Kungl. Maj:ts proposition nr 71 år 1960 (Proposition 1960:71)

Kungl. Maj:ts proposition nr 71 år 1960

Nr 71

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa anslag
till universitetssjukhusen m. m.; given Stockholms
slott den 11 mars 1960.

Kungl. Maj:t vill härmed under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över inrikes ärenden för denna dag föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF ADOLF

Rune B. Johansson

Propositionens huvudsakliga innehåll

För fortsatt upprustning av serafimerlasarettet föreslås anvisande av ett
reservationsanslag av 700 000 kronor.

Riksdagen föreslås skola godkänna grunder rörande statens bidrag till
anordnande av propedeutisk undervisning för medicine kandidater vid S:t
Eriks sjukhus i Stockholm.

Vidare föreslås riksdagen skola godkänna grunder för anslutande av Folke
Bernadottehemmet i Uppsala för vård av barn med cerebral pares till Akademiska
sjukhuset i Uppsala.

Förslag framlägges om inrättande vid kustsanatoriet Apelviken av en
provisorisk avdelning för vård av paraplegiker. I samband härmed föreslås,
att sanatoriet beviljas ett lån å 100 000 kronor för anskaffande av viss medicinsk
utrustning.

Till bidrag till vissa byggnadsarbeten vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund äskas ett reservationsanslag av 2 250 000 kronor.

Såsom bidrag till vissa Göteborgs stad tillhöriga sjukhus föreslås anvisande
av ett förslagsanslag av It 800 000 kronor.

Slutligen föreslås, att ett reservationsanslag om 500 000 kronor anvisas
till anordnande av en rättsläkarstation i Göteborg.

1 —Bihang till riksdagens protokoll 1960. 1 saml. Nr 71

Kungl. Maj:ts proposition nr 71 år 1960

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans Maj. t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 11 mars
1960.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lindholm, Kling, Skoglund,
Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och ecklesiastikdepartementen
anför chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Johansson.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t på min hemställan under
elfte huvudtiteln föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i
ämnet, för budgetåret 1960/61 beräkna följande anslag, nämligen under
punkten 24 till Anordnande av en rättsläkarstation i Göteborg ett reservationsanslag
om 650 000 kronor, under punkten 56 till Bidrag till vissa omoch
tillbyggnadsarbeten vid serafimerlasarettet m. in. ett reservationsanslag
om 700 000 kronor, under punkten 72 till Bidrag till vissa byggnadsarbeten
vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund m. m. ett reservationsanslag
om 4 820 000 kronor samt under punkten 74 till Bidrag till vissa
Göteborgs stad tillhöriga sjukhus ett förslagsanslag om 11 700 000 kronor.

Jag anhåller nu att få upptaga dessa anslagsfrågor till fortsatt behandling.
I samband härmed torde jag få anmäla uppkomna frågor angående dels
statens bidrag till anordnande av propedeutisk undervisning för medicine
kandidater vid S:t Eriks sjukhus i Stockholm, dels anslutande av Folke
Bernadottehemmet i Uppsala för vård av barn med cerebral pares till Akademiska
sjukhuset i Uppsala, dels ock lån till kustsanatoriet Apelviken för
anskaffande av viss utrustning för vård av paraplegiker.

Bidrag till vissa om- och tillbyggnadsarbeten vid
serafimerlasarettet in. m.

För detta ändamål är i gällande riksstat uppfört ett reservationsanslag
av 700 000 kronor.

Inledning

Genom beslut den 28 juli 1958 godkände Kungl. Maj :t avtal mellan staten
och Stockholms stad rörande bl. a. fördelningen av kostnaderna för en

Kungl. Maj:ts proposition nr 71 år 1960

av särskilt tillkallade sakkunniga i betänkande den 20 december 1957 föreslagen
upprustning av serafimerlasarettet (se prop. nr 87/1958 sid. 24 ff.).
Enligt sagda avtal har staten åtagit sig att verkställa upprustning av lasarettet
i den omfattning, som föreslagits av de sakkunniga i nyssnämnda
betänkande. Staden skall bidraga med 60 procent av de verkliga kostnaderna
för i upprustningsprogrammet ingående byggnads-, installationsoch
förbättringsarbeten. Kostnaderna för anskaffande av inventarier och
annan utrustning skall däremot helt bestridas av staten. Vid avtalets ingående
förutsattes, att samtliga av de sakkunniga föreslagna åtgärder och
inventarieanskaffningar skulle komma till stånd, såvida icke annat överenskoms
vid den fortsatta statliga och kommunala behandlingen av de
sakkunnigas förslag.

För budgetåren 1958/59 och 1959/60 har för ifrågavarande ändamål av
statsmedel anvisats 1 300 000 kronor, vilket — inklusive Stockholms stads
andel — motsvarar en totalkostnad å i runt tal 2 400 000 kronor. I sistnämnda
belopp ingår bl. a. 176 000 kronor för uppförande av en tillbyggnad
till lasarettets röntgenavdelning samt 130 000 kronor för inrättande av en
avdelning för hjärtkateterisering och angiocardiografi.

Förslag

Direktionen för karolinska sjukhuset hemställer i skrivelse den 23 september
1959 om anvisande för budgetåret 1960/61 av 704 000 kronor för
fortsatt upprustning av serafimerlasarettet enligt följande specifikation.

A. Byggnads- och installationsarbeten m.m.

Inrättande av läkar- och kandidatrum, postoperativ avdelning, ny

föreläsningssal och djuroperationssal inom kirurgiska kliniken 150 000
Arkivinredning för beslutad tillbyggnad för röntgenavdelningen 40 000

Ny bastu .................................................. 38 000

Ny maskinverkstad.......................................... 75 000

Lastkaj för godsleveranser.................................... 6 000

Åtgärder till förbättring av lasarettets ång- och värmeförsörjning

samt vatten- och avloppsledningar 60 000

Förbättring av den sanitära utrustningen in. m. 100 000

Målningsarbeten ............................................ 140 000

Förbättring och utbyte av golvbeläggningar .................... 26 000

Automattelefonväxel och läkarsökare 175 000

Summa kronor 810 000

varav å statsverket faller 40 procent eller .................... 324 000

B. Anskaffning av inventarier och annan utrustning

Möbler och apparatur till kirurgiska kliniken 30 000

Röntgenapparatur 133 000

Apparatur till hjärtkateteriseringsavdelning 60 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 71 år 1960

Maskiner och verktyg till maskinverkstad

Köksutrustning ......................

Linne, gång- och sängkläder............

Belysningsarmatur in. in. ..............

10 000
90 000
32 000
25 000

Summa kronor 380 000

Yttrande

Byggnadsstyrelsen uttalar.

För uppförande av en tillbyggnad till lasarettets röntgenavdelning i enlighet
med de sakkunnigas förslag har för innevarande budgetår — inklusive
Stockholms stads andel — anvisats 176 000 kronor, vilket belopp
grundar sig på en av byggnadsstyrelsen gjord uppskattning. Sagda förslag
förutsätter en tillbyggnad, omfattande jordvåning, bottenvåning och våning
en trappa i den inre vinkeln mellan kirurgiska kliniken och »nya» operationsoch
röntgenbyggnaden. I jordvåningen skulle rymmas arkiv, i bottenvåningen
likaledes arkiv, två fotorum, två läkarexpeditioner, bibliotek, personalrum
med tvättrum, rum för joursköterska, rum för reception och
väntrum för patienter samt i våningen en trappa två läkarrum, dusch- och
tvättrum samt väntrum. Lokalerna i våningen en trappa var avsedda för kirurgiska
kliniken. Vid en nu slutförd fackmässig bearbetning av de sakkunnigas
förslag har det visat sig, att vissa förhållanden, vilka ej kunnat konstateras
förrän i samband med förslagets vidare utarbetande, kommit att väsentligt
öka den tidigare uppskattade kostnaden. De faktorer, som huvudsakligen
bidragit till denna ökning, är följande: grunden måste sprängas
ut till mer än en meters djup; grundmuren under berörd del av kirurgiska
kliniken måste ersättas med undergjuten mur av betong; balkongen ovanför
den planerade tillbyggnaden är otät och måste läggas om; takkonstruktionen
på den planerade tillbyggnaden blir dyrbar och komplicerad samt
fordrar vattenavledning delvis även till invändiga stuprör. En kostnadsberäkning
på grundval av de nu utarbetade handlingarna ger vid handen,
att genomförandet av ifrågavarande byggnadsåtgärd torde belöpa sig till
cirka 240 000 kronor.

Byggnadsstyrelsen har emellertid utarbetat ett alternativt förslag till
tillbyggnad, vilket enligt styrelsens mening är betydligt lämpligare än de
sakkunnigas projekt. Byggnadsstyrelsens förslag innebär dels en tillbyggnad
vid »nya» operations- och röntgenbyggnadens fria gavel dels en tillbyggnad
av sammanbindningsleden mellan nämnda byggnad och kirurgiska
kliniken. Den större tillbyggnaden vid gaveln skulle omfatta jordvåning
och bottenvåning medan den mindre tillbyggnaden skulle omfatta
två våningsplan ovan jord. Styrelsens förslag innefattar samtliga i de sakkunnigas
program ingående lokaler samt därutöver i jordvåningen personalrum
för sköterskor, i bottenvåningen vaktrum med två patienttoaletter
vid väntrummet, liggrum, omklädnadshytter och toaletter för patienter
och personal samt i våningen en trappa rum disponibelt för bibliotek.
Styrelsens alternativ möjliggör enkla byggnadskonstruktioner, varjämte
de tillskapade lokalerna i största utsträckning blir ljusa, medan de sakkunnigas
förslag medför dyrbara och komplicerade byggnadskonstruktioner
samt otillfredsställande ljusförhållanden. Sistnämnda förslag torde
organisatoriskt ej ge avdelningen samma möjligheter till en rationell drift

Kungl. Maj.ts proposition nr 71 år 1960

som den alternativa lösningen, bl. a. kan i det förra förslaget ej undvikas
stort spill med utrymmen i form av korridorer och passageutrymmen. Vidare
har i byggnadsstyrelsens förslag arkivet samlats i en lokal med den
personalbesparing detta innebär i jämförelse med en förläggning i skilda
plan, varjämte behovet av omklädnadshytter, liggrum och toaletter till
bl. a. röntgendiagnostik II tillgodsetts.

Byggnadsstyrelsens alternativ har kostnadsberäknats till 270 000 kronor.
'' Den omständigheten, att man vid valet av byggnadsstyrelsens förslag
utvinner cirka 40 procent större nettoyta än enligt de sakkunnigas projekt,
visar att förstnämnda förslag även ekonomiskt ställer sig fördelaktigare.

Mot bakgrunden av det anförda ifrågasätter byggnadsstyrelsen, om icke
förutsättningar för en omprövning av tidigare fattat beslut i berörda byggnadsfråga
nu kan anses föreligga.

För inrättande av en avdelning för hjärtkateterisering och angiocardiografi
vid lasarettet har för innevarande budgetår — inklusive Stockholms
stads andel — anvisats 130 000 kronor. Kostnaderna härför beräknar styrelsen
numera till 146 000 kronor. Resterande 16 000 kronor bör således
ställas till styrelsens förfogande under budgetåret 1960/61.

I fråga om det av direktionen framlagda förslaget till fortsatt upprustning
av lasarettet under nästa budgetår har byggnadsstyrelsen vad beträffar
däri ingående byggnadsåtgärder i egentlig mening, nämligen om- och
tillbyggnadsarbeten inom kirurgiska kliniken, uppförande av en ny bastu
och ny maskinverkstad samt anordnande av lastkaj för godsleveranser,
låtit verkställa en överarbetning av de skisser, som utarbetats av de sakkunniga,
samt utfört kostnadsberäkning. Mot de sistnämnda tre åtgärderna
har styrelsen därvid icke funnit något att erinra annat än att kostnaderna
för desamma enligt styrelsens beräkning bör ändras till 55 000,
80 000 resp. 5 000 kronor i stället för av direktionen angivna 38 000, 75 000
resp. 6 000 kronor.

Beträffande den kirurgiska kliniken omfattar de sakkunnigas förslag följande
åtgärder, nämligen inrättande av förberedelserum för operationsavdelning
III, expedition för översköterska samt forskningsrum för läkare i
nuvarande föreläsningssal; inrättande av ny föreläsningssal i vårdsal på
avdelning 11 jämte kapprum och toalett; inrättande av djuroperationsrum
i laboratorielokalerna å operationsavdelning III; inrättande av tre läkarrum i
biblioteket samt två läkarrum i f. d. plastikkirurgiska expeditionen; anordnande
av kandidat- och förrådsrum å operationsavdelningens vind; samt
iordningsställandc av postoperativ avdelning i vårdsal å avdelning 13.

Byggnadsstyrelsen har vid överarbctningen av de sakkunnigas förslag
haft samråd med tillförordnade chefen för den kirurgiska kliniken, som
framfört starka betänkligheter mot de föreslagna åtgärderna ur medicinsk
synpunkt. Klinikchefen har sålunda påpekat, att operationsavdelningarna
f. n. måste passeras av en mängd obehöriga personer — bud, anhöriga,
studerande in. fl. — vilket medför stora olägenheter främst ur hygienisk
synpunkt. Dessa personer sammanföres i operationskorridorerna och övriga
lokaler med nyopererade, chockade, blodiga, kräkande och omtöcknade
patienter. Detta problem har cj lösts av de sakkunniga på annat sätt än
att passagen av studerande på väg till föreläsningssalen via operation III
eliminerats genom föreläsningssalens förflyttning till en vårdsal. Samtidigt
har de sakkunniga föreslagit inrättande av djurexperimentell avdelning
på vardera sidan av operationsavdelning III:s steriliseringsrum och

Kungl. Maj.ts proposition nr 71 år 1960

sterilförråd samt inrättande av ett forskarrum på själva operationsavdelningen.
Klinikchefen anser den föreslagna lösningen, som icke minskar
föroreningsriskerna, vara oacceptabel. Han framhåller vidare, att ett realiserande
av de sakkunnigas förslag innebär, att 11 synnerligen välbehövliga
vårdplatser går till spillo. Behovet av särskilt utrymme för sterilisering,
instrument m. in. för den anestesiologiska verksamheten, som är nytillkommen
vid lasarettet, har icke tillgodosetts i de sakkunnigas förslag ej
heller behovet av utrymme för operationsavdelningarnas kvinnliga personal.
Befintliga lokaler för experimentell kirurgi och forskning är helt
otillräckliga. Antalet arbetsrum för klinikens läkare blir vid genomförandet
av de sakkunnigas förslag fortfarande otillräckligt, vartill kommer att
biblioteket offras som funktionsduglig arbetsplats.

Som kritiken av de sakkunnigas förslag synts byggnadsstyrelsen mycket
vägande har styrelsen ansett sig böra upprätta ritningar för ett av klinikchefen
framlagt alternativt förslag för upprustning av den kirurgiska kliniken.
Detta förslag förutsätter, att tillbyggnad göres för röntgenavdelningen
i enlighet med det av styrelsen utarbetade, tidigare redovisade programmet.

Förslaget omfattar följande åtgärder.

1. Nuvarande operationsavdelning III och föreläsningssal i gamla operationsbyggnaden
lämnas oförändrade att disponeras som operationsutrymmen
för djurexperimenten verksamhet. I den »nya operations- och röntgenbyggnaden»
inrättas ny operationssal samt utvidgas den ena av de där
befintliga och den andra förses med undertak.

2. I tillbyggnad på gaveln av samma byggnad inredes två förberedelserum,
personalrum samt förråd och tvättrum i våningen en trappa. Rum för
professor, biträdande överläkare, två sekreterare samt väntrum inredes därovanför
i våningen två trappor.

3. Intill professorns rum ordnas undersökningsrum ovanför den operationssal,
där taket sänkts.

4. Nuvarande rum för professor och sekreterare samt väntrum disponeras
för översköterska — tillika som instruktionsrum — cystoskopi samt
linneförråd.

5. I vindsvåningen inrättas bibliotek, två läkarexpeditioner samt omklädningsrum
för läkare och operationspersonal.

6. Postoperativ avdelning inrättas.

7. Fyra läkarexpeditioner samt fyra isolerings- och undersökningsrum
inrättas på vårdavdelningarna.

8. Ett rum nu gemensamt för hand- och kärlkirurgi uppdelas så, att vardera
verksamheten får sitt eget rum.

9. Nuvarande bibliotek uppdelas i tre rum för sekreterare samt arkiv,
motsvarande rum i underliggande våning inredes till dagrum och omklädningsrum
för manliga och kvinnliga kandidater.

Genom nu nämnda åtgärder samlas och saneras operationsavdelningarna
samt förses med erforderliga och lämpligt belägna bilokaler. Behovet av
läkarexpeditioner blir tillgodosett och den kirurgiska kliniken kan fungera
som en effektiv och rationell enhet.

Vissa av de åtgärder, som ingår i detta alternativa förslag, torde, ehuru
de ej ingår i programmet enligt de sakkunnigas förslag, ej kunna undgå
att räknas som en nödvändig komplettering till detsamma. Detta gäller
ändringar för de befintliga operationssalarna, av vilka den ena ger syn -

Kungl. Maj:ts proposition nr 71 år 1960

nerligen otillfredsställande arbetsförhållanden på grund av otillräcklig
yta medan den andra på grund av nuvarande höga takhöjd ej kan anses
godtagbar ur hygienisk synpunkt. Flyttning av ett linneförråd är en följd
av den förra operationssalens utvidgning. Även uppdelningen av det för
hand- och kärlkirurgi gemensamma rummet bör för att ge tillfredsställande
arbetsförhållanden under alla förhållanden utföras.

Enligt av byggnadsstyrelsen gjord kostnadsberäkning skulle ett genomförande
av de sakkunnigas förslag belöpa sig till 200 000 kronor, vartill
kommer 60 000 kronor för utförande av i föregående stycke angivna, enligt
styrelsens mening ofrånkomliga tilläggsarbeten, medan det av styrelsen
framlagda alternativet skulle kosta 460 000 kronor. Kostnaderna för sistnämnda
förslag måste oundvikligen bli högre, då det är grundat på ett mer
omfattande program. Med hänsyn till de i det föregående påvisade bristerna
i de sakkunnigas förslag, kan lämpligheten av detta förslags genomförande
dock ifrågasättas. Åtgärderna i det alternativ^ förslaget har av klinikchefen
betecknats som de minsta möjliga för klinikens upprustning. Någon
begränsning av kostnaderna har därför ej kunnat göras. Enligt byggnadsstyrelsens
mening föreligger således synnerligen vägande skäl för en omprövning
av frågan om den kirurgiska klinikens upprustning.

Det av byggnadsstyrelsen framlagda alternativa förslaget till förbättring
av röntgenavdelningens f. n. synnerligen otillfredsställande lokalförhållanden
synes mig ur såväl arkitektoniska, byggnadstekniska som sjukvårdsmässiga
synpunkter vara avgjort att föredraga framför de sakkunnigas
projekt. Kostnaderna för genomförandet av byggnadsstyrelsens alternativ
har uppskattats till 270 000 kronor medan de sakkunnigas förslag kostnadsberäknats
till 240 000 kronor. Med hänsyn till den icke oväsentligt
större nettoyta, som utvinnes genom byggnadsstyrelsens förslag, synes jämväl
ur ekonomiska synpunkter starka skäl tala för att den planerade tillbyggnaden
för röntgenavdelningen sker i enlighet med byggnadsstyrelsens
alternativ. Ett genomförande av detta förslag skulle emellertid innebära en
ändring av det program, som ligger till grund för det mellan staten och
Stockholms stad träffade avtalet om fördelningen av kostnaderna för lasarettets
upprustning. Jag har därför under hand tagit upp denna byggnadsfråga
till diskussion med stadens vederbörande myndigheter. I skrivelse den
24 februari 1960 har stadskollegiets delegerade för förhandlingar rörande
stadens sjuk vårdsväsen med anledning härav förklarat, att delegerade icke
funnit anledning motsätta sig, att det av byggnadsstyrelsen framlagda alternativet
kommer till utförande och att staden därvid bidrager till kostnaderna
för detsamma i enlighet med i avtalet angivna grunder, dock att stadens
andel i kostnaderna enligt delegerades mening bör begränsas till högst

kollegiet förorda, att staden lämnar sin medverkan till en lösning av rönt -

Departementschefen

60 x 270 000

162 000 kronor. Delegerade avser att i skrivelse till stads -

Kungl. Maj. ts proposition nr 71 år 1960

genavdelningens lokalfråga enligt nu angivna riktlinjer. Mot bakgrunden
härav anser jag mig böra tillstyrka byggnadsstyrelsens alternativa program.
För innevarande budgetår har för uppförande av tillbyggnad till röntgenavdelningen
—- inklusive stadens andel — anvisats 176 000 kronor. Vid
bifall till vad jag sålunda förordat skulle för ändamålet erfordras ytterligare
(270 000—176 000) 94 000 kronor. Jag förutsätter härvid, att något ytterligare
överskridande icke skall komma i fråga.

I enlighet med vad byggnadsstyrelsen anfört bör -— utöver tidigare anvisade
medel —• 16 000 kronor ställas till styrelsens förfogande för slutförandet
av arbetena med inrättande av en avdelning för hjärtkateterisering
och angiocardiografi vid lasarettet.

Tillförordnade överläkare» och chefen för kirurgiska kliniken har påtalat
vissa allvarliga brister i fråga om utrymmen och lokaldisposition inom
kliniken, vilka enligt hans uppfattning icke blir avhjälpta vid ett genomförande
av de sakkunnigas förslag till om- och tillbyggnadsåtgärder. Byggnadsstyrelsen,
som funnit klinikchefens kritik tungt vägande, har i samråd
med denne utarbetat ett alternativ till lösning av klinikens lokalfråga,
vilket har som förutsättning, att det av styrelsen framlagda förslaget till
tillbyggnad för röntgenavdelningen kommer till stånd. Nuvarande lokalförhållanden
vid kirurgiska kliniken är otvivelaktigt mycket otillfredsställande.
De sakkunnigas förslag innebär i vissa avseenden en förbättring
men såsom klinikchefen framhållit kommer många allvarliga olägenheter
att kvarstå vid ett genomförande av detsamma. Byggnadsstyrelsens alternativ,
som innebär ett sammanförande av operationsavdelningarna till en
enhet samt tillskapandet av välbehövliga forskningsutrymmen och tillräckligt
antal läkarexpeditioner ävensom av dag- och omklädningsrum,
toalettrum m. m. för sköterskepersonal och studerande, synes mig i och
för sig innebära en god lösning på förevarande lokalproblem. Jag har under
hand kontaktat sjukhusledningen i frågan, som förklarat sig dela denna
uppfattning. Skillnaden i kostnad mellan de båda förslagen uppgår emellertid
— om hänsyn tages till att de sakkunnigas program enligt vad byggnadsstyrelsen
anfört måste kompletteras med vissa nödvändiga åtgärder,
kostnadsberäknade till 60 000 kronor -— till 200 000 kronor, vilket är ägnat
att inge betänkligheter. Under hand har jag därför uppdragit åt byggnadsstyrelsen
att i samråd med sjukhusledningen undersöka möjligheterna till
förenklingar eller eljest besparande omläggningar i det av styrelsen framlagda
byggnadsprogrammet. Enligt vad jag inhämtat har de hittills gjorda
undersökningarna i anledning härav utvisat, att det torde vara möjligt att
nedbringa totalkostnaderna för byggnadsföretaget med minst 60 000 kronor.

