Kungl. Maj:ts proposition nr 42 år 1965 (Proposition 1965:42)

Kungl. Maj:ts proposition nr 42 år 1965

Nr 42

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag för
budgetåret 1965/66 till statskontoret m. m. och statens
datamaskinfond; given Stockholms slott den 5
mars 1965.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås en förstärkning av statskontorets resurser som
centralt statligt rationaliseringsorgan. Bl. a. för att skapa önskvärd flexibilitet
i organisationen sammanförs de nuvarande utredningsbyråerna och
vissa andra enheter till utredningsavdelningar. En inte oväsentlig ökning
av antalet tjänster föreslås.

Enligt förslaget skall tyngdpunkten i statskontorets verksamhet förskjutas
mot större, mera vittomfattande rationaliseringsundersökningar. Insatserna
i syfte att rationalisera vissa typer av funktioner som är gemensamma
för ett stort antal myndigheter bör ökas. Utbildningsverksamheten bör intensifieras
för att motverka och på längre sikt häva bristen på rationaliseringsinriktad
personal.

Vidare framläggs förslag om en successiv utbyggnad av databehandlingsutrustningen
för den högre utbildningen och forskningen. Enligt forslaget
skall datacentraler inrättas på de fem universitetsorterna och törses med
datamaskiner enligt en framlagd anskaffningsplan. För inköp av datamaskiner
föreslås anslag med lö milj. kr.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr 12

Kungl. Maj:ts proposition nr 42 år 1965

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
5 mars 1965.

N ärvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund,
Edenman, Johansson, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme,
Sven-Eric Nilsson.

Efter gemensam beredning med statsrådets Övriga ledamöter anmäler
chefen for finansdepartementet, statsrådet Sträng, fråga om anslag för budgetaret
1965/66 till statskontoret m. m. och statens datamaskinfond och an ?

1 \ f * A j t i . . * %

I Statsverkspropositionen (bil. 9 s. 36 och 39) har Kungl. Maj :t föreslagit
att’ 1 avvaktan På särskild proposition i ämnet, för budgetåret
196o/66 berakna till Statskontoret: Avlöningar ett förslagsanslag av 8,6
milj. kr., till Statskontoret: Omkostnader ett förslagsanslag av 1 397 000 kr.
och till Viss försöksverksamhet inom statsförvaltningen m. m. ett förslagsanslag
av 2 milj. kr. Vidare har Kungl. Maj :t i statsverkspropositionen (bil
9 s. 91) föreslagit riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet
for budgetaret 196o/66 till Statens datamaskinfond: Datamaskiner för högre
undervisning och forskning beräkna ett investeringsanslag av 10 milj. kr.

I anslutning till förevarande föredragningspunkter erinrade jag i statsverkspropositionen
om att statskontoret dels den 5 december 1964 inkommit med
slutligt förslag om medelsanvisningar för nästa budgetår grundat på en utredning
om ämbetsverkets framtida organisation, dels den 14 oktober 1964
overlamnat betänkande angående datamaskiner för utbildning och forskning
vid universitet och högskolor. Beredningen av dessa frågor är nu avslutad
och jag anhåller därför att få redogöra för dem närmare

1. Statskontorets organisation

1.1. Inledning

1.1.1. Frågans tidigare behandling

Statskontorets nuvarande organisation och riktlinjerna för ämbetsverkets
verksamhet har under senare år behandlats i prop. 1960: 126 (SU 107, 146,
rskr 282) och prop. 1963: 85 (SU 81, rskr 196). Genom 1960 års beslut sam -

Kungl. Maj :ts proposition nr 42 år 1965

manfördes dåvarande statens organisationsnämnd och statskontoret till ett
centralt rationaliseringsorgan, som erhöll benämningen statskontoret. Avsikten
med denna omläggning var att genom samverkan inom en och samma
organisation mellan organisatorisk expertis och administrativ sakkunskap
förbättra förutsättningarna för en intensifierad rationaliseringsverksamhet
inom hela det statliga verksamhetsområdet. Efter förslag i prop.
1963: 85 överflyttades de centrala uppgifterna inom den administrativa automatiska
databehandlingen (ADB), som ansågs ha ett klart samband med
den allmänna rationaliseringsverksamheten inom statsförvaltningen, från
dåvarande matematikmaskinnämnden till statskontoret. I avvaktan på särskild
utredning om organisationen av den matematiska databehandlingen
och övriga tekniska uppgifter inom matematikmaskinnämndens verksamhetsområde
förlädes även denna verksamhet provisoriskt till statskontoret.
Genom beslut den 31 maj 1963 uppdrog Kungl. Maj :t åt statskontoret att
utreda och avge förslag beträffande organisationen av den matematiska databehandlingen
och därmed sammanhängande forskning. Jag återkommer
i det följande till de härav föranledda förslagen. I sistnämnda proposition
förutsattes vidare att statskontoret i samband med att resultaten av nämnda
utredningsuppdrag redovisades också skulle framlägga förslag om den
slutliga organisatoriska utformningen av ämbetsverket. Under 1964 har ämbetsverket
slutfört den förutsatta utredningen och i anslagsframställningen
för budgetåret 1965/66 redovisat synpunkter och förslag angående ämbetsverkets
organisation och verksamhet.

Utredningen har inte omfattat statskontorets fondbyra, eftersom en särskild
utredning pågår om denna byrås organisationstillhörighet.

Yttranden över statskontorets förslag har efter remiss avgivits av järnvägsstyrelsen,
vattenfallsstyrelsen, generaltullstyrelsen, riksrevisionsverket
och Nya Systemaktiebolaget.

1.2.2. Statskontorets nuvarande organisation

Innan jag övergår till att redovisa statskontorets överväganden och förslag
avseende riktlinjerna för verksamheten och organisationsfrågan torde
jag i korthet få redogöra för ämbetsverkets nuvarande organisation.

Statskontorets nuvarande organisation framgår närmare av en tablå, vilken
som bilaga 1 torde få fogas vid statsrådsprotokollet i detta ärende. Den
gällande organisationen fastställdes i sina huvuddrag i samband med att
matematikmaskinnämndens arbetsuppgifter och personal överfördes till
statskontoret fr. o. in. budgetåret 1963/64. Ledningsorganisationen kan sägas
bestå av tre led: styrelsen, generaldirektören och två överdirektörer.
Under den ene överdirektören, som också är souschef, sorterar sex byråer
för organisationsundersökningar, fondbyrån samt särskilda arbetsgrupper.
Under den andre överdirektören sorterar en avdelning för administrativ

4 Kungl. Maj.ts proposition nr 42 år 1965

ADB och en beräkningsavdelning. Avdelningen för administrativ ADB är
uppdelad på två byråer och beräkningsavdelningen i en matematisk byrå
och en datateknisk sektion. Direkt under generaldirektören sorterar vidare
ett chefssekretariat, undervisningsbyrån, administrativa byrån samt särskilda
arbetsgrupper.

Inom de sex utredningsbyråer som lyder under överdirektören-souscheten,
utförs rationaliseringsundersökningar med allmän inriktning. En av
byråerna, den s. k. tekniska byrån, utför bl. a. utredningar inriktade på kontorsrationalisering
och utredningar där det krävs arbetsstudieteknisk expertis.
Till denna byrå är tryckeriexpeditionen knuten.

Inom avdelningen för administrativ ADB utförs, som framgår av benämningen,
ADB-inriktade rationaliseringsundersökningar.

Till chefssekretariatet, som inrättades fr. o. m. budgetåret 1963/64 för
vissa planläggnings- och utvecklingsfrågor, är f. n. knutna tre militära rådgivare
och en ADB-expert.

Undervisningsbyrån handhar utbildningen av statskontorets personal och
anordnar kurser för rationaliseringspersonal inom statsförvaltningen i övligt.
Till denna byrå hör också den interna biblioteks- och dokumentationstjänsten
samt informationstjänsten.

Administrativa byrån handlägger interna personal- och ekonomifrågor.

1.2. Statskontorets organisationsutredning

1.2.1. Rationaliseringsverksamhetens inriktning

Statskontorets uppgift kan i korthet sägas vara att undersöka vilka möjligheter
till effektivitetsökningar och/eller kostnadsminskningar som finns
inom det statliga verksamhetsområdet samt att föreslå de åtgärder som
betingas av undersökningarna i fråga om målsättning, organisation och
arbetsformer för olika myndigheter. Ämbetsverket framhåller att förutsättningarna
för rationaliseringsarbetet under den senaste tiden snabbt har förändrats,
bl. a. genom ADB, som gjort det möjligt att mekanisera en rad
hittills manuella arbeten och som skapat möjligheter till att utföra bearbetningar
som tidigare inte varit möjliga. Av speciellt intresse i detta sammanhang
är integrationen, d. v. s. samordningen mellan olika maskinella
arbetsmoment i syfte att reducera eller eliminera behovet av mänskligt ingripande
mellan dessa moment. Ett väl utvecklat databehandlingssystem
kan ge verksledningen bättre överblick över verksamheten, utförligare underlag
för beslutsfattande och större möjligheter till kontroll av att fattade
beslut genomförs enligt intentionerna. Även om de möjligheter integrationen
öppnar inte kan tillvaratas fullständigt förrän på längre sikt är det angeläget
att man på ett tidigt stadium förbereder en sådan mera radikal rationalisering.

Kungl. Maj:ts proposition nr 42 år 1965

Verksamheten inom rationaliseringsområdet innefattar i huvudsak rationaliseringsundersökningar
samt utbildnings- och informationsverksamhet.

I detta sammanhang har statskontoret också behandlat den matematiska
databehandlingen.

1.2.1.1. Rationaliseringsundersökningar

Rationaliseringsundersökningarna utgör den dominerande delen av statskontorets
verksamhet och tar i anspråk mer än 60 % av verkets personalresurser.
Förutom de egentliga rationaliseringsutredningarna innefattar
denna verksamhetsgren såväl vissa speciella aktiviteter inom rationalisesingsområdet
av typen teknisk serviceverksamhet, general- och lokalplanering
för statlig byggnadsverksamhet, samordning i fråga om anskaffning
och utnyttjande av datamaskiner inom statsförvaltningen som remissverksamhet.

De egentliga rationaliseringsundersökningarna kan initieras dels av Kungl.
Maj :t, dels av statliga myndigheter eller kommittéer, dels av statskontoret
självt. F. n. pågår ett 80-tal utredningar, varav cirka 20 har igångsatts på
uppdrag av Kungl. Maj :t och 45 påkallats av ämbetsverk eller kommittéer
samt cirka 15 startats på statskontorets eget initiativ. Tillkomsten av
ADB som ett hjälpmedel i rationaliseringsarbetet ger som tidigare antytts
vidgade möjligheter till rationaliseringsvinster men ställer samtidigt ökade
krav på utredningsresurser i såväl kvantitativt som kvalitativt avseende.
Ämbetsverkets egna erfarenheter och den stora efterfrågan på dess
tjänster visar också att behovet av verkets insatser är stort. Även om det
enligt verksstadgan förutsatts att rationaliseringsverksamhet kontinuerligt
skall pågå hos myndigheterna, saknas enligt statskontoret i många fall
resurser för undersökningar i myndigheternas egen regi. Detta förhållande
avspeglar sig i att myndigheterna ofta vänder sig till statskontoret med
begäran om medverkan i olika rationaliseringsutredningar. Statskontorets
resurser har därigenom i stor omtattning kommit att tas i anspråk för ett
betydande antal undersökningar rörande mindre organisationsenheter eller
begränsade rutiner utan egentlig motsvarighet inom statsverksamheten i
övrigt. Statskontoret anser, att ämbetsverket som det centrala rationaliseringsorganet
i största möjliga utsträckning bör avlastas mera rutinartade
rationaliseringsuppgifter, som i stället bör utföras inom respektive myndighet.
Härigenom skulle statskontorets rationaliseringsverksamhet i ökad
utsträckning kunna inriktas på större och mera vittomfattande undersökningar.
För att underlätta en sådan utveckling avser statskontoret att kartlägga
rationaliseringsverksamheten inom olika myndigheter och att successivt
framlägga förslag om de eventuella personalförändringar som kan
betingas därav. Eu förstärkning av myndigheternas personalresurser för
rationaliseringar skulle, framhåller ämbetsverket, förbättra förutsättningarna
för statskontorets mera allmängiltiga rationaliseringsverksamhet dels

Kungl. Maj.ts proposition nr 42 år 1965

genom att ämbetsverket avlastas rutinartade undersökningar, dels genom
att myndigheterna far ökade möjligheter att aktivt medverka i statskontorets
större undersökningar.

1.2.1.2. Speciella aktiviteter inom rationaliseringsområdet

Ökad vikt inom statskontorets rationaliseringsverksamhet hör enligt ämbetsverkets
utredning tillmätas metodologiska undersökningar av funktioner
som är gemensamma för en stor mängd myndigheter och där resultaten
i flertalet fall lätt kan anpassas över verksgränserna. Som exempel på
ifrågavarande typ av funktioner kan anföras diarieföring, registrering, ekonomisk
redovisning, maskinskrivning, verksamhetsplanering samt utveckling
av standardprogram och andra produktionsprogram vid ADB-tillämpningar,
uppföljning och utvärdering av kontorstekniska hjälpmedel, in. m.
Verksamhet med denna inriktning har hittills endast kunnat bedrivas sporadiskt
och i obetydlig omfattning. Då det är angeläget att resultaten av
undersökningarna får största möjliga spridning, avser statskontoret att
upprätta en särskild dokumentation och registrering härav.

Vidare bör framdeles statskontorets serviceverksamhet inom det kontorstekniska
området intensifieras och kompletteras med en väl systematiserad
och aktivt bedriven publiceringsverksamhet. Den hittillsvarande verksamheten
har i huvudsak bestått i medverkan vid utbildning och konferenser,
införande av systematisk maskinskrivning, blankettkonstruktion och
rådgivning vid anskaffning av tekniska hjälpmedel för kontorsarbetet och
kontorsinventarier i övrigt. Statskontoret anser det angeläget att serviceverksamheten
i system- och metodfrågor intensifieras. Den tryckeritekniska
service som statskontoret lämnar åt statsmyndigheterna föreslås i
avvaktan på särskild utredning rörande den statliga publikationsverksamhetens
finansiering bestå med i huvudsak oförändrad omfattning och inriktning.
Nämnda utredning pågår f. n. inom ämbetsverket.

Det växande ianspråktagandet av datamaskiner för administrativa arbetsuppgifter
kommer enligt statskontoret att nödvändiggöra ökade insatser
för samordning av anskaffning och utnyttjande av datamaskiner. Myndigheternas
informationsbehandlingssystem tenderar enligt statskontorets
mening att bli alltmer komplexa, bl. a. genom en höjd ambitionsgrad i fråga
om målsättningen för informationsbehandlingen. Kapacitetskraven på
datamaskinerna beror alltså inte alltid på informationsmaterialets omfattning
utan även i hög grad på systemlösningarnas utvecklingsnivå. Detta innebär,
att även myndigheter med i timmar mätt ringa behov av datamaskintid
kan bli beroende av stora och avancerade datamaskiner. Av stor betydelse
kan i detta sammanhang de s. k. terminalerna bli. En terminal är en
enklaie datamaskin som dels har kapacitet att som fristående utrustning
utföra enklare typer av bearbetningar och dels på teleteknisk väg kommunicerar
med en stor datamaskin som utför den mera krävande delen av databehandlingen.

Kungl. Maj:ts proposition nr A2 år 1965

Även om datamaskiner i alltmer ökad utsträckning genom moduluppbyggnad
kan anpassas till användarens förutsedda behov ger de stora maskinernas
företräde ur driftkostnadssynpunkt anledning till noggranna
överväganden i anskaffningsfrågor. Med hänsyn till de avsevärda kostnader
som är förenade med anskaffning och utnyttjande av datamaskiner
föreligger ett starkt behov av en samlad planering på detta område och
samordning i olika former. Enligt statskontorets mening bör en arbetsgrupp
inom ämbetsverket såväl handlägga uppkommande maskinutvärderingsfrågor
som kontinuerligt följa den tekniska utvecklingen inom det
datatekniska området.

Statskontorets befattning med general- och lokalplanering för statlig
byggnadsverksamhet har under senare år ökat i omfattning och ämbetsverket
anlitas i betydande utsträckning som remissorgan i frågor rörande
såväl den militära byggnadsverksamheten som den civila statsförvaltningens
byggnadsverksamhet. Statskontoret har funnit denna medverkan
vara ett led i verkets rationaliseringsträvanden och förutsätter att denna
medverkan tills vidare kommer att fortsätta i avvaktan på att de organ som
finns för det statliga byggandet, främst fortifikationisförvaltningen och
byggnadsstyrelsen, helt skall kunna svara för dessa arbetsuppgifter.

1.2.1.3. Remissverksamhet

I statskontorets arbetsuppgifter ingår en betydande remissverksamhet.
Under budgetåren 1961/62—1963/64 har ämbetsverket behandlat i genomsnitt
ca 325 remisser per budgetår. Denna verksamhet kräver en betydande
personalinsats och har enligt statskontorets mening fördröjt ämbetsverkets
rationaliseringsutredningar. Statskontoret anser aet önskvärt att remissverksamheten
inskränks till att avse sådana frågor som har en mera
direkt anknytning till eller berör de huvudaktiviteter som omfattas av ämbetsverkets
ämbetsområde. Som exempel kan nämnas rationaliserings- och
organisationsfrågor som verket närmare känner till genom sina rationaliseringsundersökningatr
eller på annat sätt, datamaskinsystem, kontoi stekniska
hjälpmedel av större betydelse samt rationaliserings-, organisationsoch
besparingsfrågor i den mån de är av allmän och/eller principiell natur.

