociala roll, som ifrågavarande tillverkning spelar i de
bygder, där den bedrives, hemställer Handelskammaren, att tullen icke sättes
lägre än till 20 % å värdet. Lämpligen bör därvid artikeln »träleksaker»
avskiljas från övriga leksaker och upptagas under egen underrubrik.

I vissa av ifrågavarande yttranden yrkas dessutom att reduceringen av
tullskyddet under alla förhållanden måtte ske stegvis under en femårsperiod.

Länsarbetsnämnden i Kristianstad uttalar i den av arbetsmarknadsstyrelsen
överlämnade skrivelsen, föranledd av en framställning till nämnden
från vissa av förut nämnda företag och avdelningar, hl. a. följande.

Vilka företagsekonomiska verkningar ett genomförande av tulltaxekommitténs
förslag skulle komma att medföra för den svenska träleksaksindustrien
undandrager sig länsarbetsnämndens bedömande. Om de emellertid
skulle bli av den art, som branschföreträdarna göra gällande, nämligen att
tillverkningen raseras, skulle därigenom mycket svårlösta försörjningsproblem
otvivelaktigt uppstå för ett flertal av företagarna och deras anställda.

50 Hihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 90

786

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

I den av Landsorganisationen överlämnade skrivelsen från Svenska träindustriarbetareförbundet
understrykes nödvändigheten av att eventuella
omställningar inom industrin, oavsett orsakerna till desamma, sker på ett
ur sociala synpunkter godtagbart sätt och att sålunda effektiva arbetsmarknadspolitiska
åtgärder vidtages för att skydda de anställda inom industrin,
om så skulle behövas.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår i likhet med tulltaxekommittén en tull av 12 % av värdet
för samtliga hithörande varuslag.

Departementschefen

I fråga om varor av trä är den nuvarande leksakstullen avsevärt högre i
förhållande till varuvärdet än den av tulltaxekommittén och nordiska utskottet
föreslagna tullsatsen, och det har från olika håll uttryckts farhågor
för konsekvenserna av den föreslagna tullsänkningen. Emellertid får man
vid bedömande av denna fråga beakta att tullskyddet sannolikt icke på
långt när utnyttjats, varför tullsänkningen till stor del torde vara av nominell
karaktär. Enligt min uppfattning föreligger icke anledning att här
frångå den av utredningarna samstämmigt föreslagna tullsatsen eller att
införa någon särskild övergångsanordning för successiv nedsättning av
tullen. Därest det skulle visa sig att ändringen av tullen leder till en sådan
ökning av importen att allvarliga svårigheter uppkommer för sysselsättningen,
bör självfallet frågan om en sådan anordning kunna upptagas till
förnyad prövning. I enlighet med vad sålunda anförts och då jag icke
heller i övrigt finner anledning till erinran mot kommitténs och utskottets
förslag förordar jag en tullsats av 12 % av värdet för här ifrågavarande
rubriker i deras helhet.

97.04. Inomhusspel, härunder inbegripet spelautomater, biljarder m. fl. artiklar Nuvarande

tullförhållanden

Biljarder och liknande artiklar är belagda med vikttullar av varierande
storlek; för de flesta övriga varor (däribland spelkort) utgår tullen med
2 kronor per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 12 % av värdet för rubriken i dess helhet
under framhållande av att vad som anförts under föregående nummer i huvudsak
äger tillämpning även på här avsedda varuslag och att gränsdragningen
f. ö. i vissa fall torde vara ganska svävande.

Yttranden

Sveriges grafiska industriförbund påyrkar en tull av 15 % av värdet för
spelkort. Förbundet uppger att tyska, belgiska och österrikiska spel -

787

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

kort för närvarande säljes på världsmarknaden till ett cif-pris av omkring
1 krona per lek och att den nuvarande tullen motsvarar omkring 20 % av
värdet för dessa spelkort. Om tullen fastställes till den av kommittén föreslagna
nivån befaras detta medföra ett avsevärt avbräck för tillverkning och
försäljning av svenska spelkort.

Sveriges grossistförbund påyrkar tullfrihet för bordtennisbollar
och hänvisar till en skrivelse från Dunlop rubber Co. AB, vari framhålles att
dessa bollar icke är eller inom överskådlig tid kan tänkas bli föremål för
inhemsk tillverkning.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår liksom kommittén en tull av 12 % av värdet för rubriken
i dess helhet.

Departementschefen

Enligt min uppfattning finnes icke anledning frångå tulltaxekommitténs
och nordiska utskottets samstämmiga förslag.

97.05. Karnevals-, trolleri- och skämtartiklar; julgransprydnader
Nuvarande tullförhållanden

Julgransprydnader är belagda med en tull av 2 kronor per kg. För masker
samt karnevals- och kotiljongsartiklar av papp eller papper utgår tullen
med 1 krona 50 öre per kg. övriga här avsedda artiklar är belagda med
vikttullar av varierande storlek.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår samma tull som under föregående rubriker föreslagits
beträffande leksaker och sällskapsspel eller 12 % av värdet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet
Utskottet föreslår likaledes för denna rubrik en tull av 12 % av värdet.
Departementschefen

I enlighet med tulltaxekommitténs och nordiska utskottets samstämmiga
förslag förordar jag en tull av 12 % av värdet.

97.06. Redskap för utomhusspel, gymnastik, sport eller idrott
Nuvarande tullförhållanden

Tullen utgår i allmänhet för varor av trä med 30 eller 60 öre per kg, för
varor av metall med vikttullsatser av varierande storlek, för varor av gummi
med 1 krona 20 öre per kg, för varor av läder med 8 % av värdet (vid tiden
för kommitténs arbete utgick tullen för varor av läder efter vikten; ändringen
har vidtagits genom 1955 års beslut om särskild tullavgift) samt för
varor av plast med 15 % av värdet.

788

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 5 % av värdet för varor av trä, 8 % av
värdet för varor av läder eller metall samt 12 % av värdet för varor av annat
material; förslaget motiveras sålunda.

I fråga om artiklar av trä är de nuvarande tullarna vanligen låga i förhållande
till värdet, men den utländska konkurrensen synes det oaktat i allmänhet
icke vara särskilt framträdande; kommittén har med hänsyn till
konkurrensförhållandena funnit den tullsats av 5 % av värdet, som för vissa
artiklar är bunden i GATT, innebära en lämplig avvägning av tullskyddet
för samtliga artiklar av trä (inkl. vegetabiliska rör).

När det gäller artiklar av läder är fotbollar det dominerande varuslaget.
Även för dessa är den nuvarande tullen genomsnittligt sett låg i förhållande
till värdet. Här torde emellertid importkonkurrensen vara hårdare än beträffande
artiklar av trä, även om import och produktion såsom handeln
framhållit har sin tyngdpunkt i skilda prisklasser. Kommittén har funnit en
höjning av tullsatsen motiverad men icke ansett tillräckliga skäl föreligga
att överskrida den i GATT bundna nivån 8 % av värdet. Nämnda tullsats har
befunnits vara lämplig även för andra artiklar av läder.

Vad beträffar artiklar av metall har kommittén icke funnit anledning föreligga
att avvika från den för järn- och metallmanufakturvaror i allmänhet
föreslagna tullen 8 % av värdet.

Artiklar av andra material torde i stort sett vara av mindre betydelse än
de förut behandlade. För att undvika en alltför stark uppsplittring av taxan
får det anses vara önskvärt att tillämpa en enhetlig tullsats för dessa artiklar.
Kommittén har funnit 12 % av värdet utgöra en lämplig tullsats för en
sådan samlingsgrupp.