Av det anförda framgår, att jag anser byggnadsstyrelsens förslag i och för
sig vara att föredraga. Merkostnaderna för ett genomförande av detta förslag,
som innebär en programändring och således icke faller under de i
avtalet mellan staten och staden angivna åtgärderna, synes emellertid under

Kungl. Maj.ts proposition nr 71 år 1960

alla förhållanden vara av den storleksordningen, att ett positivt ställningstagande
från statsmakternas sida till förslaget i fråga måste föregås av
förhandlingar mellan statens och stadens förhandlingsdelegerade. Med hänsyn
till den trängande angelägenheten av att kirurgiska klinikens lokalförhållanden
snarast möjligt förbättras, ämnar jag därför — under förutsättning
att riksdagen icke har något att erinra däremot — uppdraga åt
kommissionen för förhandlingar rörande karolinska sjukhusets utbyggande
in. m. att utan dröjsmål upptaga förhandlingar i denna fråga med stadens
delegerade, varefter ett eventuellt förhandlingsresultat snarast möjligt
torde få underställas riksdagen för godkännande. Byggnadsföretaget skulle
härigenom icke behöva bli i nämnvärd grad försenat, vilket alternativ man
än kommer att slutligen stanna för.

Mot utformningen av de byggnads-, installations- och förbättringsåtgärder
i övrigt, vilka direktionen föreslagit skola komma till stånd under budgetåret
1960/61, har byggnadsstyrelsen icke haft något att erinra, dock att de
av direktionen framlagda kostnadsberäkningarna i vissa fall justerats. Åtgärderna
i fråga ansluter sig liksom den föreslagna inventarieanskaffningen
till det ursprungliga upprustningsprogrammet. Jag har således i och för sig
intet att erinra mot att sagda åtgärder och anskaffningar kommer till
stånd under nästa budgetår. Med hänsyn till vad jag i det föregående
anfört beträffande den kirurgiska klinikens lokalfråga och då jag anser
förevarande anslag för budgetåret 1960/61 böra upptagas med i förhållande
till innevarande budgetår oförändrat belopp eller 700 000 kronor,
är jag emellertid icke f. n. beredd att ange, vilka av ifrågavarande åtgärder
och anskaffningar, som kan komma att rymmas inom den sålunda
givna anslagsramen och vilka som i konsekvens härmed måste uppskjutas
till ett kommande budgetår. Om riksdagen icke har något att invända
häremot, torde det därför få ankomma på Kungl. Maj :t att, sedan slutlig
ställning tagits till kirurgiska klinikens lokalfråga, fördela anvisade medel
jämte en under innevarande budgetår å anslaget uppkommen besparing om
20 000 kronor på ifrågavarande åtgärder och inventarieanskaffningar. Vad
beträffar de uppkomna merkostnaderna för uppförande av tillbyggnad till
röntgenavdelningen enligt byggnadsstyrelsens alternativ samt för inrättande
av en avdelning för hjärtkateterisering och angiocardiografi å tillhopa (94 000
+ 16 000) 110 000 kronor, varav statens andel utgör 40 procent eller 44 000
kronor, synes dock — med hänsyn till angelägenheten av att dessa byggnadsföretag
kommer till stånd snarast möjligt — det slutliga ställningstagandet
till den kirurgiska klinikens lokalfråga icke behöva avvaktas.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t ville
föreslå riksdagen

att till Bidrag till vissa om- och tillbyggnadsarbeten vid
scrafimcrtasarcttet m. in. för budgetåret 1960/61 under
elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 700 000
kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 71 år 1960

Avtal om propedeutisk undervisning för medicine kandidater vid
S:t Eriks sjukhus i Stockholm

Inledning

Genom avtal i september 1923 mellan karolinska institutet, å ena, och
Stockholms stads fattigvårdsnämnd i egenskap av överstyrelse för S:t
Eriks sjuk- och vårdhem, å andra sidan, upplåts sistnämnda sjukhus, numera
S:t Eriks sjukhus, för den propedeutiska undervisningen vid institutet.
I avtalet skedde en smärre ändring 1929. I övrigt har avtalet icke undergått
omarbetning, ehuru väsentliga förändringar skett i fråga om den propedeutiska
undervisningens anordnande vid sjukhuset. Stockholms stads
vederbörande myndigheter har tid efter annan lämnat godkännande under
hand till sådana förändringar. Senast under läsåret 1956/57 ägde en genomgripande
omläggning av den ifrågavarande undervisningen rum i och med
att undervisningsreformen enligt 1955 års medicinska examensstadga nådde
fram till det propedeutiska året. Genom särskilda år 1956 och 1957 träffade
överenskommelser har staden medgivit, att propedeutisk undervisning enligt
den nya studieordningen finge bedrivas vid sjukhuset på oförändrade
villkor intill den 15 oktober 1958. Någon ytterligare förlängning har därefter
icke skett. Formellt råder således alltsedan nämnda dag ett avtalslöst
tillstånd. I avvaktan på nytt avtal har emellertid undervisningen fortgått
på samma villkor som tidigare.

Enligt 1923 års avtal uppläts två lasarettsavdelningar vid sjukhuset för
viss propedeutisk undervisning för medicine studerande på villkor, att statsverket
iklädde sig samtliga kostnader för iordningställandet av vissa undervisningslokaler
ävensom för den i och för undervisningen nödiga utrustningen.
Undervisningen skulle vidare äga rum på karolinska institutets
bekostnad. Institutet skulle således vara skyldigt att bekosta värme och
belysning samt nödigt underhåll av undervisningslokalerna ävensom ombesörja,
att dessa städse funnes i gott skick. Undervisningen skulle omhänderhas
av överläkarna vid ifrågavarande avdelningar — senare benämnda
kursledare — samt två amanuenser, vilka för sitt arbete därmed skulle erhålla
särskild ersättning av statsverket.

Den propedeutiska undervisning, som numera meddelas vid sjukhuset
enligt den nya medicinska studieordningen, omfattar varje termin dels en
kurs i kliniska undersökningsmetoder (45 timmar föreläsningar och demonstrationer
jämte propedeutiska övningar gruppvis eller enskilt), dels en
översiktskurs i medicin (30 timmar föreläsningar inklusive patientdemonstrationer).
Av de cirka 138 medicine kandidater, som samtidigt genomgår
det s. k. propedeutiska året vid karolinska institutet, hänvisas för deltagande
i ifrågavarande kurser halva antalet till S:t Eriks sjukhus — cirka
30 per termin — medan återstoden erhåller motsvarande undervisning vid

Kungl. Maj.ts proposition nr 71 år 1960

karolinska sjukhuset. Vid S:t Eriks sjukhus disponeras för ifrågavarande
undervisning en föreläsningssal samt vissa laboratorieutrymmen. Kurserna
ledes f. n. av en av medicinska klinikens överläkare, som härför uppbär
särskilt lärararvode från karolinska institutet. Vid undervisningen biträder
vidare två heltidstjänstgörande amanuenser, vilka även deltager i sjukvården
å kliniken. Som ersättning för sitt deltagande i sjukvårdsarbetet uppbär
envar av amanuenserna från staden ett arvode av 1 200 kronor för år
varjämte de erhåller fri kost. Av statsmedel åtnjuter amanuenserna enligt
gällande, av Kungl. Maj :t utfärdade föreskrifter arvodesfyllnad med vad
som erfordras för att deras löneförmåner från karolinska institutet och
sjukhuset skall uppgå till 27 060 kronor för envar, vartill kommer tre
ålderstillägg. Karolinska institutet, som utbetalar ifrågavarande arvodesfyllnad,
uppskattar förmånen av fri kost till 600 kronor. De kostnader för
värme, belysning, städning och renhållning, som hänför sig till undervisningsverksamheten
vid S:t Eriks sjukhus och som gäldas från institutets
materielanslag, uppgick år 1958 till cirka 3 300 kronor. För anskaffande av
viss undervisningsmateriel (skioptikonbilder, film, laboratorieutensilier
etc.) erlade institutet år 1958 i runt tal 1 500 kronor. Från institutets avlöningsanslag
anvisas slutligen 5 000 kronor per år för anställande och avlönande
av skrivhjälp för undervisningen.

1955 års medicinska examensstadga grundades på de förslag, som framlagts
i den av riksdagen godkända propositionen nr 212/1954 angående reformering
av läkarutbildningen. I propositionen förutsattes, att propedeutisk
undervisning av ovan angiven omfattning skulle anordnas vid S:t Eriks
sjukhus. Genom beslut den 14 januari 1955 uppdrog Kungl. Maj :t åt
kommissionen för förhandlingar rörande karolinska sjukhusets utbyggande
m. m. att upptaga förhandlingar med Stockholms stad angående bl. a. i propositionen
nr 212/1954 förutsatta överenskommelser angående anordnande
av undervisning å vissa staden tillhöriga sjukhus. Med stöd härav har förhandlingskonunissionen
upptagit förhandlingar med staden angående fortsatt
upplåtelse av S:t Eriks sjukhus för ifrågavarande propedeutiska undervisning.

Förhandlingskommissionen, som numera slutfört sina förhandlingar i
ämnet med staden, har med skrivelse den 26 november 1959 framlagt förslag
till avtal angående propedeutisk undervisning för medicine kandidater
vid S:t Eriks sjukhus.

över förslaget har yttranden avgivits av statskontoret samt av kanslern
för rikets universitet efter hörande av lärarkollegiet vid karolinska institutet.

Förhandlingskommissionens förslag

Innan kommissionen ingått i förhandlingar med stadens representanter
har den ansett sig böra undersöka möjligheterna att överflytta den vid S:t

Kungl. Maj.ts proposition nr 71 år 1960

Eriks sjukhus f. n. bedrivna undervisningen till karolinska sjukhuset. Det
har därvid visat sig, att förutsättningar för en dylik överflyttning f. n.
saknas främst med anledning av att thoraxklinikerna icke kunnat tagas i
bruk i full utsträckning. Med hänsyn härtill och då de propedeutiska kurserna
vid S:t Eriks sjukhus visat sig värdefulla ur undervisningssynpunkt
och omfattade med stort intresse av läkarna vid sjukhuset, har kommissionen
utgått från, att sagda undervisning i vart fall tills vidare bör kvarbliva
vid sistnämnda sjukhus. Då det emellertid icke är uteslutet, att det inom
några år kan finnas tillräckliga förutsättningar för ett förläggande av
dessa kurser till karolinska sjukhuset och med hänsyn till den ovisshet,
som råder ifråga om S:t Eriks sjukhus’ framtid på längre sikt, har kommissionen
och stadens delegerade vid sina förhandlingar syftat till att låta
det nya avtalet i huvudsak endast innebära en kodifiering av nu tillämpade
villkor. Dessa kan ur statens synpunkt sägas vara i ett avseende oförmånliga
och i ett annat förmånliga. Stadens bidrag till amanuensernas avlönande
— 1 200 kronor per år för envar jämte fri kost —- är alltför ringa för
att utgöra en därefter avpassad ersättning för deras deltagande i sjukvårdsarbetet.
Staten betalar således den ojämförligt största andelen trots att —
enligt vad kommissionen inhämtat — amanuenserna utför väsentliga sjukvårdsuppgifter.
Å andra sidan har staten under alla de år upplåtelsen varat
aldrig betalat lokalhyra eller deltagit i driftkostnaderna vid sjukvårdsavdelningarna
trots att en stor del av undervisningen sker i form av demonstrationer
och övningar vid sjuksängen. På grund härav har förhandlingsparterna
enats om att i huvudsak bibehålla hittillsvarande villkor. I fråga
om ersättningen för värme, belysning, städning m. m., som år 1958 uppgick
till cirka 3 300 kronor och innevarande år kan beräknas öka med några
hundratal kronor, har förhandlingsparterna varit överens om att fixera ett
visst fast belopp för år, varigenom redovisningsförfarandet skulle förenklas.
Med hänsyn till de fortgående prisstegringarna och med beaktande jämväl
av att några underhållskostnader icke ingått i den för år 1958 erlagda
ersättningen har detta belopp bestämts till 5 000 kronor. Slutligen har staten
i samma utsträckning som hittills ansetts böra bekosta skrivhjälp för
undervisningen samt viss undervisningsmateriel.

Då någon förlängning av giltighetstiden efter den 15 oktober 1958 av
det tidigare avtalet icke skett, har det nya avtalet ansetts böra tillämpas
retroaktivt fr. o. m. sagda dag. Främst för att undvika anslagsmässiga komplikationer
har emellertid en särskild övergångsbestämmelse i fråga om
ersättningen för värme, lokalunderhåll, belysning och städning ansetts
erforderlig.

Det av kommissionen framlagda förslaget till avtal har följande lydelse.

Mellan svenska staten och Stockholms stad har — under förutsättning av
Kungl. Maj:ts och Stockholms stadsfullmäktiges godkännande — träffats
följande avtal.

Kungl. Maj.ts proposition nr 71 år 1960

§ 1.

Staden medgiver, att vid den eller de kliniker å S:t Eriks sjukhus, varom
överenskommelse kan träffas mellan karolinska institutets lärarkollegium
och Stockholms stads sjukhusdirektion, må bedrivas propedeutisk undervisning
för högst 35 medicine kandidater varje termin samt upplåter för
nämnda undervisning erforderliga lokaler. Undervisning vid klinik sker
under ledning av en överläkare eller biträdande överläkare vid kliniken.
Undervisningen må varje termin omfatta en kurs i kliniska undersökningsmetoder
och en översiktskurs i medicin, båda med det ungefärliga
timantal, som förutsatts i proposition nr 212/1954 angående reformering
av läkarutbildningen.

§ 2.

Överläkare eller biträdande överläkare skall uppbära särskild ersättning
av staten för sitt arbete med undervisningen.

För undervisningen skall staten under avtalstiden anställa och avlöna
två heltidstjänstgörande amanuenser, vilka även skola deltaga i sjukvården.
Staden bidrager till amanuensernas avlöning med dels ett årligt arvode av
1 200 kronor för envar dels fri kost.

Staten anställer och avlönar skrivhjälp samt anskaffar utrustning för
undervisningen.

§ 3.

För underhåll, uppvärmning, städning och belysning av de lokaler, som
tagas i anspråk för undervisningen, erlägger staten till staden under avtalstiden
en ersättning av 5 000 kronor för år.

§ 4.

Amanuenserna och de studerande äro skyldiga att rätta sig efter de för
sjukhuset utfärdade ordningsföreskrifterna och av vederbörande sjukhusledning
meddelade anvisningar. De studerande äga icke åtnjuta fri kost
men få använda sjukhusets personalservering.

§ 5.

Staden för varje kalenderår tillkommande ersättning enligt detta avtal
skall erläggas till sjukhuset före nästföljande januari månads utgång.

§ 6.

Detta avtal gäller från och med den 15 oktober 1958 till utgången av juni
månad näst efter det ett år förflutit efter uppsägning från någondera sidan,
dock att vad i § 3 sagts icke skall vinna tillämpning för tiden före den
1 januari 1960. Intill sistnämnda dag skall i stället hittillsvarande ersättningsgrunder
tillämpas.

Yttranden

Kanslern för rikets universitet och lärarkollegiet vid karolinska institutet
har lämnat avtalsförslaget utan erinran. Kanslern anser, att den ersättning,
som enligt avtalsförslagets § 3 skall utgå till Stockholms stad, torde kunna
bestridas från karolinska institutets materielanslag.

Kungl. Maj.ts proposition nr 71 år 1960

Statskontoret har för sin del icke funnit anledning till erinran mot att
avtalsförslaget godkännes. Ämbetsverket har vid ärendets behandling beaktat,
att planer föreligger att sedermera söka förlägga ifrågavarande undervisning
till karolinska sjukhuset. En sådan förläggning torde f. n. icke vara
realiserbar. Så snart möjligheter därtill yppar sig, torde dock enligt ämbetsverkets
mening frågan om undervisningens anordnande ånyo böra upptagas
till prövning. Mot bakgrunden härav synes angeläget, att den i avtalsförslaget
angivna uppsägningstiden i vart fall icke förlänges.

Departementschefen

Det av förhandlingskommissionen framlagda avtalsförslaget innehåller
i sak endast mindre ändringar i hittills gällande villkor för ianspråktagandet
av S:t Eriks sjukhus för propedeutisk undervisning. Dessa villkor kan ur
statens synpunkt anses godtagbara. I likhet med remissmyndigheterna har
jag därför intet att erinra mot förslagets godkännande. Såsom kommissionen
och statskontoret framhållit torde förutsättningar f. n. icke föreligga
för ett förläggande av ifrågavarande undervisning till karolinska sjukhuset.
Skulle förhållandena härvidlag ändras, torde dock frågan om undervisningens
anordnande böra upptagas till omprövning. Det bör ankomma på
av frågan närmast berörda myndigheter — karolinska institutets lärarkollegium
och direktionen för karolinska sjukhuset — att ha sin uppmärksamhet
riktad härpå. Det staden enligt avtalsförslagets § 3 tillkommande
bidraget synes enligt vad kanslern föreslagit lämpligen böra bestridas från
karolinska institutets materielanslag.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att godkänna av mig i det föregående förordade grunder
rörande statens bidrag till anordnande av propedeutisk undervisning
för medicine kandidater vid S:t Eriks sjukhus i
Stockholm.

Anslutande av Folke Bernadottehemmet i Uppsala för vård av barn
med cerebral pares till Akademiska sjukhuset i Uppsala

Förslag

Direktionen för Akademiska sjukhuset i Uppsala hemställer i skrivelse
den 28 december 1959, att Folke Bernadottehemmet i Uppsala för vård av
barn med cerebral pares måtte anslutas till Akademiska sjukhuset.

Motiv

Akademiska sjukhusets barnklinik har sedan några år tillbaka bedrivit
en klinisk och poliklinisk verksamhet för barn med cerebral pares. Denna

Kungl. Maj:ts proposition nr 71 år 1960

verksamhet har varit samordnad med ett av Uppsala stad anordnat daghem
med skolundervisning för dylika barn. Nådda resultat har stimulerat till en
fortsättning och intensifiering av verksamheten. Sålunda har planerats att
anordna ett permanent vård- och utbildningscentrum för barn med cerebral
pares med anknytning till Akademiska sjukhuset.

Planerna på anordnade av ett cp-hem i Uppsala tog fastare form vid förberedelserna
för »Folke Bernadotteinsamlingen» 1958. I denna ingick ett
sådant hem som ett av insamlingens syften. Uppsala läns landsting hade
därvid beslutat att ställa sig som mottagare till ett fullt utrustat skol- och
behandlingshem under förutsättning, att Kungl. Maj :t komme att medgiva
att hemmet organisatoriskt och driftekonomiskt anslöts till Akademiska
sjukhuset. Landstinget har såsom gåva av Uppsala stad mottagit den tomt
i Valsätra, vilken är avsedd för hemmet.

För frågans bearbetande har bildats en lokal planeringskommitté, vilken
framlagt förslag till en dylik anläggning, kostnadsberäknad till 2 000 000
kronor. Detta belopp har dock senare under arbetets gång genom besparingsåtgärder
kunnat reduceras med omkring 100 000 kronor. Anläggningen
avses skola förläggas i ett kvarter beläget vid en planerad förlängning av
Västerleden strax söder om Vårdsätravägen i stadsdelen Valsätra i Uppsala.
Hemmet skall utgöra internat och externat för cp-barn i såväl förskolesom
skolålder. Antalet platser har beräknats till 40, varav för internatet
20 platser med rum för 4 och 2 barn jämte ett par isoleringsrum samt
för externatet likaledes 20 platser. Av externat- och internatplatserna beräknas
cirka 30 stå till förfogande för Uppsala läns landsting, medan övriga
platser kan disponeras för utomlänspatienter. Den korsformiga byggnaden
skall bestå av tre flyglar i ett plan och en fjärde flygel i två våningar med
källare. Byggnadsföretaget beräknas kunna igångsättas hösten 1960.

Folke Bernadottestiftelsen har för uppförandet av anläggningen anvisat
1 000 000 kronor. Stiftelsen har vidare beslutat att placera 500 000 kronor
i anläggningen mot erläggande av ränta och amortering. Av insamlade
medel står dessutom 75 000 kronor till förfogande. Härjämte torde anläggningsbidrag
för skollokalerna kunna påräknas med omkring 100 000 kronor.
Slutligen har högst 300 000 kronor garanterats av stiftelsen för utfyllande
av byggnadskostnaderna, därest så skulle visa sig erforderligt. Ekonomiska
förutsättningar föreligger sålunda för uppförande och utrustande av den
projekterade anläggningen.

Landstingets mottagande av hemmet och därmed hela insamlingen har
grundats på den förutsättningen, att hemmets sjukvårdande verksamhet inordnas
under Akademiska sjukhuset. För en sådan anordning talar enligt
direktionens mening angelägenheten av att sjukhusets resurser kan utnyttjas
för behandlingen av de å hemmet intagna eller polikliniskt vårdade barnen.
Vidare har barnkliniken med hänsyn till undervisningen mycket stort behov
av en breddning av patientunderlaget. Detta gäller redan nu, men situationen

Kungl. Maj. ts proposition nr 71 år 1960

kommer att väsentligen skärpas 1961, då antalet tjänstgörande medicine
kandidater vid kliniken utökas från 60 till 80 per år. Tillkomsten av en
institution, sådan som den nu planerade, blir därvid av särskild betydelse.
Den kan utnyttjas för undervisning och praktisk handledning på samma sätt
som barnklinikens olika avdelningar vid sjukhuset. Därvid kommer de blivande
läkarna i kontakt med problem, som ger dem icke endast vidgad
sjukdomskunskap utan även en fördjupad syn på invaliditetens betydelse
för individ, familj och samhälle. Även för andra yrkeskategorier — sjukgymnaster,
lärare, talpedagoger — kan den planerade institutionen förväntas
bli av stor vikt som utbildningscentrum. Anknytningen till Akademiska
sjukhuset skapar slutligen goda förutsättningar för forskning. Endast genom
intensifierad forskning kan man nå bättre kunskap om cp-sjukdomens
orsaker och därmed så småningom komma fram till alltmer effektiva förebyggande
åtgärder.

Verksamheten vid cp-hemmet kan uppdelas dels i en sjukvårdande del
med sjukavdelning, öppen mottagning och behandlingsavdelning, dels i en
för skolverksamheten avsedd del, innehållande lokaler för förskola och
folkskola. Skolverksamheten vid anläggningen förutsättes komma att bedrivas
av vederbörande kommunala myndigheter. Driften i övrigt skall
handhas av Akademiska sjukhuset.

Fastigheten med byggnad och utrustning, vilken avses komma att överlämnas
till Uppsala läns landsting såsom gåva, ställes av landstinget till förfogande
för ovannämnda verksamhet. För undervisningslokalerna skall
landstinget äga uppbära hyra av Uppsala stad. I fråga om övriga lokaler
bör kostnaderna för underhåll, ränta och amortering fördelas i proportion
till antalet vårddagar på Uppsala läns landsting och övriga landsting inom
regionen, vilka utnyttjar anläggningen.

I fråga om driften förutsättes, att Uppsala stad står för kostnaderna för
undervisningsverksamheten och äger uppbära utgående statsbidrag. Beträffande
den sjukvårdande verksamheten avses Uppsala läns landsting skola
deltaga i driftkostnaderna i enlighet med föreskrifterna i gällande avtal
mellan staten och landstinget angående driften av Akademiska sjukhuset
(se prop. 123/1951 och 161/1953). I den mån hemmet tages i anspråk
för patienter från andra landsting inom Uppsalaregionen bör dessa landsting
erlägga ersättning enligt de grunder, som kan komma att fastställas
för patienter inom regionvårdsspecialiteterna.

