Kungl. Maj:ts proposition Nr 57
Proposition 1925:57
Kungl. Maj:ts proposition Nr 57.
I
Nr 57.
Kungl. Maj ds proposition till riksdagen angående försäljning av vissa
kronoegendomar och upplåtande av lägenheter från sådana egendomar;
given Stockholms slott den 13 februari 1925.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt i punkterna l:o—14:o.
GUSTAF.
Sven Linders.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13 februari
1925.
Närvarande:
Statsministern Sandler, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Olsson, Nothin, Hansson, Linders, Larsson, Wigforss, Möller, Levinson.
Departementschefen, statsrådet Linders anhåller att få underställa Kungl.
Maj:ts prövning vissa ärenden angående försäljning av kronoegendomar och
upplåtande av lägenheter från sådana egendomar, vilka ärenden synts böra
föranleda framställning till riksdagen, samt anför härom följande:
l:o.
Den 28 april 1911 har Kungl. Maj:t föreskrivit, att av kronoegendomen [ij
3/l mantal Viksjö nr 2 i Häggeby socken av Uppsala län vissa lotter skulle vikajs kronoförsäljas
samt att övriga delar av egendomen skulle från och med den 14 Un!''
mars 1912 ställas under skogsstatens omedelbara vård och förvaltning. Sedan
denna disposition av egendomen blivit genomförd, har domänstyrelsen förordnat,
att sistnämnda delar av egendomen eller lotten Vretskiftet med skoBihang
till riksdagens protokoll 1925. 1 saml. 51 höft. (Nr 57.) 1
2
Kungl. Maj:ts proposition Nr 57.
gen, som vid ägostyckning åsatts 3,/100 mantal med beteckning litt. Bb, skulle
från och med den 14 mars 1913 benämnas kronoparken Viksjö.
Jämlikt Kungl. Maj:ts och riksdagens beslut hava sedermera två lotter
om respektive 0.5 o och 0.2 2 hektar blivit från kronoparken försålda (prop.
169 och R. skr. 143 1914 års senare riksdag samt prop. 106 och R. skr. 155
1920 års riksdag).
I anledning av en hos domänstyrelsen under år 1923 gjord ansökning av
jordbruksarbetaren Adolf Fredrik Lindqvist om inköp av ett område om 0.7 5
hektar från kronoparken har vederbörande jägmästare i avgivet yttrande
tillstyrkt Lindqvists ansökning ävensom föreslagit, att hela det område av
kronoparken, som lämpade sig för egna hem, måtte indelas i tomter och försäljas.
Sedan såväl överjägmästaren som domänintendenten liksom även
länsstyrelsen tillstyrkt en dylik försäljning, har uppskattningsförrättning
hållits den 28 oktober 1924. Av instrumentet häröver jämte övriga till
ärendet hörande handlingar, däribland en av distriktslantmätaren M. Mörtsell
år 1924 upprättad karta över till försäljning avsedda tomter från egendomen,
inhämtas bland annat följande.
Det till försäljning ifrågasatta området är beläget vid kronoparkens södra
gräns omkring 1.3 mil från Bålsta järnvägsstation och 0.4 mil från Finstaholms
brygga.
Uppskattningsmännen hava föreslagit försäljning av sex lotter, vilka utmärkts
å Mörtsells nyssnämnda karta och vilkas arealer och saluvärden upptagits
sålunda:
Lott å Mörtsells karta | Areal nektar | Saluvärde | |
summa kronor | därav för | ||
Nr 1 ................................................ | 0.8 20 | 1,037 | 217 ! |
» 2 ........................................................ | 0.7 so | 1,070 | 290 |
» 3 .......................................................... | 0.7 00 | 931 | 371 |
» 4 ............................................................... | 0.52 5 | 552 | 27 |
* •> .............................................................. | 0.455 | 410 | 92 |
* 6.............................................................. | O.oio | 777 | 228 |
summa | 3.890 | 4,777 | 1,225 [ |
Det område, som Lindqvist åsyftat i sin ansökning, motsvarade närmast
lotten nr 1.
Lotterna äro obebyggda samt delvis uppodlade och delvis beväxta med
barr- och lövskog.
Jordmånen utgöres av sand, delvis starkt stenblandad.
Vid utstakning av lotterna har ett mindre område mellan lotterna nr 4
och 5 undantagits. Enligt av jägmästaren till domänstyrelsen lämnat meddelande
tinnes å detta område eu för lotterna avsedd gemensam källa.
Vederbörande kommunalnämndsordförande har — likaledes enligt uppgift
av jägmästaren — meddelat, att Lindqvist, som vore född 1883, hyrde bostad
i ett torp nära kronoparken samt att han kunde betecknas såsom en skötsam
och medellös person.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 57. 3
Länsstyrelsen har icke liaft något att erinra i anledning av det uppgjorda
försäljningsförslaget.
Domänstyrelsen bär ansett försäljning av ifrågavarande lotter kunna ske
utan olägenhet för kronoparkens skötsel samt vara till fördel för domänfonden.
Mot det upprättade försäljningsförslaget och de därvid åsätta värdena
har styrelsen icke haft något att erinra. Styrelsen har tillika hemställt, att
Lindqvist måtte erhålla hembudsrätt i fråga om lotten nr 1.
Även jag biträder försäljningsförslaget, men synes mig skäl ej föreligga
att tillerkänna Lindqvist hembudsrätt.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att ovannämnda med nr 1—6 betecknade lotter må,
var för sig med ovan angivet område, från kronoparken
Viksjö i Häggeby socken av Uppsala län försäljas enligt
gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter
från kronoegendomar.
2:o.
Genom brev den 18 april 1914 förordnade Kungl. Maj:t, att från kronoegendomen
1 mantal Ölmestad kronogård nr 3 i Refteleds socken av Jönköpings
län huvudgården med en areal av 39.191 hektar skulle försäljas
under de i brevet den 29 maj 1874 stadgade villkor samt att egendomen i
övrigt skulle vid arrendetidens slut den 14 mars 1916 bibehållas i kronans
ägo och förvaltas såsom kronopark. Den sålunda i kronans ägo bevarade
delen av egendomen, som vid ägostyckning åsatts ''/, mantal, förvaltas sedan
den 1 januari 1917 tillika med två jämlikt beslut den 23 oktober 1891 och
den 26 november 1909 inköpta fastigheter samt åtskilliga under skogsstatens
förvaltning ställda kronoegendomar, samtliga i Kefteleds socken, under gemensamt
namn av kronoparken Nennesmo, vilken för närvarande omfattar en
areal av sammanlagt 834.7 5 hektar.
Vid år 1923 av extra lantmätaren S. E. Campbell förrättat laga skifte å
vissa Ölmestads by tillhöriga samfälligheter har kronan för ovanberörda
fastighet 1/3 mantal Ölmestad kronogård, betecknad med nr 3 (35), tilldelats
ett skifte om O.0259 hektar av grustaget Brobacken.
I en till Kungl. Maj:t ställd ansökning har H. G. Ekström, Keftele,
anhållit om tillstånd att inköpa ovannämnda kronan tillhöriga skifte mot
pris, som domänstyrelsen ville bestämma.
Sedan ansökningen remitterats till domänstyrelsen, har vederbörande jägmästare
på uppdrag av styrelsen verkställt värdering av det till försäljning
ifrågasatta området.
Av värderingsinstrumentet framgår bland annat följande.
Departemeni*-
chefen.
12.]
Kronoparken
Nennesmo i
Jönköpings
lön.
4
Kungl. Maj:ts proposition Nr f>7.
Saluområdet, enligt skifteshandlingarna av år 1923 benämnt lotten F. b.
nr 3 och redovisat såsom äng, utgöres av dels backe, hårdvall, om 198
kvadratmeter, dels väg om 61 kvadratmeter. Detsamma är av långsträckt
form med endast 10 meters bredd samt är beläget omkring 500 meter från
Reftele järnvägsstation. Skog saknas fullständigt. Saluvärdet har uppskattats
till 388 kronor 50 öre.
Jägmästaren har, under framhållande att kronan icke hade någon som
helst användning för ifrågavarande lilla område, fullständigt isolerat som
det läge från andra allmänna skogar, hemställt, att området måtte försäljas
å offentlig auktion.
Jämväl över jägmästaren har tillstyrkt områdets försäljning och har ej
haft något att erinra mot värderingsinstrumentet.
Domänstyrelsen har ej heller för sin del haft något att erinra mot den
verkställda värderingen, och har styrelsen, som ansåge området ej erfordras
för skötseln av kronoparken Nennesmo, hemställt, att detsamma måtte försäljas
å offentlig auktion till den högstbjudande enligt bestämmelserna i
brevet den 29 maj 1874.
Departements- Då jag ej bär något att erinra mot nu föreliggande försäljningsförslag,
chefen hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att ifrågavarande till kronoparken Nennesmo i Jönköpings
län hörande område om O.0259 hektar må försäljas
å offentlig auktion till den högstbjudande under
de i brevet den 29 maj 1874 stadgade villkor med tillträdesrätt
för köpare vid köpets avslutande.
3:o.
13.]
Forsbacka
nr 1 och
Kollskog nr 1
med mjölkvarn
m. in.
i Jonköpings
län.
Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 15 mars 1901 inköptes den 6 april
samma år från Forsbacka och Hanefors aktiebolag de i Mo socken och
Tössbo härad av Älvsborgs län belägna, nämnda aktiebolag tillhöriga
egendomarna 1 mantal Forsbacka nr 1 och 7/s mantal Kallskog nr 1 med
mjölkvarn.
Egendomarna förvärvades för att jämte andra vid samma tillfälle inköpta
fastigheter bilda kronoparken Forsbacka.
Egendomarna, som äro belägna omkring 8 kilometer från staden Åmål,
omfatta enligt uppgift, hämtad ur beskrivning till den över Tössbo härad
av rikets ekonomiska karteverk åren 1891—1892 upprättade kartan: Forsbacka
494.1 hektar, därav 2.4 hektar tomt och trädgård, 63.o hektar åker,
348.1 skogbevuxen mark och 80.6 hektar vatten och impediment samt Kallskog
284.4 hektar, därav O.i hektar tomt, 35.7 hektar åker, 221.7 hektar
skogsmark och 26.9 hektar vatten och impediment.
