Kungl. Maj:ts proposition nr 88 är 1959 (Proposition 1959:88)

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 är 1959

Nr 88

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag för budgetåret
1959/60 till statens skolor tillhörande barna- och
ungdomsvården in. m.; given Stockholms slott den 6 mars
1959.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF ADOLF

Torsten Nilsson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen redogöres för de åtgärder, som på grund av det starkt
ökade platsbehovet vid ungdomsvårdsskolorna vidtagits för att säkerställa
ett effektivt utnyttjande av skolorganisationens nuvarande resurser samt
för att genom provisoriska åtgärder öka platstillgången vid skolorna.

Vidare redovisas av kommittén för ungdomsvårdsskolorna framlagda förslag
angående utbyggnad av ungdomsvårdsskolorna. Organisationen föreslås
förstärkt genom att Broby lantbruksskola för döva ombildas till yrkesskola
för pojkar samt genom att sex mottagningsavdelningar och en specialavdelning
uppföres vid olika skolor. Syftet med mottagningsavdelningarna
är i första hand att möjliggöra ett effektivt omhändertagande av s. k.
utredningsfall, främst för brott misstänkta ungdomar under 18 år.

På grund av tidigare av riksdagen fattade beslut samt de nu föreslagna
åtgärderna beräknas skolorganisationen komma att tillföras ca 215 mer
permanenta platser utöver de ca 750 platser, som var tillgängliga den
1 mars 1959. Vid sidan om denna utbyggnad kommer inom de närmaste
månaderna ca 70 platser att färdigställas vid provisoriska förläggningar.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr 88

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1959

Medel äskas vidare för projektering av en ny ungdomsvårdsskola på Gotland
för psykiskt abnorma manliga elever.

Personalorganisationen vid skolorna föreslås förstärkt med i första hand
ett 50-tal befattningshavare. Medel beräknas därjämte till anställande av
personal vid de nämnda mottagningsavdelningarna och vid provisoriska
förläggningar, ökat anslag till utbildning av personal föreslås även.

Anslag till ungdomsvårdsskolorna äskas för budgetåret 1959/60 med
sammanlagt ca 13,9 milj. kronor på driftbudgeten och 3,6 milj. kronor på
kapitalbudgeten, vilket jämfört med innevarande budgetår innebär ökningar
med ca 2,2 milj. kronor på driftbudgeten och 1,25 milj. kronor på kapitalbudgeten.

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 dr 1959

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet åt Stockholms slott den 6 mars
1959.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,
Kung, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, ap Geijerstam.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Nilsson, anför efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter följande.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj :t på min hemställan under
femte huvudtiteln, punkterna 37—42 samt under kapitalbudgeten (bilaga
26 punkten 1) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition
i ämnet, för budgetåret 1959/60 beräkna följande anslag:

A. Driftbudgeten

Kronor

Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Avlöningar,
förslagsanslag ...................................... 8 160 000

Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Omkostnader,
förslagsanslag .................................. 4 619 000

Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Engångs anskaffning

av inventarier m. m., reservationsanslag ...... 110 000

Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Anordnande
och drift av provisoriska förläggningar, reservationsanslag
................................................ 500 000

Utbildning av personal vid skolor tillhörande barna- och ungdomsvården,
reservationsanslag .......................... 59 200

Bidrag till inrättande av inackorderingshem m. in., reservationsanslag
................................................ 100

Ersättning till inackorderingshem för driftförluster m. m., reservationsanslag
.......................................... 73 000

B. Kapitalbudgelen

Under statens allmänna fastighetsfond:

Kronor

Vissa byggnadsarbeten in. in. vid statens skolor tillhörande barna och

ungdomsvården, invcsteringsanslag .................. 4 000 000

Jag anhåller nu alt få ånyo anmäla dessa anslagsfrågor.

Kungl. Maj.ts proposition nr 88 dr 1959

I. Inledning

Under de senaste åren har efterfrågan på vårdplatser vid ungdomsvårdsskolorna
avsevärt stegrats och en betydande platsbrist har uppstått vid
vissa skolor. Då med anledning härav en utökning av vårdresurserna inom
ungdomsvårdsskoleorganisationen befanns påkallad tillkallade jag enligt
Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 april 1957 sex utredningsmän med uppdrag
att utreda vissa frågor rörande ungdomsvårdsskolorna.

Enligt direktiven skulle såsom en allmän riktpunkt för utredningen
gälla att organisationen skall vara så avpassad, att den kan ta hand om och
effektivt behandla de ungdomar som är i behov av vård inom barna- och
ungdomsvårdens ram och som befinnes inte kunna lämpligen tagas om
hand i annan ordning. Utredningsmännen borde i första hand undersöka
vilka åtgärder som bör vidtagas för att snabbt avveckla den akuta platsbristen.
I andra hand borde utredningsmännen — med utgångspunkt från
det dåvarande läget och den bedömning av det framtida platsbehovet som
utredningsmännen funne sig kunna göra — utarbeta ett program för organisationens
utbyggnad under de närmaste åren, varvid provisoriska åtgärder
genom förhyrning av lokaler o. dyl. syntes kunna komma i fråga. Bland
de frågor som borde särskilt uppmärksammas vid utredningen märktes
frågan om ökade vårdresurser för det psykiskt abnorma klientelet samt
för omhändertagande av för brott misstänkta underåriga under den s. k.
utredningstiden.

Utredningsmännen, som antagit benämningen kommittén för ungdomsvårdsskolorna,
har varit ledamoten av riksdagens första kammare G. Pettersson,
ordförande (fr. o. m. den 7 november 1957), ledamoten av riksdagens
andra kammare Sigrid Ekendahl, ledamoten av riksdagens första kammare
C. Eskilsson, ledamoten av riksdagens andra kammare E. Jacobsson,
ledamoten av riksdagens första kammare Margret Nilsson och e. o. kanslirådet
L.-Å. Åström.

Under år 1957 avgav kommittén förslag om anordnande av en ungdomsvårdsskola
på Visingsö samt om- och tillbyggnad av Gräskärrs yrkesskola i
Uddevalla ävensom vissa förslag i anledning av den akuta platsbristen vid
vissa ungdomsvårdsskolor. Förslagen underställdes 1958 års riksdag. Beslut
fattades av riksdagen om förstärkning av organisationen i huvudsaklig
överensstämmelse med kommitténs förslag.

Kommittén har med skrivelse den 11 oktober 1958 avgivit ett betänkande
med förslag till utbyggnad av ungdomsvårdsskolorna.

över betänkandet har yttranden avgivits av Svea hovrätt, hovrätten för
Västra Sverige, riksåklagarämbetet, fångvårdsstyrelsen, socialstyrelsen (efter
hörande av styrelserna för ungdomsvårdsskolorna), medicinalstyrelsen,
byggnadsstyrelsen, statskontoret, skolöverstyrelsen, överståthållarämbetet,

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år i959

länsstyrelserna i Stockholms, Gotlands, Malmöhus samt Göteborgs och Bohus
län, statens kommitté för sinnessjukvårdens utbyggande, nykterhetsvårdsutredningen,
Svenska stadsförbundet, Svenska socialvårdsförbundet
samt barnavårdsnämnderna i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Riksåklagarämbetet har bifogat ett yttrande av ungdomsåklagarna i Stockholm.
Vissa länsstyrelser har bifogat yttranden av socialvårdskonsulenter
in. fl. Därjämte har skrivelser ingivits av Svenska stadsförbundet, Stockholms
socialdemokratiska kvinnodistrikt m. fl.

Över kommitténs förslag till placering av en ny ungdomsvårdsskola för
flickor har yttrande avgivits av länsstyrelsen i Örebro län.

Genom beslut den 28 november 1958 har Kungl. Maj :t anbefallt kommittén
att skyndsamt utreda och inkomma med förslag rörande ombildning
av Broby lantbruksskola för döva till ungdomsvårdsskola för pojkar.

I skrivelse den 12 januari 1959 har kommittén inkommit med förslag i
nämnda avseende.

över detta förslag har yttranden avgivits av socialstyrelsen, statskontoret,
skolöverstyrelsen och byggnadsstyrelsen.

Socialstyrelsen har (skr. 30/8 1958) hemställt om anvisande av medel
för verksamheten vid ungdomsvårdsskolorna under budgetåret 1959/60.

II. Gällande bestämmelser och nuvarande organisation

Bestämmelser angående ungdomsvårdsskolorna och deras verksamhet
finnes meddelade i barnavårdslagen (BvL) och i Kungl. Maj :ts stadga den
28 juni 1946 (nr 582; ändr. 1947:777, 1952:128) för skolor tillhörande
barna- och ungdomsvården. Vidare finnes särskilda föreskrifter i instruktionen
den 28 juni 1946 (nr 584) för statens inspektör för skolorna, bl. a.
beträffande intagningsförfarandet, samt i instruktionen den 16 augusti
1946 för konsulent för eftervården vid skolorna.

Enligt barnavårdslagen kan barnavårdsnämnd för skyddsuppfostran omhändertaga
barn under 18 år, som befinnes vara så vanartat, att särskilda
uppfostringsåtgärder kräves för dess tillrättaförande (22 § c/), samt person
i åldern mellan 18 och 21 år, som befinnes föra ett oordentligt, lättjefullt
eller sedeslöst liv eller eljest visat svår oart och beträffande vilken särskilda
åtgärder från samhällets sida kräves för hans tillrättaförande (22 § dl).

Av betydelse i detta sammanhang är lagen den 30 december 1952 (nr 789)
med vissa bestämmelser om påföljd för brott av underårig, vilken lag trädde
i kraft den 1 juli 1954. Enligt denna lag må rätten, därest tilltalad är i sådan
ålder att skyddsuppfostran kan förekomma och övertygas om brott
som kan medföra fängelse eller straffarbete, i stället för att döma till sådan
påföljd, efter hörande av barnavårdsnämnd överlämna åt nämnden att
vidtaga åtgärd för hans omhändertagande för skyddsuppfostran. Den som

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 är 1959

cj fyllt 18 ar må ej dömas till fängelse, straffarbete eller förvaring, om ej
särskilda skäl föreligger.

För beredande av skyddsuppfostran skall enligt 43 § 1 mom. BvL finnas
av staten eller andra upprättade skolor tillhörande barna- och ungdomsvården
(ungdomsvårdsskolor). Organisationen skall omfatta följande särskilda
skolor eller skolavdelningar, nämligen skolhem för barn i skolplikt^
ålder, yrkesskolor dels för barn, som vid omhändertagandet avslutat sin
skolgång men icke fyllt 18 år, dels för personer, som avses i 22 § d) BvL,
samt hemskolor för väntande mödrar och mödrar med späda barn. Särskilda
yrkesskolor skall finnas för omhändertagna över skolplikt^ ålder,
som är efterblivna till förståndsutvecklingen, samt särskilda skolhem och
yrkesskolor för omhändertagna, vilka på grund av själslig abnormitet bör
stå under särskild läkartillsyn. Elever av olika kön må ej intagas i samma
skola.

Enligt 44 § 2 mom. BvL skall i skolhem meddelas skolundervisning, motsvarande
den som förekommer i sjuårig folkskola och därpå följande fortsättningsskola
enligt gällande bestämmelser om folkundervisningen. I yrkesskola
och hemskola skall meddelas yrkesutbildning i den omfattning Kungl.
Maj .t föreskriver. Närmare bestämmelser beträffande undervisningen är
intagna i 17 § stadgan för ungdomsvårdsskolorna.

Ungdomsvårdsskola skall enligt 44 § 1 mom. BvL stå under ledning av en
styrelse, som har att besluta om bl. a. intagning i skolan. Tillsynen över
verksamheten utövas enligt 3 § ungdomsvårdsskolestadgan under överinseende
av socialstyrelsen av chefen för styrelsens skolbyrå (skolbyråchefen).
Undervisningen vid skolorna är underkastad inspektion av skolöverstyrelsen,
överstyrelsen för yrkesutbildning och lantbruksstyrelsen. Medicinalstyrelsen
inspekterar vården av elever i skolor för själsligt abnorma.

Ansökan om intagning i ungdomsvårdsskola göres av vederbörande barnavårdsnämnd.
Ansökan göres hos skolbyråchefen, som efter samråd med
byråns rådgivande psykiater beslutar i ärendet. Vid bifall till ansökan avgör
skolbyråchefen vid vilken skola den omhändertagne får mottagas samt om
intagning skall ske enbart för observation. Sedan ett flertal år tillbaka är
det praxis att samtliga fall först mottages för observation. Har omhändex--tagcn överlämnats till skola för observation ankommer det på skolans styrelse
att, efter inhämtande av skriftligt läkarutlåtande, i samråd med skolbyråchefen
besluta, huruvida den omhändertagne skall intagas i skolan
eller erhålla vård i annan form. Då plats blir ledig på en skola, meddelar
skolan detta till vederbörande barnavårdsnämnd.

Inom ungdomsvårdsskoleorganisationen finns f. n. 22 skolor med ett
fastställt platsantal av 798 (555 vid pojkskolorna och 243 vid flickskolorna).
Det för varje skola fastställda platsantalet ävensom det klientel, för vilket
resp. skola är avsedd, framgår av följande förteckning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1959

Fastställt

Skola	antal vård-
	platser
För manliga elever
Lövsta yrkesskola	48
och skolhem	32	80
Långanäs yrkesskola	48
Fagareds »	45
Forsane »	46
Sundbo »	46
Johannisbergs »	35
Råby yrkesskola	31
Margretelunds »	38
Gräskärrs »	20
Hammargårdens »	20	329
östra Spångs skolhem	50
Vemyra »	50
Gudmundsgårdens »	25
Folåsa »	21	146
S:a	555
För kvinnliga elever
Ryagårdens yrkesskola	66
Bistagårdens liemskola	21
Brättegårdens yrkesskola	20

Skolan avsedd för

elever såväl i som över skolåldern,
vilka på grund av psykisk abnormitet
eller kroppslig sjukdom bör stå
under särskild läkartillsyn

elever över 18 år samt elever över 15
år med allvarliga uppförandebrister

elever över skolpliktig ålder, som i begåvningshänseende
är särskilt väl
utvecklade

normalt utvecklade elever över skolpliktig
ålder men under 18 år

samma kategori som Forsane

elever över skolpliktig ålder, som i begåvningshänseende
är något efterblivna hjälpklassmässiga

elever över 15 år
med allvarligare beteenderubbningar

icke skolpliktiga elever i åldern 14—
16 år

elever i skolåldern
elever i skolåldern
välbegåvade elever i skolåldern
psykiskt abnorma elever i skolåldern

elever över skolpliktig ålder, som på
grund av psykisk abnormitet eller
eljest bör stå under särskild läkartillsyn väntande

och nyblivna mödrar

elever över skolpliktig ålder, vilka i
begåvningshänseende är särskilt väl
utvecklade

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1959

Hornö yrkesskola	30	normalt utvecklade elever över skol-pliktig ålder men under 18 år
Härsjögårdens yrkesskola 24	debila elever i åldern 18—20 år
Eknäs yrkesskola	27	debila elever över skolpliktig ålder
Morängens yrkesskola	19	hjälpklassmässiga elever över skol-pliktig ålder
Broby skolhem	28	elever i skolåldern

S:a 243

III. Förslag till utbyggnad av ungdomsvårdsskolorna
A. Kommittén för ungdomsvårdsskolorna

Skolornas uppgifter och verksamhetsområde

Kommittén har inledningsvis berört vissa allmänna frågor rörande ungdomsvårdsskolornas
uppgifter och verksamhetsområde m. m.

Vad först angår skolornas uppgifter erinrar kommittén om att bestämmelser
härom meddelas i barnavårdslagen och ungdomsvårdsskolestadgan.
Enligt kommitténs mening är skolornas uppgifter på grundval av dessa
bestämmelser att bereda vård, behandling, fostran och utbildning åt sådana
för skyddsuppfostran omhändertagna vanartade barn och asociala ungdomar,
för vilka särskilda uppfostringsåtgärder anses erforderliga för deras
återanpassning i samhällslivet och vilka inte är i behov av vård på sjukvårdsanstalt
eller anstalt för psykiskt efterblivna.

Kommittén anser, att även sådana fall, där beslut om skyddsuppfostran
på grund av vanart eller asocialitet föreligger men där en fullständig utredning
ej är helt klar, bör kunna för observation och fortsatt utredning
intagas på ungdomsvårdsskola. Platsresurserna vid skolorna bör därför
vara sådana att intagningsbeslut kan gå i omedelbar verkställighet. Ungdomsvårdsskolornas
mål bör vara att genom samverkan av miljöterapi och
individuell behandling, fostran, karaktärsformning och undervisning söka
hjälpa de unga att vinna en viss insikt i sina egna problem och förutsättningar,
att etablera normala kontakter med sin omgivning samt anpassa
sig ute i arbetslivet och samhället i övrigt.

Beträffande klientelets sammansättning vid skolorna upplyser kommittén,
att under senare år kriminalitet blivit alltmer dominerande som intagningsorsak.
Klientelet har efter hand blivit mer svårbemästrat. Förändringarna
av klientelet belyses bl. a. av gjorda undersökningar rörande elevernas
anpassning efter utskrivning från ungdomsvårdsskola. Av en av ungdomsvårdsskoleutredningen
verkställd undersökning (SOU 1954: 5) fram -

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1959

går, att 34 procent av de under år 1946 slutligt utskrivna manliga ungdomsvårdsskoleeleverna
dömts för straffregisterbrott under en period av 5 år
efter utskrivningen. Enligt en förberedande undersökning av socialstyrelsen
har 73 procent av de manliga elever, som den 1 januari 1951 var intagna
på ungdomsvårdsskolor och som varit slutligt utskrivna 4—5 år, dömts för
brott som registreras i straffregistret.

Kommittén har härefter berört vissa problem i fråga om gränsdragningen
mellan ungdomsvårdsskolorna och andra vårdformer för barn och ungdom.
Därvid har kommittén främst uppehållit sig vid vården av psykiskt
sjuka, unga alkoholmissbrukare och kriminell ungdom.

Av de undersökningar kommittén företagit framgår, att på ungdomsvårdsskolorna
finns ett antal psykiskt sjuka elever, för vilka specialvård
inom mentalsjukhus eller psykopatsjukhus från skolornas sida bedömts
som indicerad men vilka inte kunnat beredas dylik vård. Särskilda vårdmöjligheter
för psykiskt sjuka barn och ungdomar saknas nu. Denna brist
torde komma att avhjälpas om de av mentalsjukvårdsdelegationen föreslagna
mentalsjukhusen och mentalsjukhemmen kommer till stånd. Vidare
kommer vårdmöjligheterna för neurotiska barn samt barn och ungdomar
med tidiga karaktärsstörningar att förbättras om de av mentalsjukvårdsdelegationen
föreslagna behandlingshemmen anordnas. Tillströmningen av elever
till ungdomsvårdsskolorna kan komma att påverkas härav.

Beträffande vården av unga psykopater framhålles, att kommittén för
sinnessjukvårdens utbyggande i ett år 1957 avgivet betänkande med förslag
om uppförande av ett sjukhus för vård av vuxna manliga psykopater
avvisat tanken att till detta sjukhus knyta vården av de unga psykopaterna.
Som ett alternativ till inrättande av ett sjukhus för ungdomspsykopater
borde enligt nämnda kommitté övervägas om inte vårdbehovet för
dessa ungdomar skulle mera ändamålsenligt tillgodoses genom en utbyggd
medicinsk verksamhet inom den befintliga ungdomsvårdsskoleorganisationens
ram. I anslutning härtill föreslår kommittén för ungdomsvårdsskolorna
i det följande, att organisationen förstärkes för att detta vårdbehov
skall kunna tillgodoses.

I fråga om vården av unga alkoholmissbrukare har kommittén haft samråd
med nykterhetsvårdsutredningen. Kommittén föreslår, att anstaltsvården
för alkoholmissbrukare som omhändertas för skyddsuppfostran skall
handhas av ungdomsvårdsskolorna. Kommittén anför härom bl. a. följande.

Unga alkoholmissbrukare kan f. n. omhändertas av barnavårdsnämnd
endast om alkoholmissbruket är kombinerat med vanart. Enligt vad som
framgår av kommitténs undersökningar ingår alkoholmissbruk i vanartsbilden
för en stor del av ungdomsvårdsskoleeleverna och erfarenheten har
utvisat att antalet dylika fall är i tillväxt. Endast sällan är det beträffande
ungdomar fråga om alkoholmissbruk utan kombination med annan vanart.
Däremot förekommer, att vederbörande endast under inflytande av alkohol
begått brottsliga handlingar. I stort sett torde alkoholmissbruket i denna

Kungi. Maj:ts proposition nr 88 år 1959

åldersgrupp vara ett av de många uttrycken för en mer eller mindre allvarlig
personlighetsstörning. I fråga om det kvinnliga klientelet torde alkoholmissbruk
ofta vara inledningen till social vanart och prostitution. Erfarenheterna
från bl. a. Långanäs och Ryagården har visat, att specialvård
är nödvändig för alkoholmissbrukarna. Det torde vara givet, att där en
intensiv medicinsk behandling är erforderlig, denna måste ges på sjukhus.
Först då det blir fråga om rehabilitering och återanpassning i samhället
kan ungdomsvårdsskolorna ge den lämpliga behandlingen, under förutsättning
att de erhåller tillräckliga behandlingsresurser.

Kommittén har diskuterat frågan om särskilda ungdomsvårdsskolor bör
inrättas för de unga alkoholmissbrukarna. Den nuvarande sammanblandningen
av alkoholmissbrukare och kriminella ungdomar har nämligen visat
sig olämplig. Kommittén anser emellertid, att man tills vidare bör avvakta
erfarenheterna från den nya specialavdelning för alkoholmissbrukare, som
enligt statsmakternas beslut skall uppföras vid Långanäs. Även beträffande
de kvinnliga eleverna anser kommittén, att man tills vidare bör avvakta utvecklingen.
Kommittén är emellertid medveten om att det kan komma att
visa sig nödvändigt att längre fram inrätta särskilda anstalter inom ungdomsvårdsskoleorganisationen
för de underåriga alkoholmissbrukarna.

Beträffande gränsdragningen mellan barna- och ungdomsvården och kriminalvården
erinrar kommittén om att strafflagberedningen i sitt betänkande
med förslag till skyddslag (SOU 1956:55) framhållit, att ungdomsvårdsskolorna
i största möjliga utsträckning hör få slutföra behandlingen
av de ungdomar som har omhändertagits på skolorna. Beredningen har sålunda
ansett det viktigt, att — när det gäller ungdomsvårdsskoleelever som
begått brott efter fyllda 18 år — pågående behandling inte avbrytes.
Kommittén ansluter sig till strafflagberedningens ståndpunkt i denna del.
Om beredningens förslag genomföres kommer detta att få till följd att
största delen av de ungdomsvårdsskoleelever, som nu utskrives för att avtjäna
straff i bl. a. ungdomsfängelse, i stället kommer att erhålla fortsatt
vård inom ungdomsvårdsskoleorganisationen.

Kommittén tar också upp frågan om en nedre åldersgräns för vård på
ungdomsvårdsskolorna. Kommittén, som framhåller att någon sådan gräns
inte finns fastslagen i barnavårdslagen, ansluter sig till nuvarande praxis
att endast i undantagsfall barn under 12 år tas in på skolorna. Fosterhemsanskaffningen
för dessa barn bör — anser kommittén — intensifieras. Placering
på barnavårdsanstalt eller psykopatbarnhem kan dessutom ifrågakomma
liksom även på av mentalsjukvårdsdelegationen föreslagna behandlingshem,
om sådana kommer till stånd.

Kommittén påtalar att den rådande splittringen mellan olika vårdformer
och olika myndigheter leder till svårigheter bl. a. när det gäller bedömningen
och placeringen av vårdfallen. Kommittén anser, att frågan om en
samordning av olika vårdformer för barn och ungdom bör bli föremål för
särskild utredning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1959

Platsbehovet

Kommittén har enligt sina direktiv haft att med utgångspunkt från det
aktuella läget och en bedömning av det framtida platsbehovet utarbeta ett
program för organisationens utbyggnad under de närmaste åren. Kommittén
framhåller, att behovet av platser på ungdomsvårdsskolorna påverkas av
flera olika faktorer mer eller mindre möjliga att statistiskt mäta eller
bedöma. Det är därför förenat med stora svårigheter att uppskatta platsbehovet
vid skolorna.

Som underlag för sin bedömning av platsbehovet har kommittén företagit
vissa undersökningar rörande antalet exspektanter till skolorna samt
ingående belyst en rad faktorer som kan påverka platsbehovet såsom befolkningsutvecklingen,
barnavårdsnämndernas praxis, ungdomsbrottslighetens
utveckling in. in. I det följande lämnas en kortfattad redogörelse
för det av kommittén framlagda materialet.

Kommittén har i första hand undersökt platssituationen vid skolorna den
1 februari 1958. Antalet vårdplatser och antalet vid skolorna intagna vid
nämnda tidpunkt framgår av följande tabell.

Skoltyp	Fastställt	Antal intagna
	platsantal	elever
Yrkesskolor för pojkar	357	358
Skolhem för pojkar	204	142
Yrkesskolor för flickor	199	172
Skolhem för flickor	28	24
	788	696

Antalet exspektanter till skolorna utgjorde 228, varav 48 var sådana elever
som enligt skolbyråchefens beslut skall överflyttas från en skola till
en annan. Av de senare befann sig vid undersökningstillfället 24 på skolorna.
Med frånräknande av dessa utgjorde det totala antalet exspektanter
204. Vid kommitténs genomgång av materialet har 56 fall av olika anledningar
befunnits inte vara aktuella för intagning varför antalet aktuella
exspektanter beräknades utgöra 148.

Kommittén har också inhämtat uppgifter från vissa barnavårdsnämnder
rörande sådana ungdomar för vilka ansökan om intagning på ungdomsvårdsskola
inte gjorts men vilka enligt nämndernas bedömande var i behov
av vård i denna form. Antalet av barnavårdsnämnderna redovisade fall
var 331. Av dessa var 142 vid den aktuella tidpunkten omhändertagna för
skyddsuppfostran. Vid bedömningen av platsbehovet har endast sistnämnda
fall räknats med, då övriga fall ej ansetts vara aktuella för intagning.
Kommittén understryker, att de av barnavårdsnämnderna redovisade fallen
inte kunnat prövas ur intagningssynpunkt, varför det inte kan anges
hur många av fallen som skulle kunna utgallras vid en intagningsprövning.

Knngl. Maj.ts proposition nr 88 år 1959

Det av kommittén på grundval av nu nämnda uppgifter framräknade
platsbehovet den 1 februari 1958 framgår av följande tabell.

Kategori

Manliga

intagna elever

exspektanter

överflyttningsfall

av barnavårdsnämnderna redovisade

Kvinnliga

intagna elever

exspektanter

överflyttningsfall

av barnavårdsnämnderna redovisade

S:a

Antal elever m. m. vid s:a

skolhem yrkesskolor

142	358	500
12	74	86
1	11	12
25 180	77 520	102 700

24		172		196
3		35		38
—■		12		12
8	35	32	251	40	286
	215		771		986

Kommittén redogör härefter för vissa faktorer som kan beräknas påverka
platsbehovet på skolorna på längre sikt. I första hand har kommittén
härvid sökt beräkna den sannolika utvecklingen av antalet personer i de
åldersgrupper, varifrån ungdomsvårdsskolorna hämtar sitt klientel. Kommittén
betonar starkt, att beräkningarna är approximativa. Det uppskattade
antalet personer i åldrarna 12—21 år under åren 1958—1968 redovisas
av kommittén i följande tabell.

	Beräknat antal	(1 000-tal)	personer i åldern
År	12—15	16—18	19—21	S :a
	år	år	år
1958	511	302	275	1 088
59	514	330	280	1 124
60	508	362	285	1 155
61	496	381	300	1 177
62	480	388	329	1 197
63	462	384	361	1 207
64	446	377	379	1 202
65	435	366	387	1 188
66	425	353	383	1 161
67	422	337	376	1 135
68	418	327	365	1 no

Av tabellen framgår, att antalet personer i skolhemsåldern når sitt maximum
1959 medan åldersgruppen 16—18 år ökar fram till 1962 och gruppen
19—21 år ökar fram till 1965.

Utgående från det sålunda beräknade antalet personer i ifrågavarande
åldersgrupper och den förut redovisade bedömningen av platsbehovet den
1 februari 1958 har kommittén gjort en uppskattning av platsbehovet med

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1959

hänsyn enbart till befolkningsutvecklingen. Denna uppskattning ger följande
resultat för åren 1959—1968.

Platsbehov, antal platser
manliga kvinnliga

År	skolhem	yrkes- skolor	s:a	skolhem	yrkes- skolor	s :a	samtliga
1959	190	590	780	40	280	320	1 100
60	190	635	825	35	300	335	1 160
61	185	660	845	35	310	345	1 190
62	180	675	855	35	315	350	1 205
63	175	670	845	35	315	350	1 195
64	170	655	825	30	315	345	1 170
65	165	640	805	30	310	340	1 145
66	160	620	780	30	300	330	1 no
67	160	595	755	30	290	320	1 075
68	160	580	740	30	280	310	1 050

Kommittén har vidare lämnat vissa uppgifter rörande antalet barn och
ungdomar, som omhändertagits för skyddsuppfostran under vart och ett av
åren 1950—1957. Av uppgifterna framgår att antalet dylika fall var 1 077 år
1950. År 1953 hade antalet sjunkit till 955. Därefter steg det till 966 år 1954,
1 074 år 1955 och 1 398 år 1956. För 1957 beräknades antalet uppgå till
1 325. En relativt kraftig ökning inträdde sålunda år 1956, då antalet nytillkomna
låg nära 30 procent över 1950 års nivå. Denna ökning ligger helt
på åldersgruppen under 18 år.

I följande tabell har kommittén gjort en jämförelse mellan antalet enligt
22 § c) och d) barnavårdslagen för skyddsuppfostran omhändertagna
(dvs. de skyddsuppfostringsfall som kan komma i fråga för intagning på
ungdomsvårdsskola), ansökningar om intagning och antalet nyintagna elever
vid ungdomsvårdsskolorna under åren 1952—1957.

Inkomna Nyintagna elever i % av

År	Antal omhänder-	ansökningar	Antal	antalet	antalet
tagna enl. BvL	om intag-	nyin-	omhänder-	ansökning-
	22 § c) och d)	ning	tagna	tagna	ar
1952	592	484	403	68,1	83,3
53	550	490	414	75,3	84,5
54	558	486	394	70,6	81,1
55	592	557	450	76,0	80,8
56	641	648	495	77,2	76,4
57	706	591	443	62,7	75,0

Av tabellen framgår att antalet ansökningar om intagning på ungdomsvårdsskola
ökade med omkring 16 procent från år 1955 till år 1956. Antalet
nyintagningar ökade med 10 procent från år 1955 till år 1956.

I fråga om ungdomsbrottslighetens utveckling under de senaste åren
konstaterar kommittén, alt antalet för brott misstänkta personer under 21

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1959

år ökat under åren 1950—1956. ökningen har därvid varit särskilt betydande
i de yngre åldrarna. I följande tabell lämnar kommittén uppgifter
om den relativa ökningen i förhållande till år 1950.

År		Antal personer		Tillsammans
	under 18 år	18 men ej 21 år
	män	kvinnor	män	kvinnor	män	kvinnor
1950	100	100	100	100	100	100
51	118,0	95,2	111,6	99,0	114,7	97,1
52	129,3	96,6	115,3	89,1	122,0	93,2
53	148,5	124,1	135,8	105,2	142,0	115,8
54	165,9	132,6	140,4	101,0	153,0	118,8
55	192,2	156,8	163,9	108,6	178,0	135,6
56	204,0	153,4	175,7	108,8	189,7	133,7
Kommittén har hos riksåklagarämbetet inhämtat	närmare uppgifter he-
träffande åtalseftergifter enligt 1944 års lag	om eftergift av åtal mot vissa
underårig	a. I följande tabell redovisas antalet meddelade dylika åtalsefter-
gifter under vart och ett av åren	1950—1957 samt i	samband	därmed vid-
tagna åtgärder.
År	Redovisade	fall av	Åtgärd	i samband med åtalseftergift
			skydds-	övervak-	psyk. un-	intagning
	åtal	åtalsefter-	upp-	ning el.	dersök-	på sin-
		gifter	fostran	liknande	ning	nessjukhus
1950	814	1 677	165	653	_	4
51	1 042	2 237	223	882	_	2
52	993	2 380	237	1 007	4	2
53	1 016	2 428	247	947	2	2
54	934	2 938	259	1 089	6	1
55	1 179	3 073	373	1 115	9	—
56	1 328	3 560	403	1 303	12	a
57	1 956	4 598	479	1 569	21	2

Av tabellen framgår, att antalet åtal och åtalseftergifter ökat framför
allt under åren 1956 och 1957. Antalet fall med skyddsuppfostran i samband
med åtalseftergift visar en betydande ökning från år 1954 till år 1955. ökningen
har därefter fortsatt.

Antalet ungdomar som häktats framgår av följande sammanställning avseende
åren 1950—1956.

Antal i åldern

År	män	under 18 år kvinnor	s :a	män	18 men ej 21 kvinnor	år s :a
1950	101	3	104	294	16	310
51	87	3	90	359	8	367
52	98	2	100	395	19	414
53	114	6	120	404	28	432
54	77	4	81	445	22	467
55	163	2	165	466	13	479
56	196	4	200	685	35	720

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1959

Även antalet häktade i angivna åldrar ökat betydligt under åren 1955 och 1956.	har såsom	framgår	av tabellen
Beträffande tillämpningen av 1952 års lag om påföljder för brott av un-
deråriga har	kommittén lämnat följande	uppgifter	rörande	antalet per-
soner som av	domstol överlämnats för skyddsuppfostran åren	1954—1956.
Under 18 år		1954	1955	1956
män		21	57	69
kvinnor		2	1	—
	S:a	23	58	69
18—20 år
män		29	41	54
kvinnor		8	4	2
	S:a	37	45	56
	Samtliga	60	103	125

För år 1957 har kommittén endast redovisat preliminära uppgifter. Enligt
dessa uppgick sammanlagda antalet ungdomar, som överlämnats för
skyddsuppfostran, till 169 i angivna åldrar.

Antalet i första instans till ovillkorliga frihetsstraff dömda brottslingar
under 18 år utgjorde år 1954 11, 1955 21 och 1956 19.

Kommittén har med utgångspunkt från det sålunda redovisade materialet
sökt göra en bedömning på längre sikt av platsbehovet vid skolorna. Kommittén
framhåller därvid till en början, att redan en bedömning av det
aktuella läget i fråga om platstillgången stöter på vissa svårigheter. Det för
varje skola fastställda platsantalet är sålunda inte alltid lika med den
verkliga beläggningsmöjligheten vid skolan. Av olika skäl, t. ex. ombyggnader,
reparationer in. m., kan skolorna inte alltid ta emot det fastställda
antalet elever. Vidare redovisas såsom på skolorna intagna även elever,
som tillfälligt på grund av avvikande, permission, sjukhusvistelse, häktning
e. dyl. inte är faktiskt närvarande på skolorna men väntas återvända.
Enligt en av kommittén gjord undersökning var av de 715 elever, som redovisades
som intagna den 1 juni 1958, sammanlagt 44 permitterade. Av dessa
hade 19 permission i högst 10 dagar, 3 i 11—20 dagar samt en i 21—30 dagar.
21 hade icke tidsbegränsad permission. Enligt senare av socialstyrelsen
verkställda undersökningar var av de den 1 juli 1958 intagna 707 eleverna
166 permitterade eller avvikna; den 1 augusti 1958 var av 718 intagna
149 permitterade eller avvikna.Den 1 september 1958 uppgavs det verkliga
platsantalet vid skolorna vara 729 och antalet intagna elever 684. Av dessa
redovisades 16 som häktade, 5 som anhållna, 29 som avvikna, 4 som vårdade
på sjukhus samt 94 som permitterade. Antalet på skolorna vid rcdovisningstillfället
faktiskt närvarande var således 536.

Kungl. \laj:ts proposition nr 88 år 1959

Beträffande nämnda förhållande anför kommittén ytterligare följande.

På grund av den korta observationstid, under vilken ifrågavarande uppgifter
om de faktiskt på skolorna närvarande eleverna särredovisats och
enär uppgifterna avser sommarmånaderna, under vilka särskilda förhållanden
är rådande, kan härav inga bestämda slutsatser dragas beträffande
den verkliga möjligheten till visst ökat utnyttjande av befintliga vårdplatser.
Sålunda kan exempelvis sommartid fler elever beredas permission än
under vintern samt en viss del av skolhemsklientelet vistas i hemmet eller
i sommarhem, vilka elever vid höstterminens början måste återtagas till
ungdomsvårdsskolan.

Av det anförda framgår emellertid, att elever av olika skäl inte är närvarande
på skolorna. Att vid vart och ett av tre skilda räkningstillfällen
en fjärdedel av elevplatserna i själva verket inte varit belagda — i huvudsak
beroende på att såsom intagna betecknade elever inte varit närvarande
på skolorna — tyder på att ytterligare ett antal elever skulle kunna placeras
vid de befintliga skolorna genom ett rationellare utnyttjande av dessa.
Man borde med andra ord kunna öka antalet intagningar vid åtminstone
en del av skolorna utan att de därmed i realiteten får ett större elevantal än
vad skolorna är avpassade för. Enligt vad kommittén erfarit har socialstyrelsen
nyligen vidtagit åtgärder i denna riktning. Beläggningssiffrorna för
den 1 oktober 1958 visar en viss ökning av antalet närvarande elever vid
skolorna. Det synes dock ännu vara för tidigt att avgöra, hur de vidtagna
åtgärderna kommer att påverka platssituationen. Detta utgör en icke oväsentlig
osäkerhetsfaktor vid bedömningen av platsbehovet.

