Kungl. Maj:ts proposition nr 38 (Proposition 1928:38)

Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

Nr 38.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ändrade
grunder för bistånd till återupprättande av viss industriell
verksamhet i Nederkalix socken; given Stockholms
slott ''den 27 januari 1928.

Kungl. Maj:t vill liärmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

Jakob Vett er sson.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 27 januari 1928.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden •

Ribbing, Gärde, Pettersson, Rosén, Hamrin, Almkvist, Lyberg, von

Stockenström.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans-, jordbruks- och handelsdepartementen
anför chefen för socialdepartementet, statsrådet Pettersson:

På min föredragning beslöt Kungl. Maj:t den 20 maj 1927 att i proposition
(nr 252) till 1927 års riksdag föreslå riksdagen att dels medgiva, att
Kungl. Maj:t finge enligt i statsrådsprotokollet över socialärenden för nämnda
dag angivna grunder lämna bistånd till återupprättande av viss industriell
verksamhet i Nederkalix socken i Norrbottens län dels ock å riksstaten för
budgetåret 1927—1928 bland utgifter för kapitalökning under titeln »Låneunderstöd»
för understöd till återupprättande av viss industriell verksamhet
anvisa ett reservationsanslag å 2,000,000 kronor, därav att täckas av andra
statsinkomster än lånemedel 500,000 kronor och att täckas av lånemedel

1,500,000 kronor. Vad sålunda föreslagits bifölls av riksdagen, som i skrivelse
den 8 juni 1927 (nr 310) anmälde sitt beslut i frågan.

Bihan g till riksdagens protokoll 1928. 1 samt. 30 håft. (Nr 38.)

Sä8 28

Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

Det bär emellertid visat sig, att kreditbehovet för det aktiebolag, vilket
skulle bildas för den industriella verksamhetens bedrivande, måste delvis
tillgodoses på annat sätt än som antogs vid tiden för propositionens framläggande,
samt att även i övrigt viss jämkning erfordras i då avsedda villkor.
Riksdagens medgivande torde för den skull böra inhämtas att vid lämnande
av det beslutade biståndet till upprättande av ifrågavarande industriella
verksamhet tillämpa i någon mån andra grunder, än förra året förutsattes.
Jag anhåller att nu få anmäla frågan om sådana ändrade grunder.

Beträffande de omständigheter, som föranledde framläggandet av fjolårets
förslag, tillåter jag mig att hänvisa till vad då anfördes, och vill jag nu
blott erinra om följande:

Aktiebolaget Ytterstfors-Munksund, vilket ägde de i Nederkalix socken
belägna sågverken vid Karlsborg och Båtskärsnäs, hade nedlagt driften vid
dessa anläggningar, i följd varav en omfattande arbetslöshet hade uppstått i
kommunen. På grund härav hade man därstädes arbetat för att bilda ett
nytt aktiebolag huvudsakligen med intressenter från orten, vilket bolag skulle
från aktiebolaget Ytterstfors-Munksund, som gått i konkurs, förvärva sågverket
vid Karlsborg ävensom en bolaget tillhörig sulfatfabrik därstädes, vilken
redan tidigare nedlagts, och iståndsätta dessa anläggningar för eu årlig tillverkning
av cirka 15,000 ton sulfatcellulosa och 8,000 standards sågade trävaror.
Underhandlingar inleddes dels med Ytterstforsbolagets konkursbo om
förvärv av anläggningarna och dels med domänstyrelsen om leverans av
erforderligt virke från statens skogar i Norrbotten. Under utredningsarbetet
kom man till det resultatet, att det nya bolaget, för att detsammas ställning
skulle bliva tillräckligt stark och för att erforderligt biträde av vissa intresserade
skulle säkerställas, måste hava ett aktiekapital av minst 3,000,000 kronor.
Svårigheter mötte emellertid att anskaffa ett så stort aktiekapital, och sedan
andra utvägar förgäves försökts, vände sig representanter för ortsintresset till
Kungl. Maj:t med anhållan om statens bistånd för förverkligande av det
eftersträvade målet.

