Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1962 (Proposition 1962:85)

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1962

Nr 85

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående Sveriges anslutning
till en konvention för upprättande av Organisationen
för europeisk rymdforskning m. m.; given
Stockholms slott den 2 mars 1962.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF ADOLF

Ragnar Edenman

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen framlägges förslag om Sveriges anslutning till en konvention
för upprättande av Organisationen för europeisk rymdforskning. Organisationen
har till syfte att uteslutande för fredligt ändamål möjliggöra och
främja samarbete mellan medlemsstaterna inom rymdforskning och rymdteknologi.
De vetenskapliga resultaten skall publiceras eller på annat sätt göras
allmänt tillgängliga. Organisationen skall genomföra ett vetenskapligt
forskningsprogram och upprätta vissa härför erforderliga anläggningar,
bl. a. ett raketfält för uppsändande av höghöjdsraketer i norrskenszonen.

Frågan om förläggning av ett sådant fält till Kirunaområdet behandlas i
propositionen.

Svensk anslutning till konventionen har preliminärt beräknats medföra
ett bidrag under de första åtta åren av sammanlagt cirka 77,5 miljoner kr.,
varav för de första tre åren cirka 19,6 miljoner kr. Beträffande Sveriges bidrag
till organisationen under en interimsperiod föreslås i propositionen ett
anslag på innevarande budgetårs tilläggsstat av 280 000 kr. För nästkommande
budgetår föreslås ett anslag av 1 900 000 kr.

1 propositionen behandlas vidare frågan om organisation av svensk rymdforskning.
För nästkommande budgetår föreslås ett anslag av 1 000 000 kr.
till detta ändamål.

1 — Ilihang till Riksdagens protokoll 1902. 1 samt. Nr 85

Kungl. Maj:ts proposition, nr 85 dr 1962

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet d Stockholms slott den 2
mars 1962.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lindholm, Kling, Skoglund,
Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, anmäler — efter
gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter — fråga angående
Sveriges anslutning till en konvention för upprättande av Organisationen
för europeisk rymdforskning m. m. och anför därvid följande.

I årets statsverksproposition, bilagan 10, ecklesiastikdepartementet, sid.
512, har jag uttalat, att slutlig ställning icke borde tagas till av Svenska kommittén
för rymdforskning framlagt anslagsäskande för svensk rymdforskning
innan spörsmålet om svensk medverkan i den internationella rymdforskningen
— vilket då befann sig på utredningsstadiet — blivit slutligt
berett. Sedan förberedelsearbetet med att sätta upp en europeisk organisation
för fredligt samarbete inom rymdforskning och rymdteknologi — ESRO
— numera i huvudsak avslutats, får jag anmäla såväl frågan om svensk anslutning
till sagda europeiska forskningsorganisation som frågan om organisationen
av den svenska rymdforskningen.

I. Europeiskt rymdforskningssamarbete

1. Inledning

Den 1 december 1960 undertecknade elva europeiska stater i Meyrin
(Schweiz) en överenskommelse om att upprätta en förberedande kommission
för att utarbeta förslag till en vetenskaplig europeisk organisation för
rymdforskning. Staterna var Sverige, Belgien, Danmark, Frankrike, Italien,
Nederländerna, Norge, Schweiz, Spanien, Storbritannien och Förbundsrepubliken
Tyskland. Österrike har, genom att senare underteckna överenskommelsen,
deltagit i kommissionens arbete sedan i slutet av oktober 1961.
Antalet stater som slutligen deltagit är sålunda tolv.

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 dr 1962

Efter mer än ett års förberedelsearbete, under vilket i den svenska förhandlingsdelegationen
ingått representanter för Svenska kommittén för
rymdforskning, föreligger nu förslag till konventionstext, finansprotokoll
och budgetprotokoll, vilka torde få fogas som bilaga till statsrådsprotokollet
i detta ärende. Därjämte har under förberedelsearbetet utarbetats ett förslag
till vetenskapligt program, som omfattar fredligt samarbete inom rymdforskning
och rymdteknologi och som har planerats för i första hand en tidsperiod
om åtta år, under vilken tid medlemsstat ej äger utträda ur organisationen.
För att genomföra det åttaåriga forskningsprogrammet har beräknats
ett medelsbehov på inemot 1 600 milj. kr., varav merparten hänför sig
till kostnader för de vetenskapliga institutioner som ESRO avser sätta upp.
Dessa är säte för huvudadministration, rymdtekniskt centrum samt i nära
anslutning till detta ett mindre forskningslaboratorium, raketfält i norrskenszonen,
avsett att förläggas till trakten av Kiruna, datacentral samt
preliminärt sju stationer för satellitobservationer. Sammanlagda personalstyrkan
beräknas bli, när organisationen är utbyggd, drygt 1 300 personer,
varav i runt tal 600 forskare och tekniker.

2. Konventionen m.m.

Konventionen beträffande ESRO (European Space Research Organisation)
omfattar en inledning jämte 24 artiklar. Till konventionen har fogats två
protokoll, ett rörande finansiella bestämmelser samt ett om medelsbehovet
under organisationens första tre respektive åtta år. Konventionen och de
båda protokollen avses bli tillgängliga för undertecknande vid en mellanstatlig
konferens som preliminärt utsatts till maj 1962.

I artikel I anges vilka stater som är medlemmar i ESRO och i artiklarna
II—VIII redogörs för organisationens uppgifter. Artiklarna IX—XIV innehåller
institutionella bestämmelser och artiklarna XV—XXIV allmänna frågor,
såsom konventionens ratifikation och ikraftträdande samt förfarande
vid medlemmars till- och frånträde.

I det följande återges det huvudsakliga innehållet i konventionen och de
två protokollen.

Inledande bestämmelse och medlemskretsen

I inledningen framhålles att signatärmakterna, beaktande de förslag som
avgivits av förberedande kommissionen, avser att etablera europeiskt rymdforskningssamarbete
för uteslutande fredligt ändamål.

Artikel 1 anger att medlemmar i organisationen är dels de stater som deltagit
i förberedelsearbetet och som undertecknat och ratificerat konventionen,
dels de stater som anslutit sig till organisationen. Därjämte kommer att

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1962

anges var organisationens säte förlägges; slutligt ställningstagande härtill
kommer emellertid att tagas först under den mellanstatliga konferens vid
vilken konventionen blir öppen för undertecknande. Detta innebär att orten
för närvarande icke har kunnat anges, liksom att tomrum lämnats på de
ställen i konventionen och protokollet, där ifrågavarande medlemsstat eller
dess regering skall anges.

Organisationens uppgifter

Artikel II. Organisationen skall ha till syfte att uteslutande för fredligt ändamål
möjliggöra och främja samarbete mellan europeiska stater inom
rymdforskning och rymdteknologi.

Artikel III. De vetenskapliga resultaten skall publiceras eller på annat sätt
göras allmänt tillgängliga. Likaså skall de tekniska resultaten, under förbehåll
av patenträttigheter, regelmässigt publiceras eller på annat sätt göras
allmänt tillgängliga. Medlemsstaterna skall underlätta utbyte av vetenskapliga
och tekniska informationer. De skall dock icke kunna avkrävas information
vilken erhållits utanför organisationen ifall vederbörande stat anser
att detta står i strid med dess säkerhet, avtal med tredje part eller de förutsättningar
under vilka informationerna erhållits.

Artikel IV. Medlemsstaterna skall underlätta utbyte av personer verksamma
inom rymdforskning och rymdteknologi under förutsättning att icke tilllämpningen
av lagar och bestämmelser som rör inresa, uppehåll eller utresa
förändras härigenom.

Artikel V. För att uppnå sina huvudsyften skall organisationen genomföra
ett vetenskapligt forskningsprogram och en därmed sammanhängande
teknologisk verksamhet. Organisationen bör i synnerhet planera och konstruera
nyttolast för höghöjdsraketer samt satelliter och rymdsonder, vilka
skall bära instrument som tillhandahållits av medlemsstat eller organisationen,
anskaffa bärraketer och vidtaga åtgärder för deras uppsändande, ombesörja
att erhållna data samlas, reduceras och analyseras, understödja den
forskning och vidareutveckling, som är nödvändig för programmets genomförande,
främja och sörja för dels kontakter och utbyte mellan vetenskapsmän
och tekniker dels erforderlig vidareutbildning av dessa, utsända informationer
till medlemsstaterna, samarbeta med forskningsinstitut i medlemsstaterna
och bistå vid samordning av deras forskningsverksamhet samt slutligen
sluta kontrakt för att organisationen skall få rättighet att utnyttja dels
anläggningar för uppsändande av raktter och satelliter dels andra i medlemsstaterna
eller andra stater tillgängliga anläggningar.

Artikel VI. Organisationen må upprätta och driva för genomförandet av
programmet erforderliga anläggningar. Följande anläggningar skall upprättas
för att möjliggöra organisationens initialprogram, som löper på åtta år:
ett rymdtekniskt centrum, som skall planera och konstruera nyttolast för

Kungl. Maj:is proposition nr 85 dr 1!)62

höghöjd sraketer samt satelliter och rymdsonder, samt vid vilket avancerad
teknisk forskning skall främjas; ett mindre forskningslaboratorium i närheten
av detta centrum; anläggningar för att uppsända höghöjdsraketer; en
datacentral samt stationer för observation, telemetri och telestyrning.

Artikel VII. Inom ramen för organisationens program skall uppsändas
höghöjdsraketer, mindre satelliter i jorden närliggande banor, små rymdsonder
samt större satelliter och rymdsonder. Antalet uppsändningar skall
beslutas av organisationens råd och experimenten skall planeras av medlemsstaterna
eller organisationen.

Artikel VIII. Stat eller stater som utanför det överenskomna programmet
men inom ramen för organisationens verksamhet deltager i ett projekt för
vilket organisationen ställt sina anläggningar till förlogande, skall själva
stå för kostnaderna.

Institutionella bestämmelser

Artikel IX och XI. Organisationen består av ett råd och en generaldirektör.
Personalen utses av rådet efter förslag av generaldirektören.

Artikel X. Rådet som består av högst två delegater från varje medlemsstat,
och i vilket varje medlemsstat äger en röst, skall sammanträda minst två
gånger årligen. Rådet skall bestämma de riktlinjer organisationen har att
följa i vetenskapliga, tekniska och administrativa frågor. Vidare skall det
vart tredje år, genom enhälligt beslut av samtliga medlemsstater, bestämma
tillgängliga anslagsmedel för den följande treårsperioden. Rådet skall även,
likaledes genom enhälligt beslut, preliminärt uppskatta medelsbehovet tör
den därpå följande treårsperioden. Inom ramen för den sålunda beslutade
treårsbudgeten skall rådet sedan, genom beslut av två tredjedelar av antalet
medlemsstater, bestämma organisationens årsbudget.

Under organisationens åttonde verksamhetsår skall omröstningsreglerna
granskas och de må, genom enhälligt beslut, ändras med hänsynstagande till
då rådande förhållanden och vunnen erfarenhet.

Artikel XII. Varje medlemsstat skall bidraga såväl till kapitalutgifterna
som till de löpande utgifterna. Länderbidragen skall bestämmas med utgångspunkt
från genomsnittliga netlonationalinkomsten till produktionskostnad
för de tre senaste åren för vilka statistik finns tillgänglig; dock må
ingen medlemsstat åläggas att erlägga mer än 25 procent av de totala utgifterna.
I vissa fall må länderbidragen på grund av speciella förhållanden reduceras
för en begränsad period.

Artikel XIII. Organisationen må, genom ett enhälligt beslut i rådet, inleda
samarbete med andra internationella organisationer och institutioner samt
med icke medlemsstater och deras organisationer och institutioner.

Artikel XIV. Organisationen utgör en juridisk person. Avtal beträffande

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1962

huvudsäte och anläggningar skall slutas mellan organisationen och de medlemsstater
på vars territorier huvudsätet och anläggningarna placeras.

Allmänna bestämmelser

Artikel XV. Rådet äger föreslå medlemsstaterna ändringar av konventionen.
hör att en av rådet sålunda förordad ändring skall kunna antagas kräves
skriftlig tillstyrkan av samtliga medlemsstater. Rådet äger vidare, genom
enhälligt beslut av samtliga medlemsstater, ändra finansprotokollet
förutsatt att en sådan ändring icke strider mot konventionen.

Artikel XVI. Tvister rörande tolkningen eller tillämpningen av konventionen,
vilka icke kan lösas genom medling av rådet, skall hänskjutas till
Internationella domstolen om icke berörda medlemsstater överenskommer
om annat förlikningssätt.

Artikel XVII. När konventionen varit i kraft i sex år, äger medlemsstat anmäla
sitt utträde ur organisationen; utträdet skall gälla från och med utgången
av det budgetår som följer det varunder utträdesanmälan avlämnades.

Artikel XVIII. I det fall att en medlemsstat underlåtit att uppfylla de förpliktelser
den åtagit sig enligt konventionen skall den, genom beslut av två
tredjedelar av samtliga medlemsstater, upphöra att vara medlem av organisationen.

Artikel XIX. Organisationen skall upplösas, om den vid någon tidpunkt
har mindre än fem medlemmar. Den kan vidare upplösas vid vilken tidpunkt
som helst, om samtliga medlemsstater kommer överens om detta.

Artikel XX XXI. Konventionen och de till konventionen fogade finansprotokollet
respektive budgetprotokollet träder i kraft när sex stater har
ratificerat eller anslutit sig till dessa handlingar under förutsättning bl. a.
att bidragen från dessa sex stater uppgår till minst 75 procent.

Artikel XXII. Rådet äger rätt att genom enhälligt beslut av samtliga medlemsstater
antaga utomstående stat till medlem i organisationen.

Vad beträffar de två protokoll, som fogats till konventionen synes följande
kommentarer vara påkallade.

Finansprotokoll

Finansprotokollet föreskriver i artikel I att organisationens budgetår skall
löpa från och med den 1 januari till och med den 31 december. Det åligger
generaldirektören att senast den 1 juli varje år förelägga rådet ett budgetförslag,
vilket därefter skall granskas av en administrations- och finanskommitté.
Förslaget skall antagas av rådet före det löpande budgetårets slut.

överföringar mellan budgetens huvudtitlar kan endast ske med tillstånd
av administrations- och finanskommittén.

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1962

Artikel II. Reviderad budget för extra utgifter kan inte godkannas av rådet
med mindre att detta i förväg godkänt en av generaldirektören framlagd
noggrann beräkning av dessa utgifter.

Artikel III. En budget skall uppgöras för perioder om tre år i taget, med
fastställande av kostnadsberäkningar för vart och ett av de tre åren.

Artikel IV. Administrations- och finanskommittén skall tillsättas av rådet
och bestå av representanter för samtliga medlemsstater.

Artikel V. För det första året av organisationens existens skall uppgöras
en provisorisk budget. För de två följande budgetåren skall utgifterna täckas
enligt en i finansprotokollets bihang angiven bidragsskala, vilken skall ligga
till grund för fördelningen även för det första verksamhetsåret.

För därefter följande budgetår skall utgifterna i budgeten täckas på sätt
föreskrives i konventionen.

Om en icke signatärstat ansluter sig till konventionen efter organisationens
första verksamhetsår, skall samtliga medlemsstaters bidrag omräknas
i förhållande till tidigare gjorda beräkningsgrunder.

Det åligger generaldirektören att underrätta medlemsstaterna om bidragens
storlek och tidpunkter för inbetalning.

Artikel VI. Organisationens budget skall uttryckas i beräkningsenheter
fixerade till rent guld. I princip skall varje medlemsstat betala sitt bidrag i
egen valuta. Om generaldirektören emellertid anser det påkallat, skall en del
av eller hela bidraget betalas i annan valuta som organisationen kan ha behov
av för att kunna utföra sina uppgifter.

Artikel VIII. Det åligger generaldirektören att sörja för organisationens
räkenskapsföring. En revisionskommission skall utses av rådet. Denna skall
tillse att organisationens utgifter står i överensstämmelse med budgetens föreskrifter,
att dess bokföring är lagenlig och korrekt och att organisationen
styres enligt ekonomiska och sunda principer. Kommissionen skall vidare
årligen utarbeta en rapport.

Generaldirektören har skyldighet att lämna revisionskommissionen alla
de upplysningar och all den hjälp de behöver.

Budget protokoll

Beträffande budgetprotokollet kan framhållas att organisationens utgifter
under dess första åttaårsperiod icke får överstiga 306 miljoner beräkningsenheter
(motvärde cirka 1 575 miljoner kr.), om inte rådet genom enhälligt
beslut, samtidigt som det beslutar om treårsbudgeten, justerar denna
siffra med anledning av slörre vetenskapliga och tekniska framsteg. För
den första treårsperioden efter konventionens ikraftträdande skall medlemsstaterna
ställa till organisationens förfogande en summa på högst 78 miljoner
beräkningsenheter (motvärde cirka 400 miljoner svenska kr.), samt föi

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1962

den andra treårsperioden en summa på högst 122 miljoner beräkningsenheter
(motvärde cirka 630 miljoner svenska kr.).

Under förhandlingarnas slutomgång har frågan väckts om icke dessutom
ett protokoll beträffande organisationens juridiska status, privilegier och
immuniteter borde upprättas samt undertecknas på samma gång som övriga
aktstycken. Slutligt ställningstagande härtill har ännu icke skett.

3. Vetenskapligt program

Innan jag redovisar det vetenskapliga programmet torde vissa terminologiska
frågor få beröras.

Med »rymd» menas numera allt område utanför den höjd i jordatmosfären,
till vilken man kan nå med ballonger, c:a 30 km.

Ordet »rymdforskning» har i den allmänna diskussionen fått en så vid
betydelse, att den omfattar nästan all rymdverksamhet. Denna har emellertid
många grenar. En är rakettekniken, särskilt utvecklingen av tunga raketer
för uppsändning av satelliter m. m. Som bekant har det nyligen bildats
en särskild europeisk organisation, ELDO, (European Launcher Development
Organisation), som har sådan raketutveckling på sitt program; Sverige
deltager ej i denna organisation. Rymdexploateringen närmar sig med raska
steg även i Europa: planerna på satelliter för telekommunikation torde i
vissa länder vara rätt långt komna. Några västeuropeiska planer på rymdfart
(»man in space») är däremot inte kända. Sedan dessa tre grenar nämnts,
återstår emellertid ett mycket väsentligt verksamhetsfält, nämligen den
egentliga rymdforskningen. Det är här ESRO skall göra sin insats.

Även med denna begränsning av begreppet gäller emellertid, att rymdforskning
icke är en väldefinierad disciplin i stil med kärnfysik eller organisk
kemi. Termen betyder i praktiken forskning, som utnyttjar eller har
att göra med höghöjdsraketer eller sondraketer (sounding rockets1), satelliter
och rymdsonder, och forskningen definieras sålunda snarare genom sin
teknik än genom sitt mål. På den naturvetenskapliga sidan täcker den praktiskt
taget hela astronomien och stora delar av fysiken och kemien, t. ex.
geofysik, övre atmosfärens fysik och kemi, kosmisk strålning. På den tekniska
sidan omfattar den alla de konstruktionsproblem med förgreningar
inom materialteknik, teleteknik, värmebalans, kraftförsörjning m. m., som
måste lösas vid utvecklingen av exempelvis noskoner och satelliter.