Kommittén understryker, att då den i betänkandet använder uttrycket
»platsbrist» därmed menas det platsunderskott som framkommer vid utnyttjande
av elevplatserna i den utsträckning som skett innan socialstyrelsen
vidtog de nämnda åtgärderna för ett bättre utnyttjande av skolornas
kapacitet.

Enligt den förut lämnade redogörelsen för undersökningsresultatet skulle
platsbehovet den 1 februari 1958 kunna beräknas till sammanlagt 986. Det
för skolorna vid samma tidpunkt fastställda platsantalet utgjorde 788. Vid
skolhemmen för manliga elever fanns ett överskott på ett 20-tal platser.
Platsunderskott förelåg vid yrkesskolorna för manliga elever med omkring
160 platser, vid skolhemmet för kvinnliga elever med ett 15-tal platser och
vid yrkesskolorna för kvinnliga elever med ett 50-tal platser. Vid dessa
beräkningar gör kommittén flera reservationer. Sålunda har inte räknats
med något bortfall av platser på grund av reparationer eller av annan anledning.
Vidare torde ett visst antal av de på skolorna intagna eleverna
kunna utackorderas. För 36 elever ifrågasättes om de överhuvudtaget är
behandlingsbara på ungdomsvårdsskola. Dessutom måste det av kommittén
redovisade antalet exspektanter och antalet övriga av barnavårdsnämnderna
omhändertagna fall bedömas med en viss försiktighet. Å andra sidan
kan det föreligga ett dolt behov av platser genom att barnavårdsnämndernas
praxis påverkas av platsbristen. Även om hänsyn tas till de gjorda

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1959

reservationerna får man räkna med att platsbrist föreligger vid yrkesskolorna
samt skolhemmet för flickor.

Vid bedömningen av det framtida platsbehovet är avgränsningen av ungdomsvårdsskolornas
verksamhetsområde av grundläggande betydelse. Kommittén
erinrar om att den härvidlag icke funnit sig böra föreslå några
väsentliga ändringar. En viss ökning av platsbehovet kan tänkas uppkomma
genom att de unga alkoholmissbrukarna samt utredningsfallen enligt kommitténs
förslag skall beredas plats. Med den av kommittén föreslagna avgränsningen
av verksamhetsområdet inträder någon minskning av anspråken
på platser inte i annan mån än att vissa av de som icke behandlingsbara
betecknade bör placeras inom andra vårdformer.

Kommittén anför härefter, att man vid bedömande av det framtida platsbehovet
i första hand måste ta hänsyn till befolkningsutvecklingen. Enligt
kommittén kan man räkna med en betydande ökning av platsbehovet på
ungdomsvårdsskolorna med hänsyn till befolkningsutvecklingen, ökningen
skulle enligt förut återgivna beräkningar nå sitt maximum år 1962.
Kommittén erinrar dock om att ökningen av ungdomsvårdsskoleklientelet
under de senare åren inte varit proportionsvis så stor som ökningen i de
berörda åldersklasserna.

Kommittén framhåller, att platsbehovet inte kan bedömas enbart med hänsyn
till befolkningsutvecklingen. Utvecklingen på andra områden kan leda
till att kravet på ytterligare platser på ungdomsvårdsskolorna kan öka
proportionsvis mer än vad som motsvaras av befolkningsutvecklingen, men
kravet på platser kan också bli mindre.

Av de faktorer som är av betydelse i detta sammanhang hänvisar kommittén
i första hand till barnavårdsnämndernas praxis vid tillämpningen av
lagstiftningen. Även utvecklingen i fråga om ungdomsbrottsligheten är av
stor vikt vid bedömningen av platsbehovet. Av det av kommittén nu redovisade
siffermaterialet framgår, att antalet för brott misstänkta personer
ävensom antalet åtalseftergifter ökat avsevärt under de senaste åren. Enligt
kommitténs mening ger de f. n. tillgängliga uppgifterna vid handen, att ungdomsbrottsligheten
visar en betydligt ökande tendens. Om denna ökning fortsätter
kommer de rättsvårdande myndigheterna att ställa allt större krav på
skolornas platsresurser. Kommittén hänvisar i detta sammanhang till att
om strafflagberedningens förslag till skyddslag genomföres, i nuvarande
läge ytterligare ett 100-tal platser skulle behövas inom organisationen för
sådana ungdomsvårdsskoleelever över 18 år, som nu utskrives för att avtjäna
straff i ungdomsfängelse men som enligt förslaget skall erhålla fortsatt
vård inom ungdomsvårdsskoleorganisationen. Enligt kommitténs mening
torde platsbehovet för denna elevkategori vid ett genomförande av
förslaget kunna tillgodoses genom att en eller ett par ungdomsanstalter
inom fångvården överföres till ungdomsvårdsorganisationen.

Kommittén framhåller vidare, att också utvecklingen i fråga om antalet
2 — Iiihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr 88

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1959

unga alkoholmissbrukare samt utvecklingen på arbetsmarknaden kan komma
att öka platsbehovet.

Kommittén betonar, att samhällets åtgärder på andra områden kan eliminera
en viss del av den ökning av ungdomsvårdsskoleklientelet som är
att vänta till följd av befolkningsutvecklingen m. fl. orsaker. Sålunda torde
ett förverkligande av föreliggande förslag om utbyggnad av den psykiska
barna- och ungdomsvården, särskolorna och familjerådgivningen kunna
verka i minskande riktning. Effektivare förebyggande åtgärder av annat slag
inom barna- och ungdomsvården måste även få stor betydelse.

Genom beslutade åtgärder kommer antalet platser vid skolorna att under
de närmaste åren öka med ca 100. För att det förut angivna platsbehovet
den 1 februari 1958 skall tillgodoses skulle, sedan dessa åtgärder genomförts,
behövas ytterligare ca 110 platser, därav ca 70 för manliga och ca 40
för kvinnliga elever. Därutöver torde ytterligare ett antal platser behövas.
Med hänsyn till de många ovissa faktorer som påverkar platsbehovet anser
kommittén, att detta antal inte kan närmare anges. Bedömningen av platsbehovet
försvåras också av att det ännu är för tidigt att avgöra hur platssituationen
påverkas av de av socialstyrelsen vidtagna åtgärderna för att
få till stånd ett mer rationellt utnyttjande av de befintliga elevplatserna.
Om kommitténs förslag om nybyggnader av skolor och avdelningar genomföres,
kommer ungdomsvårdsskoleorganisationen att tillföras ca 160 platser,
dvs. 50 mer än det framräknade behovet den 1 februari 1958. Kommittén
har härvid vid sin bedömning tagit hänsyn till att elevavdelningar
på vissa skolor är otidsenliga och i dåligt skick, varför de måste förnyas
inom de närmaste åren. Med hänsyn till nuvarande läge måste de dock
fortfarande användas. Skulle platsbehovet så småningom minska, kan de
nya avdelningarna visa sig tillräckliga, varför ifrågavarande otidsenliga avdelningar
då kan slopas.

Placeringen av utredningsfall

Kommittén har i detta sammanhang till en början lämnat en redogörelse
för gällande bestämmelser. Enligt huvudregeln i 24 kap. 1 § rättegångsbalken
må den som på sannolika skäl misstänkes för brott, varå straffarbete
kan följa, häktas, om med hänsyn till brottets beskaffenhet, den misstänktes
förhållande eller annan omständighet skäligen kan befaras, att
han avviker eller annorledes undandrager sig lagföring eller straff eller
genom undanröjande av bevis eller på annat sätt försvårar sakens utredning,
eller ock anledning förekommer, att han fortsätter sin brottsliga verksamhet.
Beslut om häktning meddelas av rätten.

Om skäl till häktning finns mot någon må han i avbidan på rättens beslut
härom anhållas. Föreligger ej fulla skäl till häktning, må den miss -

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 är 1959

tänkte dock anhållas, om det finnes vara av synnerlig vikt, att han i avbidan
på rättens beslut därom anhålles.

Där häktning kan antagas medföra allvarligt men på grund av den misstänktes
ungdom eller sjukdom, må han ej häktas, om övervakning kan
ordnas. Den som är under 18 år må ej häktas, med mindre det är uppenbart,
att betryggande övervakning ej kan ordnas. Som allmän förutsättning
för att övervakning må sättas i ställe för häktning gäller, att den
misstänkte skall frivilligt underkasta sig övervakning. Enligt 26 § förundersökningskungörelsen
må övervakning anordnas i den misstänktes hem
eller annat enskilt hem eller genom intagning på lämplig anstalt, övervakning
i ungdomsvårdsskola eller i inackorderingshem, som står under socialstyrelsens
omedelbara tillsyn, må ej ordnas utan särskilt medgivande av
socialstyrelsen.

Barnavårdslagen anvisar vissa möjligheter för att i särskilda fall snabbt
få till stånd omhändertagandebeslut och verkställighet eller preliminärt
tagande i förvar. Enligt 25 § 3 mom. i lagen äger sålunda barnavårdsnämnd
förordna om omedelbar verkställighet av beslut om skyddsuppfostran,
om verkställigheten finnes ej kunna utan våda uppskjutas. I 31 §
stadgas bl. a., att barnavårdsnämndens ordförande i avbidan på nämndens
beslut äger omhändertaga den unge i det fall behovet av omhändertagande
befinnes vara så trängande, att därmed icke kan anstå till dess barnavårdsnämnden
hinner meddela beslut. Ordföranden skall omedelbart sammankalla
nämnden för att besluta i ärendet. När det gäller person som fyllt 18
men ej 21 år äger polismyndighet i vissa fall på lämpligt sätt omhändertaga
vederbörande till dess barnavårdsnämnden eller dess ordförande beslutat
i ärendet.

Enligt 12 § ungdomsvårdsskolestadgan äger barnavårdsnämnd att i särskilt
brådskande fall hos skolbyråchefen begära medgivande, att omhändertagen
under utredningstiden må tillfälligt vistas i ungdomsvårdsskola.

Kommittén erinrar om att barnavårdskommittén den 30 september 1955
avlämnat ett betänkande med förslag om utredningshem (SOU 1955:37).

Enligt detta förslag skall domstol äga besluta om intagning i utredningshem
i stället för häktning i fråga om brottsmisstänkt i åldern 15—17 år
samt underårig som fyllt 18 år, om denne inte kan antagas bli vare sig
dömd ovillkorligt till frihetsstraff eller dömd till förvaring. Vidare föreslår
kommittén, att anhållna för brott misstänkta underåriga skall kunna
tas in på hemmen. Dessutom förordas, att utredningshemmen även skall avses
för barnavårdsklientel i åldern 15—20 år. Härmed avses dels underåriga
som — till förekommande av fortsatt grav asocial verksamhet samt
till förbättring av resocialiseringsutsikterna in. in. — bör kunna omhändertas
för utredning, dels ock i vissa fall underåriga som omhändertagits för
skyddsuppfostran men som ej omedelbart kan erhålla lämplig placering
på t. ex. en ungdomsvårdsskola (s. k. väntefall). Något förslag om ändring

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1959

av gällande barnavårdslag för att möjliggöra omhändertagande för utredning
framlades inte av barnavårdskommittén i detta sammanhang men bestämmelser
i ämnet har intagits i kommitténs förslag till ny barnavårdslag.

Enligt barnavårdskommitténs mening är utredningshemmen att anse
som anstalter för ett straffprocessuellt betingat frihetsberövande. Kommittén
anser det därför lämpligast, att i en särskild lag meddelas bestämmelser
om anstaltsorganisationen och huvudmannaskapet för densamma m. m. Skälen
för en sådan lagreglering — vid sidan av barnavårdslagen — är särskilt
starka, om man fullföljer planerna på inrättande av utredningshem utan
att avvakta antagandet av en ny barnavårdslag, och — i avbidan på den
nya barnavårdslagstiftningen — tills vidare begränsar klientelet till de
brottsmisstänkta.

Barnavårdskommittén anser, att särskilda utredningshem är motiverade
endast för mottagande av klientel från de tre största städerna med omgivande
regioner. För tillgodoseende i övrigt av platsbehovet bör ungdomsvårdsskolor
med specialavdelningar kunna anlitas. Där sådan avdelning
saknas eller dess resurser visar sig otillräckliga eller läget är olämpligt
med hänsyn till pågående polisutredning torde andra resurser böra stå till
buds. Möjligen kan det vara en acceptabel lösning, att ett par rum eller
en mindre avdelning på något eller några ungdomsupptagningshem eller
kroppssjukhus förses med erforderliga anordningar för att kunna vid behov
fungera som utredningshem.

Kommittén föreslår, att särskilda utredningshem med tio platser anordnas
vid envar av Hammargårdens, Fagareds och Råby yrkesskolor för manliga
underåriga och vid Morängens yrkesskola för kvinnliga underåriga.
Till ungdomsvårdsskola anknutet särskilt utredningshem bör förläggas
helt avskilt från den övriga skolan. Utredningshemmen skall vara slutna
anstalter samt ha psykiatrisk tillsyn och vara inriktade på observation av
de intagna.

Staten föreslås bli huvudman för verksamheten. En reservant i kommittén
föreslår, att landstingen och de städer som ej tillhör landsting skall anförtros
huvudmannaskapet för verksamheten, som bör anknytas till den av
landstingen bedrivna psykiska barna- och ungdomsvården.

Kommittén för ungdomsvårdsskolorna framhåller, att -—- om samhällsreaktionen
mot ett av en underårig begånget brott eller visad vanart eller
asocial livsföring skall kunna sättas in med önskvärd snabbhet — barnavårdsnämnden
behöver ha möjligheter att i förekommande fall omedelbart
skilja den unge från hans miljö. Enligt gällande bestämmelser kan i vissa
brådskande fall en för skyddsuppfostran omhändertagen person placeras
på ungdomsvårdsskola för tillfällig vistelse under utredningstiden. Intagning
på ungdomsvårdsskola sker numera alltid först för observation innan
beslut om definitiv placering fattas.

Om det under observations- och utredningstiden visar sig, att en fortsatt

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1959

vård på ungdomsvårdsskola icke är den för den unge mest ändamålsenliga
vårdformen, kan han återlämnas till barnavårdsnämnden för vård i annan
form. Samma blir givetvis förhållandet, om beslutet om skyddsuppfostran
inte kan fastställas. I sådana fall utskrives den unge omedelbart.

Platsbristen vid vissa ungdomsvårdsskolor har, anför kommittén, medfört,
att beslut om intagning i många fall inte kan verkställas med önskvärd
snabbhet. På grund härav har placering av omhändertagna på ungdomsvårdsskola
under utredningstiden inte alltid kunnat göras. Den unge
har därför under väntetiden ofta ytterligare fixerats i asocialitet. Vidare
har i många fall underåriga måst häktas emedan plats inte omedelbart
kunnat beredas. Kommittén anser, att en ökning av ungdomsvårdsskolornas
platsresurser i stort sett skulle lösa problemet med placering av fall
under utredningstiden.

Kommittén framhåller, att om ungdomsvårdsskolorna utbygges i sådan
omfattning att ett intagningsbeslut omedelbart kan verkställas behov av särskilda
utredningshem inte torde föreligga för de fall där beslut om skyddsuppfostran
fattats. För flertalet av de lagöverträdare under 18 år, för vilka
häktning är påkallad, torde indikationer för omhändertagande för skyddsuppfostran
samt placering på ungdomsvårdsskola föreligga. Undantagen
från denna regel torde enligt kommittén vara ytterst sällsynta. Kommittén
anser, att ett omhändertagande som enbart avser förvaring för utredande
av skuldfrågan inte hör hemma inom ungdomsvårdsskoleorganisationen.

Beträffande ungdom över 18 år erinrar kommittén att intagning på ungdomsvårdsskola
endast kan ske på grund av sådan asocial livsföring, som
avses i 22 § d) barnavårdslagen. Sådana fall kan i fortsättningen liksom
hittills omhändertas för skyddsuppfostran och intas på ungdomsvårdsskola
under utredningstiden. Om förutsättningar för omhändertagande för
skyddsuppfostran inte föreligger bör ungdomar i nämnda ålder — om kriminalvård
i frihet eller böter är en antaglig påföljd — kunna förvaras i
öppna former under utredningstiden eller — om förutsättningarna för häktning
finns —- häktas.

De barn och ungdomar, för vilka ett omhändertagande för skyddsuppfostran
ifrågasättes men där förutsättningarna härför ännu inte klarlagts,
bör enligt kommittén erhålla vård genom vederbörande barnavårdsnämnd.

Kommittén framhåller, att om ungdomsvårdsskolorna skall kunna ta
hand om det nämnda utredningsklientelet de måste utrustas med sådana
platsresurser, att en beslutad intagning på ungdomsvårdsskola kan ske
omedelbart. Kommittén föreslår, att särskilda mottagnings- och observationsavdclningar
inrättas vid vissa skolor. I första hand bör sådana avdelningar
anordnas för manliga elever vid Hammargården, Fagared, Johannisberg
och Vemyra samt för kvinnliga elever vid Bistagården, Härsjögården
och Brättegården. I annat sammanhang har kommittén redan föreslagit
inrättande av en mottagningsavdelning vid Sundbo. Vidare bör de nya

Kungl. Maj:ta proposition nr 88 år 1959

ungdomsvårdsskolor för svårbehandlade psykiskt abnorma elever, som kommittén
i det följande föreslår, förses med dylika mottagningsavdelningar.
Vid lokaliseringen av de nämnda avdelningarna har kommittén tagit hänsyn
till att de i första hand bör förläggas vid sådana skolor, där de kan
tillgodose behovet av placering av elever från de tre största städerna och
angränsande områden.

Beträffande mottagningsavdelningarnas anordnande och funktion m. m.
har kommittén anfört i huvudsak följande. Avdelningarna bör inrättas
med åtta vårdplatser jämte två sjuk- och isoleringsrum, verkstads- och
gemensamhetsutrymmen, vaktrum m. m. De bör konstrueras med mer effektiva
tekniska anordningar i rymningshindrande syfte än de nuvarande
halvöppna avdelningarna, dock utan att ha samma slutna karaktär som
specialavdelningarna. Under särskilt svåra förhållanden, t. ex. vid tillfälliga
orosperioder på skolan, skall det finnas möjligheter att tillfälligt ge avdelningarna
en mer sluten karaktär. Avdelningarna avses dels för elever, beträffande
vilka fortsatt utredning är erforderlig för att utröna den lämpligaste
vård- och behandlingsformen, dels för andra nyintagna elever, beträffande
vilka det står klart, att vård på skolan är den för vederbörande
lämpligaste. Efter observation och utredning på mottagningsavdelningen
skall avgöras om eleven bör placeras på annan avdelning på skolan, överflyttas
till annan skola eller återlämnas till barnavårdsnämnden för vård i
annan form eller för annan åtgärd. Den tid eleven skall behöva vara intagen
på mottagningsavdelningen får bestämmas från fall till fall. Kommittén
räknar dock med att vistelsen på sådan avdelning icke i något fall
skall behöva överstiga tre månader.

Ungdomsvårdsskolorna och den allmänna, skolreformen

Kommittén har i anslutning till den inom det allmänna skolväsendet pågående
försöksverksamheten med enhetsskola behandlat frågan om anordnandet
av undervisningen för det yngre klientelet vid ungdomsvårdsskolorna.
Kommittén erinrar om att f. n. vid skolhemmen bedrives vanlig folkskoleundervisning
t. o. m. klasserna 7 och 8. Enligt bestämmelserna i ungdomsvårdsskolestadgan
skall vid ifrågavarande undervisning de i gällande
författningar om folkundervisningen givna föreskrifterna och anvisningarna
iakttagas så långt sig göra låter. Några elever undervisas i läroverk
eller på annat sätt. Vid Vemyra har försöksvis prövats ett system med ämneslärare
i stället för klasslärare i klasserna 7 och 8 ävensom viss undervisning
för de äldre eleverna enligt planerna för klass 9 y i enhetsskolan.

Enligt beslut av 1957 års riksdag skall den nuvarande försöksverksamheten
med enhetsskola fr. o. m. läsåret 1962/63 följas av en allmän övergång
till enhetsskolesystemet. Detta skall vara fullt genomfört läsåret 1972/73,
såvitt inte Kungl. Maj :t i något fall medger uppskov.

Kungl. Maj:t» propotition nr SS dr 7959

Kommittén anser, att varje elev vid ungdomsvårdsskolorna i princip bör
ha samma utbildningsmöjligheter inom organisationen som på hemorten.
För att denna målsättning skall kunna följas måste ungdomsvårdsskolorna
kunna bereda elever som kommer från distrikt med nioårig skolplikt fortsatt
undervisning av motsvarande slag. Då flertalet ungdomsvårdsskoleelever
kommer från större städer, där enhetsskolans högstadium först kommer att
införas, kan det tänkas att enhetsskoleundervisning måste införas snabbare
vid ungdomsvårdsskolorna än i det allmänna skolväsendet.

Kommittén har gjort ett försök att uppskatta det antal enhetsskolepliktiga
elever som under de närmaste åren kan beräknas vara intagna på ungdomsvårdsskolorna.
Det beräknade antalet sådana elever framgår av följande
tabell.

						Antal	elever
År		Klass 7			Klass	8		Klass 9		Tillhopa
	m.	kv.	s:a	m.	kv.	s:a	m.	kv.	s:a	kl. 7—9
1959/60	8	1	9	<10	3	13	10	4	14	36
1960/61	11	1	12	13	4	17	13	6	19	48
1961/62	14	2	16	17	4	21	16	7	23	60
1962/63	16	2	18	20	5	25	19	9	28	71
1963/64	19	2	21	24	6	30	23	10	33	84

Kommittén betonar, att de gjorda beräkningarna är approximativa. Vid
en fullt genomförd enhetsskoleplikt torde enligt kommittén antalet skolpliktiga
uppskattas till omkring 30 procent av det totala elevantalet. Med
utgångspunkt från det av kommittén beräknade platsbehovet den 1 februari
1958 skulle detta innebära omkring 200 platser för skolpliktiga manliga
och 80 för kvinnliga elever. Av den nyss återgivna tabellen framgår, att
antalet enhetsskolepliktiga elever vid skolorna kan beräknas öka för varje
läsår. Kommittén finner därför att en differentierad undervisning efter
enhetsskolans mönster bör successivt införas på ungdomsvårdsskolorna så
att — när enhetsskolan är fullt utbyggd i det allmänna undervisningsväsendet
— den även är utbyggd vid ungdomsvårdsskolorna. Möjligheter måste
därvid beredas till undervisning i 9 a, g och y samt hjälpklass. Allt efter
behov bör 9 y inrättas vid vissa av de nuvarande yrkesskolorna.

Med hänsyn härtill och i syfte att skapa en elastisk organisation, som lätt
kan anpassas efter de olika behov som uppkommer, föreslår kommittén, att
den nuvarande uppdelningen i yrkesskola och skolhem slopas och att endast
beteckningen ungdomsvårdsskola användes i fortsättningen. Inom varje
ungdomsvårdsskola bör såväl den teoretiska som den praktiska undervisningen
anpassas efter klientelets beskaffenhet och behov. I och med att
uppdelningen på skolhem resp. yrkesskola slopas, bör möjligheter även
skapas till en smidigare anordning och differentiering av undervisningen
inom de olika ungdomsvårdsskolorna.

Kommittén framhåller, att det på grund av det ringa elevantalet inte

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1959

f. n. är möjligt att inom ungdomsvårdsskoleorganisationen differentiera enhetsskoleundervisningen
eller i övrigt bedriva denna undervisning enligt
de för den allmänna enhetsskolan fastställda undervisningsplanerna. Kommittén
har samrått med representanter för skolöverstyrelsen, som förklarat,
att enhetsskoleundervisningen inom ungdomsvårdsskolorna tills vidare
kunde bedrivas i modifierad form och anpassas efter rådande förhållanden.

Som ett första led i utbyggnaden av enhetsskolan inom ungdomsvårdsskoleorganisationen
föreslår kommittén, att enhetsskoleundervisning organiseras
vid Vemyra skolhem fr. o. m. budgetåret 1959/60 på sätt socialstyrelsen
föreslagit i sin petitaskrivelse för nämnda budgetår. Kommittén bär
for avsikt att i sitt slutbetänkande ta upp de praktiska åtgärder som erfordras
för att genomföra enhetsskoleundervisning vid övriga skolor.

A llmänna differentieringsgrunder

Kommittén framhåller, att de nuvarande bestämmelserna innebär, att
skolorna i huvudsak är differentierade med hänsyn till elevernas kön, ålder,
begåvningsgrad och psykiska hälsa. Kommittén har gjort en jämförelse
mellan antalet fastställda vårdplatser och det beräknade platsbehovet för
olika elevkategorier den 1 februari 1958 enligt nuvarande differentieringsprinciper.
Resultatet härav framgår av följande tabell.

Elevkategori

Skolor för
manliga elever

normalbegåvade och
hjälpklassmässiga
övernormalt begåvade
debila

psykiskt abnorma

Skolor för
kvinnliga elever

normalbegåvade och
hjälpklassmässiga
övernormalt begåvade
debila

psykiskt abnorma
hemskola

Skolhem Yrkesskolor Summa

antal	beräk-	antal	beräk-	antal	beräk-
vård-	nat	vård-	nat	vård-	nat
plat-	plats-	plat-	plats-	plat-	plats-
ser	behovi	ser	behovi	ser	behov^

126	103	195	192	321	295
25	7	45	20	70	27
—	—	69	91	69	91
53	69	48	206	101	275
204	179	357	509	561	688

28	7	30	69	58	76
— •	3	20	12	20	15
. -- .	13	62	41	62	54
—	12	66	117	66	129
—	—	21	2	21	2
28	35	199	239	227	274

1 De s. k. överflyttningsfallen icke inräknade.

2 Platsbehovet för hemskoleklientelet har icke kunnat beräknas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1959

Vid den ifrågavarande jämförelsen har kommittén till kategorin psykiskt
abnorma även hänfört elever som betecknas som psykiskt särartade.
Härmed avser kommittén elever med avsevärda psykiska särdrag, vilka dock
ej är i behov av specialvård.

Enligt kommittén visar de gjorda undersökningarna, att differentieringen
mellan de olika skolhemmen för manliga elever i stort sett fungerar tillfredsställande.
Dock har bristen på platser vid yrkesskolorna medfört, att
ej skolpliktiga äldre elever i viss utsträckning måste vårdas på skolhemmen.
Av de den 1 februari 1958 på dessa skolor intagna eleverna hade sålunda
20 fullgjort sin skolplikt.

I fråga om yrkesskolorna för pojkar förelåg svårigheter att tillämpa
differentieringsprinciperna i fråga om debila och psykiskt abnorma elever.
För flickskolorna gällde motsvarande förhållande beträffande psykiskt abnorma
elever.

Kommittén anser, att de nuvarande differentieringsprinciperna i och för
sig kan anses ändamålsenliga. Principerna har emellertid inte kunnat helt
upprätthållas i praktiken främst på grund av att skolorna för psykiskt
abnorma elever är underdimensionerade. På grund härav har sådana elever
i viss utsträckning måst placeras på andra skolor. Även i övrigt har den
rådande platsbristen medfört, att elever måst hänvisas till andra skolor
än där de enligt gällande differentieringsplaner bort vårdas.

Kommittén har övervägt huruvida en differentiering av eleverna efter
graden av visad kriminalitet bör genomföras. Med hänsyn till antalet kriminella
elever som varit föremål för domstolsbehandling — av de den 1
februari 1958 intagna eleverna hade sammanlagt 82 varit föremål för sådan
behandling i samband med omhändertagandet — skulle det enligt kommittén
vara möjligt att disponera vissa skolor enbart för dem. Kommittén anser
sig emellertid inte kunna förorda en differentiering efter dessa grunder.
Som skäl härför anför kommittén bl. a. följande.

Det förhållandet att en elev varit föremål för domstolsbehandling innebär
inte nödvändigtvis att han är mera gravt belastad eller svårbehandlad än ett
fall, som enbart behandlats av en barnavårdsnämnd. Ibland kan förhållandet
vara det motsatta. En dylik differentiering skulle i så fall avse alla
med mera betydande kriminalitet eller vanart, oavsett huruvida de varit
föremål för domstolsbehandling eller direkt omhändertagits av barnavårdsnämnd.

Kommittén avvisar tanken på att allmänpreventiva synpunkter skall få
vara avgörande vid en elevs placering inom ungdomsvårdsskoleorganisationen
och anser att differentiering efter dylika grunder skulle vara en återgång
till äldre tiders system med uppfostringsanstalterna som en vårdform
med starkare disciplinär anstrykning än de dåvarande skyddshemmen.
Redan nu finnes möjlighet att placera elever, som vållar större disciplinära
svårigheter än andra, på skolor utrustade med specialavdelning, därest så
anses nödvändigt t. ex. för att skydda de övriga eleverna. Differentieringen
av skolor och elever måste emellertid ske på djupare liggande grunder än
själva uttrycket för vanarten och missanpassningen. Det är enligt kommit -

Kung!. Maj:ts proposition nr 88 år i959

téns mening riktigare med en differentiering som den nuvarande, där man
söker taga hänsyn till varje elevs särart och behandlingsbehov.

I fråga om differentiering av eleverna efter ålder föreslår kommittén i
anslutning till sina förslag beträffande ett successivt genomförande av enhetsskoleundervisning
vid skolorna, att den nuvarande gränsdragningen
mellan skolor för skolpliktiga och icke skolpliktiga elever bör ersättas med
en differentiering efter åldersgrupper och inom dessa efter skolstadiet.

ökade vårdresurser för psykiskt abnorma elever

Kommittén framhåller, att det inte synes vara möjligt att draga en skarp
gräns mellan normal- och abnormklientel på ungdomsvårdsskolorna. Ett i
strängare mening normalt klientel finns inte på skolorna, eftersom intagning
på ungdomsvårdsskola i och för sig förutsätter avvikelser från vad
som betecknas som normalt beteende.

Trots de sålunda föreliggande svårigheterna har kommittén sökt få en
uppfattning om antalet elever inom skolorganisationen som är i behov av
särbehandling på grund av sin psykiska beskaffenhet. Av kommitténs undersökningar
framgår, att den 1 februari 1958 313 eller ca 45 procent av de på
skolorna intagna eleverna kunde betecknas som psykiskt särartade eller psykiskt
abnorma. Av dessa ansågs 277 som behandlingsbara — därav 192 på
pojkskolorna och 85 på flickskolorna —- medan 36 betecknades som ej behandlingsbara
eller i behov av annan vårdform. Av dessa fanns 13 på pojkskolorna
och 23 på flickskolorna. Av de aktuella exspektanterna till skolorna
vid samma tidpunkt betecknades över en tredjedel som psykiskt särartade
eller psykiskt abnorma. Även om de angivna siffrorna måste tas
med viss försiktighet, framgår det dock enligt kommitténs uppfattning att
en stor del, 40—50 procent, av klientelet vid skolorna företer grava psykiska
brister och därför är i behov av medicinsk och psykologisk särbehandling.

I fråga om vårdresurserna för psykiskt abnorma elever erinrar kommittén
att för pojkar f. n. finns två skolor helt avsedda för denna kategori
nämligen Lövsta skolhem och yrkesskola samt Folåsa skolhem. Det sammanlagda
platsantalet på dessa skolor utgör 101, varav 48 för yrkesskoleelever.
Därtill kan fr. o. m. hösten 1958 15 platser på Fagareds yrkesskola
provisoriskt användas för ifrågavarande klientel.

De förefintliga platserna på Lövsta och Fagared för psykiskt abnorma
manliga yrkesskoleelever fyller inte behovet. Psykiskt abnorma elever har
därför måst placeras på de övriga yrkesskolorna, de flesta på Långanäs
och Margretelund.

För psykiskt abnorma kvinnliga elever finns, anför kommittén, en skola,
nämligen Ryagårdens yrkesskola med plats (år 1958) för 66 elever. Ytter -

Kungl. Maj:ts proposition nr SS dr 1959

ligare 27 platser för vissa yngre elever av ifrågavarande klientel kommer
att bli disponibla vid Eknäs yrkesskola sedan en sjuk- och observationsavdelning
— som är under uppförande — blivit färdig. Ett eller flera fall av
psykiskt abnorma finns intagna på alla flickskolor. Med hänsyn till att
nämnda skolor i stor utsträckning saknar differentieringsmöjligheter är
svårigheterna för dem att handha det ifrågavarande klientelet särskilt besvärande.

Kommittén erinrar om att såväl kommittén för sinnessjukvårdens utbyggande
som mentalsjukvårdsdelegationen utrett frågan om vården av
psykopater samt psykiskt sjuka barn och ungdomar. Den förstnämnda kommittén
har — såsom förut framhållits —- i sitt år 1957 avgivna förslag om
uppförande av ett sjukhus för vård av vuxna manliga psykopater avvisat
tanken att anordna ett sjukhus för unga psykopater inom sinnessjukvården.
I stället borde enligt nämnda kommitté övervägas om inte detta vårdbehov
skulle mera ändamålsenligt tillgodoses genom en utbyggd medicinsk
verksamhet inom den befintliga ungdomsvårdsskoleorganisationens ram.
Mentalsjukvårdsdelegationen har i sitt betänkande angående den psykiska
barna- och ungdomsvården (SOU 1957:40) föreslagit inrättande av mentalsjukhus
och mentalsjukhem för sinnessjuka barn och ungdomar. Delegationen
har dock inte ansett sig böra ta ställning till frågan om psykopatsjukhus
för ungdomar med grav psykisk abnormitet.

Kommittén har haft samråd med de båda nämnda utredningarna i fråga
om vårdmöjligheterna för sådana fall, som visar sig oemottagliga för vård
på ungdomsvårdsskolorna med dessas nuvarande resurser. Därvid har kommittén
framhållit, att det är önskvärt att medicinalstyrelsen främjar förtur
till intagning på sinnessjukhus för ungdomsvårdsskoleelever, som behöver
sådan vård och för vilka vårdattest kan utfärdas.

Enligt kommitténs mening löses problemet om vården av ungdomsvårdsskolornas
psykopatklientel inte av de förslag som framlagts av de nämnda
utredningarna. Kommittén anser sig därför böra utgå ifrån att de ifrågavarande
eleverna även i fortsättningen får tills vidare tas om hand på skolorna.
För att så skall kunna ske måste skolorganisationen tillföras ökade
resurser. En sådan förstärkning är angelägen även med hänsyn till det
stora antalet psykiskt särartade och psykiskt abnorma i övrigt på skolorna.
Förstärkningen måste avse både kvalitativa behandlingsresurser och ökning
av antalet vårdplatser, vilket f. n. inte är tillräckligt. Platsbehovet för
framtiden kan inte beräknas. Enligt kommitténs uppfattning talar dock
många faktorer, bl. a. befolkningsutvecklingen och klientelförsämringen,
för att ökade anspråk kommer att ställas på organisationen i detta avseende.

Kommittén anser det uteslutet att genom en utbyggnad av de båda nuvarande
specialskolorna, Lövsta och Ryagården, tillgodose platsbehovet för
det ifrågavarande psykopatklientclet. Ej heller anses någon av de övriga

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1959

skolorna lämpad att omdisponeras för ett svårare klientel, fngen av dem
har inrättats med tanke härpå eller har ett med hänsyn härtill lämpligt
läge. På grnnd av anförda omständigheter finner kommittén det mest rationellt
att nya skolor anordnas för ändamålet. Kommittén föreslår därför
att två nya skolor uppföres, en avsedd för manliga och en för kvinnliga
elever. Till desSa skolor bör enligt kommittén hänvisas svårbehandlade
psykiskt abnorma elever, långtidsfall och över huvud taget det gränsklientel,
som ungdomsvårdsskoleorgänisationen måste ta hand om.

Vardera skolan bör avses för högst 46 elever. Med hänsyn till klientelets
beskaffenhet bör varje anstalt utformas så att tillräckliga differentieringsmöjligheter
skapas. Kommittén föreslår därför, att varje skola uppdelas på
fem avdelningar, nämligen en mottagningsavdelning med åtta platser, tre
s. k. mellangradsavdelningar med tio platser i varje samt en specialavdelning
med åtta platser. I elevförläggningarna bör förutom sovrum — ett för
varje elev — anordnas sjuk- och isoleringsrum, mat- och dagrum, fritidsrum,
jourrum, pentry, förråd samt sanitära utrymmen. I varje mottagningseller
specialavdelning bör finnas verkstadsutrymmen för elevernas sysselsättning.
Vidare erfordras verkstadslokaler, läkarmottagningsrum och undersökningsrum,
administrationslokaler med arkiv, centralkök med ekonomiutrymmen,
personalmatsal med dagrum, tre gästrum, förråd, syrum,
bastu, samlings- och gymnastiklokal samt enklare idrottsplan m. m.

Kommittén föreslår, att den psykiatriska vården vid de nya skolorna
skall ombesörjas av läkare vid närbelägna statliga sinnessjukhus. Härom
anför kommittén bl. a. följande.

