Kungl. Maj:ts proposition nr 55 (Proposition 1951:55)

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

Nr 55.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen om godkännande av
överenskommelse angående varuutbytet mellan Sverige
och Förbundsrepubliken Tyskland; given Stockholms
slott den 2 februari 1951.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollen över handels-
och utrikesdepartementsärenden för den 29 december 1950 och över
handelsärenden för denna dag vill Kungl. Maj :t härmed begära riksdagens
godkännande av en den 26 januari 1951 träffad överenskommelse angående
varuutbytet mellan Sverige och Förbundsrepubliken Tyskland.

GUSTAF ADOLF.

John Ericsson.

Bihang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr 5.5.

Kungl. Maj. ts proposition nr 55.

Överenskommelse angående varuutbytet.

Kungl. svenska regeringen och Förbundsrepubliken Tysklands regering
hava i en önskan att befordra varuutbytet mellan Konungariket Sverige och
Förbundsrepubliken Tyskland överenskommit om följande:

Artikel 1.

De fördragsslutande parterna skola vidtaga alla lämpliga åtgärder för
att underlätta det ömsesidiga varuutbytet.

Artikel 2.

De fördragsslutande parterna kunna överenskomma om kontingenter
för den ömsesidiga in- och utförseln av särskilda varor.

De skola bevilja alla för in- och utförsel erforderliga tillstånd inom ramen
för de överenskomna kontingenterna och i enlighet med det vid varje
tillfälle gällande betalningsavtalet låta utställa motsvarande valutatillstånd.

Artikel 3.

De fördragsslutande parterna skola tillsätta en blandad kommission,
som skall övervaka genomförandet av denna överenskommelse och andra
mellan de båda länderna träffade uppgörelser angående handeln samt i
övrigt fullgöra de uppgifter, som av de fördragsslutande parterna överlämnas
till densamma.

Kommissionen skall sammanträda på begäran av endera av de fördragsslutande
parterna.

Artikel i.

Denna överenskommelse ersätter protokollet rörande handel och betalningar
mellan Sverige och de amerikanska och brittiska ockupationszonerna
i Tyskland den 19 april 1948, som senare utsträckts att gälla även
den franska ockupationszonen.

Artikel 5.

Denna överenskommelse skall provisoriskt tillämpas från dagen för undertecknandet.
Den skall slutgiltigt sättas i kraft genom skriftväxling mellan
de båda regeringarna.

överenskommelsen gäller till den 31 december 1951. Därest den icke
uppsäges av någon av de fördragsslutande parterna senast tre månader
före dess utlöpande, förlänges den genom tyst överenskommelse, varje
gång för en tid av ett år.

Kungl. Maj.ts proposition nr 55.

Såsom skedde i Frankfurt am Main den 26 januari 1951, i två exemplar
på svenska och två exemplar på tyska språket, varvid överenskoms, att båda
texterna skola äga lika vitsord.

För kungl. svenska regeringen: För Förbundsrepubliken Tysklands

regering:

v. Maltzan.

R. Kumlin.

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

Utdrag av protokollet över handelsärenden rörande främmande
makt eller dess förhållanden m. m., hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
29 december 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,

Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Andersson, Lingman.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Ericsson, anför efter gemensam
beredning med ministern för utrikes ärendena och chefen för finansdepartementet.

Den 12 mars 1948 godkände Kungl. Maj:t förslag till protokoll rörande
handel och betalningar mellan Sverige och Förenta staternas—Storbritanniens
ockupationszoner i Tyskland med till protokollet hörande två varuförteckningar
och skriftväxling. Protokollet skulle i första hand gälla t. o. m.
den 31 december 1948. Om protokollet icke uppsagts av någondera parten
senast tre månader före utlöpandet av dess giltighet, skulle giltigheten automatiskt
förnyas, varje gång för en period av ett år. De två till protokollet
fogade varuförteckningarna upptogo den under år 1948 beräknade exporten
och importen mellan Sverige och zonerna. Protokollet, vilket undertecknades
den 19 april 1948, samt varuförteckningarna och skriftväxlingen underställdes
riksdagen för godkännande (prop. 1948:294). Riksdagen lämnade
det begärda godkännandet (r. skr. nr 325).

I ett den 14 januari 1949 undertecknat tilläggsprotokoll fastställdes kontingentlistor
för varuutbytet under år 1949 med de amerikanska och brittiska
zonerna. Listorna innefattade en svensk import å 225 miljoner kronor
och en export å 275 miljoner kronor. Enligt protokoll den 16 mars 1949
utsträcktes de då gällande avtalen med nämnda zoner att omfatta även
Frankrikes ockupationszon i Tyskland. Den 29 mars 1949 träffades genom
skriftväxling en uppgörelse med de tre zonerna — numera Förbundsrepubliken
Tyskland — om en utökning av varuutbytet. Genom skriftväxlingar den
22 juni samma år utsträcktes avtalsperioden att gälla t. o. m. den 30 juni
1950, varjämte nya kontingentlistor fastställdes för såväl importen som exporten.

Enligt nu nämnda uppgörelser beräknades varuutbytet mellan de båda
parterna under tiden 1 januari 1949—30 juni 1950 komma att uppgå till
ca 850 miljoner kronor. Utvecklingen av varuutbytet under första delen av

Kungl. Maj.ts proposition nr 55.

avtalsperioden gav emellertid vid handen, att på grund av flera omständigheter
en så hastig stegring av handeln som avsetts icke kunde väntas.

I detta läge upptogos i oktober 1949 överläggningar i syfte att undersöka
möjligheterna att öka det svensk-västtyska varuutbytet på en bredare bas.
Förhandlingarna resulterade i ett den 26 november 1949 dagtecknat, nytt
tilläggsprotokoll till överenskommelsen den 19 april 1948 jämte till tilläggsprotokollet
fogade varulistor och skriftväxlingar. Tilläggsprotokollet gällde
under tiden 1 december 1949—30 november 1950 och varulistorna under tiden
1 december 1949—30 juni 1950. Genom tilläggsprotokollet erhöll den
svenska exporten i princip fritt tillträde till den västtyska marknaden. Den
västtyska importen av svenska varor befriades nämligen med några få undantag
från kvantitativa restriktioner. För de undantagna varuslagen kunde
licens endast påräknas inom ramen för icke licensierade delar av kontingenter
i då gällande avtal. Vissa minimivärden och minimikvantiteter angåvos
dock för denna licensiering. Vad den svenska importen angick innebar den
nya överenskommelsen, att importspecifikationerna, som avsågo vissa ur tysk
synpunkt angelägna exportvaror, begränsades till ett belopp av ca 45 miljoner
kronor. Utöver detta belopp disponibla betalningsmedel fingo helt användas
för import av tyska varor enligt svenskt val.

Såsom förut nämnts gällde de mellan de båda länderna överenskomna
varulistorna endast till utgången av juni 1950. Nya överläggningar ägde
därför rum i maj och juni 1950. De ledde till undertecknandet den 4 september
1950 av dels ett protokoll rörande handeln efter den 30 juni 1950, dels
ock en ny betalningsöverenskommelse jämte tilläggsprotokoll. Den viktigaste
bestämmelsen i det nya protokollet var, att den s. k. frilistning i fråga
om importen, som från svensk sida vidtagits inom ramen för arbetet vid
Paris-organisationen, skulle omedelbart tillämpas jämväl gentemot Förbundsrepubliken
Tyskland. Det må här erinras om att republiken vid denna
tid ämnade införa en på alla länder inom Paris-organisationen tillämplig
enhetlig frilista. Denna skulle gälla gentemot Sverige efter den 30 november
1950, då den förut angivna bilateralt överenskomna frigörelsen av den västtyska
importen från Sverige upphörde att gälla. I protokollet förklarades,
att den tyska regeringen skulle bemöda sig att vid utarbetandet av den
enhetliga frilistan ■— vilken ur svensk synpunkt beräknades bli ofördelaktigare
än den bilateralt överenskomna frilistan — i möjligaste mån icke
inskränka den svensk-tyska handelns dittillsvarande omfång. Genom protokollet
fastställdes även vissa ömsesidiga varulistor gällande intill 1950
års utgång.

