Kungl. Maj:ts proposition Nr 356
Proposition 1921:356
Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.
1
Nr 356.
Kungl. Maj;ts proposition till riksdagen angående provisorisk förhöjning
av tullsatserna för vissa industriprodukter; given
Stockholms slott den 29 april 1921.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag
av statsrådsprotokollet över lian delsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
O. Malm.
Utdrag av protokollet över handelsårenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott
den 29 april 1921.
Närvarande:
Statsministern VON SYDOW, ministern för utrikes ärendena greve WraNGEL,
statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist, Malm, Bergqvist,
Hammarskjöld, Ekeberg, Hansson, Beskow.
Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Malm, anförde:
Den svenska industrien har under krigsåren, trots de många svårigheter,
som varit en följd av råvaruknappheten och de nödvändiga statliga
regleringsåtgärderna å olika områden, funktionerat pa ett vida mera
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 302 käft. (Nr 356.) 1
Industriens
läge omedelbart
efter krigets
avslutande.
Importförbud
i avvecklingssyfte.
2 Kung!. Majds proposition Nr 356.
tillfredsställande sätt, än man i allmänhet vid krigets början vågat räkna
med såsom möjligt. För de flesta industrigrenar hava krigsåren medfört
eu högkonjunktur, som gjort, att industrien åtminstone i det yttre företett
eu bild av kraftig utveckling och verksamhet.
Emellertid blev det, ju längre kriget varade, alltmera tydligt, att
den kris och de svårigheter, som skulle uppstå vid fredsslutet, måste
bliva långt allvarligare än de, som följde omedelbart på krigsutbrottet.
Hos oss, liksom i övriga länder, i vilka under kristiden eu större
varubrist gjort sig gällande på grund av de av kriget tillskapade hindren
för världshandeln, kunde det sålunda med tämlig visshet förutsägas, att,
i den män dessa hinder avlägsnades, betydande svårigheter skulle uppstå
för vissa inhemska näringars bestånd.
Att härvid en del typiska kristidsindustrier, vilka icke ägde tillräcklig
bärkraft under normala förhållanden, måste nedläggas, minska
driften eller omläggas på annan verksamhet, torde visserligen få anses
som en utveckling i rätt riktning. Men även för en stor del av de
äldre och mera solida industriföretagen måste eu övergång till ett friare
varuutbyte länderna emellan vara ägnad att medföra svårigheter, i synnerhet
som åtskilliga sådana företag lågo inne med betydande lager av
råvaror eller halvfabrikat, inköpta till höga priser. Vid prisfall och
minskade fraktsatser å dessa varor, samtidigt med att importen av färdiga
fabrikat från utlandet åter kom i gång, måste sådana industriföretag
med nödvändighet komma i ett i konkurrenshänseende synnerligen
ogynnsamt läge.
_ Dessa omständigheter gjorde, att de närmaste månaderna efter
fientligheternas inställande en kraftig opinion inom industrikretsar uppstod
för införande av importförbud i större omfattning, såväl å vissa råvaror
och halvfabrikat som särskilt å färdiga industriprodukter. Genom dylika
åtgärder av övergående art avsågs att vinna en mjukare övergång till
de ändrade prislägen, som måste bliva eu följd av att de krigförande
ländernas industri och handel åter kommo igång.
Denna uppfattning framfördes särskilt av representanter för järnindustrien,
metallindustrien, textilindustrien samt olika grenar av kemisk
industri.''
En rent motsatt ståndpunkt förfäktades däremot av företrädare för
våra större exportindustrier, speciellt verkstadsindustrien, vilka ansågo,
att man snarast möjligt borde söka komma i normalt läge i‘förhållande
3
Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.
till världsmarknaden och därför söka nedbringa priserna å såväl råvaror
som halvfabrikat till en-nivå, som gjorde de för export arbetande förädlingsindustrierna
konkurrenskraftiga.
Till de betänkligheter mot importförbud, som framfördes av exportindustriens
målsmän, kom även en allmän önskan såväl inom handelskretsar
som hos den stora allmänheten om de statliga restriktionernas
avveckling och upphörande snarast möjligt.
Resultatet av denna brytning mellan de motsatta uppfattningarna
blev, att tanken på en omfattande reglering av varutillförseln genom
importförbud ej kom att realiseras. Härtill Indrog givetvis också den
omständigheten, att konjunkturerna för den svenska industrien fram på
våren 1919 åter blevo tämligen gynnsamma.
Frågan om importförbud av större eller mindre omfattning har 1”j*°*t6ir*u*r
sedermera flera gånger åter varit föremål för diskussion på grund av h lvsJlfltaJbr
därom gjorda förslag. Jag erinrar sålunda dels om finansrådets framställning
i december 1919 om vidtagande av skyndsamma åtgärder för
åstadkommande av, bland annat, kontroll över varuimporten, dels ock
om de motionsvis vid 1920 års lagtima riksdag framförda förslagen om
importförbud för lyxvaror och umbärliga varor. Dessa yrkanden hava
emellertid icke avsett åtgärder till den svenska industriens skyddande
utan varit förestavade av omsorg om vår valuta.
Att övergångstidens folkhushållning skulle få att kämpa med svårig- J^ltat0kc^n
heter av olika slag, stod icke desto mindre klart för envar. Den ändrade ^ttéans m.
karaktären av varuutbytet länderna emellan och de övriga omständig- sättande.
heter, som kunde sätta sin prägel på den blivande allmänna handelspolitiken,
gjorde det önskvärt, att statsmakterna ägnade största uppmärksamhet
åt alla hithörande frågor.
Med utgångspunkt härifrån hade bevillningsutskottet redan vid
1918 års lagtima riksdag i memorial (nr 18) till riksdagen hemställt,
att riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t anhålla om verkställande av en allsidig
utredning av det gällande tullsystemets verkningar samt för riksdagen
framlägga de förslag, vartill utredningen kunde giva anledning.
Utskottets hemställan, varemot åtskilliga dess ledamöter anförde reservation,
blev av andra kammaren bifallen men av första kammaren avslagen.
Emellertid blev det av bevillningsutskottet framförda, av andra
kammaren bifallna utredningsförslaget i början av år 1919 upptaget av
dåvarande chefen för finansdepartementet. På dennes, av statsrådets
4
Kungl. Maj.ts proposition Nr 356.
övriga ledamöter biträdda hemställan tillsatte Kungl. Maj:t den 31 januari
1919 en kommitté, benämnd tull- och traktatkommittén, med uppdrag,
bland annat, att verkställa en allsidig utredning av det gällande
tullsystemets verkningar.
I det anförande till statsrådsprotokollet nyssnämnda dag, varmed
chefen för finansdepartementet motiverade tillsättandet av ifrågavarande
kommitté, erinrade departementschefen om den genomgripande omgestaltning
av det ekonomiska livet, som världskriget överallt, även i neutrala
länder, medfört, och som ställt oss inför nya och svårlösta uppgifter beträffande
vår handelspolitik. Det vore, enligt departementschefens uppfattning,
av största vikt att med uppmärksamhet följa den handelspolitiska
utvecklingen i världen och i god tid förbereda vår egen anpassning efter
de nya förhållandena. Men förutsättningarna härför vore givetvis en
grundlig kännedom om vårt eget näringsliv och dess betingelser, varvid
särskilt komme i betraktande den betydelse, som det rådande tullsystemet
haft på dess riktning och utveckling.
Den sålunda igångsatta utredningen rörande det svenska tullsystemets
verkningar fortgår alltjämt i enlighet med den vid utredningens
igångsättande uppgjorda planen.
Jag har i det föregående anfört, att konjunkturerna för den svenska
industrien fram på våren 1919 åter blevo förhållandevis gynnsamma, vilket
hade till följd, att kraven på importförbud till skydd mot utländsk varuöversvämning
så småningom tystnade. Några nya framställningar om
ingripande från det allmännas sida till skydd mot den utländska konkurrensen
gjordes icke förrän mot slutet av år 1919. Från nämnda tid
började emellertid framställningar på nytt att inströmma från industrikorporationer
och utövare av industriell verksamhet, åsyftande statliga
åtgärder till övervinnande av redan förefintlig eller befarad ruinerande
konkurrens från utlandet. I samma syfte väcktes vid 1920 års riksdag
av herr Lithander m. fl. en motion, utmynnande i förslag om skrivelse
till Kungl. Maj:t med begäran om snabba åtgärder för åstadkommande
av en provisorisk förhöjning i erforderlig utsträckning av gällande tullsatser.
Denna motion blev emellertid, under hänvisning till den inom
tull- och traktatkommittén pågående utredningen, av riksdagen avslagen.
Med inträdet av hösten 1920, då ett markerat konjunkturomslag gjorde
sig gällande, ökades antalet av de till Kung!. Maj:t inströmmande framställningarna
i avsevärd grad.
Jag gar nu att i korthet redogöra för innehållet i nämnda framställningar
samt den behandling, desamma av statsmakterna underkastats.
5
Kungl. Maj ds -proposition Nr 356.
I eu till Kungl. Maj:t ställd, den 19 december 1919 dagtecknad FramstäUskrift
anförde Sveriges industriförbund, hurusom den svenska industrien ^atlkycui för
hotades av svårartad utländsk konkurrens, möjliggjord dels genom rådande ätn svenska
valutaförhållanden och dels genom den inhemska industriens i förhållande
till utlandets industri högre råvarukostnader och arbetslöner, samt hem- konjunkturställde,
att Kungl. Maj:t måtte uppdraga åt kommerskollegium att efter
skyndsamt verkställd utredning inkomma till Kungl. Maj:t med förslag Sveriges
till de åtgärder, vartill utredningen kunde föranleda. industriför
I
anslutning till denna framställning hemställde fullmäktige i järn- ^ktigfi
kontoret i skrivelse till Kungl. Magt den 13 februari 1920 om utredning, järnkontoret
huruledes den svenska järnhanteringen måtte kunna genom provisoriska oclrln®''keijj_ges
tullförhöjningar eller på annat sätt beredas skydd mot övermäktig ut- industriföreländsk
konkurrens å den inhemska marknaden. _ mtlg
Sveriges
maskinindustriförening erinrade i en till Kungl. Maj: t ställd,
den 20 mars 1920 dagtecknad skrift om de växande svårigheter, den
svenska maskinindustrien hade att kämpa mot på grund av den tilltagande
utländska konkurrensen, som gynnades av utlandets billigare råvaru-
och bränslekostnader, och hemställde om skyndsam utredning för
utrönande av det måhända tillfälliga skydd, som omedelbart skulle kunna
beredas landets maskinindustri.
Genom särskilda remisser anmodades kommerskollegium att avgiva
utlåtande över berörda framställningar.
1 utlåtande den 16 juli 1920 anförde kommerskollegium bland
anuat, att åtskilliga omständigheter, exempelvis vår bränslefrågas ogynnsamma
läge, undervärderingen av vissa länders valutor och företagna
realisationer av för krigsändamål upplagrade varor av allehanda slag,
allvarligt hotade att nedsätta vår industris konkurrensförmåga.. De anförda
förhållandena motverkades emellertid -enligt kollegii mening i viss
män av andra omständigheter, bland vilka särskilt vore att framhalta
den allmänna knappheten på råvaror, de höga sjöfrakterna samt vissa
länders höga valutakurser. Huru förhållandena i fortsättningen komme
att utveckla sig, vore synnerligen svårt att bedöma. Enligt kollegii mening
vore icke uteslutet, att sådana förändringar i det allmänna läget kunde
inträffa, att extraordinära åtgärder till den svenska industriens skydd
bleve av nöden. Vidkommande det ifrågasatta tillfälliga skyddet för den
svenska industriens hemmamarknad genom provisoriska tullförhöjningar
erinrade kommerskollegium, att 1920 års riksdag vid behandlingen av
vissa motionsvis framförda förslag i dylik riktning intagit den ståndpunkten,
att, enär det nuvarande tullskyddets verkningar vore föremål
för utredning genom tull- och traktatkommittén, någon väsentlig ändring
6
Kungl. Maj.ls proposition Nr 356.
av tallsatserna för det dåvarande icke borde företagas. Med hänsyn
till riksdagens ställning i frågan hemställde kommerskollegium, att de
i emitterade framställningarna icke matte föranleda någon annan Kungl.
Maj:ts åtgärd, än att desamma överlämnades till tull- och traktatkommittén.
Genom beslut den 24 september 1920 fann Kungl. Maj:t berörda
framställningar icke föranleda någon Kungl. Majits åtgärd.
Den alltsedan mitten av år 1919 tilltagande importen av textilvaror
av olika slag ävensom vissa befarade, för textilindustrien ogynnsamma
förhållanden föranledde målsmän för denna industri att vid
flera tillfällen under år 1920 i framställningar till cheferna för finansoch
handelsdepartementen uttala bekymmer för textilindustriens ostörda
fortgång.
fabrikant-6" .. Sålunda påkallade svenska yllefabrikantföreningen i en till chefen
föreningen finansdepartementet ställd, den 18 februari 1920 dagtecknad skrift
teitilarbetar. dennes. uppmärksamhet i anledning av vid tillfället ifråga befarad imförbundet.
port från Tyskland av yllovaror, vilken vore avsedd att baseras på svensk
förlagskredit till tyska yllefabrikanter för inköp av nödiga råvaror.
De uttalade bekymren underströkos av svenska textilarbetarförbundet
i en till beinälde departementschef samtidigt inlämnad skrift.
Kommerskollegium, som på grund av remiss anmodats avgiva utlåtande
över nyssnämnda framställningar, anförde i skrivelse den 11 mars
1920 till chefen för finansdepartementet, att, enligt vad inom kollegium
verkställda statistiska utredningar över importen av yllevaror givit -vid
handen, någon avsevärd införsel av dylika varor icke ägt rum; och
hemställde kollegium med anledning härav, att framställningarna för det
dåvarande icke måtte föranleda annan Kungl. Maj:ts åtgärd, än att
finansrådet anmodades avgiva direktiv till landets bankinrättningar att
icke utan finansrådets medgivande understödja sådan form av kreditgivning
till utlandet, som läge i tillhandahållande av råvara eller valuta
för inköp därav mot tillförsäkran om import av det färdiga fabrikatet.
Finansrådet, som bereddes tillfälle att yttra sig i ärendet, vitsordade
vad angick de av kommerskollegium föreslagna direktiven i
» avseende å kreditgivningen till utlandet för ändamål, som kunde avse
att främja konkurrensen pa förevarande område — att frågor rörande
dylik kreditgivning, liksom andra spörsmål om kredit till utlandet, plägade
underställas finansrådet. Ett effektivt skydd mot utländsk konkurrens
kunde emellertid, enligt finansrådets mening, icke ernås genom restriktioner
från bankernas sida i kreditgivningsavseende.
7
Kungl. Maj.ts proposition Nr 356.
I en ytterligare skrift den 12 maj 1920 redogjorde svenska yllefabrikantföreningen
för införseln av yllevaror före och efter kriget samt
för utsikterna att inom landet finna avsättning för de inhemska fabrikernas
tillverkning.
Genom beslut den 14 augusti 1920 fann Kungl. Maj:t de av yllefabrikantföreningen
och textilarbetarförbundet gjorda framställningårna
för det dåvarande icke föranleda någon Kungl. Maj:ts vidare åtgärd.
Under framhållande av den alltjämt stegrade importen av yllevaror Svenska yiieoch
de därav befarade följderna för den svenska yllefabrikationen ingick
svenska yllefabrikantföreningen härefter den 25 augusti 1920 med för- förnyade
nyad framställning till Kungl. Maj:t, utmynnande i hemställan om uthärdande
skyndsammast möjligt av importförbud för yllevävnader.
I infordrat utlåtande av den 29 september 1920 förklarade sig
kommerskollegium i fråga om berörda varuslag bestämt avstyrka importförbud,
vars verkan närmast syntes bliva ett konstlat uppehållande av
prisnivån till gagn för importörer, som läge inne med mera betydande
lager, men till föga nytta för ylleindustrien, förrän efter det de importerade
lagren avyttrats.
Yllefabrikantföreningens sistberörda skrivelse har ännu icke föranlett
något Kungl. Maj:ts beslut.
Jag har i det föregående lämnat en redogörelse för de intill hösten Omsvängning
1920 inkomna framställningarna om skyddsåtgärder för den svenska av
industrien mot utländsk konkurrens ävensom angivit dels den ställning,
de hörda myndigheterna intagit till de olika framställningarna, dels de
av Kungl. Maj :t i de olika ärendena fattade besluten.
Av det anförda framgår, att, om än konkurrensen från utlandet
varit ytterst kännbar för vissa industrigrenar, den likväl intill nämnda
tidpunkt, bland annat på grund av den då rådande allmänna högkonjunkturen,
icke haft den ödeläggande verkan, som befarats.
Från och med senhösten 1920 har emellertid situationen blivit eu
annan. Det något tidigare i Förenta staterna och England inträffade
konjunkturomslaget har vid nämnda tid nått även vårt land. Härmed
hava följt avsättningssvårigheter för svenska produkter å såväl den inhemska
som den utländska marknaden. Samtidigt har importen av eu
del färdigfabrikat, särskilt från länder med undervärderad valuta, begynt
antaga större proportioner än förut, vilket bidragit till att än mera skärpa
8
Nya framställningarom
skyddsåtgärder
för
den svenska
industrien.
Kommers
kollegium.
Kungt. Maj ds proposition Nr 356.
svårigheterna för den svenska industrien på hemmamarknaden. De
vanliga tecknen på en depression, avtagande köplust, hopade varulager,
ökat antal betalningsinställelser och konkurser, hava med ingången av
år 1921 uppträtt med synnerlig styrka.
Under trycket av de växande svårigheterna hava, såsom redan
förut antytts, från och med hösten 1920 ett stort antal industriutövare
och industrikorporationer funnit sig föranlåtna att hos Kungl. Maj:t anhålla
om vidtagande av åtgärder till den svenska industriens skydd mot
den allt hårdare vordna utländska konkurrensen.
De gjorda framställningarna, vilka mot slutet av året starkt tillväxte
i antal, gällde vitt skilda varuslag, såsom margarin, kex, kakaopulver,
garn och vävnader av bomull, ull, lin och jute, repslag er ivaror,
strumpstolsarbeten, produkter av kemisk industri, såsom tvål, ammoniumsulf
åt och kalkkväve, tegel, glasvaror av olika slag, möbler, järn och järnmanufaktur,
maskiner, apparater och redskap m. m., även elektriska sådana,
flyglar och pianon m. m.
Framställningarna remitterades, allt eftersom de inkommo, till
kommerskollegium för yttrande.
Med anledning härav verkställdes inom kommerskollegium vissa
utredningsarbeten av mera förberedande natur, företrädesvis i syfte att
få till stånd en allmän översikt dels av importförhållandena och deras
inverkan på den inhemska industriens verksamhet och avsättningsmöjligheter,
dels ock av växlingarna i prisnivån för olika grupper av industrialster
och den inverkan, dessa växlingar haft på tullskyddets storlek i
procent av varuvärdet.
Resultatet av de sålunda verkställda utredningsarbetena har sammanställts
i tabeller, vilka utgivits av trycket och till vilka jag här tilllåter
mig hänvisa.
Den av kommerskollegium utgivna månadsstatistiken över utrikeshandeln
har i samband med den av kollegium företagna utredningen
utvidgats till att omfatta jämväl de ur importsynpunkt mera betydelsefulla
industrialstren.
Vidare sökte kommerskollegium genom hänvändelser till representanter
för olika närings! ntressen inom landet förskaffa sig en
möjligast allsidig kännedom om den inom industri- och handelskretsar
rådande uppfattningen om det industriella läget i vårt land
för det dåvarande samt den ståndpunkt, näringsidkarna i allmänhet
intogo till de i de gjorda framställningarna föreslagna åtgärderna till
9
Kungi. Maj:ts ''proposition Nr 356.
förbättrande av industriens läge och upphjälpande av dess konkurrenskraft
gentemot utlandet.
De av kollegium sålunda verkställda preliminära utredningarna
ävensom de till kollegium i ämnet inkomna uttalandena hava sedermera
av kollegium överlämnats till Kungl. Maj:t; och har kollegium i ett
samtidigt avgivet, den 10 december 1920 dagtecknat utlåtande utförligt
preciserat sin ställning till de i de remitterade framställningarna omliandlade
spörsmålen.
I berörda utlåtande, vilket finnes i sin helhet intaget i den av
kommerskollegium utgivna publikationen »Kommersiella Meddelanden»
för den 15 december 1920, redogör kommerskollegium till en början sammanfattningsvis
för de av kollegium införskaffade uttalandena från näringslivets
representanter samt anför därvid bland annat följande:
»Av de åtgärder, som i de inkomna framställningarna blivit föreslagna, synes
införande av importförbud vara en utväg, som av det ojämförligt största antalet
näringsidkare absolut förkastas. Endast från representanter för textilindustrien har
det påyrkats importförbud och då endast för textilvaror under tiden, till dess en
tullreglering blivit genomförd.
Bland de talrika skäl, som anförts emot införande av importförbud, må bär
blott nämnas följande. Ett importförbud bör, säger man, endast tillgripas såsom
ett yttersta medel under utomordentliga och synnerligen trängande förhållanden,
då det gäller att avvärja en svårartad kris inom en för landets näringsliv betydelsefull
industri. Bland de föreliggande framställningarna, vari yrkande om importförbud
gjorts, anses emellertid i intet fall ett så krisartat läge vara för handen.
Det har även anmärkts, att den eventuella nyttan av ett importförbud, även ett
tillfälligt sådant, skulle bliva ganska ringa, emedan stora kvantiteter utländska
varor redan importerats. Vidare har framhållits, att ett importförbud skulle nödvändiggöra
inrättandet av kommissioner för prövande av inkomna licensansökningar,
i likhet med vad förhållandet varit under kriget, mot vilket system starka skäl
anförts från såväl handelns som industriens sida. Förutom denna olägenhet kunde
det befaras, att ett importförbud komme att förorsaka alldeles omotiverade och
oberäkneliga prisstegringar. Från andra håll har därjämte uttalats farhågor för,
att repressalier från vissa länder skulle bli följden av en sådan åtgärd.
Det har emellertid av flera varit ifrågasatt, huruvida icke — oberoende av
en importreglering i allmänhet — ett importförbud å lyxvaror vore påkallat och
då mindre ur importreglerings- och industriskydds- än valutaregleringssynpunkt.
Emot införande av införselförbud å dessa varor har åter gjorts gällande, dels att
ett sådant skulle spela en ganska liten roll i förhållande till den övriga importen,
dels ock att en lämpligare åtgärd vore att belägga rena lyxvaror med avsevärt
höjda tullar.
Om således införande av ett mer eller mindre allmänt importförbud under
längre eller kortare tid praktiskt taget saknar förespråkare utom kretsen av dem,
som gjort framställning i sådan riktning, har däremot den föreslagna provisoriska
tullregleringen på de flesta håll ansetts som en säker och beprövad utväg att
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt- 302 käft. (Nr 356.) 2
10 Kungl. Maj-.ts ''proposition Nr 356.
bereda skydd åt de industrier, som särskilt utsatts för den utländska konkurrensens
verkningar.
I fråga om principerna för genomförandet av en dylik reglering har däremot
ganska olika meningar gjort sig gällande. Såsom ett allmänt önskemål har dock
samstämmigt framhållits, att åtgärder måtte vidtagas med största skyndsamhet.
Med hänsyn till risken av ett dröjsmål har från flera håll påyrkats en generell
förhöjning av nu gällande tullsatser, utan föregående undersökning av skyddsbehovet
för de särskilda industrierna.
A andra sidan har påpekats, att en sådan tullreglering skulle komma att
förorsaka allvarliga rubbningar i näringslivet, varför en föregående noggrann prövning
av det nuvarande skyddsbehovet vore av största vikt.
Slutligen föreslås ett tillvägagångssätt, som innebär en kombination av båda
de nu nämnda förfarandena, och som går ut på, att man, i avvaktan på en provisorisk
tullreglering, på grundval av en utredning angående den tullförhöjning, som
i varje särskilt fall kunde vara påkallad, omedelbart skulle företaga en mera allmän
tullförhöjning. Den slutliga provisoriska tullregleringen skulle enligt detta
förslag ske efter det system, som tillämpas i Frankrike och Belgien, d. v. s. att
riksdagen skulle bemyndiga Kungl. Maj:t att under en tid av ett år företaga erforderliga
tullhöjningar intill fyra gånger värdet av nu utgående tullavgifter.»
Sedan kollegium därelter berört de principiella invändningar, som
från vissa håll gjorts mot en mera allmän tullförhöjning, samt erinrat
om sina tidigare avgivna utlåtanden över framställningar om importförbud
eller andra åtgärder till skydd för landets industri, övergår kollegium
till att skärskåda de i de senast remitterade framställningarna —
vid tidpunkten ifråga uppgående till ett hundratal — framförda kraven
samt anför slutligen för egen del följande:
»Kollegium har redan i de förut refererade, under året avgivna yttrandena
och senast i sitt den 29 september avgivna utlåtande över svenska yllefabrikantföreningens
framställning om importförbud för yllevävnader angivit sin ståndpunkt
till såväl yrkandet på importförbud som provisoriska tullförhöjningar och hänvisar
i huvudsak därtill.
Kollegium anser sålunda allt fortfarande, att några sådana omständigheter
icke gjort sig gällande, som skulle kunna motivera en så vittgående åtgärd som
införande av ett importförbud för nödvändighetsvaror med därav betingade åtgärder
för importlicensiering och prisreglering. Kollegium håller före, att detta, med hänsyn
till verkningarna å prisnivån, svårigheterna vid tillämpningen och andra vanskligheter,
icke kan ske utan stora, oberäkneliga risker för vårt näringslivs sunda
utveckling.
Aven såsom en rent tillfällig åtgärd anser sig kollegium icke kunna förorda
sådana importförbud, närmast med hänsyn till den risk för rubbningar av svåröverskådlig
art i handelsförbindelserna med utlandet, dessa måste anses komma att
medföra.
Ifråga om importförbud för vissa lyxvaror föreligga givetvis ej samma risker
eller betänkligheter, varken med hänsyn till verkningarna å prisnivån för levnadskostnaderna
eller de nödvändiga åtgärderna för sådant förbuds genomförande, var
-
11
Kungl. Maj:ta proposition Nr 356.
för kollegium, såsom förut framhållits, i princip ej har någon invändning att framställa
mot sådana förbud i de fall, där dessa kunna befinnas motiverade.
Med hänsyn till de föreslagna, provisoriska tullförhöjningarna finner kollegium
visserligen å ena sidan synnerligen starka skäl i vissa fall vara anförda för sådana
åtgärder till stöd för industrigrenar av särskild vikt och betydelse för landet, vilka,
enligt vad som framgår av de gjorda utredningarna, äro utsatta för ett så starkt
tryck av den utländska konkurrensen, att vidare uppehållande av driften synes
omöjliggöras eller åtminstone äventyras utan dylikt särskilt stöd. Det kan förvisso
icke vara i landets intresse att riskera den framtida fortvaron för eller oberoendet
av utlandet i fråga om dylika viktiga industrigrenar såsom en följd av de nuvarande
undantagsförhållandena, särskilt som desamma väl kunna antagas i åtskilliga avseenden^
vara av mera övergående natur.
Ä andra sidan anser sig kollegium icke kunna ansluta sig till kravet på en
mera allmän och schablonmässig förhöjning av industritullarna. Mot en dylik åtgärd
kan först och främst invändas, att, medan tullskyddets ändamål givetvis bör vara
att utjämna skillnaden i tillverkningskostnader mellan inhemsk och utländsk produktion.
det icke utan vidare kan antagas såsom självfallet, att denna differens undergått
samma förändring som vare sig kronans genomsnittliga köpkraft eller den
genomsnittliga prisnivån för ifrågavarande varuslag. I produktionskostnaderna ingå
ju ett flertal faktorer, som kunna sammanföras under rubrikerna råvarukostnader,
arbetskostnader — däri inbegripna arbetslöner, kostnader för kraft m. m. — samt
allmänna omkostnader och kapitalkostnader. Ett antagande, som i sig innebär, att
dessa olika tillverkningsfaktorer samtliga undergått en prishöjning, motsvarande
penningvärdets genomsnittliga .sänkning, synes innebära en för långt driven schematisering
av de faktiska förhållandena.
Vidare ha, sedan nu gällande tulltaxa för cirka 9 år sedan i sina huvudsakliga
delar fastställdes, betydande ändringar i produktionsförhållandena inträffat i fråga
om åtskilliga industrier, vartill även vid eventuellt fastställande av provisoriska
tullsatser hänsyn torde böra tagas.
Slutligen anser sig kollegium böra framhålla, att en mera generell förhöjning
av industritullarna skulle medföra risken av ett ej önskvärt uppehållande av prisnivån,
utöver den i utlandet i allmänhet gällande, eller till och med en stegring av
densamma. I detta hänseende torde särskilt böra beaktas de återverkningar, en
sådan åtgärd skulle kunna antagas hava dels å arbetslönerna och dels beträffande
kraven å motsvarande skyddsåtgärder för jordbrukets produkter. Vid fastställandet
av de provisoriska åtgärder, som kunna befinnas oundvikliga, torde alltså hänsyn
böra tagas till att desamma icke skäligen kunna antagas giva anledning till förnyade
lönestrider och föranleda en allmän stegring eller ett osunt uppehållande av
prisnivån.
Av den ståndpunkt, kollegium sålunda intagit till spörsmålet om vidtagandet
i vissa fall av provisoriska tullförhöjningar, torde framgå, att en ytterligare utredning
av de särskilda fall, i vilka sådana åtgärder böra ifrågasättas, liksom av de eventuella
tullsatsemas storlek i varje fall, enligt kollega uppfattning måste föregå
varje sådan åtgärd.
I ett flertal av de inkomna framställningarna har ifrågasatts, att en sådan
utredning borde uppdragas åt kommerskollegium, eventuellt med anlitande av sär
-
(ekonomiska
rådet.
12 Kung!.. Maj. ts proposition Nr 356.
skilda sakkunniga. Kollegium kan för sin del icke förorda, att ett sådant utvidgat
uppdrag lämnas. Oavsett att därigenom kollega övriga verksamhet å industribyrån
och statistiska byrån, vilka närmast skulle hava att handlägga en sådan utredning,
skulle i hög grad förryckas, äro de arbetskrafter och det material, varöver kollegium
förfogar, ej tillräckliga för ett så omfattande arbete, vilket för att bliva till nytta
bör i hög grad påskyndas.
Däremot finnas inom tull- och traktatkommittén såväl en mängd förarbeten
i fråga om de särskilda industriernas produktionsförhållanden som med detta material
förtrogna, sakkunniga arbetskrafter tillgängliga.
Såsom kollegium i sitt sistberörda yttrande i fråga om ylleindustrien framhållit,
synes det alltså önskvärt att finna en sådan form för den föreslagna, särskilda
utredningen om provisoriska tullätgärder, varigenom å ena sidan det inom tull- och
traktatkommittén förefintliga materialet och arbetskrafterna kunde för ändamålet
utnyttjas, utan att detta å andra sidan behövde inverka störande på nämnda kommittés
huvuduppgift.
Kollegium anser sig givetvis kunna i fortsättningen biträda härvid genom
fullföljande av de sammanställningar över importstatistiken och värdefluktuationerna,
som nu utförts.
På grund av det anförda hemställer kollegium, dels att de gjorda framställningarna
om importförbud å vissa nödvändighetsvaror ej för närvarande måtte föranleda
någon Kungl. Maj:ts åtgärd; dels att framställningarna om allmän förhöjning
av industritullarna ej måtte vinna bifall; dels ock att Kungl. Maj:t ville låta verkställa
skyndsam utredning, i vad mån — med hänsyn till särskilda industriers ställning
i konkurrens med utlandet och med fästat avseende jämväl på sådana industriers
betydelse för landet — provisoriska tullförhöjningar kunna anses erforderliga,
samt för i 921 års riksdag framlägga de förslag, vartill denna utredning må kunna
föranleda.»
Över kommerskollegii ovannämnda utlåtande har ekonomiska rådet
anmodats yttra sig. Med anledning härav har rådet i skrivelse den
18 december 1920 till chefen för handelsdepartementet gjort följande
uttalande:
»Rådet avstyrker införandet av importförbud ävensom en generell tullförhöjning.
Rådet tillstyrker däremot, att en skyndsam utredning verkställes, om och i
vilken utsträckning det möjligen kan vara lämpligt att genom provisoriska tullar
åstadkomma ett visst skydd för industrigrenar, som genom nu rådande internationella
konkurrensförhållanden och särskilt på grund av stark undervärdering av den
främmande valutan i förhållande till dess inre köpkraft, råkat i ett även ur det
allmännas synpunkt betänkligt nödläge.
Vid denna utredning böra följande synpunkter särskilt beaktas:
1. Att extra tullskydd bör ifrågakomma endast för sådan industri, som det
ur ekonomisk synpunkt är för landet önskligt att upprätthålla;
2. Att man vid bedömandet av nödlidande industris produktionskostnader
endast räknar med sådana kostnader, som bestå även vid den strängaste sparsamhet
i förvaltningen och den mest rationella organisation av produktionen;
I
13
Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.
o. Att extra tullskydd ej heller beredes för att uppehålla arbetslönerna på
en nivå, som icke är ekonomiskt möjlig utan en försämring av den svenska kronans
värde; och att med hänsyn härtill särskilt undersökes, i vilken mån arbetslönernas
stegring bidragit att minska nödlidande industrigrens konkurrenskraft;
4. Att vid bedömandet av kostnaderna för beredande av extra tullskydd
hänsyn tages till de kostnader, som en till följd av bristande tullskydd uppkommen
arbetslöshet skulle förorsaka;
5. Att det extra tullskyddets inverkan på bärigheten av de inhemska näringar,
som kunna följa efter i produktionskedjan, undersökes (till exempel vilken
verkan ett extra tullskydd för järnindustrien kan komma att få för verkstadsindustrien
eller för jordbruket); samt
6. Att arbetskraftens naturliga och önskvärda övergång till jordbruket och
det husliga arbetet icke direkt försvåras genom beredande av det ifrågasatta extra
tullskyddet.
Vid justeringen av beslutet i detta ärende närvoro av rådets medlemmar
herrar Beskow, Cassel, Kvarnzelius, Moll, friherre Ramel, Rydbeck, Sachs, Thorsson
och Wallenberg.
Herrar Kvarnzelius och Thorsson anmälde en från majoritetens mening avvikande
åsikt, nämligen herr Kvarnzelius, att enligt hans mening punkt 3 icke
bort ingå i ekonomiska rådets yttrande, samt herr Thorsson genom följande reservation
:
’Då jag anser förhållandena inom det internationella varuutbytet vara, bland
annat med hänsyn till valutaspörsmålet, så osäkra och föränderliga och ett avvägande
av nya och höjda tullsatser för vissa varuslag komma att medföra alldeles
oberäkneliga resultat, har jag icke kunnat biträda det uttalande, som beslutats
av ekonomiska rådet, vars uppfattning om olämpligheten av en generell tullförhöjning
jag delar. Inom rådet har jag förordat undersökning om ett tillfälligt vidtagande
av importreglering i den utsträckning och i de former, som kunna befinnas
oundgängliga för att i hela samhällets intresse reglera vårt varuutbyte med främmande
länder’.»
Av vad sålunda anförts framgår, att både kommerskollegium och
ekonomiska rådet ställt sig avvisande till en generell tullförhöjning. 1
båda utlåtandena tillstyrkes däremot en skyndsam utredning, avseende
att klarlägga i vad män industrier, som hotas av övermäktig utländsk
konkurrens, må kunna genom provisoriskt förhöjda tullar beredas lättnader
i avsättningshänseende.
På grund härav och med hänsyn till sakens läge i övrigt har jag
ansett lämpligt, att en utredning av den art, kommerskollegium och
ekonomiska rådet förordat, komme till stånd. En dylik utredning har
nu på mitt föranstaltande verkställts inom handelsdepartementet med
biträde av tull- och traktatkommitténs kansli.
Utredning
inom handelsdepartementet.
14
Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.
I anledning av frågans utomordentliga vikt har jag därjämte ansett
mig böra tillkalla en särskild delegation, bestående av representanter
för ekonomiska rådet, tull- och traktatkommittén och arbetslöshetskommissionen
för att med mig samråda i ämnet. Denna delegation
har bestått av följande personer, nämligen: direktören, numera statsrådet
K. J. Beskow, bruksdisponenten K. Huldt, ledamoten av riksdagens
andra kammare riksgäldsfullmäktigen H. Kvarnzelius, ledamoten
av riksdagens första kammare lantbrukaren Johan Nilsson i Skottlandshus,
f. d. generaldirektören F. Peg''elow, ledamoten av riksdagens andra
kammare grosshandlaren E. Röing, generalkonsuln J. Sachs samt ledamöterna
av riksdagens första kammare direktören A. Vennersten och
förutvarande statssekreteraren A. Örne.
Direktören Beskow har emellertid, sedan han den 23 februari
1921 tillträtt statsrådsämbete, icke vidare deltagit i delegationens arbete.
15
Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.
Jag övergår mi till att något närmare beröra den inom handelsdepartementet
verkställda utredningen.
Redogörelse
för utredningen.
Vad då först beträffar de i ämnet inkomna, till ett antal av omkring
150 uppgående framställningarna, har jag för vinnande av överskådlighet
låtit upprätta en förteckning över desamma och de varuslag,
som däri avses, med begagnande av den i gällande tulltaxa tillämpade
indelningsgrunden. Därvid har jag funnit mig böra medtaga även sådana
framställningar, i vilka erinringar gjorts mot ifrågasatta skyddsåtgärder
av det ena eller andra slaget. Förteckningen är av följande
utseende:
Förteckning
över inkomna
framställningar.
Tulltaxe- | V a r u. s 1 a g | Framställ- ningarnas datum | S Ö | tandens |
rubr. | namn och adress | yrkande | ||
13 | Grupp I. Sten- och jordarter etc. Arbeten av glimmer. | 23/i0 1920 | John Rettig & Co A.-B.. | En tullsats av minst 10 % av import- |
16-19 | Slipskivor. | Odat. | Stockholm. A.-B. Svenska Naxos, | värdet å färdiga fabrikat av glim-mer. Upptagande av slipmaterial bland de |
35 | Cement. | Ink.H.D. 12/2 1921 u/i 1921 | Baskarp, samt 20 arbe-tare vid ovannämnda (se även grupperna | artiklar, som vid årets riksdag even-tuellt komma att föreslås till er-hållande av höjt tullskydd. Förhöjning av tullen till förslagsvis |
139 | Grupp IV. Närings-och njutnings-medel etc. Margarin. | le/''u 1920 | Malmö. K. K. Stamsö på upp- | kr. 2.— per 100 kg. Höjning av tullsatserna till det dubbla. |
148, 164 | Kex och wafers. | 30/iol920, | drag av Svenska mar-garin fabrikanterna. | Höjning av tullsatserna med kr. 1.— |
153—154 | Kakaopulver. | ,7/i 1921 10/n 1920 | riks A..B., Göteborg, Svenska Chokladfabri- | per kg. Höjning av tullsatsen: för tulltaxe- |
| Choklad. |
| kantfbreningen, Stock-holm. | rubrik 153 till kr. 0.90 per kg., för |
16
Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.
Tulltaxe- | Varuslag | 1 Framställ- | Sökan d ens | |
rubr. | datum | namn och adress | yrkande | |
154, 164 157 83, 162 | Choklad. Te. Potatismjöl, Glykos. | l8/i 1921 3<7n 1920 Odat. 26/n 1920, | Möller & Co, Stockholm. James Lundgren & C:o, A.-B. Svenska Stark else-intressenter.Stockholm, | Protest mot framställda yrkanden om Höjning av tullsatsen för paketerat Vidtagande av åtgärder (importförbud |
|
| Odat. 6/i» 1920 18/a och 2*/n 1920 | Reppe Stärkelsefabriks-A.-B., Reppe, m. fl. Th. Thomasson, Sibbarp, Choklad- & Konfektyr-fabrikantföreningen, | Omedelbar höjning av tullsatsen till Importförbud att gälla under inne-varande år; höjd tullsats för glykos Protest mot framställda yrkanden om |
| Grupp V. |
|
|
|
| Hudar och skinn, läder-arbeten etc |
|
|
|
199—203, 206-208, 215 | Läder och remmar. - | 16/i 1921 | Svenska Garveriidkare-föreningen, Stockholm. | Provisorisk tullförhöjning till sådan kg- |
209—213 | Skodon. | sh 1921 | Svenska Skofabrikant-föreningen, Stockholm. | Höjning av tullsatserna för tulltaxe-rubrikerna 209—212 i förhållande |
214 215 | Handskar. Pickers. | 15/n 1920 l7/n 1920 | Malmö handsk-och glace* A.-B. Pickers, Södertälje | Provisorisk höjning av gällande tull-sats såväl som importreglering för Höjd tull motsvarande penningvärdets |
215 217—219 | Remmar. Reseffekter o. dyl. | 3/is 1920 30/io 1920 | A.-B. Remmar, Marie-fred. Göteborgs reseffektfabr., (se även grupperna Vill | Höjning av tullsatsen, motsvarande Höjning av tullsatserna, så att in-dustrien kommer i åtnjutande av |
Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 356.
17
Tulltaxe- | I Framställ-Varuslag j ningarnas | Sökandens | ||
rubr. |
|
| ||
| datum | namn och adress | yrkande | |
|
| Odat. Ink. | Stockholms portföljfabr., | Importförbud eller också höjda tull- |
|
| Komm. | Stockholm | satser till minst kr. 10.— per kg., |
|
| koll. 8/n | (se även grupp AVI). | till dess normala vatutaförhållanden |
|
| 1920 | inträda. | |
|
| 18/io och | A.-B. Leon. Andréns res- | Åtgärder till skydd för reseffektin- |
|
| 17/u 1920 | effektfabrik, Mölndal | dustrien. |
| Grupp V I. |
|
|
|
| Trävaror, flätade va- |
|
|
|
| ror etc. |
|
|
|
1 242, 259, | Skoblock och skoläster. | 10/i2 1920 | Svenska skolästfabriken, | Tullsatserna höjas till kr. l.Bo per kg. |
262 |
| Järrestad. | ||
248—249, | Käppar. | ”In 1920 | A.-B. Richters käppfabr., | Tullförhöjning motsvarande penning- |
| 270—273 |
| Malmö, m. fl. | värdets fall. | |
i 252, 258— | Möbler. | 19/ln 1920 | Skånes Snickarmästare- | Importförbud. |
260, 262— |
|
| förening, Eslöv. | |
264 |
| ”In 1920 | Tidaholms bruks A.-B., | Importreglering eller höjda tullsatser. |
|
| Tidaholm | ||
j |
|
| (se även grupperna Älll A, C). |
|
1 275—276 | Korgmakararbeten. | Odat. Ink. | 120 svenska korgmakare | Importförbud eller avsevärt höjda |
| H. D. | och Sveriges korgvaru- | tullsatser. | |
|
| 20/io 1920, | fabrikanters yrkesföre- |
|
|
| e/u 1920 31/i 1921 | ning (med instämmande |
|
|
| fabriker, Malmö |
| |
300—301 | Celluloid och arbeten | Vu 1920 | (se även grupp XIII C). | Höjning av tullsatsen för rubrik 301 |
| därav. | Bofors (se även grupp XV B). | till kr. 2.-10 per kg. samt den höjda | |
| ||||
|
|
| taxerubrik 300. | |
301 | Celluloidarbeten. | 1S/1» 1920 | Thure Mårtenson, Korn- | Provisorisk höjning av tullsatsen till |
|
| inandilbolag, Halmstad. | minst kr. 2.50 per kg. | |
| Grupp VII A. |
|
|
|
| och papper; ävensom |
|
|
|
309—313 | Finpapper. | u/i 1921 | Munkedals A.-B. m. fl. | Tredubbling av tullsatserna för tull- |
|
|
| taxerubrikerna 309—313 att träda i | |
|
|
|
| kraft så snart gällande handels-traktater det medgiva. |
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 302 höft. (Nr 356.) 3
18
Kungl. Maj.ts proposition Nr 356.
Tulltaxe- | Varuslag | Framställ- | S ö | c a n d e n s |
nibr. | datum | namn och adress | yrkande | |
309 | S. k. papeterier. | “/* 1921 | Svenska Kuvertfabri- | Tullsatsen för tulltaxerubriken 309 |
322 | Papperskuverter. . |
| kerna, Gemla. | höjd med 300 proc.; tullsatsen för |
312 | Carbonpapper och an-nat preparerat papper. | 20/i 1921 | V. Rosendahl, Filipstad. | Höjning av tullsatsen för tulltaxe-rubrikerna 312 och 314 till kr. 2.— |
314 | Ljustryckspapper till | *"6/n 1920 | Svenska Ljuskopiefab-riken, Strömsnäs bruk. | Höjning av tullsatsen till kr. 1.—I |
| Ljuskopiepapper. | s/i2 1920 | Stockholms Tekniska | Höjt tullskydd. I |
317 | Slippapper. | Odat. Ink.H.D. 12/2 1921 | A.-B. Svenska Naxos, (se även grupperna I | Se grupp I. |
318—319 | Tapeter. | 14/s 1920 | Svenska Tapettäbrikant-föreningen, Stockholm. | Höjning av tullsatserna från resp. kr. |
320
321—322
330
348 - 349
Spelkort.
Papperssocker.
Spolpipor.
Grupp VII B.
Tryckalster etc.
Vy- och gratulationskort.
Bilder.
ll/i 1921
7i2 1920
1921
-*/1 1921
LithogratiskaA.-B., Norrkfiping,
in. fl.
Skandinaviska jutespinneri-
och väveriA.
-B., Oskarström, m. fl.
(se även grupperna Vill
C, G).
A-B. Borås Mek. Väv
skedsfabrik, Borås.
Almquist & Cöster, HälsingDorg.
0.6 0 per kg.
Provisoriskt importförbud eller provi
sorisk höjning av tullsatsen från
nuvarande kr. 2.— till minst kr.
10.— per kg.; framläggande inför
1922 års riksdag av proposition om
spelkorttullens permanenta höjande
i ungefärlig proportion till penningvärdets
fall.
Tredubbling av tullsatserna.
En provisorisk höjning av tullsatsen
till kr. 0.90 per kg.
Tullsatserna höjas till kr. 4.— resp
kr. 5.— per kg.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 356-
19
|
| Framställ- | S ö | tandens |
rubr. | V a r u s 1 a g | ningarnas datum | namn och adress | yrkande |
| Grupp VIII A. |
|
| '' |
367—368, 370 373 Olika rubriker | Bandartiklar av silke. Strumpstolsarbeten av Möbeltyger, mattor och | 1!,/i0 ] 920 och 2“/u 1920 «/n 1920 l°/n 1920 | A.-B. Borås Mek. Gummi-väveri, Borås, m. fl. (se även grupperna VIII Sveriges Förenade Tri-cotfabriker, Borås, m. fl. Nya Svenska Möbeltygs-och Mattfabriks A.-B., | Importförbud till dess beslut om pro-j Förhöjning av tullen; importförbud: Skyndsamt vidtagande av erforderliga |
| Grupp VIII B. Ull och andra djurhår. |
|
|
|
374 i 381—388 | Ull. Ullgarn. | "/» 1920 | Aronsdals Färgeri, Göte-borg, m. fl (se även grupp VIII D). | Ett anpassat provisoriskt tullskydd;! 1 kg. kr. 0.G0». Mellan tulltaxe-rubrikerna 381—382, 385—386,478 |
| i 378—380, | . Yllevävnader. | 13/n 1920 | Svenska Yllefabrikant-föreningen, Norrköping |
i 381—388 | Ivamgarn. | 3/2 1921 | A.-B. Ulliudustri, Norr- |
|
| köping. | |
411 | Bandartiklar av ylle. | 19/io och | A.-B. Borås Mek. Gummi- |
| 20/u 1920 | väveri, Borås m. fl. | |
|
| (se även grupperna VIII | |
| |||
i 412—413 | Strumpstolsarbeten av | 6/n 1920 | Sveriges Förenade Tri- |
: | ylle. |
| cotfabriker, Borås, m. fl. |
415 | | Remmar. | ll/i2 1920 | Fredfors Fabriks A.-B., |
|
| Stockholm, in. fl. | |
|
|
| (se även grupperna VIII |
416 | Förladdningar. | 15/n 1920 | Svenska Förladdnings- |
! | |
| fabriken, Uppsala | |
|
—481, 486—488 och 492 å ena sidan
samt 383—384, 387—388, 482—485,
489—491 och 493 å andra sidan bör
skillnaden sättas till kr. O.oo per kg
Importförbud tillsvidare och i vaqe
fall till dess den inhemska ylleindustriens
skyddande kunnat på
annan väg genomföras.
Höjning av tullsatserna till det tredubbla.
Se grupp VIII A.
Se grupp Vill A.
Vidtagande av åtgärder till skydd för
den svenska remindustrien, förslagsvis
sådan höjning av gällande tullsatser,
att de lämna det skydd, som
avsågs, då de bestämdes.
Effektivt tullskydd.
20
Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.
Tulltaxe
rubr.
421—424
446—448
426—443 i
455—456
426—433 j
450—466,i
469
434—444
468
471
477—530
478—493
508—509,
525—530
Varuslag
Framställ ningarnas datum -
Grupp VIII C.
Vegetabiliska spånadsämnen
(ej bomull).
Jutegarn.
Jutevävnader.
28/s 1920
9/u 1920
Pappersgarn.
Pappersvävnader.
Linnegarn.
Linnevävnader.
B/i2 1920
9/ii 1920
Tågvirke och linor samt
bind- och segelgarn.
Bandartiklar av vegetabiliska
spånadsämnen
(ej bomull).
Remmar.
Odat.
Ink. H. D.
V12 1920
Odat.
Ink. H. D.
14/is 1920
19/io och
20/u 1920
11/i2 1920
Grupp VIII D.
Bomull.
Garn och vävnader av
bomull.
Bomullsgarn.
Bomullsgardiner.
28/io 1920
20/i2 1920
11 Ilo 1920 I
S ö
namn och adress
Skandinaviska jutespinneri-
och väveri A.-B.,
Oskarström, m. fl.
(se även grupp VIII G)
(se även gruppernaVII A
och Vill G).
(se även gruppernaVII A
och Vill G).
Svenska linneindustriföreningen,
Stockholm.
Svenska hampspinnarnas
råvaruförening
u. p. a., Stockholm.
Sveriges repslageriidkarförening,
Stockholm.
A.-B. Borås Mek. Gummiväveri,
Borås, in. fl.
(se även grupperna VIII
A, B, D, E, G).
Fredfors fabriks A.-B.,
Stockholm, m. fl.
(se även grupperna VIII
B, D, IX).
Svenska Bomullsfabrikantföreningen,
Göteborg.
Aronsdals färgeri, Göteborg,
m. fl.
(se även grupp VIII B).
Arbetare vid A.-B. Skandinaviska
trådgardinfabriken,
Stockholm.
k a n d e n s
yrkande
Höjning av tullsatserna för tulltaxetaxerubrikerna
421, 422, 423, 424
till resp. kr. 0.1S. 0.54, 0.60 och 1.20;
för tulltaxerubrikerna 446, 447, 448
till resp. kr. O.so, 0.36 och 1.20 per kg.
Tillfälligt importförbud; femdubbling
av tullsatserna för tulltaxerubrikerna
421—424 och 446—448.
Se grupp VII A.
Höjning av tullsatserna för linnegarn
och linnevaror, alla slag, åtminstone
till sådan höjd, att tullskyddet blir
detsamma, som åsyftades vid gällande
tulltaxas uppgörande.
Vidtagande av omedelbara åtgärder
till skydd för repslageri- och bindgarnsindustrien.
Se grupp VIII A.
Se grupp VIII B.
Importförbud till dess nya tullsatser
hinna införas; förändring av tullsatserna,
så att dessa komma i ungefärligen
samma förhållande till varupriserna,
som före kriget; event. den
begärda provisoriska ökningen av
tullskyddet i form av värdetullar.
Se grupp VIII B.
Importförbud, höjt tullskydd eller
annan effektiv åtgärd till skydd för
gardinindustrien.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.
21
| Y a r u s 1 a g | Framställ- | S ö | k a n d e n s |
rubr. | ningarnas datum | namn och adress | yrkande | |
536—539 | Strumpstolsarbeten av | 6/n 1920 | Sveriges Förenade Tri-cotfabriker. Borås, m. fl. | Se grupp VIII A. |
533 | Band av bomull (förg-band). | »°/i 1921 | V. Rosendahl, Filipstad. | Höjning av tullsatsen till kr. 5.— |
533—535, | Band och snörmakar-arbeten av bomull. | “/ro och e/n 1920 | A.-B. Borås Mek. Gummi-väveri, Borås, m. fl. (se även grupperna Vill A. Svensson & Co, | Se grupp VIII A. Höjning av tullsatserna. |
| Remmar. Grupp VIIIE. Spånadsvaror i före-ning med kautschuk | ll/i= 1920 | Fredfors fabriks A.-B., (se även grupperna VIII | Se grupp Vill b. |
544—545 | Spånadsvaror i förening Grupp VIII F. Spånadsvaror, vatten-täta, belagda eller im-pregnerade med an-nan massa än kaut-schuk, etc. | 19/io och | A.-B. Borås Mek. Gummi-väveri, Borås. m. fl. (se även grupperna VIII | Se grupp VIII A. , |
547—548 | Spånadsvaror, vatten-täta. | 17/12 1920 | Norrköpings regnkläders-& presenningsfabriks | Vidtagande av åtgärder till industriens |
551 i | Slipduk. Grupp VIII G. Sömnads- och andra | Odat. l3/o 1921 | A.-B. Svenska Naxos, (se även grupperna I | Se grupp I. |
556 | Säckar. | S8/o 1920 | Skandinaviska jutespin-neri- och väveri A.-B., (se även grupp VIII C). | Tredubbling av tullsatsen. |
22
Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.
Tulltaxe -
556
559—560
563
576—577
611—612
587—588
590—591,
600-601
609
618—620,
622—623
622—623
Säckar.
Hängslen, bälten o. dyl.
Reseffekter.
Övertyg till paraplyer
eller parasoller.
Paraplyer och parasoller.
Regnkläder.
Kläder av yllevävnader.
Konstgjorda blommor.
Herrhattar och filtstumpar.
Framställ ningarnas datum -
Damhattar och filtstumpar.
»I i2 1920
I8/''io och
20/u 1920
26/io 1920
18/io 1920
»/in 1920 |
namn och adress
yrkande
Skandinaviska jutespin-[ Tillfälligt importförbud; femdubbling
neri- och väveri- A.-B., av tullsatsen.
Oskarström, m. fl. j
(se även grupperna VII A
och VIII Q.
A.-B,BoråsMek. Gummi- Se grupp VIII A.
väveri, Borås, in. fl.
(se även grupperna Vill
A, B, C. D, E).
Göteborgs reseffektfa- Se grupp V.
brik, Göteborg, m. fl.
(se även grupperna V
och XVI).
A.-B. Leon Andréns res- Se grupp V.
effektfabrik, Mölndal
(se även grupperna V
och XVI).
Lundquist & Wottrich,! Verkningsfull höjning av tullsalserna.
Stockholm, m. fl.
(se även grupp XII A).
1J/i2 1920 I Norrköpings regnkläders- Se grupp VIII F,
| & presenningsfabriks
A.-B., Norrköping
(se även grupp VIII F).
''/n 1920 Svenska Yllefabrikant-! Se grupp VIII B.
föreningen, Norrköping!
(se även grupp Vill B|.
Okt. 1920 Th.Schiött A.-B , Malmö,
Blomsterfabriks A.-B.,!
Stockholm.
8/io 1920
I
Karlskrona hattfabriks
A.-B., Karlskrona, m. fl.
18/n> 1920,
M/io 1920
*8/a och
m/9 1920
Bror Albrektson, Göteborg,
och Sveriges hatt-;
möss- och pälsvani''
handlarförening.
Sveriges damhattfabrikanters
och modevara
grossisters förening,
Stockholm.
Innefattas i ett eventuellt lyximportförbud;
eller provisorisk höjning av
tullsatserna, förslagsvis till kr. 50.—
per kg.
Omedelbart importförbud för herrhattar
samt s. k. filtstumpar; höjning
av tullsatsen för hattar av
silkesfelb eller hår med foder till
kr. 3.60 per st.; för hattar av silkesfelb
eller hår utan foder till kr. 3.—
per st.; för hattar av ull med foder
till kr. 2.7 5 per st.; för hattar av
ull utan foder till kr. 2.25 per st.; för
s. k. filtstumpar till kr. 1.25 per st.
Protest mot yrkandet om importförbud
och höjda tullar för hattar.
Omedelbart importförbud för samtliga
färdigfabricerade damhattar av strå,
filt och tyg; tullsatsen för ogarnerad
damhatt av strå eller filt: kr. O.öo)
höjes till 2.— per st.; för garnerad
damhatt av strå eller filt: kr. 0.75''
Kungi. Maj:ts proposition Nr 356.
23
Tulltaxe- | | Varuslag | Framställ- | S ö | i a n d e n s |
rubr. |
|
|
| |
| datum | namn och adress | yrkande | |
|
|
|
| höjes till kr. 3.— per st.; tullsatsen för |
|
|
|
| hålles. |
Olika | Konfektion. | 20/io 1920 | Svenska kappfabrikant- | Vidtagande av'' åtgärder, ägnade att |
rubr. |
|
| föreningen m. fl. | |
|
|
|
| samma situationen för konfektions-industrien. |
|
| a4/n 1920 | Sveriges Skräddaremäs-tares Centralförening. | Anslutning till konfektionsfabrikan-ternas yrkande; höjning av de i |
|
| 25/u 1920 | Klädningssömnadsför- | |
|
|
| bundet. | skrivna bevillningsavgifterna för ut-ländska agenter; revision av tull- |
|
|
|
| satserna. |
|
| M/n 1920 | Svenska detaljisternas | Anslutning till konfektionsfabrikan- |
|
|
| herrkonfektionsförbund. | temas yrkanden. |
| Grupp IX. |
|
|
|
| Kautschuk och kant- |
|
|
|
| schuksvaror. |
|
|
|
640 | Remmar. | 11/ia 1920 | Fredfors fabriks A.-B- | Se Grupp VIII B. |
|
|
| Stockholm, m. fl. | |
|
|
| (se även grupperna VIII |
|
633—643, | Galoscher och dylikt | 16/ia 1920 | Helsingborgs gummifa- | Importförbud för berörda varor i den |
1300 | samt bollar. |
| briks A.-B., Helsing-borg. | mån de komma från Tyskland. |
| Grupp X. |
|
|
|
| Lervaror. |
|
|
|
649—052 | Mur- och taktegel. | "/h 1920 | Sveriges tegelindustri- | Importförbud eller provisorisk tull- |
650 | Silikategel. | 26/ii 1920 | förening, Stockholm. | förhöjning. Effektivt tullskydd. |
|
|
| ken, Köpmannabro. | |
667—668, | Porslinsvaror. | 8/u 1920 | A.-B. Rörstrands pors-linsfabriker, Stockholm, E. Bobergs stärbhus, | Tredubbling av gällande tullsatser. |
i 675—676 | Lervaror. | Febr. 1921 | Ett lämpligt tullskydd. | |
|
|
| Gävle. | |
| Grupp XI. |
|
|
|
| Glas och glasvaror. |
|
|
|
682—688 | Fönsterglas. | 10l* 1921 | A.-B. Svenska fönster- | Tredubbling av tullsatserna. |
|
|
| glasbruken, Stockholm. | |
|
| -‘/i 1921 | Arbetare vid Sandö glas- | Erforderligt tullskydd för fönsterglas. |
|
|
| bruk. | Ökat tullskydd för hushålls- och pryd- |
692, | Glasvaror. | •ji 1921 | Svenska hushållsglas- | |
694—698. |
|
| fabrikanternas förening | nadsglas m. m. |
703—705 |
|
| och Svenska flaskfabri-kanternas förening, Gö-teborg. | Vidtagande av åtgärder till skydd för |
694, 696 | Thermosflaskor. | 27/i0 1920 | A. B. Elektraverken, | |
|
| Stockholm, in. fl. | industrien. |
24
Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.
Tulltaxe- | Varuslag | Framställ- | Sökandens | |
rubr. | datum | namn och adress | yrkande | |
694, 696 | Thermosflaskor. | ls/u 1920 10/n och | Jönköpings förnicklings-fabrik, Jönköping. A.-B. Svenska isolerings-flaskfäbriken, Jönkö-ping. | Protest mot yrkanden om importför-bud för thermosflaskor. |
Olika rubr | Glasvaror. Grupp XII A. Järn och järnlegeringar | 23 In 1920 Odat. 3/n 1920 | A.-R. Arvid Böhlmarks | Importförbud eller höjning av tull-satserna. Importförbud för alla slag av glas-varor med undantag av de, som |
707 | Tackjärn. | 22l 10 1920 | Fullmäktige i Järnkon-toret. | Fördubbling av tullsatserna för järn |
Olika rubr. | Järn och stål. | 19/n 1920 | Fullmäktige i Järnkon-toret. | Allmän reglering av tullsatserna för |
707 | Ferromangan och andra | 8/s 1920 | A.-B. Mangano-Silicium, | Åtgärder till motverkande av impor-ten av ferromangan och andra man-ganlegeringar. |
709 | Kiseljärn. | 12 in 1920 | Wargöns A.-B., Väners-borg, in. fl | Höjning av tullsatsen till det tre-dubbla. |
715-718 871 | Vissa järnvaror. | ’/» 1921 | Husqvarna V apenfabriks | Följande provisoriska tullförhöjningar: |
753 | Galvaniserade hinkar | 23 fio 1920, 28/io 1920 | A.-B. Gerh. Andersson, | Importförbud eller högre tullar. |
759 | Rördelar. | 11 In 1920 | A.-B. Järnförädling, | Eu tullsats av minst kr. 0.45 per kg. |
760—766, 776—777 | Järn och ståltråd, tråd-spik etc. | u/i 1921 | Gunnebo Bruks Nya | Erforderliga åtgärders vidtagande för |
770 | Paraply- och parasoll-ställningar. | 30/io 1920 | Lundquist & Woltrich, (se även grupp VIII G). | Se grupp VIII G. |
778-782 | Bultar etc. | 28/u 1920 | Bultfabriks A.-B.. Hall-stahammar, m. fl. | Tullsatserna höjas för tulltaxerubri-ken 778 till kr- 36.— per 100 kg., |
Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.
25
Tull tas e- | Y aruslag | Framställ- | Sökandens | |
nibr. | datum | namn och adress | yrkande | |
813 | Kreatursskrapor. | 1012 1921 | Marthin Sandberg, | tulltaxerubriken 779 till kr. 48.— Höjning av tullsatsen till kr. 0.2 5 |
829 | Borrsvängar. | la/j 1921 | Eskilstuna (genom Verktygsfabriks A.-B., | per kg. Höjning av tullsatsen till kr. 1.— |
829—830 | Borrsvängar, borrar, | 10/2 1921 | Eskilstuna (genom C. M. Fall & Son, Eskils- | per kg. Tulltaxerubrikerna 830 och 834 över- |
830 | cirklar. Skruvmejslar. | 14/2 1921 | tuna (genom Eskilstuna C. W. Jonsson, Torshälla | flyttade till rubriken 828 med en Höjning av tullsatsen till kr. 1.— |
Olika rubr. | Metallmanufaktur. | 21 In 1920 | (genom Eskilstuna fa-briksförening). Sveriges Metallmanufak- | per kg. Tullförhöjning ofördröjligen till det |
[Olika rubr. | Vissa verktyg. | u/i 1921 6/i 1921 | turförening (se även grupperna XII A.-B. Radius, Stockholm E. J. Uhr, Kungsör. | dubbla; utredning angående provi-sorisk tullförhöjning. Erinring mot yrkandet på tullförhöj-ning för halvfabrikat av metaller. Avsevärt höjt tullskydd. |
897 | Grupp XII B. | 19/i 1921 | A.-B. Oxygenol, Stock- | En tullsats av kr. 6.— per kg. brutto |
930—931 | Metallbeslag. | n/i 1921 | holm. Låsfabriks A.-B., Eskils- | eller 15 proc. av värdet. Höjning av tullsatserna med 200 proc. |
934 | Blykulor. | n/n 1920 | tuna. Svenska Förladdnings- | Effektivt tullskydd. |
Olika rubr. | Koppar etc. och arbeten | 26 Ilo 1920 | fabriken, Uppsala. | Effektivt tullskydd; för aluminium och |
| därav. Metallmanufaktur. | 21 In 1920 | verken, Västerås. | arbeten därav en tullsats av 100 Se grupp XII A. |
| Elektrisk ledningsma- | ll/i 1921 29/io 1920 | turförening (se även grupperna XII A.-B. Radius, Stockholm Elektriska Ledningsfab- | Se grupp XII A. Vidtagande av åtgärder till skydd för |
| teriak |
| riken, Gävle (se även grupp XIII B) | ledningsmaterialindustrien. |
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 saml. 302 käft. (Nr 356).
