Kungl. Maj:ts Proposition Nr 81 (Proposition 1919:81)

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 81.

Nr 81.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående tillfällig
höjning av postavgifterna m. m.; given Stockholms slott
den 31 januari 1919.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
besluta

att högsta medgivna vikten för inrikes brev skall utgöra 500 gram,
med rätt för generalpoststyrelsen att utfärda närmare bestämmelser
rörande vilka försändelser som med hänsyn till sin form må befordras
såsom brev;

att befordringsavgifterna för inrikes brev skola utgå med följande
belopp:

för annat brev än lokalbrev:

om brevets vikt icke överstiger 20 gram.................................. 15 öre

» vikten överstiger 20 men icke 125 » 30 »

b » » 125 » » 250 » 45 »

» » b 250 b » 500 » 60 b ;

för lokalbrev:

om brevets vikt icke överstiger 20 gram.................................. 10 öre

» vikten överstiger 20 men icke 125 b .................................. 20 b

b » b 125 b » 250 » 30 »

» » » 250 b b 500 b 40 b ;

att befordringsavgiften för inrikes brevkort skall utgöra:

för enkelt brevkort.................................................................................. 10 öre

b dubbelt b ...................................................................................... 20 b ;

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 69 käft. (Nr 81.) 32 6 19 1

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 81.

att 11 och 12 §§ i förordningen den 17 juni 1916 angående villkoren
för postbefordran av tidningar och andra periodiska skrifter skola
erhålla följande ändrade lydelse:

»11 §•

1 mom. Om----— två kilogram.

2 mom. Utgivarkorsband, som blir obeställbart, är postverket icke
skyldigt att återbefordra till avsändaren, med mindre denne genom tillkännagivande
å försändelsen dels hemställt, att försändelsen i händelse
av obeställbarhet återsändes, dels ock förbundit sig att för återbefordringen
erlägga avgift såsom för korsband i allmänhet.

3 mom. Finner — — — — sägs.

4 mom. I övrigt skola beträffande tidningar, som avlämnas till
postbefordran såsom utgivarkorsband, tillämpas de bestämmelser, som
gälla för befordran av korsband i allmänhet, dock ej vad angår högsta
vikt för varje särskild försändelse.

12 §.

1 mom. Oinbundet — — — — — tidning.

2 mom. Å — — — — — samma bilaga.

3 mom. Följande — -----huvudnumret.

4 mom. Särskild-----sistnämnda tidning.

5 mom. Åven — — — — — regelbundet medfölja tidningen.

6 mom. Den omständigheten, att ett tryckalster inklistrats eller
annorledes fästs i tidning eller tidningsbilaga, medför icke i och för sig
befrielse för utgivaren att särskilt för detta tryckalster erlägga sådan
avgift, som i 5 mom. sägs»;

att befordringsavgiften för annat inrikes korsband än utgivarkorsband
eller sådant korsband, som innehåller uteslutande .blindskrift, skall för
var vikt av 100 gram eller del därav utgå med 5 öre, när fråga är om
annan försändelse än lokalförsändelse, och med 3 öre, när fråga är om
lokalförsändelse, dock att minsta avgiften skall utgöra för korsband, innehållande
affärshandling, 15 öre, när fråga är om annan försändelse än
lokalförsändelse, och 10 öre, när fråga är om lokalförsändelse, samt för
korsband, innehållande varuprov, 10 öre för annan försändelse än lokalförsändelse
och 6 öre för lokalförsändelse;

att befordringsavgiften för inrikes korsband, som innehåller uteslutande
blindskrift, skall, för var vikt av 500 gram eller del därav, utgöra
5 öre, när fråga är om annan försändelse än lokalförsändelse, och
3 öre, när fråga är om lokalförsändelse;

Kung1. Maj:ts Proposition Nr 81.

att högsta medgivna vikten för inrikes korsband, innehållande varuprov,
och för inrikes korsband, innehållande endast blindskrift, fortfarande
skall utgöra, för det förra slaget av försändelser 350 gram och
för det senare försändelseslaget 3 kilogram, samt att högsta vikten för
utgivarkorsband fortfarande skall vara obegränsad, men att högsta medgivna
vikten för annat inrikes korsband skall utgöra 500 gram ;

att korrespondent, som samtidigt avlämnar ett större antal andra
trycksakskorsband än utgivarkorsband av sins emellan lika vikt och
lika format, må, under de närmare villkor, som generalpoststyrelsen har
att bestämma, vid befordringsavgifternas erläggande åtnjuta rabatt med
viss, av Kungl. Maj:t fastställd procent å det avgiftsbelopp, som enligt
den vanliga korsbandstaxan skall utgå;

att avgiften för inrikes postanvisning eller postförskott skall utgå
med följande belopp:

om	postanvisnings- respektive postförskottsbeloppet uppgår	15
	till högst 5 kronor....				öre
b	beloppet överstiger 5	men	ej	50 kronor ........................	25	B
b	B B 50	B	B	100 B .......................	35	B
B	B B 100	B	B	250 b ........................	45	B
B	b b 250	B	B	500 b ........................	55	B
B	B B 500	B	B	750 b ........................	65	B
B	b b 750	B	B	1,000 b ........................	75	» ;
	att assuransavgiften för	inrikes	försändelse skall utgå med	följande

belopp:

för assuransbelopp av högst 500 kronor...................................... 30 öre

» b , som överstiger 500 men ej 1,000 kronor 50 B

)) » , b b 1,000 b b 100,000 » 50 b för

1,000 kronor med tillägg av 10 öre för varje överskjutande belopp av
500 kronor eller del därav,

för assuransbelopp, som överstiger 100,000 kronor 20 kronor 30 öre
för 100,000 kronor med tillägg av 10 öre för varje överskjutande belopp
av 1,000 kronor eller del därav;

att det inrikes portot för paket skall utgå enligt följande grunder,
nämligen för paket, som väger

högst 1 kilogram, med ............................................................................. 60 öre

mer än 1 men ej över 3 kilogram med ............................................ 90 b

» » 3 » » » 5 b » ........................... 1 krona 20 »

b » 5 kilogram, med 1 krona 20 öre för de första 5 kilogrammen
och därefter 40 öre för vart överskjutande kilogram eller del därav;

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 81.

att för skrymmande paket det ifrågavarande viktportot skall ökas
med 50 procent och att, i fråga om vad med skrymmande paket förstås,
skola tillämpas bestämmelserna i sådant hänseende enligt gällande
internationella paketkonvention, dock med den eller de inskränkningar,
som kunna föranledas av särskilda, utav Kungl. Maj:t till efterrättelse
inom svenska postverket givna föreskrifter;

att för befordran med post icke skall mottagas inrikes paket av
högre vikt än 5 kilogram, när järnvägsförbindelse finnes mellan paketets
avgångs- och adressorter;

att de beslut, som i nu förevarande hänseenden kunna bliva meddelade,
skola träda i kraft den 1 juli 1919, vid vilken tid de av 1918
års lagtima riksdag beslutade tillfälliga höjningarna av postavgifterna
skola upphöra att gälla; samt

att besluten, utom i vad de avse högsta medgivna vikten å vissa
försändelser, ändringar i förordningen den 17 juni 1916 ävensom rätt
för korrespondent att vid avsändande av ett större antal trycksakskorsband
i vissa fall åtnjuta rabatt, skola lända till efterrättelse allenast till
och med den 31 december 1920.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott.

GUSTAF.

Axel Schotte.

Kung1. Maj:ts Proposition Nr 81.

Utdrag av protokollet över civ därenden, liället inför Hans
Maj A Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 31
januari 1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anförde
departementschefen, statsrådet Schotte följande:

I skrivelse den 10 januari 1919 har generalpoststyrelsen framlagt
förslag till höjning av de inrikes postavgifterna m. m.

Styrelsen har därvid till en början framhållit, att styrelsen vid avgivande
genom skrivelse den 25 oktober 1918 av förslag till beräkning
av postverkets inkomster för år 1920 beräknat dessa inkomster till

43,050,000 kronor, och hade styrelsen för samma år räknat med ett utgiftsbelopp
av omkring 54,700,000 kronor. Enligt dessa beräkningar
skulle således för år 1920 å poströrelsen uppkomma en brist av 11,650,000
eller, i runt tal, 12,000,000 kronor. Vid beräknande av inkomstbeloppet
hade emellertid icke hänsyn tagits till de avgifter, som, jämlikt kun -

Generalpost styrelsen.

Behovet av
p o stav gifternas
höjning.

Förslag till
höjning av
post avgifterna.

Riksbrev.

Lokalbrev.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 81.

görelsen den 26 april 1918 angående tillfällig höjning av postavgifterna,
för närvarande utginge för vissa slags postförsändelser. Dessa förhöjningar
gällde nämligen endast till 1919 års utgång. Om nämnda tillfälliga
portoförhöjningar skulle komma att tillämpas jämväl under år
1920, skulle, enligt vad i samma skrivelse meddelades, för sagda år
ändock uppstå en brist av över 5,000,000 kronor.

För täckande av postverkets driftkostnader för år 1920, anför styrelsen,
måste verket således, utöver de belopp, som inflyta jämlikt de
ordinarie taxorna, beredas en ökad inkomst av omkring 12,000,000 kronor,
vilket belopp givetvis borde ytterligare ökas för erhållande av en
lämplig vinstmarginal.

En så avsevärd inkomstökning kan, framhåller styrelsen, icke vinnas,
med mindre befordringsavgifterna för brev avsevärt höjas.

Styrelsen yttrar sig därvid till en början om portot för annat inrikes
brev än lokalbrev och anför därom:

»Den ordinarie befordringsavgiften för annat inrikes brev än lokalbrev — s. k.
riksbrev — utgår, jämlikt kungörelser den 5 juli 1884 och den 3 maj 1907, med
följande belopp:

om brevets vikt icke överstiger 20 gram......................................................... 10 öre

» vikten överstiger 20 men icke 125 gram................................................... 20 »

» vikten överstiger 125 men icke 250 gram............................................... 30 » •

Dessa avgiftsbelopp äro genom förenämnda kungörelse den 26 april 1918
tillfälligtvis förhöjda till respektive 12, 25 och 35 öre. De sålunda för tillfället
utgående avgifterna hava emellertid visat sig opraktiska, dels emedan erläggandet
av avgiften för brev av en portosats ofta förorsakar svårighet att tillhandahålla
växelmynt, dels ock särskilt så till vida, att andra och tredje avgiftssatserna icke
äro multipler av den första, och enär en ytterligare höjning av ifrågavarande avgifter
är på ovan anförda grunder av nöden, synes det generalpoststyrelsen önskvärt,
att avgifterna även bestämmas till belopp, som i praktiken äro bekväma.
Efter sorgfällig prövning av frågan anser sig styrelsen böra föreslå, att avgiftssatserna
för annat inrikes brev än lokalbrev må — med bibehållande av nuvarande
viktgrupper — bestämmas till respektive 15, 30 och 45 öre. Detta innebär en
förhöjning av 50 % på de ordinarie avgifterna. Såsom framgår av en styrelsens
skrivelse bifogad sammanställning rörande i åtskilliga främmande länder under
krigsåren vidtagna förhöjningar av viktigare inrikes postavgifter, i den mån taxeändringar
äro av generalpoststyrelsen kända, har portot för riksbrev höjts med
50 % i Nordamerikas Förenta Stater, England, Frankrike, Schweiz, Tyskland och
Österrike.»

I fråga om befordringsavgifter för lokalbrev anför styrelsen följande:

»För lokalbrev utgår, jämlikt ovannämnda kungörelser den 5 juli 1884 och
den 3 maj 1907, den ordinarie befordringsavgiften med följande belopp:

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 81.

om brevets vikt icke överstiger 20 gram....................................................... 5 öre

» vikten överstiger 20 men icke 125 gram ............................................... 10 »

» vikten överstiger 125 men icke 250 gram................................................ 15 » .

Dessa avgiftsbelopp äro, jämlikt kungörelsen den 26 april 1918, tillfälligtvis
förhöjda till respektive 7, 15 och 20 öre.

Enligt den ordinarie taxan utgår avgiften för lokalbrev med belopp, som utgöra
hälften av avgiften för annat inrikes brev. Om avgifterna för sistnämnda
slags brev bliva, på sätt här ovan ifrågasatts, bestämda till respektive 15, 30 och 45
öre, skulle emellertid principen, att lokalportot skall utgöra hälften av riksportot,
icke kunna konsekvent genomföras, enär därigenom skulle i vissa fall uppstå
bråkdel av öre. Och oavsett att vad ovan sagts om olämpligheten i praktiskt
avseende av de tillfälliga avgifterna för riksbrev är tillämpligt även å de tillfälliga
avgifterna för lokalbrev, kan det ifrågasättas, huruvida icke nämnda proportion
bör ändras. Enligt beslut av 1917 års riksdag har begreppet lokaltörsändelse
från 1918 års ingång fått vidsträcktare betydelse, varigenom en lokalförsändelse
numera kan komma att befordras inom ett avsevärt större område än förut.
Då därtill kommer, att lokalförsändelser så gott som uteslutande förekomma å
orter, där utdelning sker genom postverkets försorg, och till mycket stor del å
platser, där försändelserna skola transporteras mellan olika postanstalter, kan
med fullt fog sägas, att postverket beträffande en lokalförsändelse utför ett arbete,
som bör skattas högre än hälften av det arbete, som en riksförsändelse
kräver. Enligt generalpoststyrelsens åsikt bör lokalportot sättas till 2/3 av riksportot,
d. v. s. till respektive 10, 20 och 30 öre, varigenom också vinnes en i praktiken
synnerligen lämplig avgiftsskala.»

