Kungl. Maj:ts proposition Nr 58 (Proposition 1931:58)

Kungl. Maj:ts proposition Nr 58.

Nr 58.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående efterskänkande
i vissa fall av kronans rätt till danaarv; given Stockholms
slott den 30 januari 1931.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

Felix Hamrin.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 30 januari 1931.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden
Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd,
Larsson, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Hamrin, anför:

l:o.

Hen 13 december 1918 avled stadsarbetaren Karl Johan Karlsson från
Visby utan att, såvitt en den 13 augusti 1919 efter honom upprättad bouppteckning
utvisar, efterlämna kända arvingar. Behållningen i boet,
däri ingick den efter taxeringsvärdet till 2,700 kronor uppskattade fastigheten
nr 161 i Klinterotens fjärde kvarter i nämnda stad, utgjorde enligt
bouppteckningen 3,240 kronor 68 öre.

Enligt rådhusrättens i Visby dombok i civila mål för den 4 oktober
1920 anmälde sig nämnda dag den avlidnes kusin Frans August Karlsson
såsom närmaste arvinge till den avlidne och framställde anspråk å arvet
efter honom. T anledning härav redovisade arbetsförmannen Karl Ernst
Bihang lill riksdagens protokoll lilli1. 1 sand. öl) hafi. (Nr 58—59.)

Danaarv efter
stadsarbetaren

Karl Johan
Karlsson
från Visby.

2 Kungl. Maj:ts proposition Nr 58.

Arvid Andersson, vilken av rådhusrätten i Visby förordnats att vara god
man för den avlidnes möjligen befintliga till namn och vistelseort okända
arvingar, bela kvarlåtenskapen efter den avlidne till »släktforskaren» Joban
Ablin såsom befullmäktigat ombud för Frans August Karlsson. A
sin huvudmans vägnar försålde härefter Ahlin jämlikt köpebrev den 26
november 1921 omförmälda fastighet till posttjänstemannen Kail
Algot Gunnar Klang för en köpeskilling av 2,000 kronor. Klang och bans
hustru Hedvig Klang försålde sedermera enligt köpeavbandling den lä
augusti 1923 fastigheten till förre jordbrukaren Sven August Johansson
och bans hustru Amanda Johansson för en köpeskilling av 2,500 kronor.

Sedan kammaradvokatfiskalsämbetet, under åberopande av att Frans
August Karlsson icke inom behörig tid anmält sig såsom arvinge, å kronans
vägnar framställt anspråk på kvarlåtenskapen efter Karl Johan Karlsson,
utverkade Sven August Johanssons efterlämnade änka, förenämnda Amanda
Johansson, som genom arv och köp förvärvat sin mans rätt på grund
av förberörda köpehandling den 13 augusti 1923, i oktober 1929 stämning å
Karl Algot Gunnar Klang och hans bemälda hustru till rådhusrätten i
Visby med yrkande, att köpeavtalet rörande ifrågavarande fastighet måtte
återgå samt makarna Klang förpliktas att, en för båda och båda för en,
till henne återbära köpeskillingen ävensom utgiva ersättning för utförda
förbättringar å fastigheten jämte kostnader i och för erhållande av lagfart
å densamma med tillhopa 600 kronor.

I en till Kungl. Majit ställd, till länsstyrelsen i Gotlands län ingiven
och av länsstyrelsen med eget utlåtande av den 21 december 1929 till Kungl.
Majit överlämnad ansökning anhöllo därefter makarna Klang, att kronan
måtte avstå från danaarvet efter Karl Johan Karlsson, i vad det avsåge
ifrågavarande fastighet, till förmån för Frans August Karlsson.

Genom beslut den 24 februari 1930 förklarade härpå rådhusrätten i Visby,
som den 4 november 1929 meddelat skingringsförbud å så stor del av makarna
Klangs egendom, som kunde anses motsvara ett värde av 2,500 kronor,
att förenämnda mål skulle vila i avbidan på Kling]. Majits prövning
av den sålunda gjorda ansökningen.

Till stöd för sin omförmälda ansökning anförde makarna Klang, bland
annat, följande:

Sökandena hade förvärvat fastigheten i god tro av Ahlin såsom befullmäktigat
ombud för Frans August Karlsson, vilken sistnämnde sökandena
ansett vara rätt ägare till fastigheten. Först genom förutberörda rättegång
hade sökandena kommit till insikt därom, att kronan rätteligen
vore ägare till densamma. Hade kronan framställt anspråk på fastigheten
såsom danaarv strax efter det natt och år förflutit från Karl Johan
Karlssons död och ej, såsom nu skett, först den 3 januari 1928, hade
Ahlin ej kunnat sälja fastigheten och sökandena ej råkat i den situation,
vari de nu befunne sig. Det syntes sökandena därför hårt, örn de genom
rättegången skulle åläggas återbetala köpeskillingen för fastigheten utan
att erhålla densamma. Sökandena kunde för övrigt ej återbetala köpe -

Kungl. Maj:ts proposition Nr 58. 3

»killingen, vilken hade använts till återbetalande av det lån, sökandena
tagit i och tor köpande av fastigheten. Samtliga sökandenas tillgångar,
vilka endast bestode av bohag jämte ett deras minderåriga dotter tillhörigt
piano, som hon erhållit såsom gåva av en släkting, hade belagts
med skingringsförbnd. Vunne käranden rättegången, bomme sålunda
sökandenas hem att bliva fullständigt skövlat samt till och med deras
dotters egendom att bliva exekutivt försåld. Sökandena hade söht
sätta sig i förbindelse med Frans August Karlsson, som sålt fastigheten
till dem, men ej lyckats häri.