Avsikten är, att det vetenskapliga arbetet — planering av försöken, uttän ''

Ordet ”höghöjdsraketer” tenderar att komma ur bruk och ersättas med ”sondraketer”, vid
behov preciserat till ”vertikala sondraketer” (vertical sounding rockets).

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1962

landet och utarbetandet av den vetenskapliga apparaturen, den teoretiska
bearbetningen och publiceringen av erhållna resultat normalt skall göras
av olika forskargrupper i Europa vid deras institutioner i respektive hemland.
Samtidigt skall emellertid ESRO skapa möjligheter för vetenskapliga
undersökningar utöver dem, som görs i medlemsländerna. I detta syfte skall
man inrätta ett forskningslaboratorium med en liten fast anställd vetenskaplig-teknisk
personal och goda arbetsmöjligheter för gästforskare
(ESLab). De nationella forskargruppernas arbete skall i regel finansieras
med nationella medel. Undantag blir främst de stora projekten, såsom experiment
i stora satelliter. ESRO skall dessutom organisera och bekosta det
ingenjör smässiga arbetet och sålunda svara för tekniska anläggningar och
hjälpmedel. Detta innebär samordning av experimenten, utveckling och konstruktion
av nyttolasterna, som i allmänhet kommer att omfatta apparatur
för flera skilda vetenskapliga experiment, både i raketnoskoner och i satelliter,
provning av komponenter och nyttolaster, utrustning för telemetri,
stabilisering, kraftförsörjning och bärgning av instrument, anskaffning av
raketer och satellitbärare och deras uppsändning, registrering och reduktion
av data o. s. v. Samtidigt som ESRO till sitt syfte är en vetenskaplig organisation
kommer dess verksamhet därför i sin praktiska utformning att bli
mycket teknisk. Den största och kostsammaste anläggningen blir en rymdteknisk
central (ESTeC), men man behöver dessutom ett centrum för databehandling
(ESDaC), ett system av spårstationer (ESTrack) och en egen
anläggning för uppsändande av höghöjdsraketer (ESRange).

För att främja den vetenskapliga verksamheten och kontakten mellan
forskarna kommer ESRO att tillhandahålla ett 30-tal rese- och forskningsstipendier,
som skall göra det möjligt för forskare och tekniker att tillbringa
begränsad tid, kanske ett år, hos andra forskargrupper i medlemsländerna
eller vid andra organisationer. Vidare avses ESRO erbjuda ett 50-tal befattningar
vid ESRO:s egna anläggningar för gästande forskare och tekniker.

Med hänsyn till den teknik, som kommer att användas, och det tidsschema,
som är praktiskt möjligt, kan ESRO:s vetenskapliga program klassificeras
på följande sätt.

Experiment medelst höghöjdsraketer. Sådana kan beräknas komma igång
redan under de första åren av ESRO:s verksamhet. En stor del av dessa experiment
kan utföras med apparatur, som redan existerar eller snabbt kan
utvecklas Detta gäller särskilt studierna av den övre atmosfären i norrskenszonen
Denna är av särskild betydelse, när del gäller att studera sambandet
mellan solens aktivitet och olika processer i jordatmosfären. På dessa geomagnetiska
latituder (approximativt över 05°) kan laddade partiklar från
rymden komma närmare jorden än på lägre breddgrader. Norrskenet är sålunda
ett av de fenomen, som betingas av detta samspel mellan solens aktivitet
och jordens magnetfält.

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 dr 1062

Bland den mångfald undersökningar, som väntar på att utföras, kan som
exempel nämnas röntgenstrålning från norrsken, mätning av elektronflöde
och magnetiska fält i samband med norrsken och undersökning av olika fysikaliska
förhållanden i jonosfären, såsom eleklronlemperatur och jonfördelning.

Det är givet, att det vetenskapliga och praktiska värdet av sådana undersökningar
av jonosfären och den övre atmosfären ökas betydligt, om man i
tillämpliga delar kan utsträcka dem till lägre breddgrader. Vissa typer av
atmosfäriska problem kan också med stor fördel studeras på flera olika platser
samtidigt.

Det är också möjligt att med höghöjdsraketer göra en del astronomiska
studier av stort intresse. Som nämnt är de fenomen, som utspelas i den övre
atmosfären i norrskenszonerna, intimt förbundna med solaktiviteten. Det
är därför väsentligt att halla kontakt med den existerande kedjan av solobservatorier,
där det svenska på Capri är en viktig länk, för att kunna koordinera
observationerna i jordatmosfären med händelserna på solens yta. Man
kan också utnyttja raketerna för direkta observationer av fenomen på solens
yta eller på månen och planeterna. Viktiga exempel är observation av sådan
strålning, som ej kan tränga igenom atmosfären, främst ultraviolett ljus och
röntgenstrålning, samt studier av solkoronan och zodiakalljuset.

o Valet av raket för en viss typ eller kombination av experiment måste föregås
av ett detaljerat studium av de fordringar på vikt och dimensioner,
kraftförbrukning, bandbredd för telemetrien, raketbana o. s. v„ som måste
vara uppfyllda vid försöket ifråga. 1 kalkylerna har man emellertid räknat
med en standardraket, som är i stånd att föra upp 50 kg till 150 km höjd.

Med hänsyn till att vissa experiment redan nu är väl förberedda och alt
ett rätt stort antal rakettyper finns tillgängliga, har det bedömts möjligt att
redan under det första året av ESRO:s verksamhet med provisoriska anordningar
sända upp ett mindre antal raketer. Redan under det andra året har
verksamheten beräknats växa till rätt stor omfattning för att sedan vara i
full gång under ESRO:s tredje år.

Undersökningar med små satelliter och rgmdsondcr. Det har bedömts sannolikt,
att man skulle kunna sända upp den första satelliten under ESRO:s
fjärde år. Apparaturen i de små satelliterna skulle bl. a. avse studier av
jonosfärens sammansättning och fysik, radioastronomiska observationer,
undersökningar av den primära kosmiska strålningen med olika metoder,
magnetiska och geodetiska mätningar samt studium av den kosmiska strålningens
biologiska effekter.

Med rymdsonder avses här komplex av apparater, som skall sändas ut i
solsystemet eller till månens närhet. Dessa farkoster beräknas i likhet med
de små satelliterna väga 50—150 kg. Deras utrustning skall möjliggöra mätning
av interplanetära magnetfält, undersökning av plasmaströmmar i rymden
och av kosmiskt stoft. Man kan också utnyttja rymdsonderna för att
sprida ut små stoftmoln, vilkas rörelse och förändring kan ge vissa upplysningar
om partikelvindar i planetsystemet samt strålningstryck från solen.

Arbeten med stora satelliter. För de stora satelliterna kommer vikter om
1 ton eller mera i fråga, Dessa projekt kräver långa förberedelser och stora
kostnader, och man räknar inte med att någon stor satellit skall kunna sän -

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 dr 1962 11

das upp före ESRO:s sjätte år. Det projekt, som först beräknas komma under
arbete, har angivits vara ett astronomiskt satellitobservatorium, som
kan användas för olika experiment. Det gäller här att konstruera en stabiliserad
plattform, som under sin bana runt jorden håller instrumenten inriktade
med en viss noggrannhet mot en given punkt, t. ex. en fixstjärna.

Ett sådant observatorium skulle göra det möjligt att studera åtskilliga
intressanta problem inom astronomi och kosmisk fysik. Närmast till hands
ligger kanske spektroskopiska undersökningar av stjärnljus, främst i ultraviolett
och det mjuka röntgenområdet. Solspektrum skulle också med fördel
kunna studeras i samma våglängdsområden. Undersökningar av den primära
kosmiska strålningens intensitet och riktningsfördelning skulle även bli
möjliga.

Ett andra, än mer avancerat projekt, utgör konstruktionen och uppsändningen
av farkoster avsedda att kretsa i bana kring månen. Detta skulle ge
elt interplanetärt observatorium, bundet av månens tyngdkraft, som skulle
ge en plattform för undersökningar både av interplanetära förhållanden
och av månen själv. Man skulle sålunda kunna studera förekomsten av och
egenskaperna hos eventuella gaser på månen, iakttaga månens yta och mäta
dess gravitationsfält och eventuella elektriska fält och magnetfält. Av särskilt
intresse skulle vara att undersöka de interplanetära magnetfälten. Observationer
av partikelflödet från solen, dess energispektrum och variationer,
samt den kosmiska strålningen utanför jordens magnetfält skulle också
bli möjliga, och man kunde ta ett första steg i riktning mot studiet av
planeterna.

Det här beskrivna vetenskapliga programmet fordrar mycket stora tekniska
insatser av ESRO, som kan preciseras på följande sätt: omedelbart
studium och utveckling av tekniken för raketnoskoner, satelliter och rymdsonder,
forskning i särskilt aktuella grenar av rymdtekniken i syfte att skapa
möjligheter för mer avancerad rymdforskning samt forskning på längre
sikt, förbunden med bedömning av framtida rymdexpeditioner ur teknisk
och vetenskaplig synpunkt.

Det program, som föreslagits för den inledande 8-årsperioden, leder beräkningsvis
till följande skiss beträffande uppsändningen av höghöjdsraketer,
satelliter och rymdsonder. 1

Åt	Höghöjdsraketer	Små satelliter	Rymdsonder	Stora satelliter
1	Sannolikt mindre än 10	—	—	—
2	40	—	—	—
3	65	—	—	—
4	65	4	—	—
5	65	6	—	—
6	65	4	2	2
7	65	4	3	1
8	65	4	3	1

1 fråga om satelliter och rymdsonder räknas som sannolikt, att hälften av
uppsändningarna kommer att lyckas.

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 dr 1962

ESTeC- Dessa uppsändningar förutsätter, att det finns en stor central anläggning
for det mycket omfattande ingenjörsarbete, som är förbundet med
att konstruera nyttolasterna i både höghöjdsraketer och satelliter. Men man
måste också sorja for, alt en forskning på längre sikt bedrives i samband
med projektarbetet, så att forskningsresultaten utan dröjsmål kan tillämpas
P“ UJrick''lns och framställning av rymdutrustning. Den primära uppgiften
för ESTeC avses bil utveckling och framställning av raket-nyttolaster, satelliter
och rymdsonder. Detta arbete är tänkt att utföras dels vid ESTeC, dels
genom kontrakt med olika europeiska industrier samt högskole- och forskningsinstitutioner.
Arbetet planeras bli utfört av eu avdelning inom ESTeC
som tänkes bli organiserad på tre projektgrupper.

ucPrr°iektgrupi;i 1 ska11 utveckIa och sammansätta raketnyttolasler, så långt
ESTeCis resurser räcker. I den mån verksamheten med höghöjdsraketer tar
större omfattning, blir det nödvändigt alt låta industrien överta eu väsentlig
del av arbetet, dock under direkt kontroll av projektgrupp I. Dessutom skulle
denna projektgrupp bedriva och samordna studier och möjligen utveckling
av höghöjdsraketer alt användas från små raketfält, samt utveckling
a'' stabiliserade noskoner. Givetvis kommer denna projektgrupp liksom de
båda andra att intimt samarbeta med den forskningsavdelning som planeras
inom ESTeC.

Projektgrupp II föreslås få till uppgift alt utveckla små satelliter, inklusive
rymdsonder, samt en stor satellit, förslagsvis den riktningsstabiliserade
satelliten för astronomiska observationer. De små satelliterna bör utvecklas
och sammansättas av ESIeC, medan industrien står som leverantör av särskilda
komponenter eller delsystem. Detta är nödvändigt, för att ESTeC skall
samla tillräcklig erfarenhet för att senare kunna övervaka satellitulvecklingen
på industriell bas. Vad den astronomiska satelliten angår, torde det
bli nödvändigt att överlåta utvecklingen av den till industrien under ESTeC-s
direkta kontroll. Ansvaret för hela projektet borde då läggas hos en huvudleverantör,
som har ansvaret för sammansättning och tillverkning men som
anlitar underleverantörer för vissa delar eller delsystem.

Projektgrupp III tänkes uppbyggd på samma sätt som föregående och ha
hand om ett antal små satelliter och ett stort projekt, nämligen månsatelliten.
Gruppen skulle ta hand om alla delar av projektet, som gäller satellitens
funktion, efter att den slutligt skilts från sista raketsteget, och skall sålunda
också svara för studiet av det raketsystem, som behövs för att styra in satelliten
i bana runt månen.

Som förut framhållits, är det väsentligt, att ESTeC blir ett centrum för
rymdteknisk forskning. Härför fordras en särskild forskningsavdelning.
Exempel på uppgifter, som skulle kunna ge resultat på kort sikt, säg 5 år
eller mindre, är avkänningsorgan och kontrollmetoder för olika slags stabilisering
av raketer, satelliter och rymdsonder, temperaturkontroll, fortsatt
utveckling av konventionella metoder för kraftförsörjning, markprovning
etc. Arbete av detta slag måste naturligtvis pågå kontinuerligt och fortvarigt,
men samtidigt måste man bedriva en mera långsiktig rymdteknisk forskning,
såsom exempelvis nya metoder för försörjning och lagring av elektrisk
energi, ytbeläggningar med temperaturberoende emissions- och absorptionsförmåga,
som kan ge en passiv metod för temperaturkontroll, nya metoder
att lagra data, elektriska metoder för framdrivning, samt överförifig av data
på stora avstånd.

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 dr 1962

Av ESTeC:s årsbudget, som vid full utbyggnad beräknas komma att röra
sig omkring 100 milj. kr., torde c:a 70 % förbrukas genom kontrakt med industrien.

ESTrack. Programmet med satelliter och rymdsonder kräver en kedja av
stationer för spårning och följning av rymdfarkosterna samt radiomottagning
av data från dessa. Spårningen kan ske både med radio och optiskt.
ESRO avser att sätta upp fyra stationer för radiospårning och telemetri,
dessutom tre stationer för optisk spårning. Samtidigt som detta system av
stationer skulle ge ESRO en rimlig kapacitet för egna satellitobservationer,
skulle de också komplettera det nät av stationer, som redan existerar i andra
delar av världen.

ESDaC. Den stora mängd av data, som kommer att mottagas från rymdfarkoster
och markobservatorier, har ansetts göra det nödvändigt för ESRO
att inrätta en särskild datacentral. Data från spårstationerna, vanligen registrerade
på band enligt någon fastställd kod, sändes till centralen, där de
avkodas eller reduceras. Vid denna datacentral skall det också finnas möjligheter
för vidare bearbetning och analys av materialet. Den måste alltså
vara utrustad med elektroniska räknemaskiner av olika slag.

För sin ändamålsenliga funktion kräver datacentralen en stab av kvalificerade
forskare och ingenjörer, som ägnar sig åt de vetenskapliga och tekniska
problemen vid insamling och analys av data samt de grundläggande
problem, som hänger samman med bestämning och analys av satellitbanor.
Centralens räknemaskiner och övriga hjälpmedel skall vara tillgängliga inte
bara för dess egen stab, utan också för gästande vetenskapsmän, som behöver
dem för analys och studium av sina mätresultat.

Givetvis är det väsentligt, att datacentralen har möjlighet att snabbt komma
i förbindelse med spårstationer och raketbaser samt med observatorier
av olika slag. Det torde därför bli nödvändigt att installera teleprinterförbindelser
mellan de viktigaste platserna. Dessutom kommer man naturligtvis
att utnyttja redan existerande organisationer, särskilt de, som byggdes
upp under det internationella geofysiska året 1957/58.

ESRange. Det förut beskrivna programmet med höghöjdsraketer kräver
ett eller flera raketfält. Möjligheten att utnyttja redan existerande nationella
anläggningar i Europa, t. ex. den italienska basen på Sardinien, har observerats
och kan lätt förverkligas genom hyresavtal. Men då det största vetenskapliga
intresset är knutet till fenomen i norrskenszonen har man undersökt,
om det är möjligt för ESRO att anlägga ett eget fält i detta område.
Bland de alternativ, som studerats — södra Grönland och Norra Skandinavien
— har den förberedande kommissionens vetenskapliga arbetsgrupp
stannat för förslaget om ett raketfält i Kirunaområdet som det avgjort lämpligaste.
Detta fält skulle dock endast vara avsett för höghöjdsraketer. För
uppsändning av satelliter och rymdsonder kommer ESRO att vara hänvisad
till att förhyra baser, som existerar i andra världsdelar.

4. Budget

Organisationens budget kommer att bestämmas för tre år i taget. Beslut
härom skall fattas genom enhälligt beslut av samtliga medlemsstater. Där -

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 dr 1962

jämte skall organisationens råd, likaledes genom enhälligt beslut, bestämma
det preliminära medelsbehovet för nästföljande treårsperiod. Inom ramen

för den sålunda antagna budgeten för den förstnämnda treårsperioden __

vilket är ett absolut budgettak eftersom det icke kan överskridas— skall sedan
organisationens årsbudget beslutas genom två-tredjedels majoritet av
medlemsstaterna.

For organisationens första treårsperiod — d. v. s. de tre första kalenderåren
från det konventionen träder i kraft — har medelsbehovet beräknats
till ett motvärde av högst 400 milj. kr. Budgeten för den därpå följande treårsperioden
har uppskattningsvis angivits till motvärdet av högst 630
milj. kr.

I förslaget till budgetprotokoll, som i likhet med konventionen och finansprotokollet
skall undertecknas av medlemsstaterna, har det nu angivna budgetbehovet
redovisats. Detta innebär, att för den första treårsperioden har
budgeten maximerats till 400 milj. kr. Därjämte har i budgetprotokollet
angivits, att organisationens utgifter under den första åttaårsperioden icke
ma överstiga ett motvärde av 1 575 milj. kr. räknat efter den prisnivå som
galler vid den tidpunkt då konventionen är tillgänglig för undertecknande.
Sveriges andel under åttaårsperioden har beräknats till 77,5 milj. kr.; beloppet
ma dock genom enhälligt beslut justeras uppåt, om detta befinnes

nödvändigt med hänsyn till den naturvetenskapliga och tekniska utvecklingen.

Medlemsstaternas bidragsprocent har beräknats med utgångspunkt från
genomsnittliga nettonationalinkomsten till produktionskostnad under de senast
gangna tre år för vilka statistik häröver finnes tillgänglig. För Sveriges
del blir b.dragsandelen 4,92 % och det svenska bidraget för den första trearsperioden
blir sålunda 19,6 milj. kr. Slutligt beslut om hur detta belopp
skall fordelas over de tre åren kommer icke att tagas förrän ESRO-konventionen
tratt i kraft, men preliminärt kommer det att fördelas på ettvart av
de tre kalenderåren med respektive 4,3 milj. kr., 6,5 milj. kr. och 8,8 milj

.bfgetåret 1962/63 innebär de«a ett bidrag av 2,2 milj. kr., för
1963/64 5,3 milj. kr., för 1964/65 7,7 milj. kr. samt för budgetåret 1965/66
ett uppskattat belopp av 8,8 milj. kr. Därjämte har Sverige att erlägga sin andel
— 280 088 kr. — av de till motvärdet av omkring 5,7 milj. kr. uppgående
kostnaderna for den s. k. interimsperioden, d. v. s. fram till dess konvenlionen
trader i kraft. Detta belopp får dock dragas av från det första årsbidra ge

, or Sveriges del innebär detta att anslagsbehovet för budgetåret 1962/63
uppgår till 1 870 000 kr.