I samband med förslaget om ändring av brevportot har generalpoststyrelsen
jämväl ifrågasatt en höjning av maximivikten för brev. Härom
anför styrelsen:

»Genom de under de senaste åren vidtagna avgiftsförliöjningarna hava åtskilliga
rubbningar inträtt i förutvarande förhållanden mellan avgifter för olika
slag av försändelser. Beträffande riksbrev framträder detta vid en jämförelse
mellan brev- och paketportot. Under det att befordringsavgiften för ett riksbrev
av maximivikt (250 gram) och lägsta avgiften för paket förut var densamma (30 öre),
äro dessa avgifter för närvarande 35 respektive 60 öre, och även om, på sätt nu
ifrågasatts, avgiften för brev i vikt mellan 125 och 250 gram liöjes till 45 öre, blir
dock lägsta paketavgiften — förutsatt att den nu utgående förhöjda avgiften bibehålies
— 15 öre högre än högsta brevavgiften. Med den låga maximivikt för
brev, som för närvarande är bestämd i Sverige, händer det givetvis icke sällan,
att en försändelse, som enligt avsändarens mening och enligt gängse språkbruk
är att anse såsom brev, på grund av sin vikt icke kan behandlas som brev. Detta
medför avsevärda olägenheter för avsändaren, särskilt sedan paket numera i vissa
fall endast mot en särskild ilpaketsavgift av 80 öre befordras med samma hastighet
som brev. Under det att således avsändaren av en sluten försändelse om
högst 250 grams vikt kan, om försändelsen frankeras med — för närvarande —
35 öre, nedlägga försändelsen i brevlåda och tå densamma befordrad med första
lägenhet samt, å ort med brevbäring, utburen till adressaten, betingar eu sluten
försändelse om t. ex. 260 grams vikt — även om den har brevformat — ett porto

Maximivikt
för brev.

Kung!.. Maj:ts Proposition Nr 81.

av 60 öre, varjämte avsändaren i sistnämnda fall måste utskriva adresskort samt
avlämna försändelsen direkt å fast postanstalt. Önskar avsändaren få försändelsen
befordrad med samma hastighet som ett brev, har han att — oavsett skyldigheten
att inlämna försändelsen tidigare än som för brev är nödigt — erlägga

en extra avgift av 80 öre, således tillsammans 1 krona 40 öre.

I den internationella postutväxlingen är brevvikten obegränsad. Enahanda
är förhållandet i åtskilliga främmande länders inrikes postutväxling, och i de
länder, där brevvikten är begränsad, är den i de flesta fall satt högre än i Sverige.
Så är maximivikten för inrikes brev i Norge bestämd till 500 gram. Jämväl i
Sverige synes maximivikten för brev kunna utan olägenhet höjas till 500 gram,
förutsatt att för befordran såsom brev mottages endast försändelse av brevformat.
Särskilda bestämmelser om vad som får befordras såsom brev finnas i vissa länder.
Så är i Danmark stadgat, att en försändelse, för att kunna befordras såsom brev,
skall hava brevformat och icke vara av större dimensioner än 40 cm. i längd, 30 cm.
i bredd och 3 cm. i tjocklek. I Norge får icke såsom brev mottagas annan försändelse
än sådan, som enligt språkbruket är att anse såsom brev. Här i Sverige

tages däremot endast hänsyn till försändelsens vikt, varför brevposten tynges av
en hel del försändelser (pappaskar m. m.), vilka icke kunna sammanföras med de
egentliga breven och fördenskull vålla olägenheter så väl under befordringen som
vid utdelningen.

En företagen undersökning har visat, att antalet försändelser, som genom
en höjning av brevvikten i den inrikes svenska utväxlingen till 500 gram skulle
överföras från paket- till brevposten, ungefärligen komme att motsvara antalet
försändelser, som, ifall såsom brev befordrades endast försändelser av brevformat,
skulle överföras från brev- till paketposten. För allmänheten måste det emellertid
vara av avgörande betydelse, att de verkliga breven bliva behandlade såsom
sådana, och för postverket skulle det innebära betydande fördelar, om från brevposten
utgallrades de försändelser, vilkas behandling tillsammans med brevposten
är förenad med stora olägenheter.

Med hänsyn till vad nu anförts anser sig generalpoststyrelsen böra föreslå,
att maximivikten för inrikes brev höjes från 250 till 500 gram, med rätt för styrelsen
att bestämma, vilka slags försändelser som, med hänsyn till deras form,
må befordras såsom brev.

Om maximivikten för brev höjes, synes det nödigt att för dylika försändelser
bestämma en fjärde portosats. Sättas avgifterna för de nuvarande tre viktssatserna
till respektive 15, 30 och 45 öre för riksbrev och respektive 10, 20 och
30 öre för lokalbrev, synes en naturlig följd därav vara, att för brev av mer än
250 men icke över 500 grams vikt fastställes en avgiftssats å 60 respektive 40
öre. Högsta avgiften för riksbrev bleve på detta sätt — under förutsättning att
nu utgående avgift för paket intill ett kilogram bibehålies — densamma som
lägsta avgiften för paket, såsom förhållandet var före de under kristiden vidtagna
förhöjningarna.»

Sammanfatta- Storleken av befordringsavgifterna för inrikes brev dels enligt den

angående ordinarie taxan, dels jämlikt nu tillämpade tillfälliga förböjning, dels och
enligt här ovan framförda förslag framgår av följande sammanställning:

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 81.

	Ordinarie avgift.	Tillfälligt förhöjd avgift.	Föreslagen avgift.
Riksbrev (annat brev än lokalbrev):
Om brevets vikt icke överstiger 20 gram ........................	10 öre	12 öre	15 öre
Om vikten överstiger 20 men icke 125 gram...................	20 »	25 »	30 »
Om vikten överstiger 125 men icke 250 gram ..................	30 »	35 »	45 »
Om vikten överstiger 250 men icke 500 gram ..................	—	—	60 »
Lokalbrev:
Om brevets vikt icke överstiger 20 gram ........................	5 öre	7 öre	10 öre
Om vikten överstiger 20 men icke 125 gram ..................	10 »	15 »	20 »
Om vikten överstiger 125 men icke 250 gram ..................	15 »	20 »	30 »
Om vikten överstiger 250 men icke 500 gram ..................	—		40 »

I fråga om inrikes brevkort yttrar styrelsen:

»För inrikes brevkort utgår, jämlikt ovanberörda kungörelse den 5
juli 1884, den ordinarie befordringsavgiften med 5 öre, när fråga är om enkelt
brevkort, och 10 öre, när fråga är om brevkort med betalt svar (dubbelt brevkort).
Dessa belopp äro för tiden intill 1919 års utgång förhöjda till 7 respektive 15 öre.
Särskilt lokalporto för brevkort tinnes icke i Sverige. Portot för enkelt brevkort
har alltid varit detsamma som för ett lokalbrev av en portosats samt bör, om
den nu föreslagna förhöjningen av brevavgiften vidtages, enligt generalpoststyrelsens
åsikt sättas till 10 öre, och enär det givetvis är riktigast, att avgiften för
dubbelt brevkort utgår med dubbla beloppet av avgiften för enkelt brevkort,
lärer avgiften för dubbelt brevkort böra sättas till 20 öre.»

Styrelsen övergår härefter till behandling av frågan om reglering
av avgifterna för korsbandsförsändelser och yttrar härom:

»Avgifterna för korsbandsförsändelser — vilket slag av försändelser omfattar
tidningskorsband (vanliga tidningskorsband och utgivarkorsband), andra trycksaker,
affärshandlingar och varuprov — hava icke ändrats under kristiden, beroende
därpå, att hittills under nämnda tid icke vidtagits andra ändringar av
postavgifter än sådana förhöjningar, som ansetts nödvändiga. Frågan om en
reglering av avgifterna för inrikes korsbandsförsändelser synes emellertid böra i
detta sammanhang upptagas till prövning. Avgifterna för andra korsband än tidningskorsband
äro nämligen — särskilt beträffande tyngre försändelser — förhållandevis
höga, vilket föranlett klagomål särskilt från affärsvärlden. Dessa avgifter
utgå, jämlikt kungi. brev till generalpoststyrelsen den 2 maj 1879, med 4
öre per 50 gram. Lokalportot, 2 öre per 50 gram, infördes genom kungl. brev
till generalpoststyrelsen den 22 maj 1891. I de sålunda meddelade bestämmelserna
hava ändringar vidtagits så till vida, att minimiavgiften för korsband, innehållande
affärshandlingar, blivit genom kungl. brev till generalpoststyrelsen den
18 december 1885 sänkt från 12 till 10 öre, samt att maximivikten för varuprov
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 saml. 69 hiift. (Nr 81.) 326 1 9 2

Inrikes

brevkort.

Korsbands försändelser.

Kungi. Maj:ts Proposition Nr 81.

blivit genom kungl. brev till generalpoststyrelsen den 30 juni 1899 böjd från
250 till 350 gram. Maximivikten för korsband, innehållande andra trycksaker’
eller affärshandlingar, är enligt ovannämnda kungl. brev den 2 maj 1879"bestämd
till 2 kg. På sätt ovan sagts, utgör lägsta avgiften för affärshandlingar i allmänhet
10 öre (vid lokalbefordran 5 öre enligt åberopade kungl. brev den 22 maj
1891), och för varuprov utgör lägsta avgiften 8 öre eller, vid lokalbefordran, 4 öre
enligt kungl. breven den 2 maj 1879 och den 22 maj 1891. Befordringsavgiften
för korsband, innehållande blindskrift, utgår, jämlikt kungl. brev till generalpoststyrelsen
den 29 juni 1917, med 4 öre (vid lokalbefordran 2 öre) för var vikt av
500 gram eller del därav, och maximivikten för dylik försändelse är jämlikt
samma kungl. brev bestämd till 3 kg.

Det- svenska riksportot för korsbandsförsändelser i allmänhet, jämfört med
vad i sådant hänseende gäller i Norge, framgår av följande sammanställning:

Vikt.	j Inrikes avgift i Sverige.	Inrikes avgift i Norge.
	Maiimiyikt 2 kg.	Maximivikt 500 gram.
	Öre.	Öre.
Intill 50 gram.......................	4	5
1 Över 50—100 gram ..................................................	8	5
» 100-150 » ...................................................	12	10 (intill 125 gr. 5 öre)
» 150—200 » ...................................................	16	10
» 200—250 » ...................................................	20	10
» 250—300 » ................	24	15
» 300—350 »	28	15
» 350—400 » ...........	32	15
» 400—450 » ...................................................	36	15
» 450—500 » ...................................................	40	15
» 500-550 » ...........	44 o. s. v. 4 öre för 50 gram.

Den svenska avgiften är således, särskilt för tyngre försändelser, avsevärt
högre än avgiften i Norge.

Med anledning av motion i ämnet föreslog bevillningsutskottet vid 1905 års
riksdag en mycket betydande sänkning av de inrikes befordringsavgifterna för
andra korsband än tidningskorsband. Förslaget, som antogs av andra kammaren,
men avslogs av den första, föll i den gemensamma voteringen.

I skrivelse den 28 mars 1916 i fråga om villkoren för postbefordran
av tidningar och andra periodiska skrifter meddelade generalpoststyrelsen,
dels att representanter för vissa affärskretsar ifrågasatt, huruvida icke ett
lägre porto än det vanliga trycksaksportot borde fastställas för befordran av

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 81.

kataloger och dylikt, särskilt för det fall att sådana tryckalster på eu gång inlämnades
i större mängd, dels ock att styrelsen med anledning av omförmälda
framställning påbörjat en undersökning I skrivelse till generalpoststyrelsen den
17 juni 1916 överlämnade statsrådet och chefen för kung], civildepartementet ett
tryckt exemplar av samma års riksdagsskrivelse till Konungen (nr 263), vari bl. a.
framhölls såsom önskvärt, att den sålunda av generalpoststyrelsen påbörjade utredningen
måtte komma att omfatta hela spörsmålet om ett rätt avvägande av
avgifterna för de olika slagen av korsbandsförsändelser. Av de förhållanden,
under vilka detta riksdagens yttrande framkom, synes uppenbart, att riksdagen
tänkt sig en sänkning — åtminstone i vissa fall — av korsbandsavgifterna.

