Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967 (Proposition 1967:68)

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

Nr 68

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående central administration
för hälso- och sjukvården samt socialvården,
m. m.; given Stockholms slott den 17 mars 1967.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

Sven Aspling

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att en ny central förvaltningsmyndighet för hälsooch
sjukvården samt socialvården, kallad medicinalstyrelsen, inrättas den
1 januari 1968. Det nya verket skall överta de arbetsuppgifter som f. n.
ankommer på socialstyrelsen, medicinalstyrelsen och medicinalstyrelsens
sjukvårdsberedskapsnämnd.

Det nya verket föreslås få en lekmannastyrelse, i vilken skall ingå företrädare
för Svenska stadsförbundet, Svenska kommunförbundet och Svenska
landstingsförbundet. Under styrelsen skall verket ledas av en generaldirektör
och en överdirektör. Till verket skall — på samma sätt som f. n.
till medicinalstyrelsen — vara knutet ett vetenskapligt råd.

Verket föreslås bli indelat i fem avdelningar, varav tre fackavdelningar,
en planerings- och beredskapsavdelning samt en administrativ avdelning.
Till de tre fackavdelningarna förs byråer med övervägande inslag av förebyggande
vård, akutvård resp. långtidsvård. En integrering av medicinska
och sociala frågor inom avdelningarna eftersträvas. Till planerings- och
beredskapsavdelningen knyts ett beredskapsråd som ett samrådsorgan mellan
verket, andra statliga organ och de kommunala huvudmännen.

Verkets fem avdelningar föreslås bli indelade i 20 byråer. Stor vikt har
lagts vid verkets möjlighet att bedriva planerings- och utvecklingsarbete.
1 —Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 sand. Nr 68

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

Planerings- och beredskapsavdelningen föreslås därför få två särskilda planeringsbyråer
samt en statistikbyrå.

Den till medicinalstyrelsen nu anknutna nämndorganisationen föreslås
— med vissa ändringar — bli överförd till det nya verket. För rättsmedicinska
och rättspsykiatriska m. fl. ärenden avses bli inrättat ett rättsläkarråd.
Som beslutande organ i specialitets- och andra läkemedelsärenden föreslås
en läkemedelsnämnd. Nuvarande medicinalstyrelsens disciplinnämnd
föreslås få ändrad sammansättning och namnet medicinalstyrelsens ansvarsnämnd.
Det nya verket skall vidare — på samma sätt som f. n. medicinalstyrelsen
— vara chefsmyndighet för bl. a. statens farmacevtiska och
rättskemiska laboratorier samt statens rättsläkarstationer. Även giftnämnden
och svenska farmakopékommittén föreslås inta samma ställning till
det nya verket som nu i forhållande till medicinalstyrelsen.

Förslaget till personalorganisation upptar ca 400 lönegradsplacerade
tjänster, vartill kommer ett antal arvodestjänster av olika slag. Sammanlagt
kommer vid det nya verket att finnas ca 435 tjänster. I jämförelse
med nuyarande förhållanden innebär förslaget en ökning med ett tiotal
tjänster, ökningarna faller till största delen på de högre tjänsterna.

I propositionen redovisas vidare ett förslag om inrättande av ett planerings-
och rationaliseringsinstitut för hälso- och sjukvården samt socialvården.
Institutets huvudmän avses vara dels staten, dels en särskild stiftelse
med de tre kommunförbunden samt de tre landstingsfria städerna som medlemmar.
Institutet skall ha till syfte att främja, samordna och medverka i huvudmännens
planerings- och rationaliseringsverksamhet på ifrågavarande
områden. Till institutet, som avses börja sin verksamhet den 1 januari
1968, skall föras arbetsuppgifter och personal från bl. a. centrala sjukvårdsberedningen,
rådet för sjukhusdriftens rationalisering (SJURA) och Svenska
landstingsförbundets organisationsavdelning. Centrala sjukvårdsberedningens
nuvarande uppgifter att granska och i förekommande fall godkänna byggnadsplaner
inom sjukvården samt åldrings- och barnavården föreslås dock
bli överförda till ett nytt statligt organ, kallat nämnden för sjukvårds- och
socialvårdsbyggnader.

Den första avtalsperioden avses omfatta åren 1968—1971. Under denna
tid föreslås staten bidra till kostnaderna för institutets drift med 6 milj. kr.
per år. Stiftelsens bidrag avses utgå med 8 milj. kr. under år 1968 och sedan
öka under perioden till 12 milj. kr. under år 1971. Bidragen skall vara indexreglerade.

Centrala sjukvårdsberedningen och SJURA föreslås i överensstämmelse
med det anförda upphöra vid utgången av år 1967.

Propositionen innehåller slutligen förslag till medelsanvisning för budgetåret
1967/68 till de myndigheter in. in. som berörs av den föreslagna omorganisationen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet på
Stockholms slott den 17 mars 1967.

Närvarande:

Statsråden Sträng, Andersson, Lange, Kling, Edenman, Johansson, Holm qvist,

Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson,

Geijer, Odhnoff, Wickman.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Aspling, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter vissa frågor om central
administration för hälso- och sjukvården samt socialvården, m. in. och anför.

I prop. 1967: 1 (bil. 7 s. 50—52, 66—67) har Kungl. Maj :t på min hemställan
föreslagit riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet,
för budgetåret 1967/68 beräkna följande förslagsanslag nämligen till Socialstyrelsen:
Avlöningar 4 900 000 kr., till Socialstyrelsen: Omkostnader 600 000
kr., till Medicinalstyrelsen: Avlöningar 9 400 000 kr., till Medicinalstyrelsen:
Omkostnader 1 300 000 kr., till Medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd:
Avlöningar 1 000 000 kr., till Medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd:
Omkostnader 250 000 kr., till Centrala sjukvårdsberedningen:
Avlöningar 2 000 000 kr., till Centrala sjukvårdsberedningen: Omkostnader
250 000 kr., till Statens farmacevtiska laboratorium: Avlöningar 1 800 000
kr., till Statens farmacevtiska laboratorium: Omkostnader 400 000 kr., till
Svenska farmakopékommittén m. in. 300 000 kr., till Statens rättskemiska
laboratorium: Avlöningar 2 600 000 kr och till Statens rättskemiska laboratorium:
Omkostnader 730 000 kr. Vidare har riksdagen föreslagits att till
Viss rationaliseringsverksamhet inom sjukvården beräkna ett reservationsanslag
av 1 800 000 kr.

Vid anmälan av dessa anslagsfrågor framhöll jag, att socialstyrelseutredningen
och MCA-utredningen1 i september 1965 avgett ett betänkande angående
hälso- och socialvårdens centrala administration (SOU 1965:49),
vilket remissbehandlats. Kungl. Maj :ts prövning av ärendet var dock inte
slutförd.

Då beredningen av berörda frågor nu är avslutad anhåller jag att få redogöra
för dem närmare.

]Se s. 4

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

Inledning

Sedan en lång följ d av år har utvecklingen i fråga om den centrala statliga
administrationen på det sociala området inneburit, att viktiga delar förlagts
till nyinrättade organ eller på annat sätt frångått socialstyrelsen. Detta har
medfört att styrelsen successivt förändrats från ett allmänt socialt organ
till en central socialvårdsstyrelse. Styrelsen har sedan sin tillkomst inte varit
föremål för någon allmän översyn. Inom hälso- och sjukvården har utvecklingen
nödvändiggjort en översyn av den statliga centrala administrationen
på området, dvs. medicinalstyrelsen och dess nämnder, centrala sjukvårdsberedningen
samt rådet för sjukhusdriftens rationalisering. Det sagda har
föranlett ett behov av allmän omprövning av den statliga centraladministrationen
inom såväl socialvården som hälso- och sjukvården.

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 2 mars 1962 tillkallade
chefen för socialdepartementet den 6 april 1962 häradshövdingen Gunnar
Engström för att utreda och framlägga förslag rörande socialstyrelsens organisation.
Utredningen antog namnet socialstyrelseutredningen.

Den 9 oktober 1959 tillkallade chefen för inrikesdepartementet med stöd
av Kungl. Maj :ts samma dag givna bemyndigande organisationsdirektören
Hans Wihlborg som sakkunnig för att verkställa en förberedande undersökning
rörande medicinalstyrelsens organisation och arbetsuppgifter och
därmed sammanhängande frågor. Den sakkunnige redovisade under sommaren
1962 undersökningen i form av särskilda promemorior beträffande
medicinalstyrelsens olika byråer och lade i en sammanfattande promemoria
fram vissa synpunkter i fråga om organisationen.

Kungl. Maj:t bemyndigade därefter den 14 september 1962 chefen för inrikesdepartementet
att tillkalla högst sju sakkunniga för översyn av organisationen
och arbetsuppgifterna för medicinalstyrelsen och till styrelsen
knutna organ. Såsom sakkunniga tillkallades den 25 oktober 1962 landshövdingen
Per Nyström, ordförande, generaldirektören Arthur Engel, professorn
Bror Rexed, landstingsdirektören Hans Sandberg, generaldirektören
Richard Sterner och Wihlborg. De sakkunniga antog namnet MCA-utredningen.

Den förberedande undersökningens resultat överlämnades till utredningen.

I prop. 1964: 114 angående viss rationaliseringsverksamhet inom sjukvården
m. m. uttalade jag att skäl kunde anföras för att en central planering
inom sjukvården borde sammankopplas med centrala rationaliseringsuppgifter
på området och att jag därför utgick från att MCA-utredningcn
skulle ta upp frågan om centrala sjukvårdsberedningens och rådets för

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

sjukhusdriftens rationalisering framtida ställning till prövning. I brev den
4 juni 1964 fäste Kungl. Maj :t utredningens uppmärksamhet på detta uttalande.

Den 9 september 1964 anbefallde Kungl. Maj :t socialstyrelseutredningen
och MCA-utredningen att i samråd utreda och framlägga förslag jämväl rörande
en gemensam centralorganisation för socialvård och medicinalväsende.
Med hänsyn till den tidsutdräkt, som blev en nödvändig följd av att ramen
för utredningsarbetet sålunda vidgades, lade socialstyrelseutredningen den
16 september 1964 fram förslag till provisorisk förstärkning av socialstyrelsen
med en administrativ arbetsenhet.

Utredningarna avlämnade den 6 september 1965 ett den 22 juni 1965 dagtecknat
betänkande »Hälso- och socialvårdens centrala administration» (SOU
1965:49). Betänkandet omfattar socialstyrelseutredningens förslag rörande
socialstyrelsens organisation, MCA-utredningens förslag rörande den centrala
medicinaladministrationens organisation och arbetsuppgifter samt utredningarnas
gemensamma förslag till ett för socialvård och medicinalväsende
gemensamt verk. Över betänkandet har yttranden inhämtats från ett
antal myndigheter och organisationer, vilka redovisas i det följande.

Ktingl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

Nuvarande organisation m. m.

Socialvårdens centrala administration

Socialstyrelsen (SS)

U ppgifter

SS är central förvaltningsmyndighet för ärenden av social natur, i den
mån det inte ankommer på annan statlig myndighet att handlägga sådana
ärenden.

Det åligger styrelsen särskilt att

handlägga ärenden om social omvårdnad såsom vård av och skydd för barn
och ungdom, hjälp åt mödrar med barn och andra familjestödjande åtgärder,
social hemhjälps verksamhet, stöd åt hjälpbehövande, vård av åldringar
och handikappade och vård av alkoholmissbrukare,

vara central myndighet för ungdomsvårdsskolorna och de i samband med
verksamheten vid nämnda skolor upprättade särskilda inackorderingshemmen
samt för allmänna och statsunderstödda enskilda vårdanstalter för alkoholmissbrukare,

ha inseende över statens socialvårdskonsulenter,

handlägga ärenden om förhållandet mellan arbetsmarknadens parter, såsom
föreningsrätt och förhandlingsväsen, kollektivavtal och arbetstvister,

ha inseende över statens förlikningsman för medling i arbetstvister

samt bedriva social upplysningsverksamhet.

Organisation

Ledamöter av styrelsen är verkets chef —- generaldirektören — och dess
byråchefer. Eu av byråcheferna är generaldirektörens ställföreträdare.

Inom styrelsen finns enligt gällande instruktion fem byråer, nämligen
lagbyrån, socialvårdsbyrån, barnavårdsbyrån, skolbyrån och nykterhetsvårdsbyrån
samt en förlikningsmannaexpedition. Varje byrå förestås av
en byråchef och förlikningsmannaexpeditionen av en byrådirektör. Sedan år
1962 är chefen för barnavårdsbyrån jämväl tillförordnad chef för skolbyrån
och biträds av en byråchef med förordnande att fullgöra på byråchef ankommande
göromål, vilken handlägger vissa ärenden vid båda byråerna.

Budgetåret 1965/66 har efter förslag av socialstyrelseutredningen inrättats
en administrativ sektion förlagd till lagbyrån. Innehavaren av ett förordnande
att bestrida göromål som ankommer på byråchef förestår sektionen
och ingår som ledamot i styrelsen.

Hos styrelsen finns en rådgivande nämnd, vilken biträder vid hand -

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967 7

läggningen av sådana frågor rörande social hemhjälpsverksamhet som ankommer
på SS.

Vid SS finns ca 135 anställda, varav fem vid förlikningsmannaexpeditionen.

Hälso- och sjukvårdens centrala administration
Socialdepartementets sjukvårdsdelegation

Socialdepartementets sjukvårdsdelegation inrättades år 1965. I denna
finns företrädare både för de kommunala sjukvårdshuvudmännen och för
statliga myndigheter som har ansvar för sjukvård, arbetsmarknad, utbildning
och samhällsekonomi. Delegationen har att följa utbyggnaden av sjukvårdsresurserna
i landet och verka för en samordning av sjukvårdsplaneringen.

Medicinalstyrelsen (MS)

MS:s verksamhet regleras — förutom genom ämbetsverkets instruktion —
genom ett flertal författningar, däribland sjukvårdslagen och sjukvårdsstadgan,
lagstiftningen om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall,
hälsovårdsstadgan, epidemilagstiftningen, lagarna om kastrering, sterilisering
och avbrytande av havandeskap, läkemedels-, gift- och narkotikalagstiftningen
samt allmänna läkarinstruktionen och andra författningar
rörande medicinalpersonal.

Uppgifter

Styrelsen är central förvaltningsmyndighet för ärenden om den allmänna
hälso- och sjukvården samt apoteksväsendet och handhar den verksamhet
beträffande medicinalväsendet i övrigt som åligger styrelsen enligt lag eller
annan författning eller särskilda bestämmelser.

MS är vidare överstyrelse för statens sjukhus för psykiatrisk vård samt
chefsmyndighet för statens rättskemiska och farmacevtiska laboratorier,
statens rättsläkarstationer, statens rättspsykiatriska stationer, länsläkarväsendet
och i statens tjänst anställda provinsialläkare.

Det åligger styrelsen bl. a. att

ägna uppmärksamhet åt allmänna hälsotillståndet och dödligheten i landets
skilda delar och inom olika näringar, yrken och befolkningsgrupper
samt åt möjligheten att genom förebyggande åtgärder främja folkhälsan,

ha tillsyn över bekämpandet av smittsamma sjukdomar samt över åtgärder
till förekommande av sådana sjukdomars införande och utbredning
i landet,

ha tillsyn över vården vid offentliga och enskilda sjukvårdsanstalter,

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

vården av psykiskt efterblivna, den psykiska barna- och ungdomsvården,
distriktsvården, barnmorskornas verksamhet, dispensärverksamheten, den
förebyggande mödra- och barnavården, tandvården och vården vid övriga
till den allmänna hälso- och sjukvården hörande anordningar,
ha tillsyn över det vägbundna sjuktransportväsendet,
med uppmärksamhet följa livsmedelshygienen och därvid särskilt ha
tillsyn över den medicinska kontrollen av personalen i livsmedelshanteringen
ävensom främja den allmänna näringsstandarden och sunda kostvanor,

förordna extra läkare att biträda vid sjukvården, då detta oundgängligen
behövs,

ha tillsyn över apotekens beskaffenhet, drift och personal,
besluta om inrättande, bibehållande eller upphörande av filialapotek
samt hos Kungl. Maj :t föreslå anläggande, förflyttning eller upphörande av
apotek av annat slag,

granska och vid behov ändra gällande farmakopé samt i övrigt handlägga
ärenden om läkemedel

samt bestämma hur gifter skall förvaras på apotek och utlämnas därifrån.
MS skall vidare övervaka, att vederbörande läkare iakttar noggrannhet
vid rättsmedicinska obduktioner och andra rättsmedicinska förrättningar.
Detta sker genom granskning av protokoll och utlåtanden angående sådana
förrättningar.

I fråga om den till hälso- och sjukvården hörande personalen tillkommer
det MS bl. a. att

ha tillsyn över utbildningen av sjuksköterskor och barnmorskor samt
annan personal, i den mån tillsynen inte tillkommer annan myndighet,
meddela legitimation såsom läkare, tandläkare, sjuksköterska, sjukgymnast,
barnmorska eller glasögonoptiker,

meddela bevis om specialistbehörighet för läkare och tandläkare,
upprätta förslag till civila läkartjänster, som tillsätts av Kungl. Maj :t,
eller utse sakkunniga för upprättande av förslag till sådana tjänster samt,
i fråga om andra läkarbefattningar, förordna och entlediga läkare

samt då eljest statliga läkarbefattningar eller befattningar, med vilka
följer rätt till s. k. tjänstår sberäkning skall tillsättas, avge utlåtande om de
sökandes behörighet och skicklighet.

Organisation

Chef för styrelsen är en generaldirektör. Hos styrelsen finns en överdirektör,
som är generaldirektörens ställföreträdare och dessutom förestår
en särskild avdelning (överdirektörsavdelningen).

Inom styrelsen finns enligt gällande instruktion nio byråer, nämligen
medicinalbyrån, hälsovårdsbyrån, sjukhusbyrån, mentalsjukvårdsbyrån,
byrån för social- och rättspsykiatri, tandvårdsbyrån, apoteksbyrån, lag -

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967 9

och utredningsbyrån samt kameralbyrån. Varje byrå förestås av en byråchef.

Den 1 juli 1966 har inrättats två extra byråchefstjänster och en extra
medicinalrådstjänst. Innehavaren av den ena byråchefstjänsten förestår en
ur lag- och utredningsbyrån utbruten statistisk byrå, medan den andra
byråchefen är placerad som chef för en planeringsbyrå som är under uppbyggnad.
Den extra medicinalrådstjänsten har knutits till sjukhusbyrån.

Med undantag för cheferna för lag- och utredningsbyrån, kameralbyrån
samt de två nya byråerna benämns byråcheferna medicinalråd. Därjämte
finns två överinspektörer, en för den psykiatriska vården och en för vården
av psykiskt efterblivna m. m.

Sammanlagt finns alltså vid styrelsen tolv byråchefer, varav åtta medicinalråd,
samt två överinspektörer.

Såsom rådgivande organ har styrelsen ett vetenskapligt råd och ett huvudmannaråd.

För handläggning av vissa ärenden finns en rättsmedicinsk nämnd, en
rättspsykiatrisk nämnd, en socialpsykiatrisk nämnd och en disciplinnämnd.

Härjämte finns nämnder med särskilda uppgifter enligt bestämmelser,
som Kungl. Maj :t meddelar.

Vid MS finns totalt ca 255 anställda, varav omkring 30 arvodesanställda
med deltidstjänst.

Vissa till MS knutna organ

Rådgivande organ

Ledamot av vetenskapliga rådet utses av Kungl. Maj:t efter
anmälan av generaldirektören. Ledamot skall på kallelse delta i utredning
och handläggning av ärende, som hör till hans särskilda vetenskapsgren
eller verksamhetsområde, samt av eget initiativ rikta MS:s uppmärksamhet
på sådana framsteg eller förhållanden inom grenen eller området, vilka
äger särskild betydelse för styrelsens arbete.

Huvudmannarådet består av fem av Kungl. Maj :t förordnade
ledamöter. Tre utses efter förslag av styrelsen för Svenska landstingsförbundet
och två efter förslag av styrelsen för Svenska stadsförbundet. Suppleanter
utses i samma ordning. Huvudmannarådet står till förfogande för
samråd i ärenden av större vikt, som berör landstingskommun eller stad
som ej tillhör landstingskommun. Ledamot av huvudmannarådet äger begära
överläggning mellan styrelsen och rådet i frågor av mera allmän eller
principiell betydelse.

Specialitetsnämnden skall, innan ärende rörande registrering
av farmacevtisk specialitet upptas till slutlig prövning, om det behövs
avge yttrande till MS. Nämnden består av fem av Kungl. Maj :t utsedda

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

ledamöter, f. n. eu jurist, tillika ordförande, en apotekare, två läkare och
en företrädare för läkemedelsindustrin.

Apotekarbefordringsnämnden avger yttrande till MS angående
sökande av apoteksprivilegium. Nämnden utgörs av en av Kungl. Maj :t
förordnad ordförande samt fyra ledamöter (apotekare) utsedda av Apotekarsocieteten
och Sveriges farmacevtförbund.

Hörselvårdsnämnden har bl. a. till uppgift att följa utvecklingen
på hörselvårdens område samt att till MS avge förslag och yttrande i
hörselvårdsfrågor, särskilt vad angår apparattyper, för vilka statsbidrag
utgår. Nämnden består av ordförande och högst sju ledamöter, utsedda
av Kungl. Maj :t.

Hjälp medelsnämnden skall fortlöpande följa utvecklingen med
avseende på hjälpmedel, som avses i kungörelsen den 22 oktober 1965 (nr
1965: 544, ändrad 1966: 52) om statsbidrag till vissa hjälpmedel för handikappade,
särskilt vad angår pris- och kvalitetsfrågor, till MS avge förslag,
vartill utvecklingen på området kan ge anledning, samt till MS avge yttrande
i frågor, som MS hänskjuter till nämnden. Nämnden består av ordförande
och högst åtta ledamöter, utsedda av Kungl. Maj :t.

Slutligen har MS år 1965 tillsatt en nämnd för utredning av
läkemedelsbiverkningar. Nämnden har bl. a. till uppgift att tills
vidare bedriva viss försöksverksamhet och därvid insamla och bearbeta inrapporterade
läkemedelsbiverkningar samt utgöra MS:s rådgivande organ
i avseende på de åtgärder, vartill rapporterna kan leda. Nämnden har åtta
ledamöter, varav en heltidsanställd verkställande ledamot.

Nämnder för handläggning av vissa på MS ankommande frågor

Gemensamt för de här avsedda nämnderna, bland vilka ingår MS:s sjukvårdsberedskapsnäinnd
för vilken redogörs särskilt i det följande, är att
de utövar MS:s beslutanderätt inom sina resp. områden.

Frågor av rättsmedicinsk art, i vilka MS skall avge utlåtande, handläggs
av rättspsykiatriska nämnden, om de avser någons sinnesbeskaffenhet,
och av rättsmedicinska nämnden i annat fall.
Förekommer vid granskning av protokoll eller attest angående rättsmedicinsk
förrättning anledning till anmärkning eller uppstår fråga om vidtagande
av åtgärd, som avses i 8 § första stycket lagen den 16 juni 1966 (nr
301) om rättspsykiatrisk undersökning i brottmål, handläggs även sådant
ärende av nämnd som nu avses.

Nämnd skall efter beslut av generaldirektören handlägga även annat
ärende, vari myndighet begärt utlåtande om någons hälsotillstånd. Med
stöd härav har vissa ärenden som rör någons sinnesbeskaffenhet och avser
bl. a. fråga om tillstyrkan av körkort och om sjukpensionering av statstjänstemän
överförts till rättspsykiatriska nämnden. Motsvarande åtgärd

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967 11

har inte vidtagits med liknande ärenden, vari fråga är om lyte eller kroppslig
sjukdom.

Rättsmedicinska nämnden består av en av Kungl. Maj :t utsedd ordförande,
som skall vara läkare, en i styrelsen anställd rättsläkare, som är föredragande
och en rättsläkare i vetenskapliga rådet.

Rättspsykiatriska nämnden består av en av Kungl. Maj :t utsedd ordförande,
som likaledes skall vara läkare, chefen för styrelsens byrå för
social- och rättspsykiatri eller annan i styrelsen anställd rättspsykiater,
som är föredragande samt en psykiater i vetenskapliga rådet. Vid handläggning
av brottmål och sådana civila mål, i vilka fråga är om någons rättsliga
handlingsförmåga, ingår en rättspsykiater i vetenskapliga rådet. I vissa
fall kan annan tjänsteman i styrelsen ingå som ledamot av resp. nämnd.

Ärenden angående MS:s tillstånd till kastrering, sterilisering, avbrytande
av havandeskap och ingående av äktenskap, dock ej fråga om äktenskapshinder
på grund av könssjukdom i smittsamt skede, skall handläggas av
socialpsykiatriska nämnden. Denna består av två av Kungl.
Maj :t utsedda ledamöter, chefen för styrelsens byrå för social- och rättspsykiatri
eller annan tjänsteman på byrån som generaldirektören utser, samt
den ledamot av vetenskapliga rådet som företräder arvsbiologi och arvshygien.
Kungl. Maj :t förordnar ordförande och vice ordförande i nämnden.

Generaldirektören äger närvara vid sammanträde med rättsmedicinska,
rättspsykiatriska och socialpsykiatriska nämnderna.

Disciplinnämnden handlägger bl. a. ärenden om disciplinära
åtgärder och åtalsanmälan m. m. beträffande dels medicinalpersonal under
MS:s inseende, dels tjänsteman hos styrelsen eller statligt organ, som lyder
under styrelsen, samt vissa åtgärder enligt narkotikaförordningen den 14
december 1962 (nr 704) och kungörelsen den 13 december 1963 (nr 654) om
försäljning från apotek av alkoholhaltiga läkemedel och teknisk sprit m. m.
och ärenden om återkallande av sådan behörighet att utöva yrke eller verksamhet
som meddelas av MS jämte meddelande av ny behörighet åt den som
fått sin tidigare behörighet återkallad.

Disciplinnämnden består av generaldirektören, som är nämndens ordförande,
överdirektören, som är vice ordförande, chefen för den byrå eller
byråavdelning, till vilken ärendet huvudsakligen hör, en ledamot av vetenskapliga
rådet, som företräder juridik, samt en av Kungl. Maj:t utsedd
ledamot. Suppleant för generaldirektören är det i tjänsten äldsta medicinalråd,
som är läkare och inte enligt vad nyss sagts är ledamot av nämnden.
Suppleant för överdirektören är chefen för lag- och utredningsbyrån. Vid
hinder för såväl generaldirektören som överdirektören leds förhandlingarna
av ledamoten av vetenskapliga rådet.

Nämnden för läkares specialistbehörighet och nämnden
för tandläkares specialistbehörighet har att behandla
ansökningar från läkare och tandläkare som önskar erhålla bevis

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

om specialistbehörighet. Nämnderna skall uppmärksamt följa den medicinska
utvecklingen resp. utvecklingen inom odontologin och hos Kungl.
Maj :t föreslå de ändringar beträffande indelningen i specialiteter och i
fråga om kompetenskrav för specialistbehörighet, som nämnderna finner
erforderliga.

Nämnden för läkares specialistbehörighet består av fem ledamöter. I
nämnden ingår chefen för MS eller det medicinalråd han i sitt ställe
förordnar, tillika ordförande, chefen för styrelsens lag- och utredningsbyrå
samt tre av Kungl. Maj :t utsedda ledamöter, varav två efter förslag av
Sveriges läkarförbund.

Nämnden för tandläkares specialistbehörighet består av fem ledamöter.
I nämnden ingår chefen för MS, tillika ordförande, chefen för tandvårdsbyrån
samt tre av Kungl. Maj :t utsedda ledamöter, varav två efter förslag
av Sveriges tandläkarförbund.

Nämnden för utländska läkare och nämnden för
utländska tandläkare handlägger främst frågor om kompetens
och fortsatt utbildning av utländska läkare och tandläkare som önskar utöva
sitt yrke här i landet.

Varje nämnd består av sex av Kungl. Maj :t utsedda ledamöter.

Vissa institutioner med MS som chefsmyndighet

MS är chefsmyndighet för under detta avsnitt upptagna institutioner.

Statens rättskemiska laboratorium har till uppgift att
utföra undersökningar av rättskemisk och blodgruppsserologisk art samt
att bedriva annan verksamhet med praktiskt och vetenskapligt syfte, vilken
står i samband därmed.

Laboratoriet skall vidare, i den omfattning MS bestämmer, framställa
och tillhandahålla specialtestsera för blodgruppering och i behövlig omfattning
kontrollera beskaffenheten av sera för blodgruppering, som inte framställs
vid laboratoriet.

Inom laboratoriet finns en kemisk avdelning, uppdelad på eu toxikologisk
sektion och en alkoholsektion, samt en blodgruppsserologisk avdelning, uppdelad
på en rättsserologisk och en klinisk sektion.

Vardera avdelningen förestås av en avdelningsföreståndare i professors
ställning.

Vid rättskemiska laboratoriet finns ca 80 anställda.

Statens farmacevtiska laboratorium har till huvudsaklig
uppgift att utföra undersökningar samt bedriva forskning på läkemedelsområdet.

Det åligger laboratoriet bl. a. att utföra de undersökningar och inspektioner
som MS begär för efterlevnad av läkemedelsförordningen den 14
december 1962 (nr 701) och med stöd därav utfärdade bestämmelser, att
i vissa fall verkställa farmacevtiska och medicinska läkemedelsundersök -

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

ningar i övrigt, att granska anmälningar om klinisk prövning av oregistrerade
läkemedel, samt att inspektera och avsyna apotek och undersöka
läkemedelsprov, som tagits vid sådan förrättning.

Inom laboratoriet finns tre avdelningar, kemiska avdelningen, biologiska
avdelningen och farmakoterapevtiska avdelningen. Därjämte finns en sektion
för läkemedelsinspektioner. Till biologiska avdelningen må förläggas
farmacevtiska institutets verksamhet inom farmakodynamik och toxikologi.

Kemiska avdelningen förestås av en tjänsteman i professors ställning,
biologiska avdelningen av professorn i farmakodynamik och toxikologi vid
farmacevtiska institutet och farmakoterapevtiska avdelningen av en tjänsteman
i professors ställning, som därjämte är biträdande överläkare vid karolinska
sjukhusets medicinska klinik.

En av avdelningsföreståndarna är chef för laboratoriet.

Vid farmacevtiska laboratoriet finns ca 70 anställda.

Statens rättslä k arstation er är inrättade i anslutning till
karolinska mediko-kirurgiska institutets rättsmedicinska institution (rättsläkarstationen
vid Stockholm), Uppsala universitets patologiska institution
(rättsläkarstationen i Uppsala), Lunds universitets institution för patologi
och rättsmedicin (rättsläkarstationen i Lund), Vasa sjukhus i Göteborg
(rättsläkarstationen i Göteborg) och lasarettet i Umeå (rättsläkarstationen
i Umeå). Landet är indelat i rättsläkardistrikt, ett för varje station.

Rättsläkarstation har huvudsakligen till uppgift att utföra rättsmedicinska
undersökningar.

Professorerna i rättsmedicin vid karolinska institutet och vid Lunds
universitet är föreståndare för rättsläkarstationen vid Stockholm resp. rättsläkarstationen
i Lund. Föreståndare för annan rättsläkarstation är en rättsläkare.

Vid stationerna finns sammanlagt ca 35 anställda.

Statens rättspsykiatriska stationer har till uppgift att
utföra rättspsykiatriska undersökningar i brottmål. Stationer finns i Stockholm,
Uppsala, Norrköping, Jönköping, Lund, Göteborg, Örebro, Sundsvall
och Umeå. Chef för en rättspsykiatrisk station är en överläkare.

Vid stationerna finns sammanlagt ca 50 anställda.

Svenska farmakopékommittén och giftnämnden

Svenska farmakopékommittén skall verka för att den
svenska farmakopén fortlöpande anpassas efter de vetenskapliga framstegen
på läkemedelsområdet. Det svenska farmakopéarbetet bör anknyta
till motsvarande verksamhet i de andra nordiska länderna och kommittén
skall därför samarbeta med nordiska farmakopénämnden och dess verkställighetsorgan.

Kommittén består av ordförande och minst sex andra av Kungl. Maj :t
utsedda ledamöter. Hos kommittén finns en sekreterare och vissa andra

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

tjänstemän. Den personal, som i övrigt erfordras för det löpande kontorsoch
laboratoiåearbetet, tillhandahålls av statens farmacevtiska laboratorium.

Giftnämnden är giftmyndighet enligt giftförordningen den 14
december 1962 (nr 702) och registreringsmyndighet enligt bekämpningsmedelsförordningen
den 14 december 1962 (nr 703).

Nämnden består av ordförande och tio andra ledamöter, utsedda av
Kungl. Maj :t. Hos nämnden finns f. n. tre sekreterare. Medel för nämndens
verksamhet anvisas under MS:s avlönings- och omkostnadsanslag.

Medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd (SBN)

Nämnden är central förvaltningsmyndighet för planläggningen av krigsorganisationen
för den allmänt civila hälso- och sjukvården.

Det åligger nämnden särskilt att

leda, övervaka och samordna den lokala planläggningen inom nämndens
område,

registrera, för krigsplacering fördela och krigsplacera medicinalpersonal,
sörja för krigsmedicinsk utbildning av medicinalpersonal,
verkställa utredningar om beredskapen på den allmänt civila hälso- och
sjukvårdens område och hos Kungl. Maj :t göra erforderliga framställningar,
anskaffa materiel för den allmänt civila hälso- och sjukvårdsberedskapen
samt svara för förvaring, vård och underhåll av denna materiel samt

planlägga utnyttjandet av landets tillgångar i fråga om läkemedel och
sjukvårdsmateriel samt biträda överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap
vid handläggningen av försörjningsfrågor på hälso- och sjukvårdens
område.

Ledamöter av nämnden är chefen för MS, som är nämndens ordförande,
den byråchef eller därmed jämställd särskild föredragande i MS, som närmast
berörs av ärende hos nämnden, och statsepidemiologen i ärende som
gäller epidemibekämpningen i krig eller i övrigt sammanhänger med skyddet
mot biologisk krigföring samt ytterligare fem ledamöter, som Kungl.
Maj :t förordnar efter förslag av chefen för försvarsstaben, försvarets sjukvårdsstyrelse,
civilförsvarsstyrelsen, Svenska landstingsförbundet och
Svenska stadsförbundet.

Inom SBN finns två byråer, en för upphandlings- och organisationsärenden
och en för personalärenden. Varje byrå förestås av eu byråchef.
En av byråcheferna är kanslichef.

Vid SBN finns ca 40 anställda.

Rådet för skydd mot biologisk krigföring fungerar
som rådgivande organ åt nämnden.

Centrala sjukvårdsberedningen (CSB)

CSB är central förvaltningsmyndighet för rationaliserings- och byggnadsplaneringsfrågor
inom hälso- och sjukvården och handlägger i den utsträck -

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

ning som anges i instruktionen frågor om byggnadsplanering inom barnavården
och åldringsvården.

Det åligger beredningen särskilt att

handlägga ärenden, som rör planläggning av den slutna vården inom
sjukvårdsområdena och av anläggningar och byggnader inom hälso- och
sjukvården, samt i (''ivrigt verka för att sådan planläggning sker ändamålsenligt,

granska förslag till anläggningar och byggnader inom barnavården och
åldringsvården,

genom standardisering och andra åtgärder verka för en ändamålsenlig
materielför sörj ning samt i övrigt handlägga frågor om materiel och annan
utrustning för hälso- och sjukvården,

i rationaliseringssyfte bedriva organisations- och arbetsstudier å sjukhus
och därmed jämförliga anstalter,

förmedla erfarenheter från svenskt och utländskt rationaliserings- och
planeringsarbete inom sitt verksamhetsområde samt

tillhandagå myndigheter, huvudmän för sjukhus, anstalter för barnavård
och åldringsvård samt andra med råd och upplysningar inom sitt verksamhetsområde.

I 8 § sjukvårdslagen den 6 juni 1962 (nr 1962:242, ändrad 1964:742
och 1965: 104) föreskrivs att anläggning av sjukhus inte må påbörjas
förrän sjukhusets förläggning ävensom ritningar för sjukhuset godkänts i
den ordning Kungl. Maj :t bestämmer. Stadgandet gäller jämväl större tilleller
ombyggnad. Enligt 4 § sjukvårdsstadgan den 29 mars 1963 (nr
1963:70, ändrad 1964:771 och 1966:586) skall ansökan om godkännande
av förläggning av sjukhus och av ritningar för sjukhus inges till CSB. Innefattar
sådant ärende medicinsk fråga av större principiell räckvidd, skall
CSB med eget yttrande överlämna ärendet till MS för avgörande. I övriga fall
avgörs ärendet av CSB.

Beredningen leds av en styrelse. Denna består av ordförande och nio
andra ledamöter. För varje ledamot finns en suppleant. Samtliga ledamöter
och suppleanter utses av Kungl. Maj :t.

Av ledamöterna utses en efter förslag av MS, en efter förslag av byggnadsstyrelsen,
en efter förslag av försvarets sjukvårdsstyrelse, två efter
förslag av Svenska landstingsförbundet, en efter förslag av Svenska stadsförbundet,
en efter förslag av Sveriges standardiseringskommission och
en efter förslag av Sveriges industriförbund. Minst en av ledamöterna skall
vara sjukhusläkare. Inom styrelsen finns ett arbetsutskott.

Beredningen leds under styrelsen av en föreståndare. Inom beredningen
finns tre byråer, en byggnadsbyrå, en utrustningsbyrå och en organisationsbyrå,
samt en kanslisektion. Varje byrå förestås av en byråchef.

Vid beredningen finns ca 40 anställda.

Kungl. Maj. ts proposition nr 68 år 1967

Rådet för sjukhusdriftens rationalisering (SJUKA)

SJURA inrättades den 1 december 1962 som ett råd vid CSB:s sida. Rådet
har till uppgift att

följa den tekniska och organisatoriska utvecklingen på sjukhusdriftens
område,

ta initiativ till och främja forskning av betydelse för sjukhusdriften samt
verka för att vunna forskningsresultat utnyttjas, ävensom

verka för frivilligt samarbete mellan forskningsintressenter, såväl statliga
och kommunala myndigheter och institutioner som industriföretag och
andra enskilda organisationer.

Rådet består av ordföranden i styrelsen för CSB såsom ordförande samt av
ytterligare högst nitton av chefen för socialdepartementet tillkallade ledamöter,
vilka skall representera företrädesvis medicin, teknik och sjukvårdsadministration.

SJURA:s kansli består av en verkställande tjänsteman och ytterligare två
anställda.

Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande (NUU)

NUU har till uppgift att följa planeringen och samordna den fortsatta
utbyggnaden av de kommunala undervisningssjukhusen, att granska och
pröva ritningar och utrustningsförslag beträffande kliniker och andra anläggningar,
till vilkas uppförande och utrustning statsbidrag skall utgå på
grund av ifrågavarande klinikers eller anläggningars upplåtande för medicinsk
eller odontologisk undervisning och forskning samt att i vissa fall godkänna
sådana ritningar och utrustningsförslag. Vidare skall nämnden
befrämja en samordning av utbyggnaden av de kommunala och de statliga
undervisningssjukhusen och såvitt avser sistnämnda sjukhus, tillhandagå
med råd och upplysningar.

Nämnden består av fyra av Kungl. Maj :ts utsedda ledamöter. Vid nämnden
finns fem anställda.

Mentalsjukvårdsberedningen

Beredningen har att i samråd med byggnadsstyrelsen, MS och vederbörande
sjukhusdirektioner uppgöra förslag till erforderliga byggnadsåtgärder
vid mentalsjukhusen, låta utföra de byggnadsuppdrag som överlämnas
till beredningen samt i övrigt uppta frågor rörande modernisering
och utbyggnad av nämnda sjukhus.

Beredningens verksamhet beräknas upphöra vid utgången av år 1967. Det
gransknings- och rådgivningsarbete som f. n. åvilar beredningen har den
1 januari 1967, då de statliga mentalsjukhusen övergick till landstingen,
övertagits av CSB.

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

Den regionala statliga organisationen

Socialvården

Statens social v årds konsulenter är 13 till antalet. De är regionalt
placerade i var sitt distrikt. Uppgifterna som socialvårdskonsulent
i Gotlands län delas mellan barnavårdskonsulenten och nykterhetsvårdskonsulenten
i länet.

Socialvårdskonsulenterna är i organisatoriskt hänseende underställda SS.

Konsulent biträder länsstyrelse inom sitt distrikt vid handläggning av
frågor om socialhjälp, barnavård och bidragsförskott samt är, enligt länsstyrelsens
bestämmande, föredragande och deltar även i övrigt i handläggningen
av sådana frågor hos länsstyrelse. Konsulent skall inom sitt distrikt
gå SS till handa samt lämna socialnämnd och barnavårdsnämnd upplysningar
och råd i frågor som berör deras verksamhetsområden.

Vid varje länsstyrelse finns en barnavårds konsulent anställd
med uppgift bl. a. att biträda vid handläggningen av ärenden rörande barnavård
inom länet.

I SS:s personal ingår sex till skolbyrån knutna eftervårdskons ulenter
med rent regionala arbetsuppgifter. De har att under närmaste
förmanskap av chefen för SS:s skolbyrå bistå ungdomsvårdsskolerektorerna
i frågor som rör vården utom skola. Landet är uppdelat i fem distrikt
med stationeringsorterna Stockholm, Norrköping, Malmö, Göteborg och Fagersta.
I Stockholms-distriktet finns två konsulenter.

Vid ingången av år 1967 fanns barnavårdsombud i 21 län. Ombuden
utövar den av Allmänna barnhuset understödda verksamheten för
fosterbarnsvården, för vilken länens barnavårds- resp. socialvårdsförbund
är huvudmän. Ombuden är anställda hos förbunden. Barnhuset bidrar med
hälften av utgifterna för barnavårdsombuden medan resp. landsting lämnar
motsvarande bidrag.

Länsnykterhetsnämnd finns i varje län. Nämnd skall inom
sitt verksamhetsområde övervaka nykterlietstillståndet och vidta åtgärder
för dess förbättrande. Länsnykterhetsnämnd skall vidare öva tillsyn över de
kommunala nykterhetsnämndernas verksamhet.

Länsnykterhetsnämnd består av en ordförande, utsedd av SS, en ledamot,
som skall vara läkare, utsedd av SS efter samråd med MS, en ledamot utsedd
av länsstyrelsen samt två eller tre ledamöter, som utses av landsting eller
landstingsfri stad inom länet.

Hos varje länsnykterhetsnämnd är anställda en nykterhetsvårdskonsulent,
som leder arbetet hos nämnden, samt biträdespersonal. Hos
vissa nämnder finns även en eller två nykterlietsvårdsassistenter.

Länsnykterhetsnämnderna sorterar administrativt under SS. De står
under tillsyn av SS och har att ställa sig till efterrättelse de anvisningar angående
verksamheten som SS meddelar.

2—Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 68

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

Hälso- och sjukvården

Den statliga regionala organisationen utgörs av länsläkarväsendet och
— ifråga om livsmedelshygienen — länsveterinärväsendet.

I varje län skall enligt instruktionen för länsläkarväsendet finnas eu
länsläkarorganisation. Stad utanför landstingskommun ingår inte i länsläkarorganisationens
verksamhetsområde.

Länsläkarväsendet, för vilket MS är chefsmyndighet, omfattar
f. n. en länsläkare i varje län samt därutöver en biträdande länsläkare i 13
län och en länshälsovårdskonsulent i 20 län.

Länsläkarorganisationen har till huvudsaklig uppgift att verka för den
allmänna hälsovårdens främjande och följa planeringen av den allmänna
sjukvården — bl. a. i fråga om bekämpandet av sjukdomar, på vilka epidemilagen
äger tillämpning — samt att ha tillsyn över vissa inrättningar, den
öppna sjukvården och personer, som yrkesmässigt utövar hälso- och sjukvårdande
verksamhet.