Organisationen är avsedd att vara fullt utbyggd från sitt sjätte år och
dess medelsbehov beraknas från och med nämnda år till ett motvärde av i

runt tal årligen 250 milj. kr., vilket för svensk del innebär omkring 12 5
milj. kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1962

1»

II. Raketfält i Kiruna - området

1. Raketfältets användning

Under förberedelsearbetet har en vetenskaplig arbetsgrupp under förberedande
kommissionen förordat, att ESRO:s raketbas i norrskenszonen förlägges
till trakten av Kiruna.

Det föreslagna raketfältets uppsändningsplats har föreslagits ligga omkring
40 km öster om Kiruna på Vittangiälvens södra sida mitt emot Sekkujokis
utlopp. Raketuppsändningsplatsen kommer att upptaga en yta av cirka
1 km- och föreslås bli inhägnad.

De preliminära gränserna för själva fältet har angivits sålunda. Från
uppsändningsplatsen åt nordväst: en rät linje från en punkt vid Vittangi älv
3 km uppströms uppsändningsplatsen till Riksröse 278, därefter utmed
gränsen till Norge till Riksröse 289; från uppsändningsplatsen åt nord-nordost:
en rät linje från punkt 281 3 km nedströms uppsändningsplatsen till
punkt 521 Kåppavaara, därifrån en rät linje till punkt 768 Äggovaare samt
därifrån en rät linje till Riksröse 289. Härtill skulle ett område söder om
Vittangiälven — en halvcirkel med 3 km radie och medelpunkt i uppsändningsplatsen
— behöva tagas i anspråk. Raketfältets största längd i nordsydlig
riktning är cirka 120 km och i västöstlig cirka 75 km.

Det är ännu icke slutligt bestämt med vilket eller vilka slag av raketer
som försöken skall utföras. Ej heller i övrigt är planeringen av försöken
slutförd. Under förberedelsearbetet har man emellertid, såsom framgått i
det föregående, som standard vid beräkningarna använt en tvåstegs höghöjdsraket,
som kan föra 50 kg nyttig last, dvs. noskon med erforderliga vetenskapliga
instrument, till 150 km höjd. Det förutsättes, att vid full utbyggnad
kommer i medeltal omkring 50 sådana raketer att sändas upp per
år. Det verkliga antalet under ett år uppsända raketer kommer dock att
bero bland annat på solaktivitet och väderlek.

Tvåstegsraketer består av startsteg samt slutsteg med noskon, i vilken för
försöken erforderliga vetenskapliga instrument är inneslutna. Startsteget
har i regel en drivtid av några sekunder. Det andra steget tänds antingen i
samband med att startsleget brunnit slut eller med en fördröjning av något
tiotal sekunder. Separation av startsteg och slutsteg sker på en höjd av några
kilometer.

Vid de höga elevationer som för nu existerande raketer är aktuella slår
det utbrända startsteget, som väger ungefär 200 kg, ned någon eller några
kilometer framför uppsändningsplatsen. Till följd främst av vindpåverkan
sker viss spridning. Som riskzon för startsleget har beräknats en cirkel med

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 dr 1962

radien 3 km och centrum några kilometer från skjutplatsen i bäring cirka
350°. För att säkerställa sig mot verkningarna av eventuellt rakethaveri på
uppsändningsplatsen eller strax efter raketuppsändning räknar man även i
anslutning till uppsändningsplatsen med en säkerhetszon i form av en cirkel
med 3 km radie. De båda cirklarna sammanfaller delvis och har jämte mellanliggande
område benämnts riskzon 1.

Noskonen och det utbrända slutsteget, med en sammanlagd vikt om högst
100 kg, avskiljes i regel icke från varandra. Ibland lösgöres dock noskonen
under den uppåtgående delen av banan. Ofta sker också delning av noskonen
så att själva nosskalet faller bort. Delningarna sker emellertid på så hög
höjd att de olika delarna följer i stort sett samma bana nedåt. Nedslag beräknas
i regel ske inom en cirkel med radien 35 km och medelpunkten omkring
55 km i bäring cirka 350° från uppsändningsplatsen. Vid haverier kan
nedslagen ske avsevärt närmare denna. I de fall då noskonen skall bärgas
fälls en fallskärm ut på tämligen låg höjd under den nedåtgående flygbanan.
I de flesta fall bärgas dock ej noskonen. Det område inom vilket nedslag för
slutsteg och noskon äger rum har benämnts riskzon 2.

Sannolikheten för nedslag av raketdelar utanför fältet har beräknats till
0,7 % och genom tekniska framsteg kan precisionen öka så, att procenttalet
sjunker ytterligare.

De nedfallande raketdelarna, som huvudsakligen torde komma att bestå
av aluminium, uppges icke ha någon sprängverkan och risken för splitterverkan
har bedömts såsom ringa. Noskon, som bärgas med fallskärm, beräknas
icke orsaka någon som helst skada. Anordningar för sprängning av
raketdelarna före nedslaget saknas för närvarande i de raketer, varom här
är fråga; utvecklingen av destruktionsanordningar pågår emellertid. Rakethaveri
kan i undantagsfall inträffa antingen i form av explosion på startrampen
eller så att en styrfena faller av efter starten. 1 sistnämnda fall börjar
raketen tumla i luften och faller till marken närmare uppsändningsplatsen
än avsetts. Riskerna för omgivningen vid ett haveri har bedömts såsom
mycket obetydliga.

Riskzon 1 avses, vad gäller människor, bli utrymd under raketuppsändningar.
Alternativt har diskuterats att anordna skyddsrum inom zonen. För
belysande av skaderiskerna inom raketfältet i övrigt har följande beräkning
gjorts: Om en person antages uppehålla sig under ett års tid inom ett område
med radien 30 km och under denna tid 50 raketer sändes upp med nedslag
i området är risken för att slutsteg och noskon vid något tillfälle skall
falla närmare personen än tre meter ungefär 1 på 2 000 000. Risken i områdets
centrum är dock omkring fyra gånger större.

Ur vetenskaplig synpunkt har det ansetts önskvärt att ha möjlighet att
bedriva experimenten under så stor del av året som möjligt. Raketuppsändningarna
torde emellertid komma att koncentreras till ett antal begränsade

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 dr 1962

perioder under året, varierande i längd från ett par veckor till någon inånad
och sammanlagt omfattande tre—fyra månader per år.

Medan vissa experiment kan planeras flera dagar i förväg måste andra utföras
med endast några timmars varsel. Man kan med hänsyn till möjligheterna
att på förhand bestämma tiden för raketuppsändningar urskilja
tre typer av försök. Den första avser undersökning av ständigt förekommande
fenomen, såsom den normala jonisationen i den övre atmosfären eller den
normala kosmiska strålningen. Tidpunkten för sådana försök kan anges
minst en vecka i förväg och deras genomförande hindras endast av stark
vind. Den andra typen försök avser undersökning av vanliga eller väl förutsägbara
men ej alltid förhandenvarande fenomen, såsom norrsken. Varsel
om sådana försök kan — dock utan närmare precisering av tidpunkten — i
regel lämnas omkring ett halvt dygn i förväg; försöken kan hindras av otjänlig
väderlek. Den tredje typen försök åter avser undersökning av sällsynta
och svårförutsägbara fenomen i den övre atmosfären, exempelvis vid soleruptioner.
Raketuppsändningarna sker i dessa fall så snart som möjligt
sedan fenomenet i fråga konstaterats och senast ett par timmar därefter.

Huvuddelen av experimenten beräknas tillhöra någon av de två förstnämnda
kategorierna och den tredje typen av undersökningar kommer därför
troligen att förekomma i ganska ringa omfattning. För de båda senare
typerna av undersökningar krävs emellertid hög beredskap vid raketfältet.
Man räknar emellertid med, att sådan beredskap av praktiska skäl ej skall
kunna hållas annat än under begränsade perioder.

Marken inom raketfältet utgöres till allt övervägande del av kronomark.
Dock finns inom fältet vissa områden som äges av samfällighet respektive
enskilda intressenter. Förslag till uppgörelse — under förbehåll av att raketfältet
kommer till stånd — har upprättats med dessa.

För den första åttaårsperioden har i förslaget till ESRO:s allmänna budget
i runt tal 53 milj. kr. avsatts för Kiruna-projektet. Av sagda summa utgör
omkring 17 milj. kr. utgifter för kapitalkostnader — aktuella anläggningar
är huvudkvarter, raketuppsändningsbas och radarstationer — och
de avses helt åtgå under de två första verksamhetsåren. Den sammanlagda
budgeten för de tre första verksamhetsåren — omfattande såväl löpande
kostnader som nyssnämnda 17 milj. kr. i kapitalkostnader — har angivits
till omkring 29 milj. kr.

Personalstyrkan beräknas till sammanlagt 90 personer, varav 30 forskare
och tekniker.

2 - Bihang litl Riksdagens protokoll ISO2. / samt. Nr 85

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 dr 1962

2. Utredning rörande konsekvenser för samerna och förslag i säkerliets och

ersättningsfrågor

Kungl. Maj:t har den 10 november 1961 förordnat en utredningsman1 att
i samråd med lappfogden i Norrbottens norra fjälldistrikt, länsstyrelsen i
Norrbottens län, kammarkollegiet, berörda samer och Svenska samernas
riksförbund dels verkställa utredning rörande de konsekvenser för samerna,
som ett raketfält för icke militärt ändamål vid Kiruna kan medföra, dels ock
utarbeta förslag till de säkerhets- och ersättningsbestämmelser m. m. som
bör gälla, om ett dylikt raketfält skulle komma till stånd.

Utredningsmannen har den 29 december 1961 avgivit betänkande angående
»Säkerhets- och ersättningsfrågor beträffande samerna med anledning
av planerat raketfält för icke militärt ändamål vid Kiruna» (stencilerat).
Vid utarbetandet av detta förslag har han haft samråd och överläggningar
med representanter för berörda statliga och kommunala myndigheter. Vetenskapsakademien,
ortsbefolkningen, vissa experter m. fl.

Renskötseln inom raketfältet

Av betänkandet framgår att fyra lappbyar berörs av det planerade raketfältet
— Könkämä, Lainiovuoma, Saarivuoma och Talma. Antalet samer och
renar inom de olika byarna var under 1960 enligt en i annat sammanhang
gjord utredning: Könkämä 197 respektive 9 167, Lainiovuoma 170 respektive
10 229, Saarivuoma 212 respektive 7 718 samt Talma 67 respektive 3 093
eller sammanlagt 646 respektive 30 207.

1958 tillhörde 699 samer ifrågavarande fyra lappbyar och härav drev 615
själva eller genom hushällsmedlemmar renskötsel. Antalet hushåll 1960 var
sammanlagt 140. Högst 160 personer, huvudsakligen vuxna, har beräknats
vara stadigvarande sysselsatta i själva renskötselarbetet och den årliga bruttoavkastningen
för de fyra lappbyarna har beräknats till omkring 1 milj. kr.

Samerna inom ifrågavarande byar har numera i betydande utsträckning
fasta bostäder, antingen i egna hus eller i förhyrda rum och lägenheter. Utvecklingen
går i den riktningen att allt flera skaffar sig fasta bostäder. Av
de elva viktigaste boplatserna ligger samtliga utom en utanför raketfältet.

Inom raketfältsområdet finns de större lapplägren Vuoskojaure, Raggisvare,
Järrämjåkk (benämnes även Järämä) och Pulsujärvi. Vuoskojaure
omfattar 6 stugor och 10-talet kåtor, Raggisvare 15-talet kåtor, Järrämjåkk
4 stugor och 11 kåtor och Pulsujärvi 13 kåtor. I Tjåkkamaras har helt nyligen
uppförts en torvkåta för en familj. Lägret bebos dessutom av ett par
tältande familjer under höstmånaderna. I Tavaskaite och Poullamåive finns
för närvarande tältläger. Dessa bebos under höstmånaderna av omkring 30

1 Vattenrättsdomaren i Nedre Norrbygdens vattendomstol Lennart Persson.

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1962

respektive 15 samer. Fasta läger planeras på dessa båda sistnämnda platser.

I Vuoskojaure bor sommartid omkring 10 familjer, sammanlagt 30—40 personer,
tillhörande Saarivuoma och Talma lappbyar. Under hösten kan
antalet vara något högre. Vanligen stannar ett 10-tal samer i lägret året
runt. Under senare år har antalet ibland varit högre, emedan renarna kvarhållits
i fjälltrakten under vintern. Raggisvare, som är det mest utnyttjade
lägret, bebos tiden april—november. Under höstmånaderna vistas vanligen
omkring 50 samer (renskötare, kvinnor, barn och åldringar) i lägret. Järrämjåkk,
som tillhör Saarivuoma lappby, utnyttjas vanligen tiden augustidecember
och då av uppemot 30-talet samer. Vissa år bebos emellertid lägret
från maj till november. Pulsujärvi utnyttjas i regel tiden september—november
av omkring 30 samer. Stora variationer i fråga om utnyttjandet av
lägren förekommer. Under senare år synes emellertid vistelsen familjevis i
lägren ha avtagit. Hösten 1961 vistades i Vuoskojaure 10-talet familjer om
40—50 personer, i Raggisvare och Pulsujärvi ungefär samma antal, i Järrämjåkk
4—5 familjer, omfattande omkring 20 personer, i Tjåkkamaras
2—3 familjer om 10-talet personer, i Poullamåive motsvarande antal och i
Tavaskaite 5—7 familjer om 30-talet personer. Under hösten 1961 vistades
sålunda i de nu nämnda lägren omkring 220 samer.

Inom området finns vidare för närvarande 17 renvaktarstugor. Ytterligare
några planeras. Den mest använda stugan ligger invid sjön Vassijärvis
(Vassejaures) östra ände.

Raketfältsområdet upptas huvudsakligen av höstbetesland. Invid gränsen
mot Norge berörs emellertid vår- och sommarbetesland för de två nordligaste
lappbyarna och i den sydöstra delen av fältet lappbyarna Saarivuomas och
Talmas vinterbetesland. Frånsett Talma lappby är den alldeles övervägande
delen av berörda lappbyars vår- och sommarbetesland belägen på norskt
område. Talma lappby har sitt vår- och sommarbete norr om Torneträslc i
huvudsak utanför det aktuella området. Könkämä och Lainiovuoma lappbyars
egentliga vinterland ligger helt utanför raketfältet.

Under sommaren vistas flertalet samer i Norge, men det har skönjts en
viss tendens att utnyttja de norska betestillgångarna i mindre utsträckning.
Verksamhet av någon betydelse inom raketfältet synes under sommaren förekomma
endast inom Lainiovuoma lappbys vår- och sommarbetesland söder
om Råstojaure. Där försiggår i huvudsak under juli månad hopsamling
av renar för kalvmärkning medan själva märkningen sker på norskt område.
Samerna i Vuoskojaure har sitt huvudkvarter i detta läger men vistas
långa tider vid västra delen av Altevatn i Norge i närheten av renhjordarna.
Från och med mitten av september månad drar sig renarna österut och
sprides över en stor del av lågfjällsområdet på svenska sidan. Enligt byordningarna
får inflyttning i höstlanden ej ske före den 15 september. Verksamheten
koncentreras från september fram till mitten av december till ra -

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 dr 1962

ketfältsområdet. Under denna tid sker hopsamling av de utspridda renhjordarna
och därefter skiljningar. Dessa försiggår i regel i fasta rengärden och
de största gärdena ligger i närheten av de fasta lägren. Skiljningar sker under
höstens lopp vid flera tillfällen. De beräknas ta en sammanlagd tid av
omkring en månad. Långa tider under hösten är renskötarna vitt spridda,
men vid skiljningarna uppkommer koncentrationer av samer och renar
inom begränsade områden. Antalet samer inom raketfältet under höstmånaderna
är vanligen omkring 150 och överstiger i regel icke 200. Det högsta
antal samer som någonsin förekommer samtidigt inom området har angivits
vara 300.

Normalt är renhjordarna utanför huvuddelen av raketfältet omkring den
15 december. Vissa år är emellertid betesförhållandena nedåt land sådana
att vinterbete måste sökas i fjälltrakterna. I regel vistas dock samerna fram
till mitten av mars endast tillfälligt, exempelvis för hopsamling av strövrenar,
inom raketfältsområdet. I slutet av mars eller början av april drar sig
renarna västerut mot fjällen och sommarbeteslanden i Norge. De åtföljes
därvid av något eller några tiotal renskötare. Stundom förekommer att renarna
släppes och själva får vandra upp mot vårlanden. Flyttningen sker
utan onödigt dröjsmål.

Sammanfattningsvis kan sålunda sägas, att en koncentration av samer
och renar förekommer inom raketfältet i huvudsak under tiden 15 september—15
december. Fram till mitten av mars är området därefter i det närmaste
avfolkat. Under våren är området genomgångsland vid flyttningarna
mellan vinter- och sommarbetena. Bara ett begränsat antal renskötare följer
därvid med. Sommartid förekommer verksamhet inom raketfältet i huvudsak.
endast inom området söder om sjön Råstojaure. Lapplägren inom området
är befolkade i huvudsak under hösten men även i viss utsträckning
under sommaren och beträffande Vuoskojaure året runt.

I betänkandet har beträffande konsekvenserna för samerna framhållits,
att även om risken för människor och djur att träffas av nedfallande raketdelar
är ytterst liten så måste likväl effektiva anordningar vidtagas, så att
den som önskar skydda sig då raketuppsändningar företas, skall kunna göra
detta.

Uppsökandet av och vistelsen i skydd kan medföra visst intrång i renskötselarbetet
och innebära även personliga olägenheter för samerna. Även olägenheter
av annan art kan uppkomma. Ersättning bör enligt utredningsmannen
utgå härför.

Om tillförlitliga säkerhetsanordningar kommer till stånd, kan raketuppsändningarna
enligt betänkandet ej antagas medföra allvarligare konsekvenser
för samerna, än att uppsändningar bör kunna fortgå under hela året,
bortsett från någon månad under den intensivaste renskötselperioden på
hösten. Det förutsättes därför att personalen vid raketfältsorganisationen

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1962

kommer att bedriva verksamheten i samråd med samerna och i görligaste
mån beaktar deras önskemål, så att intrånget begränsas till minsta möjliga.

Säkerhets- och ersättningsfrågor

I betänkandet konstateras, att eftersom raketuppsändningsplatsen förutsättes
bli effektivt inhägnad uppkommer icke några säkerhetsproblem för
denna såvitt avser andra än personalen på platsen.