Med anledning av riksdagens omförmälda skrivelse har generalpoststyrelsen
föranstaltat om utredning, i vilken mån ändring av bestämmelserna rörande de
olika slagen av korsbandsförsändelser kan vara behövlig och lämplig, och anser sig
generalpoststyrelsen nu böra, i samband med omläggning av andra postavgifter,
föreslå vissa jämkningar av korsbandsavgifterna. Flera omständigheter tala också
för att en reglering av korsbandsportot icke längre bör uppskjutas. Om avgifterna
för brev och paket höjas, utan att någon ändring vidtages i fråga om
korsbanden, inträda åtskilliga förskjutningar. Exempelvis har lägsta avgiften för
affärshandling alltid ansetts böra vara densamma som avgiften för ett riksbrev
av en portosats, varför också den förra avgiften — oavsett de allmänna grunderna
för korsbandsportot — är bestämd till 10 öre. Brevavgiften har emellertid
— om ock provisoriskt — höjts utan att minimiavgiften för affärshandlingar
ändrats. Av större betydelse är den förskjutning, som skett mellan korsbandsoch
paketportot. Förut var avgiften för ett paket om högst 1 kilograms vikt 30
öre, och då korsbandsportot redan vid en vikt av 400 gram uppgick till 32 öre,
var det fördelaktigare att sända försändelse av sistnämnda eller högre vikt såsom
paket än såsom korsband. När däremot för närvarande portot för ett paket om
högst 1 kilogram är 60 öre — en avgift som icke torde komma att, åtminstone
under den närmaste tiden, nedsättas — samt portot för en trycksaksförsändelse
av 750 grams vikt likaledes är 60 öre, kan en försändelse av ända till sistnämnda
vikt sändas som korsband för samma porto, som om försändelsen expedierades
som paket. På grund av detta förhållande ökas korsbandsposten till mycken
olägenhet för posttjänsten och därmed även indirekt för den korresponderande
allmänheten. Ätt höja korsbandsportot i proportion till paketportot kan — vid
det förhållande att det nuvarande korsbandsportot åtminstone beträffande tyngre
försändelser anses högt — icke lämpligen ifrågakomma. Däremot synes en sänkning
av den nuvarande maximivikten för vissa korsband böra vidtagas. Lämpligheten
av att försändelser utav en mera avsevärd vikt behandlas såsom korsband
och således befordras med brevposthastighet samt utbäras till adressaterna genom
postverkets försorg kan nämligen starkt ifrågasättas. Praktiska skäl tala också
för att de tyngre försändelserna hänvisas till paketposten, där de onekligen rätteligen
höra hemma. I Danmark och Norge gäller samma maximivikt för brev
och för korsband, och om, såsom ovan ifrågasatts, maximivikten för brev här i
landet sättes till 500 gram, torde samma maximivikt lämpligen böra bestämmas
för korsband i allmänhet.

Beträffande själva avgifterna synes det önskvärt, att, i likhet med vad som
ifrågasatts beträffande avgifterna för brev och brevkort, även avgifterna för korsband
fastställas till belopp, som äro jämnt delbara med 5. Eu väl avvägd och
i tillämpningen synnerligen enkel skala vinnes också genom att bestämma av -

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 81.

giften till 5 öre per 100 gram. För försändelser om högst 50 gram skulle detta
innebära en förhöjning av 1 öre, varemot en avsevärd sänkning skulle inträda i
de högre viktsatserna. Emot höjning av avgiften för den första viktsatsen torde
icke, särskilt under nuvarande förhållanden, kunna göras någon befogad anmärkning.
Det är egentligen inom de högre viktgrupperna, som de nuvarande avgifterna
ansetts för höga, och det är också de dryga kostnaderna för försändning
av tyngre böcker och kataloger, som i främsta rummet föranlett klagomål mot
korsbandsportot.

Sättes korsbandsportot för riksförsändelser till 5 öre per 100 gram, kan det
lokala korsbandsportot icke konsekvent bestämmas till belopp, jämnt delbara med
5, och med hänsyn till vad som här ovan vid behandlingen av frågan om lokalportot
för brev anförts angående förhållandet mellan riks- och lokalporto, synes
korsbandsportot för lokalförsändelser kunna sättas till 3 öre per 100 gram.

Bleve de nu föreslagna avgiftsskalorna 5 respektive 3 öre per 100 gram
gällande, kunde minimiavgiften för affärshandlingar lämpligen sättas till 15
respektive 10 öre, d. v. s. samma avgift som för ett riks- respektive lokalbrev av
en portosats. Visserligen ingår icke 10-öresbeloppet i skalan för det föreslagna
lokalkorsbandsportot, men nuvarande minmiavgifter för affärshandlingar, 10 respektive
5 öre, gå även utom gällande avgiftsskalor (4 respektive 2 öre). Minimiavgiften
för varuprov (för närvarande 8 respektive 4 öre), vilken icke har något
samband med brevportot, kunde lämpligen sättas till 10 respektive 6 öre.

Följande sammanställning utvisar de föreslagna korsbandsavgifterna och
deras förhållande till de nuvarande:

Vikt.	Kiksporto	Lokalporto
för närvarande.	enligt förslaget.	för närvarande.	enligt förslaget.
	öre	öre	öre	öre
Ej över 50 gr...................................	4	l 5	2	l 3
Över 50—100 » ....................................	8	1	4	I
» 100-150 » ....................................	12	l 10	6	l 6
» 150—200 » ....................................	16	f	8	1
: » 200—250 » ...................................	20	1 15	10	l 9
» 250—300 » ....................................	24	1	12	1
» 300 —350 » ..................................	28	1 20	14	} 12
» 350—400 » ....................................	32	1	16	1
» 400—450 » ....................................	36	]■ 25	18	f 15
» 450—500 » ...................................	40	1	20	1
Minimiavgift för affärshandling...................	10	15	5	10
» » varuprov.........................	8	10	4	6

Den sänkning av korsbandsavgifterna, som nu föreslås, kan under närvarande
förhållanden, när postverket har behov av ökade inkomster, synas mindre

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 81.

lämplig, men med hänsyn till det övervägande antal försändelser, som befinna
sig i den lägsta viktgruppen, skulle förhöjningen med ett öre för avgiften i denna
grupp medföra så stor inkomstökning, att densamma icke blott täckte den inkomstminskning,
som bleve en följd av avgifternas i de högre grupperna sänkning,
utan därutöver skulle, enligt beräkning, inbringas ett årligt belopp av omkring
100,000 kronor. Aven efter en sådan sänkning som den ifrågasatta bliva
för övrigt de inrikes svenska korsbandsavgifterna, särskilt i vissa viktlägen, betydligt
högre än de inrikes avgifterna i åtskilliga andra länder, exempelvis Norge.»

Styrelsen yttrar sig därefter särskilt beträffande tidning skor sb anden
och anför härom:

»Ett viktigt skäl till den ifrågasatta avgiftssänkningen är också, att generalpoststyrelsen
anser sig böra föreslå slopande av det särskilda, lägre porto, som
för närvarande gäller för vanliga tidningskorsband. En sådan åtgärd kan nämligen
knappast ifrågasättas, med mindre det allmänna korsbandsportot avsevärt
siinkes.

Bland korsbanden intaga tidningskorsbanden (vanliga tidningskorsband, utgivarkorsband)
en särställning. Bestämmelserna härom återfinnas i förordningen
den 17 juni 1916 angående villkoren för postbefordran av tidningar
och andra periodiska skrifter. Som tidningskorsband befordras endast tidning,
som är intagen i ett hos generalpoststyrelsen fört tidningsregister. Under det
att utgivarkorsband får avsändas endast av tidningsutgivare, får vem som helst
avsända vanligt tidningskorsband. Avgiften för utgivarkorsband är 6 öre för V2
kilogram av försändelsernas sammanlagda vikt, dock minst 24 öre varje gång
dylika försändelser avlämnas. Befordringsavgiften för vanligt tidningskorsband
utgår för varje försändelse med 1 öre per 50 gram eller del av 50 gram, minsta
avgift 4 — för lokalförsändelse 2 — öre. För båda slagen av tidningskorsband
är vikten obegränsad.

Ett särslalt tidningskorsbandsporto infördes i Sverige genom kungörelsen
den 3 oktober 1876. Av generalpoststyrelsens motivering för införande av
denna lägre korsbandsavgift framgår, att därmed avsågs att bereda tidningsutgivarna
en fördel vid försändandet av tidningsexemplar till försäljare och till
personer, som skulle erhålla tidningen avgiftsfritt. Avgiften tillkom därjämte i
hopp att antalet av de för postverket betungande postabonnemangen skulle
minskas.

Genom införandet av utgivarkorsband erhöllo tidningsutgivarna emellertid
jämlikt tidningsförordningen den 27 maj 1904 ett bekvämare och ekonomiskt betydligt
fördelaktigare försändningssätt för tidningar, och sedan tidningsutgivarna
numera, enligt ovanberörda tidningsförordning den 17 juni 1916, erhållit rätt att
använda sig av utgivarkorsbandsförsändning, oberoende av om tidningen är hos
utgivaren abonnerad eller ej, finnes näppeligen något skäl för en tidningsutgivare
att sända sin tidning såsom vanligt tidningskorsband, allra minst att i stället för
postabonnemang betjäna sig av försändning utav vanliga tidningskorsband. Numera
synes således icke finnas något skäl, varför andra tidningskorsband än utgivarkorsband
skola befordras efter lägre tariff än korsband, som innehålla andra
tryckalster. Ur postverkets synpunkt äro tidningskorsbanden, vilka vanligen
hava form av rullar, ofta besvärligare att behandla än korsband, innehållande
exempelvis böcker. Visserligen kan bibehållandet av det vanliga tidningskors -

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 81.

bandsportot vara av intresse för andra korrespondenter än tidningsutgivare, men
om det allmänna korsbandsportot regleras på sätt här ovan föreslagits, kan det
icke anses oskäligt, att detta porto utgår även för korsband, innehållande tidningar.
Det torde nämligen icke kunna anföras något vägande skäl, varför eu
av privatperson avsänd korsbandsförsändelse, innehållande en tidning, skall draga
lägre porto än en försändelse av samma slag och vikt, vilken innehåller en bok:

Samma skäl, som anförts för en sänkning av den högsta medgivna vikten
för korsband i allmänhet, talar även för en begränsning av vikten för vanligt
tidningskorsband.

Generalpoststyrelsen anser sig således böra föreslå, att för korsband, som
innehåller registrerad svensk tidning och som icke befordras såsom utgivarkorsband,
skola gälla samma bestämmelser som för korsband, innehållande andra
trycksaker. Borttagandet av det särskilda portot för vanliga tidningskorsband
skulle påkalla ändring av 11 § 2, 4 och 5 mom. samt 12 § 6 mom. av förordningen
den 17 juni 1916.

Enligt vad generalpoststyrelsen sålunda ifrågasatt, skulle för alla inrikes
korsband — med, undantag av utgivarkorsband och sådant korsband, som innehåller
uteslutande blindskrift — befordringsavgiften bliva 5 öre (för lokalförsändelse
3 öre) per 100 gram och maximivikten 500 gram, dock att nuvarande högsta
medgivna vikt för varuprov, 350 gram — samma maximivikt som i den internationella
utväxlingen — skulle bibehållas.

För vinnande av enhetlighet lärer vidare avgiften för korsband, som innehåller
uteslutande blindskrift, böra bestämmas till 5 respektive 3 öre per 500 gram i
stället för, såsom för närvarande, 4 respektive 2 öre. En sådan höjning av avgiften
bleve icke av någon nämnvärd ekonomisk betydelse vare sig för allmänheten
eller för postverket. Nuvarande högsta vikt för blindskriftskorsband, 3 kilogram
synes — med hänsyn till dessa försändelsers relativa tyngd och ringa antal —
böra bibehållas oförändrad.

Bestämmande av det allmänna korsbandsportot till nu föreslagna belopp skulle,
såsom framgår av den här ovan intagna sammanställningen av nu gällande och
föreslagna avgifter, medföra en rätt avsevärd sänkning av avgifterna för försändelse
i de högre viktlägena. Därmed kan den av representanter för vissa affärskretsar
till generalpoststyrelsen gjorda framställning, som i första hand torde
givit anledning till 1916 års här ovan omnämnda riksdagsskrivelse, anses i någon
mån beaktad. Ifrågavarande framställning avsåg emellertid införande av ett särskilt
korsbandsporto för kataloger och därmed likställda tryckalster, när en större
mängd dylika försändelser samtidigt avlämnades till postbehandling, och ifrågasattes
därvid, att portot för sådana ''masskorsband’ skulle utgå efter de samtidigt
avlämnade försändelsernas sammanlagda vikt. Avsändarna skulle å sin
sida åtaga sig att, efter postverkets anvisningar, avlämna dessa försändelser sorterade
och buntade, varjämte avsändandet från inlämningspostanstalten finge —
inom en tidrymd av exempelvis en vecka efter inlämnandet — verkställas med
den eller de lägenheter, som vore för postverket mest lämpliga. Dylika ’masskörsband’
skulle behandlas på samma enkla sätt som utgivarkorsband, d. v. s.
varken frimärkas eller stämplas.

Det lider intet tvivel, att den ifrågasatta anordningen skulle tillföra postverket
mycket avsevärda förmåner: besparing av arbetskraft och möjlighet att utföra
arbetet, när arbetskraft bäst finnes tillgänglig, samt tillfälle att fördela större
korsbandssändningar på de postlägenheter, då befordringsmedlen vore minst på -

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 81.

frestade. Härtill lomme också någon besparing av frimärken. Försändande!
med posten av korsband, innehållande kataloger, priskuranter, handelscirkulär,
prospekt, broschyrer o. d., har på senare åren tagit sådan omfattning, att — till
men för den post, vars snabba befordran är av större vikt — svårigheter uppstå
såväl vid inlämningen som vid befordringen och utdelningen. Generalpoststyrelsen
anser det därför synnerligen önskvärt, att nu ifrågavarande försändelser, för vilka
en snabb befordran i regel torde vara av mindre betydelse, kunde behandlas på
här ovan angivna, för postverket förmånligare sätt. För att förmå avsändarna
att medverka till en dylik behandling vore det utan tvivel nödvändigt, att behandlingssättet
kunde erbjuda avsändarna någon fördel, och detta synes icke kunna
ske på-annat sätt än genom viss nedsättning av befordringsavgifterna.

