Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1968 (Proposition 1968:83)

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1968

Nr 83

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående teknisk och medicinsk
utbildning och forskning i Linköping m. m.; given
Stockholms slott den 29 mars 1968.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över utbildningsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag,
om vilkas avlåtande till riksdagen föredraganden hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,
enligt Dess nådiga beslut:

BERTIL

Sven Moberg

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås — i anslutning till statsmakternas beslut år 1965 (prop.
141, SU 173, rskr 411) — riktlinjer för organisationen av teknisk och medicinsk
utbildning och forskning i Linköping. Förslagen, som bygger på betänkanden avgivna
av en särskild organisationskommitté, innebär att i Linköping skall den 1 juli
1969 upprättas dels en enhet för teknisk utbildning och forskning med en intagningskap
acitet vid full utbyggnad av 610 platser per år fördelade på fyra utbildningslinjer,
dels en enhet för medicinsk utbildning och forskning med 84 intagningsplatser
per år vid propedeutisk och klinisk utbildning för studerande som genomgått
utbildning i teoretiska ämnen vid medicinska fakulteten i Uppsala. En
första grupp studerande har höstterminen 1967 börjat sin utbildning i Uppsala.

Verksamheten vid den tekniska enheten avses bli inriktad mot stora tekniska och
ekonomiska system. Antalet arbetsenheter begränsas starkt jämfört med vad som
gäller vid övriga läroanstalter. Verksamheten föreslås sålunda bli koncentrerad till
sex storinstitutioner. En av dessa skall inriktas mot medicinsk-teknisk utbildning
och forskning.

Vidare föreslås i propositionen att under en fyraårsperiod sammanlagt 46 professurer
skall inrättas i Linköping. Av dessa avses 21 för den medicinska enheten
och 25 för den tekniska enheten.

1 — Bihartg till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 83

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1968

För de båda enheterna samt universitetsfilialen i Linköping föreslås en gemensam
biblioteksorganisation under ledning av en överbibliotekarie.

Tills vidare kommer den samlade ledningen av verksamheten vid de medicinska
och tekniska enheterna att utövas av en i januari 1968 tillsatt interimsstyrelse.

I propositionen föreslås även att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att godkänna
ett villkorligt slutet avtal mellan staten och Östergötlands läns landsting om
läkarutbildning vid regionsjukhuset i Linköping. Därjämte redogörs för vissa markoch
lokalfrågor i Linköping.

Vidare behandlas frågan om organisationen av den högre utbildningen och forskningen
i Lund. Förslag läggs fram om att universitetet och tekniska högskolan i
Lund skall föras samman i en gemensam organisation den 1 juli 1969.

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1968

Utdrag av protokollet över utbildningsärenden, hållet inför Hans May.i
Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 29 mars

1968.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Kling, Johansson, Aspling, Palme, SvenEric
Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Gei jer, Myrdal, Odhnoff, Moberg.

Statsrådet Moberg anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter
fråga om teknisk och medicinsk utbildning och forskning i Linköping
m. m. och anför.

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1968

1. Inledning

Hösten 1965 lades i prop. 1965: 141 fram förslag angående utbyggnaden av
universitet och högskolor m. m. I propositionen föreslogs bl. a. att en teknisk
högskola och en medicinsk utbildningsenhet omfattande propedeutiska och kliniska
ämnen skulle inrättas i Linköping. Riksdagen beslöt i överensstämmelse
med de framlagda förslagen (SU 173, rskr 411).

Genom beslut den 21 januari 1966 bemyndigade Kungl. Maj:t dåvarande chefen
för ecklesiastikdepartementet bl. a. att tillsätta en organisationskommitté
för anordnande av högre utbildning i Linköping
(ledamöter: landshövdingen Per Eckerberg, ordförande, numera avdelningschefen
Stig Lindgren, numera byggnadsrådet Leif Lindstrand, numera professor
emeritus Håkan Nial t. o. m. den 30 juni 1966, professorn Dag Norberg
fr. o. m. den 1 juli 1966, numera medicinalrådet Gunnar Wennström, generaldirektören
Ragnar Woxén och forskningschefen Frid Wänström; direktiv se 1967
års riksdagsberättelse s. 273).

Organisationskommittén har lagt fram bl. a. följande betänkanden, nämligen den
16 februari 1967 Linköpings högskola. Teknisk högre utbildning och forskning i
Linköping. Del 1 (SOU 1967: 10), den 20 februari 1967 Linköpings högskola.
Läkarutbildning i Linköping (Stencil E 1967: 2) samt den 25 oktober 1967 Linköpings
högskola. Teknisk högre utbildning och forskning i Linköping. Del II
(SOU 1967: 55) och Linköpings högskola. Biblioteksverksamhet (Stencil E
1967: 9). Betänkandena om teknisk utbildning och forskning har utarbetats av en
subkommitté under ordförandeskap av Woxén. Vidare har betänkandet angående
läkarutbildning utarbetats av en subkommitté under ordförandeskap av Lindgren.
Betänkandet om biblioteksverksamhet har utarbetats av överbibliotekarien Gösta
Ottervik.

Över de båda betänkanden som avser teknisk utbildning och forskning har
efter remiss yttranden avgetts av dåvarande medicinalstyrelsen, dåvarande centrala
sjukvårdsberedningen, nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande,
dåvarande rådet för sjukhusdriftens rationalisering, statskontoret, riksrevisionsverket,
universitetskanslersämbetet, som överlämnat yttranden från vederbörande
universitets- och högskolemyndigheter, statens medicinska forskningsråd, statens
naturvetenskapliga forskningsråd, statens tekniska forskningsråd, Östergötlands
läns landstings förvaltningsutskott, Svenska landstingsförbundet, Svenska stadsförbundet,
Ingeniörsvetenskapsakademien, Svenska teknologföreningen, Svenska läkaresällskapet,
Svenska industriläkarföreningen, Sveriges industriförbund, Tjänstemännens
centralorganisation (TCO), Sveriges akademikers centralorganisation
(SACO), Sveriges förenade studentkårer (SFS) samt AB Atomenergi.

Vad gäller betänkandet angående läkarutbildning har efter remiss yttranden av -

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1968

getts av dåvarande medicinalstyrelsen, dåvarande centrala sjukvårdsberedningen,
nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande, dåvarande rådet för sjukhusdriftens
rationalisering, byggnadsstyrelsen, statskontoret, universitetskanslersämbetet,
som överlämnat yttranden från vederbörande universitets- och högskolemyndigheter,
samarbetsnämnden för LUP-kommittéerna för universitet och högskolor,
statens medicinska forskningsråd, statens tekniska forskningsråd, förvaltningsutskotten
i Östergötlands läns landsting, Jönköpings läns landsting, Kalmar
läns norra landsting och Kalmar läns södra landsting. Svenska landstingsförbundet,
Svenska stadsförbundet, Svenska läkaresällskapet, Landsorganisationen i Sverige
(LO). TCO, SACO, som överlämnat yttrande från Sveriges läkarförbund, samt
SFS. Vidare har en skrift i ärendet inkommit från en rad professorer och laboratorer
i ämnet farmakologi.

Över biblioteksbetänkandet har efter remiss yttranden avgetts av nämnden för
undervisningssjukhusens utbyggande, statskontoret, kungl. biblioteket, universitetskanslersämbetet,
som överlämnat yttranden från vederbörande universitets- och
högskolemyndigheter, Östergötlands läns landstings förvaltningsutskott samt Ingeniörsvetenskapsakademien.
Därjämte har forskningsbiblioteksradet inkommit med en
skrift i ärendet.

I skilda skrivelser har byggnadsstyrelsen lagt fram förslag till byggnadsprogram
m. m. för planerad bebyggelse avseende universitetsfilialen och den
tekniska högre utbildningen och forskningen i Linköping.

Med skrivelse den 16 mars 1967 har statens förhandlingsnämnd
underställt Kungl. Maj:ts prövning ett avtal om läkarutbildning vid regionsjukhuset
i Linköping, som träffats mellan förhandlingsnämnden och Östergötlands läns landstings
förvaltningsutskott under förbehåll om godkännande av Kungl. Maj.t och
landstinget. Över avtalet har efter remiss yttranden avgetts av dåvarande medicinalstyrelsen
samt universitetskanslersämbetet, som överlämnat yttranden från vederbörande
universitets- och högskolemyndigheter. Landstinget har i april 1967
godkänt avtalet.

Nämnden har vidare den 29 mars 1968 överlämnat ett med Linköpings stad villkorligt
slutet avtal om markområden för högre utbildning och forskning, m. m.,
i Linköping samt ett med AB Linköpings stads tekniska verk villkorligt slutet avtal
om vattenförsörjning och avlopp.

I skrivelse den 6 september 1967 har organisationskommittén för
teknisk högskola i Lund lagt fram förslag till framtida organisation
för tekniska högskolan i Lund samt därvid överlämnat ett betänkande, Tekniska
högskolan i Lund. Framtida organisation (stencilerat), vilket utarbetats av en
särskild expertgrupp som med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 21 maj
1965 tillsatts av organisationskommittén. Efter remiss har yttranden över organisationskommitténs
förslag avgetts av statskontoret, riksrevisionsverket, universitets -

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1968

kanslersämbetet, som överlämnat yttranden från vederbörande universitets- och
högskolemyndigheter, samt Sveriges industriförbund. Svenska teknologföreningen
samt de juridiska fakulteterna vid universiteten i Uppsala, Lund och Stockholm har
inkommit med särskilda skrifter i ärendet.

Universitetskanslersämbetet har — med anledning av Kungl.
Maj:ts uppdrag genom beslut åren 1965 och 1966 — med skrivelse den 22 juni
1967 till Kungl. Maj:t överlämnat Promemoria angående förslag till institutionsindelning
m. m. av vissa utbildnings- och forskningsresurser vid universitetet i Uppsala.
Till skrivelsen har ämbetet fogat yttranden från vissa universitets- och högskolemyndigheter.
Över förslaget har vidare efter remiss statskontoret avgett yttrande.
Därjämte har inkommit en skrift i ärendet från laboratorn Karl Johan Öbrink.

Med anledning av Kungl. Maj:ts uppdrag den 9 juni 1967 har ämbetet vidare
den 25 mars 1968 lagt fram förslag till bestämmelser beträffande administration
m. m. av kemiska institutionen i Lund samt därvid överlämnat en promemoria,
Kemicentrum i Lund. Organisation och administration, vilken utarbetats av en särskild
expertgrupp. Till förslaget har ämbetet fogat yttranden från vissa universitets-
och högskolemyndigheter m. m.

Ämbetet har därutöver — med anledning av Kungl. Maj:ts uppdrag den 3 mars
1967 — genom en särskild arbetsgrupp låtit utreda vissa frågor i samband med
utnyttjande av statliga forskningsresurser för näringslivets behov. Med skrivelse
den 9 februari 1968 har ämbetet lagt fram de förslag som föranletts av denna utredning
samt överlämnat en av arbetsgruppen utarbetad promemoria Forskningssamverkan
universitet och högskolor — näringsliv jämte yttranden över denna promemoria
från en rad myndigheter och organisationer m. m. För vissa av förslagen
har redogörelse lämnats i prop. 1968: 68 (s. 41).

Beträffande åtskilliga av de framförda förslagen fordras inte beslut av riksdagen.
För överblickens och sammanhangets skull redovisas emellertid även vissa av dessa
förslag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1968

2. Vissa organisatoriska frågor

2.1 Nuvarande organisation vid universitet och högskolor

I det följande ges en kortfattad redovisning av den nuvarande organisationen vid
universitet och högskolor (jfr prop. 1964: 50, SU 119, rskr 293). Organisationen
regleras i allt väsentligt av universitetsstadgan den 4 juni 1964 (nr 461; ändrad senast
1967: 306).

Institutionen är den egentliga arbetsenheten för forskning och utbildning.
Indelningen i institutioner sker i första hand efter ämnesområden genom att
närbesläktade ämnen förs samman. Varje sådan institution förvaltas under konsistoriets
tillsyn i regel av ett institutionskollegium och en prefekt. I kollegiet ingår
lärarna vid institutionen. Vid behandlingen av vissa frågor deltar dessutom assistentpersonalen
och representanter för de studerande. För gemensamma angelägenheter
kan två eller flera institutioner bilda en institutionsgrupp.

Fakulteten — i förekommande fall uppdelad i sektioner svarar
bl. a. för utbildningens organisation, för planeringsarbete vid utbyggnaden av forskningens
och utbildningens resurser samt för handläggningen av vissa vetenskapliga
bedömningsärenden. I fakulteten ingår alla dess ordinarie lärare. Fakultetens arbete
leds av dekanus. Inom fakulteten bereds alla frågor som gäller utbildningens
innehåll och organisation av utbildningsnämnden, i vilken lärare, assistentpersonal
och de studerande är representerade.

Universitetsstyrelsen utgörs av ett konsistorium, som består av rektor,
prorektor, dekanerna vid fakulteter och sektioner samt i vissa fall även av ytterligare
fakultetsrepresentanter. I konsistorierna vid universiteten i Uppsala och Lund insår
även chefen för resp. universitetsförvaltning, universitetsrådet. Vid handläggningen
av biblioteksärenden ingår vederbörande överbibliotekarie som ledamot i
konsistoriet.

Rektorsämbetet har det närmaste inseendet över verksamheten. Ärende
som skall handläggas av rektorsämbetet avgörs av rektor i närvaro av förvaltningschefen.

Förvaltningen är i princip uppdelad på dels en utbildningsbyrå, dels en
administrativ byrå som svarar för juridiska och personaladministrativa ärenden
samt planeringsfrågor.

Kungl. Maj:1s proposition nr 83 år 1968

2.2 Förslag rörande organisation m. m. av utbildning och forskning
i Linköping

2.2.1 Kommittén

2.2.1.1 Teknisk utbildning och forskning

Organisationskommittén för anordnande av högre utbildning i Linköping framhåller
att dess förslag rörande högskoleorganisationen i Linköping radikalt avviker
från nuvarande organisation vid universitet och högskolor. Förslaget syftar — enligt
kommittén — dels till att tillgängliga resurser skall kunna utnyttjas så effektivt
som möjligt, dels till att samhällets krav på överinseende samtidigt skall kunna
tillgodoses. Vidare har enligt kommittén en utgångspunkt varit att organisationen
skall kunna främja samarbetet mellan forskare på de tekniska och medicinska områdena
liksom mellan forskare och företrädare för näringslivet. Kommittén föreslår
att verksamheten i Linköping — med hänsyn till avvikelserna från gängse
organisation — till att börja med bedrivs som försöksverksamhet. I det följande
redovisar jag kortfattat kommitténs förslag. I fråga om närmare motiveringar tillåter
jag mig att hänvisa till kommitténs första delbetänkande (SOU 1967: 10 s.
12—19 och 22).

Kommittén pekar på att utbildning och forskning vid de tekniska högskolorna
bedrivs inom institutioner med en eller få topptjänster. En sådan splittring på små
enheter är enligt kommittén i flera hänseenden olycklig, då betydelsefulla forskningsresultat
i synnerhet inom det tekniska området knappast längre kan nås utan
en så stor insats av personal och dyrbar utrustning, att en enda institution har svårt
att uppbåda de erforderliga resurserna. Kommittén föreslår därför att sammanlagt
sju centra inrättas vid den blivande enheten för teknisk utbildning och forskning
i Linköping. Varje sådant centrum föreslås bestå av en grupp forskare och
lärare, vilkas verksamhet rör delvis sammanfallande områden. Varje centrum bör
vidare lokalmässigt hållas samman samt ha gemensam utrustning och personal.
Ledningen för resp. centrum bör enligt förslaget inom ramen för en given budget i
väsentliga avseenden avgöra, hur tillgängliga medel skall fördelas mellan materiel
och personal. Kommittén framhåller dock att medel som är avsedda för utbildning
inte bör kunna användas för andra ändamål. Förslag till anslagsframställningar
från centrum bör enligt kommittén utformas som en budget för centrums totala
verksamhet.

Varje centrum bör enligt kommittén ledas av ett forskarkollegium, som består
av samtliga professorer och laboratorer vid centrum jämte vissa forskare från andra
centra. Kollegiet skall ange bl. a. huvudlinjerna för forsknings- och undervisningsverksamheten
vid centrum. Centrumchefen, som enligt kommittén bör utses bland
centrums professorer och laboratorer, skall enligt förslaget vara ordförande i forskarkollegiet
samt bl. a. leda och samordna verksamheten vid centrum.

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1968

Vid varje centrum skall enligt kommittén vidare finnas ett rådgivande organ,
centrumrådet, med fyra till tio ledamöter från näringslivet, andra universitet och
högskolor samt statliga eller andra organisationer. Varje centrum skall vidare enligt
kommitténs förslag ha en teknisk administratör.

Därutöver föreslår kommittén att ett undervisningsutskott inrättas vid varje
centrum. Utskottet bör ha fem ledamöter, av vilka en bör vara universitetslektor
och en assistent. Det skall enligt förslaget behandla frågor om undervisningens och
examinationens fördelning på lärarna samt om TV-undervisning m. m.

Kommittén anser vidare att de ämnen vid universitetsfilialen i Linköping, vilka
motsvaras av ämnen inom den tekniska utbildningsorganisationen, bör frikopplas
från Stockholms universitet. Lärarna i dessa ämnen bör enligt kommittén knytas
till centra.

Det nuvarande förfarandet vid tillsättning av tjänst som professor och laborator
bör enligt kommittén revideras. Förslaget innebär i denna del bl. a. att de sakkunniga
skall göra en allsidig totalbedömning av varje sökande. Därvid skall beaktas
— förutom de sökandes vetenskapliga kvalifikationer — bl. a. deras samarbetsförmåga
och förmåga att leda och organisera forskning.

En konsekvens av kommitténs förslag om centrumorganisationen är att sektionerna
i Linköping får andra arbetsuppgifter än sektionerna i nuvarande organisation.
De bör enligt kommittén fungera som högskolans utbildningsenheter.
En sektion skall enligt förslaget bestå av de studerande som är inskrivna vid sektionen.
Lärarna bör däremot organisatoriskt vara knutna enbart till ett centrum.

Vid varje sektion bör enligt kommittén finnas en utbildningsnämnd bestående
av ordförande och sex ledamöter, varav tre skall vara lärare och tre studerande.
Utbildningsnämnden skall enligt kommittén under högskolans styrelse bl. a. följa
de studerandes studier och studieresultat, handha frågor om utbildningens uppläggning
och om praktik m. m., tillse att undervisning och examination behörigen
handhas samt avge förslag till bl. a. läro- och timplaner. Vid arbetet med dessa
planer skall nämnden enligt förslaget hålla kontakt med de för de tekniska högskolorna
gemensamma utbildningsråden. Kommittén räknar med att ett utbildningsråd
inrättas även vid den för Linköpings del planerade sektionen för utbildning av ekonomingenjörer.

2.2.1.2 Medicinsk utbildning och forskning

Den medicinska utbildningen och forskningen i Linköping bör enligt kommittén
byggas upp i huvudsak efter mönster från de befintliga medicinska fakulteterna.

Som arbetsenheter föreslår kommittén institutioner. Kommittén tar
inte ställning till hur dessa institutioner för de kliniska ämnenas del skall samordnas
med regionsjukhusets klinikorganisation. Samordning kan komma till stånd
antingen på samma sätt som enligt den nuvarande organisationen vid landets övriga
undervisningssjukhus eller genom att utbildning och forskning enligt 1963 års

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1968

klinikutrednings förslag i betänkandet »De statliga undervisningssjukhusens organisation))
(SOU 1966: 37) integreras i klinikernas arbetsuppgifter. Kommittén utgår
från att organisationen i Linköping skall anpassas till den lösning som — vid det
slutliga ställningstagandet till klinikutredningens förslag — kommer att väljas för
de medicinska fakulteter som replierar på kommunala undervisningssjukhus. För
vissa prekliniska ämnens del — främst medicinsk kemi, farmakologi och bakteriologi
_ diskuterar kommittén en institutionsmässig samordning med motsvarande
kliniska ämnen. I avvaktan på ställningstagandena till klinikutredningens förslag
lägger kommittén inte heller i denna fråga fram något definitivt förslag.

Intill dess tillräckligt många ordinarie lärartjänster tillsatts för att en f a k u 1 -t e t skall kunna träda i funktion bör enligt kommittén vissa övergångsanordningar
vidtagas. Ärenden som rör tillsättning av lärare bör enligt kommittén under uppbyggnadsperioden
handläggas av medicinska fakulteten vid Uppsala universitet.

2.2.1.3 Styrelse m. m.

Kommittén föreslår att enheterna för teknisk och medicinsk utbildning och forskning
förenas under en styrelse med en gemensam förvaltning. I denna organisation
bör enligt kommittén även verksamheten vid universitetsfilialen delvis inordnas.
Kommittén föreslår att organisationen benämns Linköpings högskola.

I det följande redovisar jag kortfattat kommitténs förslag. I fråga om närmare
motiveringar tillåter jag mig att hänvisa till kommitténs första delbetänkande (SOU
1967: 10 s. 19—22).

Styrelsen bör enligt kommittén i huvudsak fullgöra de uppgifter som enligt nuvarande
organisation vid universitet och högskolor vilar på konsistoriet. Därjämte bör
styrelsen svara för vissa uppgifter som nu handläggs av fakultet (sektion), i första
hand tjänstetillsättningsärenden. Den föreslagna decentraliseringen till centra och
utbildningsnämnder innebär enligt kommittén att styrelsens uppgifter i viss omfattning
begränsas, medan styrelsen i andra hänseenden föreslås få väsentligt större
uppgifter och ansvar än ett konsistorium.

Till ordförande i styrelsen bör enligt förslaget utses en person från den statliga
förvaltningen, näringslivet eller organisationsväsendet. Ordföranden föreslås bli
»arbetande» och bör enligt förslaget ha sådana kvalifikationer att han kan företräda
högskolan utåt. Kommittén föreslår vidare att i styrelsen skall ingå en professor
från vardera av de tekniska och medicinska enheterna, en professor från Stockholms
universitet jämte tre representanter från näringsliv, förvaltning, forskningsråd
eller befintliga universitet och högskolor samt — som självskriven ledamot —
förvaltningschefen.

Enligt kommitténs mening har den nuvarande organisationen vid universiteten
med rektorsämbete och förvaltningschef inte fungerat helt tillfredsställande. De
uppgifter som eljest vilar på dessa bör enligt kommittén för högskolans del läggas
på en av Kungl. Maj:t förordnad förvaltningschef med tjänstetiteln akademidirektör.
Denne bör enligt förslaget ha sådana kvalifikationer att han vid behov kan företräda
högskolan utåt.

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1968

2.2.1.4 Förvaltning

Kommittén har utarbetat sitt förslag till organisation av förvaltningen med utgångspunkt
i nuvarande organisation. Vissa modifikationer är dock enligt kommittén
nödvändiga med hänsyn till den föreslagna centrumorganisationen. Kommitténs
förslag bygger på förutsättningen att ramanslag och ett effektivt system för
budgetering och kostnadsredovisning införs vid högskolan.

I det följande lämnar jag en kortfattad redogörelse för den föreslagna förvaltningsorganisationen.
I fråga om närmare motiveringar tillåter jag mig att hänvisa
till kommitténs andra delbetänkande (SOU 1967: 55 s. 11—28).

Högskolan bör enligt kommitténs förslag vid full utbyggnad ha en förvaltning
med följande organisation.

Personal sektion -

Plane rings sektion -

Utbild nings byrå -

Service byrå -

Ekono misek tion -

Sektion för
industrikontakt -

Data maskin central -

Sekretariat

Akademi direktör -

Kommittén föreslår att sekretariatet skall svara för bl. a. registratur och protokollföring
vid styrelsens sammanträden samt juridiska frågor.

Frågan om hur biblioteket skall inordnas i organisationen är enligt kommittén
beroende av den utredning om de vetenskapliga bibliotekens inre organisation
m. m. som statskontoret har i uppdrag att utföra.

Vid högskolan bör enligt kommittén finnas en datamaskincentral. Ehuru statskontoret
är central myndighet för datamaskincentralerna på övriga universitetsorter
föreslår kommittén att centralen i Linköping skall lyda under högskolans styrelse.

Vissa servicefunktioner vid högskolan föreslås bli centraliserade till en särskild
servicebyrå för teknisk service, inköp, förråd och transporter m. in. Enligt kommittén
bör verksamheten vid byrån ledas av en överingenjör. Byrån bör vidare
delas upp på tre sektioner, nämligen en för centralverkstäder, en för inköp, förråd
och godsmottagning samt en för allmän service. Kommittén räknar med att centralverkstädernas
kostnader skall täckas genom ett internt debiteringssystem.

Vidare föreslår kommittén att en sektion för industrikontakt försöksvis inrättas
vid högskolan. Sektionen bör ha till uppgift att dels informera om och intressera industrin
för forskningsresultat, dels fungera som organ för högskolans kontakter
med industriföretag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1968

Ett genomförande av förslaget om rambudget och kostnadsbokföring får enligt
kommittén till följd att ekonomiska frågor och personalfrågor kommer att få ökad
betydelse. För handläggningen av dessa frågor bör därför inrättas en ekonomiselction
och en personalsektion, vilka bör ställas direkt under akademidirektören. Ekonomisektionen
skall enligt förslaget sköta bi. a. redovisningen och ha hand om löneberäkningar
ävensom räkna fram kostnadsunderlag för petita avseende såväl
de olika centra som högskolan i övrigt — samt för debitering av uppdragsforskning.
Frågor som rör anställning av personal, personalbudgetering och personalvård
skall enligt förslaget handläggas av personalsektionen.

Vid högskolan bör vidare enligt kommitténs förslag finnas en planeringssektion.
Sektionen bör vara ställd direkt under akademidirektören och som främsta uppgift
ha att biträda centra och styrelse med budgetarbete och långtidsplanering. Den bör
även kunna svara för speciella utredningar.

Utbildningsbyrån föreslås handlägga frågor som rör civilingenjörs- och teknisk
magisterutbildning, läkarutbildning samt vissa delar av utbildningen vid universitetsfilialen.
Byrån bör även tillhandahålla sekretariatsresurser för utbildningsnämnderna.
Kommittén räknar med att chefen för utbildningsbyrån tillsammans med
ordförandena i utbildningsnämnderna skall svara för den långsiktiga samordningen
av sektionernas utbildningsverksamhet.

