Kungl. Maj:ts proposition nr 81 (Proposition 1954:81)

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

Nr 81.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående överlåtelse av
vissa, kronan tillhöriga fastigheter, m. m.; given
Stockholms slott den 29 januari 1954.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över koinmunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Sven Andersson.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 29 januari 1954.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,
Lingman, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell,
Nordenstam.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet och vad
gäller ärendet under punkt 9 chefen för försvarsdepartementet, anmäler
chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson, frågor om
överlåtelse av vissa fastigheter in. m. och anför därvid följande.

Med bifall till Kungl. Maj :ts därom i proposition 1953: 107 framlagda förslag
har riksdagen i skrivelse nr 201 bemyndigat Kungl. Maj :t, bland annat,
att under budgetåret 1953/54 utan riksdagens samtycke i varje särskilt fall
besluta om försäljning av kronan tillhörig fast egendom, såframt taxeringsvärdet
eller det vid särskild uppskattning utrönta saluvärdet å egendomen
uppgår till högst 50 000 kr.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1954. 1 saml. Nr 81.

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

Generalpoststyrelsen, järnvägsstyrelsen och vattenfallsstyrelsen har anmält
elva särskilda ärenden, i vilka värdet av den till överlåtelse föreslagna
egendomen överstiger 50 000 kr. I dessa fall erfordras alltså riksdagens medgivande
till försäljningarna. Därjämte har vissa tomtarrendatorer i Karlsborg
gjort framställning om friköp av mark, som de arrenderar av Göta
kanalbolag. Detta ärende har ansetts böra underställas riksdagen. Slutligen
har ett mellan järnvägsstyrelsen och fortifikationsförvaltningen ingånget
avtal om överföring av statens järnvägars driftverkstad i Visby till fortifikationsförvaltningen
ansetts böra underställas riksdagen.

Göta kanalbolag.

1 :o.

Framställning från arrendatorerna m. m.

I särskild framställning anhöll A. Sander m. fl. personer i Karlsborg om
åtgärder för friköpande av mark, vilken de arrenderade av Göta kanalbolag
vid Rödesund i Karlsborgs kommun och som utgjorde del av fastigheten
Svanvik nr 2. Häröver avgavs utlåtanden av länsstyrelsen i Skaraborgs län
efter hörande av direktionen över Göta kanalverk och överlantmätaren i
länet samt vidare av kammarkollegiet och domänstyrelsen ävensom av justitiekanslersämbetet
efter hörande av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i samråd
med kommerskollegium. I anslutning till innehållet i det av justitiekanslersämbetet
lämnade utlåtandet uppdrog Kungl. Maj :t åt länsstyrelsen
i Skaraborgs län att upptaga förhandlingar med Göta kanalbolag och vederbörande
tomtarrendatorer rörande överlåtelse av de tomter, som kunde
komma i fråga, därvid länsstyrelsen borde taga under övervägande, huruvida
jämväl ombud för vederbörande kommun borde kallas till förhandlingarna.
Härjämte anbefallde Kungl. Maj:t länsstyrelsen att med eget utlåtande
underställa Kungi. Maj :t det köpeavtal, som kunde bliva upprättat, och därvid
tillika inkomma med förslag rörande dispositionen av köpeskillingen.

Av handlingarna i ärendet framgår, att grunderna för Göta kanalbolags
rätt till bl. a. här ifrågavarande mark härrör från Kungl. Maj :ts privilegium
den It april 1810 för bolaget. Häri förordnades, att till kanalbolaget under
evärdlig skattefrihet överläts mark till 200 alnars bredd för kanalanläggningen
samt att till bolaget skulle, efter underdånig anmälan, lämnas icke
blott nödig mark till boställen för betjäning vid kanalverket, boningsställen
för arbetarna ävensom till hamnar och lastageplatser, utan även rätt
att nyttja och vårda vissa kronans skogsparker och kalkbrott. I enlighet
med bestämmelser, som meddelats i en särskild, samma dag utfärdad förordning
angående sättet att bestämma ersättningarna för vad enskilda personer
i jord m. in. förlorar genom Göta kanals anläggning, uppgjordes av utsedda
värderingsmän förslag rörande vilka markområden, som skulle inlösas
och ersättas av kronan samt hur denna ersättning i de särskilda fallen skulle

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

utgöras. Detta förslag, såvitt avsåg Västergötland mellan sjöarna Vänern
och Vättern, fastställdes av Kungl. Maj :t med vissa jämkningar den 18 februari
1813. Därvid bestämdes ersättning till bl. a. hemmanet Svanvik, vilket
till kanalanläggningen avstod ett område vid Rödesund om 14 tunnland.
I detta område ingår den mark, som nu föreslagits få bliva friköpt.

Av handlingarna inhämtas vidare, att det trots ingående undersökningar
i samband med ärendets remissbehandling icke kunnat tillfredsställande klarläggas
med vilken rätt bolaget besitter detta markområde. Ingen av de hörda
myndigheterna har emellertid haft något att erinra mot att försäljning av
ifrågavarande mark i Karlsborg får komma till stånd.

Köpeavtalet m. m.

Länsstyrelsen i Skaraborgs län har med skrivelse den 30 september 1953
överlämnat en framställning den 26 samma månad från direktionen över
Göta kanalverk, som hemställer om Kungl. Maj :ts godkännande av ett mellan
bolaget och Karlsborgs kommun upprättat köpeavtal.

Avtalet innebär i huvudsak, att bolaget till kommunen försäljer ett inom
kommunen beläget område om ca 35 800 kvadratmeter på Kanalholmen vid
Rödesund. Området utgör del av fastigheten Svanvik nr 2 (kronojord under
enskild disposition). Köpeskillingen uppges till 93 000 kr och erlägges
senast vid tillträdet, vilket förutsättes äga rum den 14 mars 1954. Bolaget
utgår ifrån att vid senare tomtförsäljning inom området arrendatorerna
bereds tillfälle att förvärva sina resp. tomter. Enligt avtalet utgör Kungl.
Maj :ts stadfästelse en förutsättning för dess giltighet. Avtalet torde såsom
bilaga (Bilaga 1) få fogas till dagens statsrådsprotokoll.

Bolaget säger sig ha för avsikt att sätta in den överenskomna köpeskillingen
på särskilt bankkonto för att enligt kanaldirektionens beslut användas
för förbättringar på kanalanläggningen och till kanalverket upplåtna
fastigheter in. in.

Länsstyrelsen anför, att länsstyrelsen i enlighet med Kungl. Maj :ts uppdrag
hållit ett sammanträde med sökandena samt representanter för bolaget
och Karlsborgs kommun. Vid sammanträdet framhölls från ömse sidor
såsom lämpligast, att den del av området, som finge friköpas, i första hand
överlätes till kommunen, som sedan i sin tur skulle träffa avtal med vederbörande
tomtarrendatorer. Efter överläggningar tillsattes en delegation, som
fick till uppgift att söka åstadkomma uppgörelse och vars arbete resulterat
i det träffade avtalet. Länsstyrelsen tillstyrker, att avtalet godkännes samt
att föreskrift meddelas om köpeskillingens användande på sätt bolaget föreslagit.

Yttrande.

Statskontoret påpekar, att full klarhet icke föreligger i frågan, med vilken
rätt bolaget innehar markområdet, samt uttalar, att övervägande skäl
talar för att bolaget icke i gängse bemärkelse bör betraktas såsom ägare
till området. Köpeskillingen bör enligt statskontoret fonderas och bolaget i

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

princip endast få rätt att utnyttja avkastningen av de fonderade medlen
för förbättringar på kanalanläggningen och kanalverkets fastigheter in. m.
Fondmedlen bör — i likhet med vad som hestämts angående dispositionen
av ersättning för viss från Hjelmare kanal- och slussverks aktiebolag exproprierad
mark — placeras genom inköp av räntebärande obligationer, som
utfärdats eller garanterats av staten eller vissa andra angivna subjekt, eller
också genom utlämnande av lån mot hypotek av sådana obligationer eller
mot fullgod fastighetsinteckning. Vidare bör stadgas, att av den årliga avkastningen
av fonden en tiondel skall läggas till kapitalet.

Departementschefen.

Förevarande ärende grundar sig på en framställning från vissa tomtarrendatorer
om friköp av mark, som de arrenderar vid Rödesund i Karlsborg
av Göta kanalbolag. Friköpet skulle, enligt vad de olika intressenterna
överenskommit, ske på så sätt, att Karlsborgs kommun från bolaget inköper
den del av området, som bolaget är villigt att försälja, inklusive gatu- och
strandområden, och därefter till vederbörande arrendatorer överlåter resp.
tomter.

Vid ärendets beredning och under de omfattande utredningar, som företagits
av olika remissmyndigheter, har framgått, att klarhet icke råder i
frågan, huruvida bolaget besitter ifrågavarande mark med äganderätt. En
ståndpunkt i äganderättsfrågan är, att den formella äganderätten till markområdet
i fråga alltjämt tillkommer kronan, medan bolaget har nyttjanderätt
till detsamma, så länge det användes till kanalens behov eller till dess
understödjande. Med hänsyn härtill och då försäljningssumman i det aktuella
ärendet överstiger 50 000 kr, torde den ifrågasatta försäljningen böra
underställas riksdagens prövning.

Med den reservationen, att min ståndpunkt icke innebär något som helst
ställningstagande i frågan om äganderätten till förevarande mark och under
förutsättning, att vad jag i det följande anför beträffande köpeskillingens
fondering iakttages, vill jag för egen del tillstyrka, att försäljningen får
äga rum. Jag har ej något att erinra mot den avtalade köpeskillingen om
93 000 kr, motsvarande ca kr 2: 60 per kvadratmeter, och ej heller mot de
i avtalet i övrigt intagna bestämmelserna.

Enligt avtalet skall köpeskillingen erläggas vid tillträdet, vilket förutsättes
äga rum den 14 mars 1954. Parterna har, sedan avtalet upprättades,
gjort det tillägget till detsamma, att det skall gälla även om tillträdet sker
efter nämnda datum, dock senast den 1 juli 1954.

Rörande dispositionen av köpeskillingen delar jag i princip statskontorets
mening, att medlen bör fonderas och bolaget få rätt att utnyttja endast
avkastningen av de fonderade medlen för förbättringar av kanalanläggningen
o. d. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att besluta om de
närmare bestämmelserna om fondmedlens placering m. m.

Kungl. Maj:ts proposition nr 81. 5

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna det av Göta
kanalbolag ingångna köpeavtalet om försäljning av ett markområde
på Kanalholmen vid Rödesund i Karlsborgs kommun.

Postverket.

2:o

I skrivelse den 15 januari 1954 bär generalpoststyrelsen hemställt, att
mot en köpeskilling av 408 500 kr till direktören Fritz Landstedt, Luleå
få försälja den postverket tillhöriga fastigheten nr 17 i kvarteret Gripen i
Luleå. I fastigheten har hittills postkontoret i staden varit inrymt.

Styrelsen har sedermera till Kungl. Maj :ts prövning överlämnat ett med
Landstedt ingånget köpekontrakt, dagtecknat den 22 och 28 januari 1954.
Kontraktet har gjorts beroende av Kungl. Maj :ts godkännande.

Styrelsen meddelar, att fastigheten, som är belägen i hörnet av Nygatan
och Köpmangatan, förvärvades i bebyggt skick av postverket år 1923 för
221 625 kr. År 1934 skedde en tillbyggnad med anlitande av förnyelsefondsmedel.
År 1938 inköptes den angränsande fastigheten nr 10 i samma kvarter.
Sedan visst markbyte genomförts, sammanlades sistnämnda fastighet
med den tidigare förvärvade till en fastighet, Gripen nr 17, vilken fick en
areal av 1 482,4 m2. Fastigheten, som nu har ett taxeringsvärde av 408 500
kr, är i postverkets räkenskaper bokförd till ett värde av 287 225 kr, varav
tomtvärdet utgör 36 600 kr. Avsättningarna för byggnaden till postverkets
värdeininskningskonto beräknas per den 30 juni 1954 komma att uppgå
till 166 830 kr, varvid sålunda fastighetens bokförda nettovärde kommer att
utgöra 120 395 kr.

En ny posthusbyggnad i Luleå beräknas bli färdig för inflyttning i februari
1954. Den äldre fastigheten är därefter inte erforderlig för postverkets
behov. Byggnadsstyrelsen har meddelat, att den i princip inte har något
emot att fastigheten försäljes. Intet av de affärsdrivande verken önskar
förvärva densamma och ej heller stadens myndigheter har något intresse
därav. Styrelsen har därför låtit utbjuda fastigheten till försäljning genom
annonser i pressen. Härvid har endast ett anbud inkommit, lydande å 275 000
kr. Med hänsyn till fastighetens taxeringsvärde ansåg sig styrelsen inte
kunna reflektera på detta.

Sedan direktören Fritz Landstedt under hand anmält sitt intresse för
att förvärva posthuset, har styrelsen inlett förhandlingar med denne. Landstedt
bjöd vid de inledande förhandlingarna 380 000 kr och har sedermera
lämnat ett skriftligt anbud på 408 500 kr, vilket pris överensstämmer med
fastighetens taxeringsvärde. Styrelsen har ansett sig kunna acceptera detta
anbud bl. a. med hänsyn till att fastigheten, vars huvudbyggnad uppfördes
på 1890-talet, befinner sig i ett sådant skick, att ganska omfattande repa -

Kungl. iMaj.ts proposition nr 81.

rationsarbeten krävs för att sätta byggnaden i stånd. Styrelsen har tidigare
övervägt, att, om ett godtagbart anbud inte kunde erhållas, behålla fastigheten
och hyra ut de lokaler, som blir lediga vid avflyttningen. Med hänsyn
till det av Landstedt erbjudna priset anser styrelsen, att ett sådant alternativ
måste bli oförmånligare än en försäljning.

Beträffande köpekontraktet torde få hänvisas till handlingarna.

Departementschefen.

Jag tillstyrker den av generalpoststyrelsen föreslagna försäljningen och
hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna det av generalpoststyrelsen
ingångna avtalet rörande försäljning av fastigheten
nr 17 i kvarteret Gripen i Luleå.

Statens järnvägar.

3:o

Med skrivelse den 5 januari 1954 har järnvägsstyrelsen till Kungl. Maj :ts
prövning överlämnat ett den 23 december 1953 och 5 januari 1954 ingånget
köpeavtal, enligt vilket styrelsen — under förutsättning av Kungl. Majt:s
godkännande — för en köpeskilling av 75 000 kr till Aktiebolaget Hakon
Swenson, Västerås överlåtit ett område om ca 4 500 m2 i Eskilstuna stad.
Området, som angivits på en till skrivelsen fogad karta, omfattar delar av
stadsägorna nr 905 och nr 2 442 samt en del av stadsägoområdet nr 907,
ingående i stadsägan nr 906 -(- 907.

Beträffande avtalet i övrigt torde få hänvisas till handlingarna.

Kungl. Maj:t har genom beslut den 27 november 1953 fastställt förslag
till ändring av stadsplan för del av stadsdelen Söder i Eskilstuna (område
öster om Södra stationen). Ändringen innebär, att det till försäljning avsedda
området utlagts som kvartersmark för handelsändamål.

Järnvägsstyrelsen meddelar, att det med försäljningen avsedda området
är obebyggt och ej åsatt något taxeringsvärde. Det är inte för närvarande
och beräknas ej heller i framtiden bli erforderligt för statens järnvägar eller,
så vitt styrelsen kan bedöma, för något annat statligt ändamål.

Bostadsstyrelsen har i utlåtande den 23 januari 1954 meddelat, att styrelsen
funnit den avtalade köpeskillingen skälig och tillstyrker bifall till
järnvägsstyrelsens framställning.

Departementschefen.

Jag biträder järnvägsstyrelsens förslag och hemställer, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna det av järnvägsstyrelsen
ingångna avtalet rörande försäljning av vissa
delar av stadsägorna nr 905, 2442 och 906 + 907 i Eskilstuna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

4:o

Med skrivelse den 5 januari 1954 har järnvägsstyrelsen till Kungl. Maj:ts
prövning överlämnat ett den 27 november 1953 och 5 januari 1954 ingånget
köpeavtal, enligt vilket styrelsen — under förutsättning av Kungl. Maj :ts
godkännande — för en köpeskilling av 150 000 kr till Byggnads AB Gällivare-hem,
överlåter vissa delar av stadsägan nr 62 i Gällivare municipalsamhälle
med därå befintliga byggnader, omfattande en byggnad, vari järnvägshotellet
är inrymt, ett bostadshus samt en uthusbyggnad. I försäljningen
ingår även en utanför det till försäljning ifrågasatta området belägen
uthusbyggnad. Området med byggnaderna har utmärkts på en till skrivelsen
fogad ritning.

Järnvägsstyrelsen meddelar, att taxeringsvärde å området och byggnaderna
saknas. Järnvägshotellet och det utanför området belägna uthuset utarrenderas
f. n. mot en årshyra av 4 400 kr. Under budgetåren 1947/48—1951/
52 utgjorde underhållskostnaden för hotellbyggnaden resp. 4 000, 6 900,
24 800, 3 900 och 2 800 kr. Därjämte har i byggnaden under denna period
investerats totalt 9 600 kr.