Det torde emellertid icke vara lämpligt att fastställa ett särskilt porto att
utgå efter de avlämnade försändelsernas sammanlagda vikt. Skulle portot bestämmas
efter en dylik grund, bleve det nämligen nödvändigt att taga hänsyn
till den avgift, som varje försändelse för sig skulle betinga enligt den allmänna
liorsbandstariffen. Men då enligt denna tariff, sådan densamma nu av generalpoststyrelsen
föreslagits, en försändelse om 5 gram och en försändelse om 100
gram skulle draga samma avgift (5 öre), och avgiften för 1 kilogram 5-gramsförsändelser
(= 200 st.) således bleve 10 kronor, men avgiften för 1 kilogram 100-gramsförsändelser {= 10 st.) 50 öre, så är det tydligt, att, om en avgift, beräknad
efter försändelsernas sammanlagda vikt, skulle bestämmas, en stor mängd viktgrupper
med olika avgifter måste faststiillas. Generalpoststyrelsen har tänkt sig,
att saken lämpligare kunde ordnas på det sätt, att avsändaren av ett större antal
vanliga korsbandsförsändelser av lika vikt och format skulle, om förenklad
försändning anordnas ungefär som här ovan angivits, åtnjuta nedsättning i befordringsavgiften
med en viss procent av det belopp, vartill det allmänna korsbandsportot
skulle belöpa sig. Huru högt denna procent bör sättas, för att
postverkets av nedsättningen förorsakade inkomstminskning ungefärligen skall
motsvara postverkets fördelar av det förenklade expeditionssattet, är icke så lätt
att avgöra, men för att korrespondenterna skola finna med sin fördel förenligt
att begagna sig av ett dylikt försändningssätt, lärer rabatten icke böra sättas allt
för lågt. Generalpoststyrelsen har för sin del tänkt sig en rabatt av högst 20
procent. För att bestämmelserna härom skulle kunna anpassas efter de erfarenheter,
som vid tillämpningen vunnes, vore det önskvärt, att riksdagen endast i
princip uttalade sig för att korrespondent, som samtidigt avlämnar ett större antal
andra korsbandsförsändelser än utgivarkorsband av lika vikt och lika format,
skulle kunna få åtnjuta viss rabatt å de vanliga befordringsavgifterna, men att
Kungl. Maj:t finge bestämma rabattens storlek och generalpoststyrelsen de
närmare villkoren för rabattens åtnjutande.

I det föregående har generalpoststyrelsen föreslagit ändring beträffande alla
andra slag av korsbandsförsändelser än utgivarkorsband. Generalpoststyrelsen
är visserligen av den uppfattningen, att avgiften för utgivarkorsbanden är allt
för ringa, särskilt när fråga är om tidning med låg medelvikt per nummerexemplar
och antalet försändelser per halvt kilogram således blir jämförelsevis stort,
men. denna avgift kan icke lämpligen ändras utan samtidigt vidtagen ändring av
postverkets avgifter för postabonnemang å tidning. Fråga om ändrade abonnemangsavgifter
var föremål för överläggning med de representanter för riksdagen
och tidningsutgivarna, som under år 1916 biträdde generalpoststyrelsen vid utarbetandet
av förslaget till nu gällande tidningsförordning, men frågan visade sig

Postanvisningar
och
postförskott.

16 Kungl. Maj:ts Proposition Nr 81.

då svårlöst, och enär en ändring av dessa abonnemangsavgifter icke lärer böra
vidtagas, förrän generalpoststyrelsen haft tillfälle att med tidningsutgivarna närmare
avhandla frågan, men tiden nu icke medgivit detta, anser generalpoststyrelsen
sig icke för närvarande böra framföra något förslag härutinnan, ehuru generalpoststyrelsen
icke kan underlåta att såsom sin uppfattning uttala, att postverkets
med dess tidningsrörelse förenade arbete och kostnader icke torde ersättas
med nu gällande avgifter.»

Beträffande postanvisnings- och postförskottsavgifterna anför styrelsen:

»I fråga om dessa avgifter gäller, jämlikt kungörelse den 26 april 1918,
för tiden intill 1919 års utgång en tillfällig förhöjning av 5 öre för varje avgiftsbelopp.
De ordinarie avgifterna för dessa försändelseslag äro bestämda genom
kungl. brev till generalpoststyrelsen den 17 juni 1904 och — för belopp över
500 till och med 1,000 kronor — den 5 juni 1909. Varken de ordinarie eller de
nuvarande tillfälliga avgifterna utgå efter någon enhetlig skala, i det att avgiftsbeloppet
i varje särskild grupp ökas omväxlande med 5 och med 10 öre. Då det
icke lärer kunna ifrågasättas, att från och med år 1920 en återgång från de nuvarande
tillfälliga och till de ordinarie avgifterna skall ske, samt frågan^om avgifternas
belopp således måste upptagas till behandling vid innevarande års riksdag,
har generalpoststyrelsen ansett sig böra föreslå sådan omläggning av avgifterna,
att — på samma gång postverkets inkomst av postanvisnings- och postförskottsrörelsen
med nu utgående tillfälliga avgifter icke minskas — en enhetlig
skala med 10 öres förhöjning för varje avgiftsgrupp vinnes. Generalpoststyrelsens
förslag framgår av här nedan intagna tablå, varå för jämförelses skull
angivas jämväl de nuvarande ordinarie och tillfälliga avgifterna:

Postanvisnings- respektive postförskottsbelopp.	Generalpost- styrelsens förslag.	Ordinarie avgifter.	Tillfälliga avgifter.
\|		Öre.	Öre.	Öre.
I Högst	5 kronor.........	15	10	15
j Över	5— 25 » .........	1 25 {	15	20
»	25- 50 » .........	25	30
»	50- 100 » .........	35	30	35
..	100— 250 ■■ .........	45	35	40
»	250— 500 » .........	55	40	45
»	500— 750 » ........	65	50	55
»	750-1,000 » ......’...	75	60	65

Generalpoststyrelsens förslag innebär, i förhållande till nu utgående tillfälliga
avgifter, avgiftshöjning beträffande 35 % av postanvisningarnas och postförskottens
antal samt avgiftssänkning beträffande 26 % av antalet, varemot för 39 % av antalet
avgiften bleve oförändrad.»

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 81. 17

Härefter yttrar sig styrelsen om assuransavgifterna och anför härutinnan
följande:

»I fråga om dessa avgifter hava några ändringar icke vidtagits under kristiden.
Avgifterna utgå, jämlikt föreskrift i kungörelsen den 26 maj 1882, enligt

följande tariff:

för assuransbelopp av högst 500 kronor......................................................... 30 öre

» » som överstiger 500 men ej 1,000 kronor ............... 50 »

» 50 öre för 1,000

kronor med tilllägg
av 2 öre
för varje överskjutande
belopp
av 100
kronor eller del
därav,

» 1 krona 30 öre

för 5,000 kronor
med tillägg av
15 öre för varje
överskjutande
belopp av 1,000
kronor eller del
därav,

» 8 kronor 5 öre

för 50,000 kro nor

med tillägg
av 10 öre för

varje överskjutande
belopp av
1,000 kronor eller
del därav,
samt

13 kronor 5 öre
för 100,000 kronor
med tillägg
av 5 öre för

varje överskjutande
1,000 kronor
eller del
därav.

Såsom härav framgår, utgå ifrågavarande avgifter icke efter så enkla grunder,
som för den praktiska posttjänsten vore önskvärda. Särskilt är den ökning av
2 öre per 100 kronor, vilken förekommer för belopp över 1,000 till och med 5,000
kronor, mycket obekväm. Sedan generalpoststyrelsen verkställt utredning för
åstadkommande av en reglering utav assuransavgifterna, anser styrelsen sig böra
föreslå, att nuvarande avgifter för assuransbelopp intill 1,000 kronor, vilken grupp
beräknas omfatta nära 35 % av alla assurerade försändelser, skulle lämnas oförBihang
till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 69 käft. (Nr 81.) 826 19 3

» » 1,000 » » 5,000

5,000 * » 50,000

50,000 » » 100,000

100,000 kronor

Aasurans avgifter.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 81.

Paket.

ändrade, men att, beträffande högre assuransbelopp, det för 1,000 kronor bestämda
avgiftsbeloppet skulle ökas med 10 öre per 500 kronor eller del därav. Intill
ett belopp av 5,000 kronor bleve avgiften således oförändrad för belopp å jämna
femhundra- och tusental, varemot för mellanliggande belopp uppkomme en höjning
av 2 till och med 8 öre. För belopp över 5,000 kronor skulle inträda en
jämn höjning, som för ett belopp av 100,000 kronor uppgår till 7 kronor 25 öre.
Om emellertid avgiftsskalan 10 öre per 500 kronor skulle tillämpas även beträffande
assuransbelopp över 100,000 kronor, bleve avgifterna enligt generalpoststyrelsens
mening alltför höga, och anser styrelsen sig därför böra föreslå, att
för belopp över 100,000 kronor assuransavgiften för 100,000 kronor höjes med
10 öre per 1,000 kronor. Enligt generalpoststyrelsens förslag skulle således de
inrikes assuransavgifterna beräknas på följande sätt:

för assuransbelopp av högst 500 kronor....................................... 30 öre

» » över 500— 1,000 » .................................... 50 »

» » » 1,000—100,000 » ................................... 50 »

för 1,000 kronor med tillägg av 10 öre för varje
överskjutande belopp av 500 kronor eller del
därav samt

för assuransbelopp över 100,000 kronor 20 kronor 30 öre för 100,000 kronor med
tillägg av 10 öre för varje överskjutande belopp av 1,000
kronor eller del därav.

Med denna skala blir assuransavgiften för en miljon kronor 110 kronor 30
öre. Motsvarande avgift är i Norge 320 kronor 25 öre, i Tyskland 166 mark 70
pf. och i Frankrike 200 fras 10 cts. I Danmark, där — med hänsyn till landets
ringa utsträckning och goda befordringsförhållanden — avgifterna i allmänhet
kunna hållas låga, är motsvarande avgiftsbelopp 50 kronor 15 öre.»

Slutligen har styrelsen beträffande befordringsavgifterna för paket
yttrat följande:

»Befordringsavgifterna för paket hava höjts två gånger under kristiden, dels
genom kungörelse den 25 juni 1917, dels ock tillfälligtvis, för tiden intill 1919
års utgång, genom kungörelse den 26 april 1918. Storleken av dessa förhöjningar
framgår av följande sammanställning:

Vikt.	Avgift under tiden
Va 1905— so/e 1917.	Vj 1917— 8Vo 1918.	Vo 1918— 81/iä 1919.
högst 1 kg......................	30 öre	40 öre	60 öre
över 1—3 » .....................	50 »	65 »	90 »
» 3-5 » ..................... » 5 kg. för varje kg. ytter-	75 »	90 »	120 »
ligare ............	30 » (15 öre pr Va kg.)	40 »	40 »

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 81.

För skrymmande paket ökas dessa avgiftsbelopp med 50 %.

Sedan den 30 juni 1917 hava avgifterna således höjts med i visst fall 100%.

I sin skrivelse till statsrådet och chefen för kungl. civildepartementet den
10 januari 1918 i fråga om tillfällig höjning av postavgifterna framhöll generalpoststyrelsen
bland annat, att de taxeförhöj ningar, som vidtagits vid järnvägarna,
nödvändiggjorde en höjning av jämväl postavgifterna för paketbefordran. A andra
sidan anförde styrelsen, att genomförande av likformighet i järnvägarnas och
postverkets avgifter icke vore möjlig, enär järnvägsavgifterna beräknas efter zontabellsystem,
under det att postavgifterna utgå med enhetliga belopp för befordran
inom hela riket. Vid sådant förhållande och enär antagande av zontabellsystem
även inom postverket skulle innebära en återgång till bestämmelser, som
länge sedan blivit såsom opraktiska övergivna, är det icke möjligt att bestämma
postavgifterna till sådana belopp, att de för varje fall ställa sig minst lika höga
som järnvägarnas avgifter. Emellertid har paketposten på senare tiden ökats med
en hel del större gods, med vars befordran postverket näppeligen borde i allmänhet
taga befattning och för vilket gods tillräckligt utrymme icke beräknats
vare sig i postvagnarna eller å postanstalterna. Då postverket icke kan genom
höjning av avgifterna förmå avsändarna att sända dylikt gods vilket i hög
grad försvårar befordringen och behandlingen av den egentliga posten med
järnväg, har det synts generalpoststyrelsen nödvändigt att utfinna någon annan
lämplig anordning, för att postverket må i möjligaste män befrias från att taga
befattning med befordran av sådant gods, varom nu är fråga, och har styrelsen
tänkt sig, att det icke skulle medföra allt för stora olägenheter för allmänheten,
om tyngre gods (exempelvis paket vägande över 5 kg. -— den gällande viktgränsen
för ett paket enligt den internationella paketkonventionen) finge, när fråga vore.
om befordran mellan orter, belägna vid järnväg, hänvisas till järnvägsbefordran.
Det kan icke vara med statens intresse förenligt, att postverket skall för dylikt
gods förhyra utrymmen, när järnvägarna i fråga om så väl vagnar som godsmagasin
äro bättre rustade att upptaga denna trafik, vartill kommer den oegentlighet,
som ligger i det nuvarande förhållandet, att gods av samma vikt och. beskaffenhet
kan komma att med järnväg befordras mellan samma orter efter olika tariffer,
allt efter som godsets befordran anförtrotts åt postverket eller direkt åt järnvägsförvaltning.
För de lättare paketen erbjuder postverket de lämpligaste befordringsmedlen,
och för orter, vilka icke äro belägna vid järnväg, är det ofta icke
möjligt att få paket befordrade på annat sätt än med anlitande av postverket.
Enär det inrikes portot för postpaket redan höjts två gånger under loppet av
de senaste två åren samt särskilt med hänsyn till befolkningen å orter utan järnväg
och till behovet av att kunna från och till dylika orter befordra matvarusändningar
anser sig generalpoststyrelsen nu icke böra föreslå ytterligare höjning
av befordringsavgifterna för paket, även om de kostnader, paketrörelsen
åsamkar postverket, kunde motivera en förhöjning. Generalpoststyrelsen inskränker
sig därför till att föreslå, det nu gällande tillfälliga paketavgifter fastställas
att utgå tills vidare.»