De under 1948, 1949 och 1950 träffade överenskommelserna återspegla en
starkt växande handel mellan Sverige och Västtyskland. Sålunda var den
svenska importen år 1948 100 miljoner kronor och år 1949 280 miljoner
kronor. Motsvarande siffror för exporten voro 145 miljoner respektive 315
miljoner kronor. Under de elva första månaderna 1950 steg importen till
580 miljoner kronor och exporten till 660 miljoner kronor. Den 30 juni 1950
förelåg ett tyskt betalningsunderskott om 110 miljoner kronor. Detta hade

Kung!. Maj:ts proposition nr 55.

den 30 november 1950 stigit till 195 miljoner kronor. Till denna utveckling
av betalningsbalansen bidrogo i väsentlig mån vissa transitoaffärer ävensom
vissa affärer av engångsnatur. Vidare bör märkas, att Förbundsrepubliken
Tyskland såsom nyss omnämnts kom i åtnjutande av den svenska frilistningen
först i början av september 1950.

Den 27 november 1950 inleddes i Frankfurt am Main överläggningar rörande
den svensk-västtyska handeln efter utgången av giltighetstiden för
gällande överenskommelser. Den svenska delegationen har stått under ordförandeskap
av verkställande direktören i Sveriges allmänna exportförening,
liandelsrådet T. Vinell. Förhandlingarna ha från svensk sida förts med ledning
av en av statens handels- och industrikommission efter samråd med berörda
myndigheter och näringsorganisationer verkställd utredning. Från
svensk synpunkt ha förhandlingarna haft till huvudsakligt syfte att skapa avtalsmässiga
förutsättningar dels för den svenska export, som efter upphörandet
den 30 november 1950 av den bilateralt överenskomna frigörelsen av den
västtyska importen från Sverige blev underkastad kvantitativa importbegränsningar,
dels ock för import till Sverige av sådana i nuvarande konjunkturläge
knappa varor med stort försörjningsvärde som koks och handelsjärn.

Förhandlingarna ha resulterat i förslag till dels överenskommelse angående
varuutbytet, dels ett första protokoll till denna överenskommelse jämte
därtill hörande varulistor, fem skriftväxlingar och en promemoria, dels ock
ett andra tilläggsprotokoll till betalningsöverenskommelsen den 4 september
1950.

Förslaget har, i vad detsamma avser betalningsprotokollet, förut denna
dag anmälts av chefen för finansdepartementet. Jag anhåller nu att få underställa
Kungl. Maj :ts prövning förslaget i övrigt. De handlingar, som innefattas
däri, torde såsom bilagor (Bilaga A—O)1 få fogas till statsrådsprotokollet.

Förslaget till överenskommelse angående varuutbytet,
som formellt sett har karaktär av ett ramavtal, innehåller följande. Jämlikt
artikel 1 skola de fördragsslutande parterna vidtaga lämpliga åtgärder för
att underlätta det ömsesidiga varuutbytet. Parterna kunna enligt artikel 2
överenskomma om kontingenter för den ömsesidiga in- och utförseln av särskilda
varor. Inom ramen för de överenskomna kontingenterna skola beviljas
erforderliga import- och exporttillstånd samt valutatillstånd i enlighet
med det vid varje tillfälle gällande betalningsavtalet. I artikel .? bestämmes,
att en blandad kommission skall tillsättas för att övervaka genomförandet
av överenskommelsen och reglera frågor, som därvid kunna uppkomma.
Kommissionen skall sammanträda på begäran av endera parten. Jämlikt

1 Här uteslutna. Bilaga A är frånsett datering och underskrifter likalydande med den vid
propositionen fogade texten till överenskommelsen angående varuutbytet. Bilagorna B—O, vilka
omfatta protokollet, varulistorna, skriftväxlingarna och promemorian, äro i svensk översättning
återgivna å s. It—25 i denna proposition.

Kungl. Maj.ts proposition nr 55.

artikel 4 ersätter överenskommelsen protokollet den 19 april 1948 rörande
handel och betalningar mellan Sverige och de amerikanska och brittiska
ockupationszonerna i Tyskland, vilket — såsom förut nämnts — senare utsträckts
att gälla även den franska ockupationszonen. Överenskommelsen
skall jämlikt artikel 5 provisoriskt tillämpas från dagen för undertecknandet
och slutgiltigt sättas i kraft genom skriftväxling mellan de båda regeringarna.
Den skall i första hand gälla till den 31 december 1951. överenskommelsens
giltighet skall därefter automatiskt förnyas, varje gång för en tid av
ett år, därest överenskommelsen icke uppsäges av någondera parten senast
tre månader före utlöpandet av dess giltighet.

I förslaget till första protokoll till överenskommelse angående
varuutbytet fastställas kontingenter för varuutbytet under
tiden 1 januari—31 december 1951 i enlighet med två till protokollet såsom
bilagor fogade varulistor, A och B. För närmare kännedom om innehållet i
protokollsförslaget torde få hänvisas till dess text. Här må endast omnämnas
följande. Erforderliga import-, export- och valutatillstånd skola i princip
lämnas i lika stora kvartalskvoter under beaktande av att en särskild,
efter produktionsförhållandena anpassad reglering skall ske för säsongbetonade
produkter. Det i protokollet den 4 september 1950 gjorda tyska åtagandet
att vid utarbetandet av den tyska enhetliga importfrilistan beakta de svenska
exportintressena skall även gälla vid utvidgning av listan. Bestämmelserna
i protokollet skola liksom alla övriga överenskommelser rörande handel
och betalningar mellan Sverige och Förbundsrepubliken Tyskland även tilllämpas
på de amerikanska, brittiska och franska sektorerna i Berlin.

Den till protokollet fogade lista A, som upptager den förutsedda exporten
från Sverige till Förbundsrepubliken Tyskland under år 1951, omfattar
bl. a. lantbruksprodukter (beräknat till ca 230 miljoner kronor),
fisk och fiskkonserver (beräknat till ca 11 miljoner kronor), järnmalm
(4,85 miljoner ton), sågade och hyvlade trävaror (125 000 standards), cellulosa
(180 000 ton), papper och papp (25 000 ton), kemikalier samt järn
och stål. I lista B, som angiver den tillämnade exporten från Förbundsrepubliken
till Sverige under samma tid, återfinnas bl. a. kol och koks (2,5
miljoner ton), tackjärn (25 000 ton), valsverksprodukter av järn och stål
(210 000 ton), mineralier, kemikalier, textilier, glas och porslin, maskiner,
apparater och instrument.

Beträffande de föreslagna skriftväxlingarna må nämnas följande.
De fyra första skriftväxlingarna beröra spörsmål i fråga om de beräknade
kol- och koksleveranserna under första kvartalet 1951, den tyska importen
av smör och ägg från Sverige samt vissa frågor om textilleveranserna
mellan de båda länderna. I den femte skriftväxlingen har angående den tyska
exporten av kol och koks samt den svenska exporten av järnmalm överenskommits,
att vardera parten skall ha rätt att minska sina leveranser för det
fall att motpartens leveranser under något kvartal icke skulle uppgå till förutsedd
kvantitet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

I förslaget till promemoria beröres frågan om svenska fartygsbeställningar
i Förbundsrepubliken.

Vad angår det nu föreliggande andra tilläggsprotokollet1 till betalningsöverenskommelsen
den 4 september 19502 må i detta sammanhang nämnas,
att protokollet innehåller vissa bestämmelser, som befunnits lämpliga i anledning
av ikraftträdandet av överenskommelsen om den europeiska betalningsunionen.

För år 1950 beräknas den totala handelsomslutningen komma att uppgå
till närmare 1,4 miljarder kronor med någon övervikt för den svenska exporten.
T. o. m. september 1950 har den månatliga utförseln överstigit införseln.
Därefter har emellertid förhållandet varit det omvända. Överenskommelsen
för år 1951 förutser en ytterligare utveckling av den under de senare åren
växande handeln. Enligt gjorda kalkyler, grundade på förutsättningen av
en fortgående ostörd utveckling av varuutbytet, kan 1951 års handelsomslutning
beräknas överstiga 1,7 miljarder kronor, för första gången efter kriget
kännetecknad av ett svenskt importöverskott.

Vid förhandlingarna nåddes enighet om att den föreslagna uppgörelsen
skulle provisoriskt tillämpas från och med den 1 januari 1951. överenskommelse
härom skulle träffas genom särskild skriftväxling.