I förhållande till länsstyrelsen åligger det länsläkarorganisationen bl. a.
att biträda med råd i ärenden, vilka kräver medicinsk eller annan sakkunskap
som är företrädd inom organisationen, att övervaka att länsstyrelsens
förekrifter i fråga om den allmänna hälso- och sjukvården iakttas och att
verkställa de förrättningar om vilka länsstyrelsen beslutar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

Utredningsförslagen
Socialstyrelsens organisation

Frågan om SS:s organisation liar utretts av socialstyrelseutredningen
som föreslår att SS förstärks med sammanlagt tolv nya tjänster i lägst kanslists
tjänsteställning, varjämte medel beräknas för en utökning av antalet
experter och för förstärkning av biträdespersonalen. Antalet tjänster vid SS
beräknas öka från ca 135 till ca 155.

Socialstyrelseutredningen finner, att SS:s uppgifter numera — bortsett
från förlikningsmannaexpeditionens — i stort sett är koncentrerade till
vårdfrågor av social natur, nämligen barna- och ungdomsvård, åldringsvård,
socialhjälp och nykterhetsvård. SS har alltså utvecklats till ett socialvårdsverk.

Beträffande målsättningen för utredningsarbetet uttalar utredningen
att de behov av social omvårdnad, som nu föreligger och som kan
förväntas uppkomma under den närmaste tiden, är så stora, att kraftfulla
insatser erfordras för att öka vårdresurserna och effektivisera vårdverksamheten.
Såsom centralt vårdverlc har SS att leda utvecklingen i enlighet med
statsmakternas intentioner. Stora krav måste härvid ställas på SS. Utredningen
har selt det som sin uppgift att lämna ett förslag, som sätter SS i
stånd att möta dessa krav.

I fråga om verksledningen föreslås, att SS ställs under ledning av
en lekmannastyrelse med generaldirektören som ordförande och sex andra
ledamöter. MS föreslås bli representerad genom att dess generaldirektör ingår
såsom självskriven ledamot. Övriga ledamöter bör för ordnas av Kungl.
Maj :t för högst fyra år i sänder. Därvid bör en utses efter förslag av Svenska
stadsförbundet, en efter förslag av Svenska kommunförbundet och en efter
förslag av Svenska landstingsförbundet. Om förslaget om lekmannastyrelse
genomförs, kan den rådgivande nämnden för social hemhj älpsverksamhet
avskaffas.

Vissa beslut i barnavårds- och nykterhetsvårdsfrågor är av så ingripande
betydelse för enskilda personer, att utredningen anser det påkallat med
särskilda regler om beslutsförfarandet. Det gäller ärenden som avser intagning
i ungdomsvårdsskola, kvarhållande enligt 45 § nykterhetsvårdslagen
den 27 juli 1954 (nr 579) eller utskrivning från allmän vårdanstalt för
alkoholmissbrukare. För att tillgodose kravet på allsidig sakkunskap bör
dessa ärenden avgöras av ett kollegium bestående av chefen för den byrå

‘20

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

dit ärendet hör såsom ordförande samt SS:s chefsjurist eller annan tjänsteman
med juris kandidatexamen och en medicinsk expert såsom ledamöter.

SS är f. n. besvärsmyndighet i fråga om länsstyrelses beslut i ärenden
rörande allmänna barnbidrag. Utredningen föreslår, att besvär i stället skall
anföras hos kammarrätten.

Enligt utredningens mening föreligger ett permanent behov av lån gtids
planering, dvs. en långsiktig bedömning av de ekonomiska och
demografiska faktorer, som påverkar behovet och inriktningen av social
omvårdnad i riket, och av de resurser, som kan utnyttjas för att tillgodose
detta behov. Långtidsplaneringen föreslås ske som en sammanhållen stabsfunktion.
Behovet av högre personal för långtidsplanering beräknas till två
befattningshavare. I övrigt bör utredningsexpertis utanför SS anlitas.

En särskild administrativ byrå bör inrättas. De administrativa
uppgifter, som nu är utspridda på SS:s samtliga byråer, utgör för varje
byrå en inte oväsentlig arbetsbelastning. De bör i största möjliga utsträckning
sammanföras och ställas under enhetlig ledning. Härigenom vinner
man dels att vårdbyråerna mera koncentrerat kan ägna sig åt vårdfrågor
och dels att bättre förutsättningar skapas för en rationalisering av det ad''ministrativa
arbetet. Den administrativa byrån bör överta såväl den nuvarande
lagbyråns administrativa uppgifter som de administrativa uppgifter
vid vårdbyråerna, vilka inte har så nära samband med vårdarbetet att
de av praktiska skäl bör utföras vid dessa.

De uppgifter, som åläggs administrativa byrån, grupperar sig naturligt i
fyra huvudområden, nämligen personal- och kansliärenden, kamerala ärenden,
ärenden rörande den statliga bidragsgivningen och informationsärenden.
Byrån bör uppdelas på fyra sektioner, en för varje område. Därvid bör
personal- och kansliärendena och SS åvilande beredskapsplanering sammanföras
till en kanslisektion.

Personalen vid den administrativa byrån beräknas böra i huvudsak motsvara
den som nu är avdelad för administrativa uppgifter inom de olika
byråerna. I fråga om kameral- och bidragssektionerna räknas med någon
minskning i förhållande till nu. Däremot är det nödvändigt att dels inrätta
två tjänster för beredskapsplaneringen, dels förstärka personalen för information
och administrering av kursverksamhet. Sammanlagt föreslås för
administrativa byrån 27 tjänster i lägst kanslists ställning. Förslaget har
som förut framgått delvis genomförts.

SS :s rådgivande verksamhet bör i huvudsak vara av generell
art och ske främst genom utgivande av serien Råd och anvisningar i socialvårdsfrågor.
SS bör vidare verka för en lämplig inriktning och fördelning
av kursverksamheten inom social vårdsområdet. SS:s tjänstemän bör i mån
av tid medverka som föreläsare vid kurser men det är angelägnare att de
deltar i större kontaktkonferenser. Tidskriften Sociala Meddelanden föreslås

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

skola läggas ned. Däremot rekommenderas att SS ger ut en personaltidning.

Beträffande fackbyråerna föreslås, att barnavårdsbyrån och skolbyrån
sammanförs till en byrå, kallad barnavårdsbyrån. Därmed kommer
SS att ba tre fackbyråer för barna- och ungdomsvård, nykterhetsvård
resp. övrig socialvård (huvudsakligen åldringsvård och socialhjälp).

Utredningen har förutsatt, att särskilda socialkonsulentkontor inrättas
i huvudsaklig överensstämmelse med socialvårdskonsulentutredningens förslag
(SOU 1963: 30). Detta innebär bl. a. att förslaget till dimensionering av
SS :s personal utgår från att en relativt omfattande upprustning av den regionala
organisationen kommer till stånd. Kontoren bör sortera under SS.
I övrigt framhåller utredningen att SS:s verksamhet i stor utsträckning är
allmänt planerande och impulsgivande. Det är förenat med stora svårigheter
att på objektiva grunder ange personalbehovet för uppgifter av dylik
art. Vid genomgång av fackbyråernas arbetsuppgifter har utredningen funnit,
att det totala utrymmet för allmänna vårdfrågor måste anses otillräckligt,
även om man genom överförande av administrativa göromål till eu
administrativ byrå och andra rationaliseringsåtgärder kan frigöra viss ytterligare
personal för vårdfrågorna.

Barnavårdsbyrån bör uppdelas på tre sektioner, en allmän, en
för öppen och halvöppen vård och en för sluten vård. Sammanlagt föreslås
vid byrån 24 tjänstemän, kanslister och högre. Förslaget innebär för hela
barnavårdsbyrån en förstärkning med ca tre tjänster.

För socialvårdsbyrån föreslås två sektioner, en allmän och en
för ärenden rörande i huvudsak flyktingar och zigenare. Personalbehovet
uppskattas till 13 tjänstemän i lägst kanslists tjänsteställning, vilket innebär
en förstärkning med ca fyra tjänster.

Nykterhetsvårdsbyråns indelning bör i huvudsak bibehållas
med den skillnaden, att den administrativa sektionen upphör i och med
inrättande av en administrativ byrå. Antalet tjänstemän i lägst kanslists
tjänsteställning föreslås ökat med två och en halv till tölv.

Beträffande SS:s behov av specialister av olika slag har utredningen
som nämnts föreslagit, att långtidsplaneringen bör ske som en sammanhållen
stabsfunktion. Detsamma bör gälla även den till byråarbetet
mera fast knutna speciella expertisen såsom läkare, psykologer m. fl. Här
föreslår utredningen förstärkning med en tjänst för en biträdande psykolog
samt ytterligare medel bl. a. för anlitande av en läkare med socialmedicinsk
inriktning samt för pedagogisk sakkunskap.

I och med att en administrativ byrå inrättas bör SS:s lagbyrå upphöra.
Det är emellertid uppenbart, att SS har behov av kvalificerad juridisk sakkunskap.
Utredningen föreslår därför, att en fristående juridisk sektion
inrättas under ledning av en kontraktsanställd chefsjurist och i övrigt
bestående av två tjänstemän som avlagt juris kandidatexamen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

Utredningen har anfört vissa allmänna synpunkter i anslutning
till organisationsförslaget. Den föreslagna sektionsindelningen inom byråerna
avser inte att binda SS i fråga om organisationen inom byråerna eller
personaldisposition och arbetsledning i övrigt.

De särskilda förslag till organisation av och personal vid de olika byråerna
som framläggs omfattar endast kanslist- och högre tjänster. Behovet
av biträdespersonal har utredningen inte haft möjlighet att bedöma mera
ingående. Detta behov är dessutom mera beroende av ev. rationaliseringsåtgärder
i fråga om arbetsrutinerna än av SS:s organisatoriska uppbyggnad.
Medel måste dock finnas tillgängliga för en förstärkning av biträdespersonalcn
i proportion till förstärkningen med högre tjänster.

När förliknings mannaexpeditionen inrättades var det naturligt
att infoga den i SS. Till SS:s ämbetsområde hörde då bl. a. frågor som
gällde arbetsmarknaden, arbetarskyddet och socialstatistiken i vid bemäikelse
(pris-, socialvårds-, löne- och sysselsättningsstatistik). Samtliga dessa
upgifter har numera överförts till andra verk. Förlikningsväsendet kan inte
anses äga samband med SS:s verksamhet inom de sociala vårdområdena.
Förlikningsmannaexpeditionen bör därför skiljas från SS.

Utvidgningen av området för förlikningsverksamhet till att omfatta även
de offentliga tjänstemännen gör det särskilt angeläget att förlikningsmannaexpeditionen
får en i förhållande till departement och ämbetsverk fristående
ställning. Utredningen föreslår därför att förlikningsmannaexpeditionen utbryts
ur SS och omvandlas till ett fristående organ, som bör överta SS:s
åligganden avseende förhållandet mellan arbetsmarknadens parter och dithörande
ärenden.

Socialstyrelseutredningen har inte tagit ställning till behovet av särskilda
övergångsa n ordningar i samband med införande av en ny organisation.
Utredningen finner det lämpligt, alt Kungl. Maj :t får medel till
sitt förfogande för att lösa uppkommande problem av sådan art t. ex. genom
övergångsvis dubblering av vissa tjänster.

I fråga om förhållandet mellan SS och de regionala o rgane
n anser socialstyrelseutredningen i likhet med socialvårdskonsulentutredningen
det nödvändigt, att statens tillsyns- och rådgivningsverksamhet
på socialvårdens område grundas på en regional organisation. Utredningen
anser därför, att särskilda socialkonsulentkontor bör inrättas i huvudsaklig
överensstämmelse med socialvårdskonsulentutredningens förslag.

Den centrala medicinaladministrationen

MCA-utredningen framlägger förslag till eu genomgripande omorganisation
av MS och föreslår i samband därmed att SBN inlemmas i MS samt att

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967 23

en statsmedicinsk anstalt inrättas. Vidare föreslås en betydlig förstärkning
av CSB och i fråga om SJURA ändrad sammansättning av rådet och ändrad
inriktning av rådets verksamhet.

Den väntade utvecklingen

MCA-utredningen redovisar en analys av den väntade utvecklingen under
de närmaste 10 å 15 åren.

Hälsovård och förebyggande vård kommer att tilldra sig ett starkt ökat
intresse. MS:s nuvarande resurser i fråga om hälsovård och förebyggande
vård är klart otillräckliga för att MS skall kunna fylla sina uppgifter som
den medicinska centralmyndigheten inom berörda områden.

I fråga om sjukvården väntas stegringen av efterfrågan på sjukvård fortsätta
i en i stort sett oförändrad takt. Utvecklingen i fråga om arbetskraftstillgången
i landet över huvud taget tyder på att rekryteringssvårigheterna
kommer att kvarstå och kan väntas öka. En väsentligt ökad uppmärksamhet
måste ägnas sjukvårdsplaneringens personalsida. Det gäller att genom
»rullande prognoser» söka bedöma personaltillgångens utveckling och behovet
av utbildningsresurser inte blott för vissa huvudkategorier såsom
läkare och sjuksköterskor utan även för delgrupper inom varje huvudkategori,
t. ex. psykiatrer, operationssköterskor och operationsassistenter.
Prognoser måste också göras för alla andra yrkesgrupper av betydelse för
sjukvården såsom arbetsterapevter, bandagister etc.

De nu berörda uppgifterna förutsätter en väsentlig förstärkning av planeringsresurserna
både hos de enskilda huvudmännen och hos MS. Den senare
måste i vad gäller sjukvårdens planering sättas i stånd att verka för samordning
av sjukvårdshuvudmännens planer och för anpassning av utbyggnadstakten
efter personalresurserna.

En särskilt angelägen uppgift för MS är att i anslutning till förändringar
i sjukdomspanoramat och i behandlingsformerna ta initiativ till att vårdformer
och specialiteter, vilkas aktualitet minskar eller bortfaller, ställs
under avveckling i så snabb takt som möjligt.

Utvecklingen i fråga om sjukhusbyggandet väntas för CSB medföra en
betydande ökning av den med ämbetsverkets befattning med byggnadsplaner
förenade verksamheten. Byggnadsverksamheten inom hälso- och
sjukvården kommer inte endast att öka kraftigt rent volymmässigt. Därtill
kommer den nuvarande tendensen mot allt högre anspråk på rationell utformning
av byggnaderna. Dessa förhållanden medför en skärpning av
kraven på CSB:s insatser i fråga om såväl sjukvårdens byggnadsfrågor som
rationaliseringsverksamheten. Av särskild vikt är att CSB:s kunnande i
fråga om byggnadsplanering, byggnadsekonomi och rationell sjukhusdrift
ständigt hålls på så hög nivå som möjligt och tillvaratas genom att CSB
inkopplas på byggnadsfrågor i princip redan på programstadiet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

Det växande antalet av olika huvudmän igångsatta rationaliseringsprojekt
nödvändiggör att någon central instans medverkar till att dubbelarbete
undviks samt till att projekten genomförs och resultaten publiceras på
ett sådant sätt att vunna framsteg kan komma hela sjukvården till godo.

I den mån särskilda medel kommer att stå till förfogande för bearbetning
av principiella frågor eller eljest för undersökningar av allmän betydelse,
är det angeläget att urvalet av de projekt, på vilka tillgängliga medel skall
satsas, projektens planering, utläggning och uppföljning samt resultatens
publicering läggs på en central instans med erforderlig kompetens och kapacitet
härför. Enligt MCA-utredningens mening bör de nu antydda uppgifterna
åvila SJURA.

Planerings- och rationaliseringsfrågorna

Utredningen använder i fråga om hälso- och sjukvårdens planering begreppen
vårdplaner, byggnadsplaner och beredskapsplaner.

V ård planer omfattar i allmänhet långsiktiga planer för vårdgrenarnas
allmänna uppbyggnad och kapacitet inom sjukvårdsområdena, regionerna
eller riket i dess helhet men kan också avse hälsovårdande åtgärder.
Byggnadsplaner avser viss byggnad eller annan anläggning. B eredskapsplanerna
omfattar i huvudsak personal- och utrustningsplaner
och endast i mycket begränsad omfattning byggnadsplaner.

Begreppet rationalisering bär i betänkandet begränsats till att omfatta
åtgärder — däribland standardisering — i syfte att minska hälso- och sjukvårdens
personalbehov och kostnader. Inom denna ram skiljer utredningen
mellan vårdrationalisering och driftrationalisering.

Med vård rationalisering avses åtgärder för att nå personal-,
lokal- och materielbesparingar genom ändringar i fråga om undersökningsoch
vårdmetoder och med drift rationalisering åtgärder inriktade
på att nå en rationellare drift vid i princip oförändrat läge i fråga om vården.

Planerings- och rationaliseringsfrågorna måste tillmätas avgörande betydelse
när det gäller den centrala statliga organisationens uppbyggnad. Särskilt
betydelsefullt är att de statliga instanserna medverkar med initiativ,
samordning och upplysningsverksamhet i dessa sammanhang. MCA-utredningen
bär utgått från följande principiella fördelning av huvudansvaret
inom planerings- och rationaliseringsområdet.

1. Frågor rörande vårdplaner och hälso- och sjukvårdens allmänna planering
i övrigt, frågor rörande vårdrationalisering samt frågor rörande beredskapsplaneringen
skall i första hand ankomma på MS.

2. Frågor rörande byggnadsplaner samt driftrationalisering inbegripet
standardisering och andra frågor rörande materiel och utrustning skall i
första hand ankomma på CSB, vid vilken organiseras en för hela rationaliseringsverksamheten
inom hälso- och sjukvårdsområdet gemensam informationstjänst.

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

3. Frågor rörande samordning av rationaliseringsverksamheten samt fördelning
av särskilda anslag för vård- och driftrationalisering och därmed
sammanhängande frågor skall i första hand ankomma på SJURA.

Medicinalstatistiken bör ligga kvar vid MS. En utbyggd sådan statistik är
en nödvändig förutsättning för att MS skall kunna bemästra sina planeringsoch
prognosuppgifter.

Medicinalstyrelsen

För de uppgifter, som utredningen förutsätter skall åvila MS, föreslås en
förstärkning med 61 tjänster innebärande en ökning till 340.

Målsättningen för utredningsförslaget anges så att MS :s nuvarande
ställning som facklig auktoritet inom hälso- och sjukvården måste bibehållas
och om möjligt stärkas. Samtidigt måste MS sättas i stånd att på ett
tillfredsställande sätt möta anspråken på den centrala instansen inom
hälso- och sjukvården när det gäller prognoser, planering, utredningar, råd
och anvisningar samt förvaltningsfrågor i allmänhet. Personal- och investeringssituationen
kommer att ställa utomordentligt stora krav på den allmänna
inriktningen av vårt lands hälso- och sjukvårdspolitik. Betydelsefulla
avgöranden kommer att få träffas beträffande avvägningen av arbetskrafts-
och investeringsresurserna för å ena sidan de olika vårdområdena
och å andra sidan övrig verksamhet i samhället. Samhället kan nödgas
sakta av utvecklingstakten inom vissa grenar av hälso- och sjukvården till
förmån för utvecklingen på andra områden. I ett sådant läge blir ställningstagandet
från landets högsta medicinska myndighet av utomordentlig betydelse
och vikt. Det är därför även från allmänt samhällelig synpunkt
nödvändigt att denna myndighet genomgående utrustas med tillräckliga
resurser.

Vid avvägningen av förslaget har utöver planerings- och rationaliseringsproblematiken
beaktats de krav i övrigt, som reformer på ett flertal vårdområden
och en rad socialmedicinska uppgifter kommer att ställa i främsta
rummet på MS. Vidare drar utbyggnaden av hälso- och sjukvården i åtskilliga
fall automatiskt med sig en ökning av löpande ärenden av olika
slag. En genomgripande ändring av den nuvarande organisationen och betydande
förstärkningar såväl av verksledning och chefsorganisation som av
ämbetsverket i övrigt är erforderlig.

I fråga om verksamhetsområdet föreslås, att CSB:s befattning
med sjukvårdshuvudmännens planer för den slutna vården övertas av
MS. De på SBN vilande beredskapsfrågorna föreslås överförda till en särskild
beredskapsavdelning inom MS. Ä andra sidan föreslås, att från MS
till statsmedicinska anstalten skall i princip överföras ärenden, som kräver
medicinsk bedömning i det enskilda fallet, ärenden rörande registrering av
farmacevtiska specialiteter och andra läkemedelsfrågor samt ärenden som
åvilar MS i egenskap av chefsmyndighet för vissa laboratorier m. m. Vidare

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

bör läkemedelsinspektörerna, som nu är uppförda på statens farmacevtiska
laboratoriums stat, överföras till MS.

MS:s chefsorganisation, inkl. överinspektörerna för den psykiatriska
vården och för vården av psykiskt efterblivna, har inte tillförts
någon tjänst sedan 1947 års omorganisation. Chefsorganisationen är det led
i den nuvarande organisationen som är i det mest trängande behovet av förstärkning.
Generaldirektören och överdirektören bör i möjligaste mån frigöras
för policy- och andra större frågor och bl. a. befrias från nuvarande
uppgifter i disciplinnämnden.

Särskild uppmärksamhet har ägnats frågan hur MS:s behov av fackmän
(läkare, tandläkare, apotekare, psykologer, socionomer, sjuksköterskor
m. fl.) skall tillgodoses i den nya organisationen och om fackmännens
ställning inom denna.

MS kommer även framdeles att behöva läkare och andra fackmän av i
princip två slag: fackmän för medverkan i MS:s allmänna förvaltande,
ledande och planerande verksamhet inom olika större administrativt, organisatoriskt
eller vårdmässigt sammanhängande områden samt specialister
för vissa särskilda uppgifter.

I organisationen bör ingå ett antal heltidsanställda läkare, tandläkare,
apotekare och andra fackmän såsom i första hand ansvariga för de mera
allmänna fackuppgifter som åvilar de nuvarande medicinalråden m. fl.
Dessa ledande fackmän bör, i den mån det är fråga om läkare, tandläkare
och apotekare, även i den nya organisationen ha tjänstetiteln medicinalråd.
De nuvarande över inspektör stjänsterna bör ersättas med medicinalrådstjänster.

För specialistmedverkan hör vid tillfälliga behov liksom nu anlitas medlemmar
av det vetenskapliga rådet eller andra personer utanför MS. Mera
permanenta behov av tillgång till specialister bör såsom sker i nuvarande
organisation tillgodoses genom hos MS deltidsanställda läkare, apotekare
och andra fackmän.

För att i möjligaste mån frigöra fackmännen för fackuppgifter och samtidigt
uppnå organisatoriska och administrativa fördelar föreslås, att inom
byråerna arbetsledning och beslutsfunktion skall åvila byråchefen eller —
efter delegation — sektionschef och att medicinalråd och övriga fackmän
skall ingå i organisationen såsom i ärendenas handläggning deltagande sakkunniga.
Medicinalråden föreslås bli underställda resp. avdelningschefer
medan övriga fackmän inordnas i byråerna. Byråchef eller sektionschef
ansvarar för att vederbörande fackman inkopplas i handläggningen av varje
ärende, som berör medicinska eller andra fackspörsmål. Om den administrative
tjänstemannen och fackmannen är ense, avgörs ärendet vid byrån
eller sektionen i den mån det är fråga om ett byrå- eller sektionsärende. I
motsatt fall skall ärendet hänskjutas till avdelningschefen. Varje fackman

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

skall kunna anlitas av vilken enhet som helst inom MS, som har behov av
lians medverkan. Den föreslagna nya ordningen bedöms inte komma att
tynga handläggningen i förhållande till nu gällande.

Utvecklingen inom hälso- och sjukvården medför ett behov av ökad
läkarkapacitet vid MS utöver vad som frigörs genom att medicinalråden
befrias från byråchef suppgifterna. Förslaget innebär sex nya medicinalrådstjänster,
alla för läkare. Av dessa motsvaras emellertid tre av redan befintliga
heltidstjänster för läkare. Av de helt nya tjänsterna föreslås en för
sluten kroppssjukvård, en för mödra- och barnavård, familjerådgivning
in. in. och en för långtidssjukvård, rehabilitering och handikappvård.

Förslaget innebär i övrigt en allmän förstärkning av MS:s organisation
med tyngdpunkten förlagd till områden, där kapaciteten nu behöver utökas.
Medicinska sådana är barn- och ungdomsfrågor jämte familjerådgivning,
långtidssjukvård, rehabilitering och handikappvård. Vidare saknar
MS särskild personal för planerings- och prognosuppgifter.

Förslaget rörande MS:s organisation innebär, att verket organiseras på
avdelningar, byråer och sektioner. Utredningen anser att beslutsfunktionen
bör konsekvent delegeras så långt ned i organisationen som möjligt. Utredningen
framhåller, att i betänkandet redovisade förslag till ärendefördelning
och häremot svarande sektionsindelning inte bör uppfattas som bindande
för verksledningen.

Beträffande verksledningen föreslås en lekmannastyrelse med
generaldirektören som ordförande och sex av Kungl. Maj :t för fyra år i sänder
förordnade ledamöter, varav två utses efter förslag av Svenska landstingsförbundet
och eu efter förslag av Svenska stadsförbundet. MS:s huvudmannaråd
föreslås upphöra. Vid MS:s sida bör ställas ett planeringsråd som
rådgivande organ. Häri bör ingå företrädare för bl. a. praktisk hälso- och
sjukvård, vetenskaplig forskning, teknik, statistik, det sociala området,
arbetsmarknaden och näringslivet. Rådet är i första hand avsett att bli ett
kvalificerat forum, där aktuella planerings- och utvecklingslinjer tas upp
av verksledningen eller på initiativ från rådets medlemmar.

Verket föreslås under verksledningen bestå av tre avdelningar med underställda
byråer samt två direkt under verksledningen stående byråer. Den
föreslagna arMelnings- och byråorganisationen och huvuddragen i fördelningen
av arbetsuppgifterna framgår av följande.

Medicinalavdel ningen för allmänna, huvudsakligen fackliga
uppgifter rörande hälso- och sjukvården i fred, däribland vårdrationaliseringsfrågor.
Avdelningen föreslås omfatta fyra byråer med i huvudsak
följande områden.

Kroppssjukvård och mentalsjukvård

Hälsovård, förebyggande vård, barna- och ungdomsvård, familjerådgivning
m. m.

28 Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1067

Långtidssjukvård, rehabilitering, handikappvård och vård av psykiskt
utvecklingsstörda

Tandvård, apoteks- och läkemedelsväsende.

I avdelningen ingår också som fristående sektion ett meritkontor för vissa
rutinuppgifter.

Planeringsavdelningen för planerings- och utredningsfrågor
rörande hälso- och sjukvården i fred samt den på MS ankommande statistiken.
Avdelningen omfattar en byrå för planerings-, utrednings- och prognosverksamhet
jämte utbildnings- och andra allmänna personalfrågor samt en
byrå för statistiska uppgifter in. m.

Bereds k apsavdelningen för hälso- och sjukvårdens beredskapsfrågor,
som nu åvilar SBN. Avdelningen omfattar två byråer, den ena
för planerings- och organisationsfrågor och den andra för krigssjukvårdsutbildnings-
och krigsplaceringsfrågor, samt en fristående sektion för materiel-
och förrådsfrågor.

Vid sidan av avdelningarna inrättas två direkt under verksledningen stående
byråer.

Administrativa byrån för allmänna administrativa och organisatoriska
frågor, personalärenden, ekonomiska och kamerala frågor. Under
byrån sorterar MS:s interna serviceorgan.

Lagbyrån för lag- och andra författningsfrågor, andra juridiska ärenden
samt ärenden rörande legitimation och behörighet. Till byrån ansluts
ett gemensamt kansli för vissa till MS knutna nämnder.

Av de nuvarande till MS anknutna beslutande eller rådgivande nåm nderna
föreslås rättsmedicinska och rättspsykiatriska nämnderna bli ersatta
av ett statens rättsläkarråd som knyts till statsmedicinska anstalten.
Specialitetsnämndens uppgifter övertas av statens läkemedelsnämnd, likaledes
vid anstalten. I fråga om disciplinnämndens sammansättning föreslås
de ändringar som krävs för att generaldirektören och överdirektören
skall befrias från nuvarande åligganden att vara ordförande eller ledamot
i nämnden. Hörselvårdsnämndens uppgifter bör övertas av hjälpmedelsnämnden
efter viss ändring av dennas sammansättning. I samband därmed
förordar utredningen en översyn av bestämmelserna om statsbidrag till
anskaffande av hörapparater.

Slutligen föreslår MCA-utredningen att MS:s granskning av apoteksräkningar
med tillhörande recept som verifikationer skall upphöra.

Medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd

Som förut framgått föreslår MCA-utredningen att SBN skall inlemmas
i MS, där en särskild beredskapsavdelning bildas. Utredningen ansluter sig
härvid i princip till 19G2 års försvarssjukvårdsutredning som i sitt betänkande
»Läkaren i totalförsvaret» (SOU 1961: 63) föreslagit, att en försvars -

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

medicinsk avdelning inrättas vid MS och att SBN :s nuvarande byråer överförs
till avdelningen. 1960 års försvarsfedningsutredning har i sitt betänkande
II »Totalförsvarets högsta ledning» (SOU 1961:66) förordat, att
chefen för MS i såväl fred som krig bör bära ett odelat ledningsansvar för
den allmänt civila sjukvården, att SBN bör uppgå i MS och att i MS bör inrättas
ett särskilt stabs- och förvaltningsorgan för handläggning av beredskapsärenden.

MCA-utredningen anser, att MS:s kontakt med liuvudmannasidan även
beträffande beredskapsfrågorna får en tillfredsställande lösning genom att
sjukvårdshuvudmännen blir företrädda i den föreslagna nya verksstyrelsen.
Däremot kan i denna styrelse, vars främsta uppgifter i alldeles övervägande
grad måste gälla hälso- och sjukvården i fred, inte utan stora olägenheter insättas
representanter för chefen för försvarsstaben, försvarets sjukvårdsstyrelse
och civilförsvarsstyrelsen. Andra utvägar måste väljas.

Vad angår de militära myndigheterna erinras om att i SBN:s organisation
ingår en militärassistent, som har avsevärd betydelse som kontaktman med
de militära myndigheterna. Denne föreslås bli överförd till MS:s beredskapsavdelning.

MCA-utredningen anser, att tillräckliga garantier för erforderliga kontakter
mellan de berörda statliga verken kan skapas utan att myndigheterna
är företrädda i verksstyrelsen. Detta synes kunna uppnås genom att SBN :s
nuvarande skyldighet att samråda med försvarets sjukvårdsstyrelse, civilförsvarsstyrelsen
och överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap överförs
till MS och utvidgas att omfatta även chefen för försvarsstaben. Om så
befinns lämpligt kan samrådsförfarande! ordnas genom alt de därav omfattade
myndigheterna själva kommer överens om att bilda en mera permanent
samarbetsgrupp med lämplig sammansättning för samråd på olika
beslutsnivåer.

Uppgiften att ansvara för ledningen av de civila försvarsförberedelserna
i fråga om biologisk krigföring bör överföras på MS.

Enligt sin instruktion har statens bakteriologiska laboratorium att såvitt
möjligt biträda SBN och myndigheterna inom krigsmakten i frågor av betydelse
för den civila och militära beredskapen. Denna skyldighet bör kvarstå
i förhållande till MS. Sedan beredskapsfrågorna överförts till MS, bör
beslutsordningen beträffande dem vara i alla nivåer parallell med beslutsordningen
för andra inom MS förekommande ärenden.

Vad angår SBN:s kansli synes ett inordnande i MS som en särskild beredskapsavdelning
inte medföra några speciella problem. Avdelningschefen
bör leda den dagliga verksamheten.

Vid avvägningen av beredskapsavdelningens organisation har MCA-utredningen
haft överläggningar med företrädare för 1962 års försvarssjukvårdsutredning.
Vid överläggningarna har enighet uppnåtts om att bered -

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

skapsavdelningen bör i organisatoriskt hänseende jämställas med övriga
delar av MS och organiseras på två byråer och en fristående sektion.

Statsmedicinska anstalten

MCA-ntredningen föreslår, att en statsmedicinsk anstalt inrättas, till vilken
överförs vissa nu till MS knutna organ och arbetsuppgifter samt motsvarande
befintliga tjänster. Utöver 28 sådana tjänster upptar förslaget
14 nya.

Den snabba medicinska och tekniska utvecklingen kommer att kräva
största möjliga koncentration av MS:s resurser till allmänna utvecklings-,
planerings-, lednings- och samordningsproblem. Det är därför i hög grad
angeläget att till annat håll överföra varje funktion, som i förhållande till de
nyss antydda huvuduppgifterna ter sig perifer.

Från MS kan i första hand avlastas ärenden, som kräver medicinsk bedömning
i det enskilda fallet. Till denna grupp hör rättsmedicinska och
rättspsykiatriska utlåtanden, utlåtanden rörande dispens för erhållande av
körkort, rörande sjukpensionering m. in. Socialpsykiatriska nämndens
ärenden rörande abort m. in. tillhör denna grupp men bör lämpligen bibehållas
inom MS:s ram i avvaktan på resultatet av pågående utredning om
abortlagstiftningen. Vidare kan avlastas ärenden rörande registrering av
farmacevtiska specialiteter och andra läkemedelsfrågor, däribland frågor om
läkemedelsbiverkningar. Slutligen kan MS befrias från uppgifterna som
chefsmyndighet för statens rättskemiska och farmacevtiska laboratorier
och statens rättsläkarstationer samt uppgifterna i fråga om det rättspsykiatriska
undersökningsväsendet, svenska farmakopékommittén och giftnämnden.

Statsmedicinska anstalten skall bilda den administrativa och organisatoriska
stomme, till vilken med i princip bibehållen fackmässig funktion och
ställning anknyts följande organ, nämligen:

Medicinalstyrelsens rättsmedicinska nämnd
Medicinalstyrelsens rättspsykiatriska nämnd
Statens rättskemiska laboratorium
Statens farmacevtiska laboratorium
Statens rättsläkarstationer
Speciali tetsnämnden
Svenska farmakopékommittén
Giftnämnden

Rättsmedicinska och rättspsykiatriska nämnderna ersätts av ett statens
rättsläkarråd. Detta skall arbeta på en rättsmedicinsk och
en rättspsykiatrisk sektion. Sektionerna får samma sammansättning som
nämnderna men sambandet med MS, bl. a. generaldirektörens rätt att delta
i överläggningarna, upphör. Rättsläkarrådet övertar de somatiska ärenden
rörande körkort, sjukpensionering etc., som nu handläggs inom MS som

Kungl. Maj. ts proposition nr 68 år 1967

generaldirektörs- eller byråärenden. I dessa ärenden förutsätts att rådets
sammansättning varieras så att man kan tala om en tredje allmänt medicinsk
sektion.

Som beslutande organ i stället för MS i specialitets- och andra läkemedelsfrågor
inrättas en vetenskapligt högt kvalificerad instans, en statens
1 ä k e m e d e 1 s n ä in n d, med nio ledamöter. Som självskrivna ledamöter
föreslås medicinalrådet för apoteks- och läkemedelsväsendet samt cheferna
för statsmedicinska anstaltens läkemedelsavdelning och farmacevtiska laboratoriets
farmakoterapevtiska avdelning. Övriga sex ledamöter, däribland
ordförande och vice ordförande, förordnas av Kungl. Maj :t. Specialitetsnämndens
uppgifter övertas av läkemedelsnämnden.

De till statsmedicinska anstalten anslutna fackinstanserna bör äga anlita
ledamöterna i MS:s vetenskapliga råd mot ersättning efter samma grunder
som MS själv.

Anstalten ställs under ledning av en verksstyrelse vari, förutom
verkschefen som självskriven ledamot, ingår fyra av Kungl. Maj :t förordnade
ledamöter. En av dessa bör tillsättas efter förslag av MS. För samordning
och ledning av den löpande verksamheten föreslås en verkschef i
överdirektörs ställning.

Verksledningen, dvs. styrelsen och verkschefen, skall inte ha någon befattning
med de fackliga avgörandena och givetvis inte heller formellt framstå
som ansvariga för dem. Däremot skall verksledningen överta de på MS
nu ankommande uppgifterna av administrativ, ekonomisk eller organisatorisk
art i fråga om de till anstalten anslutna verksamheterna. Den skall
även följa utbildningsfrågorna och rekryteringsläget. Fn uppgift för verksledningen
blir att bevaka möjligheterna att utnyttja personal och utrustning
gemensamt för såväl de båda laboratorierna som övriga till anstalten anslutna
organ och verka för en rationell organisation och arbetsgång.

Anstaltens organisation i övrigt omfattar en kansliavdelning, en rättsmedicinsk
avdelning, en rättspsykiatrisk avdelning, en läkemedelsavdelning
och en giftavdelning. Kansliavdelningen skall svara för administrativa, organisatoriska,
ekonomiska och kamerala frågor. De rättsmedicinska och rättspsykiatriska
avdelningarna blir »fackkanslier» för beredning, föredragning
och expediering av ärenden A''id rättsläkarrådets motsvarande sektioner.
Läkemedelsavdelningen blir fackkansli åt läkemedelsnämnden och farmakopékommittén.
Giftavdelningen blir fackkansli åt giftnämnden.

Som chefer föreslås för rättsmedicinska och rättspsykiatriska avdelningarna
samt läkemedelsavdelningen professorer jämställda med de professorer,
som är chefer för rättskemiska och farmacevtiska laboratoriernas avdelningar.
Chefstjänsten vid rättspsykiatriska avdelningen ersätter nuvarande
tjänsten för medicinalrådet och chefen för MS:s social- och rättspsykiatriska
byrå.

Vid rättsmedicinska avdelningen skall ombesörjas MS:s nuvarande upp -

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

gift att granska protokoll och utlåtanden angående rättsmedicinska obduktioner
och andra rättsmedicinska förrättningar. Inom MS åvilar denna
uppgift nu två deltidsföredragande rättsläkare.

Beträffande gränsdragningen mellan MS och anstalten med därtill anslutna
organ förutsätts att överdirektör och avdelningsföreståndare skall
vara skyldiga att i likhet med vad som gäller för motsvarande tjänstemän
vid statens bakteriologiska laboratorium efter kallelse delta i ärenden inom
MS och att allmänna råd och anvisningar och direktiv, som berör läkare
och annan medicinalpersonal, skall utfärdas av MS efter förslag från anstalten.

Reservation mot vissa delar av MCA-utredningens förslag om inrättande
av en statsmedicinsk anstalt har anmälts av ledamöterna Engel
och Sterner. Reservanterna anser att en statsmedicinsk anstalt bör komma
till stånd i enlighet med förslaget men att till denna lämpligen bör sammanföras
endast någorlunda likartade verksamheter, som lämpligen kan
avskiljas från MS:s uppgifter. I första hand gäller detta statens farmacevtiska
och rättskemiska laboratorier. Statens rättsläkarstationer synes också
i varje fall tills vidare böra inordnas under anstalten. Denna får även enligt
utredningens förslag främst karaktär av centraldirektion för medicinsk laboratorieverksamhet.
Det synes då naturligt att jämväl statens bakteriologiska
laboratorium, som nu är direkt underställt Kungl. Maj :t flyttas in
under anstalten.

En sådan, med hänsyn till arbetsuppgifterna mer homogen anstalt kan
ytterligare utvecklas genom anknytning av andra statliga organ av närstående
karaktär. De i anstalten ingående organen för läkemedelskontroll m. m.
behöver troligen kompletteras bl. a. för märkesvaror inom livsmedelsbranschen
efter förebild av den amerikanska »Food and Drug Administration».

De arbetsuppgifter, som utredningen sammanfattar under beteckningen
»ärenden som kräver medicinsk bedömning i det enskilda fallet» bör vara
kvar hos MS. Reservanterna avser härvid rättsmedicinska och rättspsykiatriska
ärenden och vissa icke medikolegala ärenden rörande dispens för erhållande
av körkort för motorfordon m. m. Den rättspsykiatriska undersökningsorganisationen
bör stå under MS, då den är starkt integrerad i den
psykiatriska sjukvården.

Centrala sjukvårdsberedningen och rådet för sjukhusdriftens rationalisering

MCA-utredningen föreslår, att antalet tjänster vid CSB ökas med 17 till
53 och att SJURA:s kansli förstärks med en tjänst.

Ett inlemmande helt eller delvis av CSB:s och SJURA:s verksamhet i
MS bör av flera skäl inte ske utöver vad som följer av en överföring till MS
av frågor rörande vårdplaner. CSB och SJURA bör bibehållas som två från

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

MS organisatoriskt fristående organ men givetvis liksom nu fungera i nära
samarbete med MS.

I fråga om CSB föreslås inte andra ändringar av uppgifterna än nyss berörda
överföring av vårdplanefrågorna till MS. överföringen möjliggör ingen
personalbesparing vid CSB.

Beträffande CSB och SJURA föreslår utredningen — i analogi med vad
nu gäller för statens institut och råd för byggnadsforskning — att CSB skall
utöver instruktionsenliga uppgifter kunna åta sig av SJURA lämnade och
finansierade utredningsuppdrag och att SJURA skall inom rationaliseringsområdet
fungera som ett samordnande, initiativtagande och initiativuppsamlande
organ med vid överblick och med anslagsfördelning som huvuduppgift.

MCA-utredningen förordar, att SJURA liksom byggnadsforskningsrådet
inte skall bedriva utredningsverksamhet i egen regi. Den av SJURA finansierade
verksamheten bör i möjligaste mån genom avtal uppdras åt huvudmän,
institutioner och enskilda företag. Urvalet av rationaliseringsprojekt
bör främst ske med hänsyn till möjligheterna till personal- och kostnadsbesparingar.
För urval av uppslag och planering av rationaliseringsprojekt
förutsätts SJURA anlita erforderlig expertis. Verksamhetsområdet bör utsträckas
till hela sjukvården.

MCA-utredningen har anslutit sig till tidigare framförda förslag, att en
överdirektör stjänst inrättas vid CSB och att en teknisk-ekonomisk byrå tillförs
organisationen.

Därutöver föreslås vissa förstärkningar vid byggnads-, organisations- och
utrustningsbyråerna dels på grund av den ökande arbetsbelastningen och
dels för den för sjukvårdsrationaliseringen nödvändiga informationstjänsten.

Överdirektören bör vara ledamot av CSB:s styrelse och arbetsutskott.

I fråga om SJURA föreslås, att antalet ledamöter reduceras till högst nio.
Av ledamöterna, som bör förordnas av Kungl. Maj :t på viss tid, bör två,
varav en läkare, tillsättas efter förslag av MS, två efter förslag av Svenska
landstingsförbundet och en efter förslag av Svenska stadsförbundet. Bland
övriga ledamöter bör ingå företrädare för teknisk utveckling och organisationsteknik.

De nuvarande arvodestjänsterna vid SJURA:s kansli ersätts med tjänster
på löneplan. En ny tjänst inrättas, främst för insamlande av informationer
angående huvudmannasidans rationaliseringsverksamhet. Behövlig
ytterligare personal, däribland s. k. utredningssekreterare, bör avlönas
från anslaget till Viss rationaliseringsverksamhet inom sjukvården.

Sammanläggning av medicinal- och socialstyrelserna

Socialstyrelsentredningen och MCA-utredningen föreslår, att SS och MS
sammanslås till ett gemensamt verk, för vilket används arbetsbeteckningen
3—Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 sand. Nr 68

Kungl. Majrts proposition nr 68 år 1967

statens hälso- och socialvårdsstyrelse (SHS). Förslaget
upptar 473 tjänster, varav 62 nya. I förhållande till förslagen om separata
verk beräknas drygt 20 tjänster kunna inbesparas. Det gemensamma förslaget
innebär att SBN inlemmas i SHS och att den av MCA-utredningen
föreslagna statsmedicinska anstalten inrättas samt att CSB och SJURA behålls
som fristående organ i enlighet med MCA-utredningens förslag.

