Kungl. Maj:ts proposition nr 80 (Proposition 1925:80)

Kungl. Maj:ts proposition nr 80.

Nr SO.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande av
en mellan Sverige och Tyskland avslutad skiljedoms- och
förlikning skonvention; given Stockholms slott den 27 februari
1925.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden
för denna dag samt med överlämnande av texten till
en i Berlin den 29 augusti 1924 under förbehåll om riksdagens godkännande
avslutad skiljedoms- och förlikningskonvention mellan Sverige och Tyskland
med tillhörande slutprotokoll, vill Kungl. Maj:t härmed äska riksdagens godkännande
av denna konvention med slutprotokoll.

GUSTAF.

Östen Undén.

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 27 februari 1925.

Närvarande:

Statsministern Sandler, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Olsson, Nothin, Hansson, Linders, Larsson, Wigforss, Möller, Levinson.

Ministern för utrikes ärendena anför:

»I enlighet med av Kungl. Maj:t den 21 augusti 1924 givet bemyndigande
undertecknades i Berlin den 29 i samma månad en skiljedoms- och förlikningskonvention
mellan Sverige och Tyskland, jämte tillhörande slutprotokoll,
vartill förslag uppgjorts vid förhandlingar, som på hemställan från
tysk sida och efter av Kungl. Maj:t den 24 november 1922 fattat beslut
upptagits mellan de båda ländernas regeringar. Konventionen är avslutad under
sedvanligt förbehåll om ratifikation, varvid från svensk sida riksdagens samtycke
därtill förutsatts.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 sand. 71 käft. (Nr 80.)

2 Kung!. Maj-.ts proposition nr 80.

Jag anhåller att nu få redogöra för innehållet i denna konventions viktigare
bestämmelser.

Enligt konventionen skola alla tvister, av vilket slag de vara må, som
kunna uppstå mellan de båda fördragsslutande länderna och som icke inom
skälig tid kunna lösas på diplomatisk väg, hänskjutas till antingen skiljedoms-
eller förlikningsförfarande, såvida ej andra mellan parterna gällande
överenskommelser föreskriva ett annat förfarande (art. 1).

Det kan även inträffa, att en viss tvist må hänskjutas till skiljedom,
sedan förlikningsförfarande visat sig resultatlöst, och sålunda passera bägge
slagen av instanser (art. 4 och art. 13), men såsom allmän regel gäller, att
vartdera förfarandet avser ett avgränsat område.

I det till konventionen hörande slutprotokollet har förklarats, att konventionen
skall tillämpas även beträffande tvister, som härleda sig från tilldragelser,
vilka infallit före konventionens avslutande, dock att tvister, som
stå i omedelbart sammanhang med världskrigets händelser, med hänsyn till
deras allmänna politiska innebörd skola undantagas därifrån. Enligt protokollet
skall vidare det förhållande, att en tredje stat är delaktig i en tvist,
icke utesluta konventionens tillämpning, varemot tvister mellan Tyskland
och en tredje stat, i vilka Sverige i egenskap av medlem i Nationernas
förbund kan komma att bliva part, icke skola anses såsom tvister mellan
de fördragsslutande parterna enligt denna konvention.

Skiljedomsförfarande är enligt huvudprincipen obligatoriskt för tvister av
rättslig art. Enligt art. 2 skall sålunda dylikt förfärande på yrkande av
endera parten komma till användning i fråga om tvister, som avse:

1) ett mellan de båda parterna avslutat fördrags bestånd, tolkning och
tillämpning;

2) internationellt-rättsliga spörsmål;

3) förefintligheten av någon omständighet, som, därest den konstateras,
skulle innebära åsidosättande av någon mellanfolklig förpliktelse;

4) storleken och arten av den gottgörelse, som bör givas i fall av dylik
förpliktelses åsidosättande.

I detta avseende överensstämmer konventionens innehåll med den förpliktelse,
som Sverige åtagit sig genom ratifikation av till äggsklausulen till art.
36 i stadgan för den fasta mellanfolkliga domstolen. Under det att Sverige
gentemot de övriga länder, som ratificerat sagda klausul, accepterat undantagslös
tillämpning av domstolsförfarande i rättstvister tillhörande nämnda
kategorier, uppställas emellertid i den svensk-tyska konventionen vissa undantag
från huvudregelns tillämpning. Därest uppkommen tvist rör en angelägenhet,
som berör ena partens oavhängighet, territoriella integritet eller
andra högsta livsintressen, skall sålunda i fråga om denna tvist ej skiljedomsförfarande,
men däremot förlikningsförfarande komma till användning.
Denna undantagsbestämmelse innebär upptagandet av en mycket ofta i tidigare
skiljedomsavtal förekommande klausul. Undantaget är emellertid begränsat
på det sätt, att i händelse av olika meningar om tvistens hänförlighet
till undantagsklausulen, avgörandet härom tillkommer skiljedomstolen (art. 4).

Kunyl. Maj:ts proposition nr SO.

Det blir sålunda icke parterna själva, som godtyckligt karakterisera tvisten
såsom berörande »högsta livsintressen» etc. Denna värdefulla metod att begränsa
klausulen har tidigare kommit till användning bl. a. i Sveriges skiljedomstraktater
med Danmark och Norge, ehuru därvidlag ej i fullt samma
utsträckning.

Tvist, som enligt konventionen kan anhängiggöras vid skiljedomstolen, kan
emellertid, därest de fördragsslutande parternas regeringar därom överenskomma,
i stället hänskjutas till förlikningsförfarande, vare sig för slutgiltig
behandling eller under förbehåll om tvistens senare hänskjutande till skiljedomstolen
(art. 13).

I varje fall av skiljedomsinstitutets tillämpning skola de fördragsslutande
parterna fastställa en särskild s. k. kompromiss, angivande tvistens föremål,
skiljedomstolens sammansättning och säte samt eventuella särskilda befogenheter
m. m. (art. 7). Särskilda stadganden gälla för säkerställande av, att
en kompromiss skall åvägabringas (art. 8).

Skiljedomstolen skall bestå av fem ledamöter, varav vardera parten utser
en och parterna gemensamt utse tre, däribland en ordförande. För att säkerställa
skiljedomstolens konstituerande hava särskilda bestämmelser lämnats
för det fall att parterna icke kunna enas om valet av de domare, som skola
utses gemensamt, eller av ordförande, eller att part icke utsett domare, vars
tillsättande på honom ankommit. Domarne skola utses bland medlemmarna
av den permanenta skiljedomstolen i Haag. Nytt val av domare skall ske
för varje särskild tvist. Dessa bestämmelser kunna dock efter överenskommelse
i varje särskilt fall modifieras (art. 6). Skiljedomstolen fattar sina
beslut med enkel majoritet (art. 9).

Parterna förbinda sig att efter tro och heder ställa sig till efterrättelse
det vid skiljedomsförfarandet fällda utslag (art. 23).

I särskilda, samtidigt med konventionens undertecknande utväxlade noter
har förklarats, att för den händelse Tyskland skulle ansluta sig till den
fasta mellanfolkliga domstolen i Haag eller inträda såsom medlem i Nationernas
förbund, är avsett, att de skiljedomstolen enligt konventionen åvilande
uppgifter på sätt, varom närmare överenskommelse då skall träffas, överflyttas
på den fasta mellanfolkliga domstolen.

Alla tvister, som icke enligt konventionens bestämmelser skola underkastas
skiljedomsförfarande, skola på yrkande av endera parten göras till föremål
för förlikningsförfarande (art. 13).

Därest andra parten därvid gör gällande, att tvisten bör avgöras av skiljedomstolen,
skall domstolen först fatta beslut i denna fråga.