Under erinran om att det torde ankomma på ministern för utrikes ärendena
att göra framställning om bemyndigande att verkställa denna skriftväxling
ävensom underteckna de i uppgörelsen ingående handlingarna hemställer
jag, att Kungl. Maj:t måtte dels godkänna föreliggande förslag till 1) överenskommelse
angående varuutbytet mellan Sverige och Förbundsrepubliken
Tyskland samt 2) protokoll avseende varuutbytet mellan de båda länderna
under år 1951 jämte till protokollet hörande varulistor, skriftväxlingar och
promemoria, dels ock bemyndiga chefen för handelsdepartementet att göra
sådana smärre ändringar i och tillägg till varulistorna, som under tillämpningen
av dessa må visa sig erforderliga och varom överenskommelse må
kunna träffas med vederbörande myndigheter i Förbundsrepubliken Tyskland.

Vad föredraganden sålunda hemställt, vari statsrådets övriga
ledamöter instämma, behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet :

C. G. Gyllenhaal.

1 Det andra tilläggsprotokollet till betalningsöverenskommelsen är i svensk översättning intaget
å s. 30 i denna proposition.

2 Betalningsöverenskommelsen jämte därtill hörande första tilläggsprotokoll är intagen å s. 26—
29 i denna proposition.

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 29 december 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,
Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Andersson, Lingman.

Under erinran, att Kungl. Maj :t förut denna dag på föredragning av cheferna
för finans- och handelsdepartementen godkänt förslag till dels överenskommelse
rörande varuutbytet mellan Sverige och Förbundsrepubliken
Tyskland, dels protokoll rörande varuutbytet mellan de båda länderna under
år 1951 jämte till protokollet hörande varulistor och skriftväxlingar,
dels ock tilläggsprotokoll till betalningsöverenskommelsen den 4 september
1950 mellan de båda länderna,

hemställer ministern, att Kungl. Maj :t måtte bemyndiga chefen för representationen
i Bonn att underteckna ifrågavarande överenskommelse och
båda protokoll ävensom verkställande direktören i Sveriges allmänna exportförening,
handelsrådet K. T. Vinell att utväxla skrivelser i enlighet med
förslaget samt verkställa skriftväxling angående avtalskomplexets provisoriska
tillämpning från och med den 1 januari 1951.

Till vad ministern sålunda hemställt, däruti övriga statsrådsledamöter
förena sig, behagar Hans Maj :t Konungen
lämna bifall.

Ur protokollet:

Sture Johanson.

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
2 februari 1951.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern|för utrikes ärendena Undén, statsråden
ii,. Möller, Quensel, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson,

Mossberg, Andersson, Lingman.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Ericsson, anför efter gemensam
beredning med ministern för utrikes ärendena och t. f. chefen för finansdepartementet,
statsrådet Lingman.

Genom beslut den 29 december 1950 bemyndigade Kungl. Maj :t chefen
för representationen i Bonn att underteckna av Kungl. Maj :t samma dag
godkänt förslag till bl. a. dels överenskommelse angående varuutbytet mellan
Sverige och Förbundsrepubliken Tyskland dels ock protokoll rörande
varuutbytet mellan de båda länderna under år 1951. Kungl. Maj :t bemyndigade
därjämte genom samma beslut verkställande direktören i Sveriges
allmänna exportförening, handelsrådet K. T. Vinell att verkställa skriftväxlingar
i anslutning till protokollet.

Överenskommelsen och protokollet undertecknades den 26 januari 1951,
varjämte skriftväxlingarna verkställdes samma dag.

Jag hemställer nu, under hänvisning till vad jag den 29 december 1950
anfört vid anmälan inför Kungl. Maj :t av ifrågavarande förslag, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen att godkänna överenskommelsen angående
varuutbytet mellan Sverige och Förbundsrepubliken Tyskland.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Bengt Augustinsson.

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

Översättning.

Första protokoll

till överenskommelse angående varuutbytet (handelsöverenskommelse)

den 26 januari 1951.

Inom ramen för de riktlinjer, som uppdragits av Organisationen för europeiskt
ekonomiskt samarbete (OEEC) och i enlighet med bestämmelserna i
överenskommelsen angående upprättande av en europeisk betalningsunion
(EPU) ha en svensk och en tysk delegation under tiden 27 november—21
december 1950 haft överläggningar rörande frågan om utformningen av
handels- och betalningsförbindelserna mellan Sverige och Förbundsrepubliken
Tyskland under år 1951. Resultatet av dessa överläggningar sammanfattas
enligt följande:

1.1 enlighet med artikel 2 i handelsöverenskommelsen fastställas för del
ömsesidiga varuutbytet under tiden 1 januari—31 december 1951 de i bifogade
bilagor A och B upptagna kontingenterna.

2. Det är överenskommet, att bestämmelserna i punkterna 2 och 5 i protokollet
den 4 september 1950 alltjämt skola gälla och att bestämmelserna
i punkterna 6 och 7 i nämnda protokoll skola tillämpas i fråga om i dessa
punkter förutsedd import, för vilken ansökningar om importtillstånd ha
gjorts före den 1 januari 1951.

3. De tillstånd, som komma att lämnas jämlikt artikel 2 i handelsöverenskommelsen,
skola i vad avser de i punkt 1 av detta protokoll nämnda
bilagorna A och B i princip lämnas i lika stora kvartalskvoter under beaktande
av att en särskild, efter produktionsförhållandena avpassad reglering
skall ske för säsongbetonade produkter. Erforderliga utskrivningar och
andra liknande åtgärder skola i princip äga rum i början av varje kvartal.
De båda regeringarna utgå ifrån att även i övrigt alla för import, export och
betalning erforderliga administrativa åtgärder komma att vidtagas, så att
det i detta protokoll eller jämlikt andra överenskommelser förutsedda varuutbytet
icke fördröjes eller på annat sätt försvåras.

4. Det är överenskommet, att de i detta protokoll träffade överenskommelserna
om import av tyska varor till Sverige kunna ändras efter föregående
överläggning i den blandade kommissionen, därest under avtalsåret till
följd av nya tyska tullsatser en betydande minskning av avsättningsmöjligheterna
för svenska produkter i Förbundsrepubliken är att befara.

5. För det fall att för båda parterna bindande, av OEEC utfärdade föreskrifter
eller beslut skulle göra en ändring av bestämmelserna i detta protokoll
erforderlig eller önskvärd, skall den blandade kommissionen överlägga
härom.

6. Den svenska delegationen har meddelat, att person- och lastautomobiler
(inklusive reservdelar) må fritt införas från Förbundsrepubliken till

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

Sverige fram till den 31 mars 1951. Därest efter den 1 april 1951 importen
av dessa varuslag skulle bliva kontingenterad, kommer Förbundsrepubliken
vid fastställandet av sådana kontingenter icke att bliva sämre ställd
än andra medlemmar i OEEC.

7. De fördragsslutande parterna utgå ifrån att bestämmelserna i detta
protokoll liksom alla övriga överenskommelser rörande handel och betalningar
mellan Sverige och Förbundsrepubliken även skola tillämpas på de
amerikanska (US), brittiska och franska sektorerna i Berlin.

8. Detta protokoll träder i kraft å dagen för dess undertecknande.

Såsom skedde i Frankfurt am Main, i två exemplar, den 26 januari 1951.

För kungl. svenska regeringen: För Förbundsrepubliken Tysklands

regering:

R. Kumlin.

v. Maltzan.

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

(Bilaga A.)

Lista A.

Införsel till Förbundsrepubliken Tyskland.

Varuslag Ton Sv. kr.

Levande slaktsvin och fläsk...................... 2 500 000

Inälvor och andra ätbara slakteriprodukter, inkl. blodprodukter
................................... 2 000 000

Fisk:

Färsk och frusen sill, inkl. småsill, skarpsill och

strömming .........................••••••••• 5 ®00

Annan färsk och frusen saltvattensfisk, inkl.

makrill ...................................... 1 2 500 000

Salt sill ...................................... 500 000

Torrmjölk, kondenserad mjölk och konserverad

grädde ................. 3 000 000

Smör ......................................... 14 000

Ost (utom smältost) ............................ 4 500 000

Hönsägg, färska och konserverade, inkl. kylhusägg . . 50 000 000

Färsk frukt .................................... ^ 500 000

Brödsäd, huvudsakligen vete.................. ■ ■ • • “ 100 000

Rapsfrö ........................................ 20 000

Timotej- och ängskavlefrö........................ 500 000

Isterflott och matnyttig nöttalg.................... 5 000 000

Tran, fiskolja och talg för tekniskt ändamål........ 2 500 000

Animaliskt och vegetabiliskt fett, härdat .......... 5 000 000

Olein och stearin............................ ■ • • 500 000

Rovolja för tekniskt ändamål .................... P.M.