Hotellbyggnaden, som är uppförd år 1888, inrymmer i första våningen bl. a.
köksavdelning, matsal med café och veranda samt uppackningsrum. I andra
våningen finns tio gästrum och en dubblett samt å tredje våningen åtta gästrum.

Bostadshuset innehåller en lägenhet om 3 rum och kök och tre överliggningsrum
för konduktörer. Lägenheten har elspis, våningsvärmeledning,
badrum och w. c. I det till byggnaden hörande uthuset är inrett ett provisoriskt
garage. Bostadshuset är i gott skick. Hyran för lägenheten är 825 kr
per år.

Enligt avtalet äger statens järnvägar kostnadsfritt utnyttja bostadshuset
med tillhörande uthus m. m. fram till den 1 april 1959. Skulle bolaget tidigare
vilja exploatera området skall det fram till nämnda tidpunkt upplåta
annan lägenhet till statens järnvägar. Bolaget övertager statens järnvägars
rättigheter och förpliktelser mot järnvägshotellets restauratör enligt gällande
hyreskontrakt.

Beträffande avtalets innehåll i övrigt torde få hänvisas till handlingarna.

Järnvägsstyrelsen anser icke marken eller byggnaderna erforderliga i
framtiden för järnvägens del och kan ej heller finna, att de kan utnyttjas
för annat statligt ändamål.

Bostadsstyrelsen anför i utlåtande den 23 januari 1954, att styrelsen finner
den avtalade köpeskillingen skälig, och tillstyrker bifall till järnvägsstyrelsens
förslag.

Departementschefen.

Jag tillstyrker den av järnvägsstyrelsen föreslagna försäljningen och hemställer,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna det av järnvägsstyrelsen
ingångna avtalet rörande försäljning av vissa
delar av stadsägan nr 62 i Gällivare municipalsamhälle.

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

5:o

Med skrivelse den 8 januari 1954 har järnvägsstyrelsen till Kungl. Maj :ts
prövning överlämnat ett den 30 december 1953 och 8 januari 1954 ingånget
köpeavtal, enligt vilket styrelsen — under förutsättning av Kungl. Maj :ts
godkännande — för en köpeskilling av 181 000 kr till Harry Molin, Vännäs
överlåter ett område om 5 500 m2 i Storumans municipalsamhälle med därå
befintlig hotellbyggnad jämte två mindre uthusbyggnader. Området, vilket
utgör en del av fastigheten Luspen l65 i samhället, har angivits å en till avtalet
fogad ritning.

Järnvägsstyrelsen meddelar, att hotellbyggnaden har ett taxeringsvärde
av 125 000 kr. Taxeringsvärde å marken saknas. Enligt avtalet uppgår köpeskillingen
för mark och byggnader till 161 000 kr, vartill kommer 20 000 kr
i ersättning för hotellrörelsen med inventarier. Hotellbyggnaden inrymmer
i första våningen bl. a. köksavdelning, två matsalar, klubbrum, uppackningsrum
och fem resanderum. Å andra våningen finns nio resanderum och å
vindsvåningen sju personalrum.

Enligt avtalet har köparen bl. a. förbundit sig att t. o. in. år 1963 bedriva
hotellrörelse med matservering i fastigheten. Åsidosättes detta villkor, har
statens järnvägar betingat sig rätt att återköpa fastigheten i enlighet med
1924 års lag om återköpsrätt. Som säkerhet för återköpsrättens bestånd äger
styrelsen skaffa sig inteckning i fastigheten.

Beträffande avtalet i övrigt torde få hänvisas till handlingarna.

Styrelsen anför, att det inte varit möjligt för statens järnvägar att driva
hotellrörelsen med vinst. Då fastigheten varken för närvarande är eller i
framtiden beräknas bli erforderlig för statens järnvägar eller annan statlig
myndighet, föreslår styrelsen, att det träffade avtalet måtte godkännas.

I utlåtande den 23 januari 1954 förklarar sig bostadsstyrelsen icke ha något
att erinra mot bifall till järnvägsstyrelsens förslag.

Departementschefen.

Jag tillstyrker, att försäljningen får äga rum i enlighet med järnvägsstyrelsens
förslag, och hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna det av järnvägsstyrelsen
ingångna avtalet rörande försäljning av viss
del av fastigheten Luspen l65 i Storumans municipalsamhälle.

6:o

Med skrivelse den 8 januari 1954 har järnvägsstyrelsen till Kungl. Maj :ts
prövning överlämnat ett den 5 och 8 januari 1954 ingånget avtal, enligt
vilket statens järnvägar till Aktiebolaget Scania-Vabis överlåter ett område
om 13 726 m2 i Södertälje stad och bolaget till statens järnvägar överlåter
ett område av 3 710 m2 i staden samt därjämte som mellanlikvid erlägger
ett belopp av 200 000 kr. Avtalet har gjorts beroende av Kungl. Maj :ts god -

Kungl. Maj:ts proposition nr 81. 9

kännande. De i bytet ingående områdena har utmärkts på en till avtalet
hörande karta.

Beträffande avtalets innehåll i övrigt torde få hänvisas till handlingarna.

Järnvägsstyrelsen meddelar att taxeringsvärdet å intilliggande, bolaget
tillhörig mark utgör ca 17: 50 kr per m2. Å den mark, som statens järnvägar
överlåter, finns ett f. d. lokstall, ett f. d. pumphus och en förrådsbod.
Lokstallet och pumphuset är uppförda av tegel år 1916 resp. 1919. Förrådsboden
är av trä och byggd år 1920.

De i bytet ingående byggnaderna är inte för närvarande och beräknas ej
heller i framtiden erforderliga för statens järnvägar eller, så vitt styrelsen
kan bedöma, för något annat statligt ändamål.

B o stads styr elsen tillstyrker i utlåtande den 23 januari 1954 bifall till
järnvägsstyrelsens förslag.

Departementschefen.

Jag tillstyrker järnvägsstyrelsens förslag och hemställer, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna det mellan järnvägsstyrelsen
och Aktiebolaget Scania-Vabis träffade avtalet
om byte av vissa markområden i Södertälje.

7 :o

Med skrivelse den 23 februari 1953 har järnvägsstyrelsen till Kungl.
Maj :ts prövning överlämnat ett mellan svenska staten genom styrelsen och
Gävle stad genom dess drätselkammare den 7 och 19 januari 1953 ingånget
avtal angående reglering av bangårds- och spårförhållandena och därmed
sammanhängande markfrågor i Gävle. Enligt avtalet och därtill hörande
karta överlåter statens järnvägar till staden markområden om tillhopa
147 619 m2 och staden till statens järnvägar områden om sammanlagt
187 275 in2. Någon mellangift skall inte utgå.

Avtalet, vilket som bilaga (Bilaga 2) torde få fogas till dagens statsrådsprotokoll,
har godkänts av stadsfullmäktige i Gävle. Beslutet har vunnit
laga kraft.

Järnvägsstyrelsen erinrar i sin skrivelse om att bangårdsförhållandena i
Gävle, betraktade som helhet, är mindre rationellt ordnade. Sålunda har
godsbangårdens läge i förhållande till hamnanläggningarna omöjliggjort
de utvidgningar av bangården, som den växande trafiken krävt. Korsningarna
mellan hamnens tillfartsvägar och järnvägsspåren har därjämte ständigt
vållat trafiktekniska svårigheter. Både staden och statens järnvägar
har därför varit angelägna om en översyn av bangårdsförhållandena och
därmed sammanhängande mark- och stadsplanefrågor. Enligt 7 § i den
överenskommelse av den 2 mars 1947, som reglerade uppgörelsen mellan
svenska staten och Gävle stad beträffande förstatligandet av Gävle—Dala

ICungl. Maj:ts proposition nr 81.

järnväg och varigenom statens järnvägar blev den enda järnvägsförvaltande
myndigheten i staden, förklarade sig järnvägsstyrelsen beredd att, sedan
införlivningen ägt rum, upptaga förhandlingar med staden angående
nyssnämnda frågor. I samband med pågående generalplanearbete tog staden
i detta syfte under början av år 1948 kontakt med järnvägsstyrelsen,
varefter de förhandlingar inleddes, vilka nu utmynnat i föreliggande avtal.

Järnvägsstyrelsen anför, att avtalet ur bangårdsteknisk synpunkt i stort
sett går ut på en förflyttning av gods- och rangerbangården från dess nuvarande
läge vid hamnområdet till ett öppet, i huvudsak obebyggt område
mellan Dalagatan i söder och vattenverket Helsan i norr. Härigenom uppnås,
att det hinder för rationell drift vid resp. anläggningar, som det sammanträngda
läget av gamla gods- och rangerbangården samt hamnen
inneburit, kommer att bortfalla. Den nya bangården blir lämpligare utformad
såväl ur spårsynpunkt som med hänsyn till trafiken. Därjämte skapas
möjlighet till framtida, successiva utvidgningar. En första utbyggnad kominer
nämligen endast att omfatta ca eu tredjedel av den bangårdsanläggning,
som angivits i den till avtalet fogade kartan. Så snart rangeringsarbetet
och godsmagasinrörelsen flyttats till den nya anläggningen, tillträder
staden den nuvarande, vilken huvudsakligen kommer att utnyttjas för
hamnändamål. Avtalet innebär vidare att förutsättningar skapas för en
utvidgning av centralstationen. Därjämte innehåller det stadganden angående
stadens åtagande att anordna vissa planskilda spårkorsningar m. m.

Beträffande marköverlåtelserna stadgar avtalet, att ett byte skall äga
rum utan mellangift från någondera parten. Markområdena har nämligen
vid en efter överenskomna grunder företagen värdering, trots skillnaden i
areal, befunnits likvärdiga. De områden, som skall överlåtas av statens
järnvägar, anser styrelsen inte vara erforderliga för något dess behov i
framtiden.

De arbeten, som sammanhänger med fullföljandet av avtalet, är avsedda
att påbörjas under år 1955 i den mån så är möjligt och ej annat kan befinnas
påkallat med hänsyn till det ekonomiska läget och arbetsmarknadssituationen.
Den första utbyggnadsetappen uppskattas för statens järnvägars
del komma att kosta ca 6 milj. kr enligt 1952 års priser och taga i anspråk
en tid av omkring 5 år.

Byggnadsstyrelsen anför i utlåtande den 8 april 1953, att styrelsen, som
under hand samrått med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, ur plansynpunkt
inte har något att erinra mot avtalsförslaget.

Departementschefen.

Godsbangårdens nuvarande läge vid inre hamnen i Gävle har omöjliggjort
den utbyggnad av anläggningen, som sedan länge på grund av den
successivt stegrade trafiken varit påkallad och som är en betingelse för att
den ytterligare trafikökning, vilken kan väntas bli en följd av ostkustbanans
fortsatta elektrifiering, skall kunna bemästras. Bangårdens läge har

Kiuigl. Maj:ts proposition nr 81.

•vidare hindrat staden från att utvidga inre hamnen och försvårat kommunikationerna
mellan staden och denna. De nu överenskomna omfattande
markbytena, vilka inte förutsätter någon mellangift från någondera parten,
innebär för statens järnvägars del att förutsättningar skapas för en fullständig
omläggning av godsbangården. Därjämte har mark erhållits för
bl. a. en framtida utvidgning av centralstationen. Staden har åtagit sig att
utföra vissa skenfria korsningar. De ekonomiska förpliktelser, som avtalet
ålägger statens järnvägar i samband med utförandet av dessa, överensstämmer
med vad som brukar avtalas i dylika fall.

Kostnaderna för den första etappen av bangården beräknas för statens
järnvägars del belöpa sig till ca 6 milj. kr, beräknat efter 1952 års prisläge.
Arbetena avses bli påbörjade under år 1955 och väntas pågå i fem år. Eventuella
kostnader för ändamålet under budgetåret 1954/55 torde kunna bestridas
från de i årets statsverksproposition förordade anslagen.

Jag har inte något att erinra mot järnvägsstyrelsens förslag och hemställer,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna föreliggande
avtal mellan svenska staten och Gävle stad angående reglering
av bangårds- och spårförhållandena samt därmed sammanhängande
markfrågor i Gävle.

8:o

Med skrivelse den 28 december 1953 har järnvägsstyrelsen till Kungl.
Maj :ts prövning överlämnat två mellan styrelsen och Malmö stad genom dess
drätselkammare ingångna avtal avseende dels Ystadsbanans inledande till
Malmö C och upprivning av järnvägsspåret mellan Malmö V och Södervärn,
dels reglering av vissa med omläggningen sammanhängande markfrågor.
Avtalen, vilka är dagtecknade den 4 och 9 november 1953 resp. den 9 och
14 november 1953, har gjorts beroende av Kungl. Maj ds godkännande. Enligt
markavtalet överlåter statens järnvägar till staden områden med en
sammanlagd areal av ca 31 860 in2 och staden till statens järnvägar områden
om tillhopa ca 31 900 in2. Något kontant vederlag för överlåtelserna
skall inte erläggas av någondera parten. Styrelsen har därjämte hemställt
om att få taga i anspråk högst 1 800 000 kr av statens järnvägars dispositionsanslag
för med avtalen sammanhängande banarbeten m. m. Avtalen
har godkänts av stadsfullmäktige i Malmö den 20 november 1953. Beslutet
har vunnit laga kraft.

Avtalen torde som bilagor (Bilaga 3a och 3b) få fogas till dagens statsrådsprotokoll.

Som järnvägsstyrelsen anför sammanlöper i Malmö dels Södra stambanan,
Västkustbanan och Kontinentalbanan, vilka sedan länge tillhört staten,
och dels de ännu i början av 1940-talet enskilda järnvägarna från Simrishamn,
Ystad och Trelleborg.

I den inre staden finnes förutom centralstationen (Malmö C) bl. a. föl -

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

iande stationer, nämligen Östervärn, Lundavägen, Södervärn och Västra
stationen (Malmö V). Malmö C utgör slutstation för Södra stambanan, Västkustbanan,
Kontinentalbanan och Simrishamnsbanan, under det att Ystadsoch
Trelleborgsbanorna är framdragna över Södervärns station genom de
västra delarna av staden till Malmö V.

Sedan Simrishamnsbanan under år 1953 lagts om så, att den ej längre i
plan korsar den starkt trafikerade Lundavägen, är de till Malmö C inledda
banornas lägen ur stadsplanesynpunkt goda. Banorna till Malmö V utgör
däremot i detta hänseende, särskilt i vad gäller gatutrafiken, betydande
hinder. Sålunda korsar järnvägarna på den 3,4 km långa sträckan mellan
Södervärn och Malmö V i plan icke mindre än åtta gator, varav flertalet
är starkt trafikerade. Då det icke är möjligt att utan mycket höga kostnader
anordna planskilda korsningar, är olägenheterna av denna linje redan
nu stora och väntas bli ännu större, i den mån staden utvecklas och gatutrafiken
ökar.

Redan i samband med de utredningar och förhandlingar, som föregick
1913 års avtal rörande viss ombyggnad av bangårdsanordningarna i Malmö,
uttalade styrelsen, att det för det allmänna skulle vara till fördel, om järnvägstrafiken
framdeles kunde ordnas så, att alla personförande tåg infördes
till en gemensam huvudstation och att det för godstrafikens rationella skötsel
vore ändamålsenligt, om samtliga banors godstrafik sammanfördes till
en gemensam, statens järnvägar tillhörig rangerbangård. På grund därav
reserverades i avtalet mark inte bara för de omedelbara behoven för första
utbyggnaden enligt planen utan även för att leda in till centralstationen
samtliga de järnvägar, som berördes av utredningen.

Sedermera har under årens lopp uppgjorts olika förslag för att leda in
Ystads- och Trelleborgsbanorna till Malmö C. Samtliga förslag har i huvudsak
gått ut på att lägga om linjerna över Fosieby station och därifrån leda
in dem i Kontinentalbanans sträckning till Malmö C. Dessa förslag har
emellertid av olika skäl ännu icke kunnat realiseras.

Sedan dessa järnvägsfrågor upptagits till förnyad behandling i samband
med utarbetandet av förslag till generalplan för staden, har efter framställning
av drätselkammaren i maj 1950 överläggningar ägt rum mellan
styrelsen och staden. Dessa har nu resulterat i föreliggande avtal.

Beträffande avtalens innebörd meddelar styrelsen, att man vid förhandlingarna
har eftersträvat att inskränka arbetenas omfattning till vad som
ansetts vara oundgängligen nödvändigt för att järnvägstrafiken skall kunna
helt nedläggas mellan Malmö V och Södervärn. Parterna har i detta syfte
enats om följande förslag till ändrade järnvägsanordningar.

