Kungl. Maj:ts proposition nr 59 (Proposition 1932:59)

Kungl. Maj:ts proposition nr 59.

Nr 59.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning
med tillägg till gällande tulltaxa; given Stockholms
slott den 29 januari 1932.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels antaga härvid fogade förslag till förordning med tillägg till gällande
tulltaxa,

dels ock bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen därjämte hemställt.

GUSTAF.

Felix Hamrin.

Bihang till riksdagens protokoll 1982.

1 samt. käft. (Nr 59.)

Kungl. Maj:ts proposition nr 59.

Fö rslag

till

förordning med tillägg till gällande tulltaxa.

Härigenom förordnas, såsom tillägg till den vid tulltaxeförordningen den 4
oktober 1929 (nr 316) fogade tulltaxan, att varor av nedannämnda slag, vilka
införas från utlandet, skola efter nedan angivna grunder beläggas med tull,
vilken beträffande varor, som enligt tulltaxan äro underkastade tull, skall
utgå såsom tillägg till denna:

Tulltaxe- nr	Statistiskt nr	Varuslag	Tilläggs-tull för 100 kg1 kronor	Tull för 100 kg1 kronor
		I. Levande djur och aninialiska
		ämnen.
ur 2	ur 3	Hästar, varmblodiga, andra än föl un-der 1 år och bingstar.....1 st	100: —
ur 6	ur 11	Levande djur, ej särskilt nämnda: bäver, chinchilla, hermelin, mård, närts, vit-, blå-, svart-, silver- och korsräv, sobel, utter samt iller och mink..........100 kr.		15: —
7	12	Kött, ätbara djurdelar, ej särskilt nämn-da, härunder inbegripna: av fågel: gåslever..........N2	300: —
		Fisk:
ur 14-	46, ur 54	andra slag: lax och laxöring, saltad eller sockersaltad.......N		20: —
		Fiskrom, saltad eller på annat sätt be-redd:
16	58	kaviar (störrom).......T	1 000: —
ur 24	69	Dessertost............T/E	30: —	j
		II. Vegetabiliska ämnen.		:
ur 36	89	Blommor och blomdelar, naturliga, av-skurna, ej särskilt nämnda: till prydnad användbara, friska E	500: —

1 Där framför kolumnerna finnes ntsatt >1 st.t eller >100 kr.t, innebär detta, att tullen utgår
efter dylik beräkningsgrund och icke efter en vikt av 100 kilogram.

2 De vid tullsatserna anbragta bokstavsbeteckningarna innebära, att tullen skall beräknas enligt
de grunder, som angivas genom motsvarande beteckningar i tulltaxan.

Eungl. Maj:tå proposition nr 59.

Tulltaxe- nr	Statistiskt nr	Varuslag	Tilläggs-tnll för 100 kg kronor	Tull för 100 kg kronor
		Växter, ej särskilt nämnda:
		levande:
40	94—95	andra ..........	. . E	13: —
		Potatis:
		rå:
50	106	nyskördad (färsk) och inkommande
		under tiden 1 januari—30 juni T	7:50
		Köksväxter, ei särskilt nämnda:
		färska eller enbart kokade:
55	111—112	meloner och gurkor . . .	. . N	20: —
56	113	sparris.........	. . T	100: —
		andra slag:
	114—115	blomkål och tomater . .	. . T	10: —
5?i	116	andra .........	. . T	25: —
		saltade eller torkade, även	i bland-
		ning med rötter:
ur 58	117	gurkor ........	. . N	10: —
60	120	Svampar, ätbara.......	. . E	50: —
		Frukter och bär, ätbara:
		färska eller enbart kokade:
ur 63	125-126	bananer och citroner . . .	. . N		10: —
ur 67	130—132	äpplen, päron och andra	frukter,
		ej särskilt nämnda . .	. . T	10: —
		Kaffe:
73	153	orostat .........	. . T	15: —
74	154	rostat, kaffesurrogat med tillsats av
		kaffe härunder inbegripet	. . N	18: —
ur 94	202	Bak- och jästpulver . . . . ,	. . E	20: —
		IV. Produkter av livsmedelsindustri;
		drycker; tobak; fodermedel.
117	279—281	Soja och såser; köttextrakt och konden-
		serade soppor; korv och andra annor-
		ledes än genom kokning,	saltning,
		torkning och rökning till	förtäring
		beredda, ei särskilt nämnda	varor av
		djurs kött eller andra djurdelar; även-
		som kräftstjärtar ....	. . E	25: —
118	282	Gåsleverpastej.......	. . N	300: —
125	294	Lakrits, ej hänförlig till konfityrer T	13: —
		Kakao:
\| 126	295	bönor ..........	. . T	10: —

Kungl. Maj:ts proposition nr 59.

Tulltaxe nr -

Statistiskt

V a r n s 1 a

127	296
128	297
129	298
132	304—305
134	307
ir 143	317-321

Tilläggs-	Toll
tull för	för
100 kg	100 kg
kronor	kronor
15: —	10: —
30: —
30: —
13: 50

225

226

nr 227

542

543

544
546

pulver ............N

Kakaosmör...........N

Choklad, även med tillsats av socker
eller mjölk, av vanilj eller andra aromatiska
ämnen........E

Bröd:

dessertkäx, pepparkakor och andra
slag av finare bakverk, ej hänförliga
till konfityrer......E

andra slag..........N

Konserver av djurs kött och andra djurdelar
eller av frukter, bär, köksväxter,
svampar och rötter:

andra slag, med undantag av ansjovis
...........E

Anm. Vad i anm. 1 till nr 141—143
(statistiskt nr 314—321) i tulltaxan
stadgas skall icke äga tillämpning i
fråga om konserver av sparris och av
svampar.

VI. Kemiska produkter och apoteksvaror;
färger och fernissor; välluktande
ämnen; tvål, ljus och andra
produkter av oljor, fett eller vax;
lim, klister och gelatin; sprängämnen;
gödselmedel.

Ljuskänsligt fotografiskt papper . E
Fotografiska torrplåtar.....E

Fotografisk film, alla slag:

framkallad..........E

annan, med undantag av kinematografisk
film.........E

Flyktiga vegetabiliska oljor, sammansatta
eterarter (estrar) samt inom
parfymindustrien eller vid tillverkningen
av konfityrer, bakverk, drycker
o. dyl. använda essenser och andra
välluktande ämnen, ej hänförliga till
annat nummer, naturliga eller konstgjorda: andra

slag, i kärl eller förpackning

25:-

10:

1 500:
70:

30: -

Kungl. Maj:ts proposition nr 59.

Tulltaxe- nr	Statistiskt nr	Yaruslag	Tilläggs-tull för 100 kg kronor	Tull för 100 kg kronor
257	587	vägande brutto: 1 kg eller däröver . . . . E	200: —	•
258	588	mindre än 1 kg.....E	200: —
26lj	591 592	Tandpulver och tandpasta . . . . E Puder, smink och näskitt . . . . E	100: — 400: —
262	593	Lukt- eller toalettvatten, parfymer och kosmetiska medel, fasta eller flytande, ej hänförliga till annat nummer E	200: —
	•	VII. Hudar, skinn och pälsverk samt arbeten därav.
	i	Hudar och skinn, ej hänförliga till pälsverk:
		beredda, halvberedda härunder in-begripna:		1
ur 296	661	andra slag: i stycken, vägande minst 1 kg, lackerade . . . . E	85: —
ur 297	664	i stycken av mindre vikt, lackerade......E	110: —
		Arbeten av läder och skinn: läder- och skinnstycken, utstansade, utskurna eller utklippta, men icke vidare bearbetade, ej särskilt nämnda:
ur 299	ur 667	andra slag, lackerade . . . N	110: —
		handskar:
303	671	andra slag.........N	300: —
		Pälsverk: oberedda:
307	676	av bäver, chinchilla, hermelin, mård, närts, vit-, blå-, svart , silver-och korsräv, sobel, äkta säl samt utter.........100 kr.	15: —
	:	beredda, lösa: _____----

Kungl. Maj:ts proposition nr 59.

Tulltaxe nr -

Statistiskt

V a r u s 1 a

Tilläggstull
för
100 kg

Tull

för

100 kg

311

kronor

680

av bäver, chinchilla, hermelin, mård,
närts, vit-, blå-, svart-, silveroch
korsräv, sobel, äkta säl samt
utter.........100 Jer.

15: —

Arbeten av pälsverk:

beredda, hopsydda skinn samt delvis
bearbetade persedlar, foder, tillskurna
besättningar, bräm och mattor
med eller utan sömnadsarbete
härunder inbegripna:

314

683

av bäver, chinchilla, hermelin,
mård, närts, vit-, blå-, svart-,
silver- och korsräv, sobel, äkta
säl samt utter .... 100 kr.

15: —

fullfärdiga persedlar, ej särskilt
nämnda, med pälsverk till övertyg
eller foder:

319	688
320	689
ur 378	864
391	887
392	888

av bäver, chinchilla, hermelin,
mård, närts, vit-, blå-, svart-,
silver- och korsräv, sobel, äkta
säl samt utter:

med övertyg eller foder av
spånadsvara, innehållande
silke......100 Ä:r.

andra.......100 kr.

X. Pappersmassa, papp och papper,
arbeten därav samt tryckalster.

S. k. papeterier.........E

Bilder, ej särskilt nämnda, anbragta å
papp, papper eller pappersmassa, oinfattade,
eller med infattning av dessa
ämnen:

vykort; gratulationskort, även utan
bilder...........E

andra slag, härunder inbegripna
planschverk; ävensom dekalkomanier
och för barn avsedda bilderoch
målarböcker, med eller utan
text, även av spånadsvara, samt

15: —

30:—!

50: —

Kungl. Maj:ts proposition nr 59.

Tulltaxe nr -

Statistiskt

Y aruslag

Tilläggstuli
för
100 kg
kronor

Tull

för

100 kg
kronor

398

399

918-919

920—922

538

.581

612

1076

1138

1175

613

1176

med bilder försedda reklamskyltar
och reklamplakat, oavsett bearbetningen
.........E

XI. Spånadsämnen samt arbeten
därav.

Silke, ej särskilt nämnt, även i förening
med annat spånadsämne:

i smärre för detaljhandeln lämpade
uppläggningar.......N

annat............N

Anm. För silke, som är avsett uteslutande
för tillverkning av elektrisk ledningstråd
eller glödstrumpor och andra glödnät,
skall tilläggstull icke utgå.

Elastiska band och snören, innehållande
strängar (trådar) av kautschuk:
i förening med silke.....E

Hängslen, bälten, skärp, strumpeband,
klädnings- och ärmhållare samt andra
dylika persedlar, ej hänförliga till
gulddragararbeten; ävensom delar därtill
av spånadsvara:

av elastiska band eller snören, innehållande
silke.......E

Spånadsvaror i förening med finare
metalltråd, ej särskilt nämnda, gulddragararbeten
härunder inbegripna:
gulddragartråd; ävensom paljetter
och kantiljer, oavsett materialets
beskaffenhet........E

andra slag, bälten, skärp och dylika
artiklar härunder inbegripna:
innehållande metalltråd eller
med metalltråd överspunnet
garn till mer än 15 % av
varans hela vikt:

vävnader, andra än spetsvävnader
och tyll . E

25:

300:

150: —

150:

300: —

1 500: —

Kungl. Maj:ts proposition nr 59.