Yttranden

Svenska skid fabrikant föreningen påyrkar en tull av 8 % av värdet för
skidor. Det framhålles att importen från Canada, Norge och Österrike
ökat under de senaste åren. Därtill kommer att den finska skidindustrin,
som tidigare hade stora leveranser till Ryssland, från och med år 1956 fått
dessa minskade till något 100-tal par. Den ryska skidindustrin säges nämligen
i dag kunna täcka det egna aktuella behovet. När detta väl är täckt, anser
föreningen att den ryska skidindustrin med sina jätteresurser kommer
att inrikta sig på export till grannländerna.

Träindustrins branschorganisation påyrkar i fråga om klubbor och
racketar av trä i första hand en tull av 15 % av värdet och i andra hand
att dessa varor hänföres till samma grupp som tennisbollar, med vilka de
säges ha ett starkt ekonomiskt sammanhang, och belägges med en tull av
12 % av värdet. Organisationen framhåller att den svenska racketproduktionen
särskilt under senare år kämpat med nästan övermäktiga svårigheter
och att inte ens de ökade löne- och råvarukostnaderna helt kunnat täckas
genom prisökningar.

Svenska garveriidkareföreningen hemställer att tullen för bollar av
läder måtte fastställas till 15 % av värdet. Det tullskydd som kommittén föreslagit
anser man vara otillräckligt som skydd för den inhemska produktionen
och framhåller att importen av här ifrågavarande artiklar har ökat

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

789

kraftigt under de senaste åren. Vidare anser föreningen det anmärkningsvärt
att tullen på en manufakturerad produkt av detta slag icke sättes högre än
tullen på däri ingående material.

Sveriges grossistförbund påyrkar tullfrihet för golfbollar och hänvisar
till en skrivelse från Dunlop rubber Co. AB, vari framhålles att dylika
bollar icke är och icke inom överskådlig tid kan tänkas bli föremål för inhemsk
tillverkning.

Sveriges gummiindustriförening har i anledning av nordiska ekonomiska
samarbetsutskottets rapport angående en gemensam nordisk marknad inkommit
med en skrivelse beträffande tullsatsen för tennisbollar, i
vilken föreningen såvitt angår detta varuslag uttalar starka betänkligheter
mot utskottets i det följande återgivna förslag.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår en tull av 10 % av värdet för rubriken i dess helhet.
Departementschefen

I avvaktan på prövning av frågan om en nordisk marknad förordar jag,
med hänsyn bl. a. till nuvarande tullförhållanden och föreliggande GATTbindningar,
att tulltaxan utformas i enlighet med tulltaxekommitténs förslag.

97.07. Fiskkrokar m. fl. redskap för fiske och jakt
Nuvarande tullförhållanden

Tullen utgår för håvar av textilvara med 25—45 öre per kg, för fiskkrokar
med 5 % av värdet och för andra fiskredskap med 10 % av värdet; redskap
för jakt är belagda med tullsatser av varierande storlek.

Tulltaxekommittén

Med hänsyn till avsaknaden av inhemsk produktion föreslår kommittén
att tullfrihet föreskrives för fiskkrokar. I fråga om andra fiskredskap anses
den nu i allmänhet gällande tullsatsen om 10 % av värdet vara en
lämpligt avvägd tull, och denna tullsats bör enligt kommitténs uppfattning
tillämpas jämväl på hit hänförliga jaktredskap.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Vid denna rubrik upptager utskottet i sitt förslag till gemensam marknad
samma tullbestämmelser som kommittén.

Departementschefen

Jag finner icke anledning till erinran mot tulltaxekommitténs och nordiska
utskottets samstämmiga förslag.

790

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

97.08. Karuseller, gungor, skjutbanor o. d.

Nuvarande tullförhållanden

Här avsedda artiklar är för närvarande belagda med tullsatser av varierande
storlek.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 10 % av värdet för rubriken i dess helhet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Även nordiska utskottet föreslår en tull av 10 % av värdet för hit hänförliga
artiklar.

Departementschefen

I enlighet med kommitténs och utskottets förslag förordar jag en tull
av 10 % av värdet.

Kap. 98. Diverse

98.01. Knappar (inkl. tryckknappar, kragknappar och liknande artiklar)
Nuvarande tullförhållanden

Tullen utgår för pärlemorknappar med 75 öre per kg och för övriga knappar
med 10 % av värdet (vid tiden för tulltaxekommitténs arbete var även
dessa artiklar belagda med vikttullar; ändringen har vidtagits genom 1955
års beslut om särskild tullavgift).

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 12 % av värdet för rubriken i dess helhet.
Yttrande

Sveriges industriförbunds allmänna avdelning framhåller att någon anledning
att fastställa lägre tull för plastknappar än för plastartiklar i allmänhet
icke föreligger. Eftersom vidare knappar av olika material i stort
sett är substituerbara, anser förbundet att tullen vid nr 98.01 bör fastställas
till samma nivå som beträffande till nr 39.07 hänförliga artiklar.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår i likhet med tulltaxekommittén en tull av 12 % av värdet
för hit hänförliga artiklar.

Departementschefen

Jag finner icke skäl frångå tulltaxekommitténs och nordiska utskottets
samstämmiga förslag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

791

98.02. Blixtlås och delar därtill
Nuvarande tullförhållanden

Blixtlås är belagda med en tull av 12 % av värdet (vid tiden för kommitténs
arbete utgjorde tullen 2 kronor per kg; ändringen har vidtagits genom
1955 års beslut om särskild tullavgift).

Tulltaxekommittén

Kommittén framhåller att för järn- och metallmanufakturindustrins produkter
i allmänhet föreslagits en standardtullsats av 8 % av värdet. Beträffande
blixtlås är det emellertid enligt kommitténs uppfattning med hänsyn
till konkurrensförhållandena icke motiverat att underskrida normaltullsatsen
(ca 14 %) i den utsträckning som en tillämpning av nämnda standardtullsats
skulle innebära. Kommittén finner en tull av 12 % av värdet utgöra ett
lämpligt avvägt tullskydd för detta varuslag.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår i likhet med tulltaxekommittén en tull av 12 % av
värdet.

Departementschefen

Jag biträder tulltaxekommitténs och nordiska utskottets samstämmiga
förslag.

98.03. Reservoarpennor, stiftpennor, pennskaft m. fl. artiklar
Nuvarande tullförhållanden

För reservoarpennor utgår tullen med 1 krona per kg plus 10 % av värdet
(vikttullen saknar här i praktiken större betydelse), för stiftpennor med
1 krona per kg, dock högst 10 % av värdet, och för pennskaft med 1 krona
per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén upptager i sitt lulltaxeförslag en tull av 10 % av värdet för
alla hithörande varuslag.

I fråga om vanliga reservoarpennor finner kommittén, med hänsyn till
att inhemsk tillverkning saknas, ur skyddssynpunkt icke motiverat att belägga
varorna med tull. Kommittén upptager dock i taxeförslaget dessa artiklar
under samma tullsats som rubriken i övrigt för den händelse en tullbeskattning
av fiskala skäl skulle befinnas motiverad. Vad beträffar kulspetspennor
föreligger däremot enligt kommitténs uppfattning icke anledning
ändra den nu utgående tullen i vidare mån än att vikttullkomponenten
bör avskaffas och tullen således i fortsättningen utgå med allenast
It) % av värdet. Kommittén anser vidare att en tullsats av denna storlek
utgör ett lämpligt avvägt tullskydd även för stiftpennor och övriga till denna
rubrik hänförliga artiklar.

792

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år i958

Yttrande

Sveriges grossistförbund påyrkar tullfrihet för reservoarpennor. Någon
tillverkning förekommer icke inom landet. Varan kan icke betraktas som en
lyxartikel, anser förbundet, som f. ö. finner den olämplig som skatteobjekt
även av den anledningen, att importen endast uppgår till ca 5 milj. kronor
årligen. Förbundet framhåller vidare att stiften utgör en så väsentlig del av
kostnaden för pennan att det vid en tull av 10 % kan vara lönande för importören
att införa stiften (för vilka kommittén föreslagit tullfrihet) separat
och därefter infoga dessa i pennan.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår i likhet med kommittén en tull av 10 % av värdet för
rubriken i dess helhet.