Utredningarna konstaterar, att beröringspunkterna mellan
socialvård och medicinal väsende är många och betydelsefulla
och att samverkan mellan de båda områdena i allt fler fall uppfattas
som en förutsättning för framgångsrika hjälpinsatser. Därmed blir behovet
av samordning och samplanering av de två områdena även centralt allt
starkare. Det måste medföra klara funktionella fördelar om den statliga insatsen
i planeringsverksamheten samlas hos en och samma myndighet.
Även när det gäller initiativ till åtgärder från statsmakternas sida och de
båda myndigheternas verksamhet i fråga om utformning av vårdformer och
behandlingsmetoder in. m. kan eu sammanslagning väntas leda till eu konsekvent
integrering av de sociala och medicinska inslagen och därmed förbättrad
vård. En sammanläggning kan också väntas medföra organisatoriska
fördelar och möjliggöra arbetsmässiga förenklingar.

Mot en sammanläggning kan framföras vissa betänkligheter. Den sociala
problematiken kan befaras inte komma att ägnas tillräcklig uppmärksamhet
inom ett verk, för vilket hälso- och sjukvård måste bli det största arbetsfältet.
Verket blir vidare relativt stort och arbetsområdet vittomfattande.
Utredningarna har tagit upp dessa synpunkter till granskning men funnit
att de inte bör hindra en sammanläggning.

Sammanfattningsvis uttalar utredningarna, att fördelarna med ett för
socialvård och medicinalväsende gemensamt verk vida överväger de nackdelar,
som kan befaras. Utredningarna förordar därför att ett gemensamt
verk organiseras.

I förslaget rörande SHS har utredningarna i huvudsak använt samma
allmänna organisatoriska uppbyggnad som MCA-utredningen föreslagit för
MS. I fråga om SHS föreslås sålunda en uppdelning på avdelningar under
särskilda avdelningschefer. Med hänsyn till den stora betydelse rättssäkerhets-
och författningsfrågor och andra kvalificerade juridiska spörsmål
kommer att få inom SHS föreslås lagbyrån ställd direkt under verksledningen.
Såsom en motsvarighet till de föreslagna medicinalrådstjänsterna
bör inrättas tre socialråds tjänster, en för vart och ett av SS:s tre fackområden,
nämligen barna- och ungdomsvård, nykterhet svård och socialvård
i övrigt. Sistnämnda socialråd får tyngdpunkten av sin verksamhet inom
åldringsvården.

Verksledningen föreslås utgöras av en lekmannastyrelse med
generaldirektören som ordförande och åtta av Kungl. Maj :t förordnade ledamöter,
däribland två utsedda efter förslag av Svenska landstingsförbundet

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1067

samt en efter förslag av vartdera Svenska stadsförbundet och Svenska kommunförbundet.
SHS:s beslut i vissa ärenden, som enligt förslaget rörande
MS skall ankomma på nämnd, bör även i det nya verket avgöras i samma
ordning. Vissa ärenden rörande administrativa frihetsberövanden, som nu
handläggs av SS, föreslås skola avgöras av ett särskilt kollegium bestående
av chefen för lagbyrån, ett socialråd och ett medicinalråd. SHS föreslås få
en generaldirektör och två överdirektörer.

Medicinal- och socialavdelningen blir verkets största med
212 tjänstemän, uppdelade på fem byråer och ett särskilt meritkontor. Vid
denna avdelning föreslås både en avdelningschef och en biträdande avdelningschef.
Avdelningens arbetsuppgifter motsvarar vad MCA-utredningen
föreslagit skola falla på medicinalavdelningen och socialstyrelseutredningen
på barnavårds-, socialvårds- och nykterhetsvårdsbyråerna.

Vid uppgörande av förslaget till byråindelning har utredningarna utgått
från att de funktioner, som tillförs avdelningen från SS och MS, i största
möjliga utsträckning bör integreras med varandra. Nykterhetsvården har
sammanförts med öppen och sluten kropps- och mentalsjukvård i en byrå.
Barna- och ungdomsvården förläggs till en byrå, dit även medicinska frågor
rörande barn och ungdom samt familjerådgivning m. in. hänförts. Vidare
sammanhålls långtidssjukvård, åldringsvård, rehabilitering och handikappvård
i en byrå, som även omfattar vård av psykiskt utvecklingsstörda och
socialhjälp. På de två övriga byråerna samlas de områden från MS där sambandet
med SS inte är särskilt utpräglat, nämligen hälsovård och förebyggande
vård i en byrå samt tandvård, apoteks- och läkemedelsväsende i en
byrå.

Utredningarna har angivit en viss sektionsindelning inom byråerna. Härvid
har integreringen inte drivits så långt som när det gäller byråindelningen.
Det har ansetts ankomma på verksledningen att i den mån så befinns
lämpligt föra integreringen längre.

Personalbehovet vid medicinal- och socialavdelningen har avvägts med
ledning av vad som föreslagits för motsvarande funktioner i de separata
verken. På socialvårdssidan har därvid företagits vissa jämkningar med
anledning av att den organisatoriska uppbyggnaden skiljer sig från socialstyrelseutredningens
förslag till det betydligt mindre verk, som SS skulle
utgöra. Bl. a. har hänsyn tagits till att socialråden inte kommer att fungera
som byråchefer. De fackmän i övrigt (läkare, psykologer, pedagoger), som
enligt socialstyrelseutredningen borde sortera direkt under verksledningen,
har i förslaget till SHS förts in i sektionerna.

Planerings- och be redskapsa v delningar na föreslås bli
likadant uppbyggda som i MCA-utredningens separata förslag, ehuru deras
områden utökas med socialvården.

I fråga om de administrativa och kamerala ärendena bör enligt utredningarna
en sammanslagning av de två verken möjliggöra vissa rationaliseringar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

Utredningarna har emellertid inte kunnat närmare studera på vilka punkter
rationaliseringar kan genomföras. Personalbehovet har avvägts på grundval
av en allmän uppskattning, enligt vilken den administrativa avdelningen,
som omfattar en administrativ byrå och en ekonomibyrå, erhåller
12 å 14 tjänster mindre än summan av tjänster vid de separata förslagens
administrativa byråer.

Organisationsförslaget upptar också en direkt under verksledningen stående
lagbyrå.

Den regionala statliga organisationen

T maj 1963 lade socialvårdskonsulentutredningen fram
sitt betänkande »Den statliga konsulentverksamheten på socialvårdens område»
(SOU 1963: 30).

I betänkandet föreslås, att för varje län inrättas ett konsulentorgan, förslagsvis
kallat socialkonsulentkontor, med uppgift att i huvudsak överta
de uppgifter beträffande rådgivning, tillsyn och annan instruktionsenlig
verksamhet, som f. n. ankommer på socialvårdskonsulenter, barnavårdskonsulenter,
nykterbetsvårdskonsulenter (och -assistenter) och eftervårdskonsulenter.
Till organet skall överföras även den fosterhemsförmedling,
som nu inom flertalet län ombesörjs av barnavårdsombuden. Därmed bör
staten överta kostnaderna för denna verksamhet, vilka f. n. bestrids av Allmänna
barnhuset och landstingen.

Enligt förslaget skall socialkonsulentkontoret ledas av en förste socialkonsulent.
I jämförelse med nuvarande antal konsulenter, assistenter och
barnavårdsombud ökas antalet tjänstemän med konsulentuppgifter med
tio. Utredningen finner övervägande skäl tala för att SS tills vidare, intill
dess att frågan om lckinannamedverkan i sociala ärenden inom länsstyrelserna
omprövats, utses till länskonsulentorganets huvudman. Utredningen
understryker dock, att om sistnämnda fråga löses i positiv riktning
talar otvivelaktigt starka skäl för att länskonsulentorganen infogas
i länsstyrelserna.

Socialvårdskonsulentutredningens förslag har tills vidare inte föranlett
något ställningstagande från statsmakternas sida.

1961 års utredning om effektivare åtgärder för vård utom skola av ungdomsvårdsskoleelever
bar tagit upp vissa specialfrågor rörande konsulentkontorens
befattning med eftervården i ett delbetänkande »Vård utom ungdomsvårdsskola
— organisation och principer» (stencil S 1963:4).

Socialstyrelseutredningen och MCA-utredningen har gemensamt tagit
upp frågan om den regionala statliga organisationen på socialvårdens och
medicinalväsendets områden. En sammanslagning på det centrala planet
gör det högst angeläget, för att inte säga nödvändigt, att det nya verket får
tillgång till både fackmässigt och administrativt väl utbyggda regionala or -

Kiingl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

gan, inom vilka även på regionplanet kan uppnås den integration mellan
medicin och socialvård, som är ett av huvudsyftena med sammanslagningen
av SS och MS. Härvid aktualiseras de av socialvårdskonsulentutrednina o en

föreslagna socialkonsulentkontoren och länsläkarväsendet. Frågan om
den mera definitiva utformningen av de regionala statliga organen inom
socialvård och medicinalväsende bör dock bli föremål för särskild utredning.
Hithörande frågor har nära samband med flera pågående utredningar. Ett
slutligt ställningstagande till den regionala organisationen bör emellertid
inte få fördröja frågan om den centrala instansens organisation. Det är i hög
grad angeläget att den sociala konsulentverksamheten åtminstone lokalt och
kanslimässigt provisoriskt samordnas.

Kungl. Maj.ts proposition nr 68 år 1967

Remissyttrandena

Yttranden över betänkandet har avgivits av Svea hovrätt, kriminalvårdsstyrelsen,
försvarsstaben, försvarets sjnkvårdsstyrelse, SS, som bifogat yttranden
av länsnykterhetsnämnderna och statens socialvårdskonsulenter, riksförsäkringsverket,
MS, som bifogat yttranden av statens farmacevtiska och
rättskemiska laboratorier, statens rättsläkarstationer samt länsläkarna,
svenska farmakopékommittén, giftnämnden, MS:s sjukvårdsberedskapsnämnd,
CSB, SJURA, nämnden för undervisningssjlikhusens utbyggande,
statens bakteriologiska laboratorium, statens institut för folkhälsan, statens
handikappråd, direktionen för karolinska sjukhuset, direktionen för
akademiska sjukhuset i Uppsala, byggnadsstyrelsen, statskontoret, som avgivit
gemensamt yttrande med riksrevisionsverket, kammarrätten, statistiska
centralbyrån, skolöverstyrelsen, universitetskanslersämbetet, som bifogat
yttranden av fakultetsberedningen för medicin, odontologi och farmaci, de
juridiska, medicinska, odontologiska och samhällsvetenskapliga fakulteterna,
med undantag av samhällsvetenskapliga fakulteten vid universitetet
i Göteborg, samt farmacevtiska fakulteten i Stockholm, överstyrelsen
för ekonomisk försvarsberedskap, arbetsmarknadsstyrelsen, rikspolisstyrelsen,
som bifogat yttrande av polismästaren i Stockholm,
civilförsvarsstyrelsen, överståthållarämbetet och samtliga länsstyrelser,
statens personalvårdsnämnd, förvaltningsdomstolskommittén, länsförvaltningsutredningen,
läkemedelsförsörjningsutredningen, statens tekniska
forskningsråd, samtliga landstings förvaltningsutskott, Stockholms
stad, Göteborgs stad, Malmö stad, Svenska stadsförbundet, Svenska kommunförbundet,
Svenska landstingsföi*bundet, Landsorganisationen i Sverige
(LO), Statstjänstemännens riksförbund (SR), Svenska arbetsgivareföreningen
(SAF), Sveriges akademikers centralorganisation (SACO), Sveriges
läkarförbund, Sveriges socionomers riksförbund, Sveriges tandläkarförbund,
Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Svensk sjuksköterskeförening,
Sveriges socionomförbund, Svenska läkaresällskapet, Apotekarsocieteten,
Föreningen Sveriges socialvårdschefer, Svenska barnmorskeförbundet,
Sveriges farmacevtförbund och Läkemedelsindustriföreningen.

Därjämte har yttranden inkommit från Svenska nykterhetsvårdsförbundet,
Sveriges nykterhetsvänners landsförbund, Sveriges sociologförbund,
Neurosedynskadades förening och socialnämnden i Vilhelmina köping.

Socialstyrelseutredningens förslag rörande ny organisation för SS som
eget verk berörs relativt sparsamt i remissyttrandena. Några allvarligare
invändningar framförs inte.

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

Den övervägande delen av remissyttrandenas innehåll ägnas MCA-utredningens
olika förslag samt båda utredningarnas förslag om ett för hälso- och
sjukvård samt socialvård gemensamt verk. Det senare är upplagt efter samma
principer som MCA-utredningens förslag rörande MS som självständigt
verk. Denna överensstämmelse mellan de två förslagen har medfört, att
yttrandena ibland visserligen formellt gäller ettdera förslaget men i sak
får anses gälla båda. Som exempel kan nämnas att MS avstyrker sammanläggningsförslaget
och i enlighet härmed främst inriktar sig på förslaget om
eu separat medicinalstyrelse. Yttrandet är emellertid i stora delar i sak
aktuellt även i fråga om sammanläggningsförslaget och redovisas i det
följande i enlighet härmed till största delen i samband med yttrandena
rörande sistnämnda förslag.

Med en viss generalisering kan sägas, att de statliga myndigheterna samt
personalorganisationerna godtar principerna i utredningarnas förslag i
högre grad än den kommunala sidan, där majoriteten ställer sig avvisande
på flera väsentliga punkter. Vad som närmast kan karaktäriseras som ett
motförslag i fråga om den allmänna uppbyggnaden av den centrala administrationen
och uppgifternas fördelning mellan olika organ framförs i första
hand av styrelsen för Svenska landstingsförbundet, till vars yttrande förvaltningsutskotten
i Södermanlands och Jönköpings läns landsting, Kalmar
läns norra och södra landsting samt Blekinge, Örebro, Kopparbergs, Gävleborgs,
Västerbottens och Norrbottens läns landsting helt anslutit sig utan att
göra några egna uttalanden.

Socialstyrelseutredningens förslag angående socialstyrelsen

Socialstyrelseutredningens förslag rörande omorganisation av SS och vissa
därmed sammanhängande frågor har i allt väsentligt biträtts i remissyttrandena.

SS framhåller, att personalen bör avvägas med hänsyn till att ingen ändring
bör ske i fråga om styrelsens allmänna remissverksamhet på det sociala
området, tjänstemännens medverkan vid kurser och föreläsningar och styrelsens
rådgivning och annan service till allmänheten.

Styrelserna för Svenska stadsförbundet och Svenska kommunförbundet
framhåller, att behovet av statlig medverkan i den kommunala socialvården
numera gör sig gällande främst beträffande långtidsplanering och utvecklingsarbete.
Styrelsen för Svenska landstingsförbundet finner eu i stabsställning
anordnad planeringsfunktion för långsiktig prognos- och planeringsarbete
angelägen.

Förslaget om ny utformning av handläggningen av ärenden rörande intagning
i ungdomsvårdsskola, kvarhållande enligt nykterhetsvårdslagen eller
utskrivning från allmän vårdanstalt för alkoholmissbrukare lämnas utan
erinran av Svea hovrätt, SS, juridiska fakulteten i Lund, förvaltningsdom -

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

stolskommittén, förvaltningsutskottet i Östergötlands läns landsting och
SACO. Kammarrätten understryker att generaldirektören bör vara skyldig
att hålla sig kontinuerligt underrättad om praxis vid handläggningen av
ärendena och att delta i avgöranden av särskild betydelse. Kvalificerad
juridisk erfarenhet måste finnas representerad vid varje enskilt avgörande.
Förslaget ger inte erforderlig garanti härför.

Länsstyrelsen i Västernorrlands län anser att besvär över beslut av styrelse
för ungdomsvårdsskola i utskrivningsärende bör prövas av SS i stället
för som nu av länsstyrelse. SS prövar redan nu skolstyrelses beslut om val
av vårdform liksom beslut av anstaltsstyrelse om utskrivning från vårdanstalt
för alkoholmissbrukare.

Förslaget rörande överföring till kammarrätten av besvärsmål enligt
lagen om allmänna barnbidrag föranleder ingen erinran från kammarrätten.
Även förvaltningsdomstolskommittén tillstyrker.

Beträffande SS:s förskole- och barnstugeverksamhet framhåller skolöverstyrelsen
att den — om det visar sig lämpligt — bör ställas under överstyrelsens
tillsyn men vill med hänsyn till de stora uppgifter som sammanhänger
med genomförandet av grundskolan, fackskolan och det nya gymnasiet
avstå från yrkande i denna riktning. Länsstyrelsen i Kronobergs
län och TCO delar synpunkten att ifrågavarande verksamhet bör överföras
till skolöverstyrelsen.

MCA-utredningens förslag angående medicinalstyrelsen

MS tillstyrker att SBN inlemmas i MS men avstyrker förslagen att sammanlägga
MS och SS och att inrätta en statsmedicinsk anstalt. De i det
senare förslaget ingående delförslagen om ett statens rättsläkarråd och en
statens läkemedelsnämnd accepteras emellertid i princip.

Det i remissyttrandet framförda huvudförslaget rörande omorganisation
av MS innebär att den av MCA-utredningen föreslagna medicinalavdelningen
ersätts med en hälsovårdsavdelning och en sjukvårdsavdelning med vardera
två byråer, alternativt med tre avdelningar, hälsovårds-, akutvårds- och långvårdsavdelningarna.
Fn tandvårdssektion föreslås fristående under verksledningen.
Särskilda kansli- och kameralbyråer erfordras. Enligt huvudförslaget
ingår en apoteks- och läkemedelsbyrå i en allmän avdelning tillsammans
med lag-, kansli- och kameralbyråerna. I det alternativa förslaget
förs apoteks- och läkemedelsbyrån till akutvårdsavdelningen. Planeringsoch
beredskapsavdelningarna sammanslås till en avdelning. MS finner att de
krav i fråga om personal, som måste ställas på det centrala medicinalverket,
i stort sett tillgodoses i förslaget men anser vissa ytterligare förstärkningar
nödvändiga.

Försvarets sjukvårdsstyrelse understryker att MS:s nuvarande ställning
som facklig auktoritet inom hälso- och sjukvården måste bibehållas och om

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

möjligt förstärkas. Den föreslagna organisationsplanen för MS bör väl motsvara
dessa krav, även om den inpassas i ett för hela det sociala fältet gemensamt
verk.

Styrelsen för Svenska stadsförbundet framhåller att den eftersläpning i
fråga om organisation och resurser som hittills förelegat har utgjort en
hämsko på MS:s möjligheter att fullgöra sina uppgifter som statlig tillsynsmyndighet
på sjukvårdsområdet. Detta har i sin tur medfört olägenheter
och svårigheter i fråga om samarbetet med sjukvårdshuvudmännen.

Utredningarnas gemensamma förslag

Som framgått är utredningsförslagens huvudpunkter att MS och SS sammanläggs
till ett för hälso- och sjukvård samt socialvård gemensamt verk,
att MS:s sjukvårdsberedskapsnämnd inlemmas i det nya verket, att eu
statsmedicinsk anstalt nyinrättas, att CSB kvarstår som självständigt verk
och att SJURA ges ändrad funktion.

Sammanläggning av medicinal- och socialstyrelserna

Bland de remissinstanser som tillstyrkt förslaget om
sammanläggning av MS och SS återfinns försvarsstaben och civilförsvarsstyrelsen,
som anser att en gemensam beredskapsavdelning medför fördelar
i fråga om såväl beredskapsplanläggningen som den operativa verksamheten
i krig.

Statskontoret och riksrevisionsverket biträder förslaget med hänsyn till
att de olika verkens vårdområden är nära förknippade med varandra, vilket
talar för en ökad organisatorisk samordning.

Universitetskansler sämbetet och samtliga hörda universitetsinstanser med
ett undantag tillstyrker sammanläggning även om i vissa fall uttalas farhågor
för tungroddhet och önskemål om ytterligare utredning. Undantaget
utgörs av odontologiska fakulteten vid karolinska institutet, som anser det
lämpligast att ansvaret fördelas mellan självständiga verkschefer med stor
kompetens inom sina resp. områden.

Arbetsmarknadsstyrelsen finner att en gemensam central administration
för socialvården och medicinalväsendet skulle underlätta samarbetet exempelvis
vid speciella arbetsvårdsåtgärder i samband med den yrkesmässiga
rehabiliteringen av handikappade. Liknande synpunkter framförs också av
statens handikappråd.

Flertalet länsstyrelser tillstyrker även om några uttalar farhågor för att
verket blir för stort och tungrott. Dessa farhågor framförs också av försvarets
sjukvårdsstyrelse. Länsstyrelserna i Östergötlands, Kronobergs och
Kopparbergs län befarar att tyngdpunkten inom verksamheten kommer att
förskjutas till hälso- och sjukvården och att de sociala frågorna blir eftersatta.

Kungl. Maj:is proposition nr 68 år 1967

Statens socialvårdskonsulenter, länsnykterhetsnämnderna och länsläkarna
har med få undantag tillstyrkt sammanläggningsförslaget. I vissa yttranden
framförs farhågor för att verket blir för stort. En sammanslagning
anses dock motverka splittringen på det regionala planet och ge socialvården
bättre tillgång till medicinsk fackkunskap.

Förvaltningsutskotten i Stockholms, Kronobergs, Värmlands, V ästernorrlands
och Jämtlands läns landsting har anfört i huvudsak följande. Samordnings-
och samplaneringsbehovet inom hälso- och socialvården är betydande.
En sammanläggning på det centrala planet är en av förutsättningarna
för att de ekonomiska och personella resurser, som framdeles kan disponeras
inom vårdsektorn som helhet, skall kunna rätt avvägas och fördelas.
Det sammanlagda verkets storlek inger betänkligheter men bör inte
hindra en sammanläggning.

Förvaltningsutskottet i Göteborgs och Bohus läns landsting uttalar att —
om den centrala ledningen av hälso- och socialvården samlas till ett verk
— förutsättningarna bör bli bättre att komma till rätta med gränsdragningsproblemen
mellan primärkommunernas och landstingens skyldigheter.

Stockholms stad och Göteborgs stad framhåller att tillräckliga garantier
bör skapas för att socialvården inte skall bli eftersatt i ett verk, där hälsooch
sjukvård blir dominerande.

Styrelserna för Svenska stadsförbundet och Svenska kommunförbundet
finner att en samverkan mellan socialvård och medicinalväsende bör underlätta
valet av adekvata och rationella hjälp- och stödåtgärder i socialvårdsarbetet.
Styrelserna förutsätter, att huvudmännens kontakter med och
service från den centrala myndigheten inte försämras utan förbättras. Huvudmännens
behov av en instruktiv och smidig informationsverksamhet
understryks. Malmö stad ansluter sig till stadsförbundets jdtrande.

Bland de remissinstanser som i princip ställt sig positiva till en sammanläggning
bör nämnas SR, SACO, Sveriges läkarförbund, Sveriges socionomers
riksförbund, Svensk sjuksköterskeförening, Sveriges socionomförbund,
Svenska läkaresällskapet, Föreningen Sveriges socialvårdschefer, Svenska
nykterhetsvårdsförbundet, Sveriges sociologförbund och Svenska barnmorskeförbundet.

Flera remissinstanser ställer sig tveksamma till förslaget
utan att direkt avstyrka detsamma.

SS vill inte direkt motsätta sig en sammanslagning men uttalar sin oro
inför de problem som kan väntas uppstå på olika områden. Det är lätt att
hitta beröringspunkter mellan de båda verken. SS och MS har ett intimt
samarbete inom alla de vårdområden SS har sig anförtrodda. Speciellt inom
nykterhetsvården är direkta positiva vinster att hämta vid en sammanläggning.
Inom de övriga vårdområdena har det dock klart visat sig att man
kan nå en effektiv behandling redan med nu gällande ordning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

Även om en sammanslagning kan vara motiverad ur många synpunkter,
är det uppenbart att den också medför nackdelar. Styrelsen befarar att ledningen
i första hand nödgas ägna sig åt de stora och svårlösta sjukvårdsfrågorna
och att de sociala frågorna därför blir eftersatta. Härtill kommer
också risken att medicinska aspekter läggs på rent sociala frågeställningar.
De starkaste betänkligheterna gäller dock de betydande administrativa svårigheter
och den byråkratisering som måste uppkomma inom ett verk med
ett så omfattande och mångskiftande verksamhetsområde. Risk föreligger
att SS:s nuvarande service åt kommuner och allmänhet inte kan upprätthållas
i önskvärd omfattning. Att ärendenas gång kommer att försenas är
uppenbart.

Tre reservanter inom SS anser att majoriteten inte tillräckligt beaktat de
fördelar som kan uppnås genom sammanslagningen, främst ur planeringssynpunkt.
Med väl utbyggda organ på det regionala planet bör ett statens
hälso- och socialvårdsverk vara ägnat att rasera stundom konstlade gränser
mellan olika vårdformer och verksamt medverka till ett maximalt utnyttjande
av vårdresurserna.

Riksförsäkringsverket tvekar inför sammanläggningen av två verk med
så vittomfattande och olikartade ämnesområden. Även om det uppenbarligen
inom socialvården finns ett stort behov av samverkan med medicinalväsendet
är dock kravet på sådan samverkan lika stort inom andra verksamhetsområden.
Andra möjligheter att lösa frågan bör beaktas. Möjligen
skulle vissa socialstyrelseärenden kunna läggas över på annat organ än
inedicinalväsendets centralorgan.

Tveksamhet inför förslaget uttalas vidare av bl.a. CSB, statens bakteriologiska
laboratorium, direktionen för akademiska sjukhuset i Uppsala, statens
institut för folkhälsan och vissa länsstyrelser. Invändningarna gäller i
huvudsak verkets storlek och den osmidighet och byråkratisering denna
befaras medföra. I några yttranden förordas att även andra lösningar av
samarbetsfrågan än sammanläggning bör undersökas eller att frågan skall
utredas ytterligare.

Förvaltningsutskottet i Östergötlands läns landsting framhåller att det
inte har visats att allvarliga brister föreligger i samarbetet mellan SS och
MS, brister som skulle framtvinga en sammanslagning och som skulle bli
avhjälpta genom en fusion. Inte heller har redovisats alla konsekvenser av
en sammanslagning. Om alla fördelar skall utvinnas ur sammanslagningen
bör på sikt även de sociala och medicinska verksamheterna på lokalt håll,
som nu åvilar skilda huvudmän, integreras under gemensam huvudman.
Först härigenom möjliggörs en mera fullständig integration mellan de medicinska
och sociala aspekterna.

Problemen kring den centrala och regionala statliga organisationen inom
socialvård och medicinalväsende är av varandra starkt beroende och bör
därför lösas i ett sammanhang. Utskottets tveksamhet inför sammanslag -

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

ningen av SS och MS grundar sig i hög grad på att praktiskt taget intet är
känt om den tänkta regionala organisationen inom socialvård och medicinalväsende.

Styrelsen för Svenska landstingsförbundet framhåller att i princip vissa
skäl föreligger för en sammanläggning av de båda ämbetsverken. Utredningen
bär inte redovisat ett fullständigt underlag för frågans bedömning varför
verkningarna av sammanläggningen nu är svåra att överblicka. Mångfalden
och svårighetsgraden av ärendena torde också innebära vissa farhågor för
verkets möjligheter att effektivt fylla sina uppgifter. Frågan bör därför
utredas ytterligare och på ett mer fördjupat sätt.

Förvaltningsutskotten i Uppsala, Gotlands, Kristianstads, Malmöhus, Hallands,
Älvsborgs, Skaraborgs och Västmanlands läns landsting anser ytterligare
utredning erforderlig.

Sammanläggningsförslaget har avstyrkts endast i ett
fåtal yttranden.

Kriminalvårdsstyrelsen förordar, att frågan om hälso- och socialvårdens
administration görs till föremål för en utredning ägnad att belysa både den
regionala och den centrala organisationen i ett sammanhang. SS bör även i
fortsättningen kunna tjäna som centralt vårdverk på socialvårdens område
om styrelsen förstärks med socialmedicinsk och psykologisk expertis i sådan
omfattning att verket inom sig kan avgöra de socialmedicinska spörsmål
som normalt kan behöva prövas av en central myndighet på området.
MS:s befattning med socialmedicinska frågor bör i motsvarande grad minskas.

MS avstyrker sammanläggning men medger att viktiga delar av SS:s ämbetsområde
har nära kontakt med hälso- och sjukvården. Detta gäller speciellt
nykterhetsvården samt åldrings- och annan långtidsvård.

Beträffande barna- och ungdomsvård och socialhjälp är anknytningen
till MS:s verksamhetsområde mera begränsad. Det är totalt sett ett stort
samhällsintresse att medicinska synpunkter blir beaktade inom socialvården,
särskilt inom de vårdsektorer som faller inom sjukvårdens gränsområden.
Detta krav måste emellertid tillgodoses på annat sätt än genom sammanläggning
av styrelserna.

Redan den egentliga hälso- och sjukvården är ett mycket mångskiftande
ämbetsområde som ställer höga krav på den centrala ledningen. I förslaget
förordas en långtgående utvidgning av verksamhetsområdet med integrering
av, i förhållande till MS:s övriga uppgifter, perifera vårdområden. Dessutom
spolieras MCA-utredningens strävanden att renodla verksamheten till ledande
funktioner, eftersom till SS:s område hör uppgifter som innebär
ståndpunktstagande till enskilda vårdfall. Det sammanlagda verket får en
mångfald verksamhetsområden som ännu inte är mogna att administreras
inom samma ram. Slutligen bör beaktas den ökade risk för byråkratisering
som otvivelaktigt föreligger.

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

I stället för sammanläggning föreslår MS en lösning efter i huvudsak
följande linjer. Vartdera verkets generaldirektör bör ingå som ledamot i det
andra verkets styrelse. Vidare bör kontinuerligt sammanträdande samarbetsdelegationer
på avdelnings- eller byrånivå etableras inom vart och ett
av de olika gränsområdena. De föreslagna verksstyrelserna torde utgöra en
garanti för att samarbete kommer till stånd. MS:s föreslagna planeringsavdelning
bör tillhandagå båda ämbetsverken med planeringsuppgifter. SS
bör tillföras ökad medicinsk expertis med bl. a. en heltidsanställd läkare
inom nykterhetsvården.

En reservant inom MS anser att övertygande skäl framlagts för en gemensam
ledning av socialvård och medicinalväsende. Endast därigenom kan
alla samhällets hälsobevarande faktorer samordnas och utvecklas.

Länsstyrelserna i Skaraborgs och Västerbottens län har funnit övervägande
skäl tala för att SS skall behållas som särskilt verk.

I åtskilliga remissyttranden har frågan om veterinär styrelsens
återförande till MS berörts.

Sålunda framhåller MS att starka skäl kan anföras för en sammanslagning
av MS och veterinärstyrelsen. Denna utbröts ur MS först år 1947 och
redan då var meningarna delade om lämpligheten härav. Därefter har veterinärstyrelsens
verksamhet med avseende på livsinedelshygienen undan
för undan utvidgats. Den har nu i princip hand om livsmedelskontrollen.
Då livsmedelshygien och övrig samhällshygien är intimt integrerade i varandra
är en uppspaltning inte möjlig i tillämpningen, vilket har inneburit
betydande nackdelar. En sammanslagning av de båda verken skulle möjliggöra
en enhetlig ledning av den sektor av hälsovården, som innefattas i
begreppet omgivningshygien. Inte heller volymmässigt skulle en sammanslagning
möta svårigheter men ge möjlighet till vissa personalbesparingar.
Även i fråga om den regionala och lokala organisationen synes en sammanslagning
skapa bättre förutsättningar för ett effektivt och framgångsrikt
arbete. Bland de läkare som har närmast kontakt med de omgivningshygieniska
problemen föreligger en stark opinion för en sammanslagning med
veterinärstyrelsen.

Samtliga nio länsläkare som berört frågan om veterinärstyrelsens ställning
anser att veterinärstyrelsen med hänsyn till livsmedelshygienen bör
inlemmas i det centrala medicinalverket eller att frågan skall utredas.

Statens institut för folkhälsan framhåller MS:s viktiga beröringspunkter
med bl. a. veterinärstyrelsen. Samarbetsbehovet mellan de båda verken kommer
måhända att göra sig än mer gällande i framtiden. Härvid uppkommer
frågan om detta samarbete kan försvåras genom en sammanslagning av
MS och SS.

Länsstyrelsen i Värmlands län, förvaltningsutskotten i Kalmar läns södra
landsting, Kristianstads, Malmöhus och Västmanlands läns landsting samt
styrelsen för Svenska landstingsförbundet förordar utredning om veterinärstyrelsens
återförande till MS.

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

Sveriges läkarförbund ser som en brist att utredningen inte berört frågan
om att återföra veterinärstyrelsen till MS, vilket är motiverat med hänsyn
till bl. a. den ökade betydelsen av livsmedelshygien och livsmedelskontroll.

Medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd

Förslaget att inlemma SBN i det centrala verket har tillstyrkts av flertalet
remissinstanser, som yttrat sig i denna del. Från den kommunala sidan
har dock framförts betänkligheter.

Förslaget tillstyrks av bl. a. försvarsstaben, försvarets sjukvårdsstyrelse,
MS, SBN, statens bakteriologiska laboratorium, överstyrelsen för ekonomisk
försvarsberedskap, civilförsvarsstyrelsen, länsstyrelsen i Blekinge län, förvaltningsutskottet
i Malmöhus läns landsting och A potekarsocieteten.

MS hänvisar till det tillstyrkande yttrande som avgetts av SBN. Nämnden
understryker, att inom det centrala verket måste finnas ett enbart på beredskapsfrågor
inriktat organ med i huvudsak samma uppgifter som nämndens
nuvarande. Krigsplanläggningen och de övriga försvarsförberedelserna
är av speciell natur och bygger på helt andra förutsättningar än motsvarande
planeringsarbete för fredsmässiga förhållanden. Samtidigt föreligger
ett starkt behov av integration mellan de olika verksamhetsgrenarna inom
krigsförberedelsearbetet beträffande såväl den materiella som den personella
beredskapen. Dessutom kan en uppdelning av nämndens verksamhet
på olika avdelningar och byråer inom verket befaras medföra, att krigssjultvårdsfrågorna
kommer att betraktas som frågor av sekundär natur
och inte ägnas den uppmärksamhet som de förtjänar.

Försvarsstaben anser, att det centrala verkets samrådsskyldighet med
krigsmakten bör omfatta överbefälhavaren och inte som föreslagits chefen
för försvarsstaben. Militärassistenten vid avdelningen bör vara heltidsanställd
och ha möjlighet att delta i verksstyrelsens plena när totalförsvarsfrågor
behandlas. Försvarets sjukvårdsstyrelse framhåller, att om det
centrala verket får en för beredskapsplaneringen erforderlig organisation
in. m., är en instruktionsmässigt ålagd samverkan med övriga för beredskapsplanläggningen
inom sjukvårdsområdet ansvariga myndigheter tillfyllest.

Styrelsen för Svenska landstingsförbundet finner, att verksamheten och
samarbetet med huvudmannasidan bäst gagnas av att SBN bibehålls. Kontakten
med huvudmännen lar inte eu tillfredsställande lösning genom
att huvudmännen blir företrädda i verksstyrelsen. Liksom utredningen
föreslagit ett planeringsråd för planeringsverksamheten, borde den ha föreslagit
ett beredskapsråd för beredskapsverksamheten. Förvaltningsutskotten
i Uppsala, Kristianstads, Hallands och Skaraborgs läns landsting ansluter
sig i huvudsak till landstingsförbundets yttrande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

Styrelsen för Svenska stadsförbundet avstyrker förslaget och framhåller
vikten av att sjukvårdshuvudmännen genom sina representanter i SBN
kan direkt medverka i dess arbete. Behovet av smidiga och direkta kontakter
med huvudmännen bör inte underskattas. Frågan om att skapa ett kontaktorgan
i andra former än den nuvarande nämnden kan övervägas.

Statsmedicinska anstalten

MCA-utredningens förslag att inrätta en statsmedicinsk anstalt som ett
självständigt verk för avlastning av vissa uppgifter från MS har i praktiskt
taget alla remissyttranden, vari frågan berörts, avstyrkts eller ansetts böra
bli föremål för ytterligare utredning. De verksamheter som utredningen
velat anknyta till anstalten har ansetts alltför heterogena för att kunna
administreras inom samma ram. Åtskilliga remissinstanser har uttalat
sig för en lösning i princip överensstämmande med riktlinjerna i ledamöterna
Engels och Sterners reservation och således innebärande en viss sammanläggning
av laboratorier och andra liknande institutioner på det medicinska
området.

Däremot har — som framgår av det följande — delförslagen rörande statens
rättsläkarråd och statens läkemedelsnämnd fått i huvudsak gynnsamt
mottagande.

MS delar till fullo utredningens mening om önskvärdheten av att ämbetsverket
inte tyngs av uppgifter som inte är nödvändiga för dess centrala
funktioner. De områden, som av MCA-utredningen föreslås överförda till
statsmedicinska anstalten behöver — med något undantag — inte heller
enligt MS:s uppfattning nödvändigtvis ligga kvar inom styrelsen.

Att sammanföra alla av förslaget berörda områden — sinsemellan så
artskilda — till ett gemensamt verk ger dock anledning till största tveksamhet.
Det är inte praktiskt möjligt att sammansätta en styrelse som på
ett tillfredsställande sätt kan representera och tillvarata alla dessa olika
ämnesområden. Visserligen skulle denna styrelse inte ha att besluta i fackfrågor,
varför dess sammansättning blir av något mindre central betydelse.
Men tveksamheten i fråga om anstaltens konstruktion kvarstår likväl i allt
väsentligt. Betecknande är också, att inte något av de organ som skulle
sammanföras i anstalten tillstyrkt förslaget. Flertalet har t. o. in. mycket
bestämt motsatt sig detta. Om emellertid statens rättskemiska laboratorium
skiljs från MS bör laboratoriet ställas under en särskild styrelse tillsammans
med statens rättsläkarstationer.

Föreståndaren för statens rättskemiska laboratoriums kemiska avdelning
anser att laboratoriet fortfarande bör vara administrativt knutet till den
centrala myndigheten, då dess verksamhet i stor utsträckning berör liälsooch
sjukvård. Forskningen omfattar även alkohol- och tablettmissbruk och
berör sålunda också nykterhetsvårdens område.

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

Giftnämnden befarar att ett genomförande av förslaget i framtiden skulle
kunna försvåra och fördröja en mer ändamålsenlig organisatorisk lösning
av frågor inom såväl gift-, bekämpningsmedels- och läkemedelsområdena
som inom delar av livsmedels- och fodermedelsområdena.

CSB anser att de av förslaget omfattade organen bör kunna fungera som
hittills på ett relativt självständigt sätt. En förstärkning av MS:s kansliorganisation
och en ändamålsenlig delegering av arbetsuppgifterna inom
styrelsen torde kunna avhjälpa bristerna i fråga om kansliunderstöd till
de skilda organen och avlasta vissa frågor från verkets högsta ledning.

Statskontoret och riksrevisionsverket förordar en ytterligare utredning
av de med förslaget sammanhängande frågorna. I avvaktan härpå bör de
arbetsuppgifter, som enligt förslaget skulle knytas till anstalten, fullgöras
av den centrala förvaltningsmyndigheten.

Rikspolisstyrelsen avstyrker förslaget om en statsmedicinsk anstalt men
föreslår, att rättsläkarstationerna inordnas under en för de rättsmedicinska
serviceanstalterna gemensam styrelse, där bl. a. polisväsendet blir representerat.

Planerings- och rationaliseringsfrågorna. Centrala sjukvårdsberedningen och rådet för sjukhusdriftens
rationalisering

Jämte frågan om sammanläggning av MS och SS har i remissyttrandena
de med planerings- och rationaliseringsfrågornas lösning förenade problemen
tillmätts avgörande betydelse för den centrala administrationens allmänna
uppbyggnad.

De av MCA-utredningen använda begreppen vård-, byggnads- och beredskapsplaner
har godtagits av styrelsen för Svenska landstingsförbundet
och har inte blivit föremål för invändningar i andra yttranden. Däremot
bär indelningen av rationaliseringsverksamheten i vård- och driftrationalisering
med det centrala verket resp. CSB som i främsta rummet ansvariga på
den statliga sidan avvisats såväl av förbundet som av andra instanser såsom
omöjlig att upprätthålla i praktiken.

Förslaget att inrätta en särskild planeringsavdelning inom det
centrala verket behandlas av MS i samband med förslaget om MS som separat
verk. MS betonar vikten av att styrelsen får ett organ med tillräcklig kapacitet
för att på olika sätt medverka i den allmänna planeringen av hälsooch
sjukvården kontinuerligt och i betydligt större utsträckning än nu. Det
är också angeläget, att de statliga myndigheternas befattning med vårdplaneringen
samlas hos MS genom att CSB:s nuvarande uppgifter i fråga
om sjukvårdshuvudmännens planering av den slutna sjukvården överförs
dit. Den centrala myndigheten måste vara i stånd till att ständigt följa planeringsläget
i förhållande till aktuella prognoser i fråga om sjukdomspanoramats
utveckling och möjligheterna att tillgodose personalbehovet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

Detta är nödvändigt för att MS skall kunna ge statsmakterna erforderligt
underlag för den allmänna ekonomiska planeringen inom verksamhetsområdet.
Samma förutsättning måste uppfyllas för att MS skall kunna ge sjukvårdshuvudmännen
rådgivning och vägledning då det gäller att upprätta
planer för sjukvårdens utbyggnad.

CSB biträder i princip förslaget att inrätta en planeringsavdelning, varigenom
resurser skapas för att djupare penetrera de faktorer som dikterar
sjukvårdsbehoven. Det centrala verkets befattning med vårdplanerna bör
dock inskränka sig till en allmän hälso- och sjukvårdsplanering och alltså
omfatta principiella överväganden och utredningar utmynnande i generella
sjukvårdsplaner baserade på sjukvårdsbehov, den medicinska vetenskapens
utveckling m. m. Anpassningen till dessa generella vårdplaner bör ankomma
på vederbörande huvudman.

CSB godtar att med Arårdplaner och den allmänna planeringen sammanhängande,
medicinskt betingade vårdrationaliseringsfrågor skall ankomma
på MS medan driftrationaliseringsfrågor, som inte ombesörjs av huvudmännens
organ, byggnadsplaner, standardisering och andra frågor rörande
materiel och utrustning i första hand skall ankomma på CSB.

Beträffande de föreslagna arbetsuppgifterna för SJURA som samordnare
av all rationaliseringsverksamhet och fördelare av särskilda anslag för
vård- och driftrationalisering anför CSB, att rationaliseringsresurserna är
begränsade och måste utnyttjas på effektivast möjliga sätt. Möjligheterna till
en längre gående samling av dessa än enbart genom SJURA :s ställning som
centralorgan för rationaliseringen bör övervägas.

Den föreslagna, för CSB och SJURA gemensamma informationstjänsten
inom hälso- och sjukvårdsområdet bör i vad avser publicering begränsas
till den på CSB och SJURA ankommande verksamheten och inte omfatta
även huvudmännens rationaliseringsresultat. SJURA måste, för att kunna
samordna rationaliseringsverksamheten, ha vetskap om all verksamhet på
området och organisera insamling, registrering och delgivning av uppgifter
om pågående och planerad rationaliseringsverksamhet.