Kommitténs beräkning av personalbehovet vid förvaltningen exkl.
bibliotek och datamaskincentral samt verkstadspersonal — framgår av följande
sammanställning.

Personalkategori

Budgetår

1968/691969/701970/711971/721972/731973/741974/75

Sum ma -

Handläggande personal .
Övrig personal.........

• + 3

• + 9

+ ^

+ 14

+ ^

+ 13

+ 10

H- 1
+ 9

+ 6

+ 1
+ 2

+ 12

+ 19

+ 18

+ 13

+ 10

+ 6

+ 3

Därjämte räknar kommittén med att vissa tjänster vid universitetsfilialen, bl. a.
en tjänst som byrådirektör och en som kansliskrivare, skall knytas till utbildningsbyrån
med uppgift för innehavarna att handlägga frågor som rör filialutbildningen
och frågor om samordning med Stockholms universitet.

Jag återkommer senare vid min behandling av fragan om den tekniska utbildningen
och forskningen i Linköping till kommitténs beräkning av medelsbehovet
för avlöningar vid här berörda förvaltningsorganisation.

2.2.1.5 Bibliotek m. m.

Kommittén framhåller att högskolan i Linköping redan från början måste utrustas
med ett välorganiserat bibliotekssystem, som är ägnat att täcka de aktuella
litteraturbehoven och att göra en effektiv dokumentationstjänst möjlig. I Linköping

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1968

finns redan goda litteraturresurser, t. ex. stifts- och landsbiblioteket, Saab:s företagsbibliotek
och regionsjukhusets klinikbibliotek. Såväl verksamhetens omfattning
som dess lokalisering motiverar dock enligt kommittén att ett särskilt, gemensamt
högskolebibliotek upprättas.

Bibliotek sorganisationen föreslås bli uppdelad på dels ett huvudbibliotek
med kurslitteraturbibliotek, dels centrumbibliotek och klinikbibliotek.
Uppbyggnaden av denna organisation bör enligt förslaget påbörjas redan budgetåret
1968/69. Tyngdpunkten skall enligt kommittén läggas på huvudbiblioteket,
som till största delen bör förläggas i anslutning till högskoleområdet. Biblioteksresurserna
för den medicinska enheten, vilka enligt kommittén bör placeras inom
sjukhusområdet, föreslås bli organiserade som en sektion av huvudbiblioteket med
låne- och dokumentationsverksamhet samt institutionstjänst. Centrum- och klinikbiblioteken,
som enligt kommittén bör vara s. k. presensbibliotek utan utlåningsverksamhet,
föreslås få allt bibliotekstekniskt arbete utfört genom huvudbiblioteket.

Den för utbildningen och forskningen i Linköping nödvändiga dokumentationstjänsten
bör enligt kommittén repliera på bibliotek i Stockholm, i den mån den inte
kan tillgodoses lokalt.

Ledningsfunktionerna på biblioteksområdet bör enligt förslaget tills vidare utövas
av högskolans styrelse. Den direkta ledningen föreslås vila på en överbibliotekarie,
som bör adjungeras med styrelsen vid handläggning av biblioteksärenden.
För samråd mellan biblioteksledning, lärare och studerande samt representanter för
övriga bibliotek på orten och de kommunala myndigheterna föreslår kommittén ett
särskilt samrådsorgan. Vidare föreslås att en biblioteksnämnd skall inrättas.

Kommitténs beräkning av personalbehovet vid huvudbiblioteket framgår
av följande sammanställning.

Budgetår

Personalkategori -—-— Summa

1968/69 1969/70 1970/71 1971/72 1972/73

Bibliotekariepersonal .......... +4 +1 +1 +1 +2 9

Förste biblioteksassistenter (A 20) + 1 +2 +1 4

Övrig personal................ +7 +5 +6 +3 +3 24

-b 12 4-7 +5 +5 37

Vidare räknar kommittén med att tjänsterna vid universitetsfilialen, bl. a. en
tjänst som bibliotekarie i Ae 24, skall knytas till biblioteksorganisationen. För ersättningar
till extra arbetskraft m. m. räknar kommittén med ett årligt medelsbehov
av 55 000 kr. För centrumbiblioteken fordras enligt kommittén sex biblioteksassistenter.

Medelsbehovet för avlöningar vid biblioteksorganisationen blir enligt detta
förslag — exklusive personalen vid centrumbiblioteken — budgetåret 1968/69
532 000 kr., budgetåret 1969/70 761 000 kr., budgetåret 1970/71 931 000 kr.,
budgetåret 1971/72 1 080 000 kr. och budgetåret 1972/73 1 229 000 kr.

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1968

För bokinköp m. m. beräknar kommittén följande medelsbehov (1 000-tal kr.).

	Budgetår
Ändamål	1968/69 1969/70 1970/71 1971/72 1972/73

Teknisk litteratur:

engångsanslag....................	120	120	120	—	—
årsanslag........................	260	260	260	260	260
Medicinsk litteratur:
engångsanslag....................	no	no	no	—	—
årsanslag ........................	155	155	155	155	155
Litteratur för universitetsfilialen:
engångsanslag....................	275	275	275	—	—
årsanslag........................	59	135	140	140	140
Summa	979	1 055	1 060	555	555
Därav:
engångsanslag....................	505	505	505	—	—
årsanslag ........................	474	550	555	555	555

2.2.2 Remissyttrandena

2.2.2.1 Teknisk utbildning och forskning

Organisationskommitténs förslag till organisation av den tekniska utbildningen
och forskningen i Linköping har fått ett blandat mottagande av remissinstanserna.
Dessa finner allmänt det vara värdefullt att nya former för utbildningens och forskningens
organisation prövas, lämpligen i samband med att nya läroanstalter kommer
till. Ett betydande antal remissinstanser betraktar emellertid det framlagda
förslaget mer som en principskiss än som en allsidig och genomarbetad organisationsutredning.
I åtskilliga yttranden hävdas vidare att organisationen alltför mycket
byggts upp för att tillgodose forskningens krav, medan utbildningsorganisationen
har underdimensionerats. Flera remissinstanser som pekar på formella brister i
förslaget finner att huvudlinjerna är så värdefulla och intressanta att de förtjänar
att utvecklas vidare. Däremot råder delade meningar om huruvida förslaget i dess
nuvarande form utgör tillräcklig grund för försöksverksamhet med en ny organisation.

Remissinstanserna understryker allmänt betydelsen av att stora forskningsenheter
i form av s. k. centra skapas i syfte att det vetenskapliga samarbetet skall
främjas och gemensamma resurser utnyttjas effektivt. Statskontoret, som erinrar
om att sådana enheter redan har kommit till stånd, t. ex. kemiska institutionen i
Lund, finner att kommitténs förslag om storinstitution — centrum — är en i princip
riktig tanke. Även universiletskanslersämbetet och medicinalstyrelsen anser
kommitténs förslag vara en vidareutveckling av storinstitutionstanken. Ämbetet
finner att verksamheten vid den tekniska enheten i Linköping bör baseras på
centrumbildningar. Rektorsämbetet vid Chalmers tekniska högskola och organisationskommittén
för teknisk högskola i Lund för fram vissa principiella invändning -

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1968

ar mot kommitténs förslag till centrumorganisation. Rektorsämbetet anser sig sålunda
inte kunna tillstyrka att centra organiseras som administrativa enheter, eftersom
de enligt ämbetets mening inte kommer att få önskvärd flexibilitet.

Den koncentration till vissa forskningsområden som centrumorganisationen innebär
är enligt statens tekniska forskningsråd väl motiverad och bör enligt rådet
öka forskningens effektivitet. Statens naturvetenskapliga forskningsråd finner det i
och för sig lämpligt att en ram fastställs för forskningen inom olika centra men
varnar för en alltför detaljerad programskrivning. Även Sveriges industriförbund
tar upp denna fråga men anser för sin del att farhågorna är överdrivna eftersom
svagheten hos dagens akademiska forskning synes ligga i snarare för liten än för
omfattande planering. AB Atomenergi, som har sin egen forskning organiserad
i former som nära ansluter till kommitténs förslag, tillstyrker centrumorganisationen
utifrån egna erfarenheter.

Kommitténs förslag rörande medelsdispositionen i form av ramanslag för varje
centrum har rönt allmän anslutning från remissinstansernas sida. Statskontoret tillstyrker
försöksverksamhet under förutsättning att den inordnas i det fortsatta utvecklingsarbetet
med programbudgetering i statsförvaltningen. Riksrevisionsverket
motsätter sig inte att medelstilldelningen försöksvis anordnas i den föreslagna formen
men förutsätter att olika chefers kostnadsansvar regleras och att redovisningen
kommer att möjliggöra ständig överblick över det ekonomiska läget och löpande
styrning av kostnadsutvecklingen. Med hänsyn till de principer som gäller för riksstatens
uppställning är verket emellertid inte f. n. berett att tillstyrka att centrums
totala personalkostnader — inkl. sociala kostnader — vid en omfördelning av resurserna
disponeras för exempelvis inköp av utrustning.

Kommitténs förslag till ledning av centrum — forskarkollegium under ordförandeskap
av centrumchef — har föranlett en rad erinringar från remissinstanserna.
Rektorsämbetena vid universiteten i Lund och Umeå samt karolinska institutet,
konsistorierna vid universitetet och tekniska högskolan i Stockholm ävensom TCO
och Svenska teknologföreningen förordar en breddning av representationen i forskarkollegiet,
så att samtliga lärarkategorier vid centrum blir företrädda i kollegiet.
Universitetskanslersämbetet anser att kollegiets sammansättning och arbetsuppgifter
är ändamålsenliga men att det bör finnas möjlighet att med kollegiet adjungera såväl
övriga lärare, assistenter och studerande som teknikerpersonal. SFS, TCO och
SACO understryker betydelsen av att de studerande får samma inflytande på den
lokala utbildningsplaneringen som vid övriga lärosäten. De studerande bör därför
enligt dessa instanser vara representerade i forskarkollegiet, när frågor som rör utbildningen
behandlas.

Med hänsyn till att forskarkollegiet föreslås bli beslutande organ för både undervisnings-
och forskningsfrågor vid centrum föreslår TCO och Svenska teknologföreningen
att detta organ kallas centrumkollegium, en benämning som också universitetskanslersämbetet
använder.

Förslaget om att vid varje centrum inrätta ett rådgivande organ — centrumråd
— med representation för bl. a. näringslivet har fått ett övervägande positivt mot -

IQ Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1968

tagande av remissinstanserna. Dessa betonar värdet av goda kontakter i fasta organisatoriska
former mellan högskolan och näringslivet.

Kommitténs förslag att en teknisk administratör skall finnas vid varje centrum
har rönt allmän anslutning bland remissinstanserna. Statskontoret anser att sådana
tjänstemän bör tillhöra den centrala förvaltningsorganisationen vid högskolan men
tjänstgöra vid ett eller flera centra. Universitetskanslersämbetet finner benämningen
intendent lämpligare än den kommittén föreslagit. Förslaget om undervisningsutskott
inom centra avstyrks av flertalet remissinstanser.

Med anledning av kommitténs förslag att vissa ämnen vid universitetsfilialen
skall inordnas i de centra som omfattar bl. a. motsvarande ämnen vid den tekniska
enheten anmäler universitetskanslersämbetet sin avsikt att senare lägga fram närmare
förslag i frågan.

Remissinstanserna avstår i allmänhet — med hänvisning till delvis samtidigt pågående
remissbehandling av 1963 års forskarutrednings betänkande »Forskarutbildning
och forskarkarriär» (SOU 1966: 67 och 68) — från att yttra sig over
kommitténs förslag till ändringar i det nuvarande förfarandet vid tillsättning av
tjänst som professor och laborator. I den mån synpunkter anförs i denna fråga avstyrks
kommitténs förslag. Universitetskanslersämbetet föreslår ett förenklat tillsättningsförfarande
under uppbyggnadsperioden.

Remissinstanserna har, som tidigare redovisats, genomgående funnit att kommittén
gett utbildningsverksamheten vid högskolan i Linköping en alltför undanskymd
plats inom den föreslagna organisationen. Flertalet remissinstanser efterlyser
ett organ med ansvar för att utbildningen bedrivs på ett ändamålsenligt satt.
Universiteten och högskolorna anser allmänt att en fakultetsorganisation
enligt nuvarande system bör byggas upp i Linköping.

Universitetskanslersämbetet framhåller vikten av att man i det fortsatta utredningsarbetet
klart redovisar bl. a. var ansvaret för utbildningen skall ligga. I anslutning
härtill föreslår ämbetet — liksom SFS — att en central utbildningsnämnd skall
inrättas. Nämnden bör ha rådgivande funktioner gentemot högskolans styrelse och
verka som policyorgan för allmänna utbildningsfiågor.

Statskontoret, medicinalstyrelsen och Sveriges industriförbund tillstyrker kommitténs
förslag till uppdelning av den tekniska utbildningsorganisationen i sektioner.
Statskontoret förutsätter dock att fördelningen av befogenheter mellan centrum
och sektion uppmärksammas under det fortsatta utredningsarbetet.

TCO finner att det råder betydande oklarhet i organisationsförslaget beträffande
fördelningen av uppgifter mellan undervisningsutskotten och utbildningsnämnderna.
Enligt TCO är det nödvändigt att speciella organ under högskolans styrelse handlägger
utbildningsfrågorna, eftersom inga traditionella fakulteter föreslås. ^ Enligt
SFS blir sektionernas ställning i den föreslagna organisationen så svag att den bör
förstärkas antingen genom att varje sektion tilldelas en kvalificerad tjänsteman för
utbildningsfrågor eller genom att varje utbildningsnämnd får en heltidsarbetande
ordförande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1968

SACO konstaterar att ansvaret för utbildningen vid den tekniska utbildningsorganisationen
i Linköping i kommitténs förslag har splittrats på alltför många organ.
SACO föreslår att nuvarande organisation genomförs även i Linköping och att
centra bildar tvärvetenskapliga forskargrupper inom sektionernas ram. Denna uppfattning
delas av bl. a. rektorsämbetet vid Chalmers tekniska högskola samt organisationskommittén
för teknisk högskola i Lund. Konsistoriet vid Stockholms universitet
ifrågasätter om sektionerna behöver finnas för att utgöra enbart en ram för
de studerande. Konsistoriet vid tekniska högskolan i Stockholm anser att sektionerna
hellre bör benämnas undervisningsavdelningar och ledas av ett avdelningsköllegium
med representanter för lärarna, assistentpersonalen och de studerande
samt ha en heltidsanställd studierektor.

2.2.2.2 Medicinsk utbildning och forskning

Kommitténs förslag att institutioner och kliniker enligt nu gällande organisation
skall utgöra arbetsenheter för den medicinska utbildningen och forskningen i Linköping
tillstyrks allmänt av remissinstanserna.

Den av kommittén framförda tanken att de prekliniska ämnena medicinsk kemi,
farmakologi och bakteriologi borde institutionsvis samordnas med motsvarande
kliniska ämnen — trots att detta skulle stå i strid med ett genomförande av klinikutredningens
förslag — tillstyrks av medicinska fakulteten i Uppsala och Svenska
läkaresällskapet. Rådet för sjukhusdriftens rationalisering anser däremot att den av
klinikutredningen föreslagna organisationen har fördelar som kommer att uppväga
de eventuella nackdelarna av att en sådan samordning inte kan genomföras.

Förslaget att utbildnings- och forskningsfrågor skall handläggas av en medicinsk
fakultet med en utbildningsnämnd tillstyrks av de remissinstanser som tagit upp
frågan. Likaså tillstyrks förslaget att tillsättningen av högre tjänster under uppbyggnadsperioden
skall vila på medicinska fakulteten i Uppsala.

2.2.2.3 Styrelse in. m.

Kommitténs förslag att utbildnings- och forskningsenheterna i Linköping skall
förenas under en gemensam styrelse tillstyrks av det övervägande antalet remissinstanser,
bl. a. universitetskansler sämbetet och statskontoret. TCO betraktar förslaget
som ett steg i rätt riktning. Enligt TCO borde kommittén emellertid prövat en
mer långtgående lösning, inom vilken även utbildningen i samtliga ämnen vid universitetsfilialen
och lärarhögskolan skulle ha underordnats den gemensamma styrelsen.

Delade meningar råder däremot om förslagen till sammansättning av styrelsen
och till administrativ ledning vid högskolan. Flera remissinstanser, bl. a. statskontoret,
universitetskanslersämbetet, statens tekniska forskningsråd, Ingeniörsvetenskapsakademien
och Svenska teknologföreningen, tillstyrker förslaget om styrelsens
sammansättning. Medicinalstyrelsen ifrågasätter dock -— med tanke på att styrelsen
föreslås få större befogenheter än nuvarande konsistorier i vad avser utbild 2

— Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 83

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1968

nings- och forskningsfrågor — om inte de tekniska och medicinska enheterna bör
få större representation i styrelsen. Liknande synpunkter förs fram av bl. a. rektorsämbetena
vid karolinska institutet och Chalmers tekniska högskola. SFS anser —
liksom T CO — att de studerande bör bli representerade i styrelsen.

Konsistoriet vid Stockholms universitet föreslår att högskolans ledning skall vila
på ett konsistorium enligt nuvarande organisation. Samma synpunkt anför bl. a. rektorsämbetena
vid universiteten i Uppsala och Lund samt organisationskommittén
för teknisk högskola i Lund. Medicinska fakulteten i Uppsala föreslår att det gemensamma
ledningsorganet ges interimistisk karaktär i avvaktan på att ett universitet
byggs upp i Linköping, varefter organisationen där bör utformas på samma
sätt som vid övriga lärosäten.

Kommitténs förslag om en arbetande ordförande i styrelsens ledning och en akademidirektör
i stället för rektorsämbete och förvaltningschef avvisas av det övervägande
antalet remissinstanser. Framför allt remissorganen vid universiteten och
högskolorna vänder sig mot kommitténs uppfattning att systemet med rektorsämbete
och förvaltningschef inte fungerat smidigt och förordar att nuvarande organisation
införs även i Linköping.

Universitetskanslersämbetet finner förslaget om en arbetande ordförande föga
välgrundat och relationen mellan denne och akademidirektören oklar. Högskolans
främste företrädare bör enligt ämbetet kallas rektor och utses av Kungl. Maj:t för
sexårsperioder. Rektor bör — liksom nu är fallet — ha vetenskapliga kvalifikationer,
men även administrativ erfarenhet bör enligt ämbetet tillmätas stor betydelse.
Ämbetet föreslår att rektor i Linköping, som bör vara styrelsens ordförande, ges
större befogenheter än nuvarande rektorer. Vidare bör enligt ämbetet under rektor
finnas en av Kungl. Maj:t utsedd förvaltningschef, tillika ledamot av styrelsen.
Liknande synpunkter förs fram av SACO, Sveriges industriförbund och Svenska
te knologföreningen.

Rektorsämbetet vid karolinska institutet finner att förslaget att rektorsämbetets
och förvaltningschefens funktioner skall slås samman är intressant och värt att
prövas i Linköping. Enligt TCO är det från allmänna och förvaltningsmässiga utgångspunkter
fördelaktigt om rektorsämbetets och förvaltningschefens administrativa
funktioner samlas hos en person. Statskontoret förordar att en försöksverksamhet
i vad avser de gemensamma ledningsfunktionerna vid högskolan kommer till
stånd samt att därvid en arbetsgrupp med företrädare för berörda myndigheter tillsätts
med uppgift att planera och följa försöksverksamheten. Under försökstiden
bör, anför ämbetsverket, bl. a. de funktioner som enligt nuvarande organisation
utövas av rektorsämbete och förvaltningschef sammanföras till en chefstjänsteman,
förordnad av Kungl. Maj:t.

2.2.2A Förvaltning

Kommitténs förslag i fråga om de funktioner som bör vila på högskolans förvaltning
tillstyrks av det övervägande antalet remissinstanser. Dessa ansluter sig

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1968

även till förslaget om ramanslag och ett system med budgetering och kostnadsredovisning.
Universitetskansler sämbetet utgår från att organisationen inte binds i
detalj redan från början utan att högskolans styrelse får befogenheter att successivt
ändra den. Statskontoret framhåller att förvaltningsfunktionens omfattning och utformning
kan komma att ändras som resultat av den administrativa teknikens utveckling
och fortlöpande rationaliseringsåtgärder.

Det övervägande antalet remissinstanser, bl. a. statskontoret, socialstyrelsen, statens
tekniska forskningsråd,, Ingeniör sv et enskap sakademien, Sveriges industriförbund
och TCO tillstyrker i huvudsak kommitténs förslag till förvaltningsorganisation.
Universitetskanslersämbetet anser dock att förvaltningsfunktionerna bör samordnas
i ett mindre antal enheter. Enligt statskontoret bör nuvarande organisation
för datamaskinverksamheten vid universitet och högskolor i dess huvuddrag tilllämpas
även i Linköping.

Den föreslagna sektionen för industrikontakt kan enligt konsistoriet vid tekniska
högskolan i Stockholm och rektorsämbetet vid Lunds universitet integreras med
utbildningsbyrån. Ingeniör svetenskap sakademien framhåller att de aktiva kontakterna
måste förmedlas direkt till professorer och andra forskare vid högskolan.
Nämnda sektion bör enligt akademien vara endast initierande och sålunda inte
utgöra en formell barriär mellan industrin och högskolans centra. Universitetskanslersämbetet,
konsistorierna vid Umeå universitet och Chalmers tekniska högskola
samt organisationskommittén för teknisk högskola i Lund anser att kontaktverksamheten
bör ombesörjas av sekretariatet. Rektorsämbetet vid Uppsala universitet
förordar att ställning inte tas till en definitiv organisation av kontaktverksamheten.
Tills vidare bör enligt rektorsämbetet särskilda medel ställas till högskolans förfogande
för denna verksamhet.

Universitetskanslersämbetet framhåller vidare att det av kommittén föreslagna
systemet med rambudgetering talar för en god ekonomifunktion. Emellertid bör
enligt ämbetet ekonomi-, personal- och planeringsfunktionerna — för vilka kommittén
föreslagit skilda sektioner — föras samman till en särskild ekonomisk-administrativ
byrå. En sådan samordning förordas även av rektorsämbetet vid karolinska
institutet. Riksrevisionsverket erinrar om det utvecklingsarbete som pågår
inom ämbetsverket och som syftar till ett generellt statligt ekonomiskt-administrativt
system. Väsentliga beståndsdelar i ett sådant system är programbudgetering och
viss centralisering av kameralfunktionerna. Riksrevisionsverket förordar att Linköpings
högskola får ställning som s. k. ansluten i stället för central kameral myndighet.
Den av kommittén föreslagna ekonomisektionens arbetsuppgifter bör därmed
kunna avsevärt reduceras. Sektionen bör enligt ämbetsverket under beteckningen
kameralsektion ingå i en administrativ byrå tillsammans med personal- och planeringssektionerna.

Enligt SFS bör utbildningsbyrån ha till huvuduppgift att företa utredningar
samt centralt leda och samordna arbetet med kontinuerlig översyn av utbildningsoch
studieplanerna. Även konsistoriet vid Chalmers tekniska högskola kritiserar
vad som enligt konsistoriet synes vara en alltför stark begränsning av en utbildningsbyrås
uppgifter.

Kungl. Maj.ts proposition nr 83 år 1968

2.2.2.S Bibliotek m. m.

Remissinstanserna tillstyrker allmänt kommitténs förslag till biblioteksorganisation.
Även beträffande utformningen av ledningsfunktioner och rådgivande organ
redovisas en positiv inställning i yttrandena. Ingeniörsvetenskapsakademien ifrågasätter
om inte någon form av samarbete borde etableras med de stora dokumentationsenheterna
i Stockholm, främst karolinska institutets dokumentationsavdelning
och tekniska högskolans bibliotek. Kommitténs förslag till personaluppsättning
är enligt det övervägande antalet remissinstanser väl avvägt. Östergötlands läns
landstings förvaltningsutskott anser dock att det medicinska sektionsbiblioteket bör
få större personalresurser än kommittén föreslagit.

Universitetskanslersämbetet, kungl. biblioteket och jorskningsbiblioteksrådet
framhåller att det är av största vikt att de centrala tjänsterna, vilkas innehavare skall
svara för arbetsledningen och skapa arbetsrutinerna vid det nya biblioteket, inrättas
så tidigt som möjligt.

Överbibliotekarien vid tekniska högskolan i Stockholm hävdar att personalorganisationen
med hänsyn till de pågående rationaliseringsutredningarna inte bör bli
definitiv från början. Universitetskanslersämbetet framhåller med anledning av
detta yttrande att det dock av rekryteringsskäl är angeläget att fasta tjänster kommer
till redan under uppbyggnadsskedet. Eftersom uppbyggnaden skall genomföras
under fem budgetår och hela personalorganisationen enligt ämbetets mening inte
bör fastställas av årets riksdag, finns det möjligheter att i annat sammanhang vidtaga
de eventuella ändringar som kan föranledas av de aktuella utredningarna. De
föreslagna ansiagsbeloppen för bokinköp m. m. kan enligt ämbetet i huvudsak godtagas.
Kungl. biblioteket och jorskningsbiblioteksrådet framhåller att de av kommittén
angivna beloppen måste betraktas som minimala och att de inte kan underskridas
utan allvarligt men för högskolans verksamhet.

Ingeniörsvetenskapsakademien behandlar i sitt yttrande nästan uteslutande dokumentationen
för biblioteket. Akademien föreslår att frågan om självständigt bedriven
dokumentationsverksamhet främst inom områdena medicinsk teknik och energiteknik
utreds, eftersom Linköpings högskola enligt akademiens mening bör kunna
bli ett svenskt biblioteks- och/eller dokumentationscentrum för dessa båda discipliner.

2.3 Förslag rörande organisation m. in. för tekniska högskolan i Lund

2.3.1 Kommittén

År 1960 beslöt statsmakterna att förlägga en teknisk högskola till Lund (prop.
119, SäU 1, rskr 327). En organisationskommitté har haft till uppgift att leda huvuddelen
av verksamheten under ett uppbyggnadsskede, medan universitetet i Lund
har svarat för vissa förvaltningsuppgifter samt biblioteksfunktionerna.

I sitt förslag till framtida organisation för tekniska högskolan i Lund anför kom -

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1968

mittén att de senaste årens utveckling inom den högre utbildningens och forskningens
organisation har präglats av önskemål om större och mera slagkraftiga enheter
på institutionsnivå — storinstitutioner, centra eller block.