Skötseln av egendomarna, såväl va d beträffar inägor som skog, har allt -
Kungl. Maj:ts proposition Nr 57. 5
ifrån köpet och intill den 14 mars 1022 omhänderhafts av skogeförvaltn
ingen.
Ifrån sistnämnda dag har förvaltningen av huvudsakliga delen av egendomarnas
inägor övertagits av domänstyrelsens lantbruksbyrå, som mot
eu årlig avgäld av 2,500 kronor i eu lott utarrenderat områdena till den
14 mars 1925.
Arrendelotten innehåller eu areal av omkring 132 hektar. A lotten äro
förlagda samtliga huvudgårdens byggnader till ett antal av 27 stycken.
Arrendelotten är belägen å ömse sidor av den i stark båge framflytande
Forsbacka- eller Ämålsån, vilken inom lottens gränser bildar vattenfallen
Kallskogsfallet och Gärdesfallet.
Genom Kungl. Maj:ts beslut den 23 maj 1913 hava Gärdesfallet samt
Haneforsfallet och Sågfallet, de båda senare belägna ovanför Gärdesfallet
och utom arrendelotten, överflyttats från domän styrelsens till vattenfallsstyrelsens
förvaltning samt äro jämte nödiga utmål genom avtal den 27
juli 1915 för en tid av 65 år, räknad från den 15 därförutgångna mars, upplåtna
med vattenfallsrätt mot en årlig avgäld av 2,000 kronor till Åmåls
stad för elektrisk kraftanläggning.
Under åren 1915—1918 hava Sågfallet och Haneforsfallet blivit av staden
utbyggda till kraftstation vid Hanefors.
Gärdesfallet har däremot hittills icke utnyttjats. Vid verkställd förberedande
undersökning har nämligen utrönts, att genom uppdämning av
vattennivån i den nedanför fallet liggande delen av ån till jämnhöjd med
fallets övre kant fallet bäst kunde utnyttjas för ökande av fallhöjden vid
det av kronan disponerade Kallskogsfallet, där ett annex till den vid Hanefors
befintliga kraftstationen lämpligen borde anläggas.
I skrivelse den 31 oktober 1924 liar domänstyrelsen gjort framställning
om upplåtelse till Åmåls stad av vissa delar av ifrågavarande kronogendomar
och därvid anfört bland annat följande.
I skrivelse den 30 augusti 1922 hade drätselkammaren i Åmåls stad,
med förmälan att staden vore betänkt på en utvidgning av sin kraftanläggning,
hos domänstyrelsen framställt förfrågan, huruvida och på
vilka villkor styrelsen vore villig att till staden på arrende upplåta antingen
Kallskogsfallet med mäldkvarn jämte ett vid fallets nedre del
erforderligt utmål ävensom de, huvudsakligen av ängs- och kärrmark bestående
områden av kronoegendomen Forsbacka, som genom uppdämning
komme att översvämmas, eller eventuellt hela egendomarnas till jordbruk
avsedda område.
Styi*elsen, som funne en upplåtelse i mindre områden av jordbrukslotten
olämplig, då därigenom lottens brukning skulle i avsevärd mån försvåras,
och som jämväl ansåge det för statsverket vida fördelaktigare, därest
denna genom onödiga och alltför stom samt i underhåll synnerligen dyrbara
byggnader betungade lott skulle kunna avyttras, ifrågasatte å sin
sida, huruvida icke staden skulle vara villig att inköpa detta område antingen
helt eller till största delen.
Efter att å denna framställning hava mottagit svar från Åmåls stad med
anhållan om närmare uppgift beträffande dels huru stort område, styrel
-
6
Kungl. Maj:ts proposition Nr 57.
sen ansåge nödigt böra medfölja vid köpet, dels köpeskilling och Övriga
vid avtalet fastade villkor, hade styrelsen genom länsstyrelsen i länet låtit
anmoda domänintendenten att med biträde av vederbörande uppskattningsinän
härutinnan inkomma med utredning, varvid styrelsen för uppskattningsmännen
å en medsänd, av e. jägmästaren Erik G. Norén år
1904 och av e. jägmästaren Tor Jacobson år 1921 kompletterad karta över
inägorna till huvudgården å Forsbacka kronopark angivit det område,
vilket enligt styrelsens uppfattning borde bliva föremål för försäljning.
Med skrivelse den 13 augusti 1924 hade länsstyrelsen till styrelsen översänt
det vid uppskattningsförrättningen förda instrumentet jämte ovan
nämnda karta med till densamma hörande beskrivning.
Av instrumentet inhämtades, att uppskattningsmännen, vilka enligt dem
givet uppdrag verkställt värdering av det av styrelsen till försäljning
föreslagna området, för sin del likväl förordat en utvidgning av nämnda
område genom flyttande av dess gräns längre mot nordväst, varigenom
en eljest uppkommande söndersplittring av åkerjorden å denna del av
området skulle kunna undvikas.
Värdering av detta på så sätt utökade område hade av uppskattningsmännen
tillika verkställts.
Alternativen, å kartan utmärkta med heldragna röda (styrelsens förslag)
och blå gränslinjer (uppskattningsmännens förslag), omfattade sä
gott som hela egendomarnas jordbruksområde med därå varande samtliga
byggnader ävensom mindre delar av den till kronoparken hörande skogsmarken.
I försäljningsförslagen iuginge givetvis icke det inom området varande,
under vattenfallsstyrelsens förvaltning stående och till Amåls stad utarrenderade
vattenfallet med tillhörande utmål (Gärdesfallet).
Försäljningslotterna hade med nedan angivna arealer åsatts följande
värden:
Area | 1 hektar | ä r (1 | e kronor |
|
Åker ocli v tomt An« | Betes- och c, , . Summa skogsmark | Åbyggnad^-Mark och vattenrätt | Växande skog | Summa |
83.:} t -1.21} | Alternativ I med | den av styrelsen angivna | gränsen. 48,839.50 | 126.000.— |
Alternativ 11 med den av uppskattningsmännen angivna gränsen. | 129,000.— |
Den ändring i försäljningslottens gränser, som av uppskattningsmännen
förordats, hade styrelsen ansett sig höra biträda på de av uppskattningsmännen
anförda skäl, och hade styrelsen i skrivelse den 1 augusti 1924
underrättat drätselkammaren i Åmåls stad om det sistnämnda lott åsätta
saluvärde ävensom om de villkor, som vid ett eventuellt köp komme att vid
avtalet fästas, nämligen förbehåll om rätt för kronan eller dess underhavare
att begagna den från Djupedal över gärdesdammen förbi gården
till allmänna landsvägen till Amål ledande väg ävensom att vintertid
vid virkesdrivning från kronoparken taga väg över gårdens ägor samt
skyldighet för köpare att till lekplan omkring det vid Haget belägna,
till skola använda stathuset upplåta ett mindre område.
Drätselkammaren hade i skrivelse den 19 september 1924 meddelat, att
staden vore vi Ilig att till åsatt saluvärde och på de av styrelsen angivna
villkor inköpa området ifråga, under förutsättning att hinder icke mötte
Kanal. Moj:ts proposition Nr 57.
Tran vattenfallsstyrelsens sida med hänsyn till den av denna myndighet
ä området gjorda upplåtelsen.
Vattenfallsstyrelsen hade i avgivet utlåtande den 8 oktober 1924 förklarat
sig icke hava något att erinra emot försäljningen. Det Kallskogsfallet
jämte å lotten varande byggnader åsätta saluvärdet av 15,000 kronor
hade dock av vattenfallsstyrelsen ansetts för lågt. Enbart fallet hade av
vattenfallsstyrelsen värderats till 17,100 kronor.
Domänstyrelsen både emellertid ansett sig icke böra vidtaga motsvarande
höjning i lottens slutliga saluvärde, då enligt styrelsens förmenande!
detta saluvärde kunde anses fullt tillfredsställande.
1 skrivelse den 17 januari 1925 har vattenfallsstyrelsen gjort framställning
om upplåtelse till Åmåls stad av Gärdesfallet med tillhörande utmål.
Vattenfallsstyrelsen bär därvid anfört bland annat följande.
Åmåls stads drätselkammare både för avsikt att komplettera stadens
vattenkraftanläggning vid Hanefors genom att vid Kallskogskvarn, belägen
strax nedanför Gärdesfallet, uppföra en ny kraftstation, som skulle
utnyttja dels fallet vid Kallskog cirka 5.7 meter, dels Gärdesfallet, cirka
4.;i meter högt.
Drätselkammaren både i skrivelse till vattenfallsstyrelsen den 23 september
1924 anliållit om meddelande rörande de villkor, under vilka vattenfallsstyrelsen
vore villig upphäva det mellan vattenfallsstyrelsen och
staden den 27 juli 1915 upprättade vattenfallsrättsavtalet, i vad anginge
Gärdesfallet med tillhörande utmål, och i stället med äganderätt till staden
upplåta samma fall med utmål.
Anledningen att staden önskade med äganderätt disponera Gärdesfallet
vore, att detsamma lämpligen borde utbyggas gemensamt med
Kallskogsfallet, och att det vid sådan utbyggnad skulle för staden
vara synnerligen olägligt, om vattenfallsrättsavtalet fortfarande skulle
tillämpas beträffande Gärdesfallet, särskilt på grund av i vattenfallsrättsavtalet
inryckta bestämmelser om statens rätt till för fallets utnyttjande
utförda anläggningar vid avtalstidens utgång.
Det komplex av små vattenfall, varom här vore fråga, kunde icke gärna
ifrågakomma för direkt exploatering för statens räkning, och hade även
vattenfallsstyrelsen, i och med redan gjorda vattenfallsrättsupplåtelser,
principiellt tagit ställning härtill. Om nu, såsom domänstyrelsen tillstyrkt,
Kallskogsfallet och för dess utbyggande behövligt uppdämningsområde,
försåldes till Åmåls stad, vore ej från vattenfallsstyrelsens sida något att
erinra mot, att även Gärdesfallet med äganderätt överlätes till staden.