4
26
Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.
S ö | k a n d e n s |
namn och adress | yrkande |
Tulltaxe
rubr.
Varuslag
Framställ ningarnas datum -
Olika rubr.
969
Olika rubr
979—1059
1019—1023
1022
1084
Olika rubr.
Grupp XII C.
Arbeten av oädel metall
etc.
Metallmanufaktur.
Grupp XII D.
Ädla metaller eller ar
beten därav.
Guldvaror.
Vissa arbeten av fidla
metaller samt av ny
silver.
Grupp XIII A.
Maskiner etc., ej elektriska.
Maskiner.
Sy- och stickmaskiner,
köttkvarnar o. dylikt.
Kaffekvarnar.
Traktorer.
Diverse maskiner.
*7n 1920
11/i 1921
V* 1921
”/» 1920
,3/n 1920
!2/jo 1920
Va 1921
L0/a 1921
,e/u 1920
°/» 1921
Sveriges Metallmanufaktur
förening
(se Hven grupperna XII
A, B).
A.-B. Radius, Stockholm
(se även grupperna XII
A, B).
Malmö Guldsmedsarbetareförening,
Malmö.
Svenska Fabrikantföreningen
i guldsmedsbranschen.
Svenska Metallindustriarbetareförbundet
(StockholmsGuldsmedsarbetarefackföreningb
-
Sveriges Maskinindustriförening,
Stockholm.
HusqvarnaVapenfabriksA.
-B., Huskvarna
(se även grupperna XII
A och XIII C).
C. Alb Nilsson, Eskilstuna
("genom Eskilstuna
fabriksförening).
Tidaholms Bruks A.-B.,
Tidaholm
(se även grupperna VI
och XIII C).
N. O. Lindgrens Maskinfabrik,
Malmö.
Se grupp XII A.
Se grupp XII A.
Antingen vikttullens höjande till kr
0.30 per gram eller kontrollavgiftens
höjande för utländsk vara med kr.
0.25 per gram eller ock en tullsats
av förslagsvis 10 proc. av importvärdet.
Importförbud.
Utredning i syfte att få utrönt, huru
vida icke omedelbara åtgärder till
skydd för landets maskinindustri
kunde företagas.
Följande provisoriska tull förhöjningar:
för tulltaxerubriken 1019 till kr.
36.— per 100 kg., för tulltaxerubriken
1020 till kr. 64.— per 100 kg.,
för tulltaxerubriken 1021 till kr.
10.— per 100 kg., för tulltaxerubriken
1022 till kr. 36.— per 100 kg.,
för tulltaxerubriken 1023 till kr.
24.— per 100 kg.
Höjning av tullsatsen till kr. 0.50
per kg.
Se grupp VI.
Höjning av tullsatserna för kaffebearbetnings-,
tvålbearbetnings-, cho
-
Kungl. Maj.ts ''proposition Nr 356.
27
S ö | k a n d e n s |
namn och adress | yrkande |
Tulltaxe- rubr. | Y aruslag | Framställ- ningarnas datum |
| Grupp XIII B. | ■ |
| Elektriska maskiner |
|
1068 1073—1075 1069—1070 | Galvaniska element. | 26/i 1921 26/io 1920 |
1085—1086 | Elektriska isoleringsrör | 29/io 1920 |
Olika rubriker | Elektriska maskiner etc. | 20/4 och |
|
| 18/i 1921 |
| Grupp XIII C. |
|
1090—1093 | Velocipeder och motor-velocipeder. | V» 1921 |
1094 | Barnvagnar. | 6/n 1920 |
|
| sl/i 1921 |
1096 | Tippvagnar. | s/i2 1920 |
1098 | Automobiler. | 18/i 1921 |
‘/i 1921
Rylander & Rudolphs
Fabriks A.-B., Stockholm.
A-B. Skandinaviska
Glödlampfabriken,
Stockholm, m. fl.
Elektriska Ledningsfabriken,
Gävle
(se även grupp Xll B.)
Sveriges Elektroindustri
förening, Stockholm.
Svenska Elektricitetsverkens
Ekonomiska Förening
u. p. a., Stockholm.
klad- och konfekttillverknings- och
kryddmalningsmaskiner samt maski''
ner för kemisk-tekniska industrier.
Höjning av tullsatserna, så att kon''
kurrensen på den svenska markna''
den kan med utlandet upptagas.
Höjning av tullsatserna motsvarande
penningvärdets fall.
Se grupp XII B.
Anslutning till ett av Sveriges industriförbund
gjort yrkande om provisorisk
tredubbling av vikttull satserna.
Avslag å Elektroindustriföreningens
yrkande om generell tredubbling av
vikttullsatserna, utfärdande av be
stämmelse, att tullen icke må under
stiga 10 proc. och icke överstiga 15
proc. av värdet.
Husqvarna Vapenfabriks Följande provisoriska tullförhöjningar:
A.-B., Huskvarna | för tulltaxerubriken 1090 till kr.
... Huskvarna
(se även grupperna XII
A och XIII A).
Sveriges Korgvarufabrikanters
yrkesförening
(se även grupp VI).
A.-B. A. W. Nilssons
Fabriker, Malmö
(se även grupp VI).
A.-B. Trä- och Järnförädling,
Hässleholm.
Otto Malmborg, Stockholm.
A.-B. Svenska Automobilfabriken,
Bollnäs.
60.— per st., för tulltaxerubriken
1091 till kr. 3.— per kg., för tulltaxerubriken
1092 till kr. 200.—
per st., för tulltaxerubriken 1093
till kr. 3.— per kg.
Se grupp VI.
En tullsats av minst kr. 1.— per kg.,
dock minst 20 proc. av värdet.
Snarast möjligt tre- å fyrdubbling av
tullsatsen (detta även beträffande
enskilda hjulsatser till tippvagnar
och dylikt).
Undantagandet av motorfordonet
»Amazon» från eventuell tullförhöjning.
Vidtagande av åtgärder till import
tullens fixering efter gällande principer
men med revidering efter nu
rådande penningvärde, dock med
28
Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.
Tulltaxe- | Varuslag | Framställ- ningarnas | S ö | k a n d e n 8 | |
rubr. |
|
| |||
| datum | namn och adress | yrkande | ||
|
|
|
|
| undantag av delar till eller kom |
|
|
|
|
| torer. |
1098 | Axxtomobiler. | 2e/u | 1920 | Tidaholms Bruks A.-B., | Se grupp VI. |
|
|
|
| Tidaholm | |
|
|
|
| (se även grupperna VI |
|
Olika | Motorfordon. | 12/« | 1921 | Tidaholms Bruks A.-B , | Höjt tullskydd. |
rubr. | Grupp XIV. |
|
| Tidaholm. | |
| |||||
| |||||
1102—1101, | Oljor. | 2°/i | 1921 | ,Svenska OljeslageriA.-B., | Höjning av tullsatserna för tulltaxe- |
1118 |
|
|
| Göteborg, m. fl. | rubrikerna 1102 och 1104 till kr. |
1105—1106 | Vegetabiliska oljor och | 4/i» | 1920 | Reymersholms Gamla In- | ptit* kg. Införande av tullsatser varierande mel- |
| fett. |
|
| dustri A.-B., Stockholm, A.-B. M. Hansen, Stock- | lan kr. 0.0 7 och kr. 0.15 per kg. |
1117, 1119 | Fernissa. | 22/lS | 1920 | Tullsatsen för tulltaxerubrik 1117 fort- | |
|
|
| holm, m. fl. | fai-ande kr. 1.6 0 per kg., men detta | |
| |||||
|
| 24/n | 1920 | Färg- & Ferniss A.-B. | Höjning av tullsatsen för tulltaxe- |
|
|
|
| Standard, Trälleborg | rubrik 1119 till kr. 1.— per kg. |
|
| 16/x | 1921 | Norrköpings Regnklä- | Pi-otest mot yrkandena om höjning av |
|
|
|
| ders- & Presennings-A.-B. | tullsatserna för fernissa. |
1122—1123 | Tvål. | 6/„ | 1921 | Föreningen Sveriges | Provisorisk höjning av tullsatsen för: |
|
|
|
| Tvålfabrikanter, Stock- | tulltaxerubriken 1122 till kr. 1.60 |
|
|
|
| holm. | per kg., för tulltaxerubriken 1123 |
|
| 31/s | 1920 | A.-B. Triton. | Fyrdubbling av tullsatserna. |
| Grupp XV A. |
|
|
|
|
| etc. |
|
|
|
|
1128 | Komprimerad ammoniak | "/i | 1921 | Stockholms Superfosfat | Höjning av tullsatsen: för kompri- |
1142 | Kaustik ammoniak. |
|
| Fabriks A.-B., Stock- | nxerad ammoniak till kr. 0.3 0 p„r |
|
|
|
| holm. | kg., för kaustik ammoniak till kr. |
1128 | Komprimerad ammoniak. | ls/i | 1921 | A.-B. Svenska Ammo- | Höjning av tullsatsen: för kompri- |
1154 | Hjorthornssalt. |
|
| niakfabriken, Malmö. | merad ammoniak (99.9 proc.) till |
1133 | Salpetersyra. | 22/i | 1921 | Stockholms Superfosfat | Höjning av tullsatsen till kr. 10.— |
|
|
| Fabriks A.-B., Stock-holm | per 100 kg. | |
| |||||
|
|
|
| (se även grupp XV (i). |
|
Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.
29
| Varuslag | Framställ- | Sökandens | |
rubr. | ningarnas datum | namn och adress | yrkande | |
1 1135 | Fosforsyra. | u/i 1921 | Reymersholms Gamla In-dustri A.-B., Stockholm, | En höjning av tullsatsen till kr. 3.— |
1147 | Kaliumklorat. | 17/i 1921 | Stockholms Superfosfat En tullsats av kr. 0.2 5 per kg. Fabriks A.-B., Stock-holm. | |
1148 | Kromalun. | ,6/''i 1921 | A.-B. Metalloxider, | Fastställandet för kromsalter i all-mänhet av en tullsats av 15 proc. |
1150 | Ammoniumsulfat. | 73/u 1920 | Gas- och Koksverkens | En tullsats av kr. 15.— per 100 kg. |
1170 | Kalciumkarbid. Grupp XV B. Torrdestillationspro-dukter etc. | **/u 1920 | Wargöns A.-B., Väners-borg, m. fl. | Tredubbling av gällande tullsaisen. |
1182 | Träsprit. Grupp XV C. Färger och färgnings-ämnen. | V» 1920 | A.-B. Bofors Nobelkrut, (se även grupp VI). | Höjning av tullsatsen till kr. 1.— |
1203 | Färger, beredda med Grupp XV E. | 2i/n 1920 | Färg- & Ferniss A.-B. | Provisorisk höjning av tullsatsen till |
1227 | Norgesalpeter. | 16/i 1921 | Alby CarbidfabriksA.-B., | En tullsats av kr. 15.— per 100 kg. |
1228 | Kalkkväve. | 24/u 1920 | Alby Carbidfabriks A-B., | Tredubbling av tullsatsen. |
1229 | Superfosfat. Grupp XV F. Krut och sprängämnen | n/i 1921 | Reymersholms Gamla In-dustri A.-B., Stockhol m. | En höjning av tullsatsen till: för su-perfosfat kr. 1.50 per 100 kg., för |
1237 | Patroner. | 16/u 1920 | Svenska Förladdnings-fabriken, Uppsala, | Se grupp VIII B. |
30
Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.
Tulltaxe
rubr.
V arualag
Framställ ningarnas datum -
Sökandens
Grupp XV G.
namn och adress
7 r k a n d
1249
1250
1254
1259
Produkter av övrig kemisk
industri m. m.
Gelatin. | 10/i 1921 |
Lim. | äl/n 1920, |
| 26/n 1920 |
Ostlöpe. | 8/ij 1920 |
Natriumnitrit. | 32/i 1921 |
Grupp XVI. |
|
Varor, ej annorstädesj
upptagna.
Stockholms Gelatinfabrik,
Stockholm.
Stockholms Benmjölsfabriks
A.-B., Stockholm,
m. fl.
A.-B. Kemikalia, Malmö,
m. fl.
Stockholms Superfosfatfabriks
A.-B., Stockholm
(se
även grupp XV A).
Ökat tullskydd.
Höjning av tullsatsen till minst kr.
O.eo per kg. eller, om detta ej är
genomförbart, till ett sådant belopp,
som kan anses motsvara minskningen
i penningvärdet.
Höjning av tullsatsen till kr. 0.3 6 per
kg. eller dess fastställande till 15
proc. av värdet.
Höjning av tullsatsen till kr. 45.—
per 100 kg.
12tS0
Måttstockar.
81/i 1921
1267,1269
Vattenmätare.
ml u 1920
j 1270—1271
1277
Tafflar och pianinon,
flyglar.
Orgelharmonier.
Nov.1920
1292
1304—1307
1309
Väggursfoder avträ samt;
väggur med foder av trä.
Knappar.
10/i 1921
2S/n 1920
1313
Reseffekter.
a6/io 1920
Odal.
Ink.Kom.-
koll.
Svenska Mått- och Tumstocksfabriken,
Hultafors.
A.-B. Zander & Ingeström,
Stockholm (med
instämmande av A.-B.
Svenska Metallverken,
Västerås).
Svenska Pianofabrikantföreningen,
Malmö och
Göteborg.
Högberg & Hultners
Snickerifabrik, Mjölby,
m. fl.
A.-B. Knappfabriken,
Askersund.
Göteborgs Reseffektfabrik,
Göteborg, m. fl.
(se även grupperna
och Vilt G).
Stockholms Portföljfabrik,
Stockholm,
(se även grupp V).
Höjning av tullsatsen till 30 proc. av
värdet.
Höjning av tullsatserna till det dubbla.
Höjning av tullsatserna för: tulltaxerubrik
1270 till kr. 450.— per st.
med en ökning av kr. 150.— för
instrument med inbyggd spelapparat,
tulltaxerubrik 1271 till kr. 600.—
per st., tulltaxerubrik 1277 30 proc.
värdetull; för halvfabrikat till flyglar,
pianon och org''ar fortfarande
en tull av 15 proc. av fakturavärdet.
Höjning av tullsatsen till kr. 2-—
per kg.
Höjning av tullsatserna i sådan omfattning,
att tullskyddet kommer att
motsvara det, som avsågs i 1911 års
tulltaxa.
Se grupp V.
Se grupp V.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.
31
Tulltaxe- | Varuslag | Framställ- | S ö | k a n d e n s |
rubr. | ningarnas datum | namn och adress | yrkande |
Allmänna uttalanden.
18/10 1920
<7 n 1920
s/n 1920
6/u 1920
29/i 1921
21/a 1921
56/io 1920
*/ii 1920
5»/ii 1920
”/» 1920
29/i 1921
A.-B. Leon Andréns Reseffektfabrik,
Mölndal,
(se även grupperna V
och Vill G).
Göteborgs Textilindustriförening,
Göteborg.
Sveriges Köpmannaförbund,
Stockholm och
Karlstad.
Tvåhundratio tjänstemän
inom textilindustrien
i Borås.
Tjänstemän inom textil
industrien i Norrköping.
Sveriges Industriförbund,
Stockholm, och
Sveriges Kemiska In
dustrikontor, Stockholm.
Föreningen Representanter
för handel och industri
i Stockholm.
Styrelsen för Medelklassens
Riksförbund,
Stockholm.
Svenska Handelsagenters
Förening, Stock
holm.
Styrelsen för Medel
klassens Riksförbund,
Stockholm.
Se grupp V.
Utredning rörande effektiv höjning av
tullskyddet för textilvaror minst till
samma nivå, som i 1911 års tulltaxa
åsyftades.
Tullsatser, vilka stå i bättre överens
stämmelse än de nuvarande med
det ändrade penningvärdet.
Provisoriskt ökat tullskydd för textilindustrien.
Verkställande av utredning rörande
en provisorisk allmän höjning av
tullskyddet för industrien till den
nivå, som avsågs enligt 1911 års
tulltaxa.
Vidtagande av åtgärder till skydd för
de svenska näringarna.
Protest mot framställda yrkanden om
importförbud eller höjda tullsatser
för nödvändighetsvaror.
Protest mot framställda yrkanden om
importförbud eller höjda tullsatser.
Protest mot varje yrkande om nya
eller höjda skyddstullar m. in.
32
''Kungl. Maj:ts proposition Nr S56.
Vidkommande härefter den verkställda utredningens allmänna anUmänna
läggning torde höra förutskickas, att, med hänsyn till sakens brådskande
anläggning, natur, utredningen icke kunnat givas den omfattning, som måhända skulle
varit önskvärd. I vissa avseenden har den därför närmast fått karaktären
av en orientering, i andra åter hava försök gjorts att tränga djupare in
i produktions- och avsättningsförhållandena. Därvid har det av tull- och
traktatkommittén hopbragta materialet och de av denna kommitté redan
verkställda utredningarna på en del punkter visat sig värdefulla.
Beträffande utredningens genomförande är att omnämna, att de
erforderliga uppgifterna införskaffats dels under hand genom såväl
muntliga som skriftliga förfrågningar och dels genom frågeformulär,
som tillställts industriidkare och fabrikantföreningar. Därjämte hava
representanter för ett stort antal industrier beretts tillfälle att muntligen
redogöra för respektive industriers läge och för utsikterna under den
närmaste framtiden.
Den av mig tillkallade delegationens arbete har huvudsakligen
varit av rådgivande art. Jag har vid regelbundet återkommande sammanträden
inhämtat dess mening i de under utredningens lopp uppkommande
frågorna. Delegationen har sålunda beretts tillfälle att på
grundval av den utredning, som i särskilda fäll kunnat åvägabringas,
uttala sin uppfattning samt att vid sammanträden med näringsidkare
till dessa ställa frågor rörande den förevarande situationen. Uti en
särskild inlaga, vartill jag längre fram skall återkomma, har delegationen
sammanfattat sin ståndpunkt i de föreliggande frågorna.
Enligt den för utredningen uppgjorda planen skulle utredningen
omfatta följande huvudpunkter:
1) Produktion, import och export av viktigare varuslag, hänförliga
till de av utredningen berörda industrigrenarna, från och med åren närmast
före kriget till och med år 1920.
2) Antalet arbetare inom ifrågakommande industrigrenar.
3) Driftsinskränkningar och i samband därmed uppkommen arbetslöshet.
4) Produktionskostnader för representativa varuslag, avseende tiden
före och efter kriget samt början av innevarande år, med särskild hänsyn
tagen till:
a) råvarors och hjälpmaterialiers priser,
b) arbetslöner och
c) bränsle- och kraft priser.
5) Försäljningspriser före kriget och nu för sådana färdigfabrikat,
för vilka produktionskalkyler uppgjorts.
33
Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.
6) Lagerbestånd av råvaror och färdigfabrikat.
7) Viktigare industrigruppers ekonomi.
8) Konkurrens från utlandet.
9) Olikheter i råvarupriser och arbetslöner för svensk och utländsk
industri och på grund härav beräknad skillnad i produktionskostnader.
10) Jämförelse mellan förutvarande och nuvarande tullskydd.
Det har emellertid icke varit möjligt, ej heller ansetts nödvändigt
att genomfila nämnda plan i detalj för alla industrier, som gjort framställning
om provisoriskt ökat tullskydd eller om vidtagande av andra
åtgärder.
Beträffande mera betydelsefulla industrier, såsom järn-, maskin- och
elektroindustrien, textil- och konfektionsiudustrien m. fl., hava dock de
uppdragna riktlinjerna för undersökningen i huvudsak kunnat följas.
Då huvuddragen av nyssnämnda industriers konkurrens- och produktionsförhållanden
behandlas i en särskild promemoria, till vilken jag senare
skall återkomma, skola här endast några allmänna anmärkningar göras
till utredningens olika huvudpunkter.
Beträffande driftsinskränkningar hava uppgifter lämnats dels av Driftsinföretagarna
själva, dels av svenska arbetsgivareföreningen och arbetarnas skrdnknin:iarlandsorganisation.
I fråga om produktionskostnaderna har det varit förenat med utom- Produktionsordentliga
vanskligheter att ens något så när fastställa desamma. Detta kostnader.
kommer sig givetvis därav, att de olika elementen i en varas produktionskostnader,
såsom råvaru-, arbets-, bränsle-, kraft- och, regikostnader,
på grund av det pågående prisfallet oupphörligt förändrat sig,
råvarukostnaderna därvid mest, arbetslönerna minst. Grunderna för
produktionskostnadernas beräkning hava ävenledes varit svåra att bestämt
fixera. I allmänhet har man måst utgå från en produktion i »normal»
omfattning och i det stora hela fått bortse från den kostnadsökning
per varuenhet, som den för tillfället rådande obetydliga produktionen
medfört. I stort sett hava produktionskostnadsundersökningarna givit
vid handen, att det stora prisfallet, som företrädesvis gällt råvaror och
bränsle, men endast i ringa mån eller ej alls arbetslöner, frakter och
övriga kostnader, knappast ökat vår industris konkurrensförmåga, alldenstund
arbetslönens procentuella andel i produktionskostnaderna genom
prisfallet på råvaror ökats.
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 302 käft. (Nr 356.) 5
34
Arbetslöner.
Bränsle
och kraft.
Övriga
kostnader.
Försäljningspriser.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.
Arbetslönernas storlek nu och före kriget har för de flesta industrier
varit tämligen lätt att fastställa. Vid en jämförelse av lönerna vid
dessa båda tidpunkter har framgått, att med enstaka undantag lönernas
stegring varit större än levnadskostnadernas, dessa senare beräknade enligt
socialstyrelsens indexsiffror.
Bränsle- och kraftpriserna vid olika tidpunkter hava varit förhållandevis
lätta att bestämma. Åvenså har det utan större svårighet
varit möjligt att klarlägga bränsle- och kraftutgifternas betydelse såsom
produktionskostnader för olika industrier.
Däremot har storleken av de till övriga produktionskostnader hänförliga
regi- och försäljningskostnader, avskrivningar, skatter o. d.
undandragit sig ett mera ingående bedömande, alldenstund dessa kostnader
äro högst varierande inom olika företag samt beroende av så
okontrollerbara faktorer som god fabriks- och affärsorganisation m. m.
Försäljningspriserna, sådana de uppgivits av de olika företagen,
hava ej heller lämnat en enhetlig bild av prisförhållandena. De tyda
tvärtom på en rätt stor olikhet i sättet att möta den till följd av
depressionen skärpta konkurrensen utifrån. I vissa fall kan man tydligt
spåra en benägenhet att så långsamt som möjligt följa marknadens nedåtgående
prisrörelse, i andra tall finner man, att försäljningspriserna,
synbarligen under trycket av den utländska konkurrensen, så väsentligt
reducerats, att de vida understigit produktionskostnaderna.
Vad lagerbeståndet av råvaror och färdigfabrikat beträffar, hava
rätt sparsamma uppgifter härom influtit. I en del fall hava företagen,
på grund av långt driven mångsidighet vid tillverkningen, ej kunnat
lämna annat än värdeuppgifter, vilka varit av föga ledning vid bedömande
av varulagrens storlek nu‘ och under normala förhållanden.
Den omständigheten, att uppgifter ej lämnats rörande storleken av de
vid senaste årsskiftet verkställda avskrivningarna å varulagren, förringar
i hög grad de lämnade uppgifternas värde, där dessa ej avsett
varulagrens kvantitet. I stort sett hava dock de lämnade lageruppgifterna
givit vid handen, att varulagren äro tämligen stora.
Kapital- Såsom ett led i utredningsplanen har även ingått att söka belysa
mve> enn9ar'' de viktigare industrigruppernas ekonomi. Det har emellertid sedermera
befunnits lämpligt att begränsa uppgiften till att söka fastställa det
i dessa industrier investerade kapitalet, i den mån detta låter sig göra
med ledning av aktiebolagens balansräkningar för åren 1913 och 1918.
Lager
bestånd.
35
Kungl. Maj\ts proposition Nr 356.
Då i allmänhet blott industriföretag med aktiebolags form hava medtagits,
bar utredningen på denna punkt blivit ytterst summarisk.
Det har varit möjligt att i stor utsträckning erhålla uppgifter å importpriser.
de priser, vartill utländska färdigfabrikat levererats bit. Av dessa uppgifter
bar framgått, att importpriserna i regel avsevärt understigit de
svenska produktionskostnaderna för motsvarande varor.
Försök hava även gjorts att fastställa utlandets produktionskostnader
för vissa varor. Några fullt säkra resultat hava därvid givetvis Utländska''
icke kunnat ernås. De beräkningar, som gjorts med utgångspunkt från produkter.
kända arbetslöner och råmaterialkostnader, hava dock lämnat vissa begrepp
om den relation, i vilken framställningskostnaderna för en del
varor i utlandet stå till de inhemska.
Åtskilliga utländska offerter hava också bestyrkt tillförlitligheten
av de approximativa tal, till vilka beräkningarna fört.
De varuslag, beträffande vilka dylika beräkningar utförts, hänföra
sig till den grövre och finare järnmanufakturen, metallmanufakturen,
maskin- och elekfroindustrien, vissa delar av textil- och den kemiska
industrien samt glasindustrien.
Beträffande det förutvarande och nuvarande tullskyddet hava undersökningarna
i allmänhet fått inskränka sig till att ställa den enligt tull- tullskydd.
taxan utgående tullen i relation till det deklarerade importvärdet förr och nu.
Redan då utredningen igångsattes stod det klart, att de nuvarande ^rtfväfss be
järnvägsfrakterna voro synnerligen betungande för åtskilliga industri- fr^deilTur
grenar. Under utredningsarbetets fortgång har denna uppfattning i produktionsallt
väsentligt bekräftats.
I avsikt att lämna ett begrepp om järnvägsfrakternas betydelse såsom
i produktionskostnaderna ingående element har en kortfattad utredning
förebragts beträffande nämnda frakters inverkan på produktionskostnaderna
för järn- och pappersindustrierna.
De sålunda införskaffade uppgifterna hava bearbetats och promemorior
avfattats rörande respektive industriers nuvarande läge ur olika
synpunkter. Då dessa promemorior i flera avseenden äro av konfidentiell
natur, särskilt i den mån de gälla produktionskostnadsuppgifter,
kunna de icke här intagas men komma givetvis att ställas till vederbörande
riksdagsutskotts förfogande. För de viktigare industrigrupperna
hava emellertid uppgjorts kortfattade redogörelser, vilka, även om det
av olika anledningar icke alltid varit möjligt att siffermässigt belysa
Delega
tionens
utlåtande.
36 Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.
utvecklingen ända fram till nuvarande tidpunkt, likväl i stort sett giva
en bild av läget inom de ifrågavarande industrierna. Jag har därvid
ansett mig böra utesluta sådana industrigrenar (läder- och skoindustrien,
den kemiska industrien in. fl.), för vilka jag icke funnit mig böra ifrågasätta
någon förhöjning av tullskyddet. Redogörelserna, vilka gälla järnindustrien,
maskinindustrien, elektroindustrien, metall- och metallmanufakturindustrien,
porslins- och glasindustrien samt textil- och beklädnadsindustrien,
hava sammanförts i en promemoria, vilken torde få
såsom bil. litt. A fogas till detta protokoll.
Såsom bilagor torde ytterligare få intagas dels en översikt över
produktionen av och utrikeshandeln med vissa viktigare industriråvaror
och fabrikat (bil. litt. B), dels ock promemorior rörande järnvägs/t akternas
betydelse för industrien ur produktionskostnadssynpunkt (bil. litt. C), rörande
arbetstillgångens växlingar inom olika industrier (bil. litt. D) samt rörande
svenska och utländska arbetslöner inom textil- och verkstadsindustrierna
(bil. litt. E).
Såsom jag nyss omnämnt, har den av mig tillkallade delegationen,
som beretts tillfälle att deltaga i konferenserna med tillkallade representanter
för olika industrier, efter slutförande av sitt uppdrag i en till mig
den 11 nästlidna mars överlämnad promemoria sammanfattat sina synpunkter
på de förevarande frågorna. I denna promemoria har delegationen
anfört följande:
»Delegationen har under tiden 18 januari—11 mars 1921 sammanträtt inalles
19 gånger. Det första sammanträdet ägnades åt att taga del av, huru utredningsarbetet
bedrivits, samt att uppgöra plan för delegationens fortsatta förhandlingar.
Man enade sig därvid om, att till grund för delegationens arbete borde
läggas ekonomiska rådets uttalande och att till följd härav uppmärksamheten redan
från början borde inriktas på att undersöka läget och det eventuella behovet av
förstärkt tullskydd hos de särskilda industrier, vilkas upprätthållande vore för landet
ur ekonomisk synpunkt av särskild betydelse. I enlighet härmed företogs eu granskning
av de inkomna ansökningarna, och utgallrades därvid preliminärt de, som avsågo
industrigrenar, å vilka punkt 1 i ekonomiska rådets uttalande enligt delegationens
åsikt icke kunde anses äga tillämpning eller beträffande vilka ett förhöjt
tullskydd av annan anledning icke för närvarande lämpligen ansågs böra ifrågakomma.
Det beslöts, att delegationens arbete i övrigt främst borde koncentreras
på ett antal viktigare industrigrenar, nämligen de olika branscherna av textilindustrien,
konfektionsindustrien, järn-, järnmanufaktur- och metallindustrierna, maskinindustrien
och den elektriska industrien samt glas- och porslinsindustrierna.
För att vinna en mera levande uppfattning angående läget inom nu nämnda
fabrikationsgrenar beslöt delegationen, att representanter för dessa skulle inbjudas
att inför delegationen avgiva redogörelser för ställningen och önskningarna hos
37
Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.
respektive industrier samt att i övrigt meddela de upplysningar, som syntes önskvärda.
Det ansågs, att det därvid vore av särskild vikt att erhålla klarhet rörande
följande punkter:
1) Hittills företagna driftsinskränkningar samt möjligheterna för ett upprätthållande
av driften i händelse av ökat tullskydd. (I detta sammanhang skulle ock
efterfrågas, huruvida i händelse av driftens återupptagande försäljningsmöjligheter
förefunnes).
2) Från vilket land konkurrensen genom import för närvarande vore mest
kännbar.
3) Yilka varuslag enligt den statistiska varuförteckningen, som vore för den
svenska industrien betydelsefullast i produktionshänseende.
4) Arbetslönernas förskjutning i Sverige och utlandet.
5) Förskjutningen i råvarukostnader.
6) Bränsle- och kraftkostnader.
7) Fraktkostnadernas betydelse.
8) Lagren av råvaror samt hel- och halvfabrikat hos fabrikanterna.
9) Lagren hos grossister och detaljister.
10) Möjligheten för fabrikanterna att kontrollera och reglera engros- och
detaljprisen, så att ej oskälig mellanhandsvinst uppkomme.
11) Utsikterna för fabrikanterna att fortsätta driften med hänsyn till den
från bankernas sida åtstramade krediten.
Under en följd av sammanträden från och med den 25 januari till och med
den 10 februari höllos härefter konferenser med representanter för ovannämnda
industrier, nämligen för bomullsindustrien den 25 januari, för linne-, kamp- och
juteindustrierna ävensom för band-, hängsle- och trådgardinsindustrierna den 26
januari, för ylleindustrien och trikåindustrien den 27 januari, för järnindustrien den
3 februari, för järn manufaktur- och metallindustrierna den 4 februari, för maskinindustrien
och den elektriska industrien den 9 februari samt för konfektionsindustrien
samt glas- och porslinsindustrierna den 10 februari.
Sedan dessa konferenser avslutats, ansågs lämpligt, att de delegerade sammanfattade
sina intryck av de förda förhandlingarna och preciserade sin allmänna
ställning till de föreliggande frågorna. Härvid förekom följande:
Två ledamöter förklarade som sin övertygelse, att de förda förhandlingarna
givit ett rent negativt resultat, så till vida som de visat, att det icke skulle vara
till någon nytta, utan fastmer till skada för landet, om statsmakterna beslöte sig
för att lämna ett ökat tullskydd åt de industrier, som begärt det. En generell
ökning av tullsatserna, såsom i vissa framställningar ifrågasatts, skulle endast leda
till ny höjning av den allmänna prisnivån med alla de vådor för landets ekonomiska
liv, som därav måste följa. Men även partiella tullförhöjningar skulle, såsom framginge
av undersökningarna, i nuvarande situation vara skadliga för såväl näringslivet
som för konsumenterna. Minst lika viktigt som att upprätthålla vissa för
inhemsk avsättning inrättade industrier vore det nämligen att genom minskade produktionskostnader
åter göra våra exportindustrier konkurrenskraftiga på världsmarknaden.
Men alla försök att nedbringa dessa kostnader skulle omintetgöras
genom höjda tullar på halvfabrikat och förbrukningsartiklar.
De svårigheter, varunder ett stort antal industrier för närvarande lida, och
av vilkas omfattning dessa ledamöter förklarat sig genom konferenserna med
38
Kungl. May.ts proposition Nr 356.
industrimännen hava fått ett mycket starkt intryck, berodde i första rummet på
den ekonomiska depressionen i världen, varmed i Sverige liksom i alla andra länder
följt eu allmän ovillighet och oförmåga att köpa, men även på konkurrens från
länder med mycket deprecierad valuta. 1 senare fallet vore det tydligt, dels att produktionskostnaderna
för närvarande vore så avsevärt mycket lägre i dessa med oss
konkurrerande länder, att behövligt skydd icke kunde åvägabringas med mindre än
att antingen importförbud tillgrepes eller så orimliga tullar åsattes, att de i vissa
fall uppginge ända till 200 procent å varans värde, dels att ifrågavarande åtgärder
måste vidtagas endast gent emot vissa länder, något som dessa ledamöter åtminstone
under nuvarande förhållanden ej ansåge sig kunna ens i något fall tillstyrka.
Inom en del branscher, framför allt inom textilbranschen, hade därjämte
konstaterats, att de i landet, särskilt hos grossisterna, befintliga lagren av fabrikat
vore så stora, att höjda tullar endast skulle tjäna till att skydda innehavarna av
dessa i spekulationssyfte importerade varulager mot förluster, men ej hjälpa industrien
att inom överskådlig tid vinna avsättning för nyproducerade varor. De höjda
tullarna skulle sålunda i detta fall blott giva industriidkarna eggelse till en tids
oekonomisk och säkerligen förlustbringande produktion på lager. De ifrågavarande
ledamöterna ansågo slutligen, att allt borde göras för att på andra vägar än genom
tullförhöjningar, exempelvis genom förbilligande av fraktkostnaderna inom landet
och nedbringandet av produktionskostnaderna bland annat genom fortsatt sänkning
av arbetarnas levnadskostnader, bereda möjlighet för den svenska industrien att
vid depressionsperiodens /upphörande hävda sin ställning gent emot andra länders
industrier.
En ledamot hade bibringats den uppfattningen, att vissa industrier ej kunde
hjälpas annat än genom ett importförbud eller så höga tullar, att de ej skulle kunna
ifrågakomma. Därtill kom, att en höjd tullsats för en industri skulle skada
en annan.
Skulle emellertid en tullförhöjning ske, vore det lämpligast att höja tullen
med en viss koefficient för samtliga positioner i tulltaxan, enär annars det inbördes
sammanhang, som råder mellan de skilda rubrikerna, skulle rubbas. Han fann det
psykologiska momentet vara en beaktansvärd synpunkt och att, om det gällde att
hålla kuraget uppe hos industrien, det bästa vore att göra en generell tullförhöjning.
Han ansåg emellertid detta ogenomförbart och ansåg därför, att intet
borde göras.
En ledamot, som i övrigt ansett det principiellt riktigast att avråda från
varje som helst tullförhöjning, har, under hänvisning särskilt till den onormala tyska
konkurrensen, ansett, att det möjligen vore befogat, att åtminstone vissa av de allra
viktigaste och för konkurrensen särskilt utsatta industrierna, nämligen järnindustrien
och närstående förädlingsindustrier, bereddes ett förstärkt tullskydd, även om
de svårigheter, varunder de för närvarande arbetade, därmed ingalunda vore avhjälpta.
Han har påpekat, vilken oerhörd desillusion det för industrien i dess helhet
skulle vara, om det tillkännagåves, att resultatet av de av regeringen verkställda
vidlyftiga utredningarna blivit, att ingenting kunde göras för att i tullskyddsväg
bereda någon lindring. Något ökat tullskydd för textilindustrien har
denna ledamot däremot ej ansett sig kunna tillstyrka, enär inom denna industri
förhållandena vore sådana, att dylika åtgärder icke skulle vara av någon betydelse.
En annan av delegationens ledamöter har angivit, att han såväl av de gjorda
39
Kungl. Maj.ts proposition Nr 356.
utredningarna som av förhandlingarna med industrimännen visserligen bibragts den
övertygelsen, att en del av de hjälpsökande industrierna icke kunde anses vara i
behov av eller hjälpta med ett förhöjt tullskydd, men att detta däremot avgjort
vore förhållandet med andra av dem. Det ökade skyddet kunde väl ej omedelbart
hjälpa dessa industrier, men det skulle framkalla en stimulans och giva dem den
känsla av trygghet, som skulle skänka dem möjlighet att hålla arbetet i gång. Det
skulle ej ensamt föra till målet, men det vore ett medel bland många andra, som
finge samverka till att återinföra bättre förhållanden inom respektive industrier,
såsom lägre järn vägsfrakter, lägre arbetslöner och sänkta materialpriser.
Denne ledamot ansåg att till sådana industrier, som enligt ekonomiska rådets
uttalande, mom. 1., eventuellt kunde komma i åtnjutande av ett provisoriskt ökat
tullskydd, även borde hänföras vissa lyxindustrier, vilka, om de också ej sysselsatte
ett så stort antal arbetare, dock med en vidmakthållen tillverkning skulle bidraga
till att hindra onödig import. En förhöjning av priset för lyxvaror skulle dessutom
icke medverka till att stabilisera den höga prisnivån. I varje fall borde
likväl åtminstone järnindustrien, järnmanufaktur- och maskinindustrierna, glasindustrien
samt vissa grenar av textilindustrien komma i åtnjutande av en provisorisk
tullförhöjning. Det riktigaste vore emellertid, att en generell tullförhöjning genomfördes,
dock med undantag för en del industrier, rörande vilka utredning visat, att
en förhöjning av tullskyddet ej vore av behovet påkallad. Denna sin åsikt grundade
ledamoten på den uppfattning, han bibragts, dels om de ödesdigra verkningarna
för den svenska industrien, som en ohejdad import skulle medföra, dels om den
ofördelaktiga ställning i konkurrenshänseende, vari vi stå till Tyskland, dels ock
slutligen på den erfarenhet, han hade därom att höjda tullar ej alltid behövde verka
fördyrande på varorna.
Eu av delegationens medlemmar har angivit sin ståndpunkt sålunda, att han
ansåge det riktigaste vara att återgiva det svenska tullskyddet samma effektivitet,
som det hade före kriget, vilket borde leda till en generell förhöjning av skyddet
för samtliga industrier med undantag för sådana, beträffande vilka en utredning
visat, att det icke förelåge ett så trängande behov av skydd. Samma ledamot har
emellertid förklarat, att han, därest en dylik allmän tullförhöjning visade sig
omöjlig att genomföra, vore beredd att acceptera en lösning, som åtminstone gåve de
viktigaste industrierna nödigt skydd, och vore i sådant fall enligt hans förmenande
textilindustrien i minst lika hög grad berättigad till skydd som järnindustrien och
de därmed sammanhängande industrigrenarna. Vad textilindustrien beträffade, ansåge
han, att redan en förhöjning av gällande tullsatser med 100 procent i många
fall skulle medföra den trygghet, fabrikanterna ansåge sig behöva för att fortsätta
driften.
Den ledamot, som inom delegationen företrädesvis representerat jordbrukets
intressen, har i avseende på fråga om en allmän eller partiell, provisorisk höjning
av industritullarna icke ansett sig böra tillkännagiva någon bestämd ståndpunkt.
En generell tullförhöjning hade möjligen för 3/4 år sedan kunnat vara till nytta, nu
vore det för sent, och även ett förstärkt skydd för enstaka industrigrenar skulle
sannolikt få ringa effekt. Skulle emellertid förslag om tullförhöjningar för industrien
framläggas, vore det enligt denne ledamots åsikt nödvändigt, att det kombinerades
med i motsvarande grad förstärkt skydd för jordbruksprodukter. Eljest
förefunnes föga möjlighet att få ett dylikt förslag antaget av riksdagen.»
40
I utlandet
vidtagna åtgärder
till
industriens
skydd.
Kungl. Maj.ts proposition Nr 356.
Då det torde vara av intresse att erfara, vilka åtgärder som i utlandet
vidtagits eller planerats till näringslivets skydd mot utifrån kommande,
svårartad konkurrens, ber jag slutligen att få lämna en kortfattad
redogörelse i dylikt hänseende.
Norge.
Vad först vårt grannland Norge beträffar, må anmärkas, att man där, i den
mån fråga varit att genom statligt ingripande reglera importen, ända till hösten 1920
inriktat ansträngningarna snarare på att i allmänhet upphjälpa valutan och förbättra
den ofördelaktiga handelsbalansen än särskilt på skyddsåtgärder för industrien och
andra näringar. Det är i belysning härav man bör se den kungl. resolution av den
17 augusti 1920, enligt vilken handelsdepartementet bemyndigades att utfärda såväl
allmänna som speciella importförbud, samt den långa lista på importförbjudna varor,
som i anledning härav omedelbart offentliggjordes av detta departement och därefter
under höstens lopp ytterligare utvidgades. Denna lista upptog sådana varor
som exempelvis automobiler, finare möbler, sidenvaror, linare glasvaror, konstverk,
smycken, finare pälsvaror och skodon, leksaker, parfymer, cigarrer m. m., allt lyxvaror,
vilka i allmänhet icke direkt konkurrerade med landets egna produkter. För
övervakande av importförbudens tillämpning samt för uppgörande av tilläggs- och
ändringsförslag tillsattes ett importråd med representanter för Norges handelsstands
förbund, Norges industriförbund, bankföreningen, arbetarnas fackliga landsorganisation,
föreningen »hjemmenes vel» samt landmandsforbundet.
Den närmaste följden av dessa åtgärder blev en avsevärd prisstegring på de
importförbjudna varuslagen, till fördel för de köpmän, som lågo inne med lager
härav, och för de få industriföretag, som producerade sådana eller likartade varor.
Den åsyftade valutaförbättringen har åtminstone hittills icke ernåtts, väl i första
hand beroende på att de förbjudna varorna utgjorde en jämförelsevis ringa del av
importen i dess helhet.
Under senare delen av år 1920 inkommo emellertid till regeringen en stor
mängd framställningar från industrien om skydd mot den utländska konkurrensen,
som uppgavs vara ruinerande för de norska företagen Uppmärksamheten kom nu
att i första hand riktas på denna sida av spörsmålet, och regeringen igångsatte
en utredning i syfte att få klargjort, huruvida skyddsåtgärder borde vidtagas och i
så fall huruvida de borde bestå av importförbud eller tullförhöjningar eller eventuellt
bäggedera.
Beträffande särskilt frågan om importförbud avhölls ett möte i stortinget den
15 december 1920, vari medlemmar av de olika politiska partierna och representanter för
regeringen deltogo. Provianteringsministern förklarade sig därvid anse, att importförbud
i syfte att lämna industrien skydd endast borde kunna ifrågakomma under
förutsättning, att den därav föranledda fördyringen av de berörda varorna så
mycket som möjligt begränsades genom att produktionskostnaderna nedbragtes till
det minsta möjliga och de olika företagen icke i sina kalkyler medtoge amortering
av anläggningar, utdelning till aktieägare, företagarevinst och dylikt. Han fann
det icke försvarligt att upprätthålla dyrtiden och förhindra den allmänna prissänkningen
genom att beröva förbrukarna fördelen av billiga inköp från utlandet för
att sätta den norska industrien i stånd att tämligen oberörd av de på andra håll
41
Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.
gällande prisreducerande faktorerna fortsätta sin verksamhet. I övrigt uttalades
på detta möte som den allmänna meningen, att endast en överhandtagande arbetslöshet
kunde berättiga statsmakterna att tillgripa importförbud. Man borde därför
se tiden an och avvakta eventuella framställningar från arbetarnas sida.
Den 19 januari i år inkom en sådan framställning från arbetarnas fackliga
i andsorganisation. Däri uttalades bland annat, att importregleringen borde ordnas
på sådant sätt. att inhemska industriella företag, som vore fullt moderna, livskraftiga
och samhällsnyttiga, kunde fortsätta sin verksamhet. Dock borde man därvid
icke kalkylera med någon vinst för kapitalet utan endast med täckning av driftkostnaderna.
För kontroll härav borde företagens räkenskaper underställas importrådet
och arbetarna lämnas tillfälle att kontrollera de lämnade uppgifterna. Vidare
borde det sörjas för, att industriföretagen icke förvandlades till importörer av sådana
utländska varor, som kunde framställas i Norge, och i samband härmed borde man
tillse, att handlande icke finge exportera råvaror eller halvfabrikat i syfte att få
varor färdigarbetade i utlandet för att sedan sälja dem i Norge.
Prisdirektoratet uttalade sig mot importförbud och förklarade sig föredraga
tullförhöjningar, om näringslivet skulle behöva tillerkännas något särskilt skydd.
Importrådet ansåg sig i anledning av de rådande abnorma pris- och valutaförhållandena
och den tilltagande arbetslösheten böra anbefalla sådana extraordinära
åtgärder, som vore ägnade att avvärja en ännu större arbetslöshet. Det betonades,
att sådana åtgärder måste vara av provisorisk natur. För sin del förordade rådet
en tullförhöjning därhän, att skyddet för de olika varorna bleve förhållandevis lika
stort, som det var enligt tulltariffen, när denna antogs år 1905. Dock kunde man
tänka sig, att provisoriska importförbud i vissa undantagsfall skulle bliva nödvändiga,
samt att för do varuslag, vilka icke för det dåvarande vore belagda med tull,
eller för vilka värdefull nu utginge, nya tullsatser borde införas. Rådet förutsatte
emellertid, att de föreslagna åtgärderna endast skulle införas under villkor, att
vederbörande företag vore villiga till ekonomiska uppoffringar i form av minskad
förtjänst såväl för arbetsgivare som för arbetare.
I mitten av februari hade provianteringsdepartementets utredning slutförts,
och frågan framlades i statsrådet. Efter att hava redogjort för vad som förekommit
i saken, yttrade provianteringsministern därvid, att man inom departementet kommit
till det resultat, att det reste sig alltför många praktiska svårigheter för genomförande
av importförbud av ifrågavarande slag. För det första skulle det bliva
mycket svårt att avgöra, vilka industrier, som borde tillerkännas skydd. Detta
skulle endast en kommitté av särskilt sakkunniga kunna bedöma, men det torde vara
omöjligt att få till stånd eu sådan kommitté. Vidare skulle det bliva nödvändigt
att lämna både åt denna kommitté och åt provianteringsministern en diskretionär
myndighet, som på ett mycket betänkligt sätt skulle ingripa i näringslivet. Särskilda
svårigheter skulle dessutom uppstå beträffande varuslag, varav behovet endast
delvis kunde täckas av den inhemska produktionen. För sådana varor måste det
anordnas en importreglering, vilken knappt skulle kunna undgå att föra med sig
importmonopol i en eller annan form, och som därför icke vore lätt att genomföra
på ett tillfredsställande och rättvist sätt. Vidare skulle en konsekvens av importförbud
bliva, att man måste genomföra en sträng prisreglering beträffande alla
de varor, som direkt eller indirekt berördes av förbuden. Detta skulle givetvis
väcka ovilja och försvåra den naturliga nedgången av prisnivån. Slutligen vore
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 302 höft. (Nr 356.) 6
42
Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.
det att vänta, att importen under den närmaste tiden efter förbudets utfärdande
snarare skulle tilltaga än avtaga. Det funnes nämligen många importörer, som på
förhand försäkrat sig om att få fortsätta importen genom att hava gjort upp kontrakt
i utlandet, vilka rimligtvis måste respekteras. Man kunde sålunda knappast
övergiva den hittills tillämpade praxis, enligt vilken importen måste medgivas, om
importören visade, att varan redan vore betald eller att han enligt kontraktet måste
betala den, även om dess införsel till Norge bleve förbjuden. Att i avseende härpå
skilja på bonafide-affärer och illojala transaktioner vore icke möjligt. Följden
härav bleve, att importförbuden först efter en tids förlopp skulle medföra de åsyftade
verkningarna.
Av bland annat dessa skäl kunde statsrådet icke föreslå en allmän utvidgning
av de gällande importförbuden. Däremot ville han anbefalla, att i den mån norsk
produktion, vare sig industrien, lantbruket eller andra näringar, behövde skydd,
detta skulle eftersträvas genom en provisorisk omreglering av gällande tullsatser!
1 många fall skulle det vara tillräckligt, att tullsatserna höjdes till samma procentuella
del av varornas värde, som med de gällande tullsatserna ursprungligen
varit åsyftat. I vissa fall vore det sannolikt nödvändigt att gå något längre. Efter
att hava uppräknat fördelarna med ett sådant system förklarade statsrådet slutligen,
att han icke ansåg det uteslutet, att undantagsvis frågan om importförbud för
något särskilt varuslag skulle kunna upptagas till förnyad prövning. Slutligen föreslog
han, att tulltariffkommissionen skulle få i uppdrag att genast påbörja arbetet
med revisionen av tulltaxan.
Statsrådets övriga medlemmar biträdde provianteringsministerns förslag, och
tulltariffkommissionen fick det omnämnda uppdraget. Finans- och tulldepartementet
har därefter angivit direktiv för kommissionens arbete.
Kommissionen anmodades därvid att taga under behandling frågan om provisoriskt
ökat tullskydd för de grenar av den inhemska produktionen, som läge
under i konkurrensen med utlandet till följd av de exceptionellt låga priser, till
vilka varor offererades från olika länder på grund av rådande valutaförhållanden
och andra omständigheter.
Särskilt framhävdes önskvärdheten av att vikttullarna, vilkas effektivitet genom
prisnivåns stigning starkt minskats, bragtes upp i samma procentuella nivå som
före världskriget. Detta kunde tänkas genomfört antingen så, att i stället för gällande
vikttullsatser föresloges nya provisoriska sådana, avvägda efter de nuvarande
världsmarknadspriserna, eller så, att samma förhållande åstadkommes genom procentuella
höjningar av gällande tullsatser. Departementet fann den senare anordningen
vara att föredraga. Härigenom kunde nämligen möjlighet beredas att bemyndiga
regeringen eller departementet att reducera de fastställda tilläggen, allt
efter som priserna folie, och sålunda åstadkomma en smidig anpassning av tullsatserna
efter den fallande prisnivån.
En allmän övergång från värdefull till vikttull fann sig departementet av
olika skäl för det dåvarande icke kunna tillråda.
Departementet förutsatte, att det för upprätthållandet av den inhemska produktionen
i konkurrensen med utlandet kunde visa sig nödvändigt att i vissa fall
åstadkomma ett högre tullskydd än det som gällde före världskriget. Det kunde sålunda
även bliva fråga om förhöjning av vissa vid tidpunkten i fråga gällande värdetullsatser.
Dessutom kunde det ifrågasättas att belägga en del tullfria varor med
provisorisk tull.
43
Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.
Departementet var vidare av den meningen, att tullskyddet icke borde sättas
högre än vad som kunde anses strängt nödvändigt, för att vederbörande industri
skulle kunna upprätthållas under en övergångstid till mera normala och stabila förhållanden.
Departementet hade i detta avseende tänkt sig, att man finge räkna med, att
företagen nedskreve sina lager av råvaror och hjälpmedel till dagens priser, och att
det kapital, som nedlagts i fast egendom, maskiner och inventarier m. m. och som
skulle förräntas, även nedskreves till det belopp, till vilket det beräknades kunna
realiseras.
Slutligen borde vid beräkningen å utgiftssidan — förutom de direkta driftutgifterna,
en viss rimlig procent för eventuell förlust å försålda varor samt ränta
ä lån — blott upptagas slitage å varaktiga driftmedel, däremot icke utdelning till
aktieägare eller företagarevinst utöver en viss lämplig gottgörelse för företagarens
arbete.
Departementet förutsatte, att kommissionen tillsvidare blott behandlade frågan
om provisoriskt extraordinärt tullskydd och icke upptoge till behandling frågan om
provisoriskt importförbud i stället för tullskydd.
Departementet förutsatte vidare, att kommissionen endast behandlade de tullsatser.
som berördes av remitterade framställningar. Slutligen förutsatte departementet,
att det endast kunde bliva tal om tullskydd eller ökat tullskydd för industrigrenar,
där allmänna krav gjordes gällande beträffande sådant skydd och där dessa
krav i tillräcklig grad stöddes med exakta upplysningar om företagens konkurrenssvårigheter,
och bland dessa endast sådana, som tidigare vore bra inarbetade och
hade visat sig livskraftiga, eller som på grund av billig eller lämplig drivkraft eller
tillgång på billiga råvaror måste erkännas vara nyttiga för landet.
Danmark.
I Danmark har den under kristiden införda spannmålsregleringen tillsvidare
i viss utsträckning bibehållits, varav följt, att importförbud råder å spannmål, varjämte
även socker är underkastat sådant förbud. I övrigt finnas inga importförbud
av betydelse, liksom icke heller 1908 års tullsatser blivit höjda. Från industriens
sida hava visserligen framställningar i sådant syfte vid flera tillfällen gjorts, men
tillsvidare utan resultat. På landsindustrimötet i november 1919 fattades sålunda
en resolution, vari uttalades, att man i avvaktan på en definitiv revision av tulltaxan
önskade provisoriska tullhöjningar, varigenom i varje fall den situation med
avseende på tullagens verkningar, som förelåg vid krigsutbrottet, skulle återupprättas.
Liksom i Norge hava i Danmark ända till den senaste tiden de statliga åtgärderna
och planerna i importregleringsavseende mera gått ut på att i allmänhet
förbättra valutan än att direkt söka skydda den inhemska produktionen mot utländsk
konkurrens. Sålunda bildades i december 1919 på initiativ av Köpenhamns fem
huvudbanker ett »faellesraad» med uppgift att försöka åvägabringa en reglering av
de utländska valutorna och av importen. Detta syfte sökte man uppnå därigenom,
att rådet, som sedermera även bestod av representanter för handeln och industrien,
under ordförandeskap av handelsministern dagligen sammanträdde för behandling
av de ansökningar om erhållande av valutor, som inkommit. Man åsyftade där
-
44
Kunxjl. Maj:ts proposition Nr .756''.
med att begränsa importen av sådana varuslag, som icke voro oundgängligen nödvändiga
för folkförsörjningen eller den industriella driften. Som allmän regel följde
man principen att söka använda 75 procent av de genom bankerna till förfogande
ställda valutorna uteslutande till nödvändighetsvaror.
Rådets verksamhet synes emellertid icke hava motsvarat de förväntningar,
som man ställt till detsamma. På våren 1920 begärde rådet att importen i sin
helhet skulle ställas under dess kontroll. Då man icke ansåg sig kunna villfara
denna begäran, förklarade sig rådet icke kunna på tillfredsställande sätt fortsätta
sin verksamhet, varefter det upplöstes i juni 1920. I september tillsattes därefter
en ny kommission, den s. k. valutakommissionen, för att undersöka orsakerna till
den danska valutans ställning inom världsmarknaden och inkomma med förslag om
åtgärder till dess förbättring. Denna kommission avgav i november ett betänkande,
vari till en början uttalades, att kommissionen på grund av de rådande förhållandena
tillsvidare begränsat sina överläggningar till frågan om möjligheten att förbättra
den ogynnsamma betalningsbalansen. Det framgår av flera punkter i betänkandet
att man därvid, som ju för övrigt var helt naturligt, bland annat tänkt på frågan
om skyddsåtgärder för industrien mot den utländska konkurrensen. I stort sett
delade sig kommissionen i två grupper, en större och en mindre, vilka var för sig
framställde olika förslag. Majoriteten yrkade på införande av importförbud för ett
antal uppräknade lyxvaror och umbärliga varor samt på en strängare ransonering
av vete, socker och Öl Härmed ville man minska importen och åstadkomma, att
en större kvantitet av landets produkter genom begränsning av den inhemska förbrukningen
bleve föremål för export. I samband härmed hänledde majoriteten
regeringens uppmärksamhet på, att förutsättningarna för den gällande tullagen hade
förryckts, varför vissa industrier vore i behov av, att ändringar i densamma med
det snaraste vidtoges. En promemoria bilades, vari en av kommissionens medlemmar
uppvisade, hurusom tullskyddet för flera industrier i det närmaste försvunnit,
och framhöll, att man tillsvidare borde söka avhjälpa de svårigheter, som
härav föranleddes, genom en allmän förhöjning av de gällande tullsatserna till överensstämmelse
med den nuvarande prisnivån.
Minoriteten ansag, att man borde söka begränsa den inhemska konsumtionen
genom en betydlig förhöjning av tullsatserna på åtskilliga varor. Bestämmande för
graden av denna förhöjning skulle vara, i vilken mån importen av de olika varoxma
borde motarbetas. Antingen skulle man införa en större höjning av tullen på
lyxartiklar och liknande varor eller också i enlighet med det franska systemet
fastställa en marginal, inom vilken de olika tullsatserna tid efter annan kunde höjas
eller sänkas. I senare fallet skulle givetvis tullen på lyxartiklar höjas mest och
tullen på nödvändighetsvaror minst. Däremot ställde sig minoriteten bestämt avvisande
mot förslaget att införa importförbud.
Regeringen följde emellertid intetdera av dessa förslag eller har åtminstone
ännu icke gjort det. I en kommuniké förklarade den, att man av utrikespolitiska,
tulltekniska och andra skäl icke fann det tillrådligt att skrida till
importförbud i tillnärmelsevis så stor utsträckning, som majoriteten föi’eslagit.
Regeringen ansåg det icke heller riktigt att företaga de av majoriteten föreslagna
skärpningarna i livsmedelsransoneifngen. Icke heller till minoritetens folkslag till
irnportbegränsning genom förhöjning av tullsatserna kunde regeringen ansluta sig.
Då förhållandena i sig själva syntes gå fram till ett återuppiättande av betalnings
-
45
Kungl. Maj.ts proposition Nr 356.
balansen, ansåg regeringen, att en förbättring i exportmöjligheterna bäst skulle
åstadkommas genom överenskommelser med utlandet. I enlighet härmed hade regeringen
utsänt bland andra två av sina medlemmar till England för underhandlingar
om en förbättring i handelsutbytet med detta land.
Sedan denna kommuniké utsändes, har den danska industriens ställning uppenbarligen
mycket hastigt försämrats. En alltjämt växande arbetslöshet råder, och
under senaste tiden hava ett flertal industriföretag inställt sin verksamhet. Regeringen
har bestormats med framställningar om tullhöjningar och importförbud, men
liar i varje fall hittills visat sig obeveklig. Dess vid flera tillfällen uttalade program
kan sammanfattas på följande sätt. Regeringen erkänner, att industrien för
närvarande har att kämpa med utomordentliga svårigheter, och don är villig att
bistå industrien med alla sådana åtgärder, som kunna vidtagas utan att den
pågående prissänkningen därmed förhindras och exporten försväras. I enlighet
härmed vill regeringen icke föreslå importförbud eller tullhöjningar. Däremot är
den benägen att förhandla om temporära fraktnedsättningar på järnvägarna, om
temporärt upphävande av betungande råvarutullar, om företräde för danska varor
vid statsupphandling och i särskilda fall om statens inskridande för avhjälpande av
tillfälliga kreditsvårigheter.
England.
Den ekonomiska konferens, som av parlamentariska representanter för entente1
änderna avhölls under sommaren 1916, ställde i utsikt en förlängning av det ekonomiska
kriget efter fredsslutet med bibehållande av ententen som ett ekonomiskt
block riktat mot centralmakterna och delvis också mot de neutrala. Detta program
kom visserligen icke till utförande, men under den närmaste tiden därefter
framkommo. åtminstone i Englund, tydliga tendenser i denna riktning. »Kommittén
för kommersiell och industriell politik efter kriget» avgav sålunda under loppet av
åren 1916, 1917 och 1918 flera betänkanden, som anslöto sig härtill. Kommissionen
anbefallde bl. a. förbud mot införsel av varor från de förra fiendeländerna under
minst ett år efter freden. Likaså anbefallde den åtgärder mot dumping och mot införsel
av »sweated goods», d. v. s. varor, som framställts med underbetalad arbetskraft.
Vidare ansåg kommissionen, att de s. k. nyckelindustrierna till varje pris borde
skyddas genom tullar. Också andra industrier borde skyddas om särskilt viktiga
skäl talade härför. En viss differentiering i tullhänseende kunde efter kommissionens
mening ifrågasättas, nämligen på sådant sätt, att lättnader beträffande tullar
medgåves allierade och neutrala för sådana varor, varav de respektive länderna
hade det största intresset.
I viss mån som en sammanställning, ehuru med åtskilliga modifikationer, av
kommissionens mera principiellt hållna betänkanden framlades i november ar 1919
i underhuset förslag till eu lag, »Import and export regulation bill». Detta förslag
innehöll bestämmelser av ganska olika slag. För att motverka dumping skulle
enligt förslaget handelsministeriet bemyndigas att i samarbete med en handelsregleringsnämnd
fastställa tilläggstullar, motsvarande skillnaden mellan marknadspriset
i ursprungslandet och det begärda priset i England på varor, som i England
utbjödes till pris under det, varmed varan betalades i ursprungslandet. Vidare
skulle handelsministeriet bemyndigas att tillsammans med samma nämnd förbjuda
all införsel av vissa närmare angivna varuslag, vilkas import kunde vara ägnad att
skada de förutnämnda nyckelindustrierna. Dessa varuslag voro huvudsakligen färgstoffer.
syntetiska medicinalvaror och parfymer samt vissa kemikalier, optiska glas,
46
Kungl. Majds proposition Nr 536.
glasvaror till vetenskapligt bruk, belysningsglas, porslin till laboratoriebruk, vetenskapliga
och optiska instrument, tungstenpulver och dylikt, zinkoxid, kolstift till
båglampor, magneter, nålar till stickmaskiner, mätningsapparater samt för någon
kortare tid glödnät. Importförbud för humle skulle utfärdas för viss tid. För att
motverka konkurrens från länder med deprecierad valuta skulle vidare handelsministenet
bemyndigas att utfärda importförbud för varor från sådana länder
Slutligen innehöll förslaget några bestämmelser om utförselförbud av vissa varor
ävensom angående exportkrediter.
Förslaget blev på det hela taget mycket ogynnsamt mottaget och blev aldrig
slutbehandlat av parlamentet.
Bortsett från det numera genomförda preferenstullsystemet inom det brittiska
imperiet, vilket i förevarande sammanhang är av mindre intresse, förekommo därefter
ända till slutet av år 1920 inga nya lagförslag eller andra avsevärda åtgärder från
regeringens sida i importreglerande syfte. Under den sista tiden har det emellertid
synts, som om man vore sinnad att återupptaga de i »Import and export regulation
bill» framlagda förslagen närmast på så sätt, att bit för bit ur nämnda lagförslag
utbrytes och göres till ett lagförslag för sig. En del hithörande bestäminelsei
beträffande export hava redan pa detta sätt blivit antagna, och i december
år 1920 utfärdades eu lag om importförbud på humle. Omkring nyår utkom vidare
en lag om import av fårgstoffer, vilken är att betrakta som en utbrytning av den
del av det större lagförslaget, vilken avsåg att bereda skydd för nyckelindustrierna.