1.2.2. Utbildnings- och informationsverksamhet

1.2.2.1. Utbildningsverksamhet

Statskontorets utbildningsresurser tas i anspråk för utbildning av såväl
ämbetsverkets egen personal som sådan personal hos andra myndigheter
som deltar i eller kommer i kontakt med rationaliseringsarbetct. I prop.
1963: 85 betonas betydelsen av att utbildningsverksamheten på rationaliseringsområdet
intensifieras och utvecklingen bär också bestyrkt behovet
av ökade utbildningsinsatser. Dessa varken kan eller bör helt täckas med

Kungl. Maj:ts proposition nr 12 år 1965

statskontorets egna resurser utan lärare avses i erforderlig utsträckning
hämtas från andra myndigheter och enskilda företag.

Som ett led i ansträngningarna att fylla den egna bristen på kvalificerade
utredare har statskontoret anställt cirka 20 yngre akademiker som utredningsaspiranter
för utbildning i ämbetsverkets regi. Utbildningen, som
har åtta månaders varaktighet, beräknas komma att upprepas med eu utbildningsgrupp
per år så länge den besvärande bristen på kvalificerad utredningspersonal
består.

Den externa utbildningsverksamheten under de närmaste åren kommer
i huvudsak att omfatta dels specialutbildning i ADB, dels administrativ
rationalisering. Specialutbildningen i ADB kommer även att omfatta utbildningsbehovet
för de nya datakontoren vid länsstyrelserna (prop. 1964:
46, SU 4, rskr 128). Utbildningen i administrativ rationalisering påbörjas
innevarande budgetår.

1.2.2.2. Informationsverksamhet

Med hänsyn till det betydande intresse som rationaliseringsverksamheten
tilldrar sig framstår det som en angelägen uppgift att informationen om
statskontorets verksamhet intensifieras och ges en vidare spridning. En
lämplig form härför skulle enligt ämbetsverkets uppfattning vara att utge
en cirkulärserie, i vilken kontinuerligt lämnas uppgifter om bl. a. nya tekniska
hjälpmedel för kontorsarbetet samt resultaten av rationaliseringsundersökningar
som utförts av statskontoret eller andra organ och som
bedöms som värdefulla för statsmyndigheterna in. fl.

1.2.3. Matematisk databehandling

Genom omorganisationen 1963 tillfördes statskontoret driften av matematikmaskinnämndens
datamaskinanläggningar, utvecklingsarbetet i fråga
om matematiska och numeriska metoders tillämpning samt visst datatekmskt
utvecklingsarbete och forskning. Dessa arbetsuppgifter förlädes provisoriskt
till en organisatorisk enhet benämnd beräkningsavdelningen. Detta
provisorium betingades av att frågan om hur den matematiska databehandlingen
skall utnyttjas inom den vetenskapliga sektorn och den högre
undervisningen vid universitet och högskolor närmare skulle utredas. Denna
utredning är nu slutförd, och resultaten redovisas närmare i det följande.
Betänkandet utmynnar väsentligen i förslag till anskaffning av dataanläggningar
till de fem universitetsorterna för successiv installation under de
närmaste åren samt förslag till organisation för driften av dessa dataanläggningar.

Vad först beträffar verksamheten inom beräkningsavdelningens datatekniska
sektion minskades driften av datamaskiner föregående budgetår genom
att det tekniska utvecklingsarbete och den forskningsverksamhet som

Kungl. Maj:ts proposition nr i2 år 1965

tidigare bedrivits runt det s. k. TRASIv-projektet nedlades samt genom att
nyligen en mindre datamaskin av typ ALWAC III E avvecklades. Till följd
härav har en betydande personalreducering kunnat genomföras. Statskontoret
eftersträvar vidare en avveckling av beräkningsavdelningens nuvarande
datamaskiner FACIT EDB och BESK, vilka är omoderna och oekonomiska i
drift. I vilken takt denna avveckling kan äga rum är f. n. svårt att överblicka,
men statskontoret anser det inte otänkbart att åtminstone den ena
av datamaskinerna kan tas ur drift redan under budgetåret 1965/66. Den
personal som återstår sedan driften reducerats på angivet sätt kan komma
att utgöra eu del av den organisation som statskontoret på grundval av expertrådets
betänkande föreslagit för driften av en framtida datamaskinanläggning
för Stockholms universitet och högskolor. Intill dess en sådan organisation
trätt i funktion bör denna personal kvarstå hos statskontoret.

Vad därefter angår beräkningsavdelningens matematiska byrå har denna
alltsedan den inordnades i statskontoret successivt fått ändrade arbetsuppoifter,
framför allt genom att arbetet med att utveckla programmeringssysten
in. in. med unik anknytning till FACIT och BESK efter hand har reducerats
och genom att hjälpen till uppdragsgivarna med att upprätta program
medvetet har begränsats. På bekostnad av tidigare programmeringsoch
utvecklingsarbete har matematiska byrån vidare tillagts nya arbetsuppgifter
inom ADB-området i huvudsak sammanhängande med utredningen
om databehandlingen vid universitet och högskolor. Även i fortsättningen
kommer matematiska byråns arbetsuppgifter att mer och mer inriktas
mot de uppgifter som den föreslagna databehandlingsorganisationen vid
de högre lärosätena skall få. Detta kommer att ske bl. a. genom att ytterligare
personal förs över till utredningsavdelningarna inom statskontoret.
I avvaktan på att organisationen för databehandlingen vid de högre läroanstalterna
träder i funktion föreslås att även matematiska byråns återstående
personal skall kvarstå i statskontoret.

1.2.4. Administration samt fond- och kameralförvaltning

1.2.4.1. Planeringsfunktionen

Statskontoret understryker, att det föreligger ett behov av att ökad uppmärksamhet
ägnas rationaliseringsverksamhetens inriktning och föreslår att
eu rullande treårsplan som skall innehålla planerade utredningsprojekt, extern
utbildningsaktivitet och övrig service upprättas. Inom ramen för treårsplanen
hör utredningsprojekt som infaller under det närmaste budgetåret
beskrivas mera detaljerat i vad avser mål och förväntad rationaliseringseffekt,
nödvändig personalinsats och beräknade utredningskostnader.
Som jag närmare återkommer till i det följande föreslår statskontoret att
verksledningen för bl. a. dessa uppgifter biträdes av en särskild enhet. Denna
enhet hör vidare utföra en kartläggning av rationaliseringsbehovet inom

Kungl. Maj:ts proposition nr 42 år 1965

statsförvaltningen samt fortlöpande följa upp detta. Vidare bör ett register
över fristående konsulter och experter inom rationaliseringsområdet med
uPPgifter om specialinriktning och utredningsresurser upprättas.

1.2.4.2. Personal- och ekonomifunktionerna

Kraven på statskontorets administrativa byrå har successivt ökats, ett förhållande
som främst haft samband med omorganisationen år 1963 men som
också delvis betingats av att nya arbetsuppgifter av mera permanent natur
tdlkommit. Som exempel kan anföras konstruktionen av ett för statskontoret
tillrättalagt integrerat system för personalplanering, som skall inrymma
individualplanering, bemanningsplanering, jämförande personalstatistik
samt utbildningsplanering. Vidare prövas f. n. ett prognambudgetsystem
inom statskontoret i samband med utredningen rörande bokföring, kostnadsredovisning
och programbudgetering inom statskontoret. Detta innebär
bl. a. att en budget för hela ämbetsverket samt delbudgeter för de olika enheterna
utarbetas och successivt uppföljs för att ligga till grund för det
fortsatta budgetarbetet.

1.2.4.3. Fond- och kameralförvaltningen

Frågan om fondbyråns organisationstillhörighet utreds av en särskilt tillkallad
utredningsman. I avvaktan på resultatet av denna utredning bör
byråns nuvarande arbetsuppgifter inte förändras.

1.2.5. Förslag till ny organisation
1-2.5.1. Behovet av ng organisation

I det föregående har berörts behovet av vässa ändringar i inriktningen
och omfattningen av statskontorets olika aktiviteter inom rationaliseringsområdet
samt därtill anslutande administrativa funktioner. De ändringar i
olika hänseenden som statskontoret anser böra ske i fråga om arbetsuppgifterna,
påkallar enligt ämbetsverkets mening en ändring i den nuvarande
organisationen. En inriktning av rationaliseringsverksamheten mot större
undersökningar kräver att den tillgängliga personalen sammanförs till större,
allsidigt sammansatta arbetsenheter. Härigenom kommer också större
krav att ställas på den ledande personalen. För vissa mer eller mindre eftersatta
och föga utvecklade verksamhetsgrenar, bl. a. planeringsfunktionen
t inner statskontoret det nödvändigt att tillskapa mer permanenta organisationsenheter
inom ämbetsverket.

1.2.5.2. Styrelse och övrig verksledning

I fråga om styrelsens sammansättning och arbetsformer föreslår statskontoret
ingen ändring i förhållande till vad som nu gäller. Den av statskontoret
föreslagna organisationsstrukturen bygger på en produktionsdel

Kungl. Maj:ts proposition nr 42 år 1965

omfattande fem utredningsavdelningar och en administrativ del, som består
av ett antal i olika hänseenden resursskapande funktioner, nämligen
centralplaneringen, utbildningsbyrån och administrativa byrån. I syfte att
avlasta verkschefen från det omedelbara ansvaret för administrationssektorn
föreslår ämbetsverket, att de tre enheterna inom denna ställs under
ledning av en befattningshavare med ställning som överdirektör och souschef.
Beslut i ärenden rörande undersökningar och remisser bör ankomma
på chef för utredningsavdelning. Denne bör därvid ges befogenheter som i
stort sett motsvarar dem som nu tillkommer överdirektörerna och i viss
omfattning generaldirektören.

1.2.5.3. Utredningsavdelningar

Inom utredningsavdelningarna skall statskontorets undersöknings- och
remissverksamhet bedrivas. Avdelningarnas tjänstemän skall också medverka
i utbildningsbyråns verksamhet. Varje avdelning bor i princip vara
så allsidigt sammansatt att den kan åtaga sig alla slag av rationaliseringsuppdrag,
således även ADB-inriktade. Vidare bör uppdraget kunna omfatta
alla faser från förberedelse och igångsättning till uppföljning av rationaliseringsresultatet.
Enligt statskontorets mening torde det dock vara lämpligt
att till en av avdelningarna sammanföra specialister på maskinutvärderingsfrågor
avseende ADB, metodologiska undersökningar, kontorstekniska
hjälpmedel, arbetsstudieteknik m. in. för att koncentrera den kontinuerliga
uppföljningen på ifrågavarande område till en och samma enhet.
Inom samma avdelning bör tills vidare fullgöras de arbetsuppgifter som
ankommer på statskontorets tryckeriexpedition.

Vad beträffar dimensioneringen av den nya organisationen har statskontorets
målsättning varit att kunna möta de ökade kraven i stort sett
inom ramen för nuvarande faktiska personalnumerär och med en höjning
av befattningshavarnas kompetens. För att denna målsättning skall kunna
fullföljas måste bl. a. följande förutsättningar uppställas, nämligen att de
myndigheter som statskontoret undersöker kan ställa erforderlig personal
till förfogande, att enskilda konsultföretag då så anses lämpligt får anlitas,
att tillfredsställande utbildningsresurser ställs till förfogande för statskontorets
personal och att marknadsmässiga löner kan erbjudas. Statskontoret
föreslår att utredningsavdelningarnas sammanlagda personal dimensioneras
till 160 personer, innebärande en personalökning med ca 15
personer och ökning av antalet tjänster med 40. För att skapa förutsättningar
för ett effektivt ledarskap och arbetsfrämjande relationer utredarna
emellan bör avdelningarna numerärt sett inte göras för stora. Som riktpunkt
bör gälla att utredningsavdelningarna skall bestå av en mera fast
kärna av drygt 30 personer förutom tillfälliga experter och konsulter. Om
hänsyn tas även till de senare kan en avdelnings numerär komma att upp<>å
till bortåt 50 personer. Från denna utgångspunkt bör antalet utred ö

Kungl. Maj.ts proposition nr 12 år 1965

ningsavdelningar fastställas till 5. Inom varje avdelning bör arbetet fördelas
på arbetsgrupper, vilkas sammansättning kan skifta med hänsyn till
undersökningsobjektets art, omfattning och svårighetsgrad. Som chef för
varje utredningsavdelning föreslår statskontoret en avdelningschef i lönegrad
Be 4. För varje utredningsavdelning föreslås, förutom avdelningschefen,
följande befattningshavare nämligen 5 organisationsdirektörer, 10
byrådirektörer, 10 törste byråsekreterare eller assistenter samt 6 assistenter
eller kontorsbiträden. Statskontoret har inte ansett sig böra föreslå
någon lönegradsplacering för dessa tjänster men förordnar att kontraktsanställnmg
skall kunna erbjudas såväl avdelningschefer som organisationsdirektörer
samt att tjänsterna som byrådirektör respektive förste byråsekreterare
skall utformas som högstlönetjänster.

1.2.5.4. Centralplanering

Denna organisationsenhet avses handha den fortlöpande inventeringen
av rationaliseringsobjekt inom den statliga förvaltningen, föranalys av
potentiella rationaliseringsprojekt, uppläggning och underhåll av såväl
rullande treårsplaner som mera kortsiktiga planer m. m. För denna verksamhet
föreslås en organisationsdirektör, en byrådirektör, en förste byråsekreterare
eller assistent samt en assistent eller kontorsbiträde.

1.2.5.5. Utbildningsbyrå

Enligt statskontorets förslag skall denna byrå i huvudsak handha ämbetsverkets
utbildning av rationaliseringspersonal. Utbildningsverksamheten
skall bedrivas under medverkan av, förutom byråns personal, tjänstemän
vid utredningsavdelningarna och utomstående lärarkrafter. Även den löpande
informationstjänsten skall ingå i byråns arbetsuppgifter. Intensifieringen
av såväl utbildnings- som informationsverksamheten nödvändiggör enligt
statskontorets mening vissa personalförstärkningar. Sammanlagt bedöms
byråns personal böra omfatta förutom byråchefen, inalles 6 byrådirektörer,

5 torste byråsekreterare eller assistenter samt 6 assistenter eller kontorsbiträden.
Slutligen föreslår statskontoret, att medel anvisas för anställande
av inalles 20 utredningsaspiranter vilka avses komma att redovisas vid utbildningsbyrån.

1.2.5.6. Administrativ byrå

Byråns arbetsuppgifter blir mer omfattande bl. a. genom utveckling av
personalplanerings- och budgeteringssystemen, vilket statskontoret anser
bör medföra en viss personalförstärkning. Vidare föreslås vissa förändringar
av byråns nuvarande organisation. Under byråchefen bör byrån
sålunda vara organiserad på tre sektioner, nämligen en personalsektion, eu
ekonomisektion samt en allmän sektion.

Kungl. Maj.ts proposition nr 12 är 1965

1.3. Remissyttranden

Remissinstanserna ansluter sig överlag till de riktlinjer för rationaliseringsverksamheten
som statskontoret föreslagit. Med ett undantag har remissinstanserna
inte heller haft några invändningar mot strukturen i den
föreslagna nya organisationen. Ett par remissinstanser har uttalat tveksamhet
om den föreslagna personaldimensioneringen och lönenivån.

I fråga om inriktningen av statskontorets verksa mhet
har behovet av att rationaliseringsverksamheten intensifieras särskilt
understrukits av järnvägsstyrelsen och generaltullstyrelsen. Järnvägsstyrelsen
anser, att statskontorets rationaliseringsverksamhet bör inriktas på
den egentliga statsverksamheten medan rationaliseringsverksamheten inom
de af färsdrivande verken i huvudsak överlåtes åt dessa själva. Såväl generaltullstyrelsen
som Nya Systemaktiebolaget delar vidare statskontorets
uppfattning att ämbetsverkets rationaliseringsverksamhet i fortsättningen
bör inriktas på större och mera vittomfamnande undersökningar. Järnvägsstyrelsen
uttalar, att det metodologiska utvecklingsarbetet bör systematiseras
och intensifieras. Samtliga remissinstanser har betonat vikten av att utbildningen
i rationaliseringsfrågor intensifieras i syfte att snarast avhjälpa
den brist på rationaliseringspersonal som nu råder.

I fråga om statskontorets förslag till ny organisation har ingen
av remissinstanserna haft någon invändning mot att slopa den nuvarande
byråindelningen och sammanföra organisationen i större enheter. Nya Systemaktiebolaget
önskar en längre gående flexibilitet i organisationen, utan
fast indelning i avdelningar. Bolaget anser vidare, att centralplaneringen
och personalchef sfunktionen bör samordnas under en avdelningschef med
hänsyn till det nära sambandet mellan utredningsplanering och personalplanering.
Administrativa byrån bör också inordnas under samma avdelningschef.
Genom en sådan uppbyggnad av organisationen skulle överdirektören
kunna avlastas vissa arbetsuppgifter för att i stället mera aktivt
biträda generaldirektören i verksledningstunktionerna.

Den föreslagna personaldimensioneringen och lönenivån
har mötts med viss tveksamhet av vissa remissinstanser. Riksrevisionsverket,
som bedömer det redovisade medelsbehovet vara motiverat som
ram för verksamheten, anser, att antalet tjänster som organisationsdirektöi
bör reduceras och behovet av kvalificerad personal tillgodoses i annan form.
Riksrevisionsverket anser vidare att förslaget innefattar ett för stort antal
tjänster som byrådirektör. Järnvägsstyrelsen anser att den föreslagna personaldimensioneringen
och lönenivån i nuvarande läge med personalbrist kommer
att leda till skärpt konkurrens om ifrågavarande personalkategorier och
därmed till eu höjning av lönenivån även inom andra verk, kanske särskilt
de affärsdrivande verken.

