Kungl. Maj:ts proposition nr 344
Proposition 1942:344
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
1
tfr 344.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag
till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. rn.;
given Stockholms slott den 15 maj 1942.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Gustav Möller.
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför
Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 15 maj 1942.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,
Bergquist, Bagge, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen
för socialdepartementet, statsrådet Möller:
I årets statsverksproposition har Kungl. Majit på min hemställan under
femte huvudtiteln föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition
i ämnet, för budgetåret 1942/43 beräkna
dels till statens arbetsmarknadskommission m. m.: avlöningar ett förslagsanslag
av 3,750,000 kronor (punkt 16),
dels till statens arbetsmarknadskommission m. m.: omkostnader ett förslagsanslag
av 2,100,000 kronor (punkt 17) och
. dels till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. ett reservationsanslag
av 20,000,000 kronor (punkt 18).
Jag anhåller nu att till fortsatt behandling få upptaga hithörande spörsmål.
I skrivelse den 23 april 1942 har statens arbetsmarknadskommission avgivit
verksamhetsberättelse för år 1941 samt första kvartalet 1942 ävensom framlagt
förslag rörande beräkningen av medelsbehovet för budgetåret 1942/43.
Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 344.
isis <18
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
Vid arbetsmarknadskommissionens skrivelse turnros fogade vissa bilagor,
vilka torde biläggas detta protokoll (Bil. 1—14).
I. Arbetsmarknaden under år 1941.
Körande utvecklingen på arbetsmarknaden under ar 1941 har arbetsmarknadskommissionen
anfört följande:
Vid en överblick över det gångna årets arbetsmarknadsutveckling i dess
helhet framstå som huvudsakliga kännetecken fortsatt anpassning till den
produktionsinriktning, som handelsavspärrning och försvarsberedskap betingat,
en viss återhämtning inom de sysselsättningsområden, som under
det första året efter krigsutbrottet drabbades av kris, samt en utpräglad
stabilitet i synnerhet i den industriella sysselsättningen. I förstnämnda
hänseende kunna som exempel tjäna den fortsatta tillväxten inom den viktigaste
krigsindustrien, verkstadsindustrien, och framför allt överföringen av
arbetskraft till skogsbruket i och för fullgörandet av vedavverkningsprogrammet.
Återliämtningstendenserna på de krisdrabbade områdena ha främst
gjort sig gällande inom byggnadsverksamheten och dess materialindustrier.
I fråga örn den industriella sysselsättningen i stort kan sägas, att de »fria»
konjunkturrörelserna nästan helt utplånats och produktion och sysselsättning
fortgått i de spår, som i väsentlig mån fastlagts av reglerad råvaru- och
bränsleförsörjning, genom statsbeställningar, ransoneringar och andra anordningar
reglerad avsättning samt exportmöjligheter. Även de industriella
säsongväxlingarna synas ha påverkats i utjämnande riktning av de extraordinära
betingelser, varunder stora delar av industrien för närvarande arbetar.
Ur arbetslöshetssynpunkt bedömd har 1941 års arbetsmarknadsutveckling
inneburit en betydande förbättring. I den översikt över arbetsmarknadsläget
under år 1940, som kommissionen lämnade i sin framställning av den
25 november 1940 rörande medelsbehovet för återstoden av budgetåret
1940/41 konstaterades, att från och med våren 1940 tendensen till sysselsättningsminskning
på visssa produktionsområden framträtt med betydligt
ökad styrka, varför trots de omfattande inkallelserna arbetslöshetssituationen
utvecklat sig i ogynnsam riktning. De huvudsakliga orsakerna härtill hade
varit den successivt skeende avvecklingen av byggnadsverksamheten samt
den från april månad nämnda år skärpta handelsavspärrningen. Under det
sistförfluten året övervanns i huvudsak den arbetslöshet, som kunde ses
som ett ofrånkomligt utslag av övergående svårigheter i den tidskrävande
omställningsprocess, som avspärrning och försvarsproduktion nödvändiggjorde;
därmed reducerades arbetslösheten under årets senare del till ungefär
den nivå, som rådde under hösten 1939 och som var den lägsta under senaste
årtionde överhuvud noterade. Sysselsättningens och arbetslöshetens?
struktur var dock nu en väsentligt annan än den före krigsutbrottet gällande;
vid en jämförelse bör dessutom icke förbises den roll, som inkallelserna
spelat på arbetsmarknaden.
Trots en fortsatt tillväxt inom de av krigsmaterialproduktionen berörda
industrierna och trots en viss återhämtning inom de krisdrabbade områdena
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
har dock linder det gångna året den industriella sysselsättningen i dess helhet
varit avsevärt lägre än under tiden närmast före krigsutbrottet. Tab. 1
redovisar indextal för antalet inom industri och angränsande områden sysselsatta
arbetare kvartalsvis sedan 1935.
Tab. 1. Indextal för antalet sysselsatta arbetare åren 1935—1941.
Kvartalssiffror. Isa kvartalet 1935 = 100.
• o Ar | 1 :a kvartalet | 2:a kvartalet | 3:c kvartalet | 4:8 kvartalet ! |
1935 | 100. o | 105.5 | 106.1 | 104.9 |
1936 | 104.5 | 110.5 | 112.0 | 110.2 |
1937 | 111.7 | 119.1 | 120.6 | 116.4 |
1938 | 114.7 | 117.9 | 117.8 | 116.3 |
1939 | 114.1 | 120.3 | 120.8 | 118.6 |
1940 | 109.7 | 107. o | 107.5 | 110.7 |
1941 | 104.4 | 108.5 | 112.3 | 112.7 |
Sysselsättningsutvecklingen under åren 1935—1937, som efter en tillfällig
konjunkturavmattning 1938 fortsatte under det sista förkrigsåret, torde ha
varit den snabbaste expansion av den industriella sysselsättningen, som
överhuvud förekommit i landets ekonomiska historia. Man kan beräkna,
att under denna period antalet arbetare genomsnittligen växte inom egentlig
industri med omkring 20,000 man örn året, inom byggnadsverksamheten med
•10,000 ä 15,000 man örn året. Denna sysselsättningskonjunktur nådde sin
kulmen under senare delen av år 1939 men övergick under loppet av det
första året efter krigsutbrottet i en betydande nedgång, som huvudsakligen
utlöstes på våren 1940 i samband med den skärpta avspärrningen samt byggnadskrisen;
vid mitten av detta år var sysselsättningen mer än 10 procent
lägre än den föregående högkonjunkturnivån. Genom återhämtningen under
år 1941 har den industriella sysselsättningen kommit i ett läge, som med
5 ä 7 procent understiger nämnda nivå. Att trots en fortsatt betydande
tillväxt av den arbetsföra befolkningen under de sistförflutna två åren detta
avbrott och bakslag i den industriella sysselsättningsutvecklingen icke —
annat än tillfälligt och i relativt obetydlig grad under år 1940 — givit upphov
till en arbetslöshetskris har givetvis sin förklaring i dels inkallelserna,
dels sysselsättningsökning på icke-industriella arbetsområden, främst skogsbruket.
Följande tab. 2 ger upplysning om den inbördes förskjutningen i avseende
å sysselsättningen mellan olika huvudgrupper inom egentlig industri,
vilken förskjutning återspeglar den industriella omställningen under åren
1939—1941. Indextalet för antalet sysselsatta arbetare inom olika näringsgrenar
vid utgången av varje månad under år 1941 belyses i tab. 3.
En granskning av dessa indexsiffror för »samtliga industrigrupper», under
jämförelser mellan samma månader för att hålla säsongförändringarna utanför,
ger vid handen, att den sammandragning av sysselsättningsvolymen,
som inträdde på våren 1940, blev bestående i stort sett oförändrad fram till
våren 1941. Indextalet för maj 1941 är praktisk taget detsamma som för
maj 1940. Bakom den oförändrade totalsiffran ligga dock starka förskjut
-
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
Tab. 2. Indextal för antalet sysselsatta arbetare inom huvudgrupper av
industri vid slutet av angivna månader. September 1939 = 100.
Industrigrupper | 1939 | 1940 | 1941 | |||||
Sept. | Dec. | Maj | Sept. | Dec. | Maj | Sept. | Dec. | |
Malmbrytning och metallindustri | 100 | 95.9 | 93.8 | 100.3 | 98.6 | 100. o | 103.9 | 102.4 | |
Jord- och stenindustri............ | 100 | 76.o | 67.8 | 68.0 | 56.2 | 75.3 | 76.7 | 61.4 |
Träindustri...................... | 100 | 73.4 | 68.2 | 78.o | 6b.8 | 74.4 | 78.8 | 67.6 |
Pappers- och grafisk industri .... | 100 | 92.3 | 74.9 | 68-s | 69.5 | 71.8 | 77.0 | 77.2 |
Livsmedelsindustri .............. | 100 | 96.4 | 97.6 | 98.0 | 90.o | 96.1 | 99.6 | 94.4 |
Textil- och beklädnadsindustri . . | 100 | 97.7 | 98.4 | 94.5 | 88.8 | 89.6 | 90. o | 86.1 |
Läder-, hår- och gummivaruindustri | 100 | 98.3 | 99.0 | 99.o | 93.1 | 90.1 | 83.7 | 79.8 |
Kemisk-teknisk industri.......... | 100 | 101.3 | 95. s | 76.4 | 77.1 | 77.5 | 91.6 | 84.3 |
Samtliga industrigrupper | 100 | 92.9 | 88.6 | 89.9 | 85.3 | | 88.4 | 91.6 | 87.9 |
ningar mellan olika industrigrupper, vilka framträda än mera markerade örn
man ser till siffrorna för de enskilda industrierna. Förändringen i industriens
sysselsättningsläge från våren 1940 till våren 1941 innebar väsentligen
en tillväxt inom metallindustrien, lokaliserad till järnverk, verkstäder
och skeppsvarv, i oell med att krigsmaterialproduktionen organiserades i
växande omfattning, och en tillbakagång inom konsumtionsvaruindustrierna,
särskilt textil- och läderindustrierna, där dämpandet av den tidigare produktionsforceringen
för statsbeställningar samt råvaruknapphet medförde produkt
tionsbegränsning, som tog sig uttryck i såväl minskat arbetarantal som
sänkt arbetstid.
Under sommaren och hösten 1941 fortsatte förskjutningen industrigrupperna
emellan, men under denna period, i motsats till den föregående, var
sysselsättningsexpansionen på de växande omradena starkare än sammandragningen
på de tillbakagående, varför totalantalet sysselsatta arbetare steg
till en nivå, 2 ä 3 procent högre än motsvarande månader det föregående
Tab. 3. Indextal för antalet sysselsatta arbetare Inom olika näringsgrenar januaridecember
1941. September 1939 = 100.
Näringsgrenar | Jan. | Fehr. | Mars | April | Maj | Juni | Juli | Aug. | Sept. | Okt. | Not. | Dec. |
Malmbrytning o. metallindustri | 99.3 | 101.2 | 100.o | 99.8 | lOO.o | 67.6 | 96.3 | 103.o | 103.9 | 103.3 | 104.3 | 102.4 |
Jord- o. stenindustri.......... | 53.5 | 54.8 | 55.3 | 61.1 | 74.1 | 67.6 | 76.6 | 77.6 | 76.7 | 73.o | 69.9 | 64.4 |
Träindustri .................. | 60.9 | 63.0 | 64.6 | 67.4 | 74.4 | 62.5 | 73.1 | 77.o | 78.8 | 77.1 | 75.7 | 67.6 |
Pappers- o. grafisk industri | 71.4 | 73.2 | 70.2 | 69.8 | 72.9 | 55.9 | 69.1 | 74.0 | 77.o | 77.8 | 80.1 | 77.2 |
Livsmedelsindustri............ | 87.9 | 89.8 | 88.5 | 91.7 | 96.1 | 86.8 | 97.1 | 98.9 | 99.c | 111.2 | 111.5 | 94.4 |
Textil- o. beklädnadsindustri . . | 90.8 | 91.9 | 91.0 | 91.1 | 89.0 | 59.1 | 86.0 | 88.4 | 90. o | 89.1 | 88. g | 86.1 |
Läder-, hår- o. gummivaruind. | 93.7 | 94.s | 92.2 | 91.5 | 90.1 | 70.5 | 79.7 | 84.2 | 83.7 | 88.8 | 90.5 | 79.8 |
Kemisk-teknisk industri ...... | 77.5 | 79.6 | 79.9 | 79.7 | 82.4 | 57.2 | 81.1 | 87.9 | 91.6 | 91.i | 91.4 | 84.3 |
Samtliga industrigrupper | 85.4 | 87.o | 86.0 | 86.7 | 88.6 | 64.8 | 85.7 | 90.3 | 91.6 | 92.o | 92.4 | 87.9 |
Byggnadsverksamhet ........ Statliga verk o. byggnadsarb. | 38.8 | 36.5 | 34.r, | 38.8 | 48.2 | 49.0 | 58.4 | 61.5 | 61.3 | 55.5 | 50.s | 41.6, |
105.7 | 109.3 | 110.4 | 109.7 | 119.6 | 119.4 | 115.5 | 137.8 | 141.7 | 136.7 | 125.6 | 109.6 | |
Kommunala verk o. bygg.-arb. | 76.3 | 81.0 | 79.5 | 81.2 | 91.5 | 83.3 | 84.3 | 92.3 | 91.9 | 89.1 | 89.0 | 84.2 |
Handel och varulager ........ | 76.1 | 75.7 | 74.8 | 75.4 | 73.9 | 65.3 | 65.2 | 75.c | 79.2 | 77.8 | 80.1 | 76.8 |
Samtliga näringsgrenar | 83.i | 84.6 | 83.8 | 84.6 | 87.9 | 68.0 | 85.5 | 91.i | 92.4 | 91.8 | 91.3 | 85.7 |
Kungl. Majlis proposition nr 344.
5
året men fortfarande betydligt lägre än vid krigsutbrottet. Jämföres den
industriella sysselsättningsstrukturen under senare delen av 1941 med den
vid krigets början är i huvudsak att notera höjd sysselsättning inom metallindustrien,
främst mekaniska och elektriska verkstäder, som redovisade ett
med 10 ä 15 procent ökat arbetarantal, oförändrat läge inom livsmedelsindustrien,
inom vilken tillbakagång inom de ur folkförsörjningssynpunkt
mera umbärliga grupperna bryggerier, choklad- och karamellfabrikör samt
tobaksfabrikör uppvägdes av tillväxt vid sockerbruk samt slakterier och konservfabriker,
minskning med 10 ä 20 procent inom textil- och läderindustrien
till följd av knapp råvarutillgång samt minskning med 20 ä 25 procent inom
jord- och stenindustri, träindustri och pappersindustri. Dessa senare grupper,
som innehålla huvuddelen av de industrier, som berörts av byggnadskrisen
och exportavspärrningen lia i det stora hela visat stigande siffror rindet det
sistförflutna året, vilka betingats dels av ökad produktion av ersättningskaraktär,
såsom i fråga örn torvindustri inom den förstnämnda gruppen, trähustillverkning
och framställning av fodercellulosa inom de senare, dels
av den återhämtning, som i viss grad förekommit inom byggnadsindustrien
under året och som haft återverkan på byggnadsämnesindustrier, såsom
cementfabrikör och tegelbruk. De permanenta depressionsområdena, sågverk
och stenindustri, visade dock under året ytterligare tillbakagång.
Byggnadsindustrin, som till följd av sammanbrottet inom bostadsbyggandet
under det första året efter krigsutbrottet utgjorde det viktigaste arbetslöshetsområdet
men även det viktigaste området för rekrytering till de produktionsgrenar,
där brist på arbetskraft rått, har under det gångna året rönt
ett, relativt sett, starkare uppsving än den egentliga industrien, men ligger
fortfarande långt under förkrigsnivån. Byggnadsverksamheten för militära,
industriella, administrativa och liknande ändamål synes under året ha
fortgått i ungefär samma omfattning som under år 1940. Sådan byggnadsverksamhet
för andra än bostadsändamål har till sin sammanlagda volym
icke minskat under byggnadskrisen, som helt varit lokaliserad till bostadsbyggandet.
Återhämtningen under det sistförflutna året har även försiggått
på bostadsbyggnadsmarknaden och där väsentligen föranletts av offentliga
stödåtgärder. Bottenläget inom bostadsbyggandet nåddes under slutet av
1940, då den föregående högkonjunkturen var helt avvecklad, och början av
1941, då ännu icke stödåtgärderna hunnit få någon verkan. Under loppet
av året återupptogs bostadsbyggandet i viss omfattning. Stegringen var
betydlig på några orter, där krigsindustri eller militärförläggningar skapat
akuta behov, men begränsad eller ingen alls på flertalet; för den sammanlagda
bostadsproduktionen betydde ökningen något mer än fördubbling i
förhållande till bottennivån. Trots den bevarade stora omfattningen av
byggnadsverksamhet för andra än bostadsändamål och trots bostadsbyggandets
ökning under året har dock den totala sysselsättningen inom byggnadsfacken
varit väsentligt mindre jin under de år, som föregingo krigsutbrottet;
sysselsättningen inom hela byggnadsindustrien på hösten 1941 har
uppskattats till omkring 60 procent av sysselsättningen på hösten 1939.
6
*
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
I samband med en redogörelse för sysselsättningens utveckling under
det gångna året kan det vara värt att fästa uppmärksamhet vid, att sysselsättningens
säsongväxlingar märkbart påverkats av de förhållanden, varunder
industrien nu arbetar. Såväl år 1940 som år 1941 har, som framgår av
nedanstående sammanställning, framträtt en betydligt svagare säsongnedgång
under höstmånaderna än sedvanligt — eller ingen alls.
Indextal för sysselsättningen månadsskiftet november-/december, när månadsskiftet
augusti/september respektive år sättes = 100.
| 1938 | 1939 | 1940 |
Egentlig industri........ | 98.7 | 98.9 | 104.6 |
Byggnadsverksamhet.... | 88.8 | 74.1 | 79.2 |
Summa | 96.6 | 93.7 | 101.2 |
1941
102.3
80.8
99.4
Det förefaller sannolikt, att denna förskjutning i säsongrörelsen sammanhänger
därmed, att de starkast säsongbetonade industrierna (byggnads- och
byggnadsämnesindustrierna samt sågverken) fått minskad relativ betydelse
för den totala sysselsättningen, samt med det förhållandet, att andra säsongframkallande
faktorer än de rent yttre, klimatiska, vilka senare göra sig
gällande först under högvintern, mer eller mindre satts ur spel vid nu
rådande produktions- och avsättningsbetingelser.
Den övervägande stigande tendensen hos sysselsättningen inom industrin
och angränsande arbetsområden under år 1941 framträder också i de till
arbetsmarknadskommissionen inkommande anmälningarna örn antalet nyanställningar
och entlediganden, vilka halvmånadsvis göras via arbetsförmedlingen
av arbetsgivare, som under rapporteringsperioden nyanställt eller
entledigat ett visst antal anställda. Då anmälningsskyldigheten icke är
generell utan endast omfattar mera avsevärda förändringar i arbetsstyrkan
kan en statistisk redovisning av dessa anmälningar icke ge ett fullständigt
mått på sysselsättningsvolymens förskjutningar; den torde dock ge en god
bild av de allmänna tendenserna i sysselsättningens utveckling. Framhållas
bör här, att arbetsstyrkans minskning genom värnpliktsinkallelser icke registreras
i denna statistik, enär avsikten med densamma endast är att få en
uppfattning örn vilken arbetskraft som genom entlediganden ställes till
arbetsmarknadens förfogande respektive genom nyanställning undandrages
marknaden. Ersättningsarbetskraft för inkallade upptages alltså som nyanställning.
I den mån inkallelser icke i deras helhet kompenseras genom
nyanställning, kan alltså en industri, som här visar ökning i antalet anställda,
i verkligheten förete minskad sysselsättningsgrad, vilket även framgår vid
en jämförelse med de å sid. 5 lämnade uppgifterna.
Till statens arbetsmarknadskommission rapporterade nyanställningar och entlediganden
under år 1941. Ökning (+) eller minskning (—) i antalet anställda.
Näringsgrenar:
Malmbrytning och metallindustri ................ 4- 7,861
Jord- och stenindustri ............................ + 1,363
Träindustri ........................................ + 215
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
i
Näringsgrenar:
Pappers- och grafisk industri...................... + 549
Livsmedelsindustri ................................ + 3
Textil- och beklädnadsindustri.................... + 775
Läder-, hår- och gummivaruindustri .............. — 696
Kemisk-teknisk industri............................ + 583
Samtliga industrigrupper 4- 10,653
Byggnadsverksamhet .............................. 4- 3,801
Handel och varulager.............................. + 583
Samfärdsel.......................................... 4- 39
Samtliga näringsgrenar + 15,076
Utslagen i denna statistik överensstämmer i det stora hela synnerligen
väl med dem i övrig sysselsättningsstatistik. (Vissa skillnader betingas av
sysselsättningsförändringar till följd av nystartandet av företag.) Den industriella
sysselsättningsutvecklingen under året har dominerats av tillväxten inom
metallindustrien och av återhämtningen inom byggnadsindustrin; tillsammans
svara dessa båda för bortåt fyra femtedelar av den sammanlagda ökningen.
Minskning visas endast inom läder-, hår- och gummivaruindustrin.
Sysselsättningsutvecklingen på jordbrukets och skogsbrukets arbetsmarknad,
som icke kan statistiskt redovisas på samma sätt som den industriella
arbetsmarknaden, har under det gångna året haft i huvudsak samma prägel
som föregående år, d. v. s. dessa delar av arbetsmarknaden ha utgjort de
stora bristområden, vilkas försörjning med arbetskraft, särskilt vid tillfällen
av toppbelastning inom jordbruket samt för brännvedsavverkningen, bildat
arbetsmarknadspolitikens största praktiska uppgift. Som helhetsomdöme
torde kunna sägas, att denna uppgift — trots de svårigheter, som stora inkallelser
skapat, men å andra sidan i hög grad tack vare det system för
hempermittering av inkallade, som tillämpats — lösts effektivare än under
föregående år och i stort sett tillfredsställande. Belysande är att under
1941 antalet genom arbetsförmedlingsanstalterna tillsatta platser inom jordbruk
och skogshushållning med mer än 30 procent översteg antalet under
1940. Inom skogshushållningen har antalet sedan 1939 nära tredubblats.
För jordbrukets del torde arbetskraftsförsörjningen under året ha underlättats
därav, att arbetskraftsbehovet minskat till följd av den dåliga skörden
och kreatursstammens minskning. -— Kommissionen återkommer i fortsättningen
till en utförlig redogörelse för situationen på jordbrukets och skogsbrukets
arbetsmarknader samt för åtgärder som vidtagits med avseende på
dessa (sid. 13 och 17).
De statistiska serier, som direkt uttrycka förhållandet mellan tillgång och
efterfrågan på arbetsmarknaden och arbetslöshetens omfattning ge samma bild
som sysselsättningsstatistiken av ett stabilt och under loppet av år 1941
förbättrat läge; de förhållanden, som rått särskilt under årets senare del,
kunna sägas innebära, att arbetsmarknadsproblemet för närvarande i endast
mycket ringa grad är ett arbetslöshetsproblem. — Tab. 4 ger en översikt
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 344.
av arbetsmarknadsutvecklingen sedan 1932, vilken ger möjlighet till jämförelser
inom en period, som rymmer såväl en svårartad arbetslöshetskris
som en utpräglad högkonjunktur.
Försämringen på arbetsmarknaden under år 1940 till följd av byggnadskrisen
och avspärrningen återförde tillfälligt läget till ungefärlig överensstämmelse
med det under åren 1935/36 rådande, då visserligen depressionen
under 1930-talets förra del var i huvudsak övervunnen men högkonjunkturen
Tab. 4. Arbetsmarknaden linder åren 1932—1941.
År | Jan. | Febr. | Mars | April | Maj | Juni | Juli | Aug. | Sept. | Okt. | Nov. | Dec. | Års-m edel-tal |
Antal ansökningar om | arbete på 100 lediga platser vid den | offintliga arbetsförmedlingen. |
| ||||||||||
1932 | 453 | 508 | 397 | 382 | 380 | 405 | 420 | 409 | 407 | 463 | 853 | 881 | 487 |
1933 | 735 | 737 | 729 | 620 | 559 | 566 | 626 | 579 | 577 | 663 | 865 | 810 | 685 |
1934 | 735 | 694 | 514 | 477 | 383 | 379 | 362 | 332 | 331 | 379 | 549 | 531 | 479 |
1935 | 485 | 477 | 414 | 321 | 303 | 284 | 277 | 255 | 244 | 284 | 434 | 442 | 365 |
1936 | 370 | 319 | 261 | 249 | 214 | 194 | 194 | 175 | 169 | 204 | 289 | 327 | 262 |
1937 | 265 | 208 | 171 | 161 | 137 | 133 | 142 | 129 | 130 | 162 | 208 | 194 | 187 |
1938 | 218 | 230 | 182 | 157 | 146 | 153 | 152 | 128 | 132 | 167 | 236 | 231 | 196 |
1939 | 219 | 230 | 179 | 155 | 126 | 119 | 119 | 106 | 124 | 154 | 193 | 186 | 173 |
1940 | 165 | 162 | 144 | 132 | 114 | 115 | 137 | 154 | 166 | 187 | 227 | 243 | 182 |
1941 | 249 | 241 | 208 | 184 | 160 | 154 | 139 | 131 | 130 | 141 | 176 | 195 | 198 |
|
|
| Arbetslösheten inom fackförbunden. Procent. |
|
|
|
| ||||||
1932 | 24.2 | 23.8 | 24.1 | 20.8 | 19.o | 19.3 | 19.4 | 20. o | 20. c | 22.1 | 24.1 | 31.o | 22.4 |
1933 | 28. s | 27.7 | 28.7 | 24.3 | 21.1 | 20.3 | 19.4 | 19.6 | 19.2 | 20.2 | 22.3 | 27.2 | 23.3 |
1934 | 24.4 | 24.4 | 23.8 | 19.6 | 15.4 | 14.0 | 12.9 | 13.3 | 13.o | 14.8 | 17.1 | 23.7 | 18.0 |
1935 | 22.3 | 20.i | 18.5 | 16.0 | 12.0 | 11.3 | 9.9 | 10.2 | 10.9 | 12.7 | 14.9 | 21.3 | 15.o |
1936 | 19.0 | 18.1 | 16.5 | 13 8 | 10.2 | 9.3 | 8.1 | 8.1 | 8.7 | 10.3 | 12.3 | 17.5 | 12.7 |
1937 | 16.3 | 14.8 | 14.5 | 11.2 | 8.3 | 7.7 | 6.4 | 6.2 | 6.8 | 8.3 | 11.1 | 17.8 | 10.8 |
1938 | 15.6 | 14.5 | 13.o | 10.7 | 8.4 | 8.5 | 7.2 | 7.2 | 7.5 | 9.0 | 11.2 | 17.8 | 10.9 |
1939 | 14.9 | 13.0 | 11.7 | 9.0 | 6.3 | 5.6 | 4.8 | 5.0 | 6.3 | 8.0 | 10.4 | 15.2 | 9.2 |
1940 | 14.1 | 14.5 | 15.8 | lii | 9.5 | 8.7 | 9.o | 9.1 | 9.8 | 11.0 | 12.6 | 16.1 | 11.8 |
1941 | 17.1 | 16.4 | 15.1 | 13.i | 10 6 | 9.3 | 7.8 | 7.5 | 7.3 | 8.2 | 10.o | 13.0 | 11.3 |
|
|
| Antal rapporterade hjälpsökande arbetslösa.1 |
|
|
|
| ||||||
1932 | 103,7421108,032 | 109,674 | 111,333 | 104,094 | 97,370 | 94,687 | 99,826 106,404 | 123,5841146,981 | 161,155 | 113.907 | |||
1933 | 180,602 | 181.944 | 186,561 | 176,825 | 156,211 | 145.458 | 138,855 | 144,185 | 151.498 | 164,747 | 170.702 | 171,065 | 164,054 |
1934 | 171,540 | 166,348 | 160,345 | 145,588 | 116,257 | 99,628 | 86,253 | 83,042 | 78,918 | 84,811 | 92,016 | 92,881 | 114,802 |
1935 | 93,419 | 89,838 | 83,588 | 75,122 | 61,177 | 51.157 | 42,582 | 41.723 | 41,190 | 47,045 | 54,167 | 57.965 | 61,581 |
1936 | 61,400 | 58,127 | 53,162 | 46,628 | 34,571 | 25,863 | 21,510 | 20,783 | 20,903 | 24,712 | 28,742 | 30,814 | 35,601 |
1937 | 33,509 | 31,280 | 27,750 | 22,247 | 15,840 | 11,429 | 9,800 | 9,577 | 9,782 | 12,411 | 16,169 | 18,765 | 18,213 |
1938 | 22,022 | 22.263 | 20.071 | 16,935 | 13,797 | 11,891 | 10,057 | 9,993 | 10,818 | 13,972 | 18,853 | 23,603 | 16,189 |
1939 | 29,263 | 29,020 | 27,250 | 24,893 | 17,610 | 12,501 | 9,229 | 8.709 | 9,499 | 12,183 | 15,583 | 14,940 | 17,556 |
1940 | 15,552 | 15,184 | 14,332 | 9,872 | 7,876 | 6,935 | 7,902 | 10,361 | 12,243 | 16,122 | 20,562 | 23,469 | 13,367 |
1941 | 30,512 | 34,900 | 33,702 | 30,552 | 24,856 | 20,656 | 16,205 | 14,989 | 13,279 | 12,610 | 14,781 | 19,583 | 22,219 |
1 I denna och följande tabeller har för tiden januari 1938—juni 1940 i antalet hjälpsökande medräknats
vid statliga och kommunala beredskapsarbeten då sysselsatta hänvisade arbetslösa, vilka dock
först fr. o. m. juli 1940 varit anmälda som hjälpsökande hos arbetslöshetskommittéerna.
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
under dess senare del ännu icke fått full kraft. Annu vid början av sistförflutna
år bestod detta läge i huvudsak. Tillväxten i sysselsättningen
inom industri och byggnadsverksamhet samt den fortskridande överflyttningen
av arbetskraft från överskottsområden till bristområden under loppet
av året medförde ett läge under årets senare del, som närmast är jämförbart
med de mest utpräglade högkonjunkturperioderna 1937 och 1939; några
månadssiffror under den gångna senhösten äro de lägsta under perioden
noterade.
Liksom arbetslöshetens ökning under sommaren och hösten år 1940 i
väsentlig mån betingades av byggnadsverksamhetens tillbakagång, har dess
minskning under motsvarande tid det sistförfluten året till stor del berott
på utvecklingen på byggnadsarbetsmarknaden. Beräknas för jämförliga tidpunkter
(valda med hänsyn till säsongförhållanden) under de tre senaste
åren arbetslöshetsprocenten enligt fackföreningsstatistiken för byggnads- och
byggnadsämnesfacken för sig samt för samtliga övriga fack tillsammans erhålles
följande sammanställning.
Procentuell arbetslöshet vid slutet av september 1939—1941.
Sept. 1939 Sept. 1940 Sept. 1941
Byggnadsfacken.......... 10.7 24.3 16.7
Övriga.................... 5.2 7.4 5.6
Samtliga 6.3 9.8 7.2
Till den ytterligare relativa nedgången i arbetslöshetssiffrorna under senhösten
1941, vilken under årets två sista månader ledde till lägre siffror än
under motsvarande månader 1939, lia bidragit de i det föregående påpekade
förskjutningarna i säsongförhållandena.
Utgångsläget för 1942 års arbetsmarknadsutveckling var sålunda ett läge
närmare full sysselsättning än vad fallet var föregående år. Man synes
därför lia anledning förmoda, att det praktiska arbetsmarknadsproblemet
under innevarande år i än mindre grad kommer att vara en arbetslöshetsfråga
och i än mera markerad grad en fråga örn försörjningen med arbetskraft
av för folkhushållet och försvarsberedskapen nödvändig produktion.
Den fortgående anpassningen till en förändrad produktionsstruktur samt
behovet av ersättningspersonal vid inkallelser lia ökat anspråken på arbetsförmedlingens
verksamhet, vilken även i hög grad intensifierats. För denna
verksamhet under året lämnas en redogörelse här nedan.
Den relativt höga årssiffran för antalet hjälpsökande arbetslösa för det
sistförfluten året är huvudsakligen bestämd av det under årets förra del
ännu tämligen stora anmälda hjälpbehovet. I fråga om arbetslöshetens
sammansättning gällde under år 1941 i genomsnitt räknat ännu det förhållande,
som utmärkte den under 1940 uppkommande arbetslösheten, nämligen den
starka koncentrationen till byggnadsyrkena, till vilka mer än en tredjedel
av de anmälda arbetslösa hörde, och till städerna, i synnerhet de största;
nära hälften av de hjälpsökande arbetslösa funnos i de tre största städerna.
10
Kungl. Majlis proposition nr 344.
II. Arbetsmarknadskommissionens verksamhet år 1941.
I fråga om arbetsmarknadskommissionens verksamhet linder år 1941 har
kommissionen anfört följande:
A. Arbetsförmedling och överflyttning av arbetskraft.
Arbetsförmedlingens organisation.
För att tillgodose behovet av en bättre överblick över arbetsmarknaden
och möjliggöra ett mera rationellt utnyttjande av landets arbetskraft förordnade
Kungl. Maj:t (S. F. S. 1940: 329), att den offentliga arbetsförmedlingen
skulle från den 20 maj 1940 tillsvidare stå under statlig ledning.
Arbetsmarknadskommissionen blev därvid chefsmyndighet för arbetsförmedlingen.
Såsom lokal myndighet för biträde åt kommissionen i arbetsmarknads-
och arbetsförmedlingsfrågor skulle fungera en länsarbetsnämnd i varje
län, i Stockholm benämnd arbetsnämnd. Under dessa nämnder sortera
arbetsförmedlingarna. Länsarbetsnämnd består av ordförande och två ledamöter
med personliga ersättare, utsedda av Kungl. Maj:t. Såsom verkställande
tjänsteman hos nämnden fungerar en av kommissionen utsedd
länsarbetsdirektör. Beslutet rörande statlig ledning av den offentliga arbetsförmedlingen
har givits förlängd giltighet och nu gällande förordnande utgår
den 30 juni 1943. Se i övrigt propositionen 1941: 285, sid. 2.
Livaktigheten på den svenska arbetsmarknaden under år 1941 har ställt
ökade krav på den offentliga arbetsförmedlingen och framtvingat en utbyggnad
och effektivisering av förmedlingsapparaten på åtskilliga orter inom
landet. Utöver de anspråk, som den förmedlande verksamheten ställt på
institutionen, ha de olika åtgärder, som av kommissionen vidtagits för arbetsmarknadens
reglering samt för planläggning och organisering av verksamheten
under olika krislägen, ställt ökade anspråk på arbetsförmedlingen och
framtvingat en förstärkning av densamma. Så upprättades bland annat
speciella ungdomsavdelningar vid ett flertal arbetsförmedlingar, som tidigare
icke varit utrustade med dylika, och även i övrigt utbyggdes verksamheten i
syfte att skapa nya förutsättningar för den mera yrkesvägledande sidan av verksamheten.
Under student- och lärarförmedlingarna inordnades den förmedlingsverksamhet,
som förut bedrivits av Svenska folkliögskollärarnas lärarförmedling.
Den offentliga arbetsförmedlingen omfattade år 1941 inalles 25 huvudkontor,
146 avdelningskontor, 772 ortsombud och 17 särskilda sjömansförmedlingar,
eller tillsammans 960 förmedlingsorgan. Härtill kommo cirka 300
byombud, vilka sorterade under kontor eller ortsombud.
Kommissionen har under året utfärdat anställnings- och avlöningsbestämmelser
för länsarbetsnämndernas och arbetsförmedlingsanstalternas personal.
Dessa bestämmelser lia utformats i anslutning till departementschefens uttalande
i propositionen 1941: 285 och riksdagens skrivelse 1941: 436. Därvid
ha civila icke-ordinarie-reglementets föreskrifter i tillämpliga delar tjänat
som mönster.
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
Arbetsförmedlingsverksamheten.
I stor utsträckning var den offentliga arbetsförmedlingens verksamhet
liksom under närmast föregående år på grund av de rådande förhållandena
inriktad på att få till stånd en utjämning mellan å ena sidan orter eller
arbetsområden med brist på arbetskraft och å andra sidan orter eller områden
med överskott på arbetskraft.
De mest framträdande arbetsmarknadsproblemen, som arbetsförmedlingarna
hade att taga befattning med, voro den ständigt ökade efterfrågan av
arbetskraft för vedavverkningar, det alltjämt aktuella behovet av arbetare
till verkstadsindustrin samt delvis också behovet av extra personal i samband
med skördearbetet inom jordbruket.
Omfattningen av den offentliga arbetsförmedlingens verksamhet under
åren 1932—1941 framgår av tab. 5.
Tab. 5. Verksamhetens omfattning vid de offentliga arbetsförmedlingsanstnlterna
åren 1932-1941.1
| Hela verksamheten | därav vid manliga avdelningen | ||||||
A T | Arbets- sökande personer | Ansök-ningar om | Lediga platser | Tillsätta platser | Arbets- sökande personer | Ansök-ningar örn | Lediga platser | Tillsätta platser |
1932 1933 1934 | 412,158 578,503 473,221 | 1,251,904 1,807,386 1,498,287 | 257,031 263.836 312,486 | 219,191 229,027 257,123 | 310,882 473,040 382,660 | 1,048,850 1.595,938 1,305,443 | 123,632 140,542 167.900 | 117,235 134,593 156,299 |
1935 1936 1937 | 395,849 338,243 326,674 | 1,261,829 1.053,290 884,013 | 346,040 401,298 472,945 | 266,120 301,414 353,944 | 307,892 241,963 220,848 | 1,062,130 834,695 648,863 | 175,184 204,467 249.006 | 154,329 174,071 210,310 |
1938 1939 1940 | 347,451 378,478 476,349 | 927,132 977,155 1,153,164 | 474,096 564,966 634,676 | 360,606 436,080 509,897 | i 231,547 | 658,633 691,124 784,317 | 236,061 293,998 379,958 | 203,038 251,319 315,301 |
1941 | 539,688 | 1,477,789 | 746,200 | 609,210 | 1 354,186 | 1,001,919 | 453,235 | 380,491 |
1 Varje person, som en eller flera gånger under ett år besökt arbetsförmedlingen, redovisas
i tabellen endast såsom en arbetssökande person under året. Den arbetssökande anses
emellertid göra en ansökning örn arbete varje månad, han inställer sig. Därest han anvisas
arbete och efter dettas avslutande återkommer till kontoret under samma månad,
räknas flan dock ha gjort förnyad ansökning örn arbete. En och samma arbetssökande
person kan sålunda motsvaras av flera arbetsansökningar under samma år.
Cirka 540,000 personer voro år 1941 inskrivna vid de olika förmedlingsorganen,
eller cirka 63,000 flera än 1940. Huvudparten utgjordes av manliga
arbetssökande, eller 354,000; kvinnornas antal belöpte sig till närmare
186,000. Tillsammans gjorde dessa personer inemot en och en halv miljon
ansökningar örn arbete. De anmälda lediga platserna uppgingo till 746,000,
av vilka arbetsförmedlingen kunde tillsätta cirka 610,000. En jämförelse
mellan tillsättningsresultaten under år 1941 och närmast föregående år ger
vid handen, att de tillsatta platsernas antal under det senast tilländalupna
året med inemot 100,000 översteg det för år 1940 noterade. I genomsnitt
tillsattes 50,800 platser per månad. I dessa siffror inså icke hänvisningar
12
Kungl. May.ts proposition nr 344.
till beredskaps- och reservarbeten, utan förmedlingsresultatet avser uteslutande
platstillsättningen på den öppna marknaden.
Den tidigare omnämnda utvecklingen på arbetsmarknaden, med överflöd
på arbetskraft inom vissa näringsgrenar och starkt framträdande brist på
arbetskraft inom andra, nödvändiggjorde vidgade anordningar för åstadkommande
av arbetskraftens rationella fördelning. Det interlokala förmedlingsarbetet,
varmed förstås i samverkan mellan skilda kontor tillsatta platser,
främjades i hög grad genom bidrag till arbetssökandes resor och flyttningskostnader.
Härigenom kunde bland annat omfattande överflyttningar av
arbetskraft till betfälten och till skogsbruket ske. Betydande svårigheter
förelågo nämligen att skaffa nödig arbetskraft på ifrågavarande områden.
Men genom interlokala förmedlingsåtgärder kunde de väsentligaste behoven
fyllas. Till belysande av samarbetet mellan arbetsförmedlingsorganen inom
skilda delar av landet lämnas i efterföljande sammanställning uppgift örn i
samverkan mellan olika arbetsförmedlingskontor och ombud tillsatta platser
under åren 1936—1941. I
Den interlokala förmedlingen åren 1936—1941.
Å r | Antal arbetssökande | Därav |
1936 | 6,727 | 3,674 |
1937 | 11,978 | 6,722 |
1938 | 14,020 | 8,380 |
1939 | 19,626 | 12,005 |
1940 | 33,413 | 17,956 |
1941 | 44,097 | 23,052 |
I samverkan tillsattes under år 1941 44,000 platser, varav 35,300 manliga
och 8,700 kvinnliga. Dessa siffror innebära en höjning gentemot föregående
år med över 30 procent.
Aven andra åtgärder ha vidtagits från arbetsmarknadskommissionens
sida för att underlätta omflyttningen från områden med arbetslöshet till
områden med brist på arbetare. De varje vecka utsända radiorapporterna
och i samband med dessa lämnade upplysningar lia fått ökad betydelse som
hjälpmedel i det interlokala förmedlingsarbetet. Genom ett starkt intensifierat
samarbete mellan arbetsförmedlingar, skolor, hushållningssällskap och andra
organisationer tillfördes även jordbruket frivillig arbetshjälp, bland annat
skolungdom, varjämte för rekrytering av arbetskraft för nödfoderinsamling
samarbete ägde rum mellan å ena sidan livsmedelskommissionen samt kristidsstyrelser
och kristidsnämnder och å andra sidan arbetsmarknadskommissionen
och länsarbetsnämnderna.
Till reglering av arbetstillfällena inom husbyggnads- och anläggningsfacken
lämnades i Kungl. Maj:ts cirkulär 1941: 220 föreskrifter till statliga
myndigheter och institutioner angående nyanställning av arbetskraft för användning
vid arbeten, som bedrivas för statens räkning eller med bidrag
av statsmedel. Syftet med cirkuläret är att möjliggöra för kommissionen
13
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
att följa omfattningen och fördelningen av den anläggnings- oell byggnadsverksamhet,
som bedrives av statliga organ eller i övrigt med bidrag av
statsmedel. Dessa arbeten äro i stor utsträckning förlagda till landsbygden,
och arbeten av denna art rekryteras ofta med arbetare, som i övrigt erhålla
sin försörjning genom sysselsättning i jordbruk och skogshushållning.
Genom de befogenheter, som genom cirkuläret lagts i kommissionens hand,
söker man tillse, att i första hand arbetslösa byggnads-, anläggnings- och
stenarbetare tagas i anspråk vid de statliga eller statsunderstödda byggnads-
och anläggningsarbetena. Härigenom vill man vinna, att arbetare,
vilkas arbetskraft framförallt är behövlig för arbeten inom jord- och skogsbruk,
kunna bättre utnyttjas för arbeten av sådan natur. Det har i regel
ankommit på länsarbetsnämnderna att med ledning av från kommissionen
givna direktiv i dessa ärenden tillse, att hänsynen till de aktuella förhållandena
på arbetsmarknaden bli beaktade. Kommissionen återkommer här
nedan (sid. 67) till ett par spörsmål, som äga samband med tillämpningen
av nämnda cirkulär.
I syfte att på bästa sätt utnyttja landsbygdens arbetskraft för skogs- och
jordbruk hemställde kommissionen till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen örn
inskränkning i största möjliga grad av pågående vägbyggnadsföretag under
sommaren och hösten. Denna framställning, för vilken nämnda styrelse
visade stor förståelse, medförde att vägarbetena inskränktes betydligt i flertalet
län.
Under året pågick en fortsatt omfattande utplacering i frivillig värnpliktsoch
luftbevakningstjänst. Sammanlagt kunde rekryteringscentralerna, vilka
äro knutna till arbetsförmedlingarna, placera 19,500 personer i frivillig luftbevakning,
och 9,700 personer inträdde i frivillig värnpliktstjänst.
Antalet tillsatta platser inom olika yrkesområden framgår av tab. 6.
Tab. (!. Antal tillsatta platser inom olika yrkesområden vid de offentliga
arbetsförmedlingsanstalterna åren 1932—1941.
. Ar | Jordbruk | Skogs- hushåll- ning | Industri och hantverk | Sjöfart och bske | Handel, | Husligt arbete | Divcrse- arbete | Summa |
1932 1933 1934 | 41.815 37,942 44,077 | 7,034 13,205 12,317 | 19,214 21,863 29.961 | 17,675 18,214 19,039 | 28.797 28.909 36,515 | 72,505 66,475 68,962 | 32,151 42,419 46,252 | 219,191 229,027 257,123 |
1935 1936 1937 | 48,416 48,543 48,581 | 6.650 12,694 14,328 | 30,316 34,174 38,984 | ''20.313 22,904 26,979 | 47,102 57,597 70,002 | 74,419 82,925 89,539 | 38,904 | 206.120 301,414 853,944 |
1938 1939 1940 | 51,212 50,284 54,767 | 10,719 18,266 39,636 | 46.801 66,262 87,998 | 26,185 34,987 27,357 | 85,510 110,846 127,265 | 97,240 114,009 113,890 | 42,939 41,426 58,984 | 300,000 430,080 509,897 |
| 1941 | 72,011 | 52,788 | 117,567 | 22,491 | 160.205 | 125,642 | 58,506 | 009.210 |
För jordbrukets vidkommande tillsattes 72,000 platser, varav 55,000 för
män och 17,000 för kvinnor. Den knapphet på arbetskraft, som under de
14
Kungl. Maj.ts proposition nr 344.
närmast föregående åren gjort sig starkt kännbar, minskades något. En
bidragande orsak härtill var, att det svaga skörderesultatet medförde icke
blott minskat behov av extra skördehjälp utan även en minskning av kreatursstammen
och som följd därav minskat behov av ladugårdspersonal. Rekryteringen
av arbetskraft till betfälten gick under våren lättare än föregående
år, och överföring av arbetskraft från mellersta och norra Sverige för detta
ändamål behövde ske endast i mindre omfattning. Yad åter gällde betupptagningen
på hösten, inställde sig vissa svårigheter, vilka föranledde särskilda
åtgärder från kommissionens sida. En redogörelse härför lämnas i det följande.
Sockerbetor odlades år 1941 på sammanlagt 110,000 tunnland, varav 90,000
tunnland i Skåne. Normalt beräknas betupptagningen sysselsätta omkring
60,000 personer, varav 25,000 utgöras av lejd arbetskraft. Av denna anskaffas
emellertid endast en mindre del genom arbetsförmedlingen. Upptagningsarbetet,
som brukar börja omkring den 1 oktober och pågå ungefär
sex veckor, framflyttades hösten 1941 en vecka för att öka sockerhalten hos
betorna. Denna åtgärd bidrog till att stegra behovet av arbetskraft.
Erfarenheterna från hösten 1940 gjorde, att arbetsmarknadskommissionen
tidigt ägnade betfrågan sjteciell uppmärksamhet. Vissa åtgärder vidtogos
därför redan vid upptagningssäsongens början. För att underlätta omflyttningen
av arbetskraft medgav kommissionen, att i likhet med vad tidigare
varit fallet vissa resekostnader finge gäldas av statsmedel.
För att arbetsförmedlingen skulle erhålla en överblick över arbetskraftsbehovet,
uppmanades betodlarna genom annonser i dagspressen under senare
delen av september att inventera sitt behov av arbetskraft till den förestående
betupptagningen och omedelbart göra anmälan därom till närmaste
arbetsförmedlingskontor. Genom arbetsförmedlingen anskaffades och anvisades
redan under september 400 man till betdistrikten i Skåne. Vid månadsskiftet
september/oktober utgjorde det anmälda restbehovet 600 man van arbetskraft.
Genom ett intensifierat samarbete mellan länsarbetsnämnden i Malmöhus
län och arbetsförmedlingarna inom andra delar av landet, i första hand i
södra Sverige, överfördes successivt ytterligare arbetskraft till betfälten, varvid
man främst inriktade sig på att anskaffa arbetare med vana vid betarbete.
Sålunda anvisades av arbetsförmedlingen under första hälften av oktober
omkring 600 man från norra Skåne, Blekinge och Kronobergs län samt
omkring 500 man från hemorten.
Upptagningsarbetet var ganska styvt, då den torra förhösten uttorkat
marken och gjort, att betorna sutto påfallande hårt i jorden. Detta nedbringade
betupptagarnas vanliga dagsprestation och skapade oro bland en
del odlare, som därigenom ansågo sig nödsakade öka sina rekvisitioner av
arbetskraft. Trots att ytterligare arbetskraft ständigt ställdes till odlarnas
förfogande, visade det. hos arbetsförmedlingen anmälda restbehovet en stark
tendens till stegring. Situationen försvårades dessutom genom inbrytande
regn och blåsig väderlek. Sammanlagda antalet vana betarbetare, som under
hösten anvisats sysselsättning genom arbetsförmedlingen, utgjorde 1,800,
varav 1,000 från hemorten.
15
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
Då det icke visade sig möjligt att fylla behovet av arbetskraft vid betfälten
med vana betarbetare, riktades blickarna på det överskott av arbetslösa,
som fanns i städerna, närmast i Skåne. De arbetslösa visade dock
till en början ringa intresse för att antaga betarbete, trots anmodan genom
arbetsförmedlingsexpeditionerna samt vädjan från såväl länsarbetsnämndens i
Malmö som fackföreningarnas sida. En av orsakerna härtill var givetvis de relativt
svåra upptagningsförhållanden, som voro för handen och vilka bidrogo till
att förtjänstmöjligheten icke stod i rimlig proportion till arbetsprestationen.
För att stimulera intresset och för att öka möjligheterna för den ovana
arbetskraften att taga betarbete medgav arbetsmarknadskommissionen, att
till den ovana arbetskraften från vissa städer finge utbetalas ett bidrag av
2 kronor per man och arbetsdag samt till familjeförsörjare dessutom 75 öre
för varje barn under 16 år. Samtidigt lämnades vissa inskränkande direktiv
rörande understödsverksamhet och hänvisning till beredskapsarbete. Bidrag
utbetalades från och med den 16 oktober till upptagningens slut. Från
skånestäderna deltogo i betupptagningen tillsammans 1,300 ovana arbetare,
av vilka icke fullt hälften voro försörjningspliktiga. Med anledning av
bristen på bostäder måste länsarbetsnämnden i Malmö för ifrågavarande
arbetare i stor utsträckning anordna bussresor till sådana gårdar, som hade
det särskilt besvärligt.
Samtidigt med nämnda anskaffning av arbetskraft pågick överflyttning av
arbetare från Stockholm, Göteborg, Halmstad och Norrland. Härifrån anvisades
ungefär 325 man. Då trots dessa åtgärder arbetskraftsbehovet icke
fylldes, medgav regeringen på förslag av kommissionen viss hempermittering
av betarbetare, varvid under tiden 27 oktober—8 november 550 värnpliktiga
placerades. För bettransporternas fullgörande hade kommissionen
redan dessförinnan utverkat hempermittering av 300 inkallade körare eller
fullt ut det antal, varom betodlarna gjort framställning.
En ihållande blåst och därefter stark kyla vid mitten av november bidrog
till att försvåra det slutliga upptagningsarbetet. Vid denna tidpunkt började
emellertid tusentals arbetare frigöras från gårdar, där upptagningsarbetet
avslutats. En del av dessa arbetare kunde omplaceras, vilket bidrog
till att det föreliggande restbeliovet av arbetskraft blev fyllt.
Genom länsarbetsnämnden i Malmö anskaffades till betfälten sammanlagt
4,200 man.
Av sockerbolaget veckovis företagna inventeringar rörande bland annat
den upptagna arealen hos odlare med över 3 hektar betor var till god ledning
vid bedömandet av arbetskraftsbehovet. Dessa inventeringar utvisade,
att följande procent av hela arealen upptagits vid skilda tidpunkter, näm
-
ligen den
25 oktober...................... 53 %
1 november .................. 62 %
8 » 77 %
15 » 90 %
22 * 94 %
Den 29 november voro endast 13. b hektar betor oupptagna.
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
Beträffande övriga betodlingsdistrikt erbjöd arbetskraftsfrågan ej några
större svårigheter, med undantag för Gotland. Under vanliga förhållanden
kunna de gotländska betodlarna i stor utsträckning erhålla sin lejda arbetskraft
från fastlandet, men då så i år endast kunde ske i begränsad omfattning,
fick även permitterad militär tagas i anspråk.
I samarbete med kvinnoföreningarnas beredskapskommittéer och olika
ungdomssammanslutningar organiserade arbetsförmedlingarna frivillig skördehjälp
till jordbruket på flera orter i landet. Sammanlagt 9,500 personer
deltogo i denna arbetshjälp.
För att tillgodose arbetskraftsbehovet inom skogshushållningen vidtogos
särskilda åtgärder, för vilka redogöres å sid. 17 ff. Antalet tillsatta platser
i skogsbruk uppgick till 52,788 för hela riket, varav med sökande från annat
yrkesområde omkring 25,000.
Inom industrigruppen redovisades nästan undantagslöst kraftigt stegrade
förmedlingssiffror. Vid gruvor, järnverk, mekaniska verkstäder och skeppsvarv
var arbetstillgången liksom under föregående år synnerligen god. Särskilt
inom verkstadsindustrien förekom en betydande tillväxt av sysselsättningen,
och vissa svårigheter förelågo att anskaffa fullt kunniga yrkesarbetare,
såsom svarvare, verktygsarbetare, finmekaniker och bilmontörer. Gjuteriarbetare
hade tidvis mindre god sysselsättning. Då läget för exportindustrierna
fortfarande var ogynnsamt, hade hithörande arbetarkategorier i stor
utsträckning korttidsarbete. Detsamma gällde textilindustrien samt läder-,
hår- och gummivaruindustrierna, där råvarubristen medförde minskad arbetstillgång.
De tillsatta platserna inom dessa yrkeskategorier visade visserligen
någon uppgång från föregående år, men den påfallande starka stegringen
av antalet arbetsansökningar gav uttryck för ett försämrat läge. Inom
husbyggnadsverksamheten framträdde, trots en viss återhämtning under
året, krisens verkningar alltjämt. Bland de byggnadsarbetare, som i främsta
rummet anmälde sig som arbetssökande på de olika arbetsförmedlingskontoren,
må nämnas byggnadshantlangare, byggnadssnickare och timmermän
samt målare. Tack vare byggnads- och anläggningsarbeten för försvarets
behov, i viss mån även för industriella ändamål, och på grund av att ledig
arbetskraft i stor utsträckning kunde överföras från byggnadsverksamheten
till andra yrken, särskilt skogsbruket, blevo verkningarna av byggnadskrisen
ur arbetsmarknadssynpunkt icke så svåra, som man kunnat befara.
På grund av den rådande avspärrningen ägde en fortsatt tillbakagång
rum för sjöfartsnäringen och till följd därav också för hamn- och stuveriarbete.
Inom det husliga arhetsområdet förelåg nu liksom tidigare brist på kvalificerade
hembiträden. Detta medförde, att tillfällig hemhjälp i allt större
omfattning fick ersätta de fast anställda hembiträdena. Så var fallet framför
allt i de större städerna, där husmödrarna på grund av förvärvsarbete äro
mera beroende av hemhjälp, och där samtidigt andra yrkesområden konkurrera
örn den kvinnliga arbetskraften. Genom en fortsatt effektivisering
17
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
och specialisering av förmedlingsverksamheten för den yrkeskår, som den
tillfälliga hemhjälpen utgör, har emellertid den annars kännbara bristen på
hembiträden i viss utsträckning kunnat kompenseras. I detta syfte bedrevs
dessutom under arbetsmarknadskommissionens och länsarbetsnämndernas
medverkan viss utbildningsverksamhet.
Vid ungdomsförmedlingarna inskrevos under året cirka 29,000 pojkar och
33,000 flickor (under 18 år), d. v. s. 15 procent fler ungdomar än år 1940.
Sani manlagt lediganmäldes 69,000 platser, av vilka 55,000 tillsattes. Tillsättningsresultatet
innebär en uppgång från föregående år med 27 procent.
Aven student- och lärarförmedlingarnas verksamhet karakteriserades av en icke
obetydlig utveckling (jfr sid. 10). Antalet tillsatta platser uppgick till cirka
6,100. Bristen på manliga folkskollärare var särdeles framträdande, närmast
till följd av inkallelserna till beredskapstjänst, och förmedlingarna hade vid
vissa tillfällen stora svårigheter att skaffa ersättare för de inkallade.
Särskilda åtgärder för tillgodoseende av
skogsbrukets arbetskraftsbehov.
Anskaffningen av arbetskraft till skogsbruket påkallade omfattande åtgärder.
Den sammanlagda avverkningen under året uppgick till en kvantitet,
som väsentligt översteg normal avverkning under fredstid, och den
ordinarie skogsarbetarstammen, decimerad genom inkallelser till beredskapstjänst,
kunde ej tillfredsställa efterfrågan på arbetskraft.
De vidtagna åtgärderna bestodo i en intensifierad arbetsförmedling, propaganda
för skogsarbete, tillfälle till utbildning i yrket för den ovane och,
sist men icke minst betydelsefullt, beredande av vissa ekonomiska förmåner
dels åt arbetaren själv under den första tiden i skogen, dels åt den hemmavarande
familjen.
Dessa förmåner, vilka alltjämt utgå, äro utformade på följande sätt.
Arbetssökande person, vilkens tidigare sysselsättning ej kan anses ha
bibringat honom förmåga att försörja sig på skogsarbete, kan utöver avtalsenlig
lön för utfört arbete komma i åtnjutande av
fria resor till och — under vissa förutsättningar — från förläggningsorten;
fria arbetsverktyg;
klädesbidrag; samt
utbildningsbidrag enligt nedanstående tariff:
för l:a | till och | med 15:e | arbetsdagen | sammanlagt 40 | kronor |
» 16:e | » » | » 30:e | » | » 20 | » |
» 31 :a | » » | » 45:e | » | » 15 | » |
» 46 :e | » » | » 60: e |
| >» 10 |
|
Efter 60 arbetsdagar utgår ej utbildningsbidrag.
Vid skogsarbete ovan arbetare från stad eller större industrisamhälle,
som är familjeförsörjare, kan utöver de här ovan angivna förmånerna komma
i åtnjutande av familjetillägg med följande belopp per dag:
Bihang till riksdagenS protokoll 1942. 1 sand. Nr 344. ■ isis 42 2
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
Ortsgrupp
enligt lagen
om folkpension
för hustru
för varje harn
eller adoptivbarn
under 16 år
I
II
III
1 krona 50 öre
1 » 75 »
2 kronor
60 öre
80 »
1 krona
Samtliga nu nämnda förmåner utgå utan behovsprövning. Dessutom kan
i ett antal städer hyresbidrag utgå genom arbetslöshetskommitté efter belipvsprövning.
För att ytterligare underlätta för den ovana arbetskraften att antaga skogsarbete
anordnar arbetsmarknadskommissionen genom länsarbetsnämnderna
s. k. huggarkurser. Sådan kurs pågår i 60 arbetsdagar, består av 10 ä 12 arbetare
samt ledes av en av länsarbetsnämnden anställd instruktör. Instruktören
åligger dels att undervisa arbetarna i avverkningsteknik, verktygsvård m. m.,
dels att hjälpa arbetarna till rätta i fråga om utspisning, förflyttning och
dylikt. Inkvarteringen ordnas i närheten av arbetsplatsen genom arbetsgivarens
försorg och delvis på hans bekostnad. Kvarteret skall vara sådant,
att det minst motsvarar fordringarna i skogshärbärgeslagen av den 21 maj
1937. I regel ordnas mathållningen gemensamt; arbetarna gälda själva kostnaderna
för maten, men till avlöning av kockpersonal äger länsarbetsnämnden
bidraga med högst 60 kronor per månad, under den tid kursverksamhet pågår
vid förläggningen. Ytterligare erforderligt belopp tillskjutes av kursdeltagarna
med 20 ä 30 öre per man och dag.
Arbetsmarknadskommissionen har ställt baracker med uppvärmningsanordningar
samt tillhörande utrustning till förfogande för såväl domänstyrelsen
som enskilda skogsägare och skogsbolag, på vilkas marker huggarkurser
lämpligen kunnat anordnas men inkvarteringssvåriglieter förelegat. Villkor
härför äro, att arbetsgivaren bekostar transport från närmaste järnvägsstation
och uppsättning av kojorna samt efter arbetenas avslutande antingen
bekostar nedtagning och återtransport till närmaste järnvägsstation eller ock
inlöser kojan till av kommissionen fastställt pris. På detta sätt har arbetsmarknadskommissionen
under 1941 iordningställt inemot 400 förläggningar,
vardera för 12 man.
Antalet under året genom arbetmarknadskommissionens försorg anordnade
utbildningskurser uppgick till 604, i vilka under längre eller kortare tid
deltogo sammanlagt 9,000 personer. Vid sidan av dessa huggarkurser arbetade
under senare delen av året ett stort antal vid skogsarbete förut ovana
personer, vilka åtnjöto utbildningsbidrag eller familj etillägg. Utan samband
med denna särskilda utbildnings- eller understödsverksamhet överfördes genom
arbetsförmedlingarna från andra yrken till skogsbruket ett antal man, som
ej kan exakt anges men som utgjorde minst 8,000.
Antalet tillsatta platser inom skogsbruket under år 1941 uppgick såsom
här ovan (sid. 16) angivits till 52,788 för hela riket, varav med sökande från
annat yrkesområde omkring 25,000.
Kommissionen anvisade vidare medel för anordnande genom skogs- och
19
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
flottledsinspektören av utbildningskurser för kockor. Den efter Kungl. Majits
medgivande den 12 december 1941 inom riksförsäkringsanstalten tillsatta
inspektrisen för skogskockorna avlönas med medel ur arbetsmarknadsanslaget.
Då det, närmast med hänsyn till bränsleförsörjningen, visat sig önskvärt
att kunna följa utvecklingen på skogsarbetsmarknaden även i fråga örn de
arbetare, som icke passera den offentliga arbetsförmedlingen, företagas sedan
augusti 1941 månatliga inventeringar av skogsbrukets arbetskraft. Skyldig
att lämna uppgift är (kungl. kung. den 19 juli 1941, nr 668) envar, som bedriver
skogsavverkning med biträde av särskild för ändamålet anställd
arbetskraft. Uppgifter skola lämnas dels örn det antal arbetare, vana och
ovana, som sysselsättas vid inventeringstillfället, dels om det ytterligare
behovet av arbetskraft. Dessa regelbundet återkommande inventeringar
visade under 1941 ett ständigt stigande antal sysselsatta. Sålunda utgjorde
detta antal under augusti i runt tal 39,000, under oktober 55,000, november
75,000 och december 81,000. Det ytterligare erforderliga arbetskraftsbehov,
som redovisades, sjönk från den 22 oktober till den 31 december från 54,000
till 22,000 man. Härav kunde dock arbetsgivarna själva anskaffa ett antal,
varför arbetsförmedlingens medverkan skulle erfordras för endast 11,000
man. Arbetsgivarna torde emellertid ha angivit sitt behov av arbetskraft i
överkant, vilket bekräftas av att det hos arbetsförmedlingarna anmälda behovet
vid årets utgång föga översteg 2,000 vana arbetare, en siffra, som
icke nämnvärt avviker från den under normala år för årstiden vanliga.
Verksamheten vid huggarkurserna belyses av nedanstående tablåer.
Vid huggarkurserna avverkade kvantiteter under år 1941.
Kastved, | Kolved, | Massaved m.m., | Timmer o. dyl., |
lm3 | res | fot8 | fot8 toppmått |
280,000 | 457,000 | 777,000 | 239,500 |
Antal dagsverken, arbetsförtjänster m. m. vid huggarkurser under år 1941.
Dagsverken | Ackords- förtjänst kr. | Medelförtjänst kr. | Utbildnings- bidrag kr. | Utbildnings-bidrag per dag kr. | Summa kr. |
248,344 | 1,201,145 | 4:75 | 467,507 | 1:92 | 6: 67 |
Prestationen per man och dag, omräknad till brännved, utgjorde i medeltal
för samtliga kursdeltagare 1.71 lm3.