Läkarvården föreslås anordnad så att en överläkare eller annan läkare
med specialistkompetens mot särskilt arvode ansvarar för den psykiatriska
verksamheten vid skolan. I arbetsuppgiften bör ingå undersökning av nyintagna
elever, deltagande i uppgörandet av behandlingsprogram för dessa
och individuell terapi där så anses erforderligt. Dessutom bör psykiatern
genom konferenser och konsultationer med personalen vid skolan deltaga
såväl i den individuella behandlingen som i gruppbehandlingen av elever.
Härigenom kommer också psykiatern att konstruktivt medverka i skolans
behandlingsteam. I den psykiatriska verksamheten kan även under
den ansvarige läkarens överinseende deltaga underläkare vid sjukhuset,
varvid arbetet vid ungdomsvårdsskolan bör få tillgodoräknas som merit
under utbildningstiden. Även med hänsyn till behovet av ungdomspsykiatrisk
forskning och undervisning torde en anordning som den nu skisserade
kunna vara av värde.

Med hänsyn till de stora svårigheter som föreligger att tillsätta befintliga
tjänster som chef, tillika läkare, vid de nuvarande specialskolorna Lövsta
och Ryagården med kvalificerade psykiatrer föreslår kommittén, att de
nya skolorna organiseras med en väl kvalificerad rektor som chef. Något
närmare förslag till personalplan för de nya skolorna framlägger kommittén
inte i detta sämmanhang.

Kungl. Maj :ts proposition nr 88 dr 1959

Sysselsättning och yrkesundervisning vid skolorna bör enligt kommittén
organiseras enligt följande.

Vid skolan för manliga elever sysselsättes mottagningsavdelningens elever
dels i handräckningsarbeten (kök, städning m. m.) dels i en arbetsträningsverkstad.
Specialavdelningens elever sysselsättes utomhus eller i verkstadslokal
ansluten till avdelningen. För de återstående eleverna synes det
lämpligt med 3—4 verkstadsgrenar.

Vid skolan för kvinnliga elever organiseras sysselsättning och yrkesundervisning
vid mottagnings- och specialavdelningarna såsom arbetsterapi.
För återstående elever erfordras förutom hushållet minst tre yrkesgrenar.

Skolorna bör komma till stånd snarast och arbetet med inrättandet av
dem påbörjas under budgetåret 1959/60.

Beträffande de nya skolornas förläggning framhåller kommittén, att det
är angeläget att de — med hänsyn till vad som föreslagits i fråga om anordnandet
av den psykiatriska vården — förlägges i närheten av statliga
mentalsjukhus. Enligt kommittén är det vidare av vikt att skolorna inte
ligger för långt från tätort. De bör dessutom ligga så avskilt, att konflikter
med traktens befolkning i görligaste mån elimineras.

Kommittén har i första hand undersökt möjligheterna att förvärva någon
eller några fastigheter som efter om- eller tillbyggnad skulle kunna
användas för det ifrågavarande ändamålet. Då någon sådan fastighet inte
stått att uppbringa har kommittén funnit sig böra föreslå, att lämplig mark
förvärvas och skolorna nybygges.

Kommittén föreslår, att skolan för manliga elever förlägges till Lummelunda
socken i Tingstäde kommun, Gotlands län. Kommunen har där erbjudit
ett markområde omfattande 25 hektar. Området, som är beläget ca 15 km
från Visby, är obebyggt och utgöres av åker och hagmark samt ett strandområde
på ca 200 meter. Kommittén har slutit ett preliminärt avtal med
Tingstäde kommun. Enligt nämnda avtal upplåter kommunen området till
staten utan vederlag. Kommunen har vidare förbundit sig att på ett närbeläget
tomtområde låta uppföra erforderliga personalbostäder. Den psykiatriska
vården vid skolan föreslås anknuten till S:t Olofs sjukhus i Visby.

Beträffande den nya skolan för kvinnliga elever föreslår kommittén att
den förlägges till Lekebergs kommun i Örebro län ca 20 km från Örebro.
Nämnda kommun har erbjudit sig, att för en köpeskilling av 66 000 kronor
överlåta två fastigheter på tillsammans 18,8 hektar, som kommunen har
för avsikt att förvärva. Kommittén har slutit ett preliminärt avtal härom
med kommunen. Kommunen har bl. a. förbundit sig att uppföra erforderliga
personalbostäder, anordna bilväg samt framdraga ledningar för vatten,
avlopp och elektricitet till fastigheten. Den psykiatriska vården vid skolan föreslås
anknuten till det under uppförande varande mentalsjukhuset i Örebro.

De av kommittén i olika sammanhang föreslagna nya skolorna och avdelningarna
kommer inte att kunna färdigställas på ett par år. Enligt kom -

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1959

mitténs uppfattning är det aktuella läget vid ungdomsvårdsskolorna sådant,
att en förstärkning av de personella resurserna för den psykiatriska
och psykologiska vården är erforderlig vid de skolor som — i avvaktan på
att nya skolor för psykiskt abnorma elever inrättas — måste ta emot dylika
elever. Kommittén föreslår därför, att för budgetåret 1959/60 ett anslag
på 50 000 kronor ställes till socialstyrelsens förfogande att sättas in vid ungdomsvårdsskolor,
där en förstärkning av den psykiatriska och psykologiska
vården visar sig nödvändig.

Differentiering inom skolorna

Kommittén har härefter anfört några synpunkter på differentieringen av
eleverna på ungdomsvårdsskolorna på olika avdelningar inom skolorna.
Kommittén uttalar därvid, att den redan påbörjade uppdelningen av skolorna
på mindre elevförläggningar bör fortsättas. Enligt kommittén bör
nya elevavdelningar inte avses för fler än högst tio elever, vilket erfarenhetsmässigt
visat sig vara lämpligast.

I fråga om behovet av specialavdelningar vid skolorna erinrar kommittén,
att beslut fattats om uppförande av specialavdelningar vid Gräskärr,
Hammargården och Råby. Härtill kommer en specialavdelning för alkoholmissbrukare
vid Långanäs och en sjuk- och observationsavdelning vid Eknäs.
Sedan nämnda avdelningar färdigställts blir det sammanlagda antalet
platser på specialavdelningar 97, varav 81 för manliga och 16 för kvinnliga
elever. Kommittén har i det föregående förutsatt, att en specialavdelning
inrättas vid var och en av de nya ungdomsvårdsskolor som kommittén föreslagit.
Kommittén anser, att därefter några ytterligare specialavdelningar
av traditionell typ inte bör inrättas. Kommittén räknar med att de föreslagna
mottagningsavdelningarna i någon mån kommer att avlasta specialavdelningarna.
I fråga om flickskolorna bör tillkomsten av mottagningsavdelningarna
lösa vissa differentieringsproblem och möjliggöra tillfällig sluten
vård där detta f. n. inte är möjligt.

Det nuvarande systemet med s. k. mellangradsavdelningar föranleder inte
någon erinran från kommitténs sida. Kommittén anser dock, att vissa av
dessa avdelningar vid flickskolorna och skolhemmen är alltför stora. Platsantalet
vid dem bör så snart som möjligt nedskäras till ett lämpligt antal.

Kommittén upplyser, att de nuvarande öppna utskrivningsavdelningarna
vid skolorna på grund av elevernas svårighetsgrad sällan kan fullbeläggas.
Kommittén föreslår, att dylika avdelningar inte i fortsättningen anordnas
vid skolorna.

Däremot tillstyrker kommittén en fortsatt försöksverksamhet med utskrivningsavdelningar
i tätort. Dessa bör förläggas till hyreslägenheter o. dyl.
Nybyggnader bör sålunda inte uppföras för ändamålet. Avdelningarna bör
avses för elever, som kan placeras i arbete ute på arbetsmarknaden utan

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 är 1959

att dock vara mogna att helt klara sig på egen hand. Den nuvarande åtstramningen
på arbetsmarknaden har visat sig menlig för ungdomsvårdsskolornas
elever. Härtill kommer svårigheterna att anskaffa bostad för de elever,
som ännu är i viss mån opålitliga. Till skillnad från inackorderingshemmen
bör utskrivningsavdelningarna betraktas som avdelningar av skolan,
varifrån överflyttning till annan avdelning på skolan vid behov skall kunna
ske omedelbart. Avdelningarna bör förses med heltidsanställd personal.

Kommittén föreslår, att dylika avdelningar inrättas för Lövsta, Margretelund
och Härsjögården.

Byggnadsprogram och kostnadsberäkningar

Kommittén har inventerat byggnadsbeståndet vid skolorna. I anledning
av vad som därvid framkommit framlägger kommittén ett byggnadsprogram
avsett att genomföras under de närmaste åren. Utbyggnaden bör ske etappvis.
Sådana projekt som innebär en utökning av platsantalet bör därvid
komma i första etappen och påbörjas under budgetåret 1959/60 medan
övriga projekt anses böra utföras under budgetåret 1960/61 och senare.

Det av kommittén föreslagna byggnadsprogrammet jämte de beräknade
kostnaderna för detsamma m. m. framgår av följande specifikation.

Manliga elever:

		Plats-	Beräknad	Därav
	Skola	ökning	Projekt totalkostnad	1959/60	1960/61
						och senare
1.	Ny skola för psykiskt abnorma elever	+	46		2 750 000	600 000	2 150 000
2.	Lövsta	+	2	Ombyggnad av elevavd. Kupan	50 000	50 000
				Ombyggnad av kök Lokaler för teoriundervis-	65 000		65 000
				ning m. m.	85 000		85 000
3.	Långanäs			Ombyggnad av elevavd. Slottet efter påfordran av brandskyddsmyndigheterna	35 000	35 000
4.	Fagared	+	8	Mottagningsavd.	325 000	325 000
5.	Sundbo			Ombyggnad av vatten- o. avloppssystem	300 0001	100 000	150 000
6.	Johannisberg	+	8	Mottagningsavd.	325 000		325 000
				Mekanisk verkstad	180 000		180 000
				Snickeriverkstad	500 000		500 000
7.	Hammargården	+	8	Mottagningsavd.	325 000	325 000
8.	Vemyra	+	8	Mottagningsavd. jämte administrationslokaler	425 000		425 000
9.	Gudmundsgården	+	8	Elevavdelning	325 000		325 000
				Skolbyggnad	250 000		250 000
10.	Folåsa	+	10	Elevavdelning	300 000		300 000
				Skolbyggnad	160 000		160 000
				Gymnastikbyggnad	310 000		310 000
		+	98	Summa kronor	6 710 000	1 435 000	5 225 000

l 50 000 kronor har beräknats utgå 1958/59 i samband med återuppförande av en genom
brand förstörd elevförläggning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 dr 1959

Kvinnliga elever:
	Skola	Plats- _ . . ökning Projekt		Beräknad	Därav
		totalkostnad	1959/60	1960/61
					och senare
11.	Ny skola för
	psykiskt abnorma
12.	elever	+ 46		2 600 000	600 000	2 000 000
Ryagården	— Verkstadslokaler		475 000		475 000
13.	Bistagården	+ 8 Ombyggnad av elevförlägg	-
		ning		250 000
		Mottagningsavd.		325 000	400 000	325 000
		Friliggande personalbo-
		städer		150 000
14.	Brättegården	+ 8 Mottagningsavd.		325 000		325 000
15.	Härsjögården	— Mottagningsavd.		325 000
		Verkstadslokaler		475 000	400 000	740 000
		Ombyggnad av pannrum Ombyggnad av vatten o.	40 000
		avloppssyst.		300 000
		+ 62 Summa	kronor	5 265 000	1 400 000	3 865 000
	Pojk- och flick-
	skolor tillhopa	+ 160	Kronor	11 975 000	2 835 000	9 090 000

B. Yttranden

Kommitténs allmänna målsättning för vårdområdet godtas av
de flesta remissorganen. Behovet av en snabb och omfattande utbyggnad av
skolorganisationen vitsordas allmänt. De framlagda förslagen biträdes sålunda
i huvudsak av bl. a. riksåklagaren, fångvårdsstyrelsen, socialstyrelsen,
medicinalstyrelsen, skolöverstyrelsen, överståthållarämbetet, länsstyrelserna
i Stockholms, Gotlands och Malmöhus län, statens kommitté för sinnessjukvårdens
utbyggande, styrelserna för ungdomsvårdsskolorna och Svenska
socialvårdsförbundet.

Av de hörda remissorganen motsätter sig endast statskontoret att ungdomsvårdsskolorna
utbygges i den utsträckning kommittén förordat. Ämbetsverket
anser, att en sådan utbyggnad knappast torde kunna bli avslutad
förrän platsbehovet — om hänsyn tas enbart till den förutsebara befolkningsutvecklingen
— kan väntas ha nått sin kulmen.

I några av yttrandena framhålles, att det tar lång tid att förverkliga de
av kommittén framlagda förslagen samt att behovet av en omedelbar ökning
av platsantalet inte i tillräcklig utsträckning har uppmärksammats av
kommittén.

Riksåklagaren uttalar sålunda, att vad kommittén tidigare föreslagit i
fråga om snabbåtgärder inte kan anses tillräckligt för att bemästra den närmaste
tidens svårigheter. Enligt riksåklagarens mening måste extraordinära
åtgärder i form av inrättande av provisoriska anstalter vidtas för att avhjälpa
den akuta platsbristen. Riksåklagaren anför härom ytterligare följande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1959

Göres ingenting för att snabbt få fram tillräckligt antal platser, föreligger
risk för att brottsligheten stiger i ännu starkare takt än vad de siffror
som hittills framkommit ge vid handen. Å andra sidan är det icke osannolikt,
att ett radikalt ingripande mot det svårast belastade klientelet är ett
verksamt medel att motverka en stegring, genom att dessa unga förhindras
att draga med sig andra ungdomar i sin brottslighet.

Riksåklagaren anser vidare, att frågan om vårdtidens längd bort upptagas
till diskussion i detta sammanhang. Likaså synes det befogat att snarast
möjligt överväga att införa möjlighet till behandling på kort sikt av
ungdomsvårdsskoleelever, följd av intensifierad eftervård.

Även Svenska socialvårdsförbundet anser det angeläget, att ytterligare
provisoriska åtgärder vidtages.

Vad kommittén anfört rörande skolornas uppgifter och verksamhetsområde
godtas i stort sett i yttrandena.

I anslutning till kommitténs uttalande att barn under 12 års ålder i regel
inte bör intas på ungdomsvårdsskola uppger socialstyrelsen, att barn
som inte fyllt 13 år numera endast i undantagsfall beredes vård på sådan
skola. Erfarenheten visar enligt styrelsens mening, att missanpassade underåriga
upp till sistnämnda ålder i allmänhet är så psykiskt outvecklade att
ungdomsvårdsskola endast sällan är den för dem mest lämpade vårdformen.

Även Svenska landstingsförbundet har berört frågan om behandlingen
av de yngre omhändertagna. Förbundet delar kommitténs uppfattning att
de mindre barnen bör tillrättaföras på annat sätt än genom placering på
ungdomsvårdsskola och betonar, att placering i fosterhem i många fall
är en lämplig lösning. I vissa fall kan placering i barnhem också tänkas.
Vid sådan placering uppkommer emellertid ofta problem, som barnhemmen
har svårt att bemästra. Underlaget för erforderlig specialisering av
barnhemmen är ofta — även vid ett samgående mellan flera landsting —
allt för litet. Vidare framhålles, att psykopatbarnhemmen, vilkas framtid
är oviss, till följd av platsbrist f. n. inte kan motta patienter i önskvärd
utsträckning. Med hänsyn till att psykiska störningar ofta orsakar vårdbehovet
för det ifrågavarande klientelet synes det lämpligast, att det i görligaste
mån kommer att omhändertas på behandlingshem av den typ mentalsjukvårdsdelegationen
föreslagit. Terapin kan där bedrivas intensivare
än på ett barnhem.

Frågan om samarbetet mellan ungdomsvårdsskolorna och organen för
psykisk barna- och ungdomsvård beröres av medicinalstyrelsen. Styrelsen
ställer sig positiv till kommitténs uppfattning, att fall som är i behov av
en mer ingående psykiatrisk undersökning innan beslut om skyddsuppfostran
fattas, bör erhålla sådan inom den psykiska barna- och ungdomsvårdens
ram. Styrelsen erinrar dock om att bristen på barn- och ungdomspsykiatriska
lasarettsavdelningar begränsar kapaciteten härvidlag.

Vad angår frågan om de av kommittén omnämnda icke behandlingsbara

— liihang till riksdagens protokoll 1959. t samt. Nr 88

Kuncjl. Maj:ts proposition nr 88 år 1959

eleverna anser medicinalstyrelsen generellt, att de bör behandlas på mentalsjukhus.
När de av mentalsjukvårdsdelegationen föreslagna mentalsjukhusen
för barn och ungdom kommer till stånd bör vården och behandlingen
av det nämnda klientelet givetvis lämnas å dessa sjukhus.

Kommitténs förslag rörande vården av unga alkoholmissbrukare och
gränsdragningen mellan ungdomsvårdsskolorna och nykterhetsvården tillstyrkes
eller lämnas utan erinran i yttrandena. Nykterhetsvårdsutredningen
finner det sålunda i likhet med kommittén mest ändamålsenligt, att de unga
alkoholmissbrukarna omhändertas inom ungdomsvårdsskoleorganisationen
i stället för på nykterhetsvårdens anstalter. Utredningen framhåller, att en
förstärkning av skolornas resurser på grund härav inte behöver innebära
några principiella förändringar av skolornas verksamhet. Den på skolorna
tillämpade behandlingsgången synes i stora drag kunna följas även då det
gäller alkoholmissbrukare. Medicinalstyrelsen anser, att en stor del av detta
klientel bör kunna vårdas vid den nya specialavdelningen för alkoholmissbrukare
på Långanäs, när denna blir färdig.

Förslaget om en utredning av frågan om samordning av olika vårdformer
för barn och ungdom tillstyrkes av medicinalstyrelsen, länsstyrelsen i Stockholms
län, nykterhetsvårdsutredningen, Svenska stadsförbundet och barnavårdsnämnden
i Malmö, medan skolöverstyrelsen anser, att man först bör
avvakta resultatet av kommitténs förslag om utökning av platsantalet vid
skolorna. Nykterhetsvårdsutredningen framhåller, att det är angeläget att
man vid en dylik utredning överväger möjligheterna att på den öppna förebyggande
vårdens område få till stånd en gränsdragning mellan ungdomsvård
och nykterhetsvård motsvarande den som nu föreslås på anstaltsplanet.
Utredningen finner det otillfredsställande, att några allmänna principer för
ansvarsfördelningen inte finns angivna på detta område.

Kommitténs bedömning av platsbehovet inom ungdomsvårdsskoleorganisationen
har föranlett erinringar och synpunkter i åskilliga
yttranden.

Riksåklagaren ifrågasätter sålunda om kommitténs beräkningar skall
visa sig hållbara. Ilan erinrar om att kommittén vid sina beräkningar utgått
från en oförändrad brottslighetsfrekvens och anför i anslutning härtill
följande.

Då den relativa ungdomsbrottsligheten under senare år företett en kraftig
stegring, synes det vara föga realistiskt att vid beräkning av det framtida
platsbehovet antaga, att denna utveckling nu skulle vara avslutad.
Olägenheterna med den nuvarande svåra platsbristen är så stora, att det
torde vara av synnerlig vikt, att man icke genom alltför optimistiska prognosberäkningar
konserverar en dylik platsbrist för obestämd tid framåt.

Riksåklagaren framhåller vidare, att platsantalet måste beräknas så, att
den erforderliga differentieringen av klientelet på skilda skolor och avdel -

Kungl. Maj:ls proposition nr 88 år 1959

ningar alltid kan genomföras. Riksåklagaren förordar en översyn av kommitténs
beräkningar av platsbehovet.

Socialstyrelsen — som kraftigt understryker kommitténs uttalande om
osäkerheten i bedömningen av det framtida platsbehovet — betecknar det
framlagda utbyggnadsprogrammet som ett minimiprogram. Behovet av en
längre gående utbyggnad måste allvarligt ifrågasättas, anser styrelsen.

Svenska stadsförbundet beklagar, att kommittén stannat vid att föreslå
en så knapp utbyggnad. Kommitténs redovisning av de faktorer, som för de
närmaste åren måste påverka platsbehovet i ökande riktning, synes enligt
förbundet peka mot behovet av en betydligt större utbyggnad av skolorna
än kommittén förordat. Det förefaller förbundet som om kommittén bedömt
de förhållanden, som kan tänkas minska omfattningen av ungdomsvårdsskoleklientelet,
med mindre försiktighet än de negativa faktorerna.
Förbundet erinrar i detta sammanhang om att den psykiska barna- och
ungdomsvården f. n. endast förekommer inom tio landstingsområden och
två städer utom landsting. Orsakerna härtill torde vara brist på såväl läkare
som övrig personal. Det torde — fortsätter förbundet — få anses ytterst
tveksamt om denna organisation kommer att ha någon återhållande effekt
på kravet på ungdomsvårdsskoleplatser under i vart fall de närmaste åren,
då belastningen på skolorna kan beräknas bli som störst. Förbundet erinrar
vidare i anslutning härtill om att de kommuner som har de största och alltjämt
ökande behoven av vårdplatser sedan lång tid haft tillgång till institutioner
för psykisk barna- och ungdomsvård.

Svenska socialvårdsförbundel anser, att det f. n. med all säkerhet föreligger
ett stort dolt behov av platser på grund av att barnavårdsnämndernas
praxis påverkas av platsbristen. Detta förhållande gäller inte minst det
kvinnliga klientelet. Även om kommitténs olika förslag genomföres befarar
förbundet, att antalet platser vid skolorna kommer att bli otillräckligt. Liknande
synpunkter anföres av barnavårdsnämnden i Malmö, som ifrågasätter
om det inte vore lämpligt att i beredskapssyfte planera eu utbyggnad i en
eller annan form att genomföras, därest de kommande årens utveckling
blir ogynnsam. Också Stockholms barnavårdsnämnd anser, att ett genomförande
av det framlagda förslaget sannolikt ej kan väntas täcka behoven.
Som motivering härför anför nämnden i huvudsak följande.

Bortsett från ökningen av de aktuella åldrarna har kommittén icke tagit
hänsyn till övriga faktorer, som sannolikt komma att medföra ett ökat
behov, såsom stigande ungdomsbrottslighet, alkoholmissbruk och väntad
ny strafflagstiftning. Härtill kommer vissa faktorer, som ej herörts i detta
sammanhang, av vilka den viktigaste är frågan om utformningen av vårdprinciperna.
Krav på en förbättring av vårdresultatet torde leda till behov
av en längre gående differentiering och uppdelning i smågrupper än vad
som nu kan ske. Kommittén har ej heller räknat med någon platsreserv,
vilket är nödvändigt ur såväl vårdsynpunkt som säkerställande av snabb
intagning. Kommitténs bedömande att sådana faktorer som utbyggnad av
psykisk barna- och ungdomsvård, familjerådgivning samt rationellare ut -

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 är 1959

nyttjande av platstillgången skulle komma att i huvudsak uppväga de faktorer
som verka för ökat behov, synes icke realistisk.

Även överståthållarämbetet och barnavårdsnämnden i Göteborg befarar,
att kommittén beräknat platsbehovet i underkant.

Statskontoret anser däremot, att kommittén överskattat behovet av platser
inom organisationen. Vid planeringen av skolornas utbyggnad torde en
rad platsbegränsande faktorer förtjäna större avseende än vad kommittén
tillmätt dem. Statskontoret hänvisar till den platsökning, som kan väntas
efter genomförandet av redan beslutade åtgärder, såsom tillkomsten av provisoriska
förläggningar, ökning av antalet i enskilda hem utackorderade elever
samt ökningen av skolornas kapacitet genom höjning av den faktiska
beläggningen. Ämbetsverket hävdar, att — jämfört med förhållandena den
1 februari 1958 — de nämnda åtgärderna skulle medföra att ytterligare 120
elever kan beredas plats med oförändrade vårdresurser och att organisationen
dessutom kommer att förstärkas med ett 100-tal platser. Detta skulle
innebära, att om i framtiden större krav inte kommer att ställas på organisationen
än vid undersökningstillfället skulle någon platsbrist inte föreligga.

Kommitténs uttalande att för ungdomar över 18 år en påbörjad ungdomsvårdsskolevistelse
som regel inte bör avbrytas på den grund att den
unge begått brott, godtas av remissorganen. Riksåklagaren anser det emellertid
ej vara realistiskt att — såsom kommittén gjort — räkna med att en
eller ett par ungdomsanstalter inom fångvården skulle kunna överföras
till ungdomsvårdsskoleorganisationen för att möta den ökade platsefterfrågan,
som skulle uppstå om de ifrågavarande ungdomarna allmänt skulle
erhålla fortsatt vård på skolorna. Riksåklagaren påpekar, att den nuvarande
och sannolikt bestående överbeläggningen å fångvårdens anstalter
är så stor, att den minskning av klientelet som i förevarande sammanhang
kan ifrågakomma knappast skulle få till följd att någon anstalt kan friställas.
Fångvårdsstyrelsen inger för sin del en bestämd gensaga mot uppfattningen
att en ungdomsanstalt inom fångvården skulle kunna överföras
till ungdomsvården. Styrelsen upplyser, att fångvården inte på långt när
kan omhänderta hela sitt unga klientel mellan 18 och 21 år på speciellt
för unga avsedda anstalter. Om en ungdomsanstalt skulle bli ledig kommer
den enligt styrelsen omedelbart att behövas för ungdomar, som dömts
till tidsbestämt straff.

I några remissyttranden har frågan om utnyttjandet av skolornas
kapacitet i det rådande läget berörts.

Socialstyrelsen anför härom bl. a. följande.

Enligt styrelsens uppfattning bör man eftersträva att vid varje tillfälle
tillvarata alla möjligheter att helt utnyttja skolornas kapacitet. En sådan
strävan varken behöver eller kan emellertid innebära, att det också är önskvärt
att alla skolor är fullt belagda vid varje tidpunkt. En viss platsreserv

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1959

är nämligen erforderlig för att skolbyrån skall bli i stånd att till en viss
bestämd skola hänvisa den som är i behov av vård just vid den skolan. I
dagens situation med en efterfrågan av platser vid ungdomsvårdsskolorna,
som vida överstiger tillgängliga platsresurser, har socialstyrelsen visserligen
bedömt det vara ofrånkomligt att utnyttja skolornas kapacitet så långt
att vårdbehövande intagits även på skolor som ej varit avsedda för ett
sådant klientel, som den aktuella omhändertagna tillhört. Härigenom har
den differentiering av klientelet, som är en av grundprinciperna i vårdarbetet,
i viss utsträckning tillfälligt måst uppgivas. Vid en bedömning av platsbehovet
för framtiden bör emellertid målet sättas högt och utgångspunkten
följaktligen bli att erforderlig differentiering möjliggöres fullt ut.

Socialstyrelsen har i detta sammanhang redovisat en del av styrelsen vidtagna
åtgärder för att bättre utnyttja platserna på skolorna. Sålunda har en
tjänsteman vid styrelsens skolbyrå särskilt avdelats för att verka i detta
syfte. Vidare har styrelsen i cirkulärskrivelse till skolorna uppmanat dem
att pröva varje möjlighet att bereda till skolorna hänvisade vård så skyndsamt
som möjligt. Normalt bör, framhåller styrelsen, hela platsantalet vara
belagt med fysiskt närvarande elever även om inkallelse av en ny elev
uppenbarligen ej kan ske i anslutning till att en elev rymmer. Till följd av
de vidtagna åtgärderna har ett större antal elever än tidigare kunnat placeras
på skolorna. Sålunda har antalet intagna ökats från 703 den 1 februari
till 758 den 1 december 1958 medan antalet exspektanter till skolorna under
samma tid minskat från 228 till 209.

Även Svenska landstingsförbundet anser det önskvärt att möjligheterna
att nå en högre genomsnittlig beläggning tillvaratas.

Enligt Svenska stadsförbundet kan några invändningar inte resas mot
önskemålen om ett mer rationellt utnyttjande av platserna på skolorna.
Förbundet understryker dock vikten av att det här finns en viss marginal
i fråga om tillgängliga platser. Först därigenom kan man få tillfredsställande
möjligheter att ingripa snabbt vid behov.

Kommitténs allmänna synpunkter på frågan om placering av u tredningsfall
och anordnande av in ottagningsa v delningar
vid vissa skolor har tillstyrkts eller lämnats utan erinran av flertalet remissorgan.
Behovet av bättre resurser för förvaring av det ifrågavarande klientelet
ifrågasättes inte i något yttrande. Till dem som intagit en positiv inställning
till förslaget hör Svea hovrätt, hovrätten för Västra Sverige, riksåklagaren,
socialstyrelsen, medicinalstyrelsen, länsstyrelserna i Stockholms
och Malmöhus län, styrelserna för flera ungdomsvårdsskolor samt Svenska
landstingsförbundet, Svenska stadsförbundet och barnavårdsnämnden i
Stockholm. Statskontoret och länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län avvisar
däremot kommitténs förslag till lösning, vilket ej heller biträdes av
barnavårdsnämnden i Malmö.

Svea hovrätt anför, att häktning i såväl fysiskt som psykiskt avseende
måste anses vara en synnerligen olämplig förvaringsform för brottsmiss -

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1959

tänkta ungdomar och därför bör förekomma endast i undantagsfall. Kommitténs
förslag syftar till att häktning av detta klientel skall kunna undvikas.
Förslaget innebär en lösning av problemet inom ramen för gällande
lagstiftning. Detta kan anses vara en fördel åtminstone för tidsvinstens
skull. Hovrätten erinrar om att två kategorier av ungdomar, beträffande
vilka häktningsskäl i och för sig föreligger, inte omfattas av den föreslagna
reformen, nämligen de fall där skyddsuppfostran trots ådagalagd brottslighet
inte är indicerad samt de fall där skuldfrågan ännu inte är utredd
och vanartsvillkoret ej anses uppfyllt förrän vederbörande övertygats om
brottsligheten. Härom anför hovrätten ytterligare följande.

Enligt kommittén kan mottagningsavdelningarna icke anlitas för omhändertagande
av nämnda klientel. I realiteten innebär detta att häktning
regelmässigt måste tillgripas, eftersom de i förundersökningskungörelsen
eljest anvisade övervakningsformerna visat sig mindre användbara och
sällan anlitas. Strävandena att undvika häktning av underåriga ha sålunda
här i viss mån eftergivits. Det skall icke förnekas, att det endast är fråga
om sällsynta fall. Emellertid innefattar förslaget på denna punkt en brist.
Det bör övervägas, huruvida ej mottagningsavdelningarna lämpligen kan
anlitas även för förvaring av nu angivna ungdomar.

Hovrätten anser, att det även framdeles säkerligen kommer att inträffa
fall där skyddsuppfostran är i och för sig indicerad men där beslut härom
ej hinner fattas eller — åtminstone före organisationens fulla utbyggnad —
där lämplig plats inte kan beredas inom sådan tid att häktning kan undvikas.
Hovrätten framhåller vidare, att inrättandet av inottagningsavdelningar
kan medföra att anhållande av brottsmisstänkt ungdom undvikes.

Hovrätten för västra Sverige uttalar, att förslaget inte utgör någon principiell
ändring i gällande ordning. Förslaget avser blott att vidga de möjligheter
som redan nu står till buds att undvika häktning av personer under
18 år genom att bereda dem plats på ungdomsvårdsskola. I likhet med Svea
hovrätt anser hovrätten, att intagning på mottagningsavdelning inte i alla
lägen kan träda i stället för häktning.

Socialstyrelsen framhåller, att ett genomförande av förslaget skulle innebära
att den sedan flera år tillbaka aktuella frågan om utredningshem för
missanpassade underåriga skulle få en slutgiltig lösning. Enligt styrelsen
bör avdelningarna — därest barnavårdskominitténs förslag om befogenhet
för barnavårdsnämnd att omhänderta barn och ungdom för utredning vinner
bifall — kunna användas även för dessa utredningsfall.

Stockholms barnavårdsnämnd anser, att praktiska skäl talar för att utredningsfallen
omhändertas på ungdomsvårdsskolorna. Nämnden erinrar
om att de ungdomar det här är fråga om efter utredningen regelmässigt
kommer att vårdas på dessa skolor. Bedömningen av platsbehovet för utredningsfallen
sammanfaller i praktiken med planeringen av resurserna för
organisationen i dess helhet. Om ungdomsvårdsskolorna inte tillföres erforderliga
platsresurser kan inrättande av utredningshem inte lösa proble -

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1959

mct med vården av dem. Antalet utrcdningsfall skittar i mycket stor utsträckning.
Den föreslagna lösningen är därför fördelaktig, då det varierande
behovet lättare kan tillgodoses genom att utnyttja skolornas resurser
än vid ett speciellt inrättat utredningshem.

Länsstyrelsen i Malmöhus län, som inte har något att erinra mot anordnandet
av de föreslagna mottagningsavdelningarna, anser att frågan inte
är löst därmed. Länsstyrelsen förutsätter, att spörsmålet om utredningshem
blir föremål för fortsatta överväganden i samband med arbetet på ny barnavårdslag.

Statskontoret erinrar om att ämbetsverket i sitt yttrande över barnavårdskommitténs
förslag om utredningshem inte framställde erinran mot att
särskilda sådana hem inrättades. Statskontoret vidhåller sin då framförda
uppfattning att det bör anförtros åt landstingen resp. de landstingsfria staderna
att driva hemmen. Ämbetsverket finner med hänsyn härtill ej skäl
biträda förslaget om anordnandet av särskilda mottagningsavdelningar vid
skolorna. Dessas funktion skulle bl. a. vara att medge observation av eleverna
och bedömning av den för var och en lämpligaste placeringen och
behandlingen. Enligt statskontorets mening torde nuvarande vårdsystem
i princip kunna erbjuda samma möjligheter genom specialavdelningarna.
Statskontoret anser vidare, att en alltför stark differentiering på avdelningar
kan komma att motverka ett rationellt utnyttjande av tillgängliga
vårdplatser.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län vidhåller sin i yttrande över
barnavårdskommitténs betänkande redovisade ståndpunkt att — åtminstone
vad de större städerna beträffar — utredningshem bör inrättas av kommun
och drivas i barnavårdsnämndernas eller eventuellt polisens regi. Kommitténs
förslag att mottagningsavdelningarna även skall användas som observations-
och sjukavdelningar för elever inom ungdomsvårdsskoleorganisationen
innebär enligt länsstyrelsens mening närmast en försämring i förhållande
till barnavårdskommitténs förslag.

Barnavårdsnämnden i Malmö anser, att de föreslagna mottagningsavdelningarna
inte kan ersätta särskilda utredningshem. Om sådana hem inrättas
i stället för mottagningsavdelningar synes det i högsta grad sannolikt
att ungdomsvårdsskolorna kan byggas ut i mer försiktig takt.

Några remissorgan ifrågasätter om inte självständiga institutioner för
utredningsfallen — helt avpassade för ändamålet — bör anordnas åtminstone
för de tre största städerna. Till dem som har denna uppfattning hör
riksåklagaren. Som motiv härför anföres i huvudsak följande.

Omhändertagandet av ett stort antal utrcdningsfall på ungdomsvårdsskolorna
kommer ofrånkomligt att påverka dessa skolors hela pedagogiska
atmosfär. Åtskilliga av dem som blir omhändertagna för utredning efter
genomförd undersökning torde inte behöva intagas för vård å ungdomsvårdsskola.
Det måste då vara olämpligt att över huvud placera dem på
ungdomsvårdsskola. Det torde också föreligga en viss risk för att de som

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1959

val placerats på en mottagningsavdelning på ungdomsvårdsskola alltid slutligen
föras över till den ordinära vården å skolan.

I liknande riktning uttalar sig Svenska stadsförbundet. Medicinalstyrelsen,
som tillstyrker att mottagningsavdelningar inrättas, anser dock att de bör
göras fristående från skolorna medan styrelsen för Fagareds yrkesskola
hävdar att för utredningsfall avsedda avdelningar inte under några förhållanden
bör knytas till skolorna.

Flera remissorgan har uttalat farhågor för att det av kommittén beräknade
platsbehovet på mottagningsavdelningarna skall visa sig otillräckligt.
Hovrätten för Västra Sverige anser sålunda, att kommitténs uppskattning
är alltför låg. Samma uppfattning har länsstyrelsen i Stockholms län och
Svenska stadsförbundet. Svea hovrätt räknar med att det föreslagna sammanlagda
platsantalet vid avdelningarna endast kommer att motsvara ett
minimibehov.

Beträffande vistelsetiden på mottagningsavdelning har riksåklagaren anfört,
att man när det gäller utredningsfallen bör kunna räkna med kortare
genomsnittstid än vad kommittén gjort, bl. a. med hänsyn till att det i vissa
fall redan vid anhållningstidens slut står klart att intagning å ungdomsvårdsskola
skall ske och plats på viss sådan skola står till förfogande. Riksåklagaren
har för de tre största städernas vidkommande och med utgångspunkt
från en genomsnittlig vistelsetid av tre veckor kommit fram till ett
platsbehov av 15 under förutsättning att platserna kan kontinuerligt utnyttjas.
Detta kan dock inte ske, bl. a. med hänsyn till brottslighetens säsongvariationer.

Kommitténs förslag beträffande utformningen av mottagningsavdelningarna
har mött invändningar i några remissyttranden. Härvid har främst
ställts krav på att avdelningarna skall anordnas med en större grad av
slutenhet än kommittén tänkt sig. Svea hovrätt anför sålunda i denna
fråga bl. a. följande.