Enligt färgämneslagen, vilken i första rummet är riktad mot konkurrensen från
tyskland, är importen av syntetiska organiska färgämnen förbjuden under en tid
av 10 ar. Licens gives av Board of Trade, som för ändamålet utsett en rådgivande
kommitté pa 11 personer, varav 5 skola driva affärer i sådan bransch, som använder
den import förbjudna varan, 3 driva tillverkning av varan ifråga och 3 vara utomstående.
Enligt vad som framkommit i pressen, torde licens i allmänhet meddelas,
da importören kan styrka, att han icke inom England till rimligt pris kan erhålla
lika god vara som den från utlandet inköpta, samt att han har behov av densamma
för ett allmännyttigt ändamål. Dock torde importtillstånd endast lämnas för begränsade
kvantiteter, i första rummet för dem, som Tyskland enligt fredsfördraget
är skyldigt att försälja till England till lägsta pris, d. v. s. till de inom Tyskland
gällande priserna.
Den 31 mars 1921 framlade regeringen slutligen tvenne förslag till finansiella
resolutioner, vilka avse att uppdraga riktlinjerna för en kommande lagstiftning till
skydd för den engelska industrien. Dessa förslag till resolutioner behandla tre slag
av tullskydd, som skola närmare preciseras i särskilda lagförslag, avsedda att framläggas
om resolutionerna bliva antagna, nämligen: 1) skydd för de s. k. nyckelindustrierna
(»kcy industries»), 2) skydd mot dumping och 3) skydd mot konkurrens
från länder med låg valuta. Tullsatserna föreslås i samtliga dessa tre fall till
33l/3 procent av varans värde utöver möjligen redan förekommande tullar. Tullen
på nyckelindustriernas tillverkningar, varifrån i detta sammanhang fårgstoffer undantagits,
skall enligt förslaget utgå under fem år. Tullarna för dumpingskydd, vilket
är avsett att gälla mot varor, som säljas i England under försäljningspriset i hemlandet,
och för skydd mot konkurrens från land med deprecierad valuta, skola
paläggas i den mån så erfordras till förhindrande av att någon engelsk industri
lider allvarlig skada. Enligt förslaget skall Board of Trade hava att avgöra, i vilka
fall sistnämnda tullar skola utgå.
Förslagen hava ännu icke behandlats i parlamentet.
KungI. Maj:ts proposition Nr 356.
47
Frankrike.
I Frankrike erhöll, i anledning av då rådande exceptionella förhållanden,
regeringen i maj 1916 bemyndigande att förbjuda införsel till landet av främmande
varor och att höja de gällande tullsatserna. Detta bemyndigande har därefter vid
flera tillfällen förlängts och utgick först den sista december 1920 och även då
endast delvis. I enlighet härmed åsattes importförbud under kriget på de flesta
varor, och dessa förbud hava endast småningom upphävts. Däremot förekommo
inga avsevärda tullhöjningar ända till juni 1919. Vid sistnämnda tidpunkt utkom
ett dekret, vari regeringen meddelade, att den funnit nödvändigt höja tullsatserna i
allmänhet till följd av penningvärdets fall. Detta skulle tillgå på sådant sätt, att
de varor, vilka åsatts vikttullar, och detta gällde det stora flertalet varor, nu skulle
ytterligare åsättas en surtaxe ad valorem så tilltagen, att tullskyddet kunde beräknas
bliva detsamma i förhållande till varans värde som före kriget. Emellertid fann
man omedelbart, att detta system var opraktiskt, emedan det lämnade tillfälle till
kringgående, och redan 3 veckor senare utfärdades ett nytt dekret, som upphävde
det föregående och varigenom ett nytt förfaringssätt för uppnående av samma syfte,
nämligen det så kallade majorationskoefficientsystemet, infördes. Detta innebar, att
tullsatserna kunde multipliceras med ett visst tal, olika för olika varor allteftersom
de stigit i pris, och enligt de första bestämmelserna liggande mellan 1 och 3.
Koefficienterna skulle tid efter annan fastställas av en interministeriell kommission.
Med detta system hade man uppnått en viss smidighet i avseende på tullsatsernas
bestämning, och såväl höjningar som även i ett par fall sänkningar av tullarna vidtogos
vid en mängd tillfällen under den följande tiden. Det betonades emellertid
liera gånger, att man endast åsyftade att bringa upp tullarna till en höjd, motsvarande
den, varpå de stodo före kriget, och att man icke avsåg någon egentlig
ökning. Våren 1920 började man emellertid vidtaga strängare åtgärder i importreglerande
syfte. I april utfärdades importförbud för en stor mängd lyxvaror; på
grund av statsmonopol gällde sådana förbud även för en del andra varor och, såsom
en skyddsåtgärd, även för färgämnen från Tyskland utöver det kvantum, som stipulerats
i fredsfördraget. Redan i juli upphävdes emellertid åter importförbudet på
de flesta lyxvaror, vilka istället åsattes betydligt högre tullar, i det att koefficienterna
gingo upp ända till 7. Importförbjudna voro emellertid ännu några få lyxvaror,
såsom viner, vilket särskilt gick ut över Spanien och Portugal, ävensom ur
av vissa slag, färgämnen samt papper och pappersmassa. Beträffande de senare
varorna var importförbudet endast att anse som en regleringsåtgärd, varigenom
förbrukningen av inhemskt och utländskt papper skulle kunna på lämpligt sätt
fördelas.
1 början av hösten 1920 framträdde en tydlig frihandels vänlig riktning. Man
ansåg, att importrestriktionerna voro ägnade att försvåra dyrtidens bekämpande,
och dessutom hade sannolikt Brysselkonferensens uttalanden ett visst allmänt inflytande.
Deputeradekammarens finanskommission uttalade sig i oktober för, att
regeringens bemyndigande att sätta importförbud och företaga tullförhöjningar icke
borde förlängas över årets slut, utan att hithörande förhållanden hädanefter åter
borde regleras genom allmän lag. Man hade då ännu icke haft någon större känning
av den tyska konkurrensen eller av den kort därefter inträdande industriella
krisen. 1 slutet av året gjorde sig emellertid denna plötsligt gällande och med
-
48
Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.
förde där som annorstädes en betydande arbetslöshet. Följden härav blev ett omslag
i protektionistisk riktning. Till följd av en enskild motion utsträcktes regeringens
förutnämnda bemyndigande till hela året 1921 beträffande höjning av tullsatserna,
men upphörde däremot vad angick åsättande av importförbud. I januari
och februari samt nu senast i april hava därefter av regeringen ytterligare betydande
tullhöjningar vidtagits, dels på lyxvaror, dels ock på varor, beträffande vilka den
inhemska industrien är utsatt för konkurrens från utlandet. Sådana varor äro
exempelvis vissa textilvaror, möbler, hattar, färger, modevaror in. m. Under den
närmaste tiden framåt torde ytterligare vissa tullhöjningar, likaledes i skyddssyfte,
vara att förvänta.
I december uttalade deputeradekammaren en förhoppning, att regeringen
måtte vidtaga skyddsåtgärder för den franska industrien, och närmast som svar på
en interpellation avgav finansministern för någon tid sedan en förklaring, att regeringen
hade under övervägande att höja tullsatserna till skydd mot konkurrens från
Tyskland. I anslutning härtill har helt nyligen en fullständig revision av den allmänna
tariffens satser genomförts. Då alla varor från Förenta staterna äro undantagna
från tullförhöjningarna, och då den allmänna tariffen så gott som uteslutande
tillämpas mot de förutvarande fiendeländerna, är det uppenbart, att man
med ifrågavarande lag åsyftat att skydda sig huvudsakligen mot den tyska konkurrensen.
Höjningen av ifrågavarande tullsatser är ganska avsevärd. De nya
satserna uppgå sålunda i allmänhet till det fyrdubbla av minim itariffens satser. Av
den allmänna tariffens förutvarande satser utgöra de nya i allmänhet högst 300
procent. Undantagna äro livsmedel och trämassa samt ett fåtal andra artiklar av
olika slag.
Det system, som för närvarande tillämpas i Frankrike, är alltså i korthet
följande. För vissa lyxvaror, i främsta rummet viner, gälla importförbud. Andra
varor, exempelvis färgämnen, äro även underkastade importförbud, men få införas
efter särskild prövning, i den mån så visar sig behövligt. Ytterligare andra varor,
nämligen ett stort antal lyxvaror samt vissa varor, som produceras av den inhemska
industrien, hava åsatts mycket höga tullsatser, ända upp till 9 gånger de
före kriget gällande, varjämte slutligen tullarna för flertalet övriga varor höjts med
hänsyn till penningvärdets fall. Samtliga tull satser äro underkastade en fortlöpande
kontroll och höjas eller sänkas i den mån så erfordras.
Härtill kommer så den nyssberörda generella höjningen av den allmänna
tariffens satser, vilken, såsom nämnts, riktar sig mot konkurrensen från länder med
deprecierad valuta.
Schweiz.
Redan i slutet av år 1919 började man i Schweiz planera åtgärder till skydd
för den inhemska industrien och mot den tilltagande arbetslöshet, som uppstått, till
stor del på grund av konkurrens från den tyska och i någon mån också den österrikiska
industriens sida. Det första resultatet blev en förordning i december 1919
om importförbud å möbler. Förbudet var emellertid icke ovillkorligt, i det licenser
gåvos inom ramen av den normala importen före kriget. Då det visade sig, att
importen över franska och italienska gränserna icke gick över denna ram, gavs ett
generellt införseltillstånd för ifrågavarande varor över dessa gränser, under det att
licenstvånget bibehölls beträffande de tyska och österrikiska gränserna.
49
Kung!. Maj:ts -proposition Nr 356.
I början av år 1920 inträdde en tillfällig förbättring, men från och med
sommaren spred sig depressionen och arbetslösheten till den ena industrigrenen
efter den andra. Och att härvid den utländska konkurrensen var en i hög grad
bidragande faktor framgår av de siffror rörande importen för året, vilka numera
offentliggjorts. Sålunda var importen under år 1920 för de flesta varors vidkommande
betydligt större, även kvantitativt, än under normalåret 1913. Införseln av papper
exempelvis hade fördubblats, av trävaror betydligt ökats, av järn minst fördubblats,
av verktygsmaskiner tredubblats och så vidare. Arbetslösheten växte oavbrutet,
och från så gott som alla industrigrenar inströmmade till förbundsrådet framställningar
om skyddsåtgärder. Några sådana hade emellertid ännu i december 1920
icke vidtagits. I juni höjdes visserligen tullarna betydligt, från 20 till 900 procent,
för alla icke traktatbundna positioner, men detta gjordes, enligt vad som uttryckligen
tillkännagavs av förbundsrådet, icke för att återställa det genom penningvärdets
fall förryckta förhållandet mellan varornas värde och tullsatsernas
belopp, utan i första rummet i fiskaliskt syfte. De varor, som berördes härav, voro
av mycket skiftande slag, dock minst färdiga industriprodukter, givetvis beroende
därpå, att traktattarifferna i allmänhet just upptogo sådana produkter.
Först vid årets slut började man skrida till vidtagande av nya skyddsåtgärder.
Vid denna tidpunkt var det i första rummet pappersindustrien, som påkallade
skydd mot konkurrensen från Tyskland. Tidningspressen, som drog fördel av
de billiga papperspriserna, synes emellertid hava framkallat en stark opposition
mot förslagen om tullhöjningar eller importförbud, och regeringen inledde därför i
stället förhandlingar med Tyskland om frågans lösning på annan väg. Angående
dessa förhandlingar har ingenting officiellt meddelats, men resultatet framgår i
huvudsak av följande.
Den 13 december, under pågående förhandlingar, återkallades av tyska regeringen
alla meddelade licenser för export på Schweiz av papper, papp och varor
därav, guld- och sliversmedsarbeten samt oäkta bijouterier. Den 27 december
trädde licenserna åter i kraft, och samtidigt meddelades i tyska tidningar, att exporthandeln
på Schweiz omreglerats. Beträffande de uppräknade varorna förestode ett
allmänt schweiziskt importförbud. Importlicenser skulle emellertid givas inom
ramen av vissa kontingenter, som tillsvidare fastställts till ungefär hälften av den
under fredstid normala importen. Införselfria skulle dessutom vissa varor förbliva,
nämligen färgade och för särskilda bruk avsedda papperssorter samt åtskilliga varor
av papp eller papper ävensom vissa bijouterivaror. Emellertid synes man vid denna
tid i Schweiz snarast hava velat undvika importförbud, och det förefaller sannolikt,
att man avsett en överenskommelse, enligt vilken Tyskland skulle förbinda sig att
på visst sätt begränsa exporten av de ifrågavarande varorna, mot det att Schweiz
icke skulle förbjuda deras införsel. Ett motsvarande kontingenteringsavtal, denna
gång avseende exporten, synes Schweiz hava slutit med Frankrike beträffande ur
och spetsar. I varje fall torde förbundsrådet ännu den sista december 1920 hava
direkt uttalat sig mot ett utsträckande av importförbuden utöver de då gällande,
vilka, såsom förut nämnts, endast avsågo möbler.
Därefter har emellertid en hastig omsvängning inträtt, och den 24 januari detta
år framlade rådet för förbundsförsamlingen ett förslag närmast i motsatt riktning.
Motiveringen till detta förslag, som är synnerligen ingående, uppehåller sig vid och
Bihang till riksdagens -protokoll 1921. 1 sand. 302 höft. (Nr 356.) 7
50
Kungl. Maj ds proposition Nr 356.
granskar alla framförda skäl för och mot statligt ingripande i importreglerade syfte
och uppräknar på några sidor snart sagt alla de faktorer, som världen runt tagits
i betraktande under diskussionen om ifrågavarande spörsmål.
Det framhålles sålunda, att världen för närvarande lider under en allmän
produktionskris, och att därför importbegränsningar icke kunna medföra den hjälp,
som man på många håll synes vänta därav. Vidare kunna sådana åtgärder endast
gynna vissa industrigrenar, och det till och med i viss mån endast på andras, nämligen
exportindustriernas, bekostnad. Dessutom äro de ägnade att förhindra den för
hela folkhushållningen nyttiga prissänkningen, och slutligen måste det framhållas,
att under kriget åtskilliga nya industriföretag uppstått eller utvidgningar av gamla
företag vidtagits, vilka icke rimligen kunna påfordra att bliva bibehållna vid liv
genom konstlade medel. För ett industriellt högt utvecklat land som Schweiz är
det icke möjligt att avstänga sig mera varaktigt från utlandet. En verklig förbättring
av förhållandena kan endast en allmän utjämningsprocess i hela världshushållningen
medföra. Produktionskostnaderna måste minskas i Schweiz och ökas
i vissa andra konkurrensländer. Emellertid kan det, enligt förbundsrådet, icke heller
förnekas, att själva denna process, vilken i och för sig är önskvärd, kan medföra
tillfälliga biverkningar, vilka äro skadliga. Det stadium, varpå denna pågående
process för närvarande befinner sig, är för Schweiz'' vidkommande av sådan art,
att enligt rådets mening statligt ingripande påkallas. Efter att hava prövat alla
inkommande framställningar från industrien och därvid för varje särskilt fall tagit
hänsyn till arbetslösheten, konkurrenspriserna i utlandet, prisnivån inom landet, den
nuvarande importen jämförd med den normala fredstidsimporten, de viktigaste konkurrensområdena
o. s. v. har rådet funnit, att under närmaste framtiden möjlighet
måste finnas såväl att åsätta importförbud för vissa varor som att utan dröjsmål
införa tillräckliga höjningar av vissa tullsatser. Importförbud bör likväl endast
undantagsvis tillgripas och då i allmänhet icke behöva vara ovillkorligt utan endast
möjliggöra en kontingenterimg. Tullsatserna böra givetvis, för att åstadkomma den
avsedda verkningen, kunna tid efter annan ändras, allt efter som förhållandena utveckla
sig. Till följd härav föreslås, att förbundsförsamlingen måtte bemyndiga
rådet dels att fastställa nya eller höja hittillsvarande tullsatser i syfte att anpassa
tulltariffen efter det nuvarande ekonomiska läget, dels att undantagsvis för någon
kortare tid begränsa eller avstänga importen av någon viss vara ävensom att i
samband härmed genomföra en härav betingad nödvändig prisreglering inom landet.
Förbundsrådets förslag har helt nyligen blivit antaget av förbundsförsamlingen,
för övrigt med mycket knapp majoritet (socialisterna och de fransktalande
liberalerna röstade mot förslaget). Förbundsförsamlingen gjorde i övrigt det tilllägget.
att rådet skulle offentliggöra i tidningarna varje särskilt meddelat importförbud
eller liknande föranstaltning.
I enlighet med det sålunda erhållna bemyndigandet har förbundsrådet utfärdat
importförbud för bland annat åtskilliga pappers- och pappvaror, glasflaskor,
järn- och korgmöbler samt bleckdosor. Licenser givas emellertid i viss omfattning
mot en avgift för varje särskilt fall, uppgående till 2 — 6 procent av varans värde.
Förbundsrådet synes särskilt hava riktat sina ansträngningar på att förhindra fördyring
inom landet såsom följd av importförbuden. Sålunda har rådet uppdragit åt folkhushållningsdepartementet
att genom kommissioner, vari de intresserade näringsidkarna
äro företrädda, söka fastställa de gällande import- och detaljhandelsprisen
51
Kungl. Maj.ts proposition Nr 356.
för de viktigaste varuslagen. Dessa kommissioner skola också söka överenskomma
med vederbörande näringsidkaresammanslutningar om regelbundet offentliggörande
av de nämnda priserna och om en prisreglering i allmänhet. Det kan förtjäna
framhållas, att i samband med importförbuden å pappersvaror genomfördes en allmän
prissänkning inom landet på dessa varor med inemot 20 å 30 procent.
Utöver nu omnämnda åtgärder synes man i Schweiz även söka med andra
medel hjälpa industrien ur svårigheterna. Sålunda ämnar förbundsrådet enligt tidningsuppgifter
inkomma med ett förslag om att industrien skulle på statens bekostnad
erhålla kol till väsentligt nedsatta priser.
Holland.
Vad övriga länder i Europa beträffar, så har man i Holland tills vidare ställt
sig på samma ståndpunkt som i Danmark, det vill säga icke infört vare sig importförbud
i avsevärd omfattning eller tullhöjningar. Det bör dock framhållas, att i
den mån varor tullbelagts i Holland ha de i allmänhet åsatts advaloremtullar, vilket
givetvis i många fall minskat behovet av höjningar. I övrigt kan det kanske också
förtjäna erinras om det mellan Holland och Tyskland avslutade kreditavtalet, varigenom
Holland till billigt pris tillförsäkrats tyska kol. producerade nära den
holländska gränsen. Detta liar givetvis också varit en hjälp för den holländska
industrien.
Belgien.
I Belgien införde man under sommaren 1920 samma tullsystem som i Frankrike,
det vill säga majorationskoefficientsystemet. Regeringen bemyndigades tills
vidare för ett år att åsätta alla vikttullsatser en ökningskoetficient, som icke finge
överstiga o. Dessutom hava vissa varor åsatts importförbud, varvid olika regler
gällt allteftersom varorna tillverkats i förutvarande fientliga, neutrala eller allierade
länder. Sålunda har man beträffande en del varuslag, t. ex. leksaker, lantbruksmaskiner
och färgämnen, utan vidare förbjudit import från Tyskland, men lämnat
den fri från andra länder, varvid emellertid ursprungscertifikat erfordrats, då varorna
importerats från neutrala länder men icke när de kommit från ententeländer.
Importförbudet å färger och lantbruksmaskiner från Tyskland kvarstår fortfarande,
varemot importen av tyska leksaker numera är fri. Nämnas må, att i mitten
av nästlidna mars månad ett lagförslag framlades i belgiska representantkammaren,
gående ut på dels höjning av tullsatserna för ett antal varor, till största delen
lyxartiklar, och dels en höjning från 3 till 6 av maximigränsen för de ökningskoefficienter,
vilka regeringen enligt nyssnämnda lag är bemyndigad fastställa. Detta
lagförslag torde nu hava blivit antaget.
Spanien.
I Spanien har depressionen gjort sig gällande på ett synnerligen våldsamt
sätt. Enligt frihandelsvänliga spanska tidningar beror detta huvudsakligen därpå,
att under kriget en för landet onaturlig utveckling inom åtskilliga industrigrenar
ägde rum, vars tillbakagång det vore orimligt att söka förhindra med konstlade
52
Kungi. Maj:ts proposition Nr 356.
medel. Emellertid har resultatet av krisen närmast blivit en stark protektionistisk
rörelse. Genom ett kungligt dekret i november 1920 infördes åtskilliga tullförhöjningax,
från 150—300 procent, på lyxvaror. Samtidigt meddelades, att man hade
för avsikt att genomföra en allmän revision av tulltaxan. De handelstraktater,
som lade hinder i vägen för en sådan, blevo uppsagda, och man beräknar, att det
nya tulltaxeförslaget skall föreligga utarbetat någon gång under innevarande år.
Slutligen må framhållas, att man i Spanien ända sedan långt före kriget
fordrat tullarnas inbetalande i guld eller, därest de betalas med andra medel, med
vissa tillägg. Detta tillägg var i december 1920 omkring 46 procent, men har på
sista tiden nedgått. För mars månad utgjorde tillägget omkring 37 procent.
Finland.
Finland har haft en synnerligen omfattande importreglering genomförd, i
det att inga varor kunnat importeras utan särskilt för varje fall utverkat tillstånd.
Denna anordning är för närvarande ställd på avskrivning, men i stället har en allmän
vittgående förhöjning av tullsatserna genomförts.
Återstående europeiska länder torde i detta sammanhang vara utan större
intresse.
Förenta staterna.
I Förenta staterna hava sedan lång tid tillbaka republikanerna varit protektionister
och demokraterna frihandelsvänliga. Det var därför, oavsett den nu inträdda
allmänna depressionen, givet, att frågan om höjda tullar skulle föras fram
i samband med det nyss inträffade presidentskiftet. Ett förslag till provisoriska
tullhöjningar å vissa lantbruksprodukter hade redan förut antagits av kongressen,
men blev icke lag, enär presidenten Wilson vägrade sitt godkännande. Efter
presidentskiftet har samma förslag nu åter framlagts för kongressen. Vidare är en
tulltariffkommission sysselsatt med utarbetande av förslag till ny tulltaxa, och vid
de »hearings», som denna kommission nyligen företagit med representanter för
olika industrier, hava framkommit åtskilliga fordringar på högre skyddstullar,
riktade särskilt mot den tyska konkurrensen, bland annat beträffande färger, kemikalier,
maskiner m. m. Det nya tulltaxeförslaget väntas bliva färdigt under
sommaren 1921. Slutligen har förslag till en antidumpinglag förelagts kongressen.
Enligt ''»..detta förslag skola varor, som importerats till pris understigande priset i
hemlandet eller produktionskostnaderna, beläggas med tilläggstull, motsvarande
skillnaden mellan importpriset och hemlandspriset respektive produktionskostnaderna.
Förslaget är för närvarande föremål för kongressens behandling.
Japan.
I Japan antogs under sommaren 1920 en ny tullag, vilken bland annat
avsåg att lämna ökat skydd åt industrien. I huvudsak gick denna lag ut på tullfrihet
eller låg tull på råvaror, hög tull på färdiga industriprodukter, särskilt sådana,
som konkurrera med de japanska, samt förbjudande av dumping. Tullfria blevo sålunda
vissa råvaror för pärlemor- och knappindustrien, kemiska industrien, tändsticksindustrien,
vissa järnindustrier in. m. Avsevärda tullhöjningar infördes däremot
bland annat på vissa kemiska preparat, färgämnen, stenkolstjära och trä
-
53
Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.
bearbetningsmaskiner. Till förhindrande av dumping inrättades en särskild kommission,
som har att bestämma, i vilka fall dumpingtull skall erläggas. Såsom
allmän regel gäller, att sådan tull kan utgå, när någon japansk industri av betydelse
hotas med skada på grund av import av varor till oskäligt lågt pris.
I övrigt må framhållas, att ytterligare tullförhöjningar särskilt å järn och
stål anses vara att förvänta inom den närmaste framtiden.
Australien.
Australien följer sedan gammalt en utpräglat protektionistisk tullpolitik.
Inom flertalet varugrupper av betydelse förekomma sålunda tullsatser på upptill
40—45 procent av varans värde. De restriktioner, som infördes under kriget, och
som särskilt avsågo att förhindra import från fiendeländerna, hava dessutom i stor
utsträckning bibehållits. Därjämte förekomma även importförbud av varor från
andra länder — exempelvis superfosfat från Skandinavien — i uttryckligt syfte
att skydda den egna industrien mot utländsk konkurrens. Under loppet av år 1920
hava vidare i vissa fall betydliga tullhöjningar vidtagits. o Tulltaxans allmänna
tariff har sålunda höjts med i genomsnitt cirka 5 procent. A andra sidan har den
preferenspolitik, enligt vilken särskilt England men även engelska kolonier åtnjuta
en gynnsammare tullbehandling än övriga länder, ytterligare skärpts, i det att de
vidtagna tullhöjningarna förhållandevis mindre hårt drabbat England och dess kolonier.
Som sammanfattning torde det kunna sägas, att från den tidpunkt, då krigstidens
importrestriktioner i allmänhet började kunna mildras, och ända till långt in
på år 1920 gick en allt starkare frihandelsvänlig strömning genom världen, vilken
synes i stort sett hava kulminerat så sent som hösten 1920, omedelbart efter
Brysselkonferensen. Därefter kom ett skarpt omslag, och för närvarande är tendensen
utpräglat protektionistisk. Vad beträffar resultatet härav, så hava endast
två av de ovan omnämnda staterna, nämligen Danmark och Holland, ända hittills
motsatt sig införande av nya importrestriktioner. Alla övriga hava genomfört
eller planera tullhöjningar eller importförbud. I
I detta sammanhang må slutligen omnämnas vissa av de på den nyligen
avhållna Londonkonferensen beslutade s. k. ekonomiska sanktionerna, nämligen de
i flera ententeländer antagna eller i varje fall föreslagna lagarna om straffavgift
på tyska varor, som införas till nämnda länder. Ehuru dessa lagar givetvis tillkommit
på grunder och med syften, som icke direkt beröra här avhandlade ämnen,
måste de tydligen i viss mån komma att verka som ett kraftigt tullskydd för den
inhemska industrien och övriga näringar gentemot konkurrens från Tyskland.
Enligt bestämmelserna i dessa lagar, vilkas innehåll i de olika länderna i sina
huvuddrag äro likartade, skall varje importör av varor från Tyskland erlägga en
del av priset för varan, högst 50 procent, till statsmyndigheterna i importlandet,
varigenom alltså den tyske säljaren av sin köpare endast erhåller den återstående
delen av försäljningssumman. Detta förfaringssätt är givetvis i praktiken i huvudsak
liktydigt med en kraftig importtull å tyska varor. I England, Frankrike och
Belgien hava lagar av dylikt innehåll redan antagits, varjämte, enligt tyska uppgifter,
jämväl Polen, Jugoslavien, Tjeckoslovakien, Kina och Siarn förklarat sig
villiga att träffa liknande anordningar.
54
Kungl. Majds ''proposition Nr 356.
Departe
mentschefen
Det
nuvarande
krisläget.
Den inom handelsdepartementet verkställda utredningen rörande
läget inom vissa grenar av den svenska industrien, för vars huvuddrag
jag i det föregående redogjort, giver otvetydigt vid handen, att industrien
befinner sig mitt uppe i en kris av hittills okänd skärpa och
med konsekvenser, som ännu icke låta sig överblicka. Krisen kännetecknas
i synnerhet av avsättningssvårigheter för industrien såväl
i hemlandet som å utlandsmarknaden. Avsättningssvårigheterna hava
för ett stort antal industrier föranlett vittgående driftsinskränkningar
och därigenom medfört arbetslöshet av högst ansenliga dimensioner.
Redan i februari detta år uppskattades antalet arbetslösa till omkring
60,000 personer — en summa, som sedan dess ytterligare stegrats, under
det att antalet av dem, som arbeta med inskränkt arbetsdag eller arbetsvecka,
torde vida överstiga nyssberörda siffra.
Den omfattning och styrka, som den industriella krisen i vårt
land sålunda tagit, är ägnad att ingiva den allvarligaste oro. Så hårt
pressad som industrien för närvarande är, lärer det nämligen kunna
befaras, att densamma, därest krisen ytterligare skärpes och förlänges,
icke skall kunna — särskilt om den skolade arbetarstammen på grund
av driftsinställelserna varaktigt skingras åt olika håll — genomgå de
hopade svårigheterna utan att taga obotlig skada för framtiden. Skulle
så ske, är det fara värt, att den ökning i det allmänna välståndet, som
kännetecknat de sista årtiondenas ekonomiska utveckling i vårt land,
förbytes i motsatsen. Vad detta innebär, icke minst för vår växande
industribefolkning, torde icke tarva närmare utläggning.
Det är icke min mening att här söka mera uttömmande utreda,
vilka orsakerna kunna vara till de svårigheter, med vilka vår industri
för närvarande har att kämpa. Jag vill emellertid konstatera, att dessa
svårigheter påtagligen intimt sammanhänga med den över hela världen
rådande depressionen, som bland annat tagit sig i uttryck i ett ihållande
och våldsamt prisfall med ty åtföljande stark återhållsamhet från
köparnas sida. Då storleken av detta prisfall torde kunna anses som
en god mätare av depressionens styrka, tillåter jag mig i detta sammanhang
hänvisa till vidstående diagram, som angiver prisutvecklingen
inom grosshandeln i ett antal länder från och med ingången av år 1920.
De här ovan av mig berörda, med den allmänna depressionen å
världsmarknaden sammanhängande svårigheterna skärpas emellertid för
vårt lands vidkommande av vissa företeelser av mera speciell natur,
vilka äro ägnade att befordra en intensiv och i många fall övermäktig
Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.
55
Statistique C énérale (Frankrike)
Farmand (No -ge)
Finanstidend s (Danmark)
(Sverige)
.Sv. H. T.
Neder
änderna (Centraal Bjr. voor de stat)
bor (U. S. A.)
Bureau of Ls t
idol. .... ___
1920 Jan. ^br. Mars April Maj Juni Juli .Aug. Sept. Okt. »ov. Dec 1921 Jan. Febr. -Mars
56
Kung!. Maj.ts proposition Nr 356.
konkurrens från utlandets sida såväl inom våra egna gränser som å
exportmarknaden. Särskilt utsatta för denna utländska konkurrens äro
textil-, järn-, järnm ann faktur-, maskin- och elektroindustrierna. Men
även ett flertal andra industrier hava stark känning därav.
En av de företeelser, varpå jag ovan syftat, hänför sig till det
egendomliga förhållandet, att de flesta utländska valutors inre värde,
det vill säga köpkraft på hemmamarknaderna, är större än deras kursvärde,
uttryckt i svenska kronor, eller med andra ord större än deras
köpkraft på den svenska marknaden. Denna olikhet mellan vissa valutors
kursvärde och inre köpkraft, som i synnerhet är betecknande för
länder med starkt deprecierat mynt, giver åt dylika länder både på inoch
utlandsmarknaden ett övertag i konkurrensen, som är direkt proportionellt
mot graden av valutakursens undervärdering. Jag har låtit
göra ett försök att med ledning av vissa offentliggjorda prisindexsiffror
approximativt beräkna de kurser, i vilka vissa främmande valutor vid
olika tidpunkter borde hava stått i förhållande till vår kronvaluta, för
att köpkraftsparitet skulle hava förelegat. Resultatet av detta försök,
som jag återgiver med all reservation för de felaktigheter, som kunna
föranledas av den använda beräkningsmetodens ofullkomlighet, framgår
av efterföljande tabell:
|
|
| December 1920. |
|
|
Partiprisindex | Sverige 299 (Sv. H. T.) | England 220 (Economist) | Frankrike XI. S. A. 436 189 (Stat. Générale) (Bnreau of Labor.) | Tyskland 1,626 (Frankt. Zeit.) | Norge 370 (Farmand) |
Kursvärde i |
| 17.80 | 30.52 5.12 | 7.14 | 75.56 |
Inre värde...... |
| 24.68 | 49.38 5.90 | 16.3 5 | 80.81 |
|
|
| Februari 1921. |
|
|
Partiprisindex | 250 | 192 | 378 167 | 1,440 | 281 |
Kursvärde i |
| 17.41 | 32.48 4.50 | 7.45 | 80.27 |
Inre värde...... |
| 23.64 | 47.62 5.5S | 15.43 | 88.9 7 |
Det förtjänar anmärkas, att de prisindices, som använts vid uppgörande
av ovanstående tablå, icke tillkommit efter enhetliga principer
och därför icke kunna anses i alltför hög grad jämförbara. De gälla
dessutom endast grosshandelspriser, vilket likaledes i viss mån förringar
deras värde som jämförelsematerial. Icke desto mindre lämna de ernådda
resultaten en viss ledning för bedömande av här ifrågavarande spörsmål
och framhäva tämligen markerat den allmänna övervärderingen av den
svenska valutan i främmande länder.
57
Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.
En annan av de av mig åsyftade speciella företeelser, som äro
ägnade att försvåra den svenska industriens konkurrensmöjligheter, är att
söka i den — oberoende av det säregna valutaläget — ogynnsamma relationen
mellan våra egna och vissa främmande länders produktionskostnader.
I fråga om de i tillverkningen ingående råvarorna torde visserlio-en,
om man bortser från den höjning av tillverkningskostnaderna för
vår industri, som föranletts och i viss mån fortfarande föranledes av den
från utländsk sida understundom tillämpade prisdifferentieringspolitiken,
kostnadsskillnaden mellan in- och utlandet i allmänhet icke vara av allt
för stor betydelse. Annorlunda ställer sig saken däremot beträffande
arbetslönerna, vilka inom åtskilliga av våra industrier stegrats väsentligt
mera i förhållande till fredslönenivån än lönerna i det med oss konkurrerande
utlandet. Till belysning härav ber jag att få hänvisa dels till
innehållet i den såsom bilaga intagna översikten över arbetslönernas
växlingar i vårt land och i utlandet och dels till vad som anförts under
rubriken arbetslöner i de likaledes såsom bilaga intagna kortfattade översikterna
av den företagna utredningens resultat.
I detta sammanhang må särskilt framhållas, att den av olika
omständigheter föranledda vidgade skillnaden mellan våra egna och
utlandets produktionskostnader även i så måtto bidragit att försvaga
vår industris konkurrensmöjligheter, som därigenom föranletts en
minskning i effektiviteten av det tullskydd, varav flertalet av våra
för hemmamarknaden arbetande industrier ansetts böra komma i
åtnjutande. Att exakt bestämma omfattningen av denna minskning,
vilken i allmänhet — ehuru icke fullt riktigt — uteslutande skyllts på
den allmänna höjningen av prisnivån, låter sig givetvis icke gorå utan
en ingående kännedom om produktionskostnadsförändringarna i in- och
utlandet. Under nuvarande förhållanden är emellertid, på sätt jag i det
följande skall vidare utveckla, eu tillförlitlig utredning härutinnan icke
möjlig att åvägabringa. En viss ledning för bedömandet av minskningen
i tullskyddets effektivitet lämnar emellertid en inom handelsdepartementet
uppgjord sammanställning rörande bland annat tullbeloppens
procentuella förhållande till de importerade varornas värden under åren
1913—1920. Till denna sammanställning, vilken såsom bilaga fogats
till protokollet i detta ärende, tillåter jag mig här hänvisa.
Om det sålunda är visst, att den svenska industrien för närvarande
har att genomgå en kris av hittills okänd omfattning och styrka,
äro meningarna däremot så mycket mera delade, när det gäller att bedöma
vad som under förhandenvarande situation från det allmännas
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 302 höft. (År 356.) 8
Nödvändigheten
av ett
statsingripande.
58 Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.
sida kan och bör göras för att bringa industrien det stöd och det bistånd,
varav den är i behov. Om denna meningsskiljaktighet bära de
uttalanden, som gjorts av de olika ledamöterna i den av mig tillkallade
delegationen, nogsamt vittne. Att låta den omständigheten, att
delegationens ledamöter givit uttryck åt vitt skilda åsikter i den föreliggande
frågan, verka därhän, att från statsmakternas sida icke ens
ett försök göres att mildra krisens hårda påfrestningar å det industriella
området, anser jag emellertid, så som förhållandena numera utvecklat
sig, icke vara försvarligt. Det får nämligen icke förbises, att
med den utomordentliga skärpa, som krisen antagit, och den långvarighet,
densamma tenderar att få, stora delar av vår industri så småningom
måste komma i det läge, att de icke längre förmå att på egen
hand uthärda depressionens tunga belastning; och det kan icke nog
kraftigt understrykas, att ett överskridande av bristningsgränsen i större
omfattning säkerligen skulle komma att för hela den ekonomiska utvecklingen
i vårt land medföra de mest ödesdigra följder.
Vad som särskilt är ägnat att skärpa situationens allvar och framhäva
vikten av att från statens sida intet underlåtes, som kan befordra
återupptagandet av den tynande industriella verksamheten, är den svåra
arbetslöshet, som, på sätt jag redan påpekat, går i den industriella
krisens spår. Redan nu har arbetslösheten nått en omfattning, större
än någonsin tillförene i vårt land, och alltjämt växer skaran av dem,
som genom driftsinställelser se sig berövade sitt arbete och sitt levebröd.
Det är väl förklarligt, att inför dessa verkningar av krisen, som
pa det allra hårdaste drabba stora delar av vår arbetarebefolkning och
endast ofullständigt kunna mildras genom statliga och kommunala nödhjälpsarbeten
och arbetslöshetsunderstöd, även inom arbetarkretsar en
alltmer utbredd oro över den nuvarande situationens allvar och framtidens
ovissa utsikter gör sig gällande. Lika förklarligt är, att också
på detta håll den rådande oron tagit sig uttryck i framställningar
— såväl muntliga som skriftliga — om statsåtgärder för möjliggörande
av den industriella driftens uppehållande.
För nödvändigheten av ett statligt ingripande till lindrande av
krisförloppet och stödjande av industrien talar också den omständigheten,
att, såsom framgår av den översikt, som i det föregående är
lämnad rörande utlandets ställning till frågan om skyddande av det
egna landets näringsliv, kraftiga åtgärder i skyddssyfte, såsom importförbud
och långtgående tullförhöjningar, i så gott som alla industriländer
redan vidtagits eller äro under förberedande. När världens starkaste
industriländer sålunda finna sig föranlåtna att på det allra mest verk
-
59
Kungl. Maj.ts proposition Nr 356.
samma sätt tillgodose sin industris intressen, synes det mig alldeles
uppenbart, att i ett litet land som vårt statsmakterna icke rimligtvis
kunna förhålla sig passiva inför den enastående allvarliga kris, som för
närvarande hotar att alldeles lamslå stora grenar av industriell verksamhet.
Tyvärr förhåller det sig emellertid så, att något universalmedel, Åtgärder mot
ägnat att råda bot för de svårigheter, med vilka vår industri för när- knsen''
varande har att kämpa, icke gives. Såsom redan förut antytts, sammanhänga
nämligen dessa svårigheter så nära med den ekonomiska
depression, som nu övergår hela världen, att någon fullständigare förbättring
icke lärer vara att förvänta, förrän ett allmänt konjunkturomslag
inträffat. Detta hindrar emellertid icke, att vissa medel — låt
vara med mera begränsad räckvidd — dock stå till buds, vilka medel,
samfällt utnyttjade, böra kunna om icke avhjälpa så i allt fall bringa
viss lättnad i de rådande tryckta förhållandena. Läget är nu sådant,
att dessa medel enligt min mening icke längre böra lämnas outnyttjade;
tvärtom synas mig såväl de krafter, varöver industrien själv förfogar,
som statsmakternas strävanden nu böra inriktas på att genom
angripande av svårigheterna från olika håll i görligaste mån höja industriens
konkurrensförmåga samt mildra verkningarna av den pågående
krisen.
Då det nu gäller att undersöka, vilka positiva åtgärder som från
industriens egen samt statsmakternas sida kunna vidtagas för att bringa
lättnad i industriens betryckta situation, tillåter jag mig till en början
erinra, att, såsom jag redan förut påpekat, de svårigheter, som — oavsett
den allmänna depressionen — äro för vårt land speciellt utmärkande,
väsentligen kunna härledas dels från den svenska valutans övervärdering
i utlandet, dels ock från vara i förhållande till utlandets
alltför höga produktionskostnader.
Vad då först beträffar de olägenheter, som härröra av den svenska inskridande
valutans övervärdering i utlandet eller, annorledes uttryckt, de utländska
valutornas undervärdering i förhållande till vår valuta, vill jag tillåta
mig framhålla, att, ehuru orsakerna till detta egenartade valutaförhallande
ännu icke äro med säkerhet utrönta, det likväl lärer finnas anledning
antaga, att detsamma är av mera övergående natur, även om det icke är
möjligt att nu förutse, när rättelse härutinnan kan komma att inträda.
Huruvida några positiva åtgärder till befordrande av en på köpkraftspariteten
baserad jämvikt mellan valutorna ligga inom den praktiska
60
Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.
politikens möjligheter, är jag ännu icke i tillfälle att uttala mig om;
utvecklingen på ifrågavarande område är emellertid föremål för regeringens
synnerliga uppmärksamhet.
Nedbringande Då det således åtminstone för närvarande icke torde vara möjligt
Uonskottna- att anvisa någon väg ut ur de svårigheter, som föranledas av den
dema. bristande jämvikten mellan vår egen och utlandets valutor, synes det
mig så mycket nödvändigare att, för återvinnande av vår konkurrenskraft,
strävandena inriktas på att i möjligaste män nedbringa våra
i förhållande till utlandets allt föi höga produktionskostnader. Jag
anser mig icke nog kraftigt kunna understryka, att det för ett varaktigt
återställande av vår industris konkurrensförmåga — problemet sett
på längre sikt — framstår såsom absolut nödvändigt, att just på denna
punkt det allra mest energiska arbete insättes. Detta arbete i kostnadsbesparande
riktning ankommer givetvis i främsta rummet på industrien
själv, men uppenbart torde vara, att industrien därvidlag bör kunna
från statsmakternas sida påräkna allt det stöd och all den uppmuntran,
som över huvud taget kunna lämnas. Då i avseende å råvarukostnader
skillnaden mellan in- och utlandet numera i allmänhet icke torde vara
av alltför stor betydelse och då den största delen av övriga i produktionskostnaderna
ingående element oftast i sista hand kunna återföras
till lönekostnader av olika slag, är det klart, att just dessa kostnader —
i vad de avse såväl förvaltnings- som arbetarpersonal — utgöra en av de
allra viktigaste faktorer, varmed man i det föreliggande problemet har
att räkna. En omständighet, som, utan att medföra sänkning av reallönerna,
bör kunna i väsenllig mån underlätta återgången till en lägre
lönenivå, utgör det förhållandet, att, på sätt framgår av de av socialstyrelsen
tid efter annan sammanställda siffrorna för levnadskostnadernas
höjd, dessa kostnader sedan ungefär ett halvt år tillbaka varit stadda i
hastigt sjunkande; ifrån att vid kvartalsskiftet september—oktober 1920
hava nått en höjd av 281, hade socialstyrelsens levnadskostnadsindex
vid senaste kvartal sskifte nedgått till 249. Såsom ett tecken på den
växande förståelse, varmed både inom arbetsgivar- och arbetarkretsar
spörsmålet om lönekostnadernas nedbringande omfattas, må framhållas,
att under de senaste månaderna inom åtskilliga industrigrenar en
understundom rätt så accentuerad sänkning av de i penningar uttryckta
lönerna på förhandlingens väg kommit till stånd. Jag erinrar i detta
sammanhang jämväl om, att beträffande de löner, över vilka staten själv
direkt har beslutanderätt, en automatisk jämkning nedåt sker genom
dyrtidstilläggens beräknande efter socialstyrelsens levnadskostnadsindex
61
Kungl. Maj.ts proposition Nr 356.
samt att Kungl. Maj:t därjämte i de till riksdagen nyligen avlåtna
propositionerna angående dyrtidstillägg till befattningshavare i statens
tjänst m. fl. föreslagit ändringar i grunderna för dyrtidstilläggens bestämmande,
varigenom ytterligare minskning i de av statsmedel utgående
avlöningsbeloppen skulle komma att äga rum.
Eu annan av de i produktionskostnaderna ingående posterna, som,
enligt vad de verkställda utredningarna giva vid handen, åtminstone för
vissa industrier, såsom exempelvis järnindustrien, spelar en högst betydande
roll, är utgifterna för frakter av råvaror och färdigfabrikat. I
åtskilliga till Kungl. Maj:t från industriidkarehåll inkomna framställningar
har ock med skärpa betonats vikten av, att snara åtgärder vidtagas
för åstadkommande av en allmän sänkning av de nu tillämpade
höga och för industrien i gemen ytterst betungande järnvägsfrakttarifferna.
Då jag är av den uppfattningen, att för åtskilliga av våra viktigaste
industrigrenar en effektiv sänkning av fraktsatserna skulle vara
ägnad att väsentligt bidraga till lättande av konkurrensmöjligheterna
— jag behöver endast erinra om, att, på sätt framgår av den såsom
bilaga litt. C till detta protokoll fogade utredningen, frakterna för vissa
järntillverkningar för närvarande uppgå till nära 30 procent av varans
värde — har jag ansett det i hög grad önskvärt, om en fraktnedsättning
kunde med det snaraste vidtagas, helst som en dylik åtgärd jämväl
bör vara ägnad att i viss mån verka nedpressande på den allmänna
levnadskostnadsnivån. Chefen för kommunikationsdepartementet bar
även förklarat sig beredd att som ett led i strävandena för produktionskostnadernas
nedbringande och prisnivåns sänkande förelägga Kungl.
Maj:t förslag rörande en allmän nedsättning av järnvägsfrakterna, att
träda i tillämpning så snart ske kan. Den minskning i inkomsterna för
statens järnvägar, som härav föranledes, torde till avsevärd del kunna
budgetmässigt balanseras genom de ökade tullinkomster som, vid bifall
till vad jag senare kommer att föreslå rörande en provisorisk höjning
av vissa industritullar, skulle komma att tillföras statsverket.
Beträffande en annan av de i produktionskostnaderna ingående
faktorerna, nämligen ränteutgifterna, äro ju desamma till sin storlek
beroende av den diskontosats, som av riksbanken tillämpas, och sålunda
i likhet med fraktutgifterna i viss mån direkt avhängiga av åtgärder,
som falla inom statsmakternas beslutanderätt. Frågan om diskontots
höjd är ju emellertid av den art, att det icke tillkommer Kungl. Maj:t
att därmed taga någon som helst befattning. Under erinran att riks
-
62
Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.
banken i dagarna företagit eu diskontonedsättning med en halv procent,
vill jag därför inskränka mig till att uttala, att jag, i likhet med vad från
industriidkarehåll gjorts gällande, är böjd för att antaga, att även
genom åtgärder av dylik natur — måhända mindre på grund av deras
inverkan å produktionskostnaderna än till följd av deras allmänt stimulerande
inflytande å det ekonomiska livet — viss lättnad bör kunna
beredas i de industriella svårigheterna.
Beträffande till sist de produktionskostnadsfaktorer, som här förut
icke särskilt berörts, såsom bränsle- och kraftutgifter, regikostnader m. m.,
torde i detta sammanhang annat knappast vara att säga, än att det givetvis
i främsta rummet ankommer på industrien själv att även i dessa hänseenden
söka genomföra största möjliga besparingar för att nedbringa
priserna å sina tillverkningar och öka sin konkurrenskraft. Vad bränslekostnaderna
angår må därjämte framhållas, att de ju under de senaste
månaderna redan varit föremål för eu mycket kraftig minskning och i
varje fall icke kunna annat än gynnsamt påverkas av den ifrågasatta
sänkningen av järn vägsfrakterna.
De åtgärder och förslag, jag hitintills berört, hava huvudsakligen
haft avseende på nedbringandet av vår industris i förhållande till utlandets
alltför höga produktionskostnader. Ån en gång vill jag kraftigt
betona, att endast på denna väg ett varaktigt återställande av industriens
konkurrenskraft och ett återvinnande av vad som under krisen
redan gått förlorat synes mig kunna ernås. Denna synpunkt är enligt
min mening så viktig, att den icke ett ögonblick får släppas ur sikte.
Givetvis kan det emellertid icke förväntas, att de ansträngningar, som i nu
ifrågavarande hänseende ofrånkomligen måste göras, genast skola bära
frukt; tvärtom torde det kunna med visshet sägas, att det arbete, som härutinnan
förestår, kommer att bliva både långvarigt och svårt. Under sådana
omständigheter och då någon ljusning i den pågående krisen ännu icke
kan skönjas, är det i betraktande av det ytterst prekära läge, i vilket
stora delar av vår industri för närvarande befinna sig, enligt min
mening nödvändigt att, jämsides med förberörda, mera långsamt verkande
åtgärder, provisoriskt anlita andra utvägar, ägnade att, till dess den
stora produktionskostnadsskillnaden mellan oss och utlandet utjämnats
eller åtminstone väsentligt minskats, dels direkt lätta industriens avsättningssvårigheter,
dels ock begränsa det av tullskyddets minskade
effektivitet föranledda, i förhållande till varuomsättningen starka varu
-
63
Kungl. Mapts proposition Nr 356.
tillflödet från utlandet och därigenom indirekt bereda industrien ökade
avsättningsmöjligheter på hemmamarknaden.
Vad som i förstnämnda hänseende synts mig från statsmakternas
sida närmast kunna göras har varit att genom direkta statsbeställningar
samt utfärdande av allmänna föreskrifter rörande ökat företräde för
svenska varor vid upphandling för statens räkning söka i görligaste
mån lindra verkningarna av den allmänna stagnation inom affärslivet,
varunder industrien för närvarande lider. Vissa åtgärder i dylik riktning
hava också, i överensstämmelse med de önskemål, som från industriidkarehåll
framförts, redan vidtagits. Sålunda har jag, i syfte att redan nu
så långt det är möjligt tillföra industrien de statsbeställningar, som
under innevarande år äro avsedda att göras, kommunicerat med de
departementschefer, under vilka de statliga verk och inrättningar sortera,
som i avsevärdare mån hava att verkställa upphandlingar för statens
behov. De av mig sålunda gjorda hänvändelserna hava ock resulterat
däri, att i avseende å vissa artiklar statsbeställuingar av ganska
betydande omfång torde komma den inhemska industrien till godo.
Vidare är att nämna, att Kungl. Maj:t den 15 innevarande april på min
föredragning i en till samtliga upphandlande myndigheter avlåten cirkulärskrivelse
föreskrivit, att tillsvidare intill dess annorlunda förordnas, dock
högst t. o. m. den 31 mars 1922, myndighet, som har att verkställa
upphandling för statens räkning, må, när upphandlingen är av beskaffenhet
att kunna i avsevärdare mån medverka till uppehållande av svensk
industri eller beredande av arbetstillgång inom landet, giva företräde
åt svensk vara, även om myndigheten skulle anse sig vid eu sträng
tillämpning av föreskrifterna i gällande upphandlingsförordning icke vara
därtill berättigad, med rätt för myndigheten att, där skillnaden i pris
mellan svensk och utländsk vara är så stor, att myndigheten trots förberörda
medgivande icke finner sig kunna träffa avtal om inköp av
svensk vara, underställa ärendet Kungl. Mapts prövning. Möjligt är ju,
att på nu ifrågavarande område tillfälle till ytterligare ingripanden till
förmån för svensk industri kunna komma att erbjuda sig; i varje fall
är det min avsikt att med den största uppmärksamhet följa förhållandenas
vidare utveckling.
Då jag nu övergår till att behandla de mycket omstridda frågor,
som röra begränsningen av det utländska varutillflödet och skyddandet
av den inhemska industriens marknad i det egna landet, tillåter jag
mig till en början erinra om, att jag redan i det föregående i viss
Ökad statsupphandling
m. m.
Begränsning
av importen.
64
Import
förbud.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.
mån givit uttryck för de principiella synpunkter, ur vilka enligt min
mening ifrågavarande spörsmål under förhandenvarande förhållanden bör
ses. Jag har sålunda såsom min mening uttalat, att något universalmedel,
ägnat att råda bot för de svårigheter, med vilka vår industri
för närvarande har att kämpa, icke finnes; att vissa medel med mera
begränsad räckvidd dock stå till buds, vilka medel, samfällt utnyttjade,
böra kunna om icke avhjälpa så i allt fall bringa viss lättnad i de
rådande tryckta förhållandena; att därvid de utvägar, som för ett varaktigt
stärkande av vår industris konkurrenskraft måste anses vara av
den ojämförligt största betydelsen och därför framför allt måste tillgripas,
äro de, som avse nedbringandet av våra i förhållande till utlandets
alltför höga produktionskostnader; att emellertid de produktionskostnadssänkande
faktorer, som böra sättas i rörelse, först så småningom
kunna beräknas göra verkan och i varje fall icke lära vara i stånd att
inom den närmaste tiden återställa den rubbade jämvikten i konkurrensförhållandena;
samt att det därför i betraktande av industriens ytterligt
prekära läge måste anses påkallat att, till dess den stora produktionskostnadsskillnaden
mellan oss och utlandet utjämnats eller väsentligt
minskats, träffa anstalter för att begränsa det av tullskyddets minskade
effektivitet föranledda och för stora delar av vår industri högst menliga
varutillflödet från utlandet. Jag är sålunda av den uppfattningen, att
det — jämsides med de ansträngningar, som ofrånkomligen måste göras
för att nedbringa industriens produktionskostnader — kräves kompletterande
åtgärder, avsedda att tillfälligtvis moderera varuimporten samt
bereda industrien andrum att anpassa sig efter de i många avseenden
ändrade förhållandena.
De åtgärder, som härvid kunna komma i fråga, äro, såsom framgår
av de av kommerskollegium och ekonomiska rådet i ämnet avgivna
yttrandena, importförbud och tullförhöjningar.
Vad då först angår den närmast till hands liggande och kraftigast
verkande åtgärden, importförbud, anser jag emellertid, i likhet med
kommerskollegium och ekonomiska rådets majoritet, dylika förbud —
åtminstone såvitt fråga är om nödvändighetsvaror och andra för landets
hushållning viktiga artiklar — så långt som möjligt böra undvikas.
Beträffande skälen för denna min uppfattning ber jag att få åberopa
vad kommerskollegium därutinnan anfört. Särskilt vill jag framhålla,
att ett inslående på importförbudsvägen säkerligen skulle komma att
för vårt näringsliv förorsaka allvarliga störingar av olika slag och nödvändiggöra
införandet av ett omfattande licensgivningssystem av den
65
Kiingl. Maj:ts proposition Nr 356.
i tillämpningen ytterst vanskliga och oundvikligt impopulära art, som
under krigsåren kom till användning. Framför allt vill jag emellertid
påpeka — och detta är ju också av kommerskollegium med skärpa framhållet
— att det genom åtgärder av nu ifrågavarande slag måhända skulle
kunna riskeras, att den nedåtgående prisrörelsen bragtes att fullständigt
avstanna eller tilläventyrs förbyttes i prisstegring och att sålunda levnadsoch
produktionskostnader i stället för att förbilligas komme att ytterligare
fördyras.
Med vad jag här sagt vill jag emellertid icke hava förnekat,
att förhållandena kunna komma att utveckla sig därhän, att det —
vilka betänkligheter man än må hysa mot en importreglering — kan
bliva nödvändigt att i större eller mindre omfattning tillgripa en dylik
åtgärd. Bland annat låter det alltför väl tänka sig, att de å den senaste
interallierade konferensen i London beslutade så kallade sanktionerna
mot Tyskland, för vilkas innehåll jag tidigare redogjort, kunna komma
att giva den tyska exporten en för vår egen industri i så hög grad
oförmånlig riktning åt norr, att åtgärder av importreglerande natur icke
i längden kunna undgås. Innan klarhet vunnits om, dels huru de redan
vidtagna sanktionsåtgärderna kunna komma att verka, dels ock huruvida
några vtterligare anstalter av dylik , art under den närmaste tiden äro
att förvänta, saknar jag emellertid anledning att närmare ingå på berörda
spörsmål.
I likhet med kommerskollegium och ekonomiska rådet anser jag
under sådana omständigheter, att den utväg, som närmast bör tillgripas,
då det gäller att åstadkomma en ökning av industriens avsättningsmöjligheter
å hemmamarknaden genom begränsning av varutillflödet från
utlandet, är att söka i en provisorisk förhöjning av gällande tullsatser.
Redan från början vill jag emellertid tillkännagiva, att jag jämväl
därutinnan helt biträder den av kommerskollegium och ekonomiska rådet
uttalade meningen, att jag icke kan giva min anslutning till de särskilt
för några månader sedan från vissa håll med styrka framförda kraven
på, att denna tullförhöjning skulle givas generell natur och sålunda
utsträckas till att schablonmässigt omfatta samtliga positioner i gällande
Hilltaxa. Skälm mot ett djdikt förfarande hava på ett enligt min mening
sä övertygande sätt utvecklats av kommerskollegium i dess den 10
december 1920 i ämnet avgivna utlåtande, att jag för egen del knappast
har något att i saken tillägga. Jag vill endast bekräfta, att även
jag är böjd för att tro, att de tillfälliga fördelar, som genom en dylik
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 302 höft (Nr 356.) 9
Provisorisk
tullre
glering.
Generell
eller partiell
tullförhöjning.
Invändningar
mot en
partiell tullförhöjning.
66 Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.
åtgärd måhända skulle på vissa håll vinnas, icke skulle uppväga de
olägenheter i form av ökade levnads- och produktionskostnader samt
minskad industriell konkurrensförmåga för framtiden, som därav skulle
kunna bliva en följd.
Vad jag — alltjämt i nära anslutning till den ståndpunkt, som
av kommerskollegium och ekonomiska rådet intagits — anser mig böra
i nu ifrågavarande avseende tillstyrka är sålunda endast eu partiell
tullförhöjning eller, närmare bestämt, en temporär förhöjning'' av tullskyddet
för sådana för vårt land viktiga industrigrenar, vilka för uppehållande
av sin produktion och bibehållande av sina avsättningsmöjligheter
å hemmamarknaden bevisligen äro i trängande behov därav. Jag
avser härvid ingalunda — jag ber uttryckligen att få betona detta —
att taga någon som helst ställning till frågan, huruvida vår framtida
handelspolitik bör gå i protektionistisk eller frihandelsvänlig riktning,
eller att på något sätt föregripa den omfattande utredning, som för närvarande
pågår i tull- och traktatkommittén. Min avsikt med det till
giltighetstiden begränsade förslag, som jag i det följande skall framlägga,
är endast att under eu kris, vars skärpa hittills saknat motstycke
i vår industris historia, söka att, genom en tillfällig förhöjning
av det till följd av yttre omständigheter numera ytterst decimerade
tullskyddet, åt våra mest betydelsefulla industriella produktionsgrenar
återskänka något av den konkurrenskraft, som under trycket av övermäktiga
förhållanden hotar att gå totalt förlorad.
Det kan emellertid invändas och har också blivit invänt, att till
och med den kraftigaste tullförhöjning för närvarande i allmänhet skulle
komma att sakna större betydelse, då marknaden redan är så fylld av
importerade varor,'' att, även om tullgränsen fullständigt avstängdes,
avsättningsmöjligheterna för den svenska industriens produkter knappast
på mycket lång tid skulle komma att mera avsevärt förbättras. Häremot
må det dock tillåtas mig att framhålla, dels att denna anmärkning
i varje fall äger giltighet endast i fråga om ett ganska begränsat antal
varor — storleken av de hos handlandena inneliggande lagren av importvaror
torde i allmänhet vara väsentligt överskattad — dels ock att,
även där lagerbehållningarna verkligen äro stora, de dock, trots den av
depressionen förorsakade köpolusten, småningom måste smälta samman
och öppna luckor, vilka det då bör förbehållas den svenska industrien att
fylla. Jag vill i detta sammanhang påpeka, att det visserligen är sant,
att fjolårets enorma importsilfror under de senaste månaderna rätt så
kraftigt minskats, men jag vill samtidigt framhålla, att denna minskning
67
Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.
icke är beroende på någon återvändande konkurrenskraft för den svenska
industrien eller någon ökad omsättning av svenska varor utan helt synes
vara att tillskriva den inom affärsvärlden rådande allmänna stagnationen.
Ställes den svenska industrien alltjämt utan annat stöd än det numera
ofta fullständigt illusoriska skydd, som den gällande tulltaxan skänker,
kan det befaras, att de köpebehov, som tid efter annan yppa sig, alltjämt
komma att, till förfång för svenskt näringsliv och svenskt arbete,
tillgodoses genom utlandets av valutaförhållanden och andra omständigheter
i konkurrenshänseende gynnade industrier. Följden härav kan bliva,
att när en gång den nuvarande depressionen avlöses av en period av
ökad ekonomisk livaktighet och större varuefterfrågan, den svenska
industrien i stor utsträckning finner sig undanträngd från det egna
landets marknad. Att detta såvitt möjligt bör förebyggas, därom kan
väl knappast råda mer än en mening.
Aven om på grund av den nu rådande stagnationen inom affärslivet
en tullförhöjning icke alltid kan omedelbart medföra åsyftad hjälp
åt industrien, bör därmed dock kunna vinnas, att, då en ljusning i
konjunkturen med återvändande köplust inträtt, tillgodoseendet av de
ökade varubehoven förbehålles den svenska industrien i väsentligt större
omfattning, än eljest skulle bliva fallet. Detta synes mig i själva verket
utgöra ett av de måhända starkaste motiven för att nu vidtaga en tullförhöjning.
Den mest vägande av de invändningar, som framförts mot en —
låt vtsra provisorisk och till omfattningen rätt så begränsad — höjning
av industritullarna, torde emellertid vara, att en dylik åtgärd skulle
vara ägnad att förhindra en fortsatt nedgång av prisnivån eller till
och med medföra en ny prisstegring. Det successiva återställande av
penningens köpkraft, som åtminstone hittills utgjort målet för våra
finanspolitiska strävanden, skulle härigenom äventyras, produktionskostnadssänkningen
skulle förhindras eller rent av förbytas i en
ny produktionskostnadsstegring och exportindustriens läge, i stället för
att förbättras, tvärtom undergå en ytterligare försämring. För egen
del är jag under förhandenvarande förhållanden böjd för att anse dessa
farhågor såsom i hög grad överdrivna. Därest tullförhöjningen på ovan
angivet sätt begränsas och därtill hålles inom måttlig höjd, är det min
övertygelse, att den starka konkurrensen de svenska företagen emellan
i förening med den säkerligen högst kännbara konkurrens, som alltfort
kommer att från utlandet göra sig gällande, skall verka därhän, att
tullförhöjningen, särskilt om den kombineras med en nedsättning av
A lidamålet
med en
provisorisk
tullförhöjning.
68 Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.
järnvägs fr ak t tarifferna, icke kominer att i det avseende, varom nu är
fråga, få annat inflytande, än att det allmänna prisfallet måhända
— ehuru ingalunda säkert — fortskrider i något långsammare takt.
Även om det obestridligen framstår såsom önskvärt, att skillnaden
mellan vår egen och utlandets prisnivå utjämnas, synes mig en dylik
retardation i prisfallet under alla omständigheter vara att föredraga
framför de olyckor, som skulle följa, därest på grund av en fortsatt
ohejdad import av utländska färdigprodukter det rådande krisläget till sist
skulle utlösa sig i en katastrof för stora delar av vårt industriella liv.
Om jag sålunda är benägen att anse de befarade olägenheterna
av en provisorisk och inom måttliga gränser hållen förhöjning av vissa
industritullar såsom i varje fall väsentligt överdrivna, är jag däremot,
såsom av det förut sagda framgår, fullt medveten om, att eu dylik tullförhöjning
icke i och för sig kan råda bot för alla de svårigheter, med
vilka de industrier, som av förhöjningen skulle beröras, för närvarande
hava att kämpa. Den ekonomiska depressionen kommer nog — alla
tullförhöjningar och övriga statsåtgärder till trots — att vila tung över
vårt näringsliv, och någon definitiv förbättring härutinnan lärer väl
icke kunna förväntas, förrän genom eu stabilisering av världsförhållandena
och eu besinningsfullare ekonomisk politik än den, som nu
flerstädes föres, mark beredes för ett återvändande till mera normala
förhållanden. Såsom ett bland de sannerligen icke så många medel,
som stå statsmakterna till buds, då det gäller att bereda åtminstone
någon lättnad i industriens tryckta förhållanden, synes mig likväl en
tullförhöjning äga sin givna betydelse. Även om en sådan förhöjning,
för att icke motverka en fortsatt önskvärd sänkning av prisnivån, måste
stanna vid ett jämförelsevis blygsamt belopp och sålunda icke ensam
kan återställa industriens rubbade konkurrensförmåga, bör den dock
vara ägnad att — tillsammans med de övriga i samma riktning verkande
faktorer, som enligt min mening böra sättas i rörelse — i sin mån bidraga
till uppnåendet av det mål, näringslivets förhjälpande över krisens
betryck, som av alla goda krafter i samhället, oavsett meningsskiljaktigheter
i övrigt, endräktigt eftersträvas. I
I enlighet med den principiella uppfattning, åt vilken jag här ovan
givit uttryck, har jag låtit, på grundval av den inom handelsdepartementet
verkställda omfattande utredningen rörande industriens nuvarande
69
Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.
läge, utarbeta förslag till eu temporär måttlig förhöjning av tullskyddet
för vissa betydelsefulla grenar av landets industri.
