Kungl. Maj:ts proposition nr 324 (Proposition 1937:324)

Kungl. Maj:ts proposition nr 324.

Nr 324.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till beräkning
av vissa inkomster å riksstaten för budgetåret
1937/1938 m. m.; given Stockholms slott den 21
maj 1937.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Majit
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 21 maj
1937.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,
Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anhåller att med
hänsyn till de förskjutningar, som under riksdagens lopp inträtt i förutsättningarna
för det i statsverkspropositionen framlagda statsregleringsförslaget
för budgetåret 1937/1938, få underställa Kungl. Majit frågan om
vidtagande av ändring i vissa av de i propositionen meddelade inkomstberäkningarna
för nämnda budgetår m. m. Departementschefen anför därvid
följande:

Utfallet av löpande statsreglering.

Vid anmälan av finansplanen i årets statsverksproposition lämnade jag en
redogörelse för kassafondens ställning samt för de olika omständigheter,
som påverkade utfallet av statsregleringen för innevarande budgetår. Jag
Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 324. 1

Kungl. Maj:ts proposition nr 324.

erinrade därvid, att kassafonden vid budgetårets ingång utvisade en behållning
på 137.1 miljoner kronor. I en vid riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
för nästföljande budgetår fogad uppskattning av utfallet av riksstatens
inkomstsida för budgetåret 1936/1937 hade verket beräknat, att
ett överskott av inkomster, reglerade över kassafonden, på omkring 35.5
miljoner kronor kunde med sannolikhet förväntas. Emellertid skulle
enligt gällande riksstat av kassafonden 64.25 miljoner kronor disponeras
för budgetändamål; större delen därav, eller 60.5 miljoner kronor,
motsvarade ett reservationsanslag anvisat för avskrivning av till allmänna
arbeten m. m. anvisat lånekapital. Kassafondens beräknade behållning per
den 1 juli 1937 kunde, om hänsyn foges blott till berörda faktorer, beräknas
uppgå till i runt tal (137.1 + 35.5 — 64.25 =) 108.4 miljoner kronor. Erfarenhetsmässigt
hade man emellertid att räkna med vissa överskridanden på
utgiftssidan. Örn man toge hänsyn till att å ena sidan någon förstärkning
av arbetslöshetsanslagen icke syntes behöva ifrågakomma och att riksgäldskontorets
räntekostnader kunde beräknas nedgå, men att å andra sidan
omkring 3 miljoner kronor torde krävas för en förskjutning av betalningsdagen
inom armén och flyget till överensstämmelse med vad som gällde
övriga delar av förvaltningen, syntes kassafondens behållning vid budgetårets
slut då kunna antagas komma att uppgå till inemot 100 miljoner
kronor.

Beträffande kassafondens ställning ansåg jag mig i berörda sammanhang
böra ytterligare nämna, att de innevarande budgetår för avskrivning av till
allmänna arbeten m. m. anvisat lånekapital reserverade inkomsterna av arvsoch
gåvoskatt och från Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag av riksräkenskapsverket
beräknats inflyta med belopp, som överstege de i riksstaten
upptagna med sammanlagt 8.5 miljoner kronor. Ehuru föreliggande avskrivningsbehov
borde beräknas till — netto -— ett omkring 2.3 miljoner
kronor högre belopp än som skett vid bestämmandet av de för innevarande
budgetår anvisade avskrivningsanslagen, syntes därför kunna påräknas, att
då avskrivningen avslutats ett icke obetydligt överskott komme att kunna
tillföras kassafonden.

Numera föreligga större möjligheter att överblicka utfallet av löpande
statsreglering än vid tidpunkten för verkställandet av denna beräkning. Till
stöd för ett bedömande av läget hänvisar jag till en av riksräkenskapsverket
jämlikt dess instruktion avgiven beräkning, dagtecknad den 24 april
1937.

Denna beräkning grundar sig på — förutom de inom ämbetsverket förda
bokföringsmässiga sammanställningarna av de olika huvudförvaltningarnas
månatliga kassarapporter för budgetårets nio första månader — från samtliga
huvudförvaltningar med flera myndigheter infordrade approximativa
uppgifter avseende budgetårets tre sisla månader. I de fall, där dessa uppgifter
utvisa inkomst- och utgiftsbelopp, som med hänsyn till inkomsttillflödet
respektive anslagsbelastningen under tidigare år eller på grund av i
övrigt föreliggande förhållanden kunna förmodas icke motsvara det blivande

Kungl. Majlis proposition nr 324-

utfallet, har riksräkenskapsverket vidtagit enligt verkets uppfattning erforderliga
jämkningar.

Beträffande beräkningen av de olika inkomsttitlarna må särskilt
framhållas följande.

Inkomst- och förmögenhetsskatten, som för innevarande budgetår uppdebiterats
med 188.62 miljoner kronor mot 156.19 miljoner kronor föregående år,
har för de nio första månaderna av innevarande budgetår brutto influtit med
102.74 miljoner kronor mot 85.98 miljoner kronor under motsvarande period
av budgetåret 1935/1936. För hela sistnämnda budgetår uppgick bruttouppbörden
till 154.35 miljoner kronor. Med utgångspunkt från dessa siffror kan
bruttouppbörden av inkomst- och förmögenhetsskatten för innevarande budgetår
beräknas komma att uppgå till omkring 185.00 miljoner kronor. Restitutioner
å inkomst- och förmögenhetsskatt, vilka under budgetåret 1935/
1936 uppgingo till 1.29 miljon kronor, beräknas under innevarande budgetår
till omkring 2.00 miljoner kronor. Under hänsynstagande härtill har riksräkenskapsverket
ansett sig kunna i förevarande beräkning upptaga den under
budgetåret 1936/1937 inflytande skatten till 183 miljoner kronor.

I fråga örn stämpelmedlen, som för budgetårets nio första månader lämnat
en behållen inkomst å 48.66 miljoner kronor mot 45.86 miljoner kronor
föregående budgetår, har beräknats en samlad behållen årsinkomst å 64 miljoner
kronor. För beräkningen av dessa belopps fördelning på å ena sidan
arvsskatt och skatt för gåva samt lotterivinstskatt och å andra sidan övriga
stämpelmedel saknas säkra hållpunkter. Det synes emellertid sannolikt, att
inkomstökningen är att hänföra till arvsskatt och skatt för gåva, som nu beräknats
lämna en avkastning av 33 miljoner kronor. Lotterivinstskatten och
övriga stämpelmedel hava beräknats inflyta med ungefär samma belopp som
föregående budgetår, eller 4 respektive 27 miljoner kronor.

Av det beräknade överskottet för statens järnvägar äro 7.99 miljoner kronor
att hänföra till från kalenderåret 1935 balanserat garantitillägg för malmbanan.

Skattebudgetens sammanlagda inkomster beräknas överstiga de i riksstaten
uppförda med 68.69 miljoner kronor. Av nettoöverskottet hänföra sig 52.34
miljoner kronor till sådana titlar, som ingå i allmänna budgeten, medan
16.35 miljoner kronor äro att hänföra till specialbudgeter.

Av en vid riksräkenskapsverkets skrivelse fogad tabell, som torde få biläggas
statsrådsprotokollet (bilaga), framgå de närmare detaljsiffrorna vid beräkningen
av inkomstutfallet.

Vad utgifterna beträffar, beräknas avsevärd nettobelastning av kassafonden
uppstå å IV och VIII huvudtitlarna samt oförutsedda utgifter med respektive
4.03, 4.22 och 3.56 miljoner kronor. Nettobesparing antages inträda
å XI huvudtiteln samt räntor å statsskulden med respektive 1.26 och 1.03
miljon kronor.

Den beräknade merutgiften på IV huvudtiteln är huvudsakligen att hänföra
till de olika anslagen till mathållning samt bränsleanslagen. Inom V huvudtiteln
beräknas avsevärda överskridanden å anslagen till sjukförsäkring,
fattigvård och barnavård, statens sinnessjukhus samt bidrag lill den lokala
polisorganisationen å landsbygden. Dessa överskridanden motvägas emellertid
av besparingar å anslagen till allmänna pensionsförsäkringen. På VIII
huvudtiteln har riksräkenskapsverket ansett sig böra räkna med en avsevärd
merutgift, huvudsakligen beroende på att förskotten lill folkskoleväsendet

Kungl. Maj:ts proposition nr 324.

under innevarande budgetår uppgått till belopp, som betydligt överstiga de
under föregående budgetår för motsvarande ändamål verkställda utbetalningarna.
Den väntade merutgiften å oförutsedda utgifter sammanhänger
huvudsakligen med omläggning av tiden för avlöningsutbetalningen vid armén
och flygvapnet.

Nettobesparingen å XI huvudtiteln beror på besparingar å anslagen till
pensionering av civila tjänstinnehavare samt bidrag till pensioneringskostnaderna
för statens pensionsanstalt. Ä XIV huvudtiteln, räntor å statsskulden,
räknas med en avsevärd besparing, beroende dels på att kupongerna till
de under budgetåret upplagda nya obligationslånen icke förfalla till betalning
förrän efter budgetårets utgång, varför anslaget till ränta å medgiven
och beräknad, ännu icke verkställd upplåning ej kommer att tagas i anspråk,
och dels att nämnda anslag beräknas komma att tillföras inkomst av upplupen
ränta å kuponger till försålda obligationer av nya statslån.

Å anslagen till avlöningar och dyrtidstillägg beräknas icke några större avvikelser
från de i riksstaten beräknade beloppen.

För riksstatens utgiftstitlar tillsammantagna skulle enligt beräkningen uppstå
en nettomerutgift att täckas av kassafonden å 9.58 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket sammanfattar resultaten av beräkningarna sålunda.

Såsom tidigare angivits hava sålunda skattebudgetens inkomsttitlar beräknats
utfalla med ett överskott att tillföras kassafonden å 52.34 miljoner
kronor medan utgiftstitlarna beräknas komma att belasta kassafonden med
ett belopp av 9.58 miljoner kronor. Det nettoöverskott, som skall tillföras
kassafonden, torde alltså kunna beräknas till 42.76 miljoner kronor.

Kassafonden uppgick vid budgetårets ingång till 137.13 miljoner kronor.
Då enligt riksstaten av fonden under budgetåret skola disponeras 64.25 miljoner
kronor, skulle — med förutnämnda beräkning av budgetutfallet — fondens
behållning vid utgången av nu löpande budgetår uppgå till 115.64 miljoner
kronor.

I en av generaltulldirektören till mig överlämnad promemoria, för vars
innehåll jag torde få närmare redogöra i det följande, har tullmedelsinkomsten
för innevarande budgetår uppskattats till 175 miljoner kronor
eller 15 miljoner kronor mera än som av riksräkenskapsverket antagits vid
framläggandet av här ifrågavarande beräkning. Försiktigheten synes mig
bjuda, att man räknar med något lägre tulluppbörd under maj och juni än
som förutsatts vid generaltullstyrelsens uppskattning. Man torde dock med
visshet kunna påräkna en behållning i kassafonden vid budgetårets slut å
åtminstone 120 miljoner kronor.

Utgifterna.

I statsverkspropositionen slutar skattebudgetens utgiftssida på
ett sammanlagt belopp av 1,167.72 miljoner kronor, därav under verkliga utgifter
1,080.49 miljoner kronor och under utgifter för kapitalökning 87.23
miljoner kronor. Av det å skattebudgeten uppförda beloppet hänföra sig
1,003.35 miljoner kronor till allmänna skattebudgeten och alltså 164.37 miljoner
kronor till specialbudgeter.

Kungl. Maj:ts proposition nr 324.

Allmänna skattebudgeten.

Under riksdagens lopp har Kungl. Majit i särskilda propositioner
framlagt förslag om åtskilliga ändringar beträffande budgetens utgiftssida.
De viktigaste tilläggsförslagen äro följande.