Hovrätten vill erinra om att häktning enligt 24 kap. 1 § rättegångsbalken
tillgripes, då det anses erforderligt att förhindra en misstänkt "från att avvika
eller undanröja bevis eller fortsätta sin brottsliga verksamhet. I de fall,
då intagning på mottagningsavdelningarna skall ersätta häktning, blir det
därför ett oeftergivligt krav att dessa avdelningar få helt sluten karaktär,
så att den intagne förhindras att rvmma. Av samma skäl är det angeläget
att astadkomma sadan kontroll över den intagne, att han i erforderlig utsträckning
kan hindras från att taga kontakt med yttervärlden eller med
andra intagna. Vid organiserandet av dessa avdelningar måste förvisso vårdsynpunkterna
ha en framträdande plats. I de fall, som det här gäller, får
emellertid dessa synpunkter icke förhindra den för rättsvården nödvändiga
kontrollen. Dessutom torde ett snabbt ingripande genast, åtföljt av
säker förvaring under en kortare tid, ofta kunna fylla den funktionen att
dämpa den unges lust att begå brott.

I detta sammanhang må beaktas, att det är domstolens sak att avgöra,
huruvida den i 24 kap. 3 § rättegångsbalken stadgade övervakningen är

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 är 1959

betryggande eller ej. Någon parallell till de socialvårdande myndigheternas
rätt att bestämma om placeringen på verkställighctsstadiet föreligger således
icke. Man kan utgå från att domstolarna icke anser sig kunna godtaga
övervakning i stället för häktning, därest ej garantier givas för att den misstänkte
skall vistas på sluten avdelning. Eftersom öppna avdelningar kunna
tänkas för annat klientel än brottsmisstänkta, lära de sociala myndigheterna
icke kunna undgå skyldighet att lämna domstolarna upplysning, huruvida
man ämnar låta den intagne vistas på sluten eller öppen avdelning under
utredningstiden. Självfallet bör ett besked, att vistelsen skall äga rum på
sluten avdelning, vara bindande och lämnas i så god tid, att domstolens
ståndpunktstagande till frågan om häktning icke fördröjes.

Även socialstyrelsen och Svenska socialvårdsförbundet uttalar sig för att
mottagningsavdelningarna ges helt sluten karaktär. Socialstyrelsen anser,
att avdelningarna bör vara utrustade med effektiva rymningsförhindrande
byggnadstekniska säkerhetsåtgärder. Detta gäller framförallt sådana avdelningar
som skall betjäna de tre största städerna. Styrelsen betraktar
kravet på slutenhet som ett framförallt ur vårdsynpunkt förestavat krav.

Förslaget till lokalisering av de föreslagna mottagningsavdelningarna har
föranlett uttalanden i åtskilliga remissyttranden.

Kommitténs förslag godtas härvid av socialstyrelsen, styrelserna för
Sundbo, Johannisbergs, Råby och Hammargårdens yrkesskolor samt Vemyra
skolhem. Socialstyrelsen anser dock, att en mottagningsavdelning bör anordnas
också vid Råby yrkesskola. I liknande riktning uttalar sig Svenska
socialvårdsförbundet och barnavårdsnämnden i Malmö. Styrelsen för Råby
yrkesskola anser, att den blivande specialavdelningen vid skolan inte — såsom
kommittén tänkt sig -— bör användas som mottagningsavdelning för
utredningsfall.

Av styrelserna för de skolor, som föreslagits erhålla mottagningsavdelningar,
är det endast styrelsen för Härsjögårdens yrkesskola som direkt
motsätter sig att en sådan avdelning förlägges till skolan. Enligt styrelsens
uppfattning bör en sådan avdelning placeras så att erforderliga utredningar
inte försvåras på grund av bristfälliga kommunikationer. Om en mottagningsavdelning
förlägges till skolan skulle på denna komma att sammanblandas
utredningsfall och på skolan redan intagna svårbehandlade elever,
vilket skulle vara i hög grad olämpligt.

Styrelsen för Bistagårdens hemskola är — främst med hänsyn till skolans
läge i närheten av riksvägen Stockholm—Enköping — ganska betänksam
mot förslaget att förlägga en mottagningsavdelning till skolan men
motsätter sig inte förslaget härom.

I några remissyttranden har hävdats, att de mottagningsavdelningar som
är avsedda för de tre största städerna kommer att ligga på ett obekvämt
avstånd från resp. stad. Denna uppfattning framföres främst av Svea hovrätt.
Enligt hovrätten kan det ifrågasättas, om inte brottsutredningen kan
bli avsevärt lidande på att den misstänkte ej finnes omedelbart tillgänglig

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1959

för förhör. Anhållande av en misstänkt underårig måste därför vara tilllåtet.
Hovrätten erinrar vidare om att det kan uppkomma svårigheter att
åstadkomma erforderlig kontakt mellan den misstänkte och hans försvarare.
Dessutom finns det i vissa fall behov av att vederbörande står till
polisens omedelbara förfogande även efter anhållandetidens utgång. Även
Svenska socialvårdsförbundet anser, att utredningarna kommer att försvåras
med hänsyn till att avstånden till mottagningsavdelningarna blir för
stora i alltför många fall.

Ungdomsåklagarna i Stockholm har i anslutning till förslaget om förläggning
av en mottagningsavdelning till Hammargårdens yrkesskola framhållit,
att ganska stora transportkostnader kan uppkomma i fall då den
unge måste föras till kriminalavdelningen i staden för att förhöras. Därest
de anhållna inte intas på hemmet torde emellertid sådana transporter inte
behöva förekomma i någon större utsträckning, då förhören med mycket
få undantag kan avslutas redan under anhållningstiden.

Vad kommittén anfört om ungdomsvårdsskolorna och den
allmänna skolreformen har i huvudsak lämnats utan erinran i
yttrandena. Kommitténs målsättning att varje elev vid skolorna i princip
bör ha samma utbildningsmöjligheter som på hemorten godtas allmänt.

Skolöverstyrelsen betonar angelägenheten av att en differentierad undervisning
efter enhetsskolans mönster successivt införes vid skolorna. Enligt
överstyrelsen bör enhetsskoleorganisationen vid alla ungdomsvårdsskolor
samtidigt utredas för att man skall få en uppfattning om hur behovet av
tillvalsmöjligheter och lärartjänster skall tillgodoses, överstyrelsen förutsätter,
att styrelserna för berörda ungdomsvårdsskolor efter samråd med
länsskolnämnden planerar verksamheten vid vederbörande skola. Möjligheterna
till samarbete med övriga närbelägna skolor i fråga om undervisning,
lärartjänster och lokaler bör därvid särskilt beaktas. Skolöverstyrelsen
framhåller vidare, att det är angeläget att hjälpklasser inrättas i tillräcklig
omfattning vid skolorna.

Kommitténs förslag, att den nuvarande uppdelningen av skolorna i yrkesskolor
och skolhem slopas och ersättes med beteckningen ungdomsvårdsskola
för samtliga skolor, godtas av socialstyrelsen. Statskontoret anser, att
kommittén inte anfört bärande skäl för den föreslagna ändringen. Även
styrelsen för Gudmundsgårdens skolhem är negativ till förslaget. Styrelsen
framhåller, att den gamla beteckningen är inarbetad och lättsam. Frågan
om en smidig anordning och differentiering av undervisningen synes styrelsen
vara helt oberoende av institutionernas beteckning.

De av kommittén förordade principerna för differentiering av
eleverna på ungdomsvårdsskolorna godtas i huvudsak av
remissorganen.

Socialstyrelsen anser sålunda, att de nuvarande differentieringsprinciper -

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 dr 1959

na — till vilka kommittén anslutit sig — i stort sett är tillfredsställande
och bör behållas för framtiden. Styrelsen framhåller, att tillräcklig platstillgång
är av grundläggande betydelse för att goda differentieringsmöjligheter
skall kunna upprätthållas. Endast om erforderligt platsantal finns
är det möjligt att vid behov flytta en elev mellan olika avdelningar och
skolor. Den på sistone alltmer skärpta platsbristen vid yrkesskolorna kan
visserligen nödvändiggöra anordningar, som innebär en i och för sig inte
önskvärd klientelblandning vid vissa skolor. Dessa anordningar kan inte
godtas som en lösning på längre sikt och under ändrade förhållanden. Enligt
styrelsens mening bör man vid en planläggning av verksamheten för
framtiden utgå från att organisationen skall anpassas efter en mera normal
beläggning och att de nämnda provisoriska anordningarna för tillgodoseende
av det mest trängande platsbehovet avvecklas. Beträffande
flickskolorna framhåller styrelsen, att de nuvarande differentieringsgrunderna
— även bortsett från av platsbristen föranledda förhållanden — kunnat
upprätthållas endast i begränsad omfattning. Den mest framträdande
bristen i detta avseende är att de nämnda skolorna oftast saknar möjligheter
att särskilja klientelet på olika avdelningar. Styrelsen finner det angeläget
att resurserna i detta hänseende förbättras.

Svenska socialvårdsförbundet anför, att om eleverna i kriminellt eller
socialt avseende är mycket belastade, drar sig barnavårdsnämnderna ofta
för att ansöka om plats på ungdomsvårdsskola för en omhändertagen som
är mindre belastad, även om denne är i stort behov av vård. Det sagda
gäller särskilt flickorna. Förbundet anser det därför angeläget, att vid
differentieringen hänsyn också tas till graden av kriminalitet eller asocialitet.

I anslutning till kommitténs förslag att nya elevavdelningar vid skolorna
inte bör avses för fler än 10 elever ifrågasätter medicinalstyrelsen,
om det inte kan anses motiverat att göra avdelningarna ännu mindre. Styrelsen
för Lövsta skolhem och yrkesskola anser, att elevgrupperna för det
psykiskt abnorma klientelet inte bör vara större än 5—6 per arbetsledare
och 8—10 per elevförläggning. Styrelsen för Bistagårdens hemskola instämmer
helt i kommitténs uppfattning om lämplig storlek på elevgrupperna.
Styrelsen för Ryagårdens yrkesskola däremot hävdar, att antalet elever
per avdelning inte bör överstiga 15. Styrelsen för Hornö yrkesskola anser
det önskvärt, att en uppdelning av de nuvarande stora elevavdelningarna
på mindre avdelningar blir förverkligad.

Kommitténs förslag om inrättande av två nya skolor för psykiskt
abnorma elever tillstyrkes eller lämnas utan erinran av samtliga
remissorgan utom statskontoret. I yttrandena har nödvändigheten av
att öka vårdresurserna för det ifrågavarande klientelet allmänt vitsordats.
Stockholms barnavårdsnämnd anser t. ex., att behovet av de två nya skolorna
står utom all diskussion. Enligt nämndens uppfattning är sålunda

Kungl. Maj:ls proposition nr 88 år 1959

bristen på resurser för vård och behandling av psykiskt skadade ungdomar
en av de viktigaste anledningarna till krisläget inom organisationen.

Statskontoret, som inte kan tillstyrka att den föreslagna nya skolan för
flickor inrättas, hänvisar till att en ny elevavdelning nyligen tillkommit
vid Eknäs för det ifrågavarande klientelet. Ämbetsverket anser, att de
brister som därefter kommer att vidlåda flickskolorna framförallt synes
bero på att tillräckliga differentieringsmöjligheter saknas vid dessa skolor.
För att öka skolornas resurser i detta avseende bör ytterligare ett par specialavdelningar
för flickor inrättas.

Socialstyrelsen ifrågasätter, om den föreslagna platsökningen för det
ifrågavarande klientelet kommer att bli tillräcklig. Som motiv härför anför
styrelsen i huvudsak följande.

Av allt att döma måste man för flertalet av dessa fall räkna med betydligt
längre vårdtider än de nu gängse. Det kan inte uteslutas, att skolorna
i realiteten kommer att bli vårdanstalter för längre tids vård, med vårdtider,
som i vissa fall måste röra sig om två till tre år. Om skolorna skall kunna
fylla sitt syfte, måste omsättningen av elever följaktligen bli låg. Man måste
därför vara beredd att framdeles ytterligare öka antalet platser för den
grupp varom nu är fråga. I avbidan på närmare erfarenheter vill styrelsen
emellertid icke nu påyrka någon utbyggnad utöver den av kommittén föreslagna.

Lokaliseringen av den föreslagna nya skolan för manliga elever till Gotland
har godtagits eller lämnats utan erinran av flertalet remissorgan. Länsstyrelsen
i Gotlands län understryker kraftigt betydelsen för länet av att
skolan förlägges dit. Skulle olägenheter av väsentlig betydelse anses förknippade
med den föreslagna placeringen i Tingstäde kommun nämner länsstyrelsen
som en lämplig alternativ förläggningsplats Havdhems kommun.

Några remissorgan har emellertid ställt sig tveksamma till den föreslagna
lokaliseringen. Bland dem märks medicinalstyrelsen. Styrelsen befarar,
att det kommer att visa sig svårt att på Gotland i erforderlig utsträckning
få tillgång till barnpsykiatriskt och psykiatriskt skolad personal. Det
är sålunda ovisst när en barnpsykiatrisk lasarettsavdelning kan komma
att inrättas i Visby. Vid det statliga sinnessjukhuset på ön finns f. n. endast
en överläkare, varför sjukhusets kapacitet är förhållandevis begränsad.
Behovet av psykiatrisk expertis vid skolan synes därför kunna tillgodoses
endast under förutsättning att ytterligare en överläkartjänst inrättas
vid sjukhuset. Liknande synpunkter anföres av statens kommitté för sinnessjukvårdens
utbyggande, som dessutom erinrar om att de underordnade
läkartjänsterna på sjukhuset i åratal har uppehållits av korttidsvikarier,
i regel utlänningar utan särskild psykiatrisk skolning. Även länsstyrelsen i
Stockholms län, styrelsen för Fagareds ungdomsvårdsskola samt barnavårdsnämnden
i Malmö framställer erinringar mot förläggningen av skolan
till Gotland. Enligt länsstyrelsen talar många skäl för att skolan i

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1959

stället placeras i Mälardalsräjongen, exempelvis i närheten av Sundby sjukhus
i Strängnäs.

Beträffande den nya skolan för kvinnliga elever föreslår medicinalstyrelsen,
att den — för att behovet av psykiatrisk expertis skall kunna tillgodoses
— förlägges i närheten av Uppsala, medan statens kommitté för
sinnessjukvårdens utbyggande förordar örebrotrakten.

Förslaget att förlägga den nya skolan för flickor på det av Lekebergs
kommun erbjudna markområdet tillstyrkes av socialstyrelsen. Länsstyrelsen
i Örebro län kan däremot inte tillstyrka förslaget. Enligt länsstyrelsen
skulle kostnaderna för framför allt avlopp med hänsyn till terrängens
beskaffenhet bli alltför höga. Skolan bör förläggas så att den utan
större kostnad kan anslutas till ett redan befintligt vatten- och avloppsnät
med erforderligt reningsverk. Vidare bör förläggningsplatsen väljas så att
tillgång finns till viss kontinuerlig polisuppsikt över det närmaste grannskapet.
Olägenheter torde också uppkomma till följd av områdets närhet
till rikshuvudvägen mellan Örebro och Karlskoga och en omfattande sommarstugebebyggelse.

Stockholms stads barnavårdsnämnd anser, att möjligheten att ge de båda
skolorna tillgång till barnpsykiatrisk expertis — eventuellt i samarbete med
ett landstingssjukhus — bör undersökas.

Kommitténs förslag till utformning av de nya skolorna har berörts i
några remissyttranden.

Socialstyrelsen anser, att skolorna bör anordnas med en högre grad av
slutenhet än vad kommittén föreslagit. Med hänsyn till klientelets beskaffenhet
bör mellangradsavdelningarna konstrueras så, att elevrummen kan
slutas på ett sätt som förhindrar rymningar.

Länsstyrelsen i Stockholms län ifrågasätter, om inte en specialavdelning
vid vardera skolan är otillräcklig på grund av det särskilda behov av rymningshindrande
anordningar som föranledes av klientelets sammansättning.

Statens kommitté för sinnessjukvårdens utbyggande ifrågasätter, om man
inte vid planeringen av skolorna bör tillse att möjligheter föreligger för en
framtida utökning av varje vårdenhet med 8—10 vårdplatser.

Statskontoret uttalar, att lokalprogrammet inte synes ha uppgjorts med
iakttagande av all nödig sparsamhet. Som exempel härpå nämner ämbetsverket,
att tre gästrum föreslås anordnade vid var och en av skolorna liksom
bastu i såväl gymnastik- och samlingslokaler som mottagnings- och
specialavdelningar, vilket knappast är erforderligt.

I ett par yttranden har vissa frågor rörande personalen vid de nya skolorna
berörts.

Medicinalstyrelsen anser det sålunda önskvärt, att chefsposterna vid de
båda skolorna hesättes med en utbildad barn- eller ungdomspsykiater. Om
sådan läkare inte finns att tillgå, har styrelsen inte något att invända mot
att läkare vid de statliga sinnessjukhusen utnyttjas för verksamheten un -

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1959

der förutsättning att läkarantalet samtidigt utökas i motsvarande omfattning.
Enligt styrelsens mening bör dock barnpsykiater inom den statsunderstödda
psykiska barna- och ungdomsvården om möjligt först utnyttjas.

Styrelsen för Lövsta skolhem och yrkesskola uttalar, att personal till de
nya skolorna bör anställas snarast så att den kan utbildas och eventuellt
samtränas vid redan befintliga skolor.

Behovet av förstärkning av den psykiatriska behandlingen
vid skolorna vitsordas allmänt i yttrandena. Kommitténs förslag, att 50 000
kronor skall ställas till socialstyrelsens förfogande att sättas in vid ungdomsvårdsskolor,
där behov av en sådan förstärkning finns, tillstyrkes
eller lämnas utan erinran. Statskontoret anser dock, att medlen bör få disponeras
av socialstyrelsen endast efter Kungl. Maj :ts medgivande.

Vad kommittén anfört angående differentieringen inom skolorna
har föranlett uttalanden främst såvitt angår förslaget om anordnande
av utskrivningsavdelningar i tätorter.

Socialstyrelsen tillstyrker förslaget samt anför, att den nuvarande åtstramningen
på arbetsmarknaden gör det nödvändigt att en elev -— under
den tid han söker arbete — befinner sig i omedelbar närhet av den blivande
arbetsplatsen. Eleven bör dessutom under denna tid stå under betryggande
tillsyn.

Styrelsen för Sundbo yrkesskola ifrågasätter, om inte utskrivningsavdelningar
skulle kunna inrättas på flera platser än vad kommittén föreslagit.

Stockholms barnavårdsnämnd anser det synnerligen önskvärt, att den
nu föreslagna formen för successiv återanpassning utvidgas genom att dylika
hem inrättas för utskrivna elever utan anknytning till bestämd skola.
Detta skulle — särskilt i de större städerna — vara ett värdefullt medel för
återanpassning av klientelet till ett normalt levnadssätt. Nämnden uppger,
att ett stort antal ungdomsvårdsskoleelever, som driver omkring i Stockholm
ofta utan både arbete och bostad, påträffas av den av nämnden bedrivna
uppsökande verksamheten vid den s. k. utesektionen. Barnavårdsnämnden
anser det angeläget, att någon form av utskrivningshem för ungdomsvårdsskoleelever
anordnas i Stockholm eller dess närhet.

Kommitténs förslag att utskrivningsavdelningar av sedvanlig typ inte
längre skall anordnas vid skolorna föranleder invändning endast från styrelsen
för Sundbo yrkesskola. Styrelsen ställer sig tveksam till förslaget åtminstone
så länge särskilda utskrivningshem inte inrättas i större omfattning.
Styrelsen uppger, att vistelse på utskrivningsavdelning i ett stort antal
fall visat sig vara mycket stimulerande för eleverna.

Frågan om förfarandet vid intagning av elever till ungdomsvårdsskolorna
har berörts i ett par remissyttranden. Hovrätten för Västra
Sverige anför sålunda, att den nuvarande ordningen för verkställighet av beslut
om skyddsuppfostran bör — sedan skolorna utbyggts i tillräcklig om -

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1959

fattning — ersättas med ett mindre omständligt förfarande. I liknande riktning
uttalar sig Stockholms barnavårdsnämnd, som anser att de nuvarande
intagningsreglerna inte lämpar sig för de fall, som avses skola beredas vård
på mottagningsavdelning i avvaktan på resultatet av pågående utredning
och definitivt beslut om vårdform.

Det av kommittén framlagda programmet för upprustning av de
nuvarande skolorna tillstyrkes eller föranleder ej erinran i flertalet
yttranden.

Statskontoret hävdar dock, att något långtidsprogram för detta ändamål
inte nu bör fastställas. Skolornas tillstånd och behov av modernisering
bör prövas i samband med de årligen återkommande petitaframställningarna.

I några yttranden anföres vissa synpunkter på programmet.

Svenska socialvårdsförbundet anser sålunda, att det av kommittén för
budgetåret 1959/60 beräknade anslaget till ombyggnadsarbeten vid skolorna
inte tillnärmelsevis motsvarar det trängande behovet av ombyggnadsoch
underhållsarbeten.

Styrelsen för Folåsa skolhem uttalar, att den föreslagna utbyggnaden
av skolan bör utföras redan under budgetåret 1959/60.

Socialstyrelsen ifrågasätter, om inte behov föreligger av ytterligare en
specialavdelning vid Hammargården.

De av kommittén gjorda kostnadsberäkningarna har granskats
av byggnadsstyrelsen. Styrelsen erinrar om att kommittén inte haft
tillfälle upprätta några ritningar till de föreslagna nya anläggningarna.
Byggnadsstyrelsen kan därför inte med någon större grad av säkerhet yttra
sig över de i betänkandet angivna byggnadskostnaderna för dessa byggnadsföretag.
Styrelsen anser sig dock kunna göra det uttalandet, att de angivna
kostnaderna för de nya skolorna förefaller rimliga. Styrelsen förutsätter,
att den före statsmakternas slutliga ställningstagande i anslagsfrågan
får tillfälle att med ritningsförslag som underlag verkställa en detaljberäkning
av kostnaderna.

Beträffande övriga av kommittén föreslagna byggnadsföretag har byggnadsstyrelsen
verkställt en preliminär kostnadsberäkning. De preliminärt
beräknade kostnaderna fördelar sig på de olika arbetena enligt följande

specifikation.

Skola Arbete Totalkostn.

Lövsta Ombyggnad av elevavdelningen »Kupan» ...... 25 000

Ombyggnad av centralkök .................... 65 000

Lokaler för teoriundervisning samt hobbyrum . . 85 000

Långanäs Ombyggnad av huvudbyggnaden (Slottet) ...... 35 000

Fagared Mottagningsavdelning ........................ 240 000

Sundbo Ombyggnad av vatten- och avloppsanläggn..... 300 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 dr 1959

Johannis- Mottagningsavdelning ........................ 235 000

berg Mekanisk verkstad (exkl. maskinutrustning) .... 180 000

Snickeriverkstad (exkl. maskinutrustn. o. anordningar
för spånutsugn.) .................... 500 000

Hammar- Mottagningsavdelning ........................ 235 000

gården Ombyggnad av vatten- o. avloppsanläggningarna 300 000

Vemyra Mottagningsavdelning jämte administrationsloka ler

...................................... 310 000

Gudmunds- Elevavdelning .............................. 280 000

gården Skolbyggnad ................................ 250 000

Folåsa Elevavdelning................................ 300 000

Skolbyggnad ................................ 160 000

Gymnastikbyggnad .......................... 310 000

Ryagården Verkstadslokaler för tvätt, bageri o. skolkök (exkl.

maskinutrustning) ........................ 425 000

Bista- Ombyggnad av elevhemmet .................. 275 000

gården Mottagningsavdelning ........................ 235 000

Personalbostäder (1 om 90 m2 + 1 om 65 m2)
jämte yttre lednings- o. planeringsarbeten m. m. 180 000

Brätte- Mottagningsavdelning ........................ 240 000

gården

Härsjö- Mottagningsavdelning ........................ 235 000

gården Verkstadslokaler för tvätt o. vävning (exkl. maskinutrustn.
) .............................. 475 000

Ombyggnad av pannrum .................... 40 000

Ombyggnad av vatten- o. avloppsanläggn....... 300 000

Vid beräkningarna har normala grundförhållanden förutsatts. I kostnaderna
har inte kunnat inräknas erforderliga servisförstärkningar, transformatorsbyte
m. m.

IV. Förslag till ombildning av Broby lantbruksskola för döva
till ungdomsvårdsskola

A. Kommittén för ungdomsvårdsskolorna

Kommittén erinrar inledningsvis om att skolöverstyrelsen i sin petitaskrivelse
för budgetåret 1959/60 föreslagit, att lantbruksskolan för döva å Broby
nedlägges fr. o. m. den 1 juli 1959 samt att Kungl. Maj :t den 28 november
1958 anbefallt kommittén att inkomma med förslag rörande ombildning
av skolan till ungdomsvårdsskola för pojkar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1959

Beträffande skolfastighetens beskaffenhet, läge och nuvarande användning
m. m. lämnar kommittén följande uppgifter. Fastigheten Broby gård
omfattar 120 tunnland åkerjord och 80 tunnland skogsmark. Den är belägen
i Vaksala kommun 11 km från Uppsala och 1 km från Bärby järnvägsstation
å järnvägen Uppsala—Faringe. I närheten av fastigheten ligger
fångvårdskolonien Åby och ett vårdhem för lättskötta sinnessjuka, Gråmunkehöga.
Ca 20 km från Broby ligger Morängens yrkesskola för flickor.
Fastigheten övertogs av staten 1938 och har därefter använts till sitt nuvarande
ändamål. Å fastigheten finns en skolbyggnad, en matsalsbyggnad
jämte kök, ett elevhem — uppfört i sten i två våningar och med plats för
28 elever — tre bostadshus, en snickeriverkstad, en smedja och ett lagerhus
samt ekonomibyggnader för jordbruket. Byggnaderna är i gott skick
samt välskötta och trivsamma.

Kommittén har sökt bedöma frågan om fastighetens lämplighet för ungdomsvårdsskoleändamål.
Enligt kommitténs mening har skolans läge både
för- och nackdelar. På grund av närheten till Uppsala torde psykiatrisk
och annan expertis utan svårighet kunna knytas till skolan. Å andra sidan är
närheten till de nämnda anstalterna — Åby fångvårdskoloni, Gråmunkehöga
vårdhem och Morängens yrkesskola -— en nackdel. I fråga om byggnadernas
beskaffenhet framhåller kommittén, att sjuk- och isoleringsrum,
fritidsutrymmen i elevförläggningen samt rum för jourhavande nattpersonal
saknas. Dylika utrymmen kan dock anordnas utan större kostnad. En
ytterligare nackdel är att endast dubbelrum finns i förläggningsbyggnaden.

Trots de angivna nackdelarna anser kommittén, att lantbruksskolan är
av sådan beskaffenhet att den utan större anordningar kan omdisponeras
till ungdomsvårdsskola. Härigenom skulle ungdomsvårdsskolorna snabbt
erhålla ett värdefullt platstillskott. Kommittén föreslår därför att lantbruksskolan
ombildas till ungdomsvårdsskola för pojkar fr. o. m. den 1 juli 1959.

I fråga om det klientel, för vilket den nya skolan bör avses, har kommittén
i första hand övervägt om skolan kan användas för vård av psykiskt
abnorma elever och därvid ersätta något av de av kommittén tidigare framlagda
byggnadsprojekten, i första hand den föreslagna nya skolan på Gotland.
Med hänsyn till fastighetens beskaffenhet och läge anser kommittén
dock, att den i sitt nuvarande skick inte ens provisoriskt kan användas
för det ifrågavarande klientelet. För att skolan på längre sikt skall kunna
användas härför måste den enligt kommitténs mening tillföras en specialavdelning,
en mottagningsavdelning, två andra elevavdelningar, verkstadslokaler
m. in. Vidare måste elevantalet nedskäras i den nuvarande förläggningsbyggnaden,
som också måste ombyggas i vissa avseenden. Kommittén
uppskattar kostnaderna för erforderliga ny- och ombyggnadsarbeten till
ca två miljoner kronor. Kommittén anser det ekonomiskt oförmånligt att investera
så stort belopp i ny- och ombyggnader vid Broby. Då Brobyskolan
även efter en investering av nämnda belopp inte skulle bli lika ändamålsenlig

4 — Uihang till riksdagens protokoll 1959. t samt. Nr 88

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1959

som en nyuppförd skola anser sig kommittén inte kunna förorda, att skolan
användes för vård av psykiskt abnorma elever.

Kommittén har också övervägt huruvida skolan bör användas för skolpliktiga
elever och något av de nuvarande skolhemmen omdisponeras till
yrkesskola men kan — bl. a. av kostnadsskäl — inte förorda en sådan
lösning. Med hänsyn till platssituationen för yrkesskoleklientelet anser
kommittén, att det är angeläget att de nytillkomna platserna utnyttjas
för detta klientel utan att nybyggnader behöver ske. Under denna förutsättning
finner kommittén det mest ändamålsenligt, att Broby tills vidare
användes för sådana yrkesskoleelever, som inte bedömes vara i behov av
vård på specialavdelning. Kommittén föreslår därför, att skolan användes
för yngre debila manliga yrkesskoleelever. Sådana elever kan beredas vård
på Broby utan att större förändringar göres vid anstalten. Debila yrkesskoleelever
vårdas nu främst på Råby och Margretelunds yrkesskolor. Enligt en
av kommittén tidigare gjord klientelundersökning finns emellertid sådana
elever även på andra skolor, bl. a. på Lövsta. Om Broby användes för debilklientel
kommer trycket att minska på Råby och Margretelund. Dessa skolor
skulle i så fall kunna ta emot vissa debila elever, som nu måste placeras
på Lövsta. Kommittén beräknar, att härigenom ca 15 platser skulle kunna
frigöras på Lövsta. Kommittén framhåller vidare, att om skolan användes
för debila elever kan den övertagas utan större investeringar f. n. Nu förefintliga
sysselsättningsmöjligheter är också lämpliga för debilklientel. Ombildningen
av skolan till ungdomsvårdsskola torde lättare kunna genomföras,
om inte anstalten från början tillföres ett alltför svårt klientel, för vilket
den saknar resurser.

Vad angår behovet av personalbostäder utöver de å fastigheten förefintliga
sju familjebostäderna, en dubblett och tre enkelrum räknar kommittén
med att detta skall kunna tillgodoses under medverkan av vederbörande
kommun.

I fråga om verksamheten vid skolan föreslår kommittén, att undervisning
och sysselsättning anordnas i jordbruks- och trädgårdsarbete samt
snickeri. Vidare kan några elever sysselsättas i skolans smedja m. m.

Beträffande lokalerna föreslås f. n. inga andra förändringar än att elevhemmet
förses med dagrumsutrymme, jourrum samt sjuk- och isoleringsrum,
varjämte två elevrum bör omändras till fyra enkelrum.

Om Broby permanent skall användas som ungdomsvårdsskola behöver
en gymnastiklokal inrättas. Sannolikt erfordras då även bättre verkstadslokaler.
Kommittén anser emellertid, att dessa arbeten tills vidare bör anstå
i avvaktan på den vidare utvecklingen inom ungdomsvårdsskoleorganisationen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år i959

Kommittén föreslår följande personalplan för skolan.

Tjänstebenämning

Löne- Antal tjänster

grad nu förslag

Rektor 23

Föreståndare 21

Lärare 19

Assistent 17

Yrkeslärare 15

Rättare—jordbruksförman 12

Lärare i trädgårdsarbete—trädgårdsmästare 12

Husmor 12

Husföreståndare 10

Tillsynsman 12

Förste vårdare 10

Ladugårdsförman 9

Vårdare 8

Hantverkare 8

Kanslibiträde 7

Ekonomibiträde 7

» 5

» 4

* 2 el. 3

Summa

Om den nuvarande föreståndaren, som inte har föreskriven kompetens
som rektor vid ungdomsvårdsskola, förordnas som rektor vid skolan bör
han placeras i lönegrad 21. På grund av det merarbete, som kommer att
åvila den av skolans assistenter som närmast kommer att ansvara för elevbehandlingen,
föreslår kommittén att denne, utöver lönegrad 17, tills vidare
erhåller ett arvode motsvarande skillnaden i lön mellan en assistenttjänst
— lönegrad 17 — och en avdelningsföreståndaretjänst — lönegrad 19
— dvs. omkring 169 kronor per månad. Om husföreståndartjänsten besättes
med den nuvarande husmodern, bör hon, så länge hon kvarstår i tjänst,
erhålla personlig placering i lönegrad 12. Motsvarande bör gälla ekonomibiträdet
i lönegrad 7.

Kostnaderna för de föreslagna byggnadsarbetena beräknas till ca 20 000
kronor. För avlöningar beräknas ca 235 000 kronor, för arvoden och särskilda
ersättningar till styrelse och psykiater ca 4 000 kronor, till omkostnader
ca 130 000 kronor och för inventarieanskaffning ca 30 000 kronor. Inkomster
från jordbruks- och verkstadsdriflen vid skolan beräknas uppgå
till ca 75 000 kronor och utgifterna för de båda verksamhetsgrenarna till
ca 85 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 är 1959

B. Yttranden

Socialstyrelsen tillstyrker förslaget i princip. Styrelsen delar kommitténs
uppfattning att skolan inte är användbar för det s. k. psykopatklientelet.
Om verksamheten vid skolan blir permanent är det på grund av klientelets
svårighetsgrad och rymningsbenägenhet nödvändigt att skolan förses med
en specialavdelning. Projekteringen av en dylik avdelning torde ta så lång
tid i anspråk att därunder tillräckliga erfarenheter kan vinnas om skolan
med hänsyn till närbelägna andra anstalter bör göras permanent.

Styrelsen har intet att invända mot den föreslagna personalplanen eller
de av kommittén gjorda kostnadsberäkningarna.

Statskontoret har inte något att erinra mot att lantbruksskolan ombildas
till ungdomsvårdsskola för yngre debila manliga elever. Personaluppsättningen
vid skolan bör bestämmas i huvudsaklig överensstämmelse med vad
som gäller vid övriga ungdomsvårdsskolor av motsvarande storlek och
typ. Statskontoret kan sålunda inte tillstyrka, att tjänsten som husmoder
placeras högre än lönegrad 10. Om den nuvarande husmodern i
lönegrad 12 vid skolan kvarstår efter ombildningen bör hon dock i den lägre
tjänsten i avlöningshänseende behandlas som innehavare av den högre
tjänsten. Förslaget om lönetillägg till den av assistenterna, som närmast
skulle komma att ansvara för elevbehandlingen, kan ämbetsverket inte
stödja. Ej heller biträder statskontoret förslaget om att ett ekonomibiträde
i lönegrad 7 med oförändrad lönegradsplacering övertages av den nya skolan.
Enligt vad statskontoret inhämtat skulle den nuvarande innehavaren
kunna tänkas bli anställd som vårdare i lönegrad 8. Statskontoret biträder
inte förslaget om att inrätta en kanslibiträdestjänst för kontorsgöromål.
För ändamålet bör tills vidare anvisas förslagsvis 5 000 kronor. Den
föreslagna befattningen såsom rättare—jordbruksförman bör benämnas
jordbruksföreståndare. Helt allmänt synes personalstaten något överdimensionerad.
Statskontoret ifrågasätter, om inte antalet befattningar bör kunna
minskas med en assistent och en förste vårdartjänst.

Skolöverstyrelsen ser med tillfredsställelse, att egendomen kommer till
användning inom ett område, där den fyller ett verkligt behov, överstyrelsen
tillstyrker därför förslaget.

Byggnadsstyrelsen har inte något att erinra mot att skolan omdisponeras
för ungdomsvårdsskoleändamål. Styrelsen har i huvudsak inte heller
något att erinra mot de av kommittén föreslagna ändringarna i elevbyggnaden
eller de uppgivna kostnaderna för desamma.

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 dr 1959

V. Socialstyrelsens anslagsäskanden

Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården : Avlöningar

Anslag Nettoutgift

1957/58 ...................................... 5 825 000 6 282 663

1958/59 (statsliggaren s. 323) .................. 7 030 000

Socialstyrelsen har (skr. 30/8 1958) lagt fram förslag till anslagsberäkning
för nästa budgetår.

Efter samråd med kommittén för ungdomsvårdsskolorna har socialstyrelsen
ansett sig inte böra nu framlägga sådana förslag som faller inom
ramen för kommitténs uppdrag.

Beträffande platssituationen meddelar styrelsen, att antalet exspektanter
till skolorna från barnavårdsnämnderna den 1 augusti 1958 utgjorde 266
av vilka 164 var i behov av omedelbar intagning. Vid samma tidpunkt uppgick
det fastställda platsantalet vid skolorna till 782. Av dessa kunde av
olika orsaker vid nämnda tidpunkt endast 739 beläggas med elever.

Styrelsen erinrar om att det fastställda platsantalet vid en del skolor av
olika anledningar måste minskas. Med hänsyn till att skolhemmen Östra
Spång och Vemyra numera tar emot ett äldre och mera svårskött klientel
bör platsantalet vid var och en av de båda skolorna minskas från 50 till 40.
Vad angår Vemyra upplyser styrelsen, att vissa elevutrymmen genom ombyggnadsarbeten
tagits i anspråk för andra ändamål. Antalet platser vid
skolan kan därför under inga förhållanden sättas högre än 43. Socialstyrelsen
föreslår vidare, att elevantalet minskas vid huvudförläggningen på
Långanäs från 27 till 19, vid Ryagården med tre, vid Härsjögården med
två, vid Bistagården med en samt vid skolhemmet Broby med åtta. Antalet
platser skulle sålunda minskas med sammanlagt 42. Efter tillkomsten av
nya avdelningar och skolor beräknar styrelsen, att 854 platser skall finnas
tillgängliga under nästa budgetår.