Departementschefen

I enlighet med tulltaxekommitténs och nordiska utskottets förslag förordar
jag, under erinran i fråga om reservoarpennor om principen att icke
nu verkställa någon omprövning av finanstullarna, att rubriken i dess helhet
upplages med en tull av 10 % av värdet.

98.04. Skrivpennor (stålpennor o. d.)

Skrivpennor av ädel metall är belagda med en tull av 10 % av värdet plus
50 kronor per kg; för dylika artiklar av oädel metall utgår tullen med 1
krona 50 öre per kg. Tulltaxekommittén liksom även nordiska ekonomiska
samarbetsutskottet föreslår att tullfrihet stadgas för dessa varuslag. Med hänsyn
till risken för ett kringgående i viss utsträckning av tullen på reservoarpennor
förordar jag att skrivpennor av ädel metall upptages med en tull av
10 % av värdet; i övrigt finner jag icke anledning till erinran mot den föreslagna
tullfriheten.

98.05. Blyerts-, anilin- och färgpennor m. fl. artiklar
Nuvarande tullförhållanden

Flertalet hit hänförliga artiklar är belagda med en tull av 10 % av värdet
(vid tiden för kommitténs arbete utgick tullen med 20 eller 35 öre per kg;
ändringen har vidtagits genom 1955 års beslut om särskild tullavgift).

Tulltaxekommittén

Kommittén finner en tullsats av 10 % av värdet, motsvarande normaltullsatsen
för de viktigaste artiklarna, innebära ett lämpligt avvägt tullskydd
för rubriken i dess helhet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår likaledes för här avsedda artiklar en tull av 10 % av
värdet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

793

Departementschefen

Kommitténs och utskottets samstämmiga förslag föranleder icke någon
erinran från min sida.

98.06. Skrivtavlor
Nuvarande tullförhållanden

Varorna i fråga är belagda med tullsatser av varierande storlek beroende på
material och utförande (skrivtavlor av skiffer e. d. är dock tullfria).

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 10 % av värdet för rubriken i dess helhet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Även förslaget till gemensam nordisk tulltaxa upptar vid denna rubrik en
tull av 10 % av värdet.

Departementschefen

Jag biträder tulltaxekommitténs och nordiska utskottets samstämmiga
förslag.

98.07. Sigillstämplar, pagineringsstämplar och liknande stämplar
Nuvarande tullförhållanden

Sigillstämplar är belagda med tullar av varierande storlek; för övriga här
avsedda artiklar utgår tullen med 25 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 8 % av värdet, d. v. s. den tullsats som föreslagits
beträffande järn- och metallmanufakturartiklar i allmänhet.

Yttrande

Svenska stämpelfabrikantföreningen har intet att erinra mot att gummistämplar,
sigillstämplar och poststämplar belägges med en tull av 8 % av
värdet men hemställer om tullfrihet för stativstämplar, pagineringsstämplar
samt datum- och sifferstämplar med vridbara band under framhållande av
att tillverkningen inom landet av dylika stämplar är obetydlig.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

I likhet med kommittén föreslår utskottet en tull av 8 % av värdet för
rubriken i dess helhet.

Departementschefen

Enligt min uppfattning föreligger icke anledning frångå tulltaxekommitténs
och nordiska utskottets samstämmiga förslag.

794 Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

98.08. Färgband för skrivmaskiner e. d. samt stämpeldynor
Nuvarande tullförhållanden

Färgband innehållande silke är belagda med en tull av kr. 6:— per kg;
för andra färgband utgår tullen med kr. 2:— respektive 4:50 per kg, beroende
på om varan föreligger i detaljförpackningar eller icke. Färgdynor är
belagda med vikttullar av varierande storlek.

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs uppfattning har den inhemska produktionen av färgband
en sådan ställning i konkurrenshänseende att en tullsats av 10 % av
värdet är tillfyllest, och kommittén finner vidare övervägande skäl tala för
att denna tullsats tillämpas för rubriken i dess helhet och således även på
hit hänförliga färgdynor.

Yttrande

AB Björnbandsfabriken jämte fyra andra företag hemställer i särskild skrivelse
med anledning av de år 1955 vidtagna provisoriska tulländringarna på
textilområdet att tullen för färgband måtte justeras så att den inträdda
minskningen av nettotullskyddet elimineras.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

I likhet med kommittén föreslår utskottet vid denna rubrik en tull av
10 % av värdet.

Departementschefen

Jag förordar den av tulltaxekommittén och nordiska utskottet föreslagna
tullsatsen, vilken i huvudsak torde tillgodose det från industrihåll framförda
önskemålet.

98.09. Sigill- och buteljlack, hektografmassa och liknande produkter
Nuvarande tullförhållanden

Tull utgår med 50 öre per kg för sigill- och buteljlack och med 20 öre per
kg för hektograf- och valsmassa.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 10 % av värdet för rubriken i dess helhet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Liksom tulltaxekommittén föreslår utskottet en tull av 10 % av värdet
för dessa varor.

Departementschefen

Jag biträder kommitténs och utskottets samstämmiga förslag om en tull
av 10 % av värdet.

795

Kungi. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

98.10. Cigarrettändare, gaständare och liknande tändare
Nuvarande tullförhållanden

Elektriska artiklar drager en tull av 10 % av värdet och övriga artiklar
vikttullar av varierande storlek.

Tulltaxekommittén

Kommittén framhåller att här ifrågavarande artiklar utgör alster av järnoch
metallmanufakturindustrin och anser därför att de bör beläggas med
den för produkter av nämnda industri i allmänhet föreslagna tullen 8 %
av värdet.

Yttrande

Svenska tändsticks AB hemställer i sin av Smålands och Blekinge handelskammare
överlämnade skrivelse att vid denna rubrik måtte fastställas
en tull av kr. 2: 75 per tändare; om hänsyn skall tagas till en samordning
av tullsatserna i de nordiska länderna anser bolaget emellertid att tullen
bör fastställas till samma belopp som den för närvarande gällande sammanlagda
införselavgiften i Danmark. Bolagets yrkande motiveras i huvudsak
med att en betydande införsel av tändare, särskilt sådana av den
billiga typen såsom t. ex. de österrikiska och japanska, skulle medföra att
tändstickor i Sverige skulle få mindre avsättning, vilket skulle kunna leda
till driftsinskränkningar och ökade tillverkningskostnader samt äventyra
exporten.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

I likhet med kommittén föreslår utskottet en tull av 8 % av värdet vid
denna rubrik.

Departementschefen

Jag finner icke anledning frångå tulltaxekommitténs och nordiska utskottets
samstämmiga förslag.

98.11. Rökpipor, cigarr- och cigarrettmunstycken samt delar därtill
Nuvarande tullförhållanden

Artiklar av sjöskum eller bärnsten drager en tull av 10 kronor per kg i
fråga om pipor och 5 kronor per kg i fråga om munstycken; artiklar av trä
eller annat material är belagda med en tull av 3 kronor per kg, dock att
ämnen av trä till pipor är tullfria samt icke färdigarbetade huvuden och
skaft belagda med lägre tullar.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet för ämnen samt icke färdigarbetade huvuden
av trä, en tull av 5 kronor per kg för munstycken av sjöskum eller
bärnsten samt en tull av 10 % av värdet för övriga varuslag.

796 Kungi. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

Tullfriheten för vissa artiklar baseras väsentligen på rådande förhållanden.

