Kungl. Maj:ts proposition Nr 86 (Proposition 1927:86)

Kungl. Maj:ts proposition Nr 86.

Nr 86.

Kungl. Maj:ts preposition till riksdagen angående lönereglering för
befattningshavare hos statens pensionsanstalt; given Stockholms
slott den 28 januari 1927.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

N. J. F. Almkvist.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 28 januari
1927.

N ärvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden
Ribbing, Meurling, Gärde, Pettersson, Hellström, Rosen, Hamrin,
Almkvist, Lyberg.

Departementschefen, statsrådet Almkvist anför härefter:

Den enligt beslut av 1919 års lagtima riksdag inrättade statens anstalt för
pensionering av folkskollärare m. fl., i vilken anstalt, utom andra pensionskassor,
uppgick den dåvarande folkskollärarnas pensionsinrättning, har på grund
av beslut av 1926 års riksdag och jämlikt kungörelse den 18 juni 1926,
nr 350, erhållit ändrat namn av statens pensionsanstalt. Under de förändringar
anstalten genomgått har organisationen av dess förvaltningspersonal
i stort sett bibehållits oförändrad. Den genom kungörelsen den 22 juni 1911
(sv. förf.-saml. bih. nr 36) fastställda ordinarie staten för folkskollärarnas
pensionsinrättning med däri sedermera vidtagna förändringar eller därtill
gjorda tillägg skall nämligen jämlikt 1919 års lagtima riksdags beslut och
Kungl. Maj:ts instruktion den 31 december 1919 (nr 877) för styrelse och befattningshavare
vid statens anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl., från
och med den 1 januari 1920 tills vidare gälla för nu ifrågavarande anstalt och
någon omläggning härutinnan har icke skett genom riksdagsbeslutet av år 1926.

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 samt. 72 käft. (Nr 86.) 1

Lönereglering
för befattningshavare
hos
statens pensionsanstalt.

Knngl. May.ts proposition Nr 86.

Berörda stat är av följande innehåll:

	Lön	Tjänst- görings- penningar	Orts- tillägg	Summa
Styrelsens ordförande,	Kronor	Kronor	Kronor	Kronor

arvode ..........	—	—	—	4,000
1 styrelseledamot, dito	—	—	—	3,000
1 dito, dito......	—	—	—	3,000	I Efter 5 år kan lö-
1 direktör........	5,000	2,500	600	8,100	Jnen böjas med 600
1 sekreterare, tillika					(kronor.
ombudsman......	3,600	1,800	400	5,800	Efter 5 år kan lö-
1 tjänsteman av andra		nen höjas med 500
lönegraden, tillsvi-			400	5,800	år med ytterligare
dåre kassör......	3,600	1,800	500 kronor.
1 tjänsteman av första lönegraden, tillsvi-dare bokhållare . . . 1 dito, dito......	2,200 2,200	1,500 1,500	300 300	4,000 4,000	Efter 5 år kan lö-nen höjas med 500 kronor, efter 10 år med ytterligare 500 kronor och efter 15

					år med än ytterli-gare 500 kronor.
					Efter 5 år kan av-
1 kvinnligt biträde av					löningen höjas med 200 kronor, efter 10
tredje graden.....	1,500 1,300	700	200	2,400 2,000	år med ytterligare
1 kvinnligt skrivbiträ-de av andra graden 1 dito, dito......	500 500	200 200	200 kronor och efter 15 år med än ytter-ligare 200 kronor; skolande av var je för-höjning 100 kronor
1,300	2,000

				tillhöra lönen och
				100 kronor tjänst-göringspenningarna.
					Efter 3 år kan lö-
		650			nen höjas med 100 kronor, efter 6 år
1 vaktmästare......	1,100	150	1,900	med ytterligare 100 kronor och efter 9

Ålderstillägg, förslags-				4,000	år med än ytterli-gare 100 kronor.
vis...........	—	—	—
Till vikariatsersättnin-
gar, arvoden åt ama-nuenser och extra bi-
träden samt flitpen-ningar åt e. o. tjänste-män och e. o. vakt-mästare .........				10,000
Till expenser, förslags-vis ............	_	_	_	8,000
Summa	—	—	—	68,000

Anm.: För tillsyn över anstaltens fastighet äger vaktmästaren åtnjuta fri bostad jämte
bränsle.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 86.

Staten upptager alltså, utom ordföranden, två ledamöter i styrelsen. Genom
särskilda kungörelser den 30 maj 1924 (nr 202 och 203) har emellertid ledamotsantalet
inskränkts till en, varvid dock bör bemärkas, att enligt reglementet
anstaltens direktör i denna sin egenskap är ledamot av styrelsen.

Utöver de i staten uppförda medel utgå, jämlikt beslut av 1919 års lagtima
och 1920 års riksdagar, av de under styrelsen för anstalten ställda medel årligen
tillhopa 15,000 kronor till gäldande av anstaltens förvaltningskostnader samt
därutöver enligt beslut av 1924 års riksdag ytterligare 10,000 kronor för
samma ändamål.