De allmänna förutsättningar, från vilka man utgick vid fjolårets behandling
av frågan om sådant bistånd, voro i huvudsak följande. Det skulle
bildas ett aktiebolag med ett aktiekapital av minst 3,000,000 kronor. Av
minimikapitalet skulle 800,000 kronor tecknas av Ytterstforsbolagets konkursbo
och likvideras genom överlåtande av konkursboets fastigheter vid
Karlsborg med visst mindre undantag, 200,000 kronor tecknas och likvideras
i vanlig ordning av enskilda samt återstoden, 2,000,000 kronor,
tecknas antingen av staten eller av personer inom orten, vilka för ändamålet
erhållit lån av staten. Lånen till dessa personer skulle, åtminstone
i huvudsak, förmedlas av en för ändamålet bildad förening »Föreningen
Nederkalix Industri u. p. a.», vilken skulle utlämna lån till sina medlemmar
mot revers och säkerhet av aktier i bolaget, och skulle denna förening av
staten erhålla lån intill ett belopp av högst 2,000,000 kronor mot säkerhet
av de reverser, som lämnades av låntagarna hos föreningen, och de till
säkerhet för dessa reverser lämnade aktierna. Därest icke i form av lån

Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

för dylikt ändamål toges i anspråk hela det belopp av 2,000,000 kronor, som
staten skulle tillhandahålla, skulle staten teckna aktier för återstoden, dock
högst för 500,000 kronor. För att bolagets virkesbeliov skulle i huvudsak
säkerställas, skulle domänstyrelsen med bolaget avsluta ett långfristigt kontrakt
om leverans av virke till en myckenhet, motsvarande ungefär hälften av
bolagets årliga behov av massaved och i det närmaste bolagets hela årliga
behov av sågtimmer. Två alternativa förslag till dylikt kontrakt hade uppgjorts.
Dessa kontraktsförslag, för vilka redogörelse lämnats i fjolårets
proposition, innehöllo, bland annat, att betalning för det under vart och ett år
utstämplade och på rot emottagna virket skulle erläggas senast den 15 september
nästföljande år samt att för fullgörandet av betalningsskyldigheten
skulle ställas av domänstyrelsen godkännbar bankgaranti. Förslagen avsågo
leverans under en tid av 10 år med början vintern 1927—1928, men av intressenterna
i det blivande bolaget yrkades, enligt vad som anfördes i propositionen,
att leveranstiden måtte utsträckas till 15 år. De i kontraktsförslagen
upptagna priserna på olika slag av virke överensstämde i huvudsak
med de å orten vid ifrågavarande tid i allmänhet gällande.

Angående upplånandet av det kapital, som för bolagets verksamhet erfordrades
utöver aktiekapitalet, hade vid tiden för propositionens förberedande
några mera ingående förhandlingar med penninginrättning icke förts, men
man ansåg sig kunna påräkna, att det kreditinstitut, som varit förläggare för
Ytterstforsbolaget, skulle vara villigt att tillhandahålla det blivande bolaget
erforderlig kredit. Beträffande det sammanlagda kapitalbehovet förelågo olika
beräkningar. Uti eu utredning, som på begäran av Nederkalix kommun
verkställts av sakkunniga personer, hade det högsta sammanlagda kapitalbehovet
vid någon tidpunkt under året beräknats till cirka 7 1/2 miljoner kronor,
varav å anläggningarna skulle komma cirka 4 miljoner kronor och på förlagskapital
cirka 3 V2 miljoner kronor. Domänstyrelsen angav i avgivet utlåtande
kapitalbehovet till omkring 8 1/2 miljoner kronor, och kommerskollegium och
socialstyrelsen beräknade i gemensamt avgivet utlåtande det erforderliga
kapitalets storlek till 8,910,000 kronor, varav 4,650,000 kronor belöpte på anläggningarna
och 4,260,000 kronor på förlagskapital. Samtliga dessa beräkningar
finnas återgivna i eller fogade vid fjolårets proposition i frågan.

Vid anmälan av ärendet den 20 maj 1927 anförde jag. efter att hava utvecklat
de skäl, som enligt min mening starkt talade till förmån för att
staten trädde hjälpande emellan, bland annat följande:

Yad beträffade förutsättningarna för det ifrågasatta statsingripandet vore
först att nämna, att enligt vad jag från chefen för jordbruksdepartementet
inhämtat hinder vad på honom ankomme ej mötte för tillmötesgående av
det från intressenternas sida framställda önskemålet, att tiden för giltigheten
av det ifrågasatta avverkningskontraktet med domänstyrelsen bestämdes till
15 år under de villkor, som Kungl. Maj . t kunde pröva lämpliga.

