Kungl. Maj:ts proposition nr 59 år 1961
Proposition 1961:59
Kungl. Maj:ts proposition nr 59 år 1961
1
Nr 59
Kungl Maj:ts proposition till riksdagen med förslag
till stat för försvarets fastighetsfond för budgetåret
1961/62; given Stockholms slott den 10 februari
1961.
Kungl Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF
Sven Andersson
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 10 februari 1961.
Närvarande
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm,
Kung, Skoglund, Edenman, Netzén, af Geijerstam, Hermansson.
Efter gemensam beredning med cheferna för kommunikations- och
finansdepartementen anmäler chefen för försvarsdepartementet, statsrådet
Andersson, förslag till stal för försvarets fastighetsfond för budgetåret
1961/62 och anför därvid följande.
1—1968 61 Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 saml. Nr 59
2
Kuriffl. Maj:ls proposition nr 59 år 19t>1
Inledning
Från och med budgetåret 1940/41 redovisas huvuddelen av försvarets
fastigheter på en särskild i rikshuvudboken uppförd kapitalfond, numera
benämnd försvarets fastighetsfond. Sedan i enlighet med beslut av 1940
års riksdag vissa av försvarets fabriker organiserats såsom statligt affärsverk
varvid fabrikernas tillgångar och skulder från och med budgetåret
1944/45 upptagits till redovisning på en särskild kapitalfond, benämnd försvarets
fabriksfond — bar de av fabrikerna disponerade fastigheterna från
samma tidpunkt överförts från fastighetsfonden till fabriksfonden. Ä andra
sidan har i enlighet med beslut av 1950 års riksdag försvarets bostadsanskaffningsfond
avvecklats från och med budgetåret 1950/51, varvid på densamma
redovisade tillgångar överförts till försvarets fastighetsfond.
Försvarets fastighetsfond är från och med den 1 juli 1948 uppdelad på
fyra delfonder, nämligen arméns delfond, marinens delfond, flygvapnets
delfond och befästningars delfond. 1 årets statsverksproposition (bilaga 20,
kapitalbudgeten, s. 5 fl''.) bar framlagts förslag om sammanförande från
och med nästa budgetår av arméns, marinens och flygvapnets delfonder till
en gemensam delfond, benämnd kasernbyggnaders delfond. 1 enlighet härmed
anmäles medelsbehoven under försvarets fastighetsfond med uppdelning
på två deltonder, nämligen kasernbyggnaders delfond och befästningars
delfond.
I årets statsverksproposition (bilaga 2 till specifikation av inkomsterna
å driftbudgeten) har framlagts ett beräknat förslag (ill stat för försvarets
fastighetsfond för budgetåret 1901/62. I överensstämmelse med statförslaget
har på driftbudgeten i förslaget till riksstat bland Inkomster av statens
kapitalfonder upptagits totalbeloppet av de i slallörslaget för kasernbyggnaders
respektive befästningars delfonder angivna överskotten. Vidare har
bland Egentliga statsutgifter upptagits å andra huvudtiteln under rubriken
F. Diverse ett anslag till Ersättning till försvarets fastighetsfond för fångvårdsanstalten
i Hälsingborg samt å fjärde huvudtiteln under rubriken E.
Diverse, med tills vidare beräknade belopp, anslag för ersättning till vardera
av fastighetsfondens två delfonder för vederbörande förvaltningsmyndigheters
rätt att nyttja de till fonden hörande fastigheterna in. m.
Med skrivelse den 0 december 1960 har fortifikationsförvaltningen avgivit
förslag till stat för försvarets fastighetsfond för budgetåret 1961/62.
Riksräkenskapsverkei har den 16 december 1960 inkommit med utlåtande
över förslaget.
Översikt av fastiglietsfondens ställning
Av riksräkenskapsverkets utdrag ur rikshuvudboken för budgetåret
1959/60 samt av ämbetsverkets specifikation av bland annat försvarets
fastighets- och värdeminskningskonton m. in. för samma budgetår framgår,
att fondens ställning per den 30 juni 1960 var följande.
Kungl. Maj:ts proposition nr 59 är 1961
3
Arméns delfond
Tillgångar:
Markvärde.......................
Byggnadsvärde .................
Fordringar hos andra fonder
Skulder:
Värdeminskningskonto
Diverse medel
Kapitalbehållning
Marinens delfond
Tillgångar:
Markvärde.....
Byggnadsvärde .................
Fordringar hos andra fonder
Skulder:
V är deminskningskonto
Diverse medel
Kapitalbehållning
Flygvapnets delfond
Tillgångar:
Markvärde.....
Byggnadsvärde .................
Fordringar hos andra fonder
Skulder:
Värdeminskningskonto
Diverse medel
Kapitalbehållning
Befästningars delfond
Tillgångar:
Markvärde .......................
Byggnadsvärde .................
Fordringar hos andra fonder
Skulder:
Värdeminskningskonto .....
Diverse medel .................
Kapitalbehållning ..................
Kronor Kronor
87 401 836: 20
721 090 227: 06
14 622 793: 39 823 114 856: 65
559 711 775: 97
14 622 793: 39 574 334 569: 36
64 387 356: 34
227 386 651: 24
4 031 130: 87 295 805 138:45
184 282 623: 66
4 031 130:87 188 313 754:53
37 190 369: 29
610 349 435: 40
7 293 115: 25 654 832 919:94
394 390 422: 42
7 293 115:25 401 683 537:67
1 213 900 651: 95
5 466 531: 55 1 231 060 382: 09
1 146 986 989: 06
5 466 531:55 1 152 453 520:61
248 780 287:29
107 491 383: 92
253 149 382: 27
11 693 198: 59
78 606 861: 48
4
Kunc/l. Maj:ts proposition nr 59 år 19tit
I detta sammanhang må erinras om att den för budgetåret 1959/60 fastställda
staten för fastighetsfonden balanserade på 115 547 000 kronor. Inkomsterna
beräknades till detta belopp samt utgifterna och överskottet till
respektive 86 922 000 och 28 625 000 kronor. Utfallet av staten framgår av
en i budgetredovisningen för budgetåret 1959/60 Is. 158 och 159) intagen
sammanställning. Enligt denna har fondens överskott uppgått till 28 430 269
kronor 28 öre, som tillförts statsregleringen.
Den för innevarande budgetår gällande staten för försvarets fastighetsfond
är fastställd genom brev den 22 april 1960 (statsverkspropositionen
bilaga 22, riksdagens skrivelse nr 156).
Förslag till stat för försvarets fastighetsfond för budgetåret 1961/62
Staten för försvarets fastighetsfond skall jämlikt beslut av 1948 års riksdag
upptaga följande titlar, nämligen å inkomstsidan A. Ersättning
för till statsmyndigheter upplåtna lokaler, B. Hyror och arrenden för till
enskilda upplåtna lokaler och markområden, C. Inkomster av övnings- och
skjutfält och D. Diverse inkomster samt å utgiftssidan A. Reparationsoch
underhållskostnader m. in., B. Avsättning till värdeminskningskonto
och C. Hyres- och arrendeutgifter in. in. för av fonden förhyrda lokaler
och arrenderade markområden ävensom överskott att tillföras riksstatens
driftbudget. Inkomsterna respektive utgifterna under de angivna
titlarna skall upptagas särskilt för de olika delfonderna.
Vid beräkningen av de olika posterna i staten följer jag denna uppställning
och upptager först till behandling fondens utgifter.
UTGIFTER
A. Reparations- och underhållskostnader in. in.
Beträffande byggnader in. m. redovisade på arméns, marinens och flygvapnets
delfonder beräknas medelsbehovet för reparation och underhåll,
med i det följande angivna undantag, i enlighet med de principer som angivits
i propositionen 1945: 180 med förslag till stat för försvarets fastighetsfond
för budgetåret 1945/46. I överensstämmelse härmed beräknas medelsbehovet
för reparationer och underhåll till viss procent av den faktiska
byggnadskostnaden för varje särskild fastighet, omräknad till 1935 års prisnivå.
Byggnadsbeståndet uppdelas därvid i tre grupper. Den första gruppen
— äldre byggnader — omfattar byggnader, som färdigställts före den 1 juli
1938. Dessa byggnader redovisas i fastighetsfonden på grundval av särskild
värdering. Den andra och den tredje gruppen — nyare byggnader — omfattar
byggnader, som färdigställts efter nyssnämnda datum och som varit
i bruk längre respektive kortare tid än nio år. Nyare byggnader redovisas
med sitt anskaffningsvärde. Underhållsmedel beräknas första gången för
5
Kanyl. Maj:ts proposition nr 59 år 1961
andra budgetåret efter det budgetår, under vilket byggnaden färdigställts.
Underhållskvoten utgör vid 1935 års prisnivå i första gruppen l,i % föi
arméns och flygvapnets delfonder och 1,5 % för marinens delfond samt
i andra och tredje grupperna 0,8 % respektive 0,4 % för de Ire delfonderna.
Omräknade till 1960 års prisnivå med hjälp av byggnadsstyrelsens underhållskostnadsindex
(359) utgör undcrhållskvolerna i törsta gruppen 3,949 %
för arméns och flygvapnets delfonder och 5,385 % för marinens delfond samt i
andra och tredje grupperna 2,872 % respektive 1 ,436 % för samtliga tre delfonder.
— Utöver de procentuellt beräknade underhållsmedlen anvisas särskilda
medel för arbeten av större omtattning (iståndsättningsarbeten).