I skrivelse den 19 augusti 1921 bar styrelsen för anstalten — med förmälan
bl. a. att med hänsyn till de från anstaltens tillkomst ökade göromålen
den i lönestaten upptagna ordinarie personalen befunnits otillräcklig
och därför måst förstärkas med extra personal — gjort framställning beträffande
organisationen av den hos anstalten tjänstgörande personalen samt
rörande densammas avlöningsförhållanden.

Styrelsen har därvid framlagt två alternativa förslag. Det ena alternativet,
innebärande en mera genomgripande förändring av anstaltens organisation,
innefattar huvudsakligen omändring av anstaltens direktörstjänst
till en överdirektörsbefattning av högre grad, inrättande av vissa nya tjänster
såsom en byråchefstjänst och en förste aktuarietjänst samt ändring av befattningen
såsom sekreterare och ombudsman till en byrådirektörstjänst ävensom
överförande av en del redan befintliga extra befattningar till ordinarie
tjänster. Enligt det andra, mindre genomgripande alternativet skulle direktörstjänsten
ändras till överdirektörstjänst av lägre grad samt en förste aktuarietjänst
nyinrättas, varjämte vissa extra befattningar skulle ombildas
till ordinarie tjänster. Enligt styrelsens åsikt borde det mera omfattande
förslaget snarast möjligt genomföras. Styrelsen hade visserligen icke förbisett,
att denna omorganisationsfråga, om ock motiverad av det nuvarande
behovet, möjligen kunde anses stå i visst samband med frågan om det civila
pensionsväsendets centralisering och därför kunde finnas böra tills vidare
anstå, till dess den senare frågan kommit närmare sin lösning och i sammanhang
därmed en fullständigare och mera definitiv organisation kunde
genomföras. Ett sådant uppskov funne styrelsen sig dock icke kunna tillråda.
I avbidan på en dylik organisation hemställde styrelsen emellertid,
att i allt fall det såsom det andra alternativet framlagda förslaget måtte
genomföras och att i sammanhang därmed avlöningarna för samtliga ordinarie
befattningar bestämmas i överensstämmelse med avlöningsreglementet
den 22 juni 1921 (nr 451) för befattningshavare vid statsdepartement och
vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen.

Pensionsanstaltens ifrågavarande framställning överlämnades enligt beslut
den 13 september 1921 till 1902 års löneregleringskommitté för att tagas
under övervägande i samband med förut lämnat uppdrag angående anstalten.
Kommittén har den 20 april 1922 yttrat sig i ämnet, varefter på
grund av remisser utlåtanden i ärendet avgivits den 26 juli 1923 och 26
mars 1926 av statskontoret, den 6 november 1923 av statens besparings -

Kungl. Maj.ts proposition Nr 86.

kommitté och den 27 november 1926 av styrelsen för statens pensionsanstalt.
Härjämte har styrelsen för statens anstalt för pensionering av folkskollärare
m. fl. tidigare inkommit med åtskilliga skrifter i ärendet.

Löneregleringskommittén erinrar i sitt berörda utlåtande bl. a. därom, att
Kungl. Maj:t den 29 juni 1921 tillsatt en kommitté för verkställande av
utredning av vissa till pensionsväsendet hörande frågor och att det uppdrag,
som lämnats nämnda pensionskommitté, jämväl avsåge frågor, som kunde
hava samband med spörsmålet om centralisering i större eller mindre omfattning
av det statsunderstödda pensionsväsendet. Då, såsom anstaltens
styrelse även själv påpekat, anstaltens mera definitiva organisation vore beroende
på centraliseringsspörsmålets lösning, hade kommittén ansett frågan
om en mera omfattande omorganisation av anstalten böra tills vidare anstå.
Med denna sin uppfattning ansåge dock löneregleringskommittén hinder icke
böra möta, att redan nu — i sammanhang med en lönereglering i enlighet
med avlöningsreglementet för statsdepartement m. fl. verk — företoges
vissa mindre organisationsförändringar, särskilt sådana, som avsåge ombildning
av befintliga extra befattningar till ordinarie tjänster, under förutsättning
emellertid att nödig varsamhet därvid iakttoges. I anslutning härtill
har ock kommittén föreslagit utökning av anstaltens ordinarie personal i
mindre omfattning.

Statskontoret har i likhet med löneregleringskommittén ansett, att med den
definitiva organisationen av anstalten bör anstå i avvaktan på lösningen av
frågan om det statliga pensionsväsendets centralisering. Av samma anledning
finner statskontoret även, att stor försiktighet bör iakttagas vid extra
befattningars förändring till ordinarie tjänster. I princip har statskontoret
emellertid givit sin anslutning till de av löneregleringskommittén föreslagna
utvidgningarna. Särskilt har statskontoret framhållit, att ett uppskjutande
av omorganisationsfrågan icke borde utgöra hinder för genomförande av
lönereglering för de vid anstalten nu anställda befattningshavarna, i det att
det icke kunde anses med billighet överensstämmande, att lönereglering för
ifrågavarande befattningshavare uppskötes på obestämd framtid.

