Kungl. Maj:ts proposition Nr 35
Proposition 1925:35
Kungl. Maj:ts proposition Nr 35,
1.
.O
Nr 35.
Kungl. Maj-ts proposition till riksdagen angående, anslag till riksskogstaxeringens
fullföljande m. m.; given Stockholms slott
den 30 januari 1925.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av'' statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Sven Linders.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 30 januari 1925.
Närvarande:
Statsministern Sandlek, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Olsson, Nothin, Hansson, Linders. Laksson, Wigforss, Möller, Levinson.
Departementschefen, statsrådet Linders anför:
I punkt 124 under nionde huvudtiteln av årets statsverksproposition har
Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition angående
anslag till riksskogstaxeringens fullföljande m. m., som Kungl. Maj:t kunde
komma att avlåta till riksdagen, beräkna för budgetåret 1925—1926 ett belopp
av 192,000 kronor.
Sedan utredningen i ärendet avslutats, torde jag nu få ånyo anmäla frågan
för Kungl. Maj:t.
Såsom jag redan vid anmälan av de till regleringen av utgifterna under
nionde huvudtiteln hörande anslagsfrågor nämnt, föreslog Kungl. Maj:t i en
till 1924 års riksdag avlåten proposition, nr 126, riksdagen att för anordnande
av eu taxering av skogarna i Västernorrlands samt vissa delar
av Jämtlands län anvisa för budgetåret 1924—1925 under nionde huvudtiteln
ett extra reservationsanslag av 62,000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 samt. 29 höft. (Nr 35.)
1
2
Kungi. Maj:ts proposition Nr 35.
Biksdagen, som biföll Kungl. Maj ds förslag, yttrade i skrivelse, nr ISO,
i ämnet bland annat följande.
Biksskogstaxering hade dittills verkställts — förutom i Värmlands län,
som var föremål för undersökning redan 1911 — i Jönköpings, Kronobergs,
Kalmar och Kopparbergs Kin (1923 prop. nr 191 och B. skr. nr 138).
Kungl. Majds förevarande framställning innebure, att den jämlikt statsmakternas
beslut 1923 igångsatta riksskogstaxeringen (skogarna i Jönköpings,
Kronobergs, Kalmar och Kopparbergs län) nu skulle fortsättas och närmast
omfatta skogarna i Västernorr lands län med en beräknad taxeringsyta av
2,550 hektar och norra delarna av Jämtlands län med en beräknad taxeringsyta
av vid pass 1,000 hektar.
De av departementschefen i yttrande till statsrådsprotokollet framhållna
omständigheterna utgjorde jämväl enligt riksdagens mening talande skäl för
att oaktat rådande statsfinansiella förhållanden omedelbart fortsätta den påbörjade
riksskogstaxeringen. Biksdagen hyste så mycket mindre några betänkligheter
häremot, som tidigare framhållna svårigheter med avseende å virkesstatistikens
ordnande genom skogstaxeringssakkunnigas numera avgivna förslag
i ämnet av statsrådsprotokollet att döma torde kunna förmodas bliva
övervunna. Genom taxeringsarbetets omedelbara fortsättande vunnes ock den
fördelen, som icke borde underskattas, att för detta arbete kunna äga tillgång
till personer, vilka genom deltagande i det föregående taxeringsarbetet
vore val förtrogna med sådant arbete. Kostnaden för nu ifrågavarande
taxeringsarbete hade i statsrådsprotokollet beräknats till 70,000 kronor. Då
emellertid nu liksom 1923 förutsatts, att från domänfondens avkastning skulle
bekostas den arbetsförstärkning, som kunde erfordras för domänstyrelsen vid
arbetets utförande, ävensom avlöning och reseersättning till överledaren, vilka
kostnader beräknats till sammanlagt 8,000 kronor, hade det erforderliga anslaget
begränsats till 62,000 kronor. Mot anslagets beräkning hade riksdagen
intet att invända.
Frågan om bearbetningen av det genom 1923 års taxering samlade materialet
var även föremål för 1924 års riksdags prövning. I två inom riksdagen
väckta, likalydande motioner hemställdes nämligen, att riksdagen ville
för bearbetande av taxeringsresultatet av den under sommaren 1923 verkställda
inventeringen av skogarna i Småland och Dalarna på extra stat för
budgetåret 1 juli 1924—30 juni 1925 anvisa ett belopp av 63,000 kronor.
I riksdagens skrivelse i ämnet, nr 179, yttrades bland annat följande.
I likhet med motionärerna och på av dem anförda skäl ansåge riksdagen
det vara en angelägenhet av stor vikt, att berörda taxeringsmaterial bearbetades
snarast möjligt. Härvid förbisåge riksdagen icke heller betydelsen
av, att resultatet av bearbetningen kunde föreligga, innan verkningarna av
den nya skogsvårdslagen började göra sig gällande. Biksdagen ansåge sig
därför böra biträda, att, oaktat rådande statsfinansiella svårigheter, anslag
för ändamålet i fråga anvisades redan för budgetåret 1924—1925. Börande
det erforderliga anslagsbeloppet hade bearbetningskostnaderna enligt en riksdagens
vederbörande utskott tillkandakommen P. M. av skogstaxeringssakkunnigas
ordförande professor Henrik Hesselman beräknats till 60,000 kronor,
varvid emellertid förutsatts hyrestid lokal i staten tillhörig byggnad samt
lån av möbler och erforderliga räkne- och skrivmaskiner från statens centrala
möbelförråd. Till nämnda belopp skulle, enligt vad nyssnämnda ut
-
Kung/. Mnj:t:s proposition Nr 35. 15
skot! tillika inhämtat, komma 3,000 kronor för resultatens publicering, vadan
hela det behövliga anslaget skulle såsom i motionerna angivits belöpa sig
till (53,000 kronor. Visserligen hade det icke varit för riksdagen möjligt
att ingå på ett närmare bedömande av de sålunda gjorda kostnadsberäkningarna.
Då riksdagen det oaktat ansett sig böra anvisa beloppet i fråga,
förutsatte riksdagen emellertid, att Kungl. Maj:t vid fastställande av plan
för ifrågavarande arbetes utförande skulle vidtaga de åtgärder i besparingsavseende,
som kunde utan men för det med anslaget avsedda ändamålet
genomföras.
Skilda framställningar föreligga nu angående fortsättande av riksskogstaxeringen.
I skrivelse den 19 juni 1924 bär Landstingens norrlandskommitté, under
betonande av att det både för ett objektivt bedömande av Norrlands utvecklingsmöjligheter
och för förande av en målmedveten skogspolitik vore av
största vikt att erhålla fullständigast möjliga kunskap om de norrländska
skogsförhållandena, hemställt, att Kungl. Maj:t måtte förelägga 1925 års
riksdag förslag om fortsatt undersökning av de norrländska skogstillgångarnas
storlek och beskaffenhet.
Vidare har Svenska skogsvårdsföreningens styrelse i skrivelse den 12 juli
1924 hemställt, att Kungl. Maj:t måtte av riksdagen begära erforderliga medel
för riksskogstaxeringens fullföljande dels ock uppdraga åt sakkunniga att
närmare i detalj utarbeta plan för arbetets utförande under loppet av fyra
år. I nämnda skrivelse redogöres för utvecklingen och läget av frågan om
riksskogstaxeringen i vårt land, varjämte vissa upplysningar lämnas om
skogstaxeringarna i våra grannländer. Härom yttrar styrelsen bland annat
följande.