I tvivelaktiga fall skola — enligt vad parterna i det till konventionen
hörande slutprotokoll förklarat — konventionens olika bestämmelser tolkas
till förmån för användande av grundsatsen om tvisters avgörande medelst
skiljedom.

De i konventionen lämnade regler för förlikningsförfaran det äro i allt väsentligt
av samma innebörd som det av 19z4 års riksdag godkända förslag,
i enlighet varmed konventioner angående tvisters hänskjutande till under -

Kungl. Maj:ts proposition nr 80.

söknings- och förlikningsförfarande den 27 juni 1924 avslutats mellan Sverige
samt Danmark, Finland och Norge.

För förlikningsförfarandet skall sålunda upprättas en ständig förlikningsnämnd,
bestående av fem medlemmar; vardera parten utser två medlemmar,
av vilka en må väljas bland statens egna medborgare, och den femte, som
skall vara nämndens ordförande och tillhöra annan nationalitet än övriga
medlemmar, utses av parterna i förening. Nämnden skall vara tillsatt inom
sex månader efter utväxlingen av ratifikationerna till konventionen (art. 14).
Förlikningsnämndens medlemmar utses för en tid av tre år, men mandatet
anses automatiskt förnyat för lika lång tid, om ej annan person före mandatstidens
utgång blivit utsedd i en medlems ställe (art. 17). Deras uppdrag
kan ej återkallas under mandatstiden, med mindre parterna äro därom ense.
Vardera staten äger dock rätt att vid uppkommande tvist ersätta den ene
av de utav denna stat utsedda medlemmarna med en annan, som i den föreliggande
frågan besitter särskild sakkunskap (art. 15). Nämnden träder i
verksamhet, såsnart framställning därom göres av endera parten (art. 20).
Inom sex månader från det tvist hänskjutits till nämnden, skall denna avgiva
ett betänkande, som fastslår saksammanhanget och, om förhållandena
därtill giva anledning, innehåller förslag till tvistens biläggande. Inom en
viss frist, som skall i betänkandet fastställas och som ej får överskrida tre
månader, skall vardera parten förklara, om och i vad mån den erkänner
dettas slutsatser och antager dess förslag (art. 19). Förlikningsnämnden
är beslutmässig, om samtliga medlemmar vederbörligen kallats och ordföranden
jämte minst två andra medlemmar äro närvarande. Nämnden fattar
sina beslut med enkel majoritet (art. 21).

Under pågående skiljedoms- eller förlikningsförfarande skola parterna i
möjligaste mån undvika varje åtgärd, som kan motverka skiljedomens verkställande
eller antagandet av förlikningsnämndens förslag. Vid förlikningsförfarandet
skola de intill den tidpunkt, som nämnden fastställer för parternas
förklaring om förslagets antagande, avhålla sig från varje självtäkt med
våldsamma medel (art. 23).

Konventionen, som är avsedd att träda i kraft en månad efter ratifikationernas
utväxlande, är avslutad för en tid av tio år. Därest den ej sex
månader före utgången av denna tidrymd blivit uppsagd, skall den gälla för
ytterligare två år, varefter den under samma förutsättning förlänges för en
två-års-period i sänder.

Såsom ett allmänt omdöme om det avtal, för vars huvudstadganden jag
nu redogjort, torde kunna sägas, att det i förhållande till skiljedomsavtalen
från tiden före världskriget utgör ett stort framsteg både genom det starka
hävdandet av skiljedomsprincipen och genom kombinationen med ett förlikningsförfarande,
varigenom garanti vunnits för prövning genom endera metoden
av varje tvist, som icke kunnat lösas på diplomatisk väg.

Vad särskilt angår skilj edoms förfarandet, har dess användning visserligen
blivit föremål för betydande inskränkning i förhållande till de regler, som
gälla enligt tilläggsklausulen till stadgan för Nationernas förbunds fasta

Kungl. Maj:ta proposition nr 80. 5

domstol om obligatoriskt skiljedomsförfarande i rättstvister. Å andra sidan
innebär dock konventionen ett betydligt starkare hävdande av skiljedomsprincipen,
än vad fallet är i Sveriges skiljedomsavtal med de stater, som
icke ratificerat nämnda tilläggs klausul. Ur denna synpunkt utgör alltså
konventionen även med de inskränkningar den i antydda hänseende upptager
ett avsevärt och för Sverige betydelsefullt steg framåt i förhållande
till avtalen med övriga stormakter. Därjämte torde det förtjäna beaktande,
att, såsom redan antytts, enligt konventionen en tvist skall hänskjutas till
förlikningsförfarande, därest den, ehuru av rättslig karaktär, befinnes vara
av beskaffenhet att ej kunna bliva föremål för skiljedom.

För övrigt ha konventionens bestämmelser ur juridisk-teknisk synpunkt
erhållit en i det hela fullt tillfredsställande gestaltning.

Med åberopande av det anförda, får jag alltså hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte i proposition äska riksdagens godkännande av ifrågavarande konvention
jämte därtill hörande slutprotokoll.»

Vad ministern sålunda hemställt, däri statsrådets övriga
ledamöter instämma, behagar Hans Maj:t Konungen bifalla
samt förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga
vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Carl Cederlöf.

Kung!. Maj:ts proposition nr 80.

Bilaga.

Skiljedoms- och förlikningskonvention Deutsch-Schwedischer Schiedsgerichtsmellan
Sverige och Tyskland. und Vergleichsvertrag.

Konungariket Sverige och Tyska
riket, vilka äro besjälade av önskan
att främja strävandena till avgörande
på fredlig väg av mellanstatliga tvister,
hava överenskommit att avsluta
en allmän skiljedoms- och förlikningskonvention.

I detta syfte hava till fullmäktige
utsetts

av Hans Maj:t Konungen av Sverige:

Friherre Fredrik Ramel, Sveriges
minister i Berlin,

och av Tyska Rikets President:

-Direktören i Tyska Utrikesdepartementet
herr d:r Friedrich Gaus,

vilka, efter att ömsesidigt hava granskat
sina fullmakter, som befunnits
vara i god och behörig form, överenskommit
om följande bestämmelser:

Artikel 1.

De fördragsslutande parterna förplikta
sig att hänskjuta alla tvister,
av vilket slag de vara må, som kunna
uppstå mellan dem och som icke inom
skälig tid kunna lösas på diplomatisk
väg, till antingen skiljedoms- eller förlikningsförfarande,
jämlikt bestämmelserna
i denna konvention.

Tvister, för vilkas lösande de fördragsslutande
parterna genom andra
mellan dem gällande överenskommelser
förbundit sig att anlita ett särskilt förfarande,
skola behandlas enligt bestämmelserna
i dessa överenskommelser.

Das Deutsche Reich und das Königreich
Schweden, von dem Wunsche
erfullt, die Entwickelung des Verfahrens
zur friedlichen Beilegung
zwischen staatlicher Streitigkeiten zu
bordera, sind iibereingekommen, einen
allgemeinen Schiedsgerichts- und Vergleichsvertrag
abzuschliessen.

Zu diesem Zwecke haben zu. Bevollmächtigten
ernannt

der deutsche Reichspräsident:
den Ministerialdirektor im Auswärtigen
Amte, Herm Dr. Friedrich Gaus,
Seine Majestät der König von Schweden: den

Schwedischen Gesandten in Berlin,
Freiherrn Fredrik Ramel,

die, nachdem sie ihre Vollmachten
geprtift und in guter und gehöriger
Form bebunden haben, tiber folgende
Bestimmungen iibereingekommen sind:

Artikel 1.