Från den procentuella beräkningsmetoden undantas marinens hamnanläggningar
i enlighet med vad som anlörts i propositionen 1948: 157 med
förslag till stat för försvarets fastighetsfond för budgetåret 1948/49. Underhållsmedel
för dessa anläggningar skall fastställas etter uppskattning och
medel anvisas å särskild delpost. Enligt samma proposition skall underhållet
av övnings- och skjutfälten bestämmas efter uppskattning för varje
särskilt budgetår och medel för ändamålet anvisas på särskilda delposter.
I enlighet med vad som anförts till 1960 års statsverksproposition (bilaga
22) skall underhållskostnaderna för flygfälten beräknas i viss relation
till anläggningsvärdel. För flygfälten med därå befintliga rullbanor
och andra för flygverksamhetens bedrivande omedelbart avsedda
anordningar skall därvid tillämpas en underhållskvot av 1,2 % av anläggningsvärdet
per den 1 juli 1946. Enligt nyssnämnda proposition omräknas
underhållskvoten till gällande prisnivå med hjälp av flygförvaltningens
flygfältsindex. Underhållskvoten utgör för år 1960 2,18 %.
För objekt redovisade på befästninyars delfond skall beräkningen av
underhållskostnaderna enligt nämnda proposition 1948: 157 ske i relation
till anläggningsvärdet, varvid för såväl befästningar som bergrum skall tillläinpas
en gemensam underhållskvot på anläggningsvärdet den 1 juli 1946.
Enligt propositionen 1951 : 88 bär underhållskvoten bestämts till 0,6 %
vid 1946 års prisnivå, vilken procentsats för varje år omräknas till gällande
prisnivå med hjälp av byggnadsstyrelsens underhallskoslnadsindex. Undeihållskvoten
utgör för år 1960 1,327 %. För iståndsättning av objekt å befästningsfonden
anvisas dessutom särskilda medel.
Vid beräkningen av de procentberäknade underhållskostnaderna för
nästa budgetår har fortifikationstörvalluingcn ulgatl från de byggnadsvärden
som fanns redovisade på delfonderna den 30 juni 1960. Dessa välden
har ämbetsverket i förekommande lall justerat med hänsyn till beslut
av Kungl. Maj:t under de lvu första månaderna av innevarande budgetår
att vissa byggnader in. in.
dl upplagas lill redovisning på delfonderna
respektive avgå ur delfonderna. Fortitikationstörvaltningen har sålunda
icke lagil hänsyn lill sådana av ämbetsverket gjorda Iramställningar om
invärderingar eller överflyttningar, beträffande vilka Kungl. Maj:t icke
fattat beslut före den 1 september 1960.
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 59 är 1961
Beträffande kostnaderna för reparation och underhåll av byggnader,
redovisade på kasernbyggnaders delfond, föreslår fortifikationsförvaltningen
införande av en enhetlig grundunderhållskvot av 1,2 % för byggnader
tillhörande förenämnda grupp ett. Jag återkommer till denna fråga
vid behandlingen av delposten Löpande reparation och underhåll av byggnader
m. m.
I sitt förslag till stat för nästa budgetår anför fortifikationsförvaltningen
rörande grundunderhållsprocenten å befästningars delfond följande.
I de fyra senaste statförslagen har fortifikationsförvaltningen anmält
att det erfarenhetsmässigt konstaterats, att underhållsmedlen för numera
vanligen förekommande befästningstyper med tekniskt komplicerade installationer
äro otillräckliga enligt den för beräkning av underhållsmedlen
fastställda procentsatsen.
Fortifikationsförvaltningen får i detta sammanhang erinra om den utredning
rörande behovet av underhållsmedel för dylika anläggningar, som
redovisats i förvaltningens, statförslag för budgetåret 1959/60. Utredningen
gav vid handen att en höjning av grundunderhållsprocenten från 0,6 till
0,7 var väl motiverad. Fortifikationsförvaltningen vill återigen framhålla,
att förvaltningen anser det oundgängligen nödvändigt att grundunderhållsprocenten
höjes från 0,6 till 0,7 för att möjliggöra ett godtagbart underhåll
av de i delfonden invärderade anläggningarna. Utan denna höjning av
underhållsprocenten måste det förutses att behovet av medel för iståndsättnmgsarbeten
m. in. kommer att successivt ökas. Ehuru fortifikationsförvaltningen
sålunda vidhåller behovet av ökade underhållsmedel anser sig
förvaltningen dock, med hänsyn till den begränsade kostnadsramen, icke
böra för budgetåret 1961/62 påyrka en höjning av grundunderhållsprocenten.
Kasernbyggnaders delfond. Av följande sammanställning framgår de för
budgetåret 1960/61 beräknade reparations- och underhållskostnaderna för
försvarsgrenarnas delfonder samt motsvarande kostnader för budgetåret
1961/62 enligt fortifikationsförvaltningens förslag och departeinentsförslaget.
| Budgetåret | Budgetåret 1961/62 | |
| 1960/61 | Fortifikations- förvaltningen | Departe- mentschefen |
a) Löpande reparation och underhåll av byggna-der m. m................... |
|
| 26 142 000 |
b) Löpande reparation och underhåll av hamn-anläggningar m.m................. | 1 900 000 3 870 000 |
| |
c) Underhåll av flygfält m.m........... |
| 4 296 000 | |
d) Underhåll och iståndsättning av övnings- och |
| ||
e) Övriga iståndsättningsarbeten ........ | 20 500 000 | 22 850 000 | 4 loO 000 |
f) Skatter................... | <-4 *jöU UUD | ||
g) Vissa rationaliseringsåtgärder m.m........ | 950 000 400 000 56 474 000 | 1 045 000 430 000 62 378 000 | 400 000 |
h) Ändrings- och inredningsarbeten föranledda av vissa organisationsundersökningar........ i) Underhåll av enskilda vägar.......... | 430 000 62 908 000 | ||
Summa kronor |
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 59 är t96i
Fortifikationsförvaltningen uppskattar värdena under försvarsgrenarnas
delfonder på byggnader in. in. — vilka värden lägges till grund för beräkningen
av delposten Löpande reparation och underhåll av byggnader
in. ni.—enligt 1935 års kostnadsnivå till 368194022 kronor för byggnader
hänförliga till första gruppen samt till 364 623 040 kronor och
58 585 057 kronor för byggnader hänförliga till andra respektive tredje
gruppen.
Underhållskostnaderna beräknas av fortifikalionsförvaltningen enligt
förut angivna grunder till:
I. gruppen (armén ocli flygvapnet) 299 563 654 X 3,949 %
» (marinen)_68 630 368 X 5,386 %
11 829 769
3 695 745
Summa för
1. gruppen 368 194 022 .........
2. gruppen 364 623 040 X 2,872 %
3. gruppen 58 585 057 X 1,436 %
15 525 514
10 471 973
844 957
Summa kronor 26 842 444
Fortifikationsförvaltningen anför, att den genomsnittliga grundunderhålIskvoten
för samtliga byggnader tillhörande grupp 1 å försvarsgrenarnas
delfonder utgör vid nuvarande fördelning 1 ,1745 % vid 1935 års underhållskostnadsnivå.
Fortifikationsförvaltningen hemställer att, om försvarsgrenarnas
delfonder skall sammanföras till eu delfond, beslut samtidigt måtte
fattas om eu enhetlig grundunderhållskvot för byggnader tillhörande
grupp 1. Ämbetsverket föreslår att nyssnämnda, vägda grundunderhallskvot
därvid avrundas till 1,2 % och fastställes att gälla från och med budgetåret
1962/63 för de sammanslagna försvarsgrensdelfonderna.
Enligt fortifikationsförvaltningen finnes för närvarande vid armén cirka
2 500 under beredskapstiden anskaffade baracker, vilka alltjämt erfordras
för förläggnings- och förrädsändamäl in. in. Ämbetsverket har ännu icke
tagit slutlig ställning till frågan om dessa baracker bör invärderas i fastighetsfonden.
För underhåll av barackerna under nästa budgetår beräknar
ämbetsverket 425 000 kronor eller 50 000 kronor mer än för innevarande
budgetår.
Under hand har fortifikationsförvaltningen upplyst, att det övervägande
antalet av barackerna befinner sig i så dåligt skick att de sannolikt inte bör
invärderas i fastighetsfonden. EU fåtal torde emellertid eller iståndsättning
höra invärderas, under förutsättning all de anses komma att permanent
behövas. Anledningen till all ifrågavarande baracker inte redan rivits eller
försålts är, att de på grund av den begränsade nybyggnadsverksamheten
samt decentralisering av arméns förrådshålining alltjämt erfordras för
ianspråktagna ändamål. 1 den man barackerna blir överflödiga avser
ämbetsverket alt avveckla dem genom rivning, försäljning, bortskänkande
(det senare efter Kungl. Maj:Is beslut) eller dylikt. De kommer därefter inte
vidare all läggas till grund för medelsäskande. Tills vidare erfordras ba
-
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 59 är 1961
rackerna emellertid för militära ändamål och tarvar insats av underhållsmedel.
Det för budgetåret 1961/62 äskade beloppet motsvarar i genomsnitt
170 kronor per barack.
Utöver det sålunda procentuellt beräknade underhållsbeloppet föreslås
delposten, liksom för innevarande budgetår motsvarande delpost under
fly§vaPnets delfond, ökad med 200 000 kronor, motsvarande kostnaderna
för ersättningsanskaffning av brandmateriel och skumvätska, som förbrukas
vid brandövningar inom flygvapnets räddningstjänst.
Fortifikationsförvaltningen beräknar således underhållskostnaderna till
(26 842 444 + 425 000 + 200 000 =) i avrundat tal 27 467 000 kronor. Beloppet
föreslås emellertid minskat med de beräknade kostnaderna för yttre
renhållning, 575 000 kronor, vilka kostnader skall bestridas av vederbörligt
anslag till bränsle in. in. och därför frånräknas det för byggnadsunderhållet
beräknade beloppet. Därefter återstår för löpande reparation och
underhåll av byggnader m. m. ett belopp av 26 892 000 kronor.