Arrendet för Sågfallet, Haneforsfallet och Gärdesfallet utginge med
sammanlagt 2,000 kronor årligen. Sammanlagda fallhöjden för dessa tre
fall vore cirka 20.3 meter, varav 4.-> meter belöpte på Gärdesfallet. Om
det sistnämnda uteslötes från arrendet, borde arrendesumman således
minskas med cirka 400 kronor per år. När det däremot gällde att bestämma,
vilken köpeskilling, som borde åsättas Gärdesfallet med tillhörande
utmål, torde böra beaktas följande.
Redan år 1913 hade frågan om utarrendering av vissa vattenfall i Forsbackaån
uppkommit och hade då fem sådana, nämligen Kroppafallet,
Persbyhammarsfatlet, Sågfallet, Haneforsfallet och Gärdesfallet överflyttats
till vattenfallsstyrelsens förvaltning. Anbud infordrades rörande
upplåtande av hela detta fallkomplex med vattenfallsrätt, varvid inkommit
dels ett anbud från privatpersoner, lydande å 3,000 kronor, dels ett
8
Kungl. Maj:ts proposition Nr 57.
från Åmåls stad, å 2,000 kronor. Hela fallhöjden beräknades till 29.x meter,
och ansåges, att lågvattenseffekten efter reglering av ovanför liggande
sjöar skulle bliva under normala år 330 turbinliästkrafter, under torra
år 190 turbinhästkrafter, motsvarande cirka 11.5 respektive 6.3 turbinhästkrafter
per fallmeter. Det högre, privata anbudet frånträddes emellertid
senare av anbudsgivarna på grund av den nya ekonomiska situation, som
inträdde efter krigsutbrottet. Åmåls stad hade därefter återkommit med
nya förfrågningar, som ledde till underhandlingar, resulterande i två
kontrakt, varvid emellertid arrendeheloppet för de tre nedre fallen
bestämdes till, som ovan nämnts, 2,000 kronor, ocli för de två övre till
300 kronor per år. Att märka vore, att kronan härvid ansåges vara
ägare till ''/io av Pershyhammarsfallet. Äganderättsfrågan rörande såväl
Kroppafallet som Förskyllamniarsfallet torde fortfarande få anses delvis
outredd, dock vore med all sannolikhet kronan majoritetsägare till häda
fallen. Då de tre nedre fallen sammanlagt utgjorde cirka 20.3 fallmeter,
kunde man anse, att Åmåls stad för närvarande där betalade cirka 100
kronor per fallmeter i årligt arrende. Om ovannämnda siffror rörande
effekten tillämpades, innebure detta pris 8 kronor 70 öre å 15 kronor 80
öre per turbinliästkraft och år. Domänstyrelsen hade vid tidigare verkställd
utredning kommit till den uppfattningen, att ett pris av 8 kronor
per turhinhästkraft för reglerad effekt under normala år kunde anses vara
ett skäligt årsarrende. Då emellertid före kriget frivilligt avgivits ett
anbud om 3,000 kronors årsarrende för hela fallhöjden, motsvarande cirka
120 kronor per fallmeter, kunde anses rimligt, att vid ett friköp nu betalades
ett något högre pris än det, som läge till grund för nuvarande
arrende. Enligt samma förutsättningar som ovan gjorts beträffande effekten
per fallmeter skulle de cirka 4.2 meter fallhöjd, som Gärdesfallet
representerade, motsvara under normala år omkring 50 hästkrafter. Att
märka vore emellertid, att efter samma beräkning Sågfallet och Haneforsfallet
med tillsammans cirka 16.t fallmeter, endast skulle representera
cirka 185 hästkrafter, under det att fallet faktiskt utbyggts för 500 hästkrafter,
vilket sålunda tydde på, att vederbörande ansåge sig kunna driva
vattenregleringen avsevärt längre, än msprungligen förutsatts.
I betraktande härav hade vattenfallsstyrelsen ansett skäligt, att försäljningspriset
sattes till 3,000 kronor per fallmeter eller cirka 50 procent
högre, än som motsvarade nuvarande arrende, kapitaliserat efter 5 procent
räntesats. Värdet för Gärdesfallet bleve då 12,600 kronor, under
det att Kallskogsfallet med 5.7 fallmeter skulle kunna åsättas ett värde
av 17,100 kronor.
Åmåls stadsfullmäktige hade, efter från vattenfallsstyrelsen lämnat
meddelande om styrelsens ställning i frågan, förklarat sig villiga att inköpa
Gärdesfallet till nämnda pris, varvid förutsattes, dels att stadens
årsarrendeavgift enligt vattenfallsrättsavtalet minskades med 400 kronor,
dels att avtal om stadens förvärv av Kallskogsfallet komme till stånd.
Med en till Kungl. Maj:t den 22 januari 1925 inkommen skrivelse har
domänstyrelsen överlämnat en till styrelsen ställd skrift från Åmåls stads
drätselkammare, däri drätselkammaren, under hänvisning till att vattenfallsstyrelsen
förklarat sig villig att hos Kungl. Maj:t förorda att Gärdesfallet
med därtill hörande utmål försåldes till staden mot eu köpesumma
av 12,600 kronor, i enlighet med stadsfullmäktiges uppdrag anhållit att
it
Kungl. Maj:ts proposition Nr 57.
för eu köpeskilling av 129,000 kronor få inköpa den del av egendomen
Porsbacka, som angåves i domänstyrelsens skrivelse den 21 augusti 1924
och eu densamma närsluten karta.
Det av vederbörande uppskattningsmän uppgjorda, av domänstyrelsen Departement,-tillstyrkta förslaget till upplåtelse till Åmåls stad av mark från ifråga- c efen''
varande kronoegendomar ävensom vattenfallsstyrelsens förslag rörande
upplåtelse till staden av Gärdesfallet med tillhörande utmål anser jag
mig kunna biträda jämväl med avseende å de föreslagna köpeskillingarna.
Desamma böra inlevereras till länsstyrelsen i Älvsborgs län, som har att
därav tillställa vattenfallsstyrelsen 12,600 kronor att tillföras statens vattenfallsverks
rörelsekapital.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att förenämnda med blå gränslinjer å en av e. jägmästaren
Erik G. Norén år 1904 och av e. jägmästaren
Tor Jacobson år 1921 kompletterad karta över inägorna
till huvudgården å Forsbacka kronopark utmärkta
område av kronoegendomarna Forsbacka nr 1
och Kallskog nr 1 i Mo socken av Älvsborgs län med
de inom detsamma liggande, dels under domänstyrelsens
dels ock under vattenfallsstyrelsens förvaltning
ställda vattenfall med utmål må till Åmåls stad försäljas
mot en kontant till länsstyrelsen i länet vid tillträdet
erlagd köpeskilling av 141,600 kronor under
villkor,
att kronan eller dess underhavare förbehålles rätt
att begagna den från Djupedalen över gärdesdammen
förbi gården till allmänna landsvägen till Åmål ledande
väg ävensom att vintertid vid virkesdrivning
från Forsbacka kronopark taga väg över gårdens ägor,
att staden skall vara skyldig att till lekplan omkring
det vid Haget belägna, till skola använda stathuset
upplåta ett mindre område,
att området säljes i det skick, vari det vid tillträdet
befinnes, varvid staden skall inträda i de rättigheter
och skyldigheter kronan ägt till den brukare, som vid
samma tid avträder området,
att köpebrev skall utfärdas, så snart köpeskillingen
erlagts,
att staden skall svara för de å området för tiden
efter tillträdesdagen belöpande onera och utskylder,
samt
att staden skall ensam vidkännas alla de med områdets
avskiljande, lagfart å fånget och andra med
köpet förenade utgifter.
10
Kungl. Mai ds proposition Nr 57.
4:o.
[4.]
KronobUck Vid utarrendering för tiden 14 mars 1918—14 mars 1938 av kronoegennr
1 \th>almar c*omen ^ mantal Kronobäck nr 1 med 1 mantal Kvarntorp nr 1 i Mönsterås
socken av Kalmar län — varvid för egendomen betingats en årlig arrendeavgäld
av 3,500 kronor — undantogos från arrendet egendomens utmark
samt torpen Gränsborg och Släthyltan, vilka områden ställdes under
skogsstatens omedelbara vård och förvaltning. Av dessa torp är Gränsborg
till den 14 mars 1926 utarrenderat till C. J. Svensson mot en årlig avgäld av
50 kronor samt skyldighet att mot viss ersättning utgöra 60 dagsverken ä
egendomens skog.
I anledning av en utav Svensson hos Kungl. Maj:t gjord framställning
att få inköpa torpet Gränsborg bemyndigade Kungl. Maj:t domänstyrelsen
att låta på statens bekostnad verkställa uppskattning av torpets saluvärde,
varjämte Kungl. Maj:t anbefallde domänstyrelsen att, sedan värderingen
ägt rum, jämte eget utlåtande till Kungl. Maj:t inkomma med värderingsinstramentet
ävensom övriga handlingar och kartor i ärendet.
Med skrivelse den 12 december 1924 har domänstyrelsen överlämnat instrumentet
över eu den 5 november 1924 hållen uppskattningsförrättning
å torpet jämte övriga till ärendet hörande handlingar, däribland två
kopior av utav extra lantmätaren Harald Malmberg år 1915 kompletterade
och kopierade kartor över alla ägorna till ifrågavarande egendom ävensom
eu kartskiss över torpet Gränsborg.
Av handlingarna i ärendet inhämtas bland annat följande.
Torpet Gränsborg är beläget 3.5 kilometer från Tålebo järnvägsstation å
Mönsterås—Fagerhets järnväg samt 5 kilometer från Mönsterås köping.
Det till försäljning avsedda området, som ligger utefter allmän väg vid
gränsen till enskild mark, är å nyssnämnda kartskiss utmärkt med röda
begränsningslinjer och omfattar en areal av I.520 hektar, därav O.395 hektar
tomt, O.525 hektar åker och O.600 hektar avrösningsjord och impediment.