Vid hemmet tjänstgörande läkare skall vara underställd barnklinikens
chef samt på samma sätt som övriga vid sjukhuset anställda läkare handha
undervisning för medicine studerande och ansvara för sjukvården beträffande
såväl vid hemmet intagna patienter som — utan särskild ersättning
— de barn, vilka ambulatoriskt kan utnyttja anläggningen. Med hänsyn till
arbetsuppgifternas omfattning synes en befattning som konsultläkare närmast
böra ifrågakomma, men då erfarenhet av dessa nya befattningar

Kungl. Maj:ts proposition nr 71 år 1960

saknas och frågan om anställningsvillkoren ännu är oklar anser sig direktionen
tills vidare böra räkna med en befattning som biträdande överläkare.

Kostnaderna för fastighetens underhåll samt för förräntning och amortering
av det lån, som erfordras för anläggningens färdigställande, avses
skola bestridas genom en särskild platskostnadsavgift för den del av anläggningen,
som användes för sjukvård och i form av hyra för skoldelen. Staten
skall emellertid icke deltaga i kostnaderna för bestridandet av platskostnadsavgift.
Kostnaderna i övrigt för hemmets drift kommer att uppdelas
på dels skolverksamheten, dels den sjukvårdande verksamheten. Uppsala
stad skall svara för de driftkostnader, som hänför sig till den förstnämnda
verksamhetsgrenen. Verkställd beräkning av driftkostnaderna för
sjukvårdsverksamheten utvisar, att de årliga nettodriftkostnaderna — exklusive
fastighetskostnaderna — uppgår till cirka 310 000 kronor. Med
tillämpning av bestämmelserna i gällande avtal angående driften av Akademiska
sjukhuset kommer statens andel därav — inklusive läkarkostnaderna
— att utgöra cirka 50 000 kronor. Totalt torde driftkostnaderna och fastighetskostnaderna
för hemmet i dess helhet kunna uppskattas till 457 000
kronor per år, varav å skolverksamheten faller cirka 112 000 kronor och å
sjukvårdsverksamheten cirka 345 000 kronor.

Yttranden

Kanslern för rikets universitet åberopar yttrande av medicinska fakulteten
vid Uppsala universitet. Fakulteten uttalar bl. a.

Det synes fakulteten uppenbart, att den föreslagna institutionen kan bli
till väsentligt gagn för undervisningen och forskningen. Den breddning av
patientunderlaget, som blir en följd av institutionens anknytning till Akademiska
sjukhuset, framstår som i det närmaste nödvändig när antalet deltagare
i pediatrikkurserna ökar från 30 till 40 per kurs. De ökade möjligheter
till forskning, som den nya institutionen kommer att ge, måste vidare
hälsas med tillfredsställelse. Fakulteten vill varmt förorda, att den planerade
anläggningen kommer till stånd med föreslagen anknytning till Akademiska
sjukhuset. Med hänsyn till utökningen fr. o. in. den 1 juli 1961 av antalet
tjänstgörande medicine kandidater vid barnkliniken vill fakulteten understryka
vikten av att projektet realiseras utan dröjsmål.

Statskontoret tillstyrker direktionens förslag men förutsätter, att statens
andel i driftkostnaderna för sjukvårdsverksamheten i vart fall icke kommer
att bli högre än vad som följer av gällande avtal mellan staten och Uppsala
läns landsting angående driften av Akademiska sjukhuset.

Medicinalstyrelsen upplyser, att den delegation inom styrelsen, som jämte
av Kungl. Maj :t särskilt tillkallade experter har att utreda frågan om vård
och undervisning av barn och ungdom med cerebral pares (1958 års cputredning),
beretts tillfälle att taga del av ifrågavarande byggnadsprojekt.
Utredningen har därvid meddelat, att den vid sina överväganden rörande

2 — Bihany till riksdagens protokoll 1960. 1 sand. Nr 71

Kungl. Maj:ts proposition nr 71 år 1960

cp-organisationen inom landet räknat med, att en cp-anstalt av här skisserad
typ skulle komma till stånd inom den s. k. Uppsalaregionen enligt
regionvårdsutredningens betänkande om regionsjukvården (SOU 1958: 26)
samt att enligt utredningens mening den föreslagna anstalten syntes i avseende
å storleksordning vara lämplig för Uppsalaregionens behov. Medicinalstyrelsen,
som delar utredningens sålunda uttalade mening, tillstyrker direktionens
förslag.

Skolöverstyrelsen anser stort behov föreligga av särskild ordnad undervisning
för de spastiska barn i skolåldern, som på grund av rörelsehinder
saknar möjlighet att deltaga i skolundervisningen på hemorten, och finner
det vara lämpligt, att vård och undervisning för barn med cerebral pares
i berörda åldersgrupper decentraliseras, överstyrelsen tillstyrker direktionens
framställning. Under hand har överstyrelsen inhämtat, att undervisningen
kommer att inlemmas i specialklassundervisningen i Uppsala stad,
vilket överstyrelsen finner mycket lämpligt.

Uppsala läns landstings förvaltningsutskott och Uppsala stadsfullmäktige
tillstyrker direktionens förslag.

Departementschefen

Tillkomsten av det planerade Folke Bernadottehemmet i Uppsala för vård
av barn med cerebral pares måste med hänsyn till föreliggande stora behov
av förbättrade vårdmöjligheter för cp-sjuka barn hälsas med största tillfredsställelse.
Härtill kommer, att den föreslagna institutionen kan förväntas
bli till väsentligt gagn för såväl undervisningen som forskningen.
Med hänsyn härtill och då enligt vad jag under hand inhämtat 1958 års
cp-utredning i sitt kommande betänkande om cp-vården i riket ämnar
föreslå, att hemmet ifråga skall utgöra en för Uppsalaregionen avsedd cpanstalt,
anser jag starka skäl tala för att projektet realiseras utan dröjsmål.
Mot den föreslagna utformningen och dispositionen av den blivande
byggnaden har jag icke funnit anledning till erinran. Den uppdelning av
verksamheten i en undervisningsavdelning och en sjukvårdsavdelning, som
av direktionen föreslagits, synes mig ändamålsenlig. Skolöverstyrelsen och
vederbörande kommunala huvudman — Uppsala stad — har tillstyrkt den
föreslagna skolorganisationen. För egen del anser jag mig icke ha anledning
att närmare pröva förslaget i denna del, enär skolverksamheten i ekonomiskt
hänseende avses bliva avskild från hemmet i övrigt. För den sjukvårdande
verksamheten är det väsentligt med en nära anknytning till Akademiska
sjukhuset och dess resurser i fråga om specialutbildad personal, apparatur,
laboratorier m. m. Från undervisningsrepresentanternas sida har jämväl
framhållits det stora behovet av en breddning av patientunderlaget vid den
pediatriska kliniken i samband med utökningen fr. o. m. den 1 juli 1961 av
antalet vid denna klinik tjänstgörande medicine kandidater. Ianspråkta -

Kungl. Maj.ts proposition nr 71 år 1960

gandet av Folke Bernadottehemmet för den medicinska undervisningen har
ansetts utgöra en god lösning på detta problem. Häremot skulle måhända
kunna invändas, att klientelet vid anstalten är allt för specialiserat för att
tjäna som underlag för undervisningen i pediatrik för medicine licentiatexamen.
Cerebral pares är emellertid av väsentlig betydelse vid studiet av
uppkomsten och behandlingen av såväl det centrala nervsystemets sjukdomar
som de rörelsehindrande sjukdomarna. Båda dessa sjukdomsgrupper
intar en central ställning inom pediatriken. Såsom direktionen och fakulteten
framhållit kommer dessutom de blivande läkarna genom kontakten
med de cp-sjuka barnen och deras problem att bibringas ur socialmedicinsk
synpunkt mycket värdefulla kunskaper och erfarenheter. För forskningen
rörande cerebral pares är det givetvis oundgängligt att ha tillgång till
hemmets patienter. På grund härav är jag i princip beredd att förorda ett
anslutande av institutionen i fråga till Akademiska sjukhuset. Den omständigheten,
att tomtmark och byggnader avses tillfalla Uppsala läns landsting
med äganderätt kan enligt mitt förmenande icke utgöra något hinder för att
hemmet organisatoriskt inordnas under sjukhuset. Hemmet bör därvid utgöra
en del av barnkliniken och stå under klinikchefens ledning. Med ett
ställningstagande till frågan om inrättandet av läkartjänster vid hemmet
torde tills vidare böra anstå.

Enligt de av direktionen angivna riktlinjerna skulle staten, Uppsala läns
landsting och de övriga landsting inom regionen, som kan komma att teckna
platser vid hemmet, gemensamt svara för driftkostnaderna för den sjukvårdande
verksamheten. Statens bidrag skulle därvid beräknas enligt i gällande
avtal mellan staten och Uppsala läns landsting angående driften av
Akademiska sjukhuset angivna grunder. Staten skulle dock icke deltaga i
kostnaderna för fastighetsunderhåll eller för ränta och amortering å lån,
som erfordras för fastighetens färdigställande (platskostnadsavgift).

Direktionen har på grundval av ett preliminärt förslag till personal- och
omkostnadsstat för hemmet uppskattat statens andel i driftkostnaderna —
inklusive läkarkostnaderna — till cirka 50 000 kronor per år. Jag anser de
av direktionen föreslagna riktlinjerna för fördelningen av driftkostnaderna
mellan berörda huvudmän vara ur statens synpunkt godtagbara och är därför
beredd att tillstyrka desamma. Vid bifall till vad jag sålunda förordat
torde det få ankomma på Kungl. Maj :t att godkänna de avtal och meddela
de bestämmelser, som erfordras för ett genomförande av direktionens förslag.

Jag torde i detta sammanhang få anmäla, att Kungl. Maj:t genom beslut
den 26 februari 1960 medgivit, att vid Eugeniahemmet må tills vidare till och
med den 30 juni 1960 finnas inrättad en tjänst som biträdande föreståndarinna
i högst lönegrad Ag 13. Därest riksdagen ej uttalar erinran häremot,
torde tjänsten — vars inrättande avser att möjliggöra förbättrade vårdförhållanden
vid hemmet — få bibehållas även under nästa budgetår.

I detta sammanhang vill jag jämväl för riksdagen anmäla viss fråga

Kungl. Maj:ts proposition nr 71 år 1960

om tolkningen av bestämmelserna om resor för vanföra m. m. Enligt kungörelsen
om statsbidrag till resor för vanföra m. m. (SFS 516/1954) utgår
bidrag till av skolbarn jämte eventuellt medföljande vårdare företagna resor
mellan vanföreanstalternas skolhem och det egna hemmet vid skolterminernas
början och slut. Samma bestämmelser gäller för Eugeniahemmets
skolbarn. I proposition nr 135/1955 angående vanföreanstalterna och Eugeniahemmet
m. m. (s. 77) uttalades, att staten, liksom när det gäller andra
handikappade barn, utan behovsprövning borde helt svara för barnens resekostnader
mellan skolan och det egna hemmet. Detta uttalande lämnades
av riksdagen utan erinran.

Vid tidpunkten för propositionens framläggande hade blind- och dövskoleeleverna
redan erhållit fria resor i samband med påskloven. Därjämte
ersättes i vissa fall resor för ferievistelse å annan ort än hemorten
samt vid överflyttning av elev från en skola till annan.

Enligt min mening bör uppenbarligen samma bestämmelser i fråga om
rätt till fria resor gälla för de berörda kategorierna av vårdbehövande barn
och även vanföra barn bör således äga rätt till fria resor bl. a. i samband
med påskloven. Detta framgår icke av ordalydelsen i gällande bidragsbestämmelser.
På min föredragning har därför Kungl. Maj :t genom beslut
tidigare denna dag förordnat om erforderlig ändring av 2 § nämnda kungörelse.
Enär viss tveksamhet uppkommit rörande tillämpningen av nyssnämnda
departementschefsuttalande har jag velat anmäla frågan för
riksdagen.

Sjuksköterskebristen föranleder mig att ta upp ytterligare en fråga, som
berör anslaget till driftkostnader vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.
Under år 1959 har även vid detta sjukhus vissa svårigheter framträtt att
hålla samtliga sjukskötersketjänster besatta. Då vidare sjukhuset står
mitt i en kraftig utbyggnad, som kommer att medföra en betydande ökning
av sjuksköterskebehovet, har ledningen för Uppsala sjuksköterskehems
sjuksköterskeskola undersökt möjligheterna att öka det årliga elevantalet
med 40 elever från cirka 70 till 110. En sådan ökning, vilken även med
hänsyn till den allmänna sjuksköterskebristen är synnerligen angelägen,
torde kunna genomföras redan fr. o. in. år 1961 under förutsättning att
erforderliga medel kan ställas till förfogande för uppförande av provisoriska
undervisningslokaler m. m. för en kostnad av cirka 400 000 kronor
samt för ökade driftkostnader och viss utrustningsanskaffning. Om riksdagen
icke framställer någon erinran häremot, torde det få ankomma på
Kungl. Maj :t att för bestridande av byggnadskostnaderna företaga erforderliga
omdisponeringar inom ramen för de medel, som för nästa budgetår
må komma att anvisas under investeringsanslaget till Utbyggande
av Akademiska sjukhuset i Uppsala, samt att medge, att merkostnaderna
i övrigt får belasta förslagsanslaget till driftkostnader vid Akademiska
sjukhuset ävensom i övrigt meddela erforderliga bestämmelser i ämnet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 71 år 1960 21

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

att godkänna av mig i det föregående förordade grunder
för anslutande av Folke Bern ado ttehemmet i Uppsala för
vård av barn med cerebral pares till Akademiska sjukhuset
i Uppsala.

Lån till kustsanatoriet Apelviken för anskaffande av viss utrustning

för paraplegivård

Förslag

Medicinalstyrelsen föreslår i skrivelse den 20 februari 1960, att föreningen
kustsanatoriet Apelviken beviljas bidrag med högst 100 000 kronor för anskaffande
av utrustning till en provisorisk avdelning för paraplegivård vid
sanatoriet.

Motiv

För en liten grupp svårt sjuka och invalida patienter, nämligen s. k. paraplegipatienter
har vårdproblemet här i landet icke blivit tillfredsställande
löst. Frågan har diskuterats ett flertal gånger under de senaste åren. Vid
1959 års riksdag väcktes inom första kammaren en motion (nr 146) om
utredning angående en central för paraplegivård. I yttrande över motionen
uppdrog medicinalstyrelsen vissa riktlinjer för paraplegivårdens ordnande i
anslutning till regionsjukhus, länslasarett samt specialavdelningar för vård
av patienter i det kroniska skedet. Styrelsen omnämnde vidare, att kustsanatoriet
Apelviken sedan länge mottog paraplegiker, men att sanatoriets medicinska
och personella resurser icke medgav att denna vård blev tillräckligt
allsidig t. ex. vid komplikationer.

Styrelsen har ytterligare övervägt problemet och därvid funnit lämpligt,
att speciella avdelningar för långtidsrehabilitering och eftervård av ifrågavarande
patientkategori inrättas förslagsvis i anslutning till regionsjukhus
inom fyra regioner med ett sängantal av 30—40 vid vardera avdelningen. Då
den planerade utbyggnaden av vårdresurserna för paraplegivården icke
torde kunna förverkligas inom de närmaste åren, finner styrelsen det angeläget,
att åtgärder skyndsamt vidtages för en provisorisk förbättring av
vården av denna patientgrupp. Styrelsen har därför låtit undersöka möjligheterna
att vid Apelvikens kustsanatorium taga i anspråk vissa outnyttjade
lokaler för inrättande av en provisorisk avdelning för paraplegivård med
30 vårdplatser. För ändamålet erfordras viss engångsutrustning, vilken av
kustsanatoriets överläkare beräknats kosta 117 605 kronor, varav ca 44 000
kronor för specialsängar av olika typer och madrasser, 20 000 kronor för

Kungl. Maj:ts proposition nr 71 år 1960

2 Hubbards Tank och 40 000 kronor för omändring av hiss. Styrelsen har
efter granskning av utrustningsförslaget ansett anskaffningsbeloppet kunna
reduceras till ca 94 000 kronor.

För driften av avdelningen förutsättes dels att vissa patienter under kortare
tider kan överföras till Sahlgrenska sjukhuset, dels att neurologisk
och urologisk expertis från Sahlgrenska sjukhuset kan anlitas som konsulter
vid kustsanatoriet. Därjämte måste beaktas, att en avdelning av detta
slag är särskilt personalkrävande. Frågan om inrättande av ifrågavarande
avdelning har varit föremål för överläggningar vid sammanträde med styelsens
huvudmannaråd i närvaro av representanter för kustsanatoriet.
Vid detta sammanträde uppnåddes enighet om att kustsanatoriets samtliga
driftkostnader för avdelningen, inklusive ersättning till Göteborgs stad för
patienternas vård under kortare perioder på Sahlgrenska sjukhuset, skulle
ersättas av vederbörande huvudmän, vilket ansågs kunna ske inom ramen
för redan nu gällande avtal rörande ersättning för vård av patienter vid
kustsanatoriet. Spörsmålet om anlitande av medicinska experter från Sahlgrenska
sjukhuset skulle göras till föremål för ytterligare överläggningar
mellan representanter för medicinalstyrelsen, Göteborgs stad och kustsanatoriet.

Vad däremot angår bestridandet av kostnaderna för erforderlig engångsutrustning,
finner styrelsen övervägande skäl tala för att staten lämnar bidrag
för täckande av kostnaderna härför. Styrelsen, som i det föregående
tillstyrkt ett belopp av 94 000 kronor, föreslår med hänsyn till att någon marginal
för eventuella prisstegringar m. m. bör finnas, att föreningen kustsanatoriet
Apelviken beviljas bidrag för utrustning av ifrågavarande provisoriska
avdelning för paraplegivård med den enligt vederbörligen granskade räkenskaper
funna verkliga kostnaden härför, dock högst 100 000 kronor.

Departementschefen

Årligen beräknas 80 å 100 personer drabbas av ryggmärgsskador, som medför
förlamning av nedre delen av kroppen. Dessa skador uppkommer ofta
till följd av olycksfall, flertalet av dem trafikolycksfall. Efter den akutvård,
som kan meddelas dessa paraplegifall på vanliga lasarett, finnes för rehabiliteringen
— som kräver lång tid — endast en avdelning med sex platser vid
serafimerlasarettets neurologiska klinik och en avdelning med åtta vårdplatser
för rehabilitering av neurologiska fall vid Sahlgrenska sjukhuset i
Göteborg. Möjligheterna att med nuvarande resurser återföra dessa patienter
till ett så långt möjligt normalt liv är således mycket begränsade. Detta
är så mycket mer otillfredsställande som det här ofta gäller patienter i sin
bästa ålder och gjorda erfarenheter givit vid handen, att goda resultat kan
uppnås genom en intensifierad vård.

I föreliggande framställning har medicinalstyrelsen skisserat en utbygg -

Kungl. Maj:ts proposition nr 71 år 1960

nåd av vårdresurserna på detta område i anslutning till planerade regionsjukhus.
Då emellertid denna utbyggnad endast kan förverkligas på längre
sikt, är det med hänsyn till det trängande vårdbehovet enligt min mening
angeläget att genom provisoriska åtgärder söka bereda patienter lidande
av paraplegi vidgade möjligheter till långtidsrehabilitering. Den av
medicinalstyrelsen nu föreslagna provisoriska avdelningen för paraplegivård
vid Apelvikens kustsanatorium —- vilket sedan länge har en allmän
inriktning på rehabiliteringsfrågor — synes mig därför vara en utväg, som
är väl värd att pröva.

Medicinalstyrelsen — som utgått från att driftkostnaderna för den provisoriska
avdelningen skall bestridas av de kommunala sjukvårdshuvudmännen
— har föreslagit, att staten skall svara för kostnaderna för erforderlig
engångsutrustning för vården med ett till 100 000 kronor begränsat belopp.
Detta förslag finner jag mig kunna biträda. Det statliga stödet bör utgå i
form av ett stående ränte- och amorteringsfritt lån. Medel för ändamålet
bör anvisas under fonden för låneunderstöd.

Oaktat numera patienter från Kronprinsessan Victorias kustsanatorium
överflyttats till kustsanatoriet Apelviken är beläggningen vid sistnämnda
sanatorium alltjämt otillfredsställande. Tillkomsten av nu föreslagen vårdavdelning
innebär givetvis ett bättre utnyttjande av de vårdresurser, som
kustsanatoriet kan erbjuda. Det synes angeläget att överväga i vad mån
kustsanatoriet kan ytterligare utnyttjas för behandling av eftersatta vårdkategorier.
Denna fråga liksom spörsmålet vilken roll kustsanatoriet kan
fylla som komplement till rehabiliteringsverksamheten i en framtida regionvårdsorganisation
bör närmare övervägas, och jag avser därför att inom
kort upptaga dessa frågor till närmare prövning.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Lån till kustsanatoriet Apelviken för anskaffande
av viss utrustning för paraplegivård för budgetåret 1960/61
under fonden för låneunderstöd, inrikesdepartementet, anvisa
ett investeringsanslag av 100 000 kronor.

Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund m. m.

För detta ändamål är i gällande riksstat uppfört ett reservationsanslag
av 4 820 000 kronor.

Förslag

1. Direktionen för Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund hemställer
i skrivelser den 14 och 15 september 1959 om ett anslag av 197 845
kronor.

24 Kungi. Maj:ts proposition nr 71 år 1960

a) Anordnande av en experimentalkirurgisk avdelning.......... 16 500

b) Anordnande av ambulansintag till kirurgiska kliniken ...... 20 500

c) Utökning av thoraxkirurgiska avdelningens operationsavdelning
.................................................... 6 000

d) Ombyggnad av vissa sänghissar .......................... 80 000

e) Installation av evakueringsfläkt samt insättande av branddörr

i bandageverkstaden...................................... 9 500

f) Anordnande av luftkonditioneringsanläggning inom neurokirur giska

klinikens nuvarande operationsavdelning .............. 19 750

g) Anordnande av överläkarmottagning m. m. inom ortopediska

kliniken ................................................ 17 500

h) Ombyggnad av föreläsningssal inom ortopediska kliniken .... 6 175

i) Vidtagande av brandskyddande åtgärder inom vissa klinikbyggnader
m. m............................................. 8 500

k) Anordnande av skyddsräck å tak ........................ 13 420

197 845

2. Malmöhus läns landstings förvaltningsutskott hemställer i skrivelser
den 6 oktober 1959 och den 20 februari 1960 om ett anslag av 2 250 000
kronor.

a) Uppförande av etapp II av centralblocket ................ 2 000 000

b) Nybyggnad för centraltvätteriet .......................... 250 000

2 250 000

Av handlingarna i ärendet framgår, att statsbidrag begäres med hälften
av den i varje särskilt fall beräknade kostnaden samt att Malmöhus läns
landsting för de olika ändamålen anvisat eller förutsättes skola anvisa enahanda
belopp.

Motiv

1 a) Hittills har den experimentalkirurgiska avdelningen vid kirurgiska
kliniken disponerat lokaler inom fysiologiska institutionen. Dessa lokaler
måste emellertid nu användas för andra ändamål. Verksamheten har ej
kunnat beredas plats vid någon av de övriga teoretiska medicinska institutionerna
vid lasarettet. Under år 1959 har därför den experimentalkirurgiska
avdelningen nödgats lägga ned sin verksamhet. Detta är till stor skada
för den kirurgiska klinikens såväl sjukvårdande som vetenskapliga verksamhet.

