Kungl. Maj:ts proposition nr 6!) ur 1964
Proposition 1964:69
Kungl. Maj:ts proposition nr 6!) ur 1964
1
Nr 69
Kungi. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag jör budgetåret
1964/65 till vissa forskningsråd m. m.; given Stockholms
slott den 6 mars 1964.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF
Ragnar Edenman
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen redogöres för den betydande expansion som ägt rum efter
andra världskriget i fråga om anslagen till svensk forskning. Med sikte på att
denna utveckling skall kunna fortsätta föreslås — utöver den pågående förstärkningen
av forskningens resurser inom ramen för anslagen till universitet och
högskolor — avsevärda höjningar av anslagen till de statliga forskningsråden,
bl. a. för att forskarnas behov av teknisk personal, materiel, apparater m. m. på
ett tillfredsställande sätt skall kunna mötas.
På grundval av ett av rymdkommittén framlagt betänkande, »Organisatoriska
åtgärder för rymdverksamhetens främjande», behandlas i propositionen
frågan om svenska insatser på rymdforskningens område. Vidare redogöres för
Sveriges anslutning till det europeiska organet för internationellt samarbete inom
rymdforskningen för fredliga ändamål (ESRO) samt framlägges förslag om godkännande
av vissa därtill knutna överenskommelser. Medel för bestridande av
kostnaderna för svenska rymdforskningsprojekt föreslås kunna anvisas från
anslagen till de medicinska, naturvetenskapliga och tekniska forskningsråden.
För främjande av forskning — däri inbegripen rymdforskning — och vetenskaplig
publiceringsverksamhet m. m. föreslås, att till de sju forskningsråden
— statens medicinska forskningsråd, statens humanistiska forskningsråd, statens
1 — Dihang till riksdagens protokoll 196i. 1 saml. AV 69
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 196h -
råd för samhällsforskning, statens naturvetenskapliga forskningsråd, statens
råd för atomforskning, jordbrukets forskningsråd och statens tekniska forskningsråd
— för nästa budgetår anvisas anslag av tillhopa 56 488 000 kr. Motsvarande
medelsanvisningar för innevarande budgetår uppgår till 42 085 000 kr.
Förslaget innebär sålunda för nu angivna ändamål en anslagsuppräkning med
14 403 000 kr. Den totala medelsanvisningen för budgetåret 1964/65 föreslås
fördelad med 12 360 000 kr. till medicinsk forskning, 2 826 000 kr. till humanistisk
forskning, 2 550 000 kr. till samhällsforskning, 13 500 000 kr. till naturvetenskaplig
forskning, 8 802 000 kr. till atomforskning, 2 950 000 kr. till jordbruksforskning
— jämte 300 000 kr. till åtgärder för ätt förebygga skördeskador —
samt 13 200 000 kr. till teknisk forskning. Dessutom föreslås ett oförändrat anslag
av 3 700 000 kr. till europeiskt samarbete inom rymdforskningen.
Av det föreslagna anslaget till jordbruksforskning avses 250 000 kr. komma
att användas för belysande av problem i samband med användningen av kemiska
bekämpningsmedel (biocider). Vidare förutsätts att frågan om medicinsk dokumentationsverksamhet
med hjälp av databehandling löses inom ramen för anslaget
till medicinsk forskning.
Förvaltningskostnaderna vid vissa forskningsråd föreslås höjda med sammanlagt
493 000 kr. Höjningen av anslaget till förvaltningskostnader vid medicinska
forskningsrådet betingas bl. a. av att ytterligare två försvarsmedicinska forskargrupper
— för bakteriologisk bioteknik och toxikologi — föreslås inrättade. För
ledningen av de nya forskargrupperna föreslås två professurer inrättade.
Kungl. Maj:ts proposition nr G9 år 1964
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 6
mars 1964-
Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Andersson,
Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson,
Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme.
Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, anmäler — efter
gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter — fråga angående anslag
för budgetåret 1964/65 till vissa forskningsråd m. m. och anför därvid följande.
I årets statsverksproposition, bil. 10, har Kungl. Maj:t på min hemställan
under punkten 264 föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i
ämnet, för budgetåret 1964/65 beräkna
till Anslag till vissa forskningsråd m. m. ett anslag av 46 122 000 kr.
Vidare har Kungl. Maj:t i årets statsverksproposition, bil. 11, på hemställan
av chefen för jordbruksdepartementet under punkterna 58 och 59 föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1964/65
till Främjande av forskning på jordbrukets område in. m. beräkna ett reservationsanslag
av 2 700 000 kr. samt
till Åtgärder för att förebygga skördeskador beräkna ett reservationsanslag
av 300 000 kr.
Slutligen har Kungl. Maj:t i årets statsverksproposition, bil. 12, på hemställan
av chefen för handelsdepartementet under punkten 38 föreslagit riksdagen att,
i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1964/65
till Statens tekniska forskningsråd beräkna ett förslagsanslag av 364 000 kr.
samt
till Teknisk forskning beräkna ett reservationsanslag av 12 500 000 kr.
Sedan beredningen av dessa ärenden numera avslutats, får jag ånyo anmäla
desamma.
4
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 69 år 1964
I. Inledning
Med anledning av propositionen 1962: 85 beslöt riksdagen (UU 2, Rskr 232)
godkänna Sveriges anslutning till en konvention angående upprättande av organisationen
för europeisk rymdforskning (ESRO). I nämnda proposition (s. 31)
framhölls bl. a. nödvändigheten av att genom särskilda sakkunniga närmare utreda
frågan om den svenska rymdforskningens framtida organisation och därmed
sammanhängande spörsmål. Bland problem som därvid särskilt borde uppmärksammas
nämnes i propositionen följande.
Kommittén bör utreda vilken organisatorisk form för ledningen av den svenska
rymdforskningen — exempelvis anknytning till ett eller flera befintliga forskningsråd
eller upprättande av ett särskilt forskningsråd — som från skilda synpunkter
kan bedömas vara den lämpligaste. I samband därmed bör även prövas
frågan om ändamålsenliga former för samordning av den svenska forskningen
med verksamheten inom ESRO och andra internationella organ på rymdforskningens
område, exempelvis inom Förenta Nationerna. Kommittén bör vidare
presentera åtminstone en skiss över den svenska rymdforskningens mera långsiktiga
utveckling samt redovisa alternativa uppskattningar av kostnaderna för
denna. Kommitténs förslag på skilda punkter bör utformas med hänsynstagande
även till de självklara intressen, som den svenska industrien har i förevarande
hänseende.
Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 maj 1962 tillkallades åtta
sakkunniga för att utreda frågan om den svenska rymdforskningens framtida
organisation och därmed sammanhängande spörsmål.
De sakkunniga,1 som antagit benämningen rymdkommittén, har den 16 september
1963 avlämnat ett betänkande, »Organisatoriska åtgärder för rymdverksamhetens
främjande» (SOU 1963: 61).
Över betänkandet har, efter remiss, utlåtanden avgivits av statskontoret,
universitetskanslern, efter hörande av vederbörande universitets- och högskolemyndigheter,
överstyrelsen för de tekniska högskolorna, efter hörande av vederbörande
vid tekniska högskolan i Stockholm samt Chalmers tekniska högskola,
Vetenskapsakademien, Ingeniörsvetenskapsakademien, statens medicinska forskningsråd,
statens naturvetenskapliga forskningsråd, statens råd för atomforskning,
statens tekniska forskningsråd, överbefälhavaren, försvarets forskningsanstalt,
försvarets radioanstalt, civilförsvarsstyrelsen, telestyrelsen, Sveriges
meteorologiska och hydrologiska institut, rikets allmänna kartverk, internatio
-
1 Landshövdingen G. Cederwall, ordförande, professorn H. Alfvén, direktören L. Brising, sekreteraren
i statens råd för atomforskning G. W. Funke, professorn L. Hulthén, direktören C. Jacobaeus,
professorn B. Lindblad samt generaldirektören H. Sterky. Då Cederwall på grund av annat uppdrag
ej kunnat deltaga i kommitténs arbete fr. o. m. den 19 februari 1903, har Hulthén fungerat som
ordförande fr. o. in. nämnda tidpunkt.
Kungl. May.ts proposition nr 69 år 1961+ 5
nella meteorologiska institutet i Stockholm, flygtekniska försöksanstalten, luftfartsstyrelsen,
sjöfartsstyrelsen samt länsstyrelsen i Norrbottens län, efter hörande
av Kiruna stad.
Vidare har vissa organisationer och sammanslutningar beretts tillfälle att
yttra sig över betänkandet. Med anledning härav har yttranden avgivits av
Sveriges mekanförbund, Sveriges industriförbund, Svenska teknologföreningen
samt Svenska interplanetariska sällskapet. I
I det följande behandlas först vissa frågor rörande den svenska forskningens
villkor och behov. Därpå redovisas de framställningar om anslag för budgetåret
1964/65 till vetenskaplig forskning m. m., som avgivits av statens medicinska
forskningsråd, statens humanistiska forskningsråd, statens rad för samhällsforskning,
statens naturvetenskapliga forskningsråd, statens råd för atomforskning,
jordbrukets forskningsråd och statens tekniska forskningsråd. En redogörelse
lämnas därefter för rymdkommitténs betänkande och för de yttranden
som avgivits vid remissbehandlingen av detsamma. Slutligen framställes till
Kungl. Maj:ts prövning de förslag som befunnits påkallade.
6
Kungl. Maj.ts ''proposition nr 69 år 1964
II. Forskningens villkor och behov
Genom beslut den 14 december 1962 förordnade Kungl. Maj:t, att en forskningsberedning
skulle inrättas för samråd om den långsiktiga inriktningen av
den svenska forskningspolitiken. I de åt beredningen givna direktiven anföres i
huvudsak följande.
Forskningen och det industriella utvecklingsarbetet har en avgörande betydelse
för vårt ekonomiska, sociala och kulturella framåtskridande. Både staten
och det enskilda näringslivet har under senare år kraftigt ökat sina anslag till
forskningsarbetet. Den internationella vetenskapliga och tekniska utvecklingen
gar utomordentligt snabbt och det gäller för ett litet land som vårt — med begränsade
personella resurser— att noga följa denna utveckling. Vi måste kunna
bedöma var svenska forskningsinsatser bör sättas in, och det är därvid viktigt
att få till stånd en samordning av statens och näringslivets insatser på olika
forskningsområden. Beredningens uppgift skall självfallet inte vara att söka
dirigera den fria, vetenskapliga forskningen utan i stället att fylla det behov av
samrad mellan regeringen och forskarna, som det länge uttalats önskemål om.
Forskningsberedningen består av ett trettiotal ledamöter, som representerar
olika forskningsområden och industrigrenar. Fem av ledamöterna är utsedda
att jämte representanter för ecklesiastik- och handelsdepartementen ingå i en
arbetsgrupp för att förberedande behandla frågor av betydelse för regeringen vid
utformningen av forskningspolitiken. Arbetsgruppen skall enligt sina direktiv
därjämte följa den internationella vetenskapliga utvecklingen och ta upp problem
av piincipiell natur till analys samt förbereda överläggningarna inom beredningen
in pleno genom att sammanställa material som underlag för diskussioner.
Såväl forskningsberedningen som arbetsgruppen står under ordförandeskap
av statsministern. Som sekreterare tjänstgör professorn B. Rexed. Sekretariatet
har under 1963 utökats med en amanuens och ett kanslibiträde.
Av sekreterarens verksamhetsberättelse för år 1963 framgår bl. a. följande.
Forskningsberedningen har under år 1963 sammanträtt in pleno två gånger,
medan arbetsgruppen hållit nio sammanträden. Beredningen har bedrivit sin
verksamhet i kontakt med de exekutiva organen inom forskningsadministrationen
och då i första hand med de departementala avdelningar, som handlägger
forskningsfrågor, samt vidare med de vetenskapliga akademierna och de statliga
forskningsråden. Beredningens arbetsgrupp och sekreterare har också på skilda
vägar uppehållit kontakt med kommittéer inom forskningens område.
I samråd med de forskningsexekutiva organen har beredningen planlagt utredningar
om den långsiktiga utvecklingen av vetenskapen och om tendenser
inom den moderna forskningen. För att skaffa ett material som underlag för
forskningsberedningens diskussioner har vidare med hjälp av sakkunniggrupper
KiukjI. Maj:ts proposition nr (it) är It)(i1/ V
eller konsulter utförts sammanställningar över vetenskapliga områden och forsksom
är särskilt aktuella eller av något skäl bedömts vara av särskild
ningsiaii, bum in aaunim v.,»v* ......» . . „ ,
betydelse för den framtida utvecklingen. På basis av promemorior framkomna
genom dylikt arbete, har översiktliga diskussioner rörande aktuella tendenser
inom forskningen och avvägningen av forskningsresurserna mellan olika forskningsriktningar
företagits i arbetsgruppen och forskningsberedningen. Vidare hai
forskningsberedningen och arbetsgruppen följt pågående arbete och planering
inom sådana internationella forskningsprojekt, i vilka Sverige deltar.
Beredningen har konstaterat, att det föreligger behov av ytterligare undersökningar
och av ett säkrare material för bedömning av landets investeringar i
forskning. En promemoria angående »Medelsförbrukning inom svensk forskning
under efterkrigsåren» har utarbetats, och vidare har statistiska centralbyrån i
samråd med beredningens sekreterare planlagt en undersökning av industrins investeringar
i forskning och utvecklingsarbete; undersökningen ar avsedd att genomföras
under budgetåret 1964/05. Uppgifter om industrins forsknmgsutgifter
skall senare inarbetas i den löpande industristatistiken. Den industriella branschforskningens
läge i vårt land har belysts vid en konferens anordnad i samarbete
med Ingeniörsvetenskapsakademien, varvid även branschforskningsinstitutens
behov och utbyggnadsmöjligheter diskuterades.
Frågorna om forskningsorganisation och forskningsinvestermgar i Europas
länder har presenterats i en promemoria angående »Forskning i Europa», barskilt
utrymme har i promemorian ägnats åt länderna i Östeuropa. Pa basis av
engelskt och amerikanskt material har vidare en sammanställning gjorts angaende
»Forskar- och ingenjörsemigrationen till USA». .....
Vid flera tillfällen har inom beredningen understrukits det ständigt ökande
behovet av en intensifierad vetenskaplig informationsverksamhet med cn utbyo-gd
dokumentation i moderna former. I oktober 1963 framlades cn promemoria
angående dessa frågor. Promemorian har sedermera överlämnats till ecklesiastikdepartementet,
som föranstaltat om remissbehandling av densamma.
I syfte att föra den av forskningsberedningen påbörjade analysen och diskussionen
rörande den teknologiska forskningen i vidaste mening ytterligare framat
har handelsdepartementets industriavdelning i samråd med forskningsberedningens
sekreterare under hösten 1963 insamlat och bearbetat ytterligare material.
Därvid har särskild uppmärksamhet ägnats möjligheten att genom kontraktsunderstödd
forskning inom industriens egna anläggningar och genom lämpligt
avpassade kreditgarantier möjliggöra och främja tillämpad forskning oc
tekniskt utvecklingsarbete av direkt betydelse för skapande av industriell nyproduktion.
Av betydelse för den fortsatta utvecklingen blir också erfarenheterna
från den av statens tekniska forskningsråd och malmfonden för forsknmgsoch
utvecklingsarbete inrättade stiftelsen för exploatering av forskningsresultat
(EFOR). .
I syfte att skapa möjligheter för att mom en given ekonomisk ram avvaga
medelsbehoven mellan olika forskningsområden har beredningen från de statliga
forskningsråden begärt in och även erhållit långtidsplaner, som belyser den sannolika
utvecklingen inom respektive område. Fn översiktlig redovisning av langtidsplancrna
kommer att lämnas i det följande. Dessa planer bearbetas för narvarande
inom beredningen, och det sammanställda materialet avses tjana som
underlag även för värderingen av forskningens totala investeringsbehov i anslag
och personal på längre sikt.
Ett sakunderlag av annan typ för den fortsatta utredningen av det framtida
behovet av fovskningsinvestering inom skilda vetenskapliga områden har forsk
-
8
Kunyl. Maj:ts proposition nr 69 år 1904-
ningsberedningen skaffat sig genom översikter av mer eller mindre avgränsade
vetenskapliga falt eller vetenskapliga problemkomplex genom särskilda konsulter
eller sakkunniggrupper. Sålunda bär utarbetats promemorior angående .Svenska
och internationella utbyggnadsprojekt för partikelaccelcratorer», .Biologisk
forskning» och »Naturresursforskning».
I avsikt att få fram ytterligare material för forskningsberedningens kommande
diskussioner om de framtida forskningsinvesteringarnas fördelning har beredningen
givit flera sakkunniggrupper i uppdrag att utarbeta ytterligare översiktei.
Salunda har statens medicinska forskningsråd anmodats att i anslutning
till beredningens promemoria angående den biologiska forskningen göra en analys
och framlagga en översikt av följdverkningarna av den biologiska forskningens
utveckling för den medicinska forskningen och särskilt den kliniska medicinska
forskningen och läkemedelsforskningen. Eu sakkunniggrupp har på motsvarande
ntv/p • ’ uPpc?ra£ ^ studera följdverkningarna av den biologiska forskningens
utveckling för jordbruksforskningen och den möjliga återverkan härav även från
jordbruksteknologisk synpunkt.
• ^ecl.t!JIlke Pa den okande betydelse som den organiska kemin intar från
industriell synpunkt bär cn särskild sakkunniggrupp fått forskningsberedningens
uppdrag att undersöka utvecklingstendenserna inom den tunga organiska kemin
och behoven av forskningsresurser och forskarutbildning inom detta fält. Forskningsberedningen
har slutligen uppdragit åt tre sakkunniggrupper att studera
olika fält inom den humanistiska forskningen. Fn grupp skall sålunda ge en
översikt over utvecklingstendenser inom modern språkvetenskaplig forskning
en andra grupp skall pa motsvarande sätt studera den historiska humanistiska
forskningen och en tredje grupp skall ge en översikt över läget och utvecklingstendenserna
mom det »estetiska» humanistiska forskningsområdet.
■mr°rj^ingsbercdningenS arhetR£n,PP har i samband med budgetarbetet hösten
1963,diskuterat principerna för fördelning mellan de statliga forskningsråden av
de okade anslagen till dessa råd. Arbetsgruppen har vidare i samverkan med
lngemorsvetenskapsakademien förberett en undersökning av den svenska forskningsorganisationen,
vilken i OECDrs regi företagits av internationella experter
under ledning av Sir John Cockroft. Då den s. k. Coekroft-rapporten diskuterades
mfor OECDrs vetenskapskommitté i juni 1963, representerades Sverige av
ledamöter i arbetsgruppen. Vidare har arbetsgruppen medverkat i den ministerkonferens
rörande vetenskapliga problem hos medlemsländerna, som OECD
anordnade i Paris i oktober 1963. Inför ministerkonferensen framlades ett omattande
utredningsmaterial rörande nationell forskningspolitik, internationellt
forskningssamarbete samt sambandet mellan forskning och ekonomisk tillväxt
A. Forskningens resurser
Inom forskningsberedningens sekretariat har verkställts eu undersökning rörande
utvecklingen av de statliga anslagen till forskning under senare år. Denna
undersökning utgör i allt väsentligt eu fortsättning av den undersökning som
1955 års universitetsutredning redovisade i sitt betänkande »Forskningens villkor
och behov», SOU 19o8:32 s. 21 ff. För 1963 års undersökning har utnyttjats
samma metoder och definitioner som användes därvid. Sålunda har endast de
statliga driftanslagen medtagits. Sådana forskningsinstitutioner, vilka inte inrät
-
9
Kungl. Majrts proposition nr 69 år 196
tats vid tiden för universitetsutrcdningcns undersökning, har dock medtagits;
givetvis har hänsyn även tagits till institutioner vilka numera upphört med sin
verksamhet. Vid bedömningen av hur stor del av olika anslag, som kommit
forskningen tillgodo, har forskningsberedningen tillämpat samma procenttal som
universitetsutredningen (jfr SOU 1958:32 s. 28).
I det följande redovisas resultatet av beredningens undersökningar i form av
ett antal tabeller. Av dessa visar tabell 1 utvecklingen av de statliga forskningsanslagen
under budgetåren 1946/47—1964/65 i löpande priser.
Tabell 1. Utvecklingen av de statliga forskningsanslagen under budgetåren
19Jf6/Jt7—1964/65l
Belopp i 1 000-tal kr. och löpande priser
| 1946/47 | 1950/51 | 1955/56 | 1960/61 | 1961/62 | 1962/63 | 1963/64 | 1964/65 |
Forskningsråd och fon-der, intemat. rymd-och kämforsknings-samarbete2 ........ | 5177 | 7 383 | 12 372 | 32 652 | 38 593 | 63 251 | 75 357 | 91 8803 |
Universitet och hög-skolor, branschforsk-ningsinstitut m. m. . | 13192 | 24 907 | 47 898 | 97 121 | 108 713 | 126 463 | 138 214 | 171 069 |
Övrigt [inkl. atomener-giutveckling (X:e hu-vudtiteln) och för-svarsforskning] ____ | 15 521 | 25 688 | 53 072 | 117 466 | 147 442 | 165 090 | 174 095 | 191 370 |
Summa | 33 890 | 57 978 | 113 342 | 247 239 | 294 748 | 354 804 | 387 666 | 454 319 |
1 Beräkningarna utförda enligt 1955 års universitetsutrednings metoder (SOU 1958: 32) och baserade
på uppgifterna i den årliga riksstaten.
3 Fr. o. m. budgetåret 1962/63 inkluderas häri Malmfonden (10 milj. kr.) och av Norrlandsfonden
10 milj. kr.
3 Beräknade anslag till forskningsråd och internationellt forskningssamarbete med utgång från
i statsverkspropositionen angivna belopp.
Tabell 1 upptar tre grupper av forskningsanslag.
Grupp 1. Forskningsråd och fonder m. m.: Anslagen på driftbudgeten har förutsatts
bli till 100 % använda för forskning; de har därför här upptagits med
hela beloppet. Norrlandsfonden är dock reducerad med 5 milj. kr.
Grupp 2. Universitet och högskolor, branschforskningsinstitut m. in.: Anslagen
inom denna grupp har reducerats till hälften.
Grupp 3. Övrigt: Till denna grupp har räknats a) rena forskningsinstitutioner
som försvarets forskningsanstalt, statens växtskyddsanstalt m. fl. samt statistiska
centralbyrån, vars anslag har fått representera kostnaden för all den samhällsvetenskapliga
forskning som bedrivs inom förvaltningen; dessa anslag har
således upptagits med 100 %; b) akademier, vilkas anslag reducerats till 75 %
av beloppen; c) museer och arkiv m. fl. liknande institutioner, vars anslag har
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1964
reducerats till 50 % av beloppen; d) anslag till atomenergiutveckling inom företrädesvis
AB Atomenergi, från vars anslag först dragits belopp, motsvarande
utgifter för byggnads- och anläggningskostnader, varefter återstoden reducerats
med hälften; e) sådana institutioner, vilka bedriver viss grundforskning, men
vilkas verksamhet till stor del består av rutinmässigt insamlande av data, såsom
exempelvis statens veterinärmedicinska anstalt och flygtekniska försöksanstalten,
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, vissa statliga laboratorier
m. fl.; dessa anslag har reducerats till 25 % av beloppet.
Som framgår av tabellen har anslagen till gruppen forskningsråd och fonder
m. in. undergått en tredubbling sedan 1960/61, medan däremot den andra gruppen
nästan fördubblats under motsvarande period. Minst har den tredje gruppen
ökat.
För att få en klarare bild av utvecklingen är det emellertid nödvändigt att
beräkna anslagen i enhetligt penningvärde. I tabell 2 har detta skett
(1955/56 = 100).
Tabell 2. Utvecklingen av de statliga forskning sanslag en i enhetligt
penningvärde enligt konsumentprisindex1
(1955/56 = 100/ 1 000-tal kr.