Kungl. Maj. ts proposition nr 42 år 1965

1.4. Departementschefen

Statskontoret organiserades i huvudsak i sin nuvarande form genom sammanslagning
av dåvarande statens organisationsnämnd och statskontoret
efter beslut av 1960 års riksdag (prop. 1960: 126, SU 107, 146, rskr 282).
Efter beslut av 1963 års riksdag (prop. 1963: 85, SU 81, rskr 196) överflyttades
vidare den administrativa ADB och dåvarande matematikmaskinnämndens
matematiska databehandling till statskontoret

Statskontoret är f. n. under styrelsen och generaldirektören organiserat på
iöljande sätt. Under en överdirektör sorterar sex utredningsbyråer, inom
vilka huvuddelen av statskontorets rationaliseringsundersökningar bedrivs.
Under denna överdirektör sorterar också fondbyrån och tryckeriexpeditionen.
Under en andre överdirektör sorterar enheter som handlägger ADB-frågor
nämligen dels två byråer för administrativ ADB dels en beräkningsavdelning
med eu matematisk byrå och en datateknisk sektion. De två senare enheterna
befinner sig under avveckling, och kvarstående delar kan komma
att ingå i den nya organisationen för databehandlingen vid högre läroanstalter,
vartill jag återkommer i det följande.

Statskontoret har i sin organisationsundersökning pekat på behovet av
vissa förändringar i inriktningen av ämbetsverkets rationaliseringsverksamhet.
Huvudpunkterna i ämbetsverkets rekommendationer kan sammanfattas
på följande sätt. Rationaliseringsverksamheten inriktas på större och
mera vittomfattande undersökningar och remissverksamheten begränsas
till att avse huvudaktiviteterna i ämbetsverkets verksamhetsområde. Det
metodologiska utvecklingsarbetet och serviceverksamheten på det kontorstekniska
området intensifieras samtidigt som statskontorets deltagande i
planeringsverksamheten för den statliga byggenskapen tills vidare fortsätts.
Ämbetsverkets samordnande funktioner i fråga om anskaffning och utnyttjande
av datamaskiner utbyggs medan verkets befattning med de tekniska
delarna av ADB successivt flyttas till andra organ. Mot bakgrund av rådande
brist på rationaliseringsexpertis intensifieras utbildningen såväl internt
som externt av personal som är lämpad för verksamhet inom rationaliseringsområdet.

Remissinstanserna har överlag anslutit sig till den målsättning för verksamheten
som statskontoret angett. Särskilt understryker remissinstanserna
behovet av ökade insatser för utbildning av rationaliseringspersonal i
syfte att på längre sikt häva den nuvarande bristen på sådan personal.

Den målsättning för verksamheten som statskontoret föreslagit och som
remissinstanserna i allt väsentligt inte haft något att erinra emot, kan jag i
huvudsak ansluta mig till. Ansvaret för rationaliseringsverksamheten maste
obetingat ligga hos ledningarna för respektive verk, och myndigheterna
måste ständigt söka tillvarataga alla möjligheter till rationaliseringar.
Även om det primära ansvaret för rationaliseringsverksamheten ligger

Kungl. Maj.ts proposition nr 12 år li)65

hos de enskilda myndigheterna, måste emellertid statskontoret med uppmärksamhet
följa utvecklingen och i mån av behov ingripa för att
främja en utveckling i rationaliseringsbefrämjande riktning. Samtidigt
skall statskontoret fungera som konsultorgan vid större rationaliseringsutredningar
som företas antingen på uppdrag av Kungl. Maj :t eller initierats
av statskontoret eller som statskontoret efter begäran från myndighet
funnit sig böra delta i. Vid sidan av mera omfattande undersökningai äi
det angeläget, att statskontoret speciellt studerar möjligheterna till rationaliseringar
av sådana i och för sig begränsade rutiner som t. ex. diarietöring
och registrering där rationaliseringar på grund av rutinernas stora
frekvens kan medföra väsentliga vinster för statsverksamheten som helhet.
Hädande brist på rationaliseringsutbildad personal motiverar en intensifierad
utbildningsverksamhet i syfte att motverka eller på längre sikt häva
bristen. En vidgad informationsverksamhet efter de linjer som statskontoret
angett framstår också som angelägen.

Statskontoret har i sin organisationsutredning strävat efter en ökad flexibilitet
i organisationen. Enligt ämbetsverkets förslag skulle detta åstadkommas
genom att de nuvarande sex utredningsbyråerna inklusive tryckeriexpeditionen,
de två byråerna för administrativ ADB, chefssekretatriatet samt
vissa fristående arbetsgrupper sammanförs till fem större avdelningar under
ledning av vardera en avdelningschef i lönegrad B 4. Fondbyrån skall
enligt förslaget tills vidare kvarstå oförändrad. Avdelningscheferna skall
enligt förslaget ges en relativt självständig ställning och sortera direkt under
verkschefen. Förutom avdelningschefen skulle varje avdelning bestå av
fem organisationsdirektörer, tio byrådirektörer, tio förste byråsekreteiare
eller assistenter samt sex assistenter eller kontorsbiträden eller för samtliga
avdelningar tillhopa 160 tjänster. För att möjliggöra en intensifierad
planering av verksamheten föreslår statskontoret att en särskild planeringsgrupp
inrättas. Till utbildningsbyran föreslås att ca 20 utredningsaspiranter
anknyts under utbildningstiden och administrativa byrån omorganiseras
delvis. Dessa tre enheter föreslås sortera under en överdirektör, som
också skulle fungera som souschef.

Mot den föreslagna organisationsstrukturen har remissinstanserna inte
haft någon invändning med undantag för Nya Systemaktiebolaget, som ansett
en ytterligare flexibilitet önskvärd samtidigt som centralplaneringsfunktionen
borde samordnas med personalchefslunktionen och ges en starkare
ställning i organisationen. Bolaget anför vidare, att en överdirektör i
större omfattning än enligt statskontorets förslag bör inkopplas på det direkta
utredningsarbetet i syfte att avlasta generaldirektören. Vad beträffar
den föreslagna personaldimensioneringen har tlertalet remissinstanser inte
haft någon erinran. Riksrevisionsverket har emellertid uttalat tveksamhet
om lämpligheten att i tjänsteförteckningarna uppta så många som 25 organisationsdirektörer
och 50 byrådirektörer. Behovet av högre tjänstemän bör

Kungl. Maj.ts proposition nr 42 år 1965

enligt riksrevisionsverket tillgodoses i annan torm. Mot den föreslagna lönesättningen
har järnvägsstyrelsen uttalat tveksamhet.

För egen del kan jag tillstyrka den av statskontoret föreslagna organisationen
på verksledningsplanet, bestående av generaldirektören och eu överdirektör.
Mitt förslag till organisation sammanfattas i en tablå vilken som
bilaga 2 torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende, överdirektörens
funktioner bör emellertid vidgas jämfört med statskontorets förslag
till att avse också vissa ledande funktioner i fråga om utredningsavdelningarna.
Det bör ankomma på generaldirektören att efter styrelsens hörande
fördela arbetet mellan sig och överdirektören. Med hänsyn till arbelsuppgifternas
karaktär bör överdirektören i första hand representera administrativ
sakkunskap och ha erfarenhet av organisatoriska frågor.

Den administrativa ADB-verksamheten inom statsförvaltningen befinner
sig såsom statskontoret närmare utvecklat i ett intensivt utvecklingsskede.
Detta kommer under de närmaste åren att ställa ämbetsverket inför stora
utrednings- och samordningsuppgifter, som inrymmer såväl tekniskt och
organisatoriskt komplicerade problem som avvägningsfrågor med stor ekonomisk
räckvidd. Med hänsyn härtill bör möjligheten att under en övergångstid
dubblera överdirektörstjänsten genom göromålsbestridande alltjämt
utnyttjas. Innehavaren av detta förordnande skulle närmast utöva eu
stabstunktion såsom teknisk-ekonomisk konsult för ADB-frågor.

1 fråga om utredningsavdelningarna anser jag i likhet med statskontoret
att betydande organisatoriska vinster står att vinna genom att de nuvarande
utredningsbyråerna sammanförs i större enheter och att de byråer som
handlägger frågor rörande den administrativa ADB inordnas i dessa större
enheter. Som statskontoret töreslagit bör dessa enheter var för sig ha kompetens
att utföra utredningsuppdrag inom hela rationaliseringsområdet. Eu
avdelning bör dock koncentrera sig på bl. a. metodologiska undersökningar
och frågor rörande kontor stekniska hjälpmedel. Frågan om dimensioneringen
av de nya utredningsavdelningarna måste bedömas bl. a. mot bakgrund
av rådande brist på rationaliseringsutbildad personal med hög kompetens.
Även om statskontoret som centralt statligt rationaliseringsorgan
måste ges möjligheter att rekrytera högt kvalificerad personal måste detta
behov avvägas mot de krav på rationaliseringspersonal som andra statliga
organ samtidigt ställer. X id denna avvägning har jag ansett mig böra inta
en något mera restriktiv inställning beträffande personaldimensioneringen
vid statskontoret än ämbetsverket självt. Bl. a. som en följd härav bör
antalet avdelningschefer begränsas till fyra. Personalen på varje avdelning
kommer enligt mitt förslag att uppgå till ca 35 personer eller sammanlagt
139 tjänster plus expertis. Varje avdelning bör stå under ledning av
en avdelningschef i lönegrad B 4. Inom avdelningarna bör vidare finnas sammanlagt
20 organisationsdirektörer. Beträffande personalen i övrigt föreslår
jag att utredningsavdelningarna tillförs 40 byrådirektörer, 50 förste

Kungl. Maj. ts proposition nr i2 år 1965

byråsekreterare/förste byråingenjörer samt 25 tjänster för assistenter eller
kontorspersonal. I fråga om centralplaneringen och utbildningsbyrån
förordar jag att dessa sammanförs till en planerings- och utbildningsavdelning
under ledning av en avdelningschef i B 4 med två organisationsdirektörer
som närmast ansvariga för de två funktionerna. Beträffande personaldimensioneringen
anser jag mig böra föreslå att antalet byrådirektörer
minskas jämfört med statskontorets förslag från sju till fem. I fråga om
den administrativa byrån förordar jag att chefen för denna skall sortera
direkt under verksledningen. Statskontorets förslag till personaldimensionering
kan jag tillstyrka.

2. Anslagsfrågor m. m.

Jag övergår härefter till att redovisa de anslagsframställningar för budgetåret
1965/66 som statskontoret avgivit samt mina förslag i anslutning
därtill.

2.1. Statskontoret: Avlöningar

2.1.1. Statskontorets anslagsframställning

Anslag Nettoutgift

196H/64 ........... 7 627 600 7 652 175

1964/65 ............t:--.,......

1965/66 (förslag)............. 11 500 000

Statskontoret föreslår, att anslaget ökas med 4 108 000 kr. Härav hänför
sig ca 800 000 kr. till fördyring på grund av ändrade normer för beräkning
av rörligt tillägg. Kostnaderna har beräknats enligt följande sammanställning.

1. Verksledning

1 generaldirektör Bp 7...................

1 överdirektör Bp 5....................

1 assistent högst Ae 15..................

2. Fem utredningsavdelningar

5 avdelningschefer Be 4 ................

25 organisationsdirektörer ...............

50 byrådirektörer .......................

50 förste byråsekreterare/assistenter......

80 assistenter/kontorsbiträden ...........

2 IHhang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr 42

76 500
66 204

28 688 166 392

312 180

1 417 350

2 091 900
1 551 000

578 520 5 950 950

18 Kungl. Maj. ts proposition nr 12 år 1965

3. Centralplanering

1 organisationsdirektör..................... 694

1 byrådirektör ............................ 41 83g

1 förste byråsekreterare/assistent............ 31 020

1 assistent/kontorsbiträde .................. 19 284

4. Utbildningsbyrå

1 byråchef ................................ 56 694

6 byrådirektörer ........................... 251 028

5 förste byråsekreterare/assistenter ......... 155 100

6 assistenter/kontorsbiträden................ 115 704

5. Administrativ byrå

1 byråchef ................................ 56 694

2 byrådirektörer........................... 83 676

1 bokhållare Ae 15 ......................... 24 936

3 assistenter högst Ae 15.................... 71 064

4 kansliskrivare Ae 11 ...................... 81 120

2 kontorister Ae 9 .......................... 36 624

11 kanslibiträden (exp. vakter) Ae 7.......... 181 368

9 kontorsbiträden (kontorsbud) Af 2/Ae 5____ 133 920

6. Ersättning till tillfällig personal . ........

7. Vikariats- och övertidsersättningar, m. m

8. Avlöningar till utredningsaspiranter, 20 aspiranter löneklass

19 ..................................................

9. Ersättning till expertis................................

10. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj :t............................................

11. Fondbyrån

27 befattningshavare ...............................

148 836

578 526

669 402
500 000
50 000

552 960
1 500 000

60 000

642 984

12. Matematisk byrå

33 befattningshavare ................................. 866 160

13. Löneomräkning ...................................... 413 790

Summa kr. 12 100 000

14. Särskilda uppbördsmedel

Ersättningar från Nollerothska stiftelsen................ 1 000

Nettoutgift kr. 12 099 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 42 år 1965

Motiv

1_5. Statskontorets motiv för yrkandena under punkterna 1 5 har redo visats

i det föregående.

6. Utöver den fasta personalkadern bör verket ha möjligheter att mera
tillfälligt förstärka organisationen när utredningsläget så kräver. Särskilda

medel bör beräknas för detta ändamål.

7. Beloppet har förutom för vikariats- och övertidsersättningar jämväl beräknats
för kostnader för beredskapsersättning till viss personal vid verkets
datamaskinanläggningar..

8. På grund av rådande brist på kvalificerad rationaliseringspersonal har
statskontoret funnit det nödvändigt att i egen regi upptaga utbildning av ett
20-tal yngre akademiker. Avsikten är att denna utbildning även skall kunna
komma andra myndigheter tillgodo. Då lönerna till utredningsaspiranterna
under utbildnings- och praktikåret inte rimligen kan inrymmas inom kostnaderna
för personalorganisationen föreslås upptagandet av en särskild anslagspost
för ändamålet.

9. Ifrågavarande belopp avser kostnader för dels avlöningar till hos statskontoret
anställda experter av olika slag, som inte bör ingå i den fasta organisationen,
dels för anlitande av konsulterande företag eller enskilda konsulter.
Statskontoret har härvid beräknat 500 000 kr. för anställda experter
samt 1 000 000 kr. för konsulter.

10. Anslagsposten Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj :t, föreslås upptagas med samma belopp, som för innevarande budgetår,

00 000 kr.

11. Angivet belopp avser oförändrad organisation av fondbyrån.

12. Från nuvarande beräkningsavdelningen kommer personal att successivt
överföras till andra arbetsuppgifter, i första hand administrativ ADB
eller för datamaskinutvärderingar. Kvarblivande personal skall sammanföras
till en matematisk byrå, knuten till en av utredningsavdelningarna. Byrån
kommer att avvecklas i samband med nedläggandet av driften vid verkets
datamaskiner.

13. Under förutsättning av Kungl. Maj :ts beslut kommer förvaltningen
av den s. k. Nollerothska stiftelsen att uppdragas åt statskontoret (fondbyrån).
Avsikten är att ämbetsverket såsom ersättning för arbetet härmed
av stiftelsen skall tillgodoföras ett belopp av 1 000 kr. per år. För ändamålet
bör under avlöningsanslaget upptagas en särskild post för uppbördsmed
el.

2.1.2. Departementschefen

Enligt det organisationsförslag som jag i det föregående har framlagt
skall verksledningen vid statskontoret bestå av generaldirektören och en
överdirektör-souschef. Jag har i det föregående också förordat att möjlig -

Kungl. Maj.ts proposition nr i2 år 1965

heten att under eu övergångstid dubblera överdirektörstjänsten alltjämt
skall kunna utnyttjas. Medel härför bör beräknas för budgetåret 1965/66.

I fråga om utredningsavdelningarna har jag förordat att antalet avdelningschefer
bestäms till fyra. De bör placeras i lönegrad Be 4. Av vad jag
tidigare anfört framgår vidare att utredningsavdelningarna bör tillföras 20
tjänster, vars innehavare skall ha kompetens att leda större rationaliseringsundersökningar.
Med hänsyn bl. a. till önskvärdheten att skapa erforderlig
flexibilitet inom ämbetsverket förordar jag att ifrågavarande tjänster
ptaceras i alternativt lönegrad Be 1 eller Be 3. I överensstämmelse med statskontorets
förslag bör dessa tjänster benämnas organisationsdirektör. För
utredningsavdelningarna har jag vidare föreslagit sammanlagt 90 tjänster
i kategorierna byrådirektör och byråsekreterare eller motsvarande, varav
40 tjänster som byrådirektör och 50 tjänster som byråsekreterare eller motsvarande.
Mot bakgrund av vad jag anfört om betydelsen av smidighet i
verkets organisation, finner jag övervägande skäl tala för att ett högstlönesystem
tillämpas för sistnämnda två grupper. Jag förordar således
40 tjänster som högst byrådirektör i Ae 27 och 50 tjänster som högst
förste byråsekreterare/förste byråingenjör i Ae 23. Jag beräknar vidare medel
för 25 tjänster som assistenter och biträden på utredningsavdelningarna
i lönegraderna A 19 och lägre.

I fråga om den av statskontoret föreslagna särskilda enheten för centralplanering
samt utbildningsbyrån har jag förordat att dessa enheter sammanförts
i en planerings- och utbildningsavdelning under ledning av en avdelningschef.
Liksom övriga avdelningschefer bör även denne placeras i lönegrad
Be 4. Till denna avdelning bör vidare höra två tjänstemän med benämningen
organisationsdirektör i alternativt lönegrad Be 1 eller Be 3, varav
den ene skall svara för planeringsfunktionen och den andre för utbildningsverksamheten.
Till planerings- och utbildningsavdelningen bör vidare höra
sammanlagt fem högst byrådirektörer i Ae 27. I övrigt kan jag tillstyrka
statskontorets förslag, innebärande att avdelningen tillförs sex tjänster
som högst förste byråsekreterare/förste byråingenjör i Ae 23 samt medel
för sju tjänster i A 19 och lägre som assistenter och biträden.

Statskontorets förslag till organisation av ämbetsverkets administrativa
bgrå kan jag biträda. Chefen för byrån bör emellertid benämnas organisationsdirektör
och placeras i alternativt lönegrad Be 1 eller Be 3. En av de
under byrån upptagna 31 befattningarna i lönegrad A 2—19 är avsedd för
en assistent åt verksledningen.