Kommittén hänvisar i detta sammanhang till den pågående utvecklingen inom
industrin. Den intensiva industrirationaliseringen kännetecknas enligt kommittén
primärt av strävan efter enhetlighet men även efter ökad storlek av homogena enheter.
Även om åtgärderna inom industrin har varit betydligt mer radikala an de
som kan genomföras vid universitet och högskolor, måste målet för rationaliseringen
även inom den senare sektorn enligt kommittén vara att större institutionsenheter
av så homogen natur som möjligt skall komma till stånd. Däremot är det enligt
kommitténs uppfattning inte önskvärt att man siktar mot större institutionsenheter,
om dessa därmed blir väsentligt mer heterogena.

Innan man tar ställning i den aktuella organisationsfrågan, är det enligt kommittén
väsentligt att man gör en analys av olika områden där samverkan ar möjlig med
dels Lunds universitet, dels de tekniska högskolorna. Kommittén har funnit, att
det avgörande för ett ställningstagande är i första hand möjligheterna till samplanering
av utbyggnad och omgestaltning av institutioner, i andra hand förutsättningarna
för samarbete på utbildningsområdet. Större delen av lundahogskolans
kontaktyta är enligt kommittén vänd mot tekniska högskolor. Med hänsyn härtill
bör enligt kommittén en organisationsform väljas, som i största möjliga utsträckning
medger samverkan mellan de tekniska högskolorna.

En annan väsentlig faktor är enligt kommittén samarbetet med industrin. Enligt
statsmakternas beslut (jfr prop. 1965: 40, s. 52, SU 107, rskr 297 och prop.
1967: 1 bil. 10 s. 332, SU 40, rskr 113) bör sådant forsknings- och utvecklingsarbete
vid universitet och högskolor främjas, som tar sikte pa att grundforskningsresultat
och metoder för tekniska tillämpningar av omedelbart samhällsintresse tas
till vara. Vidare bör enligt kommittén forsknings- och utvecklingsprojekt inom industrin
kunna tas upp i högskoleinstitutionernas arbetsprogram. Uppgifter av denna
art kräver en omfattande samordning av verksamheten vid de olika tekniska hog skolorna.

Mot denna bakgrund förordar kommittén att tekniska högskolan i Lund organiseras
som en helt fristående enhet med egen förvaltning. En sådan fri ställning i forhållande
till Lunds universitet hindrar enligt kommitténs uppfattning inte att vissa
servicefunktioner — t. ex. bibliotek, kassa och redovisning samt fastighetstjänst —
liksom hittills samordnas med universitetet.

Om statsmakterna — trots de anförda synpunkterna — finner att skälen för en
integration med Lunds universitet väger tyngre, förordar kommittén alternativt att
tekniska högskolan — med bibehållet namn - inordnas i universitetet som en
särskild fakultet. En utgångspunkt bör därvid enligt kommittén vara att fakulteten
får en ställning som medger stor rörelsefrihet, något som bedöms vara nödvändigt
för att högskolan effektivt skall kunna samarbeta med Övriga tekniska högskolor
samt med industriföretag och samhällsinstitutioner.

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1968

Fyra av kommitténs tio ledamöter har reserverat sig mot förslaget och förordar
att tekniska hogskolan — med bibehållen benämning — skall inordnas som en fakultet
i Lunds universitet. Vidare bör enligt reservanterna universitetets rektorsämbete
behållas oförändrat och universitetets konsistorium bestå av rektor, prorektor,
universitetsradet och de åtta fakultetsdekanerna. Reservanterna föreslår därjämte
att till den tekniska fakultetens dekanus — kallad rektor — skall delegeras sådana
egenheter att han kan leda den tekniska enheten på väsentligen samma sätt som
rektorerna vid landets övriga tekniska högskolor. Universitetets förvaltningsorganisation
bör enligt reservanterna förstärkas för att den skall kunna svara för förvaltningsuppgifterna
även åt den tekniska fakulteten.

2.3.2 Remissyttrandena

De nyssnämnda förslagen om organisationen av enheten för teknisk utbildning
och forskning i Lund — fristående högskola eller integration med Lunds universitet
— har vart och ett mött positivt gensvar vid remissbehandlingen.

Fristående teknisk högskola förordas av Sveriges industriförbund, Svenska teknologforeningen
samt konsistoriet vid Chalmers tekniska högskola och tekniska fakulteten
vid tekniska högskolan i Lund. Konsistoriet vid Lunds universitet har
inte nagot att erinra mot att högskolan ges fri ställning men redovisar även synpunkter
pa hur en med universitetet gemensam förvaltningsorganisation bör utformas.

Svenska teknologföreningen finner att som huvudsakligt skäl för en integration
mellan hogskolan och universitetet anförts vissa kostnadsskillnader mellan de båda
alternativen. Enligt föreningen bör en eventuell skillnad i fråga om förvaltningskostnaderna
inte påverka ställningstagandet i organisationsfrågan. Det förefaller
föreningen onaturligt att en integrerad lärosätesorganisation skapas, om förutsättningen
ar att en enhet inom denna i de väsentligaste frågorna självständigt måste
fatta och verkställa besluten. Föreningen anser därför att en fristående enhet är den
bästa lösningen.

Tekniska fakulteten vid tekniska högskolan i Lund anför liknande synpunkter
och ifrågasätter om inte de besparingar som ansetts vara möjliga i en integrerad förvaltningsorganisation
beror på en snäv bedömning av personalbehovet. Fakulteten
betonar speciellt att det inte kan innebära någon vinst att öka en organisations storlek
och samtidigt splittra dess uppgifter.

Reservanternas förslag om integration mellan tekniska högskolan och universitetet
i Lund har fått stöd i yttranden från statskontoret, universitetskanslersämbetet
samt konsistoriet vid universiteten i Uppsala, Göteborg, Stockholm och Umeå.

Statskontoret konstaterar att tekniska högskolan och universitetet i Lund redan
nu har ett omfattande samarbete. Detta talar enligt verkets mening mot att en fullständig
och helt fristående förvaltning för teknisk forskning och utbildning skulle
byggas upp i Lund. Statskontoret kan inte heller finna att det skulie ha kommit fram
skal for en omprovnmg av tidigare ställningstaganden i fråga om förvaltningsfunk -

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1968

tionernas organisation vid universitet och högskolor. Ämbetsverket förordar därför,
att den tekniska utbildnings- och forskningsorganisationen i Lund i en eller
annan form inordnas i universitetet och får representation i dess konsistorium.

Även universitetskanslersämbetet avvisar alternativet med en fristående teknisk
högskola. Ämbetet framhåller att olikheterna mellan de tekniska högskolorna och
universiteten minskar mer och mer samt att närmandet är särskilt märkbart mellan
matematisk-naturvetenskapliga och tekniska fakulteter. Samarbetet ökar också
mellan samhällsvetenskapliga och tekniska fakulteter. Även mellan medicin och
teknik har i flera fall etablerats nära kontakter. I detta sammanhang framhåller
ämbetet att universitetslärare i ökad utsträckning meddelar handledning och undervisning
vid flera läroanstalter. Med utgångspunkt i bl. a. dessa förhållanden förordar
ämbetet ett samgående mellan tekniska högskolan och universitetet i Lund i
huvudsak enligt reservanternas förslag.

Rektorsämbetet vid tekniska högskolan i Stockholm föreslår att de matematisknaturvetenskapliga
och tekniska fakulteterna med hänsyn till den patagliga intressegemenskapen
förenas i en enda fakultet. Den nya fakulteten kan enligt rektorsämbetet
rymmas inom vilken som helst av de uppställda organisationsmodellerna.
Även universitetskanslersämbetet finner en samordnad handläggning av de matematisk-naturvetenskapliga
och tekniska fakulteternas utbildningsärenden ändamålsenlig.
Statskontoret anför liknande synpunkter.

Riksrevisionsverket pekar på att verket i sin arbetshypotes för utvecklingen av
den högre utbildningens och forskningens organisation utgått från att Lunds universitet
skall ha ställning som central och tekniska högskolan som s. k. ansluten
kameral myndighet. En sådan anordning på den administrativa sidan bör genomföras
oberoende av den ram som fastställts för produktionen inom högskolans arbetsområde,
hävdar verket.

Universitetskanslersämbetet föreslår att konsistoriet vid Lunds universitet efter
en samordning av tekniska högskolan och universitetet skall bestå av bl. a. fem fakultetsrepresentanter.
Dessa skall enligt ämbetet representera områden som svarar
mot de fem fakultetsberedningarnas. Juridiska fakulteterna i Uppsala, Lund och
Stockholm har i särskilda skrifter tagit avstånd från ämbetets förslag till ändrad
sammansättning av konsistoriet.

Enligt universitetskanslersämbetet kan den nya organisationen i Lund sannolikt
börja fungera senast den 1 juli 1969 under förutsättning att principbeslut fattas våren
1968.

2.4 Föredraganden

Med anledning av statsmakternas förut nämnda beslut år 1965 (prop. 141,
SU 173, rskr 411) om att enheter för teknisk och medicinsk utbildning och forskning
samt en universitetsfilial — knuten till Stockholms universitet — skulle inrättas
i Linköping tillsattes i januari 1966 en organisationskommitté med uppgift

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1968

att planera ifrågavarande verksamhet. Kommittén har nu lagt fram sina förslag
. fyra delbetänkande.). För den fortsatta t.ppbyegnaden av de teknisk, och
mska enheterna, vid vilka verksamheten avses starta den 1 juli 1969. har Kungl
Maja! januari 1968 tillsatt en särskild interimsstyrelse under universitetskanslersambetet.
Intenmsstyrelsen skall fullgöra bl. a. de uppgifter som vilar på lokal
umyersitetsmyndighet - fakultet, rektorsämbete och konsistorium - och universitetsforva
tmng samt fungera som lokal- och utrustningsprogramkommitté för bl. a.
den tekniska enheten i Linköping.

Som jag tidigare nämnt leder den nuvarande utformningen av universitetens
organisation och förvaltning sitt ursprung till riksdagens beslut med anledning av

nlT ''ht (1V 119’ rSkr 293)'' 1 dCnna Pr°P°sition anförde dåvarande dep
rtementschefen bl. a., att stora institutioner, omfattande flera professorer, iabo a''ldra

forskare> allmänt sett utgjorde en mer fruktbar miljö för forskning
och forskarutbildning an de förut vanliga enprofessorsinstitutionema och att
et var ^P11^ 3tt närbesläktade ämnen fördes samman inom en institution även
om det mom ämnesområdet fanns flera examens- eller läroämnen. Utvecklingen
nai foljt dessa riktlinjer och större institutioner av den skisserade typen har efter
and kommit till. Det ar också kring samma grundtanke som kommittén byggt upp

^köping*8 1 fraSa °m 0211 tCkniSka UtbildningS'' och forskningsorganisationen i

hniJ3S ‘ToZ*? ang6läget 3tt en vidareutveckling sker i enlighet med intentionerna
bakom 1964 ars universitetsreform. Jag delar sålunda - i likhet med remissinstanserna
— helt kommitténs uppfattning att verksamheten vid den tekniska
enheten i Linkopmg bor bedrivas inom ramen för stora arbetsenheter.

Från industrins och det övriga näringslivets sida visas ett växande intresse för
forskningen vid universiteten och högskolorna samtidigt som forskningsaktiviteten
id dessa i okad utsträckning inriktas mot tillämpad forskning och utvecklingsarbete.
Detta har lett till okat samarbete mellan universitetsväsendet och näringslivet,
något som är väsentligt för att landets forskningsresurser skall kunna utnyttjas
pa ett andamalsenhgt satt. Det ökade medvetandet om vikten av samarbete har kommi
till uttryck i bl. a. förslag om inrättande av en särskild styrelse för teknisk
utveckling med uppgift att samordna och effektivera det statliga stödet till tekms
forskning och industriellt utvecklingsarbete (jfr prop. 1968: 68) samt i ett
orsag om särskilda åtgärder för vidgad forskningssamverkan mellan läroanscaltei
och näringsliv, vilket på uppdrag av Kungl. Maj:t utarbetats av universitetskansxersambetct
(jfr prop. 1967: 1 bil. 10 s. 274). I likhet med organisationskommittén
anser jag att i Linköping bör finnas goda förutsättningar för att förverkliga
dessa intentioner. Vid min behandling i det föijande av den tekniska enhetens
uppbyggnad kommer jag att ta särskild hänsyn härtill.

Organisationskommittén har föreslagit att det vid institutionerna inom den tekniska
enheteri i Linköping skall inrättas särskilda råd med representanter för bl a

rnZ 1967 Wh-rTb?™ 1 ~ S°m däVarande deP^nentscbefen framhöll
p op. 196/. 1 (bil. 10 s. 275) — kunna komma till stånd utan att särskilda bestämmelser
meddelas av Kungl. Maj:t. Informella samråd i grupper, sammansatta

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1968 25

så att olika intresseområden blir representerade, är enligt min mening en förutsättning
för att arbetet fortlöpande skall kunna anpassas till forskningens snabba utveckling.

Vid den vidare utvecklingen av 1964 års universitetsreform bör ledningsfunktionerna
på institutionsnivå ägnas särskild uppmärksamhet. Som jag förut nämnt
leds i princip varje institution i den nuvarande organisationen av en prefekt och
ett kollegium. Det är emellertid uppenbart att antalet anställda och verksamhetens
omfattning vid de största enheterna kommer att skärpa kraven på ledningen av
dessa. Dåvarande departementschefen anförde i denna fråga i prop. 1967: 1 (bil.
10 s. 274) dels att verksamhetens omfattning och inriktning vid en institution kunde
aktualisera särskilda åtgärder för att denna skulle ges en fast ledning, dels att
det skulle ankomma på Kungl. Maj:t att meddela de bestämmelser som i detta hänseende
kunde bli nödvändiga. Organisationsförslag av sådan art föreligger nu i fråga
om bl. a. den tekniska utbildnings- och forskningsenheten i Linköping, forskningsorganisationen
på Artillerifältet i Uppsala samt kemiska institutionen i Lund
(jfr prop. 1967: 1 bil. 10 s. 265 och 274).

Ledningen för de största institutionerna torde inte behöva utformas lika vid alla
enheter utan bör kunna anpassas till de speciella krav som verksamheten vid resp.
institution ställer. Den närmare utformningen ankommer på Kungl. Maj:t att besluta
om. Liksom det övervägande antalet remissinstanser finner jag det väsentligt
att den strävan efter demokratisering av universitetsmiljön, som kom till uttryck i
1964 års reform, får vara vägledande också för den fortsatta utvecklingen. Möjligheterna
för såväl lärare och assistenter som studerande att påverka institutionens
verksamhet bör därvid särskilt uppmärksammas.

I anslutning härtill vill jag framhalla att de utbildningsnämnder som numera
iinns vid alla fakulteter (motsv.) har visat sig vara av stort värde. Enligt min mening
är det angeläget att sådana nämnder kommer till stånd också vid de tekniska
och medicinska enheterna i Linköping.

Ett väsentligt avsnitt i kommitténs betänkande utgörs av resonemang kring forsknings-
och utbildningsenheternas frihet att inom en viss given ram få utan detaljreglering
disponera tillgängliga resurser. I det utredningsarbete avseende programbudgetering
inom verksamhetsområdet högre utbildning och forskning som f. n.
pågår inom bl. a. universitetskanslers ämbetet och utbildningsdepartementet behandlas
dessa frågor. Jag är därför inte beredd att nu ta ställning till kommitténs förslag
i denna del.

Tjänst som professor eller laborator (motsv.) vid den tekniska enheten bör
enligt organisationskommittén tillsättas efter principer som i viss utsträckning
skiljer sig från dem som f. n. gäller. Med hänsyn till bl. a. vad remissinstanserna
anfört har jag funnit att denna fråga bör ytterligare övervägas. Nuvarande bestämmelser
bör därför tillämpas tills vidare. Tidsschemat för inrättande av de professurer
som vid bifall till mina förslag i det följande — kommer att inrättas
under budgetåret 1969/70 blir synnerligen pressat.''Med hänsyn härtill avser jag
att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t att meddela föreskrifter om avkortad
tid för speciminering och sakkunnigförfarande vid ifrågavarande professurer. De

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1968

uppgifter vid tjänstetillsättning som ankommer på lokal universitetsmyndighet bör
handläggas av interimsstyrelsen vad gäller den tekniska enheten. Motsvarande uppgifter
bör för den medicinska enhetens del, som kommittén föreslagit, tills vidare
vila på vederbörande vid universitetet i Uppsala.

Universitetskanslers ämbetet har i sitt remissyttrande aviserat ett förslag om det
organisatoriska sambandet mellan universitetsfilialen och den tekniska enheten.
När detta förslag lagts fram torde bättre underlag finnas för definitivt beslut i
frågan. Jag vill emellertid redan här framhålla vikten av att filialens och den
tekniska enhetens resurser i fråga om lokaler och lärarkrafter i så stor utsträckning
som möjligt samordnas.

Kommittén har presenterat detaljerade förslag i fråga om bl. a. förvaltningsoch
biblioteksorganisationen vid enheterna i Linköping. Jag vill i detta sammanhang
beröra endast vissa av hithörande frågor. Kommitténs övriga förslag rörande
förvaltning och bibliotek bör prövas i det årliga budgetarbetet.

Med anledning av kommitténs förslag om en datamaskincentral i Linköping
vill jag framhålla att sådan verksamhet bör ledas av den gemensamma styrelse
för universitetens datamaskincentraler, som avses komma till den 1 juli 1968 (jfr
prop. 1968: 1 bil. 10 s. 333). Enligt min mening är det vidare från planeringssynpunkt
angeläget att chefen för biblioteksorganisationen — vilken bör vara gemensam
för de tekniska och medicinska enheterna samt universitetsfilialen — kan utses
så snart som möjligt. Jag räknar med att en tjänst som överbibliotekarie i Be 6
skall komma till i Linköping den 1 juli 1969.

Organisationskommittén och universitetskanslersämbetet har ingående diskuterat
verkstadsorganisationen i Linköping. Mot bakgrund av nu föreliggande förslag och
tidigare utredningar i ämnet anser jag att — som kommittén och ämbetet har föreslagit
— denna serviceverksamhet bör byggas upp på grundval av ett debiteringssystem
enligt självkostnadsprincipen, dvs. ett system av det slag som dåvarande
departementschefen berörde i prop. 1966: 1 (bil. 10 s. 345). En följd av nämnda
princip blir enligt min mening att verksamhetens omfattning vad gäller personal,
och lokaler m. m. måste bestämmas med utgångspunkt i dess ekonomiska omslutning.
Verkstadsorganisationen bör med hänsyn härtill stå under direkt ledning av
läroanstaltens styrelse.

Organisationskommittén för teknisk högskola i Lund har på Kungl. Maj:ts uppdrag
utrett denna enhets förhållande till Lunds universitet i organisatoriskt och
administrativt hänseende. Den tekniska utbildnings- och forskningsorganisationen
i Lund, som inledde sin verksamhet höstterminen 1961 (jfr prop. 1960: 119, SäU 1,
rskr 327), har numera i det närmaste nått den omfattning som avsetts i hittills
fattade beslut. Kommitténs majoritet har föreslagit i första hand att den tekniska
enheten skall ges ställning som en från universitetet fristående högskola. Som motivering
har kommittén anfört bl. a. att den sökt finna en organisationsform som i
största möjliga utsträckning medger samverkan mellan de tekniska fakulteterna.
En sådan samverkan är enligt kommittén utomordentligt väsentlig, inte minst med
tanke på de ökade kontakter med näringslivet som är att vänta.

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1968

Benovet av samverkan åberopas emellertid också av de remissinstanser — bl. a.
statskontoret och universitetskanslersämbetet — som förordat integration av all
högre utbildning och forskning i Lund. Sålunda har ämbetet särskilt framhållit
att utvecklingen lett till allt starkare gemenskap mellan främst tekniska och matematisk-naturvetenskapliga
fakulteter men också mellan teknisk och samhällsvetenskaplig
utbildning och forskning. Vidare har ämbetet betonat den nära samverkan
mellan teknik och medicin som etablerats i skilda sammanhang.

För egen del finner jag att övervägande skäl — främst de som förts fram av
universitetskanslersämbtet — talar för att ifrågavarande sektorer av den högre
utbildningen och forskningen i Lund nära samordnas. Jag förordar därför att den
tekniska högskolan och universitetet skall utgöra en organisatorisk enhet, varvid
den tekniska utbildningen och forskningen organiseras som en fakultet vid universitetet.
Därigenom bör ändamålsenlig samverkan mellan tekniska och andra discipliner
kunna komma till stånd. Benämningen tekniska högskolan i Lund, som sedan
flera ar använts i skilda sammanhang, bör kunna behållas även inom den gemensamma
organisationen. I sammanhanget vill jag framhålla att mitt förslag om integration
ligger i linje med vad statsutskottet anförde i sitt utlåtande med anledning av
prop. 1964: 50 (SU 119, rskr 293). Jag vill även erinra om att den tidigare nämnda
kemiska institutionen — liksom vissa andra institutioner — redan är gemensam
för alla berörda fakulteter i Lund.

Den tekniska fakultetens kontakter med näringslivet bör på allt sätt underlättas.
Jag räknar därför med att speciella sekretariatsresurser för detta ändamål
kan komma att behövas vid universitetet.

Frågan om sammansättningen av konsistoriet vid Lunds universitet vid en integration
har diskuterats ingående både i kommittéförslaget och av remissinstanserna.
Enligt min mening bör gällande regler följas vid sammansättningen av det nya
konsistoriet i Lund. Jag avser att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t att dekanus
och prodekanus vid den tekniska fakulteten i Lund skall få väljas av fakultetens
ledamöter bland sektionsdekanerna. Om en minskning av antalet ledamöter
i konsistoriet skulle befinnas önskvärd sedan någon tids erfarenhet av den utökade
organisationen vunnits, ankommer det på Kungl. Maj:t att besluta i frågan.

Liksom universitetskanslersämbetet anser jag att den nya organisationen i Lund
bör genomföras den 1 juli 1969. Jag avser att i annat sammanhang föreslå Kungl.
Maj:t att ge universitetskanslersämbetet i uppdrag att utarbeta och till Kungl. Maj:t
inkomma med narmare förslag till den nya förvaltningsorganisationen för den integrerade
utbildnings- och forskningsorganisationen i Lund.

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1968

3. Teknisk utbildning och forskning i Linköping

3.1 Bakgrund

Statsmakternas beslut år 1965 angående utbyggnaden av universitet och högskolor
in. m. (prop. 141, SLJ 173, rsicr 411) innebär bl. a. att en fjärde teknisk
högskola, förlagd till Linköping, skall inrättas den 1 juli 1969. Högskolan skall enligt
beslutet byggas upp under budgetåren 1969/70—1971/72 till en sammanlagd
intagningskap acitet av 570 platser i första årskursen, fördelade på fyra sektioner
— en för vardera teknisk fysik och elektroteknik, en för maskinteknik samt en för
utbildning av ekonomingenjörer. Den sistnämnda utbildningslinjen är f. n. inte företrädd
i vårt land.

De i prop. 1965: 141 framlagda förslagen om teknisk utbildning och forskning
byggde på utredningar av 1963 års universitets- och högskolekommitté (SOU
1965: 11 och 12), som i denna del grundat sina ställningstaganden på en särskild
expertutredning. Ansvaret för den fortsatta planeringen av organisationen för teknisk
utbildning och forskning i Linköping har vilat på organisationskommittén för
anordnande av högre utbildning i Linköping. Denna kommitté, som lämnat över
uppgiften att utarbeta de närmare förslagen åt en särskild subkommitté, har —
som förut nämnts — redovisat förslagen i två betänkanden, Linköpings högskola.
Teknisk högre utbildning och forskning i Linköping. Del I och II (SOU 1967: 10
och 55).

3.2 Förslag

3.2.1 Kommittén

Den vetenskapliga aktiviteten i Sverige har enligt kommittén knappast möjlighet
att nå internationell nivå annat än inom ett fåtal områden. Kommittén har därför
vid utformningen av den nya tekniska högskolans forskningsprofil inte försökt
täcka så många områden som möjligt utan valt att skapa möjligheter för slagkraftig
forskning inom ett mindre antal sektorer, där landets resurser tillåter en fullvärdig
insats. Vidare har kommittén tagit hänsyn till att forskningsresurserna för
ett visst ämne inte bör splittras pa flera läroanstalter. Ett av dess mål har varit att
det vetenskapliga samarbetet skall förstärkas såväl mellan forskarna på det tekniska
området som mellan dessa och forskarna inom den medicinska sektorn. I
förslaget betonas vidare värdet av samarbete med näringslivet.

I fråga om den tekniska utbildningen framhåller kommittén att viss specialisering
mellan de tekniska högskolorna är nödvändig och önskvärd. På grund av de

Kungl. May.ts proposition nr 83 år 1968

snabba förändringarna inom naturvetenskap och teknik finner kommittén det väsentligt
att utbildningen utformas så att de studerande får kunskaper om grundläggande
vetenskapliga metoder samt träning i att tillämpa dessa på konkreta uppgifter.
I Linköping bör enligt kommittén stor vikt läggas vid tvärvetenskaplig samverkan
i utbildningen, exempelvis mellan teknik och medicin samt teknik och ekonomi.
Med hänsyn till att utbildningen såvitt möjligt bör göras tidsbeständig förordar
kommittén att man vid den nya högskolan satsar mer på grundläggande ämnen
än på tillämpningsämnen.

Kommittén framhåller vidare att den sökt skapa förutsättningar för att anslagsmedel,
lokaler, utrustning och personal skall kunna utnyttjas effektivt. I detta
sammanhang erinrar kommittén om att statsmakterna vid sitt beslut år 1965 om
en teknisk högskola i Linköping utgick från att där skulle tillämpas tvåskiftsystem
kombinerat med intern televisionsundervisning. Kommittén har i sitt förslag tagit
hänsyn härtill. Ansvaret för produktion av televisionsprogram för den tekniska utbildningen
i Linköping bör enligt kommittén åtminstone under de första årens verksamhet
vila på kommittén för TV och radio i utbildningen (TRU-kommittén).

