Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1965 (Proposition 1965:83)

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1965

Nr 83

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående den framtida
verksamheten vid Törefors aktiebolag med flera statliga
företag; given Stockholms slott den 12 mars
1965.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF ADOLF

Gunnar Lange

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås en ekonomisk rekonstruktion av Törefors aktiebolag
samtidigt som bolagets produktion av mineralullprodukter förutsätts
bli utökad och ytterligare samordnad med den som bedrivs av Laxå bruks
aktiebolag. Rekonstruktionen förslås ske bl. a. genom att 2 milj. kr. efterges
av det lån som Töreforsbolaget erhöll år 1981. För erforderliga investeringar
i bolaget föreslås vidare ett investeringsanslag av 4 milj. kr.

Efter en redogörelse för verksamheten i Svenska skifferoljeaktiebolaget
föreslås att den återstående skifferpvrolysen i Kvarntorp läggs ned i ett
sammanhang i samband med att annan industriell verksamhet sätts igång.
Bolagets projekteringsverksamhet siktar till en tillverkning av byggnadsmaterial,
huvudsakligen baserad på egna mineraltillgångar såsom råvara. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr 83

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1965

L tdrag av protokollet över handelsärenden hållet inför Hans
Maj. t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
12 mars 1965.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sträng, Andersson, Lindström, Lange
Lindholm, Skoglund, Edenman, Johansson, Hermansson, Aspling,
Palme, Sven-Eric Nilsson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen
för handelsdepartementet, statsrådet Lange, fråga om den framtida verksamheten
vid Törefors aktiebolag med flera statliga företag och anför.

Inledning

I sitt betänkande, som lades fram i mars 1964 (SOU 1964: 7), tog statens
skogsföretagsutredning upp bl. a. frågan om den framtida inriktningen av
verksamheten i Aktiebolaget Statens skogsindustrier (ASSI). För att förbättra
bolagets struktur förordade utredningen viss översyn av bolagets tillverkningsprogram,
framför allt vid de mellansvenska sågverken. Därvid borde
även övervägas om ASSI alltjämt skulle fortsätta med den tillverkning
av mineralull och stålsand som bolaget bedriver hos sitt dotterbolag Laxå
bruks aktiebolag. Utredningen ifrågasatte om inte denna rörelse borde föras
över till ett särskilt bolag, som skulle bildas för ändamålet.

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 juni 1964 tillkallade jag
en särskild sakkunnig1 för att utreda produktionsförhållandena vid Törefors
aktiebolag. Avsättningsförhållandena och möjligheterna till integration
med andra statliga företag borde därvid också undersökas. Utredningen —
som antagit namnet produktsamarbetsutredningen — har låtit utföra vissa
undersökningar och därjämte haft överläggningar med, förutom Törefors
aktiebolag, även ASSI och Svenska skifferoljeaktiebolaget. Utredningen
har den 4 mars 1965 överlämnat dels en av denna upprättad promemoria
angående verksamheten vid Törefors aktiebolag m. m. (Stencil H 1965: 2),
dels också en av skifferoljeaktiebolaget lämnad redogörelse för situationen
inom bolaget i februari 1965.

Över promemorian har arbetsmarknadsstyrelsen, länsstyrelsen i Norrbottens
län, Töreforsbolaget samt ASSI och Laxå bruks aktiebolag yttrat sig.

1 Avdelningschefen Hans Håkansson.

Kungl. Maj.ts proposition nr 83 år 1965

Verksamheten vid Laxå bruks aktiebolag och Törefors aktiebolag

År 1947 inköpte ASSI samtliga aktier i Laxå bruks aktiebolag, som driver
sågverksrörelse samt tillverkar slålsand och mineralullprodukter. Sistnämnda
bägge tillverkningar, som bedrivs i Röfors ca 6 km från Laxå,
uppgår efter utbyggnad till ca 18 000 ton om året. Bolagets rörelse har
sedan år 1947 varit utarrenderad till moderbolaget ASSI.

I samband med förvärvet av aktierna i Laxåbolaget erhöll ASSI ett förlagslån
av domänverket på 3,7 milj. kr. (prop. 1947: 318, JoU 66, rskr 462).
Då ASSI år 1957 ställdes direkt under Kungl. Maj :t fördes lånet över till
fonden för låneunderstöd. Lånet skulle tills vidare vara amorteringsfritt
(prop. 1957: 117, SU 111, rskr 295).

I enlighet med uttalanden i skogsföretagsutredningens betänkande har
vidtagits vissa åtgärder för att till ASSI föra över den del av Laxåbolagets
mark och anläggningar, som hänför sig till sågverksrörelsen. Återstående
del av Laxåbolagets rörelse, nämligen tillverkningen av mineralull och stålsand,
avses i fortsättningen skola bedrivas avskild från moderbolagets
verksamhet.