För löpande reparation och underhåll av hamnanläggningar
m. m. beräknar fortifikationsförvaltningen för nästa budgetår
2 100 000 kronor, vilket innebär en ökning med 200 000 kronor i förhållande
till det belopp som upptagits för innevarande budgetår. Ämbetsverket, som
erinrar om att beräkningen liksom förut verkställts efter behovsprövning,
anför i fråga om medelsbehovet för nästa budgetår bland annat följande.
o Sedan fortifikationsförvaltningen granskat lokalmyndigheternas underhållsplaner
och i dessa planer strukit däri upptagna förslag om utförande
av åtgärder av förbättringskaraktär, återstår för budgetåret 1961/62 ett medelsbehov
av 2 100 000 kronor. — Tidigare nedskärningar av ämbetsverkets
äskanden på denna delpost har medfört, att ett stort antal reparationsarbeten
icke kunnat utföras av brist på medel. Det härigenom ackumulerade
reparationsbehovet ställer krav på ökat anslag under kommande budgetår.
Beträffande kostnaderna för underhåll av flygfält in. m. anför
fortifikationsförvaltningen, att anläggningsvärdet för flygfält med tillhörande
banor och plattor m. in. den 30 juni 1960, efter avdrag av anläggningsvärden
för objekt, vilka icke användes och icke heller underhålles
men likväl skall kvarstå i fonden (jfr 1960 års statsverksproposition, bil.
22, s. 15) uppgick till 197 021 704 kronor enligt 1946 års byggnadskostnadsnivå.
Underhållskostnaderna för flygfält med plattor m. in. kan i enlighet
härmed och med tillämpning av förut angivna beräkningsgrunder beräknas
till (197 021 704 x 2,is % =) avrundat 4 296 000 kronor!
Utgifterna för nästa budgetår för underhåll och istånd sätt ning
av övnings- och skjutfält in. in. beräknar fortifikationsförvaltningen
till 4 150 000 kronor eller 850 000 kronor mer än för innevarande budgetår.
Härav avses 2 420 000 kronor för underhåll av övningsfält in. m. och
1 730 000 kronor för iståndsättningsarbeten för övnings- och skjutfält in. in.
För innevarande budgetår har för sagda ändamål upptagits 2 200 000 kronor
respektive 1 100 000 kronor.
9
Kunijl. Maj:ls proposition nr 59 är 1961
Huvuddelen av begärda medel för underhåll av övningsfält in. in. erfordras
för löpande underhåll av markytor samt vägar och broar, övningsmarken
utsättes ofta för sönderkörning av terränggående fordon, särskilt stridsvagnar,
varför den måste iordningställas för att icke bli oframkomlig och
föga användbar för militärt bruk. Även vägarna på fälten utsättes för
stark förslitning genom trafiken med de tunga motorfordonen, vilket medför
att underhållet av vägarna kräver avsevärda kostnader. Med anlitande
av förevarande underhållsmedel bestrids även utgifter för skogsbrandsläckningsmateriel
samt för skogsvårdande åtgärder, såsom sådd, plantering
in. in. I förenämnda, för underhåll av övningsfält in. in. avsedda belopp,
2 420 000 kronor, ingår även kostnaderna för underhåll av flygvapnets
jordbruksfastigheter in. in.
Av begärda medel för iståndsättningsarbeten för övnings- och skjutfält
in. in. avses 330 000 kronor för fortsatt anskaffning av vägmaskinell utrustning,
500 000 kronor till arbeten på det utvidgade Prästtomtafältet och
900 000 kronor för utförande av oundgängligen erforderliga arbeten med
iståndsättning av vägbeståndet huvudsakligen inom arméns övnings- och
skjutfält m. in. samt andra iståndsättningsåtgärder. Beträffande sistnämnda
belopp, 900 000 kronor, har under hand inhämtats, att av beloppet avses,
såvitt fortifikationsförvaltningen för närvarande kan bedöma, 200 000 kronor
för anläggningsarbeten å övningsfältet vid Kviberg, 300 000 kronor för
väganläggningar å Grytans skjutfält, 100 000 kronor för väganläggningai
å Villingsbergs skjutfält, 200 000 kronor för anläggningsarbeten å övningsoch
skjutfält i Boden, vid Livgrenadjärregementet, Södermanlands regemente
m.m., samt 100 000 kronor för vissa dikningsarbeten in. in.
För övriga iståndsättningsarbeten beräknar fortifikationsförvaltningen
medelsbehovet för nästa budgetår till 22 850 000 kronor, vilket
innebär en ökning med 2 350 000 kronor i förhållande till det belopp som
upptagits för innevarande budgetår. Härom anför fortifikationsförvalt
-
ningen bland annat följande.
För övriga iståndsättningsarbeten har under budgetåren 1957/58
1960/61 för de tre försvarsgrensdelfonderna sammantagna ställts till ämbetsverkets
förfogande (7,85 + 13,io + 16,24 + 20,5 =) 57,69 miljoner kronor.
Med hänsyn till den höga angelägenhetsgraden hos hithörande arbeten
anser förvaltningen att de böra bedrivas i högsta möjliga takt. Tack vare
kasernbeståndets gruppvis relativt enhetliga karaktär är också förvaltningens
projekteringskapacitet förhållandevis större beträffande istandsättningsarbeten
än beträffande nyinvesteringsarbeten. Med hänsyn till
respektive försvarsgrenschefs bedömande av hur stor andel av tilldelade
kostnadsramar som kan få belöpa på ersättningsanslaget till försvarets
fastmhetsfond, nödgas ämbetsverket begränsa medelsäskandet under nu
ifrågavarande delpost för budgetåret 1961/62 till 22 850 000 kronor. I
I eu inom fortifikationsförvaltningen upprättad, den 14 januari 1961
dagtccknad promemoria bar ämbetsverket med utgångspunkt i läget den
10
Kungl. Maj.ts proposition nr 59 år 1961
1 juli 1960 redogjort för de åtgärder som ämbetsverket planerar vidtaga
under de närmast kommande budgetåren med anlitande av medel under
ifrågavarande delpost och därvid anfört i huvudsak följande.
Ämbetsverkets för innevarande budgetår gällande iståndsättningsplan
belöpte pa 27 440 000 kronor. Efter avdrag av för sagda budgetår till ämbetsverkets
tortogande stallda medel för övriga iståndsättningsarbelen och
den »disponerade behållningen vid utgången av budgetåret 1959/60 er
rJon»™1-
Planens genomförande (27 440 000 — 20 500 000 — 1 320 000 = )
5 620 000 kronor.
... Pen°disk förnyelse av vissa tekniska anläggningar och installationer,
dar kostnaden for varje särskild åtgärd är betydande.
Såsom exempel härpå må nämnas pannbyten i värmecentraler, omläggningar
av utvandiga kulvertledningar, utbyte av lågtrycksånganläggningar
mot varmvattenuppvärmning eller byte av högtrycksånganläggningar mot
sadana för Iagtrycksånga eller varmvatten. Byte måste ske när en anläggrnng
gar sönder av åldersskäl. Änganläggningar är emellertid oekonomiska
“r Personal- som bränslesynpunkt, varför omläggning lönar sig.
Särskilt galler detta anläggningar med högtrycksånga, eftersom de fordrar
.} °!n; Kostnaden för pannbyten för armén beräknas under
överskådlig tid bli i medeltal 1 miljon kronor för år. För marinen beräknas
kostnaden till 250 000 kronor för år och för flygvapnet till 800 000 kronor
tor ar under de närmaste 5 budgetåren. För utbyte av ånganläggningar
bor för armén beraknas 2 miljoner kronor för år. Ur effektivitetssynpunkt
ar det vidare mycket önskvärt att bygga om förekommande värmeanläggningar
med 3-ledar- till 2-ledarsystem och installera automatisk variatorutrustning.
Kan detta årsvis göras vid två etablissement per försvarsgren
bh.r kostnaden 800 000 kronor för år. Flygvapnets under senaste världsknget
uppförda byggnader tilldelades i viss utsträckning dålig radiator•
Tu tvättrännor av compoundplåt. För utbyte erfordras
i medeltal 100 000 kronor för år under några år. Vid flygvapnet saknas
varmvatten 1 kasernerna, otta även badmöjlighet inom etablissementet. Det
ar önskvärt att varmvatten kan tillhandahållas, eftersom de värnpliktiga
i sin tjänstgöring handskas med olja, fetter och verktyg och har svårt att
bil rena genom tvättning i kallt vatten. Det är ett önskemål att 130 000
kronor for år kan beräknas för ändamålet under 7 år.
2. Elförsörjningen.
For att mota ständigt ökade krav på elkraft för verkstäder, garage och
matinrattmngar, for uppvärmning samt för högre belysningsstyrka i snart
sf|ta''la Iolk''l''er Pågår spänningsomläggning och förstärkning av elnäten
vid aldre etablissement. Försvarets mekanisering accelererar utvecklingen
men samma tendens gäller i hela landet. Behovet uppskattas till cirka 18
Jo°^Lk™n°r- sPänningsomläggning kostar för ett etablissement i medeltal
350 000 kronor. Med hänsyn till begränsad projekteringskapacitet kan
or narvarande endast cirka 2 miljoner kronor upparbetas per år. Med
denna takt skulle det erfordras nio år för att fylla det nu kända behovet.