Yrkanden

Socialstyrelsen har hemställt, att anslaget höjes med — avrundat —
1 361 100 kronor på sätt framgår av följande uppställning.

Löneregleringar m. m. ökning Minskning

1. 1 rektor Ao 21—Ao 24 ...................... 3 936

2. 1 rektor Ao 23—Ao 24 .................... 1 356

3. 1 rektor Ae 23—Ao 24 ...................... 1 380

4. 3 folkskollärare Ao 16—Ao 19 ................ 8 856

5. 1 jordbruksföreståndare Ae 10—Ae 12........ 1 356

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1959

ökning Minskning

6. 2 trädgårdsmästare Ao 10—Ao 12............ 2 712

7. Utbyte av 1 ladugårdsskötare Ao 8 vid Gräskärr

mot ladugårdsförman Ae 9 .................. 552

Personalökningar m. m.

8. 1 rektor Ao 25 vid vardera Lövsta och Rya gården,

1 biträdande läkare Ae 24 vid Ryagården
och en tjänst som psykolog Ae 23 vid Lövsta,
ombildning av 1 tjänst som chef tillika läkare
Bo 1 vid Lövsta till överläkare för skolorganisationen
samt indragning av 1 tjänst som chef

tillika läkare Bo 1 vid Ryagården. 1 tjänst som
biträdande läkare eller psykolog i Ae 24 avses

enbart för biträdande läkare ................ 101 460 36 288

9. 1 kanslibiträde Ae 7 vid Lövsta.............. 9 852

10. 1 arbetsledare Ae 11 vid Vemyra ............ 12 852

11. 1 yrkesmästare Ae 9 vid Sundbo ............ 10 908

12. 1 tillsynsman Ae 12, 1 förste vårdare Ae 10,

1 yrkesmästare Ae 9 och 1 vårdare Ae 8 vid

Råby ...................................... 45 564

13. 24 vårdare Ae 8 ............................ 247 544

14. 9 vårdare Ae 8 vid specialavdelningarna...... 91 596

15. 1 biträde i reglerad befordringsgång vid Ryagården
.................................... 8 364

16. 1 rektor Ao 23, 1 ämneslärare Ae 21, 1 assis tent

Ae 17, 1 yrkeslärare Ae 16, 1 tillsynsman
Ae 12, 1 husföreståndare Ae 10, 1 förste vårdare
Ae 10, 3 vårdare Ae 8, 1 ekonomibiträde Ae 5 och

2 ekonomibiträden Ae 4 vid ny yrkesskola på
Visingsö .................................. 170 916

17. 2 yrkeslärare Ae 16, 2 tillsynsmän Ae 12, 1 förste
vårdare Ae 10, 1 yrkesmästare Ae 9 och 4 vårdare
Ae 8 vid Hammargården; 1 folkskollärare Ao 16

och 1 biträdande husföreståndare Ae 9 utgår .. 128 652 28 428

18. 1 assistent Ae 17, 2 tillsynsmän Ae 12, 1 trädgårdsmästare
Ae 12, 2 förste vårdare Ae 10,

1 yrkesmästare Ae 9, 6 vårdare Ae 8 och 1 kanslibiträde
Ae 7 vid Gräskärr .................. 169 740

19. 9 tillsynsmän Ae 12 ........................ 114 710

20. Ytterligare medel till kontorshjälp .......... 9 000

21. Ytterligare medel till vikarier, praktikanter och

obekvämhetstillägg ........................ 188 400

22. Löneklassuppflyttningar m. m............... 96 041

1 425 747 64 716
+ 1 361 031

23. Ordinariesättning föreslås beträffande 2 assistenter Ae 17, 2 folkskollärare
Ae 16, 1 bokhållare Ae 15, 1 tillsynsman Ae 12, 1 hantverkare
Ae 8 och 7 vårdare Ae 8.

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1959

Motivering

1—3. I likhet med övriga rektor stjänster vid skolor med specialavdelningar
bör rektorsbefattningarna vid Gräskärr, Hammargården och Råby
placeras i 24 lönegraden. En av befattningarna är extra ordinarie och bör
nu ordinariesättas.

4. En avdelning med elever tillhörande klass 9 y har försöksvis varit
organiserad vid Vemyra skolhem sedan höstterminen 1955. Undervisning
har meddelats i läroämnen samt i praktiskt arbete i anslutning till jordbruk
med ladugårdsskötsel, trädgårdsskötsel och hantverk. Styrelsen anser
det önskvärt, att denna undervisning och utbildning upplägges helt
efter mönster av den nioåriga enhetsskolan. För att så skall kunna ske
erfordras tre folkskollärartjänster för den teoretiska undervisningen i lärooch
övningsämnen. F. n. finns fyra folkskollärartjänster vid skolorna. En
av dessa kan vakantsättas eller utnyttjas vid annan skola. De återstående
bör — liksom motsvarande tjänster på enhetsskolans högstadium — placeras
i lönegrad 19. För den praktiska undervisningen samt undervisningen i
yrkesämnen erfordras en jordbruksföreståndare, en trädgårdsmästare samt
en arbetsledare.

5. I samband med införandet av enhetsskoleundervisning vid Vemyra
bör tjänsten som jordbruksföreståndare vid skolan placeras i samma lönegrad
som jordbruksföreståndarbefattningarna vid yrkesskolorna.

6. Trädgårdsmästartjänsten vid Hammargården bör placeras i samma
lönegrad som övriga trädgårdsmästartjänster vid yrkesskolorna. Vid Vemyra
avses trädgårdsmästaren medverka vid enhetsskoleundervisningen.
Tjänsten bör därför uppflyttas till samma lönegrad som tillämpas för trädgårdsmästarbefattningarna
vid yrkesskolorna.

7. Utbytet bör ske på grund av skolans omändring från skolhem till
yrkesskola.

8. Vid var och en av specialskolorna för själsligt abnorma elever Lövsta
och Ryagården finns f. n. en tjänst som chef, tillika läkare, i Bo 1. Dessutom
finns vid Lövsta en tjänst som biträdande läkare eller psykolog i Ae

24. Innehavaren av chefstjänsten vid Lövsta har att tjänstgöra som rådgivande
psykiater åt skolbyråchefen och därvid biträda vid intagningen
och differentieringen av elever. Det har inte lyckats socialstyrelsen att mera
permanent besätta ifrågavarande läkartjänster. Olika provisoriska anordningar
har därför måst tillgripas för att tillförsäkra skolorganisationen
erforderlig psykiatrisk expertis. Sålunda har särskilda rådgivande psykiatrer
fått anlitas vid de båda skolorna samt av skolbyråchefen. På chefstjänsterna
vid skolorna har förordnats befattningshavare med pedagogisk
och administrativ utbildning och erfarenhet. Dessa provisoriska anordningar
är ur vård- och behandlingssynpunkt inte tillräckligt effektiva och
dessutom kostnadskrävande. Vidare torde bristen på utbildade ungdoms -

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 dr 1950

psykiatrer, villiga att fungera även såsom administrativa chefer för en ungdomsvårdsskola,
icke komma att hävas inom överskådlig framtid. Socialstyrelsen
föreslår därför en omorganisation och personalförstärkning enligt
följande plan.

Till styrelsens skolbyrå knytes en tjänst som överläkare för ungdomsvårdsskoleorganisationen
med samma avlöningsförmåner som nuvarande
chef, tillika läkare. Tjänsteinnehavaren bör under en tredjedel av sin arbetstid
fungera som chefsläkare vid Lövsta, en tredjedel vara rådgivande
psykiater vid två andra ungdomsvårdsskolor belägna i Stockholms närhet
(t. ex. Hammargården och Eknäs) samt under en tredjedel biträda vid
intagning och differentiering av elever, samordna övriga rådgivande psykiatrers
arbete och i övrigt genom resor, råd och anvisningar verka för en
intensifiering av elevbehandlingen och personalutbildningen inom hela organisationen.

Vid envar av Lövsta och Ryagården inrättas en rektor stjänst. Med hänsyn
till dessa skolors storlek, klientelets art och arbetets omfattning bör
nämnda tjänster placeras en lönegrad över rektor stjänsterna vid skolor med
specialavdelning, dvs. i Ao 25.

Vid Lövsta bör inrättas en tjänst som psykolog i lönegrad Ae 23. Den
nuvarande tjänsten som biträdande läkare eller psykolog i Ae 24 bör avses
enbart för en biträdande läkare. Sistnämnda tjänst bör få räknas som utbildningstjänst.
Härigenom torde den kunna locka yngre läkare att under
sin specialistutbildning under några år tjänstgöra vid Lövsta. Vid Ryagården
bör jämväl inrättas en tjänst som biträdande läkare i Ae 24.

9. Motsvarande förslag framfördes senast inför innevarande budgetår
(prop. 1958: 117 s. 38) men bifölls ej. Kontorsarbetet vid Lövsta är av sådan
omfattning, att det föreligger starkt behov av den ifrågavarande befattningen.

10. Befattningen avses för undervisning i verkstadsarbete sedan undervisningen
vid skolan anordnats efter mönster av den nioåriga enhetsskolan.

11. Motsvarande förslag framfördes inför innevarande budgetår men bifölls
ej (prop. 1958: 117 s. 38). Sidoavdelningen vid Baggå beräknas träda i
verksamhet under budgetåret 1958/59. Eleverna skall sysselsättas med reparationsarbeten,
skogsvård och rensning av parkanläggningen vid Baggå
herrgård. Den personal —- 1 tillsynsman, 1 vårdare och 1 ekonomibiträde
— som avsetts för avdelningen, behövs för vård- och tillsynsuppgifter under
elevernas fritid. En särskild befattningshavare bör därför anställas med
uPPgift att handleda eleverna vid de nämnda arbetsuppgifterna.

12. Vid ingången av nästa budgetår kommer en specialavdelning att vara
i verksamhet vid Råby. För avdelningen erfordras samma personaluppsättning
som vid övriga liknande avdelningar.

13. F. n. räknas viss nattjänst som 50 procent av full tjänstgöringstid.
Sådan tjänstgöring fullgöres i särskilt jourrum eller i den egna bostaden,

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1959

om denna är belägen i elevförläggningen. Vederbörande tjänsteman är
skyldig att vid behov vaka över eleverna vid sjukdoms- eller orostillfällen
m. m. men tillätes eljest sova. Enligt styrelsens mening skulle en övergång
till fulltidsberäkning av nattjänstgöringen dvs. till vakande nattvakter medföra
en mer effektiv och betryggande tillsyn nattetid och därför vara till
fördel för verksamheten. För att i full utsträckning genomföra fulltidsberäkning
av nattjänstgöring behövs ytterligare 17 vårdare. Försök med vakande
nattvakter bör till en början göras vid de större skolorna.

Vidare bör yrkeslärarna vid ungdomsvårdsskolorna få samma undervisningsskyldighet
som yrkeslärarna vid de centrala verkstadsskolorna. Arbetstiden
för dem bör därför minskas från f. n. 46,75 till 42 timmar per
vecka. I samband härmed bör yrkeslärarna frikopplas från viss vakttjänstgöring.

Den generella arbetstidsförkortning till 46 resp. 45 timmar per vecka,
som skall vara genomförd under nästa budgetår, kommer att medföra
behov av personalförstärkningar vid skolorna. Någon exakt beräkning av
detta behov är inte nu möjlig. Det bör uppdragas åt socialstyrelsen att tillsammans
med statens organisationsnämnd vid varje skola utreda behovet
härav. I avvaktan på resultatet av denna utredning bör organisationen förstärkas
med 14 heltidsanställda befattningshavare.

För de angivna ändamålen skulle sålunda totalt erfordras ytterligare 36
befattningshavare. Då detta antal torde kunna nedbringas genom ett mera
rationellt utnyttjande av den tillgängliga personalen föreslås, att 24 vårdartjänster
inrättas och ställes till socialstyrelsens förfogande för att tilldelas
de skolor där behovet av en personalförstärkning är särskilt angeläget.

14. Förslag om utökning av personalen vid specialavdelningarna gjordes
inför 1957 och 1958 års riksdagar (V ht 1957 s. 123 och prop. 1958: 117 s.
38) men bifölls ej. Specialavdelningarnas behov av ytterligare en vårdare
kvarstår dock. Förhållandena vid avdelningarna — där stundom ett ytterst
svårbemästrat, rymningsbenäget och våldsamt klientel mottages ■—• har
tvingat skolorna att anställa extra personal för att möjliggöra att under
dagtid alltid två befattningshavare är i tjänst på avdelningen. För att kunna
erhålla tillräckligt stabil och erfaren personal måste särskilda tjänster inrättas.

15. Motsvarande förslag gjordes senast inför innevarande budgetår
(prop. 1958: 117 s. 38) men bifölls ej. Platsantalet vid skolan har nu utökats
genom tillkomsten av en utskrivningsavdelning. Behovet av befattningen
har därför ytterligare skärpts.

16. Skolan beräknas vara i verksamhet under nästa budgetår. Personaluppsättningen
överensstämmer med vad som tidigare föreslagits av socialstyrelsen
och kommittén för ungdomsvårdsskolorna med undantag av att
en vårdare i Ae 8 utbytts mot en förste vårdare i Ae 10.

17. De föreslagna personalförändringarna behövs på grund av skolans

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1959

omändring från skolhem till yrkesskola och tillkomsten av en specialavdelning
vid skolan. För specialavdelningen avses en tillsynsman, en förste vårdare,
en yrkesmästare och två vårdare, övrig personal avses för undervisning
och tillsyn av eleverna på de öppna vårdavdelningarna. En ordinarie
folkskol lärartjänst bör föras på övergångsstat och en folkskollärartjänst
och en tjänst som biträdande husföreståndare bör indragas.

18. Styrelsen förutsätter, att de beslutade byggnadsarbetena vid skolan
fortskrider så långt att den ifrågavarande personalen måste anställas under
nästa budgetår.

19. östra Spång och Vemyra får numera mottaga ett äldre och mer svårskött
och rymningsbenäget klientel än förut. Personalorganisationen vid
dessa skolor bör på grund härav bringas i närmare överensstämmelse med
organisationen vid skolor för äldre klientel. Det är därför nödvändigt, att
vård- och tillsynspersonalen vid skolorna förstärkes med en tillsynsman
vid varje avdelning. Beträffande övriga tillsynsmannatjänster har förslag
framförts senast inför innevarande budgetår (prop. 1958: 117 s. 38) men
ej bifallits.

20. På grund av tillkomsten av ytterligare två skolor behöver de för
kontorshjälp avsedda medlen räknas upp.

21. Under icke-ordinarieposten finns för innevarande budgetår tillgängligt
ett belopp av 560 000 kronor för avlönande av vikarier och praktikanter
samt utbetalning av obekvämhetstillägg. Medelsförbrukningen för
ifrågavarande ändamål under budgetåret 1957/58 uppgick till ca 582 000
kronor. Medelsbehovet för såväl vikarier som obekvämhetstillägg ökar i
samma mån som antalet befattningshavare. För nästa budgetår erfordras
ytterligare 91 500 kronor för avlönande av vikarier och 89 200 kronor för
utbetalning av obekvämhetstillägg.

Yttranden

Över socialstyrelsens framställning har yttranden avgivits av statskontoret,
skolöverstyrelsen, statens organisationsnämnd och statens lönenämnd.
Statskontoret har härvid haft att yttra sig över de yrkanden som inte avser
löneregleringar, statens lönenämnd över punkterna 4—6 och 10, samt
statens organisationsnämnd över punkterna 8, 13, 18 och 19 i förslaget.
Skolöverstyrelsen har endast utlåtit sig över förslaget till omläggning av
undervisningsverksamheten vid Vemyra skolhem och därmed sammanhängande
frågor.

Statskontoret anser det högeligen angeläget, att förefintliga möjligheter
till ett mer rationellt utnyttjande av tillgänglig personal vid skolorna med
det snaraste tillvaratas. Ämbetsverket förutsätter, att kommittén för ungdomsvårdsskolorna
i sitt fortsatta arbete ägnar denna fråga tillräcklig
uppmärksamhet. Socialstyrelsens yrkanden om personalförstärkningar bör

Kungl. Maj:ls proposition nr 88 år 1959

mot bakgrunden härav bedömas med största försiktighet. Sålunda bör det
anstå med ställningstagandet till förslaget om uppräkning av avlöningsanslaget
på grund av arbetstidsförkortningen.

Ämbetsverket ifrågasätter om inte den föreslagna tjänsten som yrkeslärare
vid den nya yrkesskolan på Visingsö bör utbytas mot en yrkesmästarbefattning.
Med hänsyn till bl. a. skolans belägenhet bör vidare antalet
vårdartjänster kunna begränsas.

Hammargården bör inte erhålla större personaluppsättning än vad kommittén
för ungdomsvårdsskolorna förutsatt i sitt tidigare avgivna förslag.
Härvid torde dock de av kommittén föreslagna arbetsledartjänsterna böra
ersättas med yrkesmästartjänster i 9 lönegraden.

Den av socialstyrelsen föreslagna personalplanen för Gräskärr innebär
att personalen vid skolan skulle ökas med 21 till 33 eller sex mer än vid
Forsane yrkesskola, med vilken Gräskärr närmast kan jämföras. Enligt
statskontorets mening bör med hänsyn till det anförda personalplanen för
Gräskärr omarbetas i syfte att begränsa antalet tjänster. Begränsningen
bör i första hand gå ut över vårdpersonalen, som i förslaget är påfallande
överdimensionerad. Ämbetsverket ifrågasätter vidare om skolan hinner
utbyggas i den takt socialstyrelsen förutsatt.

Då ungdomsvårdsskoleorganisationen innevarande budgetår tillförts en
bokhållarbefattning kan statskontoret inte tillstyrka, att de för kontorshjälp
avsedda medlen räknas upp med mer än 4 000 kronor.

Statskontoret anser, att ställningstagandet till förslaget om omorganisation
och förstärkning av ledningen för Lövsta och Ryagården bör anstå
i avvaktan på kommitténs slutbetänkande.

Frågan om ordinariesättning av vissa tjänster bör anstå i avvaktan på
att kommittén för ungdomsvårdsskolorna slutfört sitt arbete.

Slutligen erinrar statskontoret, att medel inte beräknats för kompensation
till tjänstemännen för förhöjda folkpensionsavgifter.

Statens lönenämnd har — därest undervisningen vid Vemyra skolhem
finnes böra organiseras i form av nioårig enhetsskola — inte något att erinra
mot de föreslagna tjänsteförändringarna vid skolan, dvs. utbyte av
en tjänst som jordbruksförman i Ae 10 mot en tjänst som jordbruksföreståndare
i Ae 12 samt uppflyttning av en trädgårdsmästare från Ao 10 till
Ao 12 och tre folkskollärare från Ao 16 till Ao 19. Nämnden har ej heller
något att invända mot lönegradsplaceringen av den föreslagna tjänsten som
arbetsledare vid skolan.

Skolöverstyrelsen erinrar om att undervisningen vid Vemyra skolhem
redan anpassats till viss överensstämmelse med den undervisning som
meddelas vid försöksverksamhet med nioårig enhetsskola. Undervisningen
bedrivs sålunda i huvudsak i anslutning till för försöksverksamheten gällande
timplaner och huvudmoment och omfattar innevarande läsår årskurserna
7, 8 och 9 y. Med hänsyn till försöksverksamhetens betydande om -

Kungl. Maj :ts proposition nr 88 år 1959

fattning finner överstyrelsen denna anpassning av ungdomsvårdsskolans
undervisning redan före ett beslut om allmän omorganisation av verksamheten
synnerligen önskvärd.

För att anpassningen skall kunna ske i största möjliga utsträckning, bör
skolan enligt överstyrelsens mening få tillgång till sådana lärarkrafter, som
normalt erfordras för genomförandet av enhetsskolans utbildningsprogram.
Sålunda synes undervisningen i årskurs 7 och 8 samt i läro- och övningsämnen
i årskurs 9 y böra handhas av lärare, som genomgått eller erhållit
dispens från sådan utbildning som medför behörighet för innehav av folkskollärartjänster
i lönegrad Ao 19 inom det obligatoriska skolväsendet.

För att undervisningen i yrkesämnen inom årskurs 9 y skall få den omfattning
och stadga, som försöksverksamhet med enhetsskola förutsätter,
krävs tillgång till kvalificerade lärarkrafter. Utan att taga ställning till
ifrågavarande lärartjänsters lönegradsplacering finner överstyrelsen det
angeläget, att ytterligare en tjänst för denna undervisning inrättas avsedd
speciellt för den praktiska utbildningen inom befintlig snickeri- och mekanisk
verkstad.

överstyrelsen tillstyrker förslagen om utbyte av tre folkskollärartjänster
i Ao 16 mot tjänster i Ao 19 och inrättande av en tjänst som arbetsledare.

Statens organisationsnämnd motsätter sig inte, att chefsfrågan vid Lövsta
och Ryagården löses genom att två rektorsbefattningar inrättas. Den föreslagna
lösningen av chefsfrågan vid Lövsta utgör i och för sig inte något
motiv att dela upp den nuvarande tjänsten vid skolan för biträdande läkare
eller psykolog i en läkartjänst och en psykologtjänst. Huruvida behovet
av läkar- och psykiatrisk expertis vid Ryagården bör tillgodoses på
föreslaget sätt eller om frågan bör lösas genom att anlita rådgivande psykiater
undandrar sig nämndens bedömande.

Enligt nämndens uppfattning torde det genom den generella arbetstidsförkortningen
uppkomna personalbehovet sannolikt till stor del kunna
täckas genom schemaförändringar. Försiktighet bör därför iakttas vid beräkning
av den erforderliga personalförstärkningen. Nämnden finner det
lämpligt, att behovet härav ■— i avvaktan på mera definitiva schemalösningar
— liksom hittills täcks genom anslag till vikarier och extra personal.

Förslaget att införa ett system med vakande nattvakter synes starkt förändra
förutsättningarna för goda schemalösningar. Nämnden föreslår därför
att denna fråga närmare utreds. Härvid bör även uppmärksammas,
vilka konsekvenser ett sådant system kan ha för personalens arbets- och
utbildningsförhållanden.

Nämnden finner, att den föreslagna personalorganisationen för Gräskärr
skulle innebära en högre vårdstandard än på Forsane, som har samma elevantal
som Gräskärr skulle få efter utbyggnaden. Detta beror delvis på att
avdelningarna på Gräskärr har genomsnittligt färre platser. En i övrigt

Kungl. \laj:ts proposition nr 88 år 1959

mot Forsanes svarande vårdstandard kan beräknas kräva i genomsnitt två
vårdare per avdelning, tjänster som förste vårdare inberäknade. Det är
inte osannolikt, att mot arbetstidsförkortningen svarande personalbehov
vid skolan kan täckas genom schemarationalisering eller mindre vårdbehov
vid någon avdelning av en med utskrivningsavdelning jämförbar karaktär.
Normal vårdstandard skulle enligt nämndens uppfattning — under
förutsättning att nattjänst tills vidare räknas som 50 procent av full arbetstid
— kräva ca tio vårdartjänster vid den utbyggda skolan, dvs. fyra tjänster
färre än vad socialstyrelsen föreslagit.

Med hänsyn till att elever över skolpliktsåldern på grund av platsbristen
vid yrkesskolorna i viss utsträckning måste återtas till östra Spång och
Vemyra anser nämnden, att en förstärkning av vård- och tillsynspersonalen
vid skolorna är befogad. De återtagna eleverna torde inte vara fler än
att de utan olägenheter kan placeras inom en och samma avdelning. Nämnden
finner det därför inte motiverat att mer än en tjänst som tillsynsman
inrättas på vardera skolan.

Medicinalstyrelsen har i sitt yttrande över kommitténs för ungdomsvårdsskolorna
betänkande angående utbyggnad av ungdomsvårdsskolorna berört
socialstyrelsens förslag om inrättande av en överläkartjänst vid skolbyrån.
Medicinalstyrelsen tillstyrker inte förslaget. Enligt styrelsens mening
bör en heltidsanställd chefläkare finnas vid Lövsta, medan uppgifter
av organisatorisk natur bör anförtros en specialföredragande i socialstyrelsen.
Med hänsyn till den knappa tillgången på utbildade barnpsykiatrer
och de begränsade utbildningsmöjligheterna inom den barnpsykiatriska
vårdgrenen bör underläkartjänster inrättas på Lövsta och Ryagården i
stället för biträdande läkartjänster. Medicinalstyrelsen framhåller, att endast
underläkartjänster betraktas som utbildningstjänster medan biträdande
läkartjänster bör besättas med inom resp. vårdgrenar utbildade läkare.

Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Omkostnader

Anslag Nettoutgift

1957/58 ...................................... 3 683 900 3 864 938

1958/59 (statsliggaren s. 326) .................. 4 249 000

Yrkanden

Socialstyrelsen har (skr. 30/8 1958) hemställt, att anslaget höjes med
438 850 kronor.

ökning Minskning

1. Sjukvård in. in. åt befattningshavare ...... 3 250

2. Reseersättningar ........................ 21 300

3. Bränsle, lyse och vatten .................. 111 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1959

4. Övriga expenser ........................

5. Inventarier m. m.........................

6. Tvätt och renhållning ....................

7. Utspisning ..............................

8. Beklädnad ..............................

9. Hälso- och sjukvård ....................

10. Undervisning, lek och idrott ..............

11. Elevbelöning ............................

12. Diverse ................................

13. Eftervård och utackordering ..............

14. Utgifter för jordbruks- och verkstadsdriften

a. Jordbruksdriften ......................

b. Verkstadsdriften ......................

15. Särskilda uppbördsmedel..................

Motivering

Ökning Minskning

43 200
55 000
5 000

63 600

64 000
12 000
12 000
12 000
28 000
36 000

130 500
42 000

_200 000

638 850 200 000

+ 438 850

1. Sjukvård m. m. åt befattningshavare. Utgift 1956/57 9 935, 1957/58
10 056; anslag 1958/59 13 000. -— Med hänsyn till ökningen av antalet befattningshavare
bör posten räknas upp med 3 250 kronor.

2. Reseersättningar. Utgift 1956/57 115 100, 1957/58 113 895; anslag
1958/59 142 600. — Antalet återtagningar och utskrivningar av elever
ökar. Merkostnaden på grund härav beräknas till 10 000 kronor. Vidare
bör posten räknas upp med 7 300 kronor med anledning av tillkomsten av
två nya skolor och med 4 000 kronor med hänsyn till den föreslagna nya
tjänsten som överläkare vid skolbyrån.

3. Bränsle, lyse och vatten. Utgift 1956/57 953 658, 1957/58 1 021 015;
anslag 1958/59 1 015 000.

4. Övriga expenser. Utgift 1956/57 95 100, 1957/58 119 350; anslag 1958/59
124 600. — För att kontorsarbetet vid skolorna skall kunna skötas rationellt
erfordras en tillfredsställande utrustning av kontorsmaskiner. Vidare
behövs komplettering av kontorsmöbler. För dessa ändamål bör 20 000 kronor
beräknas. Vidare bör posten räknas upp med 8 000 kronor för anskaffning
av inventarier och med 5 200 kronor för installation av telefon och
löpande telefonkostnader vid två nya skolor. Den starka elevomsättningen
har medfört en kraftig ökning av antalet telefonsamtal och telegram. Posten
bör därför höjas med 10 000 kronor.

5. Inventarier m. m. Utgift 1956/57 125 000, 1957/58 154 991; anslag
1958/59 130 000. —- Vid vissa skolor föreligger ett trängande behov av komplettering
av inventariebeståndet. För detta ändamål bör anslagsposten
räknas upp med 50 000 kronor. Vidare bör posten höjas med 5 000 kronor
för underhåll av vissa inventarier m. m., som före budgetåret 1957/58 belastat
den numera utgångna delposten Underhåll av byggnader.

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1950

6. Tvätt och renhållning. Utgift 1956/57 76 898, 1957/58 80 774; anslag
1958/59 86 000. — Med hänsyn till den utökade organisationen bör posten
räknas upp med 5 000 kronor.

7. Utspisning. Utgift 1956/57 869 221, 1957/58 899 038; anslag 1958/59
973 000. — Indextalet för livsmedel vid beräkning av konsumentprisindex
har för tiden maj 1957 — maj 1958 ökat med åtta enheter eller ca fem
procent. Till följd härav ökar medelsbehovet med 48 600 kronor. Vidare
bör posten räknas upp med 15 000 kronor på grund av det ökade elevantalet.

8. Beklädnad. Utgift 1956/57 468 907, 1957/58 495 677; anslag 1958/59
525 000. — På grund av prishöjningar och ökad elevomsättning bör posten
höjas med 19 000 kronor. Vidare bör posten räknas upp med 45 000 kronor
med hänsyn till tillkomsten av två nya skolor.

9. Hälso- och sjukvård. Utgift 1956/57 144 597, 1957/58 144 576; anslag
1958/59 162 000. — Ungdomsvårdsskolornas elever är undantagna från det
s. k. utomlänsavtalet. På grund härav utgör dagskostnaden för sjukhusvård
av elever, som är utomlänspatienter, 35—50 kronor mot eljest 3 kronor
per dag. Styrelsen föreslår, att centrala förhandlingar upptas i avsikt
att få utomlänsavtalet tillämpligt på ungdomsvårdsskolornas elever. Med
hänsyn till ökat elevantal bör posten höjas med 12 000 kronor.

10. Undervisning, lek och idrott. Utgift 1956/57 103 355, 1957/58 109 170;
anslag 1958/59 115 000. —- På grund av ökat elevantal bör posten räknas
upp med 12 000 kronor.

11. Elevbelöning. Utgift 1956/57 201 576, 1957/58 210 084; anslag 1958/59
224 200. — Medelsbehovet ökar med 12 000 kronor på grund av ökat platsantal.

12. Diverse. Utgift 1956/57 75 344, 1957/58 84 618; anslag 1958/59 105 600.
— Kungl. Maj :t har godkänt ett avtal med stiftelsen Råby Räddningsinstitut
om uppförande och inredning av en specialavdelning vid Råby yrkesskola.
Anslagsposten kommer på grund härav att belastas med 24 000 kronor utgörande
ersättning till stiftelsen enligt avtalet. Förutom med nämnda belopp
hör anslagsposten höjas med 2 000 kronor för vissa hyreskostnader för
sidoavdelningen till Sundbo vid Baggå och med 2 000 kronor på grund av
tillkomsten av två nya skolor.

13. Eftervård och utackordering. Utgift 1956/57 398 577, 1957/58 418 881;
anslag 1958/59 658 000. — Antalet utackorderade elever, som den 1 juni
1958 var 119, beräknas öka till ca 160 under nästa budgetår. Den genomsnittliga
nettokostnaden per elev och månad beräknas till 150 kronor. Medelsbehovct
till utackorderingskostnader kan sålunda uppskattas till (150
X 12 X 160) 288 000 kronor. Antalet villkorligt utskrivna elever torde under
budgetåret 1959/60 komma att utgöra ca 700. Genomsnittskostnaden för
varje sådan elev beräknas till 580 kronor per år och den sammanlagda
kostnaden till (580 X 700) 406 000 kronor. Mcdelsbchovct under posten

Kungl. Maj :ts proposition nr 88 dr i959

beräknas alltså till 694 000 kronor, vilket innebär en ökning med 36 000
kronor.

14. Utgifter för jordbruks- och verkstadsdriften. Anslagsposten bör höjas
med 172 500 kronor enligt följande specifikation.

A. Jordbruksdriften

a. Avlöningar och arvoden till personal. Utgift 1956/57 230 754, 1957/58
252 316; anslag 1958/59 255 000. — Delposten bör räknas upp med 4 000
kronor på grund av 1958 års lönereglering och med 17 000 kronor med
hänsyn till tillkomsten av nya skolor.

b. Avlöningar och flitpengar till elever. Utgift 1956/57 57 195, 1957/58
48 799; anslag 1958/59 50 000. — På grund av Hammargårdens omändring
från skolhem till yrkesskola och det ökade elevantalet vid skolorna bör delposten
höjas med 7 000 kronor.

c. Skatter, onera m. m. Utgift 1956/57 17 196, 1957/58 21 704; anslag
1958/59 17 500. — Delposten bör räknas upp med 4 500 kronor.

d. Underhåll av byggnader m. m. Utgift 1956/57 124 714, 1957/58 112 501;
anslag 1958/59 100 000. — Enligt uppgifter från skolorna behövs ca 160 000
kronor för erforderlig upprustning av jordbrukens byggnader utöver löpande
underhåll. Delposten bör för detta ändamål nu räknas upp med 45 000
kronor. Kostnaderna för löpande byggnadsunderhåll har vidare stigit med
omkring fem procent. Posten bör därför höjas med ytterligare 5 000 kronor.

e. Stängsel, markförbättringar o.d. Utgift 1956/57 24 760, 1957/58 21 524;
anslag 1958/59 20 000. — Posten bör räknas upp med 4 000 kronor.

f. Inventarier. Utgift 1956/57 127 054, 1957/58 110 769; anslag 1958/59
90 000. — På grund av prisstegringar m. m. bör posten räknas upp med
10 000 kronor.

g. Diverse utgifter. Utgift 1956/57 109 242, 1957/58 107 926; anslag 1958/59
79 500. — Från denna anslagspost bestrides driftkostnader för jordbrukets
maskiner och motorfordon. Dessa kostnader kommer att öka till
följd av jordbrukets motorisering. Posten bör på grund härav och med
hänsyn till belastningen under de båda senaste budgetåren räknas upp med
30 000 kronor. Vidare bör posten höjas med 4 000 kronor på grund av prisstegringar
och tillkomsten av nya skolor.

B. Verkstadsdriften

a. Avlöningar och flitpengar till elever. Utgift 1956/57 42 668, 1957/58
44 802; anslag 1958/59 45 000. — Posten bör räknas upp med sammanlagt
10 000 kronor på grund av utökning av verkstadsdriften och ökat elevantal.

b. Material. Utgift 1956/57 223 149, 1957/58 230 288; anslag 1958/59
235 000. — På grund av prishöjningar och tillkomsten av nya skolor bör
posten höjas med 30 000 kronor.

Kungl. Maj :ts proposition nr 88 år 1959

c. Diverse utgifter. Utgift 1956/57 15 921, 1957/58 14 806; anslag 1958/59
15 500. — Posten bör höjas med 2 000 kronor med hänsyn till prisstegringar,
inrättande av nya skolor och omändring av ett skolhem till yrkesskola.

15. Särskilda uppbördsmedel. Inkomst 1956/57 1 292 729, 1957/58

1 343 860; beräknat 1958/59 1 290 000. — Inkomsterna beräknas för nästa
budgetår stiga med 140 000 kronor från försäljning av jordbruksprodukter,
med 50 000 kronor från försäljning av verkstadsprodukter m. m. och med
10 000 kronor i ersättningar för elektrisk energi, kost och tvätt m. m.

Yttrande

Lantbruksstyrelsen, som avgivit utlåtande över socialstyrelsens framställning
i vad den avser förslagen under anslagsposten till utgifter för
jordbruks- och verkstadsdriften samt beräkningen av inkomsterna från
nämnda verksamhetsgrenar, har inte funnit anledning till erinran mot
framställningen i denna del.

Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Engångsanskaffning

av inventarier in. m.

Under denna rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag
av 110 000 kronor.

Socialstyrelsen har (skr. 30/8 1958) erinrat om att redovisningssystemet
för jordbruks- och verkstadsdriften omlagts fr. o. m. innevarande budgetår,
varvid inkomsterna från ifrågavarande verksamhetsgrenar redovisas såsom
särskilda uppbördsmedel. På grund härav kan inköp av inventarier inte
längre finansieras på sätt tidigare skett. Under förevarande anslag bör därför
upptas inköp av inventarier till skolornas jordbruk och verkstäder. Socialstyrelsen
avser att senare i samband med redovisning av resultatet av en
inom styrelsen pågående utredning rörande jordbruksdriften vid skolorna
hemställa om medel för inköp av inventarier till skoljordbruken. Beträffande
behovet av inventarier vid skolornas verkstäder framhåller styrelsen, att
flertalet av verkstäderna erhöll huvuddelen av sin nuvarande inventarieutrustning
för ca 20 år sedan. Maskinparken är därför i stor utsträckning
nedsliten.

Under budgetåret 1959/60 bör 167 000 kronor anvisas till förnyelse av
maskinparken vid vissa skolor enligt följande fördelning.

Lövsta	10 000
Långanäs	12 000
Fagared	20 000
Forsanc	10 000
Sundbo	8 000
Johannisberg	35 000

Råby	25 000
Gräskärr	10 000
Ryagården	20 000
Hornö	2 000
Härsjögården	15 000
Summa kronor	167 000

5 — Bihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr HH

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1959

Vidare hemställer socialstyrelsen, att för inköp av inventarier till nya
elevavdelningar vid Gräskärr beräknas 49 400 kronor och till ny specialavdelning
vid Hammargården 16 000 kronor.

Dessutom hemställer styrelsen (skr. 25/7 1958 och 24/2 1959), att 37 200
resp. 40 000 kronor anvisas till inköp av ersättning för genom brand förstörda
inventarier vid Sundbo och Gräskärr m. m.

Medelsbehovet under anslaget beräknas sålunda till (167 000 + 49 400 +
16 000 + 37 200 + 40 000) 309 600 kronor.