En given förutsättning för statens bistånd till återupprättande av berörda
industriföretag borde uppenbarligen vara, att säkerhet vunnes dels för att
överenskommelse på skäliga betingelser komme till stånd med konkursförvaltningen
om övertagande av de för driften erforderliga anläggningarna

Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

m. m., dels för att den behövliga driftkrediten på rimliga villkor ställdes
till förfogande av det förut avsedda kreditinstitutet eller annan penninginrättning.
Innan full klarhet vunnits i nu berörda hänseenden, syntes någon
utbetalning av medel från statens sida icke böra ifrågakomma.

Vidare anförde jag, att av den av mig lämnade redogörelsen framgått, att
meningarna varit ganska delade om den lämpligaste formen för lämnande
av statens bistånd. I sådant hänseende hade föreslagits dels lån för teckningav
aktier i det nya bolaget eller lån till detta bolag direkt, dels aktieteckning
i viss omfattning från statens sida i det nya företaget, dels borgen för lån
till aktieteckning. Huruvida och i vilken omfattning den ena eller den andra
understödsformen borde komma i fråga, syntes i viss mån få vara beroende
av den finansiering i övrigt av företaget, som förhållandena anvisade såsom
möjlig och lämplig. Avgörandet liärutinnan syntes därför böra lämnas åt
Kungl. Maj:t, med föreskrift dock att högst det ifrågasatta beloppet eller

500,000 kronor finge användas för aktieteckning direkt av staten. Likaledes
syntes det böra ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma om lånets förräntning,
ställande av tillgänglig säkerhet för detsamma ävensom övriga lånevillkor
liksom även att tillse, att staten tillerkändes det inflytande över företagets
ledning, som kunde finnas erforderligt. För ändamålet borde ett
gemensamt anslag uppföras under rubriken »låneunderstöd». Skulle det
befinnas lämpligt att teckna aktier i det ifrågasatta bolaget, syntes framdeles
kunna omföringsvis göras clen omflyttning från rikshuvudbokens konto för
låneunderstöd till kontot för statens aktier, som av aktieteckningen kunde
betingas.

Uti sin skrivelse uttalade riksdagen bland annat, att statens deltagande i företagets
finansiering lielst icke borde taga den direkta aktieteckningens form.
I avseende å förslagets detaljer framhöll riksdagen nödvändigheten av att, innan
slutligt avtal om statshjälpen träffades, trygghet vunnits för att det blivande
bolaget, utöver statshjälpen, förfogade över tillräckligt anläggnings- och
rörelsekapital, varjämte riksdagen uttalade, att domänstyrelsens medverkan
i den planerade hjälpaktionen endast borde lämnas på ett fullt affärsmässigt
sätt.

Efter det riksdagens beslut fattats, hava av representanter för ortsintressena
genom den så kallade Kalixkommitténs arbetsutskott förts förhandlingar
dels med representanter för staten och dels med Ytterstforsbolagets
konkursbo och olika penninginrättningar, varjämte arbetats för anskaffande
av aktieteckningar i det nya bolaget.

Arbetet för det nya bolaget har nu fortskridit så långt, att dess bildande
kan anses säkerställt. Konkursförvaltningen i Ytterstforsbolaget har er1
ijudit sig att teckna aktier för 850,000 kronor. I likvid för dessa skola överlatas
dels förut omnämnda fastigheter, dels vissa båtar in. m., vilka konkursförvaltningen
tidigare erbjudit sig att för en köpeskilling av 50,000 kronor sälja
till det nya bolaget. Av medlemmar uti »Föreningen Nederkalix Industri
u. p. a.» (i det följande benämnd industriföreningen) hava tecknats aktier till ett
belopp av något över 1,500,000 kronor, och det vore meningen, att staten
skulle teckna aktier för icke fullt 500,000 kronor, motsvarande vad som utav
det av riksdagen beviljade anslaget, 2,000,000 kronor, icke tages i anspråk
för lån till industriföreningens medlemmar. Även teckningen av ytterligare

Kungl. Maj:ts proposition nr 38. 5

erforderligt belopp, 150,000 kronor, kan anses säkerställd. Angående villkoren
för det lån, som staten skulle lämna industriföreningen, bär i stort
sett enighet vunnits, eliuru formellt avtal ännu icke kommit till stånd. Enligt
uppgjort förslag till stiftelseurkund för det nya bolaget skall Kungl.
Maj:t äga utse två av styrelsens fem ledamöter jämte två suppleanter ävensom
en revisor jämte suppleant. Uti industriföreningens stadgar har intagits
bestämmelse, att en styrelseledamot och en revisor jämte suppleanter
för dem skola utses av Kungl. Maj:t. Enligt särskilt avtal med domänstyrelsen
har för det nya bolagets räkning skett utstämpling och pågår för närvarande
avverkning av virke till den myckenhet, som erfordras för driftens
igångsättande på tidigare antagna tidpunkter.

