Kungl. Maj:ts proposition nr 4-1 år 1967
Proposition 1967:41
Kungl. Maj:ts proposition nr 4-1 år 1967
1
Nr 41
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående musikdramatisk
utbildning m. to.; given Stockholms slott den 3 mars
1967.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF
Ragnar Edenman
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att musikdramatisk utbildning, med speciell inriktning
på utbildning av operaartister, skall anordnas i Stockholm vid en särskild statlig
skola med början läsåret 1968/69. Skolan inrättas dock redan den 1 januari
1968 genom att styrelse och rektor tillsätts för att planera och förbereda den
nya utbildningen.
Utbildningen vid musikhögskolans operaklass skall under nästa budgetår
fullföljas vid högskolan.
Propositionen innehåller vidare förslag till anslag för statens scenskolor.
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1967.
1 samt
Nr 11
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 41 år 1967
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 3
mars 1967.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Kling, Edenman, Johansson, Holmqvist, Aspling,
Palme, Sven-Eric Nilsson, Gustafsson, Geijer, Myrdal, Odhnoff.
Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga angående musikdramatisk
utbildning m. m. och anför.
I statsverkspropositionen (bil. 10 s. 323) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1967/68
beräkna
a) till Statens skolor för scenisk utbildning: Avlöningar ett förslagsanslag av
2 530 000 kr.,
b) till Statens skolor för scenisk utbildning: Omkostnader ett förslagsanslag
av 525 000 kr.,
c) till Musikdramatisk utbildning ett förslagsanslag av 300 000 kr.
Beredningen av denna fråga är nu avslutad och jag anhåller att få redogöra
för den närmare.
Kungl. Maj:ts ''proposition nr hl år 1967
3
1. Inledning
På grundval av förslag i betänkandet Statens skolor för scenisk utbildning
2 (Stencil E 1965) förordades i prop. 1966:95 (SU 111 och 125, rskr 253) bl. a.
att operaklassen vid musikhögskolan skulle läggas ned och läsåret 1967/68 ersättas
med en musikdramatisk linje vid scenskolan i Stockholm, avsedd för utbildning
av operaartister. De musikdramatiska linjerna, som försöksvis är anordnade
vid scenskolorna i Göteborg och Malmö, föreslogs bli reguljära inslag i
utbildningen från den tidpunkt då den musikdramatiska utbildningen i Stockholm
enligt förslaget skulle sättas igång.
Riksdagen godkände de föreslagna riktlinjerna för den musikdramatiska utbildningen
i Göteborg och Malmö. Beträffande utbildningen i Stockholm stannade
kamrarna i skiljaktiga beslut. I första kammaren bifölls propositionens förslag
medan andra kammaren biföll ett motionsförslag om att en överflyttning
av operaklassen till scenskolan i Stockholm skulle anstå till nästa års riksdag
i avvaktan på resultatet av förnyad prövning av en sådan överflyttnings föroch
nackdelar.
Den 16 juni 1966 uppdrog Kungl. Maj:t åt teater- och orkesterrådet (TOR)
att efter samråd med Musikaliska akademiens styrelse och styrelsen för statens
skola för scenisk utbildning i Stockholm dels företa en översyn av det förslag
till läroplaner för musikdramatisk utbildning i Stockholm som lagts fram i betänkandet
Statens skolor för scenisk utbildning 2, dels till Kungl. Maj:t redovisa
det material och de ytterligare synpunkter som kunde vara ägnade att
belysa för- och nackdelar av att organisatoriskt anknyta den musikdramatiska
bildning.
TOR har den 14 november 1966 avgett förslag angående musikdramatisk utbildning.
Efter remiss har yttranden över TOR:s förslag avgetts av statskontoret,
byggnadsstyrelsen, Musikaliska akademiens styrelse, statens skolor för scenisk
utbildning i Stockholm, Göteborg och Malmö, 1965 års musikutbildningskommitté,
särskilde utredningsmannen för scenisk utbildning Åke Meyerson, Sveriges
radio, Kungl. teatern, Riksteatern-Svenska teatern, Teatrarnas riksförbund,
Svenska teaterförbundet, Teaterns utbildningsråd, Musikkonservatoriema i Göteborg
och Malmö, Svenska musikerförbundet och Svenska musikpedagogförbundens
samarbetskommitté. Yttranden har därjämte inkommit från Malmö
stadsteater samt Svenska sång- och talpedagogförbundet.
I vanlig ordning föreligger anslagsframställningar för nästa budgetår från
statens skolor för scenisk utbildning (i fortsättningen kallade statens scenskolor).
TOR har yttrat sig över skolornas förslag.
1* — Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 sand. Nr il
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 4-1 år 1967
2. Musikdramatisk utbildning
2.1. Nuläge
2.1.1. Musikhögskolan
Utbildning av operasångare sker för närvarande vid musikhögskolans operaklass.
Utbildningen står under ledning av en särskild operaklassnämnd.
I anslutning till TOR:s förslag har musikhögskolan lämnat en redogörelse över
de nuvarande utbildningsförhållandena i operaklassen.
Enligt musikhögskolans reglemente får elev i operaklassen inte utan nämndens
medgivande åtnjuta undervisning längre tid än fyra terminer. Eftersom
de sökande till operaklassen visat upp stora ojämnheter i sin förutbildning
har undervisningen i regel kommit att omfatta sex terminer. Sedan höstterminen
1960 har undervisningen lagts om med tanke på att ge samtliga elever en
treårig utbildning. Operaklassnämnden har samtidigt tillsatt en särskild studierektor
för att leda utbildningen. Operaklassen har innevarande vårtermin
tolv elever, därav sex förstaårselever.
I redogörelsen framhålls vidare att innehållet i operaklassens studieplan inte
skiljer sig nämnvärt från det som föreslås av TOR för den nya utbildningen.