Antalet personer, som vid sidan av huggarkurserna åtnjöto utbildningsbidrag,
översteg kursdeltagarnas med i genomsnitt 25 procent. Någon
särskild rapportering angående dessas arbetsprestationer har ej lämpligen
kunnat genomföras, men uppgifterna äro samstämmiga därom, att de äro
högre än kursdeltagarnas.
Den sammanlagda arbetsprestationen för dem som åtnjutit utbildningsbidrag
eller familjetillägg torde, omräknad till brännved, kunna beräknas till
20 Kungl. Marits proposition nr 344.
över 1 miljon kubikmeter löst mått. Härutöver har en avsevärd kvantitet
virke avverkats av ungkarlar, som efter kurstiden fortsatt skogsarbetet utan
att komma i åtnjutande av något bidrag. Kostnaderna för verksamheten
har inklusive skälig avskrivning på förläggningsinventarier uppgått till inemot
2,400,000 kronor under år 1941.
Omskolning av arbetskraft.
För de under året bedrivna s. k. huggarkurserna, avseende omskolning
för skogsarbete, har redogjorts här ovan.
De av kommissionen i maj 1940 igångsatta beredsJcapshirserna för verkstadsindustrien
pågingo under året. Kursernas antal, som vid utgången av
år 1940 uppgick till 78, ökades under år 1941 successivt till 104. Antalet
kurser utgjorde den 31 december 1941 85, därav 52 kurser för mekaniker,
4 för finmekaniker, 1 för verktygsskötare, 1 för elektromekaniker, 5 för smeder
och 22 för svetsare.
Kurserna för svetsare omfattade från början vardera 6 veckor, men i maj
1941 utökades kurstiden till 8 veckor. Övriga kurser pågingo G månader.
I tre avdelningar för finmekaniker i Stockholm utbildades kvinnliga elever.
Intill utgången av år 1941 ha inalles 6,265 elever varit inskrivna i kurserna.
Av dessa voro 1,064 kvar som elever den 31 december, medan omkring
3,688 utskrivits efter genomgången kurs. De återstående 1,558 lia
avbrutit utbildningen, i de flesta fall därför att de erhållit arbete i öppna
marknaden; endast i ett mindre antal fall ha elever nödgats avbryta kursen
på grund av sjukdom eller av annan anledning.
Av de utskrivna 3,688 eleverna ha 799 utbildats till svarvare, 136 till
fräsare, 67 till hyvlare, 18 till slipare, 154 till finmekaniker, 34 till elektromekaniker,
18 till verktygsskötare, 787 till bänkarbetare (filare), 5 till arborrare,
7 till borrare, 109 till smeder och 1,554 till svetsare.
Av de inskrivna eleverna voro 2 procent kvinnor, vilka förut haft olika
sysselsättningar, t. ex. som kontorister, liandelsbiträden, servitriser, hembiträden,
kokerskor m. fl. I övrigt lia cirka 30 procent tillhört byggnadsyrkena,
35 procent övriga yrken inom gruppen industri och hantverk, 2
procent sjöfart och fiske, 20 procent handel, samfärdsel och allmän tjänst
och 11 procent diverse övriga yrken.
Enligt till kommissionen inkomna rapporter hade intill utgången av år
1941 omkring hälften av de utskrivna eleverna kunnat beredas arbete inom
industrien. Kommissionen har sökt att från vederbörande arbetsgivare och
arbetsledare inhämta upplysningar om deras erfarenheter av de anställda
och dessas arbetskunnighet. Att döma av gjorda uttalanden synas erfarenheterna
genomgående ha varit goda. Den samstämmiga uppfattningen beträffande
beredskapskurserna synes vara, att de äro av stor betydelse för
industrien i nuvarande läge, på samma gång som de i stor utsträckning
möjliggjort inordnandet i produktionen av arbetslösa från hårt drabbade
yrkesområden.
Kungl. Maj:ts proposition nr 344. 21
För beredskapsklirsverksamheten har av kommissionen under år 1941 utanordnats
ett belopp av 2,182,165 kronor.
Antalet kurser samt elevernas fördelning på de olika kursorterna framgår
av tab. 7.
Tab. 7. Beredskapskurser för verkstadsindustrin.
Kursort | Rurs-an- ord- nare |
| Den 3l/12 1941 | pågående kurser för |
| Anta | elever från verksam-hetens början | |||||
meka- niker | fin- meka- niker | verk- tyge- skötare | elektro- meka- niker | sme- der | svet- sare | sum- ma | in- skrivna | ut- skrivna | avgåag | kvar- varande 81/l2 1941 | ||
Arvika...... | AK |
| _ |
|
|
| i | i | 66 | 54 |
| 15 |
Dals Långed | AK | i | — | — | — | — | — | i | 20 | 11 | — | 10 |
Eda ........ | AK | i | — | — | — | — | — | i | 27 | 10 | • — | 18 |
Eskilstuna .. | LY | i | — | — | — | — | — | i | 78 | 48 | 16 | 14 |
Göteborg .... | AK | 8 | — | — | — | — | 2 | 10 | 666 | 389 | 132 | 145 |
Halmstad. . .. | LY | 1 | — | — | — | — | 1 | 2 | lil | 71 | 14 | 26 |
Hyltebruk .. | LY | 1 | — | — | — | — | — | 1 | 81 | 63 | 5 | 13 |
Härnösand . . | AK | 1 | — | — | — | — | 1 | 2 | 108 | 98 | — | 26 |
Jönköping . . | AK | 1 | — | — | — | — | 1 | 2 | . 79 | 45 | 7 | 27 |
Köja........ | V |
| — | — | — | i | — | 1 | 52 | 36 | 2 | 14 |
Lilla Edet . . | LY | 1 | — | — | — | — | — | 1 | 44 | 30 | 6 | 8 |
Lysekil...... | V | 2 | — | — | — | — | — | 2 | 105 | 69 | 9 | 27 |
Malmbergetb) | LY | — | — | — | — | — | — | — | 38 | 35 | 3 | — |
Malmö...... | LY | 1 | — | — | — | — | 1 | 2 | 45 | 26 | — | 31 |
Mariestad . . | LY | 2 | — | — | — | — | — | 2 | 88 | 59 | o | 27 |
Mölndal .... | V | 2 | — | — | i | — | — | 3 | 212 | 106 | 65 | 41 |
Norrköping.. | LY | 1 | — | — | — | — | 1 | 2 | 75 | 45 | 3 | 27 |
Piteå........ | V | 1 | — | — | — | — | — | 1 | 123 | 92 | 17 | 14 |
Robertsfors c) | AK | — | — | — | — | — | — | — | 58 | 53 | 5 | — |
Sandö ...... | V | — | — | — | — | — | 1 | 1 | 74 | 57 | 4 | 13 |
Stockholm . . | LY | 8 | 4 | _ | _ | i | 2 | 15 | 1,255 | 643 | 478 | 134 |
Stockholm .. | AK | 7 | — | — | — | 2 | 4 | 13 | 1,524 | 737 | 580 | 207 |
Sundsvall . . | V | 1 | — | — | — | — | — | 1 | 60 | 43 | 7 | 10 |
Södertälje d) | LY | — | — | — | — | — | — | — | 49 | 37 | 12 | — |
Tidaholm f).. | LY | — | — | — | — | — | — | — | 35 | 22 | 13 | — |
Trollhättan .. | LY | 1 | — | _ | — | — | — | 1 | 74 | 19 | 41 | 14 |
Uddevalla . . | V | 3 | — | i | — | — | 1 | 5 | 283 | 171 | 58 | 54 |
Uppsala .... | LY | 3 | — | — | — | — | 2 | 5 | 291 | 181 | 50 | 60 |
Vänersborg. . | LY | 2 | — | — | — | — | 1 | 3 | 183 | 134 | 8 | 41 |
Växjö ...... | AK | 1 | — | — | — | — | 2 | 3 | 147 | 128 | — | 27 |
Älvsbacka . . | V | 1 | _ | _ | _ | __ | _ | 1 | 53 | 31 | 15 | 7 |
Örebro...... | LY | — | — | — | — | 1 | 1 | 2 | 90 | 80 | — | 14 |
Östersund g) | LY | — | — | — | — | — | — | — | 71 | 65 | 6 | — |
Summa | 52 | 4 | i | i | 5 | 22 | 85 | 6,265 | 3,688 | 1,558 | 1,064 |
Anin.
AK = kursen anordnad av arbetslöshetskommitté.
V = » » vid verkstadsskola för arbetslös ungdom.
LY = » » » kommunal anstalt för yrkesundervisning.
a) = avser elever, som erhållit arbete under pågående kurs och fördenskull avbrutit
utbildningen eller som måst sluta på grand av sjukdom eller annan anledning.
b) = kursverksamheten nedlades den 17 april 1941
c) = | » | » »11 | juli 1941 |
|
d) = | » | » >*31 | december | 1941 |
f) = | » | » »18 | maj 1941 |
|
g)- | » | » »13 | december | 1941 |
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
Med bidrag från arbetsmarknadskommissionen anordnades under år 1941
jordbrulcsläger för ungdom dels i hushållningssällskapens regi och dels i samverkan
med frivilliga organisationer. Sammanlagt 49 läger kommo till stånd
med 963 deltagare, därav 153 pojkar och 810 flickor. För bestridande av
kostnaderna för dessa läger utanordnades omkring 65,000 kronor.
Arbetsmarknadskommissionen medgav därjämte bidrag till jordbruksläger
för utbildning av reservpersonal till jordbruket (beredskapsläger), anordnade
av kvinnoföreningarnas beredskapsorganisation (K. B. O.). Denna lägerverksamhet
omfattade under år 1941 sammanlagt 16 läger för tillhopa 261 deltagare.
Såsom statsbidrag till kostnaderna för dessa beredskapsläger utanordnades
15,700 kronor.
Den statsunderstödda frivilliga arbetslöshetsförsäkringen står under socialstyrelsens
överinseende. Arbetslöshetsförsäkringen utnyttjar emellertid den
offentliga arbetsförmedlingen som kontrollorgan. Härigenom bliva de försäkrade,
som uppbära daghjälp, omedelbart tillgängliga för placering på
arbetsmarknaden, när behov av arbetskraft uppkomma inom för dem lämpligt
arbetsområde. Kommissionen lämnar här en inom socialstyrelsen upprättad
förteckning över de 22 erkända arbetslöshetskassor, som voro i funktion
den 1 januari 1942 eller som enligt redan fattade beslut komma att träda i
funktion senare under året.
Kassa | Erkand | Medlems- antal | |
Beklädnadsarbetarnas.................................... | 2/l | 1935 | 28,100 |
Sadelmakarnas, tapetserarnas och reseffektarbetarnas | Vi | 1935 | 3,800 |
Stenindustriarbetarnas .................................. | 23/2 | 1935 | 4,200 |
Handelsanställdas m. fl................................. | Vi | 1935 | 39,500 |
Sko- och läderarbetarnas................................ | Vt | 1935 | 12,700 |
Träindustriarbetarnas.................................... | Vi | 1936 | 29,300 |
Musikernas................................................ | 21/l | 1936 | 3,900 |
Lantarbetarnas .......................................... | 31/7 | 1936 | 41,600 |
Frisörernas................................................ | Vio | 1936 | 3,000 |
Livsmedelsarbetarnas.................................... | V i | 1937 | 29,500 |
Textilarbetarnas.......................................... | i/io | 1937 | 38,900 |
Gjuteriarbetarnas ........................................ | 7i | 1938 | 8,900 |
Gruvindustriarbetarnas.................................. | Vi | 1938 | 9,600 |
Handelstjänstemännens.................................. | 7i | 1940 | 5,500 |
De kemisk-tekniska industriarbetarna m. fl........... | 7i | 1941 | 14,100 |
Bleck- och plåtslagarnas ................................ | 1/4 | 1941 | 2,600 |
Försvarsverkens civila personals ...................... | VlO | 1941 | 14,800 |
Bryggeriarbetarnas ...................................... | 7i | 1942 | 7,000 |
Transportarbetarnas (understöd fr. 1/1 1943).......... | Vi | 1942 | 3,800 |
Metallindustriarbetarnas ................................ | V6 | 1942 | 160,000 |
Bokbinderiarbetarnas.................................... | i/t | 1942 | 8,500 |
Hotell-, kafé- och restauranganställdas................ | ''/t | 1942 | 17,000 |
486,300
Kungl. Maj.ts proposition nr 344.
23
B. Särskilda åtgärder för utnyttjande av värnpliktig arbetskraft under
förstärkt försvarsberedskap.
Den värnpliktige kan, för att tillgodose arbetsmarknadens behov, under
olika förutsättningar erhålla
a) mobiliseringsuppskov enligt uppskovskungörelsen, vilket innebär att
han befrias från inställelse vid mobilisering (under bestämd tid eller tills
vidare) ävensom — med vissa undantag — från inställelse under förstärkt
försvarsberedskap,
b) anstånd med inställelse viss tid under beredskap,
c) hempermittering för längre eller kortare tid respektive hemförlovning
från pågående beredskapstjänstgöring.
Mobiliseringsuppskovet grundas som regel på beslut av arbetsmarknadskommissionen
(uppskovsgrupp II) eller, i fråga örn vissa tjänstemän, av
vederbörande verk eller myndighet (uppskovsgrupp I), men skall för personal
med viss militär tjänsteställning eller viss ålder (högst 25 år) underställas
Kungl. Maj:t. Anstånd med inställelse till respektive hempermittering
eller hemförlovning från beredskapstjänstgöring beviljas i vissa fall av
truppförbandschef i regel dock genom beslut i kommandoväg. Beslut kan
avse enskilt fall eller för olika kategorier av värnpliktiga generella medgivanden.
Beträffande vissa näringsgrenar med mera säsongbetonad sysselsättning
ha generella bestämmelser rörande hemförlovning eller hempermittering
under vissa tider av yrkeskunniga värnpliktiga kunnat utverkas. Detta har
sålunda varit fallet ifråga örn värnpliktiga jordbrukare, personal i arbetsledareställning
eller med vissa speciella arbetsuppgifter, såsom milkolare
m. fl. inom skogsbruket samt arbetsledare och vissa specialarbetare inom
bränntorvindustrin. Vad jordbrukare och personal inom skogsbruket beträffar
har därvid ett system med uppgiftskort kommit till användning.
Nämnda system kom vad de värnpliktiga jordbrukarna beträffar till användning
redan år 1940 men ifråga örn skogsbrukets personal först från årsskiftet
1940/41. Förberedelsearbetet för här nämnda åtgärder för kollektiva hempermitteringar
av värnpliktiga har utförts av arbetsmarknadskommissionen
i samråd med överbefälhavaren och livsmedels- respektive bränslekommissionen
samt representanter för det berörda näringsintresset.
Tilldelningen av uppgiftskort till värnpliktiga jordbrukare är baserad på
uppgifter, som införskaffats från arbetsblocken inom jordbruket, rörande
bland annat åkerarealens storlek, tillgången på värnpliktig och icke värnpliktig
arbetskraft — även reservarbetskraft — samt arbetskraftens fördelning
på olika yrkeskategorier. Med ledning härav har en gradering av liempermitteringsbehovet
kunnat ske med beaktande av såväl produktionssynpunkter
som tillgången på icke värnpliktig arbetskraft ävensom varje enskild
värnpliktigs arbetsuppgift.
Uppgiftskorten för den värnpliktiga skogspersonalen äro med hänsyn till
de värnpliktigas speciella arbetsuppgifter indelade i olika grupper. I dessa
24
Kungl. Maj.ts proposition nr 344.
grupper ingå icke körare och huggare, då någon fastare registrering i sådan
form, som måste förutsättas för utfärdande av uppgiftskort, härvidlag icke
ansetts genomförbar. På grund av att redan i början av avverkningssäsongen
1941/42 kunde förutses att behovet av körkarlar skulle bli svårt att tillgodose
i vissa län, örn icke ledighet för värnpliktiga sådana i någon utsträckning
kunde beredas, verkställde kommissionen emellertid efter samråd
med överbefälhavaren och bränslekommissionen en tillfällig registrering av
värnpliktiga körkarlar, sysselsatta hos skogsägare, som ålagts en mera betydande
produktionsplikt. Registreringen, som påbörjades i december 1941,
möjliggjorde att kollektiv hempermittering kunde äga rum från och med
månadsskiftet januari—februari 1942.
Utöver förutnämnda åtgärder, avseende större grupper av värnpliktiga,
har kommissionen under året avgivit yttranden över omkring 25,000 enskilda
framställningar örn hempermittering från eller anstånd med beredskapstjänstgöring.
C. Planläggning, registrering m. m.
I sin framställning den 2 maj 1941 meddelade kommissionen, att det
vore kommissionens avsikt att planläggningen av hjälpåtg är derna och anskaffningen
av arbetsobjekt skulle bedrivas med största intensitet, så att arbetet
med denna planläggning under sommaren och hösten 1941 skulle kunna
framföras så långt, att ett betydande antal arbetsobjekt då funnes färdiga
för igångsättning under nästkommande vinter, för den händelse behov därav
skulle uppkomma.
Den planläggning kommissionen bedrivit i dylikt syfte har tillgått på så
sätt, att kommissionen under våren hänvänt sig till vissa kommuner i riket
med begäran örn uppgifter beträffande olika ifrågasatta beredskapsarbeten.
De kommuner, som sålunda tillfrågats, äro sådana, där man i första hand
haft anledning befara en uppkommande respektive stegrad arbetslöshet. De
uppgifter, som inkommit från dessa kommuner, ha sammanställts och kompletterats,
varefter länsstyrelsernas och även andra myndigheters uppfattning
inhämtats örn den inbördes ordning företagen emellan, som borde givas dem
med hänsyn till graden av deras angelägenhet. Med angelägenhet har då
avsetts företagens nytta såsom sådana, helt oavsett angelägenheten att bereda
sysselsättning åt hjälpsökande arbetslösa. Därjämte har kommissionen hos
vederbörande länsstyrelser införskaffat närmare upplysningar beträffande de
mest angelägna arbetena för utrönande av frågan, huruvida dessa vore att
anse som tillräckligt förberedda för att komma till utförande under ovan
angivna tidsperiod.
Genom dessa åtgärder förelåg i slutet av år 1941 planer för ett betydande
antal företag i sådant skick att de hade kunnat komma till utförande som
kommunala beredskapsarbeten redan under vintern eller våren, örn behov därav
hade uppstått. Ett icke ringa antal av dessa företag har också beslutats
som kommunala beredskapsarbeten, medan andra åter i nuvarande arbetsmarknadsläge
fått anstå. Dessa företag ävensom andra arbeten, som på
25
Kungl. Maj-.ts proposition nr 344.
liknande sätt nu förberedas, beräknas till större delen kunna stå till förfogande
under nästa budgetår. Genom dessa planläggningsåtgärder har man
sökt att i möjligaste mån begränsa den tid, som ligger emellan beslutets
fattande och arbetets igångsättande.
Samordnad med denna planläggning av arbetsobjekt för beredskapsarbeten
har utförts en fortgående allmän granskning av förslag till allmänna,
statliga och kommunala arbeten ur synpunkten av angelägenheten och lämpligheten
av desammas anordnande under nuvarande förhållanden med hänsyn
i första hand till arbetsmarknadsläget. Denna granskning bär i anslutning
till departementschefens uttalande i proposition nr 1941: 30, sid. 52,
omfattat företag, för vilka avsetts s. k. B-anslag å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1940/41, planerade större beredskapsarbeten och företag,
för vilkas utförande respektive kommuner anhållit örn lånetillstånd.
Granskningen utföres i samarbete med andra statliga organ, främst socialoch
finansdepartementen samt industrikommissionen. Vidare må nämnas,
att kommissionen varit i tillfälle att framföra arbetsmarknadssynpimkter för
industrikommissionen och statens byggnadslånebyrå vid dessa myndigheters
prövning av ansökningar om licenser för anskaffning av ransonerad byggnadsmateriel
respektive ansökningar örn tertiärlån till byggnadsverksamhet.
Arbetet med krigsindustriens m o bil iseringsplan ering har fortgått i samband
med den två gånger örn året återkommande revisionen av mobiliseringsuppskoven.
Därvid har från industriens sida visats alltmera ökad förståelse
för nödvändigheten att organisera och utbilda reservarbetskraft. Industriens
egna förberedelser härför bestå i att på frivillighetens väg till sig knyta
och uppskola ersättningspersonal. Arbetsmarknadskommissionen har, såväl
i samband med beviljandet av uppskov som genom särskilda aktioner i
samverkan med statens industrikommission, oavlåtligt inskärpt hos företagen
nödvändigheten av dylika åtgärder, särskilt beträffande kvinnorna, vilka
representera den numerärt största tillgången. Genom av arbetsmarknadskommissionen
anordnade beredskapskurser för verkstadsindustrien (jfr sid. 20)
har under icke fullt två år utbildats eller omskolats 6,300 elever, som alltså
kunnat tillföras industrien utöver det normala tillskottet från olika utbildningsanstalter.
I detta sammanhang har frågan om införande av utbildningstvång,
där frivillig arbetskraft ej går att erhålla, varit uppe till diskussion.
Dessa åtgärder äro ett led i en centralt ledd mobiliseringsplanering beträffande
varje krigsviktigt industriföretag, utförd i samarbete mellan arbetsmarknadskommissionen,
industrikommissionen, landsorganisationen och industriens
centrala organisationer. Det tekniska genomförandet av detta
mobiliseringsarbete bör nämligen för effektivitetens skull främst ankomma
på industrien själv under ledning av kommissionerna, som bistå industrien
med råd och dåd och ordna samverkan mellan arbetsgivare- och arbetareorganisationer.
Viktiga detaljer av industriens mobiliseringsplanering är
organiserandet av inkvarteringsmöjligheter för reservpersonalen och övriga
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
sociala välfärdsanordningar, vare sig dessa skola åvila industrien eller det
allmänna. Aven i dessa avseenden pågår organisationsarbetet.
Inom jordbruket bar, med början år 1940, verkställts en delvis nominativ,
delvis endast numerär registrering inom arbetsblocJcen, till antalet 70,000
med en redovisad arbetsstyrka av 5 ä 600,000 män och 400,000 kvinnor.
I syfte att förbereda en effektivare organisation av blocken medgav Kungl.
Majit den 30 oktober 1941 på hemställan av arbetsmarknadskommissionen i
samråd med livsmedelskommissionen att inom arbetsmarknadskommissionen
finge anställas en särskild tjänsteman för vissa planläggnings- m. fl. arbetsuppgifter.
För resultaten av detta arbete, som uppnåtts först under 1942,
redogöres här nedan (sid. 65).
På därom gjord framställning bemyndigade Kungl. Majit den 28 februari
1941 kommissionen att verkställa en inventering av arbetskraften inom industri
och hantverk. Denna inventering och därmed förbunden bearbetning
har under året slutförts. I anslutning härtill ha företagsregister omfattande
cirka 23,000 företag med cirka 710,000 anställda upplagts och ställts till länsarbetsnämndernas
förfogande.
Uppgifterna från den i januari månad 1941 genomförda beredslcapsmönstringen,
som förutom värnpliktiga även omfattade icke krigstjänstskyldiga
män i åldern 16—60 år till ett antal av omkring 700,000, ha i denna del
varit föremål för bearbetning delvis hos länsarbetsnämnderna, delvis hos
kommissionen (det vidare bearbetandet av detta material har avslutats under
1942).
Genom Kungl, brev deli 21 februari 1941 bemyndigades kommissionen att
verkställa registrering av personal, som är avsedd att tagas i anspråk för
vissa beredskapsuppgifter. Ifrågavarande registrering har skett hos länsarbetsnämnderna
i särskilda beredskajjsregister. Sedermera fastställdes genom
Kungl. Maj:ts kungörelse den 30 augusti 1941 (nr 720) skyldighet för myndighet
eller organisation, som handhar planläggning av beredskapsuppgift,
att på anmodan av kommissionen fortlöpande lämna uppgifter till beredskapsregistren
rörande beredskapspliktiga, vilka myndigheten eller organisationen
äger taga i anspråk. Frågan örn sättet för slitande av tvist i sådana
fall, då tvenne organisationer för oförenliga arbetsuppgifter göra anspråk på
en och samma person, är föremål för 1941 års hemortsförsvarssakkunnigas
behandling.
D. Hjälpverksamheten för arbetslösa.
I fråga örn principerna för anordnande av arbeten för hjälpsökande arbetslösa
har, med nedan angivet undantag för arkivarbeten (sid. 37), inga
förändringar vidtagits under året. Det system för statsbidrag till den kommunala
hjälverksamheten, som av Kungl. Majit godkändes den 6 december
1940 (proposition 1941: 30, sid. 46), har enligt givet bemyndigande försöksvis
tillämpats under året.
Kommissionen har ansett sig böra vidtaga ett förtydligande beträffande
beredskapsarbetenas nomenklatur. Begreppet »kommunalt beredskapsarbete»
27
Kungl. Maj.ts proposition nr 344.
avsåg ursprungligen beredskapsarbete i kommunal regi med statsbidrag.
Man torde därvid ej ha räknat med att kommuner skulle beteckna kommunala
arbeten utan statsbidrag som »beredskapsarbeten». Så bar emellertid
blivit fallet. Kommissionen bär därför ansett sig böra införa beteckningen
»statskommunalt beredskapsarbete» för beredskapsarbete i kommunal regi
med statsbidrag. Härigenom vinnes att, såsom förut varit fallet med reservarbetena,
redan av arbetstypens beteckning framgår, örn statsbidrag utgår
eller icke.
Hjälpsökandeklientelets omfattning
och sammansättning.
Uppgifter örn antalet hos arbetslösbetskommittéerna anmälda hjälpsökande
arbetslösa vid slutet av varje månad under åren 1932—1941 ingå i de sam
-
Tal». 8. Antal hjälpsökande arbetslösa åren 1932—1941 i procent av motsvarande
antal närmast föregående år.
Månad | 1932 | 1933 | 1934 | 1935 | 1930 | 1937 | 1938 | 1939 | 1940 | | 1941 '' |
J arnian............. | 257.8 | 174.1 | 95.o | 54.5 | 65.7 | 54.6 | 65.7 | 132.9 | 53.1 | 196.2 |
Februari............ | 259.7 | 168.4 | 91.4 | 54.o | 64.7 | 53.8 | 71.2 | 130 4 | 52.3 | 229.8 |
Mars .............. | 261.8 | 170.1 | 85.9 | 52.1 | 63.0 | 52.2 | 72.3 | 135.8 | 52.6 | 235.2 |
April .............. | 282.6 | 158.8 | 82.3 | 51.6 | 62.1 | 47.7 | 76.1 | 147.0 | 39.7 | 309.5 |
Maj................ | 301.3 | 150.1 | 74.4 | 52.6 | 56.5 | 45.8 | 87.1 | 127.6 | 44.7 | 315.6 |
J lini................ | 313.5 | 149.4 | 68.5 | 51.3 | 50.6 | 44 2 | 104.o | 105.1 | 55.5 | 297.9 |
Juli................ | 310.2 | 146.6 | 62.1 | 49.4 | 50.5 | 45.6 | 102.6 | 91.8 | 85.6 | 205.1 |
Augusti............ | 279.6 | 144.4 | 57.6 | 50.2 | 49.8 | 46.1 | 104.3 | 87.2 | 119.0 | 144.7 |
September.......... | 263.5 | 142.4 | 52.1 | 52.2 | 50.7 | 46.8 | 110.6 | 87.8 | 128.9 | 108.5 |
Oktober............ | 216.3 | 133.3 | 51.5 | 55.5 | 52.6 | 50.2 | 112.6 | 87.2 | 132.8 | 78.2 |
November.......... | 190.3 | 116.1 | 53.9 | 58.9 | 53.1 | 56.3 | 116.6 | 82.7 | 132.0 | 71.9 |
December.......... | 181.6 | 106.1 | 54.3 | 62.4 | 53.2 | 60.9 | 125.8 | 63.3 | 157.1 | 83.4 |
Medeltal | 244 7 | 144.0 | 70.o | 53.6 | 57.8 | 51.2 | 88.0 | lös. 4 | 76 l | 166.2 |
Tab. 9. Antal kommuner 1 nied rapporterad arbetslöshet åren 1932—1941.
Månad | 1932 | 1933 | 1034 | 1935 | 1936 | 1937 | 1938 | 1039 | 1940 | 1941 |
Januari............ | 673 | 1,148 | 1,478 | 1,251 | 810 | 433 | 268 | 321 | 252 | 258 |
Februari .......... | 751 | 1.212 | 1,529 | 1,219 | 759 | 417 | 270 | 333 | 239 | 282 |
Mars .............. | 757 | 1,222 | 1,525 | 1,180 | 727 | 373 | 254 | 333 | 227 | 289 |
April .............. | 758 | 1,181 | 1,437 | 1,051 | 666 | 335 | 232 | 315 | 178 | 285 |
Maj................ | 743 | 1,113 | 1,337 | 901 | 568 | 277 | 216 | 286 | 159 | 268 |
Juni .............. | 708 | 1,091 | 1,270 | 840 | 482 | 231 | 204 | 266 | 140 | 251 |
Juli................ | 727 | 1,108 | 1,220 | 722 | 426 | 218 | 187 | 232 | 169 | 240 |
Augusti............ | 746 | 1.122 | 1.160 | 709 | 421 | 227 | 186 | 227 | 180 | 228 |
September.......... | 774 | 1,166 | 1,138 | 691 | 400 | 215 | 194 | 226 | 193 | 225 |
Oktober............ | 835 | 1.238 | 1.178 | 734 | 409 | 230 | 219 | 250 | 208 | 235 |
November.......... | 943 | 1,340 | 1,232 | 796 | 429 | 244 | 253 | 266 | 223 | 242 |
December.......... | 1,000 | 1,401 | 1,252 | 833 | 427 | 262 | 277 | 265 | 220 | 255 |
Medeltal | 785 | 1,195 | 1,813 | 911 | 544 | 288 | 230 | 277 | 199 | 255 |
1 Skee kommun i Bohuslän är delad i 2 distrikt med var sin arbetslöshetskommitté.
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
manfattande uppgifter om arbetsmarknaden, som lämnats i tab. 4. I tab. 8
har vidare antalet hjälpsökande under ifrågavarande tid angivits i procent
av motsvarande antal samma månad föregående år. Av tabellerna framgår,
att antalet hjälpsökande arbetslösa under första halvåret 1941 var högre än
under motsvarande tid åren 1937—1940. Stor efterfrågan på arbetskraft till
skogen, betfälten m. m. minskade emellertid hjälpsökandesiffrorna betydligt
under andra halvåret 1941, och säsongökningen i arbetslösheten under årets
sista månader blev relativt obetydlig. Yid årets utgång var antalet hjälpsökande
lägre än under motsvarande tid åren 1938 och 1940 men obetydligt
högre än 1937 och avsevärt högre än 1939.
Antalet kommuner, som rapporterade arbetslöshet (se tab. 9), var under
hela år 1941 högre än under föregående år och uppgick i medeltal till 255.
Yid 1941 års utgång rapporterade 255 av landets 2,523 kommuner arbetslöshet.
Folkmängden i de rapporterande kommunerna uppgick dock till
ungefär hälften av folkmängden i hela riket. I 206 kommuner (81 procent
av rapportkommunerna) var antalet hjälpsökande mindre än 1 procent av
Tab. 10. lie hjälpsökande arbetslösas fördelning på rissa geografiska områden
åren 1932—1941. Årsmedeltal.
Områden | 1932 | 1933 | 1934 | 1935 | 1936 | 1937 | 1938 | 1939 | 1940 | 1941 |
Antal |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Städer ................ | 35,533 | 55.647 | 41,307 | 22,610 | 15,893 | 10,272 | 8,643 | 6,887 | 8,704; 15,020 | |
därav |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Stockholm .......... | 6,926 | 13,324 | 10,643 | 5,081 | 3,436 | 2,053 | 1,323 | 986 | 1,903 | 4,131 |
Göteborg ............ | 6,072 | 8,699 | 6,787 | 3,746 | 2,399 | 1,283 | 1,185 | 1,048 | 2,630 | 4,574 |
Malmö .............. | 3,259 | 4,199 | 2,707 | 1,375 | 1,189 | 862 | 780 | 561 | 957 | 1,331 |
Summa storstäder | 16,257 | 26,222 | 20,187 | 10,202 | 7,024 | 4,198 | 3,288 | 2,595 | 5,490 | 10,036 |
Övriga städer ........ | 19,276 | 29,425 | 21,170 | 12,408 | 8.869 | 6,074 | 5,355 | 4,292 | 3,214 | 4,984] |
Landsbygd............ | 78,374 | 108,407 | 73,495 | 38,971 | 19,708 | 7,941 | 7,546 | 10,669 | 4,663 | 7,199 |
därav |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Göteborgs o. Bohus län | 4,076 | 6,019 | 5,851 | 4,078 | 2,584 | 1,479 | 1,221 | 1,092 | 1,303 | 1,787 |
Västernorrlands län . . | 13,574 | 15,967 | 10,935 | 6,776 | 4,860 | 2,656 | 3,133 | 3,844 | 1,841 | 2,510 |
Övriga län .......... | 60,724 | 86,421 | 56,709 | 28,1 17 | 12,264 | 3,806 | 3,192 | 5,733 | 1,519 | 2,902 |
Summa | 113,907 | 164,054 | 114,802 | 61,581 | 35,601 | 18,213 | 16,189 | 17,556 | 13,367 | 22,219 |
Procent |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Städer ................ | 31.2 | 33.9 | 36.o | 36.7 | 44.6 | 56.4 | 53.4 | 39.2 | 65.1 | 67.6 |
därav |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Stockholm .......... | 6.1 | 8.1 | 9.3 | 8.3 | 9.7 | 11.3 | 8.2 | 5.6 | 14.2 | 18.6 |
Göteborg ............ | 5.3 | 5.3 | 5.9 | 6.1 | 6.7 | 7.0 | 7.3 | 6.0 | 19.7 | 20.6 |
Malmö .............. | 2.9 | 2-6 | 2.4 | 2.2 | 3.3 | 4.7 | 4.8 | 3.2 | 7.2 | 6.0 |
Summa storstäder | 14.3 | 16.0 | 17.6 | 16.6 | 19.7 | 2 3.0 | 20.8 | 14.8 | 41.1 | 45.2 |
Övriga städer........ | 16.9 | 17.0 | 18.4 | 20.1 | 24.9 | 33.4 | 33.1 | 24.4 | 24.0 | 22.4 |
Landsbygd............ | 68.» | 66.1 | 64.0 | 63.3 | 55.4 | 43.6 | 46.6 | 60.8 | 34.9 | 32.4 |
därav |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Göteborgs o. Bohus län | 3.6 | 3.7 | 5.1 | 6.0 | 7.3 | 8.1 | 7.5 | 6.2 | 9-7 | 8.0 |
Västernorrlands län . . | 11.9 | 9.7 | 9.6 | 1 1.0 | 13.7 | 14.6 | 19.4 | 21.9 | 13.8 | 11.3 |
övriga län .......... | 53 s | 52.7 | 49.4 | 45.7 | 34.4 | 20.9 | 19.7 | 32.7 | 11.4 | 13.1 |
Summa | lOO.o | lOO.o | lOO.o | lOO.o | lOO.o | lOO.o | lOO.o | lOO.o | lOO.o | 100.O |
29
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
Tab. 11. Antal hjälpsökande arbetslösa inom olika län Åren 1932—1941.
Irsmedeltal.
Län | 1932 | 1983 | 1934 | 1935 | lorn; j | 1937 | 1938 | 1939 | 1940 | 1941 |
Stockholms stad | 6,926 | 13,324 | 10,643 | 5,081 | 3,436 | 2,053 | 1,323 | 986 | 1,903 | 4,131 |
| 2,050 | 4,981 | 4,411 | 2,216 | 1,132 | 416 | 187 | 153 | 277, | 1,227 |
Uppsala ........ Södermanlands . . | 1,288 | 2,488 | 1,874 | 1,041 | 470 | 265 | 282 | 227 | 137 | 230 |
1,832 | 2,849 | 1,891 | 625 | 273 | 160 | 157 | 109 | 158 | 350 | |
Östergötlands. . .. | 2,785 | 4,899 | 3,563 | 1,348 | 774 | 524 | 466 | 362 | 260 | 534 |
Jönköpings...... | 1,347 | 2,489 | 2,160 | 1,106 | 628 | 295 | 219 | 218 | 183 | 309 |
| 1.835 | 2,650 | 2,022 | 962 | 452 | 164 | 142 | 187 | ilo | 133 |
| 3,869 | 5,541 | 3,815 | 2,115 | 1,080 | 420 | 410 | 399 | 276 | 502 |
| ''249 | 697 | 410 | 153 | 129 | 102 | 100 | 71 | 29 |
|
1 Blekinge ........ 1 Kristianstads .... | 4,246 | 5,791 | 4,944 | 3,195 | 1,612 | 814 | 637 | 794 | 323 | 303, |
1,791 | 2,746 | 2,117 | 889 | 342 | 132 | 107 | 104 | 55 | 87 | |
| 3,259 | 4,199 | 2,707 | 1.375 | 1.189 | 862 | 779 | 562 | 957 | 1,331 |
Malmöhus i övrigt | 4,546 | 7,044 | 5,185 | 2,616 | 1,713 | 1,248 | 1,096 | 661 | 498 | 76 ''l |
| 1.067 | 1,699 | 1.454 | 882 | 574 | 409 | 371 | 253 | 159 | 260 |
Göteborgs stad . . | 6,072 | 8,699 | 6,787 | 3,746 | 2,399 | 1,283 | 1,186 | 1,047 | 2,630 | 4,574 |
Göteborgs och | 5,341 | 7,730 | 7,208 | 5,019 | 3,332 | 2,022 | 1,724 | 1,541 | 1,736 | 2,353 |
! Alvsborgs ...... | Skaraborgs...... | 2,250 | 3,520 | 2,724 | 1,435 | 765 | 427 | 279 | 231 | 207 | 276 |
1,274 | 2,240 | 1,866 | 959 | 455 | 203 | 196 | 82 | 32 | 83 | |
7,207 | 9,755 | 6,579 | 3,836 | 1,669 | 513 | 515 | 1,121 | 309 | 325 | |
| 4,191 | 5,789 | 3,919 | 1,898 | 887 | 329 | 199 | 168 | 210 | 200 |
| Västmanlands. . . . | 2,853 | 4,273 | 2,201 | 653 | 174 | 57 | 46 | 44 | 51 | 80 |
Kopparbergs .... Gävleborgs...... Västernorrlands. . | 5,720 | 9,202 | 5,989 | 2,904 | 1,195 | 274 | 121 | 154 | 105 | 66 |
7,789 | 10,660 | 6,764 | 3,984 | 1,874 | 747 | 554 | 742 | 336 | 49y | |
14(268 | 17,025 | 11,486 | 7,037 | 5,072 | 2,809 | 3,266 | 3,954 | 1,927 | 2,685 | |
| 4,493 | 5,724 | 2,405 | 1,086 | 307 | 30 | 25 | 212 | 43 | 65 |
! Västerbottens.... | 4,702 | 6,240 | 3,692 | 1,872 | 897 | 299 | 345 | 637 | 191 | 332 |
Norrbottens .... | 10,656 | 11,800 | 5,986 | 3,550 | 2,773 | 1,359 | 1,457 | 2,537 | 265 | 447 |
Hela riket | 113,907 | 164,054 | 114,802 | 61,581 | 35,601 | 18,213 | 16,189 | 17,556 | 13,367 | 22,219 |
Städer | 35,533 | 55,647 | 41,307 | 22,610 | 15,893 | 10,272 | 8,643 | 6,887 | 8,704 | 15,020 |
Landsbygd | 78,374 | 108,407 | 73,495 | 38,971 | 19,708 | 7,941 | 7,546 | 10,669 | 4,663 | 7,199 |
folkmängden, i 27 kommuner 1—2 procent, i 12 kommuner 2—3 procent
och i 10 kommuner 3—7 procent. Av de sistnämnda kommunerna voro 8
belägna i Göteborgs och Bohus län (Askum, Svenneby, Tossene, Näsinge,
Bro, Lommeland, Brastad och Malmön) och 2 i Västernorrlands län (Bjärtrå
och Högsjö).
Liksom under år 1940 var arbetslösheten huvudsakligen koncentrerad till
storstäderna samt Göteborgs och Bohus och Västernorrlands läns landsbygd.
Av tab. 10 framgår, att nära 2/s av samtliga hjälpsökande voro hemmahörande
i dessa områden. I medeltal rapporterades där under år 1941
14,333 hjälpsökande arbetslösa mot 8,634 föregående år.
Av samtliga hjälpsökande voro under år 1941 67.6 procent hemmahörande
i städer, därav 45.2 procent i storstäder, och 32.4 procent på landsbygden.
Ytterligare uppgifter örn arbetslöshetens geografiska fördelning lämnas i
tab. 11, vari redovisas medelantalet hjälpsökande i varje län under aren
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
Tab. 12. Antal hjälpsökande arbetslösa på 1,000 invånare inom olika län
åren 1932-1941.
Län | 1932 | ... 1033 | 1934 | 1935 | 1936 | 1937 | 1938 | 1939 | 1940 | 1941 |
Stockholms stad .... | 13.r> | 25.6 | 20.4 | 9.7 | 6.4 | 3.8 | 2.4 | 1.7 | 3.3 | 7.0 |
Stockholms ........ | 7.7 | 18.6 | 16.3 | 8.2 | 4.2 | 1.5 | 0.7 | 0.5 | 1.0 | 4.3 |
Uppsala............ | 9.4 | 18.o | 13.5 | 7.5 | 3.4 | 1.9 | 2.0 | 1.6 | 1.0 | 1.7 |
Södermanlands .... | 9.8 | 15.2 | 10.1 | 3.3 | 1.4 | 0.8 | 0.8 | 0.6 | 0.8 | 1.8 |
Ostergötlands ...... | 9.o | 15.8 | 11.4 | 4.3 | 2.5 | 1.7 | 1.5 | 1.2 | 0.8 | 1.7 |
Jönköpings ........ | 5.8 | 10.7 | 9.2 | 4.7 | 2.7 | 1.2 | 0.9 | 0.9 | 0.8 | 1.3 |
Kronobergs ........ | 11.8 | 17.1 | 13.o | 6.2 | 2.9 | 1.1 | 0.9 | 1.2 | 0.7 | 0.9 |
Kalmar ............ | 16.7 | 23.9 | 16.4 | 9.1 | 4.7 | 1.8 | 1.8 | 1.7 | 1.2 | 2.2 |
Gotlands .......... | 4.3 | 12.1 | 7.1 | 2.6 | 2.2 | 1.8 | 1.7 | 1.2 | 0.5 | 1.2 |
Blekinge .......... | 29. s | 39.8 | 33.8 | 21.9 | 11.0 | 5.6 | 4.4 | 5.5 | 2.2 | 2.i |
Kristianstads ...... | 7.3 | ll.i | 8.5 | 3.6 | 1.4 | 0.5 | 0.4 | 0.4 | 0.2 | 0.4 |
Malmö stad ........ | 25.1 | 32.o | 20.5 | 9.9 | 8.4 | 6.o | 5.3 | 3.7 | 6.2 | 8.6 |
Malmöhus i övrigt.. | 11.9 | 18.4 | 13.5 | 6.9 | 4.5 | 3.3 | 2.9 | 1.8 | 1.3 | 2.i |
Hallands .......... | 7.1 | 11.2 | 9.6 | 5.8 | 3.8 | 2.7 | 2.4 | 1.7 | 1.0 | 1.7 |
Göteborgs stad .... | 24.5 | 34.0 | 26.9 | 14.7 | 9.3 | 4.9 | 4.4 | 3.8 | 9.4 | 16.3 |
i övrigt.......... | 25.2 | 36.4 | 33.9 | 23.6 | 15.8 | 9.6 | 8.3 | 7.5 | 8.6 | 11.5 |
Alvsborgs .......... | 7.2 | 11.2 | 8.6 | 4.5 | 2.4 | 1*3 | 0.9 | 0.7 | 0.6 | 0.8 |
Skaraborgs ........ | 5.3 | 9.2 | 7.7 | 4.o | 1.9 | 0.8 | 0.8 | 0.3 | O.i | 0.3 |
Värmlands.......... | 26.7 | 35.9 | 24.i | 14.0 | G.i | 1.9 | 1.9 | 4.2 | 1.2 | 1.2 |
Orebro ............ | 19.2 | 26.5 | 17.9 | 8.7 | 4.1 | 1.6 | 0.9 | 0.8 | O.o | 0.9 |
Västmanlands ...... | 17.7 | 26.5 | 13.6 | 4.o | 1.1 | 0.3 | 0.3 | 0.3 | 0.3 | 0.5 |
Kopparbergs........ | 22.9 | 36.8 | 23.9 | 11.6 | 4.8 | 1.1 | 0.5 | 0.6 | 0.4 | 0.3 |
Gävleborgs ........ | 27.9 | 38.i | 24.i | 14.2 | 6.7 | 2.7 | 2.o | 2.7 | 1.2 | 1.8 |
Västernorrlands .... | 51.0 | 60.6 | 40.8 | 24.9 | 18.o | 10. o | 11.7 | 14.2 | 7.o | 9.7 |
Jämtlands.......... | 33.3 | 42.2 | 17.7 | 8.0 | 2.2 | 0.2 | 0.2 | 1.5 | 0.3 | 0.5 |
Västerbottens ...... | 22.9 | 30. o | 17.5 | 8.8 | 4.2 | 1.4 | 1.6 | 2.9 | 0.9 | 1.5 |
Norrbottens........ | 52.8 | 58.2 | 29.3 | 17.2 | 13.4 | 6.5 | 6.9 | 12.o | 1.2 | 2.1 |
Hela riket | 18.6 | 265 | 18.5 | 9.9 | 5.7 | 2.9 | 2.8 | 2.8 | 2.1 | 3.5 |
Städer | 17.4 | 27.o | 19.9 | 10.7 | 7.4 | 4.7 | 3.9 | 3.0 | 3.7 | 6.3 |
Landsbygd | 19.o | 26.3 | 17.8 | 9.4 | 4.8 | 2.0 | 1.9 | 2.6 | 1.2 | 1.8 |
1932—1941, och i tab. 12, vari nämnda årsmedeltal satts i relation till. hela
folkmängden i respektive län. Både absolut och relativt var arbetslösheten
under år 1941 — liksom under det näst föregående året — störst i Göteborgs
stad. Det därnäst högsta absoluta årsmedeltalet för 1941 uppvisade
Stockholms stad. I förhållande till folkmängden var dock arbetslösheten
av större omfattning i Bohuslän, Västernorrland och Malmö stad. Utom
nu nämnda län och städer förekom arbetslöshet av mera betydande omfattning
endast i Stockholms län. I jämförelse med 1940 uppvisade nästan
samtliga län högre arbetslöshetssiffror för 1941. Särskilt betydande var
ökningen i Stockholms stad och län.
I bilaga 1 lämnas uppgifter örn arbetslöshetsförhållandena i samtliga
kommuner, som rapporterade arbetslöshet den 31 december åren 1940 och
1941.
I tab. 13 meddelas uppgifter om de arbetslösas fördelning på yrkes -
Kungl. Majlis proposition nr 344. 31
Tab. 13. De hjälpsökande arbetslösas fördelning på yrkesgrupper åren 1932—1941.
Årsmedeltal.1
Yrkesgrupper | 1932 | 1933 | 1934 | 1935 | 1936 | 1937 | 1938 | 1939 | 1940 | 1941 |
Antal Jordbruk och skogshus- |
|
|
|
|
|
|
|
| 355 | 410 |
hållning ............ | 19,850 | 30,106 | 17,786 | 6,587 | 1,739 | 514 | 891 | 2,121 | ||
Jordbruk ............ | 6,849 | 12,769 | 9,140 | 3,183 | 790 | 295 | 242 | 321 | 162 | 221 |
Skogshushållning .... | 13,001 | 17,337 | 8,646 | 3,399 | 949 | 219 | 649 | 1,800 | 193 | 189 |
Industri och hantverk .. | 49,835 | 69,864 | 48,830 | 28,110 | 17,684 | 9,347 | 8,348 | 8,283 | 8,239 | 14,835 |
Malmbrytning och me- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
tall industri.......... | 17,168 | 20,776 | 12,326 | 5,165 | 2,840 | 1,138 | 1,013 | 932 | 673 | 1,126 |
Jord- och stenindustri | 8,348 | 12,000 | 10,612 | 6,958 | 3,845 | 1,841 | 1,338 | 1,481 | 1,458 | 2,147 |
Trävaruindustri ...... | 11,258 | 13,442 | 8,905 | 5,929 | 4,262 | 2,406 | 2,409 | 2,475 | 1,290 | 1,576 |
Byggnadsverksamhet . . | 6,822 | 12,513 | 8,445 | 5,585 | 3,805 | 2,317 | 2,195 | 2,317 | 3,705 | 7,895 |
Övriga industrier...... | 6,239 | 11,133 | 8,542 | 4,473 | 2,932 | 1,645 | 1,393 | 1,078 | 1,113 | 2,091 |
Sjöfart och fiske ...... | 1,600 | 2,708 | 2,304 | 1,269 | 727 | 349 | 277 | 251 | 245 | 404 |
Handel, samfärdsel och |
|
|
|
|
|
|
|
|
| 3,709 |
allmän tjänst........ | 5,397 | 11,238 | 9,342 | 5,490 | 3,599 | 2,265 | 1,796 | 1,506 | 1,970 | |
Husligt arbete ........ | . 132 | 376 | 210 | 45 | 53 | 37 | 27 | 25 | 35 | 80 |
Arbete, ej hänförligt titt |
|
|
|
|
|
|
| 5,370 | 2,523 | 2,781 |
annan grupp ........ | 37,093 | 49,762 | 36,330 | 20,080 | 11,799 | 5,701 | 4,850 | |||
Summa | 113,907 | 164,054 | 114,802 | 61,581 | 35.601 | 18,213 | 16,189 | i- tH | 13,36" | 22,219 |
Procent Jordbruk och skogshus- |
|
|
|
|
|
|
| 12.1 |
| 1.8 |
hällning ............ | 17.4 | 18.s | 15.5 | 10.7 | 4.9 | 2.8 | 5.6 | 2.7 | ||
Jordbruk ............ | 6.o | 7 8 | 8.0 | 5.2 | 2.2 | 1.0 | 1.5 | 1 .8 | 1.2 | 1.0 |
Skogshushållning .... | 11.4 | 10.5 | 7.5 | 5.5 | 2.7 | 1.2 | 4.0 | 10.3 | 1.5 | 0.8 |
Industri och hantverk .. | 43.8 | 42.6 | 42.5 | 45.6 | 49.7 | 51.3 | 51.6 | 47.2 | 61.6 | 66.8 |
Malmbrytning och me- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
tallindustri.......... | 15.1 | 12.6 | 10.7 | 8.4 | 8.0 | 6.3 | 6.2 | 53 | 5.o | 5.1 |
Jord- och stenindustri | 7.8 | 7.3 | 9.2 | 1 1.3 | 10.8 | 1 0.1 | 8.3 | 8.4 | 10.9 | 9.7 |
Trävaruindustri ...... | 9.9 | 8.2 | 7.8 | 9.8 | 12.0 | 13.2 | 14‘9 | 14.1 | 9.7 | 7.1 |
Byggnadsverksamhet . . | 6.0 | 7.7 | 7.4 | 9.1 | 10.7 | 12.7 | 13.6 | 13.2 | 27.7 | 35.6 |
övriga industrier...... | 5.5 | 6.8 | 7.4 | 7.2 | 8.2 | 9.0 | 8.6 | 6.2 | 8.3 | 9.4 |
Sjöfart och fiske ...... | 1.4 | 1.7 | 2.o | 2.1 | 2.0 | 1.9 | 1.7 | 1.4 | 1.8 | 1.8 |
Handel, samfärdsel och |
|
|
|
|
|
|
| 8.6 | 14.7 | 16.7 |
allmän tjänst........ | 4.7 | 6.9 | 8.i | 8.9 | 10.1 | 12.5 | u.i | |||
] Husligt arbete ........ | 0.1 | 0.2 | 0.2 | 0.1 | 0.2 | 0.2 | 0.2 | O.i | 0.3 | 0.4 |
Arbete, ej hänförligt till |
|
|
|
|
|
|
|
| 18.9 | 12.5 |
annan grupp ........ | 32.g | 30.3 | 31.7 | 32.6 | 33.1 | 31.3 | 29.9 | 30. o | ||
Summa | lOO.o | 100.O | lOO.o | 1000 | lOO.o | 100 o | lOO.o | lOO.o | 1000 | 1000 |
1 För tiden 3I/i 1938—80/e 1940 har i statliga och kommunala beredskapsarbeten sysselsatta
arbetslösa, för vilka månatliga uppgifter örn yrkesfördelningen icke föreligga under denna tid,
fördelats på yrkesgrupper med ledning av vissa specialundersökningar.
grupper åren 1932—1941. Ökningen i arbetslösheten under 1941 föll huvudsakligen
på yrkesgrupperna byggnadsverksamhet samt handel, samfärdsel
och allmän tjänst.
En fullständig fördelning på län och yrkesgrupper av de den 31 decem -
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
ber 1941 anmälda hjälpsökande är intagen i bilaga 2. De yrkesgrupper,
som under år 1941 uppvisade ett mera betydande antal arbetslösa voro
stenindustri, sågverksindustri, byggnadsverksamhet, landtransport (inklusive
hamn- och stuveriarbete) samt arbete ej liänförligt till annan grupp (diversearbete).
Trots den dåliga arbetstillgången vid pappersmassefabriken och
pappersbruk var antalet hjälpsökande från dessa yrkesområden relativt begränsat,
beroende främst på den rikliga tillgången på annat för dessa yrkesgrupper
lämpligt arbete, nämligen skogsarbete i närheten av hemorten.
Antalet hjälpsökande från andra näringsgrenar med dålig arbetstillgång, såsom
textilindustri, läder-, hår- och gummivaruindustri samt kemisk-teknisk
industri, var mycket ringa, beroende på att driften vid företagen mera
undantagsvis helt nedlades och i stället förkortad arbetstid tillämpades.
Den ökade arbetslösheten under 1941 berodde till stor del på byggnadskrisen.
Redan rinder 1940 voro i medeltal 3,705, eller 27.7 procent av samtliga
hjälpsökande, byggnadsarbetare. Under 1941 vörö motsvarande siffror
7,895 och 35.5 procent. Trots det förbättrade läget inom byggnadsindustrin
under senare delen av 1941 samt den fortgående överföringen av
arbetskraft till andra yrkesområden, främst skogsbruket, voro vid utgången
av 1941 7,321 byggnadsarbetare anmälda som hjälpsökande. Av dessa voro
4,091, eller 55.9 procent, från storstäderna.
Ökningen av antalet hjälpsökande inom handel, samfärdsel och allmän
tjänst framträdde inom grupperna landtransport samt affärs- och lagerarbete.
Under andra halvåret 1941 minskade dock antalet hjälpsökande inom dessa
yrkesområden betydligt och vid utgången av året var antalet hjälpsökande
2,475 mot 3,191 vid motsvarande tid föregående år. Antalet hjälpsökande
tillhörande yrkesgrupperna kontorsarbete, litterärt och konstnärligt arbete
samt förvaltning och undervisning höll sig under året tämligen konstant
och uppgick i medeltal till 419.
Antalet hjälpsökande tillhörande yrkesgrupperna stenindustri och trävaruindustri
var under 1941 i genomsnitt något högre än föregående år; vid utgången
av 1941 var dock antalet lägre än vid samma tid föregående år. Vid
nämnda tidpunkt 1941 voro 1,600 stenindustriarbetare och 1,127 sågverksarbetare
anmälda såsom hjälpsökande.
Diversearbetarnas andel av hjälpsökandeklientelet var lägre än under
något annat år, för vilka yrkesuppgifter föreligga, och utgjorde 12.5 procent;
antalet dylika arbetslösa uppgick vid utgången av 1941 till 2,506.
Det inom ett flertal yrkesområden minskade antalet hjälpsökande, som
kunde konstateras under senare delen av 1941, sammanhänger som tidigare
framhållits med den intensifierade överföringen av arbetskraft till skogsarbete
och vissa andra yrkesområden.
I tab. 14 meddelas uppgifter örn arbetslöshetsklientelets ålderssammansättning
vid vissa tidpunkter under åren 1933—1941. Av tabellen framgår,
att ungdomsarbetslösheten under år 1941 — liksom under år 1940 — varav
ringa omfattning. Vidare framgår, att de arbetslösa över 50 år vid 1941 års
utgång utgjorde en större andel av klientelet än vid något annat undersök
-
33
Kungl. Maj:ts preposition nr 344.
Täln 14. lie hjälpsökande arbetslösas fördelning på åldersgrupper vid vissa
tidpunkter åren 1933—1941.
Tidpunkt |
| A | n t a 1 |
|
| Pro | cent |
|
16—25 år | 26 — 50 | över 50 | Summa 1 | 16—25 år | 26—50 år | över 50 | Summa | |
30/n 1933 | 57,412 | 90,396 | 22,395 | 170,203 | 33.7 | 53.i | 13.2 | 100.o |
31/io 1934 | 26,114 | 46,023 | 12,373 | 84,510 | 30.9 | 54.5 | 14.6 | 100.o |
3i/t 1935 | 10,055 | 22,811 | 7,466 | 40,332 | 24.9 | 56.c | 18.5 | lOO.o |
31/7 1936 | 3,899 | 11,449 | 4,582 | 19,930 | 19.6 | 57.4 | 23.o | 100. o |
sl/8 1937 | 1,031 | 4,911 | 2,858 | 8,800 | 11.7 | 55.8 | 32.5 | lOO.o |
s0/n 1939 | 1,799 | 8,064 | 3,526 | 13,389 | 13.5 | 60.2 | 26.s | 100.O |
s''/i 1940 | 408 | 4.445 | 3,049 | 7,902 | 5.2 | 56.2 | 38.6 | lOO.o |
31/i2 1940 | 2,470 | 14,186 | 6,813 | 23,469 | 10.5 | 60.5 | 29.o | lOO.o |
sl/7 1941 | 1.167 | 9,225 | 5,813 | 16,205 | 7.2 | 56.9 | 35.9 | lOO.o |
“Viii 1941 | 1,438 | 10,459 | 7,686 | 19,583 | 7.3 | 53.4 | 39.3 | lOO.o |
1 För åren 1933—1939 överensstämma icke summasiffrorna med hela antalet hjälpsökande,
då åldersuppgifter saknas för ett mindre antal hjälpsökande vid resp. tidpunkter.
ningstillfälle; icke mindre än 39.3 procent av samtliga hjälpsökande den 31
december 1941 voro över 50 år.
Kvinnorna utgjorde alltjämt en ringa del av de hjälpsökande arbetslösa.
Under år 1941 voro i genomsnitt 1.6 procent av samtliga hjälpsökande kvinnor;
vid årets utgång voro 336 (1.6 procent) kvinnor anmälda.
Alltifrån den 1 juli 1934 gälla i vissa avseenden särskilda bestämmelser
rörande i vistelsekommunen icke hemortsberättigade hjälpsökande arbetslösa.
Antalet sådana hos arbetslöshetskommittéerna anmälda arbetslösa har
under de gångna åren städse varit ringa. Vid 1941 års utgång voro 344,
eller 1.8 procent av samtliga hjälpsökande, icke hemortsberättigade i den
kommun, där de erhållit eller sökte arbetslöshetshjälp.
Arbetslinjen.
Statliga arbeten i arbetsmarknadskommissionens regi. Under år 1941 har
kommissionen åtagit sig ett flertal nya arbetsobjekt för utförande såsom
statligt beredskapsarbete. Nyanskaffningen av arbeten under åren 1939—
1941 belyses i tab. 15. De arbeten, som kommissionen år 1941 åtog
sig att utföra, voro vägarbeten i Stockholms stad, Stockholms, Uppsala,
Södermanlands, Jönköpings, Blekinge, Kristianstads, Göteborgs och Bohus,
Alvsborgs, Örebro och Västernorrlands län, avloppsledningsarbeten i Kronobergs
län, friluftsgård vid Lida i Stockholms län samt vissa arbeten vid
Sundsvalls flygfält. De mest omfattande av dessa arbeten voro tvenne
vägarbeten i Stockholm och dess omedelbara närhet, kallade Södertälje- och
Uppsalavägarna. En fullständig förteckning över kommissionens arbetsåtaganden
år 1941 återfinnes i bilagorna 3 och 4. I förteckningen ingå dock
ej vissa arbeten för försvaret. Uppgifter rörande försvarsarbeten ingå ej
heller i det följande annat än i fråga örn antalet sysselsatta arbetare och
medeldagsförtjänster.
Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 344. isis 42 3
34 Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
Tab. 15. Kostnaderna för under åren 1939—1941 kontraherade eller i annan ordning
till utförande i arbetsmarknadskommissionens regi antagna statliga
beredskapsarbeten fördelade länsvis *. Kronor.
Län | Kontraktssummor | Ersättningar från uppdragsgivare | ||||
1939 | 1940 | 1941 | 1939 | 1940 | 1941 | |
Stockholms stad........ | — | — | 1,441,000 | — | — | 216,150 |
Stockholms ............ | — | — | 7,283,800 | — | — | 727,640 |
Uppsala................ | — | — | 1,020,000 | — | — | 153,000 |
Södermanlands ........ | — | — | 2,470,700 | — | — | 370,605 |
Östergötlands .......... | — | — | — | — | — | — |
Jönköpings ............ | 584,000 | 535,400 | 129,100 | 341,900 | — | 16,700 |
Kronobergs ............ | — | — | 20,000 | — | — | — |
Kalmar ................ | — | — | — | — | — | — |
Gotlands .............. | — | — | — | — | — | — |
Blekinge .............. | 24,200 | — | 62,500 | 23,000 | — | 12,500 |
Kristianstads .......... | 14,000 | — | 708,700 | 2,100 | — | 141,740 |
Malmö stad............ | — | — | — | — | — | — |
Malmöhus i övrigt...... | — | — | — | — | — | — |
Hallands .............. | — | — | — | — | — | — |
Göteborgs stad ........ | — | — | — | — | — | — |
Göteb. o. Bohus i övrigt | 16,700 | — | 39,000 | 835 | — | 2,200 |
Alvsborgs.............. | 22,200 | — | 1,905,500 | 2,220 | — | 181,650 |
Skaraborgs ............ | — | — | — | — | — | — |
Värmlands.............. | — | — | — | — | — | — |
Örebro ................ | — | — | 321,000 | — | — | 48,150 |
Västmanlands.......... | — | — | — | — | — | — |
Kopparbergs............ | — | — | — | — | — | — |
Gävleborgs ............ | — | — | — | — | — | — |
Västernorrlands ........ | — | — | 2,478,700 | — | — | 126,170 |
Jämtlands.............. | — | — | — | — | — | — |
Västerbottens .......... | — | — | — | — | — | — |
Norrbottens ............ | 661,100 | — | — | 370,055 | — | — |
Summa | 1,322,200 | 535,400 | 17,880,000 | 740,110 | — | 1,996,505 |
1 Före V» 1940 statliga reservaxbeten.
Under år 1941 färdigställdes 11 arbeten, bland vilka må nämnas Kalix
flygfält samt vägen mellan Leksand och Dala—Järna i Kopparbergs län, det
sistnämnda arbetet av stor betydelse för brännvedsförsörjningen.
Kommissionen träffade under året kollektivavtal med Svenska väg- och
vattenbyggnadsarbetareförbundet. Avtalet har fungerat väl och arbetet har
till största delen kunnat utföras på ackord. Genomsnittligt har sålunda
endast cirka 30 procent av arbetstiden fallit på tidlönsarbete.
Antalet arbetslösa sysselsatta vid arbeten i kommissionens regi under
åren 1932—1941 framgår av tab. 16. Medelantalet under 1941 sysselsatta
uppgick till 2,800, varav 54.3 procent voro hänvisade från städer. Då städernas
andel av hjälpklientelet under året i genomsnitt uppgick till 69,9
procent, voro sålunda städernas arbetslösa i betydligt mindre utsträckning
35
Kungl. Maj.ts proposition nr 344.
Tab. 16. Antal arbetslösa sysselsatta vid arbeten i arbetsmarknadskommissionens
regi 1 åren 1932—1941.