För huvudinnehållet i detta förslag skall jag nu tillåta mig i
korthet redogöra. Särskilt skall jag då något närmare beröra de synpunkter,
som ansetts böra vara vägledande för bestämmandet av omfattningen
och storleken av de ifrågasatta tullförhöjningarna samt tiden
för deras giltighet.
Vad till en början beträffar omfattningen av det extra tullskyddet
eller med andra ord frågan, över vilka rubriker i gällande tulltaxa detsamma
skall utsträckas, ber jag att få meddela, att jag vid uppgörandet
av förberörda förslag låtit mig angeläget vara att i görligaste mån
följa de av ekonomiska rådet i dess förut återgivna utlåtande av den
18 december 1920 uppdragna riktlinjer samt taga all möjlig hänsyn
till de av rådet däri särskilt framhållna synpunkter. Jag har sålunda, på
sätt rådet förordat, sökt tillse, att endast sådana industrier, vilka det
ur ekonomisk synpunkt vore för landet önskligt att upprätthålla, skulle
komma i åtnjutande av det extra tullskyddet, och vidare ur förslaget
uteslutit alla sådana, där det icke vid den verkställda utredningen klart
ådagalagts, att ett trängande behov av ökat skydd förelåge. Jag har
likaledes ägnat all den uppmärksamhet, som under den till buds stående
tiden varit möjlig, åt de olika industriernas produktionsförhållanden och
den utländska konkurrensens omfattning, i den mån densamma avspeglat
sig i de tillgängliga importsiffrorna, samt på grundval av det insamlade
materialet och de upplysningar, som eljest kunnat erhållas, sökt bilda
mig en så allsidig uppfattning som möjligt av de olika industriernas
läge och framtidsutsikter.
Tilläventyrs kan mot det förslag, som jag nu går att framlägga,
invändas, att det blivit alltför vittomfattande och omspänner alltför stor
del av tulltaxans rubrikantal. Härtill vill jag tillåta mig att genmäla,
att en gallring, sådan som av mig verkställts, alltid måste bliva utomordentligt
svår att rättvist genomföra och att det i de enskilda fallen
ofta kan hysas olika meningar om, huruvida en tullposition bör medtagas
eller icke. Jag bär emellertid sökt att — utan att utelämna
någon av de för landet allra mest viktiga industrier, vilka synts mig
vara i oundgängligt behov av ökat skydd — så långt ske kunnat begränsa
antalet av de i förslaget upptagna tulltaxerubrikema. Särskilt
vill jag framhålla, att det nuvarande tullsystemet bildar en så väl
systematiserad helhet, att det vid ändring av en viktigare tullrubrik
Redogörelse
för det föreliggande
förslagets
huvudpunkter.
Omfattningen
av
tullförhöjningen.
70
Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.
ofta inträffar, att för bibehållande av jämvikt i tullskyddet motsvarande
ändring måste vidtagas i ett stort antal rubriker, vilka kanske var för
sig äro av mindre intresse. Sambandet mellan vissa närbesläktade tillverkningsgrenar
är nämligen ofta så starkt, att vid en tullrevision,
sådan som den nu ifrågavarande, den ena eller andra grenen ej
lämpligen kan, utan sönderbrytande av hela det system, varpå den
nuvarande tulltaxan vilar, tilldelas eu särställning, ett förhållande, som,
enligt vad jag under hand inhämtat, även föranlett, att åtskilliga industriidkare,
exempelvis inom järnindustriens område, ansett sina intressen
tillvaratagna genom framställningar, som från andra håll ingivits,
ehuru desamma icke direkt åsyftat förstnämnda industriidkares speciella
tillverkningar. I betraktande härav lärer sålunda den omständigheten,
att framställning om förhöjt tullskydd ej inkommit med avseende å vissa
artiklar, icke i och lör sig innebära bevis för, att en tullförhöjning för
ifrågavarande artiklar är obehövlig. I synnerhet torde detta få anses vara
fallet, då halvfabrikat för nämnda tillverkningar ifrågasatts komma i
åtnjutande av ökat tullskydd. Detta är anledningen till, att i förslaget
understundom medtagits tulltaxerubriker, beträffande vilka någon framställning
om förhöjning av tullsatsen icke förelegat. I
I fråga om det sätt, på vilket den företagna gallringen mera i
detalj verkställts, ber jag i övrigt att få anföra följande.
Till en början hava ur förslaget uteslutits alla livsmedel, såväl
rena jordbruksprodukter som industriellt bearbetade alster. Dessutom
hava från den nu föreslagna tullförhöjningen undantagits alla tullrubriker
av övervägande finanstullkaraktär, vilka såsom varande av företrädesvis
statsfinansiellt intresse torde komma att av chefen för finansdepartementet
i annat sammanhang göras till föremål för omprövning. Jag har vidare
ansett mig böra undvika att föreslå åtgärder, som skulle kunna störande
inverka på den inom tull- och traktatkommittén pågående allmänna revisionen
av tulltaxan. Sålunda har i förslaget nu bestående tullfrihet bibehållits
orubbad, även då goda skäl kunnat andragas för införande av provisoriska
tullar. Av samma anledning har jag ej heller ansett lämpligt
ifrågasätta någon uppdelning av tulltaxerubrikerna, utan har jag i sådana
fall, då en rubrik omfattar ett flertal artiklar, bland vilka endast en
eller annan lämpligen bort beredas ett ökat tullskydd, i regel förfarit
så, att någon höjning i den för rubriken nu gällande tullsatsen icke
ifrågasatts.
Jag har vidare utgått ifrån, att sådana tullförhöjningar såvitt
möjligt borde undvikas, som kunde vara ägnade att fördyra för bygg
-
71
Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.
nadsverksamheten erforderliga materialier, liksom även sådana tullökningar,
som för livsmedelsproduktionen skulle framstå såsom särskilt betungande.
Då jag emellertid ansett mig icke kunna ur förslaget utesluta vissa
järnbruksprodukter, vilka tjäna såsom utgångsmaterial vid tillverkning
av för jordbruket erforderlig järnmanufaktur, har jag funnit mig icke
heller kunna underlåta att i förslaget medtaga dylika järmanufakturartiklar.
Jag är emellertid av den åsikten, att i avseende å sådana
artiklar en tullförhöjning bör vidtagas endast under den förutsättningen,
att betryggande garanti kan vinnas för, att det ökade tullskyddet verkligen
kommer industrien tillgodo och icke av de fasta mellanhandssammanslutningar,
som inom denna bransch äro tillfinnandes, utnyttjas
till oskäligt fördyrande av de tullskyddade produkterna. En undersökning
i dylikt hänseende är av mig planerad; och är det min avsikt att,
därest förslag i nu förevarande ämne till riksdagen avlåtes, så skyndsamt
som möjligt lämna riksdagens vederbörande utskott meddelande om det
resultat, vartill ifrågavarande undersökning kan leda.
Slutligen vill jag nämna, att jag i några fall, där fråga varit om
lyxartiklar eller mer eller mindre umbärliga varor, funnit mig böra i
det föreliggande förslaget medtaga produkter, i avseende å vilka behovet
av ökat tullskydd varit mindre framträdande. Enär vissa varor
av nyssberörda slag i nu gällande tulltaxa belagts med högre tullsatser
än närstående nödvändighetsartiklar, å vilka behovet av en provisorisk
tullförhöjning synts oomtvistligt, skulle nämligen uppenbara oformligheter
uppstå, därest de förstnämnda uteslötes från tullförhöjningen och sålunda
bleve lägre tullbeskattade än de sistnämnda. Dylika rubbningar i det
nuvarande tullsystemet har jag sökt att i möjligaste mån undvika.
Det förslag till provisoriska tullförhöjningar, som i enlighet med
här ovan utvecklade principer inom handelsdepartementet utarbetats,
upptager sammanlagt 508 tulltaxerubriker och avser vissa industrialster
av följande slag, nämligen: möbler och närstående snickeriarbeten samt
korgmakeri- och borstbinderiarbeten ; tapeter; garn, vävnader och andra
textilvaror med undantag för sådana, som bestå av silke; dam- och herrkonfektion
samt andra sömnadsarbeten; fajans och porslin; glasvaror; järnoch
metallvaror samt arbeten av ädla metaller; maskiner och vissa andra
verkstadsindustriens artiklar; vissa musikinstrument; samt vågar.
De i förslaget upptagna tulltaxenumren äro följande:
72
Kung!. Maj:ts proposition Nr 356.
Vikt- eller stycketullrubriker.
Avd. VI. Irävaror, flätade varor, borstbindararbeten samt ben, horn
och andra formbara ämnen m. m.: nr 251—256, 259—262, 273, 275, 276,
279, 283—286;
Avd. VII. Papper och tryckalster m. m.: nr 318, 319;
Avd. VIII. Spånadsämnen tor djur- och växtriket samt därav framställda
varor: nr 377—393, 396—408, 410, 412, 415, 416, 421—424,
426, 427, 429, 430, 432—435, 437, 438, 440, 441, 443, 446—448, 450,
454—467, 469, 471—473, 477—494, 499, 501, 502, 506—542, 550,
551, 554, 557—560, 565, 567, 570, 571, 573. 575, 577, 587, 588, 590—
592, 595, 600—604, 612, 617—620, 622, 623;
Avd. X. Lervaror: nr 664, 667—676;
Avd. XI. Glas och glasvaror: nr 692, 694—698, 702—705;
Avd. XII. Metaller: nr 715—718, 720, 722, 724, 726—736, 738,
739, 742 b, 743—745, 747—766, 768, 774—788, 790—810, 812—827,
829—836, 839—846, 848—851, 857, 860 — 868, 871, 875—896 med
därvid fogad anmärkning, 898—903, 905—911, 913—920, 922—931,
935—938, 941—945, 948—952, 961—963, 969, 975, 977;
Avd. XIII. Maskiner, apparater, fartyg och fordon: nr 979 — 991?
993 — 1001, 1003, 1005—1016, 1018—1028, 1035—1046, 1052—1064?
1067—1071, 1073—1081, 1090—1092, 1094—1097;
Avd. XVI. Varor, ej annorstädes upptagna: ur 1270 och 1271 med
därvid fogad anmärkning 1 samt 1280—1284.
Värdetullrubriker.
Avd. XIII A. Maskiner, apparater, fartyg och fordon: nr 992,
1033, 1034 och 1098.
Dessutom föreslås förhöjning av de minimitullsatser, som angivas
i anmärkningen till tulltaxerubrikerna 1019—1021, i anmärkningen 6 till
avdelning XIII A i tulltaxan samt i anmärkningen 2 till tulltaxerubribrikerna
1060—1065.
73
Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.
I ovanstående förteckning hava endast upptagits tulltaxerubriker,
för vilka i gällande tulltaxa viss tullsats finnes utsatt. Det bör emellertid
observeras, att, då i åtskilliga andra tulltaxerubriker finnas intagna
stadganden av innehåll, att dit hänförliga varor skola tullbehandlas lika
med eller i viss relation till vurm-, som falla under de till förhöjning
föreslagna tulltaxerubrikerna, tullförhöjningarna komma att sträcka sina
verkningar något längre än den upprättade förteckningen angiver.
Beträffande härefter den storlek, som bör givas åt de ifrågasatta
tilläggstullarna, har jag redan i det föregående såsom min mening uttalat,
att det extra tullskyddet — av skäl som närmare angivits — måste givas
en tämligen måttlig höjd. Jag vill härtill lägga, att, även om det under
normala förhållanden är riktigt att vid utmätande av tullskydd för en viss
vara utgå från, att skyddet bör bestämmas så, att det någorlunda täcker
skillnaden mellan in- och utlandets produktionskostnader, ett sådant beräknings-
och tillvägagångssätt under förhandenvarande omständigheter
måste anses fullständigt uteslutet. Det förhåller sig ju nämligen nu så,
att produktionskostnaderna för snart sagt alla varuslag i såväl Sverige
som utlandet oupphörligt äro utsatta for häftiga växlingar; vad som i
dylikt hänseende gäller den ena dagen, kan den andra dagen vara fullständigt
förändrat. Härtill kommer, att i avseende å en mångfald varuslag
den svenska industrien har att utstå konkurrens från ett flertal
olika länder, i vilka tillverkningskostnaderna, med hänsyn till valutakursernas
ställning och läget av den allmänna pris-och lönenivån, ställa
sig högst olika. Om det redan under normala förhållanden är vanskligt
att i avseende å ett visst varuslag någorlunda exakt beräkna produktionskostnadsskillnaden
mellan in- och utlandet, är detta sålunda för
närvarande absolut omöjligt. Under sådana omständigheter och då den
inom handelsdepartementet verkställda utredningen klart givit vid handen,
att, även om den exakta produktionskostnadsskillnaden icke nu kan
bestämmas, denna skillnad dock beträffande de allra flesta varuslag är
så stor, att det icke är tänkbart att täcka densamma enbart genom ett
tullskydd, har jag funnit mig böra övergiva tanken på en genomförd
differentiering av de ifrågasatta tilläggstullarna och föreslår i stället —
för alla de fäll där ökat tullskydd ansetis höra ifrågakomma och tullen
utgår efter varans vikt — en genom användande av eu fix multiplikativ
koefficient åstadkommen ensartad höjning av de nuvarande tullsatserna.
Denna koefficient har jag, efter omsorgsfullt övervägande av
samtliga på frågan inverkande, här förut berörda faktorer, ansett skäBihang
till riksdagens protokoll 1921. 1 saml. 302 käft. (Nr 356.) 10
Storleken
av tullförhöjningen.
74
Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.
ligen böra sättas till 2, vilket med andra ord skulle innebära en fördubbling
av nu gällande tullsatser.
I avseende å de relativt fåtaliga, efter värde utgående tullsatser,
som beröras av det föreliggande förslaget, ställer sig saken något
annorlunda. Visserligen hava även värdetullarna — på grund av den
av valutaläget och andra omständigheter förorsakade ökade skillnaden
mellan utlandets försäljningspriser och de inhemska produktionskostnaderna
— i allmänhet undergått en effektivitetsminskning, men denna
minskning är, enligt vad den verkställda utredningen givit vid handeu,
icke så betydande som den, vilken övergått vikttullarnai Under sådana
omständigheter synes i avseende å värdetullarna ökningen av tullskyddet,
procentuellt taget, icke böra sättas så stor som den ovan för
vikttullarna föreslagna höjningen. Det har under utredningen förebragts
upplysningar, som tyda på, att, därest man ville återgiva
värdetullarna samma skyddskraft, som skulle tillföras vikttullarna
genom nyssberörda procentuella förhöjning, ökningen av tullskyddet
i allmänhet icke borde sättas högre än omkring 30 procent. Denna
siffra är visserligen icke att betrakta som annat än ett ytterst
approximativt beraknat genomsnittstal, men då det i varje fall är
omöjligt att för den mångfald olika varuslag, som sammanförts under
de nu ifrågavarande värdetullrubrikerna, uträkna och fastställa särskilda
förhöjningskoefficienter, har detta genomsnittstal synts mig skäligen
kunna tagas till utgångspunkt vid bestämmandet av den för värdetullarna
avsedda tullförhöjningen. Jag föreslår därför, att beträffande
värdetullarna förhöjningskoefficienten sättes till 1.3 eller med andra ord att
tullförhöjningen begränsas till 30 procent av nu gällande tullsatser.
De värdetull underkastade artiklar, som beröras av förslaget och
sålunda skulle bliva föremål för eu tullförhöjning av 30 procent,
falla samtliga inom den mekaniska verkstadsindustriens område och
utgöras av: mindre motorer, rubriken 992, lokomotiv, rubriken 1,033,
diverse i taxan ej särskilt nämnda maskiner, rubriken 1,034, samt järnvägs-
och spårvägs vagnar i förening med motorer ävensom åkdon och
fordon, ej särskilt nämnda, rubriken 1098. Av dessa åtnjuta samtliga
för närvarande ett tullskydd av 10 procent av värdet med undantag för
de till sistnämnda rubrik hän förliga artiklarna, för vilka tullen utgår
med 15 procent av värdet.
Därjämte finnas, till säkerställande av en viss effektivitet av vikttullarna
för maskiner m. m., bestämmelser i tulltaxan intagna av innehåll,
att tullbeloppet, även där tullsatserna äro fastställda efter vikt,
75
Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.
skall i varje fall motsvara minst viss procent av varans värde, nämligen
för elektriska maskiner, rubrikerna 1060—1065, samt sy- och
stickmaskiner, rubrikerna 1019—1021, minst 10 procent och för icke
elektriska maskiner, andra än de sistnämnda, minst 5 procent av varans
värde. Åven dessa minimitullsatser, om vilka bestämmelser finnas meddelade
i de av mig förut här ovan angivna anmärkningarna till vissa
tulltaxerubriker, skulle enligt mitt förslag höjas med 30 procent.
Såsom i det föregående med styrka framhållits, böra de ifrågasatta
tullförhöjningarna erhålla rent provisorisk karaktär. Deras giltig- 81 lg 6 8
hetstid bör sålunda uttryckligen begränsas, exempelvis till den 1 juli
1922. Därest förhållandena redan dessförinnan skulle förändras därhän,
att ett borttagande eller en nedsättning i större eller mindre omfattning
av tilläggstullarna kan äga rum, bör det givetvis ankomma på
Kungl. Maj:t att med begagnande av den grundlagsenlig! Kungl. Maj:t
i dylikt hänseende tillkommande rätten vidtaga åtgärder i sådant syfte.
Beträffande dagen för tullförhöjningarnas ikraftträdande torde det böra
överlämnas åt Kungl. Maj:t att härom träffa avgörande.
De föreslagna tullförhöjningarna skulle sannolikt komma att för- Beräknad akanleda
en icke så obetydlig ökning i statsverkets inkomster av tullmedel, “komité™’
Då det icke är möjligt att förutse, huru importsiffrorna under den närmaste
framtiden komma att ställa sig, undandrager sig emellertid storleken
av denna ökning varje exaktare beräkning. Till någon ledning
för bedömandet härav må dock meddelas, att under år 1913, som torde
kunna betraktas såsom ett i importhänseende tämligen normalt år med
en total tulluppbörd av inemot 70 miljoner kronor, uppbörden utgjorde
för varor, som införtullades under de här ovan upptagna vikt- och stycketullrubrikerna,
sammanlagt omkring 18 miljoner kronor och för varor,
hänförliga till förberörda fyra värdetullrubriker, tillhopa cirka 1.6 miljoner
kronor. Under förutsättning att importen under det år, som närmast
stundar, ungefärligen komme att hålla sig på 1913 års nivå eller något
däröver, skulle de föreslagna tilläggstullarna sålunda kunna beräknas
komma att tillföra statsverket en inkomst, för helt år räknat, av omkring
20 miljoner kronor. Åven om emellertid inkomsten skulle stanna vid
ett något lägre belopp, lärer det i allt fall kunna antagas, att den komme
att förslå till täckande av en högst avsevärd del av den inkomstminskning,
som en sänkning av järnvägs frakttarifferna skulle komma att medföra
för statens järnvägar.
76
Kungl. Maj:ts proposition AV 356.
förhö nino-en • Slutligen ber jag att få fästa uppmärksamheten på att, vid bifall
föranledda till vad här ovan ifrågasatts, åtskilliga provisoriska ändringar torde
äDndrngbr 1 krävas såväl * bestämmelserna angående förtullning från frihamn och
stämmeiser. bilager som ock i § 13 mom 1 och 2 av gällande tulltaxeförordning.
Härtill torde jag, sedan generaltullstyrelsen avgivit yttrande i ämnet,
framdeles få återkomma.
Styrelsens'' ^ver det, försl;ig, för vars innehåll jag här ovan redogjort, har
utlåtande, generaltullstyrelsen anmodats att — ur synpunkten av de intressen,
styrelsen har att tillvarataga — avgiva yttrande.
I anledning härav har generaltullstyrelsen i ett under gårdagen inkommet
utlåtande anfört följande:
»Vid behandlingen av det överlämnade förslaget har generaltullstyrelsen, på
vilken det icke lärer ankomma att ingå i prövning vare sig av de olika inhemska
industriernas större eller mindre behov av ökat tullskydd för sina tillverkningar
eber av frågan om lämpligheten och riktigheten att nu vidtaga mera avsevärda
tullförhöjningar, så långt den knappa tiden medgivit, sökt bedöma, huruvida de
föreslagna tullförhöjningarna i ett eller annat avseende skulle kunna antingen medfora
svårare rubbningar i det inbördes förhållandet mellan olika tullsatser eller föranleda
tulltekniska olägenheter av mera allvarlig art.
f förstnämnda hänseende kunna visserligen påvisas fall, då tullförhöjningar
föreslagits för inom olika industrier använda halvfabrikat, utan att motsvarande
höjning ifrågasatts för de färdiga fabrikaten. Med iakttagande av de riktlinjer,
som vant vägledande vid utväljandet av de industrier, för vilka tullförhöjningar
ansetts böra ifrågakomma, lärer emellertid konsekvenser av ovan angivet slag icke
kunna helt undvikas.
I tulltekniskt avseende har styrelsen, som i annat sammanhang torde få avgiva
yttrande beträffande de provisoriska ändringar i bestämmelserna angående förtullning
från frihamn och frilager samt i § 13 av gällande tulltaxeförordning, vilka
krävas vid det föreliggande förslagets genomförande, intet att erinra mot förslaget.»
Av förberörda utlåtande framgår alltså, att det föreliggande förslaget
. ur tullteknisk synpunkt icke givit anledning till någon erinran.
Att, vid bifall till förslaget, vissa ojämnheter i tullskyddet skulle komma
att uppstå, har jag väl beaktat. Detta lärer emellertid, såsom generaltullstyrelsen
också framhållit, vid en partiell tullförhöjning aldrig kunna
helt undvikas, utan skulle härför hava erfordrats eu fullständig omarbetning
av nu gällande tulltaxa. Om en dylik tulltaxerevision har
det med hänsyn till det arbete, som inom tull- och traktatkommittén
för närvarande pågår, icke nu kunnat bliva fråga, dag är emellertid
77
Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.
av den bestämda meningen, att de olägenheter, som skulle kunna
föranledas av ovan anmärkta förhållande, måste anses såsom försvinnande
små i jämförelse med de fördelar, som genom ett bifall till
förslaget skulle tillföras stora delar av vår industri och därmed också
hela vårt land.
Till sist må det tillåtas mig att ännu en gång sammanfattningsvis
återgiva de huvudsynpunkter, vilka för mig varit bestämmande, då
det gällt att taga ställning till frågan om en begränsning av varuimporten
genom provisoriskt förhöjda tullar.
De skäl, som framför allt synts mig tala för en dylik åtgärd,
hava varit dels nödvändigheten av att i det ytterst prekära läge, vari
stora delar av vår industri för närvarande befinna sig, söka tillse, att
icke krisen tager sådant förlopp, att den industriella verksamheten och
därmed även den ekonomiska utvecklingen i vårt land tillfogas obotlig
skada, dels ock angelägenheten av att i möjligaste mån söka förebygga
och begränsa den svåra arbetslöshet, som går i den industriella krisens
spår.
Härtill kommer, att, när ett flertal av världens starkaste industriländer
funnit sig föranlåtna att genom importförbud eller långt gående
tullförhöjningar på det allra mest verksamma sätt värna om sin industris
intressen, det icke synts mig rimligt, att statsmakterna i ett litet land
som vårt skulle förhålla sig passiva inför de oerhörda svårigheter, med
vilka vårt näringsliv — delvis på grund av den starka varutillförseln
från utlandet — för närvarande har att kämpa.
Den mest vägande av de invändningar, som framförts mot en —
låt vara provisorisk och till omfattningen rätt så begränsad — tullförhöjning,
har synts mig vara, att en dylik åtgärd kunde vara ägnad att
förhindra en fortsatt önskvärd nedgång av prisnivån eller t. o. m. medföra
en ny prisstegring.
Under för handen varande förhållanden har jag emellertid ansett
dessa farhågor såsom väsentligt överdrivna. Jag har givit uttryck för
min övertygelse, att, därest tullförhöjningen, såsom av mig föreslagits,
hålles inom måttlig höjd, den starka konkurrensen mellan de
svenska företagen i förening med den säkerligen mycket betydande
konkurrens, som alltfort torde vara att förvänta från utlandet, kommer
Sammanfattning
av
huvudskälen
för en tullförhöjning.
Departementschefens
hemställan.
78 Kungl. Maj is proposition Nr 356.
att verka därhän, att tullförhöjningen i det avseende, varom här är
fråga, icke får annat inflytande, än att det allmänna prisfallet måhända
— ehuru ingalunda säkert — fortskrider i något långsammare takt.
Särskilt må i detta sammanhang framhållas, att, därest den i utsikt
ställda nedsättningen av järnvägsfraktsatserna samtidigt kommer till
stånd, detta i sin mån bör verka i prissänkande riktning.
Vid övervägande av dessa och andra på frågan inverkande faktorer
har jag alltså funnit mig böra förorda, att åtgärder vidtagas för
åstadkommande av en provisorisk förhöjning av vissa tullsatser i
enlighet med det inom handelsdepartementet utarbetade förslag, för
vilket jag ovan redogjort.
Under åberopande av vad sålunda anförts, hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagep medgiva,
att nedannämnda i gällande tulltaxa för inkommande varor stadgade
tullsatser må från och med dag, som av Kungl. Maj:t bestämmes,
tillsvidare intill dess annorlunda förordnas, dock högst intill den 1 juli
1922, förhöjas med härefter angivna procenttal, nämligen:
a) tullsatserna vid taxerubrikerna nr 251—256, 259—262, 273,
275, 276, 279, 283—286, 318, 319, 377—393, 396—408, 410, 412,
415, 416, 421—424, 426, 427, 429, 430, 432—435, 437, 438, 440,
441, 443, 446—448, 450, 454—467, 469, 471—473, 477—494, 499,
501, 502, 506—542, 550, 551, 554, 557—560, 565, 567, 570, 571,
573, 575, 577, 587, 588, 590—592, 595, 600—604, 612, 617-620,
622, 623, 664, 667—676, 692, 694—698, 702—705, 715—718, 720,
722, 724, 726—736, 738, 739, 742 b, 743—745, 747—766, 768, 774—788,
790—810, 812—827, 829—836, 839—846, 848—851, 857, 860—868,
871, 875—896 med därvid fogad anmärkning, 898—903, 905—911,
913—920, 922—931, 935—938, 941—945, 948—952, 961—963, 969,
975, 977, 979-991, 993—1001, 1003, 1005—1016, 1018—1028, 1035
—1046, 1052 — 1064, 1067—1071, 1073—1081, 1090—1092, 1094—
1097, 1270 och 1271 med därvid fogad anmärkning 1 samt 1280—1284
med 100 procent samt
b) tullsatserna vid taxerubrikerna nr 992, 1033, 1034 och 1098
ävensom de minimitullsatser, som angivas dels i anmärkningen till taxerubrikerna
nr 1019—1021, dels i anmärkning 6 till avdelning XIII A
i tulltaxan, dels ock i anmärkning 2 till taxerubrikerna 1060—1065, med
30 procent.
79
Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.
Vad föredragande departementschefen sålunda
hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämde,
behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
bifalla; och skulle proposition till riksdagen avlåtas av
den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
J. H. Göransson.
i
Kungl. Majits proposition Nr 356.
81
Bil. litt. A.
r. m.
rörande vissa svenska industriers nuvarande läge.
Kortfattat utdrag ur den inom handelsdepartementet verkställda utredningen.)
Järnindustrien.
Tillverkningen ntgöres av grövre järn- och stålprodukter samt
järn- och stålmanufaktur.
Tillverkningens kvantitet och värde inom den grövre järnindustrien
samt värde inom järnmanufakturen åren 1913 och 1919 framgår av
följande översikt:
Industrigrupper | 19 13 | 19 19 | ||
1,000-tal | 1,000-tal | 1,000-tal | 1,000-tal | |
Grövre järnindustri... | 2,255 | 250,995 116,295 | 1,659 | 667,604 847,000 |
In- och utförseln åren 1913 och 1920 av grövre järnartiklar och
järnmanufaktur framgår av följande översikt:
|
| I n f ö | r s e 1 | IT t f ö | r s e 1 |
Industrigrupper |
| 1,000-tal | 1,000-tal | 1,000-tal | 1,000-tal |
Grövre järnindustri j | 1913 | 240 | 27,556 | 455 | 67,546 |
|
|
| |||
1920 | 225 | 104,838 | 243 | 134,062 | |
| 1913 |
| 13,462 | _ | 23,343 |
i Järnmanufaktur ... ■ |
|
|
| ||
1920 | — | 62,450 | — | 80,346 |
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 302 höft. (Nr 356.) 11
Tillverkningens
art,
Tillverk
ningens
storlek.
Utrikes
handelns
förändringar.
Råvarorna
och deras
priser.
Järnmalm.
Träkol och
koks.
Kalksten och
dolomit.
Järnskrot.
82 Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.
Malmkvalitet | Pris | kronor per ton åren | |
1913 | 1919 | 1920 | |
Styckemalm, ordinär kvalitet...... | 7.85 | 25.oo | 23.00 |
» manganhaltig......... | 9.4 0 | 35.00 | 33.00 |
Slig ....................................... | 10.75 | 30.8 5 | 30.50 |
Ovanstående priser utgöras av självkostnaderna plus frakten från
gruvan till järnbruken. De hava ställts till förfogande av en mellansvensk
gruvförvaltning och kunna därför ej betraktas som medelpriser
för hela landet. De belysa emellertid på ett tillfredsställande sätt den
inträdda prisstegringen.
De för närvarande gällande noteringarna å träkol äro avsevärt
lägre än medelpriserna för år 1920, men järnverken hava redan under
nämnda år inköpt en mycket stor del av 1921 års träkolsbehov.
Träkolsprisernas variationer framgå av följande översikt:
Pris i kronor per läst åren
1913 1919 1920 jan. 1921 mars 1921
13.15 38—53.5 50—57 38—60 18 å 20
De tyska gjuterierna hade under december 1920 att räkna med
ett kokspris, omräknat i svenskt mynt, av 24 kronor per ton, under det
att de svenska gjuterierna vid motsvarande tidpunkt måste kalkylera
med ett pris av 125 kronor per ton för engelsk gjuterikoks eif svensk
hamn. I februari 1921 kostade samma koks 110 å 130 kronor per
ton eif svensk hamn.
Pris i kronoi per ton åren
1913 1919 1920
6.32 12.— 22.—
Siffrorna beteckna ej medelpriser.
| Pris i kronor per ton åren | ||
JvV itlitt/l | 1913 1919 | 1920 | jan. 1921 |
Svenskt ............ Importerat ......... | 1 70.— 115.00—ISO.oo | 100.00— 210.00 120.00— 190.oo | 100.00 120.00 |
På grund av de starka variationer, som skrotnoteringarna undergått
åren 1919 och 1920, kunna för dessa år svårligen några bestämda
årsmedelpris angivas.
83
Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.
Arbetslönerna vid järnverken jnklusive valsverken åren 1913, 1919
och 1920 framgå av nedanstående översikt1).
Arbetarkategori | Arbetslöner i öre per timme inkl. naturaförmåner | |||
1913 | 1919 | lista halvåret | 2:dra halvåret ! 1 | |
i Masugnsarbetare .................................... | 40.6 | 121.7 | 136.9 | 155 j |
Martinarbetare....................................... | 48.3 | 118.8 | 130.4 | 186.1 |
Lancashirearbetare ................................. | 56.5 | 128.5 | 138.5 | 189.8 |
Götvalsverksarbetare ............................. | 47.0 | 125.6 | 134.7 | 182.4 |
\ Grovplåtvalsverksarbetare........................ | 50.8 | 126.3 | 135.2 | 191.4 |
Tunnplåtvalsverksarbetare........................ | 49.6 | 119.0 | 141.9 | 186.5 |
Stång- och mediumvalsverksavbetare ......... | 47.6 | 120.6 | 137.2 | O 00 |
Tråd- och finvalsverksarbetare.................. | 49.8 | 121.4—126.4 | 138.5—147.4 | 198.1 1 |
Medeltal | 47.3 | 123 a | 140 7 | 179 |
Med avseende å arbetslönerna i utlandet torde särskilt de tyska
vara av intresse. Med säkerhet torde kunna antagas, att lönerna vid tyska
järnverk utgöra högst 50 procent av de svenska. Arbetskostnaderna per
enhet färdig vara torde dock i Tyskland vara väsentligt lägre, än vad
eu jämförelse mellan arbetslönerna vid svenska och tyska verk giva vid
handen, på grund av att tillverkningen vid de senare drives i ojämförligt
större skala.
Situationen på järnmarknaden i Sverige karaktäriseras framför allt
av eu utomordentligt skarp tysk konkurrens, men även belgiskt, franskt
och engelskt järn utbjudes i Sverige till låga priser. Vad särskilt det
tyska järnet beträffar, synes den fortgående ökningen i införseln härav
vara betingad av den betydande förbättring, som detta järns kvalitet
icke minst under kriget undergått.
Då träkolen utgöra den största posten i det svenska träkolstackjärnets
framställningskostnad och då dessa vid tiden för anskaffning av
1921 års behov ännu stodo i toppris, som betingades av de närmast föregående
årens konjunkturer på ■ arbetsmarknaden, är givet, att framställningskostnaderna
för träkolstackjärnet och produkterna därav endast
med betydande uppoffring kunnat anpassas efter det nu hastigt förändrade
marknadsläget. De industrier, som arbeta med råvaror eller
x) Alltsedan början av år 1921 hava lönerna vid järnverken utgått med ett 20 procent lägre
belopp än det för senare halvåret 1920 gällande.
A rbetslöner
och arbete
kostnader.
Konkurrensförhållandena
mellan inoch
utlandet.
Driftens
omfattning.
84 Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.
halvfabrikat, vilka i mån av förbrukning- kunna på världsmarknaden
anskaffas, befinna sig i en bättre situation.
Den kraftigt ökade införseln av tyskt järn måste helt tillskrivas
den rådande prisskillnaden mellan svensk och tysk vara. I slutet av
januari 1921 såldes tyskt järn till pris eif svensk hamn, som för gjuttackjärnet
motsvarade cirka 45 å 50 procent av priset på det svenska kokstackjärnet
eller, om det sistnämnda framställdes med koks till dagens
pris, cirka 70 procent därav. Motsvarande siffra var för kiseljärn, med
en kiselhalt över 15 procent, cirka 70 procent och för den mjuka götm<
tallen i form av stångjärn i normala dimensioner 45 å 60 procent;
för tråd cirka 72 procent; för grovplåt cirka 60 procent; för mediumoch
tunnplåt 52 å 62 procent. För det svenska lancashirejärnet gentemot
deu utländska götmetallen ställde sig jämförelsen ännu ogynnsammare.
Av en rapport från järnkontoret rörande driftens omfattning vid
gruvor och järnverk den 1 mars 1921 framgår, att av 40 gruvor, som
huvudsakligen producerade malmer, avsedda att vidare förädlas inom
landet, bedrevs brytningen i 11 (27.5 procent) i en omfattning av 76—
100 procent av normal drift, i 7 (17.5 procent) i en omfattning av 51 —
75 procent, och i återstående 22 gruvor varierade brytningen från 0 till 50
procent av det normala. Antalet arbetare vid normal drift var 4,565.
Den 1 mars 1921 hade 39 procent av dessa permitterats eller entledigats.
Vid 17 gruvor, producerande malmer huvudsakligen för export, uppehöllo
8 brytningen med 76—100 procent, 1 med 51—75 procent och
återstående 8 med 0—50 procent av det normala. Av 6,883 vid normal
brytning sysselsatta arbetare voro den 1 mars 1921 84 procent i arbete.
Från 52 järnverk rapporterades, att 76—100 procent av normal
drift uppehölls vid 5 (9.6 procent), 51—75 procent vid 1 och 50—0
procent vid 46 verk. Vid normal drift sysselsätta nämnda 52 järnverk
23,791 arbetare; den 1 mars 1921 kunde endast 63 procent av dessa
beredas arbete. Samma järnverk tillhöriga masugnar voro 101; den 1
mars 1921 höllos 28 stycken av dessa igång.
Med avseende å orderbeståndet i början av mars 1921 meddelades
därjämte vissa statistiska data. Fn sammanfattning av de anförda siffrorna
ger vid handen, att av 82 verk ej mindre än 47 fullständigt
saknade order, vilket vid ifrågavarande verk i en del fall medfört fullständig
driftsinställelse, under det att man i andra fall föredragit att
tillverka på lager.
85
Kungl. Maj :ts proposition Nr 356.
Järnhanteringens för avsalu avsedda produkter kunna i regel ej
lämpligen tillverkas på lager. Största delen av hanteringens färdiga
fabrikat utgöres av valsjärn, som oftast ej kan utvalsas, förrän specifikationer
föreligga. Detsamma gäller även för grövre smiden, gjutgods
och diverse manufakturer.
Den enda salufärdiga produkt, som i större utsträckning kan tillverkas
på lager, är tackjärn (exporttackjärn).
Enligt erhållna uppgifter var lagerbeståndet vid exporttackjärnsverken
den 1 januari 1921 cirka 50 procent större än år 1913 men
däremot cirka 25 procent mindre än den 1 januari 1920. Minskningen
är endast att tillskriva det förhållandet, att ifrågavarande verk under
hela år 1920 gått med endast halv drift. Hade tillverkningen bedrivits
i full utsträckning, skulle det nuvarande orderbeståndet varit ungefär
tre gånger så stort som år 1913.
En bidragande orsak till, att lagerbeståndet av exporttackjärn, trots
minskningen under det senaste året, dock är relativt stort, är den, att
England, som under alla tider varit vår största avnämare för exporttackjärn,
under de senaste åren varit fullständigt ur marknaden på grund
av under kriget hopade lager.
Maskinindustrien.
Mekauiska verkstadsprodukter begränsas i det följande till »maskiner
och apparater, ej elektriska», omfattande nr 979—1059 i statistisk varuförteckning;
fordon och vagnar, omfattande nr 1090—1098; vissa grövre
plåtarbeten och järnkonstruktioner (kassaskåp och järnsängar m. m.),
maskindelar samt gevär.
Tillverkningens värde uppgick år 1913 till 151.8 miljoner kronor
och år 1919 till 404.7 miljoner kronor, varav på nedanstående sex
grupper belöpte sig följande värden:1
1 Gruppernas tillverkningssummor täcka ej fullständigt den totala tillverkningen av verk
stadsprodukter, enär vissa obetydligare tillverkningar ej medtagits.
Lagerbeståndet
av
färdigt osäll
fabrikat.
Tillverkningens
art.
Tillverk
ningens
storlek.
86
Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.
Utrikeshandelns
förändringar.
Maakingrnpper | 1913 1,000-tal kr. | 1919 1,000-tal kr. |
Metall- och träbearbetningsmaskiner............................................. | 8,254 | 49,553 |
Maskiner för pappersmasse-, läder- och gummiinduslri ävensom ång-pannor, kokare och järnkonstruktioner....................................... | 12,233 | 25,145 |
Maskiner för lantbruket, inkl. mjölkskumningsmaskiner.................. | 30,599 | 82,486 |
Maskiner för diverse industrier, såsom glas-, cement-, ler-, sten-, | 7,236 | 8,258 |
Kraftmaskiner, såsom motorer, ångmaskiner, pumpar och kompres- |
|
|
sorer ................................................. | 30,454 | 70,904 |
| ||
Fordon och vagnar .................................................................. | 22,819 | 44,352 |
Införseln och utförseln åren 1913, 1919 och tiden 1 januari—
31 oktober 1920 framgår av följande översikt.
Å r | Införsel | Utförsel |
1913 ................................................ | 29,265 | 46,053 |
1919 ............................................... | 68,001 | 117,014 |
1920 1 januari—31 oktober.................. | 197,871 | 143,451 |
För fem av de ovannämnda sex grupperna återfinnas motsvarande
siffror i efterföljande tabell.
Maskingrupper | Införsel kronor | Utförsel kronor | ||||
1913 | 1919 | 1920 | 1913 | 1919 | 1920 | |
Maskiner för metall- och träbear-i betning ................................. | 4,863,000 | 8,168,000 | 11,967,245 | 3,264,000 | 14,051,000 | 19,293,000 |
Maskiner för pappersmassa m. m., | 3,425,633 | 5,475,455 | 18,526,283 | 1,480,264 | 6,511,662 | 11,700,177 |
Maskiner för lantbruket ............ | 2,077,400 | 5,597,000 | 9,789,000 | 22,212,000 | 53,761,000 | 39,515,000 |
Kraftmaskiner, såsom motorer, ång-maskiner, pumpar och kompres-sorer .................................... | 2,975,485 | 6,331,611 | 18,754,152 | 12,997,755 | 30,989,490 | 44,700,674 |
Fordon och vagnar..................... | 5,982,200 | 28,408,815 | 89,046,000 | 1,480,700 | 4,779,288 | 6,192,000 |
87
Kungl. Maj.ts proposition Nr 356.
De ungefärliga priserna å verkstadsindustriens viktigaste råvaror Råvarorna
samt gjuterikoks under februari månad 1921 framgå av följande översikt. °e1L+iaU
V V a r u 8 1 a g | Svenskt | Tyskt material i Tyskland | |
Mark per ton | Kr. per ton 1 | ||
Gjuteritackjäm nr 1 ....................................... | 270 | 1,660 | 133 |
Valsjärn......................................................... | 380 | 2,440 | 195 |
Ångpanneplåt ................................................ | 550 | 3,640 | 291 |
Fartygsplåt ................................................... | 470 | 3,090 | 247 |
Valstråd......................................................... | 360 | 2,720 | 218 |
Gjuterikoks ................................................... | 130 | 300 | 24 |
Betydande mängder av tackjärn, grovplåt, balkar och fasonjärn
levereras nu liksom före kriget från Tyskland. Det av Tyskland för
närvarande tillämpade prisdiffentieringssystemet gent emot utlandet innebär
därför så till vida en mycket kännbar olägenhet för de svenska
verkstäderna, som de nödgas betala den tyska råvaran avsevärt dyrare
än de tyska företagen. Enligt sakkunnig uppskattning skola de sistnämnda
erhålla sina råvaror och halvfabrikat omkring 25 procent billigare
än de svenska verkstäderna.
Arbetsförtjänsten för vissa yrkeskategorier åren 1914 och 1920 i Arbettioner.
Sverige, Tyskland och England framgår av efterföljande tabell.
| S | v e r i | e e | T | y s k 1 a n d | E | n g 1 a | n d | |
| Tiraför- tjänst 1914 | Tiraför- | Timför- | Timför- tjänst 1914 | Timtör- | Timför- | Vecko- förtjänst 1914 | Vecko- | Yeckoför- |
Yrke | tjänst | tjänst | tjänst dec. | tjänst | förtjänst febr. | tjänst | |||
| 1920 | samma | 1920 | samma | 1920 | samma | |||
| öre | öre | 1914=100 | Pt. | Pf. | 1914=100 | sh. d. | sh. d. | 1914=100 |
| 65.2 | 234 3 | 359 | 54—60 | 725 | / 1,208—j | 38 11a | 72 5* | 212s |
| |||||||||
| 55 | 232 | 415 | 54 | 697 | 1,291 | 40 4 | 83 4 | 207 |
| |||||||||
| 70.2 | 276 | 393 | 49—53 | 817 | / 1,542-1 | 41 8 | 85 6 | 205 |
|
| ||||||||
Samtliga yrkesår- |
|
|
|
|
|
|
|
| |
hetare ............ | 66. s | 228 | 341 | 60 | 728 | 1,314 | — | — | — |
Samtliga icke yr-| |
|
|
|
|
|
|
| 280 | |
keslärda ......... | 55.4 | 198 | 357 | 33—36 |
| - | 22 10 | 63 11 |
1 100 Mark = 8 kronor.
3 Uppgiften gäller svarvare.
3 Uppgiften gäller dyrortsgrupp I, Stockholm, alltså högsta lönetariffen.
88
Övriga kostnader.
Närmare om
produktionskostnader
i
Sverige och
Tyskland.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.
Med hänsyn till den för närvarande utomordentligt skarpa konkurrensen
från tyska maskinfabrikanters sida torde en jämförelse mellan
arbetskostnaderna i Sverige och Tyskland vara av intresse. Antages den
för hela landet genomsnittliga timförtjänsten inom svensk verkstadsindustri
1 lågt räknat uppgå till kronor 1.3 5 och inom tysk till Mark
7.20, vilket i kronor utgör 0.58 efter en kurs av 8 kronor per 100 Mark,
skulle timförtjänsten i den tyska verkstadsindustrien endast utgöra 43
procent av motsvarande förtjänst inom den svenska. Sannolikt är, att
arbetskostnaderna per enhet av färdig vara ställa sig ännu lägre i Tyskland,
än vad jämförelsen mellan ti mförtjänsterna ger vid handen, emedan
tillverkningen därstädes sker i större skala och eu längre driven standardisering
kunnat genomföras.
Till »övriga kostnader» räknas alla* tillverkningskostnader, som
icke utgöra direkt produktiva arbetslöner och i varan ingående material.
Med ledning av bland annat den relation, som tidigare angivits mellan
råvara- respektive arbetskostnader i Sverige och Tyskland, torde man
kunna uppskatta »övriga kostnader» vid tyska verkstäder, evalverade i
svensk valuta, till 50 procent av samma kostnader vid de svenska.
Såsom tidigare nämnts, karaktäriseras den nuvarande situationen på
maskinmarknaden i Sverige av en utomordentligt skarp tysk konkurrens,
gent emot vilken varken svenska, engelska eller amerikanska maskinfabrikanter
kunna bjuda motstånd. I det följande torde därför vara
tillräckligt att i korthet beröra förhållandet mellan produktionskostnaderna
i Sverige och Tyskland.
På grundvalen av dels gällande materialpriser, dels ovan angivna
förhållande mellan råmaterialkostnader, arbetslöner och »övriga kostnader»
i Sverige och Tyskland samt vidare med ledning av uppgifter över
tillverkningskostnadernas procentiska fördelning på ovannämnda tre produktionskostnadselement
för representativa tillverkningar vid svenska
verkstäder, vilken fördelning även antages gälla i Tyskland, har ett flertal
visserligen summariska men dock fullt belysande produktionskalkyler
över skilda maskintillverkningar kunnat utarbetas.
Enligt nämnda produktionskalkyler variera tillverkningskostnaderna
för mekaniska verkstadsprodukter i Tyskland mellan 52—80 procent
av samma kostnader i Sverige. Som exempel på fabrikat, vilkas tillverkningskostnader
i Tyskland ställa sig särskilt låga i förhållande till de
svenska — cirka 52 procent av dessa — kunna metallbearbetningsmaskiner
nämnas. Dessa tillverkningar representera en jämförelsevis
1 Inberäkna! små . erkstäder på landet in. m.
89
Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.
hög förädling av råvaran, vilket innebär, att arbetskostnaderna utgöra
en relativt stor andel av tillverkningskostnaderna. Då nu, som ovan
nämnts, arbetslönerna vid de tyska verkstäderna ej överstiga 43 procent
av de svenska, kunna de tyska metallbearbetningsmaskinerna framställas
till särskilt konkurrenskraftiga priser. Uppmärksammas åter en vara,
som krävt relativt små arbetskostnader men jämförelsevis höga råvarukostnader,
exempelvis en kokare för pappersmassetillverkning, kommer
här den mindre skillnaden mellan råvarukostnaderna än mellan arbetskostnaderna
i Sverige och Tyskland till synes i en mindre prisskillnad
mellan en svensk och en tysk kokare. Jämförande produktionskostnadsberäkningar
utvisa, att tillverkningskostnaderna å nämnda vara ställa sig
cirka 33 procent lägre i Tyskland än i Sverige. Enligt liknande beräkningar
skulle flera av vår verkstadsindustris viktigaste tillverkningar,
såsom motorer och lantbruksmaskiner, intaga en än ogynnsammare ställning
i produktionskostnadshänseende. För motorer och andra kraftmaskiner
utgjorde sålunda den tyska tillverkningkostnaden 52 procent
av den svenska; motsvarande procenttal för lantbruksmaskiner
vår 61.
Till belysande av driftens nuvarande omfattning hava utredningar
verkställts av Sveriges maskinindustriförening och Sveriges verkstadsförening.
Av den av maskinindustriföreningen verkställda utredningen
framgår i huvudsak, att 60 företag, som i slutet av december 1919 sysselsatte
omkring 17,000 arbetare, minskade sitt arbetarantal med 21
procent och antalet arbetstimmar med 29 procent från nämnda tidpunkt
till medio december 1920. Verkstadsföreningens utredning gav till
resultat, att ett antal företag, som i december 1920 gåvo sysselsättning
åt 36,422 arbetare, hade minskat detta antal med 20 procent och reducerat
antalet arbetstimmar med 28 procent intill andra veckan i
februari 1921.
Vad som kunnat inhämtas rörande lagerbeståndet ger vid handen,
att lagren av råvaror och halvfabrikat i allmänhet understiga det normala,
under det lagren å färdiga fabrikat i allmänhet synas vara större
än normalt. Inom verkstadsindustriens ledande företag torde fabrikatlager
från 100—300 procent utöver det normala ej vara ovanliga.
Den omständigheten, att vissa utländska växelkurser ställa sig
lägre, än vad förhållandet mellan den svenska prisnivån och respektive
utländska prisnivåer betingar, medför, att en importvaras pris i Sverige ofta
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 302 höft. (Nr 356.) 12
Driftens omfattning.
Lagerbeståndet
i januari
1921.
Tullskyddets
för ändring ar.
90
Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.
— oavsett de direkta produktionsförutsättningarna i de olika länderna —
kommer att ligga lägre än priset på samma svenska vara. Det är i synnerhet
den av dylika valutaförhållanden gynnade varuinförseln från Tyskland,
som för vår maskinindustri hotar bliva av ödesdiger betydelse.
För närvarande belastar visserligen tullskyddet, där detsamma utgår
efter varans värde, de billiga tyska maskinerna med tullbelopp, vilkas
andel av importvärdet är föga mindre än före kriget, men dess procentuella
andel av den inhemska varans värde har däremot väsentligt
minskats.
Elektroindustrien.
Tillverkningens
art.
De till sin allmänna beskaffenhet i många avseenden vitt skilda
tillverkningsgrenar, som omfattas av elektroindustrien, kunna lämpligen
indelas på följande sätt:
A. Ben egentliga elektriska maskinindustrien.
Under denna grupp falla huvudsakligen följande produkter:
1) Elektriska maskiner och transformatorer enligt stat. nr 1060—65.
2) Till starkströmsinstallationer hörande apparater enligt stat. nr
1076—81.
3) Elektriska kok- och värmeapparater enligt stat. nr 868 B och
929 A.
4) Elektriska lokomotiv och spårvagnar enligt stat. nr 1033 A
och 1098 C.
B. Svag strömsindustrien, omfattande i huvudsak följande produkter:
1) Telefon- och telegrafapparater enligt stat. nr 1082—84.
2) Radio- och röntgen- m. fl. elektrotekniska specialapparater enligt
stat. nr 1087.
3) Elektricitetsmätare och andra elek tids ka mätningsinstrument
enligt stat. nr 1260 B och C.
4) Elektriska centralställverk och blockapparater enligt stat. nr
791—92 A.
C. Glödlampindustrien med tillverkning av elektriska koltråds- och
metalltrådslampor enligt stat. nr 1069—70 samt 1072.
1). Kabelindustrien med följande tillverkningar:
1) Isolerad ledningstråd och ledningskablar enligt stat. nr 913—21.
2) Isoleringsrör enligt stat. nr 1085—86.
I
91
Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.
E. Fabriker för tillverkning av ackumulatorer, galvaniska element
och elektrotekniskt kol, vilkas produkter falla under stat. nr 1066—68
samt 1073—75.
Produktionssiffror för viktigare tillverkningsgrenar åren 1913 och
1919 återfinnas här nedan. För att möjliggöra en kvantitativ jämförelse
har jämväl en beräkning av tillverkningskvantiteten (kalkylerad på basis
av exportmedelprisen) utförts.
Totala elektroindustrien .....................................
Därav: Maskiner och starkströmsapparater......
Svagströmsapparater och mätare .........
Glödlampor.......................................
Kablar och ledningar ........................
Ackumulatorer, element m. m.............
1,000
ton
1,000
ton
1,000
ton
1,000
ton
1,000
ton
1,000
ton
| 1913 | 1919 |
kronor | 32,571 | 138,750 |
| 16,692 | 24,273 |
kronor | 13,897 | 74,971 |
| 11,414 | 16,919 |
kronor | 11,852 | 24,864 |
| 1,246 | 1,336 |
kronor | 892 | 5,216 |
| 77 | 139 |
kronor | 4.155 | 28,501 |
| 1,122 | 4,000 |
kronor | 1,775 | 5,198 |
| 2,833 | 1,879 |
Importen av elektrisk materiel
till följande belopp:
Total import ...................................................
Därav: Maskiner och starkströmsapparater......
Svagströmsapparater och mätare.........
Glödlampor.......................................
Kablar och ledningar ........................
Ackumulatorer, element o. elektriska kol
åren 1913, | 1919 | och 1920 | uppgick |
| 1913 | 1919 | 1920 |
1,000 kronor | 11,155 7,419 | 28,501 6,762 | 11,183 |
1,000 kronor | 3,458 1,586 | 8,274 1,087 | 2,592 |
1,000 kronor | 1,323 165 | 3,883 341 | 4,611 336 |
1,000 kronor | 1,256 85 | 6,400 216 | 7,297 265 |
1,000 kronor | 3,593 2,953 | 3,122 1,385 | 7,405 2,893 |
1,000 kronor | 1,525 2,630 | 6,822 3,733 | 5,097 |
Samtidigt uppgick exporten
belopp:
Total export ...............................................
Därav: Maskiner och starkströmsapparater..
av motsvarande artiklar till följande
| 1913 | 1919 | 1920 |
.. 1,000 kronor | 12,562 5,464 | 27,665 4,414 | 39,204 6,142 |
.. 1,000 kronor | 5,571 4,453 | 13,835 3,218 | 22,089 4,627 |
Produktion.
Utrikes
handel.
92
Kungl. Maj ds proposition Nr 356.
Produktions
kostnader.
-Råmaterial.
1913 1919 1920
Därav: Svagströmsapparater och mätare......... 1,000 kronor 6,362 10,458 11,195
ton 669 562 521
Glödlampor....................................... 1,000 kronor 104 112 1,280
ton 9 3 50
Kablar och ledningar ........................ 1,000 kronor 300 2,038 3,342
ton 81 286 587
Ackumulatorer, element o. elektriska kol 1,000 kronor 225 1,222 1,298
ton 252 345 357
De inom maskin- och apparattillverkningen använda råmaterialierna
och halvfabrikaten äro i stort sett desamma som inom den övriga
verkstadsindustrien, nämligen koppar, mässing och järn samt halvfabrikat
därav, vartill kommer en del isoleringsmaterial. Ledningsindustrien
förbrukar för isolationsändamål avsevärda kvantiteter bomull,
silke, gummi och papper samt förutom ovannämnda metaller även tenn
och bly. Glödlampindustriens huvudmaterial utgöres av glas (kolvar
och glasrör), wolfram- och molybdentråd samt socklar. Inom de övriga
specialfabrikerna kommer dessutom en mängd olika kemikalier till användning.
Koppar och mässing förädlas vanligen till halvfabrikat inom landet;
de större kabelfabrikerna hava för detta ändamål egna förädlingsverk.
Glödlampsfabrikerna hava likaledes vanligen egna glasbruk, vilkas utgången]
aterialier emellertid liksom glödlampssocklar importeras. Detsamma
är jämväl delvis fallet med erforderligt isoleringsmaterial, och
av använda halvfabrikat av järn torde numera icke obetydliga kvantiteter
vara av tyskt ursprung.
Prisutvecklingen för viktigare råmaterialier framgår av följande
sammanställning, vari priserna för januari 1921 uttryckts i procent av
1913 års priser:
Tackjärn ................... |
| .... 333 | Tenn .............................. | ................. 99 |
Smidesjärn ................ |
| .... 325 | Bomullsgarn..................... | ................. 333 |
Dynamoplåt. ................ |
| .... 400 | Silke .............................. | ................. 257 |
Transformatorplål ....... |
| .... 267 |
| 169 |
Koppar ...................... |
| .... 150 |
| 98 |
Mässing...................... |
| ..... 203 | Olja .............................. | ................. 400 |
Bly............................ |
| .... 125 |
|
|
Som synes är prisstegringen störst beträffande järn och dess halvfabrikat,
under det övriga metaller redan mera närmat sig fredspriserna.
Andra varor åter ligga numera under 1913 års priser, såsom exempelvis
93
Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.
rågummi. Att märka är dock, att fabrikanterna ofta ligga inne med
betydande råvarulager, inköpta vid ett avsevärt högre prisläge.
De svenska arbetslönernas höjd i januari månad 1921 i jämförelse
med lönehöjden före kriget framgår av följande siffror (1913 års lönenivå
= 100).
Industrigrupp | Indextal | Y rkeskategori |
Maskindustrien ....................... | 351 | Facklärda ackordsarbetare. |
| 396 | Tryckare. |
| 334 | Apparatmontörer. |
Glödlampindustrien ................ | 289 | Kvinnliga arbetare. |
| 415 | Glasblåsare. |
Ledningsindustrien ................ | 421 | Arbetare vid isolerrörtillverkningen. |
Övriga grupper ...................... | 428 | Arbetare vid element- och elektrodtillverkningen. |
Bränsle och drivkraft spela vanligtvis inom denna bransch en
synnerligen obetydlig roll. Ett undantag bildar dock glödlampsfabrikernas
glashyttor, för valka bränslekostnaderna äro av avgörande betydelse;
nämnda fabriker hava också i stor utsträckning övergått till eldning
med ved. Kolpriserna hava från år 1913 till januari 1921 stegrats med
i runt tal 300 procent; kraftkostnaderna åter visa synnerligen varierande
siffror, från ingen eller obetydlig stegring upp till 250 procent, allt
efter de olika betingelser under vilka kraften utvinnes.
Av tillgängliga produktionskostnadsberäkningar framgår, att ifrågavarande
produkter till största delen stå på ett relativt högt förädlingsstadium,
så till vida att arbetslönerna utgöra ett av de viktigare kostnadselementen
(inom glödlampindustrien upp till 50 procent). Nästan upp
till samma höjd nå för vissa artiklar de »övriga omkostnaderna», vilken
företeelse särskilt finner sin förklaring i den dyrbara tekniska administrationen,
betingad av den invecklade tillverkningstekniken och nödvändigheten
av produktens tekniska fulländning. En undantagsställning
intager i viss mån kabelindustrien, där m a t e r i a lk o s t n a d e r n a äro av dominerande
betydelse (i genomsnitt cirka BO procent).
Utväljes ett antal för de olika industrigrupperna representativa
kalkyler, så framgår, att stegringen av de olika produktionsfaktorernas
pris medfört en förhöjning av de svenska självkostnaderna till 140—260
procent över 1913 års nivå.
Arbetslöner.
Bränsle och
kraft.
Produktionsfaktorernas
relativa betydelse.
94
Lagerbestånd.
Driftsin
skränkningar.
Den utländska
konkurrensen.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.
En bild av lagerbeståndens tillväxt inom maskinindustrien giva
nedanstående siffror, utvisande det redovisade lagerbeståndet den 31
december 1920 i förhållande till inneliggande lager den 1 juli 1920, vilket
senare satts lika med 100 (beräkningarna gjorda på basis av värdesiffror)..
Uppgift
1 II in IV
Totalt lagerbestånd............................................. 221 1,000 176 150
Bärav: Motorer................................................ 380 . 243
Transformatorer.................................... 166 . 130
Apparater............................................. 145
Av Övriga apparater torde elektricitetsmätare utvisa de största
lagerbestånden, och av glödlampor torde sammanlagda beståndet kunna
beräknas till 4 å 5 miljoner lampor, vilket närmast motsvarar landets
årsförbrukning. Jämväl iedningsindustrien redovisar oerhörda lager, uppgående
till närmare 300 procent utöver fredslagren (31 december 1913).
Redan innan importen började antaga för den inhemska industrien
besvärande omfattning, hade exporten, som inom vissa tillverkningsgrenar
spelat en betydande roll för avsättningen, genom valutakursernas
läge avsevärt försvårats. När så den inhemska förbrukningen genom
den allmänna depressionen ytterligare inskränktes, nödgades de allra
flesta fabriker vidtaga driftsinskränkningar. Dessa hade inom vissa
branscher, såsom glödlampindustrien och isolerrörtillverkningen, påbörjats
redan under förra delen av år 1920 och inom mätartilIverkningen i
oktober samma år, men vidtogos inom andra grupper i allmänhet från medio
december eller årsskiftet. Hårdast drabbade äro glödlampindustrien, där en
fabrik reducerat sin arbetsstyrka till 24 procent, samt vissa under krigstiden
hastigt utvecklade tillverkningsgrenar, såsom isolerrörtillverkningen (numera
i huvudsak helt nedlagd) och värmematerialbranschen (arbetsstyrkan
reducerad till 46 procent). Inom den egentliga elektromaskinindustrien
är driften enligt i början av innevarande år inkomna uppgifter inskränkt
till 30—54 procent, inom Iedningsindustrien till cirka 70 procent, inom
mätartillverkningen till 92 procent samt inom element- och elektrodfabrikationen
till 85 procent.
Den ojämförligt skarpaste konkurrensen härstammar från länder
med undervärderad valuta, framför allt Tyskland, varjämte Danmark
uppträtt som besvärande konkurrent beträffande hissmaskinerier, element
och elektroder. Av övriga konkurrentländer märkas Holland (glödlampor
och ledningstråd) samt England (kablar).
95
Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.
Beträffande Holland, England och Danmark torde deras konkurrenskraft
huvudsakligen basera sig på lägre arbetslöner. Detta är jämväl
fallet med Tyskland, där arbetslönerna, reducerade till svenskt mynt,
för verkstadsarbetare i allmänhet uppgå till cirka 43 procent och för
vrkeslärda montörer till endast 32 procent av motsvarande svenska; för
kvinnlig arbetskraft (vid glödlampfabrikerna) är relationen cirka 31 procent
samt för yrkesarbetare inom ledningsindustrien 21 å 35 procent.
Beträffande egentliga råvaror torde den utländska industrien knappast
hava avsevärt lägre priser att kalkylera med än den svenska. Vad
halvfabrikat beträffar, drabbas däremot den svenska industrien av en betydande
merkostnad; särskilt är så fallet med produkter, vari bränslekostnader
och arbetslöner äro av vikt, såsom glas och mellanprodukter av
järn och stål, vilka sistnämnda produkter i Tyskland lära ställa sig cirka
25 procent billigare än hos oss. Den svenska industrien arbetar visserligen
i stor utsträckning med dylika halvfabrikat av tyskt ursprung,
men som den tyska exportpolitiken för närvarande går ut på att fixera
priserna så nära som möjligt under prisnivån för ifrågavarande fabrikat
i importlandet, drabbar den ovan angivna differensen i stort sett oavkortad
vår industri som merkostnad. England åter har avsevärt billigare
textilier.
Vad slutligen regi- och övriga omkostnader angår, så bestämmas
dessa i första hand av däri ingående löner och materialier och torde
sålunda redan av denna anledning ställa sig avsevärt lägre för den
utländska industrien. Därtill kommer, att denna vanligen arbetar i
större skala, mera specialiserat och med en längre driven standardisering,
vilket allt medverkar att reducera omkostnaderna per produktenhet.