Däremot föreligger skillnader i fråga om undervisningens omfattning. Sammanlagda
antalet lärartimmar per vecka uppgår till 52 och antalet veckotimmar
per elev är ca 20. Läsåret omfattar 29 veckor.
Kostnaderna för operaklassen beräknas för innevarande läsår till ca 93 000
kr.
2.1£. Statens scenskolor i Göteborg och Malmö
Läsåret 1964/65 har vid scenskolorna i Göteborg och Malmö försöksvis inrättas
särskilda linjer för utbildning av lyrisk-dramatiska artister.
Kungl. Maj:t har den 29 juni 1964 i avvaktan på slutligt ställningstagande
till den musikdramatiska utbildningen i Stockholm fastställt provisoriska bestämmelser
för scenskolorna. Utbildningen vid de musikdramatiska linjerna är
treårig. TOR har överinseendet över utbildningen. Intagning sker på grundval
av särskilda inträdesprov. För närvarande har både Göteborg och Malmö fyra
elever i vardera årskurs I och II samt fem i arskurs III.
Vid vardera skolan har för den musikdramatiska linjens del inrättats en extra
tjänst som lärare i musikalisk instudering. I övrigt meddelas undervisningen av
samma lärare som vid de dramatiska linjerna. I ämnen, som är gemensamma för
de dramatiska och musikdramatiska utbildningslinjerna, anordnas samundervisning.
Läsåret omfattar 39 veckor. Enligt de av TOR fastställda studieplanerna
är sammanlagda antalet lärartimmar per vecka läsåret 1966/67 i Göteborg
196 samt i Malmö 176. Antalet elevtimmar per vecka och årskurs uppgick för
samma läsår i Göteborg till 45,5, 43,5 och 34,5 samt i Malmö till 35,5, 37 och
36,5.
o
Kungl. Maj:ts ''proposition nr bl år 1967
2.2. TOR:s förslag
2.2.1. Utbildningsprogram
1 OR framhåller inledningsvis att den föreslagna nya operasångarutbildningen
bör ses som ett kulturpolitiskt initiativ, som syftar till en såväl kvalitativ som
kvantitativ utveckling på operaområdet. Enligt TOR krävs för detta en upprustning
av operautbildningen i dess helhet. Utbildningen av musikdramatiska
artister bör således kompletteras med en mer målmedveten utbildning av framför
allt dirigenter, regissörer, korister och orkestermusiker.
TOR konstaterar att omfattningen och uppläggningen av en utbildningsgång
främst bestäms av två faktorer, nämligen de krav som ställs på eleverna
vid deras antagning till utbildningen och de krav som ställs i den faktiska yrkesutövningen.
I dagens situation bör enligt TOR huvudvikten i utbildningen
av operasångare inte läggas på att lära eleverna en individuell repertoar. Operateatern
kännetecknas av en utveckling mot en i stil och form alltmer varierad
repertoar (från tidig barock till modernt nyskapande). Nya och svåra tekniska
krav på artisterna kommer inte minst att ställas genom utvecklingen av operaverksamhet
i TV. Största vikt bör således läggas på att utbilda artister med
förutsättningar för en nyanserad och rörlig musikdramatisk uttrycksförmåga.
Den av TOR föreslagna utbildningen är inriktad på att ge eleverna grundlig
musikalisk-teknisk träning samt en effektiv instuderingsteknik. Redan under
utbildningsstadiet bör eleverna få erfarenhet av modernt skapande, vilket enligt
TOR kan ske genom samarbete med musikhögskolans kompositionsseminarium.
TOR lägger fram förslag till studieplan för en treårig utbildning av operasångare,
förlagd till Stockholm. För antagning till utbildningen krävs förutbildning,
som omfattar både röstlig skolning, kunskaper i solfége motsvarande utbildningen
vid musikhögskolans solosångklass samt elementära kunskaper i pianospelning.
Elev antas efter inträdesprov inför särskild jury.
I årskurs I uppövas framför allt elevernas möjligheter att tillgodogöra sig en
avancerad utbildning. Vissa möjligheter bör finnas till kompletterande studier
vid musikhögskolan. I årskurs II lämnas ökat utrymme åt scenisk framställning.
Musikalisk instudering sker parallellt med de sceniska instuderingsuppgifterna.
Utbildningen i årskurs III föreslås få en utformning, som i hög grad anknyter
till verksamheten vid en teater samtidigt som möjligheter ges till förstärkt
undervisning i vissa ämnen. Utbildning för radio och TV beaktas särskilt.
Därutöver föreslås eleverna i årskurserna II och III få möjlighet att företa
en studieresa på minst en vecka till utlandet. Varje läsår skall omfatta 34
veckor, med 30 veckotimmar per elev i årskurs I, 31 i årskurs II och 33 i årskurs
III. Antalet lärartimmar per vecka för de tre årskurserna uppgår sammanlagt
till 298.
I TOR:s förslag ingår en utförlig beskrivning av olika i undervisningen ingåen -
6 Kungl. Maj:ts proposition nr bl år 1967
de ämnen och övningar och deras plats i utbildningsgången. I denna del torde
få hänvisas till förslaget.
2.''ii Si. Elevintagning
Inträdesprov skall ligga till grund för intagningen och bör enligt TOR:s förslag
omfatta valfritt sångprov, förelagt sångprov, prov i solfege och pianospelning,
prov i scenisk framställning och pantomimisk improvisation samt instuderingsprov.
TOR föreslår en årlig intagning av i genomsnitt åtta elever, dvs. ett totalt elevantal
av 24 vid full utbyggnad. Ett eller ett par platser föreslås i vissa fall kunna
tilldelas sökande som inte i första hand siktar på en scenisk karriär utan tänker
sig att bli sångpedagoger med särskild inriktning på utbildning av musikdramatiska
artister. .