Jag vill anmäla, att mina förslag beträffande statskontorets personaluppsättning
i vad angår de olika befattningarnas lönegradsplacering, har varit
föremål för överläggningar mellan företrädare för finans- och civildepartementen
samt vederbörande personalorganisationer och därvid godtagits av
organisationerna.

Kungl. Maj.ts proposition nr 42 år 1965

Statskontorets förslag till en ny anslagspost till ersättning till tillfällig
personal kan jag inte tillstyrka. I stället bör anslagsposten till ersättning till
expertis uppräknas med ett motsvarande belopp. Jag förordar således att
anslagsposten till ersättning till expertis uppföres med 2 milj. kr. Avlöningen
till utredningsaspiranter bör anvisas under avlöningar till övrig ickeordinarie
personal.

Statskontorets förslag till kostnadsberäkning för matematiska byrån bör
reduceras till 675 000 kr.

I övrigt föranleder statskontorets förslag ingen erinran från min sida. Vid
bifall till mina förslag bör anslaget uppföras med 11 500 000 kr.

2.2. Statskontoret: Omkostnader

Anslag Nettoutgift

1963/64 ..................... 1 357 000 1 316 699

1964/65 ...................... 1 397 000

1965/66 (förslag) ............ 1 625 000

2.2.1. Statskontorets anslagsframställning

Statskontoret föreslår, att anslaget ökas med 254 000 kr.

I följande sammanställning upptas för innevarande budgetår beloppen i
den gällande omkostnadsstaten samt för nästa budgetår statskontorets och
mina ändringsförslag.

		Anvisat	Föreslagen ändring 1965/66
		1964/65	Statskontoret	Dep.chefen
1.	Sjukvård m. m...............	12 000	+	8 000	+	8 000
2.	Reseersättningar ..............	275 000	+	125 000	+	125 000
3.	Expenser
	a) Bränsle, lyse och vatten......	75 000		—		—
	b) Övriga expenser för eget behov	790 000	+	46 000	+	30 000
	c) Övriga expenser för annat än
	eget behov ................	50 000	-i-	50 000	+	50 000
4.	Publikationstryck..............	10 000	+	5 000	+	5 000
5.	Kursverksamhet m. m...........	130 000	+	20 000	+	10 000
6.	Förslagsverksamhet inom statsför-
	valtningen....................	50 000		—		—
7.	Övriga utgifter	5 000		—		—
		1 397 000	+	254 000	+ 228 000

Kungl. Maj. ts proposition nr 42 år 1965

I fråga om det i riksstaten för innevarande budgetår uppförda anslaget
till Statskontoret: Materiel m. m. för datamaskiner föreslår statskontoret,
att anslaget skall utgå. Som motiv härför anför statskontoret följande.

I skrivelse till Konungen den 30 april 1964 anmälde statskontoret, att
ämbetsverket avsåg att nedlägga det s. k. TRASK-projektet. Samtidigt uttalades,
att något behov av för budgetåret 1964/65 anvisade medel ej förelåg
samt att av tidigare reservation minst 1 250 000 kr. ej behövde ianspråktas.

F. n. görs en teknisk genomgång av materielen för beslut om den ersättningsanskaffning,
som driften av statskontorets datamaskiner påkallar.
Därefter kommer anmälan att göras till Kungl. Maj:t om anslagets avveckling.
För budgetåret 1965/66 bör anslaget således ej upptas i riksstaten.

2.2.2. Departementschefen

Med hänvisning till beräkningen i den föregående sammanställningen
upptar jag anslaget till 1 625 000 kr. I fråga om anslaget till reseersättningar
förordar jag att högst 125 000 kr. får disponeras för resor utom riket.

I likhet med statskontoret förordar jag att det i riksstaten för budgetåret
1964/65 uppförda anslaget till Statskontoret: Materiel m. m. för datamaskiner
inte upptas i riksstaten för budgetåret 1965/66.

2.3. Viss försöksverksamhet inom statsförvaltningen m. m.

1963/64 .........

1964/65 .........

1965/66 (förslag)

Anslag Nettoutgift

3 000 000 2 159 602

2 000 000
2 000 000

2.3.1. Statskontorets anslagsframställning

Statskontorets andel av förevarande anslag uppgår till 1 300 000 kr. Ämbetsverket
föreslår, att oförändrat belopp upptas för dess verksamhet under
anslaget.

Motiv

Budgetåret 1963/64 bestreds under anslaget vissa kostnader för försöksverksamhet
i samband med statskontorets rationaliseringsundersökningar
samt kostnader för försök med automatisk databehandling inom statsförvaltningen.
Kostnader av sistnämnda slag belastade även förslagsanslaget
Statskontoret: Kostnader för förhyrd datamaskintid m. m. Från och med
innevarande budgetår bestrids samtliga nämnda kostnader från förevarande
anslag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 42 år 1965

För nästkommande budgetår beräknas oförändrat belopp, 1 300 000 kr.
Därav avser, i likhet med vad som gäller innevarande budgetår, 1 000 000
kr. automatisk databehandling för sådana myndigheter, som saknar anslag
för detta ändamål men där statskontorets utredningar ger vid handen att
rationaliseringar genom automatisk databehandling kan uppkomma. Det
kan också gälla uppdrag och utredningar av allmän giltighet, där statskontoret
åtar sig huvudmannaskapet.

Härutöver beräknas inom databehandlingsområdet uppkomma vissa
kostnader för förhyrd datamaskintid m. m. för statskontorets egna behov.
Detta anslagsbehov beräknar ämbetsverket till 200 000 kr.

För beräkningsändamål, slutligen, förutses kostnaderna för den maskintid,
som erfordras för statskontorets egna behov, avseende utvecklandet av
programsystem, numeriska analysmetoder samt för utbildning av egen personal,
belöpa sig till 100 000 kr.

Anslaget bör även framdeles uppföras förslagsvis med hänsyn till osäkerheten
i beräkningen och angelägenheten av att uppkommande rationaliseringsobjekt
inte fördröjs genom medelsbrist.

2.3.2. Departementschefen

Till viss försöksverksamhet inom statsförvaltningen in. in. har för innevarande
budgetår anvisats ett förslagsanslag av 2 milj. kr. Anslaget har
nära anknytning till statskontorets verksamhet. BI. a. bestrids från detta
anslag vissa kostnader för försöksverksamhet i samband med statskontorets
rationaliseringsundersökningar. Statskontoret har för sin andel av anslaget
beräknat oförändrat anslagsbehov av 1,3 milj. kr. Då utgifterna under
budgetåret 1965/60 även i övrigt torde bli av ungefär samma omfattning
som under innevarande budgetår, förordar jag att anslaget för 1965/66
uppförs med oförändrat 2 milj. kr.

3. Datamaskiner för utbildning och forskning vid universitet

och högskolor

3.1. Frågans tidigare behandling

Vid remissbehandlingen av kommitténs för maskinell databehandling
huvudbetänkande »Automatisk databehandling» (SOU 1962:32) rådde
bland de olika remissinstanserna allmän enighet om att forskningens och utbildningens
resursbehov på datamaskinområdet var kontinuerligt växande
och att därtill ett uppdämt behov förelåg. Vad däremot angick frågan om det
erfordrades någon form av central sammanhållning av resurserna och den
organisatoriska förläggningen av en sådan funktion redovisades delade
meningar. Även när det gällde frågan om det matematiska databehand -

Kungl. Maj. ts proposition nr 12 år 1965

lingsområdet skulle omfatta såväl tekniskt utvecklingsarbete som grundforskning
vid universitet och högskolor framfördes olika åsikter.

I prop. 1963: 85 (SU 81, rskr 196) angående organisationen av den automatiska
databehandlingen inom statsförvaltningen m. m. anförde jag att
den växande betydelsen av den automatiska databehandlingen inom såväl
förvaltningen som forskningen skulle komma att i framtiden medföra avsevärda
investeringar. De betydande kostnaderna härför skulle komma att
ställa krav på ökad planmässighet och garantier för en samordnad resursanvändning.

Utformningen av organisationen för den matematiska databehandlingen
och därmed sammanhängande forskning hänsköts till ytterligare utredning.
Med hänsyn till utredningens organisatoriska aspekter erhöll statskontoret
uppdraget. För att tillförsäkra att arbetet bedrevs i direkt samarbete med
företrädare för utbildning och forskning anknöts till ämbetsverket, enligt
Kungl. Maj :ts beslut den 30 juni 1963, ett expertråd vari de berörda områdena
representerades.

Expertrådet har, såsom tidigare anmälts, den 30 juni 1964 till statskontoret
avgivit ett betänkande rörande datamaskiner för utbildning och forskning
vid universitet och högskolor. Med skrivelse den 14 oktober samma år
har statskontoret med eget yttrande ingivit nämnda betänkande till Kungl.
Maj :t.

Kungl. Maj :t uppdrog den 3 april 1964 åt statskontoret att, i enlighet med
beslut av 1964 års riksdag (prop. 1964:1 bil. 9 s. 56, SU 7, rskr 7) inkomma
med förslag rörande anskaffning av en datamaskinanläggning för att tillgodose
Uppsala universitets och lantbrukshögskolans behov. I skrivelse den 12
november samma år har statskontoret begärt bemyndigande att ingå avtal om
anskaffning av dels förenämnda datamaskinanläggning, dels tre terminalanläggningar
för statskontoret, tekniska högskolan i Stockholm och lantbrukshögskolan.
Kungl. Maj :t har genom beslut den 18 december 1964 lämnat
statskontoret det begärda bemyndigandet.

Statskontoret har i skrivelse den 11 februari 1965 efter närmare övervägande
förordat att vissa förändringar göres i den av expertrådet i förenämnda
betänkande redovisade investeringsplanen för de närmaste fyra
budgetåren.

Yttrande över expertrådets betänkande och statskontorets i skrivelse den
14 oktober 1964 avgivna förslag har efter remiss avgivits av byggnadsstyrelsen,
jordbrukets forskningsråd, riksbibliotekarien, riksrevisionsverket,
samarbetsnämnden för lokal- och utrustningsprogramkommittéerna för universitet
och högskolor, skolöverstyrelsen, statens humanistiska forskningsråd,
statens medicinska forskningsråd, statens naturvetenskapliga forskningsråd,
statens råd för atomforskning, statens råd för byggnadsforskning,
statens rad för samhällsforskning, statens tekniska forskningsråd,
statistiska centralbyrån, styrelserna för lantbrukshögskolan, skogshögsko -

Kungl. Maj. ts proposition nr 42 år 1965

lan och veterinärhögskolan, telestyrelsen och universitetskanslersambetet.
Till sistnämnda myndighet har i ärendet avgivits yttranden från universiteten
i Uppsala, Lund, Göteborg, Stockholm och Umeå, karolinska institutet,
handelshögskolan i Göteborg, tekniska högskolan i Stockholm, Chalmers
tekniska högskola, farmaceutiska institutet, organisationskommittén
för teknisk högskola i Lund och handelshögskolan i Stockholm. Yttrande
har därjämte inkommit från Vetenskapsakademien och Sveriges akademikers
centralorganisation.

3.2. Expertrådets utredning

3.2.1. Behov av databehandlingsutrustning vid universitet och högskolor

De i följande uppställning redovisade datamaskinerna utnyttjas f. n. huvudsakligen
för undervisning och forskning vid universitet och högskolor.

Innehavare	Maskintyp	Installationstid-punkt (motsv.)	Anm.
Statskontoret	BESK	Dec 1953	Inbyggd flytande arit-metik; ej magnetband
	Alwac III E Facit EDB 2	Jan 1958 Juni 1959	Magnetband; ej flytan-de aritmetik
Lunds universitet	Smil	Juni 1956	Inbyggd flytande arit-metik planeras
CTH	Wegematic 1 000 Wegematic 1 000	Aug 1957 1961	ADB-institutet ADB-institutet
Göteborgs universitet	SAAB D21	1963	Inst. f. medicinsk bio-kemi
Uppsala universitet	Alwac III E IBM 1620	Nov 1957 Okt 1961	Kvantkemiska inst. Fysiska inst.; hyrd an-läggning
KTH	Wegematic 1 000	Maj 1960
Karolinska institutet	Wegematic 1 000	1961	Hyrd anläggning
Umeå universitet	IBM 1620	April 1964

Härutöver disponerar enligt avtal tekniska högskolan i Stockholm 200
timmar per år vid AB Atomenergis datamaskin av märket Ferranti Mercury,
installerad vid högskolan i maj 1959. Vid försvarets forskningsanstalts
(FOA) datamaskin IBM 7090 utnyttjades under 1964 ungefar 200 timmar
av universiteten och högskolorna.

För att få en utgångspunkt för planeringen för anskaffningen av datamaskiner
till den högre utbildningen och forskningen har expertrådet inhämtat
uppgifter om det behov av datamaskinkapacitet som f. n. föreligger
vid de olika läroanstalterna. Behovsinventeringen har skett i form av

Kungl. Maj. ts proposition nr 42 år 1965

enkäter over utnyttjad datamaskintid under budgetåret 1962/63 och beräknat
maskintidsbehov under 1963/64 och 1964/65. Undersökningarna gjordes
under hösten 1963 i Stockholm, Uppsala och Lund och under våren
1964 i Göteborg. Enkätunderlaget gav även en bild av den aktuella forskningsverksamheten
med anknytning till datamaskiner.

Expertrådet påpekar emellertid vissa brister i den företagna inventeringen.
I en del fall har institutionerna tagit kontakt med all sin lärar- och
forskarpersonal, i andra fall har enskilda individer fått representera hela
institutioner. I bland rymmer uppskattningarna reserver för oförutsedda
behov, i de flesta fall förefaller bedömningarna dock vara försiktiga i underkant.
Det är nämligen inte möjligt att i en enkät få fram den stimulerande
effekt på forskningen, som gör sig märkbar när en större datamaskin
blir tillgänglig. Många forskare, som f. n. endast är dunkelt medvetna
harom, kommer forst när en datamaskin finns på platsen att upptäcka att
deras forskningsverksamhet kan effektiviseras och utvecklas.

Alla forskningsuppgifter inom här aktuella forskningsområden ställer
inte samma krav på datamaskinprestanda. En differentiering har kommit
till uttryck i enkätsvaren genom att behovsuppskattningarna angivits i erforderligt
antal maskintimmar på valfri typ av datamaskin. Vid sammanställning
av dessa uppskattningar har datamaskinerna indelats i kategorier
på grundval av minnesstorlek och intern räknehastighet. I följande uppställning
anger kategori A den största och snabbaste maskintypen

Behoven för 1964/65 i Stockholm, Uppsala, Göteborg och Lund har bedömts
vara följande, angivet i erforderligt antal maskintimmar.

Maskinkategori	Stockholm	Uppsala	Göteborg	Lund	Summa
A ........	25 700		10 500 3 000 6 400 400
B ..........	800	—	60
C ............	100	2 100
D ..........	8 000		—	3 000
E ............		4 000	20 900
				10 300

For att erhålla jämförbara mått på de totala beräkningsvolymerna kan
forenamnda siffror även omräknas till maskintid på någon viss maskintyp.
Har har valts omräkning till kategori B, dvs. en maskin av samma storlek
som FOA:s IBM 7090.

Maskinkategori	Stockholm	Uppsala	Göteborg	Lund	\| Summa	-—
A ............	80 700		40 500 1 000
B ..........		100	200	( 4%)
C ..........		2 100	( 38 %)
D .........	800		400	1 000	( 18 %)
E ..........		640	2 090	( 38 %)
Summa	1580	1230	10 2190	500	no 5 500	t 2%) (100 %)

Kungl. Ma j:ts proposition nr 42 år 1965

Av denna sammanställning kan man utläsa att 40 % av det totala behovet
anses kunna tillgodoses medelst datamaskiner av BESK-FACIT-typ,
kategori D. På maskiner av kategori C kan man tillgodose 58 % och pa
kategori B 96 %. Tabellen speglar givetvis de i dag tillgängliga resurserna
och geografiska faktorer. Den jämförelsevis höga siffran for Goteborg
sammanhänger med att en datamaskin av typ SAAB I) 21 1963 installerats
i Göteborg. Denna användes delvis för processreglerande uppgifter och borde
till denna del ej ha inräknats i här redovisat behov. Till någon del illustrerar
siffrorna också den stimulerande effekten av att denna datamaskin
tillkommit.

I begränsad utsträckning har datamaskintid kunnat erhållas p
IBM 7090 (kategori B) ända sedan anläggningen installerades i mitten av
år 1961. Under budgetåren 1961/62 och 1962/63 tillhandahölls maskintid
kostnadsfritt av FOA under förutsättning att något forskningsråd intygade
forskningsuppgiftens betydelse och att dåvarande matematikmaskinnämnden
bestyrkte att uppgiften var för stor för att bearbetas pa BESK eller
FACIT (kategori D). Under budgetåret 1963/64 har statskontoret kunnat
bevilja medel för utnyttjande av FOA:s IBM 7090 ur ett särskilt anslag.
Detta system gäller även under 1964/65, kombinerat med att anslag upp agits
på riksstaten till Kostnader för datamaskintid.

Enkätsvaren domineras starkt av matematiskt inriktade områden. Forskningen
inom den matematiska fysiken och kvantkemin är numera starkt
beroende av kvalificerade databehandlingsresurser. Inom den experimentella
fysiken utnyttjas datamaskiner i stor omfattning för konstruktion
av komplicerad apparatur och för teoretisk utvärdering av komplicerade

experiment. .....

Maskinell informationslagring och informationssökning ar e omr e
av stort intresse både som en grund för administrativ databehandling oc
för effektivisering av den vetenskapliga dokumentationsverksamheten. Den
vetenskapliga litteraturen växer i sådan takt att vetenskapsmannen har
svårt att hålla sig ä jour med utvecklingen. Datamaskiner beraknas bil betydelsefulla
hjälpmedel på detta område. .....