Till statliga och kommunala beredskapsarbeten har i propositionen nr 300
äskats 4 miljoner kronor mera än som beräknats i statsverkspropositionen,
och det i propositionen nr 302 framlagda anslagsäskandet för reservarbeten,
kontantunderstödsverksamhet m. m. innebär en höjning av 2 miljoner kronor
utöver det i statsverkspropositionen för motsvarande ändamål beräknade
beloppet. I propositionen nr 212 hava äskats anslag till civilt luftskydd
med ett sammanlagt belopp av 2.44 miljoner kronor och i propositionen nr
323 anslag till statlig lagerhållning med 2 miljoner kronor. I statsverkspropositionen
voro medel för dessa ändamål icke beräknade. Sedan Kungl.
Majit i statsverkspropositionen under sjunde huvudtiteln beräknat ett förslagsanslag
å 8 miljoner kronor till provisorisk avlöningsförstärkning åt vissa
befattningshavare till den del denna förstärkning icke hänförde sig till
affärsverken, hava definitiva förslag örn anslag för berörda ändamål framlagts
i propositionerna nr 196 och 280, innebärande ett sammanlagt anslagsbelopp
av 9.54 miljoner kronor eller alltså 1.54 miljon kronor mer än som
i statsverkspropositionen beräknats. Anslaget till bidrag till folkpensionering
och invalidunderstöd m. m. har i propositionen nr 279 upptagits till
0.60 miljon kronor mera än i statsverkspropositionen. Till reparation av
ångpannorna å pansarskeppet Oscar II har i propositionen nr 198 äskats 0.40
miljon kronor.

Anslagen till karolinska sjukhuset och till serafimerlasarettet hava i propositionen
nr 272 föreslagits skola höjas utöver vad i statsverkspropositionen
upptagits med 0.17 miljon respektive 1.57 miljon kronor. Härvid är emellertid
att märka att det förutsatts, att inkomster vid sjukhuset och lasarettet
skola till belopp av respektive 0.24 och 1.89 miljon kronor upptagas till redovisning
å riksstatens inkomstsida.

Bland de föreslagna anslagsnedsättningarna må följande särskilt framhållas.

Den till riksdagen avlåtna propositionen nr 270, innefattande förslag till
lönereglering för folk- och småskollärare m. m., innebär, att de anslag som
äskas i denna proposition sänkas med sammanlagt 2.01 miljoner kronor
under vad i statsverkspropositionen för motsvarande ändamål beräknats. I
propositionen nr 271, angående lönereglering för lärare vid de allmänna läroverken
m. fl. statliga undervisningsanstalter m. m., framlagda anslagsberäkningar
hava likaledes medfört en nettominskning under statsvcrkspropositionens
beräkningar, belöpande sig till 0.34 miljon kronor. Till avlöningar
vid länsstyrelserna har i propositionen nr 178 äskats 0.35 miljon kronor
mindre än som beräknats i statsverkspropositionen.

övriga av Kungl. Majit föreslagna ändringar beträffande den allmänna
skattebudgetens utgiftssida, vilka äro av mindre storleksordning, skulle vid
bifall resultera i en nettoökning av 0.47 miljon kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 324.

Den totala nettoökningen av allmänna skattebudgetens utgiftssida skulle
vid bifall till berörda förslag uppgå till 12.49 miljoner kronor.

Beträffande Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen och i särskilda propositioner
framlagda förslag har riksdagen i flertalet fall redan fattat beslut.
I vissa fall bär riksdagen anvisat anslag å allmänna skattebudgeten
till högre belopp än det av Kungl. Maj:t föreslagna eller å riksstaten uppfört
anslag, som icke varit upptagna i budgetförslaget. Bland dylika utgiftsökningar
må nämnas, att riksdagen beslutat att anslaget till inköp av gatsten
å 4 miljoner kronor, vilket enligt statsverkspropositionen skulle till ett belopp
av 3 miljoner kronor bestridas av automobilskattemedel, skall till allenast
2 miljoner kronor utgå av dylika medel, i följd varav allmänna skattebudgeten
ökats med 1 miljon kronor. Vidare har riksdagen i anledning av
propositionen nr 224 angående restitution till Stockholms högskola av erlagd
arvsskatt för ändamålet anvisat ett anslag å 205,700 kronor. Ytterligare har
riksdagen höjt det i statsverkspropositionen äskade anslaget till åtgärder till
förebyggande och hävande av invaliditet med 125,000 kronor. A andra sidan
har riksdagen bemyndigat Kungl. Maj:t att till bidrag till anordnande av
skolbarnsbespisning disponera högst 200,000 kronor av de margarinaccismedel,
som influtit före den 1 juli 1935, för vilket ändamål anslag å nämnda
belopp upptagits i riksstatsförslaget. I detta sammanhang må vidare nämnas,
att riksdagen i samband med beslut om nedsättning av räntan å lån
från fiskerilånefonden, förutsatt att av det i statsverkspropositionen äskade
och av riksdagen beviljade anslaget till kapitalökning för nämnda fond ett
belopp av 45,000 kronor utöver vad i statsverkspropositionen beräknats skall
täckas av andra statsinkomster än lånemedel. Inberäknat detta belopp medföra
av riksdagen beslutade ändringar beträffande allmänna skattebudgetens
utgiftssida en nettoökning å 1.51 miljon kronor i förhållande till Kungl. Maj:ts
i statsverkspropositionen och i särskilda propositioner framlagda anslagsäskanden.

Hänsyn bör jämväl tagas till vissa andra ändringar av budgetförslagets
utgiftssida, beträffande vilka förslag torde böra framläggas
i detta sammanhang eller vilka eljest påkallas vid ett förnyat övervägande
av statsregleringen för nästa budgetår.

I statsverkspropositionen hava anslagen till dyrtidstillägg beräknats med
utgångspunkt från de procenttal, som tillämpas vid en levnadskostnadsindex
av 158. Ifrågavarande kostnader synas numera böra uppskattas efter en
levnadskostnadsindex av 164. Den härav föranledda utgiftsstegringen för
de under huvudtitlarna II—XI i statsverkspropositionen och i propositionerna
nr 76, 270 och 271 äskade dyrtidstilläggsanslagen belöper sig enligt
verkställda beräkningar till sammanlagt 8.43 miljoner kronor. I det följande
gör jag hemställan om ändringar i tidigare gjorda anslagsäskanden
för dyrtidstillägg, i den mån förslag härom ansetts böra framläggas i förevarande
sammanhang.

Enligt vad från riksgäldskontoret inhämtats, har man att förvänta minskade
utgifter för räntor å statsskulden m. m. med 2.26 miljoner kronor. Hu -

Kungl. Maj.ts proposition nr 324.

vudtiteln för riksdagen och dess verk m. m. torde komma att minska med
0.66 miljon kronor, huvudsakligen beroende på att det i statsverkspropositionen
beräknade anslaget till reparations- och ändringsarbeten m. m. beträffande
riksdagshuset lärer bortfalla.

Här berörda förändringar medföra en nettoökning av allmänna skattebudgetens
utgiftssida med 5.51 miljoner kronor.

Den totala nettoökning av allmänna skattebudgetens utgiftssida under angivna
tre huvudrubriker, varmed man nu har att räkna, uppgår sålunda till
(12.49 + 1.51 + 5.51 =) 19.51 miljoner kronor.

Specialbudgeter.

I propositionen nr 284 angående prisreglerande åtgärder på jordbrukets
område har anslaget till avsättning till fonden för mötande av förluster å
spannmålsregleringen äskats med allenast 3 miljoner kronor eller med 7
miljoner kronor lägre belopp än det i statsverkspropositionen beräknade.
Denna förändring har betingats av sänkning av veteavgiften.

I statsverkspropositionen har under sjunde huvudtiteln beräknats ett förslagsanslag
av 40,000 kronor till avsättning till jordbrukskassetillsynens
fond, varemot svarar en beräknad inkomst av bidrag till jordbrukskassetillsynen
å samma belopp. Sedermera har i propositionen nr 252 äskats dels
ett anslag till avsättning till jordbrukskassetillsynens fond av 12,000 kronor,
dels ock ett anslag till förstärkning av jordbrukskassetillsynens fond av
48,000 kronor. Det förra anslaget, som numera av riksdagen anvisats, är avsett
för överförande till nämnda fond av å riksstatens inkomstsida redovisat
bidrag från jordbrukskasserörelsen till kostnaderna för jordbrukskassetillsynen.
Det senare anslaget, som jämväl av riksdagen anvisats, utgör det
tillskott från allmänna skattebudgeten som nu, med hänsyn till storleken
av jordbrukskasserörelsens eget bidrag, beräknas erforderligt för täckande
av omförmälda tillsynskostnader. Den ökade belastningen av allmänna skattebudgeten
motväges av minskat medelsbehov å nionde huvudtitelns anslag
till förvaltningsbidrag till jordbrukskasserörelsen.

I statsverkspropositionen har vidare under sjunde huvudtiteln beräknats
ett förslagsanslag av 60,000 kronor till avsättning till fondinspektionens
fond. Anslaget är avsett för överförande av de å riksstatens inkomstsida redovisade
bidragen till täckande av kostnaderna för fondinspektionen. Sedan
numera genom kungörelsen den 22 januari 1937, nr 17, förordnats örn viss
sänkning av nämnda bidrag, kan inkomsten av desamma beräknas till 45,000
kronor oell överföringsanslaget alltså nedsättas till detta belopp.

Inkomsterna.

Statsverkspropositionens inkomstsida.

I statsverkspropositionen utvisar skattebudgetens inkomstsida en summa
av 1,167.72 miljoner kronor. Härav hänföra sig 97 6.96 miljoner kronor till
egentliga statsinkomster och 161.34 miljoner kronor till inkomster av statens

Kungl. Maj:ts proposition nr 324-

produktiva fonder. Riksbanksvinsten är upptagen till 1 miljon kronor. Under
rubriken I anspråk tagna kapitaltillgångar upptages i riksstatsförslaget
det belopp om 28.40 miljoner kronor, vilket betingats av förslaget, att statens
förluster å spannmålsföreningens verksamhet nu skulle slutligt regleras.

Bland de under egentliga statsinkomster ingående skatterna beräknas inkomst-
och förmögenhetsskatten giva 200 miljoner kronor, därvid föreslagits
att skatten skall uttagas med 170 procent av grundbeloppen eller samma procenttal
efter vilket skatten uttages under innevarande budgetår. Budgetförslaget
räknar vidare med att särskild skatt å förmögenhet samt extra inkomstoch
förmögenhetsskatt skola utgå jämväl för år 1937 enligt samma huvudgrunder
som för innevarande budgetår. Dessa skatter hava i riksstatsförslaget
beräknats till respektive 15 miljoner kronor och 27.5 miljoner kronor. Förslag
till författningar i ämnet hava underställts riksdagen i propositionerna
nr 31 och 32, vilka förslag riksdagen ännu icke förehaft till prövning. I utjämningsskatt
beräknas 12 miljoner kronor. Stämpelmedlen äro upptagna
till 63 miljoner kronor. I automobilskattemedel beräknas inflyta 106 miljoner
kronor. Tullmedlen äro upptagna till 160 miljoner kronor, accis å margarin
och vissa andra fettvaror till 15 miljoner kronor, tobaksskatten till 90 miljoner
kronor. I rusdrycksmedel beräknas sammanlagt 169 miljoner kronor.
I propositionen nr 176 har framlagts förslag avseende fortsatt tillämpning
under nästkommande budgetår av gällande grunder i fråga om omsättnings-
och utskänkningsskatt å spritdrycker; riksdagen har bifallit detta
förslag.

Under rubriken uppbörd i statens verksamhet beräknades i statsverkspropositionen
bland annat avgifter för täckande av förluster å spannmålsregleringen
till 10 miljoner kronor, vilken intäkt över ett under nionde huvudtiteln
uppfört förslagsanslag skall omföras till fonden för mötande av förluster å
spannmålsregleringen.

Inkomsterna från statens affärsverksamhet upptagas i statsverkspropositionen
till sammanlagt 123.04 miljoner kronor, därav för postverket 19 miljoner
kronor, för telegrafverket 35 miljoner kronor, för statens järnvägar 32
miljoner kronor, för statens vattenfallsverk 21 miljoner kronor, för domänverket
16 miljoner kronor och för statens reproduktionsanstalt 35,000 kronor.
Vid beräknande av dessa överskott har beträffande utgifter för dyrtidstillägg
förutsatts, att dyrtidstilläggen skulle utgå efter en levnadskostnadsindex
av 158.

Såsom överskott å statens allmänna fastighetsfond har i statsverkspropositionen
upptagits ett belopp av 7.8 miljoner kronor.

Under rubriken Fonden för statens aktier har för Luossavaara-Kiirunavaara
aktiebolag beräknats, att ett belopp av 13.50 miljoner kronor skall för budgetåret
1937/1938 tillföras statsverket i inkomst från bolaget.

Statens utlåningsfonder beräknas lämna ett sammanlagt överskott av 14.46
miljoner kronor.

Kungl. Maj.ts proposition nr 324-

Ny beräkning av vissa inkomsttitlar.

Under förhandenvarande förhållanden har jag ansett lämpligt att på nuvarande
skede av budgetbehandlingen upptaga spörsmålet om inkomstberäkningarna
till förnyat bedömande.