Årsmedeltal | Hänvisade från | därav | 1941 | Hänvisade från | därav | ||||
städer | lands- bygd | hela riket | städer % | städer | lands- bygd | hela riket | städer % | ||
1932 | 2,653 | 12,167 | 14,820 | 17.9 | Januari .... | 1,316 | 839 | 2,155 | 61.1 |
1933 | 2,617 | 17,195 | 19,812 | 13.2 | Februari . . | 1.414 | 1,118 | 2,532 | 55.8 |
1934 | 4,700 | 17,984 | 22,684 | 20.7 |
| 1,249 1,527 1,963 2,218 2,174 | 1,104 | 2,353 2,843 3,504 4,307 | 53.1 |
April ...... | 1,316 1,541 2,089 1,962 | 53.7 | |||||||
1935 | 5,097 | 11,669 | 16,766 | 30.4 | Maj........ | 56.o | |||
1936 | 3,124 | 5,944 | 9,068 | 34.5 |
| 51.5 | |||
1937 | 1,896 | 2,316 | 4,212 | 45.0 | Juli........ | 4,136 3,461 2,312 | 52.6 | ||
1938 1939 | 956 517 | 995 994 | 1,951 1,511 | 49.0 34.2 | Augusti .... | 1,859 1,273 | 1,602 1,039 | 53.7 55.1 | |
1940 | 543 | 620 | 1,163 | 46.7 | Oktober .... | 1,144 | 991 | 2,135 | 53.6 |
|
|
|
| November . . | 1,103 | 935 | 2,038 | 54.1 | |
1941 | 1,519 | 1,281 | 2,800 | 54.3 | December . . | 989 | 836 | 1,825 | 54.2 |
1 Omfattar t. o. m. juni 1940 statliga reservarbeten (inklusive statliga arkivarbeten)
samt därefter statliga beredskapsarbeten i kommissionens regi och statliga arkivarbeten.
än landsbygdens sysselsatta vid kommissionens arbeten b Av hela antalet
sysselsatta arbetslösa voro 59.3 procent försörjningspliktiga. Motsvarande
procenttal för samtliga hjälpsökande uppgick till 72.i. Det högsta antalet
sysselsatta vid kommissionens arbeten under år 1941 redovisades under
juni månad med 4,307.
I jämförelse med år 1940 kunde en betydligt större del av de vid kommissionens
arbeten sysselsatta beredas arbete i närheten av hemorten. I
slutet av september 1941 voro sålunda 45,5 procent sysselsatta inom hänvisningslänet
mot 29.8 procent vid samma tid föregående år. Av arbetarna
kunde 34.8 procent utnyttja sin ordinarie bostad (dagkolonister), 65.o procent
bodde i av kommissionen tillhandahållna förläggningar och 0.2 procent
bodde i genom egen försorg anskaffad, tillfällig bostad.
Vid statliga beredskapsarbeten sysselsatta beredskapsarbetare åtnjuta
vissa sociala förmåner såsom fri resa till och, under vissa förutsättningar,
från arbetsplatsen, ersättning med 1: 50 kronor per dag för sjukdagar m. m.
De arbetare, som utnyttja av kommissionen tillhandahållen bostad, erlägga
härför en avgift av 50 öre per dygn. I denna avgift ingår även ersättning
för värme, lyse, sängutrustning med lakan samt vissa kokkärl. Arbetarna
svara själva för den dagliga städningen, men skurningen av golv m. m. verkställes
på kommissionens bekostnad två gånger i månaden. Samtliga dessa
förmåner utgå vid statliga beredskapsarbeten, oavsett i vilken myndighets
regi arbetena bedrivas.
Kostnaderna per dagsverke för statliga beredskapsarbeten i kommissionens
regi (exklusive försvarsarbetena) under tiden 1 januari—31 december 1941
framgår av följande sammanställning. 1
1 I fråga orri statliga arbeten i annan myndighets regi var förhållandet det motsatta;
jfr sammanställning å sid. 46.
36
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
| Kronor | % |
Arbetskostnad ........ | .............. 16:91 | 86.1 |
Administration........ | .............. 1:51 | 7.7 |
Sociala kostnader...... | .............. 1:22 | 6.2 |
Därav arbetslöner .... | Summa 19:64 .............. 11:98 | 100.o 61.0 |
Tab. 17. Medeldagsförtjftnster rid statliga beredskapsarbeten i arbetsmarknadskommissionens
regi juli 1940—december 1941. Kronor per 8-timmars dagsverke.
Månad | Vägarbeten | Andra arbeten 1 | Samtliga arbeten |
1940 |
|
|
|
Juli.......................... | 9:76 | 15: 04 | 13: 20 |
Augusti...................... | 10:08 | 15:44 | 13:44 |
September.................... | 10:16 | 15: 68 | 13: 68 |
Oktober...................... | 10:16 | 16: 16 | 13: 52 |
November.................... | 10: 08 | 16: 00 | 13:04 |
December.................... | 9: 92 | 16:88 | 12: 88 |
1941 |
|
|
|
Januari ...................... | 9: 76 | 14: 08 | 11:36 |
Februari .................... | 9: 68 | 14: 88 | 11:36 |
Mars ........................ | 10: 08 | 15: 84 | 11:52 |
April ........................ | 10: 48 | 15: 12 | 11:52 |
Maj.......................... | 10: 72 | 14: 64 | 11:68 |
Juni ........................ | 11: 12 | 14: 56 | 12: 24 |
Juli.......................... | 11:60 | 15: 68 | 13: 12 |
Augusti...................... | 11:92 | 15: 60 | 13: 36 |
September.................... | 12:40 | 15: 92 | 14: 16 |
Oktober...................... | 13: 12 | 15: 84 | 14:56 |
November.................... | 13: 84 | 14: 64 | 14: 32 |
December.................... | 13: 04 | 15: 12 | 14: 08 |
1 Farleds-, flygfälts-, försvarsarbeten m. m.
Medeldagsförtjänsterna för vid statliga beredskapsarbeten i kommissionens
regi sysselsatta hänvisade arbetslösa under tiden juli 1940—december 1941
framgår av tab. 17. Förtjänsterna, som äro beräknade per 8-timmars dagsverke,
inkludera indextillägg och semesterersättning samt i förekommande
fall (försvarsarbeten) övertidsersättning. Arbetarnas dagsförtjänster kunna
emellertid väsentligt avvika från angivna tal; särskilt är detta fallet under
vintern, då arbetstiden är något avkortad. Det bör observeras, att de i
kommissionens regi utförda arbetena i största utsträckning bedrivas på ackord
och att de angivna dagsinkomsterna inkludera utbetalda ackordsöverskott.
Vid bedömande av de i denna och andra tabeller angivna medeldagsförtjänsterna
för olika grupper av arbeten torde även beaktas, att variationer
i grundtimpenningen för tidlönsarbete föreligga mellan olika orter och tidsperioder,
ävensom att omfattningen av ackordsarbetet varierar.
Antalet under budgetåret 1940/41 utgjorda dagsverken uppgick till
916,878.
37
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
Som komplement till de åtgärder för tillgodoseende av skogsbrukets
behov av arbetskraft, för vilka redogjorts å sid. 17 ff. här ovan, överfördes
även arbetskraft från statliga och statskommunala beredskapsarbeten till
skogsarbete. Genom dessa åtgärder minskades antalet sysselsatta vid kommissionens
arbeten under sensommaren och hösten till omkring 2,000, av
vilka flertalet voro sysselsatta vid försvars- och liknande arbeten, som av
naturliga skäl ej kunde inskränkas.1
Efter anmodan av bränslekommissionen igångsattes upptagning av sticktorv
på tre olika platser inom landet, nämligen vid Hunneberg i Älvsborgs
län samt Vallåsen och Biskopstorp i Hallands län. På grund
av den otjänliga väderleken, varigenom tjälen sent gick ur marken, samt
framför allt på grund av att något kollektivavtal för sticktorvberedning ej
slutits mellan arbetsmarknadsparterna, förspilldes tiden till stor del med
förhandlingar angående prissättning och dylikt. Den genom kommissionens
försorg upptagna torvkvantiteten blev därför obetydlig (omkring 3,000 ton).
Arbetet på dessa mossar fortsattes dock under hösten med dikning och
andra förberedelsearbeten för torvupptagning under år 1942. Under år 1941
uthyrdes en del i arbetsmarknadskommissionens ägo befintlig decauvillematerial
till enskilda företagare, som bedrevo maskintorvupptagning.
Även för nöd/oder insamling en ställdes arbetskraft till förfogande från
kommissionens arbetsplatser. Under augusti och första hälften av september
voro i medeltal 220 beredskapsarbetare sysselsatta med vasstäkt i kommissionens
regi; arbetarna åtnjöto därvid samma förmåner som vid beredskapsarbete.
Kostnaderna för denna verksamhet uppgick till cirka 57,500 kronor.
*
I antalet arbetslösa, sysselsatta vid arbeten i kommissionens regi, inräknas
även de arbetslösa, tillhörande tekniska och merkantila yrken, vilka
sysselsatts vid de från och med 1934 i form av statligt reservarbete anordnade
arlcivarbetena. Antalet personer vid statliga dylika arbeten under åren
1934—1941 framgår av följande sammanställning.
O Ar | Antal sysselsatta | därav försörjnings- |
(årsmedeltal) | pliktiga | |
1934 | 224 | 123 |
1935 | 227 | 125 |
1936 | 109 | 69 |
1937 | 84 | 56 |
1938 | 105 | 65 |
1939 | 117 | 72 |
1940 | 131 | 78 |
1941 | 233 | 137 |
Förutom vid statliga arkivarbeten sysselsattes även arbetslösa vid statskommunala
arkivarbeten, vilken hjälpform ånyo började tagas i anspråk från
och med hösten 1941. Vid 1941 års utgång voro sammanlagt 367 arbetslösa
sysselsatta vid arkivarbeten, varav 84 vid statskommunala arkivarbeten.
1 Samtidigt gjordes motsvarande inskränkning i andra statliga beredskapsarbeten, vilka
nedbringades till en arbetsstyrka av''omkring 1,200 man (jfr tab. 19).
38
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
Kommissionen fastställde under 1941 särskilda reglementariska föreskrifter
för arkivarbeten, som började tillämpas från och med den 1 maj.
Dessa innefatta bland annat att en deklaration med detaljerade personliga
upplysningar skall av arbetslöshetskommitté avfordras personer, vilka ifrågasättas
till att erhålla arkivarbete.
Avlöningen till arkivarbetare utgick tidigare helt enligt reservarbetslönesystemet.
Sedan kommissionen framlagt förslag örn radikalt förändrade
grunder för ersättning till arkivarbetare, och Kungl. Majit underställt riksdagen
förslaget (prop. 1941: 285), bemyndigades kommissionen att fastställa
nya avlöningsbestämmelser (Kungl, brev den 28 juni 1941). Enligt dessa
bestämmelser, som gälla från och med den 1 juli 1941, utgår avlöningen i
form av en för olika orter varierande veckolön, vars storlek bestämmes med
hänsyn till den ortsgrupp, vartill orten hänföres. Veckolönen inom respektive
ortsgrupper framgår av följande tablå.
Ortsgrupp | Veckolön, kr. | Ortsgrupp | Veckolön, |
A | 42: — | F | 55: — |
B | 44: 50 | G | 61: — |
C | 47: — | H | Qfi: 50 |
D | 49: — | I | 70: — |
E | 51: 50 |
|
|
I övrigt innehålla de nya bestämmelserna bland annat föreskrifter örn
behörighetsavgränsning, behovsprövning, sysselsättningstidens längd, hänvisningsförfarande
och skiftning.
Statliga beredskapsarbeten i annan myndighets än kommissionens regi. Statliga
beredskapsarbeten bedrevos ufider 1941, förutom i kommissionens,
huvudsakligen i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi. Dessutom bedrevos
2 arbeten i byggnadsstyrelsens regi.
Kostnaderna för under tiden 1 juli 1940—31 december 1941 kontraherade
eller i annan ordning till utförande i annan myndighets än arbetsmarknadskommissionens
regi antagna statliga beredskapsarbeten framgår av
tab. 18.
Tab. 18. Kostnaderna för under tiden V? 1940—S1/u 1941 kontraherade eller 1
annan ordning till utförande i annan myndighets än arbetsmarknadskommissionens
regi antagna statliga beredskapsarbeten.
Län | Kontraktssummor | Ersättningar från uppdrags-givare | ||
xf?—S1/12 1940 | 1941 | V?—S1/i2 1940 | 1941 | |
Stockholms stad .................. |
| 50,000 |
|
|
Stockholms........................ | — | 153,000 | — | — |
Göteborgs och Bohus.............. | 3,079,700 | 7,104,500 | 473,900 | 922,460 |
Älvsborgs ........................ | — | 224,700 | — | 44,940 |
Gävleborgs........................ | — | 1,036,000 | — | 142,150 |
V ästemorrlands.................... | 1,122,000 | 5,474,900 | 62,800 | 1,164,935 |
Jämtlands ........................ | — | 146,200 | — | 51,170 |
Norrbottens ...................... | 26,100 | — | — | — |
Summa | 4,227,800 | 14,189,800 | 536,700 | 2,325,655 |
39
Kungl. Marits proposition nr 344.
En fullständig förteckning över de arbeten, som under år 1941 antagits
till utförande i annan myndighets än kommissionens regi, återfinnes i bilagorna
3 och 4. I bilaga 3 meddelas dessutom uppgifter örn totalkostnader
och statsbidrag för under tiden 1 juli 1933—31 december 1940 beviljade
arbeten av denna art. I niaga 5 meddelas vissa uppgifter örn under
år 1941 avslutade statliga beredskapsarbeten i annan myndighets än kommissionens
regi.
Tab. 19. Antal arbetslösa sysselsatta vid statliga beredskapsarbeten i annan
myndighets än arbetsmarknadskommissionens regi åren 1938—1941.
Månad | Hela antalet syssel-satta arbetslösa |
|
| d ä | ray | f r | å n |
|
| |||
Göteborgs och Bohus län | Västernorrlands | än | ||||||||||
1938 | 1939 | 1940 | 1941 | 1938 | 1939 | 1940 | 1941 | 1938 | 1939 | 1940 | 1941 | |
Januari .......... | 207 | 1,013 | 971 | 840 | 130 | 414 | 308 | 452 | 75 | 426 | 445 | 313 |
Februari.......... | 318 | 1,107 | 766 | 870 | 218 | 411 | 293 | 456 | 76 | 499 | 321 | 299 |
Mars.............. | 419 | 1,094 | 647 | 1,101 | 291 | 357 | 268 | 548 | 113 | 540 | 253 | 422 |
April.............. | 525 | 1,248 | 638 | 1,380 | 360 | 364 | 304 | 671 | 140 | 625 | 255 | 502 |
Maj .............. | 633 | 1,413 | 926 | 1,822 | 394 | 349 | 419 | 879 | 196 | 739 | 429 | 634 |
Juni.............. | 676 | 1,655 | 1,011 | 2,303 | 403 | 359 | 440 | 1,018 | 214 | 854 | 491 | 823 |
Juli .............. | 772 | 1,734 | 1,084 | 2.302 | 424 | 392 | 498 | 1,081 | 234 | 877 | 507 | 731 |
Augusti .......... | 850 | 1,903 | 1,051 | 2,023 | 437 | 406 | 534 | 1,055 | 277 | 913 | 443 | 514 |
September ........ | 866 | 1,622 | 1,059 | 1,719 | 409 | 340 | 607 | 898 | 357 | 773 | 385 | 420 |
Oktober .......... | 917 | 1,571 | 995 | 1,289 | 439 | 289 | 588 | 718 | 385 | 736 | 345 | 279 |
November ........ | 859 | 1,301 | 856 | 1,190 | 426 | 295 | 506 | 693 | 337 | 610 | 297 | 288 |
December ........ | 916 | 1,045 | 773 | 1,104 | 425 | 304 | 452 | 655 | 369 | 436 | 260 | 305 |
Årsmedeltal | 663 | 1,392 | 898 | 1,495 | 363 | 357 | 435 | 760 | 231 | 669 | 369 | 461 |
I tab. 19 meddelas uppgifter om antalet under åren 1938—1941 vid statliga
beredskapsarbeten i annan myndighets än kommissionens regi sysselsatta
hänvisade arbetslösa. Av skäl, som angivits här ovan (sid. 37) minskades
arbetsstyrkorna under eftersommaren och hösten. Av tabellen framgår,
att under år 1941 i medeltal 1,495 arbetslösa voro sysselsatta vid dessa
arbeten. Av de sysselsatta voro i medeltal 1,221 eller 81.7 procent hemmahörande
i Göteborgs och Bohus samt Västernorrlands län. Av samtliga
sysselsatta voro 80.8 procent hänvisade från landskommuner; 93.i procent
voro försörjningspliktiga. Vid september månads utgång kunde av samtliga
sysselsatta 72.3 procent utnyttja sin ordinarie bostad (dagkolonister).
Medeldagsförtjänsterna (inklusive indextillägg och semesterersättning) för
vid statliga beredskapsarbeten i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi sysselsatta
hänvisade arbetslösa under tiden juli 1940—december 1941 framgår av
följande sammanställning *).
*) I uppgifterna ingå samtliga arbeten utom Sandöbron.
40
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
År och
månad
1940.
juli.......
augusti...
september
oktober
november
december
1941.
januari...
februari .
Kronor per
8-timm ars
arbetsdag
10: 91
11: 14
11: 17
10: 71
10: 82
10: 23
10: 24
10: 55
År och | Kronor per |
1941. |
|
mars.......... | 10: 84 |
april.......... | 11: 28 |
maj .......... | 11: 80 |
juni .......... | 12: 25 |
juli............ | 12: 24 |
augusti........ | 12: 10 |
september .... | 12: 60 |
oktober ...... | 12: 31 |
november .... | 12: 37 |
december ____ | 12: 57 |
Vid en jämförelse med motsvarande uppgifter för kommissionens arbeten
bör observeras, att de i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi utförda arbetena
närmast äro jämförbara med kommissionens vägarbeten och att arbetsstyrkorna
i väsentligt större utsträckning bestå av folk från orten, s. k. dagkolonister
(jfr sid. 46). I fråga örn sociala förmåner för arbetarna gäller
detsamma som vid kommissionens arbeten (sid. 35).
Statsicommunala beredskapsarbeten. Under år 1941 har statsbidrag beviljats
till ett stort antal beredskapsarbeten för utförande i kommunal regi.
Förteckning över dessa arbeten återfinnes i bilagorna 6 och 7, varjämte i
bilaga 6 även meddelas uppgifter örn totalkostnader och statsbidrag för
under tiden 1 juli 1933—31 december 1940 beviljade dylika arbeten. I bilaga
8 meddelas vissa uppgifter örn under 1941 avslutade statskommunala
beredskapsarbeten. De under budgetåret 1940/41 beviljade arbetena voro
kostnadsberäknade till 30.7 miljoner kronor och de under tiden 1 juli—31
Tab. 20. Antal arbetslösa sysselsatta rid statskommunala beredskapsarbeten
Aren 1938—1941.
|
|
|
|
| 19 4 1 |
|
Månad | 1938 | 1939 | 1940 | hänvisade från | Summa | |
|
|
|
| städer | landsbygd | |
Januari.............. | 92 | 703 | 636 | 246 | 104 | 350 |
Februari ............ | 179 | 826 | 580 | 444 | 88 | 532 |
Mars ................ | 468 | 866 | 435 | 610 | 168 | 778 |
April ................ | 619 | 855 | 402 | 790 | 213 | 1,003 |
Maj.................. | 701 | 887 | 546 | 818 | 275 | 1,093 |
Juni ................ | 794 | 929 | 518 | 869 | 256 | 1,125 |
Juli.................. | 804 | 861 | 318 | 1,172 | 195 | 1,367 |
Augusti.............. | 797 | 735 | 318 | 1,115 | 182 | 1,297 |
September.......... | 798 | 814 | 255 | 999 | 236 | 1,235 |
Oktober.............. | 706 | 766 | 233 | 1,097 | 229 | 1,326 |
November............ | 644 | 784 | 282 | 1,232 | 301 | 1,533 |
December............ | 588 | 627 | 243 | 1,410 | 232 | 1,642 |
Irsmedeltal | 599 | 804 | 397 | 900 | 207 | 1,107 |
41
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
december 1941 beviljade till 20.6 miljoner kronor. I dessa summor ingå
även ökade kostnader för äldre arbeten, till vilka ytterligare statsbidrag beviljats
av Kungl. Maj:t eller arbetsmarknadskommissionen.
Antalet vid statskommunala beredskapsarbeten sysselsatta arbetslösa
under åren 1938—1941 framgår av tal. 20. Under år 1941 sysselsattes vid
dessa arbeten i medeltal 1,107 arbetslösa mot 397 föregående år.
Av hela antalet sysselsatta voro 81''3 procent hänvisade från städer; 95.9
procent voro försörjningspliktiga.
Uppgifter om medeldagsförtjänsterna för vid statskommunala beredskapsarbeten
sysselsatta hänvisade arbetslösa sammanställas från och med april
månad 1941 av arbetsmarknadskommissionen. Förtjänsterna per 8-timmars
dagsverke under tiden april—december 1941 framgå av följande sammanställning;
i denna ingår dock endast arbeten beviljade av kommissionen och
sålunda icke äldre arbeten beviljade av Kungl. Majit.
Månad | Stockholm med | Övriga städer | Lands-bygde n | Hela riket |
April........ | 15:26 | 12: 43 | 9: 84 | 12: 78 |
Maj ........ | 15: 23 | 13: 04 | 10: 15 | 13:43 |
Juni ........ | 15:07 | 13:31 | 10: 01 | 13: 66 |
Juli ........ | 16:38 | 12: 86 | 10: 63 | 14: 47 |
Augusti .... | 16:19 | 13: 71 | 11: 71 | 15: 03 |
September .. | 16:20 | 14: 02 | 11: 69 | 14: 94 |
Oktober ____ | 16:99 | 14: 82 | 12: 42 | 15: 50 |
November .. | 16:38 | 13: 76 | 12 :02 | 14: 65 |
December .. | 18:11 | 14: 62 | 12: 16 | 15:81 |
I bilaga 9 återgives en sammanställning per den 31 december 1941 av
statliga beredskapsarbeten i annan myndighets än arbetsmarknadskommissionens
regi samt statskommunala beredskapsarbeten, till vilka medel bebeviljats
under tiden 1 juli 1933—31 december 1941. Sammanställningen utvisar
att statsbidrag beviljats till 1,017 arbetsföretag, vilkas sammanlagda
totalkostnader uppgå till 179.7 miljoner kronor. Av dessa ha av arbetslöshetsmedel
beviljats statsbidrag med 101.2 miljoner kronor. Av de sammanlagda
totalkostnaderna belöpa å materiel m. m. 99.2 miljoner kronor eller
55.2 procent och å arbetslöner 80.5 miljoner kronor eller 44.8 procent. Vid
1941 års utgång voro 200 företag, vilkas sammanlagda totalkostnader uppgå
till 96.3 miljoner kronor, under utförande, varjämte 41 arbetsföretag å tillsammans
5.2 miljoner kronor beslutats men ej påbörjats.
Statskommunala reservarbetend Liksom under år 1940 sökte arbetslöshetskommittéerna
under år 1941 i ringa utsträckning statsbidrag till statskommunala
reservarbeten. Dylika arbeten anordnas numera endast för mindre
konkurrensduglig arbetskraft. De beräknade kostnaderna för under åren
1938—1941 beviljade statskommunala reservarbeten framgå av tab. 21. I
tabellen meddelas även uppgifter angående omfattningen av de statskommunala
reservarbeten, som avsågo allmänna vägar. 1
1 Statskommunala arkivarbeten se sid. 37.
42 Kungl. Maj.ts proposition nr 344.
Tab. 21. Beräknade kostnader för linder åren 1988—1941 beviljade statskommunala
reservarbeten. Kronor.
Månad | 1938 | 1939 | 1940 | 1941 | ||||
Samtliga kostnader | därav för | Samtliga kostnader | därav för | Samtliga kostnader | därav för | Samtliga kostnader | därav för | |
Januari. . . . | 84,700 | 7,200 | 405,200 | 96,000 | 82,800 |
| 32,200 | 25,300 |
Februari . . | 459,015 | 22,190 | 295,800 | — | 121,000 | 22,100 | 88,800 | 88,800 |
Mars...... | 203,300 | 8,800 | 296,230 | 44,150 | 4,975 | — | 30,680 | — |
April...... | 224.810 | — | 454,380 | 73,500 | 25,400 | — | 38,000 | — |
Maj ...... | 67,950 | 24,400 | 145,400 | 103,900 | 7,000 | — | 21,100 | — |
Juni...... | 74,000 | 32,000 | 55,560 | 22,900 | 153,500 | 153,500 | 28,000 | — |
Juli ...... | 137,700 | 2,500 | 28,645 | __ | _ | — | 16,300 | — |
Augusti .. | 110,970 | 25,570 | 38,140 | — | 27,700 | — | 42,200 | — |
September | 112,965 | — | 45,325 | — | 7,365 | — | 14,700 | — |
Oktober . . | 126,175 | 7,000 | 55,152 | 14,652 | 85,550 | — | 229,775 | 1.100 |
November | 155,450 | 82,100 | 147,700 | 22,200 | 83,200 | 19,500 | 15,000 | — |
December | 520,600 | 5,100 | 77,425 | — | — | — | — | — |
Summa | 2,277,635 | 216,860 | 2,044,957 | 377,302 | 598,490 | 195,100 | 556,755 | 115.200 |
Kostnaderna för andra under år 1941 beviljade statskommunala reservarbeten
än sådana, som avse allmänna vägar, lia beräknats uppgå till
441,555 kronor. Av ifrågavarande belopp utgör 266,765 kronor arbetskostnader
och 174,790 kronor övriga kostnader.
I tab. 22 meddelas uppgifter örn antalet vid statskommunala reservarbeten
sysselsatta arbetslösa under åren 1932—1941. I genomsnitt sysselsattes
under år 1941 endast 149 arbetslösa vid dessa arbeten. Av arbetarna vid
de statskommunala reservarbetena voro 54.4 procent hänvisade från städer;
85.8 procent voro familjeförsörjare.
Tab. 22. Antal arbetslösa, sysselsatta vid statskommunala reservarbeten
(inkl. statskommunala arkivarbeten) åren 1982—1941.
Arsmedeltal | Städer | Lands- bygd | Hela riket | därav | 1941 | Städer | Lands- bygd | Hela riket | därav |
1932 | 2,554 | 3,077 | 5,631 | 45.4 | Januari .... | 79 | 43 | 122 | 64.8 |
1933 | 4,649 | 6,827 | 11,476 | 40.5 | Februari .. | 38 | 65 | 103 | 36.9 |
1934 | 5,581 | 10,142 | 15,723 | 35.5 |
| 46 | 54 | 100 |
|
April ...... | 81 | 37 | 118 | 68.6 | |||||
1935 | 3,859 | 5,716 | 9,575 | 40.3 | Maj........ | 76 | 71 | 147 | 51.7 |
1936 | 2,188 | 2,403 | 4,591 | 47.7 |
| 78 | 91 | 169 | 46.2 |
1937 | 1,114 | 975 | 2,089 | 53.3 |
| ||||
|
|
|
| 91 | 112 | 203 | 44.8 | ||
1938 1939 | 663 414 | 645 426 | 1,308 840 | 50.7 49.3 | Augusti .... | 70 77 | 120 104 | 190 181 | 36.8 42.5 |
1940 | 106 | 114 | 220 | 48.2 | Oktober .... | 72 | 80 | 152 | 47.4 |
|
|
|
|
| November . . | 136 | 20 | 156 | 87.2 |
1941 | 81 | 68 | 149 | 54.4 | December .. | 129 | 13 | 142 | 90.8 |
Antalet kommuner, som under år 1941 hade arbetslösa sysselsatta vid
statskommunala reservarbeten uppgick i medeltal till 12, varav 5 städer och
7 landskommuner.
Kungl. Maj:ts proposition nr 344. 43
Tab. 23. Medeldagsförtjänster vid statskommiinala reservarbeten åren 1932—1941.
Kronor per 8-timmars dagsverke.
A) Hela riket.
Månad | 1932 | 1933 | 1934 | 1935 | 1936 | 1937 | 1938 | 1939 | 1940 | 1941 |
Januari ............ | 5: 12 | 4:69 | 5: 43 | 5: 21 | 5: 63 | 6: 33 | 6:38 | 6: 79 | 6:85 | 7: 64 |
Februari............ | 5: 11 | 4:56 | 5:51 | 5: 25 | 5:71 | 6:38 | 6:58 | 7: 13 | 6: 84 | 7:47 |
Mars .............. | 4: 99 | 4:80 | 5:41 | 5: 32 | 5: 77 | 6: 49 | 6:55 | 7:19 | 7: 12 | 7:21 |
April .............. | 4:92 | 4:64 | 5: 42 | 5:40 | 5:83 | 6: 64 | 6:55 | 7: 25 | 6: 93 | 7:46 |
Maj................ | 5: 21 | 4:74 | 5: 22 | 5: 66 | 5:93 | 6:87 | 6:63 | 7:02 | 7: 40 | 7: 65 |
Juni .............. | 4: 96 | 4: 65 | 5: 15 | 5: 59 | 5:88 | 6: 79 | 6: 81 | 7: 17 | 7: 69 | 7:71 |
Juli................ | 5: 17 | 5: 04 | 5: 13 | 5: 59 | 5:88 | 6:72 | 7: 07 | 7: 13 | 7:63 | 7: 70 |
Augusti............ | 4:65 | 5: 24 | 5: 13 | 5: 72 | 5: 92 | 6: 97 | 7: 07 | 7: 21 | 7:94 | 7: 66 |
September.......... | 4: 57 | 5: 29 | 5: 15 | 5: 69 | 5:93 | 6: 80 | 7:25 | 7: 13 | 8:05 | 7: 95 |
Oktober............ | 4: 51 | 5: 30 | 5: 13 | 5:61 | 5: 94 | 6:90 | 7: 24 | 6: 82 | 8: 22 | 8: 27 |
November.......... | 4:54 | 5:33 | 5: 23 | 5:61 | 5: 99 | 6: 71 | 7: 28 | 6: 90 | 8: 09 | 8: 46 |
December.......... | 4: 71 | 5:63 | 5:33 | 5:69 | 6:03 | 6:42 | 7:06 | 7: 04 | 7:95 | 8: 18 |
B) Fördelning på städer och landsbygd åren 1936—-1941.
Månad | Städer |
| Land | äby g | d | 1 | ||||||
1936 | 1937 | 1938 | 1939 | 1940 | 1941 | 1936 | 1937 | 1938 | 1939 11940 | 1941 | ||
J anuari .......... | 6:65 | 7:31 | 7: 07 | 7:70 | 7:57 | 8: 26 | 4: 65 | 5: 10 | 5: 60 | 5: 99 | 6:21 | 6:23 |
Februari.......... | 6:78 | 7: 23 | 7: 38 | 7:88 | 7:52 | 8: 23 | 4:69 | 5: 28 | 5: 57 | 6:21 | 6:01 | 6: 28 |
Mars.............. | 6:80 | 7: 39 | 7: 20 | 7: 80 | 7:97 | 8: 01 | 4: 78 | 5: 35 | 5: 66 | 6: 48 | 6:23 | 6: 64 |
April.............. | 6:83 | 7: 57 | 7: 14 | 7: 79 | 7:58 | 8:02 | 4: 77 | 5: 49 | 5:70 | 6: 60 | 6: 53 | 6: 47 |
Maj .............. | 7:01 | 7: 84 | 7: 33 | 7: 70 | 7:89 | 8: 12 | 4: 83 | 5: 66 | 5: 72 | 6:44 | 6:85 | 6: 87 |
Juni.............. | 7: 05 | 7: 82 | 7: 48 | 8: 45 | 8: 56 | 8: 17 | 4:97 | 5: 74 | 6: 03 | 6: 24 | 6:80 | 7: 38 |
Juli .............. | 7:01 | 7: 57 | 7: 92 | 8: 04 | 8: 55 | 7: 96 | 5: 10 | 5: 94 | 6:30 | 6: 36 | 6:97 | 7:48 |
Augusti .......... | 7: 06 | 7: 47 | 7: 97 | 8: 10 | 8: 95 | 7:80 | 5: 13 | 6:49 | 6: 45 | 6: 38 | 7: 15 | 7:58 |
September ........ | 7:03 | 7:77 | 8: 10 | 8: 05 | 9: 23 | 8:28 | 5: 18 | 5: 90 | 6: 62 | 6: 45 | 7: 22 | 7: 72 |
Oktober .......... | 7: 09 | 7: 60 | 8: 11 | 7:61 | 9: 25 | 8: 74 | 5: 28 | 6: 20 | 6:49 | 6: 45 | 7: 31 | 7: 87 |
November ........ | 7: 02 | 7:49 | 8: 13 | 7:69 | 8: 94 | 9:08 | 5: 23 | 5: 95 | 6: 40 | 6: 40 | 7: 16 | 7:55 |
December ........ | 7: 13 | 7: 10 | 7: 84 | 7: 60 | 8: 55 | 8:34 | 4: 92 | 5: 72 | 6: 18 | 6:41 | 6:91 | 7: 10 |
Tab. 24. Antal arbetslösa sysselsatta vid kommunala hjälparbeten utan statsbidrag
åren 1932—1941.
Årsni cdcltal | Städer | Lands- bygd | Hela riket | 1941 | Städer | Lands- bygd | Hela riket |
1932 | 3,250 2,992 1,104 | 7,838 10,214 4,697 | 11,088 13,206 5,801 |
| 1,229 1,476 1,376 1,125 930 | 806 | 2,035 2,371 2,238 1,773 1,395 1,094 847 |
1933 1934 |
| 895 | |||||
| 862 | ||||||
| 648 | ||||||
1935 | 913 | 2,529 | 3,442 |
| 465 | ||
1936 | 1,023 990 | 1,384 | 2,407 |
| 665 | 429 | |
1937 | 537 | 1,527 |
| 431 | 416 | ||
1938 | 928 | 590 | 1,518 1,750 1,062 |
| 435 | 383 | 818 |
| 397 | 418 | 815 | ||||
1939 1940 | 867 691 | 883 371 |
| 401 | 251 | 652 | |
| 486 | 315 | 801 | ||||
1941 | 782 | 524 | 1,306 | December ...... | 430 | 400 | 830 |
44 Kungl. Majlis proposition nr 344.
Tab. 25. Arbetslinjens omfattning åren 1932—1941.
Månad |
|
| A | n t a 1 | s y | 8 s e 1 | satt | a |
|
|
1932 | 1933 | 1934 | 1935 | 1986 | 1937 | 1938 | 1939 | 1940 | 1941 | |
Statliga arbeten |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Januari............ | 12,099 | 16,253 | 18,598 | 19,190 | 11,348 | 7,818 | 2,806 | 2,894 | 2,285 | 2,995 |
Februari .......... | 14,015 | 17.275 | 20,667 | 19,232 | 11,088 | 7.862 | 3,004 | 3,134 | 1.963 | 3,402 |
Mars .............. | 14,245 | 17,933 | 21,826 | 19,392 | 10,171 | 6,740 | 2,856 | 2,884 | 1,640 | 3,454 |
April .............. | 13,879 | 18.504 | 21.935 | 17,345 | 9,140 | 5,659 | 2,282 | 2,489 | 1.366 | 4,223 |
Maj................ | 14.308 | 20,541 | 23,029 | 18,878 | 10,578 | 4,147 | 2.709 | 2,903 | 1,458 | 5,326 |
Juni .............. | 15,172 | 22,175 | 25,488 | 20,398 | 10,453 | 3,510 | 2,565 | 3,418 | 1.497 | 6,610 |
Juli................ | 15,648 | 23,707 | 26,756 | 18,215 | 9,299 | 3,027 | 2,416 | 3,267 | 1,727 | 6,438 |
Augusti............ | 15,865 | 23,683 | 26,816 | 16,288 | 8.184 | 2,680 | 2,523 | 3.267 | 2,303 | 5,484 |
September.......... | 16,254 | 22,934 | 25,014 | 14,356 | 7,479 | 2,302 | 2,537 | 2,868 | 2,639 | 4,031 |
Oktober............ | 16,055 | 20,676 | 23,639 | 13,320 | 7,001 | 2,139 | 2,647 | 2,865 | 2,775 | 3,424 |
November.......... | 15,713 | 17,691 | 20,045 | 13,181 | 7,424 | 2,444 | 2,635 | 2,664 | 2,862 | 3,228 |
December.......... | 14,590 | 16,374 | 18,401 | 11,389 | 6,648 | 2,212 | 2,386 | 2,180 | 2,218 | 2,929 |
Statskommunala ar-beten |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Januari ............ | 3,016 | 8,483 | 13,879 | 12,221 | 6,417 | 3,047 | 1,727 | 1,699 | 1,047 | 472 |
Februari .......... | 4,018 | 9,684 | 16,199 | 12,662 | 6,209 | 3,132 | 1,828 | 2,055 | 878 | 635 |
Mars .............. | 4,516 | 10,945 | 17,277 | 12,851 | 5,865 | 3,005 | 2,089 | 2,271 | 648 | 878 |
April .............. | 4,863 | 10,476 | 17,277 | 11,780 | 5,631 | 2,775 | 2,318 | 2,084 | 540 | 1.121 |
Maj................ | 4,900 | 10,754 | 18,165 | 10,843 | 5,655 | 2,242 | 2,253 | 1,974 | 742 | 1,240 |
Juni .............. | 5,645 | 11,852 | 18,477 | 10,168 | 4,940 | 2,017 | 2,216 | 1,833 | 732 | 1.294 |
Juli................ | 5,346 | 10,998 | 17,075 | 9,132 | 4,223 | 1,643 | 1,951 | 1,535 | 515 | 1,570 |
Augusti............ | 5,232 | 11,367 | 16,037 | 8,325 | 3,438 | 1,394 | 1,821 | 1,359 | 513 | 1,487 |
September.......... | 6,150 | 12,139 | 14,362 | 7,232 | 3,302 | 1,387 | 1,808 | 1,358 | 436 | 1,416 |
Oktober............ | 7,418 | 14,564 | 14,187 | 6,626 | 3,181 | 1.449 | 1,832 | 1,220 | 459 | 1,478 |
November.......... | 7,975 | 14,207 | 13,005 | 6,845 | 3,090 | 1,476 | 1,654 | 1,279 | 503 | 1,689 |
December.......... | 8,494 | 12,241 | 12,739 | 6,207 | 3,134 | 1,507 | 1,385 | 1,070 | 394 | 1,784 |
Kommunala arbeten |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Januari ............ | 11,530 | 16,785 | 10,546 | 5,318 | 3,885 | 2,885 | 1,993 | 2,992 | 1,335 | 2,035 |
Februari .......... | 13,934 | 18,597 | 10,390 | 5,543 | 3,709 | 2,751 | 2,167 | 3,488 | 1.404 | 2,371 |
Mars .............. | 11,384 | 17,037 | 8,316 | 4,674 | 3,468 | 2,276 | 2,064 | 3,139 | 1,386 | 2,238 |
April .............. | 10,384 | 13,298 | 6.028 | 3,455 | 2,672 | 1,790 | 1,648 | 2,360 | 1,041 | 1,773 |
Maj................ | 9,405 | 12.113 | 4,915 | 2,813 | 2,164 | 1,417 | 1,337 | 1,489 | 724 | 1,395 |
Juni .............. | 9,609 | 12,062 | 4,500 | 2,697 | 1,929 | 1,098 | 1,092 | 1,347 | 589 | 1,094 |
Juli................ | 9,692 | 12,625 | 4,376 | 2,200 | 1,734 | 863 | 1.077 | 1,015 | 661 | 847 |
Augusti............ | 10,080 | 12,918 | 4,048 | 2,551 | 1,673 | 832 | 965 | 896 | 669 | 818 |
September.......... | 10,127 | 11,916 | 3,871 | 2,759 | 1,575 | 875 | 980 | 844 | 814 | 815 |
Oktober............ | 10,744 | 11,559 | 3,995 | 2,833 | 1,702 | 989 | 1,188 | 964 | 1,021 | 652 |
November.......... | 12,689 | 10,326 | 4,444 | 3,301 | 2,220 | 1,285 | 1,672 | 1,192 | 1,575 | 801 |
December.......... | 13,481 | 9,237 | 4,179 | 3,154 | 2,152 | 1,268 | 2,027 | 1,277 | 1,523 | 830 |
Summa |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Januari ............ | 26,645 | 41,521 | 43,023 | 36,729 | 21,650 | 13,750 | 6,526 | 7,585 | 4,667 | 5,502 |
Februari .......... | 31,967 | 45,556 | 47,256 | 37,437 | 21,006 | 13,745 | 6,999 | 8,677 | 4,245 | 6,408 |
Mars .............. | 30,145 | 45,915 | 47,419 | 36,917 | 19,504 | 12,021 | 7,009 | 8.294 | 3,674 | 6,570 |
April .............. | 29,126 | 42,278 | 45,240 | 32,580 | 17,443 | 10,224 | 6,248 | 6,933 | 2.947 | 7,117 |
Maj................ | 28,613 | 43,408 | 46,109 | 32,534 | 18,397 | 7,806 | 6,299 | 6,366 | 2,924 | 7,961 |
Juni .............. | 30,426 | 46,089 | 48,465 | 33,263 | 17,322 | 6,625 | 5,873 | 6,598 | 2,818 | 8,998 |
Juli................ | 30,686 | 47,330 | 48,207 | 29,547 | 15,256 | 5,533 | 5,444 | 5,817 | 2,903 | 8,855 |
Augusti............ | 31,177 | 47,968 | 46,901 | 27,164 | 13,295 | 4,906 | 5,309 | 5,522 | 3,485 | 7,789 |
September.......... | 32,531 | 46,989 | 43,247 | 24,347 | 12,356 | 4,564 | 5,325 | 5,070 | 3,889 | 6,262 |
Oktober............ | 34,217 | 46,799 | 41,821 | 22,779 | 11,884 | 4,577 | 5,667 | 5.049 | 4,255 | 5,554 |
November.......... | 36,377 | 42,224 | 37,494 | 23,327 | 12,734 | 5,205 | 5,961 | 5,135 | 4,940 | 5,718 |
December.......... | 36,565 | 37,852 | 35,319 | 20,750 | 11,934 | 4,987 | 5,798 | 4,527 | 4,1351 | 5,543 |
45
Kungl. Maj-.ts proposition nr 344.
Medeldagsförtjänsterna vid de statskommuuala reservarbetena under åren
1932—1941 redovisas i tal. 23. Med hänsyn till att ett flertal statskommunala
reservarbeten i motsats till statliga arbeten varit belägna i städer med
förhållandevis hög reservarbetslön, meddelas förutom medeltal för hela riket
även medeltal för städer och landsbygd var för sig.
Kommunala hjälparbeten utan statsbidrag. Antalet arbetslösa sysselsatta
vid kommunala hjälparbeten utan statsbidrag åren 1932—1941 framgår av
tab. 24. Vid dylika arbeten sysselsattes under år 1941 i genomsnitt 1,306
arbetslösa. Av de sysselsatta voro 782 eller 59.9 procent hemmahörande
i städer; 84.0 procent voro försörjningspliktiga.
Sammanfattande uppgifter lämnas i tab. 25 örn arbetslinjens omfattning
under varje månad åren 1932—1941 och i tab. 26 örn dess omfattning inom
olika geografiska områden under samma år. Av samtliga arbetslösa, som
erhållit hjälp i form av arbete voro under 1941 i medeltal 62.6 procent
sysselsatta vid statliga arbeten, 18.3 procent vid statskommunala arbeten och
19.i procent vid kommunala arbeten utan statsbidrag. Av hela antalet hjälpsökande
voro under år 1941 i medeltal 30.9 procent hjälpta enligt arbetslinjen.
I storstäderna voro endast 17.3 procent hjälpta enligt denna hjälpform
mot 36.8 respektive 45.7 procent i övriga städer och landskommuner.
Tab. 26. Arbetslinjens omfattning inom olika geografiska områden
åren 1932—1941.
Ir Månad | Antal hjälpta | Hjälpta i % av hjälpsökande | ||||||
Stor- städer | Övriga städer | Lands- bygd | Hela riket | Stor- städer | Övriga städer | Lands- bygd | Hela riket | |
Årsmedeltal. |
|
|
|
|
|
|
|
|
1932 ..................... | 2,435 | 6,023 | 23,082 | 31,540 | 15.0 | 31.2 | 29.5 | 27.7 |
1933 .................... | 1,902 | 8,356 | 34,236 | 44,494 | 7.8 | 28.4 | 31.6 | 27.1 |
1934 .................... | 2,849 | 8,536 | 32,823 | 44,208 | 14.1 | 40.3 | 44.7 | 38.5 |
1935 .................... | 3,639 | 6,229 | 19,913 | 29,781 | 35.7 | 50.2 | 51.1 | 48.4 |
1936 .................... | 2,283 | 4,052 | 9,730 | 16,065 | 32.5 | 45.7 | 49.4 | 45.1 |
1937 .................... | 1,392 | 2,609 | 3,828 | 7,829 | 33.2 | 43.0 | 48.2 | 43.0 |
1938 .................... | 686 | 2,063 | 3,289 | 6,038 | 20.9 | 38.5 | 43.6 | 37.3 |
1939 ......''.............. | 456 | 1,659 | 4,183 | 6.298 | 17.6 | 38.7 | 39.2 | 35 9 |
1940 .................... | 531 | 1,023 | 2,186 | 3,740 | 9.7 | 31.8 | 46.9 | 28.0 |
1941 .................... | 1,735 | 1,833 | 3,288 | 6,856 | 17.3 | 36.8 | 45.7 | 30.9 |
lilli |
|
|
|
|
|
|
|
|
J anuari ................ | 800 | 2,128 | 2,574 | 5,502 | 5.9 | 28.2 | 27.5 | 18.0 |
Februari ................ | 912 | 2,526 | 2,970 | 6.408 | 6.0 | 28.8 | 27.1 | 18.4 |
Mars.................... | 817 | 2,547 | [3,206 | 6,570 | 5.6 | 31.2 | 29.o | 19.5 |
April.................... | 1,193 | 2,504 | 3,420 | 7,117 | 9.2 | 37.2 | 31.6 | 23.3 |
Maj .................... | 1,838 | 2,258 | 3,865 | 7.961 | 15.8 | 47.3 | 45.7 | 32.o |
Juni .................... | 2,452 | 1,864 | 4,682 | 8,998 | 25.4 | 52.o | 63.0 | 43.6 |
Juli .................... | 2,670 | 1,746 | 4,439 | 8,855 | 35.4 | 59.2 | 77.8 | 54.6 |
Augusti ................ | 2,455 | 1,549 | 3.785 | 7,789 | 34.0 | 53.1 | 77.8 | 52.o |
September .............. | 1,988 | 1,227 | 3,047 | 6,262 | 30.9 | 44.6 | 74.5 | 47.2 |
Oktober ................ | 1,906 | 1,138 | 2,510 | 5,554 | 32.6 | 40.3 | 63.6 | 44.o |
November .............. | 1,907 | 1,279 | 2,532 | 5,718 | 28.1 | 34.4 | 58.9 | 38.7 |
December .............. | 1,888 | 1,233 | 2,422 | 5,543 | 20.8 | 24.2 | 44.7 | 28.3 |
46
Kungl. Majlis proposition nr 344.
En jämförelse mellan hänvisnings förhållandena under 1941 vid olika slag
av arbeten lämnar följande resultat.
Av samtliga hänvisade voro i medeltal %
från lands- försörjnings
-
Statliga arbeten
a) i arbetsmarknadskommissionens regi
b) i annan myndighets regi ............
Statskommunala beredskapsarbeten ........
Statskommunala reservarbeten ............
Kommunala hjälparbeten utan statsbidrag
från
städer
54.3
19.2
81.3
54.4
59.9
kommuner pliktiga
45.7
80.8
18.7
45.6
40.1
59.8
93.1
95.9
85.8
84.0
Vid utgången av september månad 1941 voro vid statliga beredskapsarbeten
av samtliga hänvisade vid arbetsmarknadskommissionens arbeten
34.8 procent och vid arbeten i annan myndighets regi 72.3 procent dagkolonister,
d. v. s. att de kunde bo i sin ordinarie bostad.
Understödslinj en.
Dagunderstöd. Dagunderstödsverksamhetens omfattning under åren 1937—
1941 framgår av tab. 27, vari angives det antal kommuner, som haft sådan
verksamhet, samt tab. 28, vari lämnas uppgifter örn antalet dagunderstödda
arbetslösa vid utgången av varje månad nämnda år. I denna redovisning
har hänsyn icke tagits till dagunderstödda deltagare i beredskapskurser eller
i av arbetslöshetskommittéer anordnade kurser.
Liksom under nästföregående år var dagunderstödsverksamheten under
1941 begränsad till ett mindre antal kommuner. Antalet dagunderstödda
var dock betydligt högre än under något av åren 1937—1940. Under månaderna
januari—april 1941 voro i genomsnitt cirka 15,000 arbetslösa hjälpta
genom dagunderstöd, vilket sammanhänger med den starka ökningen i arbetslösheten
under årets första månader och svårigheterna att under vintern i
mera avsevärd grad utöka sysselsättningen vid beredskapsarbeten. Under
Tab. 27. Antal kommuner, som bedriTlt dagunderstödsverksamhet
åren 1937-1941.
Månad | Städer |
| L a n d s b | CTQ P- |
| Hela riket | |||||||||
1937 1938 | 1939 | 1940 | 1941 | 1937 | 1938 | 1939 | 1940 | 1941 | 1937 | 1938 | 1939 | 1940 | 1941 | ||
Januari . . | 19 | 19 | » | 19 | 25 | 31 | 30 | 54 | 30 | 33 | 50 | 49 | 73 | 49 | 58 |
Februari . . | 22 | 21 | 23 | 20 | 29 | 32 | 29 | 56 | 28 | 40 | 54 | 50 | 79 | 48 | 69 |
Mars .... | 21 | 20 | 21 | 21 | 31 | 31 | 26 | 60 | 29 | 50 | 52 | 46 | 81 | 50 | 81 |
April .... | 15 | 14 | 17 | 16 | 29 | 22 | 18 | 51 | 20 | 48 | 37 | 32 | 68 | 36 | 77 |
Maj ...... | 6 | 9 | 10 | 7 | 22 | 6 | 8 | 28 | 7 | 28 | 12 | 17 | 38 | 14 | 50 |
Juni...... | — | 8 | 3 | 5 | 20 | 2 | 5 | 4 | 6 | 16 | 2 | 13 | 7 | 11 | 36 |
Juli...... | — | — | — | 6 | 14 | — | 4 | — | 5 | 14 | — | 4 | — | 11 | 28 |
Augusti . . | — | — | — | 5 | 11 | — | 5 | — | 5 | 11 | — | 5 | — | 10 | 22 |
September | — | — | — | 5 | 11 | — | 6 | — | 8 | 11 | — | 6 | — | 13 | 22 |
Oktober . . | — | 5 | 5 | 9 | 13 | 3 | 8 | 5 | 12 | 12 | 3 | 13 | 10 | 21 | 25 |
November | 6 | 10 | 10 | 14 | 14 | 12 | 19 | 12 | 22 | 13 | 18 | 29 | 22 | 36 | 27 |
December | 12 | 16 | 14 | 19 | 21 | 30 | 38 | 29 | 29 | 25 | 42 | 54 | 43 | 48 | 46 |
Kungl. Maj-.ts proposition nr 344. 47
Tab. 28. Antal dagunderstödda (ej kursdeltagare) åren 1937—1941.
|
| Städer |
|
| L a n d 8 b | ygd |
| Hela riket | |||||||
| 1937 | 1938 | 1939 | 1940 | 1941 | 1937 | 1938 | 1939 | 1940 | 1941 | 1937 | 1938 | 1939 | 1940 | 1941 |
Jan. . . | 3,274 | 2,457 | 2,499 | 1,781 | 11,616 | 2,223 | 2,268 | 3,707 | 1,492 | 2,473 | 5,497 | 4,725 | 6,206 | 3,273 | 14,089 |
Febr.. . | 3,711 | 2,664 | 2,928 | 1,982 | 14.129 | 2,362 | 2,321 | 4,057 | 1,441 | 3,209 | 6,073 | 4,985 | 6,985 | 3,423 | 17,338 |
Mars .. | 3,313 | 2,471 | 2,783 | 2,047 | 13,914 | 2,461 | 2,221 | 4,245 | 1,446 | 3,455 | 5,774 | 4,692 | 7,028 | 3,493 | 17,369 |
April. . | 1,677 | 1.747 | 2,004 | 1,580 | 11,709 | 1,888 | 1,535 | 3,843 | 1,096 | 3,579 | 3,565 | 3,282 | 5,847 | 2.676 | 15,288 |
Maj . . | 863 | 758 | 870 | 1,030 | 8,866 | 643 | 614 | 1,571 | 249 | 1,963 | 1,506 | 1,372 | 2,441 | 1,279 | 10,829 |
Juni . . | — | 475 | 219 | 898 | 5,901 | 140 | 335 | 310 | 95 | 776 | 140 | 810 | 529 | 993 | 6,677 |
Juli | _ | — | — | 947 | 3,807 | — | 220 | — | 62 | 333 | — | 220 | — | 1,009 | 4,140 |
Aug. . . | — | — | — | 1,446 | 3,108 | — | 265 | — | 86 | 208 | — | 265 | — | 1,532 | 3,316 |
Sept. .. | — | — | — | 2,524 | 3,010 | — | 304 | — | 170 | 191 | — | 304 | — | 2,694 | 3,201 |
Okt. .. | — | 595 | 652 | 5.394 | 2,249 | 167 | 473 | 190 | 308 | 178 | 167 | 1,068 | 842 | 5,702 | 2,427 |
Nov. .. | 714 | 1,088 | 1,197 | 7.513 | 2,844 | 570 | 1,058 | 614 | 817 | 279 | 1,284 | 2,146 | 1,811 | 8,330 | 3,123 |
Dec. . . | 1,608 | 2,023 | 1,632 | 9,291 | 6,066 | 1,643 | 2,543 | 1,298 | 1,474 | 908 | 3,251 | 4,566 | 2,930 | 10,765 | 6,974 |
senare hälften av året nedgick antalet dagunderstödda väsentligt och vid
november och december månaders utgång voro endast respektive 3,123 och
6,974 arbetslösa hjälpta genom dagunderstöd mot respektive 8,330 och 10,765
vid motsvarande tidpunkter föregående år. Vid bedömningen av dessa siffror
bör man också hålla i minnet, att det relativa antalet arbetslösa över 50 år
under år 1941 var högre än de föregående åren. Vid slutet av åren 1939,
1940 och 1941 utgjorde det respektive 26.3, 29.0 och 39.3 procent. I fråga
om ålderns inverkan på hjälpens utformning hänvisas dessutom till uttalanden
å sid. 60 f.
Dagunderstödsverksamheten var under året till största delen lokaliserad
till de större städerna samt till kommuner i Göteborgs och Bohus samt
Västernorrlands län.
I genomsnitt för hela riket uppgick under år 1941 dagunderstödet till
3 kronor 49 öre mot 3 kronor 26 öre föregående år. Dessa uppgifter avse
dagunderstödd huvudperson, i regel familjeförsörjare.
Hyreshjälp. Den omfattning, vari hyreshjälpverksamhet bedrevs under
tiden oktober 1940—september 1941, framgår av tab. 29. Redovisning lämnas
i denna tabell även av antalet personer med hyreshjälp i procent av antalet
tdagunderstödda. På grund av redovisningssvårigheter har därvid Stockholms
stad ej kunnat medtagas.
I städerna utgavs hyreshjälp till 39.2 procent och i landskommunerna
ill 21.1 procent av de dagunderstödda mot 58.9 procent respektive 39.3
procent år 1940.
Från och med år 1941 kan hyreshjälp — som tidigare endast kunnat
ifrågakomma för familjeförsörjare — även utgå till icke försörjningspliktiga
arbetslösa, som uppbära dagunderstöd, dock med högst hälften av det belopp,
som kunnat ifrågakomma för familjeförsörjare.
I underdånig skrivelse den 2 maj 1941 påtalade arbetsmarknadskommissionen
en olägenhet för de storstadsarbetslösa, vilka hänvisats till beredskapsarbeten
i landsorten, nämligen den, att deras inkomster i några fall
48 Kungl. Maj:ts proposition nr 844.
Talj. 29. HyreshjälpsTerksainhetens omfattning oktober 1940—september 1941.
År månad | Antal kommuner, som | Antal arbetslösa, som | Hjälpta med hyreshjälp | ||||||
Städer | Lands- bygd | Hela riket | Städer | Lands- bygd | Hela riket | Städer1 | Lands- bygd | Hela 1 | |
1940 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Oktober.......... | 6 | 3 | 9 | 3,074 | 68 | 3,142 | 49.2 | 17.9 | 46.9 |
November........ | 11 | 6 | 17 | 4,339 | 146 | 4,485 | 52.6 | 10.2 | 41.8 |
December........ | 13 | 9 | 22 | 5,181 | 307 | 5,488 | 52.6 | 12.2 | 41.8 |
1941 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Januari .......... | 16 | 15 | 31 | 7,726 | 730 | 8,456 | 25.4 | 15.9 | 23.7 |
Februari ........ | 21 | 15 | 36 | 10,856 | 1,001 | 11,857 | 42.6 | 19.7 | 37.8 |
Mars ............ | 20 | 18 | 38 | 11,096 | 1,219 | 12,315 | 60.8 | 26.2 | 50.8 |
April ............ | 21 | 22 | 43 | 10,025 | 1,610 | 11,635 | 26.0 | 27-8 | 26.3 |
Maj.............. | 16 | 18 | 34 | 8,193 | 1,330 | 9,523 | 66.0 | 23-o | 47.4 |
Juni ............ | 13 | 11 | 24 | 5,995 | 516 | 6,511 | 30.2 | 24.1 | 29.8 |
Juli.............. | 11 | 9 | 20 | 3,512 | 211 | 3,723 | 41.6 | 22.2 | 38.9 |
Augusti.......... | 9 | 7 | 16 | 2,423 | 129 | 2.552 | 32.8 | 35.2 | 33.o |
September........ | 9 | 8 | 17 | 2,566 | 107 | 2,673 | 37.4 | 39.7 | 37.5 |
1 Förutom Stockholms stad.
blivit så låga, att deras familjer knappast kunde erhålla en nödtorftig försörjning.
Departementschefen uttalade i anslutning härtill (prop. 1941: 285,
sid. 48) som sin uppfattning, att de påtalade förhållandena borde bli föremål
för en skyndsam undersökning inom arbetsmarknadskommissionen. Innan
resultatet av denna undersökning förelåge, ansåge sig departementschefen
icke kunna taga ställning till ärendet. Han vågade emellertid hysa den förhoppningen,
att det skulle visa sig möjligt att hänvisa familjeförsörjare till
sådana arbeten som åtminstone gåve lika höga inkomster som den tidigare
tillämpade reservarbetslinjen, kompletterad med ortstillägg, skulle ha givit.
Kommissionen fann snart, att det vore förenat med stora svårigheter och
olägenheter att utvälja och igångsätta lämpliga arbetsföretag, som gjorde
det möjligt att familjeförsörjare genomgående hänvisades till arbeten med
sådana förtjänstmöjligheter, att svårigheterna därigenom eliminerades. Såsom
ett led i den fortsatta undersökningen, har kommissionen därför ansett
sig böra försöksvis tillämpa ett system med liyreshjälp till familjeförsörjare,
som hänvisats till beredskapsarbete på sådant avstånd från hemorten, att
det förhindrar användandet av familjebostaden. Detta system har tillämpats
sedan den 1 juli 1941 på villkor bland annat, att hyreshjälp må utgivas endast
till personer, som ha försörjningsplikt mot hustru eller hemmavarande minderåriga
barn, och att hyreshjälp utbetalas för varje månadsskifte under vilket
den hänvisade befinner sig vid beredskapsarbetet. I tillämpliga delar gäller
i övrigt vad som är föreskrivet angående hyreshjälp i samband med dagunderstöd.
Tillstånd för kommun att utgiva hyreshjälp till beredskapsarbetare
avser endast arbetare sysselsatta vid viss, i delgivningsbrev eller eljest
av kommissionen angiven arbetsplats. Sådant medgivande har lämnats stä
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 344. 49
Talj. 30. Antal arbetslösa, som erhållit kommunalt understöd åren 1937—1941.
Månad | Städer |
| L a n d s b | y gd |
|
| Hela r i | ket |
| ||||||
1937 | 1938 1939 | 1940 | 1941 | 1937 | 1938 | 1939 1940 1941 | 1937 193S | 1939 | 1940 1941 | ||||||
Januari . . | 2,904 | 2,933 2,427 | 1,840 | 621 | 529 | 364 | 626 | 245 | 400 | 3,433 | 3,297 | 3,053 | 2,085 | 1,021 | |
Februari . . | 2,456 | 3.269 | 2,418 | 2,402 | 568 | 663 | 311 | 540 | 180 | 343 | 3,119 | 3,580 | 2,958 | 2,582 | 911 |
Mars .... | 2,013 | 2,800 | 2,128 | 2,621 | 527 | 571 | 227 | 377 | 193 | 274 | 2,584 | 3,027 | 2,505 | 2,814 | 801 |
April .... | 1,938 | 2,430 | 1.670 | 1,270 | 371 | 437 | 205 | 353 | 127 | 303 | 2,375 | 2,635 | 2,023 | 1,397 | 674 |
Maj ...... | 1,953 | 1,964 | 881 | 871 | 342 | 299 | 136 | 246 | 50 | 161 | 2,252 | 2,100 | 1,127 | 921 | 503 |
Juni...... | 1,712 | 1,724 | 717 | 1,018 | 212 | 142 | 83 | 122 | 39 | 82 | 1,854 | 1,807 | 839 | 1,057 | 294 |
Juli ...... | 1,512 | 1.731 | 714 | 1,327 | 156 | 118 | 76 | 62 | 52 | 43 | 1.630 | 1,807 | 776 | 1,379 | 199 |
Augusti . . | 1,389 | 1,387 | 557 | 1.799 | 152 | 99 | 59 | 39 | 68 | 39 | 1.488 | 1,446 | 596 | 1,867 | 191 |
September | 1,567 | 1,335 | 720 | 1,732 | 132 | 152 | 80 | 63 | 75 | 48 | 1,719 | 1,415 | 783 | 1,807 | 180 |
Oktober .. | 2,017 | 1.244 | 714 | 713 | 139 | 222 | 135 | 120 | 104 | 67 | 2,239 | 1,379 | 834 | 817 | 206 |
November | 2,568;1,702 | 1,184 | 664 | 237 | 258 | 223 | 182 | 175 | 126 | 2,826 | 1,925 | 1,366 | 839 | 363 | |
December | 2,695(2,127 | 1,469 | 743 | 397 | 369 | 484 | 219 | 291 | 186 | 3,064 | 2,611 | 1,688 | 1,034 | 583 |
derna Stockholm, Sundbyberg, Norrköping, Hälsingborg, Malmö, Halmstad,
Göteborg och Mölndal samt vissa förortskommuner till Stockholm, nämligen
Huddinge, Sollentuna, Solna och Spånga.
Tillståndet har begränsats till arbetsplatser med en timlön av omkring
1 krona eller därunder.
Kommunalt understöd. Antalet genom kommunal understödsverksamhet
(sålunda utan statsbidrag) hjälpta under åren 1937—1941 angives i tab. 30.
Av tabellen framgår, att den kommunala understödsverksamlieten under år
1941 var av betydligt mindre omfattning än 1940. I medeltal åtnjöto under
året 494 arbetslösa kommunalt understöd mot 1,550 föregående år.
Utbildningshjälp. Av deltagarna vid kommissionens beredskapskurser för
omskolning och utbildning av tempoarbetare för verkstadsindustrin, för vilka
kurser särskild redogörelse lämnats här ovan (sid. 20 ff.), voro större delen
anmälda hos arbetslöshetskommittéerna och åtnjöto hjälp i form av dagunderstöd
eller bidrag till inackorderingskostnaderna. Vid 1941 års utgång åtnjöto
sålunda 673 elever eller 63.3 procent av samtliga arbetslöshetshjälp.
Till följd av det ringa antalet hjälpsökande i ungdomsåldrarna har den
för hjälp åt ungdomsarbetslösa särskilt avsedda verksamheten under år 1941
bedrivits i mycket begränsad omfattning. Hjälpåtgärderna lia huvudsakligen
anordnats i form av frivillig arbetstjänst (statligt arbetsläger). Några
ungdomsreservarbeten lia icke förekommit under året. Kursverksamhet för
arbetslös ungdom förekom endast under senare delen av året, då 3 kurser
i teoretiska och praktiska ämnen anordnades i Göteborg för sammanlagt
omkring 75 deltagare samt en maskinskrivningskurs i Stockholm för cirka
30 deltagare.
Vid ingången av år 1941 pågick frivillig arbetstjänst vid ett statligt arbetsläger
i Vännäs, Västerbottens län, med 75 elevplatser. Yrkesutbildning
bedrevs där i en av Västerbottens läns landsting uppförd verkstadsskolel,
3T&na(l) varvid eleverna voro fördelade på två yrkesavdelningar för meka
Bihany
lill riksdagens protokoll 1942. I sand. Nr 344. uis 42 4
50
Kungl. Majds proposition nr 344.
niker samt en avdelning vardera för utbildning av smeder, byggnads- och
inrednings snickare samt kockar. Eleverna voro förlagda i internat. Utbildningen
bedrevs efter förebild av skolöverstyrelsens undervisningsplaner för
tvååriga verkstadsskolor.