Ystadsbanan lägges om från korsningen med Poppelgatan i en kurva söderut
och anslutes till Kontinentalbanan invid Lönngatans korsning med
denna, på sätt närmare framgår av den till avtalet hörande kartan. Avsikten
är att från anslutningspunkten ordna ytterligare ett huvudspår fram till
Malmö C. Den nuvarande sträckningen mellan Hindby station och Södervärns
station bibehålies i huvudsak och är avsedd att utgöra ett förbindelse -

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

spår för att möjliggöra överföring av lok och vagnar mellan Södervärn och
övriga Malmöstationer. Vissa utvidgningar och förändringar av spårsystemen
vid Malmö C samt vid Lundavägens, Södervärns och Hindby stationer
blir erforderliga på grund av Ystadsbanans omläggning. Sålunda skall Malmö
C bl. a. utvidgas med en ny plattform.

Järnvägen från Trelleborg via Vellinge med anslutningslinjen från Falsterbo,
vilken järnväg ombesörjer en relativt obetydlig trafik, får Södervärn
som slutstation för såväl person- som godstrafiken. Härigenom kan trafiken
mellan Malmö V och denna station helt läggas ned och spåret rivas upp.

Kostnaderna för att genomföra förslaget i dess helhet har preliminärt beräknats
till 3,5 milj. kr. Staden har med hänsyn till de fördelar för dess
del, som vinnes genom att linjen Malmö V—Södervärn slopas, förbundit
sig att bidraga med 1,7 milj kr, att erläggas samma dag som trafiken på
bandelen nedlägges. Skulle det nya huvudspåret utefter Kontinentalbanan
in till Malmö C icke vara helt eller i det närmaste färdigställt för ordinarie
trafik inom två år efter det trafiken på bandelen Malmö V—Södervärn
lagts ned, skall skälig del av stadens bidrag återbetalas och förhandlingar
om återbetalningens storlek upptagas mellan parterna.

Förslagets genomförande är fördelaktigt även för statens järnvägar, enär
trafiken än mera kan koncentreras till Malmö C. Värdet av de rationaliseringar,
som kan göras i samband därmed, beräknas väl motivera de kapitalinvesteringar,
som omläggningen medför för statens järnvägar.

Arbetena beräknas i sin helhet kunna slutföras under år 1956.

Byggnadsstyrelsen anför i utlåtande den 28 januari 1954 i huvudsak följande.

Utom för järnvägstrafiken måste den föreslagna linjeomläggningen även
ur allmän stadsplanesynpunkt innebära avsevärda fördelar. Genom att
järnvägstrafiken nedlägges på en betydande sträcka, varvid ett flertal plankorsningar
mellan järnväg och gata slopas, torde ökad frihet vinnas bl. a.
då det gäller att åstadkomma förbättringar av stadsplanerna för stadens
centrala delar.

Beträffande stadgandet i markavtalets 12 §, att avtalet skall anses ha till
alla delar förfallit, om inte staden före den 1 juli 1954 erhållit meddelande
om att Kungl. Maj :t fastställt av stadsplanechefen i Malmö den 30 september
1953 upprättat förslag till ändring av stadsplanen för kvarteren nr 40
Såningsmannen och 41 Aklejan, meddelar styrelsen, att ifrågavarande förslag
numera godkänts av byggnadsnämnden i Malmö. Enligt styrelsens bedömande
finns det anledning antaga, att planförslaget i vad avser av järnvägsomläggningen
berört område kommer att fastställas.

Yttrande har inte inhämtats från byggnadsnämnden, innan stadsfullmäktige
godkände de båda avtalen. Byggnadsnämnden har emellertid efter remiss
från styrelsen numera behandlat frågan. I sitt yttrande åberopar nämnden
en tjänsteskrivelse från stadsplanechefen, varav framgår, att det nya
anslutningsspåret mellan Ystads järnvägen och Kontinentalbanan på sträckan
väster om Poppelgatan kommer att förläggas på ett avstånd av endast
19—20 meter från en i söder angränsande, tämligen ny bostadsbebyggelse,
bestående av pensionärshem i tvåvånings radhus. Detta avstånd synes alltför
knappt för att bereda erforderligt skydd för de boende mot störningar i
form av buller och andra olägenheter. Nämnden har därför framhållit önske -

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

målet, att det nya anslutningsspåret såvitt möjligt förlägges på något större
avstånd från nämnda bebyggelse. Byggnadsstyrelsen anser, att denna fråga
bör uppmärksammas och bli föremål för närmare undersökning, innan
jämvägsomläggningen kommer till utförande. Frågan synes dock icke böra
förhindra ett godkännande av de föreliggande avtalen utan anses kunna
sedermera regleras genom ett tilläggsavtal.

Byggnadsstyrelsen har i ärendet under hand samrått med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
varvid framgått, att ur denna styrelses synpunkt inte
något finns att erinra mot den föreslagna omläggningen.

Med förenämnda reservation tillstyrker byggnadsstyrelsen bifall till järnvägsstyrelsens
framställning.

Departementschefen.

Genom de nu föreliggande båda avtalen mellan järnvägsstyrelsen och
Malmö stad skapas förutsättningar för en lösning av vissa för Malmö stad
besvärliga stadsplaneproblem och samtidigt erhåller statens järnvägar möjlighet
att genomföra en förenkling och rationalisering av bangårdsförhållandena
i staden. För Ystadsbanans del innebär trafikomläggningen, att
linjen inledes till Malmö C i stället för, såsom tidigare, till Malmö V. Järnvägen
Trelleborg—Malmö V får sin slutpunkt i Södervärns station och förbindelserna
mellan denna och centralstationen ordnas av staden genom
busstrafik. På grund av järnvägens relativt obetydliga trafik kan denna
lösning inte sägas medföra några mera avsevärda olägenheter. För de
resande på den trafikstarkare Ystadsbanan innebär omläggningen betydande
fördelar, främst för genomgångsresenärerna. Malmö stadsfullmäktige
har för sin del redan godkänt avtalen. Jag tillstyrker, att de även från statens
sida godkännes.

Vissa smärre ändringar i avtalen kan bli erforderliga för att tillgodose de
önskemål, som byggnadsnämnden i Malmö uttalat beträffande dragningen
av det nya anslutningsspåret mellan Ystadsbanan och Kontinentalbanan.''
Därest riksdagen inte har något att erinra däremot, torde det få ankomma
på Kungl. Maj :t att godkänna de eventuella ändringar, som på grund härav
kan komma att vidtagas i avtalen.

För de i markavtalet stadgade markbytena utgår inte mellangift från någondera
parten. Kostnaderna för linjeomläggningen och bangårdsarbetena
har preliminärt beräknats till 3,5 milj. kr, av vilket belopp staden på de
villkor, som angivits i avtalet om trafikomläggningen, förbundit sig att bidraga
med 1,7 milj. kr. Järnvägsstyrelsen har hemställt om tillstånd att
belasta statens järnvägars dispositionsanslag med återstoden av beloppet,
1,8 milj. kr. Med hänsyn till arbetenas art torde emellertid kostnaderna i
första hand böra bestridas från de för innevarande budgetår anvisade eller
för nästa budgetår äskade investeringsanslagen till gruppen Byggnader och
anläggningar under statens järnvägars fond.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna de mellan järnvägsstyrelsen
och Malmö stad i november 1953 träffade avtalen
rörande dels Ystadsbanans inledande till Malmö C,
dels vissa därmed sammanhängande markfrågor.

Kungl. Maj.ts proposition nr 81.

9:o

Såsom framgår av riksdagens revisorers berättelse för år 1953 har järnvägsstyrelsen
träffat överenskommelse om överlåtelse av statens järnvägars
verkstadsbyggnad i Visby till fortifikationsförvaltningen. Enligt ett den 10
april, 29 juni och 20 augusti 1953 dagtecknat avtal mellan arméförvaltningens
tygavdelning och fortifikationsförvaltningen å ena sidan och styrelsen å
andra sidan överlåter styrelsen verkstadsområdet, omfattande ca 19 300 m2
och beläget å stadsägorna nr 1 179, 1 180 och 1 252 i Visby stad, jämte därå
befintliga byggnader och anläggningar med undantag av vissa järnvägsspår
m. in. till förvaltningen.

I skrivelse den 21 augusti 1953 har fortifikationsförvaltningen bl. a. hemställt,
att ifrågavarande område med därå befintliga byggnader och anläggningar
skall överföras från järnvägsstyrelsens till fortifikationsförvaltningens
förvaltning på i avtalet angivna villkor samt att arméns delfond av försvarets
fastighetsfond skall uppskrivas med (1 573 940 -f- 193 000) 1 766 940
kr och statens järnvägars fond nedskrivas med samma belopp.

Ifrågavarande verkstadsbyggnad är uppförd under åren 1949—1951. Den
är, exklusive från överlåtelsen undantagna spåranordningar m. m., å statens
järnvägars fond redovisad med ett värde av 1 573 940 kr, på vilket
värde någon avskrivning hittills inte skett. Markområdet är inte särredovisat
utan ingår i en större redovisningsenhet. Enligt järnvägsstyrelsens beräkningar
belöper av dennas bokförda värde 193 000 kr å det överlåtna området.

Tygavdelningen avser att utnyttja området som tygverkstad. Enligt avtalet
åtager sig tygavdelningen att inom verkstaden utföra underhålls- och
reparationsarbeten å järnvägsstyrelsens fordon enligt avtal, som skall träffas
mellan avdelningen och styrelsen.

Beträffande avtalet i övrigt torde få hänvisas till handlingarna.

Departementschefen.

Jag tillstyrker, att det av järnvägsstyrelsen ingångna avtalet godkännes.
Med hänsyn till omständigheterna i detta fall synes den överföring av verkstaden
från statens järnvägars fond till försvarets fastighetsfond, som avtalet
avser, böra underställas riksdagens prövning. Jag hemställer därför, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva

att det statens järnvägar tillhöriga verkstadsområdet i
Visby jämte därå befintliga byggnader och anläggningar må
i enlighet med det ingångna avtalet och med det av fortifikationsförvaltningen
förordade värdet överföras till arméns
delfond av försvarets fastighetsfond.

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.
Statens vattenfallsverk.

10:o

Med skrivelse den 6 juni 1953 har vattenfallsstyrelsen till Kungl. Maj :ts
prövning överlämnat ett den 18 maj och 6 juni 1953 ingånget köpeavtal, enligt
vilket styrelsen — under förutsättning av Kungl. Maj :ts godkännande
—- för en köpeskilling av 190 600 kr till Trollhättans församling överlåtit ett
markområde i Trollhättans stad om 258 300 in2, omfattande bl. a. delar av
stadsägorna nr 538 -f- etc. och 545 -f- etc. Området har utmärkts på en till
avtalet fogad karta.

Beträffande avtalets innehåll i övrigt torde få hänvisas till handlingarna.

Vattenfallsstyrelsen meddelar, att området enligt av Trollhättans stad upprättad
generalplan är avsett för utvidgning av den nuvarande s. k. Östra
begravningsplatsen i staden. Den äldsta delen av nuvarande begravningsplatsen,
omfattande 28 450 m2, uppläts av styrelsen år 1912 utan ersättning.
År 1939 försålde styrelsen till församlingen såväl denna mark som ett ytterligare
område om 23 655 m2. Det äldre området överläts utan ersättning, medan
församlingen för det tillkomna området erlade 10 000 kr, d. v. s. 0:42
kr per in2.

Priset för det nu till försäljning ifrågasatta området motsvarar 0: 73 kr
per in2. Detta pris utgör det beräknade diskonterade nuvärdet av marken vid
exploatering av området för bostadsbebyggelse.

Bostadsstyrelsen anför i utlåtande den 23 januari 1954 bl. a. följande.

Av handlingarna i ärendet samt av uppgifter som inhämtats från kanalverket
i Trollhättan framgår, att till grund för värderingen legat det antagandet
från vattenfallsstyrelsens sida, att marken i fråga skulle komma att
utnyttjas för flerfamiljshusbebyggelse. Emellertid föreligger en av Trollhättans
stad enligt 9 § byggnadslagen upprättad generalplan, enligt vilken området
ifråga skall utnyttjas för begravningsändamål. Då det är en grundsats
i byggnadslagen, att det allmänna, i första hand kommunerna, bestämmer
var och när tätbebyggelse skall komma till stånd, måste stadens generalplan,
ehuru den icke antagits av stadsfullmäktige och än mindre fastställts av
Konungen, tillmätas vitsord framför vattenfallsstyrelsens antaganden om
områdets framtida utnyttjande. Därav följer att området skall värderas med
beaktande av innehållet i 162 § byggnadslagen. Skälig hänsyn skall följaktligen
tagas till det värde marken hade vid byggnadslagens ikraftträdande
den 1 januari 1948. Vattenfallsstyrelsens värdering innebär en diskontering
av värdet för bostadsbebyggelse.

Uppenbarligen föreligger en principiell motsättning mellan dessa båda
utgångslägen för värderingen. Sannolikt innebär detta, att marken icke har
ett så högt värde som den föreslagna köpeskillingen.

Departementschefen.

Det av vattenfallsstyrelsen med Trollhättans församling ingångna avtalet
avser mark, som församlingen ämnar använda för utvidgning av Östra begravningsplatsen
i staden. Köpeskillingen har beräknats som om marken

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

skulle komma att användas för bostadsbebyggelse. Bostadsstyrelsen har i
sitt yttrande i ärendet anfört, att denna beräkning sannolikt lett till ett för
högt pris för marken, enär enligt den generalplan, som upprättats av Trollhättans
stad, marken skall utnyttjas för begravningsändamål. Då emellertid
ett avtal med församlingen om priset redan föreligger och de allmänna
intressen avseende tomtprisnivån, som bostadsstyrelsen har att bevaka, icke
genom avtalet torde trädas för nära, anser jag mig böra tillstyrka att överlåtelsen
äger rum på avtalade villkor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna det av vattenfallsstyrelsen
ingångna avtalet rörande försäljning av bl. a.
delar av stadsägorna nr 538 etc. och 545 + etc. i Trollhättan.

It :o

Med skrivelse den 16 oktober 1953 har vattenfallsstyrelsen till Kungl.
Maj :ts prövning överlämnat ett den 30 september 1953 ingånget avtal, enligt
vilket Svenska Cellulosa Aktiebolagets dotterbolag, Holmsunds Aktiebolag,
Kramfors Aktiebolag och Munksunds Aktiebolag till styrelsen överlåter
vattenkraftsinnehav i åtta olika norrlandsälvar motsvarande sammanlagt
43 645 niomånadershästkrafter och styrelsen till bolagen överlåter vattenkraftsinnehav
i Umeälven och Sjougdälven motsvarande 25 695 niomånadershästkrafter
samt därjämte till Kramfors Aktiebolag som mellanlikvid
erlägger ett belopp av 1 000 000 kr. Avtalet har gjorts beroende av Kungl.
Maj :ts godkännande. Styrelsen föreslår, att för kontantersättningen får tagas
i anspråk medel från investeringsanslaget till Inköp av vattenfall och fastigheter.

Avtalet torde som bilaga (Bilaga k) få fogas till dagens statsrådsprotokoll.

Vattenfallsstyrelsen meddelar, att förhandlingar sedan åtskillig tid tillbaka
förts mellan styrelsen och Svenska Cellulosa Aktiebolaget för vissa av
dess dotterbolag i syfte att på lämpligt sätt sammanföra kontrahenternas
vattenfallsinnehav i olika fallkomplex i Norrland till större samlade enheter
och därigenom förebygga de komplikationer såväl vid domstolsbehandlingen
som vid kraftstationernas framtida drift, som är förenade med främmande
andelsinnehav vid kraftverksutbyggnader. Det har ur styrelsens synpunkt
därvid varit så mycket mer angeläget att nå fram till ett resultat, som styrelsen
haft att räkna med bolaget såsom andelsägare i bl. a. flertalet av de
ännu outbyggda vattenfall, varöver styrelsen förfogar i Ångermanälvens och
Umeälvens flodsystem. Förhandlingarna har utmynnat i föreliggande avtal
med Holmsunds, Kramfors och Munksunds aktiebolag.

Enligt avtalet överlåter vattenfallsstyrelsen till bolagen sitt innehav i det
s. k. Bålforskomplexet i Ume älv samt viss vattenkraft i den i samma älv
belägna Hällforsen jämte en mindre vattenkraftandel i Sjougdälven, medan

2 Bihang till riksdagens protokoll 195b. 1 samt. Nr 81.

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

bolagen till styrelsen överlåter eller förbinder sig överlåta vattenfallsandelar,
belägna i följande vattenfall och älvsträckor:

Stora Lule älv

Kuoukaforsen och Porsiforsen
Lilla Lule älv

Älvsträckan Vaikijaur—utloppet i Stora Lule älv
Skellefteälven

Sandforsarna

Vindelälven

Älvsträckan Storvindeln—utloppet i Umeälven
U in e ä 1 v e n

Älvsträckan Storuman—Rusforsen
» Tannselet—Lillselet

Viss rätt till indämning av Hällforsen
Fj ällsj öälven

Älvsträckan Hotingsjön—Kilforsanläggningen
Vängelälven

Älvsträckan Sporrsj ön—Kilforsanläggningen
Rörströmsälven

Älvsträckan Ormsjön—utloppet i Fjällsjöälven.