Område | 1950/51 | 1955/56 | 1960/61 | 1961/62 | 1962/63 | 1963/64 | 1964/65 |
Forskningsråd och fonder, in-ternat. rymd- och kämforskn.- | 9 212 74 | 12 372 100 | 27 578 223 | 31 530 255 | 50 000 404 | 58 236 471 | 69 031* 558 |
| |||||||
| |||||||
Universitet och högskolor, | 31095 65 | 47 898 100 | 82 028 171 | 88 818 185 | 99 917 209 | 106 811 223 | 128 527 268 |
| |||||||
Övrigt [inkl. atomenergiutveckl. | 32 070 60 | 53 072 100 | 99 211 187 | 120 459 227 | 130 506 246 | 134 540 254 | 143 770 271 |
| |||||||
| |||||||
Totalt Index | 72 377 64 | 113 342 100 | 208 817 184 | 240 807 212 | 280 477 247 | 299 587 264 | 341337 301 |
Beräkningarna utförda enligt den metodik som tillämpats av 1955 års universitetsutredning
(SOU 1958: 32) och baserade på uppgifterna i den årliga riksstaten.
3 Indextalen är: 1950/51 80,1; 1955/56 100; 1960/61 118,4; 1961/62 122,4; 1902/63 126,5; 1963/64
129,4; 1964/65 133,1. Det sista beräknat. För att ge en klar bild av utvecklingen har en indexserie
räknats fram för de statliga anslagen.
8 Fr. o. m. budgetåret 1962/63 inkluderas häri 10 milj. kr. av Norrlandsfonden och hela Malmfonden,
10 milj. kr.
4 Beräknade anslag till forskningsråd och internationellt samarbete med utgång från i 1964 års
statsverksproposition angivna belopp.
11
Kungl. Maj:ts jnoposition nr 69 är 1961+
De siffror som anges under de omräknade anslagssiffrorna utgör en indexserie,
som räknats fram för att ge en klarare bild av utvecklingen. Som synes har
sedan 1955/56 anslagen till forskningsråd och fonder m. m. i stort sett femdubblats
medan däremot de övriga grupperna, universitet och högskolor m. m. samt
övrigt, undergått en knapp tredubbling. Det framgår också, att de totala statliga
forskningsanslagen i enhetligt penningvärde tredubblats sedan 1955/56.
Tabell 3 (se s. 12) ger en bild av den procentuella fördelningen av de
statliga forskningsanslagen mellan de olika här aktuella grupperna.
Såsom framgår av tabell 3 har forskningsråden under de senaste budgetåren
tilldelats en avsevärt ökad andel av forskningsanslagen. Av de båda andra grupperna
har universitet och högskolor in. m. erhållit resurser i takt med anslagsutvecklingen
på området, medan gruppen övrigt fått sin andel reducerad.
Tabell 4 (se s. 13) illustrerar förändringar per år av forskningsrådsanslagen
inom respektive grupp.
Den stora procentuella ökningen mellan budgetåren 1961/62 och 1962/63 inom
gruppen forskningsråd och fonder m. m. beror i huvudsak pa tillkomsten av
Norrlandsfonden och Malmfonden.
Tabell 5 (se s. 14) avser att visa hur stor del av de samlade utgifterna på
den statliga driftbudgeten, som sammanhänger med forskning.
Av tabellen framgår, att de statliga forskningsutgiftema fördubblat sin andel
av de totala utgifterna på driftbudgeten under perioden 1946/47—1962/63. Därefter
har andelen bibehållits i stort sett oförändrad.
I tabell 6 (se s. 14) sätts de statliga forskningsutgiftema i relation till den
svenska bruttonationalprodukten.
Forskningsutgiftema har sålunda enligt tabell 6 under perioden 1955/56—
1964/65 ökat i dubbelt så snabb takt som bruttonationalprodukten.
Ett i det följande redovisat diagram (s. 15) ger en bild av forskningsanslagens
utveckling under perioden 1946/47—1964/65 med fördelning på de tre
grupperna — forskningsråd och fonder m.m., universitet och högskolor m.m.
samt övrigt.
Tabell 3. Den procentuella fördelningen av de statliga forskningsanslagen på 1) forskningsråd, m. m., 2) universitet och
högskolor m. m., 3) övriga områden
Anslagssiffrorua i 1 000-tal kr. och i löpande priser
Område | 1940/47 | 1950/51 | 1955/56 | 1960/61 | 1961/62 | 1962/63 | 1963/64 | 1964/651 |
Forskningsråd och fonder, inter-nat. rymd- och kärnforsknings-samarbete | 15,3 % (= 5 177) | 12,7% (= 7 383) | 10,9 % (= 12 372) | 13,2 % (= 32 652) | 13,1 % (= 38 593) | 17,9% (= 63 251) | 19,4% | 20,2 % (= 91 880) |
Universitet och högskolor, | 38,9 % (= 13 192) | 42,8% (= 24 907) | 42,3% (= 47 898) | 39,3 % (= 97 121) | 30,9 % (= 108 713) | 35,6 % (= 126 463) | 35,7 % (= 138 214) | 37,7 % (= 171 069) |
Övrigt [inkl. atomenergiutveck-ling (X:e huvudtiteln) och för-svarsforskning] | 45,8% (= 15 521) | 44,5% (= 25 688) | 46,8% (= 53 072) | 47,5 % (= 117 466) | 50,0% (= 147 442) | 46,5 % (= 165 090) | 44,9% (= 174 095) | 42,1 % (= 191 370) |
Summa | 100% (= 33 890) | 100% (= 57 978) | 100% (= 113 342) | 100% (= 247 239) | 100 % (= 294 748) | 100% (= 354 804) | 100% (= 387 666) | 100% (= 454 319) |
1 I 1904 års statsverksproposition beräknade belopp.
Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1964
TabeU It- De statliga forskningsanslagens årliga ökning i procent
Siffrorna beräknade i löpande priser
Forskningsområde | 1946/47— 1950/51* | 1950/51— 1955/56* | 1955/56— 1960/61* | 1960/61— 1961/62 | 1961/62— 1962/63 | 1962/63— 1963/64 | 1963/64— 1964/65* |
Forskningsråd och fonder, inter-nat. rymd- och kärnforsknings-samarbete1 | årligen 9,3% | årligen 9,0 % | årligen 21,3 % | 18,2 % | 63,9 % | 19,1 % | 21.9 % |
Universitet och högskolor, | årligen 17,1 % | årligen 13,9 % | årligen 15,2 % | 11,9 % | 16,3 % | 9,3% | 23,8 % |
Övrigt [inkl. atomenergiutveck-ling (X:e huvudtiteln) och för-svarsforskning] | årligen 13,1 % | årligen 15,6 % | årligen 17,2 % | 25,5 % | 12,0 % | 5,5 % | 9,9% |
Fr o in 1961/62—1962/63 inkluderas häri 10 milj. kr. av Norrlandsfonden samt hela Malmfonden (10 milj. kr.).
Procentsiffrorna för 1946/47—1950/51, 1950/51—1955/56, 1955/56—1960/61, är framraknade enligt ranta-pa-ranta-metoden.
1 I 1964 års statsverksproposition beräknade belopp.
eu
Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1964
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 196
Tabell 5. De statliga jorskningsutgijternas storlek i förhållande till de
samlade utgifterna å driftbudgeten
Löpande penningpriser
År | Summa statliga | Summa utgifter å | Forskningsanslagen i |
1946/47 ................. | 34 | 3 258 | 1,0% |
1950/51 ..................... | 58 | 4 667 | 1,2% |
1955/56 ................ | 113 | 9106 | 1,2 % |
1960/61 ................... | 247 | 14 852 | 1,7% |
1961/62 .................. | 295 | 15 906 | 1,9% |
1962/63 ................. | 355 | 17174 | 2,1 % |
1963/64 ............. | 388 | 19 628 | 2,0% |
1964/65 ............. | 454 | 22170 | 2,1 % |
1 Forskningsutgifterna beräknade enligt uriiversitetsutredningens (SOU 1958:32) metoder. Uppgifterna
avseende 1964/65 utgår från de i 1964 års statsverksproposition angivna beloppen.
Tabell 6. De statliga forskningsUtgiftemas storlek i förhållande till
bruttonationalprodukten (BNP)
Löpande priser
De statliga | BNP | Forskningsut-gifter i procent | ||
År | milj. kr. | År | milj. kr. | |
1955/56 | 113 | 1955 | ca 46 000 | 0,25 % |
1960/61 | 247 | 1960 | 69 064 | 0,36 % |
1961/62 | 295 | 1961 | 75 327 | 0,39 % |
1962/63 | 355 | 1962 | 81 543 | 0,44% |
1963/64 | 388 | 1963 | 87105 | 0,45 % |
1964/65 | 454 | 1964 | 91 205 | 0,50% |
Anm.: BNP beräknad enligt kalenderår, forskningsanslagen enligt budgetår.
kr.
200 ''
190 -
180 -
170 ''
160 -
150
140
130
120
no
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Kungl. Majds proposition nr 69 år 196b 15
Forslcningsanslagcns utveckling
= forskningsråd och fonder
= forskningsråd utan fonder
= universitet och högskolor m. m.
• — • — — övrigt (atomenergiverksamhet, försvarsforskning m. m.)
Jppgiftema avseende 1964/65 utgår från i 1964 års statsverksproposition beräknade belopp.
1963/64
16
Kungl. Maj.ts proposition nr 69 år 1964.
B. Forskningsrådens långtidsplaner
o Forskningsberedningen har, såsom förut framgått, från de statliga forskningslåden
begärt in långtidsplaner, belysande allmänna utvecklingstendenser inom
de olika vetenskapsområdena. En kort sammanfattning av nämnda planer skall
här lämnas.
För ett samhälle, som vill vidmakthålla och öka sin kulturella standard, är det
enligt statens humanistiska forskningsråd nödvändigt med en humanistisk forskning
av allsidig natur. Ökat välstånd och ökad fritid medför — framhåller rådet
— nya och större behov av kulturkonsumtion, som den humanistiska forskningen
måste möta. En nyorientering och expansion över hela forskningssektorn är
enligt rådets uppfattning nödvändig, för att humanistisk forskning skall kunna
bedrivas på det internationella fältet och på nya specialområden. Vårt lands allt
livligare engagemang i utvecklingsländerna kräver inte bara administrativa och
tekniska insatser. Det är också nödvändigt, framhåller rådet, att nämnda insatser
åtföljes av ett allmänt omfattande kulturstudium. Bland aktuella projekt
nämner rådet bl. a. en språksociologisk undersökning i Nordafrika. Vidare anges
en serie historiska forskningsuppgifter rörande det svenska klassamhället, emigrationen
på 1800-talet samt sociala och statsfinansiella problem i 1600-talets Sverige.
Därjämte berörs frågan om upprustning av svensk kulturforskning.
De tekniska framsteg som nu i allt snabbare takt förändrar samhället nödvändiggör
enligt statens råd för samhällsforskning ökade insatser inom samhällsvetenskapen.
Forskningen inom denna sektor har enligt rådet till uppgift att
studera människornas och samhällsinstitutionernas anpassning till de förändrade
förhållandena; den ändrade samhällsstrukturen har — betonar rådet_ i
forsta hand berört familjen, utbildningsväsendet och näringslivet. Aktuella
forskningsuppgifter är enligt rådet studiet av strukturomvandlingen inom näringslivet,
fragan om arbetskraftens, kapitalets och företagsenhetens rörlighet
samt befolkningsutvecklingen. Rådet understryker, att även de rättsvetenskapliga
uppgifterna har förskjutits genom samhällets omvandling. Enligt rådet intar
på det rättsvetenskapliga området den kriminologiska forskningen en framträdande
plats. De strukturförändringar, som skapats genom inflyttningen till städer
och större samhällen samt genom utbyggnaden av sovstäder, motiverar enligt
rådet en ekologisk undersökning av stadsmiljöer. Det kanske viktigaste forskningsområdet
för den sociala forskningen är — framhålles det — arbetsmarknaden
och arbetslivet. Samhällets snabba förändring skapar också ett ständigt
behov av att kartlägga olika kategoriers ekonomiska och sociala ställning. Med
detta sammanhänger behovet av att följa upp effekten av vissa samhälleliga
mkomstpåverkande åtgärder. Samhällsutvecklingen har aktualiserat behovet
av forskning rörande bl. a. den kommunala självstyrelsen. Inom såväl den
pedagogiska som den psykologiska forskningen föreligger enligt rådet åtskilliga
aktuella problem sammanhängande med omdaningen av utbildningsväsendet.
Det internationella samarbetet och de internationella organisationerna
17
Kungl. Maj:ts proposition nr 09 är J9GJf
har de senaste åren vuxit i betydelse och kräver enligt rådet omfattande forskningsinsatser.
En särskild fråga, som beröres, gäller utvecklingsländernas möjlighet
att bygga upp rättssamhällen med utnyttjande av erfarenheter från de
»äldre» länderna.
Statens medicinska forskningsråd framhåller, att den medicinska forskningens
framsteg haft en genomgripande inverkan på människans livssituation i vårt
samhälle och på hela den moderna samhällsutvecklingen. Trots alla hittills
gjorda upptäckter och framsteg torde vi — enligt rådet — i många avseenden
befinna oss endast i begynnelsestadiet av en oanad utveckling. Avgörande
för framåtskridande inom forskningen är insatser av högt kvalificerade
vetenskapsmän, anser rådet, som därför föreslår en förstärkning av organisationen
med särskilda forskartjänster. Svenska forskare kan enligt rådet förväntas
göra viktiga framsteg under de närmaste åren på flera grundforskningsområden.
Rådet framhåller särskilt den starka expansionen inom den molekylära biologien,
cellbiologien och cellkemien.
De senaste årens utveckling har markerat vikten av ett stärkt samband mellan
den medicinska grandforskningen och den tillämpade medicinska forskningen,
understryker rådet, som vidare framhåller, att forskningen inom medicinens
skilda områden utgör en enhet. De närmaste åren bör enligt rådet kännetecknas
av att upptäckter i laboratorier snarast omsätts i diagnostiska, terapeutiska eller
andra verksamma åtgärder och — omvänt — att iakttagelser inom den tillämpade
forskningen leder grundforskningen på nya spår. Bland aktuella uppgifter
för den medicinska forskningen nämner rådet bl. a. forskning rörande åderförkalkningssjukdomama,
cancerforskning, näringsforskning, läkemedelsforskning,
alkoholforskning och diabetesforskning. Med den förändring av åldersfördelningen,
som kommer att ske inom de närmaste decennierna, ökar enligt rådet
den geriatriska forskningens betydelse.
Vad beträffar den naturvetenskapliga forskningen föreligger enligt statens
naturvetenskapliga forskningsråd ett stort antal projekt inom rådets olika verksamhetsområden.
Rådet framhåller några speciella områden, som inom få år
kommer att kräva ökade resurser, bl. a. naturresursforskningen, cellbiologin, den
organiska kemin, det fasta tillståndets fysik samt Sveriges deltagande i European
Southern Observatorv (ESO). I detta sammanhang uppehåller sig rådet
särskilt vid frågan om cellbiologins betydelse för vinnande av kunskap om de
molekylära grundvalarna för livsprocesserna. Det pågår enligt rådet en internationell
kraftsamling på detta forskningsfält. De resultat som kan väntas inom
detta område kommer enligt rådet att bli av avgörande vikt för särskilt den
medicinska forskningen men även för exempelvis bioteknik och växtförädling. I
fortsättningen aktualiserar rådet bl. a. dokumentationsfrågan; rådet förordar
ökat stöd åt publicering av vetenskapliga arbetsresultat. Det är vidare enligt
rådet önskvärt, att antalet särskilda forskartjänster ytterligare utökas och att
organisationen bygges ut med ett antal laboraturer eller professurer, som kan
skapa möjligheter till koncentration kring forskning för högt kvalificerade veten
2
— Bihang till riksdagens protokoll 196/f. 1 samt Nr 69
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1964
skapsmän. Rådet understryker slutligen det inom forskningen snabbt ökande
behovet av automatisk databehandling.
Statens råd för atomforskning betonar atomforskningens fundamentala betydelse
för all naturvetenskaplig forskning. Det internationella samarbetet på
elementarpartikelfysikens område är enligt rådet synnerligen betydelsefullt. I
fortsättningen framhåller rådet, att kärnstrukturforskningen upptar en betydande
sektor av svensk fysikalisk forskning. Inom plasmafysiken bedrives enligt
rådet experiment i syfte att framställa kontrollerad vätekraft. Bland andra aktuella
forskningsområden nämner rådet det fasta tillståndets fysik, reaktorfysik
samt kärnkemi. Med hänsyn till särskilt kärnfysikens behov förordar rådet en
snabb upprustning i fråga om datamaskiner. Rådet erinrar vidare om att Sverige
genom sin anslutning till CERN deltar i ett europeiskt samarbete på atomforskningens
område. Inom denna organisation är enligt rådet en allmän expansion
av verksamheten att vänta under de närmaste åren. En kommitté är för närvarande
i arbete inom rådet för att studera frågan om Sveriges roll inom CERN.
Statens tekniska forskningsråd framhåller inledningsvis nödvändigheten av
att tillgängliga forskningsresurser utnyttjas på ett planmässigt sätt. Rådet räknar
med att avsevärt ökade behov kommer att krävas under de närmaste åren
bl. a. för elektronik, medicinsk och optisk teknik, petrokemi, teknisk mikrobiologi,
transportforskning och verkstadsteknik. I syfte att nyttiggöra forskningsresultat
bör man enligt rådet inrätta ett dokumentationsinstitut. Det av
rådet i samarbete med Malmfonden startade exploateringsorganet (EFOR) kommer
att kräva ytterligare medel under de närmaste åren. Behov väntas också
inom kort föreligga av utökade möjligheter till kontraktforskning, något som
enligt rådet kommer att aktualiseras ytterligare genom tillkomsten av EFOR.
Rådet framlägger vidare förslag om att inrätta nya och att utvidga befintliga
forskningsstationer i syfte att bereda forskarna sådan service som möjliggör
koncentration på den vetenskapliga uppgiften. Vidare förordas en utbyggnad
och komplettering av branschforskningsinstituten. Enligt rådets mening är det
nödvändigt att ökade medel ställs till förfogande även för forskarutbildning. Ett
stort behov föreligger enligt rådet av kvalificerade forskartjänster inom den tekniska
forskningen av samma typ som hos andra forskningsråd. För att öka samspelet
mellan stat och industri förordar rådet, att statliga bidrag i ökad omfattning
lämnas åt industriforskning.
I nuvarande läge synes jordbruket förtjäna ökat stöd inom nästan alla sektorer,
framhåller jordbrukets forskningsråd. De genomgripande struktur- och
driftförändringar, som det svenska jordbruket kan förväntas undergå inom de
närmaste åren är enligt rådet av sådan betydelse och omfattning, att en intensifiering
av all jordbruksforskning framstår som nödvändig. Rådet understryker
behovet av en allsidig skördeskadeförebyggande forskning liksom av undersökningar
rörande spannmålens mältningsskador samt skörde- och lagringsskadornas
inflytande på spannmålens användbarhet. Bland övriga aktuella forskningsuppgifter
nämner rådet bl. a. företagsekonomisk, byggnadsteknisk och maskinteknisk
forskning på jordbrukets område samt mutationsforskning.
Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1964
19
III. Forskningsrådens anslagsberäkningar för 1964/65
A. Statens medicinska forskningsråd: Förvaltningskostnader
Inledningsvis torde här få erinras om den fr. o. m. budgetåret 1963/64 genomförda
reorganisationen av den medicinska forskningens ledningsorgan (prop.
1963:74; SU 85; Rskr 212). Beslutet innebar, att den försvarsmedicinska forskningens
dittillsvarande ledning — den försvarsmedicinska nämnden inom statens
medicinska forskningsråd, flyg- och na valmedicinska nämnden samt militärmedicinska
forskningsberedningen — skulle upphöra och ersättas med dels ett inom
statens medicinska forskningsråd fungerande organ för försvarsmedicinsk grundforskning,
försvarsmedicinska sektionen, dels ett under försvarsdepartementet
lydande organ för tillämpad försvarsmedicinsk forskning, försvarsmedicinska
forskningsdelegationen. I anslutning härtill har Kungl. Maj:t genom beslut den
28 juni 1963 föreskrivit, att statens medicinska forskningsråd skall bestå av en
allmän medicinsk sektion och en försvarsmedicinsk sektion, envar beslutande i
rådets namn och med uppdrag att inom sitt verksamhetsområde fullgöra de uppgifter,
som ankommer på rådet.
Förevarande förslagsanslag är för innevarande budgetår uppfört med 920 000
kr. Från anslaget bestrides dels medicinska forskningsrådets egentliga förvaltningskostnader,
dels kostnaderna för rådets försvarsmedicinska forskargrupper.
Statens medicinska forskningsråd hemställer om en anslagshöjning med
i runt tal 451 000 kr. i enlighet med vad som framgår av följande sammanställ
-
ning.
1. Förvaltningskostnader (nu 280 000).......................... -f- 96 920
2. Försvarsmedicinska forskargrupper (nu 640 000).............. -f- 270 000
3. Allmänmedicinska forskargrupper (nu 0) .................... -(- 84 200
Summa kr. 451 120 1
1. Förvaltningskostnader. Rådet framhåller inledningsvis, att en
förutsättning för att det skall kunna fylla sin funktion är, att det genom ökade
sekretariats- och kansliresurser ges möjlighet till en mera långtgående planeringsoch
utredningsverksamhet. Den starka ökningen av arbetsbelastningen har
enligt rådet lett till att ändringar i rådets arbetssätt beslutats, varigenom en rad
ärenden kommer att delegeras till sekretariatet för behandling och avgörande.
Av den föreslagna anslagsökningen hänför sig 6 000 kr. till posten till resekostnadsersättning
och traktamente åt ledamöter av rådet och dess publiceringsnämnd.
Beträffande posten till ersättning för särskilda utredningar föreslår rådet
en höjning med 16 000 kr. på grund av behovet av vissa arvodesregleringar.
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 196b
Rådet föreslår vidare, att posten till ersättning åt sekreterare och biträdande
sekreterare samt annan personal, sjukvård, expenscr m. m. uppräknas med
74 920 kr. varav 10 000 kr. avses för kontorsmateriel m.m. och 11 840 kr. för
engångsanskaffning av kontorsmöbler och annan utrustning. Den begärda höjningen
av nämnda post betingas i övrigt av rådets förslag om inrättande av två
nya tjänster, nämligen en som byråchef i Be 1 och en som kanslibiträde i Ae 7.
Byråchefen avses ersätta de båda biträdande sekreterarna samt sekreteraren i
publiceringsnämnden, något som enligt rådet skulle medföra en avsevärd rationalisering
av sekretariatsarbetet, samtidigt som en förstärkning av kansliorganisationen
skulle erhållas. Den föreslagna lönesättningen motiveras av de för tjänsten
nödvändiga kraven på medicinsk sakkunskap i förening med erfarenhet av
administration och utredningsverksamhet. Till förste innehavare av byråchefstjänsten
föreslår rådet nuvarande biträdande sekreteraren i rådet, medicine licentiaten
K. G. Wennström.
2. Försvarsmedicinska forskargrupper. Beträffande de befintliga
forskargrupperna föreslår rådet följande personalförändringar, nämligen
vid navalmedicinska gruppen inrättande av en forskningsläkartjänst i Ae 27 och
en kontoristtjänst i Ae 9 samt vid flygmedicinska gruppen inrättande av en
tjänst som kontorist i Ag9 med halvtidstjänstgöring, utbyte av en tjänst som
laboratoriebiträde i Ae 9 mot en tjänst som kansliskrivare i Ae 11 och extraordinariesättning
av en tjänst som förste instrumentmakare i Ag 13 och en som översköterska
i Ag 13. Därutöver föreslår rådet inrättande av en för båda grupperna
gemensam djurskötartjänst i Ae 7 samt extraordinariesättning av en likaledes
gemensam instrumentmakartjänst i Ag 11.
Under hänvisning till försvarsmedicinska forskningsutredningens betänkande
(SOU 1962:34) förordar rådet vidare inrättande av två nya forskargrupper, en
i bakteriologisk bioteknik och en i toxikologi, båda med placering vid karolinska
institutet. Rådet föreslår följande personaluppsättning.
Tjänster
Professor i Be 3...............