Organisationskommittén föreslår — som jag redovisat i det föregående — att utbildningen
och forskningen vid den nya högskolan skall anordnas inom ett antal
centra. Dessa bör enligt kommittén svara för utbildningens uppläggning inom
ramen för de vid resp. sektion gällande läro- och timplanerna samt studieplanerna.
Utgångspunkten för förslaget till indelning av högskolan i centra och till utformning
av tjänsterna inom centra har varit att den tekniska enheten i Linköping skall
ges inriktning — i fråga om både utbildning och forskning —- mot behandling av
stora tekniska och ekonomiska system. Enligt kommittén bör följande centra komma
till i inledningsskedet, nämligen centrum för tillämpad matematik, centrum för
systemteknik, centrum för fysik och mätteknik, centrum för industriell ekonomi och
organisation, centrum för konstruktions- och produktionsteknik, centrum för energiteknik
samt centrum för medicinsk teknik.

Till dessa centra skali enligt kommitténs förslag knytas professurer, laboraturer
och universitetslektorat, övriga lärar- och forskartjänster samt biträdespersonal.
Även universitetslektorat och tjänster som universitetsadjunkt i ämnena matematik,
statistik, teoretisk fysik, fysik, nationalekonomi och företagsekonomi vid universitetsfilialen
samt universitetslektorat vid den befintliga tekniska magisterutbildningen
i Linköping bör enligt kommittén inordnas i berörda centra.

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1968

Verksamheten vid centrum för tillämpad matematik bör enligt kommittén omfatta
sådana matematiska områden som har betydelse för stora tekniska, ekonomiska
och biologiska system. Detta centrum skall därvid svara för grundläggande
utbildning inom ämnena matematik, matematisk statistik, optimeringslära, operationsanalys
samt numerisk metodik och databehandling. Forskningsverksamheten
skall — framhåller kommittén — samordnas med högskolans generella systemtekniska
forskning.

Centrum för tillämpad matematik: personalorganisation och tidsplan

enligt kommittén

Tjänst m. m./ämne	Antal tjäns- ter	Termin då tjänsten föreslås inrättad
68/69 ht vt	69/70 ht vt	70/71 ht vt	71/72 ht vt	72/73 ht vt	73/74 ht vt	74/75 ht vt
professor
tillämpad matematik ........	1	1
numerisk metodik och databe-
handling ................	1	1
matematisk statistik .........	1		1
optimeringslära.............	1			1
laborator
tillämpad optimeringslära ....	1				1
universitetslektor
tillämpad matematik ........	4	1	1	2
numerisk metodik och databe-
handling ................	1		1
matematisk statistik .........	1			1
optimeringslära.............	1				1
assistent .....................	17	1 1	4 1	4	4	1	1
universitetslektor .............	(6)	(6)
universitetsadjunkt ............	(5)	(5)
tillfällig lärare, tim. tot.........			723	1 261	2 845	2 889	3 040	3 234
övningsassistent, tim. tot........			1 069	3 444	5 733	6 891	7 083	7 348
teknisk administratör..........	1		1
kvalificerat biträde............	6(+l)	U+l)l	1	2	1
biträde ......................	2		1			1
expeditionsvakt ...............	2		1	1
stansbiträde ..................	2		1		1
programmerare...............	1			1
forskarassistent ...............	4					1	1	2
doktorander m. fl.............							4	6

Arun. Inom parentes anges tjänst m. m. avsedd för universitetsfilialen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1968

Utbildningen och forskningen vid centrum för systemteknik kan enligt kommittén
beräknas få stor betydelse med hänsyn till dels samhällets ökade krav på effektivt
utnyttjande av personal och ekonomiska resurser, dels den tekniska utvecklingen.
Kommittén nämner som exempel på uppgifter för detta centrum kontroll- och
reglerfrågor, datatransmission samt datamaskinens roll för optimering och stabilitetskontroll.
I Linköping erbjuder vidare den medicinska verksamheten ett speciellt
tillämpningsområde.

Centrum för systemteknik: personalorganisation och tidsplan enligt kommittén

	Antal	Termin då tjänsten föreslås inrättad
Tjänst m. m./ämne	tjäns- ter	68/69 ht vt	69/70 ht vt	70/71 ht vt	71/72 ht vt	72/73 ht vt	73/74 ht vt	74/75 ht vt
professor	i		1
	i			1
	i			1
	i			1
elautomatik och datamaskin-	i			1
laborator	i				1
	i				1
universitetslektor	i					1
	i					1
	i					1
	i					1
elautomatik och	i					1
	19		1	4	5 1	4 1	2 1

			66	114	473	516	1 199	1 773
			150	328	624	1 245	2 034	2 544
	1			1
	8		1	2	1 1		1	1
	2			1		1
	3			1	1		1
	1					1
	2				1		1
	1					1
	1			1
	5					1	2	1 1
	7			1	1	1 1	1 1	1
	4			1 1	i	1
	4			1	1	1	1
	5					1	2	1 1
doktorander m. fl.............							6	9

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1968

Vid utformningen av förslaget till centrum för fysik och mätteknik har kommittén
lagt tonvikten vid de tvärvetenskapliga kontakterna. Genom växelverkan mellan
främst fysik och mätteknik kommer fysikens tillämpningsaspekt att betonas,
framhåller kommittén. Tyngdpunkten inom forskningen vid detta centrum bör enligt
kommittén ligga på materiefysiken och mättekniken. Med materiefysik avses
här de fasta, flytande och gasformiga tillståndens fysik.

Centrum för fysik och mätteknik: personalorganisation och tidsplan enligt

kommittén

Tjänst m. m./ämne	Antal tjäns- ter	Termin då tjänsten föreslås inrättad
68/69 ht vt	69/70 ht vt	70/71 ht vt	71/72 ht vt	72/73 ht vt	73/74 ht vt	74/75 ht vt
professor
teoretisk fysik..............	1	1
materiefysik ...............	1	1
tillämpad fysik .............	1				1
mätteknik .................	1		1
laborator
hållfasthetsfysik ............	1				1
mätteknik ................	1				1
universitetslektor
teoretisk fysik..............	1			1
fysik......................	4		1	1	2
mätteknik .................	2					1 1
assistent .....................	24	1 1	2	4 1	7 1	7
universitetslektor .............	(4)	(4)
universitetsadjunkt ............	(9)	(9)
tillfällig lärare, tim. tot.........			161	216	808	1 314	1 482	1 847
övningsassistent, tim. tot.......			324	2 670	5 495	8 936	10 735	11 568
biträdande lärare, tim. föreläs-
ningar tot..................				28	77	98	98	98
biträdande lärare, tim. övningar
tot........................					56	56	56	56
teknisk administratör.......	1		1
kvalificerat biträde............	8(+l)	1(4-1)!	1	1 1	2	1
biträde ...................	2				1		1
expeditionsvakt ............	3		1		1	1
ritbiträde ..................	1				1
stansbiträde..................	2			1		1
programmerare...............	i				1
förste forskningsingenjör ......	2		1	1
forskningsingenjör ............	5			1	1	1	1	1
laboratorieingenjör............	5		1	1 1	1	1
instrumentmakare.............	4		1	3
institutionstekniker ............	4		1	3
forskarassistent ...............	4					1	1	2
doktorander m. fl.............							6	9

Anm. Inom parentes anges tjänst m. in. avsedd för universitetsfilialen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1968

Centrum för industriell ekonomi och organisation skall enligt kommittén svara
för forskning och utbildning i ekonomiska och organisatoriska ämnen med speciell
tonvikt lagd vid frågor rörande det industriella företaget samt statlig och kommunal
förvaltning m. m. Högskolans systemtekniska inriktning bör — anser kommittén
— här markeras genom att man i bl. a. utbildningen behandlar företaget
som ekonomiskt system. I förslaget betonas vidare att arbetet vid detta centrum
bör bedrivas i nära samverkan med verksamheten vid centrum för tillämpad matematik,
i synnerhet inom ämnet optimeringslära.

Centrum för industriell ekonomi och organisation: personalorganisation och

tidsplan enligt kommittén

Tjänst m. m./ ämne	Antal tjäns- ter	Termin då tjänsten föreslås inrättad
68/69 ht vt	69/70 ht vt	70/71 ht vt	71/72 ht vt	72/73 ht vt	73/74 ht vt	74/75 ht vt
professor
nationalekonomi............	1		1
marknadsföring ............	1			1
produktionsekonomi ........	1	1
företagsorganisation och
personaladministration.....	1			1
laborator
transportsystem ............	1				1
universitetslektor
nationalekonomi............	1					1
marknadsföring ............	1					1
produktionsekonomi m. m. . . .	3			1	1	1
företagsorganisation och perso-
naladministration .........	2					1	1
transportsystem ............	1					1
assistent .....................	17	1	1	1 2	3	3	4	2
universitetslektor .............	(8)	(8)
universitetsadjunkt ............	(2)	(2)
tillfällig lärare, tim. tot........			70	184	581	762	2 339	3 752
övningsassistent, tim. tot.......			138	449	739	1 748	2 121	2 664
biträdande lärare, tim. föreläs-
ningar tot.................				112	196	336	336	336
biträdande lärare, tim. övningar
tot........................						42	98	154
teknisk administratör ..........	1		1
kvalificerat biträde............	7(+l)	1(4-1)	1	1	1	1	1	1
biträde ......................	2			1		1
expeditionsvakt ...............	2			1	1
stansbiträde ..................	2				1	1
programmerare...............	1				1
forskningsingenjör ............	1						1
forskarassistent ...............	4					1	1	2
doktorander m. fl.............							5	12

Anm. Inom parentes anges tjänst m. m. avsedd för universitetsfilialen

3 — Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 83

Kungl. Maj. ts proposition nr 83 år 1968

Verksamheten vid centrum för konstruktions- och produktionsteknik skall enligt
vad kommittén anger behandla frågor rörande konstruktion och produktion
inom främst den mekaniska verkstadsindustrin. Kommittén stryker under att man
vid detta centrum bör lägga stor vikt vid tvärvetenskapliga kontakter, bl. a. med
ämnena optimeringslära, databehandling och elautomatik.

Centrum för konstruktions- och produktionsteknik: personalorganisation och

tidsplan enligt kommittén

Tjänst m. m./ämne	Antal tjäns- ter	Termin då tjänsten föreslås inrättad
68/69 ht vt	69/70 ht vt	70/71 ht vt	71/72 ht vt	72/73 ht vt	73/74 ht vt	74/75 ht vt
professor
hållfasthetslära .............	1	1
konstruktionsteknik .........	1		1
produktionsteknik...........	1			1
konstruktionsmaterial........	1	1
laborator
finmekanik ................	1			1
hopfogningsteknik ..........	1			1
universitetslektor
mekanik...................	1	1
hållfasthetslära .............	2		1			1
konstruktionsteknik .........	2				1	1
hopfogningsteknik ..........	1						1
produktionsteknik...........	I i
automatiseringsteknik .......	I 3
elektroteknik ...............	1		1
assistent .....................	24	1 1	1 1	2 3	6	5 1	2	1
tillfällig lärare, tim. tot........		163	258	943	1 336	2 978	4 162	5 120
övningsassistent. tim. tot.......			844	2 277	4 273	6 741	9 606	1 118
biträdande lärare, tim. föreläs-
ningar tot..................					84	84	84	84
biträdande lärare, tim., övningar
tot........................					42	56	70	70
teknisk administratör ..........	1		1
kvalificerat biträde............	9	1 1	1	2 1	1	1		1
biträde ....................	2		1			1
expeditionsvakt ...............	3		1	1	1
ritbiträde ....................	2			1			1
stansbiträde ..................	2				1		1
programmerare ...............	1					1
förste forskningsingenjör ......	1		1
forskningsingenjör ............	5				1 1	1	1	1
laboratorieingenjör ............	7			1	1 1	1	1 1	1
instrumentmakare.............	2				1	1
institutionstekniker ............	3				1 1	1
forskarassistent ..............	5					1	1	2 1
doktorander m. fl.............							4	6

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1968

Utbildningen och forskningen vid centrum för energiteknik skall enligt kommittén
omfatta termodynamikens huvudlagar samt de tekniska tillämpningarna av dessa,
dvs. energiformer och deras omvandling. Kommittén har i sitt förslag till utformning
av detta centrum valt att satsa på den krafttekniska sidan för att en fulllödig
insats skall bli möjlig där. Den tvärvetenskapliga aspekten bör enligt kommittén
markeras genom viss koncentration kring mät- och reglertekniska frågor
inom energiområdet.

Centrum för energiteknik: personalorganisation och tidsplan enligt kommittén

1 Tjänst m. m./ämne	Antal tjäns- ter	Termin då tjänsten föreslås inrättad
68/69 ht vt	69/70 ht vt	70/71 ht vt	71/72 ht vt	72/73 ht vt	73/74 ht vt	74/75 ht vt
professor
mekanisk värmeteori och
strömningslära ...........	1		1
strömningsmaskiner I........	1			1
kraft- och värmeanläggningar. .	1			1
hydraulik och pneumatik ....	1			1
laborator
strömningsmaskiner IT.......	1				1
universitetslektor
mekanisk värmeteori och
strömningslära............	1					1
strömningsmaskiner .........	2					1		1
hydraulik och pneumatik.....	1					1
\| assistent .....................	14		1	1 2	2	3	4	1
tillfällig lärare, tim. tot........				46	300	722	1 380	1 606
övningsassistent, tim. tot.......				92	319	882	902	1 319
biträdande lärare, tim. föreläs-
ningar tot..................				14	98	98	98	98
biträdande lärare, tim. övningar
tot........................				51	157	232	260	260
teknisk administratör ..........	1			1
kvalificerat biträde............	7		1	2	2	1	1
biträde ......................	1			1
expeditionsvakt ...............	2			1		1
ritbiträde ....................	1					1
stansbiträde ..................	2				1		1
programmerare...............	1						1
förste forskningsingenjör.......	1			1
forskningsingenjör ............	4					1	1 1	1
laboratorieingenjör ............	5				1	1 1	1	1
instrumentmakare.............	2				1	1
institutionstekniker ............	2				1	1
forskarassistent ...............	4					1	1	2
doktorander m. fl.............							2	3

Ett av de avgörande motiven bakom beslutet att förlägga både teknisk och medicinsk
utbildning och forskning till Linköping var att det därigenom skulle bli möjligt
att få till stånd ökad samverkan inom gränsområdet mellan medicin och teknik
(jfr prop. 1965: 141 s. 135). Mot denna bakgrund föreslår kommittén att ett
särskilt centrum för medicinsk teknik skall inrättas med uppgift att svara för ut -

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1968

bildning och forskning rörande tekniska tillämpningar inom sjukvården. Verksamheten
bör enligt kommittén omfatta utbildning av tekniker och administratörer för
sjukvårdens behov samt forsknings- och utvecklingsarbete inriktat mot bl. a. industriell
produktion av tekniska hjälpmedel i sjukvården.

Utbildning vid detta centrum kommer enligt förslaget att på primärexamensnivå
ingå som en valfri del för vissa studerande. I öyrigt skall utbildningen enligt kommittén
huvudsakligen bestå i handledning av dels studerande som ägnar sig åt
examensarbete, dels licentiander och doktorander. Dessa studerande avses ta del
i de forskningsprojekt som pågår vid centrum. I arbetsgruppen kring varje projekt
bör -—- framhåller kommittén — ingå såväl tekniker som medicinare. Kommittén
föreslår vidare att chefen för ifrågavarande centrum skall ha säte och stämma
i medicinska fakulteten.

Den utbildning som enligt kommittén skall anordnas för teknologerna vid detta
centrum omfattar kurser i följande ämnen, nämligen medicin (preklinisk och klinisk
översiktskurs), medicinsk teknik samt medicinsk informationsbehandling. Vidare
bör — anser kommittén — medicine kandidater, som vill ägna sig åt medicinsk-teknisk
verksamhet, här beredas utbildning i matematik och informationsteori,
mätteknik och allmän konstruktionslära samt medicinsk teknik och medicinsk inf
ormationsbeh andling.

Centrum för medicinsk teknik: personalorganisation och tidsplan enligt kommittén

Tjänst m. m./ämne	Antai tjäns- ter	Termin då tjänsten inrättas
68/69 ht vt	69/70 ht vt	70/71 ht vt	71/72 ht vt	72/73 ht vt	73/74 ht vt	74/75 ht vt
professor
medicinsk teknik............	1		1
medicinsk informationsbehand-
ling ......................	1			1
medicinsk-teknisk säkerhets-
forskning ..................	1			1
laborator
medicinsk teknik ...........	1				1
assistent .....................	7		1	O jL	1	2	i
tillfällig lärare, tim. tot.........					137	287	484	637
övningsassistent, tim. tot.......					88	198	137	320
teknisk administratör ..........	1			1
kontorsskrivare ...............	1			1
kansliskrivare ................	2		1		1
expeditionsvakt ...............	1				1
ritbiträde ...................	1			1
stansbiträde ..................	2				1	1
programmerare ...............	i			1
förste forskningsingenjör .......	2		1	1
forskningsingenjör ............	6		1	1 1	1	1	1
laboratorieingenjör ............	8		1		2 1	2 1	1
instrmnentmakare.............	6		1	1	1 1	1	1
institiitionstekniker ............	6		1	1	1	1	1	1
forskarassistent ...............	6					1		1
doktorander m. fl.............						7	12	12

Kungl. Maj.ts proposition nr 83 år 1968 37

De studerande vid tekniska högskolan i Linköping skall enligt kommittén fördelas
på sektioner. I sitt förslag har kommittén utgått från statsmakternas förut
nämnda beslut år 1965, enligt vilket följande fördelning av intagningskapaciteten
borde läggas till grund för planeringen (jfr prop. 141 s. 139).

Sektion		Läsår
	1969/70	1970/71	1971/72
Teknisk fysik.......................... Elektroteknik .......................... Maskinteknik .......................... Ekonoiningenjörsutbildning ..............	........ 30 ....... 50 ..... 50 .............. 50 180	60 no no no 390	570
Det av kommittén framlagda förslaget till uppbyggnad av	utbildningsorganis a-

tionen stämmer i huvudsak överens härmed. Enligt förslaget bör dock sektionerna
för teknisk fysik och elektroteknik föras samman till en sektion för systemteknik
med sammanlagt 230 intagningsplatser vid full utbyggnad. Intagningskapaciteten
vid sektionerna för maskinteknik och ekonomingenjörsutbildning beräknar kommittén
till 170 platser för vardera vid full utbyggnad. Vidare föreslår kommittén
att clen befintliga tekniska magisterutbildningen i Linköping inordnas i högskolan
som en särskild sektion. Antalet intagningsplatser vid sistnämnda utbildning avses
bli oförändrat 40 per år. Kommittén föreslår sålunda en årlig intagning av 610 studerande
vid tekniska högskolan i Linköping fr. o. m. budgetaret 1971/72.

Förslaget att en sektion för systemteknik skall inrättas i stället för sektioner föi
resp. teknisk fysik och elektroteknik motiveras enligt kommittén av att utbildningen
vid båda de sistnämnda sektionerna är i stort sett parallell under de båda första
studieåren. Studiegången vid den sammanslagna sektionen bör enligt kommittén
läggas upp så att alla ämnen blir gemensamma för de studerande under de fem
första terminerna. Under dessa terminer meddelas grundläggande utbildning i matematik,
fysik, elektricitetslära m. fl. ämnen. Studierna under den senare delen av
utbildningen bör bedrivas med antingen elektroteknisk eller fysikalisk huvudinriktning,
framhåller kommittén. Därvid avses de studerande få välja mellan tio
speciella studieinriktningar, nämligen tillämpad matematik, tillämpad elektronik,
telesystem, informationsteori, kraftsystem, fysik, mätteknik, hållfasthetslära, strörnningsteknik
och medicinsk teknik.

Utbildningen vid sektionen för maskinteknik stämmer under de båda första årens
studier i stort sett överens med den inom övriga sektioner vid högskolan, framhåller
kommittén. De studerande ges då grundutbildning i ämnena matematik, fysik, mekanik,
hållfasthetslära och ekonomi. Under femte terminen skall de studerande enligt
förslaget välja mellan tre studieinriktningar, nämligen konstruktionsteknik, produktionsteknik
och energiteknik. Inom varje studieinriktning ägnas vidare tredje

Kungl. Maj.ts proposition nr 83 år 1968

året åt sådana ämnen som är centrala för utbildningen. Det fjärde året skall ge
de studerande tillfälle att fördjupa kunskaperna inom något ämne.

Sektionen för industriell ekonomi och organisation omfattar en för Sverige ny
utbildningsgång. De blivande ekonomingenjörerna skall enligt kommittén studera
i allt väsentligt samma grundläggande tekniska ämnen som de studerande vid sektionen
för maskinteknik, medan undervisningen i tekniska tillämpningsämnen skall
meddelas i form av översiktskurser. Antalet ekonomiska och organisatoriska ämnen
avses öka successivt under det andra och det tredje året, varefter de studerande
under fjärde året ges möjlighet att inrikta studierna mot vissa bestämda arbetsområden
genom val av tva specialkurser bland följande ämnen, nämligen marknadsföring,
produkt- och produktionsplanering, investerings- och finansieringsteori, organisationsteori
och administrativ metodik samt nationalekonomi.

Civilingenjörer som utbildats vid andra högskolor skall enligt kommittén beredas
möjlighet att i Linköping komplettera sina examina med ekonomisk grundutbildning
under ett år jämte ev. specialkurser under ca ett halvt år.

Vid sektionen för teknisk magisterutbildning skall utbildas lärare för i första

hand tekniska linjer vid de gymnasiala skolorna. De skall — anför kommittén_

ha undervisningskompetens i ämnena matematik och fysik samt i vissa elektrotekniska
ämnen. Utbildningen bör enligt kommittén läggas upp så att de färdigutbildade
lärarna kan bidraga till att god kontakt skapas mellan berörda skolformer och
industrin.

I följande sammanställning redovisas det av kommittén angivna lokalprogrammet
för den nya tekniska enheten och universitetsfilialen.

Programmerad
yta nr

Gemensamma lokaler:

Förvaltning .................................................... 2 047

Centralverkstäder ...................................... 2 582

Undervisningslokaler .................................... 7 534

Centrum för tillämpad matematik .................................. 1 703

Centrum för systemteknik ................................. ^ 617

Centrum för fysik och mätteknik ...........................’ '' '' ’ ] 8 252

Centrum för industriell ekonomi och organisation ............................ 1 876

Centrum för konstruktions- och produktionsteknik ............................ 6 945

Centrum för energiteknik ....................................... 5 453

Centrum för medicinsk teknik ............................................. 3 771

Universitetsfilialen .............................. -j Q7<

50 763

Till de programmerade ytorna bör enligt kommittén läggas 6 245 m2 för televisionsstudio,
bespisningslokaler, datamaskincentral och bibliotek.

Kommittén har i sitt lokalprogram för högskolan beaktat att en betydande del av
undervisningen kommer att bedrivas via intern television. Vidare räknar kommit -

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1968

tén med att den schemamässiga beläggningen av lokalerna vid hnköpingshögskolan
kommer att bli hög, i fråga om hörsalarna ca 40 % högre än vid de befintliga högskolorna.
Beträffande laboratorielokalerna framhåller kommittén att den utgått
från att större delen av dessa skall ges generell utformning samt att särskilda utrymmen
skall avsättas för uppdragsforskning vid varje laborativt inriktat centrum.

Vid sin planering har kommittén räknat med att permanenta lokaler för större
delen av tekniska högskolan skall komma till i nybyggnader på Valla-området, ca
3 km väster om stadskärnan. Centrum för medicinsk teknik avses emellertid bli
förlagt till sjukhusområdet. Under en övergångsperiod kommer enligt vad som planeras
provisoriska lokaler i de inre delarna av staden att utnyttjas för såväl tekniska
högskolans som universitetsfilialens behov.

Kommittén har lagt fram vissa kostnadsberäkningar som avser upp
byggnaden av den tekniska utbildnings- och forskningsenheten. De direkta lönekostnaderna
— som angetts i 1967 års löneläge - har av kommittén räknats
upp med ca 20 % för indirekt lön, dvs. pensionsutfästelser och andra sociala kostnader.
Den av kommittén beräknade utvecklingen av driftkostnaderna redovisas i
följande sammanställning. Beloppen anges i 1 000-tal kr.

Anslag m. m.

1. Avlöningar m. m.

1.1. Centrum för
tillämpad matematik

systemteknik.......

fysik och mätteknik .
industriell ekonomi
och organisation
konstruktions- och
produktionsteknik . .

energiteknik .......

medicinsk teknik . . .

1.2. Arvoden, tentamensersättningar
m. m.

1.3. Centralförvaltning ..

1.4. Indirekt lön (20 %) ■ ■

Summa avlöningar

2. Verkstadskostnader . . .

3. Materiel m. m........

4. Återanskaffning av utrustning
.............

5. Omkostnader ........

6. Kostnader för datami

skintid ..............

7. Extra utgifter (reserv;

tionsanslag)..........

(verkstäder)

1968/69	196S	/70	1970/71	1971	,72	1972 73	1973/74	Kostnad vid full utbyggnad
+	252	4-	628	4-	850	4-	668	4-	206	4-	112	2 871
_	+	83	4-	500	4-	752	4-	677	4-	651	3 140
+	188	+	351	4-	965	4-1	159	4-	880	4-	320	4 150
+	125	+	107	4-	379	4-	509	+	618	4-	510	2 674
+	269	4-	470	4-	674	4-	990	4-1	010	4-	737	4 532
_	+	62	4-	385	4-	487	4-	610	4-	470	2 348
	—	4-	239	4-	474	4-	396	4-	356	4-	225	1 933
+	485	+	40	4-	77	4-	no	4-	102	4-	71	917
+	449	4-	543	4-	608	4-	378	Jr-	236	4-	114	2 441
+	353	+	502	4-	984	4-1	088	4-	944	4-	638	5 001
+ 2	121	4-3	025	4-5	896	4-6 537	4-5 639	4-3	848	30 007
+	80	4-	145	4-	350	4-	450	4-	450	4-	425	2 025
+	200		350	4-	600	4-	750	4-	700	1 +	400	3 300
							_					3 650
+	384	4-	316	4-	685	4-	738	+	549	4-	430	3 475
		+	50	+	175	4-	250	4-	250	4-	225	1 150
+	150	—	150									—
r	9		14		35	—	46		4*	j —	46	—210
4-2 926	4-3 722	4-7 671	J-	8 679	4-	7 542	i 4-	5 282	43 397

Totalt

Kungl. Maj. ts proposition nr 83 år 1968

Engångskostnaderna vid uppbyggnaden av den nya tekniska högskolan har
av kommittén beräknats till sammanlagt 191,5 milj. kr., varav för byggnader 117,9
milj. kr., försörjningsåtgärder 20,3 milj. kr., inredning 11,8 milj. kr. samt utrustning

41,5 milj. kr. Utrustningskostnaderna för universitetsfilialen samt för bibliotek, datamaskincentral,
televisionsstudio, bespisningslokaler och fastighetstjänst ingår inte
i nämnda belopp.