Den mellangift om 1 milj. kr, som styrelsen enligt avtalet har att betala,
har, efter de olika vattenfallens klassificering och värdesättning med hänsyn
till belägenhet, godhetsgrad och sannolik tidpunkt för tillgodogörandet,
ansetts motsvara det mervärde, som styrelsen genom uppgörelsen förvärvar.
Priset för det merantal om (43 645 — 25 695) 17 950 niomånadershästkrafter,
som tillföres styrelsen, utgör i genomsnitt inte fullt 56 kr per hkr.

I det kraftbelopp, som styrelsen förvärvar, har inräknats 3 588 hkr i Porsiforsen
i Stora Lule älv. Tvist föreligger mellan vattenfallsstyrelsen samt
Kramfors och Munksunds aktiebolag angående rätten till vattenkraft i denna
fors av storleksordningen 24 000 hkr.

Det förstnämnda kraftbeloppet motsvarar vad som skulle ha tillfallit
bolagen, om man antar att beträffande den större delen av den omstridda
vattenkraften eller ca 17 000 hkr, tvisten avgjorts helt till styrelsens fördel
och beträffande resten, 7 176 hkr, utsikterna till framgång i en rättegång
skulle ha varit lika stora för styrelsen och bolaget och därför vardera parten
tillskiftats halva äganderätten, d. v. s. 3 588 hkr.

I avtalet (12 §) har från styrelsens sida förutsatts, att den Lycksele kyrkoherdeboställe
tillhöriga vatten- och fiskerätten i Hällforsen skall ställas
till styrelsens förfogande. Genom Kungl. Maj :ts beslut den 6 november 1953
har så skett.

Vattenrättsingenjör S. O. G. Zickerman, som enligt Kungl. Maj:ts beslut
den 7 mars 1947 såsom sakkunnig inom kommunikationsdepartementet biträder
med beredningen av ärenden rörande kontroll å överlåtelse av vattenkraft
och därmed sammanhängande frågor, har i utlåtande den 17 de -

Kungl. Maj:ts proposition ni 81. 19

cember 1953 över vattenfallsstyrelsens framställning anfört i huvudsak följande.

Holmsunds, Kramfors och Munksunds aktiebolag äger inom Luleälven,
Umeälven och Ångermanälvens flodsystem fallandelar i flertalet av de fallsträckor,
som vattenfallsstyrelsen avser att tillgodogöra för att möta kommande
elkraftbehov. Mångenstädes är falldelarna så stora, att styrelsen,
om den ej dessförinnan skaffat sig förfoganderätt över falldelarna, måste
räkna med att vattendomstolen i mål om tillstånd att utbygga fallsträckorna
kommer att förpliktiga kronan att såsom ersättning för falldelarna tillhandahålla
bolagen ersättningskraft enligt vattenlagen mot gäldande av
uttagningskostnaderna. Tillhandahållande av ersättningskraft innebär alltid
icke blott ökat arbete vid domstolsbehandlingen utan även vissa olägenheter
och besvär vid den framtida driften såväl för ersättningsgivaren som
för ersättningstagaren.

Avtalet har till syfte — förutom att mot ersättning i penningar ställa
viss bolagen tillhörig vattenkraft till kronans förfogande — att på lämpligaste
sätt sammanföra resp. kontrahenters vattenkraftsinnehav i de olika
fallsträckorna till större samlade enheter och att därigenom, i vad på kontrahenterna
beror, undvika nämnda olägenheter.

De falldelar, som uppgörelsen gäller, ligger icke blott inom ett flertal vattendrag
utan även inom samma vattendrag i skilda fallsträckor och därför
är värdet av en oreglerad niomånadershästkraft i en fallsträcka icke direkt
jämförbart med värdet av en hästkraft i en annan fallsträcka. Möjligheterna
att genom års- och flerårsregleringar samt genom korttidsreglering
anpassa vattentillgången under året, veckan och dygnet efter kraftbehovets
växlingar varierar nämligen för de olika fallsträckorna och påverkar icke
blott den per oreglerad niomånadershästkraft uttagbara kraftmängden utan
även bruttovärdet av denna. Detta värde avhänger även av fallets läge i
förhållande till förbrukningsplatsen. Naturkraftens värde påverkas därjämte
av de större eller mindre svårigheterna ur teknisk synpunkt att tillgodogöra
vattenkraften samt icke minst av tidpunkten, när denna kan beräknas bli
utnyttjad. Vid prövning, huruvida de i avtalet angivna villkoren för vattenkraftöverlåtelsen
är skäliga ur kronans synpunkt, har man, så långt det
är möjligt, att beakta samtliga dessa faktorer. Några säkra uppgifter om
blivande regleringar, om älvsträckornas uppdelning på olika kraftverk, om
utbyggnadskostnaderna och tidpunkterna för de olika kraftverkens idrifttagande
kan emellertid i många fall inte erhållas. Med ledning av de uppgifter,
som inhämtats från de avtalsslutande parterna och med stöd av minnesbilder
av vissa fallsträckor samt mot bakgrunden av den sannolika utvecklingen
av elkraftbehovet inom landet har emellertid gjorts antaganden
rörande samtliga påverkande faktorer. En med ledning härav utförd jämförande
beräkning har givit till resultat, att skillnaden i värde vid nuvarande
prisnivå mellan den vattenkraft, som bolagen enligt avtalet överlåter till
kronan, och den, som kronan överlåter till bolagen, sannolikt är av ungefär
samma storlek som den i avtalet angivna penningersättningen, 1 000 000
kr, snarare något större än något lägre.

Departementschefen.

Det avtal, som vattenfallsstyrelsen samt Holmsunds, Kramfors och Munksunds
aktiebolag ingått, innebär att de av resp. kontrahenter innehavda andelarna
i vattenkraften i de norrländska älvarna kommer att bli bättre
samlade än hittills, varigenom de rättsliga uppgörelser, som aktualiseras
vid en framtida byggnad och drift av kraftstationer i de berörda fallsträc -

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

korna kommer att förenklas. Då detta resultat i och för sig måste vara
eftersträvansvärt för båda parterna och den ekonomiska uppgörelsen, enligt
vilken staten skall erlägga en mellangift av 1 000 000 kr, kan anses skälig,
förordar jag, att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens bemyndigande att godkänna
avtalet. Därest riksdagen icke har något att erinra däremot, torde
det få ankomma på Kungl. Maj :t att besluta om de smärre ändringar i avtalet,
som kan befinnas önskvärda.

Jag hemställer sålunda, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna det mellan vattenfallsstyrelsen
samt Holmsunds, Kramfors och Munksunds
aktiebolag den 30 september 1953 ingångna avtalet angående
byte av vattenkraft i vissa älvar i Norrland.

12:o

I skrivelse den 21 december 1953 har vattenfallsstyrelsen hemställt

1. om medgivande att till förmån för Stora Kopparbergs Bergslags AB
få eftergiva anspråk på äganderätt till visst vattenområde i Österdalälven
inom Särna och Idre socknar, mot att i gengäld i skrivelsen angivna servitutsrättigheter
tillföres kronan,

2. om bemyndigande att till bolaget mot en ersättning av 10 kW per fallmeter
dubbel strand och i övrigt på de villkor, som finnes angivna i ett till
skrivelsen fogat arrendeavtal, utarrendera dels kronan tillhörig vattenkraft
i Österdalälven inom Älvdalens socken, dels nyssnämnda servitutsrättigheter
till vattenkraft i samma älv inom Särna och Idre socknar.

Vattenfallsstyrelsen meddelar, att kronan i Österdalälven inom Älvdalens
socken förfogar över en fallhöjd av ca 67 fallmeter dubbel strand. Om äganderätten
härtill har tvist tidigare rått mellan kronan och de jordägande
socknemännen inom socknen. Tvisten har dock numera förhandlingsvägen
bilagts, varvid socknemännen mot visst vederlag i form av frikraftleverans
från en blivande kraftstation vid Trängslet till förmån för kronan
avstått från sina äganderättsanspråk. Härvid har förutsatts, att den
omtvistade vattenkraften av kronan skall upplåtas på arrende till Stora
Kopparbergs Bergslags Aktiebolag, som kommer att uppföra kraftstationen.
Ett preliminärt avtal om utarrenderingen har ingåtts mellan styrelsen och
bolaget. Enligt detta är upplåtelsen avsedd att omfatta en tid av 40 år,
varefter förlängning av arrendet skall kunna ske i 15-årsperioder, om uppsägning
icke v.erkställes från någondera sidan. Vederlaget skall lämnas i
form av frikraftleverans utan skyldighet för styrelsen att gälda uttagningskostnad
härför. Vederlagskraftens storlek är satt till 9,6 kW per fallmeter
dubbel strand. Dess totala belopp är beroende av, hur stor del av fallhöjden,
som kommer att utnyttjas, men uppgår, om, såsom sannolikt är, kronans
hela fallhöjd tages i anspråk, till ca 645 kW under hela arrendeperioden.
Kraften skall i första hand användas för att fullgöra styrelsens frikraftleverans
till socknemännen men skall i övrigt efter viss reduktion med

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

hänsyn till överföringsförluster och överföringskostnader kunna uttagas vid
Älvkarleby kraftstation genom avräkning från ersättningskraft, som bolaget
är berättigat erhålla från denna station. Efter arrendets upphörande
skall vattenfallsstyrelsen äga rätt att jämlikt 9 kap. vattenlagen erhålla
kraft från kraftstationen motsvarande den andel i kraftstationens fallhöjd,
som styrelsens vattenkraftinnehav representerar.

Sedan det preliminära avtalet ingåtts mellan styrelsen och bolaget, har
enighet nåtts om höjning av arrendeavgiften till 10 kW per fallmeter dubbel
strand, d. v. s. totalt till ca 670 kW, om hela fallhöjden blir utnyttjad.

Det preliminära arrendeavtalet torde som bilaga (Bilaga 5) få fogas till
dagens statsrådsprotokoll.

Genom kraftanläggningen vid Trängslet kommer, såsom denna numera
är planerad, att tillgodogöras jämväl en fallhöjd av ca 23 fallmeter dubbel
strand inom Särna och Idre socknar till vilken kronan har gjort äganderättsanspråk
gällande. Anspråk på äganderätten till denna fallhöjd har
jämväl framställts från de jordägande socknemännen inom dessa socknar,
vilka anspråk de dock numera låtit övergå på bolaget. Utgången av en process
rörande äganderätten har bedömts såsom mycket oviss. Fallhöjden är
visserligen belägen utanför en vid avvittring för kronans räkning avsatt
kronopark, men vid det i samband med avvittringen företagna storskiftet
inom skifteslaget har Österdalälven avsatts såsom en samfällighet för detta.
Huruvida det samfällda undantaget avsett hela älven eller allenast den del
av älven, som legat utanför den kronoparlcen motsatta stranden, är icke
klart. Frågan kompliceras ytterligare av att åtskilliga vid älven å kronoparkssidan
belägna slåtterängar ingått i storskiftet. Ett från lantmäteristyrelsen
inhämtat yttrande utsäger visserligen, att åtgärderna i samband
med avvittringen icke bör anses ha medfört, att kronan berövats den äganderätt
till vattenområdet, som enligt av ålder vedertagen rättsgrundsats bör
åtfölja kronans vid avvittringen bekomna överloppsmark, samt att meddelad
fastställelse å avvittrings- och storskiftesförrättningen ej torde utgöra
absolut hinder för domstol att fritt pröva frågan om rättsverkningarna
av den utan stöd av beslut vid storskiftet verkställda redovisningen
av vattenområdet såsom samfällighet för socknemännen. Lantmäteristyrelsens
uppfattning har dock icke stått oemotsagd, och de premisser, varå dess
slutsats grundats, har åtminstone till en del rubbats genom ett av högsta
domstolen numera träffat avgörande rörande vissa skiftesförhållanden
inom Älvdalens socken (N. J. A. 1952: 60), enligt vilket rättsfall lantmäteristyrelsen
uttalat sig för att vattenområdet inom socknen icke vore för socknemännen
samfällt, men högsta domstolen enhälligt kommit till en motsatt
uppfattning. Vägande skäl kan också, enligt vattenfallsstyrelsens uppfattning,
åberopas för möjligheten av en för kronan helt ogynnsam utgång av
en process, och härtill kommer, att kronan icke heller enligt lantmäteristyrelsens
utlåtande kan göra anspråk på vattenområdena utanför slåtterängarna
inom kronoparken. Den fallhöjd, som belöper på dessa, uppgår
till 3 ä 4 fallmeter dubbel strand.

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

I syfte att undvika en vidlyftig, tids- och kostnadskrävande rättegång har
bolaget föreslagit vattenfallsstyrelsen en förlikning, som innebär att bolaget,
därest kronan lämnar bolagets äganderättsanspråk på vattenområdet
i dess helhet obestridda, till styrelsen i form av servitut upplåter rätt att
för all framtid tillgodogöra sig hälften av den vattenkraft, som belöper på
kronoparkens strand, slåtterängarna därvid inräknade. Erbjudandet förutsätter,
att styrelsen på samma villkor, som preliminärt överenskommits i
fråga om vattenkraften i Älvdalens kommun, till bolaget utarrenderar den
servitutsrätt, som upplåtes till styrelsen. Om erbjudandet accepteras kommer,
såsom vattenfallsstyrelsen bedömer rättsläget, kronans osäkra anspråk
på vattenkraft inom Särna och Idre socknar att ersättas med en ostridig
dispositionsrätt till ca 60 procent av samma vattenkraft.

Vattenfallsstyrelsen anser med hänsyn till rättsläget, att en uppgörelse
med bolaget enligt de redovisade riktlinjerna är förmånlig för kronan och
därjämte ägnad att främja tillgodogörandet av vattenkraften inom landet.

Departementschefen.

Med hänsyn till vad vattenfallsstyrelsen anfört om rättsläget beträffande
den berörda fallhöjden i Österdalälven inom Särna och Idre socknar, synes
den uppgörelse som Stora Kopparbergs Bergslags AB föreslagit, böra godtagas.

Enligt det preliminära arrendeavtalet av den 30 april 1949 har vattenfallsstyrelsen
förbundit sig att från den tidpunkt, då en av Bergslaget projekterad
kraftstation i Trängslet i Österdalälven blivit färdig, till Bergslaget
utarrendera visst vattenområde, som kronan disponerar i älven inom
Älvdalens socken. Avtalet föreskriver, att Bergslaget senast inom fem år
från undertecknandet skall lämna besked om i vilken utsträckning det ämnar
begagna sig av den medgivna arrenderätten. Bolaget har nu förklarat
sig vilja utnyttja denna. Enligt förslaget till överenskommelse rörande fallhöjden
i Särna och Idre socknar skall även kronans servitutsrätt till denna
ingå i arrendet.

I vederlag för arrenderätten skall Bergslaget enligt en efter det preliminära
arrendeavtalets undertecknande träffad ny uppgörelse leverera ett
kraftbelopp motsvarande tio kW för varje i anspråk tagen fallmeter dubbel
strand. Detta vederlag överensstämmer i stort sett med det högsta vederlag,
som överenskommits i andra — icke statliga — avtal rörande upplåtelse
av fallhöjd i österdalälven och som vid prövning enligt lagen den
20 december 1946 om kontroll å överlåtelse av vattenfall ansetts kunna
godkännas av Kungl. Maj :t. Vederlaget föranleder därför ingen erinran från
min sida. Ej heller har jag något att anföra emot att i övrigt de bestämmelser,
som ingår i det preliminära arrendeavtalet, lägges till grund för en slutlig
uppgörelse rörande den här berörda nyttjanderättsupplåtelsen. Jag tillstyrker
därför att upplåtelsen får komma till stånd.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

dels medgiva, att kronans anspråk till äganderätt till berörda
vattenområde i Österdalälven inom Särna och Idre
socknar må eftergivas mot att i gengäld servitutsrättigheter
i angiven omfattning tillerkännes kronan,

och dels bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna, att de här
omnämnda, av kronan ägda eller med servitutsrätt innehavda
fallhöjderna i Österdalälven inom Älvdalens, Särna
och Idre socknar må upplåtas med nyttjanderätt till Stora
Kopparbergs Bergslags AB på de villkor, som vattenfallsstyrelsen
förordat.

13:o

Med skrivelse den 28 januari 1954 har vattenfallsstyrelsen till Kungl.
Maj:ts prövning överlämnat ett den 9 november 1953 och 21 januari 1954
ingånget avtal om byte av mark i Jönköping. Enligt avtalet, som gjorts beroende
av Kungl. Maj :ts godkännande, överlåter Jönköpings stad till styrelsen
ett markområde om 22 623,6 m2, utgörande tomten nr 4 i kvarteret
Visselpipan, medan styrelsen till staden överlåter stadsägan nr 357 i Lj ungarums
församling med en areal av 7 000,3 in2 samt därjämte som mellangift
erlägger ett belopp av 156 233 kr. Beträffande bytesavtalet i övrigt torde få
hänvisas till handlingarna. Avtalet har den 10 augusti 1953 godkänts av
stadsfullmäktige i Jönköping. Styrelsen anser lämpligast, att mellangiften
bestrides från investeringsanslaget till Distributionsanläggningar och därmed
sammanhängande arbeten.