Med hänsyn tagen till ovan berörda olikheter i produktionsbetingelserna
för svensk och tysk industri visar en approximativ beräkning,
att den senares produktionskostnader för maskiner och starkströmsapparater
utgöra cirka 60 procent av motsvarande svenska, för glödlampor
cirka 35 procent och för ledningsmaterial sannolikt mindre än
70 procent. Ifrågavarande siffror bekräftas i stort sett av kända tyska
försäljningspriser, ehuru dessa för vissa artiklar, såsom exempelvis mätningsinstrument,
tyda på en ännu lägre relation. I
I förhållande till denna marginal spelar för närvarande tullskyddet jämförshe
föga roll. Från att under normala förhållanden hava uppgått till 15 å mellan förut20
procent av tillverkningskostnaden bär numera skyddet nedgått till nuvarande
följande ungefärliga höjd: tuiukydd.
96
Tillverkningens
art.
Produktion.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.
maskiner och starkströmsapparater .
svagströmsapparater och instrument
glödlampor
6—10 procent
ledningsmaterial ..
2—10
0.5—14
3—8
omkr. 4
1—5
0
ackumulatorer och element ......................
dynamoborstar och elektroder ................
Ett flertal hithörande artiklar äro visserligen belagda med värdetull,
men denna utgår å de exceptionellt låga främmande priserna och
spelar i förhållande till svenskt fabrikationspris betydligt mindre roll
än förut.
Metallmanufaktur- samt guld-, silver- och nysilvervaruindustrien.
Bland hithörande industrigrenar märkas främst de egentliga metallverken
med tillverkning av halvfabrikat av koppar och närstående metaller
samt aluminium, såsom plåt, rör, stänger, tråd, skenor och kablar.
I viss omfattning äro dessa även förbundna med manufakturverk, men
huvudparten av helfabrikattillverkningen faller på mera fristående grupper,
av vilka fabriker för fotogenkök och fotogenförgasningslampor samt
fabriker för belysningsarmatur äro de viktigaste. Av mindre betydelse
äro de mer eller mindre självständigt förekommande verk, som hänföras
till grupperna hagel- och kulfabriker, kapsylfabriker, konstgjuterier och
stämpelfabriker. En betydande grupp bildar slutligen guld- och silvervarufabrikerna,
till vilka jämväl tillverkningen av nysilvervaror hänförts.
Produktionssiffror för hithörande artiklar avseende åren 1913 och
1919 återfinnas här nedan:
1913 1919
Halvfabrikat av koppar, mässing och aluminium ........................... ton 10,327 18,303
Därav: Kopparplåt ............................................................... » 1,026 1,125
Mässingplåt............................................................... » 1,521 1,317
Aluminiumplåt ......................................................... » 43 191
Kopparrör................................................... » 596 811
Mässingrör ............................................................... » 616 599
Aluminiumrör........................................................... » 19 11
Tråd, skenor, kablar och stänger................................. » 6,506 14,249
Den låga siffran 0.3 procent gäller s. k. signallampor för telefonbord och dylikt.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 356. 97
Metallduk................................................... | .............................. 1,000 kr. | 415 | 1,067 |
Spik, nitar och bultar ................................. | ............................... ton | 80 | 62 |
Fotogenkök ............................ | .............................. 1,000 kr. | 3,557 | 3,282 |
Fotogenförgasningslampor.............................. | ............................... 1,000 » | 3,641 | 2,157 |
| | kg. | 384 | 687 |
Guld- och platinaarbeten............................... | .............................11,000 kr. | 1,542 | 4,257 |
| 1 kg- | 10,259 | 13,723 |
Silverarbeten .............................................. | 11,000 kr. | 1,426 | 4,449 |
Nysilverarbeten........................................... | ............................. 1,000 » | 1,517 | 6,378 |
Enligt salutillverkningsvärdena uppgick de tvenne huvudgruppernas
totala produktion till följande belopp i 1,000 kr.:
1913 1918
Metallmanufaktur................................................................................. 40,677 104,100
Guld- och silvervaruarbeten .................................................................. 5,014 15,707
Importen av motsvarande artiklar
ar 1920 följande belopp:
Halvfabrikat av koppar, mässing och aluminium ......
Därav: Kopparplåt.............................................
Mässingplåt ..........................................
Aluminiumplåt .......................................
Kopparrör ..............................................
Mässingrör.............................................
Aluminiumrör .......................................
Tråd, skenor, kablar och stänger...............
Metallduk..............................................................
Spik, nitar och bultar av koppar och mässing............
Fotogenkök............................................................
Fotogenförgasningslampor .......................................
Guld och platinaarbeten ..........................................
Silverarbeten .........................................................
Nysilverarbeten ......................................................
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand.
uppnådde vid samma tid samt utrikes
**
handel.
| 1913 | 1919 | 1920 |
ton | 2,638 | 1,469 | 2,363 |
| 338 | 115 | 265 |
» | 330 | 100 | 440 |
| 118 | 41 | 130 |
» | 146 | 26 | 101 |
. . . » | 196 | 78 | 143 |
» | 5 | 1 | 5 |
» | 1,505 | 1,108 | 1,279 |
i * / | 75 | 67 | 177 |
"11,000 kr. | 305 | 1,122 | 2,527 |
ton | 4 | 4 | 9 |
... 1,000 kr. | 5 | 7 | • |
... 1,000 » | i | 9 | l |
J kg. | 180 | 1,270 | 1,091 |
"\ 1,000 kr. | 690 | 6,741 | 4,691 |
| kg. | 4,302 | 13,288 | 20,051 |
"[ 1,000 kr. | 809 | 3,697 | 5,369 |
) ton | 264 | 102 | 366 |
"1 1,000 kr. | 2,177 | 2,571 | 9,630 |
302 käft. | (Nr 356.) | 13 |
Produktiont
kostnader.
Råmaterial.
98 Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.
Samtidigt utvisade exporten följande siffror:
|
| 1913 | 1919 | 1920 |
Halvfabrikat av koppar, mässing och aluminium | ............... ton | 545 | 2,121 | 3,839 |
Därav: Kopparplåt .................................... | ................ » | 105 | 187 | 407 |
Mfissingplåt.................................... | ............... » | 56 | 88 | 167 |
Aluminiumplåt .............................. | ............... » | 2 | 41 | 47 |
Kopparrör .................................... | ............... » | 77 | 130 | 259 |
Mässingrör .................................... | ............... » | 31 | 73 | 140 |
Aluminiumrör................................. | ............... » | — | 12 | 20 |
Tråd, skenor, kablar och stänger...... | ............... » | 276 | 1,590 | 2,799 |
Metallduk...................................................... | ............... 1,000 kr. | 32 | 76 | 67 |
Spik, nitar och bultar .................................... | ............... ton | 11 | 6 | 18 |
Fotogenkök ................................................... | ............... 1,000 kr. | 1,225 | 312 | 766 |
Fotogenförgasningslampor................................. | ............... 1,000 » | 779 | 1,349 | 2,973 |
Guld- och platinaarbeten.................................. | 1 kg- | — | 18 | 19 |
i 1,000 kr. | — | 471 | 677 | |
| 1913 | 1919 | 1920 |
|
Silverarbeten................................. | ( kg. 146 | 233 | 307 |
|
11,000 kr. 29 | 177 | 306 |
| |
Nysilverarbeten.............................. | / ton 19 (1,000 kr. 171 | 44 867 | 79 1,004 |
|
Huvudmaterialet inom metallmanufakturindustrien är koppar, förnämligast
av utländskt ursprung. Därjämte användas avsevärda kvantiteter
zink och tenn för legeringsändamål samt bly och aluminium.
Såväl zink som bly framställas numera inom landet; behovet av tenn
måste däremot helt tillgodoses från utlandet, huvudsakligen Storbritannien.
Ådelmetallerna guld, silver och platina äro jämväl så gott som
undantagslöst av främmande ursprung.
Prisutvecklingen för viktigare råmaterialier framgår av följande
siffror, utvisande priser vid svenska verk januari 1921, beräknade som
index med 1913 års medelpris lika med 100.
Koppar..................... | ............... 112—115 | Kopparplåt....................... | .......... ..... 173 |
Zink........................ | ............... 105—120 | Mässingplåt .................... | ................. 156 |
Tenn ...................... | ............... 85—102 | Mässingbult .................... | ................ 136 |
Bly ......................... | ............... 129—132 | Aluminiumplåt................. | ................. 195 |
Aluminium................ | .............. 167 | Deglar............................. | ................ 182 |
Som synes hava de egentliga råvarorna, vilka samtliga tillhöra de
stora världshandelsartiklarna och helt bero av de internationella note
-
99
Kunyl. Maj.ts proposition Nr 356.
ringarna, avsevärt närmat sig 1913 års nivå och i enstaka iall understigit
densamma. För halvfabrikat åter är stegringen från fredsnivån
större allt efter de ingående bränslekostnadernas och arbetslönernas relativa
betydelse.
Bränslepriserna (stenkol) ställde sig i januari 1921 vid svenska Bra^rs^tocl1
verk 225—265 procent över 1913 års nivå. Kraftkostnaderna hava åter,
särskilt i de fall då kraftbehovet täckes av egna under fredsförhållanden
utbyggda kraftstationer, undergått ytterst obetydlig stegring.
Arbetslönernas stegring inom metallmanufakturindustrien från år Arbetslöner.
1913 till januari 1921 åskådliggöres av följande siffror, beräknade i
procent av 1913 års nivå:
Verk I: Genomsnitt.......................... | .......... 435 procent | |
Verk II: Gjutare................................ | .......... 388 | » |
Valsare................................ | .......... 430 | » |
Tub- och stångdragare ........ | .......... 353 | » |
Grovarbetare ....................... | .......... 369 | » |
Verkstadsarbetare................. | .......... 362 | » |
Genomsnitt ...................................... | .......... 361 | » |
i»
För halvfabrikaten, som stå på ett relativt lågt förädlingsstadium,
äro givetvis materialkostnaderna de dominerande och uppgå alltefter relativa
dimension och graden av förädling till 50 å 70 procent av självkost- betydelse.
nadspriset. Arbetslönerna uppgå i allmänhet för motsvarande fabrikat
till mellan 10 och 20 procent. Bränsle- och kraftkostnaderna utgöra för
kopparfabrikat 5 å 10 procent, under det legeringsmetallerna, särskilt
mässingfabrikat, draga avsevärt högre bränslekostnader, upp till 20 procent.
För helfabrikaten åter få arbetslönerna och särskilt de allmänna
omkostnaderna långt större betydelse, den sistnämnda posten i enstaka
fall uppgående till 50 procent av samtliga självkostnader. Undantag
utgöra dock guld- och silverarbeten, för vilka materialkostnaderna ännu
vid långt driven förädling utgöra det viktigaste kostnadselementet.
Med hänsyn till råvarornas höga värde och fluktuerande pris hålla Lagerbestånd.
koppar- och mässingverken vanligtvis ej större råvarulager än som motsvarar
normal cirkulation i verken. Ej heller synas lagerbestånden av
halvfabrikat av koppar och närstående metaller onormalt stora; från
medio 1920 har, såsom framgår av nedanstående siffror, en minskning
Driftsin
skränkningar.
100
Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.
tigt rum (ett undantag utgöra dock aluminiumfabrikaten). Sättes nämligen
lagerbeståndet den 31 december 1913 lika med 100, så fås för ett
av våra verk följande siffror:
Genomsnitt
Koppar .....
Mässing.....
Aluminium
1 juli 1920
217
244
196
221
31 december 1920
181
158
193
323
Den störa ökningen från 1913 års nivå torde återigen få sättas i
samband med industriens allmänna expansion.
Beträffande färdigfabrikat av ifrågavarande metaller äro däremot
lagerbestånden avsevärt större än normalt; av aluminium- och mässingfabrikat
uppgivas exempelvis lagren vid årsskiftet såsom två å tre gånger
större än vid mitten av år 1920. Av billiga hushållskärl äro därjämte
importlagren betydande.
Vad slutligen beträffar guld- och silvervarufabrikernas tillverkning,
så uppgivas såväl de bos fabrikanterna inneliggande som de i marknaden
befintliga lagren som oerhört stora.
För koppar- och mässingverken gjorde sig depressionen oväntat
hastigt kännbar, och redan i november 1920 hade allmänt driftsinskränkningar
vidtagits. I vilken omfattning detta medfört reduktion av arbetsstyrkan
. framgår av följande siffror, utvisande arbetarantalet i januari
1921 vid de trenne största halvfabrikatverken i procent av medeltalet
för år 1920.
Genomsnitt Verk I
% %
79.2 71.3
Inalles voro vid dessa verk cirka 400 arbetare permitterade.
Av helfabrikattillverkningen är fabrikationen av elektrisk belysningsarmatur
bland de hårdast drabbade och uppehöll i januari innevarande år
endast 25 procent av normal drift. Ett av de större manufakturverken
för hushållskärl m. m. redovisade åter cirka 88 procent av normal arbetsstyrka;
för denna tillverkning var dock arbetstiden inskränkt till 34
veckotimmar.
Guld- och silvervarufabrikerna arbeta för närvarande med cirka
halva den normala arbetstiden. Än mer betydande är dock arbetsstyrkans
reducering; inom Stockholm uppgives sålunda 80 procent av
arbetarstammen vara permitterad.
Verk II Verk III
O/ o/
/O /O
83.5 63.6
101
Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.
Den ojämförligt skarpaste konkurrensen beträffande samtliga här
berörda artiklar härleder sig från Tyskland. Vad angår halvfabrikat av
mässing jämte kopparplåt, har jämväl England uppträtt såsom besvärande
konkurrent, vilket även, om än i mindre omfattning, är fallet med U. S. A.
och Frankrike. Beträffande vissa färdigfabrikat har slutligen en kännbar
konkurrens från Danmark gjort sig gällande (belysningsarmatur).
Anledningen till den främmande konkurrensens överlägsenhet torde
delvis vara att söka hos råmaterialpriserna, i det såväl England som
framför allt U. S. A. gynnas av en betydligt fördelaktigare tillförsel av
koppar och närstående metaller än vårt land, där särskilt de höga inlandsfrakterna
väsentligt fördyra materialet. I Tyskland äro däremot
dessa materialpriser näppeligen avsevärt lägre än hos oss; beträffande
övriga metaller — exempelvis silver och nysilver — torde dock den
tvska industrien i viss omfattning gynnas av lägre priser. Av viss
betydelse torde slutligen det förhållandet vara, att i de före detta krigförande
länderna stora från kriget kvarvarande lager av metaller och
skrot kunna Unna användning för vissa fabrikationsändamål.
Beträffande bränslekostnaderna intager Tjmkland åter en avsevärt
mera gynnad ställning. Åven med nuvarande väsentligt reducerade
svenska kolpriser torde nämligen det tyska priset näppeligen uppgå till
mera än en tredjedel av det svenska.
Gynnsammast är emellertid den tyska industriens ställning i vissa
fall på arbetslönernas område. Uttryckta i procent av motsvarande
svenska arbetslöner uppgå nämligen de tyska lönerna inom metallmanufakturbranschen
till cirka 30 procent, i enstaka fall upp till 40 procent,
(vid en markkurs av 8 kronor per 100 Mark). Beträffande vissa tillverkningsgrenar,
såsom guld- och silvervarufabrikationen, tillkomma dessutom
säregna arbetsförhållanden, som i långt större utsträckning än vad
i vårt land är fallet möjliggör utnyttjandet av kvinnlig och minderårig
arbetskraft.
1 full överensstämmelse med ovan berörda prisförhållanden visar
sig också den främmande konkurrensen skarpast beträffande de längst
förädlade produkterna; detsamma är ock förhållandet med tillverkningar,
förenade med stor bränsleåtgång, såsom vissa legeringsmaterialer, särskilt
mässingfabrikat.
En beräkning av tullskyddets förutvarande och nuvarande relativa
höjd baserad på importmedelprisen år 1913 respektive år 1920 ger
följande resultat:
Deri utländska
konkurrensen.
Jämförelse
mellan förutvarande
och
nuvarande
tullskydd.
102
Produktion.
Utrikes
handel.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.
| 1913 | 1920 |
| 1913 | 1920 |
| % | % |
| O/ /O | % |
Kopparplåt................... | ........... 8.4 | 3.9 | Tråd, skenor, kablar och stänger | 7.7 | 3.1 |
Mässingplåt ................ | ........... 8.2 | 4.6 | Spik, nitar och bultar............... | 17.4 | 4.3 |
Aluminiumplåt ............. | ........... 6.0 | 2.6 | Metallduk .............................. | 12.1 | 3.2 |
Kopparrör ................... | ........... 8.6 | 4.o | Guld- och platinaarbeten ......... | 0.7 | 0-6 |
Mässingrör ................... | .............12.4 | 5.0 | Silverarbeten........................... | 8.o | 5.6 |
Aluminiumrör ............. | 12 2 | 3.9 | Nysilverarbeten........................ | 11.4 | 4.2 |
För halvfabrikat av koppar och mässing har tullskyddet sålunda
förlorat något över hälften av sin förutvarande effektivitet, för mera
förarbetade produkter åter, har tullens relativa höjd sjunkit till Vs å V4.
För guldarbeten åter har tullen praktiskt taget samma höjd.
Porslins- och glasindustrien.
Storleken av tillverkningen inom ifrågavarande industrigrenar av
huvudsakliga varuslag åren 1913 och 1919 framgår av följande tabell:
V aruslag | Kvantitets- eller värdeenhet | 1913 | 1919 |
Arbeten av äkta porslin ....................................... | 1,000 kronor | 1,826 | 6,872 |
Arbeten av oäkta porslin och fajans ..................... | » » | 4,045 | 7,728 |
Hushålls- och prydnadsglas ................................. | » » | 4,976 | 15,986 |
Buteljer, flaskor, burkar, medicinglas ..................... | ton | 32,983 | 20,962 |
Fönsterglas ......................................................... | » i | 9,712 | 7,991 |
Införseln respektive utförseln av här ifrågakommande huvudsakliga
slag av varor har för åren 1913, 1919 och 1920 uppgått till följande
kvantiteter:
Varuslag | Kvantitets- | 1913 | 1919 | 1920 | |||
enhet | Import | Export | Import | Export | Import | Export | |
Arbeten av äkta porslin......... | ton | 572 | 15 | 2,554 | 95 | 3,098 | 116 |
Arbeten av oäkta porslin och | » | 1,364 | 293 | 951 | 761 | 1,194 | 330 |
Hushålls- och prydnadsglas ... | » | 300 | 1,383 | 416 | 1,845 | 623 | 2,352 |
Buteljer, flaskor, burkar och |
| 182 | 12,911 | 289 | 5,747 | 3,474 | 5,264 i |
Fönsterglas, oslipat, ofolierat... | » | 899 | 7 | 631 | 77 | 4,099 | 43 1 |
103
Kungl. Maj.ts proposition Nr 356.
Det föreliggande materialet har ej varit av beskaffenhet att medgiva
någon beräkning av stegringen i samtliga de olika kostnadsposterna.
För ett stort företag giva meddelade uppgifter vid handen,
att årslönerna för manliga arbetare år 1920 voro i genomsnitt 3.5
gånger större än år 1913, för kvinnliga 3 gånger större. Vid en annan
större fabrik uppgavs timlönen vara i januari 1921 5 gånger större för
manliga och 3.8 gånger större för kvinnliga arbetare än motsvarande
lön år 1913. Av totala tillverkningskostnaden utgjorde arbetslönerna år
1920 cirka 40 procent.
Efter det starka prisfallet på kolmarknaden torde de svenska glasbruken
numera kunna räkna med en genomsnittlig bränslekostnad av
cirka 60 å 70 kronor per ton. Denna kostnad torde emellertid alltjämt
vara åtminstone dubbelt så hög som motsvarande kostnad i Tyskland.
Glassanden, som måste importeras från Tyskland, Belgien eller
Frankrike, kostade under år 1920 vid de svenska bruken 30 å 50 kronor
per ton, vid de tyska omkring 10 kronor per ton. Skillnaden i fråga
om soda och pottaska samt blymönja torde i huvudsak vara inskränkt
till den till 10 å 30 procent uppgående fördyrande inverkan, som frakterna
medföra. Genomsnittligt torde råvarukostnaderna i Sverige vara
50—75 procent högre än i Tyskland, Belgien och Frankrike.
Det torde kunna sägas, att tillverkningskostnaderna för småglas
i Tyskland, förnämligast på grund av undervärderingen av landets valuta,
uppgå till ej fullt hälften av deras storlek i Sverige.
Arbetslönerna vid ett svenskt företag, som tillverkar kristall-,
hushålls- och flaskglas, uppgingo år 1920 i december till 37.8 procent
av samtliga tillverkningskostnader.
För ett företag visade kostnadsökningen åren 1913 — 1920 följande
utseende (motsvarande tal år 1913 satta lika med 100):
1920 december
Råmaterial....................................................................... 850
Arbetslöner ................................................................ 259
Bränsle............................................................................. 760
Övriga kostnader ....................................................... 520
Totala tillverkningskostnaden var i december 1920 4.7 gånger
större än motsvarande kostnad år 1913.
Produktions
kostnader.
Porslin.
Glas.
Småglas.
Glasflaskor.
104
Drifts
inskränk
ningar.
Porslin.
Småglas.
Fönsterglas.
Den
utländska
konkurrensen.
Porslin.
Småglas
och.
fönsterglas.
Jämförelse
mellan förutvarande
och
nuvarande
iullskydd.
Kungl. Majds proposition Nr 356.
Arbetslönerna ingingo år 1920 i tillverkningskostnaden med 26.8
procent.
Vid två stora företag minskades arbetarantalet från 1,554 år
1913 till 1,458 år 1920 och antalet arbetstimmar från 4,411,760 till
3,085,011.
I januari 1920 var driften inskränkt till 4 å 5 dagar i veckan.
Då emellertid större delen av tillverkningen lades på lager, befarades,
att ytterligare inskränkningar skulle bliva nödvändiga.
Enligt driftsrapporter i januari 1921 hade vid 19 företag driften
inställts vid 11 och starkt inskränkts vid de återstående 8. Sliperierna
drevos fortfarande, dock i avsevärt minskad omfattning.
Då avsättningen av svenskt fönsterglas under senare delen av år
1920 var mycket obetydlig, nedlades driften i december 1920 vid samtliga
till aktiebolaget Svenska fönsterglasbruken hörande företag. De
utanför trusten förefintliga 4 företagen äro även nedlagda.
Importsiffrorna bestyrka tillfullo konkurrensens omfattning. De
utvisa för arbeten av äkta porslin en under år 1920 gent emot år 1913 mer
än femdubblad införsel. Till största delen var Tyskland inköpsland för
de införda kvantiteterna. Förutsättning för konkurrensen var framför
allt den tyska markens låga värde.
Tyskland och Österrike uppgivas såsom de svåraste konkurrenterna
i fråga om småglas, Belgien i fråga om fönsterglas. Åven i
dessa fall härrör den bristande konkurrensförmågan på svensk sida
väsentligen från undervärderingen av berörda länders valutor. Importsiffrorna
visa med tillräcklig tydlighet, att konkurrensen är faktisk och
kännbar, framför allt beträffande fönsterglas samt fläsk- och burkglas.
Det debiterade tullbeloppet utgjorde | i procent | av importvärdet |
1914 | 1920 | |
Arbeten av äkta porslin ................................. | ......... 28.4 | »ll.l |
» » oäkta porslin och fajans.................. | ......... 19.4 | >7.o |
Hushålls- och prydnadsglas.............................. | ......... 28.7 | >14.8 |
Buteljer, flaskor, burkar, medicinglas ............... | ......... 17.3 | *5.i |
Fönsterglas ................................................... | ......... 39.3 | •8.o |
1 Gfiller tiden januari-oktober 1920.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 35b.
m
Textil- och beklädnadsindustrien.
Textil- och beklädnadsindustrien indelas lämpligen i följande grupper:
A. Ylleindustrien.
1) Den grövre ylleindustrien, som tillverkar vanliga kostymoch
ulstertyger in. m.
2) Kamgarnsspinneriernä.
3) Klänningstygsväverierna.
4) Maskin filtfabriker na.
B. Bomullsindustrien.
C. Linne-, jute- och hampindustrien.
1) Linn ef ak riker.
2) Presennings- och remfabriker.
3) Repslagerier och biväg ar nsfabriker.
4) Jutefabriker.
1). Trikåindustrien.
E. Småindustrier.
X) Färgerier, blekerier m. fl.
2) Bandfabriker.
3) Spetsfabriker.
4) Trådgardinfabriker.
5) Vadd- och schoddyfabriker.
F. Konfektionsindustrien.
1) Konfektionsfabriker, som tillverka färdigsydda kläder, såsom
kostymer, kappor, klänningar, blusar m. rp. ,
2) Vitvar u- m. fl. sömnads fabriker, som tillverka skjortor,
kragar, kravatter, korsetter, markiser, presenningar, regnkläder
in. in.
3) Ilätt- och mössfabriker.
4) Paraply-, parasoll- och rullgardinfabriker.
5) Diverse fabriker, såsom täckfabriker, tapisserifabriker, flaggfabriker
m. fl.
Textilindustrien tillgodosåg före kriget landets huvudsakliga behov
av spånadsvaror. Efter vikt räknat utgjorde tillverkningen i procent
av förbrukningen i genomsnitt under åren 1911—1913:
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 302 käft. (Nr 356.)
Tillverkning
gens art.
Produktion.
14
106
Kungl. Majds proposition Nr 356.
Utrikes
handel.
för ullgarn........................................................... 89 procent
» yllevävnader ................................................ 88 »
» bomullsgarn, inberäknat tråd................. 95 »
» bomullsvävnader....................................... 87 »
» garn och tråd av lin, hampa och jute 98 »
» linne- och hampvävnader ....................... 72 »
» jutevävnader ................................................ 84 »
Importen utgjordes emellertid i regel av finare och dyrare varor,
varför motsvarande procenttal, räknade efter värde, bliva något lägre.
Storleken av produktionen åren 1913 och 1919 framgår av följande
tablå:
| 1913 | 1919 | ||
V aruslag | i ton | värde i 1,000-tal | i ton | värde i 1,000-tal |
Hel- och halvyllevävnader .............................. | 9,010 | 48,165 | 4,361 | 99,447 |
Bomullsvävnader............................................. | 12,613 | 38,804 | 10,094 | 119,426 |
Linne-, hamp- och pappersvävnader .................. | 1,529 | 4,973 | 1,493 | 17,030 |
Jute vävnader och jutesäckar ........................... | 5,115 | 5,239 | 1,733 | 5,283 |
Tågvirke och linor samt bind- och segelgarn (ej | 3,290 | 3,215 | 3,138 | 10,971 |
Trikåvaror ................................................... | . | 15,741 |
| 33,747 |
Färdigsydda kläder, vitvaror och andra sömnads-arbeten, kravatter och mössor ..................... |
| 25,048 |
| 99,934 |
Industriens råvaror måste till övervägande del importeras från
transoceana länder. För en del av dessa varor yppade sig redan i
början av kriget importsvårigheter, under det att för andra importens
upphörande kan dateras från början eller mitten av år 1917. Importen
återupptogs i större omfattning i början av år 1919. Under det att
råvaruimporten snart nog tenderade mot de före kriget normala kvantiteterna,
kunde man emellertid redan under år 1919 konstatera en avsevärd
överimport av förädlade varor, vilken även fortsatt under år 1920.
Importen av viktigare textilalster de två sistnämnda åren samt år
1913 framgår av efterföljande sammanställning:
Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.
107
Varuslag | 1913 | 1919 | 1920 |
i ton | i ton | i ton | |
Hel- och halvyllevävnader .......................................... | 1,350 | 4,037 | 5,240 |
Bomullsvävnader......................................................... | 2,171 | 7,682 | 10,269 |
Linne-, hamp- och pappersvävnader .............................. | 634 | 418 | 728 |
Jutevävnader och jutesäckar ....................................... | 1,547 | 1,358 | 3,462 |
Tågvirke och linor samt hind- och segelgarn (ej av bomull) | 233 | 1,020 | 1,062 |
Trikåvaror ............................................................... | 302 | 855 | 1,541 |
Färdigsydda kläder, vitvaror och andra sömnadsarbeten, | 641 | 740 | 1,818 |
Den av världskriget och. därefter inträffande händelser föranledda
prisrevolutionen har medfört betydande stegringar av priserna på textilindustriens
råvaror. För mull och kammad ull infalla toppnoteringarna
under början av år 1920, då finare kvaliteter på de stora marknaderna
voro mellan fem och sex gånger så dyra i svenskt mynt som år 1913,
grövre kvaliteter mellan två och tre gånger så dyra. För bomull hade
den vanliga noteringskvalitetens pris i februari 1920 stigit till nära det
femdubbla, och verkligen användbara kvaliteter stodo ännu högre. Lin
noterades i juni samma år mer än tio gånger så högt som år 1913,
hampa något mer än dubbelt så högt, jute i januari 1920 omkring
dubbelt och silke samtidigt nära femdubbelt. Efter dessa tidpunkter
har ett mycket häftigt prisfall ägt rum, varigenom textilråvarornas priser
enligt sakkunnigas åsikt nedpressats under produktionskostnaderna. Vissa
av dessa varor hade i januari 1921 praktiskt taget nedgått till prisnivån
före kriget eller något därunder. Så var förhållandet med grövre ullsorter,
jute och vissa sämre bomullskvaliteter. Finare kammade ullsorter lågo
nära de dubbla fredspriserna, vanlig amerikansk bomull (noteringskvalitet)
omkring 50 procent och egyptisk omkring 100 procent över dessa. Lin
var ännu mer än tre gånger så dyrt som år 1913 och hampa ungefär
dubbelt. Silkenoteringarna höllo sig även i närheten av de dubbla
fredspriserna.
Textilindustrien bär för sitt behov av drivkraft i regel möjlighet
att använda vattenkraft, direkt eller omvandlad till elektrisk energi.
För uppvärmning av varorna användes emellertid i vissa viktiga fabrikationsprocesser
(såsom ulltvättning, färgning, blekning) även stenkol.
Dessas priser hava under kriget samt åren 1919 och 1920 blivit nästan
tiodubblade. Först på senaste tid har även bär ett kraftigt prisfall
Produktions
kostnader.
Hå varor.
\
Bränsle och
kraft.
Arbetslöner.
Lagerbestånd.
1Q8 Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.
inträtt. I januari 1921 kunde stenkolspriserna uppskattas till 3 å 4
gånger fredspriserna.
Textilindustriens arbetare voro före kriget över hela världen lågt
avlönade i jämförelse med andra industriers. Den svenska lönenivån
låg något (sannolikt dock ej mera än 20 procent) över den tyska, troligen
något under den engelska (åtminstone inom bomullsindustrien)
och betydligt under den amerikanska. Lönerna hava i Sverige
inom textilindustrien utgjort i det närmaste 400 procent av lönerna
före kriget, om man räknar med lönen för visst utfört arbete, motsvarande
en stegring av veckoinkomsten till 320 procent av lönen för
60 timmars arbetsvecka före kriget. För beklädnadsindustrierna har
lönen för visst utfört arbete stigit till ej fullt 300 procent av lönen
före kriget. De tyska arbetslönerna för visst arbete synas enligt officiella
uppgifter samt av svenska industriidkare inhämtade upplysningar
i slutet av år 1920 kunna uppskattas till samma belopp i svenskt mynt,
som de svenska arbetslönerna utgjorde före kriget. Lönestegringen i
tyskt mynt torde hava bringat lönerna upp till 10 å 15 gånger de
före [kriget vanliga. De engelska lönerna för visst utfört arbete hava
(i engelskt mynt) uppnått en höjd, uttryckt för bomullsindustrien
genom indextalet 300, för ylleindustrien ungefär genom indextalet
325, alltså stegrats med respektive 200 och 225 procent. För sistnämnda
industri variera lönerna proportionellt mot en officiell levnadskostnadsindex,
med tillägg av 10 å 15 poäng.
Då en av de viktigaste orsakerna till textil- och beklädnadsindustriens
tryckta läge angivits vara förekomsten av oerhörda lager av
vävnader och trikåvaror inom landet, hava dessa gjorts till föremål fölen
särskild undersökning. För bomullsindustriens vidkommande har denna
visat, att de stora kombinerade företagen i början av innevarande år
blott besvärats av ett omkring 10 procent större råvarulager än de normalt
förfoga över, under det att de i regel mindre, självständiga spinnerierna
och framför allt väverierna haft inneliggande synnerligen stora
lager av fabrikat, delvis även av råvaror. Ylleindustriens lager av råvaror
voro vid nämnda tidpunkt 5 å 10 procent större än normalt,
under det att lagren av fabrikat voro lägre än vanligt. Ett undantag
härifrån utgjorde de s. k. klänningstygsväverierna, vilkas lager av råvaror
(garn) voro mer än dubbelt så stora som år 1913, och vilkas
väynadslager överstego de vanliga med 40 procent. Trikåindustriens
lager av råvaror voro på sina håll oerhörda, nämligen mer än dubbelt
109
Kungl. Muj-.ts proposition Nr 356.
så stom som under är 1913, dess lager av fabrikat voro omkring 40 procent
större än år 1913. Som ett allmänt omdöme om lagren hos industriföretagen
torde kunna sägas, att de vid ifrågavarande tidpunkt på vissa
håll voro betydligt större än i normala tider, men att de i det stora hela
ej skulle hava känts så tyngande, om förhållandena i övrigt varit normala.
Ser man åter på den inneliggande orderstockens storlek i jämförelse
med år 1913, finner man tydliga uttryck för den rådande depressionen.
De av bomullsindustrien sålda, men ej levererade kvantiteterna bomullsvävnader
utgjorde vid årsskiftet 1920—21 endast omkring 7 procent av
orderstocken 1913—14. Ylleindustrien hade order inne till 17 procent
och trikåindustrien till 18 procent av orderstocken vid nyssnämnda tidpunkt.
Inom konfektionslranscherna voro de inneliggande varumängderna
visserligen ej så betydande, då de bestå av dessa industrier aldrig med
fördel kunna arbeta på lager, men frånvaron av order var där minst
lika framträdande som inom den egentliga textilindustrien.
De största svårigheterna torde förorsakas textilindustrien därav,
att handelsfirmornas lager alltjämt äro synnerligen stora, beroende bland
annat på den starka överimporten av färdigfabrikat under åren 1919
och 1920. Genom förfrågan hos ett antal större grosshandels- och
detaljhandelsfirmor har försök gjorts att utröna, huru stora dessa lager
vid årsskiftet voro. Undersökningen har givit vid handen, att lagren
hos de firmor, som lämnat användbara svar, uppgingo till omkring nio
gånger 1913 års lager, efter värde räknat, vilket synes tyda på, att
lagrens kvantitet var omkring tre gånger den normala. I procent av
årsomsättningens värde utgjorde lagren år 1913 omkring 19 procent
och år 1920 omkring 37 procent. Lagrens ökning synes vara något
större för bomullsvaror än för yllevaror. I
I juni månad år 1920 var textilindustrien fullt sysselsatt, ehuru
den inom vissa grenar ännu icke lyckats återfå hela den före kriget
anställda arbetarstammen. Under slutet av året och början av innevarande
år företogos successivt inskränkningar i driften. En del personal
avskedades, och de övrigas arbetstid per vecka nedsattes, på sina
håll till tre eller fyra dagar. Eu noggrann undersökning har visat, att
107 företag, tillhörande industriens olika grenar, år 1913 sysselsatte
något över 21,000 arbetare med en genomsnittlig arbetstid av 58.6
timmar per vecka, år 1920 i juni något under 21,000 arbetare med eu
genomsnittlig arbetstid av 47.9 timmar och andra avlöningsveckan i
januari 15,600 arbetare med en genomsnittlig arbetstid av 36.4 timmar.
Antalet arbetade timmar per vecka inom dessa företag utgjorde sålunda
Drifts
inskränk
ningar.
Den utländska
konkurrensen.
Utlandets konkurrens
betingelser,
belysta
genom produktionskostnadsuppgifter.
110 Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.
år 1913 1.25 miljoner, i juni 1920 l.oo miljoner och i januari 1921
0.51 miljoner. Av företagen hade vidare 5 helt nedlagt driften, 19
arbetade ännu 48 timmar i veckan, 16 företag gingo 42.5 timmar, 47
företag 34 timmar, 12 företag 25.5 timmar, 6 företag 17 timmar och
2 företag 8.5 timmar per vecka.
Beklädnadsindustrien synes lida under ännu större depression.
Inom damkonfektionen, som i början av året har full säsong, arbetades
i januari 1921 endast fyra dagar i veckan. Korsettfabrikerua arbetade
tre dagar i veckan. Inom herrkonfektionsbranschen arbetades med halv
arbetstid för en speciell art av konfektion (koufirmationskostymer); i
övrigt låg denna gren av industrien nere. Där fabrikationen inom övriga
delar av beklädnadsindustrien ej helt nedlagts, hölls den uteslutande i
gång för upparbetande av inneliggande råvarulager och för att arbetarna
ej skulle behöva bliva helt arbetslösa.
I stort sett torde kunna sägas, att textil- och beklädnadsindustrierna
hotas av den svåraste konkurrensen från länder med deprecierad valuta,
närmast Tyskland, men även exempelvis Frankrike och Belgien. Till
en del har konkurrensen redan lett till import från dessa länder av
varor, som eljest brukat tillverkas av den svenska industrien, men därjämte
hava de låga offerterna från dessa länder bidragit att framskapa
den iföpolust, som i hög grad kännetecknar den nuvarande situationen.
Ylleindustrien hotas närmast av tysk konkurrens. Bomullindustrien
har företrädesvis att kämpa med konkurrens från den engelska industrien,
där priserna under trycket av rådande depression gått ned i nivå med
tyska eller tjecko-slovakiska priser, men har anledning att för framtiden
frukta konkurrens även från tyskt håll. Linne- och kamp industrien hotas
av belgisk och för den närmaste framtiden även av tysk och tjecko-slovakisk
konkurrens. Juteindustrien räknar med ostindisk och, företrädesvis,
tysk konkurrens. Trikåindustrien har nu liksom under normala förhållanden
sitt huvudsakliga konkurrensland i Tyskland. För handindustrien
och övriga småindustrier gäller detsamma. Konfektionsindustrien
slutligen hotas av konkurrens från Tyskland, i viss mån även från
Frankrike och England.
Eu del av den konkurrens, som nu hotar den svenska textilindustrien,
orsakas säkerligen av dumpingartade företeelser, som kunna återföras
på den rådande depressionen i flera länder. Sålunda har det uppgivits,
att utländska företag i likvidation nödgats realisera betydande
lager av färdiga varor till underpriser. Dylika företeelser komma givetvis
att försvinna, i samma mån som krisen inom affärslivet ger vika. Det
in
Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.
finnes emellertid även bestående orsaker till den svenska industriens
konkurrenssvårigheter. Bland dessa är utan tvivel arbetslönernas höga
nivå i jämförelse med vissa utländska arbetslöner, omräknade i svenskt
mynt, den mest betydande. Bland övriga konkurrensförsvårande omständigheter
må anföras, att /är g stoffpriserna för de svenska förbrukarna
äro högre än för vissa utländska, främst de tyska, att bränslepriserna
här äro högre än t. ex. i England, beroende på att de engelska textilfabrikerna
ligga i själva koldistrikten, i omedelbar närhet av brytningsställena,
under det att de svenska fabrikerna nödgas betala höga frakter
för stenkolen, att både bränsle- och kraftpriser samt priserna på eu mängd
olika förnödenheter äro dyrare här än i Tyskland, enär varorna ifråga
äro framställda inom Tyskland och således med den, i svenskt mynt
omräknat, mycket billiga tyska arbetskraften.
För belysande av den roll, som de rena arbetslönerna (utan inräkning
av avlöningar till teknisk och administrativ personal) spela i
framställningen av en förbrukningsartikel må följande exempel anföras.
För tillverkning av perkalskjortor av ett enklare slag åtgår till varje
kilogram omkring 1.6 kilogram bomull. Bomullen kan år 1913 antagas
hava kostat omkring 1.2 5 kronor per kilogram, varför den åtgående bomullen
per kilogram färdigfabrikat kostade omkring 2.00 kronor. För spinning
av denna bomull till garn utbetalades 77 öre, varav 28 öre utgjorde ren
arbetslön. Produkten vid denna process var omkring- 1.4 kilogram
oblekt garn. För uppvävning av detta betalades omkring 1.4 8 kronor,
varav omkring 42 öre var arbetslön. Resultatet var oblekt väv, omkring
1.3 5 kilogram. Blekningen av denna väv kostade omkring 59 öre,
varav 16 öre arbetslön. Tryckningen av väven, som nu nedgått i vikt
till cirka 1.2 0 kilogram, kostade 60 öre, varav 14 öre i arbetslön.
Väven syddes därefter i en konfektionsfabrik till skjortor för en självkostnad
av 2.10 kronor, varav l.io kronor arbetslön. Den sammanlagda
självkostnaden per kilogram (frånsett alla transporter, fabrikantoch
mellanhandsvinster) blev således approximativt 7.5 5 kronor, varav
råvara 2.00 kronor och rena arbetslöner 2.1 o kronor. Räknar man nu
med ett med 50 procent förhöjt råvarupris, fyrdubblade arbetslöner och
tredubblade övriga kostnader, skulle den svenska tillverkningskostnaden
i början avår 1921 bliva 21.70 kronor, varav 3 kronor till råvara, 8.4 0
kronor till rena arbetslöner och 10.3 0 kronor till övriga kostnader. Den
enda del av den svenska tillverkningskostnaden, där den svenske och
den tyske tillverkaren äro fullt jämställda, är bomullskostnaden, 3
kronor. Återstoden är i stort sett inhemskt arbete, avkastning på inhemskt
kapital och inhemsk vinst. Om det för tyska fabrikanter åtminstone
vid depression antages vara möjligt att kalkylera med fjärdedelen av ej blott
112
Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.
de svenska arbetslönekostnaderna, utan även övriga kostnader, skuile marginalen
mellan tillverkningskostnaderna uppgå till ej mindre än tre fjärdedelar
av skillnaden mellan 21.70 kronor och 3 kronor eller omkring 14.00 kronor.
Rörande ylleindustriens tillverkningskostnader före världskriget må
anföras, att arbetslönekostnaden per kilogram tillverkad yllevävnad av
den grövre ylleindustriens vanliga tillverkningar (rubriken 405 i tulltaxan)
varierade från mindre än 1 krona till 3 kronor, beroende på, huru omsorgsfullt
beredningen av vävnaderna utfördes. Arbetslönekostnaderna per
kilogram bomullsvävnad av en vanlig typ (rubrik 515) varierade från något
under 1 krona till omkring 1 krona 40 öre, om man har liksom ifråga om
yllevävnaderna räknar tillverkningsprocessen frän spånadsämnet till den
färdiga varan. Hela kostnaden, inberäknat råvara, kan uppskattas till
4 å 5 kronor. I en vanlig mjölsäck av jute uppgick den svenska arbetslönekostnaden
år 1913 till ej fullt 20 öre per kilogram. Genom trikåtillverkningen
(från garn till färdig vara) pålades varorna en arbetslönekostnad
av approximativt 1 krona 50 öre till 2 kronor per kilogram, utöver
den arbetslönekostnad, som redan fanns i garnet. Vad slutligen angår konfektionsindustriens
tillverkningskostnader, må endast framhållas, att det
mesta av självkostnaderna inom denna tillverkningsprocess, om man
bortser från råvaror, hjälpmaterialier och försäljningsomkostnader samt
avfallskostnader, föranledda av modeväxlingar, utgöras av direkt utbetalade
arbetslöner, enär den maskinella utrustningen är tämligen obetydlig.
Jämförelser
mellan det
förutvarande
och nuvarande
tullskyddet.
På grund av penningvärdets fall har tullskyddet i procent av
importvärdet väsentligt minskats. Att märka är emellertid, att de procenttal,
som man erhåller genom att ställa tullsatsen i relation till importvärdet
blott angiva tullskyddets procentuella förhållande till värdet
av importvarorna, ej till de i inlandet producerade varorna. Om utvecklingen
av importen på senare tid, — som för textilindustrien torde
kunna förutsättas — gått från finare till grövre varor, blir därför nedgången
av tullskyddets effektivitet större än procenttalen utvisa. Efterföljande
tabell avser att visa förskjutningen nedåt av det procentuella
tullskyddet för ett antal viktigare textilvaror.
Hel- och halvyllevävnader ............................
Bomullsvävnader ........................................
Linne-, hamp- och pappersvävnader................
Jutevävnader och jutesäckar.........................
Tågvirke och linor samt hind- och segelgarn .
Ffirdigsydda kläder m. m.............................
Tull i | procent av | importvärdet |
1913 | 1919 | 1920 |
20.7 | 8.5 | 8.4 |
18.u | 10.4 | 10.4 |
22. i; | 5.s | 9.3 |
14. v | 5.1 | 5.5 |
18.3 | 4.7 | ti.K |
21.-1 | 11.9 | 11.9 |
Kung1. Maj:ts proposition Nr 356.
118
Bil. litt. B.
Översikt av produktionen av och utrikeshandeln med vissa viktigare industriråvaror och fabrikat.
|
| Produktion | Import | Export | Tull i % | |||
Varuslag | År | ton | värde i | ton | värde i | ton | värde i | av imp. |
Cement. | 1913 | 390,110 | 10,830 | 12,120 | 303 | 137,074 | 3,427 1,162 | 24.0 |
(st. rubr. 35) | 1914 | 278,251 | 7,940 | 14,769 | 446 | 39,347 | 19.9 | |
1915 | 306,102 | 9,909 | 15,541 | 518 | 60,535 | 1,878 | 18.o | |
| 1916 | 347,256 | 12,720 | 15,325 | 552 | 77,717 | 2,864 | 16.7 |
| 1917 | 280,708 | 17,697 | 5,221 | 476 | 4,651 | 325 | 6.6 |
| 1918 | 227,120 | 23,186 | 5,810 | 689 | 6,244 | 869 | 5.1 |
| 1919 | 235,714 | 24.401 | 4,396 | 390 | 37,200 | 3,906 | 6.8 |
| 1920 |
| 4,593 | 570 | 69,107 | 6,770 | 4.s | |
Sul- och bindsulläder: | 1913 | 1,257 | 4,155 | 183 | 689 | 8 | 24 | 11.9 |
kärnstyeken och ma- | 1914 | 1,318 | 4,573 | 139 | , 448 | 17 | 46 | 10-9 |
skinremläder. | 1915 | 1,466 | 7,646 | 268 | 1,019 | 5 | 30 | 9.2 |
(st. rubr. 19b A—D) | 1916 | 1,100 | 8,326 8,275 | 304 | 1,336 | — | 16 | 8.0 |
| 1917 | 910 | — | — | — | — | — | |
| 1918 | 904 | 9,794 | 62 | 458 | — | 1 | 4.7 |
| 1919 | 1,385 | 13,979 | 678 | 4,375 | i | 5 | 5.4 |
| 1920 | 201 | 1,666 | 16 | 128 | 4.2 | ||
Sul- och bindsulläder: | 1913 | 6,643 | 16,970 | 135 | 270 | 50 | 106 | 17.4 |
hela och halva hudar | 1914 | 5,970 | 16.465 | 71 | 146 | 87 | 173 | 13.6 |
samt stycken därav. | 1915 | 6,650 | 28,512 | 1,466 | 4,321 | 7 | 44 | 9.5 |
(st. rubr. 200 A—0) | 1916 | 6.350 | 39,369 | 843 | 2,853 | _ | — | 8.3 |
| 1917 | 4,146 | 28,294 | 8 | 44 | - | — | 5.1 ! |
| 1918 | 4,863 | 38,380 | 223 | 2,013 | — | — | 3.1 |
| 1919 | 5.588 | 39,433 | 1,413 | 5,848 | 89 | 553 | 6.8 1 |
| 1920 |
| * | 120 | 674 | 473 | 2,401 | 5.o | |
Beredda hudar och | 1913 |
| 13,019 | 815 | 13,226 | 65 | 696 | 5.1 1 |
skinn: andra slag, | 1914 |
| 14,922 | 819 | 13,428 | 363 | 2,095 | 5.11 |
(plattlåder, ovanlå- | 1915 |
| 31,846 | 1,171 | 21,280 | 545 | 5,933 | 4.6 |
der, laekläder, vit- | 1916 |
| 26,071 | 1,197 | 26,190 | 139 | 2,948 | 4.0 i |
och såmskgarvat lä- | 1917 |
| 28,385 | 134 | '' 5,233 | 23 | 737 | 2.3 I |
der etc.). | 1918 |
| 53,353 | 179 | 9,698 | 23 | 875 | 1.6 |
(st. rubr. 201 A—C, 203 | 1919 | • | 39,034 | 721 | 57,016 35,403 | 16 | 770 | 1.1 ; |
A-C) | 1920 | 1,000 par |
| 903 | 48 | 2,824 | 2-1 | |
Skodon av läder, san- | 1913 | 6,422 | 41,044 | 42 | 496 | 11 | 169 | 16.9 |
daler, tofflor och tyg- | 1914 | 7,041 | 47,946 | 60 | 873 | 193 | 1,952 | 13.9 |
skor. | 1915 | 8,405 | 90,452 | 58 | 850 | 4,557 | 53,243 | 12.4 1 |
(st. rubr. 209—213 l/2) | 1916 | 8,328 | 99,296 | 49 | 1,252 | 2,829 | 32,572 | 7.6 i |
1917 | 7,100 | 110,718 | 3 | 88 | 26 | 476 | 15-5 | |
| 1918 | 5,842 | 132,608 | 1 | 31 | 1 | 12 | 12.6 i |
| 1919 | 4,916 | 115,904 | 1 153 | 5,379 | 364 | 11,395 | 12.0 |
| i 1920 | • ■ | 744 | 1 27,325 | 50 | 1,535 | 10.8 |
1 Därav 107,439 kg. tullfri import.
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 302 höft. (Nr 356.) 15
114
Kung!. Maj:ts proposition Nr 356.
|
| Produktion | Import | Export | Tull i %: | |||
Varuslag | År | ton | värde i | lon | värde i | ton | värde i | |
Handskar. | 1913 | 1,000 par | 806 | 6 | 266 | 0.1 | 3 | 13.3 |
(st. rubr. 214) | 1914 | 466 | 918 | 6 | 315 | 0.4 | 10 | 12.0 |
| 1915 | 484 | 1,021 | 8 | 417 | 0.9 | 38 | 12.o |
| 1916 | 503 | 1,297 | 15 | 906 | 6 | 377 | lO.o |
| 1917 | 448 | 1,572 | 14 | 926 | 3 | 219 | 9.2 |
| 1918 | 357 | 1,796 | 7 | 508 | — | _ | 8.6 |
| 1919 | 272 | 1,688 | 14 | 998 | 1.2 | 154 | 8.6 |
| 1920 |
|
| 32 | 2,236 | 0.5 | 46 | 8.6 |
Driv- och transport- | 1913 |
| 1,290 | 148 | 850 | 8 | 47 | 10.4 |
remmar, snören och | 1914 |
| 1,124 | 125 | 955 | 6 | 38 | 7.9 |
slangar av läder | 1915 |
| 3,054 | 52 | 573 | 32 | 375 |
|
samt tekniska läder- | 1910 |
| 4,191 | 43 | 553 | 19 | 241 | 4.7 |
varor. | 1917 |
| 5,492 | 3 | 30 | 8 | 202 | 5.2 |
(st. rubr. 215 A, B, C) | 1918 |
| 10,848 | 24 | 696 | 1 | 17 | 2.1 |
| 1919 |
| 5,849 | 175 | 4,228 | 3 | 79 | 2.5 . |
'' . | 1920 |
|
| 213 | 6,050 | 7 | 164 | 2.1 |
Reseffekter, etuier, | 1913 |
| 1,675 | 88 | 1,227 | 1 | 4 | 13-5 |
plånböcker ete. | 1914 |
| 1,601 | 65 | 941 | 2 | 9 | 12.9- |
(st. rubr. 217—219, 563, | 1915 |
| 1,696 | 58 | 991 | 4 | 50 | 11.2 |
1313) | 1916 | '' | 2,615 | 84 | 1,568 | 23 | 378 | 10.8 |
| 1917 |
| 3,066 | 52 | 1,263 | 16 | 414 | 7.6 |
| 1918 |
| 4,285 | 56 | 1,126 | 5 | 82 | 8.5 |
| 1919 |
| 5,082 | 95 | 2,508 | 5 | 132 | 6.6 |
| 1920 |
|
| 186 | 4,560 | 3 | 119 | 7.2 |
Finpapper: post-, | 1913 | 12,886 | 5,959 | 748 | 723 | 1,711 | 848 | 13.7 |
skriv-, rit-, kopie-, | 1914 | 9,737 | 4,892 | 678 | 664 | 3,348 | 1,265 | 13.4 |
silkes-, bok-, läsk- | 1915 | 12,901 | 7,333 | 755 | 706 | 5,263 | 2,108 | 14.3 |
och filtrerpapper. | 1916 | 12,016 | 10,783 | 1,293 | 2,229 | 3,220 | 3,141 | 7.6 |
(st. rubr. 309, 310 A ™E, | 1917 | 8,949 14,167 | 11,117 | 469 | 1,402 | 1,283 | 1,983 | 4.7 |
311 C, D, I, Iv) | 1918 | 26,222 | 309 | 1,270 | 1,403 | 2,842 | 3.2 | |
| 1919 | 9,712 | 16,617 | 477 | 2,329 | 3,319 | 4,989 | 2.9 |
| 1920 |
|
| 967 | 4,491 | 4,876 | 7,785 | 3.2 |
Ljuskänsligt fotogra- | 1913 |
|
| 69 | 416 | 1 | 6 | 3.8 |
[ fiskt papper. | 1914 | 30 | 45 | 71 | 429 | 5 | 36 | 3.3 |
(st. rubr. 314 A) | 1915 | 67 | 108 | 97 | 534 | 39 | 28T | 3.6 |
| 1616 | 67 | 248 | 83 | 826 | 50 | 389 | 2.0 |
| 1917 | 83 | 318 | 71 | 855 | 20 | 151 | 1.7 |
. | 1918 | 89 | 294 | 90 | 1,434 | 3 | 42 | 1.3 |
| 1919 | 98 | 373 | 129 | 1,812 | 2 | 33 | 1.4 |
| 1920 1 | • 1 |
| 126 | 2,057 | i | 22 | 1.2 |
Kungl. Maj:ts proposition Nr 356,
115
V a r u s 1 a g | År 1 | Produktion | Import | Export | Tull i % | |||
ton | värde i | ton | värde i | ton | värde i | |||
Tapeter och bårder. | 1913 | 3,913 | 2,355 | 155 | 158 | 460 | 416 | 38.° |
(st. rubr. 318—319) | 1914 | 3,547 | 2,157 | 116 | 122 | 305 | 129 | 37.4 |
| 1915 ! | 3,639 | 2,230 | 95 | 95 | 307 | 163 | 36.5 |
| 1916 | 3,781 | 2,933 | 139 | 235 | 530 | 358 | 23.0 |
| 1917 | 3,255 | 3,270 | 112 | 287 | 359 | 381 | 15.0 |
| 1918 | 3,292 | 4,919 | 66 | 267 | 492 | 893 | 9.4 |
| 1919 | 2,894 | 5,894 | 60 | 330 | 512 | 1.034 | 7.6 |
| 1920 '' |
|
| 353 1 | 1,551 | 328 | 734 | 7.0 |
Papperspåsar och ku- | 1913 |
| 2,772 | 163 | 170 | 19 | 15 | 32.6 j |
vert. | 1914 |
| 2,950 | 139 | 145 | 32 | 25 | 33.3 |
(st. rubr. 321—322) | 1915 |
| 3,268 | 163 | 169 | • 42 | 33 | 32.6 |
| 1916 |
| 5,047 | 189 | 322 | 155 | 284 | 19.5 |
| 1917 |
| 7,234 | 109 | 274 | 101 | 204 | 13.1 |
| 1918 |
| 9,895 | 45 | 233 | 258 | 508 | 6.5 |
| 1919 |
| 10,040 | 88 | 467 | 86 | 271 | 6.8 |
| 1920 |
|
| 479 | 2,447 | 135 | 366 | 6.4 |
Ullgarn (kamgarn). | 1913 | 3,084 | 12,995 | 1,955 | 10,670 | 164 | 968 | 5.6 | |
(st. rubr. 381 A, 382 A, | 1914 | 2,718 | 12,618 | 1,472 | 8,397 | 175 | 890 | 5.2 |
383 A, 384 A, 385 A, | 1915 | 860 | 6,469 | 551 | 3,844 | 34 | 224 | 4.8 |
38b A, 387 A, 388 A, | 1916 | 1,025 | 11,339 | 551 | 3,512 | 29 | 371 | 4.4 |
389, 390, 391) | 1917 | 401 | 6,519 | 2 | 16 | 5 | 55 |
|
| 1918 | 105 | 2,788 | — | — | — | — |
|
| 1919 | 937 | 20,872 | 982 | 18,598 | ii | 266 | 4.» |
| 1920 | '' |
| 2,685 | 62,324 | 39 | 1,133 | 1.3 1 |
Ullgarn, annat än | 1913 | 8,433 | 17,830 | 139 | 574 | 43 | 213 | 6.8 |
kamgarn. | 1914 | 8,335 | 19,504 | 101 | 403 | 92 | 315 | 7.0 i |
(st. rubr. 381 B, 382 B, | 1915 | 10,961 | 33,746 | 56 | 250 | 69 | 157 | 5.7 |
383 B, 384 B, 385 B, | 1916 | 11,686 | 44,262 | 30 | 185 | 8 | 58 | 4.2 1 |
388 B, 387 B, 388 B) | 1917 | 9,704 | 50,853 | 2 | 30 | 7 | 50 | 2.0 |
| 1918 | 5,936 | 43,833 | — | — | — | — |
|
| ■ 1919 | 6,015 | 52,018 | 138 | 1.809 | 23 | 172 | 2.1 |
| 1920 |
|
| 231 | 3,528 | 8 | 219 | 1.8 i |
Yllevävnader. | 1913 | 9,010 | 48,165 | 1,350 | 10,508 | 313 | ] 2,222 | tv |
(st. rubr. 377—380, 393 | 1914 | 8,773 | 48,113 | 1,082 | 8,390 | 792 | i 4,535 | 21.1 |
—406) | 1 1915 | 9,908 | 63,357 | 931 | 8,397 | 1,456 | 13,483 | 18.1 ! |
| 1916 | 9,675 | 74,403 | 1,302 | 15,474 | 726 | 8,917 | 13.7 |
| 1917 | ; 8,ii8 | 88,414 | 971 | 14,650 | 201 | 3,036 | 11.2 | |
| 1918 | 4,738 | 87,243 | 206 | 6,697 | 259 | 2,367 | 5.1 |
| 1919 | 4,361 | 99,447 | 4,037 | 82,882 | 156 | 2,514 | 8.5 j |
| 1920 |
| '' | 5,240 | 107,243 | 362 | 9,356 | 8.4 |
116
Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.
V a r u s 1 a g | År | Produktion | Import | Export | Tull i % | |||
ton | värde i | ton | värde i | ton | värde i | |||
Jutegarn. | 1913 | 6,497 | 4,575 | 107 | 70 | 228 | 149 | 10.1 |
(st. rubr. 421—425) | 1914 | 5,827 | 4,659 | 159 | 113 | 172 | 73 | 8.8 |
| 1915 | 5,696 | 5,326 | 190 | 158 | 28 | 28 | 7.6 |
| 1916 | 5,517 | 6,600 | 22 | 26 | 9 | 11 | 7.4 |
| 1917 | 1,388 | 2,654 | 1 | 7 | _ |
| 2.s |
| 1918 | — | — | 1 | 4 | _ | _ | 3.6 |
| 1919 | 2,334 | 5,726 | 163 | 314 | 1 | 2 | 3.4 |
| 1920 |
|
| 318 | 682 | 7 | 23 | 3.6 ! |
Jutevävnader och | 1913 | 5,115 | 5,239 | 1,547 | 1,315 | 605 | 524 | 14.2 i |
jutesäckar.1 | 1914 | 4,742 | 5,103 | 1,397 | 1,267 | 223 | 243 | 12.9 i |
(st. rubr. 446—449, 469, | 1915 | 4,674 | 5.996 | 1,371 | 1,298 | 815 | 982 | 12.9 |
470, 556 B) | 1916 | 4,498 | 7,218 | 377 | 428 | 124 | 189 | 11.5 | |
| 1917 | 1,178 | 3,239 | 3 | 5 | 1 | 5 |
|
| 1918 | 7 | 40 | 241 | 898 | 2 | 9 | 3.7 | |
| 1919 | 1,733 | 5,283 | 1,358 | 3,498 | 86 | 237 | 5.1 ! |
| 1920 |
|
| 3,462 | 9,025 | 26 | 113 | 5.5 |
Linne- och hampgarn.2 | 1913 | 1,965 | 4,296 | 624 | 1,225 | 118 | 264 | 14.0 |
(st. rubr. 426 —433) | 1914 | 2,029 | 3,717 | 219 | 691 | 599 | 539 | 11.6 |
| 1915 | 2,349 | 5,058 | 187 | 801 | 1,380 | 1,372 | 8.8 |
| | 1916 | 2,408 | 6,356 | 158 | 700 | 127 | 474 | 7.2 |
| 1917 | 2,366 | 10 411 | 306 | 866 | 5 | 36 | 7.5 |
| 1918 | 2,419 | 15,315 | 1,899 | 4,579 | 82 | 250 | 8.3 |
| 1919 | 1,841 | 14,858 | 478 | 3,296 | 16 | 82 | 4.0 |
- | 1920 | '' |
| 767 | 4,069 | 195 | 759 | 4.7 1 |
Tågvirke och linor | 1913 | 3,290 | 3,215 | 233 | 222 | 12 | 11 | 18.3 ; |
samt bind- och segel- | 1914 | 4,381 | 4,136 | 288 | 282 | 10 | 10 | 16.o |
garn. | 1915 | 6,152 | 6,592 | 256 | 231 | 503 | 708 |
|
(st. rubr. 434—444) | 1916 | 5,117 | 10,032 | 160 | 203 | 224 | 481 | lO.o [ |
| 1917 | 2,372 | 9,591 | 224 | 446 | 92 | 315 | 6.o 1 |
| 1918 | 2,260 | 12,496 | 149 | 466 | 90 | 255 | 4.0 1 |
| 1919 | 3,138 | 10,971 | 1.020 | 3,134 | 19 | 72 | 4.7 i |
| 1920 |
|
| 1,062 | 2,248 | 14 | 60 | 6.8 |
Linne-, hamp- och | 1913 | 1,529 | 4,973 | 634 | 1,815 | 20 | 59 | 22.6 j |
pappersvävnader. | 1914 | 1,557 | 5,036 | 505 | 1,547 | 21 | 71 | 21.0 |
(st. rubr. 450 -466) | 1915 | 1,840 | 6,553 | 353 | 1,393 | 66 | 245 | 18.o I |
| 1916 | 1,777 | 8,534 | 323 | 1,522 | 107 | 643 | 16.3 |
| 1917 | 8 2,110 | 14,374 | 36 | 236 | 35 | 288 | 12.7 ! |
| 1918 | 4 3,159 | 27,560 | 13 | 70 | 289 I | 1,971 | 13.5 I |
| 1919 | 6 1,493 | 17,030 | 418 | 5,029 | 136 | 2,405 | 5.8 I |
1 | 1920 |
|
| 728 | 5,155 ! | 49 i | 1,041 | | 9.8 1 |
1 Siffrorna omfatta icke använda jutesäckar.
Impoit- och exportsiffrorna omfatta även pappersgarn. Produktionen av pappersgarn uppgick
1917—X919 till resp. 517, 2,683, 157 ton. 11
s Därav pappersvävnader 184 ton, värda 619,857 kr.
4 » » 1,430 » » 6,459,566 >
6 » » 284 » » 1,071,584 »
Kung!. Maj:is proposition Nr 3*56.