3.2.2 Remissyttrandena

De allmänna utgångspunkterna för kommitténs förslag — koncentrerad
satsning på vissa forskningsområden och differentiering av utbildningen
mellan landets tekniska högskolor — accepteras genomgående av remissinstanserna.
Behovet av en fjärde teknisk högskola ifrågasätts däremot av vissa instanser. Svenska
teknologföreningen anser att såväl ekonomiska skäl som utbildnings- och forskningsmotiv
talar mot inrättandet av en ny högskola. Organisationskommittén för
teknisk högskola i Lund hävdar att man med fördel kan skjuta upp den nya högskolans
start till dess att 1965 års teknikergrupp, som tillsatts av statistiska centralbyrån,
lagt fram prognoser över arbetsmarknadens behov av högskoleutbildade ingenjörer.
SFS finner det tveksamt om man genom att driva fram en ny teknisk högskola
— i stället för att koncentrera verksamheten till de befintliga läroanstalterna
kommer att utnyttja resurserna på bästa sätt. Liknande synpunkter förs fram
av statens tekniska forskningsråd. Konsistoriet vid Chalmers tekniska högskola förordar
— mot bakgrunden av att antalet sökande till de tekniska högskolorna gått
ned hösten 1967 och att samtidigt teknikernas arbetsmarknad blivit kärvare — att
civilingenjörsutbildningen i Linköping skall börja först höstterminen 1970, dvs. ett
år senare än planerat. Även konsistoriet vid Stockholms universitet och SACO föreslår
att utbildningens start skall skjutas upp.

Kommitténs förslag till inriktning av forskningen i Linköping kritiseras
av bl. a. statens tekniska forskningsråd, rektorsämbetet vid Chalmers tekniska
högskola och organisationskommittén för teknisk högskola i Lund. Dessa
instanser ifrågasätter om inte den föreslagna uppsättningen av centra i Linköping
kommer att leda till splittring av landets forskningsresurser, om förslaget genomförs
i dess helhet. Några av de aktuella forskningsområdena har redan — framhålls det
— en fast ställning vid de befintliga tekniska högskolorna, exempelvis tillämpad
matematik i Stockholm, energiteknik i Lund och medicinsk teknik vid alla tre högskolorna.

Av de sju centra som kommittén föreslår har centrum för medicinsk teknik rönt
störst uppmärksamhet bland remissinstanserna. Medicinalstyrelsen, statens medicinska
forskningsråd och medicinska fakulteten i Göteborg finner förslaget om en
fast organiserad utbildning och forskning i medicinsk teknik mycket tillfredsställande.
Flera instanser erinrar i detta sammanhang om det fruktbärande samarbete
mellan medicin och teknik som redan pågår i Stockholm, Göteborg och Lund.

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1968

Medicinalstyrelsen betonar angelägenheten av att verksamheten inom centrum
för medicinsk teknik snabbt byggs ut till full omfattning, eftersom den moderna
hälso- och sjukvårdens behov av tekniska hjälpmedel är utomordentligt stort.
Detta centrum bör enligt styrelsen förläggas i nära anslutning till regionsjukhuset.

Statens medicinska forskningsråd framhåller betydelsen av att blivande civilingenjörer
erhåller ingående medicinska kunskaper. Om problemen inom medicinsk
teknik skall kunna lösas praktiskt, fordras det enligt rådet att berörda tekniker
haft långvarig kontakt med de medicinska och sjukvårdsmässiga problemen. Ingeniörsvetenskapsakademien
föreslår att centrum för medicinsk teknik inriktas mot
sjukvårdsrationalisering och pekar därvid på möjligheterna till samarbete med centrum
för industriell ekonomi och organisation. Även universitets kansler sämbetet,
statens tekniska forskningsråd, SFS, Svenska landstingsförbundet, centrala sjukvårdsberedningen,
Svenska läkaresällskapet och rådet för sjukhusdrijtens rationalisering
tillstyrker att utbildning och forskning i medicinsk teknik kommer till stånd
i Linköping. Medicinska fakulteten i Göteborg som anser att det bör finnas två
utbildningslinjer i medicinsk teknik — en fysikalisk och en kemisk — beklagar att
kommittén inte föreslagit något kemiskt centrum i Linköping.

Östergötlands läns landstings förvaltningsutskott räknar med en mycket snabb
utveckling inom den medicinska tekniken och betonar därför nödvändigheten av
att detta centrum redan från starten ges resurser som möjliggör mer än punktinsatser
på området. Även enligt nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande
kan ett centrum för medicinsk teknik, om det erhåller en ändamålsenlig personalorganisation
och i övrigt förses med tillräckliga resurser i fråga om lokaler och
utrustning, bli av stor betydelse för sjukvården och dess utveckling.

Svenska teknologföreningen ifrågasätter däremot lämpligheten av att ett centrum
för medicinsk teknik nu inrättas i Linköping och förordar i stället att i första
hand de resurser som redan finns inom området, främst i Stockholm och Göteborg,
byggs ut.

AB Atomenergi framhåller att både forskningen och forskarutbildningen vid flera
centra i Linköping bör kunna samordnas med verksamheten vid forskningsstationen
i Studsvik. Om dess resurser tas i anspråk för den nya högskolan, kan man
enligt bolaget begränsa kostnaderna vid vissa centra. Centrurn för fysik och mätteknik
kan enligt bolaget dra fördel av de betydande resurser som inom skilda delar
av fysikområdet redan finns i Studsvik. Centrum för energiteknik kan använda
det välutrustade laboratoriet för värmeteknik och mekanik, medan utbildningen
och forskningen vid centrum för systemteknik enligt bolaget kommer att få
åtskilliga beröringspunkter med den omfattande verksamhet på kärnenergiteknikens
område, som bedrivs vid bolagets forskningsstation.

Kommitténs förslag om utbildningens uppläggning och innehåll
vid den nya högskolan berörs i ett flertal yttranden. Univ ersitet skanslersämbetet
finner att den grundläggande delen av civilingenjörsutbildningen bör kunna
ges större bredd än vad som är fallet vid de befintliga högskolorna. Detta kan ske

Kungl. Maj.ts proposition nr 83 år 1968

genom att vissa baskunskaper meddelas de studerande inom ramen för relativt få,
för flera sektioner gemensamma utbildningsblock. Därpå bör enligt ämbetet följa en
successiv differentiering och specialisering. Vid ärendets beredning inom ämbetet
har man funnit att en sådan uppläggning av utbildningen talar för att den nuvarande
organisatoriska uppdelningen av de tekniska högskolorna bör omprövas. Mot
denna bakgrund tillstyrker ämbetet kommitténs förslag att sektionerna för teknisk
fysik och elektroteknik i Linköping skall föras samman till en sektion för systemteknik,
dock under förutsättning att utbildningen där ges ett mer generellt innehåll än
vad som föreslagits. Vid byggnadsplaneringen i Linköping bör man enligt ämbetet
utgå dels från att tre ungefär lika stora sektioner skall inrättas inom den beslutade
totalramen av 570 intagningsplatser, dels från att viss rörlighet skall finnas i fråga
om antalet platser vid resp. sektion.

Sektionen för teknisk fysik vid tekniska högskolan i Stockholm anser att man bör
överväga möjligheten att hålla samman utbildningen under det första läsåret och
låta de studerande skjuta upp valet av utbildningslinje ett år. Vidare bör enligt
sektionen undervisningen i grundläggande ämnen i viss utsträckning samordnas
med utbildningen vid universitetsfilialen. Sektionen framhåller därjämte att
man bör pröva en omläggning av undervisningen från föreläsningar till seminarieoch
gruppövningar samt eu sänkning av antalet veckotimmar. Behovet av reformer
på detta område är enligt sektionen så stort att man bör överväga att tillsätta en
specialutredning med uppgift att lägga fram förslag om radikalt ändrade utbildningsformer.

Svenska teknologföreningen finner — liksom även SFS — att kommittén gjort ett
ändamålsenligt avsteg från gällande sektionsindelning, när den föreslagit att sektionerna
för teknisk fysik och elektroteknik skall föras samman till en sektion. Föreningen
kritiserar emellertid förslaget att utbildningen skall delas upp på flera studieinriktningar.
Om sådana skall finnas vid sektionen, bör enligt teknologföreningen antalet
reduceras till tre, nämligen en för tillämpad matematik, en för tillämpad elektronik
och en för telesystem. Föreningen beklagar att kommittén inte diskuterat
möjligheten att helt slopa sektionsindelningen vid linköpingshögskolan. Även Ingeniörsvetenskapsakademien
ifrågasätter om den tänkta uppdelningen av sektionen
för systemteknik på ett stort antal studieinriktningar är lämplig.

Beträffande den föreslagna uppläggningen av ekonomingenjörsutbildningen anför
Svenska tekonologföreningen att väsentliga beståndsdelar i en teknisk allmänbildning
utelämnats. Samhällsvetenskapliga fakulteterna i Lund och Stockholm
finner däremot att förslaget till uppbyggnad av denna utbildning är väl avvägt. SFS
föreslår en successiv utbyggnad samt efterlyser ingående analyser av hur avvägningen
mellan ekonomisk och teknisk utbildning bör ske.

Sektionen för lantmäteri vid tekniska högskolan i Stockholm anser att de föreslagna
sektionerna för maskinteknik resp. industriell ekonomi och organisation bör
slås samman, eftersom grundutbildningen vid dessa sektioner är tämligen likartad
under de båda första årskurserna. Därigenom skulle uppstå — betonas det i yttrandet
_ dels ökade möjligheter till samundervisning, dels bättre utsikter att an passa

ekonomingenjörsutbildningen till arbetsmarknadsbehoven.

Kungl. Maj.ts proposition nr 83 år 1968

Svenska irulustriläkarföreningen föreslår en väsentligt förstärkt utbildning i personaladministration,
arbetsvetenskaplig tillämpning och arbetsledning. Samhällsvetenskapliga
fakulteten i Stockholm hävdar att miljöproblemen är så viktiga att
de i någon form bör beaktas inom de tekniska utbildningslinjerna. Mot bakgrund
av den nära kontakt som kommer att finnas i Linköping mellan experter inom teknik,
medicin och ekonomi anser SFS det vara angeläget att man snarast undersöker
möjligheterna att anordna utbildning och forskning om bullerskador, föroreningar
och andra miljöproblem. Svenska teknologföreningen finner att miljöproblemen
bör studeras i ett särskilt ämne, förslagsvis benämnt företagshälsovård och
miljövård, och att detta bör införas vid samtliga tekniska högskolor.

Den av kommittén föreslagna personalorganisationen vid resp.
centrum liksom tidsplanen för inrättande av högre tjänster tillstyrks av bl. a. universitet
skansler sämbetet, som dock pekar på att behov av ändringar på enstaka
punkter kan uppstå, om det visar sig svårt att besätta vissa tjänster, exempelvis i nya,
mycket specialiserade ämnen. Samhällsvetenskapliga fakulteten i Stockholm anser
att varje högre tjänst som inrättas vid den nya högskolan bör benämnas professur.

Liksom organisationskommittén för teknisk högskola i Lund, statens tekniska
forskningsråd och SFS hävdar universitetskanslersämbetet att den föreslagna lärartätheten
vid linköpingshögskolan är låg. Med hänsyn härtill bör man enligt ämbetet
ta till vara möjligheterna att i bestämmelserna för högre tjänster vid övriga tekniska
högskolor skriva in tjänstgöringsskyldighet även vid högskolan i Linköping.

Kommitténs förslag om högre tjänster vid centrum för medicinsk teknik accepteras
av flertalet instanser. Enligt konsistoriet vid Chalmers tekniska högskola torde
det bli nödvändigt att ämnesområdena för de båda föreslagna topptjänsterna i
medicinsk teknik preciseras. Statens medicinska forskningsråd och medicinska fakulteten
i Göteborg framhåller i fråga om den föreslagna professuren i medicinskteknisk
säkerhetsforskning vikten av att begreppet säkerhet ges mycket vid tolkning.
Medicinska fakulteten i Lund förutser svårigheter vid tillsättningen av sistnämnda
tjänst, eftersom ämnet sträcker sig över vida områden av medicinen. Statens
tekniska forskningsråd föreslår med hänsyn till ämnets omfattning att tjänstens
inriktning beslutas senare och görs beroende av forskningens utveckling och sjukvårdens
behov. Ingeniörsvetenskapsakademien anser att man i stället för ifrågavarande
professur bör inrätta en tjänst som forskningsingenjör.

Måtematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Lund hävdar, att den aktuella tendensen
att lägga tyngdpunkten på grundläggande matematisk-naturvetenskaplig utbildning
är föga märkbar i kommitténs förslag, och efterlyser professurer i bl. a.
ämnena matematik och fysik. Matematisk-naturv et enskapliga fakulteterna i Uppsala,
Göteborg och Stockholm samt sektionen för teknisk fysik vid tekniska högskolan
i Stockholm föreslår att en professur i matematik inrättas vid centrum för
tillämpad matematik. Sektionen anser vidare att detta centrum skulle erhålla bättre
balans mellan grundläggande och tillämpade ämnen, om de båda föreslagna tonptjänsterna
i optimeringslära slås samman till en tjänst och professuren i tillämpad

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1968

matematik inriktas mot optimeringsteori. Enligt universitetskanslersämbetet bör den
föreslagna professuren i numerisk metodik och databehandling benämnas professur
i informationsbehandling. Rektorsämbetet och sektionen för elektroteknik vid
Chalmers tekniska högskola anser att kommittén vid planeringen av centrum för
systemteknik försummat den viktigaste tjänsten, nämligen en professur i systemteknik.

Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Göteborg föreslår att vid centrum
för fysik och mätteknik skall inrättas en professur i allmän fysik. Sektionen för teknisk
fysik vid tekniska högskolan i Stockholm anser att i stället för en av de
högre tjänsterna i mätteknik bör inrättas en professur i kemisk fysik. Matematisknaturvetenskapliga
fakulteten i Stockholm uttalar sig för att en professur i allmän
kemi och materialvetenskap skall komma till vid nämnda centrum.

SFS, sektionen för teknisk fysik vid tekniska högskolan i Stockholm samt rektorsämbetet
och sektionerna för maskinteknik och elektroteknik vid Chalmers tekniska
högskola anser att den av kommittén föreslagna professuren i kraftsystem bör
föras till centrum för energiteknik. Sektionen för maskinteknik vid tekniska högskolan
i Stockholm föreslår att vid samma centrum skall inrättas en laboratur i fluidistorteknik
som komplement till professuren i hydraulik och pneumatik. Sektionen
ifrågasätter vidare behovet av den föreslagna laboraturen i strömningsmaskiner II.

I fråga om de båda föreslagna laboraturerna vid centrum för konstruktions- och
produktionsteknik — den ena i finmekanik och den andra i hopfogningsteknik —
konstaterar rektorsämbetet och sektionen för maskinteknik vid Chalmers tekniska
högskola att det kommer att bli svårt att finna sökande med så vid meritering som
kommittén räknat med. Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Stockholm anser
att benämningen finmekanik är vilseledande, eftersom tjänstens ämnesområde
tillhör närmast materiefysiken eller fasta tillståndets fysik.

Centrum för industriell ekonomi och organisation bör enligt rektorsämbetet och
sektionen för maskinteknik vid Chalmers tekniska högskola inriktas mot företagsorganisation,
produktionsekonomi och transportsystem. I konsekvens härmed
finner dessa instanser att den föreslagna professuren i nationalekonomi inte är nödvändig
för verksamheten. De betraktar däremot ämnet transportsystem som en
omistlig del av verksamheten vid ifrågavarande centrum och föreslår att i stället
för den tänkta laboraturen skall inrättas en professur i ämnet. Sektionen för maskinteknik
vid tekniska högskolan i Stockholm finner det mer angeläget att ämnena
kostnads- och intäktsanalys samt redovisning och finansiering blir företrädda
av professor vid detta centrum än att ämnet nationalekonomi blir det.

SFS erinrar om att det är svårt att besätta lärartjänsterna i företagsekonomi vid
befintliga lärosäten. Med hänsyn härtill ifrågasätter organisationen om förslaget att
tre professurer i företagsekonomi skall inrättas i Linköping fram t. o. m. budgetåret
1970/71 är rimligt. SFS förordar cn kartläggning av landets samlade behov
av högre tjänster i företagsekonomi, innan definitiv ställning tas i denna fråga.

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1968

3.3 Föredraganden

För tio år sedan fanns i vårt land endast två tekniska högskolor, en i Stockholm
och en i Göteborg, med en sammanlagd intagningskapacitet av i runt tal 1 000
platser per år. En tredje teknisk högskolenhet, förlagd till Lund, inledde sin verksamhet
höstterminen 1961. Vidare anordnas civilingenjörsutbildning i begränsad
omfattning vid Uppsala universitet sedan läsåret 1962/63. Kapaciteten för intagning
till högre teknisk utbildning har under de senaste åren ökat i snabb takt.
Innevarande läsår har drygt 2 200 studerande kunnat beredas tillträde till studier
i första årskursen.

I den av riksdagen bifallna prop. 1965: 141 (s. 138, SU 173, rskr 411) framhöll
dåvarande departementschefen att antalet intagningsplatser för högre teknisk utbildning
borde höjas till inemot 3 000 per år i början av 1970-talet. Enligt statsmakternas
beslut skulle utbyggnaden förverkligas genom att dels fler nybörjarplatser anordnades
vid de befintliga högskolorna, dels en fjärde teknisk högskoleenhet inrättades
i Linköping. De sålunda beslutade intagningsökningarna vid de nuvarande läroanstalterna
har redan till betydande del genomförts.

Organisationskommittén har i sin planering av den nya enheten i Linköping
strävat efter att ge denna en särskild profil i såväl utbildnings- som forskningshänseende.
Liksom remissinstanserna finner jag det önskvärt att viss differentiering
mellan de tekniska högskolorna kommer till stånd. I civilingenjörsutbildningen
bör detta emellertid slå igenom först i de högre årskurserna. Jag vill i sammanhanget
erinra om att dåvarande departementschefen i prop. 1962: 43 (s. 64, SU
103, rskr 246) betonade att utbildningen och forskningen vid högskolan i Lund,
som då skulle byggas upp, borde bli helt likvärdiga— men därmed inte identiska —
med motsvarande verksamhet vid de befintliga högskolorna. Denna princip bör
följas upp i planeringen av den nya enheten i Linköping. Jag delar kommitténs
uppfattning att verksamheten där bör inriktas mot behandling av stora tekniska
och ekonomiska system samt mot tvärvetenskapliga studier av betydelse för bl. a.
näringslivet.

En betydelsefull utgångspunkt för 1965 års beslut om förläggning av såväl
teknisk som medicinsk utbildning och forskning till Linköping var de särskilda
förutsättningar för forsknings- och utvecklingsarbete inom gränsområdet mellan
teknik och medicin som bedömdes föreligga där. Liksom det övervägande antalet
remissinstanser räknar jag med att en samtidig uppbyggnad av en teknisk och en
medicinsk enhet på samma ort kommer att föra med sig gynnsamma betingelser
för samverkan mellan forskare inom de båda berörda sektorerna. Den blivande
verksamheten bör som ett av sina viktigaste mål ha att utveckla sådana hjälpmedel
i sjukvården som är lämpliga för industriell produktion. Jag vill i sammanhanget
erinra om vad som i prop. 1968: 68 (s. 58) anförts angående statligt stöd till

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1968

teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete på bl. a. den medicinska teknikens
område. Resurser för utbildning och forskning på detta område bör ställas
till förfogande i Linköping vid en särskild institution med lokalmässig anknytning
till regionsjukhuset. Jag återkommer härtill i min fortsatta framställning.

I olika sammanhang har från näringslivet och offentliga organ förts fram önskemål
om att tillgängliga resurser vid universitet och högskolor skall kunna utnyttjas
för uppdragsforskning och annan serviceverksamhet. Som jag nämnt i det föregående
vid min anmälan av vissa organisatoriska frågor har allmänna riktlinjer
för organisationen av sådan verksamhet dragits upp i den sistnämnda propositionen
(s. 42). I anslutning härtill vill jag betona angelägenheten av att den nya
tekniska enheten i Linköping byggs upp med beaktande av att bl. a. uppdragsforskning
kommer att förläggas dit. I prop 1967: 85 (s. 54) berörde dåvarande
departementschefen — med utgångspunkt i en rapport om Datamaskinförmedlad
utbildning (Stencil E 1966: 8) — behovet av utvecklingsarbete i fråga om tekniska
hjälpmedel i utbildningen. Den av kommittén föreslagna inriktningen i Linköping
mot tekniska system och datateknik bör enligt min mening skapa förutsättningar
för dylikt utvecklingsarbete.

Utbildningen vid den tekniska enheten i Linköping bör i huvudsaklig överensstämmelse
med kommitténs förslag organiseras inom fyra utbildningslinjer. Av
dessa bör en inriktas mot teknisk fysik och elektroteknik samt en mot maskinteknik.
Den förstnämnda motsvaras vid befintliga högskolor av två sektioner.
En tredje linje bör avse utbildning av ekonomingenjörer — en för Sverige ny utbildningstyp.
Vid den fjärde bör anordnas utbildning för teknisk magisterexamen.
I sistnämnda linje bör den befintliga decentraliserade tekniska magisterutbildningen
i Linköping inordnas.

Uppbyggnaden av nya högskolenheter rymmer åtskilliga praktiska problem.
Särskilt föreligger risk för att förseningar kan uppstå i fråga om produktionen av
nya lokaler. Man bör dock vid planeringen av den tekniska enheten i Linköping
— såvitt detta i dag är möjligt att bedöma — kunna utgå från att den i 1965
års riksdagsbeslut angivna utbyggnadstakten kommer att hållas. Utbildningen bör
sålunda starta på samtliga linjer höstterminen 1969. Enligt nyssnämnda beslut
skulle planeringsarbetet ta sikte på totalt 570 nybörjarplatser läsåret 1971/72.
Med hänsyn till vad jag anfört om utbildningen för teknisk magisterexamen i
Linköping — vilken f. n. är dimensionerad för 40 intagningsplatser per år — bör
antalet platser höjas från 570 till 610. Jag räknar med att under uppbyggnadsskedet
nybörjarplatserna skall fördelas på utbildningslinjer enligt följande sammanställning.

Kungl. Maj.ts proposition nr 83 år 1968

Läsår	Intagningskapacitet
U tbildningslinjer	totalt
teknisk fysik och elektro- teknik	maskin- teknik	ekonom- ingenjörs- utbildning	teknisk magister- utbildning
1969/70 ..........	80	50		40	220
1970/71 ..........	170	no	no	40	430
1971/72 ..........	230	170	170	40	610

Universitetskanslersämbetet har i sitt remissyttrande över kommitténs förslag
framhållit att viss rörlighet bör finnas i fråga om antalet platser vid de olika utbildningslinjerna.
Jag delar denna uppfattning. Ämbetet tar i sitt yttrande upp
aven frågan, om den grundläggande utbildningen av civilingenjörer bör ges större
bredd och i samband därmed bli gemensam för flera utbildningslinjer. Vidare
berör ämbetet ett förslag från sektionen för teknisk fysik vid stockholmshögskolan,
enligt vilket man bör pröva möjligheten att låta de studerande skjuta upp valet
av linje intill dess de avslutat första årskursens studier. Jag finner att de här aktualiserade
frågorna har betydande intresse vid en bedömning av den högre tekniska
utbildningens uppläggning på längre sikt. Med hänsyn härtill avser jag att i annat
sammanhang föreslå Kungl. Maj:t att ge ämbetet i uppdrag att närmare utreda
förutsättningarna för att vid landets samtliga tekniska högskolor införa dels en för
flertalet utbildningslinjer sammanhållen grundutbildning, dels gemensam intagning
till denna grundutbildning.

I avvaktan på en mer genomgripande översyn av civilingenjörsutbildningen bör
man enligt min mening i allt väsentligt kunna godtaga organisationskommitténs förslag
rörande utbildningens uppläggning under de båda lägre årskurserna. De studerande
bör under dessa årskurser så långt möjligt hållas samman i grupper med
gemensam undervisning. I fråga om de båda högre årskurserna finner jag att
antalet studieinriktningar bör inskränkas något jämfört med kommitténs förslag.
På den maskintekniska utbildningslinjen bör de studerande inför första terminen
i tredje årskursen få möjlighet att välja antingen konstruktionsteknisk eller produktionsteknisk
inriktning av sin utbildning. Jag räknar vidare med att studerande
på utbildningslinjen för teknisk fysik och elektroteknik inför andra terminen i
tredje årskursen skall kunna välja en av följande studieinriktningar, nämligen tilllämpad
matematik, tillämpad fysik, teleteknik, hållfasthetslära samt medicinsk
teknik. Kommitténs förslag till uppläggning av ekonomingenjörsutbildningen finner
jag väl avvägt. Civilingenjörer m. fl. som utbildats vid andra högskolor bör — i
överensstämmelse med vad kommittén föreslagit — beredas möjlighet att i Linköping
komplettera sin utbildning med vissa kurser i ekonomiska ämnen. Detsamma
bör gälla personer som studerat vid annan utbildningslinje i Linköping.

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1968

Inriktningen av utbildningen till teknisk magisterexamen i Linköping bör enligt
min mening ses över med hänsyn till dels aktuella uppgifter om skolväsendets
behov av lärare med sådan utbildning, dels inriktningen av den tekniska magisterutbildning
som avses starta i Uppsala höstterminen 1968 (jfr prop. 1968: 1 bil. 10
s. 287). Kungl. Maj:t bör i annat sammanhang ge universitetskanslersämbetet i
uppdrag att i samråd med skolöverstyrelsen överväga om man genom att inrikta
utbildningen till teknisk magisterexamen mot maskinteknik och ekonomi kan vidga
verksamhetsområdet för personer som valt ifrågavarande utbildning.