I tab. 31 lämnas en sammanställning av den statliga och statsunderstödda
utbildningshjälpens omfattning under åren 1934—1941.
Tab. 31. Den statliga och statsunderstödda utbildningshjälpens omfattning
åren 1934-1941.
Ar månad | Antal deltagare | Antal sysselsatta | Antal kurs-deltagare * 1 | Summa |
Årsmedeltal |
|
|
|
|
1934 ...................... | 777 | 5 | 2,179 | 2,961 |
1935 ...................... | 769 | 92 | 801 | 1,662 |
1936 ...................... | 364 | 250 | 306 | 920 |
1937 ...................... | 910 | 75 | 17 | 302 |
1938 ...................... | 170 | 35 | 36 | 241 |
1939 ...................... | 132 | 39 | 65 | 236 |
1940 ...................... | 50 | 6 | 390 | 446 |
1941 ...................... | 62 | — | 845 | 907 |
1941 |
|
|
|
|
J anuari .................. | 61 | — | 891 | 952 |
Februari.................. | 62 | — | 997 | 1,059 |
Mars...................... | 61 | — | 974 | 1,035 |
April...................... | 64 | — | 903 | 967 |
Maj ...................... | 62 | — | 902 | 964 |
Juni ...................... | 55 | — | 851 | 906 |
Juli ...................... | 58 | — | 753 | 811 |
Augusti .................. | 63 | — | 807 | 870 |
September ................ | 62 | — | 770 | 832 |
Oktober .................. | 64 | — | 718 | 782 |
November ................ | 67 |
| 797 | 864 |
December ................ | 64 | — | 772 | 836 |
1 Häri ingå endast kursdeltagare, som åtnjutit statlig arbetslöshetshjälp. Elever vid
verkstadsskolor för arbetslös ungdom ingå sålunda ej oell av eleverna vid beredskapskurser
endast de, som åtnjöto dagunderstöd eller bidrag till inackorderingskostnaderna.
Sammanfattande uppgifter rörande under stödslinjen återfinnas i tab. 32.
Denna tabell innefattar (i olikhet mot tab. 28) även antalet understödda
personer, som erhållit dagunderstöd i samband med kursverksamhet. Av
samtliga arbetslösa, som erhållit hjälp enligt understödslinjen, åtnjöto i
medeltal under 1941 95. i procent dagunderstöd och 4.9 procent kommunalt
understöd utan statsbidrag.
I detta sammanhang kan nämnas att under senare delen av 1941 i mycket
begränsad omfattning anordnats kurser för personer med korttidsarbete,
företrädesvis kvinnor. Kursdeltagarna voro (jfr sid. 63) icke anmälda som
hjälpsökande arbetslösa.
Kungl. Maj:ts proposition nr 344. 51
Tab. 32. Understödslinjens omfattning1 åren 1932—15)41.
Måna d |
|
| A n | tal u | n d e r | stöds | taga | re1 |
|
|
1932 | 1933 | 1934 | 1935 | 1936 | 1937 | 1938 | 1939 | 1940 | 1941 | |
Dagunderstöd |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
.Januari ............ | 16,740 | 43,110 | 60.604 | 17,849 | 11,824 | 5,497 | 4,752 | 6,254 | 3,301 | 14,980 |
Februari............ | 21,481 | 52,909 | 58,254 | 19,350 | 14.131 | 6,130 | 4,996 | 7,090 | 3,465 | 18,335 |
Mars .............. | 25,003 | 58,135 | 57,430 | 17,999 | 13,823 | 5,849 | 4,707 | 7,204 | 3,538 | 18,343 |
April .............. | 26,452 | 56,791 | 45,041 | 13,503 | 10,104 | 3,606 | 3,282 | 5,970 | 2,692 | 16,191 |
Maj................ | 23,476 | 44,701 | 31,605 | 5,038 | 3,181 | 1,506 | 1.418 | 2,505 | 1,481 | 11,731 |
Juni .............. | 15,640 | 37,271 | 20,846 | 497 | 567 | 140 | 858 | 566 | 1,347 | 7,528 |
Juli................ | 15,819 | 39,105 | 13,699 | 774 | 45 | — | 267 | 34 | 1.533 | 4,893 |
Augusti............ | 16,841 | 37,490 | 9.710 | 509 | 33 | — | 313 | 32 | 2,124 | 4.123 |
September.......... | 17,192 | 40,841 | 7,585 | 381 | — | — | 353 | 26 | 3,289 | 3,971 |
Oktober............ | 22,275 | 47,198 | 8,175 | 997 | 172 | 167 | 1,115 | 871 | 6,241 | 3,145 |
November.......... | 28,269 | 50,842 | 11,040 | 3,653 | 1,998 | 1,300 | 2,194 | 1,842 | 9,009 | 3,920 |
December.......... | 35,475 | 57,001 | 15,617 | 8,039 | 4,241 | 3,266 | 4,614 | 2,960 | 11,515 | 7,746 |
Kommunalt under- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
stöd |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Januari............ | 7,292 | 20,213 | 13,087 | 5,959 | 4,799 | 3,433 | 3,297 | 3,053 | 2,085 | 1,021 |
Februari .......... | 8,063 | 21,385 | 13,011 | 5,134 | 5,393 | 3,119 | 3,580 | 2,958 | 2,582 | 911 |
Mars .............. | 7,047 | 19,381 | 9,745 | 4,153 | 4,744 | 2,584 | 3,027 | 2,505 | 2,814 | 801 |
April .............. | 5,163 | 15,622 | 8.006 | 3,730 | 4,350 | 2,375 | 2,635 | 2,023 | 1,397 | 674 |
Maj................ | 4,948 | 12,722 | 5,186 | 2,875 | 2,566 | 2,252 | 2.100 | 1.127 | 921 | 503 |
Juni .............. | 5,064 | 10,165 | 3,699 | 1,943 | 1,828 | 1,854 | 1,807 | 839 | 1,057 | 294 |
Juli............... | 4.510 | 9,493 | 2,890 | 1,631 | 1,569 | 1,630 | 1,807 | 776 | 1,379 | 199 |
Augusti............ | 4,799 | 9,819 | 2,633 | 1,991 | 1,758 | 1,488 | 1,446 | 596 | 1,867 | 191 |
September.......... | 5,159 | 9,445 | 2,600 | 2,342 | 2,108 | 1,719 | 1,415 | 783 | 1,807 | 180 |
Oktober............ | 5,897 | 8,746 | 2,618 | 3.769 | 2,667 | 2.239 | 1,379 | 834 | 817 | 206 |
November.......... | 7,688 | 11,012 | 4,135 | 4,309 | 2,816 | 2,826 | 1,925 | 1,366 | 839 | 363 |
December.......... | 10,238 | 14,079 | 5,443 | 4,439 | 3.441 | 3,064 | 2,611 | 1,688 | 1,034 | 583 |
Summa |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Januari ............ | 24,032 | 63,323 | 73.691 | 23,808 | 16,623 | 8,930 | 8,049 | 9,307 | 5,386 | 16,001 |
Februari .......... | 29.544 | 74,294 | 71,265 | 24,484 | 19.524 | 9,249 | 8,576 | 10,048 | 6,047 | 19,246 |
Mars .............. | 32,050 | 77,516 | 67,175 | 22,152 | 18,567 | 8,433 | 7,734 | 9,709 | 6,352 | 19,144 |
April .............. | 31,615 | 72,413 | 53,047 | 17,233 | 14.454 | 5,981 | 5,917 | 7,993 | 4,089 | 16,865 |
Maj................ | 28,424 | 57,423 | 36,791 | 7,913 | 5.747 | 3,758 | 3,518 | 3,632 | 2,402 | 12,234 |
| 20,704 | 47,436 | 24,545 | 2,440 | 2,395 | 1,994 | 2.665 | 1,405 | 2,404 | 7,822 |
Juli................ | 20,329 | 48,598 | 16,589 | 2,405 | 1,614 | 1.630 | 2,074 | 810 | 2,912 | 5,092 |
Augusti............ | 21,640 | 47,309 | 12,343 | 2,500 | 1,791 | 1,488 | 1,759 | 628 | 3,991 | 4,314 |
September.......... | 22,351 | 50,286 | 10,185 | 2,723 | 2,108 | 1,719 | 1,768 | 809 | 5,096 | 4,151 |
Oktober............ | 28,172 | 55,944 | 10,793 | 4,766 | 2,839 | 2,406 | 2,494 | 1,705 | 7,058 | 3,351 |
November.......... | 35,957 | 61,854 | 15,175 | 7,962 | 4,814 | 4,126 | 4,119 | 3,208 | 9,848 | 4,283 |
December.......... | 45,713 | 71,080 | 21,060 | 12,478 | 7,682 | 6,330 | 7,225 | 4,648 | 12,549 | 8,329 |
Årsmedeltal |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Dagunderstöd ...... | 22,055 | 47,116 | 28,300 | 7,382 | 5,010 | 2,288 | 2,406 | 2,946 | 4,128 | 9,575 |
Kommunalt under- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
stöd.............. | 6,323 | 13,507 | 6,083 | 3,523 | 3,170 | 2,382 | 2,252 | 1,546 | 1,550 | 494 |
Summa ............ | 28,378 | 60,623 | 34,388 | 10,905 | 8.180 | 4,670 | 4,658 | 4,492 | 5,678 | 10,069 |
1 Kursdeltagare medräknade.
52 Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
Hjälpverksamhetens totala omfattning.
En översikt över totalantalet statligt och kommunalt hjälpta åren 1932—
1941 lämnas i tab. 33. Under år 1941 åtnjöto i medeltal 76.6 procent av
samtliga hjälpsökande arbetslöshetshjälp; procenten hjälpta var detta år
högre än under något av åren 1932—1940. Av samtliga hjälpsökande under
år 1941 åtnjöto 30.9 procent hjälp enligt arbetslinjen, 41.6 procent enligt
understödslinjen och 4.1 procent erhöllo utbildningshjälp.
I bilaga 10 lämnas uppgifter örn de arbetslösas och arbetslöshetshjälpens
fördelning den 31 december 1941 i olika län samt i städer med över 15,000
invånare.
Tab. 33. Totalantalet statligt och kommunalt hjälpta åren 1932 -1941.
Ar Månad | Antal hjälpta | Hjälpta i % av hjälpsökande | ||||||
Arbets- linjen | Under- stöds- linjen | Utbild-nings-hjälpen 1 | Summa | Arbets- linjen | Under- stöds- linjen | Utbild-nings-hjälpen 1 | Summa | |
Årsmedeltal |
|
|
|
|
|
|
|
|
1932.................. | 31,539 | 28,378 | — | 59,917 | 27.7 | 24.9 | — | 52 6 |
1933.................. | 44,494 | 60,623 | — | 105,117 | 27.i | 37.0 | — | 64.1 |
1934.................. | 44,208 | 32,196 | 2,993 | 79,397 | 38.5 | 28.i | 2.6 | 69 2 |
1935.................. | 29,781 | 10,112 | 1,740 | 41,633 | 48.1 | 16.4 | 2.8 | 67 A |
1936.................. | 16,065 | 7,880 | 961 | 24,906 | 45 i | 22.1 | 2.7 | 69.9 |
1937.................. | 7,829 | 4,653 | 318 | 12,800 | 43.o | 25.6 | 1.7 | 70.3 |
1938.................. | 6,038 | 4,622 | 264 | 10,924 | 37. s | 28.6 | 1.6 | 67.5 |
1939.................. | 6,297 | 4,431 | 252 | 10,980 | 35.o | 25.2 | 1.4 | 62.5 |
1940.................. | 3,740 | 5,314 | 449 | 9,503 | 28.o | 39.7 | 3.4 | 71 i |
1941.................. | 6,856 | 9,225 | 907 | 16,988 | 30.9 | 41.5 | 4.1 | 76.5 |
1941 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Januari .............. | 5,502 | 15,110 | 952 | 21,564 | 18.i | 49.5 | 3.i | 70.7 |
Februari.............. | 6,408 | 18,249 | 1,059 | 25,716 | 18.4 | 52.3 | 3.o | 73.7 |
Mars ................ | 6,570 | 18,170 | 1,035 | 25,775 | 19.5 | 53» | 3.i | 76.5 |
April ................ | 7,117 | 15,962 | 967 | 24,046 | 23.3 | 52 2 | 3.2 | 78.7 |
Maj.................. | 7,961 | 11,332 | 964 | 20,257 | 32.0 | 45.6 | 3.9 | 81.5 |
Juni.................. | 8,998 | 6,971 | 906 | 16,875 | 43.5 | 33 8 | 4.4 | 81.7 |
Juli.................. | 8,855 | 4,339 | 811 | 14,005 | 54.6 | 26.8 | 5.0 | 86 4 |
Augusti.............. | 7,789 | 3,507 | 870 | 12,166 | 52.0 | 23.4 | 5.8 | 81.2 |
September............ | 6,262 | 3,381 | 832 | 10,475 | 47.1 | 25.5 | 6.3 | 78.9 |
Oktober.............. | 5,554 | 2,633 | 782 | 8,969 | 44.0 | 20.9 | 6.2 | 71i |
November............ | 5,718 | 3,486 | 864 | 10.068 | 38.7 | 23.6 | 5.8 | 68.i |
December............ | 5,543 | 7,557 | 836 | 13,936 | 28.3 | 38.6 | 4.3 | 71.2 |
1 Före 1934 redovisades utbildningshj alpen under understödslinjen,
En summarisk redovisning av kostnaderna för hjälpverksamheten under
såväl budgetåret 1940/41 som under tiden lh—''nlu 1941 återfinnes i bilagorna
11 och 12.
E. Yärnpliktshjälp.
I egenskap av tillsynsmyndighet för Jcrigsfamiljebidragsverlcsamheten har
kommissionen, bland annat, utfärdat anvisningar för familjebidragsnämn
-
Kungl. Majlis proposition nr 344.
53
demas prövning av familjebidragsärendena och även lämnat nämnder, som
gjort framställning därom, särskilda upplysningar. Vidare har chefen för kommissionens
värnpliktshjälpsbyrå närvarit vid i olika län anordnade sammanträden
med representanter för familjebidragsnämnderna i länen och därvid
hållit föredrag rörande krigsfamiljebidragsförordningens tillämpning m. m.
Genom förordningen den 16 maj 1941 (nr 288) hava vissa ändringar vidtagits
i krigsfamiljebidragsförordningen och genom kungörelse samma dag
(nr 289) i krigsfamiljebidragskungörelsen. Dessa ändringar, som till största
delen bygga på olika underdåniga framställningar och förslag från kommissionen,
trädde i kraft den 1 juni 1941 och innebära i huvudsak vidgad rätt
till familjebidrag. Bland annat har kommissionen bemyndigats att, när synnerligen
ömmande omständigheter föreligga, på ansökan av familjebidragsnämnd
medgiva att annan anhörig till den värnpliktige än som avses i 3 §
krigsfamiljebidragsförordningen må i fråga örn rätt till familjebidrag likställas
med familjemedlem, som i 3§b) sägs. Till och med den 31 december
1941 hade avgjorts 834 ärenden rörande dylika framställningar.
I gemensam skrivelse den 31 oktober 1941 hemställde överbefälhavaren
och arbetsmarknadskommissionen dels örn sådant förtydligande av anvisningarna
till kommunalskattelagen att av dessa framginge, att begravningsbidrag
enligt krigsfamiljebidragsförordningen icke utgjorde skattepliktig
intäkt, dels ock örn sådan ändring i anvisningarna att sjukbidrag förklarades
icke utgöra skattepliktig inkomst. Begravningsbidrag har sedermera
förklarats icke utgöra skattepliktig inkomst.
På framställning av 1941 års krigsfamiljebidragskommitté har kommissionen
föranstaltat örn vissa utredningar. Sålunda ha länsstyrelserna och
vissa familj ebidragsnämnder tillsports om sina erfarenheter av gällande bestämmelser
rörande familjebidrag. Andra utredningar lia avsett militärtjänstgöringens
inverkan på de inkallades ekonomiska förhållanden.
Genom statsmakternas beslut lia för budgetåret 1941/42 3,000,000 kronor
anvisats för särskild hjälpverksamhet till förmån för de till militärtjänst inkallades
familjer. Härav ha 2,850,000 kronor ställts till kommissionens förfogande
för fördelning bland överståthållaren och landshövdingarna, på vilka
det ankommer att utdela medlen. Redogörelser för den sålunda bedrivna
verksamheten skola av överståthållaren och landshövdingarna insändas till
kommissionen för granskning.
Då statens arbetsmarknadskommission vid ingången av budgetåret 1941/1942
efter rikskommittén övertog ledningen av hjälpverksamheten funnos hos
överståthållaren och landshövdingarna viss odisjtonerad behållning av rikskommittémedel.
Större delen av detta belopp användes för hjälpverksamhetens
fortsatta bedrivande. Med förmälan att rikskommittén önskade med
det snaraste avveckla sin verksamhet till förmån för de till militärtjänst
inkallades familjer, förklarade rikskommittén sedermera att, därest kommissionen
medgåve att vad som hos landshövdingarna återstode av rikskommittémedel
vid utgången av november månad finge till rikskommittén återbetalas,
rikskommittén ville ställa ett belopp av 200,000 kronor till kommissionens
Tab. 34. Värnpliktslåneverksamheten till och med den 31 december 1941
Värnpliktslånenämnden | Inkomna låneansökningar | Av värnpliktslånenämnd helt eller delvis | erna behandlade helt avslagna | Vid periodens | Av de beviljade | Genom ökas | lK:s beslut minskas | ||||||||
antal | gällande kronor | antal | beviljat belopp kronor | avslaget belopp kronor | antal | gällande kronor | antal | gällande kronor | antal | belopp kronor | anta-let be-vilja-de lån | det be-viljade | anta-let be-vilja-de lån | det be-viljade | |
Stockholms stad .. | 2,062 | 3,069,775 | 963 | 598,920 | 848,663 | 1,099 | 1,622,192 |
|
| 90 | 187,720 | » | 48,900 | 7 | 21.770 |
Stockholms........ | 879 | 1,454,839 | 494 | 387,980 | 464,959 | 379 | 593,805 | 6 | 8.095 | 75 | 127,200 | 10 | 14,140 | 4 | 7,250 |
Uppsala .......... | 376 | 496,120 | 229 | 150,780 | 129,919 | 147 | 215,421 | — | — | 15 | 35,800 | 5 | 8,700 | 0 | 3,000 |
Södermanlands .... | 454 | 690,584 | 170 | 93,915 | 160,110 | 284 | 436,559 | — | — | 11 | 25,800 | 6 | 13,800 | — | — |
Östergötlands...... | 719 | 1,005,982 | 157 | 154,570 | 91,865 | 552 | 748,263 | 10 | 11,284 | 31 | 84,900 | 20 | 37,865 | 3 | 9,800 |
Jönköpings........ | 623 | 1,048,135 | 126 | 132,220 | 100,545 | 497 | 815,370 | _ | _ | 30 | 73,000 | 11 | 26,800 | 4 | 8.100 |
Kronobergs........ | 348 | 566,256 | 131 | 145.515 | 78,476 | 216 | 341,765 | 1 | 500 | 33 | 74,800 | 10 | 12,450 | — | — |
Kalmar............ | 693 | 1,046,497 | 228 | 141,816 | 182,799 | 461 | 716,582 | 4 | 5.300 | 13 | 28,200 | 21 | 40.250 | 2 | 5,000 |
Gotlands.......... | 321 | 496,640 | 210 | 169,275 | 156,285 | lil | 171,080 | — | — | 19 | 41,900 | 1 | 2,000 | 2 | 5,000 |
Blekinge.......... | 438 | 660,576 | 148 | 122,425 | 116,166 | 290 | 421,985 |
| — | 14 | 37,300 | 9 | 7,450 | 1 | 4,000 |
Kristianstads...... | 873 | 1,380,048 | 193 | 113.400 | 218,363 | 674 | 1,038,685 | 6 | 9,600 | 11 | 24,500 | 14 | 18,500 | — | — |
Malmöhus ........ | 2,171 | 3,209,214 | 670 | 402,401 | 635,772 | 1,496 | 2.167.841 | 5 | 3,200 | 35 | 69,500 | 19 | 24,400 | 2 | 3.500 |
Hallands.......... | 433 | 719,226 | 142 | 73,900 | 164,576 | 290 | 478.650 | 1 | 2,100 | 17 | 10,800 | 2 | 1.300 | — | — |
Göteborgs o. Bohus | 1,844 | 3,024,694 | 633 | 575,675 | 576,285 | 1,205 | 1,860,234 | 6 | 12.500 | 108 | 246,400 | 17 | 25.050 | 6 | 17.000 |
Alvsborgs ........ | 770 | 1,267,039 | 245 | 210,170 | 250,311 | 522 | 802,558 | 3 | 4,000 | 37 | 84,450 | 18 | 31,890 | 3 | 8,500 |
Skaraborgs ........ | 564 | 1,004,957 | 221 | 169,490 | 215,409 | 338 | 616,258 | 5 | 3,800 | 23 | 37,550 | 9 | 15,500 | — | — |
Värmlands ........ | 657 | 995,407 | 258 | 162,080 | 257,117 | 396 | 569,863 | 3 | 6,347 | 16 | 28,300 | 4 | 8,000 | 0 | 100 |
Örebro............ | 583 | 859,622 | 289 | 150,800 | 288,884 | 292 | 413,738 | 2 | 6,200 | 11 | 19,750 | 3 | 6,200 | — | — |
Västmanlands .... | 345 | 538.478 | 159 | 194.186 | 86,099 | 184 | 252,193 | 2 | 6.000 | 47 | 122,889 | 1 | 700 | 2 | 7.323 |
Kopparbergs ...... | 515 | 812,917 | 137 | 80,770 | 150,077 | 375 | 580,570 | 3 | 1,500 | 17 | 28,830 | 15 | 15,900 | 4 | 4,600 |
Gävleborgs........ | 810 | 1,132,588 | 182 | 85,015 | 206,265 | 628 | 841.308 | _ | _ | 6 | 10.900 | 7 | 4.600 | — | — |
Västernorrlands.. . . | 1,089 | 1,542,963 | 433 | 284,310 | 312,228 | 656 | 946,425 | — | — | 20 | 58,200 | 12 | 21,150 | 3 | 4,200 |
Jämtlands ........ | 481 | 572,501 | 170 | 79,621 | 105,933 | 310 | 386.047 | 1 | 900 | 4 | 7,200 | 4 | 7,450 | 1 | 2,000, |
Västerbottens...... | 727 | 1,226,902 | 303 | 225,175 | 304,470 | 422 | 691,757 | 2 | 5.500 | 26 | 67,100 | 2 | 2,500 | — | 1 |
Norrbottens ...... | 934 | 1,543,803 | 174 | 100,430 | 182,431 | 757 | 1,255,142 | 3 | 5.800 | 12 | 25,300 | 9 | 10,650 | — | 1 |
Summa | 19,709 | 30,365.763 | 7,065 5,004.839 | 6.284.007 | 12,581 | 18.984,291 | 63 | 92,626 | 721 | 1,558,289 | 253 | 406.145 | 44 | 111,143 |
Kully!,. Majlis proposition nr 344.
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
55
förfogande för att genom kommissionens försorg såsom julpenningar till
de inkallades familjer fördelas genom landshövdingarna och överståthållaren.
Efter framställning av kommissionen bemyndigade Kungl. Majit den 14
november 1941 kommissionen att dels medgiva ifrågasatt återleverering till
rikskommittén, dels ock att från rikskommittén emottaga ifrågakomna belopp
av 200,000 kronor att disponeras för särskild utdelning genom landshövdingarna
och överståthållaren julen 1941.
Omfattningen av värnpliktslåneverksamheten för tiden till och med den 31
december 1941 framgår av idb. 34. De av värnpliktslånenämnderna beviljade
lånen fördelade sig med avseende å lånebeloppens storlek på sätt nedan angives.
Lånebelopp Antal
kronor lån
200— 500 .................... 3,857
501—1,000 .................... 2,426
1.001— 1,500 .................... 255
1.501— 2,000 .................... 247
2.001— 2,500 .................... 64
2.501— 3,000 .................... 105
3.001— 3,500 ................... 21
3.501— 4,000 .................... 90
Summa 7,065
Hela antalet till kommissionen till och med den 31 december inkomna
värnpliktslåneärenden uppgick till 3,996. Av dessa hade kommissionen före
december månads utgång avgjort 3,970, varav 701 avsågo av värnpliktslånenämnder
underställda beslut och 3,269 av lånesökande ingivna besvär. I fråga
örn underställda beslut hade kommissionen i 44 fall upphävt värnpliktslånenämndernas
beslut om lån och i vissa fall minskat de beviljade lånebeloppen.
I anledning av anförda besvär beviljades ytterligare 253 lån.
I bilagorna 13 och 14 ha sammanförts vissa kostnader för arbetsförmedlingsverksamhet,
överflyttning och omskolning av arbetskraft, familjebidragsnämndernas
revisorer och värnpliktslånenämnderna.
III. Arbetsmarknadskommissionens verksamhet
under första kvartalet 1942.
Beträffande arbetsmarknadskommissionens verksamhet under första kvartalet
1942 har kommissionen anfört följande:
Arbetsmarknaden.
Läget på arbetsmarknaden har under den hittills gångna delen av år
1942 i stort sett icke undergått några andra förändringar än sådana, som
sammanhänga med säsongutvecklingen. Sysselsättningen har sålunda fortfarande
varit tillfredsställande och arbetslösheten inom fackförbunden lägre
än under förkrigstiden. Inkallelserna till militärtjänst och det omfattande
behovet inom skogsbruket lia starkt påverkat efterfrågan på arbetskraft. I
likhet med förut är arbetstillgången god inom de delar av industrien, som
svara för tillverkningen av krigsmateriel och för ersättningsproduktionen.
Situationen inom exportindustrierna har dock påverkats i samma grad som
56
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
förut av de rådande avspärrningsförhållandena, varjämte ishindren menligt
inverkat på sjöfarten. För konsulntionsvaruindustrierna har också läget på
det hela taget varit stabilt, även örn vissa åtstramningstendenser yppat sig.
Särskilt gäller detta textil- och konfektionsindustrierna, där en produktionsminskning
inträtt, sedan textilransoneringen trätt i kraft. Fortsatta ransoneringar
på skilda områden lia även nödvändiggjort inskränkningar inom
olika branscher av livsmedelsindustrien.
Som vanligt under vintermånaderna lia icke några större förändringar förekommit
på jordbrukets arbetsmarknad, och efterfrågan på arbetskraft har
varit obetydlig. De säsonglediga jordbruksarbetarna ha i stor utsträckning
kunnat överföras till skogsbruket, där arbetet forcerats, så mycket som den
starka kölden och den myckna snön det tillåtit. Efterfrågan på skogsarbetare
har under kvartalet varit stor, och de åtgärder, som tidigare vidtagits
för att överföra arbetskraft från andra yrkesområden till skogen, ha intensifierats
ytterligare. Skogsbrukets behov av arbetskraft, så som det framträtt
i rekvisitioner hos arbetsförmedlingarna, har hittills kunnat i allt väsentligt
tillgodoses.
På det industriella verksamhetsområdet har arbetstillgången övervägande
varit god, och bristen på kvalificerade yrkesarbetare har skärpts inom metallindustrien,
framförallt vid mekaniska verkstäder, skeppsvarv och elektriska
verkstäder. Jord- och stenindustriens läge liksom också förhållandena inom
vissa delar av trävaruindustrien Ira rönt fortsatt påverkan av den obetydliga
byggnadsverksamheten. Inom såväl byggnads- som anläggningsfacken yppade
sig mot slutet av kvartalet nya arbetstillfällen; dessförinnan hade dock planerad
verksamhet derstädes måst uppskjutas på grund av den starka kölden.
Vissa sammanfattande uppgifter örn arbetsmarknaden under första kvartalet
1942 lämnas i tab. 35, varvid som jämförelse även medtagits motsvarande
uppgifter för samma tid föregående år.
Tab. 35. Arbetsmarknaden januari—mars åren 1941 och 1942.
År och | Antal syssel-satta inom Indextal: | Arbets- lösheten inom fackför- bunden Procent | Antal hjälp- sökande arbets- lösa | Sveriges offentliga arbetsförmedling | ||||
Arbets- sökande personer | Ansök-ningar örn | Lediga platser | Tillsätta platser | Antal an-sökningar | ||||
1941. |
|
|
|
|
|
|
|
|
Januari. . .. | 83.1 | 17.1 | 30,512 | 126,467 | 135,805 | 54,493 | 42,330 | 249 |
Februari . . | 84.6 | 18.4 | 34,900 | 121,115 | 131,894 | 54,664 | 42,873 | 241 |
Mars...... | 83.8 | 15.1 | 33,702 | 126,957 | 136,743 | 65,639 | 49,714 | 208 |
1942. |
|
|
|
|
|
|
|
|
Januari. . . . | 85.3 | 13.7 | 25,259 | 144,420 | 154,097 | 67,844 | 54,171 | 227 |
Februari . . | 85.o | 12.5 | 25,149 | 127,019 | 139,897 | 69,298 | 53,142 | 202 |
Mars...... | 84.7 | — | 22,062 | 117,150 | 130,943 | 77,830 | 53,780 | 168 |
l) Jfr not under tab. 5.
Kungl. Maj.ts proposition nr 344.
57
Av socialstyrelsens sysselsättningsstatistik, som redovisar antalet sysselsatta
arbetare inom industri och angränsande näringsgrenar, framgår, att
sysselsättningen under de tre första månaderna av 1942 var obetydligt förändrad
i jämförelse med samma tid 1941; den var ungefär 1 procent högre.
Arbetsförmedling, arbetslöshet och
hjälpverksamhet.
Rapporterna från de offentliga arbetsförmedlingarna utvisa, att antalet arbetssökande
under 1942 var i jämförelse med föregående år något högre
under januari och februari men något lägre under mars. Antalet lediga
respektive tillsatta platser var däremot betydligt högre under samtliga dessa
månader 1942. Relationen mellan arbetssökande och lediga platser var sålunda
gynnsammare under första kvartalet 1942 än under 1941.
Under januari—mars 1942 placerades genom arbetsförmedlingarna sammanlagt
19,913 man i skogsarbete. Av dessa kommo 12,101 från andra yrkesområden
än skogsbruket. Motsvarande antal för samma period förlidet år
utgjorde respektive 12,925 och 4,288. Inventeringen av arbetskraft för brännvedsförsörjningen
m. m. (se sid. 19) den 31 mars 1942 utvisar, att den då
redovisade arbetsstyrkan uppgick till 90,000 man, eller 15,000 mindre än
vid samma tid föregående månad. Nedgången, som främst har säsongkaraktär,
ägde dock även samband med beredskapsinkallelserna.
Uppgifter örn arbetslösheten inom fackförbunden föreligga till och med
utgången av februari 1942. Yid nämnda tidpunkt voro 12.5 procent av förbundens
medlemmar registrerade som arbetslösa. Detta är den lägsta februarisiffra,
som noterats efter 1920. Nedanstående jämförelse med arbetslöshetssiffrorna
för olika fackförbund samma månad föregående år utvisar, att antalet
arbetslösa inom flertalet förbund var lägret 1942.
| 28 februari |
| 28 februari | ||
Fackförbund | 1941 % | 1942 % | Fackförbund | 1941 % | 1942 % |
Beklädnadsarbetareförbundet | 7.9 | 10.6 | Litografförbundet | 5.4 | 2.9 |
Bleck- o. plåtslagareförbundet | 25.2 | 12.5 | Livsmedelsarbetareförbundet | 9.0 | 7.8 |
Bokbindareförbundet | 6. l | 3.2 | Metallindustriarb.-förbundet | 6.8 | 4.3 |
Bryggeriindustriarb.-förbundet 11.2 | 7.2 | Järnbruksarbetare | 2.2 | 1.4 | |
Byggnadsträarbet.-förbundet | 50.6 | 44.0 | Verkstadsarbetare | 8.o | 5.o |
De förenade förbunden | (i. I | 6.8 | Murareförbundet | 59.5 | 50.7 |
Elektriska arbetareförbundet | 12.5 | 10.2 | Målareförbundet | 53.8 | 47.3 |
Gjutareförbundet | 4.3 | 2.6 | Pappersindustriarb.-förbundet | 20.7 | 10.9 |
Grov- o. fabriksarb.-förbundet | 34.1 | 26.4 | Sadelm- o. tapets.-förbundet | 18.1 | 15.5 |
Byggnadsindustriarbetare | 45.7 | 36.8 | Sko- o. läderind.-arb.-förbundet | 12.9 | 15.0 |
Byggn adsämnesind.-arbetare | 38.fi | 26.8 | Stenindustriarbetareförbundet | 25.9 | 20.4 |
Glasbruksarbetare Sockerfabriksarbetare | 17.i 24.o | 6.o 16.2 | Sågverksind.-arb.-förbundet | 33.0 | 24.3 |
Tändsticksarbetare | 12.3 | 17.4 | Textilarbetareförbundet | 4.0 | 5.2 |
Övriga arbetare | 14.4 | 12.2 | Tobaksindustriarb.-förbundet | 5.9 | 9.9 |
Gr uvindustriarbet.-förbundet | 2.7 | 2.6 | Transportarbetareförbundet | 23.6 | 1 6.3 |
Handelsarbetareförbundet | 4.7 | 3.4 | Träindustriarbetareförbundet | 16.9 | 10.o |
Kommunalarbetareförbundet | B.8 | 5.8 | Typografförbundet | 5.7 | 2.3 |
Lantarbetareförbundet | 6.0 | 6.9 | Väg- o. vattenb.-arb.-förbundet 30.0 | 20.9 | |
|
|
| Summa | 16.4 | 12.5 |
58
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
Inom beklädnadsarbetareförbundet, de förenade förbunden, tändsticksarbetare
inom grov- och fabriksarbetareförbundet, lantarbetareförbundet, skooch
läderindustriarbetareförbundet, textilarbetareförbundet och tobaksindustriarbetareförbundet
var däremot arbetslösheten större under 1942. De
högsta arbetslöshetssiffrorna för februari 1942 uppvisade murareförbundet,
målareförbundet, byggnadsträarbetareförbundet och byggnadsindustriarbetare
inom grov- och fabriksarbetareförbundet; dessa siffror voro dock icke oväsentligt
lägre än år 1941.
Antalet hjälpsökande arbetslösa var under första kvartalet 1942 betydligt
lägre än föregående år. Vid utgången av mars månad 1942 var antalet
hjälpsökande 22,062, eller 65.5 procent av fjolårs siffran. De hjälpsökandes fördelning
på olika län den 31 mars 1942 framgår av tab. 36. Tabellen utvisar
att minskningen i antalet hjälpsökande sedan januari, vilken månad uppvisade
endast obetydligt högre siffror än februari, uppgick till 3,197, eller
12.7 procent. Minskningen var särskilt betydande i Göteborgs stad, där antalet
hjälpsökande nedgick med 1,184, eller 23.1 procent; i Stockholm var minskningen
däremot obetydlig och i Malmö ökade antalet hjälpsökande något.
Västernorrlands län uppvisade obetydlig minskningoch Bohuslän någon ökning.
Tab. 36. Antal hjälpsökande arbetslösa inom olika län den 31 mars 1942.
Län | Städer | Landsbygd | Summa | Ökning J1/i 1942 | ( + ) eller 31/s 1941 | ||
Stockholms stad ................ | 3,909 | — | 3,909 | _ | 228 | _ | 2,321 |
Stockholms....................... | , 294 | 961 | 1,255 | — | 157 | _ | 803 |
Uppsala ........................ | 190 | 51 | 241 | — | 4 | _ | 163 |
Södermanlands.................... | 98 | 26 | 124 | — | 104 | _ | 576 |
Ostergötlands...................... | 796 | 24 | 820 | — | 133 | + | 92 |
Jönköpings........................ | 237 | 16 | 253 | — | 49 | — | 202 |
Kronobergs.................. | 20 | 31 | 51 | _ | 27 | _ | 225 |
Kalmar...................... | 320 | 56 | 376 | — | 135 | — | 636 |
Gotlands........................ | 104 | 10 | 114 | + | 38 | _ | 41 |
Blekinge ..................... | 81 | 128 | 209 |
| 21 | _ | 367 |
j Kristianstads................... | 75 | 6 | 81 | — | 38 | — | 109 |
Malmö stad .................. | 1,997 | — | 1,997 | + | 99 | _ | 159 |
Malmöhus i övrigt ............. | 974 | 194 | 1,168 |
| 639 | _ | 234 |
Hallands .................... | 313 | 31 | 344 | _ | 2 | _ | 100 |
Göteborgs stad.................. | 3,939 | — | 3,939 | — | 1,184 | _ | 2,168 |
Göteborgs och Bohus i övrigt...... | 628 | 1,934 | 2,562 | + | 35 | — | 368 |
Älvsborgs ........................ | 177 | 69 | 246 | _ | 77 | _ | 257 |
Skaraborgs....................... | 86 | 2 | 88 | — | 39 | _ | 64 |
Värmlands ........................ | 172 | 189 | 361 | _ | 77 | _ | 78 |
Orebro........................... | 224 | — | 224 | 4- | 80 | _ | 134 |
Västmanlands...................... | 40 | 1 | 41 |
| 64 |
| 121 |
Kopparbergs ...................... | 52 | 4 | 56 | _ | 6 | _ | 48 |
Gävleborgs..................... | 308 | 52 | 360 | — | 27 | __ | 554 |
Västernorrlands.................... | 238 | 2,425 | 2 663 | — | 174 | _ | 1,418 |
Jämtlands ...................... | 17 | 1 | 18 | _ | 35 | _ | 107 |
Västerbottens............ | 50 | 126 | 176 | — | 42 | — | 345 |
Norrbottens ...................... | 25 | 361 | 386 | — | 187 | — | 134 |
Summa | 15,364 | 6,698 | 22,062 | — | 3,197 | — | 11,640 |
59
Kungl. Majda proposition nr 344.
Av samtliga hjälpsökande den 31/3 1942 tillhörde 8,748 (39.7 procent) yrkesgruppen
byggnadsverksamhet, 2,205 (10. o procent) landtransport, 1,815 (8.2
procent) stenindustri, 1,293 (5.9 procent) sågverksindustri, 1,088 (4.9 procent)
kontors-, affärs- och lagerbete samt 6,913 (31.3 procent) övriga yrkesgrupper.
Den omfattning i vilken hjälpverksamheten för arbetslösa bedrivits under
tiden januari 1941—mars 1942 framgår av ted). 37. Vid utgången av mars
1942 åtnjöto 77.2 procent av samtliga hjälpsökande arbetslöshetshjälp. Av
samtliga hjälpta voro 41.8 procent hjälpta genom arbete och 58.2 procent genom
understöd (inkl. utbildningslijälp). Arbetslinjen hade en betydligt större
omfattning vid utgången av mars 1942 än vid motsvarande tidpunkt åren
1940 och 1941, då endast 36.o resp. 25.5 procent av samtliga hjälpta voro
hjälpta genom arbete. Sammanlagt voro 7,130 arbetslösa sysselsatta vid
beredskaps- och reservarbeten, därav 4,154 vid statliga arbeten, 2,185 vid
statskommunala arbeten (varav 86 vid arkivarbeten) och 791 vid kommunala
hjälparbeten utan statsbidrag. Antalet kontantunderstödda minskades från
februari till mars med 1,807 och utgjorde vid kvartalets utgång 8,948.
Tub. 37. Hjälpverksamheten för arbetslösa januari 1941—mars 1942.
Ar och | liela antalet hjälpta |
| Dara | v h j | ä 1 p | a g | [inom |
|
| |
statligt bered-skapsarbete | stats- | reservarbete | kom- munalt arbete utan stats- bidrag | kontant- understöd | utbild- nings- hjälp | |||||
i kom-missio-nens | i annan | kom- munalt bered- skaps- arbete | arkiv- arbete | stats-kom -raunalt reserv- arbete | dag- under- stöd | kom- munalt under- stöd | ||||
1U41. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Januari. . . . | 21,564 | 1,975 | 840 | 350 | 180 | 122 | 2,035 | 14,089 | 1,021 | 952 |
Februari . . | 25,716 | 2,339 | 870 | 532 | 193 | 103 | 2,371 | 17,338 | 911 | 1.059 , |
Mars...... | 25,775 | 2,168 | 1,101 | 778 | 185 | 100 | 2,238 | 17,369 | 801 | 1,035 j |
April...... | 24,046 | 2,621 | 1.380 | 1,003 | 222 | 118 | 1,773 | 15,288 | 674 | 967 |
Maj ...... | 20,257 | 3,261 | 1,822 | 1,093 | 243 | 117 | 1,395 | 10.829 | 503 | 964 |
Juni ...... | 16,875 | 4,063 | 2,303 | 1,125 | 244 | 169 | 1,094 | 6,677 | 294 | 906 |
Juli ...... | 14,005 | 3,897 | 2,302 | 1.367 | 239 | 203 | 847 | 4,140 | 199 | 811 |
Augusti | 12,166 | 3,238 | 2,023 | 1,297 | 223 | 190 | 818 | 3,316 | 191 | 870 ! |
September | 10,475 | 2,065 | 1,719 | 1,235 | 247 | 181 | 815 | 3,201 | 180 | 832 |
Oktober . . | 8,969 | 1,873 | 1,289 | 1,326 | 263 | 151 | 652 | 2,427 | 206 | 782 |
November | 10,068 | 1,768 | 1,190 | 1,533 | 352 | 74 | SOI | 3,123 | 363 | 864 |
December | 13,936 | 1,542 | 1,104 | 1,642 | 367 | 58 | 830 | 6,974 | 583 | 836 |
1942. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Januari. . . . | 17,701 | 2,310 | 1,283 | 1,821 | 371 | 73 | 1,028 | 9,183 | 696 | 933 |
Februari . . | 19,218 | 2.649 | 1,524 | 1,955 | 384 | 57 | 963 | 10,191 | 564 | 931 |
Mars...... | 17,040 | 2,258 | 1,589 | 2,031 | 393 | 68 | 791 | 8,524 | 421 | 962 |
Vidtagna åtgärder, överväganden in. ni.
En grundprincip i svensk a rbetslöshetspol i tik är, att största möjliga antal
arbetslösa skall beredas arbete och att kontantunderstöd skall förekomma
60
Kungl. Ma.j:ts proposition nr Sid.
endast som en supplerande hjälpform, då lämpliga arbeten ej kunna anordnas.
Såsom av den ovan lämnade redogörelsen framgår, har understödslinjen dominerat
hjälpverksamheten under de två senaste vintrarna. Visserligen nedgick
det procentuella antalet dagunderstödda från 73.7 procent december 1940—
mars 1941 till 57.8 procent under motsvarande tid 1941/42, men även sistnämnda
procenttal kan synas högt i en hjälpverksamhet, som sätter arbetslinjen främst.
Arbetslinjen har i anslutning till nyss anförda grundprincip varit föremål
för viss utvidgning under sistförflutna vintermånader, och arbetsstyrkan har
successivt utökats från 5,718 man i november 1941 till 7,130 i mars 1942. Läget
på arbetsmarknaden har emellertid, som nedan framhålles, föranlett kommissionen
att redan under sistlidna mars månad vidtaga åtgärder för reduktion
av beredskapsarbetena. Nödvändigheten att vidtaga åtgärder, som till synes
innebära oförklarliga motsatser — reduktion av sysselsättningsmöjligheterna
vid beredskapsarbeten trots att antalet dagunderstödda tillätes vara förhållan
devis betydande — ger kommissionen anledning till följande reflexioner.
Såsom statliga eller statskommunala beredskapsarbeten beviljas principiellt
endast arbeten, som äro nyttiga och nödvändiga. Därutöver göres en ytterligare
begränsning i så måtto, att bidrag beviljas endast för arbeten, som det
är angeläget att igångsätta omedelbart. En sådan anledning till omedelbart
igångsättande kan föreligga, örn lämpliga sysselsättningsmöjligheter saknas
för arbetslösa och det alltså gäller att undvika en alltför stark ansvällning av
dagunderstödsverksamheten, t. ex. i större städer eller industrisamhällen.
Dylika arbeten anordnas emellertid endast under sådana förhållanden, att de
kunna inskränkas eller nedläggas, så snart förhållandena på arbetsmarknaden
det påfordra.
De arbetslösas ålder och framförallt vana vid grovarbete spela en betydande
roll i fråga örn möjligheterna att på ett ekonomiskt försvarbart sätt
utnyttja deras arbetskraft vid beredskapsarbeten. Visserligen kunna äldre
personer med vana vid grovarbete placeras i statliga eller statskommunala
beredskapsarbeten i hemorten men, framför allt vintertid, svårligen vid mera
avlägset belägna arbeten. Av de vid grovarbete icke yrkesvana kunna de
äldre överhuvud taget knappast beredas hjälp genom hänvisning till arbete,
under det att de yngre, i den män de bedömas lia förutsättningar att inom
skälig övergångstid förvärva nödig färdighet i grovarbete, kunna beredas
hjälp på detta sätt. Dessa senare borde dock, örn de kunna omskolas till
grovarbetare, i flertalet fall med samma fördel kunna omskolas till exempelvis
skogsarbetare; bestämmande borde då bli, örn den ena eller andra av ifrågavarande
arbetsuppgifter för ögonblicket är mest angelägen.
Dessa omständigheter medföra, att vissa svårigheter föreligga att utnyttja
de hjälpmöjligheter, som finnas tillgängliga vid statliga beredskapsarbeten
belägna på större avstånd från arbetslöshetscentra. Aven med beaktande
av ovan anförda principer för anordnande av beredskapsarbeten, kan det då,
försåvitt man vill undvika att utgiva kontantunderstöd, bliva nödvändigt
igångsätta arbeten, som eljest icke skulle ha kommit till utförande under
närmaste tiden. Det ligger i sakens natur, att nu anförda svårigheter äro
61
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
större vintertid än sommartid, då urvalet av arbetsobjekt är rikligare. Arbeten,
som igångsättas med tanke på vinterns hjälpbehov, böra emellertid vid en
strikt genomförd arbetsmarknadspolitik nedläggas, då våren kommer, och
deras färdigställande skjutas på framtiden, såvitt ej sysselsättningsmöjligheterna
i öppna marknaden undergå en absolut försämring.
För närvarande är situationen den, att de krav, som framför allt bränsleförsörjningen
ställt och alltjämt ställer på för skogsarbete lämplig arbetskraft,
lia medfört, att bland dem, som kunna bli föremål för hjälpåtgärder,
huvudsakligen återfinnas personer, som på grund av ålder eller bristande
vana vid grovarbete mindre väl lämpa sig för hänvisning till beredskapsarbete.
Kommissionen vill här erinra örn det ovan (sid. 47) påpekade förhållandet,
att lijälpklientelets ålder stigit väsentligt. Vid slutet av 1941 voro
icke mindre än två femtedelar av de arbetslösa över 50 år. Även vid god
tillgång på lämpliga arbetsobjekt för beredskapsarbeten är det alltså i
nuvarande läge icke möjligt att sysselsätta en större del av hjälpklientelet
i dylika arbeten; i varje fall kan detta icke ske med mindre fordringarna på
arbetenas bedrivande enligt tekniskt och ekonomiskt riktiga principer skjutas
åt sidan. Det kan därför icke undvikas, att vid nu angivna förutsättningar
understödslinjen vintertid får en stor omfattning i förhållande till arbetslinjen,
även då statliga eller statskommunala beredskapsarbeten kunna komma till
stånd i de lijälpbehövandes hemorter. Än större blir disproportionen mellan
arbete och understöd, om arbetsmöjligheter endast föreligga på stort avstånd
från hemmet.
Arbetsmarknadskommissionen har funnit att, av anledningar som här
nämnts, arbetsstyrkorna vid de statliga beredskapsarbetena med här nedan
särskilt anförda undantag, under den nu tilländalupna vintern till avsevärd
del utgjorts av personer, som icke alls eller endast under gynnsammaste
förhållanden kunna placeras ut på den öppna arbetsmarknaden. Om, såsom
av allt att döma blir fallet, en viss brist på arbetskraft inom flera näringsområden
kommer att göra sig gällande under våren och sommaren, måste
hänsyn tagas till ovanstående svårigheter.
Under den gångna vintern med dess osedvanligt starka kyla och i vissa
delar av landet rikliga snömängd lia några av de här ovan berörda problemen
i hög grad accentuerats. Detta gäller särskilt möjligheterna att vintertid
bereda lämplig sysselsättning åt de arbetslösa. Öppna marknaden har visserligen
bjudit rikliga arbetstillfällen i skogen, men ingalunda alla arbetslösa äro
lämpade för detta arbete, i all synnerhet örn arbetsplatsen är avlägset belägen
från hemorten. Överhuvud spelar ålder, fysisk kondition och förutvarande
sysselsättning stor roll för vederbörandes duglighet som skogsarbetare.
Kommer därtill att arbetet kanske skall utföras i en annan landsända, kunna
familje- och bosättningsförliållanden ej lämnas helt ur räkningen. Visserligen
bidrager det allmänna under olika förutsättningar med utbildningsbidrag,
familjetillägg m. m. (se sid. 17 fl.), men de sannolika sysselsättningsmöjligheterna
under den närmaste framtiden kan man i varje fall ej bortse från. Det kan
icke vara riktigt att i februari eller mars från ett jordbruksdistrikt skicka en
62
Kungl. Maj:ts proposition nr 844.
då arbetslös lantarbetare nied stor försörjningsbörda långt bort på skogsarbete,
om det får anses klart, att våren kommer att medföra efterfrågan
på jordbruksarbetare. Kan däremot arbete beredas inom måttligt avstånd
från hemorten, bör mannens arbetskraft självfallet utnyttjas för skogen
under vintern. Ar mannen olämplig för skogsarbete men användbar i anläggningsarbete,
bör lians arbetskraft kunna utnyttjas i beredskapsarbete
vintertid, blott den frigöres därifrån, så snart annat lämpligt arbete står
till buds.
Kommissionen har med det nu anförda önskat framhålla, att man i praktiken
icke kan schablonmässigt hänvisa arbetslösa tillhörande vissa yrkesgrupper
till förefintliga arbetstillfällen, även om dessa senare skulle ligga i närheten
av eller rent av inom vederbörandes kompetens. Som följd härav kan det
icke undvikas, att en eller annan jordbruksarbetare vintertid återfinnes inom
hjälpklientelet och då sysselsattes vid beredskapsarbete. Understundom ha
också personer måst beredas arbetslöshetshjälp, som senare kunnat skickas
ut på skogsarbete. Dylika anordningar lia kunnat vidtagas därför, att kommissionen
har i sin hand att avbryta hjälptilldelningen, så snart förhållandena
det påfordra.
Det ligger i sakens natur att den arbetslöse, som sysselsattes vid ett
arbete, där han får sin bärgning, icke frivilligt lämnar detta, med mindre
öppna marknaden bjuder bättre villkor. Redan på reservarbetenas tid — i
varje fall efter 1933 — måste kommissionen varje år vidtaga vissa stundom
långt gående åtgärder för friställande av arbetskraft, som under vintern haft
sysselsättning vid reservarbete men som under våren behövdes i jordbruk
m. m. Öppna marknaden utövade nämligen i alltför ringa grad någon lockelse
för reservarbetarna, i varje fall gjorde ej jordbruket det. I jin högre grad
är det påkallat att vidtaga sådana åtgärder, sedan arbetena bedrivas som
beredskapsarbeten på öppna marknadens villkor och det sålunda endast i
undantagsfall förekommer att en arbetare frivilligt lämnar arbetet för att
söka annat arbete. På grund härav har kommissionen redan före påsk vidtagit
åtgärder för friställande av arbetskraft genom att ett betydande antal
för jordbruksarbete lämpade personer liemsäuts. Sedermera har kommissionen
på grund av vissa anspråk på arbetskraft för statliga anläggningsarbeten
av hög angelägenhetsgrad beslutat nedlägga samtliga statliga beredskapsarbeten
av icke militärviktig natur med undantag av ett fåtal arbeten, vid
vilka komma att sysselsättas mindre arbetsstyrkor, bestående av personer,
som icke kunna anvisas jord- eller skogsarbete och ej heller anläggningsarbete
utom hemorten. Samtidigt lia motsvarande åtgärder vidtagits i fråga
om statskommunala beredskapsarbeten och reservarbeten. Härigenom har
kommissionen sökt vinna den smidiga anpassning till lijälpkraven under
vintern och till arbetsmarknadens krav under sommaren, som är en av dess
främsta uppgifter.
För att utröna behovet av arbetskraft inom torvindustrin under år 1942
och för att underlätta rekryteringen till nämnda industri har arbetsmarknads,
kommissionen på anmodan av bränslekommissionen i början av året trätt i
63
Kungl. Maj.ts proposition nr 344.
förbindelse med dels torvindustriförbundet i vad angår bränntorvtillverkning,
dels livsmedelskommissionen i vad angår tillverkning av torvströ. Därjämte
företagas med början den 31 mars månatliga inventeringar av inom torvindustrin
sysselsatt personal oell behovet av arbetskraft i fortsättningen.
Dessa inventeringar utföras efter samma principer som inventeringarna av
skogsbrukets arbetskraft (sid. 19). För att stimulera intresset för torvarbete
bedriver kommissionen jämsides med propagandan för skogsarbetet även
propaganda för torvarbete genom press, radio m. m. Detta sker i samarbete
med olika fackförbund, framförallt de inom vilka sysselsättningsgraden kan
väntas bli mindre tillfredsställande under våren och sommaren. De förut
omnämnda förberedelsearbetena (sid. 37), som avse maskinell torvberedning,
fullföljas. Aktiebolaget svensk torvförädling beräknas vid lämplig tidpunkt
kunna igångsätta maskinell drift å de berörda mossarna vid Hunneberg oell
Vallåsen.
Arbetsmarknadskommissionen har ägnat uppmärksamhet åt de försörjningsproblem,
som blivit en följd av att korttidsarbete börjat tillämpas i allt
större utsträckning inom vissa industrier. Enligt Kungl. Maj:ts medgivande
den 27 februari 1942 äger kommissionen bevilja statsbidrag med högst 75
procent av kostnaderna för kursplaner åt deltagare i av arbetslöslietskommitté
jämlikt beslut av kommissionen anordnad kurs för personer med korttidsarbete.
Såsom villkor flir erhållande av statsbidrag till sådana kurspremier
gäller,
att till kursdeltagare utgående kurspremie utgör 3 kronor för dag,
att kursdeltagare erhåller kurspremie endast för dag, då han bevistat
minst tre undervisningstimmar,
att kurspremie ej utgår till medlem av erkänd arbetslöshetskassa för sådan
dag, för vilken denne uppbär understöd från kassan,
att kurspremie ej utgår till medlem av erkänd arbetslöshetskassa, innan
dennes deltagande i kursen anmälts till såväl organ för den offentliga arbetsförmedlingen
som kassans lokale redogörare, samt
att arbetslöshetskommittén ställer sig till efterrättelse de föreskrifter i
övrigt ifråga om statsbidrags utgående, som kommissionen utfärdar efter
samråd med socialstyrelsen.
Det aktuella problemet utgör emellertid icke så mycket att bereda hjälp
åt korttidsarbetare som fastmer att organisera driften vid ifrågavarande
industrier så, att en del av arbetskraften utnyttjas helt och återstoden ställes
till förfogande för andra arbetsuppgifter.
De belopp med vilka dagunderstöd och hyreshjälp högst må utgå per dag
respektive månad lia jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 mars 1942
av arbetsmarknadskommissionen fastställts på sätt, sorn framgår av nedanstående
tablå, och med giltighet från den 1 april 1942.
64 Kungl. Majlis proposition nr 34d.
1 |
| D a | gund | erst | ö d |
|
| H | y r e 8 h j k | i p |
| |
| Man och | Ensam person över 18 år | Ensam | Barn under 16 år | Man, | Man, | Orts- grupp | Per | månad högst | |||
Orts- grupp | lia till barnet | 4:e till barnet | Familje- för- sörjare | Ensam- stående | ||||||||
i | 3:25 | 2: 10 | 1.20 | 0: 70 | 0: 50 | 5: 35 | 6: 85 | I a |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| b | 20 | — | 10 | — |
|
|
|
|
|
|
|
| C | 30 | — | 15 | — |
|
|
|
|
|
|
|
| d | 40 | — | 20 | — |
ii | 3:50 | 2: 35 | 1:35 | 0:90 | 0:50 | 6:20 | 7: 70 | II a | 20 | — | 10 | — |
|
|
|
|
|
|
|
| b | 30 | — | 15 | — |
|
|
|
|
|
|
|
| c | 40 | — | 20 | — |
|
|
|
|
|
|
|
| d | 50 | — | 25 | — |
|
|
|
|
|
|
|
| e | 60 | — | 30 | — |
ni | 3: 75 | 2: 75 | 1:65 | 1: 10 | 0: 50 | 7:05 | 8: 55 | lil a | 40 | — | 20 | _ |
|
|
|
|
|
|
|
| b | 50 | — | 25 | — |
|
| • |
|
|
|
|
| C | 60 | — | 30 | — |
|
|
|
|
|
|
|
| (1 | 70 | — | 35 | — |
|
|
|
|
|
|
|
| e | 90 | — | 45 |
|
Vid jämförelse med de från oell med den 1 januari 1941 gällande understödsbeloppen
(prop. 1941:30, sid. 46) framgår, att dagunderstödsbeloppen
genomgående höjts, för man och hustru samt ensam person över 18 år med
25 öre och för övriga understödskategorier med belopp varierande mellan
10 och 20 öre. Sistnämnda höjning har genomgående vidtagits i fråga örn
fjärde till och med sjätte barnet. I fråga örn liyreslijälpsbeloppen har inom
ortsgrupp I ingen förändring företagits, inom ortsgrupp II har inlagts en
undergrupp e med 60 kronor per månad och inom ortsgrupp III lia undergrupperna
a—c höjts vardera med 10 kronor, varjämte en ny undergrupp e
med en hyreshjälp av 90 kronor tillagts. Här angivna hyreslijälpsbelopp
gälla familjeförsörjare; för ensamstående person kan liksom förut hyreshjälp
utgå med högst halva det för familjeförsörjare medgivna högsta beloppet.
Sedan chefen för socialdepartementet den 9 januari 1942 lämnat sitt medgivande,
har arbetsmarknadskommissionen försöksvis anordnat särskild hjälpverksamhet
för arbetslösa musiker, så kallad musikerhjälp, efter följande
riktlinjer.
Arbetslösa musiker, särskilt äldre, beredas sysselsättning hos amatörorkestrar,
musikcirklar eller andra sammanslutningar med ej yrkesmässig
utövning på sitt program såsom musicerande instrumentalister, lärare, instruktörer,
dirigenter etc. Yarje sysselsättningsperiod omfattar en sammanhängande
tid av högst sex månader.
För att kunna komma i åtnjutande av musikerhjälp skall den arbetslöse
musikern vara anmäld såsom hjälpsökande arbetslös hos vederbörande kommunala
arbetslöshetsorgan. Han skall vid sin anmälan bland annat avgiva
en särskild personlig deklaration. Arbetslöshetskommittén vidarebefordrar
med eget yttrande ansökningshandlingarna till kommissionen, som verk
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 344. 65
ställer uttagningen till musikerhjälpen. Uttagningen sker med biträde av
representanter för musikaliska akademien och svenska musikerförbundet.
Musiker kan hänvisas till musikorganisation antingen på sin hemort eller,
därest han är under 50 år, på andra orter (interlokal hänvisning). Han kan
åläggas att utöva sin verksamhet hos flera musikorganisationer, därest han
icke skulle kunna beredas full sysselsättning hos en enda organisation. Arbetstiden
för hänvisad musiker uppgår till 42 timmar per vecka. Arbetslönen
utgår med samma belopp som för de vid statligt arkivarbete sysselsatta
(se sid. 38). Vid interlokal hänvisning erhåller musiker fri resa till
och från arbetet.
Musikorganisation, som önskar disponera arbetslös musiker, har att ingiva
ansökan därom till kommissionen. Därvid skall vederbörande organisation
uppgiva karaktären av sin verksamhet, önskat antal musiker och dessas
huvudinstrument samt framlägga förslag till arbetsordning. Skola flera musikorganisationer
gemensamt utnyttja en musiker, sker organiserandet av musikerhjälpen
som regel med biträde av ABF:s distriktsinstruktör.
Vad skogsbruket beträffar lia omfattande åtgärder (jfr sid. 17 ff.) vidtagits
för att tillgodose arbetskraftsbehovet vid främst vedavverkningarna. Dessa
åtgärder komma att fullföljas och, i den mån så befinnes nödvändigt, kompletteras
och utökas.
Såsom ett led i arbetet för överförande av arbetskraft till skogsbruket
har arbetsmarknadskommissionen träffat avtal med ABF örn tillhandahållande
av lämpligt sammansatta vandringsbibliotek i skogsarbetarförläggningar.
Blockorganisationen inom jordbruket är, såsom tidigare i denna framställning
antytts (sid. 26), föremål för omorganisation och effektivisering. Arbetsmarknads-
och livsmedelskommissionerna lia gemensamt organiserat en sådan
ledning av arbetsblocken, att densamma skall bliva i stånd att efter livsmedelskommissionens
närmare anvisningar leda och övervaka produktionsbefrämjande
åtgärder inom jordbruket och samtidigt efter anvisningar av
arbetsmarknadskommissionen möjliggöra ett rationellt utnyttjande av tillgänglig
arbetskraft. I varje län skall verksamheten handhavas av en samarbetsdelegation,
som sammansättes av i regel en representant för vardera
länsarbetsnämnd, kristidsstyrelse och hushållningssällskap. Till delegationens
förfogande ställes en länsblockledare, åt vilken skall anförtros omfattande
arbetsuppgifter, såväl med avseende å arbetsblockens uppbyggande
och vidmakthållande som när det gäller att låta blockorganisationen träda
i funktion. Centralt ledes verksamheten av en samarbetsdelegation bestående
av fyra ledamöter, vilka utses av livsmedels- och arbetsmarknadskommissionerna
med två vardera. Under ledning av länsblockledaren revideras och
upprättas fullständiga planer över jordbrukets behov av arbetskraft och
möjligheterna att tillgodose detsamma. I samband härmed verkställes, i
den mån så ej redan skett, en registrering av inom blocken tillgänglig maskinpark
och arbetskraft. Avsikten är, att den nya blockorganisationen i huvudsak
skall kunna träda i funktion våren 1942.
Bihang till riksdagens protokoll 194g. 1 sami. Nr 344.
1218 42 5
66
Kungl. Maj-.ts proposition nr 344.
I syfte att säkerställa arbetskraft för betfälten våren 1942 Ilar arbetsmarknadskommissionen
efter överläggningar med betodlarnas centralförening
och svenska sockerfabriksaktiebolaget redan nn träffat överenskommelser
rörande en del praktiska åtgärder, som sammanhänga med anskaffandet och
utnyttjandet av olika slag av arbetskraft för betskötseln. Därvid har bland
annat frågor rörande bostäder, resor o. s. v. behandlats. Arbetsmarknadskommissionen
har med biträde av länsarbetsnämnden i Malmö planlagt det
direkta förmedlingsarbetet och uppdragit åt vissa arbetsförmedlingskontor
att tjänstgöra såsom förmedlingscentraler för anskaffningen av betfolk.
Utbildningsverksamheten kommer att intensifieras, framför allt med hänsyn
till jordbruket. Förutom utbildning av traktorförare och gengaschaufförer
kan även anföras utbildning i linberedning. Lägerverksamheten, avseende
framför allt utbildning av städernas kvinnliga ungdom i jordbrukssysslor,
kommer att i likhet med föregående år bedrivas bland annat genom kvinnoföreningarnas
beredskapsorganisation. Dessutom kommer individuell utplacering
av ungdomen att eftersträvas. Vidare har arbetsmarknadskommissionen
upptagit underhandlingar med skolöverstyrelsen om beredande av möjligheter
för skolbarn att, på sätt som skedde i fjol, deltaga i jordbruksarbete.
Under medverkan av arbetsmarknads- och livsmedelskommissionerna har
Sveriges ungdomsberedskap organiserats. Denna består för närvarande av 42
riksorganisationer för ungdom. Ungdomsberedskapens ledning utövas av
ett centralråd och ett arbetsutskott. I såväl centralrådet som arbetsutskottet
lia arbetsmarknads- och livsmedelskommissionerna var sin representant.
Ungdomsberedskapens lokala organ utgöras av arbetslag, vilka kunna bildas
av föreningar, skolor, kamratkretsar o. s. v. Inom varje arbetslag utses en
beredskapsledare, som har till uppgift att stimulera intresset hos arbetslagets
medlemmar för de aktuella arbetsuppgifterna samt att organisera dessas genomförande.