Die vertragschliessenden Teile verpflichten
sich, alle Streitigkeiten irgendwelcher
Art, die zwischen ihnen
entstehen und nicht in angemessener
Frist auf diplomatischen Wegegeschlichtet
werden können, nach Massgabe
des gegenwärtigen Vertrags entweder
einem Schiedsgerichtsverfahren oder
einem Vergleichsverfahren zu unterwerfen.

Streitigkeiten, fiir deren Schlichtnng
die vertragschliessenden Teile durch
andere zwischen ihnen bestehende Abmachungen
an ein besonderes Verfahren
gebunden sind, werden nach
Massgabe der Bestimmungen dieser
Abmachungen behandelt.

Kungl. Maj:ts proposition nr 80.

Artikel 2.

Skiljedomsförfarande skall, på yrkande
av endera parten och under förbehåll
för bestämmelserna i art. 3 och
4, komma till användning i fråga om
tvister, som avse:

1. ett mellan de båda parterna avslutat
föredrags bestånd, tolkning
och tillämpning;

II. internationellt-rättsliga spörsmål;

TIT, förefintligheten av någon omständighet,
som, därest den konstateras,
skulle innebära åsidosättande
av en mellanfolklig förpliktelse; IV.

storleken och arten av den gottgörelse,
som bör givas i fall av
dylik förpliktelses åsidosättande.
Därest mellan parterna råder meningsskiljaktighet
rörande frågan,
huruvida eu tvist hör till ovan angivna
arter, tillkommer det skiljedomstolen
att avgöra denna förberedande
fråga.

Artikel 3.

Beträffande frågor, som enligt lagstiftningen
i det land, mot vilket yrkande
framställes, skola avgöras av
domstol, varmed här avses jämväl
förvaltningsdomstol, kan vederbörande
art påfordra, att skiljedomsförfarande
ommer till användning först sedan
genom sakens behandling vid domstol
slutligt utslag avkunnats, och att tvistens
hänskjutande till skiljedomstolen
sker senast sex månader efter sådant
utslag. Det sagda äger icke tillämpning,
då fråga är om rättsvägran och
de genom lag föreskrivna besvärsinstanserna
anlitats.

Uppstår mellan parterna meningsskiljaktighet
rörande tilllämpningen
av denna bestämmelse, skall avgörandet
tillkomma skiljedomstolen.

Artikel 2.

Dem Schiedsgerichtsverfahren werden
auf Verlangen einer Partei, unter
Vorbehalt der Bestiinmungen der Artikel
3 und 4, diejenigen Streitigkeiten
unterworfen, die betreffen:
erstens: Bestånd, Auslegung und An wendung

eines zwischen den
beiden Parteien geschiossenen
Staatsvertrags;
zweitens: irgendeine Frage des internationalen
Rechts;

drittens: das Bestehen einer Tatsache,
die, wenn sie erwiesen wird,
die Yerletzung einer zwiscbenstaatlichen
Verpflichtung
bedeutet;

viertens: Umfang und Art der Wiedergutmachung
im Fälle einer
solchen Yerletzung.

Bestehen zwischen den Parteien Meinungsverschiedenheiten
daruber, ob
eine Streitigkeit zu den vorstehend
bezeichneten Arten gehört, so wird
iiber diese Vorfrage im Schiedsgerichtsverfahren
entschieden.

Artikel 3.

Bei Fragen, die gemäss den Landesgesetzen
der Partei, gegen die ein Begehren
geltend gemacht wird, von richterlichen
Behörden mit Einschluss der
Verwaltungsgerichte, zu entscheiden
sind, kann diese Partei verlangen, dass
die Streitigkeiten dem Schiedsgerichtsverfahren
erst unterworfen werden,
nach dem in dem Gerichtsverfahren
eine endgiiltige Entscheidung gefällt
worden ist, und dass die Anrufung
des Schiedsgerichts spätestens sechs
Monate nach dieser Entscheidung erfolge.
Dies gilt nicht, wenn es sich um
einen Fall von Rechtsverweigerung
handelt und die gesetzlich vorgesehenen
Beschwerdestellen angerufen worden
sind.

Entsteht zwischen den Parteien eine
Meinungsverschiedenheit fiber die Anwendung
der vorstehenden Bestimmung,
so wird daruber im Schiedsgerichtsverfahren
entschieden.

Kungl. Maj:ts proposition nr SO.

Artikel 4.

Därest part i fråga om tvist av de
i artikel 2 angivna arter framställer
invändning, att tvisten rör en angelägenhet,
som berör partens oavhängighet,
territoriella integritet eller andra
högsta livsintressen, och motparten
finner påståendet riktigt, skall i fråga
om denna tvist icke skiljedomsförfarande
utan förlikningsförfarande komma
till användning. Om däremot påståendet
icke av motparten erkännes
såsom riktigt, tillkommer avgörandet
härom skiljedomstolen.

Erkänner skiljedomstolen de anivna
invändningarna såsom grundae,
hänskjuter den tvisten till förlikningsförfarande;
eljest avgör skiljedomstolen
själv tvisten.

Part, som icke erkänner en dylik, av
motparten gjord invändning såsom
rundad, kan likväl, utan att skiljeomstolen
dessförinnan fattar ett avgörande,
förklara sig godtaga förlikningsförfarandets
genomförande. Part
äger dock därvid förbehålla sig, att,
för den händelse förlikningsförslaget
icke av båda parterna antages, skiljedomstolen
må kunna uppfordras att
träffa avgörande beträffande invändningen
och i förekommande fall även
beträffande själva tvisten.

Artikel 5.

Skiljedomstolen tillämpar vid sina
avgöranden:

I. mellan parterna gällande överenskommelser
av allmän eller speciell
natur och därav härflytande
rättsnormer;

II. internationell sedvanerätt, som
uttryck för en allmän, såsom rätt
erkänd praxis;

III. allmänna, av civiliserade stater
erkända rättsgrundsatser.

Artikel 4.

_ Erhebt eine Partei bei einer Streitigkeit
der im Artikel 2 bezeichneten
Arten die Einrede, dass es sich um
eine Angelägenhet handele, die ihre
Unabhängigkeit, die Unversehrtheit
ihres Gebiets oder andere höchste Lebensinteressen
betreffe, so kommt fur
die Streitigkeit, falls die andere Partei
diese Behauptung als zutreffend anerkennt,
nicht das Schiedsgerichts-, sondera
das Vergleichsverfahren zu Anwendung.
Wird dagegen die Behauptung
von der anderen Partei nicht als
zutreffend anerkannt, so ist daruber im
Schiedsgerichtsverfahren zu entscheiden.

Anerkennt das Schiedsgericht die
bezeichnete Einrede als begrundet, so
uberweist es die Streitigkeit dem Vergleichsverfahpen;
sonst entscheidet es
selbst daruber.

Eine Partei, welche die bezeichnete
Einrede der Gegenpartei nicht als
zutreffend anerkennt, kann sich gleichwohl
ohne vorherige Herbeifuhrung
einer schiedsgerichtlichen Entscheidung
uber die Einrede mit der Durchfuhrung
des Vergleichsverfahrens einverstanden
erklären. Sie kann dabei
jedoch den Vorbehalt machen, dass,
wenn der Vergleichsvorschlag nicht
von beiden Parteien angenommen wird,
das Schiedsgericht zur Entscheidung
uber die Einrede und gegebenenfalls
auch fiber die Streitigkeit selbst angerufen
werden kann.

Artikel 5.

Das Schiedsgericht legt seinen Entscheidungen
zugrunde:
erstens: die zwiscben den Parteien

geltenden Ubereinkunfte allgemeiner
oder besonderer
Art und die sich daraus ergebenden
Rechtssätze;
zweitens: das internationale Gewohnheitsrecht
als Ausdruck einer
allgemeinen, als Recht anerkannten
tlbung;

drittens: die allgemeinen von den
Kulturstaaten anerkannten
Rechtsgrundsätze.