På den grundval, som lagts genom den svenska försökstaxeringen i Värmland,
började norrmännen sin skogsinventering. I allt väsentligt använde de
härvid samma metoder, som utarbetats i Sverige. De började år 1919 med
Östfold fylke, förr kallat Smaalenenes amt, och vid skrivelsens avfattande
förelåge fullständiga redogörelser för skogsinventeringarna i Östfolds, Hedmarks,
Akershus och Nord-Tröndelags fylken. För Vestfold och Finmarken
återstode endast räknearbetena, för Nordlands fylke vore i början av sommaren
fältarbetena ännu icke avslutade. Sammanlagt hade 3,852,900 har
taxerats till en kostnad av omkring 500,000 norska kronor eller cirka 13 öre
per har. Areal och kostnad avsåge då hela det undersökta området, ej enbart
den yta, som folie inom taxeringsbältena.
Även Finland hade upptagit frågan på den grund, som lagts i Sverige. År 1912
undersöktes en mindre del av Tavastland genom en linjetaxering; resultaten
publicerades år 1923 och visade liksom den svenska försökstaxeringen metodens
noggrannhet och stora användbarhet, En allmän riksinventering av skogarna
i Finland hade redan utförts, varvid linjetaxeringsmetoden i princip använts.
Preliminära resultat av denna riksinventering hade redan synts i tryck.
En i skrivelsen företagen kostnadsberäkning ifråga om riksskogstaxeringens
slutförande vad avser både fältarbeten och bearbetning av materialet utmynnar
i, att för ett planmässigt genomförande av en riksinventering av Sveriges
4
Kringl. Maj:ts proposition Nr 35.
samtliga skogar skulle fordras förutom vad som redan beviljats en summa
av 600,000 kronor. Härutinnan anför styrelsen bland annat:
»Med hänsyn till den stora betydelse, som eu översiktlig men säker kännedom
om Sveriges skogar har för vårt lands ekonomi och ekonomiska utveckling,
kan den angivna summan av 600,000 kronor ej anses överdriven. Vi
må blott komma ihåg, att exporten av trävaror utgör den viktigaste grunden
i vår handelsbalans. Under sådana förhållanden få vi därför ej dröja med
att genomföra den undersökning, som kan leda till eu säker kännedom om
våra skogar och deras tillstånd. Ju förr vi erhålla en dylik kunskap, desto
större betydelse kan den få för vårt lands skogsbruk. Som en lämplig tidsperiod
för genomförande av denna rikstaxering vill styrelsen för Svenska
skogsvårdsföreningen föreslå fyra år. För varje år skulle sålunda anslås
150,000 kronor, varav 100,000 kronor för fältarbeten och 50,000 kronor för
bearbetning. ’ En dylik, planmässigt fortgående riksskogsinventering är även
ur teknisk synpunkt fördelaktig, man kommer att under en längre tid skaffa
jämn sysselsättning åt för ändamålet särskilt kvalificerat folk, vilket naturligtvis
bör leda till att sådana utgifter kunna besparas, som äro förknippade
med ombyte av personal eller nyorganisering av räknekontor etc.»
Slutligen har även Sveriges skogsägareförbund i skrivelse den 25 augusti
1924 hemställt om riksskogstaxeringens fortsättande, varvid taxeringsarbetet
först borde förläggas till Norrland, samt om bearbetning och publicering av
taxeringsresultaten snarast möjligt efter varje sommars fältarbeten. Till stöd
för sin hemställan anför förbundet bland annat.
För skogsägarna och de träförädlande industriföretagen vore av största
intresse att erhålla kunskap om virkesförrådens storlek och tillväxten ävensom
om kvantiteten av den avverkning, som uthålligt kunde utvinnas från de
olika delarna av riket. Flertalet av de större skogsägarna hade visserligen
genom uppmätning och taxering av sina skogsfastigheter skaffat sig exakt
kännedom om storleken av sina egna virkestillgångar samt om dessas tillväxt
och uthålliga avkastning. Men detta vore icke nog för att på ett riktigt
sätt kunna avväga de träförädlande industriernas råvaru- och avverkningspolitik.
Det funnes knappast något enda trävara- eller massaindustriföretag
i riket, som helt kunde fylla sitt råvarubehov från egna skogar. Hos de allra
flesta av dem, som själva ägde skog, hade förädlingsverken utbyggts för sådan
kapacitet, att 40 å 50 procent av den årliga rundvirkesfångsten finge anskaffas
genom köp från kronan eller mindre skogsägare. Därtill komme, att det
funnes ett stort antal traförädlingsindustriföretag, som alldeles saknade egna
skogar och helt levde på köpvirke. För samtliga dessa vore det givetvis av
det allra största värde att äga exakt kännedom om de totala virkestillgångarna
och den årliga virkesskörd, som uthålligt kunde påräknas från den landsdel
eller inom det eller de vattendrags flodområden, där respektive företag plägade
bedriva sin råvaruanskaffning.
Jämväl med hänsyn till skogsvården och den eventuella faran av för hårt
anlitande av virkesförråden inom vissa landsdelar eller älvdalar vore riksskogstaxeringen
av betydelse. Man visste, att konkurrensen om tillgängliga
virkespartier vore utomordentligt stark inom några älvdalar och mindre stark
inom andra, men man kände ej i vad mån den stora konkurrensen inom de
förra kunde hava lett till för kraftiga ingrepp i skogstillgångarna, och i vad
mån sålunda en justering av avverkningsintensiteten mellan de olika vatten
-
Kanyl. Maj ds proposition Nr ilo.
dragens virkestillsläppningsområden borde äga rum. Man saknade för närvarande
fullständigt material till att uppgöra en balansräkning mellan avverkning
och tillväxt i de skilda älvdalarna. Uppgörandet av sådana beräkningar
vore emellertid av lika stor betydelse för skogsvården som för
industriens uthålliga råvaruförsörjning.
över ovanberörda framställningar har clomiinstyrelsen den 30 september
1924 avgivit yttrande, vari styrelsen beträffande frågan om riksskogstaxeringens
fortsättande hänvisar till sina såväl den 30 december 1916 som den
20 februari 1923 över liknande framställningar avgivna tillstyrkande yttranden.
Att riksskogstaxeringen skulle fortsätta även kommande år, anser
styrelsen framgå därav, att medel för taxering av en del av Jämtlands län
redan beviljats.
Ifråga om den tidrymd, anför styrelsen, inom vilken det vore önskvärt,
att taxeringen av landets skogar slutfördes, anslöte styrelsen sig till det av
Svenska skogsvårdsföreningens styrelse gjorda förslaget om taxeringens fullbordande
på marken inom de närmaste fyra åren, vilket borde på förhand
fastslås till fördel för arbetenas planläggning och utförande samt med hänsyn
till att vissa besparingar därigenom kunde uppstå.
För arbetenas utförande på marken under fyra år har styrelsen därefter
framlagt en plan och kostnadsberäkning, vilken som bilaga A finnes fogad
till detta protokoll och varav en sammanfattning här meddelas:
Taxeringsprocent 0.0 5, linjeavstånd 2 mil Norr- och Västerbottens län.
Taxeringsprocent O.i, linjeavstånd 1 mil Jämtlands (återstående del) och
Gävleborgs län.
Taxeringsprocent . 0.2, linjeavstånd 0.5 mil Västmanlands, Uppsala, Stockholms,
Södermanlands, Östergötlands, Örebro, Skaraborgs och Älvsborgs län.
Taxeringsprocent 0.4, linjeavstånd 0.2 5 mil Kristianstads, Blekinge, Hallands
samt Göteborgs och Bohus län.
Taxeringsprocent 0.5, linjeavstånd 0.2 mil Gotlands län.
Taxeringsprocent l.o, linjeavstånd 0.1 mil Malmöhus län, dock enbart
skogsmarken.