För att erhålla material för ett dylikt bedömande har jag, i likhet med vad
som skett föregående år, anmodat cheferna för vederbörande verk och företag
att till mig inkomma med förnyade beräkningar rörande den sannolika
avkastningen för nästa budgetår av följande inkomsttitlar i riksstaten, nämligen
stämpelmedel, tullmedel, accis å silke, tobaksskatt, de olika rusdrycksmedelstitlarna,
fyr- och båkmedel samt överskotten å de fem stora affärsverken
och å statens under statskontorets förvaltning stående utlåningsfonder.
Härjämte har jag hos riksgäldsdirektören begärt ny beräkning beträffande
riksgäldskontorets inkomster. För den sedvanliga kontrollräkningen av inkomst-
och förmögenhetsskatten har jag låtit införskaffa material från taxeringsnämndsordförandena
i riket.

Enligt de mottagna svaren skulle anledning till sänkning föreligga
beträffande överskotten å postverket med 1.80 miljon kronor, å telegrafverket
med 2.50 miljoner kronor, å statens järnvägar med 3 miljoner kronor och å
domänverket med 0.50 miljon kronor samt beträffande statens utlåningsfonder
med netto 0.54 miljon kronor. Höjningar hava däremot föreslagits
med 3 miljoner kronor för stämpelmedlen, med 2 miljoner kronor
beträffande tobaksskatten samt med 1 miljon kronor för envar av inkomsttitlarna
brännvinstillverkningsskatt, rusdrycksförsäljningsmedel från partihandelsbolag
samt omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker; härtill
kommer en obetydlig höjning av riksgäldskontorets under titeln övriga
diverse inkomster redovisade medel.

Rörande beräkningen av de särskilda inkomsttitlarna ber jag få anföra följande.

I statsverkspropositionen har, som nämnts, den statliga inkomst- och
förmögenhetsskatten beräknats till 200 miljoner kronor. Härvid
har antagits att 1937 års taxering skall, i jämförelse med fjolårets, utvisa en
genomsnittlig stegring av det sammanlagda beskattningsbara beloppet för
enskilda skattskyldiga med inemot 11 procent och för aktiebolagen med ungefär
13 procent. En bearbetning av det från taxeringsnämndsordförandena
hittills inkomna materialet, som för såväl enskilda skattskyldiga som aktiebolag
omfattar ungefär 40 procent av det totala beskattningsbara beloppet,
utvisar emellertid en genomsnittlig stegring av det beskattningsbara beloppet
för enskilda med endast 4 å 5 procent, varemot aktiebolagens sammanlagda
beskattningsbara belopp visar en genomsnittlig stegring av 20 å 25
procent.

Med utgångspunkt från de genomsnittliga skattesatser som antagits i
statsverkspropositionen skulle härav följa, att den debiterade skatten skulle
uppgå till ett inemot 5 miljoner kronor lägre belopp än vad i statsverkspropositionen
beräknats. Då man emellertid nu torde vara berättigad att räkna

Kungl. Maj:ts proposition nr 324.

med en något högre inflytandeprocent samt något lägre belopp för restitutioner
än som vid tidpunkten för framläggandet av statsverkspropositionen
syntes motiverat och då därjämte anledning finnes att räkna med möjligheten
av att den på grund av det tillgängliga taxeringsmaterialet verkställda
uppskattningen är i underkant, torde riksstatsförslagets siffra 200 miljoner
kronor för den statliga inkomst- och förmögenhetsskatten kunna bibehållas
oförändrad.

Under angivna omständigheter saknas tydligen även anledning till ändring
av den beräknade inkomsten av särskild skatt å förmögenhet, extra inkomstoch
förmögenhetsskatt samt utjämningsskatt.

Stämpel medlen äro i riksstaten för löpande budgetår upptagna med

63 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket uppskattar, såsom framgår av
verkets i det föregående återgivna beräkning rörande utfallet av löpande
statsreglering, avkastningen av stämpelmedlen för innevarande budgetår till

64 miljoner kronor. I betraktande av att generalpoststyrelsen hittills under
budgetåret till statskontoret inlevererat sammanlagt 59.9 miljoner kronor synes
denna uppskattning av stämpelmedelsavkastningen framstå såsom försiktig.

I den från generalpoststyrelsen överlämnade nya förslagsberäkningen uppskattas
stämpeluppbörden genom postverket under nästkommande budgetår
till i runt tal 65 miljoner kronor. Den stämpeluppbörd genom länsstyrelserna
som kan tillkomma torde icke böra föranleda en ytterligare uppräkning.
Under åberopande härav föreslår jag, att inkomsttiteln stämpelmedel för
nästa budgetår beräknas till 65 miljoner kronor.

I fråga örn beräkningen av tullmedlen har i en av generaltulldirektören
till mig överlämnad promemoria anförts i huvudsak följande.

Den debiterade uppbörden av tullmedel under juli—april månader av budgetåret
1936/1937 har uppgått till i ruut tal 148 miljoner kronor. Restitutionerna
av tullmedel under samma tid hava belöpt sig till omkring 8 miljoner
kronor. För återstående delen av budgetåret torde beloppen kunna uppskattas
till respektive 36 miljoner och 1 miljon kronor. Uppbörden av tullmedel
under innevarande budgetår i avrundat tal skulle således uppgå till 184 miljoner
kronor brutto eller efter avdrag av beräknade restitutioner, 9 miljoner
kronor, till 175 miljoner kronor, utgörande 23 miljoner kronor mera än vad
inkomsten av tullmedel upptagits till i riksstaten för budgetåret 1936/1937,
nämligen 152 miljoner kronor.

Tullmedelsinkomsten för innevarande budgetår, sådan den nu beräknats,
visar ett avsevärt högre belopp än tullmedelsuppbörden för nästföregående
budgetår, vilken uppgick till allenast 155 miljoner kronor. En jämförelse
månad för månad av de båda budgetåren giver emellertid vid handen, att
uppbördssiffran för flera av det löpande budgetårets tilländagångna tio månader
icke ligger mera väsentligt över motsvarande siffra för budgetåret 1935/
1936; den starka stegringen i uppbörden hänför sig huvudsakligen till de senaste
tre månaderna, då uppbördssiffrorna voro osedvanligt höga. Sålunda
belöpte bruttouppbörden av tullmedel för sistförflutna februari, mars och
april månader sig till respektive 13.6, 16.3 och 19.1 miljoner kronor mot 11.4,
13.4 och 13.5 miljoner kronor samma månader i fjol. Det onormalt höga
läge, vari tullmedelsinkomsterna för närvarande befinna sig, kan därför antagas
vara endast mera tillfälligt och sannolikt icke komma att bestå någon

Kungl. Maj.ts proposition nr 324-

längre tid efter nuvarande importsäsongs avslutande. Likväl torde knappast
behöva befaras, att tullmedelsuppbörden skall nästinstundande budgetår
komma att nedgå under uppbördsnivån för de sju första månaderna av innevarande
budgetår, således innan den osedvanliga stegringen i uppbörden inträdde.
Med denna utgångspunkt bör bruttouppbörden av tullmedel för budgetåret
1937/1938 kunna uppskattas till i runt tal 168 miljoner kronor.

Restitutionerna av tullmedel hava under budgetåret 1935/1936 belöpt sig
till omkring 6 miljoner kronor. Under juli—april månader av budgetåret
1936/1937 Lava de, såsom ovan nämnts, uppgått till omkring 8 miljoner kronor;
och för hela innevarande budgetår kunna de, efter vad förut sagts, beräknas
till omkring 9 miljoner kronor. Med hänsyn jämväl till vad ovan
anförts beträffande storleken av bruttouppbörden för budgetåret 1937/1938
synes beloppet för restitutionerna av tullmedel under sistnämnda budgetår
kunna upptagas till 8 miljoner kronor.

Ett belopp av 160 miljoner kronor skulle följaktligen utgöra det nettobelopp,
med vilket tullmedel, såvitt nu kan bedömas, torde kunna förväntas
inflyta under budgetåret 1937/1938. Härvid har bortsetts från sådana å tulluppbörden
inverkande större förändringar i gällande tullsatser eller mera
genomgripande nya importregleringsåtgärder, som kunna komma att vidtagas.
Beloppet överensstämmer med vad i årets statsverksproposition föreslagits
böra i riksstatsförslaget uppföras som inkomst av tullmedel.

Beträffande beräkningen av tullinkomsten under löpande budgetår bär
jag redan uttalat mig. Uppskattningen av nästföljande budgetårs tulluppbörd
bygger på utvecklingen under tiden juli 1936—januari 1937, alltså den del
av innevarande budgetår som ej beröres av vårens extraordinära ökning av
uppbörden. Då anledning icke föreligger att räkna med att uppbörden nu
omedelbart skall pressas tillbaka till sin tidigare nivå, synes det möjligt att
beräkna tulluppbörden något högre än som skett i den här återgivna promemorian,
eller, förslagsvis, till 165 miljoner kronor. Med hänsyn till den osäkerhet
som vidlåder denna uppskattning saknas anledning att vid det slutliga
bestämmandet av det belopp, varmed inkomsttiteln skall upptagas i
riksstaten, särskilt beakta den ökning av tullinkomsterna å 1.05 miljon
kronor, som skulle inträda vid bifall till propositionen nr 321 med förslag
till, bland annat, viss spritimport från Estland.

I anslutning till vad som från Tobaksmonopolets sida ifrågasatts anser jag,
att avkastningen av tobaksskatten för nästa budgetår bör kunna upptagas
till 92 miljoner kronor eller 2 miljoner kronor mera än det i statsverkspropositionen
beräknade beloppet.

Chefen för kontrollstyrelsen har föreslagit uppräkning av inkomsten avbränn
vin still ver kningsskatten med 1 miljon kronor till 16.5
miljoner kronor. Mot denna beräkning torde i och för sig intet vara att erinra.
Emellertid har ämbetsverkets chef samtidigt omförmält, att det sistnämnda
beloppet kunde, på sätt närmare angåves i kontrollstyrelsens yttrande
till chefen för finansdepartementet den 14 april 1937, påverkas av viss ifrågasatt
spritimport. Styrelsens nämnda yttrande avsåg det i det föregående redan
berörda förslag till överenskommelse mellan Sverige, Estland och Finland
rörande förhindrande av spritsmuggling m. m., vilket sedermera förelagts
riksdagen i propositionen nr 321. 1 händelse av bifall till berörda pro -

Kungl. Maj:ts proposition nr 324.

position torde brännvinstillverkningsskatten för nästa budgetår kunna beräknas
undergå en minskning med 1.65 miljon kronor, eller samma belopp varmed
tullinkomsterna skulle ökas. Inkomsttiteln torde med hänsyn härtill
ej böra upptagas högre än 15 miljoner kronor. Enligt vad chefen tor
kontrollstyrelsen föreslagit, torde däremot omsättnings- och utskänkningss
ka tten å spritdrycker böra höjas med 1 miljon
kronor till 93 miljoner kronor. Rusdrycksförsäljningsmedlen
från partihandelsbolag ha av chefen för kontrollstyrelsen uppskattats
till 13 miljoner kronor. Enligt uppgift från aktiebolaget Vin- och spritcentralen
räknar bolaget emellertid med en inleverans på 14.5 miljoner kronor,
till vilken siffra det i statsverkspropositionen upptagna beloppet å 12 miljoner
kronor sålunda torde böra höjas.

I propositionen nr 138 har Kungl. Maj:t inhämtat riksdagens yttrande över
ett förslag till kungörelse om ändring i vissa delar av kungörelsen den 15 juni
1934 (nr 306) angående handel med farmacevtiska specialiteter. Ändringarna
avse nya och höjda avgifter för kontrollen över nämnda handel i syfte att —
såsom förutsatts vid kungörelsens tillkomst — kontrollkostnaderna må helt
täckas av inflytande avgifter. Sedan riksdagen anslutit sig till detta förslag,
torde intäkterna av ifrågavarande avgifter, vilka redovisas å riksstatens inkomstsida
under titeln avgifter för kontroll å handeln med
farmacevtiska specialiteter, kunna höjas från i statsverkspropositionen
beräknat belopp av 21,000 kronor till 50,000 kronor.