Kanyl. Maj:ts proposition nr SO.

Därest i det särskilda fallet de ovan
angivna rättsnormerna förete luckor,
fattar skiljedomstolen beslut enligt de
rättsgrundsatser, vilka enligt dess mening
borde utgöra internationella
rättens regler. Den följer därvid stadgad
doktrin och rättspraxis.

Med båda parternas samtycke kan
skiljedomstolen i stället för att stödja
sitt beslut på rättsgrundsatser tratta
sitt avgörande efter billighetens grundsatser.

Artikel 6.

Därest icke parterna i särskilt fall
annor! onda överenskomma, skal L skiljedomstolen
sammansättas på följande
sätt:

Domarne utses bland de personer,
som äro upptagna å förteckningen
över medlemmar av den genom konventionen
den 18 oktober 1907 för avgörandet
på fredlig väg av internationella
tvister upprättade permanenta
skiljedomstolen i Haag.

Värdera parten utser en skiljedomare
efter fritt val. Parterna utse
gemensamt ytterligare tre domare och
bland dessa en ordförande. Ifall någon
av de gemensamt utsedda domarne
efter valet förvärvar medborgarrätt i
en av de fördragsslutande staterna
eller tager hemvist å någonderas område
eller inträder i någonderas tjänst,
kan vardera parten yrka, att han ersattes
av annan person. I detta avseende
uppkommande meningsskiljaktigheter
avgöras av de övriga fyra
domarne, varvid den äldste av de gemensamt
utsedda förer ordet och vid
lika röstetal äger två röster.

Nytt val av domare sker för värjo
särskild tvist. De fördragsslutande
parterna förbehålla sig dock att i
samförstånd företaga valen på sådant
sätt, att samma domare komma att
tillhöra skiljedomstolen för handläggning
av vissa arter av tvister under
viss tidrymd.

Därest det eu medlem av domstolen
givna uppdrag av någon anledning

Soweit im einzelnen Fälle die vorstehend
erwäb liten Reehtsgrundlagen
Liicken aufweisen, entscheidet das
Schiedsgericht nach den Recbtsgrundsätzen,
die nach seiner Ansicht die
Kegel des internationalen Rechtes sein
sollten. Es folgt dabei bewährter Lehre
lind Rechtsprechung.

Mit Zustimmung beider Parteien
bann das Schiedsgericht seine Entscheidung,
a.nstatt sie auf Rechtsgrundsätze
zu stiitzen, nach billigem
Ermessen tretton.

Artikel (i.

Sofern nicht die Parteien im einzelnen
Fälle eine entgegenstehende, Vereinbarung
trefven, wird das Schiedsgericht
in folgender Weise bestelit.

Die Richter werden auf der Grundlage
des Verzeichnisses der Mitglieder
des durch das Haager Abkomrnen zur
friedlichen Erledigung internationaler
Streitfälle vom 18. Oktober 1907 geschaffenen
Ständigen Schiedshofs im
Haag gewählt.

Jede Partei ernennt einen Schiedsrichter
nach freier Wahl. Gemeinsam
berufen die Parteien drei weitere Richter
und aus deren Mitte den Obmann.
Sofern einer der gemeinsam berufenen
Richter nach seiner Wahl die Staatsangehörigkeit
einer der beiden Parteien
erwirbt, auf deren Gebiete seinen
Wohnsitz nimmt oder in deren Dienste
fritt, bann jede Partei verlangen, dass
er ersetzt werde. Streitigkeiten daruber,
ob diese Voraussetzungen zutreffen,
werden von den iibrigen vier
Richtern entschieden, wobei der ältere
der gemeinsam berufenen Richter der
Vorsitz fuhrt und bei Stimmengleichheit
eine doppelte Stimme hat.

Die Wahl der Richter erfolgt von
neuem fiir jeden einzelnen Strömfall.
Die vertragschliessenden Teile behållen
sich jedoch vor, im gemeinsamen
Einverständnisse die Wahlen in der
Weise vorzunehmen, dass fur gewisse
Arten von Streitfällen während eines
bestimmten Zeitraums dieselben Richter
dem Schiedsgerii ht angehören.

Mitglieder des Schiedsgerichts, die
aus irgendeinem Grunde ausscheiden,

Kungl. Maj:ts proposition nr 80.

skulle upphöra, skall ersättare utses
enligt de regler, varefter den avgångne
domstolsmedlemmen valts.

Artikel 7.

De fördragsslutande parterna skola
vid tillämpandet av denna konvention
i varje förekommande fall fastställa en
särskild kompromiss. Därvid skola
angivas: tvistens föremål, skiljedomstolen
möjligen tillkommande särskilda
befogenheter, dess sammansättning och
säte, storleken av den summa, som
varje part har att deponera såsom förskott
å kostnaderna, de föreskrifter,
som skola iakttagas beträffande förfarandets
form och tidsfrister, ävensom
i övrigt erforderliga detaljbestämmelser.

Meningsskiljaktigheter rörande bestämmelserna
i kompromissen skola,
med förbehåll för bestämmelserna i
art. 8, avgöras av skiljedomstolen.

Artikel 8.

Därest kompromiss mellan parterna
icke kommer till stånd inom sex månader
efter det ena parten till den
andra framfört yrkande om tvistens
avgörande medelst skiljedom, äger vardera
parten hän vända sig till den i
art. 14 omhandlade ständiga förlikningsnämnden
i och för fastställande
av kompromiss. Nämnden skall inom
två månader efter sådan hänvändelse
fastställa kompromissen, varvid tvistens
föremål skall bestämmas med ledning
av parternas yrkanden.

Samma förfarande skall tilllämpas,
då part icke utsett domare, vars tillsättande
på honom ankommit, eller då
parterna icke kunna enas om valet av
de domare, som skola utses gemensamt,
eller av ordförande.

Den ständiga förlikningsnämnden
äger vidare befogenhet att, intill dess
skiljedomstolen konstituerats, avgöra
varje annan tvist, som rör skiljedomsförfarandet.

Artikel 9.

Skiljedomstolen fattar sina beslut
med enkel majoritet.

werden in der gleichen Weise ersetzt,
wie sie berufen worden sind.

Artikel 7.

Die vertragschliessenden Teile werden
in Ausfiihrung des gegenwärtigen
Yertrags in jedem Einzelfall eine besondere
Schiedsordnung festsetzen.
Darin werden der Streitgegenstand,
die etwaigen besonderen Befugnisse
des Gerichts, dessen Zusammensetzung
und Sitz, die Höhe des vonjeder Partei
als Kostenvorschuss zu hinterlegenden
Betrags, die hinsichtlich der Form
und der Fristen des Verfahrens zu
beobachtenden Regeln sowie die sonst
notwendigen Einzelheiten bestimmt.

Meinungsverschiedenheiten iiber die
Bestimmungen der Schiedsordnung
werden, vorbehaltlich des Artikel 8,
vom Schiedsgericht entschieden.

Artikel 8.

Kommt zwischen den Parteien nicht
binnen sechs Monaten, nachdem die
eine der anderen das Begehren nach
schiedsgerichtlicher Austragung einer
Streitigkeit mitgeteilt hat, die Schiedsordnung
zustande, so bann jede Partei
den im Artikel 14 vorgesehenen Ständigen
Vergleichsrat zwecks Feststellung
der Schiedsordnung anrufen.
Dieser hat binnen zwei Monaten nach
seiner Anrufung die Schiedsordnung
festzusetzen, wobei der Streitgegenstand
aus den Anträgen der Parteien
ermittelt wird.

