Kungl. Maj:ts proposition nr 384 (Proposition 1946:384 - höst)

Kungl. Maj:ts proposition nr 384.

Nr 384.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående godkännande
av en mellan Sverige och Norge träffad överenskommelse
rörande det svensk-norska varuutbytet under
år 1947; given Stockholms slott den 23 november
1946.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollen över handelsoch
utrikesdepartementsärenden för den 15 november 1946 och över handelsärenden
för denna dag vill Kungl. Majit härmed begära riksdagens godkännande
av en den 22 november 1946 mellan Sverige och Norge träffad
överenskommelse angående det svensk-norska varuutbytet under år 1947.

GUSTAF.

Gunnar Myrdal.

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 384.

Kungl. Maj:ts proposition nr 384.

Överenskommelse
angående det svensk-norska varuutbytet
under år 1947.

I syfte att främja varuutbytet mellan
Sverige och Norge har följande
överenskommelse träffats:

Art. 1.

Svenska Regeringen kommer att
lämna erforderliga tillstånd till utförsel
till Norge av varor inom ramen
för de kontingenter, som angivas
i bifogade förteckning I.

Norska Regeringen kommer att
lämna erforderliga tillstånd till införsel
från Sverige av varor inom ramen
för samma kontingenter.

Art. 2.

Norska Regeringen kommer att
lämna erforderliga tillstånd till utförsel
till Sverige av varor inom ramen
för de kontingenter, som angivas
i bifogade förteckning II.

Svenska Regeringen kommer att
lämna erforderliga tillstånd till införsel
från Norge av varor inom ramen
för samma kontingenter.

Art. 3.

De båda regeringarna komma att
i möjligaste mån underlätta utförseln
respektive införseln jämväl av
varor utöver de i förteckningarna I
och II upptagna kvantiteterna och
varuslagen.

Overenskomst
angående det norsk-svenske varebytte
i året 1947.

Med henblikk på å fremme varebyttet
mellom Norge og Sverige er
det truffet fölgende overenskomst:

Art. 1.

Den svenske Regjering vil gi de
nödvendige tillåtelser til utförsel til
Norge av varer innenfor rämmen av
de kontingenter som er angitt i vedlagte
Uste I.

Den norske Regjering vil gi de nödvendige
tillåtelser til innförsel fra
Sverige av varer innenfor rämmen av
de samme kontingenter.

Art. 2.

Den norske Regjering vil gi de nödvendige
tillåtelser til utförsel til Sverige
av varer innenfor rämmen av de
kontingenter som er angitt i vedlagte
bste II.

Den svenske Regjering vil gi de
nödvendige tillåtelser til innförsel fra
Norge av varer innenfor rämmen av
de samme kontingenter.

Art. 3.

Begge regjeringer vil i störst mulig
utstrekning lette utförselen respektive
innförselen også av varer utöver de i
listene I og II oppförte mengder og
vareslag.

Art. A.

Därest det visar sig, att varuutbytet
mellan de båda länderna icke kan
upprätthållas på sätt, som förutsatts
vid uppgörandet av kontingentförteckningarna,
eller därest svårigheter
eljest skulle uppstå för fullgörandet
av bestämmelserna i denna överens -

Art. A.

Hvis det skulle vise seg at varebyttet
mellom de to land ikke kan
oppi*ettholdes på den mäte som bie
forutsatt ved oppsettelsen av kontingentlistene,
eller hvis det forövrig
skulle oppstå vanskeligheter med
hensyn til gjennomföringen av be -

Kungl. Maj.ts proposition nr 384.

kommelse, förbehålla sig båda parter
rätt att påkalla underhandlingar
i ämnet.

Art. 5.

Denna överenskommelse skall sättas
i kraft efter särskild noteväxling
mellan den svenska och den norska
regeringen samt förbliva gällande
från och med den 1 januari 1947 till
och med den 31 december 1947. Därest
sådan noteväxling icke verkställts
före den 1 januari 1947, skall överenskommelsen
provisoriskt tillämpas
från och med sistnämnda dag.

Som skedde i Stockholm i två
exemplar på svenska och norska språken,
varvid båda texterna skola äga
lika vitsord,

den 22 november 1946.

Tage Erlander

stemmelsene i denne overenskomst,
forbeholder begge parter seg rett til
å begjaere forhandlinger om spörsmålet.

Art. 5.

Denne overenskomst skal settes i
kraft etter saerskilt noteveksling mellom
den norske og den svenske regjering
og gjelde fra og med den 1. januar
1947 til og med den 31. desember
1947. Dersom en slik noteveksling
ikke har funnet sted för den 1.
januar 1947, skall overenskomsten
gjelde midlertidig fra og med sistnevnte
dag.

Utferdiget i Stockholm i to eksemplarer
på norsk og svensk, idet begge
tekster skal ha samme gyldighet,

den 22. november 1946.

Henr. A. Broch

Kungl. Maj.ts proposition nr 384.

Förteckning I.

Norsk införsel av svenska varor.

Fisk, fiskprodukter och skaldjur ..........

Svenskfångad nordsjösill ..................

Tarmar ................................

Mjölkprodukter, inkl. kasein m. m.........

Fröer och utsäden........................

Kemiska produkter, färger samt färg- och

garvämnen (enligt specifikation) ........

LäkcniGdcl ............. .................

Dentalvaror, andra än kirurgiska instrument

Rundvirke ..............................

Sågade trävaror..........................

Slipers ................................

Fanér av lövträ...........................

Skoläster ...............................

Rullgardinskäppar ......................

Ämnen till rullgardinskäppar..............

Penslar ................................

Vulkanfiber .............................

Cellulosa ..............................

Textilvaror (enligt specifikation) ..........

Mineralier, obearbetade och halvfabrikat . .
Mineralier, färdigprodukter (enligt specifikation)
................................

Järnmalm ..............................

Zinkmalm ..............................

Järn och stål samt arbeten därav (enligt specifikation)
.......................■■■ ■ ■

Metaller och arbeten därav (enligt specifikation)
.................................

Kirurgiska instrument, även för dentala ändamål
............................. ''

Medicinska apparater, därunder rontgenmate riel

(även för dentala ändamål) ...........

Maskiner, transportmedel och elektrisk materiel
(enligt specifikation) ................

Grafitelektroder ........................

Diverse varuslag ........................

Förädlingstransaktioner:

Löngarvning ..........................

Lönförädling av bly....................

Löntillverkning av skjortor m. m.........

Löntillverkning av trålarutrustmng ......

Lönvalsning av tråd och stångstål ........