Bildandet av det nya bolaget synes alltså kunna förverkligas i överensstämmelse
med vad som var avsett vid riksdagens behandling av frågan.
Genom nyssnämnda bestämmelser i stiftelseurkunden för det blivande bolaget
samt i föreningens stadgar torde staten få anses hava erhållit tillbörligt
inflytande på ledningen av bolaget ävensom möjlighet att bevaka sina intressen
i föreningen. Emellertid hava svårigheter mött att anskaffa det
kapital, som utöver aktiekapitalet erfordras för drivandet av den tänkta verksamheten.
Därutinnan är läget det följande.

Arbetsutskottet har satt sig i förbindelse med Ytterstforsbolagets förlagsgivare,
aktiebolaget Svenska handelsbanken, som redan tidigare förklarat sig
i princip villig att lämna kredit åt det bolag, som kunde komma att bildas.
Banken uttalade därvid den önskan, att innan närmare underhandlingar påbörjades
ytterligare utredning måtte förebringas rörande det nya bolagets kapitalbehov
och rörande bärigheten av företaget. I anledning härav verkställde på
begäran av arbetsutskottet vice verkställande direktören i svenska trävaruexportföreningen
J. L. Ekman en förnyad granskning av de tidigare gjorda
kalkylerna. Ekman kom härvid till det resultatet, att för anläggningarna erfordrades
ett belopp av 4,700,000 kronor och såsom förlagskapital i runt tal

4.250.000 kronor, därvid han räknade med att det största kapitalbehovet
skulle föreligga vid juni månads utgång, innan skeppningen ännu kommit igång.
Ekman framhöll vidare, att i vissa punkter jämkning borde begäras i det blivande
kontraktet med domänstyrelsen. Efter erhållen del av denna utredning —
vilken i de delar, som beröra kapitalbehovet, torde få såsom bilaga fogas vid protokollet
i detta ärende — har banken förklarat, att, om Kalixkommittén kunde
på annat sätt anskaffa de medel, som erfordrades för sågens och sulfatfabrikens
iordningställande, banken vore villig att tillhandahålla en kredit,
som vid varje tidpunkt högst motsvarade anskaffnings-, respektive tillverkningsvärdet
av samtidigt förefintliga, under förlagsinteckning eller annan
pantförskrivning ingående råvara- och lagertillgångar, respektive däremot
svarande säkra fordringar, dock att totala kreditbeloppet icke finge överstiga

4.500.000 kronor. Såsom säkerhet för lånet fordrade banken dels förlagsinteckningar,
motsvarande kreditens totalbelopp, och dels fastighetsinteckningar
till samma belopp. Vidare har det blivande bolaget ur industrilånefonden
mot av statskontoret godkänd säkerhet och på vanliga villkor

Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

beträffande lånetid, amortering m. m. — beviljats ett lån å 500,000 kronor.
Postsparbanken har tillförsäkrat bolaget ett lån å samma belopp, 500,000
kronor, på en tid av 15 år, vilket lån skall vara amorteringsfritt i 10 år och
därefter amorteras med eu femtedel varje år. Säkerheten för dessa båda
lån skall utgöras av två inteckningar i bolagets fastigheter å vardera 500,000
kronor med samma rätt inbördes och beträffande förmånsrätten liggande
mellan 500,000 och 1,500,000 kronor; botteninteckningen å 500,000 kronor
skulle — jämte andra inteckningar med sämre rätt ävensom förlagsinteckningar
— tillkomma banken som säkerhet för dess lån.

På nu angivna sätt skulle erhållas ett kapital av, inberäknat aktiekapitalet,
8,500,000 kronor. Enligt de senast verkställda beräkningarna skulle
ändock återstå att fylla ett kapitalbehov av omkring (8,950,000 — 8,500,000)

500,000 kronor. Detta behov har ansetts kunna täckas på det sätt, att domänstyrelsen
medgiver kredit för betalningen för rotvärdet av levererat virke
under intill ett år längre tid än som avsågs i de uppgjorda, kontraktsförslagen.
Domänstyrelsen kommer med sådan kredit att på en gång hava fordran för
rotvärdet av två års virkesleveranser, vilket värde enligt kontraktsförslagens
priser skulle uppgå till omkring en miljon kronor. Såsom säkerhet för betalningsskyldighetens
fullgörande gkulle — i stället för den i kontraktsförslagen
förutsatta bankgarantien — lämnas inteckningar i bolagets fastigheter till
belopp, motsvarande nyssnämnda värde och till förmånsrätten liggande näst
efter 3,250,000 kronor.