Es ist ebenso zu A^erfahren, wenn
eine Partei den von ihr zu ernennenden
Richter nicht bezeichnet hat, oder wenn
die Parteien in der Bezeichnung der
gemeinsam zu berufenden Richter oder
des Obmanns nicht einig sind.

Der Ständige Vergleichsrat ist ferner
befugt, bis zur Bestellung des
Schiedsgerichts fiber jede andere Streitigkeit
zu entscheiden, die sich auf
die Schiedsordnung bezieht.

Artikel 9.

Das Schiedsgericht trifft seine Entscheidungen
mit einfacher Stimmen -

Kungl. Maj:ts proposition nr SO.

En minoriteten tillhörande medlems
avvikande mening skall angivas.

Artikel 10.

Skiljedomen skall innehålla anvisning
rörande sättet för dess verkställande,
särskilt rörande de tidsfrister,
som därvid skola iakttagas.

Har i en skiljedom förklarats, att
ett beslut eller en åtgärd av domstol
eller annan myndighet i ena staten
helt eller delvis står i strid med folkrätten,
och kunna enligt denna stats
författning följderna av beslutet eller
åtgärden icke helt eller delvis undanröjas
genom administrativa åtgärder,
så skall den förfördelade parten i skiljedomsutslaget
tillerkännas lämplig gottgörelse
på annat sätt.

Artikel 11.

Om ej annorledes i kompromissen
avtalats, kan framställning om revision
av skiljedom av vardera parten
göras hos den skiljedomstol, som avkunnat
utslaget. Sådan framställning
kan blott grundas å upptäckten av ett
nytt faktum av den art,''att det skulle
kunnat utöva ett avgörande inflytande
på domstolens utslag och vilket vid
förhandlingarnas avslutande varit för
såväl skiljedomstolen som för den part,
som begärt revision, utan vederbörandes
förvållande, obekant.

Därest medlem av skiljedomstolen
av någon anledning icke kvarstår vid
revisionsförfarandet, skall ersättare
för honom utses enligt de regler, varefter
den avgångne medlemmen valts.

Den frist, inom vilken den i första
stycket omförmälda framställning kan
göras, skall fastställas i skiljedomen,
för så vitt så ej skett redan i kompromissen.

Artikel 12.

Yarje tvist, som kan uppstå mellan
parterna rörande tolkningen eller verkställandet
av skiljedomen, skall, med
mindre annorlunda avtalas, underkas -

mehrheit. Die abweichende Ansicht
eines in der Minderheit gebliebenen
Mitglieds wird festgestellt.

Artikel 10.

Der Schiedssprueh wird Angaben
uber die Art seiner Ausftihrung, insbesondere
uber die dabei zu beobachtenden
Fristen enthalten.

Wird in einem Schiedssprueh festgestellt,
dass eine von einem Gericht
oden einer anderen Behörde einer
Partei getroffene Entscheidung oden
Verfiigung ganz oder teilvveise mit dem
Völkerrecht in Widerspruch steht, können
aber nach dem Verfassungsrechte
dieser Partei die Folgen der Entscheidung
oder Verfiigung durch Verwaltungsmassnahmen
nicht öder nicht vollständig
beseitigt werden, so ist der
verletzten Partei in dem Schiedssprueh
auf andere Weise eine angemessene
Genugtuung zuzuerkennen.

Artikel 11.

Unter Vorbehalt anderweitiger Abrede
in der Schiedsordnung kannjede
Partei bei dem Schiedsgerichte, das den
Spruch erlassen hat, die Revision dieses
Spruches beantragen. Der Antrag
kann nur mit der Ermittelung einer
Tatsache begriindet werden, die einen
entscheidenden Einfluss auf den Spruch
auszuiiben geeignet gewesen wäre und
bei Schluss der Verhandlung dem
Schiedsgerichte selbst und der Partei,
welcbe die Revision beantragt hat,
ohne ihr Verschulden unbekannt war.

Mitglieder des Schiedsgerichts, die
aus irgendeinem Grunde fur das Revisionsverfahren
ausscheiden, werden in
der gleichen Weise ersetzt, wie sie
berufen worden sind.

Die Frist, innerhalb deren der im
Absatz 1 vorgesehene Antrag gestellt
werden kann, ist im Schiedssprueh
zu bestimmen, sofern dies nicht in der
Schiedsordnung geschehen ist.

Artikel 12.

Alle Streitigkeiten, die zwischen
den Parteien tiber Auslegung und Ausfuhrung
des Schiedsspruchs entstehen
sollten, unterliegen, vorbehaltlich an -

Kungl. Maj:ts proposition nr SO.

tas avgörande av den skiljedomstol,
som avkunnat utslaget. Därvid skall
föreskriften i art. 11, andra stycket,
äga motsvarande tillämpning.

Artikel 13.

Alla tvister, som icke enligt föregående
artiklar i denna konvention
underkastas skiljedomsförfarande, skola
på yrkande av endera parten göras
till föremål för förlikningsförfarande.

Därest andra parten gör gällande,
att den till förlikningsförfarande hänskjutna
tvisten bör avgöras av skiljedomstolen,
skall domstolen först fatta
beslut i denna fråga.

Tvist, som enligt denna konvention
kan anhängiggöras vid skiljedomstolen,
kan av de fördragsslutande parternas
regeringar, om de därom överenskomma,
i stället hänskjutas till förlikningsförfarande,
vare sig för slutgiltig behandling
eller under förbehåll om
tvistens senare hänskjutande till skiljedomstolen.

derweitiger Abrede, der Beurteilung
des Schiedsgerichts, das den Spruch
gefällt hat. Dabei findet die Bestimmung
des Artikel 11 Absatz 2 entsprechende
Anwendung.

Artikel 13.

Alle Streitigkeiten, die nicht nach
den vorhergehenden Artikeln dieses
Vertrages dem Schiedsgerichtsverfahren
unterworfen werden, sind auf
Yerlangen einer Partei im Vergleichsverfahren
zu behandeln.

Behauptet die andere Partei, dass
der im Vergleichverfahren anhängiggemachte
Streitfall vom Schiedsgerichte
zu entscheiden sei, so entscheidet
dieses zunächst iiber diese Vorfrage.

Die Regierungen der vertragschliessenden
Teile können im gemeinsamen
Einverständnis eine Streitigkeit, för
die nach dem gegenwärtigen Vertrage
das Schiedsgericht angerufen werden
karm, endgiiltig oder unter Vorbehalt
der späteren Anrufung des Schiedsgerichts
im Yergleichsverfahren behandeln
lassen.

Artikel 14.

För förlikningsförfärandet skall upprättas
en ständig förlikningsnämnd.

Den ständiga förlikningsnämnden
skall bestå av fem medlemmar. Vardera
fördragsslutande parten utser två
medlemmar, av vilka en må väljas
bland statens egna medborgare. Den
femte medlemmen, som skall vara nämndens
ordförande, skall vara av annan
nationalitet än nämndens övriga medlemmar.
Ordföranden utses av de fördragsslutande
parterna i förening.
Skulle dessa icke kunna enas om valet,
kan vardera fördragsslutande parten
hos Schweiziska förbundsrådets president
anhålla om utseende av ordförande.

Den ständiga förlikningsnämnden
skall vara tillsatt inom sex månader
efter utväxJingen av ratifikationerna
till denna konvention.

Artikel 14.

För das Vergleichsverfahren wird
ein Ständiger Vergleichsrat gebiidet.

