Kungl. Maj:ts 'proposition nr 79 år 1965 (Proposition 1965:79)

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 79 år 1965

Nr 79

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa frågor rörande
lärarutbildning, given Stockholms slott den 5 mars 1965.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF ADOLF

Ragnar Edenman

Propositionens huvudsakliga innehall

Propositionen behandlar arbetsmarknadssituationen i fråga om amneslarare,
klasslärare, speciallärare, förskollärare, övmngslarare samt lärare vid yrkesundervisningen.
Vidare behandlas fortbildningen av skilda lärarkategorier. Redogörelse
lämnas för den kraftigt ökade kapaciteten för praktisk-pedagogisk utbildning
av ämneslärare. Förslag framläggs om ökad kapacitet för utbildning av
klasslärare, speciallärare, förskollärare samt lärare vid yrkesundervisningen. Förslag
framläggs vidare om en viss förändring av speciallärarutbildnmgens utformning
samt om anordnande av sådan utbildning även vid lararhogskolan i Malmö.
Ett förskoleseminarium föreslås bli inrättat i Umeå. En förstärkning av forsknings-
och undervisningsresurserna vid GCI föreslås. Slutligen framläggs förslag

om en betydande ökning av resurserna för fortbildning.

I jämförelse med innevarande budgetår föreslås anslagshöjningar for lararutbildningsändamål
med sammanlagt 47 milj. kr.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt Nr 79

Kungl. Maj.ts proposition nr 79 år 1965

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
5 mars 1965.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund,
Edenman, Johansson, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, SvenEric
Nilsson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen
för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, vissa frågor rörande lärarutbildning
och anför därvid följande.

Vid anmälan av punkten F 1 i bilagan 10, ecklesiastikdepartementet, i årets
statsverksproposition anförde jag, att avsikten var att föreslå Kungl. Maj:t att
senare för riksdagen framlägga särskild proposition angående lärarutbildning.
Beträffande samtliga nuvarande anslag under avsnittet F. Lärarutbildning föreslogs,
att de borde uppföras med preliminärt beräknade belopp. På min hemställan
har sålunda Kungl. Maj:t under punkterna F 1—F 39 i nämnda bilaga
föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret
1965/66 beräkna

till Lärarhögskolan i Stockholm: Avlöningar ett förslagsanslag av 15 620 000 kr.,
till Lärarhögskolan i Stockholm: Omkostnader ett förslagsanslag av 1 075 000
kr.,

till Lärarhögskolan i Stockholm: Materiel, böcker m. m. ett reservationsanslag
av 220 000 kr.,

till Lärarhögskolan i Malmö: Avlöningar ett förslagsanslag av 14 950 000 kr.,
till Lärarhögskolan i Malmö: Omkostnader ett förslagsanslag av 1 160 000 kr.,

till Lärarhögskolan i Malmö: Materiel, böcker m. m. ett reservationsanslag av
340 000 kr.,

till Lärarhögskolan i Göteborg: Avlöningar ett förslagsanslag av 13 050 000 kr.,
till Lärarhögskolan i Göteborg: Omkostnader ett förslagsanslag av 775 000 kr.,
till Lärarhögskolan i Göteborg: Materiel, böcker m. m. ett reservationsanslag
av 570 000 kr., s

till Lärarhögskolan i Uppsala: Avlöningar ett förslagsanslag av 4 715 000 kr.,
till Lärarhögskolan i Uppsala: Omkostnader ett förslagsanslag av 228 000 kr.,
till Lärarhögskolan i Uppsala: Materiel, böcker m. m. ett reservationsanslag av
355 000 kr., B

till Folkskoleseminarierna: Avlöningar ett förslagsanslag av 30 930 000 kr.,
till Folkskoleseminarierna: Omkostnader ett förslagsanslag av 2 865 000 kr.,
till Folkskoleseminarierna: Utrustning ett reservationsanslag av 1 000 000 kr.,
till Förskoleseminarierna: Avlöningar ett förslagsanslag av 3 905 000 kr.,

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

till Förskoleseminarierna: Omkostnader ett förslagsanslag av 585 000 kr.,
till Förskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. ett reservationsanslag av
210 000 kr.,

till Förskoleseminarierna: Inredning och utrustning ett reservationsanslag av
300 000 kr.,

till Särskilda lärarutbildningsåtgärder ett reservationsanslag av 7 390 000 kr.,
till Avlöning åt medverkande och deltagare i praktiska lärarkurser m.m. ett
förslagsanslag av 14 600 000 kr.,

till Avlöning åt deltagare i blindlärar- och dövlärarutbildning ett föislagsanslag
av 850 000 kr.,

till Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar ett förslagsanslag av 1 523 000
kr.,

till Gymnastiska centralinstitutet: Omkostnader ett förslagsanslag av 296 000
kr.,

till Gymnastiska centralinstitutet: Materiel, böcker m.m. ett reservationsanslag
av 91 000 kr.,

till Seminarier för huslig utbildning: Avlöningar ett förslagsanslag av
7 010 000 kr.,

till Seminarier för huslig utbildning: Omkostnader ett förslagsanslag av
740 000 kr.,

till Seminarier för huslig utbildning: Materiel, böcker m.m. ett reseivationsanslag
av 195 000 kr.,

till Slöjdlärarseminariet: Avlöningar ett förslagsanslag av 509 000 kr.,
till Slöjdlärarseminariet: Omkostnader ett förslagsanslag av 83 000 kr.,
till Slöjdlärarseminariet: Materiel, böcker m.m. ett reservationsanslag av
40 000 kr.,

till Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen ett reservationsanslag av
2 985 000 kr.,

till Ersättning till deltagare i utbildning av lärare vid yrkesundervisningen
ett förslagsanslag av 7 530 000 kr.,

till Lärares fortbildning m. m. ett reservationsanslag av 17 535 000 kr.,
till Utbildning av lärare vid folkhögskolor ett reservationsanslag av 188 000 kr.,
till Bidrag till Ericastiftelsen ett förslagsanslag av 320 000 kr.,
till Kurser för personal m.fl. vid skolor för blinda och döva ett reservationsanslag
av 62 000 kr.,

till Stipendier åt folkskollärare för vinnande av behörighet att undervisa i
engelska ett förslagsanslag av 75 000 kr.

Sedan beredningen av frågorna rörande ökad lärarutbildning m.m. ävensom
rörande nyss nämnda medelsanvisningar numera avslutats, anhåller jag att ånyo
få anmäla desamma.

till Folkskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. ett reservationsanslag av
650 000 kr„

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 79 år 1965

I. Utbildning av ämneslärare

A. Lärarbehov och lärartillgång

Redogörelser för ämneslärarsituationen har lämnats i de tre senaste årens
lararutbildnmgspropositioner (prop. 1962:106, 1963:111 och 1964:68) Några
väsentliga förändringar i denna situation eller i bedömningen av den framtida
utvecklingen har inte inträtt. Den statistik och de prognoser på vilka de tidigare
edomnmgarna grundade sig har emellertid efter hand kompletterats med nytt
material. Sålunda har 1960 års lärarutbildningssakkunniga den 4 september
1964 framlagt betänkandet Skolans försörjning med lärare (SOU 1964: 44), vilket
innefattar dels en detaljerad undersökning av den föreliggande lärarsituationen,
dels beräkningar av lkrarbehovets utveckling fram till år 1989. Statistiska centralbyrån
har framlagt sin lärarstatistik för hösten 1963, vilket ger möjligheter
till direkta jämförelser med motsvarande statistik avseende hösten 1960 och
hosten 1961. (Färdigställandet av 1963 års statistik har gått före färdigställandet
av 1962 ars statistik.) Vidare har den snabbundersökning av lärarsituationen
hosten 1963 som gjordes av ecklesiastikdepartementet i en något förenklad form
upprepats hösten 1964. I det följande lämnas en kortfattad redogörelse för de
uppgifter angående lärarsituationen som framkommit genom de nya undersökningarna.

Det av lärarutbildningssakkunniga framlagda betänkandet Skolans försörjning
med lärare är ett led i planeringsarbetet beträffande den framtida lärarutbildningsorganisationen
och dess omfattning. Betänkandet redovisar i tre huvudavsnitt
vissa av lärarutbildningssakkunnigas undersökningar rörande det nuvarade
laget och den framtida utvecklingen i fråga om lärarsituationen. Eftersom
detta betänkande är en del av det underlag på vilket de sakkunniga skall grunda
små överväganden och förslag i sitt kommande huvudbetänkande, skall jag här
endast mycket summariskt antyda betänkandets huvudinnehåll.

I del I redovisas lärarsituationen under åren 1960—63. Denna redovisning
skiljer sig med avseende på bedömningen av läget inte från den redovisning som
lamnades i prop. 1964: 68 (s. 5). Betänkandet redovisar dock avsevärt grundligare
och mer exakt, hur behönghetssituationen ter sig i varje enskilt ämne och i olika
delar av landet. Av betänkandet framgår att följande andelar av undervisningen
läsåret 1961/62 bestreds av lärare med angiven behörighetsgrad.

Minst 2 betyg Minst 1 betyg

Renodlade högstadier ..................... 26 % 51 %

Realskoleorganisationen ................... 55% 70 %

Båda skolformerna tillsammantagna........ 46 % 64 9"

Minst 3 betyg Minst 2 betyg

40 % 83 %

Gymnasiet

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

Anledningen till den låga behörighetsgraden anges vara, förutom bristen på
utbildade lärare, även det förhållandet, att lärare med vederbörlig teoretisk utbildning
bestrider undervisning i ämnen, i vilka de saknar utbildning.

I del II av betänkandet redovisas en specialundersökning över lärarnas undervisningsvolym
hösten 1962. I anslutning härtill har lärarnas verksamhetsgrad
och avgången ur yrket analyserats.

De förutnämnda beräkningarna följs upp i del III, i vilken examinationsbehovet
av olika kategorier av lärare beräknas. I denna del görs dels en reviderad
bedömning av lärarbehovet fram till år 1970, dels beräkningar av lärarbehovet
för tiden 1970—1989. Sistnämnda beräkningar utgår från antagandet att lärarbristen
skall vara hävd år 1970. Detta antagande underbyggs med tre alternativa
kalkyler av rekryteringsbehovet för tiden 1962—1970, vilket — med utgångspunkt
i 60-procentsalternativet i fråga om högstadiets lärarför sörj ning — anges
till 9 100—11600 heltidstjänster, inberäknat ett utbytesbehov i utgångsläget
svarande mot 3 900 heltidstjänster. Detta rekryteringsbehov jämförs med
ämneslärarprognosens lärartillskottsantaganden för samma period, vilka höll sig
inom värdena 7 600—12 600 lärare. — Beträffande perioden efter år 1970 skall
här endast noteras, att betänkandet från nyss angiven utgångspunkt räknar med
ett årligt rekryteringsbehov av ca 760—1 120 lärare exklusive lärare i tekniska
och merkantila ämnen samt av ca 930—1 390 lärare inklusive lärare i nämnda
ämnen.

Genom statistiska centralbyråns lärarstatistik för hösten 1963 har, som
nämnts, möjligheter erhållits till direkta jämförelser med motsvarande statistik
för tidigare år. Sådana jämförelsemöjligheter har förut saknats, på grund av att
företagna undersökningar utgått från olika definitioner av lärarbristen samt
dessutom insamlats och sammanställts på olika sätt.

I följande redovisning av centralbyråns lärarstatistik anges till en början lärarbristen
i allmänna läroämnen som undervisning meddelad av personer som inte
avlagt svensk eller utländsk akademisk examen, examen vid högre lärarinneseminarium
eller förvärvat adjunktskompetens för folkskollärare. Vederbörandes
kompetens i respektive ämne beaktas däremot inte i denna definition. De skolformer,
som omfattas av denna statistik, är grundskolans högstadium, realskolor,
flickskolor, fackskolor, folkhögskolor och hela gymnasiet (inklusive fackgymnasier
och specialkurser) men inte lärarutbildningsanstalter, yrkesskolor,
vuxengymnasier och sjöbefälsskolor.

Brist på lärare i läroämnen uttryckt i heltidstjänster

	Läsår	Brist eidigt: 100 %-alternativet 60 %-alternativet
1960/61 ..		...... 4149	3 075
1961/02 ..		...... 4 323	2 695
1963/04 ...		...... 6 268	3 427

Amu. 00 %-alternativet innebiir att 40% av undervisningen på grundskolans högstadium skal!
handhas av vidareutbildade folkskollärare.

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

Följande uppställning visar fördelningen av lärarbristen på ämnesgrupper läsåret
1963/64.

Ma fy ke bi Mod. språk Övr. ämnen S:a

60 %-alt................ 2 259 474 694 3 427

100 %-alt................ 3 313 1 230 1 725 6 268

Anges lärarbristen som undervisning meddelad av personer som, vad beträffar
undervisning vid grundskola, realskola, flickskola, folkhögskola och fackskola,
mte har minst ett betyg i undervisningsämnet eller inte avlagt examen vid högre
lärarinneseminarium och, vad gäller gymnasium och folkskoleseminarier m. m.,
inte har minst två betyg i undervisningsämnet, erhålls högre lärarbristtal.
Lärarbristen enligt denna definition för 1961/62 och 1963/64 visas av följande
uppställning. De skolformer som ingår är desamma som nyss med den förändringen
att även folkskoleseminarier nu medtagits.

Brist pa ämneslärare med minst 1 resp. 2 betyg i sitt undervisningsämne

		Ma fy ke bi	Mod. språk	övr. ämnen	S:a
1961/62	60 %-alt.	...... 2162	424	1 290	3 876
	100 %-alt.	...... 2 758	813	1 933	5 504
1963/64	60 %-alt.	...... 2 679	593	1 309	4 581
	100 %-alt.	...... 3 733	1 349	2 340	7 422
Som	synes ger	denna definition en	väsentligt högre lärarbrist. Denna redo-

visning av lärarbristen bygger, liksom de närmast föregående, på statistiska centralbyråns
lärarstatistik.

Ecklesiastikdepartementet har hösten 1963 och hösten 1964 låtit utföra undersökningar
med syfte att belysa lärarsituationen i skolväsendet. Den 1963
gjorda undersökningen redovisades utförligt i prop. 1964: 68. Den hösten 1964
gjorda undersökningen fick en delvis förenklad uppläggning jämfört med 1963
års undersökning och det är av denna anledning svårt att göra direkta, säkra
jämförelser mellan de båda undersökningarnas resultat. Det torde vara tillräckligt
att här konstatera, att lärarsituationen inte synes ha förbättrats sedan hösten
1963.

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1966

B. Praktisk-pedagogisk utbildning av ämneslärare

Vid behandlingen i prop. 1964: 68 (s. 34) av frågan om dimensioneringen av
resurserna för praktisk-pedagogisk utbildning av ämneslärare framhöll jag som
särskilt viktigt, att utbildningsresurserna på lärarhögskoleorterna synnerligen
noggrant tillvaratogs. Gjorda undersökningar hade visat, att man genom lampliga
åtgärder i detta syfte kunde öka lärarhögskolornas utbildningskapacitet i
inte obetydlig omfattning. I anslutning till vad som anfördes i nyssnämnda avseende
meddelade jag vidare, att frågan hur man skulle kunna öka blivande
lärares benägenhet att snarast efter sin examen genomgå praktisk lärarutbildning
övervägdes. Även frågan om lärarrekryteringen beaktades i detta sammanhang.

I prop. 1964:152 (s. 15) framlades förslag angående ändrade bestämmelser om
reglerad befordringsgång för lärare i läroämnen samt angaende ändrade grundel
för ersättning till medverkande i praktisk lärarutbildning. Förslagen bifölls sedermera
av riksdagen (rskr. 1964:272).

De nya bestämmelserna om reglerad befordringsgång innebär i korthet, att
genomgång av praktisk lärarutbildning medför en snabbare uppflyttnmg an
tidigare i befordringsgången samtidigt som den utgör villkor för uppflyttning i
befordringsgången och för behörighet till ordinarie tjänst.

De nya grunderna för ersättning till medverkan i praktisk lärarutbildning
innebär, att ersättningens storlek ställs i direkt relation till omfattningen av
fullgjorda lärarutbildningsinsatser.

För att uppnå erforderlig elasticitet i utbildningsorganisationen har bestämmelserna
om praktisk lärarkurs utformats så, att denna utbildning kan bilda ett
komplement till den lärarhögskolekapacitet, som maximalt kan åstadkommas.
I stället för att som tidigare förutsätta, att lärarkandidat vid praktisk lärarkurs
omfattande en termin skall inneha extra ordinarie läraranställning, förutsätts nu,
att praktisk lärarkurs normalt skall genomgås av lärarkandidat utan föregående
lärartjänstgöring. Med hänsyn härtill har den praktiska lärarkursen i likhet med
lärarhögskolornas kortare ämneslärarutbildning påbyggts med en termins handledd
praktik. Detta gäller dock inte det övergångsvis ganska stora antal lärarkandidater
med föregående lärartjänstgöring, som genomgår praktisk lärarkurs.

Resultatet av strävandena att öka utbildningskapaciteten visas av följande
tablå.

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

Antalet utbildningsplatser per läsår för ämneslärare fördelat på
olika utbildnings former

Utbildningsform	Plats-	1962/63	1963/64	1964/65
antal 1961/62	Plats- antal	Ökning	Plats- antal	Ökning	Plats- antal	ökning
A. Lärarhögskolor: Stockholm: 3-terminsutbild-ning..........	65	65		65		65
2-terminsutbild-ning..........	_			90	+ 90	ca 235	+ 145
Malmö: 3-terminsutbild- ning ..........	60	60		60		60
2-terminsutbild-ning..........	_	40	+ +o	40		ca 240	+ 200
Göteborg: 2-terminsutbild-ning ..........	_	90	+ 90	120	+ 30	ca 300	+ 180
Uppsala: 2-terminsutbild- ning..........	—	—	—	—	ca 150	+ 150
Summa A	125	255	+ 130	375	+ 120	ca 1 050	+ 675
B. Praktisk lärarkurs (inkl. block) ................	500	ca 580	+ 80	ca 700	+ 120	ca 1 000	+ 300
Summa A + B	625	835	+ 210	1 075	+ 240	ca 2 050	+ 975

Som framgår av tablån har platsantalet ökat mycket kraftigt, särskilt vid
lärarhögskolorna. Denna ökning förutsätter ett effektivt ianspråktagande av tillgängliga
resurser för undervisningsövningar, auskultationer och handledd praktik.

I prop. 1964: 68 (s. 26) konstaterades att lärarhögskolornas kapacitet dittills
utnyttjats till fullo. Antalet sökande hade varit större än antalet utbildningsplatser
och antalet intagna därför lika med antalet utbildningsplatser. — Bortfallet
av lärarkandidater efter intagningen torde ha varit av ringa omfattning.

Vid skolor med praktisk lärarkurs kunde däremot konstateras, att tillgången
på utbildningsplatser de senaste åren något överstigit efterfrågan.

I fråga om läsåret 1964/65 finner man, att ett inte obetydligt antal lärarkandidater
bortfaller efter intagningen vid lärarhögskola eller praktisk lärarkurs.
Trots detta är antalet lärarkandidater som innevarande läsår genomgår praktisk
lärarutbildning mycket stort, vilket framgår av följande tablå (s. 9).

Som jämförelse kan nämnas att av den för läsåret 1963/64 beräknade kapaciteten
om totalt 1 075 platser togs 918 i anspråk, därav 377 vid lärarhögskolorna
och 541 vid lärarkursskolor. Hänsyn har därvid inte tagits till eventuellt bortfall
efter intagningen.

Kungl. May.ts -proposition nr 79 år 1965

	Höstterm. 1964	Vårterm. 1965	Läsåret	1964/65
Utbildningsinstitution	Intagna	Kvar- stående	Intagna	Kvar- stående	Intagna	Kvar- stående
A. Lärarhögskolor:	150	130	158	no	308	240
	144	139	153	132	297	271
	162	132	154	98	316	230
Uppsala ................	67	65	76	74	143	139
Summa A	523	466	541	414	1 064	880
B. Lärarkursskolor .........	564	458	348	340	912	798
Summa A + E	1 087	924	\| 889	754	1 976	1 678

I skrivelse den 1 februari 1965 bär skolöverstyrelsen föreslagit en minskning
av undervisningsskyldigheten för lärare som i anslutning till utbildning vid
lärarhögskola fullgör handledd praktik under en termin. Sådan lärare benämnd
»praktiklärare», skall enligt gällande bestämmelser förordnas sasom lärare vid
praktikskolan med full tjänstgöring, dock att undervisningsskyldigheten för
honom skall minskas med två veckotimmar, avsedda för auskultation. Överstyrelsen
framhåller, att motsvarande tjänstgöringsskyldighet för lärarkandidat,
som genomgår treterminsutbildning vid lärarhögskola, uppgår till 12—16 vec otimmar
under praktikterminen.

Hittills vunna erfarenheter av handledd praktik visar enligt skolöverstyrelsen,
att nedsättningen av undervisningsskyldigheten för praktiklärare är for liten.
Med den omfattning hans tjänstgöring har är möjligheterna att auskultera hos
handledarna alltför begränsade. Skolöverstyrelsen framhåller, att den i fråga om
undervisning ovane praktikläraren dessutom behöver god tid för små förberedelser
av lektioner, särskilt om han skall kunna genomföra grupparbetsuppgifter
och individualiserade arbetsuppgifter i sin undervisning.

överstyrelsen föreslår, efter samråd med vederbörande lärarorganisationer, att
undervisningsskyldigheten för lärarkandidater vid handledd praktik faststalls
att omfatta 14—16 veckotimmar fr. o. m. läsåret 1965/66.

C. Departementschefen

Under den snabba expansion som sedan åtskilliga år ägt rum pa skolväsendets
område har frågan om skolans förseende med lärare varit ett centralt och svarbemästrat
problem. Lärarbristens uppkomst och tillväxt sammanhanger som
tidigare framhållits, givetvis med skolväsendets kraftiga utvidgning. Under
tioårsperioden 1953—1963 har ämneslärarbehovet — beräknat enligt 60-procentsalternativet - ökat med ca 7 000 heltidstjänster. De., däremot

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 79 år 1965

svarande lararbnsten har under samma period ökat med 3 000 tjänster.
Lärartillskottet har således varit av en omfattning som räckt till att
täcka dels ersättningsbehovet av lärare under perioden, dvs. ca 2 000 heltidstjänster,
dels ca 4 000 heltidstjänster av utvidgningsbehovet. Beaktar man, att
den genomsnittliga bruttoverksamhetsgraden för ifrågavarande lärare utgör omkring
90 % kan den totala rekryteringen av ämncslärare under den angivna tioårsperioden
beräknas till inemot 7 000 personer.

Alltjämt pågår en mycket snabb ökning av lärarbehovet och denna ökning
kan vantas fortsätta. Vid en bedömning av den framtida utvecklingen måste
beaktas, inte endast den lärarbehovsökning som föranleds av grundskolans och
de gymnasiala skolformernas utvidgning, utan också den ökning av lärarbehovet
soin hanfor sig till utbyggnaden av vuxenutbildning, universitetsutbildning samt
icke-akademisk postgymnasial utbildning. Behovet av lärare kan således väntas
bil mycket stort. Av denna anledning finns det starka skäl att ta fasta på lärarutbildnmgssakkunnigas
uttalande att de undersökningar, som redovisats i betänkandet
om skolans försörjning med lärare, trots noggrant underbyggda antaganden
och slutsatser skall betraktas som en teknisk utredning. Bedömningar
och slutsatser återstår för de sakkunniga att göra.

Samtidigt som utvecklingen på behovssidan således ger anledning till stor
försiktighet i framtidsbedömningen, har man anledning att hålla i minnet den
synnerligen kraftiga ökning av akademikerutbudet som den pågående och förestående
universitetsexpansionen kommer att föra med sig. Frågorna om och när
behovet av och tillgången på lärare kommer att svara mot varandra — kvalitativt
och kvantitativt — är emellertid beroende av många svårbedömbara faktorer
och kan därför idag inte besvaras.

I prop. 1964: 68 (s. 16) lämnades en systematiskt uppställd redogörelse för
tankbara åtgärder mot lärarbristen. Beträffande åtskilliga av dessa konstaterades,
att deras genomförande krävde lång tid och eventuellt också omfattande
utredningsarbete. Flertalet av dessa åtgärder ingick för övrigt såsom led i gällande
utbyggnadsprogram eller pågående utredningsarbete. Många förslag till
kortsiktiga åtgärder hade emellertid också framkommit. Dessa åtgärder har
numera till en del vidtagits eller börjat förberedas. Bland vidtagna åtgärder bör
namnas inrättandet av de rekryteringstjänster som fått beteckningen särskilda
extra ordinarie lärartjänster, en omfattande information om läraryrket samt
anordningar som ökat blivande lärares benägenhet att genomgå praktisk lärarutbildning.
Effekten av de förstnämnda två åtgärderna är det ännu för tidigt
att yttra sig om. Säkert torde emellertid vara, att de utgör ett viktigt led i främjandet
av rekryteringen till läraryrket. Vad beträffar genomgång av praktisk
lärarutbildning, har eu redogörelse för hittills uppnådda resultat lämnats i det
öregaende. Jag vill till det nu anförda foga följande synpunkter och förslag.

Både ökningen av kapaciteten för praktisk lärarutbildning och ökningen avantalet
lararkandidater, som genomgår sådan utbildning måste anses betydande
och enligt min mening betecknas som en mycket tillfredsställande utveckling.
Särskilt tillfredsställande är att notera det stora antal lärarkandidater, som kan

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

få utbildning vid lärarhögskola. Dessa lärarkandidater har inte alls eller i endast
ringa utsträckning tjänstgjort som lärare före sin praktiska utbildning och utgor
därför ett nytillskott av lärare. Därtill kommer ett femtiotal lärarkandidater som
genomgå praktisk lärarkurs jämte efterföljande handledd praktik och som aven
de utgör ett tillskott av nya lärare. Den genomförda kapacitetsökningen har således
givit bättre möjligheter än tidigare att mäta tillskottet av nya lärare och
beträffande läsåret 1964/65 kan konstateras, att detta tillskott uppgår till mer
än 900 lärare. Då lärarhögskolornas faktiska kapacitet inte fullt utnyttjats, vill
jag understryka vikten av att åtgärder vidtages för att så skall ske. Det bor provas,
om inte lärarkandidater som eljest skolat utbildas vid praktiska lararkurs

kan överföras till lärarhögskola. .

Den uppnådda kapacitetsökningen vid lärarhögskolorna har möjliggjorts,
förutom genom ett effektivare utnyttjande av utbildningsorternas skolvasen för
den praktiska utbildningen, genom ett omfattande lanspråktagande av timarvoderade
lärare och extra lärare. I anslagsäskandena för nästa budgetar föreslås nu
de förstärkningar av lärarhögskolornas resurser i fråga om larartjanster och anslagsbelopp,
som krävs för att åstadkomma en anpassning till det redan föreliggande
faktiska läget. Härtill återkommer jag i det följande.

De skäl skolöverstyrelsen anfört som stöd för sitt förslag om en sänkning av
undervisningsskyldigheten för de lärarkandidater, som fullgör handledd praktik,
föranleder ingen invändning från min sida. Utöver de pedagogiska skal överstyrelsen
redovisat talar också organisatoriska skäl för den åtgärd överstyrelsen
föreslår. Som jag framhöll redan i prop. 1963:111 (s. 80) nedläggs ett betydande
arbete på att uppnå största möjliga utbildningseffekt också av terminen med
handledd praktik. Med den omfattning som lärarutbildningen nu fatt ar det
förenat med stora svårigheter att på ett tillfredsställande sätt ordna en fullgod
handledd praktik för alla lärarkandidater. Den föreslagna sänkningen av undervisningsskyldigheten
skulle minska dessa svårigheter. Jag finner det anförda
motivera en omprövning av tidigare gjorda ställningstaganden i denna fråga och
tillstyrker skolöverstyrelsens förslag.

Den åsyftade åtgärden bör givetvis avse även dem som genomgår handledd

praktik i anslutning till praktisk lärarkurs.

Sluligen vill jag anmäla, att frågan om ett fortsatt bedrivande av s.k. tvaterminsutbildning
vid lärarhögskolorna nu bör underställas riksdagen. Da mitt i
prop. 1962: 106 framlagda förslag om anordnande av sådan utbildning bifölls,
utgick riksdagen från att denna utbildning inte skulle behöva anordnas längre an
till dess att lärarhögskoleorganisationen hunnit utbyggas eller eventuellt andra
jämförliga utbildningsformer anordnats, dock längst under tre läsår eller t. o. m.
läsåret 1964/65 (SäU 1962: 4 s. 46, rskr 330). Jag vill nu föreslå, att denna form
av ämneslärarutbildning skall vara anordnad tills vidare, intill dess att amncslärarutbildningcn,
sedan lärarutbildningssakkunniga framlagt sina förslag, kan
få en mera slutgiltig utformning. Mina i det följande framlagda förslag beträffande
anslag för budgetåret 1965/66 till lärarhögskolorna grundar sig på förutsättningen.
. alt nämnda utbildningsform bibehålls.

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

II. Utbildning av folk- och småskollärare

A. Lärarbehov och lärartillgång

1. Nuläge

I prop. 1964: 68 lämnades en redogörelse för klasslärarsituationen 1963/64. Av
denna redogörelse framgick att av de personer som tjänstgjort som folkskollärare
saknade 889 helt klasslärarutbildning medan 277 hade småskollärarexamen. Av
de personer som tjänstgjorde som småskollärare saknade 594 helt klasslärarutbildnmg
medan 93 hade folkskollärarexamen. Dessa uppgifter byggde på en
undersökning av lararsituationen som ecklesiastikdepartementet utfört hösten
1963 i samverkan med lansskolnämnderna. Undersökningen genomfördes snabbt
och relativt schematiskt, varför de angivna siffrorna kan sägas ha haft karaktären
av preliminära uppgifter.

Statistiska centralbyrån håller nu på att färdigställa sin lärarstatistik för hösten
1963, som kan sägas vara väsentligt mera genomarbetad. Av vad som kunnat
mhamtas beträffande uppgifterna i denna statistik förefaller det som om de
bristsiffror som framkommit genom departementets undersökning skulle varit
nagot för låga. Avvikelserna är dock mycket måttliga. Antalet såsom folkskollärare
tjänstgörande utan klasslärarutbildning anges sålunda av statistiska centralbyrån
till 97a i stallet för 889 och antalet såsom småskollärare tjänstgörande
utan klasslärarutbildning till 680 i stället för 594.

Ecklesiastikdepartementet har i samarbete med skolöverstyrelsen utfört en
motsvarande snabbundersökning av lärarsituationen hösten 1964. Enligt vad som
framkommit genom denna undersökning har klasslärarsituationen försämrats ej
obetydligt. Av de personer som tjänstgjorde som folkskollärare saknade 1 547
helt klasslärarutbildnmg medan 399 hade småskollärarexamen. Av de personer
som tjänstgjorde som småskollärare saknade 1 027 helt klasslärarutbildning medan
123 hade folkskollärarexamen. Folkskollärarbristen utgjorde således (1 547
— 123=) 1 424 lärare och småskollärarbristen (1 027 — 399=) 628 lärare

Även om de nya siffrorna i likhet med föregående års bör betraktas såsom
preliminära förefaller det helt klart, att klasslärarsituationen försämrats mellan
hosten 1963 och hösten 1964. En förklaring till försämringen torde för folkskolararnas
del vara den starka utveckling av grundskolans högstadium som skett
samtidigt som en avsevärd brist på ämneslärare rått. Till denna omständighet
kommer att, enligt vad som klarlagts genom en av skolöverstyrelsen nyligen genomförd
undersökning, medelantalet elever per klass såväl på lågstadiet som på
mellanstadiet ligger inte oväsentligt lägre än som förutsatts i den klasslärarprognos
som tidigare redovisats för riksdagen (prop. 1963:111 och 1964:68).

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

2. Prognoser

Till grund för de senaste årens beslut om dimensionering av klasslärarutbildningen
har legat 1960 års lärarutbildningssakkunnigas betänkande Klasslärarbehovet
samt examinationsbehovet av folk- och smaskollärare (Ecklesiastikdepartementet
1962:1). I prop. 1963:111 och 1964:68 har redogörelser lämnats
för detta betänkande. Den 4 september 1964 har lärarutbildningssakkunniga
framlagt ett nytt betänkande Skolans försörjning med lärare (SOU 1964: 44). I
detta betänkande har klasslärarbehovet samt rekryteringsbehovet av klasslärare
för tiden 1971—90 justerats med hänsyn till en ny befolkningsprognos som statistiska
centralbyrån framlade år 1963. Denna befolkningsprognos gav något
högre födelseårskullar än vad som förutsattes i 1962 års klasslärarprognos, vilken
stödde sig på en äldre befolkningsprognos som utförts av statistiska centralbyrån
år 1960.

Sedan lärarutbildningssakkunniga framlagt sitt nyssnämnda nya betänkande
har det emellertid visat sig, att den år 1963 framlagda befolkningsprognosen väsentligt
underskattat antalet levande födda 1963 och 1964. Statistiska centralbyrån
har därför gjort en snabbrevision av sin befolkningsprognos från år 1963. De
olika befolkningsprognoserna redovisas i det följande tillsammans med siffror
över det verkliga antalet levande födda 1963 och 1964.

Antalet levande födda

År	SCB 1960	SCB 1963 max.alt. min.alt.	SCB 1965 max.alt. min.alt.	Det verkliga antalet
1963 ......	107 000	109 000	107 000			112 798
1964 ......	109 700	112 000	110 000			ca 122 500
1963 ......	112 200	115 000	112 000	127 000	121 300
1966 ......	114 500	117 000	113 000	133 000	121 100
1967 ......	116 800	120 000	115 500	139 100	120 700
1968 ......	119 000	123 000	117 000	145 000	119 800
1969 ......	120 800	125 000	119 000	147 500	121 700

Eftersom den revision av 1963 års befolkningsprognos som statistiska centralbyrån
utfört har gått mycket snabbt, har tiden inte medgivit någon egentlig
analys av orsakerna till att antalet födda 1963 och 1964 överträffat den tidigare
prognosens antaganden. I den nya prognosen har statistiska centralbyrån emellertid
angivit ett intervall mellan ett maximi- och ett minimialternativ, inom
vilket antalet levande födda med stor sannolikhet kan förväntas hålla sig.

För att få en ny utgångspunkt för dimensioneringen av klasslärarutbildningen
har inom ecklesiastikdepartementet gjorts en beräkning av examinationsbehovet
av klasslärare utifrån statistiska centralbyråns nya befolkningsprognos. Därvid

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

har antagits följande antal levande födda för åren 1965—1969. Dessa födelseårskullar
har sedan framskrivits till 7—12 års ålder enligt en förenklad metod.

1965 1966 1967 1968 1969

124 000 130 000 134 000 139 000 142 000

Behovet av folk- och småskollärare för tiden 1970—1976 har beräknats genom
att kvoten mellan antalet 7—9-åringar respektive 10— 12-åringar enligt de nya
beräkningarna å ena sidan och enligt klasslärarprognosen å andra sidan multiplicerats
med det behov av folk- respektive småskollärare som framräknats i sistnämnda
prognos. Detta är samma korrigeringsmetodik, som använts i betänkandet
Skolans försörjning med lärare (SOU 1964: 44). Examinationsbehovet 1967—
1976 har därefter beräknats enligt samma metod som i klasslärarprognosen men
med den här gjorda förenklingen att lika stor examination antagits ske varje år.

Den gjorda beräkningen resulterar i ett årligt merexaminationsbehov jämfört
med klasslärarprognosen av 355 småskollärare och 306 folkskollärare för perioden
1967—1976. Det genomsnittliga examinationsbehovet per år utgjorde enligt
sistnämnda prognos 792 småskollärare och 844 folkskollärare för perioden fram
till 1970. För tiden därefter utgjorde examinationsbehovet per år 535 småskollärare
och 918 folkskollärare.

Det bör understrykas att denna nya inom departementet gjorda beräkning
endast utgör en överslagsmässig kalkyl. Det är givetvis angeläget, att en mer
grundlig revision av klasslärarprognosen med hänsyn till de nya förutsättningarna
kommer till stånd. Att en sadan revision är nödvändig antyds även
av vissa preliminära beräkningar inom skolöverstyrelsen, som visar att lärarbehovet
för de närmaste åren på grund- och folkskolans låg- och mellanstadium
torde komma att öka utöver vad man tidigare räknat med, därför att den genomsnittliga
klasstorleken för närvarande sjunker och förefaller fortsätta att
sjunka. Till följd av bl. a. denna sänkta klasstorlek var antalet klasser och därmed
lärarbehovet 1963/64 något större än man räknat med i hittillsvarande
prognoser.

B. Skolöverstyrelsens förslag rörande utbildningskapaciteten budgetåret

1965/66

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1965/66 konstaterar skolöverstyrelsen,
att antalet folkskoleseminarier budgetåret 1964/65 är 20. Av dessa kommer dock
Annedals folkskoleseminarium i Göteborg att vara avvecklat i och med utgången
av budgetåret 1964/65. Beträffande intagningen befinnes att den budgetåret
1964/65 omfattar, på tvaarig folkskollärarlinje 24 avdelningar, på fyraårig linje
4 avdelningar samt på småskollärarlinjerna sammanlagt 29 avdelningar varav
10 på treårig linje och 19 på tvåårig linje.

Skolöverstyrelsen föreslår, att examinationen anpassas efter det i klasslärar -

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

prognosen framräknade behovet men med samtidigt hänsynstagande till den
föreliggande bristsituationen. Överstyrelsen säger sig i detta avseende ha beaktat
de i prop. 1964: 68 (sid. 38) redovisade undersökningarna angående den i oktober
1963 föreliggande lärarsituationen. Överstyrelsen anför vidare.

Intagningen budgetåret 1965/66 på den tvååriga folkskollärarlinjen fastställer
examinationen av folkskollärare vårterminen 1967. Vid lärarhögskolorna examineras
1967 3 X 96 = 288 folkskollärare. På folkskoleseminariernas fyraåriga linje
examineras 6 X 24 = 144. Den redan fixerade examinationen vårterminen 1967
uppgår alltså till 288 + 144 = 432 folkskollärare. Det genomsnittliga examinationsbehovet
beräknas enligt klasslärarprognosen till 844. Behov skulle alltså
föreligga av en intagning läsåret 1965/66 av 844 — 432 = 412 lärarkandidater på
tvåårig linje. Detta motsvarar 17 intagningsavdelningar (17 X 24 = 408). Överstyrelsen
föreslår emellertid med hänsyn till den i propositionen 1964: 68 redovisade
bristen på folkskollärare samt med hänsyn till att behovet av lärare på
högstadiet kan beräknas bli större än tidigare uppskattats en oförändrad intagning
av 24 X 24 = 576 lärarkandidater på tvåårig linje. Härigenom skulle examinationen
1966 komma att uppgå till ca 900 folkskollärare, vilket med diygt
60 överstiger det av lärarutbildningssakkunniga beräknade genomsnittsbehovet.
Överstyrelsen vill i detta sammanhang anknyta till departementschefens uttalande
i" prop. 1964: 68 att det är mycket väsentligt att med hänsyn till den nuvarande
lärarsituationen den befintliga utbildningskapaciteten vid seminarierna
utnvttjas i så hög grad som möjligt.

På fyraårig linje föreslår överstyrelsen en intagning av två avdelningar.

Beträffande småskollärare beräknas examinationen läsåret 1966/67 vid lärarhögskolorna
till 168 lärare. På folkskoleseminariernas treåriga linjer examineras
då 240 småskollärare. Den examination vårterminen 1967, som redan nu kan
anses fixerad, är alltså 168 + 240 = 408. Lärarutbildningssakkunniga beräknar
examinationsbehovet till 792. För att nå detta antal fordras alltså en ytterligare
intagning av 792 — 408 = 384. Detta motsvarar 16 klasser. Överstyrelsen föreslår
dock med hänsyn till att den på grundval av nu redan fattade beslut beräknade
examinationen ligger något över det i prognosen beräknade behovet en
intagning av 14 klasser på den tvååriga linjen. På den treåriga linjen föreslås en
intagning av 7 klasser.

Intagning på vidareutbildningslinjc för småskollärare föreslås i likhet med föiegående
budgetår ske vid Guldhedens folkskoleseminarium i Göteborg.

Överstyrelsen konstaterar, att seminarieorganisationen enligt dess förslag budgetåret
1965/66 kommer att omfatta sammanlagt 135 klasser mot 157 under
budgetåret 1964/65, alltså en minskning med 22 klasser.

C. Departementschefen

Till grund för dimensioneringen av folk- och småskollärarutbildningen har de
båda senaste åren legat den av lärarutbildningssakkunniga år 1962 framlagda
klasslärarprognosen. Vid sidan av denna prognos, som innefattade mycket
grundliga beräkningar av klasslärarbchovct fram till läsaret 1980/81, gjordes

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

hösten 1963 genom ecklesiastikdepartementets försorg en undersökning av den
då föreliggande lärarsituationen och en motsvarande undersökning har gjorts
även hösten 1964.

Bland annat pa grund av den genom 1963 års undersökning konstaterade bristen
på folk- och småskollärare samt ovissheten i fråga om utvecklingen av högstadiets
lärarsituation, har utbildningen i vad det gäller både folk- och småskollärare
varit större än det i klasslärarprognosen beräknade genomsnittliga årsbehovet
av klasslärare under 1960-talet. Utvecklingen har emellertid bedömts
olika för folkskollärare å ena sidan och småskollärare å andra sidan. Beträffande
folkskollärarna har sålunda utbildningsbehovet bedömts tills vidare böra ligga
på en oförändrat hög nivå. I fråga om småskollärama har däremot gjorts den
bedömningen, att utbildningsbehovet efter hand kommer att minska. Nu föreliggande
uppgifter rörande födelsetalen synes emellertid nödvändiggöra att utbildningskapaciteten
också beträffande småskollärare under överblickbar tid
hålls på hög nivå.

I klasslärarprognosen framhölls vikten av att de gjorda beräkningarna fullföljdes,
så snart omständigheterna talade för att det på skolans verksamhetsområde
inträtt sådana förändringar, som kunde förväntas på ett avgörande sätt
påverka förutsättningarna för den framlagda prognosen. I anslutning till den
redogörelse för prognosen, som lämnades i prop. 1963:111, underströk jag betydelsen
av att så skedde (s. 82). Någon fullständig revidering av den gjorda prognosen
har dock hittills inte företagits och detta skulle heller knappast varit meningsfullt,
Vad som däremot kontinuerligt sker är dels en uppföljning av den
barnantalsprognos som ingick som basmaterial i klasslärarprognosen, dels en
årlig kontroll av lärarsituationens utveckling. Vidare har genom skolöverstyrelsens
försorg företagits nya beräkningar av antalet klasser och antalet elever per
klass, faktorer som självfallet har en avgörande betydelse för lärarbehovets storlek.

De framkomna uppgifterna om födelsetalens utveckling nödvändiggör en revidering
av tidigare barnantalsprognoser och därmed också av hittills gjorda bedömningar
av lärarbehovets utveckling. Visserligen påverkar inte de ändrade
födelsetalen omedelbart lärarbehovet, men konsekvenserna därav ligger ändå
så relativt nära i tiden, att en omedelbar ökning av utbildningens omfattning
är nödvändig.