Färdiga trähus, kompletta ................

Kvantitet	Värde
i ton	i 1000 nkr
	1200
3 600—6 000	300
	PM
	PM
	c:a 11 500
	1 500
	200
120 000 m3	PM
	PM
	200
	350
	100
	50
	100
	150
20 000	c:a 3 700
	400
	3 750
35000 20 000	c:a 18 000
	c:a 2 500
	350

800

68 750
350
15 000

400

Kungl. Maj.ts proposition nr 384. 5

Specifikationer.

Kemiska produkter, färger samt färg- och garvämnen.

Kvantitet Värde

i ton i 1 000 nkr

A. I. V.-vätska ................................... 1 500

Kaliumhydroxid (varav 700 ton kalilut [46 °/oKOH]).. 800

Saltsyra ......................................... 1 500

Aluminiumsulfat.................................. 6 000

Kromalun ....................................... 300

Formalin........................................ 50

Aceton .......................................... 100

Hud- och benlim ................................ 70

yegetabiliskt lim, inkl. cellulosaklister .............. 200

Ättiksyra ........................................ 200

Rå tallolja (flytande harts) ........................ 50

Natriumhydroxid (kvantiteten räknad som 100 °/o-ig

vara) ......................................... 850

Lösningsmedel (inkl. etyleter) ...................... 1 000

Diverse konsthartser för lackframställning........... 675

Kolsvavla ....................................... 200

Sackarin ........................................ 4

Furfurol ........................................ 150

Diverse kemikalier, färger, färg- och garvämnen samt

barkextrakt .................................... 4 400

Beräknat totalvärde 11 500

Textilvaror.

Kvantitet Värde

i ton i 1 000 nkr

Hampgam till fiskredskap ........................ 180

Hampsygam ..................................... 12

Lintråd för skodon .............................. 10

Maskinfilt av ull.................................. 1 000

Damkonfektion (enligt tidigare kontrakt).......... 2 000

Lump för shoddy ................................ 100

Beräknat totalvärde 3 700

Mineralier, färdigprodukter.

Värde
i 1 000 nkr

Syrafast tegel och stengods.................................... 300

Eldfast tegel (formsten och normalsten samt lera) .............. 1 250

Glaserat ler- och stengods.................................... 600

Golvplattor ................................................. 100

Slipmaterial, slipstenar, slipskivor, slippapper m m............. 200

Glasvaror ................................................. 800

Diverse varor ............................................... 500

Totalvärde 3 750

Kungl. Maj:ts proposition nr 384.

Järn och stål samt arbeten därav.

Kvantitet Värde

i ton i 1000 nkr

Träkolstackjärn ................................... 200

Ferrolegeringar och legeringsmetaller (väsentligen fer romolybden)

...............................

Varmvalsat och smitt material, huvudsakligen kvalitetsstål
(varav högst 100 ton bandstål) ..............

Specialplåt ......................................

Valstråd (sur kvalitet) ............................ 000

Dragen tråd, inkl. linor (sur kvalitet) .............. 850

Kallvalsat och kalldraget stål (härav högst 250 ton kalldraget
stål) ....................................

Rostfritt och syrafast stål..........................

Snabbsvarvstål och toolbits ........................

Hårdmetall ......................................

Aducergods ......................................

Fittings .........................................

Stålrör .......................................... 250

Verktygsstål .....................................

Kätting, även aducerad (ej cykelkedjor) ............

Sågar och sågblad................................

Filar och raspar..................................

Andra verktyg...................................

Diverse järn- och stålvaror .........................

200

1 500
PM

1350
3 500
200
300
200
100

400
350
1 200
560

2 300

3 230

Beräknat totalvärde 18 000

Metaller och arbeten därav.

Kvantitet Värde

i ton i 1000 nkr.

Koppar och mässingsmateriel, inkl. tråd, bult, profiler

m. ..........................................

Fosforbronsduk och -viror ........................

Kokapparater, blås- och lödlampor jämte delar......

Brännare och stormlyktor.........................

Hårdzink ........................................

Diverse arbeten av metaller .......................

500

850

500

200

400

Beräknat totalvärde 2 500

Maskiner, apparater m. m. jämte delar.

Förbränningsmotorer jämte delar ............................

Metallbearbetningsmaskiner jämte delar ......................

Träbearbetningsmaskiner jämte delar ........................

Mejerimaskiner och centrifuger jämte delar ....................

Lantbruksmaskiner och -redskap jämte delar, härunder traktorer

och delar ..................................... • • .........

Specialcentrifuger för industriella och marina ändamål jämte delar

Kvarnmaskiner jämte delar ..............................

Fläktar, kompressorer, bergborrmaskiner, krossar, anläggnings maskiner,

pressluftverktyg m. m. jämte delar ................

Pumpar jämte delar ........................................

Värde
1 000 nkr

6 000
3 000

1 500

2 000

2 500

2 500
1000

3 200
1 200

Kungl. Maj.ts proposition nr 384.

Värde
i 1 000 nkr

Kylskåp, dammsugare, golvbonare jämte delar.................. 900

Andra kyl- och frysmaskiner jämte delar .................... 150

Symaskiner jämte delar .................................... 400

Räknemaskiner jämte delar .................................. 600

Skrivmaskiner jämte delar .................................. 100

Kassaregister jämte delar .................................... 300

Köttkvarnar jämte delar .................................... 350

Rävfoder k varnar jämte delar ................................ 150

Kul- och rullager .......................................... 2 500

Diverse maskiner, apparater jämte delar ...................... 20 000

48 350

Transportmedel jämte delar.

Lastbils- och busschassier jämte delar ........................ 4 000

Automobilmotorer och delar samt automobildelar .............. 1 600

Cykeldelar ................................................ 600

6 200

Elektriska motorer, maskiner, apparater m. m. jämte delar.

Motståndsmateriel .......................................... 200

Installations- och belysningsmateriel .......................... 1 000

Elektriska motorer, generatorer, transformatorer jämte delar .... 3 500

Andra elektriska apparater och instrument jämte delar, inkl. ackumulatorer
................................................ 5 000

Telefon- och telegrafmateriel.................................. 3 000

Radiomateriel inkl. elektronrör jämte radioapparater för den norska

handelsflottan .............................. 1500

Elektrisk järnvägsmateriel.................................... PM

14 200

Kungl. Maj:ts proposition nr 384.

Förteckning II.

Svensk införsel av norska varor.

Kvantitet Värde

i ton i 1 000 nkr

Färsk sill och fisk................