Der Ständige Vergleichsrat besteht
aus funt'' Mitgliedern. Jeder vertragschliessende
Teil ernennt zwei Mit:
glieder, von denen er eines unter seinen
eigenen Staatsangehörigen auswählen
dart. Das fiinfte Mitglied, das den
Vorsitz fiihrt, muss eine andere Staatsangehörigkeit
als die anderen Mitglieder
besitzen. DerVorsitzende wird
von den vertragschliessenden Teilen
im gemeinsamen Einverständnis beruten.
Falls es nicht zu einem solchen
Einverständnis kommen sollte, kann
jeder vertragschliessende Teil den
Schweizerischen Bundespräsidenten um
die Ernennung des Vorsitzenden ersuchen.

Der ständige Vergleichsrat wird im
Laufe von sechs Monaten nach Austausch
der Ratifikationsurkunden dieses
Vertrags gebiidet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 80.

Artikel 15.

Den ständiga förlikningsnämndens
medlemmar utses för en tiu av tre år.
Deras uppdrag kan ej återkallas under
mandatstiden, med mindre defördragsslutande
parterna därom äro ense. I
händelse medlem träder tillbaka, avlider
eller eljest är förhindrad, skall
för återstoden av mandatstiden annan
person i hans ställe enligt bestämmelserna
i art. 14, andra stycket, snarast
möjligt utses.

Artikel 16.

Inom loppet av fjorton dagar från
det tvist hänskjutits till den ständiga
föriikningsnämnden, äger vardera fördragsslutande
parten för tvisten ersätta
den ene av de av honom utsedda
medlemmarna med en annan medlem,
som i den föreliggande frågan äger
speciell sakkunskap. Därvid skall
dock bestämmelsen i art. 14, andra
stycket, andra punkten, äga motsvarande
tillämpning.

Part, som vill begagna denna rätt,
skall därom ofördröjligen underrätta
motparten. I dylikt fall äger den
andra parten att inom fjorton dagar
efter mottagandet av denna underrättelse
göra bruk av samma rätt.

Artikel 17.

Om vid utgången av en medlems
av den ständiga föriikningsnämnden
mandatstid annan medlem icke blivit
i hans ställe utsedd, skall hans mandat
anses förnyat för en tid av tre år.
Ordföranden skall dock pa framställning
av endera fördragsslutande parten
avgå vid utgången av sin mandatstid.

Medlem, vars mandat utgår, medan
en tvist beror på den ständiga förlikningsnämndens
handläggning, skall,
ändå att hans efterträdare redan blivit
utsedd, fortsätta att deltaga i tvistens
handläggning intill dess denna avslutats.

Artikel 15.

Die Mitglieder des Ständigen Vergleichsrats
werden fur die Dauer von
drei Jahren ernannt. Mangels anderweitiger
Abrede zwischen den vertragssehliessenden
Teilen kann ihre
Ernennung während der Dauer ihres
Auftrags nicht zuruckgenommen werden.
Im Fälle des Riicktritts, des
Todes oder einer sonstigen Behinderung
eines Mitglieds muss es fur die
noch verbleibende Zeit seines Auftrags
unter entsprechender Anwendung der
Bestimmungen des Artikel 14 Absatz
2 so rasch als möglich ersetzt werden.

Artikel 16.

Jeder vertragschliessende Teil kann
innerhalb von zwei Wochen, nachdem
der Ständige Yergleichsrat in einer
Streitigkeit angerufen worden ist, fur
diese Streitigkeit eines der von ihm
ernannten Mitglieder durch ein anderes
Mitglied ersetzen, das eine besondere
Sachkenntnis in der Angelegenheit
besitzt. Dabei findet jedoch die Bestimmung
des Artikel 14 Absatz 2
Satz 2 entsprechende Anwendung.

Die Partei, die von diesem Rechte Gebrauch
machen will, hat die andere
Partei unverziiglich zu benachrichtigen.
In diesem Fälle kann die andere
Partei innerhalb von zwei Wochen
nach Empfang der Mitteilung von dem
gleichen Rechte Gebrauch machen.

Artikel 17.

Wenn bei Ablauf des Auftrags eines
Mitgliedes des Ständigen Yergleichsrats
seine Ersetzung nicht erfolgt ist, gilt
sein Auftrag för einen Zeitraum von
drei Jahren als erneuert. Indessen
scheidet der Vorsitzende auf Antrag
eines der veriragschliessenden Teile
bei Ablauf seines Auftrags aus.

Ein Mitglied, dessen Auftrag während
der Dauer eines im Gånge befindlichen
Verfährens abiäuft, nimmt an
der Behandlung der Streitigkeit bis
zur Beendigung des Verfährens weiter
teil, gleichviel ob sein Nachfolger bereits
ernannt worden ist.

Kungl. Maj ris proposition nr 80.

Artikel 18.

Deri ständiga förlikningsnämnden
äger efter fritt val bestämma, varthän
dess säte skall förläggas.

Den ständiga förlikningsnämnden
må vid behov åt sig inrätta ett kansli.
För så vitt den i kansliet anställer
medborgare i de fördragsslutande staterna,
skola dessa därvid i lika mån
tillgodoses.

Artikel 19.

Det tillkommer den ständiga förlikningsnämnden
att avgiva ett betänkande,
som fastslår saksammanhanget
och, om förhållandena därtill giva anledning,
innehåller förslag till tvistens
biläggande.

Betänkandet skall avgivas inom loppet
av sex månader från det tvisten
hänskjutits till den ständiga förlikningsnämnden,
för så vitt parterna
icke enas om att förkorta eller förlänga
denna frist. Betänkandet skall
avgivas i tre exemplar, av vilka vardera
parten erhåller ett och det tredje
förvaras av den ständiga förlikningsnämnden.

Betänkandet har varken i fråga om
fakta eller den rättsliga argumenteringen
betydelse av slutgiltigt bindande
beslut. Vardera parten skall dock
inom en frist, som skall fastställas i
betänkandet, förklara, om och i vad
mån den erkänner dettas slutsatser och
antager dess förslag. Denna frist må
icke överskrida en tid av tre månader.

På överenskommelse mellan parterna
beror, huruvida betänkandet ofördröjligen
skall olfentliggöras. I händelse
dylik överenskommelse ej träffas, kan
den ständiga förlikningsnämnden å sin
sida, där särskilda skäl föreligga, gå i
författning om betänkandets omedelbara
offentliggörande.

Artikel 20.

Den ständiga förlikningsnämnden

Artikel 18.

Der Ständige Vergleichsrat bestimmt
seinen Sitz. Er kann ihn nach freiem
Ermessen verlegen.

Der Ständige Vergleichsrat biidet
nötigenfalls eine Kanziei. Soweit er in
die Kanziei Angehörige der Parteien
beruft, hat er dabei die Parteien gleichmässig
zu berucksichtigen.

Artikel 19.

Dem Ständigen Vergleichsrat liegt
ob, einen Bericht zu erstatten, der den
Sachverhalt feststellt und, wenn die
Umstände des Falles dazu Anlass geben,
Vorschläge fur die Beilegung der
Streitigkeit enthält.

Der Bericht ist innerhalb von sechs
Monaten nach dem Tage zn erstatten,
an dem die Streitigkeit dem Ständigen
Vergleichsrat unterbreitet wurde, es sei
denn, dass die Parteien diese Frist im
gemeinsamen Einverständnis verkurzen
oder verlängern. Der Bericht soll in
dreiAusfertigungenverfasstwerden,von
denen je eine jeder Partei ausgehändigt,
die dritte vom Ständigen Vergleichsrat
aufbewahrt wird.