För en ökning av utbildningskapaciteten talar också de uppgifter om lärarsituationen
som framkommit genom de 1963 och 1964 gjorda undersökningarna.
Av dessa framgår, att bristen på klasslärare ökat mellan de båda undersökningsåren.
Det stora antalet folkskollärare med tjänstgöring på högstadiet synes
inte utgöra hela förklaringen till denna försämring, enär detta antal inte förändrats
mer avsevärt från det ena året till det andra. Därjämte torde en förklaring
till försämringen kunna ligga i den utveckling i fråga om klasstorlek och
klassantal, som skolöverstyrelsen påvisat och som avviker från vad som antagits
i klasslärarprognosen. I vilken mån därutöver lärarnas verksamhetsgrad kan

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

spela in är ovisst. Det är givetvis betydelsefullt, att även denna faktor hålls
under fortlöpande kontroll.

Med anledning av vad som framkommit genom de nya beräkningarna har
klarlagts, dels vilka möjligheter som finns att öka utbildningskapaciteten vid
lärarhögskolorna och folkskoleseminariema, dels vilka ytterligare resurser som
fordras för att genomföra den önskade ökningen. Av den undersökning som företagits
framgår, att intagningen av folkskollärare bör kunna ökas från 960 intagna
lärarkandidater läsåret 1964/65 till 1 200 intagna läsåret 1965/66 och intagningen
av småskollärare från 840 intagna läsåret 1964/65 till 1 032 intagna läsåret
1965/66. Hur denna ökning fördelar sig på olika lärarhögskolor och seminarielinjer
framgår av följande tabell.

Intagning av klasslärarkandidater

	1964/65	1965/66 (förslag)
	Intagningskapacitet	Intagningskapacitet	Ökning i förhållande till 1964/65
	Antal intagna kand.	Antal avd. om 24 kand.	Antal intagna	Antal avd.	Antal intagna	Antal avd.
1. Folkskollärare: A. Lärarhögskolor: LHS ..............	96	4	144	6	48	2
T.HM ............	96	4	144	6	48	2
lhg .............	96	4	144	6	48	2

	288	12	432	18	144	6
B. Folkskoleseminarier: Fl2 ..............	576	24	696	29	120	5
Fl4 ................	96	4	72	3	— 24	— 1

	672	28	768	32	96	4

	960	40	1 200	50	240	10
2. Småskollärare: A. Lärarhögskolor: LHS ..............
lhm ..............	48	2	96	4	48	2
LHG ..............	96	4	192	8	96	4

	144	6	288	12	144	6
B. Folkskoleseminarier: SI2 ..............	456	19	504	21	48	2
SIa ................	240	10	240	10	_	—

Summa B ..........	696	29	744	31	48	2
Summa A + B......	840	35	1 032	43	192	8

2 — Bihang till riksdagens protokoll 19G5. 1 sand. Nr 79

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

Som framgår av tabellen synes det vara möjligt att öka lärarhögskolornas
kapacitet för klasslärarutbildning ganska väsentligt. Gränsen för vad som härvidlag
är möjligt sätts av utbildningsorternas tillgång på skolklasser, som kan
användas för övningsundervisning samt av lärarhögskolornas lokalsituation,
däri inbegripet möjligheterna att anskaffa ytterligare lokaler. Ett genomförande
av den kraftiga ökningen vid lärarhögskolan i Göteborg förutsätter en mycket
nära samverkan mellan lärarhögskolan och Guldhedens folkskoleseminarium i
Göteborg.

Enligt min uppfattning är det nödvändigt, att klasslärarutbildningen får den
angivna omfattningen under nästa budgetår. Det bör emellertid, liksom tidigare
år, ankomma på Kungl. Maj:t att fatta slutligt beslut om intagningens storlek.

Jag avser att i det följande föreslå de personal- och anslagsförändringar som
fordras för att genomföra mina förslag.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört och förordat hemställer
jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att besluta, att utbildningen av folk- och småskollärare under
budgetåret 1965/66 skall utbyggas i huvudsaklig överensstämmelse
med vad jag förordat.

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

III. Utbildning av speciallärare

A. Nuvarande förhållanden

På grundval av ett av 1960 års lärarutbildningssakkunniga den 11 oktober
1961 framlagt betänkande (stencilerat) framlades i prop. 1962:106 förslag
om speciallärarutbildningens utformning och organisation. Det beslut riksdagen
i överensstämmelse med dessa förslag fattade innebar, att en särskild speciallärarlinje
fr. o. m. budgetåret 1962/63 skulle anordnas vid de båda lärarhögskolorna
i Stockholm och Göteborg. Vid dessa speciallärarlinjer har sedan nämnda
budgetår utbildning bedrivits av skilda speciallärarkategorier, dels på olika
ettåriga utbildningslinjer och dels i form av fortbildningskurser med en längd
av tre till åtta veckor.

Den nuvarande utbildningskapaciteten, oförändrad sedan budgetåret 1962/63,
framgår av följande tabell.

Kurstyp

Antal deltagare	Kurs- längd
60	Ett år
30	»
16	»
12	»
3	»
40	»
: 161
40	6 veckor
25	3 »
25	3 »
30	6 »
12	8 »
25	3 »

Ettårig speciallärarutbildning:
Stockholm

Hjälp- och observationsklasslä

Särskollärare ..........

Talpedagoger (logopedassisten

Hörselklasslärare ...........

Cp-lärare ..................

Göteborg

Summa deltagare

Fortbildning:

Stockholm

Läsklasslärare ..........................•••_••••

Lärare för den särskilda observationsundervisningen
Skolmognadsklassernas lärare ...................

Göteborg

Läsklasslärare .................................

Synklasslärare .................................

Skolmognadsklassernas lärare ....................

Summa deltagare 157

Behörig att intagas på speciallärarlinje är folk- och småskollärare samt särskollärare,
som har fullgjort allmän lärartjänstgöring under minst tre år. Även

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

övningslärare och ämneslärare kan under samma förutsättning antagas som deltagare.
Arbetsområdet för folkskollärare, som genomgått ettårig speciallärarutbildning
omfattar årskurserna 4—9 och för småskollärare med motsvarande utbildning
årskurserna 1—6.

Den utbildningsorganisation och utbildningskapacitet som skapades genom
1962 ars beslut om speciallärarutbildningen grundade sig på beräkningar som
lärarutbildningssakkunniga företagit rörande tillgången på utbildade speciallärare
samt det aktuella och framtida behovet av sådana lärare. Lärarbehovsberäkningama
avsåg dels behovet av lärare för undervisning i specialklasser,
dels behovet av lärare för den särskilda specialundervisningen. Vidare avsåg beräkningarna
behovet av lärare inom särskolan och vissa specialinstitutioner för
handikappade barn. Om de gjorda beräkningarna uttalades i förutnämnda proposition
att de vore att anse såsom försiktiga och närmast hållna i underkant.
De lades emellertid till grund för den omedelbara dimensioneringen av utbildningen
samtidigt som det framhölls, att detta borde betraktas endast såsom en
första utbyggnadsetapp.

Vad utbildningens utformning beträffar underströks betydelsen av att ge de
blivande speciallärarna en relativt brett upplagd utbildning. Härför ansågs tala
både den moderna specialpedagogikens helhetssyn på barn med handikapp och
önskvärdheten av att öka lärarnas användbarhet på olika områden.

I fråga om fortbildningskursernas längd gjordes, med anledning av att vissa
remissmyndigheter funnit dessa kurser alltför korta, den bedömningen, att skäl
visserligen kunde tala för en förlängning av utbildningstiden för vissa lärargrupper
men att det dock vore mest angeläget att snabbt öka antalet utbildade
lärare för specialklasserna. Efter hand gjorda erfarenheter finge senare läggas
till grund för en omprövning av utbildningstiderna.

Åt överstyrelsen för yrkesutbildning uppdrogs att i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen,
skolöverstyrelsen och företrädare för lärarhögskolornas speciallärarlinjer
skyndsamt utreda frågan om utbildning av yrkeslärare för tjänstgöring
i specialklasser och särskola.

För forskning inom framför allt specialundervisningens område har vid lärarhögskolan
i Göteborg inrättats en professur i praktisk pedagogik med specialpedagogik
fr. o. m. den 1 juli 1964.

B. Skolöverstyrelsens förslag till utvidgad speciallärarutbildning

1. Inledning

I samband med sina anslagsäskanden för budgetåret 1965/66 har skolöverstyrelsen
framlagt förslag dels om vissa förändringar i fråga om speciallärarutbildningens
utformning, dels om en betydande utökning av utbildningskapaciteten.
De av skolöverstyrelsen framlagda förslagen bygger på en utredning som överstyrelsen
låtit verkställa genom därtill utsedda sakkunniga. Yttranden över

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

utredningen har av överstyrelsen inhämtats från lärarhögskolornas rektorer samt
berörda lärarorganisationer. Bortsett från vissa erinringar, som skolöverstyrelsen
i sitt förslag beaktat, mot den av de sakkunniga föreslagna utformningen av
utbildningen i innehållsmässiga avseenden är yttrandena över utredningen så
gott som genomgående positiva.

Skolöverstyrelsen har, i avvaktan pa resultatet av 1961 ars blind- och dövskoleutredning,
avstått från att i sina anslagsäskanden föreslå någon ändring
i organisationen av utbildningslinjerna för hörselklasslärare och talpedagoger.

2. Speciallärarutbildningens utformning

Skolöverstyrelsen föreslår, att ettårig utbildning för alla speciallärarkategorier,
sålunda även de kategorier som hittills utbildats endast genom kortare fortbildningskurser,
anordnas inom tre olika huvudlinjer. Samtidigt föreslår skolöverstyrelsen
beträffande hittills anordnade typer av fortbildningskurser, att dessa
skall anordnas även i fortsättningen för att tillgodose de behov av dylik fortbildning
som allmänt föreligger bland såväl klasslärare som ämneslärare. Nu anordnade
fortbildningskurser om åtta veckor för utbildning av synklasslärare föreslås
dock bli slopade och helt ersatta ev en ettårig utbildning. Utöver nu förekommande
slag av fortbildningskurser bör enligt överstyrelsen på försök anordnas
terminskurser om 18 veckor för övnings- och yrkeslärare med tjänstgöring
i specialklasser eller särskolor.

Den av överstyrelsen föreslagna anordningen med tre huvudlinjer för utbildning
av speciallärare innebär, främst i vad gäller linje 1, att utbildningen i ökad
utsträckning görs gemensam för olika slag av speciallärare. Angelägenheten av
en i väsentliga avseenden gemensam utbildning för olika speciallärarkategorier
underströks, som framgått av vad tidigare anförts, redan i de förslag som låg till
grund för den nuvarande utbildningen. Överstyrelsen anser skäl tala för att
vtterligare åtgärder i denna riktning vidtas.

De av skolöverstyrelsen föreslagna huvudlinjerna för utbildning av speciallärare
är följande.

Linje 1: Utbildning av speciallärare för hjälp-, skolmognads-, läs- och observationsklasscr.
Dessa klasser och sålunda även denna utbildningslinje täcker enligt
överstyrelsen ca 95 % av det totala antalet specialklassei.

Inom linje 1, ehuru med erforderlig specialinriktning av den praktiska utbildningen,
föreslås utbildning ske också av särskollärare samt de lärare som behövs
för syn- respektive cp-klasser. Det lärarbehov, som hänför sig till de båda sistnämnda
klasstyperna, bedöms såsom mycket ringa.

Linje 2: Utbildning av hörsel- och talpedagoger. Enligt överstyrelsens mening
bör fyra platser årligen reserveras för särskollärares utbildning till talpedagoger.

Linje 3: Specialutbildning av förskollärare för särskolan m. m. Här avsedda
speciallärare avses enligt överstyrelsen skola tjänstgöra inom nio olika special -

Kungl. Maj:t$ proposition nr 79 år 1965

områden, nämligen särskolans förskola, försöksklass i särskola, praktiska avdelningar
i särskola, hemundervisning i enskilda hem med psykiskt efterblivna barn,
vårdhem för barn, förskolor för psykiskt sjuka barn, förskolor för barn med anpassningssvårigheter,
förskoleundervisning för barn på sjukhus och förskolor för
cp-barn.

Den av skolöverstyrelsen föreslagna uppläggningen av speciallärarutbildningen
innebär, som redan framhållits, en förlängning av utbildningstiden för de
kategorier av speciallärare som hittills utbildats endast genom fortbildningskurser,
nämligen lärare i skoimognadsklass (nu 3 veckors utbildning), lärare i läsklass
eller läsklinik (nu 6 veckors utbildning) och lärare i synklass (nu 8 veckors
utbildning). Som motivering för en förlängning av utbildningstiden för dessa
kategoiier av speciallärare anför överstyrelsen — utöver de förut redovisade
skälen för en gemensam utbildning för skilda speciallärarkategorier — att det,
jämsides med skolmognadsproblemen, läs- och skrivsvårigheterna samt den nedsatta
synförmågan, ofta uppträder andra fysiska och/eller psykiska störningar
som kräver kvalificerade insatser av både pedagogisk och mentalhygienisk natur
från lärarnas sida. Enligt överstyrelsens mening låter sig utbildningen av de tre
nyssnämnda speciallärarkategorierna utmärkt väl inpassas i en med hjälp- och
observationsklasslärarna gemensam utbildning. Vad särskilt angår synklassorganisationen
och behovet av utbildade lärare härför framhåller överstyrelsen, att
antalet synklasser och synklasslärare även framgent måste komma att vara
mycket begränsat men att a andra sidan alla speciallärare bör vara utbildade
för att kunna ta hand om synretarderade barn.

Inom linje 1 tänker sig skolöverstyrelsen en viss differentiering, så att speciallärarkandidaterna
sammanförs till dels avdelningar för ett kompetensområde
avseende årskurserna 1 6 och dels avdelningar för ett kompetensområde avse ende

årskurserna 4—9. För de senare förutsättes efter en termin uppdelning ske
i en språklig gren med ämnesfördjupning i svenska med fonetik samt engelska,
och en naturvetenskaplig gren med ämnesfördjupning i ämnena biologi, fysik och
kemi. Ämnesfördjupning i samhällskunskap avses ske oberoende av linjevalet och
omfatta även de förstnämnda avdelningarna, vars ämnesfördjupning i övrigt
tänkes inriktad dels på mellanstadiets ämnen, dels på inskolningspsykologi med
förskolekontakt.

I fråga om speciallärarutbildning för övnings- och yrkeslärare anför skolöverstyrelsen
följande.

Enligt intagningsbestämmelserna kan övningslärare få utbildas vid speciallärarlinjerna.
Hittills har emellertid detta skett endast i ett enstaka fall. Övningslärare
i tätorter får ofta ett relativt stort antal timmar med tjänstgöring i specialklass.
Inom särskolorna finns omkring 100 heltidsanställda övningslärare. huvudsakligen
i ämnena slöjd och hemkunskap. Särskilt i dessa fall är speciallärarutbildningen
av stor betydelse. Samma problem som övningslärarna har i sitt
arbete inom skolan gäller också för yrkeslärarna. Den ettåriga utbildningen är
dock ej avpassad för övnings- och yrkeslärare. De behöver en egen utbildning

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

inriktad på att informera om den allmänna arbetssituationen i specialklass och
särskola, om elevernas intellektuella svårigheter, deras emotionella särdrag och
deras viljestörningar. En sådan undervisning kan organiseras gemensam för olika
slag av övnings- och yrkeslärare och bör omfatta en termin (18 veckor). D
praktiska utbildningen bör givetvis differentieras. Antalet deltagare bor ej överstiga
48 (2 avdelningar). För att vinna ytterligare erfarenhet föreslår överstyrelsen
att här skisserad fortbildning anordnas som försöksverksamhet under 2 ar.
Utbildningen bör förläggas till speciallärarlinjerna i Stockholm och Goteborg.

3. Speciallärarutbildningens dimensionering

I fråga om de beräkningar som låg till grund för speciallärarutbildningens nuvarande
dimensionering torde få hänvisas till prop. 1962:106 (s. 82). Har skall
endast erinras om vissa allmänna och grundläggande bedömningar, som gjordes
i samband med den aktuella frågans behandling i nämnda proposition.

I propositionen konstaterades att rekryteringen, utbildningen och fortbildningen
inte hållit jämna steg med specialklassorganisationens utvidgning och att
bristen på utbildade lärare utgjorde ett av de svåraste hindren för specialundervisningens
utbyggnad. Beträffande den föreliggande omfattningen av specialundervisningen
kunde den iakttagelsen göras, att landsbygden jämfört med tätorterna
företedde en betydande eftersläpning. Den ökning av resurserna for
specialundervisning som sålunda borde eftersträvas framför allt för landsbygdens
del skulle komma att innebära en kraftig ökning av speciallararbehovet.
Därtill kom det merbehov av lärare som föranleddes av högstadiets successiva
utbyggande. Vid bedömningen av lärarbehovet måste hänsyn tas dels till behovet
av lärare för specialklasser, dels till behovet av lärare för den särskilda specialundervisningen.
I fråga om de lärare som fullgjorde endast en del av sin
tjänstgöring inom specialundervisningen, närmast den särskilda specialundervisningen,
förutsattes att utbildningen i första hand skulle ske genom fortbildningskurser
dimensionerade för en årlig intagning av 150 ä 200 lärare. I fråga om de
inom särskild specialundervisning heltidstjänstgörande lärarna liksom beträffande
huvuddelen av de inom specialklasserna tjänstgörande lärarna räknades
däremot med att utbildningen skulle ske vid ettåriga utbildningslinjer. Dessa
linjer dimensionerades för en sammanlagd årlig intagning av ca 160 lärare, vilket
utgjorde den största omfattning utbildningen med hänsyn till de begränsade
resurserna, främst i fråga om handledare, ansågs kunna erhålla. Såsom tidigare
angivits betraktades den beslutade utbildningsorganisationen såsom en forsta
utbyggnadsetapp.

Skolöverstyrelsen grundar sitt förslag till utökad speciallararutbildnmg pa
samma grundmaterial som 1962 års beslut med de kompletteringar och justeringar
som föranletts av senare tillkommande uppgifter. Det totala rekryteringsbehovet
i fråga om speciallärare uppskattas på denna grund till inemot
350 lärare per år.

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

. Betraffande särskolan konstaterar överstyrelsen, att denna under de gångna
aren haft rekrytenngssvårigheter och att ett stort utbytesbehov föreligger Enigt
överstyrelsens bedömning bör ca 50 särskollärare årligen utbildas, vartill
kommer ett behov av att utbilda tills vidare 24 förskollärare årligen för de tidigare
redovisade specialområdena inom särskolan.

För att uppnå erforderlig utbildningskapacitet och för att inte överbelasta
specialklasserna i Stockholm och Göteborg föreslår skolöverstyrelsen, förutom
en oknmg av utbildningen på dessa båda orter, att speciallärarutbildning förläggs
aven till lärarhögskolan i Malmö.

Skolöverstyrelsen föreslår, att det vid lärarhögskolorna i Stockholm, Göteborg
och Malmö, med den fördelning, som framgår av följande uppställning, årligen
utbildas sammanlagt 412 speciallärare, därav 340 speciallärare för grundskolan
48 lärare för särskolan och 24 förskollärare för specialområden inom särskolan ’

Utbildningslinje för	Stockholm	Göteborg	Malmö	Summa
1. Hjälp-, läs-, skolmognads- och observationsklasslärare ... Cp-lärare ........	96	96	96	288
Synklasslärare ....		3	—	6
Särskollärare				6
2. Hörselpedagoger ...		24		48
Talpedagoger ....... 3. Förskollärare . . .	16	12	—	12 28
			—	24
Summa	181	135	96	412

mover den kapacitet för ettårig utbildning som skolöverstyrelsen sålunda
föreslår, raknar överstyrelsen, såsom tidigare angivits, med en fortbildningsverksamhet
vid lärarhögskolorna i Stockholm och Göteborg omfattande följande

1. Terminskurs för övnings- och yrkeslärare,
elever eller särskolelever.

som skall handha specialklass -

2. Följande befintliga fortbildningskurser som tills vidare bör bibehållas:

a) 6-veckorskurs för lärare för barn med läs- och skrivsvårigheter (även för
ämneslärare),

b) 3-veckorskurs för skolmognadsklassernas lärare,

c) 3-veckorskurs för lärare för den särskilda observationsundervisningen
(aven för ämneslärare).

4. Kostnadsberäkningar in. ni.

I anslutnmg till små förslag om utvidgning och organisation av speciallärarutbudnmgen
redovisar skolöverstyrelsen förslag till timplaner för de olika ut -

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

bildningslinjerna och fortbildningskurserna. Pa grundval av dessa samt sitt förslag
rörande utbildningens dimensionering beräknar överstyrelsen behovet av
lärare i olika ämnen för de skilda linjerna. De salunda gjorda beräkningarna utmynnar
dels i förslag om inrättande av erforderliga lärartjänster m. m., dels
i beräkningar av kostnaderna för den föreslagna utbildningen. Skolöverstyrelsens
förslag beträffande tjänster och medelsanvisningar redovisas i det följande under
respektive lärarhögskolors avlönings- och omkostnadsanslag. Skolöverstyrelsens
beräkningar, i fråga om vilkas detaljer hänvisning torde få ske till anslagsäskandena,
utmynnar i följande sammanfattande uppställning över de av förslagen
föranledda merkostnaderna. De såsom omkostnader upptagna beloppen avser
rese- och traktamentsersättning till deltagare i terminskurser för övnings- och
yrkeslärare.

Merkostnad för	Stockholm	Malmö	Göteborg	Summa kr.
	..... 439 199	641 306	520 060	1 600 565
	110 000	—	110 000	220 000
		Summa	merkostnad kr.	1 820 565

C. Yttranden

Över skolöverstyrelsens förslag har utlåtanden inhämtats från statskontoret
och medicinalstyrelsen.

Statskontoret finner i sitt den 2 februari 1965 avgivna utlåtande, att en förstärkning
av utbildningsverksamheten för speciallärare i enlighet med de av
skolöverstyrelsen förordade riktlinjerna synes väl ansluta sig till statsmakternes
intentioner härutinnan. Vid antagandet av 1962 års reform gavs nämligen
uttryck åt den uppfattningen, att reformen finge beaktas som en första utbyggnadsetapp.
Mot de i ärendet redovisade beräkningarna rörande utbildningsbehovet
har statskontoret inte funnit anledning till erinran. Skäl föreligger således
enligt statskontorets uppfattning för att utbildningsorganisationen erhåller den
i förslaget förutsatta kapaciteten, innebärande mer än en fördubbling i förhållande
till nuläget. Statskontoret utgår från att det framtida utbildningsbehovet på
detta område kommer att bli föremål för fortlöpande prognoser.

I fråga om den föreslagna förlängningen av utbildningstiden för lärare i skolmognads-,
läs- och synklasser erinrar statskontoret om att frågan om utbildningstidens
omfattning vid de för dessa lärare avsedda fortbildningskurserna var
föremål för ingående överväganden i samband med utbildningsverksamhetens
reformering år 1962. Därvid bedömdes som mest angeläget att snabbt få till
stånd en ökning av antalet utbildade lärare för specialklasserna och man stannade
därför vid att fortbildningskurserna tills vidare borde ha den längd de
sakkunniga förordat.

Statskontoret erinrar vidare om att det vid statsmakternas beslut år 1962 om
reformering av den obligatoriska skolan förutsattes, att skolmognadsprövningcns

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

metodik skulle bil föremål för fortsatta vetenskapliga och praktiska försök. Det
raknades vidare med att utbildningen och fortbildningen av lågstadiets lärare
skulle inriktas pa att ge dem större förutsättningar att individualisera undervisningen.
Statskontoret ifrågasätter, om tillräckliga skäl föreligger att överväga
en omläggning av utbildningen för skolmognadsklasslärarna, innan resultatet
föreligger av den under skolöverstyrelsens ledning pågående försöksverksamheten
rörande skolmognadsprövningens metodik.

Beträffande de föreslagna fortbildningskurserna om en termin för övnings- och
yrkeslärare framhåller statskontoret, att den i prop. 1962:106 (s. 126) förutsatta
utredningen av frågan om utbildning av yrkeslärare för tjänstgöring i specialklasser
och sarskola samt denna utbildnings lämpliga anknytning till annan
speciallararutbildning för närvarande verkställs inom skolöverstyrelsen och att
förslag i ämnet torde kunna förväntas inom en nära framtid. Ett genomförande
av den föreslagna försöksverksamheten torde emellertid, såvitt statskontoret
kunnat utröna, inte komma att föregripa ett slutligt ställningstagande till utredningsresultatet.
Statskontoret utgår från att rekrytering av fast anställd personal
inte skall ifragakomma i anledning av försöksverksamheten.

Medicinalstyrelsen uttalar i ett den 19 februari 1965 avgivet utlåtande stor
tillfredsställelse med det framlagda förslaget.

Medicinalstyrelsen anför vidare följande.

Otvivelaktigt innebär det en betydande fördel att få fram lärare med ett på
detta satt vidare kompetensområde än man tidigare haft. Samtidigt måste den
som startat fortbildningskurser för lärare rörande läs- och skrivsvårigheter tacksamt
notera att man föreslår att dessa kurser liksom motsvarande kurser för
skolmognadsklassernas och observationsklassernas lärare skall bibehållas. Under
annu lang tid framåt torde dessa kortare kurser vara ofrånkomliga

När det gäller den föreslagna ettåriga första utbildningslinjen ställer man sig
!?°ck Iagan om aret Pa tillfredsställande sätt verkligen kommer att utnyttjas.
Man far av tim- och kursplaner en känsla av att året tynges av lektioner i
diverse ämnen, som redan ingått i lärarnas grundutbildning och att den praktiska
utbildningen mest består i auskultationer och klasslärarövningar. Hur
viktig denna pedagogiska sida av undervisningen än må vara är det viktigt att
special ararna inriktas på och får utbildning rörande de faktorer, som betingar
avvikelserna sa att förståelsen för de avvikande barnen blir så riktig som möjligt,
t betankandet möter man ingenting som pekar på att undervisningen rörande
enskilda barn skall ske i konferensform med deltagande av specialister på de
olika områden som bär bör vara företrädda: pedagoger, psykologer, pediatriker,
barnpsykiater och barnpsykiatriska kuratorer samt skolsköterskor. En direkt
anknytning av utbildningen till skolornas mentalhygieniska verksamhet respektive
skolpsykiatn skulle bl. a. ge möjligheter för lärarkandidaterna att deltaga i
de utredningar som föregår barnens placering i specialklasser. I varje fall blir
man fundersam nar den praktiska utbildningen endast omfattar 160 av årets
»SO eievtimmar.

Den tredje utbildningslinjen som avser förskollärarnas fortbildning för olika
uppgifter bland handikappade är utomordentligt betydelsefull inte minst för
sarskoiornas förskolor, försöksklasser och praktiska avdelningar. När det gäller
utbildningens langd har medicinalstyrelsen dock ej blivit övertygad av de sak -

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

kunnigas argumentering för två terminers utbildning. Förskollärarna har visserligen
en utbildning för »normala» barn men den är ändå av den arten att den ar
mycket lätt att applicera på de olika typer av barn och vårdområden det har
gäller. Enterminskurser av övervägande praktisk natur synes böra provas.

De kurser som föreslagits för övnings- och yrkeslärare samt skoladministratörer
är svåra att bedöma men synes under alla förhållanden bora komma till
stånd.

Skånska skolstyrelseförbundet uttalar i en ingiven skrift sin anslutning till
förslaget om anordnande av speciallärarutbildning vid lärarhögskolan i Malmö.

I en särskild skrivelse den 21 november 1964 har skolöverstyrelsen efter samråd
med 1961 års blind- och dövskoleutredning föreslagit, att medel beräknas
för anordnande av ettårig utbildning av 12 hörselklasslärare vid lärarhögskolans
i Göteborg speciallärarlinje. Denna utökning förutsättes, med hansyn till att det
visat sig svårt att få ett tillräckligt antal behöriga sökande till de redan disponibla
platserna vid hörselklasslärarlinjen i Stockholm, komma till stand endast
om antalet sökande till hörselklasslärarutbildning blir större an som kan mottagas
i Stockholm. Kostnaderna för en sådan utökning beräknas till 79 000 kr.,
varav 61 000 kr. för avlöningar, 15 000 kr. för resekostnader och traktamenten
och 3 000 kr. för materiel.

Som motivering för detta förslag åberopar skolöverstyrelsen att, enligt vad
som framkommit vid kontakt med nyssnämnda utredning, denna avsag att
föreslå, att hörselklassorganisationen fördubblas under åren 1965—70 och att
ett antal s. k. hörselkliniker inrättas. Vidare hade framkommit att det finns
ca 1 000 hörselskadade barn, som av läkare rekommenderats att tillhöra hörselklass,
men att endast ca 400 av dessa är placerade i sådan klass. Åtskilliga lämnar
därför skolan med torftigt språk och med artikulationsfel. Sådana barn får i
allmänhet svaga kunskaper i skolans ämnen, vilket leder till att deras yrkesval
blir synnerligen begränsat.

Antalet hörselklasslärare, som antingen genomgått ettårig speciallärarutbildning
eller i anställnings- och avlöningshänseende jämställts med sådan lärare,
beräknar överstyrelsen den 1 juli 1965 vara 75—80. Överstyrelsen har vid denna
beräkning inte tagit hänsyn till att en del av dessa lärare då arbetar endast bland
vuxna hörselskadade. Om 140 specialutbildade lärare fordras för att undervisa
1 000 barn, skulle vid samma tidpunkt en brist på minst 60 hörselklasslärare
föreligga. Överstyrelsen anser det därför naturligt att redan nu överväga, om
inte den nuvarande kapaciteten på utbildningslinjen för hörselklasslärare bör

ökas.

Riksdagen har (rskr. 1963: 406) givit till känna, vad statsutskottet i utlåtande
1963: 213 anfört rörande ökad utbildning av talpedagoger. Utskottet hade, i anledning
av motioner i ämnet, funnit önskvärt att åtgärder vidtogs för att oka
kapaciteten för utbildning av talpedagoger.

28 Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

Styrelsen for Hörselpedagogernas förening har i en ingiven skrift hemställt
om åtgärder för en ökning av kapaciteten för utbildning av hörselklasslärare
samt for en förbättring av rekryteringen till sådan utbildning.

Föreningen Läspedagogema har i en ingiven skrift anfört synpunkter på de
lasretarderade barnens problem samt formerna för behandling av sådana barn.
Föreningen anser angeläget, att åtgärder vidtas för att i ökad utsträckning ge
dessa barn den hjälp de måste anses berättigade till.

D. Departementschefen

Frågan om specialundervisningens syfte, verksamhetsformer och förutsättningar
inom grundskolan behandlades av 1957 års skolberedning i dess huvudbetänkande^
(SOU 1961:30 kap. 22 s. 386). Skolberedningen, vars synpunkter
pa dessa frågor biträddes i 1962 års proposition angående reformering av den
obligatoriska skolan m. m. (prop. 1962: 54 s. 291), hävdade, att anordnandet av
specialundervisning utgjorde ett viktigt led i skolans strävanden att skapa betingelser
for en studiegång, avpassad efter den enskilde elevens förutsättningar
och behov. Skolberedningen konstaterade att, enligt modern forskning rörande
handikappade barn, många av dessa har förutsättningar att förvärva betydande
kunskaper och färdigheter samt att utvecklas till välanpassade och dugliga samhällsmedlemmar,
om de tidigt tas om hand av välutbildade lärare. Viktigt vore
att aven lärare i vanliga klasser finge viss utbildning för ifrågavarande uppgifter.
Samtliga larares utbildning borde därför förstärkas i fråga om undervisning av
elever med anpassningssvårigheter respektive läs- och skrivsvårigheter.

I nära anslutning till grundskolepropositionen framlades genom prop 1962 106
de förslag som resulterade i den nu gällande organisationen för utbildning av
speciallärare. De överväganden och ställningstaganden som gjordes i sistnämnda
sammanhang var följaktligen nära förbundna med de nyss antydda överväganden
i frågan som gjordes i samband med förslaget till grundskolereform. Skolans
forseende med välutbildade speciallärare har sålunda av statsmakterna ansetts
utgöra en viktig del av frågan om tillhandahållandet av de resurser som fordras,
för att grundskolan skall kunna förverkligas och dess målsättning komma alla
barn till del efter måttet av deras förutsättningar.

Den år 1962 föreliggande situationen i fråga om utbyggnaden av skilda former
for specialundervisning samt i fråga om bristen på utbildade lärare för sådan undervisning
föreligger i sina huvuddrag alltjämt, även om givetvis en viss kvantitativ
förändring av läget i dessa båda hänseenden ägt rum. Alltjämt gäller därför
den ar 1962 gjorda bedömningen i fråga om den då beslutade dimensioneringen
av speciallärarutbildningen, nämligen att denna borde betraktas, inte såsom
slutgiltig utan såsom en första utbyggnadsetapp. Jag vill följaktligen ansluta mig
till skolöverstyrelsens uppfattning i fråga om behovet av att nu genomföra en
utökning av den befintliga kapaciteten för speciallärarutbildning.

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 79 år 1965

Till grund för gjorda bedömningar av utformningen och dimensioneringen av
speciallärarutbildningen ligger beräkningar och överväganden rörande omfattningen
av den undervisning som sker respektive framdeles kan beräknas ske
dels inom specialklasser av olika slag och dels i form av s. k. särskild specialundervisning.
Vidare har i sammanhanget beaktats det behov av fortbildning
på ifrågavarande område som föreligger för alla kategorier av lärare, med hänsyn
till att de i den vanliga skolundervisningen möter problem som är likartade med
dem som i förstärkt form kännetecknar specialundervisningen. Avvägningen
mellan de olika formerna av specialundervisningsinsatser — specialklass, särskild
specialundervisning och omhändertagande helt inom den ordinarie klassen
rymmer en svår och mycket viktig problematik, som jag förutsätter att skolöverstyrelsen
har sin uppmärksamhet noga riktad på. Jag vill framhålla som
särskilt viktigt, att skolöverstyrelsen tillser, att bestämmelserna om upprättande
av specialklasser inte tillämpas schablonmässigt så, att hjälpklasser och skolmognadsklasser
anordnas intill rekommenderat maximiantal utan en ingående
prövning av behovet av varje sådan klass. Grundskolans tillkomst måste nämligen
innebära ett nytt principiellt synsätt också på denna fråga och det ar angeläget,
att en anpassning till detta synsätt äger rum. Eftersom individualiserad
undervisning är ett normalt inslag i grundskolans verksamhet måste särskiljandet
av elever till hjälpklasser och skolmognadsklasser bedömas på något andra
grunder än tidigare. Betydligt ökad uppmärksamhet måste ägnas de möjligheter
den särskilda specialundervisningen ger. När jag här i huvudsak ansluter mig
till överstyrelsens förslag om en utbyggnad av speciallärarutbildningen grundar
sig detta på den bedömningen att en betydande brist på utbildade speciallärare
föreligger och att en väsentlig förstärkning av de organisatoriska och
personella resurserna för specialundervisning måste komma till stand. Det innebär
däremot inte något ståndpunktstagande i fråga om den framtida avvägningen
mellan de olika former för specialundervisning, inom vilka de utbildade^ speciallärarna
skall kunna utnyttjas. Den sistnämnda frågan måste bli föremål för en
kontinuerlig allsidig prövning, varvid de rön som inhämtas genom forskning,
försöksverksamhet samt den reguljära specialundervisningen och ett ökat omhändertagande
av elever med skilda svårigheter inom »normalundervisnmgen»
bör bilda underlaget för kommande överväganden och praktiska åtgärder. Denna
uppgift ankommer pa skolöverstyrelsen.

Vad överstyrelsen föreslagit i fråga om sammanförande av olika slag av speciallärarutbildning
till tre huvudlinjer samt i fråga om dessa linjers dimensionering
kan jag i huvudsak ansluta mig till. Jag tillstyrker skolöverstyrelsens förslag .
fråga om förläggning av en speciallärarlinje till lärarhögskolan i Malmö. Likaledes
finner jag mig böra tillstyrka skolöverstyrelsens kompletterande förslag
om beräkning av medel för utbildning av hörsclpcdagoger vid speciallärarlinjen
i Göteborg. Sistnämnda utbildning bör komma till stånd, om det visar
sig finnas ett tillräckligt antal sökande, oavsett om motsvarande kurs i Stockholm
blir fullt utnyttjad. Skolöverstyrelsen bör göra de rekrytcrmgsinsatser som
är möjliga i syfte att vinna ett tillräckligt antal sökande till båda kurserna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

I likhet med statskontoret samt några av de remissinstanser, vilkas yttrande
skolöverstyrelsen inhämtade över den till grund för dess förslag liggande utredningen,
anser jag det mycket tveksamt, om utbildningen av lärare för skolmognadsklasser
bör förlängas till att omfatta ett år. Enligt min uppfattning bör
en dylik atgard anstå i avvaktan på kommande ställningstagande till småskollararutbildningens
utformning samt i avvaktan på resultatet av den under skolöverstyrelsens
ledning pågående försöksverksamheten rörande skolmognadsprövningens
metodik. Även om givetvis åtskilliga av de lärare som genomgår den
forsta utbildningslinjen torde få anses komma att förvärva kompetens för tjänstgöring
också li skolmognadsklass bör följaktligen utbildningen av lärare för sistnämnda
typ av undervisning alltjämt primärt ske i form av fortbildningskurser.

Det bor ankomma på Kungl. Maj:t att senare, i huvudsaklig överensstämmelse
med vad jag har förordat, ta närmare ställning till storleken av intagningen på
olika linjer och kurser vid de tre aktuella lärarhögskolornas speciallärarlinjer I
det sammanhanget bör bl. a. prövas, hur ett bibehållande av nuvarande form för
utbildning av skolmognadsklassemas lärare inverkar på dimensioneringen av
den ettariga utbildningslinje, på vilken de enligt skolöverstyrelsens förslag skulle
ha utbildats, liksom på dimensioneringen av de fortbildningskurser genom vilka
utbildning enligt mitt förslag alltjämt bör ske. Det bör likaledes ankomma på
Kungl. Maj:t att fastställa timplaner för utbildningen och att i det sammanhanget
prova fragan, huruvida utbildningstiden på den föreslagna tredje huvudlinjen
bör begränsas till en termin.

Det bör vidare ankomma på Kungl. Maj:t att meddela erforderliga övergångsbestämmelser.

Skolöverstyrelsens beräkning av kostnaderna för den föreslagna utökningen
av speciallärarutbildningen anser jag böra godtagas. Mina närmare ställningstaganden
i detta hänseende liksom i frågan om erforderliga personella förstärkningar
m. m. redovisar jag i det följande i samband med min behandling av därav
berörda anslag.

De ökade anspråk pa lokaler som uppkommer genom utvidgningen av speciallärarutbildningen
har förutsatts bli tillgodosedda genom förhyrning.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört och förordat hemställer
jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att besluta, att speciallärarutbildningen fr. o. m. budgetåret
1965/66 skall organiseras och dimensioneras i huvudsaklig
överensstämmelse med vad jag förordat.

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

IV. Utbildning av förskollärare m. m.

A. Skolöverstyrelsens förslag rörande förskoleseminariernas
utbildningskapacitet 1965/66

Förskoleseminariema har under senare år utvidgats betydligt, vilket framgår
av följande uppställning, som också redovisar den av skolöverstyrelsen föreslagna
omfattningen av förskoleseminariema budgetåret 1965/66.

1962/63 ........

1963/64 ........

1964/65 ........

1965/66 (förslag)

Antal seminarier	Antal intagningsklasser	Antal intagna
7	it	289
9	17	470
It	22	660
12	27	810

Till grund för skolöverstyrelsens förslag om en ytterligare utvidgning av förskoleseminariernas
kapacitet ligger gjorda beräkningar av det nuvarande och
framtida behovet av förskollärare. Enligt dessa beräkningar, som redovisades i
prop. 1964:68 (s. 51), krävs en betydande ökning av utbildningskapaciteten, för
att behovet av förskollärare skall kunna täckas. Bristen på lämpliga praktikinstitutioner
och praktikhandledare försvårar emellertid den önskade utvidgningen.
Sålunda har skolöverstyrelsen hittills endast i Stockholm funnit praktikresurserna
tillåta inrättandet av tre parallellklasser vid därvarande seminarium
för en utbildning i överensstämmelse med den vid förskoleseminariema gällande
normala läroplanen, enligt vilken sammanlagt hälften av den tvååriga utbildningstiden
skall ägnas åt praktisk utbildning vid praktikinstitution. Med utgångspunkt
i denna uppläggning av utbildningen krävs enligt skolöverstyrelsen
ca 30 handledare vid ett tvåparallelligt seminarium och 40—45 handledare
vid ett treparallelligt.

Med hänsyn till den rådande akuta bristen på förskollärare har på försök antalet
intagningsklasser vid det förut tvåparallelliga seminariet i Göteborg ökats
till tre läsåret 1964/65. För att detta skulle kunna genomföras med tillgängligt
antal övningsinstitutioner och handledare, har för två av de tre intagningsklasserna
omfattningen av den gängse formen för praktisk lärarutbildning i barngrupp
under förskollärares ledning reducerats till hälften. De båda klasserna
belägger sålunda tillsammans vissa övningsinstitutioner under samma tid, som
annars en klass skulle ta dem i anspråk. Den övriga tid, som respektive klass
därigenom disponerar för utbildning på annat sätt, används främst för auskultationer
och observationer i barnstugor, som inte är övningsinstitutioner, t. ex.
därför att förskolläraren inte uppfyller behörighetskraven for handledare. En

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

sådan anordning för två seminarieklasser kräver ca 15 bamstugeavdelningar för
praktik. Detta innebär således, konstaterar överstyrelsen, en besparing F fråga
om ovningsmstitutioner men förutsätter, att andra bamstugeavdelningar finns
tillgängliga på orten.

Skolöverstyrelsen har ansett det önskvärt, att ett förskoleseminarium inrättas
i mellersta Norrland och har därför undersökt möjligheterna att förlägga ett
sådant seminarium till Sundsvall eller Umeå. Därvid har konstaterats att resurser
harfor annu inte finns i Sundsvall. Skolöverstyrelsen finner det emellertid så
angelaget med ett seminarium i Norrland, att enligt överstyrelsens mening mvcket
talar för att den i Göteborg prövade anordningen med reducerad praktik
bor försökas. Överstyrelsen har funnit, att det med en sådan anordning vore
mojhgt att budgetåret 1965/66 inrätta ett tvåparallelligt förskoleseminarium
i Umea, och överstyrelsen anser det såväl från geografisk synpunkt som med
hansyn till önskvärdheten av samverkan med annan lärarutbildning synnerligt
lämpligt att förlägga förskollärarutbildning dit.

Överstyrelsen föreslår således, att ett nytt förskoleseminarium upprättas i
Umea fr. o. m. budgetåret 1965/66 och räknar med att detta tills vidare skall
omfatta två paralleller. Vidare föreslår överstyrelsen, att ytterligare en intagningsklass
mrattas vid vartdera seminariet i Jönköping, Luleå och Malmö. Sammanlagt
skulle följaktligen, enligt överstyrelsens beräkningar, tillkomma fem nya
mtagmngsavdelmngar, motsvarande en ökning med 150 intagna, budgetåret
1960/ 0G- Beträffande seminariet i Göteborg bedömer överstyrelsen det möjligt
att, med bibehållande av tre intagningsklasser, återgå till den normala formen
tor praktisk utbildning fr. o.m. läsåret 1965/66.