1 b) Vid utrymning av nuvarande kontorslokaler och omändring av dessa
till bl. a. föreläsningssal för kirurgiska kliniken är planerat, att den nuvarande
polildiniska föreläsningssalen skall omändras till ambulansintag.
Detta ambulansintag erbjuder dock påtagliga nackdelar. Genom att vid

Kungl. Maj:ts proposition nr 71 år 1960

klinikens poliklinikavdelning anordna ett ambulansintag genom tillbyggnad
åt väster av den byggnadskropp, som f. n. inrymmer de polikliniska
operationssalarna, skulle en betydligt bättre och mer personalbesparande
lösning av problemet kunna åstadkommas.

1 c) När den neurokirurgiska verksamheten avflyttat från södra lasarettsområdet,
skall dess operationsavdelning ställas till den thoraxkirurgiska
avdelningens disposition. På avdelningen finns två operationssalar.
Till följd av otillräckliga biutrymmen, när det gäller förråds- och arbetsplats,
kan icke båda operationssalarna begagnas samtidigt. Denna olägenhet
kan emellertid undanröjas genom vidtagandet av vissa ändringar i de
befintliga lokalerna. Kostnaderna härför har beräknats till 12 000 kronor.

1 d) Hissinspektören har påtalat, att en sänghiss inom lungkliniken samt
en sänghiss mellan kirurgiska klinikens poliklinik och röntgendiagnostiska
avdelningen I är i största behov av snar ombyggnad. Kostnaderna härför
har beräknats till sammanlagt 160 000 kronor.

le) Sprängämnesinspektionen har föreskrivit, att i bandageverkstadens
s. k. doppningsrum skall installeras explosionssäker evakueringsfläkt samt
uppsättas branddörr. Kostnaderna härför uppgår till 19 000 kronor.

1 f) Neurokirurgiska klinikens nuvarande operationsavdelning måste utrustas
med luftkonditioneringsanläggning, som gör det möjligt att reglera
temperatur och luftfuktighet i de båda operationssalarna. De lufthygieniska
förhållanden, som f. n. råder på operationsavdelningen, är undermåliga och
innebär i synnerhet under den varma årstiden utomordentligt pressande
arbetsförhållanden för personalen. Fullgod luftkonditionering är viktig även
av rent medicinska skäl samt medför ett bättre utnyttjande av operationssalarna.

1 g) Sedan neurologiska kliniken överflyttats från ortopediska kliniken
till A—B-blocken, bör en viss omdisponering företagas av befintliga lokaler
inom kliniken, innebärande att till neurologiska klinikens nuvarande
lokaler förlägges överläkarmottagning, konferensrum och bibliotek, arbetsrum
för läkare samt skrivexpedition. Till befintlig överläkarmottagning
flyttas den biträdande lasarettsläkarens mottagning, varigenom vissa lokaler
kan ställas till förfogande för de medicine kandidaterna. Kostnaderna för
erforderliga ombyggnadsarbeten har beräknats till 35 000 kronor.

1 h) Ortopediska klinikens föreläsningssal har icke undergått någon reparation
sedan tillkomsten år 1929 och är därför i behov av en genomgripande
renovering.

1 i) Vissa åtgärder till förebyggande och bekämpande av brand inom sjukvårdsinrättningarna
måste vidtagas i enlighet med av brandmyndigheterna
fattade beslut.

1 k) Enligt i gällande byggnadsstadga intagna bestämmelser föreligger
skyldighet att vidtaga vissa åtgärder till skydd mot olycksfall vid arbete
på byggnads yttertak. Med anledning härav har direktionen upprättat för -

Kungl. Maj:ts proposition nr 71 år 1960

slag till anordnande i viss utsträckning av skyddsanordningar å yttertaken
till de av direktionen förvaltade byggnaderna för en kostnad av 26 840
kronor.

2 a) Etapp II av centralblocket (laboratorieflygeln med laboratorier för
klinisk kemi, klinisk fysiologi och neurofysiologi, djurstallar och till
laboratorieverksamheten hörande förråds- och arkivutrymmen, verkstadslokaler
samt lokaler för forskningsändamål) har tidigare avsetts skola utföras
i en byggnad, placerad omedelbart öster om blivande block D med en
lokalyta av cirka 3 600 m2. Kostnaderna härför uppskattades till 5 700 000
kronor. I skrivelser den 24 september och den 23 december 1958 framlade
emellertid landstingets hälso- och sjukvårdsstyrelse ett förslag till centralblockets
uppförande i en andra byggnadsetapp, som i väsentliga delar
utgjorde ett helt nytt förslag i förhållande till det ursprungliga byggnadsprogrammet.
Enligt det nya förslaget avsågs sålunda ifrågavarande
byggnadsetapp skola omfatta två flyglar, den ena inrymmande centrallaboratorium
för klinisk kemi jämte två våningsplan med forskningslaboratorier
och den andra centrallaboratorium för klinisk fysiologi jämte
likalades två våningsplan för forskningslaboratorier. Flyglarna avsågs skola
sammanbindas av dels en byggnad med för centrallaboratorierna gemensamma
lokaler för administration, bibliotek, undervisning m. m. samt
instrumentverkstäder med expedition och förrådslokaler, dels ock en byggnad
innehållande djurstallar och djurexperimentell avdelning. Programmet
för etappen innebar en betydande ökning jämfört med vad som tidigare planerats.
Den totala lokalytan för laboratorieblocket skulle sålunda uppgå till
cirka 7 600 m2 och totalkostnaderna beräknades till cirka 16 460 000 kronor.
Byggnadsprojektet föreslogs uppdelat på två deletapper, varav den andra
deletappen skulle omfatta laboratorieflygeln för klinisk fysiologi jämte två
våningsplan med forskningslokaler medan den första deletappen skulle omfatta
övriga lokaler. Den första deletappen var kostnadsberäknad till
10 740 000 kronor.

Vid sin anmälan i propositionen nr 95/1959 av föreliggande fråga fann
föredragande departementschefen icke anledning till erinran mot förslaget
att i samband med tillgodoseende av de kliniskt-kemiska och kliniskt-fysiologiska
institutionernas lokalbehov jämväl bereda lokaler för klinisk forskning.
Han ansåg sig emellertid icke beredd att taga ställning till programmet
för dylika lokaler beträffande hela etappen II. Då emellertid de lokaler
för forskningsavdelningar, som ingick i den första delen av etappen, under
alla omständigheter skulle bli av mindre omfattning än vad ett komplett
program borde omfatta, ansåg han sig kunna biträda förslaget till anordnande
i en första deletapp av två våningsplan för forskning. Med ett ställningstagande
till frågan om anordnande i en andra deletapp av ytterligare
forskningslokaler borde tills vidare anstå. Mot förslaget i övrigt hade departementschefen
icke funnit anledning till erinran. Vad departements -

Kungl. Maj.ts proposition nr 71 år 1960

chefen sålunda anförde vann riksdagens bifall. För påbörjande av etapp II
av centralblocket har för innevarande budgetår av statsmedel anvisats
1 000 000 kronor.

Av olika anledningar främst föranledda av från medicinska fakulteten
framförda önskemål, som icke varit möjliga för förvaltningsutskottet att
förutse, har ritningarna för anläggningen måst omarbetas. Denna omarbetning,
som tar sikte på mera ändamålsenlig lokaldisposition för undervisning
och forskning, är emellertid ännu icke så i alla sina enskildheter avslutad,
att utskottet anser sig nu kunna redovisa förslaget. Dock återstår icke mycket
av överarbetningen, och det skulle därför vara synnerligen värdefullt
för såväl forskning och undervisning som sjukvård, om prövningen av anslagsfrågan
icke skulle behöva anstå till 1961 års riksdag. Förvaltningsutskottet
förutsätter, att den definitiva utformningen av byggnadsföretaget
icke kommer att överstiga det tidigare ingivna förslaget i vad avser såväl
volym som kostnader.

Med hänsyn härtill hemställer förvaltningsutskottet, att riksdagen måtte
dels bemyndiga Kungl. Maj :t att taga ställning till det förslag, som utskottet
avser att så snart som möjligt framlägga, dels ock för budgetåret
1960/61 anvisa 2 000 000 kronor för fullföljande av första deletappen av
etapp II av centralblocket.

2 b) Generalplanen för utbyggnad av lasarettet i Lund omfattar ett för
landstinget centralt tvätteri med en beräknad kapacitet av 10 ton tvättgods
per dag. Härav skulle på lasarettet med epidemisjukhuset belöpa
5 ton per dag. Med anledning härav har förhandlingar upptagits mellan
landstinget och försvarets fabriksstyrelse om samarbete i fråga om tvättverksamheten.
Dessa förhandlingar har nu slutförts och resulterat i mellan
parterna träffade avtal om dels projektering och uppförande av centraltvättinrättning
dels utarrendering av tvättinrättningen till fabriksstyrelsen.
Enligt sagda avtal har styrelsen åtagit sig att för landstingets räkning projektera
och uppföra tvätteriet i fråga samt av landstinget arrendera detsamma,
därvid styrelsen förbundit sig att bedriva tvätt- och reparationstjänst
för landstingets räkning intill tvätteriets hela kapacitet. Därest tvätteriets
kapacitet så medgiver, skall styrelsen jämväl äga emottaga tvätt
från andra kunder än landstinget. Landstinget förbinder sig å sin sida att
anlita tvätteriet för utförande av i princip all tvätt från landstingets olika
institutioner till en kvantitet av till att börja med cirka 10 ton tvättgods
per dag. För upplåtelsen av tvätteriet skall styrelsen till landstinget betala
en årlig arrendeavgift bestående av dels årlig ränta för i tvätterianläggningen
av landstinget investerat, icke avskrivet kapital, dels ett belopp,
så beräknat att det i byggnaden av landstinget investerade kapitalet avskrives
inom 30 år. Med av landstinget investerat kapital skall icke avses
eventuella statsbidrag.

Den nya tvättinrättningen, som enligt beslut av landstinget skall place -

Kungl. Maj:ts proposition nr 71 år 1960

ras på lasarettets i Lund område (norra lasarettsområdet), är en av de
byggnader, som avses i 1950 års avtal om markbyte mellan kronan och
landstinget, innebärande att staten lämnar bidrag till kostnaderna för uppförande
av de sjukhusbyggnader på norra lasarettsområdet, som ersätter
byggnad å det till staten överlämnade södra lasarettsområdet. Enligt vad
av förvaltningsutskottet och fabriksstyrelsen företagen utredning utvisar
belöper 10/i4 av anläggningens kapacitet om 14 ton per dag på lasarettet i
Lund. Med stöd av markavtalet finner utskottet på staten belöpa 5/i4 av
byggnadskostnaden för anläggningen. Enligt av fabriksstyrelsen verkställd
beräkning kan tvätten (inklusive utrustning och inventarier, till vilka
tvättpersedlarna icke räknas) beräknas draga en kostnad av omkring
7 000 000 kronor. Därtill kommer dock kostnaderna för projekteringen samt
vissa anläggningskostnader (avlopp m. m.), som icke kunnat beräknas innan
pågående projektering av anläggningen avslutats.

Med hänsyn till att ritningar, beskrivning och definitiv kostnadsberäkning
icke kan framläggas förrän projekteringen av byggnadsföretaget avslutats,
anser sig utskottet böra begränsa sitt äskande om statlig medelsanvisning
för budgetåret 1960/61 för ifrågavarande ändamål till att avse
ett bidrag om 250 000 kronor. På grund av arbetets brådskande karaktär
nödgas utskottet, så snart utredningen i ärendet fullföljts, medgiva, att
arbetet ofördröjligen kommer till utförande. Utskottet förutsätter, att en
sådan ågärd icke skall förhindra vederbörlig prövning av frågan om fördelningen
av kostnaderna för arbetet.

Yttranden

1- Byggnadsstyrelsen har icke något att erinra mot de äskade beloppen.
Av ifrågavarande åtgärder har anordnandet av experimentalkirurgisk avdelning
samt av ambulansintag till kirurgiska kliniken redan utförts. I
fråga om föreslagen luftkonditioneringsanläggning inom neurokirurgiska
klinikens nuvarande operationsavdelning å södra lasarettsområdet förutsätter
styrelsen, att arbetena utföres efter en noga prövad teknisk lösning.
Vad angår förslaget om ombyggnad av sänghissar har styrelsen trots den
återhållsamhet, som bör iakttagas i fråga om investeringar i byggnader
på det södra lasarettsområdet, icke velat motsätta sig, att föreslagna åtgärder
kommer till utförande.

2 b) Byggnadsstyrelsen och centrala sjukvårdsberedningen har icke funnit
anledning till erinran mot det framlagda förslaget till tvättfrågans lösning
vid Lunds lasarett men understryker, att anläggningen bör planeras
så, att utbyggnad är möjlig, om behov härav uppkommer från landstingets
eller statens sida.

Försvarets fabriksstyrelse uttalar bl. a.

Genom de med landstinget träffade avtalen, enligt vilka styrelsen skall
projektera och bygga tvätteriet och sedermera också — under förbehåll för

Kungl. Maj:ts proposition nr 71 ur 1960

Kungl. Maj:ts godkännande — arrendera och driva detsamma, kan den
överkapacitet, som kommer att finnas vid tvätteriet under de första 8—10
åren, utnyttjas för statligt tvättgods. Tvätteriet kommer dessutom att projekteras
så, att en utbyggnad är möjlig, varigenom förutsättningar för ett
ökat framtida samarbete mellan staten och landstinget kommer att finnas.
Frågan om tvätteriets kapacitet bar prövats av landstinget och försvarets
fabriksstyrelse gemensamt och enighet har uppnåtts om, att tvätteriet bör
byggas för en kapacitet av 14 ton per dag om 9 timmar. Fabriksstyrelsen
beräknar att kunna påbörja projekteringsarbetet redan under år 1959 och
uppförandet av tvätteriet i slutet av år 1960 samt att medelsförbrukningen
inklusive projekteringskostnaden under budgetåret 1960/61 kommer att
uppgå till omkring en miljon kronor. Då centraltvätteriet till väsentlig del
kommer att arbeta för lasarettets i Lund räkning, tillstyrker styrelsen, att
staten bidrager till anläggningskostnaderna vid tvätteriet i enlighet med
de normer, som gäller beträffande lasarettets verksamhet i övrigt.

D epar tementschefen

Enligt bemyndigande av Kungl. Maj :t har jag den 1 oktober 1959 tillkallat
tre sakkunniga för att på statens vägnar upptaga förhandlingar med
Malmöhus läns landsting angående en avtalsenlig reglering av statens bidrag
till kostnaderna för bl. a. ny- och ombyggnads- samt ändrings- och
förbättringsarbeten vid sådana kliniker, institutioner och övriga inrättningar
vid länets sjukvårdsinrättningar i Lund, vilka nyttjas eller avses
skola nyttjas för medicinsk undervisning och forskning. De av direktionen
för ifrågavarande sjukvårdsinrättningar gjorda, i det föregående redovisade
framställningarna avser just byggnadsarbeten av sådan art, att frågan om
kostnadsfördelningen för desamma torde komma att upptagas till prövning
vid de nu inledda förhandlingarna mellan parterna. Med ett ställningstagande
till dessa framställningar bör därför enligt min uppfattning
anstå till dess förhandlingarna slutförts och ett samlat förhandlingsresultat
kan komma att föreligga. Jag är således icke beredd att för nästa budgetår
förorda någon medelsanvisning för ifrågavarande ändamål.

I fråga om det blivande centralblocket vid lasarettet i Lund beslöt 1952
års riksdag, att staten skulle bidraga med hälften av de framtida kostnaderna
för centralblockets uppförande i enlighet med ritningar och kostnadsberäkningar,
som efter godkännande av medicinalstyrelsen och centrala
sjukvårdsberedningen komme att framdeles godkännas av riksdagen.
Uppförandet av centralblocket sker i etapper. Etapp I har numera slutförts
medan etapp II (laboratorieflygeln med laboratorier för klinisk kemi,
klinisk fysiologi och neurofysiologi, djurstallar och till laboratorieverksamheten
hörande förråds- och arkivutrymmen, verkstadslokaler samt lokaler
för forskningsändamål) ännu icke påbörjats. Såsom av den tidigare
lämnade redogörelsen framgår redovisades i propositionen nr 95/1959 ett
av landstingets hälso- och sjukvårdsstyrelse framlagt förslag till utförande
av sistnämnda etapp. Jag anförde därvid, alt jag icke funnit anledning till

Kungl. Maj. ts proposition nr 71 år 1960

erinran mot förslaget att i samband med tillgodoseende av de klinisktkemiska
och kliniskt-fysiologiska institutionernas lokalbehov jämväl inrätta
lokaler för klinisk forskning. Jag var emellertid icke beredd att taga
ställning till programmet för dylika lokaler för hela etappen II men biträdde
förslaget till anordnande i en första deletapp av två våningsplan
för forskning. Med ett ställningstagande till frågan om anordnande i en
andra deletapp av ytterligare forskningslokaler borde tills vidare få anstå.
Mot förslaget i övrigt fann jag icke anledning till erinran. Detta mitt förslag
godkändes av riksdagen. För påbörjande av första deletappen av etapp
II har för innevarande budgetår anvisats ett belopp av 1 000 000 kronor.

Enligt vad förvaltningsutskottet nu uppgivit har av olika anledningar,
främst föranledda av från medicinska fakulteten framförda önskemål, ritningarna
för den planerade anläggningen måst omarbetas. Denna omarbetning
är ännu icke slutförd. Det programförslag, som förra året förelädes
riksdagen, hade utformats i nära samarbete med fakulteten och i ett i
förenämnda proposition återgivet utlåtande över förslaget hade fakulteten
till alla delar tillstyrkt detsamma. Jag finner det därför anmärkningsvärt,
att fakulteten, sedan riksdagen för sin del tagit ställning till förslaget,
ansett sig böra påyrka så omfattande ändringar däri, att programmet måste
omarbetas. För framtiden anser jag mig kunna räkna med, att de byggnadsförslag,
som underställes Kungl. Maj:t och riksdagen för godkännande,
skall vara så genomtänkta, att större revideringar och kompletteringar,
vilka frånsett andra olägenheter även föranleder besvärliga komplikationer
av budgetmässig natur, icke skall behöva ifrågakomma. I annat fall försvåras
eller rent av omöjliggöres den ekonomiska planering, som i synnerhet
i rådande finansiella läge framstår som ett oavvisligt krav.

Med hänsyn till det trängande behovet för såväl sjukvård som undervisning
och forskning av de laboratorier och övriga lokaler, som omfattas
av etapp II, är det ytterst angeläget, att påbörjandet av den första deletappen
icke uppskjutes längre än vad som i det uppkomna läget framstår
som oundgängligen nödvändigt. Jag anser mig därför böra föreslå, att
Kungl. Maj :t bemyndigas att — så snart det reviderade programmet färdigställts
och granskats av vederbörande myndigheter — godkänna detsamma.
Jag utgår härvid från, att det nya programmet beträffande såväl volym som
kostnader kommer att i allt väsentligt överensstämma med det tidigare framlagda,
av riksdagen godkända förslaget. Under förutsättning av riksdagens
bifall härtill torde hittills för påbörjande av den första deletappen av etapp
II under förevarande anslag anvisade medel — 1 000 000 kronor — få tagas i
anspråk för utförande av det projekt, som må komma att av Kungl. Maj:t
godkännas, varjämte i överensstämmelse med vad förvaltningsutskottet föreslagit
ytterligare 2 000 000 kronor bör ställas till landstingets förfogande för
ändamålet. Därest riksdagen finner gott meddela Kungl. Maj :t ifrågavarande
bemyndigande, förordar jag alltså, att för fullföljande av etapp II av centralblocket
för nästa budgetår anvisas 2 000 000 kronor.

Kiingl. Maj:ts proposition nr 71 år 1960

Enligt mellan Kungl. Maj :t och kronan, å ena, samt Malmöhus läns
landsting, å andra sidan, träffad överenskommelse om dispositionen av
viss tomtmark i Lunds stad m. m. skall staten bidraga med hälften av
kostnaderna för sådana nya sjukhusbyggnader, som kommer att uppföras
på norra lasarettsområdet, i den mån dessa ersätter byggnader på södra
lasarettsområdet. Nuvarande centraltvättanläggning vid lasarettet är belägen
på södra lasarettsområdet och skall ersättas av den planerade nybyggnaden
för centraltvätteriet, som kommer att förläggas å det norra
lasarettsområdet. Under förutsättning att resultatet av pågående förhandlingar
om en avtalsenlig reglering av statens bidrag till sjukvårdsinrättningarna
i Lund icke ger anledning till annat, har staten till följd härav
att bidraga med halva kostnaden för den del av ifrågavarande byggnadsföretag,
som kan anses motsvara lasarettets behov. Enligt vad fabriksstyrelsen
uppgivit skall byggnaden dimensioneras för en kapacitet av cirka
14 ton tvättgods per dag, varav cirka 10 ton beräknas falla på lasarettet.
Projektet har preliminärt kostnadsberäknats till omkring 7 000 000 kronor,
vartill kommer vissa kostnader för projektering m. m. Enligt mellan fabriksstyrelsen
och landstinget träffade avtal har styrelsen åtagit sig att
projektera och utföra samt — under förbehåll av Kungl. Maj:ts godkännande
— arrendera och driva anläggningen i fråga. Arrendeavtalet har på
föredragning av chefen för försvarsdepartementet anmälts för riksdagen
i proposition nr 108 den 4 mars 1960. Projekteringen av den föreslagna nybyggnaden
har ännu icke avslutats. Förutsättningar för ett ställningstagande
till byggnadsföretagets utformning och för en närmare bedömning av
frågan om fördelningen mellan staten och landstinget av anläggningskostnaderna
saknas således f. n. Förvaltningsutskottet har för nästa budgetår
hemställt om ett statligt bidrag av 250 000 kronor till projekteringen och
påbörjandet av ifrågavarande anläggning. Enär detta belopp under alla
förhållanden torde komma att rymmas inom den totala statliga kostnadsandelen
och med hänsyn till angelägenheten av att projektet kommer till
utförande utan dröjsmål, anser jag mig böra biträda utskottets äskande
härvidlag. Jag tillstyrker alltså, att 250 000 kronor anvisas för nästa budgetår
för ifrågavarande ändamål. Jag avser sedermera att i lämpligt sammanhang
underställa riksdagen det definitiva byggnadsprogrammet och i
samband därmed framlägga förslag i kostnadsfördelningsfrågan.

Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle statsbidraget för
nästa budgetår uppgå till (2 000 000 + 250 000) 2 250 000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid Malmöhus
läns sjukvårdsinrättningar i Lund m. m. för budgetåret
1960/61 under elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 2 250 000 kronor.

Kungl. Maj.ts proposition nr 71 år 1960

Bidrag till vissa Göteborgs stad tillhöriga sjukhus
Inledning

I riksstaten för innevarande budgetår har under elfte huvudtiteln upptagits
dels ett förslagsanslag till Bidrag till Göteborgs stad till driften av för
undervisningsändamål upplåtna sjukhus å 5 000 000 kronor, dels ock ett
reservationsanslag till Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid Sahlgrenska
sjukhuset i Göteborg m. m. å 3 800 000 kronor. I årets statsverksproposition
har Kungl. Maj :t på min hemställan förordat, att medel för de ändamål, som
tillgodoses genom anlitande av förenämnda båda anslag, fr. o. m. budgetåret
1960/61 anvisas under ett gemensamt förslagsanslag med benämningen
Bidrag till vissa Göteborgs stad tillhöriga sjukhus samt, i avbidan på särskild
proposition i ämnet, för nämnda budgetår beräknat medelsbehovet
under anslaget till 11 700 000 kronor.