Vattenfallsstyrelsen meddelar, att det av styrelsen överlåtna området,
som tidigare använts för sekundärstationen i staden, genom beslut av Kungl.
Maj :t åren 1934 och 1939 överförts från domänstyrelsens till vattenfallsstyrelsens
förvaltning, överföringsvärdet utgjorde 12 000 kr. När den nuvarande
130 lcV-stationen i Jönköping skulle uppföras, visade det sig lämpligt
att förlägga stationen till det område, som numera utgör tomten nr 4
i kvarteret Visselpipan. Avsikten var, att sedan den tidigare sekundärstationen
slopats, överlåta stadsägan nr 357 till staden. Det till grund för bytet
liggande tomtpriset är satt till 10 kr per in2. Intilliggande industriområde
är åsatt ett taxeringsvärde av 20 kr per in2. Med hänsyn till att både gatumarks-
och gatukostnadsersättning ingår i priset samt att tomten Visselpipan
nr 4 disponerats av styrelsen sedan år 1942 utan ersättning och skattskyldighet,
synes avtalet fördelaktigt för kronan.

Departementschefen.

Jag tillstyrker vattenfallsstyrelsens förslag och hemställer, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna det mellan vattenfallsstyrelsen
och Jönköpings stad träffade avtalet om
byte av vissa markområden i Jönköping.

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

Till vad föredragande departementschefen under
punkterna 1 :o—13 :o hemställt, däri statsrådets övriga
ledamöter instämmer, behagar Hans Maj :t Konungen
lämna bifall samt förordnar, att proposition av den lydelse,
bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas
till riksdagen.

Ur protokollet:
Dagmar Bruno.

Kungl Maj:ts proposition nr 81.

Bilaga 1.

Mellan Göta Kanalbolag i egenskap av säljare samt Karlsborgs kommun
i egenskap av köpare har denna dag upprättats följande

Köpeavtal.

§ 1.

Göta Kanalbolag upplåter och försäljer till Karlsborgs kommun den inom
nämnda kommun belägna del av Kanalholmen vid Rödesund, som i väster
begränsas av landsvägen mellan kanalbron och strömbron, i norr av Södra
Kanalgatans mittlinje samt i öster och söder av Vättern och Rödesund,
vilket område å bilagda stadsplanekarta markerats med röd gränslinje. I
överlåtelsen ingår icke något vattenområde. Det försålda området utgör del
av i jordeboken upptagen fastighet Svanvik nr 2 (kronojord under enskild
disposition). Säljaren garanterar att området icke besväras av inteckningar
av något slag.

§ 2.

Köpeskillingen för området i fråga — i dess helhet innehållande en areal
av c:a 35 800 m2 — utgör 93 000 kr och erlägges senast vid tillträdet, vilket
skall äga rum den 14 mars 1954.

§ 3.

Kostnader för det försålda områdets avstyckning samt lagfartskostnader
skola betalas av köparen, som jämväl svarar för andra kostnader, vilka
före tillträdesdagen kunna komma att åläggas markägaren genom beslut av
statlig eller kommunal myndighet.

§ 4.

Säljaren överlämnar till köparen vid köpeskillingens mottagande kvitterat
köpebrev, samtliga arrendekontrakt samt de handlingar, som erfordras
för styrkande av säljarens åtkomst av fastigheten.

§ 5.

Säljaren förbinder sig att icke avverka skog på området eller eljest vidtaga
några förändringar med detsamma före tillträdesdagen.

§ 6.

Köparen förbinder sig att respektera de arrendeavtal, som kanalbolaget
upprättat med arrendatorer av tomter inom det försålda området. Säljaren
utgår ifrån att vid tomtförsäljningen inom området tomtarrendatorerna beredas
tillfälle att förvärva sina respektive tomter.

Medgivande att framdraga ledningar av olika slag o. dyl., vilka lämnats
utan att vara intagna i arrendekontrakten, skola av köparen jämväl respekteras.

§ 7.

Detta avtal skall av säljaren med särskild skrivelse underställas Kungl.
Maj :t, vars stadfästelse härav utgör förutsättningen för avtalets giltighet.

Karlsborg den 24/9 1953. Motala den 26/9 1953.

För Karlsborgs kommun: För Göta Kanalbolag:

Richard Leijon Carl-Axel Kindbom Carl Hamilton

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

Bilaga 2.

Avtal.

Mellan svenska staten genom Kungl. Järnvägsstyrelsen, här nedan kallad
Statens Järnvägar, å ena sidan, samt Gävle stad genom dess drätselkammare,
här nedan kallad staden, å andra sidan, träffas härigenom följande
avtal angående reglering av bangårds- och spårförhållandena samt därmed
sammanhängande markfrågor i Gävle; i tillämpliga delar i anslutning till § 7
i överenskommmelsen den 2 mars 1947 med förstatligandeberedningen angående
förstatligande av Gävle-Dala järnväg.

§ I Detta

avtal avser i huvudsak:

1. dels anordnande av ny gods- och rangerbangård å Näringen;

2. dels utvidgning av området för Centralstationen;

3. dels breddning av för järnvägsändamål avsedda områden mellan Dalagatan
i norr och Waldenströmsgatan i söder;

4. dels anordnande av planskild korsning mellan järnväg och gata

a) i Nygatan;

b) i Kaserngatan;

c) i Staketgatans'' förlängning vid Näringen;

d) från Norra Kungsvägen till industriområdet å stadsägan 1434 m. fl.

5. dels anordnande av antingen planskild korsning mellan järnväg och
väg vid Lexvall norr om vattenverket Helsan eller plankorsning vid lämplig
plats norr om det planerade utdragsspåret vid Lexvall;

6. dels avstängning för gatutrafik i plan av

a) de två korsningarna i Ruddamsgatan (med huvudspår resp. hamnspåi
vid Näringen);

b) korsningen i Waldenströmsgatan;

c) korsningen i förlängningen av samfällda vägen litt. bo, sydväst om vattenverket
Helsan;

d) korsningen vid Lexvall samt

e) den del av den gamla Hillevägen, som är belägen inom området C å
här bifogade karta (bil. 1).

7. dels reglering av vissa kostnader i samband med genomförande av
detta avtal;

8. dels de markbyten mellan Statens Järnvägar och staden, som erfordras
för genomförande av de ändrade bangårds- och spåranläggningarna
jämte reglering i samband därmed av vissa andra markfrågor; allt i huvudsaklig
överensstämmelse med bifogad karta, bil. 1 med tillhörande tablå,
bil. 2 (textbilaga).

§ 2.

Mom. 1. Staden överlåter genom detta avtal till Statens Järnvägar med
full äganderätt de å bifogade karta, bil. 1, med grön färg och bokstäverna
A, B, C, D, E, F, G, H, I, K, L, M och N angivna markområdena, att av Statens
Järnvägar tillträdas den 1 januari 1955.

Mom. 2. Staden överlåter vidare genom detta avtal till Statens Järnvägar
med full äganderätt det å bifogade karta, bil. 1, med grön streckning och

Kungl. Maj. ts proposition nr 81.

bokstaven J angivna markområdet, att av Statens Järnvägar tillträdas fem
år efter därav av Statens Järnvägar gjord framställning.

Mom. 3. Samtliga i denna paragraf angivna markområden överlåtas av
staden i det skick de vid tillträdet befinnas, med förbehållen rätt för staden
och andra ägare av byggnader och anläggningar inom områdena att före
områdenas avträdande borttaga å desamma befintliga, Statens Järnvägar ej
tillhöriga byggnader och övriga anläggningar. Angående omläggning av
mom områdena befintliga, staden tillhörande ledningar skall iakttagas vad
i § 8 särskilt stadgas.

§ 3.

Mom. 1. Statens Järnvägar överlåter genom detta avtal till staden med
full äganderätt de å bifogade karta, bil. 1, med gul färg och bokstäverna O,
P, Q, R, T, U, V, X, Y, Z, Å, Ä, AA, AB, AC, AD, AE, AF, AG och AH angivna
markområdena att av staden tillträdas den 1 januari 1955.

Mom. 2. Statens Järnvägar överlåter vidare genom detta avtal till staden
med full äganderätt de å bifogade karta, bil. 1, med gul streckning och
bokstäverna S och Ö angivna markområdena att av staden tillträdas, när
de icke längre erfordras för Statens Järnvägars behov, dock senast den

I januari 1963.

Mom. 3. Samtliga i denna paragraf angivna markområden överlåtas av
Statens Järnvägar i det skick de vid tillträdet befinnas, med förbehållen rätt
för Statens Järnvägar och andra ägare av byggnader, spår och övriga anläggningar
inom områdena att före områdenas avträdande borttaga å desamma
befintliga, staden ej tillhöriga byggnader, spår och övriga anläggningar
med undantag av

a) befintliga byggnader å områdena T och Y, vilka ersättningsfritt skola
disponeras av Statens Järnvägar, så länge de erfordras för Statens Järnvägars
behov, dock längst till den 1 januari 1965;

b) Statens Järnvägars godsmagasin i inre hamnen, varom särskilt stadgas
i §§ 5 och 9; samt

c) spåranordningar å området Ö i inre hamnen, varom särskilt stadgas

i § 9. 8

Mom. 4. Statens Järnvägar överlåter till staden den rätt Statens Järnvägar
ma hava till de å bifogad karta, bil. 1, med gul kantfärg och bokstäverna
AI och AJ angivna markområdena.

§ 4.

Parterna förbinda sig att fullfölja dels det mellan Gävle stad och GävleDala
Järnvägsaktiebolag den 25 juni och 21 juli 1941 träffade avtalet angående
utförande av yägport under bangården vid Nynäs och övriga därmed sammanhängande
frågor, dels det mellan Gävle stad och Ostkustbanans AB den

II maj 1914 träffade avtalet angående Ostkustbanans framdragande genom
staden och andra därmed sammanhängande frågor.

§ 5.

Särskild gottgörelse skall icke i anledning av de i paragraferna 2 och 3 omnämnda
överlåtelserna utgå mellan kontrahenterna. Härvid undantages det
a område Ö i inre hamnen (bil. 1) belägna, Statens Järnvägar tillhöriga godsmagasinet,
varom särskilt stadgas i § 9 här nedan.

Intill dess de å ömse sidor överlåtna områdena tillträdas av den nye ägaren,
äger förutvarande ägare utan någon inskränkning nyttja områdena och
uppbära alla inkomster av desamma med skyldighet samtidigt att vidkännas
alla för tiden intill tillträdesdagen belöpande skatter, utskylder och onera
för områdena.

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

§ 6.

Vardera kontrahenten betalar kostnaderna för lagfart å de områden han
genom detta avtal förvärvar samt kostnaderna för erforderliga avstyckningar
och andra mätningsförrättningar å dessa områden.

§ 7.

Vardera kontrahenten garanterar att av honom överlåten egendom icke besväras
av penninginteckning, liksom parterna äro överens om att, i den mån
så är möjligt, frigöra överlåten egendom från eventuellt förefintliga andra
intrång. Vid överlämnandet skola parterna förete gravationsbevis.

§ 8.

Mom. 1. Staden tillförsäkras rätt att inom de till Statens Järnvägar överlåtna
områdena bibehålla sina befintliga ledningar av olika slag. Likaledes
skall staden äga att på sin bekostnad framdraga nya ledningar inom såväl de
nu upplåtna som övriga Statens Järnvägar tillhöriga områden, där så med
hänsyn till befintliga eller planerade järnvägsanläggningar kan ske, under
villkor att hinder eller fara för järnvägstrafiken icke därigenom uppstår.
Staden skall lämna Statens Järnvägar ersättning för de kostnader Statens
Järnvägar kan få vidkännas till följd av ledningsarbetenas utförande och
ledningarnas befintlighet inom Statens Järnvägars områden, i den mån dessa
ledningar icke avses betjäna Statens Järnvägar.

Mom. 2. Beträffande de ändringar eller förstärkningar av stadens inom
järnvägsområdena befintliga ledningar, som till följd av blivande järnvägsanläggningars
utförande bliva erforderliga, skola kostnadernas bestridande
bli föremål för särskilda överenskommelser vid tidpunkten för respektive
arbetens utförande. (Jämför avtalet med O. K. B. den It maj 1914.)

Statens Järnvägar och staden förbinda sig att planlägga och låta utföra
sina arbeten på sådant sätt, att onödiga kostnader eller olägenheter icke
härigenom åsamkas andra parten.

Mom. 3. Staden skall äga tillträde till järnvägsområdena för anläggning,
tillsyn och underhåll av i denna paragraf innefattade ledningar. Staden är
skyldig att härvid iakttaga de särskilda villkor och bestämmelser, som vederbörande
banbefäl med hänsyn till trafiksäkerheten kan finna nödiga meddela.
För skada, som vid utförandet av sådana arbeten inom järnvägsområdena
kan genom järnvägsdriften tillfogas personal, vilken av staden användes
för arbetenas utförande, är staden ansvarig.

§ 9.

Sedan nytt godsmagasin uppförts på Näringen och Statens Järnvägar även
flyttat sin fraktstyckegodsrörelse till det nya godsmagasinet, skall staden
efter av staden gjord anmälan senast ett år efter det denna överflyttning ägt
rum äga rätt inlösa byggnaden efter ett av särskild värderingsnämnd åsatt
byggnadsvärde. Sagda nämnd skall bestå av tre personer, varav Statens Järnvägar
och staden ha att utse vardera en och dessa gemensamt den tredje.

Skulle staden icke använda sig av denna rätt, äger Statens Järnvägar att
av staden arrendera det område, varå godsmagasinet med lastbryggor och
spår är beläget, och hava magasinet kvarliggande tills vidare, dock längst till
den 1 januari 1973.

I den mån å området befintliga spåranordningar bliva obehövliga för hamnändamål
och för industri- eller magasinsspårförbindelser genom den nya bangårdens
utbyggnad, skall Statens Järnvägar, om staden så kräver, i den ordning,
varom överenskommelse parterna emellan kan träffas, borttaga desamma.

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

§ 10.

Mom. 1. I fråga om byggnadskostnaderna skall gälla att de för Statens
Järnvägar avsedda nya anläggningarna bekostas helt av Statens Järnvägar.

Mom. 2. Kostnaderna för de planskilda korsningar och den alternativa
plankorsning, som angivas i § 1, fjärde och femte dels-satserna, skola bestridas
av staden. Parterna äro dock överens om att Statens Järnvägar skall
bidraga till kostnaderna med det efter 4 % räntefot beräknade kapitaliserade
värdet av de driftskostnadsbesparingar, som Statens Järnvägar göra genom
tillkomsten av planskilda korsningar.

Statens Järnvägar förklarar sig vidare villiga lämna sin medverkan till
erhållande av tillstånd för utförande av dessa planskilda korsningar och i
andra avseenden stödja stadens framställningar rörande dessa arbeten till
andra statliga myndigheter.

Mom. 3. Beträffande erforderliga anordningar för åvattnets framförande
till Holmkanalen förbi järnvägen och kostnaderna härför skall särskild överenskommelse
träffas.

§ It Mom.

1. Innan arbetet med de i § 10, mom. 2, nämnda korsningarna påbörjas,
skall Statens Järnvägar beredas tillfälle avgiva yttrande över de för
respektive korsningar uppgjorda huvudritningarna, varvid särskild överenskommelse
skall upprättas mellan kontrahenterna angående anläggningarnas
utförande och underhåll samt tidpunkt och förutsättningar för utgivande av
Statens Järnvägars bidrag.

Mom. 2. Sedan planskilda gatukorsningar i

a) Nygatan,

b) Staketgatans förlängning vid Näringen och

c) Kaserngatan

öppnats för trafik, äger Statens Järnvägar rätt att avstänga gatuplankorsningarna
i respektive

a) Ruddammsgatan mellan Stora och Lilla Esplanadgatorna,

b) Ruddammsgatan över hamnspåren vid Näringen och

c) Waldenströmsgatan.

Sedan korsning mellan järnväg och väg ordnats i enlighet med § 1, punkt 5,
äger Statens Järnvägar rätt avstänga gatuplankorsningen vid Lexvall.

Statens Järnvägar skall jämväl äga rätt att efter närmare överenskommelse
med staden avstänga vägkorsningen i förlängningen av samfällda vägen
litt bo, sydväst om vattenverket Helsan, vid den tidpunkt, då den nya
rangerbangårdens utbyggnad så kräver (jämför § 1, punkt 6 c).

Beträffande den del av gamla Hillevägen, som omförmäles under § 1, punkt
6 e, förbinder sig staden att vidtaga erforderliga åtgärder för att vägen skall
kunna avstängas den 1 januari 1955.

Mom. 3. Staden skall likaledes beredas tillfälle avgiva yttrande över
huvudritningar till större husbyggnader, vilkas utförande ankommer på
Statens Järnvägar, och skall Statens Järnvägar vid ritningarnas fastställande
taga den hänsyn till stadens önskemål, som Statens Järnvägar prövar
utan oskälig kostnad eller olägenhet för Statens Järnvägar kan ske.