Skolöverstyrelsen anser det lämpligt att den anordning, som prövas vid förskoleseminariet
i Göteborg 1964/65, under 1965/66 begränsas till att gälla dels
de tva klasser som på detta sätt påbörjat sin utbildning i Göteborg och dels det
föreslagna nya seminariet i Umeå, där detta är en förutsättning för seminariets
start 1965. En mera omfattande tillämpning av anordningen eller eventuellt
annan omläggning av den praktiska förskollärarutbildningen bör enligt överstyrelsens
mening anstå, till dess någon erfarenhet vunnits av den nu prövade
anordningen och till dess den av pedagogiska institutionen vid Göteborgs universitet
pågående undersökningen avseende en analys av kraven på utbildningen
av förskollärare blivit slutförd.

B. Skolöverstyrelsens förslag om upprättande av ett fritidsledarinstitut

Skolöverstyrelsen konstaterar, att förskollärare i första hand utbildas för att
ta hand om barn under skolåldern. Överstyrelsen framhåller vidare, att det
ar av stor betydelse att även den personal som tar hand om skolbarn i fritidshem
har en god pedagogisk utbildning. Eftersom en adekvat och reguljär utbildning
or ifragavarande verksamhetsområde saknas har inom överstyrelsen verkställts
utredning angående utbildning av ledare för fritidshem in. m. På grundval

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 79 år 1965 33

därav bär inom överstyrelsen upprättats en promemoria, som sänts på remiss till
berörda intressenter.

Beträffande fritidshemmens uppgifter citerar skolöverstyrelsen socialstyrelsens
Råd och anvisningar nr 163 år 1963, varav här följande återges.

Då de flesta förvärvsarbetande föräldrar lämnar hemmet redan innan barnens
skoldag börjar och i många fall återvänder från arbetet först under senare
eftermiddagstimmar, kan de icke ge barnen den tillsyn, omvårdnad och
fostran de behöver under den skolfria delen av dagen. Här har fritidshemmet
sin uppgift. Att det fyller den väl, så att föräldrarna kan känna sig trygga för
barnen under dagen, utgör en icke oviktig förutsättning för att de själva skall
kunna prestera ett fullgott arbete. Till fritidshemmets uppgift hör att i en hemliknande
miljö ge barnen tillfälle såväl till vilsam avkoppling och måltider efter
skolarbetet som till arbetsro för läxläsning. Det är vidare viktigt, att barnen
under pedagogisk ledning far utlopp för sin verksamhetslust i sport, utomhuslekar
och, när så kan ske, genom turer i skog och mark.

I samband med måltiderna bör både pojkar och flickor fa hjälpa till med
husliga sysslor, förbereda enkla fester och medverka i samkväm för föräldrarna.

I fritidshemmet bör heller ingen möda sparas, när det gäller att väcka och stimulera
skolbarnens intresse för fritt skapande med skilda material och för andra
slag av utvecklande fritidssysselsättning.

Ålderssammansättningen i en avdelning måste göras från fall till fall. Om
man kan intressera de äldre barnen för att hjälpa sina yngre kamrater, bör det
icke vara uteslutet att i en och samma grupp samla barn i åldern 7—14 år och
därmed ge deras samvaro en mera familjär karaktär.

För fritidshem behövs, utöver pedagogiskt kvalificerad föreståndare, en eller
flera avdelningsledare, helst med förskollärarutbildning, samt slöjdlärare.

Skolöverstyrelsen framhåller, att behov av fritidshemsplatser i första hand
föreligger för barn i åldrarna 7—10 ar men att erfarenheterna givit vid handen,
att ett motsvarande behov föreligger också för barn i åldrarna 11 14 år.

Beträffande personalsituationen vid fritidshemmen konstaterar skolöverstyrelsen,
att personalen vid fritidshemmen i april 1963 till 50 % bestod av förskollärare
(sammanlagt 122 st), till 10 % av barnsköterskor och till 40 % av personer
utan utbildning. Åtta timanställda slöjdlärare fanns vid denna tidpunkt.
Av fritidshemmen saknade 28 % pedagogiskt utbildad personal, dvs. förskollärare.

Skolöverstyrelsen uttalar, att det är synnerligen betydelsefullt att den personal
som tar hand om barnen i fritidshemmen har god pedagogisk utbildning.
Överstyrelsen konstaterar, att en adekvat utbildning för närvarande saknas för
denna personal. Med hänsyn härtill och till behovet av utökad fritidshemsverksamhet
anser skolöverstyrelsen, att åtgärder omedelbart bör vidtagas för att
anordna lämplig utbildning för pedagoger med tjänstgöring i fritidshem. Som
stöd för denna bedömning åberopar skolöverstyrelsen förhållandena i Danmark,
där fritidshemsverksamheten nått eu ganska stor omfattning och där eu tvåårig
utbildning av fritidsledare bedrivs, också med sikte pa annan fritidsverksamhet
än inom fritidshemmen.

3 _ Bihang till riksdagens ■protokoll 10Gf>. 1 samt. Nr 79

Kungi. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

Skolöverstyrelsen framhåller, att utbildningen av fritidsledare här liksom i
Danmark maste tillgodose även andra behov än dem som fritidshemmen representerar.
Detta gäller enligt överstyrelsen främst behovet av utbildad personal
för ledning av den lekplatsverksamhet som, särskilt i de större städerna, börjar
få en betydande omfattning.

Med utgångspunkt i ett av familjeberedningen beräknat behov av 5 000 platser
vid fritidshem år 1970 beräknar överstyrelsen fritidshemmens behov av fritidsledare
vid samma tidpunkt till 700. Därtill kommer ett inte närmare angivet
behov av fritidsledare för lekplatsverksamhet m. m.

Skolöverstyrelsen föreslår, att utbildning av fritidsledare för fritidshem,
parkleksverksamhet och annan liknande fritidsverksamhet för skolbarn anordnas
fr.o.m. budgetåret 1965/66 vid ett statligt fritidsledarinstitut. Utbildningen
föreslås omfatta tva ar, varav ungefär halva tiden ägnad åt undervisning
i läro- och övningsämnen och halva tiden åt praktisk utbildning, dvs. samma
omfattning och uppläggning i stort som förskollärarutbildningen har. För budgetåret
1965/66 räknar överstyrelsen med att intagning vid det föreslagna institutet
skall ske i fyra intagningsklasser med 30 elever vardera.

I särskild skrivelse föreslår skolöverstyrelsen, att fritidsledarinstitutet förläggs
till Stockholm. Som motivering härför anför överstyrelsen, att Stockholm
erbjuder de bästa förutsättningarna för den praktiska utbildningen avfritidsledare.

Remissyttrandena över skolöverstyrelsens förslag är allmänt sett övervägande
positiva. Behovet av en utbyggd fritidshemsverksamhet vitsordas, likaså behovet
av utbildad personal härför. Vissa remissinstanser anser överstyrelsens beräkningar
av dessa behov tilltagna i underkant. Detta gäller såväl fritidshemsverksamheten
som lekplatsverksamheten. Mot utbildningens utformning redovisas
inga allvarliga invändningar. Däremot hävdas att även andra utbildningsvägar,
exempelvis ledarutbildning vid folkhögskolor och inom ungdomsorganisationer
samt även meriterande praktisk verksamhet, bör kunna leda fram till
samma yrkeskompetens. Vidare framhålles att den nya utbildningen inte bör
leda fram till kompetens för en alltför trång verksamhetssektor.

C. Departementschefen

Som framgår av den i det föregående intagna uppställningen över förskoleseminariernas
utbyggnad har en mycket kraftig ökning av utbildningskapaciteten
ägt rum på detta område. Denna ökning har ännu inte hunnit resultera
i någon mer avsevärd tillväxt av det årliga tillskottet av utbildade förskollärare.
De budgetåret 1963/64 nyintagna, till antalet omkring 470, utexaminelas
innevarande var. Den stora brist pa förskollärare som i tidigare sammanhang
påvisats har därför inte kunnat reduceras. I själva verket balanseras den pågående
utökningen av förskoleseminariemas kapacitet av en samtidigt pågående
utbyggnad av de institutioner inom vilka förskollärare avses tjänstgöra. Ett fullt

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

tillgodoseende av förskollärarbehovet är därför en uppgift på ganska lång sikt
och en uppgift som kräver ett effektivt tillvaratagande av tillgängliga resurser.

Med hänsyn till det anförda anser jag angeläget, att den av skolöverstyrelsen
föreslagna utbyggnaden kommer till stånd. Jag tillstyrker således, att ett nytt
förskoleseminarium upprättas i Umeå. Jag tillstyrker också den av skolöverstyrelsen
föreslagna utökningen av befintliga seminarier med tre nya intagningsklasser
men förutsätter samtidigt, att det bör ankomma på Kungl. Maj:t att
fatta slutligt beslut i fråga om antalet intagningsklasser. Därvidlag kan det,
såsom skolöverstyrelsen ansett, vara riktigt att iaktta återhållsamhet beträffande
utnyttjandet av avvikande och relativt oprövade former för utbildning
av förskollärare, innan utbildningskraven och erfarenheterna av en försöksverksamhet
kunnat övervägas närmare. Å andra sidan synes det svårt att bygga
några säkra omdömen på en så tillfälligt och i en sa liten skala prövad anordning
som den tidigare beskrivna uppläggningen av utbildningen vid två semina -rieklasser i Göteborg. Beträffande seminariet i Göteborg räknar skolöverstyrelsen
med att nästa läsår återgå till den normala uppläggningen av utbildningen.
Den avvikande utbildningsformen avses i stället prövas — för att möjliggöra utbildningens
igångsättande — vid det nya seminariet i Umeå. Enligt min mening
synes två skäl tala för att i något större omfattning pröva ifrågavarande anordning,
nämligen dels betydelsen av att få ett tillräckligt underlag för en senare
bedömning, dels önskvärdheten av att öka utbildningskapaciteten. I vilken mån
det kan vara lämpligt att i något större omfattning än överstyrelsen räknat
med pröva den här berörda anordningen torde få övervägas i samband med
Kungl. Maj:ts ställningstagande till antalet intagningsklasser.

I likhet med skolöverstyrelsen finner jag det vara viktigt att fritidshemmens
verksamhet liksom andra former av organiserad fritidsverksamhet bland barn
och ungdom bedrivs under ledning av därtill lämplig och utbildad personal.
Som överstyrelsen framhåller saknas för närvarande en adekvat och reguljär
utbildning för detta område. Vissa redan befintliga former av utbildning, vilka,
såsom i några yttranden över skolöverstyrelsens promemoria hävdats, borde
kunna ge kompetens för ifrågavarande verksamhet, är som grund för rekrytering
av behövlig personal helt otillräckliga. En annan form för rekrytering och utbildning
av sådan personal måste därför skapas.

Av det föregående har framgått att det råder stor brist på förskollärare och
att utbyggnaden av förskollärarutbildningen hämmas av brist pa resurser i fråga
om främst övningsinstitutioncr. Vidare är förskollärarna utbildade för syftet att
ta hand om barn i åldrar under skolåldern. Från dessa synpunkter är det enligt
min uppfattning väl befogat att söka andra former för utbildning av personal för
fritidshem och lekplatsverksamhet m. m. Om detta bör ske genom inrättande av
ett statligt institut eller seminarium för en tvåårig utbildning av sådan personal
finner jag däremot tveksamt. Vad först utbildningens utformning beträffar är
detta enligt min uppfattning något som man inte bör ta mer definitiv stånd -

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

punkt till, innan man på grundval av gjorda erfarenheter klarlagt på vilka vägar
rekryteringen av denna personal bör och kan ske. Utbildningens uppläggning och
omfattning liksom även dess organisation måste anpassas efter bl. a. de utbildnings-
och erfarenhetsmässiga kvalifikationerna hos dem som man kan rekrytera
till utbildningen.

Vad beträffar huvudmannaskapet för utbildningen anser jag, med hänsyn till
vad jag i det föregående anfört, att detta bör ligga hos yrkesskolornas huvudmän.
Härigenom kan enligt min bedömning snabbast uppnås den rekryteringsoch
utbildningskapacitet som fordras för att utbildningsbehovet i landets skilda
delar skall bli tillgodosett. Med en sådan anordning bör man också kunna vinna
ökade möjligheter att anpassa utbildningens uppläggning, omfattning och organisation
efter de förutsättningar i fråga om rekrytering och utbildningsresurser
m. m. som föreligger. Det kan nämnas, att en utbildning av ifrågavarande slag,
främst med inriktning på utbildning av lekplatsledare, innevarande budgetår
anordnas av Stockholms stad med statsbidrag enligt för yrkesutbildning gällande
grunder.

Det ankommer på skolöverstyrelsen att främja en utveckling enligt här antydda
riktlinjer.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört och förordat hemställer
jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att besluta, att förskollärarutbildningen under budgetåret
1965/66 skall utbyggas i huvudsaklig överensstämmelse med
vad jag förordat.

Kungl. Majds proposition nr 79 år 1965

V. Utbildning av övningslärare

A. Inledning

Till gruppen övningslärare hänföres i första hand gymnastiklärare, teckningslärare,
musiklärare, slöjdlärare samt lärare i hemkunskap och lärare i barnavård.

Utbildningen av övningslärare är förlagd till ett flertal, i förhållande till varandra
fristående lärarutbildningsanstalter, nämligen: gymnastiska centralinstitutet,
teckningslärarinstitutet vid konstfackskolan, musiklärarlinjen vid musikhögskolan
samt musikkonservatoriema i Göteborg och Malmo, slojdlararseminariet
i Linköping ävensom seminarierna för huslig utbildning.

Av nämnda utbildningsanstalter för övningslärare lyder konstfackskolan, slöjdlärarseminariet
och seminarierna för huslig utbildning under skolöverstyrelsen.
Av dessa betraktas emellertid administrativt och budgetmässigt endast seminarierna
såsom lärarutbildningsanstalter, vilka alltså är hänförda till budgetavsnittet
Fb). Konstfackskolan betraktas i dessa hänseenden såsom yrkesskola och hor
alltså strängt formellt inte hemma under den del av budgeten, som i forsta hand
avses med denna proposition. Så är däremot fallet med gymnastiska centralinstitutet,
som emellertid, i likhet med musikhögskolan, icke tillhör skolöverstyrelsens
ämbetsområde utan sorterar direkt under Kungl. Maj:t.

Den splittring, som sålunda kan konstateras i fråga om övningslärarutbildningens
organisation och centrala ledning, har bidragit till att forsvara överblicken
över övningslärarutbildningens situation i dess helhet. Den fortsatta
framställningen i denna del avser att i görligaste mån ge en sådan samlad syn
på denna form av lärarutbildning.

B. Behov av och tillgång på övningslärare

Genom utredningar, som under de senaste åren verkställts av arbetsmarknadsstyrelsen
rörande flertalet av de i det föregående angivna övningslärargrupperna,
har nu vunnits ett bättre underlag för en bedömning av tillgång och
behov i fråga om övningslärare än vad tidigare varit fallet.

För innehållet i den första av här avsedda utredningar, en prognos rörande
det framtida utbildningsbehovet av lärare, som utbildas vid seminarierna för
huslig utbildning, redogjordes i 1964 års statsverksproposition (bil. 10 s. 584-585). I det följande kommer denna utredning därför att beröras endast i den
omfattning som krävs för att ge den samlade överblicken över Iärarsituationen.

Av allra största intresse i sammanhanget är en av arbetsmarknadsstyrelsen
helt nyligen framlagd undersökning rörande »det framtida utbildningsbehovet
av lärare i gymnastik, musik och teckning». Utredningen, som i preliminärt
skick remitterades till skilda organ, bl. a. skolöverstyrelsen, redovisas i det följande
kortfattat, lärarkategori för lärarkategori.

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

^• Gymnastik-, musik- och teckningslärare

Gymnastiklärare

Gymnastiklärare utbildas som nämnts vid gymnastiska centralinstitutet (GCI)
i Stockholm. För inträde krävs att ha avlagt studentexamen på latin-, real- eller
allmän linje. Formell behörighet ger även folkskollärarexamen, samt, på vissa
villkor realexamen eller normalskolekompetens. På grund av konkurrensen har
under senare år nästan uteslutande sökande med studentexamen antagits. Studierna
omfattar 4 terminer och avslutas med gymnastiklärarexamen, som berättigar
till titeln gymnastikdirektör.

Antalet sökande till och antagna vid GCI under den senaste 10-årsperioden
framgår av följande sammanställning.

År	Mar	lliga	Kvinnliga
O f.i r	Sökande	Antagna	Sökande	Antagna
1953 ........		32	68
1954 .......,.....	68	34
30	72
	34
1955 ..........	51	31	80
	37
1956 .........	85	30	no
1957 .:.... . .	32
154	34	215
	34
1958 .......	180	35	220
	33
1959 .......	160	35	219
1960 ..........	35
128	35	158
1961 ......	35
153	50	206
	50
1962 ......	196		244
1963 . .	50	50
192	240
	50

Fr. o. m. läsåret 1964/65 har intagningen ökats med 50 till 75 manliga och
75 kvinnliga per år.

Ur arbetsmarknadsstyrelsens förenämnda prognos rörande gymnastiklärarbenovet
inhämtas bl. a. följande.

I utredningen konstateras att det f. n. råder eu avsevärd brist på behöriga
gymnastiklärare. Hösten 1962 bestreds ca 25 % av undervisningen av icke behöriga
lärare. Hela undervisningsvolymen motsvarade ca 1 800 tjänster, medan
bristen motsvarade ca 450 tjänster.

Behovet av gymnastiklärare inom skolväsendet i dess helhet har beräknats
för läsåren 1972/73 och 1980/81. Tillgångsberäkningarna utgår från tre alternativ
beträffande utbildningskapaciteten. Det första innebär oförändrad intagning
for gymnastiklärarutbildning, dvs. 150 elever per år. I det andra och i det

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

tredje alternativet räknas med en intagning av 200 respektive 250 elever fr. o. m.

höstterminen 1965. ,

Resultatet av dessa beräkningar framgår av följande sammanställning:

Lärarbehov

1972/73 ...........

1980/81 ...........

LärartiUgång
Vid en intagning av:

1) 150 elever ......

2) 200 elever ......

3) 250 elever ......

Manliga lärare Kvinnliga lärare Summa

..... 1325

1 541

2 866

..... 1 465

1 709

3174

Manliga

1 049

. 1 181

1 311

1972/73

Kvinnliga

1 049

1 159

1 275

Summa

2 092

2 340

2 586

Manliga

1 490

1 789

2 096

1980/81

Kvinnliga

1 184

1 432

1 679

Summa

2 674

3 221

3 775

Såsom framgår av sammanställningen medför en oförändrad utbildningskapacitet
(alternativ 1) betydande underskott såväl 1972/73 som 1980/81. Detta
gäller främst i fråga om de kvinnliga gymnastiklärarna, vilket sammanhänger
med att dessa har en avsevärt lägre yrkesverksamhetsgrad an de manliga

lärarna.

Musiklärare

Musiklärare utbildas vid musikhögskolan samt vid musikkonservatorierna i
Göteborg och Malmö.

Studierna för musiklärarexamen, högre organistexamen och högre kantorsexamen
omfattar en kurstid av vardera 3 år, inberäknat en pedagogisk kurs med
provtjänstgöringar vid Stockholms skolor. Denna senare kurs tar 1-2 år, i
undantagsfall ned till 1 termin, beroende på avlagda förtentamma och tidigare
musikpedagogiska meriter. Studiet för samtliga dessa tre examina kan i ett
sammanhang slutföras på omkring 6 år. Den som avlagt musiklärarexamen erhåller
titeln musikdirektör. .

För inträde vid musikhögskolan kräves av blivande musiklärare minst realexamen
som teoretisk skolunderbyggnad. Dessutom krävs vid anordnade prov
visad musikalisk begåvning samt tillräckliga förkunskaper i musik. Totalantalet
studerande för musiklärarexamen får ej överstiga 120. Vid musikkonservatoricrna
i Göteborg och Malmö uppgår antalet studerande för musiklärarexamen
till sammanlagt ett femtiotal. Av de sökande till musikhögskolans musikläraroch
organistklasser under de senaste 10 åren har endast mellan en tredjedel och
hälften av de sökande blivit antagna.

Ur arbetsmarknadsstyrelsens prognos rörande musiklärarbehovet inhämtas

bl. a. följande. . „

I prognosen konstateras, att det för närvarande råder en omfattande brist pa

behöriga lärare i musik.

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

Behovet av musiklärare har beräknats för läsåren 1972/73 och 1980/81. Det
understryks emellertid, att beräkningarna bör ses mot bakgrunden av svårigheterna
att bedöma elevernas val av ämnen och utbildningsvägar.

Prognosens resultat sammanfattas i följande tablå.

Lärarbehov

Lärartillgång

1972/73 1980/81

1 413 1 668

Utbildningskapacitet: 1972/73 1980/81

Oförändrad ...................... 396 4g4

Fördubblad ...................... 596 1 00,

Tredubblad ...................... 796 i 649

Prognosen visar alltså, att en väsentlig ökning av utbildningskapaciteten
fordras for att tillgodose behovet av musiklärare. I hög grad sammanhänger
detta med att eu stor del av de utbildade musiklärarna beräknas komma att
ägna sig åt annan verksamhet än läraryrket.

T ecltning slärare

Utbildning av tecknmgslarare sker vid Teckningslärarinstitutet, som är en
avdelning av Konstfackskolan i Stockholm. Utbildningstiden är tre år. Före
inträdet vid teckningslärarinstitutet skall den studerande ha genomgått en förberedande
kurs vid Konstfackskolans Konstindustriella dagskola (1-årig kurs)
eller aftonskola (2-årig kurs). Formellt kompetenskrav för tillträde till den förberedande
kursen är realexamen, 9g eller motsvarande samt goda konstnärliga
anlag. Den sökande skall insända omkring tjugo arbetsprover i form av teckningar,
målningar eller dylikt. I följande tabell lämnas uppgifter om antalet
sökande och antagna till den förberedande kursen och till teckningslärarinsti tuten.

Som synes är konkurrensen för tillträde till den förberedande kursen
mycket hård.

År

Förberedande kursen	Teckningslärarinstitutet
Sökande	Antagna	Sökande	Antagna
151	52	39	32
170	27	46	32
150	50	49	32
153	55
155	51	52	45
162	55	62	45
206	51	57	44
202	55	53	44
262	56	52	46
274	57	54	48

1951

1955

1956

1957

1958

1959

1960

1961

1962

1963

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965 41

Ur arbetsmarknadsstyrelsens prognos inhämtas bl. a. följande rörande teckningslärarbehovet.

För närvarande råder en viss brist också på teckningslärare. Denna är emellertid
inte lika besvärande som bristen på gymnastik- och musiklärare.

Det framtida behovet av teckningslärare inom skolväsendet i dess helhet har
— liksom för gymnastik- och musiklärare — beräknats dels för läsåret 1972/73
och dels för läsåret 1980/81. Tillgången på lärare har bedömts med utgångspunkt
i två alternativ beträffande utbildningskapaciteten, det ena avseende en
oförändrad kapacitet och det andra en fördubblad kapacitet. Resultatet av
beräkningarna framgår av följande sammanställning. Också beträffande denna
lärargrupp gäller, att reservationer måste göras pa grund av svårigheterna att
föutse elevernas val av ämnen och utbildningsvägar.

	1972/73	1980/81
Lärarbehov ................................	1 080	1 258
LärartiUgång
U tbildningskapacitet:	1972/73	1980/81
Oförändrad ......................	668	787
Fördubblad ......................	802	1 138
De redovisade beräkningarna tyder på	att inte ens	en fördubbling av utbild
ningens omfattning skulle föreslå för att täcka de förutsedda behoven.

2. Lärare i slöjd och husliga ämnen

Slöjdlärare

Lärare i trä- och metallslöjd utbildas vid slöjdlärarseminariet i Linköping. För
inträde krävs lägst grundskolekompetens i vissa ämnen jämte utbildning i yrkesskola.
Utbildningstiden omfattar ett läsår. Vid seminariet intages årligen 120
elever.

Lärare i textilslöjd utbildas vid de husliga seminarierna i Stockholm, Göteborg,
Malmö, Umeå och Uppsala. För inträde krävs lägst grundskolekompetens
jämte utbildning i yrkesskola. Utbildningen är 3-årig. Vid de nämnda seminarierna
intogs läsåret 1964/65 sammanlagt ca 170 elever för textillärarutbildning.
I sin 1963 verkställda, i det föregående omnämnda prognos uppskattade arbetsmarknadsstyrelsen
intagningsbehovet för textillärarnas del vid mitten av 1960-talet till ca 140 elever.

Lärare i hemkunskap

Lärare i hemkunskap utbildas vid seminariernas för huslig utbildning hushållslärarlinje
— Stockholm, Göteborg, Umeå och Uppsala. För inträde krävs

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

lägst grundskolekompetens jämte utbildning vid yrkesskola. Utbildningen är
3-årig. Läsåret 1964/65 intogs sammanlagt ca 160 elever, vilket tal svarar mot
det av arbetsmarknadsstyrelsen i 1963 års prognos beräknade behovet.

Bamavårdslärare

Barnavårdslärare utbildas vid seminarierna för huslig utbildning i Stockholm,
Göteborg och Malmö. För inträde krävs lägst grundskolekompetens jämte
utbildning vid yrkesskola. Utbildningen är 3-årig. Läsåret 1964/65 intogs
sammanlagt ca 40 elever, vilket understiger det av arbetsmarknadsstyrelsen till
ca 50 elever bestämda behovet.

C. Förslag rörande övningslärarutbildningens
kapacitet läsåret 1965/66

Vederbörande anslagsäskande myndigheter har för läsåret 1965/66 inte
föreslagit någon utvidgning av gymnastik-, musik- och t-eckningslärarutbildningens
kapacitet.

Beträffande övriga i det föregående omnämnda kategorier övningslärare
framgår skolöverstyrelsens förslag till utbildningens dimensionering av följande
sammanställning.

Utbildning av	Intagningskapacitet
	1964/65	1965/66
Slöjdlärare: Trä- och metallslöjd........	120	of.
Textilslöjd ................	108	156
Lärare i hemkunskap.........	162	154
Barnavårdslärare ............	38	of.

Överstyrelsens förslag innebär i stort sett oförändrad intagning läsåret
1964/65. Till grund för beräkningarna har legat den tidigare omnämnda
prognosen rörande textil-, hushålls- och barnavårdslärare. Beträffande sistnämnda
grupp uppnås ej det beräknade intagningsbehovet, ca 50 elever. Anledningen
härtill är svårigheterna att bereda eleverna praktikplatser. Främst gäller
detta seminariet i Stockholm. Den dit förlagda intagningen om 12 elever
per läsår föreslås därför fr. o. m. nästa läsår bli överflyttad till seminariet i
Umeå.

Skolöverstyrelsen framlägger också ett på längre sikt inriktat utbildningsprogram
för seminarierna för huslig utbildning. Enligt programmet, vars genom -

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 79 år 1965

förande förutsätter nybyggnader i Stockholm och Uppsala samt tillbyggnad i
Umeå, skulle seminariernas kapacitet för utbildning av textil-, hushålls- och
barnavårdslärare komma att få denna omfattning:

Seminarium	Intagning per läsår
Textillärar- linjer	Hushållslärar- linjer	Bamavårdslärar- linjer
Stockholm ............................	36	48	—
Göteborg .............................	48	48	12 (ev. 20)
Umeå ................................	36	36	12
Uppsala ..............................	36	54	16
Summa	156	186	40 (ev.48)

D. Departementschefen

De av arbetsmarknadsstyrelsen under de båda senaste åren framlagda prognoserna
rörande dels textil-, hushålls- och barn a vård slärare, dels gymnastik-,
musik- och teckningslärare är av betydelse i det fortsatta arbetet med dimensioneringen
av övningslärarutbildningen.

Av prognoserna att döma skulle den nuvarande utbildningskapaciteten vara
i stort sett tillfredställande, såvitt avser lärare i ämnena slöjd, hemkunskap och
barnavård. Skolöverstyrelsens program för den till seminarierna för huslig utbildning
förlagda utbildningen av dessa lärargrupper finner stöd i prognosen
rörande dem. Emellertid vill jag understryka vikten av att barna vårdslärarutbildningen
ges en utvidgad kapacitet, vilket även har stöd i prognosen. Jag
tillstyrker, att en ny barnavårdslärarlinje inrättas vid seminariet i Umeå och
förutsätter, att den planerade utbildningen av barnavårdslärare vid seminariet
i Göteborg snarast möjligt utbyggs till maximal omfattning.

Om sålunda utbildningen av lärare i slöjd, hemkunskap och barnavård inte
för den närmaste framtiden förefaller att medföra några mera betydande problem
— sett till kvantiteten av utbildningen — tyder arbetsmarknadsstyrelsens
senast framlagda prognos, vilken avser gymnastik-, musik- och teckningslärare,
på ett rakt motsatt förhållande i fråga om dessa lärargrupper. Svårigheterna
att bedöma, hur eleverna i grundskolan, fackskolan och gymnasiet kommer att
välja ämnen och utbildningsvägar, gör visserligen, att prognosen maste tolkas
med försiktighet. Oaktat denna reservation råder emellertid knappast någon
tvekan om att det är mycket angeläget att snarast skapa förutsättningar föi
eu ökad gymnastik-, musik- och teckningslärarutbildning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

VI. Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen m. m.

A. Utbildningens nuvarande utformning och kapacitet

Med lärare vid yrkesundervisningen förstås i detta sammanhang såväl lärare
i yrkesämnen som lärare i tekniska eller merkantila läroämnen. Utbildningen av
lärare vid yrkesundervisningen omfattar alltså ett flertal lärarkategorier vid både
grundskolan, yrkesskolan, fackskolan och gymnasiet.

Utbildningsverksamheten leds fr. o. m. den 1 oktober 1964 av skolöverstyrelsen
(tidigare av överstyrelsen för yrkesutbildning). Den är förlagd till yrkespedagogiska
institut i Göteborg, Linköping, Malmö, Stockholm, Sundsvall och
Umea. Till instituten är knutna fyra lektorer och fem adjunkter i psykologi och
pedagogik. Tjänsterna är emellertid uppförda på skolöverstyrelsens personalförteckning
och avlöningskostnadema för dessa belastar överstyrelsens avlöningsanslag.
Utbildningsverksamheten administreras av överstyrelsen i samverkan
med den lokala ledningen för respektive institut.

Utbildningen av lärare vid yrkesundervisningen omfattar innevarande budgetår
följande kursverksamhet (inom parentes anges för varje kurstyp det belopp
som beräknats för ändamålet).

1. Pedagogiska kurser (11 kurser för totalt 360 deltagare) om 33 veckor för
yrkeslärare, dvs. lärare i yrkesskolkurser med inriktning på industri och
hantverk samt lärare i tekniskt-praktiska ämnen på grundskolans högstadium
(11 X 95 000 = 1 045 000 kr.).

2. Pedagogisk kurs (för 16 deltagare) om 8 veckor för yrkeslärare i specialklasser
(60 000 kr.).

3. Pedagogisk kurs (för 25 deltagare) om 8 veckor fördelade på tre terminer
för lärare vid företagsskolor (60 000 kr.).

4. Pedagogisk kurs (för 15 deltagare) om 15 veckor för ämneslärare vid yrkesskolor
(53 000 kr.).

5. Lärarutbildningskurser (3 kurser med totalt 36 deltagare) om två terminer
för gymnasieingenjörer; (3 X 68 000 = 204 000 kr.).

6. Pedagogiska kurser (2 kurser för totalt 32 deltagare) om en termin för civilingenjörer
(2 X 40 000 = 80 000 kr.).

7. Pedagogisk kurs om 5 veckor för lärare vid tekniska gymnasier (15 000 kr.).

8. Pedagogiska kurser (7 kurser för totalt 105 deltagare) om 15 veckor för
handelslärare (7 X 53 000 = 371 000 kr.).

9. Ämneskurs för gymnasieekonomer som bedrivs i förening med korrespondensstudier
(50 000 kr.).

Kungl. Majds proposition nr 79 år 1965

10. Allmän yrkespedagogisk kurs om 5 veckor (37 000 kr.).

11. Pedagogisk kurs (för 25 deltagare) för ADB-lärare (120 000 kr.).

12. Fortbildningskurser (1 200 000 kr.).

B. Överstyrelsernas förslag för budgetåret 1965/66

Förslag angående utbildning av lärare vid yrkesundervisningen budgetåret
1965/66 har framlagts dels av tidigare överstyrelsen för yrkesutbildning i dess
anslagsäskanden, dels av skolöverstyrelsen, som under anslaget Särskilda lararutbildningsåtgärder
föreslagit anordnande av lärarutbildning om tva terminer
för gymnasieekonomer och dels av skolöverstyrelsen i skrivelse den 22 oktober
1964 angående anslagsbehovet för de yrkespedagogiska instituten.

I sina anslagsäskanden framför överstyrelsen för yrkesutbildning följande förslag
beträffande kursverksamhetens omfattning: (sifferbetecknmgama 1—12 ansluter
till den tidigare lämnade redogörelsen för kursverksamheten under innevarande
budgetår och inom parentes anges den kostnadsforandrmg som överstyrelsen
räknat med).

1. Pedagogiska kurser för yrkeslärare: höjda kurskostnader (11 X 3 000 =
+ 33 000 kr.) och ökat antal kurser (2 V* X 98 000 = + 245 000 kr.).

2. Pedagogiska kurser för yrkeslärare i specialklasser: ytterligare en kurs om
15 veckor (-{- 100 000 kr.).

3. Pedagogisk kurs för lärare vid företagsskolor (+ 60 000 kr.).

4. Pedagogisk kurs för ämneslärare vid yrkesskolor: förlängning av kurstiden

från 15 till 18 veckor (+ 15 000 kr.) och ytterligare 3 kurser (+ 114 000 kr.

— jfr. p. 5).

5 Lärarutbildningskurser för gymnasieingenjörer: den pedagogiskt mnktade

'' andra terminen föreslås bli utbruten och ersatt av den kurstyp, som avses
under p. 4.

6. Pedagogiska kurser för civilingenjörer
2 X 10 = 20 deltagare i stället för

2 X 16 = 32 (— 10 000 kr.).

7. Pedagogisk kurs om 5 veckor för lärare vid tekniska gymnasier: höjda kostnader
(-)- 5 000 kr.).

8. Pedagogiska kurser för handelslärare: förlängning av kurstiden från 15 till
18 veckor samt »något» fler deltagare (+ 70 000 kr.).

9. Ämneskurs för gymnasieekonomer: ytterligare två kurser (+ 100 000 kr.).

10. Allmän yrkespedagogisk kurs: oförändrad.

11. ADB-lärarkurs: inga kostnader beräknas för denna kurs (—120 000 kr.).

Kungl. Maj:ts -proposition nr 79 är 1965

12. Fortbildningskurser: ökning av antalet kurser (-)- 1 545 000 kr.).

13. Ämneskurser för yrkeslärare: ny kurstyp (-)- 240 000 kr.).

14. Höjda arvoden till medverkande lärare m. fl. i kursverksamheten
(+ 430 000 kr.).

Ur överstyrelsens for yrkesutbildning motiveringar för de framlagda förslagen
mhamtas bl. a. följande (sifferhänvisningarna ansluter till den tidigare framställningen).

n n ~''ln^*Ör de Pedagogiska kurserna för yrkeslärare är mycket stort.
Budgetaret U63/64 anmalde sig ca 2 500 sökande till de då disponibla ca 300
platserna Å andra sidan uppfyllde ett mycket stort antal av de sökande ej intradesfordnngarna.
Framför allt gällde detta i fråga om praktik och yrkesteore hertt

kHSltPer In?m ,V1SSa yrke“ har av denna anledning förekommit svårigheter
att rekrytera till kurserna. De nyligen skärpta behörighetskraven för rätt
til! ordinarie yrkeslarartjanst kommer sannolikt att öka efterfrågan på pedago flis

““ iTuin “f ,v denna anle<l",ns bör näsla kurser

r"2'' T lnOIU overstyrelsen pågår på uppdrag av Kungl. Maj:t en utredning
rörande foimerna för utbildning av lärare med tjänstgöring i specialklasser8
Jämsides harmed bednves viss försöksverksamhet. Det är än så länge svårt att
uttala sig om den definitiva utformningen av denna utbildning men det föreligger
ett starkt behov av fortsatt och utvidgad kursverksamhet. Förutom den
nu\ arande kursen om atta veckor bör därför nästa budgetår anordnas vtterhgare
en kurs, som bor ges eu omfattning av 15 veckor och i första hand inrikdtnna
lararfc.“e<! m(;ra ^gränsad lararverksamhet. Den kortare kursen är under
i specialklassen111118 ^ f°rbehållas lärare med minst två års tjänstgöring

sknlo7"cr^inmfirS °m ^ VoCk°r f°r Pedagogisk utbildning av lärare vid företagsskobr
genomföres under varen och hösten 1964 samt våren 1965 med kurstiden

salunda fördelad pa tre terminer och kombinerad med enskilda studier under
mellanperioderna. Eftersom intresset för kursen visat sig vara mycket stort,
°I ytierllgare CI1 sadan kurs anordnas med början hösten 1965.

4 och 5 — Lararutbildningskurserna för gyrnnasieingenjörer (p. 5) omfattar
sam.ordnade terminer varav den första ägnas åt huvudsakligen ämnesinliktad
vidareutbildning och den andra åt pedagogisk utbildning. Det är emellertid
andamalsenligt, att den amnesmässiga utbildningen skiljes från den pedagogiska
och att denna kombineras med den nuvarande pedagogiska kursen för

Sr cyv,kef k° °a (P'' 4),’ Varigenoni antalet sådana kurser ökas från
en till fyra. Samtidigt bor denna kurstyp förlängas från 15 till 18 veckor.

. Kurserna för lärarutbildning av civilingenjörer har rönt ett betydligt
löS n IT8»6 Und1oafuSenane tfmin°rna- Vid de kurser, som anordnats hösten
kunnat beredas p,att. ^ “ " " **

7‘ ~ Kursen om 5 veckor för pedagogisk utbildning av lärare vid tekniska
=.er ager rum under ferierna och uppdelas på två somrar. Under mellan
ggande läsår har deltagarna att självständigt studera anvisad litteratur. Behov
föreligger av ytterligare kurser av detta slag.

~ De. Pedagogiska kurserna för handelslärare har expanderat kraftigt undelning^
ar’ V1 ket framgar av Oljande sammanställning över deltagarnas för -

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

Budgetår	Civil- ekonomer	Gymnasie- ekonomer	Språklärare med akademisk examen	Lärare i maskin-skrivning och stenografi	Lärare i detalj-handels-ämnen
1958/59 .....	17	16	3	—	4
1959/60 .....	19	20	1	3
1960/61 .....	24	20	4	8
1961/62 .....	22	47	8	9
1962/63 .....	27	45	13	9	7
1963/64 .....	34	41	10	9
Summa 143	189	39	38	31

Summa

101

440

Behovet av lärare vid handelsgymnasier är emellertid ännu inte täckt. Detsamma
gäller lärare i handelsämnen vid grundskolan. Aven om det salunda föreligger
en bristande tillgång på pedagogiskt utbddade hand^
grund av svårigheter att anskaffa lämpliga skolor och lärare för utbddningsverksamheten
på de orter, till vilka denna ar förlagd, inte möjligt att nasta budget^
utöka antalet kurser av ifrågavarande slag. Emellertid bor tiden for dessa

videas från. 15 till IB veckor. # . i

9. _ De numera skärpta kraven för behörighet till tjänst som gymnasiee o nom-ämneslärare

motiverar, att det nästa budgetår anordnas tre i stallet for en

kurs för ämnesmässig vidareutbildning av gymnasieekonomer.

11. _ Den kurs för ADB-lärare, som planerats för innevarande budgetai har
av skilda anledningar måst uppskjutas och kommer att anordnas forst under
nästa budgetår. Medel för denna kurs har reserverats

13 j)e för lärare i yrkesämnen ändrade behörighetsvillkoren goi det bl. .

angeläget att bereda denna lärarkategori möjligheter till ämnesmässig vidareutbildning.
Detta motiverar, att en ny kurstyp — amneskurser for yrkeslara

—linfores^ed anledning av de höjda arvoden till medverkande vid utbildningen
av lärare vid yrkesundervisningen, som beslutats i anslutning till 1964 ars^for
handlingar med berörda personalorganisationer krävs hojd medelsanvisning for
detta ändamål.

Skolöverstyrelsen föreslår i sina anslagsäskanden under anslaget Sarskdda
lärarutbildningsåtgärder, att det nästa budgetår anordnas två kurser (med
deltagare i vardera) avsedda speciellt för lärarutbildning av gymnasieekonomer.
Kurserna föreslås få samma uppläggning som de nuvarande kurserna for gymnasieingenjörcr.
De skulle sålunda omfatta två terminer, varav den forsta med
huvudsakligen ämnesinriktad vidareutbildning och den andra med pedagogis
utbildning. Kostnaderna beräknas till 95 000 kr. per kurs, varav 20 000 kr. till
utrustning av institutioner. Härutöver räknas med deltagarersattn.ngar pa
125 000 kr. per kurs, varför den totala kostnaden per kurs beraknas till -20 000
kr. eller för de två föreslagna kurserna tillhopa 440 000 kr.

I den förenämnda skrivelsen angående de yrkes pedagogiska instituten framläggcr
skolöverstyrelsen förslag, som syftar till att ge instituten en mera själv -

48 Kungl. Maj:ts ''proposition nr 79 år 1965

ständig ställning. De avses därigenom få möjlighet att avlasta skolöverstyrelsen
huvuddelen av kursadministrationen. Förslaget innebär i stort, att medel till
verksamheten skall utgå från särskilda på riksstaten uppförda anslag och att
de nu i personalförteckningen för skolöverstyrelsen upptagna men till de yrkespedagogiska
instituten knutna lektors- och adjunktstjänstema i psykologi och
pedagogik skall uppföras på en särskild personalförteckning för de yrkespedagogiska
instituten. Vidare föreslås bl. a., att det vid flertalet av instituten inrättas
rektorstjänster och tjänster som kanslibiträden liksom att medel för den
kursverksamhet, som omfattas av det nuvarande anslaget Utbildning av lärare
vid yrkesundervisningen, beräknas under de föreslagna nya anslagen avseende
de yrkespedagogiska instituten.

C. Departementschefen

Såsom tidigare framhållits innefattar benämningen lärare vid yrkesundervisningen
ett flertal skilda lärarkategorier. De huvudgrupper av lärare som den
ifrågavarande lärarutbildningen inriktar sig på är dels lärare i yrkesämnen, dels
lärare i tekniska och merkantila ämnen. Det är givetvis synnerligen viktigt, att
dessa lärare liksom lärarna i allmänna ämnen får en tillfredsställande utbildning
för sin verksamhet.

Den långsiktiga bedömningen av ifrågavarande utbildningsbehov är i hög grad
beroende av vissa pågående utredningar, främst 1960 års lärarutbildningssakkunnigas
och 1964 års yrkesutbildningsberednings pågående arbete. Det synes
sannolikt, att resultatet av dessa båda utredningar kommer att påverka organisationen
och utformningen av den framtida lärarutbildningen även i vad avser
lärare vid yrkesundervisningen. Jag anser detta förhållande motivera viss försiktighet
vid bedömningen av förslag om mera betydande förändringar i nuvarande
läge i fråga om organisationen av denna lärarutbildning. Det är givetvis
angeläget, att skolöverstyrelsen snarast möjligt kartlägger lärarbehovet och
larartillgången samt lärarnas faktiska utbildning, så att ett bättre underlag än
hittills erhålls för kommande anslagsäskanden och förslag i samband därmed.