Länsstyrelsen i Gotlands län har i sitt utlåtande tillstyrkt ansökningen.

Kammar advokatfiskalsämbetet har den 14 augusti 1930 avgivit infordrat
utlåtande i ärendet.

Vid sitt utlåtande har ämbetet fogat, bland annat, dels en från verkmästaren
Frans August Val ving i Målerås, vilken vore samma person som
förutbemälde Frans August Karlsson, inkommen skrift, däri Val ving hemställt
örn bifall till ansökningen, dels av poliskommissarien i Visby företagen
utredning angående makarna Klangs personliga och ekonomiska
förhållanden, i allt väsentligt styrkande deras i ansökningen lämnade uppgifter,
dels taxeringsbevis, utvisande att fastigheten i fråga blivit för år
1929 bevillningstaxerad till 3,000 kronor, därav 300 kronor utgjorde markvärde
och 2,700 kronor byggnadsvärde, dels ock gravationsbevis, utvisande
att fastigheten icke besvärades av någon beviljad eller annan
på prövning beroende inteckning än den, som den 22 september 1924
sökts för 1,000 kronor med sex procent ränta enligt skuldebrev den 20
september 1924 av S. A. Johansson och Amanda Johansson till innehavaren,
vilken ansökan förklarats vilande.

För egen del har kammaradvokatfiskalsämbetet anfört följande:

Då någon arvinge till avlidne Karl Johan Karlsson icke inom natt och
år från dödsfallet anmält sig till tagande av arv efter den avlidne, hade
hans kvarlåtenskap såsom danaarv tillfallit kronan. Efter framställning
av ämbetet hade Frans August Karlsson, som av kvarlåtenskapen allenast
bekommit 50 kronor, den 1 juli 1928 inlevererat nämnda belopp till
kronan. Sedan rådhusrätten genom beslut den 11 juni 1923 på grund av
hinder,* varom förmäles i 7 § förordningen den 16 juni 1875 angående lagfart
å fång till fast egendom, förklarat vilande ansökan örn lagfart lör
sökandena å ifrågavarande fastighet, hade ämbetet i begärt yttrande den
10 oktober 1929 över ansökningen örn lagfart bestritt bifall till densamma,
på sätt Ira ingi åge av en i remissakten bilagt utdrag av rådhusrättens
i Visby dombok i civila mål den 28 oktober 1929 intagen skrivelse. Emellertid
hade ämbetet låtit anstå med åtgärder för återvinning till kronan
av fastigheten i fråga ävensom för indrivning av danaarvet i övrigt i avbidan
på beslut över den föreliggande ansökningen.

Av i ärendet förebragt utredning framginge, att sökanden Karl Algot
(lunnar Klang innehade anställning såsom postiljon vid postverket mot
en avlöning av 310 kronor i månaden; att varken han eller hans hustru
härutöver ägde någon inkomst; att de ej heller hade någon förmögenhet;
samt att do ägde nödigt bohag till tre rum och kök, värderat till 1,500 å

Departements chefen.

Danaarv efter
arbetaren
Johan Vigelius
Rydell från
Vrigstads
socken.

4 Kungl. Morits proposition Nr 58.

2,000 kronor. Pa grund härav och i betraktande av omständigheterna i
övrigt i ärendet funne sig ämbetet böra tillstyrka bifall till den gjorda
framställningen.

Intet motsäger sökandenas uppgift, att de varit i god tro vid sitt förvärv
av ifrågavarande fastighet. Att vid avslag å ansökningen änkan
Johanssons vid rådhusrätten i Visby mot sökandena förda talan kommer
att bifallas, torde vara sannolikt. Sökandena skulle därigenom åläggas
en ersättningsskyldighet, som med hänsyn till deras ekonomiska
villkor torde bliva mycket betungande att fullgöra. Möjligheten för sökandena
att i sin tur erhålla gottgörelse av sin fångesman Prans August
Valving eller dennes ombud torde vara synnerligen oviss. Starka billighetsskäl
synas mig sålunda tala för bifall till ansökningen.

På grund härav hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
medgiva,

att dauaarvet efter stadsarbetaren Karl Johan Karlsson
från Visby må, i vad det avser fastigheten nr
161 i Klinterotens fjärde kvarter i Visby, efterskänkas
till förmån för verkmästaren Frans August Valving i
Målerås.

2:o.

Den 20 mars 1922 avled arbetaren Johan Vigelius Rydell från Bjällebo
i Vrigstads socken av Jönköpings län.

Enligt den efter Rydell den 19 juni 1922 upprättade bouppteckningen
funnos ej några bröst- eller bakarvingar till honom utan endast »en del
till namn och vistelseort okända arvingar», för vilka lantbrukaren Gunnar
Rydell i Lökaryd i Svenarums socken av nämnda län förordnades till god
man.

Behållningen i boet uppgick enligt bouppteckningen till 1,077 kronor
90 öre.

Inom natt och år från dödsfallet anmälde sig icke någon arvinge till
tagande av arv efter den avlidne och styrkte sin släktskap med honom.