Inom riskzon 1 bör ingen uppehålla sig utan säkert skydd medan försök
äger rum. Det anses dock vara tämligen likgiltigt ur säkerhetssynpunkt, om
området utrymmes eller fullträffsäkra skyddsrum anordnas. Fördelen med
ett skyddsrum, ungefär i centrum av området, har angetts vara, att det avstånd
som man måste tillryggalägga för att kunna sätta sig i säkerhet genomsnittligt
sett blir kortare. Samerna besöker emellertid området endast
vid enstaka tillfällen och det synes tveksamt i vad man ett skyddsrum fyller
någon nämnvärd funktion för deras sporadiska besök. Frågan berör emellertid
ej enbart samerna utan även — och i högre grad — de skogsarbetare,
som tidvis är sysselsatta inom området. Det är sannolikt, att ett eller flera
skyddsrum inom riskzon 1 är en ändamålsenlig lösning av deras säkerhetsproblem,
och det är en lösning som skulle komma även samerna till godo.

Utredningsmannen har framhållit, att hur skyddsfrågan än löses, så är
det nödvändigt med ett tillförlitligt varningssystem. Han har därför sammanfattningsvis
föreslagit följande fyra åtgärder: kungörelse i ortspressen
om de perioder då raketuppsändningar kan komma att äga rum, utmärkande
av gränserna för riskzonen i terrängen; optiska och akustiska varningssignaler
före varje raketuppsändning och efter denna signalen »faran över»;
kontroll om renar skadats efter varje raketuppsändning, exempelvis från
helikopter.

Beträffande riskzon 2 har när det gäller skyddsfrågan utgångspunkten
varit, att trots att risken att komma till skada är obetydlig, så bör den som
önskar söka skydd mot nedfallande raketdelar i görligaste mån beredas tillfälle
därtill.

Enär utrymning av området vid varje raketuppsändning av praktiska skäl
ansetts ogenomförbar — det har för övrigt framhållits, att en utrymning
med helikopter statistiskt sett utsätter vederbörande för större risk än det
innebär att under det försöket pågår vistas inom området — har som skyddsåtgärder
föreslagits: skyddsrum rymmande 30 personer uppföres i lapplägren
Vouskojaure, Raggisvare, Järrämjåkk och Pulsujärvi, eventuellt även i
Tavaskaite och Poullamåive, om dessa läger blir fasta, samt enklare skyddsanordningar
vid de mindre lägren och renvaktarstugorna; telefonförbindelse
anordnas med Raggisvare, Järrämjåkk och Pulsujärvi1 — om det visar sig
att radiotelefonförbindelse inom ungefär samma kostnadsram kan utföras,

1 I Vouskojaure finns redan telefon.

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 dr 1962

bör i stället samtliga läger, som ej år av enbart tillfällig art, utrustas med
radiotelefon; radiosändare anordnas inom raketfältet eller på annan lämplig
plats eller i helikoptrar eller flygplan, varjämte renskötare förses med lätta,
bärbara radiomottagare, vilka installeras även i de mindre lägren, om radiotelefonförbindelse
ej kommer till stånd; meddelande om tidpunkt för raketuppsandmngar
i avsikt att hålla samerna underrättade om ESROrs verksamhet
vid raketfältet lämnas per telefon och radio så snart så kan ske, och
senast en timme före uppsändandet, liksom meddelande om »faran över»;
dessutom torde anslag med upplysning om verksamheten vid raketfältet
uppsättas på stigar som leder in mot detta.

For att kompensera intrång och personliga olägenheter som vållas samerna
av ESRO:s verksamhet vid raketfältet, föreslås i betänkandet som huvudalternativ
att ett belopp om 2 000 000 kr. ställes till Kungl. Maj:ts förfogande
och att av beloppet 1 750 000 kr. användes som bidrag till byggande och
underhåll av en väg till området vid sjön Pulsujärvi och 250 000 kr. för
vissa andra renskötselfrämjande åtgärder inom lappbyarna Könkämä och
Talma. Ersättning för förlust av renbetesmark inom raketuppsändningsplatsen
— 10 000 kronor om upplåtelsetiden i första omgången ej överstiger
10 år eljest 20 000 kr. — föreslås utgå till statens lappfond och för skador
på renar ett schablonbelopp om 5 000 kr. per år att fördelas lika mellan de
fyra lappbyarna.

Beträffande den ekonomiska nyttan av vägen har enligt utredningsmannen
framkommit, att denna skulle vara betydande för samerna; nyttan av
vägen synes nämligen överstiga kostnaden för dess byggande och framtida
underhåll framför allt genom att den skulle möjliggöra tidigare slakt varigenom
samerna snart skulle kunna nå en årlig vinst av storleksordningen
100 000 kr. Senare torde en större vinst kunna påräknas — sannolikt inemot
200 000 kr. per år.

3. Yttranden

över betänkandet om säkerhets- och ersättningsfrågor beträffande samerna
har utlåtanden avgivits av försvarsstaben, kammarkollegium, länsstyrelsen
i Norrbottens län, landsfogden i Norrbottens län, lappfogden i Norrbottens
norra distrikt samt Svenska samernas riksförbund. Härutöver har yttranden
och kommentarer beträffande Kiruna-projektet såsom sådant eller
beträffande vissa aspekter av det dessutom avgivits av försvarets forskningsanstalt,
arbetsmarknadsstyrelsen, byggnadsstyrelsen, telestyrelsen, vattenfallsstyrelsen,
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, luftfartsstyrelsen, Sveriges
meteorologiska och hydrologiska institut, domänstyrelsen, skogsstyrelsen,
skogsvård sstyrelsen i Norrbottens län, kommerskollegium, Sveriges geolo -

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1962

giska undersökning, Vetenskapsakademien, Svenska naturskyddsföreningen,
Svenska turistföreningen och Svenska fjällklubben.

Remissinstansernas inställning till de i betänkandet framlagda forslagen
om säkerhets- och ersättningsbestämmelser är genomgående positiv. Detsamma
gäller — på två undantag när, nämligen Svenska naturskyddsföreningen
och Svenska fjällklubben — beträffande förslaget att i Kirunatrakten
ha ett raketfält för icke militärt ändamål.

Försvarsstaben bedömer förslagen om säkerhets- och ersättningsbestämmelser
rent allmänt såsom ändamålsenliga och dessa tillstyrkas
likaså av kammarkollegium. Länsstyrelsen i Norrbottens
län anser, att de föreslagna säkerhetsanordningarna är tillfyllest
för att tillgodose samernas säkerhet samt finner de gjorda uppskattningarna
rörande gottgörelse för intrång i samernas näring och personliga olagenheter
utgöra ett någorlunda fast underlag för bestämmandet av skälig ersättning.
Länsstyrelsen anser sig emellertid i avsaknad av närmare utredning om
intressen för andra grupper än samerna icke kunna och häri instämmer
landsfogden i Norrbottens län —mera ingående och definitivt
yttra sig om skyddsbehovet i hela dess vidd. Lappfogden i Norrbottens
norra distrikt anser, att med hänsyn till samerna och rennäringen
föreligger det icke hinder att förverkliga de anmälda önskemålen
om upplåtelse av området för rymdforskningens behov. Han finner vidare de
föreslagna anordningarna till skydd för renskötarbefolkningen vara tillfyllest.
Svenska samernas riksförbund yttrar, att alla rimliga
krav på säkerhetsåtgärder torde vara uppfyllda och det föreslagna beloppet
på 2 000 000 kr. som ersättning för intrång och personliga olägenheter fördelat
med 1 750 000 kr. för väg till Poultjajaure och 250 000 kr. för renskotselfrämjande
åtgärder inom Könkäma och Talma lappbyar — anses rimligt,
under förutsättning att raketuppsändningarna icke betydligt överstiger 50
per år.

Beträffande vad som yttrats om vissa andra aspekter på projektet må
framhållas att försvarsstaben, försvarets forskningsanstalt,
kammarkollegium, vattenfallsstyrelsen, byggnadsstyrelsen
och Vetenskapsakademien finner lokaliseringen
av fältet och planerad bostadsort lämplig för den avsedda forskningsverksamheten.
Vattenfallsstyrelsen har framhållit, att längre
fram kan anläggningar i närheten av raketfältet komma till utförande,
varför det ur kraftförsörjningssynpunkt är angeläget, att det angivna området
ej utökas utöver de angivna gränserna. Vad gäller skogs- och gruvdrift
synes det kammarkollegiet som om de negativa verkningarna huvudsakligen
kommer att bestå i minskade möjligheter att disponera över
området för skilda ändamål och att det härvid mera är fråga om beskärande
av förväntade eller tänkbara utvecklingsmöjligheter än om intrång i redan

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 är 1962

pågående verksamhet. Domänstyrelsen anser att områdets storlek
kring uppsandningsplatsen blir så begränsad, att några mer väsentliga olägenheter
för skogsbruket icke torde uppkomma. Olägenheterna för skogsbruket
i riskzon 2 anses icke heller komma att bli av avsevärd storleksordning,
eftersom området ligger utanför domänverkets skogsodlingsgräns och
under åtminstone de närmaste decennierna någon skogsavverkning från detsamma
knappast kan påräknas.

Vad slutligen gäller turismens intressen har Svenska naturskyddsföreningen
och Svenska fjällklubben hänvisat
till att det föreslagna området utgör ett naturligt jakt- och rekreationsområde
för de personer, som är bosatta i dess närhet, och på denna grund avstyrkt
projektet. Naturskyddsföreningen har därvid bland annat framhållit,
att området ur turistsynpunkt ännu är relativt litet besökt. Antalet turister
som utnyttjar den rösade vandringsleden från Lainoviken till Råstojaure

och Kummavuopio fjällstuga är icke betydande men torde vara i växande_

under de senaste åren har det varit årligen omkring 150 övernattningar i
Pältsastugorna. Inom praktiskt taget hela det aktuella området finns goda
fiskevatten och Statens Järnvägar och Svenska turisttrafikförbundet försöker
genom flygresor till Råstojaure intensifiera turisttrafiken av utländska

sportfiskare. Naturskyddsföreningen finner sammanfattningsvis, såsom skäl
för sitt avstyrkande, att området är så värdefullt ur botaniska, geologiska,
zoologiska och naturgeografiska synpunkter samt ur rekreationssynpunkt,
att raketuppsändningar icke kan få innebära att området avlyses. I anslutning
härtill förtjänar framhållas, att Svenska turistföreningen
beträffande turistsynpunkten yttrat, att om man kan finna en tillfredsställande
lösning rörande områdets nyttjande för rekreation och friluftsliv, så
att man utan alltför besvärande restriktioner kan röra sig inom detta, torde
man med hänsyn till turisttrafiken icke kunna resa så väsentliga invändningar
mot projektet, att det bör avstyrkas. Vetenskapsakademien
har beträffande naturskyddssynpunkten uttalat, att de redovisade planerna

ej innebär risk att naturvärden inom Sveriges nordligaste del kommer till
skada.

III. Svensk rymdforskning

Svenska kommittén för rymdforskning har i skrivelse
den 28 augusti 1961 hemställt om ett anslag av 2 500 000 kr. för finansiering
av svensk rymdforskning budgetåret 1962/63.

Kommittén bildades 1959 på initiativ av naturvetenskapliga forskningsrådet
i samråd med atomforskningsrådet, tekniska forskningsrådet, och försvarets
forskningsanstalt. I kommittén är därjämte representerade telesty -

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1962

relsen, svenska nationalkommittén för respektive astronomi, geodesi och
geofysik, fysik, mekanik samt vetenskaplig radio, Sveriges meteorologiska
och hydrologiska institut, flygtekniska försöksanstalten samt Svenska interplanetariska
sällskapet.

Verksamheten under budgetåren 1960/61 och 1961/62 har finansierats genom
bidrag från nämnda forskningsråd och försvarets forskningsanstalt
med sammanlagt 250 000 respektive 298 000 kr.

Som motivering för sitt äskande har kommittén framhållit, att för ett land
som Sverige — vilket, ehuru litet, dock äger en betydande vetenskaplig och
teknisk kapacitet — är det av utomordentlig vikt att följa med i utvecklingen
genom en egen insats av tillräcklig omfattning. Kommittén har pekat på
vissa områden, där betydelsefulla resultat kan väntas. Den praktiska meteorologien
får genom bättre metoder för kartläggning av avgörande faktorer
för väderleken nya möjligheter och härigenom möjliggöres bättre väderprognoser.
Fysikaliska fenomen, speciellt över de områden av jorden, som
befinner sig inom norrskenszonerna, kan direkt studeras. Telekommunikationer
via satelliter av såväl aktiv som passiv typ får den allra största betydelse.
Utvecklingen inom olika grenar av teknik och industri befrämjas indirekt.
Tekniska komponenter under svåra miljöbetingelser kan förbättras.
Själva rakettekniken och därmed sammanhängande regleringsteknik samt
användningen av s. k. miniatyrisering, särskilt vad gäller elektroniska komponenter,
utvecklas.

Kommittén har bedömt följande sex forskningsprojekt vara vetenskapligt
värdefulla och väl motiverade att utföra.

Meteorologiska undersökningar av atmosfärens cirkulation och temperatur
på höjder över 30 km.

Elektrontäthetsmätningar och studium av konstgjord norrskensemission.
Förutom det vetenskapliga värdet — elektrontätheten är bestämmande för
jonosfärens reflektionsförmåga — skulle experimenten vara av betydelse
för förståelsen av de besvärliga radiomottagningsförhållanden, som existerar
på mellan- och kortvågsbandet i norra Sverige.

Protonflödesmätningar, vilka är av stort vetenskapligt värde inom såväl
geokosmofysik som jonosfärfysik samt erbjuder stort praktiskt intresse på
grund av intensiteten och de långvariga verkningarna på radiokommunikationerna
i polartrakterna.

Satellitbaneobservationer hl. a. för att ur egna observationer kunna ange
kommande sateltitpassager över landet men också för att kunna bestämma
gravitationsfältets avvikelse från det ideala centralkraftfältet.

Satellitsignalobservationer för alt möjliggöra inrättandet av en datacentral
som systematiskt registrerar och bearbetar alla hörbara signaler från
de satelliter som kretsar kring jorden.

Geodetiska försök vilka skulle möjliggöra orters lägesbestämning med
större noggrannhet än nu.

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1962

IV. Departementschefen

Raketer och satelliter får ur vetenskaplig synvinkel betraktas som tekniska
hjälpmedel att föra mätapparatur ut i rymden för att där studera naturfenomen,
som man tidigare endast har kunnat komma åt genom direkta
mätningar från jordytan. Rymdforskningen bör därför betraktas icke som
ett i egentlig mening nytt forskningsområde utan fastmer som en ny teknik.

Åtskilliga exempel kan nämnas på hur rymdforskningen inverkar på olika
delar av vetenskaplig och teknisk utveckling. Man kan räkna med att den
kommer att spela den största roll för vetenskapens framåtskridande inom
ett flertal skilda grenar, såsom meteorologi, geofysik, astronomi, medicin,
fysik och biologi. Rymdforskningen främjar också mer eller mindre indirekt
utvecklingen inom olika områden av teknik och industri. Den i det föregående
lämnade redogörelsen för det vetenskapliga programmet för den tilllämnade
organisationen för europeisk rymdforskning — ESRO — belyser
detta på ett klargörande sätt. Jag vill här endast peka på ett par exempel,
hämtade ur de motiveringar, som från vetenskapligt håll framförts till stöd
för önskemålen om ökade insatser inom rymdforskningen.

Rakettekniken ger meteorologerna möjlighet att uppnå resultat som kan
väntas överträffa dem, som de nu erhåller från vanliga meteorologiska stationer
på jordytan, och väsentligt bättre långtidsprognoser framstår som en
närliggande möjlighet.

Som exempel på geofysiska fenomen, vilka kommer att kunna studeras,
kan i första hand nämnas strålningsbältena runt jorden samt norrsken och
de därmed förbundna magnetiska stormarna, vilket förväntas få stor praktisk
betydelse bl. a. för radiokommunikationerna.

För astronomien kommer rymdforskningen att innebära en ny era. De
kunskaper, som vi hittills har om fjärran fixstjärnor och nebulosor, grundar
sig på analys av stjärnornas vanliga ljus och av radiovågor inom korftågsområdet.
Det synliga ljuset och de observerade radiovågorna utgör emelfertid
endast en liten del av de många strålningsarter, som astronomerna önskar
utnyttja; övrig strålning absorberas av atmosfären. Med de möjligheter
rymdforskningens teknik erbjuder kan man däremot utnyttja all strålning
och har på så sätt helt andra möjligheter till astronomiska observationer.

För medicinen kan en ökad kännedom om den högre atmosfärens natur
lämna värdefullt material för bl. a. klimatfysiologien och de ännu trevande
studierna beträffande klimat- och strålningsfaktorernas betydelse för hälsan.

Rymdforskning ger även möjlighet att studera månen och planeterna på
närmare håll, vilket öppnar intressanta nya perspektiv för bl. a. fysiken
och biologien. Studiet av elementära livsformer på andra planeter samt be -

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 dr 1962

tingelserna för deras existens kan nämligen göra det möjligt att närmare
belysa problemet om livets uppkomst.

Som exempel på betydelsen för den tekniska och industriella utvecklingen
kan nämnas den med rakettekniken sammanhängande regleringstekniken.
Denna kräver inte blott stor noggrannhet utan även en långt driven miniatyrisering,
som kan väntas komma till mycket stor användning även inom
andra tillämpningsområden, exempelvis vid vidareutvecklingen av elektroniska
datamaskiner.

Motiven för ett europeiskt samarbete inom rymdforskningen är tämligen
uppenbara. Ser man det från vetenskaplig synpunkt, kan man konstatera,
att det i Europa finns ett stort antal forskare och forskargrupper, som är
angelägna att göra undersökningar av den övre atmosfären och den yttre
rymden och som är vetenskapligt väl förberedda för sådana uppgifter.
Rymdforskningen är emellertid utomordentligt kostnadskrävande och inga
europeiska länder, bortsett från de största, torde var för sig kunna ställa
tillräckliga tekniska och ekonomiska resurser till förfogande för ett forskningsprogram,
som närmelsevis tillgodoser de samlade önskemålen från vetenskapligt
håll. Det är därför lättförståeligt att i ämnet intresserade vetenskapsmän
tagit initiativ till ett organiserat internationellt samarbete. Som
ett resultat härav inbjöds bl. a. Sverige att underteckna en överenskommelse,
varigenom det uppdrogs åt en förberedande kommission att utarbeta
förslag till en europeisk organisation för fredligt samarbete inom rymdforskningen.
I dessa överväganden har alltifrån början från svensk sida medverkat
den svenska kommittén för rymdforskning. Som framgått av den
förut lämnade redogörelsen har denna kommitté bildats på initiativ av naturvetenskapliga
forskningsrådet i samarbete med bl. a. atomforskningsrådet
och tekniska forskningsrådet. Kommittén har också, som nämnts, varit
representerad i den svenska förhandlingsdelegationen under det mellanstatliga
förberedelsearbetet.

Mot bakgrunden av Sveriges allmänt positiva inställning till internationellt
forskningssamarbete — vilket naturligen lett till svenskt deltagande i
ett antal internationella forskningsprojekt, såsom exempelvis CERN — var
det följdriktigt för Sverige att taga aktiv del i de förhandlingar, som lett
fram till att förslag till konvention angående ESRO nu föreligger.