De avlöningar och dagpenningar, som utbetalats vid den under 1924 avslutade
taxeringen av Västernorrlands och viss del av Jämtlands län, hade
lagts till grund för beräknandet av här nedan angivna avlöningsbelopp.
Fältarbetena beräknas kosta:
1925. Jämtlands län (återstående del) samt Örebro, Skaraborgs
och Älvsborgs län .................................................................... kronor 215,000
1926. Norrbottens och Västerbottens län (halva arealen) samt
Stockholms, Södermanlands och Östergötlands län ............ » 204,000
1927. Norrbottens och Västerbottens län (återstående del)
samt Kristianstads, Blekinge, Malmöhus och Gotlands län » 204,000
1928. Gävleborgs, Uppsala, Västmanlands, Hallands samt
Göteborgs och Bohus län ....................................................... 177,000
summa för fältarbetet kronor 800,000.
6 Kungl. Maj:ts proposition Nr 35.
Bearbetningen beräknas kosta:
1925— 26........................................................................................... kronor 80,000
1926— 27........................................................................................... » 55,000
1927— 28............................................................................................ » 55,000
1928— 29............................................................................................ » 55,000
Summa för bearbetningen kronor 245,000.
Med anledning av att en särskild nämnd (riksskogstaxeringsnämnden) fått
hand om bearbetningen av taxeringsmaterialet från Jönköpings, Kronobergs,
Kalmar och Kopparbergs län, hemställde domänstyrelsen, då det syntes den
både lämpligt och nödigt att riksskogstaxeringens utförande i sin helhet omhändertoges
av samma personer, att det borde uppdragas åt denna nämnd
att jämväl leda här ifrågavarande skogstaxeringsarbeten. Emellertid hölle
domänstyrelsen före, att i så fall domänfonden borde beredas ersättning för
de utgifter, som drabbat fonden under åren 1923—1924 genom att avlöningar
till överledarna och kontorspersonal samt reseersättningar till de förra utgått
av fondens medel. Då domänverket nämligen icke hade större intresse för
riksskogstaxeringen än varje annan skogsägare, ansåge styrelsen, att för
detta ändamål borde av riksdagen äskas i runt tal 25,000 kronor.
Ifråga om landstingens norrlandskommittés ovan berörda skrivelse hade
domänstyrelsen inhämtat yttranden från vissa överjägmästare. I sitt sålunda
avgivna yttrande föresloge över jägmästaren i Mellersta Norrlands distrikt
rörande sättet för riksskogstaxeringens utförande och materialets bearbetande, att
riksskogstaxeringen och undersökningen av virkesförbrukningen hädanefter
skulle koncentreras på de norrländska länen och utföras på sådant sätt att
därav även kunde bedömas sågverksindustriens framtid samt att redan nu
den värmländska taxeringen granskades i fråga om de praktiska resultat,
som kunde därav förväntas från detta län. Med anledning härav hemställde
nu domänstyrelsen, att dessa förslag borde underställas riksskogstaxeringsnämndens
prövning.
I ett därefter infordrat, den 19 november 1924 avlämnat yttrande anför
riksskogstaxeringsnämnden bland annat följande.
Riksskogstaxeringsnämnden ville på det livligaste tillstyrka, att den under
somrarna 1923 och 1924 påbörjade riksskogstaxeringen omedelbart fortsattes
och bedreves så, att utearbetet kunde beräknas vara avslutat 1928. Åven
nämnden ansåge, att det vore till stor fördel, om det redan nu bleve av statsmakterna
fastslaget, att återstående delar av Sverige skulle taxeras i ett
sammanhang. Arbetet kunde helt naturligt bedrivas på ett rationellare och
tillförlitligare sätt, om man i större utsträckning kunde påräkna samma
personal för det viktigare arbetets utförande under de olika åren, vilket
man givetvis kunde, om såväl ute- som innearbetet finge organiseras med
hänsyn till taxeringens fortgående utan avbrott. En förutsättning för utearbetets
pågående utan avbrott vore dock, att det under en sommar insamlade
materialet bearbetades redan under nästföljande vinter. Endast härigenom
bleve det möjligt att vid den fortsatta taxeringen tillgodogöra sig
vid bearbetningen av redan insamlat material vunnen erfarenhet.
Då under den senare tiden Norrland trätt allt mer i förgrunden i diskussionen
om Sveriges skogstillgångar, ville nämnden livligt tillstyrka, att
Norrland färdigtaxerades snarast möjligt.
K-iuif/l. Muj:ts proposition Nr 35:
7
Beträffande kostnaderna kunde tillförlitliga kalkyler endast verkställas
rörande själva utearbetet, därvid de två senaste somrarnas erfarenheter kunde
läggas till grund, under det att ifråga om innearbetet nämndens bearbetning
av det i Småland och Dalarna insamlade materialet helt nyligen hade igångsatts.
Diirjämte framställdes från skilda håll nya önskemål beträffande
bearbetningens utförande, som krävde omsorgsfullt övervägande. Möjligt
vore också, att materialet kunde behöva bearbetas ur olika synpunkter och i
olika omfattning för olika län. Tillsvidare torde man därför vara hänvisad
att, såsom domänstyrelsen gjort, räkna med belopp för innearbetets bestridande
i ungefärlig proportion till vad som beviljats för Dalarna och do småländska
länen. Det borde redan nu påpekas, att den slutliga sammanställningen
av resultaten för hela Sverige krävde ett tillägg, beräknat till ungefär
30,000 kronor. Hela kostnaden för bearbetningen bleve alltså 275,000 kronor.
Kostnaderna för utearbetet vid fortsatt riksskogstaxering av återstående
delar av landet beräknas av nämnden i enlighet med kalkyl, vilken som bilaga B
finnes fogad vid detta protokoll och varur följande sammandrag här meddelas:
År 1925. Jämtlands län (återstående del) samt Gävleborgs, Uppsala och
Stockholms län ............................................................................ kronor 180,000
År 1926. Norrbottens och Västerbottens län ........................ » 175,000
År 1927. Västmanlands, Örebro, Södermanlands, Östergötlands
och Gotlands län....................................................... » 170,000
År 1928. Skaraborgs, Älvsborgs, Göteborgs och Bohus, Hallands,
Kristianstads, Malmöhus och Blekinge län ............ » 175,000
Summa för utearbetet kronor 700,000.
Nämnden anför vidare.
Jämförde man nämndens förslag med det av domänstyrelsen framlagda,
skulle man finna en viss skillnad i det tekniska mellan de båda förslagen.
Domänstyrelsen föresloge nämligen till taxering varje år två vitt skilda områden,
under det att enligt nämndens förslag varje års taxering skulle omfatta
ett sammanhängande område.
Nämnden ansåge ett taxerande varje år av ett sammanhängande område
vara att föredraga ur flera synpunkter. Sålunda kunde bearbetningen av
materialet vid ett dylikt tillvägagångssätt förenklas så tillvida, att vissa
kalkyler gjordes gemensamt för närliggande län, exempelvis erforderliga
sannolikhetskalkyler rörande resultatens säkerhet. Även om kostnaderna
för utearbetet givetvis alltid komme att stå i nära samband med den taxerade
ytans storlek och desamma sålunda icke i nämnvärd mån kunde nedbringas
genom en koncentration av varje års taxering, skulle dock en sådan koncentration
medföra, att de båda överledare, som erfordrades för utearbetets
bedrivande i den ifrågasatta utsträckningen, kunde intimt samarbeta.
Slutligen ansåge nämnden, i likhet med domänstyrelsen, att nämnden,
som hade hand om bearbetningen av det vid riksskogstaxeringen i Dalarna
och Småland insamlade materialet, i fortsättningen borde handhava jämväl
utearbetet. På grund härav hade nämnden i kostnaderna för utearbetet
upptagit 3,000 kronor per år till ersättning åt nämndens rådgivande ledamöter
för deras arbete och till bestridande av samtliga nämndsledamöters
eventuella resor i anledning av utearbetet.