Såsom synes kommer den sålunda uppgjorda planen för lämnande av det
beslutade biståndet att i vissa avseenden skilja sig från den, som förelåg vid
tiden för riksdagens beslut, i det att dels kapital skulle från statens och statsinstitutioners
sida tillhandahållas i större utsträckning än som då förutsattes,
och dels domänstyrelsen skulle avstå från kravet på bankgaranti, vartill
kommer att vissa smärre jämkningar skulle företagas i domänstyrelsens
kontrakt. Därjämte är att märka, att med hänsyn till inträffad ändring i
konjunkturerna de föreliggande kontraktsförslagen, på vilka finansieringsplanen
uppbyggts, numera torde i vissa hänseenden vara mindre fördelaktiga för
staten än vid den tid, då det i förslagen innefattade anbudet avgavs.
Med hänsyn dels härtill, dels till den omfattande kredit, som skulle lämnas
av domänstyrelsen, torde, enligt vad jag inhämtat, domänstyrelsen icke för
sin del kunna anse den avsedda uppgörelsen såsom en under nu inträdda
förhållanden i alla hänseenden affärsmässig sådan.

Då behovet av understöd till lindrande av arbetslösheten i orten är lika
stort som förra året, lärer det vara uppenbart, att den då beslutade hjälpaktionen
bör fullföljas. De såsom nödvändiga befunna modifikationerna i tidigare
gällande förutsättningar för densamma synas mig kunna godtagas.
Riksdagens medgivande torde emellertid böra inhämtas till de jämkningar i
villkoren, för vilka jag nyss redogjort.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört får jag hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

(

Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

att medgiva, att vid lämnande av bistånd till återupprättande
av viss industriell verksamhet i Nederkalix socken i Norrbottens
län, för vilket ändamål 1927 års riksdag anvisat ett
reservationsanslag av 2,000,000 kronor, må tillämpas de grunder,
som jag i det föregående angivit.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall
samt förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse,
bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Conr. Falkenberg.

Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

II. Industriprogrammet.

Byggnader:

Sågverket.

Bilaga.

Utdrag av utredning, på begäran av kommitterade för Föreningen
Nederkalix industri u. p. a. verkställd rörande en av dem uppgjord
»justerad utredning beträffande projekterad industri vid Karlsborg
i Nederkalix socken».

Ivommitterades förslag beträffande ny- och tillbyggnader vid Karlsborg
avser, att sågverket skall ombyggas till 6-ramig såg med 3 timmertagande
ramar och 2 kantbänkar samt nödigt antal kaptrissor, samt att brädgården
skall nödtorftigt repareras för en beräknad kostnad i allt av 200,000 kronor.
Vidare avses, att produktion vid enkelt skift skall uppgå till 8,000 stds.
exklusive splittved.

Det finnes starka skäl betvivla, att eu dylik produktion kan frambringas
på enkelt skift med 3 timmertagande ramar. Aven om i något enstaka fall
det kan visas, att en dylik produktion åstadkommits, skall man vid närmare
undersökning av saken finna, att, där så är förhållandet, orsaken varit antingen
eu timmersammansättning, grövre än den här beräknade eller ock
ett arbetarantal vid var ram av 3 man eller ock båda dessa fall i förening.
Det torde få anses som en synnerligen god kapacitet att per ramtimme, även
vid fyrskärning, uppnå en tillverkning av l.i std., vilket i detta fall skulle
med 270 skift per år motsvara eu årstillverkning av 7,128 stds. Den beräknade
kvantiteten 8,000 stds. kan däremot med lätthet erhållas genom att
under någon tid av året anordna två skift.