Med hansyn till det anförda är jag inte nu beredd tillstyrka den förändring av
de yrkespedagogiska institutens ställning, som skolöverstyrelsen föreslår. Den
förstärkning av instituten som kan vara nödvändig, för att instituten skall kunna
svara för den växande utbildningsverksamheten och dessutom överta vissa
arbetsuppgifter som hittills åvilat vederbörande överstyrelse, bör i stället ske
på samma sätt som hittills, dvs. genom ianspråktagande av erforderliga medel
under anslaget till utbildning av lärare vid yrkesundervisningen (p. 2).

De förslag beträffande kursverksamhetens omfattning, som framlagts av överstyrelsen
for yrkesutbildning och skolöverstyrelsen, föranleder följande ställningstaganden
från min sida.

Det framstår såsom uppenbart, att en utökning av antalet pedagogiska kurser
för yrkeslärare är motiverad (p. 1). Jag tillstyrker därför att ytterligare två

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

sådana kurser anordnas nästa budgetår och beräknar härför en anslagshöjning
med 190 000 kr. Antalet sådana kurser kommer därmed att uppgå till tretton
budgetåret 1965/66 mot elva innevarande budgetår.

I ett föregående avsnitt har jag tillstyrkt, att kurser om en termin försöksvis
anordnas för övnings- och yrkeslärare, som skall handha specialklasselever eller
särskolelever. Eftersom behovet av specialutbildning för dessa lärare torde vara
stort och tills vidare torde få tillgodoses även genom kortare kurser beräknar
jag för sistnämnda ändamål ett belopp av 60 000 kr. under anslaget till utbildning
av lärare vid yrkesundervisningen (p. 2).

Jag finner inte anledning att beräkna någon anslagshöjning för ett upprepande
av den kurs för lärare vid företagsskolor, som innevarande budgetår anordnas
inom ramen för tillgängliga medel (p. 3).

För behörighet till ordinarie ämneslärartjänst för gymnasieingenjör eller gymnasieekonom
gäller numera enligt skolstadgan bl. a. krav på genomgång av lärarutbildning
omfattande två terminer. För gymnasieingenjörer har sådan utbildning
funnits anordnad sedan budgetåret 1958/59 och enligt min uppfattning
föreligger inte anledning att nu ändra uppläggningen i stort av denna utbildning.
Därför kan jag inte tillstyrka det förslag härom som överstyrelsen för yrkesutbildning
framlagt. Någon förlängning av kurstiden är jag inte beredd tillstyrka,
inte heller i fråga om den pedagogiska kursen för ämneslärare vid yrkesskolor.
Jag räknar därför med oförändrad medelsanvisning för dessa ändamål
(p. 4 och 5), bortsett från den anslagshöjning som jag i det följande förordar med
hänsyn till inträffade löne- och arvodesstegringar.

Vad beträffar enterminskurserna för pedagogisk utbildning av civilingenjörer,
har överstyrelsen för yrkesutbildning föreslagit en begränsning av antalet deltagare
per kurs från nuvarande 16 till 10 deltagare (p. 6). Med hänsyn till vad
överstyrelsen själv anfört om det ökade intresset för denna lärarutbildning och
det stora behovet av lärarutbildade civilingenjörer anser jag mig inte kunna
tillstyrka detta förslag. Det må framhållas, att det under såväl föregående som
innevarande budgetår visat sig föreligga ett sådant intresse för ifrågavarande
lärarutbildning, att speciella åtgärder ansetts befogade för att tillmötesgå detta
intresse. Någon minskning av utbildningens omfattning pa detta område finns
det med säkerhet för överskådlig framtid inte anledning att räkna med. Tväitom
torde den pedagogiska utbildningen av civilingenjörer böra öka i omfattning.
Bland annat av den anledningen har de nya bestämmelserna om praktisk
lärarkurs för lärare i läroämnen utformats sa, att de öppnar möjlighet också föi
civilingenjörer att genomgå denna form av praktisk lärarutbildning.

Det senast anförda gäller också civilekonomer, som önskar bli lärare. Såsom
framgått av det föregående har dessa hittills fått sin lärarutbildning vid samma
pedagogiska kurser som övriga kategorier av handelslärare. Också för civilekonomernas
del finns det anledning att eftersträva eu ökning av utbildningens omfattning,
vilket efter hand bör kunna ske genom lärarutbildning i samma form
som för lärare i allmänna läroämnen.

4 — Bihnng till riksdagens protokoll 19G5. 1 samt. Nr 79

Kungl. Maj.ts proposition nr 79 år 1965

Enterminskurserna för handelslärare bör, såsom överstyrelsen för yrkesutbildning
föreslår, drivas med oförändrad kapacitet under nästa budgetår (p. 8).
Någon förlängning av utbildningstiden räknar jag inte med. Jag vill därutöver
tillstyrka skolöverstyrelsens förslag, att särskilda tvåterminskurser, liknande dem
som anordnas för gymnasieingenjörer, anordnas för ämnesmässig och pedagogisk
utbildning av gymnasieekonomer och jag beräknar för detta ändamål medel i
enlighet med överstyrelsens förslag. Eftersom det inte synes motiverat att
samtidigt med införandet av denna nya kurstyp öka antalet ämneskurser för
gymnasieekonomer, beräknar jag inte medel för en sådan ökning (p. 9).

För den speciella kursen för utbildning av ADB-lärare (p. 11) vilken, såsom
tidigare framhållits, måst uppskjutas till nästa budgetår, har medel till kurskostnader
och deltagarersättningar beräknats för innevarande budgetår. Från
reservationsanslaget till utbildning av lärare vid yrkesundervisningen kan således
för nästa budgetår avräknas det belopp som beräknats för själva kurskostnaden,
dvs. 120 000 kr. Kostnaden för ersättningar till kursdeltagarna täcks däremot
inte av någon reservationsmedelsbehållning utan kommer att belasta förslagsanslaget
till ersättning till deltagare med ett beräknat belopp av 454 000
kr., vilket på nytt måste tas med vid beräkningen av detta anslag. Medel för
fortbildning av lärare vid yrkesundervisningen beräknar jag under anslaget
Lärares fortbildning m. m. (p. 12). Ämneskurser för yrkeslärare torde, i den utsträckning
skolöverstyrelsen finner erforderligt, få anordnas med ianspråktagande
av medel ur sistnämnda anslag (p. 13).

För höjda arvoden till lärare m. fl., som medverkar i utbildningen av lärare
vid yrkesundervisningen (p. 14) räknar jag med en anslagsökning för nästa budgetår
av 300 000 kr.

Slutligen beräknar jag för utbildning av instruktionsgymnaster och instruktionsarbetsterapeuter
dels kurskostnader om sammanlagt 275 000 kr., dels kostnader
för ersättning till deltagare om sammanlagt 300 000 kr. Motsvarande kostnader
har för innevarande budgetår beräknats under anslaget E 40. Sjukgymnast-
och arbetsterapeututbildning m. m., vilket anslag inte förutsatts kvarstå
i riksstaten för nästa budgetår.

Jag avser att i det följande föreslå anvisande av medel under vederbörliga
anslag i anslutning till vad jag i det föregående anfört och förordat.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört hemställer jag, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen

att besluta, att utbildningen av lärare vid yrkesundervisningen
under budgetåret 1965/66 skall ha i huvudsak den omfattning
som jag förordat.

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

VII. Fortbildning av lärare

A. Inledning

Medel för lärares fortbildning utgår innevarande budgetår ur i första hand
två anslag, nämligen anslaget Lärares fortbildning m. m. och anslaget Utbildning
av lärare vid yrkesundervisningen. Det förstnämnda anslaget avser i sin
helhet lärarfortbildning och är huvudsakligen avsett för fortbildning av klasslärare
och lärare i allmänna läroämnen. Av det senare anslaget är — såsom
framgått av det föregående — endast en del disponibel för lärares fortbildning.
Med lärare vid yrkesundervisningen förstås i detta sammanhang dels lärare i
yrkesämnen, dels lärare i tekniska eller merkantila läroämnen. I viss utsträckning
torde också de på lärare i allmänna läroämnen inriktade fortbildningsmöjligheterna
redan stå öppna för lärare i de fackinriktade läroämnena. Budgetmässigt
är emellertid de båda lärarkategorierna från fortbildningssynpunkt helt
åtskilda. Detta sammanhänger i första hand med att skolöverstyrelsen intill
den 1 oktober 1964 svarat för fortbildningen av klasslärare och lärare i allmänna
läroämnen och överstyrelsen för yrkesutbildning för fortbildning av lärare vid
yrkesundervisningen. Numera lyder all lärarfortbildning under skolöverstyrelsen,
vilket motiverar, att kostnaderna härför i fortsättningen bör bestridas
från ett för sådan verksamhet gemensamt anslag. Eftersom skolöverstyrelsen och
överstyrelsen för yrkesutbildning i skilda anslagsäskanden avgivit förslag beträffande
fortbildningsverksamheten budgetåret 1965/66 redovisas emellertid de
båda överstyrelsernas förslag i det följande var för sig.

B. Skolöverstyrelsens förslag för budgetåret 1965/66

Den fortbildning som bekostas ur anslaget till lärares fortbildning m. m.
bedrivs huvudsakligen av skolöverstyrelsen, länsskolnämnderna och fortbildningsinstituten.

Av skolöverstyrelsen administreras kurser och konferenser av rikskaraktär
samt kurser av speciell art, såsom kurser rörande tal- och röstrubbningar,
kurser för skolläkare och skolsköterskor, kurser för elevhemspersonal m. fl.

Fortbildningsinstituten är fem till antalet och anknutna dels till lärarhögskolorna
i Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala, dels till allmänna gymnasiet
i Umeå. Institutens främsta uppgift är att svara för huvudparten av feriekursverksamheten.
De leds av föreståndare, anställda pa halvtid, och har till sitt
förfogande de biträdesresurser som erfordras för kursverksamhetens administration.

Till länsskolnämnderna är knutna fortbildningsledare, som har att organisera
och leda länsskolnämndernas fortbildningsverksamhct, samt fortbildningskonsulenter
och biträdcspersonal. Konsulenterna, sammanlagt 120, är anställda på

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

halvtid och fullgör därutöver halv lärartjänstgöring. Konsulenttjänsterna inrättades
i samband med grundskolereformen, varmed sammanhänger att de nu
anställda konsulenterna har till huvudsaklig uppgift att verka för fortbildning
av grundskolans lärare.

Totalt har i riksstaten för budgetåret 1964/65 anvisats 9 880 000 kr. under
anslaget Lärares fortbildning m. m. Anslagets disposition framgår av följande
uppställning, i vilken även redovisats skolöverstyrelsens respektive mina förslag
till anslagsförändringar för budgetåret 1965/66.

Dispositionen av anslaget Lärares fortbildning m. m. budgetåret 1964/65
samt föreslagna anslagsförändringar för budgetåret 1965/66

Ändamål	1064/65	Ändringsförslag 1965/66
Skolöver- styrelsen	Departe- mentschefen
I. Av skolöverstyrelsen administrerad fortbildning	1 169 000	+1 221 000	+	961 000
1. Fortbildningskurser, studiedagar m. m......	750 000	+	700 000		700 000
2. Informationskonferenser ..................	145 000	+	70 000	+	70 000
3. Kurser rörande röst- och talrubbningar ....	30 000		of.		of.
4. Kurser i hygien för lärare, skolläkare och
skolsköterskor ...........................	130 000		of.
5. Kurser och konferenser för föreståndare vid
elevhem, skolkuratorer m. fl...............	9 000	+	36 000	4-	36 000
6. Kurser för skolmåltidspersonal ............	105 000	+	5 000	+	5 000
7. Kurser för skolpsykologer .................	—	+	60 000	+	60 000
8. Utbildning av skolbibliotekarier ...........	—	+	350 000	+	90 000
II. Fortbildning sinstitutens verksamhet ..........	3 123 000	+ 5 059 000	+ 3 350 000
1. Personal, arvoden ........................	305 000	+	139 000	+	100 000
2. Expenser och reseersättningar .............	98 000	4-	25 000	4-	25 000
3. Kurser, konferenser m. m.................	2 720 000	+ 4 895 000	+ 3 225 000
III. Länsskolnämndemas fortbildningsverksamhet ..	4 570 000	+ 3 133 000	+1 661 000
1. Ersättningar till fortbildningsledare och bi-
trädespersonal ...........................	700 000	+	58 000	4-	58 000
2. Ersättningar till fortbildningskonsulenter ...	2 520 000	4- 2 501 000	-1- 1 309 000
3. Reseersättningar till fortbildningsledare och
fortbildningskonsulenter ..................	510 000	+	430 000	4-	150 000
4. Kurser, konferenser, studiedagar, studiecirk-
lar m. m................................	840 000	+	144 000	+	144 000
IV. Övrig verksamhet ..........................	1 018 000	+	58000		17 000
1. Fortbildning anordnad av lärarorganisationer	168 000		of.
2. Vissa praktisk-pedagogiska kurser m. m.....	65 000	—	65 000	_	65 000
3. Stiftelsen Svenska Dalcrozeseminariet ......	15 000	+	20 000	4-	10 000
4. August Abrahamsons stiftelse (för slöjdiärar-
utbildning) ..............................	80 000	+	20 000	4-	20 000
5. Språkassistenter .........................	304 000	+	18 000	4-	18 000
6. Resestipendier ...........................	195 000	+	65 000		of.
7. Tryckt information, administration m. m. ..	191 000		of.		of.
Summa anslag resp. föreslagna anslagsförändringar \|	9 880 000 \|	+ 9 471 000 \|	-f 5 955 000

De centrala ändamål som berörs av de av skolöverstyrelsen föreslagna anslagsförändringarna
och de belopp till vilka dessa uppgår framgår av följande

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

sammanfattande uppställning. I denna liar, i anslutning till respektive andamal,
angivits numren på däremot svarande, i den detaljerade uppställningen angivna

poster.

1. Fortbildning för lärare vid gymnasier och fackskolor (1:1 och

2, II: 3 delvis) ..................................... •••••■

2. Annan lärarfortbildning i fortbildningsinstitutens regi (11.1,

2 och 3 delvis)............................. • ........''

3. Uppbyggnad av fortbildningskonsulentorganisationen (111:2

och 3) ..................................................

4. Övriga ändamål (I: 3—8, II: 3 delvis, III: 1 och 4, IV-1 ?) • •

Summa kr. 9 471 000

+ 3 500 000

+ 2 164 000

+ 2 930 000
+ 877 000

Det bör observeras, att den av skolöverstyrelsen för budgetåret 1965/66 föreslagna
höjningen av ifrågavarande anslag med avseende på här angivet huvudändamål
1, dvs. fortbildning av lärare vid gymnasier och fackskolor, kommit till
stånd redan innevarande budgetår genom riksdagsbeslut om anslag pa tillaggs stat.

. ,

I det följande lämnas en redogörelse för skolöverstyrelsens överväganden oc

förslag med avseende på vart och ett av de angivna huvudändamålen.

1. Fortbildning för lärare vid gymnasier och fackskolor

Det på tilläggsstat I för innevarande budgetår anvisade anslaget av 3 500 000
kr. för särskild lärarfortbildning i anslutning till gymnasie- och fackskolereformen
är, enligt från skolöverstyrelsen inhämtade uppgifter, disponerat på följande
sätt:

1. Kvantitativ och kvalitativ analys av fortbildningsbehov och utbildningskompletteringsbehov
i samband med reformen, i forsta
hand i form av dels en enkät bland berörda lärare, dels planeringssymposier
under sommaren 1964 ............................ 225 000

2. Förberedelser för och genomförande av studiedagar under vårterminen
1965, omfattande allmän introduktion och behandling av
14 undervisningsämnen i gymnasiets och fackskolans årskurs 1 . .

3. Utbildningskompletteringskurser under maj—juni 1965 omfattande
7—20 dagar för sammanlagt ca 700 lärare..............

20—25 feriekurser om 8 dagar i juni 1965 med i genomsnitt 30

deltagare per kurs ..........................................

Informationskonferenser för rektorer och vissa lärare vid berörda

utbildningsanstalter ........................................

Produktion och tillhandahållande av studiematerial m. m. ......

575 000

75 000
650 000

Summa kr. 3 500 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1965/66 framhåller skolöverstyrelsen,
att den speciella fortbildningsverksamhet, som överstyrelsen anser nödvändig
för ett framgångsrikt genomförande av gymnasie- och fackskolereformen, under
de 4—5 närmaste åren kommer att kräva årliga ekonomiska insatser av samma
storlek som innevarande budgetar. I anslutning härtill begär överstyrelsen också
för budgetåret 1965/66 medel för detta ändamål med tillhopa 3 500 000 kr., att
användas i huvudsak pa sätt som framgår av följande sammanställning:

1. Fullföljande av analys- och planeringsarbete .................. 200 000

2. Förberedelser för och genomförande av studiedagar i 11 undervisningsämnen
............................................... 570 000

3. Utbildningskomplettering under maj—juni 1966, omfattande kurser
om 7—20 dagar för tillhopa ca 900 lärare.................. 1 575 000

4. Feriekurser i juni 1966 av samma omfattning som i juni 1965 ____ 575 000

5. Informationskonferenser för rektorer och vissa lärare.......... 80 000

6. Produktion och tillhandahållande av studiematerial m. m....... 500 000

Summa kr. 3 500 000

Skolöverstyrelsen anger som sin uppfattning, att den övervägande delen av
den här avsedda fortbildningen skall administreras av fortbildningsinstituten.
Överstyrelsen framhåller emellertid, att viss del av verksamheten måste komma
att drivas i direkt regi av överstyrelsen. Den lämpliga fördelningen av de äskade
medlen mellan överstyrelsen och fortbildningsinstituten anser överstyrelsen
emellertid ännu inte kunna fastställas, varför överstyrelsen förbehåller sig att
få återkomma i detta avseende.

2. Annan lärarfortbildning i fortbildning sinstitutens regi

Huvuddelen av de för lärarfortbildning i fortbildningsinstitutens regi anvisade
medlen används för feriekursverksamhet. Denna verksamhet har, uttalar överstyrelsen,
under sommaren 1964 kunnat inriktas på aktuella och nödvändiga
områden samt har kunnat inpassas som ett led i ett långsiktigt planerat fortbildningsprogram,
vars övriga delar utgörs av konsulenternas skolbesök, insatser
på studiedagar och en omfattande kurs- och studiecirkelverksamhet under läsåret.
Enligt överstyrelsen motsvarar emellertid feriekursverksamhetens omfattning
varken det av överstyrelsen bedömda behovet eller det av lärarna visade
intresset. Av totalt 18 000 sökande till kurserna har ca 5 000 kunnat antagas.
Överstyrelsen siktar på att fr. o. m. sommaren 1967 kunna erbjuda alla lärare
möjlighet att genomgå en fortbildningskurs om en vecka vart fjärde år. En utbyggnad
till denna standard beräknas fordra en årlig höjning under tre år av
anslaget till den reguljära feriekursverksamheten med något över 2 milj. kr.
För budgetåret 1965/66 beräknar skolöverstyrelsen vidare en kostnadsökning för
fortbildningsinstitutens verksamhet med sammanlagt 2 164 000 kr. därav 2 milj.
kr. för kursverksamhet och 164 000 kr. för ökade administrationskostnader. Av

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

sistnämnda belopp hänför sig 25 000 kr. till beslutade generella lönehöjningar och
återstoden till heltidsanställning av föreståndare för fortbildnmgsinstituten i
Göteborg och Malmö, anställning av ytterligare skrivbiträdespersonal v.d samtliga
institut samt ökade expenskostnader.

3. Uppbyggnad av fortbildningskonsulentorganisationen

Organisationen med fortbildningskonsulenter har enligt skolöverstyrelsen helt
visat sig motsvara de förväntningar man fäst vid densamma. De för innevarande
budgetår till fortbildningskonsulenter anvisade medlen rymmer ersättning t
120 konsulenter. Detta antal anser överstyrelsen emellertid otillrackhgt. Enligt
skolöverstyrelsens ursprungliga planer skulle den på grundskolans lärare inri -tade konsulentorganisationen bestå av 375 konsulenter.

Överstyrelsen föreslår, att ytterligare 70 konsulenter anstalls budgetare
1965/66, varigenom det totala antalet konsulenter skulle komma att bil 190,
dvs. ungefär hälften av vad överstyrelsen ursprungligen planerat.

Därutöver föreslår skolöverstyrelsen, med hänsyn till den beslutade gymnasieoch
fackskolereformen, att särskilda konsulenter anställs för att framja fortbildningen
bland de till dessa skolformer knutna lärarna. Överstyrelsen raknar med
att det kommer att krävas i genomsnitt tre konsulenter per lan med specie
inriktning på det gymnasiala stadiet. Av dessa bör enligt överstyrelsen 25, dvs.

en per län, förordnas fr. o. m. nästa budgetår. . ......

Av den för ersättningar till fortbildningskonsulenter äskade höjningen hanfoi
sig 208 000 kr. till generella lönehöjningar för de redan mrattade konsulentbefattningarna.
Återstående höjning (2 292 000 kr.) utgör de beräknade kostnaderna
för skolöverstyrelsens tidigare behandlade förslag om utökning av antalet konsulenter
Till denna föreslagna utökning hänför sig också den begärda höjningen
av posten till reseersättningar med 430 000 kr. Totalt äskas sålunda for utvidgning
av konsulentorganisationen 2 722 000 kr.

4. Övriga ändamål

Beträffande de av skolöverstyrelsen för övriga ändamål föreslagna uppräkningarna
med sammanlagt 877 000 kr. av skilda poster under detta anslag
inhämtas av handlingarna bl. a. följande. Nummerbeteckningarna ansluter till
de nummerbeteckningar, som använts i den tidigare intagna tablan over dispositionen
av anslaget Lärares fortbildning m. m.

I- 5 — Den föreslagna höjningen, 36 000 kr., är avsedd dels för utökad kursverksamhet
för elevhemsföreståndare (16 000 kr.), dels för anordnande av eu
särskild kurs för biträdespersonal vid specialskolornas elevhem (20 000 kr.).

1-7. — Ifrågavarande belopp (60 000 kr.) utgör en överföring från anslaget
Länsskolnämnderna: Omkostnader (D 5) och motsvarar den delpost darav som
för innevarande budgetår anvisats för kursverksamhet avseende skolpsykologer.

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

I. 8. Det för utbildning av skolbibliotekarier äskade beloppet (350 000 kr )
ar avsett att användas dels för kurser i syfte att utbilda lärare till skolbiblioteJ;ar;er’
,dds St,pendicr ti!1 skolbibliotekarier och lärare för studiebesök vid
darfor lampade skolbibliotek. Av den förstnämnda delen utgör 90 000 kr en
överföring från anslaget Bidrag till folkbibliotek (B 65) och motsvarar vad som
for innevarande budgetår anvisats till kurser för utbildning av skolbibliotekarier.

II. 3. — Forutom den tidigare behandlade höjningen av anslaget till feriekurser
med 2 000 000 kr. ingår i den under denna punkt äskade höjningen dels

RnnnoTS k°Stnaderna för konferenser med fortbildningskonsulenter med
60 000 kr., dels ett med 105 000 kr. höjt belopp till praktisk-pedagogiska kurser
som anordnas för blivande lärare av Sveriges yngre läroverkslärares förening
och Kursverksamheten vid Stockholms universitet. Beträffande sistnämnda
urser föreslås, att de knyts till fortbildningsinstituten och att i anslutning därtill
den nuvarande delposten IV: 2 utgår.

IIL ~ ^en föreslagna höjningen av denna post är i sin helhet betingad av
generella lönehöjningar.

... 7 D,Cn f°r detta andamaI äskade höjningen är avsedd att ställas till

lansskdnamndernas förfogande, med 6 000 kr. per län, för i första hand en intensifierad
kurs- och studiecirkelverksamhet.

IV: 3. — Den föreslagna höjningen motiveras av att Dalcroze-seminariet utvidgat
sill verksamhet till att omfatta samtliga avsedda tre årskurser samt av
bristen pa rytmiklärare.

IV: 4 och 5. — De föreslagna höjningarna är helt betingade av löne- och prisstegringar.
^

JY; 6- ~ Den beSärda höjningen kombineras med önskemålet att möjlighet att
erhalla stipendium bör utvidgas till att gälla också andra lärarkategorier än
spraKiarare.

C. Överstyrelsens for yrkesutbildning förslag för budgetåret 1965/66

Den fortbildning av lärare vid yrkesundervisningen som hittills bedrivits har
praktiskt taget helt administrerats av överstyrelsen för yrkesutbildning. Verksamheten
har i huvudsak omfattat ämnesmässig fortbildning i olika former
Däremot har den rent pedagogiska fortbildningen för dessa lärarkategorier fått
en tämligen ringa omfattning.

Fortbildningen har bedrivits dels genom kurser av olika längd anordnade av
överstyrelsen, dels genom kurser anordnade av organisationer och företag och
dels genom stipendieunderstödda yrkesstudier och studieresor.

Den av överstyrelsen anordnade verksamheten har under senare år haft den

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

omfattning, som framgår av följande sammanställning. I varje kurs har deltagit
genomsnittligt ca 20 lärare.

		A	ntal kurs	e r
Lärarkategori 1951	1953	1955	1957 1959	1901	1963 1964
Industri och hantverk ........ 3	4	5	5 17	23	30 32
Handel och kontor ........... 3	3	4	6 9	20	24 30
Husligt arbete och vårdyrken .. 5	7	7	9 G	8	15 23
Tekniska gymnasier .......... —	1	1	2 2	2	7 4
Gem. för samtl. lärarkategorier 10	7	7	7 12	14	20 30
Summa 21	22	24	29 46	67	96 119
Under år 1964 beräknas sålunda (119 X 20 =) ca 2 380 lärare vid yrkes-
undervisningen ha genomgått av överstyrelsen anordnade fortbildningskurser.
Härtill kommer ca 550 deltagare i kurser anordnade av andra än	överstyrelsen
samt ett 50-tal deltagare med	stipendium	som bedrivit yrkesstudier under i
genomsnitt 17 å 18 dagar.
Beträffande den framtida fortbildningsverksamheten för lärare vid yrkesun-
dervisningen framhåller överstyrelsen för yrkesutbildning	i sina	anslagsäskan-
den för budgetåret 1965/66, att behov föreligger av en betydande utvidgning.
Man föreslår därför en avsevärd höjning av	de medel, som	disponeras för detta
ändamål. Förslagets innebörd i	stort framgår av följande sammanställning, i
vilken de för innevarande budgetår	angivna delbeloppen	av överstyrelsen an-
givits med uppskattade tal.
			Anvisat för		Förslag för
			budgetåret		budgetåret
			1964/G5		1965/66
Ä mnesj ortbildning
Industri och hantverk .............			300 000		550 000
Handel och kontor ................			300 000		490 000
Husligt arbete och vårdyrken ......			250 000		400 000
Tekniska gymnasier ...............			100 000		300 000
			70 000		90 000
Pedagogisk jortbildning
Kurser och konferenser ...........			100 000		330 000
Studiedagar m. m.................			—		250 000
			85 000		340 000
		Summa	1 205 000		2 750 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

Överstyrelsen för yrkesutbildning anger inte närmare, på vilket sätt de äskade
höjningarna är avsedda att disponeras. Rent allmänt framhålls, att det knappast
låter sig göra att nu fixera fortbildningsverksamhetens uppläggning i framtiden.
Härjämte framhålls, att verksamheten bör i högsta grad kännetecknas av rörlighet
och anpassning till behov som kan uppstå inom yrkesutbildningen. Överstyrelsen
räknar vidare med att fortbildningen skall komma att behandlas av
1964 års yrkesutbildningsberedning.

D. Departementschefen

I flera tidigare sammanhang har jag understrukit den stora betydelse jag
tillmäter lärarfortbildningen. Det är naturligt, att denna kommer att intaga
en alldeles särskilt framskjuten position i ett skede som för närvarande, då
undervisningsväsendet genomgår väsentliga förändringar.

Senast har i detta hänseende inträffat, att beslut fattats om en reformerad
gymnasial utbildning. Denna reform förutsätter för sitt förverkligande en temporärt
kraftigt intensifierad fortbildning med speciell inriktning på dessa skolformers
lärare. Jag tillstyrker därför skolöverstyrelsens förslag, att det för budgetaret
196o/66 anvisas 3,5 milj. kr. för detta ändamål, att disponeras i stort
enligt de av överstyrelsen angivna riktlinjerna.

Denna särskilda fortbildningsinsats bör naturligtvis inte inverka menligt på
utvecklingen av den fortbildning, som i första hand vänder sig till lärare vid
andra skolformer, främst då grundskolan och yrkesskolan. Å andra sidan kommer
den omfattande fortbildningsverksamheten med sikte på gymnasium och
fackskola att kräva mycket betydande pedagogiska och organisatoriska insatser.
Eftersom utbildningsväsendets resurser är begränsade måste en avvägning ske
i fi aga om de resurser som därutöver kan avsättas för den i och för sig svnnerligen
viktiga lärarfortbildningen. Efter övervägande av de olika omständigheter
till vilka hänsyn måste tas vid bedömningen av denna fråga, har jag funnit det
nödvändigt att något dämpa den av skolöverstyrelsen föreslagna utvecklingstakten
på fortbildningens övriga områden.

Jag anser mig sålunda böra förorda en mer begränsad anslagshöjning än vad
skolöverstyrelsen föreslagit för utvidgning av fortbildningsinstitutens feriekursverksamhet.
Denna är inte, såsom fortbildningskonsulentorganisationen, särskilt
till för grundskolans lärare utan riktar sig redan nu också till gymnasielärare.
Mot denna bakgrund och med hänsyn till det avsevärda belopp, som jag
förordat för speciell fortbildning av denna lärarkategori, anser jag det för nästa
budgetår tillfredsställande, om den reguljära feriekursverksamheten kan ökas
med ca 20 %, vilket motsvarar en kostnadshöjning med 400 000 kr. Det ter sig
naturligt att i första hand utnyttja denna utvidgning för fortbildning av grundskolans
lärare. Beaktas den av mig i det föregående tillstyrkta medelsanvisningen
för fortbildning av gymnasielärare, kan för budgetåret 1965/66 redovisas
en utomordentligt kraftig höjning av de medel, som sammanlagt föreslås an vi -

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

sade för fortbildningskurser. För arvoden till personal vid fortbildningsinstituten
tillstyrker jag en höjning med 100 000 kr. och för expenser en höjning med
25 000 kr.

Med hänsyn till vad jag i det föregående anfört tillstyrker jag, att antalet
fortbildningskonsulenter nästa budgetår ökas med 50, dvs till sammanlagt 170.
Därvid förutsätter jag, att dessa engageras för fortbildning av i första rummet
grundskolans lärare. För fortbildning av lärare vid gymnasier och fackskolor har
jag i det föregående tillstyrkt en medelsanvisning av 3,5 milj. kr., vilket belopp
avses rymma bl. a. kostnaderna för den personal, som medverkar i denna fortbildning.
Jag finner därför inte anledning att beräkna särskilda medel för 25
fortbildningskonsulenter med speciell inriktning på det gymnasiala stadiet. Kostnaderna
för den av mig föreslagna ökningen av antalet fortbildningskonsulentei
beräknar jag till 1 459 000 kr., reseersättningar inberäknade.

Beträffande de av skolöverstyrelsen i övrigt framförda förslagen tillstyrker
jag dem, som avser kurser för elevhemsföreståndare m. fl. (I: 5), skolmåltidspersonal
(1:6) och skolpsykologer (1:7). Däremot kan jag inte förorda den
äskade ökningen för utbildning av skolbibliotekarier (1:8) utan raknar i detta
avseende med ett oförändrat belopp av 90 000 kr., vilket dock bör överföras från
anslaget Bidrag till folkbibliotek (B 65), där det nu står uppfört, till detta anslag.
För konferenser med fortbildningskonsulenter beräknar jag en höjnmg med
30 000 kr. och för vissa praktisk-pedagogiska kurser ett oförändrat belopp a\
65 000 kr„ vilka båda belopp inberäknas i anslagsposten II: 3. Anslagsposten
IV: 2 av anslaget för innevarande budgetår bör i samband därmed utgå. I fråga
om återstående av skolöverstyrelsen framlagda förslag hänvisas till de ställningstaganden,
som framgår av den i det föregående intagna tablån.

Vad angår fortbildning av lärare vid yrkesundervisningen, finner jag det
naturligt, att medel härför i fortsättningen beräknas under samma anslag som
medel för annan lärarfortbildning. Från anslaget Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen
bör således till anslaget Lärares fortbildning m. m. överföras
samma belopp som för innevarande budgetår beräknats för fortbildning av
ifrågavarande lärare, dvs. 1,2 milj. kr.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har i sina anslagsäskanden för nästa budgetår
föreslagit en kraftig höjning av nämnda belopp, nämligen till 2,75 milj. kr.
Såsom jag anförde i anslutning till behandlingen av överstyrelsens förslag på
ifrågavarande punkt för innevarande budgetår, betraktar jag också fortbildningen
av lärare vid yrkesundervisningen såsom en central fråga. Emellertid ser jag
mig nu, liksom föregående år, nödsakad begränsa de föreslagna höjningarna,
eftersom det alltjämt saknas ett tillfredsställande underlag för ett ställningstagande
rörande denna lärarfortbildnings organisation och omfattning. Det ankommer
på skolöverstyrelsen att i samband med anslagsäskandet för budgetåret
1966/67 redovisa ett sådant underlag, varvid bör iakttagas de synpunkter jag
i detta avseende framförde i fiiregåcnde års statsverksproposition, (s. 599 600).

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

I avvaktan härpa förordar jag, att till fortbildning av lärare vid yrkesundervisningen
för budgetåret 1965/66 beräknas ett belopp av 1,7 milj. kr., vilket bör ge
möjlighet till en inte oväsentlig utvidgning av denna fortbildning.

Jag avser att i det följande föreslå anvisande av medel i anslutning till vad
jag i det föregående anfört och förordat.

Kungl. May.ts proposition nr 79 år 1965

F. Lärarutbildning

a) Klass- och ämneslärarutbildning

F 1. Lärarhögskolan i Stockholms Avlöningar

Anslag

1962/63 .......

1963/64 .......

1964/65 .......

1965/66 (förslag)

6 926 000
9 650 000
10 050 000
15 410 000

Nettoutgift

7 819 580
9 846 469

Skolöverstyrelsen föreslår i sina anslagsäskanden, att detta anslag för budgetåret
1965/66 höjs med 5 260 000 kr. Höjningen betingas, förutom av viss automatisk
lönekostnadsökning, av följande under A—E redovisade förslag och beräkningar,
upptagna under den del av lärarhögskolan till vilken de helt eller
huvudsakligen hänför sig.

De under förevarande anslag beräknade merkostnaderna for den i det föregående
föreslagna ökningen av klasslärarutbildningen vid lärarhögskolan med
ytterligare 24 folkskollärarkandidater per termin uppgår till 265 000 kr. Merkostnaderna
betingas av de behov som redovisas i det följande under rubriken F.
Tillkommande behov för utvidgad klasslärarutbildning.

A. Klass- och ämneslärarlinjema

1. En lektorstjänst i Ao 27 i psykologi och pedagogik.

2. Fyra lektorstjänster i Ao 27 i högstadiets metodik.

3. Fvra lektorstjänster i Ao 25 i högstadiets metodik.

4. Tre extra metodiklektorstjänster i Ag 25.

5. Två lektorstjänster i Ao 23 i mellanstadiets metodik.

6. En instrumentmakartjänst i Ao 11.

7 En laboratoriebiträdestjänst i Ae 7.

8. Ökning av kostnader för lärarkandidatlöner och handledararvoden m. m.
på grund av ökning av antalet ämneslärarkandidater.

9. Ersättning för mistadc avlöningsförmåner åt handledare vid handledd praktik
under konferensdagar vid lärarhögskolan.

B. Speciallärarlinjen

10. En lektorstjänst i Ao 27 i psykologi och pedagogik.

11. Fem lektorstjänster i Ao 24 i specialundervisningens metodik.

12 En kontoristtjänst i Ao 9 på speciallärarlinjens expedition.

13.'' ökade kostnader för arvoden till föreläsare, ledare av seminarieövningar och

handledare.

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

14. En personlig lektorstjänst i Ao 25 i logopedi.

15. Ersättning till Stockholms stad i samband med utbildning av talpedagoger.

C. Den pedagogiska institutionen

16. En docenttjänst i Ae 25 i praktisk pedagogik.

17. Ytterligare 1 000 assistenttimmar.

18. Ytterligare skrivhjälp, motsvarande en kanslibiträdestjänst.

19. Ordinariesättning av en kanslibiträdestjänst.

20. Överföring av vissa kostnader till av skolöverstyrelsen föreslaget provinstitut.

D. Övningsskolan

21. Inrättande av en befattning som studierektor vid övningsskolan.

22. Ytterligare skrivhjälp, motsvarande en kontorsbiträdestjänst.

23. Inrättande av en räkneklinik i övningsskolan.

E. Administration, bibliotek

24. Ordinariesättning av en bibliotekarietjänst i Ae 23.

25. Ordinariesättning av en biblioteksbiträdestjänst i Ae 7.

26. En biblioteksassistenttjänst i Ae 13.

27. En vaktmästartjänst i Ae 9.

28. En kontorsbiträdestjänst (telefonist).

29. Medel för ytterligare skriv- och expeditionshjälp samt till bättre översyn
och vård av materiel.

F. Tillkommande behov för utvidgad klasslärarutbildning

30. Två lektorstjänster i Ao 27 i högstadiets metodik.

31. En lektorstjänst i Ag 23 i mellanstadiets metodik.

32. En övningsskollärartjänst i Ao 20.

33. Ökade kostnader för timlärare, handledare och skolhälsovård.

I en inledande motivering för sina anslagsäskanden upptar överstyrelsen vissa
för samtliga lärarhögskolor gemensamma frågor, däribland frågan om grunderna
för beräkning av lärarhögskolornas behov av lärare för klass- och ämneslärarutbildmngen.
Överstyrelsen hänvisar härvidlag till prop. 1964: 68 angående vissa
frågor rörande lärarutbildning vari framhållits betydelsen av att kommande
föi slag om en fortsatt utökning av lärarhögskolornas resurser, framför allt i personellt
hänseende, föregås av en noggrann analys av vilka resurser som fordras
för att lärarutbildningen, med allt vad däri innefattas, skall kunna bedrivas på
ett tillfredsställande sätt. Enligt propositionen borde de normer i fråga om erforderligt
antal befattningshavare, deras utnyttjande, olika organisatoriska lösningar
i ämnen av olika omfattning etc., vari en sådan analys utmynnar, om

Kungl. Maj ris proposition nr 79 år 1965

inte bestämda skäl i vissa fall talar i annan riktning, äga tillämpning beträffande
samtliga lärarhögskolor av samma typ. Det skulle ankomma på skolöverstyrelsen
att beakta dessa synpunkter i sina kommande petita. — Överstyrelsen anfor
i detta hänseende följande.

Som underlag för en bedömning av lärarhögskolornas anslagsbehov har överstyrelsen
för varje lärarhögskola upprättat en tablå, som utvisar nuläget i fråga
om verksamhetens organisation, antalet lärartjänster samt antalet befattningshavare
i övrigt. Uppgifter i detta hänseende redovisas särskilt for den egentliga
lärarhögskolan (lärarutbildningslinjerna), övningsskolan, pedagogiska institutionen
administration och bibliotek. På grundval av de i tablaerna redovisade uppgifterna
har det varit möjligt att vid budgetbehandlingen gora en systematisk
jämförelse mellan skolorna för att få en enhetligare bedömning av medelstilldelningen
på sätt antytts i ovannämnda proposition.

Av särskild betydelse i detta sammanhang är att enhetliga normer tillampas
vid beräkning av lärarbehovet vid de olika lärarutbildningslinjerna. Utter förberedande
diskussioner inom överstyrelsen, vari rektorerna och lnstitutionstoreståndarna
vid lärarhögskolorna deltagit, har rektorskonventet pa överstyrelsens
uppdrag utarbetat normer för beräkning av lararbehovet i anslutning till vad
som beslutats vid ifrågavarande diskussioner. Dessa normer överensstämmer
i det hela med de ingående beräkningar av lararbehovet, som föregick 19o4 ars
proposition om lärarhögskolan i Stockholm samt i förekommande fall med forarbetena
för 1962 års beslut om småskollärarutbildnmg vid lararhogskolan i
Malmö. I beräkningarna ingår icke speciallärare ernås lararbehov. De verkställda
beräkningarna detaljredovisas i bilaga till överstyrelsens askande.

Överstyrelsen har beträffande samtliga lärarhögskolor baserat små beräkningar
beträffande lärarbehovet på ifrågavarande beräkningsgrunder. I vissa tall
bär dock av speciella skäl äskats ett mindre antal tjänster an vad som skulle
fölia vid en strikt tillämpning av normerna. Överstyrelsen anser att de nu angivna
normerna — som självfallet inte bör lägga hinder i vägen for variationer
lärarhögskolorna emellan i fråga om detaljutnyttjandet av de mom ramen
för normerna givna resurserna - även i fortsättningen bär tillampas i avvaktan
på vad lärarutbildningssakkunniga kan komma att foresla eller till dess erfarenheterna
ger anledning till jämkningar.

Av skolöverstyrelsens motivering för de i det föregående under A—E redovisade
förslagen inhämtas därutöver bl. a. följande.

1 Utrymme finns för en lektorstjänst i psykologi och pedagogik enbart inom
ämneslärar- och klasslärarutbildningen. Därtill kommer ett stort behov av un dervisningstimmar

i pedagogik på speciallärarlinjen. , .

2—3. Det ökade behovet av metodiklektorstjanster hanfor sig till den mycket
kraftigt ökade intagningen av ämneslärarkandidater. Då det nya gymnasiets
lärar- och ämnesproblem så snart som möjligt bör beaktas i lärarutbildningen,
bör av de nya tjänsterna 4 hänföras till den hiigre lektorsbehorigheten.

5. Förslaget om två nya lektorstjänster i mellanstadiets metodik grundar sig
på de av överstyrelsen använda normerna för beräkning av lärarbehovet vid

lärarhögskolorna. . . ... . . , , , ■ ,

6 Eu lärarhögskolas AV-utrustning och övrig mstitutionsmateriel av teknisk

natur är och bör vara väsentligt mera omfattande och innehalla fler apparattyper
än vad fallet är vid en vanlig skola. Lärarutbildningen medför också eu
avsevärt större förslitning av matcrielen än vad fallet ar vid eu ordinär skola.
Lärarhögskolans undervisningsmateriel representerar betydande ekonomiska

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

\ärden och redan normal översyn och normala reparationer uppgår till stora
belopp om arbetet skall utföras av specialister utanför lärarhögskolan Dessutom
blir tidsförlusterna betydande. Härtill kommer det speciellt vid en lärarhögskola
självklara och ständigt aktuella behovet att låta tillverka och pröva
nya typer av undervisningsmateriel.

10—Beträffande askandena under dessa punkter hänvisar överstyrelsen
till de beraknmgar, som framlagts i samband med redovisningen av förslaget
om utbyggnad av speciallärarutbildningen.