Frusen fisk och fiskfilet .........

Skaldjur .......................

Sättfisk .......................

Torrfisk .......................

Saltad stor- och vårsill...........

Saltad fetsill ...................

Saltad islandssill ...............

Saltad, svenskfångad nordsjösill .

Rökt sill och sillfilet.............

Fiskkonserver (vissa kvaliteter) . ..

Sockersaltad rom ...............

Fisk- och sillmjöl ...............

Kontrollerad medicintran.........

Annan medicintran .............

Veterinärtran .................

Industritran ...................

Rå valolja .....................

Härdad valolja .................

Härdat tekniskt fett och fettsyra .

Titan- och ilmenitpigment .......

Kalksalpeter ...................

Kalkkväve .....................

Tekniska kväveprodukter .......

Ädelgaser .....................

Kalcinerad soda.................

Fettalkoholer och produkter därav

Diverse kemiska produkter.......

Drivremmar ...................

Hudar och skinn ...............

Pälskappor m. m. av sälskinn . ..

Rundvirke .....................

Täljsten, fältspat, kvarts, glimmer, skiffer -

plattor, stenhällar ...................... 500

Talk och andra mikromineralier .......... 1 000

Magnesit (bränd och tegel) ................ 210

Grafit .................................. 250

Siliciumkarbid, slipstenar och brynstenar .. 850

Syrafast murmassa ...................... 150

Silvervaror .............................. 500

Molybdenslig ............................ 400

Elektrolytkoppar ........................ 5 000

Blisterkoppar och kopparslig .............. PM

Svavel .................................. 50 000

2 000
1 000
2 000
800
4 000

40 000 tunnor
15 000— 20 000 »

80 000—125 000 »

30 000— 50 000 »

300

600

10 000 »

2 000
400
2 000
500
500
6 000
4 000

1 000
15 850 N

700 N

400

4 000

2 800
1000
1 500
1000
200

200 000 ms

Kungl. Maj:ts proposition nr 384.

Kvantitet Värde

i ton i 1 000 nkr

Svavelkis .............................. 125 000

Tackjärn .............................. 13 000

Ferrolegeringar .......................... 1 000

Aluminium, i tackor...................... 200

Aluminium, halvfabrikat.................. 300

Zink .................................. 12 000

F örädlingstransaktioner:

Lönförädling av nickel.................. 600

Lönvalsning av platiner ................ PM

Stållinor .............................. 100

Andra arbeten av järn och stål samt maskiner 6 000

Metkrokar m. m......................... 150

Elektrodmassa .......................... 5 000

Is ...................................... 200

Diverse varuslag ........................ 15 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 384.

Utdrag ao protokollet över handelsärenden rörande främmande
makt eller dess förhållanden m. m., hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 15 november 1946.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Wigforss, Quensel, Danielson, Myrdal,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Myrdal, anför efter gemensam
beredning med t. f. ministern för utrikes ärendena, statsministern Erlander,
samt chefen för finansdepartementet, t. f. chefen för jordbruksdepartementet,
statsrådet Sträng, och t. f. chefen för folkhushållningsdepartementet,
statsrådet Ericsson.

Utmärkande för Sveriges varuutbyte med de nordiska grannländerna under
mellankrigsperioden var det förhållandet, att dessa kunde utvinna betydande
export- respektive betalningsöverskott i sina handels- och sjöfartsförbindelser
med vissa icke-nordiska länder samt att dessa överskott kunde disponeras
för finansiering av betydande importöverskott i varuutbytet med Sverige.
Sistnämnda förhållande gällde särskilt Norge, som ur exportsynpunkt var
Sveriges främsta handelspartner inom den nordiska kretsen. Det svensknorska
varuutbytet uppvisade sålunda under nämnda period regelbundet ett
betydande norskt importöverskott.

Omfattningen av varuomsättningen mellan Sverige och Norge under perioden
1936—1939 uppgick enligt vår officiella statistik till följande ungefärliga
värden i miljoner kronor:

Sveriges export Sveriges import Hela varuomsättningen
till Norge från Norge mellan Sverige och Norge

1936 ............. 102-6 52 6 155 2

1937 ............. 140-3 64-2 204-5

1938 ............. 122-8 65-4 188-2

1939 ............. 138-5 87-8 226-3

Importen från Norge bestod i främsta rummet av salt sill, torrfisk samt
färsk saltvattensfisk, vartill kommo medicin-, foder- och garveritran samt
härdat animaliskt fett. Sverige importerade även betydande kvantiteter norskt
rundvirke, som flottades in huvudsakligen till Värmland och Dalsland på
i Norge upprinnande vattendrag. Vidare spelade importen av kemiska produkter,
särskilt gödningsämnen såsom kalksalpeter och kalkkväve, en av -

Kungl. Maj.ts proposition nr 384.

sevärd roll. Slutligen må även erinras om importen av mineraliska ämnen,
oädla metaller och arbeten därav, maskiner, textilier samt hudar och pälsvaror
m. m.

De ur svensk exportsynpunkt viktigaste varorna i handeln med Norge
under denna period utgjordes av trävaror, textilier, järn och stål, verktyg,
maskiner samt transportmedel.

Det tyska angreppet mot Norge 1940 och den därpå följande ockupationen
av landet samt avspärrningen av Sveriges handel västerut lingö givetvis
vittgående återverkningar på de svensk-norska handelsförbindelserna. Det
blev erforderligt att reglera dessa genom bilaterala uppgörelser på clearingbasis.

Avgörande för omfattningen och sammansättningen av vårt varuutbyte
med Norge under krigsåren var å ena sidan de båda ländernas faktiska leveransmöjligheter
och å andra sidan det handelspolitiska förhållandet till
de båda krigförande lägren. En betydande minskning av den totala varuomsättningen,
liksom givetvis en ändring av varuutbytets struktur, inträdde
till följd av de förändrade förutsättningarna. Sveriges varuutbyte med Norge
vilar emellertid på starka naturliga grundvalar. Det faktum, att Norge även
under denna period var i tillfälle leverera sina för det svenska folkhushållet
värdefulla stapelprodukter fisk — framför allt sill — gödningsämnen,
svavel, svavelkis, metaller, rundvirke m. m., möjliggjorde också i den
nya situationen ett avsevärt varuutbyte, vars omfattning enligt den officiella
svenska statistiken uppgick till följande ungefärliga värden i miljoner kronor: Sveriges

export Sveriges import Hela varuomsättningen
till Norge från Norge mellan Sverige och Norge

1940 ............. 111-9 76-0 188-5

1941 ............. 83-6 42-6 126-2

1942 ............. 69-5 36-4 105-9

1943 ............. 59-2 41''5 100 7

1944 ............. 27-7 21-1 48-8

Under tiden 1940—1944 ägde den svensk-norska handeln rum inom ramen
för export- och importplaner, vilka i regel avsågo en ettårsperiod.
I fråga om betalningsförhållandena träffades den 1 juli 1941 mellan Sveriges
riksbank och Norges bank en clearingöverenskommelse, vilken var i
kraft till i början av innevarande år.