Arbetsmarknads- och utbildningssituationen bör enligt TOR kontinuerligt
följas med stor uppmärksamhet, då kommande prognoser kan ge nytt underlag
för bedömning av intagningens storlek. Intagningen i Stockholm bör också
sättas i relation till omfattningen och inriktningen av den musikdramatiska utbildningen
vid scenskolorna i Göteborg och Malmö.
2.2.3. Organisatorisk lösning
TOR konstaterar att den föreslagna utbildningen kommer att till sm utformning
bli avancerad och starkt specialiserad också i förhållande till angransande,
likartad utbildning. TOR har därför kommit till den bestämda uppfattningen
att en självständig institution är den mest ändamålsenliga lösningen för den
föreslagna utbildningen. Samarbete bör dock ske både med scenskolan i Stockholm
och musikhögskolan.
Av avgörande betydelse för den föreslagna utbildningen är enligt TOR att
de pedagogiska och konstnärliga intentionerna genomförs i praktiken. Skolans
ledning bör därför under ett uppbyggnadsskede knytas direkt till TOR, som
härigenom tills vidare skulle bli huvudman för utbildningen.
TOR betonar behovet av att knyta en högt kvalificerad kraft till skolan för
den direkta pedagogiska och administrativa ledningen. TOR anser att uppgiften
är fullt jämförbar med rektorernas vid de statliga scenskolorna och föreslår
att en motsvarande tjänst som rektor inrättas.
En arbetsgrupp under TOR föreslås fungera som skolans s t y r e 1 s e . I denna
bör TOR utse ordförande och ytterligare två ledamöter samt var och en av
Musikaliska akademiens styrelse, Kungl. teatern och scenskolan i Stockholm
en ledamot. Skolans rektor är självskriven ledamot av styrelsen.
Vid sin sida föreslås styrelse och rektor få en särskild expertgrupp på
högst sex personer, vilka utses av TOR. Av dessa bör två vara operasångare
(en manlig och en kvinnlig), en talscensregissör, en operadirigent, en tonsättare
och en regissör eller producent med radio- och TV-erfarenhet.
Kungl. Maj:ts proposition nr 41 år 1967 7
Jury för inträdesprövningarna bör utses av styrelsen i samråd med expertgruppen.
2.2.4. Lokaler
TOR beräknar att den föreslagna skolan har ett lokalbehov på ca 850 m2.
Under vissa perioder av utbildningen krävs därjämte en stor lokal med scen
och orkesterdike. Skolan kan i princip förläggas var som helst inom Stockholms
centralare delar, där lokaler med denna kapacitet kan anskaffas. Skolan
bör förfoga över helt egna lokaler, även om en lokalmässig anknytning skulle
komma att ske till någon annan utbildningsinstitution. Som exempel på tänkbar
provisorisk teaterlokal för skolan nämns Södra teatern.
2.2.5. Personalbehov och kostnadsberäkning
Den föreslagna skolan når hösten 1969 sin fulla kapacitet med 24 elever. Den
fasta, heltidsanställda lärarkåren föreslås då bestå av rektor, en lärare i solfége,
fyra lärare i musikalisk instudering och en repetitör. För övrig undervisning
bör timlärare anställas.
För viss undervisning, t. ex. i rörelseteknik och orienteringsämnen, torde samma
lärare som vid scenskolan eller musikhögskolan kunna komma i fråga. I
övrigt kräver utbildningens art lärare med speciell erfarenhet och inriktning.
TOR betonar vikten av att särskild utbildning av pedagoger med inriktning
på detta utbildningsområde snarast kommer till stånd.
För skolans administration föreslås en tjänst som institutionstekniker samt
en kontorist- och en vaktmästartjänst.
TOR:s kostnadsberäkning för den musikdramatiska utbildningen i Stockholm
framgår av följande sammanställning.
| Årskurs I | Årskurs II | Årskurs III | Totalt |
Avlöningar 1. Arvoden .............. | 16 000 |
|
| 16 000 |
2. Administrativ personal1) | 118 540 | — | — | 118 540 |
3. Fasta lärartjänster ..... | 44 700 | -)- 89 400 | + 118 980 | 253 080 |
4. Timundervisning ....... 5. Extern undervisning, | 130 560 | + 114 920 | + 105 400 | 350 880 |
gästlärare m. m....... | 14120 | + 22 430 | + 21 590 | 58 140 |
6. Omkostnader ......... | 30 450 | + 41 150 | + 56 250 | 127 850 |
Driftkostnad | 354 370 | + 267 900 | + 302 220 | 924 490 |
7. Engångskostnader för in- |
|
|
|
|
redning och utrustning.. | 121 700 | + 103 700 | + 98 200 | 323 600 |
Totalt | 476 070 | -f 371 600 | + 400 420 | 1 248 090 |
b inkl. rektor
8 Kungl. Maj:ts ''proposition nr bl år 1967
2.2.6. Musikdramatisk utbildning vid statens scenskolor i Göteborg och Malmö.
TOR förordar att musikdramatisk utbildning bibehålls som en del av scenskolorna
i Göteborg och Malmö. Även på detta utbildningsområde är det enligt
TOR värdefullt att tillvarata de möjligheter till variation som decentraliseringen
erbjuder. TOR understryker önskvärdheten av att alternativa utbildningsvägar
kommer till stånd och framhåller, att detta bör på sätt som redan nu tillämpas i
Göteborg och Malmö kunna genomföras i överensstämmelse med resp. skolors
pedagogiska inriktning och resurser samt under hänsynstagande till elevmaterialets
möjligheter.