Tulltaxe- nr	Statistiskt nr	Varuslag	Tilläggs-tull för 100 kg kronor	Tull för 100 kg kronor i
		XII. Skodon, hattar, paraplyer, käp-par, konstgjorda blommor m. m.	1
		Skodon, ej hänförliga till nr 618—619 (statistiskt nr 1181—1182):
		andra:
623	1186	av spånadsvara, innehållande sil-ke eller finare metalltråd E	1 000: —
640	1212	Konstgjorda blommor, frukter och väx-ter samt efterbildningar av fjärilar, skalbaggar, prydnadsfjädrar o. dyl., allt för så vitt de ej äro hänförliga till nr 1130 (statistiskt nr 2061): avsedda för eller användbara så-som besättnings- eller monterings-artiklar..........E	2 500: —	1
641	1213	andra slag; ävensom delar till konstgjorda blommor och andra i överrubriken upptagna artik-lar ............E	1 500: —
		XV. Oädla metaller och arbeten därav.
ur 818	ur 1473	Lösa blad till rakhyvlar.....E	900: —
		XVI. Maskiner, apparater och elek-trisk materiel.
ur 1044	ur 1885 ''	Radiomottagningsapparater och delar därtill, ej särskilt nämnda, andra än elektronrör.........100 hr	10: —
		XVII. Transportmedel.
1		Automobiler och delar därtill, ej sär-skilt nämnda, samt motorcyklar och sid vagnar därtill:

Kungl. Maj:ts proposition nr 59.

Tulltaxe- nr	Statistiskt nr	Varuslag	Tilläggs-tull för 100 kg . kronor	Tull för 100 kg kronor
	ur	1907	automobiler för personbefordran, andra än motorbussar . 100 kr.	5:-
			delar till automobiler för personbe-fordran, andra än motorbussar:
ur 1056	ur ur	1909 1910	hjul........100 kr. karosserier.....100 kr.	5: — 5: —
	ur	1911	underreden.....100 kr.	5: —
		1913	motorcyklar.......100 kr.	5: —
	nr	1914	till motorcyklar avsedda sidvagnar för personbefordran . . 100 kr.	5: —
1057		1916	För tillverkning av automobiler av-sedda delar och tillbehör med undan-tag av underreden och karosserier 100 kr.	2: —
			Fartyg, andra än luftfartyg, båtar och skeppsdockor, även med tillbehör:
1 jur 1064	1941,1943	andra: lustfartyg, andra än maskindriv-na fartyg för ångkraft 100 kr.		25: —
''			XVIII. Instrument, vågar ocli ur.		i
1078		1971	Ur: fickur: med boett av guld eller platina 1 st.	2:-
1083		1977	Delar, ej särskilt nämnda, till ur: boetter: av guld eller platina .... 1 si.	2: —
			Musikinstrument:
1088		1982	pianon: flyglar..........1 si.	100: —
1089		1983	pianinon och tafflar .... 1 si.	75: —
1095		1992	Grammofoner, fonografer och dylika för återgivande av musik m. m. inrättade instrument samt delar och tillbehör därtill, grammofonnålar härunder in-begripna ..........E	50: —

Kungl. Maj:ts proposition nr 59.

Tulltaxe- nr	Statistiskt nr	Varuslag	Tilläggs-tull för 100 kg kronor	Tull för 100 kg kronor
		XX. Varor, ej annorstädes upptagna.
		Celluloid, cellon, cellofan, gaudafil, ba-kelit, galalit, ambroin, eburin och andra liknande formbara, konstgjorda ämnen, ej hänförliga till annat num-mer:
nu	2039	arbetade, ej särskilt nämnda: av celluloid eller galalit . . E	40: —
1128	2056-2059	Leksaker, munharmonikor härunder in-begripna, och sällskapsspel samt delar därtill............E	80:-
1130	2061	Masker samt karnevals- och kottil-jongsartiklar av papp eller papper E	75: —

Denna förordning träder i kraft å dag, som av Kungl. Maj :t bestämmes.
Förordningen skall hava avseende jämväl å införselförbjuden vara av i förordningen
omförmält slag, som efter den 29 januari 1932 anmäles till förtullning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 59.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 29 januari

1932.

N ärvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden
Gärde, Hamrin, von Stockenström, Stadener, Gyllenswärd, Larsson,

Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Hamrin, anför efter gemensam
beredning med cheferna för jordbruks- och handelsdepartementen:

Såsom framgår av vad jag anfört i statsverkspropositionen till innevarande
års riksdag har jag vid övervägandet av olika möjligheter att bereda statsverket
de ökade inkomster, som erfordrades för att få budgeten för nästkommande
budgetår att balansera, funnit mig böra förorda, att ett belopp av 20 miljoner
kronor skulle anskaffas genom höjning av vissa tullar och införande i samband
därmed av vissa acciser på inhemska varor.

Med hänsyn härtill har jag anmodat generaldirektören och chefen för kom- Uppdrag åt
merskollegium K. A. Fryxell, chefen för kommerskollegii industribyrå, korn- ^tt utarbeta
merserådet R. Sohlman samt chefen för generaltullstyrelsens tullbehandlings- förslag.
byrå, byråchefen T. Alsén att biträda inom finansdepartementet vid utarbetandet
av förslag i nu nämnt syfte. Enligt de direktiv, som jag därvid meddelat,
borde tullförhöjningarna läggas på lyxbetonade samt mer eller mindre umbärliga
varor, medan för rena nödvändighetsvaror gällande tull eller tullfrihet
borde lämnas orubbad. I direktiven ingick vidare, att förslaget icke skulle
beröra tobak och rusdrycker samt att, vad orostat kaffe beträffar, den för denna
artikel gällande tullsatsen skulle höjas med 15 öre för ett kilogram. Ytterligare
skulle i förslaget upptagas förhöjd tull å silke. Sistberörda tullförhöjning
borde kombineras med accis å den inhemska tillverkningen av nämnda
varuslag. Då avsikten vore, att tullförhöjningarna skulle erhålla provisorisk
karaktär, borde de få formen av tilläggstullar och upptagas i en särskild författning,
fristående från gällande tulltaxa.

Sedan de sakkunniga slutfört sitt arbete, hava de med en den 27 januari
1932 dagtecknad promemoria till mig överlämnat förslag i ämnet. I denna
promemoria hava de sakkunniga — efter att hava återgivit de för arbetet meddelade
direktiven — till en början anfört följande:

»Vid fullgörandet av det meddelade uppdraget hava vi haft att taga hänsyn
till de förpliktelser beträffande tullbeskattningen av olika varuslag, som vårt

De sakkunnigas

förslag.

Allmänna

synpunkter.

Kungl. Maj:ts proposition nr 59.

land iklätt sig i handelsavtal med vissa främmande makter. Detta gäller i
särskild grad den svensk-tyska handelstraktaten, som berör ett 60-tal positioner
(75 statistiska nummer) i gällande tulltaxa. Vidare har man ansett sig
böra beakta, att för mer än ett 40-tal positioner viss tullbindning föreligger
enligt andra av Sveriges handelsavtal, bland annat enligt handelsavtalet med
Spanien, i det att vederbörande främmande makt är berättigad att med viss
kortare frist uppsäga gällande avtal, därest ifrågavarande tullsatser skulle
böjas utöver i avtalen angivna belopp.

Härutöver bar vid förslagets utformande hänsyn tagits till vissa andra handelspolitiska
synpunkter, särskilt till önskvärdheten av att sådana förslag i
avseende å tullar, som skulle kunna förväntas för Sverige medföra olägenheter
av handelspolitisk natur och menligt påverka våra exportintressen, borde i
möjligaste man undvikas.

Antalet varuslag, som skulle kunna ifrågasättas vid uppgörandet av förslag
till tullförhöjningar, är sålunda redan härigenom begränsat. Men härtill
kommer, att genom de höjningar av vissa tullar med finanstullskaraktär, som
genomfördes vid 1921 års riksdag och vilka berörde huvudsakligen lyxvaror
samt mer eller mindre umbärliga varor, möjligheterna till en ur synpunkten
av dessa varors karaktär motiverad högre tullbeskattning särskilt beträffande
de viktigare artiklarna redan i avsevärd omfattning blivit utnyttjade. Det
är mot bakgrunden av, bland andra, dessa förhållanden, som förslaget till tullförhöjningar
bör bedömas.»

I fråga om de riktlinjer, som i övrigt följts vid förslagets utarbetande, yttra
de sakkunniga härefter följande:

»Ehuru det av förklarliga skäl framstått såsom ett önskemål, att en förordning
av här ifrågavarande slag, avseende provisoriska tullförhöjningar, begränsades
till ett icke alltför stort antal varugrupper, vilka samtidigt som de
ägde mer eller mindre lyxbetonad karaktär eller eljest kunde betraktas såsom
umbärliga vore föremål för införsel i sådan utsträckning, att deras beläggande
med nya eller förhöjda tullar kunde förväntas komma att tillföra statsverket
ökade inkomster till mer avsevärda belopp, har det under arbetets fortgång alltmer
blivit tydligt, att på grand av ovan angivna förhållanden ett på sådant sätt
begränsat antal varugrupper icke skulle lämna den önskvärda ökningen av
statsinkomsterna, varför det synts nödvändigt att i förteckningen medtaga
varuslag, vilka vart för sig ej lämnade mera betydande tillskott till inkomsterna.
Ävenledes har man i fråga om lyxbetonade samt mer eller mindre umbärliga
varor funnit sig icke enbart av det förhållandet, att varuslaget är
föremål för tillverkning inom landet, böra avstå från att föreslå höjning av
respektive tullsatser.

Vissa av tulltaxans rubriker inrymma till karaktär och produktionsförhållanden
olikartade varuslag — såväl nödvändighetsvaror som mer eller mindre
umbärliga varor, inhemska industrialster liksom artiklar, vilka uteslutande äro
föremål för import. Uppenbart är emellertid, att möjligheterna till en uppdelning
av rubrikerna ur sådana synpunkter, bland annat av tulltekniska skäl,
äro mycket begränsade. Man har över huvud taget sökt såvitt möjligt undvika
klyvning av rubrikerna eller åtminstone av de statistiska numren, och, där
sådan klyvning undantagsvis skett, har vederbörlig hänsyn tagits till möjligheterna
att i praktiken genomföra den ifrågasatta differentieringen.

Då i den av generaltullstyrelsen utgivna editionen av tulltaxan förutom tulltaxenumren
även de statistiska numren finnas angivna, hava för tydlighets
vinnande även de sistnämnda upptagits i förslaget.