Samtliga arbetslag registreras hos länsarbetsnämnderna.
Ungdomsberedskapen har hitintills närmast planerat för tvenne arbetsuppgifter,
nämligen odlingsverksamhet och lägerverksamhet. Odlingsverksamheten
ingår såsom ett led i den av livsmedelskommissionen bedrivna kampanjen
för odling av potatis och köksväxter och skall genomföras av odlingslag,
som kunna bildas inom arbetslagen; verksamheten liandledes av JUF:s och
hushållningssällskapens ungdomskonsulenter samt särskilt för ändamålet anställda
assistenter. Lägerverksamheten, som avser att medgiva en betydande
utökning av den här ovan omnämnda lägerverksamheten för ungdom, beräknas
bliva genomförd av de till ungdomsberedskapen anslutna organisationerna.
Lägren, till vilka visst statsbidrag skulle utgå, bliva av två olika
typer, nämligen dels läger, vilkas deltagare utan någon direkt ersättning ägna
sig åt arbete i småbrukarhemmen, och dels läger, där deltagarna utföra avlönat
arbete, såsom gallring, skördearbete, lövtäkt och vasstäkt. Lägren
komma att anordnas under samverkan mellan å ena sidan de anslutna organisationerna
och å andra sidan blockorganisationens länsdelegationer. I
I samband med planering av åtgärder för tillgodoseende av jordbrukets
arbetskraftsbehov har fråga uppkommit om temporärt upphävande av lant
-
67
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
arbetstidslagen, i likhet med vad som skedde år 1940. Arbetsmarknadskommissionen,
som den 10 april 1942 på grund av remiss avgivit särskilt utlåtande
i denna fråga, uttalade därvid i huvudsak följande.
Kommissionen hade räknat med att i förekommande fall jämväl lantarbetstid
slagens möjligheter till utökning av arbetstiden skulle kunna tagas i
anspråk. Dessa möjligheter syntes tillåta en i stort sett mycket smidig anpassning
av arbetstiden efter jordbrukets arbetsbörda. Oavsett de i övrigt
vidtagna åtgärderna kunde givetvis i vissa lägen avsevärda svårigheter inställa
sig för tillgodoseende av jordbrukets arbetskraftsbehov. Förhållanden kunde
sålunda inträffa, vilka framtvingade längre gående ingripanden. Det borde
närmast få ankomma på arbetsmarknadskommissionen att följa lägets förändringar
och föreslå de anordningar, som kunde betingas härav. Därvid syntes även
frågan örn lantarbetstidslagens temporära sättande ur kraft böra bli föremål
för uppmärksamhet. Kommissionen ansåge läget för närvarande icke vara
sådant, att anledning förelåge att sätta lantarbetstidslagen ur kraft, men kommissionen
komme att, i den mån så visade sig erforderligt, till Kungl. Majit
ingiva framställning i detta syfte. Kommissionen räknade därvid med att ett
avgörande rörande en sådan framställning skulle kunna träffas på mycket
kort tid.
Kungl. Maj:ts cirkulär till statliga myndigheter och institutioner 1941:220
reglerar, såsom förut angivits (sid. 12), i viss utsträckning nyanställning av
arbetskraft för användning vid vissa av staten bedrivna eller med understöd
av statsmedel utförda arbeten. Kommissionen anser sig här böra framhålla,
att i många fall osäkerhet tyvärr rått örn skyldigheten för den myndighet
eller institution, som bedriver sådant arbete, att efterfölja cirkulärets föreskrifter.
I icke få fall lia arbeten igångsatts, utan att arbetsmarknadskommissionen
överhuvud erhållit underrättelse därom i den ordning, som föreskrives
i cirkuläret, eller ock har sådan underrättelse lämnats, först sedan
arbetskraft redan anställts vid arbetet.
En bristande efterlevnad av sagda cirkulärs bestämmelser kan komma att
medföra betänkliga konsekvenser, för den händelse att längre fram allvarlig
brist på arbetskraft inom vissa områden skulle komma att uppstå, något
som, såvitt nu kan bedömas, ingalunda är uteslutet. Cirkuläret giver vidare
endast möjlighet för kommissionen att anvisa arbetskraft till visst arbete.
Däremot äger kommissionen icke befogenhet föreskriva, att visst antal
arbetare eller vissa namneligen angivna arbetare skola överföras till andra
arbetsuppgifter, även örn dessa senare skulle vara ur samhällets synpunkt
viktigare. Frågan örn ett inskränkande eller nedläggande av pågående arbeten
på öppna marknaden kan emellertid — som här nedan framhålles på
tal örn åtgärder för inskränkning av produktionen — bliva aktuell i en nära
framtid. Det nu anförda har föranlett kommissionen att i en Y. P. M. till
chefen för socialdepartementet den 16 innevarande april föreslå, att sagda
cirkulär ersättes med en kungörelse, som giver vidgade möjligheter till
ingripanden i arbetsmarknadsreglerande syfte. Nämnda Y. P. M., som åtföljes
av utkast till kungörelse, innehåller i huvudsak följande.
Den redan vid tillkomsten av föreniimnda cirkulär rådande bristen på
arbetskraft för vissa viktiga näringsområden har senare avsevärt ökat, och
68
Kungl. Maj.ts proposition nr 344.
läget beräknas i fortsättningen bli alltmer besvärande, närmast med tanke
på förseningar i vårbruket samt avverkningarna till följd av den långa vintern
oell på längre sikt med hänsyn bland annat till den ökning av bostadsbyggnadsverksamheten,
som ansetts böra komma till stånd. Kommissionen
måste av detta skäl söka intensifiera sina ansträngningar att överföra arbetskraft
från yrkesområde av lägre angelägenhetsgrad till de områden för vilka
det i nuvarande läge synes mest angeläget att i största möjliga utsträckningtillgodose
arbetskraftsbehovet. Det är under sådana förhållanden av synnerlig
vikt, såväl med hänsyn till den direkta effekten därav som med hänsyn
till de ytterligare arbetsmarknadsreglerande åtgärder av liknande art, som
kunna lili påkallade, att åtgärder vidtagas för att från statliga oell statsunderstödda
arbetsföretag av den art, att de utan avsevärd olägenhet kunna
uppskjutas eller minskas, kunna frigöra arbetskraft, som lämpar sig för ovan
berörda, mera angelägna arbetsuppgifter. I sådant syfte har, i samband
med förarbetena för en effektivisering av föreskrifterna i ovannämnda cirkulär,
inom kommissionens kansli utarbetats ett utkast till kungörelse angående
villkor för påbörjande och bedrivande av arbeten för statens räkning eller
med bidrag eller lån av statsmedel m. m. Denna kungörelse skulle dels
innefatta befogenheter för kommissionen att besluta om uppskov med igångsättande,
respektive nedläggande av statliga eller statsunderstödda anläggningsarbeten,
dels möjliggöra periodiska sammanställningar av uppgifter örn
sysselsättning vid statliga och statsunderstödda dylika arbeten.
En författning i enlighet med utkastet skulle giva kommissionen synnerligen
långt gående befogenheter, och invändningar häremot torde vara att
förvänta. Kommissionen anser emellertid, att läget är så allvarligt att dylika
befogenheter erfordras för att giva eftertryck åt kommissionens framförande
av arbetsmarknadssynpunkter vid underhandlingar angående omfattningen
av den statliga och statsunderstödda anläggningsverksamheten i nuvarande
situation.
De nu föreslagna reglerna beröra endast en mindre del av arbetsmarknaden,
och i denna del innefattas även sådana försvars- och andra i nuvarande
läge högst angelägna arbeten, för vilka i stort sett lämnandet av uppgifter
örn arbetskraftens storlek etc. kan beräknas bli den enda, ehuru ej
obetydliga vinsten med reformen. Det kan emellertid med största sannolikhet
förutses att ytterligare ingripanden på arbetsmarknaden erfordras för
arbetskraftens dirigering i tillräcklig omfattning till de viktigaste arbetsuppgifterna.
På ett område, den kommunala anläggningsverksamheten, synes
arbetsmarknadssynpunkten i stort sett kunna tillgodoses genom att för tillstånd
till kommunal upplåning eller tecknande av borgen för arbeten av
den art, som i kungörelseutkastet angives, förutsättes förbindelse av kommunen
att underkasta sig samma regler som enligt kungörelsen skulle åligga
kommun, som beviljas statsbidrag eller statslån för arbetes utförande. För
kommunala arbeten som icke påfordra lånetillstånd samt för enskilda företag,
däribland industriella anläggningsarbeten, utan lån eller bidrag av statsmedel,
finnes för närvarande ingen annan möjlighet att reglera sysselsättningen
än den som kan ligga i tilldelningen av ransonering underkastad
material. Enahanda är förhållandet med industriell verksamhet i allmänhet
och underhållsarbeten. En avsevärd anläggnings- och annan industriell
verksamhet beröres emellertid icke av nuvarande ransoneringsbestämmelser
på sådant sätt, att tilldelning av ransonerad material i avsedd utsträckning
skulle kunna utnyttjas i arbetsmarknadsreglerande syfte. Det synes därför
böra övervägas, örn icke angelägenheten av arbetskraftens disponerande på
lämpligaste sätt bör giva anledning till beslag och tilldelningsförfarande för
svåråtkomlig material av avgörande betydelse för vederbörandes verksamhet,
Kungl. Maj-.ts proposition nr 344. 69
även i fall då materialknappheten ej är så svårartad, att åtgärder redan på
grund därav borde tagas under övervägande.
Åtgärder avseende en inskränkning av produktionen inom vissa områden
för att frigöra arbetskraft till förmån för mera angelägen produktion ha, med
undantag av temporärt nedläggande av vissa vägbyggnadsarbeten (se sid. 13),
hittills icke vidtagits. Däremot har produktionen av andra skäl måst inskränkas
inom vissa branscher, vilket haft till följd att arbetskraft frigjorts.
I vissa fall har det varit exportmöjligheternas begränsning, i andra fall knapphet
på råvaror, som åstadkommit detta. Yid tilldelning av knappa råvaror
torde industrikommissionen ha ansett sig böra i möjligaste mån taga hänsyn
till ändamålet med den råvarukrävande produktionen och förty låtit begränsningen
i första hand gå ut över mindre angelägen produktion. Härav följande
frigörelse av arbetskraft har då blivit en faktisk konsekvens, som i stort sett
kunnat lätta vissa arbetsmarknadsbekymmer, men har icke varit det egentliga
syftet med råvarutilldelningens begränsning.
Utvecklingen av förhållandena på arbetsmarknaden har dock nu aktualiserat
ett övervägande, huruvida man icke bör direkt frigöra arbetskraft inom
mindre angelägna produktionsområden för att överföra denna till viktigare
produktion. Frågan örn angelägenhetsgraden hos olika slag av produktion bör
då bedömas enhetligt, vare sig det gäller att spara på knappa råvaror eller att
hushålla med arbetskraften. För arbetskraftens frigörande inom mindre angelägna
eller rent av överflödiga produktionsområden kunna väl krisorganens
befogenheter beträffande exporttillstånd och råvarutilldelning i viss utsträckning
tjäna som instrument. Men det finnes också områden, där dessa instrument
icke kunna komma till användning. Och dessutom äro de obrukbara
när det gäller att dirigera frigjord arbetskraft till angelägna produktionsområden.
Det arbetsmarknadsproblem, som här föreligger, innebär såväl en allmän
värdesättning av olika produktionsgrenar och detalj tillverkningar från
nyttosynpunkt i dagens läge som ock en uppgift att utan direkt tvång överföra
arbetskraft till de viktigaste produktionsområdena. En planering i nämnda
syfte har igångsatts av arbetsmarknadskommissionen i samråd med industri
och livsmedelskommissionerna. Därjämte ha överläggningar upptagits med
representanter för arbetsgivare och arbetstagare inom sådana industrier, beträffande
vilka man redan instundande sommar skulle kunna vidtaga temporära
inskränkningar i sysselsättningen för att lösgöra arbetskraft för andra ändamål.
Bland de fack, som förete arbetslöshet, inta byggnadsfacken, trots att byggnadsarbetare
i stor omfattning övergått till andra yrken, alltjämt en framträdande
plats, särskilt i städer och större industrisamhällen. Även den planerade,
utökade husbyggnadsverksamheten kan emellertid icke bereda sysselsättning åt
närmelsevis liela den byggnadsarbetarstam, som fanns 1939. Kommissionen,
som står i intim kontakt med byggnadslånebyrån, har påbörjat en inventering av
pågående eller planerade byggnadsföretag inom ett antal orter. Avsikten
med denna inventering är bland annat att erhålla underlag för ett bedömande
av sysselsättningsmöjligheterna inom byggnadsfacken. Resultaten från in
-
70
Kungl. Maj.ts proposition nr 344.
venteringen komma att i lämplig form delgivas byggnadsfackens organisationer,
genom vilka sådana informationer böra kunna lämnas medlemmarna,
att de, som icke kunna beräkna erhålla sysselsättning inom byggnadsfacket,
frivilligt ställa sin arbetskraft till förfogande för andra samhällsviktiga arbetsuppgifter
eller, örn de redan gjort detta, tills vidare kvarbliva i det nya yrket.
För att giva en antydan örn arbetslöshetssituationen inom byggnadsfacken
och örn tillgängliga arbetsstyrkor m. m. inom de industrier, som i första hand
kunde tänkas. bli föremål för ovan diskuterade åtgärder för produktionsinskränkning,
meddelas här utdrag ur en inom kommissionen upprättad p. m.,
grundad dels på uppgifter från fackorganisationer, dels på resultat från kommissionens
inventering av arbetskraft inom industri och hantverk (sid. 26).
En undersökning rörande antalet arbetslösa fackföreningsmedlemmar inom
byggnadsindustrien (murare, byggnadsträarbetare, byggnadsgrovarbetare och målare)
i de fem största städerna vid utgången av januari och mars 1939 och
1942 har givit följande resultat:
n , 1939 1939 1942 1942
U r * »/i 31/j S1/i S1/s
Stockholm.................... 7,677 4,786 10,070 7,098
Göteborg .................... 3,311 2,197 4,607 3,303
Malmö........................ 1,439 1,160 2,385 2,215
Norrköping .................. 865 600 1,038 571
Hälsingborg.................. 821 296 682 630
Summa 14,113 9,039 18,782 13,817
Påfallande är att nedgången i arbetslösheten var ungefär densamma 1939
och 1942. Nedgången 1942 är emellertid procentuellt väsentligt mindre, enär
redovisningen, som för 1939 torde vara tämligen fullständig, för 1942 icke upptager
de flera tiotusental byggnadsarbetare, som sysselsattes inom skogsbruket
m. m. eller voro inkallade till beredskapstjänst.
Byggnadsfacken ha alltså redan lämnat en avsevärd tribut till andra sysselsättningsområden
.
lie industrier, som arbeta under svårigheter med råvaror äro framförallt
textil-, beklädnads-, gummivaru-, choklad- och konfektindustrierna samt vissa
andra mindre industrier inom livsmedelsbranschen. Bristen på råvara kan i
vissa fall bli av sådan art, att en mera betydande produktionsinskränkning blir
nödvändig. Under sådana förhållanden bör ett framflyttande av produktionen
under sommarmånaderna icke vara utesluten. Detta kan ske genom en total
eller partiell driftsnedläggelse. En dylik omläggning av driften skulle dessutom
i många fall lämna större utrymme för arbetskraftens rörlighet än under s. k.
korttidsarbete. Här föreslagna åtgärder böra emellertid avvägas med hänsyn
till det allmänna försörjningsläget och den berörda arbetskraftens lämplighet för
andra aktuella arbetsområden. Bland annat böra åtgärderna föregås av en inventering
av arbetskraften. Även inom sågverks- och pappersmasse- samt pappersindustrierna
och måhända snickeri- och möbelfabrikerna vore en viss koncentration
med temporärt nedläggande av driften icke utesluten, ehuru anledningen
till den minskade sysselsättningsgraden här icke så mycket är råvarubrist som
fastmera avsättningssvårigheter.
Av följande sammanställning framgår det arbetarantal, som i hela riket
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
71
sysselsattes vid dessa industrier under april 1941, med fördelning efter kön och
männen efter värnpliktsförhållanden.
Foretagstyp | Antal företag | Värn- pliktiga | Ej värn-pliktiga | Kvinnor | Summa personal |
Sågverk oell hyvlerier .................... | 1,186 | 14,648 | 13,258 | 227 | 28,133 |
Snickeri- och möbelfabriker................ | 2,091 | 16,234 | i 3,023 | 947 | 30,204 |
Pappersmassefabrikör...................... | 87 | 11,946 | 9,590 | 428 | 21,964 |
Pappersbruk och pappfabriker ............ | 65 | 8,007 | 6,490 | 2,640 | 17,137 |
Papp- och pappersvaruindustri ............ | 181 | 1,367 | 1,029 | 2,048 | 4,444 |
Kvarnar .................................. | 221 | 1,373 | 1,492 | 337 | 3,202 |
Choklad- och konfektindustri .............. | 160 | 1,497 | 1,039 | 4,705 | 7,241 |
Ylleindustri................................ | 121 | 4,464 | 2,856 | 7,775 | 15,095 |
Bomullsindustri............................ | 53 | 6,108 | 3,696 | 9,850 | 19,654 |
Trikåfabriker.............................. | 223 | 2,237 | 1,283 | 8,769 | 12,289 |
Sömnadsindustri .......................... | 1,704 | 5.218 | 5,654 | 33,437 | 44,309 |
Skoindustri................................ | 400 | 4,446 | 4,396 | 5,448 | 14,290 |
Gummivarufabriker........................ | 17 | 2,921 | 1,402 | 3,784 | 8,107 |
Av sammanställningen framgår, att inom de industrier, där bland annat brist
på råvaror kan motivera vissa produktionsinskränkningar, är antalet sysselsatta
kvinnor av förhållandevis stor omfattning. Vid ett friställande av kvinnlig
arbetskraft skulle väl denna närmast komma i fråga till vissa arbetsuppgifter
inom jordbruket.
De statliga åtgärderna måste självfallet vara så avvägda, att de hos den
lediga arbetskraften skapa villighet för den avsedda arbetsuppgiften. Betydelsefullt
är därvid att flertalet inom ovan nämnda industrier sysselsatta arbetare
äro anslutna till erkända arbetslöshetskassor. Genom den anmälningsskyldighet,
som föreligger för understödssökande kassamedlem, kommer den offentliga arbetsförmedlingen
i kontakt med den lösgjorda arbetskraften och har sålunda möjlighet
att anvisa lämplig arbetskraft till bland annat jordbruket. Arbetsförmedlingen
skall därvid förhindra att uppenbart olämplig arbetskraft anvisas arbete,
och arbetslöshetskassan blir därigenom en garanti för att dessa för arbetet
olämpliga icke bli ställda titan hjälp, sedan de genom driftnedläggelsen berövats
sin ordinarie inkomstkälla.
Den manliga arbetskraft, som lösgöres, skall i huvudsak tillföras skogen och
torvmossarna.
Vid en tillfällig överflyttning av arbetskraft vill den enskilde av förklarliga
skäl upprätthålla kontakt med hemorten. Härigenom kunna vissa merkostnader
uppstå, såsom extra hyreskostnader samt eventuellt andra utgifter, som sammanhänga
med uppehållandet av bostad eller förvarandet av ägodelar. För dessa
merkostnader torde staten böra ikläda sig viss ersättning.
Det arbete med registrering av olika kategorier av arbetare, som underföregående
år bedrivits i avsikt att underlätta hemper m i Hering från, respektive
förhindra inkallelse till, beredskapstjänstgöring och för vilket redogörelse i
korthet lämnats å sid. 23 pågår alltjämt. Nya register lia upplagts eller
förberedas för yrkeskunniga timmerflottare, förmans- och maskinpersonal
inom bränntorvindustrin samt vissa arbetare och förmiin vid betfälten.
Frågan örn en individuell registrering av all tillgänglig arbetskraft, närmast
med tanke på den omgruppering av arbetskraften, varmed man måste
räkna under krigsförliållanden med tjänsteplikt, har allt sedan arbetsmarknadskommissionens
tillkomst varit föremål för dess uppmärksamhet. Vid
72
Kungl. Majlis proposition nr 344.
olika tillfällen har också utkast till sådan registrering uppgjorts Och prövats
men icke lett till förslag i ämnet. Att så icke skett har varit beroende på
bland annat den svårighet i rent tekniskt hänseende, sorn en dylik registrering
skulle innebära, med hänsyn till att frågan angående en mera effektiv
och framförallt med moderna maskinella hjälpmedel utrustad folkbokföring
ännu icke är löst. I själva verket innebär en speciell registrering av den
omfattning, som här skulle ifrågakomma, en organisations- och kostnadsfråga
av ungefär samma storleksordning som den för en allmän folkbokföring, och
kommissionen har helt naturligt tvekat att giva sig i kast med en sådan
uppgift. Emellertid hade kommissionen, trots anförda betänkligheter, icke
kunnat undanskjuta tanken på en allmän registrering, därest icke, på sätt
ovan sid. 26 skildrats, genom kombinationer av partiella, mindre kostsamma
registreringar en viss överblick vunnits, som i någon mån kunnat ersätta
den mera omfattande registreringen.
På senare tid har emellertid frågan örn en mera fullständig, individuell
registrering av vissa ålderskategorier aktualiserats i ett särskilt sammanhang.
Hemortsförsvarssakkunniga lia nämligen funnit, att en registrering i viss
omfattning torde vara ofrånkomlig för att möjliggöra intagning av personal
till hemortsförsvarets olika grenar. Sakkunniga ha med tanke på att registreringen
bör ordnas så, att densamma även kan utnyttjas för arbetsmarknadsändamål,
sökt kontakt med arbetsmarknadskommissionen för gemensam
behandling av frågan.
Vid en eventuell tillämpning av tjänstepliktslagen kommer för krigsindustrins
vidkommande frågan örn uttagning av ersättningsarbetskraft att påkalla
stor uppmärksamhet från kommissionens sida. Länsarbetsnämnderna
måste i ett sådant läge kunna förstärkas med en stab av kvalitativt högtstående
tjänstemän, som äga ingående kännedom örn olika industriers arbetsförhållanden.
Såsom en beredskapsåtgärd i detta syfte har arbetsmarknadskommissionen
trätt i förbindelse med riksförsäkringsanstalten i egenskap
av chefsmyndighet för yrkesinspektionen och för anstalten framlagt ett förslag,
gående ut på att en del av yrkesinspektionens tjänstemän, främst vissa
förste distriktsingenjörer och distriktsingenjörer, skulle kunna utnyttjas vid
överförandet av arbetskraft till krigsindustrin, där så låter sig göra jämsides
med deras ordinarie arbetsuppgifter.
BeredsJcapsJcurser, främst med tanke på verkstadsindustrin, ha under den
gångna delen av året varit anordnade i ungefär samma utsträckning som
under senare delen av 1941. Kommissionens avsikt är att denna verksamhet
skall fortgå efter i huvudsak oförändrade linjer, alltjämt dock med den
anpassning av undervisningen, som kan bli erforderlig med hänsyn till
möjligheterna att redan nu inordna de omskolade i produktionen. I samband
härmed överväger kommissionen att i ökad omfattning i beredskapskurser
utbilda kvinnlig reservarbetskraft för verkstadsindustrin.
73
%
Kungl. Maj.ts proposition nr 344.
IV. Den sannolika utvecklingen på arbetsmarknaden.
Rörande den sannolika utvecklingen på arbetsmarknaden har arbetsmarknadskommissionen
anfört:
Kommissionen bär redan i det föregående givit uttryck åt uppfattningen,
att i fortsättningen av innevarande år arbetsmarknaden kan komma att i
högre grad än hittills präglas av brist på arbetskraft inom vissa områden.
De uppgifter, som av kommissionen lämnats till statsministern i och för
besvarandet av herr Skoglunds interpellation örn arbetsmarknaden, ha jämväl
givit uttryck åt samma uppfattning.
Skälen för denna bedömning av arbetsmarknadens sannolika utveckling
under den förestående sommarsäsongen givas främst därav, att utgångsläget
i år innebär en mindre arbetskraftsreserv i form av arbetslöshet än föregående
år samt därav, att sysselsättningens och arbetskraftsbehovets utvecklingstendenser
på olika arbetsområden synas vara övervägande fortsatt
stigande. Reservation måste givetvis göras för omständigheter, som kunna
komma att i mera väsentlig mån påverka inkallelsernas omfattning.
Den av fackföreningarna redovisade arbetslösheten var i slutet av februari
detta år lägre än vid motsvarande tid något år under tiden sedan 1920. Då
denna arbetslöshet tages i betraktande som arbetskraftsreserv för rekrytering
till arbetsmarknadens bristområden, bör framhållas, att den — såsom
i regel är fallet vid låg arbetslöshet — till relativt stor del består av arbetskraft,
som på grund av högre ålder eller andra skäl svårligen kan utnyttjas
för tyngre eller ovana arbeten. Vidare må påpekas, att de fåtal arbetsområden,
inom vilka arbetslösheten nu är större än för ett år sedan, nästan
genomgående äro sådana, där den kvinnliga arbetskraften bildar ett stort
inslag, vilket jämväl är en omständighet, som begränsar arbetskraftreservens
användbarhet på andra områden. Slutligen är att märka, att den ännu kvarstående
arbetslösheten till en huvudpart omfattar byggnadsarbetare, varför
dess fortsatta bestånd i hög grad kommer att vara beroende av byggnadsverksamhetens
utveckling under året.
Det nyligen i proposition till riksdagen framlagda programmet för stöd
åt bostadsbyggandet syftar till fördubbling av bostadsbyggandet, jämfört med
föregående år. Det har beräknats, att denna ökning skulle kräva omkring
20,000 man under högsäsongen. Vore övrig byggnadsverksamhet oförändrad,
skulle detta innebära, att sysselsättningen inom hela byggnadsindustrin ökades
med omkring 20 procent i förhållande till föregående år men fortfarande
skulle ligga omkring 25 procent lägre än sysselsättningen under sommaren
och hösten 1939. Denna senare skillnad torde ungefär motsvara det antal
byggnadsarbetare, som genom inkallelser samt övergång till andra arbeten,
främst skogsarbete, undandragits byggnadsarbetsmarknaden. Fullt säkra hållpunkter
för bedömande av den sannolika omfattningen av annan byggnadsverksamhet
än bostadsbyggande saknas. Det synes dock sannolikt, att
byggen för militära, industriella och kommersiella ändamål komma att sammanlagt
bedrivas i minst samma omfattning som föregående år och möj
-
74
♦
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
ligen större, men å andra sidan torde ombyggnads- oell reparationsarbeten
till följd av läget på bostadsmarknaden komma att få minskad omfattning.
Enligt preliminära uppgifter, baserade på byggnadsnämndernas kvartalsrapporter
till socialstyrelsen, hade under första kvartalet 1942 byggnadsloven
för bostadslägenheter stigit till mer än 40 procent av nivån under
motsvarande kvartal 1939, vilket innebär en mycket stark ökning i jämförelse
med föregående år. Antalet vid senaste kvartalsskifte under byggnad
varande bostadslägenheter uppgick till mer än det dubbla av antalet vid
samma tid föregående år. Det är härvid att märka, att till följd av den
långa och stränga vintern byggen i år kommit i gång sent, varför uppgifterna
örn pågående byggen den 1 april till stor del torde avse förberedelsearbeten,
som ännu icke krävt någon större mängd arbetskraft. I vart fall synas de
preliminära byggnadsstatistiska uppgifterna tyda på, att bostadsbyggandet
under instundande byggnadssäsong kommer att få betydligt större omfattning
än föregående år. Aven örn den sysselsättningstillväxt, som en ökad
bostadsbyggnadsverksamhet betyder, icke bör överdrivas — bostadsbyggandet
har sin begränsning given på tillgången av material och transportmedel —
är det dock tydligt, att den bestående arbetslösheten inom byggnadsfacken
icke i fortsättningen i närmelsevis samma grad som under föregående år
kommer att kunna räknas som en reserv av arbetskraft för rekrytering till
arbetsmarknadens bristområden.
I detta sammanhang må påpekas, att örn lokalt brist på arbetskraft inom
byggnadsverksamheten skulle, uppstå, vilket i så fall närmast torde innebära
att konkurrensen örn arbetskraft från byggnadsarbetets sida kunde bli besvärande
för livsviktiga produktionsområden, detta torde kunna mötas bland
annat genom en förskjutning av bostadsbyggandets säsong.
Yad angår sysselsättningen inom den egentliga industrin, synes icke
finnas anledning att antaga någon väsentlig förändring i det utpräglat stabila
läge, som under det senaste året utmärkt denna. En skarpare brist
på arbetskraft inom näringslivet i dess helhet ställer beträffande den industriella
arbetsmarknaden problemet att genom organisatoriska åtgärder och
förlängd genomsnittlig arbetstid bättre utnyttja den i anspråk tagna men
ej helt utnyttjade arbetskraften.
Då arbetskraftsbehovet inom bristområdena jordbruk, skogsbruk och eventuellt
torvupptagning under 1942 års vår- och sommarsäsong torde bli större
än under föregående år — även örn den ytterligare tillväxt, som kan komma
att sammanlagt krävas, sannolikt icke kommer att bli större än tillväxten
under det gångna året — och då, främst till följd av ökad bostadsproduktion,
reserverna komma att vara mindre, synes det vara övervägande sannolikt,
att skärpta krav komma att ställas på åtgärder att effektivt utnyttja
all tillgänglig arbetskraft för att möta bristen på de områden, där sådan
förekommer. Det framgår av tidigare lämnade redogörelser, att kommissionen
inriktat sitt förberedelsearbete med utgångspunkt från denna bedömning
av arbetsmarknadsläget.
Kungl. Majlis proposition nr 344.
75
V. Statsbidrag till kommuner för vissa ränte- och
amorteringsutgifter.
Arbetsmarknadskommissionen har vidare framlagt förslag till viss ändring
i bestämmelserna rörande statsbidrag till kommunernas arbetslöshetskostnader.
Kommissionen anför härutinnan:
Det statsbidragssystem, som med riksdagens godkännande (skrivelse nr
1941: lil) från och med år 1941 tillämpas i fråga örn kommunernas kostnader
för arbetslöshetshjälp, är icke avsett att tillämpas retroaktivt. Alltså
är icke heller avsett att i underlaget för det så kallade årskostnadsbidraget
— varmed förstås den med ledning av viss procentsats, fastställd efter
kalenderårets utgång, beräknade andel av kommunens löpande arbetslöshetskostnader,
som bestrides med statsmedel — skola få inräknas kostnader för
ränta och amortering å lån upptagna för utgifter, som belöpt å tiden före
den 1 januari 1941.
Emellertid har arbetsmarknadskommissionen övervägt, huruvida icke i
begränsad omfattning ett inräknande i årskostnadsunderlaget av dylika utgifter
borde medgivas. Ett huvudmotiv till det nya statsbidragssystemets
införande var otvivelaktigt, att icke ens ett så högt statsbidrag som 95
procent under alla förhållanden gav kommunen det stöd, som ansågs påkallat.
Det borde då kunna försvaras, örn en kommun, som fortfarande har
att dragas med utgifter för tidigare arbetslöshet, icke utestänges från möjligheten
att inräkna dem i årskostnadsunderlaget såsom statsbidragsberättigade.
Förslagsvis har man tänkt sig att därvid tillämpa följande normer.
Kommunerna skulle i årskostnadsunderlaget få inräkna ränte- och amorteringsutgifter
för lån, i den mån de upptagits för att bestrida kostnader för
statskommunala reservarbeten, vartill statsbidrag beviljats under tiden 1 juli
1933—31 december 1940, och kommunala beredskapsarbeten, vartill statsbidrag
beviljats under tiden 1 juli 1937—31 december 1940, försåvitt kommunerna
fyllde följande förutsättningar, nämligen att
a) ha åtnjutit statsbidrag till skattelindring under närmast föregående år,
b) under året ha haft — förutom här ifrågavarande kostnader — utgifter
för arbetslöshetshjälp, uppgående till minst 1 krona per skattekrona, samt
c) under perioden 1 juli 1933—31 december 1940 icke lia åtnjutit statsbidrag
till hjälpverksamhet vid arbetslöshet med mindre andel än 55 procent.
Beträffande de under a) och c) angivna villkoren har verkställts en undersökning,
av vilken framgår, att dessa villkor visserligen uppfyllas av 32
kommuner men att av dem endast 12 haft utgifter för lån, som nyss sagts,
nämligen följande i Göteborgs och Bohus eller Västernorrlands län belägna
kommuner.
76 Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
Kommun | Oguldet kapitalbelopp V i 1942 | Ränte- och | Antal skattekronor 1941 | Kostnad per |
Hogdal...................... | 20,000: — | 750: — | 4.116 | 18 |
Kville ...................... | 98,950: — | 6,159: — | 13,757 | 45 |
Tossene .................... | 9,225: — | 3,476: 99 | 15,626 | 22 |
Alnö........................ | 49,922: 70 | 3,869: 69 | 25,755 | 15 |
Bjärtrå...................... | 194,006: 89 | 13,058: 44 | 21,402 | 61 |
Gudmundrå ................ | 943,024: 71 | 57,683:14 | 109,348 | 53 |
Hässjö...................... | 53.002: 65 | 3,977: 22 | 17.479 | 23 |
Indal........................ | 2,805: - | 307: — | 6.087 | 5 |
Njurunda.................... | 98.575: 97 | 12,267: 46 | 72,575 | 17 |
Skön........................ | 177,486: 49 | 15,676: 95 | 88.310 | 18 |
Tuna........................ | 400,811: 95 | 41.647: 09 1 | 22,966 | 181 |
Ytterlännäs.................. | 214,155: 79 | 3,520: 66 | 38,946 | 9 |
Summa | 2.261,907:15 | 162,893: 64 | — | — |
Alltså är det endast ett ringa antal kommuner, som Ilar skulle ifrågakomma,
och förhållandevis små belopp, som skulle utgå av statsmedel.
Därtill kommer att ytterligare en del av kommunerna kan tänkas bortfalla,
nämligen örn arbetslöshetsutgifterna under 1941 icke överstigit 1 krona per
skattekrona. Förrän ansökningarna örn årskostnadsbidrag blivit granskade
(de ha inkommit till kommissionen först med mars månads utgång), kan
detta icke utrönas, och icke heller kan nu sägas, hur stort statsbidraget för
varje kommun skulle bli för 1941. Emellertid torde flertalet av ifrågavarande
kommuner ha förhållandevis stora arbetslöshetsutgifter per skattekrona
och statsbidragsprocenten därför genomsnittligt sett bli hög. Statsbidraget
för 1941 torde dock icke på grund av nu berörda utgifter komma
att uppgå till 100,000 kronor.
Arbetsmarknadskommissionen tillåter sig därför föreslå, att de kommuner,
som fylla samtliga ovan under a—c angivna förutsättningar, må berättigas
att i årskostnadsunderlaget inräkna ränta och amortering å lån, upptagna
för bestridande av kostnader för dels statskommunala reservarbeten beviljade
under tiden 1 juli 1933—31 december 1940, dels kommunala beredskapsarbeten
beviljade under tiden 1 juli 1937—31 december 1940. Som
ytterligare villkor torde dock böra uppställas att, för den händelse amortering
under året skett med mer än V20 av länets ursprungliga kapitalbelopp,
endast sistnämnda andel av lånet må medräknas.
VI. Arbetsförmedlingspersonalens anställningsförhållanden.
Arbetsmarknadskommissionen har i sin skrivelse jämväl berört frågan örn
arbetsförmedlingspersonalens anställningsförhållanden samt härutinnan anfört,
bland annat, följande:
9 A ett av Tutia kommun upptaget kreditivlån å 160,000 kronor Ilar 1941 amorterats
90,810 kronor 99 öre. Då, hela denna summa ej torde böra inräknas i årskostnadsunderlaget,
bär här medräknats 7,600 kronor = amorteringen, örn ett 20-årigt amorteringslån
upptagits.
Kungl. Majlis proposition nr 344.
77
1. Arbetsförmedlingspersonalens kommunalanställning.
Då Sveriges offentliga arbetsförmedling i maj 1940 ställdes under statlig
ledning och arbetsmarknadskommissionens nya lokala organ länsarbetsnämnderna
inrättades, ordnades nämndernas personalförhållanden på följande sätt.
Länsarbetsnämndernas personal sammansattes av tre kategorier:
a) Befintlig personal hos den eller de inom länet inrättade kommunala
arbetsförmedlingsanstalterna ställdes med bibehållande av sina tjänster hos
anstalten till nämndens förfogande. I flertalet län fanns en anstalt, i några
län två sådana.
b) Som chefstjänsteman anställdes en direktör. I de flesta län utsågs härtill
direktören i den kommunala anstalten (respektive i den största anstalten,
där två sådana funnos), varefter denne formellt innehade två tjänster, en
statlig och en kommunal (i realiteten var tjänsten dock fullt enhetlig, enär
det var praktiskt omöjligt att hålla de olika arbetsuppgifterna isär). I några
fall, där personfrågan icke kunde lösas på detta sätt, utsågs en ny direktör
hos nämnden, som blev överordnad anstaltens förutvarande direktör.
c) Därutöver behövlig personal anställdes direkt hos nämnden.
Bestämmelser härom gåvos i 10 § Kungl, kungörelsen den 7 maj 1940
(nr 328) örn länsarbetsnämnder och 4 § Kungl, kungörelsen den 7 maj 1940
(nr 329) örn statlig ledning av den offentliga arbetsförmedlingen.
Avsikten med denna till synes ganska invecklade anordning var att åstadkomma
minsta möjliga förändring i de bestående organisationsförhållandena.
De kommunala anstalterna skulle förvaltas av staten under krisen och efter
dennas slut kunna, örn så erfordrades, återföras i kommunal regim, såvitt
möjligt i samma organisatoriska skick som förut, frånsett sådana förändringar
på längre sikt, som visat sig behövliga oberoende av krisförhållandena. Även
personalen inom varje anstalt för sig skulle förnyas och — alltjämt bortsett
från dylika förändringar på lång sikt — vidmakthållas till numerären. Den
personal, som erfordrades för egentliga krisuppgifter, skulle, däremot anställas
utanför anstaltens organisationsram direkt hos staten och efter krisens slut
efter hand avvecklas.
Utvecklingen av denna personalorganisation har emellertid under den nu
gångna tiden av närmare två år varit så snabb och genomgripande, att denna
plan icke kunnat följas. Personalen har i mycket stor utsträckning omflyttats
icke endast inom länet utan även mellan länen, och ett stort antal tjänster
lia indragits, omändrats eller nyinrättats. Det har under denna livliga
omdaningsverksamhet icke varit praktiskt genomförbart att skilja ut en del
av personalen, som skulle utgöra fortsättning på den gamla anstalten, medan
resten skulle vara statsanställd. Framför allt har det icke varit möjligt att
hålla isär den ordinarie arbetsförmedlingsverksamheten och de av krisen
förorsakade uppgifterna i fråga örn arbetsmarknadens reglering. Ej heller i
fråga örn lönevillkor har någon skillnad längre kunnat upprätthållas, utan
enhetliga bestämmelser ha, såsom här ovan (sid. 10) omnämnts, införts för
lill hithörande personal inom hela riket. Följden har blivit, att personalen
78
Kungl. Majus proposition nr 344.
hos varje länsarbetsnämnd bildar en homogen enhet, vilken man nu endast
med svårighet skulle kunna dela upp i en grupp formellt kommunanställda
och en annan grupp statsanställda.
Yad nu sagts gäller närmast anstalternas huvudkontor, vilka även fått
tjänstgöra som länsarbetsnämndernas centrala kanslier. Den genomgripande
omdaningen gäller dock i viss ehuru mindre mån även anstalternas avdelningskontor,
medan vad som här framhållits icke alls har avseende på ombuden.
Vid övervägande av det sålunda uppkomna läget förtjänar att undersökas,
vilka skäl som alltjämt kunna finnas för ett bibehållande av anstalternas
organisationsram eller över huvud taget personalens formella kommunanställning.
Det förut angivna önskemålet, att efter krisens slut hava färdigbildade
personalgrupper, som äro organiserade efter fredsbehov och kunna
utan vidare återlämnas till de kommunala anstaltsstyrelserna, kan tydligen
icke förverkligas. Örn en återgång till kommunal regim sker — och fastän
denna möjlighet ännu ter sig avlägsen, måste man tills vidare räkna därmed
— få övergångssvårigheterna, bland annat frågan örn överflyttning av personalen,
lösas efter förhandlingar och genom särskilda föreskrifter av Kungl.
Majit.
Anordningen i fråga har emellertid sin måhända största betydelse för de
enskilda befattningshavarna, i det att dessa bibehålla sina kommunala tjänster
med den rätt gentemot anstaltens huvudman i fråga örn pension och annat,
som detta enligt gällande bestämmelser kan medföra. Detta har också
iakttagits vid befordran till nyinrättade tjänster, så att exempelvis en assistent
hos arbetsförmedlingsanstalten i A län med bibehållande av denna tjänst
förordnats till förste assistent i B län (en nyinrättad tjänst) och för detta
ändamål erhållit tjänstledighet från den förstnämnda befattningen.
Från dessa utgångspunkter har den erforderliga formella anpassningen
till de nuvarande faktiska förhållandena kunnat ske på följande sätt.
Varje länsarbetsnämnd erhåller en enhetlig personaluppsättning, avsedd
att vara statsanställd. De hittillsvarande kommunalanställda tjänstemännen
kvarstå formellt i kommunal tjänst, men arbetsmarknadskommissionen föreskriver
med begagnande av sitt i författningarna givna, tillfälliga förmanskap
över denna personal, att personalens tjänstgöringsskyldighet skall fullgöras
i den formen, att vederbörande under provisoriet uppehålla vissa angivna
befattningar i den statliga organisationen. Dessa befattningar behöva icke
vara i samma län som den kommunala tjänsten utan kunna vara placerade i
annat län eller hos kommissionen. På detta sätt har en stor del av den för
länsarbetsnämnderna bestämda personaluppsättningen blivit fylld. De återstående
befattningarna besättas med tjänstemän, som nyanställts under provisoriet
och icke ha någon formell kommunanställning; de anses helt och hållet
statsanställda.
Med denna anordning har den hittillsvarande tudelningen av personaluppsättningen
och formella dubbleringen av flertalet chefstjänster kunnat undvikas
men likväl den från anstalterna övertagna personalens intressen i förhållande
till de kommunala huvudmännen tillgodosetts. Tjänstgöringsförhållandena,
79
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
tjänstebenäimiingar, avlöningsbestämmelser o. s. v. göras enhetliga för all hithörande
personal, men det markeras på lämpligt sätt, att varje tjänsteman,
som den 20 maj 1940 innehade kommunal anställning, bibehåller denna,
oberoende av vilken syssla han under provisoriet fullgör inom organisationen,
och efter en eventuell återgång till kommunal regim kan återgå till befattningen
i fråga. Av denna anordning, att tjänstemannen under provisoriet
kvarstår i sin kommunala tjänst men fullgör den därmed förenade tjänstgöringsskyldigheten
på särskilt sätt, följer även att vederbörande får räkna tjänsteår,
intjäna rätt till pension o. s. v. som örn ingen förändring skett.
Ej heller för staten innebär anordningen någon reell förändring eller några
nya förpliktelser. Möjligheterna att vid en återgång placera personalen i
kommunal tjänst bli desamma som hittills.
I detta sammanhang kan den frågan lämnas öppen, huru det skall förfaras
med en kommunal tjänst, som blir vakant därigenom att innehavaren
avlider, pensioneras eller eljest definitivt lämnar densamma. Otvivelaktigt
ingår i de statliga myndigheternas dispositionsrätt även befogenhet att återbesätta
en sådan tjänst, men med den här föreslagna anordningen är det från
statens synpunkt enklare att låta den vara vakant och i vanlig ordning besätta
den statliga tjänst, som den avgångne under provisoriet reellt utövade.
Däremot kan det vara ett intresse för personalen som kår att med pensionsrätt
förenad tjänst återbesättes. Huru därmed bör förfaras kan emellertid
övervägas särskilt; den här antydda anordningens genomförande är icke beroende
därav.
För genomförande av denna anordning har icke erfordrats någon författningsändring.
Av skäl, som skola anföras nedan under 2, äro däremot påkallade
vissa sådana ändringar, i samband med vilka lämpligen kunna göras
vissa omformuleringar, som skulle bättre än den nuvarande lydelsen motsvara
det läge, som uppkommit sedan förutnämnda förslag genomförts.
2. Befogenheten att tillsätta tjänster hos länsarbetsnämnderna.
Såsom ovan under 1. närmare utvecklats, har den ursprungliga planen för
den lokala arbetsmarknadsorganisationen sprängts av den snabba och genomgripande
utvecklingen. Detta har påverkat även formerna för tillsättningen
av tjänster. Härom gäller nu beträffande de ovan (sid. 77) angivna tre
kategorierna följande bestämmelser:
a) I fråga om anstalternas personal beslutar, enligt 4 § kungörelsen om
statlig ledning av den offentliga arbetsförmedlingen, länsarbetsnämnden med
iakttagande av vad arbetsmarknadskommissionen därutinnan föreskrivit.
b) Direktörer förordnas av kommissionen enligt 10 § kungörelsen örn länsarbetsnämnder.
c) Övrig personal hos länsarbetsnämnd anställes enligt nämnda § av nämnden
med kommissionens medgivande.
Av dessa grupper var den under a) avsedda den största och ojämförligt
viktigaste i detta hänseende. Det förutsattes beträffande denna, att tjänstetillsättningen
skulle i huvudsak ske såsom hittills med ett ansökningsför
-
80
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
farande, som stod öppet för envar. Kommissionens medverkan skulle framför
allt avse att tillskapa en förut icke befintlig kompetenskontroll, så att
oavsett lokala intressen befattningarna skulle tillsättas med de lämpligaste
sökandena.
Emellertid Ilar utvecklingen medfört, att kommissionens befattning med
tjänstetillsättningen icke kunnat stanna vid detta. Vid den expansion av
verksamheten som ägt rum har det blivit av synnerlig vikt att hushålla i stort
med den befintliga, alltför knappa tillgången på kvalificerad personal med
arbetsförmedlingsrutin, varför kommissionen ofta måst bedöma förekommande
tillsättningsfrågor ur en vidare synvinkel än länsarbetsnämnderna haft
möjlighet till. Det har då ofta icke varit möjligt för kommissionen att inskränka
sig till en kompetensprövning och överlämna själva avgörandena åt
var för sig arbetande nämnder. Där kommissionen exempelvis funnit, att ur
personalfördelningssynpunkt i stort sökanden A borde placeras i X län,
sökanden B i Y län, o. s. v., har kommissionen nödgats lämna sådana föreskrifter
för nämndernas beslut, att dessa i själva verket varit helt bundna.
Kommissionen har således bemyndigat nämnden i X län att på tjänsten förordna
sökanden A och ingen annan, o. s. v.
Den kraftiga expansionen av verksamheten har även haft den följden,
att kommissionen i större omfattning än beräknat blivit nödsakad att kontrollera
nyrekryteringen av personal. Det har därvid visat sig, att kommissionens
kontroll måste sträcka sig även till okvalificerad och tillfällig personal,
enär rekryteringen till kvalificerade tjänster i stor utsträckning befunnits
gå till på det sättet, att aspiranter till dylika tjänster i väntan på tillfälle
att söka en sådan uppehålla okvalificerade befattningar eller taga tillfälligt
arbete inom organisationen.
Det har av dessa skäl kommit att framstå som alltmera oegentligt, att flertalet
tjänster formellt skola tillsättas av länsarbetsnämnderna enligt arbetsmarknadskommissionens
direktiv. I realiteten tillsättas tjänsterna merendels
av kommissionen, och det är önskvärt, att gällande författningsbestämmelser
även direkt utsäga detta.
Ej heller Arnd nu sagts gäller arbetsförmedlingsombuden utan endast
huvud- och avdelningskontorens personal.
VII. Departementschefen.
Verkningarna i stort å arbetsmarknaden av de rådande krisförhållandena
torde vara så allmänt kända, att det synes överflödigt att här redogöra för
arbetsmarknadens allmänna utveckling sedan tiden för stormaktskrigets utbrott.
Som bekant har huvudintresset så småningom kommit att samlas omkring
frågan örn vidtagande av åtgärder mot den inom viktiga arbetsområden
rådande bristen på arbetskraft.
Jag anser mig på grund härav till att börja med böra något uppehålla mig
vid frågan örn omflyttning av arbetskraft. Sådan omflyttning har visat
81
Kungl. Maj.ts proposition nr 344.
sig erforderlig i första liand för tillgodoseende av arbetskraft till skogsbruket.
Den sammanlagda årsavverkningen har som bekant stigit till en kvantitet, som
väsentligt överstiger normal årsavverkning under fredstid, och den ordinarie
skogsarbetarstammen, decimerad genom inkallelser till beredskapstjänst, har
ej kunnat tillfredsställa efterfrågan på arbetskraft. De i anledning härav vidtagna
åtgärderna hava bestått i en intensifierad arbetsförmedling, propaganda
för skogsarbete, tillfälle till utbildning i yrket för den ovane och beredande
av vissa ekonomiska förmåner dels åt arbetaren själv under den första tiden
i skogen, dels ock åt den hemmavarande familjen. Av de regelbundet återkommande
inventeringar rörande skogsbrukets arbetskraftsbehov som statens
arbetsmarknadskommission företagit framgår, att antalet för vedavverkning
m. m. särskilt anställda arbetare hos de skogsägare eller avverkare, som avgivit
rapporter, under avverkningssäsongen 1941/42 undergått en kraftig
stegring. Sålunda utgjorde detta antal i augusti i runt tal 39,000, i oktober
55,000, i november 75,000 och i december 81,000. I januari 1942 steg siffran
till i runt tal 109,000 för att under februari sjunka till 105,000, under mars till
omkring 89,000 och under april, då avverkningssäsongen avslutats i större
delen av landet, till omkring 45,000. Det redovisade ytterligare arbetskraftsbehovet
sjönk från den 22 oktober till den 31 december från 54,000 till 22,000
man. Härav skulle dock arbetsgivarna själva anskaffa ett ej obetydligt antal,
varför arbetsförmedlingens medverkan skulle erfordras för endast 11,000 man.
Vid utgången av februari hade arbetskraftsbehovet ökat något, varför arbetsförmedlingens
medverkan erfordrades för omkring 12,000 man. Motsvarande
siffra för mars sjönk till omkring 11,000 för att under april stiga till omkring
18.000 man. De av arbetsgivarna lämnade uppgifterna rörande arbetskraftsbehovet
torde emellertid hava beräknats i överkant, vilket bekräftas av att det
hos arbetsförmedlingarna anmälda behovet vid 1941 års utgång föga översteg
2.000 vana arbetare. Sistnämnda siffra avviker icke nämnvärt från den under
normala år för årstiden vanliga. Skogsbrukets arbetskraftsbehov synes sålunda
genom de vidtagna åtgärderna ha kunnat under år 1941 tillgodoses i
relativt tillfredsställande utsträckning. Detta förhållande undergick icke någon
förändring under januari och februari 1942. Under mars och april har
efterfrågan på arbetskraft hos den offentliga arbetsförmedlingen ökat till omkring
3,000 man.
För att göra det möjligt att till sådana områden, inom vilka det största
arbetskraftsbehovet förelåg, överflytta även ovan arbetskraft hava åtgärder
vidtagits för omskolning av arbetskraft. För utbildning av arbetare, som icke
ägde vana vid skogsavverkningar, hava anordnats s. k. huggarkurser. Under
tiden den 1 januari 1941—den 30 april 1942 deltogo i sådana kurser sammanlagt
13,900 personer. Härjämte hava för tillgodoseende av verkstadsindustrins
behov av arbetskraft anordnats beredskapskurser för utbildning främst till
mekaniker och svetsare. Till deltagande i beredskapskurserna hava inskrivits
6,265 elever.
Härutöver hava särskilda åtgärder vidtagits för utnyttjande av värnpliktig
arbetskraft under förstärkt försvarsberedskap. Den värnpliktige kan sålunda
för att tillgodose arbetsmarknadens behov under olika förutsättningar erhålla
Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 344. isis 42 6
82
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
mobiliseringsuppskov enligt uppskovskungörelsen, anstånd nied inställelse
viss tid under beredskap eller hempermittering för längre eller kortare tid
respektive hemförlovning från pågående beredskapstjänstgöring.
Beträffande arbetslöshetsläget under det senast förflutna året kan
konstateras, att en viss återhämtning ägt rum inom de sysselsättningsområden,
som under det första året efter krigsutbrottet drabbades av kris, främst byggnadsverksamheten
och dess materialindustrier. Denna återhämtning återspeglas
i de till statens arbetsmarknadskommission inkommande rapporterna angående
nyanställningar och entlediganden under år 1941, varav framgår, att —
bortsett från gruppen malmbrytning och metallindustri, som redovisade en
ökning i antalet nyanställda med 7,861 — byggnadsverksamhet samt jord- och
stenindustri ökat mest eller med respektive 3,801 och 1,363 anställda. Minskning
i antalet sysselsatta redovisas endast för läder-, hår- och gummivaruindustri
med 696 anställda.
Antalet rapporterade hjälpsökande arbetslösa utgjorde under år 1941 i
genomsnitt 22,219 mot 13,367 år 1940. Den relativt höga siffran för år 1941 är
huvudsakligen bestämd av det under årets förra del ännu tämligen stora hjälpbehovet.
Arbetslösheten inom fackförbunden visar en lägre procentsiffra för
år 1941 än för år 1940 eller 11.3 mot 11.8. Vid utgången av mars månad 1942
utgjorde motsvarande tal 11.8 procent, vilket är den lägsta marssiffra, som
noterats efter 1920. Det förbättrade läget inom byggnadsindustrin återspeglas
jämväl i siffrorna från fackförbunden. Arbetslösheten inom byggnadsträai''betarförbundet
utgjorde i mars 1941 47.0 mot 39.3 ett år senare. För murareförbundet
voro motsvarande siffror 58.5 och 48.3.
Liksom under år 1940 var även under år 1941 en mycket stor procent av de
arbetslösa att finna i storstäderna samt Göteborgs och Bohus och Västernorrlands
län. Av antalet hjälpsökande kommo under år 1941 45.2 procent på
städerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Detta torde sammanhänga med att
de av krisen hårdast drabbade områdena äro koncentrerade till storstäderna
och att överflyttning av arbetskraft från storstäderna till bristområden medfört
större svårigheter än på andra håll. Den kvarstående arbetslösheten i storstäderna
torde till en mycket stor del omfatta byggnadsarbetare, varför åtgärder
för ökad byggnadsverksamhet torde komma att i hög grad minska den
för närvarande höga arbetslösheten i nämnda städer.
Vad angår den sannolika utvecklingen på arbetsmarknaden har statens
arbetsmarknadskommission givit uttryck för den uppfattningen, att i fortsättningen
av innevarande år arbetsmarknaden kan komma att i högre grad än
hittills präglas av brist på arbetskraft inom vissa områden. Sådan brist på
arbetskraft synes numera ha uppkommit inom skogsbruket. En viss konkurrens
örn arbetskraften har uppstått särskilt mellan jordbruket och torvindustrin.
Då det här rör sig örn för folkhushållet livsviktiga områden får man
vara beredd på att mera ingripande åtgärder än hittills måste företagas.
Arbetsmarknadskommissionen har föreslagit viss ändring i de bestämmelser
angående statsbidrag till kommunernas utgifter för arbetslöshetshjälp, vilka
83
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
godkänts av 1941 års riksdag. Kommissionens förslag innebär, att i underlaget
för det s. k. årskostnadsbidraget -— d. v. s. det statsbidrag, som fastställes
med ledning av kommunens efter kalenderårets slut framkomna totalkostnad
för under året bedriven hjälpverksamhet för arbetslösa — skola i vissa
fall få inräknas jämväl kostnader för ränta och amortering å lån upptagna för
utgifter, som belöpt å tiden före det de nu gällande bestämmelserna den 1
januari 1941 började tillämpas. Ett bifall till kommissionens förslag skulle
medföra, att högst 12 inom Göteborgs och Bohus samt Västernorrlands län
belägna kommuner skulle komma i åtnjutande av statsbidrag för berörda ränteodi
amorteringsutgifter. Statsbidrag till sådana utgifter har kommissionen
beräknat för år 1941 komma att utgå med högst 100,000 kronor.
Bestämmelserna hava avsetts skola så utformas, att dylikt bidrag tillfölle
kommun, som hade att dragas med utgifter för tidigare arbetslöshet och fortfarande
hade relativt sett betydande arbetslöshetskostnader.
Jag är efter övervägande av frågan beredd att förorda en ändring av statsbidragsgrunderna
i enlighet med kommissionens förslag.
Det synes icke nödvändigt att redan i detta sammanhang fatta slutlig ställning
till den av arbetsmarknadskommissionen föreslagna ändringen beträffande
tillsättning av tjänster hos länsarbetsnämnderna. Det förefaller mig
emellertid som örn en överflyttning även formellt av beslutanderätten från
nämnderna till kommissionen vore motiverad åtminstone i fråga om dels mera
kvalificerade tjänster, dels ock tjänster, genom vilkas bestridande meritering
regelmässigt sker till befattningar av förstnämnda slag.
VIII. Särskilda frågor.
A. Komplettering av ofullständiga jordbruk.
Jämlikt beslut av 1938 års riksdag bemyndigade Kungl. Maj:t den 15 juli
samma år Blekinge läns hushållningssällskap att verkställa en systematisk in
ventering av de ofullständiga jordbruken inom länet enligt vissa riktlinjer
samt tilldelade hushållningssällskapet medel för avlönande under budgetåret
1938/39 av en biträdande jordbrukskonsulent samt för gäldande av dennes
resekostnader ävensom för anställande under samma tid av en kvinnlig hemkonsulent
och till bestridande delvis av hennes resekostnader. Sedermera tilldelade
Kungl. Majit den 15 september 1939 hushållningssällskapet för fortsättande
av inventeringen under budgetåret 1939/40 ett belopp av tillhopa
11,000 kronor till bestridande av löne- och resekostnaderna åt nämnda biträdande
jordbrukskonsulent samt för gäldande av viss del av utgifterna för hemkonsulentens
resor. Inventeringen, som är av försöksmässig karaktär, var ursprungligen
avsedd att fortvara endast två år. Enligt riksdagens medgivande
hava emellertid medel anvisats för inventeringens bedrivande jämväl under
budgetåren 1940/41 och 1941/42. För sistnämnda budgetår hava 6,189 kronor
65 öre anvisats för ändamålet.
84
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
I skrivelse den 21 oktober 1941 har Blekinge läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott
gjort framställning om anvisande av ytterligare medel för fortsatt
inventering av de ofullstädiga jordbruken i Blekinge län. I fråga örn
inventeringsarbetets utförande hänvisar förvaltningsutskottet till att under
budgetåret 1940/41 82 fastigheter inspekterats under sammanlagt 93 arbetsdagar
för konsulenten. Vidare framhålles, att på grund av den stora anhopning
av arbetsuppgifter, som kristiden medfört, sällskapet sett sig nödsakat
att även under det gångna året i större utsträckning än ursprungligen avsetts
anlita konsulenten för andra ändamål än inventeringen. Konsulenten hade
därjämte varit inkallad till militärtjänstgöring under sammanlagt inemot 5
månader. Hemkonsulenten hade liksom förut i viss mån deltagit i inventeringsarbetet.
Börande betydelsen av arbetet påpekas, bland annat, att stora
värden stöde att vinna, örn resultaten av arbetet kunde bliva realiserade. I
skrivelsen framhåller förvaltningsutskottet, att det skulle vara värdefullt, örn
medel för inventeringsarbetets fortsättande under budgetåren 1942/43 och
1943/44 kunde anvisas samtidigt, varigenom befattningen som inventeringsförrättare,
ej minst ur rekryteringssynpunkt, kunde givas en ej alltför tillfällig
karaktär. Utskottet har i enlighet ''härmed hemställt örn anvisande av medel
för de två nämnda budgetåren dels för avlönande av jordbrukskonsulenten samt
för bestridande av utgifter för resekostnads- och traktamentsersättningar åt
denne, dels ock för bestridande delvis av dylika ersättningar åt den hos sällskapet
anställda hemkonsulenten.
Lantbruksstyrelsen och egnahemsstyrelsen hava yttrat sig över hushållningssällskapets
framställning.
Lantbruksstyrelsen framhåller i sitt yttrande att, sedan egnahemsväsendet
numera omorganiserats, det kunde synas mest ändamålsenligt, att det fortsatta
handhavandet av ifrågavarande inventering anförtroddes egnahemsnämnden
i länet. Med hänsyn till önskvärdheten av kontinuitet med avseende å
verksamheten torde det fortsatta handhavandet av densamma alltjämt böra
åvila hushållningssällskapet i samråd dock med egnahemsnämnden. Styrelsen
har även ifrågasatt, huruvida icke den för ifrågavarande ändamål anställde
jordbrukskonsulenten borde mera odelat än som hittills skett ägna sig åt inventeringen.
Kostnaderna för staten för inventeringens fortsättande under
budgetåren 1942/43 och 1943/44 hava av styrelsen beräknats till 5,000 respektive
10,000 kronor.
Egnaheinsstyr elsen, som inhämtat yttrande i ärendet från Blekinge läns
egnahemsnämnd, framhåller, att enligt styrelsens mening inventeringar av
ifrågavarande art visserligen i framtiden borde verkställas genom egnahemsnämndernas
försorg. Med hänsyn emellertid till att inventeringen inom Blekinge
län igångsatts på initiativ bland annat av hushållningssällskapet, vilket
ägnat stort intresse åt detta arbete, ville styrelsen icke motsätta sig, att inventeringen
även under budgetåren 1942/43 och 1943/44 handhades av hushållningssällskapet,
Styrelsen anser det dock önskvärt, att inventeringsarbetet ej
mer än nödigt dragés ut på tiden. I likhet med lantbruksstyrelsen ifrågasätter
därför egnahemsstyrelsen, huruvida icke den för inventeringen anställde jordbrukskonsulenten
borde mera odelat än som hittills skett ägna sig häråt.
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
85
Departementschefen.
Som jag ovan framhållit var den inventering av de ofullständiga jordbruken
i Blekinge län, vartill medel första gången anvisades för budgetåret
1938/39, avsedd att pågå allenast två år. Jämlikt riksdagens medgivande hava
emellertid medel anvisats för inventeringens fortsättande till och med utgången
av innevarande budgetår. Blekinge läns hushållningssällskap har
hemställt, att medel måtte ställas till sällskapets förfogande för inventeringens
fortsättande jämväl under budgetåren 1942/43 och 1943/44.
Ifrågavarande inventeringsarbete har av skilda anledningar ej kunnat fortskrida
i den takt, som från början avsetts. En bidragande orsak härtill har
varit, att den jordbrukskonsulent, som närmast haft att ägna sig åt inventeringsarbetet,
delat sin tid mellan nämnda arbete och andra hushållningssällskapet
åvilande arbetsuppgifter. Någon säker uppfattning beträffande
värdet av inventeringen har därför ännu ej kunnat erhållas. Lantbruksstyrelsen
och egnahemsstyrelsen hava tillstyrkt, att bidrag av statsmedel beviljas
för inventeringens fortsättande under ytterligare två år, men därvid förutsatt
att konsulenten mera odelat än hittills ägnar sig åt inventeringsarbetet.
För ernående av avsett utbyte av ifrågavarande jordbruksinventering anser
jag mig böra tillstyrka framställningen örn att densamma fortsättes under
ytterligare två budgetår. Jag förutsätter emellertid därvid, att inventeringsarbetet
fortskrider i raskare takt än hittills, och jag har för avsikt att, därest
medel beviljas för ändamålet, föreslå Kungl. Majit att såsom villkor för statsbidrag
föreskriva, att väsentligt längre tid än under sistförflutna budgetåret ägnas
åt inventeringsarbetet. Emot lantbruksstyrelsens beräkningar av medelsbehovet
för budgetåren 1942/43 och 1943/44, 5,000 respektive 10,000 kronor,
har jag intet att erinra. Det för nästa budgetår erforderliga beloppet torde
böra bestridas av de särskilda medlen till främjande av företagsamhet.
B. Företagarföreningar inom vissa län.
Företagarföreningarna hava till uppgift att beforda möjligheterna för
lönande småföretagsamhet i vederbörande län. Verksamheten omfattar dels
långivning på fördelaktiga villkor samt i vissa fall subvention, dels ock
konsulentverksamhet av teknisk och kommersiell natur.
Föreningarna ha startats vanligtvis på initiativ av länsmyndigheterna, och
medlemmarna utgöras huvudsakligen av för föreningarnas syften intresserade
enskilda personer, bolag och föreningar liksom även länens landsting
och hushållningssällskap samt i vissa fall kommuner och andra samfälligheter.