I ärendet har vidare statskontoret avgivit yttrande den 29 november 1924,
däri anföres bland annat.
8
Kungl. Maj:in proposition Nr 35.
Med hänsyn till vad som uttalats i riksdagens skrivelse 1924 nr 180 i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition nr 126 angående anslag till riksskogstaxeringens
fortsättande torde knappast vara något att erinra mot, att riksskogstaxeringen
fortsattes.
Beträffande frågan om förläggande av ledningen för riksskogstaxeringen
till nämnden ansåge statskontoret, att då en dylik anordning säkerligen
skulle förorsaka ökade kostnader för statsverket samt det icke uppgivits, att
dess handhavande av domänstyrelsen medfört några olägenheter, kunde ifrågasättas,
huruvida icke skogstaxeringsarbetets ledning även fortfarande borde
anförtros åt domänstyrelsen. Därest så skedde, syntes det emellertid böra
tagas under övervägande, huruvida ej domänverket borde, såsom ett affärsdrivande
verk, erhålla ersättning för de särskilda kostnader för arbetsförstärkning
hos domänstyrelsen m. in., som kunde föranledas av fullgörandet
av uppdraget, och torde sådan ersättning böra utgå från anslag, som beviljades
för skogstaxeringen. Däremot ansåge sig statskontoret icke böra biträda
domänstyrelsens hemställan om retroaktiv ersättning för dylika kostnader,
som domänfonden fått vidkännas under åren 1923 och 1924.
Med anledning av vad sålunda i ärendet förekommit anbefallde Kungl.
Maj:t den 4 december 1924 domänstyrelsen att avgiva förnyat utlåtande och
därvid särskilt yttra sig över den av statskontoret ifrågasatta anordningen,
att ledningen av riksskogstaxeringen fortfarande skulle handhavas av domänstyrelsen,
ävensom inkomma med ny kostnadsberäkning. Denna kostnadsberäkning
skulle uppgöras under förutsättning att domänstyrelsen handhade
ledningen, att arbetet begränsades till återstående delar av Norrland samt
Uppsala, Örebro och Västmanlands län, samt att taxeringsarbetet slutfördes
på tre eventuellt fyra somrar. Vid kostnadsberäkningen skulle därjämte
iakttagas, att material- och transportkostnader beräknades med ledning av den
erfarenhet, som vunnits under somrarna 1923 och 1924, samt att kostnaderna
för inköp genom centralisering av dessa köp hos domänstyrelsen i
möjligaste mån nedbringades.
I sitt med anledning av ovanberörda remiss den 9 december 1924 avgivna
utlåtande har domänstyrelsen förklarat sig — under förutsättning att domänfonden
ej såsom skett under åren 1923 och 1924 finge vidkännas kostnaderna
för överledarens arvoden, dagtraktamenten och reseersättningar samt för
den personal, som under utearbetenas bedrivande vore anställd vid de i
orterna inrättade kontoren — särskilt med hänsyn till att kostnaderna härigenom
torde bliva lägre, ej hava något att erinra, om Kungl. Maj:t skulle finna
för gott giva styrelsen i uppdrag att handhava ledningen av riksskogstaxeringen,
samt har ansett sig kunna utöva denna ledning vad utearbetena
angå med hos styrelsen nu befintlig personal.
Beträffande kostnaderna för en taxering begränsad till allenast återstoden
av Norrland samt Uppsala, Örebro och Västmanlands län har domänstyrelsen
framlagt en kalkyl, vilken som bilaga C bifogats detta protokoll och
varav här meddelas följande sammandrag.
Kanyl. Maj:ts proposition Nr 95. 9
År 1925. Del av Jämtlands län samt Gävleborgs län ........ kronor 115,000
År 1920. Del av Norrbottens och Västerbottens län ............ » 94,000
År 1927. » » » » » /> ........................ > 94,000
År 1928. Uppsala, Örebro och Västmanlands län ................ » 91,000
Summa för utearbetet kronor 394,000.
Styrelsen bär vidare anfört följande.
Därest taxeringen av ovan berörda delar av landet skulle slutföras under
tre somrar ansåge domänstyrelsen detta lämpligast böra ske genom att uppskattningen
av Uppsala, Örebro och Västmanlands län ägde rum 1926 samtidigt
med taxeringen av ena hälften av Norrbottens och Västerbottens
län, för vilket år därför i så fall skulle erfordras ett anslag av 185,000
kronor.
Styrelsen tilläte sig även ange kostnaderna för bearbetningen fördelade på
budgetår, varvid styrelsen dock saknade underlag för ett mera tillförlitligt
bedömande. Berörda kostnader stannade på 120,000 kronor, fördelade med
30.000 kronor för 1925—1926, 25,000 kronor för 1926—1927, 35,000 kronor
för 1927—1928 och 30,000 kronor för 1928—1929. Utfördes taxeringen på
tre år borde respektive 55,000, 30,000 och 35,000 kronor uppföras för vartdera
av budgetåren 1925—1926, 1926—1927, 1927—1928.
Styrelsen ville även upptaga till bemötande vissa uttalanden, som av riksskogstaxeringsnämnden
gjorts i dess yttrande av den 19 november 1924. Sålunda
hade nämnden ansett, att styrelsens förslag borde omläggas så, att taxeringen
årligen skedde i ett sammanhängande område, men ändå med två
överledare. Då skogsförhållandena i Norrland vore vitt skilda från dem ide
övriga delarna av landet, hade styrelsen emellertid ansett det lämpligast att
om möjligt samma personer finge leda arbetena, den ene i Norrland, den
andre i de övriga delarna av landet. Vidare hade nämnden ansett sig
kunna nedbringa den av styrelsen beräknade kostnaden för utearbetet vid
taxeringen av återstående delar av landet med ej mindre än 100,000 kronor.
Nämnden hade emellertid därvid förbisett, att styrelsen räknat med en taxeringsprocent
av 0.4 för Blekinge, Kristianstads, Hallands samt Göteborgs
och Bohus län. Enligt detta styrelsens förslag utgjorde sammanlagda längden
av taxeringslinjerna 34,600 kilometer, vilket vid en totalkostnad av
800.000 kronor motsvarade en kostnad av 23 kronor 12 öre per taxerad kilometer
linjelängd. Nämnden åter hade för ovannämnda fyra län räknat
med samma procent som för mellersta Sverige, d. v. s. 0.2. Enligt nämndens
förslag bleve linjelängden 30,700 kilometer, vilket vid en totalkostnad
av 700,000 kronor gåve en kostnad per kilometer av 22 kronor 80 öre. Skillnaden
vore alltså synnerligen obetydlig. Enligt styrelsens nu föreliggande förslag
skulle kostnaden per kilometer bliva 25 kronor 67 öre, beroende på att nu
ifrågakommande taxeringsområde till övervägande del bestode av Norrbotten
och Västerbotten, där utförandet av en sådan skogsuppskattning, varom här
vore fråga, vore förenad med större svårigheter än i övriga delar av landet.
Riksskogstaxeringsnämnden, som tagit del av domänstyrelsens sistberörda
utlåtande, har med anledning därav till Kungl. Maj:t inkommit med en
skrivelse av den 15 december 1924, vari bland annat anföres.
Nämnden vidhölle fortfarande den meningen, att riksskogstaxeringen i sin
helhet borde omhänderhavas av samma personer. Endast genom ett dylikt
organiserande av taxeringen kunde de erfarenheter, som gjordes under en
bearbetning av insamlat material, fullt utnyttjas vid kvarstående utearbete.