I proposition nr 69 har Kungl. Maj :t tidigare denna dag på föredragning
av chefen för ecklesiastikdepartementet för godkännande underställt
riksdagen vissa mellan 1958 års statliga förhandlingskommission i
Göteborg, å svenska statens vägnar, och Göteborgs stads förhandlingsdelegerade,
å stadens vägnar, träffade överenskommelser berörande Göteborgs
universitet. Bland dessa överenskommelser ingår dels avtal angående fortsatt
upplåtelse av Göteborgs stads sjukhus för medicinsk undervisning och
forskning, dels överenskommelse om tillämpningen i vissa delar av 1948
års avtal angående anordnande av en medicinsk högskola i Göteborg, m. m.

Förstnämnda avtal, som ersätter 1948 års avtal (se prop. nr 221/1948) och
ett av Kungl. Maj :t den 28 maj 1959 godkänt interimistiskt avtal angående
den medicinska undervisningen i Göteborg under tiden den 30 juni 1959
—den 30 juni 1960 (se 1959 års statsverksproposition, XI ht, p. 72), föreslås
träda i kraft den 1 juli 1960. Beträffande avtalens närmare innehåll
hänvisas till förenämnda proposition nr 69/1960.

Förslag

I. Det större akademiska konsistoriet vid Göteborgs universitet hemställer
i skrivelse den 16 oktober 1959 om anvisande av ett drift- och utrustningsbidrag
å 6 800 000 kronor.

II. Det större akademiska konsistoriet vid Göteborgs universitet hemställer
i skrivelser den 24 mars och den 27 oktober 1959 om anvisande av 3 132 000
kronor för i nedanstående sammanställning angivna ändamål.

a) Uppförande av mikrobiologiska institutioner ............ 1 925 000

b) Tillbyggnad av psykiatriska kliniken.................... 812 000

c) Tillbyggnad av pediatriska kliniken m. m............... 50 500

d) Anordnande av förrådslokaler för Sahlgrenska sjukhuset

m. in................................................ 344 500

Summa kronor 3 132 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 71 år 1960

III. Det större akademiska konsistoriet vid Göteborgs universitet hemställer
i skrivelser den 27 oktober 1959 och den 20 februari 1960 om godkännande
av a) förslag till utbyggnad av Konung Gustaf V :s jubileumsklinik
i Göteborg, b) förslag till tillbyggnad av kvinnokliniken I vid Sahlgrenska
sjukhuset.

Motiv

Göteborgs stads sjukvårdsstyrelse har till konsistoriet lämnat uppgifter
till ledning för beräkningen av dels det statliga driftbidraget till undervisningssjukhusen
i Göteborg för kalenderåret 1960 dels statens bidrag till
anskaffning av viss utrustning för sagda sjukhus. De av sjukvårdsstyrelsen
gjorda beräkningarna för första halvåret 1960 grundar sig på gällande
interimistiska avtal jämfört med 1948 års avtal, medan det av förhandlingskommissionen
framlagda förslaget till avtal angående fortsatt upplåtelse av
Göteborgs stads sjukhus för medicinsk undervisning och forskning legat till
grund för beräkningarna avseende andra halvåret 1960. Sjukvårdsstyrelsens
beräkningar framgår av följande sammanställning.

Sahlgrenska sjukhuset

Klinik	Antal vårdplatser	Beläggnings- procent	Antal vårddagar
	196	92	66 000
» » II .......................	206	92	69 400
» » in........................	128	92	43 100
	223	93	75 900
V » ii .........................	218	93	74 200
	138	91	46 000
	52	92	17 500
	39	96	13 700
	69	90	22 700
	100	96	23 500
	88	98	31 600
	49	78	14 000
	68	78	19 400
	267	85	83 000
	44	93	7 500
jubileumskliniken1 2 3............................	118	£0	19 500
		627 000

Medeldagkostnaden år 1960 för samtliga rikets undervisningssjukhus
kommer att uppgå till 91 kronor inklusive kostnaderna för personalens
pensionering. Nämnda kostnad utgör maximigräns för beräkning av driftbidraget
enligt det interimistiska avtalet, alltså för liden till den 1 juli 1960.
Enligt det nya avtalet skall ifrågavarande maximigräns bestämmas till medeldagkostnaden
för undervisningssjukhusen ökad med 10 procent. För

1 Från 1 maj 1960 (ung.)

2 Avser tiden 1 juli—31 december 1960.

3 — Bihang till riksdagens protokoll 1960. 1 sand. Nr 71

Kungl. Maj.ts proposition nr 71 år 1960

andra halvåret 1960 skall därför maximigränsen höjas till

/ TIO X 911\

(91 + L-wö-J)

100 kronor. Enär vårddagkostnaderna vid Sahlgrenska sjukhuset 1960 beräknas
ligga högre, torde det tioprocentiga statsbidraget böra beräknas efter
en dagkostnad av 91 kronor för tiden den 1 januari—den 30 juni och av
100 kronor för tiden den 1 juli—den 31 december 1960.

Bidraget till Sahlgrenska sjukhusets kliniker beräknas sålunda för första
halvåret 1960 till 10 procent av (300 000 x 91) 27 300 000 eller 2 730 000
kronor och för andra halvåret 1960 till 10 procent av (327 000 X 100)
32 700 000 eller 3 270 000 kronor. För hela året utgör således driftbidraget
6 000 000 kronor.

Holtermanska sjukhuset. Verksamheten beräknas bli överflyttad till den
nybyggnad, som är under uppförande, omkring den 1 maj 1960. För de fyra
första månaderna av året uppskattas antalet vårddagar till 10 500 och dagkostnaden
till 55 kronor. Bidraget beräknas därför till 10 procent av (10 500
X 55) 577 500 eller 57 750 kronor.

Barnsjukhuset. Antalet vårddagar år 1960 vid undervisningsklinikerna
uppskattas till sammanlagt 34 000. Dagkostnaden beräknas bli minst lika
hög som för Sahlgrenska sjukhuset, och även här har sålunda räknats med
en dagkostnad under första halvåret av 91 kronor och under andra halvåret
av 100 kronor. Det statliga bidraget har med dessa utgångspunkter beräknats
till för första halvåret 10 procent av (14 700 X 91) 1 337 700 eller 133 770
kronor och för andra halvåret 10 procent av (19 300 x 100) 1 930 000 eller
193 000 kronor. För hela året utgör således driftbidraget 326 770 kronor.

Renströmska sjukhuset och epidemisjukhuset. Driftbidrag för andra
halvåret 1960 beräknas till 10 procent av (30 500 x 52) 1 586 000 eller
158 600 kronor för Renströmska sjukhuset och 10 procent av (12 500 X 100)
1 250 000 eller 125 000 kronor för epidemisjukhuset, vilket tillhopa utgör
283 600 kronor.

Anskaffning av viss utrustning till Göteborgs stads undervisningssjukhus.
Enligt det nya avtalet skall staten till staden erlägga ett bidrag med 25
procent av kostnaderna för sådan instrumentutrustning och annan utrustning,
som anskaffas till för undervisning och forskning upplåtna kliniker,
avdelningar m. in. och ej avser ersättande av kasserad utrustning.
Sjukvårdsstyrelsen har beräknat utgifterna för anskaffning av utrustning
av här avsett slag (diverse möbler, instrument, apparater in. m.) för kalenderåret
1960 till 476 000 kronor, varav 367 000 kronor avser Sahlgrenska
sjukhuset, 48 000 kronor barnsjukhuset, 53 000 kronor Renströmska sjukhuset
och 8 000 kronor epidemisjukhuset.

Av utgifterna beräknas hälften belöpa på första och återstående hälften
på andra halvåret. Statsbidraget skulle därvid uppgå till 25 procent av

Ifrågavarande drift- och utrustningsbidrag för kalenderåret 1960 skulle
således totalt uppgå till (6 000 000 + 57 750 + 326 770 + 283 600 + 59 500)
6 727 620 eller avrundat 6 800 000 kronor.

II.

a) Kostnaderna för uppförande av de mikrobiologiska institutionerna beräknas
till 19 000 000 kronor, varav 750 000 kronor avser kostnaden för an -

238 000 eller 59 500 kronor.

Kungl. Maj.ts proposition nr 71 år 1960

ordnande av lokaler för ett odontologiskt-bakteriologiskt laboratorium in. m.
Sistnämnda kostnad skall enligt beslut av 1957 års riksdag i sin helhet bestridas
av statsverket, medan den på staten belöpande andelen av de övriga
byggnadskostnaderna enligt därom träffad överenskommelse utgör hälften
/19 000 000—750000\

eller (---1 9 125 000 kronor. För byggnadsföretaget har av

statsmedel hittills anvisats tillhopa 7 950 000 kronor. Den resterande delen
av statens bidrag utgör alltså [750 000 + (9 125 000 — 7 950 000)] 1 925 000
kronor. Med hänsyn till att inflyttning beräknas kunna ske omkring den 1
oktober 1960, bör detta belopp i sin helhet anvisas för budgetåret 1960/61.

b) Den psykiatriska kliniken vid Sahlgrenska sjukhuset omfattar f. n.
fyra vårdavdelningar med sammanlagt 88 vårdplatser. Undervisningslokalerna
består av ett såsom samlingsrum tidigare använt utrymme om 35 m2
jämte två mindre rum — tidigare bostadsrum för sköterskor — vilka nu
används såsom kapprum m. in. för medicine kandidater. Redan för undervisningen
enligt den äldre studieordningen och med nuvarande studentantal
är dessa lokaler otillräckliga. Anordningen är ett provisorium, som måst
vidtagas för att undervisning i avvaktan på en lösning av lokalfrågan över
huvud skall kunna bedrivas. Utvidgningen av psykiatriundervisningen och
ökningen av antalet kliniska utbildningsplatser i Göteborg gör det nödvändigt,
att frågan om anskaffande av lokaler för undervisning och forskning
i ämnet snarast möjligt löses. Undervisningen kräver även ökad tillgång på
psykiatriskt klinikmaterial och ökade poliklinikutrymmen. Det är emellertid
icke enbart ett undervisningskrav, att den psykiatriska vårdformen får
ökade resurser. Vårdplatserna är sålunda med hänsyn till behovet av vårdresurser
otillräckliga.

I föregående års petita framlade konsistoriet ett av sjukvårdsstyrelsen i
Göteborg, efter samråd med medicinska fakulteten, upprättat förslag till en
tillbyggnad av den psykiatriska kliniken. Kostnaderna för denna tillbyggnad,
vilken skulle omfatta en volym av cirka 13 800 m3, hade uppskattats till
3 450 000 kronor. Konsistoriet föreslog för budgetåret 1959/60 ett anslag av
300 000 kronor såsom bidrag till byggnadskostnaderna. Under budgetbehandlingen
blev emellertid upplyst, att staden åtminstone icke före den 1 juli
1960 ämnade låta påbörja uppförandet av den planerade tillbyggnaden.
Frågan om statsbidrag för ändamålet för budgetåret 1959/60 fick därför
falla.

Förslag har nu väckts om att uppföra en tillbyggnad till den psykiatriska
kliniken av mindre dimensioner än den tidigare planerade tillbyggnaden.
Denna tillbyggnad innehåller källarvåning, tre våningar och vindsvåning.
Byggnadsvolymen omfattar cirka 7 000 in3 och byggnadskostnaderna är beräknade
till omkring 1 900 000 kronor. Bottenvåningen utgör en särskild
intagnings- och isoleringsavdelning med nio platser, vilken avdelning ansetts
nödvändig både ur undervisnings- och sjukvårdssynpunkt, enär möjlighet
bör skapas att på kliniken vårda vissa akuta fall, som eljest måste överföras
til! mentalsjukhuset och därigenom undandragas undervisningen. Våningen
eu trappa upp innehåller en vårdavdelning med 17 platser medan
våningen två trappor upp och vindsvåningen, som skall ha samma takhöjd
som övriga våningsplan och förses med hissförbindelse samt rörstammar,
huvudledningar in. in., består av undervisnings- och forskningslokaler.

Ursprungligen var vindsvåningen tänkt som ett reservutrymme. Av ekonomiska
skäl har detta utrymme emellertid icke ansetts böra stå outnytt -

Kungl. Maj:ts proposition nr 71 år 1960

jat och då staden samtidigt har stort behov av ytterligare lasarettspsvkiatriska
vårdplatser, vilket behov icke f. n. kan tillgodoses på annat sätt, har
reservutrymmet tagits i anspråk för en vårdavdelning med 17 platser, varvid
dock den ovan angivna våningsindelningen befunnits lämpligare. När
en ny psykiatrisk klinik i en framtid står färdig, kan ifrågavarande vårdavdelning
nedläggas och lokalerna utan större ändringskostnader användas
för undervisnings- och forskningsändamål. Ämnesföreträdaren har förklarat
sig kunna biträda angivna lösning av byggnadsfrågan men har
understrukit vikten av att reserven framdeles står till universitetets förfogande.

Lokalbehovet för psykiatrisk undervisning och forskning får enligt det
nya förslaget anses vara väl tillgodosett och förslaget innebär en god lösning
av den psykiatriska klinikens lokalfråga. Konsistoriet understryker
starkt angelägenheten av att tillbyggnaden snarast kommer till stånd.

Enligt vad konsistoriet inhämtat har 1958 års statliga förhandlingskommission
med förhandlingsdelegerade för Göteborgs stad uppgjort ett förslag
till överenskommelse om fördelningen mellan staten och staden av kostnaderna
för uppförandet av den planerade tillbyggnaden. Byggnadskostnaderna
skulle enligt detta förslag fördelas på så sätt, att staten svarade för 2 967 m3
av byggnadsvolymen, motsvarande en kostnad av cirka 812 000 kronor.
Byggnaden beräknas kunna färdigställas på en tid av omkring ett år. Om
arbetena, såsom planeras, igångsättes sommaren 1960 bör desamma sålunda
kunna avslutas under loppet av budgetåret 1960/61.

På grund av vad nu anförts bör för budgetåret 1960/61 ett belopp av
812 000 kronor anvisas såsom bidrag till kostnaderna för ifrågavarande
tillbyggnad.

c) Genom beslut den 28 maj 1959 godkände Kungl. Maj :t en överenskommelse
med Göteborgs stad om fördelningen av kostnaderna för uppförande
av en tillbyggnad till Göteborgs barnsjukhus (pediatriska kliniken). Tillbyggnaden
skulle omfatta en våning i bottenplan med två arbetsrum för
kliniska amanuenser, ett omklädningsrum för studenter, två forskningslaboratorier,
förrådsrum och verkstad samt en våning en trappa upp med
en föreläsningssal för 50 åhörare, ett förberedelserum för patientdemonstrationer,
ett arbetsrum för klinisk lärare och kansli, allt med en total volym
av 1 044 m3. Enligt överenskommelsen skulle staden slutligt svara för kostnaderna
för verkstaden och Vs av amanuensrummen medan staten skulle
svara för kostnaderna för samtliga övriga lokaler, vilka uteslutande var
avsedda för undervisnings- och forskningsändamål. Tillbyggnaden kostnadsberäknades
till 273 000 kronor, varav statens andel utgjorde 256 000
kronor. Sistnämnda belopp har anvisats för budgetåret 1959/60.

Tillbyggnaden bör av praktiskt-ekonomiska skäl utföras i samband med
en beslutad om- och tillbyggnad av barnsjukhusets vårdavdelningar. Första
etappen av sistnämnda arbeten har slutförts, och andra etappen, som bör
koordineras med tillbyggnaden av forsknings-och undervisningsavdelningen,
skall påbörjas inom kort.

Tillbyggnaden är avsedd att uppföras mellan barnsjukhusets paviljong 1
och administrationsbyggnaden. Såsom framgår av överenskommelsen skulle
i bottenvåningen inrymmas bl. a. två forskningslaboratorier och ett omklädningsrum
för studenter. Sistnämnda rum skulle disponeras av de kvinnliga
studenterna, medan de manliga skulle utnyttja omklädningsrummen i eu
år 1953 utförd tillbyggnad till paviljong 2. I denna finns även ett dagrum för
studenterna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 11 år 1960

Ämnesrepresentanten för pediatrik — vilken tillträtt sitt ämbete efter det
att den ursprungliga planen till tillbyggnad uppgjordes — har nu framfört
förslag till vissa mindre ändringar i fråga om lokaldispositionen. Enligt
detta förslag bör dagrum och samtliga omklädningsrum för studenterna förläggas
i den nya tillbyggnaden. Forskningslaboratorierna, som enligt det
tidigare förslaget skulle inrymmas i samma byggnad, bör enligt ämnesrepresentantens
mening i stället inrymmas i paviljong 2, varigenom nära
anslutning ernås till sjukhusets kliniska laboratorium. De utrymmen som
friställs i tillbyggnaden till paviljong 2 genom att omklädningsrum och
dagrum för studenterna anordnas i den nya tillbyggnaden, kan emellertid
av byggnads tekniska skäl icke för rimliga kostnader omändras till laboratorieutrymmen.
Mitt emot dag- och omklädningsrummen i 1953 års tillbyggnad
till paviljong 2 på andra sidan korridoren har sjukhuset emellertid sin
föreläsningssal, som blir ledig, när den nya undervisningsbyggnaden kommer
till stånd. Intill föreläsningssalen ligger sjukhusets mjölkkök med diskrum.
Mjölkköket skall nu flyttas till lokaler i anslutning till en spädbarnsavdelning.
Nuvarande lokal för mjölkkök med diskrum blir därför ledig för
annat bruk. Det har då framstått som lämpligt att byte sker, så att forskningslaboratorier
anordnas i gamla föreläsningssalen och mjölkkökets diskrum.
Där skulle bl. a. inredas ett kylruin för forskningslaboratoriet. Sjukhuset
skulle därvid få disponera nuvarande dagrum och omklädningsrum
för kandidater och där anordna expeditioner och provtagningsrum för sitt
kliniska laboratorium, vilka lokaler eljest skulle inredas i gamla föreläsningssalen
eller mjölkköket. De lokaler, som beröres av detta ändringsförslag,
är av ungefär samma storleksordning. Ett byte bör därför kunna ske
utan ersättningar för större eller mindre ytor, men det uppkommer dock
merkostnader av den anledningen, att de befintliga lokalerna i paviljong 2,
som nu skulle användas till laboratorieändamål, kräver vissa ändringar och
installationer. Kostnaden härför kompenseras endast delvis av att det blir
billigare att i nybygget mellan administrationsbyggnaden och paviljong 1
anordna dagrum och omklädningsrum i stället för forskningslaboratorier.

Den merkostnad som uppkommer, om de sålunda föreslagna omdisposilionerna
genomföres, har beräknats till cirka 42 500 kronor, varav cirka
40 000 kronor bör bestridas av staten.

Enligt konsistoriets mening medför ändringsförslaget eu väsentlig förbättring
av lokaldispositionen för pediatrisk undervisning och forskning.

Ytterligare eu kostnad för ifrågavarande byggnadsföretag, vilken icke har
samband med ändringsförslaget, tillkommer emellertid. Vid genomgång av
den ursprungliga kostnadskalkylen har nämligen konstaterats, att viss nödvändig
fast inredning i laboratorierna (skåp, hurtsar in. in.) ej medlagits i
beräkningarna. Vid en förnyad kalkyl har framkommit, att ytterligare ett
belopp av 10 500 kronor erfordras härför.

På grund av nu anförda omständigheter har konsistoriet funnit starka
skäl föreligga för beviljande av eif ytterligare anslag av 50 500 kronor såsom
statligt bidrag till uppförandet av den ifrågavarande tillbyggnaden till barnsjukhuset
och för genomförande av vissa ombyggnadsarbeten i sjukhusets
paviljong 2.

d) Enligt det av förhandlingskonnnissionen framlagda förslaget till avtal
angående fortsatt upplåtelse av Göteborgs stads sjukhus för medicinsk undervisning
och forskning skall staten för byggnad eller byggnadsdel, som efter
den 30 juni 19(50 tillkommer vid Sahlgrenska sjukhuset och som tages i anspråk
för klinisk undervisning och forskning, erlägga byggnadsbidrag med

Kungl. Maj:ts proposition nr 71 år 1960

25 procent av de verkliga totalkostnaderna för anläggningens färdigställande.
Sådant bidrag skall utgå jämväl för ombyggnads-, ändrings- och förbättringsarbeten
på byggnad eller byggnadsdel, vilken användes för undervisnings-
eller forskningsändamål. Sagda byggnadsbidrag skall även utgå
för gemensam anläggning, som betjänar förutom annan institution klinik,
avdelning m. m. vid Sahlgrenska sjukhuset, där undervisning och forskning
bedrives, men beräknas endast på den del av kostnaderna, som med hänsyn
till utnyttjandegraden kan anses skäligen belöpa på kliniken etc. Staten
skall tillhandahålla omförmälda bidrag i ungefärlig proportion till stadens
egna utlägg.

Göteborgs stads sjukvårdsstyrelse har till universitetet framfört anspråk
på statsbidrag för budgetåret 1960/61 till vissa byggnadsarbeten i enlighet
med de i avtalsförslaget angivna grunderna. Ifrågavarande arbeten framgår
av följande sammanställning.

Arbete

Sahlgrenska sjukhuset

Beräknad

kostnad

Anordnande av förrådslokaler 1 306 000

Spänningsomläggning inom ögon- och öronklinikerna 23 000

Iordningställande av parkeringsplatser inom sjukhusområdet,
avsedda för sjukhusets läkare m. fl............... 35 000

Iordningställande av lokaler för medicinsk-historiskt museum
................................................ 45 000

Barnsjukhuset

5. Inredning av kylrum samt ombyggnad av kökshiss och

diskrum ............................................. 41 000

Summa kronor 1 450 000

Sahlgrenska sjukhuset saknar lokaler för centralt förråd. Avsikten är
att skapa sådana utrymmen genom att uppföra en tillbyggnad till sjukhusets
centraltvättanläggning. Anläggningskostnaden för detta byggnadsföretag
beräknas bli lika fördelad på andra halvåret 1960 och första halvåret
1961. Det statliga bidrag, som kan komma i fråga för detta ändamål,
bör därför i sin helhet upptagas i anslagsberäkningen för budgetåret 1960/61.

Bidraget för nämnda budgetår beräknas sålunda till
kronor.