Beträffande munstycken av sjöskum eller bärnsten grundar sig förslaget
på att kommittén icke ansett anledning föreligga att bryta förefintlig GATTbindning.

Vad beträffar övriga varuslag, d. v. s. främst färdiga pipor av trä, anför
kommittén följande.

I fråga om färdiga rökpipor av trä ligger normaltullsatsen omkring 10 %,
d. v. s. samma tullsats som föreslagits beträffande ett stort antal andra trämanufakturprodukter.
Kommittén har funnit en tullsats av denna storlek,
vilken skulle innebära en avsevärd förstärkning av det nuvarande tullskyddet
utan att dock öka detsamma till den nivå vid vilken det låg då produktionen
startades, innebära en lämplig avvägning av tullskyddet för rökpipor.
Ur konsumentsynpunkt torde tullen, i varje fall jämfört med tobaksbeskattningen,
icke vara av någon större betydelse. Tullsatsen i fråga bör tillämpas
för alla pipor, oavsett materialets beskaffenhet, även om den beträffande
sjöskumspipor närmast har karaktär av finanstull.

Yttranden

Träindustrins branschorganisation påyrkar en tull av 15 % av värdet för
rökpipor och 12 % av värdet för cigarrettmunstycken.

Sveriges grossistförbund hemställer att tullfrihet måtte föreskrivas för
rökpipor. Då inhemsk pipindustri enligt förbundets uppfattning saknar naturliga
förutsättningar på grund av att den måste importera råmaterialierna,
anser förbundet det onödigt att genom tull fördyra den betydande del av
konsumtionen som utgöres av importvaror. (Förbundet uppger att mer än
90 % av konsumtionen täckes genom import.)

Sveriges köpmannaförbund påyrkar en tull av 5 % av värdet för pipor och
munstycken.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår tullfrihet för grovt tillformade ämnen till piphuvuden
och en tull av 10 % av värdet för rubriken i övrigt.

Departementschefen

I avvaktan på prövning av frågan om en nordisk marknad förordar jag,
med hänsyn till föreliggande GATT-bindning för vissa arbeten av sjöskum
och bärnsten, att bestämmelserna utformas i enlighet med tulltaxekommitténs
förslag, vilket frånsett nämnda artiklar i huvudsak överensstämmer med
det nordiska förslaget.

98.12. Kammar, hårspännen o. d.

Nuvarande tullförhållanden

Kammar av plast är belagda med en tull av 15 % av värdet och kammar
av andra ämnen med vikttullar av varierande storlek. Hårspännen drager
en tull av kr. 10: — per kg.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

797

Tulltaxekommittén

Med hänsyn till att här ifrågavarande artiklar mestadels tillverkas av
plast föreslår kommittén att den för plastartiklar i allmänhet föreslagna
tullsatsen 13 % av värdet tillämpas även vid denna rubrik.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår för hithörande artiklar en tull av 15 % av värdet, d. v. s.
samma tullsats som utskottet föreslår beträffande plastartiklar i allmänhet.

Departementschefen

I överensstämmelse med vad jag föreslagit beträffande plastartiklar i
allmänhet (kap. 39) förordar jag en tullsats av 15 % av värdet.

98.13. Planschetter och andra korsettfjädrar samt andra dylika artiklar
Nuvarande tullförhållanden

Här avsedda artiklar av järn eller stål drager en tull av 40 öre eller 1
krona per kg; för artiklar av plast utgår tullen med 15 % av värdet.

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs förslag skall för rubriken i dess helhet fastställas en
tull av 10 % av värdet. Kommittén framhåller att här avsedda artiklar till
övervägande del utgör alster av järn- och metallmanufakturindustrin, beträffande
vars produkter i allmänhet föreslagits en tullsats av 8 % av värdet.
Till rubriken hänföres emellertid även vissa av andra ämnen tillverkade
artiklar, för vilka med hänsyn till materialets beskaffenhet en högre
tullsats i och för sig kunde vara motiverad (t. ex. varor av plast). Kommittén
anser dock icke de olika varuslagens betydelse motivera en uppdelning
av rubriken utan föreslår nyssnämnda enhetliga tullsats.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår likaledes en tull av 10 % av värdet för rubriken i dess
helhet.

Departementschefen

Jag biträder tulltaxekommitténs och nordiska utskottets samstämmiga
förslag.

98.14. Monterade rafräschissörer samt beslag till rafräschissörer
Nuvarande tullförhållanden

Dessa artiklar är enligt gällande tulltaxa belagda med vikttullar av varierande
storlek.

Tulltaxekommittén

Då rafräschissörer i regel är tillverkade av glas anser kommittén den för
glasvaror i allmänhet föreslagna tullsatsen 15 % av värdet böra tillämpas
vid denna rubrik.

798 Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår i likhet med tulltaxekommittén en tull av 15 % av värdet.

Departementschefen

Jag finner icke anledning till erinran mot den av tulltaxekommittén och
nordiska utskottet föreslagna tullsatsen, vilken överensstämmer med den
tullsats jag förordat beträffande glasvaror i allmänhet (kap. 70).

98.15. Termosflaskor och liknande värmeisolerande behållare
Nuvarande tullförhållanden

Här avsedda artiklar drager enligt gällande taxa en tull av 1 krona 20
öre per kg.

Tulltaxekommittén

Med hänsyn bl. a. till produktionens anknytning till glasindustrin, för
vars produkter i regel föreslagits en tull av 15 % av värdet, finner kommittén
lämpligt att en tullsats av denna storlek tillämpas även här.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet föreslår likaledes en tull av 15 % av värdet vid denna rubrik.
Departementschefen

I överensstämmelse med den ståndpunkt jag intagit till frågan om tullen
på glasvaror biträder jag kommitténs och utskottets samstämmiga förslag
om en tull av 15 % av värdet.

98.16. Skyltdockor, provdockor o. d.; rörliga skyltfigurer och skyltställ
Nuvarande tullförhållanden

Här avsedda artiklar är enligt gällande taxa belagda med tullar av varierande
storlek.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tull av 10 % av värdet för rubriken i dess helhet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Liksom tulltaxekommittén föreslår utskottet vid denna rubrik en tull av
10 % av värdet.

Departementschefen

Jag biträder tulltaxekommitténs och nordiska utskottets samstämmiga
förslag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

799

AVDELNING XXI

Konstverk, föremål för samlingar samt antikviteter

Kap. 99. Konstverk, föremål för samlingar samt antikviteter

Artiklar av här ifrågavarande slag är, med de undantag som kan betingas
av smärre skiljaktigheter i varubeskrivning och tolkningspraxis, enligt gällande
bestämmelser fria från tull, och tulltaxekommittén föreslår att tullfrihet
stadgas vid samtliga rubriker.

Nationalmuseum hemställer att nuvarande tullfrihetsbestämmelser för antikviteter
med en ålder av över 100 år ändras så att tullfriheten endast avser
föremål tillverkade före år 1840.

I enlighet med tulltaxekommitténs förslag förordar jag, under erinran
vad beträffar antikviteter om att såväl tulltaxepositionens lydelse som tullfrihetsbestämmelsens
materiella innehåll är beroende av internationella
överenskommelser, att samtliga rubriker i detta kapitel upptages med tullfrihet.