I propositionen nr 314 angående anordnande av provisoriska sekundärsjukhus
inom den statliga sinnessjukvården har uppgivits att inkomsterna
av ifrågavarande sekundäravdelningars drift beräknats uppgå till i avrundat
tal 100,000 kronor. Med detta belopp skulle alltså de i riksstaten beräknade
inkomsterna vid statens sinnessjukhus kunna höjas.
Emellertid har i samma proposition äskats riksdagens medgivande till att
de för nästa budgetår anvisade anslagen till avlöningar och omkostnader vid
statens sinnessjukhus må disponeras för uppehållande av provisoriska sekundärsjukhus.
Då kostnaderna härför uppskattats till omkring 180,000 kronor,
för vilkas täckande alltså särskilda medel icke skulle anvisas å riksstaten,
har jag icke ansett mig böra tillstyrka nyssberörda jämkning i det i statsverkspropositionen
beräknade inkomstbeloppet.

I statsverkspropositionen har under titeln bidrag till bank- och
fondinspektionen beräknats ett belopp av 170,000 kronor, därav
70,000 kronor skulle utgöra bidrag till bankinspektionen, 60,000 kronor bidrag
till fondinspektionen och 40,000 kronor bidrag till jordbrukskassetillsynen.
Bidragen till fondinspektionen torde numera böra beräknas till 45,000 kronor.
Av jordbrukskasserörelsens egna medel skall, såsom likaledes förut
omförmälts, under nästkommande budgetår beräknas ett bidrag till jordbrukskassetillsynen
å allenast 12,000 kronor. På grund härav och då anledning
till ändring beträffande bidragen till bankinspektionen icke synes
föreligga, torde inkomsttiteln bidrag till bank- och fondinspektionen böra i
riksstaten för budgetåret 1937/1938 upptagas med ett belopp av 127,000 kro -

nor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 324.

I propositionen nr 272 angående lönereglering för personalen vid serafimerlasarettet
och karolinska sjukhuset m. m. har förutsatts, att inkomsterna vid
karolinska sjukhuset skola redovisas å riksstatens inkomstsida. Mot detta
förslag har jag intet att erinra. Under avdelningen uppbörd i statens verksamhet
torde därför nu böra uppföras en titel, benämnd inkomster vid
karolinska sjukhuset. I anslutning till de i nämnda proposition
framlagda beräkningarna torde under denna titel böra för budgetåret 1937/
1938 upptagas ett belopp av 244,000 kronor.

I samma proposition har vidare förutsatts att å riksstatens inkomstsida under
avdelningen uppbörd i statens verksamhet skall uppföras en inkomsttitel,
å vilken redovisas de vid serafimerlasarettet inflytande inkomsterna. Beträffande
beräkningen av intäkterna å denna titel har karolinska sjukhusets direktion
framlagt förslag, för vilket finnes närmare redogjort i nämnda proposition
(sid. 129 o. f.). Enligt detta förslag beräknas inkomsterna vid serafimerlasarettet
för budgetåret 1937/1938 uppgå till 1,892,110 kronor. Förslaget
utgår från att en viss höjning av vårdavgifterna vid lasarettet företages
och att de höjda avgifterna skola kunna tillämpas från och med den
1 juli 1937. Den inkomstökning, som därigenom skulle tillföras lasarettet,
har beräknats till omkring 127,000 kronor. I nämnda proposition har chefen
för ecklesiastikdepartementet anfört, att Kungl. Majit torde i sinom tid
taga under närmare omprövning det av direktionen framlagda förslaget till
höjning av vårdavgifterna, att vid inkomstkalkylerna för nästa budgetår direktionens
ifrågavarande förslag emellertid syntes kunna tagas till utgångspunkt,
samt att departementschefen ingen väsentligare erinran hade att framställa
mot direktionens beräkningar av inkomsterna. I anslutning härtill
tillstyrker jag, att riksstaten kompletteras med en inkomsttitel, benämnd
inkomster vid serafimerlasarettet, samt att under denna
titel för budgetåret 1937/1938 beräknas ett belopp av i runt tal 1,900,000
kronor.

I propositionen nr 284 angående prisreglerande åtgärder på jordbrukets
område har uppgivits att intäkterna av veteavgift m. m. för nästa budgetår
icke beräknas inflyta med högre belopp än 3 miljoner kronor mot i statsverkspropositionen
upptagna 10 miljoner kronor. I anslutning till denna
förnyade beräkning gör jag i det följande hemställan om att inkomsttiteln
avgifter för täckande av förluster å spannmåls regleringen
i riksstaten för budgetåret 1937/1938 upptages med 3 miljoner
kronor.

I riksstatsförslaget är inkomsten av totalisato miedel för budgetåret
1937/1938 beräknad till 1 miljon kronor. Kungl. Majit bär den 16 april
1937 beslutat viss ändring i fördelningen mellan staten och travsportorganisationerna
av vid travtävlingar inflytande totalisatormedel. Enligt verkställd
utredning skulle, därest den nya fördelningen tillämpats vid travtävlingarna
under år 1936, statens andel i omsättningssummorna hava minskats med i
runt tal 125,000 kronor. Då emellertid statsverkets behållna inkomst å förevarande
titel för budgetåret 1935/1936 utgjort omkring 1,140,000 kronor,

Kungl. Maj:ts proposition nr 324.

torde nämnda ändring av fördelningen av totalisatormedlen icke böra föranleda
minskning av det i riksstatsförslaget under förevarande titel beräknade
beloppet.

Enligt de av riksgäldsdirektören avgivna beräkningarna skulle de riksgäldskontorets
inkomster, vilka redovisas under inkomsttiteln Övriga diverse
inkomster och vilka i statsverkspropositionen beräknats till
39,400 kronor, nu böra uppskattas till ett något högre belopp eller 55,000 kronor.
Då förevarande inkomsttitel sedvanligen användes för avjämning av
riksstatens inkomstsida, torde hänsyn till nämnda ökning icke behöva tagas
i förevarande sammanhang.

I sitt den 13 november 1936 avgivna förslag till beräkning av postverkets
inkomstöverskott för budgetåret 1937/1938 föreslog generalpoststyrelsen,
att detta överskott skulle i riksstaten för nämnda budgetår upptagas till
18.7 miljoner kronor. Vid verkställandet av de beräkningar, varpå generalpoststyrelsen
grundade detta sitt förslag, hade styrelsen utgått från de allmänna
förutsättningarna, att poströrelsen skulle fortsätta att förete en viss
uppgång samt att, vad driftkostnaderna anginge, inga väsentliga rubbningar
skulle inträda i den dåvarande prisnivån.

I yttrande över generalpoststyrelsens förenämnda förslag uttalade riksräkenskapsverket,
att ämbetsverket ansett sig kunna räkna med en sådan stegring
av postverkets till den egentliga poströrelsen hänförliga bruttoinkomster
i allmänhet, att kompensation vunnes för såväl bortfallande tillfälliga inkomster
som med postverksrörelsens ökning förenade ofrånkomliga utgiftshöjningar.
Riksräkenskapsverket hemställde i enlighet därmed, att i riksstatsförslaget
för budgetåret 1937/1938 inkomsten av postverket skulle uppföras
med 20 miljoner kronor, d. v. s. samma belopp som i riksstaten för budgetåret
1936/1937.

Mot de synpunkter, riksräkenskapsverket framfört, fann jag vid anmälan
av inkomstberäkningarna i statsverkspropositionen icke anledning till erinran.
Med hänsyn tagen till den kostnadsökning, vilken skulle inträda vid
bifall till det förslag örn provisorisk avlöningsförstärkning, vilket var avsett
att senare framläggas för riksdagen, blev emellertid postverkets överskott
i riksstaten för budgetåret 1937/1938 uppfört med 19 miljoner kronor.

I en av postverkets chef till mig överlämnad promemoria har nu rörande
beräkningen av inkomstöverskottet anförts följande:

I sin beräkning rörande inkomstöverskottet för budgetåret 1937/1938 hade
generalpoststyrelsen räknat med en bruttoinkomst av 92.7 miljoner kronor.
Enligt nu tillgängliga uppgifter rörande frankoteckensuppbörden visar denna
under årets fyra första månader en sådan stegring, att generalpoststyrelsen
numera anser sig — under förutsättning av oförändrat konjunkturläge intill
årets slut — kunna räkna med en höjning av bruttoinkomsterna till 93.2 miljoner
kronor.

Postverkets driftkostnadsstat för år 1937 har av Kungl. Majit fastställts
till 73,949,000 kronor. Härtill torde emellertid böra läggas ett av riksdagen
medgivet belopp av 51,000 kronor till skolsparverksamhet, varigenom driftkostnadsstatens
slutsumma utjämnas till 74,000,000 kronor.

Vid den förnyade beräkning av driftkostnaderna under år 1937, vilken

Kungl. Maj.ts proposition nr 324.

nu verkställts, har vederbörlig hänsyn tagits till det i propositionen nr 196
framlagda förslaget rörande provisorisk avlöningsförstärkning, varjämte dyrtidstilläggen
beräknats med iakttagande av att levnadskostnadsindex fastställts
till 161 för innevarande års andra kvartal samt att detsamma, enligt
givet direktiv, beräknats till 164 från och med den 1 juli 1937.

Den i propositionen nr 196 föreslagna avlöningsförstärkningen beräknas
medföra höjning av utgifterna under år 1937 för

ordinarie personal med c:a 700,000 kr. och
extra » » » » 100,000 » .

De till brevbärare och postbiträden m. fl. — d. v. s. den icke ordinarie personal
för vilken generalpoststyrelsen äger fastställa lön -— nu utgående ersättningsbeloppen
hava fastställts för tillämpning från och med den 1 juli
1935. Med hänsyn till de sedan sistnämnda tidpunkt inträdda höjningarna
av levnadskostnadsindex och den ökning av tjänstemännens löner, som torde
bliva en följd av propositionen nr 196, torde generalpoststyrelsen inom
den närmaste tiden bliva nödsakad att till avgörande upptaga frågan örn höjning
av ersättningen till sistberörda icke ordinarie personal. Härigenom beräknas
uppstå en ökad utgift av cirka 125,000 kronor under år 1937. Därjämte
synes nu böra räknas med en kostnad under år 1937 å 30,000 kronor,
avseende särskild ersättning till extra ordinarie personal såsom kompensation
för familjepensionsavdragen.

Kostnaderna för dyrtidstilläggen beräknas under här ovan angivna förutsättningar
komma att stiga med omkr. 400,000 kronor under år 1937.

I fråga örn titeln »diverse utgifter» tillkommer en numera av Kungl. Majit
beslutad, tillförene icke beräknad utgiftspost å 25,000 kronor.

Samtliga nu omförmälda, av Kungl. Majits och riksdagens beslut avhängiga
utgiftsökningar uppgå i runt tal till sammanlagt 1,400,000 kronor.

Härutöver måste emellertid, för så vitt nu kan bedömas, räknas med, att
utgifterna i vissa fall komma att bliva högre än enligt den fastställda driftkostnadsstaten.

Stegringen i posttrafiken har medfört, att ofrånkomliga krav föreligga på
förstärkning av personalen såväl vid de fasta som ambulanta postanstalterna.
Därjämte torde omkostnaderna för järnvägspostbefordringen icke kunna
hållas inom den tidigare beräknade ramen. Samtliga kostnadsökningar
av nu angivna anledningar beräknas uppgå till cirka 600,000 kronor.

Såsom belysande för poströrelsens ökning förtjänar framhållas, att medelsomslutningen
vid postanstalterna uppgått till följande belopp:

lia kvartalet 1935 ................ kronor 1,996,010,640,

lia » 1936 ................ » 2,236,286,119,

lia » 1937 ................ » 2,544,581,178.

ökningen från 1935 till 1936 utgör sålunda 12 procent och från 1936 till
1937 13.8 procent.

Enligt förestående beräkningar skulle alltså postverkets utgifter under år
1937 komma att ökas med cirka 2 miljoner kronor eller från 74 till 76 miljoner
kronor. Då inkomsterna här ovan beräknats stiga till 93.2 miljoner
kronor, skulle alltså inkomstöverskottet bliva 17.2 miljoner kronor.

Från såväl poststationsföreståndarnas som lant- och lådbrevbärarnas sida
hava yrkanden örn avlöningsförbättringar framställts. Förhandlingar i
detta ämne pågå för närvarande med representanter för lant- och lådbrevbärarna.
Örn tjänstemännen erhålla den i propositionen nr 196 föreslagna
avlöningsförstärkningen, torde det, enligt generalpoststyrelsens förmenande,

Kungl. Maj:ts proposition nr 324-

bliva ofrånkomligt att höja jämväl ersättningarna till nu ifrågavarande grupper
av funktionärer. Så snart förhandlingarna med förenämnda personalgrupper
slutförts, kommer generalpoststyrelsen att till Kungl. Maj:t inkomma
med anmälan och förslag. Därest härav föranledda utgiftsökningar av
Kungl. Majit godkännas, kommer överskottet alltså att i motsvarande mån
reduceras.