117
V a r u 8 1 a g År | Produktion | Import | Export | Tull i % | |||
ton | värde i | lön | värde i | ton | värde i | ||
Bomullsgarn. 1913 | 18,510 | 33,699 | 1,307 | 3,918 | 477 | 957 | 8.3 |
(st. rubr. 478 -495) 1914 | 17,759 | 31,956 | 1,298 | 4,139 | 673 | 1,273 | 7.5 |
1915 | 20.842 | 37,370 | 1,331 | 4,371 | 1,730 | 4,044 | 7.3 |
191*4 | 20,876 | 56,404 | 1,106 | 3,732 | 90 | 399 | 6.8 |
1917 | 11,122 | 44,497 | 657 | 2,567 | 12 | 57 | 5.7 |
1918 | 1,708 | 11,000 | 23 | 367 | — | — | 2.4 |
1919 | 15,109 | 100,029 | 2,320 | 14,225 | 52 | 343 | 3.5 |
j 1920 |
|
| 3.054 | 29,991 | 61 | 532 | 2.2 |
Bomullsvävnader. 1913 | 12,613 | 38,804 | 2,171 | 11,665 | 306 | 1,582 | 18.3 |
(st. rubr. 499 — 530) 1914 | 12,262 | 38,326 | 1,850 | 9,509 | 393 | 1,165 | 19.0 |
1915 | 14,225 | 46,022 | 2,074 | 11,876 | 1,151 | 3,721 | 16.3 |
1916 | 14,775 | 62,463 | 2,439 | 14,630 | 123 | 694 | 15.1 |
1917 | 10,051 | 73,359 | 2,260 | 15,930 | 5 | 99 | 13.8 |
1918 | 1,882 | 27,012 | 243 | 2,244 | • | 6 | 13.G |
1919 | 10,094 | 119,426 | 7;682 | 74,255 | 72 | 1,195 | 10.4 |
1920 |
|
| 10,269 | 98,061 | 148 | 3,185 | 10.4 |
Band, andra än av 1913 | 201 | 1.197 | 123 | 1,150 | 4 | 38 | 21.3 |
silke. 1914 | 239 | 1,470 | 107 | 991 | 5 | 24 | 21.6 |
(st. rubr. 411 A, B, 468'' 1915 | 357 | 2,387 | 128 | 1,335 | 22 | 170 | 19.2 |
A. B. 533, 534) | 1916 | 404 | 3,391 | 88 | 1,134 | 24 | 303 | 15.0 |
1917 | '' 388 | 4,664 | 51 | 671 | 2 | 24 | 15.3 |
1918 | 152 | 3,678 | 33 | 501 | 1 | 23 | 13.1 |
1919 | 179 | 4,736 | 52 | 1,734 | 3 | 72 | 6.0 |
i 1920 |
|
| 124 | 2,279 | 6 | 175 | 10.9 |
Snören och snörma- 1913 |
| 502 | 15 | 316 | 2 | 19 | 31.2 |
karearbeten. 1914 |
| 500 | 12 | 223 | o | 9 | 32.i |
(st. rubr. 371. 411 C,: 1915 |
| 648 | 13 | 224 | 6 | 37 | 31.8 |
468 C, 535) 1916 |
| 1,034 | 14 | 267 | 3 | 41 | 31.4 |
1 1917 |
| 1,241 | 8 | 190 | 0.8 | 11 | 26.9 |
| 1918 |
| 1,437 | 14 | 283 | 2 | 18 | 24.8 |
1 1919 |
| 1,363 | 23 | 689 | 0.3 | 12 | 19.3 |
1920 |
|
| 26 | 845 | 0.4 | 17 | 18.4 |
Trädgardiner.1 1913 |
| 1,800 | 17 | 341 | 4 | 84 | 12.5 |
(st. rubr. 531) 1914 |
| 1.720 | 5 | 109 | 23 | 116 | 12.5 |
t 1915 |
| 1,430 | 5 | in | 12 | 62 | 11.8 |
1916 |
| 1,650 | 6 | 129 | 4 | 18 | 11.4 |
1 1917 |
| 1,500 | 6 | 83 | 13 | 91 | 16.6 |
1918 |
| 1,680 | 2 | 37 | 5 | 40 | 14.7 |
1919 |
| 2,040 | 15 | 263 | 2 | 29 | 14.8 |
1920 |
|
| 29 | 645 | 5 | 112 | 11.4 |
import- och exportsiffrorna omfatta endast trådgardinsvävnad av minst 50 cm. bredd och slät tyll.
118
Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.
|
| Produktion | Import | Export | Tull i % | |||||
Varuslag | År | ton | värde i | ton | värde i | ton | värde i | av imp. | ||
Spetsar och spetsväv- | 1913 | 24 |
| 266 | 52 | 1,249 |
| 0.2 | 6 | 21.1 |
nader. | 1914 | 19 |
| 187 | 30 | 729 |
| i | 8 | 21.2 |
(st. ruta. 372, 410, 467, | 1915 | 32 |
| 305 | 26 | 664 |
| 3 | 32 | 19.6 |
532) | 1916 | 34 |
| 383 | 30 | 836 |
| 1 | 46 | 19.5 |
| 1917 | 26 |
| 447 | 24 | 625 |
| 1 | 28 | 19.9 |
* | 1918 | 11 |
| 389 | 18 | 543 |
|
| 9 | 17.7 |
| 1919 | 16 |
| 571 | 36 | 2,025 |
| 4 | 139 | 9.3 |
| 1920 |
|
|
| 31 • | 1,158 |
| 3 | 145 | 13.6 |
Trikåartiklar. | 1913 |
| 15,741 | 302 | 4,426 |
| 45 | 514 | 15.0 | |
(st. rubr. 473, 412— | 1914 |
| 15,564 | 300 | 4,136 | 357 | 2,425 | 16.1 | ||
413 Va, 468 D—I, 536— | 1915 |
| 17,247 | 312 | 5,409 | 165 | 1,307 | 13.6 | ||
539) | 1916 |
| 24,244 | 397 | 8,253 |
| 80 | 1.632 | 12.4 | |
| 1917 |
| 29,622 | 222 | 6,159 |
| 9 | 289 | 11.5 | |
| 1918 |
| 28,930 | 88 | 3,433 |
| 1 | 10 | 10.1 | |
| 1919 |
| 33,747 | 855 | 25,868 |
| 37 | 1,128 | 8.8 | |
| 1920 |
|
|
| 1,541 | 45,898 |
| 41 | 1,248 | 7.7 |
|
| Produktion av: |
| |||||||
|
| kläder (ej | olje- | vitvaror och | mössor | kravatter |
| |||
|
| värde |
| värde i | värde | i | värde i |
| ||
|
| 1,000 k | • | 1,000 kr. | 1,000 kr. | 1,000 kr. |
| |||
Kläder, färdlgsydda, | 1913 | 16,286 |
| 4,557 | 2,710 |
| 1,495 |
| ||
vitvaror och andra | 1914 | 19,102 |
| 4,762 | 2,782 |
| 1,440 |
| ||
sömnadsarbeten, | ‘1915 | 28,891 |
| 5,047 | 3,523 |
| 1,562 | ; | ||
mössor och kravat- | 1916 | 31,237 |
| 8,073 | 3,724 |
| 1,858 |
| ||
ter. | 1917 | 48,056 | 10,759 | 4,329 |
| 2,370 |
| |||
(st. rubr. 552 A—I, 570, | 1918 | 65,635 | 14,087 | 5,123 |
| 2,018 |
| |||
571, 583—586, 590— | 1919 | 73,896 | 16,076 | 6,553 |
| 3,409 |
| |||
604) | 1920 |
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
| Produktion | Import | Export |
| |||||
|
| lön | värde i | ton | värde i | ton | värde i |
| ||
| 1913 |
| 25,048 | 641 | 8,229 |
| 40 | 253 | 21.4 | |
| 1914 |
| 28,086 | 523 | 6,743 |
| 79 | 597 | 20.» | |
| 1915 |
| 39,023 | 430 | 6,433 | 2 2,179 | 14,900 | 17.9 | ||
| 1916 |
| 44,892 | 311 | 5,352 | 3 1,050 | 5,642 | 16.9 | ||
| 1917 |
| 65,514 | 179 | 3,686 |
| 49 | 2,762 | 15.1 | |
| 1918 |
| 86,863 | 83 | 2,668 |
| 60 | 1,716 | 14.o | |
- | 1919 |
| 99,934 | 740 | 16,635 |
| \22 | 5,785 | 11.9 | |
| 1920 |
|
|
| 1,818 | 42,617 |
| 71 | 3,746 | 11.9 |
1 Total» produktionens värde.
3 Därav 1,169 ton yllevävnader, tillskurna, endast fållade (st. rubr. 552 C).
3 » 937 » » » »»»*.»
Kungl. Maj.ts proposition Nr 356.
119
V a v u s 1 a g | År | Produktion | Import | Export | Tull i % | |||
ton | värde i | ton | värde i | ton | värde i | |||
Kläder och andra söm- | 1913 |
|
| 10 | 63 |
| i | 15.3 |
nadsarbeten, ej s. n., | 1914 |
|
| 11 | 71 | i | 6 | 15.2 |
av spånadsvaror, | 1915 |
|
| 12 | 70 | • | 1 | 15.6 |
vattentäta, belagda | 1916 |
|
| 7 | 37 |
| 4 | 16.5 |
eller impregnerade | 1917 |
|
| 2 | 14 | — | — | 14.6 |
med annan massa än | 1918 |
|
| 2 | 8 | — | — | 20.6 |
kautschuk. | 1919 |
|
| 8 | 67 |
| 2 | 10.4 |
(st. rubr. 587 A, 588) | 1920 |
|
| 33. | 236 |
| 5 | 11.5 |
|
| 1,000 st. |
| 1,000 st. |
| 1,000 st. |
|
|
Paraplyer och para- | 1913 |
| 776 | 28 | 135 | — | — | 16.0 |
soller. | 1914 |
| 611 | 27 | 131 | — | — | 16.1 |
(st. rubr. 611, 612) | 1915 |
| 732 | 30 | 188 | 0.2 | 1 | 12.8 |
| 1916 |
| 783 | 23 | 213 | 1 | 5 | 11.1 |
| 1917 |
| 863 | 8 | 81 | 0.4 | 6 | 11.3 |
| 1918 |
| 841 | 4 | 46 | — | — | 10.3 |
| 1919 |
| 1,630 | 20 | 206 | — | — | - 9.o |
| 1920 |
| * | 51 | 635 | — | — | 7.9 |
|
| 1,000 st. |
| 1,000 st. |
| 1,000 st. |
|
|
Hattar.1 | 1913 |
| 5,250 | 1,287 | 2,812 | 1 | 2 | 30. o |
(st. rubr. 617—620, 622, | 1914 | 5,648 | 1,291 | 3,626 | 1 | 4 | 23.3 1 | |
623) | 1915 | 5,843 | 1,310 | 3,825 | 1 | 11 | 22.4 | |
| 1916 | ■ 1 6,686 | 1,263 | 4,308 | 27 | 105 | 20.2 | |
| 1917 | 7,947 | 1,117 | 4,241 | 49 | 227 | 17.8 | |
| 1918 | 10,337 | 1,056 | 4,745 | 3 | 25 | 15.4 | |
| 1919 |
| 13,880 | 1,203 | 6,891 | 59 | 520 | 12.o |
| 1920 |
|
| 1,996 | 12,002 | 38 | 284 | 12.6 |
|
| 1,000 st, |
| 1,000 st. |
| 1,000 st. |
|
|
S. k. filtstumpar till | 1913 |
|
| 4 | 3 | — | — | 67.5 |
hattar.2 | 1914 |
|
| 10 | 8 | — | — | 62.6 |
(st. rubr. 622 E) | 1915 |
|
| 93 | 74 | — | — | 62.7 |
| 1916 |
|
| 27 | 27 | — | — | 49.6 |
| 1917 |
|
| 63 | 76 | — | — | 41.5 |
| 1918 |
|
| 62 | 84 | — | — | 37.0 j |
| 1919 |
|
| 142 | 284 | — | — | 25.0 |
| 1920 |
|
| 115 | 173 | — | — | 33.3 |
Remmar och slangar | 1913 |
| 781 | 278 | 904 | 41 | 1.34 | 10.1 |
av textilämne. | 1914 |
| 680 | 269 | 792 | 50 | 124 | 11.2 |
(st. rubr. 415, 416, 471, | 1915 |
| 1,129 | 189 | 648 | 73 | 218 | 9.5 |
542) | 1916 |
| 2,147 | 103 | 407 | 51 | 210 | 8.4 |
| 1917 |
| 4,329 | 37 | 169 | 7 | 31 | 7.6 |
| 1918 |
| 5,154 | 42 | 436 | 7 | 44 | 3.4 ! |
| 1919 |
| 3,226 | 292 | 2,569 | 32 | 334 | 3.8 |
| 1920 |
|
| 372 | 3,311 | 30 | 343 | 3.8 |
1 Inkl. s. k. filtstumpar.
2 Jmfr hattar.
120
Kungl. May.ts proposition Nr 356.
V a ruslag | År | Produktion | Import | Export | Tull i % | |||
ton | vävde i | ton | värde i | ton | värde i | |||
Presenningar. | 1913 |
| * | 9 | 21 | 7 | 17 | 20.4 |
(st. rubr. 554) | 1914 |
| '' | 5 | 12 | 13 | 18 | 21.5 |
| 1915 |
|
| 3 | 5 | 13 | 33 | 29.8 ! |
| 1916 |
| '' | 1 | 3 | 2 | 7 | 22.5 |
| 1917 |
|
| — | — | — | — | — |
| 1918 |
| . | 2 | 11 | i | 3 | 10o |
| 1919 |
| • | 41 | 264 | — | — | 7.8 |
| 1920 |
| * | 69 | 521 | i | 12 | 6.6 |
|
| 1,000 st. |
| 1,000 st. |
| 1,000 st. |
|
|
Murtegel. | 1913 | 304,300 | 7,656 | 992 | 27 | 26,784 | 599 | lO.o |
(st. rubr. 649 A) | 1914 | 234,186 | 6,052 | 652 | 16 | 16,141 | 246 | 10.7 |
| 1915 | 210,403 | 5,856 | 2,036 | 42 | 17,175 | 258 | 13.1 |
| 1916 | 219,213 | 7,667 | 4,735 | 125 | 16,634 | 340 | 10.8 1 |
| 1917 | 217,531 | 12,404 | 624 | 45 | 9,847 | 292 | 3.7 |
| 1918 | 197,950 | 17,885 | 221 | 28 | 4,144 | 230 | 2.7 |
| 1919 | 176,986 | 16,084 | 404 | 39 | 14,032 | 915 | 3.3 |
| 1920 |
|
| 1,931 | 176 | 5,009 | 331 | 2.fl |
|
| 1,000. st. |
| 1,000 st, |
| 1,000 st. |
|
|
Taktegel. | 1913 | 39,949 | 2,084 | 2,137 |
| 546 | 54 |
|
j (st. rubr. (551 D, 652 B) | 1914 | 40,661 | 2,202 | 1,907 | 80 | 335 | 25 | 15.5 |
| 1915 | 39,320 | 2,271 | 1,683 | 74 | 164 | 13 | 15.o |
| 1916 | 38,177 | 2,585 | 1,507 | 77 | 216 | 24 | 13.1 |
| 1917 | 39,007 | 4,044 | 127 | 16 | 365 | 46 | 6.7 | |
| 1918 | 44,247 | 8,046 | 303 | 34 | 146 | 61 | 6.1 |
i | 1919 | 49,811 | 9,831 | 469 | 75 | 267 | 76 | 4.0 |
| 1920 | • | '' | 242 | 54 | 118 | 30 | 3-1 |
'' |
| 1,000 st. |
|
|
|
|
|
|
Kvarts-, kvartsit-, | 1913 | 643 | 118 | 6,206 | 217 | 875 | 31 | 7.1 |
dinas- och silikate- | 1914 | 799 | 131 | 4,726 | 219 | 554 | 24 | 5.4 |
gel. | 1915 | 919 | 256 | 2,966 | 161 | 671 | 52 | 4.6 |
(st. rubr. 650 B) | 1916 | 1,299 | 476 | 3,728 | 188 | 1,264 | 137 | 5.0 |
| 1917 | 1,817 | 2,001 | 2,641 | 306 | 648 | no | 2.2 |
| 1918 | 1,162 | 1,645 | 4,673 | 740 | 1,235 | 380 | 1.6 |
| 1919 | 1,260 | 1,072 | 5,222 | 814 | 337 | 107 | 1.6 |
| 1920 |
|
| 4,924 | 743 | 675 | 156 | 1.7 |
Arbeten av oäkta pors- | 1913 |
| 4,045 | 1,364 | 993 | 293 | 211 | 19 2 |
lin och fajans. | 1914 | ’ | 3,783 | 1,004 | 744 | 352 | 252 | 194 |
(st. rubr. 675, 676, 670) | 1915 |
| 4,140 | 1,038 | 925 | 424 | 324 | 16.2 |
| 1916 |
| 4,497 | 1,514 | 1,546 | 408 | 403 | 14.0 |
| 1917 |
| 5,658 | 1,024 | 1,089 | 462 | 579 | 14.3 |
| 1918 |
| 6,372 | 688 | 1,283 | 304 | 539 | 8.2 |
| 1919 |
| 7,728 | 951 | 1,714 | 761 | 1,334 | 8.2 |
| 1920 |
|
| 1,194 | 3,385 | 330] | 827 | 8.1 |
Kung!. Maj:ts proposition Nr 356.
121
Y a r u s 1 a g | 1 År | Produktion | Import | Export | Tull i % | |||
ton | värde i | ton | värde i | ton | värde i | |||
Arböten av äkta pors* | 1913 |
| 1,826 | 572 | 779 | 15 | 22 | 29.9 |
lin. | 1914 |
| 1,779 | 581 | 759 | 30 | 77 | 28.4 |
(st. rubr. 667-669, 673, | 1915 |
| 2,225 | 879 | 1,363 | 79 | 117 | 21.9 |
674) | 1916 | * | 2,319 | 1,322 | 2,679 | 60 | 171 | 19.3 |
| 1917 |
| 2,637 | 1,563 | 3,134 | 48 | 213 | 19.8 |
| 1918 |
| 4,659 | 2,561 | 7,290 | 64 | 335 | 10.6 |
| 1919 | * | 5,872 | 2,554 | 7,473 | 95 | „477 | 10.7 |
! | 1920 |
|
| 3,098 | 10,975 | 116 | 722 | 11.4 |
Fönsterglas | 1913 | 9,712 | 2,491 | 899 | 133 | 7 | 1 | 58.8 |
(st. rubr. 682-684) | 1914 | 10,112 | 2,673 | 756 | 160 | 151 | 40 | 39.8 |
| 1915 | 11,003 | 3,604 | 521 | 168 | 1,647 | 590 | 25.5 |
| 1916 | 9,792 | 3,908 | 1,563 | 627 | 809 | 328 | 20.4 |
| 1917 | 7,731 | 5,057 | 1,498 | 1.133 | 763 | 348 | 10.4 |
| 1918 | 5,552 | 5,497 | 473 | 427 | 287 | 233 | 9.3 |
| 1919 | 7,991 | 9,710 | 631 | 696 | 77 | 84 | 7.8 |
| 1920 |
|
| 4,099 | 3,850 | 43 | 64 | 8.4 |
Buteljer, flaskor, bur- | 1913 | 32,983 | 4,962 | 182 | 77 | 12,911 | 1,380 | 19.4 |
kar och medleinglas. | 1914 | 33,675 | 5,152 | 230 | 113 | 12,005 | 1,471 | 17.2 |
(st. rubr. 692, 693 A, | 1915 | 35,179 | 6,517 | 185 | 109 | 11,826 | 1,668 | 13.5 |
694, 695) | 1916 | 34,709 | 8,734 | 456 | 222 | 14,422 | 2,806 | 11.1 |
| 1917 | 24,417 | 9,051 | 218 | 156 | 5,771 | 2,056 | 9.1 |
| 1918 | 16,969 | 12,233 | 494 | 727 | 3,852 | 2,441 | 7.0 |
| 1919 | 20,962 | 13,881 | 289 | 361 | 5,747 | 3,117 | 7.7 |
| 1920 |
| * | 3,474 | 2,614 | 5,204 | 3,100 | 5.1 | |
Hushålls- och pryd- | 1913 |
| 4,976 | 300 | 620 | 1,383 | 2,631 | 31.8 |
nadsglas (inkl.lamp- | 1914 |
| 4,613 | 253 | 594 | 820 | 1,224 | 28.7 |
glas och -kupor).s | 1915 |
| 6,855 | 265 | 689 | 2,165 | 3,253 | 25.7 |
(st. rubr. 696, 703—705) | 1916 |
| 8,487 | 459 | 1.195 | 1,959 | 3,616 | 25.7 |
| 1917 |
| 10,146 | 412 | 1,253 | 1,271 | 3,281 | 22.4 |
| 1918 |
| 13,660 | 414 | 1,926 | 737 | 3,023 | 14.4 |
| 1919 |
| 15,986 | 416 | 2,032 | 1,845 | 7,120 | 14.4 |
| 1920 |
|
| 623 | 2,842 | 2,352 | 10,066 | 14.7 |
Tackjärn. | 1913 | 716,359 | 55,094 | 94,675 | 5,680 | 195,230 | 17,571 |
|
(st. rubr. 707 A) | 1914 | 627,385 | 51,086 | 104,748 | 5,804 | 164,049 | 15,503 | — |
| 1915 | 748,928 | 69,526 | 111,965 | 8,546 | 289,139 | 30,763 | ■ - |
| 1916 | 720,177 | 112,368 | 92,524 | 8,432 | 226,597 | 35,598 | — |
| 1917 | 815,770 | 229,714 | 42,842 | 5,896 | 234,923 | 70,698 | — |
| 1918 | 750,310 | 225,835 | 16,783 | 5,518 | 181,710 | 66,939 | — |
| 1919 | 485,158 | 113,714 | 26,780 | 5,971 | 81,578 | 24,398 | — |
| 1920 |
|
| 35,031 | 9,142 | 116,589 | 32,497 | — |
1 Import- och exportsiffrorna omfatta endast fönsterglas, ofolierat, utan slipning eller etsning.
! Import- och exportsiffrorna omfatta även glasvaror i tulltaxan ej särskilt nämnda.
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 302 höft. (Nr 356.)
16
122
Kung!. Maj:ts proposition Nr 356.
|
| Produktion | Import | Export | Tull i % | |||
Varuslag | År | ton | värde i | ten | värde i | ton | värde i | av imp. |
Ferrolegeringar med | 1913 | 896 | 268 | 5,298 | 1,480 | 1,315 | 343 |
|
undantag av kisel- | 1914 | 2,165 | 815 | 2,930 | 1,191 | 1,413 | 519 | — ; |
och kiselmangan- | 1915 | 2,324 | 1,925 | 3,510 | 2,190 | 503 | 1,565 | — |
järn. | 1916 | 3,122 | 3,645 | 3,381 | 2,360 | 576 | 1,766 | — |
(st. rubr. 707 B—1). F) | 1917 | 4,324 | 7,400 | 1,871 | 1,518 | 825 | • 1,891 | — |
1918 | 3,937 | 7,255 | 1,326 | 2,059 | 324 | 620 | — 1 | |
S | 1919 | 1,587 | 1,542 | 2,853 | 2,936 | 426 | 422 | — |
| 1920 |
| • | 2,287 | 2,769 | 1,424 | 1,401 | — |
Kiseljärn och kisel- | 1913 | 11,238 | 2,241 | 2,685 | 268 | 9,575 | 1,963 |
|
manganjärn.1 | 1914 | 10,036 | 2,095 | 1,965 | 148 | 10,048 | 2,214 |
|
(708, 709) | 1915 | 14,147 | 4,095 | 917 | 147 | 10,802 | 3,396 | — ! |
| 1916 | 21,648 | 9,016 | 10 | 1 | 16,247 | 8,063 | _ | |
| 1917 | 23,607 | 12,606 | 7 | 9 | 17,984 | 11.125 | 5.5 |
| 1918 | 12,766 | 8,588. | 3 | 5 | 11,596 | 7,730 | r — |
| 1919 | 13,265 | 5,927 | 7 | 5 | ■7,003 | 3,413 | 9.3 i |
| 1920 |
|
| 120 | 52 | 7,531 | 3,307 | 15.4 |
Järnvägsskenor. | 1913 | 2,570 | 308 | 58,715 | 6,459 | 88 | 10 |
|
(st. rubr. 723) | 1914 | 407 | 47 | 54,108 | 5,840 | 381 | 33 | — |
| 1915 | 26 | 4 | 23,466 | 3,335 | 80 | 10 | — |
| 1916 | 3 | 1 | 34,415 | 6,221 | 2,339 | 486 | — |
| 1917 | 90 | OO | 1,626 | 533 | 706 | 122 | — |
| 1918 | 247 | 176 | 21,419 | 7,298 | 1,806 | 1,631 | — |
| 1919 | 1,905 | 1.170 | 33,589 | 10,209 | 2,065 | 1,643 | — |
| 1920 |
|
| 58,951 | 20,994 | 826 | 348 | — |
Grovjärn, varmvalsat | 1913 | 49,160 | 7,630 | 24,989 | 3,665 | 7,975 | 1*124 | 8.8 |
(stångjärn, vinkeljärn, | 1914 | 50,603 | 7,787 | 19,931 | 2,279 | 6,195 | 1,263 | 13.1 |
balkar, fasonjärn etc.)2 | 1915 | 55,480 | 10,050 | 22,404 | 2,775 | 15,764 | 3,774 | 12.2 |
(st. rubr. 725 B. C, 726 | 1916 | 51,008 | 16,524 | 17,757 | 2,793 | 23,151 | 7,741 | 9.8 |
B, C) | 1917 | 48,408 | 27,528 | 6,487 | 1,859 | 12,270 | 7,878 | 5.2 |
| 1918 | 44,241 | 30,572 | 9,368 | 3,565 | 7,573 | 5,890 | 4.1 |
| 1919 | 38,383 | 20,973 | 7,495 | 2,982 | 8,533 | 5,381 | 3.8 |
| 1920 |
|
| 18,894 | 8,686 | 7,706 | 5,633 | 3.8 |
Mediumjärn och fin- | 1913 | 214,149 | 34,239 | 20,828 | 2,515 | 96,105 | 17,786 | 20.8 |
järn, varmvalsat | 1914 | 170,911 | 27,943 | 20,670 | 2,316 | 66,856 | 13,075 | 22.5 |
(stångjärn, vinkeljärn, | 1915 | 210,110 | 41,747 | 33,123 | 4,266 | 84,665 | 19,952 | 19.5 |
balkar, fasonjäm, band-, | 1916 | 217,473 | 76,184 | 62,890 | 11,309 | 92,957 | 33,695 | 14.0 |
söm- och annat finjärn | 1917 | 209,481 | 128,557 | 14,341 | 4,804 | 71,591 | 48,105 | 7.5 |
ävensom stripa.) | 1918 | 171,446 | 124,195 | 21,494 | 7,613 | 57,975 | 44,403 | 7.1 ! |
(st. rubr. 724, 727 A, B) | 1919 | 169,438 | 88,894 | 13,082 | 4,945 | 61,334 | 35,125 | 6.5 |
1920 |
|
| 35,580 | 18,048 | 58,510 | 42,458 | 5.0 |
1 Därav illpliktig import 1914, 1917, 1919, 1920 resp. 5, 7, 7, 59 ton.
2 Därav tullfri import 1913—1920 resp. 9,725, 8,557, 8,105, 5,982, 1,508,1,687, 1,103, 5,489 ton.
Kung!. Maj:ts proposition Nr 356.
123
Varuslag | År | Produktion | Import | Export | Tull i % | |||
ton | värde i | ton | värde i i | ton | värde i | |||
Vaxtråd. | 1913 | 72,127 | 10,830 | 3,894 | 506 | 39,851 | 7,373 | 19.8 1 |
(st. rubr. 727 C, D) | 1914 | 50,413 | 7,690 | 6,266 | 633 | 27,354 | 4,895 | 24.S j |
| 1915 | 64,840 | 12,286 ! | 3,905 | 438 j | 32,154 | 6,913 | 22.8 |
| 1916 | 69,492 | | 22,666 ! | 8,555 j | 1,327 | 35,124 | 11,527 | 16.1 | |
| 1917 | 76,114 | | 46,111 | 170 | 56 | 23,766 | 15,691 | 7.6 ; |
| 1918 | 88,116 | 63,303 | 56 | 211 | 32,156 | 23,686 | 6.7 |
| 1919 | 62,534 | 34,123 | 1,239 | 453 j | 19,542 | 12,736 | 6.6 |
| 1920 |
|
| 12,240 | 5,757 ! | 13,989 | 9,566 | 5.3 |
Stångjärn och stål, | 1913 | 47,674 | 11,631 | 616 | 532 | 19,854 | 4,782 | 14.9 |
smitt samt annat | 1914 | 37,422 | 9,931 | 565 | 399 | 14,580 | 4,212 | 9.8 |
grovsmide.1 | 1915 | 42,403 | 14,601 | 321 | 299 1 | 15,003 | 6,201 | 8.(1 |
(st. rubr. 719, 728, 755 | 1916 | 46,662 | 25,329 | 500 | 797 | 17,803 | 13,048 | 9.1 |
F, 798, 799, 804 A, | 1917 | 36,821 | 34,070 | 322 | 836 | 16,362 | 14,775 | 6.3 ! |
805 A, 885—887, 891 | 1918 | 31,312 | 35,233 | 370 | 891 | 10,320 | 12,462 | 6.2 |
B, 892 B, 893 B) | 1919 | 23,033 | 23,813 | 476 | 1,058 | 6,126 | - 7,992 | 5.6 | |
| 1920 |
| • | 1,010 | 1,538 | 9,765 | 12,219 | 5.3 |
Draget och kallvalsat | 1913 | 3 12,025 | 7,230 | 1.119 | 331 | 7,645 | 5,610 | 16.0 |
järn och stål, andra | 1914 | 6,570 | 4,254 | 1,389 | 290 | 5,151 | 4,003 | 23.5 | |
slag.2 | 1915 | 11,983 | 7,838 | 1,597 | 333 | 8,084 | 6,326 | 21.7 I |
(st. rubr. 729—733, 739 | 1916 | 14,972 | 13,374 | 3,207 | 819 | 10,443 | 10,418 | 17.3 1 |
A, B, 761—763) | 1917 | 17,559 | 26,418 | 615 | 371 | 9,151 | 16,262 | 8.0 |
* | 1918 | 13,085 | 31,004 | 244 | 232 | 9,025 | 19,939 | 6.2 |
| 1919 | 11.096 | 22,712 | 499 | 359 | 6,460 | 18,761 | 7.4 |
| 1920 |
|
| 2,225 | 1,990 | 7,158 | 20,265 | 5.9 |
Järnplåt, varmvalsad: | 1913 | 30,655 | 4,992 | 12,162 | 1,806 | 837 | 155 | 20. s 1 |
grov- och medium- | 1914 | 26,746 | 4,532 | 11,529 | 1,333 | 1,097 | 266 | 27-8 |
plåt. | 1915 | 33,866 | 6,913 | 21,979 | 2,932 | 4,517 | 1,215 | 24.1 |
(st. riibr. 734 A, B, 738, | 1916 | 29,304 | 8,538 | 35,316 | 7,003 | 5,224 | ■2,092 | 15.5 |
743) | 1917 | 28,238 | 18,708 | 14,353 | 4,173 | 3,493 | 2,693 | 10.5 |
| 1918 | 32,868 | 33,218 | 14,954 | 6,119 | 8,325 | j 9,518 | 7.5 |
| 1919 | 36,490 | 28,447 | 20,321 | 9,633 | 12,350 | j 12,779 | 6.4 j |
| 1920 |
| * | . 37,424 | 17,321 | 4,337 | 3,603 | 6.5 |
Järnplåt, varmvalsad | 1913 | 24,484 | 4,424 | *15,360 | 4,797 | 1,590 | 379 | 16.9 |
tunnplåt. | 1914 | 24,312 | 4,790 | 14,024 | 3,191 | 1,304 | 392 | 26.9 |
(st. rubr. 735—737, 739 | 1915 | 29,880 | 1 7,194 | 12,509 | 3,424 | 4,149 | 1,363 | 22.0 |
A. 740—742, 744,745; | 1916 | 29,359 | 11,621 | 13,503 | 5,912 | 2,594 | 1,228 | i3.7 |
| 1917 | 30,195 | 26,523 | 2,055 | 1.176 | 1,327 | 1,174 | 8.5 |
| 1918 | 29,565 | ! 39,163 | 2,062 | I- 2,096 | 5,731 | 8,628 | 5.2 ; |
| 1919 | 23,881 | 22,142 | 13,054 | 9,718 | 4,008 | 4,586 | 8.0 |
| 1920 |
|
| 23,235 | 20,079 | 3,651 | 3,828 | 6.8 |
1 25 % resp. 50 % av i rubr. 885/? och 801/s ingående varuslag hava antagits hänlörliga hit.
7 10 % av i st. riibr. 739 A ingående varuslag hava antagits hänförliga hit.
3 Produktionssiffrorna för år 1913 äro, på grund av förändrat redovisningssätt, icke fullt jämförbara
med följande års.
4 Därav tullfri import 1913—1920 resp. 9,275, 6,571, 6,052, 5,715, 171, 228, 7,288, 8,301 ton.
124
Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.
Varuslag | 1 År | Produktion | Import | Export | Tull i % | |||
ton | värde i | ton | värde i | ton | värde i | |||
Jårnbleekvaror och | 1913 |
| 11,727 | 844 | 1,239 | 2,192 | 2,565 | 23.2 |
andra arbeten av | 1914 |
| 10,934 | 646 | 999 | 2,203 | 2,315 | 19.1 |
tunnplåt. | 1915 |
| 12,939 | 613 | 1,023 | 2,518 | 3,131 | 17.0 |
(st. rubr. 747-749,753 B | 1916 |
| 1 17,276 | 846 | 1,855 | 2,302 | 4,402 | 13.5 |
754 B, 847, 868 B)1 | 1917 |
| 17,889 | 665 | 1,835 | .960 | 2,803 | 10.3 |
| 1918 |
| 19,184 | 567 | 1,778 | 671 | 2,676 | 9.3 |
| 1919 |
| 22,363 | 984 | 3,256 | 878 | 3,612 | 8.0 |
| 1920 |
|
| 2,376 | 7,501 | 1,402 | 6,365 | 8. B |
Järnrör, smidbara. | 1913 | 2 11,391 | 4,399 | 11,788 | 3,166 | 4,380 | 1,872 | 15.9 |
(st. rubr. 755 B—E, | 1914 | 8,122 | 3,861 | 13,761 | 3,614 | 4,738 | 2,306 | 16.8 |
756—758, 759 B, | 1915 | 10,626 | 5,986 | 12,704 | 3,985 | 5,554 | 3,588 | 13.5 |
1085) | 1916 | 12,385 | 10,323 | 19,024 | 7,426 | 6,986 | 5,907 | 10.7 |
| 1917 | 9,696 | 13,429 | 7,439 | 5,744 | 5,771 | 6,971 | 5.6 |
| 1918 | 6,964 | 13,154 | 6,724 | 8,250 | 5,071 | 9,423 |
|
| 1919 | 5,535 | 7,784 | 9,282 | 7,751 | 5,067 | 6,714 | 5.0 |
| 1920 |
|
| 13,997 | 14,646 | 7,441 | 9,267 | 4.1 |
Järntråd, dragen. | 1913 | 2 17,263 | 4,604 | 2,852 | 677 | 2,092 | 1,207 | 21.0 ! |
(st. rubr. 760, 764, 765, | 1914 | 24,894 | 6,779 | 3,868 | 874 | 1,396 | 904 | 23.2 |
766) | 1915 | 31,463 | 10,344 | 2,448 | 697 | 2,760 | 1,788 | 18.1 |
| 1916 | 40,264 | 22,685 | 2,760 | 1,075 | 6,506 | 6,025 | 13.0 |
| 1917 | 41,526 | 41,020 | 1,846 | 1,150 | 6,587 | 8,355 | 8.6 I |
| 1918 | 51,395 | 67,737 | - 962 | 818 | 9,215 | 14,389 | 6.5 j |
| 1919 | 36,602 | 36,910 | 502 | 548 | 7,133 | 10,308 | 5.1 ; |
| 1920 |
|
| 2,754 | 2,393 | 3,430 | 4,036 | 6.8 |
Järnlinor. | 1913 | 971 | 679 | 461 | 336 | 150 | 98 | 18.0 ! |
(st. rubr. 764 ‘/» 5-, | 1914 | 927 | 694 | 438 | 240 | 187 | 129 | 22.8 |
765 7» A, 766‘/v A) | 1915 | 1,133 | 1,148 | 615 | 412 | 740 | 1,073 | 22.2 | |
] | 1916 | 1,237 | 1,829 | 606 | 656 | 606 | 1,546 | 13.4 |
| 1917 | 1,473 | 3,322 | 159 | 345 | 368 | 894 | 6.9 |
| 1918 | 2,441 | 7,162 | 260 | 599 | 356 | 1,203 | 5.7 |
| 1919 | 1,471 | 4,258 | 647 | 1,177 | 240 | 691 | 8.0 |
| 1920 |
|
| 974 | 1,670 | 183 | 434 | 7.9 |
Järn: trådduk och | 1913 | - . | 711 | 18 | 10 | 9 | 6 | 19.9 | |
trådnät. | 1914 |
| 638 | 18 | 8 | 28 | 13 | 24.5 j |
(st. rubr. 764 Va B, | 1915 ; | . ■ 1 | 653 | 11 | 7 | 12 | 13 | 16.1 |
765 V» B) | 1916 |
| 1,131 | 18 | 13 | 27 | 45 ! | 14.7 |
| 1917 |
| 1,451 | 5 ; | 7 | 95 | 186 j | 9.1 |
| 1918 j |
| 1,525 | 16 i | 14 | 171 | 449 | 12.6 |
| 1919 |
| 1,681 ! | 22 | 28 | 119 | 289 | 6.8 |
| 1920 |
|
| 69 ! | 100 | 20 | 56 | 9.9 |
1 25 X av i st. rubr. 868 B ingående varuslag hava antagits hänförliga hit.
‘ 1''roduktionssiffrorna för år 1913 äro, på grund av förändrat redovisningssätt, icke fullt jämförbara
med följande års.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.
125
Varuslag | År | Produktion | Import | Export | Tull i %'' | |||
ton | värde i | ton | värde i | ton | värde i | |||
Järnspik och -stift. | 1913 | 23,854 | 5,441 | 222 | 202 | 758 | 205 | 15.2 |
(st. rubr. 775, 776 A, B, | 1914 | 22,195 | 5,087 | 221 | 156 | 751 | 235 | 18.6 |
C, F, IT! A, B, C, | 1915 | 23,230 | 5,941 | 286 | 172 | 1,974 | 761 | 16.2 |
778 A) | 1916 | 24,254 | 10,368 | 939 | 533 | 4,578 | 3,011 | 14.7 |
| 1917 | 21,703 | 18,617 | 328 | 308 | 3,551 | 3,617 | 10.2 |
| 1918 | 17,635 | 21,446 | 343 | 380 | 1,947 | 3,032 | 6.7 |
| 1919 | 19,118 | 16,188 | 625 | 556 | 1,141 | 1,791 | 6.4 |
| 1920 |
|
| 820 | 781 | 1,658 | 2,200 | 7.8 |
Jårnbult, -mutter, | 1913 | 9,107 | 3,511 | 811 | 136 | 75 | 16 | 55.0 |
-skruv (ej träskruv). | 1914 | 8,592 | 3,356 | 651 | 127 | 67 | 41 | 47.6 |
(st. rubr. 779, 780,781 B, | 1915 | 9,348 | 4,734 | 1,170 | 271 | 648 | 667 | 37.1 |
783) | 1916 | 10,267 | 8,426 | 2,398 | 785 | 1,252 | 1,588 | 29.4 |
| 1917 | 10,273 | 14,652 | 775 | 464 | 1,145 | 1,741 | 16.3 |
| 1918 | 8,935 | 16,139 | 755 | 506 | 1,380 | 3,040 | ILO |
| 11>19 | 7,716 | 11,939 | 2,096 | 1,687 | 715 | 1,300 | 9.1 |
| .1920 |
|
| 2,362 | 1,734 | 438 | 831 | 10.4 |
Järn: träskruv. | 1913 | 573 | 537 | 91 | 84 | _ |
| 36.6 |
(st rubr. 781 A, 782) | 1914 | 641 | 794 | 58 | 54 | 3 | 2 | 36.0 |
| 1915 | 803 | 913 | 202 | 230 | 37 | 65 | 29.8 |
| 1916 | 870 | 1,844 | 769 | 1,037 | 410 | 967 | 25.8 |
| 1917 | 1,047 | 3,759 | 30 | 65 | 365 | 1,155 | 16.2 |
| 1918 | 1,207 | 5,661 | 6 | 14 | 569 | 2,431 | 13.4 |
| 1919 | 1,009 | 3,073 | 63 | 176 | 350 | 1,019 | 12.4 |
| 1920 |
|
| 207 | 560 | 205 | 537 | 12.1 |
Järnkättingar och | 1913 | 3,188 | 1,164 | 429 | 172 | 396 | 140 | 18.7 |
-kedjor. | 1914 | 3,264 | 1,199 | 492 | 174 | 508 | 188 | 20.1 |
(st. rubr. 784—787) | 1915 | 3,689 | 1,601 | 344 | 192 | 584 | 368 | 14.2 |
| 1916 | 4,150 | 3,120 | 653 | 436 | 721 | 631 | 11.4 |
1 | 1917 | 4,270 | 5,281 | 345 | 302 | 881 | 1,342 | 8.» |
! | 1918 | 3,520 | 5,934 | 328 | 376 | 753 | 1,369 | 6.9 |
| 1919 | 3,450 | 5,827 | 1,157 | 1,414 | 384 | 700 | 4.9 |
| 1920 |
|
| 1,749 | 2,085 | 455 | 938 | 5.7 |
Järn: spadar, skyff- | 1913 |
| 1,714 | 238 | 109 | 498 | 290 | 17.5 |
lar, högafflar, liar | 1914 |
| 1,663 | 245 | 151 | 441 | 359 | 13.0 |
och andra handred- | 1915 |
| 2,399 | 158 | in | 1,233 | 1,194 | 11.4 |
skap för jordbruket. | 1916 |
| 2,595 | 139 | 92 | 811 | 895 | 12.1 |
(st. rubr. 812, 814) | 1917 |
| 3,723 | 132 | 138 | 747 | 1,285 | 8.6 |
| 1918 |
| 6,299 | 15 | 28 | 1,150 | 3,229 | 4.4 |
| 1919 |
| 9,152 | 300 | 451 | 1,055 | 4,448 | 5.4 |
| 1920 |
|
| 417 | 779 | 1,216 | 5,601 | 4.8 |
126
Kungl. Maj:ts proposition Nr S56.
Varuslag | År | Produktion | Import | Export | Tull i % | |||
ton | värde i | ton | värde i | ton | värde i | |||
Knivar (med undantag | 1913 |
| 1,743 | 57 | 295 | 54 | 414 | 21.4 |
av maskinknivar). | 1914 |
| 1,585 | 44 | 280 | 60 | 404 | 18.0 |
(st. rubr. 839, 840—846) | 1915 |
| 2,241 | 39 | 303 | 147 | 1,277 | 16.1 |
| 1916 |
| 2,561 | 48 | 509 | 126 | 1,345 | 13.4 |
| 1917 |
| 3,370 | 43 | 752 | 108 | 1,547 | 11.8 |
| 1918 |
| 4,066 | 19 | 411 | 104 | 1,755 | 10.9 |
| 1919 |
| 4,056 | 53 | 1,140 | 103 | 2,233 | 6.1 |
| 1920 |
|
| ilo | 1,856 | 94 | 2,476 | 7.7 |
Saxar (med undantag | 1913 |
| 160 | 30 | 229 | 5 | 23 | 9.4 |
av maskinsaxar). | 1914 |
| 183 | 26 | 185 | 8 | 25 | 9.2 |
(st. rubr. 804 D, 815, | 1915 |
| 231 | 29 | 316 | 33 | 205 | 7.7 |
829 B, 830 B, C, 848— | 1916 |
| 280 | 44 | 580 | 33 | 254 | 7.7 |
, 851) | 1917 |
| 460 | 46 | 703 | 28 | 298 | 8.2 |
| 1918 |
| 520 | 23 | 343 | 24 | 269 | 6.7 |
| 1919 |
| 404 | 47 | 765 | 15 | 239 | 4.2 |
| 1920 |
|
| 55 | 783 | 10 | 185 | 4.1 |
Gevär, revolvrar och | 1913 |
| 1,054 | 30 | 24*1 | 9 | 190 | 19.0 |
kulsprutor. | 1914 |
| 963 | 27 | 394 | 10 | 127 | 10.4 |
(st. rubr. 871) | 1915 |
| 2,188 | 5 | 46 | 4 | 65 | 17.1 |
| 1916 |
| 5,330 | 7 | 67 | 9 | 141 | 16.3 |
| 1917 |
| 3,984 | 7 | 80 | 10 | 270 | 13.9 |
| 1918 |
| 1,791 | 7 | 66 | 17 | 557 | 15.4 |
| 1919 |
| 2,075 | 11 | 148 | 12 | 464 | 11.2 |
| 1920 |
| • | 46 | 444 | 6 | 212 | 15.7 |
Manufaktur- och bygg- | 1913 |
| 8,228 | 863 | 1,649 | 2,578 | 1,762 | 14.3 |
nadssmide ävensom | 1914 | 7,327 | 768 | 1,519 | 2,580 | 1,586 | 13.0 | |
div. ej spec. järn- | 1915 | 9,883 | 1,092 | 2,006 | 3,189 | 2,443 | 12.8 | |
manufaktur.1 | 1916 | 15,547 | 1,486 | 3,359 | 3,421 | 4,766 | 10.5 | |
(st. rubr. 720, 764 V» C, | 1917 |
| 22,618 | 769 | 2,681 | 1,485 | 5,417 | 8.0 |
765 Va C, 766 V2 B, 767 | 1918 |
| 29,750 | 514 | 2,601 | 1,529 | 6,202 | 5.8 |
—770, 774, 806, 813, | 1919 |
| 25.902 | 892 | 3,558 | 2,367 | 5,718 | 7.8 |
831 C, 834 C, 835/8, | 1920 |
| . | 1,629 | 6,659 | 2,712 | 6,841 | 7.2 |
852/3,856/9,861,862A, |
|
|
|
|
|
|
|
|
0, 863/7, 868 A, 888 B, |
|
|
|
|
|
|
|
|
889 B, 890 B, 960, 961 |
|
|
|
|
|
|
|
|
A, C;962, 868 B, 894 A, |
|
|
|
|
|
|
|
|
894 C, E, 895 A, C, E, |
|
|
|
|
|
|
|
|
896 A, 0, E, 1,295 C) |
|
|
|
|
|
|
|
|
Gjutgods, icke smid- | 1913 |
|
| 21,574 | 3,262 | 2,872 | 545 | 19.4 |
bart, ävensom ven- | 1914 |
| 32,961 | 16,599 | 2,945 | 2,286 | 711 | 14.0 |
tilations- och värme- | 1915 |
| 39,701 | 16,569 | 3,318 | 2,255 | 938 | 12.3 |
ledningsmateriel. | 1916 |
| 69,724 | 16,428 | 3,677 | 3,019 | 1,687 | 10.1 |
(st. rubr. 710—718, 721, | 1917 |
| 126,598 | 12,439 | 4,403 | 4,979 | 5,606 | 6.5 |
875—879,880 B, 881 B, | 1918 |
| 125,332 | 9,280 | 4,313 | 4,016 | 4,352 | 5.9 |
882 A, C, E, 883 A, C, | 1919 |
| 103,548 | 7,828 | 4,641 | 3,164 | 3,754 | 5.8 |
E, 884 A, 0, E) | 1920 |
|
| 20,002 | 11,533 | 2,625 | 3,362 | 4.9 |
1 10 % vid imp. o. 50 % vid exp. av i st. rubr. 894 A, C, E ing. varuslag hava antagits hänförliga hit.
30 % » » »40 % » » » » » 895 A, C, E » » » » » »
50 % » » » 40 % » » » » » 896 A, C, E » » » » » »
2 Därav tullfri import 1913—1920 resp. 10,805, 8,088, 7,399, 7,058, 5,343, 4,601, 2,499, 7,891 ton.
Kungl. Majäs proposition Nr 356.
127
Varuslag År | 1 Produktion j | Import | Export | Tull i % | |||
ton | värde i | ton | värde i | ton | värde i | ||
Gjutgods, smidbart.1 1913 | 18,479 | 7,303 | 991 | 477 | 1,475 | 625 | 30.1 |
(st. rubr. 759 A, 885—j 1914 | 20,514 | 7,611 | 1,246 | 779 | 1,706 | 1,032 | 20.3 |
887, 888 A, 889 A, 890 1915 | 22,052 | 9,739 | 1,074 | 870 | 3,008 | 2,003 | 17.7 |
A, 891 B, 892 B, 893 B,! 1916 | 28,343 | 17.731 | 1,372 | 1,448 | 3,220 | 3,512 | 15.2 |
894 A, C, E, 895 A, C, 1917 | 24,129 | 26,250 | 1,091 | 1,818 | y,45ö | 4,339 | 10.4 |
E, 896 A, C, E) 1918 | 20,514 | 27,585 | 968 | 2,307 | 2,545 | 4,927 | 6.6 |
i 1919 | 18,073 | 22,083 | 1,019 | 2,225 | 2,474 | 4,771 | 6.9 |
| 1920 |
|
| 2,527 | 5,253 | 1,503 | 3,662 | 6.15 |
Järnkonstruktioner 1913 |
| 6,855 | 2,685 | 1,402 | 606 | 284 | 13.8 |
och grövre plåtar- 1914 |
| 8,735 | 3,699 | 1,692 | 952 | 522 | 14.1 |
beten.2 1915 |
| 8,926 | 4,637 | 2,069 | 985 | 711 | 14-4 |
(st. rubr. 746, 750 B, D, j 1916 |
| 13,318 | 4,213 | 2,405 | 1,572 | 1,533 | 11.7 |
751 B, 752, 759 C, 797. 1917 |
| 15,945 | 4,957 | 2,668 | 1,586 | 2,241 | 10.6 |
868 B, 983, 98J—986) 1918 |
| 20,177 | 2,517 | 2,259 | 2,095 | 4,741 | 7.1; |
1919 |
| 17,474 | 4,824 | 4,522 | 1,999 | 4,924 | 6.3 |
j 1920 |
|
| 8,733 | 9,374 | 2,751 | 6,096 | 6.0 |
Järnvägsmaterial ej 1913 | " | ö,581 | 6,140 | 1,239 | 1,564 | 359 | 15.8 |
annorstädes upp- 1914 |
| 4,527 | 5,970 | 1,226 | 144 | 65 | 14.3 |
tagna ävensom 1915 |
| 4,835 | 3,304 | 746 | 851 | 346 | 15.3 |
skarvjärn o. botten- 1916 |
| 5,304 | 3,455 | 844 | 2,065 | 1,088 | 15.8 |
plåtar. 1917 |
| 7,044 | 990 | 490 | 1,450 | 1,450 | 9.8 |
(st. rubr. 789—792, 794,! 1918 |
| 8,395 | 2,797 | 1,406 | 856 | 1,296 | 8.3 |
795 A, 796, 1,034 QQ) 1919 |
| 11,365 | 7,072 | 2,946 | 1,077 | 1,447 | 10.4 |
1920 |
|
| 9,175 | 5,034 | 508 | 748 | 7.9 |
Kopparplåt. 1913 | 1,026 |
| 338 | 534 | 103 | 155 | 8.4 |
(st. rubr. 898 A, 899 A.| 1914 | 1,002 | 1,530 | 392 | 624 | 212 | 312 | 8.0 |
900 A, 901 A, G) 1915 | 1,108 | 2,261 | 187 | 447 | 118 | 261 | 6-7 |
1916 | 1,008 | 3,583 | 66 | 171 | 121 | 455 | 7,8 |
1917 | 836 | 3,920 | 34 | 105 | 273 | ''1,355 | 4,8 |
1918 | 300 | 2,207 | 43 | in | 93 | 647 | 4.3 |
1919 | 1,125 | 5,149 | 115 | 469 | 187 | 1,026 | 4.6 |
1920 |
|
| 265 | 969 | 407 | 1,466 | 3.9 |
Mässingsplåt. 1 1913 | 1,521 |
| 330 | 446 | 56 | 71 | 8.2 |
(st. rubr. 898 B, 899 B,i 1914 | 1,464 | 1,981 | 358 | 489 | 95 | 143 | 8.4 |
900 B. 901 B) I 1915 | 1,905 | 3,385 | 18 | 56 | 281 | 575 | 5.2 |
1916 | 2,533 | 7,173 | 4 | 21 | 139 | 406 | 2.1 |
1917 | 2,415 | 9,224 | 21 | 68 | 168 | 712 | 3.8 |
1918 | 993 | 6,681 | 1 | 3 | 69 | 350 | 2-1 |
1919 | 1,317 | 5,459 | 100 | 300 | 88 | 333 | 4.5 |
i 1920 |
|
| 440 | 1,084 | 167 | 477 | 4.6 |
1 75 % av i st. rubr. 885/7 ingående varuslag liava antagits liäntörliga hit.
50 % » » » 891/3 B » » » » » »
90 % vid irap. o. 50 % vid exp. av i st. mbl''. 894 Å, C, E ing. varuslag hava antagits hänförliga hit.
70 % » » » 60 % » » » » » 895 A, C, E » » » » » »
50 % » » » 60 % » » » » » 896 A, C, E » » » » » »
1 50 % av i st. rubr. 868 B samt 983—984 ingående varuslag hava antagits hänförliga hit.
3 Därav tullfri import 1913—1920 resp. 4,852, 5,287, 2,619, 2,738, 528, 1,698, 5,384, 7,318 ton.
128
Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.
Varuslag | År | Produktion | Import | Export | Tull i % | |||
ton | värde i | ton | värde i | ton | värde i | |||
Aluminiumplåt. | 1913 | 43 |
| 118 | 266 | 2 | 4 | 6.0 |
(st. rabr. 898 0, 899 C, | 1914 | 128 | 288 | 73 | 150 | 27 | 78 | 6.7 |
901 C) | 1915 | 284 | 902 | 15 | 56 | 82 | 271 | 4.0 |
| 1916 | 182 | 1,276 | 6 | 55 | 86 | 406 | 2.9 |
| 1917 | 39 | 451 | 6 | 24 | 14 | 165 | 5.o |
| 1918 | 41 | 710 | 23 | 344 | 16 | 320 | 1.6 |
| 1919 | 191 | 1,127 | 41 | 221 | 41 | 621 | 2.7 |
| 1920 |
|
| 130 | 669 | 47 | 211 | 2.6 |
Spik, nitar och bultar | 1913 | 80 | 172 | 4 | 8 | 11 | 21 | 17-4 |
av koppar och mås- | 1914 | 50 | 130 | 5 | 9 | 15 | 28 | 19.4 |
sing. | 1915 | 79 | 272 | 4 | 10 | 11 | 45 | 13.0 |
(st. rubr. 905) | 1916 | 35 | 166 | 2 | 8 | 4. | 18 | 9.2 |
| 1917 | 59 | 259 | — | — | 8 | 42 | _ |
| 1918 | 57 | 412 | — | — | 1 | 23 | _ |
| 1919 | 62 | 540 | 4 | 26 | 6 | 30 | 4.9 |
. | 1920 |
|
| 9 | 71 | 18 | 81 | 4.4 |
Kopparrör. | 1913 | 596 |
| 146 | 263 | 77 | 139 | 8.o |
(st. rubr. 906 A, D, 907 | 1914 | 560 | 1,011 | 148 | 258 | 105 | 197 | 9.1 |
A) | 1915 | 675 | 1,627 | 7 | 26 | 138 | 355 | 6.7 |
| 1916 | 1,083 | 3,258 | 1 | 6 | 230 | 863 | 4.9 |
| 1917 | 631 | 3,423 |
| 2 | 234 | 1,209 | 4.9 |
| 1918 | 364 | 2,912 | 4 | 23 | no | 732 | 2.4 |
| 1919 | 811 | 4,565 | 26 | •99 | 130 | 697 | 4.3 |
| 1920 |
|
| 101 | 418 | 259 | 1,017 | 4.0 1 |
Mässingsrör. | 1913 | 616 |
| 196 | 315 | 31 | 49 | 12.4 ; |
(st. rubr. 906 B. 907 B) | 1914 | 504 | 865 | 212 | 342 | 47 | 87 | 11.2 |
| 1915 | 728 | 1,576 | 34 | 60 | 92 | 214 | 11.7 |
| 1916 | 859 | 3,113 | 22 | 49 | 89 | 351 | 11.0 |
| 1917 | 859 | 3,767 | 6 | 21 | 123 | 587 | 5.8 |
| 1918 | 458 | 3,490 | 7 | 26 | 74 | 484 | 6.4 |
| 1919 | 599 | 2,993 | 78 | 249 | 73 | 366 | 5.9 |
- | 1920 |
|
| 143 | 539 | 140 | 471 | 5.0 |
Aluminiumrör. 1 | 1913 | 19 |
| 5 | 9 |
|
| 12.2 |
(st. rubr. 906 O, 907 O) | 1914 | 1 | 4 | 5 | 11 | 3 | 6 | 13.3 |
| 1915 | 16 | 72 | — | — | 16 | 60 |
|
| 1916 | 24 | 154 | 7 | 47 | 23 | 113 | 2.4 |
| 1917 | 15 | 164 | — | — | 16 | 127 | _ |
| 1918 | 23 | 138 | — | — | 23 | 418 | _ |
| 1919 | 11 | in | 1 | 7 | 12 | 147 | 2.4 |
| 1920 | * | • | 5 | 31 | 20 | in | 4.1 1 |
1 Import- och exportsiffrorna omfatta även rör av nickel och nysilver.
Kungl. Maj.ls proposition Nr 356.
129
! |
| Produktion i | Import | Export | Tull i %! | |||
Varuslag : | År | ton | värde i | | ton | värde i | ton | värde i | av imp. ; |
Träd, skenor, kablar | 1913 | 6,506 |
| 1,505 | 2,134 | 276 | 403 | 7.7 |
1 och stänger av köp | 1914 | 7,386 | 8,967 | 697 | 981 | 756 | 1,063 | 8.0 |
! par, mässing och alu- | 1915 | 9,021 | 15,741 | 340 | 640 | 1,531 | 3,283 | 5.6 |
minium. | 1916 | 11,779 | 29,861 | 210 | 475 | 860 | 3,011 | 4.6 |
(st. rubr. 902. 903, 908 | 1917 | 6,481 | 26,994 | 70 | 226 | 922 | 4,456 | 3.9 |
—912) | 1918 | 4,613 | 31,809 | 36 | 220 | 703 | 4,748 | 2.6 |
1919 | 14,249 | 50,513 | 1,108 | 4,724 | 1,590 | 5,940 | 2.7 | |
| 1920 |
|
| 1,279 | 4,134 | 2,799 | 8,576 | 3.2 |
1 Elektriska kablar och | 1913 |
| 4,155 | 2,953 | 3,593 | 81 | 300 | 11.6 i |
i ledningar, över- | 1914 |
| 4,426 | 2,366 | 2,379 | 152 | 639 | 13.2; |
j klädda. | 1915 |
| 7,236 | 498 | 547 | 191 | 1,141 | 11.3 ! |
(st. mbr. 913—921) | 1916 |
| 13,333 | 317 | 407 | 222 | 1.522 | lo.o; |
1917 |
| 21,518 | 158 | 3,125 | 52 | 738 | 1.7 i | |
| 1918 |
| 31,095 | 59 | 1,418 | 75 | 458 | 1.8 |
| | 1919 |
| 28,501 | 1,385 | 3,122 | 286 | 2,038 | 6.8 |
( | 1920 |
|
| 1 2,893 | 7,405 | 587 | 3,342 | 4.0 |
Duk av koppar, mäs- | 1913 |
| 415 | 75 | 305 | 7 | 32 | 12.1 |
i sing etc. | 1914 |
| 451 | 64 | 266 | 13 | 59 | 11.8 |
(st. rubr. 923, 924) i | 1915 |
| 569 | 77 | 443 | 23 | 140 | 8.7 |
1916 |
| 737 | 122 | 907 | 11 | 59 | 6.7 | |
| 1917 |
| 946 | 86 | 848 | 3 | 49 | 5.1 |
| 1918 |
| 965 | 44 | 727 | 3 | 60 | 3.0 |
| 1919 |
| 1,067 | 67 | 1,122 | 5 | 76 | 2.7 |
| 1920 |
|
| 177 | 2,527 | 5 | 67 | 3.2 |
Nysilverarbeten. | 1913 |
| 1,517 | 264 | 2,177 | 19 | 171 | 11.4 |
(st. rubr. 928, 929, 931 I) | 1914 |
| 1,487 | 200 | 1,619 | 23 | 198 | 11.2 |
1915 |
| 1,595 | 141 | 1,336 | 49 | 457 | 10. o | |
| 1916 |
| 2,152 | 93 | 1,148 | 81 | 1,043 | 8.6 |
| 1917 |
| 3,749 | 59 | 1,148 | 41 | 610 | 5.7 |
| 1918 |
| 6,420 | 31 | 785 | 13 | 296 | 5.9 |
| 1919 |
| 6,378 | 102 | 2,571 | '' 44 | 867 | 4.8 |
| 1920 |
|
| 366 | 9,630 | 79 | 1,004 | 4.2 |
|
| kg- |
| kg- |
| kg- |
|
|
Silverarbeten. | 1913 | 10,259 | 1,426 | 4,302 | 809 | 146 | 29 | 8.0 |
(st. rubr. 975) | 1914 | 7,820 | 1,165 | 2,817 | 450 | 101 | 21 | 9.4 |
1915 | 9,326 | 1,426 | 4,268 | 539 | 209 | 33 | 11.9 | |
| 1916 | 15.418 | 2,171 | 6,750 | 1,007 | 437 | 102 | 10.1 |
| 1917 | 14,574 | 2,947 | 10,292 | 2,305 | 513 | 153 | 6.7 |
| 1918 | 15,2-8 | 4,111 | 11,265 | 3,790 | 355 | 186 | 4.5 |
| 1919 | 13,723 | 4,449 | 13,288 | 3,697 | 233 | 177 | 5.4 |
| 1920 |
|
| 20,051 | 5,369 | 307 | 306 | 5.6 |
1 Därav 700 ton tullfri import.
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 302 käft. (Nr 356.) 17
130
Kung i. Maj:ts proposition Nr 356.
|
| Produktion | Import | Export | Tull i % | |||
Varuslag | År | ton | värde i | ton | värde i | ton | värde i | av imp. |
Guld- och platinaar- | 1913 | kg. 384 | 1,542 | kg- 180 | 690 | kg- |
| 0.7 |
beten. | 1914 | 322 | 1,174 | 95 | 298 | — | — | 0.8 |
(st. rubr. 969, 977) | 1915 | 320 | 1,269 | 191 | 3,354 | 5 | 24 | 0.1 |
1916 | 464 | 2,097 | 445 | 2,203 | 23 | 305 | 0.5 | |
| 1917 | 556 | 3,033 | . 882 | 3,228 | 03 | 586 | 0.7 |
| 1918 | 694 | 4.729 | 903 | 6,017 | 61 | 495 | 0.4 |
| 1919 | 687 | 4,257 | 1,270 | 6,741 | 18 | 471 | 0.5 |
| 1920 |
|
| 1,091 | 4,691 | 19 | 677 | 0.5 |
Maskiner och maskin- | 1913 |
| 110,421 | 23 113 | 22,615 | 35,794 | 43,928 | 9.8 |
delar, ej elektriska.1 | 1914 |
| 113,321 | 22,849 | 20,912 | 33,396 | 41,862 | 9.8 |
(st. rubr. 750 A, C, 751 | 1915 |
| 129,711 | 18,385 | 17,992 | 37,252 | 55,917 | 9.9 |
1916 |
| 223,071 | 25,966 | 24,870 | 56,355 | 97,134 | 9.6 | |
772, 800—803, 807— | 1917 |
| 316,424 | 19,724 | 22,504 | 50,925 | 118,051 | 8.5 |
811, 828 C, 855, 857 | 1918 |
| 347,873 | 15,387 | 25,636 | 33,773 | 104,608 | 8.1 |
A, C, D, 880 A, 881 A, | 1919 |
| 312,699 | 25,189 | 45,297 | 36,906 | 120,655 | 7.9 |
882 B, D, 888 B, D. | 1920 |
|
| 45,940 | 89,658 | 37,486 | 123,434 | 8.1 |
884 B, D, 891 A, 892 1034 FF, KK—PP, Ångpannor, förvar- | 1913 |
| 2,059 | 1,086 | 472 | 154 | 108 | 11.7 |
mare och kondenso- | 1914 |
| 2,173 | 1,453 | 662 | 98 | 123 | 11.0 |
rer.3 | 1915 |
| 2,100 | 1,551 | 655 | 233 | 312 | 11.8 |
(st. rubr. 979, 980, 982 | 1916 |
| 3,408 | 1,869 | 756 | 572 | 697 | 11.2 |
—984, 988—891) | 1917 |
| 4,457 | 1,089 | 676 | 889 | 1,331 | 9.9 |
1918 |
| 7,079 | 771 | 756 | 834 | 2,031 | 6.3 | |
| 1919 |
| 6,718 | 1,159 | 1,070 | 885 | 2,066 | 6.4 |
| 1920 |
| 2,527 | 2,309 | 719 | 2,433 | 8.0 | |
Förbränningsmoto | 1913 |
| 15,537 | 125 | 474 | 5,288 | 9,232 | 9.9 |
rer. | 1914 |
| 14,188 | 163 | 442 | 3,921 | 7,431 | 9.9 |
(st. rubr. 992—996) | 1915 |
| 16,344 | 136 | 328 | 6,082 | 11,239 | 9.8 |
1916 |
| 27,844 | 145 | 443 | 8,799 | 19,958 | 8.6 | |
| 1917 |
| 37,588 | 1,017 | 1,161 | 7,548 | 26,096 | 8.3 |
| 1918 |
| 34,424 | 79 | 260 | 3,916 | 21,625 | 5.4 |
| 1919 |
| 29,654 | 799 | 2,435 | 4,320 | 16,991 | 7.5 |
| 1920 |
| 676 | 2,705 | 6,001 | 26,264 | 7.6 | |
Maskiner för metall- | 1913 |
| 4,125 | 3,593 | 4,524 | 992 | 1,300 | 8.7 |
bearbetning och gju | 1914 |
| 4,454 | 2,832 | 3,477 | 1,308 | 2,373 | 8.4 |
terier. | 1915 |
| 13,025 | 1,202 | 2,037 | 5,334 | 10,588 | 8.1 |
(st. rubr. 828 A, C, 998 | 1916 |
| 25,256 | 2,002 | 3,181 | 7,003 | 16,290 | 7.9 |
A, C, 999 A, B,D, 1000 | 1917 |
| 44,765 | 1,660 | 3,233 | 5,991 | 19,360 | 6.4 |
A, B, D, 1001 A, B, D, | 1918 |
| 41,297 | 1,585 | 3,210 | 2,950 | 10.916 | 5.7 |
1002, 1005—1011, | 1919 |
| 35,208 | 3,548 | 7,645 | 2,302 | 8,502 | 6.9 |
1034 I, FF) | 1920 |
| 5,998 | 11,032 | 2,986 | 11,967 | 7.2 |
1 Omfattar hela industrigruppen.
■ Därav tullfri import 1913 —1920 resp. 632, 616, 439, 608, 702, 937, 1,416, 1,865 ton.