800

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

VI. DEPARTEMENTSCHEFENS HEMSTÄLLAN

Under åberopande av vad som anförts hemställer föredragande departementschefen
att Kungl. Maj :t måtte genom proposition föreslå riksdagen att

dels antaga härvid fogade förslag till

1) tulltaxa;

2) förordning om ändrad lydelse av 1 § tulltaxeförordningen
den 4 oktober 1929 (nr 316);

3) förordning om ändring i förordningen den 3 maj 1929
(nr 62) om särskild skatt å bensin och motorsprit;

4) förordning om ändrad lydelse av 3 a § förordningen
den 4 oktober 1929 (nr 307) angående tullrestitution;

dels ock för sin del godkänna Sveriges anslutning till konventionen
den 15 december 1950 rörande nomenklatur för
klassificering av varor i tulltarifferna samt protokollet den
1 juli 1955 angående ändring i nämnda konvention.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,
att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse
bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Ingrid Qvarnström

Kungi. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

801

Bihang

Convention on nomenclature for
the classification of goods in customs
tariffs

The Governments signatory to the
present Convention,

Desiring to facilitate international
trade,

Observing that the progressive removal
of quantitative restrictions results
in customs tariffs becoming an
increasingly important factor in international
trade,

Desiring to simplify international
customs tariff negotiations and to
facilitate the comparison of trade statistics
so far as the data for such statistics
are based on the classification
of goods in customs tariffs,

Being convinced that the adoption
of a common basis for the classification
of goods in customs tariffs will
constitute an important step towards
the attainment of these objects,

Having taken into consideration
the work already accomplished in
Brussels in this sphere by the European
Customs Union Study Group,
and

Considering that the best way of
achieving results in this respect is to
conclude an international Convention,

Have agreed as follows:

Article I

For the purpose of the present Convention,

(a) “Nomenclature” means the
headings and their relative numbers,
the section and chapter notes, and
the General Rules for the Interpretation
of the Nomenclature, set out in
the Annex to this Convention:

(b) “the Convention establishing
the Council” means the Convention
establishing the Customs Co-operation
Council opened for signature in
Brussels on the 15th December 1950;

(Översättning)

Konvention rörande nomenklatur
för klassificering av varor i tulltarifferna De

regeringar, som undertecknat
föreliggande konvention,

vilka önska underlätta den internationella
handeln,

vilka finna, att det fortskridande
avskaffandet av kvantitativa restriktioner
medför att tulltarifferna få en
allt större betydelse för den internationella
handeln,

vilka önska förenkla internationella
tullförhandlingar och underlätta
jämförelsen av handelsstatistiska
uppgifter, i den mån dessa uppgifter
basera sig på klassificeringen av varor
i tulltarifferna,

vilka äro övertygade om att antagandet
av en gemensam grundval för
klassificering av varor i tulltarifferna
kommer att utgöra ett betydande steg
för uppnåendet av dessa syften,

vilka hava beaktat det arbete, som
på ifrågavarande område utförts i
Bryssel av Studiegruppen för en europeisk
tullunion, och

vilka anse, att bästa sättet att uppnå
resultat i nämnda avseende är att
avsluta en internationell konvention,

hava enats om följande:

Artikel I

I denna konvention förstås med:

a) nomenklaturen: de positioner

med tillhörande nummer, de anmärkningar
till avdelningar och kapitel
samt de allmänna regler för nomenklaturens
tillämpning som förekomma
i bilagan till denna konvention;

b) rådskonventionen: konventio nen

avseende upprättandet av ett råd
för samarbete på tullområdet, öppnad
för undertecknande i Bryssel den
15 december 1950;

51 Rihang till riksdagens protokoll 1958. 1 saml. Nr 90

802

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

(d) athe Secretary-General” means
t lie Secretarv General of the Council.

Article II

(a) Each Contracting Party shall
compile its customs tariff in conformity
with the Nomenclature, subject
to such textual adaptations as may
be necessary to give effect to the Nomenclature
in its domestic law, and
shall apply, in conformity with the
Nomenclature, the tariff so compiled
as from the dateon which the Convention
comes into force in respect of it.

(b) Each Contracting Party undertakes
that, as respects its customs tariff,

(i) it will not omit any of the
headings of the Nomenclature nor
add any new headings nor depart
from any of the numbers of the
headings;

(ii) it will make no changes in
the chapter or section notes in a
manner modifying the scope of the
chapters, sections and headings as
laid down in the Nomenclature;
and

(fn) it will include the General
Rules for the Interpretation of the
Nomenclature.

(c) Nothing in this Article shall
prevent any Contracting Party from
adopting, in its customs tariff, subdivisions
classifying goods under any
of the headings of the Nomenclature.

Artide III

(a) The Council shall supervise the
operation of the present Convention
with a view to securing uniformity
in its interpretation and application.

(b) To this end, the Council shall
establish a Nomenclature Committee
on which each Member of the Council
to which the present Convention applies
shall have the right to be represented.

c) rådet: det under b) åsyftade rådet
för samarbete på tullområdet;

d) generalsekreteraren: rådets generalsekreterare.

Artikel II

a) Varje fördragsslutandepart skall
upprätta sin tulltariff i överensstämmelse
med nomenklaturen, med förbehåll
för sådan formell anpassning,
som kan befinnas nödvändig för att
giva nomenklaturen avsedd rättsverkan,
och skall i överensstämmelse
med nomenklaturen tillämpa den sålunda
upprättade tariffen från och
med den dag, då konventionen träder
i kraft för parten i fråga.

b) Varje fördragsslutande part
förbinder sig i avseende å sin tulltariff 1.

att icke utesluta någon av nomenklaturens
positioner, ej heller
tillägga någon ny position eller avvika
från positionsnumren;

2. att icke göra några ändringar i
anmärkningarna till kapitel eller
avdelningar, som medföra ändrad
omfattning av kapitel, avdelningar
eller positioner i nomenklaturen;
samt

3. att i densamma intaga de allmänna
reglerna för nomenklaturens
tillämpning.

c) Bestämmelserna i denna artikel
skola icke utgöra hinder för fördragsslutande
part att för klassificering av
varor i den egna tariffen införa underpositioner
till nomenklaturens positioner.

Artikel III

a) Rådet skall övervaka efterlevnaden
av denna konvention för att
säkerställa en likformig tolkning och
tillämpning av densamma.

b) För detta ändamål skall rådet
upprätta en nomenklaturkommitté, i
vilken varje rådsmedlem, å vilken
denna konvention är tillämplig, skall
äga rätt att vara representerad.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

803

Article IV

The Nomenclature Committee shall
have the following functions which
shall be exercised under the authority
of the Council and in accordance
with any directions which the Council
may give:

(a) to collate and circulate information
concerning the application of
the Nomenclature in the customs tariffs
of the Contracting Parties;

(b) to study the procedures and
practices of the Contracting Parties
in relation to the classification of
goods for customs purposes and, accordingly,
to make recommendations
to the Council or to the Contracting
Parties to secure uniformity in the
interpretation and application of the
Nomenclature;

(d) on its own initiative or on request,
to furnish to Contracting Parties
information or advice on any
matters concerning the classification
of goods for customs purposes;

(e) to submit to the Council proposals
för any amendments to the present
Convention which it may consider
desirable;

(f) to exercise such other powers
and functions of the Council in relation
to classification of goods for customs
purposes as the Council may
delegate to it.

Artide V

(n) The Nomenclature Committee
shall meet åt least three times a year.

(b) It shall elect its own Chairman
and one or more Vice-Chairmen.

(c) It shall draw up its own Rules
of Proccdure by decision taken by
not less than two-thirds of its members.
The Rules of Procedure so
drawn up shall be suhject to the approval
of the Council.