^25 X 1 306 000^

V TÖÖ )

326 500

Vidkommande de byggnadsföretag och anläggningar, som anges under
2)—5) i sammanställningen, är upplyst, att hälften av kostnaderna beräknas
falla på första halvåret och återstoden på andra halvåret 1960. Statsbidrag
kan således endast komma i fråga för den byggnads- eller anläggningskostnad,
som belöper på andra halvåret. Denna kostnad beräknas till
/23 000+35 000+45 000+41 000\

( --) 72 000 kronor. 25 procent härav utgör

18 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 71 år 1960

Totalt beräknas alltså det statliga bidraget till omförmälda byggnadsföretag
m. in. till 344 500 kronor.

in.

a) Med anledning av en av konsistoriet gjord framställning om anvisande
av medel för budgetåret 1957/58 för anordnande av undervisningslokaler vid
Konung Gustaf V :s Jubileumsklinik erinrade föredragande departementschefen
vid anmälan i propositionen nr 104/1957 av frågan om bidrag till vissa
byggnadsarbeten vid Sahlgrenska sjukhuset m. m. om, att den tidigare frivilliga
undervisningen i radioterapi och tumördiagnostik för medicine kandidater
enligt läkarutbildningsreformen nu gjorts obligatorisk. I Göteborg
bedrevs undervisning i radioterapi i mycket provisoriska lokaler. Det var
därför enligt departementschefens mening nödvändigt att för detta ämne
och för annan närliggande undervisning anskaffa tillräckliga undervisningslokaler,
vilka med hänsyn till bl. a. patienttillgång och svårigheterna att
transportera patienterna borde vara belägna i anslutning till jublieumskliniken.
Såsom konsistoriet framhållit yppade sig inom en snar framtid möjlighet
att erhålla ändamålsenliga lokaler i omedelbar närhet av kliniken
genom en påbyggnad till en blivande byggnad för högenergetisk strålning.
Departementschefen fann det angeläget, att denna möjlighet tillvaratogs och
tillstyrkte sålunda att frågan om tillgodoseende av lokalbehovet för undervisningen
löstes på av konsistoriet föreslaget sätt. En omarbetning av förslaget
i kostnadsbesparande syfte borde dock komma till stånd. Med hänsyn
härtill förordade departementschefen en till 500 000 kronor begränsad medelsanvisning
för uppförande av ifrågavarande, för den medicinska undervisningen
avsedda påbyggnad. Detta departementschefens förslag föranledde
ingen erinran från riksdagens sida. För budgetåret 1957/58 anvisades
sålunda 500 000 kronor för angivna ändamål.

Genom beslut den 28 juli 1958 godkände Kungl. Maj :t sedermera en mellan
svenska staten, å ena sidan, och Göteborgs stad samt vissa landsting, å
andra sidan, träffad överenskommelse om anordnande av undervisningslokaler
vid jubileumskliniken (se prop. nr 87/1958 s. 122—124). Enligt
överenskommelsen skulle staten svara för kostnaderna för den del av den
planerade tillbyggnaden till kliniken, som föll på de för undervisning och
forskning avsedda lokalerna. Storleken av dessa lokaler med angivande för
varje utrymme av utnyttjandegraden för undervisnings- och forskningsändamål
framgick av en till överenskommelsen fogad promemoria.

Tillbyggnaden, som föreslogs erhålla en total byggnadsvolym om 5 300
in3, skulle innefatta en källarvåning med lokaler för högenergetiska strålapparater,
en bottenvåning med undervisningslokaler och en våning för
expeditionsutrymmen. De totala anläggningskostnaderna beräknades till
1 469 000 kronor, varav å staten enligt i överenskommelsen angivna grunder
skulle falla 484 355 kronor.

Utförandet av byggnaden enligt det ursprungliga förslaget har fördröjts.
Anledningen härtill är främst, att en väsentlig utvidgning av byggnadsprograinmet
visat sig nödvändig för att kunna tillvarataga de snabba framsteg,
som under den senaste tiden gjorts inom den nya apparattekniken.
Den ökade användningen av högfrekvent strålning kräver sålunda särskilt
för behandlingsavdelningen större utrymmen än de som ursprungligen planerats.

Kungl. Maj:ts proposition nr 71 år 1960

De lokaler, som enligt det tidigare förslaget skulle anordnas för undervisningen,
har också visat sig vara otillräckliga. Redan med hänsyn till
nuvarande undervisningsförhållanden föreligger behov av en föreläsningssal,
rymmande cirka 75 åhörarplatser. På längre sikt måste vid bedömandet
av utrymmesbehovet för undervisningen beaktas den starkt tilltagande
relativa frekvensen av cancersjukdomarna, den snabba utvecklingen inom
den högenergetiska strålningens område, den all t intensivare användningen
av medicinsk isotopteknik och strålskyddsproblemens växande betydelse.

Utvecklingen har också medfört behov av ökade utrymmen för forskningsverksamheten
inom ämnet. Det är sålunda angeläget, att universitetet
inom en snar framtid får tillgång till ett lågaktivitetslaboratorium för mätning
av mycket små kvantiteter radioaktiva substanser. Betydelsen av att
i ökad omfattning kunna utföra mätningar av detta slag blir allt större med
hänsyn till den växande användningen av radioaktiva ämnen inom medicin
och teknik samt till den ökande allmänna radioaktiva kontamineringen
genom kärnvapenförsök och uppkomsten av stora kvantiteter radioaktiva
klyvningsprodukter vid atomenergiarbete i stor skala. Forskningen på detta
betydelsefulla område kommer att allt mer intensifieras.

För att söka tillgodose de av utvecklingen framtvingade kraven på ökade
utrymmen för såväl sjukvården som undervisningen och forskningen på
detta område har ett nytt byggnadsförslag utarbetats, vars huvuddrag är
följande.

Mellan jubileumsklinikens byggnad och den äldre byggnaden för bakteriologiskt
laboratorium uppföres en tillbyggnad till jubileumsklinikens flygel i
samma höjd som denna och innehållande förutom källarvåning fem våningsplan.
De två lägsta våningsplanen är avsedda att utnyttjas för undervisningsändamål.
I bottenplanet skall sålunda inredas bl. a. väntrum för föreläsningspatienter,
materialrum och kapprum samt i våningsplanet en trappa
upp omklädningsrum och dagrum för medicine kandidater. Byggnaden i
övrigt skall huvudsakligen utnyttjas för den sjukvårdande verksamheten.
För anordnande av föreläsningssal utföres en särskild, lägre tillbyggnad i
anslutning till det lägsta våningsplanet.

Behandlingsavdelningens lokaler (apparathuset) förlägges — till största
delen under marknivån — mellan jubileumskliniken och kvinnokliniken I.

I anslutning till jubileumsklinikens västra flygel åt gårdssidan mot Guldhedsgatan
placeras — delvis under markytan — eu tillbyggnad för lågaktivitetslaboratorium
försedd med tjocka strålskyddande väggar. En dylik
byggnad kan också utnyttjas för att inhysa en stark strålkälla, så att omgivningen
skyddas mot riskabel strålning. Det f. n. mest angelägna önskemålet,
som kan tillgodoses genom det planerade byggnadsföretaget, är att utrymme
beredes för den kilocuriekoboltapparat, för vars inköp medel finns tillgängliga
sedan mer än ett år. Denna skall framdeles placeras i den behandlingsavdelning,
som föreslås bli utförd under marknivån mellan jubileumskliniken
och kvinnokliniken. Denna anläggning, som kräver rätt omfattande
arbeten, kan emellertid icke väntas bli färdigställd förrän på ett relativt
sent stadium. Därför föreslås, att den mindre, såsom lågaktivitetslaboratorium
avsedda tillbyggnaden uppföres i en första etapp och att koboltapparaten
tillsvidare placeras i denna tillbyggnad.

I följande sammanställning redovisas de olika anläggningar, som ingår i
det föreslagna byggnadsföretaget.

Kungl. Maj:ts proposition nr	71 år 1960	41
	Ungefärligt	Preliminärt
	kubikinnehåll,	kostnadsberäk-
	m3	nåd till, kr
Etapp 1
Betongbyggnad för lågaktivitetslaboratorium (under en övergångstid avsett alt användas som utrymme för en kilocuriekoboltapparat)	450	120 000
Etapp 2
Tillbyggnad till jubileumsklinikens flygel mot det äldre bakteriologiska laboratoriet, utföres i fem våningsplan och ett källarplan	3 701	1 021 000
Tillbyggnad i ett plan för föreläsningssal Behandlingsavdelning — förlägges delvis un-der markplan — mellan jubileumskliniken	1 145	357 000 1 693 000
och kvinnokliniken I	5 359
	10 655	3 191 000

Det är på nuvarande stadium icke möjligt att ange hur stor del av byggnadskostnaderna,
som kan anses böra falla på staten. Konsistoriet utgår
från att denna fråga får blir föremål för förhandlingar. En överslagsberäkning
ger emellertid vid handen, att det statliga bidraget till byggnadsföretaget
kan uppskattas till cirka 870 000 kronor.

Enligt konsistoriets mening innebär förslaget en lämplig lösning av lokalfrågan
för undervisning och forskning i radioterapi med tumördiagnostik
och närliggande ämnen. Konsistoriet har inhämtat, att — under förutsättning
av statsmakternas och vederbörande kommunala myndigheters godkännande
av förslaget — tillbyggnaden för lågaktivitetslaboratoriet bör
kunna påbörjas i maj 1960 och färdigställas under loppet av påföljande
höst samt att arbetet därefter kan igångsättas med de i etapp 2 ingående
byggnadsföretagen. Tiden för uppförandet av sistnämnda byggnader kan
preliminärt beräknas till ett å ett och ett halvt år.

Med hänsyn till vad sålunda blivit upplyst synes för budgetåret 1960/61
icke erfordras anvisande av statsmedel för byggnadsföretaget utöver det
belopp av 500 000 kronor, som tidigare ställts till förfogande såsom statligt
bidrag för tillbyggnad till jubileumskliniken enligt det ursprungliga förslaget.

b) Genom beslut den 28 juli 1958 godkände Kungl. Maj :t en mellan staten
och Göteborgs stad träffad överenskommelse angående utvidgning av kvinnoklinik
I vid Sahlgrenska sjukhuset m. m. Vid anmälan i propositionen nr
87/1958 av denna fråga erinrade föredragande departementschefen till en
början om, att 1955 års läkarutbildningsutredning ansett nödvändigt, att
kliniken utvidgades med jourrum och dagrum för medicine kandidater
ävensom med demonstrations- och kurssalar. En utvidgning av befintliga
laboratorier för undervisnings- och forskningsändamål framstod även som
nödvändig. Efter framställning av medicinska fakulteten hade stadens
sjukhusdirektion låtit uppgöra ett förslag till ombyggnad av kvinnokliniken
I främst i syfte att erhålla utökade utrymmen för undervisning och forskning.
Förslaget innebar i sina huvuddrag, alt den nuvarande huvudbyggnaden
påbyggdes med en våning, vilken inreddes till två vårdavdelningar. De

Kungl. Maj. ts proposition nr 71 år 1960

två vårdavdelningar, som var belägna närmast över operationsavdelningen,
överflyttades till den nybyggda våningen. De båda vårdavdelningarna omändrades
till forsknings- och undervisningslokaler samt arbetsutrymmen för
underläkare. Kostnaden för byggnadsföretaget beräknades till 1 379 000
kronor. Mot utformningen av ifrågavarande byggnadsförslag hade departementschefen
intet att erinra. Även riksdagen godtog förslaget. Enligt omförmälda
överenskommelse skulle staten svara för kostnaderna för den del av
ifrågavarande om- och tillbyggnad, som föll på de för undervisning och
forskning avsedda lokalerna. Överenskommelsen innebar, att den på staten
fallande andelen av de beräknade kostnaderna skulle uppgå till 966 400
kronor. För budgetåren 1958/59 och 1959/60 har för ifrågavarande ändamål
anvisats 967 000 kronor.

Byggnadsföretaget har emellertid fördröjts beroende på att den förre klinikchefen
avlidit och att hans efterträdare icke tillträtt sin tjänst förrän i
september 1959. Då planeringsarbetet för klinikens ombyggnad vid denna
tidpunkt återupptogs, konstaterades efter en detaljerad kostnadskalkyl, att
kostnaderna för utförandet av byggnadsföretaget enligt den ursprungliga
planen av år 1956 komme att överstiga den först beräknade kostnaden med
icke mindre än cirka en miljon kronor.

Resultatet av de senaste kostnadsberäkningarna har givit sjukvårdsstyrelsen
och fakulteten anledning att ånyo pröva ett tidigare diskuterat förslag
att lösa lokalfrågan genom att uppföra en annexbyggnad till kliniken.
Frånsett kostnadsfrågan innebär en sådan lösning den fördelen framför omoch
tillbyggnadsprojektet att en bättre planlösning kan ernås för de erforderliga
nya utrymmena. En annan fördel är, att arbetena med uppförandet
av ett annex kan ske utan de störningar med åtföljande tidsutdräkt som
måste uppkomma i samband med omfattande ändringsarbeten inom den
nuvarande klinikbyggnaden.

På grund härav har sjukvårdsstyrelsen i samråd med klinikchefen låtit
uPP§öra ett skissförslag till en tillbyggnad av kvinnokliniken I, förlagd
parallellt med sjukhusets centralköksbyggnad och utförd i källare och två
våningsplan. I sina huvuddrag innebär förslaget följande. I källaren placeras
omklädnings- och dagrum för kandidaterna, jourrum för kandidater
och läkare, en kurssal med biutrymmen samt ett biblioteks- och konferensrum.
Bottenvåningen inrymmer erforderliga läkarexpeditioner. Undervisnings-
och forskningsutrymmen har samlats till andra våningen, där en
kurssal, ett amanuensrum och erforderliga laboratorier med bilokaler placeras.

Den effektiva golvytan utgör 1 008 in2, vilket något understiger golvytan av
de nya utrymmen (1 067 m2), som skulle tillkomma vid ett genomförande
av det tidigare förslaget. Fördelningen mellan staten och staden av nettoytan
i den nu föreslagna tillbyggnaden enligt nämnda riktlinjer skulle innebära
att undervisning och forskning komme att uppta 64 procent och sjukvården
36 procent av golvytan. Motsvarande procentsiffror enligt det ursprungliga
förslaget var 65 resp. 35 procent. Ändringen beror på att tillbyggnaden
upptager ytterligare en underläkarexpedition för kliniken. Kostnaden
för den planerade flygelbyggnaden har beräknats till 1 627 000 kronor.
Enligt konsistoriets mening innebär det nya förslaget en lämplig lösning av
lokalfrågan för undervisning och forskning i obstetrik och gynekologi.
Tillbyggnaden beräknas kunna påbörjas i september 1960, om icke arbetsmarknadsförhållandena
lägger hinder i vägen, samt färdigställas på en tid
av cirka ett år. Enligt gjorda preliminära beräkningar kommer vid tillämp -

Kungl. Maj:ts proposition nr 71 år 1960

ning av samma fördelningsprincip, som utgjort norm för förenämnda överenskommelse,
statens andel i kostnaderna att uppgå till cirka 1 040 000
kronor.

Konsistoriet förutsätter, att förhandlingar måste upptagas för att nå
överenskommelse om fördelningen av kostnaderna mellan staten och staden
för utförande av tillbyggnadsprojektet.

Yttranden

II.

Kanslern för rikets universitet tillstyrker de föreslagna byggnadsåtgärderna
och understryker särskilt det trängande behovet av lokaler för undervisning
och forskning vid den psykiatriska kliniken.

Byggnadsstyrelsen har intet att erinra mot att resterande del av statens
bidrag till uppförande av de mikrobiologiska institutionerna anvisas för
nästa budgetår. Förläggningen omedelbart söder om psykiatriska kliniken
av den föreslagna tillbyggnaden till densamma torde enligt styrelsens mening
kunna accepteras. Beträffande förslaget i och för sig, som är synnerligen
schematiskt redovisat, har styrelsen betraktat detta endast som en programoch
kostnadsutredning och därför inte utsatt det för någon detaljkritik.
Mot de angivna byggnadskostnaderna för ifrågavarande byggnadsföretag har
styrelsen intet att erinra. Styrelsen förutsätter, att den arkitekt och de konsulter,
som skall handha projekteringen av byggnaden, bestäms i samråd
med styrelsen.

I fråga om pediatriska kliniken tillstyrker byggnadsstyrelsen den föreslagna
programändringen men framhåller, att kostnaderna härför synes
vara alltför högt beräknade.

Centrala sjukvårdsberedningen, som endast uttalat sig om förslaget till
tillbyggnad för den psykiatriska kliniken, anför.

Beredningen har endast betraktat förslaget som en programutredning och
därför icke funnit anledning ingå på en granskning av den detaljmässiga
utformningen. En jämförelse mellan detta förslag och planerad nybyggnad
för samma ändamål vid S:t Görans sjukhus i Stockholm visar att de för
forskning och undervisning avsedda lokalerna är avsevärt mycket mindre i
Göteborgsförslaget även om reservvåningen inräknas. Vid den kommande
projekteringen bör man enligt beredningens uppfattning sträva efter att förlägga
de lokaler, som avses för undervisning och forskning, i så god kontakt
som möjligt med klinikens mottagnings- och behandlingsenheter. Sålunda
bör undervisnings- och forskningslokalerna förläggas i de två nedre våningarna,
vilket också medför att vårdavdelningarna erhåller ett mera fredat
läge i de två övre våningarna.

1958 års statliga förbandlingskommission i Göteborg har intet att erinra
mot anvisande av resterande bidrag till uppförande av de mikrobiologiska
institutionerna.

Kommissionen upplyser, att den med Göteborgs stads förhandlingsdelegerade
upptagit förhandlingar angående kostnadsfördelningen mellan staten

Kungl. Maj:ts proposition nr 71 år 1960

och staden för den planerade tillbyggnaden till psykiatriska kliniken. Förhandlingarna
har resulterat i följande förslag till överenskommelse.

Under förbehåll av å ena sidan Kungl. Maj :ts och å andra sidan Göteborgs
stadsfullmäktiges godkännande har 1958 års statliga förhandlingskommission
i Göteborg och för Göteborgs stad särskilt utsedda förhandlingsdelegerade
träffat följande överenskommelse.

1. Genom stadens försorg skall inom Sahlgrenska sjukhusets område uppföras
en tillbyggnad av sjukhusets psykiatriska klinik, vilken skall inrymma
■— jämte annat — lokaler för undervisning och forskning.

2. Tillbyggnaden skall uppföras i huvudsaklig överensstämmelse med
bifogade ritning1 och innefatta de lokaler med en total byggnadsvolym av ca
6 920 m3, som upptages i bilagda promemoria.1

3. Staten skall såsom bidrag till kostnaderna för tillbyggnaden till staden
erlägga så stor del av de verkliga kostnaderna, som faller på de för undervisning
och forskning avsedda lokalerna, dock icke för den kliniske lärarens
rum och ej heller för en tredjedel av amanuensrummen. I fråga om
gemensamma utrymmen skall kostnaderna fördelas mellan parterna efter
deras andel i övriga lokaler.

Statens bidrag skall tillhandahållas staden successivt alltefter byggnadsföretagets
fortskridande.

4. Staten skall ombesörja och bekosta utrustningen av de för undervisning
och forskning avsedda lokalerna, inklusive de för klinisk lärare och
amanuenser avsedda rummen.

Utrustningen av övriga lokaler i tillbyggnaden skall ombesörjas och bekostas
av staden.

5. Skulle staten senare övertaga lokaler utöver vad här förutsättes, skall
staten erlägga ersättning till staden enligt grunderna för denna överenskommelse.

Enligt den till överenskommelsen fogade promemorian skulle statens
andel av byggnadsvolymen bliva 2 967 m3 och stadens 3 953 in3. Enär de
totala byggnadskostnaderna uppskattas till 1 893 000 kronor, skulle statens
bidrag till staden komma att uppgå till 811 637 kronor. Enligt vad kommissionen
inhämtat torde byggnadsföretaget komma att påbörjas i juni 1960
och stå färdigt i augusti 1961. Till följd härav tillstyrker kommissionen att
för budgetåret 1960/61 ett belopp av 750 000 kronor anvisas såsom bidrag
till stadens kostnader för tillbyggnaden.

Enligt den av Kungl. Maj :t den 28 maj 1959 godkända överenskommelsen
med staden om fördelning av kostnaderna för uppförande av en tillbyggnad
till pediatriska kliniken skall byggnaden i fråga uppföras i huvudsaklig
överensstämmelse med till överenskommelsen fogade ritningar. Även om de
nu föreslagna ändringarna i princip icke medför ett frångående av det avtalade
lokalprogrammet, innebär dock den nya planlösningen så stora avsteg
från sagda ritningar, att kommissionen ifrågasätter, om icke en ny
överenskommelse, som beaktar de gjorda ändringsförslagen, måste träffas.

1 Ej intagen i denna proposition.

Kungl. Maj.ts proposition nr 71 år 1960

Kommissionen har från stadens delegerade inhämtat, att — därest Kungl.
Maj :t skulle vilja bifalla ändringsförslagen men anse dessa kräva en ny
överenskommelse om tillbyggnaden — staden är beredd att sluta en sådan på
i princip samma villkor som i gällande överenskommelse.

Bidrag till anordnande av förrådslokaler samt till spänningsomläggning
inom ögon- och öronklinikerna vid Sahlgrenska sjukhuset bör utgå i enlighet
med de grunder, som är angivna i 3 § i det av kommissionen framlagda
förslaget till avtal angående fortsatt upplåtelse av stadens sjukhus för
medicinsk undervisning och forskning. I fråga om förstnämnda åtgärd gäller
dock enligt 3 mom. sagda paragraf, att bidrag endast skall beräknas
på den del av kostnaderna, som med hänsyn till utnyttjandegraden kan anses
skäligen belöpa på kliniken etc. Då det emellertid här är fråga om ett centralt
förråd, som kommer att betjäna hela Sahlgrenska sjukhuset, och då
detta efter avtalets ikraftträdande praktiskt taget i sin helhet kommer att
vara upplåtet för undervisning och forskning, anser sig kommissionen kunna
tillstyrka, att statens 25 procents byggnadsbidrag skall beräknas på stadens
totala verkliga kostnader för centralförrådet, i den mån det tillkommer efter
den 1 juli 1960. Kommissionen kan däremot icke tillstyrka, att bidrag utgår
för iordningställandet av parkeringsplatser inom sjukhusområdet. Bidrag
till gemensamma anläggningar enligt avtalets 3 § skall nämligen endast
utgå då det är fråga om byggnad eller byggnadsdel, vilket icke kan anses
vara fallet beträffande parkeringsplats eller annan dylik yttre anläggning.

För iordningställande av lokaler för medicinsk-historiskt museum inom
Sahlgrenska sjukhuset har upptagits 45 000 kronor. Dessa lokaler är avsedda
att rymma en redan nu omfattande och synnerligen värdefull samling
av gamla medicinska instrument och andra sjukhusinventarier. Samlingen
är i många avseenden unik för landet och måste anses synnerligen
värdefull, enär något större medicinsk-historiskt museum icke finnes i
Sverige. I detta avseende skiljer sig vårt land från de flesta andra kulturländer.
I sitt betänkande (SOU 1953: 7) framhöll 1948 års läkarutbildningskommitté
önskvärdheten av att undervisning i medicinens historia kom till
stånd vid våra lärosäten. Motiveringen härför var framför allt, att detta
ämne hade ett betydande värde ur den medicinska allmänbildningens synpunkt,
att det kunde bidraga till att giva de studerande vidare syn på
läkarens roll i kulturella och sociala sammanhang samt att det skapade
förståelse för kontinuiteten inom det medicinska arbetet. 1954 års riksdag
beslöt, att det en gång årligen skall givas en icke obligatorisk kurs om 10
föreläsningar vid vart och ett av landets lärosäten, och anvisade även medel
härför.

Ett medicinsk-historiskt museum inom Sahlgrenska sjukhuset skulle enligt
kommissionens mening säkerligen vara av stort värde för undervisningen
i här berörda ämne. Härtill kommer, att museet även användes
inom utbildningen vid statens sjuksköterskeskola i Göteborg. Emellertid

Kungl. Maj. ts proposition nr 71 år 1960

finner kommissionen ifrågavarande undervisning icke vara av sådan art,
att den kan anses ingå i den undervisning, vilken staten genom omförinälda
avtal velat tillförsäkra lokaler. Även om kommissionen sålunda icke finner
staten vara skyldig att utgiva bidrag enligt nämnda avtal, anser kommissionen
det dock önskvärt, att statligt bidrag för ändamålet i annan ordning
medgives staden, förslagsvis med belopp staden yrkat.