Denna takt ar sannolikt inte godtagbar i längden och det finns flera
exempel pa att anskaffade elmaskiner inte kunnat användas därför att
ytterligare elbelastning inte kunnat tålas. Framhållas bör att införandet
av nya flygplantyper, av robotenheter etc. regelmässigt ger följdverkningar
tor elkrattsforsörjningen. °
Kungl. Maj:ts proposition nr 59 är 1961
1 1
a. Avlopp och vägar.
Separata ledningsnät för dagvatten kan på vissa håll framtvingas av
vederbörande kommun med stöd av lagen den 15 juni 1955 (nr 314) om
allmänna vatten- och avloppsanläggningar i samband med att rening av
avloppsvatten anordnas. Vägar och planer utförda före ar 1935 är inte
invärderade i fastighetsfonden. De beräknas ha ett värde av omkring 53
miljoner kronor enligt 1935 års prisläge. Procentberäknat underhåll, vilket
kan uppskattas till 2 miljoner kronor för år, utgår således inte för dessa
vägar. De kräver emellertid mycket underhåll. Huvudparten av dessa
vägar är ej bvggda för den tunga fordonstrafik av stridsvagnar, jättetankvagnar,
långtradare etc., som numera nyttjar dem. Vågkropparna är för
klena, körbanorna är för smala och de saknar permanentbeläggning. Det
framstår som en tvingande nödvändighet att snarast förstärka och hårdgöra
de mest frekventerade vägarna, bland annat för alt skona motorfordonen.
1 detta sammanhang bör anmälas att den våldsamt ökande motoriseringen
ställer helt andra krav på vinterväghållningen, än som förelegat
tidigare. Så sköttes t. ex. snöröjningen förr av trupp med enklare plogredskap
eller med skottning för hand. Numera erfordras dyrbara specialmaskiner
för plogning, skrapning och snölastning, maskiner som inte kan
anförtros värnpliktiga utan måste köras av särskilt utbildad personal. För
att skona reamotorer rensopas och rensugs hangarplattor. Maskinsopning
av garageplaner för stridsvagnar erfordras också. Ämbetsverket uppskattar
medelsbehovet för aktuella avlopps- och vägarbeten till i runt tal 16 miljoner
kronor. För nästa budgetår bör beräknas 3 miljoner kronor för arbeten
av ifrågavarande anslag.
4. Anpassning av byggnadsbeståndet efter utvecklingens krav.
Huvuddelen av arméns byggnadsbestånd tillkom under 1900-talets två
första decennier. Nästa stora byggnadsperiod var 1940-talet. Marinen har
anläggningar från nyssnämnda byggskeden samt därutöver många åtskilligt
"äldre. Flygvapnet disponerar några av arméns lägerplatser från 1800-talet (F 3, F E F 5, F 6). övrig bebyggelse har med få undantag tillkommit
efter år 1936. Försvaret genomgår för närvarande eu strukturförändring
av genomgripande natur. Detta medför krav på byggnadsbeståndets anpassning
och bättre utnyttjande för att tillgodose de nya behov som fortlöpande
uppstår. Motoriseringen, mekaniseringen, nya vapensystem, avancerad
teleteknik, ny syn på förrådshållningen, intensifieringen av utbildningsmetoderna
etc. ställer var för sig nya krav på lokaler och på lokalers
utrustning. Eu sådan omställningsprocedur är dyrbar och komplicerad särskilt
för halvsekelgamla och äldre stenhus av ålderdomlig konstruktion.
Det bör i detta sammanhang framhållas alt ovan angivna åtgärder inte
kan hänföras till underhåll i gängse mening. Del är därtör naturligt att
kostnaderna inte kan rymmas inom ramen för löpande reparation och
underhåll. Vid större organisationsförändringar, förbandsförflyttningar
och omdisponering av hela etablissement lör andra ändamal föiekommei
som regel betydande invcslcringsarbetcn. Med dessa följer ofta eu koncentration''
av iståndsätlningsarbeten för att rycka upp de viktigare av berintliga
byggnader något så när i nivå med nytillkomna lokaler. Ombyggnad
av stall och ridhus till lektionssalar och vårdhallar sker i stor omfattning.
Vidare rationaliseras förråd för att minska personal samt förses
med värme, ventilation och sanitära anordningar enligt tidens krav där så
kan ske med hänsyn Till medelstillgången.
12
Knngl. Maj.ts proposition nr 59 år 1961
f>. Renovering av kaserner, matinrättningar, mässar och sjukhus.
Omkring 90 av arméns nn omkring femtio år gamla kaserner har inte
renoverats. Kostnader för helrenovering av återstående armékaserner be?T<.
Ilas omkring 57 miljoner kronor. Takten på denna renovering beror
i forsta hand på tillgängliga anslag. Urvalet beror bland annat på var förtaggmngskapaciteten
kan tillåtas gå ner med 25—33 % under 3U år.
Vidare spelar givetvis arbetsmarknadssynpunkter stor roll. Däremot är
projekteringskapaciteten inte direkt bromsande, eftersom ifrågavarande
kaserner ar starkt typiserade. För marinens och flygvapnets kaserner är
anslagsbehovet respektive 6 miljoner och 1 miljon kronor. Matinrättningarnas
tillstånd vid armén är inte tillfredsställande. Fortifikationsförvaltnmgen
har på senaste tid fått bestyrkt att det kan vara billigare att bygga
en ny matinrättning än att bygga om en befintlig, om denna är svår att
anpassa till moderna krav. Det är inte utrett var utslagsmetoden skall
valjas. Sannolikt kommer därför en del matinrättningar att ersättas av
^byggnader. Med reservation härför anmäles att omkring 15 av arméns
matinrättningar behöver renoveras för en uppskattad kostnad av sammanlagt
18 lm.1i°Ilcr kronor. Mässfrågan för olika befälskategorier har varit
föremal för många utredningar. Några färska mer exakta siffror för
behovet finns inte, men några mässar renoveras varje budgetår. Slutligen
anmäles, att flera förbandssjukhus väntar på renovering. Det aktuella
medelsbehovet härför uppskattas av ämbetsverket till omkring 3 miljoner
kronor. J
För renovering av kaserner, matinrättningar, mässar och sjukhus
ertordras således omkring 85 miljoner kronor. Iståndsättningsarbeten för
vilka redogjorts under punkterna 4 och 5 ovan avses påbörjas nästa budgetår.
Härför beräknas uppstå ett medelsbehov av omkring 22 100 000 kronor.
Inledningsvis omförmälda för innevarande budgetår gällande iståndsättnmgsplan
har kompletterats av ämbetsverket. Kompletteringarna komma
att draga en kostnad av 3 000 000 kronor.
Ovan upptagna för nästa budgetår erforderliga belopp, sammanlagt
40 800 000 kronor, överstiger väsentligt äskat anslag. Fortifikationsförvaltningen
har vid tidpunkten för avgivande av anslagsäskanden inte tillgång
till hela det material, som erfordras för framläggande av det slutliga
förslaget till en iståndsättningsplan för nästa budgetår, som rymmes inom
begärt belopp. Givetvis måste en sådan plan koordineras med planerna för
löpande reparation och underhåll av byggnader in. m.
I detta sammanhang torde jämväl få anmälas särskilda framställningar
angående medel för vissa iståndsättningsarbeten i
anledning av bränder. I skrivelse den 11 mars 1960 har fortifikationsförvaltningen,
efter samråd med chefen för armén, gjort framställning
om medel för återställande av en brandskadad kasernbyggnad vid
Norrbottens regemente in. in. Av skrivelsen inhämtas i huvudsak följande.
Genom brand, som utbröt den 18 januari 1960, blev byggnadens vindsvåning
helt förstörd, varjämte genom vattenbegjutning vid släckningsarbetet
stora skador uppstod såväl i underliggande lokaler som på yttermurarna.
Kostnaderna för byggnadens återställande i förutvarande skick
har fortifikationsförvaltningen beräknat till 650 000 kronor. Härvid har
ämbetsverket emellertid räknat med att vindsvåningen, som hittills i huvudsak
varit ianspråktagen för lektionssalar, skall inredas för förläggningsändainål.
ö
Kungl. Maj:ts proposition nr 59 är 1961 13
Vidare har fortifikationsförvaltningen i skrivelse den 2 maj 1960, efter
samråd med chefen för armén, gjort framställning om anvisande av medel
för uppförande av två baracker vid Norra skånska infanteriregementets
övningsläger i Rinkaby och därvid anfört i huvudsak följande.
Genom brand, som utbrutit den 12 januari 1960, hade en byggnad vid
förenämnda övningsläger, innehållande manskapsmatsal och målmaterielförråd,
nedbrunnit. Ifrågavarande byggnad borde ersättas av två fristående
byggnader av baracktyp. Kostnaden för uppförande av ifrågavarande baracker
hade beräknats till 95 000 kronor.
Efter hörande av statskontoret bemyndigade Kungl. Maj :t den 30 juni
1960 fortifikationsförvaltningen att intill ett belopp av 95 000 kronor förskottsvis
bestrida kostnaderna för uppförande av ifrågavarande två baracker
genom anlitande av till ämbetsverkets förfogande stående medel å
det under arméns delfond av försvarets fastighetsfond anvisade investeringsanslaget
till vissa byggnadsarbeten för armén.
Sedermera har fortifikationsförvaltningen i skrivelse den 16 januari
1961, efter samråd med chefen för armén, gjort framställning om medel
för återställande av mässbyggnad vid Älvsborgs regemente och därvid
anfört i huvudsak följande.