Kungl. Maj:ts proposition nr 59.

Såsom en given följd av de meddelade direktiven hava tullförhöjningar i
regel icke ifrågasatts för sådana varuslag, vilka inom industrien eller jordbruket
hava användning såsom råvaror, halvfabrikat eller andra produktionsförnödenheter;
där i undantagsfall så skett, berör förslaget icke några för tillverkning
av nödvändighetsvaror avsedda artiklar.»

Rörande storleken av de föreslagna tullsatserna anföra de sakkunniga:

»Beträffande tilläggstullarnas respektive de för vissa nu tullfria varor föreslagna
nya tullsatsernas storlek hade det givetvis varit ägnat att förenkla förslaget,
om man kunnat utgå från enhetliga riktlinjer. Detta har emellertid
icke funnits lämpligen kunna äga rum. Hänsyn har nämligen synts böra tagas
dels till respektive varuslags mer eller mindre utpräglade karaktär av lyxvaror,
dels ock till den tullbeskattning, som för närvarande vilar å respektive
artiklar. Så hava tilläggstullarna understundom hållits inom belopp, som motsvara
relativt låga procenttal av nu utgående tullar, under det att i andra fall
tullförhöjningarna varit avsevärda. Ett motsatt förfarande skulle — synes det
— äventyra det med förslaget avsedda syftet. Endast i fråga om vissa pälsförande
djur, pälsverk och arbeten därav samt lustfartyg hava nya värdetullar
ansetts böra tillgripas för att ernå en lämplig avvägning.»

Det till de sakkunnigas promemoria fogade förslaget till tilläggstullar och
nya tullar för vissa varuslag torde icke behöva återgivas i detta sammanhang,
enär förslaget, till vilket jag ansluter mig, kommer att ingå i den hemställan,
som jag har för avsikt att göra.

Synpunkter
beträffa nde
särskilda
varuslag.

»Ur nr 2 (ur stat. nr 3). Hästar, varmblodiga, andra än föl under 1 år och
hingstar.

Nuvarande tull......1 st. 50: —

Föreslagen tilläggstull ... 1 st. 100: —

Sveriges införsel av hästar, andra än föl under 1 år och hingstar, uppgick
under år 1930 till 1 158 stycken med ett värde av 929 000 kronor.1 Av dessa
utgjorde de varmblodiga — kapplöpningshästar och andra ädlare, såsom vanliga
arbetshästar icke avsedda djur — endast ett mindre antal, vilket i likhet med
genomsnittsvärdet icke kan bedömas med ledning av importstatistikens siffror.
Med nu föreslagen begränsning torde ur synpunkten av den inhemska hästavelns
intressen någon avsevärd olägenhet icke vara att befara av den ifrågasatta
provisoriska tullförhöjningen.

Ur nr 6 (ur stat. nr 11). Levande djur, ej särskilt nämnda: bäver, chinchilla,
hermelin etc.

Nu...........tullfria

Föreslagen tull......100 hr. 15: —

1 De siffror, som i det följande anföras angående införseln, avse, där årtal icke angivits, likaledes
utrikeshandeln är 1930.

Sedan de sakkunniga framhållit, att de — efter den lämnade redogörelsen
för de riktlinjer, enligt vilka förslaget utarbetats — funne någon utförligare
detaljmotivering i allmänhet icke vara erforderlig, hava de beträffande de
olika tullpositionerna anfört följande:

Kungl. Maj:ts proposition nr 59.

Införseln av samtliga till stat. nummer 11 hänförliga slag av levande djur
uppgick till ett värde av 3 995 000 kronor. — En granskning av det statistiska
primärmaterialet har givit vid handen, att denna införsel till största delen utgjorts
av dyrbarare pälsförande djur. Visserligen har införseln av blå- och
silverräv på senaste tiden gått tillbaka, men den förekommer dock alltjämt.
Bland andra pälsdjur, vilka varit föremål för införsel, må nämnas bäver, iller,
mink och närts. Med hänsyn till djurens växlande värden synes en tullbeskattning
av desamma icke lämpligen kunna ske annat än genom värdetull. Rubrikens
formulering har anknutits till de i tulltaxenummer 307 m. fl. omnämnda
slagen av pälsverk.

Införsel Medelvärde per kg

1000 kg 1000 kr. kr.

Nr 7 (stat. nr 12). Gåslever..... 2.9 32 11: 15

Nuvarande tull . . . 100 kg 100: —

Föreslagen tilläggstull » 300: —

Gåslever, som i likhet med annat kött av fågel tidigare dragit tull med 20
kr. per 100 kg, åsattes från och med år 1930 en tull av 100 kr. per 100 kg.
Denna tullförhöjning tillkom för att minska skillnaden mellan tullen å gåslever
såsom råvara och tullen å den därav beredda färdiga produkten (gåsleverpastej).
Beredningen består huvudsakligen i rening, kokning samt, i vissa fall,
tillsättning av vin och tryffel. Förslaget om tilläggstull för gåslever bör ses
i samband med motsvarande förslag vid tulltaxenummer 118.

Införsel Medelvärde per kg

Ur nr 14 (stat. nr 46). Lax och 1000 kg 1000 kr. kr.

laxöring, saltad.......... 707 1 555 2:20

Nu.........tullfria

Föreslagen tull . . . 100 kg 20: —

Införseln av sockersaltad lax och laxöring (ur stat. nr 54) kan ej närmare
angivas men är i varje fall mindre betydande.

Införsel Medelvärde per kg
1 000 kg 1000 kr. kr.

Nr 16 (stat. nr 58). Kaviar...... 14 538 38:19

Nuvarande tull.... 100 kg 500: —

Föreslagen tilläggstull » 1000: —-

Den övervägande delen av denna import utgöres av rysk kaviar, vilken dock
huvudsakligen införes från Tyskland.

Med hänsyn till kaviarens karaktär av mera utpräglad lyxvara synes den
föreslagna tilläggstullen icke kunna ingiva betänkligheter.

Införsel Medelvärde per kg
1 000 kg 1 000 kr. kr.

Ur nr 24 (stat. nr 69). Dessertost . . . 183 464 2:54

Nuvarande tull .... 100 kg 20: —

Föreslagen tilläggstull . » 30: —

Kungl. Maj:ts proposition nr ,59.

Till detta nummer räknas bl. a. gorgonzola- och roquefortost samt åtskilliga
slag av mjuk ost, såsom brie och camembert, vanligen förekommande i
mindre askar. För dessa ostsorter torde en tilläggstull av 30 öre för kg utöver
den nu för all ost utgående tullen av 20 öre icke kunna anses vara för
hög.

Införsel Medelvärde per kg

Ur nr 36 (stat. nr 89). Blommor etc., 1000 kg 1000 kr. kr.

till prydnad användbara, friska ... 54 827 15:29

Nuvarande tull .... 100 kg 500: —

Föreslagen tilläggstull » 500: —

Den huvudsakliga delen av införseln utgöres av anemoner, mimosa, nejlikor,
orkidéer och syrener. Importen härav äger rum företrädesvis under årets första
och sista månader. De billigare, för kransbindning avsedda blommorna införas
vanligen i torkat eller preparerat skick och beröras sålunda icke av tullhöjningen.

Nr 40. Växter, ej särskilt nämnda, levande,
andra (än de i tulltaxenr 38—

39 upptagna):

stat. nr 94 i kruka etc........

» »95 andra ..........

Nuvarande tull .... 100 kg 7: —

Föreslagen tilläggstull . » 13: —

Tulltaxenummer 38 omfattar rhododendron, azaleor, kamelior, erika och syren,
fria från tull, och taxenummer 39 förädlade träd av äpple, päron, plommon
och körsbär, med tull av 60 kr. för 100 kg.

Till taxenummer 40 hänföras ett flertal olika slag av växter, övervägande
för prydnadsändamål. Jämlikt bestämmelsen i den till taxenummer 39—40
fogade anmärkningen skall, därest en växt väger mer 10 kg, tullen för den
överskjutande vikten utgå med 3 kr. för 100 kg. Någon höjning av denna tullsats
har icke ansetts böra ifrågakomma.

Nr 50 (stat. nr 106). Potatis, ny skördad
(färsk) och inkommande under

tiden 1 januari—30 juni.......

Nuvarande tull .... 100 kg 2:50
Föreslagen tilläggstull . » 7:50

Nr 55. Köksväxter, ej särskilt nämnda,
färska etc.:

stat. nr 111 meloner.........

» »112 gurkor .........

Nuvarande tull . . . . 100 kg 20: —

Föreslagen tilläggstull . » 20: —

Införseln av köksväxter har under det senaste året avsevärt stigit. Så uppgick
införseln av färska gurkor under år 1931 till mer än 287 ton. Tilläggstullen
torde lämpligen böra gälla hela rubriken och sålunda även omfatta meloner.

Införsel
1 000 kg 1 000 kr.

478 109

Införsel
1 000 kg 1 000 kr

9 6

157 174

Medelvärde per kg
kr.

0: 23

Medelvärde per kg
kr.

0: 63

1: 11

Införsel Medelvärde per kg
1000 kg 1 000 kr. kr.

181 234 1:30

825 1 142 1:38

Kungl. Maj:ts proposition nr 59.

Införsel Medelvärde per kg

Nr 56 (stat. nr 113). Köksväxter, ej 1000 kg 1000 kr. kr.

särskilt nämnda, färska etc.: sparris . 20 59 2:97

Nuvarande tull .... 100 kg 50: —

Föreslagen tilläggstull > 100: —

Tullen å såväl färsk som konserverad sparris var föremål för omprövning
vid 1931 års riksdag. Det förhållandet, att den då föreliggande motionen om
tullförhöjning å nämnda varor icke vann riksdagens bifall, synes icke hindra,
att en sådan åtgärd under nu rådande förhållanden kan befinnas lämplig.

All den sparris, som införes, användes till förtäring i färskt tillstånd.
På grund av den ömtåliga beskaffenheten tål den för konservering avsedda varan
icke längre transport utan måste inläggas omedelbart efter skördandet.
Införseln av sparris under tiden januari—november 1931 har uppgått till omkring
20 000 kg, varav något mer än 18 000 kg inkommit under årets fem
första månader, då tullen huvudsakligen är att anse såsom finanstull.

Nr 57. Köksväxter, ej	särskilt nämnda,
• färska etc.:			Inf	ö r s e 1	Medelvärde per kg
andra slag:			1000 kg	1 000 kr.	kr.
stat. nr 114 blomkål . . .		903	492	0: 54
» » 115 tomater			769	774	1:01
» » 116 andra			117	173	1:48
Nuvarande tull ....	100 kg	15: —
Föreslagen tilläggstull:
blomkål och tomater .	»	10: —
andra ........		25: —
Även dessa köksväxter	infördes	under år	1931 i	större kvantiteter än tidi-

gare, särskilt under de månader, då växterna tillhöra årets primörer. Så utgjorde
införseln av

blomkål...................1135 ton

tomater..................1 215 »

andra................... 213 »

Ur nr 58 (stat. nr 117). Gurkor, saltade.