14. Redan i sina petita för budgetåret 1964/65 framhöll överstyrelsen, att det
visat sig vara ytterst svårt att få kompetenta lärarkrafter vid utbildningen av
logopedassistenter på speciallärarlinjen, samt föreslog en personlig lektorstjänst
1 “fP?* tc,r fil.mag. Alna Börjesson, som är en synnerligen kvalificerad lärare
pa detta område med specialutbildning och mångårig erfarenhet inom talvården
°Je^ty,rC Sen uPPrePar nu detta förslag och betraktar såsom mvcket angeläget
att förslaget vinner beaktande från och med budgetåret 1965/66. Lönesättnin<*
och undervisnmgsskyldighet bör vara densamma som för lektor i högstadiets
metodik i den lägre lönegraden.

15. Skolöverstyrelsen har i kungl. brev den 6 mars 1964 anbefallts att till
Kungl. Maj:t inkomma med utredning och förslag angående vissa ersättningar
i samband med utbildning av talpedagoger vid Sabbatsbergs sjukhus i Stockholm.
Utredning i ärendet pågår. Preliminärt beräknar överstyrelsen ett medelsbehov
av 6 000 kronor för ändamålet.

17. Det ökade antalet 3-betygsstuderande och licentiander i ämnet pedagogik,
som kan förutses vid institutionen fr. o. m. läsåret 1964/65, gör det särskilt
angeläget att det finns personal till hands, som kan biträda vid forskarhandledmngen
och medverka till inlemmandet av uppsats- och avhandlingsarbeten i
institutionens forskningsprogram. Assistenthjälp fordras vidare för den betydelsefulla
försöksverksamheten med sluten TV-sändning inom lärarhögskolan
som paborjats lasaret 1963/64. En till läsåret 1964/65 planerad installation för
sluten i V-sändning inom lärarhögskolan beräknas kräva assistenthjälp under ca

, timmar I ett senare skede tillkommer TV-upptagningar vid video-bandspelare
och/eller telefilmnmg. Denna verksamhet blir vad beträffar assistentens
arbetsinsats av approximativt samma omfattning, ca 250 timmar.

• 2-°A ^r'' m'' de,n } iu,i 1964 har för provverksamhet m. m. vid lärarhögskolan
mrattats tva psykologtjanster i Ae 25 respektive Ae 21 samt en assistenttjänst.
Överstyrelsen föreslår i annat sammanhang inrättande fr. o. m. den 1 juli 1965
av ett statligt provmstitut, till vilket ifrågavarande tjänster föreslås överförda
hAt medelsbehov av ca 80 000 kr. bortfaller därvid.

21. Enligt gällande skolstadga 9 kap. 9 § må studierektor finnas vid grund l

i ° ? aVu V1fS °IT^attrm,g'' Motsvarande bör enligt överstyrelsens mening självklart
ga la beträffande lararhogskolans övningsskola, som omfattar högstadium
och mellanstadium med sammanlagt mer än 40 klassavdelningar.

23. Särskilt under de senaste åren med deras växande arbetsuppgifter på en
rektorsexpedition har det visat sig otillräckligt med en enda biträdestjänst på
kansliet Övningsskolans splittring på fyra olika håll komplicerar arbetet.

27. Vid ingången av budgetåret 1965/66 kan lärarhögskolan beräknas ha övertagit
storre delen av undervisningslokalerna i den nuvarande kommunala flickskolan
vid Vasterbroplan, där speciallärarlinjen då kan få hela sin utbildning
samlad och dit eventuellt också annan undervisning kan bli förlagd. Detta med°-lor behov av en ny vaktmästartjänst.

28/ 1 deit„fl?Ij''and,e föreslås, att telefonväxel installeras vid lärarhögskolan.
Detta far till konsekvens, att en kontorsbiträdestjänst avsedd för telefonist bör
mrattas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

Departementschefen

Skolöverstyrelsen har i sina anslagsäskanden redovisat enhetliga normer utifrån
vilka lärarhögskolornas behov av lärartjänster kan beräknas. Jag finner det
tillfredsställande, att lärarhögskolornas lärarbehov därigenom kan bli föremål fölen
enhetlig bedömning. Detta bör givetvis inte hindra att, sasom skolöverstyrelsen
förutsatt, särskilda skäl kan tala för vissa avvikelser från dessa normer.
Det antal ordinarie metodiklektorstjänster som föreslås vid lärarhögskolorna är
sålunda något lägre än som i och för sig skulle kunna motiveras av undervisningens
omfattning. Anledningen härtill är önskvärdheten av att upprätthålla
möjligheter till anpassning av lärarhögskoleorganisationen efter de beslut som
kan följa av lärarutbildningssakkunnigas kommande förslag.

Den kraftiga utökning av lärarhögskolornas personal som föreslås sammanhänger
med den utveckling och de förslag som redovisats i det föregående. Organisationen
måste anpassas till den kraftigt ökade intagningen av ämneslärarkandidater.
Speciallärarlinjernas utvidgning kräver en däremot svarande förstärkning
i fråga om lärarkrafter m. m. Slutligen kräver också den föreslagna utvidgningen
av lärarhögskolornas klasslärarlinjer, att ytterligare lärartjänster inrättas.
Av allt detta följer förslag om betydande höjningar av lärarhögskoleanslagen.

Jag övergår efter denna inledande kommentar till att behandla de i det före
gående angivna förslagen.

Av de under rubriken Klass- och ämneslärarlinjerna föreslagna tjänsterna
tillstyrker jag inrättande av en lektorstjänst i Ao 27 i psykologi och pedagogik,
fyra lektorstjänster i Ao 27 i högstadiets metodik, fyra lektorstjänster i Ao 25 i
högstadiets metodik, två lektorstjänster i Ao 23 i mellanstadiets metodik och
en institutionsteknikertjänst i Ao 10 (p. 1, 2, 3, 5 och 6). Härtill kommer vissa
tjänster som jag i det följande kommer att föreslå med hänsyn till den förordade
ökningen av klasslärarutbildningen vid lärarhögskolan. Jag beräknar medel för
två metodiklektorstjänster i Ag 25 i högstadiets metodik (p. 4) och jag beräknar
vidare för lärarkandidatlöner och handledararvoden m. m. en anslagshöjning med
2 630 000 kr. (p. 8). Den föreslagna laboratoriebiträdestjänsten beräknar jag inte
medel för (p. 7).

Beträffande speciallärarlinjen tillstyrker jag, under hänvisning till vad jag i
det föregående förordat i fråga om utökad spcciallärarutbildning, att följande
tjänster inrättas, nämligen en lektorstjänst i Ao 27 i psykologi och pedagogik,
fem lektorstjänster i Ao 24 i specialundervisningens metodik, en kontoristtjänst
i Ao 9 och eu för fil. mag. Aina Börjesson personlig lektorstjänst i Ao 25 i logopedi
(p. 10, 11, 12 och 14). Mot föreslagen lönegradsplacering av sistnämnda
tjänst har personalorganisationerna inte haft någon erinran. I enlighet med skolöverstyrelsens
förslag beräknar jag för arvoden till föreläsare, ledare av seminarieövningar
och handledare en anslagshöjning med 167 000 kr. och för ersättning
till Stockholms stad i samband med utbildning av talpedagoger ett belopp
av 6 000 kr. (p. 13 och 15).

5 — Bihang till riksdagens -protokoll 19G6. 1 samt Nr 79

Kungl. Majds proposition nr 79 år 1965

Av de med avseende på den pedagogiska institutionen framlagda förslagen
(p. 16—20) kan jag endast tillstyrka en överföring av vissa kostnader till det
under skolöverstyrelsens avlöningsanslag föreslagna provinstitutet (p. 20). Denna
åtgärd, som beaktats vid beräkningen av sistnämnda anslag, medför en besparing
under lärarhögskolans avlöningsanslag med 87 000 kr.

För övningsskolans del beräknar jag medel för inrättande av en studierektorsbefattning.
Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att meddela närmare föreskrifter
rörande denna befattning (p. 21). Jag beräknar vidare medel för ytterligare
skrivhjälp motsvarande en kontorsbiträdestjänst (p. 22).

Av de för administration och bibliotek framlagda förslagen (p. 24—29) beräknai
jag medel för en ny vaktmästartjänst i Ae 9 och en kontorsbiträdestjänst i
reglerad befordringsgång (p. 27 och 28).

Mot de redovisade beräkningarna av tillkommande behov för utvidgad klasslärarutbildning
har jag ingen erinran. Jag tillstyrker således inrättandet av
ytterligare två lektorstjänster i Ao 27 i högstadiets metodik och en övningsskollärartjänst
i Ao 20 (p. 30 och 32). Jag räknar vidare medel för en lektorstjänst
i Ag 23 i mellanstadiets metodik och för ökade kostnader för timlärare,
handledare och skolhälsovård (p. 31 och 33).

I övrigt räknar jag under förevarande anslag endast med automatiska kostnadsökningar.

Anslaget bör, vid bifall till vad jag förordat för nästa budgetår, uppföras med
15 410 000 kr., vilket innebär en höjning med 5 360 000 kr.

Med åberopande av vad jag sålunda anfört och förordat, hemställer jag, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidta de ändringar i personalförteckningen
för lärarhögskolan i Stockholm, som föranleds
av vad jag i det föregående förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för lärarhögskolan i
Stockholm, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1965/66:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 3 752 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis .................... 2 477 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
.................................... 4 g9g QQQ

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 4 285 000

Summa kr. 15 410 000

c) till Lärarhögskolan i Stockholm: Avlöningar för budgetåret
1965/66 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 15 410 000 kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

F 2. Lärarhögskolan i Stockholm: Omkostnader

1962/63 ........

1963/64 ........

1964/65 ........

1965/66 (förslag)

Anslag

692 000
724 000
774 000
1 125 000

Nettoutgift

629 949
742 451

Följande sammanställning upptager, dels den för innevarande budgetår gällande
omkostnadsstaten, dels för nästa budgetår skolöverstyrelsens förslag och
departementschefens anslagsberäkning. Sistnämnda beräkning innefattar de
merkostnader som föranleds av den utvidgning av klasslärarutbildningen vid

lärarhögskolan som föreslagits i det föregående.
	1964/65	1965/66 Skolöver- Departements- styrelsen chefen
1. Sjukvård m.m., jörslagsvis..............	10 000	+ 1000	of.
2. Reseersättning åt befattningshavare, för- 3. Bidrag till studie- och idrottsutfärder m. m.	40 000 9 000	+ 50 000 + 1000	+ 55 000 + 1000
4. Expenser, jörslagsvis a) Bränsle, lyse och vatten, jörslagsvis . ■. b) Städning och renhållning, jörslagsvis .. c) Övriga expenser ....................	100 000 163 000 261 000	of. + 15 000 + 125 000	of. + 15 000 + 146 000
5. Reseersättning åt lärarkandidater, m. fl.,	191 000	+ 110 000	+ 134 000
Summa kr.	774 000	+ 302 000	+ 351 000

Skolöverstyrelsen motiverar sina beräkningar såvitt gäller anslagsposterna 2,
3, 4 b och c samt 5 på i huvudsak följande sätt.

2 De ökade kostnaderna för reseersättning åt befattningshavare sammanhänger
med den kraftigt ökade intagningen av ämneslärarkandidater och den
därav följande ökningen av antalet befattningshavare vid lararhogskolan.

3. För höjda löner och taxor avseende posten till simundervisning beräknas

1 000 kr. .....

4 b) För städning av lokalerna för pedagogisk-psykologiska institutionen i
vad avser avdelningen för utvecklingspsykologi samt av nya lokaler for speciallärarlinjen
föreslår skolöverstyrelsen en ökning med 15 000 kr.

4 c) Av den föreslagna höjningen med 125 000 kr. avser 75 000 kr. installation
av telefonväxel. Återstående belopp krävs för underhall och komplettering
av lärarhögskolans materiel i olika avseenden.

5. Den beräknade ökningen av medelsbehovet för reseersättning åt lärarkandidater
m. fl. hänför sig till föreslagen utvidgning av speciallärarutbildningcn.

68 Kungl. Maj:ts •proposition nr 79 år 1965

Departe men tschefen

Mina ställningstaganden till skolöverstyrelsens förslag framgår av den föregående
uppställningen. Vid min anslagsberäkning har jag beaktat det medelsbehov
som föranleds av mina i det föregående framlagda förslag om en utvidgad
intagning av lärarkandidater vid lärarhögskolan.

Den av mig föreslagna höjningen av delposten till Övriga expenser inrymmer
75 000 kr. för installation av telefonväxel.

Jag föreslår, att anslaget höjs till (774 000 + 351 000=) 1 125 000 kr. och
hemställer, att Kungl. Maj:t måtte förslå riksdagen

att till Lärarhögskolan i Stockholm: Omkostnader för budgetåret
1965/66 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 1 125 000 kr.

F 3. Lärarhögskolan i Stockholm: Materiel, böcker in. m.

1962/63 .......

1963/64 .......

1964/65 .......

1965/66 (förslag)

Anslag	Nettoutgift
120 000	132 691
150 000	111975
250 000
230 000

Detta anslag är för innevarande budgetår fördelat på två anslagsposter, en på
35 000 kr. för biblioteket och en på 215 000 kr. för materiel, böcker m. m.

Skolöverstyrelsen föreslår, att anslaget höjs med 146 000 kr. Därvid har hänsyn
tagits till ett bortfall av en engångsanvisning för budgetåret 1964/65 med
100 000 kr.

För upprustning av lärarhögskolans materielresurser, särskilt AV-hjälpmedel
i övningsskolan, föreslår skolöverstyrelsen ett belopp av 90 000 kr. Därutöver
beräknar överstyrelsen ett belopp av 60 000 kr. för språklaboratorium och
45 000 kr. för intern TV-anläggning. Beträffande språklaboratoriet anser överstyrelsen,
som avstyrkt sådant vid övriga lärarhögskolor, önskvärt att dessa
undervisningsanordningar, i avvaktan på närmare erfarenheter, prövas vid en
lärarhögskola.

För materiel till kurser i korrespondensundervisningens metodik erfordras
enligt skolöverstyrelsen ett belopp av 2 000 kr. Medel härför har tidigare utgått
ur anslaget Pedagogiskt utvecklingsarbete, posten Viss verksamhet i anslutning
till lärarutbildningsanstalter.

Under hänvisning till vad överstyrelsen föreslagit under punkten Grundskolor
m. m.: Bidrag till driften av grundskolor m. m. i fråga om en förstärkning
av skolbibliotekens pedagogiska funktion äskar överstyrelsen en engångsanvisning
av 39 000 kr. (beräknad efter 1 000 kr. per klass) för upprustning av
övningsskolans bibliotek.

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 79 år 1965

För löpande materielförbrukning beräknar överstyrelsen slutligen, med hänsyn
till det ökade antalet lärarkandidater, en ökning av medelsbehovet med
10 000 kr.

Departementschefen

Med beaktande av å ena sidan bortfallet av en engångsanvisning för innevarande
budgetår av 100 000 kr. och å andra sidan vissa nytillkommande
materielbehov, bl. a. med hänsyn till ökad intagning vid lärarhögskolan, föreslår
jag, att detta anslag för nästa budgetår uppförs med 230 000 kr. Jag hemställer,

att Kungl. Majd. måtte föreslå riksdagen

att till Lärarhögskolan i Stockholm: Materiel, böcker m. m.
för budgetåret 1965/66 under åttonde huvudtiteln anvisa ett
reservationsanslag av 230 000 kr.

F 4. Lärarhögskolan i Malmö: Avlöningar

1962/63 .................................

1963/64 .................................

1964/65 ................................

1965/66 (förslag)............•............

Skolöverstyrelsen föreslår i sina anslagsäskanden, att detta anslag för budgetåret
1965/66 höjs med 7 148 000 kr. Höjningen betingas, förutom av viss automatisk
kostnadsökning av följande under A—E redovisade förslag.

De under förevarande anslag beräknade merkostnaderna för den i det föregående
föreslagna ökningen av klasslärarutbildningen vid lärarhögskolan med
ytterligare 24 folkskollärarkandidater och 24 småskollärarkandidater per termin
uppgår till 465 000 kr. Merkostnaderna betingas av de behov som redovisas i
det följande under rubriken F. Tillkommande behov för utvidgad klasslärarutbildning.

Anslag Nettoutgift

5 438 000 5 980 187

8 263 000 8 780 842

8 820 000
16 350 000

A. Klass- och ämneslärarlinjerna

1. Fn lektorstjänst i Ao 27 i psykologi och pedagogik.

2. Tio lektorstjänster i Ao 27 i högstadiets metodik.

3. Två lektorstjänster i Ag 27 i högstadiets metodik.

4. Sju lektorstjänster i Ao 25 i högstadiets metodik.

5. Två lektorstjänster i Ag 25 i högstadiets metodik.

6. Två lektorstjänster i Ao 23 i mellanstadiets metodik.

7. En lektorstjänst i Ao 23/20 i lågstadiets metodik.

8. En lektorstjänst i Ao 21 i övningsämnenas metodik i ämnet teckning.

9. En lektorstjänst i Ao 21 i övningsämnenas metodik i ämnet gymnastik.

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

10. En lärartjänst i Ao 20 i röst- och talvård.

11. En musiklärartjänst i Ao 20.

12. En instrumentmakartjänst i Ao 11.

13. En laboratoriebiträdestjänst i Ae 7.

14. Ersättning för mistade avlöningsförmåner åt handledare vid ämneslärarutbildning
under konferensdagar vid lärarhögskolan.

15. Höjning av posten till experter och särskilda sakkunniga.

16. ökning av kostnader för lärarkandidatlöner och handledararvoden in. in. på
grund av ökning av antalet ämneslärarkandidater.

B. Speciallärarlinjen

17. En lektorstjänst i Ao 27 i psykologi och pedagogik.

18. Tre lektorstjänster i Ao 24 i specialundervisningens metodik.

19. Sex övningsskollärartjänster i Ao 21.

20. En kontorist t jänst i Ao 9 på speciallärarlinjens expedition.

21. Arvoden till föreläsare och ledare av seminarieövningar.

22. Arvoden till handledare.

23. Arvode till utbildningsledare.

C. Den pedagogiska institutionen

24. En laboratorstjänst i Bo 1.

25. En skolpsykologtjänst i Ao 25.

26. 1 000 assistenttimmar.

27. En instrumentmakartjänst i Ae 11 med halvtidstjänstgöring.

28. Två kontorsbiträdestjänster i Ae 5.

D. Övningsskolan

29. Tre lektorstjänster i Ao 27.

30. Fyra adjunktstjänster i Ao 23.

31. Fyra ämneslärartjänster i Ao 21.

32. En övningslärartjänst i Ao 20 i trä- och metallslöjd.

33. Sex övningsskollärartjänster i Ae 20 resp. 20/17.

34. Arvoden till lärare vid räkneklinik.

E. Administration och bibliotek

35. En biblioteksassistenttjänst i Ae 13.

36. En vaktmästartjänst i Ao 9.

37. Arvodesanställd personal för skriv- och expeditionshjälp samt materielvård.

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965 71

F. Tillkommande behov för utvidgad klasslärarutbddnmg

38. En lektorstjänst i Ao 27 i psykologi och pedagogik.

39. Två lektorstjänster i Ag 27 i högstadiets metodik.

40. En lektorstjänst i Ao 23 i mellanstadiets metodik.

41. En lektorstjänst i Ao 23/20 i lågstadiets metodik.

42. Ökade kostnader för timlärare, handledare och skolhälsovård.

Av skolöverstyrelsens motivering för de i överstyrelsens anslagsaskanden framlagda
förslagen inhämtas bl. a. följande.

Enligt de av överstyrelsen tillämpade normerna motsvarar timtalet o'' liela
tjänster. Om hänsyn tas till i professors och laborators tjanstgoringsskyldighe
ingående undervisning samt till att vissa timmar bör reserveras för särskilt tillkallade
föreläsare bör det beräknade antalet tjänster reduceras till 4, vilket
innebär en ökning med 1 tjänst. Härtill kommer en lektorstjänst for special lararii^

j erforclerliga lektorstjänster i högstadiets metodik beraknas till

40 tjänster, därav 23 i Ao 27, 13 i Ao 25 (varav 1 befintlig tjänst alternativt i
Ao 27 eller Ao 25), 2 i Ag 27 och 2 i Ag 25. Överskjutande lektorstimmar, foi
vilka tjänster ej beräknas, utgör 1 665. Förslaget innebär, såvitt galler ordinarie
tjänster, en ökning med tio tjänster i Ao 27 och med sju tjänster i Ao 2o.

6 Det antal lektorstimmar, som skall bestridas av lektorer i mellanstadiet
metodik uppgår till 1 000 för metodik och 1 920 för handledning. Antalet erforderliga
lektorstjänster blir med tillämpning av normerna 6. F. n. finns 4 tjan

ster. Alltså fordras ytterligare 2 tjänster. ,

7. Det antal lektorstimmar, som skall bestridas av lektorer i lagstadiets metodik
uppgår till 600 för metodik och 960 för handledning. Antalet erfordeiliga
lektorstjänster blir med tillämpning av normerna 3. F. n. finns 2 tjänster

Alltså fordras ytterligare 1 tjänst. ,s • •

12. Den föreslagna instrumentmakartjansten motiveras genom hänvisning til
motiveringen för en motsvarande tjänst vid lärarhögskolan i btockholm.

17—23 Beträffande äskandena under dessa punkter hanvisar överstyrelsen
till de beräkningar, som framlagts i samband med redovisningen av förslaget

om utbyggnad av speciallärarutbildningen. . . . ,, ,

24 För att lärarhögskolornas pedagogisk-psykologiska institutioner skall ki -na fullgöra sin forskande funktion på ett tillfredsställande satt ar det angelaget
att till institutionerna knytes befattningshavare med god forskarkompetens
(docentkompetens) och utan större undervisningsbörda eller administrativa skyldigheter.
F. n. har Malmö-institutionen icke nagon tjänst av detta slag, medan
motsvarande Stockholms-institution från och med 1 juli har fyra dylika forskartjänster.
En personell utbyggnad av Malmö-institutionen ar enligt overstj relsens

meEnlaboratofstjänst i psylcometri är av hög angdägenhetsgrad. Utvecklingen
på det psykometriska området sker mycket snabbt bade teoretiskt och betiaffande
de tekniska möjligheterna för rationell databehandling, och det torde vara
oundgängligen nödvändigt, att en forskningsinstitution, vid vilken stora beräkningsarbeten
är självfallna, har tillgång till en forskare med psykiatrisk ispecialinriktning
och med tillfälle att kontinuerligt folja vad som sker inom detta fält.
Institutionen förutsättes dels använda egen hålkortsmaskin, dels fa utnyttja
matematikmaskinen vid Lunds universitet for mer omfattande rakneaibete^
Laboratorn får därvid eu väsentlig uppgift som medhjälpare i det nodvandiga
speciella programmeringsarbetet.

Kurujl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

Utöver namnda tjänst borde vid institutionen inrättas dels en forskardocenttjanst
med sarskiid mriktnmg på arbetsformerna i den nya skolan, dels en labora
orstjanst med särskild inriktning på skolanpassningen under högstadieåren.
Med hansyn till att laboratorn i psykometri förutom sill inriktning på ett visst.

Wtnmg!f"lt i°C^j gtr V''ktlg konsultcrande service till institutionens Övriga
skare, bor dock denna tjänst ges första rummet på prioriteringslistan. Endast
denna tjänst upptages sasom äskande för budgetåret 1965/66.

vJornt;assftentens 1 900 timmar bör 500 enligt gängse praxis ställas till laboi
atorns i psykometri förfogande och utnyttjas enligt dennes instruktioner Återstående
timmar fordras för allmänt institutionsarbete

~2,8- skriypersonal som institutionen f. n. förfogar över, är hårt belastad,
utifrän Srriv“befe " i"SlitU,ion™ ■*%«» -rbctsfc™ft

31- Beräk"ingen av antalet tjänster i läroämnen vid Heleneholmsskolan
(övningsskolans högstadium och gymnasium) förutsätter, att minst 90 % av
undervisningen skall bestridas av ordinarie lärare.

Högstadiet omfattar 18 högstadieklasser med 612 veckotimmar och 12 gymbesStr,
v!»Soert™ed VTk°.tlmmar- oLektorema i högstadiets metodik beräknas
ÄS P“ «»—«* “h 8» r* högstadiet i form av

skSnnahaallafläir?!I1infn ''lka11 Vara företrädda av specialister vid Heleneholmsskolan
bor antalet lektorstjanster utökas från nuvarande 9 till 12. Vidare bör
40% av högstadiets 612 veckotimmar, dvs. 245 veckotimmar, bestridas av
amneslarare i Ao 21. Återstående veckotimtal, 307 på högstadiet och 134 på
gymnasiet svarar mot 18 hela adjunktstjänster och 48 överskjutande veckotimmar,
vartill kommer det antal veckotimmar, som svarar mot nedsättningen av
t llsynslararens och yrkesvalslärarens undervisningsskyldighet. Den erforderliga
ökningen av antalet tjänster framgår av följande tabell. S

Tjänst	Beräknat antal	Antal 1964/65	Ökning
Lektor Ao 27/25 .		9	+ 3
Adjunkt Ao 23 ....
Ämneslärare Ao 21 .		14 6	+ 4
		+ 4

stl^J? fÖrSlrget k“nmfr 95 % av undervisningen i läroämnena att bestndas
av ordinarie lärare. Det bor emellertid beaktas, att det föreslagna antalet

SO % IvTj b 1 .ko^tadiets metodik hållits i underkant och endast medger, att
SO % av det beraknade antalet lektorstimmar inom den egentliga lärarhögskolan
bestnds av ordinarie lärare inom deras tjänstgöringsskyldighet n°gSKolan

J^[an lch budgetåret 1964/65 uppgår antalei lärartimmar över stat i

osäkei-héte?kbItg'' f9f5’ 7 kret 7?tlVerai''tre Ilya i ämnet. Med hänsyn till

osakei heten beträffande fördelningen mellan å ena sidan trä- och metallslöjd

och a andra sidan textilslöjd bör man dock räkna med minst två icke-ordinarie
tjänster, varför endast en ordinarie tjänst äskas.

...33''.Av lärarhögskolans 30 övningsskollärare med tjänstgöring i normalklass
tjänstgör JU pa lagstadiet och 18 på mellanstadiet. Då utbildningskapaciteten
pa klass ararlmjerna ar 48 smaskollärare och 96 folkskollärare borde antalet
ovningsskollarare med tjänstgöring på mellanstadiet vara 24 för att den prakiska
utbildningen pa folkskollararhnjen skulle nå full paritet med utbildnfngen
pa smaskollararlinjen. Det kan också framhållas, att lärarhögskolan i Stockholm

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

disponerar 24 övningsskollärartjänster i normalklass för utbildningskapaciteten
96 folkskollärare per år. En ökning med 6 övningsskollärartjänster för folkskollärarn
tbildningen är alltså klart motiverad. Tjänsterna kan emellertid inrättas
som extra ordinarie tjänster och placeras vid kommunal skolenhet.

36. Behovet av ytterligare en vaktmästartjänst föranleds främst av lärarhögskolans
föreslagna utvidgning med en speciallärarlinje.

Departementschefen

Beträffande bakgrunden till här framlagda förslag om anslagsförändringar
och om inrättande av nya tjänster får jag hänvisa till vad jag anfört i det föregående
vid behandlingen av anslaget till avlöningar vid lärarhögskolan i Stockholm.

Av de under rubriken Klass- och ämneslärarlinjerna föreslagna tjänsterna tillstyrker
jag inrättande av följande tjänster, nämligen en lektorstjänst i Ao 27 i
psykologi och pedagogik, nio lektorstjänster i Ao 27 i högstadiets metodik, sex
lektorstjänster i Ao 25 i högstadiets metodik, två lektorstjänster i Ao 23 i mellanstadiets
metodik, en lektorstjänst i Ao 23/20 i lågstadiets metodik, två lektorstjänster
i Ao 21 i övningsämnenas metodik, en musiklärartjänst i Ao 20 och en
institutionsteknikertjänst i Ao 10 (p. 1, 2, 4, 6—9, 11 och 12). Härtill kommer
vissa tjänster, som jag i det följande kommer att föreslå med hänsyn till den
förordade ökningen av klasslärarutbildningen vid lärarhögskolan. Jag beräknar
medel för tre lektorstjänster i Ag 27 och tre lektorstjänster i Ag 25, samtliga i
högstadiets metodik (p. 3 och 5). Anledningen till att jag räknat med ett något
lägre antal ordinarie metodiklektorstjänster och i gengäld förutsatt ett motsvarande
större antal extra metodiklektorer är, att lärarutbildningssakkunnigas
kommande förslag eventuellt kan komma att i viss man förändra tjänstgöringsunderlaget
för ifrågavarande tjänster. Jag beräknar vidare för lärarkandidatlöner
och handledararvoden m. m. en anslagshöjning med 3 950 000 kr. (p. 16).

Jag är inte beredd tillstyrka inrättande av föreslagen ordinarie tjänst som
lärare i röst- och talvård (p. 10), inte heller inrättande av en laboratoriebiträdestjänst
(p. 13).

Beträffande speciallärarlinjen tillstyrker jag, under hänvisning till vad jag i
det föregående föreslagit i fråga om upprättande av en speciallärarlinje vid läiailiögskolan
i Malmö, att följande tjänster inrättas, nämligen en lektorstjänst i
Ao 27 i psykologi och pedagogik, tre lektorstjänster i Ao 24 i specialundervisningens
metodik, sex övningsskollärartjänster i Ao 21 och cn kontoristtjänst i
Ao 9 (p. 17—20). I enlighet med skolöverstyrelsens förslag beräknar jag medel
för arvoden till föreläsare, ledare av seminarieövningar, handledare och utbildningsledare
(p. 21—23).

I avvaktan på lärarutbildningssakkunnigas kommande förslag, vilket torde
beröra även lärarhögskolornas pedagogiska institutioner, är jag inte beredd tillstyrka
överstyrelsens förslag om inrättande av en laboratorstjänst i psykometri
(p. 24). Jag tillstyrker i stället, att det belopp av 20 000 kr. som institutionen
nu har till förfogande för arvodering av psykometrisk konsult och statistiker hiijs

Kungl, Maj:ts proposition nr 79 år 1965

till 50 000 kr. Vidare beräknar jag medel för ytterligare en kontorsbiträdestjänst
vid den pedagogiska institutionen (p. 28).

Vid lärarhögskolans övningsskola tillstyrker jag följande nya tjänster, nämligen
tre lektorstjänster i Ao 27, fyra adjunktstjänster i Ao 23, fyra ämneslärartjänster
i Ao 21, en övningslärartjänst i Ao 20 i trä- och metallslöjd och sex
övningsskollärartjänster i Ae 20 eller 20/17 (p. 29—33).

Beträffande de för administration och bibliotek föreslagna förstärkningarna
tillstyrker jag inrättande av en vaktmästartjänst i Ao 9 (p. 36). Jag beräknar
vidare medel för en biblioteksbiträdestjänst i Ae 7 (p. 35). Medel för arvodesanställning
av biträdespersonal har anvisats redan innevarande budgetår och
någon ökning härav torde inte vara påkallad (p. 37).

De förstärkningar som nödvändiggörs av en utvidgad klasslärarutbildning och
som jag följaktligen tillstyrker är, utöver vad jag förordat i det föregående, en
lektorstjänst i Ao 27 i psykologi och pedagogik, en lektorstjänst i Ao 23 i mellanstadiets
metodik och en lektorstjänst i Ao 23/20 i lågstadiets metodik (p. 38,
40 och 41). Vidare beräknar jag medel för två lektorer i Ag27 i högstadiets
metodik samt för ökade kostnader för timlärare, handledare och skolhälsovård
(p. 39 och 42).

De övriga förslag skolöverstyrelsen framlagt är jag inte beredd tillstyrka. Jag
räknar således under förevarande anslag i övrigt endast med automatiska
kostnadsförändringar.

Jag beräknar, på grundval av vad jag här förordat, ifrågavarande anslag för
nästa budgetår till 16 350 000 kr. Detta innebär en anslagshöjning med 7 530 000
kr.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidta de ändringar i personalförteckningen
för lärarhögskolan i Malmö, som föranleds
av vad jag i det föregående förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för lärarhögskolan i
Malmö, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1965/66:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 4 171000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis..................... 2 344 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
.................................... 5 227 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 4 608 000

Summa kr. 16 350 000

c) till Lärarhögskolan i Malmö: Avlöningar för budgetåret
1965/66 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
16 350 000 kr.

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 79 år 1965

F 5. Lärarhögskolan i Malmös Omkostnader	Anslag	Nettoutgift
	500 000	415 000
	750 000	589 911
	830 000
1965/66 (förslag) ..........................	1 140 000

Följande sammanställning upptager, dels den för innevarande budgetar gällande
omkostnadsstaten, dels för nästa budgetår skolöverstyrelsens förslag och
departementschefens anslagsberäkning. Sistnämnda beräkning innefattar de
merkostnader som föranleds av den utvidgning av klasslärarutbildnmgen vid
lärarhögskolan som föreslagits i det föregående.

1. Sjukvård, förslagsvis...............''.....

2. Reseersättning åt befattningshavare, förslagsvis
...............................

3. Bidrag till anordnande av studie- och

idrottsutfärder m. in.....................

4. Expenser, förslagsvis

a) Bränsle, lyse och vatten, förslagsvis ...

b) Städning och renhållning, förslagsvis ..

c) Övriga expenser .....................

5. Reseersättning åt lärarkandidater m. fl.,

förslagsvis .............................

Summa kr.

1965/66

1964/65 12 000	Skolöver- styrelsen + 2 000	Departements- chefen of.
30 000	+ 109 000	+ 110 000
10 000	+ 4 000	-f 2 000
120 000 330 000 198 000	+ 3 000 + 7 000 + 51000	of. of. -f 45 000
130 000	-f 49 000	+ 150 000
830 000	+ 225 000	+ 307 000

Av motiveringen för överstyrelsens förslag inhämtas bl. a. följande.

2. Den föreslagna ökningen av posten till reseersättningar avser kostnader
dels för tjänsteresor, dels för flyttningsersättmngar. Kostnadsökningen fora
leds av den kraftiga ökningen av antalet befattningshavare.

4 c) Lärarhögskolans utbyggnad beräknas oka kostnaderna för skriv material
och papper m. m. med 50 000 kr. För utbyggnad av telefonväxeln samt okade
telefonkostnader beräknas en ökning med 25 000 kr. For anskaffande av möbler
till nya befattningshavare beräknas ett medelsbehov av 51 000 kr, V1‘ke! d°ck
till största delen måst bestridas redan innevarande budgetar, val for kostnads

ökningen för budgetåret 1965/66 begränsas till 10 000 kr.

För anskaffande av kontorsmaskiner och kontorsmateriel beraknas ett medelsbehov
av 75 400 kr., vilket belopp dock fördelas pa fyra budgetar och salunda
belastar budgetåret 1965/66 med avrundat 19 000 kr. Från detta belopp dragés
en för budgetåret 1964/65 gjord engångsanvisnmg a 64 000 kr., vilket resulterar
i en anslagsminskning för ifrågavarande ändamål med 45 000 kr. I redan befintliga
institutioner är arbetsrummens bokhyllor helt tagna lansprak, varför
ökning av antalet bokhyllor är nödvändig. Överstyrelsen raknar med ett ytte, -ligare behov av 150 hyllmeter med en kostnad av ;>0 kr. per hyllmetei, loO X *>

— 7 500 eller avrundat 8 000 kr. . ....

För publikationstryck beräknas under delposten till Övriga expenser eu höjning
med 3 000 kr.

76 Kungl. Maj:ts ''proposition nr 79 år 1965

Departementschefen

Mina ställningstaganden till skolöverstyrelsens förslag framgår av den föregående
uppställningen. Vid min anslagsberäkning har jag beaktat de medelsbehov
som föranleds av mina i det föregående framlagda förslag om en utvidgad
intagning av lararkandidater vid lärarhögskolan. Jag beräknar inte medel för
anskaffning av ytterligare bokhyllor, eftersom jag inhämtat, att sådana redan
anskaffats innevarande budgetår.

Jag föreslår, att anslaget höjs till (830 000 + 307 000 =) 1 137 000 kr. eller, i
avrundat tal, 1 140 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

till Lärarhögskolan i Malmö: Omkostnader för budgetåret
1965/66 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
1 140 000 kr.

F 6. Lärarhögskolan i Malmö: Materiel, böcker m. m.

Nettoutgift

181 140
206 634

^Detta anslag ar for innevarande budgetår fördelat på två anslagsposter, en
på 53 000 kr. för biblioteket och en på 200 000 kr. för materiel, böcker m. m.

Skolöverstyrelsen föreslår, att anslaget höjs med 180 000 kr., varvid för anskaffning
av utrustning till den pedagogiska institutionen föreslås en uppräkning
med 30 000 kr. och till den egentliga lärarhögskolan i övrigt samt övningsskolorna
en uppräkning med 150 000 kr.

Av sistnämnda belopp hänför sig 10 000 kr. till en höjning av det för allmän
undervisnings- och förbrukningsmateriel beräknade beloppet från 150 000 till
160 000 kr. För materiel till kurser i korrespondensundervisningens metodik
äskar överstyrelsen en höjning med 2 000 kr. och för upprustning av övningsskolans
bibliotek en höjning med 33 000 kr. Vidare föreslår överstyrelsen, delvis
under hänvisning till den ökade intagningen vid lärarhögskolan, en engångsanvismng
av 115 000 kr. för upprustning av ämnesinstitutioner m. m.

Departementschefen

Av den av skolöverstyrelsen föreslagna anslagshöjningen kan jag tillstyrka ett
belopp av 87 000 kr. Jag har därvid förutsatt en oförändrad medelsanvisning av
50 000 kr. för fortsatt upprustning av lärarhögskolans pedagogiska institution.
Den föreslagna anslagshöjningen fördelar sig på 60 000 kr. för komplettering av
utrustning vid lärarhögskolans institutioner, 10 000 kr. för löpande materielkostnader
och 17 000 kr. för upprustning av övningsskolans bibliotek.

Anslag

1962/63 ................................... 457 000

1963/64 ................................... 235 000

1964/65 ................................... 253 000

1965/66 (förslag) .......................... 300 QOO

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

Jag räknar därutöver, med hänsyn till den ökade intagningen på lärarhögskolans
klasslärarlinje, med en ytterligare anslagshöjning med 20 000 kr., varav
10 000 kr. såsom engångsanslag.

Under hänvisning till det anförda föreslår jag, att anslaget höjs till (2o3 000 +
107 000=) 360 000 kr. och hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riks dagen

...

att till Lärarhögskolan i Malmö: Materiel, böcker m. m. för

budgetåret 1965/66 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 360 000 kr.

F 7. Lärarhögskolan i Göteborg: Avlöningar

1962/63 .......

1963/64 .......

1964/65 .......

1965/66 (förslag)

Anslag
3 289 000
5 901 000
8117 000
14 240 000

Nettoutgift

2 462 319
7 283 118

Skolöverstyrelsen föreslår i sina anslagsäskanden, att detta anslag för budgetåret
1965/66 höjs med 6 480 000 kr. Höjningen betingas, förutom av viss
automatisk lönekostnadsökning, av följande under A—E redovisade förslag.

De under förevarande anslag beräknade merkostnaderna för den i det föregående
föreslagna ökningen av klasslärarutbildningen vid lärarhögskolan med
ytterligare 24 folkskollärarkandidater och 48 småskollärarkandidater per termin
uppgår till 764 000 kr. Merkostnaderna betingas av de behov som redovisas i
det följande under rubriken F. Tillkommande behov för utvidgad klasslärarutbildning.

A. Klass- och ämneslärarlinjema

1. Två lektorstjänster i Ao 27 i psykologi och pedagogik.

2. Nio lektorstjänster i Ao 27 i högstadiets metodik.

3. Fem lektorstjänster i Ao 25 i högstadiets metodik.

4. Sex lektorstjänster i Ag 25 i högstadiets metodik.

5. Två lektorstjänster i Ao 23 i mellanstadiets metodik.

6. Två lektorstjänster i Ao 23/20 i lågstadiets metodik.

7. Två lektorstjänster i Ao 21 i övningsämnenas metodik (teckning och gymnastik).

8. En musiklärartjänst i Ao 20.

9. Ersättning för mistade löneförmåner åt handledare vid amneslararutbildningen
under konferensdagar vid lärarhögskolan.

10. Höjning av posten till experter och särskilda sakkunniga.

11. En instrumentmakartjänst i Ao 11.

12. överföring av en extra ordinarie vaktmästartjänst från Annedals folkskolescminariums
stat till lärarhögskolans stat.

Kungl. Maj.ts proposition nr 79 år 1965

13. En laboratoriebiträdestjänst i Ae 7.

14. Ökning av kostnaden för lärarkandidatlöner och handledararvoden in. m.
på grund av ökning av antalet lärarkandidater.

B. Speciallärarlinjen

15. En lektorstjänst i Ao 27 i psykologi och pedagogik.

16. Tre lektorstjänster i Ao 24 i specialundervisningens metodik.

17. Två övningsskollärartjänster i Ao 21.

18. En kontoristtjänst i Ao 9 på speciallärarlinjens expedition.

19. Ökade kostnader för arvoden till föreläsare och ledare av seminarieövningar.

20. Ökade kostnader för arvoden till handledare.

C. Pedagogiska institutionen

21. En forskningssekreterartjänst i Ao 25.

22. En skolpsykologtjänst i Ao 25.

23. 2 000 assistenttimmar.

24. En kontoristtjänst i Ao 9.

25. Omvandling av en kontorsbiträdestjänst i Ae 5 till en kanslibiträdestjänst
i Ae 7.

D. Övningsskolan

26. Fem lektorstjänster i Ao 27/25 vid Burgårdens samläroverk, som föreslås
utgöra övningsskola för lärarhögskolan.

27. Sju adjunktstjänster i Ao 23 vid övningsskola omfattande 5-parallelligt
högstadium vid Burgårdens samläroverk.

28. En adjunktstjänst i Ao 23 vid övningsskolans högstadium på Kungsladugårdsskolan.

29. Fyra adjunktstjänster i Ao 23 vid övningsskola omfattande första årskursen
av fackskolan.

30. Två övningsskollärartjänster i Ae 20.

31. Två övningsskollärartjänster i Ae 20/17.

32. En lärartjänst i Ao 20 i övningsämnen (gymnastik).

33. Fem extra ordinarie övningsskollärartjänster överföres från Annedals folkskoleseminariums
stat till lärarhögskolans stat (Ae 20).

34. Inrättande av en räkneklinik.

E. Administration och bibliotek

35. En kansliskrivartjänst i Ao 11.

36. En biblioteksbiträdestjänst i Ao 7.

37. En kontorsbiträdestjänst.

38. En vaktmästartjänst i Ae 9.

39. Arvodesanställd personal för skrivhjälp m. m.

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

F. Tillkommande behov för utvidgad klasslärarutbildning

40. En lektorstjänst i Ao 27 i psykologi och pedagogik.

41. Tre lektorstjänster i högstadiets metodik, varav två i Ao 27 och en i Ag2<.

42. En lektorstjänst i Ag 23/20 i lågstadiets metodik.

43. Två lektorstjänster i Ao 21 i övningsämnenas metodik (teckning och gymnastik).

44. Två lektorstjänster i Ag 21 i övningsämnenas metodik (musik och gymnastik).

45. En biträdande utbildningsledare i Ag 23.

46. Tre övningsskollärartjänster i Ae 20.

47. Tre övningsskollärartjänster i Ae 17.

48. En kansliskrivartjänst i Ae 11.

49. En vaktmästartjänst i Ae 9.

50. En kontorsbiträdestjänst i Ae 5.

51. Ökade kostnader för timlärare, handledare och skolhälsovård.