Besparing skommittén har anfört följande:

Av de skäl, löneregleringskommittén och statskontoret anfört, anser även
statens besparingskommitté, att det av anstaltens styrelse framlagda förslaget
till anstaltens definitiva organisation icke f. n. bör upptagas till behandling.

Beträffande styrelsens alternativt framställda mera begränsade förslag anser
kommittén visserligen, att, om vid frågans bedömande hänsyn tages enbart
till behovet av arbetskrafter inom ifrågavarande anstalt, de sparsamhetskrav,
kommittén har att göra gällande, icke skäligen i detta fall borde
utgöra hinder för att vissa hos anstalten anställda extra befattningshavare,
vilka fullgöra arbete av fullt konstant natur, redan nu överföras på ordinarie
stat i den utsträckning, som av löneregleringskommittén och statskontoret
tillstyrkts. Men då f. n. rörande åtskilliga områden inom statsförvaltningen

Kungl. May.ts proposition Nr 86.

pågår eu undersökning om möjligheten till indragning av tjänster, och därav
kan föranledas behov av förflyttning av ordinarie tjänstinnehavare från
andra håll, synes det mindre lämpligt att just vid nuvarande tidpunkt inom
ett visst verk öka antalet ordinarie tjänstinnehavare; vadan kommittén anser
sig f. n. icke böra tillstyrka den föreslagna utvidgningen inom anstalten
ens i den begränsade omfattning, löneregleringskommittén och statskontoret
förordat.

Med hänsyn till pågående utredning angående åtgärder för vinnande av
förenklingar och besparingar i statsförvaltningen, vilken utredning torde
komma att omfatta även statens pensionsanstalt, kan jag icke finna det tillrådligt,
att åtgärder nu vidtagas för en omorganisation beträffande anstaltens
personal. Jag kommer därför att i det följande icke närmare ingå på de
organisatoriska spörsmål, som i ärendet dryftats. Däremot synes det mig
såväl lämpligt som skäligt, att pensionsanstaltens personal, på sätt anstaltens
styrelse jämväl hemställt, inordnas i det nya avlöningssystemet, och att i
detta sammanhang några smärre jämkningar vidtagas i vissa befattningshavares
tjänsteställning. Den efterföljande redogörelsen kommer att uteslutande
syssla med dessa frågor.

Beträffande styrelsens sammansättning och styrelseledamöternas arvoden
har icke satts i fråga någon ändring i nu gällande bestämmelser. Förutom direktören,
vilken i denna sin egenskap är ledamot av styrelsen, skulle styrelsen
alltså bestå av två ledamöter, av vilka den ene skulle vara styrelsens ordförande.
Arvode skulle utgå till ordföranden med 4,000 kronor och till den
andre ledamoten med 3,000 kronor. Sammanlagda kostnaden för arvoden
till styrelseledamöterna skulle alltså utgöra 7,000 kronor.

Mot vad sålunda föreslagits har jag intet att erinra.

Direktören åtnjuter för närvarande avlöning enligt förutvarande tredje normalgraden.
Såväl löneregleringskommittén som statskontoret hemställa,
att han med i övrigt oförändrad tjänsteställning måtte hänföras till häremot
svarande lönegrad i den nya löneskalan, alltså lönegraden B 30.

Två tjänstemän äro i staten upptagna såsom tillhörande den gamla andra
normalgraden, nämligen dels en sekreterare, tillika ombudsman, dels ock
en befattningshavare,vilken i staten benämnes »1 tjänsteman av andra lönegraden,
tills vidare kassör».

Med hänsyn till arten av det arbete, som åvilar dessa befattningshavare,
har pensionsanstalten ifrågasatt en ombildning av berörda tjänster till befattningar
i högre tjänsteställning eller hemställt, att de åtminstone måtte erhålla
en något högre placering på löneskalan.

Löneregleringskommittén har ansett tjänstetiteln kamrerare utgöra en lämpligare
benämning å den tjänsteman, som i staten upptagits såsom tills vi -

Departe mentschefen,

Styrelsen.

Ordinarie

befattnings havare.

Direktören.

Sekreterare

och

kamrerare.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 86.

dåre kassör, detta särskilt med hänsyn till de arbetsuppgifter, som åligga
denne tjänsteman. Båda ifrågavarande befattningar borde emellertid enligt
kommitténs mening hänföras till 15:e lönegraden i 1921 års löneplan eller
den, som omfattade flertalet till andra normalgraden förut hörande befattningshavare.

Statskontoret har erinrat därom att en uppdelning numera skett av tjänstemän
i förutvarande andra normallönegraden, i det vissa av dem blivit
uppflyttade från lönegrad B 24 till lönegrad B 26 i 1925 års löneplan. Med
hänsyn till ifrågavarande befattningshavares tjänsteåligganden synes statskontoret
intet vara att erinra mot att de hänföras till lönegrad B 26.

Det torde vara lämpligt att i detta sammanhang lämna några närmare
upplysningar angående sistnämnda två tjänstemäns arbetsuppgifter.