Ombyggnadskostnaden för sågen har beräknats uppgå till 170,000 kronor,
varvid förutsättes, att två av de nuvarande ramarna skola användas. Det
är givetvis omöjligt att utan en grundlig undersökning på platsen bilda sig
en föreställning om huruvida denna beräkning kan anses riktig. Jämför man
i detalj det av disponenten Lindgren uppgjorda förslaget med det av herrar
Thuresson och Mörch uppgjorda, visar det sig, att den förre räknat med
eu del högre kostnader än de senare och vice versa. Ingen av dem har
emellertid räknat med de kostnader, som äro förenade med anläggandet av
ribbtuggar. Mörchska förslaget omfattar 6 ramar i stället för 4, och om hänsyn
tages härtill och till kostnaderna för tuggarna torde det få anses lämpligt
att för sågens ombyggnad beräkna en kostnad av 200,000 kronor.

Till nödtorftig reparation av brädgården har beräknats åtgå 30,000 kronor.
Det bör enligt mitt förmenande tagas under omprövning, om det ej vore
mera välbetänkt att nu nedlägga ett större kapital och åstadkomma ej blott
en reparation utan en verklig ombyggnad av brädgården, vilket förr eller
senare blir ofrånkomligt. Bibehålies brädgården i sitt nuvarande skick, torde
kostnaderna för staplingen, som i tillverkningskalkylen upptagits till 6 kronor
per std. ej komma att motsvara verkligheten. Dessa uppgingo år 1925 till
kronor 9.46 per std. och även om viss lättnad i detta arbete in räder genom
minskningen i produktionen, torde den ej komma att nedgå till 6 kronor.
Likaså komma utlastningskostnaderna under sådana förhållanden att bliva
höga liksom ock underhållskostnaderna. Höjningen av dessa kostnader i
jämförelse med de i kalkylen upptagna torde, lågt räknat belöpa sig till
kronor 4.6 0 per std. eller 36,000 kronor, vilket belopp lämnar förräntning
och amortering på ett anläggningskapital av i det närmaste 300,000 kronor.

En rationell ombyggnad av brädgården torde kunna göras för ungefär

250,000 kronor varvid vinnes den stora fördelen, att företaget från början
kan införa rationella arbetsmetoder och får en arbetskostnad, som ej är
högre än vid konkurrerande verk. Visserligen bör så litet kapital som möj -

Kitngl. Maj:ts projiosition nr 38.

ligt bindas i anläggningen, men å andra sidan får man ej låta rädslan för
skuldsättning gå så långt, att man tvingas till eu icke-rationell drift.

I kommitterades förslag har upptagits 100,000 kronor för husreparationer.
Om denna summa är behövlig därför, vilket jag ej kan bedöma, torde 50,000
kronor därav lämpligen läggas på sågverket och 50,000 kronor på sulfatfabriken.

Det kapital, som skulle behöva nedläggas på sågverksanläggningen, beräknas
sålunda uppgå till 500,000 kronor.

Programmet innefattar att vidtaga sådana förändringar med den nuvarande
fabriksbyggnaden och däri inmontera nödiga maskiner, att en produktion
av 15,000 tons stark sulfatmassa kan åstadkommas. Kommitterade hava
haft till sitt förfogande en av direktören Sundblad och ingenjören Hellström
uppgjord kostnadsberäkning, som slutar på 3,200,000 kronor, vilken, för att
möta kostnaden för en vattenledning från Eisån m. m., lämpligen torde böra
höjas till 3,300,000 kronor. Visserligen hava herrar Sandberg och Smärt i
sitt utlåtande till kommerskollegium föreslagit en höjning till 3,500,000 kronor.
Men då inga skäl anförts härför, och då den Sundbladska utredningen
är så detaljerat gjord, synes mig ingen anledning finnas till en sådan höjning.
Ifrågavarande beräkning liar föregåtts av en av herr Hellström på
platsen gjord undersökning av förhållandena samt stödjer sig, vad priser
på maskiner m. m. beträffar, på anbud, som infordrades hösten 1925 från
olika leverantörer. Då tvivel uttalats om huruvida en på föreslaget sätt
ombyggd fabrik verkligen skulle kunna producera årligen 15,000 tons, torde
det böra erinras om att två andra fabriker byggts efter samma mönster,
nämligen Nensjö och Iggesund, vilka f. n. gå med en årlig tillverkning av
omkring 18,000 tons. Vid jämförelse med Nensjö torde dessutom kunna anföras,
att Karlsborgsfabriken får en i maskinellt hänseende bättre utrustning
än Nensjö. Det finnes därför enligt mitt förmenande inga bärande
skäl för de uttalade tvivelsmålen.