Språkforskning, informationssökning och elementär undervisning ai y -terligare exempel på hur datamaskinen kan få betydelse på områden, som
inte har matematisk tradition. Databehandling är ännu så ny, att många
användningsmöjligheter är oprövade. Det är därför naturligt att forskningens
behov av datamaskintid är expanderande. .....

I USA, det enda land där datamaskiner redan i större utsträckning ställts
till den högre utbildningens förfogande, har ännu ingen avmattning formärkts
i expansionen av efterfrågan på datamaskintid. En vanlig erfarenhet
där tycks vara att eu maskin av kategori B blir fullbelagd på två till tre år
och all en liten maskin går dygnet runt redan efter två år.

De företagna behovsutredningarna visar i vilken omfattning datamaskin -

Kung!. Maj. ts proposition nr 42 år 1965

''"i*®** forsknin§ 1 Sveri§e «dan behöver stödjas. Expansionen på dessa
områden kan uppskattas till lägst 50 % per år under de närmaste ien. Vid
amerikanska universitet har man som regel haft en ökning på 60 till 100 %

T ''ördubbl.des nyttjande,’Ler de. „„d£

driftsaiet. Utnyttjandet under budgetåret 1963/64 överstiger närmast föregående
4, »ed dryg, 60 %. I Lund och Umeå, dac läroanstalterna f „ är
under utbyggnad, kan ökningen väntas bli speciellt stor. Detta styrkes av
(ten t. n. pågående snabba utvecklingen i Göteborg

Behovsutrecklinge” innefattar också ett antal successivt tillkommande
områden som redan , viss utsträckning bearbetas med datamaskiner. Utöver
de 1 det föregående nämnda områdena informationssökning, språkanays
och språköversättning samt programmerad undervisning gäller detta
bl. a simulering och systemteori, självorganiserande system, automatisk

b! »™ V"""*1"1 metodsökning, metodutveckling inom administra ''

al)d, medicin, automatisk processreglering etc.

Endast i begränsad omfattning innefattar enkätsvaren maskintidsbehov
or tillgodoseende av undervisningen. Även för denna sektor kan man enigt
expertrådet förutse ett expanderande behov. Expertrådet bedömer — i
avvaktan på den särskilda utredningen angående akademisk utbildning i

unZvi databehandling - att tidsbehovet för den lägre akademiska

mdenismngens del till en början utgör minst 50 timmar kvalificerad ma Vt

UTaIa> LUnd °Ch Göteborg> »ngefär det dubbla i Stockholm
och hälften ! Umea. Behovet torde vara starkt ökande under hela 1960-talet.

enna bedömning grundar sig på antagandet att en stor del av de högskoles
uderande inom ekonomi och matematiska naturvetenskaper kommer att
ei, r 5“ programmeringsutbildning. Uppskattningsvis kan 100 timmar
maskintid forslå för att låta 200 till 300 elever utarbeta fyra enkla övningsuppgifter!
anslutning till programmeringskurs. Antalet nytillkommande
matematikstuderande varje år är exempelvis f. n. i Uppsala 350 till 400 av
m a ca 2o % kan beraknas genomgå programmeringskurs. I framtiden kan
man rakna med en avsevärd ökning av undervisningsbehovet.

3.2.2. Principer för tillgodoseende av databehandlingsresurser
3.2.2.1. Finansieringssystemet

Mekanisk förslitning är av ringa omfattning i en datamaskins centrala
inheter Nar maskinen blir omodern är det däremot huvudsakligen en följd
a'' den tekn,ska utvecklingen. Nya maskiner är utrustade med logiska element,
som de aldre saknar. De nya maskinerna erbjuder effektivare användningsmöjligheter
och det faller sig då naturligt, att dessa möjligheter utinttjas
vid utvecklingen av nya programmeringssystem.

När fabrikanten introducerar en ny maskin, återverkar detta som regel
pa tillverkningsprogrammet för äldre maskintyper. Den nya ger oftast bält -

Kungl. Maj:ts proposition nr 42 är 1965

re prestation till oförändrat pris eller oförändrad prestation till lägre pris.
Kunderna frågar därför inte längre efter vissa tidigare maskintyper, utan
tillverkningen läggs ner. Som en naturlig följd härav avtar därvid fabrikanternas
utvecklingsarbete ifråga om programsystem in. m. för sådana maskintyper.
Behovet av att dra nytta av den nya maskinens överlägsna egenskaper
vid systemutformningen tar överhand, äldre maskiners system fryses
i rådande skick, utveckling sker enbart på den nya maskinen och klyftan
mellan ny och äldre utrustning vidgas snabbt.

Att en datamaskin blir omodern innebär alltså främst att kontakten med
utvecklingen och gemenskapen med andra anläggningar går förlorad. Med
hittillsvarande utvecklingstakt skulle man behöva byta utrustning ungefär
vart fjärde år för att vara tekniskt up-to-date. Behovet härav är givetvis
skiftande. Om en datamaskin i huvudsak användes för periodiskt återkommande
rutiner är behovet mindre framträdande än om programförrådet till
stor del kontinuerligt måste förnyas. En skillnad av denna art föreligger
mellan administrativ och forskningsinriktad databehandling. Utan att i detta
sammanhang närmare diskutera de variationer som således förekommer,
kan man enligt expertrådet konstatera att en dataanläggnings brukstid
normalt inte är längre än fyra till sex år. I speciella fall kan dock användningstiden
vara längre.

Maskinanskaffning kan inte ses som en engångsinsats för tillgodoseende
av vissa databehandlingsbehov, ökade behov och förbättrad teknik leder naturligt
till återkommande krav på nya resurser. Genom att avskrivningstiden
för en datamaskin är så kort, blir kapitalkostnaderna större än de löpande
driftkostnaderna. Med hänsyn härtill är det av stor ekonomisk betydelse
att befintlig databehandlingsutrustning utnyttjas så effektivt som
möjligt och att den således från första början har en rimlig beläggning.
När en datamaskin utbytes mot en ny, finns som regel ett naturligt underlag
för god initialbeläggning på den nytillkommande maskinen. Genom en
rationell samordning av de statliga databehandlingsresurserna bör ett programunderlag
redan ha upparbetats innan en ny maskin blir installerad.

Beläggningen på en maskin är dock som regel ökande. Anskaffningen av
en maskin kan därför vara ekonomiskt riktig i ett femårsperspektiv även
om utnyttjandet under det första året skulle vara oekonomiskt, önskvärt
är dock, att utnyttjandet ställer sig ekonomiskt även under det första året.

Följande av expertrådet redovisade överslagsberäkning belyser problemet.
Om en anläggning utnyttjas i sex år med belastningen 2 000 (ett skift)
-f- 3 000 -f- 4 000 -f 5 000 (tre skift) + 5 000 -f 5 000 maskintimmar, skall
anskaffningsvärdet avskrivas på 24 000 timmar. Antas utnyttjandet i stället
vara 1 000 -f- 2 000 -f- 3 000 -|- 4 000 5 000 -]- 5 000 maskintimmar, blir

avskrivningen fördelad på 20 000 timmar. Utnyttjandet i det första fallet är
således 20 % effektivare än i det andra och skillnaden orsakas helt av att
beläggningen i början är olika stor. Den snabba värdeminskningen innebär

Kungl. Maj. ts proposition nr 42 år 1965

egentligen, att förlusterna borde värderas ännu högre. Genom att uppskjuta
en anskaffning kan man nämligen ibland få del av tekniska förändringar,
som innebär att oförändrad prestation kan erhållas till lägre kostnad.

Siffror av angivet slag illustrerar betydelsen av att databehandlingsuti
ustning utnyttjas rationellt. Givetvis kan det emellertid finnas situationer,
där värdet av att snarast kunna påbörja ett projekt är större än ev. avskrivningsförluster.

Databehandlingskostnaderna bör enligt expertrådets uppfattning bäras
gemensamt av alla myndigheter, som utnyttjar en databehandlingsutrustning.
Ivostnadsfördelningsprincipen bör vara sådan att kostnaderna blir desamma
för varje bearbetning vid en viss statlig anläggning, vare sig användaren
driver anläggningen själv eller endast utnyttjar tid vid densamma.

Principerna för ekonomiskt vederlag vid utnyttjande av maskintid hos
annan statlig myndighet är f. n. mycket oenhetliga. Ofta debiteras rena
marginalkostnader. Detta kan, framhåller expertrådet, möjligen vara rimligt,
om användningen avser ett tillfälligt ändamål, som automatiskt kan
avvecklas utan krav på kompensation, om reservkapacitet ej längre skulle
finnas att tillgå. Alla behov bör däremot i framtiden behandlas som likvärdiga
och belastas med medelkostnader. Innebörden härav är, att alla parter
förutsättes ha samma ansvar för att behoven ökas och samma intresse av
att resurserna efter hand förbättras. En myndighet förutsättes normalt börja
med att utnyttja datamaskiner på annat håll för att så småningom ev.
anskaffa egna resurser. Om användningen blir så omfattande att egna resurser
erfordras, har — med de föreslagna kostnadsfördelningsprinciperna
— de löpande kostnaderna för databehandling successivt ökat Gli sådan
storlek, att naturliga ekonomiska förutsättningar för anskaffning och drift
av maskinen föreligger, under förutsättning att kapitalkostnaderna kan fördelas
jämt över brukstiden.

En för varje budgetår och varje maskinanvändare rättvisande kostnadsbild
kan erhållas, om maskinerna löpande avskrives så att kapitalkostnaderna
fördelas på samtliga utnyttjade maskintimmar. Vidare bör finansieringssystemet
befrämja ett kostnadsmedvetande hos varje maskinanvändare samt
stimulera den som driver anläggningen till rationell drift.

Utifrån dessa synpunkter förordar expertrådet följande system för finansieringen
och anskaffningen av datamaskiner för universitets- och högskoleändamål.
Anskaffningskostnaderna föreslås bli täckta med medel från en
för ändamalet särskilt inrättad kapitalfond. Fonden bör på sedvanligt sätt
byggas upp genom medelsanvisningar över riksstatens kapitalbudget och avskrivningsmedel.
Fonden bör redovisas på riksstaten under rubriken »Diverse
kapitalfonder».

Den fondförvaltande myndigheten skall ombesörja inköp av datamaskinerna
och mot avgift ställa dem till den eller de myndigheters förfogande
som ansvarar för maskinernas drift.

Kungl. Maj. ts proposition nr 42 år 1965

Avgiften skall inkludera kalkylerade avskrivningar som tillföres fonden
såsom avskrivningsmedel, samt räntekostnader — beräknade efter statens
normalränta -— som tillföres riksstatens inkomstsida. Till grund för anskaffning
och avskrivning av datamaskiner skall läggas en av den fondförvaltande
myndigheten upprättad plan för maskinutnyttjandet, utarbetad i
samråd med den eller de myndigheter, som skall betjänas av maskinerna.
Den fondförvaltande myndigheten står i princip som ägare till maskinerna
och den eller de myndigheter som har att svara för maskinernas drift står
som förhyrare av desamma. Avskrivningsplanens hållbarhet bör kontinuerligt
underkastas översyn och vid behov justeras. För översyn och revision av
planerna bör gälla samma procedurregler som för planens upprättande.

Den fondförvaltande myndigheten skall ingiva petita för fonden. Petitan
bör baseras på förslag från berörda universitet och högskolor och på en
inom den fondförvaltande myndigheten utarbetad långtidsplan. Denna plan
— omfattande förslagsvis 5 år — uppgöres i samråd med berörda högskolemyndigheter.

Med hänsyn till att fonden skall utnyttjas för anskaffning av datamaskiner,
huvudsakligen avsedda att tillgodose forskningens och undervisningens
behov, är det naturligt att universitetskanslersämbetet blir den fondförvaltande
myndigheten.

övergångsvis bör dock denna fondförvaltande funktion antörtros statskontoret,
som därvid bör biträdas av ett expertråd, vari ingår företrädare löx
forskning och undervisning. Kanslersämbetet bör dock i en nära framtid inträda
som huvudman för fonden.

Timkostnaderna vid de datamaskiner, som kan komma att installeras
för forskning och undervisning vid landets universitet och högskolor, bör
intill dess vidare erfarenheter erhållits såvitt möjligt anpassas till varandra
så att likvärdiga kostnader uppnås vid likvärdiga maskiner. Detta kan ev.
orsaka svårigheter om man samtidigt söker upprätthålla kravet att alla
anläggningar skall vara ekonomiskt självbärande. Universitetsmaskinerna
kan emellertid ur fondens synvinkel behandlas som en grupp av installationer,
som totalt sett skall uppfylla kraven på ekonomisk bärkraft. Alltför
stora avsteg från grundregeln om individuell lönsamhet bör inte godtas.
Eftersom de kraftigast utnyttjade maskinerna av praktiska skäl behöver utbytas
oftare än de lågt utnyttjade, kan emellertid en jämn prissättning kompenseras
med olika målsättning beträffande maskinernas avskrivningstider.

Speciella skäl, exempelvis geografiska faktorer, kan ev. leda till installation
av en datamaskin utan att det till en början finns fullt underlag för
ekonomisk beläggning på maskinen. För att i ett sådant fall undvika extrema
timkostnader under begynnelsetiden, kan det vara rimligt att tillföra
datacentralen ett direkt anslag för täckande av viss del av driftkostnaderna,
så att timkostnaderna väsentligen blir desamma som vid normal ekonomisk
beläggning.

Kungl. Maj.ts proposition nr 42 år 1965

Den hyrande myndigheten förutsättes ansvara för anläggningens drift och
underhåll. I den mån utrustningen utnyttjas av annan statlig myndighet,
skall kunden betala ersättning för alla kostnader, som är förknippade med
utnyttjandet dvs. såväl kapitalkostnader som löpande driftkostnader. Om
anläggningen upplåtes till icke statliga användare, skall marknadsmässig ersättning
erläggas. Dispositionen av överskottsmedel förutsättes i sistnämnda
fall regleras av Kungl. Maj :t.

En särskild redovisning bör årligen upprättas för varje datacentral omfattande
bl. a. beläggningsstatistik, personal och ekonomi.

^ arje takultetsberedning eller annan anslagsäskande högskolemyndighet
skall i petita begära anslag för sitt årliga datamaskintidsbehov för såväl
forskning som undervisning. Fördelningen av erhållna anslag skall ske av
konsistorium eller annan anslagsfördelande högskolemyndighet på samma
sätt som fördelningen av andra resurser vid läroanstalten. Medlen skall företrädesvis
utnyttjas vid statsägda datamaskiner och bör fritt kunna disponeras
vid statliga dataanläggningar i Sverige. I det fall tillräckliga resurser ej
tinns tillgängliga inom statsverket bör andra maskiner i Sverige eller utomlands
kunna utnyttjas efter samråd med statskontoret.

Anslagen förutsättes utgöra förslagsanslag med möjlighet till överskridande
efter särskild framställning till Kungl. Maj :t. Forskningsråden bör givetvis
också när de begär anslag taga hänsyn till behovet av datamaskintid för
av råden understödda forskningsprojekt.

Det föreslagna systemet bör kunna införas fr. o. in. budgetåret 1965/66.
beslut som fattas under budgetåret 1964/65 om anskaffningar av databehandlingsutrustning
för leverans under 1965/66 eller senare bör i tillämplig
utsträckning anpassas till det föreslagna systemet.

3.2.2.2. Spridningen av datamaskiner

Av den i det föregående redovisade enkäten framgår att de aktuella databehandlingsproblemen
som regel kan behandlas vid servicebyråmaskiner,
dvs. maskiner vars drift ombesörjes av en för ändamålet inrättad serviceenhet.

Vissa forskningsprojekt, där datamaskinkomponenter behöver anpassas
till komplicerade experimentanordningar, ställer emellertid så speciella krav,
att de svårligen kan tillgodoses på annat sätt än genom tilldelning av egen
databehandlingsutrustning. I första hand bör en lösning sökas genom att
en enkel datakommunikation upprättas mellan försöksanordningen och en
servicebyråmaskin. Erforderliga resurser för dylika anordningar eller för
egna dataanläggningar på institutionerna bör tillskapas i normalt gällande
ordning för ifrågavarande forskningsaktivitet.

Kapacitetsmässigt kan landets hela forskningsbehov tillgodoses med en
enda synnerligen stor och snabb datamaskin och endast mindre satellitmaskiner
utplacerade i de fem universitetsorterna. Både praktiska och ekonomiska
skäl talar emellertid enligt expertrådets uppfattning mot en sådan

Kanyl. Maj:ts proposition nr 42 år 1965

lösning. Programmerarna är i den löpande verksamheten beroende av alt
lämna få så snabb service som möjligt under den tid, då ett program utvecklas
och testas. Om detta skall kunna åstadkommas, fordras regionala
resurser för behandling av uppgifterna. Endast om transmissionsutrustningen
är mycket kvalificerad och därmed kostnadskrävande kan kommunikationen
med centralmaskinen erhålla sådan kapacitet att servicen skulle
bli tillnärmelsevis likvärdig med servicen vid en regional anläggning, överföringshastigheterna
är dessutom ännu inte tillräckliga i jamtorelse med
del dagliga dataflödet vid en maskin av här angiven storlek.

Behovet av databehandlingsresurser för forskning och utbildning bör därför
i huvudsak tillgodoses regionalt. Varje universitetsort föreslås i konsekvens
härmed tilldelas datamaskinutrustning för huvuddelen av sitt behov
vid eu servicebyrå. För speciellt stora uppgifter föreslås dock en centralisering
till en för hela riket gemensam servicebyråmaskin, som bor utrustas
med en större maskin än de övriga universitetsorterna.

3.2.2.3. Regional samordning

Databehandlingsbehovet inom eu region bör, framhåller expertrådet fortsättningsvis,
till eu början väsentligen sammanföras till en maskinanläggning.
Undantag kan tänkas bli aktuella antingen lör ytterst speciella ändamål
_då maskinen ingår som komponent i ett större sammanhang eller

för utnyttjande av friställd utrustning på lämpligaste sätt. Inom samma region
bör inte de huvudsakliga databehandlingsresurserna fördelas på tva
eller flera likvärdiga maskiner. Genom att slå samman kostnaderna till en
större gemensam maskin erhåller man generellt avsevärt storre maskinre surser.