Med den speciellt kvalificerade utformning som den föreslagna utbildningen
i Stockholm avses få är det enligt TOR:s mening sannolikt att de som vill utbilda
sig till operasångare i första hand söker sig dit. De musikdramatiska
linjerna i Göteborg och Malmö torde därför i än högre grad än hittills komma
att få elever som inriktar sig på operett och musical. En förutsättning är
att vederbörande har klar scenisk begåvning och en så grundlig utbildning
att han eller hon även kan göra sig gällande i rena talscensuppgifter. TOR
kan — om vederbörande skolledning så finner lämpligt — tänka sig en
längre gående integration mellan dramatisk och musikdramatisk utbildning.
Samtidigt bör möjligheterna till individuell differentiering beaktas, så att elever
med uppenbar röstbegåvning ges tillfälle att utveckla sig även i detta avseende.
Samarbete med resp. konservatorier bör härvid kunna förekomma.
2.3. Remissyttranden
Som allmänt omdöme finner remissinstanserna att TOR:s förslag har stora
förtjänster, särskilt i formuleringen av utbildningsprogrammet, och
att det kan läggas till grund för beslut.
Meyerson anser att TOR:s förslag i fråga om krav på förkunskaper och studieplan
i allt väsentligt överensstämmer med det förslag som låg till grund för
prop. 1966: 95. Statens skola för scenisk utbildning i Malmö, Riksteatem-Svenska
teatern, Teatrarnas riksförbund och Teaterns utbildning sråd finner att den dramatiska
utbildningen beretts för litet utrymme i det framlagda förslaget. Scenskolan
i Malmö framhåller att utbildning för den spelstil som krävs för TV,
film och radio lämpligen bör byggas ut vid scenskolorna men att detta kräver
speciella resurser. Riksteatem-Svenska teatern anser att större vikt bör
läggas på scenisk framställning och rörelseteknik med inriktning på kammaropera
eller annan musikteater av intimare format.
Sveriges radio uttalar intresse för att ge eleverna i den föreslagna nya utbildningen
möjlighet att medverka vid framställningen av t. ex. kammaroperor.
Musikkonservatoriema i Göteborg och Malmö samt Svenska sång- och talpedagogförbundet
anser för sin del att studieplanen lämnar alltför lite tid över
för förberedelser och självständiga studier.
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 4-1 år 1967
Med anledning av den av TOR föreslagna möjligheten att utbilda sångpedagoger
inom ramen för den nya institutionen har vid remissbehandlingen flera
sinsemellan olika förslag framförts beträffande pedagogutbildningen.
Förslaget om årlig intagning av i genomsnitt åtta elever godtas av remissinstanserna.
Statens skola för scenisk utbildning i Malmö och Malmö stadsteater
efterlyser en klar precisering av inträdesproven till de olika musikdramatiska
linjerna. Meyerson anser att det vid inträdesproven alltjämt bör ställas
krav på de sökandes förmåga att tillgodogöra sig scenisk skolning.
Från Musikkonservatoriet i Malmö framförs förslag om att anordna förutbildning
för inträdessökande, förlagd till musikhögskolan eller konservatorierna.
Konservatoriet anser därvid att inträdesprov efter genomgången förutbildning
bör kunna ske även till årskurserna II och III.
Förslaget till organisatorisk lösning för utbildningen i Stockholm
godtas i nuvarande läge av de flesta remissinstanserna. Direkt mot TOR:s förslag
uttalar sig dock statskontoret, byggnadsstyrelsen och Meyerson. De anser
bl. a. att TOR skapat en isolerad och oekonomisk utbildningsenhet och föreslår
att utbildningen administrativt och lokalmässigt samordnas med scenskolan i
Stockholm. Det påpekas vidare att den föreslagna skolan tar hand om en mycket
liten sektor inom det stora fältet »högre konstnärlig utbildning», och att utbildningen
bör fogas in i det pedagogiska helhetsmönster som eftersträvas. Förslag
läggs fram om en närmare utredning av förutsättningarna för en större samordning
av verksamheten vid läroanstalterna för högre konstnärlig utbildning.
Hos remissinstanser, som godtagit förslaget som provisorisk lösning, kan i sin
tur urskiljas två olika meningsinriktningar. Statens skolor för scenisk utbildning
i Göteborg och Malmö, Teatrarnas riksförbund, Svenska teaterförbundet och
Teaterns utbildningsråd accepterar TOR:s förslag antingen med beklagande
att utbildningen inte kunnat förläggas till scenskolan i Stockholm eller med bestämda
krav på att utbildningen i framtiden förläggs till denna skola. Musikaliska
akademiens styrelse, 1965 års musikutbildningskommitté och Svenska musikerförbundet
anser däremot att utbildningen bör organisatoriskt anknytas
till musikhögskolan, sedan högskolans lokalfråga lösts.
Statens skola för scenisk utbildning i Stockholm ansluter sig till TOR:s förslag.
Scenskolan framhåller att möjligheterna till samordnad undervisning för
sångare och skådespelare är mindre än man tidigare föreställt sig. Detta förhållande
talar även mot ett sambruk av lokaler. Scenskolan vänder sig mot
tanken på en provisorisk omorganisation.
Teaterns utbildningsråd, Teatrarnas riksförbund och Riksteatem-Svenska
teatern anför erinringar mot förslaget att TOR skall vara huvudman för den
musikdramatiska utbildningen. De anser det principiellt oriktigt att den myn
-
10
Kungl. Maj:ts proposition nr il år 1967
dighet som enligt sin instruktion bl. a. är inspektionsmyndighet för scenskolorna
själv utövar huvudmannaskap för en liknande skola.
Teaterns utbildningsråd och Svenska teaterförbundet anmärker på att de enligt
förslaget inte är representerade i styrelsen. Enligt Svenska musikerförbundets
mening bör längre fram även andra instanser än TOR beredas möjlighet
att delta i beslut om tillsättning av styrelse m. m.