Törefors aktiebolag, som tidigare drivit såväl sågverksrörelse som wallboardtillverkning,
inköptes år 1954 av ASSI sedan bolaget upphört med tillverkningen
av wallboard och varslat om att lägga ned driften också vid sågverket.
Den bristande tillgången på sågtimmer gjorde att ASSI år 1961 definitivt
måste lägga ned sågverksrörelsen vid Törefors. För att stödja sysselsättningen
i Töre kommun godkände 1961 års riksdag (prop. 1961: 81, SU
92, rskr 260) ett förslag enligt vilket Töreforsbolaget skulle tillverka mineralullplattor.
Förslaget var baserat på en inom ASSI på mitt uppdrag utarbetad
promemoria. I enlighet härmed övertog staten av ASSI aktierna i
Töreforsbolaget för 862 000 kr., vilket var samma belopp som ASSI erlagt
vid förvärvet av aktierna år 1954. Samtidigt anvisade riksdagen 3,5 milj.
kr. som lån för investeringar och 0,3 milj. kr. som bidrag till försökstillverkning.
Töreforsbolaget befriades tills vidare från skyldighet att erlägga
ränta och amortering på lånet. Det förutsattes att ASSI även i fortsättningen
skulle lämna Töreforsbolaget tekniskt och kommersiellt bistånd.

Enligt ASSI:s promemoria beräknades Töreforsbolagets tillverkningskapacitet
bli ca 7 000 ton mineralullprodukter om året. Produktionen har emellertid
hittills endast nått upp till drygt en tredjedel härav. År 1964 uppgick
produktionen till 2 700 ton. Orsaken härtill är främst att det erfordrats avsevärt
längre tid än vad som från början beräknats för att nå upp till godtagbar
kvalitet på de två huvudprodukterna, tunga isoleringsplattor och
väggbeklädnadsplattor av mineralfiber. Verksamheten under åren 1963 och
1964 har därför präglats av en kombination av utvecklingsarbete och tillverkning
för avsalu. Detta har inverkat menligt på möjligheterna att driva

Kanyl. Maj.ts proposition nr SS år 1965

eu rationell produktion och försäljningen har försvårats dels av ojämnheter
i produktkvalitet, dels av att bolaget inte också kunnat erbjuda olika slags
latta isoleringsprodukter. För framtiden är den senare omständigheten besvarande
för möjligheterna att uppnå full avsättning av bolagets produktion.
Av nämnda skäl har kostnaderna för verksamheten kommit att väsentligt
överstiga intäkterna. För år 1963 redovisades en förlust på 344 000 kr.
Bokslutet för år 1964 kan förutses visa en förlust på ca 270 000 kr. efter avskrivningar
på anläggningstillgångarna samt sedan bolaget tillförts bidrag
med villkorlig återbetalningsskyldighet för kostnader i samband med utvecklingsarbetet.
Avsättningsläget för en del av företagets produkter har
dock förbättrats under den senaste tiden. Bolaget har i år kunnat gå över
från två till tre skift, vilket är den ursprungligen avsedda driftformen. Genom
rationalisering av produktionen kan det vidare bli möjligt att minska
antalet arbetare från f. n. 47 till ca 35 man. Bolaget avser i så fall att genomföra
denna minskning successivt. Det bedöms emellertid inte möjligt
att under den närmaste tiden finna avsättning för hela den produktion som
kapaciteten medger. Bolaget avser därför att temporärt tillämpa fyradagarsvecka.
Enligt bolagsledningens bedömning kommer produktionen under
år 1965 att stiga men inte tillräckligt mycket för att bolaget skall nå
full kostnadstäckning. Underskott på verksamheten är alltså att emotse under
detta år. Uppskattningsvis torde underskottet nå en storlek av ca 300 000
kr.

Genom dessa underskott har bolagets eget kapital förbrukats till så stor
del att kapitaltillskott erfordras för att undvika att aktiebolagslagens bestämmelser
om likvidation blir tillämpliga. Bolagets ledning har vid olika
tidpunkter framhållit angelägenheten av att åtgärder vidtas för att stärka
bolagets finansiella ställning.

Med hänsyn härtill och till det alltjämt med oförminskad styrka gällande
önskemålet att stödja sysselsättningen i Töre kommun har produktsamarbetsutredningen
i samverkan med bolagsledningen undersökt möjligheterna
att förbättra bolagets ekonomi och främja dess konkurrensförmåga. Olika
utvecklingsalternativ har därvid övervägts. Eu analys, som särskild expertis
föietagit av marknaden för mineralull i de fyra nordligaste länen, visar att
det finns ökade framtida avsättningsmöjligheter om produktionen i Törefors
kompletteras med lätta mineralullprodukter. Eftersom Törefors har ett
i förhållande till denna marknad fördelaktigt läge ur transportkostnadssynpunkt,
bör det vara möjligt för bolaget att avsevärt öka sin försäljning, om
dess produkter blir kvalitets- och sortimentsmässigt konkurrenskraftiga. Utredningen
utgår därvid från att försäljningen liksom nu sker i samverkan
med Laxå bruk, som har en väl utbyggd försäljningsorganisation.