Forskningsingenjör i Ae 19.....
Laboratorieingenjör i högst Ae 15
Förste instrumentmakare i Ae 13
Kontorist i Ae 9..............
Laboratoriebiträde i högst Ae9
Vaktmästare i Ae 8...........
Forskargruppen i bakteriologisk bioteknik föreslås av rådet bli ställd under
ledning av laboratorn vid karolinska institutet C. G. Hedén, vilken förordas samtidigt
få professors ställning. Denne har enligt rådet utfört betydelsefulla arbeten
inom den fredsmässiga biotekniken samt dessutom uträttat ett pionjärarbete
inom området skydd mot biologiska stridsmedel.
Beträffande forskargruppen i toxikologi föreslår rådet, att laboratorn vid tandläkarhögskolan
i Stockholm B. Holmstedt ställs i ledningen för gruppen samt
Bakteriologisk
bioteknik
1
1
1
1
1
1
1
Toxikologi
1
1
21
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 69 år 1964
därvid ges professors ställning. Enligt rådet har Holmstedt förvärvat en internationellt
erkänd ställning som expert på nervgasers toxikologi; han har under
senare år ägnat sig främst åt grundforskningsproblem rörande farmakologiska
effekter av psykokemiska stridsmedel.
I sin framställning erinrar rådet om att enligt beslut av 1963 ars riksdag den
vid fysiologiska institutionen vid universitetet i Lund verksamma flygfysiologiska
gruppen fr. o. m. budgetåret 1964/65 skall avlönas från Lunds universitets avlöningsanslag.
Till följd därav kommer fr. o. m. nämnda budgetår kostnaderna för
den fasta personalen i denna forskargrupp, 134 000 kr., icke längre att belasta
förevarande förslagsanslag.
3. Allmänmedicinska forskargrupper. Rådet finner det angeläget,
att den inom försvarsmedicinen tillämpade organisationen med permanenta
forskargrupper, vid vilka såväl forskningsledare som övriga anställda ges
extra ordinarie anställning, utvidgas till även det allmänmedicinska området.
Med hänsyn härtill föreslår rådet, att en forskargrupp, placerad vid Allmänna
sjukhuset i Malmö och bestående av en professor i Be 3, en laboratorieassistent
i Ae 11 och ett laboratoriebiträde i högst Ae9, inrättas för klinisk koagulationsforskning.
Gruppen skulle enligt förslaget ställas under ledning av docenten Inga
Marie Nilsson, som av rådet förordas samtidigt erhålla professors tjänsteställning.
B. Statens medicinska forskningsråd: Medicinsk forskning
Detta reservationsanslag disponeras för innevarande budgetår på sätt som redovisas
i följande sammanställning, av vilken även framgår de av statens medicinslca
forskningsråd föreslagna förändringarna för nästa budgetår. 1
|
| För 1963/64 | Av rådet |
|
| upptagna | för 1964/65 |
|
| belopp, | föreslagna |
|
| kr. | ändringar, kr. |
1. | Medicinsk forskning.................... | 7 550 000 | + 7 450 000 |
2. | Försvarsmedicinsk grundforskning....... | 1 135 000 | + 1 055 000 |
3. | Medicinsk publiceringsverksamhet....... | 200 000 | -f 25 000 |
| Summa kr. | 8 885 000 | + 8 530 000 |
1. Medicinsk forskning. Rådet erinrar inledningsvis om den ökade
uppmärksamhet som ägnas åt forskningens betydelse för samhällets framtida utveckling.
Samtidigt konstaterar rådet emellertid, att den av 1955 års universitetsutredning
förordade utbyggnadstakten i fråga om den medicinska forskningens
resurser (jfr SOU 1958:32) inte varit möjlig att hålla. Rådet finner det angeläget,
att utredningens upprustningsprogram snabbt realiseras samt att därefter ökade
resurser ställs till forskningens förfogande i den takt som vetenskapens utveckling
och samhällets expansion i övrigt kräver.
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 196/
I fortsättningen redogör rådet för de faktorer som varit vägledande vid beräkningen
av anslagsbehovet för budgetåret 1964/65. Rådet framhåller därvid i huvudsak
följande.
En omfattande utbyggnad av utbildnings- och forskningsorganisationen har
ägt rum under 1950-talet. Som en följd härav har forskarrekryteringen kraftigt
stimulerats, vilket kan spåras bl. a. i ett ökat antal disputationcr. Redan beslutade
och väntade utbyggnader av de medicinska, odontologiska, veterinärmedicinska
och farmaceutiska läroanstalterna medför, att denna utveckling kan väntas
fortsätta. För att det stigande antalet forskare skall kunna tas om hand och
bl. a. kvalificera sig för det stora antal lärartjänster, som erfordras för den framtida
läkarutbildningen, behöver rådet avsevärt förstärkta resurser.
De för innevarande budgetår anvisade medlen ger — trots en höjning med ca
25 % — inte möjlighet att på ett tillfredsställande sätt underhålla en effektiv och
ändamålsenlig forskning. Orsaken härtill är, att förstärkningar erfordras för att
täcka automatiska kostnadsstegringar på grund av löneökningar och prisstegringar
på materiel och utrustning. Hänsyn måste därjämte tagas till behovet av
standardökning i form av fler och mer kvalificerade medhjälpare med komplicerad
utrustning. Därtill kommer att anspråken på rådets medel stigit i snabbare
takt än anslagsökningarna. Rådet anser det emellertid inte möjligt att omedelbart
eliminera den eftersläpning, som nu föreligger.
Från de sålunda redovisade utgångspunkterna beräknar rådet medelsbehovet
till medicinsk forskning för budgetåret 1964/65 till minst 12 milj. kr. Vid bedömningen
av anslagsbehovet måste emellertid, framhåller rådet vidare, hänsyn tas
till forskarnas möjligheter att erhålla anslag från annat håll än rådet. Härom
anför rådet i huvudsak följande.
Mest intressant i sammanhanget torde vara de anslag, som beviljas från utländskt
håll. Enligt rådets mening kan en disproportion mellan stora anslag från
utlandet och otillräckliga svenska anslag vålla vissa problem, särskilt om det utländska
stödet underkastas snabba växlingar, varvid överraskande krav kan
komma att ställas på de svenska myndigheterna. Detta accentuerar ett redan
förefintligt behov av ytterligare förstärkningar av rådets resurser. De utländska
anslagen, vilka främst kommer från USA, har ökat starkt under de senaste åren
och uppgick under budgetåret 1962/63 till ca 7,77 milj. kr. Rådet har emellertid
kännedom om att man i USA tagit upp diskussioner om den fortsatta anslagsbevillningen
till europeiska länder, och enligt vad rådet inhämtat torde anslagen
från USA under innevarande budgetår komma att stanna vid 6,5 milj. kr., vilket
innebär, att den tidigare utvecklingen med årligen stegrade anslag brutits. Enligt
rådets mening kan man förmoda, att stödet från USA kommer att behållas vid
denna lägre nivå eller successivt ytterligare reduceras.
Från nyss återgivna utgångspunkter konstaterar rådet ett behov av anslagsförstärkning
med ytterligare 3 milj. kr. Det totala anslagsbehovet för medicinsk
forskning under budgetåret 1964/65 beräknas sålunda av rådet till 15 milj. kr.
2. Försvå rsmedicinsk grundforskning. Rådet erinrar i detta
sammanhang om vad föredragande departementschefen i propositionen 1963: 74
anfört bl. a. om angelägenheten av ökade forskningsinsatser på försvarsmedicinens
område. Beträffande anslagsbehovet för nästa budgetår framhåller rådet,
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 69 år 196Jf 23
att försvarsmedicinska forskningsutredningens förslag måste betraktas sasom ett
absolut minimiprogram. Med beklagande konstateras att utredningens anslagsförslag
för innevarande budgetår ncdskurits, varigenom redan en betydande
eftersläpning uppkommit. Rådet finner det nödvändigt, att utredningens program
förverkligas.
Medelsbeliovet under denna anslagspost beräknar rådet till 2 190 000 kr., vilket
anges motsvara försvarsmedicinska forskningsutredningens förslag jämte tillägg
för kostnadsfördyringar för löner, apparater och materiel. I förslaget ingar ett
belopp av 25 000 kr. till expenscr och litteraturinköp vid rådets försvarsmedicinska
forskargrupper.
3. Medicinsk publiceringsverksamhet. För att kunna möta
de ökade behoven för här ifrågavarande verksamhet hemställer rådet om en
uppräkning av anslagsposten med 25 000 kr. till 225 000 kr.
För innevarande budgetår är under femte huvudtiteln uppfört ett reservationsanslag
Bidrag till forskningsverksamhet på yrkesmedicinens område. Statens
medicinska forskningsråd har i särskild framställning hemställt om en höjning av
detta anslag med 50 000 kr. till 100 000 kr.
I förevarande sammanhang torde böra anmälas, att universitetskanslern
med anledning av framställning från karolinska institutets lärarkollegium — i
skrivelse den 13 februari 1964 hemställt om ett belopp av 310 000 kr. motsvarande
kostnaderna för att hyra en IBM 1401 datamaskin för institutets räkning
under tiden den 1 oktober 1964 — den 30 juni 1965. Enligt lärarkollegiet avser
man att vid karolinska institutet starta en vetenskaplig dokumentationsverksamhet
på det biomedicinska området. Genom att utnyttja automatisk databehandling
syftar man till att effektivare inhämta litteraturinformation från
vetenskapliga dokumentationscentra inom ett världsomspännande nät. Med
hänsyn till projektets vittomfattande karaktär är det enligt lärarkollegiet lämpligt,
att ett särskilt ledningsorgan för verksamheten etableras inom karolinska
institutet med företrädare bl. a. för statens medicinska forskningsråd.
Statens medicinska forskningsråd betonar i yttrande över kanslerns framställning
datamaskinens stora användningsområde i fråga om insamling och bearbetning
av olika informationer från den vetenskapliga litteraturen. Enligt sonderingar
som utförts av rådet torde det vara möjligt att från utlandet erhalla
kopior av sådan tape, på vilken litteraturdata lagrats, eventuellt i utbyte mot
andra data, insamlade från skandinavisk litteratur. Rådet förordar, att den
planerade verksamheten vid karolinska institutet påbörjas under budgetåret
1964/65, varvid rådet är berett att medverka i ledningen för verksamheten.
Rådet är villigt att understödja sådan dokumentationsverksamhet även med
bidrag till löner och viss förbrukningsmateriel. Avslutningsvis framhåller rådet
att, eftersom en datamaskin enligt det föreliggande förslaget skall uppställas i
nära anslutning till rådets kansli efter dettas förflyttning till Stockholm, rådet
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1964
kommer att kunna använda maskinen också för den bearbetning av material i
samband med anslagsärenden och för det planeringsarbete, som rådet startat
under innevarande budgetar. Tillstyrkande yttranden har även avgivits av
medicinalstyrelsen, jarmaceutiska institutet, statens institut för folkhälsan, statens
farmacevtiska laboratorium och Ingeniörsvetenskapsakademien.
C. Humanistisk forskning
Detta reservationsanslag är för innevarande budgetår uppfört med 2 125 000 kr.
Statens humanistiska forskningsråd hemställer, att förevarande anslag för
nästa budgetår höjes med 1 091 000 kr. till 3 216 000 kr. Rådet framhåller, att
klyftan mellan det belopp som står till förfogande för utdelning och anslagsbehovet
för de ansökningar som är förtjänta av att bifallas tenderar att vidgas.
Enligt rådet kämpar den humanistiska forskningen i Sverige i dagens läge med
så betydande svårigheter att den på viktiga områden hotas av stagnation och
tillbakagång. Möjligheterna att åstadkomma en nyorientering av den humanistiska
vetenskapen är för närvarande begränsade, hävdar rådet vidare. Vissa
initiativ till en nyorientering har emellertid enligt rådet under senare tid tagits
av företrädare för humanistisk vetenskap. Till de nya projekt som förelagts
rådet hör bl. a. en serie forskningsuppgifter rörande det svenska klassamhällets
funktioner samt en grupp problem rörande kolonialismen. Några av de framlagda
projekten befinner sig enligt rådet på ett sådant stadium, att de kan påbörjas
under nästa budgetår, förutsatt att erforderliga medel ställs till förfogande.
I sin anslagsframställning begär rådet vidare, att dess medel för förvaltningskostnader
— vilka bestrides inom ramen för anslaget till humanistisk forskning
— för nästa budgetår skall ökas med 8 000 kr. till 86 000 kr.
Från organisationer och enskilda har jämväl inkommit vissa skrifter i ämnet.
D. Statens råd för samhällsforskning: Förvaltningskostnader
För innevarande budgetår är detta förslagsanslag uppfört med 91 000 kr.
Statens råd för samhällsforskning hemställer, att anslaget för nästa budgetår
höjes med 20 900 kr. Den föreslagna höjningen betingas främst av önskemål om
medel till arvodering av en kontorist vid rådets kansli samt om förstärkning av
anslagsposten till ersättning för särskilda utredningar och oförutsedda utgifter.
E. Statens råd för samhällsforskning: Samhällsforskning
Statens råd för samhällsforskning hemställer, att förevarande reservationsanslag
för nästa budgetår höjes med 1 000 000 kr. till 3 000 000 kr. enligt följande
sammanställning.
Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1964- 25
1. Socialvetenskaplig forskning och publiceringsverksamhet (nu
775 000) ................................................ + 375 000
2. Rättsvetenskaplig forskning och publiceringsverksamhet (nu
225 000) ................................................ + 125 000
3. Psykologisk och pedagogisk forskning och publiceringsverksamhet
(nu 1 000 000)........................................ + 500 000
Summa kr. 1 000 000
Rådet framhåller behovet av en kraftig höjning av anslagsmedlen till samhällsforskning
och anför härom bl. a. följande.
Den kraftiga tillströmningen till universitet och högskolor under 1950-talet
har nu resulterat i en betydligt ökad forskningsverksamhet, vilket ställer och i
växande grad kommer att ställa krav på ökade anslagsmedel.
Rådet avser att innevarande budgetår söka få till stånd större forskningsprojekt
med anknytning till olika vetenskapsområden. Då dylika projekt torde
komma att föranleda kostnader, som avsevärt överstiger kostnaderna för de
projekt, som rådet i regel understöder, kan i nuvarande läge större tvärvetenskapliga
forskningsprojekt endast i begränsad omfattning igångsättas genom
rådets förmedling.
F. Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Förvaltningskostnader
För innevarande budgetår är detta förslagsanslag uppfört med 209 000 kr.
Statens naturvetenskapliga forskningsråd hemställer, att anslaget för nästa budgetår
höjes med 179 000 kr. till 388 000 kr. enligt följande sammanställning.
1. Arvode till rådets ordförande (nu 7 200)...................... of.
2. Arvode till publiceringsnämndens ordförande (nu 2 100) ...... of.
3. Resekostnadsersättning och traktamente åt ledamöter av rådet
och dess publiceringsnämnd, förslagsvis (nu 9 000)............ + 1 500
4. Ersättningar för särskilda utredningar förslagsvis (nu 44 000) . . -j- 64 750
5. Ersättning åt sekreterare och annan personal, sjukvård, expenser
in. m., förslagsvis (nu 146 700) .............................. + 112 300
Summa kr. 178 550
Av tillgängliga handlingar inhämtas bl. a. följande.
Punkt 3. Denna post har varit oförändrad sedan den 1 juli 1959. Biljettpriserna
har sedan dess stigit med ca 10 % på Statens järnvägar och dygnstraktamentet
i traktamentsklass A med 16 %. Rådet föreslår, att posten för budgetåret
1964/65 uppföres med 10 500 kr.
Punkt 4. Från denna post skall bl. a. bestridas kostnaderna för granskning och
utredning av ansökningsärenden, sakkunnigutlåtanden vid tillsättning av rådets
forskartjänster, yttranden över remisser och allmänna utredningsuppdrag. Antalet
sådana ärenden har ökat högst avsevärt under senare år. Den ersättning som
utgår för detta arbete har däremot successivt blivit allt mindre. Budgetåret
1950/51 var postens relativa andel i rådets forskningsanslag 1,4 %, medan den
26
Kungl. Maj:ts -proposition nr 69 år 196£
för budgetåret 1963/64 är endast 0,4%. Med hänsyn till att arbetsuppgifterna
i samband med utredningar av ansökningsärenden är av komplicerad och
ansvarsfylld art finner rådet att ersättning för detta ändamål bör utgå med förslagsvis
90 kr. per ärende, vilket kräver en höjning av posten med ca 60 000 kr.
Höjningen i övrigt betingas i huvudsak av beräknade kostnader vid tillsättning
av de nya särskilda forskartjänster, som rådet föreslår för budgetåret 1964/65.
Punkt 5. Rådet motiverar den föreslagna höjningen av denna post med att
arbetet inom rådets kansli ökat i omfattning under senare år. Bl. a. har rådet
numera fem kommittéer som arbetar med olika utredningar. Särskilt den vittförgrenade
verksamhet, som pågår inom naturresurskommittén, uppges i detta
sammanhang spela en dominerande roll. För att möta denna ökning av de administrativa
göromålen erfordras enligt rådet en förstärkning av personalen med
dels en tjänst som assistent i högst Ae 19, dels fyra biträdestjänster. I övrigt
beräknar rådet medel främst för automatiska utgiftsökningar och ökade expenskostnader.
€. Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Naturvetenskaplig forskning
För innevarande budgetår är detta reservationsanslag uppfört med 8 950 000 kr.
Statens naturvetenskapliga jorskningsråd hemställer, att anslagsposten till naturvetenskaplig
forskning (nu 8 150 000) höjes med 9 950 000 kr. till 18 100 000
kr. Vidare hemställer rådet om oförändrad medelstilldelning, 800 000 kr. till naturvetenskaplig
publiceringsverksamhet.
I sin framställning hävdar rådet, att den svenska forskningsvolymen internationellt
sett uppvisar en tendens till stagnation, vilket mot bakgrunden av det
numera erkända sambandet mellan vetenskaplig forskning och ekonomiskt framåtskridande
ter sig helt otillfredsställande. Rådet finner det därför angeläget, att
forskningsanslagen höjes i snabb takt. En generell uppräkning med 50 % är
enligt rådets uppfattning nödvändig för att täcka behovet inom rådets eget verksamhetsområde.
Som skäl härför åberopas dels den på grund av det ökande antalet
forskare ständigt växande klyftan mellan disponibla anslag och hos rådet
sökta bidrag, dels den minskande anslagstilldelningen från utländskt håll. Utöver
den av rådet föreslagna generella anslagshöjningen bör — framhålles det — medel
utgå till vissa speciella ändamål. Härom anföres bl. a. följande.
Kostnaderna för Sveriges deltagande i den europeiska organisationen för astronomisk
forskning rörande södra stjärnhimlen, det s. k. ESO-projektet (jfr prop.
1961: 138), beräknades ursprungligen till 300 000 ä 400 000 kr. per år. Sedan planer
och beräkningar reviderats, har det emellertid visat sig, att kostnaderna blir
betydligt högre eller i runt tal 800 000 kr. per år fram till 1970. Kostnaderna är
dock inte jämnt fördelade över de olika åren utan visar en kraftig topp omkring
1965 och 1966. Rådet är därför inställt på en årskostnad av minst 1 milj. kr.,
vilket medför ett ökat medelsbehov av minst 600 000 kr.
Rådets kommitté för forskning rörande naturresursernas bevarande och utnyttjande
har hittills inte kunnat få stöd i önskvärd omfattning. Föreliggande
planer för utvidgning av kommitténs verksamhet inom områdena luftforskning,
vattenforskning och forskning rörande de biologiska resurserna utvisar för budgetåret
1964/65 ett ytterligare medelsbehov av 1 900 000 kr.
27
Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1964
Även forskningen inom cellbiologi, organisk kemi och fasta tillståndets fysik
av enligt rådets mening i behov av upprustning. Denna föreslås främst ske i form
av upprättande av nya forskargrupper till en sammanlagd kostnad av 2 150 000
kr.
I detta sammanhang torde vidare få anmälas att Svenska nationalkommittén
för geodesi och geofysik i skrivelse den 14 augusti 1963 hemställt om ett särskilt
reservationsanslag av 570 000 kr. för att möjliggöra svenskt deltagande i »The
international quiet sun year» (IQSY), ett internationellt projekt för ökad geofysisk
forskning under den period av minimal solaktivitet, som väntas inträffa
under åren 1964—65. De undersökningar, som i detta sammanhang aktualiserats
från svensk sida, är avsedda att i huvudsak genomföras vid solobservatoriet på
Capri, geofysiska observatoriet i Kiruna, jonosfärobservatoriet i Uppsala samt
meteorologiska observatoriet i Marsta.
Över nationalkommitténs framställning har yttranden avgivits av universitetskansler
sämbetet, efter hörande av matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i
Uppsala, statens naturvetenskapliga forskningsråd, försvarets forskningsanstalt
och Vetenskapsakademien, vilka samtliga finner svensk medverkan i IQSYprojektet
önskvärd och därför tillstyrker kommitténs förslag.
H. Atomforskning
Detta reservationsanslag är för innevarande budgetår uppfört med 7 675 000 kr.
Statens råd för atomforskning hemställer, att anslaget för nästa budgetår höjes
med 5 825 000 kr. till 13 500 000 kr.
Skillnaden mellan hos rådet sökta bidrag och av rådet beviljade anslag uppgick
under budgetåret 1962/63 till 4 milj. kr. Rådet konstaterar mot denna bakgrund,
att det inte kunnat tillgodose en rad välmotiverade anslagsbehov. I fråga
om medelsbehovet för nästa budgetår anför rådet i huvudsak följande.
Den under senare år genomförda utbyggnaden av universitetsorganisationen
ställer rådet inför stora krav på forskningsanslag för nya institutioner. Dessa institutioner
kräver successivt ökat stöd under en uppbyggnadsperiod på några år,
då forskningen organiseras och uppnår en mera stabil nivå. För dylika ändamål
räknar rådet med ett ökat medelsbehov av 1 milj. kr.
Utvecklingen på acceleratorområdet har medfört, att rådet för budgetåret
1964/65 behöver en avsevärd anslagsförstärkning för modernisering och nyanskaffning
av acceleratorer. Ökade resurser krävs också för driften av redan existerande
acceleratorer. Sammanlagt uppskattar rådet den erforderliga anslagsförstärkningcn
för dessa ändamål till 1 milj. kr.
För att förbättra möjligheterna att inom Sverige utnyttja CERN.s resurser
beräknar rådet ett medelsbehov av 350 000 kr. En stor del av detta belopp avses
för inköp av en mätmaskin till fysiska institutionen vid Stockholms universitet.
I övrigt förordar rådet bl. a., att de vid CERN anställda svenska forskarna skall
ges ökade möjligheter att delvis arbeta i hemlandet samt att yngre svenska
forskare skall få tillfälle att förlägga sitt avhandlingsarbete till CERN.
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1964
På uppdrag av rådet har målet för och omfattningen av forskningen inom det
fasta tillståndets fysik utretts. Enligt en preliminär rapport uppgår medelsbehovet
inom detta område till ca 2,9 milj. kr., varav ca 600 000 kr. beräknas
falla på atomforskningsområdet. För övriga forskningsområden finner rådet det
erforderligt med en anslagsförstärkning om ca 2,5 milj. kr.
Till förvaltningskostnader har inom ramen för detta anslag under innevarande
budgetår anvisats 272 000 kr. Rådet hemställer, att anslagsmedlen till förvaltningskostnader
höjes med 198 000 kr.
Avslutningsvis understryker rådet, att den tekniska utvecklingen blir alltmer
beroende av den naturvetenskapliga forskningens resultat. Investeringarna i naturvetenskaplig
forskning bör enligt rådet relativt sett stiga snabbare än den
totala forskningsvolymen, för att den samhällsekonomiska effekten skall bli så
gynnsam som möjligt.
I. Främjande av forskning på jordbrukets område m. m.
Under nionde huvudtiteln har för innevarande budgetår till främjande av
forskning på jordbrukets område m. in. anvisats ett reservationsanslag av
2 100 000 kr. Av anslaget avses minst 200 000 kr. bli använda för att stödja strålskyddsforskning
vid vissa institutioner, som sorterar under jordbruksdepartementet,
30 000 kr. bli tilldelade den svenska avdelningen av Nordiska jordbruksforskares
förening samt 100 000 kr. bli avdelade för att främja i första hand jordbruksforskning
med nordiska aspekter.