Då på grund härav berörda arvsmedel, vilka vid 1926 års utgång stigit
till 1,252 kronor 50 öre, vore att anse såsom danaarv, anhöll kammaradvokatfiskalsämbetet
i skrivelse den 15 november 1927 till landsfiskalen i
Malmbäcks distrikt, att denne måtte anmoda gode mannen att till statsverket
inleverera behållningen i boet ävensom till ämbetet avgiva redovisning
för förvaltningen av godemanskapet.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 58. a

Gulmar Rydell oell lians syskon Carl Rydell, Selma Andersson, lödd
Rydell, och Hilma Moll, lödd Rydell, bestredo emellertid i skrivelse till
ämbetet den 1 december 1927, under förmenande att de hade rätt till arv
elter den avlidne, sådan skyldighet för godo mannen.

Sedermera hava i en till finansdepartementet den 8 december 1927 inkommen
ansökning'' sistnämnda personer, med förmälan att det i orten
alltid ansetts, att deras fader Karl Petter Rydell oell Johan Vigelius Rydell
varit kusiner, anhållit, att därest det icke kunde anses styrkt, att sökandena
vore arvingar till Johan Vigelius Rydell, Kungl. Majit måtte
med hänsyn till den stora sannolikhet, som förelåge för sökandenas släktskap
med den avlidne, och de mindre goda ekonomiska omständigheter,
vari sökandena befunne sig, till deras förmån efterskänka kronans rätt
till kvarlåtenskapen efter den avlidne. Till stöd för ansökningen hava
dessutom åberopats en del intyg.

Länsstyrelsen i Jönköpings län avgav den 10 januari 1928 infordrat utlåtande
över berörda ansökning och överlämnade därvid yttranden från
vederbörande landsfiskaler, som tillstyrkte bifall till ansökningen, samt
från kyrkoherden i Vrigstads församling, J. E. Danér, som bland annat
upplyste, att Johan Vigelius Rydell, födtl den 31 januari 1846, i församlingens
födelse- och dopbok antecknats såsom oäkta son till pigan Anna
Sofia Hansdotter i Bjällebo.

För egen del hemställde länsstyrelsen, att då sökandena syntes vara i
mindre goda ekonomiska omständigheter, Kungl. Majit måtte bifalla ansökningen.

Kammarådvokalfiskalsämbetet har den 30 september 1930 avgivit infordrat
utlåtande i ärendet. Ämbetet har därvid meddelat, att ämbetet
på grund av omförmälda uppgift att Johan Vigelius Rydell i födelseoch
dopboken för berörda församling vore antecknad såsom oäkta son
till pigan Anna Sofia Hansdotter i Bjällebo och med hänsyn till gällande
bestämmelser örn arvsrätt för mödernefränder till barn utom äktenskap
låtit anställa undersökningar, huruvida mödernefränder till Johan
Vigelius Rydell funnes i livet, samt rörande resultatet av dessa undersökningar
meddelat följande.

Vid de undersökningar, som verkställts, hade utrönts, att Johan Vigelius
Rydells moder Anna Sofia Hansdotter haft fyra syskon, av vilka dock
endast en, brodern Carl Hansson, såvitt känt vore, varit gift. I äktenskapet
med hustrun Anna Katarina Svensdotter hade han haft tre barn,
av vilka två söner avlidit minderåriga. Den tredje sonen Andreas Carlsson
hade med hustrun Carolina Johansdotter haft nio barn. Av dem
bland dessa, varom kännedom kunnat vinnas, hade endast döttrarna Anna
Kristina, gift med statdrängen Jonas Petter Johannesson i Benestad
Jönsagård i Aringsås socken av Kronobergs län, och Emma Catharina
Elisabet, gift med brnkarsonen Anders Johan Johannesson i Fryele socken
av Jönköpings län, efterlämnat inländska bröstarvingar. Både Anna
Kristina Johannesson och Emma Catharina Elisabet Johannesson vore
numera avlidna. Av deras kända syskon hade tre dött ogifta och de övriga

Kungl. Maj:ts proposition Nr 58.

före äktenskaps ingående utflyttat till Nordamerika. Aima Kristina
Johannesson, som avlidit den 22 september 1929, hade som stärbhusdelägare
efterlämnat, förutom änkemannen Jonas Petter Johannesson, följande
i äktenskapet med honom födda barn, samtliga i livet, nämligen
betjänten Johan Gottfrid Johansson i Vegeholm i Strövelstorps socken
av Kristianstads län, änkan Alma Karolina Lindström och vaktmästaren
Hjalmar Olssons hustru Emma Maria, båda i Alvesta municipalsamhälle
av Kronobergs län, samt postiljonen Oskar Erik Lorenz Petterssons
hustru Edla Kristina och hembiträdet Anna Elisabet Johansson, båda i
Malmö. Förenämnda Emma Catharina Elisabet Johannesson, som avlidit
den 17 juni 1922, hade efterlämnat, förutom sin make, Anders dollan
Johannesson, vilken avlidit den 16 december 1925, barnen drängen
Karl Oskar Andersson, torparen Oskar Vilhelm Karlssons hustru Berta
Dahli Karolina samt snickaren Gustaf Albert Teodor Frisks hustru Elsa
Maria, samtliga i Värnamo, chauffören Johan Alfred Andersson i Jönköping,
snickaren Johan Olof Sigurd Olofssons i Värmeshult i Gällaryds
socken av Jönköpings län hustru Tekla Linnéa samt skomakaren Karl
Edvard Syrens i Södra Solberga socken av nämnda län hustru Ebba Ottilia.