3 50 % av i st. rubr. 982—984 ingående varuslag hava antagits hänförliga hit.
1 Därav tullfri import 1913—1920 resp. 159, 108, 67, 86, 257, 342, 462, 442 ton.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.
1 Bl
V a r u s 1 a g | År | Produktion | Import | Export | 1 Tull i % | ||||
ton | värde i | ton | värde i | ton | värde i | ||||
Trä- och korkbearbet- | 1913 |
| 4,129 |
| 217 | 339 | 1,624 | 1,964 | n.i |
ningsmaskiner. | 1914 |
| 3.943 |
| 131 | 217 | 1,443 | 1,702 | 12.2 |
(st, rubr. 807, 808, 828 | 1915 |
| 4,230 |
| 75 | 160 | 1,295 | 1,910 | 12.8 |
B. D. 1012—1016) | 1916 |
| 6,689 |
| 112 | 223 | 1,552 | 2,998 | 12.0 |
| 1917 |
| 11,486 |
| 97 | 176 | 1,641 | 4,002 | 11.6 |
| 1918 |
| 13,091 |
| 77 | 194 | 1,118 | 3,535 | 8.9 |
| 1919 |
| 14,344 |
| 227 | 523 | 1,642 | 5,549 | 9.4 |
| 1920 |
|
|
| 244 | 935 | 1,967 | 7,326 | 9.7 |
Sy- och stickmaskiner. | 1913 |
| 2,283 |
| 1,055 | 1,958 | 81 | 175 | 10.6 I |
(st. rubr. 857 C, D, 1019 | 1914 |
| 2,412 |
| 1,011 | 1,837 | 258 | 523 | 10.3 |
— 1021) | 1915 |
| 2,756 |
| 988 | 2,328 | 394 | 1,090 | 9.7 |
| 1916 |
| 3,235 |
| 1,712 | 3,494 | 482 | 1,578 | 9.2 |
| | 1917 |
| 3,873 |
| 540 | 1,984 | 412 | 1,611 | 6.9 |
| 1918 |
| 3,995 |
| 99 | 811 | 259 | 1,074 | 6.8 |
| 1919 |
| 4,638 |
| 1,521 | 4.553 | 308 | 1,413 | 9.5 |
| 1920 |
|
|
| 995 | 4,962 | 180 | 1,066 | 9.3 |
i i Lantbruksmaskiner. | 1913 |
| 15,268 |
| 3,919 | 2,077 | 14,361 | 7,266 | 1 12.2 |
i (st. rubr. 802, 8()3, 810 | 1914 |
| 14,036 |
| 4,138 | 2,192 | 13,997 | 7,019 | 12.1 |
A, 1024—1028. 1034 | 1915 |
| 13,409 |
| 2,204 | 1,275 | 10,023 | 5,739 | 13. s |
KR. SS) | 1916 |
| 21,644 |
| 4,728 | 2,669 | 16,053 | 10,384 | 11.4 |
| 1917 |
| 30,794 |
| 2,658 | 1,766 | 15,029 | 13,025 | 9.6 |
| 1918 |
| 42,689 |
| 986 | 1,093 | 11,519 | 16,924 | 6.8 |
[ | 1919 |
| 41,553 |
| 4,820 | 5,594 | 9,590 | 16,031 | 6.0 |
| 1920 |
|
|
| 7,369 | 9,779 | 8,798 | 13,309 | 5.6 |
|
|
|
| st. |
|
| st. |
|
|
1 Lokomotiv och tänd- | 1913 | • | 3,321 | 34 | 220 | 191 | 7 134 | 146 | lO.o |
rap. | 1914 |
| 5,431 | 25 | 219 | 195 | 5 109 | 107 | lO.o |
(st. rubr. 1.033 A, B) | 1915 | • | 4,330 | 5 | 42 | 37 | 15 255 | 101 | lO.o |
| 1916 |
| 4,573 | 19 | 299 | 194 | 12 275 | 298 | 10.0 |
| 1917 |
| 7,017 | 8 | 132 | 96 | 6 78 | 82 | lO.o |
| 1918 |
| 11,941 | 25 | 1,760 | 2,719 | 5 34 | 68 | 10.0 j |
| 1919 |
| 9,861 | 32 | 240 | 214 | 27 597 | 2,370 | lO.o |
| 1920 |
| • | 69 | 1,224 | 1,669 | 13 346 | 1,221 | 10.0 |
i Ångmaskiner, ångtur- | 1913 | * 1 2,397 |
| 433 | 388 | 931 | 1,092 | lO.o | | |
biner, lokomobiler, | 1914 | • i 2,983 |
| 236 | 206 | 861 | 1,208 | lO.o ( | |
ångvältar. | 1915 | • | 3,650 |
| 314 | 273 | 601 | 1,285 | lO.o | |
(st. rubr. 1034 N, 0. | 1916 | 5,884 |
| 356 | 228 | 956 | 1,915 | lO.o | |
p. Q) | 1917 | 8,348 |
| 137 | 106 | 1,514 | 3,296 | lO.o | |
| 1918 | 9,360 |
| 194 | 222 | 881 | 3,450 | lO.o | |
| 1919 | 7,903 |
| 103 | 168 | 1,161 | 5,095 | lO.o | |
| 1920 |
|
| 2,043 | 5,848 | 1,021 | 5,794 | lO.o |
132
Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.
V aruslag | • År | Produktion | Import | Export | Tull i % | värdet | |||
ton 1 | värde i | ton | ! värde i | ton | j värde i | |||
Lyft-, hiss-, uppfor | ! 1913 | 4,824 | 749 | 485 | 963 | 877 | 10.8 | |
drings-, lastnings-, | 1914 | | 5,451 | 1,305 | 744 | 1,309 | 1,134 | 10.6 | |
lossnings-, spel- och | 1915 | I 6,173 | 516 | 355 | 1,962 | 1,787 | 10.7 | |
transportanord- | 1916 | 8,739 | 926 | 549 | 2,345 | 2,344 | 10.4 | |
ningar. | 1917 | 12,579 | 940 | 631 | 1,933 | 2,824 | 9.9 | |
(st. rubr. 1003, 1004 | 1918 |
| 13,735 | 283 | 525 | ; 1,252 | 2,607 | 9.1 |
1034 L) | 1919 |
| 14,235 | 882 | 1,320 | 1,623 | 3,200 | 9.6 |
| 1920 |
| 1,908 | 2,893 | 2,711 | 5,232 | 9.6 | |
Pumpar, fläktar, ven- | 1913 | 2,458 | 598 | 715 | 619 | 831 | 1 lO.o | |
tilatorer, blåsmaski- | ! 1914 | 2,984 | 724 | 825 | 601 | 1,140 | lO.o | |
ner, kompressorer, | 1 1915 |
| 3,796 | 536 | 673 | 1,031 | 2,294 | lO.o |
exhaustorer och kyl- | 1916 |
| 6,416 | 484 | 643 | 1,546 | 3,670 | lO.o |
maskiner. | 1917 |
| 8,645 | 492 | 1,069 | 1,211 | 3,051 | lO.o |
(st. rubr. 1035 S, T, U.) | 1918 |
| 7,560 | 329 | 934 | 580 | 1,891 | lO.o |
| 1919 | • | 5,879 | 486 | 1,283 | 500 | 1,659 | 10.0 |
| 1920 |
|
| 1,270 | 3,226 | 523 | 2,273 | lO.o |
Axellager oeh träns- | 1913 |
| 10,398 | 620 | 602 | 1,143 | 4,030 | 8.6 |
missioner. | 1914 |
| 15,188 | 774 | 667 | 1,019 | 4,335 | 10.0 |
(st. rubr. 1047—1055, | 1915 |
| 17,882 | 643 | 502 | 2,321 | 11,792 | 10.4 |
1034 KK, 1041, 1042) | 1916 | • | 34,595 | 945 | 868 | 3,140 | 15,515 | 10.7 |
| 1917 |
| 47,095 | 821 | 1,094 | 3,165 | 19,758 | 7.3 |
| 1918 |
| 42,119 | 1,175 | 1,798 | 2,690 | 23,906 | 5.8 |
| 1919 |
| 37,037 | 1,130 | 1,539 | 3,177 | 20,365 | 6.» |
| 1920 |
|
| 1,875 | 3,039 | 4,831 | 33,081 | 6.1 |
Armatur för gas, vat- | 1913 | ■ | 2,882 | 327 | 645 | 167 | 455 | 10.8 |
ten oeh ånga. | 1914 | * | 3,335 | 343 | 639 | 194 | 530 | 10.8 |
(st. rubr. 1056—1059) | 1915 | ; | 4,171 | 293 | 492 | 261 | 943 | ll.i |
| 1916 | • | 6,561 | 387 | 430 | 512 | 2,386 | 15.4 |
| 1917 |
| 10,766 | 188 | 421 | 408 | 2,571 | 8.8 |
| 1918 |
| 9,850 | 116 | 385 | 219 | 1,324 | 6.2 |
| 1919 |
| 6,914 | 160 | 520 | 381 | 2,387 | 7.4 |
| 1920 |
|
| 386 | 1,782 i | 357 | 2,568 | 6.7 |
Vågar. | 1913 | 644 | 123 | 222 | in | 93 | 11.9 | |
(st. rubr. 1280—1284) | 1914 | 641 | 113 | 218 | 41 | 49 | 10.6 | |
| 1915 | 904 | 82 | 190 | 89 | 95 | 9.7 | |
| 1916 | 1,237 | 104 | 279 | 118 | 171 | 8.2 | |
| 1917 |
| 1,862 | 86 | 331 | 143 | 279 | 5.4 |
| 1918 |
| 2,720 | no | 541 | 65 | 176 | 4.6 |
| 1919 |
| 2,533 ! | 169; | 771 | 85 | 296 | 4.6 |
j | 1920 |
| 233 I | 1,062 | 106 | 370 | 4.6 |
Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.
133
V a r u s 1 a g | År | Produktion | Import !_____ _______ . _ .. | Export | Tull i % | |||
ton | värde i | j ton | värde i | ton | värde i | |||
Generatorer, motorer, | 1913 |
| 11,739 | 1,048 | 1,483 | 4,087 | 4,491 | 17.3 |
transformatorer. | 1914 | • | 12,292 | 1,138 | 1,574 | 2,748 | 3,391 | 16.5 |
(st. rubr. 1060—1065) | 1915 |
| 16,404 | 778 | 1,132 | 4,584 | 6,158 | 16.3 |
| 1916 |
| 26,738 | 571 | 1,007 | 5,208 | 11,225 | 15.2 |
| 1917 |
| 45,276 | 280 | 804 | 5,318 | 16,368 | 12.3 |
| 1918 |
| 47,885 | 272 | 1,300 | 1,858 | 7,140 | 10.4 |
| 1919 |
| 57,899 | 412 | 2,494 | 2,921 | 11,399 | 10.3 |
| 1920 |
|
| 1,417 | 6,515 | 4,176 | 18,567 | 10.6 |
Ackumulatorer och | 1913 |
| 980 | 1,047 | 984 | 69 | 165 | 8.4 |
galvaniska element. | 1914 |
| 1,105 | 970 | 910 | 115 | 366 | 8.9 |
(st. rubr. 1066—1068) | 1915 |
| 1,936 | 741 | 841 | 195 | 768 | 6.8 |
| 1916 |
| 1,683 | 1,076 | 950 | 158 | 796 | 8.3 |
| 1917 |
| 1,647 | 1,193 | 1,435 | 58 | 408 | 6.4 |
| 1918 | 1,495 | 858 | 1,628 | 19 | 147 | 4.5 | |
| 1919 |
| 2,688 | 1,362 | 3,162 | 102 | 828 | 3.4 |
| 1920 |
|
| 2,174 | 7,313 | 143 | 1,004 | 2.3 |
Glödlampor, elek | 1913 |
| 892 | 85 | 1,256 | 9 | 104 | 1 26.6 |
triska.1 | 1914 |
| 1,547 | 73 | 1,473 | 36 | 526 | 19.5 |
(st. rubr. 1069, 1070) | 1915 |
| 1,695 | 125 | 1,718 | 57 | 818 | 27.8 |
| 1916 |
| 2,362 | 218 | 2,357 | 94 | 1,302 | 34.5 |
| 1917 |
| 2,682 | 148 | 1,621 | 105 | 1,470 | 34.6 |
| 1918 | . | 4,359 | 217 | 4,599 | 4 | 85 | 18.3 |
| 1919 | . | 5,216 | 216 | 6,400 | 3 | 112 | 13.1 |
■ | 1920 |
|
| 265 | 7,297 | 50 | 1,280 | 14.1 |
Dynam oborstar och | 1913 |
| 795 | 1,583 | 541 | 183 | 60 | 13.1 |
kolelektroder. | 1914 |
| 688 | 1,177 | 641 | 593 | 223 | 9.5 |
(st. rubr. 1073—1075) | 1915 |
| 1,745 | 1,120 | 676 | 2,629 | 1,046 | 9.6 |
| 1916 |
| 2,956 | 1,403 | 875 | 1,868 | 1,110 | 8.6 |
| 1917 |
| 4,256 | 2,186 | 802 | 1,488 | 991 | 10.2 |
| 1918 |
| 6,217 | 1,644 | 1,404 | 567 | 641 | 4.2 |
| 1919 |
| 2,625 | 2,371 | 3,660 | 243 | 394 | 2.6 |
| 1920 |
|
| 2,923 | 3,452 | 214 | 294 | 3.4 |
Pådrags- och regie | 1913 |
| 2,158 | 588 | 1,975 | 366 | 1,080 | 14.7 |
ringsmotständ, sä- | 1914 |
| 3,457 | 727 | 2,387 | 322 | 748 | 14.2 |
kerhetsapparater, | 1915 |
| 4,531 | 601 | 2,247 | 465 | 1,455 | 12.7 |
strömställare, båg- | 1916 | * i | 8,219 | 677 | 2,659 | 732 | 3,419 | 13.4 |
lampor, strålkastare | 1917 | . | 10,112 | 646 | 2,868 | 701 | 3,664 | 12.1 |
m. m. | 1918 |
| 16,898 | 1,340 | 10,131 | 336 | 1,928 | 7.2 |
(st. rubr. 1071, 1076— | 1919 | ; | 17,049 | 615 | 5,780 | 297 | 2,436 | 6.6 |
1081, 1087 A, D) | 1920 |
|
| 1,175 | 9,275 | 451 | 3,522 | 7.9 |
1 T produktionssitfroma ingå även glödlampsdelar.
134
Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 356.
i V a r u s 1 a g | År | Produktion | Import | Export | Tull i % | |||
ton | värde i | ton | värde i | ton | värde i | |||
Telefon- och telegraf- | 1918 |
| 11,852 | 165 | 1,323 | 669 | 6,362 | 10.3 |
apparater, elektriei- | 1914 |
| 10,363 | 191 | 1,353 | 741 | 6,594 | 10.3 |
tétsmätare samt öv- | 1915 |
| 12,125 | 145 | 1,008 | 662 | 6,702 | lO.o |
riga hit hänförliga | 1916 |
| 16,203 | 189 | 1,204 | 730 | 8.617 | lO.o |
fysiska instrument. | 1917 |
| 18,214 | 158 | 1,141 | 559 | 7,562 | lO.o |
(st. rubr. 1082—1084, | 1918 |
| 19,538 | 284 | 2,488 | 338 | 5,868 | 9.9 |
1087 B, 0, 1260 B, | 1919 |
| 24,864 | 341 | 3,883 | 562 | 10,458 | 9.8 |
BB) | 1920 |
|
| 336 | 4,611 | 521 | 11,195 | 9.8 |
|
|
|
| 1 stycken |
| 1 stycken |
|
|
Velocipeder och velo- | 1913 |
| 7,504 | 2,841 | 882 | 712 | 531 | 29.1 |
cipeddelar. | 1914 |
| 8,178 | 3,655 | 1,233 | 927 | 369 | 23.7 |
(st rubr. 1090—1093) | 1915 |
| 8,809 | 1,076 | 760 | 666 | 546 | 28.0 |
| 1916 |
| 15,342 | 1,946 | 1,942 | 993 | 946 | 18.9 |
| 1917 |
| 19,053 | 2,851 | 1,700 | 1,816 | 2,065 | 16.2 |
| 1918 |
| 17,572 | 1,384 | 471 | 353 | 3,638 | 17.7 |
| 1919 | ’ | 19,440 | 5,342 | 5,017 | 2,041 | 2,491 | 7.3 |
; | 1920 |
|
| 13,574 | 11,823 | 183 | 1,362 | 7.9 |
|
|
|
| 2 stycken |
| 2 stycken |
|
|
Automobiler. | 1913 |
| 1,732 | 693 | 3,047 | 17 | 173 | 15.0 |
(st. rubr. 1098 G, H) | 1914 |
| 1,712 | 729 | 2,732 | 8 | 75 | 15.0 |
| 1915 |
| 3,107 | 244 | 874 | 35 | 482 | 15.0 |
| 1916 |
| 4,353 | 688 | 2,560 | 59 | 882 | 15.0 |
| 1917 |
| 4,735 | 576 | 2,116 | 72 | 1,028 | 15.0 |
| 1918 |
| 3,224 | 166 | 652 | 69 | 1,461 | 15.o |
| 1919 |
| 5,902 | 3,796 | 19,942 | 54 | 1,141 | 15.o |
| 1920 |
|
| 11,873 | 71,433 | 22 | 443 | 15.0 |
Underreden till vag- | 1913 |
|
| • | 857 |
| 12 | 15.0 |
nar.3 | 1914 |
|
|
| 800 |
| 6 | 15.0 |
(st. rubr. 1098 I) | 1915 |
|
|
| 15 |
| 37 | 15.0 |
| 1916 |
|
|
| 202 |
| — | 15.0 |
| 1917 |
|
|
| 125 |
| 2 | 15.0 |
I | 1918 |
|
|
| 46 |
| 27 | 15.0 |
• | 1919 |
|
|
| 279 |
| in | 15,o |
| 1920 |
|
|
| 1,966 |
| 134 | 15.o |
Andra åkdon än velo- | 1913 |
| 3,633 |
| 77 |
| 273 | 15.7 |
cipeder och automo- | 1914 |
| 3,217 |
| 109 |
| 176 | 15.2 |
biler. | 1915 |
| 3,507 |
| 65 |
| 187 | 15.2 |
(st. rubr. 1098 D, E, F, K, | 1916 |
| 5,055 |
| 72 |
| 172 | 15.9 |
241) | 1917 |
| 7,188 |
| 171 |
| 317 | 15.4 |
| 1918 |
| 9,618 |
| 99 |
| 441 | 15.6 |
| 1919 |
| 9,847 |
| 899 |
| 323 | 14.8 |
| 1920 | • |
|
| 1,546 |
| 306 | 14.8 |
1 Kvantitetsiffrorna omfatta endast velocipeder och motorvelocipeder. Införseln av velociped- och
motorvelocipeddelar utgjorde 1913 — 1920 resp. 113, 119, 112, 184, 120, 34, 79, 268 ton och utförseln
resp. 117, 118, 202, 282, 371, 495, 264, 173 ton.
2 Import och exportsiffrorna omfatta före år 1920 även flygmaskiner.
3 Huvudsakligen automobilunderreden.
Kungl. Maj.ts proposition Nr 356.
135
V aruslag | År | Produktion | Import | Export | Tull i % | |||
ton | värde i | ton | värde i | ton | värde i | |||
i Järnvägs- och spår- | 1913 |
| 9,950 | 294 | 86 | 1,520 | 660 | 27.4 |
vägsvagnar. | 1914 |
| 9.925 | 490 | 128 | 116 | 135 | 30.6 |
(st. rabr. 1095, 1096, | 1915 |
| 12,962 | 270 | 109 | 193 | 216 | 20.3 |
1098) | 1916 |
| 13,477 | 4,344 | 1,582 | in | 206 | 22.0 |
| 1917 |
| 10,908 | 4,350 | 1,976 | 194 | 323 | 17.6 |
| 1918 |
| 9,873 | 740 | 462 | 163 | 394 | 12.8 |
1 | 1919 |
| 16,737 | 3,391 | 2,112 | 416 | 884 | 12.9 |
1 | 1920 |
|
| 6,414 | 4,854 | 1,304 | 3,947 | 11.6 |
Vattenmätare. | 1913 |
|
| 15 | 65 |
|
| 16.4 |
(st. rubr. 1267 C, 1269 B | 1914 |
|
| 12 | 81 | — | — | 11.4 |
| 1915 |
|
| 19 | 74 | 15 | 80 | 14.8 |
| 1916 |
|
| 10 | 50 | 5 | 30 | 13.2 |
1 | 1917 |
|
| 6 | 20 | 4 | 45 | 17.3 |
| 1918 |
|
| 4 | 19 | 3 | 44 | 12.9 |
| 1919 |
|
| 6 | 61 | 9 | 98 | 8.1 |
| 1920 |
|
| 18 | 174 | 1 | 16 | 7.4 |
|
|
|
| stycken |
| stycken |
|
|
Pianon och flyglar. | 1913 |
| 1,989 | 533 | 313 | 3 | 2 | 28.8 |
(st. rubr. 1270, 1271) | 1914 |
| 1,743 | 309 | 216 | 3 | 2 | 23.9 |
| 1915 |
| 2,139 | 460 | 316 | 5 | 18 | 24.1 |
| 1916 |
| 2,618 | 1,047 | 674 | 56 | 52 | 25.8 |
| 1917 |
| 3,161 | 1,565 | 1,317 | 42 | 38 | 19.8 |
| 1918 |
| 3,717 | 1,980 | 2,685 | 7 | 13 | 12.o |
| 1919 |
| 3,872 | 2,856 | 3,271 | 9 | 13 | 13.8 |
| 1920 |
|
| 5,633 | 7,320 | 8 | 20 | 12.1 |
|
|
|
| stycken |
| stycken |
|
|
Orglar och harmo- | 1913 |
| 1,326 | 11 | 5 | 439 | 35 | 15.0 |
nier. | 1914 |
| 1,246 | 14 | 2 | 186 | 29 | 15.0 |
(st. rubr. 1277 B) | 1915 |
| 1,190 | 5 | 7 | 311 | 50 | 15.0 |
| 1916 |
| 1,422 | 12 | 7 | 710 | 77 | 15.0 |
| 1917 |
| 1,507 | 68 | 14 | 244 | 58 | 15.0 |
| 1918 |
| 1,563 | 40 | 13 | 44 | 15 | 15.o |
| 1919 |
| 1,914 | 289 | 64 | 63 | 38 | 15.o |
| 1920 |
|
| 653 | 177 | 93 | 32 | 15.0 |
Linolja. | 1913 | 8,752 | 4,604 | 360 | 169 | 2 | 1 | 15.1 |
(st. rubr. 1102, 1103) | 1914 | 7,479 | 4,271 | 806 | 381 | 678 | 459 | 14.9 |
| 1915 | 9,343 | 6,890 | 457 | 289 | 977 | 856 | 11.2 |
| 1916 | 9,442 | 10.330 | 261 | 227 | 873 | 1,279 | 8.1 |
| 1917 | — | — | 285 | 1,517 | — | — | 1.8 |
| 1918 | 284 | 2,712 | 240 | 1,711 | 1 | 8 | 1.2 |
| 1919 | 5,591 | 14,911 | 3,152 | 7,495 | 148 | 289 | 3.4 |
| 1920 | '' |
| 521 | 1,108 | 34 | 61 | 3.8 |
136
Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.
|
| Produktion | Import | Export | Tull i % | |||
V a ruslag | År | ton | värde i | ton | värde i | ton | värde i | av imp. |
Fernissor, andra slag, | 1913 | 1,168 | 1,202 | 495 | 618 | 38 | 38 | 24.0 |
såsom kopal-, asfalt-, | 1914 | 937 | 1,030 | 502 | 627 | 35 | 55 | 24.0 |
sickativfernissor | 1915 | 850 | 1,029 | 479 | 599 | 227 | 223 | 24.0 |
m m. | 1916 | 1,015 | 1,657 | 459 | 574 | 140 | 116 | 24.0 |
(St. rubr. 1119) | 1917 | 1,000 | 2,965 | 195 | 488 | 41 | 31 | 12.0 |
1918 | 462 | 2,943 | 92 | 276 | — | — | lO.o | |
| 1919 | 774 | 2,746 | 1,171 | 3.513 | 91 | 313 | 10. o |
| 1920 |
|
| 1,096 | 3,713 | 55 | 193 | 8.9 |
Toalettvål. | 1913 | 3,037 | 2,988 | 19 | 63 | 16 | 63 | 29.6 |
(St. rubr. 1122) | 1914 | 2,788 | 2,988 | 19 | 57 | 20 | 35 | 33. J |
1915 | 2,801 | 3,804 | 38 | 113 | 194 | 236 | 33.4 | |
| 1916 | 2,611 | 5,873 | 54 | 162 | 42 | 124 | 33.3 |
| 1917 | 2,386 | 14,579 | 53 | 212 | 2 | 12 | 25.0 |
| 1918 | 890 | 9,772 | 19 | 112 | — | — | 16.7 |
| 1919 | 2,811 | 16,325 | 378 | 1,514 | 126 | 379 | 25.o |
| 1920 |
|
| 410 | 1,963 | 70 | 374 | 20.9 |
Tvättvå.1 samt tvätt- | 1913 | 5,548 | 2,271 | 331 | 232 | 3 | 2 | 14.3 |
oeh säppulver. (st. rubr. 1123) | 1914 | 6,533 | 2,513 | 265 | 170 | 3 | 3 | 15.6 |
1915 | 7,297 | 3,570 | 554 | 377 | 528 | 396 | 14.7 | |
1916 | 5,547 | 4,763 | 888 | 559 | 280 | 302 | 15.9 | |
| 1917 | 5,611 | 11,136 | 257 | 535 | — | — | 4.8 |
| 1918 | 3,683 | 12,328 | 91 | 524 | — | — | 1.7 |
| 1919 | 4,520 | 6,556 | 2,027 | 3,986 | 183 | 339 | 5.1 |
! | 1920 |
|
| 771 | 1,285 | 178 | 274 | 6.0 |
; ; Salpetersyra K | 1913 | 2,465 | 1,016 | 87 | 20 |
| _ | 8.7 |
i (st. rubr. 1133) ! | 1914 | 2,470 | 1,486 | 73 | 22 | 34 | 23 | 6.6 |
1915 | 1,869 | 1,286 | 1,820 | 640 | 213 | 103 | 5.7 | |
| 1916 | 1,908 | 1,580 | 2,730 | 1,181 | 91 | 64 | 4.6 |
; | 1917 | 1,384 | 1,439 | 2,272 | 1,426 | 29 | 28 | 3.2 |
j | 1918 | 793 | 865 | 1,061 | 788 | 1 | 1 | 2.7 |
| 1919 | 1,119 | 1,488 | 1,650 | 1,114 | 11 | 15 | 3.o |
I | 1920 |
|
| 1,374 | 790 | 9 | 6 | 3.5 |
■ 1 Kaustik ammoniak *. | 1913 | 760 | 221 | 73 | 20 | 6 | 2 | 18.3 |
| (st. rubr. 1142) | 1914 | 730 | 211 | 37 | 14 | 1 | 1 | 13.3 |
1915 | 827 | 261 | 19 | 8 | 306 | 106 | 11.8 | |
| 1916 | 1,146 | 482 | 7 | 3 | 38 | 25 | 12.2 |
| 1917 | 1,168 | 760 | — | — | 88 | 82 | — |
f | 1918 | 1,153 | 939 | — | — | 29 | 59 | — |
| 1919 | 822 | 719 | 87 | 47 | 24 | 27 | 9.3 |
1 | 1920 | * |
| 245 | 119 | 5 | 2 | 10.8 |
1 Produktionen beräknad som 100 %”-ig monobydrat. Import- och exportkvantiteterna brnttovikter.
2 Produktionen beräknad som 25 %-ig.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.
137
Y a r u s 1 a g | År | Produktion | Import | Export | Tull i % | |||
ton | värde i | ton | värde i | ton | värde i | |||
Ammoniumsulfat. | 1913 | 1,377 | 315 | 38 | 9 | 254 | 64 |
|
(st. rubr. 1150 C) | 1914 | 1,510 | 347 | 371 | 87 | 90 | 23 | — |
| 1915 | 1,614 | 464 | 5,995 | 1,701 | 5,583 | 1,343 | — |
| 1916 | 1,340 | 459 | 1,402 | 433 | — | — | — |
| 1917 | 1,304 | 790 | 311 | 86 | — | — | — |
| 1918 | 1,217 | 923 | 1 | 1 | — | — | — |
| 1919 | 925 | 440 | 17 | 11 | 5 | 3 | — |
| 1920 |
|
| 364 | 222 | 5,808 | 3,953 | — |
Kaleiumkarbid. | 1913 | 31,952 | 4,709 | 2 | 0.4 | 13,587 | 2,446 |
|
(st. rubr. 1170) | 1914 | 21,883 | 3,443 | — | — | 12,715 | 2,254 | — |
| 1915 | 32,446 | 5,403 | — | — | 14,810 | 3,015 | — |
| 1916 | 36,357 | 8,926 | — | — | 14,710 | 3,435 | — |
| 1917 | 34,672 | 14,243 | 4 | 4 | 12,930 | 6,627 | 4.8 |
| 1918 | 46,871 | 29,844 | 1 381 | 352 | 4,052 | 3,306 | 10.3 |
| 1919 | 29,584 | 15,279 | 287 | 256 | 2,872 | 1,658 | 5.6 |
| 1920 |
|
| 247 | 86 | 7,897 | 3,715 | 14.3 |
Superfosfat. | 1913 | 184,259 | 9,883 | 3,260 | 187 | 36,037 | 1,982 |
|
(st. rubr. 1229) | 1914 | 188,116 | 10,631 | 4,163 | 290 | 41,842 | 1,836 | 1.4 |
| 1915 | 154,752 | 11,293 | 4 | 1 | 17,815 | 981 |
|
| 1916 | 122,766 | 14,962 | — | — | 166 | 14 | — |
| 1917 | 74,970 | 10,895 | — | — | 304 | 25 | — |
| 1918 | 49,937 | 14,891 | — | — | — | — | — |
| 1919 | 128,794 | 37,450 | 902 | 50 | 11,159 | 3,479 | 1.8 |
| 1920 |
|
| 5,028 | 1,447 | 42,376 | 10,040 | 0.3 |
Draglim och gelatin- | 1913 | 1,909 | 1,306 | 127 | 131 | 33 | 18 | 19.3 |
lim.2 | 1914 | 1,869 | 1,453 | 133 | 139 | 41 | 29 | 19.2 |
(st. rubr. 1250 B, D) | 1915 | 2,177 | 1,874 | 148 | 165 | 106 | 79 | 18.0 |
| 1916 | 2,463 | 2,385 | 164 | 220 | 99 | 98 | 14.9 |
| 1917 | 2,041 | 4,845 | 134 | 262 | — | — | 10.2 |
| 1918 | 1,985 | 5,551 | 6 | 18 | 14 | 103 | 6.4 |
| 1919 | 1,289 | 2,535 | 182 | 490 | 96 | 203 | 7.4 |
| 1920 |
|
| 715 | 2,204 | 90 | 209 | 6.5 |
1 Därav 325 ton tullfri import.
2 I produktionen ingå även gelatin och arheten därav till en kvantitet av cirka 33 ton varje år.
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 302 höft. (Nr 356.)
18
I
Kungl. Maj.ts proposition Nr 356.
139
Bil. titt. C.
Järnvägsfrakternas betydelse för industrien ur produktionskostnadssynpnnkt.
Redan innan den av handelsdepartementet igångsatta utredningen med anledning
av framställningar från industriens sida om provisoriskt ökat tullskydd m. m.
påbörjats, hade talrika klagomål över nu gällande höga jämvägsfrakter försports.
Åtskilliga exempel hade anförts, vilka bestyrkte, att de av statens och enskilda
järnvägar tillämpade fraktsatserna voro synnerligen betungande för landets olika
näringsgrenar, ej minst för exportindustrien.
Bland andra hade järnkontoret genom dess tull- och traktatkommitterade
förebragt en utredning, avseende att påvisa de höga jämvägsfrakter nas inverkan
på produktionskostnaderna för järnindustrien, vilken utredning fullmäktige i järnkontoret
överlämnade till Kungl. Maj:t jämte en den 30 december 1920 dagtecknad
skrift, däri hemställdes om åtgärders vidtagande till åstadkommande av en fraktnedsättning.
I anledning härav och med hänsyn till frågans utomordentliga vikt har inom
handelsdepartementet igångsatts en utredning i avsikt att utröna frakternas betydelse
för den industriella produktionen. Av praktiska skäl har utredningen begränsats
till att gälla järn- och pappersindustrien.
Ehuru de inkomna primäruppgifterna knappast givit ett så allsidigt material,
att därpå baserade slutsatser kunna antagas vara giltiga för landets industri i dess
helhet, lämnar bearbetningen av detsamma, sådan den här föreligger, likväl ett
begrepp om den relation, i vilken frakterna stått och nu stå till produktionskostnaderna.
Det framgår med tydlighet, att de tillämpade fraktsatserna, även om de
under de gångna krisåren till en början stått i ungefärlig proportion till prisstegringen,
numera i jämförelse med 1913 års förhållanden befinna sig, procentuellt
taget, på en icke obetydligt högre nivå än den allmänna prisnivån för industriprodukter.
T detta avseende hänvisas till de beräkningar, som gjorts på grundval
av de inkomna uppgifterna och vilka återfinnas i härvid fogade tabeller, nämligen
för järnindustrien tab. 1—2
för pappersindustrien tab. 3—4.
Beträffande järnindustrien må framhållas:
att uppgifterna basera sig på medeltal från 9 järnbruk, belägna i olika delar
av landet dels vid statens, dels vid enskilda järnvägar;
att produktionskostnaderna för föregående år äro de verkliga, men för år
1921 äro beräknade med hänsyn till att råvarulagren antagits vara nedskrivna till
dags- eller senare väntade priser;
att 1921 års arbetslöner beräknats nedbringade med 20 procent och administrationskostnader,
räntor och amorteringar med 15 å 20 procent;
att fraktkostnaderna upptagits till de belopp, som nu utgå enligt respektive
Järn
industrien.
Pappers
industrien.
140 Kungl. Maj.ts proposition Nr 356.
tariffer, och omfatta samtliga utgifter för järnvägstransporter från råvara till färdig
produkt vid exporthamn.
Såsom framgår av tabellerna, har en beräkning gjorts rörande fraktkostnadernas
procentuella andel av produktionskostnaderna under förutsättning av en nedsättning
med respektive 20, 25 och 33.3 procent av nu gällande frakttariffer. Därmed har
avsetts att få utrönt, vilken fraktsänkning skulle erfordras för att återföra fraktens
andel i produktionskostnaderna till samma procent som under år 1913.
I tabellerna har därefter påvisats den förhandenvarande stegringen av produktionskostnader
och frakter med utgångspunkt från år 1913.
Nu gällande fraktsatser äro enligt järnvägstaxan ökade 3.5 gånger för tarifferna
2—9 och 3 gånger för tarifferna 10—U. Härtill kommer ett fast tillägg
enligt kungl. förordningen den 19 december 1919, vilket utgör 12 öre för tariff
1—4, 8 öre för tariff 5—9 och 4 öre för tariff 10—U. Med detta tillägg ökas
grundtaxan, och detsamma är underkastat samma stegring som denna.
Det torde böra framhållas, att vid uppgörande av i det föregående nämnda
beräkningar hänsyn icke tagits till vissa förekommande avgifter, såsom vagnshyra
och täckningsavgift.
Till belysande av dels fraktkostnadernas ökning i procent av produktionskostnaderna
(exklusive frakter) sedan är 1913 och dels den fraktnedsättning, som
i särskilda fall vore erforderlig för att återföra järnvägsfraktens andel i produktionskostnaderna
till samma storlek som år 1913, hava i efterföljande tabell vissa
beräkningar verkställts.
| Produktionskostnadernas | Fraktandelens | Erforderlig | ||
| 1920 |
| 1921 | 1920/21 | |
Exporttackjärn .......................................... | 271 |
| 148 | 240 | 27.1 |
Lancashiresmältstycken och råstunger ......... | 298 |
| 137 | 218 | 16.o |
Valsat stångjärn (bas. martin)..................... | 331 |
| 147 | 262 | 31-» |
Valsat stångjärn (sur bessemer) .................. | 312 |
| 177 | 2(34 | 23-9 |
Bessemertackjärn....................................... | 271 |
| 138 | 280 | 37.4 |
Basiska martingöt .................................... | 307 |
| 120 | 239 | 35.1 |
Bessemergöten .......................................... | 28» |
| 155 | 254 | 28.o |
Då de kvantiteter järnvaror av olika slag, som fraktas, ej äro kända, kan
man av ovanstående ej draga några fullt säkra slutsatser beträffande den procentsats,
med vilken frakterna i medeltal behövde nedsättas för att för järnindustrien i
dess helhet återföra fraktandelen i produktionskostnadskalkylen till samma procent
som före kriget, men det torde kunna antagas, att talet för järnindustriens vidkommande
ligger närmare 30 än 25 procent av den nuvarande fraktsatsen.
Vad pappersindustrien beträffar, har utredningen ej givit samma säkra resultat
som för järnindustrien.
141
Kungi. Maj.ts proposition Nr 356.
Uppgifter hava ej kunnat införskaffas från ett så stort antal bruk, som fallet
varit med järnindustrien. Några medeltalssiffror med anspråk på allmängiltighet
kunna därför ej framläggas. Uppgifterna hava bearbetats var för sig och härröra
från tre bruk, varav »Bruk I» och »Bruk III» ligga vid enskilda hanor och »Bruk
II» vid statens järnvägar. Beräkningarna äro gjorda under samma förutsättningar
som för järnindustrien.
Av tabellerna 3 A—E framgår, att fraktandelen i produktionskalkylen ingick
med mycket växlande procentsats redan före kriget. Detta förhållande har ej ändrat
sig under kriget.
I hög grad inverkande på fraktkostnadernas andel av produktionskostnaderna
är pappersbrukens läge. Kan massaveden hämtas från egna, närbelägna skogar, blir
transportkostnaden givetvis vida mindre, än om råvaran måste transporteras per
järnväg längre sträckor. Ett belysande exempel är »Bruk III», som får frakta all
sin massaved på järnväg och för den 44 kilometer långa vägen på enskild bana
fick betala
år 1914.................................................... 14 öre per 100 kg. och
år 1920................................................... 60 » » 100 »,
alltså år 1920 4.2 7 gånger så mycket som under det tidigare året. »Bruk I» däremot
har ej väsentliga järn vägsfraktkostnader för massaveden, som i huvudsak fås
från närbelägna skogar.
De anförda tabellerna utvisa, att fraktnedsättningen i vart och ett av de berörda
fallen skulle behöva uppgå till över 33.3 procent, för att det procentuella
fraktvärdet skall komma i paritet med det år 1913 gällande.
Vid en jämförelse mellan produktionskostnadernas (exklusive frakter) och
frakternas stegring finner man, att fraktnedsättningen under den angivna förutsättningen,
nämligen att återföra fraktandelen i produktionskostnaderna till samma
storlek som före kriget, i vissa fall, speciellt beträffande »Bruk III», skulle behöva
göras högst avsevärd.
I överensstämmelse med den i det föregående för järnindustriens vidkommande
verkställda beräkningen rörande produktionskostnadernas och den i dessa
kostnader ingående fraktandelens procentuella ökning sedan år 1913 har efterföljande
sammanställning gjorts.
|
| Produktions-kostnadernas | Fraktandelens | Erforderlig |
|
| 1921 | 1921 |
|
| Bruk I. |
|
|
|
Papper (sulfitomslag) | Bruk II. | 133 | 252 | 34 |
Papper (kraftsulfat) . |
| 115 | 264 | 41 |
Papp ..................... | Bruk III. | 113 | 266 | 42 |
T. F. tryckpapper ... |
| 139 | 492 | 60 |
Kraftpapper ............. |
| 188 | 513 | 53 |
142
Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.
En jämförelse med sammanställningen för järnindustrien giver vid handen,
att fraktandelen av produktionskostnaderna stegrats hastigare för papper än för
järn och att en fraktnedsättning, som avsåge att återinföra den år 1913 förefintliga
relationen mellan produktionskostnader och fraktkostnader, skulle behöva göras större
för papper än för järn.
En förklaring till de väsentligt högre fraktkostnader, som drabbat pappersindustrien
i jämförelse med järnindustrien, torde vara att söka i en under senare
år vidtagen omtariffering.
Ehuru de anförda beräkningarna allenast beröra tre industriföretag, torde de
i allt fall vara tillräckliga för att belysa den roll järn vägsfrakterna spela i produktionsomkostnaderna
för pappersfabrikationens vidkommande. Till ytterligare belysande
härav hänvisas till tab. 5, av vilken framgår, att fraktkostnaden för råvaror
till Grycksbo pappersbruk och produkter därifrån från år 1914 till år 1920 ökats:
för råvaror:
Gävle—Grycksbo ........................... | ..................... 3.8—4.i | gånger |
Stockholm—Grycksbo ................... | ..................... 3.1—3.8 | » |
Göteborg—Grycksbo ....................... | ..................... 3.1 — 3.2 | » |
produkter: |
|
|
Grycksbo —Gävle............................... | ..................... 4.1 | » |
Grycksbo—Stockholm ................... | ..................... 3.7—3.8 |
|
Grycksbo—Göteborg ........................ | ..................... 2.6 — 2.7 |
|
Härav framgår bland annat, att åtminstone Bergslagsbanan i vissa fall tilllämpar
en lägre frakttariff för färdiga produkter än övriga banor.
Av vad i det föregående anförts inhämtas, att järn vägsfrakterna numera
spela en betydligt större roll än förut. Under en period, då industrien lider av
synnerligen hård konkurrens från utlandet, vore givetvis en sänkning av frakterna
åtminstone i någon mån hjälpande.
Det torde ej heller böra förbises, att en allmän fraktnedsättning, om en
sådan är genomförbar, även skulle medföra en lättnad för lantbruket, vilket å andra
sidan skulle kunna medföra ett förbilligande av lantbrukets produkter och medverka
till en sänkning av levnadskostnaderna. Detta borde i sin tur bidraga till den
minskning av produktionskostnaderna, som anses nödvändig för vår industris framtida
bestånd. I vilken grad detta skulle kunna bliva fallet, undandrager sig emellertid
f. n. alla beräkningar.
Den framställning om vissa fraktlindringar i fråga om transporten av jordbrukskalk,
som nyligen ingivits, torde i detta sammanhang vara värd att beakta. I
I tabell 6 göres en jämförelse mellan fraktstegringen i Sverige. Norge och
Tyskland.
| Kunyl. Maj:U proposition Nr 356. |
|
| 143 | ||
| A. Exporttackjärn. ‘) Per ton. 1913 1920 | 1921 | Tab. 1. 1921 1921 | 1921 | ||
I deri totala produktionskostnaden ingå: °0 | X | % | (20 %) X | (25 %) X | (33.8 %) O/ /o | |
Råvaror och bränsle........ | ................... 65.o | 04.2 | 55.6 | 59.1 | 60.1 | 61.8 |
Arbetslöner vid järnverket | .................. 6.2 | 6.5 | 7.o | 7.4 | 7.0 | 1.8 |
Kraft, reparationer etc...... | 5.0 | 7.1 | 7.5 | 8.0 | 8.1 | 8.8 |
Järn vägsf rakter ........... | ................... 23.s | 22.2 | 29.9 | 25. e | 24.2 | 22.1 |
| 100 | 100 | 100 | 100 | 100 | 100 |
B. Lancashiresmältstycken 1913 | och råstänger. 1920 1921 | '') 1921 | 1921 | 1921 | ||
I den totala produktionskostnaden ingå: | O/ /O | O/ /o | o/ /O | (20%) % | (25%) o/ /O | (33.8 %) X |
Råvaror och bränsle.......................... | 57.0 | 57.4 | 48.5 | 51.0 | 51.7 | 52. s |
Arbetslöner vid järnverket .................. | 14.3 | 13.7 | 15.0 | 15.8 | 16.0 | 16.8 |
Kraft, reparationer etc......................... | 7.3 | 11.0 | 12.0 | 12.0 | 12.8 | 13.1 |
Järnvägsfr akter................................. | 21.4 | 17.9 | 24.6 | 20.e | 19.6 | 17.8 |
| 100 | 100 | 100 | 100 | 100 | 100 |
C. Valsat stångjärn | (medium) 1913 | av basisk rnartin.'') 1920 1921 1921 | 1921 | 1921 | ||
1 den totala produktionskostnaden ingå: | °/ /O | % | X | (20 %) % | (25 %) X | (33.8%) O/ /O |
Råvaror och bränsle........................... | 55.0 | 55.7 | 42.0 | 44.2 | 44.0 | 45.4 |
Arbetslöner vid järnverket .................. | 12.7 | 11.9 | 15.c | 16.2 | 16.4 | 16.0 |
Kraft, reparationer etc......................... | 19.1 | 21.1 | 23.6 | 24.4 | 24.0 | 25.0 |
Järnvägsfr akter .............................. | 13.2 | 11.3 | 18.3 | 15.2 | 14.4 | 13.o |
| 100 | 100 | 100 | 100 | 100 | 100 |
i1) 1913—1920, råvarupris och frakter äro de verkliga.
1921, råvaruprisen äro uppskattade och frakterna de nuvarande.
1921 (20%), frakterna förutsättas minskade med 20%.
1921 (25%), v v » »25%.
1911 (33.8 %), » » » » 33.3 %.
144
Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 356.
D. Valsat stångjärn (medium) av sur bessemer. [)
Per ton.
| 1913 | 1920 | 1921 | 1921 (20%) | 1921 | 1921 |
I den totala produktionskostnaden ingå: | 0/ 7o | o/ /o | o/ /O | O/ /O | o/ /o | % |
Råvaror och bränsle........................... | 49.s | 49.2 | 40.2 | 42.1 | 42.7 | 43.5 |
Arbetslöner vid järnverket .................. | 13.9 | 13.4 | 15.1 | 15.8 | 16.o | 16.3 |
Kraft, reparationer etc......................... | 18.0 | 21.1 | 21.» | 23.0 | 23.2 | 23.7 |
Jämvågsf Täkter .............................. | 18.3 | 16.3 | 22.8 | 19.1 | 18.1 | 16 b |
| 100 | 100 | 100 | 100 | 100 | 100 |
E. Bessemertackjärn. l)
Per ton.
| 1913 | 1920 | 1921 | 1921 (20 %) | 1921 | 1921 (33.8 % ) |
1 den totala produktionskostnaden ingå: | o/ | % | % | % | % | % |
Råvaror och bränsle........................... | 68.5 | 65.2 | 55.4 | 58-s | 59.7 | 61.3 |
Arbetslöner vid järnverket .................. | 6.3 | 7.2 | 8.1 | 8.6 | 8.7 | 9 |
Kraft, reparationer etc......................... | 5.0 | 7.0 | 7.7 | 8.2 | 8.3 | 8 5 |
JämvågsfTäkter .............................. | 20.3 | 20.6 | 28-s | 21a | 23.3 | 21.3 |
| 100 | 100 | 100 | 100 | 100 | 100 |
F. Basi ska martingöt. *)
Per ton.
| 1913 | 1920 | 1921 | 1921 (20 %) | 1921 | 1921 |
I den totala produktionskostnaden ingå: | °/ /o | % | o/ so | X | o/ | O/ |
Råvaror och bränsle........................... | 70.7 | 68.0 | 56.2 | 58.3 | 58.» | 69.8 |
Arbetslöner vid järnverket .................. | 7.2 | 7.o | 9.4 | 9.8 | 9.9 | 10. o |
Kraft, reparationer etc......................... | 9.5 | 14.3 | 16.3 | 16.9 | 17.0 | 17.4 |
Järnvägsfrakter ............................. | 12.6 | 10.7 | 18.1 | 15.o | 14.3 | 12.8 |
| 100 | 100 | 100 | 100 | 100 | 100 |
*) 1913—1920, råvarupris och frakter äro de verkliga.
1921, råvaruprisen äro uppskattade och frakterna de nuvarande.
1921 (20 %), frakterna förutsättas minskade med 20%.
1921 (25 %), > » > > 25 %.
1921 (33.3 %), » » » » 33.3 %.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 356. 145
G. Bessemergöt. *)
Per ton.
| 1913 | 1920 | 1921 | 1921 (20%) | 1921 | 1921 |
I den totala produktionskostnaden ingå : | O/ ''O | ''o | % | % | % | % |
Råvaror och bränsle ........................ | 61.4 | 58.2 | 50. o | 52.6 | 53.2 | 54.4 |
Arbetslöner vid järnverket.................. | 8.6 | 8. c | 9.6 | 10.1 | 10.2 | 10.4 |
Kraft, reparationer etc...................... | 11.8 | 15.8 | 16.2 | 17.0 | 17.3 | 17.6 |
Järnvägsfrakter.............................. | 18.7 | 17.4 | 24.2 | 20.s | 19.3 | 17. c |
| 100 | 100 | 100 | 100 | 100 | 100 |
l) 19X3—1920, råvarupris och frakter äro de verkliga.
1921, råvaruprisen äro uppskattade och frakterna de nuvarande.
1921 (20 %), frakterna förutsättas minskade med 20 %.
1921 (25 %), » > » » 25 %.
1921 (33.S %), » » » » 33.3 %.
Tall. 2.
A. Kx porttackjärn.
Ökning i procent av 1913 års pris för: | 1920 % | 1921 0/ /o |
produktionskostnader exklusive frakter ....... | 271 | 148 |
frakter .................................................... | — | 240 |
B. Lancashiresmältstycken och råstänger. |
| |
| 1920 /o | 1921 % |
Ökning i procent av 1913 års pris för: |
|
|
produktionskostnader exklusive frakter ....... | 298 | 167 |
frakter .................................................... | ..... — | 218 |
C. Valsat stångjärn (medium) av | basisk rnartin. |
|
| 1920 | 1921 |
Ökning i procent av 1913 års pris för: | /o | % |
produktionskostnader exklusive frakter ....... | 331 | 147 |
frakter .................................................... | ..... — | 262 |
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 302 käft. (Nr 356.)
19
146
Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 356.
1). Valsat stångjärn (medium) av sur bessemer.
Ökning i procent av 1913 års pris för:
produktionskostnader exklusive frakter ...
frakter ................................................
E. Bessemertnckjärn.
Ökning i procent av 1913 års pris för:
produktionskostnader exklusive frakter ..........
frakter ........................................;..............
E. Basiska martingöt.
Ökning i procent av 1913 års pris för:
produktionskostnader exklusive frakter
frakter ............................................
G. Bessemergöt.
Ökning i procent av 1913 års pris för:
produktionskostnader exklusive frakter ......
frakter ...............................................
1920 % | 1921 °/ /o |
312 | 177 |
— | 264 |
1920 % | 1921 % |
271 | 138 |
— | 280 |
1920 % | 1921 % |
307 | 120 |
— | 239 |
1920 % | 1921 % |
289 | 155 |
_ | 254 |
Kwngl. Ma,j:ts proposition Nr 356-
147
Tab. 3.
A. Brak I. | Papper. | (Sulfitomslag). *) |
|
| |
| Per ton. |
|
|
|
|
| 1913 | 1921 | 1921 | 1921 | 1921 |
I totala produktionskostnaden ingå: | O/ /O | /O | (20%) % | (25 %) % | (33.3 %) |
Råvaror ........................................... | .. 45.95 | 42.25 | 43.61 | 43.9 5 | 44.56 |
Arbetslöner........................................ | .. 22.5« | 26. tf s | 27.54 | 27.7 7 | 28.15 |
Reparationer ..................................... | 4.83 | 3.92 | 4.05 | 4.lo | 4.14 |
Omkostnader (inklusive elektrisk kraft) . | .. 15.74 | 11.58 | 11.90 | 11.99 | 12.16 |
Järnvägsfrakter ............................... | .. 10.93 | 15.03 | 12.90 | 12.19 | 10-99 |
| 100 | 100 | 100 | 100 | 100 |
B. Brak II. | Papper. | (Kraft-sulfat.) | *) |
|
|
| Per ton. |
|
|
|
|
| 1913 | 1921 | 1921 | 1921 | 1921 |
I totala produktionskostnaden ingå: | % | % | (20 %) % | (25%) % | (33.3 %) |
Råvaror ........................................... | .. 45.S4 | 37.90 | 39.56 | 39.9 7 | 40.68 |
Arbetslöner........................................ | .. 17.70 | 19.7 7 | 20.60 | 20.81 | 21.19 |
Reparationer och elektrisk kraft .......... | 12.59 | 12.3 7 | 12.88 | 13.0S | 13.2 7 |
Omkostnader ..................................... | IO.sö | 9.78 | 10.19 | 10.30 | 10.48 |
Järnvägsfrakter ............................... | 12.90 | 20.13 | 16.77 | 15.so | 14.38 |
| 100 | 100 | 100 | 100 | 100 |
| C. Papp.'') |
|
|
| |
| Per ton. |
|
|
|
|
| 1913 | 1921 | 1921 | 1921 | 1921 |
I totala produktionskostnaden ingå: | % | 0/ /o | (20 %) | (25 %) % | (33.8 %) |
Råvaror ........................................... | .. 39.04 | 29.8 6 | 31.15 | 31.48 | 32.00 |
Arbetslöner........................................ | .. 14.89 | 25.80 | 26.90 | 27.18 | 27.68 |
Reparationer och elektrisk kraft .......... | ... 20.21 | 13.01 | 13.57 | 13.72 | 13.98 |
Omkostnader ..................................... | .. 12.72 | 10.71 | 11.18 | 11.30 | 11.51 |
Järnvägsfrakter ............................... | .. 13.14 | 20.69 | 17.90 | 16.33 | 14.77 |
| 100 | 100 | 100 | 100 | 100 |
*) 1913—1920, råvarupris och frakter äro de verkliga.
1921, råvaruprisen äro uppskattade och frakterna de nuvarande.
1921 (2u%), frakterna förutsättas minskade med 20%.
1921 (25 %), » > » » 25 %.
1921 (33.3 % v » » » 33.3 %.
148
Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.
D. Bmk III. T. P. Tryckpapper.1)
Per ton.
| 1913 | 1921 | 1921 | 1921 | 1921 |
|
|
| (20 %) | (25 %) | (33.8 %) |
I totala produktionskostnaden ingå: | % | % | % | % | % |
Råvaror ............................................ | .. 47.70 | 42.71 | 44.41 | 44.85 | 45.61 |
Arbetslöner........................................ | .. 13.12 | 13.38 | 15.94 | 16.10 | 16.38 |
Reparationer ..................................... | 2.6» | 1.43 | 1.49 | 1.50 | 1.82 |
Omkostnader (inklusive elektrisk kraft) . | .. 27.74 | 21.46 | 22.30 | 22.53 | 22.91 |
Järnvägsfrakter ............................... | 8.69 | 19.07 | låss | 15.02 | 13.88 |
| 100 | 100 | 100 | 100 | 100 |
E. | Kraftpapper. | -1) |
|
|
|
| Per ton. |
|
|
|
|
| 1913 | 1921 | 1921 | 1921 | 1921 |
|
|
| (20 %) | (28 %) | 33.3 %) |
I totala produktionskostnaden ingå: | °/ /o | % | % | °/o | % |
Råvaror ............................................ | 49.16 | 39.50 | 41.io | 41.52 | 42.28 |
Arbetslöner......................................... | . 11.88 | 13.57 | 14.il | 14.26 | 14.51 |
Reparationer ...................................... | 6.17 | 4.30 | 4.4 8 | 4.52 | 4.60 |
Omkostnader (inklusive elektrisk kraft) .. | . 22.81 | 23.1» | 24.13 | 24.88 | 24.80 |
Järnvägsfrakter ................................ | . 10.18 | 19.44 | 16.18 | 15-82 | 13.88 |
| 100 | 100 | 100 | 100 | 100 |
'') 1913 råvarupris och frakter äro de verkliga.
1921 råvaruprisen äro uppskattade och frakterna de nuvarande.
1921 (20 %), frakterna förutsättas minskade med 20 %.
1921 (25 %), » » » » 25 %.
1921 (33.3%), » » » » 33.8 %.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.
149
Tab. 4.
A. Bruk I. Papper. (Sulfitomslag.)
1921
%
Ökning i procent av 1913 års pris:
för produktionskostnader exklusive frakter .............................. 133
frakter ................................................................................. 252
B. Bruk II. Papper. (Kraft-sulfat.)
1921
.. . 7o
Okntng i procent av 1913 års pris:
för produktionskostnader exklusive frakter .............................. 115
frakter ................................................................................. 264
C. Papp.
1921
", • #
Okmng i procent av 1913 års pris:
för produktionskostnader exklusive frakter .............................. 113
frakter ................................................................................. 266
D. Bruk EU. T. F. Tryckpapper.
1921
%
Ökning i procent av 1913 års pris:
för produktionskostnader exklusive frakter .............................. 139
frakter ................................................................................ 492
E. Kraftpapper.
1921
- X
Ökning i procent av 1913 års pris:
för produktionskostnader exklusive frakter .............................. 188
frakter ................................................................................. 513
150
Kungl. Maj.ts proposition Nr 356.
Tab. 5.
J ämförelse
mellan 1914 och 1920 års järnvägsfrakter per ton från Gävle, Stockholm och Göteborg till
Grycksbo.
| G ä v 1 | e | S t | o c k h | o 1 m | G | t e b | O r g | |
| 1914 | 1920 | Ökning gånger | 1914 | 1920 | Ökning gånger | 1914 | 1920 | Ökning gånger |
Tariff 11 China Clay ...... | 340 | 1,330 | 3.9 | 710 | 2,250 | 3.1 | 970 | 3,030 | 3.1 |
» U Kalksten ......... | 250 | 950 | 3.8 | — | — | — | 700 | 2,220 | 3.2 |
» 10 Svavel ............ | 390 | 1,510 | 3.9 | 810 | 2,550 | 3.2 | 1,080 | 3,360 | 3.1 |
» 10 Klorkalk............ | 390 | 1,510 | 3.9 | 810 | 2,550 | 3.2 | 1,080 | 3,360 | 3.1 |
» 10 Glaubersalt ...... | 390 | 1,510 | 3.9 | 810 | 2,550 | 3.2 | 1,080 | 3,360 | 3.1 |
• 12 Stenkol ............ | 290 | 1,160 | 4.1 | 610 | 1,950 | 3.2 | 870 | 2,730 | 3.1 |
» 8 Lump ............... | 490 | 2,000 | 4.1 | 1,040 | 3,920 | 3.8 | 1,340 | 4,260 | 3.1 |
» 7 Papper, finare ... | 550 | 2,210 | 4.1 | 1,160 | 4,340 | 3.7 | 1,510 | 3,980 | 2.6 |
» 9 Papper, grövre ... Därtill tillkommer täck-ningsavgift för gods i | 450 | 1,860 | 4.1 | 950 | 3,610 | 3.S | 1,230 | 3,280 | 2.7 |
Tariff 9-U.................. Dessutom extra avgift för | 11 | 33 | 3 | 29 | 87 | 3 | 50 | 150 | 3 |
Kunrjl. Mapis proposition Nr 356.
151
Tab. 6.
Tabell
utvisande fraktsatserna per 100 kgr. och en vägsträcka av 400 kilometer i Sverige,
Norge och Tyskland.
(Fraktsatserna äro angivna för Sverige inklusive fasta tilläggsavgifter.)
Statens järnvägars lokala trafik |
| Norsk lokaltrafik |
| Tysk lokaltrafik |
| ||||||
Tariff | (svenska kronor) | 1 Ökning | Tariff | (norska kronor) | Ökning | Tariff | (tyska mark) | Ökning i% | |||
1914 | 1921 | | i% | 1914 | 1921 | i °/ 1 /o | 1914 | 1921 | ||||
2 | 308 | 1,120 | 264 | 4 | 171 | 513 | 200 | B/A | 252 | 1,630 | 547 |
3 | 237 | 872 | 268 | 5 | 129 | 387 | 200 | I/B | 192 | 1,190 | 520 |
4 | 212 | 784 | 270 | 6 | 103 | 309 | 200 | II/C | 152 | 920 | 505 |
5 | 182 | 665 | 265 | 7 | 90 | 270 | 200 | III/D | 100 | 560 | 460 j |
6 | 157 | 578 | 268 | 8 | 80 | 240 | 200 | A. T 2/E | 91 | 460 | 405 j |
7 | 132 | 490 | 271 | 9 | 75 | 225 | 200 |
|
|
|
|
8 | 117 | 438 | 274 | A | 60 | 180 | 200 |
|
|
|
|
9 | 106 | 339 | 220 | B | 57 | 171 | 200 |
|
|
|
|
10 | 91 | 285 | 213 |
|
| 1 |
|
|
|
|
|
11 | 80 | 252 | 215 |
|
|
|
|
|
|
|
|
12 | 70 | 222 | 217 |
|
|
|
|
|
|
|
|
u | 56 | 180 | 221 |
|
|
|
|
|
|
|
|
I Sverige utgör fraktstegringen för tarifferna 2/9 250 % plus fast
» » » » » » 10/TJ 200 % » »
Det fasta tillägget utgår för tariff 1/4 med 12 öre per 100 kg. |
5/9
10/U
tillägg.