10
Kungl. Maj:ts proposition Nr 35.
Nämnden föresloge därför, att ledningen av såväl inne- som utearbetet i fortsättningen
förlädes endera till domänstyrelsen eller nämnden. Vid ett val
mellan dessa båda torde böra beaktas, att nämnden dels i egenskap av skogstaxeringssakkunninga
utarbetat instruktionen för utearbetet och dels nu
bearbetade det hittills insamlade materialet. Beträffande kostnaderna för utearbetet,
torde dessa bliva i det närmaste lika stora, vare sig domänstyrelsen
eller nämnden linge hand om arbetet. Sådana inspektionsresor, varmed
nämnden räknat, hade även ägt rum under den tid, då domänstyrelsen haft
ledningen av utearbetet. Att nämnden kunde erhålla personal och material
till samma kostnad som domänstyrelsen, toge nämnden för givet. Visserligen
hade statskontoret och domänstyrelsen uttalat, att kostnaderna för utearbetet
torde kunna bliva mindre, om domänstyrelsen anförtroddes ledningen av detsamma.
Dessa uttalanden syntes grundade på, att ledningen av detta arbete
skulle kunna omhänderhavas av hos domänstyrelsen befintlig personal utan
extra kostnad för statsverket. För den händelse nämnden emellertid även i
fortsättningen skulle handhava innearbetet, bleve den merkostnad, som vid
handhavandet jämväl av utearbetet skulle uppstå genom eu mindre ökning
i antalet dagarvoden till ledamöterna sfi ringa, att den ej kunde tillmätas
någon betydelse. Denna merkostnad torde för övrigt kunna beräknas mer
än uppvägas av besparingar i kostnaderna för innearbetet. Arvodet till den
nämndsledamot, som tillika vore sekreterare, komme ej att påverkas av ett
förläggande till nämnden även av utearbetets ledning. I fråga om skillnaden
mellan domänstyrelsens och nämndens ursprungliga kostnadsberäkningar
berodde den huvudsakligen på, att nämnden, såsom domänstyrelsen
anmärkt, räknat med en annan taxeringsprocent för vissa län än domänstyrelsen.
Men även med användande av samma taxeringsprocent som domänstyrelsen
skulle nämndens kostnadsberäkning komma att stanna på en summa,
som med 35,000 kronor understege styrelsens. Nämnden an sagt'' dock möjligt
att på tillfredsställande sätt taxera ifrågavarande län för den kostnad, varmed
nämnden räknat, på grund av förekomsten av ekonomiska kartor eller tillgång
till material från ekonomiska kartverket, varigenom hela taxeringen
i dessa län högst väsentligt underlättades.
Vad anginge de av domänstyrelsen för innearbetet beräknade kostnaderna,
ville nämnden meddela, att nämnden icke såge sig istånd att bearbeta materialet
inom den av domänstyrelsen föreslagna kostnadsramen. Kostnaderna
för ledningen av bearbetningen vore nämligen i det närmaste oberoende
av huruvida större eller mindre material samtidigt bearbetades. Nämnden
ville därför för nedbringande av kostnaderna föreslå, att innearbetet för
1925—1926 Ange omfatta Västernorrlands, Jämtlands och Gävleborgs län
samt att hela Norrbottens och Västerbottens län taxerades 1926. Nämnden
kunde emellertid icke underlåta att i detta sammanhang åter framhålla önskvärdheten
av att hela Sverige taxerades, då en skogsinventering skulle bliva
ofullständig och väsentligt förlora i värde, om vissa delar av landet utelämnades,
och ville nämnden tillstyrka ett antagande av dess i skrivelse
den 19 november 1924 avgivna förslag såsom det ur såväl arbetstekniska
som andra synpunkter billigast och bäst grundade.
1 eu samtidigt med nyssberörda skrivelse av den 15 december 1924 till
jordbruksdepartementet inlämnad, samma dag dagtecknad promemoria kar
riksskogstaxeringsnämnden framlagt kostnadsberäkning för en taxering
av allenast återstående delar av Norrland samt av Uppsala, Västmanlands
och Örebro län, i vilken kostnadsberäkning Norrbottens och Väster
-
Kanal. Maj:tu proposition Ni 35.
11
bottens län upptagas på enahanda sätt, som bilaga B till detta protokoll utvisar.
Kalkylerna för dels Jämtlands län och dels Gävleborgs, Uppsala,
Västmanlands och Örebro län ineddelas i bilaga T) till detta protokoll. Ett
sammandrag av kostnadsberäkningen ter sig som följer:
År 1925. Jämtlands län, återstående del ................................ kronor 80,500
» 1926. Norrbottens och Västerbottens län ........................ » 175,000
» 1927. Gävleborgs, Uppsala, Västmanlands och Örebro län » 121,400
Summa för utearbetet kronor 376,900.
För den händelse taxeringen av detta område skulle utsträckas till fyra år,
borde Norrbotten och Västerbotten taxeras under åren 1926 och 1927 och de
fyra övriga länen 1928, varvid för vartdera av åren 1926 och 1927 torde behövas
90,000 kronor.
I likhet med de korporationer och myndigheter, som avgivit framställningar Departement$■
eller yttranden i ärendet, anser även jag kännedom om landets virkesförråd chefenvara
av sådan vikt för vår skogshushållning och skogsvård, att riksskogstaxeringen
bör fortsättas. Ävenledes finner jag det vara fördelaktigt, att en
planläggning av utearbetet sker för mer än ett år, enär en dylik anordning
otvivelaktigt är ägnad att medföra större planmässighet och besparingar
i kostnaderna för såväl insamlingen av materialet som dess bearbetande.
Däremot hyser jag stor tvekan, huruvida det i nuvarande statsfinansiella
läge kan anses välbetänkt av statsmakterna att binda sig för en taxering
av alla de skogstillgångar i landet, som ännu ej äro uppskattade. Visserligen
är det tydligt, att det vore förenat med åtskilligt intresse att
äga fullständig kännedom om storleken av hela vårt virkesförråd, särskilt
om samtidigt svårigheterna för ordnandet av en avverkningsstatistik
kunde övervinnas. Relationen mellan landets genom uppskattningen konstaterade
virkesförråd och den genom avverkningsstatistiken framräknade
avverkningen torde likväl förnämligast hava betydelse för det allmännas skogspolitik.
Vad som mest är av behovet påkallat är emellertid att få till stånd
en uppskattning av de skogstillgångar, varpå en viss betydelsefull del av vår
industriella verksamhet huvudsakligen är baserad, till ledning just för denna
verksamhet. Beträffande den del av landet, som är belägen söder om Vänern—
Vättern—Mälaren, torde, med undantag för de småländska länen, kunna
sägas, att därvarande skogar, ehuru i produktionshänseende av stor betydelse,
icke från industriell synpunkt spela någon mera avsevärd rollVill
man med hänsyn till i nuvarande läge väl berättigad försiktighet stanna
för en fortsättning av riksskogstaxeringen allenast i en omfattning, som
med hänsyn till det mera påtagliga praktiska behovet är påkallad, torde
taxeringen av ovannämnda områden böra i någon mån ställas på framtiden.