Rapsolja, icke härdad............................ 10 000

Choklad och konfityrer ...................... .. 1 000 000

Fiskkonserver .................................. 1 500 000

Spritdrycker ................................... 150 000

Diverse icke frilistade livsmedel och lantbruksprodukter,
däribland renkött, krypbönor och blomsterbönor

för utsäde .................................... 2 500 000

Fältspat, obearbetad och malen.................... 500 000

Material för framställing av svetselektroder........ 1 000 000

Järnmalm, lcisbränder o. dyl..................... 4 850 000

Stenkolstjära .................................. 500 000

Bensol ........................................ P.M.

Andra mineraliska och fossila ämnen, bl. a. eld- och

syrafast murbruk, talk, generatoraska.......... 500 000

Selen ......................................... 375 000

1 Härav äro 750 000 sv. kr. avsedda för leveranser av småsill, skarpsill och strömming under
tiden 1 januari—30 april 1951 och 1000 000 sv. kr. för direkt ilandförd färsk sill under månaderna
juli—oktober 1951. (Den frilistade importen av färsk sill under de första fyra månaderna
1951 uppskattas till 2 500 000 sv. kr.)

Skulle under fördragsårets lopp Förbundsrepublikens behov av färsk sill, skarpsill, småsill och
strömming visa sig vara större än beräknat, skall vid eventuell ökning av totalimporten det
svenska exportintresset beaktas i motsvarande män.

2 Den frilistade importen av ål beräknas för året till 500 000 sv. kr.

8 Svenska regeringen skall söka möjliggöra denna export. Beviljandet av exportlicenser är
dock beroende av de svenska skörde- och importförhållandena.

14 Kungl. Maj.ts proposition nr 55.

Varuslag Ton Sv. kr.

Etskali, kemiskt ren............ 500 000

Ackumulatormassor (nickelhydroxid och kadmiumoxid)
.................................. 500 000

Svetselektroder .............. 300 000

Karboximetylcellulosa .......................... 500 000

Furfurol ....................................... 750 000

Garvämnesextrakter ............................ X 250 000

Artiklar för hygieniskt och kosmetiskt bruk........ 300 000

Diverse kemikalier, däribland kokill- och kärnolja,
schellack, krut för jaktammunition, sulfitlut, formalin,
oarbetad och slammad krita, röntgenfilm,

apoteksvaror.................................. 1 500 000

Beredda lösa pälsskinn, oberedda skinn av silver-,
blå- och platinaräv, handskläder och annat icke fri listat

läder samt skinnhandskar ................ P.M.

Massaved ................................... 100 000 m3

Stänger och stolpar ............................. 2 750 000

Sågade och hyvlade trävaror .................. 125 000 stds

Trämjöl ........................................ 150 000

Fanér ......................................... 500 000

Kryssfanér jämte blockboard..................... 4 000 000

Trähus ........................................ 7 500 000

Andra träarbeten, bl. a. rullgardinkäppar och trådrullar,
möbler alla slag och delar därtill............ 1 500 000

Mekanisk pappersmassa ......................... 6 000

Dissolvingmassa och ädelcellulosa ................ 55 000

Sulfitcellulosa ................................. 25 000

Sulfatcellulosa ................................. 100 000

Vulkanfiber .................................... 250 000

Träfiberplattor ................................. 1 000 000

Tidningspapper ................................. 7 000

Kraftpapper för tillverkning av säckar, kraftpapp för

wellpapptillverkning, annat kraftpapper.......... 15 000

Diverse papper och papp ........................ 3 000

Pappersmönster och tillbehör samt undervisningsmateriel
................................... . ‘500 000

Diverse pappersvaror............................ 500 000

Handstickgarn ................................. 5 000 000

Bindgarn av papper ............................ P.M.

Golvmattor av grålumppapp (feltbase) .......... 750 000

Maskinfilt för industriella ändamål................ 500 000

Bomullsvävnader alla slag, tryckta och färgade rayon ullvävnader

.................................. 2 500 000

Trikåvaror .................................... 5 000 000

Konfektionsvaror ............................... 3 000 000

Diverse textilvaror, däribland lingarn, vaxduk och

konstläder.................................... 3 000 000

Gat- och kantsten .............................. 1 000 000

Sanitetsporslin ................................. P.M.

produkter av detta slag finnas i Förbundsrepubliken, skall den blandade kommissionen förhandla
om en förhöjning av denna kontingent.

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

Varuslag Ton

Övriga sten-, ler- och glasvaror (däribland golv- och

väggplattor samt fönsterglas) ..................

Prydnadsföremål av ädla och oädla metaller ......

Ferrolegeringar:

Kiselmetall .................................. 1 100

Kiseljärn .................................... 500

Kiselmangan .................................. 110

Volframjärn .................................. 20

Kromjärn carburé ............................. 400

Kiselkrom .................................... 400

Ämnen och platiner ............................ 1 000

Stångstål, varmvalsat eller smitt, inkl. ihåligt borrstål,
draget och/eller slipat (upp till 15 % ihåligt

borrstål) .................................... 2 000

Snabbsvarvstål och toolbits (upp till 10 % toolbits) . . 300

Rostfritt stål i olika utföranden (därav råklingor 10

ton och tråd upp till 75 ton) .................... 500

Elektrisk motståndstråd och elektriska motståndsband 40

Bandstål, varmvalsat ............................ 2 500

Bandstål, kallvalsat ............................ 500

Valstråd, varmvalsad ........................ 3 500—4 000

Dragen tråd ävensom linor ...................... 300

Transportband ................................ 75

Stålrör, varmvalsade eller kalldragna, inkl. rörämnen 400

Kullagerstål i form av ämnen, varmvalsade eller kalldragna
stänger, kulvalstråd, dragen kultråd och rör

samt smidda ringar ..........................

Rakblad ......................................

Kardbeslag ...................................

Stålkulor ......................................

Badkar av plåt ................................

Rostfria diskbänkar ..,.........................

Diverse varor av oädla metaller ..................

Hårdmetall och hårdmetallplattor ................

Kolvringar och kolvstångspackningar ............

Vävstolar och reservdelar ....................

Centrifuger för industriella och marina ändamål jämte
delar och reservdelar.......................

Adresseringsmaskiner ..........................

Dammsugare jämte delar och reservdelar.........

Glödlampor ...................................

Bromsregulatorer och lastväxlar ävensom fjädrande

hjul för rälsfordon ..........................

Räknemaskiner, kassakontrollapparater och biljetttryckmaskiner
..............................

Diverse elektriska och icke elektriska maskiner, däribland
även elektriska svetsmaskiner, stickmaskiner,
tvättmaskiner o. dyl......................

Konstplaster alla slag, transparanla viskosfolier,

konsttarmar ................................

Arbeten av konstplaster, alla slag ................

Diverse varor (däribland gummiskor och andra varor
av mjuk- och hårdgummi, cellulosasvamp etc.). .

Sv. kr.

100 000
200 000

200 000
400 000

200 000
200 000
700 000
500 000
100 000
5 000 000

200 000
1 000 000
500 000
300 000

1 000 000

5 000 000

2 500 000

1 250 000
250 000

6 000 000

Kungl. Maj.ts proposition nr 55.

(Bilaga B.)

Lista B.

Införsel till Sverige.

Varuslag Ton Sv. kr.

Sötvattenfisk och fiskkonserver .................. 250 000

Sättpotatis .................................... 125 000

Humle ........................................ 200

Färsk frukt .................................... 500 000

Utsädesspannmål................................ 125 000

Andra, icke frilistade livsmedel och lantbruksprodukter
(bl. a. bakverk) ............................ 500 000

Vin, även musserande .......................... 2 500 000

Spritdrycker .................................... 150 000

Gips, bränd .................................... 750 000

Kokskol, ångkol, antracit och brunkolsbriketter .... ''450 000

Koks ..........................................x2 000 000

Fenol ........................................ p.M.

Styrol (monomer) .............................. 1 250 000

Smörjoljor .................................... 7 500

Diverse mineraliska och fossila ämnen ............ 500 000

Butanol, glykoler (med undantag av etylenglykol, kylskyddsmedel
och köldvätskor) och andra lösningsmedel
även klorerade; mjukgöringsmedel........ 2 500 000

Klor .......................................... p.M.