Article VI

The Annex to the present Convention
shall form an integral part

Artikel IV

Nomenklaturkommittén skall hava
följande uppgifter, vilka skola fullgöras
under rådets myndighet och i
enlighet med dess anvisningar:

a) att inhämta och distribuera
upplysningar beträffande tillämpningen
av nomenklaturen i de fördragsslutande
parternas tulltariffer;

b) att studera de föreskrifter och
den praxis, som tillämpas av de fördragsslutande
parterna vid klassificeringen
av varor i tulltarifferna samt
att framlägga förslag för rådet eller
de fördragsslutande parterna för att
säkerställa en likformig tolkning och
tillämpning av nomenklaturen;

c) att utarbeta anvisningar till ledning
vid tolkningen och tillämpningen
av nomenklaturen;

d) att på eget initiativ eller på anmodan
lämna de fördragsslutande
parterna upplysningar eller råd i alla
frågor, som röra klassificeringen av
varor i tulltarifferna;

e) att föreslå rådet sådana ändringar
i denna konvention, som kommittén
anser önskvärda;

f) att i övrigt utöva de befogenheter
och fullgöra de uppgifter, som rådet
tilldelar kommittén.

Artikel V’

a) Nomenklaturkommittén skall
sammanträda minst tre gånger om
året.

b) Den skall utse ordförande och
en eller flera vice ordförande.

c) Den skall upprätta arbetsordning
genom beslut med en majoritet
av minst två tredjedelar av medlemsantalet.
Arbetsordningen skall underställas
rådet för godkännande.

Artikel VI

Bilagan till denna konvention skall
utgöra en integrerande del av kon -

804

Kungi. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

thereof, and any reference to the Convention
shall be deemed to include a
reference to the Annex.

Article VII

The Contracting Parties do not assume
by the present Convention any
obligation in relation to rates of customs
duty.

Artide VIII

(a) The present Convention shall
abrogate as between the Contracting
Parties all obligations under other international
agreements in so far as
they are inconsistent with the present
Convention.

(b) The present Convention shall
not derogate from the obligations,
under any other international agreement,
incurred by any Contracting
Party before the coming into force of
the present Convention in respect of
it towards any Government not a party
to the present Convention. However,
the Contracting Parties shall, as
soon as circumstances permit and in
any case on the renewal of such prior
agreements, arrange to make any necessary
amendments thereto in order
to bring them into conformity with
the provisions of the present Convention.

Artide IX

(a) Any dispute between two or
more Contracting Parties concerning
the interpretation or application of
the present Convention shall so far
as possible be settled by negotiation
between them.

(b) Any dispute which is not settled
by negotiation shall be referred
by the Contracting Parties in dispute
to the Nomenclature Committee
which shall thereupon consider the
dispute, and make recommendations
for its settlement.

(c) If tlie Nomenclature Committee
is unable to settle the dispute, it shall
refer the matter to the Council which
shall make recommendations in conformity
with Article III (e) of the
Convention establishing the Council.

ventionen och varje hänvisning till
konventionen skall anses innefatta en
hänvisning jämväl till bilagan.

Artikel VII

De fördragsslutande parterna ikläda
sig icke genom denna konvention
några förpliktelser med avseende å
sina tullsatser.

Artikel VIII

a) Genom denna konvention upphävas,
de fördragsslutande parterna
emellan, alla på andra internationella
avtal grundade förpliktelser, som stå
i strid med denna konvention.

b) Denna konvention gör icke intrång
i sådana på andra internationella
avtal grundade förpliktelser,
som någon fördragsslutande part kan
hava iklätt sig gentemot en utomstående
regering innan konventionen
trätt i kraft för den fördragsslutande
parten. Emellertid skola de fördragsslutande
parterna, så snart omständigheterna
medgiva och i varje fall
vid förnyandet av de ingångna avtalen,
vidtaga alla erforderliga åtgärder
för att bringa dessa i överensstämmelse
med bestämmelserna i
denna konvention.

Artikel IX

a) Varje tvist mellan två eller flera
fördragsslutande parter beträffande
tolkningen och tillämpningen av
denna konvention skall så vitt möjligt
biläggas genom direkta förhandlingar
mellan parterna.

b) Varje tvist, som icke bilägges
genom direkta förhandlingar, skall av
de tvistande parterna hänskjutas till
nomenklaturkommittén, som skall taga
tvisten under övervägande och
framlägga rekommendation till dess
biläggande.

c) Om nomenklaturkommittén icke
kan bilägga tvisten, skall den hänskjuta
frågan till rådet, som skall
framlägga rekommendation i enlighet
med artikel III e) i rådskonventionen.

805

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

(rf) The Contracting Parties in dispute
may agree in advance to accept
the recommendations of the Committee
or Council as binding.

Article X

The present Convention shall be
open for signature until 31st March,
1951, by any Government which has
signed the Convention establishing
the Council.

Artide XI

(a) The present Convention shall
be subject to ratification.

(b) Instruments of ratification
shall be deposited with the Belgian
Ministry of Foreign Affairs, which
shall notify all signatory and acceding
Governments and the Secretary
General of each such deposit. However,
no Government may deposit its
instrument of ratification of the present
Convention until it has deposited
its instrument of ratification of the
Convention establishing the Council.

Artide XII

(a) Three rnonths after the date on
which the Belgian Ministry of Foreign
Affairs has received the instruments
of ratification of seven Governments,
the present Convention shall come into
force in respect of those Governments.

(b) For each signatory Government
ratifying after tliat date, the Convention
shall come into force three
rnonths after the date of the deposit
of its instrument of ratification with
the Belgian Ministry of Foreign Affairs.

Artide XIII

(a) The Government of any State
which is not a signatory to the present
Convention, but which has ratified
or acceded to the Convention
establishing the Council, may accede
to the present Convention as from 1st
April, 1951.

d) De tvistande parterna kunna på
förhand överenskomma om att rätta
sig efter kommitténs eller rådets rekommendation.

Artikel X

Denna konvention skall vara öppen
för undertecknande under tiden till
och med den 31 mars 1951 av de regeringar,
som undertecknat rådskonventionen.

Artikel XI

a) Denna konvention skall vara
underkastad ratificering.

b) Ratifikationsinstrumenten skola
deponeras hos belgiska utrikesministeriet,
som skall om varje sådan
deposition underrätta alla regeringar
som undertecknat konventionen eller
anslutit sig till densamma ävensom
generalsekreteraren. Dock må icke
någon regering deponera ratifikationsinstrumentet
till denna konvention,
förrän den har deponerat sitt
ratifikationsinstrument till rådskonventionen.

Artikel XII

a) Tre månader efter den dag, då
belgiska utrikesministeriet mottagit
ratifikationsinstrument av sju regeringar,
skall denna konvention träda
i kraft för dessa regeringar.

b) För varje signatärregering, som
ratificerar efter denna tidpunkt, skall
konventionen träda i kraft tre månader
efter dagen för depositionen av
ratifikationsinstrumentet hos belgiska
utrikesministeriet.

Artikel XIII

a) Regering i stat, som icke undertecknat
denna konvention men som
ratificerat rådskonventionen eller anslutit
sig till densamma, kan från
och med den 1 april 1951 ansluta sig
till denna konvention.

806

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år i 958

(b) Instruments of accession shall
be deposited with the Belgian Ministry
of Foreign Affairs, which shall
notify all signatory and acceding Governments
and the Secretary General
of each such deposit.

(c) The present Convention shall
come into force for any acceding Government
three months after the date
of the deposit of its instrument of accession,
but not before it comes into
force in accordance with paragraph
(a) of Artide XII.

Article XIV

(a) The present Convention is of
unlimited duration but åt any time
after the expiry of five years from
its entry into force under paragraph
(a) of Article XII, any Contracting
Party may withdraw therefrom.
Withdrawal shall take effect one
year after the date of receipt by the
Belgian Ministry of Foreign Affairs
of a notification of withdrawal. The
Belgian Ministry of Foreign Affairs
shall notify each withdrawal to all
signatory and acceding Governments
and to the Secretary General.

(b) Any Contracting Party which
ceases to be a party to the Convention
establishing the Council shall
thereupon cease to be a party to the
present Convention.