Medlemskapet grundar sig på andelar. Medlemsantalet har på grund av föreningarnas
struktur och uppgifter såsom organ för social hjälpverksamhet
varit relativt begränsat, några hundratal i varje förening. Föreningarna äro
samtliga konstruerade som ekonomiska föreningar u. p. a.
Företagarföreningar hava hittills bildats inom Göteborgs och Bohus,
Värmlands, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens
län.
Efter avlåtande av proposition nr 285 till 1941 års riksdag, i vilken en redogörelse
för företagarföreningarnas dittillsvarande verksamhet lämnades, har
86
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
Kungl. Majit beviljat nedannämnda föreningar understöd av statsmedel med
följande belopp, nämligen Norrbottens småindustriförening u. p. a. 100,000
kronor, därav såsom subvention 30,000 kronor och såsom lån 70,000 kronor,
Västernorrlands läns företagareförening u. p. a. 50,000 kronor såsom lån samt
Bohusläns företagareförening u. p. a. 250,000 kronor, därav 50,000 kronor
såsom subvention och 200,000 kronor såsom lån.
Såsom bidrag till bestridande av de löpande kostnaderna för verksamheten
erhålla företagarföreningarna statsbidrag från anslag under tionde huvudtiteln,
som för budgetåret 1941/42 utgör 60,000 kronor. Anslaget har dispo
-
nerats på följande sätt:
Norrbottens småindustriförening u. p. a............................... kronor 9,500
Västerbottens företagareförening u. p. a............................... » 9,000
Jämtlands läns företagareförening u. p. a............................ » 8,000
Västernorrlands läns företagareförening u. p. a................... » 9,000
Gävleborgs läns företagareförening u. p. a............................ » 8,000
Värmlands läns företagareförening u. p. a............................ » 8,000
Bohusläns företagareförening u. p. a.................................. » 8,500
Summa kronor 60,000
Samtliga hittills bildade företagarföreningar hava av staten erhållit understöd
med inalles 1,689,500 kronor, därav 1,070,000 kronor såsom lån och
619,500 kronor såsom subvention.
Departementschefen.
Företagarföreningarna hava visat sig fylla en betydelsefull uppgift för
befordrande av småföretagsamheten inom de län, där sådana föreningar
bildats. Jag anser därför nämnda föreningar vara förtjänta av fortsatt stöd
från statsmakternas sida i samma former som hittills. För nästa budgetår
torde ett lika stort belopp som det för innevarande budgetår beräknade, eller
500.000 kronor, vara erforderligt för ändamålet. Detta bör lämpligen —
liksom hittills huvudsakligen skett -— anvisas från medlen till främjande av
företagsamhet.
C. Inköp av gatsten för statens räkning.
Till inköp av gatsten för statens räkning har hittills anvisats ett belopp av
31.630.000 kronor. Det för innevarande budgetår utgående anslaget, vilket anvisats
under sjätte huvudtiteln, utgör 3,000,000 kronor. I samband med anvisande
av sistnämnda anslag uttalade riksdagen, att i händelse arbetarna inom
stenindustrien icke kunde beredas annat lämpligt arbete, stenindustrien, efter
Kungl. Majits prövning, borde kunna beredas möjlighet att uppehålla verksamheten
i större utsträckning än som med hänsyn till anslagets storlek förutsatts.
Under sådana förhållanden förutsatte riksdagen, att eventuellt fyllnadsanslag
överfördes från anslag till statliga beredskapsarbeten eller annat liknande
anslag för ytterligare tillverkning av sten för statens räkning.
Enligt bestämmelser, som den 14 februari 1936 av. Kungl. Majit meddelats
angående inköp av gatsten för statens räkning, skola inköpen handhavas av en
särskild kommitté, benämnd statens steninköpskommitté. Inköpen skola ske
hos svenska stenindustriföretag och huvudsakligen avse smågatsten. Vid beslut
87
Kungl. Maj:ts ■proposition nr 344.
om stenbeställningar Ilar kommittén att tillse, att beställningarna med avseende
å omfattning, tidpunkt för verkställande samt fördelning å skilda företag
bliva så avvägda, att de arbetstillfällen, som genom beställningarna beredas,
fördelas på ett ur arbetslöshetssynpunkt lämpligt sätt. Företrädesvis bör
sysselsättning beredas sådana arbetslösa arbetare inom stenindustrin, vilka
hava svårigheter att övergå till annat yrke eller som äro försörjningspliktiga.
Beträffande beställningarnas fördelning och verkställande skall inköpskommittén,
i den mån så prövas påkallat, samråda med vederbörande lokala myndigheter
samt med statens arbetsmarknadskommission.
I skrivelse den 13 november 1941 har statens steninköpskommitté gjort
framställning om anvisande av medel för inköp av gatsten under budgetåret
1942/43. Kommittén uppgiver, att med anlitande av anslagen till inköp av
gatsten statsbeställningar av sten sedan mars 1936 successivt lämnats för
sysselsättning av stenarbetare från Göteborgs och Bohus, Blekinge, Hallands
och Kalmar län samt tidvis från vissa kommuner inom Kristianstads län. Kommittén
anför härjämte, bland annat följande. I
Sysselsättningen inom gatstensindustrien under tiden mars 1936—september
1941 ävensom kostnaderna för tillverkningen av sten för statens räkning
under samma tid framgår av följande sammanställning.
T i d | Antal stenarbetare, sora i genomsnitt | Kostnaderna kr. | ||
stats- beställningar | andra beställningar | summa | ||
Mars—december 1930 .............. | 1,900 | 1,100 | 3,000 3.400 | 2,714,000 |
1937...................... | 1,200 | 2,200 | 2,268,900 | |
1938...................... | 1,800 | 1,300 | 3,100 | 4,213,600 |
1939...................... | 2,300 | 600 | 2,900 | 5,196,900 |
1940...................... | 1.600 | 300 | 1,900 | 3,630,000 |
Januari—september 1941 .......... | 1.100 | 500 | 1,600 | 2,122,600 |
Kostnader för granitdockor till riks | lagshuset. . . |
|
| 20,146,000 143,300 20,289,300 |
I början av år 1940 upprättade kommittén i samråd med statens arbetsmarknadskommission
efter vissa undersökningar en plan för begränsningen av antalet
arbetare inom gatstensindustrien. Enligt denna plan var det avsett att
nedbringa arbetsstyrkan till omkring 1,800 man. Den på detta sätt planerade
begränsningen blev också i stort sett genomförd under år 1940, då arbetsstyrkan
reducerades med omkring 1,000 man till omkring 1,900 man. Sedermera
har kommittén i samarbete med arbetsmarknadskommissionen verkställt
ytterligare undersökningar rörande möjligheten att genomföra en överflyttning
av arbetskraft från de statliga stenbeställningarna. Under år 1941 ha till utgången
av september månad cirka 300 gatstenarbetare och därefter ytterligare
omkring 170 man överförts till andra arbeten. Arbetsstyrkan inom gatstensindustrien
uppgår därför för närvarande till omkring 1,400 man.
Till belysande av hur åldersfördelningen bland stenarbetarna förskjutits
under de år statsbeställningarna pågått och särskilt efter den år 1940 verkställda
reduceringen av arbetsstyrkan, må följande siffror meddelas beträffande
åldersfördelningen bland gatstenshuggarna under åren 1936, 1938 och
1940.
88
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
| 1 9 | 3 6 | 1 9 | 3 8 | 1 9 | 4 0 |
Ålder |
|
|
|
|
|
|
| antal | % | antal | % | antal | % |
Under 25 år...................... | 144 | 6.4 | 71 | 2.6 i | 6 | 0.4 |
25—35 » ...................... | 626 | 27.6 | 653 | 23.7 1 | 145 | 9.6 |
36—55 » ...................... | 1,091 | 48.2 | 1,432 | 51.9 | 840 | 55.4 |
56—60 » ...................... | 200 | 8.8 | 273 | 9.9 | 217 | 14.3 |
61—66 » ...................... | 152 | 6.7 | 250 | 9.o | 222 | 14.6 |
67 år och däröver ............ | 51 | 2.8 | 81 | 2.9 | 87 | 5.7 |
Summa | 2,264 | o o | 2,760 | 100 | 1,517 | 100 |
Såsom ovan nämnts kan man för närvarande räkna med en arbetsstyrka av
omkring 1,400 man. Den förut återgivna sammanställningen rörande sysselsättningsförhållandena
giver vid handen, att sysselsättning med andra beställningar
än statsbeställningar kunnat beredas i genomsnitt omkring 300 man
under år 1940 och omkring 500 man under de första nio månaderna av år 1941.
Det är givetvis mycket svårt att för närvarande bedöma, i vilken utsträckning
det fortsättningsvis kan bli möjligt att genom andra beställningar än statsbeställningar
giva arbete åt gatstensarbetarna. Export av gatsten har under
tiden efter krigsutbrottet ägt rum endast i mycket begränsad omfattning, och
någon nämnvärd ökning av denna export torde icke vara att förvänta under
den närmaste tiden. Under år 1941 ha emellertid gatstensarbetarna i viss utsträckning
kunnat sysselsättas med tillverkning av packsten och skrotsten för
export. Möjligen kunna ytterligare dylika beställningar tillföras industrien och
därmed sysselsättning i viss utsträckning beredas gatstensarbetarna. Försiktigtvis
torde man för nästkommande budgetår dock ej böra räkna med att mer
än omkring 300 å 400 gatstensarbetare skola kunna sysselsättas med andra beställningar
än statsbeställningar. Omkring 1,000 å 1,100 man skulle sålunda
behöva beredas sysselsättning med statsbeställningar. Kostnaderna för statsbeställningarna
under nästkommande budgetår skulle under de angivna förutsättningarna
kunna beräknas till i runt tal 3 miljoner kronor.
Kommittén upplyser, att de statliga stenlagren vid utgången av innevarande
budgetår kunde beräknas uppgå till omkring 2.1 miljoner kvadratmeter smågatsten.
Därest den årliga förbrukningen komme att hålla sig vid samma nivå
som för innevarande budgetår, eller 700,000 å 800,000 kvadratmeter, beräknades
lagret vara förbrukat inom cirka tre år.
Kommittén har föreslagit, att, därest det skulle visa sig, att gatstensarbetare
icke kunna erhålla sysselsättning utom sitt yrke i den utsträckning som kommittén
beräknat och statsbeställningar sålunda påkallades i större omfattning
än som förutsatts vid beräkning av anslagsbehovet, erforderligt fyllnadsbelopp
skulle tillföras anslaget för inköp av gatsten från anslag till arbetsmarknadens
reglering i likhet med vad 1941 års riksdag förutsatt vid beviljande av anslag
för budgetåret 1941/42.
Statens arbetsmarknadskommission har i utlåtande den 27 november 1941
över steninköpskommitténs framställning förklarat sig i sak intet hava att
erinra mot kommitténs hemställan örn anslag för nästa budgetår för inköp av
gatsten för statens räkning. Kommissionen har emellertid med hänsyn till
smågatstenstillverkningens karaktär av hjälpverksamhet och då eventuellt erforderligt
fyllnadsbelopp liksom tidigare avsåges att tillföras gatstensanslaget
89
Kungl. Majlis proposition nr 344.
från anslag till arbetsmarknadens reglering, ifrågasatt, huruvida icke hela
anslagsbeloppet borde utgå ur sistnämnda anslag samt huruvida särskilt organ
för administrationen av de statliga stenbeställningarna under nuvarande förhållanden
kunde anses erforderligt.
I detta sammanhang vill jag anmäla en av Sveriges granitindustriförbund
och svenska stenindustriarbetareförbundet m. fl. i skrivelse den 1 september
1941 gjord framställning, vari hemställts, att, utöver redan vidtagna åtgärder
för förflyttning av arbetskraft från gatstensindustrien, några ytterligare sådana
åtgärder icke måtte företagas. Som motivering för framställningen har anförts,
att gatstensindustrien under senare år så hårt åderlåtits på arbetskraft att numera
huvudsakligen äldre eller medelålders arbetare vore kvar i yrket. Endast
en ringa del av den nuvarande arbetsstyrkan bestode av arbetare, som rimligen
kunde överflyttas till andra yrken. För att över huvud taget kunna upprätthålla
driften inom gatstensindustrien vore dessa arbetare oundgängligen nödvändiga.
Departementschefen.
Den nedgång i antalet inom stenindustrien sysselsatta arbetare, som ägt
rum under de senaste åren, har fortgått jämväl under år 1941. Under tiden
januari—september nämnda år voro i genomsnitt 1,600 arbetare sysselsatta
inom stenindustrien, varav 1,100 med beställningar för statens räkning. I
november 1941 beräknades arbetsstyrkan uppgå till endast omkring 1,400 man.
Denna reducering av antalet stenarbetare har skett genom överflyttning av
arbetare till andra områden, varest brist på arbetskraft förelegat, främst viktiga
anläggningsarbeten. Då överföringen i första hand omfattat arbetare med
fullgod arbetsförmåga, företrädesvis yngre arbetare, torde en stor del av den
kvarvarande arbetarstammen icke kunna överföras till andra arbetsområden.
Då någon gatstensexport i större omfattning ej är att påräkna, torde större
delen av de kvarvarande stenarbetarna behöva sysselsättas med beställningar
av gatsten för statens räkning. Det för sådana beställningar för nästa budgetår
erforderliga beloppet har statens steninköpskommitte uppskattat till i runt
tal 3,000,000 kronor.
Som förut nämnts ha för de statliga steninköpen under de senaste budgetåren
anvisats ett särskilt anslag under sjätte huvudtiteln. Härjämte har riksdagen
bemyndigat Kungl. Majit, att, i den mån det sålunda anvisade anslaget
skulle visa sig vara otillräckligt för att undvika arbetslöshet bland stenarbetarna,
för ändamålet disponera anslag som anvisats för arbetsmarknadens
reglering. Med hänsyn till smågatstenstillverkningens karaktär av hjälpverksamhet
anser jag i likhet med statens arbetsmarknadskommission det vara
lämpligast, att i den mån statsinköp sker av gatsten medel härför helt anvisas
under nyssnämnda anslag.
Arbetsmarknadskommissionen har vidare ifrågasatt, huruvida det under
nuvarande förhållanden kan anses erforderligt, att administrationen av de
statliga stenbeställningarna sker genom särskilt organ vid sidan av arbetsmarknadskommissionen.
För egon del finner jag tillräckliga skäl härför icke
längre föreligga utan förordar, att statens steninköpskommitte upphör med
90
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
iitgången av innevarande budgetår och att dess uppgifter anförtros åt en särskild
delegation inom statens arbetsmarknadskommission.
Någon förändring i de principer för inköp av gatsten för statens räkning
som hittills tillämpats torde icke böra ske.
IX. Medelsbehovet för budgetåret 1942/43.
Arbetsmarknadskommissionen.
I fråga örn medelsbehovet för nästa budgetår har arbetsmarknadskommissionen
anfört följande.
A. Arbetsmarknadens reglering.
Innan kommissionen övergår till att diskutera medelsbehovet för budgetåret
1942/43 göres här en preliminär beräkning av den sannolika behållningen
å det anvisade anslaget vid utgången av innevarande budgetår.
Till Åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. anvisade 1941 års riksdag
för budgetåret 1941/42 ett reservationsanslag av .... kronor 40,000,000.
Vid sistnämnda budgetårs ingång förefunnos reservationer å tillhopa omkring.
................ ........................................ kronor 27,725,000.
Till Kungl. Maj:ts förfogande för verksamheten under budgetåret stå
alltså sammanlagt omkring .................................. kronor 67,725,000.
På grund av särskilda beslut skola ur sistnämnda belopp bestridas vissa
före budgetårets ingång av Kungl. Maj:t gjorda medelsanvisningar å tillköpa
............................................................ kronor 2,515,000.
Vidare äger Kungl. Majit för främjande av företagsverksamhet ur anslaget
disponera ett belopp av omkring ............................ kronor 2,000,000.
Efter frånräkning av sistnämnda tvenne poster återstå alltså disponibla
för arbetsmarknadsreglerande åtgärder omkring .......... kronor 63,210,000.
Härtill komma inkomster från uppdragsgivare till statliga beredskapsarbeten,
i runt tal 3 miljoner kronor.
Medelsförbrukningen under tiden 1 juli 1941—31 mars 1942 och det beräknade
medelsbehovet för hela budgetåret framgå av följande sammanställning.
Statliga beredskapsarbeten i statens
arbetsmarknadskommissions regi
(inkl. försvarsarbeten)..............
Statliga beredskapsarbeten i andra
myndigheters regi..................
Arkivarbeten ..........................
Statskommunala beredskaps- och reservarbeten
........................
Kontantunderstödsverksamhet........
Beredskapskurser......................
Överflyttning av arbetskraft..........
Övrig verksamhet, främst utbildningshjälp -
Medels- förbrukning Vt 41—31/s 42 | Medels-behov | Medels- behov Vt 41—s0/e 42 |
15,115,000 | 5,250,000 | 20,365,000 |
3,635,000 775,000 | 3,000,000 275,000 | 6.635.000 1.050.000 |
2.775.000 1.350.000 1.750.000 6.210.000 | 1.075.000 550.000 650.000 3.590.000 | 3.850.000 1.900.000 2.400.000 9.800.000 |
350,000 | 150,000 | 500,000 |
Summa kronor 31,960,000
14,540,000
46,500,000.
91
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
Utgifterna under budgetårets sista kvartal beräknas för flertalet utgiftsposter
till belopp ungefär motsvarande utgifterna i medeltal under de första
kvartalen. Tvenne poster avvika dock mera avsevärt härifrån, nämligen
statliga beredskapsarbeten i annan myndighets regi och kostnader vid överflyttning
av arbetskraft, vilka båda utgiftsposter beräknas stiga väsentligt
under budgetårets sista månader. I fråga om de statliga beredskapsarbetena
i andra myndigheters regi (praktiskt taget helt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens)
beror den ojämna fördelningen på att medel rekvireras av väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen i större poster och icke kontinuerligt i mån av
arbetenas fortskridande. Vad åter beträffar överflyttningen av arbetskraft
till andra yrkesområden, ha kostnaderna, som till huvudsaklig del hänföra
sig till skogsbrukets arbetskraftsförsörjning, stegrats kontinuerligt under
året. Med stöd av utgifterna under januari—mars måste de för tiden april
—juni kalkyleras till inemot 1,200,000 kronor per månad.
Under nu angivna förutsättningar och med hänsyn till inkomsterna från
uppdragsgivare bör vid budgetårets utgång uppkomma en reservation av
(63,210,000 + 3,000,000 — 46,500,000—) 19,710,000 kronor. Anslagsbehovet för
budgetåret 1942/43 bör alltså beräknas med utgångspunkt från en dylik
reservation.
I sin framställning den 27 november 1941 med preliminär beräkning av
medelsbehovet för nästkommande budgetår framhöll kommissionen, att det,
i likhet med vad som varit fallet de tvenne närmast föregående åren, mötte
stora svårigheter att mer än ett halvt år före dess ingång med någon grad
av säkerhet bedöma medelsbehovet under ett kommande budgetår. Kommissionen
uttalade vidare, att under förutsättning att exportindustriernas avsättningsmöjligheter
och importen av råvaror, fossila bränslen m. m. icke
ytterligare beskures i mera avsevärd grad, beräkningarna av medelsbehovet
för budgetåret 1942/43 emellertid syntes kunna göras med utgångspunkt från
en verksamhet av ungefär den omfattning, som förekommit eller beräknats
förekomma under innevarande budgetår.
Ehuru fem månader förflutit sedan ovanstående uttalande gjordes, möta
alltjämt stora svårigheter att bedöma arbetsmarknadens utveckling under
nästkommande budgetår. De överväganden, som kommissionen gjort i
detta hänseende — främst i kap. IV -—- leda fram till en beräkning av
medelsbehovet i huvudsaklig anslutning till förbrukningen under innevarande
budgetår. Det statliga bostadsbyggnadsprogrammet torde emellertid, under
förutsättning av oförändrad omfattning i anläggningsverksamlieten, komma
att medföra lägre arbetslöshet inom byggnadsfacken under nästkommande
vinter än den, som varit för handen under den nu tilländalupna. Byggnadsverksamhetens
karaktär av nyckelindustri torde då, vid nu angivna förutsättningar,
kunna motivera, att man räknar med ett något minskat hjälpbehov
och som följd därav något minskade kostnader för hjälpverksamheten.
Av det ovan anförda framgår, att medolsförbrukningen under innevarande
budgetår kail uppskattas till i runt tal 46,500,000 kronor. Däri ingå kost
-
92
Kungl. Maj-.ts proposition nr 344.
nåder för åtgärder av olika slag för överflyttning av arbetskraft till framför
allt skogs- och jordbruk med 9,800,000 kronor. Då det får anses sannolikt,
att en ytterligare intensifierad överflyttningsverksamket till jord- och skogsbruk
m. m. kommer att erfordras under större delen av nästa budgetår, och
kostnaderna för denna verksamhet redan nu utgöra inemot 1,200,000 kronor
per månad, bjuder försiktigheten att för detta ändamål beräknas ett belopp
icke understigande 12,000,000 kronor.
Det väntade ökade arbetskraftsbehovet inom vissa näringsområden, främst
byggnadsverksamheten, bör som nyss framhållits kunna medföra ett minskat
hjälpbehov och sålunda även en nedgång i kostnaderna för beredskaps- med
flera arbeten. De i statlig regi bedrivna arbetena, i varje fall de mera
kostnadskrävande av dem, och dessutom flera av de statskommunala beredskapsarbetena
äro emellertid antingen av direkt betydelse för försvaret
eller ock i övrigt ur beredskaps- och folkförsörjningssynpunkt viktiga. Kommissionen
anser sig därför icke böra räkna med någon alltför stor minskning
på dessa poster, framförallt icke i fråga örn de för hjälpklientelets
sysselsättningsmöjligheter på hemorten ytterst viktiga statskommunala arbetena.
Av den redogörelse för dagsverkskostnaden vid statliga beredskapsarbeten,
som lämnats å sid. 36, framgår att sagda kostnad vid kommissionens
arbeten, dock ej försvarsarbetena, under 1941 uppgått till 19: 64 kronor (därav
arbetslöner 11:98 kronor). Motsvarande kostnad för ett antal i huvudsak
likartade arbeten, som bedrivits i annan myndighets regi under åren
1936—1941, alltså till större delen vid en lägre prisnivå, utgjorde 18: 84
kronor (se bilaga 5). Med hänsyn till att försvarsarbetena av olika anledningar
ställa sig dyrare än de egentliga beredskapsarbetena, måste dagsverkskostnaden
för budgetåret 1942/43 genomsnittligt kalkyleras väsentligt
högre än 20 kronor; sannolikt kommer den att närma sig 25 kronor. Även
vid en så pass försiktig beräkning som att arbetet ej pågår mer än 250
dagar per år, kommer då »årsverket» att kosta omkring 6,000 kronor. Under
1941 sysselsattes i medeltal 4,300 man vid statliga beredskapsarbeten. Av
skäl, som nyss anförts, och även med hänsyn till vad kommissionen uttalat
å sid. 59 f., böra arbetena ej inskränkas alltför mycket. Därför föreslår kommissionen
att för statliga beredskapsarbeten beräknas 18 miljoner kronor,
för vilken summa torde kunna sysselsättas omkring 3,000 man under ett år.
För statskommunala beredskaps- och reservarbeten beräknas, med hänsyn till
minskat hjälpbehov men stigande dagsverkskostnader, ett något minskat
medelsbehov, nämligen från 3,8 5 till 3," miljoner kronor.
För kontantunderstödsverksamhet anser sig kommissionen, bland annat
med hänsyn till vad som å sid. 61 anförts örn hjälpsökandeklientelets sammansättning,
icke böra räkna med lägre kostnader. Erinras må även örn
att dagunderstödsbeloppen enligt riksdagens uttalande (skrivelse nr 1941: lil)
böra justeras med hänsyn till levnadskostnadernas förändringar och att
understödsbeloppen höjts från och med den 1 april 1942 (se sid. 64). För
beredskapskurserna beräknas ungefär samma omslutning som under innevarande
budgetår. Vid sidan av arkivarbetena men utformad efter samma
principer har tillkommit musikerhjälpen (se sid. 64). För båda dessa hjälp
-
93
Kungl. Maj:ts proposition nr Siå.
former tillhopa beräknas ett medelsbehov av 1,8 miljoner kronor eller något
mer än som under innevarande budgetår torde åtgå enbart för arkivarbeten.
Kommissionen uppskattar medelsbehovet för arbetsmarknadsreglerande
åtgärder under budgetåret 1942/43 preliminärt till 40,000,000 kronor med
följande approximativa fördelning.
Statliga beredskapsarbeten........................
Arkivarbeten och musikerhjälp ..................
Statskommunala beredskaps- och reservarbeten
Kontantunderstödsverksamhet....................
Beredskapskurser..................................
Överflyttning av arbetskraft ......................
Övrig verksamhet..................................
......... kronor 18,000,000
......... » 1,300,000
......... » 3,700,000
......... » 2,000,000
......... » 2,500,000
......... » 12,000,000
..... » 500,000
Summa kronor 40,000,000
Då, enligt vad som framgår av förestående, vid nästkommande budgetårsskifte
torde uppkomma en reservation av inemot 20,000,000 kronor, bör för
budgetåret 1942/43 till arbetsmarknadsreglerande åtgärder beräknas ett anslag
icke understigande 20,000,000 kronor.
Kommissionen är emellertid angelägen att uttala sin reservation med
hänsyn till att nu icke förutsebara faktorer kunna radikalt förändra förutsättningarna
för en reglering av arbetsmarknaden och därvid medföra väsentligt
ökade kostnader, i vilket fall kommissionen bör äga att göra den framställning
örn anvisande av ytterligare medel, som förhållandena må påkalla.
Ej heller rymmas inom den nu angivna kostnadsramen medel för andra
ändamål än kommissionens direkta verksamhet. Skulle det befinnas lämpligt
att, i likhet med vad som skett under tidigare år, Kungl. Majit bemyndigas
att ur arbetsmarknadsanslaget disponera vissa belopp till främjande
av företagsverksamhet m. m., bör hänsyn härtill tagas da anslagets storlek
fastställes.
Enär fråga uppkommit örn överförande till arbetsmarknadskommissionen
av den av statens steninköpskommitté bedrivna verksamheten, tillåter sig
kommissionen även framhålla, att örn kostnaderna för nämnda verksamhet
anses böra bestridas ur arbetsmarknadsanslaget, måste en motsvarande höjning
av anslaget göras.
B. Kommissionens centrala förvaltning, länsarbetsnämnder och
arbetsförmedlingsanstalter.
Avlöningar.
Ur förslagsanslaget till Statens arbetsmarknadskommission m. m. Avlöningar
har Kungl. Majit för budgetåret 1941/42 ställt till arbetsmarknadskommissionens
förfogande sammanlagt 4,960,000 kronor att disponeras på följande sätt:
Statens arbetsmarknadskommission, högst.................... kronor 1,400,000
Länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna, högst » 3,500,000
Statsbidrag till pensioner åt befattningshavare vid arbetsförmedlingsanstalterna,
jörslagsvis.......................... s 50,000
Inventering och registrering av företag och arbetskraft, högst »_10,000
Summa kronor 4,960,000
94
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
Vid ovan angivna förutsättningar — i stort sett en verksamhet efter
samma linjer som under innevarande år men med intensifierat överförande
av arbetskraft —• kunna kostnaderna för nästkommande budgetår icke beräknas
lägre än för det innevarande. Någon särskild medelsanvisning för
inventering och registrering av företag och arbetskraft föreslås ej nu, men
kommissionen får eventuellt anledning återkomma härtill. Vid bedömandet
av medelsbehovet borde däremot redan nu hänsyn tagas dels till den kostnadsökning,
som kan beräknas uppkomma genom ökade kristillägg till
tjänstemän, och, i fråga örn centralförvaltningen, kostnader för den centrala
blockdelegationen (sid. 65) dels ock till den arbetsbelastning, som den frivilliga
arbetslöshetsförsäkringens utökning kan komma att medföra för arbetsförmedlingsanstalterna.
Dessa faktorer äro emellertid svåra att bedöma,
och kommissionen föreslår därför, att medelsbehovet för avlöningar tills
vidare upptages med ett till 5,000,000 kronor avrundat belopp.
Detta kan lämpligen fördelas på följande sätt:
Statens arbetsmarknadskommission, högst .................. kronor 1,400,000
Länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna, högst » 3,550,000
Statsbidrag till pensioner åt befattningshavare vid arbetsförmedlingsanstalterna,
förslagsvis.......................... » 50,000.
Omkostnader.
Ur förslagsanslaget till Statens arbetsmarknadskommission m. m. Omkostnader
har Kungl. Majit för budgetåret 1941/42 ställt till arbetsmarknadskommissionens
förfogande sammanlagt 2,670,000 kronor att disponeras på
följande sätt:
Statens arbetsmarknadskommission, högst.................... kronor 820,000
Länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna, högst » 1,800,000
Värnpliktslånenämnderna, högst.......,........................ » 30,000
Inventering och registrering av företag och arbetskraft, högst » 20,000
Summa kronor 2,670,000
Under de förutsättningar och med den reservation, som här ovan anförts
beträffande den frivilliga arbetslöshetsförsäkringens och centralblockdelegationens
inverkan på kostnaderna, bör till omkostnader tills vidare
upptagas ett belopp av 2,700,000 kronor.
Detta kan lämpligen fördelas på följande sätt:
Statens arbetsmarknadskommission, högst .................. kronor 820,000
Länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna, högst » 1,850,000
Värnpliktslånenämnderna, högst .............................. » 30,000.
Kommissionen utgår från att kostnaderna för den lokala organisationen
av jordbruksblocken skola bestridas ur anslaget till arbetsmarknadens reglering.
I enlighet med vad kommissionen sålunda anfört har kommissionen hemställt,
att för budgetåret 1942/43 måtte anvisas dels till Åtgärder för arbetsmarknadens
reglering m. m. ett reservationsanslag av 20,000,000 kronor, dels
95
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
till Statens arbetsmarknadskommission m. m.: Avlöningar ett förslagsanslag
av 5,000,000 kronor, dels ock till Statens arbetsmarknadskommission m. m.:
Omkostnader ett förslagsanslag av 2,700,000 kronor.
Departementschefen.
Statens arbetsmarknadskommission bar uppskattat det under anslaget till
åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. för nästa budgetår erforderliga
medelsbehovet till i runt tal 40,000,000 kronor. Då kommissionen emellertid
räknar med en reservation vid nästkommande budgetårsskifte av omkring
20.000. 000 kronor, har kommissionen föreslagit, att anslaget för budgetåret
1942/43 upptages till 20,000,000 kronor. Kommissionen har emellertid härvid
framhållit, att nu icke förutsebara faktorer kunna radikalt förändra förutsättningarna
för en reglering av arbetsmarknaden och medföra kostnader, som
väsentligt överstiga de beräknade.
Det för arbetsmarknadsreglerande åtgärder för nästa budgetår erforderliga
beloppet kan givetvis nu endast approximativt beräknas. Bostadsbyggandets
omfattning kommer, såvitt nu kan bedömas, att bli ungefär dubbelt så stor
som år 1941. Arbetslösheten inom byggnadsindustrin, som hittills varit mycket
betydande, kommer alltså att väsentligen nedgå. Inom andra områden föreligger
ingen oroväckande arbetslöshet. Däremot finnas områden med påtaglig
brist på arbetskraft. Under sådana omständigheter synes anslagsberäkningen
böra grundas på en relativt optimistisk bedömning av läget. Med tanke på de
behov, som man vid rådande läge på arbetsmarknaden kan förutse, synes det
möjligt att reducera det av arbetsmarknadskommissionen beräknade beloppet
till 14 miljoner kronor. För att emellertid erhålla någon reserv, så att en
viss försämring i arbetsmarknadsläget skall kunna mötas, utan att därför tillläggsanslag
skall behöva äskas, föreslår jag, att anslaget bestämmes till
19.000. 000 kronor. Jag vill erinra örn att eventuella statsinköp av gatsten
skola, i motsats till vad för närvarande är fallet, helt bestridas av förevarande
anslag. Av nyssnämnda belopp torde vidare cirka 2,000,000 kronor böra stå
till Kungl. Maj:ts förfogande för främjande av företagsamhet, bland annat
för att möjliggöra fortsatt stöd åt företagarföreningarna samt för inventering
av ofullständiga jordbruk i Blekinge län.
Jämväl kostnaderna för arbetsmarknadskommissionens centrala förvaltning,
länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna bliva beroende
av utvecklingen på arbetsmarknaden under nästa budgetår. De härutinnan
uppgjorda kostnadskalkylerna kunna därför endast bliva approximativa. En
höjning av avlönings- och omkostnadsanslagen i jämförelse med de av 1941 års
riksdag anvisade — 3,750,000 respektive 2,100,000 kronor — torde vara oundviklig
med hänsyn till att de arbetsmarknadsreglerande åtgärderna visat sig
kräva en större administrativ apparat än förut räknats med. Å andra sidan
torde den faktiska medelsförbrukningen under innevarande budgetår icke
böra vara uteslutande vägledande vid anslagsberäkningen. Med hänsyn till
svårigheterna att nu kunna bedöma utvecklingen synes nämligen anslagsberäkningen
böra grundas på antagandet att den nuvarande medelsförbrukningen
96
Kungl. Majus proposition nr 344.
kan bringas att nedgå. Jag beräknar därför anslaget för nästa budgetår till
Statens arbetsmarknadskommission: Avlöningar till 4,600,000 kronor och till
Statens arbetsmarknadskommission: Omkostnader till 2,250,000 kronor.
X. Hemställan.
Under åberopande av vad jag i det föregående anfört hemställer jag, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att för budgetåret 1942/43 under femte
huvudtiteln anvisa
dels till Statens arbetsmarknadskommission m. m.: Avlöningar
ett förslagsanslag av ................................. kronor 4,600,000;
dels till Statens arbetsmarknadskommission m. m.: Omkostnader
ett förslagsanslag av ........................ kronor 2,250,000;
dels ock till Åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m.
ett reservationsanslag av ........................... kronor 19,000,000.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Maj:t Konungen bifall samt förordnar,
att proposition av den lydelse bilaga till detta
protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Jan-Erik Stenius.
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
07
Bilaga 1.
U i» i> g i f t e r
rörande vissa arbetslöshetsförhållanden enligt kommunernas rapporter till statens
arbetsmarknadskommission för den 31 december åren 1940 och 1941.
A. Länsfördelning.
| Inyånar- | Antal rapporte- | Rapporterat | Antal hjälp-sökande | Antal | Därav |
| ||||
Län | antal | kommuner | sökande | invånare | hjälpta | arbets- linjen | under- | utbild- | |||
| Vi 1941 | »Via 1940 | 3l/l2 1941 | »Vis 1940 | »Via 1941 | »Via i 1940 | »V lä 11141 | »‘/lä 1941 | stöds- linjen | nings- hjälpen | |
! j Stockholms | 590,543 | 1 | 1 | 3.773 | 3,393 | 6.4 | 5.7 | 2,833 | 1,231 | 1,384 | 218 |
Stockholms . . | 152,441 | 9 | 17 | 677 | 1.047 | 4.4 | 6.9 | 744 | 210 | 518 | 16 |
| Uppsala...... | 61,851 | 4 | 6 | 209 | 205 | 3.4 | 3.3 | 132 | 40 | 87 | 5 |
| Söderman-lands ...... | 79,319 | 3 | 5 | 359 | 198 | 4.5 | 2.5 | 124 | 73 | 31 | 20 |
j Östergötlands | 128,195 | 3 | 6 | 649 | 677 | 5-1 | 5.3 | 479 | 110 | 343 | 26 |
Jönköpings .. | 86,856 | 8 | 9 | 343 | 309 | 3.9 | 3.6 | 188 | 148 | 16 | 24 |
Kronobergs . . | 44,032 | 8 | 7 | 135 | 67 | 3.i | 1.5 | 51 | 32 | _ | 19 |
Kalmar...... | 72,029 | 9 | 11 | 514 | 455 | 7.i | 6.3 | 80 | 80 | — | — |
Gotlands .... | 12,505 | 1 | 1 | 59 | 45 | 4.7 | 3.6 | 26 | 23 | — | 3 |
Blekinge .... | 95,992 | 17 | 17 | 317 | 186 | 3.3 | 1.9 | 113 | 112 | — | 1 |
Kristianstads | 42,405 | 5 | 3 | 105 | 92 | 2.5 | 2.2 | 64 | 64 | — | — |
Malmö stad . . | 155,465 | 1 | 1 | 1,639 | 1,379 | 10.5 | 8.9 | 1,169 | 276 | 867 | 26 |
Malmöhus län | 162,911 | 9 | 12 | 910 | 1,094 | 5.6 | 6.7 | 672 | 153 | 519 |
|
Hallands .... | 61.916 | 8 | 7 | 295 | 212 | 4.8 | 3.4 | 137 | 86 | 39 | 12 |
Göteborgs stad | 281,302 | 1 | 1 | 5,363 | 4,299 | 19.1 | 15.3 | 3,329 | 381 | 2,733 | 215 |
Göteborgs och | 136.232 | 31 | 41 | 2,524 | 2.163 | 18.5 | 15.9 | ! 1,657 | 1,316 | 290 | 51 |
Älvsborgs . . . . | 123,746 | ; 12 | 12 | 445 | 241 | 3.6 | 1.9 | 85 | 55 | 9 | 21 |
Skaraborgs . . | 43,044 | 2 | 6 | 10 | 80 | 0.2 | 1.9 | 27 | 19 | — | 8 |
Värmlands. . . . | 112,156 | 12 | 14 | 379 | 361 | 3.4 | 3.2 | 218 | 79 | 112 | 27 |
Örebro ...... | 96,575 | 5 | 5 | 458 | 249 | 4.7 | 2.6 | 70 | 11 | 52 | 7 |
Västmanlands | 49,725 | 2 | 3 | 105 | 46 | 2.1 | 0.9 | 12 | 9 | 2 | 1 |
Kopparbergs. . | 43,170 | 3 | 2 | 152 | 64 | 3.5 | 1.5 | 1 | 1 | — | — |
Gävleborgs .. | 105,436 | 9 | 8 | 427 | 241 | 4.o | 2.3 | 151 | 93 | 53 | 5 |
Västernorr-j lands ...... | 214,444 | 34 | 33 | 2.775 | 1,768 | 12.9 | 8.2 | 1,270 | 790 | 432 | 48 |
Jämtlands . . . . | 33,556 | 2 | 2 | 89 | 41 | 2.7 | 1.2 | 19 | 18 |
| 1 |
Västerbottens | 107,593 | 12 | 12 | 219 | 271 | 2.0 | 2.5 | 129 1 | 62 | — | 67 |
Norrbottens . . | 166,984 | 9 | 13 | 539 | 400 | j 3.2 | 2.4 | 156 71 | 70 | 15 | |
Hela riket | 3,260.423 | i 220 | 255 | 28.409 | 19,583 | 7.2 | O.o | 13,936 | 5,543 | 7,557 | 836 |
Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 344. isis 4i 7
98
Kungl. Maj.ts proposition nr 344.
• . B. Kommunfördelning.
*anger att kommuuen icke stått i rapportförbindelse med kommissionen för ifrågavarande
månad.
Kommun | Invånar- antal Vi 1941 | Rapporterat | Antal hjälp-sökande | Antal hjälpta S1/lS 1941 | arbets- linjen | Dara under- stöds- hjon | utbild- nings- hjälpen | ||
si/u 1940 | 81/ia 1941 | S1/12 1940 | 31/l» 1941 | ||||||
Stockholms stad.... | 590,543 | 3,773 | 3,393 | 6.4 | 5.7 | 2,833 | 1,231 | 1,384 | 218 |
Stockholms län. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Lidingö................ | 11,440 | * | 47 | — | 4.i | 27 | 27 | _ |
|
Norrtälje .............. | 5,188 | 22 | 48 | 4.2 | 9 s | 8 | 8 | — | _ |
Sundbyberg............ | 10,992 | 82 | 128 | 7.5 | 11.6 | 106 | 17 | 83 | 6 |
Södertälje.............. | 15,848 | * | 34 | — | 2.1 | 24 | 2 | 20 | 2 |
Bo .................... | 2,987 | * | 13 | _ | 4.4 | 12 | _ | 11 | 1 |
Danderyd.............. | 6,203 | * | 29 | — | 4.7 | 25 | 8 | 17 |
|
Edebo.................. | 1,583 | 25 | 3 | 15.8 | 1.9 | 3 | 3 | — | _ |
Huddinge.............. | 14,376 | 3 | 124 | 0.2 | 8.6 | 119 | 32 | 85 | 2 |
Häverö ................ | 5,188 | 179 | 26 | 34.5 | 5.o | 15 | 15 | — | _ |
Järfälla ................ | 3,680 | * | 6 | — | 1.6 | — | — | — | _ |
Nacka.................. | 10,118 | * | 37 | — | 3.7 | 18 | 1 | 17 | _ |
Saltsjöbadens kpg...... | 3,393 | * | 1 | — | 0.3 | 1 | 1 | — | _ |
Sollentuna.............. | 13,485 | 46 | 70 | 3.4 | 5.2 | 63 | 14 | 49 | _ |
Solna .................. | 26,935 | 233 | 280 | 8.7 | 10.4 | 232 | 67 | 161 | 4 |
Spånga ................ | 11,587 | 86 | 176 | 7.4 | 15.2 | 90 | 14 | 75 | 1 |
Täby .................. | 6,322 | * | 9 | — | 1.4 | 1 | 1 | — | _ |
Österhaninge .......... | 3,116 | 1 | 16 | 0.3 | 5.i | — | — | — | — |
Summa | 152,441 | 677 | 1,047 | 4.4 | 6.9 | 744 | 210 | 518 | 16 |
Uppsala län. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Enköping .............. | 6,372 | * | 1 | — | 0.2 | — | -* | — | _ |
Uppsala................ | 38,433 | 166 | 167 | 4.3 | 4.8 | 114 | 26 | 85 | 3 |
Bondkyrka ............ | 5,603 | 17 | 14 | 3.0 | 2.5 | 11 | 11 | _ |
|
Danmark .............. | 1,068 | * | 2 | — | 1.9 | — | _ | _ | _ |
Gamla Uppsala ........ | 2,005 | 13 | 7 | 6.5 | 3.5 | 3 | 3 | — | _ |
Älvkarleby ............ | 8,370 | 13 | 14 | 1.6 | 1.7 | 4 | — | 2 | 2 |
Summa | 61,851 | 209 | 205 | 34 | 3 3 | 132 | 40 | 87 | 5 |
Södermanlands län. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Eskilstuna.............. | 40,703 | 183 | 84 | 4.5 | 2.1 | 82 | 68 | _ | 14 |
Katrineholm............ | 10,913 | 119 | •48 | 10.9 | 4.4 | 34 | _ | 31 | 3 |
Nyköping .............. | 13,361 | 57 | 42 | 4.3 | 3.1 | 1 | — | — | 1 |
S:t Nikolai ............ | 5,573 | * | 19 | _ | 3.4 | 7 | 5 | _ | 2 |
Västra Vingåker........ | 8,769 | * | 5 | — | 0.6 | — | — | — | — |
Summa | 79,319 | 359 | 198 | 4.5 | 2.5 | 124 | 73 | 31 | 20 |
Östergötlands län. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Linköping.............. | 38,507 | 57 | 61 | 1.5 | 1.6 | 28 | 2 | 26 | _ |
Mjölby ................ | 6,118 | 11 | 2 | 1.8 | O.s | 1 | — | — | 1 |
Kungl. Majlis proposition nr 344.
99
Kommun | .Invånar-antal | Rapporterat | 1 Antal hjälp-sökande | Antal |
| Därav | |||
|
| invånare | hjälpta | arbets- linjen | under- | utbild- | |||
| Vi 1941 | *Vi* 1940 | 91/l2 1941 | 1 3Vl2 1940 | »*/n 1941 | S1/u 1941 | stöds- linjen | mage-ll j alp en | |
Motala ............... | 7,189 | * | 11 |
| 1.5 |
|
|
|
|
Norrköping ............ | 70,835 | 581 | 588 | 8.2 | 8.3 | 440 | 99 | 317 | 24 |
Kullerstad. ............. | 2,734 | * | 14 |
| 5.1 | 9 | 9 |
|
|
Skedevi................ | 2,812 | * | 1 | — | 0.4 | 1 |
| — | 1 |
Summa | 128,195 | 649 | 677 | 5.1 | 5 3 | 479 | 110 | 343 | 26 |
Jönköpings län. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Eksjö................. | 7,301 | * | 38 | _ | 5.2 | 6 |
|
|
|
Huskvarna ........... | 9,283 | 8 | 2 | 0.9 | 0.2 | 1 | 1 |
|
|
Jönköping.............. | 36,535 | 144 | 128 | 3.9 | 3.5 | 81 | 44 | 16 | 21 |
Nässjö ................ | 10,359 | 42 | 25 | 4.i | 2.4 | 25 | 23 |
| 2 |
Tranås ............... | 7,512 | 40 | 37 | 5.3 | 4.9 | 37 | 37 | _ |
|
"Vetlanda ............. | 4.278 | 20 | 44 | 4.7 | 10.3 | 37 | 37 | — | — |
Barnarp................ | 3,507 | 1 | __ | 0.3 |
|
|
|
|
|
Färgaryd ......... | 2,455 | 64 | 17 | 26.1 | 6.9 | 1 | _ | _ | 1 |
Långaryd.......... | 3,320 | * | 14 | _ | 4.2 | _ | _ | _ |
|
Norra Solberga ........ | 2,306 | 24 | 4 | 10.4 | 1.7 | — | — | — | — |
Summa | 86,856 | 343 | 309 | 39 | 3.6 | 188 | 148 | 16 | 24 |
Kronobergs län. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ljungby................ | 5,356 | 28 | * | 5-2 | _ | _ | _ | _ |
|
Växjö.................. | 15,586 | 58 | 33 | 3.7 | 2.1 | 30 | 16 | — | 14 |
Algutsboda ............ | 4,022 | * | 1 |
| 0-2 | 1 |
|
| 1 |
Ekeberga ............. | 1,651 | 3 | 2 | 1.8 | 1.2 | 2 | _ | _ | 2 |
Hovmantorp............ | 1,842 | 1 | — | 0.5 | _ |
| _ | _ |
|
Hälleberga ............ | 2,289 | ❖ | 1 |
| 0.4 | 1 | _ | _ | 1 |
Stenbrohult............ | 2,633 | 3 | 2 | 1.1 | 0.8 | 2 | 2 | _ |
|
Södra Sandsjö.......... | 2,337 | * | 1 |
| 0.4 | 1 |
| _ | 1 |
Tingsås ................ | 1,994 | 7 | * | 3.5 | — | _ | _ | _ |
|
Åseda................. | 3,490 | 34 | 27 | 9.7 | 7.7 | 14 | 14 | __ | _ |
Almhult? kpg .......... | 2,832 | 1 | — | 0.4 | — |
|
| — | — |
Summa | 44,032 | 135 | 67 | 3 i | 1.6 | 51 | 32 | — | 19 |
Kalmar län. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Borgholm............. | 2,037 | 27 | * | 13.3 | _ |
|
|
|
|
Kalmar ............ | 21,370 | 150 | 103 | 7.0 | 4.8 | 18 | 18 | _ |
|
Nybro................. | 5,547 | * | 11 | _ | 2.0 | 5 | 5 | _ | _ |
Oskarshamn............ | 8,920 i | 21 | 10 | 2.4 | l.i | 1 | 1 | _ | _ |
Vimmerby............. | 4,040 I | * | 12 |
| 3.o | 12 | 12 | _ | _ |
Västervik ............ | 13,006 | 215 | 252 | 16.5 | 19.4 | 20 | 20 | — | — |
Döderhult.............. | 5,137 | 27 | 21 | 5.3 | 4.i | 8 | 8 |
|
|
Gamleby ........... | 3,168 | * | 10 | __ | 3.2 | _ |
| ||
Kastlösa........... | 788 | 14 | 3 | 17.8 | 3.8 | _ | _ | _ |
|
Mönsterås kpg......... | 1,545 | 9 | * | 5.8 |
| • _ | _ | _ |
|
Mörbylånga Ik......... | 971 | 18 | 16 | 18.5 | 16.5 | 2 | 2 | _ | _ |
Söderåkra ............ | 4,040 | * | 5 | _ | 1.2 | 3 | 3 | _ |
|
Södra Möckleby........ | 1,460 1 | 33 | 12 | 22.fi | 8.2 | 11 | 11 | — | — |
Summa | 72,029 | 514 | 455 | 7 l | 6 3 | 80 | 80 | — | - 1 |
100
Kungl. Maj:ts proposition nr 844.
Kommun | é Invånar- antal Vi 1941 | Rapporterat | Antal hjälp-sökande | Antal hjälpta S1/ia 1941 | Därav | ||||
arbets- linjen | under- stöds- linjen | utbild-nings-hj alpen | |||||||
>l/u 1940 | 31/l2 1941 | äi/l2 1940 | ®Vl2 1941 | ||||||
Gotlands län. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Visby.................. | 12,505 | 59 | 45 | 4.7 | 3.6 | 26 | 23 | — | 3 |
Summa | 12.505 | 59 | 45 | 4.7 | 3.6 | 26 | 23 | — | 3 |
Blekinge län. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Karlshamn ............ | 10,018 | 32 | 40 | 3.8 | 4.o | 34 | 34 | — | — |
Karlskrona ............ | 29,738 | 90 | 23 | 3.0 | 0.8 | 3 | 3 | — | — |
Ronneby .............. | 5,890 | * | 4 | — | 0.7 | — | — | — | — |
Asarum................ | 7,236 | 26 | 28 | 3.6 | 3.9 | 20 | 20 | — | — |
Aspö ................... | 865 | 7 | 17 | 8.1 | 19.7 | — | — | — | — |
Eringsboda ............ | 1,913 | 10 | 1 | 5.2 | 0.5 | 1 | 1 | — | — |
Hasslö ................ | 1,481 | 36 | 4 | 24.3 | 2.7 | 1 | 1 | — | — |
Hällaryd .............. | 2,616 | * | 6 | — | 2.3 | 6 | 6 | — | — |
Jämshög .............. | 3,775 | 2 | — | 0.5 | ■ — | — | — | — | — |
Kyrkhult .............. | 4,364 | 2 | * | . 0.5 | . — | — | — | — | — |
Listerby................ | 1,879 | 15 | 9 | 8.o | 4.8 | 9 | 9 | .— | — |
Mjällby ................ | 5,630 | 3 | 1 | 0.5 | 0.2 | — | — | — | — |
Mörrum................ | 4,180 | 8 | 10 | 1.9 a | 2.4 | 9 | 9 | — | — |
Rödeby ................ | 3,891 | * | 2 | — | 0.5 | — | — | — | — |
Sillhövda .............. | 2,031 | 7 | 2 | 3.4 | 1.0 | 2 | 2 | — | — |
Sturkö ................ | 1,799 | 52 | 25 | i 28.9 | 13.9 | 16 | 15 | — | 1 |
Tjurkö ................ | 374 | 6 | — | | 16.o | — | — | — | — | — |
Torhamn .............. | 2,474 | 3 | — | 1.2 | — | — | — | — | — |
Tving.................. | 2,687 | 11 | 6 | 4.1 | 2.2 | 6 | 6 | — | — |
Aryd .................. | 1,926 | 7 | 6 | 3.6 | 3.1 | 6 | 6 |
| — |
Öljehult................ | 1,225 | * | 2 | — | 1.6 | — | — |
| — |
Summa | 95,992 | 317 | 186 | 3.8 | 1.9 | 113 | 112 | • | 1 |
Kristianstads län. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kristianstad............ | 21,202 | 53 | 83 | j 2.5 ■ | .3.9 | 61 | 61 | — | — |
Simrishamn ............ | 2,799 | 39 | * | 13.9 | .. ;— | — | — | — | — |
Ängelholm ............ | 5,983 | * | 5 | — : | 0.8 | — | — | — | — |
Björnekulla ............ | 3,766 | 7 | * | 1.9 | — | • _ | — | — | — |
Gråmanstorp .......... | 4,533 | 2 | 4 | 0.4 | 0.9 | 3 | 3 | — | — |
Örkened................ | 4,122 | 4 | * | 1.0 | — | — | — | — | — |
Summa | 42.405 | 105 | 92 | 2.5 | 2.2 | 64 | 64 | — | — |
Malmö stad....... | 155,465 | 1,639 | 1,379 | 10 5 | '' 8.9 | 1,169 | 276 | 867 | 26 |
Malmöhus län i övrigt. |
|
|
|
|
|
| • |
|
|
Eslöv .................... | 6,399 | 39 | 46 | 6.i | 7.s | — | — | — | — |
Hälsingborg............ | 62,310 | 352 | 440 | 5.6 | 7.1 | 427 | 42 | 385 | — |
Landskrona ............ | 20,922 | 86 | 81 | 4.1 | 3.9 | 59 | 59 | — | — |
Lund .................. | 27,530 | 280 | 278 | 10.2 | 10. i | lil | 21 | 90 | .. -T* |
Trelleborg. .:............ | 14,622 | 96 | 72 | 6.6 | 4.9 | 29 | — | 29 | — |
Ystad.................. | 11,154 | 37 | 28 | 3.s | 2.5 | 13 | 2 | 11 | — |
Bunkeflo .......... i... | 1,702 | * | 18 | ___ | 10,6 | 4 | — | 4 | — |
Burlöv ................ | 5,138 | * | 41 | — | 8.0 | 9 | 9 | — | — |
Hällestad ...........•. . . | 816 | * | 6 | 1 ; — | 7.4 | 6 | 6 | — | — |
Kungl. Majlis proposition nr 344.
101
| Invånar- | Rapporterat | Antal hjälp-sökande | Antal | Därav |
| |||
Kommun | antal | hjälpta | arbets- linjen | under- | utbild- | ||||
| Vi 1941 | 3Vl2 1940 | w/i» 1941 | »Via 1940 | 8,/u 1941 | si/''i» 1941 | stöds- linjen | nings-hj älpen | |
Kävlinge .............. | 2,714 | * | 8 | _ | 2.9 | 1 | i | _ | — |
Lomma ................ | 3,653 | ❖ | 63 | — | 17.2 | 13 | 13 | — | — |
Södra Vram............ | 2,473 | 11 | — | 4.4 | — | — | — | — | — |
Trollenäs .............. | 1,288 | 8 | * | 6.2 | — | — | — | — | — |
Västra Klagstorp ...... | 1,028 | * | 13 | — | 12.6 | — | — | — | — |
Västra Sallerup ........ | 1,162 | 1 | — | 0.9 | — | — | — | — | — |
Summa | 162,911 | 910 | 1,094 | 5.6 | 6.7 | 672 | 153 | 519 | — |
Kallands län. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Falkenberg ............ | 6,645 | 56 | 35 | 8.4 | 5.3 | 15 | 13 | — | 2 |
Halmstad .............. | 27,935 | 124 | 99 | 4.4 | 3.5 | 85 | 41 | 38 | 6 |
Kungsbacka............ | 2,374 | * | 3 | — | 1.8 | 3 | 3 | — | — |
Varberg................ | 10,546 | 54 | 50 | 5.i | 4.7 | 21 | 20 | — | 1 |
Enslöv ................ | 3,856 | * | 4 | — | 1.0 | 3 | — | — | 3 |
Harplinge.............. | 2,674 | 1 | — | 0.4 | — | — | — | — | — |
Lindome .............. | 2,639 | 20 | — | 7.6 | — | — | — | — | — |
Skrea.................. | 1,276 | 5 | * | 3.9 | — | — | — | — | — |
Söndrum .............. | 1,544 | 18 | 11 | 11.7 | 7.1 | — | — | — | — |
Torup.................. | 2,427 | 17 | 10 | 7.0 | 4.1 | 10 | 9 | 1 | — |
Summa | 61,916 | 295 | 212 | 4.8 | 34 | 137 | 86 | 39 | 12 |
Göteborgs stad..... | 281,802 | 5,868 | 4,299 | 19.1 | lo. 3 | 3,329 | 381 | 2,733 | 215 |
Göteborgs och Bohus län |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kungälv................ | 3,294 | 10 | 4 | 3.0 | 1.2 | — | — | — | — |
Lysekil ................ | 5,270 | 142 | 112 | 26.9 | 21.3 | 78 | 41 | 23 | 14 |
Marstrand.............. | 1,241 | * | 31 | — | 25.0 | — | — | — | — |
Mölndal................ | 16,580 | 388 | 279 | 23.4 | 16.8 | 185 | 121 | 49 | 15 |
Strömstad.............. | 2,971 | * | 22 | — | 7.4 | 15 | 15 | — | — |
Uddevalla.............. | 16,816 | 69 | 109 | 4.1 | 6.5 | 87 | 52 | 30 | 5 |
Askum ................ | 2,297 | 161 | 154 | 70.1 | 67.o | 139 | 129 | 10 | — |
Backa.................. | 2,970 | 20 | 29 | 6.7 | 9.8 | 12 | 7 | 5 | — |
Bottna ................ | 476 | 5 | 7 | 10.5 | 14.7 | 5 | 5 | — | — |
Brastad................ | 3,357 | 149 | 129 | 44.4 | 38.4 | 105 | 80 | 17 | 8 |
Bro.................... | 2,461 | 110 | 100 | 44.7 | 40. c | 80 | 67 | 13 | — |
Bärfendal .............. | 442 | 11 | 12 | 24.9 | 27.1 | 5 | 5 | — | — |
Forshälla .............. | 1,715 | * | 1 | — | 0.6 | 1 | 1 | — | — |
Foss .................. | 4,239 | 166 | 51 | 39.2 | 12.0 | 50 | 35 | 10 | 5 |
Grebbestads kpg ...... | 796 | 15 | 6 | 18.8 | 7.5 | 1 | 1 | — | — |
Hogdal ................ | 1,246 | 54 | 34 | 43.3 | 27.3 | 31 | 31 | — | — |
Häby .................. | 703 | * | 1 | — | 1.4 | 1 | 1 | — | — |
Krokstad .............. | 1,752 | 13 | 23 | 7.4 | 13.1 | — | — | — | — |
Kungshamn............ | 2329 | 96 | 63 | 41.2 | 27.1 | 57 | 57 | — | — |
Kville.................. | 4,445 | 106 | 109 | 23.8 | 24.5 | 90 | 79 | 11 | — |
Källered................ | 1,270 | * | 8 | — | 6.3 | 4 | 3 | 1 | — |
Lommeland ............ | 724 | 51 | 29 | 70.4 | 40.1 | 24 | 24 | — |
|
Lur.................... | 1,505 | — | 5 | — | 3.3 | 5 | 5 | _ | _ |
Lyse .................. | 2,400 | 61 | 61 | 25.4 | 25.4 | 55 | 51 | — | 4 |
Malmön................ | 1,204 | 23 | 46 | 19.1 | 38.2 | 38 | 38 | — | — |
Mollösund.............. | 643 | 33 | 8 | 51.3 | 12.4 | — | — | — |
|
Morlanda .............. | 2,864 | * | 6 | — | 2.1 | 3 | 3 | — |
|
102
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
Kommun | Invånar- antal Vi 1941 | Rapporterat | Antal hjälp-sökande | Antal hjälpta Sl/is 1941 | Därav | ||||
arbets- linjen | under- stöds- hjon | utbild- nings- hjälpen | |||||||
•Vu 1940 | S1/lä 1941 | »Via 1940 | *1/H 1941 | ||||||
Näsinge................ | 1,036 | 55 | 45 | 53.1 | 43.4 | 37 | 37 |
|
|
Partille ................ | 9,035 | 70 | 63 | 7.7 | 7.o | 48 | 20 | 28 | — |
Sanne.................. | 578 | 14 | * | 24.2 | — | — | — | — | — |
Skaftö ................ | 935 | * | 4 | — | 4.3 | 3 | 3 | — | — |
Skee .................. | 4,844 | 156 | 128 | 32.2 | 26.4 | 102 | 102 | — | — |
Skredsvik.............. | 1,436 | — | 6 | — | 4.2 | 6 | 6 | — | — |
Smögen................ | 1.570 | 34 | 10 | 21.7 | 6.4 | 10 | 10 | — | — |
Stenkyrka .............. | 3,870 | * | 7 | — | 1.8 | 1 | — | 1 | — |
Svarteborg ............ | 2,590 | 3 | 2 | 1.2 | 0.8 | 2 | 2 | — | — |
Svenneby .............. | 1,166 | 58 | 74 | 49.7 | 63.5 | 60 | 45 | 15 | — |
Tanum ................ | 4,750 | 55 | 68 | 11.6 | 14.3 | 58 | 48 | 10 | — |
| 1,691 | * | 9 |
|
| 7 | 7 |
|
|
Tossene................ | 4,758 | 330 | 235 | 69.4 | 49.4 | 208 | 175 | 33 | _ |
Västra Frölunda........ | 11,963 | 66 | 73 | 5.5 | 6.1 | 44 | 10 | 34 | — |
Summa | 136.232 | 2,524 | 2,163 | 18.5 | 15.9 | 1,657 | 1,316 | 290 | 51 |
Älvsborgs län. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Alingsås................ | 10,281 | 50 | 42 | 4.9 | 4.i | 14 | 14 | __ | _ |
Borås.................. | 48,328 | 123 | 12 | 2.5 | 0.2 | — | — | — | — |
Trollhättan ............ | 17,551 | 95 | 31 | 5.4 | 1.8 | 15 | — | 9 | 6 |
Ulricehamn ............ | 6,378 | 1 | 8 | 0.2 | 1.3 | — | — | — | — |
Vänersborg ............ | 9,194 | 80 | 80 | 8.7 | 8.7 | 24 | 21 | — | 3 |
Angered................ | 1,692 | 18 | * | 10.6 | — | _ | _ | ___ | __ |
Fuxerna................ | 2,758 | 25 | 15 | 9.i | 5.4 | 5 | 5 | — | — |
Färgelanda ............ | 2,668 | 4 | 1 | 1.5 | 0.4 | — | — | — | — |
Melleruds kpg.......... | 1,682 | — | 5 | — | 3.0 | 5 | 5 | _ | _ |
Skållerud .............. | 2.850 | 12 | — | 4.2 | — | — | _ | _ | _ |
Starrkärr .............. | 4.282 | 18 | 2 | 4.2 | 0.5 | 2 | — | _ | 2 |
Vassända-Naglum ...... | 5,205 | 13 | 20 | 2.5 | 38 | 13 | 10 | — | 3 |
Västra Tunhem ........ | 4.193 | 6 | 11 | 1.4 | 2.6 | 6 | — | _ | 6 |
Örby .................. | 6,684 | * | 14 | 2.1 | — | 1 | — | — | 1 |
Summa | 123,746 | 445 | 241 | 3.6 | 1.9 | 85 | 55 | 9 | 21 |
Skaraborgs län. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Falköping.............. | 9,072 | 9 | 20 | 1.0 | 2.2 | — | _ | _ | _ |
Hjo.................... | 2,986 | * | 24 | — '' | 8.0 | 11 | 10 | — | 1 |
Lidköping.............. | 11,681 | * | 18 | — | 1.5 | 2 | — | — | 2 |
Skövde ................ | 12,513 | * | 15 | — | 1.2 | 11 | 9 | — | 2 |
Tidaholm .............. | 4,528 | 1 | * | 0.2 | — | — | — | — | — |
Norra Kyrketorp ...... | 1,002 | _ | 1 | _ | 1.0 | 1 | _ | _ | 1 |
Våmb................. | 1,262 | * | 2 | — | 1.6 | 2 | — | — | 2 |
Summa | 43.044 | 10 | 80 | 0.2 | 1.9 | 27 | 19 | — | 8 |
Värmlands län. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Karlstad................ | 28,917 | 179 | 128 | 6.2 | 4.4 | 75 | 13 | 59 | 3 |
Kristinehamn .......... | 13,463 | * | 33 | — | 2.5 | 27 | — | 27 | — |
Arvika lk .............. | 4,811 | * | 3 | _ | 0.6 | 2 | _ | _ | 2 |
By .................... | 4,060 | * | 14 | — | 3.4 | 12 | 11 | — | 1 |
Eda.................... | 6,064 | 32 | 110 | 5.3 | 18.1 | 76 | 34 | 25 | 17 |
Ekshärad .............. | 6,177 | 5 | 3 | 0.8 | 0.5 | 3 | 3 | — | — |
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
103
| Invånar- | Rapporterat | Antal hjälp-sökande | Antal |
| Därav | |||
Kommun | antal | invånare | hjälpta | arbets- linjen | under- | utbild- | |||
| ‘/i 1941 | 81/l! 1940 | 81/u 1941 | 8 Vl2 1940 | 81/u 1941 | 81/l> 1941 | stöds- linjen | nings- hjälpen | |
Fryksände.............. | 6,705 | 5 | 2 | 0.7 | 0.3 | 2 | 2 | _ | 2 |
Glava.................. | 2,952 | 33 | 2 | 11.2 | 0.7 | 2 | — | — | |
Grava .................. | 6,578 | 4 | — | O.c | — | — | — | — | — |
Gräsmark.............. | 2.994 | 5 | — | 1 7 | — | — | — | — | — |
Hammarö.............. | 6,084 | 69 | 11 | 11.3 | 1.8 | — | — | — | — |
Nor.................... | 2,840 | 3 | 26 | 1.1 | 9.2 | — | — | — | — |
Nyskoga .............. | 530 | 6 | * | 11.8 | —■ | — | — | — | — |
Bansäter .............. | 5,991 | 24 | 11 | 4.o | 1.8 | 11 | 11 | — | — |
Sunne lk .............. | 8,400 | 14 | 5 | 1.7 | 0.6 | 5 | 5 | — | — |
Säffle kpg.............. | 3,774 | * | 12 | — | 3.2 | 2 | — | i | 1 |
Övre Ullerud .......... | 1,816 | — | 1 | — | 0.6 | 1 | — | — | 1 |
Summa | 112,156 | 379 | 361 | 3 4 | 3.2 | 218 | 79 | 112 | 27 |
Örebro län. Karlskoga.............. | 26,094 | * | 4 |
| 0.2 | 4 | - | 4 |
|
Örebro ................ | 48,910 | 393 | 236 | 8.0 | 4.8 | 59 | 5 | 48 | 6 |
Hallsbergs kpg ........ | 2,958 | 20 | 4 | 6.8 | 1.4 | 2 | 2 | — | — |
Hammar .............. | 4,296 | 29 | 4 | 6.8 | 0.9 | 4 | 4 | — | — |
Hällefors .............. | 5,873 | 7 | — | 1.2 | — | — | — | — | — |
Ljusnarsberg .......... | 7,495 | 9 | * | 1.2 | — | — | — | — | — |
Ånsta.................. | 949 | * | 1 | — | i.i | 1 | — | — | 1 |
Summa | 96,575 | 458 | 249 | 4.7 | 2.6 | 70 | 11 | 52 | 7 |
Västmanlands län. | 7,501 | 26 | 33 | 3.5 | 4.4 | 10 | 9 |
| 1 |
Västerås................ | 38,729 | 79 | 11 | 2.o | 0.8 | — | — | — | — |
Östervåla .............. | 3,495 | * | 2 | — | 0.6 | 2 | — | 2 | — |
Summa | 49,725 | 105 | 46 | 2.1 | 0.9 | 12 | 9 | o | 1 |
Kopparbergs län. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Falun.................. | 14,231 | 105 | 63 | 7.4 | 4.4 | 1 | 1 | — | — |
Grangärde.............. | 10,861 | 43 | — | 4.o | — | — | — | — | — |
Leksand................ | 9,188 | 4 | 1 | 0.4 | 0.1 | — | — | — | — |
Stora Tuna ............ | 8,890 | — | — | — | — |
| — | — | — |
Summa | 43,170 | 152 | 64 | 3.5 | 1.6 | 1 | 1 | — | — |
Gävleborgs län. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Gävle.................. | 39,737 | 138 | 98 | 3.5 | 2.5 | 66 | 11 | 53 | 2 |
Hudiksvall ............ | 7,340 | 35 | 7 | 4.8 | 1.0 | — | — | — | — |
Söderhamn ............ | 10,014 | 99 | 85 | 9.9 | 8.5 | 53 | 51 | — | 2 |
Arbrå.................. | 5,422 | * | 4 | _ | 0.7 | 1 | 1 | _ | - |
Bollnäs lk.............. | 10.960 | * | 15 | — | 1.4 | 13 | 13 | - ■ | _ [ |
Enånger................ | 2,585 | 1 | — | 0.4 | — | — | — | — | — |
Hamrånge.............. | 5,222 | 70 | — | 13.4 | ~ | — | — | — | — |
Mo .................... | 1,934 | 3 | — | 1.6 | — | — | — | — | — |
Njutånger.............. | 4,386 | 8 | 2 | 1.8 | 0.5 | 1 | 1 | — | — |
Norrala................. | 3,027 | 6 | 11 | 2.0 | 3.6 | 6 | 0 | — | — |
104
Kungl. Majlis proposition nr 344.