I fråga om expertgruppens sammansättning har Kungl. teatern fäst uppmärksamheten
på att gruppen skulle komma att innehålla en talscensregissör
men däremot ingen operaregissör.
Beträffande lokalfrågan föreslår byggnadsstyrelsen att man förlägger
scenskolan i Stockholm och den nya institutionen till en gemensam nybyggnad.
Då det överhuvudtaget skulle vara svårt för operautbildningen att använda
andra än för ändamålet specialbyggda lokaler på grund av särskilda krav på
ljudisolering, anser byggnadsstyrelsen att man inte bör sätta igång operautbildning
i den föreslagna omfattningen innan lokalfrågan lösts.
Statens skola för scenisk utbildning i Stockholm framhåller att ytterligare
fördröjning av skolans egen lokalfråga inte kan godtas.
I fråga om den musikdramatiska utbildningen vid scenskolorna
i Göteborg och Malmö är samtliga av förslaget berörda remissinstanser
mot en uppdelning av utbildningen på bara opera i Stockholm
samt operett och musical i Göteborg och Malmö.
Svenska teaterförbundet diskuterar i sitt yttrande behovet av dels en större
integrering av den dramatiska och den musikdramatiska utbildningen, dels ett
pedagogiskt alternativ till den nya utbildningen i Stockholm. Problemet skulle
enligt teaterförbundet kunna lösas på följande sätt. Vid scenskolan i Malmö
integreras den musikdramatiska och den dramatiska linjen. En relativt omfattande
musikdramatisk utbildning ges åt alla elever och för dem som visat
speciella anlag ordnas särskild utbildning på detta område. Vid scenskolan i
Göteborg bibehålls den musikdramatiska linjen och förstärks där så är nödvändigt
så att den även kan vara tillfyllest för blivande operasångare.
Ett alternativ till TOR:s förslag förs fram av Musikkonservatorierna i Göteborg
och Malmö, vilket innebär att operautbildningen under de två första åren
skulle omhändertas av musikhögskolan och konservatorierna i samarbete med
scenskolorna i Stockholm, Göteborg resp. Malmö och med ett avslutande år vid
en särskild institution för musikdramatisk utbildning i Stockholm. Enligt konservatoriet
i Göteborg kan en koncentration av den högsta vokala utbildningen till
en särskild skola i Stockholm få allvarliga följder för sångundervisningen i andra
delar i landet, vilket ytterligare förstärks genom förslaget att skolan i Stockholm
skall erbjuda yrkes- och vidareutbildning av sångpedagoger.
Kungl. Maj:ts proposition nr 4-1 är 1967
11
3. Statens scenskolors förslag till anslag
3.1. Avlöningar
1965/66 Utgift ......... 1 979 365
1966/67 Anslag ........ 2 383 000
1967/68 Förslag ........ 2 618 000
Statens tre scenskolor, i Stockholm, Göteborg och Malmö, har till uppgift att
utbilda skådespelare. I Göteborg och Malmö anordnas på försök även utbildning
av lyrisk-dramatiska artister, vilken tidigare berörts. Utbildningen är treårig.
Den årliga intagningen uppgår till högst 15 elever per skola.
Skolorna står under TOR:s överinseende.
Beräknad ändring 1967/68
Tjänster Lärare1) ................. Övrig personal ........... | 1966/67 282) 17 | Skolorna + 2 | TOR + 2 | Departements- chefen + 2 |
Avlöningar | 45 | + 5 | + 5 | + 2 |
Avlöningar till tjänstemän .. | 2 355 500 | + 122 000 | + 2 000 | -f 1 000 |
ningar ................. | 27 500 | — | — | — |
Löneomrakning ......... | — | + 234 000 | + 234 000 | + 234 000 |
| 2 383 000 | + 356 000 | + 236 000 | + 235 000 |
*) Endast lönegradsplaeerade och arvodesanställda på heltid
2) Inkl. rektorstjänster
Av TOR:s yttrande framgår bl. a.
1. Två nya lärartjänster föreslås vid skolan i Stockholm, en i scenisk
framställning och en i sång- och talteknik. TOR anser att läraren i scenisk
framställning bör vara arvodesanställd på samma villkor som den lärare i ämnet
som redan finns vid skolan. För de nya tjänsterna beräknas ett belopp av
SO 600 kr. Efter avdrag för timarvoderad undervisning uppstår dock en besparing
med 18 800 kr.
2. I fråga om övrig personal har skolorna i Göteborg och Malmö föreslagit
vardera en ny tjänst med huvudsaklig uppgift att överta vissa av rektors
administrativa åligganden. Enligt TOR bör sådana tjänster, med benämningen
scenskolesekreterare och med samma löneförmåner som lönegradsplaeerade lärare,
finnas vid samtliga tre skolor. För tjänsterna bör gälla en undervisningsskyldighet
av 10 veckotimmar. De direkta merkostnaderna beräknas till ca 21 000
kr.