Redan före Norges befrielse ställdes till Norges förfogande betydande
svenska statskrediter huvudsakligen för möjliggörande av inköp i Sverige av
varor av väsentlig betydelse för återuppbyggnaden i Norge. Avtal rörande
dessa krediter träffades den 13 april och den 2 december 1944 samt den 14
juni 1945; härom torde få hänvisas lill redogörelse i propositionerna nr
139, nr 295 och nr 366 för år 1945. Den första överenskommelsen rörande
det svensk-norska varuutbytet efter ockupationens slut undertecknades
i Stockholm den 31 juli 1945 och avsåg perioden 1 juli—31 december 1945.

Kungl. Maj:ts proposition nr 384.

Det svensk-norska varuutbytet under år 1946 regleras genom en i Oslo
den 21 december 1945 undertecknad överenskommelse, vilken godkänts av
Kungl. Majit samma dag. överenskommelsen följer principiellt sett samma
riktlinjer som det för andra halvåret 1945 gällande avtalet. Enligt densamma
utfäste sig de båda ländernas regeringar att lämna erforderliga utförselrespektive
införseltillstånd i enlighet med vid överenskommelsen fogade kontingentlistor.
I överenskommelsen förutses ett varuutbyte i vardera riktningen
av omkring 100 miljoner kronor. De svensk-norska betalningsförbindelserna
under innevarande år regleras i sin tur av en den 14 februari 1946 i
Stockholm undertecknad överenskommelse. Detta nya betalningsarrangemang
innebar såtillvida en modifikation av dittills gällande ordning, som
därigenom clearingavtalets form övergavs, och ett avtal av friare typ kom
till stånd. Något verkligt frigörande av de svensk-norska betalningsförbindelserna
kunde däremot icke åvägabringas, då de erforderliga förutsättningarna
därför ännu icke ansågos föreligga.

Rörande regleringen av de svensk-norska handels- och betalningsförbindelserna
under år 1947 ha förhandlingar under innevarande november månad
förts i Stockholm mellan svenska och norska vederbörande. Till grund
för dessa överläggningar ha å svensk sida legat yttranden från bland annat
statens industri-, livsmedels-, bränsle- och handelskommissioner. Förhandlingarna
ha numera slutförts och resulterat i förslag till dels överenskommelse
angående det svensk-norska varuutbytet under år 1947 med därtill
hörande förteckningar jämte specifikationer, dels överenskommelse angående
betalningarna mellan Sverige och Norge år 1947 jämte protokoll och skriftväxlingar,
1 dels slutligen avtal om vissa fiskerifrågor. Förslagen till betalningsöverenskommelse
och till avtal om vissa fiskerifrågor ha denna dag i
annat sammanhang anmälts av chefen för finansdepartementet respektive av
statsrådet Sträng. Jag anhåller nu att få underställa Kungl. Maj :ts prövning
förslaget till varuutbytesöverenskommelse med tillhörande förteckningar
jämte specifikationer. De handlingar som innefattas i sistnämnda förslag
torde såsom bilagor (Bilaga A—C)2 få fogas till statsrådsprotokollet.

Varuutbytesöverenskommelsen innehåller i huvudsak följande. Enligt artikel
1 förpliktar sig svenska regeringen att medgiva utförsel och norska regeringen
att medgiva införsel av de varor, som angivas i till överenskommelsen
fogad förteckning I. Enligt artikel 2 förpliktar sig norska regeringen
att medgiva utförsel och svenska regeringen att medgiva införsel av de
varor, som angivas i till överenskommelsen fogad förteckning II. Artikel
3 stadgar, att de båda regeringarna skola i möjligaste mån underlätta utförseln
respektive införseln jämväl av varor utöver de i förteckningarna I och
II upptagna kvantiteterna och varuslagen. Enligt artikel 4 förbehålla sig båda

1 Betalningsöverenskommelsén jämte protokoll och viss därtill hörande skriftväxling är intagen
å sid. 17—24 i denna proposition.

2 Här uteslutna. Bilaga A är frånsett dateringen och underskrifterna likalydande med den
vid propositionen fogade avtalstexten. Bilaga B upptager den till varuutbytesöverenskommelsen
hörande förteckningen I jämte specifikationer. Bilaga C upptager den till överenskommelsen
hörande förteckningen II. Båda dessa bilagor ha likaledes fogats till propositionen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 384.

parterna rätt att påkalla nya underhandlingar, därest det skulle visa sig
att varuutbytet mellan de båda länderna icke kan upprätthållas på det sätt
som förutsatts vid uppgörandet av kontingentförteckningarna, eller därest
svårigheter eljest skulle uppstå för fullgörandet av bestämmelserna i överenskommelsen.
Artikel 5 innehåller bestämmelser angående överenskommelsens
ikraftträdande samt giltighetstid, varvid stadgas, att ikraftträdandet
skall äga rum först efter särskild noteväxling mellan svenska och norska
regeringarna. Skulle sådan noteväxling icke ha verkställts före den 1 januari
1947, skall överenskommelsen provisoriskt tillämpas från och med sistnämnda
dag. överenskommelsen skall gälla till utgången av december månad 1947.