Produktsamarbetsutredningen har med anlitande av särskild expertis och
i samarbete med tekniker inom ASSI samt Laxå- och Töreforsbolagen låtit
beräkna investeringskostnaderna för att i Törefors även tillverka lätta mi -

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1!)65 5

neralul Iprodukter. Maskinkostnaden uppskattas till 1 milj. kr. Därtill kommer
om- och tillbyggnad av lagerlokaler med upp till 0,75 milj. kr. Denna
kan dock skjutas på framtiden och nu ersättas med provisorier. Därutöver
bör räknas med minst 0,25 milj. kr. för inkörnings- och inlroduktionskostnader.

Den fördelning av produktionen på lättare och tyngre produkter, som därefter
skulle bli möjlig och som utredningen med hänsyn till marknaden förutsätter,
beräknas kunna ge ett rörelseöverskott av 200 000 å 300 000 kr.
om året och en varaktig sysselsättning åt ett 40-tal arbetare. Genom utbyggnaden
skulle emellertid samtidigt skapas kapacitet att härutöver öka produktionen
med ytterligare omkring 75 %, vilket skulle ge ökade rörelseöverskott
och sysselsättningsmöjligheter.

De kalkyler som utförts för utredningens räkning ger således vid handen
att vid en finansiell rekonstruktion utrymme hör beredas för investeringar
på upp till 2 milj. kr. Det närmare valet mellan olika tekniska alternativ för
utbyggnaden bör givetvis ankomma på bolagsledningen.

Produktsamarbetsutredningen har dessutom i enlighet med sina direktiv
undersökt möjligheterna att integrera i första hand Töreforsbolaget och
Laxå bruks aktiebolag. Ett förslag att genom fusion låta Laxåbolaget överta
Töreforsbolagets alla tillgångar och skulder har utarbetats med biträde av
auktoriserad revisor. Med utgångspunkt från bolagens beräknade ställning
vid utgången av år 1964 innebär fusionsplanen i huvudsak följande.

Laxåbolagets egna kapital uppgår till 3 milj. kr., varav 0,5 milj. kr. utgör
reservfond. Töreforsbolagets kapital anses vid fusionstillfället vara helt föibrukat.
Det nya Laxåbolagets egna kapital föreslås skola täcka omkring
hälften av tillgångarna, inräknat de investeringar som blir erforderliga under
den närmaste liden. De på detta sätt beräknade tillgångarna uppskattas
till över 16 milj. kr. Det egna kapitalet bör därför enligt utredningen ej understiga
8 milj. kr. Det tidigare statliga lånet till Töreforsbolaget på 3,5 milj.
kr. förutsätts stå kvar oförändrat. Återstående kapitalbehov bör tillgodoses
genom upplåning.

Vidare förutsätts att staten före fusionen förvärvar aktierna i Laxåbolaget
av ASSI för 3,7 milj. kr. mot kvittning av del lån på samma belopp, som
staten beviljade ASSI då detta år 1947 förvärvade Laxåbolaget. Den förordade
ökningen av det egna kapitalet i Laxåbolaget sker genom att staten tecknar
800 nya aktier på nominellt 500 kr. för 5 milj. kr. Av detta belopp avses
1 milj. kr. skola föras över till reservfonden. Aktierna i Töreforsbolaget
anses inte ha något värde och förutsätts i detta sammanhang bli helt avskrivna.
Laxåbolaget övertar mot vederlag de maskiner och rörelsetillgångar
i Laxå som ägs av ASSI.

Det är önskvärt alt sortimentet av de produkter, som skall framställas i
Törcfors, fastställs under beaktande av erfarenheterna och produktionsinriktningen
vid Laxå bruk. Besluten om den tekniska inriktningen av utbygg -

C Kungl. Maj:ts proposition nr 83 ur 1365

naden i Törefors bör därför i princip fattas av ledningen i det sammanslagna
bolaget. Då fusionen på grund av bestämmelserna i aktiebolagslagen kan
beraknas vara genomförd tidigast vid årsskiftet 1965/66, bör en finansiell
och organisatorisk samordning ske redan dessförinnan, exempelvis genom
att Töreforsbolagets rörelse arrenderas av Laxåbolaget. Därigenom skulle
åtgärder för att förbättra det ekonomiska resultatet av driften i Törefors genom
en breddning av mineralullsortimentet kunna få inverkan redan vid
slutet av innevarande år.