Som av avtalstexten framgår skall byggnadsbidrag utgå endast för byggnad
eller byggnadsdel, som tillkommer vid Sahlgrenska sjukhuset. Följaktligen
kan bidrag till de för barnsjukhuset avsedda åtgärderna icke utgå
enligt avtalet.

Kommissionen anmäler slutligen, att den före det nya avtalets undertecknande
meddelat stadens delegerade sina synpunkter på nu behandlade
frågor.

III. a.

Kanslern för rikets universitet anser det utvidgade byggnadsprogrammet
för jubileumskliniken innebära en lämplig lösning av lokalfrågan för
undervisning och forskning i radioterapi med tumördiagnostik och närliggande
ämnen och tillstyrker därför detsamma.

Byggnadsstyrelsen har i huvudsak icke något att erinra mot undervisningslokalernas
utformning. Föreläsningssalens mått torde dock kunna
minskas. Kostnaderna för femvåningstillbyggnaden och föreläsningssalen
synes styrelsen för högt beräknade. Styrelsen framhåller vidare, att lågaktivitetslaboratoriet
fått en ogynnsam förläggning på den planerade gården
mellan jubileumskliniken och Guldhedsgatan. Kostnaderna förefaller
styrelsen vara mycket lågt beräknade bl. a. med tanke på de ogynnsamma
markförhållandena på platsen. I fråga om behandlingsavdelningen (apparathuset)
åberopar styrelsen pågående utredning om tillbyggnad av radiumhemmet
vid karolinska sjukhuset och anser, att sagda avdelning i jämförelse
härmed skulle kunna icke oväsentligt förbilligas. Strålbehandlingsrummen
torde kunna göras mindre och en placering av dessa rum intill
varandra skulle kunna medföra att ytan av de kostsamma strålskyddande
väggarna nedbringades. Styrelsen framhåller slutligen det önskvärda i att
väntrum, expeditionsrum, dosplaneringsrum m. m. förses med dagsljus.

1958 års statliga förhandlingskommission i Göteborg anför.

De förändringar, som föreslås beträffande utbyggnaden av jubileumskliniken,
är så omfattande, att ett realiserande av projektet med beaktande
av dessa ändringsförslag skulle i väsentliga stycken innebära ett frångående
av 1957 års överenskommelse om tillbyggnad till kliniken. Kommissionen
och stadens delegerade har också vid diskussion i frågan funnit, att ändringsförslagens
genomförande förutsätter ny överenskommelse. Konsistoriet
har framhållit angelägenheten av att universitetet inom en snar framtid
får tillgång till ett lågaktivitetslaboratorium. Staden har beräknat kunna
påbörja tillbyggnad för ett sådant laboratorium redan i maj 1960. Därest
Kungl. Maj :t överväger att godtaga ändringsförslagen, synes därför av riks -

Kungl. Maj. ts proposition nr 71 år 1960

dagen böra utverkas bemyndigande för Kungl. Maj :t att godkänna ny överenskommelse
i ämnet och i samband därmed medgiva att av för ändamålet
redan anvisat belopp — 500 000 kronor — erforderliga medel må
tagas i anspråk under budgetåret 1960/61.

Departementschefen

Mot konsistoriets beräkning av statens drift- och utrustningsbidrag under
kalenderåret 1960 har jag icke funnit anledning till erinran. För nästa
budgetår räknar jag således med ett medelsbehov för angivna ändamål av
i runt tal 6 800 000 kronor.

För slutförande av arbetena med uppförandet av de mikrobiologiska
institutionerna bör såsom konsistoriet föreslagit för budgetåret 1960/61
anvisas 1 925 000 kronor.

Mot bakgrunden av den väsentligt utvidgade undervisningen i psykiatri
enligt den nya studieordningen och den av riksdagen beslutade ökningen
av studentintaget i Göteborg framstår nuvarande för undervisning avsedda
lokaler inom den psykiatriska kliniken som klart otillräckliga, vilket även
understrukits av 1955 års läkarutbildningsutredning i dess betänkande om
kliniska utbildningsplatser för blivande läkare (SOU 1956:34). Vad konsistoriet
med instämmande av universitetskanslern anfört i frågan har
övertygat mig om behovet av en förbättring av rådande lokalförhållanden.
Den föreslagna tillbyggnaden till kliniken synes mig utgöra en godtagbar
lösning av lokalfrågan. Mot det av förhandlingskommissionen framlagda
förslaget till överenskommelse med staden rörande fördelningen av kostnaderna
för ifrågavarande byggnadsföretag har jag i och för sig icke funnit
anledning till erinran. Såsom byggnadsstyrelsen och centrala sjukvårdsberedningen
framhållit är emellertid det föreliggande programförslaget,
vartill den träffade överenskommelsen synes ansluta sig, mycket schematiskt
redovisat. Då jag anser mig kunna förutsätta, att den situation som
uppstått i fråga om jubileumskliniken och kvinnokliniken I, vartill jag
återkommer i det följande, icke kommer att upprepas i förevarande fall,
utgår jag från, att den definitiva utformningen av tillbyggnaden till den
psykiatriska kliniken i allt väsentligt kommer att överensstämma med föreliggande
principförslag. Med hänsyn härtill är jag beredd att förorda, att
detsamma lägges till grund för vidare utarbetande av byggnadsprogrammet
samt att förenämnda förslag till överenskommelse godkännes. Jag förutsätter,
att det fortsatta utredningsarbetet utföres i nära samråd med byggnadsstyrelsen
och centrala sjukvårdsberedningen. Innan byggnadsarbetena
påbörjas, bör detaljritningar och därtill hörande handlingar underställas
nämnda myndigheter för godkännande. Jag vill slutligen framhålla angelägenheten
av att byggnadsföretaget kommer till stånd utan dröjsmål. Mot
bakgrunden av vad jag nu anfört biträder jag förhandlingskommissionens
förslag om anvisande för nästa budgetår av 750 000 kronor för ifrågavarande
ändamål.

Kungl. Maj:ts proposition nr 71 år 1960

Såsom framgår av den tidigare lämnade redogörelsen har konsistoriet
föreslagit, att den av 1959 års riksdag beslutade tillbyggnaden till pediatriska
kliniken omdisponeras i vissa hänseenden, varjämte viss komplettering
av den fasta inredningen ansetts ofrånkomlig. Enligt vad konsistoriet
uppgivit beräknas de å statsverket med anledning härav uppkommande
merkostnaderna belöpa sig till cirka 50 000 kronor. Byggnadsstyrelsen har
tillstyrkt de föreslagna åtgärderna. För egen del vill jag redan i detta
sammanhang understryka vikten av att de byggnadsförslag, som underställes
statsmakterna för prövning, är så väl genomtänkta, att större ändringar
och kompletteringar icke skall behöva ifrågakomma sedan förslagen
godkänts. Enär ett realiserande av nu föreslagna åtgärder synes mig medföra
en lämpligare disposition av de för undervisning och forskning avsedda
utrymmena, anser jag mig böra tillstyrka desamma. Gällande överenskommelse
mellan parterna om fördelningen av kostnaderna för den
planerade tillbyggnaden, vilken bygger på de ursprungliga ritningarna,
synes vid bifall härtill böra kompletteras eller ersättas av en ny, på samma
huvudprinciper grundad överenskommelse. Därest riksdagen icke har något
att erinra emot vad jag sålunda förordat, torde Kungl. Maj:t bemyndigas
att godkänna den uppgörelse mellan parterna, som kan komma att träffas
med anledning härav. Med stöd av det anförda förordar jag, att för ifrågavarande
byggnadsföretag för nästa budgetår beräknas ett belopp av 50 000
kronor.

Såsom bidrag till anordnandet av förrådslokaler samt spänningsomläggning
inom ögon- och öronklinikerna vid Sahlgrenska sjukhuset bör —
under förutsättning av riksdagens godkännande av tidigare denna dag i
proposition nr 69 av chefen för ecklesiastikdepartementet framlagt förslag
till avtal med Göteborgs stad om fortsatt upplåtelse av stadens sjukhus
för medicinsk undervisning och forskning —- för nästa budgetår anvisas
ett belopp av i runt tal 330 000 kronor. Som förhandlingskommissionen
framhållit kan bidrag jämlikt de i avtalsförslaget angivna grunderna
däremot icke utgå för övriga av stadens sjukvårdsstyrelse i detta
sammanhang angivna arbeten, nämligen iordningställandet av parkeringsplatser
och av medicinsk-historiskt museum inom Sahlgrenska sjukhuset
samt inredning av kylrum m. m. vid barnsjukhuset. Någon medelsanvisning
för dessa ändamål är jag därför icke beredd att tillstyrka.

I nyssnämnda proposition har vidare för godkännande framlagts förslag
till överenskommelse med staden om tillämpningen i vissa delar av 1948
års avtal angående anordnande av medicinsk högskola i Göteborg, m. m.
I överenskommelsen föreskrives bl. a., att statens kostnadsbidrag till staden
för anordnande av de lokaler inom Sahlgrenska sjukhusets centralkomplex,
som upplåtits för klinisk undervisning och forskning enligt 1948
års avtal och tilläggsöverenskommelse år 1951, skall beräknas efter en
bruttovolym av 10 373 in3. Med denna utgångspunkt bör en slutlig reglering

Kungl. Maj. ts proposition nr 71 år W60

av det statliga kostnadsbidraget nu kunna ske. Hittills har för detta ändamål
av statsmedel anvisats 2 040 000 kronor. Storleken av det ytterligare
bidrag, som kan erfordras för täckande av uppkomna merkostnader, låter
sig f. n., i avvaktan på resultatet av pågående undersökningar i kostnadsfrågan,
icke närmare angivas. Jag räknar emellertid med att denna fråga
skall vinna sin lösning under nästa budgetår. För ändamålet bör därför
under förevarande anslag beräknas ett belopp av förslagsvis 1 000 000 kronor.
Jag vill erinra om att stadens sjukvårdsstyrelse tidigare uppskattat
på staten fallande del av merkostnaden till cirka 1 600 000 kronor. Som
en följd av den i det föregående angivna överenskommelsen torde detta
belopp emellertid komma att väsentligt reduceras. I överenskommelsen har
vidare föreskrivits, att staten för anordnande för undervisning och forskning
av vissa övriga lokaler i centralkomplexet, vilka ej omfattats av 1948
års avtal eller 1951 års tilläggsöverenskommelse, skall lämna bidrag till
stadens kostnader med ett belopp av 900 000 kronor i ett för allt. Under
förutsättning att överenskommelsen godkännes av riksdagen, bör sagda
belopp utan dröjsmål ställas till stadens förfogande. Jag föreslår därför,
att för nästa budgetår 900 000 kronor anvisas för detta ändamål.

Hösten 1956 framlade konsistoriet förslag till anordnande av undervisningslokaler
vid jubileumskliniken genom uppförandet av en påbyggnad
till en blivande byggnad för högenergetisk strålning. Förslaget godtogs i
princip av 1957 års riksdag och såsom bidrag till anläggningskostnaden
anvisades för budgetåret 1957/58 500 000 kronor. Genom beslut den 28
juli 1958 godkände Kungl. Maj :t sedermera en mellan staten, å ena sidan,
och Göteborgs stad samt vissa landsting, å andra sidan, träffad överenskommelse
om fördelningen mellan berörda parter av kostnaderna för den
planerade tillbyggnaden, överenskommelsen byggde på den s. k. identifikationsprincipen,
d. v. s. staten skulle svara för kostnaderna för de lokaler,
som hänförde sig till undervisning och forskning, samt staden och landstingen
för övriga för sjukvården avsedda utrymmen. Den planerade tillbyggnaden
skulle omfatta en byggnadsvolym om 5 300 in3. De totala anläggningskostnaderna
beräknades till 1 469 000 kronor, varav å staten enligt i
överenskommelsen angivna grunder skulle falla i runt tal 485 000 kronor.
Konsistoriet har nu lagt fram ett helt nytt lokalprogram för jubileumsklinikens
förseende med undervisnings- och forskningslokaler samt med vissa
nya behandlingsenheter. Totalvolymen för detta nya projekt har uppskattats
till 10 655 in3 medan anläggningskostnaderna beräknas uppgå till 3 191 000
kronor. Till stöd för sin framställning har konsistoriet åberopat den starkt
tilltagande relativa frekvensen av cancersjukdomarna, den snabba utvecklingen
inom den högenergetiska strålningens område, den allt intensivare
användningen av medicinsk isotopteknik samt strålskyddsproblemens
växande betydelse, vilket allt bidragit till att göra det tidigare programmet
inaktuellt.

4 — Bihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 71

Kungl. Maj.ts proposition nr 71 år 1960

Vad gäller kvinnokliniken I godkände Kungl. Maj:t den 28 juli 1958 en
mellan staten och staden träffad överenskommelse om fördelningen av
kostnaderna för vissa om- och tillbyggnadsarbeten vid kliniken, föranledda
av såväl undervisningens och forskningens som sjukvårdens behov. Överenskommelsen
byggde i likhet med motsvarande överenskommelse rörande
jubileumskliniken på den s. k. identifikationsprincipen. De planerade arbetena
var kostnadsberäknade till 1 379 000 kronor, varav å staten enligt
i överenskommelsen angivna grunder skulle falla 967 000 kronor. Härav
anvisades 500 000 kronor för budgetåret 1958/59. I skrivelse den 24 oktober
1958 hemställde konsistoriet om anvisande av återstående 467 000
kronor med den motiveringen, att byggnadsarbetena beräknades vara slutförda
under första halvåret 1960. Sistnämnda belopp anvisades med anledning
härav för budgetåret 1959/60. Konsistoriet har nu anmält, att
byggnadsföretaget ännu icke påbörjats och att kostnaderna för detsamma
enligt en ny kostnadskalkyl torde komma att överstiga den ursprungligen
beräknade kostnaden med icke mindre än cirka 1 000 000 kronor. Med
hänsyn bl. a. härtill har ett nytt program utarbetats. Enligt detta skall
i anslutning till kliniken uppföras en särskild tillbyggnad, bestående av
källare och två våningsplan ovanför markytan. Projektet har kostnadsberäknats
till 1 627 000 kronor.

Det sätt på vilket nu berörda tvenne byggnadsfrågor handlagts från
stadens och den medicinska fakultetens sida understryker enligt min uppfattning
behovet av en mera långsiktig och genomtänkt planering än hittills
av de byggnadsföretag, vilka underställes statsmakterna för godkännande.
De stora ekonomiska olägenheter, bl. a. i form av besvärliga komplikationer
av budgetmässig natur, som blir konsekvensen av en situation sådan
som den nu föreliggande, måste för framtiden undvikas. Vad gäller jubileumskliniken
står det visserligen utom varje tvivel, att utvecklingen på
den radioaktiva strålningens område går utomordentligt snabbt, men just
av den anledningen borde vid planeringen av det ursprungliga programmet
den största omsorg ha nedlagts på att åstadkomma en framsynt och utvecklingsbar
lösning på klinikens lokalproblem, varigenom man kunnat undvika,
att byggnadsprogrammet endast tre år efter dess utarbetande måste underkastas
en genomgripande omarbetning. I fråga om kvinnokliniken finner
jag det ytterst anmärkningsvärt, att den år 1956 företagna kostnadskalkylen
slagit fel på icke mindre än cirka 70 procent. Det förhållandet, att
konsistoriet i slutet av 1958 uppgivit, att byggnadsföretaget beräknades vara
slutfört under första halvåret 1960 synes mig vidare mot bakgrunden av
vad som förekommit i ärendet synnerligen förvånansvärt. För den vid
ifrågavarande kliniker bedrivna undervisnings-, forsknings- och sjukvårdsverksamheten
har behovet av nya och utvidgade lokaler bedömts såsom i
hög grad angeläget. Genom de betydande förseningar med tillskapandet av
dylika lokaler, som till följd av bristande framsynthet och noggrannhet vid

Kungl. Maj:ts proposition nr 71 år 1960

den ursprungliga planeringen nu blivit oundvikliga, kommer samtliga dessa
verksamhetsgrenar vid klinikerna att lida stort avbräck. Den uppkomna
situationen visar enligt min mening klart, att frågan om en effektivisering
för framtiden av den statliga granskningen och kontrollen på förevarande
område måste upptas till prövning. Genom tillkomsten av det nya avtalet
med staden om fortsatt upplåtelse av stadens sjukhus för medicinsk undervisning
och forskning torde förutsättningar ha skapats för att genom statens
medverkan få till stånd en långsiktig och ekonomiskt realistisk planering
av kommande byggnadsprojekt.

I fråga om såväl föreslagen utformning som gjorda kostnadskalkyler har
byggnadsstyrelsen framställt åtskilliga erinringar mot det nya byggnadsprogrammet
för jubileumskliniken. Konsistoriets framställning rörande
kvinnokliniken I har vidare inkommit så sent, att någon remissbehandling
av densamma icke medhunnits. Med anledning härav och enär båda förslagen
endast är helt schematiskt redovisade, är det på föreliggande material
icke möjligt att taga ställning till desamma. Vad konsistoriet anfört
i frågan har emellertid övertygat mig om, att de ursprungliga förslagen
icke bör komma till utförande. De mellan berörda parter tidigare träffade
överenskommelserna rörande kostnadsfördelningen grundar sig emellertid
på lokalprogram och skissritningar till dessa förslag. Den enda åtgärd, som
i det uppkomna läget synes kunna komma i fråga från statsmakternas
sida, är att bringa dessa överenskommelser att upphöra. Jag anser mig
därför böra föreslå, att Kungl. Maj :t bemyndigas att godkänna den uppgörelse,
som eventuellt kan komma att träffas mellan berörda parter om
upphävande av nämnda överenskommelser. Vid bifall härtill ämnar jag
utan dröjsmål uppdraga åt förhandlingskommissionen att med staden och
övriga parter upptaga förhandlingar i sådant syfte. Jag räknar med att
ifrågavarande byggnadsprojekt under tiden grundligt genomarbetas. Fortlöpande
samråd bör därvid äga rum med byggnadsstyrelsen och centrala
sjukvårdsberedningen. Rörande den vidare handläggningen av förevarande
byggnadsfrågor är jag för dagen icke beredd att uttala mig.

Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle det sammanlagda
medelsbehovet för nästa budgetår uppgå till (6 800 000 + 1 925 000 + 750 000
+ 50 000 + 330 000 + 1 000 000 + 900 000) 11 755 000 eller avrundat
It 800 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna av mig i det
föregående förordad överenskommelse med Göteborgs stad
rörande tillbyggnad av Sahlgrenska sjukhusets psykiatriska
klinik;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse
med vad jag i det föregående förordat godkänna

Kungl. Maj:ts proposition nr 71 år 1960

de överenskommelser, som enligt vad jag därom anfört kan
komma att träffas med Göteborgs stad och vissa landsting;

c) till Bidrag till vissa Göteborgs stad tillhöriga sjukhus
för budgetåret 1960/61 under elfte huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 11 800 000 kronor.

Anordnande av en rättsläkarstation i Göteborg
Inledning

Sedan 1944 års riksdag (prop. nr 223, statsutsk. uti. nr 121, rskr. nr 277)
fattat principbeslut om inrättande av en rättsläkarstation i Göteborg, uppdrog
Kungl. Maj :t den 15 juni 1944 och den 26 maj 1950 åt medicinalstyrelsen
att verkställa utredning rörande anordnande av lokaler för rättsläkarstationen
och organisation av den för stationen erforderliga personalen
m. m. I skrivelse den 13 oktober 1955 redogjorde styrelsen för dittills vidtagna
åtgärder. Därav framgick, att lokalfrågan visat sig synnerligen svårlöst.
Vid sammanträde i Göteborg hade enighet vunnits om att rättslälcarstationens
lokaler skulle inrymmas i ett planerat polishus i staden, men
något besked om när polishuset kunde förväntas bli färdigt hade icke kunnat
erhållas. Medicinalstyrelsen hade därför upptagit förhandlingar med
staden om anskaffande av provisoriska lokaler, men de som erbjudits hade
av flera skäl icke kunnat accepteras. Andra provisoriska lokaler hade icke
stått att anskaffa.

I 1956 års statsverksproposition (XI ht, p. 24) anmälde dåvarande chefen
för inrikesdepartementet vad sålunda förekommit i ärendet och framhöll, att
han med uppmärksamhet komme att följa ärendets vidare utveckling och
vidtaga de ytterligare åtgärder, som kunde erfordras för en lösning avfrågan.

I skrivelse den 28 november 1956 anmälde medicinalstyrelsen, att med
Göteborgs stad förda förhandlingar om att inrymma lokaler för rättsläkarstationen
i planerat polishus i staden icke lett till något resultat.

Härefter uppdrog Kungl. Maj:t genom beslut den 20 december 1957 åt dåvarande
kommissionen för förhandlingar med Göteborgs stad i vissa medicinska
universitetsfrågor att upptaga förhandlingar med staden i fråga om
förläggandet av rättsläkarstationen i Göteborg samt att till Kungl. Maj :t
inkomma med de förslag, vartill förhandlingarna kunde giva anledning.

Då 1958 års statliga förhandlingskommission i Göteborg tillkallades ''''en
7 mars 1958, överfördes uppdraget på denna.

Med skrivelse den 7 september 1959 har medicinalstyrelsen avgivit preliminärt
förslag till anordnande av en rättsläkarstation i Göteborg.

Sedan förslaget blivit föremål för förhandlingar mellan 1958 års förhandlingskommission
och staden, har kommissionen med skrivelse den 25

Kungl. Maj:ts proposition nr 71 år 1960

februari 1960 överlämnat ett under förbehåll av å ena sidan Kungl. Maj :ts
och å andra sidan Göteborgs stadsfullmäktiges godkännande träffat avtal
angående lokaler för patologisk avdelning vid Vasa sjukhus samt för statens
rättsläkarstation i Göteborg.

I anslutning till avtalsförslaget har medicinalstyrelsen i skrivelse den 19
februari 1960 hemställt, att till anordnande av en rättsläkarstation i Göteborg
för budgetåret 1960/61 anvisas ett reservationsanslag av 525 000 kronor.
I ärendet har statskontoret avgivit yttrande den 2 mars 1960.

Medicinalstyrelsens skrivelse den 7 september 1959

Under år 1958 har Göteborgs sjukhusdirektion föreslagit medicinalstyrelsen
att låta anordna lokaler för rättsläkarstationen i staden i samband med
om- och tillbyggnad av Vasa sjukhus och inrättande av en ny patologavdelning
där. Anordningen skulle medföra vissa fördelar, bl. a. genom att lokalerna
skulle kunna utnyttjas gemensamt, framför allt bårhus och obduktionslokaler.
Å andra sidan har styrelsen hyst viss tveksamhet mot att, då
det gäller en stad av Göteborgs storlek, förlägga en rättsläkarstation i anslutning
till en patologisk avdelning med hänsyn till dels att verksamheten
vid dessa institutioner i många avseenden är helt väsensskilda och dels att
rättsläkarstationens förläggning till ett sjukhus kan medföra olägenheter
för sjukhuset.