Der Bericht hat weder in bezug auf
die Tatsachen noch in bezug auf die
rechtlichen Ausfuhrungen die Bedeutung
einer endgultig bindenden Entscheidung.
Jedoch hat sich jede Partei
innerhalb einer im Berichte fest zusetzenden
Frist daruber zu erklären,
ob und inwieweit sie die Feststellungen
des Berichts anerkennt und dessen
Vorschläge annimmt. Diese Frist dart
die Zeit von drei Monaten nicht uberschreiten.

Es ist Sache der Parteien, im gemeinsamen
Einverständnis zu bestimmen,
ob der Bericht unverziiglich veröffentlicht
werden soll. Kommt es
jedoch nicht zu einem solchen Einverständnis,
so kann der Ständige Vergleichsrat
seinerseits aus besonderen
Grunden die sofortige Veröffentlichung
des Berichts veranlassen.

Artikel 20.

Der ständige Vergleichsrat tritt in

Kung!. Maj:ts proposition nr SO.

1;»

träder i verksamhet, så snart framställning
därom göres av någondera parten.
Sådan framställning skall samtidigt
tillställas den ständiga förlikningsnämndens
ordförande och den andra
arten. Ordföranden skall sammanalla
nämnden snarast möjligt.

De fördragsslutande parterna förplikta
sig att i största möjliga utsträckning
underlätta den ständiga förlikningsnämndens
verksamhet samt
med anlitande av alla medel, över
vilka de jämlikt sin inre lagstiftning
förfoga, sätta nämnden i stånd att
inom den fördragsslutande partens område
instämma och. höra vittnen och
sakkunnige samt företaga syn.

Den ständiga förlikmngsnämnden
äger upptaga bevisen antingen in pleno
eller genom ordföranden.

Wirksamkeit, sohald er von einer
Partei angerufen wird. Di esc riehtet
ihr Begehren gleichzeitig an den Vorsitzenden
des Ständigen Vergleichsrats
und an die andere Partei. Der Vorsitzende
hat den Ständigen Vergleichsrat
in kiirzester Frist einzuberufen.

Die vertragschliessenden Teile verpflichten
sich, die Arbeiten des Ständigen
Vergleichsrats in weitmöglichstem
Masse zu fördern und insbesondere
alle Mittel, woruber sie nach Massgabe
ihrer inneren Gesetzgebung verfiigen,
zu benutzen, um ihm zu gestatten, in
ihrem Gebiete Zeugen und Sachverständige
vorzuladen und zu vernehmen
und Augenschein einzunehmen. Der
Ständige Vergleichsrat bann die Beweise
entweder in vollstäodiger Besetzung
oder durch den Yorsitzenden erheben.

Artikel 21.

Den ständiga förlikningsnämnden är
beslutmässig, om samtliga medlemmar
erhållit vederbörlig kallelse till sammanträdet
och ordföranden jämte
minst två andra medlemmar äro närvarande.

Den ständiga förlikningsnämnden
fattar sina beslut med enkel majoritet.
Varje medlem har en röst; vid lika
röstetal har ordföranden två röster.

En minoriteten tillhörande medlems
avvikande mening skall i betänkandet
intagas.

Artikel 22.

Vardera parten har att bestrida ersättningen
till de av honom utsedda
medlemmarna och hälften av ersättningen
till ordföranden. Parterna skola
såvitt möjligt träffa överenskommelse
i syfte att ersättning till de olika
medlemmarna av den ständiga törlikningsnämnden
utgår efter samma
grunder.

Vardera parten har att själv vidkännas
sina i anledning av förfaran -

Artikel 21.

Der Ständige Vergleichsrat ist beschlusslahig,
wenn alle Mitglieder ordnungsmässig
geladen und wenn der
Vorsitzende und mindestens zwei andere
Mitglieder anwesend sind.

Der Ständige Vergleichsrat trifft
seine Entschliessungen mit einfacher
Stimmenmehrheit. Jedes der Mitglieder
hat eine Stimme; im Fälle der
Stimmengleichheit hat der Vorsitzende
eine doppelte Stimme.

In dem Bericht wird die abweichende
Ansicht eines in der Minderheit
gebliebenen Mitglieds festgestellt.

Artikel 22.

Jede Partei gewährt den von ihr
ernannten Mitgliedern des Ständigen
Vergleichsrats eine Vergiitung und
trögt die Hälfte der dem Vorsitzenden
zu gewährenden Vergiitung. Die Parteien
werden sich nachMöglichkeit iiber
eine einheitliche Bemessung der den
Mitgliedern des Ständigen Vergleichsrats
zu gewährenden Vergiitung verständigen.

Jede Partei trögt die von ihr veranlassten
Kosten des Verfahrens sowie

Kungl. Maj:ts proposition nr SO.

det åsamkade kostnader samt hälften die Hälfte der Kosten, die von dem
av dem, som av den ständiga förlik- Ständigen Yergleiehsrat als gemeinningsnämnden
angivas vara gemen- samen bezeiehnet werden.
samma.

Artikel 23.

Parterna skola efter tro och heder
ställa sig till efterrättelse det vid
skiJjedomsförfårandet fällda utslag.

_ De fördragsslutande parterna förbinda
sig att under pågående skiljedoms-
eller förlikningsförfarande i möjligaste
män undvika varje åtgärd, som
kan motverka skiljedomens verkställande
eller antagandet av den ständiga
förlikningsnämndens förslag. Vid
för! i k n ingsförfaran det skola de intill
den tidpunkt, som den ständiga förlikningsnämnden
fastställer för parternas
förklaring om förslagets antagande,
avhålla sig från varje självtäkt med
våldsamma medel. Skiljedomstolen
äger på endera partens yrkande angiva
de förberedande åtgärder, som måste
vidtagas till skyddande av denna parts
rätt, för så vitt dessa åtgärder kunna
vidtagas på administrativ väg; den
ständiga förlikningsnämnden äger
ävenledes att i sådant avseende avgiva
förslag.

Artikel 23.

Der itn Schiedsgerichtsverfahren gefällte
Spruch ist von den Parteien
nach Treu und Glauben zu erfullen.

Die vertragschliessenden Teile verpflichten
sich, während der Dauer des
Schiedsgerichts- oder Vergleichsverfahrens
nach Möglichkeit jede Massnahme
zu vermeiden, die auf die Erfiillung
des Schiedsspruchs oder die
Annahme derYorschläge des Ständigen
Vergleichsrats nachteilig zuruckwirken
könnte. Bei einem Vergleichsverfahren
haben sie sich bis zu dem Zeitpunkt,
den der Ständige Yergleiehsrat
tiir die Annahmeerklärung der Parteien
festsetzt, jeder gewaltsamen
Selbsthilfe zu enthalten.

Das Schiedsgericht kann auf Yerlangen
einer Partei die vorsorglichen
Massnahmen bezeichnen, die zum
Schutze der Rechte dieser Partei getroffen
werden mussen, soweil diese
Massnahmen von deu Parteien auf
dem Verwaltungswege durchgefiihrt
werden können; ebenso kann der Ständige
Yergleiehsrat zum gleichenZwecke
Yorschläge machen.

Artikel 24.

För så vitt ej i denna konvention
eller i kompromissen annorlunda bestämts,
skola bestämmelserna i Haagkonventionen
den 18 oktober 1907 för
avgörande på fredlig väg av internationella
tvister lända till efterrättelse
vid skiljedoms- och förlikningsförfarandet.

I de fall då denna konvention hänvisar
till bestämmelserna i Haagkonventionen,
skola sagda bestämmelser
tillämpas parterna emellan även för
det fall, att båda eller endera frånträtt
sistnämnda konvention.

Artikel 24.

Unter Vorbehalt entgegenstehender
Bestimmungen des gegenwärtigen Yertrags
oder der Schiedsordnung ist fur
das Schiedsgerichts- und Vergleichsvertahren
das Haager Abkommen zur
friedlichen Erledigung internationaler
Streitfälle vom 18. Oktober 1907 massgebend.