Såsom utförligt redovisats i det föregående skall ESRO ha till syfte att
uteslutande för fredligt ändamål möjliggöra och främja samarbete mellan
medlemsstaterna inom rymdforskning och rymdteknologi. De vetenskapliga
resultaten skall publiceras eller på annat sätt göras allmänt tillgängliga. Organisationen
skall genomföra ett vetenskapligt forskningsprogram och upprätta
vissa härför erforderliga anläggningar, bl. a. ett raketfält för uppsändande
av höghöjdsraketer i norrskenszonen.

Kungl. Maj:ts proposition nv 85 år 1962

Bland konventionsförslagets operativa bestämmelser tilldrar sig — inte
minst med hänsyn till de finansiella konsekvenserna av en anslutning — de
institutionella reglerna särskilt intresse. Under förhandlingarna har från
svensk sida framhållits, att omröstningsreglerna beträffande de treåriga budgettaken
borde utformas på sådant sätt, att medlemsstat icke — i vart fall
för den första bindande åttaårsperioden under vilken utträde ur organisationen
ej får äga rum — kunde åsamkas utgifter utöver dem, som den haft
skälig anledning att räkna med. På grund därav och då även andra skäl talade
härför, hävdades från svensk sida att beslut om treåriga budgettak
borde fattas med enhällighet. Detta blev också det slutliga förhandlingsresultatet.
Såsom framgått av den tidigare redogörelsen skall omröstningsreglerna
under det åttonde verksamhetsåret granskas och kunna ändras med
hänsynstagande till då rådande förhållanden och vunnen erfarenhet. Jag
finner att detta väl svarar mot vad som kan anses skäligt och praktiskt,
varvid bör beaktas att en ändring av bestämmelserna i detta hänseende också
kräver enhälligt beslut. En annan institutionell regel som förtjänar påpekas,
är bestämmelsen om samarbete mellan å ena sidan ESRO och å den
andra icke medlemsstater samt andra internationella organisationer och
institutioner. Medan vissa länder ansåg, att beslut härom borde fattas med
två tredjedels majoritet önskade andra länder, däribland Sverige, att av
allmänna skäl beslutet borde tagas med enhällighet. Den sistnämnda ståndpunkten
var den varom man slutligen kunde enas.

Förhandlingsresultatet i nu särskilt nämnda och jämväl i övriga hänseenden
motsvarar i allt väsentligt vad man från svensk sida velat åstadkomma.
De nu föreliggande förslagen till konvention samt finans- och budgetprotokoll
är enligt min mening godtagbara. Jag förordar därför att Kungl. Maj:t
inhämtar riksdagens godkännande av Sveriges anslutning till konventionen
med tillhörande protokoll i huvudsaklig överensstämmelse med det
förslag därtill, som nu föreligger. Skulle i samband med undertecknandet
eller framdeles smärre jämkningar av eller tillägg till de ifrågavarande
texterna erfordras, förutsätter jag att riksdagens samtycke därtill
icke skall behöva inhämtas. Detsamma torde böra gälla de blivande bestämmelserna
rörande organisationens juridiska status, privilegier och immunitet,
under förutsättning att dessa i huvudsak överensstämmer med vad som
vanligen gäller beträffande internationella organisationer. Jag vill emellertid
påpeka, att riksdagens årliga medverkan givetvis fordras beträffande de
anslag, som medlemsskap i organisationen förutsätter, och att det framdeles
kan bli anledning att därvid anmäla jämväl andra med ett medlemsskap
sammanhängande frågor än de rent anslagsmässiga.

Sveriges andel i kostnaderna för ESRO:s inledande åttaårsperiod här beräknats
till omkring 77,5 miljoner kr., varav för den första treårsperioden
omkring 19,6 miljoner kr., fördelat med respektive 4,3 miljoner kr., 6,5 mil -

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1962

joner kr. och 8,8 miljoner kr. på de tre kalenderåren. Därjämte har Sverige
att erlägga 280 088 kr. för den s. k. interimsperioden, d. v. s. fram till dess
att konventionen träder i kraft, troligtvis december 1962. Detta belopp får
dock dragas av från det första årsbidraget. För Sveriges del innebär detta,
att den på budgetåret 1962/63 belöpande delen av det svenska bidraget för
kalenderåret 1963, med frånräknande av vårt bidrag för interimsperioden,
uppgår till i runt tal 1 870 000 kr. Det är sålunda betydande anslagsbelopp,
som följer med den av mig förordade anslutningen till det europeiska rymdlorskningssamarbetet.
Att jag likväl ansett mig böra tillstyrka detta med
därmed förenade statsfinansiella konsekvenser, får ses mot bakgrunden av
bl. a. att icke blott svensk forskning kommer att tillföras betydelsefulla erfarenheter
och forskningsresultat utan även svensk industri, vilken bygger
på kvalitet och tekniskt nyskapande, kommer att i sitt utvecklingsarbete få
tillgång till praktiska kunskaper inom ett flertal tekniskt viktiga områden.

Vid bifall till vad jag nu förordat bör på riksstaten för budgetåret 1962/63
under rubriken Europeiskt samarbete inom rymdforskningen upptagas ett
förslagsanslag av 1 900 000 kr., vilket belopp innefattar jämväl kostnader
för svenska representanters deltagande i sammanträden med ESRO och dess
kommittéer. Under samma rubrik bör på tilläggsstat till riksstaten för innevarande
budgetår upptas ett förslagsanslag av 280 000 kr., avseende bidraget
för den förutnämnda interimsperioden.

Beträffande de institutioner, som ESRO avser att sätta upp, har den förberedande
kommissionens vetenskapliga arbetsgrupp förordat, att det tilltänkta
raketfältet i norrskenszonen förlägges till trakten av Kiruna. 1 det
föregående har lämnats en utförlig redogörelse för detta projekt. Den förberedande
kommissionen har emellertid inte tagit ställning till frågan om de
olika ESRO-institutionernas förläggning. Principbeslut i detta avseende torde
komma att fattas vid den mellanstatliga konferens, som avses skola hållas
instundande maj för godkännande och undertecknande av konventionen.

Med anledning härav har jag låtit undersöka möjligheterna att tillmötesgå
önskemålet om att förlägga raketfältet vid Kiruna. På den korta tid som stått
till buds härför — arbetet härmed kunde påbörjas först i slutet av oktober
1961 — har det av förklarliga skäl icke varit möjligt att penetrera projektets
samtliga detaljer. Alla de viktigare synpunkterna har emellertid behandlats
och, som framgått av den tidigare redogörelsen, har särskild sakkunnigutredning
verkställts rörande de konsekvenser för samerna, som ett
raketfält vid Kiruna för icke militärt ändamål kan medföra, samt förslag utarbetats
beträffande vissa säkerhets- och ersättningsbestämmelser. Såvitt
gäller hänsynstagandet till samerna och deras intressen har därvid framkommit
ej endast att man från samernas sida ställer sig positiv till projektet,
utan även att den av utredningsmannen föreslagna kompensationen

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1962

skulle kunna medföra vissa ekonomiska fördelar för dem. Även den alldeles
övervägande delen av övriga myndigheter och organisationer, som
hörts i ärendet eller som själva inkommit med synpunkter på projektet,
har ställt sig positiva till detsamma. Under sådana förhållanden anser
jag mig böra förorda att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens bemyndigande
att därest det beslutas att ESRO:s raketfält inom norrskenszonen
bör förläggas till Kirunaområdet samt under förutsättning att från
svensk synpunkt tillfredsställande villkor i de många med en sådan förläggning
förknippade frågorna kan uppnås — sluta erforderliga avtal om markupplåtelse
m. m. beträffande Kiruna-projektet samt vidtaga i anslutning
härtill i övrigt erforderliga åtgärder. Avtal avses nämligen, såvitt jag erfarit,
skola ingås mellan ESRO och de medlemsstater, på vilkas territorier
ESRO-institutioner förlägges. Avsikten är — för att möjliggöra för organisationen
att igångsätta forskningssamarbetet så fort som möjligt — att dessa
avtal skall slutas snarast efter det principbeslut om institutionernas förläggning
fattats. Det är angeläget, att vid förhandlingar om Kirunaprojektet
med ESRO de synpunkter och önskemål, som under ärendets behandling
framförts av svenska myndigheter, organisationer och andra intressenter,
tillvaratages i största möjliga utsträckning. Vägledande vid dylika förhandlingar
måste vara att suveränitetsinskränkningar ej får äga rum samt att
sådana begränsningar i den enskildes personliga frihet, som strider mot eller
är främmande för svensk lagstiftning eller rättstillämpning, ej får ske.
Vidare måste två synpunkter beaktas, nämligen dels att möjligheterna att
disponera fältet utformas så, att den svenska regeringen förbehåller sig rätt
att, i den omfattning nationella intressen så påfordrar, ha en tillfredsställande
insyn i verksamheten och kunna begränsa ESRO:s disposition, dels
ock att överenskomna avtalsbestämmelser bör kunna omprövas om väsentligt
ändrade förhållanden inträffar, i synnerhet beträffande verksamhetens
omfattning. Jag vill här tillägga, att i samband med förhandlingar av nu avsett
slag givetvis kan uppkomma särskilda frågor, som för sin lösning bedömes
kräva riksdagens medverkan; för dylika fall bör således det av mig
förordade bemyndigandet för Kungl. Maj:t inte utnyttjas.

Det bör i detta sammanhang till sist påpekas, att för Kiruna-projektet har
av den gemensamma budgeten för ESRO under den första åttaårsperioden
beräknats åtgå cirka 53 miljoner kr. För den första treårsperioden har beräknats
omkring 29 miljoner kr., varav 17 miljoner kr. för kapitalkostnader;
Sveriges bidrag till ESRO:s totalbudget har för samma treårsperiod beräknats
till omkring 19,6 miljoner kr. Jag vill vidare framhålla att samtliga
kostnader för föreslagna säkerhetsanordningar och ersättningar i samband
med ett raketfält i Kirunaområdet inräknats i nyssnämnda belopp av 29 miljoner
kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1962

Vad så beträffar spörsmålet om bidrag till svensk rymdforskning vill jag
till en början framhålla, att möjligheterna att utnyttja erfarenheter och resultat
av sartiarbetet inom ESRO blir större, om man gör en nationell insats
inom rymdforskningen. Såsom framgår av den förut lämnade redogörelsen
för ESRO:s vetenskapliga program bygger det också på bl. a. att en sådan
nationell aktivitet kommer till stånd. I och med ett deltagande i det europeiska
rymdforskningssamarbetet bör således resurser ställas till förfogande
även för svensk rymdforskning. Vid bestämmandet av storleken av ett anslag
för detta ändamål bör enligt min mening hänsyn tas till de förhållandevis
mycket betydande ekonomiska insatser som från svensk sida beräknas
komma att göras inom ramen för den europeiska samarbetsorganisationen.
Såvitt nu gäller anslagsbeloppet för nästa budgetår bör vidare beaktas att
fastare riktlinjer för utformningen av den svenska rymdforskningens organisation
och dess samordning med ESRO:s avsedda verksamhet ännu inte
kan anges — en fråga till vilken jag för övrigt strax skall återkomma. Med
hänsyn till vad jag nu anfört anser jag en viss försiktighet påkallad vid anslagsawägningen.
Jag förordar, att anslaget för nästa budgetår uppföres
med 1 miljon kr. Detta belopp bör upptagas som reservationsanslag med
rubriken Rymdforskning.

Sedan svenska kommittén för rymdforskning bildades 1959 har aktiviteten
inom rymdforskningen ökat och nya uppgifter — icke minst vid svenskt
deltagande i ESRO — väntar. Under sådana förhållanden synes det i anslutning
till vad jag nyss antytt nödvändigt att genom särskilda sakkunniga
närmare utreda frågan om den svenska rymdforskningens framtida organisation
och därmed sammanhängande spörsmål. Bland problem som därvid
särskilt bör uppmärksammas vill jag peka på följande. Kommittén bör
utreda vilken organisatorisk form för ledningen av den svenska rymdforskningen
— exempelvis anknytning till ett eller flera befintliga forskningsråd
eller upprättande av ett särskilt forskningsråd — som från skilda synpunkter
kan bedömas vara den lämpligaste. I samband därmed bör även prövas
frågan om ändamålsenliga former för samordning av den svenska forskningen
med verksamheten inom ESRO och andra internationella organ på
rymdforskningens område, exempelvis inom Förenta Nationerna. Kommittén
bör vidare presentera åtminstone en skiss över den svenska rymdforskningens
mera långsiktiga utveckling samt redovisa alternativa uppskattningar
av kostnaderna för denna. Kommitténs förslag på skilda punkter bör
utformas med hänsynstagande även till de självklara intressen, som den
svenska industrien har i förevarande hänseende.

Det synes mig lämpligt alt den statliga kommitté, som vid bifall till vad
här förordats sålunda bör tillkallas, förutom sitt utredningsuppdrag också
interimistiskt får till uppgift att disponera och fördela förutnämnda anslag
till svensk rymdforskning. Provisorisk instruktion för kommittén i detta

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 dr 1962

avseende bör fastställas av Kungl. Maj :t. Kommitténs utredningsuppdrag
bör fullgöras inom sådan tid att förslag i ämnet kan föreläggas 1963 års
riksdag. Kostnaderna för kommitténs verksamhet bör bestridas ur nyss
nämnda anslag.

Jag vill i anslutning härtill avslutningsvis understryka att den omständigheten,
att enligt mitt förslag ett särskilt forskningsanslag bör anvisas för
nästa budgetår och att detta bör disponeras av den särskilda kommittén,
inte innebär något ställningstagande till frågan om den framtida organisationsformen.

Under åberopande av vad sålunda anförts och förordats hemställer jag,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) godkänna Sveriges anslutning till en konvention angående
upprättande av Organisationen för europeisk rymdforskning
jämte därtill fogade protokoll i huvudsaklig överensstämmelse
med föreliggande förslag;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att i huvudsaklig överensstämmelse
med vad jag i det föregående förordat träffa erfordferliga
avtal och vidtaga övriga åtgärder beträffande ett raketfält
i Kirunaområdet;

c) till Europeiskt samarbete inom rymdforskningen på tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1961/62 under åttonde
huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 280 000 kr.;

d) till Europeiskt samarbete inom rymdforskningen för
budgetåret 1962/63 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 1 900 000 kr.;

e) till Rymdforskning för budgetåret 1962/63 under åttonde
huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar
Hans Maj:t Konungen, att till riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar.

Ur protokollet:
Jan-Mats Lindahl

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1962

Bilaga

Convention for the establishment of a
European Space Research Organisation

The States parties to this Convention,

desiring to establish European collaboration,
exclusively for peaceful
purposes, in the field of space research,

considering the proposals submitted
by the Preparatory Commission
established by the Agreement opened
for signature åt Meyrin (Switzerland)
on the first of December, 1960,

have agreed as follows:

Article I

Organisation

1. A European Space Research Organisation,
hereinafter referred to as
»the Organisation», is hereby established.

2. The Members of the Organisation,
hereinafter referred to as »Member
States», shall be those States
which sign and ratify the Convention
in accordance with Article XX and
such other States as may accede to it
in accordance with Article XXII.

3. The Headquarters of the Organisation
shall be åt...

Article II

Purpose

The purpose of the Organisation
shall be to provide for, and to promote,
collaboration among European States
in space research and technology, exclusively
for peaceful purposes.

(Öv ersättning)

Konvention angående upprättande av
Organisationen för europeisk rymdforskning De

till konventionen anslutna staterna,

vilka ha för avsikt att för uteslutande
fredligt ändamål upprätta europeiskt
samarbete inom rymdforskning,
och

vilka beakta de förslag, som avgivits
av den förberedande kommissionen,
tillsatt enligt den i Meyrin
(Schweiz) den 1 december 1960 undertecknade
överenskommelsen,

hava enats om följande:

... ; Artikel I
Organisation . r •><

1. En organisation för europeisk
rymdforskning, härefter kallad »organisationen»,
upprättas härmed.

2. Medlemmar i organisationen,
härefter kallade »medlemsstater», skola
vara de stater som jämlikt artikel
XX underteckna och ratificera
denna konvention samt de andra stater
som jämlikt artikel XXII ansluta
sig till den.

3. Organisationens säte förlägges till

Artikel II

Syfte

1. Organisationen skall ha till syfte
att för uteslutande fredligt ändamål
möjliggöra och främja samarbete mellan
europeiska stater inom rymdforskning
och rymdteknologi.

Uihang till Riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 85

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1962

Article III

Information and Data

1. The scientific results of experiments
carried out with the assistance
of the Organisation shall be published
or otherwise made generally available.
After prior use by the scientists responsible
for the experiments, the reduced
data resulting from such experiments
shall be the property of the
Organisation.

2. Subject to patent rights, the technical
results of the Organisation^
activities shall normally be published
or otherwise made generally available.

3. Member States shall facilitate the
exchange of scientific and technical
information, provided that a Member
State shall not be required to coramunicate
any information obtained
outside the Organisation if it considers
that such communication would be
contrary to the interests of its security,
or to its own agreement with a
third party, or that it would violate
the conditions under which this information
had been obtained.

Article IV

Exchange of Persons

Member States shall facilitate the
exchange of persons concerned with
space research and technology, provided
that this shall not affect the
application to any person of their laws
and regulations relating to entry into,
residence in, or departure from, their
territories.

Article V

Programme and Activities

In order to fulfil its purpose the
Organisation shall carry out a programme
of scientific research and
related technological activities. It may
in particular:

Artikel III
Informationer och data

1. De vetenskapliga resultaten av
experiment utförda med bistånd av
organisationen skola publiceras eller
på annat sätt göras allmänt tillgängliga.
Data, som erhållas vid experimenten
skola, sedan de utnyttjats av
de för experimenten ansvariga vetenskapsmännen,
i bearbetat skick vara
organisationens egendom.

2. De tekniska resultaten av organisationens
verksamhet skola i allmänhet
publiceras eller på annat sätt
göras allmänt tillgängliga i den mån
så kan ske utan intrång i någons rätt
till patent eller möjlighet att erhålla
patent.

3. Medlemsstaterna skola underlätta
utbyte av vetenskapliga och tekniska
informationer. Det förutsättes, att
en medlemsstat icke kommer att avkrävas
informationer erhållna från
land, som ej är anslutet till organisationen,
om medlemsstaten skulle anse
överlämnandet därav stå i strid möt
dess säkerhetsintresse, dess avtal med
tredje part, eller mot de villkor, som
gälla för dess eget förvärv av informationerna
ifråga.

Artikel IV
Utbyte av personer
Medlemsstaterna skola underlätta
utbyte av personer verksamma inom
rymdforskning och rymdteknologi.
Det förutsättes, att detta åtagande icke
skall beträffande någon person påverka
tillämpningen av medlemsstaternas
lagar och föreskrifter angående inresa,
bosättning och utresa.