SJURA understryker nödvändigheten av en effektiv planering inom hälsooch
sjukvården. Denna bör ledas och utföras i samråd med sjukvårdshuvudmännen.
Rationaliseringsfrågorna skulle kunna delas upp så att CSB
handhar frågor angående utvecklingsprojekt av allmängiltig och långsiktignatur
som kan finansieras av till CSB:s förfogande ställda medel. På SJURA
bör ankomma frågor rörande samordning av rationaliseringsverksamhet och
fördelning av särskilda anslag för rationalisering.

SJURA delar MCA-utredningens uppfattning att det organ, som skall
pröva olika initiativ och önskemål samt fördela forskningsresurser, i princip
inte bör ha egna engagemang i praktiskt forskningsarbete och accepterar
utredningens allmänna syn på rådets framtida uppgifter. I de fall andra
möjligheter inte står till buds måste SJURA dock kunna bedriva försöks4—Bihang
till riksdagens protokoll 1967. 1 sand. Nr 68

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

verksamhet i egen regi. Någon erinran görs inte heller mot att verksamheten
utsträcks till att omfatta hela sjukvårdsområdet, något som i viss mån
redan skett genom uppdraget att undersöka möjligheterna att nedbringa
väntetider vid polikliniker och läkarmottagningar.

Viktigt är att ett informationsorgan inrättas som effektivt kan sprida
kännedom om vunna resultat. Erfarenheten har nämligen visat att rationaliseringsansträngningarna
inte kan tillfredsställande samordnas och anslagsmedlen
inte fördelas utan en samlad bild av vad som pågår inom området.

Reservanter inom SJURA föreslår att SJURA, CSB och eventuellt huvudmännens
rationaliseringsavdelningar sammanslås till ett nytt organ, vari
staten och sjukvårdens huvudmän samarbetar, ett centralinstitut för sjukvårdsrationalisering.
Anslag och övriga resurser bör stå i rimlig relation
till landets totala insats på sjukvårdsområdet och bör vara större än motsvarande
resurser i nuläget.

Då laboratorier eller enskilda företag med erforderlig kompetens inte finns
tillgängliga, måste ett rationaliseringsorgan ha möjlighet att själv företa
aktiva åtgärder för praktiskt arbete. Att förhindra att SJURA eller andra
rationaliseringsorgan bedriver »forskning i egen regi» är att helt lamslå
deras verksamhet.

Direktionen för akademiska sjukhuset i Uppsala framhåller att man bör
sträva efter att föra samman arbetet med sjukvårdsplaner, byggnadsplanering,
organisation och rationalisering på ett sätt som befordrar integreringen
och så långt möjligt undvika uppdelningen av arbetet på statliga och kommunala
instanser. Man bör undersöka möjligheterna att samordna de olika
verksamheterna under en ledning, exempelvis i form av ett institut i för stat
och kommunala huvudmän gemensam regi. Institutets verksamhet bör ha
informativ och rådgivande karaktär i stället för kontrollerande och granskande,
som nu är fallet med CSB:s verksamhet.

Statskontoret och riksrevisionsverket anser att en samordning av CSB:s
nuvarande arbetsuppgifter, framförallt byggnadsplaneringen, och övrig planering
inom hälso- och sjukvårds- samt socialvårdsområdet bör komma
till stånd. Vidare bör SJURA omvandlas till ett forskningsråd för medicinska
rationaliseringsfrågor, varvid förutsätts att rådet helt upphör med
egen forskningsverksamhet. SJURA bör omorganiseras som MCA-utredningen
förordat.

Universitetskansler sämbetet betonar angelägenheten av att snabbt få till
stånd en samordning på riksplanet av den planering som förekommer inom
de olika sjukvårdsområdena. Det är av synnerligen stor vikt att den för
en rationell vårdorganisation nödvändiga prioriteringen av och avvägningen
mellan olika delar av hälso- och sjukvården sker efter allmänna riktlinjer,
uppdragna av ett centralt statligt organ på basis av forsknings- och utred -

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

ningsresultat. I detta organ bör även företrädare för sjukvårdens huvudmän
ingå. Möjligheterna att få till stånd en riksplanering genom samverkan
inom den avsedda styrelsen mellan företrädare för stats- och huvudmannaintressenterna
bör prövas. Beträffande CSB och SJURA är en organisation
motsvarande ett branschforskningsinstitut lämplig.

Länsstyrelserna i Stockholms och Västmanlands län har ingen erinran
mot den föreslagna principiella fördelningen av ansvaret för olika ledande
uppgifter mellan det centrala verket, CSB och SJURA.

Statens tekniska forskningsråd framhåller att då SJURA är ett rationaliseringsorgan
på sjukvårdens område bör begreppet forskning utgå ur instruktionen
och ersättas med rationalisering eller utvecklingsarbete. De
ökande sjukvårdskostnaderna kommer att kräva, att resurserna för sjukvårdsrationalisering
mångdubblas, samt medföra brist på kvalificerade experter
för sjukvårdsrationalisering. Att i detta läge beröva SJURA möjlighet
att bedriva arbeten i egen regi, vore att beskära möjligheterna till förbättringar
och besparingar inom sjukvården. Detta utesluter inte att huvudmän,
institutioner och enskilda företag anlitas för i verksamheten ingående
delar.

Förvaltningsutskottet i Stockholms läns landsting biträder utredningens
förslag beträffande CSB:s och SJURA:s ställning. Förvaltningsutskottet i
Värmlands läns landsting understryker, att planeringen inom sjukvårdsområdena
även i fortsättningen skall vara en uppgift för sjukvårdshuvudmännen.
Det är dock av vikt att de statliga instanserna, i första hand det
centrala verket, medverkar till att förefintliga resurser utnyttjas på ändamålsenligaste
sätt. Denna medverkan kan ske genom initiativ, samordning
och upplysningsverksamhet. Förvaltningsutskottet i Västernorrlands läns
landsting finner att planeringsansvaret och därmed ansvaret för resursfördelningen
bör åvila det centrala ämbetsverket.

Stockholms stads sjukvårdsstyrelse biträder förslaget att CSB:s nuvarande
åliggande att handlägga ärenden rörande planläggning av den slutna
vården inom sjukvårdsområdena överförs till MS.

Göteborgs stad anser det betänkligt att uppdela viktiga uppgifter rörande
sjukvårdens utbyggnad på olika beslutsorgan. Göteborgs stads sjukvårdsstyrelse
framhåller att de olika sjukvårdshuvudmännen inte har den samlade
överblick över hela fältet, som krävs för en ur allmänna synpunkter
riktig planering. Den föreslagna förstärkningen av den centrala ledningen
när det gäller prioritering och avvägning mellan olika grenar inom hälsooch
sjukvården är väl motiverad. Den gränsdragning som föreslås mellan
centralorganet å ena sidan samt CSB och SJURA å andra sidan synes riktig.

Styrelsen för Svenska landstingsförbundet finner att rationaliseringen
inte kan delas upp mellan MS och CSB på basis av de i betänkandet använda
begreppen vård- och driftrationalisering. Olägenheterna av splitt -

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

ringen på olika planerings- och rationaliseringsorgan skulle härigenom bli
än större. Redan den nuvarande splittringen inom området hindrar en
riktig och sund organisatorisk utveckling av sjukvården som helhet.

MS:s verksamhetsområde bör begränsas till medicinska säkerhetsfrågor i
vidsträckt bemärkelse. Dit hör rent medicinska säkerhetsfrågor, disciplinfrågor,
den översiktliga riksplaneringen med hänsyn till medicinens utveckling,
sjukvårds- och diagnosstatistik, omgivningshygien, utbildningsfrågor
av rent medicinsk karaktär, meritvärderingsfrågor m. m.

CSB:s och SJURA:s verksamhet bör inordnas i ett samlat planeringsoch
rationaliseringsorgan för sjukvården. Av särskild vikt är att sjukvårdens
behov av teknisk-ekonomisk sakkunskap tillgodoses och att en för
sjukvården organiserad informationsverksamhet med uppgift att uppsamla
och förmedla information på rationaliseringsområdet tillskapas.

Styrelsen betonar starkt, att då sjukvårdshuvudmännen enligt lagstiftning
och praxis har ett förstahandsansvar för sjukvården och dess utformning
de även måste ha ett avgörande inflytande på sjukvårdsplaneringen och
sjukvårdsrationaliseringen. Staten måste dock ha medinflytande då det är
statsmakternas uppgift att söka avväga resursfördelningen mellan olika
samhällsområden. Exempel finns på samverkan mellan å ena sidan staten
och å andra sidan enskild företagsamhet i branschforskningsinstituten. En
liknande organisation borde kunna tillskapas för sjukvårdsplanering och
sjulcvårdsrationalisering med landsting och städer utanför landsting spm
huvudintressenter under statlig medverkan. Häri skulle inrymmas de planerings-
och rationaliseringsuppgifter inom sjukvården som enligt förslagen
i betänkandet skulle uppdelas på MS, CSB och SJURA, samt den verksamhet
som nu ombesörjs av landstingsförbundets organisationsavdelning.
I en vid yttrandet fogad promemoria har skisserats ett specialorgan för sjukvårdsplanering
och sjulcvårdsrationalisering och förbundet ansluter sig i
huvudsak till synpunkterna i promemorian.

Enligt promemorian skall det nya organet överta CSB:s och SJURA :s
åligganden rörande sjukvårdens planläggning, planering av anläggningar
och byggnader, standardisering och utrustningsfrågor samt rationalisering
och den verksamhet på sjukhusorganisationsområdet som handhas av landstingsförbundets
organisationsavdelning. Även centrala personalplaneringsuppgifter
och utbildning av organisationstjänstemän bör anförtros organet.
I detta bör inordnas CSB, SJURA och landstingsförbundets organisationsavdelning.
Det bör tillföras de personella resurser, som MCA-utredningen avsett
för MS:s befattning med vårdrationalisering, och de befattningshavare
hos statskontoret som sysslar med sjukhusorganisation.

Vid ev. sammanslagning av MS och SS synes prognos- och planeringsverksamheten
även för det sociala området kunna inordnas i ett sådant
organ.

Enligt styrelsens mening saknas anledning att gå in på frågan om CSB:s

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

och SJURA:s finansiering med hänsyn till dess karaktär av förhandlingsfråga.
I den nyssnämnda promemorian anförs att finansieringen av det nya
organet bör ta sikte på en stabil medelstillgång som automatiskt följer exempelvis
de samlade kostnaderna för sjukvården.

Styrelsen för Svenska stadsförbundet ansluter sig i huvudsak till landstingsförbundets
förslag i nu berörda delar. Utvecklingen kräver en kraftsamling
för att få till stånd en samordning av resurserna i fråga om planering,
organisation och rationalisering.

Hälso- och socialvårdsstyrelsens organisation

Verksledningen. Vissa rådgivande organ

Mot förslaget om en lekmannastyrelse har inga invändningar
framförts. Beträffande styrelsens sammansättning och bestämmelserna
rörande utseende av ledamöter har föreslagits vissa ändringar.

Försvarets sjukvårdsstyrelse anser att företrädare för någon av den praktiska
medicinens discipliner bör ingå i styrelsen.

Statskontoret och riksrevisionsverket utgår ifrån att de av verkets uppgifter
berörda parterna får erforderlig medbestämmanderätt vid utseende
av styrelseledamöter. Av principiella skäl bör dock Kungl. Maj :t vara obunden
av förslag från berörda parter.

Universitetskansler sämbetet finner önskvärt att i styrelsen ingår, förutom
avsett antal representanter för de kommunala huvudmännen, en ledamot
med vid överblick över medicinsk forskning, utsedd efter förslag av ämbetet,
och en ledamot med erfarenhet av praktisk sjukvård.

Styrelsen för Svenska stadsförbundet skall representera såväl storstädernas
omfattande hälso- och sjukvårdsverksamhet som samtliga medleinskommuners
intressen i fråga om social-, barna- och nykterlietsvård. Detta
omfattande intresseområde motiverar rätt för förbundet att föreslå två ledamöter
i styrelsen.

TCO och Svensk sjuksköterskeförening anser att ledamöterna bör utses
efter förslag såväl av personalorganisationerna som av huvudmännen inom
sjukvården. Svenska barnmorskeförbundet framhåller att — om fyra ledamöter
skall utses efter förslag — detta väsentligen inskränker andra institutioners
möjligheter att påverka sammansättningen av styrelsen eftersom
endast fyra platser står till förfogande för andra än huvudmännen.

Beträffande generaldirektörs- och överdirektörstjänsterna
framhåller försvarets sjukvårdsstyrelse — mot bakgrunden av
erfarenheterna från MS — att verkschefen skall vara läkare. Med hänsyn
till internationella kontakter och forskning på aktuella områden bör
endast en fackman med rik erfarenhet från det medicinska och socialmedicinska
fältet komma i fråga. Även länsläkarna i Gävleborgs, Västernorrlands
''och Norrbottens län anser att generaldirektören bör vara läkare. Läns -

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

läkarna i Södermanlands, Gotlands och Göteborgs och Bohus län samt medicinska
ocli odontologiska fakulteterna i Umeå betonar vikten av att en av
överdirektörerna är läkare.

Styrelsen för Svenska stadsförbundet anser att generaldirektören bör
vara en administratör. En av överdirektörerna bör under sådana omständigheter
vara läkare. Medicinalråden torde få förutsättas representera olika
specialområden. Det erfordras då en sammanhållande kraft på det medicinska
området som såväl inåt som utåt kan ge uttryck för det centrala
medicinalväsendets samlade uppfattning i medicinskt betonade frågor. Detta
är särskilt viktigt i internationella sammanhang.

Sveriges läkarförbund anser att en av överdirektörerna skall vara läkare.
Detta är ett ofrånkomligt krav om generaldirektören inte är läkare.

Statskontoret och riksrevisionsverket föreslår att generaldirektören till
sitt förfogande får ett stabsorgan med huvudsaklig uppgift att biträda denne
med samordningen och uppföljningen av verkets interna arbete. De
varierande uppgifter som föreslås ankomma på verket, gör behovet av ett
sådant organ angeläget. Hit bör också knytas verkets informationsorgan
och funktionen för den interna utbildningsverksamheten. Endast en överdirektörstjänst
bör inrättas men bör under en övergångstid dubbleras.

Beträffande vetenskapliga rådet anser medicinska och odontologiska
fakulteterna i Umeå att representanter för olika samhällsvetenskaper
bör ingå däri. Samhällsvetenskapliga fakulteten i Lund framhåller att vetenskapliga
rådet också bör anlitas för den verksamhet, som hittills fallit
under SS. Medicinska fakulteten i Göteborg anser att de vetenskapliga råden
bör tillsättas efter förslag av de medicinska fakulteterna. Förvaltningsutskottet
i Malmöhus läns landsting tillstyrker förslaget att utöka vetenskapliga
rådet med bl. a. teknisk och ekonomisk sakkunskap.

Styrelsen för Svenska landstingsförbundet biträder den föreslagna utvidgningen
av vetenskapliga rådet till att omfatta även andra discipliner
än rent medicinska.

TCO och Svensk sjuksköterskeförening anser att sjuksköterskorna bör
bli representerade i vetenskapliga rådet och planeringsrådet.

Av de remissinstanser, som yttrat sig över förslaget att inrätta ett p 1 aneringsråd
är MS tveksam om planeringsrådet kommer att fylla någon
egentlig funktion. Då planeringsfrågor nu behandlas tillkallas medicinska
experter ur det vetenskapliga rådet eller från annat håll. Detta har
visat sig ändamålsenligt. Verkets arbetsformer bör inte onödigtvis tyngas.

Fakultetsberedningen för medicin, odontologi och farmaci saknar en
närmare diskussion om planeringsrådets arbetsuppgifter och arbetsformer.
Beredningen utgår ifrån att även huvudmännen skall representeras i planeringsrådet.

Länsstyrelsen i Stockholms län och länsläkarna i Gotlands och Göteborgs
och Bohus lön förordar förslaget om ett planeringsråd. Styrelsen för

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

Svenska kommunförbundet anser att till verksledningen bör knytas ett planeringsråd
med företrädare för bl. a. kommunerna.

Som förut framgått har frågan om inrättande av ett beredskapsråd
tagits upp av styrelsen för Svenska landstingsförbundet.

Verksorganisationen i övrigt

Utredningarnas förslag rörande den inre organisationen av verket har
ägnats stort intresse av remissinstanserna. Flertalet har i sina yttranden
framlagt synpunkter på eller framfört kritik mot förslaget.

Beträffande organisationsförslaget i allmänhet anför
SS att det är alltför skissartat som grund för ett slutligt ståndpunktstagande.
En utredning med särskild inriktning på organisationen av det sammanlagda
verket är nödvändig bl. a. angående beslutsnivåerna. Därvid bör
även beaktas, att behovet av arbetskraft för sociala frågor säkerligen inte blir
mindre i det sammanlagda verket än inom ett självständigt socialt ämbetsverk.
Man torde därför till en början inte kunna räkna med någon reducering
av personalen för dessa uppgifter. Möjligen kan vissa rationaliseringsvinster
småningom mogna fram.

MS anser att organisationen av det sammanlagda verket enligt förslaget
växt ut över de gränser som bör sättas. Förslaget syftar till att främja integrationssträvandena
mellan förvaltningsområdena. En integration redan på
byråplanet skulle dock lätt kunna medföra en försvagad ledning. Integrationen
bör ske först på ett högre plan.

Statskontoret och riksrevisionsverket ansluter sig i huvudsak till den
föreslagna organisationen men finner det mindre lämpligt att fastställa en
sektionsindelning i enlighet med förslaget. Endast avdelningar och byråer
bör fixeras antalsmässigt. Härigenom binds inte verksledningens möjligheter
att företa erforderliga förändringar i organisationen.

Frågan om medicinalrådens och socialrådens ställning
som beslutande eller enbart rådgivande berörs i flera yttranden.

Inom försvarets sjukvårdsstyrelse har förslaget om medicinalrådens ställning
i den framtida organisationen väckt stora betänkligheter. Under förutsättning
att den fackmannamässiga bedömningen av ärenden av medicinsk,
odontologisk eller farmacevtisk innebörd eller betydelse är tillräckligt
säkerställd genom föreskrifter i det nya verkets instruktion, är styrelsen
dock beredd att acceptera den framlagda organisationsplanen.

SS kan inte godta förslaget i fråga om de sociala experternas ställning
såsom endast rådgivande, medan på de ledande befattningarna som byråoch
avdelningschefer placeras administratörer. Denna ordning kan uppenbarligen
medföra svårigheter i samarbetet. Inte heller torde det bli möjligt
att annat än övergångsvis kunna besätta dessa tjänster med de yppersta
sociala experterna. I varje fall socialråden måste inkopplas på beslutande
funktioner.

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 dr 1967

Reservanter inom SS finner det tvärtom angeläget att några experter från
skilda sociala verksamhetsfält befrias från rutinärenden till förmån för
mer kvalificerade uppgifter, som annars inte kan ägnas tillräcklig tid. Genom
sin kunnighet torde dessa experter ändå få reellt inflytande. Det skulle
också förefalla egendomligt om i ett gemensamt verk för hälso- och socialvård
inte fanns tjänster för social expertis som motsvarade medicinalrådstjänster.
En sådan ordning skulle inte skapa den balans mellan medicinska
och sociala frågor som behövs i ett integrerat verk där de medicinska frågorna
kvantitativt dominerar.

Riksförsäkringsverket hyser betänkligheter mot den föreslagna lösningen
av byråchefsfrågan. Det är risk för att de medicinska och sociala specialisternas
initiativ och arbetsinsatser försvagas och att därigenom möjligheterna
att förvärva särskilt skickliga innehavare av tjänsterna minskas.

MS anför att en av de mera framträdande svagheterna i nuvarande organisation
är bristen på tillräckligt kvalificerad personal med juridisk eller
därmed jämförlig utbildning. Det är angeläget att medicinalråden inte belastas
med uppgifter som lika bra kan lösas av personal med annan utbildning.
Lika viktigt är att förslag och initiativ, som medicinalråden ur medicinsk
synpunkt finner påkallade, kan på ett förberedande stadium diskuteras
och granskas och därefter närmare utarbetas under medverkan av
väl kvalificerad juridisk-administrativ sakkunskap. Förslaget ger MS en
förstärkning med administrativa chefstjänster, som är ägnad att stärka
styrelsens möjligheter att verka för en ändamålsenlig utveckling av hälsooch
sjukvården. Frågan hur förstärkningen skall infogas i verkets organisation
har emellertid givit anledning till diskussion. Bl. a. har särskilt framhållits
att medicinalrådens ställning skulle allvarligt försvagas, då de fråntas
beslutanderätt. I ett verk av MS:s typ har en tjänsteman inte beslutanderätt
utan att generaldirektören delegerat sådan rätt åt honom. I den nya
organisationen måste till medicinalråden kunna delegeras ärenden som huvudsakligen
kräver medicinsk sakkunskap och som inte behöver föras upp
på högre beslutsnivå. Därjämte måste säkerställas att medicinalråden blir
konsulterade i de fall de har särskild sakkunskap och deltar i ärendenas
avgörande. Under dessa förutsättningar är styrelsen beredd att tillstyrka
förslaget om förstärkning med juridiskt-administrativ personal i chefsställning.

Flera länsläkare befarar, att om beslutanderätten inte finns hos medicinskt
skolad personal direktkontakten med MS blir försvårad.

Statens institut för folkhälsan, direktionen för akademiska sjukhuset i
Uppsala, universitetskanslersämbetet och de universitetsinstanser som gttrat
sig i frågan med undantag av samhällsvetenskapliga fakulteten i Lund och
juridiska fakulteten i Uppsala avstyrker förslaget om administrativa byråchefer.
Expertisens ställning befaras bli för svag vilket kan medföra rekryteringssvårigheter.

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

Länsstyrelsen i Stockholms län anser att fackmännen bör frigöras från
byråchefsfunktionerna. Länsstyrelserna i Uppsala och Jönköpings län ställer
sig tveksamma och länsstyrelsen i Jämtlands län anser att frågan bör
omprövas.

Styrelserna för Svenska stadsförbundet och Svenska landstingsförbundet
betonar, att medicinalråden bör ges en starkare administrativ ställning.
De bör placeras utanför byråindelningen som eu expertgrupp under överdirektören.
Förvaltningsutskotten i Hallands och Värmlands läns landsting
framför liknande synpunkter.

SACO biträder förslaget om administrativa byråchefer men framhåller
att det medicinska inflytandet ovillkorligen måste säkerställas. Förbundet
betraktar som en fördel att som en motsvarighet till medicinalrådstjänsterna
tjänster som socialråd föreslås inrättade.

Sveriges läkarförbund, Sveriges tandläkarförbund, Svenska läkaresällskapet
och Apotekarsocieteten befarar rekryteringssvårigheter om medicinalråden
fråntas beslutande funktioner. Läkarförbundet anför bl. a. att det
är osannolikt att en ställning som icke beslutför rådgivare verkligen förmår
locka läkare med den mångåriga och kvalificerade erfarenhet inom
sjukvård och forskning som är särskilt angelägen inte minst med hänsyn
till medicinalrådens åligganden i samband med inspektionsverksamheten.
Andra arbetsfält ter sig i dag och framgent mera lockande. Det får ur såväl
medicinska som administrativa synpunkter anses beklagligt om det i framtiden
inte längre blir möjligt att till medicinalrådstjänster rekrytera läkare
med erforderlig kompetens.

Organisationen måste säkerställa behovet av högt kvalificerade såväl
läkare som administratörer och därmed verkets funktionsduglighet. Detta
kan åstadkommas endast genom att bevara medicinalrådens ställning som
beslutande chefer och samtidigt ge den administrativa personalen bättre villkor
och befordringsutsikter inom verken än f. n. Tillgång till kvalificerade
medhjälpare är en förutsättning för att medicinalråden skall kunna koncentrera
sig på sina huvuduppgifter.

I fråga om medicinal- och socialavdelningen framförs huvudsakligen
kritik av avdelningens storlek, olika synpunkter beträffande
avdelningschefens och biträdande avdelningschefens kompetens samt önskemål
om ytterligare medicinal- och socialråd stjänster.

MS har i sitt yttrande rörande förslaget om en särskild medicinalstyrelse
funnit redan den i detta förslag skisserade medicinalavdelningen för stor
och föreslagit att den uppdelas på två, alternativt tre avdelningar. Cheferna
för dessa avdelningar bör vara läkare. Med en sådan organisation skulle
ett mindre antal medicinalråd repliera på varje avdelningschef, varigenom
denne får större möjligheter att engagera sig i de enskilda frågorna. Härigenom
får också medicinalråden större möjligheter att fungera med inflytande
och auktoritet. MS kan följaktligen inte heller biträda förslaget

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

om medicinal- och socialavdelningen, som skulle komma att i stort sett
motsvara de båda nuvarande verken. I stället bör vid sidan av de avdelningar
som styrelsen föreslagit i fråga om MS ensam organiseras en särskild
socialavdelning för de områden som nu tillhör SS. Verksledningen bör
ansvara för samordningen. Medicinalråden bör också kunna fylla en samordnande
funktion, då de ju har att verka över både sjukvårds- och socialvårdsområdena.

Styrelsen har likaledes i yttrandet över förslaget om en särskild medicinalstyrelse
yrkat på inrättande av ytterligare tre medicinalrådstjänster,
en inom det gynekologiska arbetsfältet, en för hälsovårdsupplysning och
allmän information samt, åtminstone för en första sexårsperiod, en för den
fackliga tillsynen av mentalsjukhusen. Den sistnämnda tjänsten motiveras
av stora organisatoriska förändringar och en helt ny lagstiftning på området.

Statskontoret och riksrevisionsverket anser att tjänsten som biträdande
avdelningschef kan innebära en uppdelning av avdelningschefsfunktionerna
på socialvårds- och medicinska frågor, varvid den eftersträvade integrationen
inte uppnås. I stället bör ett stabsorgan ställas till avdelningschefens
förfogande.

Överståthållarämbetet befarar att de sociala aspekterna kan komma att
få en alltför undanskymd plats i en gemensam social och medicinsk avdelning.
Samordningen bör kunna säkerställas genom verksledningen.

Länsstyrelsen i Stockholms län finner liksom förvaltningsutskottet i Skaraborgs
läns landsting medicinal- och socialavdelningen alltför omfattande.

Länsläkarna i Östergötlands och Göteborgs och Bohus län finner det nödvändigt
att avdelningschefen för medicinal- och socialavdelningen är läkare.
Länsläkaren i Västerbottens län anser att vid tillsättande av avdelningschef
eller biträdande avdelningschef sökande med medicinsk utbildning bör ha
företräde. Denna synpunkt delas av medicinska och odontologiska fakulteterna
i Umeå.

Länsstyrelsen i Gotlands län tror att möjligheterna att rekrytera personal
med kvalificerad medicinsk och social utbildning och erfarenhet förbättras
om avdelningschefen eller biträdande avdelningschefen är läkare.

Länsstyrelsen i Blekinge lön anser att en uppdelning på en sjukvårdsoch
eu hälsovårdsavdelning synes lämplig ur administrativt-organisatoriska
synpunkter.

Ytterligare socialrådstjänster yrkas av Göteborgs stad, SACO, Sveriges
socionomers riksförbund och Föreningen Sveriges socialvårdschefer. SACO
och Sveriges socionomers riksförbund förordar därjämte en rådstjänst för
en psykolog.

Svensk sjuksköterskeförening påyrkar en medicinalrådstjänst för sjuksköterska.

Sveriges nykterlietsvänners landsförbund hyser starka betänkligheter

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

inför organisationsplanen. Nykterhetsvården får en radikalt ändrad och
försvagad ställning. Förslaget till byråindelning i vad avser nykterhetsvården
bör därför bli föremål för en grundlig omprövning.

Förslaget om en särskild planeringsavdelning har berörts endast
i ringa omfattning.

Statskontoret och riksrevisionsverket föreslår att till planeringsavdelningen
förs en särskild enhet för intern rationaliseringsverksamhet, bl. a.
verkets databeliandlingsfrågor.

Länsläkaren i Västerbottens län samt medicinska och odontologiska
fakulteterna i Umeå anser att en kvalificerad heltidsanställd läkare med
epidemiologisk skolning fordras på planeringsavdelningen. En starkare
facklig representation är över huvud taget nödvändig på denna avdelning.

Göteborgs stad och samhällsvetenskapliga fakulteten i Lund finner den
föreslagna förstärkningen av planerings- och utredningskapaciteten väl
motiverad. Långtidsplanering och utredningsarbete bör bli verkets viktigaste
uppgifter.

Svenska ngkterhetsvårdsförbnndet anser att avdelningens personaluppsättning
inte ger garanti för att utbildningsfrågorna inom socialvårdssektorn
kan handhas på ett tillfredsställande sätt.

I planeringsavdelningen föreslås ingå en statistisk byrå. Beträffande
medicinalstatistikens förläggning till den centrala fackmyndigheten
framhåller statistiska centralbgrån att en mera ingående
utredning bör komma till stånd innan slutlig ställning kan tas till frågan.
Medicinalstatistiken bör i avvaktan härpå förläggas till det sammanlagda
verket. En viss personalförstärkning bör göras vid statistikbyrån. Dock bör
inga åtgärder företas som försvårar en ev. framtida överföring till statistiska
centralbyrån.

Behovet av upprustning av medicinalstatistiken och därför erforderlig
personalförstärkning understryks av bl. a. länsläkarna i Östergötlands,
Göteborgs och Bohus och Gävleborgs län, förvaltningsutskotten i Uppsala,
Hallands och Älvsborgs läns landsting samt stgrelsen för Svenska landstingsförbundet.

Beträffande beredskapsa v delningen framhåller försvarsstaben,
länsläkarna i Kalmar och Västerbottens län samt länsstgrelserna i Uppsala,
Östergötlands och Jämtlands län samtliga behovet av personalförstärkning.
Försvarets sjukvårdsstyrelse vitsordar behovet av en heltidsanställd
militärassistent vid beredskapsavdelningen.

MS:s sjukvårdsberedskapsnämnd anför att det är helt orealistiskt att förutsätta
att avdelningen utan personalförstärkningar skall kunna svara även för
sociala beredskapsuppgifter.

Civilförsvars stgrelsen anmärker, att i förslaget saknas personal, som kan
följa den försvarsmedicinska forskningen och dra ev. konsekvenser beträffande
operativt handlande, behandlingsmetoder och sjukvårdsmateriel. Det

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

är synnerligen viktigt, att organisationen görs så att medicinalrådet huvudsakligen
kan ägna sig åt dessa betydelsefulla uppgifter. Med hänsyn till eftersläpningen
i fråga om socialvårdens beredskapsplanläggning och det framtida
behovet av en ständig uppföljning av planläggningen kommer den föreslagna
beredskapsavdelningen att visa sig otillräcklig.

Sveriges läkarförbund befarar att avdelningens kapacitet genom den begränsade
personaltilldelningen kommer att inskränkas till löpande ärenden
så att den viktiga långtidsplaneringen blir eftersatt.

I de yttranden, som behandlar administrativa avdelningen
och lagbyrån berörs främst vissa organisationsfrågor samt behovet av
informations- och upplysningsverksamhet.

MS hänvisar till sitt yttrande rörande medicinalstyrelsealternativet och
sitt däri framlagda förslag om en allmän avdelning. Kansli- och kameralbyråerna
kan utbyggas för att handlägga motsvarande uppgifter från SS.
Läkemedelsbyrån bör närmast sammanläggas med lagbyrån till en avdelning
under särskild avdelningschef. Kameralbyråns personalbehov är otillräckligt
tillgodosett.

I fråga om lagbyrån har socialstyrelseutredningen föreslagit en
chefsjurist med kontraktsanställning och MCA-utredningen en byråchef för
ledningen av MS:s lagbyrå. I förslaget om det sammanlagda verket kvarstår
endast den kontraktsanställde chefsjuristen. MS avstyrker bestämt att dess
nuvarande lagbyråchefstjänst indras.

Meritkontoret har enligt MS :s uppfattning ett stort behov att fylla
men kontorets uppgifter bör begränsas till läkartjänster. Meritberäkning för
övriga personalkategorier bör handhas av personalen på de enheter som i
övrigt handlägger ärenden rörande dessa grupper. Meritkontoret bör anslutas
till kanslibyrån.

Förslaget att bilda ett för vissa av styrelsens nämnder gemensamt
nämnd kansli avstyrks av MS. Då en nämnds verksamhet faller inom
en vårdenhets område bör dess kansli överföras dit. Disciplinnämnden är
helt fristående från Övriga sektioner och kräver också ett större kansli.
Detta bör naturligen anknytas till lagbyrån.

Statskontoret och riksrevisionsverket framhåller kravet på en effektiv
revision. Förslag bör i petitasammanhang läggas fram om inrättande av ett
organ för kameral revision och sakrevision.

Behovet av informationsverksamhet och service åt sjukvårdshuvudmännen
och hälso- och socialvården understryks kraftigt av
länsläkarna i Stockholms, Östergötlands och Gävleborgs län samt Stockholms
stad. Sveriges läkarförbund föreslår att information och PR organiseras
som en stabsfunktion direkt under verksledningen.

SS:s nuvarande information till kommuner och andra organ genom Råd
och anvisningar bör enligt överståthållarämbetet, länsstyrelsen i Malmöhus
län, förvaltningsutskottet i Östergötlands läns landsting och styrelserna för

Kungl. Maj ds proposition nr 68 år 1967

Svenska stadsförbundet och Svenska kommunförbundet intensifieras och
utökas. En modernisering av skriftserien bör komma till stånd.

Socialstyrelseutredningens förslag att lägga ned den av SS utgivna tidskriften
Sociala Meddelanden avstyrks av flertalet remissinstanser,
som yttrat sig i denna del.

SS motsätter sig bestämt att Sociala Meddelanden nedläggs. Tvärtom bör
informationen till myndigheter och allmänhet om innebörden av olika hjälpformer
och åtgärder på det sociala området förbättras. SS har ansett angeläget
att de sociala frågorna blir belysta från olika sidor och en rad specialnummer
har därför vart och ett behandlat en viss fråga. Dessa specialnummer
har rönt stor efterfrågan. Under senare år har ambitionen för tidskriften
ställts mycket högt. Detta har, i förening med redaktionens blygsamma
organisation, medfört svårigheter att utge tidskriften regelbundet. Dessa
svårigheter bör snart vara övervunna. Alla kostnader utom redaktionens
direkta löner har täckts av prenumerationsavgifterna och lösnummerförsäljningen.
Med en bättre organisation av redaktionen kommer säkerligen
ett bättre ekonomiskt resultat att kunna redovisas.

Universitetskanslersämbetet och de universitetsinstanser som yttrat sig
i frågan finner förslaget mindre välbetänkt på grund av det stora behovet
av information på det socialpolitiska fältet. Samhällsvetenskapliga fakulteten
i Lund framhåller att tidskriften på olika sätt har utnyttjats i undervisningen
vid de samhällsvetenskapliga institutionerna.

Länsstyrelsen i Kopparbergs lån, förvaltningsutskottet i Östergötlands
läns landsting, Stockholms stad och Malmö stad avstyrker förslaget. Sociala
Meddelanden är genom sin kvalitet och sina ambitioner ett värdefullt inslag
bland de sociala tidskrifterna.

Styrelserna för Svenska stadsförbundet och Svenska kommunförbundet
anser att tidskriften i sin nuvarande form har relativt ringa fackligt värde
för förtroendemän och socialvårdspersonal och därför skulle kunna avvaras.
Den har dock bedrivit en värdefull upplysningsverksamhet om socialvårdens
mål och medel.

TCO, Sveriges socionomförbund och Föreningen Sveriges socialvårdscliefer
framhåller att Sociala Meddelanden fyller en stor uppgift genom att
sprida information och utgöra forum för debatt i sociala frågor. Den bör behållas
i sin nuvarande form.

Svenska nykterhetsvårdsförbundet och socialnämnden i Vilhelmina köping
yrkar att Sociala Meddelanden behålls och ges ökade resurser. Även i det
sammanlagda verket bör en tidskrift av samma typ ha sin givna plats.

Särskilda frågor

Rättsmedicin och rättspsykiatri

Förslaget att inrätta ett st a t e n s r ä 11 s 1 ä k a r r å d biträds i princip
av MS. Även om styrelsens rättsmedicinska och rättspsykiatriska nämnder

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

redan är helt självständiga synes förslaget att sammanlägga dem till ett
rättsläkarråd naturligt. Rättsläkarrådet bör arbeta på en rättsmedicinsk, en
rättspsykiatrisk och en allmänt medicinsk sektion, den senare för somatiska
körkorts- m.fl. ärenden, som nu avgörs som generaldirektörs- eller byråärenden.
Ordförande på rättspsykiatriska och allmänna sektionen bör vara
samma person, en erfaren läkare i chefsställning inom någon central klinisk
specialitet. I allmänna sektionen bör i övrigt ingå det medicinalråd inom
vars ämbetsområde ärendet närmast faller, vanligen medicinalrådet för
rehabilitering eller för öppen kroppssjukvård, och en i kansliet anställd
deltidsföredragande. Från socialpsykiatriska nämnden bör till den rättspsykiatriska
sektionen överföras ärenden rörande kastrering och vissa
äktenskapsärenden. Till rådet bör knytas rättsodontologisk expertis.

Rättsläkarrådets kansli bör anknytas till MS som en byrå direkt under
verksledningen. Bl. a. är det värdefullt för styrelsen att ha direkt tillgång
till specialister inom rättsmedicin och rättspsykiatri. Dessutom underlättas
medicinalrådens inträde som ledamöter i rådet.

Rikspolisstyrelsen har i princip ingen erinran mot förslaget om ett rättsläkarråd.
Vid rådets kansli bör finnas eu kvalificerad jurist, som även bör
kunna ansvara för kansliets administration.

Läkemedelsfrågorna

MCA-utredningens förslag om en statsmedicinsk anstalt har i de delar
det berör läkemedelsfrågorna ägnats betydande intresse under remissbehandlingen.

Förslaget att inrätta en statens 1 ä k e in e d e 1 s n ä in n d tillstyrks
av försvarets sjukvårdsstyrelse. Hithörande frågor fordrar en central handläggning,
då de fått allt större betydelse. En representant för försvarets läkemedelstjänst
bör ingå i nämnden.

MS påpekar, att utvecklingen inom detta område varit mycket livlig och
allt talar för att den kommer att accelerera. Styrelsens nuvarande resurser
är otillräckliga. Läkemedelsfrågorna kräver i stor utsträckning medicinsk
eller iarmacevtisk bedömning i det enskilda fallet och är därför perifera
i törhållande till MS:s funktioner i övrigt. Hithörande ärendegrupper bör
därför föras till ett organ som den föreslagna läkemedelsnämnden. Nämnden
bör i princip överta ansvaret för urvalet av läkemedel och läkemedlens kvalitet
och vissa närliggande apoteksfrågor. Vidare bör nämnden ha tillsyn
över apoteksväsendet, då samtliga led inom läkemedelsområdet bör utövas
av ett enda organ. Härigenom kommer MS:s uppgifter att omfatta huvudsakligen
frågor om läkemedelsförsörjningens organisation samt personaloch
utbildningsärenden.

Om törslaget att inrätta eu statsmedicinsk anstalt inte genomförs, synes
den enda möjligheten vara att läkemedelsnämndens kansli inordnas i sty -

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

relsen som en särskild byrå inom den av MS förordade allmänna avdelningen,
under ledning av en byråchef med juridisk utbildning. Till denna byrå bör
också föras inom MS kvarliggande uppgifter rörande läkemedelsområdet,
preventivmedel etc. samt läkemedelsinspektörernas verksamhet. Avdelningschefen
kan då förordnas till ordförande i läkemedelsnämnden. Härigenom
torde förutsättningar skapas för att nämndens intentioner följs i den dagliga
verksamheten och att ordförandebeslut snabbt kan träffas.

I nämnden bör — utöver nämnde avdelningschef — ingå medicinalråden
för läkemedelsväsendet och sex övriga ledamöter, en för farmakologi, en
för farmaci, två läkare med klinisk erfarenhet, en för veterinärmedicin
och en för industriell produktion. Om avdelningschefen inte är jurist bör
en sådan också ingå i nämnden. Om läkemedelsnämnden med kansli knyts
till MS, måste statens farmacevtiska laboratorium tills vidare bibehållas
under styrelsen.

Föreståndaren för statens farmacevtiska laboratorium anser att förslaget
om en statsmedicinsk anstalt kan tillstyrkas såtillvida att därigenom skapas
ett samordnat och kraftfullt lett läkemedelskontrollorgan. Han förordar
emellertid i stället en fristående läkemedelskontroll, ett statens läkemedelsinstitut.
Laboratoriet har varit MS:s utredningsorgan inom läkemedelskontrollen.
Men åtskilligt detaljarbete (t.ex. licensgivning) har legat kvar hos
MS. Samtidigt har viss dubblering av arbetet uppstått på andra områden
(farmakoterapi, biverkningar, kansliuppgifter). Då chefsfunktionen vid
laboratoriet är en bisyssla och inte avsedd att leda laboratoriet i fackhänseende
har MS:s apoteksbyrå i praktiken haft fyra olika sakkunnigavdelningar
att samarbeta med utan möjlighet att på platsen se och samordna
verksamheten. Denna endast indirekta samhörighet mellan MS och laboratoriet
har betingat ett visst främlingskap för laboratoriets ställning, uppgifter
och möjligheter. Det förefaller därför som om ett sammanförande av
läkemedelskontrollens olika moment hos ett organ med färre arbetsuppgifter
skulle vara fördelaktigt. Läkemedelskontrollen kräver fullständigt oberoende,
varför det offentliga kontrollorganet skall vara helt obundet av
näringslivet. Detta medför att det inte heller kan samordnas med akademiska
institutioner, vilkas fritt valda forskning ofta anknyts till industrin.

Läkemedelskontrollens olika avsnitt griper in i varandra och alla försök
att fördela dem på olika organ blir mer eller mindre konstlade. Området
tillgodoses därför bäst om det behärskas av ett enda organ. Läkemedelsinspektionen
bör tillhöra detta organ.

Den föreslagna läkemedelsnämnden bör inrättas, men antalet medlemmar
är för stort. Eu beslutande nämnd på fem personer, företrädande administration,
farmakologi, klinisk medicin, farmaci och veterinärmedicin synes
mera ändamålsenlig. Ett intimt samband bör etableras mellan läkemedelsnämnden
och svenska farmakopékommittén då det gäller att utvälja de läkemedel
och substanser, som skall beskrivas i farmalcopén. Den största olä -

Kungi. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

genheten inom läkemedelskontrollen är den förut antydda bristen på samordning
både på laboratorieplanet och i förhållandet mellan MS och laboratoriet.
Den i förslaget om statsmedicinska anstalten upptagna läkemedelsavdelningen
bör vara överordnad fackavdelningarna och dess chef tillika
chef för hela läkemedelskontrollorganet.

Läkemedelsförsörjningsutredningen uttalar, att betydelsefulla förändringar
inom läkemedelsförsörjningen torde vara att förvänta, varför sannolikt
förhållandena blir så ändrade, att man bör undvika att nu nyskapa permanenta
anordningar i fråga om tillsynen på läkemedelsområdet. Man kan
inte nu ta slutlig ställning till läkemedelsförsörjningen och lälcemedelskontrollens
organisation. Det synes därför lämpligt att tills vidare provisoriskt
låta läkemedelsfrågorna handläggas inom ett relativt fristående
till MS anknutet organ. Kärnan i ett sådant organ skulle vad angår registrering
av farmacevtiska specialiteter och handläggning av andra kontrollärenden
kunna utgöras av en beslutande läkemedelsnämnd.

Apotekarsocieteten föreslår att den nuvarande specialitetsnämnden förändras
till ett i specialitetsärenden jämte ett urval andra läkemedelsärenden
beslutande organ. Om MS:s apoteksbyrå blir fackkansli för nämnden uppnås
intimast möjliga kontakter mellan nämnden och det centrala verket.
Läkemedelsnämnden bör i princip uppbyggas som MCA-utredningen föreslagit.
Det bör dock undersökas om nämnden kan göras mindre. Under
alla omständigheter bör chefen för apoteksbyrån ingå och den kliniska sakkunskapen
vara tilli’äckligt representerad.