Såsom skäl till sin ansökning om förvärv av torpet har Svensson anfört.
att han innehaft torpet sedan 1883, att hans hustru vore född på torpet,
samt att det vore en tidsfråga, när han, som vore gammal (född 1859), ej
kunde fullgöra den dagsverksskyldighet, som ålåge honom, i vilket fall
han vore skyldig avstå från torpet.
Å torpet befintliga byggnader, som ägas av kronan, utgöras av boningshus
i väl underhållet skick samt ladugård och källare, de båda senare
gamla och av dålig beskaffenhet.
ITppskattningsmännen hava salu värderat torpet sålunda:
O.920 hektar åker och tomt å 700 kronor .................... kronor 644
0.6oo » avrösningsjord å 200 » » 120
byggnader ................................................. » i,200
växande skog ............................................. » 35
summa kronor 1,999.
eller i avrundat tal 2,000 kronor.
Torpets arrendevärde hava uppskattningsmännen upptagit till 75 kronor.
II
Kung/. Maj:tu proposition Nr C>7.
Svensson kar förklarat sig villig att som köpeskilling för torpet erlägga
nämnda summa ä 2,000 kronor.
Arrendatorn till huvudgården liar förklarat sig icke hava något att erinra
mot torpets försäljande till Svensson.
Domänintendenten har framhållit att, oaktat vägande skäl för bifall till
Svenssons framställning syntes föreligga, det kunde starkt ifrågasättas,
om ett sådant inhugg i egendomens ägofigur kunde vara tillrådligt, innan
frågan om styckning av större delen av ägofiguren nr 502 blivit utredd.
En försäljning av enbart ifrågavarande torp kunde eventuellt rubba eu
blivande styckningsplan i större skala.
Över jägmästaren i södra distriktet har ansett sig icke för det närvarande
kunna tillstyrka torpets försäljning samt i huvudsak anfört följande:
Torpet läge i eu utkant av egendomen och kunde frånskiljas utan olägenhet.
Tillgången på arbetsfolk vore god, varför torpet knappast behövdes
för att fylla egendomens behov av skogsarbetare. Å andra sidan kunde
man ej frånse de skäl mot en försäljning, som domänintendenten framhållit.
Det vore knappast lämpligt att ur hela den komplex av frågor, som
kunde uppstå vid eu ny diskussion om egendomens disposition, utbryta
en enda liten detalj. Det förefölle även, som om torpet med hänsyn till
arealen bleve olämplig, enär det bleve för litet som jordbrukslägenhet och
för stort som bostadslägenhet. Vid blivande arrendevärdering för huvudgårdens
förnyade utarrendering 1935 komme sannolikt krav att framställas
om ökat jordinnehav till torpet. Den farhåga arrendatorn uttalat,
att han vid inträdande oförmåga att fullgöra sin dagsverksskyldighet
skulle komma att tvingas lämna torpet, hade ej fog för sig. Kronan brukade
behandla sina gamla torpare mycket hänsynsfullt. Många gamla
kronotorpare, som av ålder eller sjukdom vore oförmögna att arbeta, finge
kvarsitta å sina torplägenheter på synnerligen förmånliga villkor. Endast
ett skäl talade för försäljning av torpet, nämligen de jämförelsevis
dåliga byggnaderna. Denna omständighet vore dock av mindre betydelse
i förhållande till de framhållna olägenheterna.
Mot den verkställda saluvärderingen hade över jägmästaren icke något
att erinra.
Länsstyrelsen bär tillstyrkt torpets försäljning och har icke hatt något
att erinra mot den gjorda uppskattningen.
Domänstyrelsen har icke haft något att erinra vare sig mot det föreslagna
saluvärdet å 2,000 kronor eller mot värderingen i övrigt. Vid en
eventuell försäljning syntes torpet böra försäljas enligt gällande grunder
för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar, jämlikt
vilka grunder Svensson syntes vara berättigad till hembud, varjämte såsom
villkor i övrigt borde föreskrivas stängselskyldighet för köpare.
Domänintendenten har sedermera meddelat, att ingen sannolikhet förefunnes
för, att den stenbundna skogsmark, som läge å andra sidan torpet
från vägen räknat, komme att bliva föremål för vidare styckning samt
att, om så mot förmodan en gång i tiden komme att ske, erforderlig utfartsväg
alltid skulle kunna åstadkommas.
12
Kungl. Maj:ts proposition Nr 57.
På grund av den i ärendet gjoi-da utredningen synas mig övervägande
skäl tala för ifrågavarande torps försäljning. Försäljningen torde höra
ske enligt gällande grunder för egnahemsuppiåtelser å kronoegendomar,
då torpets nuvarande brukare C. J. Svensson bär heinbudsrätt jämlikt S
punkten av nämnda grunder.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att torplägenheten Gränsborg må med ovan angivet
område om I.520 hektar från kronoegendomen 1 mantal
Kronobäck nr 1 med 1 mantal Kvarntorp nr 1 i
Mönsterås socken av Kalmar län frånskiljas och försäljas
enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter
från kronoegendomar med skyldighet
för köpare att, om vederbörande jägmästare så påfordrar,
på av jägmästaren godkänt sätt uppföra hägnad
i torpets gräns mot egendomen i övrigt.
0:0.
[5*] I en till Kungl. Maj:t ställd ansökning av den 12 december 1923 har
i ‘Kalmar län. arren<iatorn av huvudgården till V4 mantal österhult nr 1 å kronoparken
Norra Kvill i Rumskulla socken av Kalmar län A. J. Nilsson anhållit om
tillstånd att få inköpa den arrenderade huvudgården jämte vissa ytterligare
områden mot den köpeskilling, som efter värdering kunde finnas skälig.
I enlighet med Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 februari 1924 har
domänstyrelsen genom vederbörande överjägmästares försorg låtit verkställa
värdering för försäljning av lämpligt område av ifrågavarande egendom.
Det till försäljning föreslagna området, vilket å ett handlingarna bifogat
utdrag av en av distriktslantmätaren C. von Kauffman år 1910 upprättad
karta betecknats med rödstreckad kantfärg, omfattar enligt av vederbörande
över jägmästare upprättat värderingsinstrument en sammanlagd areal av
44.80 hektar med följande åsätta markvärden:
Tomt och trädgård............................ | ..................... O.23 hektar | 69 kronor |
Åker.................................................... | .................... 6.95 » | 2,413 » |
Hårdvallsäng ................................... | ..................... 1.36 ». | 136 » |
Sid vallsäng ........................................ | ................... 0.3 5 » | 35 » |
Slåtterkarl .................................... | .................. 1.4 7 » | 74 » |
Gärdesbacke........................................ | 0.6 2 » | 34 » |
Skogsmark, produktiv .................... | .................... 31.5 5 » | 1,774 » |
Impediment, kärr ............................ | ................... 0.71 » | 14 » |
» övriga ....................... | .................... 1.5 6 » | — |
Ståndskogens värde ........................ | 44.8 0 hektar | 4,549 kronor. |
•summa 13,840 kronor.
Kung!. Maj:tu proposition Nr ö<
18
Åkerjorden, bestående av sandmylla i god lmvd, är starkt besvärad av
ston och rör.
Åbyggnaderna utgöras av boningshus, uthus och ladugård. Boningshuset,
av timmer, brädfodra!, under tak av tegel, innehåller å nedre botten förstuga,
kök och 2 rum samt å övre botten 2 rum. Byggnaden är gammal,
men väl underhållen. Uthuset, av timmer under spåntak och inrymmande
svinhus, vagnbod, snickarbod och matbod, är likaledes gammalt men i
användbart skick. Ladugårdsbyggnaden, av timmer under spåntak, är inredd
till loge med sedes- och hölador, fähus med 6 bås och katter, stall med
2 spiltor samt vedbod. Byggnaden är gammal och bristfällig.
Skogsmarken består av stenbunden morän av medelgod beskaffenhet.
Ståndskogen utgöres av tall, gran och lövträd i åldern 40—70 år. Bestånden
äro glesa och luckiga, särskilt i områdets södra del. Virkesförrådet är uppskattat
till 1,559 kubikmeter fast mått, motsvarande i medeltal 49 kubikmeter
per hektar produktiv skogsmark.
Inägoområdet är utarrenderat till Nilsson förtiden ll/Ä 1924—1 */3 1927 mot
ett årligt arrende av 275 kronor med skyldighet därjämte att mot i kontraktet
bestämd ersättning årligen utgöra 20 mansdagsverken och 50 kördagsverken
med enbet samt bestrida hälften av ''/, mantal österhult nr 1
åliggande vägunderhåll in natura.
Vederbörande jägmästare förordar försäljningen, enär området ligger i
utkanten av kronoparken och är synnerligen lämpligt för bildande av ett
självständigt jordbruk.
över jägmästaren tillstyrker försäljningen av samma skäl som jägmästaren,
sedan dock från det ursprungliga ifrågasatta saluområdet undantagits den
rena skogsmarken med därå befintlig rätt värdefull skog. Överjägmästaren
har ifrågasatt, huruvida icke från det föreslagna saluvärdet av 13,840 kronor
borde avdragas det efter 4 procent kapitaliserade värdet av de till 120 kronor
beräknade skatterna eller 3,000 kronor, vadan saluvärdet sålunda skulle
komma att sänkas till 10,840 kronor eller till i avrundat tal 10,800 kronor.
Domänstyrelsen har likaledes uttalat sig för, att kronan avhänder sig
det ovan föreslagna området av kronoparken Norra Kvill, vilket område
icke erfordrades för kronoparkens skötsel, samt upplyst, att nuvarande arrendator!]
A. J. Nilsson syntes hava brukat egendomen under tiden 14 mars 1887
—14 mars 1901 samt därefter oavbrutet innehaft densamma på arrende. Vidkommande
saluvärdet har styrelsen ansett den av överjägmästaren föreslagna
sänkningen därav icke vara befogad, enär åkerjorden med därå befintliga
byggnader åsatts ett värde av i medeltal endast 350 kronor per hektar.