Då riksskogstaxeringen redan omfattat de småländska länen, Värmlands,
Kopparbergs, Västernorrlands och delvis Jämtlands län, skulle nu ifrågavarande
fortsättning av taxeringen kunna begränsas till återstoden av Jämt
-
12
Kung!. Maj:ts proposition Nr 35.
lands län samt Norrbottens, Västerbottens, Gävleborgs, Uppsala, Västmanlands
och Örebro län. Jag tillstyrker därför en dylik anordning, varigenom
också det från flera håll ställda kravet på att Norrland först måtte taxeras
tillmötesgås. Dock torde böra betonas, att med detta mitt förslag ingalunda
avses, att taxeringen av därefter återstående delar av landet skulle
vara avförd från dagordningen. Givetvis bör redan i god tid före slutförandet
av nu ifrågasatta uppskattningsarbete frågan om taxeringens
utvidgning ånyo upptagas till prövning. Med hänsyn därtill att bearbetningen
av materialet icke bör bliva för kostsam, måste den bedrivas
i viss icke för liten omfattning. På grund härav vill jag föreslå, att
taxeringen av dessa län sker under trenne somrar i ordningsföljden Jämtlands,
Västerbottens, Norrbottens, Gävleborgs, Uppsala, Västmanlands och Örebro län,
därvid utearbetet för varje sommar bör föras så långt tid och till förfogande
ställda medel medgiva utan hänsyn till administrativa gränser. Härigenom
torde tillräckligt material komma att stå till förfogande för bearbetningens
bedrivande i något så när samma omfattning som nu, ty även om icke
bearbetningen kan slutföras utan att allt material föreligger för varje län
för sig, lärer dock, efter vad jag inhämtat, viss del av bearbetningen kunna
ske oberoende av uppskattningens avslutande i vederbörande län.
Vidkommande spörsmålet, åt vem uppdraget bör givas att handhava ledningen
av utearbetena vid riksskogstaxeringens fortsättande, hava delade meningar
yppats, i det såväl domänstyrelsen som riksskogstaxeringsnämnden föreslagits.
Sannolikt skulle taxeringen kunna ske något billigare genom domänstyrelsens
försorg än genom nämndens, därigenom att särskild ersättning icke skulle
behöva utgå till högsta ledningen av taxeringsarbetet. Besparingen lärer
dock bliva ganska obetydlig, varför sådan hänsyn icke bör tagas till den,
att ändamålsenligheten härigenom eftersättes. I sistnämnda avseende torde
det vara nödvändigt att tillse, att materialet blir i möjligaste mån enhetligt.
Detta uppnås helt säkert bäst därigenom, att såväl ute- som innearbetena std
under samma ledning. Det synes mig därför, på grund av att bearbetningen
av materialet enligt mitt förmenande icke torde kunna bedrivas på ett mera
rationellt sätt än det nämnden för närvarande tillämpar, varför ock nämnden
även i fortsättningen torde böra handhava denna del av arbetet, vara lämpligast,
att nämnden också får handhava ledningen av utearbetet.
I fråga om kostnaderna för utearbetet ansluter jag mig till den av riksskogstaxeringsnämnden
i promemorian av den 15 december 1924 uppgjorda kostnadsberäkningen
slutande på 80,500 kronor för återstoden av Jämtlands län,
175,000 kronor för Norrbottens och Västerbottens län samt 121,400 kronor för
de övriga länen eller tillhopa 376,900 kronor. Härav torde en tredjedel eller i
runt tal 125,000 kronor böra anvisas för vartdera budgetåret 1925—1926,
1926—1927 och 1927—1928. Med avseende å de i kostnadsberäkningen ingående
enskilda posterna har jag ingen anmärkning att göra.
Då det är avsett, att, i likhet med vad i fjol var fallet, arbetet skulle påbörjas
redan under löpande budgetår, torde statskontoret höra anbefallas att
Kungl. Maj:ts proposition Nr .‘15.
13
av omhänderhavda medel förskottera vad av anslaget erfordras före den 1
juli 1925, med rätt för statskontoret att, sedan anslaget blivit tillgängligt,
bereda sig ersättning för vad sålunda må hava förskjutits.
Beträffande åter frågan om kostnaderna för den fortsatta bearbetningen
av materialet, har domänstyrelsen beräknat vissa belopp avseende här ifrågasatta
taxering. Nämnden har emellertid förklarat sig icke kunna godtaga
denna beräkning. Med hänsyn till att någon erfarenhet icke föreligger beträffande
bearbetningskostnaderna, synes mig icke möjligt att nu angiva en
tillförlitlig summa härför. Men då det torde vara önskvärt, att bearbetningen
bedrives i så stor omfattning, som tillgängligt material medgiver,
enär, såom nämnden riktigt anmärker, kostnaderna för ledningen
äro lika stora, om arbetet bedrives i stor eller liten skala, anser jag mig,
särskilt då jag förvissat mig om att nödig sparsamhet iakttages, böra föreslå
samma belopp, som för innevarande budgetår till detta ändamål står till
förfogande eller 63,000 kronor. Av detta förslag torde följa, att de anslagna
medlen icke böra avses allenast för bearbetandet av materialet från
något visst län, utan torde bearbetningen få omfatta genom taxeringen
införskaffat material, så långt medlen räcka och tiden det medgiver. Då till
ett följande år erfarenhet i fråga om bearbetningskostnaderna föreligger, bör i
samband med framställning om nytt anslag till detta ändamål för budgetåret
1926—1927 en säkrare prövning av medelsbehovet kunna ske.
Då enligt vad jag inhämtat från nämnden, det skulle vara till fördel såväl
för instundande sommars utearbete som för en snabb fortgång av bearbetningen,
att det av riksdagen 1924 beviljade anslaget till bearbetning av
materialet från Småland och Dalarna Unge, även innan bearbetningen av
nyssnämnda material vore alldeles slutförd, jämväl användas till påbörjandet
av bearbetningen av materialet från Västernorrlands län, synes mig ett sådant
medgivande böra av riksdagen inhämtas. Därvid bör givetvis förbindas det
villkoret, att i mån av behov motsvarande belopp från här föreslagna anslag
till fortsatt bearbetning av taxeringsmaterialet skall användas till slutförande
av bearbetningen av materialet från Småland och Dalarna.
Vidkommande slutligen domänstyrelsens hemställan om ersättning till
domänfonden för de utgifter, som på grund av riksskogstaxeringen under åren
1923 och 1924 drabbat fonden genom att avlöningen till överledarna och kontorspersonal
samt reseersättningar till de förra utgått ur fondens medel, anser
jag i enlighet med statskontorets mening, att ersättning för dessa kostnader
icke bör utgå.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att
dels för fortsättande av riksskogstaxeringen bevilja ett anslag av 375,000
kronor och därav anvisa för budgetåret 1925—1926 under nionde huvudtiteln
ett extra reservationsanslag av........................................ kronor 125,000,
dels för bearbetning av material från riksskogstaxeringen anvisa för
budgetåret 1925—1926 under nionde huvudtiteln ett extra reservationsanslag
av............................................................................................ kronor 63,000,
14 Kung!. Maj:ts proposition Nr 35.
dels ock medgiva, att det av 1924 ars riksdag för bearbetande av taxeringsmaterialet
från den under 1923 verkställda taxeringen av skogarna i
Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Kopparbergs län för budgetåret 1924—
1925 anvisade extra reservationslaget å 63,000 kronor må av Kungl. Maj:t,
på av mig föreslaget villkor, användas jämväl för bearbetande av taxeringsmatarialet
från taxeringen av skogarna i Västernorrlands län.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall
samt förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse,
bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Nils Flodman.
Kungi: Ma fris''proposition Nr 35.
15
Beräkningar
ar kostnaderna för iitearbetet rid fortsatt riksskogstaxering.
16
Kungl. Maj:ts proposition Nr 35.
Bilaga A.