Nuvarande tull .... 100 kg 25: —

Föreslagen tilläggstull » 10: —

Införseln av denna vara, som år 1930 utgjorde 474 ton, uppgick år 1931
till 889 ton.

Införsel Medelvärde per kg
1 000 kg 1 000 kr. kr.

Nr 60 (stat. nr 120). Svampar, ätbara ... 9 32 3:72

Nuvarande tull .... 100 kg 50: —

Föreslagen tilläggstull s 50: —

Den omständigheten, att tullen å ifrågavarande artikel, ehuru av finanstullskaraktär,
icke inbegripits bland dem, som tidigare varit föremål för höjning,
torde hava berott på att artikeln är jämförelsevis mindre betydande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 59.

Ur nr 63. Frukter och bär, ätbara, införsel Medelvärde per kg

färska etc.: 1000 kg 1000 kr. kr.

stat. nr 125 bananer........ 14111 9 298 0:66

d » 126 citroner........ 2 185 836 0:38

Nu.........tullfria

Föreslagen tull .... 100 kg 10: —

Förevarande slag av frukter hava förr varit belagda med tull av 10 öre
för kg, d. v. s. samma tull som nu föreslås. För bananer beviljades tullfrihet
redan vid 1917 års riksdag. Emellertid kan starkt ifrågasättas, huruvida
tullfriheten kommit den konsumerande allmänheten till godo, då detaljpriset
å bananer regleras efter priset å övriga i handeln förekommande slag av
frukter.

I fråga om citroner genomfördes tullfrihet vid 1929 års riksdag, då det
statsfinansiella läget medgav en sådan lättnad för konsumtionen.

Enahanda var förhållandet beträffande apelsiner. Då vi ansett, att gällande
tullfrihet för sistnämnda fruktslag bör bibehållas, har anledningen^ härtill
bl. a. varit, att största införseln äger rum under den tid av året, då tillgången i
marknaden på svensk frukt är obetydlig.

Den stegring i importen av bananer och citroner, som förekommit, framgår
av nedanstående siffror.

	Bananer	Citroner
Införsel år 1925 . . .	...... 6 566 ton	1 337 ton
» 1926 . . .	...... 7 580 »	1546 »
* 1927 . . .	...... 9 651 »	1 598 >
> 1928 . . .	...... 10 656 »	1541 »
» 1929 . . .	...... 13 255 >	1641 »
Ur nr 67 (stat. nr 130—131).	Äpplen och päron, färska	etc.
Nuvarande tull......	100 kg 10: —
Föreslagen tilläggstull . .	» 10: —
Även införseln av dessa frukter har, såsom framgår av nedanstående
ror, avsevärt ökats.	Äpplen	Päron
Införsel år 1925 . . .	...... 11 685 ton	1 519 ton
» 1926 . . .	......13128 »	4 891 »
* 1927 . . .	...... 16 488 »	5 976 »
» 1928 . . .	...... 19 029 »	7 062 »
1929 . . .	......21721 »	8 110 »
» 1930 . . .	...... 14 869 »	5 104 »

Införseln utvisar visserligen för år 1930 tillbakagång tack vare den ovanligt
rika svenska fruktskörden men har under år 1931 åter stigit, i synnerhet beträffande
päron, varav sistnämnda år infördes 12 430 ton.

Visserligen har riksdagen tidigare ställt sig avvisande till förslag om höjning,
även under viss del av året, av tullen a dessa frukter. De ändrade ekonomiska
förhållandena synas emellertid nu kunna motivera en tullförhöjning.

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 1 saml. h8 höft. (Nr 59.'') 2

Kungl. Maj:ts proposition nr 59.

I detta sammanhang torde böra erinras om Kungl. Maj :ts grundlagsenliga rätt
att nedsätta och borttaga tullar, en rätt som vid inträffande felslagning av
den svenska fruktskörden skulle kunna tagas i bruk.

Ävenledes må framhållas, att någon ändring här icke ifrågasatts i den vid
1929 års riksdag beslutade tullfriheten för torkade frukter (tulltaxenr G8),
vilka artiklar äro av stor betydelse ur folkhushållningssynpunkt.

Införsel Medelvärde per kg

Ur nr 67 (stat. nr 132). Frukter, ätbara, 1000 kg 1000 kr. kr.

färska etc.: andra, ej s. n....... 713 707 0: 99

Nuvarande tull...... 100 kg 10: —

Föreslagen tilläggstull . . > 10: —

Bland frukter, som falla under stat. nr 132, må nämnas ananas, aprikoser,
grapefrukter, persikor och plommon. Yad sistnämnda fruktslag beträffar
förekommer icke någon import därav under de månader av året, då de sven -

ska plommonen finnas tillgängliga i marknaden.

Införsel Medelvärde per kg

Nr 73. Kaffe: År 1000 kg 1000 kr. kr.

stat. nr 153 orostat 1926 ...... 41 743 79 940 1:92

1927 .....• . 42 840 73 042 1:71

1928 ...... 42 678 75 376 1:77

1929 ...... 40 686 73 727 1:81

1930 ...... 44 689 58 949 1:32

Nuvarande tull......100 kg 30: —

Föreslagen tilläggstull . . » 15: —

Införseln av rostat kaffe, nr 74 (stat. nr 154), är jämförelsevis obetydlig och
uppgick år 1930 till 307 ton, d. v. s. omkring 0.7 procent av den införda kvantiteten
orostat kaffe.

Nuvarande tull......100 kg 42: —

Föreslagen tilläggstull . . » 18: —

En tidigare verkställd utredning angående viktförlusten vid rostning av
kaffe har givit vid banden, att 120 kg råkaffe åtgå för framställning av 100 kg
rostat kaffe. Denna beräkning har även varit grundläggande vid avvägningen
av tullsatserna å de här nämnda olika slagen av kaffe. Vid en tilläggstull av
15 kr. per 100 kg för orostat kaffe, varigenom hela tullen skulle komma att
uppgå till 45 kr. för 100 kg, bör sålunda tullen å rostat kaffe med bibehållande
av tullskyddet för röstningen, 6 kr. för 100 kg, bestämmas till 60 kr.
för 100 kg.

Införsel Medelvärde per kg

Ur nr 94 (stat. nr 202). Bak- och jäst- 1000 kg 1000 kr. kr.

pulver.............. 431 598 1:39

Nuvarande tull......100 kg 20: —

Föreslagen tilläggstull . . » 20: —

Dessa preparat utgöras vanligen av natriumkarbonat i blandning med citronsyra,
vinsyra, vinsten, surt kalciumfosfat eller ammoniumfosfat. I regel ingå
även stärkelse, ofta tillsatt med ägg, albumin, kryddor och andra ämnen för att
öka näringsvärdet eller höja smaken. De i detaljhandeln gällande prisen kunna
understundom vara ganska höga i betraktande av värdet å beståndsdelarna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 59.

Införsel
I 000 kg 1 000 kr.

Ur nr 117 (stat. nr 279). Soja och såser 139 175

Nuvarande tull .... 100 kg 50: —

Föreslagen tilläggstull > 25: —- .

Införsel

Ur nr 117 (stat. nr 280). Köttextrakt och 1000 kg 1000 kr.

kondenserade soppor......... 53 223

Nuvarande tull . . . . 100 kg 50: —

Föreslagen tilläggstull. » 25: —

Medelvärde per kg

kr.

1:26

Medelvärde per kg
kr.

4: 24

Under denna rubrik falla bl. a. köttpeptoner och maggipreparat, utgörande
ur kött eller ur kött och grönsaker framställda, koncentrerade näringsämnen,
vanligen med tillsats av salt och kryddor.

Ur nr 117 (stat. nr 281). Korv och andra	Införsel	Medelvärde per kg
—--beredda varor av djurs kött;	1 000 kg	1 000 kr.	kr.
ävensom kräftstjärtar........ Nuvarande tull .... 100 kg 50: — Föreslagen tilläggstull . » 25: —	10	34	3: 23
	Införsel	Medelvärde per kg
	1000 kg 1000 kr.	kr.
Nr 118 (stat. nr 282). Gåsleverpastej . . Nuvarande tull .... 100 kg 500: — Föreslagen tilläggstull » 300: —	2.4	33	13: 87

Gåsleverpastej (påté de foie gräs) utgöres av tryfferade stycken av omalen,
kokt gåslever, vilka inbäddats i puré av gåsleverrester, kalvlever, svinister
o. dyl., och införes dels i bakverk (en croute), dels i terriner eller i hermetiskt
tillslutna kärl. (Denna vara bör ej förväxlas med gågleverpuré — påté au foie
gräs — en billigare vara, vanligen förekommande i hermetiskt tillslutna bleckburkar.
) Vid den senaste tulltaxerevisionen infördes nettoförtullning i stället
för bruttoförtullning för gåsleverpastej. Emballaget spelar beträffande denna
artikel en ganska avsevärd roll. Enligt verkställda beräkningar utgör vikten
av bakverket omkring 50 procent och vikten av terrinerna omkring 75 procent
av bruttovikten.

I detta samband må erinras om att böjd tull ifrågasatts för råvaran (gåslever),
upptagen i tulltaxenummer 7.

Nr 125 (stat. nr 294). Lakrits, ej hän förlig

till konfityrer.........

Nuvarande tull .... 100 kg 12: —

Föreslagen tilläggstull . » 13: —

Tullsatsen för lakrits var bunden genom handelstraktaten med Spanien den
24 maj 1925. Någon införsel av varan från nämnda land har emellertid icke
förekommit under år 1930.

Varan användes huvudsakligen såsom tillsats vid fabrikationen av olika
slags tabletter. I dessa lär dock lakritsen icke ingå till mer än högst 10 procent
av den färdiga varans vikt.

Införsel Medelvärde per kg
1000 kg 1000 kr. kr.

78 120 1:54

Kungl. Maj:ts proposition nr 59.

Nr 126—128. Kakao och kakaosmör:

stat. nr 295 bönor........

» » 296 pulver........

» » 297 kakaosmör......

Nuvarande tull:

bönor......100 kg 5: —

pulver ...... » 30: —

kakaosmör • . . . fritt.

Föreslagen tilläggstull:

bönor......100 kg 10: —

pulver...... » 15: —

kakaosmör . • . . » 10: —

En verkställd utredning angående de kvantiteter kakaopulver och kakaosmör,
som erhållas av 100 kg kakaobönor, bar givit vid handen, att av 100 kg bönor
utvinnas 46 kg kakaopulver och 30 kg kakaosmör. Utgår man från dessa siffror,
finner man, att vid en tull å kakaobönor av 5 kr. per 100 kg nettotullskyddet
för det färdiga fabrikatet nu utgör

46 X kr. 0: 30 = kr. 13: 80
— kr. 5: —
eller kr. 8: 80.

ökas tullen å kakaobönor till 15 kr. per 100 kg, bör sålunda, om nettotullskyddet
skall bibehållas oförändrat, bruttotullskyddet utgöra kr. 23:80 för
den färdiga varan.