Av praktiska skäl hör dataanläggningen i administrativt hanseende vara
underställd viss myndighet, universitet eller högskola, som förutsättes ha
fullt ansvar för driften. I vanlig administrativ ordning ansvarar myndigheten
för fördelning av maskintid, med hänsyn till samtliga berörda läioanstalter,
prioritering vid överbeläggning, direktiv till drittchefen beträffande
verksamhetens inriktning och vidtagande av åtgärder avseende personal,
lokaler och utrustning. Myndigheten skall främja samarbetet med likartade
installationer och lämna erforderligt underlag för central samordning och
uppföljning.

För främjande av den regionala samordningen av databehandlingsfrågoi
föreslås inrättande av regionala databehandlingsdelegationer, eu inom varje
region. I varje delegation skall ingå representanter för samtliga högre läroanstalter
på ifrågavarande ort. Delegationen hör samordna alla databehandlingsfrågor
inom sina respektive regioner. Vid delade meningar mellan myndigheten
och delegationen i viss fråga förutsättes att frågan hänskjutes till

högre myndighet.

3 liihang till riksdagens protokoll 1965. I samt. Xr 4.

Kungl. Maj.ts proposition nr 42 år 1965

3.2.3. Den regionala datamaskinorganisationen

Den regionala datamaskinorganisationens uppgift bör vara att på bästa
satt underlätta maskinens utnyttjande inom undervisning och forskning med
hänsynstagande till rimliga krav på rationellt utnyttjande av resurserna
Organisationens främsta uppgift blir att svara för den löpande driften, att
upprätthålla effektiva programmeringssystem, att medverka vid ev. anpassning
till speciella tillämpningar samt att föreslå och planera nyanskaffningar
och förbättringar av utrustningen. Alla maskintidskonsumenter skall
kunna kanna att de behandlas lika. Driftorganisationen bör därför inte ha
till uppgift att ge programmeringsservice utan skall endast hjälpa till alt
tork tara och ge råd när programmerarna ställs inför svårigheter, som de
inte själva kan klara. I det långsiktiga perspektivet antas varje forskningsinstitution
bli självförsörjande i fråga om programmeringsresurser. Detta
ar en naturlig konsekvens av att datamaskiner förutses bli ett viktigt hjälpmedel
på alla områden. Under ett begynnelseskede är det emellertid önsk''“''
t med un särskild organisation för programmeringsservice.

Chefen för den regionala dataorganisationen skall ha till huvuduppgift att
upprätthålla effektiva monitor- och programmeringssystem vid anläggningen.
Eu person som själv bedriver forskning och samtidigt är intresserad
hade av att främja utnyttjandet av anläggningen och av att följa den internationella
och den svenska utvecklingen på datamaskin- och databehandhngsområdet
bör vara lämplig som chef för anläggningen. Vederbörande
maste kunna upprätthålla ett smidigt samarbete både inom regionen och med
eu central instans, som förutsättes löpande följa verksamheten för samordning
inom landet. Internationella kontakter är också av betydelse för verksamhetens
bedrivande.

Drittorganisationens personalbehov behöver löpande anpassas till arbetsbelastningen.
Behovet är därför växande åtminstone under de två första
åren efter installation. Personalbehovet varierar givetvis med maskinens
prestationsklass och maskinsystemets utformning. Antalet operatörer kan
därför vara svårt att uppskatta. Även behovet av övrig driftpersonal påverbas
av den tekniska utformningen av installationens periferiutrustning.

b oljande uppskattningar ger en bild av driftorganisationens storlek vid
treskiftsdrilt. Stora variationer kan förekomma beroende på konkret maskinutrustning.

Till denna personalorganisation kan ev. fogas 4 resp. « stödprogrammerare,
som i så fall skall ha till uppgift att hjälpa nya kunder tillrätta i
programmeringsfrågor. Dessa tjänster skall vara av temporär art och har
darfor inte redovisats i det normala personalbehovet. Stödprogrammerarna
fodras under en övergångstid men bör sedan kunna utgå ur organisationen.
Deras verksamhet bör vara nära knuten till institutioner för numerisk analys,
administrativ databehandling eller liknande.

Kungl. Maj. ts proposition nr 42 år 1965

	Personalbehov vid treskiftsdrift
	Maskin av kategori B	Maskin av kategori A
	1	1
	1	1
	3	6
	1	1
	3	4
	2	3
	4	7
	1	2
	1	2
	2	4
	1	1
	9	15
	1	2
	1	1
Summa	31	50

Befattningen som chef för en datacentral bör inrättas som driftchef i lönegrad
Be 1. Övrig personal i organisationen bör tills vidare vara arvodesanställd
för att lönerna skall kunna anpassas till läget på arbetsmarknaden.

3.2.4. Förslag till successiva åtgärder för tillgodoseende av universitetens och
högskolornas behov av datamaskintid

Under den uppbyggnad av den högre utbildningens och forskningens datamaskinresurser
som nu bör komma till stånd, förutsätter expertrådet med
hänsyn till ekonomiska överväganden och lokalmässiga begränsningar ett
omfattande samarbete mellan universitetsorterna trots de olagenheter, som
är förknippade med stora geografiska avstånd mellan programmerarna och
datamaskinen. Expertrådet betonar, att möjligheten att underlätta samarbetet
medelst datatransmissionsutrustning förtjänar övervägas, särskilt som
denna utrustning även kan bli till stort gagn för det framtida samarbetet
mellan datacentralerna.

Utvecklingen under budgetåren 1962/65 kan i komprimerad form redovisas
på följande sätt. Härvid bar all tid omräknats till timmar på maskin av
kategori B.

		1962/63	1963,64	1964/65
		450	770	1 580
	370	660	1 230
	210	1 130	2 150
	170	270	500
Summa	1200	2 830	5 460

Kungl. Maj:ts proposition nr t2 år 1965
Utöver det här angivna behovet för 1964/65 kan man räkna med

en viss

w ---- '''' «■/ v»,/ nan aiiclll 1 cliVlia H1UU C

ökning för nya tillämpningsområden och för undervisningens behov.

Under iorutsattnmg att på FOA:s datamaskin kan reserveras 1 000 timmar
datamaskintid för universitetens och de högre läroanstalternas räkning
och med utnyttjande av de i det föregående redovisade maskinresurserna vid
universitet och högskolor kan behoven av datatid tillgodoses under höstterminen
1964 och början av vårterminen 1965.

I Uppsala beräknas en nybyggd lokal bli tillgänglig senast 1 juli 1965. Eu
maskin av kategori B eller eu förhållandevis stor och snabb maskin av kategori
C skall enligt statsmakternas förut nämnda beslut anskaffas till Uppsala
för installation snarast möjligt. Maskinen skall vara tillgänglig för
lorskningsinstitutionerna i hela landet. Stockholm förutsättes i väsentlig
omtattnmg använda denna maskin fram till våren 1967. Lokaler beräknas
da bil tillgängliga i Stockholm, så att en stor nniversitetsmaskin av kategori
A kan anskaffas för att täcka forskningsinstitutionernas i Stockholm allnianna
behov jämte landets gemensamma behov av en särskilt avancerad
maskin för de mest kapacitetskrävande uppgifterna.

For Goteborgs del finns ett av riksdagen lämnat beställningsbemyndigane
(1962: 1 bil. 9 s. 55, SU 7, rskr 7) för anskaffning av en större datamaskin.
Goteborgs matematiska centrum blir färdigt i början av år 1967 I o
kalmässiga förutsättningar att installera en datamaskin av samma kapacitet
som Uppsalamaskinens finns knappast före denna tidpunkt. Behovsmässigt
finns inte heller tillräckligt programunderlag för att redan nu satsa på
denna maskinklass. Sannolikt kan man, framhåller expertrådet fortsättningsvis,
få fram provisoriska lokaler för en mindre nniversitetsmaskin.
Goteborg bor i så fall utrustas med en sådan maskin tills lokalerna för en
storre anläggning blir färdigställda.

Bade i Lund och i Umeå är de aktuella behoven tillgodosedda för de närmaste
två till tre åren. I Lund bedöms behovet därefter motsvara Uppsalaanlaggningen.
Erfarenheterna i Umeå är ännu så färska att underlag saknas
tor en tramtidsvärdering. Eventuellt kan man planera att flytta någon maskin
till Umeå i samband med ändringar på annat håll, om utrustningen kan
"staUas och flyttas till Umeå år 1967, då nya lokaler beräknas komma
till stand därstädes. Efter ytterligare ett par år kan denna behöva ersättas
med en maskin som motsvarar Uppsalaanläggningen. Detta är givetvis endast
en skiss, som senare kan behöva ändras med hänsyn till den löpande
utvecklingen i Umeå.

3.2.5. Tidsplan och kostnadsberäkning

Som grundval för beräkning av investeringsbehovet föreslår expertrådet
lotjande tidpunkter för installation av nya datamaskiner. Den verkliga utbyggnadstakten
och maskinstorleken bör givetvis successivt anpassas till den
tekniska utvecklingen och behovsutvecklingen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 42 år 1965 37

	Installations- datum	Maskinkategori	Anm.
1 Uppsala ................	1/7 1965	B
2 Göteborg ................	1/7 1965	C
3 Stockholm ..............	1/1 1967	A
4 Göteborg ................	1/1 1967	B	Friställd C-maskin flyttas till Umeå
5 Umeå ..................	1/4 1967	C
6 Lund ....................	1/10 1967	B
7 Umeå ...................	1/1 1969	B

Anskaffningskostnaderna för maskiner av kategorierna A, B och C kan
uppskattas till ca 15, 6 resp. 3 milj. kr. vari innefattas frakt och varuskatt,
däremot ej tull eller kostnader för iordningställande av lokaler. De angivna
kostnaderna är endast tillämpliga för högre läroanstalter, enär hänsyn tagits
till att dessa kan erhålla särskilda rabatter.

1 samband med upprättandet av en datacentral fordras även anskaffning
av stansulrustning, viss hålkortsutrustning, skärmaskin, ett förråd av magnetband
m. m. För detta ändamål krävs uppskattningsvis 750 000 kr., 500 000
kr. resp. 250 000 kr. för maskiner av kategorierna A, B resp. C.

Följande initialkostnader skulle således vara aktuella (milj. kr.):

		A	B	c
Maskinsystem .....		14,0	5,5	2,7
Frakt och varuskatt.		1,0	0,5	0,3
Annan utrustning ...		0,75	0,5	0,25
F örberedelsekostnad;	löner och resor	0,15	0,1	0,05
	Summa	15,9	6,6	3,3

Samtliga initialkostnader antages kunna täckas med medel ur den föreslagna
datamaskinfonden. Under antagande att så sker kan följande belastning
på fonden förutses (milj. kr.).

	1965/66	1966/67	1967/68	1968/69	Summa
Uppsala ............	6,6	—	—	—	6,6
Göteborg ............	3,3	6,3	—	—	9,6
Stockholm ..........	—	15,9	—	—	15,9
Umeå ...............	—	0,3	—	6,3	6,6
Lund................	—	—	6,6 *	—	6,6
Summa	9,9	22.5	6,6	6.3	45,3

Kungl. Maj. ts proposition nr 42 år 1965

Under perioden 1/7 1965—30/6 1969 hinner viss amortering äga rum, varför
fonden icke behöver tillföras hela beloppet 45,3 milj. kr. för att anskaffningarna
skall kunna komma till stånd. Uppskattningsvis uppkommer följande
behov av nya medel i fonden.

	1965/66	1966/67	1967/68	1968/69	Summa
Amorteringsintäkter . .	0,0	1,0	2,5	1,5	8,0
Kapitaltillskott ......	9,9	21,5	4,1	1,8	37,3
Summa	9,9	22,5	6,6	6,3	45,3

3.3. Statskontorets skrivelser

Med skrivelse den 14 oktober 1964 har statskontoret med eget yttrande
överlämnat expertrådets betänkande. Statskontoret ansluter sig i skrivelsen
till de förslag som framlagts av expertrådet och föreslår att betänkandet
läggs till grund för åtgärder avseende förstärkning av databehandlingsresurserna
för utbildning och forskning vid universitet och högskolor.

Det föreslagna finansieringssystemet är enligt statskontoret av stort principiellt
intresse enär det innebär en öppen redovisning av samtliga kostnader,
som är förknippade med utnyttjandet av en datamaskin. Statskontoret
utreder f. n. i annat sammanhang möjligheterna att mer allmänt uppnå
ett rättvisande redovisningssystem inom statsförvaltningen.

Enligt statskontorets uppfattning bör systemet vara lämpligt inom varje
organisatoriskt system där kostnadstänkande och resursavvägning är avbetydelse.
En utveckling mot ökat kostnadsmedvetande är önskvärd såväl
på högskoleområdet som inom annan statlig verksamhet. Statskontoret utreder
därför f. n. en utvidgning av det föreslagna finansieringssystemet till
andra delar av statsverket. Utan att avvakta resultatet av denna utredning
anser statskontoret att systemet bör införas vid de högre läroanstalterna. Med
hänsyn till denna nya utredning synes det emellertid icke lämpligt att nu
överväga att anknyta fondförvaltningen till universitetskanslersämbetet.
Statskontoret är villigt att i enlighet med expertrådets förslag tills vidare
svara för fondens förvaltning. I samband med att statskontoret redovisar
resultatet av den nämnda utredningen skall även förslag rörande fasta former
för fondförvaltningen framläggas.

I särskilt yttrande till statskontorets skrivelse har ledamoten Olof Söderström
föreslagit att datamaskininköpen finansieras genom anslag över budgeten
samt att maskinerna ställs till datacentralernas förfogande utan att
någon hyra debiteras centralerna.

Med skrivelse den 12 november 1964 har statskontoret vidare, jämlikt
Kungl. Maj :ts förutnämnda beslut den 3 april 1964, inkommit med förslag

Kungl. Maj.ts proposition nr 42 år 1965

rörande anskaffandet av en datamaskinanläggning för att tillgodose Uppsala
universitets och lantbrukshögskolans behov. Av skrivelsen Iramgåi att
statskontoret, när det gällt valet av ifrågavarande anläggning, inbjudit fler
än tio maskinleverantörer att på basis av utarbetade specifikationer föreslå
databehandlingsutrustning för de högre läroanstalterna. Vidare har utvärdering
av förslagen genomförts i nära samverkan mellan berörda läroanstalter
i Uppsala och statskontoret. Slutligen har den på utvärderingen
grundade rekommendationen till maskinval ytterligare granskats inom
statskontoret innan beslut fattats beträffande maskintyp att föreslå Kungl.
Maj :t för anskaffning.

Utvärderingen har givit vid handen att ett flertal leverantörer framlagt
acceptabla maskinförslag, men vid en jämförande bedömning har CD 3600
(leverantör Control Data Corporation, USA) vunnit klart företräde och rekommenderats
av berörda läroanstalter till anskaffning. Priset för anläggningen
jämte en härtill ansluten s. k. experimentterminal vid universitetet
är enligt maskinleverantörens offert 5,53 milj. kr., baserad på ca 58 % s. k.
universitetsrabatt på det ordinarie priset 13,37 milj. kr.

Statskontoret har dessutom föreslagit att det starkt växande behovet av
datamaskinkapacitet vid vissa andra högre läroanstalter och myndigheter
tillgodoses genom att terminaler, anslutna till datamaskinen i Uppsala,
uppsätts hos statskontoret, tekniska högskolan i Stockholm samt lantbrukshögskolan.

Kostnaden för genomförandet av statskontorets förslag beräknas av verket
till 7,7 milj. kr. Härav faller 2,8 milj. kr. på budgetåret 1964/65 och 4,9
milj. kr. på budgetåret 1965/66.

Kungl. Maj :t har i beslut den 18 december 1963 bemyndigat statskontoret
att anskaffa ifrågavarande datamaskinanläggning, m. m.

Med skrivelse den 11 februari 1965 har statskontoret redovisat ett omarbetat
förslag rörande den stora datamaskin av s. k. A-typ som expertrådet
föreslagit skall installeras i Stockholm, i första hand för att tillgodose det
speciellt stora behovet av databehandlingsutrustning för forskning och
undervisning i Stockholm, men även för att svara mot ett allmänt behov av
en särskilt stor maskin för vissa vetenskapliga tillämpningar. Vid sina närmare
överväganden i denna fråga ävensom beaktande samordning i allmänhet
när det gäller statsförvaltningens utnyttjande av databehandlingsutrustning,
har statskontoret — hl. a. med hänsyn till de möjligheter som
den senaste tekniska utvecklingen ger anledning att beakta — funnit ekonomiska
och organisatoriska skäl tala för samarbete mellan de högre läroanstalterna
och FOA i utnyttjandet av en stor datamaskin i Stockholm.
FOA föreslås, på grund av den omfattande sakkunskap som finns att tillgå
inom anstalten, omhänderha driften av datamaskinen. Det sekretesskydd
som krävs för försvarets vidkommande bör kunna ges en tillfredsställande
lösning så att detta inte behöver utgöra något hinder för det gemensamma

Kungl. Maj.ts proposition nr i2 år 1965

utnyttjandet av datamaskinanläggningen. De av statskontoret föreslagna
åtgärderna i fråga om stockholmsmaskinen har godtagits av berörda läroanstalter
och myndigheter ehuru i något fall med viss tvekan.

De åtgärder som vidtagits för att uppnå ett samgående mellan de högre
läroanstalterna i Stockholm och FOA och som statskontoret funnit motiverade
av ekonomiska och organisatoriska skäl, innebär en ändring av de
förslag och framför allt av den investeringsplan som tidigare redovisats i
statskontorets skrivelse den 14 oktober 1964. Ytterligare modifieringar har
efter nämnda tidpunkt föreslagits i expertrådets plan över utbyggnaden med
datamaskiner på universitets- och högskoleorterna. Den för Göteborgs del
planerade installationen av en s. k. C-anläggning under innevarande budgetår
och som 1966/67 skulle utbytas mot en större s. k. B-anläggning, har,
med utgångspunkt från valet av maskin för Uppsala universitets och lantbrukshögskolans
behov, befunnits vara en olämplig övergångsanordning. I
avvaktan på den långsiktiga lösningen med anskaffningen av B-maskinen
under 1967, bör för Göteborg räknas med en terminal, ansluten till en annan
större statlig datamaskinanläggning.