Artikel V

Program och verksamhet

Till fullföljande av sitt syfte skall
organisationen genomföra ett program
för vetenskaplig forskning och därmed
sammanhängande teknisk verksamhet.
Härvid ifrågakommer särskilt:

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 är 1962

(a) design and construct sounding
rocket payloads, satellites and space
probes, carrying instruments provided
by Member States or by the Organisation
itself;

(b) procure launching vehicles and
arrange för their launching;

(d) support research and development
as required for its programme;

(e) promote and provide for contacts
between scientists and engineers,
their interchange and advanced training; (f)

disseminate information among
Member States;

(g) co-operate with research institutions
in the Member States and assist
in the co-ordination of their efforts;

(h) make contractual arrangements
for the use of launching ranges for
rockets and satellites and other facilities
available in Member or other
States.

Article VI

Facilities

The Organisation may establish and
operate the facilities necessary for its
programme. In order to meet its initial
requirements, it shall establish and
operate:

(a) a European Space Technology
Centre to undertake or arrange for
the activities referred to under Article
V (a) and to promote and lake part in
advanced technological research and
specific studies related to space research
;

(b) near the Centre referred to
under sub-paragraph (a) above, a research
laboratory to undertake joint
research programmes on the minimum

(a) att konstruera och bygga nyttolaster
för höghöjdsraketer samt satelliter
och rymdsonder, utrustade med
instrument tillhandahållna av medlemsstaterna
eller organisationen;

(b) att anskaffa bärraketer samt
vidtaga åtgärder för dessas uppsändande
;

(d) att understödja för programmets
utförande nödvändig forskning
och vidareutveckling;

(e) att främja och sörja för kontakter
och utbyte mellan vetenskapsmän
och ingenjörer, ävensom att sörja för
högre utbildning av dessa;

(f) att delgiva medlemsstaterna tillgängliga
informationer;

(g) att samarbeta med forskningsinstitut
i medlemsstaterna och bistå
vid samordning av institutens verksamhet; (h)

att ingå avtal om rätt att begagna
dels anläggningar avsedda för uppsändningar
av raketer och satelliter
dels ock andra anläggningar tillgängliga
inom medlemsstaterna eller inom
andra stater.

Artikel VI

Anläggningar

Organisationen må upprätta och
driva de anläggningar, som äro erforderliga
för genomförandet av dess
program. För att uppfylla begynnelsekraven
i detta hänseende skall organisationen
upprätta och driva:

(a) ett europeiskt rymdtekniskt
centrum, vars uppgift skall vara att
utföra eller låta utföra den verksamhet,
som avses i artikel V (a), samt
alt främja och deltaga i högre teknisk
forskning och specialundersökningar
inom områden, som beröra rymdforskningen; (b)

ett forskningslaboratorium i
närheten av det ovan under punkt (a)
nämnda centrum, med uppgift att genomföra
gemensamma forskningspro -

.''1* — Hihang till Riksdagens protokoll 1962. t samt. Nr 89

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1962

scale deemed necessary by the Council
referred to in Artide X, to complete
or complement the scientific
studies carried out in the Member
States;

a Data Centre and tracking,
telemetry and telecoramand stations
equipped with the apparatus necessary
to fulfil the tasks referred to in
Artide V (c).

Artide VII

Launchings

1. The programme of the Organisation
shall provide for the launching of

(a) sounding rockets;

(b) small satellites in near earth
orbits and small space probes;

2. The number of launchings shall
bo decided by the Council with a view
to providing reasonable opportunities
for scientifically valuable experiments,
devised by Member States or
by the Organisation itself, to be carried
out.

Artide VIII
Special Projects

If outside the agreed programme
but within the scope of the Organisation,
one or more Member States engage
in a project in connection with
which the Council decides, by a twothirds
majority of all Member States,
to make available the assistance of
the Organisation or the use of its
facilities, the resulting cost to the Organisation
shall be refunded to the
Organisation by the State or States
concerned.

Artide IX

Organs

The Organisation shall consist of a
Council and a Director-General assisted
by a staff.

gram till uppfyllande av de minimikrav,
som det i artikel X omnämnda
rådet finner erforderliga för att fullborda
eller fullständiga de vetenskapliga
undersökningar, vilka utföras i
någon medlemsstat;

Cd) en datacentral samt stationer
för spårning, telemetri och telestyrning,
vilka skola utrustas med apparatur,
erforderlig för utförandet av de
uppgifter som i artikel V (c) avses.

Artikel VII

Uppsändningar av raketer m. m.

1. Organisationens program skall
omfatta uppsändningar av

(a) höghöjdsraketer;

(b) små satelliter i jorden närliggande
banor samt små rymdsonder;

2. Antalet uppsändningar bestämmes
av rådet. Rådet skall därvid verka
för att vetenskapligt värdefulla experiment,
planlagda av medlemsstaterna
eller av organisationen, kunna
komma till utförande vid lämpligt antal
tillfällen.

Artikel VIII
Särskilda projekt

Därest en eller flera medlemsstater
upptaga ett projekt, som ej omfattas
av det överenskomna programmet men
som ligger inom ramen för organisationens
verksamhet, och rådet med
två tredjedels majoritet av alla medlemsstater
beslutar att låta organisationen
lämna sitt bistånd till eller att
ställa organisationens anläggningar
till förfogande för nämnda projekt,
skola de kostnader organisationen
åsamkas härigenom återbetalas till organisationen
av respektive stat eller
stater.

Artikel IX

Organ

Organisationen skall ha ett råd och
en generaldirektör biträdd av erforderlig
personal.

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 dr J962

Artide X

The Council Composition

1. The Council shall he composed of
representatives of the Member States.
Each Member State may be represented
by not more than two delegates,
who may be accompanied by advisers.

Meetings

2. The Council shall med åt least
twice a year. The meetings shall be
held åt the seat of the Organisation^
Headquarters, unless otherwise decided
by the Council.

Bureau

3. The Council shall elect a chairman
and two vice-chairmen, who shall
hold Office for one year and may be
re-elected on not more than two consecutive
occasions.

Competence

4. The Council shall, subject to the
provisions of this Convention:

(a) determine the Organisation^
policy in scientific, technical and administrative
matters;

(b) approve the programmes and
annual work plans of the Organisation; (c)

determine every third year, by
a unanimous decision of all Member
States, the level of resources to be
made available to the Organisation
during the succeeding three-year period; (d)

determine every third year on
a provisional basis, hy a unanimous
decision of all Member States, a level
öf resources for the three-year period
next following the succeeding threeyear
period;

(e) adopt the annual budget of the
Organisation, by a two-thirds majority
of all Member States and in accordnnce
with the relevant decisions taken
under Article 111 of the Financial
Protocol annexed to this Convention;

(f) determine the financial arrange -

Artikel X
Rådets sammansättning

1. Rådet skall bestå av representanter
för medlemsstaterna. Varje medlemsstat
må företrädas av högst två
delegater, vilka må åtföljas av rådgivare.

Sammanträden

2. Rådet skall sammanträda minst
två gånger om året. Sammanträdena
skola hållas å den ort där organisationen
har sitt säte, såframt rådet ej annorlunda
beslutar.

Rådets presidium

3. Rådet skall för en tid av ett år
välja en ordförande och två vice ordförande.
Omval må ej ske vid mer än
två på varandra följande tillfällen.

Kompetens

4. Rådet skall, med iakttagande av
bestämmelserna i denna konvention;

(a) bestämma riktlinjer för organisationen
i vad avser vetenskapliga,
tekniska och administrativa frågor;

b) godkänna organisationens program
och årsplaner;

(c) bestämma vart tredje år genom
enhälligt beslut av samtliga medlemsstater
storleken av de tillgångar, som
under den följande treårsperioflen
skola ställas till organisationens förfogande; (d)

preliminärt bestämma vart
tredje år genom enhälligt beslut av
samtliga medlemsstater storleken av
de tillgångar, som under den därefter
följande treårsperioden skola ställas
till förfogande;

(e) antaga med två tredjedels majoritet
av alla medlemsstater årsbudget
för organisationen i överensstämmelse
med de beslut som fattats enligt
artikel III i det till denna konvention
fogade finansprotokollet;

(f) antaga med två tredjedels majo -

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1962

ments of the Organisation by a twothirds
majority of all Member States;

(g) review expenditure and approve
and publish audited annual accounts
of the Organisation;

(h) adopt the Staff Regulations by
a two-thirds majority of all Member
States and decide on the staff complements
by the same majority, within
the limits of the agreed Budget;

(i) publish an annual report;

(j) adopt detailed Rules regarding
the application of Artide III;

(k) decide on the accession of new
Member States in accordance with the
provisions of Article XXII and on the
arrangements to be made in accordance
with Article XVII in case a
Member State denounces the Convention; (l)

take anv decisions regarding the
co-operation with the Organisations,
Governments and Institutions referred
to in Article XIII;

(m) take all measures necessary for
the fulfilment of the purpose of the
Organisation within the framework
of this Convention.

Voting Rules

5. (a) Each Member State shall have
one vote in the Council.

(b) A Member State shall have no
vote in the Council if the amount of
its unpaid contributions to the Organisation
exceeds the amount of the contributions
due from it for the current
financial year and the immediately
preceding financial year.

(c) The presence of delegales from
a majority of Member States shall be
necessary to constitute a quorum åt
any meeting of the Council.

(d) Decisions of the Council shall
be taken by a simple majority of the
Member States represented and voting,
except where otherwise provided
in this Convention.

(e) During the eighth year of the
existence of the Organisation, the

ritet av alla stater organisationens finansregler; (g)

verkställa revision av organisationens
utgifter samt granska, godkänna
och publicera årsredovisningar;

(h) antaga personalreglemente med
två tredjedels majoritet av alla medlemsstater,
och med samma majoritet
fatta beslut angående komplettering
av personalen inom ramen för den antagna
budgeten;

(i) publicera en årsrapport;

(j) antaga detalj föreskrifter rörande
tillämpning av artikel III;

(k) besluta dels jämlikt bestämmelserna
i artikel XXII om anslutning av
nya medlemsstater, dels ock om de
åtgärder, som jämlikt artikel XVII
skola vidtagas, för den händelse att
medlemsstat anmäler sitt utträde;

(l) fatta alla beslut som röra samarbete
med de organisationer, regeringar
och institutioner, som omnämnas i
artikel XIII;

(m) vidtaga alla de åtgärder inom
ramen för denna konvention som erfordras
för att fullfölja organisationens
syfte.

Omröstningsregler

5 (a) Varje medlemsstat äger en
röst i rådet.

(b) Rösträtt i rådet tillkommer
dock ej den medlemsstat, som underlåtit
att erlägga bidrag till organisationen,
därest det oguldna beloppet
överstiger summan av de bidrag medlemsstaten
haft att betala för det löpande
och det närmast föregående
budgetåret.

(d) Beslut skola fattas av rådet genom
enkel majoritet av närvarande
och röstande medlemsstater, därest i
denna konvention ej annorlunda föreskrives.

(e) Under organisationens åttonde
år skall rådet ompröva de i moment

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1962

Council shall consider the voting provisions
contained in paragraph 4 (c)
and (d) of this Article and may, by a
unanimous decision of all Member
States, recommend an amendment of
those provisions in the light of the
circumstances then prevailing and experience
gained.

Rules of Procedure

6. Subject to the provisions of this
Convention, the Council shall adopt
its own rules of procedure.

Subordinate Bodies

7. The Council may establish such
subordinate bodies as may be necessary
for the purpose of the Organisation.
The creation and the terms of
reference of such bodies shall be
determined by the Council by a twothirds
majority of all Member States.

Article XI

Director-General and Headquarters
1 (a) The Council shall, by a twothirds
majority of all Member States,
appoint a Director-General för a defined
period and may, by the same
majority, terminate his appointment.

(b) The Director-General shall be
the chief executive officer of the Organisation
and its legal representative.
He shall have authority over the
various establishments of the Organisation.
He shall, in regard to the
Financial administration of the Organisation,
ad in accordance wilh the
provisions of the Financial Protocol
annexed to this Convention. He shall
submit an annual report to the Council
and shall attend the meetings without
the right lo vote.

(c) The Council may postpone the
appointment of the Director-General
för such period as it considers necessary
either on the entry into force of

4 punkterna (c) och (d) i denna artikel
intagna omröstningsreglerna.
Rådet må därvid, med beaktande av
då rådande förhållanden och vunnen
erfarenhet, genom enhälligt beslut av
samtliga medlemsstater föreslå ändring
av ifrågavarande regler.

Arbetsordning

6. Med iakttagande av bestämmelserna
i denna konvention skall rådet
antaga sin egen arbetsordning.

Underlydande organ

7. Rådet må upprätta sådana underlydande
organ som erfordras för
organisationens syfte. Beslut om upprättande
av dylika organ och om direktiv
för dem skall fattas av rådet
med två tredjedels majoritet av alla
medlemsstater.

Artikel XI

Generaldirektör och organisationens
säte

1 (a) Rådet skall utse en generaldirektör
för en begränsad tidsperiod.
Rådet må entlediga denne. Beslut angående
utseende och entledigande av
generaldirektör fattas med två tredjedels
majoritet av alla medlemsstater.

(b) Generaldirektören skall vara
organisationens högste verkställande
tjänsteman och dess legale ställföreträdare.
Organisationens samtliga anläggningar
skola stå under hans inseende.
Det åligger generaldirektören att
med avseende på organisationens ekonomiska
förvaltning handla i överensstämmelse
med föreskrifterna i det
finansprotokoll, som fogats vid denna
konvention. Han skall underställa rådet
en årlig rapport samt närvara vid
rådets sammanträden dock utan rösträtt.

(c) Rådet må uppskjuta utnämning
av generaldirektör för den tidsrymd,
som det anser nödvändigt. Beslut Om
uppskov må fattas i samband anling -

Kiingl. Maj. ts proposition nr 85 dr 1962

this Convention or on the occurrence
of a subsequent vacancy. In this event,
it shall appoint a person to act in his
stead, the person so appointed to have
such powers and responsibilities as
the Council may direct.

2. The Director-General shall be assisted
by such seientific, technical,
administrative and clerical staff as
may be considered necessary and
authorised by the Council.

3. Staff members shall be appointed
and may be dismissed by the Council
on the recommendation of the Director-General.
Staff shall be appointed
on the basis of qualifications, taking
into account an adequate distribution
of posts among nationals of the Member
States. Appointments and dismissals
made by the Council shall require
a two-thirds majority of all Member
States. The Council may by the same
majority delegate powers of appointment
and dismissal to the DirectorGeneral.
A ny such appointment and
its termination shall be in accordance
with staff regulations to be adopted by
the Council. Any scientists, not members
of the staff, who are invited by
the Council to carry out research in
the establishments of the Organisation,
shall be subject to the authority
of the Director-General and to such
general conditions as may be approved
by the Council.

4. The responsibilities of the Director-General
and the staff in regard to
the Organisation shall be exclusively
international in character. In the decharge
of their duties they shall not
seek or receive instructions from any
government or from any authority external
to the Organisation. Each Member
State shall respect the international
character of the responsibilities
of the Director-General and the staff,
and not seek to influence them in the
discharge of their duties.

en med denna konventions ikraftträdande
eller med en vid senare tidpunkt
uppkommen vakans. Beslutar
rådet om uppskov skall det utse en
tillförordnad generaldirektör. Denne
skall ha de befogenheter och det ansvar
som rådet föreskriver.

2. Generaldirektören skall biträdas
av vetenskapliga, tekniska och administrativa
tjänstemän samt kontorspersonal
i den utsträckning, som är
erforderlig och som rådet godkänt.

3. Personalen skall utnämnas och
må entledigas av rådet på generaldirektörens
förslag. Personalen skall
utnämnas på grundval av sina meriter;
dock må hänsyn tagas till intresset
av att en lämplig fördelning av
tjänsterna mellan medlemsstaternas
medborgare ernås. Beslut om utnämning
och entledigande fattas av rådet
med två tredjedels majoritet av alla
medlemsstater. Rådet må med samma
majoritet till generaldirektören
delegera befogenheten att utnämöa
och entlediga personal. Av denne gjor^
da utnämningar och entlediganden
skola stå i överensstämmelse med det
personalreglemente, som skall antagas
av rådet. Vetenskapsmän, som ej tillhöra
personalen, men som på anmodan
av rådet utföra forskningsarbete
inom organisationens anläggningar
skola lyda under generaldirektören
och vara skyldiga att ställa sig till efterrättelse
alla sådana allmänna föreskrifter,
som godkänts av rådet.

4. Generaldirektörens och personalens
skyldigheter i förhållande till organisationen
skall vara av uteslutande
internationell karaktär. Vid fullgörandet
av sina plikter skola de varken
begära eller mottaga instruktioner
från någon regering eller från någon
utanför organisationen stående myndighet.
Varje medlemsstat skall respektera
att generaldirektörens och
personalens åligganden äro av internationell
karaktär och icke söka påverka
dem vid uppfyllandet av deras
plikter.

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1962

Arlicle XII
Financial Contributions

1. Each Member State shall contribute
both to the capitai expenditure
aud to the current operating expenses
of the Organisation

(a) för the period ending on the
thirty-first of December of the second
full financial year, as set out in the
Financial Protocol annexed to this
Convention

(b) thereafter, in accordance with a
scale which shall be decided every
three years by the Council by a twothirds
majority of all Member States
and shall be based on the average net
national income åt factor cost of each
Member State for the three latest
preceding years for which statistics
are available, except that

(i) no Member State shall be required
to pay contributions in excess
of twentyfive per cent of the total
araount of contributions assessed by
Ihe Council to ineet the cost of the
programme;

(ii) the Council may decide by a
two-thirds majority of all Member
States to take into account any special
eircumstances of a Member State and
reduce its contribution accordingly
for a limited period. For the purpose
of applying this provision it shall be
considered as a special circumstance,
in particular, when the annual income
»per capita» of a Member State is less
than an amount to be decided by the
Council by the same majority.

2 (a) States which become parties
to this Convention after the thirtyfirst
of December following its entry
into force, shall make a special contribution
towards the Capital expenditure
of the Organisation already ineurred,
in addition to contributing to
future Capital expenditure and current
operating expenses. The amount
of this special contribution shall be

Artikel XII

Finansiella bidrag

1. Varje medlemsstat skall bidraga
till organisationens kapitalutgifter såväl
som till dess driftsutgifter

(a) för den period som slutar den
31 december det andra hela budgetåret
på sätt angives i det vid denna
konvention fogade finansprotokollet

(b) och för tiden därefter enligt en
skala som rådet fastställer vart tredje
år; rådets beslut skall fattas med
två tredjedels majoritet av alla medlemsstater
och skall för varje medlemsstat
grundas på den genomsnittliga
nettonationalinkomsten till produktionskostnad
för de tre senast föregående
år, för vilka statistik finnes
tillgänglig, dock att

(i) ingen medlemsstat skall åläggas
att såsom bidrag betala mer än tjugofem
procent av summan av samtliga
de bidrag som rådet fastställt till täckande
av kostnaderna för programmet; (ii)

rådet må med två tredjedels
majoritet av alla medlemsstater besluta
att beakta de särskilda omständigheter,
som må föreligga beträffande
någon medlemsstat, och på grund
därav för en begränsad tid nedsätta
denna stats bidrag. Vid tillämpning
av denna bestämmelse skall såsom
särskild omständighet räknas i synnerhet
det förhållandet att årsinkomsten
»per capita» i en medlemsstat är
mindre än det belopp som rådet, genom
beslut fattat med nyssnämnd
majoritet, bestämt.