Jordbrukets forskningsråd hemställer, att anslaget för nästa budgetår ökas
med 1 900 000 kr. till 4 000 000 kr. att användas för följande ändamål. 1 2 3 4 5 6
1. Nordiska jordbruksforskares förenings kontaktverksamhet...... 30 000
2. Forskning av gemensamt nordiskt intresse.................... 200 000
3. Mutationsforskning......................................... 500 000
4. Utrustning och drift av forskningsrådens laboratorium i Studsvik 40 000
5. Strålskyddsforskning........................................ 250 000
6. Allmän jordbruksforskning .................................. 2 980 000
Summa kr. 4 000 000
Av tillgängliga handlingar inhämtas bl. a. följande.
Punkterna 3—4- Mutationsforskningen har utvecklats mycket kraftigt och
därigenom fått större betydelse även för övriga grenar av forskningen på jordbrukets
och trädgårdsnäringens område. På växtodlingsområdet har framkommit
praktiskt tillämpbara, värdefulla resultat och ytterligare framsteg på området
synes möjliga att göra.
Punkt 6. Det svenska jordbruket står inför så väsentligt skärpta krav på
såväl yttre som inre rationalisering, att på snart sagt alla sektorer av jordbruksforskningen
mycket effektiva insatser måste göras för att ge jordbrukarna bästa
hjälp till självhjälp. Rådet understryker vikten av att en väsentlig förstärkning
29
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 69 år 196h
av den allmänna jordbruksforskningens resurser sker utan dröjsmål, eftersom en
fortsatt eftersläpning i nuvarande situation kan få mycket allvarliga konsekvenser.
I detta sammanhang torde få anmälas att ett flertal framställningar föreligger
om skyndsamma åtgärder för att klarlägga eventuella risker i samband med den
alltmer förekommande användningen av kemiska bekämpningsmedel (biocider)
inom framför allt jordbruk, skogsbruk och trädgårdsskötsel. Efter samråd mellan
en del statliga institutioner har medel begärts för igångsättning snarast möjligt
av vissa undersökningar för att klarlägga situationen.
Genom skrivelse den 27 februari 1964 har professorn S. Brohult såsom ordförande
i en kommitté tillsatt av statens naturvetenskapliga forskningsråd (naturresurskommittén)
samt föreståndaren för statens veterinärmedicinska anstalt,
professorn H.-J. Hansen överlämnat en forskningsplan rörande biocidernas ekologiska
effekter och hemställt, att i runt tal 700 000 kr. ställs till förfogande för
planens genomförande.
I skrivelser den 21 och 24 februari 1964 har styrelserna för statens växtskyddsanstalt
och statens institut för folkhälsan begärt medel till vissa orienterande
undersökningar rörande bekämpningsmedelsrester i livsmedel. Kostnaderna för
att genomföra ett tvåårigt undersökningsprogram beräknas till sammanlagt ca
570 000 kr. Programmet upptar 5 600 analyser av 3 850 prover av frukt, grönsaker,
matfett, fläsk, kött och ägg, varav 1 800 prover från importerade varor.
Av kostnaderna belöper 159 000 kr. på växtskyddsanstalten, 118 000 kr. på institutet
för folkhälsan och 293 000 kr. på andra laboratorier. Sammanlagt omkring
250 000 kr. torde erfordras först under budgetåret 1965/66.
J. Åtgärder för att förebygga skördeskador
Under nionde huvudtiteln har för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag
av 250 000 kr. till åtgärder för att förebygga skördeskador.
Jordbrukets forskningsråd hemställer, att anslaget ökas med 250 000 kr. Behovet
av forsknings- och försöksverksamhet pa detta område är stort framhåller
rådet — varför en utvidgning och effektivisering av verksamheten är av
största betydelse för jordbruket.
Forskningsrådet ifrågasätter, om inte förevarande anslag kunde sammanföras
med anslaget till främjande av forskning på jordbrukets område m. m.
K. Statens tekniska forskningsråd
För innevarande budgetår är detta förslagsanslag under tionde huvudtiteln
uppfört med 244 000 kr. Statens tekniska forskningsråd föreslår, att Kungl.
Maj:t utverkar riksdagens bemyndigande att, på liknande sätt som nu är fallet
bl. a. för statens råd för atomforskning och statens råd för byggnadsforskning,
30 Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1964.
få fastställa den del av reservationsanslaget för teknisk forskning som må användas
för den administrativa och planerande verksamheten vid rådet.
I särskild promemoria den 23 oktober 1963 har rådet angivit det ökade medelsbehovet
för de ändamål som tillgodoses genom förevarande anslag till i runt tal
203 000 kr.
L. Teknisk forskning
Detta reservationsanslag under tionde huvudtiteln är för innevarande budgetar
uppfört med 8 100 000 kr. Vid utgången av budgetåret 1962/63 fanns på
anslaget en reservation av 2 269 695 kr.
Statens tekniska forskningsråd hemställer, att anslaget till teknisk forskning
för nästa budgetår höjes med 12 900 000 kr. till 21 000 000 kr. Vidare hemställer
rådet om särskilda anslag till dels anställande av forskare, dels publiceringsverksamhet
om vardera 500 000 kr.
Rådet meddelar, att ansöknings volymen det senaste budgetåret visat en markant
stegring. Behandlade ansökningar uppgick till ett sammanlagt belopp av
12,5 milj. kr., varav 11,8 milj. kr. avsåg nya ansökningar. Bidrag beviljades
med 7,2 milj. kr. Därtill hade vid utgången av budgetåret reservationsvis beviljats
3,7 milj. kr. för avräkning mot innevarande budgetårs anslag.
Den föreslagna ökningen av anslaget till teknisk forskning avser rådet att med
viss avrundning utnyttja för följande ändamål, nämligen industrianslag och
bidrag till större projekt 5 milj. kr., nyttiggörande av forskningsresultat bl. a.
genom exploateringsåtgärder och verksamhet i samband med kontraktsforskning
2 milj. kr., allmänna forskningsprojekt 3 milj. kr. samt bidrag till forskningsprojekt,
för vilka tidigare utgått stöd från Förenta staterna, 3 milj. kr.
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 69 år 196It -
3L
IV. Den svenska rymdforskningens organisation m. m.
A. Rymdkommitténs betänkande
1. Rymdverksamhetens omfattning
ltymdkommittén konstaterar inledningsvis, att det råder viss oklarhet i begreppsbildningen
på »rymdområdet». Kommittén har för sin del funnit lämpligt
att såsom generellt begrepp använda ordet rymdverksamhet. Detta begrepp
får i kommitténs språkbruk innefatta dels rymdforskning i egentlig
mening, dvs. den vetenskapliga utforskningen i samband med rymdaktivitet
av fysikaliska och kemiska fenomen i rymden ävensom medicinsk och biologisk
forskning med dylik anknytning, dels rymdteknologi, varmed avses konstruktion
och uppbyggnad av såväl mätapparatur som den övriga utrustning,
vilken behövs vid uppsändning av olika slags rymdfarkoster, dels ock rymdexploatering,
som betecknar rymdens utnyttjande för kommersiella och
allmännyttiga ändamål, t. ex. satelliter för telekommunikationer, navigation och
meteorologi.
Kommittén ger inledningsvis en översikt av den vetenskapliga bakgrunden
till rymdens utforskning och påpekar, att den bild vi gjort oss av jordens närmaste
omgivning, vårt planetsystems uppbyggnad och mekanik samt universums
beskaffenhet i huvudsak är baserad på den information vi erhållit genom
att tolka strålning av olika slag från rymden. Mätningar av förhållanden ute i
världsrymden med hjälp av apparater nere på jorden är emellertid ofta osäkra.
Den första konstgjorda jordsatelliten, vilken uppsändes i oktober 1957, inledde
därför en ny epok inom vetenskapen, framhåller utredningen. Med hjälp av
apparatur i raketer och satelliter kan man nu på ett helt annat sätt än tidigare
studera fenomen, som utspelas på solen eller ute i världsrymden.
Utforskningen av rymden omfattar emellertid, betonar kommittén, icke endast
undersökningar rörande de elektromagnetiska krafterna och partikeltätheten.
För ett flertal naturvetenskapliga discipliner — bl. a. medicin, biologi,
fysik, geologi, meteorologi och geodesi — är rymdforskningen av betydande
intresse. Enligt kommitténs uppfattning leder rymdverksamheten till en höjning
av kunskapspotentialen, vilket i sin tur påskyndar den tekniska och ekonomiska
utvecklingen.
Rymdverksamheten i olika länder
Den mest omfattande rymdverksamheten bedrives i Förenta staterna och
Sovjetunionen, medan insatser av mindre storleksordning sker i länder som
Frankrike, Italien, Storbritannien och Förbundsrepubliken Tyskland. Västeuropa
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1964
hai för att kunna hävda sin ställning pa området valt att göra en del av sina
insatser inom samarbetsorganisationer. Avvägningen mellan insatserna i nationell
respektive internationell verksamhet växlar från land till land. En sammanfattning
av de insatser inom civil rymdverksamhet, som sker i olika länder, redovisas
i följande tabell.
Nation | BNP | Årskos miljoner | tnad för n % av BNP | ationell sv. kr. per | Avgifter | Total |
Förenta staterna ........... | 2 550 | 27 000 | 1,06 | 150 |
| 27 000 |
Frankrike ................ | 300 | 100 | 0,033 | 2.30 | 80 | 180 |
Italien ................... | 180 | 12 | 0,007 | 0,24 | 40 | 52 |
Storbritannien .............. | 320 | 70 | 0,022 | 1,38 | 130 | 200 |
Förbundsrepubliken Tyskland | 335 | 40 | 0,012 | 0,74 | 90 | 130 |
Belgien .................. | 62 | 1.8 | 0,003 | 0,20 | 13 | 15 |
Danmark .................. | 30 | 0,6 | 0,002 | 0,13 | 1,8 | 2,4 |
Nederländerna ............. | 54 | 2,9 | 0,005 | 0,24 | 13 | 16 |
Norge ................. | 22 | 1,8 | 0,008 | 0,50 | _ | 1,8 |
Sverige ................. | 81 | 2,0 | 0,002 | 0,27 | 4,4 | 6,4 |
Siffrorna i tabellen har erhållits på följande sätt:
Årskostnaderna för nationell verksamhet har uppskattats med ledning av nu
aktuella uppgifter och avser budgetåret 1963/64 eller kalenderåret 1964.
Avgifter till de internationella organisationerna ESRO och ELDO (jfr följande
avsnitt) har beräknats under antagandet att ESRO:s budget under 1964 kommer
att uppgå till 90 milj. kr och ELDO:s till 300 milj. kr.
I tabellen användes som jämförelsebas uppskattade värden på bruttonationalprodukt
till produktionskostnad (BNP) för 1963.
Internationella samarbetsorganisationer
Bland de faktorer vilka föranlett bildandet eller planerandet av olika internationella
samarbetsorganisationer på rymdverksamhetens område kan enligt
kommittén nämnas följande. Utvecklingen inom vetenskap och teknik är i våra
dagar i stor utsträckning ett resultat av »team-work». På grund av problemens
komplicerade natur blir kostnaderna ofta stora. Undersökningar av globala fenomen
kräver i speciellt hög grad samarbete över nationsgränserna.
Av kommitténs översikt rörande internationella samarbetsorganisationer på
rymdområdet inhämtas i huvudsak följande.
Committee onSpace Research (C OSPAR) upprättades i oktober
1958. Organisationens uppgift är att främja grundläggande rymdforskning
på internationell basis. För närvarande är 22 nationer representerade i
COSPAR. Sverige blev medlem i mars 1963 och representeras av Vetenskapsakademien.
Såväl Förenta staterna som Sovjetunionen har från första början
33
Kunijl. Maj:ts proposition nr 69 år 1964
deltagit i COSl’All:s arbete, där man särskilt lägger vikt vid informationsverksamhet
och varje år arrangerar synnerligen givande symposier.
Förenta Nationernas kommitté f ö r rymdens fredliga
utnyttjande tillsattes år 1958 av FN:s generalförsamling med representanter
från 20 stater, däribland Sverige. Kommittén fullgjorde i juli 1959 sin
uppgift att till generalförsamlingen avlämna rapport i vissa frågor rörande rymdens
fredliga användning. Senare har överenskommelse träffats mellan Förenta
staterna och Sovjetunionen om utförandet av gemensamma försök med vädersatelliter,
kartläggning av jordens magnetiska fält med hjälp av satelliter och
om användning av passiva satelliter för telekommunikationer. För närvarande
pågår diskussioner om upprättandet av eu internationell raketbas inom ekvatorialområdet
(Indien) under FN:s överinseende.
Den europeiska rymdforskningsorganisationen
(E S It O). I december 1960 undertecknades vid en mellanstatlig konferens i
Schweiz en överenskommelse om bildandet av eu förberedande kommitté för
rymdforskning, Commission Préparatoire Européenne de Recherclies Spatiales
(COPERS). Överenskommelsen undertecknades av 11 europeiska länder, nämligen
Belgien, Danmark, Frankrike, Italien, Nederländerna, Norge, Schweiz,
Spanien, Storbritannien, Sverige och Förbundsrepubliken Tyskland. Österrike
har senare anslutit sig till överenskommelsen. Efter ratifikation konstituerades
COPERS i mars 1961.
Vid en senare konferens — i Paris i juni 1962 — undertecknades en konvention
angående upprättande av en organisation för europeisk rymdforskning,
European Space Research Organization (ESRO), av nio av de tolv COPERSländcrna,
nämligen Belgien, Frankrike, Italien, Nederländerna, Schweiz, Spanien,
Storbritannien, Sverige och Förbundsrepubliken Tyskland. Konventionen
har sedan undertecknats även av Danmark. Norge meddelade i slutet av 1962,
att man för närvarande icke avsåg att vidare deltaga i det europeiska samarbetet
inom rymdforskningen; man följer f. n. arbetet genom observatörer.
För insatser inom rymdverksamheten krävs tekniska och ekonomiska resurser,
som knappast kan skapas av ett enskilt land. Här får ESRO sin främsta
uppgift. Det vetenskapliga arbetet — planeringen av försöken, arbetet med den
vetenskapliga apparaturen, den teoretiska behandlingen och publiceringen av
erhållna resultat — skall normalt göras av olika forskargrupper i Europa vid
deras respektive institutioner. Samtidigt skall ESRO skapa tillfällen till vetenskapliga
undersökningar utöver dem som finns i medlemsländerna. Detta innebär
samordning av experimenten, utveckling och konstruktion av nyttolasterna,
som i allmänhet omfattar apparatur för olika vetenskapliga experiment samtidigt,
både i raketnoskoner och i satelliter, provning av komponenter och nyttolaster,
utrustning för telemetri, stabilisering, kraftförsörjning och bärgning av instrument,
anskaffning och uppsändning av raketer och satellitbärare, registrering och
bearbetning av data osv. Samtidigt som ESRO till sitt syfte är en vetenskaplig
organisation kommer den därför i sin praktiska utformning att bli mycket teknisk.
ESRO:s största och dyrbaraste anläggning blir en rymdteknisk central
(ESTeC), vilken skall förläggas till Delft i Nederländerna, men dessutom behövs
ett centrum för databehandling (ESDaC), som kommer att förläggas till Darmstadt
i Förbundsrepubliken Tyskland. Vidare krävs ett system av spårstationer
för att följa satelliterna (ESTrack) och en egen bas för sondraketer (ESRange).
Den senare avses alt anläggas i Kirunaområdet. Beträffande sistnämnda projekt
hänvisas till propositionen 1962: 85. Det är givet, att ESRO genom denna avan
3
— Bihang till riksdagens protokoll J96.(. 1 sand. AV G9
34 Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 19 6 ^
cerat tekniska karaktär kan få en utomordentlig betydelse för europeisk industri
och teknik.
Vad kostnaderna för ESRO-organisationen beträffar, gäller att för den första
treårs-perioden budgeten maximerats till 400 milj. kr. Därjämte har överenskommits
att organisationens utgifter under den första åttaårs-perioden, som
samarbetet avser, icke får överstiga 1 575 milj. kr. Sveriges andel under åttaårs-perioden
har beräknats till ca 80 milj. kr. Som utgångspunkt vid beräkning
av olika länders bidrag har nationalinkomsten använts.
Även om experiment i höghöjdsraketer utgör en intressant del av ESRO:s
planerade verksamhet, såväl ur vetenskaplig synvinkel som för Sverige genom
den planerade raketbasen i Kirunaområdet, måste det understrykas, att denna
verksamhet endast utgör en mindre del av ESRO:s totala engagemang. Kostnaderna
för Kirunabasen uppgår således till endast cirka 6 % av ESRO:s kostnader.
Tyngdpunkten i ESRO-programmet ligger vid utveckling och konstruktion
av satelliter och rymdsonder.
Europeisk organisation för utveckling av tunga raketer
(ELD O). En överenskommelse år 1961 om bildandet av en europeisk
organisation för utveckling och konstruktion av stora raketer, avsedda för uppsändning
av satelliter och rymdsonder — European Launcher Development
Organization (ELDO) — har undertecknats av 7 länder: Australien, Belgien,
Frankrike, Italien, Nederländerna, Storbritannien och Förbundsrepubliken
Tyskland. Australiens deltagande i den europeiska organisationen är betingat
av att raketbasen i Woomera, som har stor betydelse för ELDO:s verksamhet,
ligger i Australien. Därifrån kommer de första ELDO-raketerna att sändas upp
och placera satelliter i bana tidigast 1966.
E U R O S P A C E är en sammanslutning som grundades i september
1961 och som består av drygt hundratalet västeuropeiska industriföretag,
verksamma inom sådana branscher, som direkt eller indirekt har beröring med
områden vilka kan väntas bli engagerade i rymdtekniska sammanhang. Svensk
industri är ansluten som kollektiv medlem genom gruppen rymdteknik inom
Sveriges mekanförbund, konstituerad i mars 1962. Denna grupp har för närvarande
elva medlemmar, nämligen SAAB, Telefonaktiebolaget L. M. Ericsson,
ASEA, AB Bofors, AGA, AB Flygmotor, AB Sandvikens jernverk, Standard
radio & telefon AB, Svenska ackumulator AB Jungner, Svenska AB Philips och
Axel Johnson institutet för industriforskning.
EUROSPACE:s syfte är bl. a. att vara industriens språkrör i frågor beträffande
lagstiftning, dokumentation, utbildning, forskning etc. samt att genom
utredningar och förslag bistå de internationella organisationerna. EUROSPACE
saknar egen teknisk stab men utnyttjar teknisk personal från medlemsföretagen.
Det utredningsarbete, som hittills utförts av EUROSPACE, består i utarbetandet
av ett antal förslag till rymdprojekt, främst berörande telekommunikationssatelliter.
En grundläggande inventering av Västeuropas ekonomiska
och personella resurser har också genomförts. Allt arbete har utförts av intresserade
medlemsföretag på egen bekostnad, och resultatet av detta arbete avses
att ställas till ESRO:s, ELDO:s och dessas medlemsstaters fria förfogande.
Skandinaviska Telesatellitkommittén (ST SK) som är
ett samarbetsorgan mellan teleförvaltningarna i Danmark, Norge och Sverige
har till uppgift att undersöka de tekniska, praktiska och ekonomiska förutsättningarna
för interkontinentala telekommunikationer via artificiella satelliter,
speciellt med tanke på de nya teleförbindelser, som i framtiden kommer
att behövas mellan Skandinavien och kontinenter utanför Europa. De skan
-
35
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 69 år 1964
dinaviska regeringarna har nyligen godkänt eu mellan STSK och NASA (National
Aeronautics and Space Administration. Förenta staternas centrala organisation
för civil rymdverksamhet) träffad överenskommelse om samarbete.
Som ett första led i sin verksamhet avser kommittén att i samarbete med
Chalmers tekniska högskola upprätta en försöksstation på Råö utanför Göteborg
för mottagning av signaler från telesatelliter. Förutom planerandet av denna
försöksverksamhet pågår inom STSK utredningar av vissa tekniska, ekonomiska
och administrativa frågor rörande t. ex. lämpliga radiofrekvenser för telesatellitförbindelser,
interferensstörningar, teletrafikens utveckling samt olika
telesatellitsystems lämplighet för kommersiell användning från skandinavisk
synpunkt.
2. Pågående och planerad rymdverksamhet i Sverige
Forskning
Kommittén har berett representanter för olika vetenskaper med anknytning
till rymdverksamheten tillfälle yttra sig om inriktning och omfattning av den
framtida svenska rymdforskningen. Av kommitténs på inkomna yttranden baserade
redogörelse inhämtas i huvudsak följande rörande de olika aktuella forskningsområdena.
Forskning i astronomi och astrofysik bedrives vid de astronomiska
observatorierna samt vid ett flertal andra forskningsinstitutioner inom
landet, såsom vid universitetens fysiska institutioner och vissa institutioner
inom de tekniska högskolorna. Till COPERS har inlämnats svenska förslag
rörande avancerad forskning inom nämnda ämnesområden. Den forskning i
radioastronomi som pågår vid Chalmers tekniska högskolas observatorium
på Råö planeras bli utvidgad under 1964 som en följd av att ett nytt
radioteleskop då beräknas kunna tagas i bruk. Inom ämnesområdet kosmisk
fysik bedrives grundforskning, syftande mot förståelse av universums natur
i dess helhet. Verksamheten är förlagd till universiteten i Uppsala och Lund,
tekniska högskolan i Stockholm samt Kiruna geofysiska observatorium. Vid
sistnämnda observatorium ävensom vid Uppsala jonosfärobservatorium bedrives
forskning i jonosfärfysik, varvid bl. a. norrskensfenomenen studeras.
Forskningen inom områdena meteorologi och atmosfärens struktur
har genom rymdverksamheten fått nya och väsentliga hjälpmedel. Det är
emellertid ännu oklart på vilket sätt Sverige bäst skall kunna utnyttja den nya
information som vädersatelliterna ger. Inom vetenskapen g e o d e s i utföres
forskningar vid universitetet i Uppsala och tekniska högskolan i Stockholm
samt av rikets allmänna kartverk. Vid medicinska forskningsrådets ^flygmedicinska
avdelning vid karolinska institutet arbetar en forskargrupp på problem
i samband med rymdmedicin. Förberedande studier i rymdbiologi
har utförts vid karolinska institutet och tekniska högskolan i Stockholm.
Industri
Kommitténs redogörelse rörande den svenska industrins inställning till rymdverksamheten
grundas på synpunkter framförda av gruppen rymdteknik inom
Sveriges mekanförbund. Av redogörelsen inhämtas i huvudsak följande.
36
Kungl. Maj.ts ''proposition nr 69 år 1964
Som motiv för bedrivande av en svensk rymdforskning anföres från industrihåll
såväl rymdforskningens karaktär av fysikalisk och fysikalisk-kemisk grundforskning
som nödvändigheten av att inom landet ha tillgång till en kader avvetenskapsmän
på området. En bidragande orsak till det industriella intresset
för rymdforskningen är de biprodukter, »spin offs», som praktisk verksamhet
med rymdforskningsapparatur ger. Då rymdforskningen är av grundforskningsnatur
bör kostnaderna för densamma enligt industriföreträdarnas uppfattning
i princip bestridas av det allmänna. Detta utesluter dock inte, att industrin i
särskilda fall direkt eller genom av industrin dirigerade fonder kan vara villig
att stödja denna forskning. Den svenska industrin spänner över flertalet av de
områden som är aktuella inom rymdverksamheten, och den kan på olika sätt
bidraga till svenskt och internationellt utvecklingsarbete inom det rymdtekniska
och rymdvetenskapliga området. Den är sålunda intresserad av att på normala,
kommersiella villkor ta emot beställningar på sådan teknisk utrustning,
som faller inom dess normala verksamhetsområde eller utgör en naturlig utbyggnad
av detta. Industrin är vidare beredd att i möjligaste mån ta emot även
sådana tekniska uppdrag och forskningsuppgifter, som inte omedelbart sammanhänger
med materielleveranser. Slutligen är den beredd att då så är möjligt
ställa delar av sina laboratorie- och instrumentresurser till förfogande för forskningsuppgifter
inom rymdvetenskapen.