Samtliga nämnda i livet varande stärbhusdelägare till Anna Kristina
Johannesson och Emma Catharina Elisabet Johannesson hava i särskilda
av länsstyrelserna i respektive Kristianstads, Malmöhus, Kronobergs och
Jönköpings län med egna utlåtanden till kammaradvokatfiskalsämbetet
överlämnade skrivelser yttrat sig över den förevarande ansökningen och
därvid bestritt bifall till densamma samt anhållit, att kronans rätt till
kvarlåtenskapen efter Johan Vigelius Rydell måtte efterskänkas till deras
förmån.

Enligt av kammaradvokatfiskalsämbetet införskaffad utredning befinna
sig stärbhusdelägarna i små ekonomiska omständigheter.

Länsstyrelserna i Kristianstads, Malmöhus och Kronobergs län hava
i sina till kammaradvokatfiskalsämbetet avgivna utlåtanden anfört, att de,
då Gunnar Rydell och hans medsökande icke styrkt sin släktskap med
Johan Vigelius Rydell, funnit den av Gunnar Rydell och medsökande
gjorda ansökningen icke böra föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Länsstyrelsen i Jönköpings län har i sitt till kammaradvokatfiskalsämbetet
avgivna utlåtande anfört, att, enär nu ifrågavarande mödernefränder
ägt arvsrätt efter Johan Vigelius Rydell, länsstyrelsen ville tillstyrka,
att kronan, även örn sagda rätt numera upphört, med hänsyn till nämnda
personers av handlingarna att döma mindre goda ekonomiska förhållanden
avstode från eventuell rätt till kvarlåtenskapen till förmån för dem
eller tidigare ifrågakomna sökande.

För egen del har kammaradvokatfiskalsämbetet i sitt i ärendet avgivna
utlåtande anfört följande.

Då någon arvinge efter den avlidne icke inom natt och år från dödsfallet
anmält sig och styrkt sin arvsrätt, utgjorde ifrågavarande kvarlåtenskap
enligt ämbetets mening danaarv. Emellertid hade ämbetet
låtit ytterligare åtgärder för indrivande av danaarvet anstå i avbidan

Kungl. Majda proposition Nr 58. 7

på Kungl. Maj:ts beslut i föreliggande ärende. Utredningen hade visat,
att Gunnar Rydell och hans syskon vore barn till Karl Peter Rydell,
född i Vrigstad den 21 oktober 1848, vilken enligt Vrigstads församlings
födelse- och. dopbok vore son utom äktenskapet till fanjunkaren Carl Petter
Rydell. Sökandena hade nu till stöd för ansökningen uppgivit, att Johan
Vigelius Rydell sannolikt vore sorl utom äktenskapet till nyssnämnda fanjunkaren
Carl Petter Rydells broder Jan (Jean) Rydell, lödd den 12 november
1807. Detta hade emellertid icke blivit styrkt och således icke heller sökanden
Gunnar Rydells och hans syskons släktskap med Johan Vigelius
Rydell. Men även örn så skett, syntes någon rätt till arvet i fråga icke
förefinnas för nämnda sökande på grund av de vid tiden för Johan Vigelius
Rydells död gällande bestämmelser örn barn utom äktenskap. Den
på ämbetets föranstaltande verkställda utredningen hade däremot ådagalagt,
att mödernefränder till Johan Augelius Rydell funnes i livet, vilka
enligt den vid hans frånfälle gällande arvsordning varit berättigade till
arv efter honom, därest de ägt kännedom örn dödsfallet och inom natt
och år därifrån anmält sig till tagande av arvet. Ämbetet ansåge därför
dessa mödernefränder hava företräde framför sökandena till Johan Vigelius
Rydells kvarlåtenskap. Biand Anna Kristina Johannessons stärbhusdelägare
hade även hennes efterlevande man Jonas Petter Johannesson
anhållit att få del av kvarlåtenskapen i fråga efterskänkt till sin förmån.
Då emellertid någon släktskap emellan Jonas Petter Johannesson och
Johan Vigelius Rydell icke visats föreligga, kunde ämbetet icke tillstyrka
bifall till sistberörda anhållan. Däremot ansåge ämbetet skäl förefinnas
för ett efterskänkande av kvarlåtenskapen till de övriga av bemälda
stårbhusdelä gare ävensom Emma Catharina Elisabet Johannessons bröstarvingar
och detta jämväl med hänsyn till de svaga ekonomiska omständigheter,
vari de befunne sig.

Av den av kammaradvokatfiskalsämbetet förebragta utredningen framhår,
att två sondöttrar efter en broder till Johan Augelius Rydells moder
Auna Sofia Hansdotter, nämligen Anna Kristina Johannesson, som avlidit
1920 och varit gift med Jonas Petter Johannesson, samt Emma
Catharina Elisabet Johannesson, som avlidit 1922 och varit gift med år
1925 avlidne Anders Johan Johannesson, efterlämnat barn, vilka såsom
mödernefränder till Johan Augelius Rydell varit berättigade till arv
efter honom, därest de ägt kännedom örn dödsfallet och inom natt och år
därefter anmält sig till tagande av arvet. I likhet med kammaradvokatfiskalsämbetet
anser jag, att dessa böra framför Gunnar Rydell och hans
medsökande, vilka icke styrkt någon släktskap med Johan Vigelius Rydell,
komma i åtnjutande av kvarlåtenskapen efter denne. Den av Anna
Kristina Johannessons efterlevande man Jonas Petter Johannesson
hos kammaradvokatfiskalsämbetet gjorda ansökningen att la del av hval''
låtenskapen torde, då någon släktskap emellan honom och Johan Vigelius
Rydell ej förefinnes, icke böra, föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