Såsom förut nämnts, hänvisar artikel 1 i varuutbytesöverenskommelsen
till en särskild förteckning, i vilken finnas angivna värde- och i vissa fall
kvantitetsuppgifter rörande sådana svenska varor, som skola utföras till
Norge. Häribland märkas kemiska produkter, rundvirke, cellulosa, textilvaror,
mineralier, järn- och zinkmalm, järn och stål samt arbeten därav, andra
oädla metaller och arbeten därav, maskiner, transportmedel m. m. Beträffande
vissa vid förhandlingarna från norsk sida framförda önskemål örn
import av sågade trävaror samt slipers har man på svensk sida förklarat sig
skola till prövning upptaga denna fråga vid en senare tidpunkt under avtalsperioden,
då överblick vunnits rörande den totalkvantitet av sådana trävaror,
som under nästa skeppningssäsong kan bliva tillgänglig för export.
Från svensk sida skola vidare närmare undersökas föreliggande exportmöjligheter
med avseende på bland annat fröer och utsäden samt trähus med
inredning. Till här ifrågavarande förteckning ha fogats specifikationer, avseende
den svenska exporten av kemiska produkter, textilvaror, mineralier
(färdigprodukter), järn och stål samt arbeten därav, andra oädla metaller
och arbeten därav samt maskiner, transportmedel, elektrisk materiel m. m.
Vid vissa i förteckningen respektive specifikationerna angivna varuslag ha
icke angivits kvantiteter eller värden utan intagits anmärkningen PM. Detta
innebär, att förhandlingsdelegationerna enats örn att frågan rörande exporten
av dessa varuslag senare under avtalsåret skall upptagas till förnyad
behandling. Slutligen förutses även vissa förädlingstransaktioner av innebörd,
att norska varor förädlas i Sverige för att därefter återsändas till
Norge.

Den i artikel 2 avsedda förteckningen över varuslag, som skola införas
från Norge, upptager bland annat medicin-, veterinär- och industritran, rå
och härdad valolja, kvävegödningsämnen samt andra tekniska kväveprodukter,
kalcinerad soda, rundvirke, molybdenslig, metaller, däribland zink,
aluminium och koppar, vidare svavel och svavelkis, arbeten av järn och
stål, maskiner m. m. Även i denna förteckning äro vissa varuposter endast
utmärkta med PM.

Slutligen lia i de båda förteckningarna upptagits kontingenter för import
från respektive export till Norge av fisk och fiskvaror. Importen från Norge
avser huvudsakligen färsk sill och fisk, skaldjur, saltfisk och torrfisk samt
frusen fisk och fiskfilet, saltad sill och sockersallad rom. I anslutning härtill

Kungl. Majlis proposition nr 384.

har från svensk sida gjorts vissa förbehåll av innebörd att importlicensgivningen
i avräkning på nyssnämnda kontingenter för norsk färsk sill och fisk
samt frusen fisk och fiskfilet skall ske under hänsynstagande till de svenska
fångstförhållandena. I samband med förhandlingarna om den nya varuutbytesöverenskommelsen
ha även särskilda överläggningar ägt rum rörande
vissa frågor beträffande svenska fiskares rätt att i Norge ilandföra och sälja
fisk samt därmed sammanhängande spörsmål. Dessa överläggningar ha, såsom
tidigare angivits, resulterat i förslag till särskilt avtal, som denna dag i
annat sammanhang underställts Kungl. Majit för godkännande.

Det sammanlagda värdet av den svenska exporten enligt förslaget till
varuutbytesöverenskommelse har beräknats uppgå till omkring 115 miljoner
svenska kronor och motsvarande värde för importen till Sverige till omkring
120 miljoner svenska kronor.

Det förut nämnda förslaget till betalningsöverenskommelse följer samma
principer som nu gällande överenskommelse av den 14 februari 1946. Större
rörelsefrihet i betalningsförbindelserna har emellertid skapats därigenom att
de ömsesidiga krediter, som Sveriges riksbank och Norges bank skola åtnjuta
hos varandra, ökats från 5 miljoner svenska kronor respektive motvärdet
därtill i norska kronor till 30 miljoner svenska kronor respektive motvärdet
därtill i norska kronor. Dessa krediter äro avsedda för utjämning av
tillfälliga fluktuationer i betalningarna. Dock skall en jämn belastning i båda
riktningarna eftersträvas. Enligt en till förslaget ansluten skriftväxling skola
eventuella överskridanden av ifrågavarande ömsesidiga krediter månadsvis
regleras i guld eller sådan fritt konvertibel valuta, varom bankerna kunna
överenskomma.

Då det föreliggande förslaget till varuutbytesöverenskommelse synes mig
vara ägnat att främja handelsförbindelserna mellan Sverige och Norge, får
jag förorda förslagets godkännande.

Föredragande departementschefen uppläser härefter det förslag till överenskommelse
angående det svensk-norska varuutbytet under år 1947, för vilket
han i det föregående redogjort, samt hemställer — under erinran att det
torde ankomma på t. f. ministern för utrikes ärendena att göra framställning
rörande undertecknandet — att Kungl. Majit måtte för sin del godkänna
nämnda förslag.

Vad föredragande departementschefen sålunda hemställt,
däri statsrådets övriga ledamöter instämma, behagar Hans
Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Lennart Kihlstrand.

Kungl. Maj:ts proposition nr 384.

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 15 november 1946.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Wigforss, Quensel, Danielson, Myrdal,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.

Under erinran att Kungl. Maj :t denna dag på föredragning av cheferna för
handels- och finansdepartementen samt av statsrådet Sträng godkänt förslag
till dels överenskommelse angående det svensk-norska varuutbytet under år
1947, dels överenskommelse angående betalningarna mellan Sverige och Norge
år 1947 jämte protokoll och skriftväxlingar, dels slutligen avtal mellan
Sverige och Norge örn vissa fiskerifrågor, varom enighet nåtts vid i Stockholm
förda förhandlingar,

hemställer statsministern, att Kungl. Maj :t måtte bemyndiga honom att för
Sveriges del underteckna ifrågavarande överenskommelser, protokoll och avtal
ävensom utväxla skrivelser i enlighet med förenämnda förslag.

Till vad statsministern sålunda hemställt, vari övriga statsrådsledamöter
förena sig, behagar Hans Majit Konungen
lämna bifall.

Ur protokollet:
Jan Killander.

Kungl. Maj.ts proposition nr 384.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
23 november 1946.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Wigforss, Sköld, Quensel, Danielson,
Vougt, Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Mossberg, Weijne.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Myrdal, anför efter gemensam
beredning med t. f. ministern för utrikes ärendena, statsministern Erlander,
samt cheferna för finans- och jordbruksdepartementen och t. f. chefen
för folkhushållningsdepartementet, statsrådet Danielson.

Sedan Kungl. Maj:t den 15 november 1946 bemyndigat statsministern att
för Sveriges del underteckna bland annat ett av Kungl. Majit godkänt förslag
till överenskommelse angående det svensk-norska varuutbytet under år
1947, har sagda överenskommelse den 22 november 1946 blivit vederbörligen
undertecknad.

Jag hemställer nu, under åberopande av vad jag den 15 november 1946
anfört vid anmälan inför Kungl. Majit av ifrågavarande förslag till varuutbytesöverenskommelse,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att godkänna
överenskommelsen.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Siegmund Vogel.

Kungl. Maj.ts proposition nr 384.