För närvarande ligger hela tullskyddet å kakaopulvret, under det att den
värdefulla biprodukten, kakaosmör, vars pris är icke oväsentligt högre än pulvrets
— enligt 1930 års handelsstatistik kr. 1:90 mot kr. 1:10 per kg — är fri
från tull. Detta synes icke vara fullt rationellt. Huru tullskyddet lämpligen
bör fördelas mellan dessa båda artiklar, därom kunna måhända olika meningar
göra sig gällande. Av vissa skäl synes emellertid vid en uppdelning av tullen
på de skilda produkterna endast en mindre del böra läggas på kakaosmöret.
Här bar man utgått från en tull å kakaosmör av 10 kr. per 100 kg såsom lämplig,
om tullen å kakaobönor höjes med samma belopp. För att komma det nuvarande
tullskyddet så nära som möjligt borde då enligt ovan angivna beräkningsgrund
tullen å kakaopulver fastställas till 45 kr. per 100 kg enligt följande
beräkning:

30 kg kakaosmör å 10 kr. per 100 kg .... kr. 3: —

46 kg kakaopulver å 45 kr. per 100 kg ... » 20: 70

Summa kr. 23: 70.

Hed dessa tullsatser skulle sålunda enligt den tillämpade beräkningsgrunden
nuvarande tullskydd praktiskt taget bibehållas oförändrat.

Införsel Medelvärde per kg

1000 kg 1000 kr. kr.

Nr 129 (stat. nr 298). Choklad . . . 246 591 2:40

Nuvarande tull ... 100 kg 50: —

Föreslagen tilläggstull » 30: —

Införsel
1000 kg 1 000 kr.

3 732 3 356

190 209

386 695

Medelvärde per kg
kr.

0: 90
1:10
1:80

Kungl. May.ts proposition nr 59.

Choklad användes förr i större utsträckning än nu vid beredning av den såsom
näringsmedel brukliga chokladdrycken. Denna framställes numera oftast
genom tillsats av vatten eller mjölk till kakaopulver, under det att choklad
företrädesvis och i ökad omfattning funnit användning såsom njutningsmedel.
För sådant ändamål är chokladen understundom tillsatt med mandel eller nötkärnor,
hela eller sönderdelade, beströdd med socker eller försedd med överdrag
eller mellanlägg av socker, fruktgelé eller dylikt. I tullbeskattningshänseende
betraktas sådan choklad såsom konfityrer och drager sålunda tull med
80 kr. för 100 kg. Ur produktionsteknisk synpunkt torde knappast finnas anledning
till olikhet i beskattningen av denna choklad och choklad utan ovannämnda
tillsatser. Ett likställande av de båda artiklarna synes redan ur denna
synpunkt lämpligt.

Nr 132 och 134. Bröd:	Införsel 1000 kg 1000-kr.	Medelvärde per kg kr.
stat. nr 304	dessertkäx, ej hänförliga till konfityrer......	208	297	1:43
t> » 305	pepparkakor och andra slag av finare bakverk, ej hänförliga till konfityrer .	50	88	1:78
> » 307	andra slag.......	166	198	1: 19

Nuvarande tull:

dessertkäx, pepparkakor

etc.........100 kg 30: —

andra slag...... » 6:50

Föreslagen tilläggstull:
dessertkäx, pepparkakor

etc.........100 kg 30: —

andra slag...... » 13:50

Några betänkligheter mot tullförhöjningar med hänsyn till varornas karaktär
av förbrukningsartiklar synas här icke föreligga. Vad beträffar till stat.
nr 307 hänförliga slag av bröd må framhållas, att några utav våra vanligare
grövre brödsorter ytterst sällan förekomma till införsel, om icke möjligen
skeppskäx, som emellertid för fartygsbehov kan tullfritt införas från provianteringsfrilager.
De viktigaste till detta nummer hänförliga importartiklarna
torde utgöras av rostade majsflingor, s. k. spunnet vete (shredded wheat)
m. fl. dylika produkter.

Ur nr	143. Konserver:	Infe 1000 kg	> r s e 1 1 000 kr.	Medelvärde per kg kr.
stat.	nr 317	fisk-, andra än	ansjovis,
		och skaldjurs-	..... 563	1 555	2:76
	» 318	frukt-.....	.....1712	1 285	0: 75
T>	» 319	sparris- . . . .	..... 360	477	1:32
y»	» 320	andra grönsaks-	.... 269	308	1: 14
	» 321	andra . . . .	..... 370	772	2:09

Nuvarande tall .... 100 kg 50: —
Föreslagen tilläggstull . > 25: —

Kungl. Maj:is proposition nr 59.

Såsom av ovanstående siffror framgår belöper sig införsela av dessa konserver
till ganska avsevärt belopp, i runt tal 4.4 miljoner kronor. Medräknas
konserverat kött av nötboskap och får samt sardiner, tonfisk och brissling, för
vilka någon tilläggstull icke ifrågasatts, uppgår importvärdet till mer än 6
miljoner kronor.

Den till tulltaxenummer 141—143 fogade, med nr 1 betecknade anmärkmngen
synes efter den föreslagna höjningen av tullen å färsk sparris icke böra
äga tillämpning i fråga om konserver av nämnda vara.

Införsol Medelvärde per kg

Nr 225 (stat. nr 542). Ljuskänsligt 1000 kg 1000 kr. kr.

fotografiskt papper......... 224 1 295 5:79

Nuvarande tull .... 100 kg 20:_

Föreslagen tilläggstull » 10: —

nmnmer hänförligt papper är i regel överdraget med en gelatin-,
kollodium- eller albuminhinna, innehållande ljuskänsliga kemikalier. Hit häniores
icke ljustryckpapper (till kopiering av ritningar o dyl )

r 226 (stat. nr 543).	I n f ö	r s e 1	Medelvärde per kg
Fotografiska 1000 kg	1 000 kr.	kr.
torrplåtar ...... Nu........	tullfria	427	2:96
Föreslagen tull . . . .	. 100 kg 30: —

Artikeln, som pa senare tid förlorat i betydelse, var förr belagd med en
av 30 kr. för 100 kg, d. v. s. samma belopp, som nu föreslagits. I den tullpliktiga
vikten bör inräknas vikten av visst emballage, såsom askar, papper
o. dyl. omslag.

Ur nr 227. Fotografisk film:	I n f ö 1000 kg	r s e 1 1 000 kr.	Medelvärde per kg kr.
stat. nr 544 framkallad ....	30	1 254	42:47
» » 546 annan, med undantag av
kinematografisk ....	170	2 358	13: 85

Nuvarande tull .... 100 kg 80: —
Föreslagen tilläggstull:
framkallad..... » 1500: —

annan etc....... > 70:_

Den största artikel, som hänföres till stat. nummer 544, är biograffilm. Nuvarande
tull, som enligt de vid införseln uppgivna värdena motsvarar 1.9 % av
medelvärdet, kan icke sägas innebära någon nämnvärd beskattning av biografrörelsen.
Därest med anledning av ett genomförande av den föreslagna tillläggstullen
ur kontrollsynpunkt särskilda bestämmelser skulle befinnas erforderliga,
torde sådana framdeles kunna utfärdas på administrativ väg. Det
torde böra_ tilläggas, att sådan film, som införes för att avprovas (av censuren),
kan tullfritt disponeras, till dess sådan provning ägt rum.

Den s. k. råfilmen, som användes för upptagning av bilder och vilken icke

Kungl. Maj:ts proposition nr 59.

är föremål för tillverkning inom landet, synes ej böra beläggas med tilläggstull
och har därför här icke upptagits. x . „.

Huvudparten av den film, som hänföres till stat. nummer 546, torde finna användning
av amatörfotografer.

Nr 257—258. Flyktiga vegetabiliska Införsel Medelvärde per kg
oljor etc.: andra slag: 1000 kg 1000 kr. kr.

i kärl vägande brutto:

stat. nr 587 1 kg eller däröver . . 79 1067 13:48

» » 588 mindre än 1 kg . . . 3 57 18:22

Nuvarande tull:

stat. nr 587 .... 100 kg 200: —

> » 588 .... * 300:

Föreslagen tilläggstull » 200: —

Bland hit hänförliga oljor märkas anis-, bergamott-, citron-, eukalyptus-,
fänkols-, geranium-, kanel-, kummin-, lavendel-, nejlik-, pomerans-, pepparmynt-,
reseda-, rosen-, sandelträ-, sassafras-, tallbarrs- och timjanolja.

Såsom sammansatta eterarter, hänförliga till dessa nummer, betraktas sadana
estrar, som äro flyktiga och hava en mer eller mindre behaglig lukt. .Deras
huvudsakliga användning faller inom likör-, konfityr- och parfymindustnerna.
Med essenser avses ett stort antal välluktande produkter i fast eller flytande
form, som användas inom parfymindustrien eller vid tillverkningen av konfityrer,
bakverk, drycker o. dyl. Hit höra konjak-, ronr- och arrakessens, smultron-,
hallon- och andra fruktetrar samt alkoholiska destillat på bär och frukter med
huvudsaklig användning inom läskdryckstillverkningen.

Införsel

			1000 kg 1000 kr.
	stat. nr 591	Tandpulver och	31 220
Nr 261		tandpasta . .
» j> 592	Puder, smink och	72 713
		näskitt . . .
Nuvarande tull . . .	. 100 kg 100: —

Föreslagen tilläggstull:
tandpulver och tand pasta.

...... » 100: —

puder etc...... » 400: —

Nr 262 (stat. nr 593). Lukt- eller toalettvatten,
parfymer etc........ 121

Nuvarande tull .... 100 kg 300: —
Föreslagen tilläggstull » 200: —

Medelvärde per kg
kr.

7:04
9: 89

9:35

För ovannämnda tekniska preparat hava föreslagits olika, efter artiklarnas
skilda karaktär och nu gällande tullsatser avpassade tilläggstullar.

Eungl. May.ts proposition nr 59.

Ur nr 296 och ur nr 297. Hudar och luft	i r s e 1	Medelvärde per kg
skinn, ej pälsverk, beredda: andra slag: 1000 ks stat. nr 661 i stycken, vägande minst	1 000 kr.	kr.
1 kg, lackerade	. . . . 45	671	14: 96
» > 664 i stycken av mindre vikt,
lackerade . .	. . . . 85	1 758	20: 74
Nuvarande tull:
stat. nr 66l .... 100 kg	65: —
» » 664 .... »	90: —
Föreslagen tilläggstull:
stat. nr 661 .... »	85: —
» » 664 .... i	110: —

Någon tillverkning av lackerade skinn förekommer numera icke inom landetde
försök, som gjorts, hava icke lämnat tillfredsställande resultat. Dessa skinn
hava användning för mera lyxbetonade tillverkningar, företrädesvis inom skoiabrikationen.
Aven andra skinnsorter finnas visserligen, vilka utgöra påtagr,
1.^a1 Ij^varor, såsom guld- och silverskinn, ödle-, orm- och fiskskinn samt krokodilskinn.
_ Av dessa hava tidigare guld- och silverskinn varit belagda med lyxtull,
men importen var sa obetydlig, att någon särskild rubrik icke ansågs lämpligen
böra bibehållas. De övriga sist uppräknade slagen äro likaledes av mycket
underordnad betydelse ur importsynpunkt.