Härtill kommer automatiska kostnadsökningar, som hänför sig till beslutade
löne- och arvodeshöjningar.

Av skolöverstyrelsens motivering för de framlagda förslagen inhämtas bl. a.
följande.

1. Antalet lärartimmar beräknas på de olika linjerna sålunda:

Ämneslärarlin j en ................................................. ^9

Folkskollärarlinjen ...............................................

Småskollärarlinjen .................................................

Summa lärartimmar 2 460

Enligt de av överstyrelsen tillämpade normerna uppgår det totala behovet av
lektorer i psykologi och pedagogik till 6.

Lärarhögskolan har för budgetåret 1964/65 3 lektorstjänster vid nämnda
linjer. Ytterligare behövs alltså 3 tjänster. Tills vidare äskas 2 tjänster. Härutöver
äskas i det följande 1 lektorstjänst vid speciallärarlmjen (jfr p. 15).

2—4. Antalet erforderliga tjänster i högstadiets metodik beräknas till 45,
därav 25 i Ao 27 (varav 1 befintlig tjänst alternativt i Ao 27 eller A.o>25), 14 i
Ao 25 och 6 i Ag 25. Överskjutande lektorstimmar, för vilka tjänster ej beräknas,
utgör 1 872. Förslaget innebär, såvitt gäller ordinarie tjänster, en ökning med
nio tjänster i Ao 27 och med fem tjänster i Ao 25.

5 Behovet av undervisningstimmar i mellanstadiets metodik är 3 000. Härför
fordras 6 tjänster. Budgetåret 1964/65 finns 4 tjänster; således erfordras 2 nya
tjänster.

6. Lärarhögskolan har en småskollärarutbildning av exakt samma omfattning
som folkskollärarutbildningen. Behovet av undervisningstimmar i lågstadiets
metodik är 3 200, vilket ger ett behov av 6 2/5 tjänst, således 6 lektorstjänster
+ 200 undervisningstimmar (timlärartimmar).

7. För folkskollärarutbildningen och småskollärarutbildningen fordras, med
tillämpning av tidigare nämnda normer, för varje utbildningslinje följande antal
lektorer i övningsämnenas metodik:

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

teckning
musik . .
gymnastik
slöjd . ..

folkskolliirar utbildningen 1 1 2 2 -

småskollärar utbildningen 1 1 2 1 -

Totalt fordras 11 tjänster. Lärarhögskolan har nu 8 tjänster. Ytterligare fordras
således 3 tjänster. För budgetaret 1965/66 äskas 2 tjänster.

11. Den föreslagna instrumentmakartjänsten motiveras genom hänvisning
till motiveringen för en motsvarande tjänst vid lärarhögskolan i Stockholm.

„ 12‘ Annedals folkskoleseminarium kommer helt att indragas fr. o. m. budgetaret
1965/66. De ordinarie vaktmästartjänsterna har redan fr. o. m. budgetåret
1963/64 överförts till lärarhögskolans stat. Omfattningen av vaktmästarnas
arbetsuppgifter förändras inte genom att Annedals folkskoleseminarium upphör.

lo—20- Beträffande äskandena under dessa punkter hänvisar överstyrelsen
till de beräkningar, som framlagts i samband med redovisningen av förslaget
om utbyggnad av speciallärarutbildningen.

21. Vid var och en av lärarhögskolorna i Stockholm och Malmö finns vid den
pedagogiska institutionen inrättad en forskningssekreterartjänst. Vid lärarhögskolan
i Göteborg föreligger numera ett lika klart behov av motsvarande tjänst.
Överstyrelsen upprepar därför sin framställning i fjolårets petita om en forskningssekreterartjänst.

25. Med hänsyn till att den pedagogiska institutionen vid lärarhögskolan i
Goteborg ar under uppbyggnad är det angeläget, dels att den föreslagna kontoristtjansten
inrättas, dels att den vid institutionen fr. o. m. budgetåret 1963/64
placerade kontorsbiträdestjänsten i Ae 5 omvandlas till en kanslibiträdestjänst

28. Med tillä.mpning av för högstadiet gällande principer för beräkning av

antalet ordinarie tjänster (90 % -regeln) bör ytterligare en ordinarie tjänst inrattas
vid övningsskolans högstadium i Kungsladugårdsskolan.

30—31. Vid jämförelse med organisationen för lärarhögskolan i Stockholm,

som kan anses vara normgivande för antalet övningsskollärare, bör det vid
lärarhögskolan i Göteborg inrättas ytterligare två övningsskollärartjänster på
mellanstadiet och två tjänster på lågstadiet. Lärarhögskolan i Göteborg har nu
dubbelt sa många klasslärarkandidater som lärarhögskolan i Stockholm och
bor således ha dubbelt så. många övningsskollärare. Tjänsterna är inplacerade i
de kommunala skolorna i Göteborg och förorsakar därför inga nya lokalbehov
tor lärarhögskolan.

„28 * * * 32 33 * * * 37. Av icke-ordinarie övningslärare i gymnastik bestridd undervisning uppgår
f. n. till 120 veckotimmar. Med hänsyn härtill bör ytterligare en ordinarie
gymnastiklärartjänst inrättas.

33. Vid avvecklingen av Annedals folkskoleseminarium är det angeläget att

den vid folkskoleseminariet anställda personalen fortfarande knytes till lärar utbildmngsuppgifter

Det skulle vara opsykologiskt att säga upp anställda och
i stallet anlita särskilt arvoderade lärare, vilket från pedagogisk synpunkt är
sämre och dessutom kan förorsaka ökade utgifter för statsverket.

. . 36, Al(i, lärarhögskolan i Stockholm och lärarhögskolan i Malmö finns redan
biblioteksbitradestjänster. Med hänsyn till att biblioteksverksamheten vid
lararhogskolan i Goteborg är fullt utbyggd bör en biblioteksbiträdestjänst inrattas
aven vid lärarhögskolan i Göteborg.

37. Med hansyn till den ökade omfattningen av lärarhögskolans verksamhet

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

fordras ytterligare ett biträde, bland annat för den manuella telefonväxeln.
Redan nu förekommer i icke ringa omfattning icke önskvärt övertidsarbete.

38. För närvarande är speciallärarlinjens verksamhet förlagd till förhyrda
lokaler. Beroende på den ökade omfattningen och att verksamheten inte kan
betjänas av de övriga vaktmästarna i önskvärd omfattning krävs en särskild
vaktmästare att betjäna speciallärarlinjen och övriga i samma byggnad belägna
övningsskoleklasser.

Departementschefen

Beträffande bakgrunden till här framlagda förslag om anslagsförändringar och
om inrättande av nya tjänster får jag hänvisa till vad jag i det föregående
anfört vid min behandling av anslaget till avlöningar vid lärarhögskolan i Stockholm.

Av de under rubriken Klass- och ämneslärarlinjerna föreslagna tjänsterna tillstyrker
jag inrättande av två lektorstjänster i Ao 27 i psykologi och pedagogik,
sex lektorstjänster i Ao 27 i högstadiets metodik, tre lektorstjänster i Ao 25 i
högstadiets metodik, två lektorstjänster i Ao 23 i mellanstadiets metodik, två
lektorstjänster i Ao 23/20 i lågstadiets metodik, två lektorstjänster i Ao 21 i
övningsämnenas metodik (teckning och gymnastik), en institutionsteknikertjänst
i Ao 10 (p. 1—3, 5—7 och 11). Jag beräknar vidare medel under detta anslag för
en vaktmästartjänst i Ae9, som föreslås bli överförd från Annedals folkskoleseminarium
till lärarhögskolan (p. 12). Med hänsyn till att jag, av samma skäl
som redovisats vid min behandling av anslaget till avlöningar vid lärarhögskolan
i Malmö, föreslagit ett mindre antal ordinarie metodiklektorstjänster än skolöverstyrelsen,
räknar jag medel för en motsvarande ökning av antalet extra
metodiklektorer i motsvarande lönegrader förutom de sex metodiklektorer i
Ag 25 som skolöverstyrelsen föreslagit (p. 4). Jag beräknar vidare för lärarkandidatlöner
och handledararvoden m. m. en anslagshöjning med 2 845 000 kr.
(p. 14).

Jag är inte beredd tillstyrka inrättande av en musiklärartjänst i Ao 20 och
inte heller beräknar jag medel för en laboratoriebiträdestjänst i Ae 7 (p. 8 och
13).

Beträffande speciallärarlinjen tillstyrker jag, under hänvisning till vad jag i
det föregående förordat i fråga om utökad speciallärarutbildning, att följande
tjänster inrättas, nämligen en lektorstjänst i Ao 27 i psykologi och pedagogik, tre
lektorstjänster i Ao 24 i specialundervisningens metodik, två övningsskollärartjänster
i Ao 21 och en kontoristtjänst i Ao 9 (p. 15—18). I enlighet med skolöverstyrelsens
förslag beräknar jag vidare, för arvoden till föreläsare, ledare av
seminarieövningar och handledare, ett belopp av 270 000 kr. (p. 19 och 20).

Vid den pedagogiska institutionen föreslår jag, att en forskningssekreterartjänst
i Ao 25 inrättas (p. 21). Jag beräknar också medel för omvandling av en
kontorsbiträdestjänst i Ae 5 till eu kanslibiträdestjänst i Ae 7 (p. 25).

Beträffande de av skolöverstyrelsen föreslagna nya tjänsterna vid lärarhögskolans
övningsskola vill jag först framhålla, att jag inte är beredd att nu ta
ställning till frågan om anordnande av övningsskola för lärarhögskolan vid Bur (I

— Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr 79

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 79 år 1965

gårdens samläroverk och följaktligen inte kan tillstyrka inrättande av tjänster
för en sådan övningsskola. Jag biträder förslaget om inrättande av en adjunktstjänst
i Ao 23 vid Kungsladugårdsskolan, två övningsskollärartjänster i Ae 20/17
och en övningslärartjänst i Ao 20 (gymnastik), samt om överförande av fem
övningsskollärartjänster i Ae 20 från Annedals folkskoleseminarium till lärarhögskolan
(p. 28, 31, 32 och 33).

Av de för administration och bibliotek föreslagna tjänsterna beräknar jag
medel för inrättande av en biblioteksbiträdestjänst i Ae 7, en kontorsbiträdestjänst
och en vaktmästartjänst i Ae 9. För arvodesanställning av personal för
skrivhjälp m. m. har medel anvisats redan i innevarande års anslag.

Mot de redovisade beräkningarna av tillkommande behov för utvidgad klasslärarutbildning
har jag ingen erinran. Utöver de tjänster, vars inrättande jag i
det föregående tillstyrkt, vill jag således föreslå inrättande av ytterligare en
lektorstjänst i Ao 27 i psykologi och pedagogik, två lektorstjänster i Ao 27 i högstadiets
metodik och två lektorstjänster i Ao 21 i övningsämnenas metodik i
teckning och gymnastik (p. 40, 41 och 43). Jag beräknar vidare medel för en
lektorstjänst i Ag27 i högstadiets metodik, en lektorstjänst i Ag 23/20 i lågstadiets
metodik, två lektorstjänster i Ag21 i övningsämnenas metodik, tre
övningsskollärartjänster i Ae 20, tre övningsskollärartjänster i Ae 17, en kansliskrivartjänst
i Ae 11, en vaktmästartjänst i Ae9 och en kontorsbiträdestjänst
(p. 41, 42 och 44—50). Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att besluta angående
formerna för den nödvändiga förstärkningen av den pedagogiska ledningen av
lärarhögskolan och det med lärarhögskolan nära samverkande Guldhedens folkskoleseminarium
i Göteborg (p. 45). I enlighet med skolöverstyrelsens förslag
beräknar jag slutligen medel för ökade kostnader för timlärare, handledare och
skolhälsovård (p. 51).

De övriga förslag skolöverstyrelsen framlagt är jag inte beredd tillstyrka. Jag
räknar sålunda i övrigt under förevarande anslag endast med automatiska kostnadsförändringar.

Jag beräknar, på grundval av vad jag här förordat, ifrågavarande anslag för
nästa budgetår till 14 240 000 kr. Detta innebär en anslagshöjning med 6 123 000
kr.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj.-t måtte föreslå
riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidta de ändringar i personalförteckningen
för lärarhögskolan i Göteborg, som föranleds
av vad jag i det föregående förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för lärarhögskolan i
Göteborg, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1965/06:

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965
Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 4 016 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis..................... 1926 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
.................................... 4 145 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 4 153 000

Summa kr. 14 240 000

c) till Lärarhögskolan i Göteborg: Avlöningar för budgetåret
1965/66 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
14 240 000 kr.

F 8. Lärarhögskolan i Göteborg: Omkostnader

		Anslag	Nettoutgift
1962/63 ............................		197 000	255 821
1963/64 ............................		380 000	453 464
1964/65 ............................		519 000
1965/66 (förslag) ....................		815 000
Följande sammanställning upptager, dels den för innevarande budgetår gäl-lande omkostnadsstaten, dels för nästa budgetår skolöverstyrelsens förslag och
departementschefens anslagsberäkning.	Sistnämnda beräkning	innefattar de
merkostnader som föranleds av den utvidgning	av klasslärarutbildningen vid
lärarhögskolan som föreslagits i det föregående.
		1965/66
	1964/65	Skolöver-	Departements-
		styrelsen	chefen
1. Sjukvård, förslagsvis.................... 2. Reseersättning åt befattningshavare, för-	5 000	+ 5 000	4- 2 000
slagsvis ............................... 3. Bidrag till anordnande av studie- och	40 000	+ 58 000	4- 58 000
idrottsutfärder m. m....................	11 000	+ 6 000	4- 6 000
4. Expenser, förslagsvis....................			of.
a) Bränsle, lyse och vatten, förslagsvis ..,	68 000	of.
b) Städning och renhållning, förslagsvis ...	70 000	+ 10 000	4- ioooo
c) Övriga expenser .................... 5. Reseersättning åt lärarkandidater m. fl.,	215 000	+ 60 000	4- 45 000
förslagsvis .............................	110 000	+ 144 000	4-173 000
Summa kr.	519 000	-f 283 000	4- 294 000

Av motiveringen för överstyrelsens förslag inhämtas bl. a. följande.

2. Den föreslagna höjningen av posten till reseersättning åt befattningshavare
föranleds av lärarhögskolans utvidgning.

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 79 år 1965

4. c) Det ökade medelsbehovet hänför sig dels till ökade kostnader för skrivmateriel,
papper m. m. samt för telegram, telefon och annonsering, dels till kostnader
för inköp av möbler och kontorsutrustning till lokaler för nya befattningshavare
m. m. Sistnämnda kostnader har av överstyrelsen fördelats över en period
av fyra budgetår.

Departementschefen

Mina ställningstaganden till skolöverstyrelsens förslag framgår av den föregående
uppställningen. Vid min anslagsberäkning har jag beaktat det medelsbehov,
som föranleds av mina tidigare framlagda förslag om utvidgad intagning
av lärarkandidater vid lärarhögskolan. Jag har räknat med ett något lägre
belopp än skolöverstyrelsen för anskaffning av möbler och kontorsutrustning.

Jag föreslår att anslaget höjs till (519 000 + 294 000 =) 813 000 kr. eller, i avrundat
tal, 815 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Lärarhögskolan i Göteborg: Omkostnader för budgetåret
1965/66 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 815 000 kr.

F 9. Lärarhögskolan i Göteborg: Materiel, böcker m. m.

	Anslag	Nettoutgift
1962/63 .......................		155 000
1963/64 ......................	............ 270 000	270 000
1964/65 .......................
1965/66 (förslag) ...............	............. 585 000

Detta anslag är för innevarande budgetår fördelat på två anslagsposter, en på
50 000 kr. för biblioteket och en på 450 000 kr. för materiel, böcker m. m. Med
förevarande anslag har skolöverstyrelsen i sina anslagsäskanden sammanfört
det i riksstaten för innevarande budgetår med 200 000 kr. uppförda reservationsanslaget
Lärarhögskolan i Göteborg: Inredning och utrustning av nya lokaler.
Överstyrelsen har förutsatt, att vid utgången av budgetåret 1964/65 förefintlig
reservation på sistnämnda anslag tillgodoföres det för budgetåret
1965/66 föreslagna anslaget till materiel och böcker m. m.

De föreslagna anslagsförändringarna utgår från de båda nämnda anslagens
sammanlagda belopp för innevarande budgetår, dvs. 700 000 kr. Från denna
utgångspunkt föreslår överstyrelsen en anslagshöjning med 230 000 kr.

Till grund för överstyrelsens prövning av anslagsbehovet har legat en av
rektor för lärarhögskolan specificerad uppställning över medelsbehovet vid olika
institutioner m. fl. enheter vid lärarhögskolan. Den av överstyrelsen föreslagna
anslagshöjningen avser fortsatt och utökad upprustning av följande huvudenheter
av lärarhögskolan.

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

Den egentliga lärarhögskolans institutioner (nu 436 000) ........

Pedagogiska institutionen (nu 70 000) ..........................

Biblioteket vid lärarhögskolan (nu 50 000) ......................

Övningsskolans bibliotek (nu 0) ...............................

Övningsskolan i övrigt (nu 144 000).....• • • ............; • ■ ''

Materiel till kurser i korrespondensundervisningens metodik (nu 0)

+ 75 000
+ 31000
+ 24 000
+ 36 000
+ 62 000
+ 2 000

+ 230 000

Departementschefen

Från förevarande anslag avses i fortsättningen skola bestridas även sådana
kostnader som t. o. m. innevarande budgetår bestritts från ett till lärarhögskolan
anvisat särskilt inrednings- och utrustningsanslag. Jag finner det andamalsenligt
att, såsom skolöverstyrelsen föreslagit, sammanföra ifrågavarande bada
anslag till ett. Av de belopp skolöverstyrelsen föreslagit under forevarande
anslag kan jag tillstyrka sammanlagt 570 000 kr., vilket, jämfört med det sammanlagda
beloppet av de båda nyss berörda anslagen for innevarande budgetar,
innebär en anslagsminskning med 130 000 kr. Vid den gjorda anslagsberäkningen
har beaktats vilka belopp som totalt ställts till förfogande for “^varande
ändamål vid de båda andra lärarhögskolorna under årens lopp. Skulle
ytterligare medel för en fortsatt grundupprustning av lärarhögskolan vara nödvändiga,
bör detta efter noggrann prövning från skolöverstyrelsens sida redovisas
i anslagsäskandena för efterföljande budgetår.

För den föreslagna utvidgningen av lärarhögskolans klasslärarutbildnmg föreslår
jag, i överensstämmelse med de kostnadsberäkningar som jag inhämtat, en

ytterligare medelsanvisning av 13 000 kr.

Anslaget torde vid bifall till vad jag förordat böra uppföras med, efter avrundning,
585 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå, riksdagen

att till Lärarhögskolan i Göteborg: Materiel, böcker m.m.
för budgetåret 1965/66 under åttonde huvudtiteln anvisa ett
reservationsanslag av 585 000 kr.

F 10, Lärarhögskolan i Uppsala: Avlöningar

1964/65 ..................................

1965/66 (förslag) ..........................

Anslag
2 800 000
4 730 000

Skolöverstyrelsen föreslår, att detta anslag för budgetåret 1965/66 hojs med
1922 000 kr. Höjningen betingas, förutom av viss automatisk lonekostnadsökning,
av följande förslag. Förslagen utgår från en intagning av 75 amneslararkandidater
per termin.

A. Klass- och ämneslärar linjem a

1. Biträde åt rektor.

2. Tre lektorstjänster i Ao 25 i högstadiets metodik.

3. Lön till ytterligare 35 lärarkandidater per läsår under första terminen

Kungl. Maj.ts proposition nr 79 år 1965

4. Ökade kostnader för arvoden till handledare in. fl.

5. Ersättning för mistade löneförmåner åt handledare vid ämneslärarutbildmngen
under konferensdagar vid lärarhögskolan.

B. Pedagogiska institutionen

G. En professur i praktisk pedagogik.

7. 1 000 assistenttimmar.

C. Övningsskolan

8. Fyra adjunktstjänster i Ao 23.

9. Två ämneslärartjänster i Ao 21.

D. Administration och bibliotek

10. En kontoristtjänst i Ae 9.

11. Eu kontorsbiträdestjänst.

12. Arvodesanställd personal för skrivhjälp m. m.

13. En hel bibliotekarietjänst i Ae 23 i stället för nuvarande halvtidstjänst.

2. Med utgångspunkt i ett beräknat timunderlag av 6 214 lärartimmar beraknar
överstyrelsen, med tillämpning av samma normer som vid övriga lärarhögskolor,
antalet erforderliga lektorstjänster i högstadiets metodik till 21
darav 12 i Ao 27 dvs. oförändrat antal, och 9 i Ao 25, dvs. ytterligare tre tjänster
i sistnämnda lönegrad. 6 J

6. Med hänsyn till att klasslärarutbildningen kan beräknas börja fr. o. in.
lasaret 1966/67 och lärarhögskolan då blir fullständig, bör förberedande åtgärder
vidtagas för inrättande av en professur i praktisk pedagogik. Principbeslut
bor tattas om en professorstjänst.

8—9. Ursprungligen beräknades lärarhögskolans övningsskola omfatta 5 paralleller
av grundskolans högstadium. Med hänsyn till de lokala förhållandena
bor den för att bil en organisk enhet omfatta 6 paralleller av högstadiet. Samtidigt
med att dessa tjänster inrättas bortfaller från folkskoleseminariets i Uppsala
stat behov av 6 extra ordinarie adjunktstjänster i Ae23. Tiundaskolan i
Uppsala till vilken lararhogskolans övningsskola är förlagd, har tidigare inrymt
tolkskolesemmanets ! Uppsala externa övningsskoleklasser på högstadiet.

10 ~ av behovet av kanslipersonal har samma normer följts

som vid de Övriga lärarhögskolorna.

13. Biblioteket vid lärarhögskolan har samordnats med biblioteket vid folkskoleseminariet
i Uppsala. För närvarande betjänas biblioteken av en halvtidsanstalld
bibliotekarie på lärarhögskolans stat och en arvoderad bibliotekarie på
folkskoleseminariets stat En heltidsanställd bibliotekarie erfordras. Samtidigt
bortfal er arvode till bibliotekarien vid folkskoleseminariet i Uppsala. Lärarhögskolans
bibliotekarie skall således vara bibliotekarie för det gemensamma
lärarkandidat ketjana sava folkskoleseminariet som lärarhögskolans lärare och

Departementschefen

Även vid lärarhögskolan i Uppsala har, som framgår av den tidigare redovisningen
för utvidgningen av kapaciteten för praktisk-pedagogisk utbildning av

Kungl. May.ts proposition nr 79 år 1965

iimneslärare, skett en ökning av intagningen från en för innevarande budgetår
beräknad kapacitet av 90 lärarkandidater per läsår till en faktisk kapacitet av
ca 150 lärarkandidater per läsår. De av skolöverstyrelsen framlagda forslagen
avser väsentligen en anpassning av lärarhögskolans organisation med hansyn

Jag tillstyrker inrättande av följande nya tjänster vid lararhogskolan, nämligen
tre lektorstjänster i Ao 25 i högstadiets metodik, fyra adjunktstjanster i
Ao 23, två ämneslärartjänster i Ao 21 och en heltidstjänst såsom bibliotekarie
i Ae 23 i stället för nuvarande halvtidstjänst (p. 2, 8, 9 och 13). Jag era nar
vidare medel för en kontoristtjänst i Ae 9 (p. 10).

För lärarkandidatlöner och handledararvoden beräknar jag en anslagshöjning
med 1 250 000 kr. (p. 3 och 4). För arvodesanställning av personal for skrivhjalp
in m har medel anvisats redan ur innevarande budgetårs anslag (p. 12).

Jag är inte beredd att nu föreslå, att beslut fattas om inrättande av en professur
i praktisk pedagogik (p. 6 och 7). Förslaget om inrättande av en kontors biträdestjänst

kan jag inte tillstyrka (p. 11).

I övrigt räknar jag under förevarande anslag endast med automatiska kostAnslaget
bör, vid bifall till vad jag förordat, för nasta budgetar uppforas med
4 730 000 kr., vilket innebär en höjning med 1 930 000 kr.

Med åberopande av vad jag sålunda anfört och förordat, hemställer jag, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidta de ändringar i personalförteckningen
för lärarhögskolan i Uppsala, som föranleds
av vad jag i det föregående förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för lärarhögskolan i Uppsala,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1965/66:

Avlöningsstat

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis ....................

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
....................................

Rörligt tillägg, förslagsvis....................

Summa kr.

1 196 000

776 000

1 402 000
1 356 000
4 730 000

c) till Lärarhögskolan i Uppsala: Avlöningar för budgetaret
1965/66 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
4 730 000 kr.

Kungl. Maj:ts -proposition nr 79 år 1965

Fil. Lärarhögskolan i Uppsala: Omkostnader

1964/65 .........

1965/66 (förslag) .

Anslag
100 000
230 000

Följande sammanställning upptager, dels anvisade anslagsposter enligt den
för innevarande budgetår gällande omkostnadsstaten, dels för nästa budgetår
skolöverstyrelsens förslag och departementschefens anslagsberäkning.

1. Sjukvård m. m., förslagsvis ............

2. Reseersättning åt befattningshavare, förslagsvis
...................... i

3. Reseersättning åt lärarkandidater m. fl.J

förslagsvis ......................

4. Bidrag till anordnande av studieutfärder ..

5. Expenser .................

Summa kr.

1964/65	Skolöver- styrelsen	1965/66 Departements- chefen
4 000	of.	of.
12 000	+ 100 000	+ 20 000
6 000		+ 80 000
—	+ 5 000	_
78 000	+ 43 000	+ 28 000
100 000	+ 148 000	+ 128 000

Kostnadsökningen under posterna 2 och 3 föranleds dels av lärarhögskolans
utvidgning, dels av att serier och i synnerhet handledd praktik i stor utsträckning
maste forlaggas till andra skolor än lärarhögskolans övningsskola respektive
till skolor utanför Uppsala. Det ökade medelsbehovet för expenser hänför sig
huvudsakligen dels till okade kostnader för skrivmateriel, papper m. m. samt
för telegram, telefon och annonsering, dels till kostnader för inköp av möbler
och kontorsutrustning till metodiklektorsrum och kanslilokaler.

Departementsch ej en

Mina ställningstaganden till skolöverstyrelsens förslag framgår av den föregående
uppställningen. Anslagsposten Bidrag till anordnande av studieutfärder
ar vid Övriga lärarhögskolor avsedd för kostnader i samband med utbildningen
av klasslarare. Eftersom sådan utbildning inte bedrivs vid lärarhögskolan i Uppsala
beraknar jag mga medel för sagda ändamål. Under anslagsposten till expenser
raknar jag med att det belopp om 25 000 kr., som innevarande budgetår står
till förfogande for inköp och underhåll av möbler m. fl. inventarier, bör vara tillräckligt
även för nästa budgetår.

Under hänvisning till det anförda och den föregående uppställningen förordar
jag, att anslaget höjs till (100 000 + 128 000 =) 228 000 kr. eller, i avrundat
tal, 230 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Majrt måtte föreslå riksdagen

att till Lärarhögskolan i Uppsala: Omkostnader för budgetåret
1965/66 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 230 000 kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965 89

F 12. Lärarhögskolan i Uppsala: Materiel, böcker m. m.

Anslag

1964/65 ....................................................... 230 000

1965/66 (förslag) ............................................... ^55 000

Detta anslag är för innevarande budgetår fördelat på tre poster enligt följande
uppställning.

Lärarhögskolan

Tiundaskolan

Katedralskolan

.......... 100 000

.......... 25 000

.......... 105 000

Summa kr. 230 000

Med förevarande anslag har skolöverstyrelsen i sina anslagsäskanden sammanfört
det i riksstaten för innevarande budgetår med 75 000 kr. uppförda reservationsanslaget
Lärarhögskolan i Uppsala: Inredning och utrustning, överstyrelsen
har förutsatt, att vid utgången av budgetåret 1964/65 förefintlig reservation
på sistnämnda anslag tillgodoföres det för budgetaret 1965/66 föreslagna anslaget
till materiel, böcker m. m.

De föreslagna anslagsförändringarna utgår från de båda nämnda anslagens
sammanlagda belopp för innevarande budgetar, dvs. 305 000 kr. Från denna
utgångspunkt föreslår överstyrelsen en anslagshöjning med 109 000 kr., dvs. ett
anslag av 414 000 kr. Sistnämnda belopp fördelar sig på följande huvudändamål.

1. Den egentliga lärarhögskolans institutioner

2. Lärarhögskolans bibliotek ...............

3. Pedagogiska institutionen ...............

4. Tiundaskolan ..........................

5. Katedralskolan .........................

.......... 268 500

.......... 40 000

.......... 5 500

.......... 60 000

.......... 40 000

Summa kr. 414 000

Överstyrelsen uttalar, att med hänsyn till att byggnadsfrågan för lärarhögskolan
i Uppsala inte har lösts, bör kostnaderna för inredning och utrustning
hållas så låga som möjligt, utan att verksamhetens syfte eftersättes.

Lärarhögskolans institutioner är enligt överstyrelsens motivering i behov av
komplettering. I synnerhet gäller detta institutionerna för biologi, fysik och kemi.
En nyupprustning av den pedagogiska institutionen anses däremot böra anstå
till dess att en professur i pedagogik inrättats.

Beträffande anslagsbehoven i övrigt anför överstyrelsen följande.

2. Biblioteket. Av beräknade totalkostnader om 70 000 kr. utgör 40 000 kr.
engångsbelopp för komplettering av tidskrifter och äldre metodiklitteratur, som
fortfarande är aktuell. För den normala driften av biblioteket beräknas 30 000
kr. Engångsbeloppet torde kunna uppdelas på fyra år med 10 000 kr./år. För
budgetåret 1965/66 äskas således 40 000 kr.

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 79 år 1965

4. T iundaskolan. Enligt gällande bestämmelser skall Uppsala stad tillhandahålla
normal materielutrustning för de externa övningsskoleklasserna. Dubblering
av viss materiel fordras, emedan lärarkandidaterna måste ha möjlighet att
ostörda av pågående undervisning förbereda lektioner. Dessutom måste viss
ytterligare materiel finnas för att möjliggöra att intentionerna i läroplanen för
grundskolan skall kunna genomföras vid lärarhögskolans övningsskola. Särskilt
måste konkretion och individualiseringssträvanden beaktas. För dessa ändamål
äskas 60 000 kr.

5. Katedralskolan. Den vid skolan använda materielen förslits snabbare än
vad som är normalt utan lärarutbildning. Dessutom måste viss modern materiel
anskaffas för att lärarkandidaterna skall kunna komma i kontakt med utvecklingen.
För komplettering och nyanskaffning beräknas 40 000 kr.

Departementschefen

Från förevarande anslag avses i fortsättningen skola bestridas även sådana
kostnader som t. o. m. innevarande budgetår bestritts från ett till lärarhögskolan
anvisat särskilt inrednings- och utrustningsanslag. Av de belopp skolöverstvrelsen
föreslagit under förevarande anslag kan jag tillstyrka sammanlagt 355 000
kr., vilket, jämfört med det sammanlagda beloppet av de båda nyss berörda
anslagen för innevarande budgetår, innebär en anslagshöjning med 50 000 kr.
Överstyrelsens beräkning av medelsbehovet grundar sig på fortsatt utredning
och bedömning av lärarhögskolans tillgängliga och erforderliga resurser i fråga
om materiel och utrustning av olika slag. Detta arbete har resulterat i den
bedömningen, att tidigare gjorda beräkningar överskattat möjligheterna att
utnyttja befintlig materiel och utrustning och bl. a. på denna grund, underskattat
lärarhögskolans behov av nyupprustning. I själva verket bedöms lärarhögskolan
i Uppsala, på samma sätt som den under likartade förutsättningar
upprättade lärarhögskolan i Göteborg, behöva förses med ny och för moderna
undervisningsmetoder avsedd utrustning, om lärarutbildningen där skall kunna
bedrivas på en tillfredsställande nivå. Jag ansluter mig i huvudsak till denna
bedömning, dock att jag för komplettering av övningsskolornas utrustning räknar
med ett lägre belopp än vad skolöverstyrelsen gjort och därför föreslår en
mindre anslagshöjning än överstyrelsen.

Jag föreslår således, att anslaget uppförs med 355 000 kr. och hemställer, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Lärarhögskolan i TJppsala; Materiel, böcker m. m. för
budgetåret 1965/66 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 355 000 kr.

F 13. Folkskoleseminaricma: Avlöningar

Anslag

1962/63 ................................... 29 717 000

1963/64 ................................... 33 592 000

1964/65 ................................... 29 592 000

1965/66 (förslag)............................ 32 460 000

Nettoutgift
31 883 093
33 491 510

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 79 år 1965

Skolöverstyrelsen föreslår, att folkskoleseminariernas avlöningsanslag för
nästa budgetår höjs med 1 550 000 kr. Den beräknade ökningen av medelsbehovet
framkommer såsom ett nettoresultat av a ena sidan merkostnader för beslutade
löne- och arvodeshöjningar och å andra sidan kostnadsminskningar till
följd av en minskning av antalet seminarieklasser samt den slutliga avvecklingen
av Annedals folkskoleseminarium i Göteborg.

Frågan om intagningen vid folkskoleseminarierna har redovisats i ett föregående
avsnitt, till vilket här torde få hänvisas. De förslag som i nämnda sammanhang
framlagts i fråga om intagningens omfattning föranleder jämfört med
skolöverstyrelsens anslagsäskande en merkostnad av i runt tal 1 600 000 kr. inbcräknat
vissa merkostnader vid Guldhcdens folkskoleseminarium i Göteborg,
som avses samverka med lärarhögskolan i Göteborg.

De detaljförslag och bedömningar, som ligger till grund för överstyrelsens beräkning
av anslaget framgår av följande sammanställning.

1. Överföring av 5 övningsskollärartjänster i Ae 20 till lärarhögskolan i Göteborg.

2. Indragning av 2 vaktmästartjänster och överföring av den ena tjänsten till
lärarhögskolan i Göteborg.

3. Arvoden till föreståndare för egentlig lärarkurs m. m.

4. Ökning av kostnader för arvoden till handledare.

5. Ökning av kostnader för tal- och röstvård.

C. Ökning av kostnader för behörighetskurser i engelska.

7. Förbättring av grunderna för beräkning av medel till biträdeshjälp på rektorsexpeditionerna.

8. Nedräkning av anslaget på grund av minskning av antalet seminarieklasser.

9. Uppräkning av anslaget på grund av beslutade lönehöjningar.

Av överstvrelsens framställning inhämtas bl. a. följande om de framlagda
förslagen.

1. Med utgången av budgetåret 1964/65 upphör Annedals folkskoleseminarium
i Göteborg. De kvarvarande fem extra ordinarie övningsskollärartjänsterna
i Ae 20 föreslås indragna och överförda till lärarhögskolan i Göteborg.

2. Den extra ordinarie vaktmästartjänsten i Ae 9 vid Annedals seminarium

föreslås bli överförd till lärarhögskolan i Göteborg. Den extra ordinarie vaktmästartjänsten
vid folkskoleseminariet i Falun har till stor del utnyttjats för
arbeten med seminaricträdgården. Då seminariets handelsträdgårdsrörelse ar
under avveckling föreslår rektor att tjänsten indrages. Skolöverstyrelsen tillstyrker
rektors förslag. o .

3. En kostnadsminskning med 41 540 kr. uppstår beroende på att antalet i
egentlig lärarkurs vid folkskoleseminarierna deltagande lärarkandidater minskar.

4. Enligt prop. 1964: 152 utgår arvode med 15 kr. per timme till handledare
vid grundskola och folkskola anlitad av folkskoleseminarier. Till lärare som mottager
auskultanter från folkskoleseminarier utgår arvode med 10 kr. per auskultationstimme.
Kostnadsökningen per utbildningslektion beräknas till 5,30 kr.
Antalet utbildningslektioncr ledda av lärare som icke är övningsskollärare —
beräknas budgetåret 1964/65 till ca 188 000. På grund av arvodeshöjningen
skulle således kostnaderna för ovannämnda lektioner bli (188 000 X 5,30) ca

92 Iiungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

99G 000 kr. högre än överstyrelsen beräknade i sina anslagsäskanden för budgetåret
1964/65. °

Genom att antalet klasser i de två högsta årskurserna på folkskollärarlinjerna
och småskollärarlinjerna minskar uppkommer emellertid en kostnadsminskning
som kan beräknas till 250 000 kr. och som reducerar den nyss angivna kostnadsökningen
till ca 740 000 kr.

5. Enligt tilläggsbestämmelserna till gällande timplaner för folkskoleseminarierna
skall kurs i tal- och röstvård omfatta sammanlagt högst 75 lärartimmar
för varje klass under dess seminarietid. Med beaktande av beslutade lönehöjningar
beräknas kostnaderna stiga med ca 10 000 kr. till ca 150 000 kr.

6. På grund av utökad obligatorisk undervisning i engelska i årskurs III4
samt på grund av anordnande av sommarkurs på fyraårig linje beräknas lönekostnaderna
öka. Enligt lärarutbildningssakkunnigas betänkande »Folkskollararutbildmngen
i engelska» s. 55—56 kan lönekostnaderna för ifrågavarande
andamål 1965/66 beräknas öka med (43 000 + 41 600 =) 84 600 kr. (räknat i
1962 års löner). Räknat i 1965 års löner skulle kostnadsökningen bli ca 95 000 kr.

7. Överstyrelsen har under våren 1964 gjort en undersökning av arbetet på
i ektoi sexpeditionema i avsikt att studera möjligheterna till rationalisering av
arbetet på dessa. Av undersökningen framgår att arbetet på rektorsexpeditionerna
genom nytillkommande arbetsuppgifter ökat väsentligt under de senaste
aren. OverstyreEen finner möjligheterna för närvarande små att i högre grad
forenkla arbetet. För att det uppenbart motiverade behovet av ökad kontors arbetskraft

skall tillgodoses föreslår överstyrelsen att jämkningsprocenten _

f. n. 15 % — höjs till 25 %. Kostnaden härför beräknas till 35 700 kr.

Departementschefen

Mina ställningstaganden till intagningen vid folkskoleseminarierna läsåret
1965/66 har jag redovisat under ett tidigare avsnitt. Enligt dessa ställningstaganden
skulle seminarieorganisationen budgetåret 1965/66 komma att omfatta
151 avdelningar i stället för av skolöverstyrelsen föreslagna 135. Jag har
vid mina anslagsberäkningar utgått från en organisation av denna omfattning.
Det bör dock, som jag tidigare förordat, ankomma på Kungl. Maj:t att fatta
slutligt beslut i fråga om antalet intagningsavdelningar.

Som framgått av vad jag föreslagit vid min behandling av anslaget till avlöningar
vid lärarhögskolan i Göteborg biträder jag skolöverstyrelsens förslag
om att fem övningsskollärartjänster i Ae 20 vid Annedals folkskoleseminarium
skall överföras till lärarhögskolan i Göteborg (p. 1.) Motsvarande gäller i fråga
om en vaktmästartjänst i Ae 9 vid nämnda seminarium. Beträffande vaktmästartjänsten
vid folkskoleseminariet i Falun räknar jag med att densamma bibehålls
vid seminariet under budgetåret 1965/66 (p. 2).

Mot skolöverstyrelsens beräkning av kostnaderna för behörighetskurser i
engelska bär jag ingen erinran (p. 6).

Jag tillstyrker skolöverstyrelsens förslag om att förbättra grunderna för beräkning
av medel till biträdeshjälp på seminariernas rektorsexpeditioner genom
en höjning av den s. k. jämkningsprocenten från 15 till 25 % (p. 7).

Skolöverstyrelsens anslagsberäkning i övrigt måste justeras med hänsyn till

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

den intagningsökning som jag i det föregående har föreslagit. Den sammanlagda
merkostnaden härför kan i jämförelse med skolöverstyrelsens anslagsberaknmg
anges till ca 1,6 milj. kr. I detta belopp är inräknat medel för hjalp åt rektor vid
Guldhedens folkskoleseminarium i Göteborg med anledning av den kraftiga
ökning av klasslärarintagningen vid lärarhögskolan i Göteborg som genom en
nära samverkan med Guldhedens folkskoleseminarium avses komma till stand
Det för sistnämnda ändamål beräknade beloppet uppgår till sammanlagt 35000
kr. I likhet med vad jag förordat i fråga om motsvarande förstärkning vid lärarhögskolan
i Göteborg, bör det ankomma på Kungl. Maj:t att meddela erforderliga
föreskrifter angående den form i vilken förstärkningen av seminariets administration
bör ske. Slutligen beaktar jag vid anslagsberäkningen den i det föregående
föreslagna överföringen av fyra adjunktstjänster och tva amneslarartjänster
från folkskoleseminariet i Uppsala till lärarhögskolan i Uppsala.

Jag beräknar, under förutsättning av bifall till vad jag i det föregående förordat,
det sammanlagda medelsbehovet under detta anslag för nasta budgetar
till 32 460 000 kr., vilket innebär en anslagshöjning med 2 868 000 kr.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört och förordat hemställer jag,

att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidta de ändringar i personalförteckningen
för folkskoleseminarierna, som föranleds av
vad jag i det föregående förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för folkskoleseminarierna,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1965/66:

Avlöningsstat

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis...................

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
....................................

Rörligt tillägg, förslagsvis....................

9 727 000

356 000

12 787 000
9 590 000

Summa kr. 32 460 000

c) till Folkskoleseminarierna: Avlöningar för budgetåret
1965/66 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
32 460 000 kr.

F 14. Folkskoleseminarierna: Omkostnader

1962/63 .................................

1963/64 .................................

1964/65 .................................

1965/66 (förslag) .........................

Anslag

2 181 000
2 400 000
2 540 000
2 915 000

Nettoutgift

2 245 892
2 530 108

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

Följande sammanställning upptager den för innevarande budgetår gällande
omlcostnadsstaten samt, för nästa budgetår, dels skolöverstyrelsens förslag till
forandrmgar, dels departementschefens anslagsberäkning.

Utgifter

1. Sjukvård m. m., förslagsvis ............

2. Reseersättning åt befattningshavare, förslagsvis
......................

3. Expenser, förslagsvis ..................

a) Bränsle, lyse och vatten, förslagsvis ..

b) Städning och renhållning, förslagsvis ..

c) Övriga expenser....................

4. Trädgårdarnas underhåll och skötsel, förslagsvis
.......................

5. Särskilda kurser och föreläsningar m. m.

6. Underhall och förnyelse av inventarierna

i lärarkandidaternas bostadsrum vid seminarierna
i Haparanda och Lycksele, förslagsvis
...................

7. Reseersättning åt lärarkandidater, förslagsvis
................

8. Bidrag till studie- och idrottsutfärder ...

Summa kr.

Särskilda uppbördsmedel

9. Upplåtelse av lokaler, ersättning för lyse

10. Inkomster av trädgårdarna ............

11. Lärarkandidatavgifter till underhåll och

förnyelse av inventarierna i lärarkandidaternas
bostadsrum vid seminarierna i Haparanda
och Lycksele .........

Nettoutgift kr.