Genom fusionen och ökningen av aktiekapitalet beräknas det nya Laxåbolaget
få möjlighet göra nödvändiga investeringar och konsolidera sin ställning.
Vissa reserver för framtida förluster har också räknats in i finansielingsplanen.
Om inte dylika reserver skapas måste särskilda medel anvisas
för att täcka driftförlusten i Törefors. Den planerade tillverkningen av
latta mineralullprodukter vid fabriken i Törefors torde nämligen knappast
kunna sättas igång förrän under hösten 1965. Med hänsyn härtill torde som
redan anförts driftresultatet i Törefors åtminstone för år 1965 bli ogvnnsamt.

Produktsamarbetsutredningen påpekar slutligen, att frågan om äganderatten
till viss del av Töreforsbolagets mark jämte därå befintliga byggnader
är föremål för rättslig prövning. I november 1959 överlät bolaget som gåva
markområdet och byggnaderna till Töre kommun för att underlätta etablering
av ny industri (prop. 1961: 81 s. 6). Käranden, som är en privatperson,
påstår att han därefter köpt området av kommunen i samband med planer
på att etablera sig som företagare. Då dessa planer inte förverkligades startade
Töreforsbolaget, sedan frågan varit föremål för riksdagens prövning,
den nuvarande verksamheten. Kommunen, som är svarande i rättegången,
hävdar att såväl gåvan som köpet gått åter. Målet väntas komma upp till huvudförhandling
under våren 1965.

Verksamheten vid Svenska skifferoljeaktiebolaget

Verksamheten vid Svenska skifferoljeaktiebolaget bedrivs enligt de särskilda
riktlinjer, som fastställts av 1961 års riksdag (prop. 1961: 199, SU
191, rskr 399). En redogörelse för verksamheten har lämnats riksdagen senast
i årets statsverksproposition (prop. 1965: 1 bil. 12 s. 11).

Den framställning i Kvarntorp av olja och svavel m. fl. produkter, som utvinns
genom skifferpyrolys, avvecklas successivt i enlighet med riksdagens
beslut. Våren 1965 väntas således en av bolagets tre s. k. BK-ugnar jämte
bensinraffinaderiet m. m. läggas ned. Därefter skulle — beräknat efter anläggningarnas
nyanläggningsvärde hösten 1961 — återstå endast ca 40 %
av verksamheten.

Antalet anställda, som i början av år 1961 var 1 157, är nu ca 580. Minskningen
av antalet anställda har skett utan att permitteringar tillgripits i

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1965 7

nämnvärd omfattning. Detta har emellertid medfört att bolaget fått bära en
tung ekonomisk börda på grund av den övertaliga personal som fått stå
kvar i tjänst.

Avvecklingen av pyrolysverksamheten har ur ekonomisk synpunkt gått
bättre än vad som förutsågs år 1961. Tack vare en mycket hård rationalisering
har verksamheten de bägge senaste räkenskapsåren — även om bensinskatteeftergifterna
räknas bort — lämnat ett driftsöverskott. Det förefaller
möjligt att så kan bli fallet även för det löpande räkenskapsåret. Lönerna
för bolagets anställda kommer emellertid sannolikt alltjämt att stiga, samtidigt
som oljepriserna troligen förblir låga och möjligheterna till rationaliseringar
blir alltmer begränsade. Det kan därför befaras att verksamheten
snart _ kanske redan nästa räkenskapsår — kommer att visa driftsunderskott.

Enligt bolaget är det från ekonomisk synpunkt ofördelaktigt att fortsätta
att avveckla pyrolysverksamheten i etapper. Om endast den ena av de två
ugnar som beräknas vara i drift sommaren 1965 läggs ned, skulle ett stort
driftsunderskott uppkomma för den återstående verksamheten. Hela den
återstående pyrolysverksamheten bör därför avvecklas på en gång. En sådan
nedläggning skulle emellertid komma att medföra avsevärda sociala
olägenheter. En successiv nedläggning under längre tid skulle givetvis
minska dessa olägenheter men, som redan anförts, medföra stora ekonomiska
förluster. Avvecklingen bör därför samordnas med att annan industriell
verksamhet sätts igång.

Bolaget framhåller att denna besvärliga situation sedan länge kunnat förutses.
För att förbereda den slutliga avvecklingen har bolaget därför gjort
vissa investeringar och bedrivit utvecklingsarbete i alltmer forcerad takt. En
finskifferugn har således uppförts till en kostnad av7 ca 3,5 milj. kr. för att
söka en väg att till låg kostnad framställa ånga som ersättning för den
ånga som erfordras för bolagets kraftverk in. m. och som hittills producerats
som ett led i pyrolysverksamheten. Vidare undersöks möjligheterna
att utnyttja askan från ugnen för produktion av byggnadsmaterial. En
kalksandstensfabrik, som uppförts till en kostnad av ca 3,5 milj. kr. för
att tillverka främst kluven fasadsten, beräknas tas i bruk under de närmaste
veckorna.