Avsikten är att undervisningen vid den tekniska enheten i Linköping i betydande
omfattning skall bedrivas med hjälp av intern television. Jag vill här erinra om att
interimsstyrelsen för den medicinska och tekniska utbildnings- och forskningsorganisationen
i Linköping fått i uppdrag att utarbeta förslag till de studieplaner
m. m. som sedermera skall fastställas av universitetskanslersämbetet. I de ämnen
där undervisning avses bli meddelad med hjälp av television och radio skall enligt beslutet
förslagen utarbetas av interimsstyrelsen i samråd med TRU-kommittén.
Som framgår av årets statsverksproposition (bil. 10 s. 377) räknar denna kommitté
med att under nästa budgetår producera ca 135 televisionsprogram för teknisknaturvetenskaplig
utbildning vid i första hand den tekniska enheten i Linköping.
Jag utgår från att dessa program skall kunna användas även vid övriga tekniska
högskoleenheter. I sammanhanget bör vidare nämnas att försök med tvåskiftsundervisning
planeras för ifrågavarande utbildning i Linköping i överensstämmelse
med dåvarande departementschefens uttalande i prop. 1965: 141 (s. 139).

I anslutning till vad jag anfört om utbildningens uppläggning vid den nya
tekniska enheten finner jag preliminärt att utbildnings- och forskningsresurserna
där bör byggas upp inom ramen för tills vidare sex storinstitutioner. Kungl. Maj:t
äger utfärda närmare bestämmelser härom. Jag utgår från att sådana institutioner
kommer att inrättas för tillämpad matematik, systemteknik, fysik och mätteknik,
industriell ekonomi och organisation, konstruktions- och produktionsteknik samt
medicinsk teknik. Däremot räknar jag f. n. inte med att den av kommittén föreslagna
institutionen för energiteknik kommer att inrättas i Linköping. Liksom vissa
remissinstanser vill jag i denna fråga peka på att det energitekniska ämnesområdet
redan har en fast ställning vid bl. a. tekniska högskolan i Lund.

Eftersom det från planeringssynpunkt är angeläget att statsmakterna redan nu
beslutar om tidsprogram för inrättande av professurer, föreslår jag att Kungl. Maj:t
inhämtar riksdagens bemyndigande att inrätta sammanlagt 25 professurer vid den
tekniska enheten i Linköping under perioden 1969/70—1972/73 i de ämnen
och från de tidpunkter som anges i följande sammanställning.

Kungl. Maj.ts proposition nr 83 år 1968

Institution ./ämne	Tidpunkt för tjänstens inrättande
Tillämpad matematik
Tillämpad matematik ........................	1.7.69
Informationsbehandling, särskilt numerisk analys . .	1.7.69
Optimeringslära..............................	1.1.71
Systemteknik
Tillämpad elektronik .......................	1.7.70
informationsteori ............	1.1.71
Elautomatik och datamaskinteknik . . .	1.1.72
Reglerteknik ..................	1.1.72
Datatransmission ...........................	1.7.72
Telesystem ..................................	1.7.72
Fysik och mätteknik
Materiefysik.........................	1.7.69
Teoretisk fysik ..........................	1.7.70
Mätteknik ..............	1.1.71
Tillämpad fysik..............................	1.7.72
Industriell ekonomi och organisation
Produktionsekonomi........	1.7.70
Industriell marknadsföring.....................	1.7.71
Industriell organisation........................	1.7.71
Transportsystem .............................	1.7.72
Konstruktions- och produktionsteknik
Hållfasthetslära ..........................	1.7.69
Konstruktionsteknik.............	1.7.70
Produktionsteknik I ..................	1.7.71
Produktionsteknik II ......	1.7.71
Hydrauiik och pneumatik ....................	3.1.72
Konstruktionsmaterial ........................	1.7.72
Medicinsk teknik
Medicinsk teknik I ....	1.7.72
Medicinsk teknik II ..........................	1.1.73

Beträffande den av kommittén föreslagna professuren i nationalekonomi vill jag
framhålla att jag — mot bakgrunden av svårigheterna att rekrytera kompetenta
forskare till befintliga högre tjänster i ämnet — inte är beredd att nu föreslå tidpunkt
för inrättande av en sådan tjänst i Linköping.

Kommittén har vidare lagt fram detaljerade förslag till sammansättning och dimensionering
av den övriga personalorganisationen. Till dessa förslag är jag inte
beredd att ta ställning i detta sammanhang.

4 — Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 83

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1968

4. Medicinsk utbildning och forskning i Linköping
4.1 Bakgrund

Enligt statsmakternas beslut år 1965 (prop. 141 s. 136, SU 173, rskr 411) skall
en enhet för medicinsk utbildning i propedeutiska och kliniska ämnen inrättas i
Linköping. De studerande skall enligt beslutet genomgå utbildning i de teoretiska
ämnena vid medicinska fakulteten i Uppsala. Med hänsyn härtill har antalet intagningsplatser
där ökats med 86 per år fr. o. m. läsåret 1967/68. Den propedeutiska
utbildningen i Linköping skall omfatta 84 intagningsplatser per år samt inledas
läsåret 1969/70 under förutsättning att ett för staten godtagbart avtal träffas med
vederbörande huvudman för sjukvården i Linköping.

De i prop. 1965: 141 framlagda förslagen om medicinsk utbildning och forskning
byggde på utredningar av 1963 års universitets- och högskolekommitté (SOU
1965: 11 och 12), som i sitt arbete biträtts av läkarutbildningsberedningen. Ansvaret
för den fortsatta planeringen av läkarutbildningen i Linköping har vilat på
organisationskommittén för anordnande av högre utbildning i Linköping. Denna
kommitté, som överlämnat uppgiften att utarbeta de närmare förslagen åt en subkommitté,
har — som förut nämnts — redovisat förslagen i betänkandet Linköpings
högskola. Läkarutbildning i Linköping (Stencil E 1967: 2).

4.2 Förslag

4.2.1 Kommittén

Kommittén konstaterar att den funnit förutsättningar föreligga för att propedeutisk
och klinisk läkarutbildning skall kunna anordnas i Linköping fr. o. m.
läsåret 1969/70 med intagning av 84 studerande per år.

De sjukvårdsmässiga förutsättningarna för anordnande av
läkarutbildning i Linköping har av kommittén bedömts som fullt tillfredsställande.
Sjukhuset i Linköping är regionsjukhus för Linköpings-regionen, som omfattar
Östergötlands, Jönköpings och Kalmar län med sammanlagt ca 900 000 invånare.
Regionsjukhuset är dessutom centrallasarett i Östergötlands län. En avsevärd utbyggnad
av sjukhuset pågår för att det skall kunna fullgöra sina uppgifter bl. a.
som regionsjukhus. Antalet vårdplatser är f. n. ca 1 200 och beräknas enligt generalplanen
för sjukhusets uppbyggnad uppgå till ca 1 580 år 1975. Det i generalplanen
beräknade vårdplatsantalet för sluten vård liksom för de där representerade
medicinska specialiteterna utgör enligt kommittén tillräckligt underlag för
utbildning av medicine studerande i kliniska ämnen enligt de normer som gäller

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1968

vid övriga medicinska fakulteter. Vissa svårigheter synes dock under en övergångstid
komina att föreligga för utbildningen i bl. a. medicin och psykiatri. Enligt kommittén
bör det emellertid bli möjligt att med utnyttjande av vissa sjukvårdsresurser
utanför regionsjukhuset — bl. a. Valla sjukhus, Kolmårdssjukhuset och i fråga
om viss mentalsjukvård Birgittas sjukhus i Vadstena — skapa tillfredsställande
förutsättningar för läkarutbildningen. Vidare finner kommittén att den omfattande
öppna vården i de olika specialiteterna från läkarutbildningssynpunkt utgör ett gott
komplement till den slutna vården.

Vid planeringen av regionsjukhusets utbyggnad har hänsyn tagits till behovet av
lokaler för läkarutbildning m. m. i de propedeutiska och kliniska
ämnena samt i ämnet medicinsk kemi. Kommittén räknar med att samtliga utbildnings-
och forskningslokaler för dessa ämnen skall uppföras på sjukhusområdet,
varigenom förutsättningar för intim samverkan mellan olika ämnen
uppkommer. Vidare utgår kommittén från att lokaler för föreslagen utbildning och
forskning i medicinsk teknik skall anordnas på sjukhusområdet med hänsyn till att
sådan verksamhet kräver anknytning till medicinska kliniker.

Kommittén, som jämför med vad som i huvudsak gäller vid övriga kommunala
undervisningssjukhus, förutsätter att samtliga berörda lokaler skall uppföras av
sjukvårdshuvudmannen. I fråga om fördelningen av kostnaderna mellan staten
och landstinget för bl. a. anordnande av lokaler hänvisar kommittén till förhandlingar
om avtal rörande läkarutbildningen.

I betänkandet läggs inte fram några detaljerade förslag till utbildnings- och
forskningslokaler för de kliniska ämnena. Kommittén hänvisar till att det ankommer
på sjukvårdshuvudmannen att i samråd med den myndighet Kungl.
Maj:t bestämmer beakta behovet av sådana lokaler i samband med regionsjukhusets
fortsatta utbyggnad. Såvitt gäller utbildning och forskning i bl. a. vissa propedeutiska
ämnen och i ämnet medicinsk teknik har kommittén däremot gjort beräkningar
av vilka lokaler som behövs. Kommittén har bedömt det vara möjligt att
inrymma sistnämnda ämnen i huvudsak inom ramen för ett av landstinget framlagt
utbyggnadsprogram. För dess första del, som avser perioden t. o. m. år 1976,
har även en utbyggnadsplan gjorts upp. I denna är emellertid inte lokaler för
medicinsk teknik medtagna.

Kommittén framhåller att utbyggnaden av regionsjukhuset kommer att fortgå under
lång tid. Permanenta lokaler för läkarutbildningen kommer inte att kunna bli
färdiga innan undervisningen startar. Det är därför enligt kommittén nödvändigt
att vissa provisorier kommer till stånd under utbyggnadsperioden. För de propedeutiska
ämnenas del kan detta enligt kommittén ske genom att första etappen
av en planerad laboratorieenhet samt en tillbyggnad till den nuvarande patologavdelningen
tas i anspråk. Dessa byggnadsarbeten beräknas vara avslutade när utbildningen
börjar höstterminen 1969. Även för utbildningen i de kliniska ämnena
måste vissa provisoriska åtgärder i form av om- och tillbyggnader vidtagas, innan
definitiva lokaler kan anordnas i samband med regionsjukhusets fortsatta utbyggas
— Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 83

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1968

nåd. Med hänsyn härtill har kommittén för landstinget och nämnden för undervisnings
sjukhus ens utbyggande lagt fram vissa förslag till grund för landstingets beräkningar
av utbyggnadsbehovet. Kommittén betonar vidare att lokaler för forskning
måste anordnas vid regionsjukhuset redan under det inledande utbyggnads skedet.

I fråga om utbildningsplaner har kommittén — i avvaktan på resultatet
av det utredningsarbete som bedrivits av de sakkunniga för läkares grundoch
vidareutbildning — inte lagt fram något detaljerat förslag. Kommittén har i sitt
planeringsarbete utgått huvudsakligen från nuvarande studieordning. Detta gäller
bl. a. tidsplanen för utbildningens genomförande. Efter samråd med de sakkunniga
har kommittén konstaterat, att eventuella förändringar i den medicinska utbildningsgången
bör kunna genomföras inom ramen för den av kommittén föreslagna
organisationen i Linköping. Kommittén har i möjligaste mån sökt beakta de lokalmässiga
konsekvenser som kan följa av en ändrad läkarutbildning. Däremot har
kommittén inte funnit det möjligt att beakta de personalförändringar som en läkarutbildningsreform
kan medföra.

Kommittén har vid sin bedömning av personalbehovet utgått från
läkarutbildningsberedningens förslag (SOU 1965: 12 s. 223). I fråga om flertalet
professurer och laboraturer överensstämmer kommitténs utbyggnaasplan med
nämnda förslag. Kommittén har dock ansett vissa ändringar vara motiverade med
hänsyn till den särskilda inriktning som utbildnings- och forskningsverksamheten i
Linköping avses få. Eftersom läkarutbildningen där genom statsmakternas beslut
har begränsats till de propedeutiska och kliniska ämnena, har kommittén sökt
skjuta verksamhetens tyngdpunkt åt det kliniska hållet. Vidare har kommittén
sökt ge den medicinska verksamheten i Linköping viss teknisk profil med hänsyn till
den samverkan mellan medicin och teknik, som varit utgångspunkten för beslutet
att förlägga medicinsk och teknisk utbildning och forskning till samma ort.

Det förslag till personalorganisation vid full utbyggnad av läkarutbildningen i
Linköping, som kommittén lagt fram, redovisas i följande sammanställning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1968

Ämne	Prof.	Lab. (motsv.)	Univ.- lekt.	Klin. lär.	Klin. am.	Forsk.- ass.	Ass. tim	Tekn. pers. och kont.- pers.	övr. pers.	Summa
Medicinsk kemi	i						1 000	4		6
Bakteriologi ......	i					i	3 450	4		12
Farmakologi ......	i					i	3 450	4		12
Patologi ..........	i1	i	2			2	3 450	9		21
Klinisk fysiologi . .	i1					1	1 000	2	i	6
Klinisk kemi ....	i1					1	1 000	2	i	6
Klinisk bakteriologi	i1					1		2		4
Klinisk farmakologi	i1					1		2		4
Medicin ..........	i1	i12	1	2	3	1		4		13
Kirurgi ..........	i1	iia	1	i	2	1		3		10
Ortopedisk kirurgi .	i1				1			2		4
Anestesiologi .....	i1				1			2		4
Röntgendiagnostik .	i1					1		2		4
Radiofysik .......	i1					1		2		4
Dermato-venereo -
logi ............	i1			i	1			2		5
Klinisk epidemio-
logi ............	i1			i	1			2		5
Oftalmiatrik ......	ii			i	1			2		5
Oto-rhino-iaryngo-
logi ............	ii			i	1			2		5
Psykiatri ........	i1		1	i	2	1		3	i	10
Barnpsykiatri ....		ii			1			2	i	5
Neurologi ........	i1			i	1			2		5
Klinisk neurofysio-
logi ............		i1						2		3
Obstetrik och gyne-
kologi ........	i1		1	i	n Z.			3	i	9
Pediatrik ........	i1		1	i	3			3	i	10
Hygien ..........	i					1		3		5
Socialmedicin ....	i1		1			1		2	i	6
Gemensamt för
fakulteten ......									n	11
Summa	24	5	8	IT	20	15	13 350	72	18	194
							• 21)

1 Tillika överläkare eller föreståndare vid klinik eller avdelning.

2 I subspecialitet.

Härutöver räknar kommittén med ett behov av 1 500 timmar arvoderad undervisning.
Med hänsyn till forskningen och forskarrekryteringen föreslår kommittén
vidare två forskardocenttjänster, nio docenttjänster och två forskarassistenttjänster
samt tio doktorandstipendier. Ifrågavarande tjänster m. m. bör eniigt kommittén
inte vara ämnesbundna.

Kommittén framhåller att förslaget om professur i vart och ett av ämnena klinisk
kemi, klinisk fysiologi, medicin, kirurgi, ortopedisk kirurgi, röntgendiagnostik, pediatrik,
psykiatri, dermato-venereologi, neurologi, oftalmiatrik, oto-rhino-laryngologi,
obstetrik och gynekologi, hygien samt socialmedicin ansluter till vad som gäller
vid befintliga medicinska fakulteter. För undervisningen i medicin och kirurgi
räknar kommittén vidare med att en laborator i medicinsk resp. kirurgisk sub -

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1968

specialitet skall komma till. För professuren i hygien och laboraturen i medicin
diskuterar kommittén inriktning mot det arbetsmedicinska området.

Som tidigare nämnts har kommittén funnit det angeläget att de propedeutiska
ämnena ges mer markerad klinisk anknytning i Linköping än vid befintliga fakulteter.
Dess förslag till personalorganisation i fråga om de bakteriologiska, farmakologiska
och patologiska ämnesområdena bör ses mot denna bakgrund.

Förslagen om professurer i anestesiologi och radiofysik samt laboratur i klinisk
neurofysiologi motiverar kommittén bl. a. med den tekniska inriktning, som forskningen
i dessa ämnen avses få. Beträffande professuren i anestesiologi pekar kommittén
särskilt på de landvinningar som gjorts i fråga om vård och behandling av
patienter i samband med omfattande operationer m. m., något som lett till att
särskilda intensivvårdsavdelningar inrättats vid ett stort antal sjukhus. Professuren
i radiofysik föreslås bli inriktad mot medicinsk röntgenteknik. Som motiv för förslaget
om professur i klinisk epidemiologi anger kommittén bl. a. utvecklingen av
förebyggande åtgärder mot infektionssjukdomar. En laboratur i barnpsykiatri
skulle enligt kommittén kunna stimulera rekryteringen av läkare till barn- och
ungdomspsykiatri.

Liksom läkarutbildningsberedningen föreslår kommittén att en forskningsorganisation
för medicinsk kemi — under ledning av professor — skall komma till
stånd i Linköping, trots att läkarutbildningen där blir begränsad till de propedeutiska
och kliniska ämnena. Som motiv för tjänsten redovisar kommittén främst
behovet av stödjande forskning åt de kliniska ämnena. Professorn i medicinsk
kemi bör enligt kommittén åläggas dels att meddela forskarhandledning, dels att
medverka i den ordinarie undervisningen för medicine kandidater.

Tjänsterna som huvudlärare i de olika ämnena bör enligt kommittén av planeringsskäl
inrättas i god tid — i flertalet fall ett halvår — före undervisningens
början. Vidare understryker kommittén i detta sammanhang vikten av att den nya
enheten i Linköping snabbt ges resurser även för forskning.

Kommittén föreslår följande tidsplan för inrättande av professurer och laboraturer
(motsv.).

1.1.1969: professurer i bakteriologi, farmakologi samt patologi.

1.7.1969: professurer i klinisk bakteriologi, klinisk farmakologi samt socialmedicin
jämte prosektur i patologi.

1.12.1969: professur i klinisk kemi.

1.1.1970: professurer i medicinsk kemi, medicin, kirurgi samt röntgendiagnostik.

1.7.1970: professurer i klinisk fysiologi, ortopedisk kirurgi, anestesiologi samt
radiofysik, särskilt medicinsk röntgenteknik.

1.1.1971: professurer i oftalmiatrik, oto-rhino-laryngologi, psykiatri, obstetrik
och gynekologi samt hygien.

1.7.1971: professurer i dermato-venereologi, neurologi samt klinisk epidemiologi
jämte laboratur i klinisk neurofysiologi.

Kungi. Maj:ts proposition nr 83 år 1968

1.1.1972: professur i pediatrik.

1.7.1972: laboratur i barnpsykiatri.

Senast 1.7.1973: laboratorier i medicinskt resp. kirurgiskt specialämne.

Såvitt gäller tillsättningen av ifrågavarande professurer och laboraturer framhåller
kommittén att, i de fall berörd klinik vid regionsjukhuset i Linköping leds av
professors- eller laboratorskompetent överläkare, denne bör utnämnas till förste
innehavare av professuren/laboraturen i ämnet utan att tjänsten kungörs ledig till
ansökan. Även i de fall berörd klinik vid regionsjukhuset förestås av nu icke professors-
eller laboratorskompetent överläkare bör enligt kommittén vederbörande -—
om han erhåller kompetensförklaring för professur resp. laboratur i ämnet innan sådan
tjänst inrättas i Linköping — utnämnas till förste innehavare av den nya tjänsten.
Vidare bör vakanta och i förekommande fall nya överläkartjänster vid berörda
kliniker inom regionsjukhuset tillsättas i samma ordning som professur resp.
laboratur. I övriga fall måste enligt kommittén berörd klinik delas. Därvid blir den
i vederbörlig ordning utnämnde professorn eller laboratorn överläkare vid den ena
kliniken och nuvarande lasarettsläkaren överläkare vid den andra. Kommittén
framhåller att här angivna principer tillämpades i motsvarande situation vid uppbyggnaden
av organisationen för läkarutbildning i Göteborg och Umeå.

I fråga om de ämnen, för vilka professurer eller laboraturer inte föreslås, räknar
kommittén med att behovet av undervisning skall bli tillgodosett genom medverkan
av bl. a. kommunalt anställda överläkare. Detta gäller i första hand radioterapi
och virologi. För undervisningen i rättsmedicin bör tills vidare — enligt kommittén
—- lärare i patologi kunna utnyttjas.

I betänkandet föreslås vidare att ett betydande antal tjänster som klinisk lärare/
biträdande överläkare och som klinisk amanuens skall finnas inrättade i Linköping
liksom vid övriga kommunala undervisningssjukhus. Kommittén föreslår därjämte
att universitetslektorat skall inrättas i Linköping i — förutom patologi — även
vissa kliniska ämnen. Lektorerna avses i första hand biträda vid poliklinikundervisning,
demonstrationer och handledning av studerande. En förutsättning för förslaget
är enligt kommittén att innehavarna av dessa tjänster sjukvårdsmässigt kan
inordnas i verksamheten vid klinikerna, exempelvis som konsulter. Enligt kommittén
bör vidare forskarassistenttjänster inrättas i såväl propedeutiska som kliniska
ämnen. Detta förslag grundar sig såvitt gäller de kliniska ämnena på önskemålet
att även i dessa discipliner sådana mellangradstjänster skall komma till
stånd som ger innehavarna möjlighet att i väsentlig utsträckning ägna sig åt undervisning,
främst handledning av de studerande.

Kommitténs beräkningar rörande utvecklingen av driftkostnaderna under
riksstatens åttonde huvudtitel vid uppbyggnaden av den medicinska utbildningsoch
forskningsenheten i Linköping framgår av följande sammanställning. Lönekostnaderna
har beräknats enligt 1966 års löneläge. Beloppen anges i 1 000-tal kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1968

Kostnad

Anslag 1968/69 1969/70 1970/71 1971/72 1972/73 1973/74 vid full

utbyggnad

Avlöningar m. m..... + 362 + 2 252 + 2 319 + 1 724 + 739 + 212 7 608

Materiel m. in....... + 100 + 150 + 150 + 150 + 100 — 650

Apparater m. m...... — + 100 + 50 + 50 + 50 — 250

Doktorandstipendier . . — + 19 + 19 + 19 + 19 + 19 95

Främjande av ograduerade
forskares vetenskapliga
verksamhet

m. m............. - + 50 + 50 + 50 + 50 + 50 250

+ 462 + 2 571 +2 588 +1 993 + 958 + 281 8 853

I vad avser de statliga investeringskostnaderna samt driftkostnaderna under
femte huvudtiteln anser sig kommittén inte kunna ange några beräkningar, eftersom
fördelningen av kostnaderna mellan staten och Östergötlands läns landsting
avses bli reglerad genom avtal.

4.2.2 Remissyttrandena

Åtskilliga remissinstanser betonar att den allmänna organisation
och de utbildningsplaner för läkarutbildningen, som kommittén utgått från, bör
betraktas som preliminära i avvaktan på statsmakternas ställningstagande till de
förslag som avgetts av de sakkunniga för läkares grund- och vidareutbildning, 1963
års forskarutredning och 1963 års klinikutredning.

Begränsningen av forsknings- och utbildningsenheten i Linköping till propedeutiska
och kliniska ämnen berörs av åtskilliga remissinstanser. Medicinska fakulteten
i Lund och statens medicinska forskningsråd hävdar att det på sikt torde bli nödvändigt
att bygga ut enheten i Linköping till en fullständig medicinsk högskola.
Fakulteten anser detta betydelsefullt med hänsyn till behovet av effektiv samverkan
med den tekniska högskolan. SFS anser det olämpligt att en ofullständig medicinsk
högskola inrättas och hänvisar till studietekniska och sociala svårigheter för de
studerande vid flyttning till ny studieort under utbildningens gång. Medicinska
fakulteten i Umeå finner att lokalplaneringen i Linköping bör inriktas mot framtida
utbyggnad till fullständig högskola.

Kommitténs förslag att verksamheten vid den medicinska utbildnings- och forskningsenheten
i Linköping skall ges viss inriktning mot gränsområdet mellan medicin
och teknik tillstyrks av flertalet remissinstanser. Sålunda vitsordar medicinska
fakulteten i Uppsala — liksom rådet för sjukhusdriftens rationalisering och Svenska
landstingsförbundet — behovet av tekniker med utbildning i medicinska ämnen
och av läkare med vidareutbildning i tekniska ämnen. Även Sveriges läkarförbund
och Svenska läkaresällskapet anser att samordning av utbildningen av medicinare
och tekniker är betydelsefull. Sällskapet varnar dock för att man — utan tillgång
till säkra arbetskraftsprognoser — för tidigt formaliserar teknikernas utbildning

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1968

inom detta område. Viss kritik förs fram av medicinska fakulteten vid karolinska
institutet, som ifrågasätter om en så speciell satsning på sjukvårdsteknik som föreslagits
i betänkandet kommer att verka lockande eller stimulerande för medicinska
forskare.

Förslagen om klinisk inriktning av vissa lärartjänster i propedeutiska ämnen tillstyrks
i allmänhet. Specialinriktningarna bör dock enligt flera remissinstansers
mening inte få tränga undan de grundläggande propedeutiska ämnenas behov.
Medicinska fakulteten i Göteborg finner det mindre välbetänkt att forskar-/lärartjänster
inrättas i ämnen som under överskådlig framtid kommer att ha mycket begränsad
undervisningsvolym, om konsekvensen blir att utbildningsresurserna i de
stora läroämnena holkas ur.

En rad remissinstanser —■ däribland medicinska fakulteten i Uppsala, medicinalstyrelsen,
Svenska landstingsförbundet och TCO ■— delar kommitténs uppfattning
att vårdplatsunderlaget är tillräckligt för den planerade utbildningen
under förutsättning att vissa resurser utanför regionsjukhuset tas i anspråk under
en övergångstid. Svenska landstingsförbundet framhåller vidare att Valla sjukhus
bör kunna användas för läkarutbildning även på längre sikt och att Birgittas
sjukhus i Vadstena bör kunna utnyttjas för samma ändamål i större utsträckning
än vad kommittén föreslagit.

Svenska läkaresällskapet och SFS ifrågasätter däremot om de sjukvårdsmässiga
förutsättningarna är tillräckliga. Sällskapet befarar svårigheter i inledningsskedet
beträffande ämnena medicin, kirurgi och psykiatri samt framhåller att tillgången
på patienter i öppen vård inte alltid fyller de krav på allsidighet som utbildningen
ställer. SFS betonar de problem som följer av de stora avstånden till vissa av de
sjukhus som avses bli utnyttjade för utbildningen. Medicinska fakulteterna i Lund
och vid karolinska institutet anser att vårdplatsunderlaget för undervisning i radioterapi
är otillräckligt.