Soweit der gegenwärtige Yertrag
auf die Bestimmungen des Haager Abkommens
verweist, tinden sie im Verhältnis
zwischen den vertragschliessenden
Teilen selbst dann Anwendung,
wenn diese oder einer von ihnen von
dem Abkommen zuruckgetreten sein
sollten.

Kungl. Maj:ts proposition nr SO.

I den män varken föreliggande konvention
eller kompromissen eller eljest
mellan de fördragsslutande parterna
bestående överenskommelser fastslå
tids- eller andra bestämningar i skiljedoms-
eller förlikningsförfarandet, äger
skiljedomstolen eller den ständiga iorlikningsnämnden
rätt att själv utfärda
i sådant avseende erforderliga bestämmelser.

Artikel 25.

Denna konvention skall ratificeras,
för Sveriges del av Hans Majestät
Konungen av Sverige med Riksdagens
samtycke. Ratifikationerna skola utväxlas
i Stockholm.

Konventionen träder i kraft en månad
efter ratifikationernas utväxlande.

Konventionen gäller för en tid av tio
år. Därest den ej sex månader före
utgången av nämnda tidrymd blivit
uppsagd, skall den gälla för ytterligare
två år. Detsamma gäller allt framgent,
därest konventionen icke inom angiven
tid före utgången av närmast
föregående tvåårsperiod blivit uppsagd.

År tvist vid utlöpandet av denna
konventions giltighetstid föremål för
skiljedoms- eller förlikningsförfarande,
skola bestämmelserna i denna konvention
eller i den överenskommelse, som
de fördragsslutande parterna träffa
att i dess ställe gälla, fortfarande tilllämpas
i avseende å sagda tvist.

Till bekräftelse härav hava de fullmäktige
undertecknat denna konvention.

Utfärdat i tvenne exemplar på svenska
och tyska språken i Rerlin den 29
augusti 1924.

Fredrik Ramel.

Slutprotokoll.

1. De fördragsslutande parterna utgå
från att denna konventions olika be -

Sofern weder der gegenwärtige Ver
tråg nock die Schiedsordnung noch die
sonst zwischen den vertragschliessenden
Teilen bestehenden Ubereinkunfte
die Fristen und andere Einzelheiten
des Sehiedsgerichts- oder Vergleichsverfahrens
festlegen, ist das Schiedsgericht
oder der Ständige Vergleichsrat
selbst befugt, die erforderlichen
Bestimmungen zu treffen.

Artikel 25.

Der gegenwärtige Vertrag soll ratifiziert
werden, und zwar schwedischerseits
von Seiner Majestät dem König
von Schweden mit Zustimmung des
Reichstags. Die Ratifikationsurkunden
sollen in Stockholm ausgetauscht werden.

Der Vertrag fritt einen Monat nåck
dem Austausch der Ratifikationsurkunden
in Kraft.

Der Vertrag gilt för die Dauer von
zehn Jahren. Wird er nicht sechs Monate
von Ablauf dieses Zeitraums gekundigt,
so bleibt er för weitere zwei
Jahre in Kraft. Das gleiche gilt, wenn
der Vertrag nicht mit der bezeichneten
Finst gekiindigt wird, för die spätere
Zeit.

Ein Schiedsgerichtsverfahren oder
ein Vergleichsverfahren, das bei Ablauf
des gegenwärtigen Vertrags
schwebt, nimmt seinen Lauf nach den
Bestimmungen dieses Vertrags oder
eine3 anderen Abkommens, das von den
vertragschliessenden Teilen an dessen
Stelle vereinbart wird.

Zu Urkund dessen haben die Bevollmächtigten
den gegenwärtigen Vertrag
unterzeichnet.

Ausgefertigt in doppelter Urschrift
in deutscher und schwedischer Sprache
in Berlin am 29. August 1924.

Friedrich G-aus.

Schlussprotokoll.

1. Die vertragschliessenden Teile
gehen von der Ansicht aus, dass die

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 samt. 71 höft. (AV SO.)

Kungl. Maj:ts proposition nr SO.

stämmelser i tvivelaktiga fall skola
tolkas till förmån för användande av
grundsatsen om tvisters avgörande medelst
skiljedom.

2. De fördragsslutande parterna
förklara, att konventionen skall tilllämpas
även beträffande tvister, som
härleda sig från till dragelser, vilka infallit
före konventionens avslutande.
Tvister, som stå i omedelbart sammanhang
med världskrigets händelser,
skola dock med hänsyn till deras allmänna
politiska innebörd undantagas
härifrån.

3. Det faktum, att en tredje stat
är delaktig i en tvist, utesluter icke
konventionens tillämpning. De fördragsslutande
parterna skola i dylikt
fall verka för den tredje statens anslutning
till skiljedoms- eller förlikningsförfarandet.
I sådant fall är det
de båda regeringarna förbehållet, att
gemensamt överenskomma om en särskild
sammansättning av skiljedomstolen
eller den ständiga förlikningsnämnden.
Därest överenskommelse med
den tredje staten om dess anslutning
icke inom skälig tid kan träffas, tilllämpas
förfarandet mellan de fördragsslutande
parterna på sätt i denna konvention
sägs.

4. De fördragsslutande parterna
förklara, att tvister mellan Tyskland
och en tredje stat, i vilka Sverige i
sin egenskap av medlem i Nationernas
förbund kan komma att bliva part,
icke skola anses såsom tvister mellan
de fördragsslutande parterna enligt
denna konvention.

Berlin den 29 augusti 1924.

Fredrik Kamel.

einzelnen Bestimmungen des Yertrags
im Zweifel zugunsten der Anwendung
des Grundsatzes der schiedsgerichtlichen
Erledigung von Streitigkeiten
auszulegen sind.

2. Die vertragschliessenden Teile
erklären, dass der Vertrag auch dann
Anwendung findet, wenn eine Streitigkeit
in Ereignissen ihren Ursprung
hat, die zeitlich vor seinem Abschluss
liegen. Etwaige mit Ereignissen des
Weltkrieges in unmittelbarem Zusammenhange
stehende Streitigkeiten vorden
jedoch mit Kiicksicht auf ihre
allgemeine politische Bedeutung hiervon
ausgeschlossen.

3. Die Tatsache, dass an einer Streitigkeit
dritte Staaten beteiligt sind,
schliesst die Anwendung des Yertrags
nicht ans. Die vertragschliessenden
Teile werden gegebenenfalls dahin
wirken, die dritten Staaten zum Anschluss
an das Schiedsgerichts- oder
Vergleichsverfahren zu veranlassen.
För diesen Fall bleibt es den beiderseitigen
Kegierungen vorbehalten,
im gemeinsamen Einverständnis eine
besondere Zusammensetzung des
Schiedsgerichts oder des Ständigen
Vergleichsrats vorzusehen. Ränn einer
Verständigung mit den dritten Staaten
uber deren Anschluss nicht binnen angemessener
Frist berbeigefuhrt werden,
so nimmt das Verfahren zwischen
den vertragschliessenden Teilen den
im Yertrage vorgesehenen Verlauf.

4. Die vertragschliessenden Teile
erklären, dass Streitigkeiten zwischen
Deutschland und einem dritten Staate,
an denen Schweden in seiner Eigenschaft
als Mitglied des Yölkerbundes
beteiligt werden könnte, nicht als
Streitigkeiten zwischen den vertragschliessenden
Teilen im Sinne des Yertrage
s angesehen werden können.

Berlin, den 29. August 1924.

Friedrich Gaus.

Stockholm 1925. Kungl. Eoktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

250851