På grund av vad sålunda förekommit hemställer jag, att Kungl. Maj:!
mätte, med avslag å de av Gunnar Rydell, Carl Rydell, Selma Andersson.
född Rydell, och Hilma Moll, född Rydell, samt Jonas Petter Johannesson
i ärendet gjorda ansökningarna, föreslå riksdagen medgiva,

Departement s chefen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 58.

Danaarv efter
borstbindaren
Carl Johan
Wessberg
frän Uddevalla.

att kronans rätt till danaarv efter arbetaren Joban
Vigelius Bydell från Vrigstads socken i Jönköpings
län må efterskänkas till förmån för dennes förenämnda
mödernefränder, nämligen å ena sidan Anna Kristina
Johannessons barn: betjänten Johan Gottfrid
Johansson i Vegeholm i Strövelstorps socken av Kristianstads
län, änkan Alma Karolina Lindström och
vaktmästaren Hjalmar Olssons hustru Emma Maria,
båda i Alvesta municipalsamhälle av Kronobergs län,
samt postiljonen Oskar Erik Lorenz Petterssons hustru
Edla Kristina och hembiträdet Anna Elisabet Johansson,
båda i Malmö, samt å andra sidan Emma
Catharina Elisabet Johannessons barn: drängen Karl
Oskar Andersson, torparen Oskar Vilhelm Karlssons
hustru Berta Dahli Karolina samt snickaren Gustaf
Albert Teodor Frisks hustru Elsa Maria, samtliga i
Värnamo, chauffören Johan Alfred Andersson i Jönköping,
snickaren Johan Olof Sigurd Olofssons i Värmeshult
i Gällaryds socken av Jönköpings län hustru
Tekla Linnéa samt skomakaren Karl Edvard Syrén»
i Södra Solberga socken av sistnämnda län hustru
Ebba Ottilia, med föreskrift att ena hälften av kvarlåtenskapen
skall tillfalla Anna Kristina Johannessons
bröstarvingar och andra hälften Emma Catharina
Elisabet Johannessons bröstarvingar att emellan
arvingarna fördelas på sätt örn fördelning av arv är i
lag stadgat.

3:o.

Den 7 november 1928 avled borstbindaren Carl Johan Wessberg från
Uddevalla utan att, såvitt en efter honom den 2 januari 1930 upprättad
bouppteckning utvisar, efterlämna kända arvingar. Boets behållning enligt
bouppteckningen utgjorde 9,697 kronor 72 öre.

Den 12 november 1928 bevakades vid rådhusrätten i Uddevalla såsom
testamente en med den avlidnes namn underskriven, den 3 april 1922
dagtecknad handling, vari han förordnat, att efter hans död kvarlåtenskapen
efter honom skulle fördelas på följande sätt. Av det, som funnes kvar,
sedan utgifterna för begravning samt för uppsättande av en gravram och en
gravvård betalts, skulle Uddevalla skyttegille erhålla 100 kronor för anskaffande
av ett vandringspris och logen 565 Frideborgs programkommitté
100 kronor. Återstoden av kvarlåtenskapen skulle lika fördelas mellan
borstbindaren A. M. Jacobssons änka, bryggeriarbetaren Evard Jo -

Kungl. Maj:ts proposition Nr 58.

hanssons hustru Augusta, urmakaren Osear Andersson, konditorn Carl
Behrns samt tändst icksarbetar en Oskar Johansson, dock att logen Frideborg
skulle hava aktierna uti »Frideborgs bolag» samt borstbindaren Ja
cobssons familj två svenska statens premieobligationer, som funnes i boet.
Enligt i ärendet förekommande värdering av kvarlåtenskapen ägde omförmälda
aktier ett värde av tillhopa 2 kronor.

Som tillkomsten av testamentet ej blivit styrkt, lät kammaradvokatfiskalsämbetet
till rådhusrätten instämma Uddevalla skyttegille, logen
565 Frideborg av Sveriges Nät! on al templar or cl en, avlidne borstbindaren
A. M. Jacobssons och hans jämväl avlidna hustru Maria Lovisa Södergrens
efterlämnade barn, nämligen överlotsen Gustaf Adolf Ökvists hustru
Hedvig Eleonora Jacobsson i Luleå, John Mauritz Jacobsson i San Francisco
i Nordamerikas förenta stater, övermaskinisten Karl Lundströms
hustru Augusta Maria Jacobsson, handelsbiträdet Albert Henrik Jacobsson,
Emma Charlotta Jacobsson och Anna Lovisa Ingeborg Jacobsson, alla
i Uddevalla, ävensom ovannämnda bryggeriarbetaren Edvard Johanssons
hustru Augusta Johansson, urmakaren Oscar Andersson, konditorn Carl
Behrns och tändsticksarbetaren Oskar Johansson, likaledes i Uddevalla,
med yrkande att rådhusrätten måtte förklara ifrågavarande såsom testamente
bevakade handling icke tillkommen i den ordning, som för testamente
stadgas, samt förty kronan berättigad att tillträda kvarlåtenskapen
efter Carl Johan Wessberg såsom dansare.