Bihang.

Överenskommelse angående betalningarna
mellan Sverige och
Norge år 1947.

Svenska och norska regeringarna
ha träffat följande överenskommelse
angående sättet för genomförandet av
betalningarna mellan de båda länderna
linder år 1947.

Ari. 1.

1. Växelkursen mellan svenska och
norska kronor skall vara 72,426 svenska
kronor för 100 norska kronor.

2. Denna kurs (här nedan kallad
»den officiella kursen») skall icke
ändras av någondera av de fördragsslu
tande regeringarna utan att den
andra regeringen lämnats meddelande
därom så långt i förväg som ske
kan.

3. De fördragsslutande regeringarna
skola gå i författning örn att den
officiella kursen lägges till grund för
alla sådana transaktioner, som beröra
värdeförhållandet mellan de båda valutorna
och varöver regeringarna hava
kontroll.

4. Sveriges Riksbank och Norges
Bank skola såsom ombud för sina regeringar
genom ömsesidig överenskommelse
fastställa den största marginal
över eller under den officiella
kursen, som kan godkännas vid köp
och försäljning i de båda länderna.

Art. 2.

1. Sveriges Riksbank (såsom ombud
för svenska regeringen) skall,
med iakttagande av bestämmelserna i
artikel 4 nedan, till Norges Bank (såsom
ombud för norska regeringen)
mot norska kronor, vilka på grundval
av den officiella kursen gottskrivas
Sveriges Riksbanks konto Nr 1

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami.

Overenskomst angående betalingene
mellom Norge og
Sverige i året 1947.

Den norske og den svenske regjering
har inngått fölgende overenskomst
angående den mäte hvorpå betalningene
mellom de to land skal
gjennomföres i 1947.

Art. 1.

1. Kursen mellom svenske og
norske kroner er 72,425 svenske kroner
= 100 norske kroner.

2. Denne kurs (nedenfor kalt den
offisielle kurs) skal ikke endres av
noén av regjeringene uten at den annen
regering har fått meddelelse örn
dette så lang tid i forveien som mulig.

3. De to regjeringer skal garantere
at den offisielle kurs legges til grunn
för alle de transaksjoner som berörer
verdiforholdet mellom de to valutaer
og som regjeringene har kontroll
över.

4. Sveriges Riksbank og Norges
Bank skal som representanter for sine
regjeringer gjennom avtale fastsette
den höyeste grense över eller under
den offisielle kurs som kan godkjennes
ved kjöp og sälg i de to land.

Art. 2.

1. Sveriges Riksbank (som representant
for den svenske regjering)
skal, i overensstemmelse med bestemmelsene
i artikkel 4 nedenfor,
selge de belöp i svenske kroner som
er nödvendige for betalinger, som
personer i Norge har rett til å företa
lil personer i Sverige ifölge de valuNr
384. 2

Kungl. Maj.ts proposition nr 384.

hos Norges Bank, sälja sådana belopp
i svenska kronor, som kunna erfordras
för betalningar, vilka personer
i Norge enligt i Norge gällande
valutabestämmelser äga verkställa till
personer i Sverige.

2. Norges Bank (såsom ombud för
norska regeringen) skall, med iakttagande
av bestämmelserna i artikel 4
nedan, till Sveriges Riksbank (såsom
ombud för svenska regeringen) mot
svenska kronor, vilka på grundval av
den officiella kursen gottskrivas
Norges Banks konto Nr 1 hos Sveriges
Riksbank, sälja sådana belopp i
norska kronor, som kunna erfordras
för betalningar, vilka personer i Sverige
enligt i Sverige gällande valutabestämmelser
äga verkställa till personer
i Norge.

Art. 3.

1. Sveriges Riksbank skall äga rätt
att till Norges Bank mot hela eller del
av sistnämnda banks tillgodohavande
i .svenska kronor när som helst sälja
antingen norska kronor enligt den officiella
kursen eller guld, som skall
avskiljas hos Sveriges Riksbank i
Stockholm.

2. Norges Bank skall äga rätt att
lill Sveriges Riksbank mot hela eller
del av sistnämnda banks tillgodohavande
i norska kronor när som helst
sälja antingen svenska kronor enligt
den officiella kursen eller guld, som
skall avskiljas hos Norges Bank i
Oslo.

3. Sådant guld, som avskdts i
Stockholm i enlighet med bestämmelserna
i denna artikel, skall stå till
Norges Banks fria förfogande och
får utföras.

4. Sådant guld, som avskilts i Oslo
i enlighet med bestämmelserna i denna
artikel, skall stå till Sveriges
Riksbanks fria förfogande och får utföras.

Art. 4.

Devi i artikel 2 stadgade rätten till
förvärv av det andra landets valuta
må göras gällande så länge Norges

tabestemmelser som gjelder i Norge.
Disse svenske kroner selges mot norske
kroner, som etter den offisielle
kurs krediteres Sveriges Riksbanks
konto nr. 1 i Norges Bank.

2. Norges Bank (som representant
for den norske regjering) skal, i overensstemmelse
med bestemmelsene i
artikkel 4 nedenfor, selge de belöp i
norske kroner som er nödvendige för
belalinger, som personer i Sverige har
rett til å företa til personer i Norge
ifölge de valutabestemmelser som gjelder
i Sverige. Disse norske kroner selges
mot svenske kroner, som etter den
offisielle kurs krediteres Norges Banks
konto nr. 1 i Sveriges Riksbank.

Art. 3.

1. Sveriges Riksbank har rett til
mot hele eller en del av Norges Banks
tilgodehavende i svenske kroner når
som helst å selge til Norges Bank
eiden norske kroner etter den offisielle
kurs, eller guld som skal avsettes
separat i Sveriges Riksbank i
Stockholm.

2. Norges Bank har rett til mot
hele eller en del av Sveriges Riksbanks
tilgodehavende i norske kroner
når som helst å selge til Sveriges
Riksbank enten svenske kroner etter
den offisielle kurs, eller guld som
skal avsettes separat i Norges Bank i
Oslo.

3. Det guld som avsettes separat i
Stockholm i henhold til bestemmelsene
i naervaerende artikkel, skal stå
til Norges Banks frie disposisjon og
kan utföres.

4. Det guld som avsettes separat i
Oslo i henhold til bestemmelsene i
nrervserende artikkel, skal stå til Sveriges
Riksbanks frie disposisjon og
kan utföres.

Art. i.

Den i artikkel 2 fastsatte rett til
kjöp av det annet lands valuta kan
gjöres gjeldende sålenge Norges Banks

Kungl. Maj:ts proposition nr 384.