3. Rymdkommitténs förslag
Motiv för svensk rymdverksamhet
Kommittén finner motiven för Sveriges deltagande i rymdverksamheten vila
på vetenskaplig, teknisk och industriell grund. Rymdverksamheten är ett synnerligen
betydelsefullt forskningsområde, framhåller kommittén, som med hänsyn
till det fortsatta vetenskapligt-tekniska framåtskridandet anser det vara
väsentligt, att vårt land har tillgång till personer med solida kunskaper på
detta område. Den höjning av landets potential av vetande och kunnande,
som medverkan i rymdverksamheten anses medföra, är enligt kommitténs uppfattning
viktig, framför allt när det gäller ställningstaganden inom vetenskap,
teknik och försvar. Även i det internationella samarbetet kan emellertid, framhålles
det, högt kvalificerade personer behövas, exempelvis vid upprättandet av
internationella studie- eller övervakningsgrupper, där neutrala insatser krävs.
Medverkan i rymdverksamheten med dess nya metoder och rön har vidare
enligt kommitténs uppfattning en befruktande inverkan på utvecklingen inom
vetenskap och teknik. Vidgade kunskaper har redan vunnits inom geo- och
kosmofysik, understryker kommittén, som finner det sannolikt att fortsatt rymdverksamhet
kommer att ge oss nya aspekter på en råd fenomen. Kommittén
förutsätter, att arbeten inom sådana områden som rymdmedicin och rymdbiologi
kommer att påverka utvecklingen inom medicin och biologi. Vidare betonas
rymdverksamhetens inverkan pa den tekniska utvecklingen och den stimulans
som olika områden av industrin erhåller av nämnda verksamhet.
Sveriges deltagande i rymdens exploatering är — framhåller kommittén —
självklart i vad gäller anslutning till framtida kommunikations- och navigations
-
37
Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1964
satellitsystem ävensom utnyttjande av information från vädersatelliter. Avgörande
beslut har, såsom tidigare framgått, redan träffats angående utnyttjande
av satelliter för telekommunikationer för Sveriges och Skandinaviens del.
Kommittén finner de fördelar, som dessa och liknande tekniska hjälpmedel
innebär, klart motivera ett stöd åt teknik och forskning inom området. Man
kan enligt kommittén också i en framtid tänka sig ett direkt utnyttjande av
rymdmiljön (tyngdlöshet, nära absolut vakuum och steril miljö) för laboratorieexperiment
och kanske även industriella processer.
Kommittén hävdar, att den insats, som Sverige gör i internationellt samarbete
inom ESRO, kräver en motsvarande nationell verksamhet för att möjliggöra
ett fullt utnyttjande av organisationens resurser i enlighet med de riktlinjer,
som dragits upp för dess verksamhet. Det är här synnerligen angeläget, framhålles
i betänkandet, att svenska forskare snarast ges sådana resurser, att vägen
från en idé till ett klart formulerat projekt kan tillryggaläggas inom rimlig tid.
Erfarenheten har enligt kommittén redan visat, att vissa förslag till projekt ej
tagits upp på ESRO-programmet, enär det förberedande arbetet ej genomförts
tillräckligt och de praktiska konsekvenserna ej varit genomtänkta, allt som en
följd av brist på medel och därigenom också brist pa praktisk erfarenhet.
Kommittén övergår härefter till frågan i vilken utsträckning man bör satsa
på rymdverksamhet. Mot bakgrunden av vissa påståenden att medlen bättre
behövs inom andra vetenskapliga områden anför kommittén, att det vore olyckligt,
om uppbyggnaden av en svensk rymdverksamhet skulle innebära att medel
toges från annan, betydelsefull forskning. De åtgärder, som föreslås i betänkandet,
är enligt kommittén avsedda att utgöra ett viktigt komplement till redan
existerande svensk forskning.
Sammanfattningsvis konstaterar kommittén följande.
Rymdverksamheten har gjort det möjligt att mäta och observera utanför det
i många avseenden hindrande hölje, som jordatmosfären innebär. Vi kan därför
se fram emot vidgade kunskaper om de fysikaliska, kemiska och biologiska processer,
som styr den värld, i vilken vi lever. Enbart dessa möjligheter att tillfredsställa
det mänskliga behovet av vetande, vilket utgör ett led i den levnadsstandardhöjning
i vidare bemärkelse, som vi eftersträvar, motiverar betydande
ekonomiska insatser inom rymdverksamheten. Men dessutom erhålles insikter
och tekniska färdigheter, som direkt eller indirekt kan utnyttjas för att förbättra
de materiella levnadsbetingelserna.
Målet för svensk rymdverksamhet
Enligt kommitténs mening bör målet för en svensk rymdverksamhet vara
följande. 1
1. Forskning
a. Förbättring och utvidgning av den verksamhet, som äger rum i landet
inom rymdområdet, såväl experimentellt som teoretiskt.
38
Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1964
b. Initiering av ny forskningsverksamhet med inriktning, som ur olika synpunkter
bedöms kunna bliva av vetenskaplig, teknisk och kommersiell betydelse
för vårt land.
c. Raketuppsändningar i egen regi med utnyttjande av Kiruna-basens anläggningar
så långt detta är möjligt. Sådan verksamhet kan med fördel ske i
samarbete med andra länders forskare.
d. Aktivt deltagande i det europeiska samarbetet inom ESRO:s ram, varvid
speciellt projekt avsedda för satelliter och rymdsonder bör beaktas och understödjas.
Dessa är värdefulla både på grund av möjligheterna att erhålla vetenskapligt
intressanta resultat och med hänsyn till den avancerade teknik, som då
måste studeras och läras, och som kommer att vara till nytta i andra sammanhang.
2. Industri
a. Konstruktion och tillverkning av instrument för fjärrmätning i samband
med raketsonderingar och satellitprojekt. Svensk industri kan inom många områden
(finmekanik, elektronik, optik, keramik, bränsleteknik och materialutveckling)
draga nytta av de biprodukter, >spin offs», som ett deltagande i rymdverksamheten
kan väntas medföra.
b. Utveckling och leverans av utrustning samt apparatur, vilken blir erforderlig
vid raketbaser. Sådan utrustning och apparatur finns till stor del redan
färdigkonstruerad inom svensk industri.
c. Utveckling och framställning av raketer, som kan användas för forskningsändamål.
3. Tillämpningar
a. Deltagande i internationella telekommunikationssystem med satelliter. Såsom
framgår av det föregående, har för Sveriges och Skandinaviens del redan
förberedande åtgärder vidtagits.
b. Deltagande i det internationella meteorologiska arbetet, dels genom att
mottaga och utnyttja information från vädersatelliter, dels genom att medverka
vid synoptiska raketsonderingar.
c. Följa utvecklingen av andra möjliga tillämpningar, t. ex. navigationssatelliter.
Organisationen av svensk rymdverksamhet
För att det angivna målet skall kunna uppnås erfordras enligt kommitténs
mening ett centralt organ för rymdverksamheten. Detta organs mest betydelsefulla
uppgifter sammanfattar kommittén under sex punkter:
1. Följa utvecklingen inom rymdområdet genom kontakter med såväl forskning
och industri som andra berörda instanser inom och utom landet.
2. Bedöma den framtida utvecklingen inom rymdområdet och med utgångspunkt
härifrån draga upp riktlinjer för den svenska verksamheten. I samband
härmed initiera forskning och teknisk utveckling inom nya områden och stödja
den på olika sätt.
3. Vara serviceorgan med rymdteknisk expertis, fältförsöksresurser, centrallaboratorium,
avdelning för databehandling och dokumentation etc.
39
Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1964
4. Utgöra kontaktorgan för ESRO och andra internationella organisationer.
5. Ombesörja informationsutbyte.
0. Initiera utbildning.
Kommittén har funnit, att den kombination av forskning, teknik och tillämpningar
inom vitt skilda områden, som kommer att prägla verksamheten i det
föreslagna centrala organet, ej återfinnes vid något nuvarande statligt forskningsråd,
varför en sammankoppling av det föreslagna organet med ett eller
flera forskningsråd icke synes kommittén lämplig. Det framhalles dock sasom
(önskvärt, att så långt möjligt en samordning med befintliga forskningsråd sker
beträffande kameral verksamhet, telefonväxel och annan administrativ service.
Kommittén föreslår, att ett statens råd för rymdverksamhet
inrättas från den 1 juli 1964. Rådets uppgift bör vara att draga upp riktlinjer
för svensk rymdverksamhet, förvalta hithörande statsanslag och tjänstgöra såsom
rådgivande organ åt statsmakterna i aktuella rymdfrågor. Enligt kommitténs
förslag skall rådet bestå av ordförande och ytterligare högst tolv ledamöter,
representerande sakkunskapen vid universitet, högskolor och industriföretag
liksom annan rymdverksamhet; ordföranden och samtliga ledamöter skall utses
av Kungl. Maj:t. Beträffande rådets verksamhet och dess avgränsning till andra
forskningsråd och därmed jämförliga institutioner anser kommittén, att de problem
som kan uppkomma rörande vilket forskningsråd, som har att behandla
ett visst forskningsprojekt, bör kunna lösas utan svårighet, speciellt om det nu
föreslagna rådet blir representerat i forskningsrådens samarbetsdelegation. I den
föreslagna organisationen av rådet ingår arbetsutskott, delegationer för beredning
av ärenden inom särskilda forskningsområden, delegater för internationella
kontakter samt sekretariat.
Enligt kommitténs förslag bör under det föreslagna statens råd för rymdverksamhet
inrättas ett rymdinstitut, vars styrelse skall utses av rådet. Det
är inte kommitténs avsikt, att forskningsverksamheten skall koncentreras till
detta institut utan att den skall försiggå vid universitet, högskolor och forskningsinstitutioner.
Men då dessa enligt kommitténs uppfattning ej är tillräckligt
utrustade för att planera och genomföra försök, kommer, anser kommittén,
institutet att behövas såsom ett serviceorgan. Institutet föreslås uppdelat i
avdelningar för fältarbeten, instrumentering, flygteknik, databehandling och
dokumentation, administration och upphandling samt projektledning. Dessutom
bör inom institutet finnas laboratorium, verkstad och ritkontor.
Frågan vart rymdinstitutet bör förläggas måste — enligt vad kommittén
framhåller — bedömas med utgång främst från var huvuddelen av den aktiva
forskningen inom området sker, rekryteringsmöjligheter samt ekonomiska överväganden.
Det synes kommittén som om en byggnad i anslutning till universitet,
högskola, lämpligt forskningsinstitut eller försöksanstalt, t. ex. flygtekniska
försöksanstalten (FFA), vore en fördelaktig lösning, varvid befintliga resurser
som värmeanläggning, bibliotek, hörsalar etc., kunde utnyttjas.
40
Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1964-
Det föreslagna rådets sekretariat bör enligt kommittén förläggas så, att samordning
blir möjlig med existerande forskningråds kansli.
Svenska raketupp sändning ar
Såsom framgått planerar ESRO att i Kiruna-området anlägga en bas för
sondraketer. Enligt vad kommittén anför kommer ESRO-raketer att sändas
upp från Kirunabasen troligen först under år 1965 och då i begränsad omfattning.
Kommittén anser, att i närheten av ESRO-basens område bör iordningställas
en svensk uppsändningsplats, så att Kirunafältets nedslagsområde kan
utnyttjas vid svenska raketuppsändningar. Målet för ifrågavarande svenska
verksamhet är enligt kommittén att varje år sända upp ett antal medelstora
sondraketer, medförande apparatur t. ex. för undersökningar av den övre atmosfären
och jonosfären, den kosmiska strålningen eller sol- och norrskensfenomenen.
Härigenom möjliggöres, anför kommittén, genomförandet av experiment,
vilka av olika skäl ej kunnat upptagas på ESRO-programmet, samtidigt som
en fond av kunnande inom den aktuella tekniken bygges upp inom landet.
Kommittén har, för att möjliggöra raketuppsändningar, anställt personal i en
teknisk grupp med uppgift att organisera och genomföra fältförsök. Enligt förslaget
bör denna grupps uppgifter den 1 juli 1964 övertagas av rymdinstitutet.
Av betänkandet inhämtas att överenskommelse rörande nedslagsområdets
utnyttjande på nyss angivet sätt träffats med COPERS i samband med förhandlingarna
om upplåtelse av området till ESRO. En svensk uppsändningsplats
kan, enligt vad kommittén upplyser, iordningställas på kronomark, strax
intill ESRO-basen, varför endast kostnader för anläggningsarbeten och viss
markinstrumentering uppkommer. Kommittén anser, att arbetena bör bedrivas
så snabbt, att uppsändningsplatsen kan användas under sommaren 1965. Det
torde nämligen, framhåller kommittén, möta stora svårigheter att efter år
1964 få disponera den tidigare använda uppsändningsplatsen vid Kronogård
med närliggande nedslagsområde.
Vissa kostnadsuppskattningar
Kommittén anser, att fragan om storleken av den svenska insatsen på rymdverksamhetens
område bör bedömas mot bakgrunden av andra länders insatser på
nämnda område. En svensk insats, som med bruttonationalprodukten som jämförelsebas
är lika stor som den amerikanska, skulle enligt kommittén betyda eu
budget på 800—900 milj. kr./år. En analog jämförelse med sådana länder som
Storbritannien och Frankrike visar, att en med dessa länder jämförlig total
insats för Sveriges del skulle betyda en budget på 40—50 milj. kr./år. Det
är enligt kommitténs uppfattning motiverat att en insats av sistnämnda storleksordning
göres från svensk sida på grund av de i betänkandet redovisade
behoven att aktivt deltaga i den vetenskapliga, tekniska och industriella utvecklingen
inom detta verksamhetsfält. Kommittén, som anser att en utbyggnad av
41
Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1964
den svenska rymdverksamheten måste ske etappvis, uppskattar anslagsbehovet
för budgetåren 1964/65, 1965/66 och 1966/67 till 6, 11 respektive 15 milj. kr./år.
Härtill kommer bidragen till ESRO, uppskattade till 6,5, 8,8 respektive 11 milj.
kr./år.
Det av kommittén framlagda förslaget beträffande personal vid rådets
sekretariat framgår av följande sammanställning.
Tjänst | Lönegrad | Antal |
Sekreterare ..................... | B 3 | 1 |
| A 25 | 1 |
Kontorsskrivare ................. | A 13 | 1 |
Registrator ..................... | A 11 | 1 |
Kontorist ....................... | A 9 | 1 |
| Summa | 5 |
För de kamerala funktionerna förutsattes, att sekretariatet skall kunna repliera
på befintligt forskningsråds kansli.
Kommitténs förslag till personalorganisation för rymdinstitutet vid
full utbyggnad framgår av följande tablå.
Av den sammanställning som här följer framgår kommitténs uppskattningar
av hur kostnaderna för den svenska rymdverksamheten under de tre närmaste
budgetåren kommer att fördela sig på olika ändamål (1 000-tal kr.).
42
Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1964
AVDELNING/grupp | Tjänst | Lönegrad | Antal |
| Institutschef ............. | kontrakt | 1 |
| Sekreterare ............... | All | 1 |
FÄLTARBETEN | Avdelningschef ........... | A 27 | 1 |
| Gruppchef ............... | A 23 | 1 |
| Teleingenjör .............. | A 23 | 1 |
| Ingenjör ............... | A 19 | 2 |
| Sekreterare ............... | A 9 | 1 |
INSTRUMENTERING | Avdelningschef ........... | Bl | 1 |
| Sekreterare ............... | A 9 | 1 |
sond | Gruppchef ............... | A 25 | 1 |
sond | Ingenjör ................. | A 23 | 1 |
sond | Ingenjör ................. | A 19 | 3 |
telemätsystem | Gruppchef ............... | A 23 | 1 |
telemätsystem | Ingenjör ................. | A 19 | 1 |
baninmätning | Gruppchef ............... | A 25 | 1 |
baninmätning | Ingenjör ................. | A 21 | 1 |
miljöprov | Ingenjör ................. | A 21 | 1 |
FLYGTEKNIK | Avdelningschef ........... | Bl | 1 |
raketteknik | Gruppchef ............... | A 23 | 1 |
raketteknik | Ingenjör ................. | A 19 | 1 |
flygmekanik | Gruppchef ............... | A 25 | 1 |
flygmekanik | Ingenjör ................. | A 15 | 1 |
DATABEHANDLING OCH | Avdelningschef ........... | A 27 | 1 |
DOKUMENTATION | Matematiker ............. | A 23 | 1 |
| Kansliskrivare ............ | All | 1 |
ADMINISTRATION OCH | Kamrer .................. | A 21 | 1 |
UPPHANDLING | Assistent ................. | A 17 | 1 |
| Kansliskrivare ............ | All | 1 |
| Kanslibiträde ............ | A 7 | 2 |
Laboratorium | Laboratorieföreståndare .... | A 21 | i |
| Laboratorieingenjör ....... | A 17 | 2 |
Verkstad | Verkmästare ............. | A 17 | 1 |
| Instrumentmakare ........ | A 13 | 1 |
| Biträde .................. | A 5 | 1 |
Ritkontor | Ingenjör ................. | A 19 | 1 |
| Expeditionsvakt .......... | A 9 | 1 |
Extra arbetshjälp | |||
Summa | 41 |
Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1964- 43
| 100-1/65 | 1965/66 | 1966/07 | |||
Forskning |
|
|
|
|
|
|
Astronomi och astrofysik ..................... | 500 |
| 800 |
| 1 100 |
|
Radioastronomi .............................. | 300 |
| 350 |
| 400 |
|
Kosmisk fysik |
|
|
|
|
|
|
a. Kosmisk strålning ....................... | 425 |
| 850 |
| 950 |
|
1 b. Datamottagning och databehandling ...... | 375 |
| 450 |
| 500 |
|
j Jonosfärfysik ................................ | 900 |
| 950 |
| 1 150 |
|
Meteorologi |
|
|
|
|
|
|
a. Vädersatelliter, synoptiska raketsonderingar . | 350 |
| 300 |
| 350 |
|
b. Allmänna forskningsarbeten .............. | 350 |
| 450 |
| 700 |
|
[ Geodesi ..................................... | 70 |
| 400 |
| 525 |
|
Rymdmedicin ............................... | 200 |
| 200 |
| 200 |
|
Rymdbiologi ................................ | 70 |
| 200 |
| 250 |
|
Nya projekt och utvecklingsarbeten ........... | 300 |
| 2 000 |
| 2 000 |
|
Särskilda forskartjänster ...................... | 80 |
| 100 |
| 200 |
|
Resor och stipendier.......................... | 100 |
| 150 |
| 200 |
|
|
| 4 020 |
| 7 200 |
| 8 525 |
Rådets sekretariat |
|
|
|
|
|
|
Löner....................................... | 159 |
| 159 |
| 159 |
|
Tillfällig arbetshjälp, expenser ................ | 35 |
| 35 |
| 35 |
|
Rådets övriga förvaltningskostnader ........... | 36 |
| 36 |
| 36 |
|
|
| 230 |
| 230 |
| 230 |
Rymdinstitut |
|
|
|
|
|
|
Lönekostnader och arvoden ................... | 230 |
| 650 |
| 1 100 |
|
Anläggningar |
|
|
|
|
|
|
a. Institutsbyggnad ........................ | — |
|
|
| 1 000 |
|
b. Markmätutrustningar ................... • | 280 |
| 400 |
| 600 |
|
Resor, traktamenten, transporter, spec. tjänster .. | 90 |
| 300 |
| 500 |
|
Materiel och instrument ...................... | 180 |
| 500 |
| 1 100 |
|
|
| 780 |
| 1850 |
| 4 300 |
Svenska raketuppsändningar |
|
|
|
|
|
|
På Kronogård |
|
|
|
|
|
|
Lönekostnader och arvoden ................. | 160 |
| — |
| — |
|
Materiel och instrument .................... | 125 |
| — |
| — |
|
Resor, transporter, traktamenten, spec. tjänster | 315 |
| — |
| — |
|
Raketer ................................... | 200 |
| — |
| — |
|
|
| 800 |
| _ |
| — |
På Kirunabasen |
|
|
|
|
|
|
Lönekostnader och arvoden .................. | — |
| 160 |
| 160 |
|
Anläggningar .............................. | 140 |
| 360 |
| 435 |
|
Materiel och instrument.................... | — |
| 200 |
| 200 |
|
Resor, transporter, traktamenten, spec. tjänstei | 30 |
| 500 |
| 500 |
|
Raketer .................................. | — |
| 300 |
| 450 |
|
• ^ ’ '' v., *•■*'' • '' |
| 170 |
| 1520 |
| 1745 |
Annorstädes ........................... |
| — |
| 200 |
| 200 |
Summs | 6 000 | 11 000 | 15 000 |
44
Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1964
B. Yttranden
Remissinstansernas bedömning av rymdkommitténs förslag beträffande den
svenska rymdverksamheten och därmed sammanhängande frågor uppvisar stora
variationer. Ytterligheterna representeras å ena sidan av Svenska interplanetariska
sällskapet, som i princip ansluter sig till kommitténs förslag, och å andra
sidan av medicinska fakulteten i Göteborg, som anför bl. a. följande.
Det torde utan vidare stå klart, att kommitténs förslag till ekonomiskt stöd
åt rymdverksamheten är det största som svensk forskning någonsin ställts inför.
Man kan därför fordra att ett förslag av en sådan storleksordning skall vara
utomordentligt väl underbyggt från såväl motivmässig som ekonomisk och personell
synpunkt och att även sidoeffekten av ett genomförande grundligt inventerats.
Fakulteten kan inte finna att betänkandet uppfyller sådana krav. Den
måste därför och även av andra sakliga skäl ställa sig avvisande till väsentliga
delar av kommitténs förslag.
Övriga remissinstanser intager en mer eller mindre starkt uttalad positiv inställning
till en utbyggnad av rymdforskningen men fäster samtidigt stor vikt
vid avvägningen mot andra forskningsområden. Härom anför
överstyrelsen jör de tekniska högskolorna bl. a. följande.
Ett genomförande av kommitténs förslag skulle innebära en avsevärd ökning
av vårt lands insatser på rymdforskningens område och binda betydande ekonomiska
och personella resurser för denna verksamhet. Enligt överstyrelsens mening
måste en bedömning av den lämpliga omfattningen av här avsedda insatser
ske under hänsynstagande till förhållandena på andra forskningsfält inom
naturvetenskap och teknik, där för närvarande en väsentlig ökning av resurserna
är synnerligen angelägen. Det synes ej motiverat, att vid en avvägning
härutinnan giva rymdforskningsverksamheten en prioriterad ställning eller att
nu binda utvecklingen av anslagstilldelningen för denna verksamhet för kommande
budgetår.
Liknande synpunkter anföres av en rad remissinstanser, bland dem universitetskanslern,
matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna i Uppsala, Lund, Göteborg
och Stockholm, kollegienämndema vid tekniska högskolan i Stockholm
och Chalmers tekniska högskola, Vetenskapsalcademien, Ingeniörsvetenskapsakademien,
statens medicinska och naturvetenskapliga forskningsråd, Internationella
meteorologiska institutet i Stockholm, flygtekniska försöksanstalten
samt Sveriges mekanförbund, vilka samtliga betonar, att upprustningen av
rymdforskningen inte får föranleda, att angelägna behov inom övriga forskningsområden
eftersättes. Statens tekniska forskningsråd och försvarets forskningsanstalt
tillstyrker med viss reservation den av kommittén förordade medelstilldelningen
men föreslår därjämte ytterligare utredning i fråga om den fortsatta
anslagsutvecklingen, varvid en granskning bör ske av de föreslagna forskningsprojekten
och deras relation till annan forskning. Även Svenska teknologförenmgen
förordar en snar översyn av övriga forskningsområdens behov.
Kritiska synpunkter anlägges även på kommitténs motiveringar
för en utbyggnad av rymdverksamheten. Sålunda konstaterar bl. a. matematisk
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 09 år 1964 4 5
naturvetenskapliga fakulteten i Göteborg, att det hade varit önskvärt, att motiveringarna
behandlats mera utförligt.