Med stöd av här återgivna beräkning av postverkets utgifter och under
tillbörligt hänsynstagande till den framtidsbedömning åt vilken riksräkenskapsverket
tidigare givit uttryck synes postverkets inkomstöverskott i riksstaten
kunna upptagas med 18 miljoner kronor.

Enligt inom telegrafstyrelsen verkställd uppskattning kan det överskott å
telegrafverkets verksamhet, som kan beräknas bliva inlevererat budgetåret
1937/1938, nu uppskattas till 32.60 miljoner kronor, vilket innebär
en minskning med 2.6 miljoner kronor i förhållande till den i statsverkspropositionen
framlagda beräkningen. Därvid har emellertid räknats med å
ena sidan en kostnadsökning å 0.70 miljon kronor för provisorisk avlöningsförstärkning
åt den kollektivavtalsavlönade telefonistpersonalen och
vissa andra extra tjänstemän, å andra sidan en inkomstminskning å i runt tal
1 miljon kronor, vilken skulle inträda vid bifall till en av telegrafstyrelsen
ingiven framställning om viss taxesänkning beträffande telefonväsendet. Båda
dessa förskjutningar framstå ännu såsom ovissa. Örn de med hänsyn därtill
i detta sammanhang lämnas åsido, bör inkomsttiteln i fråga upptagas med
34 miljoner kronor. Detta innebär i förhållande till statsverkspropositionen
en minskning på 1 miljon kronor, vilket ungefär motsvarar kostnadsökningen
till följd av förhöjda dyrtidstillägg. Beräkningen förutsätter en fortskridande
ökning av särskilt abonnemangs-, samtals- och radiolicensavgifterna,
vilken bereder kompensation för vissa andra, här ej särskilt nämnda utgiftsökningar.

I statsverkspropositionen beräknades den behållna inkomsten av statens
järnvägar för budgetåret 1937/1938 till 32 miljoner kronor. Chefen för
statens järnvägar har nu i en till mig ingiven promemoria uppskattat inkomsten
i fråga till 29 miljoner kronor, varvid hänsyn tagits, bland annat,
till den kostnadsökning å 2.70 miljoner kronor, som inträder vid en höjning
av levnadskostnadsindex från 158 till 164. Till närmare motivering av beräkningen
har till en början beträffande bruttoinkomsten anförts i huvudsak
följande.

1 järnvägsstyrelsens skrivelse den 2 december 1936 med förslag till beräkning
av den behållna inkomsten av statens järnvägar för budgetåret 1937/1938
hade för budgetåret i fråga sagda inkomst uppgivits till 35 miljoner kronor,
varav 9 miljoner kronor från malmbanan och 26 miljoner kronor från statens
järnvägar i övrigt. Förstnämnda delbelopp motsvarade den del av
malmbanans kassamässiga överskott, vilken jämlikt § 14 femte stycket av
1927 års malmavtal kunde betraktas såsom nied säkerhet intjänt överskott
för år 1937; återstående från malmbanan inflytande medel skulle reserveras
för täckning enligt sagda avtalsbestämmelse av eventuella framtida underskott.

Beträffande den av järnvägsstyrelsen meddelade förliandsberäkningen
hade styrelsen framhållit, att det trots de senaste månadernas gynnsamma

Kungl. Maj.ts proposition nr 324.

resultat icke ansetts rådligt räkna med ens någon retarderad förbättring.
Styrelsen hade alltså vid beräkningarna antagit, att den hösten 1936 uppnådda
relativt stora trafikvolymen komme att intill utgången av budgetåret
1937/1938 ungefärligen bibehållas, men ingen fortsatt förbättring därutöver
ernås.

Vid avgivande av ovan berörda beräkning hade styrelsen haft att tillgå
i viss mån preliminära uppgifter enligt bokföringen över inkomsternas och
utgifternas storlek t. o. m. oktober 1936. Resultaten för de fem ytterligare
månader, november 1936—mars 1937, vilka nu förelåge, visade att utvecklingen
i fråga örn inkomsterna hittills varit gynnsammare än som av styrelsen
sålunda antagits, såsom av följande tablå, omfattande senaste kända
sex månader, framginge.

Månad

Persontrafik

Godstrafik

Beräk-

nade

inkomster

Verk-

liga

inkomster

Skill-

nad

inkomster

Beräk-

nade

inkomster

Verk-

liga

inkomster

Skill-

nad

inkomster

Oktober 1936 ..........

November 1936 ........

5,510

4,680

7.080

5,200

4,450

5,880

T u
5,548
4,712
7,273
5,499
4,701
7,282

senta

+ 38

+ 32

+ 193
+ 299
+ 251
+ 1,402

1 kron
9,910

9.100

8.100
7,430
7,780
8,680

o r

10,092

9,126

8,712

7,781

8,692

9,507

+ 182
+ 26
+ 612
+ 351
+ 912
+ 827

December 1936..........

Januari 1937............

Februari 1937 ..........

Mars 1937 ..............

Summa

32,800

35,015

+ 2,215 51,000

53,910

+ 2,910

De ovan som beräknade angivna beloppen motsvarade den tidigare för år
1937 och budgetåret 1937/1938 antagna trafikomfattningen, vilken som
nämnt motsvarade den nivå, som nåtts hösten 1936. Föreliggande nya siffermaterial
visade alltså, att -— som redan antytts — utvecklingen fortfarande
varit gynnsam.

Särskilt kunde detta sägas gälla godstrafiken, vilken som alltid visat sig
mera konjunkturkänslig än persontrafiken och vars uppgång också varit
någorlunda jämn. Inkomstökningen i persontrafik åter hade till alldeles övervägande
del ernåtts under den i år för reselivet gynnsamt infallande påskhelgen
och kunde följaktligen icke i alls samma mån betraktas såsom tecken
på en varaktig förbättring. Tilläggas kunde, att i fråga örn Lapplandsnialmen
förbättringen varit särskilt markerad; härmed ökades emellertid
i huvudsak blott det för täckning av framtida underskott reserverade beloppet,
och ändringen i fråga vore alltså i förevarande sammanhang utan
större betydelse.

Vad järnvägsstyrelsen anfört i förenämnda skrivelse den 2 december 1936
angående nödvändigheten att vid förutberäkning av trafikinkomsterna iakttaga
stor försiktighet syntes numera få anses gälla i än högre grad. Från
olika håll förmäldes nämligen, att de industriella anläggningarnas kapacitet
vore fullt utnyttjad, och att ytterligare produktionsökning alltså krävde nybyggnad
eller åtminstone nyinstallation av maskiner. Det ville under sådana
omständigheter förefalla, som skulle eventuell ytterligare ökning av åtminstone
den tyngre godstrafiken å järnvägarna kunna försiggå blott långsamt.
Rådande osäkerhet på arbetsmarknaden vore givetvis också ett moment,
manande till försiktighet.

Vid sådant förhållande syntes det t. o. m. kunna ifrågasättas, huruvida
det kunde vara tillrådligt intaga samma principiella ståndpunkt som den

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 324.

Kungl. Maj:ts proposition nr 324.

i förenämnda skrivelse angivna, d. v. s. antaga, att den redan uppnådda
i förhållande till trafikomfattningen hösten 1936 ytterligare förstorade trafikvolymen
komme att intill utgången av budgetåret 1937/1938 ungefärligen
bibehållas. Trots vissa betänkligheter hade styrelsen emellertid ansett sig
kunna göra ett sådant antagande.

Under denna förutsättning hade inkomsterna för statens järnvägar exkl.
malmbanan beräknats under budgetåret 1937/1938 bliva följande.

Milj. kr.

Persontrafik ...................................... 77.5

Post .........................................!!!.’ 8.5

Godstrafik ....................................... 105.0

Övriga inkomster .................................. 2.6

Summa inkomster 193.6

innebärande ökning mot föregående beräkningar med 7.0 miljoner kronor.

Från den beräknade ökningen av bruttoinkomsten bör dragas i första hand
den utgiftsstegring som kan förväntas bli en direkt följd av trafikökningen.
Denna har i promemorian uppskattats till 1 miljon kronor. Härtill bör vid
beräkningen av nettot läggas kostnadsökningen i händelse av bifall till propositionen
nr 196 angående provisorisk avlöningsförstärkning, vilken för
tjänstemännens del beräknas sluta på 5.40 miljoner kronor. En ytterligare
kostnadsökning på 0.10 miljon kronor tillkommer för kompensation till
den extra ordinarie personalen för densamma från och med den 1 juli 1937
åliggande familjepensionsavdrag. Som redan omnämnts medför vidare omräkningen
av dyrtidstilläggen en beräknad utgiftsökning på 2.70 miljoner
kronor.

Slutligen erinras i promemorian örn följderna av den inträdda och fortgående
stegringen i materialpriserna. I kostnadsstaten äro utgifterna för lokbränsle
räknade efter 22 kronor per ton utländska stenkol. Emellertid har
konsumtionspriset ifråga redan höjts till 26: 50 kronor. För instundande

budgetår bör enligt promemorian räknas med en ytterligare höjning till
28: 50 kronor. Härav föranledd kostnadsökning beräknas till 1.60 miljon
kronor. Därtill är att lägga den ökning som kommer på övriga effekter,
särskilt sådana för verkstadsdriften erforderliga. Som bekant har stegringen
i varupriser varit särskilt stark i fråga örn järn- och trävaror; effekter
tillhörande dessa båda varugrupper utgöra av naturliga skäl en mycket stor
del av järnvägarnas totala materialkonsumtion. Kostnadsökningen för andra
materialier än lokbränsle till följd av denna prisstegring uppskattas i
promemorian till 3.80 miljoner kronor.

Följande utgiftsstegringar skulle alltså vara att förutse.

på''grund av Milj. kr.

Trafikökning ........................................ 1.00

Avlöningsförstärkning ............................. 5.40

Familjepensionsavdrag................................ 0.10

Höjd levnadskostnadsindex............................ 2.70

Ökat kolpris ........................................ 160

Ökade materialpriser i övrigt.......................... 3.80

Tillhopa 14.60

Kungl. Maj:ts proposition nr 324.

Härtill har i promemorian lagts dels den kostnadsökning å 0.70 miljon
kronor, som skulle inträda örn jämväl verkstads- och förrådsarbetarna bleve
delaktiga i den provisoriska avlöningsförstärkningen, dels den kostnadsökning
å 0.30 miljon kronor som bleve följden av bifall till förväntade krav örn
kompensation för familjepensionsavdrag till samma arbetargrupper. I promemorian
räknas alltså med en sammanlagd kostnadsökning å 15.60 miljoner
kronor. Detta belopp avser statens järnvägar i dess helhet. På den elektriskt
drivna malmbanan kommer, trots den stora trafiken, endast en relativt liten
del, vilken uppskattas till 0.80 miljon kronor. På statens järnvägar i övrigt
skulle alltså belöpa 14.80 miljoner kronor, vilket belopp lagt till kostnadsstatens
160.50 miljoner kronor ger en utgiftssumma av 175.30 miljoner kronor.

För statens järnvägar exklusive malmbanan erhållas alltså följande summor: -

Milj. kr.

Inkomster.......................................... 193.60

Utgifter............................................ 175.30

Överskott .......................................... 18.30

Den för malmbanan upptagna behållna inkomsten, 9 miljoner kronor, motsvarar
en transportmängd örn c:a 8 miljoner ton för Luossavaara-Kiirunavaara
Aktiebolag ensamt (ungefär 1929 års trafik). Med nu förefintlig och
planerad trafik synes i stället kunna räknas med överskottet 10.50 miljoner
kronor.

Summa för riksstaten beräkningsbart överskott skulle alltså, med ^beräknande
bland kostnaderna av de i promemorian medtagna ovissa utgiftsposterna
å sammanlagt 1 miljon kronor, uppgå till (18.30 + 10.50 =) 28.80
eller avrundat 29 miljoner kronor, d. v. s. ett 3 miljoner kronor lägre belopp
än som finnes upptaget i statsverkspropositionen.

I promemorian anföres ytterligare:

Förestående beräkning torde få anses inrymma större riskmoment än den
närmast föregående, för nära ett halvt år sedan verkställda beräkningen. För
det första är den högkonjunktur, vilken antagits komma att tillsvidare fortbestå,
särdeles markerad; inkomstökningen för statens järnvägar exkl. malmbanan
uppgår till gentemot 1936 5.9 miljoner kronor, och gentemot 1935 ej
mindre än 16.9 miljoner kronor. Härmed kan lämpligen jämföras stegringen
under senaste skedet av 1920-talets högkonjunktur, d. v. s. från 1927 till
toppåret 1929; denna uppgick till 12.4 miljoner kronor. Det synes i betraktande
av denna parallell ingalunda osannolikt, att för innevarande period kulmen
kan komma att passeras redan under loppet av instundande budgetår.