Svavelsyra .................................... p.M.

Kromsyra och kromater alla slag.................. 625 000

Kiselkarbid ................................... 500 000

Natriumsulfat, 96 %, 99,s % och krist............. 625 000

Soda, kalcinerad ................................ P.M.

Natriumperborat ............................... 2 250 000

Kimrök ........................................ P.M.

Anilinfärger .................................... 7 500 000

Blyptgmenter ................................. 1 250 000

Zinkoxid (zinkvitt) .............................. 2 500 000

LitoPon ........................................ 1 250 000

Titandioxid .................................... 1 500 000

Bok-, sten- och koppartrycksfärger, skeppsbottenfärger,
rostskyddsfärger, andra färger, lacker och lackfärger
...................................... 750 000

Diverse kemikalier, däribland etsalkalier, vattenglas,
fosfater, perföreningar, glödgnings- och härdsalter,
kopparoxidul, etylenglykol, kylskyddsmedel, köldvätskor,
syntetiska garvämnen och kromgarvämnen,
hjälpmedel för textil-, läder- och pälsindustrien, insektsbekämpningsmedel,
kvävegödningsmedel, ej frilistade,
kosmetiska medel, alkaloider, ävensom ljus 7 500 000

Läder ......................................... 1 750 000

Ladervaror alla slag, däribland koffertar, etuier

etc., även av annat material .................... 3 000 000

Arbeten av pälsverk.............................. p.M.

1 Beräknat på grundval av de kvantiteter, som utlovats för första kvartalet.

Kungl. Maj.ts proposition nr 55.

Varuslag Ton

Hårdgummikammar och andra hårdgummivaror, isoleringsband,
tekniska och andra mjukgummivaror

Däck alla slag ..................................

Arbeten av trä, däribland grammofonskåp, ävensom
korgvaror, vegetabiliska rör, lignostonvaror, trä -

fiberplattor ..................................

Ulltops ....................................... 100

Rayonull ...................................... 2 500

Perlonull .................... P.M.

Rayonsilkegarn ................................ 500

Perlonsilkegarn ................................ P.M.

Rayonullgarn .................................. 500

Kamgarn för industrien .......................... 250

Garner och tråd av lin, hampa och ramie, bomullssy tråd

........................................

Textilvaror för tekniskt bruk, däribland filt, konstläder
och med konstplast belagda vävnader......

Råväv av ull ..................................

Råväv av rayonull ..............................

Råväv av bomull...............................

Trikåvaror alla slag, däribland strumpor av syntetiska

fibrer .......................................

Andra färdiga textilvaror ........................

Skor alla slag, inklusive tofflor ..................

Vägg- och golvplattor...........................

Deglar och andra tekniska artiklar av lera........

Porslin för tekniskt ändamål ....................

Prydnadsporslin och -stengods...................

Hushållsporslin och -stengods, odelcorerat.........

Hushållsporslin och -stengods, dekorerat, ävensom

försilvrat porslin .............................

Tekniska glasvaror, däribland ampuller, tablettrör,
kemiskt-farmaceutiskt glas, flaskor alla slag, sä kerhetsglas,

»Grossglas» ......................

Hushålls- och kristallglas, eldfast glas, termosflaskor,
glas för belysningsändamål och andra glasvaror

alla slag ....................................

Äkta guld-, silver- och platinavaror inklusive smycken,
däribland infattade äkta pärlor, ädelstenar och
halvädelstenar samt oinfattade pärlor (äkta och odlade),
ädelstenar, halvädelstenar, syntetiska ädel -

stenar, och äkta korall ........................

Tackjärn ...................................... 25 000

Stångjärn ...................................... 55 000

därav armerings järn under 12 mm........ 8 000

Gjutna muff- och avloppsrör ....................

Profil järn (balkar etc.) .......................... 22 000

Skenor och annat järnvägs- och spårvägsmateriel . . 5 000

Spontjärn ...................................... 8 000

Universaljärn .................................. 8 000

Varmvalsat bandjärn .......................... 8 000

Kallvalsat bandjärn ............................. 3 000

Kallvalsat och draget stångstål................... 2 000

il Iiihang till riksdagens protokoll 1951. 1 saml. Nr.55.

Sv. kr.

500 000
1 500 000

500 000

2 500 000

6 000 000
300 000
400 000
16 000 000

2 500 000
21 000 000
400 000
800 000
300 000

1 500 000
600 000

1 000 000

6 000 000

500 000

800 000

2 500 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

Varuslag Ton Sv. kr.

Valstråd ...................................... 12 000

Skeppsbyggnadsmaterial, därav upp till 25 % profiler
......................................... 35 000

Grovplåt........................................ 7 500

Mediumplåt .................................... 7 500

Tunnplåt ...................................... 25 000

därav elektroplåt ................ ca 3 000 ton

därav 1,2—1,3 w/kg...... 200 »

galvaniserat bandjärn......... 500 »

Rör av smidbart järn........................... 12 000

För specifikation senare......................... 5 000

Cylindrar för förtätade gaser .................... 1 500 000

Stålkonstruktioner för broar, byggnader, industri- och
trafikanläggningar, master, damm- och slussanläggningar
.................................... 5 000 000

Eggverktyg och andra verktyg, däribland hårdmetall-,

maskin- och precisionsverktyg................ 5 500 000

Plåtfat ........................................ 3 000 000

Stålskrot....................................... "100 000

Smiden och rullande järnvägsmateriel ............ 5 000

Järn-, plåt-, aluminium- och andra metallvaror...... 9 000 000

Koppar ....................................... P-M.

Bly .......................................... P-M.

Aluminium .................................... P.M.

Metallhalvfabrikat av koppar, aluminium, bly, zink,

tenn, nickel och legeringar därav .............. 3 000 000

Hårdmetall och hårdmetallplattor ................ 500 000

Nålar för stick- och symaskiner.................. 1 600 000

Ångpannor inklusive tillbehör, tankar och behållare,
rörledningar, förvärmare och överhettare, bevattningsanläggningar,
uppvärmnings-, ventilations-,
luftkonditionerings- och andra lufttekniska anläggningar,
däribland även filter alla slag . ......... 10 000 000

Storköksutrustningar, icke elektriska hushållsapparater
och maskiner, inklusive ång- och tryckkokare 1 500 000

Maskiner för livsmedels-, tobaks- och njutningsme delsindustrien,

inklusive mejerimaskiner ........ 1 400 000

Maskiner för bergshantering, anrikningsverk m. m.

för malm, kol, sten och jord, berg- och jordborrningsaggregat
inklusive pneumatiska verktyg, entreprenadmaskiner,
grävmaskiner, uppfordringsverk,

kompressorer ................................ 3 000 000

Ritapparater .................................. 200 000

Övriga icke elektriska maskiner, apparater och anläggningar,
däribland förpackningsmaskiner, maskiner
för sko- och läderindustrien, skoreparationsmaskiner,
tvättmaskiner för industriellt bruk, gjuterima 2

För leverans etter den 1 juli 1951, med strävan att, 1 den mån försörjningsläget så medger,
leverera vissa kvantiteter redan före nämnda tidpunkt. Redan under 1950 kontrakterade, vid
årsskiftet ännu ej levererade kvantiteter skola levereras under första hälften av 1951 utan avräkning
mot kontingenten om 100 000 ton.

Kungl. Maj. ts proposition nr 55.

Varuslag Ton

skiner, kylmaskiner, större vågar och snabbvågar,
gasskär- och gassvetsapparater, brandskyddsapparater,
apparater och anläggningar för kemisk industri,
varuautomater ...........................

Fläktar och elektriska motorer alla slag, ej frilistade
Elektriska hushållsapparater inklusive dammsugare
och kylskåp, apparater för frisérsalonger och belysningsarmatur
................................

Elektriska verktyg ........................

Ackumulatorkärl och delar ......................

Installationsmaterial, mät- och driftskontrollinstrument,
en- och flerpoliga strömställare, kompletta instrumentcentraler
...........................

Radioapparater och grammofoner jämte delar och tillbehör
.......................................

Elektrisk utrustning för motorfordon och cyklar ....
Elektrisk material och elektriska maskiner och apparater,
ej särskilt nämnda ......................

Motorcyklar alla slag, inklusive sidvagnar och reservdelar
....................................

Andra fordon (släpvagnar etc.) ..................

Fartygsnybyggen ...............................

Kameror, inklusive filminspelningsaggregat ........