Utbildning av personal vid skolor tillhörande barna- och ungdomsvården

Till ifrågavarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag
av 41 000 kronor, vilket avsetts för anordnande av dels
en kurs för personal, som inte tidigare bevistat någon av styrelsen anordnad
kurs, dels en fortbildningskurs för sådan personal, som tidigare med
godkända vitsord genomgått en allmän kurs. Vardera kursen avses pågå
tre veckor.

Socialstyrelsen har (skr. 30/8 1958) hemställt om anvisande av 41 000
kronor till två kurser på vardera tjugo dagar för sammanlagt sjuttio deltagare.
Styrelsen framhåller, att behovet av en grundlig och intensifierad
personalutbildning blir allt mer framträdande. Detta gäller även ungdomsvårdsskolorna
närliggande vårdområden såsom nykterhetsvården och fångvården.
Enligt socialstyrelsens mening torde personalutbildningen för de
nämnda vårdområdena i viss utsträckning kunna organiseras gemensamt.
Styrelsen föreslår, att frågan härom blir föremål för särskild utredning.

Socialstyrelsen föreslår vidare, att 8 200 kronor anvisas till en informationskurs
på åtta dagar för skolornas rektorer. Härjämte föreslår styrelsen,
att 10 000 kronor anvisas till bestridande av kostnader för intern utbildning
av personalen vid vissa skolor samt 5 150 kronor till en internatkurs
för skolornas företagsnämnder.

Bidrag till inrättande av inackorderingshem m.m.

Under denna rubrik har fr. o. m. budgetåret 1946/47 anvisats reservationsanslag
på tillhopa 271 600 kronor, varav för inrättande av inackorderingshem
224 100 kronor, för förnyelse av inventarier till vissa inackorderingshem
24 000 kronor och för bidrag till I.O.G.T. 23 500 kronor. — Reservationen
den 30 juni 1958 uppgick till 66 786 kronor.

Inackorderingshemmen drives av I.O.G.T. Staten betalar första årets hyra
och bestrider kostnaderna för inventarier med för varje hem högst 13 000
kronor. Fr. o. m. andra året må av statsmedel utbetalas underskottsersättningar
med högst årshyrans belopp (se nästföljande anslag).

Kungl. Maj:ls proposition nr 88 år 1959

Socialstyrelsen har (skr. 30/8 1958) erinrat om att behovet av eftervårdsanordningar
för ungdomsvårdsskoleeleverna utredes av kommittén för ungdomsvårdsskolorna.
Styrelsen framlägger därför inte några förslag om utvidgning
eller förändring av inackorderingsheinsverksamheten.

Till ett inackorderingshem, för vilket den första sjuåriga avtalstiden
löper ut under budgetåret 1958/59, bör i enlighet med beslut vid 1956 års
riksdag bidrag med 3 000 kronor utgå till förnyelse av inventariebeståndet.
För detta ändamål kan befintlig reservation på anslaget utnyttjas. Vidare
föreslås, att I.O.G.T. erhåller 2 000 kronor för sin verksamhet till förmån
för inackorderingshemmen. — Anslaget bör enligt styrelsens förslag alltså
uppföras med 2 000 kronor.

Ersättning till inackorderingshem för driftförluster in. in.

Inackorderingshemmen erhåller fr. o. m. andra året ersättning av staten
för uppkomna driftförluster, dock högst med ett belopp som motsvarar
årshyran. Fr. o. m. budgetåret 1956/57 utgår därjämte till husmoder vid
inackorderingshem kontant ersättning med 1 000 kronor för år utöver utgående
naturaförmåner. Till nämnda ändamål har för innevarande budgetår
anvisats ett reservationsanslag av 60 000 kronor. — Reservationen den 30
juni 1958 uppgick till 40 649 kronor.

Socialstyrelsen har (skr. 30/8 1957) anfört, att åtta hem beräknas vara

1 verksamhet under nästa budgetår. Årshyran uppskattas till i genomsnitt
9 000 kronor per hem. Kostnaderna för underskottsersättningar beräknas
därför till 72 000 kronor för budgetåret.

Styrelsen upprepar sitt i anslagsäskandena för innevarande budgetår
framförda förslag att den kontanta ersättningen till husmödrarna vid inackorderingshemmen
höjes från 1 000 till 2 000 kronor om året, vilket innebär
att medelsbehovet för sådana ersättningar skulle bli 16 000 kronor.

Av den å anslaget förefintliga reservationen beräknas 10 000 kronor
komma att återstå vid utgången av innevarande budgetår. Anslagsbehovet
skulle alltså uppgå till (72 000 + 16 000—10 000) 78 000 kronor.

Under rubriken Bidrag till frälsningsarmens flickhem har för innevarande
budgetår anvisats ett obetecknat anslag å 3 000 kronor som bidrag
till frälsningsarmens två flickhem i Stockholm och Malmö.

Ledaren för frälsningsarmen i Sverige har (skr. 10/7 1958) hemställt
om anslag för nästa budgetår med oförändrat belopp.

Vissa byggnadsarbeten in. in. vid statens skolor tillhörande barnaoch
ungdomsvården

För innevarande budgetår har under denna rubrik på kapitalbudgeten
under statens allmänna fastighetsfond anvisats ett investeringsanslag av

2 350 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 dr 1950

Yrkanden

Socialstyrelsen har (skr. 29/4, 11/6, 25/7, 30/8 och 24/11 1958 samt 21/1
och 24/2 1959) anmält ett behov av — avrundat — 6 090 600 kronor för
nästa budgetår. Därjämte har byggnadsstyrelsen (skr. 11/11 1958) efter
samråd med socialstyrelsen anmält ett behov av 240 000 kronor för uppförande
av en specialavdelning vid Hammargården.

1. Merkostnader för sjuk- och observationsavdelning m. m.

vid Eknäs ........................................ 20 000

2. Nya verkstadslokaler m. m. samt ombyggnad av tvättstuga

vid Eknäs ........................................ 315 000

3. Fortsatt om- och tillbyggnad vid Gräskärr ............ 1 650 000

4. Ytterligare medel för uppförande av bostadshus vid

Fagared ............................................ 208 600

5. Slutförande av ombyggnad av vatten- och avloppssystemet

vid Långanäs ...................................... 200 000

6. Mekanisk verkstad vid Johannisberg .................. 180 000

7. Verkstadslokaler vid Härsjögården.................... 475 000

8. Verkstadslokaler vid Ryagården ...................... 425 000

9. Stängsel kring specialavdelningen vid Forsane ........ 50 000

10. Vissa förbättringsarbeten vid Ryagården .............. 31 000

11. Brandskyddsåtgärder och vissa omdispositioner av huvudförläggningen
vid Långanäs .......................... 35 000

12. Ombyggnad av kök vid Råby.......................... 130 000

13. Ombyggnad av kök vid Lövsta........................ 65 000

14. Ombyggnad av kök vid Hornö........................ 35 000

15. Påbörjande av omläggning av vatten- och avloppssystemet
vid Sundbo och Härsjögården.................... 300 000

16. Ombyggnad av pannrum vid Härsjögården ............ 40 000

17. Inköp av fastighet vid Fagared ...................... 15 000

18. Nya personalbostäder................................ 750 000

19. Uppförande av sjuk- och mottagningsavdelning vid Sundbo 300 000

20. Ytterligare medel för iordningställande av avloppssystemet
vid Vemyra skolhem ............................ 24 300

21. Merkostnader för uppförande av ladugårdsbyggnad vid

Långanäs .......................................... 26 000

22. Merkostnader för specialavdelning vid Fagared.......... 25 656

23. Uppförande av ladugård vid Forsane.................. 110 000

24. Ytterligare medel för uppförande av en specialavdelning

vid Hammargården.................................. 240 000

25. Uppförande av mottagningsavdelning och administrations byggnad

vid Gräskärr .............................. 680 000

Reträffande yrkandena under punkterna 1—19 och 25 har samråd ägt rum
med byggnadsstyrelsen och i fråga om yrkandena under punkterna 1—18
jämväl med kommittén för ungdomsvårdsskolorna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1959

Motivering

1. Efter beslut vid 1957 års riksdag har 330 000 kronor anvisats för uppförande
av en sjuk- och observationsavdelning jämte nya kontorslokaler
vid Eknäs. Tidigare har medel beviljats för en tillbyggnad till den vid skolan
befintliga elevförläggningen. Vid utförandet av ifrågavarande arbeten
har det visat sig att grundläggningsförhållandena varit besvärligare än som
förutsatts. Härigenom har en merkostnad av 20 000 kronor uppkommit.

2. Den av riksdagen godtagna planen angående ombyggnad av Eknäs
bör fullföljas. För påbörjande av arbeten med nybyggnad av lektionssal
för teoretisk undervisning, gymnastiksal, lokaler för tvättinrättning samt
arbetssalar för vävning och arbetsterapi har 200 000 kronor beräknats för
innevarande ''budgetår. För fullföljande av byggnadsprogrammet behövs
ytterligare 315 000 kronor.

3. Kostnaderna för utförande av en första byggnadsetapp vid Gräskärr —
nybyggnad av tre elevhem med vardera tio platser och en specialavdelning
med åtta platser — har beräknats till 1 350 000 kronor. Härav har 700 000
kronor anvisats för budgetåret 1958/59. För fullföljande av denna byggnadsetapp
bör 650 000 kronor anvisas för nästa budgetår. Med hänsyn till
platsbristen vid skolorna bör återstående av kommittén för ungdomsvårdsskolorna
föreslagna byggnadsarbeten vid skolan utföras så snart som möjligt.
Härför bör ytterligare högst 1 000 000 kronor beräknas för nästa budgetår.

4. Vid 1957 års riksdag har 321 300 kronor anvisats till uppförande av
personalbostäder för fyra befattningshavare vid vardera Fagared och Ryagården.
Härvid har 160 650 kronor avsetts för var och en av skolorna. Av
det för Fagared avsedda beloppet måste sammanlagt 110 500 kronor tagas
i anspråk för uppförandet av de ifrågavarande bostäderna vid Ryagården
och för att bestrida vissa merkostnader för nybyggnad av en specialavdelning
vid Långanäs. Av det för personalbostäderna vid Fagared avsedda beloppet
återstår därefter endast 50 150 kronor. Ytterligare 208 600 kronor
behövs för att genomföra detta byggnadsföretag.

5. För slutförande av beslutad ombyggnad av vatten- och avloppsanläggningarna
vid Långanäs erfordras 200 000 kronor.

6. Ett likalydande förslag lades fram senast inför innevarande budgetår
(prop. 1958: 117 s. 47). Den barack, i vilken den mekaniska verkstaden
vid skolan nu är inrymd, är trång, otidsenlig och hårt sliten. Den är dessutom
kall och dragig. Golvet och fundamenten för maskinerna är vidare
i sådant skick att maskinerna inte kan arbeta med erforderlig precision.
Yrkesinspektionen har vid inspektion av lokalerna konstaterat, att dessa
inte motsvarar de krav som man i våra dagar med stöd av arbetarskyddslagen
ställer på arbetslokaler. Även överstyrelsen för yrkesutbildning har
riktat kritik mot lokalernas beskaffenhet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1959

7. Samtliga elevutrymmen vid skolan ävensom kontorslokaler finns inom
samma byggnad. Verkstadslokalerna är trånga och illa planerade samt belägna
i tre våningsplan. Den nuvarande planlösningen är olämplig ur vårdsynpunkt.
Det är därför nödvändigt att nya arbetslokaler anordnas utanför
förläggningsbyggnaden.

8. De nuvarande lokalerna vid Ryagården för yrkesgrenarna bageri,
tvätt och skolkök är trånga och otidsenliga. De är i behov av omfattande
reparationer. Då antalet elever som samtidigt kan undervisas i nämnda
yrkesgrenar är för litet kan den tillgängliga lärarpersonalen inte rationellt
utnyttjas. Det är därför angeläget att lokalerna utökas och moderniseras.
Kostnaderna för arbetena beräknas till 425 000 kronor, varav 65 000 kronor
för ombyggnad av bageri, 65 000 kronor för ombyggnad av skolkök
samt 55 000 kronor för värmeanläggning.

9. Motsvarande förslag framställdes senast inför innevarande budgetår
(prop. 1958: 117 s. 47). Staket behöver uppföras kring avdelningen för att
hindra rymningar.

10. Motsvarande förslag gjordes inför innevarande budgetår (prop. 1958:
117 s. 47 och 49).

11. Vissa omdispositioner inom huvudbyggnaden blir nödvändiga på
grund av tillkomsten av en specialavdelning, utökning av personalen samt
utflyttning av elever från huvudbyggnaden. I samband härmed bör vissa
personal-, kontors- och ekonomiutrymmen utökas och brandskyddsåtgärder
vidtagas.

12—14. Vid besiktningar har framgått, att centralköken vid Råby, Lövsta
och Hornö är bristfälliga och omoderna. Inredningar bör moderniseras och
tillfredsställande kylanordningar installeras.

15. Avloppsanordningarna vid Sundbo och Härsjögården är anordnade
på ett otillfredsställande sätt efter den utbyggnad av nämnda skolor som
skett under senare år. Avloppsledningarna bör omläggas och anordningar
utföras för rening av avloppsvattnet. Vidare bör ny vattentäkt anordnas vid
Härsjögården. Kostnaderna för angivna åtgärder uppskattas preliminärt till
300 000 kronor för envar av Sundbo och Härsjögården. För påbörjande av
arbetena bör för nästa budgetår anvisas 150 000 kronor för vardera skolan.

16. De nuvarande eldningspannorna vid Härsjögården är gamla och behöver
utbytas. Anläggningen bör förses med anordningar för oljeeldning.

17. Motsvarande förslag gjordes senast inför innevarande budgetår (prop.
1958:117 s. 47).

18. Den stora bristen på personalbostäder gör det allt svårare att få tillräcklig
personal för skolornas skötsel. Styrelsen befarar, att utökningen
av platsantalet inte kan fullt utnyttjas om personalens bostadsfråga inte
löses. Vid några skolor har elevutrymmen måst tas i anspråk som personalbostäder,
vilket givetvis inte är tillfredsställande i nuvarande platssituation.
Socialstyrelsen är medveten om att personalens bostadsbehov i första

Kungl. Maj:ts proposition nr SS år 1959

hand bör lösas av den kommun där skolan är belägen. Styrelsen har i samarbete
med kommittén för ungdomsvårdsskolorna sökt utröna möjligheterna
härtill vid vissa skolor. Denna fråga bör hänskjutas till byggnadsstyrelsen
och bostadsstyrelsen för lämpliga åtgärder. Ungdomsvårdsskolornas
hela bostadsbehov torde dock inte kunna lösas av kommunerna. Ett
antal personalbostäder behöver därför uppföras av staten. Då kommunernas
möjligheter att bygga bostäder är oviss kan styrelsen inte precisera
ett byggnadsprogram. Styrelsen föreslår, att ett engångsbelopp ställes till
förfogande för uppförande av ett antal bostäder och att lokaliseringen av
dessa bestämmes då klarhet vunnits rörande kommunernas insatser i detta
hänseende. Medelsbehovet till personalbostäder för de närmaste åren uppskattas
till 1 500 000 kronor. För nästa budgetår bör 750 000 kronor beräknas
för ändamålet.

19. Vid Sundbo nedbrann den 1 maj 1958 elevförläggningen Nygård till
grunden. I stället för den brunna byggnaden bör — förutom en öppen elevavdelning
— uppföras en sjuk- och mottagningsavdelning med sammanlagt
åtta platser. Kostnaderna härför beräknas till 300 000 kronor.

20. Vid 1954 och 1956 års riksdagar har sammanlagt 111 000 kronor
anvisats till omändring av avloppssystemet vid skolhemmet. Kostnaderna
för arbetena beräknades härvid till 138 400 kronor, varav 27 400 kronor
enligt överenskommelse skulle bestridas av Sollefteå stad. De sammanlagda
kostnaderna beräknas numera komma att uppgå till 179 541 kronor. De
ökade kostnaderna har huvudsakligen föranletts av att markförhållandena
i betydande utsträckning visat sig vara av annan karaktär än vad som
framkom vid provborrningar före arbetenas utförande. Detta har medfört
större kostnader för sprängning, borttransport av sten etc. än beräknats.
Av kostnaderna för arbetenas färdigställande — 179 541 kronor — beräknas
88 653 kronor belöpa sig på arbeten med en anslutningsledning till Sollefteå
stads avloppsnät. Av sistnämnda belopp bestrides hälften eller 44 326 kronor
av staden. De å statsverket belöpande kostnaderna för arbetena kan
beräknas uppgå till (179 541—44 326) 135 215 kronor. För slutförande av
arbetena erfordras sålunda ytterligare (135 215—111 000) 24 215 kronor eller
i avrundat belopp 24 300 kronor.

21. Till uppförande av nya ekonomibyggnader vid Långanäs anvisades
190 000 kronor på tilläggsstat för budgetåret 1956/57. Det sålunda beviljade
anslaget har visat sig inte vara tillräckligt för ändamålet. De sammanlagda
kostnaderna för arbetena beräknas numera till 216 000 kronor. Kostnader
för avlopps- och vissa andra ledningar samt schaktningsarbeten har blivit
högre än beräknat. Vidare bar kostnadsfördyringar föranletts av den höjning
av byggnadskostnaderna, som inträffat efter den 1 juli 1956 då kostnaderna
beräknats.

22. För budgetåret 1956/57 anvisades under reservationsanslaget till Statens
skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Byggnadsarbeten in. in.

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1959

234 000 kronor för uppförande av en specialavdelning vid Fagared. Enligt
sluträkning för byggnadsarbetena uppgår kostnaderna till 268 636 kronor.
Den ursprungliga kostnadsberäkningen baserades på kostnadsläget den 1
juli 1955. Byggnadskostnadsstegringen sedan arbetet projekterades till dess
det färdigställts kan beräknas till 12 procent. Dessutom har kostnaderna
för aikitektarvode ökats till följd av ändrade regler för beräkning av dylika
arvoden vid statliga byggnadsföretag. Den sammanlagda kostnadsökningen
uppgår till 34 636 kronor. Styrelsen anmäler, att vid utförandet av
vissa andra byggnadsföretag uppkommit besparingar å det nämnda reservationsanslaget
med tillsammans 8 980 kronor. Nämnda belopp synes kunna
utnyttjas för det här ifrågavarande ändamålet. Om så sker behöver endast
25 636 kronor anvisas.

23. överbyggnaden a en vid Forsane befintlig ladugård jämte en med
denna sammanhängande lada förstördes genom brand den 24 april 1958.
Vid branden förblev vissa ladugårdsutryminen oskadda varjämte djurbesättningen
räddades. Ladugården måste helt återuppbyggas, om jordbruket
vid skolan skall kunna bedrivas på ett tillfredsställande sätt. Styrelsen har
darfor låtit utarbeta förslag till en ny ladugårdsbyggnad. Kostnaderna härför
beräknas till 110 000 kronor.

24. Den totala kostnaden för uppförandet av specialavdelningen har beräknats
till 375 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1958. Därtill kommer
en kostnad av 15 000 kronor för stängsel kring avdelningen. 150 000 kronor
har anvisats för budgetåret 1958/59. Ytterligare 240 000 kronor erfordras
sålunda.

25. Huvudbyggnaden vid Gräskärr ödelädes genom brand den 8 december
1958. Den brunna byggnaden innehöll elevförläggning och fritidsutrymmen
för ca 20 elever, centralkök, elevmatsal, personalmatsal, administrationslokaler,
familjebostad för assistent, husmorsdubblett, sex enkelrum för biträdespersonal
in. m. Samtliga inventarier i byggnaden förstördes.

Byggnadsstyrelsen har låtit upprätta förslag till ersättningsbyggnader
för den förstörda byggnaden. Denna bör enligt förslaget ersättas med två
byggnader, nämligen en mottagningsavdelning med åtta elevplatser jämte
tva sjuk- och isoleringsrum samt en administrationsbyggnad inrymmande
kontorslokaler, arkiv, centralkök, personalmatsal, förrådslokaler samt bostäder
för en kokerska och två ekonomibiträden.

Kostnaderna för arbetena har av byggnadsstyrelsen beräknats till 680 000
kronor, varav 450 000 kronor för administrationsbyggnaden och 230 000
kronor för mottagningsavdelningen. Arbetena bör utföras snarast.

Yttranden

Över socialstyrelsens framställningar under punkterna 20 och 22 har yttranden
avgivits av byggnadsstyrelsen. Vidare har utlåtanden avgivits av

Knngl. Maj:ts proposition nr 88 år 1959

kommittén för ungdomsvårdsskolorna över framställningen under punkten
19 och av lantbruksstyrelsen i vad avser yrkandena under punkterna 21
och 23.

Byggnadsstyrelsen anför, att styrelsen saknar möjlighet att i efterhand
bedöma skäligheten av de uppgivna merkostnaderna för iordningställandet
av avloppssystemet vid Vemyra. Med hänsyn bl. a. till att en del av dessa
kostnader torde kunna hänföras till den allmänna kostnadsstegring som inträffat
efter det att de ursprungliga kostnadsberäkningarna utfördes, anser
sig byggnadsstyrelsen kunna tillstyrka framställningen.

Mot de av socialstyrelsen uppgivna merkostnaderna för uppförandet av
en specialavdelning vad Fagared har byggnadsstyrelsen intet att erinra.
Styrelsen anser dock, att de av socialstyrelsen angivna besparingarna å
vissa andra redan slutförda byggnadsföretag bör ställas till byggnadsstyrelsens
disposition till sådana kompletteringsarbeten vid ifrågavarande byggnadsföretag,
som inte är att betrakta som underhållsarbeten i egentlig mening
men som snarast bör utföras.

Kommittén för ungdomsvårdsskolorna tillstyrker förslaget om anordnande
av en sjuk- och mottagningsavdelning vid Sundbo.

Lantbruksstyrelsen finner — med hänsyn till att den beräknade byggnadskostnaden
å 190 000 kronor grundade sig på en skiss och en preliminär
kostnadsberäkning — kostnadsökningen för ekonomibyggnaderna vid
Långanäs rimlig och den slutliga kostnaden skälig. Styrelsen har vidare i
huvudsak intet att erinra mot förslaget till ladugårdsbyggnad vid Forsane.
Styrelsen föreslår dock, att vissa anordningar vidtages i syfte att öka brandsäkerheten.
Den beräknade kostnaden för arbetena synes skälig.

Byggnadsstyrelsen har i sitt yttrande över kommitténs för ungdomsvårdsskolorna
betänkande angående utbyggnad av ungdomsvårdsskolorna upplyst,
att styrelsen verkställt en preliminär utredning rörande avloppsförhållandena
vid Gräskärr. Härvid har framkommit, att — i samband med
utförandet av den första byggnadsetappen vid skolan — 75 000 kronor bör
anvisas till omläggning av avloppssystemet och till anordningar för en höggradig
rening av avloppsvattnet. Med anledning härav bör 725 000 kronor
beräknas för fullföljande av den första byggnadsetappen.

VI. Departementschefen

Sedan ett par år är det svårt eller omöjligt att tillgodose behovet av platser
för äldre elever på ungdomsvårdsskolorna. På grund av en stigande
efterfrågan bar läget trots betydande ansträngningar inte förbättrats under
det senaste året. Dagens situation präglas av eu tillsynes fortgående stegring
av ungdomskriminaliteten i de lägre åldersgrupperna. Därför måste

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 dr 1959

ytterligare åtgärder av jämförelsevis stor omfattning snabbt vidtas för att
göra det möjligt att bereda vård och fostran av de ungdomar, för vilka ungdomsvårdsskolorna
är avsedda. Särskilt angeläget är det att ungdomsvårdsskoleorganisationen
får möjlighet att ta hand om sådana ungdomar, som
eljest riskerar att häktas och eventuellt ådömas frihetsstraff.

Innan jag går in på platsbehovet vid ungdomsvårdsskolorna och förslagen
till nya åtgärder vill jag redogöra för bakgrunden till det aktuella läget,
belysa den rådande situationen och i korthet redovisa de åtgärder som
vidtagits för att öka vårdmöjligheterna och minska väntelistan. Denna redogörelse
innebär en sammanfattning av material, som lagts fram i tidigare
propositioner — särskilt prop. 1957: 117 — eller redovisats av kommittén
för ungdomsvårdsskolorna vilken tillkallades 1957 för att se över organisationen.

Platsbristens uppkomst

Inom ungdomsvårdsskoleorganisationen finns dels pojkskolor, dels flickskolor.
Inom vardera gruppen finns dels skolhem för elever i skolpliktig
ålder, dels yrkesskolor för äldre elever.

Sedan ett tiotal år har det totala antalet platser inom organisationen legat
omkring 800. Mellan åren 1949 och 1955 gick elevantalet emellertid ned
med nära 30 procent eller från ca 850 till ca 600. Nedgången i platsefterfrågan
medförde att vissa skolor kunde läggas ned. Senast inträffade ett
nedläggande år 1953, då Lingatans yrkesskola för flickor upphörde.

Under 1955 började platsefterfrågan öka på nytt. Summan av intagna elever
och väntefall steg under loppet av 1956 över det totala platsantalet och
utgjorde den 1 januari 1957 drygt 800. Därefter har efterfrågan fortlöpande
stegrats. Vid 1958 års ingång redovisades en efterfrågan på drygt 900
platser, och siffran 1 000 överskreds vid 1959 års ingång.

I takt med åldersförskjutningen inom befolkningen har efterfrågan på
ungdomsvårdsskoleplatser under senare år alltmer kommit att avse skolorna
för äldre elever. Behovet av skolhemsplatser minskade under en tid
i samma mån som efterfrågan på platser vid yrkesskolorna ökade. Ännu i
sin anslagsframställning för budgetåret 1956/57 ansåg sig socialstyrelsen
kunna räkna med att det totala behovet av ungdomsvårdsskoleplatser inom
de närmast följande åren komme att bli oförändrat. Inom skolorganisationen
har en omläggning skett så att skolhemssektorn minskat och yrkesskolesektorn
ökat. Senast vidtogs en sådan åtgärd 1958, då Hammargårdens
skolhem ombildades till yrkesskola. F. n. finns omkring 200 skolhemsplatser
och 550 yrkesskoleplatser.

Inom ramen för ett ungefärligen oförändrat platsantal har även andra
förändringar skett än överföringar från skolhems- till yrkesskolesektorn.

Kungl. Maj:ls proposition nr 88 dr 1959

Frekvensen av särskilt svårbehandlade elever har successivt ökat, inte minst
efter ikraftträdandet den 1 juli 1954 av 1952 års lag om påföljd för brott
av underårig. Denna lag innebär att brottslingar under 18 år i regel skall
tas om hand inom barna- och ungdomsvården i stället för att ådömas frihetsstraff.
Utvecklingen mot en ökad svårhetsgrad hos eleverna har lett till
att en rad slutna avdelningar, s. k. specialavdelningar, inrättats vid yrkesskolorna.
F. n. finns åtta sådana avdelningar med sammanlagt drygt 60
platser. Två nya specialavdelningar står inför sitt färdigställande och ytterligare
en har beslutats. Efterfrågan på platser vid dessa avdelningar har
ökat särskilt kraftigt — liksom överhuvud trycket på de få skolor som avsetts
för elever med svåra psykiska särdrag. Inom de olika skolsektorerna
— t. o. m. inom vissa skolor — har det uppstått flaskhalsar, vilka dessvärre
avsett det slag av ungdomar, för vilka ett snabbt och effektivt omhändertagande
varit som mest av nöden ur såväl den enskildes som samhällets
synpunkt.

Utvecklingen under 1950-talet har vidare inneburit en fortgående standardhöjning
vid skolorna. Äldre byggnader har byggts om eller ersatts med
nya och stora elevavdelningar har delats eller minskats. Tillkomsten av
nya platser har alltså inte alltid inneburit en ökad kapacitet kvantitativt
sett.

Tillkomsten av specialavdelningarna samt den nämnda standardhöjningen
är de väsentliga anledningarna till att personalen vid skolorna ökat
med ett 50-tal under loppet av några få år eller från ca 430 i början av
1955 till f. n. ca 480.

Ett annat drag i utvecklingen är strävandena att alltmer anlita helt öppna
vårdformer, dvs. omhändertagande utanför skolorna, huvudsakligen i enskilda
hem. Denna utveckling är svår att mäta, då denna vårdform delvis
innebär att ungdomar, som blivit föremål för barnavårdsnämndernas ingripande,
utplacerats utan kontakt med den statliga ungdomsvårdsorganisationen.

Ungdomsvårdsskolorna har emellertid ansvar inte endast för de elever
som vistas på skolorna utan även för ett betydande antal villkorligt utskrivna
och utackorderade elever. Under de senaste åren har det totala antalet
elever inom dessa tre kategorier sammanlagt förändrats endast föga.
Vid 1955 års ingång låg det totala elevantalet vid ca 1400, och vid 1959 års
ingång uppgick det till ca 1 500. Av dessa redovisades i början av 1955
nära 600 som intagna på skolorna, fyra år senare 750. Antalet villkorligt
men ej slutligt utskrivna sjönk under perioden från drygt 700 till ca 600.
De från skolorna utackorderades antal steg däremot från knappt 100 till
drygt 150. I syfte främst att avlasta skolorna genom ökad utackordering
höjdes genom riksdagsbeslut 1958 anslagsposten till eftervård och utackordering
med drygt 200 000 kronor, vilket innebar en ökning med ca 50 procent.

Kungl. Maj :ts proposition nr 88 är 1959

Till strävandena att anlita helt öppen vård ansluter sig en utveckling
mot kortare vårdtider. I och för sig ökas intagningskapaciteten då vårdtiden
förkortas, men ökningen är skenbar om i stället återintagningsfrekvensen
stiger. Utvecklingen i dessa hänseenden är svår att f. n. belysa med
siffror.

Ökningen av platsantalet och intagningskapaciteten har dessvärre motverkats
av att flera stora elevavdelningar eldhärjats. Enbart under 1958
gick 15 platser förlorade genom en brand vid Sundbo och 20 platser av
samma skäl vid Gräskärr. Omplaceringen av de därmed husvilla eleverna
till andra skolor har ökat svårigheterna att minska väntelistan.

Dagens läge och platsbehovet

Den aktuella situationen inom vårdområdet präglas dels av en pågående
betydande utbyggnad, dels av en akut och kvarstående platsbrist, vilken
påkallat ytterligare åtgärder.

De beslut som fattades av riksdagen 1957 och 1958 skulle enligt planerna
ge ett nettotillskott av drygt 100 platser. Inom yrkesskolesektorn för flickor
skulle en sjuk- och observationsavdelning med 8 platser uppföras vid Eknäs,
en utskrivningsavdelning i anslutning till Ryagården inrättas i Landskrona
med 8 platser och en ny, provisorisk flickskoleavdelning med 14 platser
anordnas i hyrda lokaler vid Håkanstorp. Vid yrkesskolorna för pojkar
skulle uppföras specialavdelningar med 8 platser på varje vid Långanäs,
Råby och f. d. skolhemmet Hammargården. Gräskärr skulle byggas ut med
tre elevhem och en specialavdelning, vilket skulle medföra ett nettotillskott
på 26 platser, Sundbo skulle få ca 10 platser vid en sidoavdelning i Baggå,
och en ny skola, Stigby, med 24 platser skulle inrättas på Visingsö.

Vidare skulle den aktuella platsbristen motverkas genom försök att placera
ungdomsvårdsskoleelever i skogligt arbete samt genom ökade ansträngningar
för utackordering av elever. 1958 års B-riksdag anslöt sig också till
ett uttalande från min sida till förmån för största möjliga utnyttjande av
befintliga platser och extrautrymmen. Ett särskilt anslag på 100 000 kronor
till anordnande och drift av provisoriska förläggningar uppfördes i riksstaten
för innevarande budgetår. Vissa omdispositioner inom organisationen förordades
i syfte att öka behandlingskapaciteten för de svåraste fallen.

Vad angår antalet tillgängliga vårdplatser måste tyvärr ännu vid ingången
av mars månad 1959 redovisas ett antal av endast omkring 750.
Detta antal är t. o. m. lägre än för ett år sedan. Skälet härtill är att det antal
platser, som hittills tillkommit på grund av tidigare fattade beslut, är mindre
än det antal som under 1958 gick förlorat genom brand.

I fortlöpande samråd med socialdepartementet har socialstyrelsen under
det senaste året dels sökt påskynda färdigställandet av beslutade nya platser,
dels gjort ansträngningar att öka utnyttjandet av befintliga platser.

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 nr 1959

Samtidigt har väntelistan granskats noga i syfte att utrensa icke aktuella
fall och därmed få ett realistiskt mått på den akuta platsbristen.

Socialstyrelsens månatliga sifferuppgifter om situationen vid ungdomsvårdsskolorna
anger numera, till skillnad mot tidigare, inte endast antalet
intagna på skolorna utan också de vid varje tillfälle närvarande, varvid
alltså permittenter m. fl. frånräknats, och vidare inte endast totalantalet
fall på väntelistan utan även antalet fall som anses aktuella för omedelbar
intagning. Följande uppgifter ur denna statistik torde belysa läget och utvecklingen
under det senaste året.

Tidpunkt	Tillgängliga Intagna platser ca elever	Närvarande elever	totalt	Väntefall aktuella
			Hela organisationen
1.6	1958	760	715	636	307	203
1.9	1958	760	686	536	339	256
1.11	1958	760	742	651	203	136
1.2	1959	750	756	649	264	203
1.3	1959	750	794	672	263	189
			Yrkesskolor för pojkar
1.6	1958	350	333	280	195	136
1.9	1958	350	351	276	202	158
1.11	1958	360	386	338	129	97
1.2	1959	350	379	309	164	136
1.3	1959	350	394	315	163	123
			Yrkesskolor för flickor
1.6	1958	195	181	158	86	35
1.9	1958	195	175	132	93	62
1.11	1958	195	199	166	50	28
1.2	1959	210	198	168	72	53
1.3	1959	210	206	172	70	50

Som kommentar till dessa siffror må anföras följande. Antalet tillgängliga
platser liksom antalet intagna och närvarande har påverkats av branden
vid Gräskärr, varigenom 20 platser gick förlorade. En del av de såsom
tillgängliga redovisade platserna har tillfälligtvis inte kunnat utnyttjas på
grund av reparationsarbeten in. in. Minskningen av antalet aktuella väntefall
heror dels på ökad beläggning vid skolorna, dels på att en noggrannare prövning
av intagningsbehovet genomförts.

Utvecklingen i fråga om beläggningen får ses mot bakgrunden av att
socialstyrelsen den 25 augusti 1958 i rundskrivelse uppmanade ungdomsvårdsskolornas
ledning att pröva varje möjlighet att bereda de till skolan
hänvisade så skyndsam vård som möjligt. Normalt borde sålunda hela platsantalet
vara belagt med närvarande elever. Vidare uttalade styrelsen: »Härvid
bortses självfallet från tillfällig frånvaro t. ex. på grund av permission.
Ej heller kan uppenbarligen inkallelse av ny elev ske i omedelbar anslut -

Kungl. Mai:is proposition nr 88 år 1959

ning till att en elev rymmer, då ju ofta ett återförande av förrymd elev sker
inom några få dygn. Skolledningen torde dock erfarenhetsmässigt kunna
bedöma, hur långt man kan gå i fråga om inkallande av ny elev utan att en
konstant överbeläggning blir resultatet. En tillfällig överbeläggning på
grund av oväntad återkomst av förrymd elev eller en nödvändig snabb återtagning
måste dock i nuvarande läge tolereras.»

De vidtagna åtgärderna har medfört, att antalet vid skolorna omhändertagna
elever kunnat ökas inte oväsentligt inom ramen för totalt sett oförändrad
platstillgång. Endast i rena undantagsfall har antalet närvarande
elever överstigit skolans platsantal. I regel har alltså den ökade beläggningen
kunnat genomföras utan att några extra förläggningsutrymmen behövt utnyttjas.

Det bör tilläggas, att den ökade beläggningen medfört, att uppställda differentieringsprinciper
inte alltid kunnat tillämpas på det sätt som i och för
sig är önskvärt. Svårbehandlade elever, som bort hänföras till vissa särskilda
skolor eller till särskilda avdelningar, har inte alltid omedelbart kunnat
få den lämpligaste placeringen. Detta har ställt ökade krav på arbetsinsatser
från personalens sida. I rådande läge har detta inte kunnat undvikas.

Socialstyrelsen har under hand rapporterat, att erfarenheterna av den
ökade beläggningen på skolorna hittills är i stort sett gynnsamma. Med anledning
av uppgifter eller uttalade farhågor om en avsevärt ökad rymningsfrekvens
på skolorna har jag låtit utföra en undersökning rörande rymningarna
från skolorna under senare år. Det har därvid visat sig, att frekvensen
av rymningar från skolorna varierar mycket starkt från skola till skola
och från tid till annan. En skola med hög beläggning kan t. ex. under en
period utvisa en avsevärt lägre rymningsfrekvens än andra skolor. Ehuru
det självfallet inte kan uteslutas, att ett starkare utnyttjande av skolorna
kan leda till flera rymningar, har hittills ingenting framkommit som ger
underlag för slutsatsen att den ökade beläggningen medfört en väsentligt
högre rymningsfrekvens.

önskemålet att i första hand tillgodose de mest trängande vårdbehoven
och såvitt möjligt undvika häktningar och utdömande av frihetsstraff har
föranlett en viss omläggning av intagningsförfarandet. Vissa väntefall har
sålunda på sistone hänförts till en central väntelista för snabbast möjliga
utplacering vid uppkommande platstillgång någonstädes inom organisationen.
Resultatet av detta förfaringssätt, som tillkommit efter samråd även
med riksåklagaren, är det ännu för tidigt att uttala sig om.