Läggas de förut omnämnda 50,000 kronor för reparation av bostäder till
dessa 3,300,000 kronor kommer fabriken att kosta 3,350,000 kronor. Summan
för ny- och ombyggnader av sågverket och fabriken torde sålunda böra
beräknas till 3,850,000 kronor, vartill kommer det uppgivna inköpspriset,

850,000 kronor eller tillsammans 4,700,000 kronor. Fördelas inköpssumman

850.000 kronor med 300,000 kronor på sågverket och 550,000 kronor på
fabriken, blir fördelningen av hela det i fastigheter investerade kapitalet

800.000 kronor på sågverket och 3,900,000 kronor på fabriken.

Beträffande behovet av förlagsmedel, innan någon amortering gjorts, torde

detta komma att ställa sig som följer vid nedannämnda tidpunkter under
året.

	Sågverket.	Fabriken.	Summa.
	Kr.	Kr.	Kr.
1 januari ...........	1,070,000	1,429,450	2,505,450
31 » ............	1,163,070	1,514,062	2,677,132
2* februari ........	1,250,140	1,598,674	2,848,814
3l mars ..............	1,347,210	1,683,286	3,030,496
30 april ...............	1,506,780	1,828,898	3,335,678
31 maj..................	1,653,850	1,959,510	3,613,360
30 juni..................	1,812,452	2,440,022	4,252,474
31 juli..................	1,714,922	2,051,334	3,766,256
31 augusti............	1,288,392	1,616,646	2,905,038
30 september .....	1,363,862	1,347,158	2,711,020
31 oktober............	1,011,332	1,192,470	2,203,802
30 november .....	824,802	750,282	1,575,084
31 december ......	946,052	915,651	1,861,703

Bihanq till riksdagens protokoll 1928. 1 sand. 30 häft. (Nr 38.)

Sulfat fabriken -

Kapitalbeh

258 28 2

Industriens

avkastning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

Enligt denna tabell beräknas behovet av förlagsmedel nå sitt maximum
vid halvårsskiftet, och antages det komma att uppgå till 4,252,474 kronor.
Lägges härtill det i fastigheter investerade kapitalet 4,700,000 kronor uppgår
det totala kapitalbehovet vid denna tidpunkt sålunda till 8,952,474 kronor,
varav aktiekapitalet utgör 3,000,000 kronor och utgör sålunda lånebehovet
denna dag 5,952,474 kronor. Som förut framhållits beräknas detta
bliva förhållandet innan någon som helst amortering hunnit göras.

Göres med ledning av ovanstående tablå en beräkning över de räntor,
som belöpa sig éfter en räntesats av 6''/2 % p. a. visar det sig, att sågverksrörelsen
drager en förlagsränta av 83,662 kronor per år och sulfatrörelsen
en dylik av 97,807 kronor, motsvarande ett kapital av respektive 1,287,000
kronor och 1,500,000 kronor, vilka sålunda äro de förlagskapital, varå årsränta
skall räknas. Med bortseende från aktiekapitalet utgör sålunda det kapital,
varå årsränta skall beräknas och belastas de olika industrigrenarna:

sågverksrörelsen, fastighetskapital .......................................... kronor 800,000

förlagskapital.............................................. » 1,287,000

Kronor 2,087,000

Årsränta k 6 V* &....................................... kronor 135,655

sulfatrörelsen, fastighetskapital................................................ kronor 3,900,000

förlagskapital ................................................. » 1,500,000

Kronor 5,400,000

Årsränta å 61/2 % .......................................... kronor 351,000

Mot de av kommitterade uppgjorda beräkningarna beträffande försäljningspris
och tillverkningskostnader för sågverksrörelsen finnes ej mycket att
erinra. Dock synes mig den beräknade kubikåtgången per std. vara i lägsta
lag, och torde försiktigheten bjuda, att man räknar med 250 kub.-fot toppmått
per std. Å andra sidan synes det ej finnas något skäl, varför det i
fria marknaden inköpta virket skulle bliva dyrare än det av domänstyrelsen
inköpta.

Med vidtagande av dessa ändringar i driftkalkylen för sågverket och under
förutsättningen av den föreslagna ombyggnaden av brädgården, skulle denna
få följande utseende:

Inkomster

Enligt kommitterades beräkning............................................. kronor 1,884,000

Utgifter

Råvara, 2 milj. cyl.-kubfot ä 48 öre .......................

Tillverknings- m. m. kostnader.................................

Föreningsavgifter.........................................................

Tillverkningskostnader för tugg ..............................

Skatter för fastigheter enligt nuvarande taxering...