Ur nr 299 (ur stat. nr 667). Läder- och skinnstycken, utstansade, lackerade.

Nuvarande tull.....100 kg 100: —

Föreslagen tilläggstull . . » 110: —

Utstansade stycken av lackerade skinn torde visserligen för närvarande icke
vara någon betydande importartikel men synas dock böra åsättas tilläggstull,
om sådan införes vid stat. nr 661 och 664.

Nr 303 (stat. nr 671). Handskar: andra
slag................

Nuvarande tull .... 100 kg 600: —
Föreslagen tilläggstull s 300: —

Införsel Medelvärde per kg
1 000 kg 1000 kr. kr.

41 2 938 71: —

. Tullsatsen för handskar drabbar för närvarande ganska ojämnt, beroende på
de olika slagens högre eller lägre vikt. Visserligen äro grövre arbetshandskar
numera utbrutna ur rubriken och upptagna i tulltaxenummer 302 med lägre
tull, men även under nummer 303 ingå så skilda slag, att en differentiering
vore önskvärd för att ernå en rättvist avvägd beskattning. Då någon uppdelning
av rubriken icke lämpligen kan vidtagas i detta sammanhang, har en jämförelsevis
låg tilläggstull ifrågasatts för att den sammanlagda tullen icke skall
komma att verka prohibitivt.

Kungl. May.ts proposition nr 59.

Införsel Medelvärde per kg

Pälsverk: oberedda: kg kr. kr.

Nr 307 (stat. nr 676) av bäver, chinchilla,

hermelin etc. . . 1 323 684 367 517:28

beredda, lösa:

» 311 ( » » 680) av bäver, chinchilla,

hermelin etc. . . 1 276 450 340
Arbeten av pälsverk:

beredda, hopsydda
skinn etc.:

» 314 (stat. nr 683) av bäver, chinchilla,

hermelin etc. . . 16 13 801

fullfärdiga persedlar,
ej s. n.:

av bäver, chinchilla,
hermelin etc.: . .

» 319 ( » » 688) med övertyg eller

foder avspånadsvara,
innehållande
silke .... 98 153 850

» 320 ( » » 689) andra..... 8 18 827

Nuvarande tull:

Nr 307 ........ 100 kg 350: —

»311........ » 600: —

» 314........ » 1 100: —

» 319........ » 1 650: —

» 320 ........ » 1 450: —

Föreslagen tilläggstull . 100 /er. 15: —

352: 93

862: 56

1 569: 90

2 353: 38

Vad pälsverk beträffar är deras karaktär av lyxvara, mera umbärlig eller
nödvändig vara beroende på pälsverkets beskaffenhet. På få områden växla
prisen så som här. Även om vissa pälsvaror i vårt hårda klimat måste betraktas
såsom nödvändiga, ligger en lyxbeskattning av de dyrare slagen nära
till hands i detta sammanhang. Nu gällande tulltaxa tager också hänsyn till
detta förhållande, i det att de enklaste slagen äro belagda med en jämförelsevis
låg tull, de ädlaste pälsverken med den högsta av de på detta område förekommande
tullsatserna och samlingsrubrikerna, vilka omfatta i stort sett ordinära
slag av pälsverk, hava tullsatser, som inom respektive kategorier ligga mellan
den högsta och den lägsta. Av oberedda pälsverk äro de billigaste slagen fria
från tull.

Svårigheten att på detta område medelst vikttullsatser ernå en lämpligt avvägd
beskattning för de dyrare pälsverken ligger dels däri, att man försatt
komma till ett med hänsyn till värdet någorlunda väl avpassat belopp måste
välja rent oproportionerliga tullsatser, dels däri, att även inom samma rubrik
förekomma pälsverk av synnerligen växlande Värde. Även med beaktande av
de olägenheter, som äro förenade med tillämpningen av värdetullar, synes man
därför icke kunna undgå att i förevarande fall tillgripa sådana tullar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 59.

			I n f ö	r s e I	Medelvärde per
			1 000 kg	1 000 kr. kr.
Ur nr 378 (stat. nr 864).	S. k. papeterier . .	. . 92	221	2:41
		Bilder, ej s. n.:
» 391( » » 887)	vykort, gratulations-
		kort.....	. . 103	624	6: 08
» 392 ( » » 888)	andra slag . . .	. . 246	953	3:87
Nuvarande tull:
stat.	nr 864 . . .	.... 100 kg 30	—
	» 887 . . .	. . . . > 50	—
>	» 888 . . .	. . . . > 75	—
Föreslagen tilläggstull:
stat.	nr 864 . . .	. . . . 100 kg 30	—
	» 887 . . .	. . . . » 50	—
	» 888 . . .	. . • . > 25	—
Silke, ej	särskilt nämnt: i smärre för detalj- I n f ö	r s e 1	Medelvärde per
handeln lämpade uppläggningar:	1000 kg 1000 kr.	kr.
Nr 398	stat. nr 918	naturligt. .	32	1649	51:59
	» » 919	konstgjort . .	34	465	13: 86
		annat:
	» » 920	naturligt . . .	26	715	27:24
» 399		konstgjort:		. t
	» > 921	otvinnat .	. 975	7 807	8:01
	l » » 922	tvinnat . .	. 101	941	9:29
Nuvarande tull:
Nr 398 .....	... 100 kg 250:	—

399

Föreslagen tilläggstull

200: —
300: —

Inom avdelningen för spanadsämnen samt arbeten därav finnas varugrupper,
som ansetts och fortfarande torde få anses tillhöra de slag av konsumtionsartiklar,
vilka betecknas såsom lyxvaror eller åtminstone mera umbärliga varor. Till
denna kategori hava särskilt räknats olika slag av silke förfärdigade artiklar.
[Visserligen har den jämförelsevis nya artikeln konstsilke kommit att såsom spånadsvara
i väsentlig grad ersätta bomull och ull, men detta förhållande har
dock icke hindrat, att konstsilket i den allmänna uppfattningen med det naturliga
silket delar platsen såsom ett mera lyxbetonat spånadsämne.

Tillverkning av silkesvaror har tidigare förekommit här i landet endast i
mycket obetydlig utsträckning. Vid förefallande behov av ökade tullinkomster
har också uppmärksamheten riktats på dessa artiklar såsom lämpliga skatteobjekt.
Sålunda blevo, bl. a. vid 1921 års riksdag, åtskilliga artiklar av silke
belagda med avsevärt ökade tullsatser, vilka sedan dess kvarstått i stort sett
orubbade, ehuru en icke oväsentlig inhemsk tillverkning kommit till stånd, varigenom
det med tullförhöjningarna avsedda syftemålet i avsevärd grad förfelats.
Man kan också på goda grunder göra gällande, att de höjda tullsatserna
erbjuda ett högre skydd för den uppkomna inhemska tillverkningen, än denna
behöver. Under sådana förhållanden ligger tanken nära till hands att genom

Kungl. Maj:ts proposition nr 59.

ökad beskattning av silket något minska spänningen mellan tullen å råvaran
och tullarna å därav tillverkade artiklar.

Vad beträffar naturligt silke, som icke i nämnvärd omfattning användes inom
textilindustrien, synes ingen anledning föreligga att undantaga detta från tullförhöjningen.
Denna har ansetts böra gälla även sadant silke, som förekommer
i smärre för detaljhandeln lämpade uppläggningar; en alltför stor skillnad mellan
tullen å detta och det för industriellt bruk avsedda silket synes nämligen,
bl. a. av tulltekniska skäl, icke vara lämplig. Förbrukningen av silke i smärre
förpackningar är inom konfektionsindustrien icke så stor, att tullhöjningen i
nämnvärd grad kan inverka fördyrande på varorna.

Såsom en konsekvens av tilläggstullen å silke torde tullsatserna för elastiska
band i förening med silke samt därav förfärdigade hängslen o. dyl. artiklar
(taxenr 538 och 581) böra höjas. Det är att märka, ^att dessa tullsatser icke
tillhörde dem, för vilka höjning genomfördes vid 1921 års riksdag.

Inom andra grenar av industrien än de här ovan berörda användes silke endast
i obetydlig omfattning, nämligen vid tillverkning av vissa slag av elektrisk
ledningstråd samt vid framställning av vissa glödnät. Av dessa artiklar
hänföres ledningstråden till taxenr 1040—1041, med tull allt efter trådtjockleken
av 100 kr. respektive 50 kr. för 100 kg. Glödnät av silke äro upptagna
i taxenr 551, med tull av 900 kr. för 100 kg. Enligt förslaget skulle tillverkningen
av dessa artiklar, som är begränsad till ett mindre antal företag, icke
beröras av den föreslagna tilläggstullen.

Det framställda förslaget angående tilläggstull på silke förutsätter, såsom i
direktiven framhållits, att den inhemska silkeproduktionen belägges med en
mot nämnda tilläggstull svarande accis. I den proposition med förslag härtill,
som lärer vara att förvänta, torde motiven ytterligare komma att utvecklas.

Införsel Medelvärde per kg

Nr 538 (stat. nr 1076). Elastiska band 1000 kg 1 000 kr. kr.

och snören etc. i förening med silke . 46 604 13:18

Nuvarande tull . . . 100 kg 400: —

Föreslagen tilläggstull » 150: —

Elastiska band i förening med silke äro, såsom nämnts, för närvarande åsätta
en tull av 400 kr. för 100 kg, under det att tullen för andra elastiska band utgör
200 kr. för 100 kg. Höjes nu tullen å sådant silke, som ingår i förstnämnda slag
av band, från 200 till 500 kr. för 100 kg, torde såsom en följd härav tullen^å
banden även böra höjas. Då man lärer kunna utgå från att silket icke ingår
till större mängd än 50 % av varans vikt, synes en tilläggstull för ifrågavarande
band av 150 kr. för 100 kg kompensera tilläggstullen å silke.

Nr 581 (stat. nr 1138). Hängslen etc.
av elastiska band eller snören, innehållande
silke...........

Nuvarande tull . . . 100 kg 400: —

Föreslagen tilläggstull » 150: —

Tullsatsen för här ifrågavarande artiklar utgår för närvarande med samma
belopp som för de band eller snören, som utgöra huvudbeståndsdelen i de färdiga
artiklarna. Den tilläggstull, som föreslagits för halvfabrikaten (tulltaxelir
538), har därför ifrågasatts även vid detta nummer.