I början av innevarande år har ansträngningarna att direkt från socialstyrelsen
utplacera elever i öppen vård intensifierats. Vidare har nya kontakter
etablerats mellan ungdomsvårdsskoleväsendet och arbetsmarknadsorganen
i syfte att öka ansträngningarna att även i rådande sämre arbetsmarknadsläge
bereda arbete åt ungdomsvårdsskoleelever.

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1959

I dagens läge är antalet aktuella väntefall troligen en bättre mätare på
det faktiska behovet av ytterligare platser inom organisationen än tidigare
uppgifter om antalet exspektanter. Situationen är onekligen sådan, att behovet
av platstillskott är betydande och dessutom alltjämt växande. Att i
siffror ange det framtida behovet av flera platser är emellertid ytterst
vanskligt. Kommittén för ungdomsvårdsskolorna har också omgärdat sina
uppskattningar av behovet med så många reservationer, att stor försiktighet
är påkallad.

Det bör också anmärkas, att platsbehovet och antalet väntefall kan påverkas
inte endast genom att flera platser kommer till utan också genom förändringar
i frekvens av utplacering i öppen vård, genom ändringar av vårdtidernas
längd m. m. Jag återkommer till dessa frågor i det följande.

Åtgärder för omedelbar ökning av platsantalet

Närmast vill jag redovisa ansträngningarna att snabbt öka antalet platser
inom ramen för tillgängliga medel.

Till en början redovisas åtgärder avseende yrkesskolorna för
pojkar.

1. Lövsta. Kungl. Maj:t har den 9 januari 1959 anvisat medel till ombyggnad
av f. d. elevförläggningen Kupan. Arbetena beräknas kunna avslutas
i juli 1959. Därigenom ökas platstillgången vid skolan med 8. En provisorisk
förläggningsbyggnad av trä uppföres under våren 1959. Den kommer
till en början att användas som personalförläggning med hänsyn till den
utbildningsverksamhet för vårdare, som avses bli förlagd till skolan.

2. Långanäs. Den år 1957 beslutade specialavdelningen med 8 platser,
vilken främst är avsedd att bereda särskilda vårdmöjligheter för unga alkoholmissbrukare,
beräknas bli färdig att tas i bruk i april månad i år. En
provisorisk förläggning med 9 platser uppföres under våren 1959. Den är
avsedd att möjliggöra ett något minskat utnyttjande av den stora huvudbyggnaden,
som f. n. har 27 vårdplatser.

3. Fagared. En provisorisk elevförläggning med 9 platser uppföres under
våren 1959.

4. Forsane. En provisorisk elevförläggning med 9 platser uppföres under
våren 1959.

5. Sundbo. Den tidigare beslutade sidoförläggningen i Baggå, som är inredd
i en för ändamålet bättre lämpad byggnad än den ursprungligen föreslagna,
har tagits i bruk under innevarande vinter och ökat platsantalet
vid skolan med 10. I maj 1958 förstördes genom brand en elevförläggning
med 15 platser. Enligt nyligen av riksdagen fattat beslut (prop 1959:2, SU
17, rskr 51) skall en nybyggnad med 20 platser uppföras. Den beräknas bli
färdig i april 1960. I avvaktan härpå har en provisorisk förläggning med

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1959

9 platser uppförts under innevarande vinter genom arbetsmarknadsstyrelsens
försorg. Ytterligare en sådan byggnad med 9 platser är under uppförande
och beräknas bli klar i april 1959. Därmed uppnår skolan under våren
1959 en kapacitet som med ca 10 platser överstiger platsantalet före branden.

6. Råby. Den 1958 beslutade specialavdelningen med 8 platser beräknas
bli färdig i juli 1959.

7. Gräskärr. Hela elevförläggningen med 20 elevplatser och personalbostäder
förstördes genom brand natten till den 8 december 1958. Samma dag
åtog sig arbetsmarknadsstyrelsen på hemställan från socialdepartementet
att i samarbete med socialstyrelsen och byggnadsstyrelsen uppföra tre provisoriska
förläggningsbyggnader. Dessa beräknas bli färdiga i mars 1959.
De kommer att utnyttjas för 18 elever samt för personal. Ett provisoriskt
kök med matsal inredes i skolans gymnastikhus. Skolan kommer därmed
tre månader efter branden att kunna utnyttjas i ungefär samma utsträckning
som tidigare. — Den 1958 beslutade ombyggnaden av hela skolan fullföljes
enligt programmet. Uppförandet av nya permanenta elevförläggningar
påbörjas i mars 1959 och förläggningarna beräknas bli färdiga omkring
den 1 januari 1960. Därmed får skolan 38 permanenta platser.

8. Hammargården. Ombildning av skolan till yrkesskola beslöts 1958 och
har nu genomförts. En verkstadsbyggnad är under uppförande, och skolan
kan därmed inom kort utnyttjas fullt, dvs. för 20 elever. En 1958 beslutad
specialavdelning med 8 platser skall påbörjas under våren 1959 och beräknas
bli färdig i höst. En provisorisk förläggning för 9 elever uppföres under
våren 1959 och beräknas bli tagen i bruk i maj månad.

9. Stigby. Den 1958 beslutade nya skolan på Visingsö med 24 platser
har tidigare beräknats börja sin verksamhet under sommaren 1959. Kungl.
Maj:t har den 9 januari 1959 beslutat åtgärder i fråga om personal m. in.,
som skall möjliggöra att Stigby-skolan börjar sin verksamhet redan i mars
1959 i syfte att skolan skall kunna utnyttjas helt i slutet av 1959.

10. Skogsförläggningar. Den 1958 beslutade försöksverksamheten med särskilda
förläggningar för ungdomsvårdsskoleelever i skogligt arbete m. m.
har hittills endast givit blygsamma resultat. På förslag av socialstyrelsen
medgav Kungl. Maj:t den 9 januari 1959, att en förläggning för 5 elever,
organisatoriskt anknuten till Hammargården, fick inrättas vid Simpnäs på
Väddö. Den kom igång under februari 1959. Socialstyrelsen har ställt i utsikt
att under våren 1959 inkomma med förslag om likartade förläggningar
för ytterligare ett tiotal elever.

11. Bärby. Härutöver torde jag redan här få meddela, att Kungl. Maj :t
den 13 februari 1959 på mitt förslag beslutat anslå medel till vissa förberedelsearbeten
för inrättande av en ny yrkesskola för pojkar vid Bärby nära
Uppsala, som under sommaren 1959 beräknas kunna börja sin verksamhet.
Denna skola får 28 platser och inrättas i de lokaler, som f. n. utnyttjas för

Kungl. Maj:ls proposition nr 88 år 1959

en lantbruksskola för döva. Ytterligare förslag rörande denna skola redovisas
i det följande.

De härmed redovisade åtgärderna beräknas medföra, att platsantalet
inom yrkesskolesektorn för pojkar i jämförelse med läget vid ingången av
budgetåret 1958/59 ökas med ca 90 under detta budgetår och med ytterligare
ca 110 under nästa budgetår.

Vad härefter angår yrkesskolorna för flickor kan följande
åtgärder nämnas.

1. Ryagården. Den tidigare omnämnda utskrivningsavdelningen för 8
elever i Landskrona har tagits i bruk i januari 1959.

2. Eknäs. Den förut nämnda sjuk- och mottagningsavdelningen med 8
platser, som i stort sett är att jämställa med en specialavdelning, togs i
bruk i januari 1959.

3. Bistagården. Sedan det visat sig, att Bistagårdens hemskola, som har
plats för 20 elever jämte spädbarn, under lång tid haft en mycket liten
beläggning, har Kungl. Maj :t den 9 januari 1959 godkänt ett avtal, enligt
vilket Frälsningsarmén vid sitt mödrahem i Borås ställer fem platser till
förfogande för unga mödrar som hör hemma inom ungdomsvårdsskoleorganisationen.
Hittills har 2—4 av dessa platser kunnat utnyttjas. Genom
denna åtgärd har Bistagården kunnat tas i anspråk även för yrkesskoleelever.
Elevintagningen har ökat successivt under vintern, och skolan beräknas
nu kunna utnyttjas fullt.

4. Håkanstorp. Denna skola skall kunna ta emot 14 elever. Verksamheten
beräknas komma igång omkring den 1 april 1959.

Platstillgången för kvinnliga yrkesskoleelever ökas sålunda med närmare
50 platser under detta budgetår i jämförelse med läget vid budgetårets
ingång.

Beträffande skolhemmen har platstillgången hittills i stort sett varit
tillfredsställande. Någon platsbrist råder sålunda inte på skolhemmen för
pojkar. Däremot har under senare tid trycket på skolhemmet för flickor
ökat så att en mindre platsbrist uppstått vid denna skola.

De redovisade åtgärderna har avvägts så, att de skulle få snabbast möjliga
effekt på de områden där bristen på platser är störst.

Jag vill emellertid framhålla, att de provisoriska åtgärder, som vidtagits
under budgetåret, inte i och för sig ökar möjligheterna till omhändertagande
i helt sluten vård. Färdigställandet inom kort av två nya permanenta
specialavdelningar (vid Långanäs och Båby) ger här ett värdefullt
tillskott. Ytterligare en specialavdelning (vid Hammargården) beräknas
bli färdig innevarande år.

De omnämnda provisoriska förläggningsbyggnaderna — sammanlagt 10
— uppföres genom arbetsmarknadsstyrelsens försorg. Byggnaderna är av
trä och är i huvudsak av samma slag som användes vid beredskapsarbeten.
De är av god kvalitet — i varje fall bättre än vissa äldre träbyggnader vid
6 — Bilxang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr 88

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1959

ungdomsvårdsskolorna — och väl lämpade för sitt ändamål, dvs. för en övergångstid.
De uthyres av arbetsmarknadsstyrelsen till socialstyrelsen. Då de
inte längre behövs skall de kunna flyttas.

Till frågan om medelsbehovet för de provisoriska avdelningarna återkommer
jag i det följande.

Förslag till fortsatt utbyggnad av organisationen

Vid den fortsatta utbyggnaden måste ansträngningarna koncentreras på
sådana elevavdelningar, där man kan ta emot svårhanterliga och rymningsbenägna
elever. Vidare bör man inrikta sig på behandlingsmetoder som kan
väntas bidra till att minska väntelistan och möjliggöra snabbt omhändertagande
av akuta fall. Av största betydelse är att de åtgärder som beslutas
kan förverkligas i en nära framtid.

I fråga om skolornas uppgifter och verksamhetsområde har kommittén
för ungdomsvårdsskolorna i stort sett godtagit nu rådande förhållanden.
Kommittén har redovisat vissa synpunkter på frågan om gränsdragningen
mellan ungdomsvårdsskolorna och vissa andra vårdområden främst mentalsjukvården,
alkoholistvården och kriminalvården.

Kommittén har erinrat om att på ungdomsvårdsskolorna f. n. vårdas ett
inte obetydligt antal psykiskt sjuka, som inte är behandlingsbara på skolorna.
Beträffande vården av dessa elever kan jag helt biträda den uppfattning
medicinalstyrelsen givit uttryck för i sitt remissyttrande, nämligen att
de generellt bör behandlas på mentalsjukhus. Så länge särskilda mentalsjukhus
för barn och ungdom inte finns kan man dock inte komma ifrån att ta
emot och behandla dessa ungdomar på ungdomsvårdsskolorna, ökade resurser
måste tillföras skolorna för denna vårduppgift. Jag återkommer i
det följande med förslag i detta avseende.

Vad kommittén föreslagit i fråga om vården av unga alkoholmissbrukare
och gränsdragningen mellan ungdomsvårdsskolorna och nvkterhetsvården
överensstämmer i huvudsak med vad nu gäller. Jag har i princip intet att
erinra mot att för skyddsuppfostran omhändertagna unga alkoholmissbrukare
— såsom f. n. i stor utsträckning sker — omhändertages inom ungdomsvårdsskoleorganisationen.
Jag har redan erinrat om att en ny specialavdelning,
avsedd främst för alkoholmissbrukare, är under uppförande vid
Långanäs yrkesskola. Enligt vad jag inhämtat kommer denna avdelning att
bli färdig under april månad i år. Så snart erfarenheter av vården på denna
avdelning vunnits kan frågan om att tillskapa ytterligare vårdresurser för
detta klientel tas upp till prövning.

Vad beträffar gränsdragningen mellan ungdomsvården och kriminalvården
har kommittén anslutit sig till strafflagberedningens uppfattning, att
ungdomsvårdsskolorna i största möjliga utsträckning bör få slutföra be -

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år t959

handlingen av de ungdomar som omhändertagits på skolorna och efter fyllda
18 år begått brott. F. n. utskrives sådana ungdomar i regel från skolorna
för att avtjäna straff i bl. a. ungdomsfängelse. Enligt vad jag inhämtat
kommer strafflagberedningens förslag att underställas riksdagen tidigast
nästa år. Det finns därför enligt min mening inte någon anledning att nu
ta ställning till denna speciella fråga. Vid bedömningen av platsbehovet för
den ifrågavarande elevkategorin synes det befogat att utgå från att nuvarande
praxis i stort sett tillämpas tillsvidare.

Kommittén har uttalat, att frågan om en samordning av olika vårdformer
för barn och ungdom bör särskilt utredas. Jag är inte nu beredd att ta
ställning till frågan om en dylik utredning. De svårigheter som uppkommer
på grund av den av kommittén påtalade splittringen på detta område
synes i första hand böra lösas genom samarbete mellan berörda myndigheter.

Kommittén har lämnat vissa uppgifter från en inom socialstyrelsen pågående
undersökning rörande resultatet av vården på ungdomsvårdsskolorna.
Enligt denna har 73 procent av de manliga elever, som den 1 januari
1951 var intagna på yrkesskolor och varit slutligt utskrivna 4—5 år, efter
utskrivningen dömts för straffregisterbrott. Det bör uppmärksammas, att
undersökningen avser elever, som inskrivits på skolorna innan 1952 års
lag om påföljd för brott av underårig trädde i kraft och innan den aktuella
platsbristen uppstått på skolorna. Det finns skäl att frukta, att lika nedslående
uppgifter om återfall i brottslighet skulle framkomma, om undersökningen
utsträcktes till att omfatta senare årgångar av elever vid skolorna.

De redovisade siffrorna är ägnade att inge bekymmer. De aktualiserar
frågan om ändamålsenligheten av de på skolorna tillämpade vårdmetoderna
ävensom frågan om personalens rekrytering och lämpliga utbildning.
Jag har för avsikt att ägna dessa frågor särskild uppmärksamhet i
fortsättningen.

Med anledning av vad riksåklagaren anfört rörande frågan om behandling
på kort sikt av ungdomsvårdsskoleelever vill jag meddela, att socialstyrelsen
har för avsikt att vid Hammargårdens yrkesskola försöksvis pröva
korttidsbehandling för vissa elever. Någon tids erfarenhet av detta försök bör
avvaktas innan ytterligare åtgärder överväges. Riksåklagaren har i sitt
remissyttrande vidare uttalat, att frågan om vårdtidens längd bort upptas
till diskussion. Denna fråga torde komma att uppmärksammas av kommittén
för ungdomsvårdsskolorna vid dess fortsatta arbete.

I fråga om placering av s. k. ulredningsfall har olika förslag avgivits av
barnavårdskommittén och kommittén för ungdomsvårdsskolorna.

Barnavårdskommittén föreslog 1955, att utredningshem med tio platser
i varje skulle anordnas i anslutning till fyra yrkesskolor. Hemmen skulle
i första hand avses för förvaring av för brott misstänkta ungdomar under

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 är 1959

den tid brottsutredningen pågår. Syftet var att i viss utsträckning onödiggöra
häktning och minska omfattningen av anhållande när det gäller sådana
ungdomar. I viss utsträckning räknade kommittén också med att hemmen
skulle kunna utnyttjas för barnavårdsklientelet i åldrarna 15—20 år.
Härmed avsågs bl. a. underåriga, som omhändertagits för skyddsuppfostran
men som ej omedelbart kunde erhålla lämplig placering på t. ex. en ungdomsvårdsskola
(s. k. väntefall). Barnavårdskommittén ansåg även, att
underåriga i vissa fall borde kunna omhändertas för utredning, innan vanarten
var ådagalagd, till förekommande av grav asocial verksamhet, förbättring
av återanpassningsutsikterna m. m. Kommittén föreslog, att bestämmelser
om anstaltsorganisationen och huvudmannaskapet för densamma
m. m. skulle meddelas i särskild lag. Beslut om intagning i utredningshem
i stället för häktning förutsattes i regel skola fattas av domstol. I barnavårdskommitténs
år 1956 avgivna betänkande med förslag till ny barnavårdslag
intogs bestämmelser i syfte att möjliggöra omhändertagande för
utredning.

Kommittén för ungdomsvårdsskolorna har tagit upp barnavårdskommitténs
förslag om utredningshem till förnyat övervägande och föreslår,
att problemet om placering av utredningsfallen löses inom ramen för nu
gällande bestämmelser. Kommittén erinrar om att dessa bestämmelser medger,
att en för skyddsuppfostran omhändertagen person placeras på ungdomsvårdsskola
för tillfällig vistelse under en observationstid. I själva verket
sker numera intagning på ungdomsvårdsskola alltid först för observation
innan beslut om definitiv placering fattas. Kommittén framhåller, att
barnavårdsnämnderna behöver ha möjlighet att i förekommande fall omedelbart
skilja den unge från hans miljö. Platsbristen vid vissa skolor har
dock medfört, att beslut om intagning i många fall inte kan verkställas med
önskvärd snabbhet. Enligt kommittén skulle en ökning av ungdomsvårdsskolornas
platsresurser i stort sett lösa problemet med placering av fall
under utredningstiden. Om ungdomsvårdsskolorna utbygges i sådan omfattning,
att intagningsbeslut omedelbart kan verkställas, anser kommittén
att behov av särskilda utredningshem inte torde föreligga i de fall där beslut
om skyddsuppfostran fattats. Kommittén utgår ifrån att för flertalet av de
lagöverträdare under 18 år, för vilka häktning är påkallad, indikationer
för skyddsuppfostran samt placering på ungdomsvårdsskola föreligger. Enligt
kommittén torde undantagen från denna regel vara ytterst sällsynta.
Ett omhändertagande, som enbart avser förvaring för utredande av skuldfrågan,
hör enligt kommitténs uppfattning inte hemma inom ungdomsvårdsskoleorganisationen.
För att ta hand om det nämnda klientelet bör särskilda
mottagnings- och observationsavdelningar inrättas vid vissa skolor.

Vid den allmänna diskussion, som har förts i frågan om anordnande av
övervaknings- eller utredningshem, har det väsentliga spörsmålet varit hur

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år t959

behovet av förvaring av för brott misstänkta unga i åldrarna 15—17 år
lämpligen bör tillgodoses. Det torde vara en allmänt godtagen uppfattning,
att det är angeläget att sådana ungdomar kan omhändertas inom barnaoch
ungdomsvårdens ram så att häktning endast undantagsvis behöver
komma i fråga. Till denna uppfattning kan jag helt ansluta mig. Såsom
kommittén för ungdomsvårdsskolorna framhållit torde i fråga om flertalet
av brottsmisstänkta ungdomar under 18 år, för vilka häktning är påkallad,
förutsättningar föreligga för omhändertagande för skyddsuppfostran.
Undantagen härifrån torde, såsom bl. a. Svea hovrätt påpekat i sitt
remissyttrande, vara relativt sällsynta. Det finns därför skäl anta, att problemet
i huvudsak kan bemästras inom ramen för gällande bestämmelser
om erforderliga resurser tillföres ungdomsvårdsskoleorganisationen. Jag tillstyrker
därför i princip kommitténs förslag att vissa skolor utbygges med
särskilda mottagningsavdelningar.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har i sitt remissyttrande uttalat
att utredningshem — åtminstone vad de större städerna beträffar — bör
inrättas av kommun och drivas i barnavårdsnämndernas eller eventuellt
polisens regi. I anslutning härtill vill jag framhålla, att redan nuvarande
bestämmelser inte torde lägga hinder i vägen för barnavårdsnämnderna att
vidta erforderliga åtgärder för betryggande förvaring av för skyddsuppfostran
omhändertagna och behövlig begränsning av deras rörelsefrihet. I det
förslag till ny barnavårdslag, som torde komma att föreläggas årets riksdag,
kan barnavårdsnämndernas befogenheter i detta avseende förväntas
komma till klarare uttryck än som skett tidigare.

Beträffande mottagningsavdelningarnas anordnande har kommittén bl. a.
föreslagit, att varje avdelning bör avses för åtta elever och förses med två
sjuk- och isoleringsrum jämte arbetslokaler m. fl. utrymmen. Avdelningarna
bör enligt kommittén konstrueras med mer effektiva tekniska anordningar
i rymningshindrande syfte än de nuvarande halvöppna avdelningarna,
dock utan att ha samma slutna karaktär som specialavdelningarna.
Under särskilt svåra förhållanden, t. ex. vid tillfälliga orosperioder på skolan,
skall det finnas möjligheter att tillfälligt ge avdelningen en mer sluten
karaktär. Med hänsyn till vad främst socialstyrelsen anfört i sitt remissyttrande
anser jag det nödvändigt att åtminstone de för pojkskolorna avsedda
mottagningsavdelningarna ges en helt sluten karaktär. I övrigt har
jag inte någon erinran mot den av kommittén föreslagna utformningen av
avdelningarna.

Kommittén har förutsatt, att mottagningsavdelningarna skall användas
för observation och för utredning av den lämpligaste vård- och behandlingsformen
för nya elever överhuvudtaget. Jag har i och för sig inte något
att erinra häremot men vill framhålla, att under alla förhållanden brottsmisstänkta
ungdomar, som eljest skulle häktas, i första hand bör beredas

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1959

plats på avdelningarna. Dessa bör också i vissa fall och särskilt på flickskolorna
kunna användas för elever, som av olika anledningar behöver sluten
vård.

Beträffande vistelsetiden på mottagningsavdelning har kommittén ansett
att denna bör få bestämmas från fall till fall. Kommittén räknar dock med
att vistelsetiden inte i något fall skall behöva överstiga tre månader. Riksåklagaren
har i sitt remissyttrande anfört, att man såvitt avser utredningsfallen
bör kunna räkna med en kortare vistelsetid än tre månader.
Enligt min uppfattning bör vistelsetiden på mottagningsavdelningen vara
kort. F. n. tillämpas på specialavdelningarna en längsta sammanhängande
vistelsetid av högst två månader. Vistelsetiden på mottagningsavdelningarna
bör normalt inte få överskrida denna tid.

I fråga om lokaliseringen av mottagningsavdelningarna har kommittén
föreslagit, att sådana avdelningar skall i första hand anordnas för manliga
elever vid Hammargården, Fagared, Johannisberg och Vemyra samt för
kvinnliga elever vid Bistagården, Härsjögården och Brättegården. Av dessa
avses tre att påbörjas under nästa budgetår. Socialstyrelsen föreslår, att
mottagningsavdelningar dessutom anordnas vid Sundbo och — såsom ersättning
för en nedbrunnen förläggningsbyggnad vid Gräskärr — även vid
denna skola och Råby. I några remissyttranden har hävdats att de mottagningsavdelningar,
som är avsedda för de tre största städerna, komme att
ligga på ett obekvämt avstånd från staden med följd att utredningen komme
att försvåras. Såsom ungdomsåklagarna i Stockholm anfört torde man
kunna räkna med att förhören med mycket få undantag kan avslutas redan
under anhållandetiden, varför den ifrågavarande invändningen inte torde
ha väsentlig betydelse.

Jag tillstyrker att mottagningsavdelningar nu anordnas vid pojkskolorna
Hammargården, Fagared, Sundbo och Gräskärr samt vid flickskolorna Bistagården
och Brättegården. Av dessa avses Hammargården och Bistagården i
första hand för Stockholmsområdet och Fagared för Göteborgsområdet.
För Malmö och närliggande område bör den nya specialavdelningen vid
Råby tills vidare kunna fylla samma funktion som en mottagningsavdelning.
Även specialavdelningarna vid övriga skolor bör vid behov kunna
användas för ifrågavarande fall.

Såsom påpekats av kommittén och i några remissyttranden kommer vissa
kategorier av ungdomar, beträffande vilka häktningsskäl i och för sig föreligger,
inte att kunna tas om hand vid ungdomsvårdsskolorna därför att
skäl till omhändertagande för skyddsuppfostran inte anses föreligga. Dessa
fall synes som nämnts vara sällsynta. I det förslag till ny barnavårdslag
som förberedes f. n. torde komma att upptas bestämmelser som medger, att
fall av denna kategori skall av barnavårdsnämnd kunna omhändertas för
utredning. Om en sådan möjlighet till omhändertagande införes skulle —-under förutsättning att tillräckliga resurser ställes till ungdomsvårdsskole -

Kungl. Maj:ls proposition nr 88 år i959

organisationens förfogande — häktning av ungdomar under 18 år behöva
tillgripas endast i undantagsfall.

För att de föreslagna mottagningsavdelningarna skall kunna fullgöra sin
främsta uppgift att i största möjliga utsträckning onödiggöra häktning av
för brott misstänkta underåriga är det nödvändigt, att barnavårdsnämnderna
utnyttjar barnavårdslagens möjligheter till snabba ingripanden och
att plats på ungdomsvårdsskola sökes utan dröjsmål. I åtskilliga uppmärksammade
fall av häktning och ovillkorliga frihetsstraff, som jag låtit undersöka,
har det visat sig att ansökan om intagning vid ungdomsvårdsskola
inkommit alltför sent. Det är också angeläget, att förfarandet vid intagningen
av elever till skolorna ytterligare förenklas. I samband med den
förestående revisionen av den nuvarande ungdomsvårdsskolestadgan får
denna fråga upptas till övervägande.

Vad beträffar ungdomsvårdsskolorna och den allmänna skolreformen
kan jag i huvudsak instämma i vad kommittén anfört. Jag har ej något att
erinra mot att enhetsskoleundervisning organiseras vid Vemyra fr. o. m. nästa
budgetår på sätt socialstyrelsen föreslagit. Jag återkommer i det följande
med preciserade förslag i anledning härav vid min behandling av medelsbehovet
till skolorganisationen under nästa budgetår.

.Kommittén har för avsikt att i sitt slutbetänkande behandla frågan om
ett fortsatt genomförande av enhetsskoleundervisning vid ungdomsvårdsskolorna.
Härvid bör, i syfte att trots det förhållandevis ringa elevantalet
åstadkomma bästa möjliga organisation av högstadiet inom rimliga kostnader,
särskilt beaktas vad skolöverstyrelsen anfört i sitt remissyttrande i
fråga om samråd med länsskolnämnderna vid planeringen av verksamheten
och samarbete med övriga närbelägna skolor om undervisning, lärartjänster
och lokaler.

Förslaget att slopa de nuvarande beteckningarna skolhem och yrkesskolor
vill jag inte tillstyrka. Att de gamla beteckningarna bibehålies synes
inte behöva utgöra något hinder mot en smidigare anordning och differentiering
av undervisningen vid skolorna.

Kommittén har föreslagit en kraftig förstärkning av vårdresurserna för
psykiskt abnorma elever. Sålunda föreslås, att två nya skolor med vardera
46 vårdplatser anordnas för detta klientel, en avsedd för manliga och en för
kvinnliga elever. Kommittén utgår ifrån att de nya skolorna skall ta emot
främst svårbehandlade psykiskt abnorma elever, som behöver vårdas under
längre tid än som f. n. tillämpas.

I likhet med kommittén anser jag, att vårdresurserna för ifrågavarande
ungdomar behöver förstärkas. Under de senaste aren har det blivit allt
svårare att placera psykiskt abnorma yrkesskoleelever på de för dem avsedda
specialskolorna Lövsta och Ryagården. Väntetiderna till dessa skolor
har blivit allt längre. Detta är särskilt beklagligt eftersom det här ofta
är fråga om de ungdomar, för vilka vårdbehovet är störst. Den 1 februari

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1959

1959 fanns ett 30-tal fall på väntelistan till envar av dessa skolor. Såsom
kommittén framhållit finnes dessutom åtskilliga elever på andra skolor
inom organisationen, som borde erhålla specialvård med hänsyn till sitt
psykiska tillstånd.

Jag vill här nämna, att chefen för inrikesdepartementet senare denna dag
i samband med anmälan av frågan om anslag till vissa byggnadsarbeten
vid statens sinnessjukhus m. m. under budgetåret 1959/60 torde komma att
föreslå, att ett nytt sjukhus för vård av s. k. psykopater skall uppföras.
Detta sjukhus avses emellertid inte för det yngre klientelet. Tillkomsten
av sjukhuset torde därför inte i någon nämnvärd utsträckning komma att
avlasta de för psykiskt abnorma elever avsedda ungdomsvårdsskolorna.

I fråga om psykiskt abnorma manliga elever har resurserna fr. o. m.
innevarande budgetår förstärkts genom att Fagareds yrkesskola satts i stånd
att provisoriskt ta emot 15 elever av denna kategori. Som jag redan förutskickat
kommer jag strax att föreslå, att Broby lantbruksskola för döva ombildas
till ungdomsvårdsskola för manliga debila yrkesskoleelever. Härigenom
beräknas Lövsta avlastas ca 15 elever. Enligt min mening kan de
härefter tillgängliga resurserna för vård av den ifrågavarande elevkategorien
komma att visa sig otillräckliga. Skulle detta bli fallet talar övervägande
skäl för att den behövliga förstärkningen sker genom att en ny skola
uppföres för svårbehandlade psykiskt abnorma manliga elever.

Enligt kommitténs förslag skulle en sådan skola förläggas till Lummelunda
i Tingstäde kommun på Gotland. Mot förläggningen till Gotland har
gjorts invändningar i flera remissyttranden, bl. a. av medicinalstyrelsen, som
befarar att det kommer att visa sig svårt att på ön i erforderlig utsträckning
få tillgång till barnpsykiatriskt och psykiatriskt skolad personal. Enligt
medicinalstyrelsen synes behovet av psykiatrisk expertis vid skolan kunna
tillgodoses endast under förutsättning, att ytterligare en överläkartjänst
mrattas vid det statliga mentalsjukhuset i Visby. Även mot valet av plats
för skolan på Gotland har viss tveksamhet uttalats av länsstyrelsen i Gotlands
län. I samband härmed får jag anmäla att besvär anförts över Tingstäde
kommunalfullmäktiges beslut att godkänna det med kommittén preliminärt
slutna avtalet och att fullmäktige därefter återtagit sitt erbjudande
att tillhandahålla i avtalet avsett markområde men i princip vidhållit sina
åtaganden enligt avtalet. Något giltigt beslut från kommunens sida i fråga om
det område, varpå skolan kan byggas, föreligger sålunda inte. Länsstyrelsen
har alternativt angivit Havdhems kommun som lämplig plats för skolan.

För egen del finner jag Gotland vara en lämplig placering för en ny skola.
Möjligheter torde finnas att tillgodose skolans behov av psykiatrisk expertis
från S:t Olofs sjukhus i Visby. Jag vill i anslutning härtill erinra om att i
årets statsverksproposition (XI ht s. 127) har föreslagits, att vid nämnda
sjukhus fr. o. m. nästa budgetår skall inrättas en tjänst som förste läkare i
Ao 24 med biträdande överläkares ställning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 dr 1959

Beträffande den exakta förläggningen av skolan föreligger ännu inte tillräcklig
klarhet. Ritningsförslag har inte heller ingivits av kommittén.
Slutlig ställning till frågan om inrättande av den föreslagna skolan bör därför
ej tagas nu. Planeringsarbetet bör emellertid fullföljas snarast. Vid det
fortsatta arbetet bör kommitténs förslag i stort sett kunna tjäna till vägledning.
De erinringar som bl. a. socialstyrelsen och statskontoret gjort
i remissyttrandena bör i görligaste mån beaktas och alla möjligheter att nedbringa
kostnaderna tillvaratas. För nästa budgetår bör medel äskas för ritning
och projektering av företaget. Jag återkommer härtill i det följande.

För vården av psykiskt abnorma kvinnliga elever har hittills endast en
skola disponerats, nämligen Ryagårdens yrkesskola med 71 platser. Fr. o. m.
början av detta år har Eknäs yrkesskola tillförts en särskild sjuk- och
observationsavdelning. Skolan har nu 27 platser. Avsikten är, att Eknäs
efter hand skall ta emot elever av samma slag som Ryagården. En del av
det förutvarande Eknäsklientelet -— flickor som är efterblivna till förståndsutvecklingen
—- skall behandlas på den nya yrkesskola vid Håkanstorp,
som inom kort träder i verksamhet. Genom dessa anordningar kommer
vårdresurserna för psykiskt abnorma flickor att avsevärt ökas. Såsom
kommittén påpekat torde svårigheterna vid flickskolorna till en del bottna
i alltför små möjligheter att på de stora elevförläggningarna differentiera
eleverna i grupper. Genom tillkomsten av de av mig i det föregående föreslagna
mottagningsavdelningarna vid två flickskolor förbättras dessa möjligheter,
samtidigt som flickskolorna totalt sett får ett värdefullt platstillskott.
Det bör ytterligare övervägas om inte en fortsatt utbyggnad av de befintliga
flickskolorna med ökning av differentieringsmöjligheterna är behövlig.
På grund av angivna förhållanden är jag inte nu beredd att tillstyrka
kommitténs förslag om att uppföra en helt ny skola för psykiskt abnorma
kvinnliga elever.

Kommittén har vidare föreslagit, att ett särskilt anslag på 50 000 kronor
skall ställas till socialstyrelsens förfogande för att sättas in till förstärkning
av den psykiatriska och psykologiska behandlingen vid de ungdomsvårdsskolor,
där behov finnes av sådan förstärkning. I likhet med kommittén anser
jag det betydelsefullt, att ökade resurser ställes till förfogande för detta
ändamål. Jag vill emellertid framhålla, att tillgången på personer med psykiatrisk
utbildning inte är så stor att man kan undvika svårigheter att i
erforderlig utsträckning knyta sådan expertis till skolorna. Möjligheterna
härtill bör dock inte försvåras av hrist på medel. Jag tillstyrker därför en
viss ökning av medelsanvisningen härför.

I fråga om differentiering av eleverna på olika skolor och på skilda avdelningar
inom skolorna har kommittén i stort sett godtagit nu gällande principer.
I fråga om differentiering på avdelningar inom skolorna har kommittén
dock föreslagit, att några nya öppna utskrivningsavdelningar inte skall
anordnas. Behovet av specialavdelningar inom organisationen anser kom -

Kungl. Maj :ts proposition nr 88 år 1959

mittén bli täckt sedan av riksdagen beslutade specialavdelningar färdigställts
och de av kommittén föreslagna nya skolorna kommit till stånd. Den
redan påbörjade uppdelningen av skolorna på mindre elevförläggningar bör
fortsättas. Vidare bör enligt kommittén nya s. k. halvöppna elevavdelningar
inte avses för fler än högst tio elever.

För egen del anser jag i likhet med kommittén att de allmänna differentieringsgrunder
som nu tillämpas bör bibehållas. På grund av den bristande
platstillgången på vissa skolor har differentieringen av eleverna enligt de
uppgjorda planerna i viss utsträckning inte helt kunnat upprätthållas under
de senaste åren. När den nu föreslagna upprustningen av skolorna blir
genomförd bör det bli möjligt att övergå till en mer tillfredsställande ordning
i detta hänseende. En alltför långt gående differentiering av eleverna på
olika skolor och avdelningar inskränker uppenbarligen rörligheten inom organisationen,
eftersom elevmaterialets sammansättning förändras från tid
till annan. Det är därför viktigt att sådana förändringar noga följes, så att
omdispositioner mellan olika skolor och avdelningar vid behov kan snabbt
verkställas.

Beträffande behovet av specialavdelningar inom organisationen är jag inte
beredd att nu ta någon definitiv ståndpunkt. I det följande kommer jag att
föreslå att ytterligare en sådan avdelning inrättas vid en ny yrkesskola för
pojkar.

Vad angår storleken på nya s. k. halvöppna elevavdelningar vill jag erinra
om att de avdelningar av denna typ, som nu är under uppförande vid Gräskärr,
är avsedda för tio elever. Då förslaget om dessa nybyggnader lades
fram (prop. 1958:117) tillstyrkte jag denna storlek på elevförläggningarna
med hänsyn till att skolan är avsedd för det yngsta yrkesskoleklientelet.
Frågan om nya avdelningars storlek och om eventuell fortsatt uppdelning
av kvarvarande större elevförläggningar på mindre enheter bör bedömas
från fall till fall.

Vad beträffar förslaget om anordnande av utskrivningsavdelningar i tätort
har jag redan erinrat om att en sådan avdelning förlagd till Landskrona
och anknuten till Ryagårdens yrkesskola trätt i verksamhet i början av innevarande
år. Med hänsyn till läget på hyresmarknaden har det varit förenat
med stora svårigheter att anskaffa lokaler till den nämnda avdelningen. Då
möjligheterna att förhyra lokaler för sådan verksamhet i anslutning till de
av kommittén föreslagna skolorna även torde vara begränsade, är jag inte
beredd att föreslå att sådana avdelningar inrättas vid vissa bestämda skolor.
Det synes i stället lämpligen få ankomma på Kungl. Maj :t att med anlitande
av medel från anslaget till anordnande och drift av provisoriska
förläggningar i varje särskilt fall få bestämma om anordnande av sådana
avdelningar sedan närmare erfarenheter vunnits av verksamheten vid den
förenämnda utskrivningsavdelningen i Landskrona.