Banks respektive Sveriges Riksbanks
nettotillgodohavande enligt denna
överenskommelse icke överstiger
30 000 000 svenska kronor respektive
41 400 000 norska kronor.

Överstiger tillgodohavande på i artikel
2 nämnda konton en tredjedel
av nyss angivna belopp skall ränta
utgå efter en räntesats av två (2) procent
per annum, att erläggas halvårsvis
den 30 juni och den 31 december.

Art. 5.

1. Svenska regeringen skall icke inskränka
möjligheterna att använda
sådana belopp i svenska kronor, som
genom denna överenskommelse ställts
till förfogande för personer i Norge,
för verkställande av överföringar till
andra personer i Norge eller betalningar
till personer i Sverige.

2. Norska regeringen skall icke inskränka
möjligheterna att använda
sådana belopp i norska kronor, som
genom denna överenskommelse ställts
till förfogande för personer i Sverige,
för verkställande av överföringar till
andra personer i Sverige eller betalningar
till personer i Norge.

Art. 6.

örn växelkursen mellan svenska och
norska kronor ändras, skall dagen för
kursändringen tillgodohavandena utjämnas
till den före kursändringen
gällande kursen. Efter utjämningen
kvarstående behållning till förmån för
endera parten skall därefter omräknas
så, att dess motvärde i denna
paris valuta blir detsamma som före
kursändringen.

respektive Sveriges Riksbanks neltotilgodehavende
ilölge denne overenskomst
ikke överstiger et belöp av 30
mill. svenske kroner, respektive 41,4
mill. norske kroner.

överstiger tilgodehavendet på den
i artikkel 2 nevntc konto en tredjedel
av det nevnte belöp, skal det bctales
reute etter en renlesats av 2 % — to
prosén t — p. a. halvårsvis den 30.
juni og den 31. desember.

Art. 5.

1. Den svenske regjering skal ikke
begrense muhghetcne for å benytte
belöp i svenske kroner som i benböld
til denne overenskomst er stillet til
disposisjon for personer i Norge, til
overförsler til andre personer i Norge
eller betalinger til personer i Sverige.

2. Den norske regjering skal ikke
begrense mulighctene for å benytte belöp
i norske kroner som i benböld til
denne overenskomst er stillet lil disposisjon
for personer i Sverige, til
overförsler til andre personer i Sverige
eller betalinger til personer i Norge.

Art. 6.

Dersom kursen mellom svenske og
norske kroner forandres, skal lilgodeliavendene
dagen for kursförändringen
avregnes etter den kurs som
gjaldt för kursförändringen. Det tilgodehavende
som etter avregningen
står til disposisjon for en av partene,
skal deretter omregnes slik at dets
motverdi i vedkommende parts valuta
blir den samme som för kursförändringen.

Art. 7. Art. 7.

Tillämpningen av denna överens- Sveriges Riksbank (som represenkommelse
skall omhänderhavas av tant for den svenske regjering) og
Sveriges Riksbank (såsom ombud för Norges Bank (som representant for
svenska regeringen) och Norges Bank den norske regjering) skal förestå
(såsom ombud för norska regeringen), gjennomföringen av denne overenssoin
skola utöva den kontroll över be- komst og utöve den kontroll över ullalningarnas
utveckling, som må vara viklingen av betalingene som måne
erforderlig för överenskommelsens ge- vane nödvendig for gjennomföringen
nomförandc. Bankerna skola samul*- av overenskomsten. Bankdin skal sam -

Kungl. Maj:ts proposition nr 384.

beta i syfte att anpassa överenskommelsens
tillämpning efter förhållandena
och i övrigt hålla kontakt beträffande
alla tekniska frågor, som
kunna uppstå på grund av överenskommelsen.
Oaktat vartdera landet
skall vara ensamt ansvarigt för sina
ekonomiska förbindelser med tredje
part, skola bankerna hålla varandra
underrättade i de avseenden, i vilka
ettdera landets betalningsförbindelser
med tredje part beröra det andra landets
intressen.

I händelse förutsättningarna för
denna överenskommelse ändras, skola
Sveriges Riksbank och Norges Bank
äga träffa uppgörelse angående de
modifikationer i eller tillägg till överenskommelsen,
som omständigheterna
må nödvändiggöra.

Art. 8.

De båda partenia skola vid denna
överenskommelses upphörande träffa
uppgörelse örn avvecklingen av då
eventuellt utestående nettobehållning
till förmån för endera parten.

Ari. 9.

Denna överenskommelse träder i
kraft den 1 januari 1947.

Som skedde i Stockholm i två exemplar
på svenska och norska språken,
varvid båda texterna skola äga
lika vitsord,

den 22 november 1946.

Tage Erlander

arbeide for å tilpasse overenskomstens
gjennomföring etter forholdene, og
forövrig v gere i kontakt med hverandre
angående alle de tekniske spörsmål
som kan oppstå på grunn av overenskomsten.
Selv om hvert land alene skal
vsere ansvarlig for sine ökonomiskc
förbindelser med tredje part, skal
bankene holde hverandre underrettet
i den utstickning som det ene lands
betalingsforbindelser med tredje part
berörer det annet lands interesser.

Dersom forutsctningene for overenskomsten
forandres, skal Sveriges
Riksbank og Norges Bank kommc
overens om de justeringer i eller tillägg
til overenskornsten som omstendighetene
måtte nödvendiggjöre.

Art. 8.

De to parter skal ved oppliöret av
denne overenskomst heffe saerlig avtale
om avviklingen av da eventuelle
utestående netto-tilgodehavender til
fordel for en av partene.

Art. 9.

Denne overenskomst trer i kraft den
1. jalmar 1947.

Utferdiget i Stockholm i to eksemplarer
på norsk og svensk, idet begge
tekster har samme gyldighet,

den 22. november 1946.

Henr. A. Broch

Kungl. Muj:ts proposition nr 384.

Protokoll.

I samband med avslutandet av överenskommelsen
angående betalningarna
mellan Sverige och Norge år 1947
har enighet rått mellan svenska och
norska regeringarna, att överenskommelsen
skall äga tillämpning på följande
betalningar oberoende av om
betalningarna förfallit före eller efter
överenskommelsens ikraftträdande:

1. Betalningar härrörande ur införseln
av norska varor till Sverige
och av svenska varor till Norge i enlighet
med överenskommelser mellan
de svenska och norska regeringarna.