12
Kungl. Maj:ts proposition nr J/.1 år 1967
3.2. Omkostnader
1965/66 Utgift .......... 610 930
1966/67 Anslag .......... 607 000
1967/68 Förslag.......... 524 000
Statens scenskola i Stockholm
|
|
|
| Beräknad ändring | 1967/68 |
|
| 1966/67 | Skolan | TOR | Departements- chefen |
1. | Sjukvård m. in........ | 1 000 | — | — | — |
2. | Reseersättningar ....... | 4 000 | — | — | — |
3. | Expenser a. Bränsle, lyse och vat- |
|
|
|
|
| ten ................ | 8 000 | — | — | — 5 000 |
| b. Övriga expenser ..... | 55 000 | — | — | -f 9 000 |
4. | Utbildning vid teaterin-stitutioner m. m. utanför | 85 000 |
|
|
|
5. | Uppvisningar .......... | 10 000 | + 5 000 | + 5 000 | + 5 000 |
6. | Inredning och utrustning | 45 000 | — | — | — 45 000 |
|
| 208 000 | + 5 000 | + 5 000 | — 36 000 |
Statens scenskola i Göteborg
Beräknad ändring 1967/68
|
| 1966/67 | Skolan | TOR | Departements- chefen |
1. | Sjukvård m. m......... | 1 000 | — | — | — |
2. | Reseersättningar ....... | 5 000 | + 5 000 | + 3 000 | + 2 000 |
3. | Expenser a. Bränsle, lyse och vat- |
|
|
|
|
| ten ................ | 9 000 | — | — | — 6 000 |
| b. Övriga expenser .... | 45 000 | + 5 000 | + 5 000 | + 14 000 |
4. | Utbildning vid teaterin-stitutioner m. m. utan-för resp. skola ........ | 88 000 |
|
|
|
5. | Uppvisningar .......... | 10 000 | + 10 000 | + 5 000 | + 5 000 |
6. | Inredning och utrustning | 40 000 | + 60 000 | + 10 000 | — 40 000 |
|
| 198 000 | + 80 000 | + 23 000 | — 25 000 |
Kungl. Maj:ts ''proposition nr Al år 1967
Statens scenskola i Malmö
13
|
|
| Beräknad ändring | 1967/68 | |
1. | Sjukvård m. m......... | 1966/67 1 000 | Skolan | TOR | Departements- chefen |
2. | Reseersättningar ....... | 5 000 | + 5 000 | + 3 000 | + 3 000 |
3. | Expenser a. Bränsle, lyse och vat-ten ................ | 8 000 |
|
| — 4 000 |
| b. Övriga expenser .... | 49 000 | + 5 000 | + 5 000 | + 14 000 |
4. | Utbildning vid teaterin-stitutioner m. m. utan-för resp. skola......... | 88 000 |
|
|
|
5. | Uppvisningar .......... | 10 000 | + 5 000 | -f 5 000 | + 5 000 |
8. | Inredning och utrustning | 40 000 | + 60 000 | + 10 000 | — 40 000 |
|
| 201 000 | -f 75 000 | + 23 000 | — 22 000 |
14
Kungl. Maj:ts proposition nr bl år 1967
4. Departementschefen
De i prop. 1966: 95 förordade riktlinjerna för den musikdramatiska utbildningen
innebar främst att sådan utbildning med speciell inriktning på operaartister
skulle anordnas vid statens scenskola i Stockholm och därvid ersätta den nuvarande
operautbildningen vid musikhögskolan. Efter riksdagsbehandlingen av
propositionen uppdrog Kungl. Maj:t åt teater- och orkesterrådet (TOR) att
företa en översyn av förslaget till läroplaner för musikdramatisk utbildning i
Stockholm samt att redovisa det material och de ytterligare synpunkter som
kunde vara ägnade att belysa för- och nackdelar av att organisatoriskt anknyta
den musikdramatiska utbildningen till scenskolan i Stockholm. Resultatet av
detta utredningsarbete, som i enlighet med Kungl. Maj:ts beslut utförts efter
samråd med Musikaliska akademiens styrelse och styrelsen för scenskolan i
Stockholm, har redovisats av TOR i skrivelse den 14 november 1966.
TOR lägger fram studieplan för en treårig utbildning av operasångare, förlagd
till Stockholm, med en årlig intagning av åtta elever. Vidare framförs vissa
kompletterande synpunkter på den musikdramatiska utbildning som sedan år
1964 anordnats på försök vid särskilda linjer inom scenskolorna i Göteborg och
Malmö. Några större avvikelser mellan den av TOR föreslagna utbildningen och
det förslag som låg till grund för prop. 1966: 95 torde inte föreligga. TOR har
emellertid gjort en värdefull genomarbetning och precisering både av inträdesfordringar
och av utbildningens karaktär, mål och innehåll och därigenom ytterligare
förtydligat de pedagogiska och konstnärliga intentionerna i utbildningsprogrammet.
Samtidigt har timantalet i studieplanen kunnat reduceras något.
TOR:s förslag har i dessa delar fått ett genomgående positivt mottagande vid
remissbehandlingen.
Jag anser att TOR:s förslag till program och studieplan för en ny musikdramatisk
utbildning i Stockholm med speciell inriktning på utbildning av operaartister
i princip kan godtas. I fråga om utbildningstiden kan en anpassning till
ändrade förutsättningar för terminsindelning komma att aktualiseras för denna
utbildning liksom för andra utbildningsvägar på det konstnärliga området. Jag
är inte beredd att nu uttala mig om intagningens storlek. Ytterligare överväganden
på denna punkt kan göras innan utbildningen sätts igång, eftersom
jag inte anser det lämpligt att starta den nya utbildningen redan nästa
läsår. De ytterligare förberedelseåtgärder som krävs både för intagning och
lärarrekrytering samt arbetet med detaljutformning av studieinnehållet bör inte
ske med alltför knappa tidsmarginaler. Med hänsyn härtill förordar jag att den
nya utbildningen påbörjas först läsåret 1968/69. TOR:s kostnadsberäkningar
behöver till följd härav inte närmare prövas i detta sammanhang utan bör behandlas
i samband med anslagsförslagen till nästa års riksdag. Uppskovet med
starten av utbildningen medför även att elevintagning till musikdramatisk ut
-
15
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 4-1 år 1967
bildning enligt den nya ordningen inte kommer att äga rum förrän år 1968.
Jag kommer i det följande att ta upp frågan om i vilka former undervisning
skall bedrivas under nästa läsår.