1964/65	Skolöver- styrelsen	1965/66 Departements- chefen
56 000	of.	of.
19 000	+ 23 000	+ 4 000
850 000 780 000 420 000	of. + 50 000 + 50 000	of. + 50 000 + 50 000
175 000 62 000	+ 25 000 + 6 000	+ 15 000 + 6 000
1 200	of.	of.
218 000 15 000	+ 402 000 of.	+ 232 000 of.
2 596 200	+ 556 000	+ 357 000
25 000 30 000	— 11 000 — 7000	— 11000 — 7 000
1 200	of.	of.
2 540 000	+ 574 000	+ 375 000

0AV^Ot7er\ngenrfÖr överstyrelsens förslag inhämtas bl. a. följande.

2. Överstyrelsen föreslår, att ur ifrågavarande anslagspost reseersättning

^mh Ut|a ay,ej t!11 Praktlklärare anställda vid det obligatoriska skolväsendet
samband med de konferenser under den handledda praktiken, ^ omSmnas
* UJ semmanestadgan. överstyrelsen beräknar kostnaden härför till 200 kr
pei seminarium, alltsa sammanlagt 3 800 kr. Därutöver räknar överstyrelsen
19 2006kr.y lgarC °knmg aV medelsbehovet under denna anslagspost med

telefon S''»den“a ddpost disPoneras till bl. a. kostnader för skrivmateriel
telefon underhall av inventarier o. dyl. Med hänsyn till ökade kostnader för
bl. a. telefon samt tryckning föreslår överstyrelsen, att det för 1964/65 utsående
beloppet pa 420 000 kr. höjs med 50 000 kr. till 470 000 kr. g

4 Kostnaderna för trädgårdarnas underhåll och skötsel har av rektorerna för
budgetaret 1965/66 beräknat» till 210 800 kr. Inkomsten från MgEd™ ht

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

beräknats till 22 600 kr. Flera rektorer framhåller hos överstyrelsen, att den
f„.ppa medlSlgälngen medför .tf trädgårdarnas underhåll och skots.l k„appast
kan bedrivas tillfredsställande. Den pågående avvecklingen av handelsträdgårdarna
torde böra ske på ganska lang sikt Med hansyn till rektorer
äskanden föreslår överstyrelsen, att anslagsposten hojs med 25 000 kr

7 Överstyrelsen beräknar kostnaden för budgetåret 196o/66 för resekostnadsersättningar
och traktamenten till lärarkandidater som narvara vid auskultationer
och undervisningsövningar, vilka forlaggas till skola pa °rt an se

narieorten till 130 000 kr., innebärande en automatisk kostnadsökning av 40 00
kr. För ökat deltagarantal i sommarkurser i engelska beraknar over*tyr1!lsen
vidare en ökning av rese- och traktamentskostnader med ca t?0 000 kr. Dessutom
föreslår överstyrelsen, att vid anordnande av koncentrationslasning i gym
nastik i form av frivilliga vinter- och sommarkurser för utbildning av lararkandidaterna
i skidåkning, respektive orientering, friidrott m. m. dessa matte fa
åtnjuta samma förmåner i fråga om traktamente och resekostnadsersat ning
som lärarkandidaterna vid lärarhögskolorna under deltagande i motsvarande,
vid lärarhögskolorna obligatoriska kurser. Kostnaderna för resor och traktamenten
till lärarkandidaterna samt medföljande lärare uppskattar överstyrelsen
till 190 000 kr.

Departementschefen

Mina ställningstaganden till skolöverstyrelsens förslag framgår av den föregående
uppställningen. I den anslagsberäkning som jag redovisat dar har jag
beaktat det medelsbehov som föranleds av mina i det föregående framlagda förslag
om en ökad intagning av lärarkandidater vid folkskoleseminariema. Med
hänsyn till belastningen på anslagsposten till reseersättning åt befattningshavare
anser jag en uppräkning av nämnda post med 4 000 kr. vara tillräcklig. Den
föreslagna uppräkningen av anslagsposten till trädgårdarnas underhåll och skötsel
grundar jag på avvecklingen av handelsträdgårdarna vid seminarierna samt
på den fortgående stegringen av lönekostnaderna. Förslaget om resekostnadsersättning
och traktamente i samband med frivilliga vinter- och sommarkurser
är jag inte beredd tillstyrka.

Jag föreslår, att anslaget höjs till (2 540 000 + 375 000=) 2 915 000 kr. och
hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Folkskoleseminariema: Omkostnader för budgetåret
1965/66 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
2 915 000 kr.

1962/63 ........

1963/64 ........

1964/65 ........

1965/66 (förslag)

i. m.
Anslag	Nettoutgift
695 000	729 993
695 000	672 369
695 000
695 000

96 Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

Skolöverstyrelsen föreslår en höjning av detta anslag med 105 000 kr. Överstyrelsen
hävdar, att anskaffningsbehovet beträffande materiel är, bl. a. på
grund av den starka förslitningen och den otillräckliga medelsanvisningen, fortfarande
mycket stort. Överstyrelsen finner därför, att en viss uppräkning av
anslaget — oaktat det minskade klassantalet — är nödvändig. Vid sin anslagsberäkning
har överstyrelsen räknat med, att vissa kostnader avseende korrespondensundervisning,
ungefär 20 000 kr., vilka f. n. utgår ur anslaget Pedagogiskt
utvecklingsarbete, i fortsättningen skall bestridas ur förevarande anslag.

Departementschefen

Jag föreslår, att detta anslag för nästa budgetår uppförs med oförändrat belopp
och hemställer, att Kungl. Maj.t måtte föreslå riksdagen

att till Folkskoleseminariema: Materiel, böcker m.m. för
budgetåret 1965/66 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 695 000 kr.

F 16. Folkskoleseminarierna: Utrustning

Nettoutgift
939 930
1 027 783

Skolöverstyrelsen föreslår, att anslaget uppräknas med 580 000 kr. Överstyrelsen
framhåller, att den under budgetåret 1962/63 påbörjade grundutrustningen
med AV-hjalpmedel vid seminarierna måste fortsätta. För budgetåret 1965/66
beraknar överstyrelsen en anslagshöjning med minst 190 000 kr. för AV-utrust nm?\

,.llkhet med forCgäende år beräknar överstyrelsen vidare 126 000 kr. som
medelsforstärkning för anskaffande av tekniska hjälpmedel till behörighetskurserna
i engelska. Med hänvisning till ett under anslaget Bidrag till driften
av grundskolor m.m. framlagt förslag om en väsentlig förstärkning av elevlbhotekens
pedagogiska funktion föreslår överstyrelsen en biblioteksupprustnmg
för eu genomsnittlig kostnad av 1 000 kr. per intern och extern övningsskoleklass
vid saval lärarhögskolor som folkskoleseminarier. För folkskoleseminanernas
del beräknas kostnaden härför till 266 000 kr.

Anslag

1962/63 ................................... 950 000

1963/64 ................................... 1 050 000

1964/65 ................................... 1 050 000

1965/66 (förslag) ........................... 1 050 000

Departementschefen

Jag föreslår, att detta anslag för nästa budgetår uppförs med oförändrat belopp
och hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Folkskoleseminariema: Utrustning för budgetåret
1965/66 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 1 050 000 kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

F 17. Förskoleseminariema: Avlöningar

1963/64 .......

1964-/65 .......

1965/66 (förslag)

1 963 000

2 600 000
3 985 000

Anslag

Nettoutgift

1 896 253

Skolöverstyrelsen föreslår, att detta anslag höjs med 1 866 000 kr. Den föreslagna
höjningen sammanhänger dels med överstyrelsens i det föregående redovisade
förslag om fortsatt utvidgning av seminarieorganisationen, bl. a. genom
upprättande av ett nytt seminarium och ett fritidsledarinstitut, dels med den
automatiska ökningen av antalet klasser på grund av beslutad utbyggnad och
dels slutligen med de beslutade generella lönehöjningarna. Av den föreslagna
anslagshöjningen faller ca 4.00 000 kr. på det föreslagna fritidsledarinstitutet.
Överstyrelsen framlägger följande förslag om nya tjänster m. m.

1. Två rektorstjänster i ABp 25 vid ett nytt seminarium respektive ett fritidsledarinstitut.

2. Tio lektorst jänster i Ae 25 alternativt adjunktst jänster i Ae 23.

3. Förändring av en redan inrättad adjunktstjänst i Ae 23 till alternativt lektorstjänst
i Ae 25.

4.. Två lektorstjänster i Ae 25 alternativt adjunktstjänster i Ae 23 vid ett fritidsledarinstitut.

5. 9,5 seminarielärartjänster i Ae 17 vid förskoleseminariema.

6. En seminarielärartjänst i Ag 17 vid förskoleseminariet i Stockholm.

7. Två kanslibiträdestjänster vid ett nytt seminarium och ett fritidsledar -

8. Ökade kostnader för arvoden till timlärare, praktikhandledare, läkare, sköterskor,
bibliotekarier samt vaktmästare vid förskoleseminariema och ett
fritidsledarinstitut.

9. Ökade vikariekostnader.

Av motiveringen för dessa förslag inhämtas bl. a. följande.

2—3. Med utgångspunkt i antalet veckotimmar i psykologi, barnobservationer,
pedagogik och svenska på den preliminära timplanen kommer, såsom framgår’av
nedanstående tablå, antalet lärartimmar per vecka i dessa ämnen att vid
tvåparallelligt seminarium uppgå till 33 timmar och vid treparallelligt seminarium
till 49,5 timmar.

Enligt gällande bestämmelser angående förskoleseminariema skall adjunktstjänst
omfatta läroämnet psykologi och pedagogik eller detta ämne i förening
med läroämnena svenska och/eller etik. Antalet undervisningstimmar för
adjunkt är 23 per vecka. För behörighet till rektorstjänst fordras bl. a. att vara
behörig till tjänst som adjunkt vid förskoleseminarium. Rektor är skyldig att
meddela undervisning 5—8 veckotimmar. Såsom framgår härav finns underlag
för inrättande av en lärartjänst vid tvåparallelligt och två lärartjänster vid treparallelligt
förskoleseminarium.

Överstyrelsen anser, att undervisning i de grundläggande ämnena pyskologi
och pedagogik vid förskoleseminariema i princip bör bestridas av befattningshavare
med lektorskompetens. Emedan det med nuvarande lärarbrist torde vara

7 — Biliang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt Nr 79

institut.

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 79 år 1965

ovisst, huruvida lektorsbchöriga sökande kommer att anmäla sig till tjänsterna
synes det mest ändamålsenligt med en anordning med alternativa tjänster, nämligen
lektorstjänst i Ae 25/adjunktstjänst i Ae 23.

Merkostnaderna för de föreslagna tjänsterna i förhållande till bortfallande
timarvodeskostnader beräknas till 36 000 kr.

4—5. Seminarieläramas undervisningsskyldighet omfattar i medeltal 27
veckotimmar med den fördelning på teoretisk undervisning och medverkan i
praktisk utbildning som rektor, i enlighet med anvisningar utfärdade av skolöverstyrelsen,
bestämmer. På grundval av den sammanlagda omfattningen av
den undervisning som ankommer på seminarielärare att bestrida räknar överstyrelsen
med att det vid ett tvåparallelligt seminarium fordras 3 seminarielärare
och vid ett treparallelligt seminarium 4 seminarielärare. I enlighet härmed
föreslår överstyrelsen 9,5 nya seminarielärartjänster, varav på grund av
beslutad utbyggnad 1,5 tjänster och på grund av föreslagen utbyggnad 8 tjänster.

Överstyrelsen föreslår därutöver, att en seminarielärartjänst i Ag 17 inrättas
med hänsyn till den kompletteringskurs för utbildning av förskollärare, som
anordnas i Stockholm läsåren 1964/66.

8. Överstyrelsen räknar med ökade kostnader för timlärare, handledare m. fl.
dels på grund av organisationens utbyggnad och dels på grund av beslutade
högre arvoden för vissa i lärarutbildning medverkande.

Överstyrelsen finner rimligt, att möjlighet bereds vid förskoleseminarium
anställd övningslärare till anställning på samma villkor, som skulle ha gällt vid
anställning vid annat seminarium. Om sa icke sker, torde rekryteringen av
meriterade lärare till den för förskoleseminarierna betydelsefulla undervisningen
i övningsämnen bli mindre god.

I särskild framställning föreslås att föreståndarna vid vissa övningsinstitutioner
skall få ersättning för extra arbetsuppgifter i samband med handledningen
pa institutionen med 250 kr. för handledare och läsår. Föreståndarnas antal
beräknas till sammanlagt ca 45 med i genomsnitt tre handledare på var och en.
Kostnaden härför beräknas till 33 750 kr. för läsåret 1965/66.

Arvoden åt seminarieläkare beräknas utgå dels med ett grundbelopp av 1 000
ki. per seminarium, dels med 3 kr. 50 öre för varje under höstterminen närvarande
seminarieele v. För arvoden åt scminariesköterskor har i likhet med föregående
ar beräknats 306 kr. + 18,50 per 37 veckor och seminarium.

I särskild skrivelse den 24 september 1964 har skolöverstyrelsen framlagt förslag
om inrättande av icke-ordinarie övningslärartjänster vid förskoleseminariet
i Stockholm i ämnena teckning, musik och slöjd. Som motivering för detta förslag
anför överstyrelsen, att Kungl. Maj:ts stadga för övningslärare den 3 juni
1960 (nr 507) icke äger tillämpning på förskoleseminarierna, varför rektor synes
sakna befogenhet anställa övningslärare såsom extra ordinarie eller extra lärare,
oaktat förutsättningar härför i övrigt föreligger i fråga om timtal m. m.

De partemen tschefen

Mina ställningstaganden till frågan om förskoleseminarieorganisationens omfattning
läsåret 1965/66 har jag redovisat under ett tidigare avsnitt. Jag har
därvid tillstyrkt skolöverstyrelsens förslag om utbyggnad av förskoleseminarierna
men däremot inte ansett mig kunna biträda överstyrelsens förslag om inrättande
av ett statligt institut för utbildning av fritidsledare, eu personalkate -

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

gori som förutsatts tjänstgöra vid fritidshem och i lekplatsverksamhet m. m,
Mina i det följande redovisade ställningstaganden skiljer sig från skolöverstyrelsens
förslag endast såvitt gäller åtgärder som har samband med nyssnämnda
fritidsledarinstitut.

Överstyrelsens förslag om inrättande av en rektorstjänst vid det föreslagna
förskoleseminariet i Umeå tillstyrker jag (p. 1).

Vid förskoleseminarierna är läroämnet psykologi och pedagogik att anse som
ett huvudämne. Undervisningen i ämnet bestrids uteslutande av timlärare utom
vid förskoleseminariet i Stockholm, vid vilket en adjunktstjänst i Ae 23 i detta
ämne finns inrättad. Skolöverstyrelsen har nu föreslagit, att tio nya lärartjänster
i detta ämne inrättas och har dessutom föreslagit, att dessa lärartjänster
konstrueras såsom lektorstjänster i Ae 25 alternativt adjunkttjänster i Ae 23.
Jag tillstyrker skolöverstyrelsens förslag och föreslår således, att på personalförteckningen
för förskoleseminarierna uppförs elva tjänster såsom lärare i
Ae 27/25 eller Ae 23 i psykologi och pedagogik. Innehavare av tjänst i Ae 27/25
bör ha tjänstebenämningen lektor och innehavare av tjänst i Ae 23 tjänstebenämningen
adjunkt (p. 3).

Jag beräknar vidare medel för inrättande av 9,5 seminarielärartjänster i Ae 17,
en seminarielärartjänst i Ag 17 samt en kanslibiträdestjänst (p. 5 7). Slutligen

beräknar jag även medel för ökade kostnader för timlärare, handledare, hälsovård,
bibliotekarier samt deltidsanställda vaktmästare. Jag tillstyrker skolöverstyrelsens
förslag om arvode till föreståndarna vid vissa övningsinstitutioner. Det
bör ankomma på Kungl. Maj:t att meddela erforderliga föreskrifter härom

(p. 8). .

I övrigt räknar jag endast med automatiska kostnadsstegringar.

Med anledning av vad skolöverstyrelsen i särskild skrivelse föreslagit i fråga
om inrättande av icke-ordinarie övningslärartjänster vid förskoleseminariet i
Stockholm i ämnena teckning, musik och slöjd vill jag, eftersom förskoleseminariernas
utbyggnad aktualiserar samma behov vid andra förskoleseminarier,
föreslå de ändringar i gällande bestämmelser som krävs för att möjliggöra anställning
av övningslärare i nyssnämnda ämnen såsom extra ordinarie eller extra
lärare. Ändring i detta syfte bör ske dels i övningslärarstadgan, dels i avlöningsreglementet
för övningslärare. Tjänster i teckning och musik bör placeras i Ae
20 eller Ag 16 och tjänster i slöjd i Ae 20 eller Ag 13.

Mot här redovisade förslag har personalorganisationerna inte haft någon
erinran.

Under hänvisning till vad jag sålunda anfört och förordat hemställer jag,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t, att vidta de ändringar i personalförteckningen
för förskoleseminarierna, som föranleds av vad
jag i det föregående förordat;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att fatta de beslut och vidta de
åtgärder, som fordras för genomförande av vad jag föreslagit
i fråga om anställning av övningslärare vid förskoleseminarierna; -

100

Kungl.Majits proposition nr 79 år 1965

c) godkänna följande avlöningsstat för förskoleseminarierna,
att tillämpas tills vidare fr. o.m. budgetåret 1965/66:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 338 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis .................... 713 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
../..................................... 2 208 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 726 000

Summa kr. 3 985 000

d) till Förskoleseminarierna: Avlöningar för budgetåret
1965/66 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 3 985 000 kr.

F 18. Förskoleseminarierna: Omkostnader

Anslag Nettoutgift

1963/64 .................................... 339 000 199 105

1964/65 .................................... 460 000

1965/66 (förslag) ........................... 585 000

Följande sammanställning upptager den för innevarande budgetår gällande
omkostnadsstaten samt, för nästa budgetår, dels skolöverstyrelsens förslag till
förändringar, dels departementschefens anslagsberäkning.

1965/66

	1964/65	Skolöver-	Departements-
		styrelsen	chefen
1. Sjukvård in. in.; förslagsvis..............	5 000	+ 2 700		of.
2. Reseersättning åt befattningshavare, för-
slagsvis > .....................................	12 000	+ 13 500	+	4 000
3. Expenser, förslagsvis ...................
a) Bränsle, lyse och vatten, förslagsvis . ..	84 000	+ 17 000	+	11 000
b) Städning och renhållning, förslagsvis ...	180 000	+ 99 000	+	50 000
c) Övriga expenser ....................	114 000	+ 65 000	+	35 000
4. Trädgårdarnas underhåll och skötsel ....	11 000	of.		of.
5. Särskilda kurser och föreläsningar .......	25 500	+ 21 100	+	10 000
<i. Ersättning åt lärarkandidater i samband
med viss praktik, förslagsvis ............	8 000	+ 12 200	+	10000
7. Bidrag till studieutfärder ............;..	20 500	+ 7 500	+	5 000
Summa kr.	460 000	+ 238 000	+ 125 000

Skolöverstyrelsen motiverar de föreslagna höjningarna med, förutom vissa
automatiska kostnadsstegringar, den tidigare beslutade och den nu föreslagna
utbyggnaden av förskoleseminarierna samt förslaget om inrättande av ett fritidsledarinstitut.
•

101

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

I fråga om anslagsposterna 2 och 5 anför överstyrelsen vidare följande.

2. Genom att seminarierektorer och seminarielärare måste företaga åtskilliga
resor för besök på övningsinstitutionerna i samband med lararkandidaternas
praktiska utbildning, har det belopp om högst 700 kr. som utgår till reseersättning
m.m. visat sig otillräckligt, varför överstyrelsen raknar med 1 000 kr per
seminarium för resekostnadsersättningar och traktamenten för kommande budgetår.
Överstyrelsen beräknar vidare 500 kr. per seminarium for flyttmngs 5

Beloppet för särskilda kurser och föreläsningar beräknas liksom föregående
år dels för föreläsningar av olika specialister, dels för undervisning i instrumentalmusik.
För föreläsningar beräknas beloppet höjt från 500 till 700lfa;, pei^seminarium
på grund av rektorernas önskemal om okat belopp för detta andamal.
överstyrelsen anser en höjning motiverad bl. a. med hänsyn till allmant höjda

arvodesanspråk från specialister. +;,i 7nn Ur

För instrumentalmusik beräknas beloppet per klass hojt från oOO till 700 k .
med hänsyn till lärarkandidaternas speciella behov av ökad undervisning i detta
ämne.

Departementschefen

Mina ställningstaganden till skolöverstyrelsens förslag framgår av den föregående
uppställningen. Avvikelserna i förhållande till skolöverstyrelsens förslag
beror dels på att jag som en konsekvens av mitt tidigare ställningstagande till
frågan om ett statligt fritidsledarinstitut inte räknar med några kostnader för
ett sådant institut under detta anslag, dels på något avvikande beräkningar av
anslagsbehovet under skilda poster med hänsyn bl. a. till hittillsvarande belastning
på dessa poster.

Jag föreslår, att anslaget höjs till (460 000 + 125 000 =) 585 000 kr. och hemställer,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Förskoleseminariema: Omkostnader för budgetaret
1965/66 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
585 000 kr.

F 19. Förskoleseminariema: Materiel, böcker m. m.

Anslag

1963/64 .......

1964/65 .......

1965/66 (förslag)

156 000
180 000
210 000

Nettoutgift
132 331

Skolöverstyrelsen föreslår, att detta anslag uppföres med 239 600 kr. Av detta
belopp avser 129 600 kr. löpande materielkostnader, medan 110 000 kr. avses
utgöra engångsanvisningar till det föreslagna nya seminariet och fritidsledarinstitutet
samt de befintliga seminarier som beräknas få ett okat antal klasser
läsåret 1965/66. Förslaget avser således en anslagshöjning med i runt tal 60 000
kr. Vid sin anslagsberäkning har överstyrelsen beaktat en engångsanvisning av
90 000 kr. för budgetåret 1964/65.

Av det äskade beloppet hänför sig 30 000 kr. till det föreslagna fntidsledar -

institutet.

102

Kungl. Majrts proposition nr 79 år 1965

Departementschefen

Jag tillstyrker den av skolöverstyrelsen föreslagna medelsanvisningen under
detta anslag med den reduktion som följer av mitt ställningstagande till frågan
om mrattande av ett fritidsledarinstitut. Jag föreslår således, att anslaget höjs
till (180 000 + 30 000=) 210 000 kr. och hemställer, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Förskoleseminariema: Materiel, böcker m. ra. för budgetåret
1965/66 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 210 000 kr.

F20. Förskoleseminariema: Inredning och utrustning

1963/64 .......

1964/65 .......

1965/66 (förslag)

Anslag
250 000
250 000
300 000

Nettoutgift
189 256

Skolöverstyrelsen föreslår, att detta anslag höjs med 290 000 kr. till 540 000 kr.
Skolöverstyrelsen beräknar ett belopp av 60 000 kr. för det föreslagna nya seminariet
och 90 000 kr. för det föreslagna fritidsledarinstitutet. Det begärda anslaget
i övrigt hanför sig huvudsakligen till inredning och utrustning av planerade
nya lokaler för redan befintliga seminarier, av vilka sex beräknas flytta in
t helt eller delvis nya lokaler under budgetåret 1965/66. Av det äskade beloppet
hänför sig 50 000 kr. till anskaffande av en intern TV-anläggning vid förskoleseminariet
i Örebro jämte därtill ansluten övningsinstitution för bedrivande av
försöksverksamhet med barnobservationer och demonstrationer.

Under beredningen av förevarande anslagsäskande har genom skolöverstyrelsens
forsorg inhämtats specificerade uppgifter från varje förskoleseminarium
angående kostnaderna för en fullständig utrustning av respektive seminarium
ävensom tillkommande kostnader vid en utvidgning med nya klasser. De erhållna,
uppgifterna, vilka dock inte varit föremål för någon central bearbetning,
anger genomgående högre kostnader för inredning och utrustning än dem på
vilka skolöverstyrelsen grundat sina anslagsäskanden.

I skrivelse den 27 maj 1964 har skolöverstyrelsen hemställt om ett särskilt
anslag av 136 982 kr. för inlösen av inventarier, som i samband med seminariernas
förstatligande övertagits från de förutvarande huvudmännen. Överstyrelsen
hänvisar till att Kungl. Maj:t i regleringsbrev den 5 juni 1963 anbefallt
överstyrelsen att med huvudmännen för de då befintliga förskoleseminanerna
träffa avtal angående de statliga förskoleseminariernas övertagande av
verksamheten jämte därtill hörande lokaler och inventarier m. m. Det nyss angivna
beloppet utgör resultatet av värderingar från de förutvarande huvudmannens
sida samt en efterföljande granskning och justering från överstyrelsens
sida. Enligt vad överstyrelsen anför har samtliga berörda huvudmän godtagit

103

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

överstyrelsens anbud angående värderingen av de inventarier, som bör övertagas
av de statliga förskoleseminarierna.

Departementschefen

Jag är inte beredd att utan underlag i form av en noggrann, centralt bearbetad
undersökning av förskoleseminariernas behov av medel för inredning och utrustning,
tillstyrka ett högre anslag för budgetåret 1965/66 an 300 000 kr. för ifraga
varande ändamål. Vad beträffar skolöverstyrelsens hemställan om ett särskilt
anslag av i runt tal 137 000 kr. för inlösen av inventarier, som i samband med
seminariernas förstatligande övertagits från de förutvarande huvudmännen, vill
lag uttala den uppfattningen att inventarierna, på samma satt som skedde vid
förstatligandet av socialinstituten och vid förstatligandet av Vetenskapsakademiens
forskningsinstitut för experimentell fysik (prop. 1963:79 s. 31 samt prop.
1964- 47 s 21), bör få övertagas av staten utan kostnad. Jag beraknar således
inga medel för detta ändamål utan räknar med att skolöverstyrelsen efter meddelat
uppdrag skall kunna träffa en uppgörelse med de förutvarande huvudmannen
för förskoleseminarierna enligt här angiven princip.

Jag föreslår, att anslaget uppförs med 300 000 kr. och hemställer, att Kungl.

Mai :t måtte föreslå riksdagen .

att till Förskoleseminarierna: Inredning och utrustning tor

budgetåret 1965/66 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 300 000 kr.

F 21. Särskilda lärarutbildningsåtgärder

1962/63 .......

1963/64 .......

1964/65 .......

1965/66 (förslag)

Anslag
1 840 000
3 900 000
5 590 000
7 485 000

Nettoutgift

2 082 124

3 706 920

Nuvarande utbildningsverksamhet

Beträffande den från ifrågavarande reservationsanslag bekostade kursverksamheten
under budgetåret 1964/65 inhämtas bl. a. följande.

De huvudändamål som bekostas från anslaget samt kostnaderna for respektive
ändamål i avrundade belopp är följande.

1. Vidareutbildningskurser för folkskollärare samt terminskurser ^ ^ ^

i yrkesvägledning .................................. j

2. Av skolöverstyrelsen i samarbete med universiteten anordnad

akademisk undervisning för betygsgraden Godkänd .......... 1 060 00U

3 Av skolöverstyrelsen i samarbete med universiteten anordnad
akademisk undervisning för betygsgraden Med beröm godkänd 450 000

4 Av skolöverstyrelsen i samarbete med Uppsala universitet anordnad
sommarkurs i fysik för betygsgraden Berömlig ...... 38 000

104 Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

5. Fyra kurser i teoretisk yrkesorientering

6. Av Hermods korrespondensinstitut anordnad akademisk undervisning
..............

7. Stipendier till folkskollärare och vissa deltagare i kurser anordnade
av Hermods .............

8. Utbildningskurs för förskollärare ..............

9. Utbildning av teknologie magistrar i Linköping och Örebro

10. Av Kungl. Maj.t framdeles utfärdade närmare bestämmelser

Summa kr.

32 000

340 000

110 000
115 000
1 290 000
455 000
5 590 000

au folkskollärare. I samband med sina anslagsäskanden för

verksamhet TT „skolÖVerStyrelsen en redogörelse för vidareutbildningsverksamheten
under lasaren 1963/64 och 1964/65, av vilken framgår bl. a. föl Antalet

deltagare i de olika terminskurserna och vidareutbildningskursen i

och iSvfiT Samt 1 TT1121 1 PSyk0l0gi 0011 Pedagogik under läsåren 1963/64
och 1964/65 framgar av följande tablå.

Terminskurser, vidareutbildning skurs i handelsämnen samt kurser och pedagogik läsåren 1963/6A och 196^/65	i psykologi
Ämne	Antal deltagare vid kursernas början 1963/64 1964/65 beräknat antal
Matematisk-naturvetenskapliga ämnen: Matematik ....		104
Fysik ........
Kemi .....		91
Övriga ämnen (exkl. psyk. och ped.): Kristendomskunskap Modersmålet (två terminer) Historia		40 57 50
Samhällskunskap .		49
Biologi (två terminer) .. Yrkesvägledning . . .		151 44
Handelsämnen (två terminer) Psykologi och pedagogik .		160 10 350

Den 1964/6o anordnade utbildningen omfattar följande antal kurser i skilda

ämnen, nämligen i fysik 7, matematik 6, kemi 6, samhällskunskap 4, yrkesväg ledning

4, kristendomskunskap 3, modersmålet 2, historia 2, biologi 2, handels amnen

l samt psykologi och pedagogik 8 kurser.

105

Kungl. May.ts proposition nr 79 år 1965

I de till överstyrelsen av kursföreståndarna och kursledarna ingivna pedagogiska
redogörelserna för vidareutbildningsverksamheten under läsaret 1963/64
vitsordas, att kursdeltagarna genomgående väl tillgodogjort sig undervisningen
och visat stort intresse för kursarbetet. Provningsresultatet måste enligt överstyrelsens
mening också anses gott.

Regional akademisk undervisning bedrivs dels med inriktning pa ett akademiskt
betyg, dels med inriktning på två akademiska betyg.

Akademiska ettbetygskurser anordnas läsaret 1964/6t> pa aderton orter, nämligen
Borlänge, Eskilstuna, Falun, Gävle, Halmstad, Hälsingborg, Kalmar, Karlstad,
Kristianstad, Linköping, Luleå, Norrköping, Skövde, Sundsvall, Trollhättan,
Växjö, Örebro och Östersund. Sammanlagt anordnas 33 kurser med fördelning
på ämnen enligt följande tablå. I tablån har även medtagits motsvarande
siffror för läsåret 1963/64.

Antal kurser

Amne 1963/64 1964/65

Engelska ......................................

Tyska ........................................

Matematik .................................... ®

Botanik .......................................

Zoologi ........................................

Fysik ...... ^

Kemi ......................................... 2

Nationalekonomi .............................. ^

Statskunskap .................................. ^

Akademiska tvåbetygskurser anordnas läsaret 1964/65 i ämnena matematik
och fysik i Linköping och Örebro. I dessa kurser deltager sammanlagt 100 studerande.
Undervisning till motsvarande nivå bedrivs även i ämnet kristendomskunskap
i Skellefteå och Växjö med 25 behöriga deltagare.

Teknisk magisterutbildning bedrivs sedan läsåret 1963/64 i Linköping och
Örebro. Utbildningen är anordnad på två linjer, en för teknisk fysik och en för
elektroteknik. För den regionala tekniska magisterutbildningen gäller dels
Kungl. Maj :ts stadga den 4 juni 1964 (nr 535) angående högre tekniska examina,
dels särskilda bestämmelser meddelade den 4 juni 1964 angående regional undervisning
för teknisk magisterexamen.

Läsåret 1965/66 kommer den tekniska magistcrutbildningen i Linköping och
Örebro att vara fullt utbyggd med tre årskurser omfattande, vid oförändrad
intagning och efter bortfall av sammanlagt ca 20 deltagare i andra och tredje
årskurserna, totalt ca 220 elever.

106

Kungl. Maj:ts -proposition nr 79 år 1965
Ans1 a gsäskanden för 1 965/66

Skolöverstyrelsen beräknar i sina anslagsäskanden för budgetåret 1965/66 en
ökning av medelsbehovet under förevarande anslag med 2 457 000 kr. Överstyrelsen
har därvid inte medräknat kostnaderna för teknisk magisterutbildning.

Den av skolöverstyrelsen beräknade ökningen av medelsbehovet för budgetåret
1965/66 fördelar sig på följande förslag till utvidgning av verksamheten.

1. Anordnande av terminskurser i engelska, tyska och franska____ 120 000

2. Anordnande av två biämneskurser .......................... 36 000

3. Planerade initiativ av samarbetsgruppen universitet-skola .... 1 500 000

4. Anordnande av fyra regionala akademiska ettbetygskurser ____ 250 000

5. Anordnande av fyra preparandkurser för regional akademisk ett betygsundervisning

........................................ 16 000

6. Hermods korrespondensinstituts stiftelse för uteslutande av ny

kurs i franska och för obligatorisk sommarkurs .............. 60 000

7. Anordnande av utbildningskurs för förskollärare med tjänstgöring
vid fritidshem ........................................ 125 000

8. Information om läraryrket m. m............................ 300 000

9. Justering på grund av beslutade lönegradsuppflyttningar m. m. 50 000

Summa kr. 2 457 000

Av skolöverstyrelsens motivering för dessa förslag inhämtas bl. a. följande.

1. Från flera håll har önskemål framförts om anordnande av i egentlig vidareutbildning
ingående temiinskurser i språk. Med hänsyn till lärarsituationen i
dessa ämnen, särskilt i övre Norrland finner överstyrelsen det angeläget, att
terminskurser i dessa ämnen kommer till stånd. Överstyrelsen föreslår tre terminskurser
i engelska, tyska och franska läsåret 1965/66.

2. I och med utvidgningen av terminskurserna behöver ytterligare tre biämneskurser
anordnas.

3. Kanslern för rikets universitet och skolöverstyrelsen beslöt den 19 november
1963 att inrätta en samarbetsgrupp med uppgift att

dels planera och verka för

a) en utbyggnad av den särskilda akademiska lärarutbildningen utanför universitetsorterna,

b) inrättande av lärarutbildningskurser på ferietid å universitetsorterna,

c) utvidgning till flera ämnen och till högre nivåer av den lärarutbildning
som sker genom korrespondensundervisning,

dels för kanslern och överstyrelsen skyndsamt framlägga förslag till de åtgärder
som i dessa hänseenden bör vidtagas,

dels ock överväga och framlägga förslag om de åtgärder i övrigt som i avbidan
på lärarutbildningssakkunnigas förslag kan vidtagas vid universiteten för att
öka examinationen av lärare.

Med hänsyn till de olika initiativ, som kan komma att tagas av samarbetsgruppen
under innevarande budgetår och under budgetåret 1965/66, beräknar
överstyrelsen en ökning av anslagsposten till vissa särskilda lärarutbildningsåtgärder
med 1 500 000 kr.

Någon fullständigare beskrivning över de åtgärder som inom den angivna
aktivitetsramen planeras för innevarande och nästkommande budgetår för att

107

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

öka lärartillgången kan inte nu lämnas pa grund av den korta tid samarbetsgruppen
varit i arbete. Några förslag som redan behandlats inom gruppen och
som är eller kommer att bli förelagda Kungl. Maj:t kan emellertid här omnämnas.
.o . .

a) För de studerande vid den regionala akademiska tvåbetygsundervisnmgen
i matematik och fysik i Linköping och Örebro, som påbörjat sina studier höstterminen
1963, och för andra till deltagande i tvåbetygsundervisnmgen berättigade
personer planeras en tvåbetygskurs i kemi höstterminen 196o. Avsikten är
att anordna en sådan kurs även i Västerås. För planering av denna undervisning
beslöt överstyrelsen den 14 april 1964 tillsätta en arbetsgrupp som senast
den 1 oktober 1964 till skolöverstyrelsen skall inkomma dels med förslag till
studieplan, dels med beräkning av kostnaderna för materielanskaffning m. m.
På grundval av arbetsgruppens förslag kommer överstyrelsen i samarbete med
kanslersämbetet att för Kungl. Maj:t framlägga förslag angående denna undervisning.
Överstyrelsen beräknar preliminärt kostnaderna för tre regionala akademiska
tvåbetygskurser i kemi till ca 400 000 kr.

b) Innevarande läsår utbyggs tvåbetygsundervisnmgen i matematik och
fysik i Linköping och Örebro med en ny intagningsomgång vid sidan av den
redan intagna omgången studerande, som nästa läsår bedriver andra årets studier
i dessa ämnen. Överstyrelsen ämnar i samråd med övriga berörda myndigheter
undersöka möjligheten att under läsaret 1965/66 utbygga tvabetygsundervisningen
i matematik och fysik till ytterligare fyra kursorter. Kostnaderna
härför beräknas till ungefär 450 000 kr.

c) Från fysiska institutionen vid Uppsala universitet har till överstyrelsen
inkommit förslag att bereda lärare med två betyg i ämnet fysik möjlighet att
förvärva tre betyg i ämnet genom sommarkurser om cirka fem veckor två somrar
i följd. Överstyrelsen hemställde den 3 februari 1964 hos Kungl. Maj:t, att
överstyrelsen i samarbete med Uppsala universitet måtte få anordna trebetygskurs
i fysik under somrarna 1964 och 1965 och att kostnaderna måtte fa
bestridas ur förevarande anslag. Till sommarkurserna 1964/65 har till 18 platser
anmält sig 120 sökande. Överstyrelsen — som fått Kungl. Maj:ts bifall till sin
hemställan — avser att under sommaren 1965 dubblera intagningen till kurserna
under somrarna 1965 och 1966. Kostnaderna härför beräknas för budgetåret
1965/66 uppgå till cirka 80 000 kr.

d) För anordnande av en sommarkurs i fysik för gymnasister vid universitetet
i Lund sommaren 1964 har innevarande budgetår anvisats ett belopp av
högst 25 000 kr. Om erfarenheterna från denna kurs visar sig positiva, avser
överstyrelsen att under budgetåret 1965/66 anordna ytterligare en sådan kurs.

e) I skrivelse den 8 april 1964 angående lärarutbildningskurs om två terminer
för gymnasieekonomer hemställde skolöverstyrelsen och överstyrelsen för yrkesutbildning
bl. a., att medel måtte anvisas för anordnandet av en sådan kurs
under läsåret 1964/65. Överstyrelsen anhåller därför, att medel ställs till förfogande
för anordnandet av ytterligare eu lärarutbildningskurs för gymnasieekonomer
läsåret 1965/66. Kostnaderna för en sådan kurs inklusive ersättning
till deltagare beräknas till cirka 220 000 kr.

4_5. Under budgetåret 1965/60 ämnar överstyrelsen söka ytterligare utvidga

den regionala ettbetygsundervisningen. Stort intresse har visats från såväl kommunernas
som de enskilda lärarnas sida för denna utbildningsform. Överstyrelsen
föreslår att medel ställs till förfogande för ytterligare fyra ettbetygskurscr.
Som eu förberedelse till dessa kurser fordras ytterligare fyra preparandkurser.

6. Ilermods korrespondensinstituts stiftelse avser att utarbeta en studieplan
för eu akademisk ettbetygskurs i franska. Undervisningen kommer att påbörjas

108

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

under budgetåret 1965/66. Kostnaderna för utarbetandet av studieplanen beräknas
uppgå till 35 000 kr. och för en i ettbetygsundervisningen ingående obligatorisk
akademisk sommarkurs i Lund till 25 000 kr.

... 7'' ^nom den form av barnstugor, som benämnes fritidshem och är daghem
för skolbarn, tjänstgör f. n. omkring 120 förskollärare. Förskollärare är emellertid
i första hand utbildade för att ta hand om barn under skolåldern. Överstyrelsen
föreslår, att vidareutbildningskurs för förskollärare, som tjänstgör vid fritidshem
eller annan fritidsverksamhet för skolbarn, anordnas under budgetåret
1965/66. Skolöverstyrelsen bör ha möjlighet att som deltagare i kursen även
antaga förskollärare, som syftar till tjänstgöring vid fritidshem. Kursen bör
omfatta 16 veckor. Antalet deltagare bör vara högst 20, lägst 12.

8. En informationskampanj i syfte att stimulera till en förbättrad lärarrekrytering
är avsedd att komma till stånd budgetåret 1964/65. Enligt överstyrelsens
mening bör åtgärder av detta slag följas upp under ett antal år. Överstyrelsen
beraknar därför för budgetåret 1965/66 för detta liksom de ändamål av liknande
slag, som kan bli aktuella i anledning av i prop. 1964: 68 förordade åtgärder, ett
belopp av 300 000 kr.

Styrelsen för den regionala tekniska magisterutbildningen beräknar budgetåret
1965/66 medelsbehovet för regional teknisk magisterutbildning till 1 952 000
kr., därav 1 140 000 kr. för driftkostnader och 812 000 kr. för inköp av undervisningsmateriel.
Kostnadsökningen, som sammanlagt beräknas till 662 000 kr.,
sammanhänger med tillkomsten av den tredje årskursen av ifrågavarande utbildning.
Det för inköp av undervisningsmateriel äskade beloppet avser resterande
anskaffning av utrustning för undervisningen i tredje årskursen i ämnena
fysik och elektroteknik.

Till nyssnämnda belopp kommer kostnader på tekniska högskolans i Stockholm
stat dels för fyra fr. o. m. innevarande budgetår inrättade ordinarie universitetslektorat
i matematik och fysik, dels för två nya ordinarie universitetslektorat
i elektroteknik, som av styrelsen föreslås inrättade fr. o. m. budgetåret
196o/66. Innehavarna av de föreslagna två nya tjänsterna föreslås, liksom fallet
ar med innehavarna av de fyra redan inrättade tjänsterna, bli stationerade i
Linköping och Örebro. Det totala antalet lärartimmar i elektroteknik på varje
kursort anges till 1 578 timmar per läsår och behovet av universitetslektorstjänster
i ämnet bedöms därför som synnerligen angeläget.

I särskild skrivelse den 21 november 1964 har styrelsen för regional teknisk
magisterutbildning föreslagit, att på vardera utbildningsorten nuvarande arvodesbefattning
såsom deltidsanställd kursföreståndare ersätts med en fristående
befattning som utbildningschef (prorektor). Denna befattning bör enligt styrelsen
i lönehänseende vara helt jämförlig med rektorsbefattning vid tekniskt
gymnasium. För befattningen bör gälla kvalifikationskrav jämförbara med dem
som gäller för universitetslektorat. Någon undervisningsskyldighet bör inte föreskrivas.
Styrelsen utgår från att innehavarna av de föreslagna befattningarna
skall förestå även den regionala akademiska undervisningen i Linköping och
Örebro.

I skrivelse den 1 december 1964 har skolöverstyrelsen framlagt förslag av motsvarande
innebörd.

109

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

Departementschefen

Som den i ett tidigare avsnitt lämnade redogörelsen för ämneslararsituationen
visat föreligger ett stort behov av insatser för att öka tillgängen på behöriga lärare
I särskilt hög grad gäller detta lärare för tjänstgöring på grundskolans högstadium.
Mot denna bakgrund ansluter jag mig till skolöverstyrelsens uppfattning
om angelägenheten av att öka omfattningen av den utbildningsverksamhet

som bekostas ur detta anslag.