1 000 kg 1 000 kr.

4.1 59

14:47

Kungl. Maj:ts proposition nr 59.

Införsel Medelvärde per kg

Nr 612 (stat. nr 1175). Gulddragartråd, 1000 kg 1000 kr. kr.

ävensom paljetter och kantiljer . . . 3.1 35 n: io

Nuvarande tull . . . 100 kg 600: —

Föreslagen tilläggstull » 300: —

Här ifrågavarande artiklar utgöra halvfabrikat för tillverkning av de till
nästföljande nummer hänförliga varuslagen. Visserligen hänföras till denna
rubrik vissa slag av tråd, överspunnen med metall eller metallbelagt papper,
vilka hava ett lågt värde. Med hänsyn till varornas karaktär har dock en
höjning av tullen synts kunna ifrågasättas.

Nr 613 (stat. nr 1176). Vävnader, andra
än spetsvävnader och tyll, innehållande

metalltråd eller med metalltråd över- Införsel Medelvärde per kg
spunnet garn till mer än 15 % av va- 1000 kg 1000 kr. kr.

rans hela vikt........... 3.3 197 59:70

Nuvarande tull . . . 100 kg 1 500: —

Föreslagen tilläggstull » 1 500: —

Då medelvärdet å artiklar, hänförliga till detta nummer, är högre än för
dem, som falla under nästföljande nummer i tulltaxan, synes ingen anledning
föreligga att åsätta varor, hänförliga till nr 613, lägre tull än som gäller för
artiklar, fallande under nr 614. Genom den föreslagna tilläggstullen skulle
tullen för båda rubrikerna komma att utgå med samma belopp.

Nr 623 (stat. nr 1186). Skodon av spa- Införsel Medelvärde per kg
nadsvara, innehållande silke eller finare 1000 kg 1000 kr. kr.

metalltråd............. 5.4 228 42:11

Nuvarande tull . . . 100 kg 1000: —

Föreslagen tilläggstull » 1000: —

Med hänsyn till dessa skodons mera utpräglade karaktär av lyxvara synes
en fördubbling av tullen kunna föreslås. Vad beträffar skodon av spånadsvara,
innehållande finare metalltråd, må erinras därom, att tilläggstull ifrågasatts
för nämnda material.

Nr 640 (stat. nr 1212). Konstgjorda blommor
etc.: avsedda för eller användbara Införsel Medelvärde per kg
såsom besättnings- eller monterings- 1000 kg 1000 kr. kr.

artiklar.............. 6.5 576 88:30

Nuvarande tull . . . 100 kg 2 500: —

Föreslagen tilläggstull » 2 500: —

Tillverkningen inom landet av konstgjorda blommor uppgår till ett värde
av 517 000 kr., sålunda ett belopp som närmar sig införselvärdet. Då emellertid
vid tillverkningen användas en mängd importerade delar, vilkas värde
ingår i tillverkningsvärdet, bör vid bedömandet av tillverkningens omfattning
hänsyn tagas härtill.

Kungl. Maj:ts proposition nr 59.

Nr 641 (stat. nr 1213). Konstgjorda Införsel Medelvärde per kg
blommor etc.: andra slag; ävensom 1000 kg 1000 kr. kr.

delar till konstgjorda blommor etc. . 5.0 67 13:53

Nuvarande tull . . . 100 kg 500: —

Föreslagen tilläggstull » 1500: —

Denna rubrik omfattar företrädesvis halvfabrikat för tillverkning av artiklar,
hänförliga till nästföregående nummer. Då för dessa föreslagits tilläggstull,
synes såsom en följd härav en höjning av tullen böra vidtagas vid nr 641.
Vid bedömandet av tilläggstullens storlek bör hänsyn även tagas till det avfall,
som kan uppstå vid fabrikationen.

Införsel1 Medelvärde per kg

Ur nr 818 (ur stat. nr 1473). Lösa blad 1000 kg 1000 kr. kr.

till rakhyvlar........... 19-6 1 498 76:34

Nuvarande tull .... 100 kg 300: —

Föreslagen tilläggstull » 900: —•

Då ifrågavarande nummer omfattar utom blad till rakhyvlar även rakknivar
framgår icke medelvärdet av de olika artiklarna ur handelsstatistiken. Värdet
av rakhyvelblad per viktenhet räknat är emellertid högre än värdet å rakknivar
och torde kunna uppskattas till omkring 100 kr. per kg.

Ur nr 1044 (ur stat. nr 1885). Radiomottagningsapparater och delar därtill,
ej särskilt nämnda, andra än elektronrör.

Nuvarande tull.....100 hr. 10: —

Föreslagen tilläggstull . . » 10: —

Hela införseln under stat. nummer 1885 uppgick till 736 000 kg med ett
värde av 10 906 000 kr.

Införseln av elektronrör, vilka icke äro föremål för tillverkning inom landet,
kan icke angivas.

Ur nr 10561 Automobiler och delar därtill; motor -

	1057 f	cyklar och sidvagnar därtill:	Inför	sel	Medelvärde
		automobiler:	st. och kg 1 000 kr.	kr.
stat. nr 1907	för personbefordran.....	8 548 st.	26 740	3128:17
		delar till automobiler:
	» 1909	hjul.............	6 057 »	87	14:34
	» 1910	karosserier..........	16 »	47	2 907: 75
»	» 1911	underreden .........	3 815 »	8 977	2 353: 02
»	» 1913	motorcyklar..........	4 043 st.	3 254	804: 80
>	» 1914	sidvagnar till motorcyklar . .	395 »	128	325: 24
	» 1916	för tillverkning av automobiler
		avsedda delar etc.......	8 018 kg	12 739	1: 59

1 Införselsiffrorna avse även rakknivar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 59.

Nuvarande tull:

Ur nr 1056 .......... 100 hr. 15: —

Nr 1057 .......... » 12: —

Föreslagen tilläggstull:

Ur nr 1056 .......... 100 hr. 5: —

Nr 1057 .......... > 2: —

Såsom av ovanstående siffror framgår uppgick införseln av personautomobiler
och för sådana automobiler avsedda karosserier år 1930 till ett sammanlagt
belopp av mer än 26 000 000 kr. Lägges härtill införseln av chassier till
personautomobiler, som torde kunna uppskattas till omkring 2 250 000 kr.,
samt av motorcyklar och sidvagnar därtill, cirka 3 382 000 kr., uppgår importvärdet
för nämnda år till omkring 31 632 000 kr. Visserligen har införseln
under år 1931 något minskats, men införselvärdet är fortfarande mycket betydande.
Då införseln av personautomobiler i viss utsträckning tjänar syften,
vilka icke kunna anses sammanhänga med tillgodoseendet av viktigare trafikintressen,
har fråga uppstått, huruvida man genom en uppdelning av rubriken
för personautomobiler skulle kunna i högre grad än hittills beskatta den mera
lyxbetonade delen av införseln.

Verkställd undersökning har emellertid givit vid handen, att införseln
av de dyrbaraste bilarna under det senaste året varit relativt obetydlig. Då
efterfrågan på dessa bilar under nu rådande ekonomiska förhållanden torde
komma att gå ytterligare tillbaka och en differentiering kan väntas bliva förenad
med avsevärda praktiska svårigheter, vare sig uppdelningen med olika
tullsatser komme att ske efter vagnarnas vikt eller efter deras pris, har tanken
på en sådan uppdelning uppgivits. En mindre, allmän höjning av tullen å personautomobiler
och motorcyklar torde emellertid kunna ifrågasättas. Däremot
synas starka skäl tala för att lastautomobiler och motorbussar —- med hänsyn
till de förras stora användning inom näringslivet för varutransporter av allehanda
slag och de senares tilltagande betydelse för tillgodoseende av viktiga
allmänna trafikbehov — icke underkastas någon ytterligare tullbeskattning.

En tilläggstull å personautomobiler måste, för att bliva effektiv, åtföljas av
en motsvarande höjning av tullen för vissa viktigare delar, såsom karosserier,
chassier och hjul. I den mån tveksamhet kan råda, huruvida exempelvis ett
chassi är avsett för person- eller lastautomobil, bör bevisskyldigheten åligga importören.
Vad beträffar smärre delar — reservdelar eller delar, avsedda att
sammansättas till automobiler — kan någon bestämd åtskillnad i många fall
icke göras mellan å ena sidan delar till personautomobiler och å andra sidan
delar till lastautomobiler och motorbussar. För reservdelar, stat. nr 1912, har
därför ingen tilläggstull föreslagits. Vad åter angår sammansättningsdelarna,
stat. nr 1916, synes, till förekommande i huvudsak av en icke avsedd förskjutning
av det för sammansättningsindustrien nu gällande tullskyddet, viss tillläggstull
böra utgå. Vid avgivandet av förslag till sådan tilläggstull har hänsyn
tagits till det förhållandet, att vid de fabriker, som i sin tillverkning huvudsakligen
använda från andra inhemska företag eller från utlandet inköpta
delar, mer än hälften av tillverkningen kommer på lastautomobiler. Genom en
tilläggstull av 2 procent av sammansättningsdelarnas värde kommer sålunda
tull skyddet att något ökas för sammansättningen av personautomobiler, under
det att skyddet för sammansättningen av lastautomobiler något minskas. I
genomsnitt taget skulle emellertid någon nämnvärd förändring i tullskyddshä.nseende
icke komma att inträda.

För sådana företags vidkommande, vilka själva framställa huvudparten av
för tillverkningen av lastautomobiler och motorbussar erforderliga delar, torde
tullsatsen för dessa delar vara av mindre betydelse.

Kungl. Maj:ts proposition nr 59. 31

Införsel Medelvärde

Ur nr 1064. Lustfartyg: st stat.

nr 1941 segelfartyg........... 2

» » 1943 maskindrivna fartyg för annan

drivkraft än ånga....... 46

Nu.........tullfria.

Föreslagen tull .... 100 kr. 25: —

Motordrivna lustbåtar hava, såsom av importsiffrorna framgår, under senaste
tiden införts i icke obetydlig omfattning. I kvalitetshänseende hava desamma,
enligt vad som uppgivits, ofta nog icke uppfyllt rimliga anspråk. Det torde
förtjäna omnämnas, att från utlandet införda båtar äro tullfria, även om de
äro försedda med motorer, under det att tull måste erläggas för motorer, som
införas för att insättas i lustbåtar, vilka byggas vid våra skeppsvarv.

Införsel Medelvärde

Nr 1078 (stat. nr 1971). Fickur med boett av et. 1000 kr. kr.

guld eller platina.............. 45 144 2 358 52: 24

Nuvarande tull.....1 st. 4: —

Föreslagen tilläggstull . . » 2: —

I samband med den höjning av vissa finanstullar, som genomfördes år 1921,
höjdes tullsatsen för fickur med boett av guld från 1 kr. till 10 kr. per stycke,
vilken sistnämnda tullsats emellertid år 1924 nedsattes till 4 kr. En mindre
höjning av denna tull synes nu kunna ifrågasättas.