Med tillstyrkande av domänstyrelsens förslag får jag hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att den del av hemmanet 1/4 mantal österhult nr 1 i
Rumskulla socken av Kalmar län, som å den i ärendet
företedda kartan betecknats med rödstreckad kantfärg,
med därå befintliga kronan tillhöriga byggnader må
frånskiljas stamhemmanet och mot en köpeskilling av
Departements
chefen.
14
Kungl. Maj:ts proposition Nr 57.
13,840 kronor försäljas till A. J. Nilsson under villkor
i övrigt,
att området med äganderätt tillträdes den 14 mars
1926, därvid nu gällande arrendekontrakt skall upphöra
att gälla;
att området jämte därå varande kronan tillhöriga byggnader
och hägnader säljas i det skick, vari de vid tillträdet
befinnas;
att köpeskillingen vid tillträdet erlägges till domänstyrelsen;
samt
att köparen ensam vidkännes de med områdets avskiljande
och lagfart å fånget förenade kostnader.
6:o.
|6.J Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 31 juli 1896 indrogs förra trumpetarbostället
1 mantal Ulfshult nr 1 i Örkeneds socken i Kristianstads län och ställdes
Kristianstads under skogsstatens vård för att förvaltas såsom kronopark. Med kronolan.
parken, som benämnes Ulfshults kronopark, har därefter förenats dels jämlikt
kungl. brev den 10 december 1897 den för kronans räkning inköpta
egendomen 255/77ti mantal av kronoskatterusthållshemmanet s/8 mantal Kätteboda
nr 1 i samma socken, dels ock jämlikt kungl. brev den 12 november
1915 två inköpta mindre områden.
Å den del av kronoparken, som bildats av • förberörda kronoegendom
Ulfshult nr 1, ligger torpet Nybrotorpet.
Sedan fråga väckts om torpets försäljning, har jägmästaren i Blekinge
revir Erik Måhlén utarbetat förslag till omfattning av det till försäljning
avsedda området jämte värdering därav.
Av handlingarna i ärendet, däribland en av jägmästare Måhlén, med
ledning av äldre kartor, år 1924 upprättad karta över torpet inhämtas bland
annat följande:
Kronoparken Ulfshult omfattar, med undantag av förutnämnda två mindre
lägenheter, en areal av 1,696.7 0 hektar.
Det till försäljning avsedda Nybrotorpet omfattar en areal om tillhopa
12.61 hektar, därav l.oi hektar åker och tomt, 1.6 9 hektar mossmark, 0.21
hektar ängsmark, 3.u hektar betesmark in. in. och 6.59 hektar impediment^.
Å torpet finnas boningshus, ladugårdsbyggnad och svinhus, samtliga
i bristfälligt skick. Jägmästaren har värderat torpet sålunda:
jorden.................................................................. | ............................ kronor | 579: 70 |
byggnaderna...................................................... | ............................. » | 350: — |
skogen, utgörande 130 kubikmeter .............. | ............................. » | 545: — |
| summa kronor | 1,474: 70 |
eller i avrundat tal 1,500 kronor.
Kung!. Maj:ts proposition Nr 57. 15
över jägmästaren i södra distriktet har icke haft något att erinra mot
vare sig den föreslagna omfattningen av torpet eller värderingen av detsamma.
Domänstyrelsen, som icke haft något att erinra mot av jägmästaren för
torpet föreslaget område och värde, har meddelat, att torpet icke erfordrades
för kronoparkens skötsel, samt hemställt, att torpet måtte försäljas i enlighet
med gällande grunder för upplåtelse av egnahemslägenheter.
Tillika har domänstyrelsen anfört följande.
Enligt kontrakt vore Nyhrotorpet, omfattande det å Måhléns karta angivna
område med undantag av ägofigurerna nr 18 och 19 samt dessutom
ett område ängs- och betesmark och utgörande sammanlagt 22.18 hektar,
utarrenderat till Anton Svensson för tiden intill den 14 mars 1925. Emellertid
hade Svensson avrest till Amerika, och torpet brukades, enligt vad
som under 1924 kommit till domänstyrelsens kännedom, sedan ett flertal
år tillbaka av Svenssons syster Anna och dennas man John Bengtsson.
Dessa hade hos styrelsen anhållit att få arrendet å sig överlåtet, och hade
styrelsen den 6 mars 1924 medgivit sådan överlåtelse under villkor, bland
andra, att den för Anton Svensson såsom tillträdessyn gällande laga syn,
som förrättats å torpet den 8 maj 1915, skulle jämväl av John och Anna
Bengtsson godkännas såsom tillträdessyn för dem. Detta villkor hade dessa
likväl icke antagit, varför styrelsen den 8 maj 1924 återtagit medgivandet
om överlåtelse, samtidigt som styrelsen anmodat överjägmästaren utarrendera
torpet för en tid av ett år från den 14 mars 1925.
Även jag biträder försäljningsförslaget och hemställer alltså, att Kungl. DepartementsMaj:t
måtte föreslå riksdagen medgiva, chefen.
att torplägenheten Nyhrotorpet må med ovan angivet
område frånskiljas kronoparken Ulfshult i örkeneds
socken av Kristianstads län och försäljas enligt gällande
grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från
k r onoegen dom a r.
t: o.
Kronoegendomen Vs mantal Söndraby nr 2 i Vedby socken av Kristianstads
län är till den 14 mars 1926 utarrenderad mot en årlig avgäld av
640 kronor.
Under år 1923 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av instrumentet
häröver jämte övriga till ärendet hörande handlingar, däribland
en av distriktslantmätaren John Grenholm år 1923 kopierad och kompletterad
karta över egendomen jämte beskrivning, inhämtas bland annat
följande.
[7.]
Söndraby nr 2
i Kristianstads
Ittn.
Egendomen, som är belägen omkring 5 kilometer från Klippans järnvägsstation
å Hässleholm—Hälsingborgs järnväg, är delad i tre skiften och omfattar
en sammanlagd areal av 68.377 hektar. Fördelningen av ägoslagen
framgår av följande tabell:
16 Kung!» Mai ds proposition Nr 57.
- | Ägofig. å |
| Areal hek | tar |
| |
Skifte | åker | äng | odlings- mark | impedi- ment | summa | |
I........................... | 1—15 | 3.658 | 0.098 | 1.011 | 0.681 | 5.4 43 |
II........................... | 16—63 | 38.605 | 0.022 | 1.125 | 2.082 | 41.884 |
III........................... | 64—73 | 5.948 | 0.188 |
| 0.500 | 6.586 |
summa |
| 48.2 06 | 0.258 | 2.136 | 3.263 | 53.86 8 |
Härtill kommer från | 22_218 38, 39 |
|
|
|
| 14.514 |
|
|
|
| summa | 68.8 7 7 |
A egendomen finnas sex lägenheter bebyggda med innehavarna tillhöriga
hus. _ ......
Uppskattningsmännen hava föreslagit egendomens styckning och försäljning
till egna hem. Som motiv härför hava de anfört, att samtliga lägenhetsinnehavare
uttryckt önskan att få förvärva sina respektive innehav, att
egendomen beträffande jordens beskaffenhet väl lämpade sig för uppdelning
i småbruk, samt att egendomens åbyggnader vore i så dåligt skick, att nybyggnad
av desamma inom de närmaste åren måste verkställas, vilket enligt
uppskattningsmännens åsikt skulle draga för stora kostnader för att ställa
sig ekonomiskt fördelaktigt för kronan.
Uppskattningsmännen hava ansett, att egendomen borde styckas i tio egnahemslägenheter,
varvid samtliga sex lägenhetsinnehavarna borde erhålla
hembud å sina respektive innehav med vissa av uppskattningsmännen föreslagna
utvidgningar. Därjämte borde egendomens nuvarande arrendator,
Sigfrid B. Svensson, som väl skött egendomen under fem år och hans fader
före honom under femton år, hembjudas huvudgården. Tre obebyggda områden
borde försäljas under hand.
Uppskattningsmännen hava åsatt de föreslagna egnahemslägenheterna följande
arrende- och saluvärden: _
|
| ... .. | Arrende- värde kronor | Saluvärde | |
Benämning å | Innehavarens namn | Areal hektar | summa kronor | därav för ] | |
Litt. A huvud- | Nuvarande arrendatorn | 18.032 | (Tillsammans] 1 725 j | 17,250 |
|
gården ......... | Sigfrid B. Svensson ...... | - | |||
Litt. B............ | Bengt Ingvarsson ......... | 0.685 | 25 | 400 | — |
» C............ | Johan Stjärnborg ......... | 5.269 | 186 | 3,100 | — |
» D |
| 1.297 | 50 | 800 | — |
» F • |
| 3.500 | 125 | 2,030 | — |
» F ............ | Wilhelm Sjöholm ......... | 4.09 5 | 140 | 2,330 | — |
» Q |
|
| 92 | 1,540 | — |
» H............ |
| 4.042 |
| 2,800 | — |
» i............ | — | 4.966 | — | 2.640 | 720: 47 |
» K............ | — | 6.815 | — | 4,200 | — |
| summa | 51.652 | 1.343 | 37,090 | 720: 4 7 |
allmänna vägar | summa | 2.211 53.868 | — |
|
|
Kungl. Maj:ts proposition Nr 57.
17
Vederbörande jägmästare har värderat skogsmarken å lotten litt. I till
388 kronor 40 öre, vilket belopp ej inberäknats i uppskattningsmännens
ovanberörda värderingsförslag. Enligt jägmästarens värdering skulle saluvärdet
å lotten litt. I bliva (2,640 + 388.4 0 =) 3,028 kronor 40 öre, därav
720 kronor 47 öre för växande skog.
Överjägmästaren i södra distriktet har instämt med jägmästaren i den
av denne gjorda saluvärdering av lotten litt. I.
Länsstyrelsen har icke haft något att erinra emot uppskattningsmännens
dispositionsförslag av egendomen.
Lantmäteristyrelsen har förklarat hinder ej möta för ägostyckning av
egendomen.