När det gäller anordnande av tvåbetygsundervisning, särskilt inom ämnesgruppen
matematik, fysik och kemi, måste beslut härom föregås av mycket noggranna
överväganden rörande erforderliga och tillgängliga resurser och det andamålsenligaste
utnyttjandet av resurserna. Sådana överväganden har i hog gra
bildat underlaget för de förslag som framlagts av 1963 års universitets- och hogskolekommitté.
Med hänsyn härtill anser jag det böra ytterligare penetreras, i
vilken utsträckning och på vad sätt den av överstyrelsen önskade utvidgningen
av den regionala akademiska tvåbetygsundervisningen bor komma till stand.
Mot denna bakgrund anser jag mig, bl. a. för anordnande av tvabetygsundervisning
i kemi i Linköping och Örebro, böra tillstyrka en anslagshöjning med
600 000 kr. för de ändamål som i skolöverstyrelsens anslagsäskande upptagits såsom
planerade initiativ av samarbetsgruppen universitet-skola. Av den differens
om 900 000 kr., som detta innebär i förhållande till det av överstyrelsen askade
beloppet 1,5 milj. kr., hänför sig 440 000 kr. till pedagogisk utbildning av gymnasieekonomer,
för vilket ändamål medel beräknas under det efterföljande anslaget
till utbildning av lärare vid yrkesundervisningen (p. 3).

Överstyrelsens förslag till utvidgning av vidareutbildningskurserna för folkskollärare
och de regionala akademiska ettbetygskurserna tillstyrker jag, med
hänsyn till vad som konstaterats angående behörighetssituationen pa grundskolans
högstadium. Jag beräknar vidare medel för kostnader för en korrespondenskurs
i franska och för ett fortsättande av den informationsverksamhet angaende
läraryrket som påbörjats innevarande budgetår. Mot den beraknade justeringen
av anslaget på grund av beslutade lönehöjningar har jag ingen erinran. Sammanlagt
beräknar jag för här berörda ändamål (p. 1, 2, 4—6, 8 och 9) en ökning
av medelsbehovet med 633 000 kr. Jag har inte beräknat medel for anordnande
av en kurs för förskollärare med tjänstgöring vid fritidshem (p. 7).

Mot den av styrelsen för den regionala tekniska magisterutbildningen gjorda
anslagsberäkningen har jag ingen erinran, ej heller mot förslaget om inrättande
av två ordinarie universitetslektorat i elektroteknik på tekniska högskolans i
Stockholm stat med stationcring av tjänstinnehavarna i Linköping och Örebro.
Någon ändring av det förslag till avlöningsstat för tekniska högskolan i Stockholm
som förelagts riksdagen i årets statsverksproposition synes inte påkallad.

Jag vill vidare tillstyrka det av nyssnämnda styrelse och skolöverstyrelsen
framlagda förslaget om inrättande av två heltidsbefattningar såsom ledare för
den till Linköping och Örebro förlagda tekniska magisterutbildningen och tvabetygsutbildningen
i matematisk-naturvetenskapliga ämnen. Anordningen bor

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

tills vidare äga provisorisk karaktär och jag beräknar därför förbudgetåret 1965/
66 medel for två befattningar med placering i Bg 1 jämte de Övriga avlöningsförmåner
som tillkommer rektor vid tekniskt gymnasium med placering i avlö mngsgrupp

IV. Häremot har vederbörande personalorganisationer inte haft någon
erinran.

. SIutligen bör för riksdagen anmälas att Kungl. Maj.t genom beslut den 29
januari 1965 bemyndigat styrelsen för den tekniska magisterutbildningen att
mrill ett sammanlagt belopp av högst 550 000 kr., beställa undervisningsmateriel
for amnena fysik och elektroteknik att gäldas tidigast budgetåret 1965/66.
Syftet harmed var att säkerställa leveranser i tid till höstterminens början av
sadan undervisningsmateriel, som fordras för undervisningen i tredje årskursen
av den tekniska magisterutbildningen. Denna årskurs tillkommer fr. o. m läsåret
1965/66.

Den närmare fördelningen av anslaget på olika ändamål bör inte nu fixeras
utan bör, liksom för innevarande budgetår, efter förslag av skolöverstyrelsen och
styrelsen for den regionala tekniska magisterutbildningen, få fastställas av Kungl

Jag beräknar kostnadsökningarna under detta anslag vid bifall till vad jag
här förordat till sammanlagt 1 895 000 kr., varav 1 233 000 kr. för de av skolöverstyrelsen
behandlade utbildningsformerna och 662 000 kr. för den tekniska
magisterutbildningen.

Reservationsanslaget till särskilda lärarutbildningsåtgärder bör alltså uppföras
med (5 590 000+1 895 000=) 7 485 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Mai.t
måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, utöver de ändringar som föreslagits
i prop. 1965:1, vidta den ändring i personalförteckningen
för tekniska högskolan i Stockholm, som föranleds av
vad jag föreslagit i det föregående;

b) till Särskilda lärarutbildningsåtgärder för budgetåret 1965/
66 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av
7 485 000 kr.

F 22. Avlöning åt medverkande och deltagare i praktisk lärarkurs m. m,

1962/63 .......

1963/64 .......

1964/65 .......

1965/66 (förslag)

Anslag
7 554 000
9 427 000
9 127 000
14 600 000

Nettoutgift
6 569 022
6 503 892

Detta anslag skall för budgetåret 1964/65 disponeras på följande sätt:

Avlöningar åt deltagare i praktiska lärarkurser, förslagsvis...... 8 287 000

Resekostnadsersättning och traktamente åt deltagare i praktiska

lärarkurser, förslagsvis ...................................... 820 000

Expenser vid förberedande lärarkurser.......

20 000

Summa kr. 9 127 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

Skolöverstyrelsen föreslår en uppräkning av anslaget med 4 093 000 kr. Överstyrelsen
uppskattar behovet av platser för genomgång av praktisk lararkurs
till 900 platser budgetåret 1965/66 mot budgeterade 650 platser innevarande

budgetår. , ...

Kostnaderna för avlöning åt deltagare beräknas öka med 3 891 000 kr., darav

700 000 kr. på grund av den beslutade generella lönehöjningen och 3 191 000 kr.
på grund av den beräknade ökningen av antalet utbildningsplatser. Till foljd av
denna ökning i verksamhetens omfattning beräknas även kostnaderna for resekostnadsersättning
och traktamente åt deltagare komma att öka med 190 000 kr.

Skolöverstyrelsen räknar vidare för läsåret 1965/66 med ett behov av ytterligare
åtta förberedande kurser och föreslår på grund härav en höjning av posten
till expenser vid sådana kurser med 12 000 kr.

Departementschefen

Enligt min bedömning torde för utbildning i form av praktisk lararkurs inte
komma att tas i anspråk ett så stort antal platser under nästa budgetår som
900, vilket skolöverstyrelsen räknat med. Jag grundar mm anslagsberäkning pa
antagandet, att omkring 700 platser kommer att utnyttjas, vilket är 50 platser
mer än vad innevarande budgetårs anslag beräknats för. Jag raknar med en merkostnad
av 680 000 kr. för den av mig beräknade utvidgningen. Härtill kommer
den kostnadshöjning med 700 000 kr., som föranleds av den beslutade generella
lönehöjningen. Tillsammans uppkommer således för avlöning åt deltagare m. m.

en merkostnad av 1380 000 kr. .... •

Jag föreslår vidare, att under detta anslag medel i fortsättningen anvisas for
ersättning till medverkande i praktisk lärarkurs. Denna kostnad har tidigare
belastat anslaget till avlöningar vid allmänna gymnasier, vilket anslag för näste
budgetår reducerats med det belopp som för innevarande budgetår beraknats for
ifrågavarande ändamål. För nästa budgetår räknar jag med en kostnad för
nämnda ändamål av 4 100 000 kr. med vilket belopp förevarande anslag således
vtterligare bör höjas. I samband därmed bör anslaget få här använd ny rubrik.

Jag förordar således, att anslaget uppförs med (9 127 000 + 5 480 000 _)
14 607 000 kr. eller, i avrundat tal, 14 600 000 kr. Jag hemställer, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Avlöning åt medverkande och deltagare i praktisk
lararkurs m. m. för budgetåret 1965/66 under åttonde huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 14 600 000 kr.

F 23. Avlöning åt deltagare i

1962/63 ...................

1963/64 ...................

1964/65 ...................

1965/66 (förslag) ...........

blindlärar- och dövlärarutbildning

Anslag	Nettoutgift
398 000	316 079
423 000	350 744
512 000
850 000

112 Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

Skolöverstyrelsen föreslår, med hänsyn till de numera gällande bestämmelserna
om avlöningsförmåner för deltagare i blindlärar- och dövlärarutbildningen,
att anslaget omrubriceras på angivet sätt.

Överstyrelsen räknar med en ökning av medelsbehovet under detta anslag
med 347 000 kr. Överstyrelsen framhåller, att blind- och dövskolutredningen
väntas framlagga förslag om införande av grundskola i blind- och dövskolan och
att detta kommer att innebära en kraftig ökning av lärarbehovet i dessa skolformer.
Av denna anledning föreslår överstyrelsen en kraftig ökning av intagningen
bade till blindlärarutbildning och till dövlärarutbildning.

Departementschefen

Jag föreslår, efter en beräkningsteknisk justering av skolöverstyrelsens anslagsberäkning,
att anslaget uppförs med (512 000 + 339 000 =) 851 000 kr. eller
i avrundat tal, 850 000 kr.

Jag hemställer, att Eungl. Maj.‘t matte föreslå riksdagen

att till Avlöning åt deltagare i blindlärar- och dövlärarutbildning
för budgetåret 1965/66 under åttonde huvudtiteln anvisa
ett förslagsanslag av 850 000 kr.

b) Övnings- och yrkeslärarutbildning m. m.

F 24. Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar

Nettoutgift
920 361
976 527

Såsom framhållits i det föregående har intagningen, vid Gymnastiska centralinstitutet
innevarande budgetår ökats från 100 till 150 elever, 75 manliga och 75
kvinnliga. Eftersom gymnastiklärarutbildningen är tvåårig innebär denna höjda
mtagmngskapacitet, att det totala elevantalet vid institutet också budgetåret
1965/66 kommer att öka med 50, från 250 till 300.

. Pe forslaS- som direktionen över Gymnastiska centralinstitutet framlägger
i små anslagsäskanden för nästkommande budgetår, är till drygt hälften av automaGsk
natur, betingade dels av elevökningen, dels av generella löne- och arvodeshojnmgar.
Direktionens närmare förslag framgår av följande sammanställning.

Nya tjänster

1. En laboratur i Bo 1 i kroppsövningarnas fysiologi med samtidig indragning
av särskild medelsanvisning (12 000 kr.) för undervisning i fysiologi samt

Anslag

1962/63 .................................... 823 000

1963/64 .................................... 1 002 000

1964/65 .................................... 1 192 000

1965/66 (förslag).............. 1 500 000

113

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

ändring av nuvarande personliga docenturen i ämnet till tidsbestämd
docentur. Till förste innehavare av laboratorstjänsten föreslås nuvarande
docenten P. O. Åstrand.

2. Tre lärare i Ag 23 i kroppsövningarnas metodik och praktik.

3. En förste byråsekreterare i Ag 23, med samtidig indragning av en tjänst
såsom kansliskrivare i Ae 11 och en arvodesbefattning såsom sekreterare
vid institutet.

4. En amanuens i psykologi och pedagogik med halvtidstjänstgöring i reglerad
befordringsgång.

5. En laboratorieingenjör i högst Ae 15 vid fysiologiska institutionen.

6. En laboratorieassistent i Ae 11 vid fysiologiska institutionen.

7. Ett ekonomibiträde i Ae 2/3 vid fysiologiska institutionen.

Ändrad lönegradsplacering m.m.

8. Uppflyttning av rektorstjänsten från ABp 27 till Bo 1.

9. Omändring av en lärartjänst i Ae 23 i psykologi, pedagogik och kroppsövningarnas
teori till lektorstjänst i Ae 27.

10. Uppflyttning av en tjänst som instrumentmakare i Ao 11 till tjänst som
förste instrumentmakare i Ao 13.

11. Uppflyttning av en tjänst som laboratorieassistent i Ae 11 till motsvarande
tjänst i Ae 13.

12. Omändring av en tjänst som expeditionsvakt, tillika portvakt, i Ao 7 till
tjänst som vaktmästare i Ao 9.

Övrigt

13. Utökat antal medhjälpare vid vinter- och sommarövningar.

14. Utökat antal handledare vid övningsundervisning.

15. Höjda arvoden till handledarna.

16. Ökade kostnader för pianobeledsagning.

17. Ökade kostnader för undervisning i musikens teori och praktik.

18. Ökade kostnader för film och föredrag samt för arvoden till lärare''i rytmik
och specialister i idrott.

19. Ökade kostnader till följd av generella lönehöjningar, 63 420 kronor.
Förslagen under punkterna 2, 13, 14 samt 16—19, tillhopa motsvarande en

kostnadsökning med 239 000 kr., betingas av den förutnämnda elevökningen
samt generella höjningar av löner och arvoden. Beträffande övriga förslag inhämtas
ur direktionens framställning bland annat följande.

Förslaget om inrättande av en tjänst som laborator, med därtill knutna tjänster
såsom laboratorieingenjör, laboratorieassistent och ekonomibiträde (p. 1,
5, 6 och 7), motiveras dels med det genom det större elevantalet ökade behovet
av kvalificerad undervisning i kroppsövningarnas fysiologi, dels med önskvärdheten
att förstärka forskningsresurserna på området. Till förste innehavare av
laboraturen föreslås nuvarande docenten P. O. Åstrand. Dennes lämplighet för

8 — Bihang till riksdagens protokoll 1905. 1 samt. Nr 79

114 Kungl. Maj:ts ''proposition nr 79 år 1965

tjänsten har vitsordats i utlåtanden av professorerna E. Hohwii Christensen och
Gunnar Ström.

Direktionen framhåller, att en‘permanent förstärkning av sekreterarresurserna
erfordras, främst på grund av den ökade administrativa verksamheten vid institutet
och önskemålet att avlasta rektors arbetsbörda. Därutöver betonas behovet
av effektiv assistens åt den vid institutet nytillkomna utbildningsnämnden
liksom kravet på sakkunnig medhjälpare i budgetarbetet (p. 3).

Förslaget om ändring av lärartjänsten i Ae 23 i psykologi, pedagogik och
kroppsövningarnas teori till en lektorstjänst i Ae 27 motiveras med önskemålet
att få en kvalificerad företrädare för nämnda ämnen knuten till institutet (p. 9).

Departementschefen

Mot förslaget om inrättande av ytterligare tre tjänster som lärare i kroppsövningarnas
metodik och praktik (p. 2) har jag icke någon erinran. Detsamma
gäller de förslag, som betingas av övriga automatiska kostnadsstegringar (p. 13,
14 samt 16—19). Tillhopa räknar jag för här nämnda ändamål med ett ökat
medelsbehov av 239 000 kr.

Förslaget om förstärkning av forsknings- och undervisningsresurserna i ämnet
fysiologi, särskilt kroppsövningarnas fysiologi, bör tillmötesgås på så sätt att dels
den nuvarande docenturen för P. O. Åstrand omändras till en för honom personlig
laboratur i ämnet (p. 1) dels ett universitetslektorat i ämnet inrättas. Merkostnaden
härför uppskattar jag till ca 50 000 kr., varvid jag förutsätter, att för
innevarande budgetår särskilt beviljad medelsanvisning för undervisning i ämnet
(12 000 kr.) skall upphöra att utgå.

Frågan om förändringar avseende sekreterar- och kansliskrivargöromålen
(p. 3) bör lösas på följande sätt. Sekreteraruppdraget utvidgas och arvodet till
sekreteraren höjs i anslutning härtill. Kansliskrivartjänsten omändras till en
kanslisttjänst. Särskilda medel anvisas för kvalificerad pedagogisk hjälp åt rektor.
Sammanlagt beräknar jag för dessa förändringar, om vilka det ankommer
på Kungl. Maj:t att meddela närmare föreskrifter, en kostnadsökning med
10 000 kr.

Därutöver kan jag endast tillstyrka en höjning av handledararvodena från 10
till 15 kr. per timme (p. 15). Sistnämnda belopp bör utgå räknat fr. o. m. den
1 juli 1964 i likhet med vad som gällt vid utbildningen av övriga övningslärarkategorier
(prop. 1964:152 s. 84 och 85).

I övrigt räknar jag inte med några höjningar av anslaget, varför det bör uppföras
med (1 192 000+300 000 = ) 1 492 000 kr. eller, i avrundat tal, 1 500 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidta de ändringar i personalförteckningen
för gymnastiska centralinstitutet, som föranleds
av vad jag i det föregående förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för gymnastiska cen -

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

115

tralinstitutet, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1965/60:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis..................

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...
Arvoden m. m. vid särskild undervisning i idrott

och gymnastik, förslagsvis ...................

Rörligt tillägg, förslagsvis ....................

336 000

16 400
718 000

47 000
382 600

Summa kr. 1 500 000

c) till Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar för budgetåret
1965/66 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 1 500 000 kr.

F 25. Gymnastiska centralinstitutet: Omkostnader

1962/63 ........

1963/64 ........

1964/65 .......

1965/66 (förslag)

Anslag Nettoutgift

203 000 230 055

216 000 247 681

271 000
296 000

Följande sammanställning upptar dels den för innevarande budgetår gällande
omkostnadsstaten, dels för nästa budgetår direktionens över gymnastiska centralinstitutet
anslagsäskande samt departementschefens anslagsberäkning.

1965/66

Utgifter	1964/65	Direktionen	Departements- chefen
1.	Sjukvård m. m., förslagsvis..............	800	+ 400	+ 400
2.	Reseersättningar, förslagsvis .............	32 500	+ 10 600	+ 10 600
3.	Resebidrag till elever ...................	39 000	-f 8 000	+ 8 000
4.	Expenser a) Bränsle, lyse och vatten, förslagsvis . ■ ■	88 400	+ 1600	+ 1 600
	b) Övriga expenser .....................	104 800	— 2 000	— 2 000
5.	Publikationstryck, förslagsvis ...........	1 300	+ 400	+ 400
6.	Lokaler m. m. för särskild undervisning i idrott och gymnastik, förslagsvis ........	18 200	+ 4 000	+ 4 000
	Summa kr.	285 000	-)- 23 000	+ 23 000
Särskilda uppbördsmedel
	Lokalhyror m.m.......................	14 000	— 2 000	— 2 000

Nettoutgift kr.

271 000

+ 25 000

116

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

Den under delposten 4 b) redovisade minskningen betingas av bortfallet av
en för innevarande budgetår gjord engångsanvisning av 10 000 kr. för utrustning
av den nyuppförda plasthallen. Förslaget innebär alltså i själva verket, såvitt
gäller medel för löpande utgifter, en höjning av ifrågavarande delpost med
8 000 kr.

Den beräknade minskningen med 2 000 kr. av inkomster i form av lokalhyror
m. m. är orsakad av det ökade utnyttjande av institutets lokaler, som
följer med det större elevantalet.

Departementschefen

Sasom framgar av sammanställningen över ifrågavarande anslag anser jag
mig i alla avseenden böra tillstyrka direktionens äskanden. Jag föreslår således,
att anslaget uppförs med (271 000+25 000 = ) 296 000 kr. och hemställer, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Gymnastiska centralinstitutet: Omkostnader för
budgetåret 1965/66 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 296 000 kr.

F 26. Gymnastiska centralinstitutet: Materiel, böcker m. m.

	Anslag	Nettoutgift
1962/63 .......................		63 549
1963/64 .......................		52 509
1964/65 .......................
1965/66 (förslag) ..............	............ 91000

Direktionen över gymnastiska centralinstitutet föreslår, att förevarande anslag
höjs med 18 000 kr. Som motivering härför åberopas bl. a. det ökade elevantalet.

Departementschefen

Jag tillstyrker direktionens förslag om höjning av detta anslag och förordar
således, att detsamma nästa budgetår uppförs med (73 000+18 000 = ) 91 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Gymnastiska centralinstitutet: Materiel, böcker

m.m. för budgetåret 1965/66 under åttonde huvudtiteln an visa

ett reservationsanslag av 91 000 kr.

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 79 år 1965

F 27. Seminarier för huslig utbildning: Avlöningar

117

1962/63 ........

1963/64 .......

1964/65 .......

1965/66 (förslag)

4 637 000

5 616 000
5 625 000
7 010 000

Anslag

Nettoutgift

4 397 415

5 006 566

Skolöverstyrelsen föreslår, att detta anslag höjs med 1 419 000 kr. Av detta
belopp hänför sig sammanlagt 1 335 000 kr. till beslutade löne- och arvodeshöjningar,
varav 858 000 kr. till ökade arvoden åt handledare vid den praktiska
utbildningen. I övrigt fördelar sig överstyrelsens förslag på följande ändamål.

Seminariet i Göteborg

1. En ny tjänst som adjunkt i kemi och fysik i Ao 23.

2. En ny tjänst som speciallärare i bostads- och hemvårdslära samt arbetsteknik
i Ae 21 fr. o. m. den 1 januari 1966.

3. En ny tjänst som husmor i Ao 10 fr. o. m. den 1 april 1966.

4. En ny tjänst som vaktmästare i Ao 9 fr. o. m. den 1 april 1966.

5. Omändring av en kanslibiträdestjänst på halvtid i Ae 7 till heltidstjänst

fr. o. m. den 1 januari 1966.

6. Höjt bibliotekariearvode.

Seminariet i XJmeå

7. En ny speciallärartjänst i barnavård och tillämpad bampsykologi i Ae21.
Samtliga seminarier

8. Ökning av medel till biträdeshjälp på rektorsexpeditionerna med tillhopa
35 000 kr.

Departementschefen

Mot det av skolöverstyrelsen beräknade medelsbehovet av 1 335 000 kr. på
grund av redan fattade beslut som löne- och arvodeshojnmgar har jag mgen

Beträffande överstyrelsens förslag i övrigt anser jag mig, såvitt avser seminariet
i Göteborg, böra tillstyrka överstyrelsens förslag om inrättande av nya
tjänster såsom husmor och vaktmästare. Vidare räknar jag medel för omändring
av en halvtidstjänst som kanslibiträde till heltidstjänst (p. 5) samt for
en höjning av arvodet till bibliotekarien (p. 6). Tillsammans beräknar jag för
dessa ändamål ett medelsbehov av 10 000 kr.

Den föreslagna nya tjänsten vid seminariet i Umeå i barnavård och tillämpad
barnpsykologi är cn följd av den förläggning av barnavårdslärarutbildning till

ermran.

118 Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

Umeå, som jag i det föregående tillstyrkt. Härför krävs en anslagshöjning med
i runt tal 30 000 kr.

För ytterligare biträdeshjälp på seminariernas rektorsexpeditioner beräknar
jag en höjning med 10 000 kr.

Under hänvisning till det anförda föreslår jag, att detta anslag nästa budgetår
uppförs med (5 625 000+1 385 000 = ) 7 010 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidta de ändringar i personalförteckningen
för seminarierna för huslig utbildning, som
föranleds av vad jag i det föregående förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för seminarierna för
huslig utbildning, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1965/66:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 750 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ................. 45 OOO

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .................................. 3 555 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 1 660 000

Summa kr. 7 010 000

c) till Seminarierna för huslig utbildning: Avlöningar för
budgetåret 1965/66 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 7 010 000 kr.

F 28. Seminarier för huslig utbildning: Omkostnader

1962/63 ........

1963/64 ........

1964/65 ........

1965/66 (förslag)

Anslag	Nettoutgift
556 000	469 358
738 000	596 872
609 000
740 000

Följande sammanställning upptar dels den för innevarande budgetår gällande
omkostnadsstaten, dels för nästa budgetår skolöverstyrelsens förslag och departementschefens
anslagsberäkning.

Den askade höjningen av delposten Övriga expenser motiveras huvudsak ligen

med inträffade prisstegringar och betecknas sålunda i allt väsentligt såsom

av automatisk natur. Kursen för fortbildning av lärare i storhushåll anses be hövlig

med hänsyn till bristen på personal för tjänstgöring i storkök. Kostnader

för tidigare anordnade kurser av detta slag har bestritts ur detta anslag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

119

1. Sjukvård m.m., förslagsvis..............

2. Reseersättningar, förslagsvis ............

3. Expenser

a) Bränsle, lyse och vatten, förslagsvis ...

b) Övriga expenser .. ...................

4. Skötsel av trädgårdar m.m.............

5. Ersättning åt studerande i samband med

viss övningsundervisning och praktik, förslagsvis
................................

6. Bidrag till studieresor ..................

7. Särskild kurs för fortbildning av lärare i

storhushåll ............................

Summa kr.

1965/66

1964/65	Skolöverstyrelsen	Departements- chefen
7 500	+ 3 000	+ 3 000
16 700	of.	of.
99 700	of.	of.
440 800	+ 133 800	+ 100 000
16 300	+ 3 200	+ 3 000
17 000	+ 5 000	+ 5 000
11 000	of.	of.
	+ 20 000	+ 20 000

609 000 + 165 000 +131000

Departementschefen

Under hänvisning till min i sammanställningen redovisade ^ a“sl^sberaknmg
förordar jag, att anslaget uppförs med (609 000+ 131 000 ) 74

hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Seminarier för huslig utbildning: Omkostnader för
budgetåret 1965/66 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 740 000 kr.

F 29. Seminarier för huslig utbildning: Materiel, böcker m,

1962/63 ........

1963/64 ........

1964/65 ........

1965/66 (förslag)

Anslag
150 000
165 000
165 000
195 000

in.

Nettoutgift

149 510
163 248

Skolöverstyrelsen föreslår, att förevarande anslag för nästkommande budge -år höis med 60 000 kr. till 225 000 kr. Av detta anslagsbelopp beraknas ca
76 000 kr. för utgifter av löpande karaktär, medan återstoden, 149 000 kr., anses
behövlig för nyanskaffning och ersättning av försliten materiel I detta avseende
hänvisas bl. a. till behovet av ytterligare audivisuella hjälpmedel till en kos na
av ca 25 000 kr., och storköksapparatur till en kostnad av ca 58 000 kr.

Departementschefen

Jag förordar, att detta anslag höjs till (165 000 + 30 000 =) 195 000 kr. och
hemställer således, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Seminarier för huslig utbildning: Materiel, böcker

m.m. för budgetåret 1965/66 under åttonde huvudtiteln an visa

ett reservationsanslag av 195 000 kr.

120

Kungl. Majrts proposition nr 79 år 1965

F 30. Slöjdlärarseminariet s Avlöningar

1902/63 .......

1963/64 .......

1964/65 .......

1965/66 (förslag)

Anslag
394 000
425 000
434 000
510 000

Nettoutgift
398 814
418 862

£%£?? delt“ ",,sla" h°is med ra 000 kr. Härav be pT

äO OOO l r g“r . °Ch arv°desh°ini''igar- Det resterande belopLdf
llwmTjfl ,”raUfnde aV “r *«Wngs.är.r,jä„st i Ae20, dels

Sig^enw”de f -■‘to-speditinneo. Förslaget om i„rä,tande av
.V rligare en tjänst som tecknmgslärare motiveras med det angelägna i att i
ämnen, teeknmg och ritteknik « „ndervisa i delad klass, överst™,senföUL
att bestämmelser meddelas, som medger en dylik anordning.

Departementschefen

Jag tillstyrker skolöverstyrelsens förslag och förordar alltså, att detta anslag
npptors med (434 000+75 000=) 500 000 kr. eller, i avrundat tal 5M OM t
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a^ godkänna förande avlöningsstat för slöjdlärarseminariet
att tillampas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1965/66:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 155 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis .................... 5 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
......

4. Korligt tillagg, förslagsvis ................... 220 000

Summa kr. 510 000

foS/S1 Sl°jdlärarseminariet-- Avlöningar för budgetåret
av 510 000Ukfr att°nde hUVUdtitelD anvisa ett förslagsanslag

F 31. Slöjdlärarseminariet: Omkostnader
1962/63 .	Anslag	Nettoutgift
1963/64 . . .	77 000	82 471
1964/65 .	80 000 80 000 83 000	85 206
1965/66 (förslag)

121

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

Följande sammanställning upptar dels den för innevarande budgetår gällande
omkostnadsstaten, dels för nästa budgetår skolöverstyrelsens förslag och departementschefens
anslagsberäkning.

1965/66

1964/65 Skolöverstyrelsen

1. Sjukvård m. m., förslagsvis ..............	1 300	of.	of.
2. Reseersättningar, förslagsvis .............	3 000	+ 1 000	+ 1 000
3. Expenser
a) Bränsle, lyse ock vatten, förslagsvis . ■.	26 700	of.	of.
b) Övriga expenser .....................	36 300	+ 2 000	+2 000
4. Ersättning åt lärarkandidater i samband
med viss övningsundervisning, förslagsvis..	11200	of.	of.
5. Bidrag till anordnande av studieutfärder ..	1 500	of.	of.
Summa kr.	80 000	+ 3 000	+ 3 000

Departementschefen

Jag tillstyrker, att detta anslag uppräknas med 3 000 kr. och således uppförs
med (80 000 + 3 000 =) 83 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att till Slöjdlärarseminariet: Omkostnader för budgetåret
1965/66 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 83 000 kr.

F 32. Slöjdlärarseminariet: Materiel, böcker m.

1962/63 ........

1963/64 ........

1964/65 ........

1965/66 (förslag)

m.
Anslag	Nettoutgift
30 000	30 000
30 000	30 000
52 000
40 000

Skolöverstyrelsen föreslår, att detta anslag minskas med 12 000 kr., vilket
motsvarar vad som för innevarande budgetår beviljats såsom engångsanvisning
för nyanskaffning av viss utrustning, bl. a. AV-hjälpmedel.

Departementschefen

Jag tillstyrker, att anslaget uppförs med (52 000—12 000 =) 40 000 kr. och
hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Slöjdlärarseminariet: Materiel, böcker m. m. för bud getåret

1965/66 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reserva tionsanslag

av 40 000 kr.

122 Kungl. Maj:ts -proposition nr 79 år 1965

F 33. Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen

Anslag Nettoutgift

1962/63 .................................... 3 420 000 3 100 000

1963/64 .................................... 2 600 000 3 398 000

1964/65 .................................... 3 240 000

1965/66 (förslag)............................ 2 985 000

Beträffande överstyrelsens för yrkesutbildning liksom skolöverstyrelsens förslag
beträffande detta anslag hänvisas till den redogörelse härför, som lämnats
i tidigare avsnitt.

Departementschefen. De av mig i avsnittet om utbildning av lärare vid yrkesundervisningen
m. m. framlagda förslagen medför en ökning av medelsbehovet
med 945 000 kr. På grund av att jag föreslagit, att de medel avseende fortbildning
av lärare vid yrkesundervisningen (1 200 000 kr.), som för närvarande ingår
i detta anslag, skall överföras till anslaget Lärares fortbildning m. m. uppkommer
emellertid en minskning av förevarande anslag med 255 000 kr.

Jag föreslår, att detta anslag för nästa budgetår uppförs med (3 240 000+
945 000—1 200 000 = ) 2 985 000 kr. och hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att till Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen för budgetåret
1965/66 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 2 985 000 kr.

F 34. Ersättning till deltagare i utbildning av lärare vid yrkesundervisningen

Anslag Nettoutgift

1962/63 .................................... 5 370 000 3 890 000

1963/64 .................................... 4 840 000 3 784 000

1964/65 .................................... 4 980 000

1965/66 (förslag)............................ 7 985 000

Förutvarande överstyrelsen för yrkesutbildning har, i anslutning till sina förslag
beträffande anslaget Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen, föreslagit,
att förevarande anslag höjs med 3 328 000 kr. Härav belöper ca 1 500 000
kr. på automatiska kostnadsstegringar, föranledda av beslutade generella höjningar
av ifrågavarande ersättningar. Återstående del av den föreslagna höjningen
hänför sig till de förslag, som framlagts med avseende på antalet kurser och
dessas längd.

Skolöverstyrelsen har föreslagit att 250 000 kr. beräknas till ersättning åt deltagare
i de föreslagna nya kurserna för gymnasieekonomer.

Departementschefen. Under hänvisning till vad jag föreslagit i det föregående
beträffande omfattningen av ifrågavarande lärarutbildning, beräknar jag för

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

123

nästa budgetår medel till ersättning åt deltagare i utbildningen med följande
belopp:

Pedagogiska kurser för yrkeslärare ..........................

Pedagogiska kurser för ämneslärare ..........................

Lärarutbildningskurser för gymnasieingenjörer................

Pedagogiska kurser för civilingenjörer ........................

Pedagogiska kurser för handelslärare ........................

Lärarutbildningskurser för gymnasieekonomer ............

Kurs för ADB-lärare ......................................

Kurser för instruktionsgymnaster och instruktionsterapeuter ..

Summa kr.

5 077 000
113 000
360 000
338 000
1 092 000
250 000
455 000
300 000

7 985 000

Det angivna summabeloppet överstiger med 3 005 000 kr. innevarande budgetårs
anslag.

Jag föreslår, att detta anslag nästa budgetår uppförs med (4 980 000+
3 005 000 =) 7 985 000 kr. och hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

till Ersättning till deltagare i utbildning av lärare vid yrkesundervisningen
för budgetaret 1965/66 under åttonde huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 7 985 000 kr.

c) Fortbildning m. m.

F 35. Lärares fortbildning m. m.

1962/63 .......................

1963/64 .......................

1964/65 .......................

1965/66 (förslag) ...............

Anslag
4 680 000
4 965 000
9 880 000
17 535 000

Nettoutgift

4 452 263
4 760 687

Såsom framhållits i det föregående bör under detta anslag beräknas medel
även för fortbildning av lärare vid yrkesundervisningen.

Beträffande skolöverstyrelsens och överstyrelsens för yrkesutbildning framlagda
anslagsäskanden med avseende på lärares fortbildning hänvisas till den i
det föregående lämnade redogörelsen härför.

Departementschefen. Under hänvisning till vad jag tidigare anfört i det särskilda
avsnittet angående lärares fortbildning förordar jag, att detta anslag föi
nästa budgetår uppförs med (9 880 000+7 655 000 = ) 17 535 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Lärares fortbildning m.m. för budgetåret 1965/66
under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av
17 535 000 kr.

124

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

F 36. Utbildning av lärare vid folkhögskolor
1962/63 .........	Anslag 47 nnn	Nettoutgift
1963/64 ..........	88 nnn	OÖ 0*3)0
1964/65 ..........	198 nnn	1U/ Ooo
1965/66 (förslag).........	188 000

Skolöverstyrelsen föreslår, att detta anslag för nästa budgetår höjs med 79 000
kr. Härav hänför sig 7 500 kr. till generella löne- och prisstegringar, medan återstoden
fördelar sig på sätt som framgår av följande sammanställning.

1. Ökning av stipendiebelopp till folkhögskollärare för studieresor ("4- 4 500

kr.). V

2. Fortbildningskurs för husmödrar vid folkhögskolor (+ 15 000 kr.).

3. Anordnande av fyra rektorskonferenser (+ 22 000 kr.).

4. Anordnande av två kurser (studiedagar) för folkhögskollärare (+30 000
kr.).

Departementschefen

Skolöverstyrelsens beräkning av de automatiska kostnadshöjningarna (7 500
kr.) har jag ingen erinran mot. Jag tillstyrker vidare förslagen om anordnande
av rektorskonferenser och studiedagar (p. 3 och 4) och räknar för dessa ändamål,
liksom överstyrelsen, med en höjning av tillhopa 52 000 kr. Överstyrelsens
förslag om ökad medelsanvisning för stipendier till folkhögskollärare samt om
medel för anordnande av en fortbildningskurs för husmödrar är jag inte beredd
tillstyrka.

Jag förordar, att anslaget uppförs med (128 000+60 000=) 188 000 kr. och
hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Utbildning av lärare vid folkhögskolor för budgetåret
1965/66 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 188 000 kr.

F 37. Bidrag till Ericastiftelsen

1962/63 ...............	Anslag	Nettoutgift
1963/64 .............		238 600
1964/65 ...............
1965/66 (förslag) .........

Bidrag till Ericastiftelsen utgår, enligt överenskommelse med Stockholm stad,
från statens sida med ca 45 % och från stadens sida med ca 55 % av stiftelsens
kostnader enligt fastställd stat.

125

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

Skolöverstyrelsen föreslår i sina anslagsäskanden, att det statliga bidraget
budgetåret 1965/66 höjs med 56 000 kr. Härav hänför sig 29 000 kr. till automatiska
kostnadsstegringar, främst generella lönehöjningar. Återstoden avser i huvudsak
inrättande av en ny biträdande psykologtjänst, okade kostnader för
föreläsningsarvoden och expenser samt engångskostnad för installation av oljeeldning.
För sistnämnda åtgärd beräknas ett engångsbidrag av 7 000 kr. Vid
anslagsberäkningen har hänsyn tagits till bortfall av ett för innevarande budgetår
anvisat engångsbelopp av 6 000 kr.

Stockholms stad har beslutat att höja sitt bidrag till stiftelsen i enlighet med
de beräkningar på vilka skolöverstyrelsens förslag grundar sig..

Departementschef en

Jag tillstyrker skolöverstyrelsens förslag om höjning av detta anslag till

(266 000 + 56 000 =) 322 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till Ericastiftelsen för budgetåret 1965/66 under
åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 322 000 kr.

F 38. Kurser för personal m.	fl. vid skolor för blinda och döva
	Anslag	Nettoutgift
	...... 37 000	24 753
	....... 58 000	50 243
	...... 41000
1965/66 (förslag)............	........ 62 000

Skolöverstyrelsen föreslår, att detta anslag för budgetåret 1965/66 höjs med
21 000 kr. Anslagsförändringen föranleds av följande förslag.

1. ökning av antalet kurser för föräldrar till blinda och döva förskolebarn
från sex till sju (+ 5 000 kr.).

2. Utvidgning och omläggning av kurser gemensamma för dövskolans personal
samt föräldrar till döva och hörselskadade skolpliktiga barn (+ 17 000 kr.).

3. Höjda traktamenten till kursdeltagare (+ 8 000 kr.). I stället for traktamente
med 16 kr. per dygn föreslås, att detta skall utgå enligt bestämmelserna
i allmänna resereglementet.

4. Bortfall av kostnad för en innevarande budgetår tillfälligt anordnad kurs
för blindskolornas vårdpersonal (—9 000 kr.).

126 Kungl. Majds proposition nr 79 år 1965

Departementschefen

Jag tillstyrker skolöverstyrelsens förslag om höjning av detta anslag till
(41 000+21 000 = ) 62 000 kr. Det bör dock ankomma på Kungl. Maj:t att senare
fastställa grunderna för traktamentsersättning till kursdeltagare.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Kurser för personal m.fl. vid skolor för blinda och
döva för budgetåret 1965/66 under åttonde huvudtiteln anvisa
ett reservationsanslag av 62 000 kr.

F 39. Stipendier åt folkskollärare för vinnande av behörighet att underviga
i engelska

1962/63 .......

1963/64 .......

1964/65 .......

1965/66 (förslag)

Anslag
100 000
75 000
75 000
75 000

Nettoutgift
87 939
84 572

Skolöverstyrelsen föreslår, att detta anslag för nästa budgetår uppförs med
oförändrat belopp.

Departementschefen

Jag tillstyrker skolöverstyrelsens förslag och hemställer, att Kungl. Majrt
måtte föreslå riksdagen

att till Stipendier åt folkskollärare för vinnande av behörighet
att undervisa i engelska för budgetåret 1965/66 under åttonde
huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 75 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar
Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas
proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Sonja Ahrling

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

127

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sid.

I. Utbildning av ämneslärare .....................................

A. Lärarbehov och lärartillgång ..............................

B. Praktisk-pedagogisk utbildning av ämneslärare .............

C. Departementschefen ......................................

II. Utbildning av folk- och småskollärare..........................

A. Lärarbehov och lärartillgång ........• • •;........j......'' ‘ ‘''

B. Skolöverstyrelsens förslag rörande utbildningskapaciteten budgetåret
1965/66 ................................. • • .......

C. Departementschefen ....................................

III. Utbildning av speciallärare .....................................

A. Nuvarande förhållanden...........*....._..............

B. Skolöverstyrelsens förslag till utvidgad speciallärarutbildning ..

C. Yttranden ...............................................

D. Departementschefen .....................................'' *

IV. Utbildning av förskollärare m. m...........................‘''

A. Skolöverstyrelsens förslag rörande förskoleseminariernas utbildningskapacitet
1965/66 ..........................

B. Skolöverstyrelsens förslag om upprättande av ett fntidsledar institut

...................................

C. Departementschefen ..................... • .............

V. Utbildning av övningslärare................................. •

A. Inledning .........••••..................................

B. Behov av och tillgång på övningslärare.................

C. Förslag rörande övningslärarutbildningens kapacitet läsåret

1965/66 ..................................................

D. Departementschefen ......................................

20
25
28

32
34

VI. Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen m. m. ............

A. Utbildningens nuvarande utformning och kapacitet.......... 44

B. Överstyrelsens förslag för budgetåret 1965/66 ................ 45

C. Departementschefen ......................................

VII. Fortbildning av lärare ........................................

A. Inledning ..................................''.............

B Skolöverstyrelsens förslag för budgetåret 1965/66 .......... o*

C. överstyrelsens för yrkesutbildning förslag för budgetåret 1965/66 56

D. Departementschefen ...................................... J

128

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

VIII. Anslagsberäkningar för budgetåret 1965/66

1. Lärarhögskolan i Stockholm: Avlöningar.............

2. Lärarhögskolan i Stockholm: Omkostnader.........

3. Lärarhögskolan i Stockholm: Materiel, böcker m. m. ..

4. Lärarhögskolan i Malmö: Avlöningar

5. Lärarhögskolan i Malmö: Omkostnader

6. Lärarhögskolan i Malmö: Materiel, böcker m. m......

7. Lärarhögskolan i Göteborg: Avlöningar

8. Lärarhögskolan i Göteborg: Omkostnader

9. Lärarhögskolan i Göteborg: Materiel, böcker m. m. .. . ..

10. Lärarhögskolan i Uppsala: Avlöningar

11. Lärarhögskolan i Uppsala: Omkostnader

12. Lärarhögskolan i Uppsala: Materiel, böcker m.m.........

13. Folkskoleseminarierna: Avlöningar

14. Folkskoleseminarierna: Omkostnader

15. Folkskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m.............

16. Folkskoleseminarierna: Utrustning

17. Förskoleseminarierna: Avlöningar

18. Förskoleseminarierna: Omkostnader

19. Förskoleseminarierna: Materiel, böcker m.m.............

20. Förskoleseminarierna: Inredning och utrustning

21. Särskilda lärarutbildningsåtgärder...............

22. Avlomng åt medverkande och deltagare i praktisk lärarkurs

m. m....................

23. Avlöning åt deltagare i blindlärar- och dövlärarutbildning .

24. Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar.............

25. Gymnastiska centralinstitutet: Omkostnader.......

26. Gymnastiska centralinstitutet: Materiel, böcker m. m.

27. Seminarier för huslig utbildning: Avlöningar ........

28. Seminarier för huslig utbildning: Omkostnader

29. Seminarier för huslig utbildning: Materiel, böcker m. m. ..

30. Slöjdlärarseminariet: Avlöningar

31. Slöjdlärarseminariet: Omkostnader

32. Slöjdlärarseminariet: Materiel, böcker m. m...........

33. Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen

34. Ersättning till deltagare i utbildning av lärare vid yrkesundervisningen
.................

35. Lärares fortbildning m. m.........

36. Utbildning av lärare vid folkhögskolor......................

37. Bidrag till Ericastiftelsen ....................

38. Kurser för personal m. fl. vid skolor för blinda och döva

39. Stipendier åt folkskollärare för vinnande av behörighet att undervisa
i engelska...............

85
88

90
93

97
100
101
102
103

111

112

115

116

117

118

119

120
120
121
122

122

123

124

125

126

Ivar Hsggströms Tryckeri AB • Stockholm 1965

050827