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1959

Kommitténs förslag att utskrivningsavdelningar av vanlig typ inte längre
skall anordnas vid skolorna är enligt min mening väl motiverat. Enligt
vad jag inhämtat har det nämligen under senare tid visat sig allt svårare
att effektivt utnyttja förefintliga sådana avdelningar. Antalet elever som
lämpar sig för denna fria vårdform har, såsom kommittén påpekat, blivit
allt mindre. Tillsyn av personal har avsetts förekomma endast i mindre
omfattning vid dessa avdelningar. För att vissa sådana avdelningar skall
kunna utnyttjas har tillsynspersonal emellertid måst anställas.

Det av kommittén framlagda programmet för upprustning av de nuvarande
skolorna på längre sikt är jag inte beredd att ta ställning till i detta
sammanhang. I likhet med vad statskontoret uttalat i sitt remissyttrande
bör skolornas byggnadsbehov m. m. prövas vid behandlingen av socialstyrelsens
årligen återkommande anslagsäskanden. I rådande läge bör resurserna
främst insättas på åtgärder som ökar platstillgången, övriga önskemål
om investeringar måste därför — även om de i och för sig är starkt motiverade
— stå tillbaka. Framlagda förslag torde emellertid efter Kungl.
Maj :ts prövning kunna komma ifråga som beredskapsarbeten, om arbetsmarknadsläget
ger anledning därtill.

Kommitténs förslag angående ombildning av Broby lantbruksskola för
döva till yrkesskola med plats för 28 manliga elever har tillstyrkts av de
myndigheter som yttrat sig över förslaget. Kommittén föreslår, att skolan
skall avses för debilklientel. För sådana elever finns f. n. två skolor, Råby
och Margretelund. Debila elever vårdas också på andra skolor, bl. a. Lövsta.
Kommittén beräknar att, om den nya skolan avses för det ifrågavarande
klientelet, ca 15 platser skulle kunna frigöras på Lövsta. För egen del kan
jag ansluta mig till kommitténs förslag. Jag finner det särskilt värdefullt
om den nya skolan, såsom kommittén räknat med, indirekt kan öka vårdresurserna
för det psykiskt abnorma manliga yrkesskoleklientelet. Kommittén
har inte föreslagit, att skolan tillföres några resurser för sluten vård.
Erfarenheterna från Margretelund och Råby tyder dock på att det är förenat
med stora svårigheter att tillfredsställande ta hand om detta klientel
utan tillgång till en sluten avdelning. Det torde därför vara realistiskt att
så snart som möjligt anordna en dylik avdelning vid den nya skolan. Beslut
härom bör därför fattas redan nu.

I fråga om anordnandet av verksamheten vid skolan kan jag godtaga
vad kommittén föreslagit.

Socialstyrelsen har föreslagit vissa nedskärningar av platsantalet vid
Vemyra, Östra Spång, Långanäs, Ryagården, Härsjögården, Bistagården
och Broby. I nuvarande läge bör enligt min mening antalet platser även på
de större avdelningarna vid skolorna inte nedbringas utan mycket starka
skäl. Vid Vemyra, som har ett fastställt platsantal av 50, har sedan flera
år endast 43 elever kunnat tas emot. Antalet platser bör fastställas i

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1959

enlighet härmed. Av liknande skäl bör platsantalet vid Broby fastställas
till 22. Elevantalet vid den största elevförläggningen vid Ryagården
bör minskas med tre. Förslag om minskning av elevantalet vid den största
elevförläggningen på Långanäs från 27 till 19 har tidigare framställts av
socialstyrelsen men ej bifallits. Skolan kommer — såsom jag förut framhållit
— inom kort att tillföras en sluten elevavdelning med åtta platser
och en tillfällig förläggningshyggnad med nio platser. Med hänsyn härtill
är jag beredd förorda att elevantalet vid den ifrågavarande förläggningsbyggnaden
— som är den största inom organisationen — när efterfrågan på
platser så medger minskas till 19. Socialstyrelsens övriga förslag att nedbringa
platsantalet kan jag inte tillstyrka.

Vad jag nu föreslagit innebär i korthet följande utöver de åtgärder som
redovisats i det föregående.

Yrkesskolor för pojkar:

1. Fagared. Skolan tillföres i slutet av 1959 en mottagningsavdelning
med åtta platser avsedd främst för s. k. utredningsfall från Göteborgsområdet
och får därefter 53 permanenta platser.

2. Hammargården. En mottagningsavdelning med åtta platser tillkommer
i slutet av 1959. Avdelningen avses i första hand för s. k. utredningsfall
från Stockholmsområdet. Skolans platsantal ökas därmed till 36 permanenta
platser.

3. Sundbo. En mottagningsavdelning för åtta elever tillkommer i slutet
av 1959. Skolans platsantal ökar till 69 permanenta platser.

4. Bärby. Skolan kompletteras i slutet av 1959 med en specialavdelning
på åtta platser och får därefter 36 platser.

5. Gräskärr. Skolan tillföres en mottagningsavdelning, som kan beräknas
bli färdig omkring den 1 juli 1960. Skolan får härefter 46 permanenta
platser.

6. Ny yrkesskola på Gotland projekteras.

Yrkesskolor för flickor:

7. Bistagården. Skolan utökas i slutet av 1959 med en mottagningsavdelning
med åtta platser och får därefter 29 platser.

8. Brättegården. En mottagningsavdelning med åtta platser bygges och
blir färdig i slutet av 1959. Platsantalet vid skolan ökas till 28.

Sammanlagt kommer de av mig i det föregående i olika sammanhang
redovisade åtgärderna att tillföra skolorganisationen ca 215 permanenta
platser utöver de ca 750 platser som var tillgängliga den 1 mars 1959. Det
totala platsantalet vid skolorna skulle sålunda stiga till omkring 965. Av
det nämnda tillskottet på 215 platser faller 185 på yrkesskolorna för pojkar,
varav 72 på slutna avdelningar, och 30 på yrkesskolorna för flickor, varav

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år i959

16 på slutna avdelningar. Antalet slutna vårdplatser, som nu är sammanlagt
64, kommer sålunda att mer än fördubblas. Av de 185 platserna vid yrkesskolor
för pojkar tillkommer ca 15 under första halvåret 1959, ca 95 under
andra halvåret samma år och ca 75 under 1960. Dessutom projekteras en
yrkesskola för manliga elever med ca 45 platser. Härtill kommer inom de
närmaste månaderna ca 70 platser för manliga yrkesskoleelever vid provisoriska
förläggningar. Av de 30 platserna vid yrkesskolorna för flickor tillkommer
14 under första halvåret 1959 och återstoden i slutet av året.

Genom de angivna åtgärderna torde en platsefterfrågan av nuvarande omfattning
kunna tillgodoses och — såvitt avser pojkskolorna — en viss platsreserv
tillskapas för att möta en ökad efterfrågan på platser på grund
av befolkningsutvecklingen, en eventuell ytterligare ökning av ungdomskriminaliteten
m. fl. orsaker. Vid flickskolorna torde dock på något längre
sikt en viss ytterligare utbyggnad bli nödvändig, främst i syfte att öka
differentieringsmöjligheterna vid vissa av de nuvarande skolorna och resurserna
för vård av psykiskt abnorma elever.

Jag övergår härefter till att beräkna medelsbehovet under de olika anslagen
för nästa budgetår.

Avlöningar

Av de av socialstyrelsen föreslagna löneregleringarna tillstyrker jag, att
rektorstjänsten vid Gräskärr uppflyttas från Ao 21 till Ao 23. I det föregående
har jag tillstyrkt att undervisningen vid Vemyra skolhem försöksvis
anordnas i huvudsaklig överensstämmelse med den undervisning, som meddelas
vid försöksverksamheten med nioårig enhetsskola. I anslutning härtill
tillstyrker jag, att tre folkskollärartjänster i Ao 16 utbytes mot folkskollärartjänster
i Ao 19. En folkskollärartjänst i Ae 16 bör i samband härmed
dras in. De i övrigt föreslagna löneregleringarna kan inte tillstyrkas.

För undervisning i verkstadsarbete vid Vemyra bör inrättas en tjänst
som yrkesmästare i Ae 11.

Beträffande Hammargården har jag tidigare anmält, att yrkesskoleelever
numera tas emot vid skolan i enlighet med beslut av 1958 års B-riksdag.
Utbildning och sysselsättning av dessa elever sker i trädgårds-, byggnadsoch
snickeriarbete samt cykel- och mopedreparationer. Kungl. Maj :t har
medgivit, att vid skolan må tills vidare under innevarande budgetår finnas
inrättade befattningar för två yrkesmästare i Ag 11, en tillsynsman i Ag 12
och två vårdare i Ag 8. Ifrågavarande befattningar bör göras extraordinarie.
På grund av skolans omändring från skolhem till yrkesskola kan två folkskollärartjänster
i Ae 16 och en tjänst som biträdande husföreståndare i
Ae 9 indragas. För den nya specialavdelningen vid skolan tillstyrker jag, att
tjänster inrättas för en tillsynsman i Ac 12, en förste vårdare i Ae 10, en

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1959

yrkesmästare i Ae 9 och en vårdare i Ae 8. Den nya avdelningen torde inte
bli färdig förrän omkring den 1 oktober 1959. På grund härav behöver
medel för de sistnämnda tjänsterna inte beräknas för de första månaderna
av nästa budgetår.

För den nya specialavdelningen vid Råby bör inrättas en tjänst som tillsynsman
i Ae 12, en tjänst som förste vårdare i Ae 10, en yrkesmästaretjänst
i Ae 9 och en vårdartjänst i Ae 8.

Vad angår den nya ungdomsvårdsskolan vid Bärby, som jag föreslagit
skola inrättas genom ombildning av Broby lantbruksskola för döva, kan
jag med vissa undantag godtaga den av kommittén beräknade personaluppsättningen.
Jag tillstyrker, att befattningar beräknas för en rektor i
Ae 21, två assistenter i Ae 17, en jordbruksföreståndare i Ae 12, en trädgårdsmästare
i Ae 10, en tillsynsman i Ae 12, en yrkesmästare i Ae 11,
en husföreståndare i Ae 10, en förste vårdare i Ae 10, en ladugårdsförman
i Ae 9, två vårdare i Ae 8, en hantverkare i Ae 8, ett ekonomibiträde i Ae 5
och två ekonomibiträden i Ae 4. Jag förutsätter, att den nuvarande personalen
vid skolan i största möjliga utsträckning erhåller fortsatt anställning
efter skolans ombildning till ungdomsvårdsskola. Lönen till den nuvarande
innehavaren av husmorstjänsten vid skolan bör — därest hon förordnas
på tjänsten som husföreståndare — bestämmas på sätt statskontoret föreslagit
i sitt remissyttrande. Förslaget att en av assistenterna vid skolan skall
tillerkännas ett särskilt arvode kan jag inte tillstyrka.

För den nya ungdomsvårdsskolan på Visingsö bör inrättas en rektorstjänst
i Ae 21, en assistenttjänst i Ae 17, en tjänst som tillsynsman i Ae 12,
en yrkesmästartjänst i Ae 11, en tjänst som husföreståndare i Ae 10, en
tjänst som förste vårdare i Ae 10, två vårdartjänster i Ae 8 samt tjänster för
ett ekonomibiträde i Ae 5 och två ekonomibiträden i Ae 4. Inrättandet av den
av socialstyrelsen föreslagna ämneslärartjänsten i Ae 21 — avsedd för folkhögskoleundervisning
— är jag inte beredd att nu tillstyrka. Emellertid bör
10 000 kronor beräknas till arvode åt timlärare för försöksverksamhet med
teoretisk undervisning vid skolan.

Vad beträffar personal till Gräskärr efter färdigställandet av den nu pågående
första byggnadsetappen vid skolan kan jag endast tillstyrka, att
befattningar inrättas för en assistent i Ae 17, två tillsynsmän i Ae 12, en
trädgårdsmästare i Ae 10, en förste vårdare i Ae 10, en yrkesmästare i Ae 9,
fyra vårdare i Ae 8 och ett kanslibiträde i Ae 7. Då byggnadsarbetena inte
torde bli färdiga förrän omkring den 1 januari 1960 beräknar jag medel
för dessa tjänster under ett halvt budgetår.

Socialstyrelsens förslag om indragning av de nuvarande tjänsterna som
chef, tillika läkare, vid Lövsta och Ryagården samt inrättande av en överläkartjänst
knuten till socialstyrelsens skolbyrå är jag, med hänsyn till vad
medicinalstyrelsen anfört, inte beredd att tillstyrka. Intill dess att chefstjänsten
på Lövsta kan besättas med en läkare bör skolbyråns behov

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 dr 1959

av läkarbiträde tillgodoses genom arvodesanställning. Jag tillstyrker, att
en tjänst som psykolog i Ae 23 inrättas vid Lövsta och att den nuvarande
tjänsten som biträdande läkare eller psykolog i Ae 24 ombildas till enbart
en läkartjänst.

För att den nuvarande öppna utskrivningsavdelningen (Kupan) vid Lövsta
skall kunna beläggas med elever och skolans kapacitet fullt utnyttjas
bör skolan tillföras två vårdartjänster i Ag 8. Vidare bör medel motsvarande
lönekostnaden för två vårdartjänster beräknas för den i det föregående
omnämnda praktiska personalutbildningen vid skolan.

Med hänsyn till att numera äldre och troligen mer rymningsbenägna
elever tas emot på skolhemmen Östra Spång och Vemyra bör vårdstandarden
vid dessa skolor höjas. Jag tillstyrker därför, att vardera skolan tillföres
en tjänst som tillsynsman i Ae 12.

Socialstyrelsen har upprepat sina tidigare gjorda förslag om utökning
av den nuvarande personaluppsättningen vid specialavdelningarna, som
f. n. består av en tillsynsman, en förste vårdare, en yrkesmästare och en
vårdare. Såsom framgår av framställningen har styrelsen i viss utsträckning
med anlitande av de för avlönande av vikarier m. fl. avsedda medlen
anställt ytterligare personal vid nämnda avdelningar. Jag är medveten om
att en sådan personalförstärkning kan vara behövlig. Jag är dock inte beredd
att tillstyrka, att särskilda tjänster inrättas härför. Jag har däremot
intet att erinra mot att extra personal liksom f. n. anlitas vid specialavdelningar
med särskilt svårbehandlade elever. Med hänsyn härtill kan jag tillstyrka,
att de för vikarier m. m. avsedda medlen i enlighet med socialstyrelsens
förslag räknas upp med 188 400 kronor.

I det föregående har jag bl. a. föreslagit att mottagningsavdelningar skall
anordnas vid Fagared, Hammargården, Sundbo, Bistagården och Brättegården
samt att en specialavdelning skall byggas vid den nya ungdomsvårdsskolan
vid Bärby. Då ifrågavarande avdelningar kan beräknas bli färdigställda
redan i slutet av 1959 bör medel nu anvisas för personal vid avdelningarna.
Jag upptar 135 000 kronor för detta ändamål. Det synes böra
få ankomma på Kungl. Maj:t att i samband med avdelningarnas färdigställande
meddela erforderliga bestämmelser angående personal vid avdelningarna.
Jag tillstyrker, att en befattning för arbetsledning inrättas vid sidoavdelningen
Baggå vid Sundbo. Befattningen bör placeras i lönegrad Ag 8.
Skolan bör dessutom —- med anledning av tillkomsten av två provisoriska
förläggningar — tillföras två vårdartjänster i Ag 8.

Socialstyrelsen har föreslagit en kraftig personalförstärkning på grund
av den allmänna arbetstidsförkortningen och övergång till vakande nattvakter
vid vissa skolor samt som följd av en av styrelsen föreslagen minskning
av arbetstiden för yrkeslärarna. Någon närmare utredning av behovet
av ifrågavarande personalförstärkning föreligger dock inte. Med anledning
härav vill jag erinra, att Kungl. Maj :t den 27 februari 1959 uppdragit åt

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1959

statens organisationsnämnd att i samråd med socialstyrelsen utreda behovet
av arbetskraft vid skolorna till följd av arbetstidsförkortningen. I
avbidan på resultatet av denna utredning är jag inte beredd att ta ställning
till styrelsens framställning i denna del. Enligt vad jag inhämtat tillämpas
systemet med vakande nattvakt redan nu vid vissa skolor. Ytterligare försök
härmed bör göras. Jag föreslår, att 21 600 kronor beräknas för ändamålet.
Förslaget om minskning av arbetstiden för yrkeslärarna kan jag
däremot inte biträda.

I avbidan på slutförande av det inom kommittén för ungdomsvårdsskolorna
pågående utredningsarbetet bör tjänster inom arbetsdriften samt yrkeslärartjänster
vid skolorna tills vidare inte få återbesättas utan Kungl.
Maj:ts prövning av tjänsternas lönegradsplacering.

I det föregående har jag tillstyrkt kommitténs förslag att särskilda medel
skall ställas till socialstyrelsens förfogande för anlitande av psykiatrisk
och psykologisk expertis vid skolorna. Posten till arvoden åt rådgivande
psykiater, vilken f. n. är uppförd med 49 700 kronor, bör i anledning härav
höjas med 25 000 kronor. Till årsarvoden åt verkställande ledamöterna i
styrelserna för tre nya ungdomsvårdsskolor bör beräknas 2 100 kronor.

På grund av tillkomsten av nya skolor bör de till kontorshjälp vid skolorna
avsedda medlen räknas upp med 9 000 kronor.

Socialstyrelsens beräkning av medelsbehovet till löneklassuppflyttningar
m. m. kan jag godtaga. Såsom statskontoret framhållit har socialstyrelsen
inte beräknat medel för kompensation till tjänstemännen för förhöjda folkpensionsavgifter.
För nämnda ändamål bör 49 000 kronor beräknas.

Jag tillstyrker slutligen, att en assistenttjänst i Ae 17, en bokhållartjänst
i Ae 15, en tjänst som tillsynsman i Ae 12 och tre vårdartjänster i Ae 8 uppföres
på ordinarie stat.

De av mig i det föregående förordade förslagen medför en ökning av anslagsbehovet
med 1 180 000 kronor. Anslaget bör uppföras med (7 030 000
+ 1 180 000) 8 210 000 kronor.

Omkostnader

Någon uppräkning av posten till sjukvård in. m. till befattningshavare
anser jag inte nödvändig.

I enlighet med socialstyrelsens förslag bör följande delposter räknas upp,
nämligen posterna till bränsle, lyse och vatten med 111 000 kronor, till
tvätt- och renhållning med 5 000 kronor, till beklädnad med 64 000 kronor,
till undervisning, lek och idrott med 12 000 kronor, till diverse med 28 000
kronor samt till elevbelöning med 12 000 kronor.

Socialstyrelsen har upprepat ett tidigare framfört förslag, att förhandlingar
bör upptagas med landstingen i syfte att få det s. k. utomlänsavtalet
tillämpligt på ungdomsvårdsskolornas elever. Om nämnda avtal finge

Kungi. Maj:ts proposition nr 88 år 1959

tillämpas skulle utgifterna under delposten till hälso- och sjukvård minskas.
Jag är inte beredd att nu ta ställning till detta förslag. Delposten bör såsom
socialstyrelsen föreslagit räknas upp med 12 000 kronor.

Beträffande posten till reseersättningar tillstyrker jag endast en uppräkning
med 15 000 kronor.

För upprustning av inventariebeståndet höjdes posten till inventarier
med 20 000 kronor år 1955 och 5 000 kronor år 1958. Socialstyrelsen har
nu för nämnda ändamål begärt en ytterligare uppräkning av posten med
50 000 kronor och dessutom föreslagit, att posten räknas upp med 5 000
kronor för inventarieunderhåll. Jag kan endast tillstyrka att posten höjes
med 15 000 kronor.

Delposten till övriga expenser bör vidare höjas med 40 000 kronor och
delposten till utspisning med 60 000 kronor.

Posten till eftervård och utackordering har för innevarande budgetår
räknats upp med 223 000 kronor bl. a. för att möjliggöra en utökad verksamhet
med utackordering av elever i familjevård. Antalet utackorderade
elever har till följd härav kunnat ökas med ett 40-tal sedan budgetårets
ingång. En ytterligare ökning av utackorderingsverksamheten är önskvärd.
Posten bör därför räknas upp med av socialstyrelsen föreslaget belopp,
36 000 kronor.

Posten till utgifter för jordbruks- och verkstadsdriften hör med hänsyn
främst till tillkomsten av nya skolor och angelägenheten att i viss utsträckning
förnya inventariebeståndet vid verkstäder och jordbruk räknas upp
med 230 000 kronor. Inkomstposterna bör samtidigt räknas upp med 270 000
kronor.

Anslaget bör i enlighet med vad jag således förordat ökas med (111 000
+ 5 000 + 64 000 + 12 000 + 28 000 + 12 000 + 12 000 + 15 000 + 15 000
+ 40 000 + 60 000 + 36 000 + 230 000) 640 000 kronor och minskas med
270 000 kronor och alltså uppföras med (4 249 000 + 370 000) 4 619 000
kronor.

Engångsanskaffning av inventarier in. in.

I anslutning till vad jag anfört i det föregående samt till de förslag jag i
det följande lägger fram vid behandlingen av investeringsanslaget till byggnadsarbeten
m. in. förordar jag, att för anskaffning av inventarier och annan
utrustning beräknas 37 500 kronor till nya elevavdelningar vid Gräskärr,
25 000 kronor till den nya ungdomsvårdsskolan vid Bärby, 15 000
kronor till en specialavdelning vid Hammargården samt 85 000 kronor till
fem nya mottagningsavdelningar och en ny specialavdelning. Vidare bör
27 500 kronor beräknas till en ny clevavdelning vid Sundbo. Då uppförandet
av de av mig i det följande föreslagna ersättningsbyggnaderna på Gräs7
— Bihang till riksdagens protokoll 1959. 1 saml. Nr 88

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1959

kärr inte torde kunna slutföras under nästa budgetår, beräknar jag inte
medel för inventarier till dessa byggnader.

Under föregående punkt har jag tillstyrkt uppräkning av posten till utgifter
för jordbruks- och verkstadsdriften vid skolorna bl. a. för att möjliggöra
viss förnyelse av inventarierna vid verkstäderna. Medel för dessa ändamål
bör sålunda inte — såsom socialstyrelsen föreslagit — beräknas under
förevarande anslag.

Anslaget bör alltså uppföras med (37 500 + 25 000 + 15 000 + 85 000 +
27 500) 190 000 kronor.

Anordnande och drift av provisoriska förläggningar

Såsom framgår av vad jag tidigare anfört pågår eller planeras uppförandet
av tio provisoriska förläggningsbyggnader vid olika skolor. Byggnaderna
uppföres genom arbetsmarknadsstyrelsens försorg och är av samma typ
som av styrelsen utnyttjas till förläggning av arbetslösa på orter, där arbete
eller omskolning kan ordnas men bostäder eller förläggningsmöjligheter
saknas. Byggnaderna uthyres till socialstyrelsen.

Kostnaderna för anskaffning och uppförande av byggnaderna beräknas
uppgå till sammanlagt 563 000 kronor. Härav beräknas anskaffningskostnaderna
uppgå till 271 000 kronor och uppförandekostnaderna till 292 000
kronor. De sistnämnda kostnaderna bör bestridas ur förevarande anslag
medan anskaffningskostnaderna bör belasta reservationsanslaget till kostnader
för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet för nästa budgetår.
De sammanlagda kostnaderna förskotteras under innevarande budgetår
från reservationsanslaget till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande
m. m.

Kostnaderna för hyror för byggnaderna under nästa budgetår kan beräknas
till 33 600 kronor, för inventarieanskaffning till ca 40 000 kronor och för
personal vid förläggningarna till ca 120 000 kronor. Kostnaderna för en
provisorisk förläggning på Väddö beräknas till 32 000 kronor. Därjämte
bör 132 400 kronor beräknas till kostnaderna för eventuellt erforderliga
ytterligare provisoriska förläggningar.

Anslaget bör sålunda uppföras med (292 000 + 33 600 + 40 000 + 120 000 +
32 000 + 132 400) 650 000 kronor.

Utbildning av personal vid skolor tillhörande barna- och ungdomsvården

Under nästa budgetår kommer personalen vid ungdomsvårdsskolorna att
avsevärt öka i antal på grund av tillkomsten av nya skolor och avdelningar.
På grund härav bör utbildningen av särskilt vård- och tillsynspersonalen
så långt möjligt intensifieras. I det föregående har jag beräknat medel till
avlönande av aspiranter till vårdartjänster under utbildningstjänstgöring
vid Lövsta. Medel har också beräknats för anordnande av en förläggnings -

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1959

byggnad vid skolan för ifrågavarande personal. För övriga kostnader för
nämnda utbildning liksom för annan utbildning av personal vid vissa skolor
bör beräknas 14 000 kronor.

Jag tillstyrker vidare, att medel anvisas för anordnande under nästa budgetår
av två kurser på vardera tre veckor i enlighet med socialstyrelsens
förslag. Styrelsens beräkning av kostnaderna härför, 41 000 kronor, synes
kunna godtas.

Till socialstyrelsens förslag om utredning av frågan om personalutbildningen
inom olika vårdområden är jag inte beredd att ta ställning i detta
sammanhang.

Anslaget bör sålunda uppföras med (14 000 + 41 000) 55 000 kronor.

Bidrag till inrättande av inackorderingshem in. m.

Vid 1956 års riksdag beslöts, att de inackorderingshem, för vilka den
första sjuåriga avtalsperioden löpt ut, vid fortsatt verksamhet skulle erhålla
ett bidrag av 3 000 kronor per hem till förnyelse av inventariebeståndet.
Motsvarande bidrag synes böra utgå till det hem, för vilket avtalsförlängning
blir aktuell under nästa budgetår. Det torde — i likhet med vad
tidigare skett — få ankomma på Kungl. Maj :t att fastställa lämplig avskrivningstid
för bidraget.

Till I.O.G.T. bör också under nästa budgetår utgå ett anslag av 2 000
kronor.

Med hänsyn till storleken av befintlig reservation kan anslaget upptagas
med endast ett formellt belopp av 100 kronor.

Ersättning till inackorderingshem för driftförluster m. m.

Den kontanta ersättning av 1 000 kronor per år, som nu utgår till husmoder
vid inackorderingshem, fastställdes vid 1956 års riksdag. Jag är fortfarande
inte beredd att tillstyrka höjning av ifrågavarande ersättning. För
nästa budgetår bör därför 8 000 kronor anvisas för detta ändamål. Till ersättning
för driftförluster bör i enlighet med socialstyrelsens förslag beräknas
72 000 kronor. Det tidigare från särskilt anslag utgående bidraget å
3 000 kronor till frälsningsarméns flickhem i Stockholm och Malmö bör
utgå även under nästa budgetår och bestridas från förevarande anslag.
Medelsbehovet under anslaget utgör sålunda (8 000 + 72 000 + 3 000) 83 000
kronor. Med hänsyn till storleken av beräknad reservation vid utgången av
innevarande budgetår bör anslaget uppföras med 73 000 kronor.

Vissa byggnadsarbeten m. m.

Till bestridande av merkostnader för redan påbörjade eller färdigställda
byggnadsföretag tillstyrker jag, att 24 300 kronor anvisas för iordningstäl -

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1959

lande av avloppssystemet vid Vemyra skolhem, 26 000 kronor till ladugårdsbyggnad
vid Långanäs, 20 000 kronor för tillbyggnad av elevförläggning
vid Eknäs och 26 000 kronor till specialavdelning vid Fagared. För sistnämnda
ändamål bör vidare i enlighet med socialstyrelsens förslag medgivande
lämnas att använda högst 8 980 kronor av ännu ej disponerade
medel å reservationsanslaget till Statens skolor tillhörande barna- och
ungdomsvården: Byggnadsarbeten in. m.

Kostnaderna för den vid förra årets B-riksdag beslutade första byggnadsetappen
vid Gräskärr beräknas nu av byggnadsstyrelsen till 1 425 000 kronor.
Härav har 700 000 kronor anvisats för innevarande budgetår. Jag tillstyrker,
att återstoden, 725 000 kronor, anvisas till färdigställande av arbetena
i denna etapp.

Kommittén för ungdomsvårdsskolorna har bl. a. föreslagit, att medel anvisas
till vissa om- och tillbyggnadsarbeten vid utskrivningsavdelningen på
Lövsta ävensom till vissa ombyggnadsarbeten å förläggningsbyggnaden på
den av kommittén föreslagna nya skolan vid Bärby. Då det framstått som
angeläget, att dessa arbeten kommer till utförande redan innevarande budgetår
har Kungl. Maj :t — med utnyttjande av riksdagens medgivande att
inom det förevarande anslagets ram omdisponera medel till andra byggnadsföretag
än de som underställts riksdagen — medgivit, att tillsammans
45 000 kronor må disponeras till de båda angivna ändamålen. Med hänsyn
härtill bör för nästa budgetår motsvarande belopp anvisas för färdigställande
av de byggnadsföretag, till vilka medel anvisats under anslaget för innevarande
budgetår.

Jag tillstyrker vidare, att 200 000 kronor anvisas till slutförande av påbörjade
arbeten med omläggning av vatten- och avloppssystemet vid Långanäs.

Kostnaderna för uppförande av en specialavdelning vid Hammargården
har, såsom framgår av den tidigare lämnade redogörelsen, av byggnadsstyrelsen
beräknats till 375 000 kronor. Dessutom beräknas kostnaderna för
uppförande av ett staket kring avdelningen till 15 000 kronor. Kostnaderna
för uppförandet av avdelningen kan numera, enligt vad jag inhämtat av
byggnadsstyrelsen, beräknas till 300 000 kronor. Då endast 150 000 kronor
tidigare anvisats för påbörjande av arbetena, bör ytterligare 150 000 kronor
anvisas för nästa budgetår.

I det föregående har jag förordat, att mottagningsavdelningar skall uppföras
vid Fagared, Hammargården, Sundbo, Bistagården och Brättegården
samt en specialavdelning vid den nya ungdomsvårdsskolan vid Bärby. Kostnaderna
härför beräknas till sammanlagt 1 495 000 kronor. Vidtagna undersökningar
om möjligheterna att få dessa byggnadsföretag snabbt påbörjade
och genomförda har gett mig underlag för uppfattningen att byggnaderna
bör kunna färdigställas redan i slutet av innevarande år. Med hänsyn härtill
bör hela nämnda belopp anvisas för nästa budgetår.

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 är 1959

101

Till upprättande av ritningar och för projektering av en ny ungdomsvårdsskola
för psykiskt abnorma manliga elever bör beräknas 150 000
kronor.

Med anledning av vad socialstyrelsen anfört rörande medverkan från
vederbörande kommuner för att lösa bostadsbehovet för personalen vid
ungdomsvårdsskolorna får jag erinra, att Kungl. Maj:t den 30 januari
1959 uppdragit åt bostadsstyrelsen att i samråd med socialstyrelsen och
byggnadsstyrelsen utreda möjligheterna att med anlitande av sedvanliga former
för finansiering av bostadsbyggande tillgodose föreliggande behov av
bostäder åt personal vid bl. a. ungdomsvårdsskolorna. I avvaktan på resultatet
av denna utredning bör försiktighet iakttas vid anvisande av medel
till nybyggande av bostäder. Den betydande utvidgning av organisationen
som nu föreslås gör det emellertid nödvändigt att vid vissa skolor uppföra
ytterligare bostadshus. Jag beräknar 740 000 kronor för nämnda ändamål.
Det bör få ankomma på Kungl. Maj :t att bestämma vid vilka skolor bostäder
bör uppföras under nästa budgetår.

Frågan om medelsanvisning till vissa förbättringsarbeten vid Ryagården,
omändring av huvudförläggningen vid Långanäs, påbörjande av arbeten
med omläggning av vatten- och avloppssystemet vid Sundbo och Härsjögården
samt ombyggnad av kök vid Råby, Lövsta och Hornö har behandlats
av chefen för finansdepartementet vid anmälan i årets statsverksproposition
av förslaget till stat för statens allmänna fastighetsfond. Härvid
tillstyrktes en särskild medelsanvisning av 350 000 kronor till de angivna
ändamålen. Då beredningen av frågan om anslag till ungdomsvårdsskolorna
för nästa budgetår inte var avslutad vid nämnda tidpunkt angavs
inte någon definitiv disposition av medlen på olika objekt. Efter samråd
med chefen för finansdepartementet förordar jag, att 31 000 kronor beräknas
till vissa förbättringsarbeten vid Ryagården, 25 000 kronor till viss omläggning
av vatten- och avloppssystemet vid Ryagården, 35 000 kronor för
omändring av huvudförläggningen vid Långanäs samt 259 000 kronor till
påbörjande av arbeten med omläggning av vatten- och avloppssystemet vid
Sundbo och Härsjögården.

De i socialstyrelsens anslagsframställning i övrigt upptagna förslagen kan
jag inte tillstyrka.

För det av mig angivna byggnadsprogrammet erfordras sålunda (24 300 +
26 000 -r 20 000 + 26 000 + 725 000 + 45 000 + 200 000 + 150 000 +
1 495 000 + 150 000 + 740 000) 3 601 300 kronor, vilket belopp bör avrundas
till 3 600 000 kronor. Jämfört med anslaget för innevarande budgetår innebär
detta en ökning med 1 250 000 kronor.

De av socialstyrelsen ingivna förslagen om uppförande av en administrationsbyggnad
och en mottagningsavdelning vid Gräskärr samt en ladugårdsbyggnad
vid Forsane såsom ersättning för nedbrunna byggnader kan jag
godtaga. Kostnaderna för arbetena beräknas till 680 000 resp. 110 000 kro -

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1959

nor. Jag tillstyrker, att för ändamålet erforderliga medel, 790 000 kronor,
anvisas på tilläggsstat för innevarande budgetår.

Med hänsyn till läget inom vårdområdet synes Kungl. Maj:t -— i likhet
med vad som gäller för innevarande budgetår — böra erhålla medgivande
att, om så befinnes lämpligt, inom anslagets ram omdisponera medel till
annat byggnadsföretag än de nu nämnda.

VII. Hemställan

Under åberopande av vad jag sålunda i olika hänseenden anfört hemställer
jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

I. bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för statens skolor tillhörande barnaoch
ungdomsvården, som föranledes av vad jag i det föregående
förordat;

II. godkänna följande avlöningsstat för statens skolor tillhörande
barna- och ungdomsvården, att tillämpas tills vidare
fr. o. m. budgetåret 1959/60:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.............................. 2 425 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis .... 161900

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
................................ 4 550 100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ 1 024 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis...................... 49 000

Summa kronor 8 210 000;

III. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1958/59
anvisa å kapitalbudgeten under statens allmänna fastighetsfond till

Ytterligare medel till vissa byggnadsarbeten m. m. vid
statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården ett investeringsanslag
av 790 000 kronor;

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1959

103

IV. för budgetåret 1959/60 anvisa

a) å driftbudgeten under femte huvudtiteln

1) till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:
Avlöningar ett förslagsanslag av 8 210 000 kronor;

2) till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:
Omkostnader ett förslagsanslag av 4 619 000 kronor;

3) till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:
Engångsanskaffning av inventarier m. m. ett reservationsanslag
av 190 000 kronor;

4) till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:
Anordnande och drift av provisoriska förläggningar
ett reservationsanslag av 650 000 kronor;

5) till Utbildning av personal vid skolor tillhörande barnaoch
ungdomsvården ett reservationsanslag av 55 000 kronor; 6)

till Bidrag till inrättande av inackorderingshem m. m.
ett reservationsanslag av 100 kronor;

7) till Ersättning till inackorderingshem för driftförluster
in. m. ett reservationsanslag av 73 000 kronor;

b) å kapitalbudgeten under statens allmänna fastighetsfond till

Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens skolor tillhörande
barna- och ungdomsvården ett investeringsanslag av
3 600 000 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga
ledamöter biträdda hemställan förordnar
Hans Maj :t Konungen, att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Bertil Bagger-Sjöbäck

104

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1959

Innehållsförteckning

Sid.

Propositionen ............................................ 1

Propositionens huvudsakliga innehåll ...................... 1

Utdrag av statsrådsprotokollet den 6 mars 1959 .............. 3

I. Inledning ................................................ 4

II. Gällande bestämmelser och nuvarande organisation............ 5

III. Förslag till utbyggnad av ungdomsvårdsskolorna.............. 8

A. Kommittén för ungdomsvårdsskolorna.......... 8

B. Yttranden ............................................ 32

IV. Förslag till ombildning av Broby lantbruksskola för döva till ungdomsvårdsskola
.......................................... 48

A. Kommittén för ungdomsvårdsskolorna.................... 48

B. Yttranden ............................................ 52

V. Socialstyrelsens anslagsäskanden............................ 53

VI. Departementschefen ...................................... 73

VII. Hemställan .............................................. 102

Svenska Tryckeriaktiebolaget, Stockholm 1959

590298

126	103	195	192	321	295
25	7	45	20	70	27
—	—	69	91	69	91
53	69	48	206	101	275
204	179	357	509	561	688

126	103	195	192	321	295
25	7	45	20	70	27
—	—	69	91	69	91
53	69	48	206	101	275
204	179	357	509	561	688

126	103	195	192	321	295
25	7	45	20	70	27
—	—	69	91	69	91
53	69	48	206	101	275
204	179	357	509	561	688