Genom lagakraftvunnen dom den 31 mars 1930 utlät sig rådhusrätten,
att enär det i målet ifrågakomma förordnandet, även örn för visst kunde
antagas, att detsamma härrörde sig från Carl Johan Wessberg, icke blivit
av detsammas givare i vittnens närvaro erkänt såsom hans sista vilja och
förty handlingens laga tillkomst såsom testamente icke, på sätt 16 kapitlet
1 § ärvdabalken stadgade, styrkts, alltså prövade rådhusrätten lagligt
förklara handlingen i fråga icke utgöra hinder för Kungl. Majit och
kronan att såsom danaarv tillträda kvarlåtenskapen efter Wessberg.

Hos Kungl. Majit hava nu kronans ovannämnda motparter anhållit, att
då den som testamente bevakade handlingen otvivelaktigt skrivits och
underskrivits av Carl Johan Wessberg och då densamma säkerligen utgjorde
ett riktigt uttryck för den avlidnes sista vilja, ehuru lagens formföreskrifter
för i laga ordning tillkommet testamente ej blivit iakttagna,
Kungl. Majit måtte till förmån för sökandena och i enlighet med testamentshandlingens
föreskrifter efterskänka kronans rätt till kvarlåtenskapen
efter den avlidne.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har i den 12 augusti 1930 avgivet
yttrande tillstyrkt bifall till ansökningen.

Kammaradvokatfiskalsämbetet har den 29 december 1930 avgivit införd
rat utlåtande över ansökningen och därvid anfört följande.

Ämbetet ansåge, att samma grundsats som städse av statsmakterna
tillämpats beträffande ansökningar örn danaarvs efterskänkande till kom -

JMpartc ,)ienlsrhcfen.

Kungl. Marits proposition Nr 58-

mimer även borde gälla avstående av danaarv till föreningar elier andra
juridiska personer. Ämbetet kunde därför icke tillstyrka ansökningen,
såvitt densamma anginge Uddevalla skyttegille och logen 565 Frideborg
av Sveriges Nationaltemplarorden.

Icke heller kunde ämbetet förorda bifall till ansökningen, i vad densamma
rörde dohn Mauritz Jacobsson, vilken vore bosatt i Nordamerikas
förenta stater.

Beträffande de övriga sökandena, av vilka Anna Lovisa Ingeborg Jacobsson
numera vore gift med kontoristen Birger Hugo Lidén i Uddevalla,
så ansåge ämbetet, att även örn flera av dessa sökande icke kunde sägas befinna
sig i torftiga ekonomiska omständigheter, måste dock med hänsyn
till de såsom testamente bevakade uttalanden av den avlidne, vilka uttalanden
syntes utgöra ett riktigt uttryck för hans yttersta vilja, skäl anses
föreligga att till förmån för dem efterskänka, vad som av kvarlåtenskapen
skulle tillfallit dem, därest uttalandena ifråga hade kunnat godkännas
såsom lagligt testamente.

Under hänvisning till vad sålunda anförts har kammaradvokatfiskals
ämbetet föreslagit, att till sist omförmälda sökande måtte efterskänkas
den del av kvarlåtenskapen efter Carl Johan Wessberg, som återstode,
sedan från tillgångarna i boet avräknats — förutom boets skulder och
avgående poster, däribland de i ovanberörda testamentshandling upptagna
utgifter för den avlidnes begravning samt uppsättandet av gravvård
och ram omkring graven — de legat, som i testamentshandlingen
tilldelats Uddevalla skyttegille och logen 565 Frideborg, samt att den
sålunda angivna kvarlåtenskapen skulle fördelas mellan sökandena på
det sätt, att i boet befintliga två premieobligationer skulle tillfalla avlidne
borstbindaren A. M. Jacobssons och hans jämväl avlidna hustru Maria
Lovisa Södergrens förenämnda fem i Sverige bosatta barn samt att av
återstoden i övrigt en femtedel skulle tilldelas sistnämnda fem personer,
en femtedel bryggeriarbetaren Edvard Johanssons hustru Augusta Johansson,
en femtedel urmakaren Oscar Andersson, en femtedel konditorn
Carl Behrns och en femtedel tändsticksarbetaren Oskar Johansson.

Pa sätt av det anförda framgår har kammaradvokatfiskalsämbetet
avstyrkt ansökningen, i vad densamma avser Uddevalla skyttegille
och logen 565 Frideborg av Sveriges Nationaltemplarorden. Åt ämbetets
förslag i denna del kan jag icke giva min anslutning. Riksdagen har
i vissa fall tidigare beslutat efterskänkande av kronans rätt till danaarv
till förmån för juridiska personer. Då sådan sökande såsom i förevaran
de fall kan till stöd för sin framställning åberopa ett testamente, som,
ehuru det måste anses utgöra ett riktigt uttryck för den avlidnes yttersta
vilja, icke kunnat godtagas såsom laga testamente, synas principiella betänkligheter
icke böra möta mot ett efterskänkande. Jag vill även erinra
därom, att enligt lagen den 8 juni 1928 örn arv Kungl. Maj:t, därest an -

Kungl. Maj:ts proposition Nr 58-

ledning föreligger att å allmänna arvsfondens vägnar klandra testamente,
som dock får antagas vara ett riktigt uttryck för arvlåtarens yttersta
vilja, må besluta, att klander ej skall äga mm. Det torde kunna
antagas, att örn i nu förevarande fall fråga varit örn kvarlåtenskap, tillfallen
allmänna arvsfonden, klander av Wessbergs testamente icke skulle
hava anställts. Vid nu angivna förhållanden finner jag mig böra tillstyrka,
att Uddevalla skyttegille och logen 565 Frideborg tillerkännas
de i testamentet omförmälda legaten.