Beträffande den ekonomiska innebörden av de förhöjningar och regleringar
av postavgifter in. in., som av generalpoststyrelsen föreslagits,
hava inom styrelsen verkställts statistiska beräkningar.

Beträffande resultatet av dessa beräkningar meddelar styrelsen följande: -

Ekonomisk

innebörd.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 81.

»Till grund för beräkningarna hava lagts siffrorna för år 1918, i den mån
dessa varit kända, men i övrigt 1917 års siffror. Inkomstökningen bär beräknats
i förhållande till de belopp, som antagits kunna inflyta, om de ordinarie avgifterna
varit i tillämpning, och således icke i förhållande till inkomsterna av de
för närvarande tillfälligtvis utgående avgifterna. Beräkningarna hava givit till
resultat, att, vid bifall till de av generalpoststyrelsen framförda förslagen och
under förutsättning av att portoförhöjningarna ej åstadkomma minskning i poströrelsen,
postverket skulle beredas en årlig merinkomst av, i runt tal, 16,650,000
kronor, med fördelning på de olika slagen av försändelser enligt följande tabell:

Slag av försändelser.	Merinkomst för postverket. Kronor.
Riksbrev ......	10,200,000 1,600,000
Lokalbrev.................................................................
Vissa försändelsers överförande från brev- till paketposten i samband med böjning av brevvikten ........................	100,000
Brevkort .......	2,100,000
Reglering av korsbandsportot ......................................	400,000
Postanvisningar och postförskott	700,000
Assurerade försändelser ........	50,000
Paket.......................................................................	1,500,000
Summa	16,650,000

Som ovan sagts, hava till grund för de statistiska beräkningarna lagts tillgängliga,
siffror för åren 1917 och 1918. Under dessa år har emellertid en väsentlig
ökning av postförsändelsernas antal uppkommit till följd av de tillfälliga
kristidsinstitutionernas verksamhet, och enär det kan antagas, att dessa institutioner
nu skola så småningom upphöra, är det icke uteslutet, att under år 1920
antalet postförsändelser kommer att något nedgå och att således de i här ovan
intagna tabell angivna inkomstbelopp äro något högt beräknade.

I det beräknade beloppet 16,650,000 kronor har inräknats jämväl den beträffande
tjänsteförsändelser uppkommande inkomstökningen. Enär emellertid
postavgifterna för dessa försändelser ersättas av allmänna medel, erhåller statsverket
icke någon ökad inkomst därigenom, att avgifterna för dylika försändelser
utgå med förhöjda belopp. Avgifterna för tjänsteförsändelser torde i allmänhet
kunna beräknas till 5 h 6 % av postverkets hela portoinkomst, men, enligt vad
generalpoststyrelsen i sin skrivelse den 25 oktober 1918 med förslag till beräkning
av postverkets inkomster för år 1920 framhållit, har dessutom under
den nuvarande kristiden — genom kristidsinstitutionernas skriftväxling på
statens bekostnad — uppkommit en tillfällig inkomst för befordran av tjänste -

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 81.

försändelser. Denna tillfälliga inkomst beräknades för år 1920 till 1,700,000 kronor
eller således omkring 4 % av inkomststaten. I betraktande bärav har av den
merinkomst, som de utav generalpoststyrelsen nu föreslagna portoförhöjningarna
och regleringarna skulle tillföra postverket, omkring 10 % antagits falla på avgifterna
för tjänsteförsändelser. Nämnda förhöjningar och regleringar skulle
således, så vitt nu kunnat beräknas, tillföra statsverket en ökad inkomst av icke
fullt 15 miljoner kronor, och enär, enligt vad ovan sagts, för täckande av postverkets
driftkostnader för år 1920 erfordras en: inkomstökning av omkring 12
miljoner kronor, synes den vinstmarginal, som genom de nu föreslagna portoförhöjningarna
och regleringarna skulle uppkomma, kunna anses skälig.»

Styrelsen har slutligen framhållit, att enligt styrelsens förut åbero- ikraftpade
skrivelse med förslag till beräkning av postverkets inkomster för trädandeår
1920 beräknats, att för år 1919 skulle å poströrelsen uppkomma en
brist av omkring 3,200,000 kronor. Vid sådant förhållande har styrelsen
ansett de nu föreslagna portoförhöjningarna och regleringarna böra träda
i kraft redan från och med den 1 juli 1919.

Frågan om en förhöjning av postavgifterna har vid två föregående Departetillfällen
under kristiden varit underställd riksdagen. Ett år 1917 fram- Xuen.
lagt förslag i sådan riktning blev, utom vad beträffar höjning av paket- Behovet av
portot, av riksdagen avslaget. Det år 1918 framlagda förslaget till till- postavgjfterfällig
höjning av postavgifterna blev åter, efter gemensam votering, av nas h%nm9-riksdagen bifallet, därvid beslutets giltighetstid emellertid begränsades
att omfatta tiden till utgången av år 1919 i stället för av Kungl. Maj:t
föreslagna 1 april 1920.

De betänkligheter, som vid nämnda tillfällen framkommo mot de då
föreslagna portoförhöjningarna, voro huvudsakligen grundade därpå, att
postverkets affärsställning ej ansågs vara sådan, att en ökning av portona
syntes oundgängligen påkallad. Emellertid beräknas nu, även med den
år 1918 beslutade tillfälliga höjningen av postavgifterna, vilken till sin
giltighet begränsades att avse tiden till 1919 års slut, en avsevärd förlust
komma att uppstå å rörelsen för sistnämnda år. Med största sannolikhet
kan jämväl antagas, att för år 1920 någon behållen inkomst av postverket
ej kan uppkomma med mindre en ytterligare a^vsevärd höjning
av postavgifterna äger rum.

1 fråga om de närmare beräkningarna av driftresultatet för åren
1918—1920 må här meddelas följande.

I skrivelse den 25 oktober 1918 med inkomstberäkning för år 1920
hade generalpoststyrelsen beräknat postverkets inkomster för år 1920
till 43,050,000 kronor eller, under förutsättning att den redan beslutade
tillfälliga höjningen av postavgifterna bibehålies, till 49,200,000 kronor.

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 81.

Driftkostnaderna för samma år antoges komma att, oberäknat krigstidstillägg
och krigstidshjälp, uppgå till sammanlagt omkring 40,000,000
kronor. Därvid hade avlöningarna beräknats enligt den för år 1919
gällande avlöningsstaten. Beräknades krigstidstillägg och krigstidshjälp
utgå i samma utsträckning, som vid tidpunkten för inkomstberäkningens
verkställande kunde förutses för år 1919, och toges hänsyn jämväl därtill,
att förslag om ytterligare löneförhöjning åt postverkets tjänstemän väntades
komma att underställas 1919 års riksdag, räknade man med ett utgiftsbelopp
av omkring 54,700,000 kronor. Med denna utgångspunkt komrne,
därest nu gällande, för tiden till och med 1919 års utgång beslutade
portoförhöjningar tillämpades jämväl under år 1920, att uppstå en brist
av omkring 5,500,000 kronor. Skulle portoavgifterna komma att återgå
till de belopp, som gällde före den nu tilllämpade provisoriska höjningen,
bleve bristen omkring 11,650,000 kronor.

Sedan förarbetena för postverkets bokslut numera fortskridit så
långt, att det ekonomiska resultatet av 1918 års drift låter sig överskåda,
har jag från generalpoststyrelsen inhämtat, att inkomsterna för sagda
år, i staten upptagna till 34,900,000 kronor, belöpa sig till i runt tal

45,843,000 kronor. Utgifterna för år 1918, vilka beräknats till 28,900,000
kronor, hava i verkligheten uppgått till något mera än 44,480,000 kronor.
Det i riksstaten upptagna överskottet av 6,000,000 kronor har sålunda
reducerats till något över 1,350,000 kronor. Utgiftsstegringen faller till
huvudsaklig del på krigstidstillägg och krigstidshjälp, beträffande vilka
man på förhand icke kunnat räkna med ens närmelsevis så stora belopp,
som sedermera visat sig komma att utgå. Av 1918 års lagtima riksdagbeviljade
krigstidstillägg och krigstidshjälp hava belöpt sig till sammanlagt
6,341,350 kronor. På grund av samma års urtima riksdags beslut
hava emellertid därutöver i extra krigstidstillägg och krigstidshjälp under
år 1918 utbetalts 3,043,350 kronor. Vidare bör bemärkas, att i utgiftssumman
för år 1918 även ingår ett belopp av 2,221,100 kronor, vilket
utgör krigstidstillägg och krigstidshjälp för år 1917, men som skolat
belasta 1918 års utgiftsstat. Frånräknas sistberörda summa och hade
1918 års extra krigstidstillägg och krigstidshjälp icke tillkommit, hade
1918 års överskott — oavsett de övriga utgifterna för krigstidstillägg
och krigstidshjälp samt andra av tidsförhållandena föranledda utgiftsstegringar
— kommit att något överstiga de i staten beräknade 6,000,000
kronor. Då ej mindre än inemot två tredjedelar av postverkets utgifter
utgöras av avlöningar och utgifter av avlönings karaktär och då dessutom
andra betydande utgiftsposter, såsom omkostnaderna för poststationerna,
för postföring å landsväg m. m. i högsta grad påverkas av gällande

Kung1. Maj:ts Proposition Nr 81.

priser å arbetsmarknaden, torde det vara uppenbart, att synnerligen kraftiga
och på förhand knappast beräkneliga stegringar av postverkets utgifter
allt fortfarande äro att förutse under nu rådande särskilda förhållanden.

Enligt under oktober månad 1918 verkställdt överslag ansåg generalpoststyrelsen
sig då kunna beräkna postverkets utgifter för år 1919
till cirka 50,800,000 kronor. Därefter har emellertid, enligt vad från generalpoststyrelsens
sida meddelats, vissa nytillkomna förhållanden föranlett,
att nämnda beräkning icke torde komma att hålla streck. Sålunda hade
styrelsen då ej anledning förutsätta ett så väsentligt mycket högre krigstidstillägg
för år 1919 som det, varmed man med ledning av senaste
urtima riksdags beslut i fråga om krigstidstillägg för sagda år nu måste
räkna. Vittgående krav på löneförhöjningar för extra och tillfällig personal
måste tillgodoses. Ett extra dyrtidstillägg åt lantpoststationsföreståndarna
har visat sig av behovet påkallat. Arvodesreglering för de
med statens järnvägars stationer förenade poststationerna har ifrågasatts.
Förhållandena påkalla även omreglering av lantbrevbärarnas ersättningar.
Krav på ökning av postverkets avgifter för järnvägspostbefordringen till
statens järnvägar — i likhet med vad som ifrågasatts för de enskilda
järnvägarna — hava framställts. Slutligen tyda en del utgiftsposter för
år 1918, vilka ej kunnat fullt överblickas förrän efter årets utgång,
därpå, att utgifter av samma slag även lör år 1919 måste beräknas
högre än förut skett. Alla dessa omständigheter föranleda, att man har
att förutse, att 1919 års utgifter komma att uppgå till väsentligt högre
belopp än de av generalpoststyrelsen ursprungligen beräknade.

Visserligen torde man kunna hysa förhoppningar, att 1919 års inkomster,
i likhet med vad förhållandet varit under år 1918, komma att
ej obetydligt överstiga de i riksstaten beräknade. Men å andra sidan
kan man, enligt vad redan antytts, på grund av ovan anförda förhållanden
med all säkerhet utgå från, att utgifterna, därest ej särskilda åtgärder
vidtagas, i så högst betydlig mån komma att överstiga de i riksstaten
upptagna, att brist å rörelsen är att emotse oaktat den redan
beslutade tillfälliga portoförhöjningen för år 1919.

För år 1920 måste även räknas med högre utgiftssummor än de av
generalpoststyrelsen ursprungligen beräknade.