Läkemedelsindustriföreningen betonar vikten av att den statliga läkemedelskontrollen
tillförsäkras en oberoende och aktad ställning. Det synes
därför nödvändigt att läkemedelskontrollen och de statliga funktioner, som
anknyter till denna, sammanförs till ett fristående organ under särskild
styrelse eller till en särskild avdelning inom MS. Om sammanslagning
mellan SS och MS kommer till stånd bör avdelningen sidoordnas medicinaloch
socialavdelningen. Under avdelningen bör sortera: statens farmacevtiska
laboratorium, farmakopékommittén, läkemedelsinspektionen, biverkningsnämnden
och läkemedelsnämnden.

Inrättandet av en statens läkemedelsnämnd tillstyrks. Oavsett vilken organisationsform
den statliga läkemedelskontrollen slutgiltigt får skall läkemedelsnämnden
vara helt självständig i sin beslutanderätt. MCA-utredningcns
invändningar mot att en ledamot av nämnden representerar industrin
godtas dock inte. Det är nödvändigt att sakkunskap inom industriell produktion
och ekonomi blir företrädd för att nämnden skall fungera på tillfredsställande
sätt och en förutsättning för att den skall kunna anförtros de
vittgående befogenheter som angivits.

Neurosedynskadades förening understryker att i läkemedelsnämnden inte
får ingå någon företrädare för läkemedelsfabrikanterna. Däremot bör i

Kungl. Maj.ts proposition nr 68 år 1967 65

nämnden ingå en ledamot som utsetts efter förslag av de läkemedelsskadades
organisationer.

Beträffande MS:s granskning av apoteksräkningar avseende
kostnadsfria eller prisnedsatta läkemedel framhåller riksförsäkringsverket
att behovet av kontroll från medicinalväsendets sida av de kostnadsfria
eller prisnedsatta läkemedlen bör beaktas vid utformningen av en
ny organisation för MS. Den kontroll som nu bedrivs av MS parallellt med
riksförsäkringsverkets kamerala kontroll omfattar endast ca en procent
av samtliga recept. Den har givit möjlighet för riksförsäkringsverket att
ingripa i fall, där läkare förskrivit kostnadsfria läkemedel utan att de medicinska
indikationerna för en sådan åtgärd förelegat.

Apotekarsocieteten ansluter sig till förslaget att MS:s fortlöpande granskning
av apoteksräkningar bör upphöra. En viss granskning bör dock upprätthållas
i fortsättningen varvid en stickprovskontroll, t. ex. anordnad i
samband med inspektion av apotek, bör vara acceptabel.

Disciplinnämnden. Hörselvårds- och hjälpmedelsnämnderna

MS motsätter sig förslaget att generaldirektören och överdirektören skall
befrias från nuvarande ordförande- och ledamotsställning i disciplinnämnden.
Då nämnden i realiteten delvis verkar som högsta instans på området,
är det av synnerlig vikt att dess ledamöter var på sitt område besitter de
bästa kvalifikationer. Generaldirektören eller chefen för den av MS föreslagna
sjukvårdsavdelningen bör tjänstgöra som ordinarie ordförande. Med
nuvarande ordning tjänstgör överdirektören och lagbyråchefen som juristledamöter
varannan vecka. Om överdirektören utgår som ledamot i nämnden
måste lagbyråchefen antingen tjänstgöra varje vecka och tas därvid i
alltför stor utsträckning från byråarbetet eller alternera med chefen för
lagbyråns sektion för juridiska ärenden. I det senare fallet inträder en försvagning
av den juridiska representationen. Nämndens övriga ledamöter
— frånsett lekmannarepresentanten — är tjänstemän i lägst byråchefs
ställning. De båda juristerna skulle kunna utgöras av ledamöter i vetenskapliga
rådet, men det är betydelsefullt att åtminstone en av dem har särskild
erfarenhet av medicinalförfattningarna och det praktiska arbetet
inom hälso- och sjukvårdsorganisationen. Juristledamöterna bör utväljas
bland följande tjänstemän, nämligen överdirektören och chefen för allmänna
avdelningen om de har juridisk utbildning samt lagbyråchefen.

Sveriges läkarförbund och Svensk sjuksköterskeförening understryker
behovet av en utredning rörande disciplinnämndens sammansättning och
verksamhet. Läkarförbundet har till Kungl. Maj :t lagt fram förslag till vissa
organisatoriska förändringar av denna funktion och hemställer, att åtgärder
snarast vidtas för att få en utredning till stånd beträffande dessa frågor.

Svenska läkaresällskapet förordar bestämt att en läkare, generaldirektör
5—Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 sand. Nr 68

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

eller överdirektör, skall vara disciplinnämndens ordinarie ordförande. En
av de viktigaste orsakerna till att nämndens oväld i allmänhet inte ifrågasatts
har varit vetskapen om att generaldirektören — läkaren fungerat som
ordförande.

Förslaget om sammanslagning av hörselvårds- och
hjälpmedels nämnderna biträds av statens handikappråd. Problemen
är så likartade att det är rationellt att de sammanförs till ett gemensamt
organ, som bör få ansvar även för hjälpmedel åt andra handikappade
än rörelsehindrade och hörselskadade. Minst tre ledamöter bör utses efter
förslag av handikapprådet. Denna nämnd bör få resurser för att inte endast
följa utvecklingen utan även stimulera och finansiera tekniskt utredningsarbete.
Det tekniska utvecklings- och forskningsarbetet på hjälpmedelsområdet
måste byggas ut väsentligt. Staten har gett betydande stöd åt Svenska
centralkommittén för rehabilitering. Möjligheterna att samordna den föreslagna
nämnden med kommittén till ett organ, knutet till det centrala
,Verket, bör undersökas. Detta bör få stor självständighet som ett sidoordnat
men dock underlydande organ. Verksamheten bör koncentreras till
forsknings- och utvecklingsarbeten samt kvalitetsprövning och konsumentupplysning
rörande ortopediska och tekniska hjälpmedel för handikappade.
Nämnden bör samordna och ekonomiskt stödja forskningsverksamhet och
utvecklingsarbeten hos såväl enskilda arbetsgrupper som vid tekniska och
medicinska högskolor. Tillverkning och distribution av hjälpmedel bör överföras
till särskilt fristående organ. Förslag har i rådet lagts fram att landstingens
inköpscentral skall sköta dessa uppgifter.

Styrelsen för Svenska landstingsförbundet tillstyrker sammanförande
av de båda nämnderna.

Den statliga regionala organisationen

Frågan om regionala organ behandlas i flera yttranden. SS uttalar,
att om SHS-förslaget genomförs, socialvårdens och hälsovårdens organisation
bör sammanföras även regionalt. Statskontoret och riksrevisionsverket
är av samma uppfattning, men framhåller att frågan bör särskilt
utredas. Medicinska fakulteten i Göteborg anser en sammanslagning på
regionalt och lokalt plan lika viktig som den centrala integrationen. Skolöverstyrelsen
finner regionala organ lämpliga från utbildnings- och samordningssynpunkt.
Statens institut för folkhälsan anför att erforderligt
samarbete mellan länsläkarorganisationen och vissa socialvårdsorgan kan
bedrivas oberoende av sammanslagningen på det centrala planet. Statens
handikappråd anser det angeläget att en granskning av de regionala aspekterna
snarast påbörjas. Länsförvaltningsutredningen förordar att avgörandet
av frågan om länsläkarnas och konsulenternas ställning får anstå tills
utredningen avlämnat sitt betänkande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

Av myndigheter och andra organ på länsplanet uttalar sig länsstyrelserna
i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Jönköpings, Kronobergs, Blekinge,
Kristianstads, Malmöhus, Hollands, Älvsborgs, Värmlands, Örebro, Kopparbergs
och Gävleborgs län i princip för förslaget om sammanläggning.
Länsstyrelserna i Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Värmlands och Kopparbergs
län framhåller att även länsveterinärens ställning bör utredas i detta
sammanhang, medan länsstyrelserna i Göteborgs och Bohus, Skaraborgs
och Örebro län anser att också länsingenjören bör omfattas av samordningen.

Översiåthållarämbetet föreslår, att ett socialmedicinskt länsorgan knyts
till länsstyrelsen. Länsstyrelserna i Södermanlands, Kalmar, Gotlands, Skaraborgs
och Örebro län framhåller att länsstyrelsen bör bli huvudman för
konsulent- och länsläkarorganisationen medan länsstyrelsen i Östergötlands
län anser att SS bör bli huvudman för konsulentorganen.

Länsstyrelserna i Södermanlands, Jönköpings, Kalmar, Gotlands, Kristianstads,
Malmöhus, Västernorrlands och Västerbottens län anser att
sammanslagningen av socialkonsulent- och länsläkarorganisationerna inte
bör ske förrän den pågående länsförvaltningsutredningen slutförts, medan
länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Kronobergs,
Kristianstads, Gävleborgs och Norrbottens län ansluter sig till förslaget
om provisorisk sammanläggning. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län
framhåller att en ytterligare utredning om sammanläggningsfrågan på det
centrala planet bör föregås av en undersökning av motsvarande lokala
och regionala organisationsproblem.

Socialvårdskonsulenterna anser att huvudmannaskapet bör ligga hos
SHS och att en snar provisorisk lösning av sammanläggningsfrågan fordras.

Av länsnykterhetsnämnderna tar ett 20-tal upp frågan om sammanföring
av socialvårdskonsulenter och länsläkare. Samtliga utom två som
vill avvakta vidare utredning tillstyrker. Några nämnder förordar en lekinannanämnd
för sociala frågor på regionalplanet. Allmänt anses att centralmyndighet
bör vara huvudman. Tio länsnykterhetsnämnder har tillstyrkt
en provisorisk sammanläggning.

Flertalet länsläkare som yttrat sig över frågan om sammanslagning på
det regionala planet tillstyrker förslaget. Flera anser att frågan bör ytterligare
utredas.

Förvaltningsutskottet i Stockholms läns landsting framhåller att samordning
centralt måste förutsätta att uppbyggnaden av den regionala
organisationen påskyndas. Behovet av ökade insatser från samhällets sida
inom hälsovården och omgivningshygienens områden bör beaktas. Härför
krävs samverkan även från länsveterinär- och länsingenjörsorganisationerna
samt naturskyddsnämnderna. Förvaltningsutskottet i Östergötlands
låns landsting anser de starkaste skälen tala för att SS eller SHS blir huvudman.
I fråga om tidpunkten för ett sammanförande hänvisar förvaltnings -

(18 Kungl. Maj.ts proposition nr 68 år 1967

utskottet i Göteborgs och Bohus läns landsting till Iänsindelningsutredningen.

Styrelserna för Svenska stadsförbundet och Svenska kommunförbundet
förutsätter att styrelserna framdeles får tillfälle att utveckla ytterligare synpunkter
i frågan.

Svenska nykterhetsvårdsförbundet tillstyrker samordning av socialvårdskonsulentverksamheten
och länsläkarorganisationen såsom en logisk följd
av samordningen på det centrala planet.

SACO, TCO, Svenska barnmorskeförbundet och Sveriges socionomers
riksförbund anser att frågan om den regionala organisationen bör skyndsamt
utredas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

Förslag om inrättande av ett planerings- och rationaliseringsinstitut
för hälso- och sjukvården samt socialvården

Under beredningen inom socialdepartementet av socialstyrelseutredningens
och MCA-utredningens förslag har frågan om inrättande av ett särskilt
planerings- och rationaliseringsinstitut för hälso- och sjukvården samt
socialvården aktualiserats. För förberedande behandling av denna fråga
tillsattes en särskild arbetsgrupp med representanter för social- och finansdepartementen
samt för Svenska kommunförbundet, Svenska landstingsförbundet
och Svenska stadsförbundets sjukvårdsdelegation. Arbetsgruppen
avlämnade den 25 februari 1967 en promemoria i ämnet. Promemorians
huvudsakliga innehåll återges härefter.

Allmänna premisser

Beträffande huvuddragen i den planerade omorganisationen av liälsooch
sjukvårdens samt socialvårdens administration har arbetsgruppen utgått
från att medicinal- och socialstyrelserna skall sammanläggas till ett
för hälso- och sjukvård samt socialvård gemensamt verk (SHS) med en
lekmannastyrelse, i vilken de kommunala huvudmännen blir representerade.

Socialdepartementets sjukvårdsdelegation kommer att kvarstå.

SHS skall vara den centrala myndigheten för hälso- och sjukvården samt
socialvården. Styrelsen skall därvid bl. a. ha till uppgift att handlägga frågor
rörande riksplanering av verksamhetsgrenarnas omfattning, inriktning
och allmänna uppbyggnad med beaktande särskilt av såväl de enskildas
behov av vård som behovet av samordning av landets vårdresurser och
tillgången på utbildad arbetskraft samt att följa och stödja den regionala
och lokala planeringen.

Fn utgångspunkt för arbetsgruppens arbete har varit, att huvudmännen
upprättar och fastställer vårdplaner för sina områden. SHS skall stå till
tjänst med rådgivning i planeringsfrågor och på begäran yttra sig över av
huvudman upprättat förslag till plan. Vidare skall SHS som ett led i riksplaneringen
insamla, sammanställa och analysera av huvudmännen fastställda
planer samt redovisa verkets uppfattning om såväl den totalbild
som analysen lett fram till som de enskilda planerna.

Av vad nu sagts framgår att huvudmännen har det direkta ansvaret för
vården. En konsekvens härav är — som nyss framhållits -— att det ankommer
på dem att upprätta och fastställa planer för vårdområdena. Huvud -

Kungl. Ma j:ts proposition nr 68 år 1967

männen har själva satt i gång en betydande planeringsverksamhet. De har
också gjort omfattande rationaliseringsinsatser. Arbetsgruppen understryker
angelägenheten av en fortsatt kraftfull insats i rationaliseringsfrågor
på det lokala planet. Centralt verkar också på dessa områden bl. a. CSB,
SJURA och för ändamålet särskilt avdelad personal inom kommunförbunden.
Ett starkt behov har gjort sig gällande av att bygga ut och i möjligaste
mån koncentrera de centrala planerings- och rationaliseringsresurserna
inom såväl hälso- och sjukvård som socialvård. Detta bör ske genom inrättande
av ett av staten och huvudmännen gemensamt drivet institut för
hälso- och sjukvårdens samt socialvårdens planering
och rationalisering.

Till institutet överförs i princip de uppgifter som åvilar CSB — med
härefter angivna undantag — och SJURA samt i viss omfattning mentalsjukvårdsberedningen
ävensom landstingsförbundets organisationsavdelning.
CSB:s instruktionsenliga uppgifter beträffande huvudmännens översiktsplaner
för den slutna sjukvården skall i överensstämmelse med vad
nyss sagts övertas av SHS. Beredningens uppgift att granska och godkänna
byggnadsritningar för sjukvårds- och socialvårdsbyggnader förutsätts övergå
på en nyinrättad statlig nämnd för sjukvårds- och socialvårdsbyggnader
med nära anslutning till institutet.

Riktlinjer för institutets organisation och arbetsuppgifter

Institutets huvudmän är dels staten, dels en särskild stiftelse med bl. a.
de tre kommunförbunden som medlemmar. Ledningen av institutet utövas
av en styrelse. Denna skall bestå av ordförande och sjutton ledamöter.
Kungl. Maj :t utser ordförande och fem ledamöter. Övriga ledamöter utses
av nämnda stiftelse.

Styrelsen föreslås inom sig utse arbetsutskott. Ett av dessa bör få till
uppgift att handlägga socialvårdsfrågor i allmänhet.

Institutet skall i egen regi eller genom uppdrag åt annan bedriva planerings-
och rationaliseringsverksamhet av väsentlig och mer allmän betydelse
inom såväl hälso- och sjukvården som socialvården. Det skall därjämte
fungera som samordnande och informerande organ inom sitt område och
kunna ekonomiskt eller på annat sätt stödja även planerings- och rationaliseringsprojekl,
som tagits upp av andra. Institutet kan i viss omfattning
åta sig konsultuppdrag inom verksamhetsområdet mot särskild betalning.
Det förutsätts, att stads- och kommunförbundens nuvarande verksamhet
som konsulter i socialvårdsfrågor åt enskilda kommuner skall —
i varje fall tills vidare -— fortsätta.

Härefter lämnas en schematisk exemplifiering av institutets arbetsuppgifter
inom hälso- och sjukvård samt socialvård.

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

Vårdplanering

Behovsprognoser

Resursprognoser

Förhållandet mellan behov och resurser
Vårdplaner, vårdorganisation och vårdmiljö
Utvecklingsarbete
Planeringsmetodik

Byggnadsplanering

Granskningsverksamhet
Funktionskrav och programmering

Byggnadstekniskt utvecklingsarbete (standardisering, byggmetoder och
material)

Systemskisser

Typritningar

Byggnadsekonomi

Standardisering och utrustning
Utrustningsplaner
Standardisering
Egenskap sredovisning
Engångsmateriel
Utvecklingsarbete
Säkerhetsfrågor
Hygientekniska frågor

Rationalisering och organisation
Vårdformer och vårdmetoder
Administration (arbetsledning, kontor)

Tekniska serviceavdelningar (kök, städning, maskincentraler, centralsterilisering,
tvätt, verkstäder)

Medicinska serviceavdelningar (röntgen, laboratorier)

Kommunikationer och transporter

Klinikorganisation, vårdavdelningar, mottagningsenheter m. m.
Medicinsk expeditionstjänst (inskrivning, journalarkiv)
ADB-verksamhet

Personalplanering

Personalbehov, personalprognoser
Utbildningskrav
Utbildningsbehov
Personalstatistik

Driftekonomi

Förvaltningsekonomisk statistik
Kostnads- och effektivitetsanalyser

Information

Uppsamling och förmedling av information

Bibliotek

Publicering

Kungl. Maj. ts proposition nr 68 år 1967

Frågan om institutets inre organisation har av tidsskäl inte kunnat mera
ingående diskuteras, men nu angivna systematisering av arbetsuppgifterna
ger anvisning om en möjlig organisationsplan för institutet, dock har som
härefter framgår förutsatts, att inom institutet skall finnas en byggnadsavdelning.

Institutet skall verka för samordning mellan medicin och socialvård inom
sina verksamhetsområden. En särskild socialvårdssektion bör inrättas med
uppgift att verka för nyssnämnda samordning och för att inom sjukvårdsområdet
nådda resultat i möjligaste mån även kommer socialvården till
godo. Sektionen bör fungera som kontaktorgan med kommunförbunden i
socialvårdsfrågor.

I institutets uppgifter ingår enligt vad nu sagts förvaltningsekonomisk
statistik och personalstatistik. Det har därvid förutsatts att MS:s nuvarande
befattning med förvaltningsekonomisk statistik skall upphöra. Vad gäller
all statistik och särskilt personalstatistiken har understrukits behovet av
samordning och samarbete mellan SHS, statistiska centralbyrån och institutet.
Dessa organ bör tillsätta en särskild samarbetsdelegation.

I samband med institutets tillkomst avvecklas CSB, SJURA och landstingsförbundets
organisationsavdelning. I viss utsträckning överförs också
mentalsjukvårdsberedningens kapacitet till institutet. Som framgår av det
föregående övertas CSB:s uppgift att granska och godkänna byggnadsritningar
av en statlig nämnd för sjukvårds- och socialvårdsbyggnader.
I nämnden föreslås — förutom ordföranden och
en verkställande ledamot, för vilken skall vara inrättad en särskild statlig
tjänst — ingå sex ledamöter, av vilka två föreslås av SHS, en av byggnadsstyrelsen
och tre av kommunförbunden. Nämndens kansli, vars uppgifter
blir rent administrativa, bör få lokaler i anslutning till institutet. Den rådgivning
och det förarbete av byggnadsteknisk eller annan art, som erfordras
för nämndärendenas föredragning och avgörande, skall ankomma på
institutets byggnadsavdelning. I detta sammanhang understryker arbetsgruppen
det önskvärda i att huvudmännen redan på ett förberedande stadium
söker kontakt med institutet. För att säkerställa det nödvändiga sambandet
och samarbetet mellan nämnden och institutet föreslås att nämndens
verkställande ledamot och chefen för institutets byggnadsavdelning
är samma person. Denna ledamot skall tillsättas av Kungl. Maj :t sedan
institutets styrelse beretts tillfälle uttala sin mening.

Nämnden för undervisningssjlikhusens utbyggande (NUU), som i dagens
läge nära samarbetar med CSB och utnyttjar CSB:s sakkunskap i såväl
byggnads- som andra frågor, skall i stället repliera på institutet. Med
hänsyn härtill bör även NUU :s kansli få lokaler i anslutning till institutet.

SJURA avvecklas. Ansvaret för slutförande av igångsatta projekt övertas
av institutet. Expertisen inom SJURA ersätts av expertråd.

Kungl. Maj.ts proposition nr 68 år 1967

Mentalsjukvårdsberedningens gransknings- och rådgivningsverksamhet
har den 1 januari 1967 övertagits av CSB. Med utgången av år 1967 beräknas
beredningens befattning med uppförande och utrustning av mentalsjukhus
vara slutförd. Beredningens återstående uppgifter — huvudsakligen
av planeringskaraktär — föreslås bli övertagna av institutet.

Landstingsförbundets organisationsavdelning inkl. avdelningens ADBsektion
överförs till institutet.

Den personal, som nu är anställd vid de organ som uppgår i institutet,
bör bli erbjuden övergå till institutet. Avtal härom bör träffas med vederbörande
personal eller personalorganisationer. Frågan om ersättning till
institutet för pensionskostnader som kan hänföras till anställningstid före
övergången i institutets tjänst kan inte regleras förrän det blivit klart vilka
tjänstemän som övergår.

Den första perioden för avtalet angående institutet bör begränsas till fyra
år och således avse tiden den 1 januari 1968—den 31 december 1971. Hänsyn
har härvid tagits till att flera statsbidragsuppgörelser, bl. a. angående
mentalsjukvården, utgår då.

För att institutet skall kunna börja sin verksamhet den 1 januari 1968
måste institutets styrelse tillsättas i god tid dessförinnan för att bl. a. utse
institutets direktör och behandla andra personalfrågor samt förbereda de olika
enheternas övergång till institutet och dra upp riktlinjerna för institutets
verksamhet.

Institutets finansiering

Till finansieringen av institutets verksamhet bidrar staten och stiftelsen
enligt avtal om institutets drift. Bidragen bör vara indexreglerade, förslagsvis
på samma sätt som statsbidraget till mentalsjukvården.

En beräkning av de nuvarande utgifterna för de verksamheter som institutet
skall överta har gjorts på basis av löneläget sista halvåret 1966 med
i princip 30 % tillägg för sociala kostnader och med beaktande av hyror
och andra omkostnader. Resultatet visar, att statens utgifter uppgår till
ca 5 milj. kr. och sjukvårdshuvudmännens likaledes till ca 5 milj. kr. I
dessa belopp har inräknats bidrag till SJURAis verksamhet med 1,8 resp.
1,2 milj. kr.

Med hänsyn bl. a. till fördelningen mellan staten och kommunerna av
kostnaderna för sjukvård och socialvård anser arbetsgruppen, att statens
bidrag i princip bör utgöra en tredjedel och stiftelsens två tredjedelar. Någon
maximering av stiftelsens bidrag är dock inte avsedd. Uppbyggnaden
av institutet bör ske successivt.

Arbetsgruppen lägger fram följande plan för kostnader och kostnadstäckning
för perioden 196&—1971.

Kangl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

		Milj.	kr.
	1968	1969	1970	1971
Totala kostnader ...................... Kostnadstäckning:	14,0	15,0	17,0	18,0
Staten ..............................	6,0	6,0	6,0	6,0
Kommunsidan ......................	8,0	9,0	11,0	12,0
Fördelning av kommunsidan:
Landstingsförbundet ..................	6,6	6,9	8,1	8,4
De tre storstäderna för sjukvården...... Kommunförbundet och stadsförbundet	1,0	1,5	2,1	2,7
för socialvården ......................	0,4	0,6	0,8	0,9
Det har förutsatts att beloppen skall indexregleras. Det har vidare förut-
satts, att kommunsidans andel i kostnaderna	i princip skall fördelas	mel-
lan intressenterna i förhållande till skatteunderlaget	inom intressenternas
verksamhetsområden.

I samband med institutets bildande bör bl. a. uppgörelse träffas om de
möbler och den kontorsutrustning, som nu disponeras av de till institutet
överförda organen.

Avtal om institutets drift

Arbetsgruppen lägger fram följande förslag till
avtal mellan staten och Stiftelsen för sjukvårdens
och socialvårdens planering och rationalisering angående
driften av ett planerings- och rationaliseringsinstitut.

§ 1.

Staten och Stiftelsen för sjukvårdens och socialvårdens planering och
rationalisering åtar sig att i enlighet med detta avtal svara för driften av
ett institut, benämnt Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut.

Institutets syfte är att främja, samordna och medverka i huvudmännens
planerings- och rationaliseringsverksamhet inom hälso- och sjukvården
samt socialvården. I den omfattning och på de villkor som institutets styrelse
bestämmer, må institutet åta sig särskilda uppdrag (konsultuppdrag)
inom institutets verksamhetsområde.

Verksamheten skall bedrivas i samarbete med berörda statliga myndigheter
samt sjukvårdens och socialvårdens huvudmän och deras centralorganisationer
ävensom personalorganisationer, företag och andra intressenter
inom verksamhetsområdet.

Institutet skall i den mån så befinns ändamålsenligt, uppdra åt annan
att utföra av institutet beslutade projekt. Institutet må ekonomiskt eller
genom att tillhandahålla personal stödja andra projekt inom verksamhetsområdet.

Institutet skall i erforderlig omfattning utan särskild ersättning biträda
med beredning och föredragning av ärenden i nämnden för sjukvårds- och

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

social vård sbyggnad er samt biträda nämnden för undervisningssjukhusens
utbyggande i vad avser byggnads- och utrustningsfrågor.

Institutet skall inom sitt område medverka vid utbildning av personal
samt insamla och sprida information.

Kommentarer

Tredje stycket: Institutet bör i enlighet med praxis vid landstingsförbundets
•organisationsavdelning bereda berörda personalorganisationer tillfälle att följa ur personalsynpunkt
särskilt aktuella projekt.

Fjärde stycket: Så snart det befinns ur ekonomiska eller andra synpunkter fördelaktigt
bör rationaliseringsprojekt läggas ut på sjukhus, andra institutioner eller enskilda
experter enligt särskilda avtal.

Femte stycket: Institutets biträde åt nämnden för sjukvårds- och socialvårdsbyggnader
och nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande har förutsatts få i huvudsak
samma omfattning som CSB:s nuvarande uppgifter i byggnads- och utrustningsfrågor.

§ 2.

Institutets verksamhet regleras av detta avtal och genom stadgar, vilka
skall fastställas av Kungl. Maj :t, ävensom genom arbetsordning och kompletterande
föreskrifter i övrigt, vilka utfärdas av institutets styrelse.

§ 3.

Vid institutet skall finnas anställda en direktör som chef samt den personal
i övrigt, som institutets styrelse med hänsyn till behovet och tillgång på
medel bestämmer. Chef för institutets byggnadsavdelning skall vara den av
Kungl. Maj:t utsedde verkställande ledamoten i nämnden för sjukvårdsoch
socialvårdsbyggnader.

§ 4.

Institutet är arbetsgivare för den personal, som är anställd hos institutet.

§ 5.

I den mån och på de villkor institutets styrelse bestämmer skall enskild
huvudman för sjukvård eller socialvård äga anlita institutet för konsultuppdrag,
information och andra tjänster.

§ 6.

Institutets verksamhet skall bekostas med medel från en särskild fond,
som förvaltas av institutets styrelse.

Medel, som institutet erhåller som ersättning för utförda uppdrag, liksom
ränteavkastning skall tillföras fonden.

Fondens medel skall uteslutande användas för att bestrida kostnaderna
för institutets verksamhet.

Kommentar: I princip har förutsatts, att alla medel som tillförs institutet skall inflyta
till en särskild fond. Från den skall bestridas alla kostnader för verksamheten, således
även för utlagda projekt.

§ 7.

Som bidrag till bestridande av kostnaderna för institutets verksamhet
förbinder sig staten att till fonden inbetala ett belopp av 6 milj. kr. för ett
vart av kalenderåren 1968—1971;

förhinder sig stiftelsen att till fonden inbetala följande belopp för kalen -

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

deråren 1968—1971, nämligen för

1968 8 milj. kr.

1969 9 »

1970 11 »

1971 12 »

De belopp som staten och stiftelsen enligt ovan skall inbetala skall fr. o. in.
kalenderåret 1969 anpassas för varje kalenderår dels till den årliga procentuella
förändringen av lönerna för statens tjänstemän, dels till den genomsnittliga
förhöjningen av lönerna för tjänsterna inom den statliga sektorn
vid s. k. B-listeförhandlingar.

Bidragen skall utbetalas kvartalsvis i förskott.

§ 8.

Detta avtal träder i kraft den 1 januari 1968 och skall gälla till utgången
av december månad 1971.

Om avtalet inte uppsägs senast ett år före avtalstidens utgång, skall det
anses förlängt för fem år.

Kangl. Maj ds proposition nr 68 år 1967

Departementschefen

I prop. 1967: 1 (bil. 7 s. 48) framhöll jag, att såväl hälso- och sjukvården
som socialvården i första hand är kommunala uppgifter. För socialvården
svarar i princip primärkommunerna. Inom barna- och ungdomsvården finns
dock de statliga ungdomsvårdsskolorna och inom nykterhetsvården statliga
och med statsbidrag drivna vårdanstalter för alkoholmissbrukare. Staten
bidrar vidare bl. a. till större delen av kostnaderna för den öppna nykterhetsvården.
Den allmänna hälsovården är främst en primärkommunal
uppgift, även om det statliga länsläkarväsendet till stor del ägnar sig åt
detta område. Det direkta ansvaret för sjukvården — såväl den öppna och
slutna kroppssjukvården som fr. o. in. den 1 januari 1967 den psykiatriska
sjukvården — åvilar landstingen och de landstingsfria städerna. Staten är
på detta område huvudman för vissa laboratorier, för tre universitetssjukhus
samt för ett fåtal institutioner inom den psykiatriska vårdsektorn. Genom
statsbidrag — bl. a. till den psykiatriska sjukvården, provinsialläkarväsendet
och de kommunala undervisningssjukhusen samt genom skatteutjämningsbidragen
— deltar staten emellertid i betydande omfattning i sjukvårdens
finansiering.

Vidare underströk jag, att det är av utomordentligt värde att kommunerna
bär det närmaste ansvaret gentemot sina invånare för hälso- och
sjukvården samt socialvården. Också staten måste emellertid anses bära ett
ansvar för dessa vårdområden som går utöver vad som redan nämnts. Därvid
syftar jag inte endast på det ansvar som åvilar staten som lagstiftare eller
i fråga om anordnande av läkarutbildning m. in. och åtaganden på forskningsområdet.
Staten måste dessutom anses ha ett ansvar — tillsammans
med kommunerna — för att vården ges ett riktigt medicinskt och socialt
innehåll och att vårdresurserna avvägs med hänsyn såväl till samhällsekonomi
och arbetskraftsresurser som till önskemålet att vården såvitt möjligt
skall komma alla landets invånare till godo oavsett bostadsort. De uppgifter
som följer av statens andel i detta ansvar bör fullgöras så, att de
enskilda kommunernas självbestämmanderätt inte träds för nära.

Jag vill nu lämna en kort översikt av de viktigare statliga centrala organ
som finns inom hälso- och sjukvården samt socialvården.

Medicinalstyrelsen (MS) är den centrala medicinska förvaltningsmyndigheten.
Verket fick i allt väsentligt sin nuvarande organisation utformad år
1947, även om det successivt erhållit åtskilliga förstärkningar. Någon förändring
av principiell betydelse i fråga om ämbetsområdet bär inte skett
efter 1947 års omorganisation, då veterinärväsendet bröts ut ur MS och ställdes
under ett särskilt verk, veterinärstyrelsen. Beredskapsfrågor inom sjukvården
handläggs av medicinalstyrelsens sjulcvårdsberedskapsnämnd.

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

Socialstyrelsen (SS) började sin verksamhet år 1913. Avsikten var att de
sociala ärendena i största möjliga omfattning skulle sammanföras under
enhetlig ledning. Denna allmänna målsättning förverkligades i stigande omfattning
fram till slutet av 1930-talet, då hela det sociala fältet utom pensions-
och olycksfallsförsäkringarna låg under styrelsen. Utvecklingen har
därefter lett till att allt fler sektorer av samhällets sociala verksamhet överförts
till andra myndigheter. Numera är — bortsett från förlikningsmannaexpeditionens
verksamhet — SS:s ämbetsområde i huvudsak begränsat till
sociala vårdfrågor som regleras i barnavårds-, nykterhetsvårds- och socialhj
älpslagstiftningen.

Centrala sjukvårdsberedningen (CSB) tillkom genom beslut av 1943 års
riksdag. Beredningens organisation var föremål för riksdagens prövning år
1962 (prop. 79, SU 128, rskr 296). Huvuduppgifterna gäller byggnadsfrågor
och rationalisering. CSB har inte tillförts särskild personal för den i instruktionen
angivna uppgiften att handlägga ärenden rörande planläggningen
av den slutna vården inom sjukvårdsområdena. Denna uppgift avser
de översiktsplaner, som sjukvårdsstyrelserna enligt sjukvårdsstadgan
den 29 mars 1963 (nr 70) bör göra upp för olika grenar av sjukvården.

Rådet för sjukhusdriftens rationalisering (SJURA) inrättades den 1 december
1962 som ett rådgivande organ vid CSB:s sida. SJURA bär emellertid
utvecklats till ett i praktiken självständigt organ, som i betydande omfattning
tar initiativ till och finansierar rationaliseringsprojekt i egen regi eller
genom uppdrag åt andra.

År 1965 tillkom socialdepartementets sjukvårdsdelegation, i vilken ingår
företrädare för de kommunala sjukvårdshuvudmännen och för vissa statliga
myndigheter. Delegationen har att följa utbyggnaden av sjukvårdsresurserna
i landet och verka för en samordning av sjukvårdsplaneringen.

Förutom den snabba utveckling i fråga om vårdmöjligheter och vårdresurser,
som skett de senaste åren, har överföringen av provinsialläkarA’äsendet
och mentalsjukvården till sjukvårdshuvudmännen och övergången
till den nya kommunindelningen samt den fortgående utbyggnaden av huvudmännens
planerings- och rationaliseringsresurser medverkat till stora
förändringar inom såväl sjukvården som socialvården.

Samtidigt härmed har socialvårdens och medicinalväsendets beröringspunkter
på olika områden blivit alltmer framträdande. Jag vill här endast
nämna åldringsvårdens och långtidssjukvårdens starka beroende av varandra
samt barnavårdens och nykterhetsvårdens behov av medicinsk medverkan.
Allt detta har bidragit till att en total omprövning av den centrala
administrationen på hälso- och sjukvårds- samt socialvårdsområdena framstått
som nödvändig.

Mot bakgrund härav tillsattes socialstyrelseutredningen och MCA-utredningen
med uppgift att utreda organisationen av SS resp. MS och därtill
knutna organ. Enligt särskilda tilläggsdirektiv skulle utredningarna vidare

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

i samråd utreda och lägga fram förslag rörande en gemensam centralorganisation
för socialvård och medicinalväsende. Utredningsförslagen och
däröver avgivna yttranden har redovisats i det föregående.

Sammanläggning av medicinalstyrelsen, socialstyrelsen och medicinalstyrelsens
sjukvårdsberedskapsnämnd

Det av socialstyrelse- och MCA-utredningarna förordade förslaget att
lägga samman MS och SS till en för hälso- och sjukvården samt socialvården
gemensam central förvaltningsmyndighet har tillstyrkts
av flertalet remissinstanser. I åtskilliga fall har dock anmälts tveksamhet
med hänsyn till riskerna för att socialvården inte skall ägnas tillräcklig
uppmärksamhet i ett verk där hälso- och sjukvårdsfrågorna måste
bli de dominerande. I övrigt befaras olägenheter av att verksamhetsområdet
blir mycket vittomfattande och olikartat samtidigt som verkets storlek i och
för sig kan medföra att det blir byråkrati ser åt och tungrott. Vissa remissinstanser
har ansett ytterligare utredning nödvändig eller yrkat att sammanläggningen
skall anstå till dess den motsvarande regionala organisationens
utformning slutligen klarlagts. Bland dem som avstyrkt sammanläggning
har flera ansett att de aktuella samordningsproblemen bör kunna lösas
genom ett utvidgat och systematiskt samarbete mellan de två styrelserna.
MS, som i sitt yttrande avstyrkt sammanläggning, föreslår sålunda att de
två verkscheferna skall ingå som självskrivna ledamöter i det andra verkets
styrelse, att samarbetsdelegationer bildas på avdelnings- och byrånivå och
att den föreslagna planeringsavdelningen inom MS skall tillhandagå även
SS. Vidare anser MS att SS bör tillföras viss egen medicinsk expertis. — SS
har för sin del inte motsatt sig en sammanläggning.

Jag har redan pekat på socialvårdens och medicinalväsendets nära beroende
av varandra och vill belysa detta med några exempel. Den förebyggande
hälsovården omfattar en rad avsnitt med starka sociala inslag såsom
förebyggande mödra- och barnavård, familjerådgivning och abortförebyggande
verksamhet, dispensärverksamheten, den psykiska barna- och ungdomsvården
m. m. Distriktssköterskorna, som ingår i hälsovårdsorganisationen,
har blivit ett betydelsefullt kontaktorgan mellan sjukvård och socialvård.
Den slutna sjukvården kräver i stor utsträckning sociala insatser vid
sidan av den rent medicinska vården. Överhuvudtaget har man blivit alltmer
medveten om att patientens sociala situation kan ha avgörande betydelse
både för diagnosen och för att säkerställa behandlingsresultatet. En
snabbare patientomsättning vid såväl akutsjukhusen som de psykiatriska
klinikerna, vilken är en följd av de effektivare behandlingsmetoderna, blir
endast möjlig att utnyttja om den utskrivningsklare patienten efter utskrivningen
blir omhändertagen på ett tillfredsställande sätt i fall han inte kan
reda sig själv. Detta gäller kanske främst äldre personer. Åldringsvårdens
och långtidssjukvårdens starka beroende av varandra är uppenbart. I samma

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

mån som man genom hälsovård, social och medicinsk förebyggande vård
och öppen sjukvård kan bereda åldringarna möjlighet att bo kvar i sina hem,
begränsas behovet av sluten sjukvård eller sluten åldringsvård. I detta
sammanhang spelar både den sociala hemhjälpen och hemsjukvården en
viktig roll. Även rehabilitering och handikappvård är av synnerlig betydelse
som led i samhällets insatser inom både sjukvården och socialvården.
Inom barnavårds- och nykterhetsvårdsområdena föreligger ett stort
behov av medicinsk samverkan. Inom nykterhetsvården och i lika hög
grad inom narkomanvården krävs en effektiv samordning mellan de sociala
och medicinska åtgärderna för att vården skall ge ett gynnsamt resultat.

Utredningarna har funnit att utvecklingen mot en allt närmare samverkan
på fältet ökar behovet av samordning och samplanering på det
centrala planet. Bland de fördelar som härigenom uppnås nämner utredningarna
enhetlig planeringsledning, konsekvent integrering av sociala
och medicinska inslag när det gäller initiativ till åtgärder från statsmakternas
sida, utformning av behandlingsmetoder in. in. Därtill kommer
organisatoriska fördelar och arhetsmässiga förenklingar.

De skäl, som utredningarna anfört för en sammanläggning av MS och SS,
kan jag i huvudsak ansluta mig till. Det intima sambandet och det därav
betingade samarbetsbehovet mellan medicinsk vård och socialvård ute på
fältet erkänns allmänt av företrädare för sjukvården och socialvården.
Eu sedan länge märkbar tendens till intensifiering av detta samarbete gör
sig alltmer gällande i takt med ökad och mera utbredd insikt att många
sjuka eller nödställda människor måste bli föremål för både medicinsk
och social omvårdnad för att effekten av vårdinsatserna skall bli den bästa
möjliga. Ur mera allmänna synpunkter är det i en situation, då både sjukvård
och socialvård dras med personalknapphet och stigande kostnader,
av vikt att de två vårdområdenas möjligheter att bistå varandra helt och
fullt utnyttjas. Som jag nyss antytt kan socialvården underlätta sjukvårdens
situation bl. a. när det gäller patienter, som måste ligga kvar på sjukhus
därför att deras bostads- och hemförhållanden lägger hinder i vägen för utskrivning
eller plats på lämplig social vårdinstitution måste avvaktas. Å
andra sidan kan medicinsk hjälp i många fall onödiggöra eller uppskjuta
omhändertagande på ålderdomshem eller göra det möjligt för människor,
som annars måste få socialhjälp, att försörja sig med eget arbete.

Med nuvarande organisation företräds socialvården och medicinalväsendet
av två särskilda centrala förvaltningsmyndigheter med skilda regionala
organ, nämligen länsläkarväsendet och SS:s konsulentorganisation. Samtidigt
är det kommunala huvudmannaskapet med undantag för städerna
Stockholm, Göteborg och Malmö i princip delat mellan landstingen och
primärkommunerna. Det är ofrånkomligt att denna uppdelning av de två
områdena medför gränsdragningsproblem, ägnade att försvåra effektiva
insatser. Det är ett både humanitärt och samhällsekonomiskt intresse av

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

synnerlig vikt att största möjliga samverkan mellan medicinsk och social
omvårdnad kommer till stånd. Redan ur dessa synpunkter ter sig den nu
aktualiserade sammanläggningen som en i princip angelägen åtgärd.

Ett första steg till samordning av socialvården med hälso- och sjukvården
på det centrala planet togs f. ö. år 1963, då hälso- och sjukvårdsfrågorna
överfördes från inrikesdepartementet till socialdepartementet, som
länge svarat för socialvårdsfrågorna.

De huvudsakliga invändningar som framkommit mot sammanläggningsförslaget
framgår av vad jag förut anfört. I ett verk med den uppbyggnad
som jag förordar i det följande kommer socialvårdsintressena att bli företrädda
både i styrelsen och bland tjänstemännen i betryggande utsträckning.
Enligt min uppfattning kommer sjukvårdens och socialvårdens representanter
att i ett gemensamt verk få en ömsesidigt berikande kontakt med varandra
till gagn för helheten och för den omvårdnad om enskilda människor,
som är målet för de båda vårdgrenarna. Jag bedömer inte faran för byråkratisering
och tungroddhet som framträdande. Det sammanslagna verket
blir långt ifrån det största i statsförvaltningen; det blir t. ex. hälften så stort
som riksförsäkringsverket. En väl utbyggd chefsorganisation, som jag kommer
att föreslå i det följande, skapar dessutom bl. a. förutsättningar för delegering
av beslutsfunktionen i betydligt större omfattning än som är möjlig
i de nuvarande verken. Spörsmålet om sammanläggning av MS och SS bör
enligt min uppfattning behandlas oberoende av frågan om den slutliga utformningen
av den under verken lydande regionala organisationen.

I likhet med utredningarna finner jag alltså att nu berörda invändningar
inte kan tillmätas avgörande betydelse och att de påtagliga fördelarna
med en sammanläggning klart kan anses uppväga de befarade nackdelarna.
Den största fördelen med en sammanläggning av de centrala förvaltningsmyndigheterna
för hälso- och sjukvård och för socialvård ligger
enligt min mening i att därigenom helt andra och bättre förutsättningar skapas
för att på myndighetsplanet nå fram till en för de ifrågavarande områdena
gemensam integrerad och konstruktiv policy, något som måste bli en
av det nya verkets huvuduppgifter.