Domänstyrelsen har tillstyrkt bifall till det uppgjorda förslaget till
egendomens disposition. I fråga om saluvärdet å lotten litt. I har styrelsen
förordat det av jägmästaren föreslagna saluvärdet. Beträffande
övriga lotter åsätta saluvärden har styrelsen icke haft något att erinra. I likhet
med uppskattningsmännen har styrelsen ansett lotten litt. A eller
huvudgården böra hembjudas egendomens arrendator Sigfrid B. Svensson.
På skäl, som uppskattningsmännen anfört, biträder även jag ifrågavarande
förslag till egendomens styckning till egna hem, därvid jag icke
har något att erinra mot de av domänstyrelsen tillstyrkta saluvärdena.
Beträffande lotterna litt. B—G hava deras brukare jämlikt 7 punkten
av gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar
utan särskilt förbehåll en var hembudsrätt till av honom brukad
lägenhet. I fråga om lotten litt. A eller huvudgården synes mig hembudsrätt
böra tillerkännas den nuvarande arrendatorn.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att, sedan kronoegendomen V3 mantal Söndraby nr
2 i Vedby socken av Kristianstads län blivit i huvudsaklig
överensstämmelse med uppskattningsmännens
förslag delad i tio lotter, litt. A—K, samma lotter må
var för sig med ovan angivet område försäljas enligt
gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter
från kronoegendomar, med hembudsrätt för Sigfrid B.
Svensson till lotten litt. A.
8:0.
Kronoegendomen 1 mantal Vessmanstorp nr 7, förut nr 1 och 4, i Kiseberga
socken av Kristianstads län är utarrenderad till den 14 mars 1926
mot ett årligt arrende av 1,100 kronor.
Under år 1923 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av
instrumentet häröver med tillhörande handlingar, däribland en av E. Mebius
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 samt. 51 höft. (Nr 57)
Departement»■
chefen.
[8.]
Vttssmansforp
nr 7 i Kristianstads
Län,
2
18
Kung!. Matris proposition Nr 57.
Departements
chefen.
år 1902 över egendomen upprättad och av distriktslantmätaren J. Grenholm
år 1923 kopierad och kompletterad karta, inhämtas bland annat följande.
Ifrågavarande egendom är belägen 4 kilometer från Ljungbyheds station
å Klippan—Eslövs järnväg samt innehåller, sedan från egendomen försålts
1.65 6 0 hektar, en areal av 136.7 3 00 hektar, därav 24.184 0 hektar tomt
och åker, 37.817o hektar ängs- och betesmark, 69.3 480 hektar skogsmark
och 5.3810 hektar impediment.
Carl Olsson, vilken innehar en å egendomen befintlig lägenhet samt äger
och bebor å densamma uppförda byggnader, har hos uppskattningsmännen
anhållit att få inköpa lägenheten med lämplig avrundning av dess gränser.
Uppskattningsmännen hava med anledning härav föreslagit, att till Olsson
måtte enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från
kronoegendomar försäljas ett område, som å ovannämnda karta betecknats
med litt. B och omfattade en areal av 22.8 200 hektar, därav 7.56 90 hektar
åker och tomt, 9.82 70 hektar ängsmark, 4.63 9 0 hektar skogsmark samt
0.7850 hektar impediment. Saluvärdet å området har av uppskattningsmännen
föreslagits till 8,240 kronor.
Länsstyrelsen och vederbörande över jägmästare hava ej haft något att
erinra mot försäljningsförslaget.
Domänstyrelsen har likaledes biträtt försäljningsförslaget. Därjämte har
styrelsen meddelat, att, enär uppskattningsmännen föreslagit att den till
försäljning ifrågasatta lägenheten skulle frånskiljas stamfastigheten genom
ägostyckning, styrelsen, för undanröjande av härutinnan befintligt hinder,
hos kammarkollegium hemställt om egendomens upptagande som en enhet,
samt att kammarkollegium genom beslut den 18 december 1924 förordnat,
att k ron oh em man eu 2/3 mantal oförmedlat och dåvarande mantal Vessmanstorp
nr 1 och 1/3 oförmedlat och dåvarande mantal Vessmanstorp nr 4 skulle
i jordeboken sammanföras och däri upptagas såsom ett hemman om 1
oförmedlat och dåvarande mantal med benämningen Vessmanstorp nr 7.
Även jag tillstyrker försäljning av ifrågavarande lägenhet med ovan
angiven areal. Nuvarande innehavaren av lägenheten, ovanbemälde Olsson
har enligt punkten 7 av gällade grunder för upplåtande av egnahemslägenheter
från kronoegendomar utan särskilt förbehåll hembudsrätt till
lägenheten.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att ifrågavarande lägenhet med en areal av 22.8 200
hektar må från kronoegendomen 1 mantal Vessmanstorp
nr 7 i Riseberga socken av Kristianstads län försäljas
enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter
från kronoegendomar.
Kung!. Mnj:ts proposition Nr 57.
19
9:o.
Kronoegendomen 1 mantal öinge nr 4 Skutgården i Asige socken av [9.]
Hallands län är till den 14 mars 1926 utarrenderad mot ett årligt arrende ö»ff«
av 1,100 kronor. Kallands län.
Under åren 1923 och 1924 liar å egendomen hållits uppskatta ngsförrättning.
Av instrumentet häröver jämte övriga till ärendet hörande
handlingar, däribland dels tvenne kartor över egendomens inägor, upprättade
den ena år 1903 av t. f. förste lantmätaren L. H. B. Danielson och
den andra år 1923 av distriktslantmätaren Gustaf Norlin, dels ock en av
J. S. Wallmark 1864 upprättad karta över egendomens skogsskifte, inhämtas
bland annat följande.
Egendomen, som är belägen 6 kilometer från Slöinge och 8 kilometer från
Getinge järnvägsstationer, är förlagd i två på ett avstånd av 5 kilometer
från varandra belägna skiften, nämligen inägo- eller hemskiftet samt skogseld
utmarksskiftet, som även är benämnt Frostorpsskiftet och förvaltas som
kronopark.
Egendomens sammanlagda areal utgör 270.5 3 hektar, därav skogsskiftet
omfattar 111.3 9 hektar. Inägoskiftet innehåller en areal av 159.14 hektar,
därav 1.7 0 hektar tomt och trädgård, 86.51 hektar åker, O.20 hektar äng,
67.16 hektar skogs- och betesmark samt 3.57 hektar impediment.
A egendomen tinnes ett torp, Kasteld, som sedan 1918 brukas av Anders
Larsson. Torpet ligger i nordvästra hörnet av egendomen och är å Norlins karta
avskilt från egendomens övriga ägoområde med röd gränslinje. Dess areal
utgör 15.65 hektar, därav 12.78 hektar åker, 2.29 hektar betesmark och 0.5 8
hektar impediment. Å torpet befintliga byggnader tillhöra brukaren med
undantag av en magasinsbod, som äges av kronoegendomens arrendator.
Dessutom har ett å Norlins karta med ägofigurerna nr 2—7 utmärkt område
sedan hösten 1919 för brukande såsom torp upplåtits åt Ernst Andersson,
vilken därå påbörjat uppförande av byggnader. Området omfattar 30.4 6
hektar, därav 9.8 7 hektar åker, 15.00 hektar odlingsbar mark och 5.5 9 hektar
skogs- och betesmark.
Uppskattningsmännen hava föreslagit, att ovannämnda två brukningslotter
skulle till respektive innehavare upplåtas till egna hem, torpet Kastellet för
ett saluvärde av 7,500 kronor och den av Andersson brukade lotten för ett
saluvärde av 8,700 kronor.
Domänintendenten, vilken ansett såväl Larsson som Andersson vara att
anse som mindre bemedlade, har meddelat, att Larsson väl hävdat torpet
och att Andersson nedlagt ett synnerligen förtjänstfullt arbete å den av honom
brukade lotten, vilken vid tillträdet var obrukad och obebyggd.
Länsstyrelsen och över jägmästaren hava icke haft något att erinra mot
uppskattningsmännens förslag.
Domänstyrelsen har jämväl tillstyrkt försäljningarna för ifrågasatta
saluvärden samt tillstyrkt hembudsrätt för Andersson i fråga om det av
honom brukade området.
20
Departements
chefen.
[10.]
Mällby nr 1
* Göteborgs
och Bohus
lätt.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 57.
Även jag tillstyrker försäljning av ifrågavarande båda områden och
har intet att erinra mot de föreslagna saluvärdena. Torpet Kastellets
brukare Larsson har jämlikt 7 punkten av gällande grunder för upplåtande
av egnahemslägenheter från kronoegendomar utan särskilt förbehåll
hembudsrätt till detsamma. I likhet med myndigheterna synes mig
hembudsrätt böra tillerkännas Andersson beträffande det av honom hävdade
ägoområdet.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att ifrågavarande båda områden må var för sig med
ovan angiven areal från kronoegendomen 1 mantal
öinge nr 4 Skutgården i Asige socken av Hallands
län försäljas enligt gällande grunder för upplåtande av
egnahemslägenheter från kronoegendomar, med hembudsrätt
för Ernst Andersson i fråga om det av honom
brukade området.
10:o.
Kronoegendomen 1 mantal Mällby nr 1 i Spekeröds socken av Göteborgs
och Bohus län är utarrenderad till den 14 mars 1927 mot ett årligt arrende
av 607 kronor.
Under år 1924 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av
instrumentet häröver med tillhörande handlingar, däribland en av distriktslantmätaren
E. Jansson år 1923 upprättad och år 1924 av t. f. distriktslantmätaren
A. Rasmusson kompletterad karta över inägorna och torpen
till kronoegendomen med beskrivning ävensom en år 1884 av O. E. Gyberg
med biträde av A. J. Molin upprättad karta över egendomens utmark, inhämtas
bland annat följande.