Genom brand, som utbröt den 31 december 1960 i underofficerarnas
mässbyggnad vid regementet, blev byggnaden svårt eldhärjad och stora
skador uppstod av vattenbegjutningen vid släckningsarbetet. Ämbetsverket
anser, att byggnaden bör återställas med hänsyn till att rivning och uppförande
av modern mässbyggnad skulle ställa sig betydligt dyrare. Kostnaden
för byggnadens återställande, inberäknat provisoriska skyddsåtgärder
och uppröjningsarbeten efter branden, har beräknats till 280 000
kronor.
Slutligen har fortifikationsförvaltningen i skrivelse den 24 januari 1961
gjort framställning om medel för täckande av kostnader för återställande
av matinrättning vid Norrbottens regemente och därvid anfört i huvudsak
följande.
Branden hade den 11 maj 1960 uppstått i del av byggnaden, där vissa
ombyggnadsarbeten vid tillfället pågick. Ombyggnadsarbetena, som numera
till större delen verkställts, utfördes genom entreprenörer, som tecknat
brandförsäkringar till skydd för eget arbete och materiel. Kronan har hittills
icke erhållit någon ersättning till följd av ifrågavarande försäkringar
och det syntes ovisst, huruvida sådan ersättning alls kan påräknas. Medelsbehovet
beräknas uppgå till 94 000 kronor.
För vissa iståndsättningsåtgärder i anledning av nu behandlade bränder
erfordras sålunda sammanlagt (650 000 + 95 000 + 280 000 + 94 000 =)
1 119 000 kronor.
För skatter beräknar ämbetsverket med hänsyn till förefintlig reservationsbehållning
å delposten för nästa budgetår 400 000 kronor (för innevarande
budgetår anvisat 575 000 kronor).
14
Kungl. Maj.ts proposition nr 59 år 1961
Medelsbehovet under delposten Vissa rationaliseringsåtgärder
in. m., från vilken delpost bekostas ändringsarbeten föranledda av vissa
forskningsförsök och av vissa rationaliseringsåtgärder vid tyg- och marinverkstäder
samt rationaliseringsåtgärder vid värmeanläggningar in. in.,
beräknar fortifikationsförvaltningen efter samråd med berörda ämbetsverk
för nästa budgetår till 1 045 000 kronor, eller 95 000 kronor mer än
för innevarande budgetår, ökningen motsvarar enligt ämbetsverket sedan
föregående budgetår konstaterade indexmässiga kostnadsökningar.
För ändrings- och inredningsarbeten föranledda av vissa
o r g a n i s a t i o n s u n d e r s ö k n i n g a r beräknar fortifikationsförvaltningen
i samråd med statens organisationsnämnd för nästa budgetår ett medelsbehov
av 430 000 kronor, eller 30 000 kronor mer än för innevarande
budgetår.
För underhåll av enskilda vägar beräknas för nästa budgetår
215 000 kronor (för innevarande budgetår anvisat 222 000 kronor). Från
delposten bestrides kostnader för snöröjning och plogning av enskilda
vägar.
Befästningars delfond. Av följande sammanställning framgår dels de för
innevarande budgetår beräknade kostnaderna för reparationer och underhall
m. in. av befästningar och bergrum och dels fortifikationsförvaltningens
och departementschefens förslag för nästa budgetår.
| Budgetåret | Budgetåret 1961/62 | |
| 1960/61 | Fortifikations- förvaltningen | Departe- mentschefen |
a) Löpande reparation och underhåll rav befäst-ningar m.m............. |
|
| 12 892 000 6 523 000 |
b) Iståndsättningsarbeten m.m...... | 5 234 000 | 12 892 000 | |
c) Underhåll av icke invärderade anläggningar. . d) Underhåll av jordbruks- och skogsfastigheter m. m............... | 200 000 | ||
e) .Skatter............ |
| 50 000 | 50 000 |
f) Underhåll av enskilda vägar.. . | aJ uuu 150 000 17 218 000 | 25 000 | 25 000 19 840 000 |
Summa kronor | 20 490 000 |
Kostnaderna för löpande reparation och underhåll av befästningar
m. in. beräknar fortifikationsförvaltningen enligt i det föregående
angivna grunder till (1,327 % x 971 519 326 =) avrundat 12 892 000 kronor.
For iståndsättningsarbeten in. m. beräknar fortifikationsförvaltningen
for nasta budgetår 7 173 000 kronor. Ämbetsverket anför härom
bland annat följande.
,.?et ,st,ora medelsbehovet under delposten är till stor del beroende på den
otillräckliga medelstilldelningen till löpande reparation och underhåll.
Kungl. Maj:ts proposition nr 59 ur 19(1 1
15
Därest den förut angivna höjningen av underhållskvoten genomföres, kan
en successiv minskning av medelsbehovet för iståndsättningsarbeten förväntas
uppkomma. Dessförinnan måste emellertid det sedan flera år tillbaka
föreliggande iståndsättningsbehovet avhjälpas, vilket hitintills kunnat
ske endast i ringa omfattning. Härtill kommer att kostnaden för uppröjningsarbeten
i viss drivmedelsanläggning, uppgående till 1 000 000 kronor,
bestritts av detta anslag.
Av under hand från fortifikationsförvaltningen inhämtad ytterligare utredning
angående medelsbehovet under delposten inhämtas i huvudsak
följande.
Befintliga befästningar, representerande ett anläggningsvärde av omkring
en miljard kronor, äro till större delen omoderna på så vis, att de
icke bereda skydd mot verkan av kärnvapen. Den vapentekniska utvecklingen
har under 1950-talet gått mycket snabbt. Det är nödvändigt att de
viktigare befästningarna i fortifikatoriskt avseende moderniseras så långt
detta kan ske ur teknisk och ekonomisk synpunkt. Organisatoriska ändringar
av staber och andra avdelningar av krigsmakten, anskaffning av
nya vapen och signal medel samt ökade krav ur drifts-, arbetarskydds- och
rationaliseringssynpunkt nödvändiggöra ofta utförandet av ändrings- och
kompletteringsarbeten på befästningarna och deras installationer. Sammanställning
och angelägenhetsgradering av de olika behoven av fortifikatorisk
modernisering av äldre befästningar pågår inom fortifikationsförvaltningen.
Utredning om och detaljplanering av denna modernisering av
de olika objekten beräknas kräva lång tid och på området specialutbildad
personal. Större moderniseringsarbeten bedömas böra bekostas av investeringsmedel
under det att för mindre sådana har äskats och i fastställd stat
för befästningars delfond under en följd av år upptagits medel av varierande
storlek under delposten Iståndsättningsarbeten in. in.
Äskat belopp under delposten, 7 173 000 kronor, har av ämbetsverket
bestämts med hänsyn till av överbefälhavaren lämnade direktiv angående
begränsning av medelsäskandena. Av beloppet avser enligt ämbetsverkets
preliminära planering i runt tal 3,5 miljoner kronor modernisering av pjäsvärn,
2,i miljoner kronor modernisering av skyddsrum m. in. för staber
och truppförband, l,i miljon kronor modernisering av förrådsskyddsrum
samt 0,5 miljon kronor iståndsättning av vissa äldre befästningsverk.
För underhåll av icke invärderade anläggningar beräknar
fortifikationsförvaltningen för nästa budgetår 200 000 kronor eller 100 000
kronor mindre än för innevarande budgetår.
För underhåll av jordbruks- och skogsfastigheter m. in.,
skatter samt underhåll av enskilda vägar beräknas oförändrade
belopp, respektive 50 000, 25 000 och 150 000 kronor.
Riksräkenskapsverket tar i sitt yttrande upp frågan om hur medelsbehoven
under staten för fastighetsfonden påverkas av riksdagens beslut om
marinverkstädernas i Karlskrona ombildande till aktiebolag från den 1 juli
1961 (prop. 1960: 184, SU 206; rskr 402J. Riksräkenskapsverket har från
fortifikationsförvaltningen erhållit eu preliminär sammanställning över
inkomster och utgifter på fastighetsfondens stat för budgetåret 1961/62
16
Kanyl. Maj:ts proposition nr 59 år 19(il
som beräknas ialla å den del av Karlskrona örlogsvarvs fastighetsbestånd
som avses skola övertagas av Karlskronavarvet Aktiebolag. I enlighet med
vad som angivits i sammanställningen beräknar riksräkenskapsverket av
utgifterna delposterna under kasernbyggnaders delfond till löpande reparation
och underhåll av byggnader in. in. till 750 000 kronor samt delposterna
till löpande reparation och underhåll av hamnanläggningar och till vissa
rationaliseringsåtgärder till .‘100 000 kronor respektive 150 000 kronor lägre
belopp än fortifikationslörvaltningen föreslagit. Riksräkenskapsverket förutsätter
vidare, att den besparing som uppkommer å posten till ersättningar
för till statsmyndigheter upplåtna lokaler utnyttjas för att höja
posten till övriga iståndsättningsarbeten under kasernbyggnaders delfond.
Sistnämnda post har av riksräkenskapsverket i enlighet med det sagda
uppräknats med 950 000 kronor i förhållande till fortifikationsförvaltningens
förslag.
Fortifikationsförvaltningens förslag i övrigt beträffande beräkningen av
medelsbehovet under posterna till reparations- och underhållskostnader
föranleder icke någon erinran från riksräkenskapsverket.
I detta sammanhang torde få anmälas, att fortifikationsförvaltningen,
efter samråd med försvarets civilförvaltning, i skrivelse den 17 december
1960 föreslagit avskrivning av viss fordran och därvid anfört i huvudsak
följande.