Med ledning av vissa preliminära uppgifter, som numera under hand
lämnats av kommunikationsverkens lönekommitté, har generalpoststyrelsen
verkställt en approximativ beräkning av det väntade löneförslagets
ekonomiska innebörd för postverket. Resultatet har blivit ett betydligt
större belopp än det, varmed styrelsen trodde sig böra räkna i oktober
1918.

Sättet för
■post avgifterna» förhöjning.

Kung!. Majds Proposition Nr 81.

På grund härav och i övrigt av samma orsaker, som inverkat på
beräkningen för år 1919, torde det beträffande år 1920 vara antagligt,
att större brist än den av generalpoststyrelsen först beräknade kan
komma att uppstå. Såvitt av nu gjort överslag framgår, torde denna
brist kunna uppskattas till omkring 16,000,000 kronor. För täckande
härav förslår således ej den inkomstökning, som kan beräknas uppkomma,
därest den nu gällande tillfälliga portoförhöjningen utsträckes
att äga tillämpning även under år 1920, och vilken av generalpoststyrelsen
beräknas till 6,150,000 kronor.

Beträffande såväl åren 1919 som 1920 synes sålunda det ekonomiska
resultatet av postverkets rörelse bliva så ogynnsamt, att det torde vara
oundgängligen nödvändigt, att eu ytterligare förhöjning av postportona
med det snaraste kommer till stånd. Såvitt möjligt måste ock denna
förhöjning enligt min mening bestämmas sålunda, att en skälig vinstmarginal
är att påräkna, i vilket sammanhang må erinras, att i förslaget
till riksstat för år 1920 överskottet å postverkets rörelse beräknats till
4,000,000 kronor.

Därest det sålunda erforderliga tillskottet i postverkets inkomster
skall kunna vinnas, måste en avsevärd förhöjning ske av det vanliga
brevportot. Detta framgår bäst därav, att enligt styrelsens förslag mer
än två tredjedelar av den beräknade inkomstökningen skulle ernås på
denna väg. btyrelsens förslag härutinnan innebär, att befordringsavgiften
för annat inrikes brev än lokalbrev — s. k. riksbrev — skulle
förhöjas med 50 /o på de ordinarie avgifterna eller till respektive 15,
30 och 45 öre å nuvarande viktgrupper samt att portot för lokalbreven
skulle sättas till */s av riksportot, d. v. s. 10, 20 och 30 öre — motsvarande
en höjning å de ordinarie avgifterna med 100 %. I samband
härmed skulle för vinnande av bättre överensstämmelse i förhållandet
mellan brevportot, å ena, samt avgiften för särskilt paketförsändelser,
å andra sidan, maximivikten för brev förhöjas från nuvarande 250 till
500 gram, därvid för den sålunda överskjutande viktsatsen skulle fastställas
en ny portosats å respektive 60 och 40 öre, allt efter försändelsens art
av riksbrev eller lokalbrev. Åt generalpoststyrelsen skulle tillika, för
att från brevposten måtte utgallras en del försändelser, vilkas behandling
som brev är med hänsyn till deras format förenat med stora olägenheter,
lämnas bemyndigande att utfärda närmare bestämmelser rörande vilka
försändelser som med hänsyn till sin form må befordras såsom brev.

Med den föreliggande utgångspunkten beträffande behovet av ökade
inkomster för postverket torde de av styrelsen sålunda föreslagna för -

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 81.

höjningarna av de nu utgående brevportona få anses väl avvägda och
icke medföra de praktiska olägenheter, som äro förknippade med de
nuvarande tillfälliga avgifterna. Tvärtom komma de nu föreslagna avgifterna
att i praktiken såväl för postverket som för allmänheten bliva
bekväma och lätt tilllämpliga.

Den föreslagna ökningen av riksportot överensstämmer även med
den förhöjning, som vidtagits i ett stort antal främmande länder.

Styrelsens förslag om införande av en ny viktklass för breven och
bestämmelser i syfte att från brevbefordran utestänga sådana försändelser,
vilka ej hava brevformat, anser jag mig jämväl böra förorda.

Vid en höjning av portot för lokalbrev av en viktsats till 10 öre
synes riktigt, att även avgiften för enkelt brevkort — vilken avgift städse
varit lika med avgiften för sådant lokalbrev — sättes till 10 öre;
avgiften för dubbelt brevkort skulle i enlighet härmed utgå med 20 öre.

I fråga om korsbanden innebär styrelsens förslag en genomgående
reglering av de nu gällande avgifterna, vilka ej undergått någon förändring
i samband med den förra året beslutade tillfälliga höjningen av
postavgifterna.

Körsbär)dsförsändelserna utgöras för närvarande av fyra grupper,
nämligen tidningskorsbanden — bestående av dels de vanliga tidningskorsbanden,
dels ock de s. k. utgivarkorsbanden — andra trycksaker,
affärshandlingar och varuprov.

Beträffande tidningskorsbanden gälla lägre portosatser än för de
övriga korsbanden. Av styrelsens utredning torde framgå, att något
egentligt skäl ej förefinnes att vidare beträffande de vanliga tidningskorsbanden
bibehålla en lägre portoavgift än för korsband, innehållande
andra trycksaker — för tidningsutgivare ställer det sig nämligen bekvämare
och ekonomiskt fördelaktigare att försända tidningar som utgivarkorsband.
I den internationella postutväxlingen finnes icke något
lägre korsbandsporto, motsvarande vårt vanliga tidningskorsbandsporto,
och icke heller i de andra europeiska ländernas inrikes posttjäust lärer,
enligt vad jag inhämtat, något dylikt reducerat porto tillämpas. I skrivelse
till Kung! Maj:t har visserligen svenska bokförläggarföreningen —
under erinran därom, att distributionen av tidskrifter till vederbörande
prenumeranter i stor omfattning verkställes genom bokhandels.iffärcr —
hemställt, att, för undvikande av eu fördyring av nämnda distribution,
antingen det nuvarande vanliga tidningskorsbandsportot måtte bibehållas
eller de distribuerande bokhandelsaffärerna medgivas rätt att avsända tidskri
ftsexemplaren i fråga såsom utgivarkorsband. Härvid är emellertid
linning till riksdagens protokoll UUl). I sand. ti!) höft. (Nr 81.) 326 19 4

Kungl. May. ts Proposition Nr 81.

att märka att, jämlikt 11 § 3 mom. i den av 1916 års riksdag antagna,
den 17 juni samma år dagtecknade förordningen angående villkoren för
postbefordran av tidningar och andra periodiska skrifter, Kungl. Maj:t
kan i särskilt fall, när omständigheterna därtill föranleda, medgiva även
annan än tidningsutgivare rätt att avsända tidningskorsband mot den
avgift, som är stadgad för utgivarkorsband. Om befordringsavgiften för
vanliga tidningskorsband blir densamma som för trycksakskorsband i
allmänhet, torde därför svenska bokförläggarföreningens nu uttalade
önskemål kunna tillgodoses på det sätt, att Kungl. Maj:t meddelar vederbörande
bokhandelsaffärer, som till subskribenter distribuera tidskrifter,
rätt att därvid expediera tidskriftsexemplaren såsom utgivarkorsband.
•Jag förordar därför generalpoststyrelsens förslag, att för de vanliga tidningskorsbanden
skola gälla samma bestämmelser som för korsband,
innehållande andra trycksaker, i följd varav påkallas sådana ändringar i
1916 års tidningsförordning, att vad däri stadgas om vanliga tidningskorsband
kommer att utgå.

I fråga om såväl de korsbandsförsändelser, som innehålla andra
trycksaker, som dylika försändelser, innehållande affärshandlingar och varuprov,
föreslår styrelsen en genomgående och enhetlig reglering av portosatserna.
Förslaget härutinnan, som enligt vad nyss antytts även skulle
komma att avse de nuvarande vauliga tidningskorsbanden, innebär, att
portot skulle utgöra 5 öre för varje viktsats av 100 gram eller del därav
— i lokalposten 3 öre för motsvarande viktsats. En minimiavgift skulle
dock utgå för korsbandsförsändelser, innehållande affärshandlingar eller
varuprov, med respektive 15 och 10 öre — i lokalposten 10 och 6 öre.
Vidare skulle — för att de ur postbehandlingssynpunkt mera gynnsamt
än paketen ställda korsbanden ej skulle behöva komma till användning
i fråga om allt för tunga försändelser — maximivikten för korsbandsförsändelserna
sänkas, och har styrelsen ansett denna maximivikt böra,
i likhet med vad som är fallet i t. ex. Danmark och Norge, bestämmas
till densamma som för brev, eller sålunda till 500 gram, dock att nuvarande
högsta medgivna vikt för försändelser, innehållande varuprov,
350 gram, skulle bibehållas. Den sålunda föreslagna omregleringen skulle
medföra en mindre förhöjning — med 1 öre — i avgiften för korsband,
innehållande 50 gram och därunder; för övriga korsband komme förhållandet
att bliva det motsatta och särskilt komme avgifterna för korsband
av hög vikt att bliva ej obetydligt lägre än de nuvarande avgifterna.
Förslaget ifråga komme i stort sett att bringa avgifterna för
korsband i bättre överensstämmelse med avgifterna för brev och paketpostförsändelser;
och då därmed även i viss mån komme att tillgodoses

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 81.

de inom riksdagen uttalade önskemålen om sänkning av korsbandsportot,
anser jag mig böra förorda styrelsens förslag, vilket jämväl synes ägnat
att medföra större reda och enhetlighet i fråga om portosatserna för
dessa försändelser i allmänhet. Då de flesta korsban ds försändelserna ingå
i lägsta viktgrnppen, kommer förslaget ej att medföra någon minskning
utan en, om ock ej avsevärd, ökning av postverkets inkomster.

Då frågan om regleringen av avgifterna för utgivarkorsbanden kräver
ytterligare utredning, torde i enlighet med styrelsens förslag portosatserna
för dessa försändelser i nu förevarande sammanhang ej böra göras till
föremål för reglering. Den nuvarande obegränsade maximivikten för
utgivarkorsbanden skulle även lämnas orubbad.

För två särskilda fall har styrelsen föreslagit modifikationer i de
allmänna reglerna om portona för korsbandsförsändelser.

Den ena avser det redan nu gällande undantaget i fråga om befordran
av korsband, innehållande uteslutande blindskrift. Styrelsens
förslag innebär endast sådan jämkning av nuvarande bestämmelser i
detta avseende, att portot skulle bestämmas till 5 respektive 3 öre för
var vikt av 500 gram eller del därav i stället för, såsom för närvarande,
4 respektive 2 öre. Denna jämkning, vilken skulle medföra större
enhetlighet vid jämförelse med portosatserna för korsband i allmänhet,
torde böra godtagas. Någon ändring beträffande maximivikten å ifrågavarande
slags korsband, eller 3 kilogram, ifrågasättes icke av styrelsen.

Den andra föreslagna jämkningen består däri, att om en korrespondent
samtidigt avlämnade ett större antal andra korsbandsförsändelser
än utgivarkorsband av lika vikt och lika format samt innehållande trycksaker,
han skulle komma i åtnjutande av viss rabatt å de vanliga befordringsavgifterna
för korsband. Härmed komme ett av representanter
för vissa affärskretsar sedan länge uttalat önskemål, vilket jämväl vunnit
anslutning inom riksdagen, att tillgodoses. Enligt vad styrelsen meddelar,
har styrelsen tänkt sig en rabatt av högst 20 procent, men har,
för att rabatten må kunna lättare anpassas efter erfarenheten, uttalat
önskvärdheten av att densamma ej till beloppet fastställes av riksdagen
utan må bero på Kungl. Maj:ts avgörande, därvid de närmare villkoren
för rabattens åtnjutande skulle bestämmas av styrelsen. Styrelsens förslag
i dessa avseenden synas ändamålsenliga och hava ej givit mig
anledning till erinran.

Styrelsens förslag beträffande postanvisnings- och postförskottsavgifterna
avser en sådan omläggning av avgifterna, att en mer enhetlig
skala för de olika avgiftsgrupperna skulle vinnas. Förslaget, som skulle

Ekonomisk

innebörd.

28 Kungl. Maj:is Proposition Nr 81.

medföra endast en mindre inkomst utöver vad som med nu utgående
tillfälliga avgifter beräknats uppkomma, bär sålunda ej någon egentlig
betydelse ur ekonomisk synpunkt, men synes praktiskt och av beskaffenhet
att böra godtagas.

I fråga om assuransavgifterna, beträffande vilka några ändringar
hittills ej ägt rum under kristiden, skulle enligt styrelsens förslag avgiftsskalan
för högre assuransbelopp komma att i viss mån förhöjas. Ej
heller beträffande detta förslag, som huvudsakligen avser ett fastställande
av mera enkla och lätt tillämpliga grunder vid avgiftsberäkniugen
och ej skulle medföra någon avsevärd inkomstökning, synes mig vara
något att erinra.