Domänstyrelsens beräkning i skrivelsen den 30 september 1924.
| Kronor | Kronor |
Under l:a året taxeras. |
|
|
Jämtlands län (återstående del). |
|
|
Överledaren, 6 mån................................................................... | å 600 | 3,600 |
Kontorsföreståndaren, 6 mån................................................. | » 250 | 1,500 |
Kontorsbiträden........................................................................... |
| 2,000 |
Reseersättning åt överledaren ................................................ |
| 3,000 |
7 lagledare, 4 mån..................................................................... | » 450 | 12,600 |
7 förmän, 4 mån........................................................................ | » 250 | 7,000 |
Hantlangning, 63 man under 4 mån. å 6 kronor per dag |
| 45,360 |
Örebro, Skaraborgs och Älvsborgs län. |
|
|
Överledaren, 6 mån..................................................................... | å 550 | 3,300 |
Kontorsföreståndaren, 6 mån................................................. | » 225 | 1,350 |
Kontorsbiträden........................................................................... |
| 2,000 |
Reseersättning åt överledaren ................................................ |
| 3,000 |
12 lagledare, 5 mån................................................................. | » 400 | 24,000 |
12 förmän, 5 mån..................................................................... | » 225 | 13,500 |
Hantlangning, 96 man under 5 mån. å 5 kronor per dag |
| 72,000 |
Kartor, blanketter, instrument, transporter m. m............. |
| 20,790 |
| summa | 215,000. |
Under 2:a året taxeras. |
|
|
Norrbottens och Västerbottens län (halva arealen). |
|
|
Överledaren, 6 mån.................................................................... | å 600 | 3,600 |
Kontorsföreståndaren, 6 mån................................................ | » 250 | 1,500 |
Kontorsbiträden........................................................................... |
| 2,000 |
Reseersättning åt över ledar en ................................................ |
| 3,000 |
7 lagledare, 4 män..................................................................... | » 450 | 12,600 |
7 förmän, 4 mån......................................................................... | » 250 | 7,000 |
Hantlangning, 63 man under 4 mån. å 7 kronor per dag |
| 52,920 |
Stockholms, Södermanlands och Östergötlands län. |
|
|
Överledaren, 6 mån.................................................................... | » 550 | 3,300 |
Kontorsföreståndaren, 6 mån................................................. | » 225 | 1,350 |
Kontorsbiträden ........................................................................ |
| 2,000 |
Reseersättning åt överledaren ................................................ |
| 3,000 |
10 lagledare, 5 mån................................................................. | » 400 | 20,000 |
10 förmän, 5 mån................................................................. | » 225 | 11,250 |
Hantlangning, 80 man under 5 mån. å 5 kronor per dag |
| 60,000 |
Kartor, blanketter, instrument, transporter m. m. ............ 20,480
summa 204,000.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 35. 17
Kronor Kronor
Under 3:e året taxeras.
Norrbottens och Västerbottens län (återstående del).
Lika med 2:a året ......................................................... 82,620
Kristianstads, Blekinge, Malmöhus och Gotlands län.
överledaren, 6 mån................................................................... å 550 3,300
Kontorsföreståndaren, 6 mån................................................. » 225 1,350
Kontorsbiträden ........................................................................ 2,000
Reseersättning åt överledaren ................................................ 3,000
10 lagledare, 5 mån................................................................. » 400 20|000
10 förmän, 5 mån.................................................................... » 225 11,250
Hantlangning, 80 man under 5 mån. å 5 kronor per dag 60,000
Kartor, blanketter, instrument, transporter m. m............. 20,480
summa 204,000.
Under 4:e året taxeras.
Gävleborgs, Uppsala och Västmanlands län.
över ledaren, 6 mån..................................................................... å 550 3,300
Kontorsföreståndaren, 6 mån................................................. » 225 1,350
Kontorsbiträden ........................................................................ 2,000
Reseersättning åt överledaren ................................................ 3,000
9 lagledare, 5 mån.................... » 400 18,000
9 förmän, 5 mån........................................................................ » 225 10,125
Hantlangning, 72 män under 5 mån. å 5 kronor per dag 54,000
Hallands samt Göteborgs och Bohus län.
överledaren, 6 mån............................................ å 550 3,300
Kontorsföreståndaren, 6 mån................................................. » 225 1,350
Kontorsbiträden ........................................................................ 2,000
Reseersättning åt överledaren .......... 3,000
6 lagledare, 5 mån........................................... » 400 12,000
6 förmän, 5 mån............................................... » 225 6,750
Hantlangning, 48 man under 5 mån. å 5 kronor per dag 36,000
Kartor, blanketter, instrument, transporter m. m. ............ 20,825
summa 177,000.
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 samt. 29 höft. (Nr 35.) 2
18
Kungl. Maj:ts proposition Nr 35.
Bilaga. B.
Riksskogstaxeringsnämndens beräkning i skrivelsen den 19 november 192-1.
Kronor
Kostnader varje år för ledningen.
Nämndens resekostnader och ersättningar till dess rådgivande ledamöter
........... 3,000
2 överledare i 6 mån. å 625 kronor per mån..................................... 7,500
2 kontorsföreståndare i 6 mån. å 250 kronor per mån..................... 3,000
4 biträden i 4 mån. å 200 kronor per mån......................................... 3,200
Hyra av lokaler............................................................................................ 1,000
Telefon, skrivmaterial, frakter m. m..................................................... 1,000
Reseersättningar till överledare och kontorspersonal...................... 6,300
Summa 25,000.
Kostnader för taxeringslagen.
År 1925. Jämtlands läns återstående del (3,300 hektar).
6 lagledare i 4 1/a män. å 450 kronor per månad ............................ 11,700
6 förmän i 4 */3 mån. å 250 kronor per mån..................................... 6,500
6 provstamstagare i 4 V3 mån. å 200 kronor per mån..................... 5,200
36 hantlangare i 120 dagar, 4,320 dagsverken å 6 kronor................ 25,920
Gävleborgs län (1,950 hektar).
4 lagledare i 4 1/3 mån. å 425 kronor per mån................................. 7,400
4 förmän i 4 V3 mån. å 225 kronor per mån..................................... 3,900
4 provstamstagare i 4 1/3 mån. å 180 kronor per mån, .................... 3,120
24 hantlangare i 120 dagar, 2,880 dagsverken å 5 kronor................ 14,400
Uppsala och Stockholms län (2,600 hektar).
5 lagledare i 4 1/2 mån. å 425 kronor per mån................................. 9,560
5 förmän i 4''/a mån. å 225 kronor per mån..................................... 5,060
5 provstamstagare i 4 ‘/2 män. å 180 kronor per mån..................... 4,050
30 hantlangare i 120 dagar, 3,600 dagsverken å 5 kronor................ 18,000
Transporter och frakter.............................................................................. 18,000
Kartor och inläggning av linjenät ........................................................ 12,000
Blanketter och borrspånshylsor ................................................................ 3,000
Mätningsinstrument .................................................................................... 3,000
Telefon, rödfärg och reparationer av redskap........................................ 1,000
Oförutsedda utgifter ................................................................... 3,190
summa 155,000.
År 1926. Norrbottens och Västerbottens län (5,850 hektar).
12 lagledare i 4 mån. å 450 kronor per mån..................................... 21,600
12 förmän i 4 mån. å 250 kronor per mån......................................... 12,000
12 provstamstagare i 4 månader å 225 kronor per mån..................... 10,800
72 hantlangare i 105 dagar, 7,560 dagsverken å 7 kronor ............... 52,920
Transporter och frakter ............................................................................ 21,000
Kartor och inläggning av linjenät ........................................................ 22,000
Kungl. Maj:ts proposition Nr 35. 19
Kronor
Blanketter och borrspånshylsor ............................................................... 3,000
Instrument .................................................................................................... 3,000
Telefon, rödfärg och reparationer av redskap........................................ 1,000
Oförutsedda utgifter ................................................................................... 2,680
summa 150,000.