1955 förvärvade kronan tastigheten Tand 330 i Lockne socken, Jämtlands
län. Angränsande fastigheten Tand 329 ägdes av Alfred Nilsson. Fastigheterna
besväras sedan 1953 av vissa servitut av huvudsakligt innehåll, att
ägaren av Tand 329 har rätt att draga avloppsledning över Tand 330 och
ägaren av Tand 3S0 har rätt att taga vatten från en brunn å Tand 329 samt
att framdraga vattenledning över sistnämnda fastighet. Med anledning härav
träffades 1956 avtal mellan kronan och Nilsson, vari parterna överenskom
vilka anläggningsdelar, som skulle vara parternas egna och vilka delar,
som skulle betraktas som gemensamma. Vidare stadgade avtalet att om
någon av de gemensamma delarna skulle behöva utbytas eller dylikt, överenskommelse
om lämplig åtgärd skulle träffas mellan militärbefälhavaren
lör II. militärområdet och Nilsson, varefter kostnaderna skulle delas lika.
I övrigt skulle var och eu av parterna underhålla sina anläggningsdelar.
1957 inträffade brott på den Nilsson tillhöriga avloppsledningen, varvid
vattnet från brunnen infekterades. Ledningen reparerades av militärbefälhavaren
med hänsyn till de hygieniska olägenheterna för i första hand
kronans personal. Sedermera försämrades vattenbeskaffenheten i brunnen
ånyo på grund av att vid översvämningar i området avloppsledningens
dimension visade sig vara för liten. Omfattande oinläggningsarbeten vidtogs.
Då Nilsson bedömdes icke ha ekonomiska eller tekniska resurser att
deltaga i de ur kronans synpunkt sett erforderliga byggnadsåtgärderna,
utfördes även dessa arbeten i sin helhet av kronan. 1 skrivelse den 30
januari 1959 underrättades Nilsson om att arbetena utförts och att kostnaderna
för hans del uppgått till sammanlagt 8 510 kronor. Nilsson har
icke framställt någon erinran mot åtgärderna och kostnaderna därför.
Nilsson ingav sedermera till militärbefälhavaren en den 8 mars 1959 dag
-
17
Kimgl. Maj:ts proposition nr 59 år 1901
tecknad, till Kungl. Maj :t ställd skrivelse med begäran om att bli befriad
från skyldigheten att erlägga det begärda beloppet, 8 510 kronor. Av ansökan
framgår att Nilsson varit beredd att bland annat utföra visst rensningsarbete
som delkompensation för utebliven likvid. Sedan Nilsson avlidit
i februari 1960 på grund av olyckshändelse, har hans änka Elen
Nilsson i skrivelse till fortifikationsförvaltningen den 24 augusti 1960 hemställt
om befrielse från skulden. I skrivelsen har intet nämnts om förut
berörda åtaganden av Alfred Nilsson. Med hänsyn härtill och då åtagandena
måste antagas gjorda under förutsättning att Nilssons ansökan komme att
bifallas, torde åtagandena få anses ha förfallit. Av den utredning om dödsboets
efter Nilsson ekonomiska ställning, som ämbetsverket företagit, framgår
att dödsboet torde sakna möjlighet att likvidera ifrågavarande fordran.
Med hänsyn till de för övrigt ömmande omständigheterna synes kronan
icke böra indriva beloppet, särskilt som byggnadsåtgärderna vidtagits i
första hand med hänsyn till kronans personal.
Statskontoret har i avgivet remissutlåtande icke haft något att erinra
mot förevarande förslag.
Departementschefen
Beräkningen av delposterna Löpande reparation och underhåll av byggnader
m. in. under försvarsgrenarnas delfonder sker för närvarande i enlighet
med de principer som angivits i propositionen 1945: 180. I överensstämmelse
härmed beräknas medelsbehovet till viss procent av den faktiska
byggnadskostnaden för varje särskild fastighet, omräknad till 1935 års prisnivå.
Byggnadsbeståndet uppdelas med hänsyn till byggnadernas ålder i
tre grupper. För byggnader i första gruppen skall grundunderhållskvoterna
utgöra, för arméns och flygvapnets delfonder l,i % och för marinens delfond
1,5 % vid 1935 års underhållskostnadsnivå. Vid denna fördelning utgör
den genomsnittliga grundunderhållskvoten l,ms %. Med hänsyn till
föreslagen sammanslagning av försvarsgrenarnas delfonder till en delfond
har fortifikationsförvaltningen föreslagit, att vid bifall till sammanslagningen
en till 1,2 % avrundad, enhetlig grundunderhållskvot samtidigt
fastställes att gälla från och med budgetåret 1962/63 för de sammanslagna
delfonderna. <fag anser, under förutsättning av bifall till mitt förslag om
sammanslagning av de tre försvarsgrensdelfonderna, att övergång till en
enhetlig grundunderhållskvot av 1,2 % för samtliga byggnader tillhörande
första gruppen å kasernbyggnaders dellond bör komma till stand Iran och
med budgetåret 1962/63.
Vid prövning inom försvarsdepartementet av medelsbehovet för iståndsättningsarbeten
å befästningar har ilragasatts, huruvida foitifikationsföivaltningens
bedömning av frågan om anlitande av investeringsmedel eller
på fastighetsfondens stat upptagna iståndsättningsmedel för bekostande av
fortifikatorisk modernisering av befästningar är ändamålsenlig och lämplig.
Jag förutsätter, att den utredningsman, som jag med stöd av Kungl. Maj :ts
2—1900 61 Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 saml. Nr 59
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 59 år 1961
den 14 oktober 1960 givna bemyndigande tillkallat för att verkställa utredning
rörande redovisningen av försvarets befästningar, vid fullgörande av
uppdraget jämväl har sin uppmärksamhet riktad på nu behandlade spörsmål.
Jag har ingen erinran mot riksräkenskapsverkets förslag rörande sättet
för beräkning av inkomster och utgifter på fastighetsfondens stat för nästa
budgetår. Jag förutsätter således att vid beräkning av medelsbehovet hänsyn
tages till att vissa markområden med byggnader och anläggningar
m. m. i enlighet med riksdagens beslut skall övertagas av Karlskronavarvet
Aktiebolag.
Jag biträder jämväl myndigheternas förslag till sammanförande av delposterna
Underhåll av övningsfält in. m. (arméns och marinens delfonder)
och Iståndsättningsarbeten för övnings- och skjutfält m. m. (arméns delfond)
samt Underhåll av jordbruksfastigheter m. m. (flygvapnets delfond)
till en gemensam delpost under kasernbyggnaders delfond benämnd Underhåll
och iståndsättning av övnings- och skjutfält m. m.
De behovsprövade underhållsmedlen som avses för arbeten av större omfattning
(iståndsättningsarbeten) har under större delen av 1950-talet varit
snävt beräknade. För hudgetåren 1958/61 har de behovsprövade underhållsmedlen
i viss utsträckning och successivt höjts. Detta har skett med
hänsyn till den risk för kapitalförstöring som eftersatt underhåll kan leda
till. Av fortifikationsförvaltningens redogörelse för medelsbehovet under
nästa budgetår och av vid förevarande frågas beredning inom försvarsdepartementet
inhämtad ytterligare utredning i ämnet framgår, bland
annat, att för någorlunda anpassning av byggnadsbeståndet efter utvecklingens
krav och oundgängligen nödvändig modernisering av befästningar
föreligger ett stort behov av iståndsättningsarbeten under en följd av år.
Risken för kapitalförstöring är mest påtaglig när det gäller arméns fastighetsbestånd.
Fortifikationsförvaltningen bär vidare gjort särskilda framställningar
om medelsanvisning under kasernbyggnaders delfond med sammanlagt
1 119 000 kronor för vissa iståndsättningsåtgärder i anledning av
i det föregående behandlade bränder. Av anförda skäl föreslår jag en
ytterligare uppräkning av posterna för iståndsättningsarbeten under de
båda delfonderna. Av fortifikationsförvaltningens medelsäskanden framgår
vidare, att på grund av den under tidigare budgetår otillräckliga
medelstilldelningen till underhåll av hamnanläggningar har uppstått ett
ackumulerat reparationsbehov. Jag vill i detta sammanhang framhålla, att
min beräkning av medelsbehovet för underhåll av hamnanläggningar påverkats
av den i det föregående angivna, av bolagsbildningen i Karlskrona
föranledda omräkningen av vissa poster på fortifikationsförvaltningens
statförslag.
I årets statsverksproposition (bil. 6, s. 41 ff.) har föreslagits överföring
från anslag som i riksstaten upptagits för annat ändamål än avlöningar
19
Kangl. Maj:ts proposition nr 59 år J961
(sakanslag) till avlöningsanslag av lönekostnader för, bland annat, tjänstemän
vid fortifikationssektionerna (byggnadsavdelningarna) i militärbefälsstaber,
örlogsvarv och kustartilleriförsvar. I enlighet härmed har jag vid
beräkningen av posterna för iståndsättningsarbeten räknat med minskning
av posterna med ett sammanlagt belopp av två miljoner kronor - varav
för kasernbyggnaders delfond 1 350 000 kronor och för befästningars delfond
650 000 kronor — motsvarande uppskattade avlöningskostnader under
nästa budgetår för sagda, hittills med anlitande av istandsättningsmedel
avlönade tjänstemän.
Beträffande beräkningen av de olika posterna i övrigt under de båda
delfonderna biträder jag fortifikationsförvaltningens förslag. Anslagsposten
till reparations- och underhållskostnader m. m. torde således, i enlighet
med de i det föregående intagna tabellerna (jfr s. 6 och 14), uppföras
med ett belopp av 82 748 000 kronor, varav 62 908 000 kronor för kasernbyggnaders
delfond och 19 840 000 kronor för befästningars delfond.
Jag förutsätter, att det skall ankomma på Kungl. Maj:t att medge den
jämkning inom delfonderna mellan de särskilda delposterna inom slutbeloppens
ram, som kan finnas erforderlig.