Inom bolaget pågår ett intensivt arbete med att göra färdigt ett förslag om
uppförande av en gipsskivefabrik. I denna skulle huvuddelen av gipsen eisättas
med skifferaska. Bolaget uppger att det ser ut som om de produktionsekonomiska
fördelarna av denna tillverkning väl skulle uppväga de
transportnackdelar, som kan följa av Kvarntorps läge.

Utredning pågår också rörande möjligheterna att uppföra en mineralullfabrik,
även den baserad på skifferaska som råvara. Slutligen undersöker
bolaget möjligheterna att använda en stor fyndighet av lerskiffer för att tillverka
olika slags tegel och klinker samt lättegel och lättgrus. Underlag för

hungl. Maj.ts proposition nr 83 år 1965

tqrIv- b , !''0rande dCSSa två pr°jekt torde eJ föreligga förrän tidigast år
‘ lbSa forberedande undersökningar om möjligheterna att framställa
!attbetong bär också utförts. Det förefaller bolaget i dagens läge riktigt att
Uterligaie forcera utvecklings- och utredningsarbetet med de nya projekt
som ter sig mest lönande. 1 J ’

Yttranden

bunsstgrdsen i Norrbottens lån framhåller, att det är ett livsvillkor för

orebygden att industriell verksamhet i lämplig form bedrivs där. Med hänsyn
till den bekymmersamma situationen på arbetsmarknaden i Töre kommun
ar det enligt länsstyrelsen synnerligen angeläget att driften vid Töre1
or sbolaget fortsätter. Länsstyrelsen hälsar därför utredningens förslag att
sanera roreforsbolagets ekonomi och främja dess konkurrensförmåga med
stor tillfredsställelse. Även om försäljningen av bolagets produkter redan
nu sker i samverkan med Laxåbolaget, kan den föreslagna fusionen förvänas
medföra betydande fördelar, såväl på försäljningssidan som beträffande
en tekniska sidan av driften. Länsstyrelsen tillstyrker därför den föreslagna
fusionen. ö

Arbetsmarknadsstyrelsen påpekar att eu besvärande och svårbemästrad
arbetsloshetssituahon kommer att uppstå i området, om sysselsättningen
%id 1 oreforsbolaget inte skulle kunna uppehållas i fortsättningen. Möjligleten
att dar anvisa annat arbete är så gott som obefintlig. På grund av
att beredskapsarbeten under en lång följd av år måst bedrivas i\ommunen
finns ringa tillgång på lämpliga arbetsobjekt för ytterligare sådana.
För det fall att Toreforsbolaget tvingas upphöra med sin nuvarande verksamhet
skulle statliga ekonomiska insatser, möjligen i form av beredskapsarbeten,
bil ofrånkomliga. Om det föreslagna statliga stödet till bolaget
kan bedömas ge detta möjlighet att åstadkomma bättre lönsamhet och fortsa
t drift, fmner styrelsen eu sådan lösning avgjort fördelaktigare. Styrelsen
tillstyrker darfor att erforderliga medel anvisas för att göra bolagets produktion
mera lönsam genom komplettering med lätta mineralullprodukter
ASSI och Laxåbolaget uttalar, att de inte har något att erinra mot att staten
av ASSI förvärvar aktierna i Laxåbolaget på sätt som angivits i promemorian.
Eftersom tillverkningen vid Laxå bruk av mineralull och stålsand
mte har något egentligt samband med ASSIrs skogsindustriella verksamhet,
har ASSI ingen anledning motsätta sig ett förslag som innebär att
namnda tillverkning avskiljs från ASSI och i stället sammanförs med en
mer närbesläktad verksamhet. Bolagen framhåller emellertid att i promemonan
inte redovisas något material som gör det möjligt att bedöma, hur
stora förutsättningarna är för att man genom den antydda kompletteringen
av tillverkningen vid Törefors skall kunna förbättra Töreforsbolagets lön -

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1965

samhet eller vilken effekt en fusion mellan Laxåbolaget och Töreforsbolaget
kan få ur ekonomisk synpunkt. I yttrandet framhålls därjämte att
ASSI även i fortsättningen är berett lämna teknisk medverkan i den mån
bolagets tekniska-personella resurser så medger.

T öre forsbolaget anser att fusionen mellan Laxå- och Töreforsbolagen kan
innebära ömsesidiga fördelar och tillstyrker därför att densamma kommer
till stånd. Därigenom kan en ytterligare samverkan i såväl produktions- som
utvecklingsfrågor underlättas. Bolaget lämnar vidare en redogörelse för rörelsens
utveckling under de senaste åren och anför.