Artide ÅT

(a) Any Government may åt the
time of its ratification or accession
or åt any time thereafter, declare by
notification given to the Belgian Ministry
of Foreign Affairs that the present
Convention shall extend to any
of the territories for whose international
relations it is responsible, and
the Convention shall extend to the
territories named in the notification
three months after the date of the receipt
thereof by the Belgian Ministry
of Foreign Affairs but not before the
Convention has come into force for
the Government concerned.

b) Anslutningsinstrumentet skall
deponeras hos belgiska utrikesministeriet,
som skall om varje sådan deposition
underrätta alla regeringar
som undertecknat konventionen eller
anslutit sig till densamma ävensom
generalsekreteraren.

c) Denna konvention skall för varje
regering, som anslutit sig till densamma,
träda i kraft tre månader efter
dagen för depositionen av anslutningsinstrumentet,
dock icke före tidpunkten
för konventionens ikraftträdande
i enlighet med bestämmelserna
i artikel XII a).

Artikel XIV

a) Denna konvention gäller obegränsad
tid, men varje fördragsslutande
part kan sedan fem år förflutit
från dess ikraftträdande i enlighet
med bestämmelserna i artikel XII a),
vid vilken tidpunkt som helst frånträda
konventionen. Frånträdandet skall
träda i kraft ett år efter den dag, då
belgiska utrikesministeriet erhållit
notifikation om frånträdandet. Det
belgiska utrikesministeriet skall om
frånträdandet underrätta alla regeringar
som undertecknat konventionen
eller anslutit sig till densamma
ävensom generalsekreteraren.

b) Varje fördragsslutande part,
som frånträder rådskonventionen,
skall därigenom upphöra att vara
part i denna konvention.

Artikel XV

a) Varje regering må vid sin ratifikation
eller anslutning eller närhelst
därefter genom notifikation till belgiska
utrikesministeriet förklara, att
denna konvention skall utsträckas att
gälla beträffande territorier, för vilkas
internationella förbindelser regeringen
är ansvarig, och konventionen
skall bliva gällande för sagda territorier
tre månader efter den dag då belgiska
utrikesministeriet erhållit notifikation
därom men icke innan konventionen
trätt i kraft för regeringen
i fråga.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

807

(b) Any Government which has
made a declaration under paragraph
(a) above extending the present Convention
to any territory for whose international
relations it is responsible
may by notification given to the Belgian
Ministry of Foreign Affairs withdraw
in respect of that territory in
accordance with the provisions of Artide
XIV.

(c) The Belgian Ministry of Foreign
Affairs shall inform all signatory
and acceding Governments and
the Secretary General of any notification
received by it under this Article.

Article XVI

(a) The Council may recommend
amendments to the present Convention
to the Contracting Parties.

(b) Any Contracting Party accepting
an amendment shall notify the
Belgian Ministry of Foreign Affairs
in writing of its acceptance and the
Belgian Ministry of Foreign Affairs
shall notify all signatory and acceding
Governments and the Secretary General
of the receipt of the notice of acceptance.

(c) An amendment shall come into
force three months after receipt by
the Belgian Ministry of Foreign Affairs
of notice of acceptance by all
the Contracting Parties. When any
amendment has been accepted by all
the Contracting Parties the Belgian
Ministry of Foreign Affairs shall notify
all signatory and acceding Governments
and the Secretary General
of such acceptance and of the date on
which the amendment will come into
force.

(d) After an amendment has come
into force, no Government may ratifv
or accede to the present Convention
unless it also accepts the amendment.

In witness whereof the undersigned,
having been duly authorised
thereto by their respective Governments,
have signed the present Convention.

b) Varje regering, som genom deklaration
enligt a) ovan utsträckt denna
konvention att gälla territorium,
för vars internationella förbindelser
den är ansvarig, kan genom notifikation
till belgiska utrikesministeriet
frånträda konventionen med avseende
å detta territorium i enlighet med
bestämmelserna i artikel XIV.

c) Belgiska utrikesministeriet skall
informera alla regeringar som undertecknat
denna konvention eller anslutit
sig till densamma ävensom generalsekreteraren
om varje notifikation,
som den mottagit enligt denna artikel.

Artikel XVI

a) Rådet må föreslå de fördragsslutande
parterna ändringar i denna
konvention.

b) Varje fördragsslutande part,
som godkänner en ändring, skall lämna
skriftligt meddelande om godkännandet
till belgiska utrikesministeriet,
vilket skall om mottagandet av
detta meddelande underrätta alla regeringar
som undertecknat konventionen
eller anslutit sig till densamma
ävensom generalsekreteraren.

c) Fn ändring skall träda i kraft
tre månader efter det belgiska utrikesministeriet
mottagit meddelande
om samtliga fördragsslutande parters
godkännande. När en ändring godkänts
av samtliga fördragsslutande
parter, skall belgiska utrikesministeriet
därom underrätta alla regeringar
som undertecknat konventionen eller
anslutit sig till densamma ävensom
generalsekreteraren, varvid dagen för
ändringens ikraftträdande skall tillkännagivas.

d) Efter det en ändring trätt i kraft
må icke någon regering ratificera
denna konvention eller ansluta sig
till densamma utan att även godkänna
ändringen.

Till bekräftelse härav hava undertecknade,
av sina respektive regeringar
därtill behörigen bemyndigade, undertecknat
föreliggande konvention.

808

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Done åt Brussels on the fifteenth
day of December, nineteen hundred
and fifty (December 15th, 1950) in
the English and French languages,
both texts being equally authentic, in
a single original, which shall be deposited
in the archives of the Government
of Belgium which shall transmit
certified copies thereof to each
signatory and acceding Government.

Protocol of amendment to the Convention
on Nomenclature for the
Classification of Goods in Customs
Tariffs

The Governments signatory to the
Gonvention on Nomenclature for the
Classification of Goods in Customs
Tariffs signed in Brussels on 15th December
1950, and the Government of
the Republic of Turkey which acceded
to that Convention,

Considering that it is advisable to
modify the Annex to the said Convention,
and to eliminate certain discrepancies
between the English and
the French texts thereof,

Considering that the said Convention
has not yet come into force,

Have agreed as follows:

Article 1

The Annex referred to in Article
Yl of the Convention on Nomenclature
for the Classification of Goods
in Customs Tariffs, signed in Brussels
on 15th December 1950 (hereinafter
referred to as »the Convention»)
shall be replaced by the Annex attached
hereto.

Article 2

The present Protocol shall be open
for signature until 31st December

Som skedde i Bryssel den femtonde
december nittonhundrafemtio (15 december
1950) på franska och engelska
språken, vilka båda texter skola
äga lika vitsord, i ett original, som
skall arkiveras hos belgiska regeringen,
vilken skall överlämna behörigen
styrkta kopior av detsamma till alla
regeringar, som undertecknat konventionen
eller ansluta sig till densamma.

Protokoll angående ändring i konventionen
rörande nomenklatur för
klassificering av varor i tulltarifferna De

regeringar, som undertecknat
konventionen i Bryssel den 15 december
1950 rörande nomenklatur för
klassificering av varor i tulltarifferna,
och regeringen i republiken Turkiet,
som anslutit sig till denna konvention,

vilka anse, att det är lämpligt att
modifiera bilagan till sagda konvention
och att undanröja vissa skiljaktigheter
mellan den engelska och
den franska konventionstexten, och
vilka beakta, att sagda konvention
ännu icke trätt i kraft,
hava enats om följande:

Artikel 1

Den bilaga, vilken avses i artikel
VI av konventionen rörande nomenklatur
för klassificering av varor i
tulltarifferna, undertecknad i Bryssel
den 15 december 1950 (härnedan
benämnd »konventionen»), skall ersättas
med den härvid fogade bilagan.
1

Artikel 2

Detta protokoll skall vara öppet för
undertecknande under tiden till och

1 Bilagan här utelämnad; texten till det framlagda
förslaget till tulltaxa är en översättning
av bilagan. I nämnda text förekommande underavdelningar
av tulltaxenummer samt med
asterisk (*) betecknade anmärkningar tillhöra
dock icke konventionstexten.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

809

1955 by any Government which has
signed the Convention, and by the Government
of the Republic of Turkey.