Beträffande slutligen avgifterna för paket har en förhöjning av desamma
ägt rum såväl 1917 som 1918. Den huvudsakliga anledningen
härtill har, oavsett behovet av ökade inkomster, varit, att de taxeförhöjningar,
som vidtagits vid järnvägarna, medfört, att paketposten ökats
med en hel del större gods, som förut befordrats med järnväg och varför
tillräckligt utrymme icke funnits å postvagnarna eller å postanstalterna.
Nämnda förhållande fortgår, enligt vad styrelsen meddelat, alltjämt.
Till förebyggande härav har styrelsen, då genomförande av likformighet
i järnvägarnas och postverkets avgifter icke är möjlig, förordat ett förbud
mot befordran med post av inrikes paket av högre vikt än 5 kilogram
i de fall, när järnvägsförbindelse finnes mellan paketets avgångsoch
adressorter. Då det torde vara nödvändigt att vidtaga fortsatta
åtgärder för att befria postverket från befordran av de tyngre paket,
som i vanliga fall plägat befordras med järnväg, samt genom förslaget
ifråga några större olägenheter ej torde komma att tillskyndas allmänheten,
har jag ansett mig böra jämväl i denna del förorda styrelsens
förslag. Någon ytterligare förhöjning av paketportot skulle däremot ej
äga rum, utan nu gällande tillfälliga paketavgifter fastställas att fortfarande
tillämpas. För skrymmande paket böra fortfarande tillämpas
hittills gällande bestämmelser och viktportot sålunda ökas med 50 procent.

Beträffande den ekonomiska innebörden av det nu framlagda förslaget
utvisar generalpoststyrelsens utredning, att, om till grund för
beräkningarna av postförsändelsernas antal läggas siffrorna för år 1918,
i den mån dessa varit kända, men i övrigt 1917 års siffror, postverket
genom förslaget skulle beredas en årlig merinkomst, i förhållande till de
nuvarande ordinarie avgifterna, av i runt tal 16,650,000 kronor.

'' Kungl. Maj:ts Proposition Nr 81.

Enligt mig numera tillhandakomna upplysningar torde man våga
räkna med en något större inkomstökning av den nu ifrågasatta portoförhöjningen
än den nyss angivna. Så har generalpoststyrelsen i sin
utredning beräknat förhöjda avgifter endast för inrikes försändelser.
Höjas emellertid avgifterna för inrikes brev och brevkort, blir det nödvändigt
att — såsom även skedde vid nu gällande tillfälliga höjning av
de inrikes avgifterna — vidtaga en motsvarande höjning i förbindelsen
med Danmark och Norge. En sådan förhöjning kan, enligt vad jag
inhämtat, beräknas medföra en inkomstökning av närmare 500,000
kronor. Enär dessutom — bland annat på grund av nu kända siffror
för år 1918 — vissa av generalpoststyrelsen beräknade belopp kunna,
utan att nödig försiktighet åsidosättes, i någon mån höjas, torde inkomstökningen
av de ifrågasatta portoförhöjningarna, även om någon ökning
av antalet försändelser icke skulle inträda, kunna beräknas komma att
överstiga 18,000,000 kronor. Med hänsyn till såväl detta förhållande
som den omständigheten, att det ej torde vara uteslutet, att åtminstone
någon del av svenska postverkets tillgodohavanden av vissa utländska
postförvaltningar för transitbefordran av post genom Sverige under
krigsåren kan komma att under år 1920 tillföras postkassan, håller jag
före, att genom den nu föreslagna portoförhöjningen postverkets inkomster
för sagda år skola kunna bringas till den höjd, att den uppkommande
vinstmarginalen kommer att i det närmaste sammanfalla med
det i statsverkspropositionen upptagna beloppet, 4,000,000 kronor.

I likhet med vad av 1918 års lagtima riksdag beslutades i fråga
om de för närvarande gällande tillfälliga portoförhöjningarna lärer giltigheten
av de nu föreslagna avgiftsbeloppen böra begränsas att omfatta
tiden till utgången av nästa budgetår. Likaledes synes det lämpligt,
att den föreslagna inskränkningen i rätten att med post försända vissa
paket gives provisorisk karaktär, varigenom den jämkning, vartill vunnen
erfarenhet tilläventyrs giver anledning, kan lätt vidtagas. Däremot torde
de föreslagna ändringarna i förordningen den 17 juni 1916. ävensom de
bestämmelser, som avse högsta medgivna vikten å vissa försändelser
samt rätt för korrespondent att vid samtidigt avlämnande av ett större
antal trycksakskorsband i vissa fall åtnjuta rabatt, kunna fastställas att
gälla tills ''vidare.

På grund av den brist, som eljest beräknas uppkomma för år 1919,
finner jag lika med styrelsen förslaget böra träda i kraft redan den 1
juli 191.9.

Ikraftträdande
och
giltighetstid.

Kung1. Maj.ts Proposition Nr 81.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen besluta,

att högsta medgivna vikten för inrikes brev skall
utgöra 500 gram, med rätt för generalpoststyrelsen
att utfärda närmare bestämmelser rörande vilka försändelser
som med hänsyn till sin form må befordras
såsom brev;

att befordringsavgifterna för inrikes brev skola
utgå med följande belopp:

för annat brev än lokalbrev:

om	brevets vikt icke överstiger	20	gram...	15	öre
»	vikten överstiger 20 men icke 125	» ...	30	»
»	» » 125 » »	250	» ...	45	»
»	» » 250 » »	500	» ...	60	» ;
	för lokalbrev:
om	brevets vikt icke överstiger	20	gram	10	öre
»	vikten överstiger 20 men icke 125	» ...	20	»
»	» » 125 » »	250	» ...	30	»
»	» » 250 » »	500	»	40	» ;
	att befordringsavgiften för inrikes brevkort f	skall
utgöra:
för	enkelt brevkort.........................			10	öre
»	dubbelt » ..........................			20	»;

att 11 och 12 §§ i förordningen den 17 juni 1916
angående villkoren för postbefordran av tidningar och
andra periodiska skrifter skola erhålla följande ändrade
lydelse:

»11 §.

1 mom. Om — — — — — två kilogram.

2 mom. Utgivarkorsband, som blir obeställbart,
är postverket icke skyldigt att återbefordra till avsändaren,
med mindre denne genom tillkännagivande å
försändelsen dels hemställt, att försändelsen i händelse
av obeställbarbet återsändes, dels ock förbundit sig att

KungL Maj:ts Proposition Nr 81.

för återbefordringen erlägga avgift såsom för korsband
i allmänhet.

3 inom. Finner — — — — — sägs.

4 mom. I övrigt skola beträffande tidningar, som
avlämnas till postbefordran såsom utgivarkorsband,
tillämpas de bestämmelser, som gälla för befordran av
korsband i allmänhet, dock ej vad angår högsta vikt
för varje särskild försändelse.

3 mom. Följande — — — — — huvudnumret.

4 mom. Särskild — — —--sistnämnda tid ning.

5 mom. Aven — — —- — — regelbundet medfölja
tidningen.

6 mom. Den omständigheten, att ett tryckalster
inklistrats eller annorledes fästs i tidning eller tidningsbilaga,
medför icke i och för sig befrielse för
utgivaren att särskilt för detta tryckalster erlägga sådan
avgift, som i 5 mom. sägs»;

att befordringsavgiften för annat inrikes korsband
än utgivarkorsband eller sådant korsband, som innehåller
uteslutande blindskrift, skall för var vikt av 100
gram eller del därav utgå med 5 öre, när fråga är om
annan försändelse än lokalförsändelse, och med 3 öre,
när fråga är om lokalförsändelse, dock att minsta avgiften
skall utgöra för korsband, innehållande affärshandling,
15 öre, när fråga är om annan försändelse
än lokalförsändelse, och 10 öre, när fråga är om lokalförsändelse,
samt för korsband, innehållande varuprov,
10 öre för annan försändelse än lokalförsändelse och
6 öre för lokalförsändelse;

att befordringsavgiften för inrikes korsband, som
innehåller uteslutande blindskrift, skall, för var vikt
av 500 gram eller del därav, utgöra 5 öre, när fråga
är om annan försändelse än lokalförsändelse, och 3
öre, när fråga är om lokalförsändelse;

12 §.

1 mom. Oinbundet

2 mom. A — —

— — tidning,
samma bilaga.

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 81.

att högsta medgivna vikten för inrikes korsband,
innehållande varuprov, och för inrikes korsband, innehållande
endast blindskrift, fortfarande skall utgöra,
för det förra slaget av försändelser 350 gram och för
det senare försändelseslaget 3 kilogram, samt att högsta
vikten för utgivarkorsband fortfarande skall vara obegränsad,
men att högsta medgivna vikten för annat
inrikes korsband skall utgöra 500 gram;

att korrespondent, som samtidigt avlämnar ett
större antal andra trycksakskorsband än utgivarkorsband
av sinsemellan lika vikt och lika format, må,
under de närmare villkor, som generalpoststyrelsen
har att bestämma, vid befordringsavgifternas erläggande
åtnjuta rabatt med viss, av Kungl. Maj:t fastställd
procent å det avgiftsbelopp, som enligt den vanliga
korsbandstaxan skall utgå;

att avgiften för inrikes postanvisning eller postförskott
skall utgå med följande belopp:

om postanvisnings- respektive postförskottsbeloppet
uppgår till högst 5 kronor.......................... 15 öre

■ 5	men <	3j 50 kronor	25
50		» 100		35
100	»	» 250	»	45	»
250	»	» 500	»	55	»
500	».	» 750	»	65	»
750	»	» 1,000	»	75	»

att assuransavgiften för inrikes försändelse skall
utgå med följande belopp:

för assuransbelopp av högst 500 kronor 30 öre
y> » , som överstiger 500 men

ej 1,000 kronor........................................... 50 »

för assuransbelopp, som överstiger 1,000

men ej 100,000 kronor ............................. 50 » för

1.000 kronor med tillägg av 10 öre för varje överskjutande
belopp av 500 kronor eller del därav,

för assuransbelopp, som överstiger
100,000 kronor............... 20 kronor 30 öre för

100.000 kronor med tillägg av 10 öre för varje överskjutande
belopp av 1,000 kronor eller del därav;

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 81.

att det inrikes portot för paket skall utgå enligt
följande grunder, nämligen för paket, som väger

högst 1 kilogram ............................. med 60 öre

mer än 1 men ej över 3 kilogram » 90 »
t » » 3 » » »5 » »1 krona 20 öre

» » 5 kilogram, med 1 krona 20 öre för de första

5 kilogrammen och därefter 40 öre för vart överskjutande
kilogram eller del därav;

att för skrymmande paket det ifrågavarande viktportot
skall ökas med 50 procent och att, i fråga om
vad med skrymmande paket förstås, skola tillämpas
bestämmelserna i sådant hänseende enligt gällande internationella
paketkonvention, dock med den eller de
inskränkningar, som kunna föranledas av särskilda,
utav Kungl. Maj:t till efterrättelse inom svenska postverket
givna föreskrifter;

att för befordran med post icke skall mottagas
inrikes paket av högre vikt än 5 kilogram, när järnvägsförbindelse
finnes mellan paketets avgångs- och
adressorter;

att de beslut, som i nu förevarande hänseenden
kunna bliva meddelade, skola träda i kraft den 1 juli
1919, vid vilken tid de av 1918 års lagtima riksdag
beslutade tillfälliga höjningarna av postavgifterna skola
upphöra att gälla; samt

att besluten, utom i vad de avse högsta medgivna
vikten å vissa försändelser, ändringar i förordningen
den 17 juni 1916 ävensom rätt för korrespondent att
vid avsändande av ett större antal trycksakskorsband
i vissa fall åtnjuta rabatt, skola lända till efterrättelse
allenast till och med den 31 december 1920.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna bifall;
och skulle proposition till riksdagen avlåtas av
den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

C. Ullman.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 69 käft. (Nr 81.)

320 19 5

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 81.

Bilaga till generalpoststyrelsens skrivelse.

Sammanställning

rörande i åtskilliga främmande länder under krigsåren vidtagna höjningar
av viktigare inrikes postavgifter, i den mån taxeändringar äro
för generalpoststyrelsen kända (december 1918).

Här nedan upptagas 10 länder. För övrigt hava höjningar skett i så gott som alla länder.

	Förutvarande avgift.	il Nuvarande'' avgift.	Ökning.
Nordamerikas Förenta Stater.			t
Brev (ej lokal-) .......................................	'' 2 cts	3 cts	1 cts
Brevkort ................................................	1 »	2 »	1 »
Danmark.
Brev, lokal-.............................................	5 öre	7 öre	2 öre
Brevkort ...............................................	5 »	7 »	2 »
» med betalt svar..........................	10 »	14 »	4 »
» lokalt .......................................	3 »	5 »	2 »
» » med betalt svar..................	6 »	10 »	4 »
Korsband, lokalt.......................................	2 »	5 »	3 »f ■
» annat...............................	4 »	7 ..	3 »
Paket (ej lokala) ..................................... Jämväl portot för lokalpaket har höjts. Postförskott:	(intill 2 Va kg. 20 öre, 2V2 kg.-5 kg. 30 öre, över 5 kg. därutöver pr Va kg. 5 öre.)	(intill 1 kg. 30 öre, » 1- 3 kg. 40 » , 3—5 kg. 50 öre, därutöver 20 öre pr kg.)	10 » \ 20 » \ 20 » ) 10 » 1
högst 10 kr.......................................	15 öro	20 öre	5 »
över 10— 50 kr.................................	20 »	25 »	5 »
» 50—100 » ................................	25 »	30 >»	5 »
» 100-200 » .................................	30 »	35 »	5 »
»> 200—300 » .................................	35 »	40 »	5 »
» 300-500 » ...............................	40 »	45 »	5 »
» 500—720 » .................................	45 »	50 »	5 »

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 81.