2. Betalningar för alla omkostnader,
vilka uppstå i samband med det
svensk-norska varuutbytet.

3. Betalningar för studie- och reseutgifter,
patentavgifter, licenser och
andra immateriella prestationer.

4. Betalningar för sjöfrakter, charterkostnader,
svenska och norska fartygs
omkostnader i svenska och norska
hamnar samt frakter och övriga
kostnader i samband med den svensknorska
lufttrafiken.

5. Betalningar av de saldon, som
uppstå vid avräkningarna mellan de
svenska och norska järnvägs-, postoch
telegrafförvaltningarna.

6. Försäkringsbetalningar samt betalningar
av understöd, pensioner, arv,
agenlprovisioner (även vid transileringsaffärer)
och dylikt, såväl som
andra löpande betalningar, allt enligt
mellan Sveriges Riksbank och Norges
Bank avtalade riktlinjer.

II.

t. Räntor och amorteringar på
stals- och statsgaranterado obligationer
och skuldebrev enligt mellan Sveriges
Riksbank och Norges Rank avtalade
riktlinjer.

2. Räntor å andra än under 1. ovan
angivna obligationer ävensom uldel -

Protokoll.

I förbindelse med avslutningen av
betalingsovcrenskomsten mellom Norge
og Sverige for 1947 er der mellom
den norske regjering og den svenske
regjering enighet örn at overenskomsten
skal anvendes på fölgende betalinger
uavhengig av om de er förfall
til betalning för eller etter overenskomstens
ikrafttreden

1. Betalinger som skriver seg fia
olliförsel av norske varec til Sverige
og av svenske varer til Norge i henhold
til avtaler mellom den norske og
den svenske regjering.

2. Betalinger for alle omkostninger
som opostår i förbindelse nied det
norsk/svenske varebytte.

3. Betalinger for studie- og reiscidgifter,
patentgebyrer, lisenser samt
andre immaterielle ytelser.

4. Betalinger for sjöfrakter, charteromkostninger,
svenske og norske
skips omkostninger i svenske og norske
hayner, samt frakter og andre
omkostninger i förbindelse med den
norsk/svenske lufttrafikk.

5. Betalinger av saidi som oppstår
i mellomregnskap mellom norske og
svenske jernbane-, post- og telegrafstyrer.

6. Forsikringsbetalinger, samt betalinger
av understöttelser, pensjoner,
arv, agentprovisjoner (også ved transittforretninger)
o. I., såvel som andre
löpende betalinger, alt etter retningslinjer
sorn Norges Bank og Sveriges
Riksbank blir enige örn.

II.

1. Renter og avdrag på stats- og
stalsgaranterte obligasjoner og gjeldsbrev
ifölge retningslinjer som avtales
mellom Norges Bank og Sveriges
Riksbank.

2. Renter pä andre elin de under
punkt 1 angille obligasjoner, tillike- ,

Kungl. Maj:ts proposition nr 384.

».ingar och annan avkastning på kapitalinvesteringar.

3. Räntor å tillgodohavanden hos
banker ävensom å andra finansiella
tillgodohavanden.

4. Hyror och arrendeavgifter saint
andra liknande återkommande betalningar.

5. Skatter.

lil.

Betalningar avseende skeppsbyggnadskontrakt,
köp av fartyg och fartygsreparationer.

IV.

Övriga betalningar, som de två regeringarna
eller Sveriges Riksbank
och Norges Bank må träffa speciell
överenskommelse om.

Som skedde i Stockholm i två exemplar
på svenska och norska språken,
varvid båda texterna skola äga
lika vitsord,

den 22. november 1946.

Tage Erlander

med dividender og anneli avkastning
av kapitalinvesteringer.

3. Renter av tilgodeliavender i
banker og av andre finansielle tilgodehavender.

4. Leie og forpaktningsavgifter
samt andre lignende tilbakevendende
betalinger.

5. Skatter.

lil.

Utgifter til skipsbygningskontrakter,
kjöp av skip og skipsreparasjoner.

IV.

övrige betalinger som de to regjeringer
eller Norges Bank og Sveriges
Riksbank måtte treffe sserlig avtale
örn.

Utferdiget i Stockholm i to ckseinplarer
på norsk og svensk, idet begge
tekster har samme gyldighet,

den 22. november 1946.

Henr. A. Broch

Kungl. Maj.ts proposition nr 384.

Skrivelse Ifrån t. f. ministern för utrikes ärendena, statsministern
Erlander, till Norges t. f. chargé d’affaires i Stockholm.

Stockholm den 22 november 1946.

Herr Chargé dAlfaires,

I den denna dag undertecknade överenskommelsen mellan svenska och
norska regeringarna angående sättet för genomförandet av betalningarna mellan
Sverige och Norge under år 1947 stadgas i artikel 4, att vartdera landets
centralbank må i den andra banken åtnjuta rätt till en kredit på 30 miljoner
svenska kronor eller mögärdet därtill i norska kronor. Dessa kreditmöjligheter
äro avsedda att lämna utrymme för de avvikelser från jämn balans
i betalningarna, som under kortare perioder kunna framträda, och att
sålunda i lika mån komma båda länderna till godo.

Vid förhandlingarna örn avtalet har enighet rått örn att bankerna böra
eftersträva att så reglera betalningarna, att ifrågavarande kreditmöjligheter
icke onödigtvis eller ensidigt utnyttjas. Därest under avtalets giltighetstid
gränsen för i artikel 4 angivna kreditlimiter å endera sidan överskrides, skola
överskjutande belopp senast vid nästkommande månadsskifte regleras i guld
eller sådan fritt konvertibel valuta, varom de båda centralbankerna kunna
komma överens. Skulle ett saldo i endera riktningen utestå vid avtalsårets
slut, skall detta — därest ej annat överenskommes — gå i avräkning på de
betalningsmöjligheter av motsvarande art, som må skapas inom ramen av ett
nytt avtal.

Mottag, Herr Chargé d’Affaires, försäkran örn min fullkomligaste högaktning.

Tage Erlander

Kungl. Majlis proposition nr 384.

Skrivelse från Norges t. f. chargé ^affaires i Stockholm till t. f.
ministern för utrikes ärendena, statsministern Erlander.

Herr Statsminister,

Stockholm den 22. november 1946.

Jeg har den gere å erk.jenne mottagelsen av Deres skrivelse av idag av fölgende
innhold:

Jeg har den sere å bekrefte at den norske Regjering er enig i ovenstående.
* Motla, herr Statsminister, forsikringen om min mest utmerkede höyaktelse.

Henr. A. Broch

468836. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1946.