Mom. J. Därest Statens Järnvägar utbygger Centralstationen mot väster,
förbinder sig staden att vidtaga åtgärder för sådan stadsplaneändring, att
kvarteret Skeppet utlägges till allmän platsmark. Parterna äro ense om att
under förutsättning av sådan stadsplaneändring kostnaderna för inlösen i
samband därmed av Sjömanskyrkan å kvarteret Skeppet delas mellan Statens
Järnvägar och staden med hälften på vardera parten. Staden skall av
Statens Järnvägar lämnas meddelande senast fem år före sådan utbyggnads
påbörjande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

§ 12.

Staden förbinder sig att, när detta avtal blivit giltigt, snarast ingå till
Kungl. Maj :t med framställning om fastställelse av sådan, stadsplan eller
sådan ändring i gällande stadsplan, som betingas av i detta avtal omhandlade
järnvägsanläggningars utförande i enlighet med avtalet och därtill
hörande bil. 1.

§ 13.

De avtalsslutande parterna avse, i den mån det är möjligt och ej annat
kan befinnas påkallat med hänsyn till det ekonomiska och arbetsmarknadsläget,
att arbetena skola igångsättas under år 1955, i den omfattning så är
möjligt och parterna därom kunna enas.

§ 14.

Tvist angående tolkningen eller tillämpningen av i detta avtal eller i samband
därmed stående rättsförhållanden skall, såvitt angår andra bestämmelser
än sådana i § 8, mom. 3, innefattade, som hava avseende å trafiksäkerheten,
avgöras av skiljemän enligt lag.

§ 15.

Har detta avtal icke blivit godkänt av stadsfullmäktige i Gävle före den
1 juli 1953 genom beslut, som vunnit laga kraft samt av Kungl. Maj :t före
den 1 juli 1954, skall avtalet anses hava till alla delar förfallit.

Härav äro två likalydande exemplar upprättade och utväxlade.

Stockholm den 19 januari 1953. Gävle den 7 januari 1953.

Kungl. Järnvägsstyrelsen För Gävle stads drätselkammare

Erik Upmark M. Henriksson

H. Sandström Stig Cedergren

Egenhändiga namnteckningar bevittna:

Mary Branting Greta Klasen

Till avtalet fogas följande prolokollsanteckningar:

Beträffande § 10, mom. 2, sista stycket:

Staden förutsätter, att statsbidrag erhålles till dessa planskilda korsningar
enligt gällande bestämmelser.

Beträffande spårområdet på Näringen:

Staden äger rätt att kostnadsfritt avhämta den matjord, som måste borttagas
vid utläggande av spårområdet på Näringen, i den mån Statens Järnvägar
för egen del icke har behov därav och i den utsträckning så kan ske
utan några som helst ökade kostnader för Statens Järnvägar eller menlig
inverkan på järnvägsarbetets planenliga bedrivande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

Bilaga 3 a.

Avtal.

Mellan Kungl. järnvägsstyrelsen, här nedan kallad statens järnvägar, å
ena, samt Malmö stad genom dess drätselkammares första avdelning, här
nedan kallad staden, å andra sidan, har — för statens järnvägars del under
lörbehåll av Kungl. Maj :ts godkännande och för stadens del under förbehåll
av stadsfullmäktiges godkännande genom lagakraftvinnande beslut —
träffats följande avtal.

§ 1.

Detta avtal, till vilket hör en karta, märkt Dkl. Malmö 24.9.53, över järnvägarna
inom Malmö, syftar till upprivning av spår på sträckan Malmö V
—Södervärn från en punkt omedelbart norr om Citadellsvägen till en punkt
omedelbart sydost om Södra förstadsgatan samt borttagande av följande
åtta plankorsningar, nämligen i Citadellsvägen, Malmöhusvägen, Kung
Oscars väg, Regementsgatan, Kronborgs-, Roskilde- och Pildammsvägarna
samt Södra förstadsgatan, ävensom till viss koncentration av järnvägsdriften
inom stadens område.

§ 2.

... ^°r.. uPPnå i föregående paragraf omnämnda syften åtaga sig statens
järnvägar att, på sätt å kartan markerats, indraga Ystadslinjen över Lundavägens
station till Malmö C, varvid ytterligare ett huvudspår är avsett att anordnas
utmed kontinentalbanan från trakten av Augustenborgsvägen till
Malmö C.

Södervärn blir ändstation för järnvägstrafiken endast på linjesträckorna
Södervärn—Falsterbo och Södervärn—Trelleborg. Så länge Södervärn är
ändstation för någon av dessa linjer skall nuvarande del av Ystadsbanan
utmed Lönngatan från Poppelgatan fram till Södervärn kvarligga för att
möjliggöra vagnöverföringar och lokgångar mellan Södervärn och övriga
Malmöstationer. Detta vagnöverföringsspår skall dock borttagas på sträckan
Poppelgatan—kontinentalbanan, om staden på sin bekostnad som ersättning
härför låter utlägga ett nytt vagnöverföringsspår utmed Ystadsbanans
nya huvudspår, på sätt markerats på kartan.

Parterna äro eniga om att nuvarande vägport i Augustenborgsvägen skall
slopas i samband med Ystadsbanans inledande.

§ 3.

Såsom bidrag till de ban- och bangårdsarbeten, som måste utföras vid
stationerna Malmö C, Lundavägen, Södervärn och Hindby med mellanliggande
sträckor, förbinder sig staden att till statens järnvägar erlägga 1,7
milj. kronor.

Reloppet skall av staden erläggas samma dag som trafiken på bandelen
Malmö V—Södervärn nedlägges. Det förutsättes att staden i god tid, minst
tre månader i förväg, underrättas.

Om i § 2 första stycket omförmält huvudspår icke skulle vara helt eller
i det närmaste färdigställt för ordinarie trafik inom två år efter det trafiken
på bandelen Malmö V—Södervärn nedlagts, skall återbetalning ske av skälig
del av stadens bidrag och förhandlingar om återbetalningens storlek
upptagas mellan parterna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

§ 4.

Efter omläggningen av Ystadsbanan utgöras dess stationer inom staden
av Malmö C, Lundavägen och Hindby.

Staden kommer att så ordna sina buss- och spårvägslinjer, att resande
kunna utan svårighet nå från Malmö C till Södervärns station och vice versa,
ävensom att söka underlätta omstigning för resande med Ystadsbanan vid
Hindby station.

§ 5.

Staden skall eftersträva att, när så erfordras, i från järnvägen skilda
plan framdraga alla gator, som nu korsa järnvägslinjen mellan Lundavägen
och Lönngatan, i den mån plankorsningarna icke på annat sätt skola försvinna.
Till stadens kostnader för dessa planskilda korsningar med tillhörande
tillfartsvägar, ändringar av bananordningar samt i övrigt spår- och
gatuarbeten av alla slag, som erfordras för planskildhetens genomförande,
erhåller staden av statens järnvägar bidrag med det efter 4 % kapitaliserade
värdet av de driftskostnadsbesparingar, som statens järnvägar beräknas
göra genom tillkomsten av varje särskild planskild korsning. Genom detta
avtal regleras icke stadens möjligheter till andra bidrag av statsmedel än
från statens järnvägar.

Skulle icke dylika planskilda korsningar kunna genomföras innan det i
§ 2 första stycket omförmälda huvudspåret anordnas mellan Augustenborg
och Lundavägens station, skola statens järnvägar vara oförhindrade att utlägga
det nya spåret med bibehållande av nuvarande plankorsningar. Staden
skall härvid vara skyldig att bestrida kostnaderna för den utökning,
om- eller nybyggnad av vid dessa plankorsningar befintliga eller behövliga
vägskyddsanläggningar, vilken av parterna gemensamt prövas erforderlig i
varje särskilt fall. Blivande fällbomsanläggning i Industrigatan inbegripes
dock icke i bestämmelserna i denna paragraf.

Innan arbete med planskild korsning påbörjas, skall överenskommelse i
varje särskilt fall upprättas mellan kontrahenterna angående anläggningarnas
utförande och underhåll. Utgivandet av statens järnvägars bidrag skall
ske så snart planfri korsning så färdigställts, att järnvägsspåren lagts i definitivt
läge och järnvägstrafiken kan framgå i från gatutrafiken skilt plan.

§ 6.

Staden skall beredas tillfälle avgiva yttrande över de plattforms- och ev.
husbyggnadsarbeten vid Malmö C, vilka föranledas av detta avtal. Utförandet
av dessa arbeten, vilka förutsättas äga rum inom område, vartill statens
järnvägar hava dispositionsrätt, ankommer på statens järnvägar, som skola
vid ritningarnas fastställande taga den hänsyn till stadens önskemål, som
prövas möjlig utan oskälig kostnad eller olägenhet för statens järnvägar.

Rivning av spåret Malmö V—Södervärn enligt § 1 med tillhörande vägskyddsanordningar
in. in. skall utföras av statens järnvägar, varvid frigjord
vägskyddsmateriel tillfaller statens järnvägar med undantag av sådan fällbomsutrustning,
som bäst lämpar sig för uppsättning i korsningen av vagnöverföringsspåret
och Grängesbergsgatan, på vilken plats fällbommar på
stadens bekostnad skola uppsättas av statens järnvägar, efter det trafiken
upphört på spåret Malmö V—Södervärn. Staden åtager sig att ombesörja
och bekosta upptagning av gatubeläggningen vid plankorsningarna på sträckan
Malmö V—Södervärn i den omfattning, som järnvägsspårets borttagande
kräver, ävensom efterföljande iståndsättande av gatorna samt utläggande
av Grängesbergsgatan inom spårområdet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

§ 8.

I särskilt avtal regleras överlåtelse på staden av den utav statens järnvägar
ägda mark, som frigöres genom rivning av spåret Malmö V—Södervärn
enligt § 1, ävensom förvärv för statens järnvägar av den mark, som erfordras
för Ystadsbanans inledande via Lundavägen till Malmö C. Skulle expropriationsförfarande
behöva användas för förvärv av mark, som nu icke
är i stadens ägo, ankommer det på statens järnvägar, om så av staden
påkallas, att på stadens bekostnad söka genomföra expropriationen.

§ 9.

Staden förbinder sig att, när detta avtal blivit giltigt, antaga förslag till
sådan ändring av gällande stadsplan, som kan erfordras för inledandet av
Ystadsbanan till Malmö C.

Statens järnvägar å sin sida förbinda sig att sedan trafiken mellan Malmö
Y och Södervärn helt nedlagts medverka till sådan ändring av gällande stadsplan,
att det från järnvägsanläggningar frigjorda, statens järnvägar tillhöriga
området i stadsplanen redovisas för annat ändamål än järnvägsändamål.

§ 10.

De avtalsslutande parterna avse att, i den mån det är möjligt, arbetena
skola igångsättas under år 1954 och så bedrivas, att järnvägstrafiken mellan
Malmö V och Södervärn skall kunna nedläggas den 10 juni 1955.

§ 11.

Tvist angående tolkningen och tillämpningen av detta avtal eller i samband
därmed stående rättsförhållanden skall avgöras av skiljemän enligt
lag.

§ 12.

Har icke detta avtal blivit godkänt före den 1 januari 1954 av stadsfullmäktige
i Malmö och före den 1 juli 1954 av Kungl. Maj :t, skall avtalet anses
hava till alla delar förfallit.

Av detta avtal äro tvenne lika lydande exemplar upprättade och utväxlade.

Stockholm den 9.11.1953 Malmö den 4.11.1953

Kungl. Järnvägsstyrelsen: För Malmö stad,

på Drätselkammarens första
Upmark avdelnings vägnar:

Oscar Stenberg

Gösta Jakobsson Thorild Dahlgren
Bengt Holming

Erik

H. Sandström

3 Bihang till riksdagens protokoll 195/t. 1 samt. Nr 81.

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

Bilagn 3 b.

I anslutning till mellan Kungl. järnvägsstyrelsen samt Malmö stad föreliggande
avtal bl. a. om slopande av Malmö V såsom slutstation för tågen
på Ystadsbanan m. m. och om Ystadsbanans inledande till Malmö C har
mellan Svenska Staten genom berörda styrelse, här nedan kallad Statens
järnvägar, å ena, samt nämnda stad genom dess drätselkammares tredje
avdelning, härnedan kallad staden, å andra sidan, — för Statens järnvägars
del under förbehåll av Kungl. Maj :ts godkännande och för stadens
del under förbehåll av stadsfullmäktiges godkännande genom lagakraftvinnande
beslut — träffats följande

Avtal.

1. Statens järnvägar överlåta till staden med full äganderätt utan lösen
dels de områden om tillhopa ca 29 900 m2 av stadsägan Järnväg 4 (del av
Malmö—Ystads järnväg) i Malmö, som å när slutna kartbilagor nr 1 och nr
2, äro markerade med röd färg, dels stadsägan nr 123 om 463,9 m2 i Södra
Förstaden i Malmö, som å kartbilagan nr 1 är utmärkt med brun färg, och
dels de områden om tillhopa ca 1 500 m2 av stadsägan Järnväg 1 (del av
Malmö-Kontinentens järnväg) i Malmö, vilka å kartbilagan nr 2 äro angivna
med gul färg.

2. Staden överlåter till Statens järnvägar med full äganderätt utan lösen
å kartbilagan nr 2 med blå färg markerade områden om tillhopa ca 16 600
in2 av dels stadsägorna nr 7, 8, 9, nr 16, nr 17 och nr 18, områdena 104,
110 och 112 i stadsägan nr 104, 110, 111, 112, 113, 114, område 312 i stadsägan
nr 311, 312, område 313 i stadsägan nr 313, 314, område 316 i stadsägan
nr 315, 316 och stadsägorna nr 463 och nr 479, allt i stadsdelen
Rosengård, dels stadsägorna nr 141, nr 142 och nr 143 i Mellersta Förstaden
och dels Celsiusgatan, allt i Malmö.

3. Staden förbinder sig att genomföra förvärv av ca 280 in2 av stadsägan
nr 349, ca 440 m2 av stadsägan nr 350 B och respektive ca 230 m2 och ca
60 m2 av tomterna respektive nr 2 och nr 3 i kv. nr 41 Aklejan, allt i
stadsdelen Rosengård i Malmö, och, sedan förvärvet utförts, med full äganderätt
utan lösen till Statens järnvägar överlåta den sålunda förvärvade
marken, som å kartbilagan nr 2 är utmärkt med blå skraffering.

4. För den merareal, staden erhåller i jämförelse med vad staden lämnar
och enligt ovan skall lämna, överlåter staden till Statens järnvägar med
full äganderätt utan lösen stadsägorna nr 71 om ca 1 300 m2 och nr 391 om
ca 13 000 m2, båda i Östra Förstaden i Malmö, vilka fastigheter framgå av
närslutna kartbilaga nr 3.

5. Statens järnvägar frånträda den nyttjanderätt, vilken genom Kungl.
Maj :ts nådiga brev den 7 april 1876 och den 13 juli 1883 avgiftsfritt upplåtits
till Malmö—Ystads järnvägsaktiebolag och avsåg för järnvägsanläggningen
erforderligt i Kronans ägo då varande område. Detta område, som numera
tillhör staden på grund av tilläggsöverenskommelse den 22 april 1896
och den 25 juni 1897 mellan Kungl. Maj :t och Kronan samt staden, är som
ägofigur å av förste lantmätaren G. Gustafsson år 1878 upprättade karta
över Malmö Citadell betecknat med nr 60. Området, som numera ingår i be -

Kungl. Maj.ts proposition nr 81.

rörda stadsägan Järnväg 4, är å kartbilagan nr 1 utmärkt med röd färg
och svart skraffering. Frånträdandet av nyttj anderätten sker samma dag,
staden enligt vad nedan sägs tillträder de till staden överlåtna områdena.

6. I överlåtelsen till staden ingår ej det å bandelen Malmö V—Södervärn
befintliga spåret med tillhörande vägskyddsanordningar. Ej heller ingår i
överlåtelsen den å berörda stadsägan nr 123 i Södra Förstaden befintliga
byggnaden, vilken tillhör en arrendator. överlåtelsen omfattar däremot å
överlåtna områdena i övrigt befintliga byggnader och övriga anläggningar.

Till Statens järnvägar överlåtna eller till överlåtelse avsedda områden
skola överlämnas fria från byggnader.

7. De till Statens järnvägar överlåtna områdena, som överlämnas fria
från inteckningar och obesvärade av nyttjanderättsavtal, skola tillträdas så
snart detta avtal godkänts av Kungl. Maj:t samt av stadsfullmäktige i Malmö
genom lagakraftvunnet beslut, dock tidigast den 1 juli 1954. De områden,
som av staden först måste förvärvas innan överlåtelse till Statens järnvägar
sker, skola överlämnas fria från inteckningar och obesvärade av nyttjanderättsavtal
och skola av Statens järnvägar tillträdas den 1 april 1955.
Sker stadens förvärv och tillträde av sistnämnda områden tidigare, skall
Statens järnvägars tillträde i motsvarande män framflyttas.