Jag vill här beträffande den regionala organisationen erinra
om det förslag om dennas uppbyggnad på socialvårdens område som socialvårdskonsulentutredningen
lämnade år 1983. Förslaget, som grundade sig
på då rådande förhållanden i fråga om arbetsuppgifter m. m. utmynnade i
att socialkonsulentkontor skulle inrättas. Vidare har socialstyrelseutredningen
haft att vid översynen av SS:s organisation beakta frågor, som avser förhållandena
mellan SS och de regionala organen. I avvaktan på resultatet
härav har ställningstagande till socialvårdskonsulentutredningens förslag
tills vidare fått anstå.

T sitt gemensamma förslag framhåller socialstyrelse- och MCA-utredning6
— Bihang till riksagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 68

Kungl. Maj. ts proposition nr 68 år 1967

arna bl. a. att den mera definitiva utformningen av de regionala statliga
organen bör särskilt utredas. Flera remissinstanser ansluter sig härtill och
socialpolitiska kommittén ger i sitt betänkande Aktiv åldringsvård och
handikappvård (SOU 1966:45) uttryck för samma uppfattning. Jag har
därför inom socialdepartementet påbörjat en översyn av den statliga regionala
organisationen, främst på socialvårdens område, och därmed sammanhängande
frågor. I avvaktan på resultatet av denna översyn bör ingen ändring
göras i de nuvarande organens och tjänstemännens ställning och uppgifter
på det regionala planet.

Utredningarna har beträffande medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd
föreslagit att nämnden skall inlemmas
i det nya verket. Det övervägande antalet remissinstanser har tillstyrkt
förslaget. Emellertid har styrelserna för Svenska landstingsförbundet och
Svenska stadsförbundet med instämmanden från ett flertal sjukvårdshuvudmän
ställt sig avvisande. Man delar inte utredningarnas uppfattning att
behovet av kontakt med huvudmannasidan i beredskapsfrågorna blir tillräckligt
tillgodosett genom att huvudmännen blir företrädda i verksstyrelsen.
Svenska landstingsförbundet menar att utredningarna likaväl som
de föreslagit ett planeringsråd borde föreslagit ett beredskapsråd. Med hänsyn
till att sjukvårdshuvudmännen nu är företrädda bland sjukvårdsberedskapsnämndens
ledamöter är huvudmannasidans tveksamhet förståelig. Jag
föreslår i det följande att ett beredskapsråd inrättas för att säkra samrådsfunktionerna
såväl med andra statliga myndigheter som med huvudmannasidan
när det gäller beredskapsfrågorna på hälso- och sjukvårdens samt
socialvårdens områden. Med denna jämkning synes förslaget att inlemma
nämnden i det nya verket höra genomföras. Jag finner det nämligen väsentligt
och i överensstämmelse med principerna för beredskapsfrågornas handläggning
på andra områden inom totalförsvaret att det verk som svarar för
verksamheten i fred även skall ha ansvaret för planeringen av motsvarande
verksamhet under krigs- och beredskapsförhållanden.

Jag vill härefter ta upp av utredningarna framförda förslag, som berör
det nya verkets verksamhetsområde. Frågan om verkets
ställning i planerings- och rationaliseringssammanhang behandlas dock i
nästa avsnitt.

MC A-utredningen anser att MS bör avlastas vissa i förhållande till de
allmänna lednings- och tillsynsuppgifterna perifera uppgifter. I sådant
syfte har utredningen föreslagit inrättande av ett nytt verk, benämnt statsmedicinska
anstalten, dit bl. a. MS:s uppgifter inom de rättsmedicinska
och rättspsykiatriska områdena jämte rättsmedicinska och rättspsykiatriska
nämnderna skulle överföras. Nämnderna föreslås bli sektioner i ett statens
rättsläkarråd, som ansluts till anstalten. Utredningen har också föreslagit
att till anstalten skall anslutas en statens läkemedelsnämnd, som skall
besluta i frågor främst rörande farmacevtiska specialiteter. Vidare har ut -

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

redningen förordat att giftnämnden och svenska farmakopékommittén knyts
till anstalten. Statens farmacevtiska och rättskemiska laboratorier samt statens
rättsläkarstationer skulle sortera under anstalten. Denna är avsedd att
vara en administrativ stomme med egen styrelse, verksledning och administrativa
organ. Förslaget innebär att till anstalten anslutna nämnder och
laboratorier skall i fackhänseende vara fullt självständiga.

Detta förslag har praktiskt taget enhälligt avstyrkts av remissinstanserna.
Främst har åberopats att de tilltänkta arbetsuppgifterna är alltför
olikartade för att sammanföras under en och samma styrelse och verksledning.
I flera fall förordas, att man i stället bör undersöka lämpligheten
av att sammanföra vissa medicinska praktiskt-vetenskapliga laboratorier
under gemensam ledning.

Vad som framkommit under remissbehandlingen har övertygat mig om
att förslaget om en statsmedicinsk anstalt inte bör genomföras. De uppgifter,
som avsetts bli överförda, och de nämnder och andra organ, som avsetts
bli anknutna till anstalten, bör i stället hänföras till det nya verket, till vilket
giftnämnden, farmakopékommittén, de farmacevtiska och rättskemiska laboratorierna
samt rättsläkarstationerna bör ha samma ställning som de nu
intar i förhållande till MS. Delförslagen om rättsläkarråd och läkemedelsnämnd
behandlas närmare i det följande.

I prop. 1967: 1 (bil. 13 s. 42) har — i överensstämmelse med förslag av
socialstyrelseutredningen — förlikningsmannaexpeditionen föreslagits bli
utbruten ur SS och ombildad till en självständig myndighet, kallad statens
förlikningsmannaexpedition. Riksdagen har numera bifallit detta förslag
(SU 11, rskr 11).

Flera remissinstanser har aktualiserat frågan om veterinärstyrelsens återförande
till MS. Veterinärstyrelsens uppgifter och organisation kan komma
att beröras såväl av veterinärväsendeutredningens som livsmedelsstadgekommitténs
pågående arbete. Jag anser därför att frågor rörande veterinärstyrelsen
inte bör tas upp i detta sammanhang.

Jag förordar sålunda att MS, SS och sjukvårdsberedskapsnämnden sammanläggs
till en för hälso- och sjukvård samt socialvård gemensam central
förvaltningsmyndighet, vars verksamhetsområde i huvudsak sammanfaller
med de tre nuvarande myndigheternas områden.

För den nya myndigheten, som kommer att svara för såväl hälso- och
sjukvården som socialvården, har utredningarna använt arbetsnamnet statens
hälso- och socialvårdsstyrelse. Såväl detta namn som andra liknande,
vari myndighetens båda huvudområden markeras, har dock synts mig alltför
tunga. Jag har därför stannat vid att för det nya verket använda namnet på
det äldsta av de verk, som omfattas av sammanläggningen. Jag anser sålunda
att den nya myndigheten bör kallas medicinalstyrelsen. I fortsättningen
använder jag förkortningen NMS för den nya medicinalstyrelsen.

Omorganisationen bör genomföras den 1 januari 1968. MS i nuvarande

M Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

form, SS och sjulcvårdsberedskapsnämnden bör upphöra vid utgången av
år 1967.

Planerings- och rationaliseringsfrågorna

Om de statliga myndigheternas nuvarande planerings- och rationalisering
suppgifter gällei-, att MS fullgör vissa planeringsfunktioner
rörande hälso- och sjukvården i fredstid. Verkets nuvarande uppgift
att godkänna specialplaner för olika former av öppen vård m. m. kommer
dock att i allt väsentligt bortfalla genom den omläggning av statsbidragssystemet
som föreslagits i prop. 1967: 1 (bil. 7 s. 138). SS har vissa uppgifter
beträffande socialvårdens planering såväl i fred som under krigs- och beredskapsförhållandcn.
CSB handlägger dels ärenden rörande översiktsplaner
för den slutna vården inom sjukvårdsområdena, dels ärenden rörande byggnadsplaner
inom sjukvården, barnavården och åldringsvården. MS:s sjukvårdsberedskapsnämnd
svarar för ledningen av planläggningsarbetet rörande
krigsorganisationen för den allmänna civila hälso- och sjukvården. — På
den statliga sidan handläggs ärenden rörande hälso- och sjukvårdens rationalisering
dels av CSB och dels av SJURA.

Utredningarna har särskilt understrukit planerings- och rationaliseringsfrågornas
betydelse med hänsyn till att man kan förutse fortsatt knapphet
på arbetskraft och stigande kostnader. En kraftig ökning av såväl statens
som huvudmannasidans planeringsresurser anses nödvändig. Såväl i förslagen
rörande MS och SS som separata verk som i sammanläggningsförslaget
förordar utredningarna särskild personal för planeringsfrågorna. I det
senare fallet föreslås dels ett planeringsråd och dels en särskild planeringsavdelning.
Beträffande rationaliseringsområdet föreslås vissa förstärkxxingar
av CSB med huvudvikt på byggnadsteknik och byggnadsekonomi samt informationst
j änsten.

Beträffande planeringsfrågorna innebär utredningarnas gemensamma förslag,
som i princip ansluter till det av MCA-utredningen ensam framlagda
förslaget, följande fördelning av de statliga myndigheternas uppgifter
på området. Det centi''ala verket handlägger frågor rörande vårdplaner —
dvs. i allmänhet långsiktiga planer för vårdgrenarnas allmänna uppbyggnad
och kapacitet inom sjukvårds- resp. social vårdsområdena, regioner
eller landet i dess helhet — samt övertar sjukvårdsberedskapsnämndens
uppgifter rörande beredskapsplaner. Förslaget innebär, att CSB:s uppgift att
handlägga ärenden rörande planering av den slutna vården inom sjukvårdsområdena
skall överföras från CSB till det centrala verket. Byggnadsplaneringsfrågor
förutsätts fortfarande ligga på CSB.

Med utgångspunkt i den av MCA-utredningen föreslagna uppdelningen
av rationaliseringsbegreppet i vård- och driftrationalisering har utredningarna
föreslagit, att frågor rörande vårdrationaliseringen skall i första hand
ankomma på det centrala verket och frågor rörande driftrationalisering i

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

första hand på CSB. Samordnings- och finansieringsfrågor rörande rationaliseringsverksamhet
en skall enligt förslaget vara uppgifter för SJURA
efter omorganisation av rådet.

Utredningsförslagen angående planerings- och rationaliseringsfrågorna
har blivit föremål för starkt delade och i flertalet fall kritiska omdömen i
remissyttrandena. Svenska landstingsförbundet har med anslutning från
flertalet sjukvårdshuvudmän och Svenska stadsförbundet ställt sig helt
avvisande till de i betänkandet förordade lösningarna.

Sålunda avvisar förbunden och sjukvårdshuvudmännen i likhet med
flera andra remissinstanser tanken att uppdela rationaliseringsverksamheten
i vård- och driftrationalisering med fördelning av huvudansvaret mellan
MS resp. CSB som i praktiken ohållbar och ägnad att göra splittringen
på området än större. I hithörande yttranden anförs i huvudsak följande.
MS:s verksamhetsområde bör begränsas till medicinska säkerhetsfrågor i
vidsträckt bemärkelse, varunder innefattas bl. a. den översiktliga riksplaneringen
med hänsyn till medicinens utveckling. Sjukvårdshuvudmännens
förstahandsansvar för sjukvården och dennas utformning motiverar att de
har ett avgörande inflytande på sjukvårdens planering och rationalisering.
Statens medverkan krävs vid avvägningen av resursfördelningen mellan
olika samhällsområden. Med förebild i de branschforskningsinstitut som
inrättats för samverkan mellan staten och enskild företagsamhet bör tillskapas
ett liknande organ med sjukvårdshuvudmännen som huvudintressenter
under statlig medverkan. Det nya organet föreslås överta de planerings-
och rationaliseringsuppgifter, som enligt betänkandet uppdelas på
MS, CSB och SJURA, samt den verksamhet som ombesörjs av landstingsförbundets
organisationsavdelning.

Jag vill beträffande planeringsfrågorna till en början erinra
om vad jag anförde beträffande hälso- och sjukvårdens planering i prop.
1967: 1 (bil. 7 s. 48). Efter att ha konstaterat att statens direkta befattning
med hälso- och sjukvården är begränsad framhöll jag, alt den kraftiga
expansion som kännetecknar sjukvården och som innebär att en allt större
andel av landets totala personella och ekonomiska resurser tas i anspråk för
denna samhällssektor, gör behovet av en fortlöpande sjukvårdsplanering såväl
på läns- och regionplanet som på riksplanet allt viktigare. Målet för planeringen
på riksplanet bör vara att vid utbyggnaden av vårdresurserna söka
åstadkomma en fördelning som totalt sett och på längre sikt bäst tillgodoser
vårdbehoven. Denna planering bör ges en sådan inriktning att den på bästa
sätt kan tjäna huvudmännen som vägledning. Jag betecknade inrättandet
av socialdepartementets sjukvårdsdelegation som ett steg i denna riktning.

Riksplaneringen innebär enligt min uppfattning i fråga om såväl hälsooch
sjukvården som socialvården ytterst en avvägning av resurserna mellan
dessa vårdområden och övriga samhällssektorer. Det är därmed klart att
riksplaneringen måste vara en statlig uppgift.

Kungl. Maj.ts proposition nr 68 år 1967

Riksplaneringen bör under socialdepartementet omhänderhas av socialdepartementets
sjukvårdsdelegation samt av NMS på verksplanet. Sjukvårdsdelegationen
bör därvid behålla sina nuvarande uppgifter att följa
utbyggnaden av sjukvårdsresurserna i landet och verka för samordning
av sjukvårdsplaneringen. Skäl talar för att delegationens uppgifter utvidgas
till att omfatta även motsvarande funktioner i fråga om socialvården. Denna
fråga kommer att närmare övervägas inom socialdepartementet.

På NMS bör ankomma att handlägga frågor rörande riksplanering av
verksamhetsgrenarnas omfattning, inriktning och allmänna uppbyggnad
med beaktande särskilt av såväl de enskildas behov av vård som behovet av
samordning av landets vårdresurser och tillgången på utbildad arbetskraft
samt att följa och stödja den regionala och lokala planeringen. Som ett led
i riksplaneringen skall NMS insamla, sammanställa och analysera av huvudmännen
fastställda planer samt redovisa verkets uppfattning om såväl den
totalbild som analysen lett fram till som de enskilda planerna. En förutsättning
härför är emellertid att — som MCA-utredningen föreslagit — CSB:s
handläggning av ärenden rörande sjukvårdshuvudmännens planering av
den slutna vården överflyttas till NMS. Jag godtar därför detta förslag.

Jag vill emellertid samtidigt understryka, att vad jag nu anfört om riksplaneringen
inte innebär någon ändring eller inskränkning i de kommunala
huvudmännens befogenheter i fråga om sjukvårdens och socialvårdens
planering. Såväl hälso- och sjukvården som socialvården är i första hand
kommunala uppgifter. Som konsekvens härav ankommer det på de kommunala
huvudmännen att upprätta och fastställa planer för vårdområdena.
Huvudmännen bedriver också planeringsverksamhet i växande omfattning.

Nära förbundna med planeringen är rationaliseringsfrågorna,
som ju också syftar till att tillvarata de ekonomiska och personella resurserna
på bästa sätt. Liksom beträffande planeringen har huvudmännen
gjort omfattande insatser på rationaliseringsfältet, i synnerhet i fråga om
sjukhusdriften. Centralt verkar på rationaliseringsområdet bl. a. CSB,
SJURA och landstingsförbundets organisationsavdelning. Ett starkt behov
har gjort sig gällande av att bygga ut och i möjligaste mån koncentrera
rationaliseringsresurserna inom såväl hälso- och sjukvård som socialvård.
Samtidigt härmed har ett önskemål från huvudmannahåll kommit till uttryck
i olika sammanhang om ett centralt organ med uppgift att främja
och stödja samt medverka i den av huvudmännen bedrivna planeringen.
Ett genomförande av MCA-utredningens förslag skulle innebära att den
nuvarande splittringen av de centrala rationaliseringsresurserna bibehålls.
Jag har därför inte kunnat acceptera utredningsförslaget i denna del.

Med denna utgångspunkt har jag funnit det av landstingsförbundet framförda
förslaget om tillskapande av ett organ med centrala uppgifter på nu

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967 87

ifrågavarande områden och med förebild i de branschforskningsinstitut som
inrättats för samarbete mellan staten och enskild företagsamhet böra närmare
övervägas. En arbetsgrupp med representanter för social- och finansdepartementen
samt de tre kommunförbunden har tillsatts för att utreda
frågan. Arbetsgruppens förslag, som redovisats i det föregående, innebär
att ett särskilt planerings- och rationaliseringsinstitut
för hälso- och sjukvården samt socialvården inrättas. I ett följande avsnitt
kommer jag att mer i detalj behandla detta förslag, men jag vill redan
här uttala, att jag funnit att ett dylikt institut måste bli av utomordentligt
värde och att det låter sig väl inpassas i den fördelning av planeringsuppgifterna
mellan staten och kommunerna som jag nyss angivit. Jag anser
därför att ett sådant institut bör komma till stånd. Institutet kommer att
ha till ändamål att främja, samordna och medverka i huvudmännens planerings-
och rationaliseringsverksamhet, medan riksplaneringen enligt vad
jag tidigare framhållit åvilar de statliga organen. Huvudmännens uppgifter
i fråga om vårdplanering inom sina områden och i fråga om samplanering
mellan flera sådana områden kvarstår alltså, men som ett nytt
moment tillkommer, att institutet kommer att bearbeta såväl enskilda huvudmäns
vårdplaneringsproblem i form av konsultuppdrag som mera allmänna
spörsmål, vilket hänger samman med denna planering.

Givetvis är det svårt att upprätthålla en fullt entydig gräns mellan riksplanering
och annan vårdplanering. Vad jag nu anfört torde emellertid
ge nödig vägledning för det mycket nära och förtroendefulla samarbete
som måste etableras mellan den centrala förvaltningsmyndigheten och institutet.

Det föreslagna institutet bör överta CSB:s och SJURA:s uppgifter och
resurser på rationaliseringsområdet, och dessa två organ bör avvecklas när
institutet träder i verksamhet. CSB:s nuvarande uppgifter att granska och
godkänna byggnadsplaner inom sjukvården samt granska förslag
till byggnadsplaner inom barnavård och åldringsvård bör dock inte övertas
av institutet utan bör även i fortsättningen bibehållas som en statlig funktion.
Denna verksamhet är av stor omfattning och det därav föranledda
förberedelsearbetet åvilar i första hand CSB:s byggnadsbyrå, som i samband
därmed utövar en betydande rådgivande verksamhet. Beslut om godkännande
av byggnadsplaner ankommer på CSB:s styrelse, som också avger
yttranden över byggnadsplaner inom barnavård och åldringsvård. För att
byggnadsfrågorna skall kunna handläggas med utnyttjande av senaste
organisations- och rationaliseringserfarenheter angående de funktioner, för
vilka de aktuella byggnadsprojekten är avsedda, måste arkitekter och andra
i byggnadsgranskningen engagerade ha ständig och omedelbar kontakt med
organisations- och rationaliseringsexpertis. CSB:s byggnadsbyrå har nu
denna kontakt genom organisations- och utrustningsbyråernas personal.

Kungl. Maj.ts proposition nr 68 år 1967

Dessa två byråer representerar emellertid centrala rationaliseringsresurser
som måste övergå till institutet för att den önskvärda sammanföringen skall
uppnås.

Att reducera CSB:s verksamhet till enbart byggnadsfrågor och beskära
kansliet till att endast omfatta byggnadsbyrån, skulle leda till att det nu
allmänt omvittnade praktiska värdet av CSB:s verksamhet på byggnadsområdet
snart skulle minska. Under sådana förhållanden förordar jag att
även byggnadsbyråns uppgifter övertas av institutet men att en särskild statlig
nämnd inrättas för de uppgifter, som enligt vad jag'' nyss anfört åligger
CSB:s styrelse. Detta förutsätter att nämnden, som bör kallas nämnden
för sjukvårds- och socialvårdsbyggnader, skall äga anlita
institutets resurser för förarbetet med och beredningen av byggnadsärendena.
Jag återkommer till dessa frågor i det följande.

Den nya medicinalstyrelsen

Allmänna synpunkter

Den allmänna målsättningen för omorganisationen och sammanläggningen
av de centrala förvaltningsmyndigheterna för hälso- och
sjukvården samt socialvården som skisserats i utredningsförslagen kan
jag i stort sett ansluta mig till. Målsättningen måste vara att skapa en myndighet
som inom hela verksamhetsområdet står i nära kontakt med utvecklingen
och har tillräckliga resurser och auktoritet för att utöva en allmän
ledning och ta erforderliga initiativ i olika fackfrågor. De medicinska och
sociala funktionerna inom verket bör integreras.

Som ett ytterligare led i den allmänna målsättningen ingår att säkerställa
nära kontakt och förtroendefullt samarbete mellan den nya myndigheten
och de kommunala huvudmännen, som bär det omedelbara ansvaret
för den Övervägande delen av hälso- och sjukvården samt socialvården.

Huvudlinjerna i det härefter förordade organisationsförslaget
ansluter till vad jag nu anfört om den allmänna
målsättningen. Även om mitt förslag på flera punkter avviker från utredningsförslaget,
kvarstår väsentliga drag i utredningens förslag till organisation
av ett för hälso- och sjukvård samt socialvård gemensamt verk. Jag
förordar sålunda en lekmannastyrelse med representanter för huvudmännen,
vidare avdelningsindelning och integrering av medicinska och sociala
funktioner, förstärkningar på chefsplanet samt en allmänt ökad kapacitet
såväl för fackfrågor som för planering, utredningar och administrativa uppgifter.

I fråga om mitt förslag till personaluppsättning vill jag
erinra om att MS redan den 1 juli 1966 tillförts bl. a. en extra medicinalrådsoch
två extra byråchefstjänster. Även SS har fått vissa förstärkningar, däribland
en byråchefstjänst för administrativa uppgifter.

Kungl. Maj. ts proposition nr 68 år 1967

Det är av flera skäl inte möjligt att bedöma NMS:s personalbehov med utgångspunkt
i nuvarande organisation och personalbehov. Bl. a. öppnar sammanläggningen
av de verk, som uppgår i NMS, stora möjligheter till rationaliseringar
och förenklingar inom olika delar av den interna verksamheten.
Den allmänt ökade tillgång på administrativt skolad arbetskraft och de ökade
möjligheter till intern delegering av beslut, som mitt förslag innebär,
kommer otvivelaktigt också att medföra en avsevärd effektivitetsökning i
förhållande till nu.

Härtill kommer ett par omständigheter som avlastar MS betydande arbetsuppgifter.
Den i år genomförda mentalsjukvårdsreformen medför, att arbetsuppgifterna
för mentalsjukvårdsbyråns byggnadsavdelning och kameralbyråns
avdelning för mentalsjukhusens ekonomiska förvaltning bortfaller eller
begränsas starkt. Vidare har i prop. 1967: 1 (bil. 7 s. 138) föreslagits en omläggning
av statsbidragssystemet på hälso- och sjukvårdens område, som
medför att 20 olika statsbidrag ersätts av ett enhetligt bidrag, vilket fördelas
mellan sjukvårdshuvudmännen efter den procentuella andel de genomsnittligt
haft i utbetalade bidrag de fem senast förflutna åren. Omläggningen
medför inte endast en avsevärd lättnad i det kamerala arbetet inom MS. Därjämte
bortfaller MS:s hittillsvarande åligganden att granska och godkänna
huvudmännens specialplaner för olika former av öppen vård.

Om man till vad jag nu anfört lägger att den nya organisationen innebär
en kraftig utbyggnad av chefsplanet — särskilt genom att fem avdelningschefstjänster
tillkommer — och en inte obetydlig förstärkning på avdelningsdirektörs-
och byrådirektörsnivåerna, är det klart att omorganisationen
kommer att medföra en förstärkning av kapaciteten inte minst i fråga
om verkets planeringsuppgifter. Den fortsatta utvecklingen på de medicinska
och sociala områdena kan givetvis inte undgå att påverka det centrala
verkets uppbyggnad. Den av mig nu föreslagna personalorganisationen kan
därför framdeles komma att behöva erhålla förstärkningar på de punkter,
där sådana visar sig nödvändiga.

I MS:s instruktion finns numera särskilda behörighetsvillkor
i fråga om medicinalråden. De skall vara läkare med undantag för
cheferna på tandvårds- och apoteksbyråerna, vilka skall vara tandläkare
resp. apotekare, överinspektörerna för mentalsjukvården och för vården
av psykiskt efterblivna in. in. skall vara läkare. Därjämte krävs att avdelningsdirektör
på apoteksbyrån skall vara apotekare. I SS:s och sjukvårdsberedskapsnämndens
instruktioner finns inga behörighetsvillkor.

Det är självklart, att man vid tillsättning av tjänster inom ett verk av
NMS:s karaktär måste se till att tillgången på sakkunskap bland tjänstemännen
blir tillgodosedd i sådan omfattning att verkets ställning och anseende
som fackmässig auktoritet inom de olika delarna av verksamhetsområdet
i möjligaste mån säkerställs. Vissa tjänster kan i praktiken endast skötas
av personer med viss yrkesutbildning. Det är emellertid likväl angeläget

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

att den tillsättande instansen formellt ges fria liänder att besätta ledig tjänst
inom NMS med den som befinns lämpligast oavsett yrkesutbildning. Jag
anser därför att i fråga om NMS inte bör uppställas några behörighetsvillkor.

NMS.s organisation

Huvuddragen i organisationsförslaget rörande NMS framgår av en sammanställning,
som torde få bifogas statsrådsprotokollet såsom bilaga.

I sammanställningen upptas avdelningar och byråer med verksamhetsområdena
summariskt angivna. Jag anser mig inte här böra redovisa någon
mera detaljerad fördelning av arbetsuppgifterna mellan avdelningar och
byråer, inte heller någon sektionsindelning eller personalens fördelning mellan
olika enheter i organisationen. Det är stor risk för att den skulle uppfattas
som mer eller mindre bindande för det nya verkets ledning. Denna
skulle därigenom bli på ett inte önskvärt sätt hindrad att inom ramen för
tillgängliga resurser utforma organisationen så, att den blir så effektiv
och integrerad som möjligt. För att kunna fullgöra den under NMS:s första
tid särskilt angelägna och krävande uppgiften att i detalj utforma verkets
inre organisation måste verkets ledning ha fria händer. Redan det förhållandet
att särskilda planeringsbyråer inrättas som ett nytt inslag i organisationen
kommer att medföra betydande förändringar i nuvarande ärendefördelning.
Likaså torde de administrativa och kamerala byråerna kunna
förväntas överta arbetsuppgifter som — särskilt vid SS — handläggs på
fackbyråer. Det kan också visa sig att den i sammanställningen gjorda
uppdelningen av byråerna mellan avdelningar efter någon tids erfarenhet
bör jämkas.

Verksledningen. Vissa rådgivande organ

Även om vissa remissinstanser yrkat på en annan sammansättning av
verks styrelsen, ansluter jag mig i denna del till utredningsförslaget.
Styrelsen bör således bestå av verkschefen som ordförande och åtta av Kungl.
Maj :t utsedda ledamöter. Av dessa bör två utses efter förslag av Svenska
landstingsförbundet, en efter förslag av Svenska stadsförbundet och en efter
förslag av Svenska kommunförbundet. Huvudmannarepresentationen i
styrelsen medför, att NMS inte behöver någon motsvarighet till MS:s huvudmannaråd
eller den till SS knutna rådgivande nämnden för social hemhj
älpsverksamhet.

Kungl. Maj :t äger att i instruktionen för NMS ange vilka ärenden som
skall avgöras av styrelsen. Övriga ärenden skall i princip avgöras av verkschefen
eller, efter delegation, av annan tjänsteman. Vissa ärendegrupper
skall avgöras av särskild nämnd. I betänkandet har särskilt uppmärksam -

Kungl. Mcij.ts proposition nr 68 år 1967

mats vissa på SS nu ankommande ärenden om intagning i ungdomsvårdsskola
och kvarhållande vid eller utskrivning från allmän vårdanstalt för
alkoholmissbrukare. I denna fråga bör Kungl. Maj :t få besluta.

MS:s vetenskapliga råd bör överföras till NMS med oförändrade
funktioner. Det ankommer på Kungl. Maj :t att pröva i vad mån rådet bör
tillföras representanter för ytterligare ämnesområden, bl. a. inom socialvården.

Utredningarna har föreslagit att ett särskilt planeringsråd skall inrättas
som rådgivande organ vid det nya verkets sida som ett kvalificerat forum,
där aktuella planerings- och utvecklingslinjer kan tas upp av verksledningen.
I rådet föreslås ingå ett urval högt kvalificerade företrädare för
olika i sådana sammanhang aktuella områden, bl. a. praktisk hälso- och
sjukvård samt socialvård, vetenskaplig forskning, teknik, statistik, arbetsmarknaden
och näringslivet.

Även om vissa skäl talar för att inrätta ett planeringsråd anser jag mig
dock inte böra biträda förslaget. Förutom i styrelsen för NMS kommer flertalet
berörda intressen att vara företrädda och få ett forum i såväl socialdepartementets
sjukvårdsdelegation som i styrelsen för det föreslagna planerings-
och rationaliseringsinstitutet. Lämpligheten att inrätta ytterligare en
central instans på hälso- och sjukvårdens samt socialvårdens områden kan
därför starkt ifrågasättas. Alltför många organ kan försvåra effektiva insatser
från centralt håll. En del av de för rådet avsedda funktionerna bör
kunna fullgöras av tillfälligt anlitad expertis. I det följande beräknar jag
särskilda medel för detta ändamål.

Till frågan om ett beredskapsråd återkommer jag i samband med
redogörelsen för planerings- och beredskapsavdelningen.

Beträffande generaldirektörs- och ö v e r d i r e k t ö r stjänsterna
må erinras om att MS nu har eu generaldirektör och en överdirektör
samt SS en generaldirektör. Utredningarna har för det nya verket föreslagit
en generaldirektör och två överdirektörer. I vissa remissyttranden har framhållits,
att generaldirektören eller i varje fall en av överdirektörerna skall
vara läkare. Statskontoret och riksrevisionsverket anser att endast en överdirektör
stjänst bör inrättas men att den bör dubbleras under en övergångstid.
Av vad jag nyss anfört framgår att några behörighetskrav f. n. inte
finns beträffande de nu berörda tjänsterna och att några sådana krav
inte heller bör uppställas. Under hänvisning bl. a. till den utbyggnad av
avdelningsorganisationen, som jag föreslår i det följande, anser jäg mig
inte böra föreslå mer än en överdirektörstj änst.

Den till MS nu anknutna nämndorganisationen bör, med de
avvikelser som jag föreslår i det följande, överföras till NMS utan förändring
av organisation och uppgifter. Allmänt synes det mig rationellt att
verlcsstyrelse och verksledning kan avlastas fackärenden som rör enskilda
fall eller eljest kräver speciell sakkunskap. Verket bör tillhandahålla nämn -

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

derna erforderlig personal. Vid min bedömning av personalorganisationen
har jag tagit hänsyn härtill.

Avdelnings- och bgråorganisationen

Enligt utredningarna skulle det nya verket organiseras på fyra avdelningar,
nämligen medicinal- och socialavdelningen, planeringsavdelningen, beredskapsavdelningen
och administrativa avdelningen.

Medicinal- och socialavdelningen skulle i princip komma att motsvara
MS:s och SS:s nuvarande fackbyråer med undantag för de uppgifter i fråga
om rättsmedicinen, rättspsykiatrin och läkemedelsområdet som enligt utredningarna
skulle övertas av statsmedicinska anstalten. En förutsättning för
förslaget att samla MS:s och SS:s facksidor i en avdelning var också att avdelningens
fyra byråer skulle få administrativa chefer och att sektionerna
inom byråerna i princip skulle motsvara de nuvarande byråerna. Jag har förut
avvisat förslaget om en statsmedicinsk anstalt. Som framgår av vad jag
närmare utvecklar i det följande kan jag inte heller biträda utredningarnas
förslag angående chefsskapet för byråerna. Mot denna bakgrund har den
föreslagna avdelnings- och byråindelningen måst helt omprövas under departementsberedningen.
Jag förordar, att medicinal- och sooialavdelningen
ersätts av tre fackavdelningar och antalet byråer utökas väsentligt i förhållande
till utredningarnas förslag.

Innan jag går närmare in på avdelnings- och byråindelningen vill jag beröra
utredningarnas förslag angående fackbyråernas chefsfråg
a. Förslaget går ut på att dessa byråchefer skall tillsättas främst med hänsyn
till administrativ duglighet och erfarenhet. Samtidigt skall de ledande
fackmännen ingå i organisationen såsom sakkunniga och därvid direkt under
avdelningschefen delta i ärendenas handläggning. De skulle således inom
organisationen bli jämställda med byråcheferna. Utredningarna föreslog att
enighet mellan vederbörande administratör och fackman skulle krävas för
beslut på byrå- eller sektionsnivå. I annat fall skulle ärendet föras upp till
avdelningschefen. Genom de nu antydda förslagen ville utredningarna ge
verkets facksida större administrativ stadga, frigöra de ledande fackmännen
från det löpande byråarbetet och skapa bättre befordringsmöjligheter för administratörer.

Av de remissinstanser, som yttrat sig över förslaget, har endast ett fåtal
tillstyrkt, däribland försvarets sjukvårdsstyrelse och MS, båda dock med
tvekan och vissa förbehåll. Sveriges läkarförbund, Sveriges tandläkarförbund
och Apotekarsocieteten befinner sig bland dem som avstyrker. Som de
viktigaste skälen mot förslaget anförs, att den föreslagna ordningen kommer
att medföra att expertisens ställning blir för svag och att rekryteringen
kommer att försvåras.

För min del har jag funnit att förslaget innebär en alltför invecklad uppbyggnad
av organisationen med risker för komplicerad beslutsfunktion och

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

en hämning av initiativlusten inom verket. Förslaget bör inte genomföras.
De ledande fackmän som det här är fråga om bör i princip vara chefer
för fackbyråer.

Utredningarnas syften med det nu berörda förslaget anser jag bli tillräckligt
beaktade genom det ökade antalet avdelningschefer inom detta område
och den allmänna förstärkning av den administrativa personalen, som
jag föreslår.

Även i den nya organisationen bör regeln vara att den sedan länge brukade
titeln medicinalråd används för byråchef som är legitimerad läkare, tandläkare
eller apotekare.

Jag vill slutligen framhålla några allmänna synpunkter på
verksamheten inom N M S, vilka måste i särskild grad beaktas för
att verket skall kunna fungera effektivt. En allmän förutsättning för avdelningarnas
och hela verkets funktion är ett smidigt, förtroendefullt och sakligt
samarbete över avdelnings- och byrågränser mellan den sakkunskap av
olika slag som finns företrädd inom verket. I stor utsträckning kan ärendena
inom MS inte handläggas tillfredsställande ur facksynpunkt utan att
fackmän från flera byråer deltar. Nödvändigheten av sådant samarbete blir
än mer framträdande i NMS där både medicinska och sociala aspekter kommer
att mötas och kräva beaktande i mycket stor utsträckning. Samtidigt
krävs i lika hög grad samverkan mellan fackmän och den administrativa
personalen inom verket. Av särskild vikt är att fackbyråerna konsekvent
befrias från uppgifter, som — i förekommande fall efter samråd med fackbyrån
— kan handläggas på administrativa avdelningen. Frågor om den
ekonomiska och tekniska delen av verksamheten vid ungdomsvårdsskolorna
och nykterhetsvårdsanstalterna jämte statsbidragsfrågor bör sålunda
i största möjliga utsträckning handläggas vid denna avdelning och belastningen
på fackbyråerna begränsas till en bevakning av vårdsynpunkterna.
Planeringsfrågor och större utredningar anser jag böra handläggas inom
planerings- och beredslcapsavdelningen. I princip bör sådana frågor beredas
inom arbetsgrupper där denna avdelnings personal och personal från berörda
fackbyråer gemensamt söker sig fram till en lösning. En annan synpunkt
är nödvändigheten att för varje grupp av ärenden förutsättningslöst undersöka
möjligheten att delegera beslutanderätten så långt ned i organisationen
som möjligt och med lämpliga intervaller ompröva möjligheterna till ytterligare
delegering. Bevakningen av dessa synpunkter blir i högsta grad en
uppgift för avdelningscheferna, som måste noga följa arbetet och arbetets
planering inom byråerna.

Jag övergår härefter till att behandla de i mitt förslag upptagna tre fac kavdelningarna.
Dessa får de uppgifter som enligt utredningsförslaget
skulle falla på medicinal- och socialavdelningen med undantag för apoteksoch
läkemedelsfrågorna. Dessa bör av skäl, som jag återkommer till, förläggas
till eu särskild faekbyrå inom administrativa avdelningen. I stället

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

för fyra fackbyråer enligt utredningsförslaget föreslår jag — förutom nyss
nämnda byrå — elva fackbyråer inom de tre fackavdelningarna. I stort sett
innebär detta att de enheter, som enligt utredningsförslaget skulle bli sektioner,
ersätts av fackbyråer.

I princip bär eftersträvats att till avdelningarna föra byråer med övervägande
inslag av förebyggande vård, akutvård resp. långtidsvård och samtidigt
uppnå en integrering av medicinska och sociala frågor inom avdelningarna.
Att fullt konsekvent genomföra denna princip är emellertid av
bl. a. praktiska organisationsskäl inte möjligt. Jag har också tidigare antytt
att en ändring av byråernas nu föreslagna fördelning mellan avdelningarna
framdeles kan visa sig lämplig.

Jag vill här i anslutning till en översiktlig jämförelse mellan det i sammanställningen
i bilagan redovisade förslaget och nuläget göra några kommentarer
rörande de tre fackavdelningarna.

Av byråerna i avdelningen för hälsovård, social barnaoch
ungdomsvård in. in. (HB) motsvaras MS:s hälsovårdsbyrå av
byrå HB 1. Byrå HB 2 motsvarar SS:s barnavårds- och slcolbyråer, som
sammanläggs till en byrå för social barna- och ungdomsvård. Frågor rörande
statsbidrag och lån till barnstugor liksom vissa andra bidragsfrågor handläggs
nu på barnavårdsbyrån och kräver där en avsevärd arbetsinsats. Jämfört
med nu torde byrån kunna beredas inte obetydliga lättnader genom
att byråns arbete med bl. a. statsbidragsärenden och planeringsfrågor i stor
omfattning kommer att utföras av personal vid andra arbetsenheter inom
NMS. I avvaktan på den utredning, som påbörjats om den regionala organisationen,
skall till byrån höra de sex eftervårdskonsulenter som nu finns
vid SS. Byrå HB 3 motsvarar MS:s tandvårdsbyrå. I alla tre byråernas verksamhet
är det förebyggande inslaget framträdande. Endast byrå HB 2 kommer
att svara för någon form av sluten vård, nämligen behandlingen av de
vid ungdomsvårdsskolorna intagna eleverna. I mitt förslag till personalorganisation
vid NMS har jag tagit hänsyn till det behov av förstärkningar
som utan tvekan föreligger i fråga om omgivningshygien och hälsovård.

Till avdelningen för akutsjukvård och nykter hetsvård
(SN) har i första hand förlagts en byrå för somatisk vård vid sjukhus
(SN 1) och en byrå för somatisk vård utanför sjukhus, allmänna läkarfrågor,
rättsmedicin m. m. (SN 2). Dessa byråers huvuduppgifter ligger nu
på MS:s sjukhusbyrå resp. medicinalbyrå.

Det kan diskuteras huruvida de viktiga områdena medicinsk barna- och
ungdomsvård, förebyggande mödra- och barnavård samt familjerådgivninghör
hemma inom denna avdelning eller inom avdelningen för hälsovård,
social barna- och ungdomsvård m. m. (HB). Hur hithörande ärenden skall
fördelas inom verket blir i viss mån beroende på den tillgängliga läkarpersonalens
kapacitet och intresseinriktning. Personaltillgången kommer att
medge att ökad kapacitet avdelas för de medicinska barna- och ungdoms -

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

vårdsfrågorna. Bl. a. har en ny tjänst beräknats för en heltidsanställd föredragande
läkare inom området. Därtill kommer att vissa delar av de nuvarande
sjukhus- och medicinalbyråernas uppgifter kommer att avlastas och
ge utrymme för ökade insatser på nu berörda områden. Byrå SN 1 kommer
att i förhållande till den nuvarande sjukhusbyrån få en radikal avlastning
bl. a. genom att planeringsuppgifterna kommer att i första hand åvila planerings-
och beredskapsavdelningen samtidigt som en särskild byrå tillkommer
för långtidssjukvård, rehabilitering och handikappvård. MS:s medicinalbyrå
fick en inte obetydlig lättnad när huvudmannaskapet för provinsialläkarna
övertogs av landstingen. Byråns nuvarande uppgifter med detaljplanering
av vissa former av öppen vård bortfaller genom den förut omnämnda
statsbidragsreformen.

Byrån för psykiatrisk vård (SN 3), som i huvudsak motsvarar allmänna
avdelningen inom MS:s mentalsjukvårdsbyrå, kommer att i huvudsak få
de uppgifter som nu ligger på denna avdelning. En intensiv nydanande verksamhet
inom den psykiatriska sjukvården är att förutse. Bortfallet av arbetsuppgifter
för MS till följd av mentalsjukvårdsreformen omfattar —
som jag förut antytt — främst de uppgifter som nu handläggs vid mentalsj
ukvårdsbyråns byggnadsavdelning och kameralbyråns avdelning för mentalsjukhusens
ekonomiska förvaltning, överinspektören för den psykiatriska
vården ingår i byrå SN 3.

Byrån för nykterhetsvård och narkomanvård (SN 4) övertar de nykterhetsvårdsfrågor,
som nu handläggs vid SS:s nykterhetsvårdsbyrå, jämte frågor
om den allt aktuellare vården av läkemedelsmissbrukare. Den lämpligaste
förläggningen av frågorna kring narkomaniproblemet, beträffande
vilket ett betydande utrednings- och forskningsarbete pågår, kan diskuteras.
Förläggningen till byrå SN 4 bör i vart fall gälla tills vidare. Väsentligt synes
mig vara att frågor om såväl alkohol- som läkemedelsmissbruk behandlas
inom avdelningen för akutsjukvård.

Avdelningen för långtidssjukvård, åldringsvård
in. in. (LÅ) omfattar först en särskild byrå för långtidssjukvård, rehabilitering
och handikappvård (LÅ 1). Dessa områden faller nu, som jag
nyss anfört, under MS:s sjukhusbyrå. Deras ökade betydelse gör det nödvändigt
med en särskild byrå. För rehabilitering och handikappvård avses
en heltidsanställd föredragande läkare. Byrån för vård av psykiskt utvecklingsstörda
(LÅ 2) motsvaras i MS:s nuvarande organisation av avdelningen
för vården av psykiskt efterblivna, överinspektören för denna vård är nu
chef för avdelningen. Jag anser att den läkare, som i NMS har huvudansvaret
för vården av psykiskt utvecklingsstörda, bör vara chef för byrå LÅ 2.
Med hänsyn härtill bör titeln överinspektör bytas ut mot medicinalråd. MS:s
byrå för social- och rättspsykiatri har föreslagits ingå i avdelningen som
byrå LÅ 3. Slutligen motsvarar byrån för åldringsvård, socialhjälp in. m.
(LÄ 4) SS:s socialvårdsbyrå.