Article 3

A. The present Protocol shall be
subject to ratification.

B. The instruments of ratification
shall be deposited with the Belgian
Ministry of Foreign Affairs, which
shall notify all signatory and acceding
Governments and the Secretary General
of the Customs Co-operation
Council of each such deposit. However,
no Government may deposit its
instrument of ratification of the present
Protocol unless it has previously
deposited or deposits åt the same tiine
its instrument of ratification of, or
of accession to, the Convention.

Article 4

A. The Convention and the present
Protocol shall come into force sirnultaneously.

B. Three months after the date on
which the Belgian Ministry of Foreign
Affairs has received, in respect of the
present Protocol, the instruments of
ratification of seven Governments
signatory to the Convention and to
the present Protocol, the Convention
and the present Protocol shall come
into force in respect of those Governments.

An instrument of ratification of
the present Protocol by the Government
of the Republic of Turkey shall
be considered as such an instrument
as aforesaid should the case arise.

C. For each Government signatory
to the present Protocol depositing its
instrument of ratification after that
date, the Convention and the present
Protocol shall come into force three
months after the date of deposit of
such instrument of ratification with
the Belgian Ministry of Foreign
Affairs.

med den 31 december 1955 av de regeringar,
som undertecknat konventionen,
och av regeringen i republiken
Turkiet.

Artikel 3

A. Detta protokoll skall vara underkastat
ratificering.

B. Ratifikationsinstrumenten skola
deponeras hos belgiska utrikesministeriet,
som skall om varje sådan deposition
underrätta alla regeringar som
undertecknat detta protokoll eller
som anslutit sig till detsamma ävensom
generalsekreteraren hos rådet
för samarbete på tullområdet. Dock
må icke någon regering deponera ratifikationsinstrumentet
till detta protokoll,
om den icke tidigare deponerat
eller samtidigt deponerar sitt ratifikations-
eller anslutningsinstrument
till konventionen.

Artikel 4

A. Konventionen och detta protokoll
skola träda i kraft samtidigt.

B. Tre månader efter den dag, då
belgiska utrikesministeriet mottagit
ratifikationsinstrument till detta protokoll
av sju regeringar, som undertecknat
konventionen och protokollet,
skola konventionen och protokollet
träda i kraft för dessa regeringar.

Ratifikationsinstrument till detta
protokoll av regeringen i republiken
Turkiet skall i förekommande fall anses
som ett sådant instrument som
ovan sagts.

C. För varje signatärregering till
detta protokoll, som deponerar sitt
ratifikationsinstrument efter denna
tidpunkt, skola konventionen och detta
protokoll träda i kraft tre månader
efter dagen för depositionen av nämnda
ratifikationsinstrument hos belgiska
utrikesministeriet.

52 Bihang till riksdagens protokoll 1958. i samt. Nr 90

810

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Article 5

A. The Government of any State
which is not a signatory to the present
Protocol, but which has ratified
or acceded to the Convention, may
accede to the present Protocol as from
1st January 1956.

B. Instruments of accession shall
be deposited with the Belgian Ministry
of Foreign Affairs, which shall
notify all signatory and acceding Governments
and the Secretary General
of each such deposit.

C. The Convention and the present
Protocol shall come into force for any
acceding Government three months
after the date of deposit of its instrument
of accession to the present Protocol,
but not before it comes into
force in accordance with paragraph B
of Article 4 of the present Protocol.

Artide 6

Artides XII and XIII (c) of the
Convention are rescinded.

Artide 7

The present Protocol and its Annex
form an integral part of the Convention
and, inter alia, the provisions of
Artides XIV and XV of the Convention
shall apply to the present Protocol.

In witness whereof the undersigned,
having been duly authorised
thereto by their respective Governments,
hava signed the present Protocol.

Done åt Brussels on the 1st of July
1955 in the English and French
languages, both texts being equallji
authentic, in a single original which
shall be deposited in the archives of
the Government of Belgium which
shall transmit certified copies thereof
to each signatory and acceding Government.

Artikel 5

A. Regering i stat, som icke undertecknat
detta protokoll men som ratificerat
konventionen eller anslutit sig
till densamma, kan från och med den
1 januari 1956 ansluta sig till detta
protokoll.

B. Anslutningsinstrumentet skall
deponeras hos belgiska utrikesministeriet,
som skall om varje sådan deposition
underrätta alla regeringar
som undertecknat detta protokoll eller
anslutit sig till detsamma ävensom
generalsekreteraren.

C. Konventionen och detta protokoll
skola för varje regering, som anslutit
sig till desamma, träda i kraft tre
månader efter dagen för depositionen
av anslutningsinstrumentet till detta
protokoll, dock icke före tidpunkten
för protokollets ikraftträdande i enlighet
med bestämmelserna i artikel
4 B.

Artikel 6

Artiklarna XII och XIII c) av konventionen
upphävas.

Artikel 7

Detta protokoll med bilaga utgör
en integrerande del av konventionen;
bland annat skola bestämmelserna i
artiklarna XIV och XV av konventionen
gälla för detta protokoll.

Till bekräftelse härav hava undertecknade,
av sina respektive regeringar
därtill behörigen bemyndigade,
undertecknat föreliggande protokoll.

Som skedde i Bryssel den 1 juli
1955 på franska och engelska språken,
vilka båda texter skola äga lika
vitsord, i ett original, som skall arkiveras
hos belgiska regeringen, vilken
skall överlämna behörigen styrkta
kopior av detsamma till alla regeringar,
som undertecknat detta protokoll
eller som ansluta sig till detsamma.

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

811

Innehållsförteckning

Propositionens huvudsakliga innehåll.............................. 1

Författningsförslag

Förslag till tulltaxa...................................... 4

Förslag till förordning om ändrad lydelse av 1 § tulltaxeför ordningen

den 4 oktober 1929 (nr 316) .................... 171

Förslag till förordning om ändring i förordningen den 3 maj

1929 (nr 62) om särskild skatt å bensin och motorsprit...... 171

Förslag till förordning om ändrad lydelse av 3 a § förordningen
den 4 oktober 1929 (nr 307) angående tullrestitution .... 172

I. Inledning .................................................. 173

II. Allmänna synpunkter

Tullarnas roll i samhällsekonomin ........................ 183

Tullarna som förhandlingsobjekt.......................... 195

Tullarna ur statsfinansiell synpunkt ...................... 199

III. Tulltaxans allmänna utformning

Nomenklaturen ......................................... 201

Kvantitets- eller värdetullar .............................. 205

Tullarnas höjd och avvägning ............................ 212

IV. Särskilda frågor

Tulltaxeförordningen .................................... 244

Varuslag som icke tillverkas inom landet.................. 244

Inrättande av en tullberedning............................ 245

Tulltaxan och jordbruksregleringen ...................... 246

Tullarnas samband med annan indirekt beskattning ........ 246

Tulltaxan och GATT .................................... 247

Tulltaxans ikraftträdande ................................ 248

V. Detalj motivering1 .......................................... 249

VI. Departementschefens hemställan ............................ 800

Bihang. Konvention rörande nomenklatur för klassificering av varor i

tulltarifferna ........................................... 801

1 Framställningen följer tulltaxeförslagets indelning (jfr innehållsförteckning på s. 6—9 och
sakregisler på s. 135—170).

571382 Stockholm 1958. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag