Kungl. Maj:ts proposition Nr 72 (Proposition 1930:72)

Kungl. Maj:ts proposition Nr 72.

Nr 72.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående om- och tillbyggnad
av anatomiska institutionen vid universitetet i
Uppsala; given Stockholms slott den 7 februari 1930.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Majits

Min allemådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Cl. Lundskog.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Eegenten i statsrådet å
Stockholms slott den 7 februari 1930.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden
Lubeck, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg, Lindskog,
Bissmark, Johansson, Dahl.

Departementschefen, statsrådet Lindskog, anför härefter:

Under punkt 87 av 1930 års åttonde huvudtitel har Kungl. Majit föreslagit
riksdagen att, i avbidan på proposition angående om- och tillbyggnad
av anatomiska institutionen vid universitetet i Uppsala, för ändamålet för
budgetåret 1930/1931 beräkna ett extra reservationsanslag av 100,000 kronor.

Sedan utredning i ärendet numera avslutats, anhåller jag att ånyo få anmäla
denna fråga för Kungl. Majit.

I en av kanslern för rikets universitet med tillstyrkande utlåtande av den
19 juli 1928 till Kungl. Majit överlämnad, av ritningar och kostnadsberäkning
m. m. åtföljd framställning hemställde det större konsistoriet vid uni Bihang

till riksdagens protokoll 1930. 1 sami. 57 käft. (Nr 72—73.) 1

Angående
om- och till
byggnad av
anatomiska
institutionen
vid universitetet
i Uppsala.

Kungl. Maj.ts proposition Nr 72.

versitetet i Uppsala om utverkande av proposition till 1929 års riksdag, att
för om- och tillbyggnad av den anatomiska institutionen vid universitetet
samt för de nya lokalernas inredning och utrustning med nödiga apparater,
instrument och maskiner måtte på extra stat för budgetåret 1929/1930 beviljas
ett anslag av 538,000 kronor.

Till grund för denna konsistoriets framställning låg en utförlig utredning
av anatomiska institutionens prefekt, professorn i anatomi vid universitetet
E. Agduhr, ur vilken utredning jag tillåter mig att meddela följande:

Örn- och tillbyggnadsarbetena avsåge

att bereda eldsäkra lokaler för institutionens samlingar och

att bereda nödiga lokaler för undervisning och vetenskapligt arbete på den
anatomiska och den histologiska avdelningen.

Professor Agduhr har till en början framlagt några korta historiska data
angående lokalerna för anatomiundervisningen vid universitetet. Den anatomiska
undervisningen, som alltsedan 1620 varit företrädd av målsman
vid Uppsala universitet, bedrevs till en början uti numera okänd lokal.
Efter 1662 var den inrymd i den uti Gustavianum inredda s. k. Rudbeckska
teatern, vars storslagenhet efter dåtida förhållanden torde framgå av den örn
densamma använda satsen: »Cujus parem Europa non habet». Roberg
(1708) förbättrade den anatomiska undervisningen genom att införa dissektioner,
vilka utfördes i något av rummen i »Nosocomium academicum»
(nuvarande Värmlands nationshus). Rosén (1741) använde ävenledes ett
rum i »Nosocomium» för dissektionerna och Rudbeckska teatern för samma
del av undervisningen som företrädarna.

Efter 1757 och fram till och med 1850 betjänade sig S. Aurivillius, J.
Sidren, Ad. Murray och efterföljare vid undervisningen i anatomi utav tvenne
rum i bottenvåningen av konsistoriehuset (S:t Eriks-torg). I och med anatomiundervisningens
överflyttande till denna lokal kom den Rudbeckska
teatern ej mera att tjäna denna undervisning.

Före 1851 synas de anatomiska samlingarna till största delen hava förvarats
uti lokaler långt avlägsna från de rum, som tjänade den anatomiska
undervisningen. Så t. ex. förvarades de Rudbeckska stora samlingarna, särskilt
d. ä:s samlingar av lymfkärlpreparat i den Rudbeckska gården och
brunno upp med denna 1702. Robergs anatomiska samlingar synas även
hava betraktats som privategendom och behållits av dennes släktingar. En
del preparat synas dock under såväl Robergs som Roséns tid hava förvarats i
den Rudbeckska teatern, men där —»teatern» användes mycket för föreläsningar
i även icke medicinska ämnen — av åhörarna skadats, varigenom »mycket
bortkomma och något bortskurits av samlingens mumier och sceleton».
En del anatomiska preparat synas under Roséns tid hava börjat samlas och
förvaras på Nosocomium, där de, vid anatomiundervisningens överflyttande
till konsistoriehuset, Ängö stanna kvar till år 1778. Detta sistnämnda år
inrymdes samlingarna uti Murrays gård nedanför Trefaldighetskyrkan. Härifrån
flyttades de 1811 till Irenne rum uti bottenvåningen av bibliotekarien
Aurivillii gård vid Akademigatan, för att 1845 flyttas till bottenvåningen av
botaniska professurens f. d. boställshus vid Svartbäcksgatan. Dessa upprepade
flyttningar och flera andra faktorer hade bidragit att högst avsevärt
skada den anatomiska preparatsamlingen, vilket gjorde att Sundewall där -

Kungl. Maj:ts proposition Nr 72. 3

ifrån ej fick mer än 208 anatomiska preparat till universitetets första anatomiska
institution.

Fr. Sundewall satte som ett av sina första mål, efter professurens tillträdande
(1846), att skaffa universitetet en anatomisk institution. Han lyckades
så väl med detta, att den nya institutionen redan i augusti 1850 blev
färdig för användning. Denna institution, som utgör största delen av mittpartiet
på den nuvarande anatomiska institutionen, kom att i oförändrat
skick tjäna sitt ändamål under 36 år framåt.

Den nuvarande anatomiska institutionens skapare Edw. Clason började
redan som tillförordnad på professuren och prefekturen efter Sundewall att
planera för anatomiska institutionens utvidgning och förbättring. Den betydande
utveckling den anatomiska vetenskapen under de åren hade genomgått
och det ökade antalet lärjungar hade gjort, att utrymmet i den
Sundewallska institutionsbyggnaden hade blivit alltför trångt. Med 1886
års utgång blev den nya institutionen färdig och togs från 1887 i sin helhet
(delar av den hade redan förut börjat användas) i användning för sitt
ändamål. Denna nya institution utgöres av en påbyggnad av den gamla
institutionen jämte en tillbyggnad till densamma av trenne flyglar — en i
sydost, en i sydväst och en i norr belägen flygel. Bortsett från en 1903
företagen yttre renovering, varvid husets färg ändrades från gröngrå till
ljusgul-vit och en del 1925/1926 av Hammar påkallade smärre förändringsarbeten,
ägnade att bereda bättre utrymme för specialarbetare och arbetsrum
åt preparatorn, står anatomiska institutionen än i dag praktiskt taget
kvar i den form och den inredning Clason för mer än 42 år sedan gav
den. Clason insåg redan från början en del olägenheter med inredningen
i den nya institutionen — olägenheter som voro en ren följd av de nya
flyglarnas sammanbyggande med den gamla institutionen.

Den nuvarande anatomiska institutionen.

De rum och deras användning, som denna under Clasons prefekttid byggda
institution upptager, är alltjämt i stort bibehållen. Blott några smärre förändringar
hava vidtagits. Så t. ex. disponerar preparatorn nu tre rum som
bostadslägenhet; vaktmästaren disponerar ett rum för sitt arbete och hans
f. d. rum är uppdelat i en korridor och tvenne smärre arbetsrum; ett rum
är omklädningsrum för kvinnliga studerande, två rum disponeras för bland
annat kursen i jämförande anatomi, ett rum är uppdelat i förstuga och
kapprum, från ett rum är en bakre del, motsvarande två rum, avskild genom
en tunn brädvägg och tjänar som bibliotek, två trappor upp är en
förbindelse mellan ett rum och vindsvåningen påbyggd och inredd till laboratorium
— motsvarande mellangången i bottenvåningen; spiraltrappan,
som förband ett rum i bottenvåningen med ett ruin en trappa upp, är borttagen;
en liknande spiraltrappa är uppsatt som förbindelse mellan ett rum
en trappa upp och vindsvåningen; ett rum en trappa upp är liksom två
likbelägna ram på bottenvåningen genom en brädvägg avdelat i en korridor
och ett ram, som kommer till användning för diverse ändamål. Uti
vindsvåningen finnes ett förrådsrum, ett mindre laboratorium, den omnämnda
arbetsplatsen för preparatorn, en skrubb som användes som mörkrum, fyra
amanuensrum och en bostadslägenhet för vaktmästaren. Förutom ett mellersta
korridorparti, som 1925 vinterbonades, är vinden icke värmeisolerad,
utan de nämnda amanuens- och vaktmästarerummen äro åt alla håll omgivna
av ytterväggar och därför under vintertid praktiskt taget omöjliga

4 Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 72.

att åtminstone med nuvarande uppvärmningssystem hålla vid någorlunda
jämn temperatur.

I källarutrymmena under den äldsta byggnaden såväl som under de båda
södra flyglarna äro bland annat inrymda upplag av dissektionsmaterial (lik),
sprit och andra konserveringsmedel, glasvaror, macerationsanordningar och
en snickareverkstad. De här tidvis förekommande översvämningarna jämte
utrymmenas obekvämhet på grund av den låga höjden till taket göra dem
knappast användbara till annat än som upplagsplatser för diverse material.
I källarutrymmena under den norra flygeln åter hava under Hammars prefekttid
genom insättandet av en elektrisk pump de störande översvämningarna
eliminerats. Här upptagas utrymmena av rum för värmecentralen, för kolupplag,
för torvströklosetter och för en tvättstuga.

Behovet av ökade utrymmen samt förbättrade lokaler för samlingarna, undervisningen
och den vetenskapliga forskningen.

Örn den nuvarande anatomiska institutionen, som redan vid tiden för sin
tillblivelse enligt Clason själv blott fyllde mycket måttliga anspråk och mest
utmärkte sig för sin enkelhet och sina praktiska anordningar kan sägas detsamma,
som Clason på sin tid skrev örn den Sundewallska, nämligen att
den är vorden för trång.

De praktiska övningskurserna vid alla de övriga medicinska teoretiska
institutionerna kunna fullgöras på 2—2 J/2 eller högst 3 månader (patologi
med bakteriologi) men för histologien måste beräknas 4—4 Vs månader med
dagligt arbete och för den mikroskopiska anatomien mer än 2 terminer.
Då dissektionerna till stor del kunna fullgöras på tider, som bli lediga under
arbetet vid andra institutioner (anatomisalarna äro därför öppna hela
dagen och även under en del av julferierna), arbeta de studerande i regel
på den anatomiska institutionen under 3—-4 terminer.

Under det att antalet deltagare i kurserna vid de övriga teoretiska institutionerna
i regel stannar vid ett trettiotal, uppgår detsamma vid den histologiska
avdelningen till 50—60 och vid den makroskopiskt anatomiska är
antalet dissekanter ofta 80—100. Under de tider, då kurser i jämförande
anatomi givas, kan antalet med praktiska övningar sysselsatta studerande
vid institutionen överstiga 200. Då härtill kommer att såväl den jämförande
anatomien som en del av den makroskopiska anatomien samt histologien
äro förlagda till den första delen av studiekursen, då de studerande ännu
ej lärt att studera praktiskt, är det helt naturligt, att undervisningen å anatomiska
institutionen, om den skall lämna ett tillfredsställande resultat och
icke åstadkomma en onödig förlängning av studietiden, måste ställa mycket
större krav på såväl lärarekrafter som utrymme och övriga materiella resurser
än å flertalet andra teoretiska institutioner. Den eftersträvade förkortningen
av de teoretisk-medicinska studierna kan endast vinnas därigenom
att institutionernas utrustning blir sådan, att den kan möjliggöra en verkligt
effektiv undervisning.

De jättesteg framåt, som den anatomiska forskningen, och särskilt de
grenar av densamma, som behandla de mikroskopiska, de embryologiska
och framförallt de experimentella och de funktionella delarna därav, under
dessa 42 år tagit, hava på talrika ställen utomlands fört med sig nödvändigheten
av att bryta ut specialforsknings- och undervisningsinstitut (såsom
t. ex. i neurologi, i embryologi och i mikroskopisk anatomi) ur de ursprungligen
enhetliga anatomiska institutionerna. Där emellertid undervisning och

Kungl. Maj:ts proposition Nr 72.

forskning på de olika gebiten, som av gammal tradition sker vid Uppsala
universitet, alltjämt försiggå inom en och samma institution, är det lätt att
förstå vad denna 42-åriga utvecklingsperiod måste hava fört med sig av
trångboddhet.

Lokalerna för samlingarna. De anatomiska samlingarna bestodo vid inflyttningen
i universitetets första anatomiska institution (Sundewall) av 208
preparat, och de utökades under Sundewall tid till 1,138 preparat, och
under Clasons till 3,663 preparat. Denna av Murray, Sundewall och Clason
införda traditionen att förfärdiga och samla för bland annat undervisningen
viktiga preparat av olika anatomiska förhållanden har troget utvecklats och
befästs av Hammar, Hultkrantz och Ramström. Detta har gjort att samlingarna
ytterligare betydligt utökats och deras numerär utgjorde vid 1926
års slut 6,680 — många nummer omfatta hela serier av preparat. Ytterst
få av dessa preparat äro inköpta, de allra flesta äro förfärdigade vid institutionen,
många av professorerna själva och andra under deras ledning. Ett
flertal av preparaten äro dokument på resultaten från vetenskapliga undersökningar
och andra äro särskilt förfärdigade för att belysa anatomiska och
embryologiska förhållanden. Många av dessa preparat äro fullkomligt unika,
såsom t. ex. en del av de Clasonska och flera av de utav Hammar själv
såväl som av hans lärjungar utförda rekonstruktioner i samband med embryologiska
undersökningar.

Härtill kommer, att Hammar genom ett synnerligen målmedvetet arbete
förskaffat institutionen 1,278 snittserier — alla förfärdigade vid institutionen
— av embryoner härrörande från människa, olika däggdjur etc. Denna
samling embryonalserier torde — såvitt jag har mig bekant — vara den
fullständigaste, som överhuvudtaget finnes, vilket i sin tur har sin förklaring
närmast i det faktum, att i utlandet samlingar av denna art vanligen
betraktas som vederbörande professors privategendom.

Museisamlingarna äro även till omfattningen betydligt större än de som
finnas vid de övriga medicinska institutionerna, och deras betydelse för
undervisningen och för den vetenskapliga forskningen är särdeles stor.

Av det ovan anförda torde framgå, att de anatomiska och embryologiska
samlingarna vid Uppsala universitet i gedigenhet och värde icke på något
ställe här i landet och, så långt jag känner det, ej heller i utlandet har sin
motsvarighet. Det torde därför vara även ett stort statsintresse, att dessa
samlingar räddas undan förgängelsen till eftervärlden. Med möjligheterna
i detta hänseende är det emellertid mycket dåligt ställt vid den anatomiska
institutionen.

Samlingarnas enorma tillväxt hava givet fört det med sig, att utrymmet
är trångt, och att skåp hava måst ställas upp intill skåp, så att alla möjliga
platser härför utnyttjats. Därjämte hava en hel del anatomiska preparat
ställts upp i biblioteksrummet, och en del andra preparat, som ej direkt
behövts för undervisningen, hava magasinerats på institutionens vind. Emellertid
är jag personligen av den meningen, att anatomiska inuseilokaler i
våra dagar mera måste tjäna den praktiska uppgiften att vara magasin för
preparat av undervisnings- och forskningsvärde, än att tjänstgöra som rum
för skådesamlingar. Frågan om ökade utrymmen i museilokalerna — ehuru
även den är mycket behjärtansvärd — är sålunda ej det mest vägande motivet
för här framställda krav, men dessa museilokaler hava en annan mycket
betänkligare brist, nämligen den, att de icke äro eldsäkra. En eldsvåda
i detta gamla hus, där både bjälklag med golv och tak samt flera invän -

Kungl. Maj:ts proposition Nr 72.

diga väggar äro av trä, och inom en kort stund skulle alla dessa storslagna
samlingar för alltid hava gått samma väg som de Rudbeckska på sin tid
gjorde. Museisamlingarna själva äro även de mycket eldfängda, emedan
många modeller och rekonstruktioner äro förfärdigade av vax och paraffin,
och en del preparat måste förvaras i sprit eller andra eldfarliga vätskor,
såsom t. ex. benzol. Saken är dessutom så mycket mera allvarlig som synnerligen
hotande eldsvådetillbud uti omedelbart under museilokalen belägna
rum förekommit. Så sent som 1926 i maj förekom ett synnerligen allvarligt
sådant eldsvådetillbud, som blott genom tillfälligheter så tidigt upptäcktes,
att brandkåren kunde hindra, att det fick de ödesdigraste följder för
museisamlingarna.

Det synes mig därför föga förenligt med sund svensk hushållning att
längre låta dessa abnorma förhållanden fortvara.

Lokaler för undervisning och vetenskaplig forskning på den histologiska avdelningen.
Ar 1863, som den förste i Sverige, började Clason meddela enskild
undervisning i histologi som självständigt ämne vid universitetet. 1874
blev deltagandet i denna undervisning obligatoriskt och år 1892 blev histologien
tillsammans med embryologien ett självständigt examensämne för
medicine kandidatexamen i landet. 1886 inrättades en ny professur i anatomi,
vilkens innehavare hade undervisningsskyldighet i histologi och embryologi.
Professurens förste innehavare, J. Aug. Hammar, har lett undervisningen
och forskningen i dessa ämnen vid universitetet till 1 september 1927.

Tiden intill den nuvarande anatomiska institutionens tillkomst hade undervisning
och forskning i dessa ämnen att kämpa med stora svårigheter i
lokalitetshänseende och en tid måste särskilda lokaler därtill förhyras ute i
staden. En väsentlig förbättring inträdde i förhållandena efter 1886, då i
den nuvarande anatomiska institutionen den histologiska och embryologiska
a vdelningen fick disponera en föreläsningssal och laboratorierna samt ett
mindre laboratorium i vindsvåningen. Det sistnämnda rummet har ett par
platser för forskare, ett rum är kombinerat amanuenslaboratorium och det
laboratorium, där de i histologiska kursen deltagande studenterna erhålla
sin praktiska utbildning. Undervisningen i histologi här vid universitetet
har under den nuvarande institutionens tillvaro bedrivits på ett synnerligen
åskådligt sätt, nämligen så att varje kursdeltagare i mikroskop på preparat
kunnat följa med och iakttaga de saker, som kursledaren klarlagt. Denna
undervisningsmetod synes mig väl värd att åtminstone i princip bibehållas
även i fortsättningen. Metoden för emellertid med sig behovet av lika
många mikroskoperingsplatser som det finnes kursdeltagare. Salen avsågs
ursprungligen med sina 16 fönster kunna lämna 32 dylika platser. Detta
visade sig också under den närmaste tiden vara fullt tillräckligt. Ja, även
under det första decenniet av innevarande sekel var medeltalet kursdeltagare
blott 24 per år. Motsvarande medeltal under de sista 10 åren har varit 53,
och antalet deltagare uti innevarande års histologiska kurs är 60. För detta
större antal kursdeltagare har plats kunnat beredas genom anordnandet av
från fönsterborden in mot salen gående bord i T-form och anordning av
konstgjord belysning för de längst in mot salen sittande. Aven örn salen
ej kan rymma flera mikroskoperingsplatser än för 60 kursdeltagare, anser
jag den dock vara god nog ur utrymmessynpunkt, och den torde i det hänseendet
även komma att fylla framtida behov. Det synes mig nämligen
vara i många hänseenden — bland annat ur tekniska och didaktiska synpunkter
— olämpligt att låta antalet kursdeltagare överskrida 60-talet.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 72.

Synnerligen önskligt är det däremot, att denna sal moderniseras därigenom
att den förses med anordningar för projektion av mikroskopiska preparat,
diapositiv o. s. v., varigenom studenterna lätt kunna orienteras, så att den
ovannämnda undervisningsmetoden kan göras mindre tungrodd än vad annars
är fallet.

Det laboratorieutrymme, som hittills disponerats av amanuenser och av
kursdeltagare vid iordningställandet av de histologiska kurspreparaten, är
alldeles för litet. Det stora antal preparat (innevarande termin över 10,000),
som här av amanuenserna och de dem assisterande kursdeltagarna måste
förfärdigas och utdelas under pågående kurs, gör att de härmed samtidigt
arbetande måste vara betydligt flera än detta lilla laboratorium lämpligen
kan rymma. Härtill kommer, att samma rum f. n. är det enda laboratorieutrymme,
de vid histologiska avdelningen anställda tvenne amanuenserna
hava till sitt förfogande. Ifrågavarande laboratorieutrymme måste mer än
fördubblas för att kunna fylla även mycket måttliga fordringar.

Av de tvenne rummen disponeras det ena av det tekniska biträdet och
det andra — det mindre — av professorn. Detta sistnämnda rum är dessutom
''förvaringsställe för de ovannämnda embryonalsamlingarna såväl som
för institutionens förråd av histologiska snittpreparat.

De tre små laboratorieutrymmena uti vindsvåningen äro helt upptagna
av specialforskare. Att Hammar överhuvudtaget kunnat reda sig med dessa
små utrymmen torde hava sin förklaring bland annat i det förhållandet,
att han i sin forskning arbetat med övervägande morfologiska undersökningar
inom sitt ämne.

För en vetenskaplig universitetsinstitution såsom den anatomiska är det
ett livsvillkor, att de yttre möjligheterna för fortsatt forskning icke äro alltför
starkt begränsade, utan det bör kunna beredas tillfälle för icke blott
lärarna utan även för sådana studerande eller andra personer, som därtill
äro kvalificerade, att å institutionen göra vetenskapliga undersökningar inom
olika grenar av ämnet. I det avseendet kan man svårligen säga, att den
anatomiska institutionen i sitt nuvarande skick uppfyller de fordringar, man
är berättigad att uppställa. Visserligen finnas några arbetsplatser av anspråkslösaste
slag, som kunnat upplåtas åt enskilda forskare och från vilka en
vacker serie arbeten utgått. Genom år 1926 skedda omändringar hava också
arbetsrum kunnat beredas åt de avgångna professorerna. Men för specialundersökningar
inom flera viktiga områden av ämnet saknas såväl utrymme
som utrustning. Så t. ex. finnas på institutionen inga utrymmen, som möjliggöra
en tidsenlig omläggning av den histologiska och den embryologiska
forskningen i experimentell riktning, vilket är synnerligen önskligt, om man
skall kunna tränga djupare in i de problem, som uppställa sig för forskaren
inom dessa ämnen. Operationsrum, lokaler för experimentella undersökningar
och lämpliga förvaringsrum för experimentdjur saknas helt. Även saknas
lämpliga rum för mikrofotografering och för utförande av avbildningar
i övrigt.

Lokaler för undervisning och vetenskaplig forskning på den anatomiska avdelningen.
Till de allra viktigaste önskemålen hör lämpliga lokaler för
upprättande av ett studiemuseum, där de studerande, ostörda av det övriga
arbetet å institutionen, ha tillfälle att med tillhjälp av lämpligt utvalda modeller
och preparat inläsa de viktigare delarna av ämnet. Den alltmer minskade
liktillgången har gjort behovet av dylikt undervisningsmaterial mer
och mer kännbart och det har endast varit bristen på lämpliga rum

8 Kungl. Maj:ts proposition Nr 72.

för en studiesamling, som har hindrat realiserandet av den länge närda
planen.

För att ett dylikt studiemuseum skall kunna fylla sitt viktiga ändamål,
måste en stor del av de utställda preparaten och modellerna placeras i fristående
montrer eller å bord, så att de kunna betraktas från olika sidor;
endast undantagsvis kunna de uppställas i väggfasta skåp. Givetvis kräver
detta ett relativt stort utrymme och god belysning.

Institutionen är vidare i stort behov av en sal för undervisning shur ser.
Den lokal, som nu användes för såväl de förberedande kurserna i jämförande
anatomi som för den kursvis anordnade undervisning i vissa delar
av den makroskopiska anatomien (särskilt det centrala nervsystemets anatomi),
utgöres av tvenne genom skjutdörrar med varandra förenade, i vinkel
liggande rum. Då denna lokal med stigande antal studerande blivit alldeles
för trång och även i andra avseenden är föga lämplig för detta ändamål,
är det i hög grad önskvärt, att densamma ersättes med en större sal, väl
försedd med fönsterplatser, och detta så mycket mer som undervisning i
kursform är ett medel att underlätta och förkorta studierna och därigenom
torde komma till användning i stegrad utsträckning. Möjligen skulle denna
sal under tider, då dylik undervisning ej pågår, även kunna tjäna som ett
annex till studiemuseet.

En utökning av antalet arbetsplatser för vetenskaplig forskning är nöd''
vändig också på den anatomiska avdelningen. Genom att läroämnena
makroskopisk anatomi, histologi och embryologi äro varandra så närstående
och inrymmas i samma institutionsbyggnad blir det möjligt att i viss utsträckning
på samma gång tillgodose samtligas behov. Så t. ex. komma de
rum som avses för embryologiska rekonstruktioner och för experimentella
undersökningar, likaväl som fotografirum och bibliotek att bliva till lika
mycket gagn för den makroskopisk-anatomiska som för den histologiska
avdelningen. Aven skulle inredandet av bättre rum för macerations- och
skeletteringsarbetet såväl som bättre lokal för likmaterialets förvaring vara
högeligen önskvärt.

En del övriga för den anatomiska institutionen i dess helhet önskvärda förbättringar.
Bland dessa önskemål må här särskilt omnämnas:

Fullföljandet av den år 1925 började värmeisoleringen av vindsvåningen.
Detta skulle sannolikt medföra minskad bränsleåtgång och möjliggöra att i
där belägna rum erhålla en jämnare temperatur hela dygnet örn under den
kalla årstiden, till särskild båtnad för de i vindsvåningen befintliga amanuensoch
vaktmästarbostäderna.

Mot uppvärmningen av institutionen under den kalla årstiden kunna grava
anmärkningar göras. Det är mycket svårt att hålla en del av rummen vid
en någotsånär jämn värmegrad; särskilt gäller detta örn de arbetsrum å
nedre botten i sydvästra flygeln, som äro avsedda för professorn i makroskopisk
anatomi. Vid inträffande starkare temperaturfall ute har det upprepade
gånger hänt, att professorn där endast iklädd överrock och galoscher
kunnat för kortare stunder uppehålla sig i dessa rum. Drägliga förhållanden
lia ofta endast kunnat vinnas genom att forcera eldningen mer än vad som
för andra lokalers behov varit motiverat. Genom den redan nämnda ofullständiga
värmeisoleringen av vindsvåningen äro vidare en del av de där
belägna bostadsrummen mycket dragiga och säkerligen onödigt kostbara i
uppvärmningen. Åtgärder för att avhjälpa dessa olägenheter äro sålunda
nödvändiga och kunna dessutom väntas medföra icke oväsentliga besparingar

Kungl. Maj:ts proposition Nr 72.

i institutionens driftkostnader. Detsamma kan möjligen även vinnas genom
en utvidgning av kolkällaren, som nu endast medgiver lagring av mindre
partier kol åt gången.

För att råda bot mot dessa olägenheter har från sakkunnigt håll tillråtts
att omlägga institutionens centraluppvärmning från äng- till varmvattensystem.
Med detta system uppnås effektivare och jämnare uppvärmning.
Jämförelser med förhållandena vid andra institutioner, som hava varmvattensystem,
hava givit vid handen, att en sådan omläggning i längden ställer
sig= ekonomiskt mycket fördelaktig.

Åt de kvinnliga studerande är för närvarande upplåtet ett litet rum i
norra flygeln med dimensionerna 3x5 meter, men där utrymmet ytterligare
minskats genom en från rummet avbalkad klosett. Sedan antalet kvinnliga
studerande ökat så att de å institutionen samtidigt arbetande ofta uppgå till
15—20, fordrar billigheten ovillkorligen, att de få en större och bättre lokal
till sitt förfogande.

Klosetterna för de manliga studerande (enkla torvströklosetter) äro belägna
längst bort i den norra flygelns källare bortom pannrummet och kolkällaren.
Det är självfallet, att dessa måste ersättas med vattenklosetter, men då dessa
av tekniska skäl icke kunna placeras i källaren, är oundgängligen nödvändigt,
att plats herodes dem i någon annan del av byggnaden.

Ett annat krav av hygienisk natur är, att de vid institutionen anställda
och där boende personerna (amanuenser, preparator och vaktmästare), som
i sitt dagliga arbete i så stor utsträckning ha att göra med döda människooch
djurkroppar böra ha tillfälle att inom institutionen erhålla bad, varför
frenne enkla badrum böra anordnas, därav ett gemensamt för de 4 amanuenserna.

De planerade tillbyggnads- och omändringsarbetena.

Vid planerandet av byggnadsarbetena, som sålunda hava till förnämsta
mål att bereda eldsäkra och större utrymmen för samlingarna och ökade
laboratorieutrymmen, hava givetvis flera möjligheter prövats, men av olika
orsaker måst övergivas. En bland de mera ändamålsenliga av dessa övergivna
planer gick ut på att påbygga ännu en våning på den gamla institutionen
och göra den sydvästra flygeln eldsäker i och för samlingarnas
förvaring därstädes. Denna plan måste dock övergivas, bland annat därför
att grunden under den södra delen av institutionen ej kan bära ökad belastning
och att en för ett sådant ändamål erforderlig grundförstärkning
skulle ställa sig alltför dyrbar, om den överhuvudtaget ens vore möjlig att
utföra.

Som mest framkomlig väg för åstadkommande av de förbättrade utrymmena
har det visat sig vara dels

att tillbygga tvenne eldsäkra flyglar till den nuvarande institutionen, vilka
huvudsakligen skulle komma till användning för samlingarna och dels

att inreda de nuvarande museilokalerna till laboratorier och arbetsrum.

De planerade tillbyggnaderna. Två flyglar byggas och sammanbindas med
gamla institutionens norra flygel. Flyglarna byggas i tre våningar och förses
därtill med källarvåning. Tre rum uti gamla institutionens norra flygel införlivas
med tillbyggnaderna och göras eldsäkra. I de olika våningarna komma
dessa rum att förmedla övergången mellan rummen i de båda tillbyggda
flyglarna. En ur många synpunkter önskvärd direkt kommunikation mellan
dessa olika våningar anordnas genom en trappa uti de mellersta rummen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 72.

Trappan, som ur eldsäkerhetssynpunkt delvis inbygges, göres av normal
bredd mellan de olika helt ovan jorden belägna våningarna.

De båda övre våningarna apteras från början för samlingarna. Museilokalernas
golvyta kommer härigenom att utökas från nuvarande 338 kvadratmeter
till 630 kvadratmeter. Denna utökning torde för en lång tid
framåt komma att fylla behovet av museiutrymmen. Med tanke på behovet
av särskilda museiutrymmen för de embryonala snittserierna, så ordnade att
de för undervisningsändamål ej behöva överflyttas till mera eldfarliga delar
av_ byggnaden, synes det mig ändamålsenligt att inreda den översta våningen
uti ena flygeln till ett rum, avsett som förvaringsställe för institutionens
samlingar utav embryonala snittserier, och trenne andra rum, som samtidigt
kunna användas till förvaringsställen för andra vetenskapliga embryonala
dokument (bland annat rekonstruktioner) och eventuellt till arbetsrum vid
de embryonala snittseriernas förberedande vetenskapliga bearbetning. Den
övriga delen utav översta våningen är avsedd att rymma sådana delar av
den anatomiska samlingen, som blott mera undantagsvis komma till användning
vid undervisningen.

Rummen uti de tillbyggda flyglarna en trappa upp jämte det dessa rum
förbindande rummet äro avsedda att inrymma sådana delar av de anatomiska
och embryologiska samlingarna, som hava större intresse som åskådningsmaterial
vid undervisningen i dessa ämnen. Genom en avbalkad gång
under gradinerna i den anatomiska föreläsningssalen kunna preparaten lätt
föras till denna sal samt vidare genom andra rum och gångar bort till föreläsnings-
och kursrummet för embryologi och histologi. Transportvägen
kommer visserligen att något förlängas, jämfört med den nuvarande, till
detta sistnämnda rum, men däremot kommer den att betydligt förkortas till
den anatomiska föreläsningssalen, där det största antalet museipreparat kommer
till användning vid undervisningen.

Uti bottenvåningen apteras inom den ena tillbyggda flygeln några rum till
laboratorier för vetenskaplig forskning, under det att andra inredas till arbetsrum
speciellt för professorn med undervisningsskyldighet i makroskopisk
anatomi. Ett rum användes som genomgångsrum såväl som till magasin
för sådant material och sådana preparat, som komma till användning vid
undervisningen i jämförande anatomi och i hjärnans makroskopiska anatomi.
Det stora rummet i den andra tillbyggda flygeln inredes till kursrum för
den höst och vår återkommande kursen i jämförande anatomi såväl som
för den årligen återkommande kursen i hjärnans makroskopiska anatomi.
På mellantider kan samma rum lämpligen användas av de studerande, som
äro sysselsatta med tentamensläsning av makroskopisk anatomi, i den mån
de ej få plats i de särskilt inredda studiemuseirummen. Golvet i bottenvåningen
till de båda flyglarna är något höjt upp över golvnivån i institutionens
bottenvåning för övrigt. Detta har gjorts för att uppnå en nödig
höjd till taket uti den under flyglarna inredda jordvåningen och för att till
denna erhålla tillräckligt med dagsljus. Den nödiga takhöjden i jordvåningen
kan härigenom erhållas, utan att golvnivån behöver sänkas under
den i norra flygeln mot översvämningar säkrade nivån.

Jord- (eller källar) våning en är avsedd att inrymma en del rum av stor vikt
för en vetenskaplig institution av här avsedda slag. Nedgångar till jordvåningen
skulle bliva tvenne, nämligen dels en från ovannämnda genomgångsrum
och dels en direkt utifrån (den nuvarande) genom norra flygelns
norra gavelvägg gående ingång. Jordvåningen under nordvästra flygeln

Kungl. Maj:ts proposition Nr 72.

avser att inrymma operations- och steriliseringsrum, skrivrum, rum för djurupplag,
foderupplag och groddamm jämte ett särskilt experimentrum. Jordvåningen
under den nordöstra flygeln är avsedd att inrymma metall- och
snickeriverkstad, rum med anordningar för åstadkommande av låg och konstant
temperatur, rum för fabrikation av till rekonstruktioner avsedda vaxkakor,
w.c. samt rum för skelettering och för benupplag. På en anatomisk
institution äro en snickare- och en metallverkstad nödvändiga. Där förekomma
nämligen mycket ofta behov av snickeri- och metallarbeten för
iordningställande av och förändringar av apparater och ställningar, som
komma till användning vid experiment, vid framställning och beredning
samt montering av preparat och modeller samt vid utförandet av reparationsarbeten
av olika slag. Behovet av dessa lokaler är så mycket större
även därför att preparatorn och vaktmästaren på institutionen äro yrkesutbildade
på området och kunna själva på lediga stunder utföra många av
de arbeten, som eljes ofta måste dyrt betalas. Flera av dessa till jordvåningen
förlagda rummen saknas helt uti den gamla institutionen, såsom
t. ex. operations- och steriliseringsrum, men de äro vid flertalet experimentella
undersökningar oundgängligen nödvändiga. En del andra rum åter
såsom t. ex. det för djurförvaring, ett för snickareverkstad och ett för
skelettering avsett rum finnas nu inrymda i källare under gamla institutionsbyggnaden,
men de äro otillfredsställande dels på grund av risken för översvämningar
där, dels på grund av dåliga belysningsförhållanden samt även
på grund av den låga takhöjden, vilket gör arbetet där synnerligen obekvämt.

Ett rum med möjligheter att anordna konstant och låg temperatur och
med anordningar för nedfrysning av anatomiska preparat är ett synnerligen
önskvärt utrymme på en anatomisk och histologisk institution.

De planerade omändringsarbetena uti den gamla institutionens lokaler. Uti
den gamla institutionens källarvåning utföras blott smärre förändringar.
Bland dessa vill jag särskilt framhålla, att torvströklosetterna slopas och
ersättas med w.c. placerade som nedan närmare framgår. Tvättstugan flyttas
och tre rum apteras till lagringsrum för kol. Härigenom kan institutionen på
en gång magasinera mer än tre gånger så mycket kol som nu är fallet.
Genom de förändringar uti inredningen, som planeras uti bottenvåningen,
måste nedgången till källarvåningen slopas. Till denna källare kan man
i stället komma dels utifrån och dels genom en nybyggd nedgång. Invid
sistnämnda nedgång avses även att inreda matkällare åt institutionens preparator
och åt dess vaktmästare. Källareutrymmena i övrigt under den
gamla institutionen äro som hittills avsedda att användas tili macerationsrum,
förvaringsrum för sprit och andra konserveringsmedel, glasvaror m. m.

Bottenvåningen i gamla institutionsbyggnaden. Trappuppgången blir genom
de föreslagna till- och ombyggnadsarbetena obehövlig och är därför avsedd
att borttagas, varigenom en del värdefullt utrymme vinnes. Den trappuppgång,
som kommer till mera allmän användning inom institutionen, är
mycket nött och behöver omläggas, varvid materialet från den nedtagna
trappan med fördel kan komma till användning. Samtidigt som denna
trappa omlägges, bör den även flyttas in mot ytterväggen, varigenom vinnes
dels att trappan själv till skillnad från vad nu är fallet kan bliva direkt
upplyst av dagsljus, och dels att ett rum kan bliva ett användbart studiemuseirum
i stället för att, som nu är fallet, närmast vara ett genomgångsrum.
Det genom borttagandet av den nämnda trappan vunna utrymmet i
bottenvåningen inredes, sedan där nu belägna nedgång till källaren även

Kungl. Maj:ts proposition Nr 72.

tillslutits, till laboratorium för en mera försigkommen vetenskapsidkare vid
institutionen. Vaktmästarens nuvarande arbetsrum inredes till bekvämlighetsinrättning
för studenterna. Det ställer sig fördelaktigare att aptera detta än
något annat rum för ifrågavarande ändamål bland annat av den orsaken, att
avloppsledningarna bär ligga i omedelbar närhet. Till vaktmästarrum tages
det intilliggande rummet, som för närvarande användes till damrum. Detta
rum är visserligen något mindre än det föregående, men det torde vara
tillräckligt stort för sitt ändamål, örn man tager hänsyn till att vaktmästaren
uti den nya institutionen har tillgång till särskilda rum för sina specialarbeten
såsom skelettering, metallarbeten m. m. Damrum inredes uti ett
rum, där ett särskilt toilettrum för damerna även anordnas. Innanför
trappan uti anatomibyggnaden från 1850 anordnas en passage, som för till
den korridor, från vilken man kan komma in i ett laboratorium och till
fyra studiemuseirum. Till tre av sistnämnda rum kan man även komma
via en passage, som också för till ett kapprum och till en tollett, inredd
för de studerandes räkning. Genom att den inre delen av förstugan införlivas
med rummen i sydvästra flygeln kan preparatorns bostad förses med
garderober, w.c. och badrum och därigenom göras mera beboelig. Ävenså
kunna därigenom för de uti studiemuseet arbetande studenterna ett kapprum
och en toilett anordnas. De för närvarande av professorn i makroskopisk
anatomi använda arbetsrummen inredas till bostadsrum för preparatorn.
Detta möjliggör, att de rum, som för närvarande disponeras av
preparatorn som bostad, genom sitt härför lämpliga läge kunna tillsammans
med ett annat rum bilda en lämplig fil av smärre rum uti ett nödvändigt
studiemuseum.

Våningen en trappa upp. Uti gamla institutionens norra flygel anordnas,
som redan antytts, en passage, genom vilken man från kapprummet kan
omma till museet utan att behöva gå genom föreläsningssalen. Denna
gång kommer ej att nämnvärt minska den mängd dagsljus, som tränger in
i föreläsningssalen, ty av de tre fönster, som komma att släppa genom
ljus till gången, sänder blott en mindre del av ett fönster dagsljus in i
nämnda sal. Den innanför gångens inre vägg belägna delen av utrymmet
under gradinerna får ljus från de åt väster belägna fönsterna såväl som
sekundärljus genom ett fönster i den nämnda inre väggen. Det nuvarande
kapprummet förstoras något, vidare inredes ett förberedningsrum för den
föreläsande professorn. Ett rum är nu förbundet med vindsvåningen förmedelst
en spiraltrappa. Denna trappa, som är mycket skranglig, måste
utbytas mot en bättre, som lämpligen göres väggfast. Detta rum i övrigt
kommer till användning för upplag av planscher och histologiskt kursmaterial.
För närvarande kan blott ett rum tagas i användning för amanuenserna
och de assisterande kursdeltagarna. För samma ändamål som detta
rum tjänar apteras även två andra. Ett fotografirum finnes för närvarande
icke på institutionen, och den plats, där nu en del mikrofotografier kunna
tagas, kan på sin höjd betraktas som ett provisorium. Ett rum avses att
inredas till fotografirum, där även ett dörrfritt mörkrum anordnas. Detta
blir visserligen inget idealiskt fotografirum, då mikrofotografikameran uti
ett sådant borde kunna ställas upp på skakfritt underlag. Institutionens
övriga utrymmen kunna emellertid ej heller de erbjuda någon sådan plats.
Därtill kommer även det önskemålet, att fotografirummet bör befinna sig i
närheten av de histologiska laboratorierna. De mikrofotograferingar med
större förstoringar, där varje skakning måste undvikas, få därför utföras på

Kungl. Maj:ts proposition Nr 72.

sådana tider av dygnet, då trafiken på intilliggande gator är inställd. Ett
rum inredes till speciallaboratorium och ett rum till bibliotek. Biblioteket
är avsett att komma till gemensam användning för dem, som vid institutionen
äro sysselsatta med specialundersökningar. Uti ett nuvarande rum
inredes ett laboratorium för experimentella undersökningar, ett arbetsrum
för institutionens tekniska biträde, ett skrivrum och ett laboratorium för professorn.
Uti det sistnämnda laboratoriet kan möjligen ett mindre rum avdelas
för uppställning av specialapparater såsom ultramikroskop, mikromanipulator,
precisionsvåg etc. Utrymmet i övrigt i sagda rum upptages utav
en passage, en dam- och en herrtoilett.

Uti vindsvåningen inredes, sedan den ovannämnda trappan avlägsnats,
ett annex till det intilliggande större laboratoriet. Den 1925 utförda värmeisoleringen
av taket fortsättes att omfatta den återstående delen av vindsvåningens
tak (yttertaket). De fyra amanuensrummen moderniseras genom
att vardera förses med tambur, toilett och garderob. Dessutom inredes för
de amanuenser, som bebo dessa rum, ett gemensamt badrum och tvenne
w.c. Den i vindsvåningen belägna vaktmästarebostaden förses med en
tambur och ett kombinerat toilett-, w.c.- och badrum.

Murarnas fasadputs uti gamla institutionsbyggnaden har på flera ställen
lossnat, framförallt utvändigt. Det synes mig därför lämpligt att i samband
med örn- och tillbyggnaden även utföra en restaurering med målning av
denna byggnad såväl in- som utvändigt.

För närvarande har anatomiska institutionen centraluppvärmning med ångsystem.
De förefintliga ångpannorna måste efter tillbyggnaden utökas för
att vara tillräckliga. Det synes mig vara väl motiverat att i samband med
förändringarna för övrigt även införa varmvattensystem. Härvid torde
lämpligen pumpinrättning böra användas i och för varmvattnets framdrivande.
Detta möjliggör också, att samma element och rörledningar som
finnas för närvarande kunna i stor utsträckning användas även för varmvattensystemet.

För att kunna tjäna sitt ändamål böra de nya laboratorierna förses med
nödiga inventarier såsom laboratoriebänkar (väggfasta) med lådor, bord,
hyllor, stolar, dragskåp, porslins- eller stengodsvaskar samt nödiga gas- och
elektriska ledningar jämte armatur.

Uti redan förefintliga laboratorier och andra arbetsrum utföras en del reparationsarbeten,
bland annat tätning av dörrar och fönster med avsikt att
undgå den dragighet, som särskilt under den kallare årstiden här gör sig
starkt kännbar. Skåpen uti de gamla museirummen flyttas och uppsättas
uti de nya museilokalerna, där även nya skåp till nödigt antal anordnas.
Museisamlingarna inflyttas och ordnas uti det nya museet.

Ben apparat- och maskinella utrustning, som finnes uti nuvarande anatomiska
institution, är synnerligen knapphändig och ofullständig för att kunna
tjäna en mera mångsidig anatomisk och embryologisk forskning såväl som
en mera tidsenlig undervisning.

Vad först undervisningen i histologi och embryologi beträffar, så är det i
hög grad önskligt, att den härför avsedda kurs- och föreläsningssalen förses
med på elektrisk väg dirigerbara mörka gardiner, för att vid behov kunna
försänka salen i mörker och därigenom möjliggöra en projektion av mikroskopiska
preparat och av diapositiv såväl som ock en projektion av bilder
på episkopisk väg. För detta ändamål behöves ock en projektionsapparat,

Kungl. Maj:ts proposition Nr 72.

som möjliggör dessa tre olika typer av projektion. För att kunna göra
undervisningen vid institutionen mera åskådlig såsom t. ex. för att demonstrera
muskel- och ledfunktioner, regenerations- och tillväxtförhållanden
såväl som för att demonstrera organens och vävnaders fötala och postfötala
utvecklingsförhållanden är det nödvändigt att institutionen får en filmupptagningsapparat
såväl som en kinoprojektionsapparat. En maskinell apparatur
av nu nämnd art skulle i väsentlig grad inte blott underlätta undervisningen
för kursledaren och studierna för studenterna, utan den skulle
säkert även möjliggöra att på kortare tid uppnå bättre resultat av undervisningen
än vad nu är fallet.

För det vetenskapliga arbetet på institutionen är det av stort behov att få
det förefintliga instrumentariet kompletterat på olika områden. En stabil
fotografiapparat avsedd för blott mikrofotografering är ett på en histologisk
avdelning synnerligen önskvärt instrument. Härigenom skulle den ritapparat,
som nu finnes och tidvis apteras som hjälplig fotografiapparat, helt kunna
tagas i bruk för det ändamål den egentligen är avsedd. Även skulle då
färgfotografier kunna tagas såväl som fotografier med största förstoringar
kunna erhållas. Vid denna sorts fotografering är nämligen en precision
nödvändig, som ej kan erhållas med denna ritapparat. Det optiska instrumentariet
bör lämpligen kompletteras med tvenne Zeiss-mikroskop (ett större
och ett mindre) och en serie apokromater. För finare dissektions- och injektionsarbeten
är en mikromanipulator nödvändig. En hjärnmikrotom, en
så kallad Grundschlittenmikrotom samt några termostater äro likaledes synnerligen
önskvärda instrumentapparater. För serier av undersökningar behöves
en kvartslampeutrustning. I experimentallaboratoriet, där denna utrustning
är avsedd att uppställas, bör även finnas en bättre centrifug- Till
denna utrustning, närmast avsedd för experimentella undersökningar, hör
även inredning och instrument uti operations- och steriliseringsrum såsom
steriliseringsapparater för instrument och bandageartiklar, operationsbord,
instrumentskåp, en serie utvalda kirurgiska instrument m. m.

Uti metall- och snickareverkstäderna avses att uppsätta en metallsvarv,
som även kan användas som träsvarv, en handsåg, en sågtrissa, en slipmaskin,
en Mäster och övrig apparatur för torkning och uppblåsning av
visceralpreparat, lednings- och motoranordning för elektrisk drift av dessa
apparater och maskiner.

_ Fn hel del ändringar och utökningar av det elektriska ledningsnätet bliva
givetvis nödvändiga i och med dessa tilll^ggnads- och omändringsarbeten.

Genom ett förverkligande av detta förslag till om- och tillbyggnad av
anatomiska institutionen skulle behovet av tillfredsställande museilokaler,
ökade utrymmen för undervisnings- och vetenskapligt arbete vara på ett
tillfredsställande sätt tillgodosett för en avsevärd tid framåt. Och förslaget
innebär enligt undertecknads mening ur såväl ekonomisk som praktisk synpunkt
den under förhandenvarande omständigheter bästa lösningen. Därigenom
att en tillbyggnad och icke en självständig byggnad valts hava betydande
besparingar kunnat göras samtidigt som tillgodoseendet av behoven
med avseende på större och förbättrade utrymmen kunnat uppnås.

Vid denna professor Agduhrs utredning var fogad, utom ritningar och
fotografier, en kostnadsberäkning, utvisande för byggnadsarbeten m. m. en
slutsumma av 454,000 kronor och för inredning och utrustning en slutsumma
av 71,100 kronor, tillhopa alltså 525,100 kronor.

Kungl. Maj.is proposition Nr 72.

Över det av professor Agduhr sålunda framlagda förslaget avgavs till en
början yttrande av förre professorn i anatomi vid universitetet i Uppsala,
professor emeritus J. V. Hultkrantz, vilken anförde huvudsakligen följande:

Då förslag väckts om till- och ombyggnad av den anatomiska institutionen
i Uppsala, är det helt naturligt, att undertecknad, som under 58 terminer
haft min verksamhet förlagd till denna institution, med stort intresse tagit
del av byggnadsplanerna, allt efter som de utformats, och att jag gärna
använder mig av det erbjudna tillfället att i korthet uttala min mening om
desamma med särskild hänsyn till den makroskopiska anatomiens behov.

Angående den oavvisliga plikten att skaffa brandfria lokaler åt de ytterst
värdefulla museisamlingarna, som finnas vid institutionen, torde icke den
minsta tvekan kunna råda. Men då detta mål svårligen kan vinnas på
annat sätt än genom en tillbyggnad till den nuvarande institutionen, gäller
det att tillse, att utrymmet icke tillmätes så knappt, att samlingarnas ytterligare
utvecklingsmöjligheter alltför mycket beskäras. För närvarande hava
många preparat måst uppställas i flera rader bakom varandra, så att de
icke kunna betraktas, med mindre än att de tagas ut ur skåpen; en större
samling kranier av stort antropologiskt intresse måste förvaras på öppna
hyllor ovanpå skåpen; andra preparat äro magasinerade i lärår på vinden
o. s. v. Av det ökade museiutrymme, som avses i den föreliggande byggnadsplan^
kommer sålunda en stor del att omedelbart tagas i anspråk,
och det återstående reservutrymmet torde vara väl behövligt för museets
beräknade tillväxt under de närmaste decennierna.

Beträffande den dagliga undervisningen vill jag först erinra därom, att
sedan jag vid sekelskiftet tillträdde min lärarebefattning vid institutionen,
har antalet årligen nyinskrivna medicine studerande ungefär tredubblats,
under det att antalet disponibla lik nedgått till hälften eller därunder. Detta
har nödvändiggjort en väsentlig omläggning av undervisningen, så att densamma
i stor utsträckning bedrives kursvis, till avgjord tidsvinst för de
studerande. Detta ställer emellertid betydligt ökade krav både på undervisningslokaler
och på åskådningsmaterial av annat slag än de under dissektion
varande liken. Det är icke möjligt att hänvisa de studerande, som
äro sysselsatta med tentamensläsning i ämnet, att i anatomisalen trängas
med dem, som fullgöra de första dissektionerna, och följden har därför
blivit, att de blivande läkarna numera inhämta sina kunskaper örn människokroppens
byggnad mera genom torra bokstudier än genom direkt naturstudium,
vilket givetvis måste vara till stort men för kunskapernas kvalitet.
Behovet av en för de studerande ständigt tillgänglig studiesamling, omfattande
ett antal preparat och modeller, som belysa de för den praktiska
läkaren viktigaste delarna av ämnet, har därför för varje år blivit mer och
mer trängande. Till ett dylikt studiemuseum torde åtminstone tre eller fyra
medelstora rum böra avses.

Den ovannämnda övergången till kursvis given undervisning ökar också
i övrigt behovet av lokaler. En större sal för den efter borttagandet av
medicinsk-filosofisk examen införda förberedande kursen i jämförande anatomi
ävensom för vissa andra kurser med ett större antal deltagare kan
icke undvaras. Och lämpligt utrymme bör också beredas för de slutförhör
(s. k. demonstrationer), varmed studiet av varje parti avslutas och som till
stor del hava karaktären av seminarieövningar. För dylikt ändamål torde

16 Kungl. Maj:ts proposition Nr 72.

något av de i planritningarna såsom laboratorium betecknade rummen komma
väl till pass.

Vad åter det vetenskapliga forskningsarbetet angår, bör kanske framhållas,
att även de lärare, som närmast hava ansvar för undervisningen i makroskopisk
anatomi, ofta förlägga sina vetenskapliga undersökningar till den
mikroskopiska anatomiens och embryologiens områden — säkerligen tili
nytta för såväl forskning som undervisning — och att sålunda de resurser
i avseende på lokaler och instrumentell utrustning, som i första rummet
äro behövliga för den histologiska avdelningen, också måste komma de vid
institutionen anställda lärarna i makroskopisk anatomi tillgodo. Men å andra
sidan finnas vissa speciella forskningsområden, för vilka plats måste beredas
på den makroskopiska avdelningen av en anatomisk institution. Så länge
det i vårt land icke finnes någon institution för antropologi, måste denna
vetenskaps intressen så långt möjligt är tillgodoses av de anatomiska institutionerna.
Vidare är det många makroskopiskt-anatomiska problem, som
icke kunna lösas på annan väg än genom komperativt-anatomiska eller
experimentella undersökningar.

Det utrymme, som under min tid stått till buds för vetenskapligt forskningsarbete
på den makroskopiska avdelningen, har varit så knappt tillmätt,
att det flera gånger hänt, att plats icke kunnat beredas för med specialundersökningar
sysselsatta personer annat än i professorns och prosektorns
egna arbetsrum. Visserligen hava genom nyligen vidtagna ändringar av
inredningen arbetsplatser kunnat anordnas för de pensionerade professorer,
som fortfarande vilja ägna sina krafter åt institutionen, men detta har endast
i ringa grad minskat det länge kända behovet av ökat laboratorieutrymme
för vetenskapliga undersökningar.

De i professor Agduhrs skrivelse framlagda förslagen beträffande förbättringar
i hygieniskt avseende eller åtgärder, som kunna förväntas minska
driftkostnaderna, (såsom inrättande av vattenklosetter, badrum och verkstad,
ändring av värmeledningen m. m.) synas mig så starkt motiverade, att jag kan
nöja mig med att med stöd av mångårig erfarenhet vitsorda behovet av
att dessa önskemål vid en blivande ombyggnad vinna beaktande.

Med det ovan sagda har jag angivit de viktigaste skälen för min uppfattning,
att en tillbyggnad till den anatomiska institutionen och i anslutning
därtill vissa ändringsarbeten i den nuvarande byggnaden äro i hög
grad av behovet påkallade, om institutionen nu och framgent på ett tillfredsställande
sätt skall kunna fylla sin uppgift med hänsyn såväl till utbildningen
av vår läkarekår som till vetenskaplig forskning. Då det förefaller
mig som örn de nu utarbetade byggnadsplanerna innebure en lycklig
lösning av frågan och i allt väsentligt skulle tillgodose de önskemål beträffande
den makroskopiskt-anatomiska avdelningen, som gjort sig gällande
under min verksamhet vid densamma, anser jag mig kunna livligt tillstyrka,
att det föreliggande förslaget må läggas till grund för fakultetens vidare
åtgärder i denna fråga.

Medicinska fakulteten vid universitetet anförde för sin del följande:

Fakulteten har sig väl bekant de i lokalitets- och utrymmeshänseende
synnerligen ogynnsamma förhållanden, som råda på anatomiska institutionen
och finner desamma nogsamt framhållna i av professorerna Agduhr och
Hultkrantz förebringade utredningar.

För sin del vill fakulteten särskilt betona nödvändigheten av att bereda

Kungl. Majis proposition Nr 72.

eldsäkra och större utrymmen för de anatomiska museisamlingarna, bättre
möjligheter för vetenskaplig forskning och för undervisningens tidsenliga
bedrivande vid institutionen.

Då ingående undersökningar visat, att eldsäkra och lämpliga museilokaler
ej kunna anordnas utan genom nybyggnad, synes det fakulteten, att detta
krav på ett ändamålsenligt och praktiskt sätt löses genom de föreslagna
tillbyggnaderna. Fakulteten anser att genom dessa tillbyggnader och genom
de föreslagna omändringarna uti den nuvarande anatomiska institutionen
lokalitetsbehovet på ett tillfredsställande sätt fylles icke blott för museisamlingarna
utan även för den vetenskapliga forskningen och för undervisningen
vid anatomiska institutionen.

Den föreslagna inredningen av jordvåning under de tillbyggda flyglarna
finner fakulteten vara nödvändig för att på ett ändamålsenligt sätt bereda
flera för en institution av denna art erforderliga utrymmen.

Att i samband med dessa örn- och tillbyggnader lägga örn institutionens
centraluppvärmning från ång- till varmvattensystem vill fakulteten livligt
tillstyrka såsom bland annat innebärande en väsentlig besparing i de årliga
bränslekostnaderna.

Aven den föreslagna utökningen av instrumentella och maskinella utrustningen
vid institutionen vill fakulteten pointera behovet av.

Med hänvisning till förefintlig motiverad utredning angående behovet av
de angivna örn- och tillbyggnads- jämte inredningsarbetena såväl som av
instrumentell och maskinell utrustning vid den anatomiska institutionen får
fakulteten härmed hos större akademiska konsistoriet hemställa, att för möjliggörandet
av örn- och tillbyggnadsarbeten, jämte andra förändringar vid
anatomiska institutionen, avsedda

att bereda eldsäkra lokaler för institutionens samlingar,
att bereda nödiga lokaler för undervisning och vetenskapligt arbete vid
den anatomiska och den histologiska avdelningen,

att göra institutionens centraluppvärmning effektivare och ekonomiskt
fördelaktigare genom att i samband med dess utbyggande även förändra
densamma från ång- till varmvattensystem och

att bestrida kostnaderna för de genom byggnadsarbetena erhållna nya
lokalernas inredning och utrustning med nödiga apparater, instrument och
maskiner

må bland universitetets riksdagspetita för budgetåret 1929/1930 upptagas
ett anslag av 525,100 kronor.

Universitetets drätselnämnd tillstyrkte fakultetens framställning, dock under
uttalande, att posten oförutsedda utgifter syntes väl lågt beräknad. Densamma
hade upptagits till 36,004 kronor 30 öre å kostnaden för själva
byggnadsarbetena, vilken kostnad, med fråndragande av oförutsedda utgifter,
uppginge till 418,000 kronor. A kostnaden för inredning och utrustning,
i förslaget upptagen till 71,100 kronor, hade inga som helst oförutsedda
utgifter upptagits. Drätselnämnden ville föreslå, att ett belopp av
10 procent å sammanlagda kostnaden för byggnadsarbetena och för inredning
och utrustning, 489,100 kronor, eller alltså 48,900 kronor, måtte av
konsistoriet beräknas och sålunda framställningen avse ett belopp av 538,000
kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 1 sami. 57 haft. (Nr 72— 73.)

Kungl. Maj:ts proposition Nr 72.

Såsom av det tidigare anförda framgår, anslöto sig såväl det större konsistoriet
som universitetskanslern till denna av drätselnämnden framlagda
kostnadsberäkning.

Slutligen avgav byggnadsstyrelsen den 6 september 1928 utlåtande i ärendet
och anförde därvid, att styrelsen icke hade något att för sin del erinra
beträffande det föreliggande förslaget eller de för förslagets genomförande
beräknade kostnaderna.

Vid min anmälan inför Kungl. Maj:t den 4 januari 1929 av åtskilliga
anslagsäskanden, avseende byggnadsarbeten vid universitetet i Uppsala, anförde
jag under punkt 90 av 1929 års åttonde huvudtitel bland annat följande: Från

universitetet i Uppsala hava i år framkommit krav på tillgodoseende
av flera betydelsefulla och för universitetets verksamhet oavvisliga byggnadsbehov.
Det gäller tillbyggnadsarbeten vid den anatomiska institutionen,
beräknade till 538,000 kronor, ändrings- och ombyggnadsarbeten för den
hygieniska institutionen, beräknade till 108,300 kronor, samt slutligen nybyggnaden
för den paleontologiska institutionen. Då jag nu ansett, att av
dessa den paleontologiska institutionen har företräde, har detta berott på
flera skäl, vilka finnas utförligt angivna i den av mig tidigare meddelade
redogörelsen för handlingarna i ärendet. Men jag vill samtidigt med styrka
betona, att de övriga byggnadsfrågorna äro av den beskaffenhet, att deras
framläggande för riksdagen bör ske inom en nära framtid. Genom besök å
ort och ställe har jag förvissat mig om det starka behovet av förbättringar
och förändringar, vilka jag måste beteckna såsom oavvisliga, därest universitetet
skall kunna fullfölja sin uppgift i undervisningens och forskningens
tjänst. De många och betydande bygguadsbehov som i övrigt
måste tillgodoses under det nästkommande budgetåret hava tyvärr nödgat
mig att nu avstå från att framlägga förslag i dessa avseenden.

I skrivelse den 26 april 1929, nr 8 A, anförde riksdagen under punkt 85
i samband med sitt beslut angående anslag till nybyggnad för den paleontologiska
institutionen vid universitetet i Uppsala, att riksdagen med anledning
av vad departementschefen i statsrådsprotokollet meddelat rörande
andra från universitetet framkomna anslagsäskanden för byggnadsarbeten
ansett sig böra framhålla önskvärdheten av att en plan över dylika framtida
arbeten måtte uppgöras, så att det kunde bliva möjligt att bättre än nu
vore fallet överblicka universitetets olika byggnadskrav samt bedöma örn
och i vilken ordning de borde tillgodoses.

Genom beslut den 16 maj 1929 anmodade Kungl. Majit kanslersämbetet
för rikets universitet att för vederbörande vid universitetet i Uppsala framhålla
önskvärdheten av att eventuella anslagsäskanden till institutionsbyggnader
måtte åtföljas av en plan, angivande den ordning, i vilken behov av
dylika byggnader lämpligen ansågs böra tillgodoses.

I en siv t. f. universitetskanslern med utlåtande av den 16 juli 1929 till
Kungl. Majit överlämnad framställning har nu det större konsistoriet vid

Kungl. May.ts proposition Nr 72,

universitetet i Uppsala, med anledning av en utav medicinska fakulteten
därstädes gjord anhållan, hemställt örn utverkande av proposition till 1930
års riksdag örn beviljande på extra stat för budgetåret 1930/1931 av ett
anslag å 538,000 kroner för örn- och tillbyggnad av den anatomiska institutionen
i enlighet med uppgjorda ritningar.