Kontorsmaskiner (räkne-, skriv-, duplicerings-, hålkorts-,
adresserings-, frankeringsmaskiner, kassaregister)
......................................

Vetenskapliga och andra instrument, kikare, specialkameror
för vetenskapligt ändamål (inklusive vetenskapligt
undervisningsmateriel) ..............

Biografprojektionsapparater och smalfilmsprojektorer,
kinotekn. apparater och övrig fotografisk materiel
................................ ....

Fick- och armbandsur av guld....................

Pianon, flyglar, orglar och delar därtill, inklusive

tangentskivor av elfenben ........... ..........

Andra musikinstrument (med undantag för munspel)

jämte delar och tillbehör...................

Grammofonskivor, matriser ......................

Polyvinylklorid, även för elektriskt ändamål, andra
konstplaster alla slag, transparanta viskosfolier,

konsttarmar .................................

Konstplastprodukter alla slag med undantag av konstläder
.......................................

Leksaker, julgransprydnader ....................

Munspel ..................................

Bijouterier, oäkta, galanterivaror, matbestick, även

förgyllda eller försilvrade ............ ........

Tavelramar och trälister för tavelramar och tapeter . .

Sportartiklar alla slag, inklusive fiskredskap ......

Kontorsartiklar av alla slags material, inklusive
blyerts-, färg- och kopiepennor, reservoarpennor,
räknestickor och ritbestick......................

Sv. kr.

9 000 000
300 000

900 000
1 000 000
600 000

7 800 000

2 000 000

3 000 000

4 000 000

4 000 000
250 000

30 000 000

5 000 000

3 000 000

6 000 000

500 000
100 000

1 200 000

1 000 000
500 000

4 000 000

2 000 000
4 400 000
250 000

2 000 000
200 000
250 000

4 000 000

Kungl. Maj.ts proposition nr 5-5.

Varuslag Ton

Diverse varor, däribland axlar, glidlageraxlar, vagnsbeslag,
stålbearbetningsverktyg, icke elektriska tillbehör
av alla slag för motorfordon, frisör- och operationsstolar,
skyltfigurer, reklamartiklar, cykelsadlar
och cykelväskor, asbestvaror, gasskydds- och
dykarutrustning, icke frilistade pappersvaror, även i
förening med andra ämnen ....................

Sv. kr.

27 000 000

Kungl. Maj.ts proposition nr 55.

Skriftväxlingar mellan ordföranden i den tyska delegationen och ordföranden

i den svenska delegationen.

Översättning.

Frankfurt am Main den 26 januari 1951.

Herr ordförande,

Åberopande de i bilaga B till det denna dag undertecknade första protokollet
till handelsöverenskommelsen upptagna kontingenterna för kol och
koks har jag, på uppdrag av min regering, äran bekräfta, att följande leveranser
tillförsäkrats Sverige för första kvartalet 1951:

Koks ..................... 500 000 t

Kokskol .................. 55 000 t

Antracit .................. 50 000 t

Brunkolsbriketter .......... 5 500 t

Mottag, Herr Ordförande, försäkran om min utmärkta högaktning.

Fr. v. Lupin

Översättning.

Frankfurt am Main den 26 januari 1951.

Herr ordförande,

Jag har äran erkänna mottagandet av Eder skrivelse denna dag med följande
innehåll:

»Åberopande de i---Brunkolsbriketter 5 500 t»

Jag har tagit kännedom om denna utfästelse och har äran meddela Eder,
att svenska regeringen godkänner de angivna kvantiteterna som minimikvantiteter.

Svenska regeringen hänvisar till att ECE:s kolkommitté den 16 december
1950 med anledning av ett beslut av OEEC:s råd har godkänt en plan
för fördelningen av de kvantiteter kol och koks, som stå till förfogande för
medlemsstaterna i OEEC under första kvartalet 1951. Denna plan förutser
för Sveriges del följande import från Förbundsrepubliken Tyskland:

Koks .................... 550 000 t

Kokskol .................. 78 000 t

Ångkol ................... 13000 t

Antracit .................. 5 000 t

Brunkolsbriketter .......... 5 500 t

Svenska regeringen måste förbehålla sig alla rättigheter, som tillkomma
eller komma att tillkomma den enligt denna plan.

Mottag, Herr Ordförande, försäkran om min utmärkta högaktning.

T. Vinell

Kungl. Maj.ts proposition nr 55.

Översättning.

Frankfurt am Main den 26 januari 1951.

Herr ordförande,

Åberopande den denna dag undertecknade handelsöverenskommelsen mellan
Förbundsrepubliken Tyskland och Sverige har jag äran att under hänvisning
till de särskilda överläggningar, som ägt rum rörande fastställandet
av kontingenterna för importen av smör och ägg från Sverige under år 1951,
och i enlighet med Eder önskan bekräfta, att man på tysk sida icke har
för avsikt att minska Sveriges andel av den tyska totalimporten av dessa varor
i förhållande till andelen under år 1950.

Mottag, Herr Ordförande, försäkran om min utmärkta högaktning.

Fr. v. Lupin

Översättning.

Frankfurt ant Main den 26 januari 1951.

Herr ordförande,

Jag ber att få bekräfta mottagandet av Eder skrivelse denna dag av följande
lydelse:

»Åberopande den denna---under år 1950.»

Mottag, Herr Ordförande, försäkran om min utmärkta högaktning.

T. Vinell

Översättning.

Frankfurt ant Main den 26 januari 1951.

Herr ordförande,

Den svenska delegationen har hemställt om utfästelse från tysk sida, att
därest erforderliga kontrakt företes, exporttillstånd å tyskt håll skola lämnas
för följande varor under avtalsåret:

Ulltops.................... 300 t

Kamgarn för industrien .... 250 t

Rayonull............ upp till 5 000 t

Perlonull.................. 250 t

Perlonsilkesgarn............ 250 t

Rayonsilkesgarn........upp till 500 t

Rayonullgarn.............. 500 t

Råvävnader av bomull .....

» » ylle ........

» » rayonull ....

Sv. kr. 12 000 000

» 11 250 000

» 20 000 000

» 6 500 000

» 12 500 000

» 7 500 000

» 6 000 000

» 16 000 000

» 300 000

» 400 000

Av de nämnda varorna, vilka samtliga äro upptagna på den svenska frilistan,
förefinnas endast ulltops och kamgarn för industrin i den tyska
exportförbudslistan. För ulltops kan en utfästelse av ifrågavarande storlek

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

icke lämnas, då ulleveranserna redan förut icke äro tillräckliga för den tyska
försörjningen. I syfte att upprätthålla marknaden är tyska regeringen dock
beredd att bevilja exporttillstånd för upp till 100 ton. För kamgarn för industrin
komma vid företeende av kontrakt exporttillstånd att lämnas för en
kvantitet om 250 ton. Vad beträffar de övriga varorna har man icke för
avsikt att uppföra dem på exportförbudslistan. Skulle detta ske, komma förhandlingar
att upptagas med svenska regeringen för fastställande av kontingenter.
De nuvarande produktionsförhållandena torde medgiva leverans
av följande varukvantiteter:

Rayonsilkegarn		500 t	Sv. kr.	7 500 000
Rayonullgarn .		500 t	»	6 000 000
Råvävnader av	bomull.....		»	16 000 000
» ■»	ylle .......		»	300 000
» » Rayonull.....	rayonull ...	’ 2 500 t	»	400 000

För perlonull och perlonsilkegarn kunna med hänsyn till det inhemska behovet
och omöjligheten att överblicka produktionsförhållandena uppgifter
om leveransmöjligheterna under avtalsårets lopp icke lämnas.

Mottag, Herr Ordförande, försäkran om min utmärkta högaktning.

Fr. v. Lupin

Översättning.

Frankfurt ant Main den 26 januari 1951.

Herr ordförande,

Jag ber att få erkänna mottagandet av Eder skrivelse denna dag av följande
lydelse:

»Den svenska delegationen -—• — — lopp icke lämnas.»

Mottag, Herr Ordförande, försäkran om min utmärkta högaktning.

T. Vinell

Översättning.

Frankfurt ant Main den 26 januari 1951.

Herr Ordförande,

Med hänsyn till de förhållandevis små leveranserna inom ramen för det
hittillsvarande tysk-svenska handelsavtalet har, trots svenska önskemål om
större leveranser, för maskinfilt av ylle för industriella ändamål fastställts
en importkontingent om 500 000 sv. kr. och för konfektionsvaror 3 miljoner
sv. kr.