2 (a) De stater, som vinna anslutning
till denna konvention efter den
31 december det år konventionen träder
i kraft skola utöver bidrag till
framtida kapital- och driftsutgifter
lämna ett särskilt bidrag till täckande
av de kapitalutgifter organisationen
redan ådragit sig. Det särskilda bidragets
belopp skall bestämmas av
rådet genom beslut fattat med två

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1962

fixed by the Council by a two-thirds
majority of all Member States.

(b) All contributions made in accordatice
with the provisions of subparagraph
(a) above shall be applied
in reducing the contributions of the
other Member States unless otherwise
decided by the Council by a two-thirds
majority of all Member States.

3. Contributions due under the provisions
of this Article shall be paid
in accordance with the Financial Protocol
annexed to this Convention.

4. The Director-General may, subject
to any directions given by the
Council, accept gifts and legacies to
the Organisation, provided that such
gifts or legacies are not subject to any
conditions inconsistent with the purposes
of the Organisation.

Article XIII

Co-operation

The Organisation may, by a unanimous
decision of the Council, co-operate
with other international organisations
and institutions and with Governments,
organisations and institutions
of non Member States.

Article XIV

Legal Status and Privileges

1. The Organisation shall have legal
personality.

2. The legal status and the privileges
and immunities of the Organisation,
of the persons employed by it and of
the representatives of Member States,
shall be defined by a Protocol to be
concluded between the Member States.

3. Agreements concerning the Headquarters
of the Organisation, and the
Establishments of the Organisation
to be created in accordance with the
provisions of Article VI, shall be concluded
between the Organisation and
the Member States on whose territories
such Headquarters and Establishments
shall be situated.

tredjedels majoritet av alla medlemsstater.

(b) Alla bidrag lämnade i enlighet
med föreskrifterna i punkt (a) skola
användas till att minska övriga medlemsstaters
bidrag, därest ej rådet,
med två tredjedels majoritet av alla
medlemsstater, annorledes beslutar.

3. Bidrag enligt bestämmelserna i
denna artikel skola erläggas i enlighet
med det till denna konvention fogade
finansprotokollet.

4. Med iakttagande av vad rådet må
ha föreskrivit äger generaldirektören
mottaga gåvor och donationer, under
förutsättning att till dessa ej äro knutna
med organisationens syften oförenliga
villkor.

Artikel XIII

Samarbete

Organisationen må, efter enhälligL
beslut av rådet, samarbeta med andra
internationella organisationer och institutioner
samt med regeringar, organisationer
och institutioner i stater,
som ej äro anslutna till konventionen.

Artikel XIV

Juridisk status och privilegier

1. Organisationen skall utgöra en
juridisk person.

2. Juridisk status, privilegier och
immunitet för organisationen, för personer
anställda i dess tjänst samt för
medlemsstaternas representanter i organisationen
skola bestämmas i ett
av medlemsstaterna upprättat protokoll.

3. Avtal beträffande organisationens
säte och om de anläggningar, som det
jämlikt artikel VI åligger organisationen
att upprätta, skola träffas mellan
organisationen och de medlemsstater,
på vilkas territorier sätet och
anläggningarna skola vara belägna.

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 dr 1962

Artide XV

Amendments

1. The Council may recommend
amendments to this Convention to
Member States. Any Member State
which wishes to propose an amendment
shall notify the Director-General
thereof. The Director-General shall
inform all Member States of any
amendment so notified åt least three
months before it is to be discussed by
the Council.

2. Any amendment recommended
by the Council shall require acceptance
in writing by all Member States.
It shall come into force thirty days
after the Government of . .. has received
notification of acceptance from
all Member States. The Government
of... shall inform all Member States
of the date of entry into force of any
such amendment.

3. The Council may amend the
Financial Protocol annexed to this
Convention by a unanimous vote of
all Member States, provided that such
an amendment does not conflict with
the Convention. Any such amendment
shall come into force on a date to be
decided unanimously by the Council.
The Director-General shall inform all
Member States of each such amendment
and of the date on which it shall
come into force. The Table given in
the Annex of the Financial Protocol
may only be amended in accordance
with the basis of calculation laid down
in Artide XII 1. (b).

Article XVI

Disputes

Any dispute concerning the interpretation
or application of this Convention,
which is not settled by the
good offices of the Council, shull be
submitted to the International Court
of Justice, unless the Member States
concerned agree on some other mode
of seltlement.

Artikel XV

Ändringar

1. Rådet äger inför medlemsstaterna
förorda ändringar i denna konvention.
Varje medlemsstat, som önskar
föreslå sådan ändring, skall underrätta
generaldirektören därom. Denne
skall underrätta samtliga medlemsstater
om sålunda anmälda ändringsförslag
minst tre månader, innan rådet
behandlar förslaget.

2. Av rådet förordad ändring skall
för att träda i kraft, i skriftlig form,
godkännas av samtliga medlemsstater.
Ändringen träder i kraft trettio dagar
efter det att regeringen i... mottagit
meddelande om godkännande av ändringsförslaget
från alla medlemsstater.
Sagda regering skall underrätta
samtliga medlemsstater om den tidpunkt,
vid vilken ändringen sålunda
trätt i kraft.

3. Rådet må genom enhälligt beslut
av samtliga medlemsstater göra ändring
i det vid denna konvention fogade
finansprotokollet under förutsättning
att ändringen icke strider mot
konventionen. Sådan ändring träder i
kraft den dag, som rådet genom enhälligt
beslut bestämmer. Generaldirektören
skall underrätta alla medlemsstater
om varje dylik ändring och
om tidpunkten för dess ikraftträdande.
Den i bihanget till finansprotokollet
intagna tabellen må endast ändras
i överensstämmelse med de beräkningsgrunder
som redovisas i artikel
XII 1. (b).

Artikel XVI

Tvister

Varje tvist rörande tolkning eller
tillämpning av denna konvention, vilken
ej kan lösas genom medling av
rådet, skall underställas Internationella
domstolen, därest berörda medlemsstater
ej enas om annan förlikningsmetod.

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 dr 1962

Artide XVII
Denunciation

1. After the present Convention has
been in force for six years, any Member
State may denounce it by giving
notice to the Government of . . which
shall communicate this notification to
the Director-General. The denunciation
shall take effect åt the end of the
Financial Year following the year
during which notice was given.

2. A Member State denouncing the
Convention shall indemnify the Organisation
för any loss of property on
its territory, unless a special agreement
can be concluded for the continued
use of this property by the
Organisation.

Artide XVIII

Non-fulfilment of Obligations

If a Member State fails to fulfil its
obligations under this Convention, it
shall cease to be a member of the Organisation
on a decision of the Council
taken by a two-thirds majority of
all Member States. The provisions of
Artide XVII 2. shall apply in such a
case.

Artide XIX

Dissolution

1. The Organisation shall be dissolved
if åt any time there are less
than five Member States. It may be
dissolved åt any time by agreement
between the Member States.

2. In the event of dissolution the
Council shall appoint a liquidation
authority which will negotiate with
the States on the territories of which
the Headquarters and the Establishments
of the Organisation are åt that
time. The legal personality of the Organisation
shall subsist för the purposes
of the liquidation.

Artikel XVII

Utträde

1. Medlemsstat äger, då denna konvention
varit i kraft i sex år, anmäla
sitt utträde ur organisationen. Anmälningen
skall ske hos regeringen i...,
vilken skall underrätta generaldirektören
härom. Utträde skall äga rum
vid utgången av budgetåret näst efter
det under vilket utträdesanmälan avlämnats.

2. Medlemsstat, som utträder ur organisationen,
skall gottgöra organisationen
för varje förlust av egendom
på dess territorium, såframt ej särskilt
avtal kan slutas, som tryggar organisationens
rätt att framdeles nyttja
denna egendom.

Artikel XVIII
Underlåtenhet att uppfylla
förpliktelser

Den medlemsstat, som underlåter
att uppfylla de förpliktelser den åtagit
sig enligt denna konvention, skall
uteslutas ur organisationen. Beslut
härom meddelas av rådet och skall
fattas med två tredjedels majoritet av
alla medlemsstater. Vad i artikel XVII

2. stadgas skall äga tillämpning vid
uteslutning.

Artikel XIX

Upplösning

1. Organisationen skall upplösas,
om den vid någon tidpunkt har mindre
än fem medlemmar. Den må upplösas
vid vilken tidpunkt som helst
genom överenskommelse biträdd av
samtliga medlemsstater.

2. 1 händelse av upplösning, skall
rådet utse en likvidationsmyndighet
med uppgift att förhandla med de stater,
på vilkas territorier organisationens
säte och anläggningar då äro belägna.
Jämväl under likvidationen
skall organisationen utgöra en juridisk
person.

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 dr 1962

3. A ny surplus shall be distributed
ainong those States, which are members
of the Organisation åt the time
of the dissolution, in proportion to
Ihe contribulions actually made by
them from the dates of their becoming
parties to this Convenlion. In the event
of a deficit this shall be met by the
same States in proportion to their
contributions as assessed for the financial
year then current.

Article XX

Signa t lire and Ratification

1. This Convention and the annexed
Financial Protocol, which is an integral
part thereof, shall be open for
signature until the thirty-first of December,
1962, by the States which are
parties to the Agreement concluded åt
Meyrin on the first of December, 1960.

2. This Convention and the annexed
Financial Protocol shall be subject to
ratification and the instruments of
ratification shall be deposited with
the Government of...

3. Pending the deposit of their instruments
of ratification, the signatory
States may be represented åt
meetings of the Council and take part
in its work, without the right to vote,
until the thirty-first of December,
1963.

Article XXI
Entry into For ce

1. This Convention and the annexed
Financial Protocol shall enter into
force when six States have ratified
Ihese instruments, provided that

(a) the total of their percentage
contributions on the scale set out in
Annex I of the Financial Protocol
amounts to not less than seventy-five
per cent, and

(b) ... and all States, on the territories
of which the Organisation will
eventually have Establishments in accordance
with the provisions of Ar -

3. Eventuellt överskott skall fördelas
mellan de stater som vid upplösningen
äro medlemmar i organisationen.
Fördelningen skall ske i förhållande
till de bidrag var och en faktiskt
inbetalat från och med sin anslutning
till konventionen. Eventuellt underskott
skall täckas av samma stater, i
proportion till det bidrag som ålagts
dem för det vid upplösningen löpande
budgetåret.

Artikel XX

Undertecknande och ratifikation

1. Denna konvention och det härtill
fogade finansprotokollet, vilket är en
integrerad del av konventionen, må intill
den 31 december 1962 undertecknas
av de stater, som anslutit sig till
den i Meyrin den 1 december 1960 ingångna
överenskommelsen.

2. Denna konvention och det härtill
fogade finansprolokollet skola ratificeras;
ratificeringshandlingarna skola
deponeras hos regeringen i ...

3. Signatärstaterna må till den 31
december 1963, i avbidan på att deras
ratifikationsinstrument deponeras,
utan rösträtt representeras vid rådets
sammanträden och taga del i dess arbete.

Artikel XXI
Ikraftträdande

1. Denna konvention och det till
konventionen fogade finansprotokollet
skola träda i kraft, när sex stater
ratificerat dessa handlingar under
förutsättning att

(a) bidragen från dessa stater, enligt
den i bihang I till finansprotokollet
intagna tabellen, sammanlagt uppgår
till minst sjuttiofem procent, samt

(b) bland dessa stater återfinnas
dels ... dels ock alla stater, på vilkas
territorier organisationen omsider,
jämlikt föreskrifterna i artikel VI,

Bihang till Rikmlayenx protokoll 1902. t samt. Nr 85

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 dr 1962

ticle VI, shall be among these six
States, unless special arrangements
can be made to ensure the operation
of these Establishments.

2. This Convention and the annexed
Financial Protocol shall enter into
force för any other signatory or acceding
State on the date of deposit of
its instrument of ratification or accession,
as the case may be.

Artide XXII

Accession

1. As from the first of January following
the entry into force of the
Convention, any State, not a signatory
of this Convention, may accede to the
Convention and the Financial Protocol
annexed thereto by a unanimous decision
of all Member States in the
Council.

2. If a State wishes to accede to the
Organisation, it shall notify the Director-Generai,
who shall inform the
Member States of this request åt least
three months before it is submitted to
the Council for decision.

3. Instruments of accession shall be
deposited with the Government of . . .

Article XXIII
Notificaiions

1. The Government of ... shall notiiy
all signatory and acceding States
of the deposit of each instrument of
ratification or accession and all signatory
States of the entry into force of
this Convention.

2. The Director-General of the Organisation
shall notify all Member
States of any denunciation under Article
XVII or termination under Article
XVIII of the Convention.

Article XXIV

llegistration

Upon entry into force of this Convention,
the Government of ... shall

kommer att ha anläggningar, såframt
ej särskilda avtal kunna träffas för
att säkerställa verksamheten vid anläggningarna.

2. Denna konvention och det till
konventionen fogade finansprotokollet
skola beträffande annan signatärstat
eller ansluten stat träda i kraft,
den dag, då ifrågavarande stat deponerar
sitt ratifikationsinstrument respektive
sitt anslutningsinstrument.

Artikel XXII

Anslutning

1. Från och med den första januari
året efter det att konventionen trätt i
kraft må stat, vilken ej är signatärstat
till denna konvention, genom enhälligt
beslut av samtliga medlemsstater
i rådet, vinna anslutning till konventionen
och det därvid fogade finansprotokollet.

2. Stat, som önskar vinna anslutning
till organisationen, skall härom
underrätta generaldirektören; denne
skall upplysa medlemsstaterna om
ifrågavarande begäran minst tre månader,
innan ärendet underställes rådet
för beslut.

3. Anslutningsinstrument skola deponeras
hos regeringen i...

Artikel XXIII
Underrättelser

1. Regeringen i... skall underrätta
alla signatärstater eller anslutna stater
om deponeringen av varje ratifikations-
eller anslutningsinstrument
samt alla signatärstater om ikraftträdandet
av denna konvention.

2. Generaldirektören skall underratta
samtliga medlemsstater om utträde,
jämlikt artikel XVII, och om uteslutning,
jämlikt artikel XVIII.

Artikel XXIV
Inregistrering

Så snart denna konvention trätt i
kraft skall regeringen i... låta re -

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 dr 1962

register it with the Secretary-General
of the United Nations in accordance
with Article 102 of the Charter of the
United Nations.

In witness whereof, the undersigned
representatives, having been duly authorised
thereto by their respective
Governments, have signed this Con -

vention.

Done in...........this

day of.............. 1962,

in the English and French languages,
both texts being equally authoritative,
in a single copy, which shall be deposited
in the archives of the Government
of ..., which shall transmit certified
copies to all signatory and acceding
States.

gistrera densamma hos Förenta Nationernas
generalsekreterare i enlighet
med artikel 102 i Förenta Nationernas
stadga.

Till bekräftelse härav hava undertecknade
därtill vederbörligen befullmäktigade
av sina respektive regeringar,
undertecknat denna konvention.

Vilket skedde i.............den

........ 1962.

Denna text, skriven på engelska och
och franska språken jämsides, vilka
språk äga lika vitsord, skall deponeras
i arkivet hos regeringen i......

Behörigen styrkta avskrifter skola av
nämnda regering tillställas alla signatärstater
och till konventionen anslutna
stater.

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1962

Financial protocol annexed to the Convention
for the establishment of a Euro pean

Space Research Organisation

The States parties to this Protocol,

being parties to the Convention for
the establishment of a European
Space Research Organisation, hereinafter
referred to as »the Convention»
and »the Organisation» respectively,

signed åt......................on

.................. 1962,

desiring to make provision for the
financial administration of the said
Organisation,

have agreed as follows:

Article I

Budget

1. The financial year of the Organisation
shall run from the first of
January to the thirty-first of December.

2. The Director-General shall, not
later than the first of July in each
year and taking into account the provisions
of Article III, circulate to the
Member States a draft Budget for the
following financial year.

3. The Draft Budget shall be examined
by the Administrative and Finance
Committee established under
Article IV of this Protocol and then
transmitted to the Council with the
Committee’s report thereon.

4. The Council shall adopt the
Budget before the beginning of each
financial year.

5. Estimates of income and expenditure
shall be divided under general
headings. Transfers between these
general headings shall not be permitted
except by authority of the Administrative
and Finance Committee.

(Översättning)

Finansprotokoll fogat till konventionen
angående upprättande av Organisationen
för europeisk rymdforskning

De till detta protokoll anslutna staterna,

vilka äro anslutna till konventionen
för upprättande av Organisationen
för europeisk rymdforskning, härefter
kallad »konventionen» respektive
»organisationen», undertecknad i ..

.............. den ..............

1962,

vilka ha för avsikt att antaga bestämmelser
för organisationens ekonomiska
förvaltning,

hava enats om följande:

Artikel I

Budget

1. Organisationens budgetår skall
löpa från och med den 1 januari till
och med den 31 december.

2. Generaldirektören skall senast
den 1 juli varje år, med beaktande av
föreskrifterna i artikel III i detta protokoll,
till medlemsstaterna överlämna
förslag till budget för det följande
budgetåret.

3. Budgetförslaget skall granskas
av den kommitté, kallad administrations-
och finanskommittén, varom i
artikel IV i detta protokoll stadgas.
Det skall därefter tillsammans med
kommitténs rapport överlämnas till
rådet.

4. Budgeten skall antagas av rådet
före ingången av budgetåret.

5. De uppskattade inkomst- och utgiftsbeloppen
skola uppdelas på huvudtitlar.
överföring från en huvudtitel
till en annan må ske endast med
tillstånd av administrations- och finanskommittén.

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 dr 1962

Artide II
Revised Budget

The Council may require the Director-General
to present a revised budget
if circumstances make it necessary.
No decision involving additional expenditure
shall be deemed to be approved
by the Council until it lias approved
an estimale submitted by the
Director-General of the additional expenditure
involved.

Artide III

Forward Budgeting

1. As soon as possible after the
entry into force of the Convention,
the Council shall, by a two-thirds
majority of all Member States, determme
the level of expenditure for each
year of the first three-year period
within the agreed figure for that period.

2. For succeeding three-year periods
the Council shall, by the same majority,
in the year preceding each such
period, determine the level of expenditure
for each year within the
figure determined in accordance with
the provisions of Artide X 4. (c) of
the Convention.

Artide IV

Administrative and Finance
Committee

The Council shall establish an Administrative
and Finance Committee
composed of representatives of all
Member States in order »inter alia»
to fulfil the functions specified in the
Financial Rules of the Organisation.

Artide V

Contributions

1. For the period from the entry
into force of the Convention to the
thirty-first of December following,

Artikel II
Reviderad budget

Rådet äger begära att generaldirektören
framlägger en reviderad budget,
därest omständigheterna därtill föranleda.
Avgörande, som medför utgifter
utöver de i budgeten förutsedda,
skall icke räknas såsom godkänt
av rådet med mindre rådet godkänt
en av generaldirektören framlagd beräkning
av ifrågavarande extra utgifter.