Egendomen, förlagd i två skiften, hemskiftet och utmarksskiftet, är belägen
1.5 mil från Stenungssunds ångbåts- och järnvägsstation och 3 mil
från Kungälv. Egendomen omfattar en areal av omkring 164 hektar, därav
25.735Ö hektar åker och tomt, 7.8320 hektar äng, omkring 109 hektar avrösni
ags jord och omkring 22 hektar impediment. A egendomen finnas två
lägenheter, Dammen och Råsås, båda liggande på utmarksskiftet. Dammen
innehaves av C. J. Niklasson och Råsås av Simon Pettersson. Lägenheterna
äro bebyggda med respektive innehavare tillhöriga hus. Lägenhetsinnehavarna
hava hos uppskattningsmännen gjort framställning att få inköpa sina
områden med någon utvidgning i arealen.
Uppskattningsmännen hava föreslagit, att ovanberörda lägenheter skulle
med gränser, som angivas å den av distriktslantmätaren Jansson upprättade
kartan, försäljas till egna hem. Lägenheterna skulle därvid komma att omfatta
en areal av, Dammen 7.7300 hektar, därav 2.6 9 70 hektar tomt och
åker, O.4110 hektar äng, 4.4 790 hektar avrösningsjord och O.1430 hektar
impediment, och Råsas 6.5 9 80 hektar, därav 2.14 20 hektar tomt och åker,
O.29 70 hektar ängs- och odlingsmark, 3.8 6 20 hektar avrösningsjord och 0.2970
hektar impediment. Saluvärdena hava av uppskattningsmännen beräknats
Kungl. Maj:ts proposition Nr 67.
21
för Dammen i runt tal till 1,730 kronor, därav för vaxande skog 240 kronor,
och för Råsås likaledes i runt tal 1,335 kronor, därav för växande skog
2(50 kronor.
Länsstyrelsen, över jägmästaren i södra distriktet samt domänstyrelsen
hava icke haft något att erinra emot uppskattningsmännens försäljningsförslag.
Även jag tillstyrker försäljning av ifrågavarande två lägenheter. Nuvarande
innehavarna av lägenheterna, bemälde Niklasson och Pettersson,
hava jämlikt punkten 7 av gällande bestämmelser för upplåtande av egnahemslägenheter
från kronoegendomar utan särskilt förbehåll hembudsrätt till
respektive lägenheter.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att ifrågavarande två lägenheter må var för sig med
ovan angivet område från kronoegendomen 1 mantal
Mällby nr 1 i Spekeröds socken av Göteborgs och Bohus
län försäljas enligt gällande grunder för upplåtande av
egnahemslägenheter från kronoegendomar, med förbehåll
om rätt för kronan till väg över lägenheterna och för
köpare av lägenheterna till väg över den i kronans ägo
kvarvarande del av egendomen.
11».
Kronoegendomen »Gamla Hospitalskyrkogården» inom Göteborgs stad är
till Göteborgs kyrkoinstitution (Göteborgs stads territoriella församlingar)
utarrenderad till den 14 mars 1925 mot ett årligt arrende av 25 kronor.
Vid den på 1890-talet skedda försäljningen av de tomter, som tidigare hört
till Göteborgs gamla hospital, bibehölls ifrågavarande kyrkogård med därå
då befintliga men numera nedrivna kyrka i statens hand för att tillsvidare
genom domänstyrelsens försorg utarrenderas.
Under år 1922 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av
instrumentet över nämnda förrättning jämte övriga till ärendet hörande
handlingar, däribland en av distriktslantmätaren K. Rydén år 1922 kopierad
karta över egendomen, inhämtas bland annat följande.
Egendomen är belägen inom Göteborgs stad omkring 6 kilometer från
stadens centrum samt har en areal av 4,370 kvadratmeter.
Området har från slutet av 1500-talet tjänat såsom begravningsplats för
Nya Lödöse och har från 1624 till 1870-talet använts till samma ändamål
av hospitalsinrättningen å platsen.
För närvarande finnes å området ett flertal gravvårdar från 1800-talet.
Kyrkogården är omgiven av en enkel gråstensmur samt bevuxen med höga
träd. Området är ett enligt förordningen den 29 november 1867 angående
forntida minnesmärkens fredande och bevarande skyddat fornminne.
Området är för närvarande utarrenderat till Göteborgs kyrkoinstitution
under villkor att detsamma får användas endast till slåtter samt att de,
Departements
chefen.
[n.]
Samla
Hospitalskyrkogården
inom Göteborgs
stad.
22 Kung!. Maj:ts proposition Nr 57.
vilka äga rätt till begravningsplats å kyrkogården, fortfarande få begagna
densamma.
Uppskattningsmännen, som framhållit, att den grässkörd, som kunde vinnas
mellan gravvårdarna, vore av mycket ringa värde och att pietetshänsyn
förbi öde dess användande på annat sätt än hittills ägt rum, hava föreslagit,
att området måtte under samma villkor som förut utarrenderas till
Göteborgs kyrkoinstitution eller, därest kyrkoinstitutionen vore villig inköpa
detsamma, försäljas till institutionen för ett pris, motsvarande av uppskattningsmännen
åsatt saluvärde å 500 kronor.
Kyrkoinstitutionen, som hörts i ärendet, har förklarat sig villig att inköpa
området mot en köpeskilling av 500 kronor.
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har biträtt uppskattningsmännens
förslag.
Riksantikvarien, vars yttrande infordrats, har ansett, att en försäljning
av kyrkogården till Göteborgs kyrkoinstitution vore lämplig under villkor,
att köparen förpliktigades vidmakthålla och vårda kyrkogårdsmur och
gravvårdar.
Domkapitlet i Göteborg har tillstyrkt områdets försäljning till kyrkoinstitutionen
på av riksantikvarien föreslagna villkor.
Jämväl domänstyrelsen förordar områdets försäljning till Göteborgs kyrkoinstitution
under villkor, som av riksantikvarien föreslagits. Mot det åsätta
saluvärdet, 500 kronor, har styrelsen icke haft något att erinra. Styrelsen
har låtit ombesörja skötsel och vård av området till den 14 mars 1926.
Kammarkollegium har förklarat sig icke hava något att erinra mot områdets
försäljning till kyrkoinstitutionen.
Departements- Ifrågavarande kyrkogård upphörde, enligt i handlingarna lämnad uppehsfen.
gift, att användas för begravningsändamål, då hospitalsinrättningen i slutet
av 1800-talet förflyttades till Hisingen. Med hänsyn till å kyrkogården
ännu befintliga äldre gravar framstår likvisst som önskvärt, att kyrkogården
alltjämt i möjligaste mån bibehålies orörd. Genom försäljning till Göteborgs
kyrkoinstitution torde erforderlig trygghet vinnas för att den gamla platsen,
vilken anses utgöra det enda ännu kvarstående minnet ovan jord av Göteborgs
moderstad Nya Lödöse, även för framtiden vårdas och bevaras.
Jag hemställer fördenskull, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
medgiva,
att kronoegendomen »Gamla Hospitalskyrkogården»
inom Göteborgs stad må mot en köpeskilling av 500
kronor, att kontant vid tillträdet erläggas till länsstyrelsen
i länet, försäljas till Göteborgs kyrkoinstitution
under villkor,
att området må tillträdas den 14 mars 1926 i det
skick det då befinnes, varvid kyrkoinstitutionen inträder
i de rättigheter och skyldigheter, Kungl. Maj:t
och kronan ägt till den arrendator eller brukare, som
vid samma tid avträder området,
23
Kungl. Maj:ts proposition Nr 57.
att kyrkoinstitutionen skall svara för do området
författningsenligt efter tillträdet åliggande utskylder,
att kyrkoinstitutionen skall vara pliktig vidmakthålla
och vårda kyrkogårdsmur och gravvårdar å området,
samt
att kyrkoinstitutionen ensam skall vidkännas lagfartskostnader
och andra med köpet förenade utgifter.
12:o.
Jämlikt beslut av kammarkollegium och statskontoret den 20 november
1922 har landsfiskalsbostället i Laske distrikt mantal krono Lundby nr 5
Håkan Jonsgården och V2 mantal krono Lundby nr 6 Stommen i Södra Lundby
socken av Skaraborgs län från och med den 14 mars 1923 indragits till
statsverket. Genom domänstyrelsens försorg har egendomen därefter utarrenderats
för en tid av två år från och med sistnämnda dag mot ett årligt
arrende av 2,200 kronor.
Under år 1924 har å egendomen hållits arrendeuppskattning. Av instrumentet
häröver med därtill hörande handlingar, varibland en av distriktslantmätaren
G. Lindhe år 1923 över egendomen upprättad karta med beskrivning,
inhämtas bland annat följande.
. Till ifrågavarande hemman Lundby Håkan Jonsgården och Lundby Stommen
höra följande ägoskiften, nämligen
ett för dem gemensamt liemskifte, som är beläget 12 kilometer från Vara
köping och 6 kilometer från Vedums järnvägsstation samt innehåller 75.2 3
hektar, därav 49.4 840 hektar åker och tomt, 25.4 060 hektar annan mark och
0.3 4 hektar impediment,
ett för dem likaledes gemensamt skifte i Kaldebergskärr, vilket är beläget
på förenämnda avstånd från Vara köping och 10 kilometer från Vedums
järnvägsstation samt innehåller 61.6120 hektar, därav 44.7620 hektar åker
och tomt samt 16.8 5 hektar annan mark, och
det för hemmanen jämväl gemensamma s. k. byskiftet eller ängsskiftet,
som, beläget 2 kilometer från hemskiftet, å kartan omfattar ägofigurerna
nr 403—417 och innehåller 5.17 hektar, varav 3.4090 hektar åker och tomt,
1.6760 hektar annan mark (huvudsakligen betesmark) och 0.0850 hektar impediment.
Härjämte hör till vartdera hemmanet dels ett skogsskifte, dels ett mossskifte.
Skogsskiftena äro belägna intill varandra 6 kilometer från hemskiftet
och 2 kilometer från skiftet i Kaldebergskärr samt äro å kartan betecknade
med ägofigurerna nr 418—446 med en sammanlagd areal av 7.6510
hektar, varav 4.7830 hektar åker och 2.8680 hektar annan mark (huvudsakligen
skogsmark och vall). Mosskiftena äro belägna vid Foglavik cirka
1.5 mil från gården och innehålla tillhopa 3.3608 hektar. Inberäknat ett
för järnväg exproprierat område å skiftet å Kaldebergskärr utgör egendomens
hela areal 154.427 9 hektar.