Beträffande den musikdramatiska utbildningen vid scenskolorna i Göteborg
och Malmö angavs i prop. 1966:95 att denna skall finnas kvar som en reguljär
del av de båda skolornas utbildningsprogram. Jag anser i likhet med
TOR att det är värdefullt att kunna på detta sätt erbjuda alternativa studievägar
för elever med inriktning på olika former av musikteater. Den musikdramatiska
utbildningen vid scenskolorna i Göteborg och Malmö bör enligt min
mening fortsätta att vara av mer allmän karaktär än den nya utbildningen i
Stockholm. Målet för utbildningen bör anpassas efter föreliggande behov i enlighet
med tillsynsmyndighetens och resp. skollednings bedömningar och intentioner.
Denna utveckling bör ske i nära samspel med den nya utbildningen i
Stockholm. Som ett led i förberedelsearbetet för den nya utbildningen bör även
förutsättningarna för att få till stånd övergångsmöjligheter i båda riktningarna
mellan de musikdramatiska linjerna i Göteborg och Malmö och utbildningen
i Stockholm klarläggas.
Den organisatoriska lösning för utbildningen i Stockholm som TOR föreslår
har vid remissbehandlingen varit föremål för delade meningar som, i vad avser
utbildningens förläggning, överensstämmer med synpunkter som framkommit
redan i den tidigare debatten. I nuvarande läge anser jag att TOR:s förslag att
inrätta en organisatoriskt fristående skola bör kunna accepteras, ehuru det självfallet
ur allmänt organisatoriska synpunkter inte är någon idealisk lösning att
skapa en så liten utbildningsenhet. Däremot kan jag inte ansluta mig till tanken
att under uppbyggnadsskedet ansluta den nya skolan direkt till TOR på det sätt
som rådet föreslår. TOR bör ha samma ställning i förhållande till den nya utbildningen
som till scenskolorna. Den nya skolan bör således redan från början
ledas av, förutom rektor, en egen styrelse. I fråga om styrelsens sammansättning
anser jag det ändamålsenligt att begränsa antalet ledamöter till tre. Av dessa
bör Kungl. Maj:t utse en på förslag av TOR och en på förslag av Musikaliska
akademiens styrelse. Den ledamot som skall tillsättas på förslag av TOR bör
representera den sceniska utbildningen. Som tredje och självskriven ledamot av
styrelsen bör ingå rektorn för den nya utbildningen. I de angivna frågorna äger
Kungl. Maj:t besluta.
Det planeringsarbete som bör äga rum innan utbildningen sätts i gång bör i
första hand anförtros den nya skolans styrelse och rektor. Av denna anledning
förordar jag att den nya skolan inrättas samt att styrelse och rektor tillsätts
redan den 1 januari 1968. Tjänsten som rektor bör i princip tillsättas för en tid
av tre år. I fråga om undervisningsskyldigheten äger Kungl. Maj:t besluta.
TOR bör ha överinseende över den nya utbildningen med samma allmänna
funktioner som tillkommer rådet som tillsynsmyndighet för scenskolorna. Jag
vill betona att jag i likhet med TOR anser det vara av stor vikt att rådet in
-
16
Kungl. Maj:ts ■proposition nr 41 år 1967
gående följer skolans utveckling under uppbyggnadsskedet samt uppmärksammar
behovet av samordning med den musikdramatiska utbildningen vid scenskolorna
i Göteborg och Malmö. TOR bör få i uppdrag att bedöma i vilka former
dessa speciella uppgifter skall handhas. Kostnaderna för eventuell medverkan
av experter får bestridas av TOR:s egna medel till expertis och tillfällig
arbetskraft.
Vid remissbehandlingen av TOR:s förslag har bl. a. statskontoret ansett att
kravet på pedagogisk-konstnärlig särställning för den nya utbildningen inte är
ett tillräckligt starkt motiv för att inrätta en organisatoriskt och administrativt
fristående utbildningsinstitution. Enligt min mening kan emellertid åtgärder
vidtas som motverkar de risker för isolering och orationellt utnyttjande av lokaler,
utrustning och arbetskraft som har ansetts föreligga. Jag vill bl. a. ansluta
mig till den tanke som framförs av statskontoret om att förutsättningarna för
en större samordning, i första hand på det centrala planet, mellan olika läroanstalter
på det konstnärliga utbildningsområdet bör närmare utredas. Lokalfrågan
bör tillmätas stor betydelse i detta sammanhang. I sitt remissyttrande över
TOR:s förslag framhåller byggnadsstyrelsen att det är lämpligt med en gemensam
nybyggnad för scenskolan och den nya skolan för musikdramatisk utbildning i
Stockholm. Byggnadsstyrelsen har vidare lagt fram förslag till program för musikhögskolans
fortsatta utbyggnad, som även innefattar lokaler för den nuvarande
operautbildningen.
Då den nya skolan liksom scenskolan i Stockholm kommer att vara förhållandevis
små enheter och båda står under TOR:s tillsyn, bör arbetsuppgifter
som är av likartat slag, främst administrativa och kamerala uppgifter, kunna
samordnas för de båda skolorna. TOR bör göras uppmärksamt på denna fråga
och beakta den i sitt förslag till anslag redan för budgetåret 1968/69.
TOR har i sitt förslag tagit upp frågan om utbildning av sångpedagoger och
vissa andra lärarkategorier. Vidare nämns behovet av utbildning för andra yrkesgrupper
med inriktning på opera, såsom dirigenter, regissörer, repetitörer
m. fl. Jag är inte beredd att nu ta ställning till förslaget att anordna utbildning
av sångpedagoger vid den nya skolan. Enligt vad jag inhämtat ägnar TOR
fortsatt uppmärksamhet åt dessa utbildningsfrågor i samråd med på området arbetande
utredningar, nämligen 1965 års musikutbildningskommitté och den organisationskommitté
som tillsatts med uppgift att utföra visst i prop. 1966: 95
angivet ytterligare utredningsarbete i fråga om utbildning av vissa yrkesgrupper
inom teaterns, filmens, televisionens och radions områden.