För det andra fortgår som bekant stegringen i materialpriser närmast
språngvis, och det är mycket möjligt, att ovan angivna till denna faktor hänförliga
kostnadsökning, trots att densamma nu förefaller mycket betydlig,
dock kan komma att visa sig för lågt beräknad.

Enär emellertid produktionsutvecklingen allt fortfarande dock är expansiv,
och intet påtagligt förebud örn en vändning till det sämre kunnat påvisas, vill
järnvägsstyrelsen icke påyrka att inkomsten av statens järnvägar i riksstaten
för budgetåret 1937/1938 upptages till lägre belopp än ovan angivna, 29
miljoner kronor.

Kungl. Majis proposition nr 324.

Mot den i promemorian sålunda framlagda beräkningen har jag ingen
annan erinran, än att i detta sammanhang torde böra bortses från kostnaden
för beredande av vissa i det föregående berörda löneförmåner åt verkstads- och
förrådsarbetare. Inkomsttiteln ifråga synes med beaktande härav böra upptagas
med 30 miljoner kronor.

Enligt från vattenfallsstyrelsen lämnad uppgift skulle anledning icke förefinnas
att nu vidtaga någon ändring av det belopp, 21 miljoner kronor, som
i statsverkspropositionen för budgetåret 1937/1938 beräknats såsom överskott
å statens vattenfallsverks verksamhet. Den ökning av
driftkostnaderna, som skulle bliva en följd av genomförandet av föreliggande
förslag rörande provisorisk avlöningsförstärkning och dyrtidstilläggets
beräknade höjning, antages kunna bliva kompenserad genom en motsvarande
inkomstökning. Mot denna beräkning har jag intet att erinra.

I enlighet med vad chefen för domänverket förordat torde överskottet av
domänverket böra sänkas med 0.50 miljon kronor under vad i statsverkspropositionen
upptagits.

I statsverkspropositionen har överskottet å statens allmänna fastighetsfond
beräknats till 7.8 miljoner kronor. Efter en närmare granskning
av de utav vederbörande myndigheter verkställda beräkningarna av
inkomster och utgifter å fastighetsfondens stat har i propositionen nr 221
med förslag till inkomst- och utgiftsstat för statens allmänna fastighetsfond
för budgetåret 1937/1938 m. m. föreslagits — med ändring av den i statsverkspropositionen
gjorda inkomstberäkningen — att inkomsttiteln statens
allmänna fastighetsfond skall i riksstaten för budgetåret 1937/1938 upptagas
med ett belopp av 7.9 miljoner kronor eller 100,000 kronor mera
än enligt statsverkspropositionen.

Beträffande överskotten å statens utlåningsfonder ha från
statskontoret och riksgäldskontoret föreslagits de ändringar, som framgå av
följande sammanställning:

Kungl. Maj:ts proposition nr 324.

Utlåningsfond	I 1937 års statsverks- proposition beräknade överskott kronor	Nu beräknade överskott kronor	ökning ( + ) Minskning (-) kronor
Statens bostadslånefond............................	475,000	600,000	+ 125,000
Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemed-lade, barnrika familjer ..........................	400,000	100,000	-300,000
Lånefonden för lantarbetarbostäder ................	5,000	2,000	- 3,000
Allmänna järnvägslånefonden......................	684,000	679,000	- 5,000
Lånefonden för anskaffning av motorvagnar m. m. åt enskilda järnvägar............................	47,000	41,000	- 6,000
Luftfartslånefonden................................	24,000	6,500	- 17,500
Statens sekundärlånefond för jordbrukare ..........	275,000	210,000	- 65,000
Egnahemslånefonden ..............................	8,500,000	8,600,000	+100,000
Arrendeegnahemsfonden............................	90,000	120,000	+ 30,000
Täckdikningslånefonden............................	110,000	100,000	- 10,000
Fiskerilånefonden..................................	130,000	115,000	- 15,000
Industrilånefonden ................................	70,000	60,000	- 10,000
Rederilénefonden..................................	560,000	200,000	-360,000
Summa	11,370,000	10,833,500	-536,500

Den betydande minskningen av överskottet å lånefonden för bostadsförsörjning
för mindre bemedlade, barnrika familjer är beroende på att lånerörelsen
hittills haft en väsentligt mindre omfattning än statens byggnadslånebyrå
ursprungligen räknat med. Minskningen av rederilånefondens
överskott är beroende på opåräknad förtidsinbetalning av utestående rederilån.

Mot de sålunda framlagda beräkningarna, enligt vilka överskotten å utlåningsfonderna
skulle minska med sammanlagt 536,500 kronor, har jag
intet att erinra. De i sammanställningen angivna inkomsttitlarna torde bora
upptagas i riksstaten med de föreslagna beloppen.

Reglering av spannmålsförlusterna.

I statsverkspropositionen har under utgifter för kapitalökning och rubrik
avbetalning å statsskulden för nästa budgetår äskats ett förslagsanslag av
39 miljoner kronor till avskrivning av lånekapital, anvisat åt svenska spannmålsföreningen.
Vidare ha äskats följande avskrivningsanslag, nämligen för
mötande av förluster å Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 12 miljoner kronor,
för amortering å vissa lån 2.5 miljoner kronor, för försvarsväsendets byggnader
3.8 miljoner kronor, för statens järnvägars lånekapital 4 miljoner kronor
samt för sparbanksförlusterna 10.1 miljoner kronor, eller sammanlagt
32.4 miljoner kronor. I föregående översikt har icke berörts trugan örn den
återverkan där angivna förändringar erhålla för beräkningen av avskriv -

Kungl. Maj:ts proposition nr 324.

ningsbehovet i anledning av förlusterna å spannmålsregleringen och om de
modifikationer som med hänsyn därtill kunna påkallas i här ifrågavarande
avskrivningsanslag, som i finansplanen erhållit karaktären av slutlig budgetregleringspost.

Till grund för anslagsäskandet till avskrivning av lånekapital, anvisat åt
svenska spannmålsföreningen, låg en beräkning av statens engagemang gentemot
spannmålsföreningen och svenska spannmålsaktiebolaget ävensom av
paräkneliga tillgångar för täckande av statens förluster å spannmålsregleringen.
Av bilaga 6 till utgifter för kapitalökning framgår, att nämnda engagemang
avsåg, såvitt rör spannmålsföreningen, ett belopp på 80.8 miljoner
kronor jämte vissa ränteposter m. m. samt beträffande spannmålsaktiebolaget
för tiden intill den 1 september 1937 ett belopp av 4.3 miljoner kronor.
Av sistnämnda belopp hänförde sig 1.66 miljon kronor till bolagets första
verksamhetsår, tiden 22 augusti 1935—31 augusti 1936. 2.65 miljoner kronor
utgjorde den uppskattade förlusten för bolagets andra verksamhetsår eller
tiden 1 september 1936 31 augusti 193/. I enlighet härmed beräknades

statens engagemang på grund av spannmålsregleringen uppgå till i runt tal
(80.8 + 4.3 ) 85.1 miljoner kronor, vartill kommo berörda ränteposter

m. m.

Tillgängen till medel för täckande av statens ifrågavarande engagemang
beräknades i statsverkspropositionen sålunda. Under budgetåren 1934/1935
och 1935/1936 hade i avgifter för täckande av förluster å spannmålsregleringen
influtit netto 6.35 respektive 9.11 miljoner kronor. För budgetåret
1936/1937 beräknades i dylika avgifter inflyta ytterligare eli belopp av 10
miljoner kronor, under förutsättning att veteavgift uttoges under hela budgetaret
med 2 kronor 50 öre per deciton. Intill utgången av budgetåret
1936/1937 hade alltså under denna förutsättning ett sammanlagt belopp av
högst 25.46 miljoner kronor ställts till förfogande för täckande av statens
engagemang på grund av spannmålsregleringen. Utöver dessa medel hade
å riksstaterna för budgetåren 1935/1936 och 1936/1937 av andra till skattebudgeten
hörande statsinkomster under avbetalning å statsskulden anvisats
anslag å respektive 5 miljoner kronor och 9 miljoner kronor till avskrivning
av lanekapital, anvisat at svenska spannmålsföreningen, eller sammanlagt 14
miljoner kronor. Slutligen hade Kungl. Majit bifallit av svenska spannmålsaktiebolaget
gjord hemställan att för täckande av bolagets förlust m. m.
ställa till förfogande av bolaget från tullverket uppburna medel för utförselbevis
å 1.40 miljon kronor. Det totala beloppet av tillgängliga täckningsmedel
uppgick alltså enligt beräkningarna i statsverkspropositionen till (25.46 +
14.00 + 1.40 =) 40.86 miljoner kronor.

Beträffande de dispositioner, som vidtagits eller borde vidtagas för en bokföringsmässig
reglering av berörda kostnader och förluster, anförde jag följande.

Vid anvisande för budgetåren 1935/1936 och 1936/1937 av medel för täckande
av förluster å spannmålsföreningens verksamhet har förutsatts, att
för detta ändamål skulle tagas i anspråk dels den del av avgiftsmedlen, av -

Kungl. Maj-.ts proposition nr 324.

satta å förcnämnda specialbudget (huvudsakligen veteavgift), som icke erfordrades
för täckande av spannmålsaktiebolagets löpande förluster, dels
ock å riksstaterna för nämnda budgetår under rubriken avbetalning å statsskulden
anvisade anslag. Spannmålsaktiebolaget har sålunda ansetts böra
äga prioritet i veteavgiftsmedlen.

För täckande av statens engagemang i spannmålsaktiebolaget till och med
den 31 augusti 1937 eller 4,314,904 kronor 27 öre stå, såsom ovan anförts,
i första hand till förfogande inkomster av utförselbevis å 1,400,072 kronor
13 öre, vilka enligt Kungl. Majrts beslut den 4 december 1936 må användas
för ändamålet. Vidare har Kungl. Majit genom beslut samma dag ställt
till bolagets förfogande ett belopp av 264,832 kronor 14 öre av fonden för
mötande av förluster å spannmålsregleringen. Härigenom blir bolagets förlust
för dess första verksamhetsår täckt och förräntning uppnådd på aktiekapitalet.
Av tillgängliga medel i nämnda fond måste vidare enligt ovanstående
beräkningar reserveras ett belopp av 2,650,000 kronor för täckande
av spannmålsaktiebolagets förlust under bolagets andra verksamhetsår, som
slutar den 31 augusti 1937. Därmed ernås full täckning för statens förpliktelser
mot bolaget intill denna tidpunkt.

Vidkommande härefter täckningen av statens engagemang i spannmdlsföreningen,
enligt förestående beräkningar uppgående till i runt tal 80.75 miljoner
kronor, må först erinras, att Kungl. Majit på det sätt disponerat över täckningsmedel
för denna förlust, att till fonden för förlag till statsverket, där
föreningens lån är bokfört, överförts dels behållningen i fonden för mötande
av förluster å spannmålsregleringen den 30 juni 1935, utgörande 6,351,134
kronor 35 öre, dels ock det å riksstaten för budgetåret 1935/1936 under avbetalning
å statsskulden anvisade anslaget å 5 miljoner kronor, vilka medel
tills vidare skola redovisas å förlagsfondens skuldsida. Sedan från de under
budgetåret 1935,1936 till fonden för mötande av förluster å spannmålsregleringen
influtna avgiftsmedlen å 9,112,379 kronor 97 öre avdragits vad sorn
utöver inkomsterna av utförselbevis erfordrats för täckande av spannmålsaktiebolagets
förlust för dess första verksamhetsår eller 264,832 kronor 14
öre, kvarstår ett belopp av 8,847,547 kronor 83 öre att användas^ för täckning
av spannmålsföreningens förlust. Vidare har för budgetaret 1936/
1937 för samma ändamål anvisats under avbetalning å statsskulden ett anslag
å 9 miljoner kronor. Av de för innevarande budgetår inflytande veteavgiftsmedlen,
beräknade till 10 miljoner kronor, skola enligt ovan 2,650,000
kronor reserveras för täckning av spannmålsaktiebolagets förlust för dess andra
verksamhetsår, vadan för nu ifrågavarande avskrivningsändamal ma tillgodoräknas
allenast 7,350,000 kronor. I täckningsmedel för spannmålsföreningens
förlust kunna alltså beräknas finnas tillgängliga (6,351,134:35 +
5,000,000 + 8,847,547: 83 + 9,000,000 + 7,350,000 =) 36,548,682 kronor 18
öre. Örn föreningens förlust enligt i det föregående framlagd beräkning upptages
till 80,750,000 kronor, återstår alltså därefter att täcka 44,201,317 kronor
82 öre jämte vissa räntor och kostnader. Efter korrigering för tidigare
nämnda ränteposter kan det sammanlagda täckningsbehovet med stöd härav
uppskattas till 45 miljoner kronor.