Konsistoriet har därvid erinrat, hurusom chefen för ecklesiastikdepartementet
uti sitt yttrande vid 1929 års statsverksproposition ifråga örn framkomna
krav på tillgodoseende av dera av universitetets byggnadsbehov väl
ansett anslag till nybyggnad för den paleontologiska institutionen hava företräde
och icke tåla något uppskov, men samtidigt med styrka betonat, att
de övriga byggnadsfrågorna, bland dem nu förevarande, vilka av honom
betecknats som oavvisliga, vore av beskaffenhet att böra för riksdagen framläggas
i en nära framtid.

T. f. kanslern har i sitt ovanberörda utlåtande av den 16 juli 1929 särskilt
framhållit dels den anatomiska undervisningens grundläggande betydelse
för de medicinska studierna och dels de synnerligen ogynnsamma förhållanden,
under vilka denna undervisning för närvarande i Uppsala bedreves.

På given anledning har härefter medicinska fakulteten föranstaltat om
en utredning genom den ifrågasatta nybyggnadens arkitekt beträffande de
möjligheter, som funnes för att begränsa om- och tillbyggnadsarbetena av
anatomiska institutionen till att till en början gälla endast den gamla byggnaden.

Det av byggnadens arkitekt, arkitekten Lindsjö, med anledning härav
avgivna yttrandet är av i huvudsak följande lydelse:

En sådan uppdelning är delvis möjlig, men kommer detta att försvåra,
förlänga och fördyra ombyggnadsarbetena. De förbättringar av gamla byggnaden,
som kunna utföras oberoende av den nya, äro indragning av w. c.,
ombyggnad av trappuppgången, föreläsningssalens omändring och förseende
med ljustäta gardiner, amanuensrummens värmeisolering m. tn„ Därmed
hava emellertid icke själva kardinalpunkterna i ombyggnadsprogrammet
blivit lösta. Dessa innebära ju ökade utrymmen, vilka för närvarande äro
till bristningsgränsen utnyttjade, samt, det icke minst viktiga, brandfria
lokaler till de oersättliga museisamlingarna.

Genom begränsning av arbetena till endast gamla byggnaden komma utrymmena
att ytterligare minskas på grund av att t. ex. w. c. flyttas från
källaren till bottenvåningen och där tager i anspråk en del för annat ändamål
nyttjade lokaler.

Vid ritningarnas upprättande var det min avsikt, att, då arbetet skulle
utföras, nybyggnaderna uppfördes först och sedan ombyggnaden av gamla
huset

Visar det sig nu omöjligt att under närmast kommande budgetår erhålla
anslag till bådadera skulle i så fall nedanstående arbeten böra först ifråga -

komma och till följande priser:

Ny trappa..................................kronor 3.480: —

Diverse murningsarbeten, järnbalkar och skiljeväggar. . . » 18,000: —

Justering av snickerier och målning............ » 15,000: —

Kungl. Maj:ts proposition Nr 72.

Värmeisolering av vindsrummen.....

Ommålning av dito..............

W. C. och kallvattensledningar......

Inredning av föreläsningssalen ......

Värmeledningsanläggningens påbörjande
Ritningar och oförutsedda utgifter. . . .

....... kronor 8,300	—
....... » 2,400	—
....... » 19,800	—
....... » 27,400	—
....... » 2,500	—
....... * 15,120	—
Summa kronor 112,000	—

För egen del har slutligen professor Agduhr i en den 7 december 1929
dagtecknad skrivelse framhållit, att medicinska fakulteten vore av den meningen,
att ifrågavarande örn- och tillbyggnadsprojekt i sin helhet vore
oundgängligen nödvändigt att med det snaraste få genomfört, då med de
nuvarande förhållandena såväl undervisningen som den vetenskapliga forskningen
vid institutionen vore i hög grad lidande.

Efter överläggning med bygg n a d s f ö r s 1 a ge t s arkitekt funne emellertid fakulteten
de av arkitekten i hans nyss återgivna skrivelse upptagna delarna
av ombyggnads- och inredningsarbeten uti den nuvarande institutionen
kunna fristående utföras under närmast kommande budgetår.

De uti sagda skrivelse upptagna arbetena stöde emellertid i så intimt
samband med de uti förslaget upptagna övriga omändrings- och tillbyggnadsarbeten
uti institutionen, att de förutsatte att löfte erhålles om medel
i och för ett fortsättande och fullföljande av byggnadsprojektet i dess helhet
under det därpå närmast följande budgetåret. Ty skulle ett sådant löfte
om fortsatta anslag ej erhållas, bleve de ovannämnda arbetena till stor del
förfelade, dels emedan nuvarande museisamlingar skulle överflyttas till nybyggnaden,
och väggars samt trappors flyttning vore beroende av den nuvarande
museilokaleu, och dels därför att ledningar för värme och varmvatten
samt w. c. icke kunde placeras på de uti projektet upptagna platserna,
om ej nybyggnaden i obruten följd finge utföras. Detsamma kunde
sägas om i huvudsak även alla övriga arbeten.

Såsom jag tidigare erinrat, anmodade Kungl. Majit genom beslut den 16
maj 1929 kanslersämbetet för rikets universitet att för vederbörande vid
universitetet i Uppsala framhålla önskvärdheten av att eventuella anslagsäskanden
till institutionsbyggnader måtte åtföljas av en plan, angivande
den ordning, i vilken behov av dylika byggnader lämpligen ansåges böra
tillgodoses.

Med skrivelse den 22 januari 1930 har nu t. f. universitetskanslern till
Kungl. Majit överlämnat en av det större konsistoriet vid universitetet i
Uppsala gjord, på förberedande utförliga yttranden av medicinska fakulteten,
filosofiskå fakultetens humanistiska och matematisk-naturvetenskapliga
sektioner samt överbibliotekarien vilande utredning i här förevarande hänseende,
varur jag tillåter mig meddela följande:

Rektorsämbetet har från medicinska fakulteten, filosofiska fakultetens båda
sektioner samt överbibliotekarien infordrat förberedande yttranden angående
behovet av nybyggnader eller mera omfattande ombyggnader under den
närmaste 1 O-årsperioden, ävensom, såvitt möjligt, angående den ordning,

Kungl. Maj:ts proposition Nr 72.

vari framkomna önskemål härutinnan ansåges böra tillgodoses. Sedan
nämnda yttranden inkommit och förehafts till behandling av en av konsistoriet
utsedd kommitté, får konsistoriet rörande universitetets behov av nybyggnader
eller mera omfattande ombyggnader under den närmaste framtiden
anföra följande.

Konsistoriet har uppfattat statsmakternas önskemål om en plan över erforderliga
framtida byggnadsbehov på det sätt, att planen bör i allmänna
drag angiva vilka byggnadsbehov redan anmält sig såsom aktuella eller
kunna förväntas giva sig tillkänna under den närmaste framtiden. Vidare
har konsistoriet givetvis räknat med att mindre omfattande krav på ökade
utrymmen, förbättrad inredning o. d. skola framdeles som hittills kunna
tillgodoses genom anslag från universitetets reservfond. Med hänsyn härtill
kan konsistoriet förbigå vissa önskemål, tillhörande sist nämnda kategori,
som framkommit i de förberedande yttrandena. Konsistoriet vill även förutskicka
den anmärkningen, att avvikelser från den nedan angivna allmänna
planen kunna visa sig nödvändiga på grund av oförutsedda omständigheter
eller förändrade förhållanden.

Det må i detta sammanhang ock anmärkas, att frågan om behovet av
en institutionsbyggnad icke kan bedömas alldeles utan hänsyn till personliga
faktorer. Ett i och för sig angeläget behov av en ny institutionsbyggnad
kan sålunda böra undanskjutas och placeras efter andra liknande krav
med hänsyn till att den professur, vars innehavare är föreståndare för
institutionen, är ledig eller inom en nära framtid bliver ledig. Aven institutionsföreståndarens
vetenskapliga inriktning kan till en viss grad inverka
på aktualiseringen av ett byggnadskrav. Dessa synpunkter ha vid
behandlingen av förevarande ärende av konsistoriet beaktats.

Med uttalande av dessa allmänna förbehåll anser sig konsistoriet böra
uppdela de framkomna önskemålen i tvenne grupper. De krav som enligt
konsistoriets mening böra i främsta rummet tillgodoses, upptagas i en första
grupp med gradering sinsemellan. Övriga önskemål sammanföras i en
andra grupp, inom vilken konsistoriet icke anser sig böra för närvarande
företaga en gradering av de särskilda byggnadsbehoven

Till den första gruppen önskar konsistoriet hänföra följande byggnadsbehov:
De av medicinska fakulteten framförda önskemålen örn nybyggnad
för patologiska institutionen —- med inrymmande av den hygienisk-bakteriologiska
institutionen i den patologiska institutionens gamla byggnad — samt
nybyggnad för de medicinsk-kemiska och farmakologiska institutionerna;
de inom matematisk-naturvetenskapliga sektionen anmälda önskemålen om
nybyggnader för botaniska institutionen och dess växthus; det av överbibliotekarien
anmälda önskemålet om tillbyggnad av universitetsbiblioteket;
och slutligen ett av drätselnämndens ledamöter framfört önskemål om ny
värmeledning samt andra reparationer i universitetsbyggnaden. Konsistoriet
förutsätter härvid, att det av universitetet redan avgivna förslaget örn till
byggnad till den anatomiska institutionen vinner statsmakternas bifall och
att denna byggnadsfråga alltså kommer i ordningen före den hör upptagna
första gruppen.

Vad angår den medicinska fakultetens byggnadsbehov, har fakulteten i
sitt yttrande framhållit bland annat att av do medicinska institutionerna
det endast är akademiska sjukhuset, som under senare tid blivit föremål
för en mera ingående modernisering och tillbyggnad, vilken nydaning dock
ej omfattat samtliga sjukavdelningar. Fakultetens teoretiska institutioner

Kungl. Maj:ts proposition Nr 72.

åter ha under lång tid stått i huvudsak oförändrade eller endast varit föremål
för sådana reparationer och förbättringar, som universitetet med egna
medel mäktat åstadkomma. För fakulteten har det länge varit uppenbart,
att de stora brister, som vidlåda dessa institutioner, snarast möjligt måste
avhjälpas, men kristiden med dess efterverkningar har nödgat fakulteten
till synnerlig återhållsamhet i sina krav. Förhållandena ha nu utvecklat
sig därhän, att snabba och effektiva åtgärder måste vidtagas för att bringa
speciellt de teoretiska institutionerna upp i nivå med vad som fordras av
en universitetsinstitution, för att den skall fylla sitt ändamål som undervisnings-
och forskningsanstalt.