Enligt den av pensionsanstaltens styrelse för anstaltens befattningshavare
fastställda arbetsordningen åligger det sekreteraren och ombudsmannen att
uppsätta protokoll över ärendens handläggning i sådana fall, där jämlikt
instruktionen eller eljest enligt styrelsens beslut protokoll skall föras, att
kontrasignera alla av styrelsen eller å dess eller pensionsan stalts vägnar
undertecknade expeditioner, i den mån de icke äro av beskaffenhet att de
enligt denna arbetsordning skola av annan tjänsteman kontrasigneras, att
uppsätta promemorior för föredragning av inkommande ansökningar om
pensioner, att jämväl i övrigt vid förefallande behov biträda direktören såväl
vid ärendens beredning till föredragning som eljest, att uppsätta koncept
till de expeditioner, som föranledas av styrelsens fattade beslut, samt,
sedan koncepten blivit vederbörligen justerade, skyndsamt ombesörja expeditionernas
utskrift och kollationering, att i behörigt diarium göra anteckning
vid de särskilda ärendena om styrelsens i dem fattade beslut, att efter
varje års slut låta inbinda diarier, föredragningslistor, protokoll och registratur
samt att ordna och förvara pensionsanstalternas handlingar ävensom
föra arkiv- och inventarieförteckningar, att över varje ansökning om lån
eller om förändring i villkor för redan lämnade lån meddela sitt skriftliga
utlåtande, att föra särskilda liggare över pensionsanstalternas alla låne- och
säkerhetshandlingar, att vaka över och besörja erforderliga förnyelser av
inteckningar och andra lånehandlingar, att indriva pensionsanstalternas förfallna
fordringar, att vid alla förekommande tillfällen inför domstolar eller
andra myndigheter samt vid konkurser föra pensionsanstalternas talan samt
bevaka deras rätt och ansvara för iakttagande av fatalietid, samt att över
alla till honom såsom ombudsman överlämnade mål och av honom däri
vidtagna åtgärder enligt fastställt formulär föra fullständig anteckningsbok,
som alltid bör vara tillgänglig å hans expedition.

Kassören, vilken i arbetsordningen erhållit benämningen kamrerare,
åligger att föra huvudböckerna i samtliga under styrelsens förvaltning
ställda pensionsanstalter, att vara kassakontrollant utom i avseende å
pensionsutbetalningar, att uppsätta de för inventeringar och revisioner
erforderliga förteckningar å värdehandlingar, att kontrasignera alla rekvisitioner
av i riksbanken förvarade värdehandlingar och av medel samt
anordningar och bankanvisningar, årsberättelser och i övrigt alla expeditioner
av uteslutande eller huvudsakligen kameral natur, ävensom
föra anteckningar över insättningar och uttagningar i banker, att i behöriga

Kungl. Maj:ts proposition Nr 86.

matriklar anteckna utfärdade pensionsbrev, att minst en gång i veckan inventera
kassan, att föra vissa liggare, att granska förekommande årsuppgifter
samt på grund därav debitera pensionsavgifter, att granska alla av
kassören utfärdade kvitton och förse dem med sin annotation samt att utöva
den närmaste tillsynen över göromålen i allmänhet å kontors- eller kameralavdelningen.

Härutöver har emellertid styrelsen på grund av göromålens tillväxt och
för att lätta verkställande direktörens arbetsbörda måst pålägga ifrågavarande
befattningshavare eu avsevärd del av direktören eljest åliggande föredragningsskyldighet
inför styrelsen. Sålunda föredrager direktören numera
huvudsakligen endast kungl. remisser och större frågor. Sekreteraren är särskild
föredragande i ärenden angående ansökningar om tjänste- och familjepensioner
och kamreraren i ärenden angående anslag, pensionsavgifter, lån och
medelsförvaltning i allmänhet.

I gällande stat för anstalten äro i första normalgraden upptagna två Aktuarie1*
tjänstemän »tills vidare bokhållare». I anstaltens arbetsordning benämnes
den ene kassör samt den andre registrator och bokhållare.

Beträffande den förre av ifrågavarande tjänstemän, vilken enligt löneregleringskommitténs
mening i tjänsteförteckningen bör upptagas under sin
nuvarande benämning kassör, hemställer såväl kommittén som statskontoret,
att han måtte hänföras till den lönegrad i det nya avlöningssystemet, som
motsvarar första normalgraden, eller B 21.

I fråga om den senare av ifrågavarande tjänstemän föreslår löneregleringskommittén
att han måtte erhålla titeln aktuarie. Såsom skäl härför anför
kommittén att registratorsgöromålen utgöra allenast en mycket ringa del av
hans arbetsuppgifter samt att tjänstetiteln bokhållare, särskilt inom kommunikationsverken,
i allmänhet plägar beteckna en tjänsteman i lägre tjänsteställning
än som syntes motsvara de övriga åligganden, vilka tillkomma nu
avsedde tjänsteman. Vad angår hans ställning i avlöningshänseende föreslår
såväl kommittén som statskontoret, att han måtte hänföras till samma
lönegrad som kassören eller B 21.