Efter framläggande av dessa beräkningar yttrade jag i statsverkspropositionen
vidare bland annat:

Enligt propositionen nr 267 till 1936 års riksdag förutsattes förlusterna å
svenska spannmålsföreningens verksamhet bliva föremål för ärlig avskrivning
med ett belopp av 13.5 miljoner kronor. lia man beräknade, att av avgifter
för täckande av förluster å spannmålsregleringen ett belopp av 4.5 mil -

Kungl. Maj.ts proposition nr 324-

joner kronor skulle kunna disponeras för berörda avskrivning, äskades i anslutning
därtill ett anslag för ändamålet å riksstaten av 9 miljoner kronor.
Riksdagen biföll detta förslag.

Av den förut lämnade redogörelsen framgår, att det belopp som erfordras
för täckande av återstående förlust å spannmålsföreningens verksamhet kan
beräknas uppgå till i runt tal 45 miljoner kronor. Under åberopande av vad
jag i finansplanen anför rörande önskvärdheten av en fortsatt snabb skuldavskrivning
och med hänvisning därjämte till den plan för budgetens balansering,
som där framlägges, finner jag mig böra förorda, att åtgärder nu
vidtagas för en slutlig reglering av denna förlust.

Vissa svårigheter föreligga att beräkna storleken av det anslag som för
ifrågavarande ändamål nu bör anvisas å riksstaten. Å ena sidan råder nämligen
ovisshet örn den utsträckning vari avgiftsmedel från fonden för mötande
av förluster å spannmålsregleringen kunna bliva disponibla för avskiivning
av lanekapital anvisat at svenska spannmålsföreningen. Å andra
sidan har förlustregleringen, såsom framgår av finansplanen, till förutsättning
att beräkningarna rörande inkomstutfallen under innevarande och nästföljande
budgetår komma att visa sig i huvudsak riktiga, så att erforderligt
belopp kan disponeras utan att behållningen i kassafonden kommer att understiga
70 miljoner kronor. Det belopp som bör disponeras för avskrivning
kan därför_med större säkerhet beräknas, först då inkomstutfallet för budgetåret
1937/1938 är känt och en säkrare uppskattning kan göras jämväl av
den utsträckning, vari medel av fonden för mötande av förluster å spannmålsregleringen
kunna påräknas för avskrivningsändamål. Kungl. Majit torde
därför vid nämnda tidpunkt, med stöd av då föreliggande uppgifter och
med beaktande av att behållningen å kassafonden bör uppgå till minst 70
miljoner kronor, böra få besluta örn den utsträckning vari anslaget skall belastas
för en extraordinär avskrivning överstigande det belopp å 9 miljoner
kronor som anvisats i gällande riksstat.

I detta läge torde medel för avskrivning nu böra äskas såsom förslagsanslag.
Anslaget torde böra anvisas med ett belopp motsvarande det ytterligare
avskrivningsbehov som kan beräknas föreligga, örn avgifter för täckande
av förluster å spannmålsregleringen inflyta med det belopp, varmed
jag föreslår, att inkomsttiteln upptages i riksstaten, eller 10 miljoner kronor.
Under denna förutsättning torde 6 miljoner kronor i avgiftsmedel kunna beräknas
bliva disponibla för avskrivningsändamål. Anslaget bör sålunda uppföras
med (45 —• 6 =) 39 miljoner kronor.

Av den lämnade redogörelsen för beräkningarna rörande täckningen av
förlusterna å spannmålsregleringen framgår, att det vid dessa beräkningar
förutsatts, att veteavgift under budgetåren 1936/1937 och 1937,1938 konime
att uttagas med 2.5 öre för kilogram. Under nämnda förutsättning skulle till
fonden för mötande av förluster å spannmålsregleringen under vartdera av
dessa budgetår inflyta 10,000,000 kronor. Av sistnämnda medel hava
7,350,000 kronor under innevarande budgetår och 6,000,000 kronor under
budgetåret 1937/1938 beräknats bliva disponibla för avskrivning av låriekapital,
som anvisats åt svenska spannmålsföreningen.

Emellertid bär veteavgiften sänkts från och med den 1 februari 1937. Sålunda
utgick avgiften under februari 1937 med 1.5 öre för kilogram. Från
och med den 1 mars 1937 utgör avgiften 0.5 öre för kilogram. Enligt vad
chefen för jordbruksdepartementet anfört vid framläggande av propositio -

Kungl. Maj:ts proposition nr 324.

nen nr 284, angående prisreglerande åtgärder på jordbrukets område, torde
nämnda förändringar i veteavgiftens belopp komma att medföra en minskning
av inkomsterna för innevarande budgetår med inemot 4,000,000 kronor,
vilket innebär att det för avskrivningsändamål disponibla överskottet
kan beräknas nedgå till 3,350,000 kronor.

Under nästkommande regleringsår har veteavgiften ansetts böra i första
hand avvägas i förhållande till prisläget å vete. Enligt vad i propositionen
anförts, torde intäkterna av veteavgift jämte vad som inflyter i form av
införselavgift å vete och råg samt därav beredda produkter med hänsyn
härtill icke böra för nästkommande budgetår beräknas till högre belopp än
3,000,000 kronor. Såsom förslagsanslag under nionde huvudtiteln för »Avsättning
till fonden för mötande av förluster å spannmålsregleringen» har således
äskats allenast sistnämnda belopp. Å andra sidan torde man hava anledning
räkna med att förlusterna å spannmålsaktiebolaget under dess verksamhetsår
1937/1938 komma att bliva mindre än som tidigare förutsatts och,
enligt verkställd uppskattning, stanna vid cirka 2.50 miljoner kronor i stället
för förut uppgivna 4 miljoner kronor. Det för avskrivningsändamål disponibla
beloppet veteavgiftsmedel för budgetåret 1937/1938 kan sålunda nu uppskattas
till 0 .50 miljon kronor.

Den minskning av för avskrivningsändamål disponibla veteavgiftsmedel,
varmed man sålunda har att räkna, uppgår till sammanlagt (7.35 — 3.35
+ 6.00 — 0.50 =) 9.50 miljoner kronor, varför det för reglering av förlusterna
å spannmålsföreningen erforderliga beloppet bör uppskattas till (39.00 +''
9.50 =) 48.50 miljoner kronor. Om planen att nu slutligt avskriva statens
förluster å spannmålsregleringen fullföljes, bör alltså det för ändamålet
äskade anslaget höjas till detta belopp.

Departementschefen.

I den i statsverkspropositionen till årets riksdag framlagda finansplanen för
budgetåret 1937/1938 beräknades summan av inkomster för skattebudgeten
uppgå till 1,139 .32 miljoner kronor. Med frånräknande av de belopp varmed
de olika avskrivningsanslagen överstego motsvarande anslag å innevarande
budgetårs riksstat uppgick utgiftssumman för skattebudgeten till 1,120.61
miljoner kronor. Differensen å 18.71 miljoner kronor beräknades disponerad
för extraordinär avskrivning av förluster å Kreditkassan (7 miljoner kronor),
förluster på understöd åt insättare i vissa sparbanker (10.11 miljoner kronor)
samt förluster å spannmålsregleringen (1.6 miljon kronor). Av kassafonden
beräknades 28.4 miljoner kronor bliva erforderliga för slutlig reglering
av sistnämnda förluster. Med tillägg av det belopp som sålunda var avsett
att tagas i anspråk ur kassafonden kom skattebudgeten alt balansera på ett
belopp av 1,167.72 miljoner kronor.

I förutsättningarna för den finansplan, vars huvuddrag här angivits, lia så
väsenlliga förändringar nu inträtt, att sättet för budgetens balansering torde
böra upptagas lill förnyat övervägande.

Kungl. Maj.ts proposition nr 324.

Såsom i det föregående närmare utvecklats synes den sammanlagda utgiftssumman
å allmänna skattebudgeten — med bortseende från anslaget till avskrivning
av spannmålsförlusterna till vilket jag senare återkommer — böra
beräknas uppgå till ett 19.51 miljoner kronor högre belopp än enligt statsverkspropositionen.
Den största utgiftsökningen faller på anslagen till dyrtidstillägg.
Dessa beräknades i statsverkspropositionen med utgångspunkt
från en levnadskostnadsindex av 158. Under första kvartalet innevarande
kalenderår steg emellertid index till 161. Som en ytterligare höjning av indextalet
synes vara att påräkna, torde anslagen nu böra beräknas med utgångspunkt
från ett indextal å 164. Enligt verkställda kalkyler bör detta
medföra en höjning av anslagen till dyrtidstillägg med 8.43 miljoner kronor.
Bland övriga större utgiftsökningar må här erinras om den föreslagna höjningen
å 6 miljoner kronor till beredskaps- och reservarbeten samt om förslagen
om nya anslag å 2.44 miljoner kronor till civilt luftskydd och å 2 miljoner
kronor till viss statlig lagerhållning.

På inkomstsidan av allmänna skattebudgeten har man enligt de förnyade
beräkningar, för vilka jag redogjort, vid oförändrad belastning av kassafonden
att räkna med en nettoökning å 9.23 miljoner kronor. Å ena sidan kunna
inkomsterna av främst stämpelmedel, tullar, tobaksskatt samt rusdrycksförsäljningsmedel
och omsättnings- och utskänkningsskatt beräknas inflyta med
ett sammanlagt 14.77 miljoner kronor högre belopp än som i statsverkspropositionen
antagits. Å andra sidan måste inkomsterna av bland annat affärsverken
räknas ned med sammanlagt 5.54 miljoner kronor. Större delen
av denna bruttoinkomstminskning orsakas av den förväntade höjningen av
dyrtidstilläggen.

Den allmänna skattebudgetens inkomstsida kommer enligt bär framlagda
beräkningar, med bortseende från belastningen av kassafonden, att visa en
slutsumma å (1,139.32 + 9.23 =) 1,148.55 miljoner kronor. Summan av utgifterna
under de olika huvudtitlarna och för i förhållande till löpande budgetår
oförändrade, »normala» avskrivningar kommer att uppgå till (1,120.61 +
19.51 =) 1,140.12 miljoner kronor. Differensen å 8.43 miljoner kronor, något
överstigande vad som erfordras i extraordinär avskrivning för slutlig reglering
av förlusterna å Kreditkassan, kan disponeras för avskrivningar utöver
de i gällande riksstat upptagna. Motsvarande för extraordinär avskrivning
disponibla inkomstöverskott uppgick enligt de i statsverkspropositionen framlagda
beräkningarna till 18.71 miljoner kronor. Vid ett fullföljande av den
där förordade avskrivningsplanen måste de bortfallna täckningsmedlen å
(18.71 — 8.43 =) 10.28 miljoner kronor, motsvarande den ökade nettobelastningen
å allmänna skattebudgeten, ersättas med medel ur kassafonden. Fondens
belastning skulle härigenom ökas från 28.4 till 38.68 miljoner kronor.

Till följd av en under budgetåret genomförd nedsättning av utgående veteavgift
och vid bifall till i propositionen nr 284 framlagt förslag om ändring i
sättet för uttagande av denna avgift under nästföljande budgetår kan, såsom
jag tidigare utvecklat, behovet av medel från allmänna skattebudgeten för
avskrivning av förluster å spannmålsregleringen numera uppskattas till ett

Kungl. Maj:ts proposition nr 324.

9.5 miljoner kronor högre belopp än tidigare skett. Om planen att under
nästföljande budgetår slutligt reglera ifrågavarande förluster fullföljes, måste
även detta behov täckas från kassafonden, vars totala bidrag till genomförandet
av avskrivningarna härigenom skulle stiga till (28.40 + 10.28 +
9.50 =j 48.18 eller avrundat 48.2 miljoner kronor.