Förslaget till personalorganisation tillstyrks i huvudsak av universitetskansler
sämbetet, medicinalstyrelsen, medicinska fakulteterna i Uppsala och
Umeå, Östergötlands läns landstings förvaltningsutskott, Svenska landstingsförbundet
och SFS. Umeåfakulteten och landstinget framhåller i anslutning härtill att man
vid läkar- och lärartilldelningen bör ta hänsyn till den mycket omfattande vårdyrkesutbildningen
vid regionsjukhuset. Landstinget pekar vidare på att svårigheter
kan uppstå, när man söker rekrytera lärare för det stora antal undervisningstimmar,
som enligt kommittén skall bestridas av timarvoderad lärarpersonal. Dessa svårigheter
kan enligt landstinget lösas endast om huvuddelen av ifrågavarande undervisning
kommer att meddelas av innehavare av nytillkommande läkartjänster.

Allmänt kritiska synpunkter beträffande personaldimensioneringen anförs av
medicinska fakulteterna i Lund och Göteborg samt vid karolinska institutet,
Svenska läkaresällskapet och Sveriges läkarförbund. Anmärkningarna avser främst
de propedeutiska ämnenas personalresurser, vilka anses bli alltför begränsade enligt
kommitténs förslag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1968

Det i betänkandet framförda förslaget om universitetslektorat i vissa kliniska
ämnen tas upp i ett flertal yttranden. Det avstyrks av medicinska fakulteterna i
Lund och Göteborg samt vid karolinska institutet liksom av Sveriges läkarförbund.
Dessa remissinstanser anser att lektorat inte är lämpliga för klinisk undervisning.
I stället bör — framhålls det — laboraturer eller tjänster som klinisk lärare inrättas.
Enligt nämnda instanser kan det dessutom bli svårt att rekrytera universitetslektorer
i kliniska ämnen med hänsyn till den undervisningsskyldighet som lektoraten
är förenade med. Av yttrandena framgår vidare att man befarar att resurserna
för forskarhandledning kommer att bli begränsade om förslaget genomförs.
Medicinska fakulteterna i Lund och Göteborg hävdar att innehavarna av lektoraten
inte knyts till klinikorganisationen på ett tillfredsställande sätt, om de inordnas
i verksamheten vid klinikerna som konsulter. Medicinska fakulteterna i Uppsala
och Umeå förordar att berörda lektorer knyts till sjukvårdsorganisationen som
exempelvis biträdande överläkare. Sveriges läkarförbund avstyrker även tanken på
forskarassistenttjänster i kliniska ämnen, då man anser att arbetsuppgifterna bör
fördelas på ett mindre antal personalkategorier, som samtliga är ålagda såväl
forskning och undervisning som sjukvård.

Universitetskansler sämbetet tillstyrker däremot — liksom SFS — att universitetslektorat
inrättas i kliniska ämnen. Ämbetet finner att denna tjänstetyp är väl
lämpad för poliklinisk undervisning samt för demonstrations- och handledningsuppgifter.
De av vissa universitets- och högskolemyndigheter hävdade svårigheterna
att inordna dessa tjänster i klinikorganisationen finner ämbetet överdrivna.
I avvaktan på statsmakternas ställningstagande till klinikutredningens betänkande
föreslår ämbetet emellertid att ifrågavarande lektorat inrättas som icke-ordinarie
tjänster.

Medicinska fakulteten i Uppsala och Östergötlands läns landstings förvaltningsutskott
anser att professurer bör inrättas i stället för de av kommittén föreslagna
laboratorerna (motsv.).

Kommitténs förslag om en professur i medicinsk kemi bedöms som välmotiverat
av bl.a. medicinska fakulteterna i Lund och Göteborg samt Sveriges läkarförbund.
De båda nämnda fakulteterna anser liksom statens medicinska forskningsråd att
institutionen för medicinsk kemi redan från början bör ges större personalresurser
än vad kommittén föreslagit. SFS finner att de skäl som kommittén anfört för en
professur i medicinsk kemi snarare talar för en professur i fysiologi.

Åtskilliga remissinstanser berör frågan om personalorganisation för ämnena
farmakologi och klinisk farmakologi. Medicinska fakulteten i Uppsala framhåller
att det i ämnet farmakologi behövs ytterligare en högre lärartjänst utöver vad
kommittén föreslagit, om tillfredsställande forskningsresultat, forskarrekrytering
och forskarutbildning skall kunna nås. Undervisningsvolymen i klinisk farmakologi
är vidare, anför fakulteten, så stor att lärarna i detta ämne inte kan väntas ta på
sig undervisning också i farmakologi. Liknande synpunkter förs fram av medicinska
fakulteterna i Lund, Göteborg och Umeå samt vid karolinska institutet.
Dessa instanser anser att professuren i klinisk farmakologi bör inrättas först när

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1968

de allmänna förutsättningarna för ämnet förbättrats. Intill dess bör undervisningsbehovet
tillgodoses genom en lärartjänst av samma slag som finns i ämnet vid
de befintliga medicinska fakulteterna. Även statens medicinska forskningsråd uttalar
sig för att två högre tjänster i farmakologi inrättas från början. Enligt rådet
kan möjligen den ena tjänsten senare inriktas mot klinisk farmakologi.

Medicinska fakulteten i Umeå avstyrker förslaget till personalorganisation för
patologi, eftersom det enligt fakulteten skulle innebära en kraftig begränsning av
resurserna för forskning och forskarhandledning, om universitetslektorat i stället
för prosekturer inrättas i detta ämne. Fakulteten föreslår att sammanlagt två
professurer och två prosekturer inrättas i ämnet. Synpunkter av liknande slag förs
fram av medicinska fakulteterna i Lund och Göteborg samt vid karolinska institutet.

I fråga om personalorganisationen för de bakteriologiska ämnena hävdar bl. a.
medicinska fakulteten i Uppsala samt SFS att en professur i virologi bör inrättas.
Medicinska fakulteten i Lund och statens medicinska forskningsråd finner med
hänsyn till forskningens behov att en professur i virologi eller immunologi är
mer angelägen än den av kommittén föreslagna professuren i klinisk bakteriologi.

Beträffande utbildningen i rättsmedicin anser medicinalstyrelsen sig kunna stödja
förslaget att lärarna i patologi övergångsvis skall handha undervisningen. Medicinska
fakulteten i Göteborg framhåller emellertid att ett sådant arrangemang
förutsätter att någon av nämnda lärare har fördjupad utbildning i rättsmedicin.
Medicinska fakulteten i Lund stryker under att utbildningen i ämnet inte kan
bedrivas utan tillgång till lämpligt undervisningsmaterial. Fakulteten föreslår därför
att en rättsläkarstation upprättas i Linköping, varvid föreståndaren bör förordnas
som lärare i rättsmedicin. Liknande synpunkter förs fram av medicinska fakulteterna
i Uppsala och Umeå samt vid karolinska institutet liksom av Östergötlands
läns landstings förvaltningsutskott.

Medicinska fakulteten i Lund framhåller vidare att en professur i radioterapi
med tumördiagnostik är nödvändig för att fullgod utbildning i diagnostik och behandling
av tumörsjukdomar skall kunna anordnas. Medicinska fakulteten i Göteborg
anser att överläkaren vid regionsjukhusets radioterapeutiska klinik inte kan
svara för den omfattande undervisningen i ämnet jämsides med sjukvården. Synpunkter
av samma innebörd förs fram av medicinska fakulteterna i Umeå
och vid karolinska institutet. Sistnämnda fakultet avstyrker den föreslagna begränsningen
av ämnesområdet för professuren i radiofysik, särskilt medicinsk
röntgenteknik.

Den av kommittén framförda tanken att ett par av de högre tjänsterna i Linköping
skall inriktas mot det arbetsmedicinska området tas upp av bl. a. LO och
TCO. Dessa organisationer pekar emellertid på fördelarna av att resurserna på
ifrågavarande område koncentreras till arbetsmedicinska institutet i Stockholm.
Svenska läkaresällskapet ifrågasätter i detta sammanhang om inte en storinstitution
för humanekologi borde inrättas i Linköping som ett led i naturresursforskningen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 83 år 1968

Den föreslagna tidsplanen för inrättande av professurer och laboraturer (motsv.)
tillstyrks av universitetskanslersämbetet. Även övriga remissinstanser godtar planen
om än med vissa smärre invändningar. Som tidigare nämnts föreslår en rad
instanser att professuren i klinisk farmakologi skall inrättas vid senare tidpunkt
än kommittén föreslagit. Laboratorerna i medicinskt resp. kirurgiskt speciaiämne
bör enligt medicinska fakulteten i Göteborg inrättas redan när utbildningsenheten
startar sin verksamhet. Östergötlands läns landstings förvaltningsutskott framhåller
att tillsättningen av personalen bör ske mer än ett halvt år före undervisningens
början i resp. ämne.

I lokalfrågan uttalar flera remissinstanser, bl. a. Svenska landstingsförbundet,
att tidsschemat är mycket snävt. Nämnden för undervisningssjukhusens
utbyggande instämmer i kommitténs bedömning att det föreligger lokalmässiga
förutsättningar för att utbildningen i Linköping skall kunna inledas höstterminen
1969. Detta kräver dock enligt nämnden att regionsjukhuset byggs ut enligt föreliggande
planer och att vissa provisoriska åtgärder vidtas under utbyggnadstiden.
Östergötlands läns landstings förvaltningsutskott framhåller att vissa förskjutningar
i tidsprogrammet har inträffat sedan kommittén lade fram sitt betänkande. Sålunda
har byggstarten för den planerade provisoriska vårdavdelningsbyggnaden försenats
ca 10 månader. Vidare kommer det s. k. kirurgblocket att bli helt klart först år
1977, vilket är ca två år senare än vad som tidigare planerats. Landstinget framhåller
dock att huvuddelen av lokalerna för den propedeutiska utbildningen är
under uppförande.

Svenska landstingsförbundet erinrar — liksom landstinget — om den omfattande
vårdyrkesutbildningen vid sjukhuset och framhåller att lokalbehov för denna
och för läkarutbildningen bör bedömas i ett sammanhang och att möjligheter till
sambruk bör beaktas.

4.2.3 Avtal om läkarutbildning i Linköping

Den 21 januari 1966 uppdrog dåvarande departementschefen åt numera statens
förhandlingsnämnd att — efter samråd med byggnadsstyrelsen och organisationskommittén
för anordnande av högre utbildning i Linköping — ta upp erforderliga
förhandlingar med företrädare för berörd kommunal huvudman om anordnande av
högre utbildning i Linköping.

Med anledning härav har statens förhandlingsnämnd överlagt med Östergötlands
läns landsting om villkoren för läkarutbildning vid regionsjukhuset i Linköping.
Mellan förhandlingsnämnden och landstingets förvaltningsutskott har — under
förbehåll om godkännande av Kungl. Maj:t och landstinget — den 13 mars 1967
träffats följande avtal.

»Avtal

mellan svenska staten och Östergötlands läns landsting om läkarutbildning vid regionsjukhuset
i Linköping.

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1968

1 §■

Östergötlands läns landsting upplåter regionsjukhuset i Linköping för klinisk
läkarutbildning samt för forskning. Landstinget avser att utbygga sjukhuset på
grundval av en av landstinget år 1964 antagen generalplan.

2 §.

Landstinget anordnar och utrustar sjukhuset med hänsyn jämväl till den kliniska
utbildningens och den kliniska forskningens behov. I anslutning till uppförandet
av laboratoriebyggnader skall landstinget anordna och utrusta lokaler även
för de i läkarutbildningen ingående läroämnena bakteriologi, patologi och farmakologi.

Lokaler för utbildningen, som läsåret 1969/70 inledes med det propedeutiska
årets kurser, dimensioneras för ett årligt intag av cirka 85 medicine kandidater.

Det åligger vidare landstinget att tillgodose utbildningens och forskningens behov
av vatten, värme, ånga, elektrisk kraft, gas, tryckluft, vacuum, syrgas samt
destillerat vatten, att ombesörja autoklavering och de upplåtna lokalernas städning,
att i övrigt lämna den service, som är nödvändig för lokalernas ändamålsenliga
utnyttjande, ävensom att tillhandahålla behövliga förbrukningsartiklar, dock icke
demonstrationsutensilier och sådant material, som erfordras för djurförsök och
särskilda forskningsprojekt.

Landstingets åligganden enligt första stycket skall, såvitt gäller utrustning för
forskningens behov, avse endast sådan, som är att hänföra till vedertagen grundutrustning.

Anmärkning: Parterna är ense om att med begreppet »vedertagen grundutrustning»
för forskningens behov åsyftas den utrustning som med hänsyn till att den
mera allmänt användes av forskare inom den ifrågavarande disciplinen bör vara
tillgänglig i sjukhusenhetens forskningslokaler. Utrustningen skall icke vara användbar
endast för ett eller annat speciellt forskningsprojekt utan måste kunna
utnyttjas för olika projekt av beskaffenhet att kunna genomföras med tillämpning
av inom disciplinen gängse teknik och metodik.

Samma principiella begränsning, som enligt vad ovan sagts gäller i fråga om
landstingets skyldighet att tillhandahålla olika slag av utrustning, skall gälla med
avseende på dess åtagande att tillgodose utbildningens och forskningens behov av
nyttigheter, som avses i paragrafens tredje stycke.

3 §.

1. För byggnad eller byggnadsdel vid sjukhuset, som påbörjas efter den 30 juni
1967 och på grundval av detta avtal anordnas för att tagas i anspråk för utbildnings-
och forskningsändamål, ävensom för utrustning, som anskaffas i samband
med sådan byggnads (byggnadsdels) uppförande, utgår statligt investeringsbidrag
med 25 procent av de verkliga kostnaderna för anläggningens färdigställande. Sådant
investeringsbidrag utgår jämväl för ombyggnads-, ändrings- och förbättringsarbeten
i befintlig byggnad eller byggnadsdel, avsedd att användas för utbildningsoch
forskningsändamål, i den mån arbetena ej är att hänföra till årligt underhåll.

Vad i första stycket sagts gäller jämväl i fråga om lokaler, som kan komma att
tills vidare användas för läroämnet hygien samt för ämnena medicinsk kemi och
medicinsk teknik.

2. Under 1. omförmält investeringsbidrag utgår även för anläggning, som är avsedd
att betjäna en eller flera för utbildning och forskning ianspråktagna sjukhusenheter.
Därest dylik anläggning betjänar — förutom sådan enhet — även annan

5 — Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 83

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1968

verksamhet inom eller utom sjukhuset, beräknas bidrag på endast den del av kostnaderna,
som med hänsyn till utnyttjandegraden kan anses skäligen belöpa på de
enheter, som på grundval av detta avtal skall tagas i anspråk för utbildning och
forskning.

3. Oavsett tidpunkten för byggnadsarbetenas igångsättande skall investeringsbidrag
enligt ovan angivna grunder utgå för följande anläggningar:

Anläggning

Tidpunkt för arbetenas
igångsättande

Klinik- och laboratoriebyggnader

Kvinnoklinik, till- och ombyggnad .............................. 1.4.66

Gynekologisk radioterapi ....................................... 1.9.66

Laboratorielokaler, etapp 1 ..................................... 15.1.67

Ekonomianläggningar o. d.

Kulvertar .................................................... 15.1.67

Garage, provisorium ........................................... 1.2.67

Administration, provisorium .................................... 15.3.67

Kök och matsalar .............................................. 1.6.67

4 §.

Investeringsbidrag enligt detta avtal utgår icke för kostnad, som täckes av i
annan ordning utgående statsbidrag. Sådan reduktion i bidragsunderlaget skall
dock icke ske för kostnad, som täckes av bidrag enligt avtalet den 15 februari
1966 angående landstingets övertagande av statens mentalsjukvård inom landstingsområdet
m. in.

5 §.

Såvitt angår anläggning, för vilken staten enligt 3 § 1. eller 2. har att erlägga
investeringsbidrag, skall byggnads- och utrustningsförslag upprättas av landstinget
i samråd med myndighet, som Kungl. Maj:t bestämmer.

Förslag och ritningar till byggnadsarbeten samt förslag till utrustning skall för
statsbidrags utgående godkännas i den ordning Kungl. Maj:t föreskriver.

6 §.

Med början under januari månad 1968 tillhandahåller staten efter rekvisition
investeringsbidrag under byggnads- respektive anskaffningstiden i ungefärlig proportion
till landstingets egna utlägg.

7 §.

Staten erhåller icke någon del i äganderätt till mark, byggnad eller utrustning
genom att lämna investeringsbidrag enligt detta avtal.

I händelse egendom, för vilken staten enligt detta avtal lämnat investeringsbidrag,
skulle under avtalstiden skadas eller förstöras genom brand, explosion,
åskslag eller oberäknad utströmning från vatten, avlopps-, ång- eller värmeledningssystem
eller från kylanläggning, åligger det landstinget att snarast möjligt
ombesörja, att egendomen återställes i fullgott skick eller ersättes med annan likvärdig
egendom. Kostnaderna härför skall stanna på landstinget.

B §.

Därest sjukhuset eller del därav enligt Kungl. Maj:ts beslut icke längre skall
tagas i anspråk för utbildning och forskning, är staten berättigad att vid avtals -

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1968

tidens slut kräva åter så stor del av de av landstinget enligt detta avtal uppburna
investeringsbidragen, som då må återstå efter avdrag av 1/30 beträffande byggnad
och 1/10 beträffande utrustning för varje helt år, som förflutit från det landstingets
anhållan om bidragets utbetalande inkom till vederbörande statliga myndighet.

Kan byggnad eller utrustning, varpå bestämmelserna i första stycket blir tillämpliga,
ej av landstinget användas på ett sätt, som svarar mot byggnadens eller utrustningens
värde, och skulle på grund härav återbetalning av uppburet bidrag te
sig obillig, må landstinget påkalla jämkning. Uppnår icke parterna enighet härom,
skall frågan avgöras genom skiljedom enligt lag (lagen om skiljemän).

9 §.

I fråga om statlig tjänst, som eniigt Kungl. Maj:ts förordnande är förenad med
anställning vid sjukhuset, svarar staten för tillsättning, avlöning och pensionering,
dock att landstinget bestrider kostnaden för särskilt överläkararvode och för förmån,
som eljest må utgå för ifrågavarande tjänstemans medverkan i sjukvården.

Klinisk amanuens tillsättes och avlönas av staten, som dock är berättigad till
bidrag av landstinget med en tredjedel av såväl löne- som pensionskostnaden, den
senare därvid beräknad till 15 procent av den förra.

Personal, som är anställd uteslutande för utbildnings- eller forskningsändamål,
tillsättes, avlönas och pensioneras av staten.

I övrigt behövlig personal tillsättes, avlönas och pensioneras av landstinget.

10 §.

Erforderliga föreskrifter om tillsättning av tjänsteman, som avses i 9 § första
stycket, ävensom om dylik tjänstemans ställning i egenskap av överläkare eller
biträdande överläkare (motsv.) vid sjukhuset meddelas av Kungl. Maj:t.

Utbildnings- och forskningspersonal samt studerande skall vara pliktiga att
ställa sig till efterrättelse de föreskrifter, som landstinget meddelar för verksamheten
vid sjukhuset.

11 §.

Bidrag enligt detta avtal utgår icke för den del av regionsjukhuset, som benämnes
Valla sjukhus.

12 §.

Detta avtal berör icke den rätt, scm landstinget enligt eljest gällande bestämmelser
må äga att erhålla statsbidrag till uppförande och drift av i avtalet avsedda
anläggningar.

13 §.

Landstinget skall vara skyldigt att tillhandahålla staten de räkenskaper och
handlingar, som erfordras för beräkning av statens bidrag till landstinget.

14 §.

Detta avtal gäller fr. o. m. den 1 juli 1967 t. ö. m. den 30 juni 1970. Förhandlingar
om nytt avtal upptages under år 1968.

Även efter den 30 juni 1970 skall dock landstinget vid utbyggnad av regionsjukhuset
vara tillförsäkrat statligt investeringsbidrag, motsvarande lägst det bidrag,
som skulle ha utgått med tillämpning av 3 § detta avtal. Denna garanti gäller
intill en total kostnadsram av 350 miljoner kronor i kostnadsläget den 1 januari

Kungl. Maj.ts proposition nr 83 år 1968

1967 för byggnader och utrustning, inberäknat objekt, för vilka bidrag utgår
under tiden intill den 1 juli 1970.

Vid avräkning på kostnadsramen skall hänsyn tagas till förändringar i kostnadsläget
för byggande och utrustning enligt följande:

4 bk + uk

där

Bp = den procentuella förändringen av kostnadsramen eller icke utnyttjad del
därav i förhållande till utgångsläget den 1 januari 1967
bk = den procentuella förändringen av byggnadsstyrelsens byggnadskostnadsindex
(genomsnittsindex) för byggnader av sten (tabell 8, kolumn 5) i förhållande
till utgångsläget den 1 januari 1967

uk = den procentuella förändringen av statistiska centralbyråns partiprisindex
(generalindex) och allmänna varuskatten (beräknad som vid direkt debitering)
i förhållande till utgångsläget den 1 januari 1967.»

Förhandlingsnämnden har lämnat i huvudsak följande kommentarer
till avtalet.

Allmänna utgångspunkter

Nämnden har vid avtalsförhandlingarna haft som utgångspunkt att enhetliga
principer bör gälla för statens ianspråktagande av kommunala sjukhus som under
visningssjukhus för läkarutbildning. De nu gällande avtalen uppvisar dock åtskilliga
olikheter inbördes.

För att vid en ändring av avtalen om läkarutbildning större enhetlighet skall
kunna nås har man under senare år strävat efter att avtalen skall löpa ut samtidigt.
Sålunda kan flertalet nu gällande läkarutbildningsavtal efter uppsägning
upphöra den 30 juni 1970. Avsikten är att under år 1968 förhandlingar skall inledas
om nya avtal. Med hänsyn härtill har nämnden vid sina överväganden ifrågasatt
lämpligheten av att staten i fråga om sådan utbildning i Linköping binds vid
avtalsregler som inom kort kommer att tas upp till grundlig omprövning. Mot
detta måste enligt nämndens mening ställas landstingets behov av att få tillfredsställande
underlag för sin planering av regionsjukhusets utbyggnad och dess krav
att få samma förmåner som andra huvudmän, som upplåtit sjukhus för läkarutbildning.

Huvuddragen i avtalet

Med hänsyn till de här refererade synpunkterna har parterna enats om ett
avtal som löper ut den 30 juni 1970. Viss garanti för investeringsbidragets storlek
efter sagda tidpunkt har dock tagits in i avtalet. Då överläggningar tas upp
under år 1968 om nytt avtal, är landstinget berett att delta i förhandlingarna
gemensamt med övriga huvudmän och att medverka i erforderligt utredningsarbete.

Parterna har vad gäller förevarande avtal ansett sig inte böra ta ställning till
mer än vad som krävs för att den propedeutiska utbildningen skall kunna börja
hösten 1969 och för att de studerande skall kunna beredas en obruten studiegång
i Linköping. Eftersom regionsjukhuset endast i mycket ringa omfattning tas i anspråk
för läkarutbildning före den 1 juli 1970, är det träffade avtalet väsentligen

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1968

ett investeringsavtal. Dock har vissa bestämmelser, som bedömts erforderliga för
att närmare reglera villkoren för utbildningen och forskningen under det första
året, tagits med i avtalet.

Vissa regler som återfinns i andra läkarutbildningsavtal, bl. a. angående rätt att
bedriva forskning vid sjukhuset, närvarorätt vid sjukhusdirektionens sammanträden
och samråd vid utfärdande av vissa föreskrifter, har inte tagits in i förevarande
avtal. Parterna räknar — på grundval av vad som gäller på dessa områden
vid andra kommunala undervisningssjukhus — med att ett friktionsfritt samarbete
skall kunna komma till stånd mellan sjukvårdshuvudmannen och de statliga organ
som har att bygga upp utbildningsorganisationen i Linköping.

Beträffande definitiva lokaler för ämnena hygien, medicinsk kemi och medicinsk
teknik har landstinget förklarat sig villigt att bereda plats för dessa inom
sjukhusområdet, under förutsättning att överenskommelse om de ekonomiska
villkoren härför kan träffas. Vid planeringen av sjukhuset har redan nu hänsyn
tagits till behovet av lokaler för läkarutbildning m. m. i de propedeutiska och
kliniska ämnena (vari medräknas ämnet hygien) jämte ämnet medicinsk kemi.

Kostnadsfördelning

Parterna har utgått från att landstinget skall uppföra samtliga lokaler inom
sjukhusområdet, således även sådana som fordras för icke-kliniska ämnen. I fråga
om fördelningen mellan staten och landstinget av investeringskostnaderna för utbyggnaden
av regionsjukhuset har man funnit att ett avtal, som i detalj bygger på
regler i tidigare liknande avtal, inte skulle kunna tillämpas utan alltför stora tolkningssvårigheter.
Förhållandena kompliceras nämligen av att sjukhusets omdaning
till undervisningssjukhus sker parallellt med dess utbyggnad till regionsjukhus,
vilket innebär att provisoriska anordningar behövs inte bara för utbildningen och
forskningen utan även för sjukvården. I syfte att få till stånd en enkel lösning har
parterna enats om ett enhetligt statligt investeringsbidrag med 25 % av kostnaderna
för byggnader och utrustning. Utformningen av avtalets 3 § leder till att i princip
alla de objekt, som är upptagna i den vid tiden för avtalsuppgörelsen föreliggande
utbyggnadsplanen, kommer att berättiga till bidrag, däribland vissa som påbörjats
redan innan avtalet träffats. Uppgörelsen innebär vidare att bidrag för utrustningsanskaffning
utan samband med byggnadsarbete inte utgår under den första avtalsperioden.
I anslutning härtill bör enligt nämnden påpekas att all utrustning som under
den första avtalsperioden anskaffas till byggnader, för vilka investeringsbidrag
utgår, torde komma att betraktas som anskaffad i samband med byggnadsarbete.

Eftersom endast en del av landstingets investeringsprogram för region- och undervisningssjukhuset
kommer att utföras till sommaren 1970, har landstinget krävt
garantier för att det tjugufemprocentiga bidraget för investeringskostnaderna inte
kommer att falla bort eller minska efter den 30 juni 1970. En sådan garanti har
intagits i avtalets sista paragraf. Parterna har vid överläggningar i dessa frågor
konstaterat att såväl en till viss tid begränsad garanti som en utfästelse avseende
vissa bestämda objekt innebär olägenheter framför allt på grund av att dylika
avtalsbestämmelser binder parterna för en viss utbyggnadstakt eller ett visst utbyggnadsprogram.