	Förutvarande avgift.	Nuvarande avgift.	Ökning.
(Danrrfirk.)
Assuransavgift:
högst 1,000 kronor ............................	15 öre	20 öre	5 öre
för varje överskjutande 1,000 kronor........ Tidningar och tidskrifter: avgifterna höjda;	5 »	5 »
beräkningsgrundernas ändring försvårar en jämförelse.
England.
Brev högst 4 ounce .............. ..................	1 penny	1 Va penny	Va p.
över 4 ounce.......................................	Va p. för varje ytterligare 2 ounce.	—
Brevkort ...............................................	Va p.	i p.	Va p.
Det bilägare portot för korsband och varu-
prov har bortfallit. De få t. v. sändas såsom brev eller paket.
Postanvisningar. (Postal Orders)
för belopp 7 pence till och med 2 sb. 6 p.	Va »	i»	Va »
Paket:
'' högst 1 pound (453,6 gr.)....................	3 »	4 »	1 »
över 1—2 » ....................................	4 »	5 »	1 »
Frankrike.
Brev högst 20 gram.................................	10 c.	15 c.	5 c.
över 20— 50 » .................................	15 »	25 »	10 »
» 50-100 » .................................	20 »	30 »	10 »
därutöver pr 50 gram...........................	5 »	5 »	—
Brevkort ...............................................	10 »	15 »	5 »
kort med högst 5 skrivna ord ...............	5 »	10 »	5 »
Korsband (ej tidningar):
a) i kuvert eller i form av öppna kort:
högst 50 gram.................................	5 »	5 »	—
över 50—100 gram...........................	5 »	10 »	5 »

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 81.

	Förutarande avgift.	Nuvarande avgift.	Ökning. j
(Frankrike.) :
över 100—200 gram.........................	10 c.	15 c.	5 c.
därutöver pr 50 » ....... ................. b) under band och högst 50 grams vikt:	5 »	5 »
högst 15 gram.................................	2 »	3 »	i»
över 15—30 gram ............................	3 »	3 »	—
» 30—50 >» ............................	3 »	5 ”	2 »
c) visitkort med högst 5 skrivna ord ......	5 »	10 »	5 »
Varuprov högst 50 gram...........................	5 »	10 »	5 »
därutöver pr 50 gram...........................	5 »	5 »	—
Bekommendationsavgift ............................	10 »	15 »	5 »
Mottagningsbevis ....................................	10 »	15 »	5 »
Assur ansavgift:			*
högst 500 francs .................................	10 »	20 »	10 »
därutöver pr 500 fr...............................	10 »	10 »	_ .
Postanvisningsavgift:
högst 5 fr...........................................	5 »	10 »	5 »
över 5— 10 fr..................................	10 »	15 »	5 »
» 10— 15 » .................................	15 »	20 »	5 »
» 15— 20 » .................................	20 »	25 »	5 »
» 20— 50 » .................................	25 »	35 »	10 »v
» 50—100 » .................................	50 »>	60 »	10 »
» 100—300 » .................................	75 »	85 »	10 ;>
» 300—500 » .................................	100 >»	no »	10 »
» 500 fr. för första 500 fr................	100 »	120 » ,	20 »
därutöver pr 500 fr...............................	25 »	25 »	1
Italien.
Brev pr 15 gram ....................................	15 ci	20 ci	5 ci
Paket: högst 3 kg....................................	60 »	70 »	10 »
över 3— 5 kg.................... ................	100 »	120 »	20 »
» 5—10 » ....................................	140 »	180 »	40 »
Assuransavgift för paket
pr 300 lire..........................................	10 »	15 »	5 ''»

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 81.

Nederländerna.

Brev högst 20 gram.................................

över 20—100 gram..............................

» 100—200 » ..............................

» 200—300 » ..............................

» 300—400 » ..............................

» 400—500 » ..............................

Avgifterna för tyngre brev hava höjts från
5 cents för 500 gr. eller del därav till
5 cents för 100 gr. eller del därav.

Lokalbrev: högst 20 gram ........................

över 20—100 gram..............................

» 100—200 » ..............................

För lokalbrev av högre vikt har avgiften i
viss mån förhöjts.

Brevkort ............................................

» , lokala.......................................

Korsband:

För trycksaker i vikt över 500 gram utgår
portot efter ny grund, som i vissa viktlägen
medför ökning i avgiften.

Norge.

Lokalbrev å orter med lokalbrevbäring:

högst 20 gram ...................................

över 20—125 gram..............................

»• 125—500 » ..............................

d. v. s. för dessa brev utgår riksporto.

Å orter, där brevbäring icke äger rum, utgår
ett lokalporto av 2 öre pr försändelse
intill 500 grams vikt.

Korsband innehållande trycksaker eller varuprov: högst

20 gram ....................................

över 10—125 gram ..............................

Rekommendationsavgift............................

Förutvarande avgift.	Nuvarande avgift.	Ökning.
5 c.	5 c.	~
10 »	10 »
10 »	15 »	5 c.
15 »	20 »	5 »
15 »	25 »	10 »
15 »	30 »	15 »
3 »	3 >»
5 »	6 »	1 »
5 »	9 »	4 »
2 ‘/i »	3 »	Va »
1 ‘/i »	2 »	Va »
5 öre	10 öre	5 öre
5 »»	20 »	15 »
10 »	30 »	20 »
3 »	5 »	2 •>
5 »	5 »	—
10 »	15 »	5 »

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 81.

	Förutvarande avgift.	Nuvarande avgift.	Ökning.
(Norge.)
Assur er ade brev:
a) Viktporto:
högst 20 gram ..............................	10 öra	10 öre	—
över 20—125 gram.........................	10 »	20 »	10 öre
» 125—250 » ...........................	30 »	30 »	—
b) Rekommendations- och assuransavgift:
högst 100 kronor .........................	10 »	15 » 15 öre + 5 öre per 100 kr.
över 100—500 kronor ......................	10 öre + 5 öre per 100 kr.	5 »
» 500 kronor ................	20 öre -f- 8 öre per 250 kr.	25 öre + 8 öre per 250 kr.	5 »
Assurerade paket:
Rekommendations- och assuransavgift såsom
för brev ................................	—	—	5 öre per försändelse
Paket:
högst 1 kg. ....................................	30 öre	50 öre	20 öre
över 1—3 kg..................................	50 »	80 »	30 »
» 3—5 » .....................	75 »	120 »	45 »
» 5 kg. tillägg av ......................... Postanvisningar:	15 » per Va kg. eller del därav	50 » per kg eller del därav	20 »
högst 5 kr........................................	10 öre	15 öre	5 öre
över 5— 50 kronor ........................	15 »	25 »	10 »
» 50— 100 » ........................	20 »	25 »	5 a
» 100— 200 » ........................	30 »	35 »	5 »
» 200— 300 » .......................	35 »	40 »	5 »
>» 300— 400 » ......................	40 »	45 >»	5 »
» 400— 500 » ........................	45 »	50 »	5 »
» 500— 750 » ........................	54 »	60 »	6 »
» 750—1,000 » ........................	62 »	70 »>	8 »
» 1,000 kronor .................................	1V4 promille	1 promille	minskning 25 öro per tusen
Schw«iz.
Brev (lokalt) ..........................................	5 cts	10 cts	5 cts
(annat) ......................................	10 »	15 »	5 .»
Brevkort ................................................	5 ».	7 Va »	2>/a »

Kun tgl. Maj.ts Proposition Nr 81.

	Förutvarande avgift.	Nuvarande avgift.	Ökning.
(Schweiz.)
Korsband per 50 gram..............................	2	cts	3 cts	1 cts
Paket:
högst Va kg.......................................	15	»	25 »	10 »
över Va— 2Va kg..............................	25	))	35 »	10 »
» 2 Va— 5 » .............................	40	»	50 »	10 »
» 5 —10 » ..............................	70	»	- 80 »	10 »
» 10 —15 » ..............................	100	))	120 »	20 »
Avgiften för paket över 15 kg. (förut 20 kg.) beräknas efter befordringsvägens längd.
Bekommendationsavgiften .......................	10	»	15 »	5 »
Postanvisningar:
högst 20 francs...................................	15	»	20 »	5 »
över 20— 50 francs..............................	20	»	25 »	5 »
» 50—100 » ..............................	20	»	30 »	10 .»
» 100, för varje 100-tal francs ............	10	»	10 »	—
Postförskott:
högst 10 francs....................................	10	»	10 »	—
över 10—- 20 francs..............................	20	»	20 »	—
» 20- 30 » .............................	20	»	30 »	10 cts
» 30— 40 » ..............................	20	»	40 »	20 »
» 40— 50 » ..............................	20	»	50 »	30 »
» 50-100 » ..............................	30	»	60 »	30 »
» 100 francs, för varje 100-tal francs ...	10	»	10 »	—
Tyskland. Brev:
högst 20 gram ....................................	10	pf.	15 pf.	5 pf.
över 20—250 gram ..............................	20	»	25 »	5 »
Lokalbrev:
högst 20 gram ....................................	5	»	10 »	5 »
över 20—250 gram ............................	5	»	15 »	10 »
Brevkort, lokal-.......................................	5	»	V/i«	2*/s »
» , annat.......................................	5	»	10 »	5 »

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 81.

	Förutvarande avgift.	Nuvarande avgift.	Ökning.
(Tyskland.)
Trycksaker (med vissa undantag):
t. o. m. 50 gram.................................	3	pf.	5	pf.	2	pf.
över 50— 100 gram...........................	5	»	7 7»	»	2V2	»
» 100— 250 » ...........................	10	)»	15	))	5	»)
» 250— 500 » ...........................	20	»	25	»	5	»
» 500—1,000 » .....................	30	»	35	»	5	))
Affärshandlingar:
t. o. m. 250 gram ..............................	10	»	15	»	5	»
över 250— 500 gram...........................	20	•>	25	»	5	»
» 500—1,000 » ..........................	30	»	35	»»	5	»
Varuprov (intill 100 gram oförändrat):
t. o. m. 250 gram ..............................	10	»	15	»	5	»
över 250—500 gram..............................	20	»)	25	)»	5	»)
Postanvisningar:
t. o. m. 5 mark....................................	10	»	15	»	5	»
5-100 » ....................................	20	»	25	))	5	»)
100—200 » ....................................	30	»)	40	»»	10	»
200—400 » ....................................	40	»	50	»	10	))
400-600 » ....................................	50	»	60	»	10	))
600—800 » ....................................	60	it	70	»)	10	))
Paket: 1) högst 5 kg: a) då befordringsvägen ej överstiger 75
km...........................................	25	»	40	»	15	»
b) för längre befordringsväg...............	50	»	75	»	25	))
2) över 5 t. o. m. 50 kg. (förböjning en-
ligt särskild skala)........................... Assurerade brev: befordringsavgiften:	•				30-50	))
a) då befordringsvägen ej överstiger 75
km...........................................	20	pf.	25	pf	5	))
b) för längre befordringsväg...............	40	»	50	»	10	»
Inkasseringsbrev.......................................	30	»	35	»	5	))

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 81.

	Förutvarande avgift.	Nuvarande avgift.	Ökning.
Österrike.
Brev: '')
högst 20 gram ....................................	10	heller	20 heller	10 heller
övor 20—250 gram ..............................	20	»	20 heller + 5 heller	—
			för varje 20 gram
Kortbrev ................................................	11	»	15 heller	4 heller
Brevkort ........................*.......................	5	»	10	»	5 »
Korsband:2)
högst 50 gram ....................................	3	»	3	»	—
över 50— 100 gram...........................	5	»	6	”	1 heller
» 100- 250 » ...........................	10		13 heller per 50 gram,
m	20		1 således t	ex. för
.. 250- 500 » ...........................	»	f 1,000	gram
» 500—1,000 » ...........................	30	>»	) 60 heller	30 »
Assuransavgift ......................................	Avgifterna utgå	efter nya grunder, soi	n försvåra
	r		en jämförel	se.
Paket ....................................................	J
Postanvisningar: 8)
högst 20 kronor .................................	10	heller	i 25 heller	15 heller
över 20— 50 kronor ...........................	20	»	1
» 50—100 '' » ..........................	20	»	30	»	10 »
» 100-150 » ...........................	40	»	35	»	minskn. 5 h.
» 150—200 » ...........................	40	»	40	»	—
» 200—250 » ........................	40	»	45	»	5 heller
» 250-300 » ...........................	40	»	50	»	10 »
» 300—350 » ...........................	60	»	55	»	minskn. 5 h.
» 350 -400 » ...........................	60	»	60	»	—
» 400—450 » ...........................	60	»	65	»	5 heller
» 450 —500 » ...........................	60	u	70	»	10 »
» 500—550 » ...........................	60	»	75	»	15 »
» 550—600 » ...........................	60	»	80	n	20 »
u. s. v. 1,000 » ...........................	100	»	120	»	20 »

'') Maximiviktcn, förut 250 gram, är obegränsad.

2) Gäller trycksaker; för varuprov utgär avgiften annorlunda.

3) 20 heller per postanvisning + 5 heller per 50 kr.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 69 käft. (Nr 81.) 326 19