År 1927. Västmanlands, Örebro, Södermanlands, Östergötlands
och Gotlands län (8,350 hektar).
15 lagledare i 4 ~/3 mån. å 425 kronor per mån................................. 29,750
15 förmän i 4 % mån. ä 225 kronor per mån..................................... 15,750
15 provstamstagare i 4 */3 män. å .180 kronor per mån. .................... 12,600
90 hantlangare i 130 dagar, 11,700 dagsverken å 5 kronor ........... 58,500
Transporter och frakter............................................................................... 12,000
Kartor och inläggning av linjenät ........................................................ 7,000
Blanketter och borrspånshylsor ................................................................ 3,000
Mätningsinstrument .................................................................................... 2,500
Telefon, rödfärg och reparationer av redskap........................................ 1,000
Oförutsedda utgifter ................................................................................... 2,900
summa 145,000.
År 1928. Skaraborgs, Älvsborgs, Göteborgs och Bohus, Hallands,
Kristianstads, Malmöhus och Blekinge län (8,650 hektar).
15 lagledare i 5 mån. å 400 kronor per mån........................................ 30,000
15 förmän i 5 mån. å 200 kronor per mån......................................... 15,000
15 provstamstagare i 5 mån. å 170 kronor per mån......................... 12,750
90 hantlangare i 135 dagar, 12,150 dagsverken å 5 kronor ............ 60 750
Transporter och frakter............................................................................... 12,000
Kartor ........................................................................................................... 9,000
Blanketter och borrspånshylsor ................................................................ 3,000
Instrument .................................................................................................... 2,000
Telefon, rödfärg och reparationer av redskap ....................................... 1,000
Oförutsedda utgifter .................................................................................... 4,500
summa 150,000.
20
Kungl. Maj:ts proposition Nr 35.
Bilaga C.
Domänstyrelsens beräkning i skrivelsen den 9 december 1924.
Kronor Kronor
Under år 1925 taxeras.
Återstående delar ''av Jämtlands län samt Gävleborgs
län.
överledaren, 6 mån.................................................................... å 600 3,600
Kontorsföreståndaren, 6 mån................................................. » 250 1,500
Kontorsbiträden ........................................................................ 2,000
Reseersättning åt överledaren ................................................ 4,000
10 lagledare, 4 7,> män....................................... » 450 20,250
» förman, 4 l/s mån.......................................................... » 250 11,250
Hantlangning, 80 man under 4 1/2 mån. å 5 kronor 50 öre
per dag ........................................ 59,400
Kartor och inläggning av linjenätet .................................... 8,500
Blanketter och borrspånshylsor............................................... 1,500
Instrument och redskap jämte reparationer ........................ 300
Skrivmaterial, telefon, frakter, expeditionslokal m. m..... 1,700
För inspektioner ........................................................................ 1,000
Under år 1926 taxeras.
Hälften av Norrbottens och Västerbottens län.
överledaren, 6 mån..................................................................... å 600 3,600
Kontorsföreståndaren, 6 mån..........,................................ » 250 1,500
Kontorsbiträden............................................................................ 2,000
Reseersättning åt överledaren ................................................ 3,000
7 lagledare, 4 mån..................................................................... å 450 12*600
7 förmän, 4 mån........................................................................ » 250 7,000
Hantlangning, 63 man under 4 mån. å 7 kronor per dag 52,920
Kartor och inläggning av linjenät ........................................ 7,000
Blanketter och borrspånshylsor ............................................... 800
Instrument, redskap och tältutrustning ................................ 600
Skrivmaterial, telefon, frakter, expeditionslokal m. m..... 1,980
För inspektioner ....................................................................... 1,000
summa 94,000.
Under år 1927 taxeras.
Återstående delar av Norrbottens och Västerbottens
lön ....................................................................................... summa 94,000.
Under år 1928 taxeras.
Uppsala, Örebro och Västmanlands län.
överledaren, 6 mån..................................................................... å 550 3,300
Kontorsföreståndaren, 6 mån................................................. » 225 1,350
Kontorsbiträden.......................................................................... 2,000
Reseersättning åt överledaren .............................................. 3,000
Kungl. Maj:ts proposition Nr 35. 21
Kronor Kronor
8 lagledare, 5 mån..................................................................... å 400 16,000
o iorman, 5 mån........................................................................ ^ 225 9-000
Hantlangning, 64 man under 5 mån. å 5 kronor per dag 48,000
Kartor och inläggning av linjenät ........................................ 4 000
Blanketter och borrspånshylsor................................................ 1200
Instrument och redskap, jämte reparationer ........................ ’300
Skrivmaterial, telefon, frakter, expeditionslokal m. m..... 2 150
För inspektioner ....................................................................... ’jqq
summa 91,000.
22
Kungl. Maj:ts proposition Nr 35.
Bilaga D.
Riksskogstaxeringsnäinmlens beräkning i promemorian den 15
december 1924.
Kronor Kronor
År 1925. Jämtlands läns återstående del (3,300 hektar).
Kostnader för ledningen.
Nämndens resekostnader och ersättningar till dess rådgivande
ledamöter.................................................................. 1,200
1 överledare i 6 mån. å 625 kronor per mån. .................... 3,750
1 kontorsförestån dåre i 6 mån. å 250 kronor per mån..... 1,500
1 biträde i 4 mån. å 200 kronor per mån......................... 800
Hyra av lokal .......................................................................... 500
Telefon, skrivmateriel, frakter ............................................... 500
Reseersättning till överledare och kontorspersonal................ 3,250 11,500.
Kostnader för taxeringslagen.
6 lagledare i 4 1/3 mån. å 450 kronor per mån................. 11,700
6 förmän » » » » 250 » » » ............... 6,500
6 provstamstagare i 4 Vs män. å 200 kronor per mån.... 5,200
36 hantlangare i 120 dagar, 4,320 dagsverken å 6 kronor 25,920
Transporter och frakter ........................................................... 9,000
Kartor och inläggning av linjenät ........................................ 6,000
Blanketter och horrspånshylsor ................................................ 1,500
Mätningsinstrument.................................................................... 1,200
Telefon, rödfärg, reparationer av redskap ............................ 400
Oförutsedda utgifter.................................................................... 1,580 69,000
summa 80,500.
År 1926. Norrbottens och Västerbottens län (se bilaga
B ovan) ................................................................................ summa 175,000.
År 1927. Gävleborgs, Uppsala, Västmanlands och Örebro
län.
Kostnader för ledningen.
Nämndens resekostnader och ersättningar till dess rådgivande
ledamöter.................................................................... 2,000
1 överledare i 6 mån. å 625 kronor per mån..................... 3,750
1 kontorsföreståndare i 6 mån. å 250 kronor per mån..... 1,500
2 biträden i 4 mån. å 200 kronor per mån......................... 1,600
Hyra av lokal ............................................................................ 500
Telefon, skrivmateriel, frakter ................................................ 800
Reseersättning till överledare och kontorspersonal 3,250 13,400
Kuntjl. Maj:ts proposition Nr 35.
23
Kronor
Kostnader för taxeringslagen.
10 lagledare i 5 mån. ä 425 kronor per mån..................... 21,250
10 förmän » » » » 225 » » » .................... 11,250
10 provstamstagare i 5 mån. å 180 kronor per män......... 9,000
00 hantlangare i 145 dagar, 8,700 dagsverken å 5 kronor 43,500
Transporter och frakter ........................................................... 9,000
Kartor och inlägg av linjenät ................................................ 5,500
Blanketter och borrspånshylsor ................................................ 4,000
Mätningsinstrument.................................................................... 1,800
Telefon, rödfärg och reparationer av redskap........................ 800
Oförutsedda utgifter................................................................... 1,900
Kronor
108,000
summa 121,400.