Skulle mot förmodan kontingenten för maskinfilt vara utnyttjad före utgången
av det nya varuutbytesavtalet, komma å tysk sida ytterligare belopp
upp till kontingentens dubbla värde att utskrivas.

Skulle det för konfektionsvaror fastställda beloppet vara utnyttjat före
utgången av det nya varuutbytesavtalet, komma ytterligare belopp upp till
1,8 miljoner sv. kr. att utskrivas i avräkning å kontingenten »diverse textilvaror».

Mottag, Herr Ordförande, försäkran om min utmärkta högaktning.

Fr. v. Lupin.

Kungl. Maj.ts proposition nr 55.

Översättning.

Franktfurt ant Main den 26 januari 1951.

Herr ordförande,

Jag ber att få erkänna mottagandet av Eder skrivelse denna dag av följande
lydelse:

»Med hänsyn till---- kontingenten ''diverse textilvaror’.»

Mottag, Herr Ordförande, försäkran om min utmärkta högaktning.

T. Vinell.

Skriftväxling mellan ordföranden i den svenska delegationen och
ordföranden i den tyska delegationen.

Översättning.

Frankfurt am Main den 26 januari 1951.

Herr Ordförande,

Under de nu slutförda förhandlingarna rörande en handelsöverenskommelse
ha båda de fördragsslutande parterna givit uttryck för sin önskan
att öka importen av järnmalm respektive kol och koks utöver de under
år 1950 levererade kvantiteterna. Resultatet av dessa överläggningar framgår
av bilagorna A och B till det denna dag undertecknade första protokollet
till handelsöverenskommelsen. Med hänsyn till den särskilda betydelse,
som dessa varor ha för det tyska och det svenska näringslivet, ha de två
fördragsslutande parterna överenskommit om följande:

Därest leveranserna av en av de nämnda varorna under ett kvartal äro
mindre än den delkvantitet, som faller på detta kvartal, skall på begäran
av endera parten den blandade kommissionen sammanträda för att rådgöra
om de åtgärder, som äro erforderliga för att återställa det förutsedda förhållandet
mellan de ömsesidiga leveranserna. Kan enighet dävid icke nås,
skall den part, som träffats av de minskade leveranserna, ha rätt att företaga
en motsvarande minskning av sina leveranser. På svensk sida är man
dock beredd att överflytta en eventuell minskning av de svenska leveranserna
på andra svenska exportvaror.

Mottag, Herr Ordförande, försäkran om min utmärkta högaktning.

T. Vinell.

Kungl. Maj.ts proposition nr 55.

Översättning.

Frankfurt am Main den 26 januari 1951.

Herr Ordförande,

Jag har äran erkänna mottagandet av Eder skrivelse denna dag av följande
lydelse:

»Under de nu----andra svenska exportvaror.»

Jag har äran meddela Eder, att skrivelsens innehåll riktigt återgiver vår
överenskommelse i denna sak.

Mottag, Herr Ordförande, försäkran om min utmärkta högaktning.

Fr. v. Lupin.

Översättning.

Promemoria

angående svenska fartygsbeställningar i Förbundsrepubliken.

Från den tyska delegationen framfördes önskemål om en avsevärd ökning
av den till 30 miljoner sv. kr. fastställda kontingenten för fartygsbeställningar.
Den svenska delegationen kan för närvarande icke tillmötesgå
denna önskan; de båda parterna är o emellertid eniga om att den tyska framställningen
åter skall dryftas vid den blandade kommissionens nästa sammanträde
och att Sverige skall taga möjligheterna att bifalla densamma under
förnyat övervägande.

Frankfurt am Main den 21 december 1950.

Ordföranden i den svenska delega- Ordföranden i den tyska delegationen:
'' tionen:

T. Vinell.

Fr. v. Lupin.

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

Överenskommelse beträffande betalningar mellan Förbundsrepubliken

Tyskland och Sverige
(Betalningsöverenskommelse).

Artikel I.

I denna betalningsöverenskommelse förstås med Förbundsrepubliken
Tyskland de områden av Tyskland, som äro ockuperade av Förenta Staternas,
Storbritanniens och Frankrikes stridskrafter.

Artikel II.

Löpande betalningar mellan Förbundsrepubliken Tyskland och Sverige
skola på sätt föreskrives i artiklarna III och V här nedan verkställas genom
debitering eller kreditering av ett Deutsche Mark-konto eller ett kronkonto
med iakttagande av bestämmelserna i gällande handelsavtal mellan de båda
länderna och/eller efter tillstånd, när sådant erfordras enligt valutabestämmelserna
i Förbundsrepubliken Tyskland respektive Sverige.

Artikel III.

Ett icke räntebärande konto skall föras hos Bank deutscher Länder för
Sveriges Riksbank, såsom ombud för svenska regeringen. Kontot, som skall
betecknas »Sveriges Riksbank Deutsche Mark-konto», benämnes i denna
överenskommelse »Deutsche Mark-kontot».

Ett icke räntebärande konto skall föras hos Sveriges Riksbank, såsom
ombud för svenska regeringen, för Bank deutscher Länder. Kontot, som
skall betecknas »Bank deutscher Länder Krönen Konto», benämnes i denna
överenskommelse »kronkontot».

Intet av dessa konton skall vid något tillfälle uppvisa debetsaldo. I syfte
att göra medel tillgängliga för de betalningar, som omnämnas i artikel II
här ovan, skola Bank deutscher Länder och Sveriges Riksbank till varandra
sälja Deutsche Mark mot svenska kronor och vice versa till den växelkurs,
som angives i artikel VII här nedan.

Artikel IV.

Transaktioner, som täckas av denna överenskommelse, må uppgöras och
faktureras i Deutsche Mark, svenska kronor eller annan valuta.

Artikel V.

Betalningar avseende transaktioner, som uppgjorts i Deutsche Mark, skola
krediteras eller debiteras Deutsche Mark-kontot. Betalningar avseende
transaktioner, som uppgjorts i svenska kronor, skola krediteras eller debiteras
kronkontot.

Betalningar avseende transaktioner, som uppgjorts i annan valuta, skola
krediteras eller debiteras i Deutsche Mark på Deutsche Mark-kontot eller i
svenska kronor på kronkontot i enlighet med vad som överenskommits mellan
de enskilda kontraktsslutande parterna. Om sådan överenskommelse
icke träffats, äger gäldenären rätt välja att betala i Deutsche Mark över
Deutsche Mark-kontot eller i svenska kronor över kronkontot. Det belopp,
som skall betalas över Deutsche Mark-kontot eller över kronkontot, skall
beräknas efter medelkursen mellan de officiella köp- och sälj kurser, som
av centralbanken i det land, i vars valuta betalningen skall ske, vid betalningstillfället
äro fastställda eller noterade för den valuta, i vilken transaktionen
uppgjorts.

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

Artikel VI.

Import från Sverige till Förbundsrepubliken Tyskland, som avser inköp
av eller för de amerikanska, brittiska eller franska ockupationsstyrkorna,
faller utom ramen för denna överenskommelse.

Artikel VII.

Den växelkurs mellan Deutsche Mark och svenska kronor, som avses i
artikel III här ovan, skall baseras på den i US-dollars uttryckta officiella
omräkningskursen för Deutsche Mark samt på den paritetskurs för USdollar,
som är fastställd av Sveriges Riksbank.

Artikel VIII.

Om vid något tillfälle en utjämning mellan nettotillgodohavandena på
Deutsche Mark-kontot och kronkontot på basis av den växelkurs, som avses
i artikel VII här ovan, skulle resultera i ett nettosaldo i Deutsche Mark
eller svenska kronor, vars motvärde överstiger 20 miljoner US-dollars, förfaller
överskottet till betalning och skall på begäran av borgenären betalas
i US-dollars i New York. Borgenären och gäldenären kunna emellertid överenskomma
om betalning i annan valuta.

Om överskottet uppstår på Deutsche Mark-kontot, skall det till betalning
förfallna beloppet omräknas till US-dollars efter den officiella omräkningskurs
för Deutsche Mark gentemot US-dollars, som gäller vid den tidpunkt,
då betalning påfordras. Om överskottet uppstår på kronkontot, skall det till
betalning förfallna beloppet omräknas till US-dollars efter den paritetskurs,
som är fastställd av Sveriges Riksbank vid den tidpunkt, då betalning
påfordras.