Beträffande de av kommittén redovisade jämförelserna med vissa
främmande länder framhåller kollegienämnden vid tekniska högskolan
i Stockholm, statens naturvetenskapliga forskningsråd och försvarets forskningsanstalt,
att dessa beräkningar inte kan tagas till intäkt för motsvarande
insatser från svensk sida. Orsaken härtill säges vara, att dessa länders insatser
går tillbaka på helt andra motiv än dem som kan åberopas för den svenska
rymdverksamheten.
Kommitténs uppfattning om rymdforskningens gynnsamma inverkan
på utveckling eu inom vetenskap och teknik delas inte av
matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Stockholm, som anför att dessa
argument kan tjäna som motiv för alla former av naturvetenskaplig-teknisk
verksamhet. Fakulteten framhåller vidare, att rymdforskningen utomlands utsatts
för kritik från såväl vetenskapligt som industriellt håll. Även kollegienämnden
vid tekniska högskolan i Stockholm betonar, att kommitténs förväntningar
i dessa hänseenden är starkt överdrivna. Värdet av s. k. »spin offs» beröres
också av Ing eniörsvetenskap sakademien, statens tekniska forskningsråd
och försvarets forskningsanstalt, vilka anför, att sådana återverkningar visserligen
kan förekomma men att de är svåra att uppskatta och därför inte utgör
något starkt motiv för en svensk insats inom rymdforskningen.
I fråga om det internationella samarbetet som ett motiv för
svensk rymdverksamhet redovisar remissinstanserna olika uppfattningar. Flygtekniska
försöksanstalten anser det t. ex. vara av stor betydelse, att Sverige
deltager i detta samarbete, och detsamma gäller i stort sett matematisk-naturvetenskapliga
fakulteten i Lund, statens naturvetenskapliga forskningsråd, försvarets
radioanstalt, luftfarts- och sjöfartsstyrelsema samt Svenska teknologf
öreningen.
I detta sammanhang har också Sveriges deltagande i ESRO aktualiserats.
Enligt statens naturvetenskapliga forskningsråd är detta en väsentlig
fråga, som borde ha ägnats större uppmärksamhet. Formerna för Sveriges preliminära
anslutning till ESRO kritiseras av bl. a. kollegienämndema vid tekniska
högskolan i Stockholm och Chalmers tekniska högskola, som finner det
anmärkningsvärt, att beslutet härom — trots frågans stora ekonomiska räckvidd
— fattats utan föregående remiss till några vetenskapliga institutioner.
Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Stockholm anför i denna fråga bl. a.
följande.
Fakulteten vill kraftigt understryka, att såväl Sveriges anslutning till ESRO
som en vidgad rymdforskning i Sverige i enlighet med rymdkommitténs förslag
är frågor av stor betydelse för svensk forskning överhuvud taget. I själva verket
utgör Sveriges medlemskap i ESRO en explicit uttalad förutsättning för det av
kommittén rekommenderade svenska rymdprogrammet. Ett definitivt ställningstagande
till de av rymdkommittén föreslagna åtgärderna är därför inte
möjligt förrän ESRO-organisationen etablerats och frågan om Sveriges deltagande
i ESRO avgjorts.
46
Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1964
Överstyrelsen jör de tekniska högskolorna anser för sin del, att konsekvenserna
av Sveriges anslutning till ESRO bör klarläggas närmare, innan konventionen
ratificeras. Vetenskapsakademien och koUegienämnden vid Chalmers tekniska
högskola utgår däremot från att en slutgiltig svensk anslutning kommer
till stånd, medan medicinska fakulteten i Göteborg och kollegienämnden vid
tekniska högskolan i Stockholm anser, att Sverige inte bör ratificera ESROkonventionen.
Till sistnämnda yttrande har dock fogats en reservation till förmån
för svensk anslutning.
Det av kommittén förordade målet för den svenska rymdverksamheten
kommenteras endast i mindre omfattning av remissinstanserna.
Beträffande den egentliga forskningen hävdar medicinska fakulteten
i Göteborg, att några klara gränser mellan skilda grenar inte uppdragits
av kommittén. Fakulteten vill för sin del göra en bestämd skillnad mellan målforskning,
som avser rymdens erövring, och sådan forskning, som bl. a. vill klarlägga
den yttre atmosfärens och rymdens struktur. Matematisk-naturvetenskapliga
fakulteten i Uppsala anser, att kommitténs program tar upp forskningsområden
av speciellt intresse för Sverige, och tillägger i anslutning därtill, att
detta program bör betraktas som preliminärt, varvid ändringar kan vidtagas
när så befinnes erforderligt. En sådan revidering är enligt lärarkollegiet vid
karolinska institutet och statens medicinska forskningsråd nödvändig, eftersom
kommitténs inventering inom olika vetenskapsgrenar inte är fullständig. Kollegienämnden
vid Chalmers tekniska högskola framhåller för sin del, att kommittén
ej tillfredsställande utrett möjligheterna att utnyttja och medverka i
den amerikanska forskningen. Enligt kollegienämnden vid tekniska högskolan i
Stockholm bör stöd till rymdforskningen lämnas endast på sådana områden,
som är av väsentlig betydelse för landet.
Industriens medverkan i rymdverksamheten betecknas av Svenska
teknologföreningen och Sveriges mekanförbund som angelägen. I samband
därmed påpekas nödvändigheten av att industrien engageras i forsknings-, utvecklings-
och konstruktionsarbetet på ett mycket tidigt stadium. Vidare betonas
vikten av att redan existerande eller planerade resurser inom industrien utnyttjas
i största möjliga utsträckning även för andra delar av den nationella
rymdverksamheten. Kommittén torde sålunda enligt mekanförbundet ha underskattat
bl. a. industriens erfarenhet av skjutförsök och dess kunskap om
flygteknik m. m.
Behovet av teknisk tillämpning vitsordas från olika håll. Sålunda
framhåller överbefälhavaren, att rymdverksamheten är betydelsefull från försvarssynpunkt,
medan försvarets radioanstalt, telestyrelsen och civilförsvarsstyrelsen
förklarar sig ha intresse av de möjligheter, som rymdforskningen öppnar
på telekommunikationernas område. Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut, rikets allmänna kartverk samt luft- och sjöfartsstyrelsema understryker
rymdverksamhetens betydelse för utvecklingen på skilda områden inom
deras respektive verksamhetsfält.
47
Kungl. Maj:ta proposition nr 69 år 1961^
I fråga om den svenska rymdverksamhetens omfattning
går uppfattningarna isär. Sålunda betecknar statens råd för atomforskning kommitténs
förslag som i princip riktiga. Även statens tekniska forskningsråd finner
starka skäl föreligga för en relativt stor svensk insats och anser, att väsentliga
delar av den föreslagna forskningen bör stödjas. Rikets allmänna kartverk anser
likaså, att jämförelsevis stora insatser erfordras, om mera betydande resultat
skall kunna vinnas, men konstaterar samtidigt att en begränsning måste ske
med hänsyn till våra resurser. Denna uppfattning delas av bl. a. universitetskanslern,
kollegienämnden vid tekniska högskolan i Stockholm, statens medicinska
forskningsråd, försvarets forskningsanstalt, telestyrelsen och Sveriges
mekanförbund. En successiv utbyggnad i lugnare takt än den föreslagna förordas
av matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna i Lund och Stockholm.
Fördelningen mellan inhemsk och internationell
rymdforskning behandlas i några yttranden, varvid matematisk-naturvetenskapliga
fakulteterna i Lund och Stockholm, Ingeniörsvetenskapsakademien,
statens naturvetenskapliga forskningsråd och Svenska teknologföreningen
framhåller, att åtagandena gentemot ESRO måste fullföljas, vilket bl. a. kräver
en inhemsk basorganisation för samarbetet. Sveriges mekanförbund anser, att
den inhemska rymdforskningen bör ha sådan inriktning, att den kompletterar
insatserna inom det internationella samarbetet. I övrigt anför förbundet bl. a.
följande.
Det förefaller rimligt anta att detta mål kan realiseras inom ramen för en
budget som inte är större än budgeten för det direkta deltagandet i ESROprogrammet.
Detta skulle innebära att Sveriges samlade insats — nationellt
och internationellt — skulle komma att bli högst 20 miljoner kr. per år i medeltal
för de närmaste åtta åren. Under uppbyggnadsskedet skulle budgeten kunna
bli avsevärt lägre.
En likartad uppfattning redovisar de tidigare nämnda reservanterna inom
kollegienämnden vid tekniska högskolan i Stockholm, vilka uttalar sig för en
balans mellan anslagen till inhemsk forskning och bidragen till ESRO.
Den föreslagna organisationen av rymdverksamheten betecknas
av Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut som väl motiverad.
Lärarkollegiet vid karolinska institutet ifrågasätter däremot, om i alla avseenden
bärande motiveringar förebragts på denna punkt.
Kommitténs ställningstagande till förmån för ett särskilt forskningsråd
för rymdverksamhet vinner ringa anslutning bland remissinstanserna.
Avvisande till detta förslag ställer sig bl. a. universitetskanslern,
matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna i Göteborg och Stockholm, medicinska
fakulteten i Göteborg, lärarkollegiet vid karolinska institutet, överstyrelsen
för de tekniska högskolorna, kollegienämndema vid tekniska högskolan i
Stockholm och Chalmers tekniska högskola, Vetenskapsakademien, Ingeniörsvetenskapsakademien
samt statens medicinska och tekniska forskningsråd. Som
skäl härför anföres huvudsakligen att anslagsfördelningen till rymdforskningen
48
Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 196b
bör ske genom redan inrättade forskningsråd eller genom ett för dessa inrättat
samarbetsorgan. Från några håll föreslås samtidigt fortsatt utredning i syfte att
bl. a. närmare belysa det föreslagna rådets verksamhetsområde och därmed
sammanhängande frågor. Liknande förslag framlägges även av försvarets forskningsanstalt,
Internationella meteorologiska institutet i Stockholm och flygtekniska
försöksanstalten.
Även Svenska teknologföreningen finner det angeläget, bl. a. från samordningssynpunkt,
att nya forskningsråd inte inrättas, men ansluter sig det oaktat
till kommitténs förslag, därest det nya rådet tillföres representanter för vissa
befintliga råd samt industrien. S ta tens råd för atomforskning och Sveriges mekanförbund
tillstyrker för sin del ett nytt råd, under förutsättning att gränsdragningen
mot övriga forskningsråd klargöres. Positivt inställda till ett nytt råd är
vidare matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i TJppsala, lärarkollegiet vid
medicinska högskolan i Umea, statens naturvetenskapliga forskningsråd, Sveriges
meteorologiska och hydrologiska institut, luftfartsstyrelsen, Svenska interplanetariska
sällskapet, telestyrelsen och statskontoret.
Beträffande det föreslagna forskningsrådets sammansättning framföres från
olika håll önskemål om representation i rådet.
Kommitténs förslag om inrättande av ett rymdinstitut avvisas helt
av lärarkollegiet vid karolinska institutet. En rad övriga remissinstanser, som
uttalat sig på denna punkt, intar en avvaktande hållning till förslaget. Överstyrelsen
för de tekniska högskolorna, kollegienämnden vid Chalmers tekniska högskola
och Vetenskapsakademien anser, att denna fråga bör utredas ytterligare,
medan universitetskanslern, matematisk-naturvetenskapliga fakulteten
i Stockholm, statens rad för atomforskning och Internationella meteorologiska
institutet i Stockholm uttalar sig för en successiv utbyggnad. En klart positiv
inställning till kommitténs förslag redovisas av matematisk-naturvetenskapliga
fakulteterna i Uppsala och Göteborg, lärarkollegiet vid medicinska högskolan
i Umea, statens naturvetenskapliga forskningsråd, Sveriges meteorologiska och
hydrologiska institut samt luftfartsstyrelsen. Behovet av ett rymdinstitut vitsordas
även av statskontoret, Ingeniörsvetenskapsakademien, statens tekniska
forskningsråd, försvarets forskningsanstalt och rikets allmänna kartverk, vilka
dock förordar, att institutet anslutes till flygtekniska försöksanstalten (FFA).
Av statskontorets yttrande inhämtas bl. a. följande.
Statskontoret vill framhålla, att inom landet redan finnes en väl etablerad
institution — nämligen FFA — som har viss rymdforskning på sitt program
och som i väsentliga hänseenden besitter hög kompetens och betydande resurser
på de områden som avses skola ingå i det föreslagna rymdinstitutets åligganden.
Den vid FFA bedrivna särskilda rymdforskningen befinner sig visserligen
på ett planläggande stadium men torde med hänsyn till pågående utveckling
inom det flygtekniska området komma att utgöra en växande del av anstaltens
verksamhet.
49
Kungl. Maj:ts proposition nr 69 är 1961^
FFA saknar raketteknisk expertis liksom särskild organisation för fältförsök.
Däremot är anstaltens resurser i andra hänseenden avsevärda och överstiger
även på lång sikt de som skulle bli erforderliga vid ett separat rymdinstitut.
Enligt statskontorets mening bör en förläggning av det föreslagna rymdinstitutets
uppgifter till FFA innebära att institutet på en gang kunde få atnjuta erfarenhet
och resurser av väsentligt högre effekt än de föreslagna. Fn dylik lösning
skulle därjämte innebära relativt stort besparingar, då den organisatoriska
påbyggnaden på FFA skulle bli begränsad i jämförelse med det i förslaget föiutsatta
personal- och lokalbehovet.
Med anledning av vad sålunda anförts far statskontoret föreslå att de pa det
förordade rymdinstitutet ankommande uppgifterna förlägges till flygtekniska
försöksanstalten.
I anslutning härtill föreslår statskontoret, att FFA utökas med en rymdteknisk
avdelning, omfattande eu raketteknisk sektion och en fältarbetssektion,
samt en rymdinstrumentsektion med anknytning till nuvarande mättekniska
avdelning. I förhållande till kommitténs förslag innebär detta alternativ, att
antalet befattningshavare kunnat minskas från 41 till 29.
Flygtekniska försöksanstalten har för sin del intet att erinra mot att rymdinstitutet
inordnas i dess nuvarande verksamhet. Av anstaltens yttrande inhämtas
i huvudsak följande.
Från rymdverksamhetens synpunkt torde en förläggning till FhA av rymd
institutets tilltänkta verksamhet ha den fördelen, att befintliga resurser vid
FFA i stor utsträckning skulle kunna utnyttjas. Härigenom bör rymdverksamheten
i landet kunna få en snabbare start och besparingar kunna göras jämfört
med om ett särskilt rymdinstitut skulle inrättas.
Ett inordnande under FFA av ifrågavarande verksamhet är emellertid även
förenat med vissa problem. FFA:s verksamhet har hittills i dominerande utsträckning
tjänat försvaret. Därjämte har FFA kunnat ägna en mindre del av
sin kapacitet åt sådan forskning, som är inriktad på problem av särskild betydelse
för civil flygteknik och luftfart. Detta förhållande har medfört, att FFA
från den 1 juli 1963 blivit överförd till försvarsdepartementet, dock såsom ett
civilt verk icke tillhörande krigsmakten.
Därest ifrågavarande verksamhet skall ingå i FFA, skulle detta innebära,
att verksamheten vid FFA kommer att tjäna tre huvudintressen, nämligen
försvaret, civil flygteknik och rymdforskning. Medlen för verksamheten skulle
tillföras FFA från dels försvarsdepartementet, dels ecklesiastikdepartementet,
något som skulle kunna medföra vissa anslagstekniska svårigheter.
Ett från såväl kommitténs som statskontorets förslag avvikande alternativ
till organisation av rymdinstitutet framlägges av Sveriges
melcanförbund, som anser det principiellt felaktigt, att ett forskningsråd
har en egen teknisk organisation till sitt förfogande. Förbundet anför vidare
bl. a. följande.
Det är önskvärt, att industrin engageras i rymdverksamheten mera aktivt än
vad som förutsatts av kommittén. Det är troligt att ett serviceorgan, som utnyttjar
inom industrin tillgängliga materiella och personella resurser, skulle med
4
— Bihang till riksdagens protokoll 196b. 1 samt År 69
50
Kungl. Maj:ts -proposition nr 69 år 1964.
föra ett rationellare tillgodogörande av landets tillgångar och bli mindre betungande
för det allmänna. Industrin är intresserad av att med myndigheterna diskutera
formen för ordnandet av rymdservicearbetet inom ramen för ett industrins
bolag, varvid förutsättes att tillfredsställande avtal kan uppnås med
uppdragslämnande myndigheter.
Även Svenska teknologjöreningen anser rymdinstitutets verksamhetsformer
otillräckligt utredda. Enligt föreningens mening borde aktiebolagsformen ha
tagits under övervägande, varvid bland stiftarna borde ingå företrädare för
industrin och staten. Ökat industriellt inflytande på institutets ledning rekommenderas
också av Svenska interplanetariska sällskapet.
I fråga om rymdinstitutets förläggning hävdar Kiruna stad
och länsstyrelsen i Norrbottens län, att denna fråga bör upptagas till ytterligare
övervägande, varvid en placering i Kiruna bör prövas. Som skäl härför anföres
att institutets uppgifter är starkt bundna till raketbasen i Övre Norrland.
Frågan om inrättande av en svensk bas för raketuppskjutningar
bör enligt statskontoret, universitetskanslern, överstyrelsen för de
tekniska högskolorna, statens rad för atomforskning och Internationella meteorologiska
institutet i Stockholm anstå i avvaktan på ytterligare utredning
bl. a. av möjligheterna att utnyttja ESRO för detta ändamål. För en samordning
med ESRO-basen i Kiruna uttalar sig också matematisk-naturvetenskapliga
fakulteten i Stockholm, lärarkollegiet vid Chalmers tekniska högskola, Vetenskapsakademien,
statens tekniska forskningsråd och luftfartsstyrelsen. Positivt
inställda till en svensk raketbas är vidare matematisk-naturvetenskapliga
fakulteterna i JJppsala och Göteborg samt Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut, medan majoriteten inom lärarkollegiet vid tekniska högskolan
i Stockholm avstyrker detta förslag. Reservanterna inom lärarkollegiet anser
dock, att svenska raketuppskjutningar är önskvärda på längre sikt. I detta
sammanhang framhåller överbefälhavaren, att raketbasen vid Kiruna måste drivas
så, att inga misstankar kan uppstå, att det gäller militära robotförsök, särskilt
inte sådana där utländska intressen kan påstås vara inblandade. Länsstyrelsen
i Norrbottens län utgår från att behörig hänsyn tages till samernas intressen
vid en utvidgning av Kirunabasen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 196J/.
51
V. Departementschefen
Forskning och utvecklingsarbete utgör en grundval för ekonomiskt, socialt och
kulturellt framåtskridande samt påverkar i allt högre grad utvecklingen
inom olika delar av samhällslivet. Man kan peka på hur näringslivet i ökad
omfattning begagnar grundvetenskapernas och den tillämpade naturvetenskapliga
och tekniska forskningens resultat för att möjliggöra de rationaliseringar,
som en ökad produktivitet förutsätter. Denna utveckling har ägt rum till stor
del tack vare en kraftig ökning av anslagen till forskningsverksamhet från såväl
staten som näringslivet. Eftersom man insett, att denna satsning på forskningen i
vidsträcktaste bemärkelse givit utdelning, kan insatserna väntas öka ytterligare i
framtiden. Med ökade insatser följer att det från samhällsekonomisk synpunkt
blir mer och mer nödvändigt att rätt avväga samhällets totala insatser för vetenskap,
forskning och tekniskt utvecklingsarbete liksom även fördelningen av dessa
insatser på skilda vetenskapliga discipliner och praktiska tillämpningsområden.
Ett framträdande drag i utvecklingen är även det ökande vetenskapliga samarbetet
på det internationella planet. Man torde för närvarande kunna uppskatta
antalet skilda samarbetsprojekt på forskningsområdet mellan enbart de till OECD
anslutna länderna till mer än 300. Årskostnaden för dessa länders investering i
internationellt forskningssamarbete uppgick år 1963 till ca 200 milj. dollar. Med
all sannolikhet kommer även anspråken på de forskningsresurser vårt land kan
erbjuda i vad avser deltagande i internationella forskningsprojekt att stiga. Även
här krävs således en bedömning av behovet av svenska insatser i dylika projekt,
liksom även av hur man i vårt land på bästa sätt skall kunna tillgodogöra sig
resultaten av den internationella forskningen. Bl. a. måste det pågående arbetet
inom sådana internationella företag, i vilka vårt land redan engagerat sig, så
långt som möjligt samordnas med forskningsverksamheten vid våra inhemska
institutioner.
Utvecklingen inom forskningen påkallar i stigande grad statsmakternas uppmärksamhet.
Mot denna bakgrund tillkallades i december 1962 en forskningsberedning
för samråd om den långsiktiga inriktningen av svensk forskningspolitik.
Jag har i det föregående redovisat hur beredningen är sammansatt och hur
den arbetat under sitt första verksamhetsår. Man torde redan kunna konstatera,
att genom beredningens tillkomst bättre möjligheter föreligger till kontakt, information
och samordning beträffande viktigare frågor som rör forskningens och
det tekniska utvecklingsarbetets roll i den samhälleliga utvecklingen.
Som jag redan anfört har såväl statliga som enskilda anslag till forskningsändamål
kraftigt ökat under senare år. Industrins årliga investeringar i forskning
och tekniskt utvecklingsarbete befinner sig enligt tillgängliga uppgifter i stigande;
52
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 69 år 1964
i en för forskningsberedningen företagen undersökning uppskattas det under år
1963 förbrukade beloppet, inklusive kostnaderna för statliga beställningar, till
sammanlagt ca 1 000 milj. kr. I fråga om de statliga insatserna visar den förut
lämnade redovisningen av forskningsanslagens storlek, att stödet till forskning
och tekniskt utvecklingsarbete oavbrutet ökat under efterkrigstiden, samt att
denna ökning skett i en stegrad takt. De sammantagna statliga anslagen till
dylika ändamål, mätta i 1955 års penningvärde, har från budgetåret 1946/47
till budgetåret 1950/51 nästan fördubblats och under den därpå följande tioårsperioden
fram till budgetåret 1960/61 ytterligare fyrfaldigats. Ökningstakten i
fråga om de statliga forskningsutgifterna kan för perioden 1961—65 uppskattas
till ca 15 % per år.
Det är i sammanhanget av intresse att notera, att en av OECD nyligen utförd
undersökning rörande internationella tendenser inom forskning och utvecklingsarbete
visar, att utgifterna i Sverige för dylika ändamål, ställda i relation till
bruttonationalprodukten, är av ungefär samma storleksordning som i bl. a.
Frankrike och Förbundsrepubliken Tyskland. Förenta staterna och Storbritannien
redovisar i den åberopade undersökningen högre forskningsutgifter; om man
emellertid räknar bort utgifterna för militär forskning är dessa båda stormakters
insatser — relativt sett — av ungefär samma omfattning som de stora västeuropeiska
ländernas. Givetvis bör det understrykas — vilket också sker i den av
OECD framlagda undersökningen — att forskningsstatistiken i de skilda länderna
är svårjämförbar och att mera exakta jämförelser därför inte kan göras.
Likväl synes undersökningsresultaten för Sveriges vidkommande berättiga till
omdömet att de svenska investeringarna i forskning och utvecklingsarbete,
ställda i relation till bruttonationalprodukten, är av samma storleksordning som i
övriga ekonomiskt högt utvecklade länder i Västeuropa.
I diskussionen kring hithörande spörsmål har uppmärksamheten stundom riktats
mot de forskningsanslag, som bl. a. federala institutioner och organisationer i
Förenta staterna beviljat svenska forskare. Enligt inom forskningsberedningens
sekretariat sammanställda uppgifter uppgick dessa anslag under år 1963 sammanlagt
till ca 15 milj. kr. Härav tillföll något mer än hälften medicinska
forskningsprojekt, medan återstoden fördelade sig mellan naturvetenskaplig,
teknisk och agrikulturell forskning. Svensk forskning har sålunda i konkurrens
med övrig europeisk och även amerikansk forskning blivit tilldelad betydande
anslag. Självfallet har dessa anslag varit av utomordentligt stor betydelse för de
institutioner som mottagit dem. Enligt uppgift kan emellertid, huvudsakligen av
valutatekniska skäl, de amerikanska forskningsanslagen till utlandet väntas bli
väsentligt nedskurna redan fr. o. m. innevarande budgetår. Jag har vid min beräkning
av anslagen till forskningsråden för nästa budgetår beaktat, att anspråk
kan komma att ställas på ökade bidrag från olika forskningsråd. En särskild bedömning
får dock ske beträffande vilka av de med amerikanska medel finansierade
projekten som är av särskilt intresse från svensk synpunkt att fullfölja.