En belastning av kassafonden av angiven omfattning i syfte att möjliggöra
fullföljandet av den tidigare framlagda avskrivningsplanen anser jag mig
kunna tillstyrka. Avgörande är därvidlag ändamålets art och betydelse samt
det förhållandet, att budgetutfallet under innevarande år synes bli oväntat
gynnsamt. Enligt riksräkenskapsverkets förut anförda uppskattning skulle
kassafondens tillgångar vid slutet av budgetåret uppgå till i runt tal 115 miljoner
kronor mot i statsverkspropositionen beräknade 100 miljoner kronor.
Med hänsyn till den kraftiga ökningen av tulluppbörden under våren synes
det emellertid möjligt att uppskatta löpande budgetårs tullinkomster till ett
åtminstone 5 miljoner kronor högre belopp än som av riksräkenskapsverket
antagits vid framläggandet av nyssnämnda uppskattning, varför kassafonden
kan väntas vid budgetårsskiftet komma att visa en behållning å i runt
tal 120 miljoner kronor eller något däröver. Under förutsättning, att 48.2
miljoner kronor av fonden beräknas disponerade för avskrivningsändamål,
skulle den återstående behållningen å fonden sålunda komma att uppgå till
drygt 70 miljoner kronor, eller ungefär det belopp som ansetts nödvändigt
för att fonden skall kunna fylla sin funktion som budgetregulator.

Jag förordar sålunda, att det disponibla inkomstöverskottet å 8.43 miljoner
kronor anslås till den i statsverkspropositionen föreslagna extraordinära
avskrivningen av förluster å Kreditkassan å 7 miljoner kronor. Resterande
överskott å 1.43 miljon kronor torde få disponeras för täckande av förlusten
å understöd åt insättare i vissa sparbanker, varefter återstår att avskriva (10.11
— 1.43=) 8.68 miljoner kronor av denna. Detta kvarstående avskrivningsbehov
föreslår jag täckt genom disposition av kassafonden, från vilken medel
skulle utgå jämväl för den extraordinära avskrivning av spannmålsförluster å

39.5 miljoner kronor som erfordras för slutlig reglering av dessa. Försiktigheten
synes bjuda, att anslag för sistnämnda ändamål trots den förbättrade ställningen
på kassafonden nu äskas i samma forin och med samma förbehåll
som i statsverkspropositionen.

Den här framlagda, modifierade finansplanen har möjliggjorts genom att
den ekonomiska utvecklingen under innevarande budgetår tillfört statsverket
långt större inkomster än väntat. Den avsevärda höjningen av utgiftssiffrorna
för nästkommande budgetår i jämförelse med de i statsverkspropositionen
upptagna motväges icke av en liknande böjning på inkomstsidan. En
överbalansering av budgeten, vilken uppenbarligen är eftersträvansvärd i nuvarande
konjunkturläge, föreligger fortfarande, men mindre utpräglad än i
statsverkspropositionens budgetförslag.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte

Kungl. Maj:ts proposition nr 324.

dels — med ändring av i statsverkspropositionen framlagda
förslag såvitt avser upptagande å riksstaten för budgetåret
1937/1938 av nedan angivna inkomsttitlar — föreslå riksdagen
att i nämnda riksstat beräkna dessa inkomsttitlar sålunda: Stämpelmedel,

bevillning ............ kronor 65,000,000

Tullmedel, bevillning .............. » 165,000,000

Tobaksskatt, bevillning ............ » 92,000,000

Brännvinstillverkningsskatt, bevillning » 15,000,000

Rusdrycksförsäljningsmedel, bevillning:

a. Partihandelsbolag .............. » 14,500,000

Omsättnings- och utskänkningsskatt å

spritdrycker, bevillning ............ » 93,000,000

Avgifter för kontroll å handeln med far macevtiska

specialiteter .......... » 50,000

Bidrag till bank- och fondinspektionen » 127,000

Avgifter för täckande av förluster å

spannmålsregleringen ............ » 3,000,000

Postverket, bevillning .............. » 18,000,000

Telegrafverket .................... » 34,000,000

Statens järnvägar ......,........... » 30,000,000

Domänverket ...................... » 15,500,000

Statens bostadslånefond ............ » 600,000

Lånefonden för bostadsförsörjning för

mindre bemedlade, barnrika familjer » 100,000

Lånefonden för lantarbetarbostäder ... » 2,000

Allmänna järnvägslånefonden ........ » 679,000

Lånefonden för anskaffning av motorvagnar
m. m. åt enskilda järnvägar .. » 41,000

Luftfartslånefonden ................ » 6,500

Statens sekundärlånefond för jordbrukare
............................ » 210,000

Egnahemslånefonden .............. » 8,600,000

Arrendeegnahemsf onden ............ » 120,000

Täckdikningslånefonden ............ » 100,000

Fiskerilånef onden .................. » 115,000

Industrilånefonden .................. » 60,000

Rederilånefonden .................. » 200,000

I anspråk tagna kapitaltillgångar:

4. Statsverkets kassafond ........ » 48,200,000;

dels föreslå riksdagen att å riksstaten för budgetåret 1937/
1938 under rubriken A. II. Uppbörd i statens verksamhet
upptaga följande inkomsttitlar sålunda:

Inkomster vid karolinska sjukhuset .... kronor 244,000
Inkomster vid serafimerlasarettet ...... » 1,900,000;

Kungl. Maj:ts proposition nr 324.

dels — med ändring av i statsverkspropositionen och i
propositionerna nr 76 och 271 under de särskilda huvudtitlarna
gjorda äskanden om anslag till dyrtidstillägg, i den
mån anslag för ändamålet nu äskas — föreslå riksdagen att
för budgetåret 1937/1938 såsom förslagsanslag anvisa
I) till dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst
under andra huvudtiteln.............. kronor 1,300,000

tredje

fjärde

» femte
» sjätte
> sjunde
» åttonde
» nionde
» tionde

Försvarsdepartementet
......

Försvarsstaben
Rikskommissionen
för ekonomisk
försvars

beredskap____

Lantförsvaret.
Sjöförsvaret ..
Flygvapnet...
Försvarsväsendets
kemiska

anstalt........

Militärmeteorologisk
informationstjänst.
....

250,000

35.000

25.000

6,500

3.700.000

1.450.000
300,000

3,200

5,000

5.400.000
225,000

2.500.000

6.300.000

1.300.000
900,000;

II) under elfte huvudtiteln

till dyrtidstillägg åt f. d. civila befattningshavare
i statens tjänst m. fl. pensionärer
............................

till dyrtidstillägg åt pensionsberättigade
änkor och barn efter civila befattningshavare
i statens tjänst m. fl.........

till dyrtidstillägg åt f. d. militära befattningshavare
m. fl...................

till dyrtidstillägg åt pensionsberättigade
änkor och barn efter militära befatt -

» 4,400,000

» 2,300,000

ningshavare........................ * 800,000;

dels föreslå riksdagen att till Avsättning till fondinspektionens
fond under sjunde huvudtiteln för budgetåret 1937/1938
anvisa ett förslagsanslag av .............. kronor 45,000;

Kungl. Maj:ts proposition nr 324.

dels ock — med ändring av i statsverkspropositionen framlagt
förslag angående anslag till avskrivning av lånekapital,
anvisat åt svenska spannmålsföreningen — föreslå riksdagen
att till Avskrivning av lånekapital, anvisat åt svenska spannmålsföreningen,
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag
av............................kronor 48,500,000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,
att proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Elis Lindahl.

Kungl. Majlis proposition nr 324.

Bilaga.

Beräkning över utfallet av skattebudgetens inkomsttitlar under

budgetåret 1936/1937.

(Verkställd inom riksräkenskapsverket i april 1937.)

	I riksstaten beräknat belopp	Behållen	Underskott, att ersättas	överskott, att till-
	inkomst	av kassa-	föras kassa-
A. Egentliga statsinkomster.		fonden	fonden
milj. kr.	milj. kr.	milj. kr.	milj. kr.
I. Skatter:
1. Mantalspenningar ................	1.10	1.16		0.06
2. Prästerskapets till statsverket indrag-na tionde ........................
1.05	1.06	0.01
3. Skatt på inkomst, förmögenhet och
rörelse: a. Inkomst- och förmögenhetsskatt,
bevillning ......................	172.00	183.00		11.00
b. Särskild skatt å förmögenhet, be-
vinning ........................	13.00	13.57		0.57
c. Extra inkomst- och förmögenhets-
skatt, bevillning ................	23.00	24.20		1.20
d. Utjämningsskatt, bevillning......	9.70	10.20
e. Utskiftningsskatt och ersättnings-
skatt, bevillning ................	0.25	0.45		0.20
f. Bevillningsavgifter för särskilda
förmåner och rättigheter, bevillning g. Stämpelmedel, bevillning (därav	0.35	0.30	0.05	—
arvsskatt och skatt för gåva 29,000,000 kronor)..............	63.00	*64.00	3.30
4. Automobilskattemedel:
a. Fordonsskatt, bevillning..........	28.00	29.00
b. Gummiringsskatt, bevillning......	16.00	14.00
c. Bensinskatt, bevillning ..........	59.00	61.00
5. Tullar och acciser:
a. Tullmedel, bevillning............	152.00	160.00	__	8.00
b. Accis å silke, bevillning..........	2.00	2.00
c. Accis å margarin och vissa andra
fettvaror, bevillning ............	15.00	14.00
d. Tobaksskatt, b ev ninina..........	85.00	88.70		3.70
e. Brännvinstillverkningsskatt, be-
vulning ........................	14.50	15.20		0.70
f. Rusdrycksförsäljningsmedel, bevill-
ning: a Partihandelsbolag ............	12.00	13.40		1.40
fl Detaljhandelsbolag............	20.00	20.98	_	0.98
g. Omsättnings- och utskänknings-
skatt å spritdrycker, bevillning ..	89.00	92.00	—	3.00
h. Maltskatt, bevillning............	28.00	28.30	—	0.30
Säger för skatter	803.95	836.62	3.35	31.12
II. Uppbörd i statens verksamhet........	54.30	2 59.94	0.41	3.06
lil. Bidrag från folkpensioneringsfonden....	18.00	18.oo
IV. Diverse inkomster....................	8.68	310.97	—	0.23
Säger för egentliga statsinkomster	884.93	925.43	3.76	34.41

1 Därav arvsskatt och skatt för gåva 33.00 milj. kr. samt halva lottcrivinstskatten 2.00 milj. kr.

2 Inkomsttitlar utan kassafondsavräkning beräknas lämna ett nettoöverskott av 2.99 milj. kr.
9 Inkomsttitlar utan kassafondsavräkning beräknas lämna ett överskott av 2.0G milj. kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 324.

			Underskott,	Överskott,
		Behållen	att ersättas	att till-
		inkomst	av kassa-	föras kassa-
B. Inkomster av statens produktiva			fonden	fonden
fonder.	milj. kr.	milj. kr.	milj. kr.	milj. kr.
I. Statens affärsverksamhet:
1. Postverket, bevillning..............	20.00	21.00	—	1.00
2. Telegrafverket ....................	35.00	36.67	—	1.67
3. Statens järnvägar..................	36.00	49.48	—	13.48
4. Statens vattenfallsverk ............	20.00	20.95	—	0.95
5. Domänverket ....................	10.00	15.37	—	5.37
6. Statens reproduktionsanstalt ......	0.03	0.04	—	0.01
Säger för statens affärsverksamhet	121.03	143.51	—	22.48
II. Statens allmänna fastighetsfond ......	7.50	7.74	—	0.24
III. Fonden för statens aktier:
1. Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag	20.00	26.50	—	—
2. Aktiebolaget Svenska tobaksmonopo-
let ..............................	1.60	1.60	—	—
3. Svenska spannmålsaktiebolaget ....	0.22	0.20	0.02	—
Säger för fonden för statens aktier	21.82	28.30	0.02	—
IV. Statens utlåningsfonder ..............	14.97	14.43	0.62	0.08
V. Statsverkets fond av rusdrycksmedel ..	0.48	0.73	—	0.25
Säger för inkomster av statens produktiva
fonder	165.80	194.71	0.64	23.05
C. Andel i riksbankens vinst____	4.25	2.75	1.50	—
D. Biksgäldskontorets inkomstmedel	0.56	0.60	—	0.04
E. I anspråk tagna kapitaltill-
gångar.
1. Reservationer å anslag för verkliga
utgifter ..........................	—	0.59	—	0.69
2. Reservationer å anslag för kapital-
ökning............................	—	0.15	—	0.15
3. Statens produktiva fonder..........	1.42	1.42	—	—
4. Statsverkets kassafond ............	64.25	64.25	—	—
Säger för i anspråk tagna kapitaltillgångar	65.67	66.41	—	0.74
Summa för skattebudgetens inkomsttitlar	1,121.21	1,189.90	5.90	58.24
			nettoöverskott
			52.34

378084. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1937.