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

En fråga, som berör såväl fackavdelningarna som i någon mån övriga
avdelningar, gäller det 20-tal deltidsanställda läkare, tandläkare
och apotekare, som nu har arvodestjänster vid MS med
skiftande daglig tjänstgöringstid. Innehavarna anges omväxlande som
specialföredragande, oftast med angivande av visst område, eller som medicinalrådsassistenter.
SS anlitar ett par läkare som konsulter med viss begränsad
tjänstgöringstid. De nuvarande tjänsterna av detta slag vid MS
är i princip bundna till vissa ämnesområden genom beslut av Kungl.
Maj :t, även om MS enligt praxis ansetts oförhindrad att vidta vissa jämkningar.
Motsvarande möjlighet att mera permanent anlita utomstående läkare,
tandläkare och apotekare är nödvändig även för NMS. Jag beräknar erforderliga
medel för att tillgodose detta personalbehov vid NMS med någon
ökning i förhållande till nu.

Planerings- och beredskapsavdelning en (PB) ersätter
de av utredningarna föreslagna särskilda avdelningarna för planerings- resp.
beredskapsfrågor. Av de två extra byråchefer som tillförts MS den 1 juli
1966 är en chef för MS:s statistiska avdelning. Den andre är chef för en
planeringsenhet som är under uppbyggnad. I likhet med utredningarna finner
jag det synnerligen angeläget att den centrala myndigheten får särskilda
personalresurser för planerings- och större utredningsfrågor rörande hälsooch
sjukvården samt socialvården i fredstid. Jag har härvid gått ett steg
längre och föreslår två byråer (PB 1 och PB 2), främst för sådana uppgifter,
och har räknat med att ca 25 tjänstemän skall kunna placeras vid dessa
byråer. Deras huvuduppgift blir att i samarbete med statistikbyrån (PB 3)
syssla med den riksplanerande verksamhet och därmed sammanhängande
uppgifter som enligt vad jag tidigare anfört skall handhas av NMS. Jag utgår
således från att medicinalstatistiken skall, i varje fall tills vidare, ligga
kvar hos den medicinska centrala myndigheten. Det är angeläget att denna
statistiska verksamhet nära samordnas med den övriga statliga statistikproduktionen,
som numera är praktiskt taget helt centraliserad till statistiska
centralbyrån, vilken även skall svara för samordningen mellan statlig
statistik och annan statistik. NMS bör därför ha fortlöpande samarbete med
centralbyrån när det gäller statistikverksamheten. Detta samarbete bör
lämpligen avse inte endast uppläggningen av statistiken utan även produktionen
och offentliggörandet av denna.

Jag vill också erinra om att den arbetsgrupp, som lagt fram förslaget om
ett planerings- och rationaliseringsinstitut, förordat att MS:s nuvarande befattning
med förvaltningsekonomisk statistik skall upphöra och att en särskild
samarbetsdelegation skall bildas av NMS, statistiska centralbyrån och
institutet. Jag ansluter mig till vad arbetsgruppen sålunda anfört. Det får
ankomma på NMS:s ledning att ta upp dessa frågor. I avvaktan härpå och
då MS:s statistiska verksamhet i viss utsträckning har försökskaraktär —
jag syftar här närmast på pågående försöksverksamhet med diagnosstatistik

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

— har i detta sammanhang inte räknats med någon annan förändring i fråga
om statistikbyrån än att vissa tjänster, som nu avlönas från socialdepartementets
kommittéanslag, överförs till NMS:s avlöningsanslag.

Utredningen har föreslagit en planeringsavdelning och en beredskapsavdelning.
För egen del förordar jag en gemensam avdelning för planeringsoch
beredskapsfrågorna. Beredskapsplaneringen synes enligt min mening i
inte obetydlig utsträckning höra samman med och vara beroende av den
fredsmässiga planeringsverksamheten. Vid avdelningen skall på beredskapssidan
handläggas såväl hälso- och sjukvårdens som socialvårdens beredskapsfrågor.
Jag föreslår vidare, att en av cheferna för de två byråerna (PB
4 och PB 5), som skall ha hand om beredskapsfrågorna, också skall fungera
som kanslichef och huvudföredragande i det i det följande föreslagna beredskapsrådet.
Denne kommer därigenom att närmast under avdelningschefen
svara för samordningen på beredskapsområdet. Utrymme för vissa förstärkningar,
bl. a. med anledning av att socialvårdens beredskapsfrågor tillkommer,
har beräknats i förhållande till nuläget vid MS:s sjukvårdsberedskapsnämnd.

Jag har förut anfört, att ett beredskapsråd bör inrättas som ett
samrådsorgan mellan NMS, andra statliga organ samt de kommunala huvudmännen.
Rådet bör anknytas direkt till planerings- och beredskapsavdelningen
inom vars område det skall verka. Kungl. Maj :t bör äga bestämma
rådets sammansättning och uppgifter.

Administrativa avdelningen (A) sludle enligt utredningarnas
förslag bestå av en byrå för kansli- och personalärenden in. in. och en
byrå för ekonomiska och kamerala ärenden. I en under verksledningen fristående
lagbyrå skulle ingå en sektion för legitimation och behörighet och
ett nämndkansli. Apoteks- och läkemedelsärendena skulle enligt förslaget
förläggas till en sektion inom en byrå för tandvårds-, apoteks- och läkemedelsväsende
inom medicinal- och socialavdelningen. Mitt förslag innebär att
NMS:s administrativa avdelning får den organisation som framgår av den
vid protokollet fogade sammanställningen.

I denna avdelning ingår en byrå för juridiska ärenden (Al), som ersätter
MS:s lag- och utredningsbyrås juridiska del och den juridiska sektionen
inom SS:s lagbyrå. Chefen för byrå A 1 och hans ställföreträdare föreslås
i det följande ingå i NMS:s ansvarsnämnd.

Den byrå för apoteks- och läkemedelsärenden, som jag föreslår som byrå
A 2, är utan tvivel en fackbyrå och kan därför synas höra hemma inom
någon av fackavdelningarna och då närmast inom avdelningen för akutsjukvård
och nykterhetsvård. De juridiskt-administrativa och ekonomiska
inslagen i apoteks- och läkemedelsärendena kräver dock nära kontakt och
samarbete med motsvarande sakkunskap som inom NMS blir koncentrerad
till administrativa avdelningen. Detta krav kommer inom en nära
framtid att skärpas när läkemedelsförsörjningsutredningens betänkande och
7 — Bihang till riksagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 68

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

därav föranledda förslag blir aktuella, vilket kan väntas redan år 1968.
Även livsmedelsstadgekommitténs arbete kan komma att verka i samma
riktning. Dessa förhållanden har gjort att byrån för apoteks- och läkemedelsärenden
tills vidare bör ingå i administrativa avdelningen. Jag betraktar
emellertid denna anordning som ett provisorium, avsett att omprövas i samband
med ett ställningstagande till sagda utredningar. Inom byrån bör bildas
en sektion, som i praktiken blir kansli åt den läkemedelsnämnd, som jag
föreslår i det följande. För att förstärka den för läkemedelsfrågorna disponibla
personalen föreslår jag en heltidstjänst som föredragande läkare. Till
byrån bör överföras den nu till statens farmacevtiska laboratorium knutna
läkemedelsinspektionen.

Den föreslagna byrån för kansli- och personalärenden m. in. (A 3) motsvarar
i huvudsak MS:s överdirektörsavdelning och kanslidelen av SS:s
lagbyrås administrativa sektion.

Byrån för ekonomiska och kamerala ärenden (A 4) ersätter MS:s kameralbyrå,
vari ingår den förutnämnda avdelningen för mentalsjukhusens ekonomiska
förvaltning, och den kamerala delen av SS:s lagbyrås administrativa
sektion. Förutom de rent kamerala ärendena bör till byrå A 4 föras
NMS:s statsbidragsärenden samt ärenden rörande den ekonomiska förvaltningen,
därunder inbegripet arbetsdriften vid de under NMS:s lydande organen,
bland vilka ungdomsvårdsskolorna och nykterhetsA^rdsanstalterna
kommer att bilda huvudparten.

Beträffande informationsfrågorna vid NMS, vilka här behandlas
i anslutning till administrativa avdelningen, har utredningarna liksom
åtskilliga remissinstanser starkt understrukit behovet av information från
det centrala verket. Enligt min uppfattning är det viktigt alt NMS kan bedriva
en omfattande informationsverksamhet. Frågan hur verkets informationstjänst
skall organiseras inom ramen för tillgängliga resurser bör i
första band ankomma på verksledningen. Bland NMS:s tjänster har inräknats
en tjänst avsedd för informationsverksamhet.

Den tryckta informationen från MS omfattar — utöver vissa statistiska
publikationer — främst serien »Medicinalväsendet. Samling av författningar
och cirkulär m. in.» Därjämte ger MS ut en serie »Meddelanden från Kungl.
medicinalstyrelsen» som omfattar råd och anvisningar i skilda medicinska
frågor, i stor utsträckning problem inom den allmänna hälsovården. Därutöver
tillhandhåller MS broschyrer, filmer, bildband och annat informationsmaterial
i olika ämnen, främst i allmänna hälsovårdsfrågor. Från SS
utges serien »Råd och anvisningar» samt tidskriften Sociala Meddelanden
och på senare tid också stencilerade informationsblad, avsedda för ungdomsvårdsskolorna,
länsnykterhetsnämnderna och nykterhetsvårdsanstalterna.

Beträffande Sociala Meddelanden har socialstyrelseutredningen förordat,
att tidskriften skall läggas ned. Flertalet remissinstanser som berört denna

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

fråga har avstyrkt en sådan åtgärd. Jag utgår ifrån att den information som
nu i olika former bedrivs av MS och SS skall övertas av NMS. Vad gäller
Sociala Meddelanden har medel beräknats för utgivning under år 1967 eller
med andra ord så länge SS består som eget verk. Frågan om och i så fall i
vilken form tidskriften skall ges ut sedan det nya sammanlagda verket börjat
sin verksamhet får övervägas senare. Jag får vidare upplysa om att statskontoret
nyligen till chefen för finansdepartementet överlämnat ett betänkande
»Statlig publicering» (SOU 1967:5).

NMS.s personalorganisation

Den personalorganisation jag föreslår för NMS omfattar ca 400 lönegradsplacerade
tjänster inberäknat de sex förutnämnda tjänsterna för eftervårdskonsulenter
som bör överföras till NMS. Därtill kommer arvodestjänster av
olika slag. Sammanlagt kommer att vid NMS finnas ca 435 tjänster, vilket
innebär en ökning med ett tiotal.

Vid anmälan härefter av NMS:s avlöningsanslag kommer jag således att
föreslå, att följande tjänster inrättas vid det nya verket, nämligen 1 generaldirektör
i Cp 8, 1 överdirektör i Cp 4, 5 avdelningschefer i Cr 2 samt 20
byråchefer och 1 överinspektör i Ce 1. Byråchef som är legitimerad läkare,
tandläkare eller apotekare skall kallas medicinalråd.

Jag avser vidare att beräkna medel för följande tjänster, nämligen 14
avdelningsdirektörer, 5 föredragande, 3 läkemedelsinspektörer och 2 psykologer,
samtliga i Be 5, 72 byrådirektörer, varav 15 i Ae 30, 22 i Ae 28 och
35 i Ae 26, 1 hälsovårdskonsulent i Ae 26 och 1 i Ae 23, 29 förste byråsekreterare,
1 biträdande psykolog, 5 förste byråinspektörer, 1 förste aktuarie,
1 konsulent och 6 eftervårdskonsulenter, samtliga i Ae 23, 2 byråinspektÖrer
och 1 kamrerare i Ae21, 5 byråassistenter och 4 receptarier i Ae 19, 4
amanuenser i Ag 18—Ae 22, 7 assistenter och 1 förste bokhållare i Ae 17, 3
assistenter i Ae 15, 2 biblioteksassistenter, 2 expeditionsfönnän, 1 materialförvaltare
och 21 kontorsskrivare, samtliga i Ae 13, 55 kansliskrivare i Ae 11;
23 kanslister i Ag 11—Ae 17, 3 expeditionsfönnän i Ae 11, 12 expeditionsvakter
i Ae 9 samt 88 kontorsbiträden i Ag 3—Ae 9.

Löneställningen för tjänsterna som generaldirektör och överdirektör har
godtagits av berörd personalorganisation. Angående anställnings- och arbetsvillkoren
för de föreslagna tjänsterna i övrigt har avtal träffats mellan statens
avtalsverk och berörda personalorganisationer på grundval av ett inom
socialdepartementet upprättat organisationsunderlag. Avtalet har på riksdagens
vägnar godkänts den 16 mars 1967 av riksdagens lönedelegation,
dock under förbehåll att riksdagen godkänner de organisatoriska förutsättningar
som legat till grund för avtalet.

Även om de flesta tjänsterna inrättas som extra ordinarie bör möjlighet
dock finnas att för bestämd tid förordna den, som redan tidigare innehar
sådant förordnande i den gamla organisationen.

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

Övergångsanordningar

Omorganisationen innebär, att MS, SS och MS:s sjukvårdsberedskapsnämnd
sammanläggs till ett nytt verk. I princip skall alltså samtliga tjänster
i NMS nybesättas. Med undantag för ett begränsat antal tjänstinnehavare,
som det kan finnas särskilda skäl att direkt föra över till NMS, bör följaktligen
anställning av all personal ske efter vederbörligt ledigförklarande.
Det torde emellertid ligga i sakens natur, att de berörda verkens nuvarande
personal, som genom sin tjänstgöring har erfarenhet av verkets arbetsområde,
i mycket betydande utsträckning återanställs och således kommer att
rekrytera huvuddelen av de nya tjänsterna. Även om omorganisationen innebär
en ökning av antalet tj änster i förhållande till nu kan behov av särskilda
övergångsanordningar uppkomma. I den utsträckning som fordras i
samband med genomförandet av omorganisationen bör Kungl. Maj :t äga föra
tjänster på övergångsstat och utfärda erforderliga övergångsbestämmelser.

Särskilda frågor

Rättsmedicinska och rättspsykiatriska ärenden in. in.

Frågor av rättsmedicinsk art, i vilka MS skall avge utlåtande, handläggs
av rättspsykiatriska nämnden, om de avser någons sinnesbeskaffenhet, och
av rättsmedicinska nämnden i annat fall.

I utredningsförslaget om en statsmedicinsk anstalt ingår inrättandet av
ett statens rättsläkarråd. Detta skall enligt förslaget träda i stället för de
nuvarande två nämnderna vilka föreslås bli ersatta av en rättsmedicinsk
och en rättspsykiatrisk sektion inom rådet med samma sammansättning
och med i princip samma uppgifter. Dock förordas den ändringen att ärenden
rörande dispens för erhållande av körkort in. in., som rör enskild persons
kroppsliga hälsotillstånd och som nu inom MS avgörs som generaldirektörs-
eller byråärenden, skall avgöras av rättsmedicinska sektionen.

MS har i sitt remissyttrande accepterat att ett statens rättsläkarråd inrättas
men föreslagit att inom detta bildas även en allmänt-medicinsk sektion
för de nyss berörda ärendena, som rör enskild persons somatiska hälsotillstånd.
Enligt MS bör ordföranden i rättsmedicinska sektionen vara en erfaren
läkare i chefsställning inom någon central klinisk specialitet. Han
bör också vara ordförande i allmänt medicinska sektionen. Övriga ledamöter
i denna bör vara ett medicinalråd och en vid verket deltidsanställd läkare
som föredragande.

Jag ansluter mig i huvudsak till vad sålunda föreslagits. Det föreslagna
organet bör anknytas till NMS och kallas rättslä k arrådet. Närmare
bestämmelser om rådets organisation och sammansättning bör utfärdas av
Kungl. Maj:t.

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 ur 1967

101

Läkemedelsfrågorna

MS:s uppgifter som tillsynsmyndighet inom läkemedelsområdet regleras
av läkemedelsförordningen den 14 december 1962 (nr 701) m. fl. författningar
och omfattar bl. a. frågor om deklaration, märkning och utlämnande
samt förordnande av läkemedel samt registrering och kontroll av farmacevtiska
specialiteter. Vidare ingår i uppgifterna tillståndsgivning m. m. i fråga
om tillverkning och införsel av samt partihandel med läkemedel ävensom
viss försäljning eller användning av farmacevtiska specialiteter eller därmed
jämförbara medel. I fråga om gifter och narkotika har MS vissa uppgifter
och befogenheter enligt gift- och narkotikaförfattningarna. Dessa frågor
handläggs nu vid MS:s apoteksbyrå.

Utredningsförslaget innebär, att för ärenden angående registrering av
farmacevtiska specialiteter och härmed sammanhängande uppgifter samt
särskilt uppkommande biverknings- och liknande frågor skall som beslutande
organ inrättas en särskild nämnd, kallad statens läkemedelsnämnd.
Nämnden skall även ersätta den nuvarande specialitetsnämnden,
som nu handlägger vissa av ifrågavarande ärenden. De remissinstanser,
som yttrat sig i denna del, ställer sig genomgående positiva till förslaget.

Utvecklingen på läkemedelsområdet under senare år ställer stora krav
på den instans, som har att ta ställning till de mycket besvärliga medicinsktvetenskapliga
avvägningsproblem som introduktionen av nya läkemedel
innebär. Dessa uppgifter bör ligga på en vetenskapligt högt kvalificerad
instans, vars kompetens och oberoende inte kan sättas i fråga.

Jag ansluter mig därför i princip till vad sålunda föreslagits. Det nya
organet bör anknytas till NMS och kallas läkemedelsnämnden. Som
jag tidigare anfört bör inom byrån för apoteks- och läkemedelsärenden bildas
en läkemedelssektion med uppgift att fungera som kansli åt nämnden.

Om nämndens uppgifter och sammansättning bör Kungl. Maj :t äga
besluta. Specialitetsnämnden bör avvecklas i och med att läkemedelsnämnden
börjar sin verksamhet. Frågan huruvida den av MS inrättade
nämnden för läkemedelsbiverkningar skall behållas eller om uppgifterna
skall övertas av läkemedelsnämnden bör närmare övervägas.

Vissa disciplinära frågor

Av den förut lämnade redogörelsen framgår, att en särskild nämnd,
kallad MS:s disciplinnämnd, handlägger alla på MS ankommande ärenden,
som har samband med MS:s disciplinära befogenhet. Denna omfattar vid
MS eller underlydande statliga organ anställd personal oavsett om den är
att hänföra till medicinalpersonal och oavsett anledningen till disciplinärt
ingripande. Genom bestämmelse i kungörelsen den 21 måj 1964 om medicinalpersonal
under medicinalstyrelsens inseende (nr 428; ändrad 1965: 774
och 1966: 594) har däri avsedd medicinalpersonal i sin yrkesutövning som
sådan personal ställts under MS:s disciplinära befogenhet, Disciplinnämn -

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

den beslutar också om begränsning i läkares och tandläkares möjlighet att
förordna narkotika eller alkoholhaltiga läkemedel m. m. samt om återkallande
av behörighet som meddelas av MS eller meddelande av ny sådan
behörighet åt den, som fått tidigare behörighet återkallad.

Nämndens ordinarie sammansättning är två läkare, två jurister och en
lekman. F. n. utgörs de två läkarna av generaldirektören samt det medicinalråd,
till vars byrå ärendet huvudsakligen hör, tillika föredragande. Juristledamöterna
är överdirektören och en ledamot av vetenskapliga rådet som
företräder juridik. Suppleant för generaldirektören är äldsta medicinalråd,
som är läkare och inte är ledamot på grund av att ärendet hör till hans byrå.
Suppleant för överdirektören är lagbyråchefen. Rör ärendet tandläkare eller
apotekare inträder det medicinalråd som är tandläkare resp. apotekare som
ledamot och föredragande. När det är fråga om åtgärd mot en sjuksköterska
föredras ärendet av en i MS anställd sjuksköterska, som då enligt praxis
inträder i nämnden. Om två eller en läkare ingår i nämnden beror alltså på
vem saken gäller.

Disciplinnämnden inrättades budgetåret 1947/48 efter förslag av medicinalslyrelseutredningen
(SOU 1946:20). Disciplinärendena avgjordes tidigare
av MS med viss sammansättning. Utredningen anförde därvid, att en
kritisk inställning mot MS:s beslut i disciplinmål stundom kommit till uttryck
från allmänhetens sida. Erinringar hade även framkommit från
läkarnas sida, främst beträffande praxis för anlitande av utomstående
medicinsk sakkunskap. Huruvida kritiken var sakligt befogad eller ej
undandrog sig utredningens bedömande. Men i betraktande av den allvarliga
innebörd, som avgörandet i hithörande ärenden kunde ha för såväl den
enskilde sakägaren som den yrkesutövare, mot vilken anmärkning gjorts,
syntes kritiken utgöra anledning för utredningen att ta upp reglerna för
disciplinärendenas handläggning till omprövning.

Nämndens nuvarande utformning överensstämmer med medicinalstyrelseutredningens
förslag.

Disciplinnämndens ställningstaganden har stor betydelse. Bl. a. är nämndens
beslut med anledning av en anmälan mot läkare eller annan medicinalpersonal
i praktiken avgörande för möjligheten att framgångsrikt föra
talan om skadestånd mot denne inför domstol. Vidare kan nämndens ställningstagande
bli avgörande för möjligheterna till fortsatt yrkesutövning för
läkare eller annan, mot vilken förfarandet vid nämnden riktas.

Mot bakgrund härav och med hänsyn till de ofta mycket svårbedömda
fall, som kommer under nämndens prövning, blir nämnden lätt föremål
för kritik. Jag vill i detta sammanhang nämna, att Sveriges läkarförbund
i skrivelse den 29 april 1965 begärt en översyn av MS:s disciplinära verksamhet.
Förbundet förordar att regionala medicinalnämnder inrättas med
uppgift att söka lösa konflikter mellan läkare och patienter och om så
erfordras till allmänheten lämna upplysningar och besked om orsakerna

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

103

till läkares åtgärd. Härigenom anses antalet anmälningar mot läkare
kunna begränsas. I nämnderna borde majoriteten utgöras av icke läkare.
En central nämnd för handläggning av disciplinära ärenden skulle bibehållas
med i huvudsak disciplinnämndens arbetsuppgifter och arbetsformer.
I nämnden, som enligt förbundet skulle få sju ledamöter, föreslås
ingå fyra medicinalråd, överdirektören borde vara ordförande. Namnet
disciplinnämnd föreslås utbytt mot centrala medicinalnämnden. Även
Sveriges tandläkarförbund har begärt en översyn av nämndens verksamhet.
Kritiska röster, som anser att nämnden tar alltför stor hänsyn till medicinalpersonalen,
har å andra sidan inte saknats.

Sammanförandet av MS:s och SS:s verksamhetsområden under NMS aktualiserar
de disciplinära frågorna genom att NMS kommer att bli chefsmyndighet
för bl. a. ungdomsvårdsskolor och statliga nykterhetsvårdsanstalter.
Med oförändrade bestämmelser om disciplinnämndens kompetensområde
kommer disciplinfrågor rörande personalen vid dessa inrättningar och
annan under SS nu lydande personal att avgöras av nämnden.

För egen del anser jag att hithörande ärenden bör, liksom hittills, handläggas
av ett centralt organ. Detta bör kallas medicinalstyrelsens
ansvarsnämnd.

I fråga om nämndens sammansättning ansluter jag mig till socialstyrelseoch
MCA-utredningarnas förslag att generaldirektören och överdirektören
inte bör ingå i nämnden. Att avväga nämndens sammansättning så att
majoriteten utgörs av läkare, tandläkare eller andra fackmän anser jag inte
lämpligt. Å andra sidan måste självfallet kravet på sakkunskap inom
nämnden upprätthållas. Jag föreslår, att nämnden liksom nu skall ha fem
ledamöter inklusive ordföranden, nämligen två jurister, två läkare och
en lekman. Ordförande bör vara en utanför NMS stående domstolsjurist.
Som fackmän bör — oavsett vilken personalkategori saken gäller — ingå en
utanför NMS stående läkare med stor erfarenhet av praktisk sjukvård och
därjämte en läkare, tandläkare, apotekare eller annan fackman inom verket
såsom föredragande. Denne bör vara, antingen den byråchef, till vars byrå
ärendet i huvudsak hör, eller annan särskilt förordnad tjänsteman vid NMS.
Slutligen bör som ledamot ingå chefen för NMS:s byrå för juridiska ärenden
eller hans ställföreträdare, vilka båda förutsätts vara jurister, samt en
lekmannaledamot.

Nämndens kompetensområde bör begränsas till att i princip endast omfatta
under NMS:s tillsyn stående medicinalpersonal, i den mån påstådda
försummelser eller fel begåtts under yrkesutövning såsom medicinalpersonal,
samt frågor om återkallande av legitimation som lämnas av NMS eller
meddelande av ny sådan åt den, som fått legitimationen återkallad, och
om begränsning i rätten att förordna läkemedel m. m. Disciplinära frågor
i övrigt inom NMS:s verksamhetsområde bör handläggas i den ordning
som eljest gäller för central förvaltningsmyndighets handläggning av

104

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

disciplinära frågor. I mitt förslag till personalorganisation för NMS har
jag räknat med en förstärkning vid nämndens kansli.

Kungl. Maj :t bör äga att i huvudsaklig överensstämmelse med nu angivna
riktlinjer besluta om nämndens organisation, kompetensområde och
arbetsformer.

Hörselvårds- och hjälp medelsnämnder na

MCA-utredningcn har föreslagit, att hörselvårdsnämnden och hjälpmedelsnämnden
skall läggas samman. Jag vill erinra om att handikapputredningen
har i uppdrag att bl. a. göra en översyn av gällande bestämmelser om statsbidrag
till hörapparater. I samband härmed torde utredningen också komma
att aktualisera en ändrad nämndorganisation på hjälpmedelsområdet. Dessa
frågor bör prövas när handikapputredningen redovisat denna del av sitt utredningsuppdrag.

F örfattning sfrågor

Den föreslagna omorganisationen medför bl. a. behov av lagbestämmelser
om att NMS skall överta uppgifter som nu ankommer på verk, vilka föreslås
upphöra. Förslag härom bör läggas fram för riksdagen vid årets höstsession.

Lokalfrågor

MS har f. n. huvuddelen av sina lokaler i fastigheten Wallingatan 2,
medan vissa delar är inrymda i förhyrda lokaler i närheten. SS har numera
sina lokaler samlade i fastigheten Klarabergsgatan 60.

Det är önskvärt att NMS:s lokaler samlas i en byggnad. Detta önskemål
torde kunna förverkligas först efter avsevärd tid. Det är angeläget att den
tills vidare oundvikliga splittringen av lokalerna och därmed förbundna
svårigheter så långt möjligt begränsas. I görligaste mån bör byråer, som hör
till samma avdelning, samlas på ett ställe.

EU planerings- och rationaliseringsinstitut för hälso- och sjukvården samt socialvården

Under avsnittet angående planerings- och rationaliseringsfrågorna bär jag
redan berört frågan om att inrätta ett planerings- och rationaliseringsinstitut
för hälso- och sjukvården samt socialvården. Ett förslag härom har lagts fram
av en arbetsgrupp med representanter för social- och finansdepartementen
samt för de tre kommunförbunden. Arbetsgruppen har också utarbetat förslag
till avtal om institutets drift. De framlagda förslagen, vilka närmare
redovisats i det föregående, innebär i huvudsak följande.

Institutet, som föreslås heta Sjukvårdens och socialvårdens
planerings- och rationaliseringsinstitut, skall
ha till syfte att främja, samordna och medverka i huvudmännens planerings-
och rationaliseringsverksamhet inom hälso- och sjukvården samt so -

105

Kungl. Maj. ts proposition nr 68 är 1967

cialvården. Institutet skall kunna åta sig särskilda konsultuppdrag eller uppdra
åt annan att utföra av institutet beslutade projekt. Dessutom skall institutet
ekonomiskt eller genom att tillhandahålla personal kunna stödja andra
projekt inom verksamhetsområdet. En viktig uppgift för institutet blir att
insamla och sprida information i frågor som hör till institutets verksamhetsområde.
Institutet skall verka för en samordning mellan medicin och socialvård.

Institutets huvudmän föreslås vara dels staten, dels en särskild stiftelse
med de tre kommunförbunden samt de tre landstingsfria städerna som
medlemmar. Ledningen av institutet utövas av en styrelse. Denna skall
bestå av ordförande och sjutton ledamöter, varav Kungl. Maj :t utser ordföranden
och fem ledamöter. Övriga ledamöter utses av stiftelsen.

Arbetsgruppen redovisar en schematisk exemplifiering av institutets
arbetsuppgifter. Dessa omfattar vårdplanering, byggnadsplanering, standardisering
och utrustning, rationalisering och organisation, personalplanering,
driftekonomi samt information. I institutets uppgifter skall också
ingå förvaltningsekonomisk statistik och personalstatistik. Det har därvid
föreslagits att MS:s nuvarande befattning med förvaltningsekonomisk statistik
skall upphöra. Vad gäller all statistik och särskilt personalstatistiken
har understrukits behovet av samordning och samarbete mellan NMS, statistiska
centralbyrån och institutet. Dessa organ bör tillsätta en särskild
samarbetsdelegation.

I samband med institutets tillkomst avvecklas CSB, SJURA och landstingsförbundets
organisationsavdelning. I viss utsträckning överförs också
mentalsjukvårdsberedningens kapacitet till institutet. CSB:s uppgift att
granska och godkänna byggnadsritningar övertas av en statlig nämnd för
sjukvårds- och socialvårdsbyggnader. I nämnden föreslås ingå åtta ledamöter,
Amräv en verkställande ledamot, för vilken skall vara inrättad en
särskild statlig tjänst. Nämndens kansli, vars uppgifter blir rent administrativa,
bör få lokaler i anslutning till institutet. Den rådgivning och det
förarbete av byggnadsteknisk eller annan art, som erfordras för nämndärendenas
föredragning och avgörande, skall ankomma på institutets byggnadsavdelning.
För att säkerställa det nödvändiga sambandet och samarbetet
mellan nämnden och institutet föreslås, att nämndens verkställande ledamot
och chefen för institutets byggnadsavdelning är samma person. Denna
ledamot skall tillsättas av Kungl. Maj :t sedan institutets styrelse beretts
tillfälle uttala sin mening.

Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande (NUU) samarbetar
nära med CSB och utnyttjar CSB:s sakkunskap i såväl byggnads- som andra
frågor. NUU föreslås i stället repliera på institutet. Med hänsyn härtill förordas
att även NUU :s kansli får lokaler i anslutning till institutet. Ansvaret
för slutförande av projekt som påbörjats av SJURA övertas av institutet.
Expertisen inom SJURA ersätts av expertråd. Mentalsjukvårdsberedningens

106 Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

gransknings- och rådgivningsverksamhet har den 1 januari 1967 övertagits
av CSB. Vid utgången av år 1967 beräknas beredningens befattning med
uppförande och utrustning av mentalsjukhus vara slutförd. Beredningens
återstående uppgifter — huvudsakligen av planeringskaraktär — föreslås
bli övertagna av institutet. Landstingsförbundets organisationsavdelning
inkl. avdelningens ADB-sektion överförs till institutet.

Den personal, som nu är anställd vid de organ som uppgår i institutet,
förutsätts bli erbjuden övergå till institutet. Avdal härom bör träffas med
vederbörande personal eller personalorganisationer.

Den första perioden för avtalet angående institutet omfattar tiden den 1
januari 1968—den 31 december 1971. Hänsyn har därvid tagits till att flera
statsbidragsuppgörelser, bl. a. angående vården av psykiskt sjuka, löper ut
med utgången av år 1971.

Arbetsgruppens beräkning av de nuvarande utgifterna för de verksamheter
som institutet skall överta på basis av löneläget sista halvåret 1966 visar,
att statens utgifter uppgår till ca 5 milj. kr. och de kommunala huvudmännens
likaledes till ca 5 milj. kr.. Med hänsyn bl.a. till fördelningen mellan
staten och kommunerna av kostnaderna för sjukvård och socialvård anser
arbetsgruppen, att statens bidrag i princip bör utgöra en tredjedel och huvudmännens
två tredjedelar. Någon maximering av huvudmännens bidrag
är dock inte avsedd. Uppbyggnaden av institutet bör ske successivt.

Arbetsgruppen föreslår följande plan för kostnader och kostnadstäckning
för perioden 1968—1971.

	Milj. kr.
	1968	1969	1970	1971
Totala kostnader.................	14,0	15,0	17,0	18,0
Kostnadstäckning:...............
Staten ........................	6,0	6,0	6,0	6,0
Kommunsidan.................	8,0	9,0	11,0	12,0

Bidragen föreslås bli indexreglerade fr. o. m. år 1969 enligt samma metod
som statsbidraget till driften av kliniker för psykiskt sjuka.

Jag har redan tidigare uttalat att jag funnit att det föreslagna institutet
måste bli av utomordentligt värde och att det låter sig väl inpassas i den
av mig angivna fördelningen av planeringsuppgifterna mellan staten och
kommunerna. Genom tillkomsten av ett dylikt institut skulle man vidare
uppnå en koncentration av de centrala rationaliseringsresurserna, vilka f. n.
är splittrade och därigenom ej fullt effektiva. Genom att institutet kommer
att syssla med såväl planerings- som rationaliseringsuppgifter vinner
man härjämte att rationaliseringsarbetet får en omedelbar anknytning till
huvudmännens planeringsproblem. Härigenom säkerställs att rationaliseringsresultaten
i möjligaste mån blir beaktade vid den för personalbehov
och kostnader ofta avgörande planeringen. De motiv som föranlett mig att

107

Kungl. Maj.ts proposition nr 68 år 1967

förorda att den centrala administrationen av socialvården och sjukvården
förenas i ett gemensamt verk kan också anföras i fråga om institutets verksamhetsfält.
Om institutets planerings- och rationaliseringsuppgifter omfattar
båda dessa vårdområden befrämjas ytterligare den önskvärda integreringen
och samordningen. Enligt min mening är det angeläget att så sker.

Det har redan framhållits att betydande rationaliseringsinsatser görs av
huvudmännen lokalt. Jag finner det angeläget att denna verksamhet fortgår.
Institutet skall därvid verka för att en samordning av rationaliseringsarbetet
sker så att dubbelarbete om möjligt undviks, samt söka åstadkomma
att resultaten och erfarenheterna av de lokala projekten ges en vidare spridning
än vad som f. n. ofta blir fallet. Överhuvudtaget blir informationssidan
en av institutets viktigaste uppgifter. Institutet skall också ekonomiskt eller
personellt kunna stödja lokala projekt. Jag vill här erinra om att även staten
genom statskontorets försöksverksamhet med införande av databehandlingsmetoder
vid karolinska sjukhuset — ett projekt med vid syftning —
gör betydelsefulla insatser på det lokala fältet. Det synes mig därför naturligt
att detta projekt skall kunna stödjas av institutet.

Institutet skall enligt det framlagda avtalsförslaget bedriva sin verksamhet
i nära samarbete med statens och de kommunala huvudmännens organ
samt med personalorganisationer och företag. Det skall således bli möjligt
för institutet att t. ex. träffa avtal med industrin om samgående för visst
utvecklingsarbete på det tekniska eller kemiska området.

Institutets uppbyggnad och organisation, för vilka de mellan staten och
enskild företagsamhet bildade branschinstituten tjänat som förebild, har
inte givit mig anledning till erinran. Visserligen synes mig styrelseledamöternas
antal väl stort, men med hänsyn till huvudmannasidans önskemål om
en allsidig representation torde det vara svårt att nedbringa antalet. Det
föreslås också att styrelsen skall arbeta på ett eller flera arbetsutskott. Som
jag anfört i det föregående bör den granskning av sjukhus- och socialvårdsbyggnader
som nu utförs av CSB bibehållas som en statlig uppgift. I samband
med att CSB upphör bör därför inrättas en särskild statlig nämnd —
nämnden för sjukvårds- och social vårdsbyggnader
— med uppgift att svara för ifrågavarande byggnadsgranskning. Som arbetsgruppen
föreslagit bör institutet utan särskild ersättning biträda med
beredning och föredragning av byggnadsärendena. Nämndens verkställande
ledamot bör samtidigt vara chef för institutets byggnadsavdelning. Beträffande
nämndens sammansättning bör Kungl. Maj :t äga besluta. Nämndens
kansli skall enbart ha administrativa funktioner och kan därför begränsas
till — förutom den verkställande ledamoten — en förste byråsekreterare
och ett biträde. Jag föreslår i det följande ett särskilt anslag för nämnden
och beräknar därunder medel för dess verksamhet.

Även NUU bör såsom föreslagits erhålla biträde av institutet i vad avser
byggnads- och utrustningsfrågor.

108

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

Den princip för fördelningen av kostnaderna för institutets verksamhet
som arbetsgruppen föreslagit — en tredjedel på staten och två tredjedelar
på de kommunala huvudmännen -— ansluter sig i stort till nuvarande fördelning
av kostnaderna för sjukvården och socialvården. Uppkomna rationaliseringsvinster
kan förutsättas komma parterna tillgodo i motsvarande
omfattning. Med hänsyn till att institutet bör byggas upp successivt lägger
gruppen fram en kostnadsplan för perioden 1968—1971, enligt vilken det
statliga bidraget utgör 6 milj. kr. per år medan de kommunala huvudmännens
bidrag ökar från 8 milj. kr. under första året till 12 milj. kr. år 1971,
då angivna fördelningsprincip således blir realiserad. Statens utgifter för
den verksamhet som avses bli överförd till institutet uppgår till 5 milj. kr.
i löneläget sista halvåret 1966. Med hänsyn till angelägenheten av att institutets
verksamhet blir av önskvärd omfattning är jag beredd att acceptera
att den statliga insatsen ökar till 6 milj. kr. per år under ifrågavarande
period. Jag har ingen erinran mot att bidragen indexregleras på föreslaget
sätt.

Enligt avtalsförslaget skall staten och en särskild stiftelse vara huvudmän
för institutet. I stiftelsen avses ingå Svenska landstingsförbundet, Svenska
stadsförbundet och Svenska kommunförbundet samt de tre landstingsfria
städerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Styrelsen för landstingsförbundet,
som på den kommunala sidan företräder den största intressenten, bär förklarat
sig vara beredd att medverka till institutets bildande och drift. Enligt
vad jag erfarit har storstäderna vidtagit förberedelser för anslutning till
institutet i deras egenskap av sjukvårdshuvudmän. Vad socialvårdssidan
beträffar har jag inhämtat, att stads- och kommunförbunden ännu ställer
sig avvaktande. Med hänsyn till de fördelar som tillkomsten av ett centralt
planerings- och rationaliseringsinstitut skulle medföra för såväl hälso- och
sjukvården som socialvården —- både var för sig och tillsammans -— är det
min förhoppning att också dessa förbund snart skall fatta beslut om medverkan.
Mot denna bakgrund förordar jag, att Kungl. Maj :t inhämtar riksdagens
bemyndigande att för statens del träffa avtal om inrättande och drift
av ifrågavarande institut i huvudsaklig överensstämmelse med det nu redovisade
förslaget. Om samtliga parter på den kommunala sidan inte från
början deltar i samarbetet för institutets bildande, bör Kungl. Maj :t för
statens del äga göra sådana modifikationer i fråga om institutets uppbyggnad
och verksamhet som kan påkallas härav.

Jag föreslår i det följande att ett särskilt anslag till bidrag till institutet
förs upp på riksstaten nästa budgetår. Vidare föreslår jag att CSB och
SJURA upphör vid utgången av år 1967. Jag förutsätter därvid att överenskommelse
dessförinnan träffats med vederbörande personal eller personalorganisationer
om villkoren för personalens övergång till institutet. Vid
CSB finns f. n. endast fyra tjänstemän på ordinarie stat. SJURA har inga
ordinarie tjänster. Kungl. Maj :t bör äga besluta om ev. erforderliga över -

109

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

gångsanordningar. I fråga om mentalsjukvårdsberedningens upphörande
beslutar Kungl. Maj :t.

-c

Hemställan

Under åberopande av vad jag anfört i det föregående hemställer jag, att
Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att

1) besluta, att en ny central förvaltningsmyndighet för hälso- och sjukvården
samt socialvården, kallad medicinalstyrelsen, skall inrättas den 1
januari 1968

2) besluta, att medicinalstyrelsen i sin nuvarande utformning samt socialstyrelsen
och medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd skall upphöra
vid utgången av år 1967

3) bemyndiga Kungl. Maj :t att träffa avtal om inrättande och drift av
ett planerings- och rationaliseringsinstitut för hälso- och sjukvården samt
socialvården i huvudsaklig överensstämmelse med vad jag föreslagit i det
föregående

4) besluta, att centrala sjukvårdsberedningen och rådet för sjukhusdriftens
rationalisering skall upphöra vid utgången av år 1967

5) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta de över gångsanordningar och åtgärder
i övrigt, som erfordras för förslagens genomförande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

Anslag för budgetåret 1967/68

Socialstyrelsen: Avlöningar

1965/66 Utgift
1966/67 Anslag
1967/68 Förslag

4 059 731
4 281 000
2 469 000

Beräknad ändring 1967/68

Anslag

1966/67

Social -

Avlöningar till tjänstemän.......

Arvoden och särskilda ersättningar

4 216 000

styrelsen Dep.chelen
+ 2 447 000 —1 780 000

65 000

— — 32 000

4 281 000 +2 447 000 —1 812 000

Socialstyrelsen

1. Styrelsen har tillstyrkt socialstyrelseutredningens förslag rörande ny
organisation för styrelsen som fristående verk. Härvid har styrelsen dock
föreslagit vissa personalökningar och andra avvikelser i förhållande till förslaget.
I anslagsäskandena för nästa budgetår utgår styrelsen från nämnda
modifierade förslag. Styrelsen förutsätts organiserad på fyra byråer, nämligen
en administrativ byrå, en barnavårds- och skolbyrå, en socialvårdsbyrå
och en nykterhetsvårdsbyrå. Styrelsens behov av specialister bör tillgodoses
i ett planeringsorgan och i en fristående juridisk sektion samt av annan
expertis. Förlikningsmannaexpeditionen avses tills vidare vara knuten till
socialstyrelsen.

Styrelsen föreslår en utökning av personalen med sammanlagt 54 tjänster.

För administrativa göromål föreslås 15 nya tjänster, varav 10 för handläggande
personal.

Utbyggnaden av barntillsynsverksamheten medför behov av tre nya tjänster
för byråsekreterare och tolv tillfälliga tjänster för konsulenter på barnavårds-
och skolbyrån. För verksamheten med ungdomsvårdsskolor och
barnavårdsanstalter förordas ytterligare tre tjänster för handläggande personal.
I övrigt bör byrån tillföras en kanslisttjänst och tre biträdestjänster.

Socialstyrelsens rådgivning beträffande åldringsvården och socialhjälpen
bör intensifieras. Företrädesvis för dessa ändamål bör social vårdsbyråns
personal förstärkas med sex tjänster för handläggande personal och med en
biträdest jänst.

För utvecklingsfrågor och utredningsarbete m. m. på nykterhetsvårdsbyrån
föreslås sammanlagt åtta nya tjänster, varav tre för handläggande
personal och fem för övrig personal.

För långsiktig planering av vårdverksamheten bör socialstyrelsen tillföras
tjänster för en planeringschef och en byråsekreterare (1 894 176 kr.).

2. Löneomräkning 552 824 kr.

Kungl. Maj.ts proposition nr 68 år 1067

Departementschefen

I det föregående har jag föreslagit, att socialstyrelsen, medicinalstyrelsen
och medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd skall den 1 januari
1968 slås samman till en central förvaltningsmyndighet för hälso- och sjukvården
samt socialvården. Fram till tidpunkten för förslagets genomförande
bör socialstyrelsens verksamhet i huvudsak bedrivas på sätt som
f. n. I prop. 1967: 1 (bil. 13 s. 41) har dock föreslagits, att förlikningsmannaexpeditionen
skall skiljas från socialstyrelsen och ombildas till en
självständig myndighet. Omorganisationen avses bli genomförd vid början
av nästa budgetår. Riksdagen har numera bifallit detta förslag (SU 11,
rskr 11).