I anstaltens stat finnes vidare uppförd en vaktmästare med eu lön av Expeditionssammanlagt
1,900 kronor jämte tre ålderstillägg å vartdera 100 kronor efter vakt
3, 6 respektive 9 års tjänst. För tillsyn över anstaltens fastighet äger vaktmästaren
enligt anmärkning till staten åtnjuta fri bostad jämte bränsle.

Beträffande denne befattningshavare hade pensionsanstaltens styrelse hemställt,
att han måtte placeras i lönegrad B 3 av 1921 års löneplan, vilken
grad motsvarar B 7 i 1925 års löneskala.

Lönereglering skommittén anför härom:

Vidkommande den nuvarande ordinarie vaktmästarens placering å den
nya avlöningsskalan har kommittén, då denne befattningshavare så sent som
vid 1918 års lagtima riksdag ansetts böra beredas förste vaktmästares löneställning,
icke velat motsätta sig, att han uppföres såsom förste expeditionsvakt med

Kung1. Maj:ts proposition Nr 86.

lön i 3:e lönegraden, avdelning B, i löneplanen. Med hänsyn emellertid till
den avsevärda förhöjning i den kontanta lönen, som genom övergången till
den nya staten skulle beredas ifrågavarande befattningshavare, har kommittén
ansett honom böra, på sätt enligt det nya avlöningsreglementet i allmänhet
gäller, få vidkännas avdrag å avlöningen såsom ersättning för begagnande
av tjänstebostad, därest sådan fortfarande kommer att av honom
åtnjutas. Jämväl av annan anledning synes kommittén förmånen av fri
bostad icke för framtiden böra tillförsäkras ifrågavarande befattningshavare.
Kommittén avser härvid det förhållandet, att vid ett eventuellt ombyte av
lokal för anstalten svårigheter kunna uppstå att bereda lämplig tjänstebostad
för befattningshavaren i fråga.

StatsJcontoret har icke haft något att häremot erinra.

Det bör i detta sammanhang påpekas, att den i staten upptagna anmärk
ningen, enligt vilken vaktmästaren för tillsyn över anstaltens fastighet äger
åtnjuta fri bostad jämte bränsle, numera upphört att äga tillämpning, sedan
anstaltens fastighet år 1925 enligt Kungl. Maj:ts medgivande försålts och
anstalten inrymts i andra lokaler i staten tillhörig fastighet.

Biträden. Staten upptager vidare ett kvinnligt biträde av tredje graden och två kvinnliga
biträden av andra graden.

Beträffande dessa befattningshavare anför lönereglering skommittén:

I fråga om det ordinarie biträdet av nuvarande tredje graden erinras, att
styrelsen tidigare ifrågasatt, att hennes avlöningsförmåner skulle med hänsyn
till det henne åliggande arbetet bestämmas till högre belopp än som
fastställts för dylikt biträde av tredje graden, men att befattningen i fråga
vid 1918 års lagtima riksdag uppfördes som biträdestjänst av nämnda grad.
Vid nu angivna förhållande och efter tagen kännedom om hennes nuvarande
arbetsuppgifter har kommittén ansett ifrågavarande biträde skäligen
böra, med benämningen kontorsskrivare, placeras i den för kvinnliga befattningshavare
avsedda 5:e lönegraden (motsvarande lönegrad B 11 i 1925 års
löneskala). De övriga bägge ordinarie biträdena har kommittén med hänsyn
till dem åliggande göromål funnit böra, under tjänstetiteln kanslibiträden,
hänföras till 3:e lönegraden å avlöningsskalan för kvinnliga befattningshavare
(motsvarande lönegrad B 7 i ovannämnda löneskala).

Kommitténs förslag tillstyrkes av statskontor et.

Departe- Mot löneregleringskommitténs av statskontoret tillstyrkta förslag till in''
placering av direktören, de båda hittillsvarande tjänstemännen av första lönegraden,
vaktmästaren samt de i staten uppförda biträdena i det nya lönesystemet
har jag intet att erinra, dock att den hittillsvarande biträdesbefattningen
av tredje graden vid inplacering å den nya löneskalan torde i enlighet
med tjänsteförteckningens nuvarande lydelse böra benämnas kansliskrivarbefattning.

Vad sekreteraren och kamreraren angår har, såsom jag förut nämnt,
statskontoret — under erinran, att en uppdelning numera skett av tjänste -

Kungl. Maj:ts proposition Nr 86.

män i förutvarande andra normallönegraden, i det mera kvalificerade befattningar
av denna grad uppflyttats till lönegrad B 26 — tillstyrkt, att
ifrågavarande befattningshavare måtte hänföras till sistnämnda lönegrad.

Med hänsyn till de åligganden, som enligt den av mig lämnade redogörelsen numera
åvila sekreteraren och kamreraren, anser jag i likhet med statskontoret,
att dessa befattningshavare vid överflyttandet å den nya löneskalan
böra hänföras till lönegrad B 26.