Då förberörda s. k. byskiftet eller ängsskiftet, ehuru obebyggt, vore genom
sitt avlägsna läge från huvudgården lämpligt att försälja till bildande av
eget hem, hava uppskattningsmännen tillstyrkt skiftets upplåtande till dess
[12.1
Luv dby nr 5
Håkan Jonsgården
och
Lundby nr 6
Stommen i
Skaraborgs
län.
24
Kungl, Maj:ts proposition Nr 57.
nuvarande innehavare, Alex. Berglund, som innehaft detsamma i 10 år och
vid uppskattningsförrättningen anhållit att få inköpa skiftet under uppgift
att han å skiftet angränsande soldattorp ägde byggnad, avsedd att överflyttas
till lägenheten. Skiftet har åsatts ett saluvärde av 2,900 kronor.
Vidare hava uppskattningsmännen föreslagit försäljning av förenämnda skogsskiften
i en lott, enär desamma ehuru obebyggda vore passande till eget
hem. Då emellertid någon spekulant därå ej anmält sig, har föreslagits lägenhetens
utbjudande å offentlig auktion. Lägenheten har åsatts ett saluvärde av
3,350 kronor, varav 480 kronor för skogsmark och växande skog. Återstående
delarna av egendomen böra enligt uppskattningsmännens förslag
utarrenderas i två lotter.
Länsstyrelsen och vederbörande överjägmästare hava ej haft något att
erinra mot försäljningsförslaget.
Domänstyrelsen har hemställt, att ovannämnda s. k. byskiftet eller ängsskiftet
samt skogsskiften, de sistnämnda i en lott, måtte försäljas enligt
gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar
med hembudsrätt för ovanbemälde Berglund beträffande det av honom innehavda
skiftet. Domänstyrelsen har därjämte meddelat, att styrelsen gått i
författning om egendomens skötsel och vård under ett år från den 14 mars
1925.
DePchefZentl>'' ^ven ^ag biträder försäljningsförslaget och hemställer alltså, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att ifrågavarande s. k. byskiftet eller ängsskiftet och
skogsskiften, de sistnämnda i en lott, må var för sig
med ovan angivet område från kronoegendomarna ''/a
mantal Lundby nr 5 Håkan Jonsgården och 1/i mantal
Lundby nr 6 Stommen i Södra Lundby socken av Skaraborgs
län försäljas enligt gällande grunder för upplåtande
av egnahemslägenheter från kronoegendomar med
hembudsrätt till förstnämnda skiftet för A. Berglund.
13:o.
[13.] Jämlikt beslut av kammarkollegium och statskontoret den 20 november
nr''''^Skatte- 1922 har landsflskalsbostället i Undenäs distrikt 3/\ mantal krono Mockelgnrden
i torp nr 2 Skattegården i Ekeskogs socken av Skaraborgs län från och med
Ska™borgs den 14 mars 1923 indragits till statsverket. Genom domänstyrelsens försorg
har egendomen därefter utarrenderats till den 14 mars 1926 mot ett årligt
arrende av 1,650 kronor.
Under år 1924 har å egendomen hållits arrendevärdering. Av instrumentet
över berörda förrättning med därtill hörande handlingar, däribland
en av distriktslantmätaren A. F. Lindeman år 1923 över egendomen upprättad
karta med beskrivning, inhämtas bland annat följande:
Kunyl. Muj:ts proposition Nr 57.
25
Ifrågavarande egendom, som är belägen 10 kilometer från Moholms järnvägsstation,
innehåller 90.5 2 60 hektar tomt och åker, 0.6570 hektar äng,
0.0730 hektar betesmark och 13.0190 hektar skogsmark eller sammanlagt
104.2 7 50 hektar.
Å egendomen finnas ett torp, Snika, omfattande ägofigurerna 120, 126—
132 å förberörda karta, samt eu lägenhet, Sörlyckan, omfattande ägofigurerna
121—125 å samma karta och innehållande O.7740 hektar åker,
O.0250 hektar äng och O.2030 hektar skogsmark. Byggnaderna å lägenheten
ägas av lägenhetens innehavare G. Jansson.
Sedan från bemälde Jansson inkommit ansökan att få inköpa nämnda, av
honom nu innehavda lägenhet, hava uppskattningsmännen, under förmälan
att Jansson innehaft lägenheten i cirka 50 år, tillstyrkt hans framställning.
Lägenhetens saluvärde har uppskattats till 1,025 kronor, därav cirka 237
kronor för växande skog; arrendevärdet har föreslagits till 25 kronor. Härjämte
har torparen Erland Jung vid förrättningen anhållit att få inköpa
torpet Snika, som han innehaft över 5 år. Uppskattningsmännen hava,
under framhållande av att, därest torpet försåldes, ny stafbyggnad måste uppföras
å egendomen samt att kostnaderna härför skulle vida överstiga vad
som vid försäljning skulle kunna erhållas för torpet, avstyrkt Jungs framställning.
Länsstyrelsen, över jäg mästaren och domänstyrelsen hava icke haft något
att erinra i anledning av uppskattningsmännens förslag.
Under erinran att G. Jansson enligt 7 punkten i gällande grunder för
upplåtande av egnahemslägenlieter från kronoegendomar har hembudsrätt
till lägenheten Sörlyckan, tillstyrker även jag uppskattningsmännens förslag
och hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att ifrågavarande lägenhet Sörlyckan må med ovan
angivet område från kronoegendomen 3/i mantal Mockeltorp
nr 2 Skattegården i Ekeskogs socken av Skaraborgs
län försäljas enligt gällande grunder för upplåtande
av egnahemslägenheter från kronoegendomar.
14;o.
Kronoegendomen 1 mantal Luggavi nr 1 i Örebro län är till den 14 mars
1927 utarrenderad mot en årlig avgäld av 800 kronor.
Under 1924 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av instrumentet
däröver jämte övriga till ärendet hörande handlingar, däribland
en av förste lantmätaren Ernst Fjellman år 1903 över egendomen
upprättad karta med beskrivning ävensom två av distriktslantmätaren
Athos Eckerbom år 1924 upprättade specialkartor över två till försäljning
föreslagna områden med därtill av Eckerbom över egendomen upprättad
beskrivning, inhämtas bland annat följande.
Egendomen, som är belägen 9 kilometer från Fjugesta järnvägsstation
och 22 kilometer från Örebro, är förlagd i ett skifte och omfattar en areal
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 saml. 51 höft. (Sr 57.) 3
Departements
chefen.
L14.]
Luggavi nr 1
i Örebro län.
Departements
chefen.
26 Kungl. Maj:ts proposition Nr 57.
av 55.904 hektar, därav 34.397 hektar åker, 4.030 hektar äng; och odlingsmark.
I6.317 hektar avrösningsjord och l.ioo hektar impediment.
Uppskattningsmännen hava ansett egendomens nuvarande arrondering
olämplig, i det att dess nordvästra del vore mycket smal och långsträckt.
Uppskattningsmännen hava därför föreslagit, att två å Eckerboms nyssnämnda
specialkartor angivna områden av egendomens nordvästra del,
skulle till nedan angivna saluvärden försäljas såsom egna hem.
Ägoflgurer å | A | rea | 1 h e | k t a i |
| s | a 1 | u v ä | r d | e k r o | n o r |
| |
åker : | äng | skogs- mark | impedi- ment | summa | inrös- ningsjord | avrös- J | växande skog | summa | |||||
a) 1—18, av 19 | 0.501 | 0,4 00 | 1.640 | 0.059 | 2.606 | 381 | 80 | 196 | 80: | 1,277 |
| 1,850 |
|
b) av 19, 20—34, | 2.760 | 0.008 | 3.414 | 0.0 2 0 | 6.802 1 | 2,053 | 60 | 409 | 6 81 | 5,161 | _ | 7,625 | __ |
Lägenheterna sakna boningshus ävensom övriga åbyggnader förutom en
å den med a) betecknade lotten uppförd mindre vedbod, tillhörig änkan
Karolina Larsson.
Enligt vad från domänintendenten inhämtats bär lägenheten litt. a utfarts
väg mot väster över Fagerlöths och Nästorps ägor.
Egendomens arrendevärde vid förnyad utarrendering har av uppskattningsmännen
upptagits till 1,070 kronor.
Länsstyrelsen och över jägmästaren hava icke haft något att erinra emot
det av uppskattningsmännen framlagda försäljningsförslaget.
Domänstyrelsen bär även biträtt försäljningsförslaget. Styrelsen har
emellertid funnit de åsätta saluvärdena väl höga på grund av de enligt
styrelsens uppfattning för högt beräknade värdena å skogsmark och skog.
Berörda värden syntes styrelsen kunna reduceras med respektive 33 1/3
och 10 procent, varigenom salvärdena kunde nedbringas till i rundade
tal 1,660 kronor för den under a) upptagna lotten och till 6,970 kronor för
den under b) angivna lotten.
Jag biträder försäljningsförslaget. i vad angår lotten a) samt bär intet
att erinra mot det av domänstyrelsen för denna lott föreslagna saluvärdet.
I fråga om lotten b) anser jag denna på grund av det betydliga värde,
som den växande skogen representerar, alltför dyr för att ett eget hem med
fördel skall kunna bildas å densamma. Då huvudparten av arealen utgöres
av skogsmark, torde denna lott utan svårighet fortfarande kunna
brukas under huvudgården.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att förutnämnda med a) betecknade lott må med
ovan angivet område från kronoegendomen 1 mantal
Luggavi nr 1 i Örebro län försäljas enligt gällande
grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från
kronoegendomar.
Kanyl. Maj:tu proposition Nr 57.
27
Statsrådets övriga ledamöter instämma i vad departementschefen hemställt
uti de under l:o—14:o här ovan antecknade ärenden.
Hans Makt Konungen lämnar bifall till vad departementschefen
hemställt samt förordnar, att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga till detta
protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Joh:s Thygesen.