I övrigt biträder jag kammarådvokatfiskalsämbetets förslag. Jag anser
sålunda, att ansökningen i vad densamma rör John Mauritz Jacobsson
icke bör bifallas, samt att efterskänkande bör ske till förmån för
övriga sökande, vilka samtliga befinna sig i blygsamma ekonomiska omständigheter,
enligt den fördelning mellan sökandena, som föreslagits av
ämbetet.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronans rätt till den del av kvarlåtenskapen efter
Carl Johan Wessberg från Uddevalla, som återstår, sedan
från tillgångarna i boet avräknats boets skulder
och avgående poster, däribland de i förberörda testamentshandling
upptagna utgifter för den avlidnes begravning
samt uppsättandet av gravvård och ram omkring
graven, må efterskänkas till förmån för Uddevalla
skyttegille och logen 565 Frideborg av Sveriges
Nationaltemplarorden ävensom nedan angivna personer
med sådan fördelning att Uddevalla skyttegille
erhåller 100 kronor för inköp av ett vandringspris, att
logen 565 Frideborg erhåller 100 kronor jämte i boet
befintliga aktier i »Frideborgs bolag», att i boet befintliga
två premieobligationer tillfalla avlidne
borstbindaren A. M. Jacobssons och hans jämväl avlidna
hustru Maria Lovisa Södergrens barn Hedvig
Eleonora Ökvist, född Jacobsson, Augusta Maria Lundström,
född Jacobsson, Albert Henrik Jacobsson, Emma
Charlotta Jacobsson och Anna Invisa Ingeborg Lidén,
född Jacobsson, samt att av återstoden i övrigt en
femtedel tilldelas sistnämnda fem personer, att emellan
dem lika fördelas, en femtedel bryggeriarbetaren Edvard
Johanssons hustru Augusta Johansson, en
femtedel urmakaren Oscar Andersson, en femtedel
konditorn Carl Behrns och en femtedel täiulsticksarbetaren
Oskar Johansson.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 58.
4:o.

Dd"dfrVkefter Den 19 au8usti 1917 avled Charlotta Vigrell iian Svartnö i

rade °0s* ar börstils socken av Stockholms län, efterlämnande såsom stärbhusdelägare
Albin Vigren. — förutom mannen Oskar Albin Vigren, vilken år 1903 avrest till Amerika
och sedan år 190o icke låtit sig avliöra — sju barn till avlidne systersonen
arbetaren Johan Adolf Holmgren, systersonen ångbåtsbefälhavaren
Axel Fridolf Holmgren och systerdottern änkan Alma Augusta
Holm, född Holmgren. Behållningen i boet utgjorde enligt en den 12 november
1917 upprättad bouppteckning 1,488 kronor 46 öre.

Såsom muntligt testamente bevakades den 24 oktober 1918 vid häradsrätten
i Frösåkers tingslag ett yttrande av Maria Charlotta Vigren,
enligt vilket yttrande all hennes kvarlåtenskap skulle efter hennes död
tillfalla ovannämnda syskonbarnen Johan Adolf Holmgren, Axel Fridolf
Holmgren och Alma Augusta Holm. Klander mot detta testamente
har enligt i ärendet företett intyg icke anhängiggjorts. Skifte av boet
ägde icke rum i samband med Maria Charlotta Vi grens död.

Genom beslut den 1 september 1927 fann förenämnda häradsrätt skäligt
förklara, att Oskar Albin Vigren skulle för död anses. Enligt den
efter Oskar Albin Vigren den 24 november 1927 upprättade bouppteckningen
hade nyssnämnda i bouppteckningen efter hustrun upptagna behållning
stigit till ett belopp av 5,518 kronor 37 öre. Härav tillskiftades
hälften eller 2,759 kronor 19 öre Maria Charlotta Vigrens syskonbarn
och syskonbarns barn. Återstående hälften jämte efter Oskar Albin Vigren
utgående begravningshjälp — efter avdrag av bouppteckningskostnader
utgörande sammanlagt 3,639 kronor 18 öre — upptogs såsom behållning
efter Oskar Albin Vigren.

Då någon arvinge till Oskar Albin Vigren icke inom natt och år efter
den dag, då beslutet örn hans dödförklaring vann laga kraft, anmält
sig till tagande av arv efter honom, tillfaller lians kvarlåtenskap kronan
såsom danaarv.