De till staden överlåtna områdena, som överlämnas fria från inteckningar
men besvärade av nyttj anderätter, skall staden tillträda tre månader efter
det Ystadsbanans tåg inletts via Lundavägen till Malmö C. Vid tillträdet
skola Statens järnvägar ha verkställt rivning och borttagande av spåret
Malmö V—Södervärn med tillhörande vägskyddsanordningar.

8. Statens järnvägar åtaga sig att samtidigt med det nya huvudspårets anordnande
låta utlägga det vagnöverföringsspår, vars läge framgår av vidfogade
kartbilaga nr 4, och, sedan så skett, samtidigt med rivningen i övrigt
låta riva och borttaga den mellan Poppelgatan och kontinentalbanan nu befintliga
delen av Ystadsbanan (inkl. vägskyddsanordningar).

I ersättning för det nya vagnöverföringsspåret samt rivningen och borttagandet
av sistnämnda handel förbinder sig staden att till Statens järnvägar
erlägga ett belopp, motsvarande Statens järnvägars självkostnader därför
med avdrag för värdet av vid rivningen frigjord materiel, vilken skall tillfalla
Statens järnvägar. Beloppet, som för närvarande beräknas till 55 000
kronor, skall staden erlägga samma dag som vagnöverföringstrafiken å nuvarande
bandelen mellan Poppelgatan och kontinentalbanan nedlägges. Det
förutsättes, att staden i god tid underrättas om nedläggandet.

9. Statens järnvägar äga rätt att uppbära från de till staden överlåtna
områdena utgående avkastning, som avser tiden intill dagen för stadens
tillträde av områdena.

Staden äger rätt att uppbära från de till Statens järnvägar överlåtna områdena
utgående avkastning, som avser tiden intill dagen för tillträdet för
Statens järnvägar till dessa områden.

10. För de till staden överlåtna områdena, som särskilt för sig taxerade,
utgående skatter fullgöras av staden, för så vitt de belöpa å tiden från och
med dagen för stadens tillträde av desamma. De onera, som avse samma
områden, fullgöras av staden, i vad de belöpa å tiden från och med sistnämnda
dag.

bör de till Statens järnvägar överlåtna eller till överlåtelse avsedda områdena
som särskilt för sig taxerade, utgående skatter fullgöras av Statens
järnvägar i vad de belöpa å tiden från och med dagen för Statens järnvägars
tillträde av områdena. De onera, som avse dessa områden, fullgöras av
Statens järnvägar, i vad de belöpa å tiden från och med sistberörda dag.

It. Statens järnvägar ha att vidkännas kostnader för avstycknings-, mät -

Kungl. Maj.ts proposition nr 81.

nings- och lagfartsåtgärder, avseende de till Statens järnvägar överlåtna
eller till överlåtelse avsedda områdena, medan staden har att betala dylika
kostnader i vad avser de till staden överlåtna områdena.

12. Har icke detta avtal blivit godkänt före den 1 januari 1954 av stadsfullmäktige
i Malmö och före den 1 juli 1954 av Kungl. Maj:t och har sta^
den icke före sistnämnda dag genom Statens järnvägars försorg från vederbörande
myndighet erhållit skriftligt meddelande, att Kungl. Maj :t fastställt
av stadsplanechefen i Malmö den 30 september 1953 upprättat förslag till
ändring av stadsplanen för kvarteren nr 40 Såningsmannen och nr 41
Aklejan, båda i stadsdelen Rosengård i Malmö, skall avtalet anses hava
till alla delar förfallit.

Av detta avtal äro två likalydande exemplar upprättade och utväxlade.

Stockholm den 14 november 1953. Malmö den 9 november 1953.

För Malmö stad,
dess drätselkammares tredje
avdelning

Eric Svenning.

Gösta Cronholm. Algot Nilsson.

/Wiking Nilsson.

Bevittnas:

A. Forsberg. Edmund Hansson.

Kungl. Järnvägsstyrelsen
Erik Upmark.

H. Sandström.

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

Bilaga 4.

Avtal.

Mellan Kungl. Vattenfallsstyrelsen, nedan kallad styrelsen, för Kungl.
Maj :t och Kronan, å ena, och Holmsunds Aktiebolag, Kramfors Aktiebolag
samt Munksunds Aktiebolag, nedan kallade bolagen, å andra sidan, har följande
avtal träffats om byte av vattenkraft inom vissa delar av Stora och
Lilla Lule älvar, Skellefte älv, Vindelälven, Ume älv, Sjougdälven, Fjällsjöälven,
Rörströmsälven samt Vängelälven.

1 §•

Bolagen överlåta till styrelsen all bolagen ävensom dels Stiftelsen för beredande
av pension eller understöd åt hos Holmsunds Aktiebolag anställda,
dels ock Pensionsstiftelsen för befattningshavare hos Kramfors Aktiebolag
— nedan kallade stiftelserna — tillhörig vatten- och fiskerätt i

a) Stora Lule älv inom byarna Kuouka och Porsi samt inom Vuollerims,
Norrviks och Storbackens skifteslag,

b) Lilla Lule älv mellan Vaikijaur och utloppet i Stora Lule älv,

c) Skellefte älv inom Sandfors skifteslag,

d) Vindelälven mellan Storvindeln och utloppet i Ume älv,

e) Ume älv dels mellan Storuman och Rusforsens fot ned till höjden 252
m. ö. h„ nämnda höjd räknad vid dammen för ett blivande kraftverk vid
Bålforsen, dels mellan Tannselet och Lillsele bys nedströmsgräns,

f) Fjällsjöälven mellan Hotingsjön och Kilforsens kraftverks dämningsområde,

g) Rörströmsälven mellan Ormsjön och utloppet i Bodumsjön samt

h) Vängelälven mellan Sporrsjön och utloppet i Fjällsjöälven.

I överlåtelsen ingå icke bolagen och stiftelserna tillhöriga andelar i Jokkmokks
sockenallmännings mark- och vattenområden jämte fiske.

§ 2.

Styrelsen överlåter till bolagen

a) all Kronan tillkommande vatten- och fiskerätt dels i Ume älv mellan
Rusforsens fot — från den i § 1 e) angivna höjden — och Hällforsen, dels
i Sjougdälven, samt

b) den Lycksele kyrkoherdeboställe nu tillkommande vatten- och fiskerätt
i Hällforsen, som kan komma att förvärvas av styrelsen.

Såsom mellanlikvid skall styrelsen dessutom så snart detta avtal blivit
av Kungl. Maj :t godkänt till Kramfors AB erlägga ett belopp av en million
(1 000 000) kronor.

§ 3.

Bytet enligt §§ 1 och 2 sker genom nedan i §§ 4—6 och 10 angivna äganderättsöverlåtelser
samt genom i §§ 7—9 angivna och i § 11 förutsatta servitutsupplåtelser.

§ 4.

Holmsunds AB överlåter:

1) ett område av Grundfors l1 i Lycksele socken med all till denna fastighet
hörande vatten- och fiskerätt i Vindelälven jämte fastighetens andel
i samfällda områden vid älven, samt

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

2) ett område av Björksele 31 i Lycksele socken med all till denna fastighet
hörande vatten- och fiskerätt i Vindelälven jämte fastighetens andel i
samfällda områden vid älven.

§ 5.

Kramfors AB överlåter:

1) ett område av Persbacka l1 i Jokkmokks socken med all till denna fastighet
hörande vatten- och fiskerätt i Lilla Lule älv jämte fastighetens andel
i samfällda områden vid älven,

2) ett område av Jansjö 240 i Fjällsjö socken med all till denna fastighet
hörande vatten- och fiskerätt i Fjällsjöälven ävensom fastighetens andel
i samfällda områden vid älven,

3) ett område av Orrnäs 49 i Bodums socken med all till denna fastighet
hörande vatten- och fiskerätt i Fjällsjöälven jämte fastighetens andel
i samfällda områden vid älven,

4) ett område av Bosundet l2 i Bodums socken med all till denna fastighet
hörande vatten- och fiskerätt i Fjällsjöälven jämte fastighetens andel
i samfällda områden vid älven,

5) fastigheten Norrnäs l17 i Bodums socken,

6) ett område av Bölen 213 i Bodums socken med all till denna fastighet
hörande vatten- och fiskerätt i Rörströmsälven jämte fastighetens andel i
samfällda områden vid älven,

7) ett område av Sund l2 i Bodums socken med all till denna fastighet
hörande vatten- och fiskerätt i Rörströmsälven jämte fastighetens andel i
samfällda områden vid älven,

8) ett område av Bonäset med Malmön l2 i Fjällsjö socken med all till
denna fastighet hörande vatten- och fiskerätt i Vängelälven jämte fastighetens
andel i samfällda områden vid älven samt

9) ett område av Storhöjden l8 i Ströms socken med all till denna fastighet
hörande vatten- och fiskerätt i Vängelälven jämte fastighetens andel
i samfällda områden vid älven.

§ 6.

Munksunds AB överlåter:

fastigheterna Sandfors l12, l13 och l14 i Malå socken med skyldighet för
styrelsen att respektera den rätt till dessa fastigheter, som tillkommer ägarna
av Sandfors l3, l4 och l6 enligt köpehandling den 21 januari 1942.

§ 7.

Holmsunds AB upplåter som servitut för all framtid:

1) till förmån för Sandsele 351 i Sorsele socken rätt att för tillgodogörande
av den till Sapetnäs l5 och l7, Torvikssele l4 och l8 samt Fredriksborg l3
hörande vattenkraften i Vindelälven fritt förfoga över sagda fastigheter tillhörande
skiftade eller samfällda vattenområden jämte fiske i älven,

2) till förmån för Råstrand l48, l47 och 52 i Sorsele socken rätt att för
tillgodogörande av den till Gargnäs 51, Källbäck l2, Hednäs l7 i Sorsele
socken samt Harrbosele l3 i Lycksele socken hörande vattenkraften i Vindelälven
fritt förfoga över sagda fastigheter tillhörande skiftade eller samfällda
vattenområden jämte fiske i älven,

3) till förmån för det under 1) i § 4 omnämnda området av Grundfors l1
i Lycksele socken rätt att för tillgodogörande av den till Vindelgransele 61,
Forsheden l3 och Zefansvik l3 hörande vattenkraften i Vindelälven fritt
förfoga över sagda fastigheter tillhörande skiftade eller samfällda vattenområden
jämte fiske i älven,

Kangl. Maj:ts proposition nr 81.

4) till förmån för Vormsele 32 i Lycksele socken rätt att för tillgodogörande
av den till Vormsele 61, Ruskträsk l8 och Älgås ls hörande vattenkraften
i Vindelälven fritt förfoga över sagda fastigheter tillhörande skiftade
eller samfällda vattenområden järnte fiske i älven,

5) till förmån för Mårdsele l46 och l48 i Lycksele socken rätt att för tillgodogörande
av den till Rusksele 212 och Lillå l7 hörande vattenkraften i
Vindelälven fritt förfoga över sagda fastigheter tillhörande skiftade eller
samfällda vattenområden jämte fiske i älven,

6) till förmån för Ekorrsele 41 i Degerfors socken rätt att för tillgodogörande
av den till Maltbränna l3, Kvarnsele l1, Åmsele 237, Björkträsk l2,
Arvlund ls, Ekorrsele l7, 212 och 217 samt Ekorrlund l5 och l19 hörande vattenkraften
i Vindelälven fritt förfoga över sagda fastigheter tillhörande skiftade
eller samfällda vattenområden jämte fiske i älven,

7) till förmån för Degerfors 259 och 260 i Degerfors socken rätt att för tillgodogörande
av den till Hjuken l8, 624, 630 och 653, Hjukstjälen 13° och l42
samt Degerfors 44 hörande vattenkraften i Vindelälven fritt förfoga över
sagda fastigheter tillhörande skiftade eller samfällda vattenområden jämte
fiske i älven,

8) till förmån för Luspholm l2 i Stensele socken rätt att för tillgodogörande
av den till Luspen 91 hörande vattenkraften i Ume älv fritt förfoga
över sagda fastighet tillhörande skiftade eller samfällda vattenområden jämte
fiske i älven,

9) till förmån för Grundfors l17 i Stensele socken rätt att för tillgodogörande
av den till Barsele 51 samt Grundfors l11, l12 och l15 hörande vattenkraften
i Ume älv fritt förfoga över sagda fastigheter tillhörande skiftade
eller samfällda vattenområden jämte fiske i älven,

10) till förmån för Kattisavan 223 och 224 i Lycksele socken rätt att för
tillgodogörande av den till Åskilje l58 i Stensele socken samt Bäcknäs l10,
Rusele 121, Medelås l44, Kattisavan 81 och Umgransele 41 i Lycksele socken
hörande vattenkraften i Ume älv fritt förfoga över sagda fastigheter tillhörande
skiftade eller samfällda vattenområden jämte fiske i älven samt

11) till förmån för Tuggensele l15 i Lycksele socken rätt att för tillgodogörande
av den till Norrås l3, Holmsunds AB tillhöriga 1/4 av Tuggensele
224, Tuggensele 71 i Lycksele socken samt Lillsele l4, l6 och l7 i Degerfors
socken hörande vattenkraften i Ume älv fritt förfoga över sagda fastigheter
tillhörande skiftade eller samfällda vattenområden jämte fiske i älven.

§ 8.

Kramfors AB upplåter som servitut för all framtid:

1) till förmån för Porsifallet l1 i Jokkmokks socken rätt att för tillgodogörande
av den till Porsi 41, Porsiedet l1, Stareberg eller Pellokis l1, Högudden
l1, Vuollerim 51 och 61, Norrvik l1, Norrstrand l1, Station l1, Storbacken
l1, Lagnäsån l1, Kronidan l1 samt Jämnäs l1 hörande vattenkraften
i Stora och Lilla Lule älvar fritt förfoga över sagda fastigheter tillhörande
skiftade eller samfällda vattenområden jämte fiske i älvarna,

2) till förmån för det under 1) i § 5 omnämnda området av Persbacka
l1 i Jokkmokks socken rätt att för tillgodogörande av den till Mattisudden
26, 39 och 52 hörande vattenkraften i Lilla Lule älv fritt förfoga över sagda
fastigheter tillhörande skiftade eller samfällda vattenområden jämte fiske
i älven,

3) till förmån för Pajerim l12 och 310 i Jokkmokks socken rätt att for
tillgodogörande av den till Pajerim 41 hörande vattenkraften i Lilla Lule
älv fritt förfoga över sagda fastigheter tillhörande skiftade eller samfällda
vattenområden jämte fiske i älven,

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

4) till förmån för Kattisavan 223 och 224 i Lycksele socken rätt att för tillgodogörande
av den till Pausele 12B och l28 samt Trevnaden l4, l13, l13 och
l17 hörande vattenkraften i Ume älv fritt förfoga över sagda fastigheter tillhörande
skiftade eller samfällda vattenområden jämte fiske i älven,

5) till förmån för Silsjönäs l41 i Fjällsjö socken rätt att för tillgodogörande
av den till Norredsta l48 och Silsjönäs l16 hörande vattenkraften i
Fjällsjöälven fritt förfoga över sagda fastigheter tillhörande skiftade eller
samfällda vattenområden jämte fiske i älven,

6) till förmån för Sunnansjö 421 i Fjällsjö socken rätt att för tillgodogörande
av den till Sil 221 samt Sunnansjö l8, 23, 35 och 42 hörande vattenkraften
i Fjällsjöälven fritt förfoga över sagda fastigheter tillhörande skiftade
eller samfällda vattenområden jämte fiske i älven,

7) till förmån för det under 3) i § 5 omnämnda området av Orrnäs 49
i Bodums socken rätt att för tillgodogörande av den till Orrnäs 38 och 59
hörande vattenkraften i Fjällsjöälven fritt förfoga över sagda fastigheter tillhörande
skiftade eller samfällda vattenområden jämte fiske i älven,

8) till förmån för det under 4) i § 5 omnämnda området av Bosundet l2
i Bodums socken rätt att för tillgodogörande av den till Bosundet l3 hörande
vattenkraften i Fjällsjöälven fritt förfoga över sagda fastighet tillhörande
skiftade eller samfällda vattenområden jämte fiske i älven,

9) till förmån för Norrnäs l17 i Bodums socken rätt att för tillgodogörande
av den till Norrnäs 11B och l18 hörande vattenkraften i Rörströmsälven
fritt förfoga över sagda fastigheter tillhörande skiftade eller samfällda
vattenområden jämte fiske i älven,

10) till förmån för det under 7) i § 5 omnämnda området av Sund l2
i Bodums socken rätt att för tillgodogörande av den till Flyn l8, l10 och l38
hörande vattenkraften i Rörströmsälven fritt förfoga över sagda fastigheter
tillhörande skiftade eller samfällda vattenområden jämte fiske i älven,

It) till förmån för från Arksjö 27 och 28 i Dorotea socken avstyckade
områden rätt att för tillgodogörande av den till Arksjö l4 och Sörstrand l2
hörande vattenkraften i Rörströmsälven fritt förfoga över sagda fastigheter
tillhörande skiftade eller samfällda vattenområden jämte fiske i älven,

12) till förmån för Bofors l35—l37, l39—l41 i Ramsele socken rätt att för
tillgodogörande av den till Bofors l17, l21 samt Vängel l7 och 214 i Fjällsjö
socken samt Sörånäset l8 i Ramsele socken hörande vattenkraften i Vängelälven
fritt förfoga över sagda fastigheter tillhörande skiftade eller samfällda
vattenområden jämte fiske i älven,

13) till förmån för det under 8) i § 5 omnämnda området av Bonäset med
Malmön l2 i Fjällsjö socken rätt att för tillgodogörande av den till Siksele
ie—113 hörande vattenkraften i Vängelälven fritt förfoga över sagda fastigheter
tillhörande skiftade eller samfällda vattenområden jämte fiske i
älven samt

14) till förmån för det under 9) i § 5 omnämnda området av Storhöjden
l8 i Ströms socken rätt att för tillgodogörande av den till Texan l7, l8, l10,
28 samt 210 hörande vattenkraften i Vängelälven fritt förfoga över sagda fastigheter
tillhörande skiftade eller samfällda vattenområden jämte fiske i
älven.