| In vilnar- | Rapporterat | Antal hjälp-sökande | Antal |
| Därav | |||
Kommun | antal | invånare | hjälpta |
| under- | utbild- | |||
| */i 1941 | si/is 1940 | 31/l2 1941 | si/n 1940 | 31/lJ 1941 | S1/12 1941 | ai hets-linjen | stöds- linjen | nings- hjälpen |
| Söderala .............. | 13,259 | 67 | 19 | 5.i | 1.4 | u | 10 | _ | i |
Trönö .................. | 1,550 | — | * | — | — | — | — | — | — |
Summa Västernorrlands län. | 105,43(1 | 427 | 241 | 4.0 | 2.8 | 151 | 93 | 53 | 5 |
j Härnösand ............ | 12,518 | 102 | 74 | 8.1 | 5.9 | 57 | 28 | 17 | 12 |
| Sundsvall .............. | 18.679 | 72 | 75 | 3.9 | 4.o | 11 | — | 11 | — |
! Örnsköldsvik .......... | 5,611 |
| 5 | — | 0.9 | 1 | — | — | 1 |
Alnö .................. | 5.895 | 241 | 130 | 40.9 | 22.1 | 107 | 34 | 70 | 3 |
Anundsjö .............. | 8,437 | — | — | — | — | — | — | — | — |
Arnäs.................. | 5,135 | 1 | 2 | 0.2 | 0.4 | — | — | — | — |
Attmar ................ | 3,000 | 5 | 3 | 1.7 | 1.0 | 3 | 3 | — | — |
Bjärtrå ................ | 4.908 | 302 | 199 | 61.5 | 40.5 | 132 | 16 | 100 | 16 |
Bodum ................ | 1,977 | — | — | — | — | — | — | — | — |
Boteå .................. | 1,567 | 5 | 3 | 3.2 | 1.9 | 1 | 1 | — | — |
j Dal.................... | 1,224 | 3 | o O | 2.5 | 2.5 | 3 | 3 | — | — |
1 Edsele ................ | 1.985 | — | — | — | — | — | — | — | — |
j Gideå.................. | 2,902 | — | — | ■■■ — | — | — | — | — | — |
Graninge .............. | 1,778 | — | — | — | — | — | — | — | — |
Grundsunda ............ | 4,404 | 35 | 8 | 7.9 | 1.8 | 2 | 2 | — | — |
Gudmundrå ............ | 14,656 | 211 | 82 | 14.4 | 5.6 | 70 | 62 | 5 | 3 |
Helgum................ | 2,628 | 1 | — | 0.4 | 19.2 | — | — | — | — |
Hässjö ................ | 4,010 | 110 | 77 | 27.4 | 72 | 41 | 30 | 1 | |
Högsjö ................ | 4,177 | 173 | 163 | 41.4 | 39.0 | 58 | 57 | — | 1 |
Indal ..........''........ | 2,391 | — | — | — | — | — | — | — | — |
Ljustorp .............. | 2,488 | 9 | 16 | 3.6 | 6.4 | 3 | 3 | — | — |
Långsele .............. | 3,037 | 30 | 1 | 9.9 | 0.3 | 1 | 1 | — | — |
Njurunda .............. | 11,253 | 82 | 46 | 7.3 | 4.1 | 42 | 36 | 6 | — |
Nora .................. | 3,293 | 66 | 75 | 20. o | 22.8 | 67 | 32 | 35 | — |
Nordingrå.............. | 3,524 | — | — | — | — | — | — | — | — |
Nätra.................. | 6.120 | 148 | 74 | 24.2 | 12.1 | 62 | 62 | — | — |
Kamsele................ | 4,220 | — | 2 | — | 0.5 | 9 | 2 | — |
|
Resele.................. | 2,265 | — | — | — | — | — |
| — |
|
Sidensjö................ | 2,304 | 6 | 1 | 2.6 | 0.4 | i | 1 | — |
|
Själevad................ | 11,216 | 70 | 25 | 6.2 | 2.2 | 22 | 22 | — | — |
Skog .................. | 1,026 | 5 | 4 | 4.9 | 3.9 | 2 | 2 | — | — |
Skön .................. | 13,590 | 310 | 136 | 22.8 | 10.o | 115 | 85 | 30 | — |
Stigsjö ................ | 1,958 | — | 1 | — | 0.5 | 1 |
| — | 1 |
Styrnäs ................ | 1,250 | 15 | 2 | 12.0 | 1.6 | 1 | 1 | — | — |
Stöde .................. | 5.225 | 1 | — | 0-2 | — | — | — | — | — |
Sånga.................. | 677 | 4 | 1 | 5.9 | 1.5 | 1 | 1 | — | - |
Säbrå .................. | 4,415 | 90 | 75 | 20.4 | 17.0 | 49 | 32 | 15 | o |
Timrå.................. | 8,546 | 345 | 220 | 40.4 | 25.7 | 193 | 139 | 49 | 5 |
Torsåker .............. | 1.180 | 14 | 14 | 11.9 | 11.9 | 7 | 3 | 4 | — |
Tuna .................. | 4,518 | 87 | 74 | 19.3 | 16,4 | 54 | 46 | 5 | 3 |
Tynderö................ | 1,107 | 22 | 7 | 19.9 | 6.3 | 3 | 3 | — | — |
Ullånger .............. | 1,747 | 1 | 1 | 0.6 | O.c | 1 | 1 | — | — |
Viksjö.................. | 1,121 | 1 | — | 0.9 | — | — | — | — | — |
Ytterlännäs ............ | 6,916 | 205 | 169 | 29.6 | 24.4 | 126 | 71 | 55 | — |
Adals-Liden............ | 2.604 | — | — | — | — | — | — | — | — |
Överlännäs ............ | 962 | 3 | — | 3-1 | — | — | — | — | — |
Stimma | 214,444 | 2,775 | 1,768 | 12.» | 8.2 | 1.270 | 790 | 432 | 48 |
Kungl. Majlis proposition nr 344.
105
| Invånar- | Rapporterat | Antal hjälp-sökande | Antal | Därav |
| |||
| antal |
| hjälpta |
|
| utbild- | |||
|
|
|
|
| arbets- linjen | under- | |||
| Vi 1941 | S1/l2 1940 | SI/l2 1941 | »‘/lJ 1940 | 31/l2 1941 | si/iä 1941 | stöds- linjen | nings- hjälpen | |
Jämtlands län. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Östersund.............. | 16,616 | 52 | 40 | 3.i | 2.4 | 18 | 18 | — | — |
Alanäs ................ | 1,881 | — | — | — | — | — | — | — | — |
Hammerdal ............ | 4,975 | * | 1 | — | 0.2 | 1 | — | — | i |
Ström.................. | 6,836 | — | — | — | — |
| — | — | — |
Undersåker ............ | 3,248 | 37 | & | 11.4 | — |
|
| — | — |
Summa | 33,556 | 89 | 41 | 2.7 | 1.2 | 19 | 18 | — | i |
Västerbottens län. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Skellefteå .............. | 10,230 | 14 | 47 | 1.4 | 4.6 | 21 | 15 | — | 6 |
Umeå.................. | 13,706 | 11 | 12 | 0.8 | 0.9 | 9 | — | — | 9 |
Bureå.................. | 6,017 | 44 | 21 | 7.3 | 3.5 | 6 | _ | — | 6 |
Bygdeå ................ | 7.210 | 18 | 15 | 2.5 | 2.1 | 12 | — | — | 12 |
Byske.................. | 9,913 | 23 | 38 | 2.3 | 3.8 | 3 | — | — | 3j |
Dorotea................ | 5,797 | 1 | 3 , | 0.2 | 0.5 | 2 | 16 | — | 2 |
Holmsund.............. | 4,628 | 4 | 36 | 0.9 | 7.8 | 20 | — | 4 | |
Hörnefors.............. | 3,897 | 1 | 1 | 0.3 | 0.3 | 1 | — | — | i |
Jörn .................. | 5,689 | 3 | 2 | 0.5 | 0.4 | 2 | — | — | 2 |
Skellefteå lk............ | 24.241 | 88 | 82 | 3.6 | 3.4 | 42 | 30 | — | 12 |
Umeå lk................ | 14,377 | 6 | 6 | 0.4 | 0.4 | 4 | 1 | — | 3 |
Vännäs kpg............ | 1,888 | 6 | 8 | 3.2 | 4.2 | 7 | — | '' — | 7 |
Summa | 107,593 | 219 | 271 | 2.0 | 2.5 | 129 | 62 | — | 67 |
Norrbottens län. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Boden.................. | 7,753 | — | 4 | — | 0.5 | 4 | — | 4 | — |
Haparanda ............ | 2,722 | * | 1 | — | 0.4 | 1 | 1 | — | — |
Luleå.................. | 14,018 | 9 | 26 | 0.6 | 1.9 | 14 | — | 14 | — |
Piteå .................. | 4,264 | * | 18 | — | 4.2 | 7 | 7 |
|
|
Gällivare .............. | 20,824 | 25 | 1 | 1.2 | O.o | 1 | 1 | — | — |
i Hortlax................ | 4,508 | * | 6 | — | 1.3 | 6 | — | — | 6 |
i Jukkasjärvi ............ | 18.205 | 231 | 189 | 12.7 | 10.4 | 92 | 61 | 31 | — |
| Karl Gustav............ | 3,371 | — | — | — | — | — | — | — | — |
Nederkalix ............ | 14,467 | 62 | 76 | 4.3 | 5.3 | — | — | — | — |
i Nederluleå ............ | 11,020 | 103 | — | 9.3 | — | — | — | -- | — |
] Nedertorneå............ | 4.542 | 39 | 61 | 8.6 | 13.4 | 21 | 1 | 20 | — |
1 Piteå lk................ | 13,967 | 64 | 10 | 4.6 | 0.7 | 7 | — | — | 7 |
| Råneå.................. | 9,087 | — | * | — | — | — | — | — | — |
! Töre .................. | 4.969 | 3 | 6 | 0.6 | 1.2 | 2 | — | — | 2 |
Älvsby ................ | 8,897 | — | — | — | — | — | — |
|
|
Överkalix .............. | 8,564 | — | — | — | — | — | — | — |
|
Överluleå .............. | 9,573 | 3 | i | 0.3 | 0.1 | 1 | — | 1 | — |
Övertorneå ............ | 6,233 | — | i | — | 0.2 | — | — |
|
|
Summa | 166,984 | 539 | 400 | 3.2 | 2.4 | 156 | 71 | 70 | 15 |
106
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
De hjälpsökande arbetslösas fördelning1 på
Yrkesgrupp | Stockholms stad | Stockholms län | Uppsala län | Söderman- lands län | Östergötlands län | Jonköpings län - ____________________ ! | Kronobergs län | Kalmar län | Gotlands | Blekinge län | Kristianstads län | Malmö stad |
Jordbruk och skogshushållning .... | 51 | 14 | 7 | 3 | 19 | 1 |
| 12 | i 1 |
| i | 21 |
Jordbruk .......... . ... | 49 | 14 | 7 | 3 | 19 | 1 - | — | 7 | i | : - | i | 21 |
Skogshushållning .............. | 2 |
| — | 1 — | — | 1 1 | j — | 5 | — | — | — | ! — |
Industri och hantverk ............ | 2.122 | 796 | 155 | 124 | 449 | : 181 | 37 | 283 | 19 | 108 | 47 | 953 |
Malmbrytning............... | 3 | 1 | 1 | — | — | — | — | — | 1 - | — | — |
|
Metall- och maskinindustri...... | 167 | 66 | ! 17 | 20 | 17 | 10 | 1 | 22 | 1 1 | 3 | — | 54 |
Jord- och stenindustri.......... | 47 | 11 | 29 | 20 | 22 | 3 | 9 | 39 | 11 | 82 | — | 24 |
Stenindustri ................. | 23 | 6 | — | 2 | 10 | 2 | 6 | 34 |
| 81 | — | 4 |
Glasmdustri ................. | 2 | — | — | 18 | — | — | 3 | 2 | — | — | — | — |
Övrig jord- o. stenindustri...... | 22 | 5 | 29 | - | 12 | 1 | — | 3 | 11 | 1 | — | 20 |
Trävaruindustri ................ | 44 | 13 | 8 | 9 | 12 | 23 | 14 | 64 |
| i | — | 20 |
Sågverksindustri .............. | IG | 3 | 6 | 8 | 7 | 13 | 14 | 46 | — | — | — | — |
Annan trävaruindustri.......... | 28 | 10 | 2 | 1 | 5 | 10 |
| 18 | — | 1 | — | 20 |
Pappers- och grafisk industri. . . . | 33 | 15 | i | 2 | 57 | 21 | i | 18 | — | — | — | i |
Livsmedelsindustri.............. | 28 | 8 | 2 | 5 | 4 | 4 | — | 16 |
| 3 | 1 | 7 |
Textil- och beklädnadsindustri .. | 30 | 8 | — | 1 | 22 | 1 | — | — | — | — | 6 | 15 |
Läder-, hår- o. gummivaruindustri | 37 | 5 | 4 | 1 | 3 | 8 | — | 1 | — | 1 | 3 | 19 |
Kemisk-teknisk industri ........ | 13 | 2 | - | — |
| 26 | -| | 22 | — | — | — | 41 |
Byggnadsverksamhet .......... | 1,709 | 664 | 91 | 65 | 311 | 78 | 9 | 97 | 7 | 17 | 36 | 762 |
Husbyggnadsarbete ............ | 1,663 | 530 | 72 | 30 | 261 | 52 | — | 81 | 7 | 5 | 35 | 651 |
Väg-, gatu- o. vattenbyggnads-arbete etc................... | 46 | 1S 4 | 19 | 35 | 50 | 26 | 9 | 16 | _ | „ | 1 | lil |
Kraft- och värmeproduktion .... | n | 3 | 2 | i | i | 7 | 3 | 4 | — | i | i | 10 |
Sjöfart och fiske.................. | 38 | 7 | — | — | ii | 1 | — | 10 | — | i | i | 5 |
Handel, samfärdsel och allmän tjänst | 1.028 | 113 | 22 | 21 | 153 | 26 | 9 | 28 | 3 | 6 | ii | 208 |
Kontorsarbete.................. | 130 | 10 | 5 | 1 | 3 | 1 | — | 1 | — | 3 | — | 9 |
Affärs- och lagerarbete.......... | 345 | 30 | 5 | 6 | 33 | 8 | 1 | 4 | — | 2 | 2 | 87 |
Landtransport.................. | 315 | 69 | 12 | 12 | 112 | 11 | 6 | 23 | 3 | — | 9 | 99 |
Hotell- och restaurangrörelse.... | 124 | 2 | — | — | 2 | 2 | — | — | — | — | — | 8 |
Litterärt och konstnärligt arbete | 60 | 1 | — | 1 | 2 | — | — | — | — | — | — | 4 |
Förvaltning och undervisning .. | 32 | — | — | — | — | 3 | 1 | — | — | 1 | — | — |
Sjukvård och hygien............ | 22 | 1 | — | 1 | 1 | 1 | 1 | — | — | — | — | 1 |
Husligt arbete................. | 44 | 4 | — | — | — | 1 | — | _ | — | — | — | — |
Arbete, ej hauf ärligt till annan grupp | 110 | 113 | 21 | 50 | 45 | 99 | 21 | 122 | 22 | 71 | 32 | 192 |
Summa | 3.393 | 1,047 | 205 | 198 | 077 | 309 | 67 | 455 | 45| | 186 | 92 | 1,379 |
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 344.
107
Bilaga 2.
yrkesgrupper ock län den 31 december 1941.
Malmöhus län i övrigt | Hallands län | Göteborgs stad | Göteb. o. Boh. län i övrigt | Älvsborgs län | Skaraborgs län | Värmlands län | Örebro län | Västmanlands län | Kopparbergs län | Gävleborgs län | Västernorr- lands län | Jämtlands län | Västerbottens län | Norrbottens län | Summa | ||
Hela | därav | ||||||||||||||||
riket | städer | lands- bygd | |||||||||||||||
44 | '' i | 51 | 10 | 3 |
| 9 | 12 |
|
| 7 | 116 | i | 16 | 23 | 423 | 234 | 189 |
44 | i | 51 | 10 | 3 | _ | 7 | 12 | — | — | 1 | n | — | 8 | 3 | 273 | 220 | 53 |
— | — | — | — | — |
| 2 | — | — | — | 6 | 105 | i | 8 | 20 | 150 | 14 | 136 |
633 | 150 | 2.689 | 1,804 | 155 | 49 | 259 | 163 | 25 | 13 | 140 | 1,351 | 32 | 123 | 208 | 13,008 | 8,875 | 4,193 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| 1 |
|
|
| 1 | 21 | 28 | 6 | 22 |
37 | 16 | 390 | 33 | ■ 28 | 7 | 5 | 11 | 11 | 3 | 10 | 20 | — | 4 | 9 | 902 | 862 | 100 |
11 | 23 | 130 | 1,305 | 21 | 2 | 78 | 5 | — | 1 | 3 | 18 | — | 3 | 1 | 1,898 | 461 | 1,437 |
3 | 19 | 80 | 1,292 | 12 | 1 | 18 | 1 | — | — | 1 | 4 | — | - | 1 | 1,600 | 273 | 1,327 |
— | — | i | — | — |
| 56 | 1 | — | — | — | 12 |
| 2 | - | 97 | 9 | 88 |
8 | 4 | 49 | 13 | 9 | i | 4 | 3 |
| 1 | 2 | 2 | — | 1 | — | 201 | 179 | 22 |
7 | 8 | 215 | 10 | 4 | 2 | 56 | 5 | 2 | 2 | 59 | 586 | — | 28 | 97 | 1,289 | 534 | 755 |
1 | 6 | 215 | 5 | 4 | 1 | 33 | 1 | 1 | 1 | 59 | 586 | — | 14 | 88 | 1,127 | 416 | 711 |
6 | 2 | — | 5 | — | 1 | 23 | 4 | 1 | 1 | — | 1 | — | 14 | 9 | 162 | 118 | 44 |
4 | 5 | 69 | 58 | 2 | 1 | 4 | 4 | — | — | 21 | 283 | — | 47 | i | 048 | 209 | 439 |
38 | 3 | 60 | 14 | 2 | 12 | 2 | 3 | — | — | 1 | 7 | 1 | 2 | 2 | 225 | 195 | 30 |
8 | 4 | 134 | 22 | 9 | — | — | — | — | — | 1 | 2 | — |
| — | 203 | 241 | 22 |
17 | 1 | 39 | 6 | 7 | — | 2 | 11 | 1 | — | 1 | 3 | — | 1 | 1 | 172 | 157 | 15 |
5 | — | 16 | 23 | 22 | — | 1 | 5 | — | — | — | 1 | — |
|
| 177 | 170 | 7 |
498 | 90 | 1,620 | 331 | 60 | 24 | lil | 117 | 11 | 6 | 38 | 426 | 31 | 36 | 76 | 7,321 | 5,964 | 1,357 |
462 | 40 | 1,593 | 221 | 40 | 16 | 37 | 84 | 11 | 6 | 21 | 175 | — | 95 | 18 | 6,136 | 5,323 | 813 |
36 | 60 | 27 | 110 | 20 | 8 | 74 | 33 | _ | — | 17 | 251 | 31 | 11 | 58 | 1,185 | 641 | 644 |
8 | — | 16 | 2 |
| i | — | 2 | — | — | 6 | 5 | — | 1 | — | 85 | 76 | 9 |
30 | 3 | 156 | 30 | i | — | 1 | 3 | — | — | 1 | 13 |
| 2 | i | 315 | 274 | 41 |
158 | 29 | 1,085 | 79 | 19 | 5 | 24 | 34 | 2 | 6 | 31 | 81 | 5 | 12 | 16 | 3,214 | 3,030 | 184 |
7 | 3 | 103 | 3 | 1 | — | 3 | 4 | — | 1 | 3 | 1 | i | 1 | — | 294 | 283 | 11 |
29 | 4 | 249 | 20 | 8 | — | 12 | 2 | 1 | 2 | 9 | 8 | — | - | 1 | SOS | 825 | 43 |
108 | 16 | 592 | 53 | 9 | 5 | 8 | 27 | 1 | 3 | 16 | 72 | 4 | 9 | 15 | 1,007 | 1,480 | 127 |
7 | 4 | 82 | 1 |
|
|
| 1 |
|
|
|
|
|
|
| 233 | 231 | 2 |
6 | — | 37 | 2 | — | — | — | — | — | — | 3 | — | — | — | — | lie | 115 | 1 |
2 | 1 | 7 | — | 1 | — | 1 | — | — | — | — | — | — | 2 | — | 51 | 51 |
|
1 | 1 | 15 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 45 r*7 | 45 |
|
229 | 29 | 310 | 240 | 63 | 26 | 68 | 37 | 19 | 45 | 62 | 207 | 3 | 118 | 152 | 2,500 | 1,699 | 807 |
1,094 | 212 4,299 | 2,103 | 241 | 80 | 301 | 249 | 40 | 04 | 241 | 1,708 | 41 | 271 | 400 | 19,683 | 14,100 | 5,417 |
108
Kungl. Mcij:ts proposition nr 344.
Bilaga 3.
Förteckning över statliga beredskapsarbeten, till vilka statsbidrag beviljats
under tiden 1 7 1933—80 e 1941 av arbetslöshetsmedel. 1 2 3 4 5 6
Dag för "beslut | Arbetsföretag | Regi1 | Totalkostnader kronor | Statsbidrag kronor |
| Under budgetåret 1933/34 beviljade medel (Kungl. |
|
|
|
| Maj:ts prop. 231/1935, sid. 82)................ |
| 2.999,689 | 2,999,689 |
| Under budgetåret 1934/35 beviljade medel (Kungl. Under budgetåret 1935/36 beviljade medel (Kungl. |
| 2,999,895 | 2,999,895 |
| Maj:ts prop. 300/1937, sid. 73)................ Under budgetåret 1936/37 beviljade medel (Kungl. |
| 1,459,060 | 1,459,060 |
| Maj-.ts prop. 284/1938, sid. 104) .............. |
| 1.249,260 | 1,231,360 |
| Under budgetåret 1937/38 beviljade medel (Kungl. Under budgetåret 1938/39 beviljade medel (Kungl. |
| 11,199,710 | 210,310,120 . |
| Maj:ts prop. 236/1940, sid. 138) .............. Under budgetåret 1939/40 beviljade medel (Kungl. |
| 10,928,830 | 3 9,155,360 |
| Maj:ts prop. 285/1941, sid. 109) .............. Under tiden Vi—31/iä 1940 beviljade medel (Kungl. |
| 8,319,300 | 4 6,884,340 |
|
|
| 5 6 7,982,600 | 3 6 7,179,350 |
1941 |
|
| ||
8/i | Bikshuvudvägen Göteborg—Borås på delen Grön- |
|
|
|
| kullen—Hultafors i Boråsbygdens vägdistrikt, | A | 680,000 | 612,000 |
| Länshuvudvägen Svartå—Atorp—Mo i Örebro |
|
|
|
| läns västra vägdistrikt, Örebro län .......... Kustlandsvägen å delen Skarplyckan—Präst-backen, Hälsinglands sydöstra vägdistrikt, | A | 321,000 | 272,850 |
| B | 265,000 | 238,500 | |
| Kustlandsvägen å delen Högom—Bådsta i Medel-pads östra vägdistrikt, Västernorrlands län .. Vägen Stavreviken—/Nordanå inom Ljustorp, | B | 287,500 | 258,750 |
| Medelpads östra och Adalens nedre vägdistrikt, | B | 1,430,000 | 1,215,500 |
V 2 | Vagen Gravarne— Hunnebostrand—Bovallstrand-- |
|
|
|
| Dingle, delen Gravarne—Dalen, Sunnervikens | B | lie 380,000 | 304,000 |
V» | Länshuvudvägen Malmköping—Strängnäs, delen |
|
|
|
| Högsten—Akers härads gräns, Södermanlands | A | 492,700 | 418,795 |
1 A = företag i Statens arbetsmarknadskommissions regi.
B = företag i Väg- och. vattenbyggnadsstyrelsens regi.
2 Anvisat för budgetåret 1937/38 6,133,170 kronor.
3 » » » 1938/39 9,788,060 »
4 » » » 1939/40 5,015,040
5 » » » 1940/41 9,183,650 »
6 Därav totalkostnader 3,913,000 kronor resp. statsbidrag 3,521,700 kronor för arbeten i
Arbetsmarknadskommissionens regi. Övriga arbeten under denna och samtliga under tidigare
perioder ha utförts i annan myndighets regi.
Kungl. Maj-.ts proposition nr 344.
109
Dag för | Arbetsföretag | Regi | totalkostnader | Statsbidrag |
beslut |
|
| kronor | kronor |
1941 7/a | Tillfartsvägar till bro över Indalsälven vid Kävsta, | B | i 309,100 | 262,735 |
| Kustlandsvägen Härnösand—Örnsköldsvik inom | A | 1,261,700 | 1,135,530 |
llA | Vägen Rasbo—Faringe, delen inom Stockholms | A | 524,000 | 445,400 j |
| Utbyggnad av Ramsele vatten- och avloppsled-nings anläggning, Ramsele siri, Västernorrlands | B | 63,800 | 38,280 |
13/ä | Södertäljevägen å delen inom Stockholms stads | A | 1,441,000 | 1,224,850 |
“/* | Fiskehamn sanläggning vid Brevik på Sydkoster, | B | 151,000 | 143,450 |
| Eiskehamnsanläggning vid Hyppeln, Öckerö s:n, | B | 162,000 | 145,800 |
20/, | Omläggning av vägen Göteborgs stads gräns— | B | 479,500 | 383,600 |
| Anläggning av väg från Malmöhus läns gräns | A | 708,700 | 566,960 |
7/s | Ytterligare kostnader för vägen Klockestrand— | B | • 123.500 | 117,300 |
8 3 | Omläggning av vägen Växjö—Jönköping, delen | A | . 75,800 | 64,430 |
| Arbeten å vissa delar av hamnen, Östersunds stad, | B | , 146,200 | 95,030 |
u/s | Ytterligare kostnader för vatten- och avlopps-ledningar i Hovenäsets ,m:e, Göteborgs och Bo-hus län (so/e 1939)............................ | B | 3,000 | 2,700 |
20/3 | Kaj vid Grötö i södra hamnen, Lysekils stad, | | B | 1,230,000 | 1,107,000 |
21/a | Omläggning och förbättring av vägen Nykö-ping—Malmköping—Eskilstuna, delen Mortorp | A | 975,000 | 828,750 |
| Omläggning av rikshuvudvägen Vänersborg— | A | 1,136,500 | 1,022,850 |
28/s | Ytterligare kostnader för första och andra etap-perna av en vatten- och avloppsledningsanlägg-j ning, Sköns s:n, Västernorrlands län (so/i2 1938, '' 12A 1940).................................... | B | 370,000 | 333,000 |
Ilo
Kungl. Majlis proposition nr 344.
Dag för beslut | Arbetsföretag | Regi | Totalkostnader kronor | Statsbidrag kronor |
1941 a,i/3 | j Ytterligare kostnader för reservbrandpumpstation ..... | B | 9,800 | 8,800 |
*u | j Avloppsledningar inom Åseda m:e. Kronobergs Omläggning och förbättring av viss del av vägen | A B | 40,600 365,000 | 20,000 310,250 |
| Vatten- och avloppsledningar inom Köpman-holmen, Nätra s:n, Västernorrlands län | B | 466,000 | 279,600 |
Vi | Ytterligare kostnader för omläggning av viss del | B | 50,000 | 45,000 |
| Ytterligare kostnader för utbyggnad av Karls-borgs hamn, Nederkalix s:n, Norrbottens län | B | 132,000 | 118,800 |
10/i | Vägen Rasbo—Faringe, delen inom Uppsala län | A | 1,020,000 | 867,000 |
| Ytterligare arbeten vid Torslanda flygplats, Göte-borgs och Bohus län (j*/t 1939, 36/i, 21/n 1940) | B | 85,000 | 68,000 |
| Rikshuvudvägen Uddevalla—Strömstad å delen | B | 1,504,000 | 1,353,600 |
| Vatten- och avloppsledningar inom Nolby- och | B . | 228,000 | 136,800 |
18/i | Ytterligare statsbidrag för fiskehamnsanläggning | B |
| 4,200 |
| Ytterligare kostnader för vissa planeringsarbeten | B | 5,535 | 4,500 |
24/l | Fiskehamnsanläggning vid Kalvön, Tanums s:n, | B | 105,000 | 99,750 |
*/« | Ytterligare kostnader för lagerhusbyggnad för | B | 30,933 | 30,000 |
| Ytterligare kostnader för vatten- och avlopps-ledningsanläggning i Kalix m:e, Norrbottens | B | 6,183 | 5,500 |
| Dalarövägen mellan Sandemar och Sandviken, | A | 140,000 | 112,000 |
“/5 | Brygga vi(l Kalvsund, Kalvsunds m:e, Göteborgs | B | 71,000 | 63,900 |
21/6 | Anläggning av Sibiriengatan samt nedläggning | B | 190,000 | 142,500 | |
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
lil
Dag för beslut | Arbets före tåg | Regi | Totalkostnader kronor | Statsbidrag kronor |
1941 28/s | Servisledningar till etapp I A och I B av vatten-ok avloppsledningar i Kvitsleby och Nolby, | B | 46,000 | 27,600 |
S9/5 | Vatten- och avloppsledningar, Högsjö s:n, Väster-norrlands län................................ | B | 1,660.000 | 1,245,000 |
IS/e | Ytterligare arbeten å Södertäljevägen, delen | A | 1,491,000 | 1,341,900 |
| Uppsalavägen mellan Haga norra grindar och | A | 3,283,300 | 2,996,410 |
13/e | Ytterligare kostnader för vattenledningsanlägg-ning inom Gravarne m. fl. nuen, Göteborgs och | B | 340,000 | 340,000 |
| Förhöjt statsbidrag till vatten- och avloppsled-ningsanläggning, Njurunda s:n. Västernorrlands | B |
| 35,400 |
U/6 | Omläggning av vägen Dingle—Fjällbacka å delen | B | 1.429.300 | 1,143,440 |
| Omläggning av vägen Tuve kyrka—Säve flygfält, | B | 120,200 | 120,200 |
| Anläggning av väg Stenshult—Sågen—Sågbron, | B | 260,700 | 260,700 |
| Anläggning av viss del av vägen Sågbron—Gräs-viken, Väne och Ale vägdistrikt, Älvsborgs län | B | 224,700 | 179,760 |
| Omläggning och förbättring av viss del av vägen | B | 406,000 | 345,100 |
28/6 | Ytterligare kostnader för utförande av vissa de-lar av vägen Lucksta—Hassel, Medelpads mel-lersta vägdistrikt. Västernorrlands län (18/s, lv7 | B | 52,000 | 41,600 |
| Summa för budgetåret 1940/41 |
| 34,761,851 | 130,164,720 |
1940 | Rest d före den Vj 1940 beviljade bidrag |
|
|
|
8/s | Omläggning och anläggning av väg Klockestrand | B |
| 654,000 |
| Andra etappen av en vatten- och avloppslednings-anläggning i Sköns s:n, Västernorrlands län | B |
| 349,200 |
| Ytterligare kostnader för omläggning av kust-landsvägen Luleå—Kalix på delen mellan Små-kvarnarna—Månsbyn, Kalix vägdistrikt, Norr-bottens län (Va 3 940) ........................ | B |
| 26,100 |
1 Anvisat för budgetåret 1940/41 32,169,020 kronor.
112
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
Dag för beslut | A rbetsfö retag | Regi | Totalkostnader kronor | Statsbidrag kronor |
1940 20/n | Vattenverk m. m. för samhällena Gravarne, Bäcke-vik, Tången, Hovenäset, Smögen och Hunnebo-strand, Göteborgs och Bohus län 1939) .. | B |
| 435,000 |
| Framdragande av vattenledning m. m. till Hunne-bostrands och Smögens nuen, Göteborgs och | B |
| 150,000 |
| Vatten- och avloppsledningar i Hunnebostrands | B | _ | 150,000 |
1941 21/o | Vatten- och avloppsledningar för Smögens m:e, | B |
| 300,000 |
Bilaga 4.
Förteckning över statliga beredskapsarbeten, till vilka statsbidragbeviljats
under tiden 1/i 1941—31/ia 1941 av arbetslöshetsmedel.
Dag för beslut | Arbetsföretag | Regi1 | Totalkostnader kronor | Statsbidrag j |
1941 9/j | Utvidgningsarbeten å Strömstad—Näsinge flyg-plats, Göteborgs och Bohus län.............. | B | 75,000 | 75,000 |
8/8 | Ytterligare kostnader för vatten- och avloppsled-ningar i Brastads stationssamhälle, Göteborgs | B | 30,000 | 22,500 |
10/b | Väg Sanna—Hultom å Hemsön, delen Sanna— | B | 120,000 | 96,000 |
o/io | Friluftsgård vid Lida, Stockholms län.......... | A | 180,000 | 90,000 |
,5/l0 | Tillbyggnad å fiskeriundersökningsanstalten, Lovö | C | 120,000 | 120,000 |
31/io | Kostnader för indextillägg å utgående arbetslöner | B | 75,000 | 75,000 |
6/ll | Vatten- och avloppsledningar å stadsdelen Bingen, | B | 152,000 | 91,200 |
| Fiskehamnsanläggning, Marstrands stad, Göte-borgs och Bohus län ........................ | B | 99,400 | 89,400 |
7/n | Ytterligare kostnader för vatten- och avloppsled-ningar i Hunnebostrands m:e, Göteborgs och | B | 366,000 | 339,750 |
| Ytterligare kostnader för vatten- och avloppsled-ningar i Hovenäsets m:e, Göteborgs och Bohus | B | 146,000 | 140,000 |
| Ytterligare kostnader för vatten- och avloppsled-ningar i Tångens m:e, Göteborgs och Bohus | B | 204,000 | 200,000 |
1 A = företag i Statens arbetsmarknadskommissions regi.
B = företag i Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi.
C = företag i Byggnadsstyrelsens regi.
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
113
Dag för beslut | Arbetsföretag | Regi | Totalkostnader kronor | Statsbidrag kronor |
1941 V11 | ytterligare kostnader för vatten- och avloppsled-ningar i Gravarne och Bäckeviks m:e, Göte-borgs och Bohus län (84/a 1939) .............. | B | 454,000 | 420,000 |
| Ytterligare kostnader för vatten- och avloppsled-ningar i Smögens m:e, Göteborgs och Bohus | B | 503,000 | 503,000 |
19/n | Utvidgning av Björkö fiskehamn, Ockerö s:n, | B | 398,000 | 358,200 |
a,/n | Vissa inredningsarbeten i statens historiska mu-seum, Stockholms stad ..................... | C | 50,000 | 50,000 |
| Ytterligare kostnader för omläggning av vägen | B | 51,400 | 51,400 |
*2/11 | Viss del av vägen Trensum—Halahult, Bräkne | A | 62,500 | 50,000 |
| Förbindelse väg mellan allmänna vägen Putten— | A | 11,000 | 8,800 |
| Vissa arbeten i farleden mellan Ellös- och Havs-stensfjordarna, Göteborgs och Bohus län .... | A | 28,000 | 28,000 |
| Planering m. m. för stationsområde vid Sunds-valls flygfält, Sundsvalls stad, Västernorrlands | A | 97,000 | 97,000 |
a,/n | Fiskehamn och lastbrygga vid Malmön, Malmöns | B | 276,000 | 248,400 |
ia/n | Ytterligare kostnader för tillbyggnad å fiskeri-undersökningsanstalten, Lovö sm, Stockholms | C | 33,000 | 33,000 |
| Ytterligare kostnader för omläggning och för-bättring av viss del av vägen Fiskja by—Ham-sjö—Östby, Ådalens nedre vägdistrikt, Väster-norrlands län (3/a 1939, 19/i 1940).............. | B | 56,000 | 44,800 |
| Ytterligare kostnader för omläggning och för-bättring av vägen Lagfors—Bredsjön, Medel-pads östra vägdistrikt, Västernorrlands län | B | 99,000 | 79,200 |
18/n | Utbyggnad av Skönsmons vattenledningsnät, | B | 39,000 | 27,300 |
19/l2 | Omläggning och förbättring av vägen Malmkö-ping—Strängnäs, delen Villåttinge häradsgräns | A | 1,003,000 | 852,550 |
| Fortsatt utbyggnad av vatten- och avloppsled-ningsanläggning, Alnö s:n, Västernorrlands län | B | 512,000 | 435,200 |
| Summa |
| 5,240,300 | 4,625,700 |
1941 a8/8 | Rest d före den V? 1941 beviljade bidrag Bro över Svinesund, Göteborgs och Bohus län, | B |
| 132,700 |
Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 344. ibis 42 8
114
Kungl. Maj:ts proposition nr, S44.
Bilaga 5.
Förteckning Öyér under är 1941 avslutade statliga beredskapsarbeten i
annan myndighets än arbetsmarknadskommissionens regi.
Dag | Arbetsföretag | Total- | Därav | Antal utförda | Medel-för-tjänst | Dagsverks- kostnad kronor | |
beslut | kronor | arbetslös- hetsmedel kronor | dags- verken | totalt | för stats- verket | ||
1936 ls/n | Vissa kompletteringsarbeten vid den | 72,910 | 63,910 | 1,820 | 8: 90 | 40:06 | 35:12 |
4/l2 | Fiskehamnsanläggning vid Grötvik, | 182,000 | 163,800 | 13,081 | 8: 27 | 13: 91 | 12:52 |
1937 •/* | Bergsprängning vid statens historiska | 80,000 | 80,000 | 882 | 27: 96 | 90: 70 | 90: 70 |
“/i | Väganläggning Marstrand—Tjuvkil, | 1,465,000 | 1,394,700 | 73,236 | 9: 46 | 20:00 | 19: 04 |
| Fiskehamnsanläggning i Mollösund, | 345,200 | 314,800 | 20,196 | 9: 72 | 17: 09 | 15:59 |
,0/l | Hamn för mindre båtar i Lysekil, | 655,600 | 590,000 | 22,288 | 8: 91 | 29: 41 | 26:47 |
10/ia | Omläggning av vägen från Uddevalla | 942,000 | 800,700 | 62,467 | 9:17 | 15: 08 | 12:82 |
1938 “/i | Omläggning av vissa delar av vägen | 535,000 | 508,200 | 26,629 | 9: 24 | 20:09 | 19:08 |
18/, | Omläggning av vägen Sollefteå—Jun-sele (Selsjön—Resele), Västernorr-lands län ........................ | 232,500 | 197,500 | 12,649 | 10: 48 | 18:38 | 15: 61 |
31/s | V attén- och avloppsledningsanlägg-ning i Båtskärsnäs, Nederkalix s:n, | 527,000 | 474,300 | 25,711 | 10: 35 | 20: 50 | 18: 45 |
uh | Omläggning och förbättring av viss | 410,000 | 369,000 | 26,980 | 8:01 | 15:20 | 13: 68 |
| Anläggning av väg från Barktjärn till | 187,500 | 150,000 | 10,434 | 10:24 | 17: 97 | 14:38 |
| Omläggning och förbättring av viss | 419,000 | 377,100 | 19,090 | 10:64 | 21:95 | 19: 75 |
| Anläggning av väg från Fagervik till | 197,000 | 157,500 | 10,729 | 11:64 | 18: 36 | 14: 68 |
1938 Vn | Vatten- och avloppsledning i Kalix | 501,183 | 451,000 | 19,216 | . 12: 42 | 26:08 | 23: 47 |
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
115
Dag för | Arbetsföretag | Total- kostnader | Därav | Antal utförda | Medel-för-tjänst | Dagsverks- kostnad kronor | |
beslut | kronor | arbetslös- hetsmedel kronor | dags- verken | totalt | för stats- verket | ||
1938 16/ia | Utvidgning av hamnen i Töre, Norr-bottens län ...................... | 258,500 | 232,600 | 4,614 | 10: 85 | 56:03 | 50: 41 |
1939 V» | Omläggning av vägen Nässland—Ulf-vik, Västernorrlands län.......... | 120,200 | 96,160 | 6,678 | 10: 50 | 18:00 | 14: 40 |
“/» | Undersökning av kalkstensfyndighe-terna på Alnön, Västernorrlands län | 20,000 | 20,000 |
| . |
| . |
| Anläggning av viss del av vägen Lass-byn—Sundet med biväg till Gun-narsbyn, Norrbottens län ........ | 228,400 | 182,700 | 9,423 | 8: 72 | 24:24 | 19: 39 |
,7/s | Utbyggnad av Karlsborgs hamn, Norr-bottens län ...................... | 460,400 | 414,300 | 8,692 | 11:10 | 52:97 | 47: 66 |
13/l | Färjeläge vid Keväsaari jämte tillfarts-väg, Norrbottens län.............. | 100,000 | 80,000 | 2,937 | 11:42 | 34: 05 | 27: 24 |
6/s | Tillfartsvägar till bro över Keräsjoki, | 55,000 | 46,600 | 2,336 | 10: 86 | 23: 54 | 19:95 |
9/« | Konserverings- och restaureringsar-beten vid Kronobergs slottsruin, | 7,200 | 7,200 | 351 | 10: 10 | 20: 51 | 20: 51 |
28/, | Fiskehamn sani äggning vid Brändön, | 62,000 | 55,800 | 1,183 | 10: 94 | 52: 41 | 47:17 |
1940 16/, | Lagerhusbyggnad för köksväxter m. m. | 119,438 | 90,000 | 2,909 | 13: 95 | 41:06 | 30: 94 |
S/5 | Omläggning av allmänna vägen från | 145,000 | 116,000 | 9,085 | 10: 37 | 15: 96 | 12: 77 |
4/l0 | Parkeringsplats invid Svinesundsbron, | 35,000 | 31,500 | 1,649 | 11: 24 | 21:22 | 19: 10 |
1941 W/4 | Tilläggsanslag till förut redovisade Ytterligare kostnader för vissa pla-neringsarbeten vid Offers lanthus-hållsskola i Stöndar, Boteå s:n, | 5,535 | 4,500 |
|
|
|
|
| Summa | 8,368,506 | 7,469,870 | • | 9:85 | 21:11 | 18:84 |
116
Kungl. Maj-.ts proposition nr 344.
Bilaga 6.
Förteckning över statskommunala beredskapsarbeten, till vilka statsbidrag
beviljats under tiden Vt 1933—30/e 1911 av arbetslöshetsmedel.
otalkostnader kronor | Statsbidrag kronor 1 |
12,095,563 | 7,783,078 |
23,845.435 | 7,342,355 |
4.535,197 | 1,944,180 |
3,024,031 | 1,736,455 |
6,457,960 | 2 4,890,900 |
6,289,880 | 3 4,645,035 |
3,196,577 | 4 1,985,825 |
8,062,859 | 3,769,152 |
7,000 | 1,400 |
27,000 | 5,400 |
5,000,000 | 400,000 |
87,000 | 47,850 |
240,000 | 168,000 |
82,600 | 28,910 |
87,300 | 34,920 |
43,500 | 8,700 |
160,200 | 32,040 |
45,000 | 9,000 |
Dag
för
beslut
Arbetsföret a
1941
8/i
Under budgetåret 1933/34 beviljade medel (Kungl. Maj-.ts
prop. 231/1935, sid. 86) ..........................
Under budgetåret 1934/35 beviljade medel (Kungl. Maj-.ts
prop. 265/1936, sid. 33)..............................
Under budgetåret 1935/36 beviljade medel (Kungl. Marits
prop. 300/1937, sid. 74)..............................
Under budgetåret 1936/37 beviljade medel (Kungl. Maj:ts
prop. 284/1938, sid. 107) ............................
Under budgetåret 1937/38 beviljade medel (Kungl. Maj:ts
prop. 178/1939, sid. 38)..............................
Under budgetåret 1938/39 beviljade medel (Kungl. Maj:ts
prop. 236/1940, sid. 143) ..........................
Under budgetåret 1939/40 beviljade medel (Kungl. Maj:ts
prop. 285/1941, sid. 114) ..........................
Under tiden ‘A—31/is 1940 beviljade medel (Kungl. Maj:ts
prop. 285/1941, sid. 115) ..........................
Regnvattenledning i Torsgatan, Uppsala stad, Uppsala
län ..............................................
Anordnande av tre brandbrunnar, Eskilstuna stad, Södermanlands
län ......................................
Teater- och konserthusbyggnad, Malmö stad, Malmöhus
län ............................................
Första etappen av en vatten- och avloppsledningsanläggning
inom Dysjöområdet m. m., Gudmundrå s:n, Västernorrlands
län ......................................
Omläggning av Skogstorpsvägen mellan Hvilsta och Med,
Eskilstuna stad, Södermanlands län..................
Vatten- och avloppsledningar i Matildebergsgatan m. m.
Mölndals stad, Göteborgs och Bohus län ............
Vägen Partille—Djupedalen (Prästvägen), Partille s:n.
Göteborgs och Bohus län ..........................
Vissa delar av vatten- och avloppsledningar inom Västra
Mark, Örebro stad, Örebro län....................
Regnvattenledningar i Buthagen m. m., Uppsala stad,
Uppsala län......................................
Vattenledning inom Berga egnahemsområde, Kalmar stad,
Kalmar län ...................................... 1 2 3
1 Fr. o. m. januari 1941 utgår i vissa fall även årskostnadsbidrag, som fastställes först
efter årets utgång. * Anger att endast årskostnadsbidrag utgår.
2 Anvisat för budgetåret 1937/38 4,116,500 kronor.
3 „ » » 1938/39 4,092,475 »
* » » » 1939/40 1,959,225 » .
Kungl. May.ts proposition nr 344.
117
Dag för beslut | Arbetsföretag | Totalkostnader kronor | Statsbidrag kronor |
1941 27/, | Avloppsledning i den s. k. Fjärdingsstigen, Halmstads | 127,200 | 25,440 |
| Väg till begravningsplatsen, Strömstads stad, Göteborgs | 32,000 | 6,400 |
ao/i | Arbeten å den s. k. Sannavägen, Jönköpings stad, Jön-köpings län ........................................ | 333,000 | 266,400 |
“A | Ytterligare kostnader för anläggning av ny idrottsplats | 8,200 | 4,100 |
Vi | Gravkapell samt ekonomi- och stallbyggnad vid Brastads | 37,000 | 27,750 |
| Vissa delar av vatten-och avloppsledningar inom Västra | 32,500 | 6,500 |
“/» | Förhöjt statsbidrag till första etappen av en vatten- och |
| 13,050 |
2°/s | Mödra- och spädbarnshem för föreningen Östergötlands | 205,000 | 20,000 |
| Förlängning av Skeppsbrokajen, Västerviks stad, Kalmar | 719,000 | 467,350 600,000 |
| Kajbyggnad jämte erforderliga gatu- och spåranlägg-ningar, Malmö stad. Malmöhus län.................. | 1,825,000 | |
| Framdragande av vatten- och avloppsledningar inom | 84,000 11,600 | 16,800 |
21/2 | Ytterligare statsbidrag för en vatten- och avloppsled-ningsanläggning, Tuna s:n, Västernorrlands län (25/n | 9,280 | |
24/s | Terrasseringsarbeten för omläggning inom stadens om-råde av infartsvägen från Norsholm på delen från | 1,600,000 | 1,280,000 |
36/, | Ytterligare bidrag till radiumkliniken vid Sahlgrenska | 35,000 | 35,000 |
ä7/a | Detaljledningar för vatten och avlopp för Brottsta och | 83,000 | 16,600 |
| Sänkning och förstoring av kloakledning i Skogsvägen | 25,000 | 5,000 |
| Framdragning av vatten- och avloppsledningar från gatu-korset Rudbecksgatan—Mogatan till Eklundavägen, | 35,200 | 7,040 |
| Dränering av viss del av kyrkogården, Nora s:n, Väster-norrlands län ...................................... | 7,000 | 5,600 |
| Anordnande av fem brandbrunnar, Östersunds stad, Jämt-lands län .......................................... | 48,500 | 9,700 |
0/3 | Vatten- och avloppsledningar i Tulegatan, Sundbybergs | 81,800 | 16,360 |
118
Kungl. Majlis proposition nr 34d.
Dag för beslut | Arbetsföretag | Totalkostnader kronor | Statsbidrag kronor |
1941 | Gatu- och ledningsarbeten inom Solna kyrkby, Solna | 60,200 | 12,040 |
| Avloppsledningar i Helgum, Gudmundrå s:n, Västernorr-lands län .......................................... | 4.S00 | 3,360 |
| Avloppsledningar i Strömnäs, Gudmundrå s:n, Västernorr-lands län .......................................... | 12,900 | 9,030 |
| Vatten- och avloppsledningar i Björknäs, Gudmundrå s:n, | 17,500 9,800 | 12,250 |
| Vatten- och avloppsledningar i Knäfta, Gudmundrå s:n, | 6,860 | |
7/a | Ytterligare kostnader för en spåranläggning vid Pilland, | 14,378 | 12,940 |
8/s | Terrassering av Nydqvistgatan mellan Elviusgatan och | 37,830 | 7,566 |
| Vatten- och avloppsledningar i Dahllöfsmosseområdet, | 33,730 | 6,746 |
| Vatten- och avloppsledningar å del av bostadsområdet | 46,000 | 9.200 |
| Vatten- och avloppsledningar strax söder örn Bygärdes-bäcken mellan Eklundavägen och Reträttvägen, etapp | 22,500 | 4,500 |
U/8 | Ytterligare bidrag till radiumkliniken vid Sahlgrenska | 4,690 | 2,345 |
ls/s | Magasinsbyggnad i frihamnen, Malmö stad, Malmöhus | 910,000 | 83,000 |
14/s | Ombyggnadsarbeten för inredande av tandpoliklinik och | ||
| bostad för tandläkare, Bro s:n, Göteborgs och Bohus | 19,745 | 14,000 |
»/» | Avloppsledningar i Vindhemsgatan å sträckan från Eriks-gatan till Dalgatan, Uppsala stad, Uppsalalän........ | 6,700 | 1,340 |
| Huvudavloppsledning från Industrigatan till renings-verket, Vetlanda stad, Jönköpings län .............. | 59,000 | 11,800 |
| Vatten- och avloppsledningar i samt utfyllnad av Falken-bergsgatan och Danska vägen, 2:a och 3-.e etapperna. | 85,000 | 17,000 |
,8/s | Förhöjt statsbidrag till omläggning av väg till begrav-ningsplatsen, Strömstads stad, Göteborgs och Bohus |
| 4,800 |
*Vs | Enskild utfartsväg för hemmanen Uteby, Åker, Sjöbacka | 40,000 | 20,000 |
S1/3 | Väg- och ledningsarbeten, Lidingö stad, Stockholms län | 35,900 | * |
| Förhöjt statsbidrag till gatu- och ledningsarbeten inom | _ | 6,020 |
| Vatten- och avloppsledningar, Köpings stad, Västman-lands län .......................................... | 34,500 | * |
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
119
Dag för beslut | Arbetsföretag | Totalkostnader kronor | Statsbidrag kronor |
1941 S4/a | Församlingshem i Maria och Gustav Adolfs församlingar, | 1,198,000 | 160,000 |
28/s | Anordnande av elva brandbrunnar och tre uppställnings-platser, Huddinge s:n, Stockholms län .............. | 25,900 | 5,180 |
| Avloppsledningar inom Ekelund, Solna s:n, Stockholms | 42,000 8,300 | 8,400 |
| Anordnande av två branddammar och två brandbrunnar. | 1,660 | |
| Kulvert i Industrigatan, Hälsingborgs stad, Malmöhus | 255,000 5,100 | 51,000 sfs |
| Vatten- och avloppsledningar, Säffle köping, Värmlands | ||
4/4 | Museibyggnad, Norrköpings stad, Östergötlands län.... | 620,000 | 100,000 |
| Huvudavloppsledning Storgatan—Styrmansgatan, Lomma | 20,000 | 4,000 |
5/4 | Tillbyggnader vid lasarettet i Eksjö, sjukhuset i Nässjö | 956,368 34,200 | 135,000 6,840 |
> | Vattenledningar å sträckan Fältj ägargränd—Köpmanga-tan—Arkivvägen—Tysta vägen, Östersunds stad, Jämt-lands län .......................................... | ||
l°/4 | Igenläggning av Kanhammarsdiket, Stockholms stad .. | 280,000 | 56,000 |
| Fortsatta arbeten med stabilisering av Sicklakanalens | 610,000 | 122,000 |
18/4 | Ledningar för vatten och avlopp i Torsvägen och Sture-vägen, Lidingö stad, Stockholms län................ | 27,200 | * |
| Permanent koloniträdgårdsområde vid Bingstorp,Hälsing-borgs stad, Malmöhus län .......................... | 35,500 | 7,100 |
| ytterligare kostnader för en bad- ooh tvättinrättning i | 46,868 170,000 | 12,000 25,000 |
18/4 | Ombyggnad av fastigheten Stadsgården nr 22 för S.jö-mansinstitutet, Stockholms stad .................... | ||
“A | Vatten- och avloppsledningar mellan stadens pump-station och vattentornet, Hudiksvalls stad, Gävleborgs | 63,750 | 12,750 13,500 |
26/4 | Avlopp för del av Skuru, Nacka s:n, Stockholms län . . | 67,500 | |
»8/4 | Bostäder vid Orupssanatoriet för landstinget, Malmöhus län | 126,615 | 16,185 |
V» | Ytterligare kostnader för uppförande av polishus i | 8,774 | 1,680 |
8/s | Stensprängning och makadamkrossning å enskilda vägen | 5,100 | 1,275 |
| Vattenledning på sträckan Nygårdarna—Kristinelund— | 89,000 | 17,800 |
% | Anläggningar för bevattning med avslammat kloakvatten | 95,000 | 95,000 |
120
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
Dag för beslut | Arbetsföretag | Totalkostnader kronor | Statsbidrag kronor |
1941 •/. | Kontors- och laboratoriebyggnad vid reningsverket, Lunds | 31,500 | 6,300 |
9/5 | Anordnande av fjorton brandbrunnar och vattentag för | 22,257 | 4,450 |
| Barnkolonibyggnad vid Kvarsebo, Norrköpings stad, | 139,000 | 20,000 |
| Terrassering och iordningställande av Strömgatan, Mön-sterås köping, Kalmar län.......................... | 4,600 | 1,150 |
| Avloppsledning söder om Fjelievägen, Lunds stad, Malmö-hus län ............................................ | 29,200 | 5,840 |
| Förbindelseväg över borgmästaregården från stadsägan | 29,000 | 5,800 |
| Omläggning och förbättring av bilväg mellan Kortedala | 98,500 | 29,550 |
| Diknings- och röjningsarbeten, anordnande av brand-dammar samt utförande av skogsodlingsarbeten inom | 114,500 | 34,350 |
| Uppsnyggning av ett förutvarande grustag vid Kärra-lunds gård inom Härlandatjärnkomplexet, Göteborgs | 6,300 | 1,890 |
| Framställning av packsten och makadam för förbättring | 55,000 | 16,500 |
| Utbyggnad av Färjenäs skytteförenings skjutbana i | 60,400 | 18,120 |
| Ny skjutbana i Kallebäck, Göteborgs stad, Göteborgs | 72,300 | 21,690 |
| Ombyggnad till bilväg av del av järnväg Lärjeholm— | 67,700 | 20,310 |
| Uppförande av transportabel matbarack, Styrnäs s:n, | 550 | * |
llA> | Ny- och ombyggnad av ålderdomshemmet, Falkenbergs | 246,000 | 20,000 |
14/5 | Terrassering av Enskedebanan å delsträckan Skogshyd-dan—Sockenvägen samt Nynäsvägen å delsträckan | 1,473,000 | 294,600 |
| Kulvertledning längs Kisebergabäcken, Malmö stad, | 160,000 | 32,000 |
| Avloppsledning i Hyllie kyrkoväg mellan Strandgatan | 180,000 | 36,000 |
| Kyllagerhus och hamnförvaltningsbyggnad, Trelleborgs | 515,000 | 100,000 |
*e/5 | Utläggning av Järnvägsgatan och Jakobsgatan vid kvar-teret Sälen, Nybro stad, Kalmar län ................ | 15,550 | 3,110 |
| Ytterligare kostnader för två vägföretag å Sturkö, Ostra | 84,300 | 80,100 |
Kungl. May.ts proposition nr 344.
121
Dag för beslut | Arbetsföretag | Totalkostnader kronor | Statsbidrag kronor |
1941 16/5 | Ledningsarbeten i Karlstadsvägen, Säffle köping, Värm-lands län .......................................... | 25,500 | * |
| Avlopp från pannrummet i Skönsmons kyrka, Sköns s:n, | 2,630 | 1,973 |
27/s | Tandpoliklinik i Kville kyrkby, Kville s:n, Göteborgs | 73,000 | 15,000 |
| Distriktstandpoliklinikbyggnad, Tanums s:u, Göteborgs | 123,285 | 25,000 |
28/s | Förbättrad ytvattenavrinning utefter Nedanvägen från | 12,410 15,400 | 2,482 |
| Skolträdgårdsanläggning vid Ala folkskola, Hässjö sm, | 11,550 | |
| Vatten- och avloppsledningar i Kvitsleby, Njurunda s:n, | 17,000 | * |
«/e | Vattenledning samt läktare och domaretorn vid Fiskar-torpets skidbackar, Stockholms stad ................ | 134,000 | 18,740 |
| Omläggning av vattenledning i Sturevägen jämte ned-läggning av ny avloppsledning mellan Albavägen och | 26,000 | 5,200 |
| Anordnande av sex brandbassänger, Lidingö stad, Stock-holms län.......................................... | 22,750 | 4,550 |
| Anläggande av Stationsgatan, Lomma m:e, Malmöhus | 5,150 | 1,030 |
| Utläggning av Fredriksbergsgatan mellan Skepparegatan | 8,700 | 1,740 |
| Utläggning av Syréngatan mellan Petersbergsvägen och | 13,900 | 2,780 |
| Friluftsbad vid Skymningen, Kristinehamns stad, Värm-lands län .......................................... | 34,200 | * |
| Dagvattenledning i Filipstadsvägen, Kristinehamns stad, | 21,400 | * |
| Vatten- och avloppsledningar till Aldergatan, Skellefteå | 3,700 | 740 |
| Vatten- och avloppsledning i Mullbergsvägen och Norr-bölegatan, Skellefteå stad, Västerbottens län ........ | 40,000 | 8,000 |
12/e | Anordnande av elva brandbrunnar inom förorterna och | 110,400 | 22,080 |
»/« | Avloppsledningar för viss del av Berga-Klingsta villa-område, Danderyds s:n, Stockholms län.............. | 22,600 | 4,520 |
| Statsbidrag till fördyringen av nybyggnad för försam-lingshemmet, Huddinge s:n, Stockholms län.......... | 90,000 | 11,000 |
| Vattenledning i Torshällavägen, Eskilstuna stad, Söder- | 73,000 | 14,600 |
,9/e | Fortsatta arbeten med stabilisering av Sicklakanalens | 360,000 | 72,000 |
122
Kungl. May.ts proposition nr 344.
Dag för beslut | Arbetsföretag | Totalkostnader kronor | Statsbidrag kronor |
1941 19/e | Avloppsledningar och avloppspumpstation, Slite köping, | 115,000 | 23,000 |
| Högbassäng och vatten- och avloppsledningar i Hulta-berg samt utläggning av trafikleder, Borås stad, Älvs-borgs län .......................................... | 181,000 | 36,200 |
| Planeringsarbeten vid Älebergs segelflygplats, Falkö-pings stad, Skaraborgs län.......................... | 50,000 | 50,000 |
| Andra etappen av en vatten- och avloppsledningsan-läggning, Säbrå s:n, Västernorrlands län ............ | 284,000 | 198,800 |
| Summa för budgetåret 1940/41 | 30,687,489 | 1 9,723,654 |
1941 s0/s | Rest å före den lh 1940 beviljade bidrag till följande Fortsatt utgrävning av norra hamnbassängen i Lands-krona stad, Malmöhus län (15/s 1940) ................ |
| 26.600 |
Bilaga 7.
Förteckning över statskommunala beredskapsarbeten, till vilka statbidrag
beviljats under tiden V?—31/12 1941 av arbetslöshetsmedel.