Principiellt bör enligt medicinalstyrelsens uppfattning en rättsläkarstation
av den storlek, varom här är fråga, anslutas till en vid vederbörande
medicinska fakultet anordnad rättsmedicinsk institution. Institutionen skall
därvid svara för den akademiska undervisningen och den vetenskapliga
forskningen, medan rättsläkarstationen skall handha den rutinmässiga undersökningsverksamheten
samt förse institutionen med för undervisningen
och forskningen erforderligt material. Undervisningen i rättsmedicin vid
Göteborgs universitet bedrives f. n. i provisoriska lokaler. Det är därför
angeläget att vid planerande av rättsläkarstationen tillse, att möjlighet föreligger
att genom senare tillbyggnad skapa lokaler för undervisning och
forskning för en till universitetet hörande rättsmedicinsk institution. Av
inkomna ritningar och vad styrelsen i övrigt inhämtat synes framgå, att
sådan möjlighet föreligger. Med hänsyn härtill och till de ekonomiska fördelar,
som kan vinnas genom att byggnadskostnaderna fördelas mellan staten
och Göteborgs stad, ävensom till angelägenheten av att rättsläkarstationens
lokalfråga löses, anser medicinalstyrelsen, att sjukhusdirektionens förslag
bör godtagas.

Den mark, å vilken byggnaden skall uppföras, tillhör Göteborgs stad. En
överenskommelse om markbyte föreligger emellertid med Chalmers tekniska
högskola, innebärande att till högskolan skall i en framtid överlåtas den
mark, som disponeras av Vasa sjukhus, och således även det område, som

Kungl. Maj:ts proposition nr 71 år 1960

nu skall bebyggas. Någon tidpunkt för denna marköverlåtelse är icke bestämd.
Den förutsätter bl. a., att Göteborgs stad kan förlägga kronikersjukvården
vid Vasa sjukhus med dess cirka 1 000 vårdplatser till annan vårdanstalt.
Sjukhusdirektionen anser, att överlåtelsen av området kan ske
först i en mycket avlägsen framtid. Någon tveksamhet att bebygga området
med hänsyn till överenskommelsen föreligger icke från stadens sida. Då
tidpunkten för marköverlåtelsen måste anses vara mycket avlägsen, anser
styrelsen alt överenskommelsen om markbyte icke bör utgöra hinder för
förläggning av rättsläkarstationen i anslutning till Vasa sjukhus.

Enligt sjukhusdirektionen har totalkostnaden för byggnadens uppförande
preliminärt uppskattats till 1,5 miljoner kronor. Statens andel i anläggningskostnaden
kan approximativt beräknas till 650 000 kronor. Medel för
utbetalning av statens andel av byggnadskostnaderna bör anvisas för budgetåret
1960/61. Däremot synes medel för utrustning av lokalerna ej erfordras
förrän budgetåret 1961/62.

Förhandlingskommissionens förslag

Det lokalprogram och de ritningar, som ligger till grund för det nu överlämnade
avtalet, har upprättats av stadens sjukvårdsstyrelse i nära samarbete
med byggnadsstyrelsen, medicinalstyrelsen, centrala sjukvårdsberedningen
och representanter för medicinska fakulteten i Göteborg.

Byggnadsförslaget innebär, att staden genom om- och tillbyggnad av bårhuset
vid Vasa sjukhus anordnar lokaler såväl för en ny patologisk avdelning
vid sjukhuset som för rättsläkarstationen.

Tillbyggnaden har förlagts och konstruerats så, att den icke skall hindra
ett realiserande av föreliggande planer för utbyggnad av Chalmers tekniska
högskola. Den kan sålunda lätt omändras till laboratorielokaler för högskolan,
om så i framtiden befinnes lämpligt. Skulle för undervisning och forskning
i ämnet rättsmedicin krävas speciella lokaler och detta nödvändiggöra
en ytterligare tillbyggnad, finnes markutrymme härför. Ett sådant byggnadsprojekt
förutsätter dock närmare överenskommelse mellan staten och
staden.

Kostnaderna för de om- och tillbyggnadsarbeten, varom avtal träffats, beräknas
till cirka 1 400 000 kronor, varav staten enligt avtalet har att erlägga
hälften eller cirka 700 000 kronor. En dylik fördelning svarar i stort sett
mot utnyttjandet av tillbyggnaden för de ifrågavarande syftena. Av tillbyggnadens
volym beräknas sålunda falla på rättsläkarstationen cirka 51 procent
och på den patologiska avdelningen cirka 49 procent. För staten tillkommer
fördelen av att få tillgång till det befintliga bårhuset med kapell,
medan staden vinner förmånen av att staten deltager i kostnaderna för omändring
av denna byggnad med en andel, som överstiger vad som från ren
nyttjandesynpunkt varit motiverat. Av hela byggnaden (alltså inklusive tillbyggnaden)
beräknas staten komma att utnyttja cirka 46 procent och sta -

Kungl. Maj:ts proposition nr 71 år 1960

den cirka 54 procent. Det bör också nämnas, att den merkostnad för omoch
tillbyggnadsarbeten, som uppkommer till följd av att rättsläkarstationen
skall beredas lokaler i byggnaden, av stadens sjukvårdsstyrelse beräknats
till cirka 700 000 kronor.

Byggnadsarbetena torde kunna påbörjas i september 1960, såvida icke
arbetskraftsbrist lägger hinder i vägen. Enär byggnadstiden uppskattas till
ett år, skulle för budgetåret 1960/61 erfordras en statlig medelsanvisning av
cirka 500 000 kronor för ändamålet.

Vid utformningen av bestämmelserna i avtalet om utrustning och drift
har den ledande tanken varit att dels få en mot utnyttjandegraden svarande
fördelning av kostnaderna, dels erhålla för den praktiska tillämpningen så
enkla regler som möjligt. Vid en avvägning efter dessa synpunkter har parterna
kommit fram till att staden ensam skall svara för kostnaderna för
byggnadens yttre underhåll och lokalernas uppvärmning, medan staten skall
bidraga med hälften av vissa andra å hela byggnaden belöpande driftkostnader
samt av kostnaderna för utrustning och drift av gemensamma lokaler.

I kostnaderna för drift av gemensamma lokaler ingår även lönekostnader
för bårhusvaktmästare, som skall betjäna såväl patologiska avdelningen
som rättsläkarstationen i morgue, svepningsrum, visningsrum, kistrum och
kapell. Stadens sjukvårdsstyrelse har beräknat, att två vaktmästare erfordras
för ändamålet. Kommissionen har, då den godtagit nyssnämnda överenskommelse
om driftkostnaderna, utgått från att denna beräkning skall visa
sig vara riktig.

Avtalet förutsätter en nära samverkan mellan de i byggnaden inrymda
institutionerna, och det är uppenbarligen angeläget, att rättsläkarstationens
föreståndare har rätt att deltaga i stadens sjukvårdsstyrelses överläggningar
i frågor, som berör rättsläkarstationen och patologiska avdelningen, för
att där bevaka statens intressen. En sådan rättighet har också inskrivits i
avtalet. Kommissionen har utgått från att föreståndaren i viktigare frågor,
t. ex. rörande förstärkning av den personal, till vars lönekostnader staten
skall bidraga med hälften, beredes tid att samråda med medicinalstyrelsen.

Med denna allmänna motivering har förhandlingskommissionens förslag
till avtal fått följande utformning.

Avtal mellan Kungl. Maj :t och kronan, nedan kallad staten, och Göteborgs
stad, nedan kallad staden, angående lokaler för patologisk avdelning vid
Vasa sjukhus samt för statens rättsläkarstation i Göteborg.

1 §•

Genom stadens försorg skall vid Vasa sjukhus verkställas en om- och
tillbyggnad av befintligt bårhus med obduktionslokaler i syfte att där
inrymma lokaler för dels en ny patologisk avdelning vid sjukhuset, dels
statens rättsläkarstation i Göteborg.

Kungl. Maj.ts proposition nr 71 år 1960
2 §.

Om- och tillbyggnaden skall ske i huvudsaklig överensstämmelse med
bifogade ritningar och lokalförteckning (bil. 1—6).i

De å ritningarna med rött inramade lokalerna skall disponeras av rättsläkarstationen
ensam, de med blått inramade lokalerna gemensamt av rättsläkarstationen
och sjukhuset samt övriga lokaler av sjukhuset ensamt.

Innan rättsläkarstationen tager lokalerna i bruk, skall dessa avsynas
och godkännas av medicinalstyrelsen.

3 §•

Staten skall såsom bidrag till staden erlägga ett belopp motsvarande
hälften av stadens verkliga kostnader för ovannämnda om- och tillbyggnadsarbeten.

I byggnadskostnaderna skall inräknas kostnaderna för lokalernas fasta
inredning, dock icke för obduktionsbord.

4 §•

Utrustning (inklusive obduktionsbord) till de lokaler, som är avsedda
att helt disponeras av rättsläkarstationen, skall anskaffas och bekostas av
staten.

Övriga lokaler skall utrustas genom stadens försorg men med rätt för
staden att erhålla bidrag av staten med hälften av de verkliga kostnaderna
för utrustning till lokaler, som är avsedda att nyttjas gemensamt.

5 §•

Genom att lämna byggnadsbidrag enligt detta avtal erhåller staten icke
någon del i äganderätten till marken eller byggnaden.

Äganderätten till utrustning i rättsläkarstationens lokaler tillkommer
staten, i övriga lokaler staden.

6 §•

I fråga om institutionernas drift skall gälla följande.

1. Staden svarar för byggnadens yttre underhåll och lokalernas uppvärmning.
Kostnaderna härför skall stanna å staden.

2. Det åligger staden att låta utföra sådana inre underhålls- och reparationsarbeten,
som är nödvändiga för lokalernas bevarande i fullgott skick,
att tillgodose institutionernas behov av elektrisk kraft, gas, vatten och avlopp
samt att ombesörja fönsterputsning.

För sina åtaganden enligt detta moment är staden berättigad till ersättning
med hälften av de å hela byggnaden belöpande verkliga kostnaderna.

3. Mot ersättning för självkostnaden är staden skyldig att tillhandahålla
rättsläkarstationen erforderligt linne och ombesörja tvätt därav samt att på
begäran ansluta rättsläkarstationens telefoner till sjukhusets växel.

4. I den män driften ovan icke särskilt reglerats, ankommer den på staten,
såvitt angår de av rättsläkarstationen ensam disponerade lokalerna, samt
på staden, såvitt angår övriga lokaler.

För sådana kostnader, som belöper på de gemensamt disponerade loka -

1 Ej intagna i denna proposition.

Kungl. Maj:ts proposition nr 71 år 1960

lerna och som icke avses ovan i 1 och 2 mom., är staden berättigad till bidrag
av staten med hälften av de verkliga kostnaderna.

I kostnader för personal, som staden anställer för ombesörjande av driften
av gemensamma lokaler, må inbegripas även pensionskostnader, beräknade
till 15 procent av lönekostnaderna.

7 §•

Staden skall vara skyldig att låta medicinalstyrelsen taga del av de räkenskaper
och handlingar, som erfordras för beräkning av statens bidrag till
staden.

Staten tillhandahåller staden byggnads- och utrustningsbidrag under byggnads-
respektive anskaffningstiden i ungefärlig proportion till stadens egna
utlägg, medan de i 6 § omförmälda ersättningarna till staden för vissa underhålls-
och driftkostnader skall efter rekvisition erläggas halvårsvis i efterskott.

8 §.

Om detta avtal upphör att gälla till följd av uppsägning från någondera
sidan, är staden skyldig att till staten återbetala så stor del av de uppburna
byggnads- och utrustningsbidragen, som må återstå, sedan de minskats
med ‘/jo beträffande byggnad och Vio beträffande utrustning för varje helt
år, som förflutit från det stadens anhållan om bidragets utbetalande inkom
till medicinalstyrelsen.

9 §•

Skulle staden inreda och ianspråktaga tillbyggnadens källarplan, skall
därav uppkommande merkostnader gäldas av staden.

10 §.

Staden förklarar sig intet ha att erinra mot att undervisning och forskning
i ämnet rättsmedicin vid medicinska fakulteten i Göteborg förlägges till
rättsläkarstationen.

Staden är vidare beredd att efter särskild överenskommelse medgiva ornoch
tillbyggnad för anordnande i anslutning till rättsläkarstationen av speciella
lokaler för ämnet rättsmedicin.

11 §•

Därest vid sammanträde med stadens sjukvårdsstyrelse skall förekomma
ärende, som berör rättsläkarstationen och patologiska avdelningen vid Vasa
sjukhus, skall rättsläkarstationens föreståndare erhålla underrättelse härom
och äga deltaga i styrelsens överläggning samt få sin mening antecknad till
protokollet.

12 §.

Detta avtal skall gälla för en tid av tjugu år, räknat från och med den
1 juli 1960. Sker icke uppsägning från någondera sidan minst två år före
avtalstidens utgång, skall avtalet anses förlängt med tio år.

Bestämmelsen angående uppsägning och förlängning skall därefter äga
tillämpning allt framgent.

Utan hinder av vad i första stycket sagts skall vad i 6 § 4 mom. tredje
stycket överenskommits om beräkningsgrund för pensionskostnader kunna

Kungl. Maj:ts proposition nr 71 år 1960

uppsägas redan efter den 30 juni 1962, och skall överenskommelsen därvid
upphöra att gälla ett år efter uppsägningsdagen.

Medicinalstyrelsens skrivelse den 19 februari 1960

Sedan de av Göteborgs stad framlagda byggnadsritningarna omarbetats,
har byggnadsstyrelsen i skrivelse till medicinalstyrelsen den 15 februari
1960 meddelat, att byggnadsstyrelsen, som under hand haft samråd med
centrala sjukvårdsberedningen, icke har någon erinran mot de slutliga ritningarna,
vilka upprättats i samråd med byggnadsstyrelsen.

Enligt avtalsförslaget skall staten såsom bidrag till staden erlägga ett
belopp motsvarande hälften av de verkliga byggnadskostnaderna. Byggnadsarbetena
beräknas kunna påbörjas omkring den 1 september 1960 och väntas
pågå ungefär ett år, varför endast ZU av statens andel av byggnadskostnaderna
torde behöva anvisas under nästa budgetår. Då statens andel i anläggningskostnaden
kan beräknas uppgå till cirka 700 000 kronor, torde för
budgetåret 1960/61 böra anvisas 525 000 kronor.

Yttrande

Statskontoret erinrar, att i avtalet ej angives hur kostnaderna för försäkring
av byggnaderna mot brand, vattenledningsskada m. m. ävensom
för ombesörjande av sophämtning skall regleras. Dessutom ifrågasätter
statskontoret, om icke i avtalet bör införas bestämmelse om huru eventuella
tvister mellan staten och Göteborgs stad rörande tillämpningen av
avtalet skall lösas.

Departementschefen

Principbeslut om inrättande av en statens rättsläkarstation i Göteborg
fattades redan av 1944 års riksdag men har hittills icke kunna fullföljas
på grund av att lokalfrågan ej kunnat lösas på ett tillfredsställande sätt.

Självfallet är det angeläget, att planerna på att inrätta en rättsläkarstation
i Göteborg snarast kan förverkligas, så att de mera krävande rättsmedicinska
undersökningarna, främst obduktionerna, även i Väst-Sverige
kan ombesörjas av härför specialutbildade läkare. En kännbar brist på
rättsläkare råder visserligen i landet, något som kan inge tvekan om lämpligheten
av att f. n. utöka rättsläkarorganisationen. Å andra sidan torde på
längre sikt enda möjligheten att komma ur denna bristsituation vara att
genom ökat antal utbildningstjänster och förbättrad tillgång på rättsläkartjänster
skapa förutsättningar för en ökad rekrytering till rättsläkarbanan.
Förläggandet av en rättsläkarstation till Göteborg med dess medicinska fakultet
är enligt min mening ägnat att verka i sådan riktning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 71 år 1960

Det förslag till lösning av rättsläkarstationens lokalfråga, som nu framlagts
efter förhandlingar mellan 1958 års statliga förhandlingskommission
och stadens förhandlingsdelegerade, innebär, att lokaler för rättsläkarstationen
skall anordnas i samband med att staden genom om- och tillbyggnad
av bårhuset vid Vasa sjukhus inrättar lokaler för en ny patologisk avdelning
vid sjukhuset. Mot den tilltänkta förläggningen av stationen finnes
från min sida intet att erinra. Något annat förslag till lösning av lokalfrågan
synes ej heller kunna påräknas under överskådlig framtid. Förslaget medför
ur kostnadssynpunkt påtagliga fördelar, i det att åtskilliga utrymmen kan
utnyttjas gemensamt av rättsläkarstationen och den patologiska avdelningen
vid sjukhuset. Markutrymme finns också för att vid eventuellt framtida
behov kunna i anslutning till rättsläkarstationens lokaler förlägga en
tillbyggnad av lokaler för undervisning och forskning i ämnet rättsmedicin.
Den omständigheten att det område, som disponeras av Vasa sjukhus, enligt
träffad överenskommelse i en framtid skall överlåtas till Chalmers tekniska
högskola bör enligt min mening icke utgöra hinder för att rättsläkarstationen
förlägges till området, eftersom tidpunkten för marköverlåtelsen
torde vara mycket avlägsen. De tillämnade lokalerna har dessutom enligt
vad förhandlingskommissionen upplyst förlagts och konstruerats så att de
icke skall hindra den planerade utbyggnaden av högskolan.

Enligt förslaget skall i en tillbyggnad till bårhuset inrymmas dels obduktions-
och laboratorielokaler m. in. samt tjänsterum för rättsläkarstationen,
dels liknande utrymmen för sjukhusets patologiska avdelning, dels
ock lokaler för likförvaring, fotolaboratorium in. in. samt personal- och
sammanträdesrum för de båda institutionernas gemensamma behov. Vidare
skall det befintliga bårhuset med tillhörande kapell stå till gemensamt förfogande.
Av utrymmena i tillbyggnaden skulle cirka 32 procent disponeras av
rättsläkarstationen, knappt 25 procent disponeras av staden och återstoden
utgöra gemensamma utrymmen. Efter den förutsedda utnyttjandegraden
beräknas drygt 51 procent av tillbyggnaden och cirka 46 procent av samtliga
lokaler falla på staten.

Det föreliggande ritningsförslaget har upprättats i samråd med byggnadsstyrelsen
och har jämväl godkänts av medicinalstyrelsen ur de synpunkter
denna har att beakta. Även för egen del finner jag förslaget ge en tillfredsställande
lösning av rättsläkarstationens lokalfråga.

Enligt avtalet har staden förklarat sig intet ha att erinra mot att undervisning
och forskning i ämnet rättsmedicin vid medicinska fakulteten i Göteborg
förlägges till rättsläkarstationen. Att så kan ske betraktar jag för min
del såsom en riktig och naturlig utveckling. Samtidigt vill jag emellertid
betona, att rättsläkarstationens lokaler i första hand är avsedda för den
rättsmedicinska undersökningsverksamheten.

Kostnaderna för om- och tillbyggnadsarbetena har beräknats till omkring
1400 000 kronor, varav staten enligt avtalet skulle erlägga hälften. Med

Kungl. Maj.ts proposition nr 71 år 1960

hänsyn till rättsläkarstationens andel i lokalutrynimena anser jag denna
kostnadsfördelning kunna godtagas.

Vad härefter angår driftkostnaderna har enligt förhandlingskommissionen
eftersträvats att vid kostnadsfördelningen förena skälighetssynpunkter
med avseende på respektive lokalers utnyttjande med önskemålet
om så lättillämpliga regler som möjligt. I princip har överenskommits om
hälftendelning av driftkostnaderna och kostnaderna för utrustning av gemensamma
lokaler, men för att kompensera statens något mindre andel
i fråga om utnyttjandegraden har staden påtagit sig att ensam svara för
samtliga kostnader för yttre underhåll och uppvärmning. Även i denna
del finner jag uppgörelsen godtagbar. Jag vill i sammanhanget erinra om
att staden enligt avtalet har att anställa personal för driften av gemensamma
lokaler mot ersättning av staten med hälften av avlöningskostnaderna.
Självfallet måste det förutsättas att personal, till vars avlönande staten sålunda
har att bidraga, uteslutande kommer att användas för den verksamhet
som avses med avtalet. Vidare förutsätter jag, att staden icke ensidigt kommer
att fatta beslut om ökning eller minskning av ifrågavarande personal
samt att önskemål från statens sida beträffande denna personals sammansättning
och arbetsuppgifter kommer att vederbörligen beaktas.

Därest framdeles smärre jämkningar av eller tillägg till avtalet skulle
erfordras, förutsätter jag, att riksdagens samtycke därtill icke skall behöva
inhämtas. Sålunda bör det få ankomma på Kungl. Maj :t att pröva, huruvida
förhandling med staden bör upptagas om att såsom statskontoret förordat
i avtalet intaga en skiljedomsklausul.

Beträffande statskontorets erinringar i övrigt vill jag framhålla, att det
bör ankomma på staden såsom ägare till byggnaden att hålla denna försäkrad
och svara för kostnaden härför.

Lokalerna beräknas bli färdigställda hösten 1961. Hela det belopp som
beräknas utgöra statens bidrag till byggnadskostnaderna behöver därför
icke anvisas för budgetåret 1960/61. För egen del beräknar jag medelsbehovet
för nästa budgetår till 500 000 kronor.

Anvisandet av medel för bestridande av kostnaderna för utrustning av
lokalerna bör anstå till budgetåret 1961/62.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen att

a) godkänna av mig i det föregående förordade grunder
för samarbete med Göteborgs stad angående lokaler för bl. a.
statens rättsläkarstation i Göteborg;

b) till Anordnande av en rättsläkarstation i Göteborg för
budgetåret 1960/61 under elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 500 000 kronor.

Kungl. Maj. ts proposition nr 71 år 1960

Med bifall till vad föredragande departementschefen
sålunda, med instämmande av statsrådets
övriga ledamöter hemställt, förordnar Hans Maj:t
Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Arne Fager gr en

Kungl. Maj:ts proposition nr 71 år 1960

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sid.

Bidrag till vissa om- och tillbyggnadsarbeten vid serafimerlasarettet m. m...... 2

Inledning .......................................................... 2

Förslag ................................... 3

Yttrande........................................................... 4

Departementschefen................................................. 7

Avtal om propedeutisk undervisning för medicine kandidater vid S:t Eriks sjukhus
i Stockholm....................................................... 10

Inledning .......................................................... 10

Förhandlingskomissionens förslag ..................................... 11

Yttranden.......................................................... 13

Departementschefen................................................. 14

Anslutande av Folke Bernadottehemmet i Uppsala förvård av barn med cerebral

pares till Akademiska sjukhuset i Uppsala................................. 14

Förslag ............................................................ 14

Motiv.............................................................. 14

Yttranden.......................................................... 17

Departementschefen................................................. 18

Lån till kustsanatoriet Apelviken för anskaffande av viss utrustning för para plegivård.

............................................................ 21

Förslag ............................................................ 21

Motiv.............................................................. 21

Departementschefen................................................. 22

Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i

Lund m. m........................................................... 23

Förslag ............................................................ 23

Motiv.............................................................. 24

Yttranden.......................................................... 28

Departementschefen................................................. 29

Bidrag till vissa Göteborgs stad tillhöriga sjukhus.......................... 32

Inledning .......................................................... 32

Förslag ............................................................ 32

Motiv.............................................................. 33

Yttranden.......................................................... 43

Departementschefen................................................. 47

Anordnande av en rättsläkarstation i Göteborg ........................... 52

Inledning .......................................................... 52

Medicinalstyrelsens skrivelse den 7 september 1959....................... 53

Förhandlingskommissionens förslag.................................... 54

Medicinalstyrelsens skrivelse den 19 februari 1960...................... 58

Yttrande........................................................... 58

Departementschefen................................................. 58

IDUNS TRYCKERI. ESSELTE. STHLM 60

002961