Bidraget till försökstillverkning tog bolaget i anspråk med ungefär halva
beloppet under vart och ett av åren 1962 och 1963. Detta bidrag har framstått
såsom helt otillräckligt, då det visat sig att bolaget behövt avsevärt
längre tid för att komma tillrätta med de produktionstekniska svårigheterna
än vad som antogs vid tidpunkten för investeringsbeslutet.

Dessa svårigheter har återverkat på möjligheterna att driva en rationell
produktion, då tillverkningen för avsalu måst kombineras med utvecklingsarbeten
och avsättningen självfallet varit beroende av produkternas kvalitet.
Såväl tillverkning som avsättning kom därför att ligga på en låg nivå
under år 1963, och en avsevärd förlust redovisades i styrelsens berättelse
för detta år.

Under år 1964 har verksamheten fortsatt med både utvecklingsarbete och
avsalutillverkning, och en betydande förbättring i såväl kvalitetshänseende
som produktionsvolym har inträtt. Trots detta har produktionens omfattning
ej varit tillräckligt stor för att medge tillverkning på tre skift, vilket
är den planerade driftformen och ett första villkor för att lönsamhet skall
kunna uppnås.

Bolaget omnämner att utredningar angående verksamhetens bedrivande i
framtiden gjorts. I bolagets överväganden ingick bl. a. ett alternativ för
produktionsplanering utan någon mera väsentlig investering. Vid viss tillverkningsvolym
med enbart tunga produkter bedömdes detta alternativ
kunna ge ett rörelseöverskott väl i nivå med vad som i promemorian angivits
för däri behandlat investeringsalternativ, i båda fallen utan hänsyn till
de s. k. kapitalkostnader. Generellt får det anses ovisst när avsättningsmöjligheterna
skulle kunna medge att kalkylerade tillverkningsvolvmer uppnås.
Det är emellertid troligt atl det går snabbare att i investeringsalternativet
nå beräknad volym, eftersom detta alternativ omfattar ett bredare produktsortiment.
Därmed skulle större trygghet i arbetsförsörjningshänseende
kunna skapas.

Departementschefen

Den i juli 1964 tillkallade produktsamarbetsutredningen har haft i uppdrag
alt utreda produktionsförhållandena vid Törefors
aktiebolag. Det ingick också i utredningsuppdraget att därvid under -

Kungl. Maj.ts proposition nr 83 år 1965

soka avsättningsförhållandena och möjligheterna till integration med andra
statliga bolag. Utredningen har lagt fram eu plan för omläggning av produktionen
vid bolaget och fusion av detsamma med Laxså bruks aktiebolag.

Laxåbolaget är ett helägt dotterbolag till ASSI, som arrenderar dess fastigheter
och där driver sågverksrörelse och tillverkning av mineralullprodukter.
Skogsföretagsutredningen ifrågasatte om inte denna tillverkning
som ett led i en strukturförbättring inom moderbolaget borde föras över
till ett särskilt bolag. Åtgärder i denna riktning har redan vidtagits av
ASSI.

Enligt beslut av 1961 års riksdag har Töreforsbolaget till investeringar
for produktion av mincralullprodukter beviljats ett statligt lån på 3,5 milj.
kr. samt för att täcka kostnader i samband med försökstillverkning tilldelats
ett bidrag av 0,3 milj. kr. Samtidigt har staten av ASSI övertagit aktierna
i bolaget. Även om stödet till bolaget väsentligen betingades av sysselsattningspolitiska
skäl var förhoppningen att den nya tillverkningen efter
en kortare försöksperiod skulle visa sig bärkraftig. Detta har emellertid ej
blivit fallet. Skälet härtill torde främst vara att längre tid än beräknat erfordrats
lör att få godtagbar kvalitet på bolagets huvudprodukter, tunga
isoleringsplattor och hårda väggbeklädnadsplattor. Vidare har bolaget haft
avsättningssvårigheter, som berott på att bolaget inte samtidigt kunnat erbjuda
de marknadsmässigt helt dominerande lätta isoleringsprodukterna.
Dessa svårigheter har till den grad underminerat bolagets ekonomi att det
nu står inför likvidationshot.

Att lagga ned driften vid Töreforsbolaget är lika litet som år 1961 en godtagbar
utväg. Arbetslösheten inom Töre kommun där bolaget är den enda
större industrin är alltjämt synnerligen besvärande. Ett bortfall av arbetstillfällen
skulle hårt drabba såväl kommunen som de anställda. De åtgärder
som nu måste vidtas bör därför inriktas på att ge bolaget en konkurrenskraftig
produktion och sanera dess ekonomi.

Produktsamarbetsutredningens plan för rekonstruktionen innebär att bolagets
tillverkningsprogram läggs om och breddas till att omfatta gängse
sortiment av mineralullprodukter. Vidare bör såväl produktion som försäljning
slås ihop med Laxåbolagets.