Kronor 1,533,700

kronor 135,600

» 56,000 191,600

Kronor 1,725,300
............ kronor 158,700

Räntor enligt föregående
7 % amortering ................

kronor

960,000

522,400

8,000

20,800

22,500

överskott

Kronor 1,884,000

Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

För sulfatrörelsen visar en motsvarande beräkning följande resultat, med
användande av kommitterades siffror, mot vilka ej finnes anledning till annan
erinring än beträffande försäljningspriset, som försiktigheten bjuder sänka
till 175 kronor per ton, och en sänkning av inköpspriset för 938,600 kubfot
med 5 öre per kubfot.

Inkomster................................................................................. kronor 2,625,000

Utgifter ................................................	................................. y>	2,006,580
Räntor enligt föregående.......................... Amortering ...............................................	................... kronor 351,000 .................... » 290.000	641,000
	Kronor 2,647,580
	Brist kronor	22,580
Sammandrag:	Kronor 2,625,000
Överskott av sågverksrörelsen ...............	................................. kronor	158,700 22,580
Brist på sulfatrörelsen ...........................	................................. »
	Kronor	136,120
vartill kommer ränta å aktiekapitalet, minskas.................................................	varmed totalräntan ................................. kronor	195,000
	Kronor	331,120
I skatter härå beräknas avgå.................	................................. kronor	66,000
och uppstår således en nettovinst av ...	................................. kronor	265,120

motsvarande 8.8 % på aktiekapitalet.

Utgående härifrån och under förutsättning av att ingen utdelning sker,
blir den årliga amorteringen av skulden

årsvinsten.................................................................................. kronor 265,120

amortering av sågverket............................................................ » 56,000

» » fabriken ............................................................ » 290,000

Kronor 611,120

vartill kommer under årens lopp ränta på ränta. Sker däremot utdelning
på aktiekapitalet, minskas givetvis amorteringen i motsvarande grad.
Skillnaden mellan det av kommitterade erhållna resultatet av

rörelsen ........................................................................ kronor 504,295

och det här erhållna................................................. » 265,120

eller kronor 239,175

utgöres i huvudsak av följande poster:

Sänkning av priset för sulfatmassa ....................................... kronor 150,000

Råvara till sågverket................................................................ » 12,400

Skatter för fastigheten............................................................... » 22,500

Ökad amortering....................................................................... » 41,000

Skatter för rörelsevinst .......................................................... » 66,000

Kronor 291,900

avgå av kommitterade beräknad högre ränta ......... kronor 4,670

sänkning av massavedspriset .................................... » 46,930 51,600

Kronor 240,300

Samman fattning.

12 Kungl. Maj-.ts proposition nr 38.

Såväl kommitterades som denna utredning utgår dock från den förutsättningen,
att råvaran, som domänstyrelsen skall leverera, icke blir dyrare än
här antagits, nämligen 45 öre per cyl. kubfot för timret och 29 öre per
flottningskubfot för massaveden. Även med dessa pris för råvaran erliålles
en vinstmarginal, som med nuvarande försäljningspris, vilka här använts, är
synnerligen liten. Skulle domänstyrelsens rotpriser bibehållas oförändrade,
och därtill läggas de av mig använda, och såsom fullt motiverade ansedda
kostnaderna, försämras resultatet av rörelsen med i runt tal kronor 143,000

lämnande sålunda en behållning av endast........................... » 188,120

varifrån avgår skatter beräknade till .................................. »_37,000

eller sålunda endast................................................................. kronor 151,120

De vinstsummor, som här beräknats, nämligen 265,120 kronor vid ett
virkespris av 45 öre resp. 29 öre per kubfot för timmer och massaved och
151,120 kronor med domänstyrelsens priser oförändrade, innebära en vinstmarginal
av resp. 11.50 kronor och 6.60 kronor per enhet av standard och
ton. Marknadspriset för trävaror och sulfat kunna sålunda få sjunka med
dessa siffror, innan förlust uppstår på rörelsen. En riskmarginal av 6.6 o
kronor per enhet måste ju betecknas såsom otillfredsställande, och om
även icke detsamma kan sägas om en riskmarginal av 11.50 kronor per
enhet, kan den dock ej anses annat än liten.

Av det sagda framgår, att en revidering av kontraktet med domänstyrelsen
måste anses nödvändig för att förminska något av den risk, som alltid
vidlåder ett företag inom en industri med så växlande konjunkturer som
den ifrågavarande.

Stockholm den 29 juli 1927.

J. L. Ekman.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1928.