Mot myndigheternas förslag om eftergivande av viss kronans fordran
hos dödsboet efter Alfred Nilsson i Tand har jag icke funnit anledning till
erinran. Jag återkommer i det följande med hemställan i ämnet.
B. Avsättning till värdeminskningskonto
I sitt avgivna förslag till stat beräknar fortifikationsförvaltningen för
avsättning till värdeminskningskonto ett sammanlagt belopp av 15 210 000
kronor, varav 13 050 000 kronor för kasernbyggnaders delfond och 2 160 000
kronor för befästningars delfond.
Riksräkenskapsverket föreslår, att den av fortifikationsförvaltningen
beräknade avsättningen till värdeminskningskonto för kasernbyggnaders
delfond minskas med 100 000 kronor utgörande beräknad årsavskrivning
budgetåret 1961/62 på de anläggningar, som avses överförda till Karlskronavarvet
Aktiebolag.
Departementschefen
I överensstämmelse med riksräkenskapsverkets förslag bör för avsättning
till värdeminskningskonto upptagas för kasernbyggnaders delfond
förslagsvis 12 950 000 kronor och för befästningars delfond
förslagsvis 2 160 000 kronor, eller sammanlagt 15 110 000 kronor.
20
Kungl. May.ts proposition nr 59 år 1961
C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda
lokaler och arrenderade markområden
Fortifikationsförvaltningen beräknar utgifterna under denna rubrik
för kasernbyggnaders delfond för nästa budgetår till förslagsvis
7 531 000 kronor, varav 5 416 000 kronor för hyresavgifter, 660 000 kronor
för arrendeutgifter samt 1 455 000 kronor för bestridande av vissa utgifter
i samband med förhyrningar och arrenderingar.
För befästningars delfond beräknar fortifikationsförvaltningen
utgifterna till förslagsvis 3 070 000 kronor, varav 2 410 000 kronor för förhyrning
av drivmedelsanläggningar, 155 000 kronor för andra hyresutgifter,
250 000 kronor för arrenderingar samt 255 000 kronor för kostnader
i samband med lokalförhyrningar och arrenderingar.
Departementschefen
I enlighet med fortifikationsförvaltningens förslag beräknar jag för
ifrågavarande utgifter förslagsvis följande belopp, nämligen för kasernbyggnaders
delfond 7 531 000 kronor och för befästningars delfond
3 070 000 kronor. Bifall till vad sålunda föreslagits medför i fråga om
kasernbyggnaders delfond en kraftig ökning av anvisade medel. Jag har
emellertid ansett mig böra godtaga fortifikationsförvaltningens förslag
vilket —- enligt vad som under hand inhämtats — föranletts av att motsvarande
poster för närmast föregående budgetår avsevärt överskridits.
Hyres- och arrendeutgifterna m. m. för av fonden förhyrda lokaler och
arrenderade markområden utgör således sammanlagt 10 601 000 kronor.
INKOMSTER
A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler
Under denna titel redovisas de belopp, som över budgeten tillföres
respektive fonder. Ersättningsbeloppen bestämmes i princip så att full förräntning
erhålles å det vid respektive budgetårs ingång av fonderna disponerade
statskapitalet, att i form av överskott tillföras riksstatens inkomstsida.
Den räntefot, vid vilken full förräntning skall anses vara för handen,
har för innevarande budgetår satts till 41/* %. Vid anmälan i årets statsverksproposition
av huvudtiteln Avskrivning av nya kapitalinvesteringar
(bil. 20) har chefen för finansdepartementet förordat, att statens förräntningskrav
för nästa budgetår skulle höjas till 43/4 %. Denna räntesats bör
därför tillämpas även i förevarande sammanhang. I årets statsverksproposition
(bil. 4, punkt 55, samt bil. 6, punkterna 172 och 173) har Kungl.
Maj :t föreslagit riksdagen dels att till Ersättning till försvarets fastighetsfond
för fångvårdsanstalten i Hälsingborg för budgetåret 1961/62 anvisa
21
Kungl. Maj:ts proposition nr 59 dr 1961
ett förslagsanslag av 49 000 kronor, dels ock, i avbidan på särskild proposition
i ämnet, för samma budgetår beräkna följande förslagsanslag, nämligen
Ersättning till försvarets fastighetsfond: Kasernbyggnaders delfond
103 300 000 kronor och Ersättning till försvarets fastighetsfond: Befästningars
delfond 29 020 000 kronor.
För nästa budgetår bör ersättningar för till statsmyndigheter upplåtna
lokaler beräknas, för kasernbyggnaders delfond till 103 999 000
kronor och för befästningars delfond till 28 370 000 kronor eller således
sammanlagt 132 369 000 kronor. Det i riksstaten under fjärde huvudtiteln
beräknade ersättningsanslaget till befästningars delfond bör å riksstaten
slutligt uppföras i överensstämmelse härmed, medan det till kasernbyggnaders
delfond beräknade ersättningsanslaget bör uppföras med
103 950 000 kronor.
B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna
lokaler och markområden
Under denna inkomsttitel skall på de båda delfonderna upptagas särskilda
delposter för inkomster av tjänstebostäder och av uthyrningsfastigheter
samt för övriga hyror och arrenden.
Fortifikationsförvaltningen upptager under denna inkomstpost för
kasernbyggnaders delfond 4 810 000 kronor, varav 2 550 000 kionor
såsom inkomst av tjänstebostäder, 1 500 000 kronor såsom inkomst av uthyrningsfastigheter
och 760 000 kronor för övriga hyror och arrenden.
För befästningars delfond beräknar fortifikationsförvaltningen
inkomsterna till 250 000 kronor, varav 110 000 kronor såsom inkomst av
tjänstebostäder, 15 000 kronor såsom inkomst av uthyrningsfastigheter och
125 000 kronor för övriga hyror och arrenden.
Riksräkenskapsverket förklarar, att fortifikationsförvaltningens beräkningar
av ifrågavarande post icke givit riksräkenskapsverket anledning till
erinran.
Departementschefen
Med biträdande av myndigheternas förslag beräknar jag inkomsterna
av hyror och arrenden för till enskilda upplatna lokaler och markområden
till (4 810 000 + 250 000 =) 5 060 000 kronor.
C. Inkomster av övnings- och skjutfält
Under denna inkomsttitel skall å de båda delfonderna upptagas särskilda
delposter för inkomster av jordbruksfastigheter (arrenden m.m.),
inkomster av skogsfastigheter (skogsavverkning, varvid endast nettobeloppet
upptages) och övriga inkomster (grustäkt m.m.).
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 59 år 1961
Fortifikations förvaltningen upptager för kasernbyggnaders delfond
under denna inkomstpost 2 750 000 kronor, varav 815 000 kronor
såsom inkomst av jordbruksfastigheter, 1 765 000 kronor såsom inkomst
av skogsfastigheter och 170 000 kronor i övriga inkomster.
För befästningars delfond beräknar fortifikationsförvaltningen
inkomsterna till 50 000 kronor, vilket belopp hänför sig till skogsavverkning.
Riksräkenskapsverket förklarar, att de av fortifikationsförvaltningen
gjorda beräkningarna av ifrågavarande inkomster icke givit riksräkenskapsverket
anledning till erinran.
Departementschefen
Inkomsterna av övnings- och skjutfält beräknar jag liksom myndigheterna
till (2 750 000 + 50 000 =) 2 800 000 kronor.
D. Diverse inkomster
Fortifikationsförvaltningen beräknar för kasernbyggnaders delfond
inkomsterna under denna titel till 2 630 000 kronor för nästa budgetår.
Härav utgör 1 450 000 kronor medel som ämbetsverket beräknar att
inkomstposten under nästa budgetår kommer att tillföras med anledning
av fastighetsförsäljningar, 1 000 000 kronor ersättning för den å fonden
redovisade fasta egendom, som disponeras av marinverkstäderna i Stockholm
och Karlskrona — varav 600 000 kronor hänför sig till marinverkstäderna
i Karlskrona och 400 000 kronor till marinverkstäderna i Stockholm
— 30 000 kronor ersättning till fonden för vissa av försvarets fabriksstyrelse
disponerade, marinen tillhörande verkstadslokaler i Karlskrona,
105 000 kronor inkomst av flygfält och återstoden, 45 000 kronor, övriga
inkomster. I sistnämnda post ingår 25 000 kronor såsom bidrag till Skeppsholmens
underhåll och vissa dockningsavgifter från enskilda samt 20 000
kronor, huvudsakligen ersättning för att de militära flygfälten utnyttjas
för civil luftfart.
För befästningars delfond beräknas inkomsterna till 80 000
kronor.
Riksräkenskapsverket föreslår, att inkomsterna för kasernbyggnaders
delfond reduceras med ett belopp av 600 000 kronor utgörande beräknad
hyresersättning från marinverkstäderna i Karlskrona.