Kungl. Maj:ts proposition nr 69 ur 196Jt 53
Det finns här även anledning att något dröja vid universitetsväsendets roll
för utvecklingen av forskningen. Universitetens och högskolornas uppgift är i
detta sammanhang i forsta hand att svara för forskarutbildning och forskarrekrytering
samt att genom sin tillgång till personal, utrustning och lokaler tillhandahålla
grundforskningen dess nödvändiga basorganisation. Som framgått av
den i det föregående redovisade utvecklingen i fråga om anslag till universitet
och högskolor befinner sig dessa läroanstalter i stark expansion. Denna har med
hänsyn till det ökande antalet studerande och till de krav på akademiskt utbildad
arbetskraft som arbetsmarknaden ställer i hög grad motiverats av utbildningsskäl.
Den pågående utbyggnaden av den högre utbildningen innebär emellertid
samtidigt en mycket kraftig personell och materiell förstärkning av forskningens
resurser.
För att ge en föreställning om de resurser som i detta sammanhang ställes till
den vid universitet och högskolor bedrivna forskningens förfogande vill jag här
erinra om vad jag i annat sammanhang anfört, nämligen att beträffande den
lokalmässiga utbyggnaden av vårt högre undervisningsväsende under tiden efter
1960 en sammanlagd nettoyta av ca 135 000 m~ färdigställts eller står inför sitt
färdigställande. Av denna yta är omkring 120 000 m2 avsedda för naturvetenskapliga,
tekniska och medicinska institutioner. Vidare är en ytterligare nettoyta av
uppskattningsvis ca 220 000 m2 för närvarande föremål för programmering eller
projektering. Omkring 40 ®fo av den totala ytan kan anses vara avsedd för tolkning
och forskarutbildning. Som jämförelse kan papekas, att de för det utbjggda
stockholmsuniversitetet tillkommande anläggningarna i Frescati-området omfattar
en total yta av ca 80 000 m2. I samband med tillkomsten av de nya lokalerna
har vidare betydande belopp anvisats till kostnaderna för nödvändig forskningsutrustning.
Utöver de fasta anslagen till de inom ramen för universitets- och högskoleorganisationen
verksamma forskarna föreligger för den mest aktiva forskarkadern
ett behov av ytterligare forskningsbidrag för speciella forskningsobjekt,
främst till bestridande av kostnaderna för teknisk personal samt materiel och
apparater. Det är i första hand en uppgift för de statliga forskningsråden att
förse dessa forskargrupper med de erforderliga ytterligare bidragen; råden har
möjlighet att snabbt anpassa sin anslagspolitik till forskarnas växlande behov
och även tillgodose önskemål om bidrag för fortsatt forskarutbildning i utlandet
och understöd för vetenskaplig publiceringsverksamhet.
Forskningsråden har i sina anslagsframställningar starkt understrukit behovet
av höjda medelsanvisningar. Vidare har råden i sina till forskningsberedningen
avgivna långtidsplaner ytterligare belyst de för närvarande mest markanta utvecklingstendenserna.
För egen del anser jag att en väsentlig del av de ökade
resurser, som ställes till forskningens förfogande, bör fa disponeras av forskningsråden.
Jag finner därför en avsevärd uppräkning av rådens anslag motiverad.
Beträffande forskningsrådens verksamhet vill jag — i samråd med cheferna för
54
Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1964-
jordbruks- och handelsdepartementen vad avser jordbruksforskning respektive
teknisk forskning — anföra och föreslå följande.
De ökade resurser, som forskningsråden får till sitt förfogande, bör möjliggöra
för dem att -— i högre grad än hittills — genom sin överblick över den allmänna
vetenskapliga utvecklingen taga självständiga initiativ i syfte att verksamt understödja
sådana forskningsprojekt, som särskilt kan främja en till landets olika
behov anpassad forskningsutveckling. En stundom påtalad tendens att dela
forskningsrådsanslagen i ett stort antal alltför små bidrag för att — om också i
otillräcklig utsträckning — stödja så många forskare som möjligt synes därvid
mindre ändamålsenlig. De växande anslagen till råden bör i ökad omfattning utnyttjas
för att ge bidrag till de forskare som är särskilt framstående och vetenskapligt
aktiva. Forskningsråden bör vidare uppmärksamma, att den pågående
starka expansionen av sådana verksamhetsområden i vårt samhälle, som kräver
forskarutbildad arbetskraft, kommer att utsättas för en kännbar konkurrens när
vår forskningsverksamhet ytterligare vidgas. Det bör därför vara angeläget för
råden att så vitt möjligt hushålla med personalresurserna och söka skapa förutsättningar
för större effektivitet bland de redan engagerade forskarna och forskargrupperna,
bl. a. genom ökade bidrag till teknisk personal och förbättrade
instrumentella resurser.
Vid min avvägning av anslagsfördelningen mellan de olika forskningsråden har
jag vägletts av den redogörelse för utvecklingstendenserna inom aktuell forskning,
som kommit till uttryck i rådens långtidsplaner. De procenttal, som jag i
det följande redovisar, anger ökningar i förhållande till innevarande års anslag.
Hänsyn har dock inte tagits till bl. a. ökningar som föranleds av mitt senare
i ed ovisade ställningstagande till fragan om medel till rymdforskning.
Jag förordar en avsevärd uppräkning av anslagen till de humanistiska och
samhällsvetenskapliga forskningsråden. Medelsanvisningen till humanistisk
forskning beräknar jag skall kunna höjas med ca 33 % nästa budgetår. För samhällsforskningsrådets
del räknar jag med en höjning med ca 28%. Jag vill framhålla,
att här berörda forskningsråd i första hand bör utnyttja sina förstärkta
resurser för att utvidga och igångsätta väsentliga större forskningsprojekt, baserade
pa en fortsatt inventering av aktuell och planerad forskning inom rådens
verksamhetsfält.
Den medicinska forskningen befinner sig i mycket stark utveckling. En rad
betydelsefulla problem skulle dock kunna komma närmare sina lösningar, om den
biologiska grundforskningens resultat snabbare kunde omsättas i en tillämpad
medicinsk forskning. Belysande exempel erbjuder bl. a. området för de geriatriska
sjukdomarna, näringsforskningen och läkemedelsforskningen. Jag finner därför
en förstärkning av anslagen till medicinska forskningsrådet i hög grad motiverad.
Denna förstärkning, vilken jag uppskattar till ca 34 % av innevarande års anslag,
betingas jämväl av behovet att fullfölja de riktlinjer i fråga om försvarsmedi
-
55
Kungl. May.ts proposition nr 69 år 196J
cinsk forskning, som uppdrogs i propositionen 1903: 74. Sålunda kommer jag att
inom ramen för den allmänna anslagsuppräkningen föreslå inrättande av ytterligare
två forskargrupper, nämligen för ämnena bakteriologisk bioteknik och
toxikologi. I anslutning härtill kommer jag att framlägga förslag om inrättande
av två till rådet knutna professurer.
Såsom redovisats i det föregående har universitetskanslern hemställt om medel
till förhyrning för karolinska institutets räkning av en datamaskin avsedd för
dokumentationsverksamhet. Framställningen har tillstyrkts av en rad myndigheter
och institutioner m. m. Medicinska forskningsrådet har förklarat sig berett
att medverka i ledningen av verksamheten samt att bidraga med anslag till
löner och viss förbrukningsmateriel. För egen del finner jag detta initiativ tillgodose
ett påtagligt behov inom svensk forskning. Det framlagda förslaget överensstämmer
väl med intentionerna bakom mitt uttalande i 1963 års statsverksproposition
angående dokumentationsverksamhet i forskningsrådens regi (prop.
1963: 1, bil. 10, s. 542). I fråga om uppläggningen av och ansvaret för den föreslagna
verksamheten ansluter jag mig till medicinska forskningsrådets uppfattning.
Jag finner sålunda med hänsyn till verksamhetens betydelse på riksplanet,
att ledning bör tills vidare åvila rådet. Till rådet bör knytas en samarbetsgrupp,
i vilken de av verksamheten berörda parterna är representerade. Driften av datamaskinanläggningen
bör ombesörjas av karolinska institutet. Kostnaderna för
verksamheten bör bestridas från rådets anslag till medicinsk forskning. I mitt
förslag till uppräkning av detta anslag har jag tagit särskild hänsyn till de med
anläggningen förenade hyreskostnaderna.
Den av mig i det följande förordade anslagsökningen för det naturvetenskapliga
forskningsrådets del motiveras av den starka utveckling som för närvarande
kännetecknar de naturvetenskapliga ämnesområdena i allmänhet. I skilda sammanhang
har särskilt betonats att den biologiska forskningen befinner sig i en
mycket dynamisk utvecklingsfas. I anslutning till det naturvetenskapliga rådets
egna uttalanden och framställningar i detta hänseende vill jag därför understryka
vikten av att den biologiska forskningens behov särskilt beaktas i rådets fortsatta
verksamhet. Jag förutsätter att rådet inom ramen för de nu föreslagna
anslagen även prövar behovet av en svensk forskningsinsats under det s. k.
»lugna solens år». Ökningen för nästa budgetår av anslaget till naturvetenskaplig
forskning beräknar jag till nära 40%.
I fråga om anslaget till atomforskning räknar jag — i avvaktan bl. a. på resultatet
av pågående utredningar av utvecklingen på acceleratorområdet — med en
relativt sett måttlig anslagsökning eller 15 % av nu utgående anslag.
Jordbruksforskningen har fått en allt större betydelse, bl. a. för rationaliseringsverksamheten
inom jordbruket. Beträffande anslagen till denna forskning
räknar jag med en ökning av ca 38 %. Ökningen är till en del avsedd att användas
till vissa undersökningar för att belysa frågor i samband med användningen
av kemiska bekämpningsmedel (biocider).
56
Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1964
Det ekonomiska framåtskridandet inom vårt samhälle beror mycket på den
takt, i vilken vi genom uppfinningar och tekniskt utvecklingsarbete kan överföra
forskningsresultat till industriell produktion. Tekniska forskningsrådet stöder
mer än övriga forskningsråd en på industriell tillämpning inriktad forskning
genom bidrag till tekniska högskolor, branschforskningsinstitut och forskning vid
industrilaboratorier. Jag räknar för nästa budgetår med en ökning av mer än
50 % av anslaget till teknisk forskning. Rådet bör därigenom ytterligare kunna
intensifiera och genom nya initiativ bredda verksamheten på sitt fält. Rådets
linje att öka bidragen till industriforskning finner jag ändamålsenlig för att landets
samlade forskningsresurser så effektivt som möjligt skall kunna utnyttjas.
Tekniska forskningsrådet har tillsammans med Malmfonden inrättat stiftelsen
för exploatering av forskningsresultat (EFOR) såsom serviceorgan för bedömning
och patentering m. m. av forskningsprojekt. Med hänvisning till vad chefen för
handelsdepartementet senare i dag kommer att förorda bör från anslaget till teknisk
forskning under budgetåret 1964/65 till EFOR:s verksamhet utgå sammanlagt
200 000 kr. Kostnaderna för direkt industriellt och kommersiellt nyttiggörande
av uppfinningar och forskningsresultat bör däremot inte belasta detta
anslag. Chefen för handelsdepartementet kommer senare i dag att föreslå särskilda
medel för detta ändamål.
Jag övergår härefter till att behandla frågan om den svenska insatsen på
rymdforskningens område.
Efter beslut av 1962 års riksdag (prop. 1962: 85, UU 2; Rskr 232) har Sverige
deltagit i förberedande utredningsarbete i fråga om ett europeiskt organ för
internationellt samarbete inom rymdforskningen för fredliga ändamål, European
Space Research Organization (ESRO). Denna verksamhet har numera fortskridit
därhän, att ett flertal länder ratificerat konventionen för organisationens
bildande. För Sveriges del kommer ratifikation att ske den 7 mars 1964. Därigenom
förbinder sig vårt land att under minst åtta år bl. a. ekonomiskt understödja
ett intereuropeiskt rymdforskningsprogram av betydande omfattning.
I den nyssnämnda propositionen 1962: 85 förordade jag, att riksdagens bemyndigande
skulle inhämtas för slutande av erforderliga avtal om markupplåtelse
m. m. för ett av ESRO planerat raketfält inom norrskenszonen, förlagt till
Kiruna-området. Riksdagen lämnade sedermera ett sådant bemyndigande. Förhandlingarna
beträffande avtalet har nyligen slutförts, och samtliga länder som
deltagit i förberedelsearbetet för ESRO har godkänt detsamma. Avtalet kommer
att träda i kraft sedan det godkänts av Kungl. Maj:t och ESRO:s råd. Avtalet
innebär att Sverige till ESRO upplåter ett basområde för uppsändning av höghöjdsraketer,
beläget vid Vittangiälvens södra strand mittemot Sekkujokis utflöde
i älven. Området som skall inhägnas, upptager en yta av ca 5,4 km2 och är
huvudsakligen beläget på kronomark. Vidare förbinder sig Sverige att till ESRO
upplåta mark för erforderliga observations- och radiostationer. Slutligen tillåter
Sverige att ESRO får använda ett område som nedslagsplats för uppsända rake
-
57
Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1904
ter. Detta nedslagsområde har väsentligen den omfattning som i propositionen
1902: 85 (s. 15) angavs för raketfältet. Ifrågavarande områden får användas av
ESKO enbart för rymdforskning för fredliga ändamål. ESRO skall enligt avtalet
upplåta sina anläggningar i Kiruna för svensk rymdforskning. I avtalet finnes
icke någon bestämmelse som innefattar begränsningar i Sveriges suveränitet. Ej
heller har i avtalet ESRO medgivits rätt att införa sådana begränsningar i den
enskildes personliga frihet som strider mot eller är främmande för svensk lag
eller rättstillämpning. För ESRO:s verksamhet skall gälla vissa i avtalet angivna
säkerhetsföreskrifter. Vidare har svenska regeringen förbehållit sig rätten
att i förekommande fall begränsa ESRO:s förfoganderätt över det ifrågavarande
området och att påkalla omprövning av avtalet, där så till följd av väsentligt
ändrade förutsättningar befinnes lämpligt. Avtalet skall gälla i åtta år samt därefter,
om det ej uppsäges av Sverige eller ESRO, förlängas med tre år i sänder.
Om avtalet upphör att gälla på grund av att det uppsagts eller att ESRO upplösts,
skall förhandlingar inledas i syfte att träffa överenskommelse angående
villkoren för att till Sverige överföra äganderätten till ESRO:s byggnader och
fasta anläggningar.
ESRO-institutionen vid Kiruna skall bli en s. k. öppen institution, dvs. alla
vetenskapliga resultat skall publiceras eller på annat sätt göras tillgängliga.
För nyttjanderätten till basområdet skall ESRO enligt avtalet erlägga en symbolisk
arrendeavgift av en krona per år. I avtalet förutsättes, att ESRO:s verksamhet
kommer att föranleda dels intrång i näring och personliga olägenheter
för såväl samema som enskilda jordägare, dels intrång i renbetesrättigheter, dels
skador på renar och växande skog förorsakade av nedfallande raketer, dels ock
minskade intäkter av jakt och fiske. Sverige har i avtalet med ESRO utfäst sig
att ansvara för skador, intrång och olägenheter av nu nämnt slag. I gengäld skall
ESRO till Sverige erlägga dels ett engångsbelopp av 2 035 000 kr., dels ock en
årlig ersättning om 80 000 kr. Om skador av annan art skulle uppkomma på
grund av ESRO:s verksamhet, åligger det ESRO att utgiva skadestånd härför.
ESRO:s skadeståndsskvldighet skall bestämmas i enlighet med svensk rätt.
Såsom full kompensation för det intrång och de personliga olägenheter, som
ESRO:s verksamhet kan antagas komma att förorsaka samerna, skall byggas
dels en skogsbilväg från allmänna vägen mellan Vittangi och Karesuando till
trakten av sjön Pulsujärvi, dels ock vissa renstängsel. Vidare skall utföras
en vetenskaplig undersökning rörande samernas levnadsförhållanden inom det
av ESRO:s verksamhet berörda området. Kostnaderna för byggande och underhåll
av vägen liksom kostnaderna för renstängslen och den vetenskapliga undersökningen
skall utgå ur förut angivna ersättningsbelopp. Återstoden av ersättningsbeloppen
avses skola utgå dels till enskilda jordägare såsom ersättning för
intrång i näring och personliga olägenheter, ävensom för arrende beträffande en
del av basområdet, dels till samema för skador på renar, dels till lappfonden för
intrång i renbetesrätt, dels ock till domänverket för minskade inkomster av jakt
och fiske.
5 —• Bihang till riksdagens protokoll 1964. 1 sand. Nr 69
58
Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 196Jr
För anläggning och projektering av den nyss nämnda skogsbilvägen till trakten
av sjön Pulsujärvi är det min avsikt att föreslå Kungl. Maj:t att ställa
1 750 000 kr. av engångsbeloppet till arbetsmarknadsstyrelsens förfogande för att
styrelsen såsom beredskapsarbete skall kunna projektera och anlägga ifrågavarande
väg.
Till grund för utformningen av ersättningsbestämmelserna i avtalet med
ESRO ligger överenskommelser mellan företrädare för Kungl. Maj:t och kronan,
å ena, samt de enskilda jordägarna, å andra sidan. I dessa överenskommelser har
jordägarna medgivit att, såvitt deras rätt därav beröres, ESRO må använda det
i avtalet med ESRO angivna raketfältet på sätt i avtalet angives. Kungl. Maj:t
har å sin sida utfäst sig att till jordägarna utgiva förut nämnda ersättningar.
Överenskommelserna skall gälla för samma tid som avtalet med ESRO.
Det får anses vara av väsentligt intresse att de enskilda rättsägare, som kan
komma att lida intrång eller olägenhet eller eljest kan åsamkas skada i anledning
av ESRO:s verksamhet, gives en betryggande garanti för att skälig ersättning
verkligen utgives till dem. Staten bör därför på sätt som skett i överenskommelserna
i förhållande till de enskilda rättsägama ikläda sig ansvar för intrång i näring
och personliga olägenheter. Detsamma bör gälla i fråga om det intrång i
näring och de personliga olägenheter som förorsakas samerna liksom skador på
renar förorsakade av nedfallande raketer. Även den enskilde jordägare, som
upplåtit viss del av basområdet, bör kunna få arrendeavgiften utbetalad till sig
av staten. För täckande av de utlägg som staten i enlighet härmed kan åsamkas
skall, såsom jag nyss anfört, ESRO till Sverige utgiva ersättning. Det torde
vara naturligt att staten mot erhållande av dessa belopp påtager sig all ersättningsskyldighet
gentemot enskilda rättsägare för nämnda arrendeavgift samt
för här ifrågavarande intrång i näring, skador och personliga olägenheter. Ersättningsbeloppen
från ESRO torde böra disponeras för de utbetalningar som kan
komma i fråga. I fråga om skador av annan art, som — i motsats till de förutnämnda
— icke kan i förväg värderas, bör däremot ESRO svara gentemot den
skadelidande. Genom att ESRO förbundit sig att hålla en betryggande försäkring
mot dylika skador får även den som eventuellt kommer att lida en sådan skada
anses ha en betryggande garanti för att utfå ersättning.
Pa dessa skäl bör avtalet med ESRO i vad Sverige därigenom åtagit sig viss
ersättningsskyldighet för skador, intrång och personliga olägenheter godkännas.
Såsom förutsättning härför skall gälla, att avtalet träder i kraft. Under samma
förutsättning bör överenskommelserna med jordägarna, såvitt Kungl. Maj:t där
utfäst sig att utgiva arrende och andra ersättningar, bli föremål för godkännande.
Avtalet och överenskommelserna torde i berörda delar böra underställas riksdagen
för godkännande.
I propositionen 1962: 85 framhöll jag nödvändigheten av att frågan om den
svenska rymdforskningens framtida organisation och därmed sammanhängande
spörsmål närmare utreddes. Med anledning härav tillkallade jag i maj 1962
59
Kungl. Maj:in proposition nr 69 år 1961+
särskilda sakkunniga för att verkställa denna utredning. De sakkunniga —
rymdkommittén — har, som framgått av min redovisning i det föregående, den
10 september 1903 avlämnat ett betänkande, »Organisatoriska åtgärder för
rymdverksamhetens främjande» (SOU 1963:61).
Rymdkommittén, som finner rymdforskningen vara av betydande intresse
för ett flertal naturvetenskapliga ämnesområden, anser det med hänsyn till det
fortsatta vetenskapligt-tekniska framåtskridandet vara väsentligt, att vårt land
har tillgång till personer med vidsträckta kunskaper inom detta forskningsfält,
inte minst då det gäller ställningstaganden inom vetenskap, teknik och försvar.
Kommittén förutsätter därvid bl. a., att nya rön på rymdmedicinens och rymdbiologins
områden kommer att påverka utvecklingen inom medicin och biologi.
Vidare hävdar rymdkommittén, att Sveriges insats i internationellt samarbete
inom ESRO förutsätter att en motsvarande nationell verksamhet kan möjliggöra
ett fullt utnyttjande av organisationens resurser i enlighet med de för dess arbete
uppdragna riktlinjerna. Kommittén betonar därvid det angelägna i att svenska
forskare snarast ges sådana resurser, att vägen från ett uppslag till ett färdigt
projekt i möjligaste mån kan förkortas. Målet för den svenska rymdverksamheten
bör enligt kommitténs mening vara att dels på skilda sätt vinna resultat
genom ändamålsenligt bedriven forskning, dels genom utnyttjande av den
svenska industrins resurser framställa instrument och annan apparatur, dels ock
deltaga i pågående eller planerade internationella rymdprojekt. För att detta
mål skall kunna uppnås föreslår kommittén, att ett särskilt statens råd för
rymdverksamhet inrättas. Kommittén föreslår vidare, att under nyssnämnda
råd inrättas ett rymdinstitut med uppgift att tjäna som serviceorgan i fråga om
raketuppsändningar för forskarna vid universiteten, högskolorna och forskningsinstitutionerna.
Slutligen bör enligt kommittén en svensk raketuppsändningsplats
anordnas i anslutning till den av ESRO planerade raketbasen i Kirunaområdet.
Remissinstanserna har i sina yttranden från skilda utgångspunkter anfört
kritik mot ett flertal av kommitténs förslag. I särskild utsträckning har därvid
fästs avseende vid rymdforskningens ställning i jämförelse med andra forskningsområdens.
Då det gäller frågan om förhållandet till verksamheten inom
ESRO framhålles i vissa yttranden bl. a., att ett fullföljande av Sveriges åtagande
gentemot ESRO förutsätter en inhemsk basorganisation för samarbetet.
Remissinstanserna har nästan enhälligt avvisat förslaget om inrättande av ett
rymdforskningsråd, medan förslaget om ett rymdinstitut vunnit en viss anslutning.
Några instanser har emellertid därvid föreslagit, att detta institut anslutes
till flygtekniska försöksanstalten.
För egen del vill jag till en början erinra om att jag i propositionen 1962: 85
uttalade, att vid bestämmandet av storleken av ett anslag för rymdforskningsändamål
hänsyn enligt min mening borde tagas till de förhållandevis mycket
betydande ekonomiska insatser som från svensk sida beräknades komma att
göras inom ramen för den europeiska samarbetsorganisationen. Vidare vill jag
60
Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1964.
framhålla, att ett studium av dels förarbetena beträffande arbetsplan m. in. för
ESRO:s tekniska laboratorier, dels konventionen för organisationen, klart utvisar
att ESROrs forskningsinstitutioner och nyssnämnda laboratorier i stor utsträckning
skall kunna utnyttjas av nationella forskare. De svenska delegaterna i
ESRO bör därför enligt min mening verka för en sådan utveckling av organisationen,
att nationella forskningsinstitutioner eller forskargrupper i det fortlöpande
arbetet kan intimt samverka inom organisationens ram. Vid en sådan
utveckling synes mig insatsen av materiella och personella resurser inom Sverige
kunna göras väsentligt mindre än rymdkommittén föreslagit.