Den utbildning som försiggår vid musikhögskolans operaklass bör under nästa
läsår fullföljas inom musikhögskolan i enlighet med gällande förutsättningar för
utbildningen. Någon allmän nyintagning till operaklassen bör inte vidare ske.
Detta bör dock inte utesluta att musikhögskolan tar emot ytterligare någon
elev, som har särskilt goda förutsättningar för operautbildning och som inte
kan hänvisas till befintliga utbildningsmöjligheter i Göteborg och Malmö.
17
Kungl. Maj:ts proposition nr JI år 1967
Musikhögskolan bör för nästa budgetår få ökade resurser för att förbättra
utbildningsförhållandena inom operaklassen och om möjligt intensifiera undervisningen.
Utöver de kostnader som av musikhögskolan beräknats åtgå för
denna undervisning under innevarande läsår bör ytterligare högst 50 000 kr.
ställas till högskolans förfogande för ändamålet. I årets statsverksproposition
(bil. 10 s. 319) har jag vid medelsberäkningen under musikhögskolans avlöningsanslag
dragit ifrån vad som kunde beräknas vara avsett för operaklassen. De
ökade kostnaderna för utbildningen bör bestridas från det i det följande föreslagna
nya anslaget till musikdramatisk utbildning i Stockholm. Jag föreslår
vidare att rektorn för den nya skolan för musikdramatisk utbildning under vårterminen
1968 skall fullgöra sin undervisningsskyldighet vid musikhögskolans
operaklass.
Inträdesprov till första årskursen av den nya utbildningen kommer att äga
rum första gången våren 1968. Samordning bör då ske med intagningen till musikdramatisk
utbildning i Göteborg och Malmö. I enlighet med gällande principer
för inträdesprövningar till scenskolorna bör skilda prov anordnas. Det bör
emellertid enligt min mening övervägas om det inte kan vara lämpligt att en
gemensam jury utses av TOR för samtliga prov. En sådan ordning bör kunna
underlätta en samlad bedömning av de sökande och fördelning av elevmaterialet
på de olika skolorna efter de sökandes förutsättningar och intresse. Kostnaderna
för inträdesproven bör utgå från TOR:s anslag.
Medelsbehovet för den nya skolan omfattar för nästa budgetår vissa arvoden,
lön under halvt år för rektorn och ett biträde med halvtidsanställning samt
omkostnader. Jag beräknar för dessa ändamål ett belopp av 44 000 kr. Dessa
medel jämte täckning för utbildningskostnaderna vid musikhögskolan bör för
nästa budgetår anvisas under ett särskilt förslagsanslag på riksstaten, kallat
Musikdramatisk utbildning i Stockholm. Namnet på den nya skolan bör övervägas
i samband med prövningen av frågan om anslag till utbildningen för
budgetåret 1968/69.
Beträffande scenskolornas förslag till anslag för nästa budgetår hänvisar jag
till den i det föregående redovisade sammanställningen.
Under avlöningsanslaget har jag vid skolan i Stockholm beräknat medel för
en utökning av den heltidsanställda lärarpersonalen i enlighet med TOR:s förslag
(p. 1). Vid samma skola har Kungl. Maj:t medgivit att en av skolans fast
anställda lärare får nedsatt undervisningsskyldighet för att fullgöra de administrativa
arbetsuppgifter, som rektor befriats ifrån enligt beslut av skolans
styrelse. Jag beräknar medel för att en åtgärd av liknande slag skall kunna genomföras
vid skolorna i Göteborg och Malmö (p. 2).
Under anslaget till omkostnader har ökade medel beräknats till löpande kostnader
för undervisningsmateriel.
Skolornas namn bör ändras till statens scenskolor i Stockholm, Göteborg och
Malmö och skolornas anslag uppföras i riksstaten under rubrikerna Statens
scenskolor.
18
Kungl. Maj:ts proposition nr kl år 1967
Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen att
a) godkänna att musikdramatisk utbildning, med speciell
inriktning på utbildning av operaartister, skall anordnas med
början läsåret 1968/69 enligt de riktlinjer som jag angivit,
b) besluta att den 1 januari 1968 skall inrättas en statlig
skola för musikdramatisk utbildning i Stockholm,
c) till Statens scenskolor: Avlöningar för budgetåret 1967/
68 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
2 618 000 kr.,
d) till Statens scenskolor: Omkostnader för budgetåret 1967/
68 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
524 000 kr.,
e) till Musikdramatisk utbildning i Stockholm för budgetåret
1967/68 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
184 000 kr.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar
Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas
proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 4-1 år 1967 19
INNEHÅLL
sid.
1. Inledning........................................................ 3
2. Musikdramatisk utbildning........................................ 4
2.1. Nuläge ..................................................... 4
2.1.1. Musikhögskolan ....................................... 4
2.1.2. Statens scenskolor i Göteborg och Malmö................ 4
2.2. TOR:s förslag ............................................... 5
2.2.1. Utbildningsprogram .................................... 5
2.2.2. Elevintagning ......................................... 6
2.2.3. Organisatorisk lösning.................................. 6
2.2.4. Lokaler ............................................... 7
2.2.5. Personalbehov och kostnadsberäkning.................... 7
2.2.6. Musikdramatisk utbildning vid statens scenskolor i Göteborg
och Malmö....................................... 8
2.3. Remissyttranden ............................................ 8
3. Statens scenskolors förslag till anslag .............................. 11
3.1. Avlöningar .................................................. 11
3.2. Omkostnader ................................................ 12
4. Departementschefen .............................................. 14