Nedanstående tablå utvisar anstaltens icke-ordinarie befattningshavare,
deras nuvarande avlöningsförmåner, oberäknat dyrtid stillägg, samt deras placering
å löneplanen efter lönereglering enligt mitt förslag. Anstaltens styrelse
har räknat med att flertalet berörda tjänstemän skulle placeras avsevärt
högre än som motsvarar deras nuvarande löneställning. Jag har emellertid
utgått från att, liksom beträffande de ordinarie tjänstemännen, de
icke-ordinarie befattningshavarna skola i stort sett erhålla en löneställning,
som svarar mot den, de för närvarande intaga. Härvid har allenast gjorts
undantag för de två amanuenserna med heltidstjänstgöring, beträffande vilka
en uppflyttning synts mig skälig.

	Nuvarande lön	Av mig föreslagen lön
Befattningshavare	Arvode	Arvodes- tillägg	Summa	Lönegrad resp. löneklass	Löne- belopp
En matematiker (förste aktuarie)........	5,500: —	1,000: —	6,500: —	B. 24	7,212: -1)
En revisor och bok-hållare .........	3,700: —	900: —	4,600: —	20: 18	5,304: —
Ett kvinnligt biträde.	1,900: —	—	1,900: —	5: 3	2,208: —
» J> »	1,500: —	—	1,500: —	1: b	1,776: —
Fyra kvinnliga biträ-den ...........	6,000: —		6,000: —	1: b	7,104: —
En amanuens (heltids-tjänstgöring).....	2,400: —	600: —	3,000: —	16: 14	4,104: —
En amanuens (heltids-tjänstgöring).....	2,400: —	600: —	3,000: —	16: 14	4,104: —
En amanuens (halv-tidstjänstgöring) . .	1,500: —	342: —	1,842: —	16: 14	2,052: —
En amanuens (halv-tidstjänstgöring) . .	1,200: —	300: —	1,500: —	12: 10	1,650: —
En expeditionsvakt. .	1,600: —	250: —	1,850: —	5: 3	2,208: —
	Summa Kronor	31,692: —		37,722: —

'') Lön enligt de i 33 § kungörelsen den 26 juni 1925, nr 356, angivna grunder, d. v. s
enligt löneklass 23 avd. B i löneplanen för ordinarie tjänstemän.

Icke ordinarie
befattningshavare.

Särskilda

avlöningsbe stämmelser.

Departe mentschefen.

Övergångs bestämmelser.

Departe mentschefen.

10 Kungl. Maj:ts proposition Nr 86.

Rörande frågan om särskilda avlöningsbestämmelser har löneregleringsfcommittén
i sitt utlåtande anfört följande:

Enligt vad som framgår av 2 § i avlöningsreglementet, skola jämte reglementets
stadganden kunna för tjänstemän vid vissa verk gälla särskilda
av Kungl. Maj:t och riksdagen beslutade avlöningsbestämmelser.

Uti gällande avlöningsvillkor för ordinarie tjänstemän hos nu ifrågavarande
anstalt vore, särskilt med hänsyn till möjligheten av en centralisering
av pensionsväsendet i allmänhet, stadgad en vidsträckt skyldighet för tjänsteman
att underkasta sig eventuella förändringar i avseende å hans tjänstgöring
vid anstalten ävensom förpliktelse att låta sig förflyttas till annan statsinstitution.

I huvudsaklig anslutning till nyssnämnda bestämmelser samt med uppmärksammande
jämväl av de i 13 § 1 mom. av avlöningsreglementet meddelade
föreskrifter har kommittén ansett, att för ordinarie tjänsteman vid
anstalten, vilken eljest skulle vara underkastad föreskrifterna i 3 mom. av
nyss angivna paragraf, i stället böra gälla vissa av kommittén föreslagna
stadganden.

Beträffande dessa stadganden, vilka jag tillstyrker i den av kommittén
föreslagna lydelsen, hänvisar jag till min hemställan i det följande.

Angående erforderliga övergångsbestämmelser anför löneregleringskommittén:

Beträffande de verk, å vilka avlöningsreglementet den 22 juni 1921 blivit
tillämpligt från och med ingången av år 1922, har i fråga om anordning
vid övergång till efterskottsutbetalning av hela avlöningen meddelats
särskild övergångsbestämmelse. En motsvarande anordning skulle givetvis
bliva erforderlig beträffande ordinarie personal hos nu ifrågavarande anstalt
till följd av det nya avlöningssystemets tillämpning å dithörande befattningshavare,
och torde riksdagens medgivande i sådant hänseende böra äskas.

De särskilda övergångsbestämmelser i övrigt, som erfordras beträffande
nu ifrågavarande befattningshavare, torde Kungl. Maj:t vara i tillfälle att
själv meddela på grund av riksdagens medgivande i sådant hänseende i
sammanhang med antagandet år 1921 av avlöningsreglementet för statsdepartement
med flera verk. I

I likhet med kommittén finner jag särskilda övergångsbestämmelser erforderliga
vid den i sammanhang med löneregleringen automatiskt inträdande
efterskottsutbetalningen av hela avlöningen till pensionsanstaltens ordinarie
befattningshavare, och hänvisar härutinnan till min hemställan i det
följande. De särskilda bestämmelser, vilka i övrigt må bliva erforderliga
därigenom att nu gällande avlöningsreglemente för befattningshavare vid statsdepartementen
och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen
bliver tillämpligt beträffande nu ifrågavarande befattningshavare, torde på sätt
kommittén framhållit kunna meddelas av Kungl. Maj:t utan riksdagens
medverkan.