Även på det teknologiska fältet synes i Sverige arbetande rymdforskargrupper
kunna förlita sig på nära samverkan med ESROrs institutioner. Jag anser mig
således kunna konstatera, att den hos oss bedrivna rymdverksamheten kommer
att mera orientera sig mot projekt med anknytning till grundforskning, vilket
även klart framgår av den utredning rymdkommittén framlagt.
För innevarande budgetår är på riksstaten under åttonde huvudtiteln uppfört
ett reservationsanslag till rymdforskning, vilket disponeras av rymdkommittén.
Med utgångspunkt i vad jag nyss anfört vill jag förorda, att tilldelningen av
anslag till olika svenska rymdforskningsprojekt i fortsättningen omhänderhaves
av de statliga forskningsråd som närmast har att svara för det vetenskapliga
område, till vilket vederbörande projekt kan hänföras. Med hänsyn härtill —
och under hänvisning till vad flertalet remissinstanser anfört — kan jag icke tillstyrka
att ett särskilt rymdforskningsråd inrättas. Rymdkommittén bör således
i och med utgången av juni 1964 upphöra med sin verksamhet. Vid bifall till här
framlagda förslag bör det nyssnämnda anslaget utgå ur riksstaten. Det torde få
ankomma på Kungl. Maj:t att besluta om dispositionen av vid utgången av
budgetåret 1963/64 eventuellt förefintlig reservation på ifrågavarande anslag.
Vid min uppräkning av anslagen till de naturvetenskapliga, tekniska och medicinska
forskningsråden har jag förutsatt att från dessa anslag medel till svenska
rymdforskningsprojekt under nästa budgetår kommer att beviljas till belopp som
överstiger de medel, som innevarande budgetår står till rymdkommitténs förfogande
för sagda ändamål. Jag har härvid räknat med sammanlagt ca 2,25
milj. kr. Bidragen till rymdforskning bör likväl inte bindas vid detta belopp,
utan de berörda forskningsråden har att granska ansökningar rörande rymdforskningsprojekt
på samma sätt som råden prövar andra forskningsprojekt.
Detta innebär att nästa års faktiska bidrag till svensk rymdforskning kan bli
större eller mindre än jag vid anslagsavvägningen räknat med.
Av vad jag i det föregående anfört följer vidare, att jag icke nu anser mig
böra förorda att ett svenskt rymdinstitut upprättas. Jag kan inte heller tillstyrka
rymdkommitténs förslag att ett särskilt svenskt raketuppsändningsområde anordnas
vid Kiruna.
Jag övergår härefter till att redovisa mina mcdelsberäkningar under respektive
anslag.
61
Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1964
Medicinsk forskning. För innevarande budgetår är på riksstaten
uppförda två anslag till statens medicinska forskningsråd, det ena ett förslagsanslag
av 920 000 kr. till förvaltningskostnader, det andra ett reservationsanslag
av 8 885 000 kr. till medicinsk forskning. Under förvaltningsanslaget har upptagits
dels 280 000 kr. till förvaltningskostnader i egentlig mening, dels 640 000
kr. till de två försvarsmedicinska forskargrupper, som inrättats genom beslut
av 1963 års riksdag (prop. 1963: 74; SU 85; Rskr 212).
Statens medicinska forskningsråd har i förslagen till anslagsäskanden under
förvaltningsanslaget, posten till försvarsmedicinska forskargrupper, för nästa
budgetår hemställt om en förstärkning av den försvarsmedicinska forskningsorganisationen.
De nya forskargrupper som rådet under hänvisning till försvarsmedicinska
forskningsutredningens betänkande föreslår inrättade fr. o. m. nästa budgetår
är, såsom tidigare anförts, avsedda för forskning inom områdena bakteriologisk
bioteknik och toxikologi. Gentemot rådets förslag rörande dessa forskargruppers
sammansättning har jag inte haft anledning till annan erinran än att jag funnit
modifikationer påkallade med avseende på lönegradsplaceringen av vissa tjänster.
Jag förordar sålunda, att fr. o. m. nästa budgetår inrättas ytterligare två
försvarsmedicinska forskargrupper med den sammansättning följande sammanställning
utvisar.
Tjänster
Bakteriologisk
bioteknik
Toxikologi
Professor i Be 3...............
Forskningsingenjör i Ae 19 .....
Laboratorieingenjör i högst Ae 15
Instrumentmakare i Ae 11......
Kontorist i Ae 9...............
Laboratoriebiträde i högst Ae 9 .
Expeditionsvakt i Ae 7.........
Till första innehavare av de av mig förordade extra ordinarie professurerna
bör utan vederbörligt ansöknings- och sakkunnigförfarande utses i bakteriologisk
bioteknik laboratorn C. G. Hedén och i toxikologi laboratorn B. Holmstedt.
Med anledning av rådets förslag om förstärkning av de befintliga forskargrupperna
förordar jag, att fr. o. m. nästa budgetår inrättas ytterligare en tjänst
som forskningsläkare i Ae 27 med placering vid den navalmedicinska gruppen.
Vidare beräknar jag medel för två kanslibiträdestjänster i Ae 7, varav den ena
förenad med heltidstjänstgöring vid nämnda grupp och den andra med halvtidstjänstgöring
vid den flygmedicinska gruppen. I enlighet med rådets förslag
förordar jag vidare utbyte av en tjänst som laboratoriebiträde i högst Ae 9 vid
(32
Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1964
sistnämnda grupp mot en tjänst som kontorist i Ae 9. Mot rådets förslag om
extraordinariesättning av vissa tjänster vid rådet, nämligen en förste instrumentmakare
i Ag 13, en översköterska i Ag 13 och en instrumentmakare i Ag 11,
har jag inte någon erinran.
Avlöningskostnaderna för nu berörd personal beräknar jag till 360 000 kr.
I detta sammanhang vill jag erinra om att enligt beslut av 1963 års riksdag
kostnaderna för den flyg- och navalmedicinska nämndens förutvarande flygfysiologiska
grupp i Lund, vilka för innevarande budgetår belastar anslaget till förvaltningskostnader
vid medicinska forskningsrådet med 134 000 kr., fr. o. m.
budgetåret 1964/65 skall belasta Lunds universitets avlöningsanslag.
Anslagsposten till avlöningar till personal vid de försvarsmedicinska forskargrupperna
beräknar jag för nästa budgetår i enlighet med vad jag nu förordat
till (640 000 + 360 000 — 134 000 =) 866 000 kr.
Som jag tidigare redovisat har rådet under förvaltningsanslaget, posten till
förvaltningskostnader för budgetåret 1964/65 hemställt om en höjning av medelsansvisningen
med i runt tal 97 000 kr. Större delen av denna höjning betingas
av önskemål om en förstärkning av de administrativa resurserna inom
rådets sekretariat med cn tjänst som byråchef i Be 1. I likhet med rådet anser
jag, att tillkomsten av en administrativ chefsbefattning inom rådets sekretariat
skulle möjliggöra en avsevärd förenkling och rationalisering av rådsarbetet. Jag
är emellertid inte beredd att nu taga ställning till huruvida en dylik befattning
bör uppföras på extra ordinarie stat. Med anledning härav beräknar jag under
förevarande anslagspost medel motsvarande avlöningskostnaderna för en tjänst i
lönegraden B 1. Samtidigt räknar jag med att nu utgående medelsanvisningar
till arvoden till biträdande sekreterare vid dels den allmänna medicinska sektionen,
dels den försvarsmedicinska sektionen indrages. Jag beräknar vidare medel
för avlöning av ett kanslibiträde i lönegraden A 7 samt för resekostnader, expenser
m. m. och utrustning med i runt tel 16 000 kr. Det sammanlagda medelsbehovet
för nästa budgetår under anslagsposten till förvaltningskostnader beräknar
jag till (280 000 + 67 000 =) 347 000 kr.
Till Statens medicinska forskningsråd: Förvaltningskostnader bör sålunda för
budgetåret 1964/65 uppföras ett förslagsanslag av (920 000 -f- 360 000 — 134 000
+ 67 000 =) 1 213 000 kr.
Under anslaget till medicinsk forskning har rådet — såsom framgått av redogörelsen
i det föregående — föreslagit en i det närmaste fördubblad medelsanvisning.
Jag förordar för min del en höjning av nuvarande anslag med 3 415 000 kr.
I samråd med chefen för socialdepartementet förordar jag, att det för innevarande
budgetår under riksstatens femte huvudtitel med 50 000 kr. uppförda
reservationsanslaget Bidrag till forskningsverksamhet på yrkesmedicinens område
fr. o. m. näste budgetår överföres till åttonde huvudtiteln och uppföres
som en post under anslaget till medicinsk forskning. Beloppet bör uppräknas
med 10 000 kr. till 60 000 kr.
Till Statens medicinska forskningsråd: Medicinsk forskning bör sålunda för
Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1964 63
budgetåret 1964/65 uppföras ett reservationsanslag av (8 885 000 + 3 415 000
+ 60 000 =) 12 360 000 kr. Detta belopp bör liksom för närvarande uppdelas på
skilda anslagsposter.
Humanistisk forskning. Statens humanistiska forskningsråd har,
som jag tidigare anfört, i sina förslag till anslagsäskandcn för nästa budgetar hemställt
om en höjning av medelsanvisningen till humanistisk forskning — nu
2 125 000 kr. — med 1 091 000 kr. För egen del förordar jag, att förevarande
anslag uppräknas med 701 000 kr. Till Humanistisk forskning bör sålunda för
budgetåret 1964/65 uppföras ett reservationsanslag av (2 125 000 + 701 000 =)
2 826 000 kr.
Samhällsforskning. I enlighet med vad jag tidigare redovisat har
statens råd för samhällsforskning hemställt om en betydande uppräkning av
medelstilldelningen för nästa budgetår. Anslaget till jörvdltningskostnader
nu 91 000 kr. — föreslås av rådet höjt med 20 000 kr. För egen del har jag funnit
mig böra tillstyrka en förstärkning av biträdespersonalen inom rådets kansli,
varför jag beräknar medel för avlöning av ett kanslibiträde i lönegrad A 7. Vid
bifall till mitt förslag torde till Statens råd för samhällsforskning: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1964/65 böra uppföras ett förslagsanslag av
(91 000 + 15 000 —) 106 000 kr.
Rådet har vidare hemställt om en ökning av anslaget till samhällsforskning
från 2 milj. kr. till 3 milj. kr. Jag förordar, att anslaget höjes med 550 000
kr. Till Statens råd för samhällsforskning: Samhällsforskning bör sålunda för
budgetåret 1964/65 uppföras ett reservationsanslag av (2 000 000 + 550 000 =)
2 550 000 kr.
Naturvetenskaplig forskning. Pa riksstaten är för innevarande
budgetår uppförda två anslag till statens naturvetenskapliga forskningsråd,
nämligen dels ett förvaltningsanslag av 209 000 kr., dels ett forskningsanslag av
8 950 000 kr. Rådet har — såsom tidigare redovisats — för nästa budgetår hemställt
om en uppräkning av anslaget till förvaltningskostnader med 179 000 kr.
och av anslaget till naturvetenskaplig forskning med 9 950 000 kr.
I fråga om förvaltningsanslaget finner jag, att en förstärkning av biträdespersonalen
vid rådets sekretariat är påkallad med hänsyn till verksamhetens ökade
omfattning. Jag beräknar sålunda medel för avlöning av en kontorist i lönegraden
A 9. I övrigt räknar jag med en höjning av medelstilldelningen för särskilda
utredningar samt resekostnader och expenser m. m. av i runt tal 7 000 kr.
För innevarande budgetår finns på riksstaten uppfört ett anslag till bidrag till
vetenskaplig verksamhet vid Vetenskapsakademien. Under ifrågavarande anslag
finns uppförd bl. a. en post å 42 700 kr. avseende lönekostnad för laboratorn och
föreståndaren för Abisko naturvetenskapliga station. I propositionen 1964: 47
angående förstatligande av Vetenskapsakademiens forskningsinstitut för ex
-
64
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 69 år 1964.
perimentell fysik m. m. har jag förordat, att — därest forskningsinstitutet förstatligas
nyssnämnda anslag skall utga ur riksstaten. Med anledning härav
förordar jag, att lönekostnaderna för befattningen som laborator och föreståndare
för Abisko naturvetenskapliga station fr. o. m. budgetåret 1964/65 skall
bestridas från anslaget till förvaltningskostnader vid statens naturvetenskapliga
forskningsråd.
Jag förordar, att till Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Förvaltningskostnader
för nästa budgetår uppföres ett förslagsanslag av (209 000 -f 43 000 -f
22 000 =) 274 000 kr.
Forskningsrådet har såsom redan framgått för nästa budgetår hemställt om
mer än en fördubbling av anslaget till naturvetenskaplig forskning. För egen del
är jag beredd att tillstyrka en höjning av nuvarande anslag med 4 550 000 kr.
Jag förordar salunda, att till Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Naturvetenskaplig
forskning för nästa budgetår uppföres ett reservationsanslag av
(8 950 000 -f 4 550 000 =) 13 500 000 kr.
Atom forskning. I sina förslag till anslagsäskanden för budgetåret
1964/65 har statens råd för atomforskning hemställt om en höjning av anslaget
till atomforskning — nu 7 675 000 kr. — med 5 825 000 kr.
Jag har funnit mig böra tillstyrka en uppräkning av förevarande anslag med
1 127 000 kr. Till atomforskning torde alltså för nästa budgetår böra uppföras
ett reservationsanslag av (7 675 000 -f 1 127 000 =) 8 802 000 kr.
Europeiskt samarbete inom rymdforskningen. I det
föregående har en redogörelse lämnats för uppkomsten av det europeiska samaibetet
pa detta forskningsfält. Verksamheten inom ESRO väntas komma igång
omkring den 1 april 1964. För den s. k. interimstiden, dvs. fram till dess konventionen
träder i kraft, har Sverige haft att erlägga ett lägre belopp för framför
allt administrativt förberedelsearbete. Hittills har Sverige erlagt omkring 930 000
kr. Detta belopp får avdragas från det första årsbidraget.
ESRO:s budget för 1964 kan beräknas till omkring 50 milj. franska francs.
För 1965 kan budgeten beräknas till i runt tal 113 milj. franska francs. Då
Sveriges bidragsandel innevarande år uppgår till 5,03 % blir den svenska andelen
för andra hälften av 1964 omkring 1 330 000 kr.; motsvarande bidrag för
första hälften av 1965 kan — på samma grunder — uppskattas till högst
3 300 000 kr. I dessa belopp kan jämväl kostnader för svenska representanters
deltagande i sammanträden med ESRO och dess organ innefattas. Då bidraget
till förberedelsearbetet får avdragas från det första årsbidraget till ESRO, torde
kostnaderna för Sveriges deltagande under budgetåret 1964/65 komma att uppgå
till (1 330 000 + 3 300 000 — 930 000 =) 3 700 000 kr.
Till Europeiskt samarbete inom rymdforskningen bör för nästa budgetår uppföras
ett förslagsanslag av 3 700 000 kr., vilket innebär ett jämfört med innevarande
budgetår oförändrat belopp.
65
Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1961+
Jordbruksforskning. För innevarande budgetår är på riksstaten under
nionde huvudtiteln uppförda två anslag för jordbruksforskning, nämligen
dels ett reservationsanslag av 2 100 000 kr. till främjande av forskning på jordbrukets
område m. m., dels ett reservationsanslag av 250 000 kr. till åtgärder
för att förebygga skördeskador. I samråd med chefen för jordbruksdepartementet
förordar jag för nästa budgetår en betydande uppräkning av ifrågavarande
anslag.
Av förstnämnda anslag bör, såsom jordbrukets forskningsråd föreslagit, minst
250 000 kr. användas för att stödja strålskyddsforskning vid vissa institutioner
som sorterar under jordbruksdepartementet. Vidare bör den svenska avdelningen
av Nordiska jordbruksforskares förening tilldelas ett oförändrat belopp av
30 000 kr. att användas enligt jordbrukets forskningsråds närmare bestämmande
samt ett belopp av 150 000 kr. avdelas för att i enlighet med av 1961 års riksdag
godkända riktlinjer (prop. 1961: 1, bil. 11, p. 72; JoU 1; Rskr. 9) främja i första
hand jordbruksforskning med nordiska aspekter.
Ett belopp av 250 000 kr. föreslår jag skall disponeras för undersökningar rörande
biverkningar vid användning av kemiska bekämpningsmedel och därmed
sammanhängande spörsmål. Det bör uppdragas åt jordbrukets forskningsråd
att utarbeta och för Kungl. Maj:t framlägga en plan för den närmare dispositionen
av dessa medel. För att biträda rådet härmed bör till detta knytas en
mindre expertgrupp. Kostnaderna för expertgruppen och för annan i sammanhanget
erforderlig arbetskraft åt forskningsrådet bör efter Kungl. Maj:ts bestämmande
få bestridas ur förevarande anslag. Chefen för jordbruksdepartementet
avser att inom kort föranstalta om en utredning rörande det aktuella problemkomplexet,
varigenom bättre underlag skall erhållas för en rationell planering
och samordning av olika forskningsinsatser på området.
För budgetåret 1964/65 bör till Främjande av forskning på jordbrukets område
m. m. under nionde huvudtiteln uppföras ett reservationsanslag av
(2 100 000 + 850 000 =) 2 950 000 kr. Vidare bör för nästa budgetår till Åtgärder
för att förebygga skördeskador under nämnda huvudtitel uppföras ett
reservationsanslag av (250 000 -}- 50 000 =) 300 000 kr.
Teknisk forskning. På riksstaten är för innevarande budgetår under
tionde huvudtiteln uppförda dels ett förslagsanslag till statens tekniska forskningsråd
av 244 000 kr., dels ett reservationsanslag till teknisk forskning av
8 100 000 kr. I fråga om sistnämnda anslag har rådet begärt en uppräkning med
12 900 000 kr. Mina förslag beträffande de båda förevarande anslagen framlägger
jag i samråd med chefen för handelsdepartementet.
Forskningsrådets hemställan att få utnyttja anslaget till teknisk forskning
också för rådets administrativa och planerande uppgifter är jag inte beredd att
biträda. Medel härför bör liksom tidigare anvisas under anslaget till statens
tekniska forskningsråd. Med hänsyn till rådets ökade verksamhet tillstyrker jag
en uppräkning av detta anslag med 120 000 kr. Jag har härvid bl. a. beräknat
66
Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1964.
medel för en tjänst som biträdande sekreterare i Ae 25, som jag föreslår inrättad
vid rådet fr. o. m. nästa budgetår, samt medel motsvarande en kontorist i A 9.
Det bör ankomma på Kungl. Maj :t att meddela beslut angående dispositionen
av anslaget. Vid bifall till vad jag föreslagit bör för budgetåret 1964/65 till
Statens tekniska forskningsråd under tionde huvudtiteln uppföras ett förslagsanslag
av (244 000 + 120 000 =) 364 000 kr.
Anslaget till teknisk forskning föreslår jag höjt till 13 200 000 kr. Kostnader
för att anställa forskare liksom för publiceringstryck torde som hittills få bestridas
från anslaget till teknisk forskning. Jag finner inte skäl att föreslå särskilda
anslag för dessa ändamål. För nästa budgetår bör till Teknisk forskning under
tionde huvudtiteln uppföras ett reservationsanslag av (8 100 000 + 5 100 000 =)
13 200 000 kr.
Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 196b
67
VI. Hemställan
Under åberopande av vad jag anfört i det föregående hemställer jag, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
I. a) godkänna vad jag i det föregående förordat rörande
svenska insatser på rymdforskningens område;
b) godkänna de förut angivna delarna av avtalet med ESRO
och av överenskommelserna med jordägarna under förutsättning
att avtalet med ESRO träder i kraft;
c) medgiva, att de från ESRO inflytande ersättningarna bör
användas i enlighet med vad jag förordat i det föregående;
II. medgiva, att vid de under statens medicinska forskningsråd
sorterande försvarsmedicinska forskargrupperna må
fr. o. m. budgetåret 1964/65 tills vidare vara inrättade följande
extra ordinarie tjänster, nämligen två som professor i Be 3 och
en som forskningsläkare i Ae 27, samt bemyndiga Kungl. Maj:t
att fastställa personalförteckning i överensstämmelse härmed;
III. godkänna följande avlöningsstat för under punkt II
nämnda forskargrupper att tillämpas tills vidare under budgetåret
1964/65.
Avlöningsstat
1. Avlöningar till icke-ordinarie personal.......... 596 000
2. Rörligt tillägg, förslagsvis ..................... 270 000
Summa kr. 866 000
IV. till Statens medicinska forskningsråd: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa
ett förslagsanslag av 1 213 000 kr.;
V. till Statens medicinska forskningsråd: Medicinsk forskning
för budgetåret 1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa
ett reservationsanslag av 12 360 000 kr.;
VI. till Humanistisk forskning för budgetåret 1964/65 under
åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 2 826 000
kr.;
VII. till Statens råd för samhällsforskning: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1964/65 under åttonde huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 106 000 kr.;
VIII. till Statens råd för samhällsforskning: Samhällsforsk -
68
Kungi. Maj:ts proposition nr 69 år 196h
ning för budgetåret 1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa
ett reservationsanslag av 2 550 000 kr.;
IX. till Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1964/65 under åttonde huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 274 000 kr.;
X. till Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Naturvetenskaplig
forskning för budgetåret 1964/65 under åttonde huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag av 13 500 000 kr.;
XI. till Atomforskning för budgetåret 1964/65 under åttonde
huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 8 802 000 kr.;
XII. till Europeiskt samarbete inom rymdforskningen för
budgetåret 1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 3 700 000 kr.;
XIII. till Främjande av forskning på jordbrukets område
m. to. för budgetåret 1964/65 under nionde huvudtiteln anvisa
ett reservationsanslag av 2 950 000 kr.;
XIV. till Åtgärder för att förebygga skördeskador för budgetåret
1964/65 under nionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 300 000 kr.;
XV. medgiva att vid statens tekniska forskningsråd fr. o. m.
budgetåret 1964/65 får inrättas en extra ordinarie tjänst som
biträdande sekreterare i Ae 25 samt bemyndiga Kungl. Maj:t
att fastställa personalförteckning i överensstämmelse härmed;
XVI. till Statens tekniska forskningsråd för budgetåret
1964/65 under tionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
364 000 kr.;
XVII. till Teknisk forskning för budgetåret 1964/65 under
tionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 13 200 000
kr.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar
Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
E. Erlandsson
Kungl. Maj:ts -proposition nr 69 år 1964
69
INNEHÅLL
Sid.
I. Inledning ......................................................
II. Forskningens villkor och behov...................................
A. Forskningens resurser ........................................
B. Forskningsrådens långtidsplaner...............................
III. Forskningsrådens anslagsberäkningar för 1964/65 ..................
A. Statens medicinska forskningsråd: Förvaltningskostnader........
B. Statens medicinska forskningsråd: Medicinsk forskning .........
C. Humanistisk forskning .......................................
D. Statens råd för samhällsforskning: Förvaltningskostnader .......
E. Statens råd för samhällsforskning: Samhällsforskning ...........
F. Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Förvaltningskostnader .
G. Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Naturvetenskaplig
forskning ...................................................
H. Atomforskning ..............................................
I. Främjande av forskning på jordbrukets område m. m.............
J. Åtgärder för att förebygga skördeskador .......................
K. Statens tekniska forskningsråd ................................
L. Teknisk forskning............................................
IV. Den svenska rymdforskningens organisation m. m..................
A. Rymdkommitténs betänkande ................................
B. Yttranden ..................................................
V. Departementschefen ............................................
VI. Hemställan ....................................................
4
6
8
11
19
19
21
24
24
24
25
26
27
28
29
29
30
31
31
44
51
67