Hustru Vigrens nyss omförmälda arvingar utgjordes av dels ovannämnda
systerdottern änkan Alma Augusta Holm i Johannesberg i Bromma församling
av Stockholms stad, född är 1877 och änka efter år 1911 genom
drunkning omkomne dykaren Oskar Emanuel Holm, dels avlidne systersonen
Johan Adolf Holmgrens i äktenskap med Johanna Eriksson födda
barn Frida Katarina, född år 1896 och gift med gruvarbetaren Per Gunnar
Blom från Herräng i Häverö socken, Hanna Amalia, född år 1901 och
gift med tillsyningsmannen Karl Ejnar Ericson från Lövsta i Huvudsta
av Stockholms län, sjömannen Karl Agaton Holmgren, född år 1902,
arbetaren Johan Albin (Alem) Holmgren från Herräng i Häverö socken,
född år 1907, tjänarinnan Hulda Elvira Holmgren, likaledes från
Herräng i Häverö socken, född år 1909, och hembiträdet Julia Elisabet
Holmgren i Stockholm, född år 1910, dels ock år 1923 avlidne syster -

Kungl. Maurts proposition Nr ö8.

lii

sonen Axel Fridolf Holmgrens i äktenskap med Anna Gustava Kkman födda
barn Agnes Walborg, född år 1904 oell gift med extra fyrbiträde!
Karl Johan Kmut Foi-sman i Öregrund, hembiträdet Ellen Gustava
Holmgren i Östhammar, född år 1908, hembiträdet Karin Gunborg Holmgren
i Stockholm, född år 1910, barnjungfrun Maj Hedvig Irene Holmgren,
född år 1912. Karl Axel Agaton Holmgren, född år 1917, Görd Anna
Helfrid Holmgren, född år 1919, Bror Axel Fridoli'' Holmgren, född år
1919, och Gun Ingegärd Holmgren, född år 1920.

I en den 21 juni 1928 till finansdepartementet inkommen, till Kungl.
Maj:t ställd ansökning har nu handelsbiträdet Erland Sundman i Öregrund,
vilken förordnats till förmyndare för avlidne Axel Fridolf Holmgrens
omyndiga barn ävensom att vara god man för Oskar Albin Vigren,
anhållit om efterskänkande av kronans rätt till danaarv efter Oskar
Albin Vigren till förmån för Maria Charlotta Vigrens arvingar. Som
skäl för ansökningen Ilar Sundman anfört, att tillgångarna i makarna
Vigrens bo hopbragts uteslutande genom hustruns arbete samt att hennes
arvingar levde i mycket små ekonomiska omständigheter.

Frida Katarina Blom, Hanna Amalia Ericson, Karl Agaton Holmgren,
Johan Albin Holmgren, Hulda Elvira Holmgren samt E. Fritz Erikson,
den sistnämnde i egenskap av förmyndare för omyndiga Julia Elisabet
Holmgren, ävensom Agnes Walborg Forsman samt Alma Augusta Holm
hava sedermera yttrat sig över ansökningen och därvid biträtt densamma.

I ärendet har länsstyrelsen i Stockholms län den 18 december 1928 avgivit
infordrat utlåtande samt därvid överlämnat inhämtade yttranden
av Överståthållarämbetet samt landsfiskalerna i Frösåkers och Väddö
distrikt, innefattande .utredning rörande Maria Charlotta Vigrens ifrågavarande
arvingars ekonomiska förhållanden.

Kammaradvokatfiskalsämbetet har den 24 november 1930 avgivit infordrat
utlåtande över ansökningen och därvid anfört följande.

Av den i ärendet införskaffade utredningen syntes framgå, att samtliga
de personer, till vilkas förmån ett efterskänkande av kronans rätt
till ifrågavarande danaarv ifrågasatts, befunne sig i svaga ekonomiska
villkor. På grund härav och med hänsyn till övriga i ärendet upplysta
omständigheter funnes enligt ämbetets mening fog för ett efterskänkande
av danaarvet till förmån för hustru. Vigrens samtliga nämnda
släktingar. Tillräcklig anledning att i förevarande avseende undantaga
någon eller några av släktingarna ansåge ämbetet icke föreligga.

På grund av vad i ärendet förekommit hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronans rätt till danaarv efter dödförklarade
Oskar Albin Vigren må efterskänkas till förmån för
hans avlidna hustru Maria Charlotta Vigrens föreniimnda
arvingar änkan Alma Augusta Holm, född

Departements chefen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 58.

Holmgren, avlidne systersonen Johan Adolf Holmgrens
sex bröstarvingar Frida Katarina Blom, född
Holmgren, Hanna Amalia Ericson, född Holmgren,
Karl Agaton Holmgren, Johan Albin (Alem) Holmgren,
Hulda Elvira Holmgren och Julia Elisabet
Holmgren samt avlidne systersonen Axel Fridolf
Holmgrens åtta bröstarvingar Agnes Walborg Forsman,
född Holmgren, Ellen Gustava Holmgren, Karin
Gunborg Holmgren, Maj Hedvig Iréne Holmgren,
Karl Axel Agaton Holmgren, Gerd Anna Helfrid
Holmgren, Bror Axel Fridolf Holmgren och Gun
Ingegärd Holmgren med föreskrift, att en tredjedel
av kvar låtenskap en skall tillfalla avlidne Johan Adolf
Holmgrens bröstarvingar och en tredjedel avlidne
Axel Fridolf Holmgrens bröstarvingar, att emellan
arvingarna fördelas på sätt örn fördelning av arv är
i lag stadgat, samt att återstående tredjedelen skall
tillkomma änkan Alma Augusta Holm, född Holmgren.

Vad föredragande departementschefen under punkterna
l:o—4:o hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter
instämma, behagar Hans Majit Konungen bifalla
samt förordnar, att proposition av den lydelse,
bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till
riksdagen.

Ur protokollet:
Emar Regnér.