I detta sammanhang torde få anmälas, att statskontoret i skrivelse den
23 maj 1960 föreslagit avveckling av lantförsvarets fond för byggnader och
andra försvarsändamål. Statskontoret erinrar om att 1902 års riksdag
(prop. 61, SU 47; rskr 68) beslutade, att vissa inbesparade försäljningsmedel
och köpeskillingar, avseende av lantförsvaret disponerade områden,
skulle sammanföras samt av statskontoret förvaltas och förräntas såsom
Kungl. Maj:ts proposition nr 59 år 1961
23
en särskild fond, benämnd »Lantförsvarets fond för byggnader och andra
försvarsändamål», att av Kungl. Maj :t, efter riksdagens medgivande i varje
särskilt fall, användas för sagda ändamål, samt att de belopp, som av försälj
ningsmedlen ytterligare besparades, skulle tillgodoföras fonden för att
på enahanda sätt användas. Statskontoret anför vidare, att för utförande
av vissa byggnadsföretag vid armén betydande belopp efter riksdagens beslut
förskjutits av tillgängliga medel för att i sinom tid ersättas av nu
ifrågavarande eller annan fond, till vilken köpeskillingen för försålda fastigheter,
anslagna till lantförsvaret, kunde komma att inflyta. Med hänsyn
till att förefintlig behållning å fonden borde tagas i anspråk för täckande
av sålunda uppkommen skuld å fonden beslöt 1932 års riksdag (prop. 96;
SU 30; rskr 96), att fondens medel tills vidare ej behövde göras räntebärande.
Efter försvarets fastighetsfonds tillkomst har fonden enligt statskontorets
mening inte längre någon uppgift att fylla. Några utgifter från
fonden har ej heller förekommit sedan budgetåret 1937/38. Fondens behållning
utgör för närvarande 222 932 kronor 48 öre.
Fortifikationsförvaltningen och riksräkenskapsverket har i avgivna
remissutlåtanden icke haft något att erinra mot statskontorets förslag.
Fortifikationsförvaltningen har i sitt remissutlåtande jämväl anfört
följande.
Genom brev den 19 juni 1931 angående riksdagens skrivelse nr 186
rörande disposition av den s. k. Skräddareheden vid Ljungbyhed föreskrev
Kungl. Maj :t, att på grund av viss i brevet angiven försäljning av tomter
och markområden vid Ljungbyhed inflytande köpeskillingsmedel skulle
efter avdrag av exploaterings- och försäljningskostnader tillgodoföras
»Lantförsvarets fond för byggnader och andra försvarsändamål». Köpeskillingsmedlen
ifråga finnas bokförda i fortifikationsförvaltningens räkenskaper
å en diversemedelstitel med ett belopp av 76 613 kronor 44 öre.
Fortifikationsförvaltningen avser att slutredovisa medlen till statskontoret
för att tillföras nämnda fond. Fonden kommer därefter att sammanlagt
uppgå till (222 932: 48 + 76 613: 44 =) 299 545 kronor 92 öre.
Departementschefen
För de senaste budgetåren har vid beräkningen av förevarande delpost
under försvarets fastighetsfond förutsatts, att ersättningar skall inflyta för
den civila luftfartens utnyttjande av militära flygfält. I avbidan på slutförandet
av överläggningar mellan flygledningen och luftfartsverket rörande
reglering av vissa frågor i samband med utnyttjandet av militära flygfält
för reguljär civil luftfart, upptar jag för nästa budgetår av fortifikationsförvaltningen
angivet belopp, 20 000 kronor, vilket enligt vad jag inhämtat
huvudsakligen motsvarar influtna landningsavgifter för icke reguljär civil
luftfart på militära flygfält.
Mot myndigheternas förslag till avveckling av lantförsvarets fond för
byggnader och andra försvarsändamål har jag icke någon erinran. Jag
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 59 år 1961
förutsätter, att fondens behållning, avrundat 300 000 kronor, tillföres den
i riksstaten uppförda inkomsttiteln Övriga diverse inkomster. Jag återkommer
i det följande med hemställan härom.
Då jag även i övrigt anser mig böra följa riksräkenskapsverkets förslag
beträffande beräkningen av förevarande inkomstposter, bör dessa alltså
uppföras med (2 630 000 — 600 000 = ) 2 030 000 kronor under kasernbyggnaders
delfond och 80 000 kronor under befästningars delfond. Sammanlagt
uppgår således dessa inkomster till (2 030 000 + 80 000 =)2 110 000
kronor.
Överskott
Det överskott, som skall tillföras riksstatens driftbudget, bör i enlighet
med vad som tidigare anförts beräknas till 43A % på den vid nästa budgetårs
början å fonden redovisade kapitalbehållningen. Enligt riksräkenskapsverket
skulle detta innebära att värdet av Karlskronavarvets anläggningar
skulle komma att ingå i kapitalbehållningen den 1 juli 1961 och
därmed påverka överskottet å kasernbyggnaders delfond för budgetåret
1961/62. Med hänsyn till att andra delposter å försvarets fastighetsfonds
stat för budgetåret 1961/62 omräknats som konsekvens av den beslutade
bolagsbildningen vid marinverkstäderna i Karlskrona, bör enligt riksräkenskapsverket
överskottet beräknas å ett kapitalvärde, som reducerats med
beräknat nettovärde av de anläggningar, som avses övertagas av det nya
bolaget den 1 juli 1961. Det av fortifikationsförvaltningen beräknade och
av riksräkenskapsverket i inkomstberäkningen för budgetåret 1961/62 angivna
överskottet har därför minskats med 250 000 kronor. Det på sagda
sätt beräknade överskottet uppgår till 33 880 000 kronor, vilket belopp bör
uppdelas med 30 200 000 kronor på kasernbyggnaders delfond och 3 680 000
kronor på befästningars delfond. Denna uppskattning av överskottet har
legat till grund för den förut gjorda beräkningen av ersättningsanslagen. I
I enlighet med vad jag i det föregående anfört har upprättats förslag till
stat för försvarets fastighetsfond för budgetåret 1961/62 (Bilaga). Förslaget
slutar på ett belopp av 142 339 000 kronor, vilket innebär en ökning av
omslutningssumman med 13 169 000 kronor. Detta beror på en ökning av
utgifterna och överskottet. Reparations- och underhållskostnaderna ökar
sålunda med 9 056 000 kronor. Avsättningen till värdeminskningskontot
förutses öka med 555 000 kronor, hyres- och arrendeutgifterna med
1 316 000 kronor och överskottet med 2 242 000 kronor. I fråga om inkomsterna
förutses en ökning med 40 000 kronor. Slutligen betingar
balansen i staten en uppräkning av ersättningsanslagen till fonden med
sammanlagt 13 129 000 kronor.
Kungl. Maj:ts proposition nr 59 år 1961
25
Hemställan
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen att
a) godkänna omförmälda förslag till stat för försvarets
fastighetsfond för budgetåret 1961/62;
b) för budgetåret 1961/62 under riksstatens fjärde huvudtitel
anvisa följande förslagsanslag, nämligen
Ersättning till försvarets fastighetsfond: Kasernbyggnaders
delfond 103 950 000 kronor,
Ersättning till försvarets fastighetsfond: Befästningars delfond
28 370 000 kronor;
c) godkänna i det föregående framlagda förslag om befrielse
för dödsboet efter Alfred Nilsson från gäldande av
kronans fordran å 8 510 kronor; samt
d) godkänna i det föregående framlagda förslaget om avveckling
av »Lan tf ör svarets fond för byggnader och andra
försvarsändamål».
Vad föredragande departementschefen sålunda,
med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,
hemställt behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Berndt Bodin
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 59 år 1961
Bilaga.
Försvarets fastighetsfonds inkomster och utgifter enligt staten för budgetåret
1960/61 samt enligt förslaget till stat för budgetåret 1961/62
Inkomster A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna | 1960/61 Kronor | 1961/62 Kronor |
1. Kasernbyggnaders delfond1 ............ 2. Befästningars delfond .......... | 93 553 000 | 103 999 000 98 87A nnn |
| åO O/U uuu | |
| 119 240 000 | 132 369 000 |
B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna |
|
|
1. Kasernbyggnaders delfond1 ............ 2. Befästningars delfond .............. | 4 810 000 | 4 810 000 |
| 5 060 000 | 5 060 000 |
C. Inkomster av övnings- och skjutfält 1. Kasernbyggnaders delfond1 ............... 2. Befästningars delfond ........ | 2 740 000 | 2 750 000 |
| 2 840 000 | 2 800 000 |
D. Diverse inkomster |
|
|
1. Kasernbyggnaders delfond1 ............. 2. Befästningars delfond .............. | 1 980 000 | 2 030 000 8n nnn |
|
| |
Summa | 2 030 000 129 170 000 | 2 110 000 142 339 000 |
. * För vi°nande av större överskådlighet har försvarsgrensdelfondernas olika
staten för budgetaret 1960/61 sammanslagits till en gemensam post, benämnd
byggnaders delfond.
poster i
Kasern
-
27
Kungl. Maj:ts proposition nr 59 år 1961
Utaifter 1960''61 1961/62
utgifter Kronor Kronor
A. Reparations- och underhållskostnader m. m.
1. Kasernbyggnaders delfond1 ........................ 56 474 000 62 908 000
2. Befästningars delfond .............................. 17 218 000 19 840 000
73 692 000 82 748 000
B. Avsättning till värdeminskningskonto
1. Kasernbyggnaders delfond1, förslagsvis ......... 12 385 000 12 950 000
2. Befästningars delfond, förslagsvis .............. 2 170 000 2 160 000
14 555 000 15 110 000
C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden
förhyrda lokaler och arrenderade markområden
1. Kasernbyggnaders delfond1, förslagsvis ......... 6 154 000 7 531 000
2. Befästningars delfond, förslagsvis ........ 3 131 000 3 070 000
9 285 000 10 601 000
Överskott att tillföras riksstatens driftbudget
1. Kasernbyggnaders delfond1 ......................... 28 070 000 30 200 000
2. Befästningars delfond .............................. 3 568 000 3 680 000
31 638 000 33 880 000
Summa 129 170 000 142 339 000
1 För vinnande av större överskådlighet har försvarsgrensdelfondernas olika poster i
staten för budgetåret 1960/61 sammanslagits till en gemensam post, benämnd Kasernbyggnaders
dclfond.