Oaktat bestämmelserna i de båda föregående styckena av denna artikel
må borgenären kräva betalning av ett överskott, utöver nämnda saldolimit,
endast om denna limit oavbrutet överskridits under tre månader och då
endast med avseende å det överskott, som utestod vid slutet av sagda period.

När helst nettosaldot uppgår till 80 % av limiten, skola representanter
för de avtalsslutande parterna, inklusive representanter för de båda centralbankerna,
sammanträda för att diskutera de åtgärder, som böra vidtagas
för att avhjälpa en sådan jämviktsrubbning och i synnerhet för att undvika
betalning i US-dollars.

Artikel IX.

I händelse av en förändring i växelkursen mellan Deutsche Mark och
svenska kronor förorsakad av en devalvering av Deutsche Mark eller den
svenska kronan eller båda dessa valutor, skola nettotillgodohavandena på
Deutsche Mark-kontot och kronkontot utjämnas efter den växelkurs, som
gällde före devalveringen. Om den valuta, i vilken ett efter en sadan utjämning
uppkommet nettosaldo är uttryckt, har devalverats, under det att
borgenärslandets valuta icke bar devalverats, eller om den valuta, i vilken
nettosaldot är uttryckt, har procentuellt devalverats mera än borgenärslandets
valuta, skall nettosaldot justeras så, att detta saldo återfår det värde
i borgenärslandets valuta, beräknat efter den nya växelkursen, som saldot
hade, innan kursen ändrades.

Artikel X.

Det konto, som föres av Sveriges Riksbank i enlighet med artikel I i betalningsöverenskommelsen
den 25 maj 1949, betecknat »Bank deutscher
Länder Export-Import Offset Account», skall avslutas efter affärernas avslutande
den dag, som föregår dagen för detta avtals ikraftträdande, varefter
saldot på sagda konto överföres till Deutsche Mark-kontot eller kronkontot.

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

Efter nämnda dag skola betalningar för aila transaktioner, för vilka förutsetts
avveckling över »Bank deutscher Länder Export-Import Offset Account»
hos Sveriges Riksbank, debiteras eller krediteras Deutsche Markkontot
eller kronkontot.

Artikel XI.

Bank deutscher Länder och Sveriges Riksbank skola gemensamt fastställa
de tillämpningsbestämmelser, som må erfordras för denna överenskommelses
genomförande.

Artikel XII.

Denna överenskommelse, som ersätter betalningsöverenskommelsen den
25 maj 1949 med därtill hörande ändringar och skriftväxlingar, träder i
kraft fjorton dagar efter undertecknandet och gäller till och med den 31
december 1950, varefter den automatiskt förlänges för tolv månader åt
gången, därest den icke av endera av de avtalsslutande parterna uppsäges
tre månader före löptidens utgång.

Artikel XIII.

Uppsäges överenskommelsen i enlighet med artikel XII här ovan, skola
representanter för de avtalsslutande parterna sammanträda inom fyrtiofem
dagar för att förhandla om avslutandet av en ny överenskommelse.

Om dessa förhandlingar icke leda till avslutandet av en ny överenskommelse
eller till ett återtagande av den gjorda uppsägningen, skola efter tidpunkten
för denna överenskommelses utlöpande "följande bestämmelser
gälla för Deutsche Mark-kontot och kronkontot:

a) Kontona skola hållas öppna under den tid, som erfordras för att möjliggöra
betalningar, vilka vederbörligen godkänts före tidpunkten för överenskommelsens
utlöpande.

b) De avtalsslutande parterna skola sträva efter att utjämna nettosaldot
mellan kontona genom export av varor och tjänster från gäldenärslandet
till borgenärslandet, varvid, i syfte att möjliggöra bokföring över kontona,
betalningarna behandlas som om de blivit vederbörligen godkända före tidpunkten
för överenskommelsens utlöpande.

c) Bestämmelserna i artikel VIII här ovan skola fortsättningsvis tillämpas
med avseende å kontona, dock med det villkor att — för säkerställande
av en gradvis avveckling av nettosaldot mellan kontona — den i sagda
artikel omnämnda saldolimiten skall reduceras med motvärdet till 2 miljoner
US-dollars vid utgången av varje kalendermånad, som följer på den
sjätte månaden efter tidpunkten för överenskommelsens utlöpande.

d) Artiklarna VII och IX här ovan skola fortsättningsvis tillämpas med
avseende å kontona.

Som skedde i Frankfurt am Main den 4 september 1950 i fyra exemplar,
därav två på svenska och två på tyska språket, varvid båda texterna äga lika
vitsord.

För svenska regeringen För Förbundsrepubliken

Tysklands Regering

parafferat: parafferat:

VII 1/7 50 Lu M—G 1/7 50

(Torsten Vinell). (Dr. Freiherr Friedrich v. Lupin).

För Svenska regeringen För Förbundsrepubliken

Tysklands Regering

undertecknat: undertecknat:

R. Kumlin. Mueller-Graaf.

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

Översättning.

Tilläggsprotokoll till överenskommelse beträffande betalningar mellan
Sverige och Förbundsrepubliken Tyskland
(betalningsöverenskommelse) den 4 september 1950.

1. Sveriges Riksbank är vid varje tillfälle berättigad att mot det av Bank
deutscher Länder hållna saldot i svenska kronor eller delar därav till Bank
deutscher Länder till den i betalningsöverenskommelsens artikel VII nämnda
växelkursen försälja Deutsche Mark från Sveriges Riksbanks konto i
Deutsche Mark hos Bank deutscher Länder. Den kan likaledes efter överenskommelse
med Bank deutscher Länder till denna sälja guld eller tredje
valuta.

2. Bank deutscher Länder är vid varje tillfälle berättigad att mot det av
Sveriges Riksbank hållna saldot i Deutsche Mark eller delar därav till Sveriges
Riksbank till den i betalningsöverenskommelsens artikel VII nämnda
växelkursen försälja svenska kronor från Bank deutscher Länders konto i
svenska kronor hos Sveriges Riksbank. Den kan likaledes efter överenskommelse
med Sveriges Riksbank till denna sälja guld eller tredje valuta.

Frankfurt am Main den 4 september 1950.

För svenska regeringen: För Förbundsrepubliken

Tysklands regering:

Mueller-Graaf.

R. Kumlin.

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

Översättning.

Andra tilläggsprotokoll

till överenskommelse beträffande betalningar mellan Sverige och Förbundsrepubliken
Tyskland (betalningsöverenskommelse) den 4 september 1950.

Artikel I.

1) Såviaa någon bestämmelse i överenskommelsen beträffande betalningar
mellan Sverige och Förbundsrepubliken Tyskland (betalningsöverenskommelse)
av den 4 september 1950, tilläggsprotokollet till nämnda överenskommelse
och de i samband därmed utväxlade skrivelserna av samma
dag icke är i överensstämmelse med överenskommelsen angående upprättande
av en europeisk betalningsunion (EPU) av den 19 september 1950,
skall en sådan bestämmelse icke tillämpas så länge sistnämnda överenskommelse
är bindande för båda fördragsslutande parter.

2) Om för de båda fördragsslutande parterna bindande beslut av Organisationen
för europeiskt ekonomiskt samarbete (OEEC) eller av den europeiska
betalningsunionen (EPU) skulle inkräkta på de båda ländernas rättigheter
och skyldigheter på grund av ovannämnda svensk-tyska överenskommelser,
skall den i Artikel 3 i överenskommelsen av denna dag angående
varuutbytet förutsedda blandade kommissionen rådslå härom.

Artikel II.

I händelse av en av de fördragsslutande parternas suspension från eller
utträde ur den europeiska betalningsunionen eller likvidation av betalningsunionen
skola inom 45 dagar efter det suspensionen, utträdet eller likvidationen
trätt i kraft representanter för de fördragsslutande parterna sammanträda
för att granska det härigenom uppkomna läget. Om en överenskommelse
icke kommer till stånd, är envar av de fördragsslutande parterna
berättigad att uppsäga den i Artikel I nämnda betalningsöverenskommelsen.
Uppsägningen träder i dylikt fall i kraft den sista dagen i den tredje månaden
efter den månad, under vilken uppsägningen gjordes.

Såsom skedde i Frankfurt am Main den 26 januari 1951 i två exemplar.

För kungl. svenska regeringen: För Förbundsrepubliken Tysklands

regering:

R. Kumlin. v. Maltzan.

617048. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag. 1951.