Vad beträffar Umeå universitet innefattade den ursprungliga planen, att
den i Göteborg 1966/67 frigjorda C-anläggningen tänktes överförd till Umeå
för att där ersätta dess nuvarande E-maskin. Statskontoret har i stället
föranstaltat om åtgärder för att den nuvarande Umeå-maskinen inom kort
på förhyrningsbasis skall utbyggas till kapaciteten av en D-anläggning.

Den investeringsplan som expertrådet redovisar i sitt betänkande ändras
i flera avseenden till följd av dessa närmare överväganden inom statskontoret.
Främst gäller detta den ökning av investeringen som blir en följd
av att den för FOA och Stockholms-orten sammanslagna anläggningen
måste bli av betydande storleksordning och ha en dubbel kapacitet i jämförelse
med den ursprungligt planerade A-anläggningen. Även om det givetvis
är vanskligt att nu förutse investeringsbehovet för anläggningen, räknar
statskontoret med att anskaffningskostnaden blir omkring 25 % lägre än
för två A-anläggningar.

På de grunder som statskontoret anfört torde expertrådets plan över den
förutsedda belastningen på fonden få revideras enligt följande. Med hänsyn
till osäkerheten av utfallet på olika budgetår, har statskontoret fördelat
investeringen för anläggningen i Stockholm lika mellan två budgetår.

	1965/66	1966/67	1967/68	1968/69	Summa
Uppsala .............	7,7				7,7
Göteborg ............		6,6	—	__
Stockholm ..........		12,5	12,5	_	25,0
Umeå ...............	—	0,3	—	6,3	6,6
Lund................		—	6,6		6,6
Summa	7,7	19,4	19,1	6,3	52,5

Kungl. Maj:ts proposition nr t2 år 1965

3.4. Remissyttranden

Betänkandet angående datamaskiner för utbildning och forskning vid
universitet och högskolor har fått ett klart positivt mottagande och tillstyrks
i sina huvuddrag av samtliga remissinstanser. I remissyttrandena
uttalas stor tillfredsställelse med det arbete som utredningen genomfört.
Instanserna delar helt utredningens uppfattning att den automatiska databehandlingen
blivit av avgörande betydelse inom utbildningens och forskningens
område och att behovet av databehandlingsresurser är i starkt
växande. Förslaget anses vara väl ägnat att ligga till grund för konkreta åtgärder
syftande till en upprustning inom området.

Utredningens förslag om ett successivt inrättande a\ fem
datacentraler, en på varje universitetsort, och en centralisering till
en stor central i Stockholm av speciellt stora och komplicerade databehandlingsuppgifter
godtas av remissinstanserna. I fråga om valet mellan regionala
och centrala datamaskiner samt kommunikation av datauppgifter anför
telestyrelsen att de tekniska problemen beträffande datakommunikation
är lösta och att dataöverföring i första hand kan betraktas som ett resursproblem.
Televerket måste sålunda bygga ut sitt telenät icke bara för
den mycket snabbt växande telefon- och telextrafiken utan även för dataöverföring.
När det gäller lokala datakommunikationer föreslår bl. a. Stockholms
universitet att terminaler anordnas hos de större kunderna. Universitetskanslersämbetet
uppehåller sig vid frågan om datamaskinanläggningar
i samband med vissa fysikaliska experiment och vissa tekniska och naturvetenskapliga
uppgifter. Ämbetet betonar att skäl kan föreligga att i
större utsträckning än vad utredningen föreslagit komplettera de stora datamaskinanläggningarna
med ett antal mindre anläggningar.

Inrättandet av regionala databehandlingsdelegationer
för att främja den regionala samordningen av databehandlingstrågor tillstyrks
av remissinstanserna. Vniversitetskanslersämbetet ifrågasätter om
man inte vid det fortsatta ^byggnadsarbete bör ytterligare uppmärksamma
hur en närmare samordning kan åvägabringas mellan läroanstalter
samt allmänna institutioner. Medicinska forskningsrådet föreslår att samarbetet
med de datacentraler, som förutses inrättade vid landets stora undervisningssjukhus,
beaktas.

Förslaget om inrättandet av fem fristående servicebyråer med eu
föreståndare under överinseende av en universitetsmyndighet tillstyrks
liksom personalorganisationen i stort. Vikten av konkurrenskraftiga löner,
som ansluter sig till de som råder på den privata marknaden, betonas av
bl. a. statistiska centralbyrån och telestyrelsen. Behovet av stödprogrammerare
även på längre sikt understryks av flera instanser.

Finansieringsfrågan är den enda större fråga där remissinstanserna
har delade meningar. Förslaget tillstyrks eller lämnas utan er 4

Ilihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Xr 12

Kungl. Maj.ts proposition nr 42 år 1965

inringar av forskningsråden med undantag för jordbrukets forskningsråd
och humanistiska forskningsrådet. Universitetskansler sämbetet förordar,
liksom de flesta universitets- och högskolemyndigheterna, förslaget. De
myndigheter som avstyrker förslaget ansluter sig i princip till reservanten
i statskontoret med motivering att svårigheter föreligger att i samband med
petita beräkna behovet två år framåt i tiden och att systemet med avgiftsbeläggning
kan medföra att maskiner star outnyttjade. Vissa remissinstanser
hävdar även att kostnadstänkandet hos läroanstalterna blir illusoriskt
eftersom någon valfrihet vid användning av anslagen till datamaskintid
mellan olika ändamål eller vid valet av maskin inte föreligger. Riksrevisionsverket
ifrågasätter anslag under fonden för förlag till statsverket alternativt
anvisning av anslag över driftbudgeten. Verket ifrågasätter vidare
om inte medel för driften av datamaskiner kan anvisas under anslagen till
nyanskaffning av apparater in. m. och motsvarande anslag. Härigenom
skapas förutsättningar för ett val mellan olika alternativ. Statistiska centralbyrån,
vars datacentral sedan flera år tillämpar ett system som i princip
är det samma som det föreslagna, tillstyrker förslaget. Centralbyrån
vin dock ifrågasätta om inte en differentiering av prissättningen bör ske
samt om den fondförvaltande myndigheten skall äga maskinerna. För att
undvika en tung administrativ rutin bör de lokala myndigheterna stå som
ägare.

Frågan hur forskare vid institutioner, som ej sorterar under universitet
och högskolor skall tillgodoses med datamaskintid liksom när det gäller
forskningsprojekt, som stöds av statliga forskningsråd och som även innefattar
utnyttjande av datamaskiner, tas upp av forskningsråden. Dessa betonar
vikten av att dessa forskare liksom enskilda forskare över huvud får
utnyttja de föreslagna dataanläggningarna. Forskningsråden framhåller
även att, om kostnaderna för detta utnyttjande skall bestridas av forskningsråden,
dessas anslag måste uppräknas i motsvarande utsträckning.

3.5. Departementschefen

Organisationen av den automatiska databehandlingen (ADB) inom statsförvaltningen
behandlades i proposition till 1963 års riksdag (1963: 85,
SU 81, rskr 196). För den administrativa databehandlingens del togs slutlig
ställning till organisationen. Beträffande den matematiska databehandligen
förutsattes en särskild utredning. Utredningsarbetet skulle ledas av
statskontoret, som därvid skulle biträdas av ett expertråd med företrädare
för bl. a. forskningen och den högre undervisningen.

Bakgrunden till behovet av en utredning om den matematiska databehandlingen
var den oenighet som framkom vid remissbehandlingen av kommitténs
för maskinell databehandling huvudbetänkande »Automatisk databehandling»
(SOU 1962: 32) rörande såväl organisationen som omfattning -

Kungl. Maj:ts proposition nr 4-2 år 1965

en av den matematiska databehandlingen vid våra universitet och högskolor.
Allmän enighet rådde emellertid om att forskningens och utbildningens resursbehov
var kontinuerligt växande och att därtill ett uppdämt behov förelåg.

För egen del sammanfattade jag i prop. 1963: 85 mina synpunkter på följande
sätt. Den administrativa databehandlingens betydelse inom förvaltningen
motsvaras inom forskning och teknik av den matematiska databehandlingen.
Den betydelse som den matematiska databehandlingen har
inom forskningen och den högre utbildningen är uppenbar. Administrativ
databehandling inom förvaltningen kommer även i fortsättningen att medföra
avsevärda investeringar. Detsamma gäller självfallet för ADB-teknikens
utnyttjande inom den vetenskapliga sektorn. De betydande kostnader
det här är fråga om ställer krav på ökad planmässighet och garantier för
eu samordnad resursavvägning. Detta förhållande påkallar en noggrann
och hela området omfattande planering för att en optimal resursanvändning
skall åstadkommas. När det gäller maskinanläggningar vid universitet och
högskolor, framstår frågan om administrationen och organisationen av
driften som särskilt betydelsefull. Bl. a. uppkommer här spörsmålet, om
behovet av maskiner skall tillgodoses genom egna anläggningar vid varje
lärosäte eller genom anläggningar som är gemensamma för flera högskolor.
Även andra lösningar är givetvis möjliga. Det synes dock uppenbart,
att på var och en av de nuvarande fem universitets- och högskoleorterna
förutsättningar måste skapas för högre utbildning och forskning inom automatisk
databehandling.

Statskontoret har nu med överlämnande av expertrådets förslag rörande
datamaskiner för utbildning och forskning vid universitet och högskolor
redovisat sin syn på hithörande organisatoriska problem. Ämbetsverket har
därvid i huvudsak biträtt expertrådets förslag.

Expertrådet har, med utgångspunkt från en av rådet företagen behovsinventering,
i sitt betänkande föreslagit en successiv utbyggnad av databehandlingsresurserna
för forskningens och den högre utbildningens behov.
Inom loppet av en fyraårsperiod skall fem datacentraler, en på varje universitetsort,
inrättas. Expertrådet har indelat datamaskinerna i olika kategorier,
som betecknats A, B, C, D, E, på grundval av maskinernas kapacitet
där kategori A betecknar de största maskinerna. Datacentralerna i
Uppsala, Lund, Göteborg och Umeå föreslås bli utrustade med datamaskiner
av kategori B. Den femte datacentralen belägen i Stockholm skall enligt
expertrådet utrustas med en datamaskin av kategori A. Denna datacentral
skall härigenom kunna svara för de högre utbildningsanstalternas och forskningens
behov av en datamaskin som kan klara speciellt stora uppgifter.
Särskilda databchandlingsdelegationer inrättas på de fem universitetsorterna
för behandling av bl. a. samordningsfrågor avseende databehandlingsproblem.

Kungl. Maj. ts proposition nr 12 år 1965

Datacentralerna avses täcka maskintidsbehoven för undervisning inom
numerisk analys och administrativ databehandling samt sådana behov för
ioi skningsändmål, som kan sammanföras till en servicebvråmaskin. De
enligt expertrådets uppfattning relativt sällsynta behov, som kräver egen
datautrustning, avses inte bli tillgodosedda inom ramen för den föreslagna
datamaskinfonden.

Inköpen av dessa datamaskiner föreslås ske med medel från en särskild
kapitalfond. För driftens finansiering förutsätter expertrådet att all utnyttjad
maskintid betalas med anslag från respektive läroanstalter. Avgifternas
storlek skall beräknas så att de täcker inte bara de löpande driftkostnaderna
utan även avskrivning av maskinerna samt ränta på kapitalet.
Maskinerna förutsätts vara helt avskrivna efter ca sex års drift.

Expertrådet framlägger en fyraårsplan för att successivt tillgodose universitetsorternas
behov av datamaskinresurserna. Det totala investeringsbehovet
under perioden beräknas till drygt 45 milj. kr. Rådet anger också
att det årliga anslagsbehovet för driften av verksamheten uppgår till 17
milj. kr. då organisationen är fullt utbyggd.

De i expertrådets betänkande framförda förslagen har bland remissinstanserna
fått ett genomgående positivt mottagande. I sina huvuddrag tillstyrks
de framförda förslagen av i det närmaste samtliga remissinstanser.
Den enda fråga där olika meningar framkommit gäller det föreslagna finansieringssystemet.

På grundval av den inventering som expertrådet låtit genomföra
över aktuella behov av databehandlingsresurser för undervisning och forskning
har ett underlag erhållits för en bedömning av utvecklingen på detta
område under åtminstone de närmaste åren. Inte minst från utländska erfarenheter
framgår det klart att datamaskinerna medför en radikal förnyelse
på många forskningsområden och att många tillämpningar ännu är
oprövade. Utifrån bl. a. dessa erfarenheter uppskattar expertrådet expansionen
av den datamaskininriktade forskningen till lägst 50 % per år. Rådet
hai
len av universitetens och högskolornas behov av datamaskintid kan tillgodoses
på datamaskiner av kategori B.

Med utgångspunkt från universitetens och högskolornas nuvarande datamaskinutrustning
samt det beräknade behovet av datamaskintid för
1964/65 och de närmast kommande åren, redovisar expertrådet en plan
för hur universitetsorterna successivt skall erhålla nödvändiga resurser på
detta område. Investeringsplanen omfattar budgetåren 1965/66—1968/69.
Målsättningen har varit att i huvudsak täcka maskintidsbehoven för undervisning,
numerisk analys och administrativ databehandling samt sådana behov
för forskningsändamål som kan sammanföras till en för universitetsorten
gemensam datamaskin, s. k. servicebyråmaskin. Tillämpningar som

Kungl. Maj.ts proposition nr 42 år 1965

anses kräva egen datautrustning har inte medtagits i den av rådet redovisade
anskaffningsplanen. Av anläggningarna bör en vara speciellt avancerad
för att tillgodose behov för vilka de övriga maskinernas prestanda är
otillräckliga.

Expertrådet föreslår att den första servicebyråmaskinen, i enlighet med
statsmakternas beslut 1964, anskaffas för Uppsala redan i början av år
1965. Maskinen bör vara av kategori B eller en förhållandevis snabb maskin
av kategori C. Denna maskin förutsättes i väsentlig omfattning bli utnyttjad
även för Stockholms behov fram till våren 1967. Vid denna tidpunkt beräknas
lokaler bli tillgängliga så att en stor universitetsmaskin av kategori A
kan anskaffas och tillgodose både de högre utbildningsanstalternas i Stockholm
allmänna behov jämte landets gemensamma behov av en särskilt avancerad
maskin. För Göteborgs del finns redan ett av riksdagen lämnat beställningsbemyndigande
(1962: 1 bil. 9 s. 55, SU 7, rskr 7) för anskaffning
av en större datamaskin. Lokalmässiga förutsättningar för en datamaskin
av samma kapacitet som Uppsalamaskinen finns knappast före början av
1967. Då det inte heller behovsmässigt finns programunderlag för en större
maskin före denna tidpunkt förutsätter rådet att Göteborgs maskintidsbehov
kan tillgodoses temporärt med en mindre datamaskin av kategori C.
För Lund och Umeå är de aktuella behoven tillgodosedda för de närmaste
två, tre åren. I Lund bedömer expertrådet att behovet i slutet av år 1967
motsvarar en anläggning av samma storlek som i Uppsala och Göteborg.
För Umeås del är erfarenheterna ännu så färska att underlag saknas för
en framtidsvärdering. Eventuellt kan enligt rådet den mindre Göteborgsmaskinen,
då denna friställs 1967, flyttas upp till Umeå.

Expertrådet har till sin anskaffningsplan fogat den allmänna reservationen
att den verkliga utbyggnadstakten och maskinstorleken successivt bör
anpassas till såväl den tekniska utvecklingen som behovsutvecklingen i fråga
om datamaskintid.

Remissinstanserna har i huvudsak inte haft något att erinra mot den av
expertrådet framlagda utbyggnadsplanen. Universitetskanslersämbetet har
emellertid ansett att skäl kan föreligga att i större utsträckning än vad rådet
föreslagit komplettera de stora servicebyråmaskinerna med ett antal mindre
anläggningar.

Genom beslut den 18 december 1964 har Kungl. Maj it bemyndigat statskontoret
att ingå avtal om inköp av datamaskinanläggningen för Uppsala
universitet och lantbrukshögskolan jämte tre terminalanläggningar för
statskontoret, tekniska högskolan i Stockholm samt lantbrukshögskolan.

I skrivelse den 11 februari 1965 bär statskontoret framlagt förslag om vissa
avsteg från den av expertrådet i betänkandet redovisade planen för anskaffande
av datamaskiner under budgetåren 1965/66—1968/69.

Den stora datamaskin av kategori A som expertrådet föreslår inrättad i
Stockholm är av sådan storlek, att ingen enskild statlig myndighet inom en

Kungl. Maj:ts proposition nr 42 år 1965

överskådlig framtid kan beräknas fullbelägga den med egna uppgifter. Vid
narmare överväganden i denna fråga har statskontoret funnit att ekonomiska
och organisatoriska skäl talar för ett samarbete mellan de högre läroanstalterna
och FOA i utnyttjandet av den stora datamaskinen i Stockholm.
FOA besitter den största erfarenheten inom statsförvaltningen beträffande
drift av stora datamaskiner och bör därför omhänderha driften av maskinen.
Samtliga berörda läroanstalter och FOA har accepterat det föreslagna
samarbetet, ehuru i ett fall med viss tvekan. Anskaffningskostnaden för
ifrågavarande datamaskin beräknas av statskontoret till ca 25 milj. kr.,
dvs. 25 % lägre än för två datamaskiner av kategori A.

Statskontoret anför vidare att vissa modifikationer därutöver bör göras i
den av expertrådet redovisade investeringsplanen. Den för Göteborgs del
planerade övergångsanordningen med installation av en C-anläggning som
1966/67 skulle utbytas mot en B-anläggning har befunnits olämplig. I avvaktan
på denna senare anskaffning bör för Göteborgs del i stället räknas
med en terminal ansluten till en annan större statlig datamaskinanläggning.
Vad beträffar Umeå har verket föranstaltat om att den nuvarande maskinen
på förhyrningsbas utbyggs till kapaciteten av eu D-anläggning.