Parterna har därför enats om att garantin skall avse vad som investeras inom en
viss kostnadsram, som fastställts till 350 milj. kr. i kostnadsläget den 1 januari
1967. Kostnadsramen avser både byggnader och utrustning, för vilka bidrag
skulle utgå med tillämpning av 3 § föreliggande avtal. Om utnyttjandegradsregeln
i 3 § 2. blir tillämplig eller avdrag görs enligt 4 §, skall endast den bidragsgrun -

Kung!. Maj:ts proposition nr 83 år 1968

dande delen av kostnaden för gemensam anläggning räknas av från kostnadsramen.
Bidrag för återstoden av regionsjukhusets utbyggnad, dvs. utöver den avtalade
ramen om 350 milj. kr., skall utgå enligt de grunder, varom överenskommelse
kan träffas vid avtalsförhandlingarna 1968—70.

Beträffande driftkostnader har parterna konstaterat att den i övriga läkarutbildnings
avtal upptagna regeln om statligt bidrag med 10 % till täckande av sjukvårdshuvudmannens
driftkostnad förutsätter beräkning av det antal vårdplatser och
vårddagar som tas i anspråk för läkarutbildning i kliniska ämnen. Eftersom någon
sådan utbildning inte påbörjas i Linköping under avtalsperioden, skulle denna bidragsregel
inte få någon praktisk betydelse. Vidare skulle det bli svårt att beräkna
kostnaderna för verksamheten vid de »propedeutiska institutionerna» med hänsyn
till tidigare redovisade förhållanden. Landstinget har därför avstått från driftkostnadsersättning
även för denna verksamhet såvitt avser den första avtalsperioden.
Landstingets eftergift på denna punkt anses motsvara vissa medgivanden av staten i
fråga om investeringsbidragens omfattning.

Speciella kommentarer

Ad 2 § första stycket

Vad avser frågan om bibliotek för den medicinska utbildningen och forskningen
är parterna ense om att de lokaler som inom sjukhuset fordras för ändamålet skall
anordnas och tillhandahållas på de villkor som angetts i avtalet. Den egentliga
biblioteksverksamheten (personal, litteraturbestånd o. d.) skall staten svara för.

Ad 3 §

I avtalet görs en klar distinktion mellan anläggning, som tas i anspråk direkt
för utbildning och forskning, och anläggning, som endast betjänar en eller flera
för utbildning och forskning ianspråktagna sjukkhusenheter. I det förra fallet är
3 § 1. direkt tillämplig, även om det är fråga om en s. k. gemensam anläggning,
exempelvis en röntgendiagnostisk avdelning. 1 3 § 2. avses sådan medicinsk eller
annan serviceanläggning, som endast betjänar sjukhusenhet som tagits i anspråk
för utbildning och forskning.

Regeln om reduktion efter utnyttjandegraden skall tillämpas, då en anläggning betjänar
— förutom för utbildning och forskning ianspråktagen enhet — även annan
verksamhet inom eller utom sjukhuset. Den torde dock inte böra göras gällande av
staten i anledning av att på sjukhusområdet finns eller tillkommer smärre lokaler
för andra än egentliga sjukhusändamål, exempelvis mödravårdscentral, barnavårdscentral
o. d., om dylika lokaler inte nämnvärt påverkar dimensioneringen av
den tjänande anläggningen.

Byggnad eller byggnadsdel i den mening, som avses i 3 §, innefattar till byggnad
hörande anordningar, såsom kulvertar och ledningar inom sjukhusområdet,
samt planeringsarbeten i anslutning till byggnad. Statligt byggnadsbidrag utgår
däremot inte för yttre anläggningar såsom vägar, parkeringsplatser och parkområden
(jfr prop. 1960: 71 s. 45 och 48).

Ad 5 §

Vid upprättande av byggnads- resp. utrustningsförslag enligt 5 § bör avgränsningen
mellan byggnad och utrustning göras i huvudsak enligt de riktlinjer, som redovisats
i byggnadsstyrelsens anvisningar 1966: 3.

Ad 7 §

Bestämmelserna i andra stycket är avsedda att täcka såväl det fall att landstinget
håller egendomen försäkrad som alternativet att landstinget står självrisk.

Kung!. Maj:ts proposition nr 83 år 1968

Ad 8 §

Avskrivningstid enligt denna paragraf skall beräknas från varje rekvisitionstillfälle,
således även om rekvisitionen avser endast en del av byggnadsarbetena för
ett projekt.

Ad 10 §

Med utbildnings- och forskningspersonal jämställs personal, som avlönas med
medel från statliga forskningsråd och fonder m. m.

Ad 11 §

Valla sjukhus kommer under läsåret 1969/70 antagligen inte att utnyttjas för
utbildning. För den utbildning i propedeutiska ämnen, som väntas bli förlagd till
sjukhuset efter år 1970, torde inga särskilda lokaler erfordras.

Avtalet har vid remissbehandlingen godtagits utan anmärkningar
av såväl medicinalstyrelsen som universitetskanslersämbetet och övriga hörda universitetsmyndigheter.
Medicinska fakulteten i Göteborg beklagar dock att avtalet
inte innehåller några tidsgarantier för de olika byggnadsprojekten.

Som inledningsvis nämnts har Östergötlands läns landsting i april 1967 godkänt
avtalet. Vidare har riksdagen — på grundval av 6 § i förevarande avtal — på
tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1967/68 under femte huvudtiteln anvisat
ett förslagsanslag av 14 milj. kr. till bidrag till regionsjukhuset i Linköping (prop.
1967: 155 bil. 4 s. 21, SU 201, rskr 393).

4.3 Föredraganden

Kapaciteten för intagning till läkarutbildning är i dag fyra gånger större än för
tjugu år sedan, då sådan utbildning förekom endast i Uppsala, Lund och Stockholm.
I Göteborg startade läkarutbildning höstterminen 1949 och i Umeå vårterminen
1959. Enligt statsmakternas förut nämnda beslut (prop. 1965: 141, SU 173,
rskr 411) skall medicinsk utbildning — omfattande 84 intagningsplatser per år i
propedeutiska och kliniska ämnen — påbörjas i Linköping läsåret 1969/70 under
förutsättning att ett för staten godtagbart avtal träffas med Östergötlands läns
landsting om villkoren för att staten skall få ta i anspråk regionsjukhuset i Linköping
för sådan utbildning. Ett villkorligt avtal härom har slutits våren 1967
mellan statens förhandlingsnämnd och landstingets förvaltningsutskott. Jag återkommer
till detta i det följande. En första grupp studerande, som efter medicine
kandidatexamen skall förlägga sina studier till Linköping, inledde sin utbildning i
teoretiska ämnen vid medicinska fakulteten i Uppsala höstterminen 1967. En
andra grupp har börjat sin utbildning innevarande termin. Därmed har antalet intagningsplatser
för medicinskt teoretisk utbildning nått upp till sammanlagt 844
per år.

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1968

Enligt organisationskommitténs bedömning föreligger i Linköping förutsättningar
i vad avser både lokaltillgången och sjukvårdsorganisationen för att läkarutbildning
skall kunna starta i de propedeutiska ämnena höstterminen 1969 och i de kliniska
ämnena successivt enligt gällande utbildningsplan. Mot kommitténs bedömning
av lokalsituationen har i remissvaren rests invändningen att det föreslagna tidsschemat
för planeringen av nya lokaler är snävt. Nämnden för undervisningssjukhuser.
s utbyggande har dock instämt i kommitténs bedömning av lokalfrågan. Jag
delar kommitténs uppfattning att verksamheten vid den medicinska enheten bör
kunna sättas igång i överensstämmelse med 1965 års beslut. I sammanhanget vill
jag erinra om att ansvaret för uppförandet av de byggnader som fordras för läkarutbildningen
vilar på landstinget enligt nyssnämnda villkorligt slutna avtal. Jag räknar
liksom kommittén med att det under en övergångsperiod kan bli nödvändigt
att ta i anspråk — förutom regionsjukhuset — även vissa andra sjukhus för delar
av den kliniska utbildningen.

Kommittén har i sina förslag utgått från i huvudsak nu gällande studieplaner och
nuvarande klinikorganisation. Mot detta har jag inte något att invända. Jag vill
emellertid liksom kommittén framhålla att förändringar i dessa hänseenden kan
bli aktuella som följd av ställningstaganden till de förslag som lagts fram av dels
socialstyrelsen och universitetskanslersämbetet på grundval av en särskild utredning
om läkares grund- och vidareutbildning, dels 1963 års klinikutredning.

Behovet av utbildning och forskning inom gränsområdet mellan medicin och teknik
har under senare år ökat allt mer. Som redan framgått vid min behandling av
frågan om teknisk utbildning och forskning i Linköping har jag funnit starka skäl
tala för att en institution för medicinsk teknik inrättas vid den nya tekniska enheten.
Jag räknar med att en sådan institution kommer att aktivt medverka till att
teknikens landvinningar skall kunna nyttiggöras inom hälso- och sjukvården. I förslaget
om medicinsk utbildning och forskning i Linköping har organisationskommittén
förordat att förutsättningarna för samverkan mellan forskare inom medicin
och teknik ytterligare vidgas genom att ett antal högre medicinska tjänster ges teknisk
inriktning. Jag delar kommitténs uppfattning i detta avseende och kommer bl. a.
därför att i det följande föreslå att vid den nya medicinska enheten skall inrättas en
professur i anestesiologi med hänsyn till detta ämnes starka tekniska anknytning.
Vidare bör den av kommittén föreslagna professuren i radiofysik ges en benämning
som markerar teknisk inriktning. Enligt min mening bör därjämte meritering
inom gränsområdet mellan medicin och teknik särskilt beaktas vid tillsättning av
högre tjänster i sådana kliniska ämnen, där meriter inom nämnda område har
betydelse för verksamheten. Jag räknar vidare med att samverkan skall komma
till stånd mellan en befintlig försvarsmedicinsk, flygfysiologisk forskargrupp i Linköping
och forskningsorganisationerna för medicin och medicinsk teknik.

Från planeringssynpunkt är det angeläget att statsmakterna redan nu beslutar
om tidsprogram för inrättande av professurer. Jag föreslår därför att Kungl. Maj:t
inhämtar riksdagens bemyndigande att inrätta sammanlagt 21 professurer vid den

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1968

medicinska enheten i Linköping under perioden 1969/70—1972/73 i de ämnen
och från de tidpunkter som anges i följande sammanställning.

Ämne

Tidpunkt för
tjänstens
inrättande

Bakteriologi ....................................... 1.7.69

Farmakologi ....................................... 1.7.69

Klinisk farmakologi................................. 1.7.69

Patologi .......................................... 1.7.69

Klinisk kemi....................................... 1.1.70

Socialmedicin ...................................... 1.1.70

Klinisk fysiologi.................................... 1.7.70

Medicin .......................................... 1.7.70

Patologi .......................................... 1.7.70

Radiofysik, särskilt medicinsk röntgenteknik............ 1.7.70

Röntgendiagnostik .................................. 1.7.70

Kirurgi ........................................... 1.1.71

Ortopedisk kirurgi.................................. 1.1.71

Dermato-venereologi ................................ 1.7.71

Psykiatri .......................................... 1.7.71

Obstetrik och gynekologi ............................ 1.1.72

Oftalmiatrik ....................................... 1.1.72

Oto-rhino-laryngologi ............................... 1.1.72

Anestesiologi ...................................... 1.7.72

Neurologi ......................................... i .7.72

Pediatrik .......................................... 1.7.72

Det bör framhållas att — vid riksdagens bifall till vad jag förordat om professurer
i klinsk farmakologi och radiofysik, särskilt medicinsk röntgenteknik — dessa
båda tjänster kommer att bli de första i sitt slag i landet.

Vad beträffar personalorganisationen i övrigt har kommittén föreslagit bl. a. att
universitetslektorat skall inrättas i såväl propedeutiska som kliniska ämnen. Jag
vill erinra om att det sedan flera år finns sådana tjänster i vissa teoretiska och propedeutiska
ämnen vid flertalet befintliga medicinska fakulteter. Eftersom denna
tjänstetyp visat sig vara ändamålsenlig även vid medicinsk utbildning, räknar jag
med att universitetslektorat kommer att inrättas i propedeutiska ämnen också i
Linköping. Även i kliniska ämnen kan lektorat vara av värde. Jag avser dock att
ytterligare överväga denna fråga. I övrigt utgår jag från att de tjänstetyper som i
dag finns för läkarutbildning vid kommunala undervisningssjukhus kommer att bli
företrädda även i Linköping. Jag vill dock framhålla att förändringar i detta hänseende
kan följa av ställningstagandena till främst klinikutredningens förslag. Till
den detaljerade plan som kommittén lagt fram rörande personalorganisationens
sammansättning och dimensionering tar jag inte ställning i detta sammanhang.

Vid regionsjukhuset i Linköping finns idag ett antal överläkare, vilka äger eller
väntas inom snar framtid uppnå kompetens för professur i ämne som —• vid bifall
till mina nyss redovisade förslag om högre tjänster — kommer att företrädas av
professor. Jag räknar med att dessa överläkare kommer att utnämnas till första

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1968

innehavare av berörda professurer. Kommitténs förslag om hur man bör gå tillväga
i övriga fall ansluter i huvudsak till de principer som i motsvarande situation tidigare
följts i Göteborg och Umeå. Östergötlands läns landsting har inte riktat någon erinran
mot kommitténs förslag på denna punkt. Jag avser att i annat sammanhang
föreslå Kungl. Maj:t erforderliga åtgärder.

Ett villkorligt avtal om läkarutbildning vid regionsjukhuset i Linköping har som
jag nyss nämnt slutits mellan statens förhandlingsnämnd och Östergötlands läns
landstings förvaltningsutskott. Avtalet reglerar i första hand de investeringar som
behövs för att — intill en total kostnadsram av 350 milj. kr. — sjukhuset skall
kunna byggas ut enligt en av landstinget år 1964 antagen generalplan. Den korta
avtalstid som gäller för avtalet i övrigt — fram till den 30 juni 1970 — får ses
mot bakgrunden av att förhandlingar om nya avtal, som avses gälla fr. o. m. den
1 juli 1970, torde komma att tas upp med samtliga kommunala huvudmän för
undervisningssjukhus. Det villkorligt slutna avtalet har tillstyrkts genomgående
vid remissbehandlingen. Jag förordar att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens bemyndigande
att godkänna avtalet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1968

5. Vissa byggnadsfrågor m. in.

Ett omfattande planeringsarbete pågår inom byggnadsstyrelsen beträffande såväl
provisoriska som permanenta lokaler för universitetsfilialen och den tekniska högre
utbildningen och forskningen i Linköping.

I ett förslag till lösning av lokalfrågan t. o. m. läsåret 1969/70 tar styrelsen upp
utrymmen om drygt 5 000 m2 rumsyta. Kungl. Maj:t har tidigare denna dag medgett
att styrelsen får — med anlitande av den i staten för statens allmänna fastighetsfond
under byggnadsstyrelsens delfond upptagna anslagsposten till hyres- och
arrendeutgifter m. m. — inom en kostnadsram av 900 000 kr. bygga om en av
Linköpings stad hyrd fabriksbyggnad. Drygt 2 000 m2 av de nämnda utrymmena
om 5 000 m2 avses bli inrymda i denna byggnad.

Som förut nämnts avses de permanenta lokalerna bli förlagda till Valla-området,
som ligger utmed Malmslätts- och Kalmarvägarna omedelbart väster om den nuvarande
stadsbebyggelsen (jfr SOU 1965: Ils. 276). För översiktlig planläggning
inom området har Kungl. Maj:t ställt 500 000 kr. till byggnadsstyrelsens förfogande.
Parallellt med styrelsens planeringsarbete och i nära samarbete med styrelsen
har statens förhandlingsnämnd fört förhandlingar med Linköpings stads fastighetsnämnd.
Förhandlingsnämnden har —- under förbehåll av godkännande av Kungl.
Maj:t och stadsfullmäktige — träffat avtal med fastighetsnämnden om markområden
för högre utbildning och forskning, m. m., i Linköping (markavtalet). Enligt
avtalet överlåter staden till staten utan ersättning ca 67 ha av Valla-området. I
anslutning till det överlåtna området reserverar vidare staden ca 90 ha för statliga
ändamål. Som villkor för överlåtelsen gäller bl. a. att staten använder marken för
högre utbildning och forskning fram till år 2000. Skulle detta villkor inte uppfyllas,
skall — om parterna inte kommer överens om annat — markområdet med de byggnader
m. m. som utförts överlämnas till staden utan lösen.

Byggnadsstyrelsen och förhandlingsnämnden har vidare förhandlat om vattenförsörjning
och avlopp samt om el- och värmeförsörjningen för det överlåtna området.
I fråga om el- och värmeförsörjningen är förhandlingarna ännu inte avslutade.
Beträffande vattenförsörjning och avlopp har förhandlingsnämnden — under förbehåll
av Kungl. Maj:ts godkännande — träffat avtal med AB Linköpings stads
tekniska verk (VA-avtalet). Anslutningsavgiften för den del av det överlåtna området
inom vilket de f. n. planerade byggnaderna avses bli förlagda uppgår enligt
avtalet till 1,4 milj. kr. Vidare skall staten betala 100 000 kr. som ersättning för
att verket inom ett nord-sydligt ledningsområde, som korsar det till staten överlåtna
området, för statens räkning bygger vattenledningar samt servisledningar för vatten
och avlopp.

För egen del finner jag de avtal som träffats av statens förhandlingsnämnd godtagbara.
Jag avser därför att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t att godkän -

Kung!. Maj:ts proposition nr 83 år 1968

na avtalen. Kostnaderna för anslutningsavgifter m. m. enligt VA-avtalet ryms inom
den kostnadsram av 3 milj. kr. för försörjningsåtgärder i Linköping som i prop.
1968: 104 förts upp i förslaget till investeringsplan för nästa budgetår. Inom nämnda
kostnadsram torde också kunna bestridas de anslutningsavgifter för el- och
värmeförsörjningen varom avtal kan komma att träffas sedan pågående förhandlingar
slutförts. Under år 1968 kan vidare vissa arbeten behöva utföras av byggnadsstyrelsen
med anlitande av nämnda kostnadsram.

En inom byggnadsstyrelsen upprättad situationsplan med tillhörande beskrivning
avseende den planerade bebyggelsen inom Valla-området har överlämnats av
förhandlingsnämnden som ledning för Kungl. Maj:ts prövning av mark- och VAavtalen.
Planen och beskrivningen torde som bilaga få fogas till stadsrådsprotokollet
i detta ärende. Jag avser att i annat sammanhang återkomma till Kungl. Maj:t
med förslag om de närmare föreskrifter som behövs för den fortsatta byggnadsplaneringen.
Bl. a. torde de lokalprogram m. m. som redovisats behöva ses över med
hänsyn till vad jag i det föregående anfört om utbildningens uppläggning m. m.

Till hösten 1970 bör enligt byggnadsstyrelsen den första permanenta byggnaden
inom Valla-området färdigställas. Denna byggnad bör enligt styrelsen planeras för
de ämnen vid universitetsfilialen, som inte föreslagits bli inordnade i någon institution
vid den tekniska enheten. Under en övergångstid föreslås byggnaden dock bli
använd för den tekniska utbildningens behov. Detta förslag utreds f. n. närmare
inom byggnadsstyrelsen i samråd med interimsstyrelsen för den medicinska och
tekniska utbildnings- och forskningsorganisationen i Linköping. Jag räknar med
att inom kort kunna återkomma till Kungl. Maj:t i denna fråga.

Mot bakgrunden av vad jag erfarit om det pågående utrednings- och planeringsarbetet
avseende bebyggelsen inom Valla-området anser jag — som jag förut
nämnt — att man vid planeringen bör kunna utgå från att den i 1965 års riksdagsbeslut
angivna utbyggnadstakten kommer att hållas. Det förtjänar att strykas under
att det — om tidsplanen skall hålla — krävs betydande ansträngningar av samtliga
organ som deltar i planeringsarbetet.

I detta sammanhang vill jag också framhålla att de kostnadsramar för inredning
och utrustning som i prop. 1968: 104 tagits upp i förslagen till inrednings- och
utrustningsplaner för nästa budgetår möjliggör vissa beställningar även för verksamheten
under läsåret 1969/70.

Som jag nämnt i det föregående bör lokalerna för verksamheten inom medicinsk
teknik förläggas till regionsjukhusets område. Jag har i det föregående redogjort
för ett avtal som träffats med Östergötlands läns landsting om läkarutbildning vid
regionsjukhuset i Linköping. I detta avtal regleras inte frågan om definitiva lokaler
för nämnda verksamhet. Landstinget har emellertid förklarat sig villigt att bereda
plats för dessa lokaler inom sjukhusområdet under förutsättning att överenskommelse
kan träffas om de ekonomiska villkoren härför. Det ankommer på statens
förhandlingsnämnd att föra de förhandlingar som behövs i denna fråga.

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1968

6. Hemställan

Under åberopande av vad jag anfört i det föregående hemställer jag, att Kungl.

Maj:t föreslår riksdagen att

a) godkänna de av mig förordade riktlinjerna för teknisk och
medicinsk högre utbildning och forskning i Linköping samt för
organisationen av denna verksamhet,

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att inrätta professurer enligt vad
jag förordat i det föregående,

c) bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna avtal den 13 mars
1967 mellan staten och Östergötlands läns landsting om läkarutbildning
vid regionsjukhuset i Linköping,

d) godkänna de av mig förordade riktlinjerna för organisationen
av den högre utbildningen och forskningen i Lund.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar
Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Britta Gyllensten

Kurtgl. Maj:ts proposition nr 83 år 1968

Bilaga

Situationsplan upprättad inom byggnadsstyrelsen avseende planerad bebyggelse
på Valla-området för den tekniska enheten m. m. i Linköping.

EXPANSIONSOMRÄDE

GOLFBANA

PARKERING

VALLA GÅRD

EXPANSIONSOMRÄDE

v PARKERING

EXPANSIONSOMRÄDE

PARKERING

300m

SITUATIONSPLAN 25.3.1968

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1968

Situationsplanen visar dels hur området disponerats för institutionsbyggnader,
gemensamma byggnader och bilparkering, dels huvudvägnätet för körtrafik samt
gång- och cykeltrafik med anknytningar till staden.

Högskoleområdet gränsar i väster till stadens golfbana, i öster till den befintliga
bebyggelsen vid Valla gård med anslutande fritidsområde.

Markområden för högskolans huvuddelar, institutionsbyggnader, gemensamma
byggnader och områden för bilparkering har disponerats och dimensionerats så att
en samtidig tillväxt kan ske harmoniskt med möjlighet att naturligt infoga nya
kontors- och laboratoriebyggnader, utvidga befintliga samt på lämpligt sätt komplettera
de gemensamma byggnaderna.

Högskolan är uppbyggd kring ett centralt gång- och parkstråk med nordsydlig
utsträckning. Väster om detta har generella kontors- och laboratoriebyggnader placerats.
Alla huvudentréer nås från gångstråket. En gång- och cykelväg i norr förbinder
högskolan med studentbostadsområdet i Ryd. Vid utbyggnad av studentbostäder
i söder vid Lambohov kan en liknande förbindelse med högskolan anordnas.

Öster om det centrala gång- och parkstråket har i planen markerats byggnader
för gemensamt bruk. Dessa har förlagts i park som ansluter till parken vid Valla
gård.

I situationsplanen redovisade byggnader i kvarteren väster om stråket består av
trevånings kontorshus samt en- och tvåvånings laboratoriebyggnader.

Resten av kvarteren kan disponeras för utbyggnad av nu planerade kontor och
laboratorier men också för andra funktioner med speciella krav på höjd och planform.

Förklaringar:

1. Kontors- och laboratoriebyggnader för universitetsfilial med kemi och biologi.

2. 3. Kontors- och laboratoriebyggnader för teknisk utbildning och forskning.

4. Matsalsbyggnad, kårhus m. m.

5. Administrationsbyggnad.

6. Huvudentré för bilar och bussar.

7. Bilentréer.

8. Gräns för primärområdet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1968

INNEHÅLL

Sid.

1. Inledning ................................................ 4

2. Vissa organisatoriska frågor.................................... 7

2.1 Nuvarande organisation vid universitet och högskolor .......... 7

2.2 Förslag rörande organisation m. m. av utbildning och forskning i

Linköping ............................................. 8

2.2.1 Kommittén ........................................ 8

2.2.1.1 Teknisk utbildning och forskning................ 8

2.2.1.2 Medicinsk utbildning och forskning.............. 9

2.2.1.3 Styrelse m. m............................... 10

2.2.1.4 Förvaltning ................................ 11

2.2.1.5 Bibliotek m. m............................. 12

2.2.2 Remissyttrandena .................................. 14

2.2.2.1 Teknisk utbildning och forskning................ 14

2.2.2.2 Medicinsk utbildning och forskning.............. 17

2.2.2.3 Styrelse m. m............................... 17

2.2.2.4 Förvaltning ................................ 18

2.2.2.5 Bibliotek m. m............................. 20

2.3 Förslag rörande organisation m. m. för tekniska högskolan i Lund . . 20

2.3.1 Kommittén ........................................ 20

2.3.2 Remissyttrandena .................................. 22

2.4 Föredraganden .......................................... 23

3. Teknisk utbildning och forskning i Linköping...................... 28

3.1 Bakgrund .............................................. 28

3.2 Förslag ................................................ 28

3.2.1 Kommittén ........................................ 28

3.2.2 Remissyttrandena .................................. 40

3.3 Föredraganden .......................................... 45

4. Medicinsk utbildning och forskning i Linköping.................... 50

4.1 Bakgrund .............................................. 50

4.2 Förslag ................................................ 50

4.2.1 Kommittén ........................................ 50

4.2.2 Remissyttrandena .................................. 56

4.2.3 Avtal om läkarutbildning i Linköping .................. 60

4.3 Föredraganden .......................................... 67

5. Vissa byggnadsfrågor m. m..................................... 71

6. Hemställan ................................................. 73

Bilaga. Situationsplan upprättad inom byggnadsstyrelsen avseende planerad
bebyggelse på Valla-området för den tekniska enheten m. m. i Linköping .... 74

Tryckeribolaget Ivar Haeggström AB • Stockholm 1968

680162