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget för nästa
budgetår till 2 469 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för bl. a. tillfällig
personalförstärkning med en byrådirektör stjänst och en tjänst för byråsekreterare
samt för viss expertis. Till följd av omorganisationen av förlikningsmannaexpeditionen
bör anslaget å andra sidan minskas med kostnaderna
för en byrådirektör, en förste byråsekreterare, en kontorsskrivare,
en kontorist och ett biträde.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 2 469 000
kr., varav 256 000 kr. för löneomräkning.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Socialstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1967/68
under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
2 469 000 kr.

Socialstyrelsen: Omkostnader

1965/66 Utgift ..................		. 523 679
1966/67 Anslag ................		. 560 000
1967/68 Förslag ................		. 375 000
		Beräknad ändrin	g 1967/6S
	Anslag	Social-
Utgifter	1966/67	styrelsen	Dep.chef en
1. Sjukvård m. m..................................	18 000	+ 10 000	— 8 000
2. Reseersättningar.................................	175 000	+ 160 000	— 70 000
3. Expenser:
a) Bränsle, lyse. vatten...........................	20 000	+ 6 000	— 7 000
b) Övriga expenser för eget behov..................	296 000	+ 212 000	—125 000
c) Expenser för annat än eget behov...............	6 000	—	— 3 000
4. Publikationstryck................................	225 000	+ 15 000	— 80 000
5. Information om social hemhjälp....................	10 000	—	— 5 000
6. Reglering av trafikskador m. m....................	—	+ 10 000	+ 3 000
7. Anlagsprövning av vårdpersonal...................	—	—	+ 20 000
Summa utgifter	750 000	+ 413 000	—275 000

112 Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

		Beräknad ändring 1967/68
	Anslag	Social-
Inkomster	1966/67	styrelsen	Dep.chefen
8. Inkomst av försålda publikationer .. .	.............. 190 000	— 50 000	— 90 000
Departementschefen	Nettoutgift 500 000	+463 000	—185 000

Som jag anfört under föregående anslag bör medel beräknas för socialstyrelsens
nuvarande verksamhet fram till den 1 januari 1968,

I likhet med socialstyrelsen finner jag det ändamålsenligt att styrelsen får
möjlighet att ersätta smärre, inom styrelsens verksamhetsområde inträffade
skador, som bl. a. förorsakats i trafik med staten tillhöriga motorfordon
disponerade av statliga vårdanstalter för alkoholmissbrukare och ungdomsvårdsskolor.
För ändamålet beräknar jag för hela budgetåret 1967/68 6 000
kr., varav 3 000 kr. under förevarande anslag och återstoden under medicinalstyrelsens
omkostnadsanslag. Vidare beräknar jag under de nämnda
anslagen sammanlagt 40 000 kr. för bestridande av vissa kostnader i samband
med anlagsprövning för nyanställning av vårdpersonal vid ungdomsvårdsskolor
och allmänna vårdanstalter för alkoholmissbrukare.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen

att till Socialstyrelsen: Omkostnader för budgetåret 1967/68
under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 375 000
kr.

Medicinalstyrelsen: Avlöningar

7 507 315

8 070 000
13 570 000

Beräknad ändring 1967/68
Anslag Medicinal1966/67
styrelsen Dep.chefen

Avlöningar till tjänstemän........................... 7 087 000 +2 238 000 + 4 938 000

Arvoden och särskilda ersättningar................... 983 000 + 142 000 + 562 000

8 070 000 + 2 380 000 + 5 500 000

Medicinalstyrelsen

1. Medicinalstyrelsens växande verksamhet ställer allt större krav på överdirektörsavdelningen.
Avdelningen måste därför tillföras en förste byråsekreterartjänst
samt för förstärkning av disciplinnämnden en byrådirektörstjänst
och en biträdestjänst. Ytterligare en biträdestjänst erfordras för
styrelsens telefonväxel varjämte behov föreligger av en heltidsanställd
redaktör (176 000 kr.).

2. Bristen på biträdespersonal har sedan länge varit påtaglig och växande
inom byråerna allt eftersom ny fackpersonal tillkommit. Ytterligare 14

1965/66 Utgift
1966/67 Anslag
1967/68 Förslag

113

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

tjänster för sådan personal erfordras, varav tre tjänster vid statistiska
avdelningen (291 000 kr.).

3. För att effektivisera och utvidga arbetet med långtidssjukvården behövs
en byrådirektör och en konsulent. För mentalsjukvården och efterblivenhetsvården
behövs en tjänst som rehabiliteringskonsulent (136 000
kr.).

4. För övriga uppgifter inom styrelsen behövs en förstärkning som medför
en ytterligare kostnad av 664 000 kr. Häri ingår kostnaderna för en
heltidsanställd läkare som föredragande i läkemedelsärenden samt en byrådirektörstjänst
för en kvalificerad jurist på apoteksbyrån. Vidare utgör
175 000 kr. av angivna belopp kostnaderna för personal på statistiska avdelningen,
som f. n. är avlönad från femte huvudtitelns kommittéanslag.

5. Med anledning av landstingens övertagande av mentalsjukvården kan
personalen på avdelningen för mentalsjukvårdens ekonomiska förvaltning
minskas med följande tjänster nämligen en byrådirektör, en byråinspektör,
en assistent, en kontorsskrivare och ett kontorsbiträde (- 152 000 kr.).

6. Löneomräkning 1 265 000 kr.

Departementschefen

Jag har i det föregående föreslagit, att socialstyrelsen, medicinalstyrelsen
och medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd skall den 1 januari
1968 slås samman till en central förvaltningsmyndighet för hälso- och sjukvården
samt socialvården, kallad medicinalstyrelsen. Under förevarande
anslag beräknar jag medel dels till medicinalstyrelsens nuvarande verksamhet
fram till den 1 januari 1968 och dels till det nya verkets verksamhet
för återstående delen av budgetåret 1967/68.

I överensstämmelse med vad jag anfört under föregående avsnitt föreslår
jag, att följande tjänster inrättas vid det nya verket nämligen 1 generaldirektör
i Cp 8, 1 överdirektör i Cp 4, 5 avdelningschefer i Cr 2, 20 byråche1
er i Ce 1 samt 1 överinspektör i Ce 1. Byråchef som är legitimerad läkare,
tandläkare eller apotekare skall kallas medicinalråd.

Vidare beräknar jag medel för följande tjänster, nämligen 14 avdelningsdirektörer,
5 föredragande, 3 läkemedelsinspektörer och 2 psykologer, samtliga
i Be 5, 72 byrådirektörer, varav 15 i Ae 30, 22 i Ae 28 och 35 i Ae 26,
1 hälsovårdskonsulent i Ae 26 och 1 i Ae 23, 29 förste byrå sekreterare, 1
biträdande psykolog, 5 förste byråinspektörer, 1 förste aktuarie, 1 konsulent
samt 6 eftervårdskonsulenter, samtliga i Ae 23, 2 byråinspektörer och
1 kamrer are i Ae 21, 5 byråassistenter och 4 receptarier i Ae 19, 4 amanuenser
i Ag 18—Ae 22, 7 assistenter och 1 förste bokhållare i Ae 17, 3 assistenter
i Ae 15, 2 biblioteksassistenter, 2 expeditionsförmän, 1 materialförvaltare
och 21 kontorsskrivare, samtliga i Ae 13, 55 kansliskrivare i Ae 11, 23
kanslister i Ag 11—Ae 17, 3 expeditionsförmän i Ae 11, 12 expeditionsvakter
i Ae 9 samt 88 lcontorsbiträden i Ag 3—Ae 9. Vidare bör det nya ver8
—Bihang till riksagens protokoll 1967. 1 saml. Nr 68

114

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

ket fr. o. m. den 1 januari 1968 tillföras en heltidstjänstgörande militärassistent.
Kostnaderna för avlöning till denne förutsätts bestridas från försvarsstabens
avlöningsanslag.

Vid bifall till vad jag nu föreslagit kommer det nya verket att omfatta
ca 400 lönegradsplacerade tjänster.

Jag beräknar vidare ett belopp av 745 000 kr. för anställande av deltidsanställda
läkare m. fl. arvodister samt 200 000 kr. till ersättningar till sakkunniga
för tillfälliga utredningsuppdrag m. m.

Under innevarande budgetår har medel ställts till styrelsens förfogande
från femte huvudtitelns kommittéanslag för bestridande av kostnaderna för
extra personal vid styrelsens statistiska avdelning. Jag föreslår att kostnaderna
för ifrågavarande ändamål under nästa budgetår i stället bestrids
från styrelsens avlöningsanslag och beräknar härför 180 000 kr.

Redan från den 1 juli 1967 behöver styrelsen en viss förstärkning. Jag beräknar
därför från denna tidpunkt medel för en tjänst som receptarie, vilken
skall biträda läkemedelsbiverkningsnämnden, för en föredragande med arbetsuppgifter
hos nämnden för läkares specialistbehörighet samt för en biträdestjänst
vid giftnämnden.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till
13 570 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t afl på personalförteckning
för medicinalstyrelsen föra upp tjänster på löneplan C i enlighet
med vad jag föreslagit i det föregående;

b) till Medicinalstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1967/
68 under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
13 570 000 kr.

Medicinalstyrelsen: Omkostnader

1965/66 Utgift
1966/67 Anslag . . .
1967/68 Förslag

1 192 973
1 300 000
1 900 000

Beräknad ändring 1967/68

Utgifter	Anslag 1966/67	Medicinal- styrelsen	Dep.chefen
1.	Sjukvård m. in.................................	20 000	—	+ 17 000
2.	Reseersättningar................................	185 000	+ 39 000	+ 151 000
	Därav nordiska tjänsteresor......................	7 000	+ 7 000	+ 10 000
3.	Traktamenten åt vissa vikarier för befattningshavare inom medicinalstyrelsen.........................	38 000	+ 9 000	+ 7 000
4.	Expenser: a) Bränsle, lyse, vatten..........................	44 000		+ 15 000
	b) Övriga expenser: 1. Expenser för eget behov....................	581 000	+ 94 000	+308 000
	2. Expenser för annat än eget behov...........	37 000	+ 5 000	+ 27 000

	Kunyl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967	115
5.	Publikationstryck...............	................ 160 000	+ 110 000	+200 000
6.	Databearbetningar..............	................ 275 000	+ 20 000	+ 70 000
7.	Viss informationsverksamhet.....	................ .	—	+ 23 000
8.	Reglering av trafikskador m. m. ..	................ .	—	+ 3 000
9.	Anlagsprövning av vårdpersonal. .	................ —	—	+ 20 000
Inkomster	Summa utgifter 1 340 000	+ 277 000	+ 841 000
Inkomst av försålda publikationer. . . .	................ 40 000	+ 51 000	+ 241 000
		1 300 000	+ 266 000	+ 600 000

Medicinalstyrelsen

Av den beräknade kostnadsökningen för publikationstryck hänför sig
35 000 kr. till en svensk version av WHO:s skrift International statistical
classification of diseases, injuries and causes of death.

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen

att till Medicinalstyrelsen: Omkostnader för budgetåret
1967/68 under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 1 900 000 kr.

Medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd: Avlöningar

1965/66 Utgift ....................... 991 053

1966/67 Anslag........................ 1 016 000

1967/68 Förslag ...................... 544 000

Anslag Beräknad ändring 1967/68
1966/67 Nämnden Dep.chefen

Avlöningar till tjänstemän........

Arvoden och särskilda ersättningar

1 016 000 +302 000 —472 000

899 000 +290 000 —414 000
117 000 + 12 000 — 58 000

Medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd

1. För att möjliggöra en angelägen upprustning av beredskapen för vissa
organisationsfrågor särskilt rörande beredskapssjukhusen och läkemedelsförsörjningen
behöver upphandlings- och organisationsbyrån tillföras en

116

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

tjänst som byråsekreterare och en tjänst som assistent. En assistent erfordras
även såsom biträde And ledningen och översynen av förrådshållningen.
Byrån bär därjämte behov av tre biträden och en expeditionsvakt
(164 000 kr.).

2. För övriga uppgifter inom nämnden behövs bl. a. en förstärkning med
en deltidsanställd föredragande i krigsplaceringsärenden och en kanslist
(66 000 kr.).

3. Löneomräkning 72 000 kr.

Departementschefen

Jag har i det föregående föreslagit, att socialstyrelsen, medicinalstyrelsen
och medicinalstyrelsens sjultvårdsberedskapsnämnd skall den 1 januari
1968 slås samman till en central förvaltningsmyndlighet för hälso- och sjukvården
samt socialvården. Mitt förslag innebär bl. a. en viss personalförstärkning
för den beredskapsplanering m. in., som nämnden f. n. bedriver
och som vid ett genomförande av mitt förslag kommer att åvila det nya
verket. Fram till sagda tidpunkt synes nämndens personalresurser kunna
vara oförändrade.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 544 000
kr., varav 36 000 kr. för löneomräkning.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd:
Avlöningar för budgetåret 1967/68 under femte huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 544 000 kr.

Medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd: Omkostnader

1965/66 Utgift ............		. 246 273
1966/67 Anslag ..........		. 225 000
1967/68 Förslag ..........		. 159 000
	Anslag	Beräknad ändring 1967/68
	1966/67	Nämnden	Dep.chefen
1. Sjukvård m. m............................	...... 3 000	—	— 1 000
2. Reseersättningar...........................	...... 29 000	+ 6 000	—13 000
3. Expenser:
a) Bränsle, lyse, vatten.....................	...... 1 000	+ 4 000	+ 2 000
b) Övriga expenser för eget behov...........	...... 73 000	+ 35 000	—24 000
c) Expenser för annat än eget behov.........	...... 35 000	+ 5 000	—16 000
4. Databearbetningar.........................	....... 80 000	+ 20 000	—30 000
5. Viss informationsverksamhet................	...... 4 000	+ 21 000	+ 16 000
	225 000	+ 91 000	—66 000

Medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd

Av den begärda kostnadsökningen för informationsverksamhet hänför
sig 20 000 kr. till tryckningskostnader för en upplysningsbroschyr om den

117

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

civila krigssjukvården, avsedd bl. a. att användas vid sjuksköterskeskolorna
vid undervisning i försvarsmedicin.

Departementschefen

Som jag anfört under föregående anslag bör medel beräknas för nämndens
nuvarande verksamhet fram till den 1 januari 1968. Under punkten 5
har jag räknat in kostnaderna för en upplysningsbroschyr om den civila
krigssjukvården.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj :1
föreslår riksdagen

att till Medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd:
Omkostnader för budgetåret 1967/68 under femte huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 159 000 kr.

Centrala sjukvårdsberedningen: Avlöningar

1 548 879
1 710 000
1 027 000

Anslag Beräknad ändring 1967/68
1966/67 CSB Dep.chefen

Avlöningar till tjänstemän....i v.. .''i.. . ......... 1 254 000 +1 389 000 —457 000

Arvoden och särskilda ersättningar............456 000 +, 102 000 226 000

1 710 000 +1491 000 —083 000

Centrala sjukvårdsberedningen

1. Såsom MCA-utredningen framhållit bör en särskild chefsbefattning
inrättas. Därvid kan den tillfälligt dubblerade byråchefstjänsten dras in.
Innehavaren av chefsbefattningen måste ha ett kvalificerat biträde till
sin hjälp (35 000 kr.).

2. För att fullgöra de arbetsuppgifter för beredningen beträffande mentalsjukvården,
som blir en följd av att huvudmannaskapet för detta område
övergår till sjukvårdshuvudmännen, erfordras en ökning av personalen
på byggnadsbyrån med en avdelningsdirektör, en byrådirektör och en
förste byggnadsingenjör, på utrustningsbyrån med två byrådirektörer samt
på organisationsbyrån med en byrådirektör (254 000 kr.).

3. Såväl byggnadsbesparingsutredningen (SOU 1964: 26) som MCA-utredningen
har framhållit behovet av en särskild teknisk-ekonomisk byrå vid
CSB. Vid byrån behövs en byråchef, en avdelningsdirektör, en byrådirektör,
två förste byråingenjörer, en assistent och ett biträde (321 000 kr.).

4. För övriga uppgifter inom beredningen behövs en förstärkning med
två avdelningsdirektörer, åtta byrådirektörer och ett biträde (648 000 kr.).

5. Löneomräkning 233 000 kr.

9 — Bihang till riksagens protokoll 1967. 1 saml. Nr 68

1965/66 Utgift
1966/67 Anslag
1967/68 Förslag

118

Kungl. Maj.ts proposition nr 68 år 1967
Departementschefen

Jag har i det föregående föreslagit att CSB skall upphöra vid utgången
av år 1967. De uppgifter som f. n. åvilar beredningen föreslås komma att
överföras till ett av staten och en särskild stiftelse inrättat institut för liälsooch
sjukvårdens samt socialvårdens planering och rationalisering. Beredningens
uppgift att granska och godkänna byggnadsritningar för sjukvårdsoch
socialvårdsbyggnader avses dock övergå på en nyinrättad statlig nämnd
— nämnden för sjukvårds- och socialvårdsbyggnader. Medel för beredningens
verksamhet bör således beräknas endast för tiden den 1 juli—den 31
december 1967.

Den statliga mentalsjukvården har den 1 januari i år övertagits av
landstingen. Det gransknings- och rådgivningsarbete som tidigare åvilat
mentalsjukvårdsberedningen har i samband härmed övertagits av beredningen.
För att klara dessa nya uppgifter bär Kungl. Maj :t medgivit beredningen
att fr. o. in. den 1 mars 1967 ha en tjänst som byrådirektör inrättad.
Beredningen behöver därutöver viss ytterligare personal för ifrågavarande
arbetsuppgifter. Jag beräknar medel för dessa förstärkningar för tiden fram
till den 1 januari 1968.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till
1 027 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Centrala sjukvårdsberedningen: Avlöningar för budgetåret
1967/68 under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 1 027 000 kr.

Centrala sjukvårdsberedningen: Omkostnader

	1965/66 Utgift ...............		. 240 354
	1966/67 Anslag .............		. 245 000
	1967/68 Förslag .............		. 141 000
		Anslag	Beräknad ändring 1967/68
		1966/67	CBS	Dep.chefen
1. 2.		3 000	+ 2 600	— 1 000
Reseersättningar...............................	60 000	.+ 25 000	— 27 000
	Därav nordiska tjänsteresor.....................	8 000	+ 7 000	— 3 000
3.	Expenser: a) Bränsle, lyse, vatten.........................	3 000	+ 1 000	— 1 000
	b) Övriga expenser.............................	114 000	-i- 53 400	— 50 000
4.	Publikationstryck..............................	2,6 000	+ 50 000	— 5 000
5.	Ersättning för materialier.......................	20 000	—	— 10 000
6.	Deltagande i utställningar in. in.................	10 000	—	— 5 000
7.	Inredning och utrustning av nya lokaler in. in.....	10 000	+ 40 000	— 5 000
8.	Litteraturinköp................................	.	+ 5 000	—
9.	Representation................................	—	+ 2 000	—
10.	Kurs- och konferenskostnader...................	—	+ 10 000	—
		245 000	+ 1 It!» 000	—i 04 ono

119

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 ur 1967
Centrala sjukvårdsberedningen

Beredningen föreslår att högst 15 000 kr. av reseanslaget får användas
för internationella resor inkl. nordiska resor.

Av den under anslagsposten till publikationstryck begärda ökningen hänför
sig 25 000 kr. till SJURA.

Departementschefen

Som jag anfört under föregående anslag bör medel för beredningens verksamhet
beräknas endast för tiden den 1 juli—den 31 december 1967.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen

att till Centrala sjukvårdsberedningen: Omkostnader för
budgetåret 1967/68 under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 141 000 kr.

Viss rationaliserings verksamhet inom sjukvården

1965/66 Utgift ............ 2 052 079 Reservation 568 263

1966/67 Anslag ............ 1 800 000

1967/68 Förslag............ 900 000

Rådet för s jukluisdriftens rationalisering

Rådet föreslår, att totalt 5,6 milj. kr. ställs till dess förfogande under
nästa budgetår för följande ändamål.

1. Fysiologi och anestesiologi................................................ 700 000

2. Sjukhusinformationsbehandling och patientjournaler......................... 800 000

3. Kemiska m. fl. laboratorier................................................ 1 000 000

4. Röntgen................................................................ 600 000

5. Vårdavdelningar......................................................... 1 200 000

6. Nya ämnesområden och övriga systemstudier................................ 1 000 000

7. Gemensamma kostnader.................................................. 300 000

5 000 000

Motiv

1. Av projekt, som enligt rådet bör stödjas, märks utveckling av personalbesparande
metoder för prestandaövervakning och patientträning vid rehabiliteringskliniker,
utveckling av automatiserat lungscreeninglaboratorium,
försök med rationaliserad utskrift av EEG-utlåtanden och försök med automatiserad
EEG-tolkning. En utvidgad försöksverksamhet med automatiserad
patientövervakning vid intensivvårdsavdelningar, som f. n. är mycket
personalkrävande, utveckling av metoder för registrering och övervakning
av foster-EKG samt av metoder för automatisk behandling av data i klinisk
fysiologisk verksamhet i allmänhet synes mycket motiverad.

120

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

2. Genom analys av rådande förhållanden inom öppen och sluten vård
skall klarläggas vinsterna med ett ökat utnyttjande av modern dokumentationsteknik
vid förandet och arkiverandet av sjukhusjournaler.

3. Huvuduppgift inom detta område är att rationalisera laboratorieverksamheten
vid sjukhus. Därvid skall eftersträvas en standardisering av analvstyper
och analysmetoder så att resultaten från olika sjukhus blir reproducerbara
och jämförbara. Rationaliseringsarbetet vid laboratorierna innebär
en strävan till automatisering av t. ex. analyskanaler, transportsystem
och utvärdering av resultat på datamaskinell väg. Av stor vikt är därför
att laboratoriet kan anslutas till ett datamaskinsystem.

4. Denna verksamhet har till huvuduppgift att utreda möjligheterna att
höja röntgenavdelningarnas effektivitet genom förbättrad organisation och
modernare tekniska hjälpmedel. Vidare skall försök göras att förbättra
metoderna för insamling och arkivering av röntgenutlåtanden så att detta
sker i former som lämpar sig för databehandling och datatransmission.
Slutligen skall väsentliga prestanda fastställas hos röntgenteknisk apparatur.

5. På grundval av en kartläggning och analys av vårdavdelningar avser
rådet att söka få fram normer i vad avser vårdavdelningars vårddifferentiering,
arbetsuppgifter, vårdplatsantal, personalsammansättning, lokalutformning
och tekniska utrustning. Arbetet härmed skall åvila en särskild
expertgrupp.

6. Under 1—5 har berörts de ämnesområden, inom vilka rådet under
1966/67 har beviljat anslag och där försöksverksamheten kommer att fortsätta
under 1967/68. Därutöver förekommer emellertid områden, inom
vilka det vore angeläget att få lämna anslag till rationaliseringsförsök. Hit
hör exempelvis matdistribution och transporter, studier av dialysavdelningars
utformning och drift, undersökning angående läkararbetets organisation
samt utredning i syfte att nedbringa väntetiderna vid polikliniker och läkarmottagningar.

7. De gemensamma kostnaderna beräknas enligt följande:

Utredningssekreterare och tillfällig personal.................................... 100 000

Bidrag till utlandsresor...................................................... 50 000

Informations- och konferensverksamhet....................................... 60 000

Sammanträdesarvoden samt resc- och traktamentskostnader för expertgrupper m. fl. 70 000

Övriga gemensamma kostnader................... 20 000

Summa kr. 300 000

Departementschefen

Liksom under de närmast föregående budgetåren disponerar SJURA under
innevarande budgetår över sammanlagt 3 milj. kr. för sin verksamhet. Härav
har 1,8 milj. kr. anvisats under förevarande anslag, medan Svenska stadsförbundet
och Svenska landstingsförbundet åtagit sig att svara för 1,2
milj. kr.

121

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

Jag bär under föregående avsnitt föreslagit att SJURA skall upphöra vid
utgången av år 1967, då dess uppgifter avses bli överförda till ett av staten
och en särskild stiftelse inrättat institut för hälso- och sjukvårdens samt
socialvårdens planering och rationalisering.

Medelsanvisningen för nästa budgetår avser således endast tiden den
1 juli—den 31 december 1967. Jag föreslår, att 0,9 milj. kr. anvisas för nästa
budgetår. Enligt vad jag erfarit är de båda förbunden beredda att bidra till
kostnaderna för samma tid med 0,6 milj. kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Viss rationalisering sverksamhet inom sjukvården
för budgetåret 1967/68 under femte huvudtiteln anvisa ett
reservationsanslag av 900 000 kr.

Nämnden för sjukvårds- och socialvårdsbyggnader

Något anslag med denna rubrik finns inte upptaget i riksstaten för innevarande
budgetår.

Jag har i det föregående föreslagit att centrala sjukvårdsberedningens
uppgift att granska och godkänna byggnadsritningar för sjukvårds- och
socialvårdsbyggnader skall den 1 januari 1968 överföras till en för ändamålet
nyinrättad statlig nämnd — nämnden för sjukvårds- och socialvårdsbyggnader.
Medel för nämndens verksamhet bör tas upp under ett särskilt
förslagsanslag kallat Nämnden för sjukvårds- och socialvårdsbyggnader.

I nämndens styrelse föreslås ingå en heltidsanställd verkställande ledamot,
som tillika skall vara chef för byggnadsavdelningen vid det föreslagna
institutet för hälso- och sjukvårdens samt socialvårdens planering och rationalisering.
I avvaktan på erfarenheter av nämndens verksamhet bör
den verkställande ledamoten tills vidare anställas som extra tjänsteman.
Vid nämndens kansli bör därutöver vara anställda en förste byråsekreterare
och ett biträde. Jag beräknar medel för angiven personal samt för arvoden
till ledamöter i nämnden. Vidare beräknar jag under anslaget 2 000 kr. till
reseersättningar och 3 000 kr. till expenser.

Sammanlagt bör anslaget tas upp med 80 000 kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Nämnden för sjukvårds- och socialvårdsbyggnader
för budgetåret 1967/68 under femte huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 80 000 kr.

Bidrag till Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut

Något anslag med denna rubrik finns inte upptaget i riksstaten för innevarande
budgetår.

122

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

Jag har i det föregående föreslagit, att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens
bemyndigande att för .statens del träffa avtal om inrättande och drift av ett
planerings- och rationaliseringsinstitut för hälso- och sjukvården samt socialvården.
Institutet föreslås erhålla namnet Sjukvårdens och socialvårdens
planerings- och rationaliseringsinstitut. Jag förordar nu att ett särskilt förslagsanslag
till bidrag till institutet förs upp på riksstaten fr. o. m. nästa
budgetår. Enligt det redovisade avtalsförslaget skall staten under avtalsperioden
1968—1971 bidra till kostnaderna för institutets drift med 6 milj. kr.
per år. Fr. o. in. kalenderåret 1969 skall bidraget vara indexreglerat på sätt
jag tidigare angivit. Institutet föreslås bli inrättat den 1 januari 1968. Statens
bidrag under budgetåret 1967/68 avser således tiden den 1 januari—den 30
juni 1968. Bidraget, som skall utbetalas kvartalsvis i förskott, bör därför tas
upp med 3 milj. kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Bidrag till Sjukvårdens och socialvårdens planerings-
och rationaliseringsinstitut för budgetåret 1967/68 under
femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 3 000 000
kr.

Statens farmacevtiska laboratorium: Avlöningar

1965/66 Utgift .........		1 560 344
1966/67 Anslag .........		1 670 000
1967/68 Förslag.........		1 753 000 Beräknad ändrin Medicinal-	g 1967/68
Tjänster	1966/67	styrelsen	Dep.chefen
Läkarpersonal.............................	......... 8	+ 4	—
Apotekarpersonal..........................	......... 10	+ 1	—3
Teknisk personal..........................		+ 2	—
Övrig personal. ............................	......... 12	+ 1	—
Anslag	55	+ «	—3
Avlöningar till tjänstemän..................	......... 1 593 000	+ 408 000	+ 66 000
Arvoden och särskilda ersättningar...........	......... 77 000	-i- 33 000	+ 17 000
Medicinalstyrelsen	1 070 000	+ 441 000	+ 83 000

1. Biokemiska metoder och frågeställningar har fått allt större aktualitet
inom läkemedelsområdet. En tjänst som laborator bör inrättas för en kvalificerad
biokemist. Den kemiska avdelningen bör vidare tillföras en tjänst
som laboratorieingenjör för att bearbeta inkommande upplysningar om
läkemedlens sammansättning samt två tjänster som förste laboratorieassistent
resp. laboratorieassistent för den mer rutinmässiga delen av kontrollarbetet
(132 000 kr.).

123

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

2. Den biologiska avdelningen behöver en laboratorieläkare för farmakologiskt
utredningsarbete för specialitetskontroll. Avdelningen är likaså
i behov av en konsult för kliniska läkemedelsprövningar (64 000 kr.).

3. Vid den farmakoterapevtiska avdelningen erfordras en avdelningsläkare
för att bl. a. fullgöra avdelningens uppgifter i samband med klinisk
prövning av nya substanser (60 000 kr.).

4. För övriga uppgifter inom laboratoriet behövs en förstärkning med en
läkemedelsinspektör, en receptarie, ett biträde och en expeditionsvakt samt
ytterligare medel för anlitande av en konsult i mikrobiologi och av annan
expertis utanför laboratoriet. Vid bifall till laboratoriets yrkanden kan för
anställande av extra personal anvisade medel om 80 000 kr. utgå (62 000 kr.).

5. Löneomräkning 123 000 la-.

-S

Departementschefen

.lag har i det föregående inte föreslagit någon annan ändring av laboratoriets
administrativa ställning än att det — på samma sätt som f. n. i förhållande
till medicinalstyrelsen — fr. o. m. den 1 januari 1968 skall vara
underställt det nya centrala verket för hälso- och sjukvården samt socialvården.
Från samma tidpunkt föreslås den till laboratoriet nu organisatoriskt
knutna läkemedelsinspektionen bli överförd till det nya verket. Den 1 januari
1968 kan därför tre tjänster för läkemedelsinspektörer och en kontoristtjänst,
vilka nu är uppförda på laboratoriets avlöningsstat, dras in.

I prop. 1967: 1 (bil. 7 s. 64) beräknade jag medel för fyra nya tjänster,
varav en som laborator, vid statens bakteriologiska laboratorium för att tillgodose
det ökande behovet av bakteriologisk kontroll av läkemedel, sterilitctskontroll
av engångsförpackningar för sjukvårdsändamål och biologisk
styrkeprövning av antibiotika i läkemedel. Farorna med föroreningar i
läkemedel medför emellertid att även statens farmacevtislca laboratorium i
sin kontrollverksamhet har behov av bakteriologisk sakkunskap. Jag beräknar
därför under detta anslag medel till en konsult i mikrobiologi och räknar
därvid med att ett nära samarbete kommer till stånd mellan de båda
laboratorierna i nu förevarande hänseende.

Jag beräknar vidare medel för en tjänst som expeditionsvakt. Ett belopp
av 10 000 kr., som disponeras av laboratoriet för anställande av tillfällig
expeditionsvaktspersonal, kan därvid dras in. Laboratoriet förfogar därjämte
över 70 000 kr. för anställning av den extra arbetskraft som erfordras
på grund av den skärpta läkemedelskontrollen m. m. Detta belopp föreslår
jag höjt till 100 000 kr. Laboratoriet bör härigenom även kunna tillgodose
Svenska farmakopékommitténs behov av ytterligare biträdeshjälp.

Laboratoriets behov att anlita utomstående expertis har ökat mycket kraftigt
under senare år. Jag föreslår därför att det belopp om 600 kr. som f. n.
disponeras för ändamålet höjs till 5 000 kr.

124 Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till
1 753 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Statens farmacevtiska laboratorium: Avlöningar
för budgetåret 1967/68 under femte huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 1 753 000 kr.

Statens farmacevtiska laboratorium: Omkostnader

1965/66 Utgift ..................		. 390 720
1966/67 Anslag ................		. 368 000
1967/68 Förslag ................		. 419 000
		Beräknad ändring 1967/68
	Anslag	Medicinal-
	1966/67	styrelsen	Dep.chefen
1. Sjukvård m. m...................................	2 000	—	—
2. Reseersättningar.................................	20 000	4- 3 000	-f 2 000
Därav nordiska tjänsteresor.......................	3 000	+ 1 000	+ 1000
3. Expenser:
a) Bränsle, lyse, gas och vatten....................	40 000	—	+ 2 000
b) Övriga expenser ..............................	35 000	+ 7 000	4- 5 000
4. Undersökning och kontroll av vitaminer och antibiotika			: • \, i
	100 000
5. Övriga utgifter:
a) Inköp och underhåll av inventarier och instrument. .	45 000	+ 44 000	4-35 000
b) Inköp och underhåll av djur.....................	43 000	+ 10 000	4- 7 000
c) Inköp av specialiteter för kontroll...............	13 000	—	—
d) Inköp av förbrukningsartiklar....................	62 000	—	—
e) Inre och yttre renhållning......................	6 000	—	--
f) Diverse utgifter................................	2 000	—	—
	:i<>8 ooo	+ (»4 000	4-51 000

Departementsch ef en

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen

att till Statens farmacevtiska laboratorium: Omkostnader
för budgetåret 1967/68 under femte huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 419 000 kr.

Svenska farmakopékommittén m. in.

1965/66 Utgift . .		. 286 357
1966/67 Anslag		. 294 000
1967/68 Förslag		. 317 000
	Anslag	Beräknad ändring 1967/68
	1966/67	Kommittén	Dep.chefen
Avlöningar.......................	.................. 219 000	+ 1 000	4- 1 000
Omkostnader.....................	.................. 75 000	4- 22 000	4-22 000
	294 000	4- 23 000	4-23 000

125

Kungl. Maj.ts proposition nr 68 år 1967

Farmakopékommittén

Nordiska farmakopénämndens deltagande genom en observatör i det
farmakopéarbete som påbörjats inom Europarådet beräknas medföra en
höjning av Sveriges andel i de gemensamma kostnaderna för nämnden med
20 000 kr.

Medicinalstyrelsen

Styrelsen tillstyrker kommitténs förslag till anslag för nästa budgetår.

Departementschefen

I prop. 1966: 1 (bil. 7, s. 139) framhöll jag, att farmakopékommitténs organisation
inte var helt tillfredsställande med tanke på den samverkan, som
bör ske med de organ, som är verksamma inom läkemedelskontrollen. Jag
föreslog, att kommitténs administrativa ställning liksom frågan om hur en
närmare samverkan mellan farmakopéverksamheten och den övriga läkemedelskontrollen
skall kunna ordnas, borde övervägas i samband med prövning
av det i MCA-utredningens betänkande framlagda förslaget rörande
bl. a. läkemedelskontrollens organisation.

Jag har i det föregående ej ansett mig kunna tillstyrka utredningens förslag
om inrättande av en statsmedicinsk anstalt, till vilken farmakopékommittén
skulle knytas. Jag har i stället föreslagit att till det nya centrala verket
för hälso- och sjukvården samt socialvården knyts en särskild läkemedelsnämnd
som beslutande organ i specialitets- och andra läkemedelsfrågor.
Läkemedelsärendena inom det nya verket föreslås komma att närmast handläggas
av byrå A 2 (apoteks- och läkemedelsfrågor), vilken tills vidare skall
tillhöra den administrativa avdelningen. Farmakopékommittén bör inta
samma ställning till det nya verket som nu i förhållande till medicinalstyrelsen.
Samtidigt har jag dock understrukit att den föreslagna organisationen
är ett provisorium i avvaktan på resultatet av pågående utredningar på området,
bl. a. läkemedelsförsörjningsutredningen och livsmedelsstadgekommittén.
Vidare har jag erfarit att den nordiska läkemedelskommittén, vars
arbete avses bli slutfört före årets slut, kommer att lägga fram förslag, vilka
kan påverka farmakopékommitténs framtida arbetsuppgifter och arbetsformer.
Med hänsyn till det anförda bör med en omprövning av kommitténs
organisation anstå till dess ifrågavarande utredningar lagts fram.

Under anslaget Statens farmacevtiska laboratorium: Avlöningar har jag
hcräknat medel för att göra det möjligt för laboratoriet att biträda farmakopékommittén
med erforderlig kontorspersonal. Mot farmakopékommitténs
beräkning av anslaget för nästa budgetår har jag intet att erinra. Liksom
tidigare bör Kungl. Maj :t senare få bestämma Sveriges andel i de gemensamma
kostnaderna för den nordiska farmakopénämnden.

126

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 317 000

kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Svenska farmakopékommittén in. m. för budgetåret
1967/68 under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 317 000 kr.

Statens rättskemiska laboratorium: Avlöningar

1965/66 Utgift ....... 1966/67 Anslag ........		1 759 357 2 200 000
1967/68 Förslag........	Anslag	2 543 000 Beräknad ändring 1967/68 Medicinal-
Tjänster	1966/67	styrelsen	Dep.chefen
Läkarpersonal.............................	......... 6	—	—
Teknisk personal..........................	......... 56	+ 5	+i
Övrig personal............................	......... 20	+ 1	—i
Anslag	82	+ «	—
Avlöningar till tjänstemän.................. Medicinalstyrelsen	......... 2 200 000	+ 447 000	+ 343 000

1. Den blodgruppsserologiska avdelningen har behov av en överassistent
för utarbetande och tillämpande av nya undersökningsmetoder. Vidare behövs
tre laboratorieingenjörer och en laboratorieassistent. Under förutsättning
att en diskmaskin får inköpas kan en biträdestjänst dras in. Styrelsen
föreslår därjämte att två tjänster som avdelningsföreståndare-professor
ordinariesätts (136 000 kr.).

2. Löneomräkning 311 000 kr.

Departementschefen

Jag har i det föregående inte föreslagit någon annan ändring av laboratoriets
administrativa ställning än att det — på samma sätt som f. n. i förhållande
till medicinalstyrelsen —- fr. o. m. den 1 januari 1968 skall vara underställt
det nya centrala verket för hälso- och sjukvården samt socialvården.

I mars förra året tillkallade jag en utredningsman med uppgift att verkställa
utredning av laboratorieorganisationen vid laboratoriet. Enligt givna
direktiv skall utredningsmannen fästa särskild uppmärksamhet vid möjligheterna
till rationalisering av laboratoriearbetet. Utredningsarbetet pågår
och kan beräknas vara slutfört till hösten. I avvaktan på utredningsresultatet
är jag inte nu beredd att ta ställning till förslag om meder till nya
tjänster. Med hänsyn till rådande arbetsbelastning vid laboratoriet och angelägenheten
av att de s. k. utvidgade undersökningarna i faderskapsärenden

127

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

kan tas upp beräknar jag emellertid 50 000 kr. för anställande av extra arbetskraft
vid laboratoriets blodgruppsserologiska avdelning under nästa
budgetår. Under laboratoriets omkostnadsanslag beräknar jag medel för inköp
av en diskmaskin. Härigenom kan en tjänst som ekonomibiträde dras in.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 2 543 000
kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Statens rättskemiska laboratorium: Avlöningar för
budgetåret 1967/68 under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 2 543 000 kr.

Statens rättskemiska laboratorium: Omkostnader

1965/66 Utgift .
1966/67 Anslag
1967/68 Förslag

. 771 581
. 729 000
844 000

Beräknad ändring 1967/68

		Anslag	Medicinal-
		1966/67	styrelsen	Dep.chefen
1.	Sjukvård m. m..........................	........ 4 000	—	+	1 000
2.	Reseersättningar.........................	........ 1 000	+ 1 000		—
3.	Expenser:
	a) Bränsle, lyse, gas och vatten............	........ 23 000	—	4“	2 000
	b) Övriga expenser.......................	........ 46 000	+ 4 000	+	4 000
4.	Provtagningsmateriel.....................	........ 160 000	—	+	20 000
5.	Ersättning åt blodgivare..................	........ 250 000	—		—
6.	Övriga utgifter
	a) Inventarier och instrument.............	........ 45 000	+ 73 000	4*	70 000
	b) Förbrukningsartiklar..................	........ 155 000	+ 15 000	+	15 000
	c) Inre och yttre renhållning..............	........ 45 000	+ 3 000	4-	3 000
		729 000	+ 90 000	+ 115 000

Medicinalstyrelsen

Under övriga utgifter föreslås inköp av en diskmaskin för 33 000 kr. och
en biokemisk gaskromatograf för 35 000 kr.

Departementschefen

Under 6. a) har jag bl. a. beräknat 33 000 kr. för inköp av eu diskmaskin.
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen

att till Statens rättskemiska laboratorium: Omkostnader
för budgetåret 1967/68 under femte huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 844 000 kr.

128

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 är 1967

Med bifall till vad föredraganden sålunda med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att
till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse
bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

Byråer Avdelningar

Departementschefens förslag till organisationsplan för ny me icinalslyrelse

Styrelse

Vetenskapligt råd

Beredskaps råd -

Generaldirektör, överdirektör

Planeringsoch
beredskapsavdelningen -

Långtids sjukvård,

åldringsvård

m.m.

Akutsjukvård,
nykterhetsvård

m.m.

Hälsovård,
social barnaoch
ungdomsvård
m. in.

Administrativa
avdelningen -

Statistik

Tandvård

Vård av
psykiskt
utvecklingsstörda

m.m.

LÅ2

Social- och
rättspsykiatri -

Social barnaoch
ungdomsvård -

HB2

Åldringsvård,

socialhjälp

m.m.

Somatisk
vård utanför
sjukhus
m.m.

Apoteks- och
läkemedelsfrågor -

Nykterhets -

narkomanvård

Omgivnings hygien och hälsovård -

HBI

Planerings frågor -

Psykiatrisk

vård

Planeringsoch
utbildningsfrågor -

Somatisk
vård vid
sjukhus m. m.

Långtidssjukvård,

rehabilitering
och
handikäppvård
T •

Beredskaps planering m.

Juridiska

ärenden

Krigssjuk vårdsutbild -

placering

Kansli- och
personalärenden

in. m.

Ekonomiska
och kamerala
ärenden m.m.

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967 129

130

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sid.

Inledning........................................................... 4

Nuvarande organisation m. in................................... 6

Socialvårdens centrala administration.................................. 6

Hälso- och sjukvårdens centrala administration.......................... 7

Den regionala statliga organisationen................................... 17

Utredningsförslagen................................................... 19

Socialstyrelsens organisation .......................................... 19

Den centrala medicinaladministrationen enligt MCA-utredningen.......... 22

Sammanläggning av medicinal- och socialstyrelsen .................... 33

Den regionala statliga organisationen................................... 36

Yttranden........................................................... 38

Socialstyrelseutredningens förslag angående socialstyrelsen ................ 39

MCA-utredningens förslag angående medicinalstyrelsen ................... 40

Utredningarnas gemensamma förslag ................................... 41

Särskilda frågor ..................................................... 61

Förslag om inrättande av ctl planerings- och rationaliseringsinstitut för hälsooch
sjukvården samt socialvården...................................... 69

Departementschefen ................................................... Il

Sammanläggning av medicinalstyrelsen, socialstyrelsen och medicinalstyrelsens
sjukvårdsberedskapsnämnd...................................... 79

Planerings- och rationaliseringsfrågorna ................................ 84

Den nya medicinalstyrelsen............................................ 88

Ett planerings- och rationaliseringsinstitut för hälso- och sjukvården samt socialvården
......................................................... 104

Hemställan......................................................... 109

Anslag för budgetåret 1967/6S.......................................... 110

Bilaga. Departementschefens förslag till organisationsplan för ny medicinalstyrelse.
........................................................... 129