Liksom expertrådet finner jag, utifrån den redovisade inventeringen, att
den högre utbildningens behov av datamaskiner på snart sagt alla vetenskapliga
områden måste tillgodoses genom en snabb utbyggnad av resurserna.
Expertrådet har själv omgärdat sina slutsatser av behovsinventeringen
med flera reservationer. Bl. a. mot bakgrund av erfarenheterna från USA
finner jag emellertid att det redovisade behovet av datamaskintid och dess
beräknade årliga tillväxttakt knappast kan sägas vara tilltagen i överkant.
Den successiva utbyggnadsplan som expertrådet redovisat i sitt betänkande
bör, med de modifieringar statskontoret sedermera föreslagit, enligt min mening
kunna läggas till grund för den fortsatta planeringen på området. Redan
det faktum att statskontoret, efter så kort lid sedan expertrådet framlagt
sina förslag till åtgärder för en upprustning av universitetens och högskolornas
datamaskinresurser, har inkommit med ändrade ställningstaganden
på flera punkter visar hur angeläget det är att planeringen inte binds
för hårt under en lång tid. Jag anser det väsentligt att de ansvariga myndigheterna
hela tiden strävar efter en sådan flexibilitet som möjliggör att rationella
lösningar i varje särskilt fall kan uppnås. Hur snabb utvecklingen är
visar den av statskontoret föreslagna sammanslagningen av de högre läroanstalternas
och FOA:s datamaskinbehov i en anläggning. För mig verkar
det vara ett rationellt förslag som är väl värt att ytterligare prövas. Jag avser
att sedermera föreslå Kungl. Maj:t att åt statskontoret uppdraga att efter
samråd med universitetskanslersämbetet och de lokala databehandlingsdelegationerna
successivt inkomma med förslag om ett fullföljande av upprustningen
i vad avser datamaskinresurser för högre utbildning och forskning.

Kungl. Maj. ts proposition nr 42 år 1965

Jag övergår härefter till att behandla det av expertrådet och statskontoret
föreslagna finansieringssystemet. Utgångspunkt för detta system
är att kostnaderna för databehandling bör bäras gemensamt av alla myndigheter
som utnvttjar en datamaskin samt att driften av datamaskiner
görs ekonomiskt självbärande. Utnyttjad maskintid bör beläggas med a1*-gifter som täcker samtliga statsverkets kostnader för drift och kapital.
Driftsutgifterna per maskintimme uppskattas på grundval av en i förväg
uppgjord årsbudget för databehandlingsanläggningen. En rimlig uppskattning
av kapitalkostnaderna per maskintimme kan göras redan i samband
med att maskinen anskaffas. Båda kostnadsposterna kan årligen revideras
genom efterkalkylering. Avgifterna bör årligen fastställas av central myndighet,
så att en viss enhetlighet i prissättningen vid de olika universitetsmaskinerna
uppnås. Expertrådets förslag är vidare att en särskild kapitalfond
inrättas för inköp av datamaskiner. Återbetalningen till fonden skall
ske i form av viss hyreskostnad per utnyttjad maskintimme. De enskilda
forskarna förutsätts erhålla medel för datamaskintid från en högre läroanstalt.
Varje högre läroanstalt skall årligen begära anslag för sitt behov
av datamaskintid. Anslagen bör vara förslagsvis betecknade. Forskningsråden
förutsätts bevilja medel för sådan databehandling som har samband
med av råden understödda projekt. Expertrådet utgår vidare ifrån att statliga
anslag inte utan särskilt medgivande får disponeras för datamaskintid
vid icke statliga anläggningar. Expertrådet anser att en väsentlig egenskap
hos det föreslagna systemet är att det befrämjar ett kostnadsmedvetande
hos varje maskinanvändare och kan stimulera till en rationell drift av anläggningen.

Som jag tidigare nämnt har expertrådets förslag till finansieringssystem
mött vissa invändningar. I stället har förordats att inköpen av datamaskiner
finansieras genom anslag över driftbudgeten samt att maskinerna
ställs till datacentralernas förfogande utan att någon hyra debiteras centralerna.

Statskontoret erinrar i sin skrivelse om sin utredning angående möjligheterna
att mer allmänt uppnå ett mer rättvisande redovisningssystem inom
statsförvaltningen. Det av expertrådet föreslagna systemet finner statskontoret
vara av stort intresse då det innebär en öppen redovisning av samtliga
kostnader, som är förknippade med utnyttjandet av eu datamaskin. Liksom
expertrådet finner ämbetsverket sannolikt att detta finansieringssystem kan
tillämpas inom statsförvaltningen i övrigt. Universitetskanslersämbetet är
liksom statskontoret av den uppfattningen att en utveckling mot ökat kostnadsmedvetande
är i hög grad önskvärt på universitets- och högskoleområdet.

För egen del finner jag det av expertrådet föreslagna finansieringssystemet
för datamaskinverksamheten vara lämpligt på ett område som detta
där kostnadstänkande och resursavvägning är av särskild betydelse. I det

Kungl. Maj.ts proposition nr 42 år 1965

expansiva skede som förestår med en snabb utbyggnad av datamaskinresurserna
för universitet och högskolor anser jag det angeläget att ett system
skapas som tryggar ett ekonomiskt utnyttjande av tillgängliga maskiner.
Jag finner det angeläget att finansieringen av verksamheten vid servicebyråmaskiner
redan från och med 1965/66 anpassas till det föreslagna
systemet. Vid existerande äldre anläggningar bör vissa modifieringar kunna
ifrågakomma men vid de nya anläggningar som tillkommer bör systemet
kunna genomföras helt.

Expertrådet har föreslagit att universitetskanslersämbetet efter en övergångstid
skall bli den myndighet som förvaltar datamaskinfonden. Rådet
framhåller dock, att under den uppbyggnadsperiod som nu föreslås inledd
kommer universitetens och högskolornas databehandlingsresurser att först
successivt kunna utbyggas. Under denna tid måste de högre utbildningsanstalternas
behov delvis få tillgodoses i anläggningar inom och utanför den
svenska statsförvaltningen. Behovet av samordning blir under detta inledningsskede
av stor betydelse och expertrådet föreslår att statskontoret blir
den fondförvaltande myndigheten under övergångstiden. Själv finner jag
del mycket angeläget att denna samordnande funktion på databehandlingsområdet
som tilldelades statskontoret på grundval av förslag i prop. 1963:
85 tills vidare även skall avse organisationen av databehandlingsresurserna
för universitet och högskolor.

Vad angår organisationen har expertrådet förordat att för samordning
av de lokala databehandlingsproblemen skall inrättas särskilda
databehandlingsdelegationer på de fem universitetsorterna där datacentraler
enligt rådet skall upprättas. I delegationerna skall ingå företrädare
för de skilda läroanstalterna på orten. Statskontoret har redan tagit initiativ
till upprättande av temporära lokala kommittéer med sammansättning
och uppgifter motsvarande de föreslagna databehandlingsdelegationerna.
Jag anser liksom remissmyndigheterna att detta bör vara en lämplig lösning
töi att åstadkomma att intressenterna på respektive ort gemensamt avhandlar
de problem som uppkommer i samband med det gemensamma utnyttjandet
av respektive servicebyråmaskin. I det övergångsskede som närmast
förestår, då datamaskiner av tillräcklig storlek inte finns att tillgå
på varje ort, bör de lokala databehandlingsdelegationerna även kunna fungera
som samordningsorgan mellan universitetsort som erhållit eu datamaskinanläggning
och annan dylik ort vars behov temporärt tillgodoses genom
en terminalanknytning till den nämnda anläggningen.

I expertrådets betänkande redovisas även förslag beträffande personalbehovet
för denna verksamhet ävensom upprättandet av lokala datacentraler.
Denna fråga liksom universitetens och högskolornas behov av medel för
datamaskintid kommer senare denna dag att anmälas av chefen för ecklesiastikdepartementet.

Jag övergår nu till att behandla kostnaderna under innevarande

Kungl. Maj.ts proposition nr 42 år 1965

budgetår och budgetåret 1965/66 för de åtgärder för upprustning av universitetens
och högskolornas resurser av datamaskiner som jag i det föregående
förordat.

Expertrådet har beräknat att dess plan för anskaffning av datamaskiner
till den högre utbildningen och forskningen under budgetåren 1965/66
1968/69 medför ett totalt medelsbehov om 45,3 milj. kr. Genom den successivt
ökade amorteringen av de i drift varande datamaskinerna kommer
emellertid behovet av kapitaltillskott under perioden att enligt rådet begränsas
till 37,3 milj. kr. Statskontorets investeringsplan för samma period
förutsätter ett totalt medelsbehov av 52,5 milj. kr. Det i förhållande till
expertrådets plan ökade medelstillskottet betingas helt av att ämbetsverket
föreslår att den datamaskin som anskaffas för de högre utbildningsanstalternas
i Stockholm och FOA:s behov blir av en sådan storleksordning att
den erhåller dubbla kapaciteten i jämförelse med den ursprungligen planerade
datamaskinen av kategori A. Som jag tidigare påpekat beräknas
denna lösning innebära en besparing om ca 25 % jämfört med om två
mindre dataanläggningar av kategori A skulle behöva införskaffas. Medelsbehovet
under statens datamaskinfond under budgetåren 1965/66 1968/69

uppgår med utgångspunkt från statskontorets investeringsplan till 7,7, 19,4,
19,1 och 6,3 milj. kr. under respektive budgetår.

Genom beslut av föregående års riksdag (prop. 1964: 1 bil. 9 s. 56, SU
7, rskr. 7) har Kungl. Maj :t bemyndigats att beställa en datamaskinanläggning
för Uppsala universitets och lantbrukshögskolans behov till en kostnad
av högst 6 milj. kr. Jag förutsatte därvid att den betalning som erfordrades
vid leverans skulle kunna bestridas från anslaget till viss försöksverksamhet
inom statsförvaltningen. Som jag i det föregående anmält hai
Kungl. Maj :t bemyndigat statskontoret att teckna avtal om leverans av denna
datamaskinanläggning. Kungl. Maj :t förordnade därvid att erforderlig
betalning i samband med kontraktstecknandet förskottsvis skulle få bestridas
från sistnämnda anslag. De medel statskontoret totalt utbetalat under
budgetåret 1964/65 i anledning av att kontrakt har tecknats med leverantören
av Uppsalas datamaskin bör enligt min mening slutligt belasta anslaget
för viss försöksverksamhet inom statsförvaltningen. Jag förordar
vidare att den i det föregående behandlade kapitalfonden upprättas fr. o. in.
den 1 juli 1965 under rubriken Statens datamaskinfond: Datamaskiner för
högre undervisning och forskning in. in. Från och med sistnämnda datum
bör bl. a. Uppsala datamaskin invärderas på fonden.

I prop. 1965: 1 (bil. 9 s. 90) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att,
i avbidan på särskild proposition i ämnet för budgetåret 1965/66 till Statens
datamaskinfond: Datamaskiner för högre undervisning och forskning
beräknas ett investeringsanslag av 10 milj. kr. Av redogörelsen i det föregående
framgår att medelsbehovet för budgetåret 1965/66 under fonden så
vitt nu kan förutses skulle uppgå till 4,9 milj. kr. Utvecklingen på detta

50 Kungl. Maj.ts proposition nr 42 år 1965

område är emellertid utsatt för en ständig förändring i ett alltmer accelererande
tempo. Det framstår för mig som väsentligt att handlingsfriheten
i förhållande till uppgjorda planer bibehålies i största möjliga utsträckning.
Genom det föreslagna finansieringssystemet minskar riskerna för felinvesteringar
i datamaskiner avsevärt. Jag förordar därför att medel till
statens datamaskinfond för budgetåret 1965/66 slutligt anvisas med det
preliminärt beräknade beloppet av 10 milj. kr.

Mot bakgrund av den i det föregående redovisade investeringsplanen för
budgetåren 1965/66—1968/69 förordar jag att Kungl. Maj :t begär riksdagens
bemyndigande att beställa datamaskiner avseende leveranser t. o. m.
1968/69 till ett belopp av 50 milj. kr.

4. Hemställan

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Maj :t föreslår riksdagen att

a) godkänna den av mig i det föregående förordade organisationen
av statskontoret;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta erforderliga övergångsåtgärder
i anledning av den föreslagna omorganisationen; c)

bemyndiga Kungl. Maj :t att ändra personalförteckningen
för statskontoret enligt vad jag förordat i det föregående; d)

godkänna följande avlöningsstat för statskontoret, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1965/66:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -

slagsvis ................................ 240 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis .............. 60 000

3. Ersättning till expertis, förslagsvis ........ 2 000 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 5 773 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 3 428 000

6. Särskilda uppbördsmedel:

Ersättning för Nollerothska stiftelsen, förslagsvis
.............................. 1000

Summa kronor 11 500 000

K ungt. Maj.ts proposition nr 42 år 1965

e) till Statskontoret: Avlöningar för budgetåret 1965/66
under sjunde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
11 500 000 kr.;

f) till Statskontoret: Omkostnader för budgetåret 1965/
66 under sjunde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
1 625 000 kr.;

g) till Viss försöksverksamhet inom statsförvaltningen
m. m. för budgetåret 1965/66 under sjunde huvudtiteln anvisa
ett förslagsanslag av 2 000 000 kr.;

h) godkänna den av mig i det föregående förordade organisationen
av den matematiska databehandlingen inom
den högre undervisningen och forskningen;

i) bemyndiga Kungl. Maj :t att beställa datamaskinanläggningar
inom ramen för 50 000 000 kr. t. o. m. budgetåret
1968/69 samt att i övrigt vidta de åtgärder som erfordras
för genomförandet av den föreslagna organisationen; j)

till Statens datamaskinfond: Datamaskiner för högre
undervisning och forskning m. m. för budgetåret 1965/66
anvisa ett investeringsanslag av 10 000 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta
protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Hans Ohlsson

STATSKONTORETS NUVARANDE ORGANISATION

(utom fondbyrån)

Styrelse

Genera Idi re k tö i

Överdirektör 1

Överdirektör 2

Avd.-chef

Chefssekretariat

l i i byr° i

L___J L--

Undervisningsbyrå

Byråer för organisationsundersöknii

ningar

ADB - avdelning

Berakn ingsavdelning

Administrativ byrå

Kungl. Maj. ts proposition nr 42 år 1965

STATSKONTORETS ORGANISATION (förslag)
(utom fondbyrån)

Styr* It*
Generaldirektör

Överdirektör

Utredningsavdelningar

Anm. Organisationstablån innefattar inte fondbyrån och matematiska byrån.

Planerings- Utbildningsenhet -

Administrativ

hyra

Q 6 -

Kungl. Maj:ts proposition nr fö år 1965

Kungl. Maj.ts proposition nr 42 år 1965

Innehållsförteckning

1. Statskontorets organisation.........................

1.1. Inledning ...............................

1.1.1. Frågans tidigare behandling .............................

1.1.2. Statskontorets nuvarande organisation ...................

1.2. Statskontorets organisationsutredning ....................

1.2.1. Rationaliseringsverksamhetens inriktning .................

1.2.1.1. Rationaliseringsundersökningar .........................

1.2.1.2. Speciella aktiviteter inom rationaliseringsområdet ..........

1.2.1.3. Remissverksamhet ..............................

1.2.2. Utbildnings- och informationsverksamhet ..................

1.2.2.1. Utbildningsverksamhet .............................

1.2.2.2. Informationsverksamhet ...........................

1.2.3. Matematisk databehandling ..............................

1.2.4. Administration samt fond- och kameralförvaltning..........

1.2.4.1. Planeringsfunktionen ..............................

1.2.4.2. Personal- och ekonomifunktionerna ......................

1.2.4.3. Fond- och kameralförvaltningen ...........i..............

1.2.5. Förslag till ny organisation ...............................

1.2.5.1. Behovet av ny organisation ......................

1.2.5.2. Styrelse och övrig verksledning........................

1.2.5.3. Utredningsavdelningar ....................i...........

1.2.5.4. Centralplanering ................... . ............

1.2.5.5. Utbildningsbyrå ........................................

1.2.5.6. Administrativ byrå ............................

1.3. Remissyttranden .........................

1.4. Departementschefen ................

2. Anslagsfrågor m. in.......................................

2.1. Statskontoret: Avlöningar .............................

2.1.1. Statskontorets anslagsframställning ......................

2.1.2. Departementschefen ................................

2.2. Statskontoret: Omkostnader .............................

2.2.1. Statskontorets anslagsframställning ......................

2.2.2. Departementschefen ...........................

2.3. Viss försöksverksamhet inom statsförvaltningen m. m.......

2.3.1. Statskontorets anslagsframställning ......................

2.3.2. Departementschefen ..............................

3. Datamaskiner för utbildning och forskning vid universitet och

högskolor .....................................

3.1. Frågans tidigare behandling ..............................

3.2. Expertrådets utredning ............................

3.2.1. Behov av databehandlingsutrustning vid universitet och högskolor
..................................................

3.2.2. Principer för tillgodoseende av databehandlingsresurser......

Kungl. Maj.ts proposition nr 42 år 1965

3.2.2.1. Finansieringssystemet .................................. 28

3.2.2.2. Spridningen av datamaskiner ............................ 32

3.2.2.3. Regional samordning .................................... 33

3.2.3. Den regionala datamaskinorganisationen .................. 34

3.2.4. Förslag till successiva åtgärder för tillgodoseende av universitetens
och högskolornas behov av datamaskintid............ 35

3.2.5. Tidsplan och kostnadsberäkning .......................... 36

3.3. Statskontorets skrivelser ................................ 38

3.4. Remissyttranden ........................................ 41

3.5. Departementschefen .................................... 42

4. Hemställan ........................................... 50

MARCUS BOKTR. STHLM 1965 650103