På samma sätt torde möjligen erforderliga bestämmelser rörande de särskilda
i anstalten ingående kassornas andelar i kostnaderna för anstalten böra
liksom hittills meddelas av Kungl. Maj:t efter förslag av anstaltens styrelse.

Kungl. May.ts proposition Nr 86.

Pensionsförhållandena för de befattningshavare, vilka nu skulle inordnas
i det civila avlöningsreglementet, torde icke vara av beskaffenhet att några
närmare föreskrifter härom för närvarande äro erforderliga. I och med att
avlöningsreglementet varder tillämpligt å ordinarie tjänstinnehavare vid statens
pensionsanstalt bliva dessa i fråga om egen pensionering automatiskt
underkastade de allmänna pensionsbestämmelser, som gälla eller komma att
gälla för de efter nämnda reglemente reglerade kårer. Med avseende å familjepensioneringen
ha ifrågavarande befattningshavare tidigare åtnjutit delaktighet
i lärarnas vid elementarläroverken nya änke- och pupillkassa, vilken
kassa numera uppgått i statens pensionsanstalt. Någon ändring härutinnan
ifrågasattes icke för närvarande.

Till arvoden åt styrelsens medlemmar torde böra i staten uppföras ett
belopp av 7,000 kronor, därav 4,000 kronor till ordföranden och 3,000 kronor
till den andra ledamoten.

Anslagsposten till avlöningar åt ordinarie befattningshavare torde efter sedvanliga
beräkuingsgrunder och med någon avrundning uppåt böra upptagas
med ett belopp av 59,000 kronor, och torde denna post böra erhålla förslagsanslags
natur. I sammanhang härmed lär i enlighet med 1926 års riksdags
beslut beträffande nya stater för statsdepartementen något särskilt anslag
till vikariatsersättningar icke böra uppföras i staten.

Till avlöningar åt icke-ordinarie befattningshavare skulle enligt den plan
för deras placering, jag förut framlagt, erfordras tillhopa 37,722 kronor.
Härtill torde böra läggas en summa av cirka 4,000 kronor för mötande av eventuella
krav på uppflyttningar i löneklass. Anslagsposten till avlöningar åt ickeordinarie
befattningshavare torde i enlighet härmed lämpligen kunna upptagas
i staten med ett till 42,000 kronor avrundat belopp.

I nu gällande stat för pensionsanstalten finnes till expenser uppfört ett

belopp å förslagsvis 8,000 kronor. Enligt vad jag inhämtat bestridas med
detta anslag kostnaderna för uppvärmning av pensionsanstaltens ämbetslokaler,
lyse, städning, skrivmaterialier, expenser m. m. Pensionsanstaltens
styrelse har nu — med förmälan att denna anslagspost i regel icke obetydligt
överskrides — hemställt om en höjning av anslaget till 10,000 kronor.

Häremot har jag intet att erinra.

Vid sidan av de utgifter, vilka för närvarande bestridas med expensanslaget,
har emellertid pensionsanstalten att gälda vissa andra kostnader för hyra av
ämbetslokaler m. m. På grund av Kungl. Maj:ts beslut den 11 juni 1926
äro pensionsanstaltens lokaler numera inrymda i det s. k. Preisiska huset.

Hyran härför har av byggnadsstyrelsen bestämts till 13,600 kronor för år

och utgår av pensionsanstaltens medel. Hos riksgäldskontoret har pensionsanstalten
vidare under öppet förvar deponerade större delen av anstaltens
värdehandlingar. Ersättningen härför uppgick för senaste räkenskapsår till
i runt tal 7,600 kronor. Till postsparbanken har anstalten slutligen att gälda
viss ersättning för utbetalning och redovisning av vissa barnmorskepensioner,

Pensionsför

hållanden.

Förslag till
stat.

Kungl. May.ts proposition Nr 86.

vilken ersättning enligt inhämtad uppgift torde uppgå till omkring 400 kronor
för år räknat. De nu berörda utgifterna synas mig med hänsyn till deras
art icke lämpligen böra sammanblandas med anstaltens normala expensutgifter
utan torde böra upptagas i ett särskilt förslagsanslag utom staten å
21,600 kronor. Skulle det visa sig att detta belopp behöver överskridas,
torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att därtill lämna medgivande.

Den nya staten skulle då i enlighet med vad jag förut anfört erhålla
följande utseende.

Stat.