Artikel III

Långtidsplanering

1. Snarast möjligt efter konventionens
ikraftträdande, skall rådet, med
två tredjedels majoritet av alla medlemsstater,
fastställa utgifternas storlek
under vart och ett av de i den
första treårsperioden ingående åren;
utgifterna må ej överstiga det belopp,
som överenskommits för ifrågavarande
period.

2. För följande treårsperioder skall
rådet under året närmast före varje
dylik periods början med samma majoritet
fastställa utgifternas storlek
för vart och ett av de i perioden ingående
åren; utgifterna må ej överstiga
det belopp, som beslutats i överensstämmelse
med föreskrifterna i
artikel X 4. (c) i konvensionen.

Artikel IV

Administrations- och finanskommittén Rådet

skall tillsätta eu administrations-
och finanskommitté bestående
av representanter för samtliga medlemsstater;
kommitténs uppg.ft skall
bland annat vara att fullgöra de uppgifter,
som angivas i organisationens
finansregler.

Artikel V

Bidrag

1. För tiden från och med dagen för
konventionens ikraftträdande och till
och med den 31 december samma år

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1962

the Council shall make provisional
budgetary arrangements, which shall
be met by contributions as provided
for in section (1) of the Annex to this
Protocol.

2. For the two ensuing financial
years approved budget expenditure
shall be met by contributions which
shall be assessed in the same proportions
as the percentage figures set out
in Section (2) of the Annex to this
Protocol.

3. For subsequent financial years,
approved budget expenditure shall be
met by contributions as provided for
in Artide XII 1. (b) of the Convention.

4. When any State not named in
the Table of the Annex to this Protocol
becomes a party to the Convention
after the thirty-first of December following
the date of the entry into force
of the Convention, the contributions
of all Member States shall be reassessed
on the basis of the statistics for
the years used in the existing scale
and the new scale shall take effect on
a date to be decided by the Council.
Reimbursements shall be made, if
necessary, to ensure that the contributions
paid by all Member States for
the current year are in conformity
with the decision of the Council.

5. (a) The Administrative and Finance
Committee shall in consultation
with the Director-General determine
the terms on which payments in
respect of contributions shall be made
eonsistently with the proper financing
of the Organisation.

(b) The Director-General shall
thereafter notify Member States of the
amount of their contributions and of
the dates on which payments shall be
made.

Artide VI

Currency of Contributions

1. The budget of the Organisation

skall rådet upprätta en preliminär
budget; däri redovisade utgifter skola
täckas genom bidrag, på sätt angives i
moment 1 i bihanget till detta protokoll.

2. För de två följande budgetåren
skola i budgeten godkända utgifter
täckas av bidrag från medlemsstaterna,
fördelade mellan dessa i samma
proportion som de i moment 2 i bihanget
till detta protokoll angivna
procentsatserna.

3. För därefter följande budgetår
skola i budgeten godkända utgifter
täckas av bidrag från medlemsstaterna
på sätt som föreskrives i artikel
XII 1. (b) i konventionen.

4. Om en stat, som ej är upptagen i
tabellen i bihanget till detta protokoll,
ansluter sig till konventionen efter
den 31 december det år konventionen
träder i kraft, skola samtliga medlemsstaters
bidrag omräknas på
grundval av statistiken från samma
år, vilka omfattats av den statistik
som legat till grund för gällande bidragsskala.
Den nya bidragsskalan
skall gälla från och med den dag som
rådet bestämmer. Återbetalningar skola
verkställas i den utsträckning som
är nödvändigt för att storleken av de
bidrag varje medlemsstat erlagt för
det löpande året skall stå i överensstämmelse
med rådets beslut.

5. (a) Administrations- och finanskommittén
skall efter samråd med
generaldirektören fastställa regler angående
betalning av bidragen. Reglerna
skola givas sådant innehåll, att
organisationens tillbörliga finansiering
säkerställes.

(b) Generaldirektören skall, sedan
under (a) nämnt beslut fattats, underrätta
medlemsstaterna om bidragens
storlek och de tidpunkter, vid vilka
betalning skall verkställas.

Artikel VI

Bidragsvaluta

1. Organisationens budget skall ut -

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1962

shall be expressed in accounting units
defined by 0.88867088 grams of fine
gold.

2. Each Member State shall in principle
pay its contribulion in its own
currency. It shall, nevertheless, pay a
part or the whole of its contribution
in any currency which the Organisation
may need för the execution of its
tasks, if the Director-General so requests
according to the provisions of
Artide V 5.

Artide VII

W or kin g Capital Fund

The Council may by a unanimous
decision of all Member States, estab1
i sb a Working Capital Fund.

Artide VIII

Accounts and Auditing

1. The Director-General shall keep
an accurate account of all receipts
and disbursements.

2. The accounts for the total receipts
and expenditure shall be examined
by an Audit Commission. The
Council shall decide by a two-thirds
majority which Member States (ensuring
a reasonabie basis of rotation)
shall be inviled to nominate, wherever
practicable from the highest audit
authorities of their countries, representatives
to serve on this Commission,
and shall appoinl by the same
majority, from among the national
nominations, a Chairman of the Commission
for a period not exceeding
three years.

3. The purpose of the auditing,
which will take place on the basis of
relevant documents and, if necessary,
within the premises of the Organisation,
shall be to verify that the expenditure
has conformed with the
provisions made in the Budget, that
the records are lawful and correct,
and lo certify the economic and sound
management of the Organisation. Åt

tryckas i beräkningsenheter fixerade
till 0,88867088 gram rent guld.

2. Varje medlemsstat skall i princip
betala sitt bidrag i sin egen valuta.
Medlemsstat skall dock betala sitt
bidrag helt eller delvis i annan valuta,
som organisationen må ha behov av
för att kunna fullfölja sina uppgifter,
därest generaldirektören i enlighet
med föreskrifterna i artikel V 5. i detta
protokoll hemställer därom.

Artikel VII

Fond för rörelsekapital

Rådet äger genom enhälligt beslut
av samtliga medlemsstater upprätta
en fond för rörelsekapital.

Artikel VIII

Räkenskaper och revision

1. Generaldirektören skall sörja för
att alla inbetalningar och utbetalningar
noggrant bokföras.

2. Revision av räkenskaperna för
samtliga inbetalningar och utbetalningar
skall ske av en revisionskommission.
Rådet skall med två tredjedels
majoritet besluta vilka medlemsstater
som skola anmodas att till denna
kommission utse representanter;
härvid skall rådet trygga en rimlig
turordning mellan medlemsstaterna.
Till representanter böra om möjligt
utses personer tillhörande respektive
länders högsta revisionsorgan. Rådet
skall, med samma majoritet, bland de
sålunda utsedda representanterna förordna
en ordförande för en period om
högst tre år.

3. Genom revisionen, som skall äga
rum på grundval av vederbörliga
handlingar och, om så finnes nödvändigt,
inom organisationens lokaler,
skola garantier skapas för att organisationens
utgifter stå i överensstämmelse
med föreskrifterna i budgeten,
att dess bokföring är lagenlig och korrekt,
och att organisationen styres enligt
ekonomiska och sunda principer.

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 dr 1962

the end of each financial year the
Commission shall draw up a report,
which shall be approved hy the majority
of its members and thereupon
transmitted to the Council.

4. The Audit Commission shall furthermore
discharge such other functions
as are set out in the Financial
Rules approved by the Council.

5. The Director-General shall furnish
the auditors with such information
and help as they may require lo
carry out their duties.

In vvitness whereof, the undersigned
representatives, having been duly authorised
thereto by their respective
Governments, have signed this Proto

col.

Done åt...........this

day of.............. 1962,

in the English and French languages,
both texts being equally authoritative,
in a single copy, which shall be deposited
in the archives of the Government
of .............. which shall

transmit certified copies to all signatory
and acceeding States.

Annex

(1) Contributions for the period
ending on the 31st of December following
the cntrg into force of the Convention.

(a) The States which are parties to
the Convention on the date of its entry
into force, together with any other
States which may become parties to it
during the period ending on the following
31st of December, shall between
them contribute the wnole of
the sums required by such provisional
budgetary arrangements as the Council
may make under Artide V i. of
this protocol.

(b) The contributions of the States,
which are parties to the Convention
when the Council first makes such

Vid slutet av varje budgetår skall
kommissionen utarbeta en rapport
vilken, godkänd av majoriteten av
dess medlemmar, skall överlämnas
till rådet.

4. Kommissionen skall dessutom utföra
de ytterligare uppgifter, som angivas
i de av rådet antagna finansreglerna.

5. Generaldirektören skall lämna revisorerna
alla de upplysningar och all
den hjälp, som de behöva för att Utföra
sina uppgifter.

Till bekräftelse härav, hava undertecknade,
därtill vederbörligen befullmäkligade
av sina respektive regeringar,
undertecknat detta protokoll.

Vilket skedde i..................

den.................. 1962.

Denna text, skriven på franska och
engelska språken jämsides, vilka
språk äga lika vitsord, skall deponeras
i arkivet hos regeringen i ... Behörigen
bestyrkta avskrifter skola av
nämnda regering tillställas alla signatärstater
och till konventionen anslutna
stater.

Bihang

(1) Bidrag för tiden från och med
dagen för konventionens ikraftträdande
och till och med den 31 december
samma dr.

(a) De stater, vilka äro anslutna till
konventionen den dag denna träder i
kraft, och alla övriga stater, vilka ansluta
sig till konventionen senast den
31 december samma år, skola tillsammans
bidraga med en summa motsvarande
samtliga utgifter i den preliminära
budget, som rådet enligt artikel
V 1. i detta protokoll må ha upprättat.

(b) Bidragen från de stater som äro
anslutna till konventionen, när rådet
första gången upprättar en dylik pre -

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 dr 1962

provisional budgetary arrangements,
shall be provisionally assessed on the
basis set out in Article V 2. subject to
the provisoes mentioned in Article
XII 1. (b) of the Convention.

(c) The contributions of the States
which become parties to the Convention
during the period between the
first occasion on which provisional
budgetary arrangements have been
made and the following 31st of December,
shall be provisionally assessed
in such a manner that the relative
proportions between the provisional
contributions of all Member States are
the same as between the percentage
figures set out in section (2) of this
Annex. Such contributions will serve
either, as provided for in paragraph

(d) below, to subsequently reimburse
part of the provisional contributions
previously paid by the other Member
States, or to meet additional budgetary
appropriations approved by the Council
during that period.

(d) The final contributions due for
the period ending on the 31st of December
following the entry into force
of the Convention from all the States
which are parties to the Convention
on that date, shall be retroactively assessed
after that date on the basis of
the total budget for the said period,
so that they shall be those which they
would have been if all these States
had become parties to the Convention
on the date of its entry into force. Any
sum paid by a Member State in excess
of its contribution thus retroactively
assessed shall be placed to the credit
of that Member State.

(e) If all the States specified in the
scale, set out in section (2) of this
Annex, have become parties to the
Convention before the 31st of December
following the entry inlo force of
Ihe Convention, their percentage contributions
to the total budget for that

liminär budget, skola, med förbehåll
för de reservationer, som äro omnämnda
i artikel XII 1. (b) i konventionen,
preliminärt fastställas enligt
de grunder som angivas i artikel V 2.
i detta protokoll.

(c) Bidragen från de stater, som ansluta
sig till konventionen efter det
att den första preliminära budgeten
upprättats, men före den 31 december
samma år, skola preliminärt fastställas
på sådant sätt, att medlemsstaternas
preliminära bidrag skola stå i
samma proportion till varandra som
de i moment 2 i detta bihang angivna
procentsiffrorna. Dessa bidrag skola
användas antingen, såsom under (d)
nedan angives, till att senare återbetala
en del av de bidrag, vilka tidigare
inbetalats av andra medlemsstater, eller
för att täcka ytterligare budgetanslag,
som godkänts av rådet under
ovan nämnda period.

(d) De slutliga bidragen för perioden
från och med dagen för konventionens
ikraftträdande till och med
den 31 december samma år skola efter
periodens utgång retroaktivt fastställas
beträffande samtliga stater,
vilka sistnämnda dag äro anslutna till
konventionen; bidragen skola på
grundval av den totala budgeten för
perioden ifråga fastställas till samma
belopp, som de skulle ha uppgått till,
därest samtliga dessa stater hade anslutit
sig till konventionen redan den
dag denna trädde i kraft. Det belopp,
som medlemsstat må ha inbetalt utöver
dess sålunda retroaktivt fastställda
bidrag, skall krediteras ifrågavarande
medlemsstat.

(e) Om alla de stater, som angivas i
tabellen under inoment 2 i detta bihang,
ha anslutit sig till konventionen
före den 31 december det år denna
trätt i kraft, skola deras bidrag till
den totala budgeten för ifrågavarande
period bestämmas i enlighet med de

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1962

period shall be those set out in that
scale.

(2) Scale to serve as a basis for the
assessment of contributions during the
period to which Article V 1. and 2. of
this Protocol ref ers.

Percentage

Austria.................... 1.99

Belgium ................... 4.21

Denmark .................. 2.10

Federal Republic of Germany 21.48

France .................... 18.22

Italy ...................... 10.64

Netherlands................ 4.04

Norvvay ................... 1.60

Spain ..................... 2.53

Sweden.................... 4.92

Switzerland ................ 3.27

United Kingdom of Great
Britain and Northern Ireland 25.00

Total 100.00

procentsatser, som angivas i nämnda
tabell.

2. Tabell avsedd att tjäna soni
grundval för fastställande av bidrag
under den period, som i artikel V i.
och 2. i detta protokoll avses.

Procent.

Österrike .................. 1,99

Belgien.................... 4^1

Danmark .................. 2,10

Förbundsrepubliken Tyskland 2R48

Frankrike ................. 18,22

Italien..................... 10^64

Nederländerna ............. 4,04

Norge ..................... 1,60

Spanien ................... 2,53

Sverige .................... 4,92

Schweiz ................... 3,27

Förenade Konungariket Storbritannien
och Nordirland .. 25,00

Summa 100,00

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 dr 1962

Protocol concerning the financing of the
Enropean Space Research Organisation,
during its first eight years of existence

The States parties to this Protocol,

being parties to the Convention for
the Establishment of a European
Space Research Organisation, hereinafter
referred to as »the Convention»
and »the Organisation» respectively,

signed åt............on..........

1962,

have agreed as follows:

1. The expenditure of the Organisation
during the first eight years after
entry into force of the Convention
shall not exceed 306 million accounting
units (åt price levels ruling åt
the date of signature of this Protocol),
provided that the Council, referred
to in Article X of the Convenlion,
may, by a unanimous decision of
all Member States taken on the occasion
of a three-yearly determination
of levels of resources under Article
X 4. (c) and (d) of the Convention
adjust this figure in the light of major
scientific or technological developments.

2. The Organisation shall frame its
programme within the limit of expenditure
laid down in paragraph 1
of this Protocol.

3. The States parties to this Protocol
shall be prepared to make available
to the Organisation during the first
period of three years from the date of
Ihe entry into force of the Convention
a sum not exceeding 78 million aceounting
units and, subject to a definitive
determination in accordance
with the provisions of Article X 4.

(ÖversUttning)

Budgetprotokoll angående Organisationen
för europeisk rymdforskning under
dess första åttaårsperiod

De till detta protokoll anslutna staterna,

vilka iiro anslutna till konventionen
angående upprättande av Organisationen
för europeisk rymdforskning,
härefter benämnda »konventionen»
respektive »organisationen», undertecknad
i .................... den

.............. 1962,

hava enats om följande:

1. Kostnaderna för organisationen
under den första åttaårsperioden efter
konventionens ikraftträdande må
icke (enligt den prisnivå, som råder då
detta protokoll undertecknas) överstiga
306 miljoner beräkningsenheter.
Det förutsattes dock, att rådet varom
stadgas i artikel X i konventionen, i
samband med sådant beslut angående
fastställande av treårsbudget, som i artikel
X 4. (c) och (d) avses, må med
anledning av större vetenskapliga och
teknologiska framsteg ändra denna
siffra; beslut härom skall fattas enhälligt
av samtliga medlemsstater.

2. Organisationens program skall
anpassas efter det utgiftsmaximum,
som angives i moment 1. i detta protokoll.

3. De till detta protokoll anslutna
staterna skola vara beredda att till
organisationens förfogande ställa,

under den första treårsperioden efter
konventionens ikraftträdande,
högst 78 miljoner beräkningsenheter,
samt

under den andra treårsperioden efter
konventionens ikraftträdande, med
förbehåll för vad som slutligen bestämmes
enligt föreskrifterna i arti -

Kutigl. Maj:ts proposition nr 85 är 1962

second period of three years from the
date of entry into force of the Convention
a sum not exceeding 122 million
accounting units.

4. This Protocol shall be open to
signature by States which have signed
the Convention. It shall be subject
to ratification.

5. This Protocol shall enter into
force on the date of the entry into
force of the Convention, provided that
the conditions for entry into force of
the Convention, laid down in Article
XXI thereof, are also satisfied in respect
of this Protocol.

In witness whereof, the undersigned
representatives, having been duly authorised
thereto by their respective
Governments, have signed this Proto -

col.

Done åt.........., this

day of.............. 1962,

in the English and French languages,
both texts being equally authoritative,
in a single copy, which shall be deposited
in the archives of the Government
of.... which shall transmit
certified copies to all signatory and
acceeding States.

kel X 4. (c) i konventionen högst
122 miljoner beräkningsenheter.

4. Detta protokoll må undertecknas
av de stater, som undertecknat konventionen.
Protokollet skall ratificeras.

5. Protokollet skall träda i kraft
samma dag som konventionen, under
förutsättning att de villkor för konventionens
ikraftträdande, som angivas
i artikel XXI i konventionen uppfyllts
även beträffande detta protokoll.

Till bekräftelse härav hava undertecknade,
därtill vederbörligen befullmäktigade
av sina respektive regeringar,
undertecknat detta protokoll.

Vilket skedde i..................

den................ 1962.

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1962

Innehåll

Sid.

I. Europeiskt rymdforskningssamarbete.........................

1. Inledning....................*..........................

2. Konventionen m. ........................................

3. Vetenskapligt program....................................

4. Budget..................................................

II. Raketfält i Kirunaområdet...................................

1. Raketfältets användning ..............................

2. Utredning rörande konsekvenser för samerna och förslag i sä

kerhets- och ersättningsfrågor .............................

3. Yttranden...............................................

III. Svensk rymdforskning ......................................

IV. Departementschefen ........................................

Bilaga. Konvention jämte finansprotokoll och budgetprotokoll........

• « r tu. .*• * • , ”^yvv • • V\

vV 1 O ''

Teckenförklaringar.

Gräns för raketfält
Gräns mellan riskzoner
Gräns mellan lappbyar
Gräns för vinterland
===== Gräns för vår- och sommarland

Renstängsel
Större fast lappläger
Mindre läger eller
tältläger
Renvaktarstuga

30 Om

aetaic

■ •*''«!"

Hl PaaaI

< '' V - ••