På utredningens initiativ har vissa beräkningar gjorts över avsättningsmöjligheter
och investeringsbehov vid eu på angivet sätt ändrad inriktning
av produktionen i Törefors. Den produktsammansättning, som utredningen
bedömer som optimal, förutsätter investeringar för inemot ca 2 milj. kr.
Vissa möjligheter erhålls då också till en framtida expansion.

Utredningens förslag i fusionsfrågan innebär att staten av ASSI förvärvar
aktierna i Laxåbolaget för 3,7 milj. kr. genom kvittning mot det amorteringsfria
lån på samma belopp, som staten lämnade ASSI vid dess förvärv
av Laxå bruk år 1947. Till Laxåbolaget skall staten överlåta aktierna i Töreforsbolaget.
Eftersom dessa aktier ej kan anses ha något värde föreslås att

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1965

överlåtelsen sker utan vederlag. Vidare skall staten i Laxåbolaget teckna
800 aktier å 300 kr. till en kurs av 125 %, vilket ger ett kapitaltillskott med
5 milj. kr. Det lån på 3,5 milj. kr., som staten år 1961 beviljade Töreforsbolaget,
föreslås skola övertas av Laxåbolaget.

Jag kan för min del ansluta mig till utredningens uppfattning om lämpligheten
av att Töreforsindustrin b3rggs ut för ett breddat produktionsprogram
och att den utbyggda industrin närmare än hittills skett knyts samman
med Laxåindustrin. Däremot är jag inte beredd att redan nu ta definitiv
ställning till i vilken form denna sammanknytning bör ske. Det slutliga
avgörandet synes nämligen bl. a. kunna komma att påverkas av de resultat
som pågående undersökningar angående den framtida verksamheten
vid Svenska skifferoljeaktiebolaget kan leda till. Med hänsyn härtill bör enligt
min mening den förstärkning av Töreforsbolagets resurser, som erfordras
för att genomföra den i utredningen angivna rekonstruktionsplanen, ske
på följande sätt.

För att täcka de förluster som hittills uppstått i rörelsen och som kan väntas
uppstå till dess utbyggnaden genomförts bör 2 milj. kr. av det lån som
bolaget erhöll år 1961 efterges. Då detta lån i statens räkenskaper redan är
i sin helhet indirekt avskrivet erfordras ingen särskild medelsanvisning härför.
Genom denna åtgärd kan man undanröja risken att bolaget tvingas träda
i likvidation till följd av aktiebolagslagens bestämmelser. För att finansiera
de nya investeringarna och ge bolaget tillgång till erforderligt rörelsekapital
bör detta av staten erhålla ett lån på 4 milj. kr. I likhet med återstoden
av det tidigare beviljade lånet bör även detta lån tills vidare vara ränteoch
amorteringsfritt. Beloppet bör anvisas på tilläggsstat för budgetåret
1964/65 under Fonden för låneunderstöd. Då lånebeloppet, liksom 1961 års
lånetillskott, i statsbokföringen bör vara indirekt avskrivet, förordar jag efter
samråd med chefen för finansdepartementet, att ett avskrivningsanslag
på enahanda belopp samtidigt begärs av riksdagen.

Med hänsyn till vad jag tidigare anfört i fråga om anknytningen mellan
de båda bolagen kan jag inte nu biträda utredningens förslag att aktierna i
Laxåbolaget av ASSI skall överlåtas till staten och att Laxåbolaget därefter
skall fusioneras med Töreforsbolaget. En tänkbar provisorisk lösning synes
däremot vara att Töreforsbolagets rörelse arrenderas av Laxåbolaget. Om så
skulle ske bör dock rörelsen i Törefors särredovisas så att dess resultat kan
bedömas för sig. Det kan också tänkas visa sig lämpligt att — som en temporär
åtgärd i avbidan på den definitiva organisationen av denna verksamhet
inom den statliga sektorn — knyta samman de båda bolagen på så sätt
att aktierna i Töreforsbolaget övertas av Laxåbolaget. En sådan överlåtelse
av aktierna från staten till Laxåbolaget torde med hänsyn till Töreforsbolagets
ställning böra ske utan vederlag. Det synes önskvärt att Kungl. Maj .t
redan nu erhåller bemyndigande all vidta denna åtgärd. Det bokförda värdet
av aktierna bör då skrivas av. För att möjliggöra en sådan åtgärd för -

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1965

ordar jag efter samråd med chefen för finansdepartementet, att ett belopp
motsvarande det värde varmed aktierna är upptagna på Fonden för statens
aktier, 862 000 kr., sätts av till Fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster.

Såsom tidigare anmälts är frågan om äganderätten till viss del av Töreforsbolagets
mark och byggnader föremål för rättslig prövning. Denna kan
väntas dra ut på tiden. Efter att ha gjort mig underrättad om de närmare
förhållanden tvisten rör har jag ej funnit skäl låta denna påverka mitt ställningstagande
till frågan om den framtida verksamheten i Törefors.