Fakulteten har därjämte närmare redogjort för de särskilda byggnadsbehov,
som äro aktuella.

Det inom matematisk-naturvetenskapliga sektionen anmälda behovet av
nybyggnad för botaniska institutionen har länge erfarits såsom trängande.
Institutionens t. f. föreståndare framhåller i sitt yttrande i sektionen, att
även frågan örn en nybyggnad och eventuell ombyggnad av institutionens
växthus bör upptagas till lösning i samband med institutionens övriga byggnadsfrågor.

Överbibliotekarien har med utförlig motivering anmält önskemålet örn
tillbyggnad till universitetsbiblioteket. Den senaste om- och tillbyggnaden
av Carolina Rediviva planerades under åren 1911—12 och utfördes
1913 — 17. Redan är dock trångboddheten i samlingarna kännbar
och varjehanda provisoriska anordningar ha med anledning härav måst
vidtagas. Även de för allmänheten avsedda lokalerna ha visat sig otillräckliga.
Ökade utrymmen erfordras vidare för de tvenne institutioner, åt vilka
lokaler upplåtits inom universitetsbiblioteket, nämligen landsmålsarkivet och
ortnamnsarkivet.

Vad universitetsbyggnaden beträffar, ha några genomgripande reparationer
ej skett sedan byggnadens tillkomst på 1880-talet. Särskilt kännbart är behovet
av en ny värmeledningsanläggning ävensom en modernisering av det
synnerligen föråldrade och otillfredsställande ventilationssystemet. Men även
i andra avseenden erfordras reparationer av den omfattning, att de enligt
vad drätselnämnden antager näppeligen kunna utföras med universitetets
egna medel.

Konsistoriet kan för sin del vitsorda, att samtliga de här nämnda byggnadsbehoven
äro trängande och böra inom en nära framtid tillgodoses.
Utan att för närvarande ingå på en närmare motivering härför eller på en
redogörelse för byggnadsbehovens omfattning, önskar konsistoriet framhålla,
att årliga anslag för byggnadsändamål vid universitetet torde under ett
antal år framåt bliva oundgängligen nödvändiga, om universitetet skall
kunna behörigen fylla sina uppgifter i den vetenskapliga forskningens och
undervisningens tjänst.

De här ovan uppräknade byggnadskraven böra enligt konsistoriets mening
tillgodoses i följande ordning:

1) Nybyggnad för den patologiska institutionen och i samband därmed
den nuvarande institutionsbyggnadens inredande till hygienisk-bakteriologisk
institution samt värmelednings- och ventilationsanläggning för universitetsbyggnaden
;

2) Nybyggnad för den botaniska institutionen och dess växthus;

3) Nybyggnad för den medicinsk-kemiska och den farmakologiska institutionen
;

Kungl. Maj:ts proposition Nr 72.

4) Tillbyggnad till universitetsbiblioteket.

Från fakulteternas sida ha åtskilliga andra byggnadskrav framförts. Medicinska
fakulteten anmäler ytterligare följande: djurstall för fysiologiska institutionen,
bostadshus för personal vid akademiska sjukhuset, byggnader
för tuberkulosvård och kvinnosjukdomar samt inredning av radioterapeutisk
klinik.

Inom matematisk-naturvetenskapliga sektionen ha anmälts — förutom
lokalbehov som icke kräva nybyggnad eller mera omfattande ombyggnad
— krav på mer eller mindre avsevärda tillbyggnader för växtbiologiska
institutionen och för meteorologiska institutionen samt önskemål om nybyggnad
för miueralogisk-geologiska institutionen. I enlighet med vad konsistoriet
inledningsvis yttrat, böra dessa byggnadsbehov hänföras till en
andra grupp och konsistoriet är icke berett att för närvarande angiva den
ordning, vari de böra tillgodoses.

Det större akademiska konsistoriets sålunda avgivna yttrande var emellertid
icke enhälligt. Från två håll — professorerna E. Linderholm och O. von
Friesen — framhölls i särskilda motiverade yttranden sålunda önskvärdheten
av att universitetsbibliotekets tillbyggnad borde sättas i tredje i stället
för, såsom föreslagits, i fjärde rummet, då biblioteket icke vore jämförligt
med ett enskilt läroämne utan utgjorde en för universitetets hela vetenskapliga
arbete central institution. Den sålunda framförda meningen samlade
vid omröstning 6 röster mot 10, som avgåvos för det tidigare av mig återgivna
förslaget. Vidare framhöll professor G. Nyström, att kravet på uppförandet
av ett bostadshus för kvinnlig personal vid akademiska sjukhuset sedan
flera år varit trängande och att sagda krav i ekonomiskt avseende intoge
den särställning, att det borde kunna tillmötesgås utan att övriga institutioners
nybyggnadsfrågor behövde undanskjutas.

T. f. kanslern anförde i sitt ovanberörda utlåtande den 22 januari 1930
att han, som funne det icke blott i hög grad önskvärt utan rent av nödvändigt,
att en planläggning skedde av byggnadsarbetena för universitetets
räkning, för egen del i huvudsak anslöte sig till vad konsistoriet anfört.
Härefter anförde t. f. kanslern bland annat:

Beträffande ordningen mellan de i planen upptagna byggnadsföretagen
hyser jag betänkligheter i ett par punkter.

För det första synes det kunna starkt ifrågasättas, huruvida icke tillbyggnaden
för universitetsbiblioteket, som ju utgör ett centralt organ för hela
den vetenskapliga verksamheten vid universitetet och vars lokaler äro i
stort behov av utvidgning, borde tilldelas en förmånligare plats i byggnadsplanen
och därvid uppföras, örn också icke i första rummet, likväl näst
efter nybyggnaden för patologiska institutionen med vad därtill hörer, vilka
sistnämnda byggnadsåtgärder äro av alldeles särskilt trängande art.

Vidare anser jag skäl föreligga att, jämte de fyra i första gruppen uppförda
byggnadsföretagen, i samma grupp medtaga även det av medicinska
fakulteten ifrågasatta bostadshuset för akademiska sjukhusets personal. Behovet
av en sådan byggnad torde vara uppenbart och obestridligt. Behovets
fyllande på föreslaget sätt skulle medföra i förhållande till de ut -

Departe mentschefen.

24 Kungl. Maj:ts proposition Nr 72.

gifter, vilka för närvarande äro förenade med förhyrning av behövliga bostäder,
en merkostnad, vilken måste betraktas som ganska oväsentlig. Räntan
på det kapital, som skulle nedläggas i en nybyggnad, skulle nämligen icke
komma att avsevärt överskrida den årliga kostnaden för förhyrande av bostäder
för ifrågavarande ändamål.

Den av 1929 års riksdag begärda utredningen rörande den ordning, i
vilken det vid Uppsala universitet föreliggande byggnadsbehovet lämpligen
borde tillgodoses, föreligger nu i det av mig nyss återgivna utlåtandet av
det större akademiska konsistoriet. Då man uppenbarligen ej kan utgå från,
att samtliga de av konsistoriet till första gruppen hänförda byggnadskraven
kunna samtidigt tillgodoses, torde man följaktligen hava att räkna med ett
för de närmaste åren tämligen konstant byggnadsbehov för universitetets
vidkommande. För närvarande torde ej vara erforderligt att ingå på de
synpunkter och motiv, som förebragts för ordningen de olika byggnadsföretagen
emellan. I den mån frågan örn byggnadsbehovens tillgodoseende
aktualiseras, lärer Kungl. Maj:t taga den nu angivna planen under närmare
omprövning. Avvikelser från densamma kunna uppenbarligen visa sig nödvändiga
på grund av oförutsedda omständigheter eller förändrade förhållanden.

Konsistoriet har vid uppgörandet av den nu framlagda planen förutsatt,
att det av universitetet redan avgivna förslaget om tillbyggnad till den
anatomiska institutionen komme att vinna statsmakternas bifall och att
denna byggnadsfråga alltså skulle komma i ordningen före den i planen
upptagna första gruppen.

Kravet på en örn- och tillbyggnad av den anatomiska institutionen, som
sålunda nu av konsistoriet ansetts böra i första hand tillgodoses, har redan
tidigare framförts från universitetets sida. Av den i ärendet förebragta utredningen
finner jag mig övertygad örn att denna byggnadsfråga icke längre
kan undanskjutas. Den starka ökningen av antalet studerande och en av
tidsförhållandena nödvändiggjord omläggning av undervisningen har kommit
de redan förut trånga utrymmena att bliva helt otillräckliga; härtill kommer
vidare såväl lokalernas olämplighet som den stora eldfara, som nu
förefinnes för institutionens värdefulla, delvis oersättliga samlingar. I övrigt
hänvisande till professor Agduhrs utförliga och vägande motivering finner
jag mig alltså böra förorda förslag i ämnet till riksdagen.

Det av de akademiska myndigheterna framlagda förslaget, mot vilket jag
i likhet med byggnadsstyrelsen icke har något att erinra, slutar på ett belopp
av 538,000 kronor. Byggnadens arkitekt bar härefter på given anledning
beräknat kostnaderna för de mest trängande arbetena, avseende endast
den gamla institutionsbyggnaden, till ett belopp av 112,000 kronor, vilken
summa då skulle bliva erforderlig under budgetåret 1930/1931. Jag har
emellertid ansett ett avrundat belopp av 100,000 kronor kunna vara för de
nu angivna ändamålen tillräckligt. Härvid förutsättes, att för undvikande
av kostnadsökning hela byggnadsplan^! varder genomförd i en följd, varför

Kungl. Maj-.ts proposition Nr 72.

hela det för ändamålet erforderliga beloppet nu torde böra äskas av riksdagen
och av detta den nyss angivna summan av 100,000 kronor böra för
de nödvändigaste arbetena anvisas för budgetåret 1930/1931. Huruvida den
återstående summan av 438,000 kronor bör i sin helhet beräknas för det
därpå följande budgetåret eller densamma kan fördelas på två budgetår,
därom torde de akademiska myndigheterna få yttra sig i samband med
avgivande av sina anslagsäskanden till 1931 års riksdag.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att till om- och tillbyggnad av anatomiska institutionen
vid universitetet i Uppsala i huvudsaklig överensstämmelse
med i ärendet företedda ritningar och kostnadsförslag bevilja
ett belopp av 538,000 kronor samt därav för budgetåret
1930/1931 såsom extra reservationsanslag
anvisa ........................kronor 100,000: —

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
lämna bifall samt förordna, att proposition i ämnet av den
lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till
riksdagen.

Ur protokollet:
Gustaf Breitholtz.