Ä det fasta tillägget utgår frakttillägg
med 200/250 % för respektive tariffer.
Kung!,. Majds proposition Nr 356.
153
Bil. iitt. D.
Arbetstillgangeus växlingar inom olika industrier.
För att erhålla en på faktiska uppgifter baserad kunskap om den nuvarande
krisens utveckling inom olika industrigrenar lät handelsdepartementet i januari 1921
genom svenska arbetsgivareföreningens medverkan framställa vissa frågor till föreningen
tillhörande företag inom vissa grenar av industrien. Upplysningar begärdes
sålunda dels angående arbetarantalet vid respektive företag under 1920 års olika
månader samt i medeltal för varje föregående år från och med år 1913 och dels
angående arbetstidens längd för varje år intill år 1920 och för varje månad år 1920.
På så sätt hoppades man få besked om, i vad mån inskränkningar i företagens
drift, vare sig genom minskning av arbetarantalet eller genom förkortning av arbetstiden.
ägt rum fram till årsskiftet 1920—21; och en föreställning borde även kumia
erhållas om, huruvida företagsamhetens omfång inom de olika industrigrenarna
genom dessa inskränkningar blivit reducerat icke endast i förhållande till den
närmast föregående tidens utan även i förhållande till 1913 års, d. v. s. det sista
»normala» årets, standard.
Det material, som sålunda erhölls, visade sig emellertid icke vara så synnerligen
vägledande. Bortsett från uppgifter från enstaka företag inom vissa industrier,
erhöllos endast från glasbruk, pappersbruk, tvålfabriker, chokladfabriker och textilfabriker
mera fullständiga uppgifter om arbetarantalets förändringar under år 1920
och endast från chokladfabriker och textilfabriker därjämte jämförande siffror rörande
arbetarantalet år 1913. Från textilindustrien lämnades även upplysning om, i vilken
omfattning reduktion av arbetstiden skett. ''
Detta icke särdeles givande material har kompletterats med uppgifter från
arbetarnas landsorganisation och genom anlitande av vissa andra källor. Den
konjunkturutveckling, som föregått den nu inträffade krisen — och vilken det
givetvis är angeläget att känna, om man vill förstå krisens förutsättningar — har
sålunda i viss mån kunnat belysas genom de siffror rörande arbetarantalets växlingar
vid vissa bestämda företag under åren 1913-1919, som kunnat sammanställas
ur svenska arbetsgivareföreningens kalendrar. De på denna väg erhållna
resultaten hava återgivits i tab. A. Man finner, att vissa industrier genom denna
gallring av företag blivit tämligen svagt representerade, och att andra, såsom de
mekaniska verkstäderna, icke varit företrädda förrän år 1916. Till komplettering
hava därför i tab. B sammanställts det totala arbetarantalets växlingar inom respektive
industrier under åren 1913—1918 enligt kommerskollegii till sistnämnda år framförda
redovisning. Sedan genom dessa bägge tabeller en bild erhållits av utvecklingen
under kriget och under tiden närmast efter kriget, har man sökt få ett mått på den
i slutet av år 1920 inträffade krisens styrka genom att, med ledning dels av svenska
arbetsgivareföreningens sista årskalender och dels av de för socialstyrelsens sista
kvartalsrapportering om arbetstillgången i riket lämnade primäruppgifterna, för ett
antal företag inom olika industrier undersöka arbetarantalets förändringar från år
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 saml. 302 höft. (Nr 356.) 20
Järn- och
stålverk.
Mekaniska
verkstäder.
Skeppsvarv.
Elektromekaniska
verkstäder.
Kakel-,
porslins- ccå
lerkärlsindustri.
154 Kungl. Maj:tv proposition Nr 356.
1919 till årsskiftet 1920 — 21. Resultatet av denna undersökning har sammanställts
i tab. C. Med ledning av uppgifterna i tabellerna A och C, i vissa fall kompletterade,
hava slutligen indextal uträknats, åsyftande att giva en åskådlig föreställning
om arbetarantalets genomsnittliga växlingar vid särskilda företag inom olika
industrier ända från år 1913 till årsskiftet 1920 — 21 (tab. D).
Med ledning av de uppgifter, som sålunda erhållits och sammanställts, i vissa
fall kompletterade med på annat sätt tillgängliga data, må en exposé lämnas rörande
arbetstillgången inom de särskilda industrierna. Tyvärr måste denna exposé bliva
ofullständig särskilt i fråga om upplysningar rörande förkortning av arbetstiden.
Den under senare hälften av år 1920 inträffade krisen, för järnbrukens vidkommande
kännbar redan under 3:dje kvartalet, förvärrades under 4:de kvartalet
därhän, att av de till socialstyrelsen redovisade företagens arbetare då endast
28 procent tillhörde företag med åtminstone medelgod arbetstillgång. Enligt en
approximativ beräkning, gällande slutet av januari 1921, skulle järnbruken då gå
med i stort sett knappt hälften av »normal» drift.
I kvartalsrapporteringen till socialstyrelsen förmäles från några håll, att vid
den i slutet av år 1920 inträffade krisen jämbruksarbetare erhållit sysselsättning
vid utanför järnbrukens egentliga verksamhetsområde liggande arbeten såsom med
skogsbruk etc. Härigenom torde ock delvis förklaras den relativt mindre betydande
minskningen — endast 11 procent — av 36 större järnbruks redovisade arbetarantal
från år 1919 till kvartalsskiftet 1920—21.
Av de vid socialstyrelsens kvartalsrapportering redovisade verkstadsarbetarna
tillhörde vid slutet av år 1920 endast 33 procent företag med åtminstone medelgod
arbetstillgång. Krisens styrka i februari 1921 mätes genom en av verkstadsföreningen
utförd beräkning, enligt vilken verkstädernas arbetarantal då blivit 21
procent lägre än i september 1920, och arbetstiden per vecka minskats med i
genomsnitt 12 procent.
Bland skeppsvarvens arbetare hade ännu under 4:de kvartalet 1920 71 procent
sysselsättning vid varv med åtminstone medelgod arbetstillgång. Denna siffra betecknar
dock en försämring i jämförelse med de föregående lysande konjunkturerna,
och det har ju ock varit förnämligast tack vare äldre beställningar, som verksamheten
ännu kunnat fortgå i betydande omfattning.
Bland de elektromekaniska verkstädernas arbetare tillhörde under 4:de kvartalet
1920 endast 36 procent företag med åtminstone medelgod arbetstillgång, vilket
betecknar en plötslig och väsentlig försämring från det närmast föregående kvartalet.
Konjunkturerna hava inom denna industrigren överhuvud varit mycket ojämna ända
från år 1918, ehuru någon väsentlig förändring av arbetarantalet, åtminstone vad
de större företagen beträffar, ännu vid årsskiftet 1920—21 icke tycktes hava ägt rum.
Denna industrigrupp, vilken ända från 3:dje kvartalet av år 1919 och till och
med 3:dje kvartalet 1920 så gott som genomgående kunnat rapportera tillräcklig
arbetstillgång, förmälde därefter en plötslig försämring; bland de för 4:de kvartalet
1920 redovisade arbetarna tillhörde endast 47 procent företag med minst medelgod
arbetstillgång.
155
Kung!. Maj:ls proposition Nr 356.
En undersökning beträffande 4 stora porslinsfabriker visar emellertid ingen
väsentlig förändring av antalet sysselsatta arbetare vid årsskiftet 1920—21, jämfört
med år 1919; och en undersökning beträffande åren 1913—1919, vilken kunnat
beröra tvenne stora porslinsfabriker, ger vid handen, att dessa fabrikers arbetsstyrka
varit tämligen oförändrad sedan krigsutbrottet, om man undantar en minskning
åren 1917 och 1918. Efter årsskiftet hava emellertid förhållandena inom porslinsindustrien
hastigt försämrats och betydande driftsinskränkningar hava numera
vidtagits.
De glasbruk, som under 4:de kvartalet 1920 kunde redovisa åtminstone medelgod
arbetstillgång. sysselsatte endast 29 procent av hela det för glasbruken redovisade
arbetarantalet. Största delen bland dessa arbetare tillhörde ett större buteljglasbruk.
Vid årsskiftet 1920—21 voro samtliga fönsterglasbruk och åtskilliga
småglasbruk nedlagda.
Glasbrukens ställning var ju under senare delen av krigstiden mycket prekär.
Det vid 21 undersökta glasbruk sysselsatta arbetarantalet var 11 procent mindre
år 1918 än år 1913, och hade sedan endast obetydligt ökats, när den nu rådande
krisen kom.
Endast 20 procent bland redovisade snickeriers och möbelfabrikers arbetare
tillhörde under 4:de kvartalet 1920 företag med minst medelgod arbetstillgång. En
undersökning av arbetarantalets växlingar har kunnat göras endast beträffande ett
mindre antal hithörande företag, och befinnes vid dessa arbetarantalet hava minskats
med 9 procent från 1919 till årsskiftet 1920—21. Att emellertid driftsreduktionerna,
särskilt under januari månad 1921 varit betydande, belyses i sin mån av att träarbetareförbundet
rapporterar 33.5 procent arbetslösa medlemmar den 31 januari
detta år: för den 31 december 1920 uppgick motsvarande siffra till 16.4 procent.
Bland trämassefabrikernas arbetare tillhörde ännu vid slutet av år 1920 mera
än hälften företag med åtminstone medelgod arbetstillgång, och en undersökning,
omfattande de mest betydande företagen, visar till och med någon ökning av arbetarantalet
från år 1919 till årsskiftet 1920 — 1921. Och dock hade under åren 1913
-1919 arbetarantalet ökats med icke mindre än 30 procent, om man får döma
efter en undersökning av vissa företag, omfattande det stora flertalet av denna
industris arbetarstam.
Emellertid har även trämasseindustrien fått alltmera känning av krisen, och
driftsinskränkningar hava företagits, rörande vilkas storlek dock inga uppgifter äro
tillgängliga.
Pappersbruken drabbades redan mot slutet av år 1920 så hårt, att endast
16 procent av de härifrån redovisade arbetarna kunde anses vara sysselsatta vid
företag med åtminstone medelgod arbetstillgång. Arbetarantalet vid 14 till svenska
arbetsgivareföreningen anslutna stora pappersbruk var i december 1920 19 procent
mindre än i juni samma år, dock icke mindre än i medeltal för år 1919. Flertalet
pappersbruk torde därjämte redan i början av år 1921 hava inskränkt arbetstiden,
i allmänhet till 4 dagar per vecka.
Livsmedelsindustrien drabbades, såsom naturligt är, i mindre grad av krisen.
Bland choklad- och konfektfabrikernas arbetare kunde dock vid slutet av år 1920
Glasbruk.
Snickeri- och
möbelfabriker.
Trämasse
fabriker.
Pappersbruk.
Choklad- och
konfektfabriker.
156
Textil- och
beklädnadsin
dustri.
Kung!. Maj:ts proposition Nr 35b.
endast något över hälften räknas tillhöra företag med åtminstone medelgod arbetstillgång.
Antalet arbetare vid 8 till svenska arbetsgivareföreningen hörande chokladoch
konfektfabriker beräknades i december 1920 vara ungefär lika stort som i juni
samma år och ända till 42 procent större än år 1913 (enligt föreningens kalender).
De mot slutet av krigstiden av råvarubrist framkallade svårigheterna blevo efter fredsslutet
snabbt övervunna. Arbetstiden har emellertid vid många fabriker begränsats.
Textil- och beklädnadsindustriens samtliga huvudgrenar hade under 1920 års
sista kvartal så gott som genomgående mindre god eller dålig arbetstillgång, i det
stora flertalet fall dålig.
En undersökning, berörande ett stort antal representativa företag inom textilindustrien,
visar, att det sammanlagda antalet vid dessa företag sysselsatta arbetare,
vilket i mitten av år 1920 var uppe vid samma höjd som år 1913, i mitten av januari
1921 nedgått med 25 procent. Textilindustrien har alltså fått vidkännas en betydande
minskning av arbetarantalet även i förhållande till det normala.
För olika grenar av textilindustrien visas arbetarantalets minskning vid ett
representativt urval av företag genom följande tablå:
Minskning av arbetarantalet flan 1913 till januari 1921.
Bomullsindustri ........................................................... 19 procent
Lin-, hamp- och juteindustri .................................... 23 »
Ylleindustri.................................................................. 27 >
Trikåfabriker.......................................................... 49 »
Band- och gardinfabriker.......................................... 60 >
Färgerier och blekerier ........................................... 21 »
För repslagerier och bindgarnsfabriker saknas motsvarande uppgift, men kan
minskningen, räknad till december 1920, uppskattas till 41 procent.
Därtill kommer en väsentlig förkortning av arbetstiden. Denna kunde i juni
1920 anses normal med i genomsnitt 47.» timmar per vecka vid de undersökta
företagen. För medio januari 1921 åter blir motsvarande medeltal endast 36.4
timmar ; förkortningen utgör alltså 24 procent. Minst synes förkortningen hava
varit vid jutefabrikerna, där arbetstiden ännu var 42.5 timmar per vecka; störst åter
vid repslagerierna och bindgarnsfabrikerna, där arbetstiden nedgått till 25.5 timmar.
Sammanlagt skulle sålunda produktionsminskningen inom textilindustrien hava
uppgått till närmare 50 procent.
Läget belyses ytterligare av att antalet arbetslösa inom textilindustrien av
textilarbetarförbundet i mitten av februari 1921 beräknades till 7,000 ä 8,000.
Som bekant drabbades textilindustrien även under kriget av en svår depression.
Redan under år 1915 lingo i synnerhet mindre textilfabriker avsevärd känning av
råvarubrist, och enligt socialstyrelsens kvartalsrapporter voro flertalet jutefabriker
nedlagda år 1917 samt flera trikåfabriker i början av år 1918; 3:dje kvartalet 1918
var driften helt eller högst avsevärt inskränkt vid cirka 80 procent av bomullsoch
50 procent av yllefabrikerna. Den tidigare krisen inom textilindustrien var för
fabrikanterna i så måtto ödesdiger, att den skingrade arbetarstammen lätt kunde
få annan sysselsättning; störa svårigheter visade sig på denna grund att utnyttja
det under år 1919 inträffade uppsvinget. ■
157
Kungl. Mafts proposition Nr 356.
Vad beträffar skrädderier, konfektionsfabriker, hattfabriker m. m. saknas uppgift
om omfånget av vid hithörande företag gjorda reduktioner av arbetsstyrka och
arbetstid. Att krisen emellertid även här drabbat hårt, framgår av arbetsgivarnas rapporter
om läget vid slutet av år 1920 ävensom av det faktum, att skrädderiarbetarlörbundet
den 31 januari 1921 registrerade 37.8 procent arbetslösa medlemmar.
Även läderindustrien har haft stark känning av krisen. Redan under 1920 Oarverier och
års sista kvartal hade sålunda flertalet av garverierna företagit inskränkningar; 15 skofabriker.
undersökta större företag inom denna bransch hade dock ännu vid årsskiftet
1920-21 ett sammanlagt arbetarantal, som med 18 procent översteg 1913 års.
Skofabrikerna, vilka under år 1919 reducerat driften av fruktan för överproduktion,
hade under år 1920 åter arbetet i vidgat omfång; det sammanlagda arbetarantalet
vid 28 större företag var ännu vid slutet av detta år något större än år 1913.
Arbetstiden har emellertid vid dessa fabriker i regel begränsats. Vid Örebro skofabriker
rådde i början av februari en arbetstid av 30 å 35 timmar per vecka.
Inom denna grupp, vilken ävenledes under första delen av år 1920 åtnjöt Olje-, tvål-,
goda konjunkturer, tillhörde vid slutet av året endast 15 procent av arbetarna före- #“*• och Partag
med minst medelgod arbetstillgång. Inom 10 undersökta större företag hade fttmfabnkerarbetarantalet
från januari 1920 till december samma år minskats med 37 procent.
158
Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.
Tab. Å.
Arbetarantalets förändringar under åren 1913—1919 vid vissa företag inom olika yrkesgrenar.
Yrkesgrenar | Antal före-tag som |
| Antal arbetare | i medeltal under året |
| |||
beröras av | 1913 | 1914 | 1915 | 1916 | 1917 | 1918 | 1919 | |
Järn- och stålverk ........................ | 59 | 25,323 | 25,486 | 27,356 | 29,650 | 30,081 | 31,335 | 29,730 |
Mekaniska verkstäder..................... | 102 | _ 1 | _ 1 | _ 1 | 30,024 | 33,412 | 29,529 | 28,699 |
Skeppsvarv ................................. | 12 | _ 1 | _ 1 | _ 1 | 5,523 | 6,264 | 6,149 | 6,893 |
Elektromekaniska verkstäder ......... |
| _ 1 | _ 1 | _ 1 | 4,851 | 4,690 | 4,909 | 4,949 |
Porslinsfabriker.............................. | 2 | 1,014 | 1,031 | 1,058 | 1,054 | 933 | 915 | 1,076 |
Glasbruk: Småglasbruk.............................. | 11 | 1,798 | 1,858 | 1,975 | 2,011 | 1,990 | 1,781 | 1,808 |
Fönsterglasbruk ........................ | 5 | 505 | 511 | 541 | 530 | 537 | 555 | 629 |
Buteljglasbruk ........................... | 5 | 1,141 | 1,130 | 1,108 | 1,049 | 902 | 715 | 760 |
Summa | 21 | 3,444 | 3,499 | 3,624 | 3,590 | 3,429 | 3,051 | 3,197 |
Snickeri- och möbelfabriker ............ | 13 | 1,324 | 1,337 | 1,282 | 1,348 | 1,372 | 1,355 | 1,284 |
Pappersmassefabriker..................... | 41 | 8,456 | 8,320 | 9,069 | 9,453 | 9,088 | 10,162 | 10,972 |
Pappersbruk ................................. | 19 | 6,585 | 6,514 | 6,921 | 7,162 | 7,400 | 7,823 | 8,243 |
Choklad- och karamellfabriker......... | 8 | 1,134 | 1,262 | 1,363 | 1,217 | 895 | 841 | 1,235 |
Margarinfabriker ........................... | 1 | 37 | 44 | 95 | in | _ 1 | _ 1 | 76 |
Bomullsspinnerier och -väverier ...... | 25 | 9,231 | 9,154 | 9,473 | 9,444 | 8,865 | 7,304 | 9,170 |
Lin-, hamp- och jutespinnerier och | 4 | 1,984 | 1,983 | 2,021 | 1,984 | 1,761 | 1,792 | 1,755 |
Ullspinnerier och ylleväverier ......... | 26 | 4,376 | 4,121 | 4,089 | 4,194 | 4,072 | 3,483 | 3,539 |
Trikåfab riker................................. | 1 | 416 | 445 | 420 | 437 | 398 | 290 | 344 |
Band- och gardinfabriker samt snör- makerier.................................... | 4 | 660 | 587 | 617 | 632 | 580 | 439 | 490 |
Repslagerier och bindgarnsfabriker... | 2 | 242 | 226 | 278 | 229 | 190 | 217 | 226 |
Sömnadsfabriker: Skrädderier ......... | 2 | _ 1 | _ 1 | 118 | 170 | 203 | 195 | 180 |
Konfektionsfabriker | 6 | 725 | 739 | 811 | 714 | 745 | 688 | 702 |
Färgerier och blekerier .................. | 3 | 512 | 524 | 513 | 500 | 480 | 390 | 475 |
Garverier .................................... | 15 | 968 | _ 1 | _ 1 | _ 1 | _ 1 | _ 1 | 1,206 |
Skofabriker ................................. | 28 | 4,543 | _ 1 | _ 1 | _ 1 | _ 1 | _ 1 | 3,80-1 |
Olje-, tvål-, ljus- och parfymfabriker | 2 | 99 | 106 | 121 | 122 | 115 | 96 | 109 |
Uppgift saknas.
Kungl. Muj:ts proposition Nr 356.
159
Tab. B.
Hela antalet arbetsställen och arbetare inom olika yrkesbranscher under åren 1913-1918
enligt kommerskollegii industristatistik.
Yrkesgrenar | 1913 | 1914 | 1915 | 1916 | 1917 | 1918 |
Järn- och stålverk: |
|
|
|
|
|
|
Arbetsställen ....................... ... | 125 | 121 | 117 | 121 | 124 | 128 |
Arbetare ................................. | 22,263 | 21,728 | 22,078 | 22,844 | 23,905 | 24,462 |
Järn- och stålmanufaktur: |
|
|
|
|
|
|
Arbetsställen ........................... | 307 | 310 | 319 | 347 | 369 | 304 |
Arbetare ................................. | 13,571 | 13,804 | 15,073 | 16,480 | 16,294 | 15,059 |
J Mekaniska verkstäder: |
|
|
|
|
|
|
Arbetsställen ........................... | 564 | 622 | 649 | 726 | 769 | 817 |
Arbetare ................................. | 39,661 | 41,739 | 44,571 | 53,297 | 57,752 | 54,429 |
j Skeppsvarv: |
|
|
|
|
|
|
Arbetsställen ........................... | 33 | 29 | 30 | 36 | 40 | — |
Arbetare ................................. | 6,840 | 7,068 | 8,059 | 9,060 | 9,990 | — |
i Elektromekanisk industri: |
|
|
|
|
|
|
Arbetsställen ........................... | 27 | 26 | 34 | 36 | 41 | 52 |
Arbetare ................................. | 5,838 | 5,948 | 6,784 | 8,053 | 8,725 | 8,058 |
i Stengods- och lergodsfabriker: |
|
|
|
|
|
|
Arbetsställen ........................... | 7 | 9 | 11 | 19 | 10 | 11 |
Arbetare ................................. | 81 | 103 | no | 98 | 77 | 115 |
Kakel- och porslinsfabriker: |
|
|
|
|
|
|
Arbetsställen ........................... | 36 | 34 | 34 | 30 | 29 | 25 |
1 Arbetare ................................. | 3,217 | 3,045 | 2,900 | 2,887 | 2,860 | 2,724 |
j Glasbruk: |
|
|
|
|
|
|
Arbetsställen ........................... | 69 | 74 | 76 | 78 | 82 | 77 |
Arbetare ................................. | 5,639 | 5,549 | 5,875 | 6,021 | 5,956 | 5,316 |
s Snickeri- och möbelfabriker: |
|
|
|
|
|
|
Arbetsställen ........................... | 411 | 443 | 458 | 481 | 511 | 565 |
Arbetare ................................. | 10,549 | 10,450 | 10,492 | 11,116 | 12,022 | 12,707 |
Pappersmassefabriker: |
|
|
|
|
|
|
Arbetsställen ........................... | 119 | 119 | 116 | 114 | 112 | 108 |
Arbetare ................................. | 12,271 | 12,266 | 12,771 | 13,269 | 14,126 | 13,566 |
160 Kungl. Maj.ts proposition Nr 356.
Yrkesgrenar | 1913 | 1914 | 1915 | 1916 | 1917 | 1918 |
Pappersbruk: |
|
|
|
|
|
|
Arbetsställen ........................... | 68 | 68 | 71 | 74 | 75 | 74 |
Arbetare ................................. | 11,251 | 11,175 | 11,759 | 12,255 | 11,763 | 11,813 |
Choklad- och karamellfabriker: |
|
|
|
|
|
|
Arbetsställen ........................... | 55 | 61 | 61 | 66 | 73 | 76 |
Arbetare ................................. | 2,578 | 2,731 | 3,080 | 2,910 | 2,679 | 2,527 |
Margarin- och flottfabriker samt |
|
|
|
|
|
|
Arbetsställen ........................... | 15 | 23 | 23 | 24 | 14 | 12 |
Arbetare ................................. | 637 | 656 | 748 | 749 | 257 | 198 |
Bomullsspinnerier och -väverier: |
|
|
|
|
|
|
Arbetsställen ........................... | 64 | 62 | 65 | 69 | 67 | 65 |
Arbetare ................................. | 13,231 | 13,258 | 13,984 | 14,007 | 12,264 | 8,886 |
Lin-, hamp- och jutespinnerier och |
|
|
|
|
|
|
Arbetsställen ........................... | 12 | 12 | 12 | 13 | 12 | 9 |
Arbetare ................................. | 3,611 | 3,601 | 3,692 | 3,575 | 3,200 | 2,595 |
Ullspinnerier och ylleväverier:'' |
|
|
|
|
|
|
Arbetsställen ........................... | 124 | 121 | 121 | 117 | 118 | 114 |
Arbetare ................................. | 11,663 | 11,323 | 11,141 | 10,929 | 10,807 | 9,148 |
Trikåfabriker: |
|
|
|
|
|
|
Arbetsställen ........................... | 44 | 47 | 50 | 51 | 54 | 50 |
Arbetare ................................. | 4,014 | 4,075 | 3,969 | 4,097 | 3,773 | 2,396 |
Band- och gardinfabriker samt snör-makerier: |
|
|
|
|
|
|
Arbetsställen ........................... | 26 | 25 | 28 | 30 | 27 | 28 |
Arbetare ................................. | 1,231 | 1,081 | 1,163 | 1,260 | *1,191 | 799 |
Repslagerier och bindgarnsfabriker: |
|
|
|
|
|
|
Arbetsställen ........................... | 17 | 17 | 19 | 23 | 21 | 20 |
Arbetare ................................. | 463 | 440 | 523 | 519 | 409 | 491 |
Sömnadsfabriker: |
|
|
|
|
|
|
Arbetsställen ........................... | 93 | 119 | 122 | 125 | 138 | 143 |
Arbetare ................................. Hatt- och mössfabriker: | 5,898 | 7,278 | 7,729 | 8,051 | 8,718 | 7,704 . . |
Arbetsställen ........................... | 39 | 39 | 40 | 41 | 41 | 41 |
Arbetare ................................. | 2,137 | 2,368 | 2,326 | 2,316 | 2,344 | 2,023 |
Kwngl. Maj is proposition Nr 356. 161
Y rkesgrenar | 1913 | 1914 | 1915 | 1916 | 1917 | 1918 |
Färgerier och impregneringsfabriker |
|
|
|
| , |
|
Arbetsställen ........................... | B8 | 57 | 52 | 50 | 48 | 49 |
Arbetare ................................. | 1,181 | 1,066 | 1,043 | 944 | 857 | 782 |
Garverier: |
|
|
|
|
|
|
Arbetsställen ........................... | 136 | 128 | 128 | 132 | 134 | 162 |
Arbetare ................................. | 1,812 | 1,879 | 2,234 | 2,238 | 2,027 | 2,449 |
Skofabriker: |
|
|
|
|
|
|
Arbetsställen ........................... | 85 | 87 | 92 | 96 | 99 | 101 |
Arbetare ................................. | 7,357 | 8,301 | 8,598 | 8,958 | 8,082 | 7,068 |
Olje-, tvål-, ljus- och parfymfabriker: |
|
|
|
|
|
|
Arbetsställen ........................... | 86 | 79 | 78 | 85 | 102 | 93 |
Arbetare ................................. | 1,764 | 1,736 | 1,756 | 1,829 | 1,838 | 1,648 |
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 302 käft. (Nr 356.)
21
162
Kunijl. Maj:ts proposition Nr 356.
Tab. C.
Arbetareantalets förändringar från år 1919 till slntet av år 1920 rid rissa företag inom
olika indnstrigrenar.
| Järn- och | Mek. verk- städer | Skepps- varv | Elektro- mek. industri | Porslins- fabr. | Kakel- fabr. | Snickeri- och möbel- fabr. | Pappers- masse- fabr. |
Antal företag, som berö-ras av jämförelsen ... | 36 | 127 | 14 | 13 | 4 | 2 | 36 | 46 |
Antal arbetare |
|
|
|
|
|
|
|
|
i medeltal år 1919 ... | 22,634 | 23,611 | 7,078 | 5,672 | 2,040 | 100 | 2,113 | 11,153 |
vid slutet av år 1920 | 20,304 | 22,965 | 7,111 | 5.997 | 1,949 | 123 | 1,927 | 11,713 |
| Pappers- bruk | Choklad-och kon-fektfabr. | Margarin- fabr. | Bomulls-spinneri-er och | Ullspin-nerier | Trikå- tabr. | Band- och samt snör-makerier | Rep-slagerier |
Antal företag, som berö-ras av jåm 1 öreisen ... | 14 | 8 | 1 | 24 | 29 | 3 | 8 | 2 |
Antal arbetare |
|
|
|
|
|
|
|
|
i medeltal år 1919 ... | 4,084 | 1,235 | 76 | 8,233 | 4,469 | 1,221 | 611 | 108 |
vid slutet av år 1920 | 4,067 | 1,605 | 72 | 8,080 | 4,041 | 1,139 | 327 | 69 |
| Skräd- derier | Konfek- tionsfabr. | Krog- och | Hatt- och | Färgerier och blekerier | Garverier | Skofabr. |
|
Antal företag, som berö-ras av jämförelsen ... | 8 | 5 | 3 | 3 | 5 | 15 | 40 |
|
Antal arbetare |
|
|
|
|
|
|
|
|
i medeltal år 1919 ... | 690 | 526 | 290 | 103 | 295 | 1,206 | 4,825 |
|
vid slutet av år 1920 | 708 | 504 | 203 | 176 | 254 | 1,139 | 6,115 |
|
Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.
163
Tab. D.
Indextal, belysande arbetarantalets växlingar under åren 1913—1920 vid vissa företag
inom olika industrigrenar.
Yrkesgrenar | 1913 | 1914 | 1915 | 1916 | 1917 | 1918 | 1919 | 1920 | Jan. 1921 | |
juni | dec. | |||||||||
Järn- och stålverk ......... | 100 | 101 | 108 | 117 | 119 | 124 | 117 | _ | 105 | _ |
Porslinsfabriker ........... | 100 | 102 | 104 | 104 | 92 | 90 | 106 | — | 101 | — |
Glasbruk ..................... | 100 | 102 | 105 | 104 | 100 | 89 | 93 | 88 | 91 | — |
Snickeri- och möbelfabri- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ker .......................... | 100 | 101 | 97 | 102 | 104 | 102 | 97 | — | 88 | — |
Pappersmassefabriker...... | 100 | 98 | 107 | 112 | 108 | 120 | 130 | — | 136 | — |
Pappersbruk ... ............. | 100 | 99 | 105 | 109 | 112 | 119 | 125 | 154 | 125 | — |
Choklad- och karamellfa- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
briker........................ | 100 | in | 120 | 107 | 79 | 74 | 109 | 142 | 142 | — |
Bomullsspinnerier och -va- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
vener ........................ | 100 | 99 | 103 | 102 | 96 | 79 | 99 | 97 | 97 | 81 |
Lin-, hamp-, och jutespin- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
neder och -väverier...... | 100 | 100 | 102 | 100 | 89 | 90 | 89 | 89 | — | 77 |
Ullspinnerier och yllevä- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
vener........................ | 100 | 94 | 93 | 96 | 93 | 80 | 81 | 104 | 73 | 73 |
Trikåfabriker ............... | 100 | — | — | — | — | — | — | 95 | — | 51 |
Band- och gardinfabriker |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
samt snörmakerier ...... | 100 | 89 | 94 | 96 | 88 | 67 | 74 | 117 | 40 | 40 |
Repslageri och bind- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
garnsfabriker ............ | 100 | 93 | 115 | 95 | 79 | 90 | 93 | — | 59 | — |
Sömnadsfabriker ............ | 100 | 102 | 112 | 99 | 103 | 99 | 97 | — | 93 | — |
Färgerier och blekeri ... | 100 | 102 | 100 | 98 | 94 | 76 | 93 | 107 | 80 | 79 |
Garverier ..................... | 100 | — | — | — | — | — | 125 | — | 118 | — |
Skofabriker .................. | 100 | — | — | — | — | — | 84 | — | 106 | — |
Olje-, tvål-, ljus- och par- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
fymfabriker ............... | 100 | 107 | 122 | 123 | 116 | 97 | no | — | — | — |
164
Kungl. Majte proposition Nr 356.
Tab. E.
Arbetslösheten Inom vissa svenska fackförbund åren 1919—1920.
Fackförbund | 8I/n 1918 | 81/, 1919 | *e/2 1919 | 87» 1919 | S0/4 1919 | 81/« 1919 | •7 6 1919 | “A 1919 | 81/« 1919 | 37« 1919 | 3I/io 1919 | 30/u 1919 | *7» .1919 |
Metallarbetare ...... | 2.1 | 2.8 | 3.7 | 3.9 | 3.9 | 3.9 | 3.6 | 3.6 | 3.6 | 2.9 | 2.7 | 2.4 | 2.8 |
Därav 1) järnbruks-arbetare ............ | 0.8 | 1.2 | 1.6 | 1.6 | 1.2 | 0.8 | 1.0 | 0.7 | 1.8 | 0.6 | 0.9 | 1.3 | 1.5 |
2) mek. verkstadsar-betare ............... | 2.8 | 3.8 | 4.4 | 4.5 | 4.6 | 4.4 | 4.2 | 4.8 | 4.0 | 3.4 | 3.1 | 2.7 | 3.1 |
Träarbetare ......... | 4.3 | 6.0 | 8.0 | 8.6 | 6.8 | 5.4 | 4.7 | 3.0 | 2.0 | 3.1 | 3.5 | 7.2 | 7.7 |
Textilarbetare ...... | 16.0 | 18.4 | 19.9 | 15.6 | 19.3 | 10. o | 6.6 | 3.9 | 2.2 | 2.1 | 0.9 | — | 0.8 |
Skrädderiarbetare... | 12.7 | 16.5 | 16.6 | 28.6 | 26.1 | 13.9 | 10.7 | 10.4 | 9.0 | 3.5 | 1.8 | 1.3 | 2.7 |
Skoarbetare ......... | 0.8 | 5.8 | 4.8 | 9.5 | — | 35.2 | 12.6 | 0.4 | 0.8 | 0.2 | 0.1 | 0.1 | 0.2 |
Sadelmakare......... | 21.0 | 19.6 | 9.9 | 9.0 | 8.0 | 6.9 | 8.5 | 4.0 | 3.5 | 1.5 | 1.0 | 2.0 | 16.9 |
| 81/i | J8/2 | 81/s | 30 Ii | 81/« | 30/e | "A | 81/s | 30/9 | sl/io | 30/u | 31/n | S1/l |
| 1920 | 1920 | 1920 | 1920 | 1920 | 1920 | 1920 | 1920 | 1920 | 1920 | 1920 | 1920 | 1921 |
Metallarbetare ...... | 3.8 | 10.9 | 3.4 | 2.7 | 3.2 | 3.0 | 2.9 | 2.3 | 1.9 | 3.2 | 5.4 | 13.0 | 17.7 |
Därav järnbruks-arbetare ............ | 2.2 | 31.7 | 4.5 | 0.9 | 0.4 | 0.4 | 0.5 | 0.8 | 0.7 | 3.1 | 5.0 | 20.3 | 22.7 |
’) mek. verkstadsar-betare ............... | 4.3 | 5.6 | 3.2 | 2.1 | &9 | 3.6 | 3.4 | 2.7 | 2.1 | &2 | 5.4 | 10.7 | 16.5 |
Träarbetare ......... | 14.1 | 9.2 | 7.0 | 3.8 | 2.9 | 6.3 | 2.8 | 2.8 | 4.3 | 7.7 | 10.8 | 16.4 | 33.5 |
Textilarbetare ...... | 0.6 | — | 0.2 | 0.1 | 0.1 | 0.8 | 0.3 | 2.1 | 1.3 | 6.5 | 10.1 | 11.6 | 19.2 |
Skrädderiarbetare... | 5.4 | 1.2 | 0.4 | 0.5 | 0.7 | 5.1 | 4.9 | 3.0 | 3.8 | 7.4 | lO.o | 20.7 | 37.» |
Skoarbetare ......... | 0.8 | — | 0.5 | 0.5 | 0.1 | 0.2 | 0.2 | 0.3 | 0.2 | 2.5 | 7.0 | 9.0 | 10.9 |
Sadelmakare......... | 20.6 | 3.4 | 2.7 | 1.4 | 3.1 | 1.3 | 2.2 | 1.7 | 3.3 | 1.6 | 3.2 | 8.7 | lO.o |
Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.
165
Bil. litt. E.
Jämförelse mellan svenska och utländska arbetslöner inom textil- och
verkstadsindustrierna.
Något synnerligen fullständigt material för bedömande av de svenska arbetslönernas
storlek i förhållande till de utländska har icke kunnat erhållas. Den statistik,
som bjudits, har till största delen varit av för gammalt datum. Lönestandarden
inom textil- och verkstadsindustrierna i Sverige, Danmark, Tyskland, Enyland och
Förenta staterna dels år 1913 och dels hösten 1920 har emellertid någorlunda
tillförlitligt kunnat belysas. Ehuru med största möjliga omsorg verkligen representativa
och med varandra jämförbara siffror valts, måste dock tagas med i beräkningen,
att ett i dessa avseenden fullgott material icke kan anses föreligga. Men
en något så när riktig föreställning om de svenska lönernas läge i förhållande till
lönerna i andra länder bör den här utförda sammanställningen kunna giva.
Undersökningens resultat hava sammanförts i två tabeller. Tabell I visar
lönernas storlek i svensk valuta år 1913 och hösten 1920 för olika arbetarkategorier
och för olika länder, i den mån uppgifter för respektive länder varit
tillgängliga. Tabell II utvisar respektive löners relativa höjd i svensk valuta hösten
1920, jämfört med år 1913, och därjämte motsvarande siffror för grosshandelsprisnivåns
relativa höjd (avser november 1920), ävenledes i svensk valuta.
Vid omräkningen till svensk valuta av lönerna och priserna hösten 1920
har den danska kronan antagits motsvara 80 öre, den tyska marken 7 öre,
det engelska pundet 16 kronor 80 öre och den amerikanska dollarn 4 kronor 20
öre. Det har synts lämpligt att välja dessa värden såsom representativa för det
nuvarande kursläget. Man får på så sätt ett uttryck för den relation mellan
svenska och utländska löner, vilken skulle bestå, under förutsättning att de hösten
1920 gällande lönerna ännu tillämpades. Användbara upplysningar om under de
sista månaderna inträffade förändringar av lönernas storlek hava icke kunnat anskaffas;
det har ju dock ett intresse även för dagen att få en sammanställning av
just de löner, som rådde innan krisens inverkan på lönesatserna blivit märkbar. —
Vad beträffar de anförda siffrorna rörande varuprisnivåris höjd i olika länder hösten
1920, så blir det ju för den jämförelse mellan löners och varuprisers stegring, som
här avses, likgiltigt med vilka växelkurser man räknar, blott samma räknesätt tilllämpas
i fråga om varupriserna som i fråga om lönerna.
I det följande lämnas, för varje land för sig, en kortfattad kommentar till
det i tabellerna hopbragta siffermaterialet.
Sverige.
Verkstadsindustrien. Uppgifterna hava baserats på verkstadsföreningens statistik
och avse dels år 1913, dels tredje kvartalet år 1920. Det kan förmodas, att
åtminstone ännu i november 1920 ingen väsentlig förändring av lönestandarden ägt
rum sedan tredje kvartalet.
166
Kungl. Majds proposition Nr 356.
Lönernas ökning från år 1913 belöper sig, som man finner (jämför tabell II),
till i genomsnitt 265 procent för vuxna yrkesarbetare och har alltså varit något
större än den allmänna grosshandelsprisnivåns stegring till november 1920.
Textilindustrien. Uppgifterna om de genomsnittliga timförtjänsterna grunda
sig här på textilindustriförbundets statistik och avse närmast dels år 1913 och dels
tiden 1 juni—31 augusti 1920. Av tabell II framgår, att textilarbetarnas löner
från år 1913 och intill hösten 1920 stigit med i genomsnitt cirka 300 procent,
alltså mera än verkstadsarbetarnas. Textilarbetarna hava ju dock icke tillnärmelsevis
nått samma lönestandard som de sistnämnda.
Danmark.
Beträffande Danmark hava uppgifter om de genomsnittliga timlönerna publicerats
i »Statistiske Efterretninger», senast för tredje kvartalet 1920. I nämnda
publikation återfinnes även en sammanställning med 1914 års lönestandard för motsvarande
arbetarkategorier, vilken kan antagas icke avsevärt hava skilt sig från
1913 års.
De i »Statistiske Efterretninger» återgivna siffrorna te sig sålunda:
Genomsnittlig timförtjänst i danska kronor.
| 1 Köpenhamn |
| I landsorten | |
| 1914 | 3:dje kv. 1920 | 1914 | 3:dje kv. 1920 |
Smeder och maskinarbetare.................... | ................... 0.62 | 2.56 | 0.55 | 2.22 |
Gjutare .............................................. | .................... 0.69 | 2.69 | 0.65 | 2.49 |
Manliga textilarbetare .......................... | .................... 0.43 | 1.91 | 0.40 | 1.83 |
Kvinnliga » .......................... |
| 1.48 | 0.26 | 1.81 |
Med användning av ävenledes publicerade uppgifter om arbetarantalets fördelning
på Köpenhamn och på landsorten hava medellöner för hela riket uträknats
och omräknats i svenska kronor.
De danska lönerna synas år 1913 inom såväl textil- som verkstadsindustrien
hava varit 10 å 20 procent högre än de svenska, år 1920 åter ungefär lika stora
som de svenska, vad verkstadsindustrien beträffar; inom textilindustrien skulle de
ännu år 1920 möjligen vara något högre.
En jämförelse med varuprisnivåns förändringar i respektiye länder, tyckes
emellertid utvisa, att de danska lönerna stigit ungefär lika mycket i förhållande
till de danska varupriserna som de svenska lönerna i förhållande till de svenska
varupriserna genomsnittligt taget.
Tyskland.
Verkstadsindustrien. I Tyskland skulle enligt en för tull- och traktatkommittén
uppgjord beräkning den genomsnittliga timförtjänsten för yrkesarbetare
inom verkstadsindustrien i slutet av år 1920 kunna uppskattas till 7:20 Mk (efter
en kurs av 7 öre = 50 öre). Denna beräkning visar god överensstämmelse med
en för maskinindustrien i Dessau-Anhalt utförd särskild undersökning. Med ledning
av sistnämnda undersökning, som även omfattar tiden före kriget, har motsvarande
genomsnittslön för år 1913 beräknats till 0:57 Mk (=51 öre). Räknad
167
Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.
i svenskt mynt, skulle alltså genomsnittsförtjänsten för yrkesarbetare inom verkstadsindustrien
år 1913 hava varit cirka 10 procent och år 1920 cirka 75 procent
lägre i Tyskland än i Sverige. Man finner av tabell II, att den oerhörda differensen
år 1920 icke helt och hållet beror på den tyska valutakursens fall utan delvis synes
vara att tillskriva den omständigheten, att verkstadsarbetarnas löner i Tyskland
icke höjts i proportion till varuprisnivåns stegring, vilket däremot varit fallet i
Sverige.
Textilindustrien. Beträffande textilindustriens löner i Tyskland har upplysning
endast kunnat vinnas genom anlitande av kollektivavtalens tidlönsbestämmelser.
Ett studium av lönesatserna i de avtal inom textilbranschen, som stipulerats
i slutet av år 1920, och vilkas innehåll återgivits i Reichsarbeitsblatt, ger vid
handen, att den avtalade timlönen i genomsnitt varit 5 Mk. (35 öre) för vuxna män
och 3: 6 0 Mk. (25 öre) för vuxna kvinnor. Att döma av den tyska officiella statistiken
rörande lönesatserna enligt 1913 års kollektivavtal skulle motsvarande genomsnitt
för detta år kunna sättas till 0: 3 5 respektive 0: 20 Mk. (31 respektive 18 öre). —
Anmärkas må, att dessa uppskattningar visa en mycket god överensstämmelse med
dels en av textilindustriförbundet verkställd undersökning för år 1920 och dels en
tysk specialutredning rörande textilindustrien i Leipzig år 1913.
Av tab. I framgår, att förhållandet mellan svenska och tyska löner inom
textilindustrien under bägge åren 1913 och 1920 varit ungefär detsamma som inom
verkstadsindustrien. Textilarbetarnas löner hava alltså i Tyskland liksom i Sverige,
relativt taget, stigit mera än verkstadsarbetarnas (såsom ock framgår av tab. II).
Engrland.
Verkstadsindustrien. De använda uppgifterna basera sig på en i »Labour
Gazette» publicerad undersökning om de genomsnittliga veckolönerna i England för
vissa yrkesspecialiteter, tillhörande maskinindustrien, i december 1920 och i augusti
1914; lönerna vid sistnämnda tidpunkt hava här antagits icke divergera avsevärt
från 1913 års standard. I den berörda undersökningen särskiljas »fitters and turnera»,
vilken grupp kan anses motsvara de svenska maskinarbetarna, och »iron
moulders», vilka bär jämställts med de svenska gjutarna. För den förstnämnda
av dessa grupper beräknas de normala veckolönernas storlek i genomsnitt till 38
sh. 11 d. i augusti 1914 och till 89 sh. 2 d. i december 1920, för den sistnämnda
gruppen till 41 sh. 8 d. i augusti 1914 och till 92 sh. 3 d. i december 1920. Med
kännedom om att den normala arbetsveckans längd år 1914 utgjorde 53 å 54 timmar
och år 1920 47 timmar hava dessa veckolöner kunnat reduceras till timlöner, varjämte
de omräknats i svensk valuta.
Resultatet av denna beräkning ger vid handen, att de engelska verkstadsarbetarnas
löner före kriget varit cirka 20 å 25 procent högre än de svenskas, i
slutet av 1920 däremot ungefär lika mycket lägre. Denna utveckling bör ses mot
det förhållandet, att varuprisnivån stigit mindre i England än i Sverige under
samma tid (tab. II).
Trxtdindustrien. Användbara uppgifter rörande textilarbetarnas löner i England
hava erhållits genom en engelsk undersökning rörande de genomsnittliga veckolönerna
för arbetare i ylleindustrien i Bradford, vilken ort ju är hela den engelska
ylleindustriens centrum. Enligt denna undersökning skulle de genomsnittliga veckolönerna
år 1913 hava varit 23 sh. för vuxna män och 14 sh. 6 d. för vuxna kvinnor
168
Kungl. Maj ds proposition Nr 356.
och år 1920 71 sh. för vuxna män och 42 sh. 6 d. för vuxna kvinnor. Då den
genomsnittliga arbetsveckans längd år 1913 uppgivits till 55.6 timmar och år 1920
till 47 timmar, hava de angivna beloppen kunnat evalveras i timförtjänster; dessa
hava på tabellen uttryckts i svensk valuta.
De i ylleindustrien sysselsatta kvinnliga arbetarna synas redan år 1913 hava
haft något lägre löner i England än i Sverige, de manliga däremot då högre löner
i England. År 1920 har såväl de manliga som de kvinnliga ylleindustriarbetarnas
lönestandard blivit lägre i England.
Förenta Staterna.
Verkstadsindustrien. De anförda uppgifterna hava baserats på en i »Monthly
labor review» införd redogörelse för s. k. »Union scale wages». Ehuru det förklaras,
att de där återgivna lönesatserna icke alltid representera de verkligen gällande
lönerna utan i några fall överskridas, torde de vara närmast jämförliga med
de svenska genomsnittliga timförtjänsterna (icke med det svenska verkstadsavtalets
minimilöner). Ur den nämnda publikationen hava följande uppgifter hämtats:
maskinarbetare (machinists)
gjutare (iron moulders)......
Timlöner, i cents:
1 New | York | I Ohicago | |
1913 | 1920 | 1913 | 1920 |
38.2 å 40.6 | 80 å 90 | 39 | 100 |
38.9 | 88 | 44.4 | 105 |
Medeltal hava beräknats för New York och Chicago, och omräkning har skett i
svensk valuta.
Man finner, att de amerikanska verkstadsarbetarnas löner före kriget varit
åtminstone mellan 2 och 3 gånger så höga som de svenska och år 1920 ungefär
dubbelt så höga som de svenska. Att lönerna stigit mindre i Amerika, bör ses i
samband med att grosshandels prisnivån där höjts mindre än i Sverige. (Jfrtab. II.)
Textilindustrien. Ur en likaledes i »Monthly labor review» publicerad undersökning
om bomullsarbetarnas löner hava hämtats följande uppgifter rörande kvinnliga
arbetares löner inom bomullsindustrien, och hava medeltal därpå beräknats och
evalverats i svensk valuta:
Genomsnittlig timlön, cents:
1913 Hösten 1920
Kvinnliga »frame spinners»........................................................................ 13 43
» vävare .................................................................................... 16 53
Även de amerikanska textilarbetarnas löner synas hösten 1920 hava varit
ungefär dubbelt så höga som de svenskas. År 1913 var skillnaden ännu något
större. Av tab. II framgår emellertid, att i förhållande till varuprisnivåns höjning
de ifrågavarande lönernas stegring under tiden 1913—1920 vant avsevärt mycket
mera betydande i Amerika än i Sverige.
Kung). MajHs proposition Nr 356.
169
Tab. 1.
Arbetslöner inom textil- och verkstadsindustrierna 1 vissa länder 1913 och hösten 1920.
| Sverige | Danmark | Tyskland | England | Amerikas För-enta stater | ||||
Yrkeskategorier Löneslag | öre per timme | öre per timme | i lort. | % ore per timme | i fälb. | öre per timme | i lörli. | öre per timme | i förli. |
| 1) Mekaniska verkstäder. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Genomsnittsförtjänst per |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
timme för: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
samtliga vuxna yr- |
|
| . |
| 91 |
|
|
|
|
kesarbetare ...... 1913 | 5i | — | — | 51 | — | — | — | — | |
1920 | 197 | — | — | 50 | 26 | — | — | — | — |
speciellt: maskinarbetare...... 1913 | 56 |
| _ | _ | __ | 66 | 118 | 146 | 261 |
1920 | 195 | — | — | — | — | 159 | 82 | 389 | 199 |
maskinarbetare och |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
smeder ............ 1913 | 54 | 59 | 109 | — | — | — | — | — | — |
1920 | 193 | 192 | 99 | — | — | — | — | — | — |
gjutare ............... 1913 1920 | 56 | 66 | 118 | — | — | 71 | 127 | 156 | 279 |
214 | 212 | 99 | — | — | 165 | 77 | 406 | 190 | |
2) ‘Textilindustri. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
timme för: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
arbetare i bomullsindustrien: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
vuxna manliga...... 1913 | 65 |
| — | — |
| — | — | — | — |
1920 | 139 | — | — | — | — | — | — | — |
|
s kvinnliga .. 1913 | 25 | — | — | — | — | — | — | 55 | 220 |
1920 arbetare i ylleindustrien: | 100 |
|
|
|
|
|
| 201 | 201 |
i vuxna manliga...... 1913 | 34 | — | — | — | — | 38 | 112 |
| — |
1920 | 144 | — | — | — | — | 127 | 88 | — | — |
» kvinnliga ... 1913 | 25 | — | — | — | — | 24 | 96 | — | — |
1920 | 104 | — | — | — | — | 76 | 73 | — |
|
arbetare i hela textilindu-strien : |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
vuxna manliga...... 1913 | 35 | 41 | 117 | — | — | — | *- | — |
|
1920 | 141 | 148 | 105 | — | — | — |
|
|
|
i kvinnliga ... 1913 | 26 | 28 | 108 | — | — | — | — | — | — |
1920 Timlön enligt avtal: | 102 | 109 | 107 |
|
|
|
|
|
|
för vuxna manliga |
|
|
| 31 | 91 |
|
|
|
|
textilarbetare ... 1913 | 34 | — | — | — | — | — |
| ||
1920 | 128 | — | — | 35 | 27 | — | — | — |
|
för vuxna kvinnliga |
|
|
| 18 | 90 |
|
|
|
|
textilarbetare...... 191c | 20 | — | — | — | — |
|
| ||
1920 | 83 | — | — | 25 | 30 | — | — |
|
|
1 Den svenska lönen alltså = 100.
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 302 käft. (Nr 356.)
22
170
Kungl. Maj.ts proposition Nr 356.
• Tab. 2.
Indextal utvisande arbetslönernas och grosshandelsprisnivåns höjd i svensk valuta hösten 1920
jämförd med deras höjd 1913.
Arbetslönerna oqh varuprisnivån år 1913 — 100.
| Sverige | Danmark | Tyskland | England | Amerikas Förenta stater |
1) fttdcClUtsliCt/ 1)0/ li/bt |
|
|
|
|
|
samtliga vuxna yrkesarbetare ................. | 365 |
| 98 |
|
|
speciellt: |
|
|
|
| |
maskinarbetare....................................... | 348 | _ |
| 241 | 266 |
maskinarbetare och smeder .................. | 357 | 325 |
| _ |
|
gjutare.................................................. 2) Textilindustri. | 382 | 321 | — | 232 | 260 |
Genomsnittsförtjänst per timme för: |
|
|
|
|
|
vuxna manliga....................................... | 397 | _ |
|
|
|
» kvinnliga ....................... j arbetare i ylleindustrien: | 400 | \ | — | — | 365 |
vuxna manliga....................................... | 424 | _ |
| 384 |
|
» kvinnliga.................................... | 416 | _ | _ | 317 |
|
arbetare i hela textilindustrien: |
|
|
|
|
|
vuxna manliga ..................... | 403 | 361 |
|
|
|
» kvinnliga ................................... | 392 | 389 |
|
|
|
Timlön enligt avtal: |
|
|
|
|
|
för vuxna manliga textilarbetare.............. | 376 | _ | 113 |
|
|
» » kvinnliga » ............... | 415 | — | 139 | — | — |
Grosshandelspriser (beräknade i svensk valuta)] | 331 | 299 | 127 | 233 | 233 |
Kung]. Maj:ts proposition Nr 356.
171
Alfabetiskt register
till <leu såsom bil. 1$. miasma statistiska översikten rörande produktion och utrikeshandel
1913-1920.
| Sid. |
| Sid. |
Ackumulatorer ................................. | .. 133 | Fönsterglas ..................................... | . 121 |
Aluminium: plåt ............................. | .. 128 | Förvärmare ...................................... | . 130 |
rör ............................ | .. 128 |
|
|
stänger......................... | .. 129 | Galvaniska element .......................... | . 133 |
Ammoniak......................................... | .. 136 | Gardiner, tråd-................................. | . 117 |
Ammoniumsulfat ............................. | .. 137 | Garn: bind- ...................................... | . 116 |
Armatur för gas etc...................... | .. 132 | bomulls- .................................. | . 117 |
Automobiler .................................... | .. 134 | hamp-...................................... | 116 |
Axellager ........................................ | .. 132 | jute-.......................................... | . 116 |
|
| linne- ...................................... | . 116 |
Band .............................................. | . 117 | segel- ..................................... | . 116 |
Bleckvaror......................................... | .. 124 | ull- .......................................... | . 115 |
Bottenplåtar ..................................... | .. 127 | Gelatinlim .......................................... | . 137 |
Bultar: av koppar eller mässing | .. 128 | Generatorer .................................... | . 133 |
» järn ............................... | .. 125 | Gevär .................................................. | . 126 |
Burkar, glas-.................................... | .. 121 | Gjutgods: icke smidbart .................. | . 126 |
Båglampor...................................... | .. 133 | smidbart .......................... | 127 |
Bårder, tapet- ................................. | .. 115 | Glas: flaskor och burkar etc........... | . 121 |
|
| fönster- ................................. | . 12l! |
Cement ............................................. | .. 113 | hushålls- och prydnads- | . 121 |
|
| Glödlampor .................................... | 133! |
Draglim ...........''................................ | .. 137 | Guldarbeten ..................................... | . 130 |
Drivremmar: av läder..................... | 114 |
|
|
» textilämne ......... | .. 119 | Handredskap för jordbruket .......... | .. 125 |
Duk: av järntråd............................. | .. 124 | Handskar .......................................... | . 114 |
» metalltråd ......................... | .. 129 Harmonier.......................................... | .. 135 | |
Dynamoborstar................................. | .. 133 | Hattar .............................................. | .. 119 |
|
| Hudar och skinn, beredda .............. | .. 113 |
Elektricitetsmätare ........................ | ... 134 Högafflar ......................................... | . 125 | |
Elektroder, kol- ........ | ... 133 |
|
|
Etuier................................................. | ... 114 | Instrument: fysikaliska .................. | .. 134 |
Exbaustorer ..................................... | .. 132 | ( musikaliska .................. | .. 135 |
Fajans................................................. | ... 120j Järn: draget ..................................... | .. 123 | |
Fernissor ....................................... | ... 136 | grov- ...................................... | .. 122 |
Ferrolegeringar................................. | ... 122 | kallvalsat .............................. | .. 123 |
Filtstumpar ..................................... | ... 119 | kisel- och kiselmangan........ | .. 122 |
Flaskor ............................................. | ... 121 | medium- och fin- ................. | .. 122 |
Flyglar ........................................... | ... 135 | stång- ...................................... | .. 123 |
Fläktar ............................................. | ... 132 | tack- ..................................... | .. 121 |
172
Ktingl. Majds proposition Nr 356.
■ 1 |
| Sid. |
| Sid. |
Järn, varmvalsat..................... | 122- | -123 | Ledningar, elektriska ....................... | 129 |
Järnbleckvaror ......................... |
| 124 | Liar.................................................... | 125 |
Järnbultar ................................. |
| 125 | Lim.................................................. | 137 |
Järngjutgods: icke sniidbart . |
| 126 | Linolja ................................ | 135 |
smidbart ......... |
| 127 | Linor: av järntråd ............................ | 124 |
Järnkonstruktioner ................. |
| 127 | » textilämne ........................ | 116 |
Järnkättingar och -kedjor .... |
| 125 | Lokomobiler ..................... | 131 |
Järnlinor..................................... |
| 124 | Lokomotiv............................................ | 131 |
Järnmanufaktur ..................... |
| 126 | Läder................................................... | 113 |
Järnmuttrar ............................. |
| 125 | Lädervaror, tekniska ........................ | 114 |
Järnplåt, varm valsad ............. |
| 123 |
|
|
Järnrör ..................................... |
| 124 | Maskiner och maskindelar, ej elek t- |
|
Järnskruvar ............................. |
| 125 | riska ......................................... | 130 |
Järnspik och -stift ................. |
| 125 | Maskiner: blås- och kyl- in. fl........ | 132 |
Järntråd..................................... |
| 124 | gjuteri- ....“....................... | 130 |
Järntrådduk och -nät ............. |
| 124 | lantbruks- ........................ | 131 |
Järnvägsmateriel ..................... |
| 127 | lyft-, hiss-, uppfodrings-, |
|
1 Järnvägsskenor ......................... |
| 122 | m. fl............................ | 132 |
Järnvägsvagnar.......................... |
| 135 | metallbearbetnings- ........ | 130 |
|
|
| sy- och stick- ................ | 131 |
Kablar: av koppar m. m....... |
| 129 | trä- och korkbearbetnings- |
|
överklädda .................. |
| 129 | ång-................................... | 1311 |
Kalciumkarbid .......................... | ....../... | 137 | Maskinremläder....................... | 131 |
Kedjor.......................................... |
| 125 | Motorer: elektriska ................. | 133 |
Kläder ........................................ | 118- | -119 | förbrännings- ................... | 130 |
Knivar ...................................... |
| 126 | Motstånd, elektriska ........................ | 133 |
Kolelektroder............................. |
| 133 | Murtegel.......................................... | 120 |
Kompressorer............................. |
| 132 | Muttrar, järn- ............................ | 125 |
Kondensorer ............................. |
| 130 | Mässing, se koppar ............................ | -'' |
Koppar och mässing: bult ...... |
| 128 | Mätare: elektricitets- ........................ | 134 |
duk ...... |
| 129 | vatten- ................................ | 135 |
kablar .. |
| 129 | Mössor .................................. | 118 |
nitar...... |
| 128 |
|
|
plåt ...... |
| 127 | Nitar av metall ................................ | 128 |
rör ...... |
| 128 | Nysilver arbeten................................... | 129 |
skenor .. |
| 129 |
|
|
spik ...... |
| 128 | Olja, lin- ............................................ | 135 |
stänger.. |
| 129 | Orglar................................................... | 135 |
tråd ...... |
| 129 |
|
|
Kravatter .................................. |
| 118 | Papper ................................ | 114 |
Kulsprutor.................................. |
| 126 | Papperspåsar........................................ | 115 |
Kuvert ...................................... |
| 115 | Paraplyer och parasoller.................... | 119 |
Kärnstycken .............................. |
| 113 | Pianon ..................................... | 135 |
|
|
| Platinaarbeten .................................... | 130 |
Lager, axel- .............................. |
| 132 | Plånböcker....................................:........ | 114 |
Klingl. Maj.ts proposition Nr 356.
173
Sid.
Plåt: av aluminium............................ 128
» järn....................................... 123
» koppar ................................ 127
» mässing................................ 127
Plåtarbeten, järn-, grövre ................ 127
Plåtvaror, järn- ................................ 124
Porslinsarbeten ........................ 120—121
Presenningar........................ 120
Pumpar ............................................... 132
Pädragsmotstånd ............................... 133
Regleringsmotstånd ............................ 133
Remmar: av läder ............................ 114
» textilämne................... 119
Remläder ........................................... 113
Reseffekter ........................................ 114
Revolvrar ................................ 126
Rör: av aluminium ............................ 128
» järn........................................ 124
» koppar ................................ 128
» mässing ................................ 128
Salpetersyra ....................................... 136
Sandaler................................................ 113
Saxar.................................................... 126
Silverarbeten........................................ 129
Skarvjärn ............................................ 127
Skenor: järnvägs-................................ 122
av koppar in. m................. 129
Skinn .................................................... 113
Skodon ................................................ 113
Skruvar, järn- ......... 125
Skyfflar .............................................. 125
Slangar: av läder................................ 114
» textilämne .................... 119
Smide: byggnads-................................ 126
grov- ................................... 123
manufaktur-............................ 126
Snören: av läder ................................ 114
» textilämne........................ 117
Snörmakeriarbeten ............................ 117
Spadar .............................................. 125
Spetsar .................................... 118
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1
Sid.
Spik av koppar och mässing............ 128
Spik och stift av järn....................... 125
Spårvägsvagnar................................... 135
Strålkastare ........................................ 133
Strömställare........................................ 133
Stål: draget och kallvalsat............... 123
smitt............................................ 123
Stänger: av koppar m. in................. 129
» järn........................ 122—123
Superfosfat........................................... 137
Såppulver .......................................... 136
Säckar ............................................... 116
Säkerhetsapparater ............................ 133
Sömnadsarbeten ........................ 118—119
Tapeter ......................... 115
Tegel: kvarts-, kvartsit-, dinas- och
silika- ................................ 120
mur- ............................ 120
tak- ........................................ 120
Tekniska lädervaror............................ 114
Telefon- och telegrafapparater ........ 134
Tofflor ................................................ 113
Transformatorer ................................ 133
Transmissioner.................................... 132
Transportremmar av läder................ 114
Trikåartiklar........................................ 118
Tråd: av koppar m. m. .................... 129
» järn .................................... 124
Trådgardiner........................................ 117
Tvål ..........................................i......... 136
Tvättpulver ........................................ 136
Tågvirke ............................................ 116
Tändrar................................................ 131
i Vagnar: automobiler ................... 134
I järnvägs- och spårvägs- .... 135
i åkdon............................ 134
: Vagnsunderreden ................................ 134
’ Valstråd................................................ 123
1 Vattenmätare ..................................... 135
> Velocipeder och delar därtill............ 134
ä Ventilationsmaterial............................ 126
samt. 302 Käft. (Nr 356.) 23
174
Kungl. Maj;ts proposition Nr 356.
Ventilatorer ................
Vitvaror........................
Vågar............................
V ärmeledningsmaterial
Vävnader: bomulls- ....
hamp-........
jute- .........
linne- .........
Sid. |
| Sid. |
....... 132 | Vävnader: pappers-.............. | .............. 116 |
....... 118 | spets-.................. | ............. 118 |
...... 132 | ylle- .................. | ............. Ilo |
....... 126 |
| * |
...... 117 | Åkdon ..................................... | ............. 134 |
...... 116 | Ångpannor.............................. | ............. 1301 |
...... 116 | Ångturbiner .......................... | ............. 131 |
...... 116 | Ångvältar .............................. | ............ 131 |
STOCKHOLM, ISAAC MARCTTS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1921