.lag övergår härefter till frågan om den framtida verksamheten
vid Svenska skifferoljeaktiebolaget. Efter principbeslutet
år 1961 om att avveckla den dittillsvarande verksamheten i Kvarntorp
och undersöka möjligheterna till ny industriell verksamhet har redogörelser
i ämnet årligen lämnats riksdagen. Såsom framgår av årets statsverksproposition
(bil. 12 s. It) har bolaget beslutat att snarast möjligt under
år 1965 lägga ned en av de tre återstående pyrolysugnarna jämte raffinaderiet.
Därjämte har bolaget efter tillstyrkan av Kvarntorpskommissionen
beslutat uppföra en fabrik för att tillverka kalksandsten av lokala råvaror.
Ett annat aktuellt projekteringsinitiativ, som rör en anläggning för att
framställa gipsskivor med utnyttjande av skifferaska, bör enligt kommissionen
skyndsamt fullföljas.

Ivalksan dsten sfabriken har nu uppförts och kommer att las i bruk inom
kort. Frågan om att uppföra en gipsskivefabrik befinner sig i ett långt framskridet
projekteringsstadium. Vidare utreds möjligheterna att uppföra en
mineralullfabrik. Undersökningar har satts igång rörande framställning av
ohka slags fasadtegel, klinker, lättgrus in. in., baserad på en lokal lerskifferfyndighet.
Underlag för beslut om mineralulls- och lervaruprojekten väntas
ej föreligga förrän år 1966. Slutligen pågår vissa förberedande undersökningar
rörande möjligheterna att i Kvarntorp framställa lättbetong.

Enligt vad skifferoljebolaget framhållit kommer den slutliga avvecklingen
av den återstående pyrolysverksamheten att erbjuda besvärliga problem.
Att lägga ned denna verksamhet på en gång, vilket ur tekniska och ekonomiska
synpunkter är att föredra, skulle medföra avsevärda sociala olägenheter.
En successiv nedläggning skulle minska dessa men i stället medföra
stora ekonomiska förluster. Bolaget ser som den enda praktiskt genomförbara
lösningen att söka samordna avvecklingen med att annan industriell
verksamhet sätts igång. Bolaget önskar därför ytterligare forcera utvecklings-
och utredningsarbetet på de nya projekt, som ter sig mest lovande.

I likhet med skifferoljebolaget anser jag starka driftsekonomiska skäl tala
för att den pyr oly sver k samhet som återstår efter den beslutade nedläggningsetappen
läggs ned i ett sammanhang. Särskilt för den del av personalen,
som på grund av ålder eller andra skäl är starkt lokalt bunden, är det

Kungl. Maj.ts proposition nr 83 år 1965

emellertid angeläget att nya arbetstillfällen erbjuds på orten i omedelbar
anslutning till nedläggningen. Av bolagets redogörelse framgår att förberedelserna
för ny industriell verksamhet delvis framskridit långt. Sedan en ur
sysselsättningssynpunkt godtagbar verksamhet i Ivvarntorpsområdet säkrats,
bör den slutliga avvecklingen av pyrolysverksamheten kunna genomföras.

När denna verksamhet lagts ned räknar skifferoljebolaget med att huvudsakligen
framställa byggnadsmaterial. Bolaget bör därför ta tillvara alla
möjligheter till tekniskt och kommersiellt samarbete med det nya Laxåbolaget.
Om det skulle befinnas lämpligt bör Laxå- och Töreforsbolagen sammanföras
med Ivvarntorpsbolaget. Detta bör ske genom att ASSI:s intresse
i Laxåbolaget avvecklas och aktierna i Laxåbolaget jämte det lån ASSI erhållit
av staten för att förvärva dessa aktier förs över till Ivvarntorpsbolaget.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen att

1) dels godkänna de riktlinjer beträffande en ekonomisk
rekonstruktion av Törefors aktiebolag in. in. som jag förordat
i det föregående;

2) dels på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1964/65 anvisa

a) till Lån till Törefors aktiebolag under Fonden för låneunderstöd
ett investeringsanslag av 4 000 000 kr.;

b) till avskrivning av nya kapitalinvesteringar till Lån till
Törefors aktiebolag under Fonden för låneunderstöd ett reservationsanslag
av 4 000 000 kr.;

c) till Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförhister
ett anslag av 862 000 kr.;

3) dels ock bemyndiga Kungl. Maj :t att, om Kungl. Maj :t
finner det lämpligt, besluta om ekonomiskt samgående mellan
Kvarntorps skifferoljeaktiebolag, Laxå bruks aktiebolag
och Törefors aktiebolag i huvudsaklig överensstämmelse
med vad jag förordat i det föregående.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta
protokoll utvisar.

MA8CUS 60KTR. STHLM I96S 650218

Ur protokollet:
Ronnie Melin