Arvoden till ledamöter av styrelsen, för ordföranden 4,000

kronor och för 1 ledamot 3,000 kronor............kronor 7,000: —

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag..... » 59,000: —

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare........ » 42,000: —

Till uppvärmning, lyse, städning, skrivmaterialer, expenser

m. m., förslagsanslag......................... » 10,000: —

Summa kronor 118,000: —
Till byra, depositionskostnader m. m., förslagsanslag ... » 21,600: —

Statens pensionsanstalts förvaltningskostnader uppgå enligt nu gällande
lönestat jämte de tilläggsbelopp, som av 1919 års lagtima samt 1920 och 1924
års riksdagar anslagits till gäldande av samma kostnader, till sammanlagt 93,000
kronor. Den av mig här ovan förordade lönestaten medför alltså eu kostnadsökning
av 25,000 kronor. Att märka är emellertid, att ifrågavarande
förvaltningskostnader helt bestridas med under anstaltens förvaltning stående
medel och alltså icke till någon del komma att belasta budgeten. Sammalunda
är förhållandet med de till tjänstemännen utgående dyrtidstilläggen
och det föreslagna anslaget till hyra m. m.

Under åberopande av vad i det föregående anförts, hemställer jag, att
Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels besluta, att avlöningsreglementet för befattningshavare
vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande
den civila statsförvaltningen, skall från och med den 1 juli
1927 äga tillämpning på befattningshavare vid statens pensionsanstalt; dels

bestämma antalet ordinarie befattningar vid ifrågavarande
anstalt på följande sätt:

Befattning Lönegrad

1 direktör............................ B 30

1 sekreterare, tillika ombudsman........... B 26

1 kamrerare.......................... B 26

1 kassör............................. B21

1 aktuarie............................ B 21

1 kansli skrivare....................... Bil

2 kanslibiträden....................... B 7

1 förste expeditionsvakt ................. B 7

Kungl. Maj:ts proposition Nr 86.

dels godkänna det av mig i det föregående framlagda
förslaget till stat för statens pensionsanstalt, att tillämpas
från och med budgetåret 1927-—1928;

dels medgiva, att kostnaderna för tillämpning av den föreslagna
staten för ifrågavarande anstalt ävensom kostnaderna
för lokalhyra och deposition m. m. må bestridas av de
under styrelsen för anstalten ställda medel;

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att såsom hittills, på förslag
av styrelsen för anstalten, efter omständigheterna bestämma
om fördelningen av förvaltningskostnaderna mellan de särskilda
av styrelsen förvaltade pensionsanstalterna och pensionskassorna; dels

besluta, att följande särskilda bestämmelse från och
med den 1 juli 1927 skall, i stället för vad i 13 § 3 mom.
i avlöningsreglementet stadgas, lända till efterrättelse beträffande
ordinarie befattningshavare hos statens pensionsanstalt
:

Tjänsteman hos statens pensionsanstalt skall vara underkastad
icke blott föreskrifterna i den för anstalten gällande
instruktion utan ock den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet
eller jämkning i åligganden, som vid eu möjligen inträdande
förändrad organisation av anstalten eller genom förläggande
under samma anstalt av ytterligare pensions- eller understödsanstalter
eller ock eljest kan varda stadgad; och skall
tjänsteman i sådant hänseende, ävensom därest den till ifrågavarande
anstalt nu förlagda förvaltningen skulle komma att
jämte andra pensionsförvaltningar sammanföras till ett gemensamt
pensionsverk eller, därest vissa till anstalten hörande
göromål överflyttas till annan förvaltning, vara pliktig
att, med bibehållande av den lönegrad han innehar, efter
ny eller förändrad arbetsordning sköta de med befattningen
förenade göromål, eller, efter Kungl. Maj:ts förordnande,
tjänstgöra i det verk, till vilket göromålen överlämnas.

Tjänsteman är skyldig att tjänstgöra å den särskilda befattning
inom anstalten uti innehavande lönegrad, där han,
till befordrande av arbetets oavbrutna gång, befinnes vara
lämplig och behövlig.

Tjänsteman skall likaledes, med bibehållande av den lönegrad
han innehar, vara pliktig att, när helst så av Kungl.
Maj:t prövas lämpligt, låta sig förflyttas till befattning med
motsvarande eller liknande uppgifter inom annat verk;

dels besluta, att, där ordinarie befattningshavare hos statens
pensionsanstalt å vilken förenämnda avlöningsreglementc

Kungl. Maj:ts proposition Nr 86.

kommer att äga tillämpning, enligt hittills gällande bestämmelser
ägt uppbära någon del av avlöningen — såväl i stat
upptagen avlöning som tillfällig löneförbättring eller tillfälligt
lönetillägg — i förskott, vid ingången av juli månad
1927 till honom skall från de under styrelsen för anstalten
ställda medel utbetalas ett belopp, motsvarande vad tjänstemannen
skulle hava i den befattning, han vid utgången av
juni månad år 1927 innehar, i förskott uppburit för juli
månad 1927, om de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna
då fortfarande varit gällande;

dels medgiva, att kostnaderna för berörda övergångsanordning
må avföras under den i staten för anstalten upptagna
anslagsposten till avlöningar åt ordinarie tjänstemän;

dels och förklara, att övriga av riksdagen med avseende
å den definitiva löneregleringen för statsdepartement m. fl.
verk lämnade medgivanden må i tillämpliga delar gälla även
beträffande befattningshavare hos statens pensionsanstalt.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall ävensom
förordna, att proposition i ämnet av den lydelse bilaga vid
detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Em. G:son Bergman.

Stockholm 1927, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B.

270261