		Införsel	Medelvärde
Nr 1083 (stat. nr 1977).	Urboetter av guld eller	kg kr.	kr.
platina.......		136 2 720	20: —
Nuvarande tull . . .	. . 1 st. 3: —
Föreslagen tilläggstull	. . » 2: —
		Införsel	Medelvärde
		‘ st. 1 000 kr.	kr.
Nr 1088 (stat. nr 1982).	Flyglar .......	320 614	1 917: —
» 1089 ( » > 1983).	Pianinon och tafflar .	1 281 1 105	863: —
Nuvarande tull:
Nr 1088 .....	. 1 st. 200: —
> 1089 .....	» 150: —
Föreslagen tilläggstull:
Nr 1088 .....	. 1 st. 100: —
» 1089 .....	. , 75: —

Införseln utgöres dels av förstklassiga instrument, fullt jämförliga med vara,
dels av instrument av låg kvalitet (s. k. C-instrument).

Införsel Medelvärde per kg

Nr 1095 (stat. nr 1992). Grammofoner 1000 kg 1000 kr. kr.

etc. samt delar och tillbehör därtill . 1 131 5 884 5: 20

Nuvarande tull .... 100 kg 50: —

Föreslagen tilläggstull » 50: —

1 000 kr. kr.

12 6 000: —

307 6 674: —

Kungl. Maj:ts proposition nr 59.

Det statsfinansiella

utbytet av
tullförhöjningarna.

Vid de år 1921 vidtagna höjningarna av vissa tullsatser med finanstullskaraktär
höjdes tullen å grammofoner etc. från 50 öre till 2 kr. 50 öre per kg.
Då det emellertid visat sig, att med stöd av denna jämförelsevis höga tullsats
här i landet uppstått en mindre tillverkning av grammofonskivor, vilken tillgodogjorde
sig tullförhöjningen såsom skydd för tillverkningen, nedsattes tullen
vid 1925 års riksdag till sitt förutvarande belopp, vilket fortfarande kvarstår.
En fördubbling av denna tull har här synts lämplig.

Infe

i r s e 1

Medelvärde per kg

Nr 1111 (stat. nr 2039).

Arbeten av

1 000 kg

1 000 kr.

kr.

celluloid eller galatit .
Nuvarande tull ....
Föreslagen tilläggstull

100 kg 80: —

» 40: —

156

1 210

7: 78

Artiklar, hänförliga till detta nummer, utgöras till stor del av hårnålar,
kammar, knappar o. dyl. Med den föreslagna tilläggstullen skulle dessa artiklar
komma att åsättas samma tull som motsvarande arbeten av kautschuk.

Införsel Medelvärde per kg

Nr 1128 (stat. nr 2056—2059). Leksaker 1000 ks 1000 kr. kr.

etc................. 714 3 010 4:22

Nuvarande tull . . . 100 kg 120: —

Föreslagen tilläggstull » 80: —

Med den föreslagna förhöjningen skulle tullen utgå med samma belopp, 2 kr.
per kg, som utgjorde den förr gällande tullen å leksaker.

Nr 1130 (stat. nr 2061). Masker samt d1 n f ö r s e l Medelvärde per kg

karnevals- och kottiljongsartiklar av 1000 kg 1000 kr. kr.

papp eller papper.......... 35 102 2:96

Nuvarande tull .... 100 kg 75: —

Föreslagen tilläggstull » 75: —

Med hänsyn till dessa artiklars karaktär har en fördubbling av tullen synts
kunna ifrågasättas.»

I fråga om det statsfinansiella utbytet av tullförhöjningama yttra de sakkunniga
:

»En beräkning av de belopp, de föreslagna nya tullarna och tullförhöjningarna
kunna förväntas inbringa under det kommande budgetåret, är givetvis förenad
med avsevärda vanskligheter. Vid den beräkning, som i detta syfte verkställts,
hava vi utgått från 1930 års importsiffror och vid övervägandet av den
nedgång i importen, som kan påräknas under det kommande budgetåret, i allmänhet
stannat vid en importminskning av 20 procent såsom sannolik. För
några viktigare varuslag, i fråga om vilka vi på grund av särskilda förhållanden
funnit oss höra räkna med en mindre nedgång, hava dock vissa avvikelser
från nämnda beräkningsgrund ansetts böra göras. Resultatet av beräkningen
har blivit, att de nya tullarna och tullförhöjningarna kunna antagas tillföra
statskassan en årlig merinkomst, som närmar sig 20 miljoner kronor.»

Kungl. Maj:ts proposition nr 59.

Generaltullstyrelsen, som efter remiss denna dag avgivit utlåtande över de
sakkunnigas förslag, har därvid förklarat, att ur tullteknisk synpunkt intet
syntes vara att erinra mot förslaget.

Såsom av det anförda framgår, har föreliggande förslag till ändringar i gällande
tullagstiftning till ändamål att för nästkommande budgetår och, i den chefen.
mån tullförhöjningarna dessförinnan träda i kraft, under detta budgetår tillföra
statsverket ökade inkomster. Syftet är sålunda rent statsfinansiellt, och
förslaget avser ej att innebära något ståndpunktstagande till andra åtgärder
på hithörande område, som i annat sammanhang kunna komma under omprövning.

De tullförhöjningar, som innefattas i det av de sakkunniga uppgjorda förslaget,
hava i enlighet med de meddelade direktiven lagts på lyxbetonade samt
mer eller mindre umbärliga varor. Däremot har för rena nödvändighetsvaror
gällande tull eller tullfrihet lämnats orubbad, och tullförhöjningar hava i regel
icke heller ifrågasatts för sådana varuslag, vilka inom industrien eller jordbruket
hava användning såsom råvaror, halvfabrikat eller andra produktionsförnödenheter.
Enligt vad de sakkunniga framhållit, har det, för att nå fram
till det förutsatta resultatet i statsfinansiellt hänseende, visat sig behövligt att
medtaga ett betydande antal varugrupper, även sådana, där tullen i och för *
sig ej lämnar mer betydande tillskott till inkomsterna. Av samma orsak har
det ej låtit sig göra att lägga tullförhöjningarna uteslutande å sådana lyxbetonade
och umbärliga varor, som icke tillverkas inom landet, vadan en del av
de föreslagna tullsatserna i viss utsträckning erhålla skyddskaraktär. Av praktiska
skäl hava de sakkunniga, såvitt möjligt, undvikit att klyva gällande varurubriker
i tulltaxan eller åtminstone de statistiska numren. Slutligen må erinras,
att vid förslagets utformning behörig hänsyn tagits till handelspolitiska
synpunkter av olika slag. Enligt direktiven har förslaget erhållit formen av en
särskild tilläggsförfattning, fristående från tulltaxan, varigenom tullförhöjningarnas
provisoriska natur tydligare framträder.

För egen del finner jag mig såväl beträffande valet av de varuslag, för vilka
tilläggstullar eller nya tullar ifrågasättas, som ock i avseende å avvägningen
av de olika tullsatserna kunna helt ansluta mig till de sakkunnigas förslag,
vilket generaltullstyrelsen efter granskning ur tullteknisk synpunkt lämnat
utan anmärkning. Icke heller i övrigt har jag något att erinra mot förslaget.

Vid inkomstberäkningen för budgetåret 1932/1033 ansåg jag mig böra beräkna
tullmedclstiteln, under förutsättning av oförändrade tullsatser, till 133 miljoner
kronor och, därest de ifrågasatta tullförhöjningama — vilka av mig antogos
skola inbringa 17 miljoner kronor -— komme till stånd, till 150 miljoner
kronor. Med förmälan att jag hade för avsikt att i samband med tulländringarna
framföra förslag om påläggande av acciser å vissa inhemska varor, förutsatte
jag samtidigt, att i sådana acciser skulle under nästkommande budgetår inflyta
3 miljoner kronor. I enlighet härmed hava i riksstatsförslaget »tullmedel»
upptagits med 150 miljoner kronor samt »acciser på vissa varor» med
3 miljoner kronor.

De sakkunniga hava nu beräknat avkastningen av de ifrågasatta tullför Bihang

till riksdagens protokoll 1982. 1 samt. h8 häft. (Nr 59.) 3

Kungl. Maj:ts proposition nr 59.

höjningarna, inbegripet de nya tullar, som föreslagits å vissa varuslag, till
ett belopp av bortåt 20 miljoner kronor. Den accis på den inhemska tillverkningen
av silke, som de sakkunniga förutsätta, kan, enligt vad jag senare i
dag får tillfälle omförmäla, förväntas lämna en intäkt under det kommande
budgetåret av bortåt 900,000 kronor. Under hänvisning härtill och då jag nu
ej har för avsikt att framlägga förslag till accis å något ytterligare varuslag,
finner jag mig böra förorda, att det merbelopp av 20 miljoner kronor, som
enligt den i statsverkspropositionen framlagda finansplanen erfordras i förhöjda
tullar och acciser, fördelas sålunda, att i ökade tullmedel beräknas 19
miljoner kronor och i accis 1 miljon kronor. I överensstämmelse härmed
böra alltså tullmedlen i den blivande riksstaten upptagas med (133 + 19 =) 152
miljoner kronor samt accis å silke med 1 miljon kronor.

De föreslagna nya tullarna och tullförhöjningarna torde böra träda i kraft
snarast möjligt. Det torde lämpligen böra överlämnas åt Kungl. Maj:t att
bestämma den närmare tidpunkten härför.

Förut denna dag har Kungl. Maj:t på min hemställan utfärdat införselförbud
för orostat kaffe, kakaobönor, silke, personautomobiler m. m. att gälla till
och med den 1 nästkommande februari. I anslutning härtill lärer i nu föreva•
rande förordning en övergångsbestämmelse böra meddelas av innehåll, att förordningen
skall hava avseende jämväl å införselförbjuden vara av i förordningen
omförmält slag, som efter den 29 januari 1932 anmäles till förtullning.

I anslutning till den föreslagna förhöjningen av tullsatserna å kaffe har inom
finansdepartementet förslag upprättats angående beskattning av inneliggande
lager av nämnda vara. Till förslaget härom, liksom till förslaget om accis å
den inhemska tillverkningen av silke ävensom till frågan om upptagandet i riksstaten
av silkesaccisen, anhåller jag att senare i dag få återkomma.

Föredragande departementschefen uppläser härefter förslag till förordning
med tillägg till gällande tulltaxa samt hemställer, att Kungl. Maj:t måtte genom
proposition

dels föreslå riksdagen att antaga nämnda förslag,
dels ock, med ändring av den i statsverkspropositionen gjorda
inkomstberäkningen, i vad angår tullmedel, föreslå riksdagen
att i riksstaten för budgetåret 1932/1933 beräkna tullmedlen
till ett belopp av 152 miljoner kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall
samt förordnar, att proposition av den lydelse, bilaga vid
detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Hjalmar Ekengren.

Stockholm 1932. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

320059