Dag för beslut | Arbetsföretag | Totalkostnader kronor | Statsbidrag 1 2 kronor |
1941 S/7 | Örn- och tillbyggnad av barnbördshuset samt uppförande | 2,075,000 | 415,000 |
Vl | Avloppsledning å kyrkogården, Sundbybergs stad, Stock-holms län.......................................... | 13,800 | 2,760 |
*V 7 | Ytterligare kostnader för skolanläggning vid Stora Kullen, | 1,577 | 1,420 |
35/7 | Särskilt arbetsbidrag för väg- och ledningsarbeten å |
| 7,180 |
| Särskilt arbetsbidrag fijr vatten- och avloppsledningar i |
| 5,440 |
| Ytterligare kostnader för mödra- och spädbarnshem, | 20,000 | 10,000 |
| Vissa byggnadsarbeten vid Vasa och Hvitfeldtska högre | 376,000 | 50,000 |
1 Anvisat för budgetåret 1940/41 9,750,254 kronor.
2 Jämför not 1 till bilaga 6.
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
123
Dag för beslut | Arbetsföretag | Totalkostnader kronor | Statsbidrag kronor |
1941 Uh | Ytterligare kostnader för vatten- och avloppsledningar | 400 | 140 |
S1/7 | Huvudavloppsledningar till stadsdelen Toltorpsdalen, | 1,350,000 | 1,012,500 |
Vs | Ytterligare kostnader för vattenledningsanläggning, Mar-strands stad, Göteborgs och Bohus län (12/n 1937) .. | 44,223 | 39,670 |
| Ytterligare kostnader för planeringsarbeten vid barn-hemmet i Kalix, Nederkalix s:n, Norrbottens län (28/7 | 3,100 129,000 | 2,330 96,750 |
8/s | Ytterligare kostnader för andra etappen av vatten- och | ||
S1/s | Vattenledning inom Arlövs m:e, Burlövs s:n, Malmöhus län | 97,000 | 24,250 |
| Järnvägsspår från Sundsvalls stads hamnspår vid Vind-skärs varv till Sv. Aloxidverken vid Kubikenborg i | 88,850 | 66,638 |
S8/s | Anordnande av en brandbrunn och fyra vägkulvertar i | 4,130 | 826 |
5/a | Vändplan vid Gebers konvalescenthem och avloppsled-ningsarbeten vid Orhems gård, Stockholms stad .... | 23,000 | 4,600 |
| Vägförbindelse inom Oljehamnen vid Loudden, Stock-holms stad ........................................ | 60,000 | 12,000 |
| Renoveringsarbeten inom fastigheten nr 2 vid Nytorgs-gatan, Stockholms stad ............................ | 17,295 | 3,459 |
10/s | Vatten- och avloppsledningar i Järnvägsgatan i sam-band med utläggning av Järnvägs- och Jakobsgatorna, | 7,690 | 1,538 |
| Pensionärshem i Kungsladugård, Göteborgs stad, Göte-borgs och Bohus län .............................. | 419,500 | 60,000 |
| Delar av kloakledningar för Annelund, Höglunda m. fl. | 17,156 | * |
| Stamavloppsledning för Sundstorpsområdet, By s:n, Värm-lands län .......................................... | 26,250 | ❖ |
| Del av brandpostledning å Norra Höglunda, By s:n, | 6,843 | ❖ |
| Restaurering av prästgårdarna i Haparanda och Seskarö, | 70,650 | 20,000 |
”/• | Ny trafikled söder om Rönneholmsvägen jämte anslut-ningar till denna och Bellevuevägen samt vatten- och | 897,500 | 538,500 |
| Ombyggnad av brandstation m. m., Härnösands stad, | 594,850 | 50,000 |
ls/8 | Ytterligare kostnader för första, etappen av vatten- och | 42,360 | 31,400 |
8%> | Anordnande av brandbrunnar, Uppsala stad, Uppsala län | 22,900 | 4,580 |
| Gatu- och ledningsarbeten inom Garvaremyrområdet, | 63,400 | 19,020 |
124
Kungl. Majlis proposition nr 344.
Dag för beslut | Arbetsföretag | Totalkostnader kronor | Statsbidrag kronor |
1941 s0/« | Pensionärshem, Örebro stad, Örebro län .............. | 220,000 | 33,000 |
| Utbyggnad av hamnkajen i Storkåge by, Skellefteå s:n, | 46,050 | * |
8/io | Nytt sjömanshem, Göteborgs stad, Göteborgs och Bohus | 1,560,000 60,000 | 213,000 18,000 |
| Uppförande ay tre och reparation av ett bostadshus vid | ||
| Förrådsbyggnad vid Alelyckan, Göteborgs stad, Göte-borgs och Bohus län................................ | 65,000 | 19,500 |
| Iordningställande av Lillebyvägen i Björlanda sm, Göte-borgs stad, Göteborgs och Bohus län................ | 4,300 | * |
15/io | Vissa anläggningar vid reningsverket vid igelsjön, Göte-borgs stad, Göteborgs och Bohus län .............. | 65,000 | 19,500 |
| ytterligare kostnader för anläggning av väg från Valex | 24,400 | 23,180 |
| Ytterligare kostnader för anläggning av väg Gerum— | 16,100 | 14,490 |
20/lO | Tredje etappen av vatten- och avloppsledningar, Tuna | 183,000 | 128,100 |
23Ao | Omläggning av järnvägsspår Sundbybergs norra station— | 475,000 | 95,000 |
| Fördelningsledningar till tryckledning från vattenverket | 210,000 | 42,000 |
| Utläggning av Asbäcksgatan och Norra vägen jämte | 443,000 | 265,800 |
26/lO | Enskild väg Tegen—Öhed, Brastads s:n, Göteborgs och | 26,300 | 13,150 |
| Vattenledning för Brodalens stationssamhälle och tand-poliklinik, Bro s:n, Göteborgs och Bohus län........ | 12,270 | 9,816 |
| Förhöjt statsbidrag för iordningställande av östra hälften |
| 3,986 |
*%0 | Elektriska vipparmskranar för koihamnen, Malmö stad, | 1,140,000 | 228,000 |
»Vid | Utvidgning av kyrkogården på Malmön, Malmöns s:n, | 31,000 | 21,700 |
| Branddamm vid fastigheten Västra Villingsberg, Kristine-hamns stad, Värmlands län ........................ | 2,300 | * |
| Viss del av andra etappen av vatten- och avloppsled-ningar, Hässjö s:n, Västernorrlands län.............. | 105,000 | 78,750 |
8/u | Omläggning av del av Partillevägen öster om Torpa | 333,000 | 283,050 |
,2/n | Bostadshus i stadsdelen Bagaregården, Göteborgs stad, | 1,872,000 | 374,400 |
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
125
Dag | Arbetsföretag | Totalkostnader | Statsbidrag |
för |
| ||
beslut |
| kronor | kronor |
1941
‘Vii
13/n
19/n
21/n
*6/n
Vn
28/n
V12
Utvidgning av järnvägsanläggningar i hamnen, Göteborgs
stad, Göteborgs och Bohus län
Fortsatt utbyggnad av vatten- och avloppsledningar i
Fjällbacka m:e, Kville s:n, Göteborgs och Bohus län'')
Hägnadsmur omkring Krokens kapell, Skee s:n, Göteborgs
och Bohus län ..............................
Anläggning för skyddsrum i Otterhälleberget, Göteborgs
stad, Göteborgs och Bohus län....................
Ytterligare arbeten för utbynggad av blindlandningsbana
samt förlängning av plattform vid blivande hangarbyggnad
å Bromma flygfält, etapp Y, Stockholms stad
(28/n 1940)........................................
Ytterligare kostnader för anläggning av väg Tegen—
Öhed, Brastads s:n, Göteborgs och Bohus län (26/io 1941)
Anordnande av tre branddammar samt upprensning av en
förutvarande damm, Foss s:n, Göteborgs och Bohus län
Anläggande av väg samt vatten- och avloppsledningar
vid Skee station, Skee s:n, Göteborgs och Bohus län
Ytterligare kostnader för nybyggnad av brandstation,
Härnösands stad, Västernorrlands län (u/« 1941) ..
Ny skyttepaviljong, Sundsvalls stad, Västernorrlands län
Ytterligare kostnader för anläggning av vattenledning
m. m. vid Fiskartorpet, Stockholms stad (s/e 1941)....
Vatten- och avloppsledningar i stadens ytterområden.
Alingsås stad, Älvsborgs län........................
Vatten- och avloppsledningar inom det s.k. Bäckastrandsområdet,
Hjo stad, Skaraborgs län..................
Utförande av grav med återfyllning för jordkabel från
nya brandstationen till polishuset, Härnösands stad,
Västernorrlands län ................................
Enskild väg från allmänna vägen Bollstabruk—Forsed
genom Bursjö till enskilda vägen Angsta—Högsta, Ytterlännäs
s-.n, Västernorrlands län......................
Anläggning av Ulvsundavägen mellan Bällstavägen och
Kratsbodavägen med tillhörande avloppsledning, Stockholms
stad ......................................
Utläggande av gång- och cykelbanor å den s. k. Göteborgsvägen,
Uddevalla stad, Göteborgs och Bohus län
(12/n 1937)..........................................
Omläggning av befintliga ledningar i Bingvägen, Lidingö
stad, Stockholms län................................
Anordnande av fem brandbrunnar, Danderyds s:n, Stockholms
län........................................
Till- och avloppsledningar jämte bassänger vid reningsverket,
Uppsala stad, Uppsala län ................
Ytterligare arbeten vid anläggning för bevattning med
avslammat kloakvatten från reningsverket i Källby,
Lund stad, Malmöhus län (% 1941)..................
280,500 | 76,950 |
112,000 | 89,600 |
11,700 | 8,775 |
640,000 | 170,000 |
4,020,000 | 2,814,000 |
5,300 | 2,650 |
5,750 | 3,163 |
26,000 | 19,500 |
61,150 70,000 | 10,000 10,000 |
15,000 | 3,000 |
65,000 | 13,000 |
50,700 | 15,210 |
4,700 | 1,410 |
46,500 | 23,250 |
460,000 | 92,000 |
47,000 | 42,300 |
24,000 | 4,800 |
6,025 | 1,205 |
100,000 | 20,000 |
18,700 | 18,700 |
skulle utföras i väg- och |
cattenbyggnadsstyrelsens regi.
126
Kungl. Majlis proposition nr 344.
Dag för beslut | Arbetsföretag | Totalkostnader kronor | Statsbidrag kronor |
1941 S/l2 | Ytterligare kostnader för utvidgning av kyrkogården på | 16,000 | 11,200 |
| Planerings- och ledningsarbeten i norra delen av Kungs- | ||
| gatan, Säffle köping, Värmlands län ............. | 15,500 | * |
| Vattenservisledningar i Mo by, i samband med arbetet | 15,500 | 9,300 |
| Vatten- och avloppsledningar i Skogsvägen, delen Övre | 11,000 | 3,300 |
| Vatten- och avloppsledningar i Bangårdsgatan, Öster- | ||
| sunds stad, Jämtlands län..................... | 3,200 | 960 |
| Vatten- och avloppsledningar i Fabriksgatan, Östersunds | 10,700 | 3,210 |
”/!> | Återstående terrasseringsarbeten å Ängbybanan mellan | 860,000 | 172,000 |
1S/l2 | Vatten- och avloppsledningar i Hamburgsund, Kville s:n, |
|
|
Göteborgs och Bohus län ■) ................... | 104,000 | 83,200 | |
| Summa | 20,472,119 | 8,087,106 |
*) Arbetsmarknadskommissionen beslöt den 7/i 1942, att arbetet skulle utföras i väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens regi.
Kungl. Maj.ts proposition nr 344.
127
Bilaga 8.
Förteckning över under år 1941 avslutade statskounnunala
beredskapsarbeten.
Dag för | Arbetsföretag | Total- kostnader | Därav | Antal utförda dags- verken | Medel -för-tjänst | Dagsverks- kostnad kronor | |
beslut | kronor | löshets- medel kronor | arbets- dag kronor | totalt | för stats- verket | ||
1936 2‘/i | Vattenverk m.m., Njurunda s:n,Väster-norrlands län .................... | 261,100 | 130,550 |
|
|
|
|
1937 16/, | Skolbyggnader i Vitån, Jämtön och | 245,177 102,060 | 198,410 30,000 | 8,790 4,480 | 12: 55 | 27: 89 | 22:57 |
1938 “/« | Anläggande av idrottsplats i Utansjö, | 12: 58 | 22: 78 | 6:70 | |||
ä0/, | Vatten- och avloppsledningar i Char-lottenbergs m:e, Värmlands län.... | 259,000 | 118,100 | 11,270 | 9: 14 | 22: 98 | 10: 48 |
| Reparationsarbeten å skolbyggnad i | 12,950 | 9,700 | 429 | 11:00 | 30:19 | 22: 61 |
| Reparationsarbeten å skolbyggnad i | 11,850 | 8,900 | 404 | 10:37 | 29:33 | 22:03 |
ls/s | Åtskilliga arbeten för anläggning av | 1,211,910 | 1,090,719 | 30,030 | 10: 64 | 40: 36 | 36: 32 |
8/n | Väganläggning Lervik—Medby, Hog-dals s:n, Göteborgs och Bohus län | 67,909 | 54,540 | 4,989 | 8: 62 | 13:61 | 10: 93 |
“/u | Planering och asfaltering av viss del | 29,268 | 8,780 | 1,410 | 9:60 | 20: 76 | 6: 23 |
Via | Planerings- och dräneringsarbeten å | 20,606 | 14,000 | 1,223 | 9:11 | 16:85 | 11: 45 |
lfl/ia | Väg Timmermyran—Grind samt väg | 48,561 | 24,900 | 3,486 | 9: 30 | 13: 93 | 7: 14 |
SO/i, | Vissa vatten- och avloppsledningar | 45,739 | 25,156 | 2,545 | 10: 94 | 17: 97 | 9:88 |
1939 ar/i | Vissa arbeten å sjukhusområdet i | 142,827 | 84,000 |
|
|
|
|
V 3 | Anläggning av ny begravningsplats i | 64,772 | 36,400 | 2,569 | 12: 25 | 25:21 | 14:17 |
13/4 | Råvattenledning från Sjöbysjön, Gud-mundrå s:n, Västernorrlands län . . | 70,643 | 38,500 | 2,726 | 11:20 | 25: 91 | 14:12 |
S1/4 | Första etappen av kaj anläggning vid | 271,000 | 176,150 | 12,829 | 10: 46 | 21: 12 | 13: 73 |
128
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
Dag | Arbetsföretag | Total- kostnader | Därav | Antal utförda dags- verken | Medel-för-tjänst | Dagsverks-ko stn ad kronor | |
beslut | kronor | löshets- medel kronor | arbets- dag kronor | totalt | för stats- verket | ||
1939 V» | Andra etappen av kajanläggning vid | 396,307 | .255,060 | 18,698 | 10: 52 | 21: 20 | 13:64 |
38/, | Vatten- och avloppsledningar vid Dö-viksjön och i Skottsund, Njurunda | 208,608 | 117,600 | 8,779 | 12: 99 | 23: 76 | 13: 40 |
| Planeringsarbeten vid barnhemmet i | 19,022 | 14,267 | 1,060 | 12:00 | 17:95 | 13: 46 |
1940 12/l0 | Iståndsättande av enskilda vägen från | 2,150 | 1,050 | 126 | 11:04 | 17: 06 | 8:33 |
*9/n | Vatten- och avloppsledning^från Bings-torp till Henningsholm, Orebro stad, | 57,594 | 9,700 | 2,737 | 13: 32 | 21:04 | 3:54 |
21/n | Avloppsledning från idrottsplatsen till | 16,575 | 9,116 | 753 | 11:20 | 22: 01 | 12: 11 |
1S/l3 | Utvidgning av Hässjö kyrkogård, Häs-sjö s:n, Västernorrlands län ...... | 19,664 | 14,748 | 1,056 | 10: 67 | 18: 62 | 13: 97 |
l‘/l3 | Skolhem för Fröhergska stiftelsen, | 401,798 | 40,000 | 7,581 | 13:98 | 53:00 | 5: 28 |
1941 8/i | Begnvattenledning i Torsgatan, Upp-sala stad, Uppsala län............ | 8,226 | 1,400 | 266 | 11:11 | 30: 92 | 5: 26 |
| Anordnande av tre brandbrunnar, | 37,060 | 5,400 | 1,663 | 11:78 | 22: 29 | 3:25 |
IS/, | Vattén- och avloppsledningar i Matilde-bergsgatan m. m., Mölndals stad, | 83,354 | 29,050 | 3,094 | 15: 14 | 26: 94 | 9:39 |
| Vägen Partille—Djupedalen (Präst-vägen), Partille s:n, Göteborgs och | 101,929 | 34,920 | 4,407 | 14:30 | 23: 13 | 7: 92 |
27 11 | Vattenledning inom Berga egnahems-område, Kalmar stad, Kalmar län.. | 43,472 | 8,694 | 1,540 | 12:88 | 28: 23 | 5: 65 |
30/, | Mödra- och spädbarnshem för för-eningen Östergötlands barn, Norr-köpings stad, Östergötlands län. . .. | 225,080 | 30,000 | 4,080 | 16: 66 | 55: 17 | 7: 35 |
| Framdragande av vatten- och avlopps-ledningar inom stadsdelen Kullen, | 109,297 | 16,800 | 5,200 | 13: 92 | 21:02 | 3:23 |
27/s | Dränering av viss del av kyrkogården, | 8,121 | 5,600 | 509 | 9: 68 | 15: 95 | 11:00 |
| Anordnande av fem hrandbrunnar, | 48,615 | 9,700 | 1,694 | 15: 24 | 28:70 | 5: 73 |
Kungl. Maj.ts proposition nr 344.
129
Dag för beslut | Arbetsföretag | Total- kostnader | Därav | Antal utförda dags- verken | Medel-för-tjänst | Dagsverks- kostnad kronor | |
kronor | löshets- raedel kronor | arbets- dag kronor | totalt | för stats- verket | |||
1941 •/« | Vatten och. avloppsledningar i Thule-gatan, Sundbybergs stad, Stock- | 84,612 | 16,360 | 2,129 | 20:04 | 39: 74 | 7:68 |
| Gatu- och ledningsarbeten inom Solna | 69,039 | 18,060 | 1,491 | 17: 74 | 46:30 | 12: 11 |
| Avloppsledningar i Helgum, Gud-mundrå s:n, Västernorrlands län .. | 3,813 | 2,097 | 210 | 10: 96 | 18: 16 | 9:99 |
8/s | Terrassering av X y (levist ga t an mellan | 20,950 | 4,190 | 663 | 11:64 | 31:60 | 6: 32 |
16/s | Avloppsledningar i Vindhemsgatan å | 8,239 | 1,340 | 234 | 13: 35 | 35: 21 | 5: 73 |
ai/s | Väg- och ledningsarbeten, Lidingö | 30,651 31,709 46,325 | 6,130 | 1,610 | 13:36 | 19: 04 | 3: 81 |
a8/« | Anordnande av elva brandbrunnar och | 5,180 | 865 | 16: 40 | 36:66 | 5: 99 | |
| Avloppsledningar inom Ekelund, Solna | 8,400 | 1.436 | 16:97 | 32: 26 | 5:85 | |
| Kulvert i Industrigatan, Hälsingborgs | 195,401 | 39,080 | 5,366 | 14:58 | 36:41 | 7: 28 |
| Vatten- och avloppsledningar, Säffle | 5,124 32,442 | * | 306 | 10: 32 | 16: 75 |
|
Vi | Vattenledningar å sträckan Fältjägar-gränd—Köpmangatan—Arkivvägen— | 6,488 | 1,164 | 14:49 | 27:87 | 5:57 | |
S6/4 | Avlopp för del av Skuru, Nacka s:n | 68,382 | 13,500 | 2.993 | 16:00 | 22:85 | 4:51 |
Vt | Vattenledning på sträckan Nygår-darna—Kristinelund—Bomhus mel-lersta skola, Gävle stad, Gävleborgs | 86,192 | 17,044 | 2,21C | 16:00 | : 39:00 | 7:71 |
8/s | Kontors- och laboratoriebyggnad vid | 31,626 | 6,30C | 78c | '' 14:46 | 40: 29 | 8:03 |
Vt | Förbindelseväg över borgmästaregår | 29,024 | 5,80( | )j 55c | 14: 8E | 52:46 | 10:49 |
| Ny skjutbana i Kallebäck, Göteborgs | 68,18( | 20,454 | l| 3,081 | ) 14:9C | I 22:14 | 6: 64 |
Bihang till riksdagens protokoll 1942 | 1 sami. Nr 344. |
| ISIS 42 9 |
130
Kungl. Marits proposition nr 344.
Dag för | Arbetaföretag | Total- kostnader | Därav | Antal utförda dags- verken | Medel-för-tjänst | Dagsverks- kostnad kronor | |
beslut |
| kronor | löshets- medel kronor | arbets- dag kronor | totalt | för stats- verket | |
1941 •/» | Utbyggnad av Färjenäs skytteför-enings skjutbana i Bräcke, Göte | 54,778 | 16,433 | 3,163 | 14:40 | 17: 32 | 5:20 |
| Uppförande av transportabel matba-rack, Styrnäs s:n, Västernorrlands | 234 | * | 15 | 5:75 | 15: 60 |
|
“/a | Ledningsarbeten i Karlstadsvägen, | 19,018 | * | 853 | 10:85 | 22:30 |
|
| Avlopp från pannrummet i Skönsmons | 2,630 | 1,973 | 165 | 12:36 | 15: 94 | 11:96 |
S8/a | Förbättrad ytvattenavrinning utefter | 16,714 | 2,482 | 914 | 11:52 | 18:29 | 2: 72 |
•/. | Anläggande av Stationsgatan, Lomma | 5,662 | 1,030 | 213 | 9: 53 | 26:58 | 4:84 |
| Friluftsbad vid Skymningen, Kristine-hamns stad, Värmlands län ...... | 37,985 | * | 741 | 13: 79 | 51:26 |
|
| Dagvattenledning i Filipstadsvägen, | 31,682 | * | 1,732 | 13:81 | 18: 29 |
|
“/« | Avloppsledningar för viss del av | 18,254 | 3,556 | 507 | 20:50 | 36:00 | 7: 01 |
9/7 | Avloppsledning å kyrkogården, Sund-bybergs stad, Stockholms län .... | 14,600 | 2,760 | 671 | 18:02 | 21:76 | 4: 11 |
V. | Benoveringsarbeten inom fastigheten | 13,894 | 2,779 |
|
|
|
|
30/« | Anordnande av brandbrunnar. Uppsala | 22,382 | 4,476 | 368 | 13:83 | 60: 82 | 12: 16 |
| Utbyggnad av hamnkajen i Storkåge | 48,941 | * | 2,520 | 14: 91 | 19: 42 | — |
1941 7/s | Tilläggsanslag till förut redovisad# Ytterligare kostnader för spåranlägg-ning vid Filland, Sköns s:n, Väster-norrlands län (6/n 1937) ..... | 14,378 | 12,940 | 641 | 10: 26 | 22: 43 | 20: 19 |
18/4 | Ytterligare kostnader för en bad- och | 46,868 | 12,000 | 714 | 16:68 | 65: 64 | 16: 81 |
Va | Ytterligare kostnader för uppförande | 8,774 | 1,680 |
|
|
|
|
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
131
Dag
för
beslut
Arbetsföretag
Total kostnader -
kronor
Därav
statsbidrag
av
arbetslösbetsmedel
kronor
Antal
utförda
dags verken -
Medelförtjänst
per 8 t.
arbetsdag
kronor
Dagsverks kostnad kronor -
totalt
för
stats verket -
1941
nh
,2/e
Ytterligare kostnader för skolanläggning
vid Stora Kullen, Sturkö s.-n,
Blekinge län (*/i 1936)............
Ytterligare kostnader för vattenledningsanläggning,
Marstrands stad,
Göteborgs och Bolms län ........
Ytterligare kostnader för första etappen
av vatten- och avloppsledningsanläggning
i Öjebyn, Pitea s:n, Norrbottens
län (!1/4 1939) ............
Summa
1,420
1,579
44,223
42,360
5,908,912 2,956,932
203
7: 20
7: 78
7:00
39,670
31,400
11:92
8: 74
14:59
132
Kungl. Maj.ts proposition nr 344.
Sammanställning per den 31 december 1941 av statliga beredskapsoch
statskommunala beredskapsarbeten, till vilka
|
| Slutförda företag | Företag under | ||
| Ändamål | Antal | Total- kostnader kr. | Antal | Total- kostnader kr. |
1 | Statliga beredskapsarbeten i annan myn-dighets än arbetsmarknadskom-missionens regi. Allmänna vägar (inkl. gator) ............ | 23 | 5,737,108 | 32 | 17,101,000 |
2 | Stensättning ............................ | 1 | 39,916 | — | — |
3 | Järnvägsanläggningar.................... | 2 | 217,341 | — | — |
4 | XTtdikningar ............................ | 1 | 6,129 | — | — |
5 | Koloniseringsåtgärder.................... | 2 | 8,803 | — | — |
6 | Kanaler och farleder m. m............... | 11 | 351,070 | 1 | 12,400 |
7 | Skogsförbättrande åtgärder.............. | 1 | 4,000 | 16 | 11,374,800 |
8 | Dricksvatten- och avloppsledningsarbeten | 10 | 1,516,119 | ||
9 | Havs- och flodhamnar, fiskehamnar...... | 62 | 6,741,814 | 9 | 2,568,600 |
10 | Flyghamnar ............................ | 2 | 245,000 | — | — |
11 | Flygfält ................................ | 4 | 78,778 | 2 | 5,257,000 |
12 | Byggnader för offentliga myndigheter .... | 3 | 47,130 | 2 | 203,000 |
18 | Byggnader för militära förläggningar .... | 10 | 724,850 | — | — |
14 | Andra byggnadsföretag.................. | 21 | 1,290,947 | — | — |
15 | Skjutbanor.............................. | 4 | 96,005 | — | — |
16 | Försvarsanläggningar.................... | 9 | 649,440 | — | — |
17 | Fornminnesrestaureringar................ | 10 | 310,074 | 2 | 923,350 |
18 | Broar .................................. | 8 | 803,564 | 3 | 7.912,100 |
19 | Andra arbeten .......................... | 20 | 1,125,142 | 2 | 61,800 |
| Summa | 204 | 19,993,230 | 69 | 44.583,050 |
20 | Statskommunala beredskapsarbeten. Väg- och gatuarbeten (med tillhörande led-ningsarbeten).......................... | 31 | 2,836,553 | 35 | 6,388,940 |
21 | Stensättning ............................ | 3 | 667,779 | — | — |
22 | Broar .................................. | 3 | 296,815 | — | — |
23 | Handelshamnar.......................... | 12 | 4,457,126 | 5 | 7,747,000 |
24 | Järnvägs- och spårvägsanläggningar...... | — | — | 7 | 3,637,350 |
26 | Dricksvatten- och avloppsledningsarbeten | 74 | 9,603,424 | 44 | 5,458,519 |
26 | Flygfält ................................ | 1 | 1,145,370 | 2 | 8,190,000 |
27 | Kommunalhus och rådhus................ | 29 | 4,631,160 | — | — |
28 | Allmänna läroverk ...................... | 12 | 3,740,245 | 1 | 376,000 |
29 | Folkskolor och kommunala mellanskolor. . | 192 | 8,710,778 | — | — |
30 | Sjukhus och tandpolikliniker ............ | 14 | 8,569,421 | 5 | 5,890,019 |
31 | Gymnastik-, badhus- o. idrottsanläggningar | 35 | 3,586.084 | 3 | 301,850 |
32 | Samlingslokaler.......................... | — | — | 3 | 1,458,000 |
33 | Teater-, musei- och konserthusbyggnader | — | — | 2 | 5,120,000 |
34 | Förråds- och lagerhusbyggnader.......... | — | — | 2 | 1,425,000 |
35 | Bostadshus.............................. | 2 | 415,692 | 5 | 2,803,115 |
36 | Kyrkorestaureringar .................... | 43 | 2,775,673 | _ | — |
37 | Brandbrunnar och branddammar ........ | 4 | 139,766 | 6 | 173,587 |
38 | Andra arbeten .......................... | 117 | 6,610,212 | 11 | 2,758,400 |
| Summa | 572 | 58,186,098 | 131 | 51,727,780 |
Kungl. Maj:ts proposition nr 844.
133
Bilaga .9.
arbeten i annan myndighets, än arbetsmarknadskommissionens regi
medel beviljats under tiden 1h 1933—S1/i2 1941.
Beslutade men ej | Samtliga företag | Av summa totalkostnader |
| ||||
Antal | Total- kostnader kr. | Antal | Total- kostnader kr. | dara? stats-bidrag av | material m. m. | arbets- löner | |
|
| 55 | 22,838,108 | 20,001,863 | 9,609,494 | 13,228,614 | 1 |
— | — | i | 39,916 | 39,916 | 12,302 | 27,614 | 2 |
— | — | 2 | 217,341 | 217,341 | 77,870 | 139,471 | 3 |
— | — | 1 | 6,129 | 4,943 | 1,432 | 4,697 | 4 |
— | — | 2 | 8,803 | 7,030 | 1,898 | 6,905 | 5 |
_ | — | 12 | 363,470 | 337,880 | 265,425 | 98,045 | 6 |
— | — | 1 | 4,000 | 4,000 | — | 4,000 | 7 |
3 | 915,500 | 29 | 13,806,419 | 11,974,099 | 7,317,661 | 6,488,758 | 8 |
3 | 446,400 | 74 | 9,756,814 | 8,916,223 | 5,512,552 | 4,244,262 | 9 |
— | — | 2 | 245,000 | 245,000 | 163,000 | 82,000 | 10 |
— | _ | 6 | 5,335,778 | 1,434,778 | 2,559,422 | 2,776,356 | 11 |
— | — | 5 | 250,130 | 250,130 | 135,692 | 114,438 | 12 |
— | — | 10 | 724,850 | 719,740 | 405,400 | 319,450 | 13 |
— | — | 21 | 1,290,947 | 1,094,530 | 811,155 | 479,792 | 14 |
— | — | 4 | 96,005 | 96,005 | 43,193 | 52,812 | 15 |
— | _ | 9 | 649,440 | 628,320 | 372,033 | 277,407 | 1C |
— | — | 12 | 402,424 | 399,212 | 140,677 | 261,747 | 17 |
— | — | 11 | 8,715,664 | 6,026,500 | 5,136,964 | 3,578,700 | 18 |
— | — | 22 | 1,186,942 | 1,109,753 | 557,689 | 629,253 | 19 |
6 | 1.361.900 '' | 279 | 65,938,180 | 53,507,263 | 33,123,859 | 32,814,321 |
|
8 | 171,200 | 74 | 9,396,693 | 6,551,693 | 4,734,085 | 4,662,608 | 20 |
— | — | 3 | 667,779 | 579,256 | 391,550 | 276,229 | 21 |
1 | 15.000 | 4 | 311,815 | 213,322 | 251,063 | 60,752 | 22 |
— | — | 17 | 12,204,126 | 3,803,408 | 7,673,565 | 4,530.561 | 23 |
— | — | 7 | 3,637,350 | 810,128 | 1,827,850 | 1,809,500 | 24 |
15 | 1,234,578 | 133 | 16,296,521 | 9,020,255 | 8,307,166 | 7,989,355 | 25 |
— | — | 3 | 9,335,370 | 6,435,000 | 4,138,558 | 5,196,812 | 26 |
— | — | 29 | 4,631,160 | 1,630,851 | 3,097,297 | 1,533,863 | 27 |
— | — | 13 | 4,116,245 | 1,380,912 | 2,753,385 | 1,362,860 | 28 |
2 | 232,225 | 194 | 8,943,003 | 5,930,011 | 5,449,425 | 3,493,578 | 29 |
1 | 123,285 | 20 | 14,582,725 | 2,886,500 | 8,922,732 | 5,659,993 | 30 |
1 | 70,000 | 39 | 3,957,934 | 1,425,754 | 2,491,295 | 1,466,639 | 31 |
1 | 1,560,000 | 4 | 3,018,000 | 409,000 | 1,959,200 | 1,058,800 | 32 |
— | — | 2 | 5,120,000 | 500,000 | 3,295,000 | 1,825,000 | 33 |
1 | 65,000 | 3 | 1,490,000 | 202,500 | 1,096,500 | 393,500 | 34 |
3 | 350,650 | 10 | 3,569,457 | 604,364 | 2,354,154 | 1,215,303 | 35 |
— | — | 43 | 2,775,673 | 1,427,109 | 1,534,666 | 1,241,007 | 36 |
2 | 8,325 | 12 | 321,678 | 62,690 | 158,086 | 163,592 | 87 |
— | — | 128 | 9,368,612 | 3,842,144 | 5,667,804 | 3,700,808 | 38 |
35 | 3.830.263 | 738 | 118,744,141 | 47,714,897 | 06,103,381 | 47.046,760 |
|
134
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
De arbetslösas och arbetslöslietshj alpens fördelning den 31
Län Städer med över 15,000 inv. | Antal hjälpsökande | därav | ||||
Städer | Lands- bygd | Summa | beredskapsarb statligt | arbets- ete stats- kommu- nalt | ||
i kommis-sionens | i annan | |||||
Stockholms stad.................. | 3,393 | — | 3,393 | 432 | — | 509 |
Stockholms ...................... | 257 | 790 | 1,047 | 142 | — | 32 |
Uppsala.......................... | 168 | 37 | 205 | 7 | — | — |
Södermanlands .................. | 174 | 24 | 198 | 1 | — | 44 |
Östergötlands .................... | 662 | 15 | 677 | 4 | — | 95 |
Jönköpings ...................... | 274 | 35 | 309 | 16 | — | 48 |
Kronobergs ...................... | 33 | 34 | 67 | 16 | — | — |
Kalmar .......................... | 388 | 67 | 455 | 17 | — | 9 |
Gotlands ........................ | 45 | — | 45 | — | — | — |
Blekinge.......................... | 67 | 119 | 186 | 55 | — | 5 |
Kristianstads .................... | 88 | 4 | 92 | — | — | — |
Malmö stad ...................... | 1,379 | — | 1,379 | 44 | — | 229 |
Malmöhus i övrigt................ | 945 | 149 | 1,094 | 10 | — | 119 |
Hallands ........................ | 187 | 25 | 212 | 9 | — | 5 |
Göteborgs stad .................. | 4,299 | — | 4,299 | 112 | 96 | 139 |
Göteborgs och Bohus i övrigt .... | 557 | 1,606 | 2,163 | 423 | 655 | 175 |
Alvsborgs ........................ | 173 | 68 | 241 | 6 | — | 10 |
Skaraborgs ...................... | 77 | 3 | 80 | — | — | — |
Värmlands........................ | 161 | 200 | 361 | 39 | — | 11 |
Örebro .......................... | 240 | 9 | 249 | 1 | — | — |
Västmanlands .................... | 44 | 2 | 46 | — | — | — |
Kopparbergs...................... | 63 | 1 | 64 | — | — | — |
Gävleborgs ...................... | 190 | 51 | 241 | 15 | 48 | 23 |
Västernorrlands .................. | 154 | 1.614 | 1,768 | 190 | 305 | 168 |
Jämtlands........................ | 40 | 1 | 41 | — | — | 11 |
Västerbottens .................... | 59 | 212 | 271 | — | — | 10 |
Norrbottens...................... | 49 | 351 | 400 | 3 | - | — |
Hela riket | 14,166 | 5,417 | 19,583 | 1,542 | 1,104 | 1.642 |
Södertälje........................ | - • | — | 34 | 2 | — | — |
Uppsala.......................... | — | — | 167 | 7 | — | — |
Eskilstuna........................ | - . | — | 84 | — | — | 44 |
Linköping........................ | — ■ | — | 61 | — | — | — |
Norrköping ...................... |
| — | 588 | 4 | — | 95 |
Jönköping ........................ | — | —*■—'' | 128 | 16 | — | 23 |
Växjö............................ | — | — | 33 | — | — | — |
Kalmar .......................... | — | — | 103 | 7 | — | — |
Karlskrona ...................... | — | '' - | 23 | — | — | — |
Kristianstad...................... | — | — | 83 | — | — | — |
Hälsingborg..................... | — | - -T- | 440 | 8 | — | 33 |
Landskrona ...................... | — | -T | 81 | — | — | 59 |
Lund ............................ | — | — | 278 | — | — | 18 |
Halmstad ........................ | — | — | 99 | 9 | — | — |
Mölndal.......................... | — | — | 279 | 27 | 1 | 93 |
Uddevalla........................ | — |
| 109 | — | 4 | 20 |
Borås............................ | — | . - | 12 | — | — | — |
Trollhättan ...................... | - '' |
| 31 | — | — | — |
Karlstad ........................ | — | — | 128 | 3 | — | — |
Karlskoga ........................ | ■ — | ■ | 4 | —i- ■ |
| '' ''- |
Örebro .......................... | — | — | 236 | 1 | — | — |
Västerås.......................... | — | — | 11 | — | — | — |
Gävle............................ | — | — | 98 | 4 | — | — |
Sundsvall ........................ | — | — | 75 | — | — | — |
Östersund........................ | — | — | 40 | — | — | 11 |
135
Kungl. Maj.ts proposition nr 344.
december 1941. Läll samt städer med över 15,000 inv. Bilaga 10.
hjälpta | enligt |
|
|
|
|
| Summa hjälpta | ||
linjen | underst» dslinjen |
|
|
| |||||
reseryarbete | kommu- |
|
|
|
|
|
|
| |
|
| nalthiälp- |
|
|
|
| utbild- |
| i % av |
| statskom- | arbete |
| dag- | korn- |
| nings- | antal | hjälp- |
arkiv- | munalt |
| Summa | under- | munalt | Summa | klåben |
| sökande |
arbete | reserv- |
|
| stöd | understöd |
|
|
|
|
| arbete | bidrag |
|
|
|
|
|
|
|
276 | 14 | — | 1,231 | 1,301 | 83 | 1,384 | 218 | 2,833 | 83.5 |
17 | — | 19 | 210 | 431 | 87 | 518 | 16 | 744 | 71.i |
1 | — | 32 | 40 | 30 | 57 | 87 | 5 | 132 | 64.4 |
— | — | 28 | 73 | 31 | — | 31 | 20 | 124 | 62.6 |
2 | — | 9 | 110 | 331 | 12 | 343 | 26 | 479 | 70.8 |
4 | — | 80 | 148 | 16 | — | 16 | 24 | 188 | 60.8 |
— | — | 16 | 32 | — | — | — | 19 | 51 | 76.1 |
— | 5 | 49 | 80 | — | — | — | — | 80 | 17.6 |
— | — | 23 | 23 | — | — | — | 3 | 26 |
|
3 | — | 49 | 112 | — | — | — | 1 | 113 | 60.8 |
— | — | 64 | 64 | — | — | — | — | 64 | 69.6 |
3 | — | _ | 276 | 830 | 37 | 867 | 26 | 1.169 | 84.8 |
4 | — | 20 | 153 | 447 | 72 | 519 | — | 672 | 61.4 |
— | 16 | 56 | 86 | 35 | 4 | 39 | 12 | 137 | 64.6 |
32 | — | 2 | 381 | 2,680 | 53 | 2,733 | 215 | 3,329 | 77.4 |
— | 16 | 47 | 1,316 | 240 | 50 | 290 | 51 | 1,657 | 76.6 |
_» | — | 39 | 55 | — | 9 | 9 | 21 | 85 | 35.3 |
— | — | 19 | 19 | — | — | — | 8 | 27 |
|
11 | 7 | 11 | 79 | 90 | 22 | 112 | 27 | 218 | 60.4 |
4 | — | 6 | 11 | 48 | 4 | 52 | 7 | 70 | 28.1 |
— | — | 9 | 9 | — | 2 | 2 | 1 | 12 |
|
1 | — | — | 1 | — | — | — | __ | 1 | 1*6 |
7 | — | — | 93 | 53 | — | 53 | 5 | 151 | 62.7 |
— | — | 127 | 790 | 411 | 21 | 432 | 48 | 1,270 | 71.8 |
1 | — | 6 | 18 | — | — | — | 1 | 19 |
|
1 | — | 51 | 62 | — | — | — | 67 | 129 | 47.6 |
— | — | 68 | 71 | — | 70 | 70 | 15 | 156 | 39.o |
367 | 58 | 830 | 5,543 | 6,974 | 583 | 7,557 | 836 | 13,936 | 71.2 |
_ | _ | — | 2 | 20 | — | 20 | 2 | 24 |
|
1 | — | 18 | 26 | 30 | 55 | 85 | 3 | 114 | 68.3 |
— | — | 24 | 68 | — | — | — | 14 | 82 | 97.6 |
2 | — | — | 2 | 26 | — | 26 | — | 28 | 45''9 |
— | — | — | 99 | 305 | 12 | 317 | 24 | 440 | 74.8 |
3 | _'' | 2 | 44 | 16 | — | 16 | 21 | 81 | 63.5 |
— | — | 16 | 16 | — | — | — | 14 | 30 | . |
— | — | 11 | 18 | — | — | — | — | 18 | 17-5 |
3 | - m | — | 3 | — | — |
| — | 3 |
|
— | — | 61 | 61 | — | — | — | — | 61 | 73.5 |
1 | _ | — | 42 | 360 | 25 | 385 | _ | 427 | 97.o |
— | — | — | 59 | — | — | — | — | 59 | 72.s |
3 | — | — | 21 | 87 | 3 | 90 | — | lil | 39.9 |
— | 16 | 16 | 41 | 35 | 3 | 38 | 6 | 85 | 85.9 |
— | — | — | 121 | 49 | — | 49 | 15 | 185 | 66.3 |
— | 10 | 18 | 52 | 30 | — | 30 | 5 | 87 | 79.8 |
_ | _ | _ | __ | _ | 9 | 9 | 6 | 15 |
|
10 | — | — | 13 | 50 | 9 4 | 59 4 | 3 | 75 4 | 58.6 |
4 | — | — | 5 | 48 |
| 48 | 6 | 59 | 25.0 |
7 | _ | _ | 11 | 53 |
| 53 | 2 | 66 | 67.8 |
— | — | — |
| — | 11 | 11 | — | 11 | 14 7 |
1 | — | 6 | 18 | — | — | — | — | 18 |
|
136
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
Bilaga 11.
Utbetalade statsbidrag till beredskapsarbeten, statskonununala reservarbeten,
arkivarbeten, kontantunderstödsverksamhet saint utbildningshjälp
under tiden 1h 1940—30/e 1941. Kronor.
Län Städer med över 15,000 inv. | Beredskaps- arbeten | Stats- kommunala reserv- arbeten | Arkiv- arbeten | Kontant- understöd | Utbild- ningshjälp | Summa |
Stockholms stad.......... | 102,779 | 18,186 | 337,695 | 469,705 | 138,486 | 1,066,851 |
Stockholms .............. | 842,142 | — | — | 43,781 | 10,718 | 896,641 |
Uppsala.................. | 128,322 | 46,531 | 5,401 | 6,263 | 3,411 | 189,928 |
Södermanlands .......... | 291,126 | — | — | 2,749 | 770 | 294,645 |
Östergötlands ............ | — | — | 4,003 | 42,207 | 13,717 | 59,927 |
Jönköpings .............. | 1,082,130 | 1,973 | 4,463 | 736 | — | 1,089,302 |
Kronobergs .............. | 550,366 | — | 1,811 | 1,953 | 4,520 | 558,650 |
Kalmar .................. | 365.351 | 5,462 | — | 3,937 | 1,403 | 376,153 |
Gotlands ................ | — | — | — | — | 320 | 320 |
Blekinge ................ | 673,002 | 977 | — | — | 1,386 | 675,365 |
Kristianstads ............ | 194,137 | 27 | — | — | 2,938 | 197,102 |
Malmö stad.............. | — | — | 2,252 | 111,356 | — | 113,608 |
Malmöhus i övrigt........ | 51,543 | 9,527 | 150 | 65,475 | 1,975 | 128,670 |
Hallands ................ | 34,511 | 4,010 | — | 2,817 | 2,636 | 43,974 |
Göteborgs stad .......... | — | — | 60,283 | 461,759 | 7,767 | 529,809 |
Göteborgs o. Bohus i övrigt | 3,715,399 | 55,271 | — | 101,201 | 10,540 | 3,882,411 |
Alvsborgs................ | 463,202 | — | 447 | 5,535 | 4,792 | 473,976 |
Skaraborgs .............. | — | — | — | 177 | 3,027 | f 3,204 |
Värmlands................ | 358,483 | 5,622 | 16,856 | 9,672 | 25,030 | 415,663 |
Örebro .................. | 187,572 | 14,236 | 2.941 | 7,621 | 5,369 | 217.739 |
Västmanlands ............ | 20,285 | — | — | 1,818 | 22,103 | |
Kopparbergs.............. | 158,474 | — | 3,279 | — | 12,106 | 173,859 |
Gävleborgs .............. | 260,000 | 75,397 | 6,283 | 17,625 | 2,880 | 362,185 |
Västernorrlands .......... | 1,913,748 | 288,729 | 1 1,900 | 269,301 | 13,785 | 2,487,463 |
Jämtlands................ | 167,612 | — | 1 33 | — | 5,121 | 172,680 |
Västerbottens ............ | 231,172 | 7,604 |
| 652 | 191,502 | 430,930 |
Norrbottens.............. | 189,149 | 538 | 1,439 | 3,467 | 5,107 | 199,700 |
Hela riket | 11,980,505 | 534,090 | 449,150 | 1,627,989 | 471,124 | 15,062,858 |
Södertälje................ | ''- | — | — | — | — | _ |
Uppsala.................. | — | — | 5,401 | 6,263 | — | 11,664 |
Eskilstuna................ | — | — | — | — | _ | _ |
Linköping................ | — | — | 3,403 | 2,107 | — | 5,510 |
Norrköping .............. | — | — | — | 40,100 | 3,130 | 43,230 |
Jönköping................ | — | — | 4,463 | 676 | — | 5,139 |
Växjö.................... | — | — | — | — | — | _ |
Kalmar .................. | — | 5,462 | — | 3,307 | — | 8,769 |
Karlskrona .............. | — | — | — | _ | _ |
|
Kristianstad.............. | — | — | — | — | — | _ |
Hälsingborg.............. | — | — | _ | 43,153 | _ | 43,153 |
Landskrona .............. | 3,400 | — | — | — | _ | 3,400 |
Lund .................... | — | — | 150 | 17,852 | _ | 18,002 |
Halmstad ................ | — | — | — | 518 | _ | ''518 |
Mölndal.................. | 20.000 | — | — | 32,280 | — | 52,280 |
Uddevalla................ | — | 6,460 | — | 3,021 | 245 | 9,726 |
Borås.................... | — | — | 447 | _ | 94 | 541 |
Trollhättan .............. | — | — | — | 4,556 |
| 4,556 |
Karlstad.................. | — | — | 16,856 | 3,983 | _ | 20,839 |
Karlskoga................ | — | — | — | — | — |
|
Örebro .................. | — | 14,236 | 2,941 | 7,580 | 294 | 25,051 |
Västerås.................. | — | — | _ | _ |
|
|
Gävle.................... Sundsvall ................ | — | 7 | 6,283 | 10,195 | 153 | 16,485 153 |
Östersund................ 1 Avse återbetalning. | 30,000 |
| 1 53 | — |
| 29,947 |
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
137
Bilaga 12.
Utbetalade statsbidrag till beredskapsarbeten, statskoiniminala reservarbeten,
arkivarbeten, kontantunderstöds verksam het samt ntbildningshjälp
under tiden 1lr—81/iä 1941. Kronor.
L ä n Städer med över 15,000 iny. | Beredskaps- arbeten | Stats- kommunala resery- arbeten | Arkiy- arbeten | Kontant- understöd | Utbild- ningshjälp | Summa |
Stockholms stad.......... | 825,830 | 1,416 | 456,700 | 410,293 | 861 | 1,695,100 |
Stockholms .............. | 1,437,987 | — | 5,500 | 36.081 | 360 | 1,479,928 |
Uppsala.................. | 181,161 | — | 11,440 | 1,560 | 360 | 194,521 |
Södermanlands .......... | 205,594 | -- | 900 | 267 | 236 | 206,997 |
Östergötlands ............ | 15,000 | — | 2,320 | 18,172 | 322 | 35,814 |
Jönköpings .............. | 417,918 | 14,294 | 5,169 | 1.399 | 220 | 439,000 |
Kronobergs .............. | 267,530 | — | 2,653 | 571 | 630 | 271,384 |
Kalmar .................. | 186.813 | 844 | — | 617 | 316 | 188,590 |
Gotlands ................ | — | — | — | — | — | — |
Blekinge ................ | 400,601 | — | 5,003 | — | 420 | 406,024 |
Kristianstads ............ | 87,671 | — | — | — | 131 | 87,802 |
Malmö stad.............. | 283,300 | — | 5,019 | 121,404 | — | 409,723 |
Malmöhus i övrigt........ | 32,271 | 6,133 | 4,132 | 24,119 | 450 | 67,105 |
Hallands ................ | 169,048 | 393 | — | 900 | 1,227 | 171,568 |
Göteborgs stad .......... | 198,000 | — | 63,862 | 551,208 | 2,364 | 815,434 |
Göteborgs o. Bohus i övrigt | 1,927,948 | 43,925 | — | 16,376 | 4,152 | 1,992,401 |
Alvsborgs ................ | 869,190 | — | 974 | 1,579 | 3,215 | 874,958 |
Skaraborgs .............. | 20,000 | — | 800 | 45 | 3,085 | 23,930 |
Värmlands................ | 174,705 | 16,945 | 11,958 | 2,230 | 600 | 206,438 |
Örebro .................. | 81,346 | 3,457 | 2,812 | 763 | 1,975 | 90,353 |
Västmanlands ............ | 19,963 | — | — | 199 | 540 | 20,702 |
Kopparbergs.............. | 42,511 | — | 120 | — | 480 | 43,111 |
Gävleborgs .............. | 67,044 | 28,755 | 3,275 | 7,529 | 2,507 | 109,110 |
Västernorrlands .......... | 1,175,163 | 31,064 | 750 | 65,452 | 3,847 | 1,276,276 |
Jämtlands................ | 200,446 | — | 1,200 | — | 1,360 | 203,006 |
Västerbottens ............ | 297,166 | — | 1,425 | 1,298 | 75,391 | 375,280 |
Norrbottens.............. | 169,353 | — | — | 1,643 | 2,483 | 173,479 |
Hela riket | 9,753,509 | 147,2*26 | 586,012 | 1,268,705 | 107,532 | 11,858,034 |
Södertälje................ | — | — | — | — | — | — |
Uppsala.................. | — | — | 11,440 | 1,560 | — | 13,000 |
Eskilstuna................ | 47,000 | — | — | — | — | 47,000 |
Linköping................ | — | — | 2,320 | 10 | — | 2,330 |
Norrköping .............. | 15,000 | — | — | 18,162 | — | 33,162 |
Jönköping................ | — | 13,000 | 5,169 | 1,223 | 220 | 19,612 |
Kalmar .................. | _ | 844 | — | 576 | 204 | 1,624 |
Karlskrona .............. | — | — | 5,003 | — | — | 5.003 |
Kristianstad.............. | — | — | — | — | 90 | 90 |
Hälsingborg.............. | — | — | 150 | 19,378 | — | 19,528 |
Landskrona .............. | — | — | — | — | — | — |
Lund .................... | 1,250 | 1,673 | 3,982 | 4,197 | — | 11,102 |
Halmstad ................ | 6,500 | — | — | 751 | — | 7,251 |
Mölndal v................. | 30,000 | — | — | 9,082 | — | 39,082 |
Uddevalla................ | — | — | — | 228 | — | 228 |
Borås.................... | — | — | 974 | — | 110 | 1,084 |
Trollhättan .............. | — | — | — | 1,216 | — | 1,216 |
Karlstad.................. | — | — | 11,958 | 921 | — | 12,879 |
Karlskoga................ | — | — | — |
|
| — |
Örebro .................. | 9,700 | 3,457 | 2,812 | 763 | 1,810 | 18,542 |
Västerås.................. | — | — | — | 151 | 180 | 331 |
Gävle.................... | 17.044 | — | 3,275 | 6,097 | 2,132 | 28,548 |
Sundsvall ................ | — | — | — | — | 138 | 138 |
Östersund................ | — | — | 1.200 | — | — | 1,200 |
138
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
Bilaga 13.
Kostnader för arbetsförmedling, beredskapskurser in. m.
under tiden 1h 1940—so/6 1941. Kronor.
Län | Arbetsför-raedlings-anstalterna | Rese- bidrag till arbets- sökande | Verktyg åt skogs- arbetare | Kostnader för skogs- huggar- kurser | Statsbidrag till | Kostnader | Admini-strations-kostnader | |
för verkstads- industrin | andra | |||||||
Stockholms stad | 593,822 | 4,946 |
|
| 649,865 | 28,814 | 6,500 | 8,850 |
Stockholms .... | 168,395 | 7,035 | 3,099 | 16 | 16,159 | 8,807 | 14,912 | 3,156 |
Uppsala ...... | 110,406 | 745 | 1,226 | — | 55,357 | — | 13,819 | 1,973 |
Södermanlands | 111,825 | 739 | 832 | — | 17,108 | — | 10,661 | 1,989 |
Ostergötlands.. | 242,583 | 6,231 | 2,443 | 5,601 | 8,024 | 2,000 | 9,337 | 2,914 |
Jönköpings .... | 101,441 | 831 | 786 | _ | 53,401 | 1,769 | 6,378 | 2,562 |
Kronobergs.... | 61,710 | 1,818 | 2,353 | — | 54.330 | — | 6.610 | 1,676 |
Kalmar........ | 104,251 | 5,488 | 1,463 | — | — | 1,073 | 7,509 | 3,290 |
Gotlands...... | 25,580 | 1,008 | 15 | — | — | 100 | 8,503 | 1,572 |
Blekinge ...... | 84,158 | 2,325 | 1,273 | — | — | 125 | 5,794 | 2,298 |
Kristianstads . . | 119,203 | 5,553 | 5,041 | _ | _ | _ | 14,266 | 3,822 |
Malmöhus .... | 336,884 | 17,599 | 7,222 | 755 | — | 140 | 19,400 | 6,618 |
Hallands...... | 75,190 | 2,951 | 2,452 | — | 29,463 | 274 | 6,277 | 1,644 |
Göteb. o. Bohus | 347,580 | 46,064 | 3,874 | 2,742 | 409,932 | 5.346 | 10,131 | 6,343 |
Älvsborgs .... | 110,828 | 991 | 1,544 | 1,606 | 93,568 | — | 16,136 | 2,812 |
Skaraborgs .... | 89,466 | 75 | 659 | 832 | 55,507 | 174 | 14,613 | 2,726 |
Värmlands .... | 92,069 | 1.433 | 7,420 | 23,474 | 55,638 | 2,810 | 12,846 | 2,212 |
Orebro........ | 134,742 | 2,152 | 4,581 | 3,259 | 23,738 | — | 10,460 | 2,863 |
V ästm anlands.. | 99,197 | 808 | 839 | — | — | 9 | 8,781 | 1,825 |
Kopparbergs .. | 54,407 | 645 | 6,385 | 16,400 | — | — | 8,720 | 2,830 |
Gävleborgs .... | 144,493 | 9,005 | 3,231 | 621 | _ | 2,319 | 7,058 | 3,741 |
Västernorrlands | 191,702 | 70,154 | 13,247 | 10,003 | 108,543 | 14.460 | 8,483 | 3,586 |
Jämtlands .... | 106,697 | 4,149 | 3,300 | 6,573 | 21,211 | — | 6,798 | 2,633 |
Västerbottens. . | 109,343 | 2,726 | 460 | 6,199 | 12,070 | 633 | 7,713 | 3,987 |
Norrbottens .. | 122,816 | 410 | 117 | — | 72,884 | 1,272 | 6,103 | 3,708 |
Hela riket | 8,738,788 | 195,881 | 73,862 | 78.081 | 1.736798 | 70,125 | 247,808 | 81,630 |
Kungl. Marits proposition nr 344.
139
Bilaga 14.
Kostnader för arbetsförmedling, beredskapskurser m. ni.
under tiden lh—31/ia 1941. Kronor.
Län | Arbetsför-medlings-an stätterna | Kese- bidrag till arbets- sökande | Särskilda | Kostnader | Statsbud bereds kur för verk-stadsin-dustrin | *ag till kaps- ser andra | Kostnader för revisorer för familj e-bidrags-nämnder | Admini-strations-kostnader |
Stockholms stad .... | 359,543 | 20,816 | 83,752 | 977 | 166,792 | 1,500 | 3,900 | 254 |
Stockholms ........ | 114,692 | 25,452 | 43,978 | 41,088 | 7,745 | 165 | 941 | 550 |
Uppsala............ | 53,689 | 1,468 | 32,848 | 14,782 | 47,621 | 11,781 | 2.499 | 456 |
Södermanlands .... | 54.270 | 1,660 | 19,462 | 21,508 | 8,276 | 6,891 | 137 | 359 |
Östergötlands ...... | 150,189 | 9,201 | 46.765 | 66,586 | 25,535 | . - | — | 237 |
Jönköpings ........ | 80,753 | 14,573 | 29,526 | 65,770 | 39,764 | 3,311 | 2,892 | 610 |
Kronobergs ........ | 48.414 | 2,015 | 41,929 | 42,698 | 31,922 | — | 168 | 151 |
Kalmar ............ | 68,552 | 3,713 | 21,123 | 44,985 | — | 3,200 | 796 | 584 |
Gotlands .......... | 13,928 | 5,989 | — | — | — | — | 1,748 | — |
Blekinge .......... | 55,221 | 1,643 | 29,560 | 16,510 | 4,982 | 2,299 | — | 505 |
Kristianstads ...... | 68,037 | 1,963 | 10,633 | 33,087 | _ | — | 4.426 | 180 |
Malmöhus.......... | 237,303 | 41,387 | 22,443 | 26,225 | 35,084 | 1,610 | 445 | 1,556 |
Hallands .......... | 39,926 | 1,482 | 47,962 | 24,721 | 28,242 | — | — | 130 |
Göteborgs och Bohus | 233,480 | 28,801 | 192.438 | 52,447 | 215,158 | — | 18 | 1,190 |
Alvsborgs .......... | 76,631 | 4,038 | 73,901 | 91,392 | 74,609 | 5,038 | 1,703 | 156 |
Skaraborgs ........ | 45,522 | 2,695 | 21,349 | 67,257 | 19,354 | — | 2,574 | 689 |
Värmlands.......... | 65,283 | 15,320 | 187,562 | 94,958 | 52,558 | 5,410 | 85 | 247 |
Örebro ............ | 102,670 | 6,751 | 56,100 | 75.429 | 16,174 | 536 | 2,427 | 174 |
Västmanlands...... | 37.094 | 1,054 | 15,172 | 41,601 | — | 1,053 | 1,367 | 269 |
Kopparbergs........ | 65,622 | 8,114 | 93,866 | 107,381 | — | 1,699 | 147 | 102 |
Gävleborgs ........ | 71,327 | 9,582 | 159,119 | 85,238 | _ | 1,568 | 615 | 666 |
Västernorrlands .... | 135,391 | 58,629 | 212,056 | 74,432 | 71,268 | — | — | 506 |
Jämtlands.......... | 72,079 | 3,960 | 21.623 | 28,878 | 28,437 | — | — | 525 |
Västerbottens ...... | 58.237 | 5,105 | 51.156 | 3,510 | 8,988 | 863 | — | 458 |
Norrbottens........ | 66,828 | 3,400 | 243 | — | 19,857 | — | — | 284 |
Summa | 2.374.611 | 278,811 | 1,514,566 | 1.121,460 | 902,360 | 46,924 | 26,888 | 10,838 |
140
Kungl. Maj:ts proposition nr 344.
INNEHÅLLSFÖBTECKNING.
Sid.
I. Arbetsmarknaden under år 1941 ........................................
IL Arbetsmarknadskommissionens verksamhet år 1941 ....................
A. Arbetsförmedling och överflyttning av arbetskraft ................
Arbetsförmedlingens organisation ................................
Arbetsförmedlingsverksamheten ..................................
Särskilda åtgärder för tillgodoseende av skogsbrukets arbetskraftsbehov
..............................................................
Omskolning av arbetskraft........................................
B. Särskilda åtgärder för utnyttjande av värnpliktig arbetskraft under
förstärkt försvarsberedskap......................................
C. Planläggning, registrering m. m.....................................
D. Hjälpverksamheten för arbetslösa ..................................
Hjälpsökandeklientelets omfattning och sammansättning........
Arbetslinjen........................................................
Statliga arbeten i arbetsmarknadskommissionens regi..........
Statliga beredskapsarbeten i annan myndighets än kommissionens
regi ........................................................
Statskommunala beredskapsarbeten ............................
Statskommunala reservarbeten..................................
Kommunala hjälparbeten utan statsbidrag ....................
Understödslinjen ..................................................
Dagunderstöd.............................t......................
Hyreshjälp ......................................................
Kommunalt understöd ..........................................
Utbildningshjälp ................................................
Hjälpverksamhetens totala omfattning............................
E. Värnpliktshjälp ......................................................
III. Arbetsmarknadskommissionens verksamhet under första kvartalet 1942
Arbetsmarknaden........................................................
Arbetsförmedling, arbetslöshet och hjälpverksamhet..................
Vidtagna åtgärder, överväganden m. m...............................
IV. Den sannolika utvecklingen på arbetsmarknaden ......................
V. Statsbidrag till kommuner för vissa ränte- och amorteringsutgifter____
VI. Arbetsförmedlingspersonalens anställningsförhållanden ................
VII. Departementschefen ......................................................
VIII. Särskilda frågor..........................................................
A. Komplettering av ofullständiga jordbruk ............................
Departementschefen ..................................................
B. Företagarföreningar inom vissa län ..................................
Departementschefen...............................,.....................
C. Inlösen av gatsten för statens räkning ..............................
Departementschefen ..................................................
2
10
10
10
11
i
17
20
23
24
26
27
33
33
38
40
41
45
46
46
47
49
49
52
52
55
55
57
59
73
75
76
80
83
83
85
85
86
86
89
Kungl. Majus proposition nr 344. 141
Sid.
IX. Medelsbehovet för budgetåret 1942/43 .................................. 90
Arbetsmarknadskommissionens förslag .................................. 90
A. Arbetsmarknadens reglering............... 90
B. Kommissionens centrala förvaltning, länsarbetsnämnder och arbets
förmedlingsanstalter
................................................ 93
Avlöningar ............................................................ 93
Omkostnader .......................................................... 94
Departementschefen.................................................... 95
X. Hemställan................................................................ 96
Bilagor.
1. Uppgifter rörande vissa arbetslöshetsförhållanden enligt kommunernas
rapporter till statens arbetsmarknadskommission för den 31 december
åren 1940 och 1941........................................................ 97
2. De hjälpsökande arbetslösas fördelning på yrkesgrupper och län den
31 december 1941 106
3. Förteckning över statliga beredskapsarbeten, till vilka statsbidrag beviljats
under tiden 1lt 1933—S0U 1941 av arbetslöshetsmedel.......... 108
4. Förteckning över statliga beredskapsarbeten, till vilka statsbidrag beviljats
under tiden 1/t—31/is 1941 av arbetslöshetsmedel................ 112
5. Förteckning över under år 1941 avslutade statliga beredskapsarbeten i
annan myndighets än arbetsmarknadskommissionens regi .............. 114
6. Förteckning över statskommunala beredskapsarbeten, till vilka statsbidrag
beviljats under tiden 1/t 1933—30/6 1941 av arbetslöshetsmedel 116
7. Förteckning över statskommunala beredskapsarbeten, till vilka statsbidrag
beviljats under tiden 1h—31/12 1941 av arbetslöshetsmedel........ 122
8. Förteckning över under år 1941 avslutade statskommunala beredskapsarbeten
...................................................................... 127
9. Sammanställning per den 31 december 1941 av statliga beredskapsar
beten
i annan myndighets än arbetsmarknadskommissionens regi och
statskommunala beredskapsarbeten, till vilka medel beviljats under
tiden 1/i 1933—31/i2 1941 ................................................ 132
10. De arbetslösas och arbetslöshetshjälpens fördelning den 31 december 1941 134
11. Utbetalade statsbidrag till beredskapsarbeten, statskommunala reserv
arbeten,
arkivarbeten, kontantunderstödsverksamhet samt utbildningshjälp
under tiden V7 1940—3%; 1941.................................... 136
12. Utbetalade statsbidrag till beredskapsarbeten, statskommunala reserv
arbeten,
arkivarbeten, kontantunderstödsverksamhet samt utbildningshjälp
under tiden t/t—31/i2 1941.......................................... 13/
13. Kostnader för arbetsförmedling, beredskapskurser m. m. under tiden
lh 1940—30/« 1941 ........................................................ 138
14. Kostnader för arbetsförmedling, beredskapskurser m. m. under tiden
1/7—31/i._, 1941 .............................................................. 139