§ 9.

Munksunds AB upplåter som servitut för all framtid:

1) till förmån för Porsifallet l1 i Jokkmokks socken rätt att för tillgodogörande
av den till Kuouka 141, Porsiforsen l1 och Älvnäset l1 hörande
vattenkraften i Stora och Lilla Lule älvar fritt förfoga över sagda fastigheter
tillhörande skiftade eller samfällda vattenområden jämte fiske i älvarna
samt

Kungl. Maj.ts proposition nr 81.

2) till förmån för det under 1) i § 5 omnämnda området av Persbacka
l1 i Jokkmokks socken rätt att för tillgodogörande av den till Mattisudden
101 hörande vattenkraften i Lilla Lule älv fritt förfoga över sagda fastighet
tillhörande skiftade eller samfällda vattenområden jämte fiske i älven.

§ 10.

Styrelsen överlåter till bolagen:

1) fastigheterna Granfors l8—l10, Brännland l21—l25 samt Betsele l3 och
l40—l46, alla i Lycksele socken, samt

2) ett område av vardera kronoparkerna Lyckan och Skovelliden i Lycksele
socken med all till dessa kronoparker hörande vatten- och fiskerätt i
Ume älv,

att av bolagen ägas

till 53 procent av Holmsunds AB

till 40 procent av Kramfors AB

till 7 procent av Munksunds AB

Vidare överlåter styrelsen till Kramfors AB ett område av Bastunäs l1 i
Frostvikens socken med all till denna fastighet hörande vatten- och fiskerätt
i Sjougdälven jämte fastighetens andel i samfällda områden vid älven.

§ IL

Holmsunds AB och Kramfors AB förbinda sig att till komplettering av
sina överlåtelser och upplåtelser enligt §§ 4, 5, 7 och 8 utan kostnad för
styrelsen och till förmån för av styrelsen anvisade fastigheter anskaffa servitutsupplåtelser
av den till följande fastigheter hörande vatten- och fiskerätten
i de av detta avtal berörda älvarna, nämligen fastigheten Kattisavan
l18 i Lycksele socken ävensom stiftelserna tillhöriga fastigheterna Kattisavan
322, 323 och 324, Trevnaden l7, Norrvik l2, Rusele 210 och 47, Fikengård
l13 och l14 samt Vormsele l17, alla i Lycksele socken, Forsvall l1 i
Sorsele socken, Baggböle 32, 34 och 41 i Degerfors socken, Stensele l27 samt
Åskilje 218 och 220 i Stensele socken, Silsjönäs l3 i Fjällsjö socken, Norrnäs
l29—l31 och Orrnäs 336 i Bodums socken och Texan l12 i Ströms socken.

§ 12.

Styrelsen förbinder sig att snarast söka förvärva samt till Holmsunds AB
utan ersättning överlåta den Lycksele kyrkoherdeboställe tillhöriga vattenoch
fiskerätten i Hällforsen.

Skulle vederlaget till kyrkoherdebostället bestämmas att till någon del
utgå i form av frikraft, skall Holmsunds AB vid överlåtelse till bolaget övertaga
kraftleveransskyldigheten mot det att styrelsen till bolaget erlägger ett
belopp, motsvarande det värde frikraften åsatts vid styrelsens förvärv av
ifrågavarande vattenkraft, dock minst 2 500 kronor per kilowatt.

Holmsunds AB medgiver för egen del samt förbinder sig att anskaffa
Lycksele Kraft AB:s medgivande för styrelsen att med blivande damm över
Tuggenforsen verkställa dämning vid dammen till höjden 204 in ö. h.

För den genom sagda dämning tillgodogjorda, Holmsunds AB och Lycksele
Kraft AB tillhöriga vattenkraften och för genom dämningen eventuellt
uppkommande skada å Hällforsen skall styrelsen — under förutsättning
att kyrkoherdeboställets ovan angivna vatten- och fiskerätt av styrelsen
överlåtes till Holmsunds AB — icke vara skyldig att utgiva ersättning i
vidare mån än att styrelsen, under tiden från dämningens påbörjande intill
dess ytterligare vattenkraft i Hällforsen utöver den nu utbyggda eller vattenkraft
i Bålforsen utbyggts, skall tillhandahålla Lycksele Kraft AB fyll -

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

nadskraft, motsvarande den genom dämningen förorsakade minskningen
av kraftproduktionen i bolagets nuvarande kraftverk i Hällforsen.

Därest överlåtelse från styrelsen till Holmsunds AB av kyrkoherdeboställets
vatten- och fiskerätt icke skulle komma till stånd, skall styrelsen vara
skyldig att från och med den dag, då blivande kraftverk i Tuggenforsen
tages i normal drift, tillhandahålla Lycksele Kraft AB ersättningskraft,
motsvarande den sagda bolag tillhöriga genom dämning med Tuggenforsdammen
indämda fallhöjden. Kan överenskommelse icke träffas om uttagningskostnaden
för ersättningskraften och om ersättningen för den genom
dämningen eventuellt uppkommande skadan å Hällforsen, skola dessa frågor
hänskjutas till avgörande enligt vattenlagen. Under tiden mellan påbörjandet
av dämningen med Tuggenforsdammen och ersättningskraftleveransens
påbörjande skall styrelsen utan ersättning tillhandahålla Lycksele
Kraft AB fyllnadskraft, motsvarande den genom dämningen förorsakade
minskningen av kraftproduktionen i då befintligt kraftverk i Hällforsen.

§ 13.

Styrelsen medgiver, att bolagen eller deras rättsinnehavare med blivande
damm över Bålforsen utan ersättning för därigenom tillgodogjord styrelsen
tillhörig fallhöjd eller därigenom eventuellt uppkommande skada å ovanför
liggande strömfall må verkställa dämning vid dammen till höjden 252,0
in. ö. h.

§ 14.

De områden, som enligt §§ 4, 5 och 10 överlåtas, skola avstyckas från respektive
stamfastighet och omfatta, förutom samtliga stamfastigheten tillhöriga
vattenområden i vederbörande älv, därinom belägna holmar ävensom
de delar av stranden, som ligga nedom vegetationslinjen.

Erfordras för respektive avstycknings genomförande mindre jämkningar
av vad enligt första stycket överenskommits, skola kontrahenterna medverka
därtill.

Därest i något fall hinder skulle möta för avstyckning av område med
åtföljande rättigheter, som överlåtes enligt detta avtal, förbinda sig kontrahenterna
att medverka till att dylik överlåtelse utbytes mot upplåtelse med
servitutsrätt.

§ 15.

Stamfastigheternas nuvarande och blivande ägare skola ha fritt tillträde
till respektive älv ävensom rätt att där ha nödiga båt- och vältplatser samt
platser för tvätt och vattning av kreatur.

Den i föregående stycke angivna rätten är ett servitut, vilket i den mån
det icke tillägges stamfastigheten vid avstyckningsförrättningen, må intecknas
i respektive avstyckningslott.

Stamfastigheternas ävensom — vid servitutsupplåtelse — de tjänande fastigheternas
nuvarande och blivande ägare skola ha rätt att fiska i den omfattning
hittills skett, dock att detta icke må lända till hinder eller vålla
olägenhet för utnyttjande av vattenkraften eller försvåra villkor för tillstånd
till anläggning för vattenkraftens tillgodogörande.

Kontrahenterna förbinda sig att respektera före överlåtelsen eventuellt
upplåten arrenderätt till fiske. Om och i den mån mottagande kontrahent
på grund av åtgärder för vattenkraftens tillgodogörande blir skyldig att
utgiva ersättning till vederbörande arrendator för intrång i skriftligen upplåten
nyttjanderätt, skall medkontrahenten emellertid hålla honom skadeslös
härför.

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

§ 16-

Intill dess de överlåtna områdena och vid respektive älv belägna samfälligheter,
i vilka andelar överlåtits, måste tagas i anspråk för vattenkraftens
tillgodogörande, må överlåtaren nyttja desamma; skog på områdena i fråga,
som måste avverkas i samband med vattenkraftens tillgodogörande, må avverkas
och tillvaratagas av överlåtaren.

§ 17.

Enligt detta avtal överlåten egendom och upplåten rätt må tillträdas så
snart avtalet blivit av Kungl. Maj :t godkänt.

§ 18.

Kontrahent svarar för alla skatter och onera, som påföras till honom överlåten
fastighet, sedan densamma blivit särskilt taxerad.

Avstycknings-, lagfarts- och inteckningskostnader erläggas av respektive
förvärvare.

§ 19.

Enligt detta avtal överlåtna fastigheter skola vara fria från penninginteckningar
eller andra inteckningar av beskaffenhet att försvåra vattenkraftens
utnyttjande.

Inteckningar till säkerhet för beståendet av upplåtna servitutsrätter till
vattenkraft skola beredas förmånsrätt före sådana ineckningar, som i första
stycket sägs.

Kramfors AB förbinder sig gent emot styrelsen att svara för fullgörandet
av de frikraftsleveranser, till säkerhet för vilka inteckningar meddelats i
fastigheterna Norrnäs l16—-l18.

§ 20.

Frågor om skada och intrång å annan egendom än fiske till följd av
dämning eller annan åtgärd för vattenkraftens tillgodogörande skola regleras
enligt bestämmelserna i vattenlagen.

§ 21.

Vardera kontrahenten förbinder sig att tillhandahålla medkontrahenten
alla av honom innehavda för avtalets genomförande erforderliga handlingar
och kartor, så ock av honom innehavda utredningar om rätten till den överlåtna
vattenkraften och om densammas tillgodogörande.

§ 22.

Kontrahenterna förbinda sig ömsesidigt att, därest det skulle visa sig
att all den vatten- och fiskerätt, som enligt §§ 1 och 2 skall gå i byte, icke
enligt §§ 4—11 blivit med äganderätt eller servitutsrätt överförd till medkontrahenten,
framdeles komplettera avtalet härutinnan.

Bolagen förbinda sig dessutom att, därest styrelsen så önskar, medverka
till att servitut, som enligt detta avtal upplåtits till förmån för styrelsen
tillhörig fastighet, i stället upplåtes till förmån för annan styrelsen tillhörig
fastighet.

§ 23.

Skulle de vattenrättsutredningar, som legat till grund för detta avtal och
av vilka båda kontrahenterna erhållit del, i något avseende befinnas felaktiga,
skall detta icke föranleda rubbning av avtalet eller skadeståndsskyldighet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

§ 24.

Vardera kontrahenten förbinder sig — styrelsen med det undantag som
följer av § 2 b) — att icke söka förvärva tredje man tillhörig vattenkraft
i sådan av avtalet berörd fallsträcka, inom vilken medkontrahenten innehar
majoriteten av vattenkraften.

Detta avtal, som upprättats i två exemplar, varav styrelsen och bolagen
tagit var sitt, har träffats under förbehåll av Kungl. Maj :ts godkännande.
Stockholm den 30 september 1953.

Kungl. Vattenfalls -

styrelsen
Åke Rusck

Holmsunds Aktiebolag
Kramfors Aktiebolag
Munksunds Aktiebolag

genom

I. Bergström

Nils Berggren
enl. fullmakt

Bevittnas:

S. Kalén

G. Bimer

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

Bilaga 5.

Mellan Kungl. Vattenfallsstyrelsen, å ena, samt Stora Kopparbergs Bergslags
Aktiebolag, här nedan kallat Bergslaget, å andra sidan, har träffats
följande

Avtal.

§ 1.

Vattenfallsstyrelsen förbinder sig att från den tidpunkt, då en av Bergslaget
projekterad anläggning för utnyttjande, helt eller delvis, av fallhöjd
i Trängslet i Österdalälven inom Älvdalens socken blivit färdigställd, till
Bergslaget för en tidrymd av 40 år utarrendera den del av vattenområdet
utanför Älvdalens kronoparks strand, inbegripet därmed förenat fiske, vars
vattenkraft enligt Bergslagets och Vattenfallsstyrelsens gemensamma bedömande
ur teknisk och ekonomisk synpunkt lämpligen bör i den tillämnade
anläggningen intagas.

Bergslaget skall senast inom 5 år från detta avtals undertecknande vara
skyldigt lämna Vattenfallsstyrelsen besked om, i vilken utsträckning Bergslaget
ämnar begagna sig av den medgivna arrenderätten. Lämnar Bergslaget
meddelande om att arrendeupplåtelse önskas, skall ett formligt arrendeavtal
på de i §§ 2—7 här nedan angivna villkoren mellan Vattenfallsstyrelsen
och Bergslaget uppgöras, vilket arrendeavtal, i den mån så erfordras,
av Vattenfallsstyrelsen skall underställas Kungl. Maj :t för godkännande.

§ 2.

I vederlag för arrenderätten skall Bergslaget till Vattenfallsstyrelsen under
arrendetiden leverera ett kraftbelopp, motsvarande 9,6 kW för varje i
anspråk tagen meter (dubbel strand) av kronoparkens fallhöjd.

Kraften skall tillhandahållas vid kraftstationsväggen till det blivande
kraftverket vid Trängslet såsom prima kraft, dag och natt året runt, och i
form av trefas växelström med 50 perioder per sekund samt högst 55 000
volts huvudspänning. För leveransen skola i övrigt i tillämpliga delar gälla
de bestämmelser, som finnas intagna i 9 kap. gällande vattenlag.

Därest Vattenfallsstyrelsen så påfordrar, får ersättningskraften eller del
därav uttagas av Bergslagets kraftandel i Älvkarleby kraftverk, varvid kraftbeloppet
skall reduceras med skäligt belopp, motsvarande förluster vid och
kostnader för en överföring av kraften från det tillämnade kraftverket vid
Trängslet.

§ 3-

Det i § 2 angivna vederlaget avser icke ersättning för dämningsskador å
Älvdalens kronopark till följd av kraftverksutbyggnaden vid Trängslet. Sådana
skador skola särskilt ersättas.

I ett samtidigt härmed mellan Kronan och Älvdalens jordägande socknemän
upprättat avtal har Kronan medgivit socknemännen rätt att avgiftsfritt
nyttja fisket inom kronoparkens vattenområde, i den män detta icke hindrar
tillgodogörande av Kronans eller dess rättsinnehavares vattenkraft i
älven, dock att skadeståndsanspråk mot Kronan eller dess rättsinnehavare
för skada å fisket icke må av socknemännen framställas. Bergslaget för -

46 Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

binder sig att för sin del respektera förenämnda nyttjanderättsupplåtelse
till socknemännen.

§ 4.

Efter utgången av den i § 1 angivna upplåtelsetiden skall arrendeavtalet
förlängas i 15-årsperioder, därest icke avtalet minst 5 år före varje periods
utgång blivit av Vattenfallsstyrelsen uppsagt.

§ 5.

Därest arrendet på grund av uppsägning från Vattenfallsstyrelsens sida
skulle upphöra, skall Vattenfallsstyrelsen äga att från den blivande anläggningen
utfå sin kraftandel däri mot erläggande av häremot svarande
uttagningskostnad, bestämd enligt grunderna i 9 kap. vattenlagen.

Den lösningsrätt, som enligt 4 kap. 9 § vattenlagen tillkommer Kronan,
påverkas icke av detta avtal.

§ 6.

Blivande ansökan från Bergslagets sida till vederbörande vattendomstol
om utbygggnadstillstånd för anläggningen skall uppgöras i samråd med Vattenfallsstyrelsen,
och skall Vattenfallsstyrelsen, om så befinnes behövligt,
biträda Bergslagets ansökan.

§ 7.

Tvister rörande tolkning och tillämpning av avtalet eller därav härflytande
rättsförhållanden skola av kontrahenterna hänskjutas till prövning
av vederbörande vattendomstol.

Av detta avtal hava två likalydande exemplar upprättats och växlats.

Stockholm och Falun den 30 april 1949.

Kungl. Vattenfalls- Stora Kopparbergs Bergsstyrelsen
lags Aktiebolag

Åke Rusck H. Abenius

1. Bergström

Stora Kopparbergs Bergslags Aktiebolags firmateckning genom Disponenten
Håkan Abenius bevittnas:

Ernst Hallenberg Ulla Salwén

Stockholm 1954. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner

S40363